SOU 1976:70

Rätt till luftfartyg m.m.

Till Statsrådet och chefen för justitiedepartementet

Den 7 juni 1972 bemyndigade Kungl. Maj:t statsrådet Lidbom att tillkalla en sakkunnig att se över reglerna om registrering av och inskrivning av rätt till luftfartyg m. m. och att besluta om experter, sekreterare och annat arbetsbiträde åt den sakkunnige. Med stöd av bemyndigandet förordnades den 19 juni 1972 till sakkunnig hovrättsrådet Christer Rune och till expert numera kammarrättsrådet Rolf Liljeqvist (båda från och med den 1 juli 1972), den 17 juli 1972 till experter hovrättsassessorn Ingvar Gunnarson, numera avdelningsdirektören Sven Hedqvist. lagmannen Jan Heuman och tf. departementsrådet Bengt G. Nilsson (från och med den 18 juli 1972), den 11 september 1974 till experter rådmannen Siv Jantze och numera bo- stadsdomaren Inga-Britt Törnell samt den 18 juni 1974 till sekreterare hov- rättsassessorn Harald Dryselius (från och med den 19 juni 1974).

Utredningen har antagit benämningen utredningen ang. inskrivning av rätt till luftfartyg m. m.

Enligt utredningsdirektiven skulle utredningens arbete — med utgångs- punkt i då genomförda fastighetsrättsliga inskrivningsregler och förestående revision av motsvarande sjörättsregler— bedrivas skyndsamt och om möjligt avslutas före utgången av 1973, Det sjörättsliga revisionsarbetet blev emel— lertid inte genomfört genom lagstiftning förrän mot slutet av 1973, efter vilken dessutom förberedelserna för ikraftsättandet — som också kom att omfatta viss ytterligare lagstiftning 1975 — dragit ut på tiden. Utredningens arbete har fördröjts av att det varit nödvändigt att låta det lufträttsliga arbetet fullt ut dra fördel av de sjörättsliga erfarenheterna.

Sedan utredningsarbetet — med beaktande tillika av en till utredningen för övervägande överlämnad framställning av luftfartsverket till Kungl. Maj:t rörande lufträttsforum — numera slutförts. överlämnar utredningen härmed motiverade förslag till

1. lag om ändring i luftfartslagen (19571297),

2. lag om inskrivning av rätt till luftfartyg.

3. lag om ändring i lagen (1936183) angående vissa utfästelser om gåva,

4. lag om ändring i lagen (l966:454) om företagsinteckning,

5. lag om ändring i förmånsrättslagen (l970:979)_

6. lag om ändring i förordningen (1862210 5. 1) om tioårig preskription och om kallelse å okända borgenärer,

7. lag om ändring i lagenl1927z85) om dödande av förkommen handling,

8. lag om ändring i lagsökningslagen (1946:808).

9. lag om exekutiv försäljning av registrerat luftfartyg.

10. lag om ändring i utsökningslagen (1877131 5. 1). 11. lag om ändring i konkurslagen (1921:225). 12. lag om ändring i uppbördslagen (19531272). 13. lag om ändring i lagen (1955:229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luft- fartyg.

14. lag om domstol i lufträttsmål. 15. lag om ändring i lagen (1922:382) angående skada i följd av luftfart. 16. lag om ändring i sjölagen (189135 5. 1). 17. lag om ändring i stämpelskattelagen (1964z308).

Utredningens uppdrag är sålunda slutfört.

Stockholm i december 1976

Christer R une

Ingvar Gunnarson Sven Hedqvisl Jan Hallman Siv Jan/:e Roi/' Liljeqvist Beng! G. Nilsson

Inga-Brin Törne/l /Harald Dryselius

4. Lag om ändring i lagen (1966: 454) om företagsinteckning

5. Lag om ändring i förmånsrättslagen (19701979) .

6. Lag om ändring i förordningen (1862:10 s. 1) om tioårig pre- skription och om kallelse å okända borgenärer .

7. Lag om ändring i lagen (1927185) om dödande av förkommen handling

8. Lag om ändring i lagsökningslagen (1946: 808)

9. Lag om exekutiv försäljning av registrerat luftfartyg 10. Lag om ändring i utsökningslagen (187731 5. I) 11. Lag om ändring i konkurslagen (1921. 225) 12. Lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272) . . 13. Lag om ändring | lagen (1955. 229) | anledning av Sveriges till- träde till 1948 års konvention rörande internationellt erkän- nande av rätt till luftfartyg . 14. Lag om domstol i lufträttsmål . . 15. Lag om ändring | lagen (1922: 382) angående skada i följd av luftfart . . .

16. Lag om ändring i sjölagen (1891: 35 5.1) .

17. Lag om ändring i stämpelskattelagen (1964z308) .

ll Motiv

Lag om ändring i luftfartslagen (1957: 297)

] Inledning

2 Allmän mol/reling 2.1 2.2 Översikt av nuvarande ordning De rättsliga förebilderna 2.2.1 Fastighetsrätten

II 28

42 42 43

44

45 46 47 48 57 61

61 65

66 67 71

75

77 77 79 79

2.3 2.4

2.5 2.6

2.7 2.8 2.9

2.2.2 Sjörätten . .

2.2.3 Val av förebild . . . . . 2.2.4 Den problematiska panträttskonstruktionen . Den lufträttsliga registermyndigheten

Registreringen .

2.4.1 Luftfartyg

2. 4 2 Luftfartyg under byggnad Nationalitetsvillkoren Gemensam inteckning i flera luftfartyg samt i luftfartyg och

reservdelslager .

lnskrivning av nyttjanderätt till luftfartyg Forum i lufträttsmål

Lagtekniken .

3 De enskilda lag/ölsIagen 3.1

3.2

3.3

3.4

3.5 3.6

3.7

Förslaget till lag om ändring i luftfartslagen (1957: 297)

3.1.1 Redigeringen . . . .

3.1.2 2 kap. Om registrering av luftfartyg dess nationalitet märkning och tillbehör 1— 24% __ . . . .

3.1.3 5 kap. Om luftfartygs befälhavare och om tjänsten om- bord Öx . . .

3.1.4 9 kap. Om befordran med luftfartyg 2855

3.1.5 11 kap. Om flygräddningstjänst och bärgning samt om

undersökning av luftfartsolyckor 4—15åå 3.1.6 13 kap. Ansvarsbestämmelser 1055 . . 3.1.7 14 kap. Vissa bestämmelser om lagens tillämpning 1—4k " . . . . 3.1.8 Övergångsbestammelser . . . Förslaget till lag om inskrivning av rätt till luftfartyg 3.2.1 Redigeringen . . . 3.2.2 1 kap. Inledande bestämmelser 1—25 . . 3.2.3 2 kap. Om inskrivning av förvärv av luftfartyg 1— 105 32.4 3 kap. Om luftfartygshypotek 1— 17% 3.2.5 4 kap. Om förfarandet i inskrivningsärenden 1— 31 & 3.2.6 5 kap. Särskilda bestämmelser 1—6å __ 3.2.7 Övergångsbestämmelser 3.2.7.1 Allmänna synpunkter 3.2.7.2 Ikraftträdande m. rn. . 32.73 Till 2 kap. 32.74 Till 3 kap. . . Förslaget till lag om ändring i lagen (1936z83) angående vissa utfästelser om gåva . Förslaget till lag om ändring i lagen ( 1966 454) om företags- inteckning . . . Förslaget till lag om ändring i förmånsrättslagen (1970: 979) Förslaget till lag om ändring i förordningen (1862:10 s. 1) om tioårig preskription och om kallelse å okända borgenärer Förslaget till lag om ändring i lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling

80 81 81 86 87 87 88 89

90 92 93 94

97 97 97

97

110 111

112 115

115 117 118 118 118 119 129 140

. 155

157 157 158 158 160

164

165 166

167

167

38 Förslaget till lag om ändring i lagsökningslagen (19462808) 3.9 Förslaget till lagom exekutiv försäljning av registrerat luftfartyg 3.9.1 Redigeringen 3.9.2 Tillämpningsområdet 39.3 Lagreglerna . . 3 9. 4 Övergångsbestämmelser . 3.10 Förslaget till lag om ändring | utsökningslagen (187:7 31 5.1) 3101 Lagreglerna . . 3. 10. 2 Övergångsbestämmelser . . 3.11 Förslaget till lag om ändring i konkurslagen (1921'225) . 3.11.1 Lagreglerna . . - 3. 11. 2 Övergångsbestämmelser . 3.12 Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272) 3.13 Förslaget till lag om ändring i lagen (l955:229)i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande interna- tionellt erkännande av rätt till luftfartyg 31.31 Lagreglerna . 3 13.2 lkraftträdandet _ . .

3.14 Förslaget till lag om domstol i lufträttsmål . . 3.15 Förslaget till lag om ändring i lagen (1922. 382) angående (|n- svarighet för skada i följd av luftfart . . . .

3.16 Förslaget till lag om ändring i sjölagen (1891. 35 5.1) 3. 16.1 Lagreglerna . . 3. 16. 2 Övergångsbestämmelser . . 3.17 Förslaget till lag om ändring i stämpelskattelagen (1964. 308) 3.17.1 Lagreglerna . . . 3.17.2 Övergångsbestämmelser Bilagor

Bilaga] Framställning från luftfartsverket angående forum i luft- rättsmål Bilaga 2 Sammanställning av yttranden över utredningens enkät an- gående översyn av lagstiftningen om registrering av och inskrivning av rätt till luftfartyg m.m.

Förkortningar .

Litteratur

168 169 169 169 170 171 171 171 176 176 176 178 178

178 178 182 182

184 184 184 187 188 188 190

191

193

217

219

. ' l l . ||, ”|” | " . .. . ||. | |'|1' . -.__ : _ , . ' | | || | |'| . . - . - ' "'”'wf- "—| '|,"" ' ' " - " ' ”'.' . "'.' | . . ..

. ._ |”..|' .|||'|| |. |..'- . | ' -. | |..." || -|. ' . - . . | . " II.. ' _! "| | | ' '..—,... .; . '||. . |'!|.|I| . |... . | | ”|. '||| . . .. - '. |'.|»'. ..|_|L ',' . |" ' _' " | 1 '. ('|| _' |, " " |||-'It ' f' . | | = J . . .| | ." 1' "*l. ' "| '=' ” ||'*' | | | ' _' " || '|' | ' ' |' I'll . |? ' . ..j'.|'|| (I .|"" |:. | . ' '.' "'l""'|"'9f ; ** . .... . . . . '. ""-"F|I'|' .|| — .. .... . . ' . . . ' '—' r | '.|.1.'|.u"||'|*|'å || ,_ _ | ||-_'..., . | . 1»... |, ||" ." .""*| ' I'J. ' ..| . .. . ||..._|| || ' 1 .. . .,. . , || ' . . [_ _ . .. .| | '|' —'_ | ' | . . ”:. ' |'|

'|' |'|||| '.|

" l|'|'i"|||'|'|'|F'" '|"'1"""'E' $'"" * '( ..n'w.|"'.|” ||.| _r""-'"" .

Sammanfattning

Utredningsförslaget syftar till en omfattande reform av lagstiftningen om rätt till luftfartyg efter modern sjörättslig förebild. Luftfartygsregistret fö- reslås bli utbyggt för att tillgodose privaträttsliga ändamål (äganderättsin- skrivning och inteckning) vid sidan av de offentligrättsliga. Registret skall föras av en särskild myndighet, som utredningen förutsätter bli identisk med den med Stockholms tingsrätt integrerade myndighet vilken för skepps- och skeppsbyggnadsregistren. Luftfartygsregistret skall. som de sjörättsliga registren, kunna föras med ADB; för sjörättens del torde erfarenheterna därav vara övervägande goda.

Luftfartyg, som är till mer än hälften svenskägda, föreslås bli registre- ringspliktiga och därav följer, att de också vinner svensk nationalitet utan att vara helt svenskägda eller registrerade här efter dispens. Registrerings- plikten är bl. a. motiverad av att de föreslagna rättsverkningarna av äg- anderättsinskrivning är så vittgående att luftfartyg måste registreras redan för att äganderättsfo'rvärv skall vinna rättsskydd; förslaget efterbildar här den s. k. inskrivningsprincip som i sjörätten styr bl. a. borgenärs- och om- sättningsskydd för äganderättsförvärv av skeppsegendom. Utredningen har inte funnit skäl att föreslå lagstiftning om registrering av och inskrivning av rätt till luftfartyg under byggnad.

Gemensam inteckning i flera luftfartyg eller i luftfartyg och reservde- lar—ett kreditsäkerhetsinstrument som är i relativt liten användning—fö- reslås avskaffat. I samband därmed föreslås stämpelskatten för luftfartygs- inteckning bli sänkt till en fjärdedel av nuvarande skattesats och samma sänkning föreslår utredningen för skeppsinteckning.

För att man inte, då det nuvarande systemet med fordringsinteckning överges till förmån för det moderna systemet med panträtt på grund av inteckning efter sjö- och fastighetsrättslig förebild, skall möta sådana prak- tiska svårigheter som användningen av skepps- och skeppsbyggnadshy- poteken möter, avviker utredningens förslag till luftfartygshypotek något från förebilden. Det föreslås nämligen, att man skall kunna. med ursprunglig verkan i förhållande till ny ägare. ställa luftfartygshypotek som säkerhet för framtida fordran, vare sig fordringen grundats (t. ex. genom att kredit beviljats men ej utbetalts eller att checkräkningskredit öppnats) eller ej men att ny fartygsägare skall kunna bryta förre ägarens panträttsupplåtelse genom att hos borgenären göra anspråk på pantbrevet (eller överhypotek) innan pantfordringen grundats. Och utredningen föreslår att motsvarande jämk- ning skall företas i lagstiftningen om skepps- och skeppsbyggnadshypotek.

Utredningsförslaget omfattar tillika privat- och exekutionsrättslig följd— lagstiftning. Sjölagstiftningen berörs även i andra avseenden än nyss nämnts. Väsentligt är, att efter quträttslig förebild föreslås en ordning för att i sam- band med överföring av skepp eller skeppsbygge från utländskt till svenskt register också föra över utländsk registerpanträtt, konverterad till svensk panträtt på grund av inteckning. En sådan ordning kan betydligt underlätta finansieringen av dylika transaktioner.

I Lagförslag

1. Förslag till Lag om ändring i luftfartslagen (l957z297)

Härigenom föreskrives i fråga om luftfartslagen (1957z297)

dels att 2 kap. 1. 2 och 4—16 åå. 5 kap. 6 ;", 9 kap. 28 &, ll kap. 4—13 åå. 13 kap. lOå och 14 kap. 1, 3 och 4åå skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i 2 kap. skall införas åtta nya paragrafer, 17—24 åå, och i 1] kap. två nya paragrafer, 14 och 15 åå, av nedan angivna lydelse,

dels att rubriken till 2 kap. skall ha nedan angivna lydelse och att i samma kapitel rubriken närmast före l6å skall utgå och närmast före 12, 19 och 24 åå skall införas rubriker av nedan angivna lydelse,

dels att i ll kap. rubriken närmast före 7ä skall utgå och närmast före 95 skall införas en rubrik av nedan angivna lydelse.

Nuvarande liv/else Föreslagen [vr/else

2 kap.

Om registrering av lnft/ärtyg, dess nationalitet och märkning

Om registrering av hifi/ärtyg, dess nationalitet, märkning och tillbehör

Registrering

Över luftfartyg sku/l hos lir/iform- verket föras register (lti/i/är'tithi'QgiS- ter).

Om inskrivning av rätt till luft- fartyg samt om vissa internationella förhållanden beträffande rätt till luft— fartyg är särskilt stadga/.

N'l ] x

Över luftfartyg föres register av nrvm/ighet, som regeringen bestäm— mer (reg/is!errnyndighelen). Register- nii'nt/ig/reien föreslås av en inskriv- ningsrlornure. Denne ska/! vara lag/(1- ren. Eller regeringensförord/mm/efår Izi/l/erlr'gsu*g/lstretföras med använd- ning av (tumma/isk (la/abeht'zml/ing.

Om inskrivning av rätt till luft- fartyg samt om vissa internationella förhållanden beträfllrnde rätt till luft- fartyg I/innas hestänrnrelser / lagen (1977:l)l)) om inskrivning (lt' räl! Ii/l lu/i/erri'g ()(/I lagen (195.239) i un-

] Senaste lydelse 19692201 .

2 Senaste lydelse 197611]. 3Scnaste lydelse l976:ll

Ila/'tsver'ket V/öreskr'i ver,

Nuvarande lvl/else

Föreslagen lydelse

ledning av Sveriges tillträde till 1948 års kortverttiort rörande internationellt erkännande av rätt till lrr/t/ar'rvg.

29

Lu/l/artvg rnå registreras här i riket endast om ägaren är svenska sla/ert, svensk kornrnrtrt eller annan .sådart rnenighet, svensk riter/borgare eller svenskt dödsbo eller oek bolag. för- ert/ng, annat sattt/und. .sti/telse eller anrtart sådan inrättning med svensk national/tel.

Regeringen äger, hetr'ä/lartde lll/l- V/artr'g sant i regel nvttjas med utgångs-

prrrtk/ här i riket. rnedgiva att det må irt/öras i registret utan ltirtder av vad iförsta snake! sägs.

Lit/t/(rr'ttt_g, som till mer att hal/len åges av svensk medborgare eller svensk

juridisk person, skall vara infört i luft— _lartvgs/'egistr'et. _Iår' också nted regeringens medgivande

/ ltt/l/artr'gsreg/ÄsIr'el

införas annat lrr/l/artvg, sorti i regel nyttjas med utgångspunkt i Sverige.

På ansökan av ägaren eller'_/ör'.s/ag av hr/l/artsverket kan regeringen I/rdrr registret'ingsplik/ urtdarttaga hill/artig. .sorn i regel riv/[las rned u/gångs/nrnkt utomlands, och ltt/i/ar'tvg. .sorn fir var— aktigt ur drill. Sådant I/örordnartde för/aller. ornjar'tvge/ eller andel (lli/'i övergår i rtv ägares ltartd. Erin/'on där- om skall lagas in iI/öror'r/rrartdet. Sak— nar hill/artig giltigt hr/tr'lir'dlghels/revr's sedan mer än tre år. anses det vara varaktigt ur drill.

4.53

Lilli/artnr: rnå ieke registreras med rrtirtdre del ltar ltr/tvärdig/tetsbevr's och. i den utsträckning regeringen eller efter regeringens bemyndigande lu/t- miljövänlig- hetshevrls. Bevis ska/l lta ut/är'dats eller godkänts här i riket.

Ansökan om registrering av ltt/[l'ar- /_vg skall göras .skri/l/rgert av ägaren och innehålla _lör registreringen nödiga upplvsrtingar rörande fartyget. ägaren och dennes lör'vt'irv (tv/('tr'tvger. Ansök- rtingen ska/l åtföljas av utredning till stvrkande av att sökanden är ägare av _lar'tvge/ och att i övrigt de i .7—4 tt upptagna villkoren äro upp/_i'lltla. så

Utan hinder av registreringI/år pro'— vas huruvida den registrerade egen— domen är av den beskaffenhet som jörutsättes för registrering.

'I/.

Den som med äganderätt /örvr'irvat llt/l/artvg, vilket är rt'g/Ästr'er'irtgsp/ikligt i hans ltartd rrtert ej in/ört i ltt/llar- tvgsregtistret. skall inom en Mia:/Hill från . förvärvet anrnii/a_lar'tj'get lör regin/'e- rirtg.

Lu/l/artvg. som er" är registrerings- plikt/gl. art/rtäles Ifö/' registrering av ägaren.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ock av handling som utmärker när. var oc/t av vem fartyget är bvggt.

6 54

Registret skal/_ för varje hifi/artig in- nehålla fartyget til/kommande natio- nalitets- och r'egistreringsbeteckning. de uppgifter som äro nödiga för att identifiera det. upplysning angående ägarn/erättert till fartyget och ägarens fång samt lnrruvidafartvget är inteck— nat, hänvisning till. fartygets luftvärdig- hetshevis oclt rnil/övårdighelsbevis ävensom anteckning om tiden. dåfar— tvget tri/öres i registret. ändring i äg- anderätten registreras eller fartyget al;/öres ur registret, så ock i övrigt vad regeringen eller. efter regeringens be- myndigande. ltt/ifartsverket föreskri- ver.

Luftfartyg registreras under natio- nalitets- och reg/streringsbeteekrting. Til/delad beteckning för ej ändras.

7s5

Sker ändring i ('iganderc'ilten till luft- fartyg som införts i registret eller änd- ras ('igarens nationalitet eller unde/går fartyg efter registreringen ändring av hetvde/se för fartygets identifiering. vare ägaren skr/dig att därom oför- dröj/igen göra anmälan till ltt/i/artsver- ke/ för införande i registret. Samma skr/dighet åligger vid ändring i ägari- derä/tert jämväl den,/örutvar'artde äga- ren.

ltt/öres i registret nv ägare av in- tecknat lli/ifar'tvg. åligger det hifi/arts- verket att ofördrr'iiligen underrätta in— skrii'nirigsdornaren därom.

Arunäles llt" ägare av hifi/artig men finnes utredningen ei vara sådan att ltart kan införas i registret, .skola ärt— dock däri anmärkas hans nantn. det trp/igivrtafånget och dagen då anmä- lan skedde.

Registrerat lufi/artvg ska/l avregi- streras. om

I . det icke är till mer än hälften i svensk ägares hand och regeringen ei ert/igt 2 tll/örzsla stycket medgiver att det likväl förblir registrerat i Sverige:

2. r'egis/reringsrner/givande enligt ] sl. första stycket återkallats eller'för- fallit på grund av atlföreskrive/ villkor för medgivandet ej är uppfyllt:

3. detförolvckats. upphuggits eller eljest förstörts."

4. det är _fr'irsvunnet efter artträdd luftfärd och sedan ej avhörts under tre månader:

5. det på grund av ombyggnad eller annan sådan ändring upphört att vara hifi/artig eller. trtart att ändring in- trätt. finnes ef' utgöra sådan egendom: eller

6. det ej är registrerirtgsp/iktigt och av ägaren anmäles för avregistrering.

4 Senaste lydelse 1976:l 1.

5Senaste lydelse 19692201.

6Senaste lydelse 197611].

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

se

Ltr/l/ar'tig ska/l avföras ur registret, om ägaren begär det.

Samma lag vore. om det i2 sfförsta stycke/för registrering uppställda vil/- koret ej längre är uppfyllt oclt rege- ringen icke järnlikt andra stycket i samma paragraf 'medgiver att,/artyget det oaktat må kvarstå i registret eller om medgivande, som regeringen läm- nat en/igt sistnämnda stycke. återkal- lats eller ockförfallit på den grurtd att i medgivandet föreskrivet villkor icke längre är uppfyllt, så ock omfartvget förolvckats, upphuggits eller annorle- des förstörts eller om det eller anträdd luftfärd ei avhörts under en tid av tre månader. Har omständighet som nu sagts inträffat. åligger det ägaren att ofördröjligen göra anmälan därom till registret. såvida sådan ei skett på grund av vad i 7 Q stadgas.

Har lufifärtvg sedan tre är icke lta/'t gällande lttftvärdighetsbevis eller mil-

för'ärdighetsbei'is. måfartyget avföras

ur registret. där ägaren ei inom tid, sorti h_rfifär'tsverket bestämmer. visar att fartyget är luftvärdigt och miljö- värdigt.

9

Lufjtfartvg, som är intecknat. må ej på grurtd av ägarens begäran eller an- nan i8 sl avsedd ornstärtdigltet avföras ur registret. med mindre i ärendet/ö- re/es bevis från inskrivningsdornaren. att intet'krtingsharullingen uppvisa/s för ltortorn .sarnt att inteckningshavaren samtyckt till åtgärden. men i registret skall göras anmärkning om vad i ("iren- det förekommit.

.4 v/ör'es lli/ifariyg ur registret eller sker i registret anmärkning .sorn i_ första stycket sägs. skall irtskr'ivrtingsdomaren ofördröjligen underrättas därom.

! fall som avses i 7 s* l—5 åligger det ägaren att inom en månad hos re— gistermj'ndigheten anmäla ltt/ifartvget för avregistrer'ing. Harf'artvget til/följd av överlåtelse upphört att vara svensk egendom till mer än hälften. svarar förutvarande ägaren jämte . förvärva— ren för att anmälan göres.

&

Gäl/er inteckning i lufifartvg. som skall avregistreras. får'fartvget ej av- föras ur registret förrän borgenär. för varzsfordran pan/brev på grund av in- teckningen utgör säkerhet. med ingi- vartde av pantbrevet skriftligen sant- t_vckt till åtgärden.

För avregistrering ert/igt 7 f 5 . ford- ras dock irtteckrtirtgsborgenärs sam- tycke endast om dertrte inom en må— nadfrårt det registerrni'ndigheten un- derrättat honom om avregistreririgs- grunden visar att ltan sökt beta/ning ur egendomen.

Nuvarande lydelse

10

lnrre/raves luft/artvg på grund av köp rrtarr att ('igarrder'ätterr övergått å irr— nehavarerr. .skola i registret antecknas innehavarens namn och den rätt som til/korrrmer lrorrorrr. Det åligger dem som slutit avtalet att oför'tlr'ö/ligerr göra arrrrrä/an därom till luft/'artsverket.

Upp/åter någon luftfartyg för obe- stämd tid eller. för en tid av minst två veckor till arrrtarrför att av derrrte rr_vtt— jasför' egen räkning. skall på begäran av upplåta/'en eller innehavaren i re— gistr'et göras anteckning om upplåtel- sen.

11

Har å utrikes ort lufifärtvg bvggts för svensk räkning eller övergått i svensk ägo och äro de i 2 och 3 M för registrering artgivrra villkoren upp— .rf'v/lda. må fartyget. i enlig/ret rrted be- stämmelser som regeringen meddelar. för viss tid antecknas i ett särskilt bi- hang till h(fi/ar'tvgsregistret.

Nationalitet 12

Sedan luftfartyg införts i luftfartygs— registrer. äger det svensk nationalitet.

Om införandet i registret ska/I luft- fartsverket utfärda bevis ( rrationalitets- och registr'eringsbevis).

Föreslagen lydelse

-7 ;

Den som med nyttjanderätt förfogar över luftfartyg/ör en tid av minst sex månader är skyldig att inom en månad från upplåtelsen anmäla förhållandet hos registermyndigheten för att an- tecknas i lu/tfartygsregistret. Avser upplåtelsen obestämd tid eller en tid av minst en månad. är nytt/anderätts- lravaren berättigad att anmäla denför samma ändamål.

Luftf'artvg som förvärvats från ut- landetfår', utan hinder av attförvärvet

' är beroende av äganderättsförbehåll

Eller villkor som är att jämställa där- med. på./örvärvarens anmälan införas i ett särskilt bihang till luftfartygsre- gistretför viss tid, om de i 2 s*för re- gistreringföreskrivna villkoren är eller kan väntas bli uppfyllda. Är luftfar- tyget registrerat ifi'ämmande stat. får det införas i bihanget endast om det avföres ur den främmande statens re- gister. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om inför/ng i bihanget.

Registreringsförfarandet

%&'9

Som registreringsär'ende betecknas varg/e ärende om registrering eller av- registrering av qu'tfärtvg eller annan inför/ng i lufi/ärtygsregistret eller bi- hanget därtill, vilken angår registrering och sker enligt denna eller annan lag eller författning.

Registr'eringsärende upptages på in- skr'ivningsdag. varom föreskrives i la- gen ( 1 97 7 :OO/)) om inskrivning av rätt till Iu/i/ärtvg.

7 Senaste lydelse 19691201.

8 Senaste lydelse 1976111.

9 Senaste lydelse 19692201.

") Senaste lydelse 19692201 .

” Senaste lydelse 1969: 201 .

'2 Senaste lydelse 1976:1 ].

13 t'”

Där luft/artvg avför'ts ur registret el- ler artmärkrring skett ert/igt 91. skall fartygets ägare eller. i de fall dåfar-

t_vget avförts ur registret til/följd av att det övergått till utländsk ägare. den

förre ägaren ofördröj/igen återställa natiorra/itets- och r'egis/reringsbeviset till luftfartsverket. Har eljest ärtdrirrg i_ förhållande. varom beviset innehåller upplvsrting. införts i registret. skal/far— tygsägar'en ofördrö/"ligen avlärrrrra be- viset till luft/ar'tsverket. som antecknar ändringen å beviset eller. där .såfirrrres lämpligare. utfärdar nvtt bevis.

Anmälan i r'egistrtrr'irrgsär'ende skall göras skriftligen. om ickefånges/rand- ling eller annan tiänlig handling/öre- tes.

Ful/göres ej inom föreskriven tid skyldighet att anmäla lu/lfartvg för re- gistrering eller avr'egistr'ering eller att göra annan i detta kapitel föreskriven arrrrrälan. ska/l r*egistermyndigheten förelägga den försumlige att fullgöra skvldiglreten. [föreläggande får vite utsättas. Föreligger avregistrerirrgs- grund enligt 7 35" 1—5, får registermyn- digheten självmant vidtaga åtgärder för avregistrering.

]4 gl]

Luft/ar'tvg, som antecknas i bihang- et till lttfl/ärtvgsr*egr'str'et. äger svensk nationalitet så länge arrteckrrirrgen gäl- ler.

Ont anteckningen i bilrarrget skall luflf'artsverket utfärda interimistiskt rrationalitets— och registreringsbevis.

Anmälan av lufjtfartvgför registre- ring skall avslås. om

I . bestämmelsen i 13 s*", första stvck- et ej iakttagits;

2. fartyget icke kan registreras en- ligt 2 s*:

3 . ägarerrsförvärv icke kan inskri- vas enligt lagen (197700) om inskriv- ning av rätt till ltt/"tf'ar'ttg: eller

4. ltinder mot registrering möter enligt 3 IQ.

Anrrrälan av lufifar'tvg för avregi- strering skall avlås. om 13 & första stycket ei iakttagits eller avregistrev ringsgrund icke föreligger ert/igt 7 1. Vid avregistrering med anledning av förvärv ägerförsta stycket _? motsva- rande tillämpning.

15 ;”

Svenskt luftfartyg skal/. när det nvtt- jas till luft/art. hava svenskt nationa— litets— och registrer'ingsbevis.

Utländskt luft/artvg skall vid luftfart inom svenskt område hava motsvaran- de bevis från hänt/nande stat. med vil-

Arrrnälarr av avtal om nyttjanderätt till luftf'artvg för anteckning i lufifär— Iygsr'egistret eller av luftfartvg för in- för/ng i bihanget till lrrflfartvgsregistret skall avs/ås. omföreskriften i 13 Qför- sta stvcket ej iakttagits ellerför'utsc'itt-

Nuvarande lydelse

ken slutits öi'erenskorrrrnelse om rätt till sådan luft/art.

Xiu/as luftfartyg jämlikt medgivan- de ,som avsesi ] kap. _7 + andra stycket. gäller vad regeringen eller. efter re- geringens bernvruligarrde. luftfartsver- ket föreskriver.

Märkning

Föreslagen lydelse

ningför åtgärden icke-föreligger enligt ll) eller ll &.

16 än

Luft/artig. som införts i luftfartygs- registr'et eller antecknats i bihanget, ska/l märkas i enlighet med sin na- tionalitets— och registreringsbetec'k- ning. Märkena .skola föras så länge fartyget kvarstår i registret eller bi— lranget.

Luftfartyg. som är registrerat i främmande stat med vilken slutits överenskommelse om rätt till luft/art inom svenskt område. skall vid sådan luft/art vara märkt i enlig/ret med fö- r'eskrifterna i hemlandet.

Nytt/"as luft/artig(jämlikt medgivan- de som avsesi ] kap. 2 & andra stycket. gäller" vad regeringen eller. efter re- geringens bemvndigande. luftfarlsver— ket föreskriver.

Om det påkallas för samordning med utländsk registermyndighets be- slut, får registrering eller avr'egistr'ering

företagas utan hinder av att det ut- ländska beslutet meddelas eller bevis- ning därom förebringasförst efter in- skrivningsdagens utgång. förutsatt att detta sker samma kalenderdag.

Om luftfartyg skall avregistreras lör att registreras utomlands. skall på sök- andens begäran beslutas att fartyget skall avföras ur qutfartygsregistret den dag det införes i det utländska regi— stret. A vregistreringen får verkan från dagen för den nya registreringen.

/7.1

[ luftfartygsregistret skall antecknas, när

1 . anspråk på luftpanträtt anmälts enligt ll kap. 89";

2. luftfartyg skall avregistreras en- ligt 7 g" men hinder mot avregistrering- en möter enligt 9.1"; eller

3. enligt 16 _l" beslut meddelats att luftfartyg skall avföras ur registret den dag det registreras utomlands.

Är eljest i lag eller annan författning föreskrivet att visst förhållande skall antecknas i luftfartygsregistret. skall det gälla.

Registeranteckning skall avföras,

13 Senaste lydelse 197621 1.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

om den uppenbarligen ej längre kan vara av betydelse.

18 s*

Utöver bes/ätnmelserna i detta ka- pite/äga 4 kap. 2. 4—ll. 13 och 16.11 samt5 kap. / & andra oeh trediestvek- etta oelt __7—5 N lagett (l977:l)l)()) om inskrivning av rätt till Itt/ifat'tvg mot— svarande tillämpning.

Regeringen eller nivndighet. som regeringen bestämmer. meddelar när- mare föreskri/ter om t'egistreringsför—

farande! och! får därvid föreskriva skyl-

dig/tet för enskild att till register/rivn- digheten anmäla förhållande varom kännedom fordras för ändamålsenlig register/öring.

Nationalitet och märkning [9 %

Luftfartyg. som är infört i Itt/t/ar- tvgsregistret. ltar svensk nationalitet.

På grundval av registreringen itt/är- dar registertttvndtgltetett nationalitets— oelt t'egtistrer'ingshevis.

2” s*

Luft/artig. som är infört i biltattget till luft/arri'gsregistret. har svensk tta— tiona/itet ttnder den tid/ör vilkett itt-

föringen skett.

På grundval av itt/öring i biltanget utfärdar registertMyndigheten interi- mistiskt nationalitets— och registre— ringsbevis.

2/xx

När svenskt ltt/ifartvg nytt/as till ltt/[fart. skall det ha svenskt nationa— litets- oelt registret'ingshei'is.

Utländskt ltt/tfartvg skall vid luftfart irtom svenskt område lta motsvarande bevis/rån främmande stat. med vilken

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

slutits överenskommelse om rätt till så - dan luftfart.

Nytt/as luftfartvg ert/igt medgivan- de. som avses i 1 kap. 2 & andra styek- et. gäller vad regeringen eller. efter re- geringens bemyndigande, luftfartsver- ket föreskriver.

22 s*

Skall luft/artvg avregistreras enligt 7 &. åligger det ägaren att ofördröj- ligen återställa nationalitets- oeh re- gistreringsbeviset till registermyndiglte- ten, om detfinnes i behåll. Har eljest ändring inträtt i förhållande. .som att— givits i nationalitets- oeh registrerings- bevis. ska/l beviset ingivas till register- ntvndiglteten för påteekning eller ttt- byte.

23 s*

Ltt/t/at'Iyg. som införts i luft/artvgs— registret eller biltanget till detta. skall vara märkt nted sin nationalitets— och registreringsbetec'kning så länge regi- streringen består.

Luft/arri", sorti är registrerat i främmande stat med vilken slutits/ör- drag om rätt till luftfart inom svenskt område, .skall vid sådan luft/art vara märkt i enlighet med den statens fö- reskrifier.

Nytt/as luftfartyg enligt medgivan- de. som avses i [ kap. 2 _l andra styck- et. gäller vad regeringen eller, efter re- geringens bemyndigande. ltt/ifat'tsver- ket föreskriver.

Tillbehör 24 _l

Till luftfartyg hör/ast inredning, bä - rande platt, motorer. propellrar. ra- dioutrustning. instrument oeh annan utrustning som är ägnad till stadigva-

” Senaste lydelse 1960:69 (iir 19631399).

rande bruk _fötjfartvget. vare sig den är anbragt i eller tillfälligt skild från detta. allt i den tnåttfartvget ärförsett därmed i 4farit'gst'igarens intresse. Re— servdel utgör doek tillbehör till luft/ur— t_vg endast om den varaktigt förvaras ombord.

Rätt till tillbehör till luft/"artig fär ei ens i _ förhållande till. fartygets ägare göras gällande särskilt.

Överlåtelse av utrustning. som utgör tillbehör till luftfartvg. gäller ej i något fall mot tredje man förrän utrustningen skiljes från fattige! så att detta ieke längre katt anses varaförsett med ut— rustttingett.

5 kap.

6 ;

Befälhavaren skall tillse att föreskrivna fartygshandlingar finnas ombord och föras i enlighet med givna bestämmelser.

Omfärtvget av utländsk myndighet belägges med kvarstad eller utmätes. ska/l befälhavaren ofördrr'ij/igen titt— derrätta registertnvndigltetett oe/t så— vitt möjligt därjämte snarust ti/l regis— tertmndiglteten översända den tit— ländska tm'ndighe/ens bevis om åtgär- den. Vad .sont Illl sagts äger motsva— rande tillämpning. när kvarts/(iden el- ler utmätningen ltäves.

9 kap.

28 glx:

Talan om ansvarighet enligt detta kapitel skall föras vid rätten i den ort. där fraktforaren har sitt hemvist. där hans huvudkontor eller det kon- tor finnes. genom vars medverkan avtalet slutits. eller ock på bestäm- melseorten.

Talan om ansvaright t ligt detta kapitel skall föras vid luft/'attsdomsto/ i den ort. där fraktföraren har sitt hemvist. där hans huvudkontor eller det kontor finnes. genom vars med— verkan avtalet slutits. eller ock på be- stämmelseorten. Finnes icke lnfträtts— domstol i den ort där sökanden så- lunda kunnat sökas. väekes talan vid luftröttsdomstol som är närmast den orten.

.N'uvarande lydelse Föreslagen lydelse

Talan må icke föras annat än vid svensk domstol eller domstol i annan till Warsrawakonventionen ansluten stat. med mindre enligt avtalet av- gångsorten eller bcstiimmelseorten iir belägen i stat som ej biträtt konven- tionen.

11 kap.

4 gls

Lu/ipanträ/t omfattar ej ersättning, sorti på grirrid avförst'ikring eller eljest utgår för .skada på luft/'artvget eller godset .

5

Fötsiiljes luftfartvg eller gods efter utmätnirig eller itrider konkurs i den ordning sorti för'lförzst'i/jning av utmätt sådan egendom är stadgad. uppliöre ltt/t/iantt'ätten i_/art_vget eller godset. men borgenären äge få del i köpe- skillingen enligt vad därom är särskilt stadgat.

Lossas gods som häftarförförd/'att till avsändares eller las/emottagares förfoga/ide. upp/iöre luf'tparitrr'itten i godset. Utlätnnas godset utan borge— närens tillstånd, vare den .sorn niot— tager godset med kunskap om ford- ringen ansvarig för denna. dock icke utöver det värde godset hade vid loss- rtingen.

Har borgenär Inftpanträtt i flera pariter, häftar varje pantförfördring- ens lie/a belopp.

Får borgenär betalt ur en pan/för större del av sin fordran ätt som be- löper på den part/eri efter det inbördes förhållandet nte/lart partiernas värden vid tiden för pant/ättens uppkomst. in- träder patttägareriför överskottet i den rätt botgenr'ireti hade till övriga panier. [ pan/ägarens ställe och med företrt'ide framför honom inträder botgenär. för

vars fordran pari/en häftade särskilt. i den mån panteri på grund av deti andre borgeriärens krav ej./örslår till betalning av hans fordran.

&

Lit/tparttrält består, även omförd— ringen överlåtes eller tages i anspråk genom utrnätnirig eller på annat sätt övergår till annan.

15 Senaste lydelse 197321076 (jfr 19752914).

Nuvarande lydelse

6,"

Lu/ipanträtt i lul't/ärtvg, som är re- gistrerat här i riket, upphöre eller tre månader från det åtgärderna jör bärg- ningen eller bevarandet av fartyget av- slutades, såvida icke irtom nämnda tid borgenärens anspråk på panträtt blivit anmält till inskrivrtingsdornaren för anteckning i inskrivrtingsboken för luft-

! fartyg samt dessutom överenskommel-

se träffa/s om pan/rättens belopp eller talan om panträtten väckts i laga ord- ning.

Ärfartyget registrerat i främmande stat, som biträtt den i Geneve den 19

_juni 1948 avslutade konventionen rö-

rande internationellt erkännande av rätt till luft/'artvg, vare lag som iför'sta stycket sägs, med iakttagande av att anmälan skall ske hos den myndighet somför inskrivningsboken. för; fartyget.

I fall (lå/al'tvget icke är registrerat eller då det är registrerat i annan främmande stat än i andra stycket sägs, upphöre luftpanträtten i fartyget efter ett år från det åtgärderna för bärgningen eller bevarandet avslu- tades. så/ramt ej inorn nämnda tid överenskommelse träl/åts om panträt- tens belopp eller talan om pan/rätten väckts i laga ordning.

Undersökning av luftfartsolyckor

7

Inträffar vid ltt/t/artygs nyttjande olyckshändelse. som medför att någon avlider eller./år allvarlig kroppsskada eller att betydande skada uppstår å far'tvget eller egendom som icke be- fordras därmed, skall undersökning verkställas angående olvc'ksltände/sen och dess orsaker samt uppkomna ska- (lor.

När allvarlig . fara _ för sådan olycks- händelseförelegat eller något inträffat

Föreslagen lydelse

Luftpanträtt ont/altar ej ersättning, som på grund avförst'ikring eller eljest utgår för skada på ltt/t/ar'tvget eller godset.

?

Säljes luftfartyg eller gods exekutivt, upphör luftpanträtt däri sedan köpe— skillingen erlagts, förutsatt att försälj- ningen blir bestående.

Utlämnas gods. som häftarför luft— panträtt. upphör panträtten i godset. Den som utan borgenärens tillstånd lämnat ut gods. vilket enligt vad ltan inse/t eller bort inse hä/tadeförförd- ran. svarar/ör vad som til/följd därav ej kan utgå ur godset. Sådan ansva-

Nuvarande lydelse

som tyder på väsentlig/fel liosfartvget eller rttarkorganisationen. ska/l ock undersökning äga rum.

8

Undersökning varom i 7 gl sägs skall verkställas av en tindersi't'kningskom— mission.

I kommissionen skall erforderlig teknisk och juridisk sakkunskap vara företrädd.

Kommissionens ledamöter utses av luft/artsverket, där ej che/'en för det departement. till vilket ärenden röran- de qui/ari höra, finner anledning/ör- ordna en eller flera ledamöter.

Finner che/'enför det departement,

righet ltar även mottagaren förförd- r'an. för vilken han eljest icke .skolat svara personligen, orti ltari hade kän- riedortt orttfördr'ingen när godset lärti- nades ut.

;

Ltt/tpanträtt i ltt/l/ar'tvg. sorti är re— gistrerat här i riket, upphör tre må- rtader'fi'ån det åigt'i'rderna/ör att bärga eller bevara fartvget avslutades, om icke dess/("trinnan borgeru'irens anspråk på panträtt arirtiälts hos registermyn— dighetert för anteckning i lit/l/artvgs- registret och dessutom t't'verenskortt- melse trä/lats om pant/ördringens be- lopp eller talan om panträtten väckts i laga ordning.

Är ltt/l/artvgel registrerat ifrärn- martde stat, sorti til/trätt den i Geneve den 19 juni 1948 avslutade konvert- tionen rörande internationellt erkän- nande av rätt till lil/l/artvg. gälla be- stänirtte/serna i första stycket med iakttagande av att anmälan skall göras hos denfi'ämmande r'egistermyndiglie- ten.

Är lil/l/artvget icke registrerat eller är det registrerat i artnanfrämmande stat ätt .som avses i andra stycket, upp- hör lii/tpariträtten ifartyget ett år'fi'ån det åtgärderrta för att bärga eller be- varafartvget avslutades. om icke dess- föririrtart överenskontine/se trällats om pant/ardringens belopp eller talan om panträtten väckts i laga ordning.

Undersökning av luftfartsolyckor

516

9 ,

Inträffar vid lu/t/ärtygs nyttjande olyckshändelse, som medför att någon avlider eller./är allvarlig kroppsskada eller att betydande skada uppstår på fartyget eller egendom som icke be— fordras därmed, skall undersökning

”7 Senaste lydelse 1970: 128.

” Senaste lydelse 197611l.

”* Senaste lydelse 19692201 .

Nuvarande lydelse

till vilket ärenden rörande Intl/art höra, omfattningen av timad olycka, luft/artsverkets befattning med saken eller annan sådan grund föranleda därtill. äger hanförordna särskild un- dersökningskommission.

Föreslagen lydelse

verkställas angående olvcksltände/sen och dess orsaker samt uppkomna ska- dar.

När allvarligfäraför sådart olycks— härulelseförelegat eller rtågot intt'ällat som tyder på väsentlig/fel hosf'artvget eller markorganisationen, skall ock undersökning äga rum.

10 =17

På sätt regeringen förordnar skall kommissionen underrätta dem saken kati angå samt bereda dent tillfälle att ari/öra vad de akta nödigt till beva- karide av sin rätt. De äga, såvitt det kan ske utan men för utredningen, tiärvara vid undersökning å olycksplat- sen sarnt eljest vid kommissionens ui- redningsarbete.

Kommissionen skall utföra sitt ar- bete i samråd med polismyndighet eller åklagare. som i saken leder./örtinder- sökningjämlikt 23 kap. rättegångsbal- ken.

l avvaktan på att kommissionen börjar sin verksamhet har luft/arisver- ket ait i samråd med polismyndighet eller på annat lämpligt sätt företaga de åtgärder för säkerställande av tit- redningen. somfinrtas nödiga och icke utan våda kunna uppskjutas.

12

Kommissionen må hållaförhör med envar som antages kunna lämna tipp- lysning av betydelse för utredningen samt granska föremål som kan anta- gas äga sådan betydelse. Såf'ramt undersökningen finnes el- . jest icke kunna behörigen fullföljas. må

kommissionen påkalla utredning genom polismyndighet. Vid sådan ut- redning skall vad i 23 kap. rättegångs- balken är stadgat gälla i tillämpliga de-

Undersökning vara/ti i 7 »" sägs ska/l verkställas av ett tindersökningskom— mission.

I kommissionen ska/l erforderlig teknisk och juridisk sakkunskap vara företrädd.

Kommissionens ledamöter utses av luf'tfartsverket, där ej chefen för det departement, till vilket ärenden röran- de luftfart höra. finner anledning/ör- ordna en eller flera ledamöter.

Finner chefenför det departement. till vilket ärenden rörande hifi/art höra, omfattningen av timad olycka. lttfl/artsverkets befattning med saken eller annan sådan grund föranleda därtill, äger hanförordna särskild un- dersökningskommission.

&

På sätt regeringen förordnar skall kommissionen underrätta dern saken kan angå samt bereda dern tillfälle att anföra vad de akta nödigt ti/l beva- kande av sin rätt. De äga. såvitt det kan ske utan men för utredningen, närvara vid undersökning (7 olycksplat- sen samt eljest vid kommissionens tit— redningsarbete.

lar; tvångsmedel som avses i 24—28 kap. rättegångsbalken må dock an- vändas allenast i den ntån anledning förekommer att brott som här under allmänt åtal förövats.

Finner kommissionen nödigt att vitt- ne eller sakkunnig höres vid domstol eller att-föreläggande meddelas någon att såsom bevis tillhandahålla skriftlig ham/ling ellerföremål. må kommis- sionen göra framställning därom hos den allmänna ttnderrätt. inom vars område händelsen timat eller den vis- tas som skall höras eller åtgärden el- jest angår. Rätten ska/l anställa! förhör eller meddela föreläggande, därest laga ltinder ej möter. Angående åtgärd som nu sagts skall i tillämpliga delar gälla vad som är stadgat om bevisupp- tagning i rättegång utom huvudför- handling.

13

Anträff'as luftfärtvg eller gods. som befördrats nted luflfartvg. eller något. som här till sådant fartyg eller gods. och-förekommer anledning antaga att /t_tflfärtsolvcka timat. ntå vad som an- träffats icke avlägsnas eller rubbas utan tillstånd av polismymlighet eller itndersökningskommission, med mind— re det ske/"för att rädda människoliv eller eljest synnerliga skäl äro därtill.

Har någon tillvaratagit egendom som avses iförsta stycke/. skall an- mälan därom ofördröj/igen göras ltos polismyndighet eller undersöknings- kommission, som äger omhändertaga egendomen när det finnes påkallat.

14

;

Kommissionen skall utföra sitt ar- bete isamråd med polismyndighet eller åklagare. som i saken lede/"förunder- sökning./ämlikt 23 kap. rättegångsbal- ken.

I avvaktan på att kommissionen börjar sin verksam/tet har luftfartsver— ket att i samråd med polisttt_tfnrligl1et eller på annat lämpligt sätt företaga de åtgärderför säkerstäl/ande av ut- redningen. somfinnas nödiga och icke titan våda kunna uppskjutas.

;

Kommissionen må hål/a förhör med envar som antages ktmna lämna tipp- lvsning av betydelse för utredningen samt granska föremål som kan anta- gas äga sådan betvdelse.

15

Såframt undersökningen finnes el- jest icke kunna behörigenfullföljas. må kommissionen påkalla utredning genom polismyndighet. Vid sådan ut- redning skall vadi 23 kap. rättegångs- balken är stadgat gälla i tillämpliga de- lar; tvångsmedel som avses i 24—28 kap. rättegångsbalken må dock an- vändas allenast i dett mån anledning

förekommer att brott som hör under

allmänt åtal förövats.

Finner kommissionen nödigt att vitt- ne eller sakkunnig höres vid domstol eller attföreläggande meddelas någon att såsom bevis tillhandahålla skrift/ig handling eller föremål, må kommis— sionen göra framställning därom Itos den allmänna underrätt. inom vars område händelsen timat eller den vis- tas som skall höras eller åtgärden el- jest angår. Rätten skall anställa, förhör eller meddela föreläggande. därest laga hinder ej möter. A ngående åtgärd som nu sagts skall i tillämpliga delar gälla vad som är stadgat om bevisupp- tagning i rättegång tttom huvudför- handling.

Anträf'fäs luftfartyg eller gods, som befordrats med ltt/lfartyg, eller något. som ltör till sådant fartyg eller gods, och./örekommer anledning antaga att luftfartsolyeka timat, må vad som an- träffats icke avlägsnas eller rubbas tttan tillstånd av polismyndighet eller undersökningskommission, med mind- re det sker, för att rädda människoliv eller eljest synnerliga skäl äro därtill.

Har rtågon tillvaratagit egendom som avses i första stycket, ska/l an- mälan därom ofördröjligen göras hos polismyndighet eller undersöknings- kommission. som äger omhändertaga egendomen när det finnes påkallat.

SOU 1976:70 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 13 kap. 10 ;”

Försummar någon. i annat hän- seende än förut sagts, vad enligt 1—6 eller 8 kap. åligger honom. straffes med dagsböter.

Samma lag vare. där någon bryter mot vad i 11 kap. 1353" sägs.

14

I fråga om luftfartyg som icke hava förare ombord eller som fram- drivas annorledes än med motor el- ler eljest äro av särskild beskaffenhet äger regeringen eller, efter regering- ens bemyndigande. luftfartsverket att. där hinder ej möter av hänsyn till trafiksäkerheten eller det allmän- na. medgiva undantag från vad i2—8 kap. stadgas, så ock meddela de sär— skilda föreskrifter som finnas erfor- derliga.

Försummar någon, i annat hän- seende än förut sagts, vad enligt 1 kap.. 2 kap. 21—23 3555" eller 3—6 eller 8 kap. åligger honom, straffes med dagsböter.

Samma lag vare, där någon bryter mot vad i 11 kap. 15 s*" sägs.

Vad i 2 och 11 kap. stadgas skall ej äga tillämpning på mode/luftfartyg, drakar och fasta ballonger.

I fråga om luftfartyg som icke hava förare ombord eller som fram- drivas annorledes än med motor el- ler eljest äro av särskild beskaffenhet äger regeringen eller, efter regering- ens bemyndigande. luftfartsverket att. där hinder ej möter av hänsyn till trafiksäkerheten eller det allmän- na, medgiva undantag från vad i3—8 kap. stadgas. så ock meddela de sär- skilda föreskrifter som finnas erfor- derliga.

Regeringen eller. efter regeringens bemyndigande. luftfartsverket äger ock meddela föreskrifter om sådana för rörelse i luften inrättade föremål, som icke äro att hänföra till luftfartyg.

3

Närmare föreskrifier rörande till- läntpningen av denna lag meddelas av regeringen eller, efter regeringens be- myndigande. av ltlfifartsverket.

4

Regeringen må bestämma. att vad i denna lag sägs om ltt/ifartsverket skall i ett eller flera hänseenden istället gäl- la annan myndighet som regeringen . förordnar.

hK'ZO

Regeringen må bestämma, att vad i denna lag sägs om lufifartsverket skall i ett eller./lera hänseenden istället gäl- la annan myndighet som regeringen förordnar.

*ZI

Luftfartsverket. tiil/verket och polis- myndighet biträda register/nytidig/te- ten nted att vaka över att bestämmel- ser i lag eller annanförfattning om re- gistrering av luftfartyg och inskrivning

'” Senaste lydelse 197611].

30 Senaste lydelse 1976211.

3' Senaste lydelse 1976:]1.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

avlörvärv av ltt/t/artvg (It'll andel däri efte/levas. De äga/ör detta ändamål tillträde till lttl't/al'olk't De sko/a under— rätta registertnyndiglieten om . lörsinn - ine/ser att efter/eva bestämmelserna.

Övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift. som ersatts genom bestämmelse i denna lag, tillämpas i stället den nya bestäm— melsen.

2. Luftfartyg. som vid ikraftträdandet är infört i luftfartygsregistret, skall föras över till det nya luftfartygsregistret.

3. Frist för anmälan av luftfartyg för registrering eller avregistrering eller för anmälan av avtal om nyttjanderätt till luftfartyg skall ej i något fall räknas från dag före ikraftträdandet.

4. Registeranteckning om upplåtelse av nyttjanderätt till luftfartyg. vilken gjorts i enlighet med äldre bestämmelser. skall föras över till det nya luft— fartygsregistret. Upplåtelse som skett för kortare tid än en månad. dock minst två veckor. får anmälas för anteckning i registret. om upplåtelsen skett före ikraftträdandet.

2. Förslag till Lag om inskrivning av rätt till luftfartyg

Härigenom föreskrives följande.

1 kap. Inledande bestämmelser

1 & Denna lag är tillämplig på luftfartyg. som är eller enligt 2 kap. 2? luftfartslagen(1957:297)skall vara infört i luftfartygsregistret eller får införas där på grund av medgivande av regeringen.

Bestämmelserna om luftfartyg i första stycket samt 2 och 5 kap. har motsvarande tillämpning på andel i luftfartyg. Detsamma gäller de bestäm— melser i 4 kap. som rör förvärvsinskrivning.

25 Om tillbehör till och luftpanträtt i luftfartyg finns bestämmelser i luft- fartslagen (l957z297). Om rätt till vissa främmande luftfartyg finns bestämmelser i lagen (l955:229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg.

2 kap. Om inskrivning av förvärv av luftfartyg lnskrivning

1 é Förvärv av luftfartyg inskrives på grundval av registrering enligt 2 kap. luftfartslagen (1957z297).

25 Den som anmäler luftfartyg för registrering enligt 2 kap. luftfartslagen (19571297) anses därmed också söka inskrivning av sin rätt till fartyget.

Sä Den som med äganderätt förvärvat luftfartyg. vilket är registrerings— plikiigt i hans hand. skall söka inskrivning av sin rätt inom en månad från förvärvet. Den som med äganderätt förvärvat luftfartyg. vilket ej är registreringspliktigt i hans hand men är infört i luftfartygsregistret. skall söka inskrivning av sin rätt inom en månad från förvärvet. om han ej inom samma tid anmäler fartyget för avregistrering.

Dödsbo är icke skyldigt att söka inskrivning av sin rätt till luftfartyg. som tillhört den avlidne. i annat fall än när boet överlåter fartyget. Sådan inskrivning skall sökas inom en månad från överlåtelsen eller. om boupp- teckning då ej registrerats. från registreringen av denna. Make. som vid bodelning tillskiftats luftfartyg. är skyldig att söka inskrivning av sin rätt endast om fartyget förut tillhörde andra maken.

45 Den som förvärvat luftfartyg under villkor. som innefattar äganderätts- förbehåll eller är att jämställa därmed. har rätt till inskrivning av sin vill- korliga äganderätt. Förlorar förvärvaren sin rätt till fartyget på grund av att förbehållet eller villkoret göres gällande. skall inskrivningen avföras ur registret på ansökan av överlåtaren eller förvärvaren. Övergår i fall som avses i första stycket förvärvarens eller överlåtarens rätt till annan. har vad som där säges och i övrigt i denna lag föreskrives om inskrivning av förvärv och verkan därav motsvarande tillämpning.

Verkan av inskrivning

55 Utan hinder av att inskrivning ägt rum får prövas huruvida egendomen är av den beskaffenhet som inskrivningen förutsätter. Fråga huruvida förvärv. som ligger till grund för inskrivning eller av- registrering. är ogiltigt eller ej kan göras gällande eller huruvida åtgärden av annat skäl kränker någons rätt får prövas utan hinder av inskrivningen eller avregistreringen.

65 Har luftfartyg överlåtits och har inskrivning sökts för förvärvet. får far- tyget efter utgången av den inskrivningsdag då ansökningen gjordes icke tagas i anspråk för annan fordran mot överlåtaren än sådan som är förenad med panträtt eller retentionsrätt i egendomen.

75 Har luftfartyg förvärvats genom överlåtelse från någon som icke var rätt ägare. skall förvärvet dock gälla. om överlåtarens åtkomst var inskriven när fartyget överläts och om förvärvaren sökt inskrivning och därvid varken insett eller bort inse att överlåtaren ej var rätt ägare. Vad som nu sagts

har motsvarande tillämpning i fråga om förvärv genom överlåtelse från någon som var rätt ägare men på grund av förvärvsvillkor saknade rätt att förfoga över fartyget genom överlåtelsen.

Godtrosförvärv inträder dock ej. om samma inskrivningsdag som in— skrivning sökes för förvärvet ärende upptages om inskrivning eller annan införing i registret av omständighet varav bristen i överlåtarens förfogan- derätt beror eller om anteckning i registret att talan väckts om hävning eller återgång av förvärv av fartyget eller om bättre rätt till detta.

Om förvärv genom exekutiv försäljning finns särskilda bestämmelser.

85 Talan om bättre rätt till luftfartyg kan med laga verkan riktas mot den för vars förvärv inskrivning senast beviljats eller sökts. även om denne före talans väckande överlåtit fartyget till annan. Den till vilken överlåtelse skett har i rättegången samma ställning som om överlåtelsen skett under rättegången. Första stycket har motsvarande tillämpning. när någon vill söka betalning ur luftfartyg för fordran. som är förenad med panträtt eller retentionsrätt i fartyget. Om tvist angående äganderätten är antecknad i registret. kan talan om betalning i stället riktas mot den som innehar fartyget med ägan- derättsanspråk.

95 Rättsverkan som sökt eller beviljad inskrivning medför enligt 6 och 7 55 består även efter avregistrering. Rättsverkan som ansökan om inskrivning medför enligt 6 och 7 55 för- faller. om ansökningen avslås. Vad som föreskrives i 6—8 55 samt förut i denna paragraf om rättsverkan av inskrivningsansökan har motsvarande tillämpning i fråga om anmälan för avregistrering med anledning av förvärv.

105 införing i luftfartygsregistret skall. efter utgången av den inskrivnings- dag då ärendet om införingen upptogs. anses känd för var och en vars rätt till luftfartyg beror av god tro rörande omständighet som införingen avser.

3 kap. Om luftfartygshypotek Upplåtelse av panträtt på grund av inteckning

15 Ägare av registrerat luftfartyg. som vill upplåta panträtt i fartyget till säkerhet för fordran. har rätt att i den ordning som angives i 4 kap. hos registermyndigheten erhålla inskrivning i fartyget av visst belopp (inteck— ning) i svenskt eller utländskt mynt. Myndighetens bevis om inskrivningen

kallas pantbrev. . lnteckning kan icke beviljas i andel av luftfartyg. ej heller i flera fartyg

gemensamt.

25 Panträtt upplåtes genom att luftfartygets ägare. efter att ha sökt in- skrivning för sitt förvärv. överlämnar pantbrevet som pant för bestående eller framtida fordran.

lnnan pantfordran grundats har den som efter upplåtelsen förvärvat far- tyget rätt att hos borgenären göra sådant anspråk på pantbrevet som upp- låtaren själv ägt resa. Gör förvärvaren det. förfaller upplåtelsens verkan mot honom.

Bestämmelser om ägarhypotek finns i 105.

35 Panträtt. som upplåtits i luftfartyg. omfattar även ersättning. som på grund av försäkring eller eljest utgår för skada på fartyget.

Pant/ättens innebörd

45 När myndighet vid utsökning eller i annat fall fördelar medel mellan rättsägare i luftfartyg. har borgenär rätt att för fordran som är förenad med panträtt i fartyget. med den företrädesrätt inteckningen medför enligt denna eller annan lag. få betalning ur medlen intill pantbrevets belopp. 1 den mån detta ej förslår. erhåller borgenären betalning ur medlen genom ett tillägg. Detta får ej överstiga femton procent av pantbrevets beloppjämte sex procent årlig ränta på detta belopp från den dag då egendomen utmättes. konkurs- ansökan gjordes eller de medel nedsattes som eljest skall fördelas. Ränta på pantfordran får dock icke beräknas för längre tid tillbaka än tre år före denna dag.

55 Har flera pantbrev överlämnats som pant för fordran och har inteck- ningarna samma företrädesrätt eller gäller de omedelbart efter varandra. skall bestämmelserna i 45 om pantbrevets belopp avse pantbrevens sam— manlagda belopp.

65 Borgenär har rätt att få betalning enligt 45 även om fordringen pre- skriberats eller icke blivit anmäld efter kallelse på okända borgenärer.

75 Försämras luftfartyg till följd av vanvård eller haveri eller av annan därmed jämförlig orsak så att panträttens värde väsentligt minskas. får bor- genären söka betalning ur fartyget fastän fordringen ej är förfallen till be— talning. Detsamma gäller. om fartyget skall avregistreras enligt 2 kap. 75 luftfartslagen (19571297).

Panträttsapp/äte/se i vissa fall

85 Frångår luftfartyg innehavaren efter klander. är upplåtelse av panträtt som skett efter det att fartyget kom ur rätte ägarens hand utan verkan. om ej annat följer av 9 5. Vad som nu sagts har motsvarande tillämpning. om förvärv av luftfartyg återgår såsom ogiltigt. Upplåtes panträtt i luftfartyg i strid med en mot upplåtaren på grund av förvärvsvillkor gällande inskränkning i hans rätt att förfoga över fartyget. är upplåtelsen utan verkan. om ej annat följer av 95.

95 Har panträtt upplåtits i luftfartyg av någon som icke var rätt ägare. skall upplåtelsen dock gälla. om upplåtarens åtkomst var eller därefter. på ansökan före upplåtelsen. blev inskriven och om borgenären vid upplåtelsen

eller. när fordringen därefter överlåtits till annan. denne vid sitt förvärv varken insett eller bort inse att upplåtaren ej var rätt ägare. Vad som nu sagts har motsvarande tillämpning i fråga om panträttsförvärv genom upp— låtelse från någon som var rätt ägare men på grund av förvärvsvillkor saknade rätt att förfoga över fartyget genom upplåtelsen.

Godtrosförvärv består ej. om rätte ägaren innan pantfordran grundats hos borgenären gör sådant anspråk på pantbrevet som upplåtaren själv ägt resa. Detsamma gäller.om motsvarande anspråk göres av den till vars förmån förvärvsvillkor gäller.

Ägarliypotekets innebörd

10 5 Om pantbrev ej överlämnats som pant för fordran. är luftfartygets ägare berättigad att vid sådan fördelning som avses i 4 5. med den företrädesrätt inteckningen medför enligt denna eller annan lag. erhålla tilldelning ur med- len med pantbrevets belopp. Har pantbrev överlämnats som pant för fordran men understiger fordringen pantbrevets belopp. är ägaren berättigad att ur medlen erhålla skillnaden.

lntecknings företräde

11 5 lnteckning ger företräde i förhållande till annan inteckning efter den tidsföljd i vilken inteckningarna sökes. lnteckningar som sökes på samma inskrivningsdag ger lika rätt.

125 Om möjlighet att bestämma företrädet mellan flera inteckningar. som sökes på samma inskrivningsdag. på annat sätt än som angivits i 11 5 samt om ändring i företrädesordningen genom nedsättning finns bestämmelser i 4 kap. 25—27 5.5.

135 Om förmånsrätt. som följer med inteckning. finns bestämmelser i för- månsrättslagen (1970:979).

Vissa bestämmelser om intecknings och pantbrevs giltig/tet

145 Skall luftfartyg avregistreras såsom förolyckat. upphugget eller eljest förstört eller emedan det är försvunnet och sedan ej avhörts under tre må- nader efter anträdd luftfärd. förfaller inteckning i fartyget när tio år förflutit från den dag anteckning gjordes i registret enligt 2 kap. 175 första stycket 2 luftfartslagen (1957z297). lnteckning kan dock förnyas att gälla ytterligare tio år. om det medan inteckningen ännu gäller begäres av borgenären eller fartygsägaren. och kan därefter i samma ordning förnyas för tio år åtgången.

155 Säljes luftfartyg exekutivt. är inteckning däri. sedan auktionen vunnit laga kraft och köpeskillingen erlagts. utan verkan till belopp som icke tillåtits innestå i fartyget med anledning av att inteckningsborgenärens fordran av- räknats på köpeskillingen.

165 Om inteckning blir helt eller delvis utan verkan. är pantbrevet utan

verkan i motsvarande mån. Dödning av förkommet pantbrev medför ej att inteckningen blir utan verkan.

4 kap. Om förfarandet i inskrivningsärenden Allmänna bestämmelser

15 lnskrivningsärenden är enligt denna lag ärenden om

]. inskrivning av förvärv av luftfartyg.

2. inteckning i luftfartyg.

3. annan införing i luftfartygsregistret.som angår förvärvsinskrivning eller inteckning och sker enligt denna eller annan lag eller författning.

lnskrivningsärende handlägges av den myndighet som för luftfartygs— registret (registermyndigheten).

2 5 lnskrivningsärende upptages på inskrivningsdag. Sådan hålles till klockan tolv varje måndag. tisdag. onsdag. torsdag och fredag. som ej utgör helgdag. Lika med helgdag anses midsommarafton.julafton och nyårsafton. Ansökan. som inkommer efter angivna klockslag. anses gjord påföljande inskrivnings- dag.

Om behandlingen av inskrivningsärende gäller bestämmelserna om tvis- temål i tillämpliga delar i den mån ej annat följer av denna lag.

35 Ansökan i inskrivningsärende skall göras skriftligen. om icke fånges- handling eller annan tjänlig handling företes.

45 Hos registermyndigheten föres dagbok över inskrivningsärenden. Hand- lingar i sådana ärenden sammanföres i akter. Har sökanden eller annan lämnat uppgift eller avgivit förklaring av be- tydelse för ärendets prövning eller har särskild utredning verkställts i ärendet. skall anteckning därom göras i dagboken eller akten. [ dagboken eller akten skall även upptagas kallelser. förelägganden och andra beslut. som ej skall införas i registret.

55 Finnes ansökan i inskrivningsärende ej omedelbart böra avslås enligt denna lag. får ärendet uppskjutas till viss senare inskrivningsdag. om det är nödvändigt för utredningen. Uppskjutes ärendet. får sökanden föreläggas att förebringa den utredning som fordras eller att infinna sig personligen eller genom ombud hos re- gistermyndigheten. Även annan än sökanden får höras och kan föreläggas sådan inställelse. 1 föreläggande får vite utsättas. Efterkommer sökanden ej föreläggande kan hans ansökan förklaras förfallen. Erinran om detta skall intagas i föreläggandet. lnskrivningsärende får vidare uppskjutas till senare inskrivningsdag. om ärendet med hänsyn till beskaffenhet eller omfattning ej lämpligen kan företagas till omedelbar prövning. Ärende som uppskjutits på sådan grund skall upptagas till prövning senast andra inskrivningsdagen efter den in- skrivningsdag då ansökningen gjordes.

65 Förekommer anledning antaga. att förvärv som åberopas i inskrivnings- ärende är ogiltigt eller på annan grund icke kan göras gällande eller att åtgärd som ansökan avser eljest skulle kränka någons rätt. skall den 5 rätt beröres ges tillfälle att yttra sig. Detsamma gäller. om ovisshet råder i fråga om förvärvsvillkor. Grundas åberopat förvärv på testamente. dom eller förrättning. som ännu icke vunnit laga kraft. eller pågår rättegång om hävning eller återgång av förvärv av det luftfartyg ärendet angår eller om bättre rätt till fartyget. skall ärendet uppskjutas till dess saken slutligt avgjorts. Är i annat fall sökandens rätt tvistig. kan han föreläggas att inom viss tid väcka talan vid domstol. Efterkommes icke föreläggandet. kan hans ansökan förklaras förfallen. Erinran om detta skall intagas i föreläggandet.

75 Vite. som registermyndigheten förelägger med stöd av denna lag. får bestämmas till högre belopp än som annars gäller. Vite utdömes av myn-

digheten.

85 Beslut. som innebär att ansökan i inskrivningsärende bifalles. avslås eller förklaras förfallen eller att ärendet Uppskjutes. skall införas i registret. Innebär beslutet att ansökan ej bifalles. skall skälen för beslutet antecknas i dagboken eller akten. Beslut. som skall införas i registret. meddelas genom sådan införing och skall anses ha det innehåll som framgår av registret.

95 Har beslut i inskrivningsärende gått emot sökanden eller annan som hörts i ärendet. skall denne genast underrättas om beslutet. Om beslut. varigenom förvärv inskrivits. skall den som dessförinnan senast var in- skriven som ägare alltid underrättas. l underrättelse enligt första stycket skall angivas de skäl för beslutet som antecknats i dagboken eller akten och vad den som vill fullfölja talan mot beslutet har att iakttaga.

105 Talan mot beslut i inskrivningsärende föres i hovrätten. Besvärsinlagan skall ingivas till registermyndigheten. Besvärstiden är i fråga om slutligt beslut fyra veckor från den inskriv- ningsdag till vilken beslutet är att hänföra. Besvär över beslut. som införts i registret. skall antecknas där. När slutligt beslut med anledning av besvären vunnit laga kraft. skall anteckning göras om beslutets innehåll.

115 Om inskrivningsärende enligt beslut av högre rätt skall upptagas till ny handläggning av registermyndigheten. skall det ske utan dröjsmål efter det att beslutet kommit myndigheten till handa.

125 l luftfartygsregistret skall antecknas. när

1. talan väckts om hävning eller återgång av förvärv av registrerat luft- fartyg eller om bättre rätt till sådant fartyg eller eljest i fråga. som angår inskrivning.

2. mål som avses under ] avgjorts genom dom eller slutligt beslut som

3. ägare av registrerat luftfartyg försatts i konkurs.

4. registrerat luftfartyg blivit föremål för kvarstad. skingringsförbud eller utmätning. konkursförvaltare begärt att registrerat luftfartyg skall säljas exe- kutivt eller fartyget sålts exekutivt.

5. beslut som avses under 3 eller 4 om konkurs. kvarstad. skingrings- förbud eller utmätning upphävts eller återgått eller fråga om exekutiv för- säljning av registrerat luftfartyg eljest förfallit.

Registeranteckning skall avföras. om den uppenbarligen ej längre kan vara av betydelse.

135 Om införing i luftfartygsregistret finnes innehålla uppenbar oriktighet till följd av skrivfel eller annat dylikt förbiseende. skall införingen rättas. Vad som nu sagts har motsvarande tillämpning på uppenbar oriktighet i registret till följd av tekniskt fel. Kan rättelse bli till förfång för ägare eller för innehavare av pantbrev på grund av inteckning. skall det inbördes fö- reträdet mellan berörda förvärv bestämmas efter vad som ftnnes skäligt. Tillfälle att yttra sig skall lämnas part som beröres. om han är känd. samt myndighet som avses i 5 kap. 3 5. Meddelas ej beslut samma dag som ärendet upptagits. skall anteckning om ärendet göras i registret. Beslut om rättelse meddelas genom införing i registret. Skälen för beslutet antecknas i dagboken eller akten. ] stället för bevis eller handling. som utfärdats i enlighet med den tidigare införingen. skall ny sådan handling utfärdas. Den tidigare handlingen skall återfordras. göras obrukbar och be- hållas av registermyndigheten. Den som innehar handlingen är skyldig att ge in den för detta ändamål. l föreläggande att fullgöra sådan skyldighet får vite utsättas.

Talan mot beslut om rättelse får föras även av myndighet som avses i 5 kap. 3 5.

145 Vad i detta kapitel säges om ansökan har motsvarande tillämpning i fråga om begäran eller anmälan enligt 21 5 andra stycket eller 305 andra stycket.

lnskrivning av _ löfvälT

155 Fullgöres ej inom föreskriven tid skyldighet att söka inskrivning av förvärv. skall registermyndigheten förelägga den försumlige att fullgöra skyl- digheten. l föreläggande får vite utsättas.

165 Är bifall till ansökan om inskrivning av förvärv beroende av att fö- regående ägare söker inskrivning. får förvärvaren fullgöra det på den fö- regående ägarens vägnar. Denne är skyldig att tillhandahålla de för ändamålet behövliga handlingar som han innehar.

175 Ansökan om inskrivning av förvärv av luftfartyg skall avslås. om ]. bestämmelsen i 35 ej iakttagits. 2. ansökningen avser fartyg. som ej är infört i luftfartygsregistret eller. om det samtidigt anmäles för registrering där. sådan åtgärd ej beviljas.

4. fångesmannens rätt ej är inskriven. ehuru den hade kunnat vara det. och sökandens förvärv icke grundas på exekutiv försäljning.

5. åberopad överlåtelse står i strid med en mot överlåtaren på grund av förvärvsvillkor gällande inskränkning i hans rätt att förfoga över fartyget och överlåtarens åtkomst icke var inskriven när överlåtelsen ägde rum eller. om så var fallet. villkoret är infört i registret eller införes däri samma in- skrivningsdag som ansökningen göres.

6. fartyget av överlåtaren tidigare överlåtits till annan och överlåtarens åtkomst ej var inskriven när sökandens förvärv ägde rum eller. om så var fallet. inskrivning samma inskrivningsdag sökes för det tidigare förvärvet.

7. före utgången av den inskrivningsdag då ansökningen göres fartyget blivit föremål för kvarstad eller skingringsförbud till säkerhet för anspråk mot överlåtaren eller denne försatts i konkurs.

8. fartyget sålts exekutivt till annan än sökanden.

9. det är uppenbart att förvärvet av annan grund är ogiltigt eller icke kan göras gällande.

Första stycket 5—7 utgör ej hinder mot inskrivning av förvärv. om in- skrivning av villkorlig äganderätt redan har beviljats på grund av samma förvärv.

185 Ansökan enligt 2 kap. 45 att inskrivning av villkorlig äganderätt skall avföras ur registret skall avslås. om bestämmelsen i 35 ej iakttagits eller det ej visas att förvärvaren förlorat sin rätt.

195 Finnes vid inskrivning av förvärv av luftfartyg eller rätt därtill att förvärvet beror av villkor. som innefattar äganderättsförbehåll eller är att jämställa därmed. skall även villkoret inskrivas. Finnes vid inskrivningen eller därefter att förvärvet är förenat med annat villkor. som inskränker förvärvarens rätt att överlåta fartyget eller att söka inteckning eller upplåta panträtt däri. eller att hans behörighet i sådant av- seende är inskränkt genom annans rätt att nyttja fartyget på grund av tes- tamente. skall detta antecknas i registret.

lnteckning

205 ] inteckningsärende anses såsom ägare av luftfartyget den för vars förvärv inskrivning senast är sökt.

215 Ansökan om inteckning skall göras av ägaren av luftfartyget. Den skall innehålla uppgift om det fartyg som avses och det belopp på vilket inteckningen skall lyda. Begäran om inteckningsförnyelse göres av luftfartygets ägare eller pant- brevets innehavare. Pantbrevet skall inges. om det ej är fartygets ägare som begär förnyelsen.

225 Ansökan om inteckning skall avslås. om ]. bestämmelserna i 35 och 2] 5 första stycket ej iakttagits. 2. ansökningen strider mot 3 kap. 15.

3. ansökningen strider mot sådan på grund av förvärvsvillkor mot sö— kanden gällande inskränkning i hans rätt att förfoga över fartyget. som införts i registret eller införes däri samma inskrivningsdag som inteckningen sökes. och ansökningen icke medgetts av den till vars förmått inskränk— ningen gäller.

4. fartyget skall avregistreras.

5. sökanden eller. om fartyget äges av flera. någon av sökandena är i konkurs eller försättes i konkurs samma inskrivningsdag som inteckningen sökes och det icke visas att fartyget eller andelen ej hör till konkursboet.

6. luftfartyget eller andel däri eller villkorlig äganderätt därtill är föremål för kvarstad. skingringsförbud eller utmätning eller blir föremål för sådan åtgärd samma inskrivningsdag som inteckningen sökes.

7, luftfartyget eller andel däri eller villkorlig äganderätt därtill frångått sökanden genom exekutiv försäljning.

Har ärende angående inskrivning av sökandens förvärv uppskjutits. skall behandlingen av inteckningsansökningen uppskjutas på motsvarande sätt.

235 Möter icke hinder enligt 22 5. skall inteckning beviljas och pantbrev utfärdas på grund av inteckningen. Bestämmelser om utfärdande av nytt pantbrev i stället för pantbrev som dödats finns i lagen (l927:85) om dödande av förkommen handling.

245 Begäran om inteckningsförnyelse skall avslås. om 35 eller 21 5 andra stycket ej iakttagits.

255 lnteckning. som skulle medföra lika företrädesrätt som annan inteck- ning. skall vid inskrivningen förklaras gälla efter den andra inteckningen. om sökanden begär det. lnteckning. som sättes efter annan. gäller efter inteckning med lika rätt som eller bättre rätt än denna. även om detta ej anges i beslutet.

265 Pantbrev får på ansökan av luftfartygets ägare och efter medgivande av pantbrevets innehavare utbytas mot två eller flera nya pantbrev (utbyte). På begäran skall därvid pantbrevens inbördes företrädesrätt bestämmas. Här- vid har 255 andra punkten motsvarande tillämpning.

275 lnteckning får på ansökan av luftfartygets ägare och efter medgivande av pantbrevets innehavare nedsättas efter annan inteckning (nedsättning). lnteckning. som nedsättes efter annan. gäller efter inteckning med lika rätt som eller bättre rätt än denna. även om detta ej anges i beslutet.

285 På ansökan av luftfartygets ägare och efter medgivande av pantbrevets innehavare får inteckning dödas (dödning). Bestämmelser om dödning av inteckning. när pantbrevet förkommit. finns i lagen (l927:85) om dödande av förkommen handling.

295 När innehavare av pantbrev lämnar medgivande till åtgärd som avses i 26—28 55. skall pantbrevet inges.

305 På ansökan av pantbrevs innehavare skall innehavet antecknas i re- gistret. Är annan antecknad som innehavare. skall registermyndigheten se- dan det nya innehavet antecknats avföra den tidigare anteckningen och underrätta den vars innehav var antecknat. Föreligger anledning till an- tagande att sökanden ej innehar pantbrevet. skall föreläggande meddelas honom att uppvisa detta. Anmäler den vars innehav antecknats att innehavet upphört. skall an- teckningen avföras.

31 5 Har inteckning förfallit enligt 3 kap. 145. skall det antecknas i registret. l registret skall göras anteckning om inverkan på inteckning av exekutiv försäljning.

5 kap. Särskilda bestämmelser

Statsansvar för vissa rätrs/ör/uster m. m.

1 5 Kommer till följd av 2 kap. 75 eller 3 kap. 95 förvärv eller panträtts- upplåtelse som avses där att gälla mot rätte ägaren eller mot någon till vars förmån rådighetsinskränkning som avses i nämnda lagrum gäller. har denne rätt till ersättning av staten för sin förlust på grund av förvärvet eller upplåtelsen.

Lider någon förlust till följd av tekniskt fel i luftfartygsregistret vid an- vändning av automatisk databehandling eller i anordning. som hos regis- termyndigheten eller annan statlig myndighet är ansluten till registret. har han rätt till ersättning av staten.

Har den skadelidande medverkat till förlusten genom att utan skälig an- ledning underlåta att vidtaga åtgärd för att bevara sin rätt eller har han på annat sätt medverkat till förlusten genom eget vållande. skall ersättningen efter vad som finnes skäligt nedsättas eller helt bortfalla.

25 Kommer till följd av beslut i ärende om rättelse förlust att tillskyndas rättsägare som avses i 4 kap. 13 5. har han rätt till ersättning av staten. Ersättning utgår dock ej. om den skadelidande med hänsyn till felets be- skaffenhet eller andra omständigheter bort inse att fel förekommit.

35 Staten företrädes i ärende om ersättning enligt 1 eller 2 5 av myndighet som regeringen bestämmer.

45 Vill den som är part i mål om beståndet av rätt till luftfartyg framställa anspråk på ersättning enligt l 5. om han förlorar målet. skall han antingen till gemensam handläggning med målet väcka talan mot staten om sitt ersättningsanspråk eller skriftligen underrätta den myndighet som avses i 35 om rättegången. Har förberedelsen i målet slutförts utan att ersättningstalan väckts eller underrättelse lämnats enligt första stycket. skall domstolen förelägga parten att vidtaga endera åtgärden inom viss tid. lakttages ej tiden. är ersättnings- anspråket förfallet. Erinran därom skall intagas i föreläggandet.

55 Har den som enligt 1 eller 25 är berättigad till ersättning av staten haft rätt att utkräva beloppet av annan såsom skadestånd. inträder staten i rätten mot denne.

Ersättning enligt 1 eller 2 5 på grund av domstols dom utbetalas sedan domen vunnit laga kraft.

Unzlwräne/ser rill register/nyndigltelen

65 Väckes talan om hävning eller återgång av förvärv av registrerat luft- fartyg eller om bättre rätt till sådant fartyg eller eljest i fråga som angår inskrivning i luftfartygsregistret. skall rätten genast underrätta registermyn- digheten. Underrättelse skall. utöver uppgift om parterna. innehålla sådana uppgifter om fartyget att det kan identifieras i registret. När dom eller slutligt beslut i målet har vunnit laga kraft. skall rätten genast översända domen eller beslutet till registermyndigheten.

Övergångsbestämmelser

]. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Genom lagen upphäves lagen (l955:227) om inskrivning av rätt till luft- fartyg.

Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som ersatts genom bestämmelse i denna lag tillämpas i stället den nya be- stämmelsen.

2. Då luftfartyg förts över till det nya luftfartygsregistret skall den som under de tre närmast föregående åren varit upptagen i det tidigare registret såsom ägare till fartyget skrivas in som ägare med verkan från ikraftträ- dandet. Den som eljest var upptagen som fartygsägare i det tidigare luft- fartygsregistret skall antecknas som sådan i det nya registret då fartyget föres över dit. Registermyndigheten skall låta kungöra sådan anteckning på lämpligt sätt. Sedan ett år förflutit från ikraftträdandet skall anteckningen anses som inskrivning. om icke dessförinnan ny inskrivning sökts av äg- anderätt till fartyget eller talan väckts om bättre rätt därtill. Söker någon inskrivning av äganderätt till luftfartyg utan att fångesman- nens rätt är inskriven. skall ansökningen bifallas utan hinder därav. om fångesmannen eller den från vilken denne härleder sin rätt ensam eller i förening med sökanden under en sammanhängande tid av tre år varit upptagen i det tidigare luftfartygsregistret och antecknad i det nya registret såsom ägare till fartyget. Söker någon inskrivning av äganderätt till luftfartyg. som förvärvats före ikraftträdandet och som vid ikraftträdandet icke var infört i det tidigare luftfartygsregistret. och kan han icke styrka sin rätt men gör han den san- nolik. skall han antecknas i det nya registret som ägare. Första stycket tredje och fjärde punkterna har motsvarande tillämpning. varvid ettårstiden räknas från den dag anteckningen kungjordes. Anmälan av förvärv av luftfartyg enligt äldre bestämmelse i 2 kap. 7 eller 105 luftfartslagen (l957z297). vilken ej medfört att förvärvaren före

ikraftträdandet upptagits i luftfartygsregistret såsom ägare till fartyget. anses som en på första inskrivningsdagen därefter gjord ansökan om inskrivning av förvärvet.

3. Frist för ansökan om inskrivning av förvärv av luftfartyg skall ej i något fall räknas från dag före ikraftträdandet. Ej heller föreligger skyldighet att söka sådan inskrivning för den som antecknats som ägare enligt 2 första stycket.

4. lnteckning. som beviljats eller sökts i luftfartyg före ikraftträdandet. skall föras över till det nya luftfartygsregistret. Den anses som en enligt de nya bestämmelserna beviljad eller sökt inteckning på belopp motsvarande den tidigare beviljade eller sökta inteckningens kapitalbelopp, lntecknings- handlingen skall anses som pantbrev på samma belopp. om inteckningen är beviljad.

5. Utgör inteckningshandling säkerhet för fordran vid ikraftträdandet. skall panträtt anses upplåten enligt 3 kap. 25 till säkerhet för fordringen. Om borgenär innehar inteckningshandling vid nämnda tidpunkt utan att handlingen utgör säkerhet för fordran. skall panträtt anses upplåten till sä— kerhet för borgenärens rätt på grund av handlingen. Bestämmelsen i 375 lagen (l955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg har fortfarande till- lämpning.

6. Bestämmelserna i 5 har motsvarande tillämpning i fall då borgenär vid ikraftträdandet innehar fordringshandling. på grund varav inteckning sökts. och inteckning sedermera beviljas med stöd av 12. Bestämmelserna i 5 har likaledes motsvarande tillämpning. om borgenär vid ikraftträdandet innehar fordringshandling. på vilken tecknats inteck- ningsmedgivande. och inteckning sedermera beviljas med stöd av 12.

7. Har borgenär panträtt för sin fordran på grund av inteckning som be- viljats före ikraftträdandet eller därefter med stöd av 12 första stycket skall i fråga om hans rätt till betalning ur medel. som myndighet vid utsökning eller eljest fördelar mellan rättsägare i det intecknade fartyget. äldre be- stämmelser tillämpas i stället för 3 kap. 45 om det yrkas av någon vars rätt beror därav. Vad som sagts nu gäller dock endast om fördelningen föranledes av utmätning som skett före utgången av år(0000) eller av konkurs efter ansökan som gjorts före nämnda tidpunkt eller. såvitt angår fördelning av annan anledning än utmätning eller konkurs. om medlen nedsatts före den angivna tidpunkten. Första stycket gäller även i fall då efter ikraftträdandet inteckningshand- lingen utbytts mot två eller flera nya pantbrev.

8. Grundas panträtt i luftfartyg på förhållande som anges i 5 eller 6 första stycket. har fartygsägaren även i annat fall än då bestämmelserna i 7 är tillämpliga rätt att påfordra. att vid fördelning av medel mellan rättsägare i fartyget betalning till borgenären begränsas enligt äldre bestämmelser.

9. Medför tillämpning av 3 kap. 4 5. i fall då panträtt i luftfartyg grundas på förhållande som anges i 5 eller 6 första stycket och fordringens förfallodag inträffar efter utgången av år (0000). att inteckningssäkerhetens värde nedgår väsentligt och ställer gäldenären ej efter anfordran ytterligare säkerhet var- med borgenären skäligen kan nöjas. får borgenären säga upp fordringen till betalning inom sex månader. Uppsägning på grund av vad som sagts nu får icke ske förrän sex månader förflutit från det gäldenären anmodats

ställa ytterligare säkerhet och ej heller före utgången av år (0000) eller senare än att tiden för betalningsskyldighetens fullgörande infaller före utgången av år (0000).

10. Övergångsbestämmelserna utgör ej hinder för borgenär att göra gäl- lande personligt betalningsansvar på grund av inteckningshandling. Bestäm- melserna i 31 och 32 55 lagen(l955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg har fortfarande tillämpning. ll. Bestämmelserna i 3 kap. 11 5 om företräde på grund av inteckning har tillämpning även om inteckningen sökts före ikraftträdandet. l2. Fullföljes efter ikraftträdandet en dessförinnan gjord ansökan om in- teckning. skall inteckning beviljas enligt de nya bestämmelserna. om an- sökningen uppfyller villkoren för inteckning enligt lagen (l955:227) om in- skrivning av rätt till luftfartyg. Ansökningen skall därvid anses avse ett penningbelopp motsvarande fordringens kapitalbelopp. Sökes efter ikraftträdandet inteckning på grund av fordringshandling. på vilken före ikraftträdandet tecknats sådant bevittnat medgivande som avses i 55 lagen om inskrivning av rätt till luftfartyg. skall ansökningen upptagas och prövas som ansökan om inteckning enligt 4 kap. 21 5 första stycket. Även i detta fall skall ansökningen anses avse ett penningbelopp motsva- rande fordringens kapitalbelopp. Är medgivandet tecknat av annan än den som avses i 4 kap. 20 5 får ansökningen icke bifallas. om ej den som medgett inteckningen styrkes vara ägare till fartyget och inskrivning sökes för hans fång. 13. Bestämmelserna i 3 kap. 145 tillämpas även om grund för avregi- strering inträtt före ikraftträdandet. 14. Bestämmelserna i 4—13 har motsvarande tillämpning på gemensam inteckning i flera luftfartyg eller i luftfartyg och reservdelar. Ny inteckning får ej beviljas särskilt i luftfartyg. som svarar för gemensam inteckning. Gemensam inteckning får med tillämpning av 4 kap. 27 5 nedsättas efter annan inteckning. om nedsättningen genomföres på samma sätt i all den egendom som svarar för inteckningen. Gemensam inteckning får med tillämpning av 4 kap. 265 första stycket dödas särskilt i visst luftfartyg eller i samtliga reservdelar eller i de reservdelar som förvaras på viss plats. Svarar egendom för flera gemensamma inteck- ningar. får en av dessa icke dödas särskilt i viss egendom som nu sagts utan att övriga inteckningar dödas i sistnämnda egendom. Bestämmelserna om intecknings verkan och omfattning i 16 och 1755 lagen (l955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg äger fortfarande till- lämpning i fråga om inteckning som avses i första stycket.

Säljes efter ikraftträdandet egendom som belastas av inteckning som avses i första stycket på exekutiv auktion. är inteckningen utan verkan i egen— domen sedan auktionen vunnit laga kraft och köpeskillingen erlagts.

lnskrivningsboken för luftfartyg skall vid ikraftträdandet lämnas över till den nya registermyndigheten. som skall föra boken såvitt den upptager be- stående inteckning som beviljats även i reservdelslager.

' Senaste lydelse 1973: 1065.

' Senaste lydelse 1973: 1067.

3. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1936:83) angående vissa utfästelser om

gåva

Härigenom föreskrives att 25 lagen (1936283) angående vissa utfästelser om gåva skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Är genom skuldebrev eller annor— ledes gåva utfäst i penningar eller lösören. gälle den ej såsom fullbor- dad. med mindre det som utfäst är kommit i gåvotagarens besittning. [ fråga om skepp eller skeppsbygge gäller i stället att gåva ej är att anse såsom fullbordad. med mindre in- skrivning för förvärvet sökts enligt vad sorn stadgas därom i sjölagen (189135 5. I).

Föreslagen lydelse

x'l 2 .

Är genom skuldebrev eller annor— ledes gåva utfäst i penningar eller lösören. gälle den ej såsom fullbor- dad. med mindre det som utfäst är kommit i gåvotagarens besittning. I fråga om skepp. skeppsbygge eller It!/flärtvg gäller i stället att gåva ej är att anse såsom fullbordad med mindre inskrivning för förvärvet sökts enligt vad (lära/n är särskilt stadgat.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

4 Förslag till Lag om ändring i lagen (1966z454) om företagsinteckning

Härigenom föreskrives att 4 5 lagen(l966:454)om företagsinteckning skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

N'l

4 .

Företagsinteckning gäller i näringsidkarens lösa egendom. i den mån den- na hör till den intecknade verksamheten och utgöres av

1. inventarier. varor eller andra lösören. dock ej skepp och skepps- bygge. ei heller ltr/i/artyg och sådan reservdel därtill som kan omfattas av inteckning i llt/f/a/tvg.

1. inventarier. varor eller andra lösören. dock ej skepp. skeppsbygge eller luftfartyg.

2. byggnad eller annan anläggning som icke hör till tomträtt. 3. arrenderätt. hyresrätt. rättighet som avses i 7 kap. 35 jordabalken. bostadsrätt eller rätt till gruva eller annan gruvegendom. om rättigheten kan utmätas.

4. nyttjanderätt till inventarier eller andra lösören. om rättigheten kan utmätas.

5. patent. upphovsrätt eller annan rättighet av immateriell att. om rät- tigheten kan utmätas.

6. fordran på vederlag för överlåtelse eller upplåtelse av egendom av sada nt slag. som avses under 1—5. eller på ersättning med anledning av att sådan egendom skadats eller gått förlorad eller tagits i anspråk genom expropriation eller liknande förfarande.

7. fordran på vederlag för arbete. Överlåtes verksamheten. gäller inteckningen i överlåtarens fordran på ve— derlag. i vad detta avser egendom som vid överlåtelsen omfattades av in— teckningen.

]. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

2. Omfattas reservdel till luftfartyg av beviljad eller sökt inteckning i sådant fartyg. gäller äldre bestämmelser så länge inteckningen består.

3. Omfattas reservdel till luftfartyg vid ikraftträdandet ej av inteckning i sådant fartyg men hör den då eller kommer den senare att höra till kon- kursbo. gäller äldre bestämmelser. om gäldenären försätts i konkurs på grund av ansökan före ikraftträdandet.

5. Förslag till Lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979)

Härigenom föreskrives att 4 5 förmånsrättslagen(1970:979)l skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 &

Förmånsrätt följer med

1. sjöpanträtt och luftpanträtt.

2. handpanträtt och rätt att kvarhålla lös egendom till säkerhet för fordran (retentionsrätt).

3. panträtt på grund av inteckning 3. panträtt på grund av inteckning i skepp eller skeppsbygge eller i luft- i skepp. skeppsbygge eller luftfartyg. fartyg och reservdelar till ltt/i/artyg.

4. registrering av båtbyggnadsförskott enligt lagen (l975:605) om regi- strering av båtbyggnadsförskott.

]. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

2. I fråga om förmånsrätt på grund av inteckning i luftfartyg och te- servdelar till luftfartyg gäller de äldre bestämmelserna även efter ikraft- trädandet.

3. Kommer vid ikraftträdandet eller därefter reservdelar till luftfartyg att omfattas av inteckning i ägarens näringsverksamhet och var egendomen utmätt före ikraftträdandet.skall förmånsrätt på grund av utmätningen alltid ha företräde framför förmånsrätt på grund av inteckningen.

' Lagen omtryckt 1975:1248.

' Senaste lydelse 1973: 1071 _ 2 Senaste lydelse 197321071.

6. Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1862:10 s. 1) om tioårig preskription och om kallelse å okända borgenärer

Härigenom föreskrives att 3 och 1455 förordningen (1862:10 s. 1) om tioårig preskription och om kallelse å okända borgenärer skall ha nedan

angivna lydelse.

Nuvarande lvdelse

Avbetalning å huvudstol eller tän- tebetalning. som av gäldenär eller med hans vetskap gjord är. så ock annat gäldenärs erkännande av ford- ringens tlllvaro. gälle såsom hade fordringen hos honom bevakad bli- vit. Beslut. varigenom ansökan om inteckning som ej avser/ast egendom, tomträtt. skepp eller skep/lsövgge bi- falles elle/(förklaras vilande. eller an— teckning om innehav av pantbrev el— ler annan inteckningshandling have ock lika verkan emot ägare av den intecknade egendomen; vill borge- nären hålla talan mot annan öppen. bevake då sin fordran emot denne. såsom i l 5 sägs.

Är borgena'rs _lördran intecknad i /u/il'art_v_t.r. eller har han lös egendom såsom pant eller eljest under panträtt i handom; njute han ur den egen— dom. som sålunda häftar. betalning. ändå att han ej. efter kallelse å okän- da borgenärer. sin fordran angivet. Om rätt till kvittning för genfordran vare ock lag som i 7 5 sägs ändå att den fordran ej blivit efter sådan kal- lelse angiven.

Föreslagen little/se

Sl

3 .

Avbetalning å huvttdstol eller rän— tebetalning. som av gäldenär eller med hans vetskap gjord är. så ock annat gäldenärs erkännande av ford— ringens tillvaro. gälle såsom hade fordringen hos honom bevakad bli- vit. Beslut. varigenom ansökan om Ålöretagsinteckning bifalles. eller an- teckning om innehav av pantbrev el— ler annan inteckningshandling have ock lika verkan emot ägare av den intecknade egendomen; vill borge- nären hålla talan mot annan öppen. bevake då sin fordran emot denne. såsom i l 5 sägs.

14 52

Har borgenär lös egendom såsom pant eller eljest under panträtt i handom; njute han ur den egendom. som sålunda häftar. betalning. ändå att han ej. efter kallelse å okända bor— genärer. sin fordran angivet. Om rätt till kvittning lör genfordran vare ock lag som i 7 5 sägs ändå att den ford— ran ej blivit efter sådan kallelse an- given.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

7 Förslag till Lag om ändring i lagen (l927:85) om dödande av förkommen hand-

ling

Härigenom föreskrives att 2 och 14 55 lagen (1927285) om dödande av förkommen handling skall ha nedan

Nuvarande lydelse

25'

Ansökan om dödande av handling skall. skriftligen avfattad. ingivas till rätten i den ort. där förpliktelsen skall fullgöras. eller. om sådan ort ej är nämnd i handlingen. till den rätt. där den förpliktade är skyldig att svara i tvistemål. som angå gäld iallmänhet. Då fråga är om pantbrev på grund av inteckning i fastighet eller tomträtt. göres ansökningen hos den rätt under vilken fastigheten lyder. l fråga om pantbrev på grund av inteckning i skepp eller skepps— bygge göres ansökningen hos rätten i skeppets hemort eller i den ort där bygget utföres. Ansökan om dödan- de av intecknad fordringshandling göres hos rätten i den ort. där ve— derbörande inskrivningsmyndighet ar.

angivna lydelse.

Föreslagen lydelse

Ansökan om dödande av handling skall. skriftligen avfattad. ingivas till rätten i den ort. där förpliktelsen skall fullgöras. eller. om sådan ort ej är nämnd i handlingen. till den rätt. där den förpliktade är skyldig att svara i tvistemål. som angå gäld i allmänhet. Då fråga är om pantbrev på grund av inteckning i fastighet eller tomträtt. göres ansökningen hos den rätt under vilken fastigheten lyder. I fråga om pantbrev på grund av inteckning i skepp eller skepps- bygge göres ansökningen hos rätten i skeppets hemort eller i den ort där bygget utföres. [fråga om pantbrev på grund av inteckning i lir/i/artyg gö- res ansökningen lms Stockholms tings— rätt. Ansökan om dödande av in- tecknad fordringshandling göres hos rätten i den ort. där vederbörande inskrivningsmyndighet är.

Ansökan om dödande av konossement skall ingivas till rätten i godsets bestämmelseort.

Äro enligt vad nu är sagt flera domstolar behöriga. må ansökningen göras vid vilken som helst av dem.

14 52

Bestämmelserna i 1—1055 äga. såvitt de angå pantbrev. motsvarande till- lämpning i fråga om vilandebevis. Bestämmelserna i 135 om dödande av inteckning äga motsvarande tillämpning i fråga om vilandeförklarad inteck- ningsansökan.

Bestämmelsernai lOoch 13 5.5 om annan inskrivningsbok än fastig- hetsbok äga. i fråga om pantbrev för skepps— eller skeppshvggnads/meck- ning, motsvarande tillämpning på

Bestämmelserna i 10 och 13 55 om annan inskrivningsbok än fastig- hetsbok äga. i fråga om pantbrev för skeppS-. skeppsbyggnads- eller luft/"ar- tygsinteckning och inteckning i sådan

| Senaste lydelse 1973: 1072.

2 Senaste lydelse 1973: 1072.

' Senaste lydelse 1973: 1074.

3 Senaste lydelse 1973: 1074.

Nuvarande lydelse

ske pps— och skeppsbj'ggnadsregistren.

egendom. motsvarande tillämpning på skepps-, skepssbyggnads— och luft/ar- tygsregistren.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

8 Förslag till Lag om ändring i lagsökningslagen (1946z808)

Härigenom föreskrives att 1 och 255 lagsökningslagen (19461808) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

& 1 1 .

För fordran som grundar sig å skuldebrev eller annat skriftligt fordrings- bevis och är till betalning förfallen må gäldenären lagsökas enligt vad nedan

sägs.

Om för fordran som avses i första stycket skriftligen upplåtits panträtt i fast egendom. skepp eller skepps- bygge. kan borgenären genom lag- sökning söka betalning ur egen- domen. Har borgenärenjör/ördring- en inteckning i lult/artyg eller reserv- delar till luft/artig eller företagsin- teckning. kan han genom lagsökning söka betalning ut den egendom vari inteckningen gäller.

Om för fordran som avses i första stycket skriftligen upplåtits panträtt i fast egendom. skepp. skeppsbygge eller ltt/i/artyg. kan borgenären genom lagsökning söka betalning ur egendomen. Har borgenären före- tagsinteckning för fordringen. kan han genom lagsökning söka betal- ning ur den egendom vari inteck- ningen gäller.

Vad i denna lag sägs om gäldenären tillämpas vid lagsökning enligt andra stycket på ägaren av den egendom ur vilken betalning sökes.

Lagsökning skall göras skriftli- gen hos allmän underrätt. Ansök— ningen skall innehålla uppgift om borgenärens namn. personnummer. yrke. hemvist. postadress och tele- fonnummer samt gäldenärens namn och. där så kan ske. dennes person- nummer. yrke. hemvist. postadress och telefonnummer. så ock fordring- ens belopp och den ränta som ford-

SZ 2 .

Lagsökning skall göras skriftligen hos allmän underrätt. Ansökningen skall innehålla uppgift om borgenä- rens namn. personnummer. yrke. hemvist. postadress och telefon- nummer samt gäldenärens namn och. där så kan ske. dennes person- nummer. yrke. hemvist. postadress och telefonnummer. så ock fordring- ens belopp och den ränta som ford-

ras. Borgenären angive ock de om— ständigheter som betinga rättens be- hörighet. om denna ej framgår av vad eljest anföres. Vid ansökningen skall fogas styrkt avskrift av hand- ling varå fordringen grundas och. då betalning enligt 1 5andra stycket sö- kes ur fast egendom. skepp eller

ras. Borgenären angive ock de om- ständigheter som betinga rättens be- hörighet. om denna ej framgår av vad eljest anföres. Vid ansökningen skall fogas styrkt avskrift av hand— ling varå fordringen grundas och. då betalning enligt 1 5 andra stycket sö- kes ur fast egendom. skepp. skepps-

skeppsbygge. av handling vari- bygge eller lttfi/ar'tyg. av handling genom panträtt i egendomen upplå- varigenom panträtt i egendomen tits. upplåtits.

Ansökningen skall jämte avskrift som angives i första stycket avlämnas i två exemplar och vara egenhändigt undertecknad av borgenären eller hans ombud. Är endast ett exemplar ingivet. ombesörje rätten mot stadgad avgift erforderlig avskrift. och gälle den i målet lika med huvudskrift.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Om inteckningshandling. som rör luftfartyg eller reservdelar. vid ikraft- trädandet utgör pant för fordran. får lagsökning äga rum enligt 1 5 andra stycket första punkten i dess nya lydelse. även om fordringen ej grundas på skriftligt bevis eller panträttsupplåtelsen ej skett skriftligen. Målet skall hänskjutas till rättegång. om det görs invändning som hänför sig till ford- ringen eller panträttsupplåtelsen samt borgenärens rätt är stridig.

9. Förslag till Lag om exekutiv försäljning av registrerat luftfartyg

Härigenom föreskrives följande.

15 Beträffande exekutiv försäljning av registrerat luftfartyg har lagen (l973:l 130) om exekutiv försäljning av registrerat skepp m. m. motsvarande tillämpning med följande avvikelser. Vad som i l 5 sägs om skeppsregistret gäller i stället luftfartygsregistret och vad som i 5. 7 och 10 55 sägs om sjöpanträtt gäller i stället luftpanträtt. Kungörandet av auktion enligt 65 skall ske minst sex veckor i förväg och underrättelser enligt 75 skall sändas i rekommenderade brev minst en månad före auktionen. Vad som sägs i 8 5 gäller även dessa föreskrifter. Hänvisning till 2645 sjölagen (189135 5. 1) skall i stället avse 3 kap. 4 och 5 55 lagen (1977300l om inskrivning av rätt till luftfartyg.

25 Vissa bestämmelser om exekutiv försäljning av främmande luftfartyg och reservdelar till sådana luftfartyg finns i lagen (l955:229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkän— nande av rätt till luftfartyg.

' Senaste lydelse 197331131 (jfr19751917).

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Övergångsbestärnmelser

]. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

2. Genom lagen upphäves lagen (1971:500) om exekutiv försäljning av luftfartyg m.m.

3. Äldre lag skall tillämpas på försäljning av här i landet gemensamt intecknade luftfartyg samt luftfartyg och reservdelar. Avräkning enligt 16 5 lagen (i97lz500) om exekutiv försäljning av luftfartyg m.m. får dock ej företagas för pantfordran på grund av gemensam inteckning i luftfartyg eller i luftfartyg och reservdelar.

4. Anslutningsrätt enligt 5 5 tredje stycket lagen (197311 130) om exekutiv försäljning av registrerat skepp m. m. gäller ej vid exekutiv försäljning på grund av utmätning som verkställts före ikraftträdandet.

5. Nya lagens bestämmelser om tillägg enligt 3 kap. 45 lagen (1977100) om inskrivning av rätt till luftfartyg tillämpas beträffande ränta. som enligt 7 övergångsbestämmelserna till sistnämnda lag i stället för sådant tillägg skall beräknas på kapitalbeloppet av inteckning enligt äldre bestämmelser.

6. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift. som ersatts genom den nya lagen. tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

10. Förslag till Lag om ändring i utsökningslagen (1877:31 s. 1)

Härigenom föreskrives att 62. 63. 71. 73. 74. 77. 88 c. 89. 91. 91 a. 91c. 139. 201 och 213 a 55 utsökningslagen fl877:3l s. 1) skall ha nedan angivna lydelse.

Föreslagen lydelse 62 5 '

Nuvarande lydelse

Vid utmätning bör av utmätningsbara tillgångari första hand tagas i an- språk egendom som kan användas till borgenärens förnöjande med minsta kostnad. förlust och annan olägenhet för gäldenären. Tillgångar som höra samman skola om möjligt ej skiljas.

Är fordran för vilken utmätning skall ske förenad med särskild för- månsrätt i gäldenärens fasta egen- dom. fartyg. luftfartyg eller reserv- delar till luftfartyg. skall den egen- domen först utmätas. om ej borge- nären hellre vill taga betalt ur annan egendom. Skall utmätning ske på en gång för fleras fordringar. får borgeq nät. för vars fordran viss egendom sålunda häftar. ej för vad därur kan

Är fordran för vilken utmätning skall ske förenad med särskild för- månsrätt i gäldenärens fasta egen- dom. fartyg eller luftfartyg. skall den egendomen först utmätas om ej borgenären hellre vill taga betalt ur annan egendom. Skall utmätning ske på en gång för fleras fordringar. får borgenär. för vars fordran viss egendom sålunda häftar. ej för vad därur kan utgå till förfång för annan

Nuvarande lydelse

utgå till förfång för annan borgenär taga betalning ur övriga tillgångar.

Endast om borgenären begär det får utmätning av fast egendom. re- gistrerat skepp. luftfartyg eller in- tecknade resen'a'elar till luftfartyg ske för annan fordran än sådan som är förenad med särskild förmånsrätt i egendomen.

Föreslagen lydelse

borgenär taga betalning ur övriga till- gångar.

Endast om borgenären begär det får utmätning av fast egendom. re- gistrerat skepp eller registrerat luft- fartyg ske för annan fordran än sådan som är förenad med särskild för- månsrätt i egendomen.

Med fartyg likställes i denna lag fartyg under byggnad.

63 >”

Vad som hör till fartyg eller luftfartyg får ej tagas i mät annat än genom utmätning av fartyget eller luftfartyget.

Omfattar inteckning i luftfartyg även reservdelar, jär ei särskild av de på viss plats förvarade reservdelama ut- målas/ör sig, om icke inteckningsha- varen samtycker därtill.

71 ä3

Har någon gäldenärs lösa egendom som handpant eller med rätt att kvar- hålla den till säkerhet för fordran. hindrar detta ej. att egendomen utmätes för annan fordran. Den som innehar egendomen är skyldig att taga betalning i förtid i den ordning som anges i 6 kap. Han är dock icke pliktig att avstå från sin pant- eller retentionsrätt utan att hans fordran blir betald. om ej försäljning skall ske för fordran med lika eller bättre rätt.

Har inteckning i luftfartyg eller re- servdelar till sådant fartyg blivit av ägaren till den intecknade egendomen lämnad såsom pant, skall inteckningen icke utmålas utan i stället den rätt till ande/i inteckningen, som, efter ty sär- skilt är stadgat, mä til/komma gälde- nären. tagas i möt i den ordning som 74 9 stadgar.

Om utmätning av pantbrev i fast egendom eller ! skepp i den mån pantbrevet ej utgör pant för fordran finnas bestämmelser i 91 a &.

Om utmätning av pantbrev i fast egendom. skepp eller luftfartyg i den mån pantbrevet ej utgör pant för fordran finnas bestämmelser i 91 a &.

73 &

Lös egendom. som utmätes. skall av utmätningsmannen upptecknas och värderas; och äge han. där så fin-

Lös egendom. som utmätes. skall av utmätningsmannen upptecknas och värderas; och äge han. där så fin-

2 Senaste lydelse 19672140.

3 Senaste lydelse 1973:1131 (jfr 19752917). 4 Senaste lydelse 197321131 (jfr 19751917).

5 Senaste lydelse 19711495.

Nuvarande lydelse

nes nödigt. tillkalla sakkunnige män att vid värderingen biträda. Utmätas ay inteckning besvärade reservdelar till luftfartyg, skola sakkunniga städse an- litas vid värderingen. Är fråga om ut- mätning av fordran eller rättighet, vare den från vilken fordringen eller rättigheten skall utgå pliktig att. efter anmaning. lämna utmätningsman- nen erforderliga upplysningar angå— ende dess innehåll; efterkommes ej anmaningen äge överexekutor efter anmälan av utmätningsmannen fö- relägga den tredskande vite samt fäl- la honom därtill.

Utmätes fartyg. luftfartyg eller gods i fartyg eller i luftfartyg. skall ägaren eller befälhavaren på anmo- dan tillhandahålla de handlingar som visa äganderätten till egen- domen eller eljest röra denna och uppge vilka som ha fordran som bör iakttagas vid egendomens försälj- ning. Han skall på anmodan över- lämna pantbrev eller annan inteck- ningshandling som han innehar. Där- efter får handlingen ej pantförskrivas utan överexekutors tillstånd.

74

Föreslagen lydelse

nes nödigt. tillkalla sakkunnige män att vid värderingen biträda. Är fråga om utmätning av fordran eller rät- tighet. vare den från vilken fordring- en eller rättigheten skall utgå pliktig att. efter anmaning. lämna utmät- ningsmannen erforderliga upplys- ningar angående dess innehåll; efter- kommesejanmaningenäge överexe- kutor efter anmälan av utmätnings- mannen förelägga den tredskande vite samt fälla honom därtill,

Utmätes fartyg. luftfartyg eller gods i fartyg eller i luftfartyg. skall ägaren eller befälhavaren på anmo- dan tillhandahålla de handlingar som visa äganderätten till egen- domen eller eljest röra denna och uppge vilka som ha fordran som bör iakttagas vid egendomens försälj- ning. Han skall på anmodan över- lämna pantbrev som han innehar. Därefter fårpantbrevet ej pantförskri- vas utan överexekutors tillstånd.

- 5 ;

Utmätas penningar. skola de omhändertagas av utmätningsman. Lösören som utmätas skola. när de ej efter vad som nedan sägs föras från stället. sättas i förvar därstädes under utmätningsmannens försegling eller. om han finner det i brist på tjänliga förvaringsrum eller av annan orsak ej lämpligen kunna ske. med hans insegel eller skriftligt anslag eller på annat sätt så utmärkas.att det uppenbart synes att godset blivit utmätt. Anses det utmätta ej kunna med säkerhet lämnas på stället under gäldenärens tillsyn. skall utmåtningsmannen låta det vårdas där av annan eller föras till annat ställe. om det kan ske.

Utmätes gäldenärs egendom. som i annans besittning finnes. varde förbud innehavaren meddelat att egendomen utlämna till förfäng för den. till vilken i följd av utmätningen gäldenärens rätt kan komma att övergå.

Ska/l utmätning ske av den rätt till andel i inteckning som tillkommer gäl- denären såsom ägare av intecknat luft- fartyg eller intecknade reservdelar till

Nuvarande lydelse

sådant [fartyg. varde förbud inteck- ningslmvaren meddelat att utan till- stånd av utmätningsmannen utlämna intet'kningsltand/ingen. Förbud. som nu sagts. ska/l tecknas ä intecknings- hand/ingen, där icke denna av inteck- ningshavaren överlämnas till utmät- ningsmannen _för det ändamål som anges i 3051 lagen (] 955 :22 7) om in- skrivning av rätt till lufi/ärtyg.

Föreslagen lydelse

77 &

Då utmätning av lös egendom är fullbordad så som sägs i 67 cä 1 mom, eller 73—76 så. njuter borgenären förmånsrätt i det utmätta efter vad som stadgas i förmånsrättslagen (1970:979).

Utmätning av här i riket registre- rat skepp eller luftfartyg eller inteck- nade reservdelar till sådant llt/"(fartyg medför dock förmånsrätt redan när beslutet om utmätning meddelas. Blir egendomen. innan den omhän- dertagits. utmätt i främmande stat. gäller den rätt som vunnits genom

Utmätning av här i riket registre- rat skepp eller luftfartyg medför dock förmånsrätt redan när beslutet om utmätning meddelas. Blir egen- domen. innan den omhändertagits. utmätt i främmande stat. gäller den rätt som vunnits genom den förra utmätningen såsom panträtt.

den förra utmätningen såsom pant- rätt.

Finner utmätningsmannen på grund av anspråk som i 69% sägs eller eljest. att egendomen eller del därav ej bort utmätas. äger han föranstalta om rättelse. sedan borgenären. där så kan ske. beretts tillfälle att yttra sig; dock må sådan rättelse ej vidtagas senare än två veckor från det förrättningen ägde rum.

Om åtgärd enligt 3 mom. skall utmätningsmannen genast underrätta dem. vilkas rätt är i fråga. så ock överexekutor. därest klagan förts över utmät- ningen.

88c>U

Utmätningsförrättning skall om möjligt hållas inom fyra veckor från det att utmätningsmannen mottog de handlingar som anges i 54. 54a eller 55 å". Lämnar borgenären anstånd med utmätningen och fortfar anståndet över sex månader från mottagandet av handlingarna. är ansökningen för— fallen.

Utmätt lös egendom bör säljas inom två månader från utmätningen. om ej hinder möter eller utmätningsmannen eller. om målet är anhängigt hos överexekutor. denne på begäran ger anstånd.

Anstånd med försäljning får beviljas på begäran av borgenären eller gäl- denären. På begäran av gäldenären får anstånd beviljas endast om borgenären medger det eller särskilda skäl föreligga. Utan synnerliga skäl får anstånd

6 Senaste lydelse 1973:113l (jfr 19752917).

7 Senaste lydelse 197321131 (jfr 19751917).

8 Senaste lydelse 197311131 (jfr 19752917)

9 Senaste lydelse 197311131 (jfr 1975:917).

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

ej beviljas utöver sex månader från utmätningen.

I fråga om tid för försäljning av registrerat skepp. luftfartyg eller in- tecknade reservdelar till luftfartyg eller av./ast egendom finnas särskilda be- stämmelser.

l fråga om tid för försäljning av fast egendom. registrerat skepp eller registrerat luftfartyg finnas särskilda bestämmelser.

89 #3

Försäljning av utmätt lös egendom skall ske på offentlig auktion utom i fall som avses i 96 aä.

Om försäljning av registrerat skepp. luftfartyg eller intecknade re- servdelar till luftfartyg meddelas be- stämmelser i särskilda lagar. Andel i sådan egendom säljes av överexeku- tor i den ordning som enligt denna lag skall tillämpas i fråga om försälj- ning av rättighet. Detsamma gäller villkorlig äganderätt till egendomen eller till andel däri.

Om försäljning av registrerat skepp eller registrera! luft fartyg. finnas särskilda bestämmelser. Andel i så- dan egendom säljes av överexekutor i den ordning som enligt denna lag skall tillämpas i fråga om försäljning av rättighet. Detsamma gäller vill- korlig äganderätt till egendomen el- ler till andel däri.

Om försäljning av utmätt fast egendom meddelas likaledes bestämmelser i särskild lag.

91 äg

Kungörelse om auktion å lösören skall ske minst åtta dagar innan auk- tionen hålles. där ej i fall som i 90 ä 2 mom. sägs kortare tid för kungörandet finnes nödig. Auktion å fordran eller rättighet skall kungöras minst fjorton dagar förut; och varde tillika. där så kan ske. inom samma tid särskilda underrättelser om auktionen med posten avsända till borgenären och gäl- denären. Skall i stad auktion å lös egendom kungöras mera än en gång. vare det gillt. om första kungörandet skett inom tid som nu är sagd.

Har gäldenären tillkommande rätt till andel i inteckning i hans luftfartyg eller därtill hörande reservdelar blivit utmätt. låte utmätningsmannen an- skaffa särskild inteckningshandling å det gäldenären tillkommande belop- pet, där laga hinder däremot icke mö- ter; ska/l sådan handling anskaffas. må efförr än det skett kungörelse om auktionen utfärdas. Ska/l försäljning ske av inteckningshandling. vilken ta- gits i mät hos någon. som enligt hand- lingen är personligen ansvarig/ör det däri./öreskrivna beloppet, åligger det utmätningsmannen. där ej med gäl- denärens samtycke handlingen säl/es

Nuvarande lydelse

med bibehållande av hans ansvarig/tet. att. innan hand/ingen utlämnas till kö- paren. _förse densamma med påskrift, varigenom gäldenären _f'rikallas från ansvarig/tet.

Vid försäljning av fartyg. som ej är infört i skeppsregistret eller i mot- svarande utländska register. eller av gods i fartyg eller i luftfartyg skall kungörelse ske minst tre veckor före auktionen och inom samma tid jäm- väl införas i allmänna tidningarna. Kungörelsen skall innehålla. att de borgenärer. som. ändå att de ej vun- nit utmätning. äga rätt till betalning ur köpeskillingen för egendomen. hava att före auktionen anmäla så— dant hos auktionsförrättaren på sätt i 1395 sägs. Minst tre veckor före auktionen skola ock. såvitt ske kan. underrättelse om försäljningen i re- kommenderade brev sändas till bor— genären och ägaren av egendomen samt till den som. enligt vad känt blivit. äger sjö- eller luftpanträtt i denna. Vinnes senare kunskap om sådan panträtt. varde underrättelse genast avsänd. Underrättelse till ut- rikes ort skall om möjligt sändas med flygpost.

Föreslagen lydelse

Vid försäljning av fartyg eller luft- fartyg, som ej är infört i skeppsre— gistret eller luftfartygsregistret eller i motsvarande utländska register. el- ler av gods i fartyg eller i luftfartyg skall kungörelse ske minst tre veckor före auktionen och inom samma tid jämväl införas i allmänna tidningar- na. Kungörelsen skall innehålla. att de borgenärer. som. ändå att de ej vunnit utmätning. äga rätt till be— talning ur köpeskillingen för egen- domen. hava att före auktionen an- mäla sådant hos auktionsförrättaren på sätt i 139 & sägs. Minst tre veckor före auktionen skola ock. såvitt ske kan. underrättelse om försäljningen i rekommenderade brev sändas till borgenären och ägaren av egen- domen samt till den som. enligt vad känt blivit. äger sjö- eller luftpanträtt i denna. Vinnes senare kunskap om sådan panträtt. varde underrättelse genast avsänd. Underrättelse till ut- rikes ort skall om möjligt sändas med flygpost.

Om egendom som skall säljas svarar för företagsinteckning. skall auk- tionsförrättaren om möjligt underrätta inteckningshavaren om auktionen genom särskilt kallelsebrev. som skall sändas med posten minst två veckor före auktionen. Upplyses senare att företagsinteckning gäller i egendomen. skall underrättelse genast sändas.

Skall försäljning ske av egendom vilken hör till sådan näringsverksamhet som kan omfattas av företagsinteckning. skall auktionsförrättaren anskaffa gravationsbevis angående verksamheten.

91 a å'o

1 den mån pantbrev i fast egendom eller i skepp ej utgör pant för fordran får pantbrevet tagas i anspråk genom utmätning hos den intecknade egendomens ägare.

1 den mån pantbrev i fast egen- dom. skepp eller luftfartyg ej utgör pant för fordran får pantbrevet tagas i anspråk genom utmätning hos den intecknade egendomens ägare.

10 Senaste lydelse 197311131 (jfr 19751917).

” Senaste lydelse 197311131 (jfr 1975:917).

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vid sådan utmätning skall pantbrevet tagas i förvar eller. om annan än ägaren innehar pantbrevet. förbud meddelas innehavaren att utlämna det utan tillstånd av utmätningsmannen. Utmätningen är fullbordad först när så skett.

Har utmätning skett enligt 1 mom.. skall den intecknade egendomen tagas i anspråk. om borgenären yrkar det inom en månad från utmätnings- beslutet. När utmätningsmannen meddelat beslut om att egendomen tages i anspråk. anses den utmätt. Om borgenären ej inom nämnda tid yrkat att egendomen tages i anspråk eller yrkande därom återkallas. skall parit- brevet pantförskrivas till honom enligt 91 bä.

Råder tvist huruvida något finns att utmäta enligt 1 mom.. skall ut- mätningsmannen. om skäl äro där- till. förelägga utmätningssökanden att. inom en månad efter det att fö- reläggandet delgivits honom. väcka talan mot gäldenären och den som bestrider att något finns att utmäta. beträffande pantbrev i fast egendom vid den domstol som anges i 10 kap. 10 ;" rättegångsbalken och i fråga om pantbrev i skepp vid den domstol till vilken utmätningsmannens tjänst- göringsområde hör. Innan tvisten blivit avgjord genom dom som vun- nit laga kraft får beslut om egen- domens tagande i anspråk meddelas eller pantförskrivning av pantbrevet ske endast om rätten förklarar hinder ej möta däremot.

Råder tvist huruvida något finns att utmäta enligt 1 mom.. skall ut- mätningsmannen. om skäl äro där— till. förelägga utmätningssökanden att. inom en månad efter det att fö- reläggandet delgivits honom. väcka talan mot gäldenären och den som bestrider att något finns att utmäta. beträffande pantbrev i fast egendom vid den domstol som anges i 10 kap. 10% rättegångsbalken och i fråga om pantbrev i Skepp eller luftfartyg vid den domstol till vilken utmätnings- mannens tjänstgöringsområde hör. Innan tvisten blivit avgjord genom dom som vunnit laga kraft får beslut om egendomens tagande i anspråk meddelas eller pantförskrivning av pantbrevet ske endast om rätten för- klarar hinder ej möta däremot.

Efterkommer ej utmätningssökanden föreläggande enligt 4 mom. och är ej talan i saken väckt av annan part. går utmätningen åter.

91c

Borgenär. vars fordran är förenad med sjöpanträtt i utmätt egendom och vars rätt till betalning ur denna är ostridig eller styrkes. kan begära att egendomen säljes för hans ford- ran. Om han framställt sådan begä- ran. får förfarandet ej nedläggas där- för att frågan om försäljning för ut- mätningssökandens fordran förfal- er.

gll

Borgenär. vars fordran är förenad med sjöpanträtt eller luftpanträtt i ut- mätt egendom och vars rätt till be- talning ur denna är ostridig ellerstyr— kes. kan begära att egendomen säljes för hans fordran. Om han framställt sådan begäran. får förfarandet ej ned— läggas därför att frågan om försälj— ning för utmätningssökandens ford- ran förfaller.

139 än

När fartyg. som ej är infört i skeppsregistret eller i motsvarande utländska register. eller gods i fartyg eller i luftfartyg sålts. har borgenär. som hade sjö- eller luftpanträtt i egendomen. rätt att få betalning ur köpeskillingen enligt vad som anges nedan. såvida han framställt yrkan- de da'rom före auktionen eller. om egendomen sålts under hand. före köpeskillingsfördelningen.

När fartyg eller It!/j/artyg, som ej är infört i skeppsregistret eller lll/l- jartygsregislret eller i motsvarande

utländska register. eller gods i fartyg eller i luftfartyg sålts. har borgenär. som hade sjö- eller luftpanträtt i egendomen. rätt att få betalning ur köpeskillingen enligt vad som anges nedan. såvida han framställt yrkan— de därom fore auktionen eller. om egendomen sålts under hand. före köpeskillingsfördelningen.

Svarar utmätt egendom för företagsinteckning. äger inteckningshavaren erhålla betalning ur köpeskillingen. om han framställt yrkande därom inom tid som nyss angivits. Vad nu sagts gäller dock ej i den mån sådan betalning måste anses obehövlig för att trygga inteckningshavarens och efterföljande inteckningshavares rätt. Vid prövningen härav skall hänsyn tagas även till sådan egendom som gäldenären på annat sätt än genom företagsinteckningen ställt som säkerhet för inteckningshavarens fordran.

Skall under konkurs fartyg. som ej är infört i skeppsregistret eller i motsvarande utländska register. el- ler gods i fartyg eller i luftfartyg säl- jas utmätningsvis. äger även borge- när som för sin fordran har förmåns- rätt enligt 105 förmånsrättslagen (1970:979) rätt att erhålla betalning ur köpeskillingen. om han yrkat det före auktionen eller. om egendomen sålts under hand. före köpeskillings- fördelningen.

Skall under konkurs fartyg eller luftfartyg, som ej är infört i skepps- registret eller lufr/arrygsregisrre! eller i motsvarande utländska register. el- ler gods i fartyg eller i luftfartyg säl- jas utmätningsvis. äger även borge- när som för sin fordran har förmåns- rätt enligt lOå förmånsrättslagen (1970:979) rätt att erhålla betalning ur köpeskillingen. om han yrkat det före auktionen eller. om egendomen sålts under hand. före köpeskillings— fördelningen.

201 &”

Vill gäldenär eller borgenär klaga hos överexekutor över beslut om ut- mätning. skall han göra det inom tre veckor från den dag. då han erhöll del av beslutet. Detsamma gäller be- slut om att fastighet eller registrerar skepp tages i anspråk enligt 91 a &.

Vill gäldenär eller borgenär klaga hos överexekutor över beslut om ut— mätning. skall han göra det inom tre veckor från den dag. då han erhöll del av beslutet. Detsamma gäller be- slut om att fastighet. skepp eller lti/i/artvg tages i anSpråk enligt 91 a ;".

Vidtages rättelsejämlikt 77 ä 3 mom.. äger borgenären föra talan däremot inom tre veckor från den dag. då han erhöll del av protokoll eller underrättelse om åtgärden.

När utmätning skett av avlöning. pension eller livränta i den ordning

12 Senaste lydelse 197511254.

” Senaste lydelse 197321131 (jfr 19752917).

'4 Senaste lydelse 1973:1131(jfr1975:917).

som föreskrives i 67 a—67d åå eller av annan egendom i fall som sägs i 67cä 2 mom.. är klagan ej inskränkt till viss tid.

Sedan utmätt fast egendom eller utmätt skepp, andel däri eller vil/korlig äganderätt till sådant skepp eller andel däri sålts. får utmätningen ej över- klagas annat än i samband med kla- gan över försäljningen.

Sedan utmätt fast egendom sålts. får utmätningen ej överklagas annat än i samband med klagan över för- säljningen. Detsamma gäller. sedan utmätt skepp eller ltt/i/artvg eller andel i eller villkor/lg äganderätt till sådan egendom eller andel där/', h/it'it sti/d.

213 a &”

När exekutiv försäljning av fast egendom vunnit laga kraft och köpe- skillingen erlagts. har den som åberopar annat förvärv av egendomen från gäldenären eller någon hans företrädare förlorat sin rätt mot köparen. Även den som åberopar att gäldenärens eller någon hans företrädares åtkomst var ogiltig eller av annat skäl ej gällde mot rätte ägaren har förlorat sin rätt mot köparen. om vid den exekutiva försäljningen lagfart var beviljad för gäldenären.

Har exekutiv försäljning av regi- strerat skepp. andel däri eller villkor- lig äganderätt till sådant skepp eller till andel däri vunnit laga kraft och köpeskillingen erlagts skall. om gäl- denären ej var rätt ägare. köparens förvärv dock gälla. såvida gäldenä- rens åtkomst var inskriven vid för- säljningen.

Tredje man. vars rätt till fast egendom gått förlorad enligt 1 mom. andra punkten. är berättigad till er- sättning av staten enligt samma be- stämmelser som gälla när sådan er- sättning skall utgå med anledning av att ägarens rätt gått förlorad genom frivillig försäljning. Vad nu sagts har motsvarande tillämpning när tredje man enligt 2 mom. förlorat sin rätt till skepp som är registrerat här i ri- ket.

Övergångsbestämmelser

Har exekutiv försäljning av regi- strerat skepp eller registrerat Itt/t/artyg eller andel i eller villkorlig äganderätt till sådan egendom eller andel däri vunnit laga kraft och köpeskillingen erlagts skall. om gäldenären ej var rätt ägare. köparens förvärv dock gälla. såvida gäldenärens åtkomst var inskriven vid försäljningen.

Tredje man. vars rätt till fast egendom gått förlorad enligt 1 mom. andra punkten. är berättigad till er- sättning av staten enligt samma be- stämmelser som gälla när sådan er- sättning skall utgå med anledning av att ägarens rätt gått förlorad genom frivillig försäljning. Vad nu sagts har motsvarande tillämpning när tredje man enligt 2 mom. förlorat sin rätt till skepp eller ltt/i/artvg som är re- gistrerat här i riket,

1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

2. De äldre bestämmelserna i 62. 63. 73. 77.88 c och 89 ;; skall tillämpas vid utmätning av intecknade reservdelar till luftfartyg.

3. Anslutningsrätt enligt 91 c ; gäller ej vid exekutiv försäljning pågrund

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse av utmätning som verkställts före ikraftträdandet.

—l. Bestämmelserna i 201 ; 4 mom. och 213a; 2 och 3 mom. i deras nya lydelse tillämpas ej. om egendomen sålts före ikraftträdandet.

11. Förslag till Lag om ändring i konkurslagen (1921:225)

Härigenom föreskrives att 71. 73. 76 och 198 && konkurslagen (1921z225) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande llt/(”lsd Föreslagen lydelse

71 å'

Vill förvaltaren efter första borgenärssammanträdet låta försäljning av lös egendom. som icke sker genom fortsättande av gäldenärens rörelse. äga rum annorledes än å auktion. begäre samtycke därtill av rättens om- budsman eller. om han vägrar. av borgenärerna. Innan ombudsmannen med- delar sitt beslut. skall han höra gäldenären. där det lämpligen kan ske.

Lös egendom. vari borgenär har panträtt eller annan särskild förmånsrätt. må ej i något fall utan hans samtycke säljas annorledes än å auktion. såframt hans rätt är av försäljningen beroende.

Samtycke som avses i första och andra styckena fordras icke. när för- valtaren vill genom fondkommissionär sälja på fondbörs noterat värdepapper till gällande börspris. Samtycke enligt andra stycket fordras ej heller för försäljning av lös egendom genom fortsättande av gäldenärens rörelse.

Skall fartyg. som ej är infört i skeppsregistret eller i motsvarande utländska register. gods i fartyg eller gods i luftfartyg säljas. äge förvalta- ren. där egendomen finnes inom ri- ket. begära försäljning i den ordning som gällerlörutmätt sådan egendom.

Är fråga om försäljning av regi- strerat skepp. av luftfartyg eller av intecknade reservdelar till ltt/ifartyg och finnes egendomen inom riket. skall vad i 705 första och andra styckena sägs äga motsvarande till— lämpning.

Ska/l gäldenären tillkommande rätt till andel i inteckning som belastar ltans Itt/t/artvg eller till sådant I/artvg hörande reservdelar säl/as. läte./älva!- taren innan försäljning sker ans/(alla

Skall fartyg eller ltt/l/artvg. som ej är infört i skeppsregistret eller luft- fartygsregistret eller i motsvarande

utländska register. eller gods i fartyg eller luftfartyg säljas. äge förvaltaren. där egendomen Hnnes inom riket. begära försäljning i den ordning som gäller för utmätt sådan egendom.

Är fråga om försäljning av regi- strerat skepp eller registrerat luftfar- tyg och finnes egendomen inom ri- ket. skall vad i 70ä första och andra styckena sägs äga motsvarande till- lämpning.

' Senaste lydelse 197521251 .

2 Senaste lydelse 197321132 (jfr 19752918).

Nuvarande lvdelse

särskild inteekningshandling å det gäl- denären tillkom/nande beloppet, där laga hinder däremot icke möter. Skall försäljning ske av intet'kningshand/ing. som innehaves av gäldenären och för vilken ltan år person/igen ansvarig, vareförvaltaren pliktig att. där ej gäl- denären medgiver. att hand/ingen må försäljas med bibehållande av hans ansvarig/tet. förse handlingen med på- skrift. varigenom gäldenären frika/Ias från ansvarig/tet.

Föreslagen lidelse

Bestämmelserna i 70%" sista stycket äga motsvarande tillämpning. när gäldenären tillhörig lös egendom under konkursen skall säljas i den ordning som gäller för utmätt sådan egendom. [sådant fall skall förvaltaren dessutom. i den mån det är påkallat. i ärendet föra talan för borgenärer som ha för- månsrätt enligt 10?" förmånsrättslagen (1970:979) samt genom brev under- rätta borgenär om yrkande som han framställer på dennes vägnar.

73

Har borgenär lös egendom såsom pant eller eljest under panträtt i handom. äge han besörja. att egen- domen varder såld å auktion eller. då fråga är om å fondbörs noterat vär- depapper. genom fondkontmissionär till gällande börspris. clock må sådan försäljning ej utan förvaltarens sam- tycke äga rum tidigare än fyra veckor efter första borgenärssammanträdet. Försäljning genom borgenärens för- sorg må ej heller ske. där förvaltaren vill lösa egendomen för konkursbo- ets räkning; åliggande det borgenä- ren att minst en vecka innan han vidtager åtgärd för egendomens för- säljning hembjuda den åt förvaltaren till inlösen. Utgöres egendomen av fartyg. som ej är infört i skeppsre- gistret eller i motsvarande utländska register. eller av gods i fartyg eller i luftfartyg eller av intecknade reserv- delar till luftfartyg. skall försäljningen ske i den ordning. som om dylik egendom. den där blivit utmätt. sär- skilt är stadgad. Skall egendomen

SZ

Har borgenär lös egendom såsom pant eller eljest under panträtt i handom. äge han besörja. att egen— domen varder såld å auktion eller. då fråga är om å fondbörs noterat vär— depapper.genom fondkommissionär till gällande börspris. dock må sådan försäljning ej utan förvaltarens sam- tycke äga rum tidigare än fyra veckor efter första borgenärssammanträdet. Försäljning genom borgenärens för- sorg må ej heller ske. där förvaltaren vill lösa egendomen för konkursbo- ets räkning; åliggande det borgenä- ren att minst en vecka innan han vidtager åtgärd för egendomens för- säljning hembjuda den åt förvaltaren till inlösen. Utgöres egendomen av fartyg eller luftfartyg. som ej är infört i skeppsregistret eller ltt/"tiartvgsregi- stret eller i motsvarande utländska register. eller av gods i fartyg eller i luftfartyg. skall försäljningen ske i den ordning. som om dylik egen- dom. den där blivit utmätt. särskilt är stadgad. Skall egendomen säljas

Nuvarande lydelse

säljas annorledes än utmätningsvis och är ej fråga om sådan lörsäljning av värdepapper. som enligt vad nyss sagts må ske utan auktion. må för- säljningen ej äga rum å annan ort än den. där egendomen finnes. med mindre förvaltaren samtycker där- till". och läte borgenären förvaltaren minst tre veckor förut veta. när och var försäljningen skall ske. Har för— säljning skett i annan än den för ut- mätt egendom stadgade ordning. vare borgenären pliktig att för för- valtaren redovisa för vad som influ- llt.

Vill ej borgenären föranstalta om försäljningen. äge förvaltaren därom besörja. Dock må inteckning i luft/ar- tyg eller reservdelar till sådantfartyg, vilken blivit av ägaren till den inteck- nade egendomen lämnad såsom pant, icke av löna/raren säl/"as. utan äge han allenast låta sälja den rätt till andel i inteckningen. som efter ty särskilt är stadgat må tillkomma gäldenären.

Föreslagen lydelse

annorledes än utmätningsvis och är ej fråga om sådan försäljning av vär- depapper. som enligt vad nyss sagts må ske utan auktion. må försäljning- en ej äga rum å annan ort än den. där egendomen finnes. med mindre förvaltaren samtycker därtill; och låte borgenären förvaltaren minst tre veckor förut veta. när och var för- säljningen skall ske. Har försäljning skett i annan än den för utmätt egendom stadgade ordning. vare borgenären pliktig att för förvaltaren red0visa för vad som influtit.

Vi” ej bOrgenären föranstalta om försäljningen, äge förvaltaren därom besörja.

76 &

Finner förvaltaren det i 74?" fö- reskrivna kungörelsesätt icke vara ägnat att bereda kungörelsen nödig offentlighet.ankomme på honom att vidtaga de ytterligare åtgärder. som må anses erforderliga. Skulle han i något fall anse tillfyllest. att auktio- nen kungöres i mindre utsträckning än i nämnda paragrafstadgas. begäre samtycke därtill av rättens ombuds- man. lnskränkning i fråga om kungörande av auktion å fast egen- dom. registrerat skepp. luftfartyg el- ler intet'knade reservdelar till luftfartyg må dock icke äga rum utan gälde- närens samtycke; ej heller må sådan inskränkning ske beträffande kungörande av auktion å annan lös egendom. vari borgenär har panträtt

Finner förvaltaren det i 74% fö- reskrivna kungörelsesätt icke vara ägnat att bereda kungörelsen nödig offentlighet. ankomme på honom att vidtaga de ytterligare åtgärder. som må anses erforderliga. Skulle han i något fall anse tillfyllest. att auktio- nen kungöres i mindre utsträckning än i nämnda paragrafstadgas. begäre samtycke därtill av rättens ombuds- man. lnskränkning i fråga om kungörande av auktion å fast egen- dom. registrerat skepp eller registrerat luftfartyg må dock icke äga rum utan gäldenärens samtycke; ej heller må sådan inskränkning ske beträffande kungörande av auktion å annan lös egendom. vari borgenär har panträtt eller annan särskild förmånsrätt.

3 Senaste lydelse 1973:1132 (jfr 19751918).

4 Senaste lydelse 19751244.

Nuvarande lydelse

eller annan särskild förmånsrätt. som avses i förmånsrättslagen (1970:979). med mindre den borge— när samtycker därtill.

Föreslagen lydelse

som avses i förmånsrättslagen (1970:979). med mindre den borge- när samtycker därtill.

198 &

Har konkurs i annat fall än som avses i 26 & upphört utan att till boet hörande fast egendom eller här i riket registrerat skepp eller andel i sådant skepp gått till försäljning. ankomme på fastighetens eller skeppets eller skeppsandelens ägare att därom göra anmälan hos den myndighet. hos vil- ken anteckning om konkursen eller anmälan om densamma ägt rum; sko/ande, när förhållandet styrkes. anteckning därom göras i fastighets- boken eller i skeppsregistret.

Vad i. första stycket stadgas skall äga motsvarande tillämpning beträllande luftfartyg, som blivit infört i luftfartygs- registret. samt lott i och intecknade re— servdelar till sådant fartyg.

Övergångsbestammelser

Har konkurs i annat fall än som avses i 26 & upphört utan att till boet hörande fast egendom gått till för— säljning. ska/l ägaren anmäla det till den myndighet. hos vilken anteck- ning om konkursen eller anmälan om densamma ägt rum. Vad som nu sagts om fast egendom har motsva- rande tillämpning ifråga om skepp och lufjfat'tyg, som är infört i skeppsregi- stret eller lt(fifät'tygsregistret, andel i och vil/korlig äganderätt till sådan egendom och andel däri. När förhål— landet styrkes skall anteckning där— om göras i fastighetsboken eller i re- gistret.

1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. 2. De äldre bestämmelserna i 7l. 73 och 76 åå tillämpas beträffande in- tecknade reservdelar till luftfartyg som hör till konkursbo.

12. Förslag till Lag om ändring i uppbördslagen (1953t272)

Härigenom föreskrives att 608 3 mom. uppbördslagen (1953:272)l skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

60" s

3 mom.2 Bestämmelserna i 88 C# och 198 & 3 mom. utsökningslagen. 11 ;" lagen (1971:494) om exekutiv försäljning av fast egendom. 331 la- gen (1973.'113()) om exekutiv försälj- ning av registrerat skepp m. m. samt 3 51 lagen (197I.'50()) om exekutiv/ör- sälining av luftfartyg m. m. skola icke äga tillämpning vid utmätning för skatt.

Föreslagen lydelse

3 mom. Bestämmelserna i 88cå och 198å 3 mom. utsökningslagen. 11 & lagen (1971:494) om exekutiv försäljning av fast egendom skola icke äga tillämpning vid utmätning för skatt. Vid dylik utmätning av re- gistrerat skepp. skeppsbygge eller luft— fartyg sko/a bestämmelserna i 3 9" la- gen (] 973.'l 130) om exekutiv försälj- ning av registrerat skepp m. m. ej till-

lämpas.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

13. Förslag till Lag om ändring i lagen (l955:229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1955:229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg.

dels att 1. 4. 7 och 8 & skall ha nedan angivna lydelse. dels att i lagen skall införas en ny paragraf. 6 a &. av nedan angivna lydelse. dels att 10; skall upphöra att gälla.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 ?

Denna lag äger tillämpning på luftfartyg infört i nationalitetsregister i främmande stat. som tillträtt den i Genéve den 19 juni 1948 avslutade konventionen rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg. eller i territorium. för vars utländska angelägenheter fördragsslutande stat svarar och för vilket föres särskilt nationalitetsregister. såvida icke den staten gjort förbehåll om att konventionen icke skall vara tillämplig å territoriet. Vad i 5 & stadgas skall dock gälla jämväl luftfartyg som är registrerat häri riket.

1 Lagen omtryckt 1972175. Senaste lydelse av lagens rubrik 19743771

2 Senaste lydelse 197331135 (jfr 1975:920).

Nuvarande lydelse

Till luftfartyg hänföras i denna lag. förutom flygkroppen. jämväl moto- rer. propellrar. radioutrustning. in- strument och andra tillbehör. vare sig de äro anbragta i fartyget eller tillfälligt skilda därifrån.

4

Där en i 25 omförmäld rätt till luftfartyg. vilken innehaves såsom säkerhet för fordran. enligt lagen i den stat där fartyget är registrerat förklarats omfatta tillika reservdelar som förvaras på angivna platser. skall rätten här i riket erkännas jäm- väl i dessa reservdelar. såframt vid förvaringsplatsen finnes anslaget ändamålsenligt och väl synligt till- kännagivande om rättens beskaffen- het och omfattning. om namnet å dess innehavare och hans adress samt om den inskrivningsbok i vil- ken rätten är inskriven.

Föreslagen lydelse

Till luftfartyg hänföras i denna lag, förutom tlygkroppen.jämväl moto- rer. propellrar. radioutrustning. in- strument och andra tillbehör. vare sig de äro anbragta i fartyget eller tillfälligt skilda därifrån. Om sådan utrustning ert/igt lagen i den stat där luftfartyget är registrerat hör till luft- ]artyget endast unde/'l/örutsättning att detta är'försett med utrustningen ilfar— tygsägarens intresse. länder det till efterrätte/se här i riket.

s

Där en i Zå omförmäld rätt till luftfartyg. vilken innehaves såsom säkerhet för fordran. enligt lagen i den stat där fartyget är registrerat förklarats omfatta tillika reservdelar som förvaras på angivna platser. skall rätten häri riket erkännasjäm- väl i dessa reservdelar. såframt vid förvaringsplatsen finnes anslaget ändamålsenligt och väl synligt till- kännagivande om rättens beskaffen— het och omfattning. om namnet å dess innehavare och hans adress samt om den inskrivningsbok i vil- ken rätten är inskriven. Utan sam- tycke av rättsinnehavarenfår enskild sådan rese/vde/ ei utmätas för sig.

Till reservdelar räknas föremål avsedda att anbringas i luftfartyg i stället för delar eller föremål som borttagits därifrån såsom delar av flygkroppen samt motorer. propellrar. radioutrustning och instrument jämte delar därav.

öaå

Om reservdelar skola säl/as exeku- tivt på begäran av borgenär utan sådan rätt till dem som avses i denna lag. får skyddsbeloppet ej i något./all be- stämmas högre än till två tredjedelar av det värde som i ärendet åsatts re- servdelarna vid värdering av sakkun- niga.

Nuvarande lvdelse Föreslagen lydelse

Vid exekutiv försäljning avflera luft- , fartyg skall varje-fartyg utropas. för sig. Luftfartyg som ära i samme ägares hand och svara för samma fordringar sko/a dock utropas gemensamt. om ägaren eller borgenär ej begär särskild försäljning av visst eller vissa fartyg. Särskild sakägar/örteckning skall upp- rättasför egendom som utropas/ör sig. Beträffande fordran för vilken flera lu/i/artyg svara skall iförteckningen anmärkas. att mindre belopp ("inför- teckningen anger kan komma att falla på egendomen til/följd av att köpe- skilling. för annan egendom lämnar till— gång till betalning avfördringen eller del därav.

A ndra stycket äger motsvarande till— lämpning vid försäljning av lir/tfartvg och reservdelslager därtill. vilket/ämm fartyget häftar/ör sådan till säkerhet förfördran gällande rätt som avses i denna lag. Fartyg och lagerf'å dock ej utropas gemensamt. omfördran be- vakats av borgenär utan dylik rätt till reservdelarna.

Lager av reservdelar. som ej utropas gemensamt med luft/attt? . kan på be- gäran av lagrets ägare eller borgenär utropas i skilda poster. mer/förbehåll att./örsäljning av sådan post sker en- dast om försäljningen, med hänsyn även till de bud som avgivasför andra poster. kan godtagas enligt lagen (197 7:00) om exekutiv försäljning av registrerat luftfartvg.

;

Besväras luftfartyg av inskriven rättighet. som enligt denna lag skall er— kännas häri riket. må fartyget ej överföras till det svenska luftfartygsregistret. med mindre innehavaren av rättigheten medgivit att fartyget här registreras.

Överföres fartyget till det svenska luftfartygsregistret. äge rättighetens innehavare/å den inskriven i inskriv- ningsbokenl för luftfartyg. såframt den är av sådan beskaffenhet. att den en—

Överföres fartyget till det svenska luftfartygsregistret och visas därvid. att borgenär varsfordran varförenad med inskriven panträtt eller annan så- dan rättighet i fartyget samtyckt till

' Senaste lydelse 19711501.

Nuvarande lydelse

ligt lagen om inskrivning av rätt till luft- fartyg kan inskrivas såsom inteckning.

Sökes inskrivningen senast å den in- skrivningsdag som infaller näst eller tre månader från det fartyget registre- rades här i riket, gälle rättigheten med samma förmånsrätt som den åtnjöt i den stat där" fartyget sist var registrerat. Fråga huruvida rättigheten lagligen tillkommit prövas enligt lagen i den stat där fartyget var registrerat vid tiden för rättighetens tillkomst.

Det åligger luftfartsverket att. så snart luftfartyg som avses i 7 51" blivit registrerat. till inskrittningsdomaren översända bevis om registreringen och om de inskrivna rättigheterna. lnskriv- ningsdornaren skall å nästa inskriv- ningsdag anmärka rättigheterna i in- skrivningsboken.

Har borgenärs anspråk på luftpant- rätt blivit inom den i5 55 andra stycket angivna tiden antecknat i vederböran- de inskrivningsbok och överföres/ar— tyget till det här i riket förda luftfar- tygsregistret. ska/l luftfartsverket så snart registrering skett översända bevis därom samt om anteckningen till in-

Föreslagen lydelse

överföringen på villkor att han beredes motsvarande säkerhet i fartyget efter dess registrering här i riket. äger han få rättigheten överförd till luftfartygs- registret. om den kan grundas på in- teckning. Därvid skall . fordringens ka- pitalbelopp inskrivas j_ fartyget med be- varadföreträdesrätt och pantbrev ut- färdas til/ borgenärens säkerhet med verkan som om det lämnats denne som pantförfordringen genom tillkomsten av den utomlands inskrivna rättighe— ten. Borgenären skall antecknas som innehavare av pantbrevet. Fråga hu- ruvida rättigheten tillkommit lag/igen prövas ert/igt lagen i den stat där/ar— tyget var registrerat vid tiden för rät— tighetens tillkomst.

&]

8 .

Var vid luftfartygs överföring till det svenska luftfartygsregistret från . f'räm - mande register sådan anteckning om anspråk på luftpanträtt som avses i5 &" gjord i detf'rämmande registret. skall motsvarande anteckning ofördräj/igen införas i det svenska luftfartygsregi- stret.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skrivningsdomaren, vilken har att å nästa inskrivningsdag göra motsvaran- de anteckning i lnskrivningsboken.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

14. Förslag till Lag om domstol i lufträttsmål

Härigenom föreskrives följande.

Första domstol i mål rörande förhållande som avses i luftfartslagen (1957z297). lagen (1977:00) om inskrivning av rätt till luftfartyg. lagen (l955:229)ianledning av Sveriges tillträdetill 1948 års konvention rörande in— ternationellt erkännande av rätt till luftfartyg. lagen (1922:382) angående an- svarighet för skada i följd av luftfart eller i föreskrift som meddelats med stöd av någon av dessa lagar är tingsrätt. som regeringen utser (lufträtts— domstol). Detsamma gäller brottmål i fråga om gärning som avses i luft- fartslagen eller i föreskrift som meddelats med stöd av luftfartslagen. även om gärningen är belagd med strängare straffi brottsbalken.

[ fråga om behörighet för domstol att upptaga mål som avses i första stycket. har rättegångsbalkens regler motsvarande tillämpning. dock med beaktande av de särskilda regler som i vissa fall gäller enligt 9 kap. 28% luftfartslagen (1957:297) eller 7 & lagen (1922:382) angående ansvarighet för skada i följd av luftfart.

Mål som avses i denna lag upptages av lufträttsdomstol i den ort där talan skall väckas, Finns där icke lufträttsdomstol. är den lufträttsdomstol behörig som är närmast den orten.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Äldre bestämmelser gäller i fråga om behörighet att handlägga mål. om talan väckts före ikraftträdandet.

' Lagen omtryckt 197511289.

15. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1922z382) angående ansvarighet för skada

i följd av luftfart

Härigenom föreskrives att 7å lagen (1922:382) angående ansvarighet för skada i följd av luftfart skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7.5

Rätt domstol för upptagande av tvist. varom ovan förmäles. vare all- män underrätt i den ort. där olycks- fallet inträffat eller där den. som sö- kes. har sitt bo och hemvist.

Rätt domstol för upptagande av tvist. varom ovan förmäles. vare lufträttsdomstol i den ort. där olycks— fallet inträffat eller där den. som sö- kes. har sitt bo och hemvist.

Finnes icke lufträttsdomstol där sva- randen kunnat sökas enligt första stycket, väckes talan vid lufträttsdom- stol som är närmast den orten.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

16 Förslag till Lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1) Härigenom föreskrives att 17. 38. 39. 262. 269. 280. 284. 291 och 328 &; sjölagen (1891135 s. 1)1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

17'

Föreslagen lydelse

s

Äges skepp. som skall avregistreras enligt 1638 första stycket 3. av flera och kan skeppet bevaras som svenskt genom att delägare gentemot med- delägare utövar rätt som avses i 52 eller 55 &. får det ej avföras ur skepps- registret så länge sådan rätt kan utövas. Bevaras skeppet som svenskt. skall det ej avföras ur registret utan i stället det förvärv inskrivas som föranlett anmälan för avregistrering.

Gäller inteckning i skepp eller skeppsbygge. som skall avregistreras. får egendomen ej avföras ur registret förrän borgenär. för vars fordran pantbrev på grund av inteckningen utgör säkerhet. med ingivande av pantbrevet skrift- ligen samtyckt till åtgärden.

Skeppsbygge får dock avregistre- ras för att överföras till skeppsregi- stret utan samtycke enligt andra stycket. För avregistrering av skepp enligt 1658 första stycket 4 eller av

Skeppsbygge får dock avregistre- ras för att överföras till skeppsregi- stret utan samtycke enligt andra stycket. För avregistrering av skepp enligt 16% första stycket 4 eller av

Nuvarande lydelse

skeppsbygge enligt 16 å andra styc- ket andra punkten fordras ej heller samtycke av inteckningsborgenär. om borgenären under/åter att söka betal- ning ur egendomen inom en månad från det registermyndigheten under- rättat honom om avregistrerings- grunden.

38

1 skepps- eller skeppsbyggnadsre- gistret skall antecknas. när

]. talan väckts om hävning eller återgång av förvärv av registrerat skepp eller skeppsbygge eller om bättre rätt till sådan egendom eller eljest i fråga. som angår inskrivning;

2. mål som avses under 1 avgjorts genom dom eller slutligt beslut som vunnit laga kraft;

3. ägare av registrerat skepp eller skeppsbygge försatts i konkurs;

4. registrerat skepp eller skepps- bygge eller inskriven rätt till sådan egendom blivit föremål för kvarstad. skingringsförbud eller utmätning. konkursförvaltare begärt att registre- rat skepp eller skeppsbygge skall säl- jas exekutivt. ägaren enligt 10 & and- ra stycket begärt att registrerat skepp skall säljas exekutivt eller egen- domen sålts exekutivt;

5. beslut som avses under 3 eller 4 om konkurs. kvarstad. skingrings- förbud eller utmätning upphävts el— ler återgått eller fråga om exekutiv försäljning av registrerat skepp eller skeppsbygge eller inskriven rätt till så - dan egendom eljest förfallit;

6. skepp eller skeppsbygge skall avregistreras enligt någon i 16% an- given grund men hinder mot avre— gistreringen möter enligt 17 ä;

7. enligt 35 & beslut meddelats att skepp eller skeppsbygge skall avföras ur registret den dag registrering äger rum utomlands.

&

Föreslagen lydelse

skeppsbygge enligt 16 å andra styc— ket andra punkten fordras dock in- teckningsborgenärs samtycke endast om denne inom en månad från det registermyndigheten underrättat honom om avregistreringsgrunden visar att han sökt betalning ur egen- domen.

|;

I skepps— eller skeppsbyggnadsre— gistret skall antecknas. när

1. talan väckts om hävning eller återgång av förvärv av registrerat skepp eller skeppsbygge eller om bättre rätt till sådan egendom eller eljest i fråga. som angår inskrivning;

2. mål som avses under 1 avgjorts genom dom eller slutligt beslut som vunnit laga kraft;

3. ägare av registrerat skepp eller skeppsbygge försatts i konkurs;

4. registrerat skepp eller skepps- bygge blivit föremål för kvarstad. skingringsförbud eller utmätning. konkursförvaltare begärt att registre- rat skepp eller skeppsbygge skall säl- jas exekutivt. ägaren enligt 10 & and- ra stycket begärt att registrerat skepp skall säljas exekutivt eller egen- domen sålts exekutivt;

5. beslut som avses under 3 eller 4 om konkurs, kvarstad. skingrings- förbud eller utmätning upphävts el- ler återgått eller fråga om exekutiv försäljning av registrerat skepp eller skeppsbygge eljest förfallit;

6. skepp eller skeppsbygge skall avregistreras enligt någon i 16 & an- given grund men hinder mot avre- gistreringen möter enligt 17 ä;

7. enligt 35 ?; beslut meddelats att skepp eller skeppsbygge skall avföras ur registret den dag registrering äger rum utomlands.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Är eljest i lag eller annan författning föreskrivet att visst förhållande skall antecknas i skepps- eller skeppsbyggnadsregistret. skall det gälla.

Anteckning i skeppsbyggnadsregistret skall överföras till skeppsregistret. om bygget överföres dit såsom skepp. Registeranteckning skall avföras. om den uppenbarligen ej längre kan vara av betyr' '"e.

39

Om införing i skepps- eller skepps- byggnadsregistret finnes innehålla uppenbar oriktighet till följd av skrivfel eller annat dylikt förbiseen- de. skall införingen rättas. Vad som nu sagts har motsvarande tillämp- ning på uppenbar oriktighet i regi- stret till följd av tekniskt fel. Kan rättelse bli till förfång för ägare eller för innehavare av pantbrev på grund av inteckning. skall det inbördes fö- reträdet mellan berörda förvärv be- stämmas efter vad som finnes skä- ligt. Tillfälle att yttra sig skall lämnas part som beröres. om han är känd. samt myndighet som avses i 351 &.

&

Om införing i skepps- eller skepps- byggnadsregistret finnes innehålla uppenbar oriktighet till följd av skrivfel eller annat dylikt förbiseen- de. skall införingen rättas. Vad som nu sagts har motsvarande tillämp- ning på uppenbar oriktighet i regi- stret till följd av tekniskt fel. Kan rättelse bli till förfång för ägare eller för innehavare av pantbrev på grund av inteckning. skall det inbördes fö- reträdet mellan berörda förvärv be- stämmas efter vad som finnes skä- ligt. Tillfälle att yttra sig skall lämnas part som beröres. om han är känd. samt myndighet som avses i 351 s*. Meddelas ej beslut samma dag som ärendet upptagits. skall anteckning om ärendet göras i registret.

Beslut om rättelse meddelas genom införing i registret. Skälen för beslutet antecknas i dagboken eller akten. I stället för bevis eller handling. som utfärdats i enlighet med den tidigare införingen. skall ny sådan handling utfärdas. Den tidigare handlingen skall återfordras. göras obrukbar och be- hållas av registermyndigheten. Den som innehar handlingen är skyldig att ingiva den för detta ändamål. [ föreläggande att fullgöra sådan skyldighet får vite utsättas.

Talan mot beslut om rättelse får föras även av myndighet som avses i 351 &.

262 ;"

Panträtt stifias genom att skeppets eller skeppsbyggets ägare. efter att ha sökt inskrivning för sitt förvärv. överlämnar pantbrevet som pant för fordringen.

Panträtt upplåtes genom att skep— pets eller skeppsbyggets ägare. efter att ha sökt inskrivning för sitt för— värv. överlämnar pantbrevet som pant för bestående eller framtida förd - ran.

Innan pantfordran grundats har den som efter upplåtelsen förvärvat egen—

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

domen rätt att Itos borgenären göra sådant anspråk på pantbrevet som upplåtaren själv ägt resa. Görförvär- varen det. för/aller upplåtelsens ver— kan mot honom. Bestämmelser om ägarens rätt när Bestämmelser om ägarhypotek pantbrevet icke alls eller endast delvis finnas i 270 ä'. utnyttjats för pantsättning (ägarhypo- tek) finnas i 270 &.

269 ?"

Har panträtt upplåtits i skepp eller skeppsbygge av någon som icke var rätt ägare. skall upplåtelsen dock gälla. om upplåtarens åtkomst var eller därefter. på ansökan före upplåtelsen. blev inskriven och om borgenären vid upplåtelsen eller. när fordringen därefter överlåtits till annan. denne vid sitt förvärv varken insett eller bort inse att upplåtaren ej var rätt ägare. Vad som nu sagts har motsvarande tillämpning i fråga om panträttsförvärv genom upplåtelse från någon som var rätt ägare men på grund av förvärvs— villkor saknade rätt att förfoga över egendomen genom upplåtelsen.

Godtrosförvärv består ej om rätte ägaren innan pantfordran grundats hos borgenären gör sådant anspråk på pantbrevet som upplåtaren själv ägt resa. Detsamma gäller, om motsva- rande anspråk göres av den till vars förmån förvärvsvillkor gäller.

280 &

Rättighet i fartyg eller fartygsbygge som enligt 278 eller 279å gäller i Sverige medför här det företräde i förhållande till annan inskriven rättighet och. i den mån det är förenligt med 259 och 260 åå. i övrigt den verkan i förhållande till tredje man som rättigheten har enligt lagen i den stat där fartyget är registrerat eller bygget utföres.

Registreras fartyget eller bygget i Sverige och har rättighetshavaren samtyckt till att egendomen avregistre- rats eller rättigheten avförts utomlands på villkor att han beredes motsvarande säkerhet i egendomen efter dess re- gistrering här, är han berättigad till in- skrivning med bevarad företrädesrätt i den ordning som angives i 284 sf. Pan/brev på grund därav skall utfärdas till hans säkerhet med verkan som om det lämnats honom som pantförf'ord- ringen genom tillkomsten av den ut-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

omlands inskrivna rättigheten. Fråga om rättigheten tillkommit lagligen prö- vas enligt Iagen i den stat där egen- domen var registrerad eller rättigheten blev inskriven vid tiden för dess till- komst.

284 &

Möter icke hinder enligt 283 &. skall inteckning beviljas och pantbrev utfärdas på grund av inteckningen.

Visas vid registrering av skepp eller skeppsbygge. att borgenär vars fordran dessförinnan var förenad med utom- lands inskriven panträtt eller annan sådan rättighet i egendomenforbehål- lit sig säkerhet i egendomen enligt 280 55 andra stycket, skal/fordringens kapitalbelopp inskrivas i egendomen. Pantbrev skall utfärdas och hållas bor- genären till handa med erinran om att det utgör hans säkerhet enligt nämnda lagrum.

Bestämmelser om utfärdande av nytt pantbrev i stället för pantbrev som dödats finnas i lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling.

291 &

På ansökan av pantbrevs innehavare skall innehavet antecknas i skepps- eller skeppsbyggnadsregistret. Är annan antecknad som innehavare. skall registermyndigheten sedan det nya innehavet antecknats avföra den tidigare anteckningen och underrätta den vars innehav var antecknat. Föreligger anledning till antagande att sökanden ej innehar pantbrevet. skall föreläg- gande meddelas honom att uppvisa detta.

Vid inskrivning enligt 284 53" andra stycket skall borgenären antecknas som pantbrevets innehavare.

Anmäler den vars innehav antecknats att innehavet upphört. skall an- teckningen avföras.

Har ansökan enligt första stycket icke gjorts. när pantbrev utfärdas. eller föreligger icke ny sådan ansökan när anteckning om innehav avföres. an- tecknas skeppets eller skeppsbyggets ägare som innehavare.

328 å

Befälhavare dömes till böter. 1. om han försummar att enligt 58% tredje stycket underrätta redaren om fel eller brist i fartygets behöriga skick.

2. om han försummar att enligt 60% andra stycket på fartyget medföra skeppshandlingar eller ett exemplar av denna lag.

3. om han försummar att avgiva rapport enligt 70 % eller uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar oriktig eller vilseledande uppgift i sådan rapport.

4. om han vägrar att i fall som avses i 317% överlämna fartygets na- tionalitetshandling till besiktningsmännen. eller

5. om han utan laga hinder vägrar att i sådant fall som avses i 346% på fartyget medtaga befälhavare eller sjöman. hans aska eller efterlämnade effekter.

Till samma straff dömes befälhavare eller redare. om han försummar att enligt 306% göra anmälan om sjöförklaring eller om han uppsåtligen eller av oaktsamhet föranleder att sjöförklaring .uppskjutes. utan att för- utsättningar äro för handen enligt 304 %.

Till böter dömes skeppsbefälhavare. som försummar att enligt 69 55" under- rätta registermyndigheten rörande kvarstad eller utmätning.

]. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

2. Den nya bestämmelsen i 17% skall gälla i fråga om avregistrering för vilken grunden antecknats i skepps- eller skeppsbyggnadsregistret efter ikraftträdandet.

3. De nya bestämmelserna i 262 och 269 %% skall gälla i fråga om upplåtelse som företas efter ikraftträdandet.

17. Förslag till Lag om ändring i stämpelskattelagen (1964z308)

Härigenom föreskrives att 11 %. 30% 2 mom. samt 32 och 36 %% stäm- pelskattelagen (1964z308)I skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 11 %2

Beviljas inteckning eller förklaras ansökan om inteckning vilande. skall stämpelskatt erläggas. Med beviljande av inteckning likställes i denna lag att inteckning överföres från skeppsbyggnadsregistret till skeppsregistret.

Skatten utgår med fyra kronor för Skatten utgårför inteckningi skepp varje fullt tusental kronor av det ka- eller luftfartyg med en krona och för pitalbelopp. för vilket inteckning be- annan inteckning med fyra kronor för viljas eller ansökan om inteckning varje fullt tusental kronor av det ka- förklaras vilande. dock lägst med tio pitalbelopp. för vilket inteckning be- kronor. viljas eller ansökan om inteckning

' Senaste lydelse av |a- gens rubrik 1974z864. La- gen omtryckt l971:454.

2 Senaste lydelse 19741887

3 Senaste lydelse 19742887.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse förklaras vilande. dock lägst med tio kronor.

Skatteplikt föreligger icke. när 1) inteckning meddelas i järnväg för allmän trafik; 2) vilandeförklarad ansökan om inteckning fullföljes; 3) inteckning meddelas på grund av 4% lagen (1927:79) om rätt för bor- genär till betalning ur ersättning på grund av brandförsäkringsavtal;

4) utbyte av pantbrev. vilandebevis eller intecknad fordringshandling äger

rum;

5) inteckning utsträckes till att avse ytterligare en eller flera fastig- heter eller ytterligare err eller flera luftfartyg:

6) nytt pantbrev eller vilandebe- vis utfärdas i fall som avses i 22 kap. 5 % tredje stycket jordabalken och i 10% andra stycket lagen (1927:85) om dödande av förkommen hand- ling;

7) sådan ätgärd vidtages beträffan- de inteckning i luft/artyg som avses i 29 eller 30581 lagen (1 955 :22 7) om in- skrivning av rätt till luftfartyg; eller

8) inteckning meddelas i skepps-

bygge.

5) inteckning utsträckes till att avse ytterligare en eller fiera fastig— heter;

6) nytt pantbrev eller vilandebe- vis utfärdas i fall som avses i 22 kap. 5 % tredje stycket jordabalken och i 10% andra stycket lagen (1927:85) om dödande av förkommen hand- ling; eller

7) inteckning meddelas i skepps- bygge.

30 %3

2 mom. Med inskrivningsmyn- dighet avses i denna lag även regis- termyndighet enligt 2% sjölagen (1891:35 s. 1).

2 mom. Med inskrivningsmyn- dighet avses i denna lag även regis- termyndighet enligt 2% sjölagen (1891:35 s. 1) eller 4 kap. 13) lagen (1977:00) om inskrivning av rätt till luft/äras—

Myndighet. som enligt 1 mom. har att meddela beslut rörande skatt. är beskattningsmyndighet.

Skatteplikt inträder. i fall som avses i a) 3 %. när ansökan om lagfart eller inskrivning av tomträtt beviljas eller förklaras vilande;

b) 11 %. när inteckningen beviljas eller ansökan därom förklaras vilande;

c) 13 %. när ansökan om inskrivning beviljas eller. i fall som avses i 13 % tredje stycket. när avregistrering sker;

d) 19 %. när registrering som sägs i 27% andra stycket a) sker;

e) 20 %. när registrering sker;

i) 21 %. när handlingen utlämnas;

g) 24 %. när överlåtelse eller pantsättning sker eller innehavaren dessför- innan avlider'. samt h) 28 %. när dragning sker.

.*N'nvarancle lt'delse Föreslagen lydelse

32 %4

I förhållande till statsverket skola för skattens erläggande svara. beträf- fande skatt för a) förvärv av fast egendom. tomträtt eller skepp. båda kontrahenterna;

b) inteckning. den som vid tid- b) inteckning. den som vid tid- punkten för skattepliktens inträde är punkten för skattepliktens inträde är behörig att ansöka om inteckning i behörig att ansöka om inteckning i den fasta egendomen.tomträtten e/— den fasta egendomen. tomträtten. ler skeppet eller. i fråga om annan skeppet eller lir/i/arryget eller. i fråga egendom. att medge inteckningen; om annan egendom. att medge in- teckningen;

c) aktie eller insats i svenskt bolag. bolaget och de som äro ledamöter i bolagets styrelse sedan Skatteplikt inträtt;

d) obligation. som avses i 21 %. och här i riket utfärdat certifikat. som sägs i 21 eller 24%. utfärdaren;

e) annan handling. för vilken enligt 24% Skatteplikt föreligger. den som överlåter eller pantsätter handlingen eller. då Skatteplikt inträder på grund av dödsfall. innehavarens dödsbo; samt

0 lotteri. den som anordnar detta. När flera svara för skattens erläggande. åligger ansvarigheten dem 50- lidariskt.

Skattskyldig är den som i varje särskilt fall är gentemot statsverket ansvarig för skattens erläggande.

36 %5

1 fall. som avses i 30% 1 mom. första stycket a) eller b). skall skatten inbetalas till beskattningsmyndigheten eller den myndighet regeringen be- stämmer inom en månad från den dag. då expedition i ärendet blir tillgänglig för sökanden. eller. vid tillämpning av andra stycket samma moment. den senare dag. då beslutet om skattens fastställande meddelas. lnnan expedition i ärendet blivit tillgänglig eller beslut som nu sagts blivit meddelat. må skatten icke mottagas. Fastställer överrätt skatten till högre belopp än be- skattningsmyndigheten förut beräknat eller vitsordar skattskyldig anmärk- ning av den enligt 48 % förordnande granskningsmyndigheten. skall sålunda tillkommande skattebelopp inbetalas till länsstyrelsen i det län. dit beskatt- ningsmyndigheten hör inom en månad efter det att överrättens beslut med- delats eller granskningsmyndigheten erhållit meddelande om vitsordandet.

1 fall. som avses i 30% 1 mom. första stycket c). åligger det den skatt- skyldige att inbetala skatten genom insättning på beskattningsmyndighetens postgirokonto inom den tid. som gäller för avgivande av deklaration. Om den av beskattningsmyndigheten eller besvärsmyndighet fastställda skatten överstiger vad som skolat utgöras enligt deklaration eller. då beslut förut meddelats i saken. enligt det beslut som närmast föregått. åligger det den 4Senaste lydelse skattskyldige att inom tid. som beskattningsmyndigheten bestämmer. till 19742887' denna inbetala det felande beloppet. Vad nu sagts skall även gälla. om Ssenalsle lydelse skatt fastställts ehuru deklaration ej avgetts. ”743887—

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

När synnerliga skäl äro därtill. må beskattningsmyndighet. som avses i andra stycket. bevilja anstånd med skattens erläggande.

Den handling. som ligger till grund för skattens fastställande eller. när fråga är om inteckning i fast egendom. tomträtt eller skepp. pant- brev eller vilandebevis må beskatt- ningsmyndigheten icke utlämna. förrän skatten erlagts. Har inteck- ning överförts från skeppsbyggnads- registret till skeppsregistret i sam- band med att skeppsbygge registre- rats som skepp. må icke nationali- tetshandling för skeppet utlämnas. förrän skatten för inteckningen er- lagts.

Den handling. som ligger till grund för skattens fastställande eller. när fråga är om inteckning i fast egendom. tomträtt. skepp eller Ia/i- fartyg. pantbrev eller vilandebevis må beskattningsmyndigheten icke utlämna. förrän skatten erlagts. Har inteckning överförts från skepps- byggnadsregistret till skeppsregistret i samband med att skeppsbygge re- gistrerats som skepp. må icke natio- nalitetshandling för skeppet utläm- nas. förrän skatten för inteckningen erlagts.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Äldre lydelse av 1] % tredje stycket 5) gäller fortfarande i fråga om ut- sträckning som sökts före ikraftträdandet.

11 Motiv

1 Inledning

Under den internationella luftfartens snabba utveckling detta århundrade yppades snart nog behov av mellanstatligt erkännande av rätt till luftfartyg. Sådant erkännande av rätt till fartyg tillämpades för sjörättens del av ålder utan stöd i internationellt fördrag och reglerades första gången genom 1926 års internationella konvention om sjöpanträtt och fartygshypotek. senare efterträdd av 1967 års internationella konvention i samma ämne och kom- pletterad av 1967 års konvention om inskrivning av rätt till fartyg under byggnad. Det internationella lufträttsliga arbetet på detta område inleddes 1925 och slutfördes — inom International Civil Aviation Organization (1CAO)—i juni 1948 då i Geneve undertecknades en konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg. i det följande kallad in- skrivningskonventionen. Denna lades till grund för 1955 års svenska lufträtts- lagstiftning.[ som sattes i kraft den 1 februari 1956; i samband därmed tillträdde Sverige inskrivningskonventionen. Lagstiftningen omfattade bl. a. lag om registrering av luftfartyg samt om bärgning av sådant fartyg m. m. Denna lag inarbetades senare i 1957 års luftfartslag.2 Lufträttslagstiftningen bottnar i övrigt också i 1944 års internationella konvention om civil luftfart. i det följande kallad Irr/i/ärrskonventionen.

Denna 1950-talets luftsakrättsliga lagstiftning hade till stor del 1901 års lagstiftning om registrering av sjögående fartyg3 till förebild och gick där- igenom delvis tillbaka på fastighetsrätten. som även legat till grund för 1901 års lag om fartygsinteckning. 1955 års lagstiftare hade klart för sig att de nya lagreglerna på det sättet inte skulle komma att bli fullt tidsenliga.4 Bl. a. pågick då det arbete på revision av fastighetsrätten som mynnade ut i 1970 års JB. Och därefter har genom lagstiftning 1973—1975 genomförts en fullständig revision av sjösakrätten på grundval av bl. a. 1967 års nyss- nämnda sjörättskonventioner.5

Det är nu dags att modernisera den luftsakrättsliga lagstiftningen. För utredningen har utfärdats följande direktiv.

Nuvarande regler om registrering av och inskrivning av rätt till luftfartyg m.m. finns i lagen (19551227) om inskrivning av rätt till luftfartyg. lagen (l955:229) 1 an- ledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg samt luftfartslagen (l957z297). Till grund för lagstiftningen låg bl. a. den i Geneve den 19juni 1948 avslutade konventionen rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg. Lagstiftningen följde E väsentliga avseenden förebilder i fastighetsrättens inteckningsregler och i sjörättens regler om registrering av och inteckning i fartyg. Vid denna tid pågick arbetet med en reformering av det fas-

1Se NJA 11 1955 5.145 rr.

2Se NJA 11 1957 s. 1 rr.

3 Med sjögående fartyg förstås här inte detsam- ma som det i sjörätts- konventioner vanliga be- greppet seagoing vessel. som egentligen bör över- sättas med havsgående eller högs/o'gående fartyg. utan i stället fartyg för vattenburen drift till skillnad från fartyg för luftburen sådan. Utred- ningen använder i det följande uttrycket sjö- gående fartyg i denna se- nare betydelse.

4Se NJA 11 1955 s. 153 f.

5 Se främst SFS 197321064—1076 och 1130—1135 samt l975:601—606.

tighctsriittsliga inskrivningsväsendet. Vid tillkomsten av 1955 års lagstiftning på luft- riittsområdct förutsattes att en revision av denna lagstiftning kunde aktualiseras sedan det berörda reformarbetet på fastighetsrättens område föranlett lagstiftning.

Genom införandet av den nya jordabalken har det fastighetsrättsliga inskrivnings- väsendet undergått en genomgripande omdaning. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 26 april 1972 har till lagrådet remitterats förslag till ändringar i sjölagen. vilka innebär bl. a. att moderna regler om registrering av och inskrivning av rätt till vissa fartyg och fartyg under byggnad skall genomföras. Förslagen bygger delvis på internationella fördrag motsvarande 1948 års nyssnämnda lufträttskonvention. De nya reglerna har fastighetsrättslig förebild. men de avviker i vissa hänseenden från de fastighetsrättsliga reglerna. väsentligen beroende på att fartyg har karaktär av lösöre.

De redan genomförda ändringarna i de fastighetsrättsliga inskrivningsreglcrna och den förestående revisionen av motsvarande sjörättsliga regler bör föranleda en översyn av lagstiftningen om inskrivning av rätt till luftfartyg. Denna uppgift bör anförtros en särskild sakkunnig.

Den sakkunnige bör med utgångspunkt ide nya fastighets- och sjörättsliga reglerna utarbeta och lägga fram förslag till lagregler rörande inskrivning av äganderätt till luftfartyg och panträtt på grund av inteckning i sådan egendom. 1 den mån det visar sig behövligt för att nå anpassning till motsvarande sjörättsliga regler bör den sak- kunnige också utarbeta förslag till nya lagregler om luftfartygs nationalitet. tillbehör till luftfartyg. luftpanträtt och exekution i luftfartyg. Den sakkunnige bör också upp- märksamma frågan om det behövs lagregler i motsvarande hänseenden beträffande luftfartyg under byggnad. Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt och om möjligt vara avslutat före ut- gången av 1973.

Till utredningens övervägande har också överlämnats en framställning av luftfartsverket till Kungl. Maj:t den 3 juli 1972 rörande forum i luft- rättsmål. Denna fogas till betänkandet som bilaga [.

Utredningen har inte kunnat följa direktivens tidsplan utan har nödgats invänta att den sjösakrättsliga lagstiftningen slutfördes och sattes i kraft.

Följande allmänna spörsmål har till en början stått i förgrunden under Utredningsarbetet. nämligen om fastighetsrätt eller sjörätt främst bör tas till rättslig förebild för den nya regleringen av luftsakrätten. om luftfartygs registrering bör vila på registreringsplikt eller registreringsrätt. om registre- ring av luftfartyg under byggnad för privaträttslig inskrivning bör införas. om instituten gemensam inteckning i flera luftfartyg och i luftfartyg jämte reservdelslager bör bevaras och om inskrivning av nyttjanderätt till luftfartyg bör införas. Rörande dessa och andra spörsmål har utredningen inhämtat yttranden från myndigheter. sammanslutningar. företag och enskilda. som har befattning med och erfarenhet av lufträttsliga frågor. Detta har delvis skett genom särskild enkät över vilken gjorts sammanställning som framgår av bilaga 2.

Sedan den sjösakrättsliga lagstiftningen satts i kraft har utredningen dess- utom funnit sig böra ägna särskild uppmärksamhet åt viss svaghet i den nya konstruktionen av panträtt på grund av inteckning. 1 den delen har utredningen haft överläggningar gemensamt med utredningen ang. före— tagsinteckning.

2 Allmän motivering

2.1. Översikt av nuvarande ordning

De nuvarande luftsakrättsliga lagreglerna fördelar sig på regler om regi- strering i 2 kap. LL. om luftpanträtt i 11 kap. LL. om inskrivning av rätt till luftfartyg i lnser och om erkännande av rätt till vissa främmande luftfartyg i KonvL. Därtill kommer regler om exekution i luftfartyg i UL och LfL.

Registrering sker i luftfartygsregistret. som förs av luftfartsverket. medan rätt till fartyget skrivs in i inskrivningsbok som förs av inskrivningsdomare vid Stockholms tingsrätt. Registreringsplikt är ej föreskriven utan luftfar- tygsregistret är helt byggt på registreringsrätt. Luftfart här i landet förutsätter emellertid normalt att fartyget är registrerat. här eller utomlands; det följer av 1:1 och 2 LL. Rätt till registrering i Sverige föreligger enligt 2:2 LL för svenskägda luftfartyg vare sig ägaren är staten. kommun. enskild person. sammanslutning eller annat rättssubjekt. Med regeringens medgivande kan också annat luftfartyg registreras i luftfartygsregistret. om fartyget i regel nyttjas med utgångspunkt här i landet. Det är enligt 223 LL förbjudet att iSverige registrera luftfartyg. som redan är registrerat utomlands. med mind- re fartyget avförs ur det främmande registret. Till förutsättningarna för re- gistrering här i landet hör enligt 224 LL att luftfartyget skall ha luftvär- dighetsbevis och. i vissa fall. miljövärdighetsbevis. Det finns regler om in— terimsregistrering i ett s. k. bihang till luftfartygsregistret; se 2:11 LL. Luft— fartyg under byggnad kan inte registreras som sådant här i landet.

Registrering i luftfartygsregistret konstituerar enligt 2:12 LL fartygets svenska nationalitet. Luftfartyget är svenskt så länge det är registrerat i Sve- rige. Dock skall det avregistreras. om det kommit i utländsk hand. Ehuru registreringsplikt ej föreligger. får intecknat luftfartyg ej avregistreras utan samtycke av inteckningshavaren; det går tillbaka på art. 1X i inskrivnings- konventionenf) Även interimsregistrering grundar svensk nationalitet; jfr 2:14 LL.

Fordran på bärgarlön och på ersättning för särskilda kostnader som varit oundgängliga för att bevara fartyget är enligt 1122 LL förenad med lll/l- panri'än. Panträtten stiftas utan avtal genom fordringens uppkomst.7 Den består under förutsättning att den inom tre månader anmäls för anteckning i lnskrivningsboken för luftfartyg och dessutom inom samma tid överens- kommelse träffats om pantfordringens belopp eller talan väckts om pant- rätten i laga ordning; det följer av 1116 LL.

6 Denna artikel tar vis- serligen sikte på avregi- strering för registrering utomlands men lagregeln gäller varje avregistre— ring. Jfr l7å SjöL.

7 Genom pantavtal kan således inte stiftas en luftpanträtt som ej upp— kommer ex. lege. Där— emot torde man genom avtal kunna förebygga att luftpanträtt uppkommer. Dylika s.k. non-lien- klausuler är i viss ut- sträckning erkända i sjö- rättenzjfr SOU 1970:74 s. 123 och prop. 1973z42 s. 162 och 164.

lnskrivning av rätt till luftfartyg förekommer endast i form av inteckning. Äganderätt till luftfartyg antecknas visserligen enligt 39% lnser i inskriv- ningsboken för luftfartyg men en sådan anteckning ger ej upphov till någon i lag föreskriven rättsverkan. Ofullbordat förvärv av luftfartyg antecknas. liksom i vissa fall också nyttjanderätt till fartyget. av offentligrättsliga skäl i luftfartygsregistret enligt föreskrift i 2:10 LL.

Luftfartygsinteckning innefattar under nuvarande ordning en panträtt som i stor utsträckning är accessorisk till en på skriftligt fordringsbevis grundad fordran. vilket bl.a. yttrar sig på det sättet att en ogiltighetsgrund som drabbar fordringen i princip återverkar på panträtten. Fordringsbeloppet kan vara i svenskt eller utländskt mynt. Borgenären förutsätts själv vara verksam för att utverka inteckningen på grundval av inteckningsmedgivande av luft- fartygets ägare. Sådant inteckningsmedgivande tecknas på fordringshand- lingen. I allmänhet är det fråga om skuldebrev ställda till innehavaren och de från fastighetsrätten kända omslagsreverserna är också i bruk här.

lnteckning är enligt 3å lnser ej tillåten i andel (lott) i luftfartyg men däremot kan inteckning för en fordran enligt samma lagrum meddelas ge- mensamt i flera luftfartyg och enligt 4é lnser i luftfartyg och reservdels- lager.

När intecknad fordringshandling utgör säkerhet för omslagsrevers. kan den behandlas enligt reglerna för handpant. åtminstone såvitt gäller rätten till betalning ur den intecknade egendomen. Borgenären kan nämligen ej endast söka betalning ur egendomen inom omslagsreversens ram utan även realisera inteckningen som lös pant och på omslagsreversen avräkna vad som flyter in vid den försäljningen. När inteckningen skilts från omslags— reversen. kan den som bärare av självständigt betalningsanspråk realiseras iden intecknade egendomen utan hänsyn till omslagsreversen. lnteckningen kan naturligtvis också fungera självständigt från början.

] den mån inteckning ej utgör säkerhet för fordran ger den enligt 27 och 28 åå lnser upphov till s. k. ägarhypotek och kan på nytt ges ut med oförändrad inteckningsrätt.

Panträtt på grund av inteckning i luftfartyg m. m. omfattar enligt 18ä Inser ej ersättning på annan grund än försäkring för skada på egendomen. Till försäkringsersättning kan inteckningshavaren ha rätt genom att räknas som medförsäkrad (förmånstagare) jämte ägaren. ifall denne försäkrat far- tyget. Föreskrift därom finns i 5459 FAL. I regel torde försäkring tas och försäkringspolisen pantförskrivas till inteckningsborgenären.

Panträtt på grund av inteckning ger enligt 4å 3 och 9å andra stycket FRL förmånsrätt till betalning närmast efter luftpanträtt. lnteckningsränta säkras av panträtten för en tid av högst tre år före exekution; jfr l9aå lnser. Konkurrens med handpanträtt utesluts av föreskrift i 1017 HB. enligt vilken sådan pantsättning av luftfartyg ej är tillåten.

Panträtt på grund av inteckning upphör genom att inteckningen dödas eller som en följd avatt egendomen sålts exekutivt utan att det intecknade beloppet tillåtits innestå i avräkning på köpeskillingen. Den torde också upphöra. om luftfartyget avregistreras med inteckningshavarens medgivan- de. Dessutom kan panträtten i speciella fall tänkas bli förklarad förverkad enligt BrB.

Genom exekutiv försäljning övergår luftfartyg i köparens ägo i princip

gravationsfritt enligt 25 & lnser. Men detär möjligt för köparen att överta inteckningsskuld genom avräkning på köpeskillingen med borgenärens med— givande; inteckningen tillåts då bestå i fartyget.

lntecknat luftfartyg får enligt 2:9 LL ej avregistreras utan borgenärens samtycke. Efter sådan avregistrering skall inteckningen enligt 24% lnser avföras ur inskrivningsboken.

2.2. De rättsliga förebilderna

2.2.1. Fastighetsrätten

Genom 1970 års JB infördes nya regler om bl.a köp. byte och gåva av fast egendom och om panträtt på grund av inteckning i sådan egendom. Överlåtelse av fast egendom är enligt 4 kap. JB formaliserad så att den endast kan ske skriftligen i viss ordning; eljest är den ogiltig. Även vissa överlåtelsevillkor kräver skriftlig form för att gälla. Detta är bl. a. fallet med villkor varav förvärvets fullbordan eller bestånd beror eller som inskränker förvärvarens sakrättsliga rådighet över egendomen. Villkor varav förvärvet beror kan dessutom i regel bara ställas upp för en tid av längst två år. lnskrivningsrättsligt behandlas förvärv. vars fullbordan eller bestånd beror av villkor. enligt 20:7 JB så att endast vilande lagfart kan meddelas.

Fastighetsförvärvarens rätt står sig mot överlåtarens borgenärer i kraft av själva förvärvsavtalet. enligt 29 bä KL anses visserligen överlåtaren ha avhänt sig fastigheten först när förvärvaren sökt lagfart. Lagfarten spelar dock enligt 18 kap. JB en viktig roll som legitimation vid godstrosförvärv. Det förtjänar uppmärksammas att vid 5. k. tvesala det senare förvärvet be- handlas som principiellt giltigt.8

Panträtt på grund av fastighetsinteckning upplåts enligt 6 kap. JB av ägaren med hjälp av pantbrev i fastigheten. Han vinner behörighet att förfoga över fastigheten på det sättet redan genom förvärvsavtalet. Men för att vinna inteckning — på grundval varav pantbrev utfärdas — måste han söka lagfart; det följer av 223 JB. Panträttsbehörighet i kraft av ett förvärvsavtal för vilket lagfart ej sökts kan följaktligen utnyttjas bara i den mån tidigare utfärdade pantbrev finns tillgängliga för ändamålet.

Det är bara fastighetsägaren själv som kan upplåta regelrätt panträtt i fastigheten. Som redan framgått är emellertid godtrosförvärv av panträtt i fastighet enligt 18 kap. JB i viss utsträckning möjligt från den som. ehuru han saknar materiell behörighet. är legitimerad genom lagfart.

Fastighetspantbrevet kan ej överlåtas. endast pantsättas. Det pantförskrivs i princip enligt reglerna för lös pant. 1 den mån pantbrevet ej utgör säkerhet för pantfordran grundar inteckningen ägarhypotek. Pantbrevet kan enligt 91 aå UL också utmätas och sådan exekution ger borgenären väsentligen samma ställning som en inteckningsborgenär.

lnföring i fastighetsboken har i vissa fall legal publicitetsverkan. Det gäller bl. a. anteckning om vissa rättsanspråk rörande egendomen och inskränk- ningar i ägarens sakrättsliga rådighet över densamma. Sedan ärende om sådan anteckning tagits upp på inskrivningsdag. kan enligt 18:8 JB god tro rörande omständighet som införingen avser ej med framgång åberopas för beståndet

8Jfr 17 kap. JB.

”Jfr prop, l97lzl79 bl.a. s. 33—35.

3 10 Detria" beteckning an» vänds i lagförarbetena (se prop. l973:l67 bl. a. s. 237 och 238).

av annan rätt till egendomen än panträtt. Undantaget för panträttsanspråk är påfallande och förestavat av hänsyn främst till praktisk bankrutinf) Ut- redningen återkommer till detta ämne i det följande (jfr 2.2.4).

Panträtt på grund av fastighetsinteckning upphör genom att pantford— ringen infrias. genom att inteckningen dödas eller genom att den blir utan verkan efter exekutiv försäljning av fastigheten. emedan den inte täckts av köpeskillingen. Även expropriation utplånar inteckningen och därmed panträtten.

Fastighetsbokens vederhäftighet sanktioneras av statligt skadeståndsan- svar enligt speciella regler i 19:19 JB.

2.2.2. Sjö/ätten

Genom 1973—75 års sjörättsliga lagstiftning har för vissa sjögående fartyg — enligt 2 & SjöL betecknade skepp — mot bakgrund av internationella kon- ventioner införts ett sakrättsligt regelsystem. som delvis också går tillbaka på fastighetsrättslig förebild. Svenska skepp är generellt registreringspliktiga och föremål för privaträttslig inskrivning. Skepp under byggnad i Sverige kan registreras för inskrivningsändamålfl Registrering och inskrivning ger upphov till särskilda rättsverkningar som skiljer skeppsegendom'0 från lösöre i allmänhet. Både registrering och inskrivning är förlagd till en särskild registermyndighet. Sjöfartsregistret. som är integrerad med Stockholms tingsrätt (sjörättsavdelningen).

Varken köp. byte eller gåva av skeppsegendom kräver viss form. Sådana rättshandlingar lyder därför för svensk rätts vidkommande allmänna av- talsrättsliga regler. Inskrivningsrättsligt skiljer man enligt 14% SjöL mellan fullbordade förvärv (första stycket) och ofullbordade förvärv (tredje stycket) men båda förvärvsslagen kan skrivas in. Det fullbordade förvärvet. vilket är inskrivningspliktigt. skrivs in så att förvärvaren ensam redovisas som ägare i registret. Det ofullbordade förvärvet skrivs in utan att fångesmannens inskrivning avförs; det villkor varav förvärvets fullbordan beror skrivs då in genom att förvärvet i registret betecknas som ett Ofullbordat fång. Pröv- ningen av huruvida ett förvärv är fullbordat eller ej skall grundas på en bedömning av den verkliga innebörden av förvärvet och de villkor som är förenade med det.

Rättsverkningarna av sjörättslig förvärvsinskrivning är mer vittgående än de som är förenade med lagfart på fast egendom. Praktiskt mest be- tydelsefull är den regel i 19% SjöL som knyter sakrättsskydd — alltså (inte bara dets. k. omsättningsskyddet utan också) skyddet mot överlåtarens bor- genärer — till inskrivningen. Detta gäller skeppsköp och skeppsbyggnadsavtal lika. Sakrättsskydd kan vinnas redan för Ofullbordat förvärv och verkar då. som 33å andra stycket SjöL visar. även för det småningom fullbordade förvärvet. Dessutom är inskrivningen legitimerande för förvärvarens rätt att förfoga över egendomen genom överlåtelse. inteckning och pantsättning; jfr 20. 269 och 281 så SjöL.

Skepps- och skeppsbyggnadshypoteken är väsentligen formade efter fas- tighetsrättslig förebild. En viktig avvikelse föreligger dock däri att ingen pantsättning kan företas med full verkan utan att upplåtaren redan sökt inskrivning för sitt förvärv. Till vissa problem rörande panträttens omsätt-

ningsskydd skall utredningen återkomma i det följande (jfr 2.2.4).

En praktiskt betydelsefull regel ger 23 & SjöL. som utan någon begränsning tillägger skepps— och skeppsbyggnadsregistrens innehåll legal publicitets- effekt så att ingen kan till stöd för rättsanspråk på skeppsegendom åberopa god tro rörande omständighet som införing i registret avser.

Statens skadeståndsansvar för förluster på grund av förlitan på fastig- hetsbokens innehåll har i sjörätten sin motsvarighet. dels i särskilda regler i 349 och 350 så SjöL. dels i 3 kap. SkL.

2.2.3. Val av förebild

De speciella förhållandena inom luftfarten till trots år det på förevarande område vanligt både hos oss och utomlands att ta sjörättsliga lagregler till förebild vid lufträttslig lagstiftning. Lufträtten kan sägas i viss mån ha gått före sjörätten genom att inskrivningskonventionen. tillkommen 1948. är väsentligt modernare än motsvarande sjörättsliga internationella fördrag av 1926; men skillnaden har på det hela taget utjämnats genom 1967 års sjö- sakrättsliga internationella fördrag. Vår nuvarande luftsakrättsliga ordning går till sin struktur tillbaka på den sjörättsliga med bl.a. de avvikelser som inskrivningskonventionen påkallar. Utredningen ser ingen anledning att frångå traditionen härvidlag. så mycket mindre som det sjörättsliga regel- systemet tar hänsyn till internationella förhållanden som har motsvarighet inom luftfarten. Till bilden hör att. som redan framgått. de sjörättsliga lag- reglerna i viss mån har fastighetsrättsligt ursprung.

Utredningen föreslår för enhetlighets skull. att luftsakrätten regleras i trogen överensstämmelse med sjösakrätten överallt där luftfartens särskilda förhållanden eller praktikens rön inte kräver avvikelse. Sålunda kan regi- strering. förvärvsinskrivning. verkan av sådan inskrivning. luftfartygshy- poteket. exekution i luftfartyg. statsansvar för luftfartygsregistrets veder- häftighet m. m. i så gott som alla väsentliga avseenden regleras på ett sätt som väl motsvarar den sjörättsliga regleringen. Utredningen har emellertid funnit nödvändigt att avvika från förebilden såvitt gäller panträttsupplåtelses verkan mot ny ägare och att låta avvikelsen återverka på sjörättens mot- svarande ordning. Detta skall strax motiveras (jfr 2.2.4).

Som påpekats har den nuvarande luftsakrättsliga lagstiftningen sin förebild i de motsvarande sjörättsliga regler som gällde före 1973—1975 års lagänd- ringar. Och den reglering utredningen föreslår överensstämmer väl med den nya sjörättsliga. De övergångsproblem som mött i den sistnämnda blir därför i allt väsentligt desamma för den lagstiftning utredningen föreslår och kan således lösas med i stort sett motsvarande regler.

2.2.4. Den problematiska panträttskonstruktionen

Den nya panträttskonstruktionen utmärker sig för att rättigheten vilar på tre var för sig nödvändiga element. nämligen inteckning. panträttsupplåtelse (innefattande tradition och pantförskrivning av pantbrev) och pantfordran. Borgenären är hänvisad till att själv kontrollera att han har med behörig upplåtare att skaffa då panträtten fullbordas. Därigenom skyddas pantägaren i princip mot obehöriga förfoganden. Men därigenom skapas också praktiska

” Jfr Burling i Ekono- misk Revy 1974 s. 97 ff samt Olivecrona. Burling. Rune och Walin i SvJT 1976 s. 308 f. 548 ff och 728 ff.

” ** Jfr prop. 1975/76:81 s. 145 f.

problem för kreditgivningen och för de myndigheter som skall tillgodose kreditlivets av kontrollkraven betingade informationsbehov.

För fastighetskreditgivningen skulle problemen av allt att döma ha blivit övermäktiga. om inte lagstiftaren 1971 gripit in med ändring av reglerna om godtrosförvärv av fastighetspanträtt. lnskrivningsmyndigheterna sakna- de nämligen — såsom de alltjämt torde göra — möjlighet att tillhandahålla dagsaktuell information om fastighetsböckernas innehåll i den utpräglade masshantering som fastighetsbelåningen innefattar. Borgenären får enligt 1971 års lagändring förlita sig på tämligen gamla gravationsbevis då han beviljar kredit mot pantbrev. Om han då är i god tro. kan upplåtelsen göras gällande mot ny fastighetsägare även om denne hunnit söka lagfart dess- förinnan. Den fastighetsrättsliga lösningen efterbildades ej i sjörätten på skäl som utvecklats i prop. 1973142 5. 278 ff. Omsättningens behov av rätt- visande och verksam redovisning genom förvärvsinskrivning ansågs kräva minst lika stort beaktande som kreditlivets trygghetskrav. Skepps- och skeppsbyggnadsbelåningen ansågs. med hänsyn till att den ej innefattade någon masshantering. böra underordna sig en av denna värdering betingad stram ordning.

I praktiken har den nya sjörättsliga ordningen medfört större svårigheter för den institutionella kreditgivningen än 1973 års lagstiftare torde ha räknat med. Detta hänger närmast samman med att rättsläget i fråga om panträttens omsättningsskydd delvis är svårtillgängligt. något som f. ö. bereder problem även inom fastighetskreditgivningen.ll För kreditgivning mot säkerhet i skepps- eller skeppsbyggnadshypotek har man inom banknäringen sett sig nödsakad att utveckla omständliga rutiner. så gott som genomgående byggda på antagande att kreditgivaren ej åtnjuter behövligt skydd mot ny skepps— ägare med mindre han verkställt utbetalning under krediten innan nye ägaren sökt inskrivning. Det är uppenbart. att dylika rutiner måste vara mycket besvärande. Den institutionella kreditgivningen arbetar nämligen i stor ut— sträckning med krediter i löpande räkning och med pantsättning för rent framtida fordringar. såsom under 5. k. generella pantförskrivningar. och den måste också kunna göra det åtminstone vid kreditgivning till näringslivet.”*' Fortlöpande kontroll av kredittagarens panträttsbehörighet är under sådana förhållanden ofta praktiskt omöjlig. På sina håll har man därför valt att utesluta skepps- och skeppsbyggnadshypoteken främst från den i kommer— siella sammanhang så viktiga generella pantförskrivningen. Dessa hypotek kan därmed inte sägas fungera kommersiellt tillfredsställande; de blir inte fullgoda kreditsäkerhetsinstrument i ägarnas händer. Olägenheterna accen- tueras av att sjöfarts- och varvsnäringarna är högst kapitalkrävande och i stor utsträckning hänvisade till den internationella marknaden för sin ka— pitalförsörjning. Till bilden höratt kreditsäkcrhet i den formen att finansiären förvärvar kontrakts- eller andelsrätt och därav betingad kontroll över fortsatta sakrättsliga förfoganden har en praktisk funktion att fylla på detta område.

Då nu luftfartygshypoteket skall reformeras efter förebild av den nya pant- rättskonstruktionen. är det angeläget att pröva i vad mån det kan förebyggas att motsvarande svårigheter möter kreditgivningen mot säkerhet i luftfartyg. till men ytterst för fartygsägarna själva. Hanteringen av den nuvarande ford- ringsinteckningen bereder nämligen inte dylika problem. Kan svårigheterna

förebyggas. bör de undanröjas också för skepps- och skeppsbyggnadsbe- låningens del.

Till en början kan noteras. att den sjörättsliga ordningen med inskriv- ningsdag varje arbetsdag (med vissa undantag) och med skepps- och skepps- byggnadsregistren lagda under ADB såvitt utredningen kunnat finna hittills har fungerat tillfredsställande och att registermyndigheten har kunnat till- godose kreditlivets behov av dagsaktuell information om registrens innehåll; detta utesluter ej att myndighetens tekniska instrument för ändamålet kan och bör förbättras. bl. a. genom att man medger att registerutdrag expedieras såsom telexmeddelanden. Den sjörättsliga principen att ny ägare genom att söka förvärvsinskrivning vinner fullt skydd mot att förre ägaren obe- hörigen förfogar över egendomen behöver alltså ej uppoffras utan kan och bör upprätthållas även inom lufträtten; för detta talar också det nyss antydda behovet att kunna utnyttja kontrakts- eller andelsrätt för kreditsäkerhets- ändamål. Vad som behöver tillgodoses är kreditgivarnas behov att kunna. titan förnyad pantägarkontroll fullfölja kreditgivning mot säkerhet som redan ställts i behörig ordning. Målsättningen bör alltså vara att möjliggöra om- sättningsskyddad pantsättning till säkerhet för framtida fordran så långt det är förenligt med ny ägares behöriga intresse. Samtidigt skall konkur- rerande borgenärers rätt lämnas i allt väsentligt oförändrad liksom möj- ligheten att. med tillämpning av 36; lagen (19151218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område. vid behov angripa t. ex. en bland standardvillkor intagen generell pantförskrivning ts. k. general- pantklausul) såsom ett oskäligt inslag i kreditavtal.”h

En rationell lösning vore naturligtvis att liksom hittills knyta panträttens uppkomst till inteckningen. Men det skulle uppenbarligen vara att bryta med utredningsdirektiven och får därför lämnas därhän i detta sammanhang.

Utredningen har sökt lösningen på tre vägar. Den första innebär att det kartläggs och fastställs i vad mån panträttsupplåtelse till säkerhet för framtida fordran redan enligt nuvarande ordning kan göras gällande mot ny pantägare oberoende av borgenärens kännedom om ägarskiftet. Spörsmålet måste besvaras med ledning av allmänna panträttsliga grundsatser. ty varken JB eller SjöL ger svaret i lagtext. Emellertid ger lagförarbetena viss ledning. Den andra vägen leder till sakrättsskydd för sådana kreditvillkor som går ut på att panten ej får överlåtas utan samråd med eller underrättelse till borgenären. Medan sådana villkor i svensk rätt endast gäller mellan kre- ditavtalets parter erkänns de på en del håll utomlands som verksamma också mot tredje man. Den tredje vägen går ut på att erkänna pantsättning till säkerhet för framtida fordran såsom prinicpiellt bindande för ny ägare men med befogenhet för denne att gripa in i panträttsförhållandet så länge pantfordran ej nått det utvecklingsskede att den enligt allmänna panträttsliga grundsatser likväl kan hävdas mot honom.

Utredningen har funnit. att pantsättning till säkerhet för framtida fordran i stor utsträckning kan göras gällande mot ny ägare oberoende av borgenärens goda eller onda tro. Det gäller fordringar enligt rättsförhållande. vilket binder åtminstone en av parterna att låta fordringen gå i fullbordan.12 Hit hör check- räkningskredit och andra krediter i löpande räkning enligt gängse standard- villkor. Utredningen återkommer till dem i specialmotiveringen (jfr 3.2.4). Men varken de praktiskt och kommersiellt betydelsefulla fallen av generell

” b Jfr prop. 1975/76:81 S. 145 f och SOU 1974183 5 186 f.

12 Se prop. 19711179 5.22 ff. 33 ff. 57 foch 60 ff. SOU 1973:22 s. 341. Un- dén ls. 176 foch Unde'n 115.327. Hagerup s. 58 f och 321 ff. Torp 5.571 och 573.111um 5.91 f och Rygh s. 56 ff. Jfr UfR 1908 A 5. 74 och not 11 ovan. Jfr prop. 1973z42 5.278.

pantförskrivning eller annan pantsättning för rent framtida fordran finner någon tillfredsställande lösning den vägen.

Metoden att sakrättsskydda de kreditvillkor som går ut på att ge bor- genären kontroll över pantens omsättning förutsätter. såvitt utredningen kunnat finna. att pantägarens förfogande i strid med dylikt villkor i princip blir ogiltigt och ej kan göras gällande av tredje man som var i ond tro. Man kan emellertid tillåta att förfogandet vinner giltighet genom borgenärens efterföljande samtycke. s. k. ratihabition. Utan tvivel skulle denna väg bära till målet. i varje fall för den institutionella kreditgivningens del. Men priset skulle vara hämsko på omsättningen och en kanske besvärande ökning av registermyndighetens arbetsrutiner.

Den tredje vägen kräver. som nyss nämnts. att panträttsupplåtelse erkänns som i princip bindande för ny ägare vare sig pantfordringen är ett faktum eller ej. Borgenären måste alltså då härleda sin rätt från förre ägaren. Såvitt utredningen förstår är detta en ordning vilken väl svarar mot den som nu gäller i fråga om panträtt på grund av fordringsinteckning i luftfartyg. Det är emellertid ingalunda nödvändigt att driva denna princip därhän att nye ägaren skulle nödgas godta varje panträttsligt förfogande av förre ägaren. Har ingen pantfordran uppkommit eller har borgenären ännu ej blivit rättsligt bunden att låta fordringen uppkomma. har han inte vägande anSpråk på att få hävda panträtt mot nye ägarens vilja. I motsatt fall bör han kunna hävda sådan rätt enligt såväl den tilltänkta lösningen som under nuvarande fastighets- och sjörättsliga regler om hypotekarisk panträtt. Detsamma gäller. ifall han själv skulle vara avtalsenligt berättigad att låta fordringsförhållandet gå i fullbordan och alltså upplåtaren vara bunden att finna sig däri. ] vad mån ett sålunda utvecklat fordringsförhållande ger upphov till vad som ofta be— tecknas som villkorlig fordran. kan vara osäkert. Däremot bör fordringen i dessa lägen enligt utredningens mening med säkerhet kunna betecknas som grundad. Nye ägaren kan enligt den lösning som här diskuteras be- rättigas att bryta ett av förre ägaren etablerat panträttsforhållande såvitt pant— fordran ännu ej grundats. Han bör kunna göra detta genom att vända sig till borgenären med anspråk på pantbrevet eller. om det redan är delvis belastat av uppkommen eller endast grundad pantfordran. på tillgängligt överhypotek. Griper han in på detta sätt. skall ingen panträtt på grund av upplåtelsen kunna göras gällande för därefter grundad fordran. Griper han ej in. skall panträtt kunna göras gällande i vanlig ordning och med verkan från själva pantsättningen. Att nye ägaren förhåller sig passiv. skall na- turligtvis inte påverka hans rätt till ägarhypotek.

Skulle en ny fartygsägares passivitet någon gång ställa honom inför pant- rättslig belastning på fartyget utöver vad som förutsatts vid hans förvärv. torde han enligt köprättsliga grundsatser äga innehålla så mycket av obetald köpeskilling som svarar mot avvikelsen eller eljest hålla sig till fångesman nen för kompensation; han kan t.o.m. vara berättigad att frånträda förvärvs- avtalet. På lösörerättens område behövs enligt utredningens mening ingen reglering av den typ som 4:16 JB innehåller.

En lösning av denna typ blir subsidiär till den uppgörelse som i praktiken så gott som undantagslöst kommer till stånd mellan förre och nye ägaren under borgenärens medverkan. Det bör ej förbises. att den till skillnad från den fastighetsrättsliga godtrosregfering som den närmast motsvarar inte till-

låter att förre ägaren efter ägarskiftet gör obehörigt bruk av ett pantbrev som han själv innehar eller obehörigen pantsätter ett på pantsatt pantbrev tillgängligt överhypotek i andra hand; dylikt missbruk skall bara kunna gå ut över ny ägare som ej sökt inskrivning.

Att .panträtt. i betydelsen omsättningsskyddad rättighet. sålunda skulle i princip uppstå i och med pantsättningen av pantbrevet. återverkar även på det panträttsliga godtrosförvärvet. l princip måste ett sådant alltså vara ett faktum i och med att borgenären mottagit pantbrev i förlitan på aktuell information rörande registerinnehållet. Samma rätt som skulle ha tillkommit ny ägare vid behörig panträttsupplåtelse bör emellertid enligt utredningens mening här tillerkännas rätt ägare. Denne bör alltså kunna. genom att vända sig till borgenären. sätta punkt för fortsatt utveckling av ett panträttsför— hållande varunder pantfordran ännu ej grundats. Detta är motiverat såväl av billighet som av praktiska och systematiska skäl. Det bör hållas i minnet. att man i praktiken kan ha svårt att skilja mellan det fall att en pant- rättsupplåtelse av förre ägaren företagits i behörig ordning före ägarskiftet eller. med missbruk av behörighet. först därefter.

Av de tre lösningarna har utredningen stannat för att den tredje och sista bäst infriar målsättningen. Den ger kreditlivet den för både kredittagare och kreditgivare behövliga tryggheten för kommersiellt nödvändig hantering av kreditsäkerhetsinstrumenten och gör så utan att uppoffra behöriga om- sättningsintressen. Det bör ej förbises. att medan pantborgenären skulle stå värnlös mot ny pantägare som tillåts bryta panträtten enbart genom att förvärva panten så kan den nye pantägaren i regel lätt tillvarata sitt intresse genom att inte betala köpeskillingen förrän han fått klarhet i pant- sättningsförhållandena; detta stämmer också med praktiskt bruk. Kravet att nye ägaren skall aktivt gripa in i ett etablerat men ofullgånget pant- rättsförhållande för att detta skall brytas innebär visserligen ej i och för sig att de nuvarande problemen att fastställa. när en pantfordran är en för ny ägare bindande realitet. löses. Men det förvisar problemen till lägen då de är hanterliga. nämligen vid uppgörelse i samband med ägarskifte. vid andrahandspantsättning och vid exekution.

Mot bakgrund av den nuvarande. såvitt känt i praktiken oproblematiska ltifträttsliga ordningen — härutinnan överensstämmande med den tidigare fastighetsrättsliga såväl som med de lagförslag på vilka JB ytterst går till- baka'” — kan det sägas. att fartygsförvärvarens behöriga intresse att kon- trollera fortsatt panträttsbelastning på fartyg i själva verket är nog tillgodosett genom att han. dels med sin ansökan om förvärvsinskrivning sätter punkt för fångesmannens möjlighet att med tillgängligt pantbrev eller överhypotek upplåta ny panträtt i fartyget. dels i övrigt kan hålla sig till fångesmannen for rättelse eller kompensation. De fall då han kan tänkas få praktiskt bruk för självständig befogenhet gentemot inteckningsborgenär framstår som rena undantagsfall. atypiska för problemställningen.Befogenheten kan knappast

” ** Den allmänna motiveringen till den slutliga konstruktionen av fästighctspanträtten (jfr prop. 197020 5. B 244 f) visar. att ingen rättspolitisk omvärdering av rättighetens behov av omsättningsskydd förestavade det slutliga förslaget. Och detta bekräftas av motiven till 1971 års ändring i 617 JB. i vilka behovet att möjliggöra verksam pantsättning till säkerhet för framtida fordran. inte minst genom generell pantför— skrivning. rönte påtagligt erkännande (jfr prop. 197l:l79 bl.a. s. 65 D.

1” Utgångsläget hade varit ett annat. ifall ut— redningens mandat med- givit omprövning av tek- niken för fastighetspant- rättens omsättnings- skydd.

väntas bli flitigt brukad och skulle väl kunna undvaras för enkelhets skull. Med dylik befogenhet kommer man emellertid närmare de panträttsliga rutiner som numera tillämpas vid fastighetskreditgivning än man eljest skul— le göra. Och för praktisk likformighets skull har utredningen läst vikt vid (JBLIZD

Utredningen har valt denna lösning för både lufträttens och sjörättens del (jfr 3.16). En lösning av denna typ kan emellertid inte undgå att återverka något på angränsande rättsområden. Indirekt måste den nämligen klarlägga de allmänna panträttsliga grundsatser som bestämmer när upplåtelse av pant- rätt till säkerhet för framtida fordran blir bindande för ny pantägare. Men längre än så behöver återverkningarna inte sträcka sig. Vad önskemål om teoretisk likformighet beträffar så är sjö- och lufträtten traditionellt par- tikulära rättsområden. mer än andra präglade av internationella och kom- mersiella förhållanden. Och de sjö- och lufträttsliga hypoteken uppvisar re- dan nu påtagliga avvikelser från det fastighetsrättsliga hypoteket; i själva verket närmar utredningsförslaget deras praktiska hantering till det senare. Stort praktiskt behov att gripa in i den redan inarbetade lösning på fö- revarande problem som valts inom fastighetsrätten föreligger inte heller; visserligen skulle man. om även fastighetspanträtten underkastades utred— ningens lösning. begränsa behovet av och utrymmet för den nödlösning som 1971 års ändring i 6:7 JB likväl innebar till att gälla endast vid bor- genärens mottagande av pantbrevet. Och på den allmänna lösörepanträtten behöver en reglering av inteckningsgrundad panträtt ej återverka. så mycket mindre som den begränsas till lufträtt och sjörätt.

Utredningsförslaget berör i denna del ej exekutionsrätten. Borgenärsskydd för panträttsförvärv påverkas emellertid indirekt av den föreslagna lösningen. Tydligt är nämligen att där en fartygsförvärvare blir bunden av förre ägarens panträttsliga förfoganden över fartyget så blir också hans borgenärer bundna därav. Läget kommer att påminna om det som skulle råda ifall den nye fartygsägaren själv företagit pantsättningen men för tredje mans gäld; till detta spörsmål återkommer utredningen vid den bestämmelse som förslaget upptar i 3:2 lnserförslaget (jfr 3.2.4). Ej heller synes de konkursrättsliga återvinningsreglerna röna påverkan av utredningsförslaget.

2.3. Den lufträttsliga registermyndigheten

Nuvarande ordning med registrering av luftfartyg hos luftfartsverket och inskrivning av rätt till luftfartyg hos inskrivningsdomare i Stockholms tingsrätt är enligt vad erfarenheten visat inte helt rationell. eftersom den ger upphov till dubbelarbete. tidsförluster och andra olägenheter som är svåra att undgå där allmänheten måste vända sig till skilda myndigheter i frågor som sammanhänger inbördes och där alltså flera myndigheter måste ta del i handläggning av dylika frågor. En modern och för privaträttslig inskrivning fullt utbyggd luftfartygsregistrering bör i stället vara koncen- trerad till en och samma myndighet på det sätt som valts för sjörättens del. Det lufträttsliga regelsystemet kommer enligt utredningens förslag att stå den sjörättsliga förebilden mycket nära och detta gör en likartad re-

gistrerings- och inskrivningsteknik möjlig. Det är då naturligt att den bli- vande luftfartygsregistreringen förläggs till den myndighet som för skepps- registret. dvs. Sjöfartsregistret (en rotel vid Stockholms tingsrätts avdelning för bl. a. sjö— och lufträttsliga mål). Luftfartygsregistreringen kommer. även i det för privaträttslig inskrivning utbyggda skicket. att utgöra en så för- hållandevis liten hantering att en annan ordning knappast är försvarlig. En sålunda utbyggd registermyndighet kan förslagsvis benämnas S/ö- och lll/l- järts'regiistrcn. Lagen bör emellertid inte utpeka registermyndigheten utan lägga i regeringens hand att utse denna; jfr 2å SjöL.

2.4. Registreringen

2.4.1. Luft/WW

Det första spörsmål som möter. när en för privaträttsliga ändamål fullt ut- byggd registreringsordning för luftfartyg skall åstadkommas efter sjörättsligt mönster. är om den bör omfatta alla luftfartyg eller om den. som den sjö- rättsliga registreringsordningen. bör skilja mellan på den ena sidan sådan egendom som till följd av storlek. beskaffenhet eller annat påkallar möjlighet till förvärvsinskrivning och inteckning och på den andra sidan sådan som lämpligen bör följa allmänt lösörerättsliga regler.13 En dylik distinktion är emellertid främmande för nuvarande reglering. Gränsen för registrerings- barhet torde f. n. i stort sett gå vid modellfartyg och andra. för luftburen drift inrättade redskap som avses i 1411 LL och 139 0. följ. &; LK. Ut- redningen har inte kunnat skilja ut någon eller några grupper av luftfartyg som bör och på ett lämpligt sätt kan generellt undantas från den nya re- gistreringsordningen. Därför har utredningen stannat för att den nya ord- ningen i princip bör vara allomfattande. Eftersom de nya luftsakrättsliga reglerna dock kommer att kräva en klar gränsdragning mot den allmänna lösörerätten. föreslår utredningen. att en sådan gräns införs och dras så att de luftfartyg som är för små för att kunna drivas bemannade faller utom det nya systemets ram (jfr 3.1.7).

Därnäst möter det likaså grundläggande spörsmålet om registreringen bör vila på underlag av registreringsplikt eller registreringsrätt. Det senare är fallet för närvarande. lnte desto mindre torde det övervägande flertalet svensk- ägda. luftvärdiga flygplan vara registrerade. eftersom registrering är en förutsättning för att de skall få flygas. Registreringsrätt är otvivelaktigt prin— cipiellt tillräcklig som underlag för en privaträttsligt ordnad registrering. Reglerna om skeppsbyggnadsregistrering i SjöL vilarjust på registreringsrätt. För registreringsplikt kan emellertid i första hand anföras. att samhället av ordnings- och beredskapsskäl har bruk för en såvitt möjligt fullständig förteckning över flygplansbeståndet i landet. Och i andra hand kan sägas. att en ordning utan registreringsplikt inbjuder till misstag rörande registre- ringsbehovet under de nya rättsreglerna. Ty rättsverkan av registrering och inskrivning kommer att göra registrering nödvändig. inte bara som hittills för tlygplans användning till luftfart och belåning mot inteckningssäkerhet utan också för omsättningens rättsskydd; med viss förenkling kan sägas

'3 Jfr skepp och båtar i 2 & SjöL.

14Jfr för närvarande 2:4 LL.

l5Se prop. 1955113 5.100 och 245—248; Jfr NJA ll 1955 s. 160.

att förvärv av luftfartyg inte kommer att vinna full giltighet utan att in- skrivas. Därför är det enligt utredningens mening lämpligast att utgå från en principiell registreringsplikt för svenskägda luftfartyg. en plikt som då måste gälla oavsett om fartyget för tillfället är luftvärdigt resp. miljövänligt eller ei.M

[ vad mån ett luftfartyg skall vara svenskägt för att enligt utrednings- förslaget omfattas av registreringsplikt hänger samman med nationalitets- villkoren. till vilka utredningen strax återkommer (2.5). 1 övrigt blir vissa undantag från registreringsplikten påkallade. Utredningen behandlar dem i anslutning till lagförslagets enskilda bestämmelser (3.1.2).

Att registreringsplikt sålunda läggs till grund för den nya registrerings- ordningen. innebär ej att registrering på grundval av registreringsrätt skulle kunna helt undvaras. Den nuvarande möjligheten till registrering här i landet av utlandsägda luftfartyg. som i regel nyttjas med utgångspunkt här. är praktiskt betingad. Utredningen har inte funnit anledning att ompröva den. Och en dylik registrering grundas lämpligen alltjämt på registreringsrätt.

2.4.2. Luftfartyg under byggnad

Direktiven ålägger utredningen att pröva huruvida lagstiftning rörande re— gistrering av och inskrivning av rätt till luftfartyg under byggnad bör genom- föras. Spörsmålet var föremål för lagstiftarens uppmärksamhet redan vid 1955 års luftsakrättsliga lagstiftning såtillvida som man då tog ställning till om dylik egendom borde få intecknas.IS Detta bedömdes då inte vara be- hövligt. De rättsliga och praktiska problem som är förenade med lagstiftning om att utnyttja föremål undertillverkning för kreditsäkerhetsändamål ansågs inte bör lösas endast för luftfartyg. Det spelade in att dylik lagstiftning ännu inte förelåg rörande byggnad av sjögående fartyg.

Utredningen har begränsat sin prövning till luftfartyg under byggnad i Sverige. eftersom de sakrättsliga problem som utlandstillverkning reser normalt hör hemma under tillverkningslandets rättsordning. Modern flyg- planstillverkning är mycket kostnadskrävande och kreditförsörjningen är väsentlig både för tillverkare och beställare; det gäller också den svenska flygplanstillverkningen. även om den i högre grad är inriktad på militär produktion än på civil sådan. Finansieringsproblemen är släkt med dem som föreligger inom varvsindustrin. Men tillverkningen av luftfartyg avviker från tillverkningen av sjögående fartyg i avseenden som är väsentliga i detta sammanhang; utredningen har här inte båtbyggnadsindustrin utan skepps— byggandsindustrin för ögonen.

Skepp under byggnad kan normalt identifieras på betryggande sätt redan i tidigt tillverkningsskede. ja redan på kontrakts- eller projekteringsstadiet. Det är visserligen ej ovanligt att skepp byggs i serier men dylika är i regel inte särskilt långa och de olika byggena uppvisar vanligen tillräckliga in- dividuella särdrag för att kunna identifieras. Och skeppsbyggnadsmaterial är vanligen märkt för visst bygge. låt vara att materialet stundom destineras om till annat bygge. Redan materialet för ett enda bygge kan ha betydande förmögenhetsvärde.

Det ligger annorlunda till vid tillverkning av luftfartyg enligt vad ut— redningen inhämtat. Sådana fartyg tillverkas vanligen i relativt långa serier

och byggnadsmaterial är inte regelmässigt märkt för visst bygge. Det enskilda lultfartygsbygget kan därför sällan identifieras på betryggande sätt förrän vid sammansättningen. dvs. på ett förhållandevis sent byggnadsstadium. Under sådana förhållanden representerar det enskilda bygget naturligtvis ett relativt lågt lörmögenhetsvärde under större delen av byggnadstiden. ett värde som normalt inte svarar mot de nedlagda kostnaderna.16

Mot denna bakgrund framstår luftfartyg under byggnad knappast som väl ägnade för registrering och inskrivning. som förutsätter att föremålet kan identifieras på betryggande sätt. Såvitt gäller kreditsäkerhetsproblemen kan det sägas. att företagsinteckning här erbjuder en naturlig och rimlig lösning. Detta torde man också ha insett både i banknäringen och inom llygplansindustrin. Ty efter ett inledningsvis markerat intresse har före- trädare för dessa näringar. vid utredningens samråd med dem. frånfallit önskemål om en annan lösning. Utredningen har därför inte gått problemet närmare in på livet och lägger inte fram något lagförslag rörande luftfartyg under byggnad.

2.5. Nationalitetsvillkoren

Lul'tfartygs nationalitet konstitueras. som framgått under 2.1. genom re- gistrering och går tillbaka på art. 17 i luftfartskonventionen. I princip för- utsätter registrering i Sverige enligt 222 LL att fartyget är helt svenskägt. Varje erkänt svenskt rättssubjekt godkänns därvid utan inskränkning som svensk ägare. Dispensvägen kan enligt sistnämnda lagrum i luftfartygsre- gistret införas även andra luftfartyg. t. ex. sådant fartyg som är helt eller delvis i utländsk ägo. förutsatt att det i regel nyttjas med utgångspunkt i Sverige. Också dylika luftfartyg kan alltså genom registrering bli svenska med alla de rättsföljder — bl. a. att de underkastas svensk jurisdiktion i åt- skilliga avseenden — som det för med sig.

Sedan den 1 januari 1976 gäller. att sjögående fartyg är svenskt. om det till mer än hälften är i svensk ägo eller det. utan att så är fallet. erkänts som svenskt genom dispens; dylik dispens förutsätter att fartygets drift likväl står under avgörande svenskt inllytande. Fartygets svenska natio- nalitet är oberoende av registreringen. som i själva verket får ses som en bekräftelse av nationaliteten i stället för en grund för densamma.

Utredningen har direktivenligt övervägt i vad mån de lufträttsliga na- tionalitetsvillkoren kan anpassas till de sjörättsliga. Att luftfartygs natio- nalitet följer dess registrering är. som redan framgått. konventionsbetingat och enligt utredningens mening även eljest en lämplig ordning. Det är emel- lertid angeläget att inte bara helt svenskägda luftfartyg utan också luftfartyg. som till övervägande del är i svensk hand. kan registreras och därmed vinna svensk nationalitet utan att vara beroende av dispens. Ty som redan betonats flerstädes är rättsverkningarna av registrering och förvärvsinskrivning enligt utredningsförslaget så väsentliga och praktiskt betydelsefulla att man inte utan tungt vägande skäl bör ställa någon del av den inhemska omsättningen av luftfartyg utanför systemet.

Den principiella utgångspunkten bör alltså vara öppenhet och inte slu- tenhet. Visserligen godtar man. med en sänkning av det svenska ägarin-

”' Dagens bild avviker tydligen från den som fö- relåg vid l950—talets mitt; jfr prop. 1955113 5. 247.

17Se prop. 1955213 5. 296.

flytandet. såsom presumtivt svenska luftfartyg även sådana i vilka det svens— ka ägarinflytandet kan vara förhållandevis litet. kanske väsentligen formellt. något som kan väcka luftfartspolitiskt betingad tvekan. Men det är en in- vändning som noga taget kan resas redan mot nuvarande ordning. efter— som 212 LL inte ställer några kvalifikationskrav på de juridiska personer som där erkänns och man alltså ytterst måste falla tillbaka på de kvali- fikationskrav som associationsrätten ställer. Det är därför inte något så ra- dikalt ingrepp. som det vid första påseende vill synas. att sänka det prin- cipiella kravet på det svenska ägarinflytandet i luftfartyg. som skall vara registrerade här i landet. till att i likhet med de sjörättsliga nationalitets- villkoren avse endast enkel svensk ägarövervikt.

Det hör till bilden att linjefart eller annan yrkesmässig luftfart kräver tillstånd enligt 7 kap. LL och att det verkliga inflytandet över luftfartyget och dess drift väl kan och i vissa fall också skall beaktas i samband med sådan tillståndsgivning. Förhållandet åberopades redan i samband med 1955 års lufträttsliga lagstiftning” och har enligt utredningens mening sin giltighet även i detta sammanhang. Varken rättstekniska eller. efter vad utredningen kunnat finna. avgörande luftfartspolitiska invändningar bör kunna resas mot en anpassning av principkravet till den sjörättsliga ordningen. Utredningen finner däremot ingen anledning till ändring av den nuvarande dispensregeln.

Utredningen föreslår följaktligen att kravet på det svenska ägarinllytandet sänks till att avse mer än hälften. I enlighet med förslaget om registre- ringsplikt som principiell grundval för luftfartygsregistreringen (jfr 2.4.1) blir alltså varje luftfartyg. som till mer än hälften ägs av svenskt rättssubjekt. registreringspliktigt här i landet med vissa undantag. som skall behandlas i anslutning till lagförslagets enskilda bestämmelser. Utredningen räknar inte med att denna ändring skall leda till beaktansvärd ökning av luft_ fartsverkets tillsynsverksamhet.

2.6. Gemensam inteckning i flera luftfartyg samt i luftfartyg och reservdelslager

Som framgått under 2.1 kan enligt 3 och 4 åå lnser meddelas gemensam inteckning såväl i flera luftfartyg som i luftfartygjämte fartygsägaren tillhörigt reservdelslager eller andel i reservdelslager. Om flera luftfartyg sålunda in- tecknas gemensamt. bildar de en sammanhållen inteckningsenhet så länge inteckningen består. Intet av dem kan då särintecknas. På motsvarande sätt bildar gemensamt intecknade luftfartyg och reservdelslager eller andel i sådant lager en inteckningsenhet. Särskilda krav gäller för att inteckning skall kunna beviljas också i reservdelslager eller andel i sådant lager. 1 ford- ringshandlingen eller i bilaga därtill måste sålunda reservdelarna i fråga vara angivna till art och ungefärligt antal och lagren måste befinna sig i Sverige eller annan stat som tillträtt inskrivningskonventionen. Panträtt på grund av sådan inteckning förutsätter enligt 15 & lnser att inteckningsborgenären låtit vid förvaringsplatsen anslå tillkännagivande om inteckningen så som lagrummet föreskriver.

Gemensamt intecknade luftfartyg resp. luftfartyg och reservdelar häftar enligt l7å lnser primärt solidariskt för den intecknade fordringen. Bor—

genären kan alltså hålla sig till vilket av inteckningsobjekten han vill för att få betalt för fordringen. Förslår inte en pant till att infria hans fordran. kan han ta ut bristen ur annan av panterna.

Ordningen för gemensamma inteckningar går närmast tillbaka på inskriv- ningskonventionen. Denna reglerar visserligen endast erkännande av in- teckning i luftfartyg och reservdelar.l8 Men vid konventionens tillkomst lär på sina håll kraftigt ha förordats att gemensam inteckning i flera luftfartyg — s. k. fleet mortgage — tilläts.") Ehuru regler därom ej inflöt i konventionen. kräver denna uppenbarligen att inteckningar av detta slag erkänns på samma förutsättningar som andra. Mot denna bakgrund kan nuvarande lagstiftning i ämnet sägas stämma med konventionens anda också till den del den reglerar gemensam inteckning i flera luftfartyg.

Sjörätten känner ej institutet gemensam inteckning i flera skepp. än mind- re gemensam inteckning i skepp och reservdelslager. Det ursprungligen åbe- ropade motivet till20 att ej arbeta med gemensamma inteckningar var strävan till enkelhet och reda i de rättsförhållanden som inteckning ger upphov till. Motivet ansågs bärande också vid 1973 års lagstiftning i ämnet. ehuru man då uppmärksammade den gemensamma inteckningens fördelar som kreditsäkerhetsinstrument.

Motiv som gjort sig gällande i sjörätten har motsvarande tillämpning i lufträtten. Det är först och främst tydligt att önskemål om enkelhet och reda i inskrivningsförhållanden talar mot att man tillåter gemensamma in- teckningar. Och de exekutionsrättsliga problem som uppenbarligen också är förenade med en sådan ordning skulle — här som i sjörätten — kunna bli besvärande vid ungefär samtidig exekution i flera gemensamt intecknade luftfartyg eller i gemensamt intecknade luftfartyg och reservdelslager. Det gäller i varje fall. om exekutionen äger rum i skilda länder mellan vilkas exekutionsmyndigheter och exekutionsrättsliga lagregler samordning inte kan åstadkommas eller i varje fall inte garanteras.”

I samband med utredningens enkät har delade meningar försports om värdet och behovet av lufträttens gemensamma inteckningar.22 Det är enligt utredningens mening intressant att notera. att gemensamma inteckningar i flera luftfartyg fram till den 1 januari 1976 beviljats i sju fall av vilka endast två (en grupp om fyra luftfartyg och en om sex) återstod vid årsskiftet 1975—1976 samt att motsvarande siffror för gemensamma inteckningar i luftfartyg och reservdelar är sex resp. två (en grupp om två luftfartyg och reservdelslager samt en grupp om tre luftfartyg och reservdelslager). Detta skall ställas i relation till att antalet intecknade luftfartyg vid årsskiftet

”(Art. X. wSe prop. [955zl3 s. 256; jfr s. 257. 20Se NJA ii 1902 s. 151jfr prop. i973:42 s. 173. 2' 1nteckningsborgenären är ju berättigad att bevaka inteckningsfordringen fullt ut i de berörda exekutionsföremålen. något som kan äventyra eller omöjliggöra en riktig och ändamålsenlig tillämpning av täckningsprincipen; att denna princip skall tillämpas är f. ö. föreskrivet i inskrivningskonventionen (se art. Vllz4). Att borgenären skulle kunna få full utdelning på mer än ett håll. behöver däremot kanske inte riskeras eftersom han dock måste styrka sin rätt för detta ändamål och därvid torde avkrävas fordringshandlingen i huvtidskrift (se art. VII:-'t; jfr art. Xz3).

33 Se bilaga 2_

” T. ex. pantbrev i fastig- het och pantbrev i luft- fartyg i samma omslags- revers.

24 Se bl. a. sou 197322 5. 237 och 238 samt Hessler s. 289—308.

25Jrr Hessler s. 312—313.

26 Se Hessler s. 289 och 300. Jfr bl. a. Grönfors i Nordisk Gjenklang s. 417—442.

De båda inteckningsformer som här avses är rättstekniskt invecklade och problematiska. De bör enligt utredningens mening bäras upp av praktiskt vägande skäl för att motivera sin plats i rättsordningen. Att döma av den ringa användningen är detta inte fallet. Enligt utredningens mening kan kreditlivet lämpligen hänvisas att söka andra vägar till de mål som de båda inteckningsformerna tillgodoser.

När det gäller panträtt i flera luftfartyg till säkerhet för samma fordran är det enligt utredningens mening under alla förhållanden lämpligare att panträtt upplåts i dessa var för sig till säkerhet för samma fordran. Med den stämpelskatt som f. n. utgår för inteckning i luftfartyg är detta visserligen inte någon särskilt praktisk lösning. Men utredningen föreslår en väsentlig reducering av denna stämpelskatt (jfr 3.17) och lösningen kan komma att ställa sig användbar. i fall det förslaget antas. Det är sant att även denna form av pantflerhet kan medföra sådana exekutionsrättsliga komplikationer som nyss antytts. Men de kommer då inte att uppträda som medfödd svaghet i ett särskilt panträttsinstitut utan som en följd av att kreditlivet tar vara på den allmänna möjligheten att ställa mer än en pant för samma fordran.23

När det gäller reservdelslager till luftfartyg kan häri landet erbjudas möj- lighet till företagsinteckning. Motsvarande eller eljest användbara kredit- säkerhetsinstrument torde vara kända på de flesta håll utomlands där behovet är aktuellt. En annan sak är att Sverige även framdeles får vara berett att på grund av inskrivningskonventionen erkänna främmande registcrpanträtt i vissa reservdelslager både här hemma och utomlands.

Utredningen har kommit till att övervägande skäl talar för att utmönstra gemensam inteckning i luftfartyg resp. i luftfartyg och reservdelar som svens- ka panträttsinstitut och föreslår därföratt så sker. Utredningsförslaget bevarar emellertid lagregler för att erkänna främmande inteckningar i luftfartyg och reservdelar (jfr 3.13). Såvitt gäller främmande gemensamma inteckningar i flera luftfartyg torde, i brist på reglering i inskrivningskonvcntionen. sär— skilda regler inte vara behövliga häri landet. Inga sådana har givits i sjörätten där problemet med främmande sådana inteckningar har full motsvarighet; fleet mortgage i sjögående fartyg är känd på flera håll utomlands.

2.7 lnskrivning av nyttjanderätt till luftfartyg

Nyttjanderätt till lösöre räknas inte hos oss till de 5. k. begränsade sakrätterna utan är i allmänhet bindande endast för nyttjanderättsavtalets parter själva.24 Sålunda anses nyttjanderättshavaren inte kunna vinna skydd gentemot tipp- låtarens borgenärer för sin rätt till egendomen och den gamla satsen att "köp bryter legostämma" torde gälla fullt ut så att ny ägare till egendomen inte behöver respektera tidigare upplåten nyttjanderätt med mindre rättig— heten förbehålls i samband med förvärvet. Däremot kan nyttjanderätt hävdas i konkurrens med annan nyttjanderätt enligt 1312 HB.25

Det har länge diskuterats i doktrinen om inte denna relativt primitiva ståndpunkt beträffande lösörelegans rättsverkan borde överges och nyttjan- derättshavarens'ställning stärkas.26 Långvarig nyttjanderätt fyller ofta en funktion som ärjämförlig med köp. Och i själva verket kan gränsen mellan

nyttjanderätt och avbetalningsköp stundom vara svårdragen; utredningen får anledning att återkomma till det under 3.2.3. Därtill kommer att lös— örelegan anses kunna vinna sakrättsskydd när den uppträderi kombination med pantavtal. avtal om s.k. antikretisk pant.27 Likväl har ännu ingen svensk lagstiftning kommit till stånd i ämnet.

I samband med 1955 års lagstiftning på grundval av inskrivningskon— ventionen — vars art. 1 känner inskrivning av nyttjanderätt till luftfartyg — aktualiserades frågan om lagstiftning rörande inskrivning av sådan rätt till luftfartyg men problemet ansågs lämpligen böra lösas i ett större sam- manhang än lufträttens.28 Lagregler i ämnet inflöt därför endast såvitt rör erkännande av nyttjanderätt till främmande luftfartyg. För sjörättens del väcktes motsvarande fråga i samband med 1973 års sjölagsändringar men inte heller då kom lagstiftning i ämnet (inskrivning av certeparti) till stånd. närmast emedan värdet av en reglering var föremål för tvekan. 1 sjörätten föreligger inte heller något konventionsbetingat behov av lagstiftning om erkännande av nyttjanderätt till främmande fartyg.

Mot bakgrund av inskrivningskonventionens reglering av nyttjanderätt till luftfartyg har utredningen på nytt prövat frågan om lagstiftning i ämnet. Till en början har utredningen tagit upp den i den inledningsvis nämnda enkäten och dryftat den med företrädare för allmänna och enskilda intressen i luftfarten. Vad som därvid övervägts har i första hand varit att erbjuda nyttjanderättshavare möjlighet att genom inskrivning skydda sin rätt gent- emot tredje man. Men övervägandena har också omfattat huruvida upp- låtaren borde berättigas att binda nyttjanderättshavaren vid avtalet så att detta skulle kunna göras gällande även av ny ägare till luftfartyget. Ehuru tanken på lagreglering av ämnet först väckt intresse. närmast hos företrädare för kreditväsendet. har det emellertid visat sig att en lagreglering knappast skulle tillgodose något beaktansvärt praktiskt behov. Det hör till bilden. att utom ramen för en inskrivningsrättslig lagreglering måste falla all för- hyrning av luftburna tjänster som — t. ex. då en resebyrå försäkrar sig om llygtransporter för turistresor — erbjuds utan att vara knuten till ett bestämt luftfartyg. Under sådana förhållanden har utredningen funnit sig icke böra föreslå lagstiftning i ämnet.

2.8. Forum i lufträttsmål

För närvarande är samtliga landets underrätter behöriga att ta upp mål av lufträttslig art. Frågan om att centralisera sådana mål eller särskilda slag av lufträttsmål till vissa domstolar har emellertid varit föremål för diskus- sion.” Den lufträttsliga lagstiftningen utgör ett i flera avseenden egenartat rättsområde och målen med lufträttslig anknytning förutsätter ofta hos domstolen särskild förtrogenhet med luftfartsförhållanden. Speciella insikter och kunskaper kan krävas särskilt i den för rättegången i dess helhet så viktiga handläggningen i första instans. Uppenbara fördelar kunde därför vara förenade med att koncentrera handläggningen; på grund av det relativt ringa antalet mål måste man i så fall inskränka sig till mycket få domstolar för att sådan särskild förtrogenhet alls skulle kunna grundläggas. När fo- rumfrågan diskuterades i samband med 1957 års lufträttsliga lagstiftning

27 Se Hessler s. 303; jfr Unde'n 1 s. 206.

28NJA111955 s. 154.

29 Se prop. 1955:13 s. 99 och 242 f samt prop. l957:69 s. 196 ff.

”in prop. 1970:185.

3] Jfr förordningen (l975:93l) om sjörätts- domstolar.

32 Jfr processlagbered- ningens uttalanden i samband med nya rätte— gånsbalkens tillkomst (NJA 11 1946 s. 699 f.).

33Jfr 20 och 36 =; samt 26 och 30 =; i åklagarin— struktionen (19741910).

avvisades emellertid tanken på bestämmelser om särskilt forum i lufträttsmål med motiveringen att "Olägenheterna för parterna t. ex. i form av långa resor skulle i de flesta hithörande målen förmodligen icke i större mån uppvägas av den vinst i fråga om erfarenhet i lufträttsmål. som en cen— tralisering skulle medföra."

Frågan om att koncentrera handläggningen av lufträttsmål i första instans till vissa domstolar har emellertid kommit i ett annat läge sedan år 1957. Luftfartsverket har i sin framställning rörande forum i lufträttsmål (bilaga 1) påpekat att dessa mål blivit alltmer invecklade och därför mer än tidigare kräver särskilda erfarenheter hos domstol. åklagare och advokater. Att kon- centrera handläggningen framstår därför som mera önskvärt än tidigare. Samtidigt har lufträttsmålen ökat i antal. låt vara att antalet alltjämt är begränsat. Under åren 1970—1973 avdömdes i hela landet 55 lufträttsmål. varav tre civilmål och 52 brottmål.

Lufträttsmålen är spridda över hela landet. Att dela upp dem i första instans på en tingsrätt inom varje hovrätts domkrets skulle ge en relativt jämn fördelning av målen. En liknande koncentration har också ansetts lämplig för sjörättsmålen.30 Efter sjölagsändringar år 1970 och 1973 har hand- läggningen av dessa förlagts till sju allmänna underrätter såsom sjörätts— domstolar. nämligen Luleå. Sundsvalls. Stockholms. Kalmar. Malmö. Gö- teborgs och Karlstads tingsrätter.” En geografisk fördelning av särskilda lufträttsfora på motsvarande sätt kan endast i undantagsfall komma att vålla parter några större olägenheter i form av långa resor. Samma underrätter som är sjörättsdomstolar skulle således även kunna vara lufträttsdomstolar. Härtill kommer att de sjö- och lufträttsliga rättsområdena är så närbesläktade att likartade problemställningar ofta möter i civila sjö- och lufträttsmål. Det är därför naturligt och i flera hänseenden fördelaktigt att låta samma domstolar handlägga dessa typer av mål. Genom den spridning över landet på sju tingsrätter som målen då får. måste parters berättigade krav på rimligt avstånd till domstolen anses tillgodosedda. Även denna relativa koncen- tration av målen kan ge dessa domstolar särskild insikt i luftfartsförhål- landen. 1 den mån man skulle behöva tillföra dem ytterligare sakkunskap kan det naturligtvis tillgodoses genom sakkunnigbevisning.32

Det bör påpekas. att även åklagare i lufträttsliga brottmål bör ha särskilda kunskaper om luftfartsförhållanden. Att koncentrera dessa mål till vissa åklagare skulle tjäna ett sådant syfte. Det kan ordnas inom ramen för den nuvarande åklagårorganisationen.33

2.9. Lagtekniken

Som framgått tidigare fördelar sig det nuvarande Iagmaterialet på ett flertal lagar. nämligen LL. lnser. KonvL. UL och LfL. Utredningen har övervägt att söka åstadkomma en mer samlad och överskådlig fördelning och re— digering. Därvid har det legat närmast till hands att — f. ö. efter förebild av den norska LL - bygga in de inskrivningsrättsliga lagreglerna i 2 kap. LL. kanske jämte regler om erkännande av rätt till vissa främmande luft- fartyg. och på så sätt få en uppdelning väsentligen mellan exekutionsrättsliga regler och andra. En liknande fördelning kunde åstadkommas genom att

LL försågs med en särskild avdelning om luftfartyg och rätt till luftfartyg. omfattande bl, a. alla registrerings- och inskrivningsrättsliga lagregler.

Att med 2 kap. LL införliva ett så omfattande lagmaterial skulle visserligen vara redigeringstekniskt genomförbart men bilden skulle ändock bli splittrad av att åtminstone luftpanträttsreglerna behölls på särskild plats. nämligen i 11 kap. LL. Och en så genomgripande omredigering av LL som en ny avdelning om luftfartyg och rätt till luftfartyg kräver skulle avlägsna den svenska luftfartslagstiftningen mer från övrig skandinavisk lagstiftning på området än som vore lämpligt. Utredningen har därför stannat för en lösning. som innebär minsta möjliga redaktionella intrepp i nuvarande lagstiftning. nämligen en ny lnser och i övrigt väsentligen revidering och komplettering av gällande författningar.

3 De enskilda lagförslagen

3.1. Förslaget till lag om ändring i luftfartslagen

3. l .] Redigeringen

LL är för närvarande uppdelad på två avdelningar. Den första. om civil luftfart. omfattar 1—14 kap. och den andra. om militär luftfart och annan luftfart för statsändamål. omfattar 15 kap. Bestämmelser som berörs av utredningens förslag finns i 2 kap. om registrering av luftfartyg. dess nationalitet och märkning. 9 kap. om befordran med luftfartyg. i 11 kap. som reglerar bl. a. luftpanträtt och i 14 kap. med vissa bestämmelser om lagens tillämpning. Dessutom kompletterar utredningsförslaget bestäm- melserna i 5 kap. om skyldigheter för luftfartygs befälhavare.

Utom revision av nuvarande bestämmelser innebär utredningsförslaget. att 2 kap. rubriceras "Om registrering av luftfartyg. dess nationalitet. märk- ning och tillbehör" samt kompletteras med nya regler om registrerings- förfarandet. vilka på grund av sitt sammanhang med kapitlets övriga fö- reskrifter om luftfartygs registrering skjuts in närmast efter dessa och sålunda före bestämmelserna om nationalitet och märkning. Till kapitlet fogas ock- så. med placering närmast efter föreskrifterna om nationalitet och märkning. regler om tillbehör till luftfartyg motsvarande dem som för närvarande finns i 14 & lnser. Eftersom tillbehörsreglerna har generell tillämpningi lufträtten är en sådan redigering väl motiverad enligt utredningens mening. I 11 kap. förs in nya regler av allmänt panträttslig karaktär efter mönster av SjöL. 5 och 14 kap. kompletteras utan att redigeringen berörs nämnvärt. I 2 kap. upptar 1—11 >Så liksom hittills. regler om registrering m. m.. 12—18 & regler om registreringsförfarandet. 19—23 åå regler om nationalitet och märkning och 2435 regler om tillbehör till luftfartyg. allt under särskilda rubriker.

3.1.2 2 kap. Om registrering av luftfartyg, dess nationalitet, märkning och tillbehör

l ?

För närvarande innehåller paragrafen. dels föreskrift att luftfartygsregister skall föras hos luftfartsverket. dels en hänvisning till Inser och KonvL.

Första stycket i förslaget föreskriver. att register över luftfartyg skall föras av myndighet. som regeringen utser. och benämner den ”registermyndig- heten”. Benämningen är avsedd för referensändamål. i den allmänna moti- veringen (2.3) har utredningen räknat med att den formella benämningen skall bli en annan. t.ex. "Sjö- och luftfartsregistren". Utredningen för- ordar nämligen. att registermyndighet blir den myndighet som nu för skepps- registret. alltså det 5. k. Sjöfartsregistret. och som är integrerad med Stock— holms tingsrätts sjörättsavdelning.

Vidare föreskrivs. att myndigheten skall förestås av en inskrivningsdo- mare. vilken då torde bli den ledamot av tingsrättens sjörättsavdelning som har den berörda roteln. Förslaget innehåller uttrycklig föreskrift att in— skrivningsdomaren skall vara lagfaren. Regeringen skall kunna förordna. att luftfartygsregistret liksom skeppsregistret skall föras med användning av ADB.

Andra stycket tar upp en hänvisning till den nya lnser. som utredningen föreslår och skall behandla i avsnitt 3.2. och till KonvL.

zt'

Denna paragraf föreskriver för närvarande registreringsrätt för varje svensk— ägt luftfartyg och bemyndigar regeringen att dispensvägen tillåta registrering i luftfartygsregistret även av annat luftfartyg under förutsättning att det i regel nyttjas med utgångspunkt i Sverige. Som framgått av den allmänna motiveringen (2.4.1) föreslår utredningen en ordning vari registreringsplikt och registreringsrätt kombineras och vari den nämnda dispenstnöjligheten består.

I paragrafens första stycke bestäms registreringsplikten så att varje luft— fartyg. som till mer än hälften ägs av svensk medborgare eller svensk juridisk person. skall vara infört i luftfartygsregistret. Dessutom upptar detta första stycke föreskrift att regeringen kan tillåta registrering även av andra luftfartyg så som nyss nämnts. Dispensmöjligheten får naturligtvis inte samma an- vändningsområde som för närvarande i en ordning med så omfattande re- gistreringsplikt som utredningen föreslår. Den är f. ö. avsedd för enskilda fall. inte för generell tillståndsgivning.

Andra stycket föreskriver ytterligare undantag från registreringsplikten. För det första kan det stundom vara ändamålsenligt. att ett luftfartyg. som är registreringspliktigt enligt huvudregeln. ställs under tillsyn av ut- ländsk luftfartsmyndighet. emedan fartyget opereras i det främmande landet eller med utgångspunkt där. För detta ändamål kan det vara lämpligt att luftfartyget också registreras i det främmande landet. Initiativ därtill bör kunna tas både av fartygsägaren och av luftfartsverket. Utredningsförslaget innebär. att regeringen kan bevilja sådan dispens men att dispensen förfaller om äganderätten till fartyget eller till andel däri — som utgör en grund för att det rör sig om ett dispensfall — ändras. Det föreslås också att erinran därom skall tas in i dispensbeslutet. Under äganderättsändring faller även ändring i äganderätten genom Ofullbordat förvärv (jfr 3.2.3). Förslaget tar ej upp uttrycklig föreskrift om att dispensen förfaller. ifall luftfartyget börjar opereras i Sverige eller med utgångspunkt här. Det ligger nämligen i sakens

För det andra har det synts utredningen onödigt. att kräva registrering av sådana fartyg som av en eller annan anledning sannolikt aldrig kommer att användas till luftfart igen. ehuru de faktiskt alltjämt är luftfartyg. De kanske har ställts undan i någon förvaringslokal eller ställts upp på museum. Är sådant luftfartyg varaktigt ur drift. skall det kunna undantas från re- gistrering. För att underlätta tillämpningen skall fartyget anses vara varaktigt ur drift. om det sedan mer än tre år saknar giltigt luftvärdighetsbevis. Att fartyget sedan så lång tid saknar luftvärdighetsbevis. kan enligt utredningens mening i regel tydas så att det troligen inte kommer att flygas mer. En liknande presumtion behöver däremot ej läggas in i avsaknad av gällande miljövärdighetsbevis. Utredningsförslaget ger möjlighet till dispens även för luftfartyg av detta slag i samma ordning som för utlandsopererade luftfartyg.

4.5

För närvarande innehåller denna paragraf förbud mot registrering av luft- fartyg. som saknar föreskrivna luftvärdighetsbevis och miljövärdighetsbevis enligt 3 kap. Ett dylikt hinder mot registrering kan emellertid inte upp- rätthållas i en ordning som innebär allmän registreringsplikt och som till registrering och inskrivning knyter oumbärliga privaträttsliga verkningar. Utredningen har antytt detta i den allmänna motiveringen (2.4.1). I stället får man falla tillbaka på förbud mot att luftfartyget nyttjas till luftfart utan sådana bevis. Och föreskrifter därom finns redan i 3 och 13 kap.

1 förevarande paragraf tar utredningsförslaget. efter förebild av 18 & SjöL. upp den principiellt viktiga regeln att registrering i luftfartygsregistret ej hindrar. att det på nytt prövas huruvida egendomen verkligen har den be- skaffenhet som förutsätts för registrering. dvs. att den är registreringsbar såsom luftfartyg och därmed underkastad de särskilda rättsregler som bl. a. förslaget till ny lnser innehåller.

Någon definition av luftfartygsbegreppet innehåller inte förslaget. Frånsett den legala avgränsning mot mycket små luftfartyg. såsom modellflygplan och leksaker m.m.. som föreslås i 14:1. får man hålla sig till vedertagen begreppsbestämning på området. En sådan föreligger i Annex 2 till luft- fartskonventionen där det bland begreppsbestämningarna (Chapter 1. — De- finitions) heter:

"Aircraft. Any machine that can derive support in the atmosphere from the reactions of the air other than the reactions of the air against the earth”s surface.” Detta har i de trafikregler. som utfärdats i enlighet med kungörelsen (196lz563) angående tra- fikregler för luftfarten. översatts med: "Luft/artyg (aircraft). Anordning som kan erhålla bärkraft i atmosfären genom luftens reaktioner. med undantag av dess reaktioner mot jordytan."

Föreskrifter som intresserar i sammanhanget finns dessutom i 139 och 140 åå LK.

55

För närvarande reglerar denna paragraf registreringsansökan. Även utred- ningsförslaget innehåller i denna paragraf regler i detta ämne. De har 12 å

34 Se art. 19 i radioregle- mentet. Televerkets för- fattningssamling serie 8:29.

SjöL till förebild och är kortfattade. De får kompletteras med tillämpnings- föreskrifter.

Första stycket ålägger varje ägare av registreringspliktigt luftfartyg att an- mäla luftfartyget för registrering inom en månad från det fartyget blev hans med. som det heter. äganderätt. Därmed åsyftas ett förvärv som överlåta— ren inte längre kan genom hävning eller annat förvärvsvillkor bringa om intet. Detta gäller alltså fullbordat förvärv på grund av överlåtelse. Univer- salfångäralltidfullbordadeidenna mening. Utredningenåterkommertilldessa spörsmål vid förslaget om förvärvsinskrivning (3.2.3). Skyldighet att anmäla luftfartyg för registrering på grund av fullbordat förvärv sammanfaller med skyldighet att söka inskrivning för förvärvet enligt 213 lnserförslaget. Det bör tilläggas. att med ägaren i samäganderättsfall förstås samtliga delägare och att. för det fall att luftfartyg genom successiv övergång av andelar kom— mer till mer än hälften i svensk hand. registreringsplikten väl åvilar alla delägarna men inträder först genom det andelsförvärv varigenom den svens— ka ägarövervikten uppnås.

Andra stycket gör klart. att det i fråga om icke registreringspliktigt luftfartyg är ägaren som råder över om fartyget skall registreras. Det är han som i så fall skall anmäla det för registrering.

Enligt 4:17 lnserförslaget kan bifall till ansökan om förvärvsinskrivning kräva att förvärvaren är i stånd att åberopa sig på inskrivning av fånges- mannens förvärv. Enligt 4:16 samma lagförslag skall förvärvaren då vara berättigad att söka inskrivning på fångesmannens vägnar. en regel som na- turligtvis ej är begränsad till att gälla det fånget utan kan tillämpas även på tidigare led i fångeskedjan. Genom hänvisning i förevarande kap. 18,5 är sörjt för att han skall kunna göra det genom att anmäla egendomen för registrering; jfr 30% tredje stycket SjöL.

6.5

Denna paragraf innehåller för närvarande föreskrifter om registerinnehållet rörande registrerat luftfartyg. Utredningsförslaget tar här upp föreskrift att luftfartyg registreras under nationalitets— och registreringsbeteckning och att tilldelad beteckning ej får ändras. Detta innefattar ingen ändring i sak. Beteckningen består av fem bokstäver. valda ur den för identifiering av svenska radiostationer internationellt reserverade serien SAA-SMZ.34

7å

Denna paragraf reglerar under nuvarande ordning ändringar i registerin— nehållet. Förslaget tar här upp grunderna för avregistrering av luftfartyg (jfr nuvarande 8 &) och ägarens skyldighet att ta initiativ till avregistrering. Förslaget lägger för visst fall sådan skyldighet även på förutvarande ägare av luftfartyget.

För närvarande är det först och främst ägaren som råder över avregist— reringen. eftersom registreringsgrundvalen är registreringsrätt och inte re- gistreringsplikt. Därutöver gäller. att luftfartyg skall avregistreras. om det brister i det fulla svenska ägarinflytande som enligt 2.5 skall föreligga för

registreringsrätt och bristen inte hävs genom dispens enligt samma lagrum. Det är likaledes avregistrei'ingsgrund att beviljad sådan dispens förfallit eller dispensvillkor brister. Därtill kommer. att luftfartyg naturligtvis skall av- registreras. orn det förolyckats. upphuggits eller eljest förstörts och att på samma sätt behandlas det fall att luftfartyg ej hörts av under tre månader efter anträdd luftfärd.35 Avregistrering kan slutligen också aktualiseras av att luftfartyget saknat gällande luftvärdighetsbevis under tre år. Det är lagt på luftfärtygets ägare att anmäla fartyget för avregistrering när avregist- reringsgrund inträtt.

Den avregistreringsordning utredningen föreslår knyter an till den nu- varande. väsentligen med de jämkningar som föranleds av att registrerings- plikt förutsätts bli den främsta grundvalen för registreringen.

Enligt utredningens förslag förtecknas avregistreringsgrunderna i en ka— talog i förevarande paragraf.

Punkt ] tar sikte på luftfartyg. vilket registrerats såsom till mer än hälften i svensk ägo. Om det svenska ägarinflytandet går ned under den gränsen och regeringen ej enligt 2 å första stycket andra punkten i förslaget medger att fartyget likväl förblir registrerat här i landet. skall fartyget avregistreras.

Punkt 2 gäller luftfartyg som från början registrerats här i landet enligt dispensregeln i 2å första stycket andra punkten. Om dispensen återkallas eller förfaller. emedan därmed förenat villkor ej längre är uppfyllt. skall fartyget avregistreras.

Punkterna 3 och 4 tar som avregistreringsgrunder upp de fall då fartyget förolyckats. upphuggits eller eljest förstörts samt då detär borta efter anträdd luftfärd och ej avhörts sedan minst tre månader.

Punkt 5 föreskriver avregistrering. ifall fartyget på grund av ombyggnad eller annan sådan ändring upphört att vara luftfartyg eller visar sig från början ha varit felaktigt registrerat som sådant. Det är efter sjörättslig förebild som dessa fall tagits upp såsom självständiga avregistreringsgrunder.36 Med karaktären av luftfartyg. bekräftad genom registreringen i luftfartygsregistret. följer som redan nämnts flerstädes en rättslig särställning vilken måste bestå med registreringen. i vart fall så länge egendomen kan identifieras såsom registrerat luftfartyg. Till särställningen hör enligt utredningens förslag att luftfartyg inte skall kunna sättas i pant som annat lösöre och inte skall omfattas av inteckning i ägarens näringsverksamhet. Hänsyn till säkerheten i den allmänna omsättningen kräver då att vad som utåt framträder som något annat än ett luftfartyg inte skall följa de för sådana fartyg speciella rättsreglerna. Avregistrering är följaktligen angelägen och registermyndig- heten skall enligt 4 och 13 åå kunna självmant ta upp ärende därom.

Slutligen skall enligt punkt 6 luftfartyg. som ej är registreringspliktigt. avregistreras då ägaren anmäler det för avregistrering.

Någon motsvarighet till föreskriften i 8å tredje stycket LL om avregi- strering. då det brister i luft- eller miljövärdighet. upptar inte förslaget. Som antytts i den allmänna motiveringen (2.4) hör dylika avregistreringsgrunder inte hemma i en registreringsordning som bygger på allmän registreringsplikt för luftfartyg och förenar väsentliga rättsverkningar med registrering av och inskrivning av rätt till sådana fartyg.

35 Jfr vad som brukar be- tecknas som försäkrings- mässig totalförlust (bl.a. 70—72 åå FAL).

36 Se 16 å första stycket 4 SjöL; jfr prop. 1973:42 s. 238 f.

37 Se art. [X.

85

Enligt denna paragraf. som för närvarande reglerar luftfartygs avregistrering skall luftfartygets ägare anmäla fartyget för avregistrering inom en månad från det avregistreringsgrund inträtt. Därmed syftar utredningen på de fall som tagits upp i 7å 1—5. Tidpunkten för avregistreringsgrundens inträde bör i allmänhet ej vara svår att bestämma. För den händelse avregistre- ringsgrunden är den att egendomen från början felaktigt registrerats som luftfartyg. torde månadsfristen få räknas från den tidpunkt då förhållandet klarlades.

Förslaget tar tillika upp föreskrift. att om luftfartyget genom överlåtelse upphör att vara svensk egendom till mer än hälften så skall jämte ägaren. dvs. förvärvaren. också överlåtaren svara för att fartyget i föreskriven ordning anmäls för avregistrering. Det är nämligen inte säkert att den utländske förvärvaren kan med svenska maktmedel tvingas att fullgöra anmälnings- skyldigheten. Och ofta får han själv föredra. att den svenska överlåtaren svarar för avregistreringen. Förslaget har härvidlag förebild i 16å tredje stycket SjöL. Det bör erinras om att endast vad utredningen kallar full- bordat förvärv ger upphov till sådan anmälningsskyldighet (jfr 3.2.3).

9å

Med utgångspunkt i inskrivningskonventionen37 gäller enligt paragrafens nuvarande lydelse. att intecknat luftfartyg ej får avföras ur registret utan att det visas att inteckningshandlingen företetts för inskrivningsdomaren och att inteckningshavaren samtyckt till avregistreringen. Att avregistre- ringsgrund inträtt för sådant luftfartyg behöver alltså inte betyda mer än att det s.a.s. är avregistreringsmässigt. Om det faktiskt kan avföras ur re- gistret beror på ytterligare förutsättning. Motsvarande ordning gäller enligt 17å andra stycket SjöL. Den yttersta grunden för detta är att intecknings- rätten förlorar sitt underlag och således måste upphöra i och med avre- gistreringen samt att borgenären därför bör ha ett avgörande inflytande på denna så att han t. ex. kan kräva full betalning eller ny säkerhet i fartyget på grundval av dess registrering utomlands.

[första stycket av denna paragraf tar utredningsförslaget med förebild i 17 å andra stycket SjöL upp föreskrift som — med beaktande av den nya ordning för panträtt på grund av inteckning i luftfartygsregistret som ut- redningen föreslår (jfr 3.2.4) — svarar mot nuvarande reglering. Gäller in— teckning i luftfartyg. som skall avregistreras enligt 7 å i förslaget. får sålunda egendomen ej avföras ur registret förrän borgenär. för vars fordran pantbrev på grund av inteckningen utgör säkerhet. med ingivande av pantbrevet skrift— ligen samtyckt till åtgärden. Att sådant samtycke skall avges skriftligen krävs visserligen ej enligt inskrivningskonventionen. Men det torde inte möta hinder mot att för enhetlighets skull formalisera kravet efter förebild av SjöL. där det i sin tur bottnar i konventionskrav.

Som framhållits vid förslaget till 7å är det av hänsyn till den allmänna omsättningen angeläget. att egendom. som ej utgör luftfartyg. inte blir kvar i luftfartygsregistret. vare sig den med orätt registrerats som sådant eller

förlorat karaktär av luftfartyg efter registreringen. På den andra sidan måste hänsyn tas till inteckningsborgenärens behöriga intresse. l sjörätten har detta lösts så att enligt 17.5 tredje stycket SjöL inteckningsborgenären får en frist av en månad, räknad från det registermyndigheten underrättat honom om av- registreringsgrunden. för att söka betalning ur egendomen, varefter hans samtycke till avregistreringen inte behövs ifall han underlåtit att söka be_ talning. Alu/rasrycker av förslaget innehåller en motsvarande föreskrift. Där- vid har utredningen dock avvikit från förebilden såtillvida som det lagts på borgenären att. för att vara bevarad vid inflytande över avregistreringen. inom månadsfristen visa för registermyndigheten att han sökt betalning. Utredningen menar nämligen. att föreskriften i 17å tredje stycket SjöL. sådan den nu är formad. lägger onödig möda på registermyndigheten i det att denna inte kan skrida till föreskriven avregistrering utan att själv ha hos de sju sjörättsdomstolar vid vilka borgenären kan söka betalning hört efter huruvida så skett. På motsvarande sätt skulle det då komma att förhålla sig för lufträttens del (jfr 2.8). En rimligare ordning är att det läggs på bor- genären att prestera bevis om att betalning sökts och att avregistreringen kan företas i brist på sådant bevis. Utredningens förslag går ut på detta och det föreslås. att 17 & tredje stycket SjöL underkastas motsvarandejämk- ning (jfr 3.16). Utredningen vill tillägga. att registermyndigheten då den skall underrätta borgenären om avregistreringsgrunden bör vända sig till den registret utpekar som innehavare av pantbrevet. förutsatt att tillförlitlig uppgift ej föreligger om att borgenären är en annan. Myndigheten skall alltså normalt ej behöva forska efter inteckningsborgenären. ifall innehavs- anteckning föreligger. Det är visserligen tydligt. att sådan passivitet skulle kunna leda till rättsförlust för borgenär vars innehav av pantbrev ej blivit antecknat. Emellertid ligger det även eljest i borgenärens intresse att se till att hans innehav är antecknat. t. ex. för att han skall bli underrättad om exekutiva ingripanden. Risken bör därför vara så liten att den kan lämnas därhän. Därtill kommer. att avregistreringsärenden av detta slag måste bli utomordentligt sällsynta.

Kravet att inteckningsborgenär i nyssnämnda fall skall söka betalning för att bevaras vid inflytande över avregistreringen bör enligt utredningens mening förstås så att borgenären skall både utverka exekutionstitel. ifall han inte redan har sådan. och söka exekution för denna. Underlåter han det eller lägger han ned exekutionsförfarandet eller leder detta eljest inte till försäljning. skall hans samtycke till avregistrering alltså inte vidare vara behövligt. Det är klart att borgenären är bevarad vid sin rätt. om han inlett exekutionen inom månadsfristen.

Avregistreringsmässigt luftfartyg eller annan egendom. som till följd av denna paragraftills vidare förblir registrerad som luftfartyg. förblir därigenom också väsentligen i den sakrättsliga särställning som betingas av registre— ringen.

105

I nuvarande lydelse föreskriver denna paragraf. att innehav av luftfartyg på grund av köp utan att äganderätten gått över på innehavaren skall an-

38 Konkurrensfallet regle- ras i 1322 HB efter prion"- tetsprincipen. Men i dok- trinen anses det. att se— nare förvärvare kan slå ut den tidigare genom besittningstagande i god trogjfr Hessler s. 312 f. Däremot kan nyttjande— rättsförvärvare ej vinna motsvarande skydd mot den som förvärvar farty- get på grund av överlå- telse; jfr SOU 1973122 5. 237 f.

tecknas i luftfartygsregistret och att köpeavtalets parter är skyldiga att anmäla förhållandet till luftfartsverket för sådan anteckning. Vidare ger paragralen den som innehar luftfartyg med nyttjanderätt för obestämd tid eller för minst två veckor och den som upplåtit nyttjanderätten till honom rätt att vinna anteckning i luftfartygsregistret om förhållandet.

Enligt utredningens förslag till regler om förvärvsinskrivning (jfr 3.2.3) skall förvärv på grund av Ofullbordat köp kunna skrivas in på ansökan av köparen. Enligt förslaget blir denne beroende av sådan inskrivning bl. a. för sitt skydd mot säljarens borgenärer. Besittningstagande kommer ej att ge sådant skydd. Denna ordning kommer i praktiken att medföra att varje insiktsfull köpare söker inskrivning för sitt fång utan dröjsmål. Luftfar- tygsregistret kan därför antas komma att normalt återspegla dylika förvärv. Att därutöver föreskriva skyldighet för köparen att — i så fall i den mån han ej söker inskrivning — anmäla köpet för anteckning i registret. skulle inbjuda till onödiga rättsliga problem. Till bilden hör nämligen. att dylik anteckning, med hänsyn till lnserförslagets regler om godtrosförvärv av luftfartyg och registerinnehållets legala publicitetsverkan (jfr 3.2.3). inte skul- le kunna tillåtas utan en lika omsorgsfull prövning som den vilken måste föregå förvärvsinskrivning. Det har därför synts utredningen lämpligast att motsvarighet till nuvarande föreskrift om anteckning av Ofullbordat köp utelämnas.

Vad beträffar nyttjanderätt till luftfartyg har utredningen. på skäl som anförts i den allmänna motiveringen (jfr 2.7). avstått från att föreslå möjlighet till inskrivning av dylika avtal. Från tillsynssynpunkt är det emellertid av intresse att registret redovisar nyttjanderättsupplåtelser i den mån de avser ej alltför kort tid. Anmälningsfristen är enligt förslaget en månad från upp- låtelsen. Utredningen har funnit att nyttjanderätt på så lång tid som sex månader alltid bör antecknas i registret. Med hänsyn till att registeranteck- ning rörande nyttjanderättsupplåtelse. som en följd av registerinnehållets publicitetsverkan. kan vara ägnad att tjäna nyttjanderättshavaren till visst skydd mot konkurrerande nyttjanderättsförvärv38 bör det stå denne fritt att anmäla upplåtelsen för anteckning i registret. Men enligt utredningens mening är det knappast påkallat att bereda nyttjanderätt på mindre än en månads tid sådan skyddsmöjlighet. Upplåtelser som sker för obestämd tid. kan däremot i allmänhet förutsättas avse längre tid än en månad och bör därför kunna antecknas. Utredningens förslag föreskriver följaktligen. att nyttjanderättsupplåtelse på minst sex månader skall anmälas för register- anteckning och att sådan upplåtelse på obestämd tid eller på kortare tid. dock minst en månad. får anmälas för samma ändamål. Anmälan skall göras av nyttjanderättshavaren. Det är tydligt. att anteckning om nyttjan— derätt måste förutsätta att viss utredning presteras om upplåtelsen; jfr Så kungörelsen (l955:635) med närmare bestämmelser om luftfartygsregistret m.m.

115

Av art. 5. 6. 17 och 18 i luftfartskonventionen följer. att luftfartyg är beroende av att äga nationalitet för att kunna nyttjas till luftfart. i varje fall över

nationellt territorium. och att nationalitet förutsätter registrering. Då luft- fartyg förvärvas från utlandet kan detta krav föranleda behov av interimistisk registrering i förvärvarens land. Fartyget är kanske ej registrerat utomlands eller är redan avfört ur register där på begäran av överlåtaren eller förvärvaren och skall t.ex. föras till Sverige.

Förevarande paragraf innehåller för närvarande bestämmelser om anteck- ning av luftfartyg i ett bihang till luftfartygsregistret. vilka fyller nyssnämnda funktion av interimistisk registrering. De lär i praktiken. både här hemma och utomlands. tillämpas utan hinder av att förvärvet för sin fullbordan ännu är beroende av äganderättsförbehåll eller villkor som är att jämställa därmed (jfr 3.2.3).

Förslaget tar i denna paragraf upp motsvarande föreskrifter. varvid emel- lertid uttryckligen sägs att det ej skall vara något krav för bihangsregistrering att fartygsiörvärvet är fullbordat genom slutlig äganderättsövergång. Där- emot är det enligt förslaget alltjämt ett oeftergivligt villkor för att få införas ibihanget till det svenska luftfartygsregistret. att utomlands registrerat fanyg avförs ur den främmande statens register.

Enligt kungörelsen (19553635) med närmare bestämmelser om luftfartygs- registret m. m. gäller bl. a. att anteckning av luftfartyg i bihanget skall be— gränsas till högst tre månader och vara motiverad av hemresa. Utredningen har inte tänkt sig att genom förslaget gripa in i regeringens möjligheter att närmare reglera denna interimsregistrering. En sådan reglering synes emellertid kräva bemyndigande i lag. Utredningsförslaget innehåller därför — i likhet med nuvarande lag — bemyndigande för regeringen i detta stycke.

Rättsverkningarna av bihangsregistrering begränsar sig till fartygets nationalitet (jfr 20 s*"). lnserförslaget och de rättsverkningar som avses där blir alltså ej tillämpliga. Det rör sig ju om utlandsförvärv av luftfartyg och de sakrättsliga verkningarna av förvärvet torde — med vanliga svenska lagvalsprinciper — i regel följa säljarlandets lag.39 Skulle fartyget därefter omsättas under bihangsregistreringen. torde lnserförslaget däremot bli till- lämpligt. Men inteckning kan ej beviljas i bihangsregistrerat luftfartyg. Inte heller kan anteckning rörande luftpanträtt göras i bihanget (jfr l7å).

12.5

Denna paragraf. som för närvarande reglerar luftfartygs nationalitet. tar enligt förslaget iförsla stycket upp en föreskrift. som saknar motsvarighet i gällande lag och som innebär att såsom registreringsärende betecknas varje ärende om registrering eller avregistrering av luftfartyg eller om annan införing i luftfartygsregistret eller bihanget därtill som angår registrering och sker enligt LL eller annan lag eller författning. Nationalitetsreglerna tar förslaget i stället upp i 19 och 20 äs".

1 andra stycket slår förslaget fast. att registreringsärende skall handläggas på inskrivningsdag. varom föreskrivs i lnserförslaget. Denna bestämmelse utgör bakgrund till förslagets 16,5 första stycket rörande samordning av beslut med utländsk registermyndighets registrerings- eller avregistrerings- beslut. 3qur prop. 1975168 5. 33.

war prop. 1973z42 s. 562.

13%

[ paragrafen. som för närvarande innehåller vissa regler rörande behandlingen av nationalitets- och registreringsbevis. tar förslaget upp föreskrifter om re- gistreringsförfarandet med förebild i 30; första och andra styckena SjöL.

Enligt paragrafens_/örsla stycke skall anmälan i registreringsärende göras skriftligen. Registreringsförfarandet är upplagt för att utspelas skriftligen. låt vara att sammanträde för muntlig förhandling skall kunna hållas i vissa fallgjfr nedan under 18 å och 4:51nserförslaget. Fångeshandling eller annan tjänlig handling skall. här som i sjörätten. kunna träda i stället för anmälan. I dessa ärenden kan detta vara en praktisk lösning. t. ex. då nyttjande- rättsavtal skall anmälas för att antecknas i luftfartygsregistret enligt 10 &.

Enligt andra stycket skall registermyndigheten vaka över att anmälnings- skyldighet. som föreskrivs i detta kapitel. blir fullgjord och vid behov fö- relägga den försumlige att fullgöra sin skyldighet vid äventyr av vite. lngen högsta gräns skall gälla för sådant vite. Det följer av 417 lnserförslaget. till vilket 185 i detta kapitel hänvisar enligt förslaget. Har avregistrerings- grund inträtt för registrerat luftfartyg skall registermyndigheten. på samma sätt som den sjörättsliga registermyndigheten. självmant kunna skrida till avregistrering och därvid vidta de förberedelseåtgärder — t. ex. inhämta in- teckningsborgenärs samtycke — som fordras.

Motsvarighet till 30å tredje stycket SjöL saknas här. Det betyder emel- lertid ej. att den som för bifall till förvärvsinskrivning enligt lnserförslaget är beroende av att luftfartyget registreras skulle vara betagen rätt att göra registreringsanmälan på vägnar av företrädare i fångeskedjan. Sådan rätt skall följa av 185” och 4:16 lnserförslaget.

Paragrafens nuvarande bestämmelser rörande nationalitets- och registre- ringsbevis förs enligt förslaget över till 22 &.

14.3

I denna paragraf. som för närvarande reglerar bihangsregistrerat luftfanygs nationalitet. tar förslaget upp grunder för avslag på anmälan av luftfartyg för registrering resp. avregistrering. I den mån ingen sådan grund föreligger i det enskilda registreringsärendet skall framställningen bifallas.

Första stycket innehåller en avslagskatalog på fyra punkter för registre- ringsfall. Enligt punkt 1 skall registreringsanmälan avslås. ifall formföre- skriften i l3å första stycket ej iakttagits; jfr 33% första stycket 1 SjöL. För att man alls skall kunna tala om en anmälan måste denna — vilken av de enligt 13% första stycket tillåtna formerna den än tar sig — enligt utredningens mening identifiera luftfartyget och visa vilken omständighet eller vilket förvärv som åberopas i ärendet.40

Punk! 2 föreskriver avslag för det fall att det brister i registreringsför- utsättning enligt 2 &. Det kan t. ex. vara så att varken svensk ägarövervikt i fartyget eller regeringsdispens till registrering föreligger. Ett annat exempel är att förvärv. varigenom fartyget kommit i svensk hand. inte är fullbordat enligt svenskt synsätt. emedan överlåtaren ännu kan häva förvärvsavtalet och behålla fartyget som sitt eget (jfr 3.2.3).

Punkt _? tar sikte på det förvärv varpå fartygsägaren stöder sig. Under termen fartygsägaren ryms då ej endast ensamägare utan också. ifall fartyget ägs av flera. de olika delägarna eller — såvitt gäller fall av ofullbordade förvärv — överlåtare och förvärvare. Som nyss framgått kan emellertid ofull- bordade förvärv i regel ej åberopas för registrering av luftfartyg. Kan ägarens förvärv ej inskrivas enligt lnserförslaget — vars motsvarande katalog åter- finns i 4:17 och bl. a. upptar det fall att förvärvet inte kan styrkas — skall registreringsanmälan avslås. Registrering och förvärvsinskrivning är näm- ligen inbördes oskiljaktiga.

För att styrka förvärv som åberopas för registrering av luftfartyg måste förvärvaren i princip kunna härleda sin rätt till fartygets tillverkare i dennes egenskap av dess förste ägaref'| Om emellertid fartyget är eller varit re- gistrerat hos främmande stat som tillträtt inskrivningskonventionen, följer av 2; KonvL att härledningen skall göra halt vid det led i fångeskedjan som senast var inskrivet i det främmande registret. Och även om den främ- mande staten ej tillträtt inskrivningskonventionen. torde härledningen i regel ej behöva drivas längre. En förutsättning är då givetvis att det rör sig om ett register. där rätt till luftfartyg skrivs in. och således inte ett register där sådana fartyg bara förtecknas.

Under punkt 4 beaktas kravet i 3 ä' att utlandsregistrerat luftfartyg måste avregistreras för att få registreras här i landet. Sådan avregistrering kan an- tingen vara ett fullbordat faktum då registreringsanmälan prövas eller också presteras på samma sätt som enligt 16å nedan. nämligen som beslut om avregistrering på villkor av och med verkan från registrering här i landet.

Andra stycket föreskriver avslag på avregistreringsanmälan. dels på samma sätt som i fråga om registreringsanmälan när formföreskriften i 13% första stycket ej iakttagits. dels då avregistreringsgrund icke föreligger enligt 7 &. dels då förvärv med anledning varav avregistreringen avses äga rum ej uthärdar sådan prövning som lnserförslaget föreskriver för inskrivning. Avregistrering företas med anledning av förvärv. om ägaren skall föra över fartyget till främmande lands register utan att först ha sökt inskrivning för förvärvet.

Paragrafens nuvarande bestämmelser om bihangsregistrerat luftfartygs na- tionalitet förs enligt förslaget över till 20 ;.

15.5

I denna paragraf. som för närvarande reglerar skyldighet att ha nationalitets- och registreringsbevis för luftfartyg som nyttjas till luftfart. tar förslaget upp föreskrifter om avslag på anmälan av nyttjanderättsavtal för anteckning i luftfartygsregistret enligt 10% resp. anmälan av luftfartyg för bihangsre- gistrering enligt 11 &. Sådan anmälan skall avslås. om formföreskriften i 135 första stycket ej iakttagits eller förutsättning för anteckning av nytt- janderättsavtalet eller bihangsregistrering av luftfartyget icke föreligger en- ligt 10 resp. 11 &.

Paragrafens nuvarande föreskrift rörande nationalitets- och registrerings- bevis förs enligt förslaget över till 21 &.

'” Jfr prop. 1975168 5. 30 f. och 46 f.

42 Jfr prop. 1975268 5. 32 f.

I denna paragraf. som för närvarande reglerar märkning av luftfartyg. tar förslaget upp. dels föreskrift om tidsmässig samordning på inskrivningsdag av svenskt registrerings- eller avregistreringsbeslut med utländskt sådant. dels föreskrift om avregistrering av luftfartyg i och för överföring till ut- ländskt register.

Första stycket reglerar den tidsmässiga samordningen med utländskt rc— gistrerings- eller avregistreringsbeslut så att det svenska beslutet kan med- delas på inskrivningsdag utan hinder av att det för åtgärden behövliga ut- ländska beslutet meddelas eller bevisning därom förebringas först senare samma kalenderdag. Det är tidsskillnader mellan Sverige och främmande länder som. i förening med det svenska systemet med beslut på inskriv- ningsdag. påkallar denna reglering. Eljest skulle krav. att relevant rätts- faktum skall föreligga före inskrivningsdagens utgång kunna omöjliggöra smidig överföring mellan svenskt och utländskt register.42

Föreskriften i andra stycket har förebild i 35% tredje stycket SjöL och innebär. att sökanden har rätt till beslut om avregistrering som. träffat i förväg. får verkan från dagen för fartygets registrering utomlands. [ sjörätten går denna ordning tillbaka på internationellt fördrag. Men ehuru den ej är föreskriven i inskrivningskonventionen. bör den enligt utredningens me— ning kunna tillämpas också i lufträttsliga sammanhang förutsatt att den godtas i fartygets nya hemland.

Paragrafens nuvarande bestämmelser om märkning av luftfartyg förs en— ligt förslaget över till 23 %.

17.5

Förevarande paragraf saknar motsvarighet i nurvarande 2 kap. Här tar för— slaget upp föreskrifter om vissa anteckningar i luftfartygsregistret.

[första stycket förtecknas tre anteckningsfall. nämligen dels luftpanträtt som anmälts för anteckning enligt 11:8 LLförslaget. dvs. nuvarande 1126 LfL. dels hinder mot avregistrering enligt 7 %. dels beslut enligt 16 % om avregistrering med verkan från blivande utlandsregistrering. De båda sist- nämnda fallen har motsvarighet i 38% första stycket 6 och 7 SjöL.

1 andra stycket erinras om att annan lag eller författning kan föreskriva att visst förhållande skall antecknas i luftfartygsregistret;jfr 38 % andra styc- ket SjöL. Ett exempel på sådan lag är lnserförslaget; jfr 4:12.

Tredje stycket föreskriver. efter förebild av 38% tredje stycket SjöL. att registeranteckning som uppenbarligen ej längre kan vara av betydelse skall avföras.

18.5

Denna paragraf saknar motsvarighet i nuvarande 2 kap.

ljörsta stycket tar paragrafen enligt förslaget upp hänvisning till delar av lnserförslaget. vilka enligt utredningens mening bör ha motsvarande tillämpning i registreringsärenden. Utredningen syftar på vissa av de all- männa reglerna i 4 kap. om inskrivningsförfarandet och på flertalet av reg- lerna i 5 kap. om statsansvar för vissa rättsförluster m. m. Av de allmänna

inskrivningsreglerna är det bl. a. de om inskrivningsdag. dagbok och akt- bildning. vite. införing av beslut i registret och rättelse av oriktig införing som äraktuella. Av statsansvarsreglerna är det de som handlar om ersättning på grund av tekniskt fel och rättelse m.m. som närmast kommer i fråga.

1 andra StFF/((*! ges på motsvarande sätt som i 25% tredje stycket SjöL bemyndigande för regeringen att utfärda tillämpningsföreskrifter om re- gistreringsförfarandet med befogenhet att ålägga enskilda att till register- myndigheten anmäla förhållanden. varom kännedom fordras för ändamåls- enlig registerföring. Fullmakten avser även myndighet som regeringen be- stämmer.

19—23 %%

I dessa paragrafer. som för närvarande saknar motsvarighet i kapitlet. tar förslaget i allt väsentligt oförändrade upp de föreskrifter som nu står i 12—16 %%. Dessa är till stor del sådana att de bäst lämpar sig att meddelas som tillämpningsföreskrifter men utredningen har inte velat gripa in i den nuvarande fördelningen mellan lag och tillämpningsföreskrift. som svarar mot dansk och norsk lagstiftning och är välkänd för praktikerna.

m

I denna paragraf. som saknar motsvarighet i nuvarande 2 kap.. tar förslaget upp regler om tillbehör till luftfartyg som i sak torde svara mot 14% lnser. vars reglering i sin tur går tillbaka på art. XVl i inskrivningskonventionen. Medan nuvarande reglering är avfattad i nära anslutning till konventions— texten beaktar utredningens förslag uttryckligen allmänna svenska grund- satser för tillbehörs förening med huvudsak. senast preciserade i JB och SjöL. Någon verklig ändring skall en sådan redigering inte behöva medföra. Det ligger nämligen i sakens natur. att angivna grundsatser slår igenom i tillämpningen även med nuvarande avfattning. Lagförarbetena ger vid handen att detta stått klart för och godkänts av lagstiftaren.43 Utredningen har ansett att redaktionell avvikelse från konventionstext. ehuru normalt ej önskvärd. här bör föredras framför de tolkningssvårigheter som eljest skulle kunna uppstå vid jämförelse med sjö- och fastighetsrättsliga regler i ämnet. Konvaörslaget bevarar däremot även redaktionell överensstäm- melse med konventionstexten.

Första stycket tar upp huvudregeln. Till luftfartyg hör enligt förslaget fast inredning. bärande plan. motorer. propellrar. radioutrustning. instrument och annan utrustning som är ägnad till stadigvarande bruk för fartyget. vare sig den är anbragt i eller tillfälligt skild från detta. allt i den mån fartyget är försett därmed i fartygsägarens intresse. Reservdel skall dock enligt förslaget utgöra tillbehör endast om den varaktigt förvaras ombord.

Att utrustning skall vara ägnad till stadigvarande bruk för luftfartyget för att räknas som tillbehör. stämmer med allmänna grundsatser i ämnet och medför att driftsförnödenheter och annat som är avsett för förbrukning eller eljest för tillfälligt bruk faller utom tillbehörskretsen. Likaså stämmer det med allmänna grundsatser att vad som tillförts luftfartyget i annans

43 Se NJA 11 1955 s. 167—170.

44Jfr 3 % SjöL och 222 JB. 45 Art. Vll i inskriv- ningskonventionen läg- ger vissa skyldigheter på bl. a. sökanden i sam- band med exekutiv för- säljning av luftfartyg.

än fartygsägarens intresse i princip faller utom tillbehörskretsen och blir tillbehör till fartyget först om det övertas av fartygsägaren. Erinran om att tillbehör bevarar tillbehörskaraktären. även om det tillfälligt skiljs från far- tyget. är i och för sig obehövlig men bibehålls enligt förslaget med hänsyn till att den har uttrycklig motsvarighet i konventionstexten. Vad slutligen angår reservdelar beror deras tillbehörskaraktär f. n. av om fastighetsrättsliga eller sjörättsliga grundsatser är analogiskt tillämpliga.44 Utredningen antar. att de senare ligger närmast till hands och därmed skulle förslaget. som har förebild i 3% första stycket SjöL. ej heller i den delen innebära något nytt i sak. Att reservdelar under vissa förutsättningar — till vilka ej hör att de förvaras ombord — för närvarande kan intecknas gemensamt med luftfartyg är en annan sak.

Andra stycket slår fast. att vad som gått upp i tillbehörskretsen endast omfattas av rätt till luftfartyget självt och alltså inte kan vara föremål för särskilt rättsanspråk. Detta gäller enligt förslaget inte bara i förhållande till tredje man utan också gentemot fartygsägaren. Det innebär. att om någon till fartygsägaren levererat utrustning av tillbehörskaraktär under ägande- rättsförbehåll så förlorar han sin rätt till utrustningen när denna förenas med fartyget. Det innebär vidare. att resultatet blir detsamma ifall parterna väljer att tillföra fartyget utrustningen genom hyra i stället för köp och att leverantören ej är skyddad ens om hyresförhållandet är allvarligt menat och ingalunda avsett att mynna ut i köp. Förslaget överensstämmer med den relativt hårdhänta regleringen i 5 % SjöL. Men det avviker från 215 JB. som tillåter uthyraren att göra ett seriöst hyresavtal gällande i förhållande till fastighetsägaren; en sådan befogenhet är tydligen relativt innehållslös t.ex. där huvudsaken belastas av panträtt. Även här har utredningen utgått från att sjörättens grundsatser går före fastighetsrättens då det gäller överförd tillämpning i lufträtten och att de på det sättet i själva verket redan är gällande rätt. Det bör tillfogas. att fartygsägaren kan bli crsättningsskyldig för sådan rättsförlust som här avses.

Tredje stycket ger uttryck för synen att tillbehör som överlåts måste skiljas från luftfartyget på ett sådant sätt att fartyget ej längre är försett därmed för att tredje man skall vara bunden att respektera överlåtelsen. Detta stäm- mer med både S% SjöL och 227 JB.

3.1.3 5 kap. Om luftfartygs befälhavare och om tjänsten ombord

6 % Enligt denna paragraf svarar befälhavaren för att föreskrivna fartygshand— lingar frnns ombord.

Förslaget fogar ett nytt andra stycke till paragrafen. Det har förebild i 69% SjöL och hänger samman med att. enligt 4:12 Ufr 7 och 22) lnser- förslaget. utländsk kvarstad resp. utmätning skall antecknas i luftfartygs- registret för att beaktas vid förvärvsinskrivning och inteckning i den mån det är föreskrivet. lngen garanti finns för att den utländska myndigheten underrättar den svenska registermyndigheten.45 Därför ålägger förslaget be- fälhavaren att ofördröjligen göra det och att snarast tillställa registermyn— digheten den utländska myndighetens bevis om åtgärden. Detsamma fö- reslås åligga honom när sådan kvarstad eller utmätning hävts. Underrättelse

till registermyndigheten bör. med hänsyn till dess väsentliga rättsliga be- tydelse. lämnas på snabbast möjliga väg. Detsamma gäller översändandet av den utländska myndighetens bevis.

Befälhavarens skyldigheter enligt förslaget skulle i praktiken kunna upp- fattas som stridande mot fartygsägarens intresse. t.ex. emedan kvarstad och utmätning hindrar nyinteckning. Det är därför ett stöd för befälhavaren om de blir straffsanktionerade (jfr 3.1.6 och 223 BrB). Straffsanktion följer automatiskt av 13:10 LL i nuvarande lydelse. vari utredningen ej föreslår ändring. När dessa skyldigheter sålunda straffsanktioneras. bör motsvarande skyldigheter för befälhavare på skepp likaledes vara straffsanktionerade. Så är det visserligen inte för närvarande men skäl motsvarande dem som för- anleder Straffsanktion i lufträtten kan åberopas också i sjörätten och olika lösningar på de båda snarlika problemen skulle framstå som omotiverade.

Utländsk myndighet kan tänkas ingripa mot svenskt luftfartyg även an- norledes än genom kvarstad. som ju är avsedd att säkerställa exekution av borgenärsanspråk i fartyget. eller genom utmätning. som innefattar sådan exekution. Fartyget kan exempelvis hållas kvar för polisiär eller annan of- fentligrättslig utredning. Utredningens förslag avser emellertid ej att lägga på befälhavaren att underkasta ingreppet en verklig rättslig analys. För hon- om bör det vara nog att underrätta registermyndigheten om ingrepp som betecknas som kvarstad ("arrest"/"saisie conservatoire") eller utmätning ("seizure"/"saisie executoire") eller eljest klan framträder med samma syfte dvs. att säkerställa eller verkställa realisation av betalningsanspråk i fartyget. Den rättsliga prövning som någon gång kan visa sig behövlig måste an- komma på registermyndigheten själv.

3.1.4 9 kap. Ont befordran med luftfartyg 28 %

Som framgår av avsnitten 2.8 och 3.14 föreslår utredningen. att handlägg- ningen i första instans av lufträttsmål förläggs till vissa tingsrätter och att bestämmelser om forum tas upp i en särskild lag. Detta kräver redaktionell ändring i 9 kap. 28% LL. eftersom det här finns en särskild konventions- betingad bestämmelse om forum i vissa mål som rör befordran med luft- fartyg. Som även framgår under 314 måste hänvisning göras till denna bestämmelse också i den föreslagna lagen om domstol i lufträttsmål. Om det inte finns lufträttsdomstol i den ort. som utpekas enligt de föreslagna reglerna. bör den lufträttsdomstol som är i geografisk mening närmast den orten vara behörig.

Någon särskild regel med avseende på handläggningen av lufträttsmål som anhängiggjorts före ikraftträdandet behövs inte i LLförslaget. eftersom en sådan tagits upp i övergångsbestämmelserna till förslaget till lag om domstol i lufträttsmål.

% Annorlunda i sjörät— ten; jfr 244 % första stycket 1 SjöL.

3.1.5 11 kap. Om _Httgr'äddningstiänst och bärgning samt om under- sökning av luftfartsolvckor

4%

I denna paragraf finns för närvarande en bestämmelse om att luftpant- rätt ej är förenad meds. k. surrogationsrätt. Denna bestämmelse för förslaget till 6% medan här i stället tas upp regler om ansvarsförhållandena då en borgenär har luftpanträtt i fler än ett objekt. t. ex. i luftfartyg och dess last efter gemensam bärgning för vilken fartygsägaren och lastägaren är gemensamt ersättningsskyldiga. Förslaget har förebild i 255% SjöL och ger uttryck för vad som får anses vara allmän grundsats i lösörepanträtten.

Första stycket uttrycker principen att varje pant svarar för pantfordringens fulla belopp så att borgenären kan söka betalning ur den pant han föredrar. Det är alltså fråga om ett primärt solidariskt pantansvar.

Andra stycket reglerar regressomgångens ansvar. som är delat. Utgångs- punkten är här den att varje pant slutligt skall bära vad som belöper på den. räknat efter det inbördes förhållandet mellan panternas resp. värden vid tiden för panträttens uppkomst. Om sålunda. i det nyssnämnda bärg- ningsfallet. borgenären skulle söka ut mer av sin bärgarlön ur lasten än som slutligen skall bäras av denna. inträder lastägaren enligt förslaget i borgenärens panträtt i fartyget för sitt krav mot fartygsägaren på återbetalning av överskottet. Regresskravet förstärks alltså med succession i luftpanträtten.

Förslaget löser också ett visserligen rätt teoretiskt följdproblem. Det kan tänkas. att med bärgarlönekravet. riktat mot både fartyg och last. konkurrerar ett krav på ersättning för kostnader för att bevara lasten vid ett tidigare tillfälle. ett krav som enligt 3 % andra stycket är förenat med sämre prioriterad luftpanträtt i lasten (men alltså ej i fartyget). Det kan också tänkas. att lasten. efter den överskottsbetalning för bärgarlön som den fått vidkännas. inte förslår till betalning av den sämre panträtten. Då inträder denne pant— borgenär enligt förslaget i lastägarens ställe och med företräde framför denne i den förre borgenärens panträtt i fartyget och kompenseras därigenom för den brist i lastens pantvärde som eljest skulle ha drabbat honom. Därigenom blir han dock inte bättre ställd än om lasten inte fått vidkännas någon överskottsbetalning av bärgarlön. Ty succession i bärgarens panträtt i luft- fartyget förutsätter sådan överskottsbetalning.

S%

I denna paragraf regleras för närvarande verkan på luftpanträtt av exekutiv försäljning av fartyg eller last resp. av utlossning av last. Regler därom tar lörslaget upp i 7 %. Här föreslås i stället motsvarighet till 256% SjöL.

Förslaget innebär. att luftpanträtt består även när pantfordringen överlåts eller tas i anspråk genom utmätning eller annorledes övergår till ny borgenär. Satsen kunde väl härledas ur 3% FRL men eftersom frågan uttryckligen reglerats i SjöL. har utredningen funnit sig böra göra på samma sätt i LL. Att införsel ej nämnts särskilt i förslaget. till skillnad från vad fallet är i SjöL och i FRL. beror på att lönefordran ej är förenad med luftpanträtt.46

Denna paragraf reglerar för närvarande preskription av luftpanträtt. Förslaget för över dessa föreskrifter till 8 % och tar i stället här upp den bestämmelse som i samband med 1973 års sjölagsändringar infördes i 4 % och som ställer luftpantborgenären utan s.k. surrogationsrätt. Enligt 54% FAL frånkänns han dessutom ställning som medförsäkrad (förmånstagare). Utredningen vill i dessa stycken hänvisa till prop. 1973142 5. 288—290. 374 och 378.

Utredningen har övervägt att efter förebild av 257 % SjöL föreslå en regel om att den betalningsrätt som är förenad med retentionsrätt för bärgare enligt 3% tredje stycket även skall kunna göras gällande i surrogat som trätt i stället för den kvarhållna egendomen. En sådan uttrycklig reglering får emellertid anses obehövlig. eftersom surrogation vid retentionsrätt redan godtas i praxis.47 Utredningen erinrar om att det inte heller för motsvarande retentionsrätt i 232% SjöL har ansetts nödvändigt med någon uttrycklig regel om surrogationsrätt.48 Regeln i 257% SjöL avser för övrigt en annan retentionsrätt. nämligen sådan som säkrar vederlag för bl. a. reparation av fartyg.

7%

Denna paragraf inleder för närvarande kapitlets bestämmelser om under- sökning av luftfartsolyckor. Paragrafens föreskrifter förs enligt förslaget över till.9 % för att ge plats åt bestämmelser om verkan på luftpanträtt av exekutiv försäljning och utlämning av last. Rubriken före nuvarande 7 % skall därför flyttas till närmast före den föreslagna 9 %. Förslaget i 7% har motsvarighet i gällande S% samt förebild i 249 och 253 %% SjöL.

ljörsta stycket reglerar förslaget verkan på luftpanträtt av exekutiv för- säljning av luftfartyg eller last på ett sätt som i sak motsvarar gällande rätt. Exekutiv försäljning skall utplåna luftpanträtten sedan köpeskillingen erlagts. förutsatt att försäljningen blir bestående. Det betyder. att rättsverkan av försäljning av luftfartyg normalt inträder då den vinner laga kraft. Last säljs emellertid av utmätningsman och detsamma skall enligt utredningens förslag till ändring i LfL gälla oregistrerade luftfartyg. Eftersom utmätnings- mans försäljning inte vinner laga kraft utan enligt 200% UL kan angripas utan någon frist. har förslaget inte — lika litet som den sjörättsliga förebilden - kunnat knytas till lagakraftvunnen försäljning.49 Exekutiv försäljning av andel i eller vad som enligt 2:4 lnserförslaget betecknas villkorlig äganderätt till luftfartyg påverkar ej luftpanträtt i fartyget.

Förslaget är i första hand avsett att tillämpas på exekutiv försäljning i Sverige. 1 vad mån motsvarande verkan här i riket skall tilläggas exekutiv försäljning som företagits utomlands blir framdeles som hittills en fråga för rättstillämpningen. Därvid får gängse grundsatser och. såvitt rör luft- fartyg. inskrivningskonventionens speciella regler50 i ämnet iakttas.

Den i sjörätten” för fartygsförsäljning erkända grundsatsen att fanyget skall ha befunnit sig inom exekutionsstatens jurisdiktionsområde vid för- säljningstillfallet kan synas naturlig nog även för lufträttens del men fram- träder ej i inskrivningskonventionen. varför det är osäkert om den är allmänt erkänd. På säkrare mark står man då det gäller krav att exekutionsstatens

47Jfr NJA 1942 5.575 och prop. 1973142 5. 288.

43 Jfr SOU 1970:74 s. 129.

49 Jfr emellertid lagbered- ningens förslag till ny ut- sökningsbalk (19:27).

”Se art. V11 och Vlll.

51 Jfr 249% tredje stycket SjöL.

52 Jfr bl. a. 9:20 LL.

53 Se dåvarande 280 % SjöL. Jfr t. ex. 65 och 67 %% SjöL (nuvarande lydelse) med 5:3 LL.

54 Se NJA 11 1955 s. 199.

55 Se prop. 1973142 5. 341.

egen lagstiftning skall ha iakttagits för att försäljningen skall erkännas. Detta krav har stöd i inskrivningskonventionens art. Vll (1) och Vlll. Och det är naturligt. för att inte säga självklart att hävda det också i förhållande till exekutionsstater som ej tillträtt konventionen. Såvitt man är bunden av inskrivningskonventionen skall enligt nyssnämnda art. Vlll detta fördrags egna föreskrifter rörande exekutiv försäljning åtminstone i princip ha iakt- tagits. Men försummelse därvidlag kan ej utan vidare åberopas för att un- derkänna försäljningen. Verkan av vissa försummelser — t.ex. av konven- tionens föreskrifter om förhandsunderrättelser i viss ordning till rättsägare — skall nämligen enligt att. Vll (3) bedömas enligt exekutionsstatens egen lag. låt vara att skadelidande rättsägare förbehållits rätt att vinna ogiltig— förklaring av försäljningen på talan som anhängiggjorts inom sex månader.

1 andra stycket regleras verkan av att last. vari luftpanträtt gäller. lämnas ut. Principen är enligt förslaget att panträtten upphör med utlämningen. Borgenärens rätt skyddas enligt 3 % tredje stycket mot detta genom att godset ej utan hans samtycke får lämnas ut ("ej av ägaren tagas i besittning”) innan hans fordran infriats eller säkerhet ställts. Lämnas gods. som häftar för luftpanträtt. ut i strid med denna föreskrift. ådrar sig mottagaren enligt förslaget personligt ansvar för betalning av vad borgenären till följd av ut- lämningen ej kunnat få ut av godset. inte som för närvarande för he- la pantfordringen. Till detta fogar förslaget så en för LL ny sanktion mot oberättigad utlämning av gods. Denna sanktion riktar sig mot fraktförarens olika medhjälpare i och utom besättningen. vanligen betecknade som "hans folk".52 Den medhjälpare som lämnar ut godset skall. förutsatt att han ej var i god tro. också svara för betalning som borgenären till följd av ut- lämningen ej kunnat få ut av godset. Förslaget bryter med den ståndpunkt som intogs vid 1955 års lufträttslagstiftning. då man avstod från att efterbilda den då gällande sjörättsliga regleringen53 med dylik sanktion mot fartygets befälhavare. Ståndpunkten motiverades då med att luftfanygs befälhavare ej stod i sådant kontraktsliknande förhållande till borgenären som befal- havare på sjögående fartyg och att sanktionen för lufträttens del alltså skulle helt höra hemma i den utomobligatoriska skadeståndsrätten.54 Vid 1973 års sjölagstiftning övergavs emellertid det på befälhavaren koncentrerade utlämningsansvaret till förmån för en ordning som lägger ansvaret på den som verkligen lämnat ut godset. t. ex. en styrman eller en linjeagent.55 Mot denna bakgrund har utredningen ansett det berättigat att ansvaret regleras på motsvarande sätt i lufträtten.

8%

Denna paragraf innehåller för närvarande vissa bestämmelser om under- sökningskommission. vilka enligt förslaget förs över till 10 %. Härtas istället upp de bestämmelser om preskription av luftpanträtt som nu står i 6 %. Därvid föreslås endast den ändringen att anmälan av panträttsanspråk skall ske. inte hos inskrivningsdomaren för anteckning i inskrivningsboken för luftfartyg utan hos registermyndigheten för anteckning i luftfartygsregistret. 1 övrigt underkastas bestämmelserna viss redaktionell bearbetning.

Till dessa paragrafer. av vilka 14 och 15 %% för närvarande saknar mot- svarighet i kapitlet. för förslaget utan ändring över de föreskrifter som nu står i 7—13 %% Närmast före 9 % sätts in den rubrik. "Undersökning av luft— fartsolyckor". som nu står före 7 %.

3.1.6 13 kap. Ansvarsbestämme/ser 10%

I denna paragraf föreskrivs straff av dagsböter för den som i annat avseende än som särskilt reglerats i kapitlets föregående paragrafer försum- mar åliggande enligt bl. a. 2 kap. Sådant straff föreskrivs också för den som bryter mot de föreskrifter i 11:13 LL som i princip förbjudet. att vad som anträffas på haveriplats rubbas utan myndighets tillstånd. och ålägger den som tillvaratagit egendom på platsen att anmäla detta för myndighet.

Med utredningsförslagets övervägande privaträttsliga inriktning av 2 kap. LL. som bl. a. innebär att flertalet skyldigheter rörande registrering av luft- fartyg samt anmälan om nyttjanderätt sanktioneras med vite. kommer en- dast bestämmelserna i 21—23 %% att kunna sanktioneras genom straff på samma sätt som enligt nuvarande ordning. Det rör sig alltså om vissa skyl- digheter med avseende på nationalitets- och registreringsbevis samt märk- ning (21—23 %%). Utredningen föreslår härav föranledda jämkningar iförsla stycket av förevarande paragraf.

Paragrafens första stycke föreskriver redan nu straff av dagsböter för be- fälhavare som försummar skyldighet vilken är föreskriven i 5 kap. LL. Sådant straff kommer följaktligen att kunna ådömas honom för försummelse att underrätta registermyndigheten rörande utländsk kvarstad eller utmätning (jfr 516 LLförslaget och 3.1.3 ovan).

1 (Intl/'(] stycket föreslår utredningen. som en följd av förslagets omdis- ponering av vissa paragrafer i 11 kap.. att hänvisningen till 11:13 ändras till att avse 11:15.

3.1.7 14 kap. Vissa bestämmelser om lagens tillämpning 1 %

I denna paragraf ges regeringen. alternativt luftfartsverket. bemyndigande att från tillämpningen av 2—8 kap. undanta vissa luftfartyg. nämligen sådana som förs obemannade eller utan motordrift eller som eljest är av särskild beskaffenhet. För luftfartyg som sålunda undantagits från lagens reglering kan i samma ordning utfärdas särskilda föreskrifter. Detsamma gälleri fråga om sådana. för rörelse i luften inrättade föremål som ej utgör luftfartyg.56

Utredningen har visserligen format förslaget till 2:24 så att dess första stycke skall erbjuda en tjänlig utgångspunkt för att i praktiken bestämma vad som utgör luftfartyg. Men någon formlig legaldefrnition av begreppet innefattar förslaget inte. Därför är föreskrifter av den innebörd som fö- revarande paragraf har behövliga även i fortsättningen.

1 ett avseende kan man emellertid framdeles ej tolerera undantag på ad-

56Jfr NJA 11 19575. 195—196.

ministrativ väg från Iagregleringen och det är till den del denna rör rätt till luftfartyg. Det är nödvändigt för rättssäkerheten — såväl omsättningen av luftfartyg som dess utnyttjande för kreditsäkerhetsändamål — att vad som för en insiktsfull iakttagare framträder som luftfartyg också lyder de privaträttsliga regler som enligt utredningsförslaget skall gälla för sådan egendom. De undantag från registreringsreglerna som utredningen föreslagit i 212 LL jävar inte detta.

Följaktligen menar utredningen. att intet undantag bör kunna göras från 2 kap. med stöd av förevarande paragraf. Ty registreringen lägger grunden för privaträttslig inskrivning. 1 den mån undantag är påkallat får det göras i lagen själv. Utredningen har kommit till att sådant undantag bör göras endast för luftfartyg. som är för små för att föras bemannade. medan intet undantag synes påkallat för t. ex. glidflygplan eller luftfartyg av särskild beskaffenhet; ett i lagen infört undantag bör enligt utredningens mening avse också 11 kap. som reglerar luftpanträtt i luftfartyg. De små luftfartygen kan lämpligen lämnas utanför både registrering och inskrivning. Lagregler om bärgning. luftpanträtt och undersökning av luftfartsolyckor m. m. synes också kunna undvaras för deras del.

Utredningen föreslår i förevarande paragraf ett nyttfo'rsta stycke av in- nebörd att 2 och 11 kap. inte skall vara tillämpliga på modelluftfartyg. drakar och fasta ballonger. 1 det nuvarande första stycket. som enligt utredningens förslag blir andra stycket. begränsas bemyndigandet att göra undantag och meddela särskilda föreskrifter till att avse 3—8 kap. LL.

3 och 4%%

Förevarande paragrafer innehåller för närvarande. dels bemyndigande för regeringen eller. efter delegation. luftfartsverket att utfärda tillämpnings— föreskrifter till LL. dels bemyndigande för regeringen att i ett eller flera hänseenden som avses i lagen sätta annan myndighet i luftfartsverkets ställe.

Ett allmänt bemyndigande att utfärda tillämpningsföreskrifter till LL be- hövs inte vidaregjfr 8:13 RF. Utredningen föreslår att den föreskriften utgår. 1 3% skall i stället enligt utredningsförslaget tas upp den nuvarande fö- reskriften i 4%.

1 4% föreslår utredningen motsvarighet till 355% SjöL. Enligt förslaget skall luftfartsverket. tullverket och polismyndighet biträda registermyndig- heten med att vaka över att regler i lag eller annan författning om registrering och förvärvsinskrivning rörande luftfartyg efterlevs av dem som berörs. För detta ändamål skall myndigheterna enligt förslaget ha tillträde till luft— fartyg. Sådant tillträde kan myndighet med polisiär befogenhet själv bereda sig medan annan myndighet får påkalla behövlig polishandräckning. Vägran att lämna myndighet tillträde till luftfanyg torde kunna beivras enligt 17:13 BrB. Enligt utredningsförslaget skall de övervakande myndigheterna till re— gistermyndigheten rapportera försummelser att efterleva de nämnda reg— lerna. Utredningen erinrar om att luftfartsverket enligt 818 LL får visitera luftfanyg och granska fartygshandlingarna och de handlingar som skall med- föras av dem som tjänstgör på fartyget.

Utredningsförslaget berör ej biträde med övervakning av regler om luft— fartygs märkning. med vilka registermyndigheten nämligen inte skall ha

någon befattning. Den sjörättsliga förebilden behandlar visserligen sådant biträde men det beror på att förordningen ( 1975z929) med vissa bestämmelser om fartygs identifiering57 räknar med registermyndighetens engagemang i sådana stycken.

3. l .8 Övergångsbestammelser

Den föreslagna ordningen för registrering av luftfartyg innebär bl.a. att det nuvarande luftfartsregistret skall sammanföras med inskrivningsboken för luftfartyg till ett gemensamt register. Det nya registret skall således före ikraftträdandet läggas upp genom att samtliga registrerade luftfartyg förs över tillsammans med de uppgifter ur luftfartygsregistret och inskrivnings- boken som det nya registret skall innehålla i fråga om bl. a. aktuella ägare och inteckningar. Erfarenheterna från uppläggningen av de nya sjörättsliga registren tyder på att det är vanskligt att förutsäga hur lång tid upplägg- ningsarbetet kommer att ta. Det bör därför lämnas åt regeringen att be- stämma dagen för ikraftträdandet. Bestämmelser om ikraftträdande och om överföring av registrerade luftfartyg har tagits upp i punkterna ] och 2. 1 punkt ] tas dessutom upp en allmän regel om att hänvisning i lag eller annan författning till bestämmelse som ersatts genom ny bestämmelse i stället skall avse den bestämmelsen.

De frister för olika anmälningar som förslaget föreskriver i fråga om re- gistrering (jfr 2:5. 8 och 10) bör inte i något fall räknas från dag före ikraft- trädandet. Bestämmelse om detta har tagits upp i punkt 3.

Anteckning om gällande upplåtelse av nyttjanderätt till luftfanyg. som finns i luftfartygsregistret vid ikraftträdandet. bör föras över till det nya registret även om upplåtelsen skett för kortare tid än som föreskrivs i 2:10 LLförslaget. Har upplåtelse skett före ikraftträdandet bör upplåtelsen få an- mälas för anteckning i det nya registret även om förutsättningar för detta saknas enligt de nya bestämmelserna. såvida de tidigare reglernas krav för anteckning är uppfyllda. Bestämmelse om detta har tagits upp i punk! 4.

Luftpanträtt (jfr 11:3—8 LLförslaget). som uppstått före ikraftträdandet. bör enligt allmänna rättsgrundsatser även därefter bedömas enligt äldre rätt. Någon uttrycklig principförklaring i övergångsbestämmelserna av denna in— nebörd torde inte behövas (jfr 3.271). Dessa grundsatser bör gälla bl. a. i fråga om de nya moment i form av oaktsamhetsansvar som tagits upp i 11 kap. 7% andra stycket LLförslaget när det gäller utlämning av gods utan borgenärens tillstånd.

Bestämmelserna i 1114 i LLförslaget. som behandlar ansvarsförhållandena när en borgenär har luftpanträtt i flera objekt för samma fordran. t. ex. i både fanyg och last. är visserligen nya. men får anses ge uttryck för redan erkända. i 255% SjöL uttryckta grundsatser (jfr 3.1.5). Någon övergångs- bestämmelse i detta hänseende torde därför inte behövas. Ej heller i övrigt synes några övergångsbestämmelser behövas i fråga om luftpanträtt. 57 Jfr i första hand 2 kap.

58 Jfr 2:11 LLförslaget,

59 Jfr bl, a. art 1 och lli inskrivningskonventio- nen. I såväl litteraturen som i lag (se lagen 1934:68 om verkan av konkurs, som inträffat i Danmark. Finland. Island eller Norge) utpe- kas lagen på fartygets hemort som sakrättssta- tut. Detta synes bottnai föreställningen att luft— fartyg. liksom sjögående fartyg. har hemon i rättslig mening. Så är dock inte fallet.

3.2. Förslaget till lag om inskrivning av rätt till luftfartyg

3 . 2. 1 Redigeringen

Inserförslaget är uppdelat på fem kapitel. Det första är rubricerat "ln- ledande bestämmelser". Det andra har rubriken ”Om inskrivning av förvärv av luftfanyg” och innehåller två avsnitt. av vilka det ena rör "lnskrivning" och det andra ”Verkan av inskrivning". Det tredje kapitlet innehåller regler "Om luftfartygshypotek” i sex avsnitt. rubricerade "Upplåtelse av panträtt på grund av inteckning". ”Panträttens innebörd". "Panträttsupplåtelse i vis- sa fall". ”Ägarhypotekets innebörd". "lntecknings företräde" och "Vissa bestämmelser om intecknings och pantbrevs giltighet". Det fjärde kapitlet innehåller. under rubriken "Om förfarandet i inskrivningsärenden". ett av- snitt med "Allmänna bestämmelser". ett om "lnskrivning av förvärv" och ett om ”lnteckning". Det femte kapitlet har rubriken "Särskilda bestäm- melser". Det består av ett avsnitt om "Statsansvar för vissa rättsförluster m. m." och ett om "Underrättelser till registermyndigheten".

Lagförslaget har. liksom flertalet rubriker. förebild i SjöLs inskrivnings- rättsliga regler. Förslaget innefattar en fullständigt ny Inser. Utredningen redovisar därför inte någon parallell text med nuvarande lydelse jämte för- slaget. Ej heller kommer utredningen i det följande att systematiskt uppehålla sig mer vid nuvarande rättsregler än som redan skett i den allmänna moti— veringen.

3.2.2 1 kap. Inledande bestämmelser 1 s

I denna paragraf regleras ilförsta stycket lagens tillämpningsområde. Lagen skall enligt förslaget tillämpas. dels på luftfartyg som är införda i luftfar- tygsregistret vare sig de är registreringspliktiga eller ej. dels på luftfartyg som enligt 2:2 LLförslaget skall vara införda i luftfartygsregistret men ännu inte registrerats där. dels på luftfartyg som. enligt regeringens medgivande med stöd av 2:2 LLförslaget. får införas i luftfartygsregistret men ännu inte registrerats där. Att luftfartyg införts i bihanget till luftfartygsregistret58 med- för i och för sig ej att lagen blir tillämplig. Men fartyget kan ju dessutom vara registreringspliktigt eller registreringsberättigat enligt 2:2 LLförslaget (jfr 3.1.2).

Förslaget innefattar ingen reglering av svensk lags tillämplighet som sådan. Men eftersom registrering och inskrivning är allmänt erkända. avgörande anknytningsmoment vid lagval.59 leder förslaget till att svensk rätt i stor utsträckning blir tillämplig i sådana frågor som förslaget reglerar. Det gäller främst det s.k. sakrättsstatutet för sådana luftfartyg som förslaget avser. dvs. den lag som bestämmer bl.a. verkan i förhållande till tredje man av anspråk på rätt till egendomen.

I andra stycket föreskrivs. att bestämmelserna rörande luftfartyg i första stycket (om lagförslagets tillämplighet). i 2 kap. (om förvärvsinskrivning och verkan därav) samt i 5 kap. (om vissa ersättningsmål m. m.) skall ha motsvarande tillämpning på andel i luftfartyg och att detsamma skall gälla bestämmelserna i 4 kap. rörande förfarandet vid förvärvsinskrivning m. m.

Paragrafen har i denna del förebild i 13 % andra stycket SjöL. Att paragrafen inte hänvisar till hypoteksreglerna i 3 kap.. beror på att andelsinteckning ej tillåts enligt förslaget.

2%

Denna paragraftar enligt förslaget upp hänvisningar. iförsla stycket till reg- lerna i LLförslaget om tillbehör till och luftpanträtt i luftfartyg och i andra stycket till KonvL. Utredningen har ansett en sådan erinran motiverad i en lag som reglerar rätt till luftfartyg. Dessutom följer av KonvL. att in- skrivning av inteckningstyp i vissa fall skall företas på grund av rättig- hetsinskrivning i främmande register.

3.2.3 2 kap. Om inskrivning av Ifö/vänt av luftfartyg 1 %

Denna paragraf. som har förebild i 13 % första stycket SjöL. inleder kapitlets regler om inskrivning. Här slår förslaget fast principen. att inskrivning av förvärv av luftfartyg sker på grundval av fartygets registrering i luftfar- tygsregistret. Rättsverkan av förvärvsinskrivning består emellertid enligt 2:9 även efter avregistrering.

2%

I denna paragraf föreskriver förslaget. med förebild i 14% första stycket SjöL. att den som anmäler luftfanyg för registrering enligt LLförslaget där- igenom också anses söka inskrivning av sin rätt till fartyget.

3 och 4 %%

I dessa paragrafer reglerar förslaget inskrivningsplikt och inskrivningsrätt för förvärv av luftfartyg efter förebild av 14 % SjöL. Regleringen gäller. som en följd av 1 kap. 1% andra stycket. också andelsförvärv.

l likhet med skeppsförvärv men till skillnad från fastighetsförvärv är för- värv av luftfartyg hos oss ej underkastade särskilda regler med avseende på form och innehåll. Och utredningen föreslår inte heller några sådana. Den internationella marknadens behov att kunna med bindande verkan träffa snabba köpslut även på distans och under den nationella rättsordning som är närmast att reglera köpet kan sägas resa hinder mot en formalisering av fastighetsrättslig typ. här lika väl som i sjörätten?” Den inskrivnings- rättsliga behandlingen av förvärv av luftfartyg bör därför läggas upp så att den på ett materiellt riktigt sätt återspeglar den internationella marknadens mångfald av förvärv under olika villkor. Det sker enligt förslaget genom att förvärven behandlas som fullbordade eller ofullbordade efter sådan analys av deras verkliga innebörd som är möjlig.

Som ofullbordat räknar förslaget varje förvärv vilket överlåtaren ännu kan bringa om intet genom att åberopa äganderättsförbehåll. återtagan- devillkor. återköpsrätt. hävningsrätt eller annan sådan avtalsenlig befogenhet

60 Jfr prop. 1973:42 s. 128 och 232.

f” Jfr prop. 1973142 5. 243 f.

62 Jfr prop. l973:42 s. 232.

63 Det är en annan sak att förvärvsgrunden kan- ske kan angripas. t. ex. genom klander av bodel- ning.

64 Jfr 218 LLförslaget. 65.111 2021 JB.

att bringa avtalet att upphöra så att fartyget förblir hans egendom; ägan- derättsförbehållet är den legala utgångsmodellen men hävningsrätten är i praktiken ojämförligt viktigast. Hit hör även säkerhetsköp.bl som ju brukar innefatta återköpsrätt för säljaren. Huruvida avtalet ger sig ut för att lägga äganderätten till fartyget i förvärvarens hand eller inte är i och för sig ej avgörande. Det är slutresultatet av att överlåtaren utövar viss avtalsenlig befogenhet som räknas. vare sig det formellt sett är så att fartyget förblir överlåtarens egendom eller återgår till honom efter att ha varit förvärvarens. Och det är väsentligt att det är fråga om en överlåtaren tillkommande be- fogenhet. 1 vad mån förvänta/'en på sin sida kan — t.ex. genom hävning på grund av brist i utfästa fartygsprestanda — bringa förvärvsavtalet till upp- hörande. med motsvarande verkan på frågan vems egendom fartyget därefter skall vara. är utan betydelse för om förvärvet skall anses som fullbordat eller ej. Däremot kan förvärvarens befogenhet i den vägen bli av betydelse för vad som skall ske med företagen inskrivning av hans förvärv. om han gör bruk av befogenheten.

Utredningen vill betona. att köprättslig hävningsrätt för säljare i regel presumeras föreligga intill dess sålt gods avlämnats medan presumtionen är den omvända för tiden därefter.62 Förslaget går ut från denna presumtion.

Det bör ej förbises. att förvärvsavtalets parter kan ha valt att ge sitt mel— lanhavande formen av hyra eller befraktning. Det får emellertid utan hinder därav behandlas som ett förvärvsavtal. om det är åsyftat att det skall mynna ut i ett äganderättsförvärv för hyrestagaren eller befraktaren. Själva formen av hyra eller befraktning får i så fall anses svara mot ett äganderättsförbehåll och det förvärv som mellanhavandet rätteligen innefattar följaktligen be- handlas som ofullbordat. Det är här att märka. att ett hyres- eller befrakt- ningsavtal. som enbart ger hyrestagaren eller befraktaren en rätt (option) att överta fartyget. inte ensamt konstituerar något förvärvsavtal.

Det är endast de förmögenhetsrättsliga singularfången — köp. byte och gåva — som behöver underkastas den analys som här nämnts. Universalfång. såsom förvärv genom arv. bodelning eller bolagsskifte. är alltid fullbordade i inskrivningsrättslig mening.63 Frågan om fullbordan av gåva förekommer i en annan bemärkelse i lagen (1936283) angående vissa utfästelser om gåva. Där är det i stället fråga om i vad mån gåvoutfästelse är bindande för givaren. något som den i regel blir genom att gåvan överlämnas till gåvotagaren.

13 %'första stycket föreskriver förslaget inskrivningsplikt för varje fullbordat förvärv av luftfartyg. som är registreringspliktigt i förvärvarens hand. ln— skrivning skall sökas inom en månad från förvärvet, Förslaget lägger vidare inskrivningsplikt på fullbordat förvärv av luftfartyg. som väl är infört i luft- fartygsregistret men ej är registreringspliktigt i förvärvarens hand. Denna inskrivningsplikt är betingad av att fartyget förblir registrerat. Anmäler för— värvaren det för avregistrering64 innan fristen för inskrivningsansökan — en månad från förvärvet — gått ut. faller inskrivningsplikten givetvis bort.

13 9" andra stycket föreskrivs. att dödsbo ej är skyldigt att söka inskrivning av sitt förvärv från den avlidne med mindre boet överlåter fartyget i sin tur. något som naturligtvis ej hindrar att boet likväl söker inskrivning av sin rätt utan att vara skyldigt därtill. Detta går ytterst tillbaka på fastig— hetsrättslig förebild.65 Att inskrivningsplikt för boet inträder vid överlåtelse. beror på att den som därvid förvärvar fartyget är beroende av boets in-

skrivning för att själv vittna behövlig inskrivning eller avregistrering.66 Det bör uppmärksammas. att det kan tänkas att fartyget ej skall anses vara syenskägt i dödsboets hand.67 även om den avlidne var svensk.” På fas- tighetsrätten som yttersta förebild går också den i och för sig obehövliga erinran tillbaka som i andra stycket görs om att förvärv på grund av bodelning är inskrivningspliktigt endast ifall egendomen förut tillhörde den andra ma- ken,

1 11% första stycket föreskriver förslaget inskrivningsrätt för ofullbordade förvärv av luftfartyg. Liksom den sjörättsliga förebilden utgår förslaget från äganderättsförbehållet som det typiska s. k. suspensiva förvärvsvillkoret me- dan andra villkor med samma verkan — däribland den i praktiken viktigare hävningsrätten på överlåtarens sida — ryms under formuleringen ”villkor. som är att jämställa därmed". Det är förvärvarens ensak om han söker inskrivning för sitt ofullbordade fång av registrerat luftfartyg eller andel däri så länge han inte överlåter sin rätt. lngen frist gäller för hans ansökan. I praktiken torde dock de viktiga rättsverkningar som förslaget knyter till inskrivningen utgöra ett starkt motiv för varje förvärvare av luftfartyg eller andel i sådant fartyg att söka inskrivning utan dröjsmål. Inte minst viktigt torde det i 6 % av förevarande kapitel reglerade s. k. borgenärsskyddet vara.

Det ofullbordade förvärvet skrivs in med anmärkning om att det innefattar ofullbordat fång och utan att överlåtarens inskrivning avförs. Skulle förvärvet ej fullbordas. emedan det villkor varav dess fullbordan beror görs gällande av överlåtaren. skall inskrivningen enligt förslaget avföras på ansökan av överlåtaren eller förvärvaren.

Den som genom ofullbordat fång förvärvat luftfartyg eller andel däri har därigenom vunnit rätt att göra sig till slutlig ägare av fartyget eller andelen genom att fullfölja förvärvet i avtalsenlig ordning. vanligen genom att pres- tera betalning. Denna rätt betecknar förslaget. närmast efter sjörättslig fö- rebild. vil/korlig äganderätt. Det är ett uttryck för att det äganderättsförbehåll eller motsvarande villkor. som betingar förvärvets fullbordan. inte bevarar överlåtaren vid oinskränkt äganderätt till fartyget eller andelen. Överlåtaren är bunden att fullfölja avtalet. mot att förvärvaren presterar vad som åligger denne. och kan inte med rättsordningens stöd förfoga över egen- domen i strid med förvärvsavtalet.69 Mot förvärvarens villkorliga äganderätt svarar en överlåtarens kvardröjande äganderätt. även den villkorlig. som består tills förvärvaren infriar vad som åligger honom och på det sättet beror av samma villkor som förvärvarens rätt.

Vardera parten kan i vanlig ordning förfoga över sin rätt genom överlåtelse. Enligt 451 andra stycket i förslaget skall förvärv på grund av sådan överlåtelse kunna skrivas in på samma sätt som de förvärv vilka gäller själva fartyget eller andelen. Sådant sekundärförvärv kan i sin tur vara fullbordat eller ofullbordat. Det ligger emellertid i sakens natur att det aldrig kan bli fråga om inskrivningsplikt för sekundärförvärv. Detta avser ju självt inte mer än en villkorlig. ej inskrivningspliktig rätt till fartyg eller fartygsandel. Men om sekundärförvärvet är fullbordat. kan fångesmannen inte längre själv fullborda primärförvärvet utan hans inskrivning därav skall avföras.70

Förslaget reglerar alltså hur inskrivning av ofullbordat förvärv av luftfartyg eller andel däri avförs när förvärvet inte fullbordas. emedan det villkor varav dess fullbordan beror ej infrias och därför görs gällande av överlåtaren. Där-

66 Jfr 4:17 lnserförslaget och 2:14 LLförslaget.

67 Jfr NJA 11 1955 s. 1881'.

& Jfr prop. 1973:42 s. 214.

” Överlåtelse av egen- domen till annan skulle sålunda kunna beivras enligt 10:4 BrB. Jfr Beck- man m. 11. s. 495 ff.

70 Jfr prop. 1973142 5. 233,

7' Jfr prop. 1970:20 5. B 559 och NJA 1971 s. 21.

72 Jfr 33% första stycket 4 SjöL och prop. 1975268 5. 30 f.

73 Jfr 19:16 JB.

emot befattar sig förslaget inte. lika litet som den sjörättsliga förebilden. med tekniken för hur inskrivning avförs i andra fall. Att inskrivning av fullbordat förvärv i princip endast kan avföras på grund av lagakraftägande dom som fastställer att förvärvarens rätt inte består och därför undanröjer inskrivningen. torde då följa av en inom fastighetsrätten utvecklad grund- sats.” Detsamma gäller. ifall inskrivet förvärv — fullbordat eller ej — skulle återgå såsom ogiltigt. Däremot är det eljest motiverat att låta den i 4% första stycket av förslaget föreskrivna ordningen vinna viss analogisk till— lämpning utom det område för vilket den är skriven. Om sålunda. medan förvärvet ännu är ofullbordat. förvärvaren på sin sida skulle häva fånget. borde det i och för sig låta sig göra att avföra hans inskrivning utan att kräva undanröjande genom lagakraftvunnen dom. I varje fall kan en sådan åtgärd inte vålla men för annan rättsägare. Sakrättsliga förfoganden som förvärvaren medverkat till före hävningen — t. ex. panträttsupplåtelse — rub- bas varken av hävningen eller av att inskrivningen avförs. Och förvärvs— avtalets parter kan eljest frestas att spara utgifterna för en låt vara formell rättegång genom att arrangera hävning på överlåtarens sida. Särskilda regler om att inskrivning skall avföras på parts begäran också i dylika fall behövs enligt utredningens mening ej'. sådana regler skulle i så fall få omfatta även förvärvarens hävning av fullbordade förvärv. I stället räknar utredningen med att detta spörsmål får ett praktiskt svar i rättstillämpningen. i lufträtten såväl som i sjörätten.

När det gäller förvärv av luftfartyg. som ej är registreringspliktigt. bör även en inskrivning av fullbordat förvärv kunna avföras utan undanröjande dom. Ty om alltså förvärvaren på sin sida häver köpet. exempelvis på grund av köprättslig brist i leveransen. och därigenom avstår från sin rätt till fartyget. så råder överlåtaren därefter såsom ägare över fartygets regi— strering; att inteckningsborgenärs samtycke kan behövas till avregistrering är en annan sak. Överlåtaren kan följaktligen låta avregistrera fartyget. va— rigenom även förvärvarens inskrivning avförs. och därefter låta registrera det på nytt i eget namn. Samma resultat bör då enligt utredningens mening med fördel kunna åstadkommas genom det mindre ingreppet: att utan om- gång helt enkelt avföra förvärvarens inskrivning och därigenom återställa överlåtarens ursprungliga inskrivning. Överlåtarens befogenhet att utverka sådan inskrivningsteknisk åtgärd bör nämligen rymmas i hans vidare be- fogenhet att låta av- och nyregistrera fartyget. Till fördelarna höratt inteck nat luftfartyg i så fall icke behöver nyintecknas för att bevara inteckningsbor- genärs rätt. Ej heller uppstår komplikationer med påförda anteckningar. t. ex. om utmätning. vilka eljest ånyo måste påföras fartyget när detta senare nyregistreras. Att överlåtarens rätt i regel är eller har varit inskriven. följer av att hela fångeskedjan skall skrivas in enligt 4 kap. 17 % första stycket.72

S%

Med denna paragraf. som har förebild i 18 % SjöL.73 inleder förslaget kapitlets regler om rättsverkan av inskrivning.

Första stycket kompletterar 2:4 LLförslaget och uttrycker principen att förvärvsinskrivning ej. lika litet som registrering. hindrar att det prövas huruvida den egendom som är föremål för inskrivningen verkligen utgör

luftfartyg. Det är varken genom registrering eller förvärvsinskrivning slutligt avgjort hur det förhåller sig med detta. Frågan kan tas upp antingen av registermyndigheten. t.o.m. självmant. eller av någon med rättsanspråk på egendomen. Detta gäller oberoende av om det är fartyget. andel däri eller rätt därtill som det inskrivna förvärvet avser.

! andra stycket lägger förslaget ned den hos oss gängse inskrivningsrättsliga grundsatsen att förvärvsinskrivning inte hindrar att det prövas huruvida det inskrivna förvärvet är giltigt och kan göras gällande eller huruvida in- skrivningen eljest kränker någons rätt. Denna grundsats måste. här liksom i sjörätten. gälla även då förvärvet självt konstituerar avregistreringsgrund och för den skull inte blir inskrivet.74 Detta är fallet då luftfartyg på grund av förvärvet kommit till minst hälftendelen i utländsk hand75 eller eljest av ny ägare anmäls för avregistrering enligt 2 kap. 7% 6 LLförslaget76 utan föregående inskrivning. Utredningsförslaget har avfattats med tanke på det- ta.

Ehuru huvudregeln alltså är att inskrivning ej konstituerar materiell rätt. följer viktiga undantag av förslagets 6. 7 och 9 %%. som reglerar sakrättsskydd för förvärv av luftfartyg m.m.

6%

I denna paragraf reglerar förslaget. med förebild i 19% SjöL. det praktiskt och rättssystematiskt viktiga s. k. borgenärsskyddet för förvärv av luftfartyg. varmed enligt 1:1 och 2:4 likställs förvärv av andel i luftfartyg och villkorlig rätt till sådan egendom. Det är här fråga om förmögenhetsrättsliga singu- larfång — köp. byte och gåva — men ej om universalfång såsom arv eller bolagsskifte. Förslaget lagfäster den s. k. inskrivningsprincipen enligt vilken borgenärsskyddet knyts till förvärvsinskrivningen. räknat från ansöknings- tillfället. i stället för den s. k. traditionsprincipen enligt vilken skyddet knyts till förvärvarens besittningstagande av egendomen. Detta innebär. att så länge inskrivning inte sökts för förvärv på grund av överlåtelse så gäller överlåtelsen inte mot ("iver/ätai'ens borgenärer. Dessa kan utan hinder av överlåtelsen och oavsett om de känner till denna eller ej — och alltså även om förvärvaren tagit fartyget i besittning — ta den överlåtna egendomen i anspråk för fordringar mot överlåtaren. De kan alltså intill dess förvärvs- inskrivning sökts — och ansökan anses rättsligen gjord först då den in- skrivningsdag löpt ut till vilken den hänförs77 — vinna kvarstad på eller utmätning av egendomen hos överlåtaren eller försätta denne i konkurs med verkan att egendomen dras in i konkursen. Att kvarstad på egendomen liksom överlåtarens konkurs bevarar egendomen som en överlåtarens till— gång. finner uttryck i förslagets 4:17 första stycket 7.

Sedan inskrivning sökts. kan egendomen inte vidare tas i anspråk hos överlåtaren på detta sätt. Det betyder dock ej. att den skulle vara helt oåt- komlig för fordran mot överlåtaren. lnskrivningsansökningen ger nämligen inte förvärvaren företräde framför den som redan vunnit kvarstad på eller utmätning av egendomen. ej heller bereder den förvärvaren skydd mot över- låtarens borgenärer i dennes dessförinnan beslutade konkurs.78 Och borgenär. som kan åberopa pant- eller retentionsrätt för sin fordran. är oberoende av i vems hand egendomen är och därför också oberoende av inskrivnings—

74 Jfr förslagets 9 % och 22 .5 SjöL.

75 Jfr 2:2 och 8 LLförsla- get.

76 Jfr 2:9 lnserförslaget.

77 Jfr prop. 1973342 s. 554 samt 4:2 lnserförslaget.

78 Jfr prop. 1973:42 s. 554 f och 614 f. Se vida- re vid 7 % och 4:17 lnserförslaget.

79 Jfr prop. 1973142 5. 245.

30 Jfr prop. ]973Z42 s. 546.

8' Se 3:2.

82 Jfr prop. 1973142 5. 277.

33 1 den norska sjölagens & 24 finns en liknande företrädesregel uttryckli— gen föreskriven.

84[ förvärvarens konkurs har förvaltaren otvivelak- tigt befogenhet att tillva- rata borgenärernas rätt genom att söka inskriv- ning för förvärvarens fång. Motsvarande befo- genhet saknar exeku- tionsmyndigheten. Men enligt lagberedningens förslag till ny utsök- ningsbalk 5:30 (SOU 1973:22) skall kronofog- demyndigheten kunna på det sättet bevaka gälde- närens rätt mot tredje man.

förhållandena. Med inskrivning likställer förslagets 9; tredje stycket av- registrering med anledning av förvärv så att även 1. ex. utlännings köp av svenskt luftfartyg kan vinna borgenärsskydd under den svenska rättsord— ningen. Förslaget undantar uttryckligen pant— och retentionsfordringar och förstår här med pantlordran även sådan som är förenad med luftpanträtt. Intet undantag görs däremot för förvärv genom exekutiv försäljning. Det ligger nämligen i sakens natur att förvärv i denna ordning — som ju är upplagd för att borgenärerna skall komma till sin rätt — inte skall behöva skyddas mot dessa samma borgenärer genom inskrivning eller på annat sätt.79 Ett annat undantag. som ligger i sakens natur. möter i fråga om icke-kommersiella statsfartyg. som ej omfattas av reglerna om registrering och inskrivning. Allmänna lösörerättsliga grundsatser måste då tillämpas på statens förvärv av dylikt luftfartyg.80 Förslaget tar inte ställning till i vad mån förvärvarens borgenärer är be- roende av hans inskrivning för att kunna ta egendomen i anspråk för sitta krav mot honom. Av grunderna för den sjörättsliga regleringen av förvär— vares rätt att upplåta panträtt i skeppsegendom — en reglering som förslaget efterbildar för lufträttens dell” — framgår att lagstiftaren förutsatt att inträdet av sakrättsskydd för förvärv av skeppsegendom skall skilja överlåtarens och förvärvarens borgenärer åt så att de senare inte dessförinnan kan göra gäl— lande rätt till egendomen.82 Med en sådan gränsdragning. i och för sig moti- verad av ordning och reda i sakrättssammanhang. bör det emellertid enligt utredningens mening inte vara oförenligt att förvärvarens borgenärer får realisera fordran mot förvärvaren i egendomen under förbehåll för det fö- reträde som tills vidare tillkommer borgenärsanspråk på överlåtarens sida och på det sättet i själva verket hålla sig just till förvärvarens rätt till egen- domen.83 En sådan realisation kan då fortgå så länge intet borgenärsanspråk gör sig gällande på överlåtarens sida. Men ifall exempelvis överlåtaren försätts i konkurs innan förvärvaren sökt inskrivning. måste en dessförinnan inledd exekution för fordran mot förvärvaren brytas för att egendomen skall ingå i överlåtarens konkurs. Risken för dylik konkurrens kan f. ö. lörvärvarens borgenärer motverka genom att förmå förvärvaren att söka inskrivning.84 Som redan framgått omfattar regleringen av borgenärsskyddet även för— värv på grund av vidareöverlåtelse av den rätt ett ofullbordat förvärv av luftfartyg m.m. ger upphov till. Utgångsläget kan t. ex. vara det att A sålt ett luftfartyg till B på avbetalning under äganderättsförbehåll eller bevarad hävningsrätt tills köpeskillingen betalts. Om då vardera parten vidareöver- låter sin rätt till fartyget eller kanske all sin rätt enligt köpekontraktet. om- fattar överlåtelsen både rätt till fartyget och rätt till fordran. Den till vilken A överlåtit sin rätt (A*) har i första hand förvärvat dennes rätt till kon— traktsenlig betalning och först i andra hand befogenheten att vid utebliven betalning häva köpet och återta eller behålla fartyget. Den till vilken B överlåtit sin rätt (B') har i första hand förvärvat dennes rätt till fartyget och i andra hand rätt till återbetalning av delvis erlagd köpeskilling och skadestånd för den händelse köpet hävs på grund av kontraktsbrott av A. Eftersom förslagets 4ä andra stycket berättigar både AI och 131 till in- skrivning och följaktligen till bl.a. borgenärsskydd enligt förevarande pa— ragraf. möter Spörsmålet i vad mån detta skydd kan gälla inte bara de egen- domsförvärv som A' och B' gjort utan också deras resp. fordringsförvärv.

Den allmänna regeln om borgenärsskydd för fordringsförvärv är nedlagd i grunderna för 31 & lagen (1936:81) om skuldebrev och vilar på den s. k. denuntiationsprincipen. som innebär att gäldenären skall underrättas om fordringsöverlåtelse för att överlåtelsen skall kunna göras gällande mot över- låtarens borgenärer. Syftet med detta krav är egentligen inte att tillgodose gäldenärens behov av underrättelse för att veta till vem han skall prestera. Det syftet tillgodoses nämligen genom föreskrift i 29 ;" lagen om skuldebrev. I stället uttrycker denuntiationsprincipen här rättsordningens obenägenhet att erkänna överlåtelseavtalet som tillräckligt för borgenärsskydd. eftersom det skulle inbjuda till missbruk.85 Samma funktion fylls emellertid enligt utredningens mening minst lika väl genom inskrivning i luftfartygsregistret. Det är enligt utredningens mening rimligt att betrakta vartdera sekundär- förvärvet som ett sakrättsligt sett sammanhållet helt så att man inte enbart för behovet av borgenärsskydd tvingas till dubbla tekniker: både inskriv- ningsansökan och denuntiation.86 Både A1 och B] bör därför vara berättigade att åberopa skydd mot resp. överlåtares borgenärer på grund av förvärvs— inskrivning. För den händelse denuntiation likväl blir påkallad för att in- formera B resp. A. bör naturligtvis varken A' eller B' fördenskull vara betagen rättsskydd enligt grunderna för 31 i lagen om skuldebrev.

Om under oförändrade förutsättningar i övrigt Bs köp antas vara ett kontantköp utan äganderättsförbehåll eller bevarad hävningsrätt för A. och alltså vara ett fullbordat förvärv. är läget ett annat både för A1 och för B'. Den senares läge kan lämnas därhän i detta sammanhang. A' har alltjämt i första hand förvärvat ett betalningsanspråk. 1 andra hand omfattar hans förvärv rätt till luftfartyget. ifall B skulle häva köpet och därigenom återföra fartyget till A. Förslagets 4? berättigar emellertid inte A' till inskrivning för förvärvet i den senare delen förrän det blivit en realitet genom att fartyget verkligen återgått till A. Och då kan det vara för sent att vinna borgenärsskydd genom inskrivning. Ty hävningen kan vara utlöst av konkurs för A. t.ex. om denne åtagit sig att sätta fartyget i leveransgillt skick och konkurs- lörvaltningen inte kan eller vill ombesörja det på Bs begäran. lnskrivning står i så fall inte till buds i det skede då den behövs för rättsskydd. Därför bör man enligt utredningens mening här räkna med att A' kan vinna det behövliga borgenärsskyddet enligt allmänna regler. dvs. genom denuntiation till B. Det är motiverat också av att sekundärförvärvet även i detta läge förtjänar att sakrättsligt behandlas som ett sammanhållet helt. Att i så fall förvärvet måste kunna skrivas in utan hinder av överlåtarens konkurs. skall utredningen återkomma till vid 4:17.

7s

I denna paragraf reglerar förslaget godtrosförvärv av luftfartyg på grund av inskrivning eller 5. k. omsättningsskydd. en reglering som till följd av I:] och 2:4 också gäller andelsförvärv och villkorliga förvärv (primära såväl som sekundära). Regleringen har förebild i 20.5 SjöL.

Det lufträttsliga godtrosförvärv som här löreslås har. i likhet med den sjörättsliga förebilden. ersatt det allmänt lösörerättsliga godtroslörvärvet. med dess krav på överlåtarens legitimation genom besittning och förvär- varens besittningstagande i god tro. med överlåtarens inskrivning resp. för-

85 Se NJA 11 l936 5.112 ff. % Jfr i doktrinen Hessler s. 424 f och Karlgren s. 214 f.

37 Jfr 10:4 JB. 38 Jfr Rodhe s. 225 ff.

” Se prop. 1973z42 s. 248. 556f OCh 614 f.

90 Jfr prop. 1973:42 s. 557. En annan uppfatt— ning har visserligen utta- lats av lagberedningen: jfr SOL' l073122 s. 283.

9021Jfr Hessler s. 552 ff.

värvarens inskrivningsansökan och goda tro. Endast förmögenhetsrättsliga singularfång — köp. byte och gåva — hör under regleringen. Universallång faller helt utom bilden.

lvförsta stycket tar förslaget upp huvudregeln. fördelad på två punkter. Den som förvärvat luftfartyg genom överlåtelse från någon som ej var rätt ägare till fartyget. skall likväl kunna göra förvärvet gällande. om överlåtarens åtkomst var inskriven när fartyget överläts och om förvärvaren sökt in— skrivning och därvid varken insett eller bort inse att överlåtaren ej var rätt ägare. Under denna regel hör också det fall att överlåtaren redan frånhänt sig fartyget till annan. s. k. tvesala.87 Regeln skall ha motsvarande tillämp— ning i det fall att överlåtaren väl var rätt ägare men till följd av ett mot honom gällande förvärvsvillkor saknade rätt att förfoga över fartyget genom överlåtelsen.

Av förslagets 9å följer. att anmälan av luftfartyg för avregistrering med anledning av förvärv är likställd med inskrivningsansökan. Även utlänning som förvärvar svenskt luftfartyg kan sålunda vinna omsättningsskydd för förvärvet under den svenska rättsordningen.

Kraven på överlåtarens legitimation på grund av inskrivning måste variera med föremålet för godtrosförvärvet. Omfattar förvärvet hela fartyget. skall överlåtarens inskrivning avse detta. Är det fråga om andelsförvärv. skall han stödja sig på inskrivning som ägare av andelen. Och är det villkorlig rätt som överlåtits. skall hans inskrivning avse den rätten. Skulle det vara fråga om förvärv från flera överlåtare. måste en presumtiv godtrosförvärvare kunna åberopa sig på inskrivning av samtligas fång. Brast det i en av över- låtarnas rätt men ej i övrigas. bör det vara nog för godtrosförvärv att den vars rätt sålunda brast var legitimerad genom inskrivning för sin andel.38 Har rådighetsinskränkning överträtts genom överlåtelsen. måste legitima- tionen för överlåtaren bestå i inskrivning utan anteckning i registret rörande rådighetsinskränkningen. Till dylika anteckningar återkommer utredningen vid 4:17. Redan nu bör emellertid nämnas att luftfartygsregistrets relevanta innehåll enligt förslagets 10% har full publicitetsverkan så att var och en med rättsanspråk på registrerat luftfartyg anses känna till vad registret in- nehåller.

Till de två av förslaget angivna utgångslägena för tänkbart godtrosförvärv — brist i fångesmannens äganderätt resp. i hans rådighet — kan läggas möj- ligheten av analogisk tillämpning av den föreslagna regleringen på samma sätt som den sjörättsliga förebilden förutsätts ha. nämligen för det fall att överlåtarens rådighet var inskränkt genom kvarstad eller skingringsförbud?” Det ligger enligt utredningens mening nära till hands att anlägga samma betraktelsesätt för det fall att rådighetsinskränkningen beror på utntätning.'"_' T_v sadant godtrosförvärv ter sig knappast mindre motiverat än det som allmänna rättsgrundsatser tillåter den vilken i god tro förvärvat och fått i sin besittning annat lösöre som egentligen var utmättfm"

1 andra stycket regleras det fall att bristen i överlåtarens rätt manifesterar sig hos registermyndigheten samma inskrivningsdag som den presumtive godtrosförvärvaren söker inskrivning. Söks samma inskrivningsdag inskriv- ning för konkurrerande (rättsenligt) förvärv eller tas den inskrivningsdagen upp ärende om anteckning i registret av omständighet. varav bristen i över- låtarens förfoganderätt beror. eller om att talan väckts om hävning eller

återgång av förvärv av fartyget eller om bättre rätt till detta. kommer god- trosförvärv inte till stånd. Vid sådan samtidighet kan alltså förvärvets rätts- liga brist ej botas på bekostnad av oklanderlig rätt.

Tredje stycket tar upp ett undantag för förvärv genom exekutiv försäljning. Verkan av sådana förvärv — f. n. troligen underkastade samma regler som godtrosförvärv av lösöre i allmänhet” — regleras i ULförslaget (jfr 3.10).

Utredningen vill till sist erinra om att intet undantag görs för fall av särskilt djupgående brist i överlåtarens rätt. Att överlåtaren t.ex. kommit över fartyget genom rättshandling med omyndig påverkar alltså inte det presumtiva godtrosförvärvet. Förslaget skiljer sig härvidlag. liksom 20å SjöL. från den fastighetsrättsliga regleringen av godtrosförvärv på grund av inskrivning.qz Ej heller räknar förslaget med lösningsrätt för rätt ägare i dessa övervägande kommersiellt betonade sammanhang.93 Denne får. här som i sjörätten. i stället gottgöras av statsmedel för sin förlust. Utredningen återkommer till detta vid 5 kap. (3.2.6).

8.5

I denna paragraf. som har förebild i 21; SjöL och ytterst går tillbaka på 189 och 10 JB. reglerar förslaget processlegitimation på grund av in- skrivning. Förslaget tar i första hand sikte på helt luftfartyg men det gäller. liksom flertalet övriga föreslagna regler om verkan av inskrivning. även andel i och villkorlig äganderätt till sådant fartyg. 1 andra stycket är det visserligen bara fråga om det odelade fartyget men detta kan ju ägas av flera delägare eller av överlåtare och förvärvare i succession.

Enligtlförsta stycket kan talan om bättre rätt till luftfartyg med laga verkan riktas mot den för vars förvärv inskrivning senast beviljats eller sökts. Denna regel underlättar för käranden att finna rätt svarande och ger honom dess- utom möjlighet att skaffa sig företräde framför svarandens successorer i äganderätten. Har svaranden redan överlåtit fartyget men hans successor alltså ej sökt inskrivning. får den senare enligt förslaget ställning i rättegången som om överlåtelsen ägt rum under denna och kan följaktligen intervenera i saken enligt 14 kap. RB. Han kan väl ha skäl att göra det.eftersom domens rättskraft blir bindande för honom.

Är det flera som äger fartyget. vare sig som delägare eller som ägare i succession. får processlegitimationen ges en däremot svarande tillämpning. Den som yrkar bättre rätt än delägare eller någon som förvärvat fartyget genom ofullbordat fång kan alltså rikta sin talan mot denne. förutsatt att han är legitimerad på grund av inskrivning eller inskrivningsansökan. Men yrkar käranden bättre rätt än fartygsägaren. får han rikta sin talan mot dem som inskrivningsmässigt representerar den fulla äganderätten. dvs. i samäg- anderättsfall alla delägare och vid äganderätt i succession överlåtare och förvärvare.”

Andra stycket ger första stycket motsvarande tillämpning för det fall att betalning söks ur luftfartyg för fordran. som är förenad med pant- eller retentionsrätt i fartyget. Är tvist angående äganderätten till fartyget an- tecknad i luftfartygsregistret. skall talan om betalning enligt förslaget istället kunna riktas mot den som innehar fartyget med äganderättsanspråk. Bor- genären har fritt val. Hans rätt gäller i egendomen i vems hand den än ar.

*” Jfr prop. 1973:167 5. 98. Se emellertid också SOU 1965114 5. 66.

93 Se 1813 JB.

93 Jfr prop. 1973142 5. 248.

” Jfr prop. 1973z42 s. 558 f.

9t

Denna paragraf har förebild i 22? SjöL.

Första stycket föreskriver. att den rättsverkan som sökt eller beviljad in- skrivning medför enligt 6 eller 7 ?" skall bestå utan hinder av att luftfartyget avregistreras. Medan t.ex. panträtt på grund av inteckning för sitt bestånd är beroende av att egendomen är registrerad och därför ingen bestämmelse av nämnda innebörd föreslås för dylik rättighet kan det uppenbarligen inte komma i fråga att göra borgenärs- eller omsättningsskyddets bestånd be— roende av fortsatt registrering. En gång vunnet rättsskydd för förvärv av luftfartyg. andel i luftfartyg eller villkorlig rätt därtill skall alltså inte upphöra enligt förslaget därför att egendomen avregistreras.

Andra stycket uttrycker den likaledes självklara regeln att den rättsverkan som 6 och 7 &: i förslaget knyter till inskrivningsansökan är beroende av att ansökningen vinner bifall. Eljest förfaller rättsverkan.

Tredje stycket innehåller den i det föregående flerstädes berörda regeln att anmälan av luftfartyg för avregistrering med anledning av förvärv är förenad med samma rättsverkningar som enligt förslaget knyts till inskriv- ningsansökan. Den förvärvare som med åberopande av oinskrivet förvärv anmäler fartyget för avregistrering skall alltså därigenom kunna vinna bor- genärsskydd för förvärvet. Behöver han omsättningsskydd. knyts även det till avregistreringsanmälningen. I båda fall skall rättsskyddets bestånd bero av att anmälningen vinner bifall (andra stycket) men skyddet skall därefter givetvis bestå utan hinder av avregistreringen (första stycket).

10%

Denna paragraf upptar motsvarighet till 23? SjöL och reglerar alltså den publicitetsverkan som luftfartygsregistrets innehåll skall ha. Utredningen vill betona att bihanget. som rättsligt sett ej är någon integrerad del av registret. ej omfattas av förslaget.

lnföring i luftfartygsregistret skall enligt förslaget. räknat från utgången av den inskrivningsdag då ärendet om införingen — som kan bestå i re- gistrering. inskrivning. anteckning eller avregistreringsbeslut — togs upp. anses vara känd för var och en vars rätt till luftfartyget i fråga beror av god tro rörande den omständighet införingen avser. Tredje man försätts härigenom ur god tro med avseende främst på äganderättsförhållandena och rådighetsinskränkning på grund av förvärvsvillkor eller exekution. allt så som registret redovisar det. Detta blir av största betydelse för omsättning och pantsättning av luftfartyg. 1 förening med den frekvens av inskriv- ningsdagar som förslaget reglerar i 421. varje arbetsdag (utom lördag) till klockan 12. medför det att rättshandling med stöd av registrets innehåll säkert kan företas endast mellan klockan 12 den ena arbetsdagen och klockan 12 den nästföljande. Därefter fordras ny registerkontroll för full säkerhet. Eftersom rättshandlingen som följd av skilda regler om rättskonkurrens — t. ex. 6 och 7 så — kan behöva ställas i relation. ej endast till kalenderdag utan också till inskrivningsdag. kan det bli nödvändigt att både datera och klockslagsbestämma rättshandlingen. Klockslagsbestämning behöver visser- ligen då inte vara noggrannare än att den utvisar förmiddag eller eftermiddag.

Eftersom införing i registret av uppenbara skäl inte kan i verkligheten företas exakt klockan 12. då inskrivningsdagen löper ut. utan först något senare under dagen. får registret i praktiken sin publicitetsverkan i förening med inskrivningsdomarens dagbok.

Den föreslagna ordningen ställer höga krav på tredje mans aktsamhet främst då det gäller omsättning och pantsättning av luftfartyg. Det ställer också höga krav på registermyndighetens förmåga att tillhandagå med dags- aktuell information om registrets innehåll på ändamålsenligt sätt. Utred- ningen har berört detta i det föregående (jfr 2.2.4).

3.2.4 3 kap. Om ltt/lfartygshypotek 1 å

Denna paragraf motsvarar 261 & SjöL.95 Den reglerar rätten till luftfartygs- inteckning under rubriken "Upplåtelse av panträtt på grund av inteckning."

Första stycket lägger fast. att registrerat luftfartyg kan intecknas och att fartygsägaren fördenskull har rätt till dylik inskrivning i fanyget av visst belopp | svenskt eller utländskt mynt. På grund av svårigheterna att under nuvarande internationella valutaförhållandena tillämpa den från den inter- nationella transporträtten kända värdeenheten Poincaréfranc och då man i lufttransporträtten är på väg att överge denna. har utredningen ej ansett motiverat att här likställa francen med nationellt mynt såsom skett i 261 & SjöL. Inteckningsbeviset skall kallas pantbrev. Utredningen förutsätter att domstolsverket får fastställa pantbrevsformuläret och att detta kommer att formas efter förebild av skeppspantbrevet.

Andra stycket förbjuder. liksom 3 % tredje stycket lnser. att andel (lott) i luftfartyg intecknas. Därtill fogar utredningsförslaget förbud mot gemen- sam inteckning i flera luftfartyg (jfr 2.6). Däremot föreslås intet uttryckligt förbud mot gemensam inteckning i luftfartyg och reservdelar. ehuru inte heller sådan inteckning medges enligt utredningens förslag. Detta följer i stället av att ingen särskild föreskrift är upptagen som gör sådan inteckning möjlig. Utredningen erinrar om att den bestämmelse i l:] lnserförslaget som gör delar av lagförslaget tillämpligt även på fartygsandel inte gäller för 3 kap.

Utredningen vill vidare erinra om att förbudet i 1017 HB mot pantsättning av luftfartyg i allmänt lösörerättslig ordning bör bestå. Luftfartyg skall alltså enligt utredningsförslaget inte heller framgent kunna pantsättas annorledes än på grund av inteckning. låt vara att säkerhetsköp godtas (jfr 3.2.3 vid 3 och 4 ;t).

Ett härmed sammanhängande spörsmål — som visserligen ej är betingat av utredningsförslaget — är huruvida rätt till luftfartyg enligt exempelvis ett köpekontrakt kan pantsättas enligt allmänna regler om rättighetspant- sättning.96 Enligt utredningens mening är det härvidlag väsentligt att kon- traktsföremålet. fartyget självt. ej kan pantsättas på det sättet. Och eftersom endera partens rätt. allt efter kontraktsförhållandets utveckling eller avveck- ling. alltid kommer att till sist oförmedlat avse just fartyget självt. framstår pantsättning av kontraktet som meningslös till den del den ej avser be-

95 Jfr 6:1 och 22:2 JB.

% Jfr 10 och 31 %& lagen (1936:81) om skuldebrev.

97 Jfr ovan under 223 och 4 samt prop. 1973142 5. 233 f.

98 Jfr 6:2 JB.

9811 Jfr Rune s. 105 f.

99 Se prop. 1973142 3. 276 ff.

talningsanspråk. Sådan meningslös pantsättning bör rättsordningen utan vidare underkänna. Däremot kan kontraktsrätten säkerhetsöverlåtas och sä— kerhetsköpet bli verksamt genom inskrivning som ofullbordat fång.”7

Zs

Denna paragraf motsvarar 262å SjöL. % Den reglerar ordningen för upplåtelse av panträtt på grund av luftfartygsinteckning.

Genom inteckning enligt lé bryter luftfartygets ägare bildligt talat ut en delav fartygets förmögenhetsvärde för pantsättningsändamål. Därigenom uppkommer till en början bara ett s. k. ägarhypotek. För att panträtt skall kunna stiftas måste ytterligare ett rättsmoment till. nämligen att pantbrevet — representerande den genom inteckningen utbrutna delen av fartygets för- mögenhetsvärde — pantsätts för fordran. Enligt/örsta stycket sker detta genom att fartygsägaren. med iakttagande av allmänna handpanträttsliga regler. lämnar pantbrevet som pant för fordringen. Det är självklart. att med fartygsägaren skall förstås fartygets rätte ägare samt. om flera äger fartyget. samtliga delägare resp.. vid villkorlig överlåtelse. överlåtare och förvärvare i förening. Det är underförstått att ägaren inte behöver själv vara gäldenär i fordringsförhållandet. Agare bör dessutom — undet den föggslagna Oid— ningen såväl sotn under den nuvarande — kunna inträda ' ( _len vid pantsättning mellan delägare eller mellan ag ' * 11% WWW”FTH$EWEE i lu t artyg skall sålunda—tämja? grund i en genom inteckning etablerad och mot fartyget som sådant riktad sä- kerhetsrätt — stiftas genom självständig rättshandling mellan fartygsägaren och borgenären. Den senares hittillsvarande roll i sammanhanget blir alltså rättsligt sett reducerad. Men han skall fortfarande kunna uppträda i in— teckningsärendet. visserligen inte längre i eget namn utan som ingivare och företrädare för fartygsägaren. Utredningen — som här tills vidare bortsett från att borgenären redan i inteckningsärendet kan söka anteckning 'om sitt innehav av pantbrev — återkommer till inteckningslegitimationen vid 4:21 nedan.

Liksom den sjörättsliga förebilden — men med avvikelse från JB — knyter förslaget fartygsägarens behörighet att upplåta panträtt i fartyget till hans ansökan om inskrivning av sitt eget förvärv av fartyget. vilken representerar inträdet av borgenärsskydd för förvärvet. Enligt förarbetena till den sjö- rättsliga regleringenw är detta påkallat för att förebygga eljest tänkbar. be- svärande konkurrens mellan överlåtarens och förvärvarens borgenärer. Ut— redningen har visserligen i motiveringen till 2:6 ovan förutsatt. att förvär- varens borgenärer i och för sig skall kunna ta fartyget i anspråk utan hinder av att denne ej sökt inskrivning. Men ianspråktagandet förutsätts i så fall ske under förbehåll för det företräde överlåtarens borgenärer måste ha tills förvärvsinskrivning sökts. Och att etablera en ordning med panträtt under förbehåll finner utredningen inte mer motiverat för lufträtten än för sjörätten.

Motiveringen för att knyta panträttsbehörigheten till upplåtarens—ägarens förvärvsinskrivning tar sikte på förvärv på grund av överlåtelse. Univer- salfång behöver intet borgenärsskydd. Men de får anses för marginella för att tillåtas förrycka regeln. Det har de inte heller tillåtits göra i sjörätten. Intet undantag föreslås därför för dem.

Att fartygsförvärvaren sålunda vinner panträttsbehörighet först genom att söka inskrivning för sitt förvärv. ger upphov till en praktisk svårighet. ifall han t. ex. såsom köpare behöver ställa luftfartyget som hypotek för den kredit med vars hjälp han skall finansiera köpet. Ty genom köpeavtalet frånhänder sig säljaren behörighet att förfoga över luftfartyget genom pant- sättning medan köparen själv vinner sådan behörighet först efter någon tidsutdräkt. Hans ansökan om inskrivning för förvärvet måste göras på in- skrivningsdag och är rättsligen gjord först med inskrivningsdagens utgång. Den praktiska räckvidden av svårigheten begränsas visserligen av att in— skrivningsdag enligt förslaget skall hållas i stort sett varje arbetsdag. utom lördag. till klockan tolv; jfr 4:2 nedan. Och där tidsglappet100 måste över- bryggas. kan det ske genom att säljaren. med pantbrev som likväl kan finnas tillgängligt. ställer säkerhet för den tilltänkte köparens kredit innan köp slutits och på villkor att så sker. Eljest kan naturligtvis pantförskrivningen göras av förvärvaren genast efter köpslut för att bli fullt verksam först då han — givetvis utan dröjsmål — sökt inskrivning för sitt fång.

Där tiden medger att köp sluts under äganderättsförbehåll innan det full- bordas. kan en bättre ordning åvägabringas. 1 så fall kan båda parter. sedan köparen sökt inskrivning för sitt ofullbordade fång. gemensamt belåna far— tyget varefter köpebrev utfärdas mot att kreditbeloppet betalas till säljaren. Därefter kan köparen söka inskrivning med stöd av köpebrevet för sitt full- bordade förvärv.

Fordran för vilken panträtt upplåts kan vara bestående såväl som framtida (jfr 2.2.4). Förslaget markerar det genom att uttryckligen nämna båda dessa slag av fordringar. Därigenom framgår det också. att panträttsupplåtelse enligt LLförslaget — till skugdirågwmmmjaLJBioch 262 & åjöl_)— fgubggdag _r___v_ an genom” att pantbrevetaofxierja'nlgays och p_an__t_- Ms. Rättigheten är därmed ett för ny agafeTEinCip bindande faktum. weak—är underwvilkafhrutsattningar pantfordraujgan goraggallande mot upplåtageasbörgenärervsåsom vid exekution 1 _tt—Xåälållet aaatlttcvet; ut ggdningsfgjislcjgeg berör harv1dlag_ej borgenärsskyddet (j_fr 2. 2. _4).

Hus,—.::.

Ny fartygsägares bundenhet regleras närmare i förslagets andra stycke. av vilket f. ö. också motsättningsvis kan slutas att panträttsupplåtelse full- bordas utan avseende på om fordringen föreligger eller ej. Detta stycke berättigar nämligen ny fartygsägare. som förvärvat fartyget efter upplåtelsen. att gripa in i panträttsförhållandet såvitt pantfordringen ännu ej grundats. Han skall då göra det genom att hos borgenären göra anspråk på pantbrevet eller. om det delvis redan är belastat av grundad pantfordran. på tillgängligt överhypotek. Gör han så. skall panträttsupplåtelsen till den del den avser ännu ej grundad fordran fortsättningsvis vara utan verkan mot honom.

Med ny ägare avser utredningen endast den som förvärvat hela fartyget. Den som bara förvärvat andel kan inte ensam förfoga över vare sig fartyg eller pantbrev. jfr 2?" lagen (1904. 48 s. 1) om samäganderätt. Lika litet bör han kunna utan övriga delägares medverkan avbryta en före hans andels- förvärv i behörig ordning företagen panträttsupplåtelse. Detta ligger i an- delsägandets natur och kränker därför. enligt utredningens mening. ej något andelsförvärvarens behöriga intresse; sjörätten ger visserligen majoritets- delägare i partrederi en starkare ställning. Utredningen erinrar om att be- stämmelserna i detta kapitel om luftfartyg ej är tillämpliga på fartygsandel;

100 Om transaktionen genomförs under pågåen- de inskrivningsdag och fullföljs med inskriv- ningsansökan före in- skrivningsdagens utgång. kan naturligtvis tidsglap— pet stundom nedbringas till nästan intet.

'00 ” .ll'r prop. 1975/76:81 s. 145 f och SOU l974z83 s. 186 f. En klausul som är oskä- lig för kredittagaren— pantséittaren är knappast mindre oskälig för nye pantägaren. Och denne bör enligt utredningens mening, i kraft av sitt in- träde i panträttsförhållan— det. själv kunna angripa klausulen enligt 36; la- gen (19151218) om avtal och andra rättsl'tandlingar på förmögenhetsrättens område.

101 Jfr 192å lagen (l955:183) om bankrörel- se samt Nial s. 34.

102 Se Ekonomisk Revy 1974 s. 97 ff och SvJT 1976 S. 308f. 548 ff och 728 ff.

Nye ägarens anspråk på pantbrevet eller överhypotek därpå skall inte behö- va ges särskild form. Det måste vara tillräckligt att borgenären nås av nye ägarens — uttryckliga eller konkludenta — viljeförklaring av innebörd att denne själv vill förfoga över pantbrevet eller överhypoteket. Viljeförklaringen kan överbringas genom särskild hänvändelse till borgenären eller. om bor— genären medverkat vid de förhandlingar som förts mellan förre och nye ägaren. ha manifesterat sig för borgenären genom att denne därvid fått fullt klart för sig att förvärvsavtalet sätter punkt för förre ägarens fortsatta ut- nyttjande av pantbrevet. Skulle borgenären nås av besked. från nye ägaren eller någon som företräder denne, vilket lämnar rum för tvivel om rätta innebörden. bör han enligt utredningens mening själv göra sig underrättad om nye ägarens vilja; det bör nämligen då ligga nära till hands att räkna med att denne verkligen vill göra sin rätt gällande. Däremot finns det enligt utredningens mening normalt ingen anledning för borgenären att inleda någon undersökning i saken enbart därför att han på annan väg får kännedom om att fartyget bytt ägare. Hans rätt vilar ju på en oklanderlig upplåtelse. som mycket väl kan bli lämnad oberörd av ägarskiftet; fortsatt kreditgivning under en bland standardvillkor intagen generalpantklausul kan emellertid också i detta läge vara vanskliglm" Att sålunda intet särskilt formkrav ställs på nye ägarens anspråk på pantbrevet eller överhypoteket. innebär givetvis ej att formen skulle vara likgiltig i praktiken. Skriftlig form måste i varje fall så till vida vara överlägsen muntlig form som nye ägaren på det sättet lättare kan säkerställa bevisning om att han gjort anspråket gällande och om vilken innebörd det haft.

Skulle förre ägaren ha pantsatt pantbrevet i andra hand till annan borgenär. måste nye ägaren gripa in också i det panträttsförhållandet om han vill förfoga över det pantsatta överhypoteket. Både förre ägaren och den borgenär som innehar pantbrevet bör kunna ge upplysning om andrahandspantha- varen. Enligt utredningens mening är nämligen förste borgenären skyldig att på begäran upplysa nye ägaren — som blivit pantgäldenär och därmed inträtt iett rättsförhållande till borgenären. vilket påminner om pantsättning för annans gäld — om andrahandspantsättningen. Han bör t. ex. inte få åbe- ropa banksekretess emot nye ägaren.'0' Skulle borgenären undanhålla nye ägaren sådan upplysning och denne lida rättsförlust därav. bör skadestånds- skyldighet kunna åläggas borgenären.

l vad mån en pantfordran kan åberopas mot ny pantägare och sålunda panträtt, i betydelsen omsättningsskyddad rättighet. föreligger är ej oom— stritt. Frågan har nyligen dryftats i den rättsvetenskapliga debatten för fas- tighetspanträttens del.102 Den gäller närmast om pantfordran i detta sam— manhang måste ha nått den grad av fullbordan som krävs för att den skall kunna göras gällande vid exekution i egendomen. Det har därvid på den ena sidan hävdats att fordringen måste vara så beskaffad att den kan tas upp i sakägarförteckning vid dylik exekution. vilket i många fall skulle innebära att borgenären måste ha betalt ut medel för att ha något att fordra. ] debatten är det utbetalning under checkräkningskredit som stått i för- grunden. Med denna ståndpunkt erkänner man tydligen ej någon allmän panträttslig grundsats av det slag utredningen berört i den allmänna moti- veringen (jfr 2.2.4); den grundsatsen innebär. att en för ny ägare bindande

pantfordran föreligger då antingen borgenären eller gäldenären är rättsligt bunden att låta fordringsförhållandet gå i fullbordan genom fordringens slut- liga uppkomst. På den andra sidan har gjorts gällande bl. a. att både JB och SjöL går tillbaka på denna grundsats och att frågan om panträttens omsättningsskydd skall bedömas för sig utan nödvändigt samband med rättighetens borgenärsskydd. Till stöd för denna senare uppfattning kan an- föras både l97l års fastighetsrättsliga och 1973 års sjörättsliga lagförarbeten såväl som motiven till lagberedningens förslag till ny utsökningsbalk (Ut- sökningsrätt Xll) och svensk och annan nordisk doktrin och praxis.103 Det har redan framgått. att utredningen ansluter sig till denna senare ståndpunkt och att utredningen betraktar pantfordringen som grundad då endera parten i fordringsförhållandet är bunden på nyssnämnda sätt.

Tillämpad på kredit i löpande räkning leder den angivna grundsatsen enligt utredningens mening till att exempelvis checkräkningskredit, bygg- nadskreditiv och växeldiskonteringsavtal kan grunda pantfordran. som bin- der ny pantägare vare sig krediten utnyttjats till fullo eller ej före ägarskiftet. Borgenären är vanligen bunden att låta fordringsförhållandet gå i fullbordan. Den självständiga prövning av utbetalning under krediten som byggnads- kreditiv och växeldiskonteringsavtal ger honom enligt gängse standardvill- kor. är på intet sätt fri. Borgenären har att konstatera huruvida bygget fram- skridit till ett visst byggnadsskede eller huruvida erbjuden växel skäligen måste tas för god. Är så fallet. skall han betala. Vägrar han godtyckligt att göra det. kan han ådra sig skadestånd för kontraktsbrott. [ byggnads- kreditivets fall hör till bilden att borgenären i regel också är berättigad att vid behov. under fortsatt belastning av kreditivet och panten. låta fullborda bygget. Gäldenärens bundenhet därav grundar redan den en mot ny pant- ägare gällande pantfordran. Det är slutligen uppenbart,.ttt bl. a. den beviljade men ej utbetalda krediten såsom framtida fordran faller under samma be- dötnning som utredningen här gjort av checkräkningskrediten.

Utredningsförslaget beaktar också möjligheten att förre ägarens panträtts- upplåtelse avsett tredje mans gäld och ej hans egen. [ så fall torde upplåtaren själv vara mer bunden än eljest. lfall han t. ex. ställt pant för egen check- räkningskredit. råder han själv över hur räkningen utnyttjas och därmed över panträttens utveckling. Men om han ställt panten för annans check- räkningskredit. saknar han denna rådighet. Han torde då vara bunden för hela räkningskrediten så länge rättsförhållandet består. Och inte heller en panträttsupplåtelse till säkerhet för tredje mans rent framtida gäld. varmed utredningen avser fordran som ännu ej grundats. torde kunna ryggas fritt.104 Där sålunda upplåtaren själv är bunden av sin rättshandling. bör enligt utredningens mening också hans successorer vara det. Därför är förslaget format så att ny ägare aldrig kan göra gällande anspråk på ett av förre ägaren pantsatt pantbrev med mindre denne själv ägt resa sådant anspråk.

Tredje stycke! hänvisar till förslagets 10 ?" där ägarhypoteket regleras. Ut- redningen vill betona. att ny fartygsägares underlåtenhet att gripa in i ett av förre ägaren genom panträttsupplåtelse inlett men ej genom fordran full- bordat panträttsförhållande ingalunda berövar honom rätten till ägarhypotek. Ägarhypoteket. som innefattar rätt till utdelning vid exekution. tillfaller rätt ägare.

Fartygsägarens rätt att förfoga över obelånat pantbrev genom pantför-

103 Jfr 2.2.4 not 12.

10'lJfr Burling i Ekono- misk Revy 1946 s. 106 ff och Bergström i Fest- skrift till Nial s. 86 ff.

105 Viss fastighetsrättslig motsvarighet finns i la- gen (1927179) om rätt för borgenär till betalning ur ersättning på grund av brandförsäkring.

'06 Se NJA 11 1955 s. 174.

'07 Jfr prop. 1973:42 s. 289. Det kan tillfogas. att borgenärens försäkrings- rättsligt betingade an- språk på försäkringser- sättning stundom kan göras gällande även om försäkringstagaren själv ej skulle ha rätt därtill. Se Hellner s. 319 f.

'08 Se prop. 1973:42 s. 590.

109 Jfr 6 kap. 3 & första stycket JB.

skrivning kan utmätas enligt 91 a och b ;; ULförslaget. Sådan pantbrevs- utmätning mynnar ut i antingen exekutiv pantförskrivning till utsöknings- borgenärcn eller exekutiv försäljning av luftfartyget.

3.5

Denna paragraf motsvarar 263å SjöL.l05 Den reglerar panträtt i surrogat.

Paragrafen innebär. att ersättning som på grttnd av försäkring eller eljest — t. ex. i form av skadestånd från tredje man — utgår för skada på intecknat luftfartyg skall omfattas av panträtt på grund av inteckningen. Härigenom slås alltså fast en allmän surrogationsprincip för denna panträtt. Detta över— vägdes redan i samband med 1955 års lagstiftning i ämnet men surroga- tionsrätt infördes ej då, eftersom sådan saknades i sjörätten'OÖ Att inteck— ningsborgenären enligt 54%" FAL har ställning av medförsäkrad (förmåns- tagare) jämte försäkringshavaren och alltså även i den egenskapen kan göra anspråk på del i försäkringsersättning. är visserligen ett uttryck för samma grundsats men likväl en annan. i och för sig självständig rättsteknisk lösning.”)7

Att utbetalning av surrogat till ersättningsberättigad borgenär bör ske med iakttagande av grunderna för gällande förmånsrättsordning har förutsatts av lagrådet under förarbetena till 263 &" SjöL.108 I regel torde emellertid ska- deersättning användas till att reparera skadan och sålunda bevara luftfar- tygets pantvärde. Där detta inte sker och pantvärdet väsentligen nedgått till följd av skadan. kan sämre prioriterad borgenär komma att bli lidande. Ty utbetalning av surrogatmedel går ej ut över inteckningens bestånd utan frilägger ägarhypotek på grund av inteckningen. Ett sådant resultat kan emellertid förebyggas genom att efterföljande inteckningsborgenärer fordrar pantförskrivning av framförliggande överhypotek. något som kan utvecklas till rutin åtminstone i den institutionella kreditgivningen. 1 den mån sådan pantförskrivning undantagsvis ej skett. bör fartygsägaren enligt utredningens mening ej utan vidare tillåtas att göra sitt ägarhypotek gällande till men för inteckningsborgenär. Utredningen betraktar det inte som uteslutet att pantbrevet i fråga kan tas i anspråk genom utmätning enligt 91 at? UL för borgenärens fordran med åberopande av grunderna för 623R 2 mom. UL.

4å

Denna paragraf svarar mot 2645 SjöL.109 Den reglerar — jämte 5—7 åå" — innebörden av panträtt på grund av luftfartygsinteckning som borgenärs- skyddad rättighet.

Förslaget bestämmer innebörden av panträtt på grund av inteckning i luftfartyg i noggrann överensstämmelse med vad som gäller panträtt på grund av skeppsinteckning. När myndighet vid utsökning eller i annat fall fördelar medel mellan rättsägare i luftfartyg. har inteckningsborgenären alltså enligt förslaget rätt till betalning med den företrädesrätt inteckningen medför enligt lag. Betalning skall. i den mån medlen förslår. utgå intill pantbrevets belopp. vid behov med tillägg av högst femton procent på samma belopp jämte s. k. exekutionsränta dvs. sex procent ränta på pantbrevsbeloppet från den dag fartyget utmättes. gäldenären försattes i konkurs eller för fördelning

tillgängliga medel nedsattes. Under formuleringen "vid utsökning eller i annat fall" ryms sålunda även exekutiv försäljning i konkurs och vissa andra fall av tvångsmässiga förfoganden över fartyget. t. ex. rekvisition.110

Förslaget rymmer även ett lufträttsligt särdrag utan motsvarighet i vare sig sjö eller lästighetsrätt. Det går tillbaka på art. V i inskrivningskon- ventionen. som föreskriver att räntekrav inte får vara förenade med för- månsrätt för högre belopp än som belöper på tiden för exekutionen och tre år dessförinnan. Förslaget innebär därför. att ränta på pantfordran inte får beräknas för längre tid tillbaka än tre år före den dag som är utgångspunkt för beräkning av exekutionsränta.

5 så Denna paragraf svarar mot 264?" andra stycket SjöL?ll Den reglerar rätten till borgenärstillägg i vissa fall då en borgenär har flera pantbrev.

Enligt förslaget skall. i lufträtten liksom i sjö- och fastighetsrätt. den borgenär vilken kan åberopa flera pantbrev till säkerhet för sin fordran inte kunna ta borgenärstillägg på ett av dem i anspråk innan han får utdelning på det andra pantbrevet. Ty på det sättet skulle han kunna försämra efter- följande borgenärers möjlighet till utdelning. Borgenärens pantbrev skall behandlas som en sammanhållen säkerhetsenhet. förutsatt att pantbreven har lika rätt eller gälleri inbördes obruten företrädesordning. Skulle pantbrev i annans hand bryta pantbrevsföljden eller gälla med lika rätt. blir den fö— reslagna regeln inte tillämplig.

Det bör uppmärksammas att förmånsberättigad ränta enligt den konven- tionsbetingade slutregeln i 4;*" givetvis skall beräknas på varje pantfordran för sig.

6.5

Denna paragraf svarar mot 265?" SjöL.112 Den föreskriver. att intecknings- borgenär har rätt till betalning enligt 4å utan hinder av att pantfordringen preskriberats eller ej anmälts efter kallelse på okända borgenärer. Detta är en allmän panträttslig grundsats.”3 Den skulle också kunna uttryckas så att pantfordringen inte preskriberas till den del som den har täckning i panten.

7?

Denna paragraf svarar mot 2665 SjöL.'14 Den föreskriver. i överensstäm- melse med en allmän panträttslig grundsats. att borgenären utan hinder av att hans fordran eljest inte förfallit till betalning får söka sådan ur luft- fartyget. om detta skulle försämras till följd av vanvård eller haveri eller av annan därmed jämförlig orsak så att panträttens värde väsentligt minskas. Sådan s.k. acceleration av förfallotid skall enligt förslaget också inträda. ifall fartyget skall avregistreras enligt 2:7 LLförslaget. Ty panträtt på grund av inteckning i luftfartyg förutsätter att fartyget är registrerat och avre- gistrering kan följaktligen vara ödesdiger för inteckningsborgenären. För- slaget kompletterar här den rätt att sätta sig emot avregistrering som bor— genären har enligt 2:9 LLförslaget.

| "2. _! ( *. X "th ll" X=, o

”0 Jfr 2 och 5 åå rekvisi- tionslagen (19421583).

”' Jfr 6 kap. 3 å andra stycket JB.

”2 Jfr 614 JB.

"3 Jfr 8 och 14 åå förord- ningen (1862:10 s. 1) om tioårig preskription och om kallelse å okända borgenärer.

”4 Jfr 616 JB.

”5 Jfr 6:8 JB.

”(*Jfr prop. 1973242 5. 280.

”7 Paragrafen saknar ut— trycklig motsvarighet i JB; jfr emellertid lagrå- dets yttrande över 18:l och 2 JB i prop. l970:20 5. A 280.

”3 Jfr 1812 JB.

Denna paragraf svarar mot 267 och 268 ä;" SjöL.” Den behandlar verkan av obehörig panträttsupplåtelse i vissa fall.

Förslaget ger i första stycket — som motsvarar 267 & SjöL — uttryck för den i 2 &" nedlagda grundsatsen att endast rätt ägare kan förfoga över luftfartyg genom verksam pantsättning. Om luftfartyg skulle frångå någon efter klan- der. skall följaktligen panträttsupplåtelse som företagits sedan fartyget kom ur rätte ägarens hand i princip vara utan verkan. Och samma rättsföljd måste drabba panträttsupplåtelse som företagits av den vars förvärv återgår såsom ogiltigt. Förslaget är noga taget obehövligt i denna del. eftersom rättsföljden av obehörig panträttsupplåtelse eljest följer motsättningsvis av 2 &. Genom sådant motsatsslut måste i varje fall slås fast. att panträtts— upplåtelse av den som endast genom ofullbordat fång förvärvat fartyget inte kan vara verksam med mindre fångesmannen medverkat. Med sådan slutledning måste också fastslås. att ifall upplåtarens förvärv visserligen var rättsenligt och fullbordat men han därefter och före upplåtelsen överlåtit fartyget till annan och sålunda frånhänt sig ägares rådighet över fartyget. så är upplåtelsen likaledes overksam.

Utredningen vill här erinra om att panträttsupplåtelse. som företagits av den vilken rättsenligt förvärvat luftfartyg. naturligtvis inte kan bringas om intet genom att upplåtaren—förvärvaren häver fånget. Ty dessförinnan var han alltså i sin fulla rätt att pantsätta fartyget och kan inte själv utplåna den rättshandlingen genom att sedan återföra fartyget i sin fångesmans ägo; däremot kan pantsättningen komplicera hans hävning. Skulle det i stället vara hans fångesman som häver. är situationen en annan. Förvärvet har tydligen då inte varit fullbordat (jfr vid 213 och 4) och i så fall har det i själva verket brustit i förvärvarens—upplåtarens panträttsbehörighet så som nyss nämnts.” Att panträttsupplåtelse företagits av någon som inte var berättigad därtill. behöver ej innebära att inteckningsborgenären står rättslös. Han kan näm- ligen under vissa förutsättningar göra gällande godtrosförvärv av panträtt. Förslaget behandlar det i 9 k". till vilken förevarande paragraf också hänvisar.

I andra stycket. som svarar mot 268å SjöL.'I7 slås fast. att panträtts— upplåtelse i strid med en mot upplåtaren på grund av förvärvsvillkor (jfr 4:19) gällande inskränkning i hans rådighet över egendomen inte blir giltig med mindre godtrosförvärv kan göras gällande enligt 9;.

9t

Denna paragraf svarar mot 269å SjöL.”8 Den reglerar godtrosförvärv av panträtt på grund av inskrivning.

Om den som upplåtit panträtt i luftfartyg saknade behörighet därtill. eme- dan han ej var rätt ägare eller var bunden av rådighetsinskränkning på grund av förvärvsvillkor. är upplåtelsen i princip utan verkan så som ut- redningen anfört vid 8 ?. Ifall emellertid upplåtelsen företogs med stöd av förvärvsinskrivning och borgenären var i god tro vid upplåtelsetilllället. skall han enligtlförsra stycket av denna paragraflikväl kunna göra gällande panträtt på grund av upplåtelsen. Genom sålunda underbyggd god tro botas alltså den rättsliga brist som vidlåder upplåtelsen. Kravet på upplåtarens förvärvs-

inskrivning ställs enligt förslaget inte högre än att han vid upplåtelsen sökt och därefter också vinner inskrivning av förvärvet på grund av sin ansökan. Såvitt gäller upplåtelse i strid med rådighetsinskränkning på grund av förvärvsvillkor. innebär inskrivningskravet att inskrivningen skall avse förvärv utan rådighetsinskränkning. Det hör till bilden att registermyndig- heten självmant skall beakta rådighetsinskränkande förvärvsvillkor (jfr 4: 19).

Eftersom även rättsenlig panträttsupplåtelse måste företas med stöd av inskrivning av upplåtarens förvärv eller åtminstone ansökan om sådan in- skrivning. kan det förutsättas att inskrivningskravet oftast skall vara uppfyllt. Godtroskravet skall ses mot bakgrund av den publicitetsverkan som luft- fartygsregistrets för panträttsupplåtelsen relevanta innehåll skall ha enligt 2:10.

lfall panträttsupplåtelsen företas utan att pantbrevet samtidigt överlämnas till borgenären. t. ex. emedan inteckningen ännu inte sökts. förskjuts den tidpunkt till vilken borgenärens goda tro skall hänföras. Han måste nämligen vara i god tro ännu då pantbrevet ställs till hans förfogande. Därmed är likställt att registermyndigheten håller pantbrevet för hans räkning. vilket blir fallet om myndigheten i samband med inteckningsansökningen upplyses om panträttsupplåtelsen. Att pantfordran inte föreligger vid upplåtelsetill— fallet förskjuter däremot inte den tidpunkt till vilken borgenärens goda tro skall hänföras. Det följer av za".

Skulle pantbrevet redan vara utfärdat men befinna sig hos och vara pant- förskrivet till annan borgenär. kan upplåtelsen i stället avse andrahands- panträtt till överhypotek på pantbrevet. Därvid motsvaras överlämnandet av pantbrevet av underrättelse till förstahandspanthavaren enligt lagen (1936:88) om pantsättning av lös egendom som innehaves av tredje man. Andrahandspanthavaren måste i detta fall vara i god tro med avseende på panträttsupplåtarens behörighet vid underrättelsetillfallet. Det förtjänar att uppmärksammas. att sådan god tro anses utesluten. ifall förstahands- panthavaren underrättats om ägarskifte. Såtillvida identifieras alltså andra— handsborgenären med denne.”)

Liksom 269; SjöL tillåter förslaget den som inträtt i borgenärens rätt att göra självständigt godtrosförvärv. Om sålunda borgenären själv brast i god tro men överlåtit pantfordringen till någon som för sin del ej hade skäl att betvivla att panträttsupplåtelsen företagits av behörig upplåtare. kan den nye borgenären enligt förslaget själv göra gällande godtrosförvärv av panträtt på grund av fordringsförvärvet. Ehuru ingen uttrycklig föreskrift ges därom. bör motsvarande synsätt anläggas på den senare borgenärens läge. ifall pantfordringen ej överlåtits utan pantförskrivits till honom.

Det har redan framgått att borgenärens goda tro skall hänföras till det tillfälle då han tar emot pantförskrivet pantbrev och att det därvid principiellt är utan betydelse om pantfordran ännu ej föreligger. Att borgenären är försatt ur god tro då fordringen konstitueras. skall alltså i och för sig inte beröva honom hans rätt. Emellertid ger andra stycket av förevarande paragraf rätte ägaren befogenhet att. liksom ny ägare efter behörig panträttsupplåtelse. gripa in och genom att hos borgenären göra anspråk på pantbrevet förebygga att fartyget belastas med ny — i betydelsen ännu ej grundad — pantfordran. Godtrosförvärvet skall då inte bestå: men till den del det må avse redan grundad pantfordran blir det naturligtvis likväl bestående. Utredningen har

"9 Jfr prop. 19711179 s. 39 samt Hessler s. 411 ff och Olivecrona s. 97 f och 128 ff.

varit inne på detta i den allmänna motiveringen (jfr 2.2.4) såväl som vid 2 & ovan, Motsvarande befogenhet tillerkänner förslaget också den till vars förmån förvärvsvillkor gäller och som eljest skulle få finna sig i att detta ej kunde åberopas mot borgenären. Sådan rättsägare kan alltså vända sig till borgenären med krav att denne ej fullföljer det inledda rättsförhållandet i strid med det för upplåtaren bindande förvärvsvillkoret.

Anspråk på pantbrevet eller på att detta ej utnyttjas kan enligt utredningens mening inte få göras gällande där upplåtaren själv. låt vara som sådan obe- hörig. inte kunnat dra sig tillbaka utan vidare. Har han t. ex. lämnat pant— brevet som säkerhet för tredje mans gäld. måste det panträttsliga godtros- förvärvet kunna stå sig mot rätt ägare utan hinder av att fordringen ej ens grundats (jfr vid 2 å). Utredningsförslaget är avfattat for att täcka även detta fall.

Medan det såvitt avser en behörig panträttsupplåtelse enligt utredningens mening bör vara så att endast sådan underrättelse som lämnas borgenären av nye fartygsägaren eller någon som handlar på hans vägnar. behöver utlösa reaktion hos borgenären (jfr vid 2 &) så är läget i förevarande fall ett annat. Det brast nämligen här redan från början i upplåtarens rådighet över fartyget och borgenären skulle därför kunna bli delaktig i ett upplåtarens brott mot t. ex. rätt ägare genom att belasta fartyget med ny pantfordran. Borgenären skulle rentav själv kunna göra sig skyldig till olovligt förfogande. Och detta gäller f. ö. inte bara det fall att det är fartygsägares rätt som skulle utsläckas genom fullbordat panträttsligt godtrosförvärv utan också om det bara var en andelsägare som finge se sin rätt stå tillbaka; såtillvida möter här en skillnad mot läget efter regelrätt panträttsupplåtelse. då nämligen andels- förvärvare får godta tidigare panträttsliga förfoganden över fartyget. Följ- aktligen bör inte bara underrättelse från upplåtaren eller den vars rätt är berörd om ägarskifte eller andelsägarskifte resp. om relevant förvärvsvillkor , utan också varje annan vederhäftig upplysning om rätta förhållandet hos . borgenären utlösa åtminstone en undersökning i saken.

1 den institutionella kreditgivningen får man här räkna med att fortsatt kreditgivning avbryts så snart dylik upplysning når kreditgivaren och det för säkerhets skull även om det kan förefalla osäkert ifall t. ex. ägarskifte föregått eller följt efter panträttsupplåtelsen. Till bilden hör. att frågan om borgenären är rättsligt bunden i fordringsförhållandet torde komma i ett ändrat läge ifall det visar sig att gäldenären—upplåtaren begått brott genom upplåtelsen eller att det skulle vara brottsligt att medverka till pantfordrans uppkomst på grund av upplåtelsen. Det betyder. att ett fordringsförhållande som i vanliga fall skulle behöva fullföljas genom utbetalning — t.ex. på grund av checkräkningskredit — bör kunna brytas omedelbart i ett sådant lägedWa

105

Denna paragraf svarar mot 270 ; SjöL'20 och reglerar ägarhypotek på grund av luftfartygsinteckning. Bestämmelser om ägarhypotek finns redan i ””ur Walin i SvJT 27—30åå lnser. 1976 5- 731 13 Enligt förslaget skall pantbrev. som ej utgör säkerhet för fordran eller Homes JB, som utgör säkerhet för fordran vilken understiger pantbrevsbeloppet. ge

upphov till ägarhypotek. Detta berättigar ägaren att vid sådan fördelning av medel mellan rättsägare i luftfartyget som avses i 4,5 erhålla utdelning av tillgängliga medel intill pantbrevets belopp eller den del därav som ej är utnyttjad för pantförskrivning. Utdelning erhålls därvid med den före— trädesrätt som inteckningen medför enligt lag.

Ägarhypoteket ger inte rätt till borgenärstillägg. Rätt till sådant tillägg kan åberopas bara av borgenär för vars fordran pantbrevet eller för pant- förskrivning tillgänglig del därav utgör säkerhet.

Ägarhypotek kan föreligga även om panträtt upplåtits på grund av in— teckningen. exempelvis då pantbrevet utgör säkerhet för en checkräknings- kredit som ej utnyttjats till fullo. Ägarhypoteket tillkommer i så fall rätt fartygsägare utan hinder av att denne enligt 2.5 är bunden av panträtts- upplåtelsen.

11—13 åå

Dessa paragrafer svarar mot 271. 272 och 274 ;s" SjöL.'2' De behandlar fö- reträde på grund av inteckning m. m.

Enligt förslaget skall inteckning i luftfartyg. liksom skepps- och fastig— hetsinteckningar. ge företräde till betalning i förhållande till annan inteckning i fartyget efter den tidsföljd vari inteckningarna sökts. dvs. efter inskriv- ningsdag. Den ordning vari panträtt upplåts på grund av inteckningarna blir utan betydelse för företrädesrätten. lnteckningar som söks samma dag skall ge lika rätt i den mån inte viss inbördes företrädesordning mellan dem fastställs enligt förslagets 4:25. lntecknings företräde skall kunna ändras genom nedsättning enligt förslagets 4:27. Förslaget hänvisar i lZå till de sistnämnda paragraferna.

Konkurrens mellan inteckningsrätt och andra rättigheter. såsom luftpant- rätt. retentionsrätt och rätt på grund av utmätning. löses av FRL?” Förslaget tar upp erinran därom i 13 å".

14å

Denna paragraf svarar mot 275; SjöL och inleder kapitlets slutavsnitt med vissa bestämmelser om intecknings och pantbrevs giltighet. Den reglerar inteckningsförnyelse.

Luftfartyg vilket skall avregistreras såsom förolyckat. skrotat eller för- svunnet under luftfärd (jfr 2:7 LLförslaget) kan i regel väntas bli avfört ur luftfartygsregistret utan komplikationer. Men om det är intecknat och belånat. fordras inteckningsborgenärens skriftliga samtycke. bekräftat genom att pantbrevet ges in. Det kan då tänkas. att borgenären ej är känd eller att han väl är känd men inte vill godta avregistreringen. Han har kanske inte blivit förnöjd genom utdelning av försäkringsersättning eller annorledes. utan vill bida sin tid föratt se om förolyckat fartyg kan bärgas eller försvunnet fartyg skall komma till rätta. Avregistreringsärendet leder då tills vidare inte till annat än anteckning i registret att avregistreringsgrund inträtt men att hinder mot avregistrering möter enligt regeln i 2:9 LLlörslaget (jfr 2:17 LLförslaget).

lsådana fall bör luftfartyget inte förbli i registret längre än som är motiverat 12? Jfr 4 och 9 ;;.

131 Jfr 1716 JB.

123 Jfr 6:12 JB. ”* Jfr 6:17 JB.

av hänsyn till borgenären. Efter förebild av sjörätten inför förslaget därför den ordningen att inteckningen förfaller. när tio år förflutit från den dag registeranteckningen om avregistreringsgrunden och avregistreringshindret gjordes och att borgenären måste begära förnyelse dessförinnan föratt hindra detta. Förnyelse skall kunna utverkas på nytt. varje gång på tio år räknade från den senaste tioårsperiodens utgång. Även fartygsägaren skall enligt förslaget liksom enligt SjöL kunna begära inteckningsförnyelse.

15.5

Denna paragraf har förebild i 2765 SjöL?23 Den reglerar verkan på luft- fartygsinteckning av fartygets exekutiva försäljning. Sådana regler finns re- dan i 25ä lnser. De går tillbaka på art. VIII i inskrivningskonventionen.

Principen är att luftfartyg skall säljas gravationsfritt. Emellertid kan det tänkas att köparen får överta gäldenärens skuld till inteckningsborgenären. 1 så fall skall inteckningen kunna tillåtas överleva försäljningen. lnskriv- ningskonventionen räknar med denna möjlighet. Förslaget föreskriver så— lunda. att inteckning i luftfartyg som sålts exekutivt är utan verkan. sedan auktionen vunnit laga kraft och köpeskillingen erlagts. i den mån den inte tillåtits innestå i fartyget med anledning av att inteckningsborgenärens ford- ran avräknats på köpeskillingen; jfr 3.9 nedan och 16,5 SfL.

Förslaget är i första hand avsett att tillämpas på exekutiv försäljning som ägt rum i Sverige. 1 vad mån motsvarande verkan här i landet skall till- erkännas exekutiv försäljning som ägt rum utomlands blir. framdeles liksom hittills. en fråga för rättstillämpningen. Därvid måste naturligtvis inskriv- ningskonventionens speciella regler i ämnet beaktas. Utredningen erinrar i övrigt om vad som anförts i anslutning till 1117 LLförslaget.

16.5

Denna paragraf svarar mot 277 & SjöL'Z”1 Den föreskriver. att intecknings

rättsliga öde också drabbar pantbrevet så att. om inteckning helt eller delvis blir utan verkan. pantbrevet mister sin giltighet i motsvarande mån. Dess- utom erinras om att dödning av förkommet pantbrev — enligt lagen ( 1927z85) om dödande av förkommen handling — ej återverkar på pantbrevets giltighet.

3.2.5 4 kap. Om förfarande! i inskrivningsärende/7 1 &”

lV/örsra stycke! av denna paragraf definierar förslaget såsom inskrivnings- ärenden sådana ärenden vilka rör dels inskrivning av förvärv av luftfartyg. (le/s inteckning i luftfartyg. dels annan införing i luftfartygsregistret som angår förvärvsinskrivning eller inteckning och sker enligt Inser eller annan lag eller författning. Med "annan införing" åsyftas i första hand de an- teckningar rörande vissa inskrivningsrättsligt relevanta förhållanden som förslaget reglerar i 4:12 och 4:19. Därtill kommer naturligtvis införingar enligt blivande inskrivningsrättsliga ti|lämpningsföreskrifter.

Förslaget motsvarar. i förening med definitionen av registreringsärenden

i 2:12 LLförslaget. de sjörättsliga registerärenden som 25å första stycket SjöL reglerar.125

1 andra stycket av denna paragraf anförtror förslaget handläggningen av de lufträttsliga inskrivningsärendena åt den myndighet som för luftfartygs— registret (jfr 211 LLförslaget). Myndigheten betecknas. här som i LLförslaget. reg/stermyndigheten.

2.5

Denna paragraf. som svarar mot 25 å andra stycket SjöL.126 ger intermittent handläggning av inskrivningsärenden genom att knyta sådan handläggning till inskrivningsdag. lnskrivningsärende skall alltså tas upp på inskrivnings- dag. Dylik skall hållas varje helgfri måndag. tisdag. onsdag. torsdag och fredag till klockan tolv på dagen. Med helgdag likställer förslaget midsom— marafton. julafton och nyårsafton.

Ansökan som kommer in till registermyndigheten under löpande inskriv- ningsdag skall tas upp till handläggning på den inskrivningsdagen. Det kan emellertid ske först när inskrivningsdagen löpt ut. ty inte förrän då är an- sökningen gjord i rättslig mening.'27 Ansökan som kommer in efter in- skrivningsdags utgång skall tas upp nästföljande inskrivningsdag.

Från utgången av en inskrivningsdag till utgången av nästa inskrivnings- dag är det inskrivningsrättsliga läget statiskt så att rättshandling kan företas med utgångspunkt däri. Denna ordning skall ses mot bakgrund av den legala publicitetsverkan som luftfartygsregistrets innehåll skall ha enligt för- slagets 2:10. Det är följaktligen — Som också framhölls i prop. l973:42l28 — angeläget att registermyndigheten kan både snabbt och på ändamålsenligt sätt lämna dagsaktuell information om registrets innehåll.

En ändamålsenlig metod för detta skulle vara att registerutdrag framställs maskinellt (enligt det datasystem som nu används för bl. a. skeppsregistret) på sådant sätt att de kan överbringas genom telex. Därigenom skulle man över praktiskt taget hela världen kunna vinna dagsaktuell dokumentation om registerinnehållet och inte vara hänvisad till den långt osäkrare metoden att inhämta informationen via telefonsamtal med registrets personal. Detta kan i själva verket betecknas som en förutsättning för att man överallt där det behövs skall kunna erbjuda vederhäftig pantdokumentation.

I andra stycket tar förslaget upp en hänvisning till de allmänna tviste- målsreglerna som gör dessa subsidiärt tillämpliga i inskrivningsärenden på samma sätt som fallet är i sjörättsliga registerärenden.'”

'25 Jfr 1911 JB.

'26 Jfr 1913 JB.

3 5 127 Se prop. 1970120 5. B Denna paragraf svarar mot 30%" första stycket SjöL och 2 kap. 13 & första 511 ff" och 613;jt”r 5. B stycket LLförslaget. Den slår fast att ansökan i inskrivningsärende skall vara 33% ”0011 Pro” [973142 5. > Skriftlig. Utredningen förutsätter. att ansökningsblanketter kommer att ut- >4' arbetas och tillhandahållas liksom i det sjörättsliga inskrivningssystemet. '28 Se 5. 278. Ansökan om förvärvsinskrivning behöver dock inte vara skriftlig. om fång- 139 Se 25; tredje SIycke1 eshandling eller annan tjänlig handling företes. Men det är nödvändigt att Sjöszfr l9r3 JB. det luftfartyg som berörs och det förvärv som åberopas år identifierat. Eljest 130 jfr prop. 1973342 5_ kan man knappast tala om en ansökan?30 562.

13' Jfr 19:6 och 7'JB. ”2.111 1929 JB.

133 Jfr prop. 1973z42 s. 563.

”" Jfr prop. 1973142 5. 563.

135Jfr 13

136 Jfr prop. 1973242 5. 316.

137 4.

Jfr förslagets 213 och

Denna paragraf svarar mot 26,5 första och andra styckena SjöL.”I

Ifö/sia styrke! föreskriver förslaget att dagbok skall föras över inskriv- ningsärenden och att handlingar i sådana ärenden skall sammanföras i akter. Närmare föreskrifter härom får meddelas i administrativ ordning, Utred— ningen förutsätter att 5:7—9 och 11 fartygsregisterförordningen (1975:927) görs tillämpliga eller tas till förebild.

I andra sive/rel föreskrivs. att relevanta upplysningar. som sökanden eller annan lämnar i inskrivningsärende. och särskild utredning som kan verk- ställas i sådant ärende skall föranleda anteckning i dagbok eller akt. Där skall också tas upp kallelser. förelägganden och andra beslut som inte skall enligt 8å' föras in i luftfartygsregistret.

5.3

Denna paragraf svarar mot 31 & SjöL.132 Den reglerar uppskovsinstitutet. Ytterligare föreskrifter om uppskov finns i förslagets 6 och 22 åå.

Enligtförsta stycket får inskrivningsärende uppskjutas till viss senare in- skrivningsdag ifall detta är nödvändigt för utredningen. En förutsättning är därvid. att ansökningen inte bör avslås omedelbart. Det är. utan anvisning i lag. överlämnat till inskrivningsdomaren att väga mellan avslag och upp- skov. Tydligt är emellertid. att avslag endast bör tillgripas där det från början står klart att ansökningen inte kommer att kunna bifallas,133 Uppskov kan sålunda bl. a. tänkas då sökanden inte genast kan styrka ett åberopat för- värv134 eller då han behöver tid för att kunna söka inskrivning på vägnar av tidigare led i fångeskedjan.135 Uppskov måste bestämmas till viss angiven inskrivningsdag men det blir möjligt att bestämma denna relativt. t.ex. så att den anges som första inskrivningsdag efter det att visst rättsfaktum inträtt.'-fö

Andra stycket ger registermyndigheten möjlighet att förelägga sökanden att förebringa behövlig utredning eller att personligen eller genom ombud inställa sig hos registermyndigheten för att höras. Sådan inställelse kan även åläggas annan än sökanden. I princip är det bara denne som har skyldighet att förebringa utredning i inskrivningsärende. Förslagets 165 föreskriver dock även viss editionsplikt för annan. nämligen företrädare i fångeskedja.

Föreläggande att komplettera utredningen eller inställa sig hos register- myndigheten skall enligt förslaget kunna förenas med vite. Det är ända- målsenligt bl.a. då det är inskrivningsplikt som skall infrias genom an- sökningen'37 Detsamma gäller i fråga om registreringsplikt. Utredningen erinrar om att 2:18 LLförslaget gör förevarande reglering på motsvarande sätt tillämplig i registreringsärende. 1 andra fall kan den lämpliga påföljden för underlåtenhet att efterkomma registermyndighetens föreläggande vara att ansökningen förklaras förfallen. I så fall skall erinran om påföljden tas in i föreläggandet.

Tredje stycket ger registermyndigheten möjlighet att skaffa sig rådrum till viss senare inskrivningsdag för att överväga inskrivningsärende som är särskilt krävande på grund av sin beskaffenhet eller omfattning. Det kan exempelvis vara fråga om att ta ställning till en särskilt svår rättsfråga. kanske med tillämpning av främmande rätt. eller att granska ett utförligt

och invecklat köpekontrakt. Uppskov för detta ändamål får emellertid inte meddelas längre än till andra inskrivningsdagen efter den då ansökningen gjordes. Det betyder. här som i sjörätten och fastighetsrätten.138 bl. a. att dylikt uppskov i regel är uteslutet ifall uppskovsinstitutet redan utnyttjats för utredningsändamål.

6.5

Denna paragraf svarar mot 325 SjöL?” Den innehåller bl. a. föreskrifter om kommunikation i inskrivningsärenden och om hur registermyndigheten skall förfara i olika fall då sökandens rätt visar sig vara tvistig.

Första stycket ålägger registermyndigheten att. då anledning förekommer att åberopat förvärv är ogiltigt eller på annan grund inte kan göras gällande eller att inskrivning eljest skulle kränka någons rätt. bereda den vars rätt berörs tillfälle att yttra sig. Detsamma skall gälla ifall ovisshet skulle råda i fråga om förvärvsvillkor. Exempel på det senare fallet är att inskrivning söks för förvärv under uppgift att det är fullbordat men att förvärvshand- lingen ger anledning att förmoda att villkor gäller. som medför att förvärvet bör behandlas som ofullbordat fång. Det är då skäl att kommunicera an- sökningen med fångesmannen.

I andra stycket anges vissa fall då uppskov skall vara obligatoriskt. nämligen dels då åberopat förvärv grundas på testamente. dom eller förrättning som ännu inte vunnit laga kraft. dels då rättegång pågår om hävning eller återgång av förvärv av det berörda luftfartyget — ett förvärv som inte behöver vara identiskt med det som åberopas i ärendet utan kan ligga längre tillbaka i långeskedjan — eller om bättre rätt till fartyget. Sådant uppskov kan utlösas av att förhållandet antecknats i luftfartygsregistret enligt 12 &.

Det fall att sökandens rätt är tvistig utan att tvisten bragts till rättegång regleras i tredje stycket. Då får tvistefrågan givetvis inte prövas i inskriv- ningsärendet. eftersom förfarandet i sådana ärenden ej är upplagt för dylikt ändamål. Istället bör sökanden beredas tillfälle att få sin sak klarlagd genom rättegång. Han bör alltså få uppskov för utredningsändamål enligt S% och kan därvid enligt förevarande stycke föreläggas att väcka talan vid domstol inom viss tid. vid äventyr att hans ansökan eljest förklaras förfallen. Erinran om denna påföljd för underlåtenhet att rätta sig efter föreläggandet skall givetvis tas in i föreläggandet. Uppskov skall emellertid. som framhållits vid 5 &. inte beviljas. ifall det redan skulle stå klart att ansökningen inte kommer att kunna bifallas.

Det kan tillfogas. att föreläggande för sökanden att väcka talan vid domstol ej innefattar skyldighet för honom att också visa för registermyndigheten att han gjort detta. Det blir i stället domstolen som gör det enligt 115. Men ifall tvistefrågan skulle höra under främmande jurisdiktion eller prövas av skiljemän. torde sökanden få visa att han ställt sig föreläggandet till efter— rättelse: jfr vid 516 nedan.

7.5

Denna paragraf svarar mot 265 tredje stycket SjöL140 och rör vite. Förslaget föreskriver. att vite som föreläggs i inskrivningsärende får be-

'33 Jfr 5 ;" lagen (1973:98) om inskrivningsregister.

'” Jfr 19:10 JB. 14011'r19z4113.

”1 Jfr 19:12 JB. 142Jfr 19:13 JB.

”3 Jfr prop. 1973z42 s. 558 fOCh 562.

stämmas till högre belopp än som eljest skulle gälla enligt 9 kap. 8 & första stycket RB. De beloppsbegränsningar som det lagrummet föreskriver— 5 000 kronor resp. vid förnyat viteslöreläggande 10 000 kronor— skulle med hänsyn till de värden som det i förevarande sammanhang kan vara fråga om stundom kunna äventyra vitesinstrumentets användbarhet. Försuttet vite skall dömas ut av registermyndigheten själv.

as

Denna paragraf svarar mot 27å SjöLH' och reglerar vissa beslut i inskriv- ningsärenden.

Enligt/älsta stycket skall beslut varigenom ansökan i inskrivningsärende bifalls. avslås eller förklaras förfallen. föras in i luftfartygsregistret. På samma sätt behandlas beslut varigenom inskrivningsärende uppskjuts. Ty inskriv- nings rättsverkan inträder genom ansökningen och det är därför väsentligt att registret genast ger besked om nytt ärende även om det inte kan slutligt avgöras samma inskrivningsdag. Däremot skall andra beslut i inskrivnings- ärenden. t. ex. beslut om föreläggande eller avvisningsbeslut. som i vissa fall fattas med stöd av RB:s regler. inte föras in i registret utan enligt 4.5 andra stycket tas upp i dagbok eller akt. Endast beslut. som ej innebär bifall. skall motiveras. Det sker genom att skälen antecknas i dagbok eller akt.

I andra stycket föreskriver förslaget. att beslut som skall föras in i luft— fartygsregistret meddelas genom sådan införing och skall anses ha det in- nehåll som framgår av registret. Det betyder först och främst. att registret har exklusivt vitsord i fråga om beslutets innehåll. Det innebär vidare. att beslutet tekniskt sett meddelas först då det — vanligen under eftermiddagen den kalenderdag på vilken inskrivningsdagen infaller — förs in i registret. ehuru det får rättsverkan redan från utgången av nämnda inskrivningsdag. till vilken det ju hänför sig.

9s"

Denna paragraf svarar mot 28; SjöL|42 och ålägger registermyndigheten att expediera vissa underrättelser om beslut i inskrivningsärenden.

Enligt/älsta stycket skall sökande som beslut gått emot genast underrättas om beslutet så att han inte riskerar att försitta besvärstid. Detsamma gäller var och en som hörts i ärendet. Med sökande förstås även den som framställt begäran enligt 21 å andra stycket eller gjort anmälan enligt 30 å andra stycket. Om beslut som innefattar förvärvsinskrivning skall alltid den underrättas som senast var inskriven som fartygsägare. Att l1era kan vara inskrivna som ägare till luftfartyg. som delägare eller som ägare i succession enligt villkorat förvärv. bör därvid uppmärksammas.l43

Underrättelse skall enligt andra stycket alltid redovisas beslutsskälen. an- tecknade i dagbok eller akt enligt 55 första stycket. och ge besked om vad som skall iakttas för att fullfölja talan mot beslutet.

10;

Denna paragraf svarar mot 29,5 första. andra och tredje styckena SjöL144 och reglerar besvärsförfarandet m.m.

Enligt första stycket skall talan mot beslut i inskrivningsärende föras i hovrätten. Om registermyndigheten förläggs till Stockholms tingsrätt såsom utredningen förutsatt (jfr 2.3). blir alltså Svea hovrätt besvärsinstans. Be- svärsinlagan skall ges in till registermyndigheten; jfr dock 52:2 RB.

Föreskriften att besvärstalan förs i hovrätt medför som sådan. enligt 21 & RP. att rättegångsbalkens bestämmelser om fullföljd av talan till hovrätten och högsta domstolen samt om rättegången där skall ha motsvarande till— lämpning.

Såvitt gäller slutliga beslut blir besvärstiden enligt andra stycket fyra veckor från den inskrivningsdag på vilken beslutet meddelats.

Besvär över beslut. som införts i luftfartygsregistret. skall enligt tredje stycket antecknas där. Där skall då också göras anteckning om innehållet i lagakraftvunnet slutligt beslut med anledning av besvären.

11.5

Denna paragraf svarar mot 2955 fjärde stycket SjöL.145 Den ålägger regis- termyndigheten att självmant och utan dröjsmål — dvs. på första inskriv- ningsdag”? — till ny handläggning företa inskrivningsärende som återför- visats till myndigheten. Att högre rätts beslut har vunnit laga kraft. är därvid en självklar förutsättning.|47 Det bör anmärkas. att högre rätt aldrig kan bevilja inskrivning utan i stället vid behov skall återförvisa ärendet till re- gistermyndigheten för ny handläggning. varvid de omständigheter som då föreligger får beaktas av myndigheten.

12s'

Denna paragraf svarar mot 3855 SjöL och reglerar. jämte 2:17 LLförslaget. anteckning i luftfartygsregistret av vissa inskrivningsrättsligt väsentliga rättsfakta.

Där de föreslagna föreskrifterna talar om luftfartyg eller luftfartygs ägare. följer av I:] och 2:4 att de tillika är tillämpliga i fråga om andel i eller villkorlig äganderätt till luftfartyg. I den sjörättsliga förebilden förhåller det sig — till följd av härledning av 13; och 14,5 tredje och fjärde styckena SjöL —på motsvarande sätt. Men på två ställen 138 ; SjöL anges föreskrifterna uttryckligen som tillämpliga på "inskriven rätt" varmed åsyftas villkorlig äganderätt. Det innefattar en övertydlighet. som kan ge upphov till miss- tolkning och som utredningen inte följer i sitt förslag. Därtill kommer. att det är tveksamt om det är lyckligt att låsa anteckningsföreskriften till just inskriven rätt. Utredningen erinrar om vad som anförts vid 2:6 om kon- kurrensen mellan överlåtarens och förvärvarens borgenärer och vill tillika föreslå att 38 & SjöL på dessa punkter (4 och 5)jämkas till överensstämmelse med förevarande förslag (jfr 3.16).

Första stycket av förslaget innehåller en katalog över de rättsfakta som skall antecknas i luftfartygsregistret. I punkterna ] och 2 är det fråga om

|”Jfr 19:14 JB. ”5 Jfr 19:15 JB.

145 Jfr prop. l975:68 s. 29.

147 Se 52:13 och 56:13 RB;jfr prop. 1970120 5. B 537.

”8 Om fartyget inte skul- le ingå i konkursboet — jfr 22 & KL — fyller na- turligtvis anteckning ing- en rättslig funktion utan kan och skall underlåtas.

149Jfr 9 & första stycket 9

konkursförordningen (1975:256).

150Jfr 19:17 JB.

rättstvister. Talan om hävning eller återgång av förvärv av registrerat luft— fartyg eller bättre rätt till sådant fartyg eller eljest i fråga. som angår in— skrivning. t. ex. om visst förvärvsvillkor gäller eller inte. skall sålunda an— tecknas i registret. Detsamma gäller lagakraftvunnen dom eller lagakraft- vunnet slutligt beslut i sådant mål. Dylik anteckning tjänar både regis- termyndigheten och den berörda allmänheten till varningssignal. Den sätter också. på det sätt som angetts vid 2:7. punkt för möjlighet till godtrosförvärv på bekostnad av rätt som görs gällande i den antecknade rättegången.

Som framgår av 5:6 skall det. enligt vad utredningens förslag förutsätter. ligga på domstolen att underrätta registermyndigheten om rättegång som avses i förevarande punkter. Om rättegång inför skiljenämnd eller utländsk domstol torde registermyndigheten få underrättas genom parts försorg.

1 punkt 3 tar förslaget upp det fall att luftfartygs ägare försatts i konkurs och sålunda berövats rådigheten över fartyget.”8 Av 1 kap. 1 & andra stycket och 2 kap. 455 kan slutas. att även delägares konkurs resp. konkurs för den vars förvärv är villkorligt skall antecknas. Det får ankomma på kon- kursdomaren att underrätta registermyndigheten?” Eftersom konkursen kan behöva ställas i relation till inskrivningsdag. är det lämpligt att un- derrättelsen ger både datum och klockslag för konkursbeslutet.

1 punkterna 4 och 5 föreskrivs anteckning om exekutiva åtgärder i form av kvarstad. skingringsförbud. utmätning och exekutiv försäljning av re- gistrerat luftfartyg resp. att sådan åtgärd upphävts. återgått eller eljest förfallit. Anteckning skall också göras när konkursförvaltare påkallat exekutiv för- säljning av registrerat luftfartyg och när fartygsägares konkurs upphört. Så— dan anteckning måste beaktas vid prövning av ansökan om förvärvsin- skrivning eller inteckning; jfr vid 17 och 21 N nedan. Den måste också intressera tredje man som vill inlåta sig på rättshandling rörande fartyget.

I andra stycket tar förslaget upp föreskrift att registeranteckning skall av- föras när den uppenbarligen inte längre kan vara av betydelse. En sådan föreskrift ingår redan i 2:17 LLförslaget men utredningen menar. att den har sitt berättigande också i Inserförslaget. Däremot bör det vara tillräckligt att det endast i nämnda paragrafi LLförslaget erinras om att föreskrift i annan lag eller författning om att visst förhållande skall antecknas i luft- fartygsregistret länder till efterrättelse. En sådan erinran kunde ju i och för sig helt undvaras.

13 # Denna paragrafsvarar mot 39 ; SjöL i luftfartygsregistret.

De viktiga rättsverkningar som är förenade med flertalet införingar i luft— fartygsregistret gör det nödvändigt både att kunna rätta felaktiga inf—öringar och att omge rättelseförfarandet med vissa formkrav. Med felaktig införing avses då sådan införing som på grund av misskrivning eller tekniskt fel i dataanläggning som används eller annat sådant missöde kommit att avvika från avsikten hos den som beslöt införingen. Rättsliga oriktigheter kan där— emot bara angripas med rättsmedel. normalt genom besvär.

Enligt första stycket i förslaget skall registermyndigheten självmant rätta uppenbar oriktighet av denna typ i luftfartygsregistret. Tydligen kan därvid bl.a. behöva göras ingrepp i en genom oriktig införing etablerad företrä-

15” och reglerar officialrättelse av införing

desordning mellan rättsägare — fartygsägare eller inteckningsborgenärer — och i den mån en rättelse alltså skulle kunna vara till förfång för sådan rättsägare. skall registermyndigheten pröva efter skälighet hur företrädet skall vara. Med fartygsägare bör enligt utredningen utan vidare kunna jäm- ställas den till vars förmån rådighetsinskränkande förvärvsvillkor gäller. Till- fälle att yttra sig skall först lämnas berörd part, om han är känd. Den myn- dighet som skall tillvarata statens rätt i ev. ersättningsmål enligt 5 kap. i förslaget skall också beredas tillfälle att yttra sig. Meddelas inte slutligt beslut i rättelseärendet samma dag som det tas upp. skall anteckning om ärendet. efter förebild i 19 kap. 18%" tredje stycket JB. göras i registret. Anteckningen tjänar till upplysning för tredje man om att riktigheten av en viss uppgift i registret har satts ifråga.

Beslut om rättelse skall enligt andra stycket meddelas genom införing i registret och skall följaktligen meddelas i särskilt inskrivningsärende. Detta följer av 122. där inskrivningsärenden definierats. Skälen för beslutet skall redovisas i dagbok eller akt. Bevis eller handling. som utfärdats i enlighet med den oriktiga införingen. skall ersättas med nytt bevis eller ny sådan handling. För det ändamålet skall registermyndigheten återfordra handling— en. göra den obrukbar och behålla den och handlingens innehavare vara skyldig att ge in den till myndigheten. Registermyndigheten skall kunna förelägga vite för att hävda editionsplikten.

I tredje stycket föreskrivs. att talan mot beslut om rättelse skall kunna föras ej endast av enskild som rättelsen berör utan också av den myndighet som bevakar statens rätt i ersättningsmål enligt förslagets 5 kap.

14;

De allmänna bestämmelserna om ansökan i detta kapitel skall. enligt vad utredningen föreslår i denna paragraf. ha motsvarande tillämpning även i fråga om begäran om inteckningsförnyelse och anmälan om att innehav av pantbrev har upphört. Att med sökanden i dessa sammanhang skall förstås den som framställt begäran eller gjort anmälan är självklart och be- höver inte komma till uttryck i lagtexten.

15;

Denna paragraf svarar mot 3035 andra stycket SjöL'5' och 2 kap. 135 andra stycket LLförslaget. Den ålägger registermyndigheten att. så långt det är möjligt. vaka över att inskrivningsplikt verkligen fullgörs och sätter för detta ändamål vitesinstrument i myndighetens hand. Att ingen belopps- begränsning därvid gäller. följer av 7 &. Utredningen vill betona. att det här liksom i sjörätten. men till skillnad från vad fallet är enligt JB. rör sig om en skyldighet för myndigheten att gripa in då försummelse upptäcks.

Enligt l4:4 LLförslaget skall luftfartsverket. tullverket och polismyndig- heterna biträda registermyndigheten med att vaka över att de som förvärvar luftfartyg eller andel i luftfartyg också söker inskrivning.

'51 Jfr 2013 JB.

,SZJfr 2014 JB. l53.1fr 20:6 och 7 JB.

154 Se prop. 1975:68 s. 30.

Denna paragraf svarar mot 30; tredje stycket SjöL?” Den berättigar den som söker inskrivning av förvärv av luftfartyg. andel däri eller villkorlig äganderätt därtill att söka inskrivning även på vägnar av föregående led i fångeskedjan. om han behöver det för att vinna bifall till sin egen in— skrivningsansökan. Detta beror på att sökanden kan vara beroende av att kunna åberopa en sammanhängande inskriven fångeskedja fram till sitt eget förvärv. Utredningen återkommer till det vid 17 ;. För att denna rätt skall kunna utnyttjas måste editionsplikt vila på tidigare ägare och förslaget tar upp föreskrift därom.

Av 2:18 LLförslaget. som ger förevarande paragraf motsvarande tillämp— ning på förfarandet i registreringsärenden. följer att sökanden också skall kunna anmäla luftfartyget för registrering på tidigare ägares vägnar om det behövs. Därigenom söker han också inskrivning för dennes förvärv. Det följerav 2:2. Vid avregistrering gäller 2 kap. 14 ; andra stycket andra punkten LLförslaget.

17;

Denna paragraf svarar mot 33; SjöL.153 Den reglerar avslag på in— skrivningsansökan och indirekt därmed även bifall. eftersom följden av att ingen av här angivna avslagsgrunder är tillämplig blir att ansökningen skall bifallas. Utredningen erinrar om innehållet i H och 2:4.

Första stycket katalogiserar avslagsgrunderna i nio punkter. De båda av- slagsgrunder som inleder katalogen är av formell natur. Deng/firsta punkten föreskriver avslag för det fall att skriftlighetskravet. sådant det formulerats i 3 ;, inte iakttagits. Den andra punkten går. i överensstämmelse med fö- reskriften i 211. ut på att ansökan skall avslås. om det fartyg förvärvet avser ej är registrerat och inte heller blir det senast samtidigt som förvärvet eljest skulle skrivas in. Det är i och för sig inte någon avslagsgrund. att det berörda fartyget egentligen skall avregistreras men tillsvidare blivit kvar i registret på grund av spärregeln 1 2:9 LLförslaget. Det är visserligen ej sannolikt att sådant fartyg skall bli föremål för fortsatt omsättning men där det sker saknas anledning att vägra inskrivning. Däremot blir det. som skall framgå vid 22; nedan. inte tillåtet att i det läget vinna inteckning i fartyget.

Den tredje punkten i avslagskatalogen kräver att förvärvet skall styrkas för att inskrivningsansökningen skall kunna bifallas. Härunder hör det fall då det brister i bevisningen.

1 punkt 4 reses det från såväl det sjörättsliga som fastighetsrättsliga in— skrivningssystemet välkända kravet på sammanhängande inskriven fång- eskedja. Den som söker inskrivning av förvärv av registrerat luftfartyg skall följaktligen. förutsatt att fångesmannens rätt kunnat vara inskriven i luft- fartygsregistret. kunna åberopa sådan inskrivning för att vinna bifall. Undan- tag gäller endast för förvärv på grund av exekutiv försäljning.

I fråga om kravet på sammanhängande inskriven fångeskedja är förslaget. tillskillnad från den sjörättsliga förebilden. ej motiverat av hänsyn till stäm— pelskattelagens regler.'54 Luftfartygsförvärv är nämligen inte stämpelskat- tepliktiga och utredningen föreslår inte heller att sådan Skatteplikt införs. Behovet av god ordning i inskrivningsförhållandena talar emellertid för att

man likväl följer det sjörättsliga exemplet och detta blir i själva verket föga betungande för sökanden. eftersom han dock alltid måste styrka sin rätt genom härledning åtminstone till senast inskrivne ägaren. Har fartyget för- värvats från utlandet eller skall det av annan anledning överföras hit från utländskt register. följer av 2;' KonvL att krav på bevis om sökandens rätt gör halt vid senaste utländska inskrivning. förutsatt att den förra re— gistreringsstaten tillträtt inskrivningskonventionen. Det torde f. ö. följa av erkända grundsatser om statsmakts suveränitet att även inskrivning i icke— konventionsstat bör kunna vinna motsvarande erkännande; att kräva be- visning om fångeskedja genom utomlands inskrivna led ända till tillverkaren eller inskrivning i konventionsstats register kunde föra till orimligheter.

Punkterna 5 och 6 tar sikte på de rättssystematiskt men knappast praktiskt betydelsefulla fall då förvärvaren kunnat göra förvärvet gällande endast så- som godtrosförvärv enligt förslagets 2:7 men det brister i där föreskriven förutsättning.

Punkt 7 beaktar. att kvarstad och skingringsförbud är exekutiva åtgärder som syftar till att bevara egendomen som tillgänglig för utmätning i gäl— denärens bo. Om det luftfartyg. den andel däri eller den villkorliga rätt därtill som förvärvet avser är föremål för kvarstad eller skingringsförbud föranspråk mot överlåtaren. skall följaktligen ansökningen avslås. Det gäller vare sig åtgärden var ett faktum vid förvärvstillfället eller vidtogs därefter men före utgången av den inskrivningsdag då inskrivningsansökningen gjor— desISS och vare sig den vidtagits för att säkerställa fordringsanspråk eller anspråk på bättre rätt?56 På samma sätt behandlar förslaget under denna punkt det fall att överlåtaren försatts i konkurs före utgången av den in- skrivningsdag då ansökningen görs.

Här som eljest är det naturligtvis nödvändigt att registermyndigheten känner till det rättsfaktum som utgör avslagsgrund. På grund av systemet med intermittent handläggning av inskrivningsärenden. knuten till inskriv- ningsdagar med statiskt rättsläge mellan dessa. är det också ett principiellt ofrånkomligt krav att myndigheten fått kännedom därom före utgången av den inskrivningsdag på vilken ärendet avgörs.

Blir inskrivningshinder som en följd av bristfällig eller för sen information till registermyndigheten inte beaktat i ärendet. kan rättelse ej åstadkommas besvärsvägen; dylik rättelse förutsätter nämligen att myndigheten gjort fel. Men av 215 följer. att frågan om förvärvets rättsstridighet kan prövas rät— tegångsvägen.

Utredningen vill betona att utmätning ej skall utgöra hinder mot för- värvsinskrivning. Utsökningsborgenärens rätt gäller utan vidare mot ny äga- re'57 och behöver alltså inte skyddas genom avslag på inskrivningsansök— ningen. Har utmätningen däremot förts så långt som till lagakraftvunnen exekutiv försäljning. är saken i ett annat läge. Detta läge möter i punkt 8 där exekutivköp. som konkurrerar med det åberopade förvärvet. ges fö- reträde så att inskrivning av det sistnämnda inte kommer i fråga. Företrädet grundas närmast på 21321; ULförslaget tjfr 3.101).

Under punkt 9 ryms slutligen andra fall då det åberopade förvärvet är ogiltigt eller inte kan göras gällande och det är uppenbart att det förhåller sig så. Exempel på dylika fall är förvärv på grund av överlåtelse från någon som var omyndig eller i konkurs och förmyndaren resp. konkursförvaltaren

'55 Jfr prop. 197342 5. 615'. se även 5. 554 ff.

156 Inte heller SjöL gör någon skillnad mellan kvarstad för bättre rätt och kvarstad för fordran. ehuru det i och för sig kunnat göras.

'57 Jfr prop. 1973:42 s. 615.

Frågan om utmätning eventuellt kan nödgas vika för godtrosförvärv på grund av inskrivning har utredningen berört ovan vid 2:7.

'53 Jfr dock prop. 1973:42 s. 565. där lagrådet räk- nar med avslag emedan förvärvet i sådana fall ej är styrkt (punkt 3).

159Jfr 20:7 och 14 JB.

inte medverkat.158 Ett annat är att fartyget tidigare överlåtits till annan som redan hunnit söka inskrivning.

1 andra stycket slår förslaget fast. att det i punkterna 5—7 av avslagska— talogen i första stycket upptagna avslagsgrunderna inte skall tillämpas då villkorlig äganderätt på grund av det åberopade förvärvet redan skrivits in. Det är alltså i detta läge fråga om den inskrivningsansökan som förvärvaren. efter att enligt 2:4 ha vunnit inskrivning försitt fång medan det ärofullbordat. gör enligt 213 när förvärvet fullbordats. De nämnda avslagsgrunderna. vilkas syfte är att hindra att sakrättsskydd vinns med orätt. är naturligtvis inte tillämpliga då. Sakrättsskydd har redan vunnits genom inskrivningen av förvärvet i det villkorade skedet. Den sålunda skyddade rätten innebärju. att förvärvaren skall kunna i avtalsenlig ordning göra sig till slutlig ägare av den egendom förvärvet avser.

I anslutning till 2:6 (jfr 3.2.3) har utredningen hävdat. att förvärv av Säljares rättigheter enligt fartygsköpekontrakt. som gett upphov till fullbordat förvärv för köparen. måste kunna vinna borgenärsskydd på grund av denuntiation till köparen även till den del rättighetsförvärvet subsidiärt avser fartyget för det fall att köparen häver köpet och därmed återför fartyget i säljarens hand. Bestämmelsen i första stycket 7 bör i så fall inte hindra inskrivning av det dessförinnan ej inskrivningsbara fartygsförvärv som förvärvet av säl- jarrättigheterna innefattat. Någon uttrycklig bestämmelse för detta speciella fall — där också denuntiationen verkar enligt analogisk lagtillämpning — har utredningen emellertid inte funnit behövlig.

18.5

Denna paragraf svarar mot 34; första stycket SjöL. Den reglerar avslag på ansökan att inskrivning av villkorlig äganderätt skall avföras. Sådan an- sökan skall avslås. om det allmänna skriftlighetskravet i 3 ; ej infriats eller om det inte styrks att förvärvaren förlorat sin rätt. Som anförts vid 2:4 menar utredningen. att ej endast överlåtarens utan också förvärvarens häv- ning bör kunna åberopas för att få inskrivningen av dennes rätt avförd ur luftfartygsregistret. En sådan analogisk tillämpning av 2:4 möter intet hinder i avfattningen av förevarande paragraf.

19.5

Denna paragraf svarar mot 37; SjöL?” Den reglerar den inskrivnings- rättsliga behandlingen av relevanta förvärvsvillkor. som är en av grund- valarna för vederhäftig registerföring.

[första stycket är det fråga om sådana förvärvsvillkor som betingar för— värvets fullbordan. vare sig de öppet uppträder som sådana eller ger sig ut för att betinga förvärvets bestånd. Jämte äganderättsförbehåll är här be- varad hävningsrätt på överlåtarens sida det praktiskt viktigaste fallet. För— värvsvillkor. som — t. ex. i form av hävningsrätt för köparen — i realiteten bara går ut över förvärvets bestånd och som i regel inte heller ger sig ut för något annat. saknar intresse i detta sammanhang. Utredningen erinrar om vad som anförts vid 213 och 4 ovan. Finner registermyndigheten. då förvärv skall skrivas in. att förvärvet är förenat med villkor som innefattar äganderättsförbehåll eller är attjämställa därmed.skall även villkoret skrivas

in och det skall myndigheten göra självmant. Sådan inskrivning kan bara företas i samband med inskrivningen av förvärvet självt. Det är inskriv- ningen av villkoret — genom anmärkningen "Ofullbordat fång" under för- värvsinskrivningen””U — som ger förvärvsinskrivningen dess rättsliga inne- börd och begränsning.

Så länge villkoret gäller har överlåtare och förvärvare endast i förening möjlighet att råda över fartyget. Denna sakrättsliga tvångsgemenskap får publicitet genom inskrivningen och anses därigenom komma till tredje mans kännedom; det följer av förslagets 2:10. 1 och för sig är förvärvsvillkor. som innefattar äganderättsförbehåll eller är att jämställa därmed. giltigt och verksamt även utan inskrivning.161 Men först genom att bli känt både för registermyndigheten. som därigenom måste beakta det vid fortsatt in— skrivning och inteckning i fartyget. och för tredje man. som följaktligen inte kan i god tro göra gällande konkurrerande rättsförvärv till fartyget. blir villkoret sakrättsligt verksamt fullt ut. Endast på det sättet får förvärvet en materiellt riktig inskrivningsrättslig behandling. Detta framgår av ut- trycklig föreskrift i 318 och är i övrigt underförstått i 2:7; jfr 268 resp. 20; SjöL.

1 andra stycket reglerar förslaget den inskrivningstekniska behandlingen av sådana förvärvsvillkor som. utan att gå ut över förvärvets fullbordan eller bestånd. begränsar förvärvarens rådighet över fartyget så att han inte kan utan vidare överlåta. inteckna eller pantsätta det. Därmed likställer förslaget motsvarande rådighetsinskränkning genom annans på testamente grundade rätt att nyttja fartyget; jfr 1216 ÄB.

Förekomsten av rådighetsinskränkande förvärvsvillkor skall registermyn- digheten beakta självmant lika väl som sådana villkor som betingar för- värvets fullbordan. Det enbart rådighetsinskränkande villkoret intar emel- lertid den särställningen att det kan föras in i registret även sedan förvärvet självt blivit inskrivet och alltså närhelst myndigheten får kännedom därom. lnföringen görs i form av anteckning. genom anmärkningen "Rådighets- inskränkning" under förvärvsinskrivningen.'62

Att registermyndigheten skall självmant beakta förekomsten av förvärvs- villkor innebär att om myndigheten. vid den omsorgsfulla granskning av förvärvshant'llingar och annat utredningsmaterial som under alla förhållan- den måste företas vid förvärvsinskrivning. finner anledning att räkna med att förvärvet är förenat med inskrivningsrättsligt relevant förvärvsvillkor så skall myndigheten utröna hur det förhåller sig därmed. Medan ett rent köpebrev ej utan vidare behöver föranleda någon efterforskning av detta slag bör däremot hänvisning från köpebrev till köpekontrakt föranleda myn- digheten att fordra in kontraktet för granskning. Detsamma gäller. om kö- paren ännu ej tagit leverans av fartyget och det inte framgår att avhändelsen är slutlig så att säljaren inte kommer att kunna häva köpet och behålla fartyget vid utebliven leveranslikvid (jfr vid 2:6 ovan); att säljaren är bevarad vid sådan rätt att hålla sin prestation inne som avses i 14; lagen (1905:38 s. 1) om köp och byte av lös egendom. eventuellt avtalsvis (uttryckligen eller konkludent) förstärkt till sakrättsligt verksam retentionsrätt. påverkar däremot ej detta spörsmål.

Råder tvekan om förekomsten av förvärvsvillkor eller om innebörden av sådant villkor. får utredning därom inhämtas i vanlig ordning; jfr 6;

160 På detta sätt är det ordnat vid inskrivning av skeppsförvärv.

'61 Jfr Hessler s. 189 ff.

162 Så sker vid motsva- rande införing i skeppsre- gistret.

'63 Se Hessler s. 463 ff. Jfr prop. 1970:20 5. B 599.

164 Jfr 2221 JB. 165 Jfr 22:2 JB. 'ÖÖJfr 2223 JB.

Rådighetsinskränkande förvärvsvillkor som avses i andra stycket behöver i och för sig ej antecknas i registret för att bli verksamma.”3 Men för att vinna full sakrättslig verkan är de likväl. på samma sätt som äganderätts- förbehåll och därmed jämställbara villkor. beroende av att komma till re- gistermyndighetens och tredje mans kännedom. Och det gör de genom att antecknas i registret; jfr 2:10.

205

Denna paragraf. som inleder kapitlets inteckningsavsnitt. svarar mot 281 & SjöL.164 Den formaliserar ägarbegreppet i inteckningsiirenden sa att såsom ägare skall behandlas den för vars förvärv inskrivning senast sökts. Att inteckning likväl inte beviljas förrän förvärvsinskrivning också beviljats. följer av 225 andra stycket.

Den som sökt inskrivning för andelslörvärv faller naturligtvis ej ensam under det formaliserade ägarbegreppet. Det gör däremot den vars förvärv ej är fullbordat. ja också den som övertagit hans rätt. Sådan förvärvare kan likväl ej vinna inteckning utan fångesmannens samtycke. Det följer av 22,5 första stycket 3.

21.5

Denna paragraf svarar mot 282; SjöL.”15 Den erinrar ilöisra s/j'c'ke/ om att inteckning skall sökas av fartygsägaren; jfr 311. Det framgår av 3';' att ansökningen skall göras skriftligen. Men med hänsyn till den tekniska konstruktion av panträtt på grund av inteckning som utredningen föreslår kan naturligtvis ingen annan skriftlig handling träda i stället för ansök- ningshandlingen.lnteckningsansökan. för vilken blankett torde få utfärdas genom domstolsverkets försorg. skall innehålla uppgift om det luftfartyg vari inteckningen skall meddelas och det belopp på vilket den skall lyda.

1 andra stycke! föreskrivs att pantbrevet skall ges in vid begäran om in- teckningsförnyelse enligt 3:15. om begäran ej görs av fartygsägaren själv; jfr 29 s*.

22.5

Denna paragraf svarar mot 283? SjöL?” Den reglerar prövning av in- teckningsansökan.

[första stycket tar förslaget upp en katalog om sju punkter över grunder för avslag på inteckningsansökan. Om bifall till sådan ansökan handlar 23 ;".

Punkterna ] och 2 föreskriver avslag på inteckningsansökan. dels när skriftlighetskravet i 3ä eller kraven i 21 ;" första stycket ej infriats. dels när inteckning söks i ej inteckningsbar egendom såsom fartygsandel eller flera fartyg gemensamt.

Punk! 3 behandlar förvärvsvillkor. Sådana villkor som betingar fullbordan av sökandens förvärv gör också hans fångesmans medgivande till ansök— ningen nödvändigt föratt inte avslag skall drabba denna. Villkor som ute— slutande går ut över hans rätt att söka inteckning i fartyget kräver i stället

sådant medgivande av den till vars förmån villkoret gäller. dvs. i regel överlåtaren själv För att förvärvsvillkor skall utgöra inteckningshinder för— utsätts enligt förslaget. att det är infört i registret eller införs där senast den inskrivningsdag då inteckningen söks.

Under punkt 4 för förslaget det fall att fartyget skall avregistreras. Att ett luftfartyg för vilket inträtt avregistreringsgrund likväl tills vidare blir kvar i registret. t. ex. emedan inteckningsborgenärs samtycke uteblivit eller pantbrev förkommit. innebär alltså ej att det kan nyintecknas. Ty då skulle ju ännu ett avregistreringshinder kunna etableras.

Punkt 5 gör generalexekution till inteckningshinder. Om sålunda sökanden eller. ifall inteckning söks av delägare. någon av sökandena är i konkurs eller försätts i konkurs samma inskrivningsdag (ut- trycket därvid taget. inte som rättsligt begrepp utan som tidsangivelse) som inteckning söks. skall ansökningen avslås. förutsatt att fartyget eller den konkursdrabbade delägarens andel hör till konkursboet?" Det skall åligga sökanden att visa. att egendomen ej hör till hans konkursbo. för att han skall undgå avslag.

Skulle sökanden åberopa sig på ett ofullbordat förvärv och hans fångesman vara i konkurs. hör det fallet inte hemma under förevarande punkt. I stället får konkursen beaktas vid prövningen enligt punkt 3 av fångesmannens medgivande till inteckningsansökningen.

Kon kursbeslut kan inte särskilt ofta komma till registermyndighetens kän- nedom utan dröjsmål. även om det bör åligga konkursdomaren att underrätta myndigheten.168 1 så fall kan det tänkas. att inteckning söks och beviljas i strid med inteckningshindret. Detta kommer då att leda till att konkursboet får tillgång till ägarhypotek. Själv kan konkursgäldenären ju i princip inte råda över fartyget genom pantsättning; numera erbjuder visserligen KL möj- lighet till godtrosförvärv i konkursens inledningsskede av panträtt på grund av sådan inteckning.169

Punkt 6 reglerar specialexekutions karaktär av inteckningshinder. Om luftfartyget. andel däri eller villkorlig äganderätt därtill är föremål för kvarstad eller skingringsförbud eller blir föremål för sådan åtgärd senast den inskrivningsdag (uttrycket också här taget som tidsangivelse) som in- teckningen söks. skall ansökningen avslås. Det står i god överensstämmelse med åtgärdens karaktär av rådighetsinskränkning. Utredningen erinrar om 17.3 första stycket 7.

Vad beträffar utmätning så regleras dess förhållande till inteckning av 9.5 FRL. 1 och för sig skulle därmed utmätning inte behöva utgöra in- teckningshinder annat än då det är fartygsandel som tagits i mät.'70 Emel- lertid räknar nämnda lagrum med företräde för utmätning framför inteckning under förutsättning att de sammanträffar till tiden — "samma dag" — och en sådan företrädesordning skulle strida mot an. 1 (2) i inskrivningskon- ventionen. Därför tar förslaget upp utmätning som generellt intecknings- hinder. f.ö. i överensstämmelse med 12% gällande lnser.

Skulle utmätning och inteckning komma att konkurrera. emedan inteck- ning beviljats i strid med utmätning som var okänd för registermyndigheten. får konkurrensen liksom hittills lösas av 9 & FRL trots att detta inte stämmer väl med inskrivningskonventionen. God konventionsenlig ordning kommer till slut att uppnås. ifall lagberedningens förslag till ändring i 9 & FRL. tipp-

WJfr 22 & KL.

163 Jfr 9 & första stycket 9 konkursförordningen (19751256t.

””ur 20 och 21 && KL.

|7”Jfr 2213 JB och SOU 196915 s. 195.

'7] Jfr SOU 1974155 5. 193 f.

”2 Jfr 2225 JB.

taget i dess betänkande Utsökningsrätt Xlll (SOU 1974:55). genomförs. Det går nämligen ut på att utmätning ej skall kunna konkurrera med inteck— ningen förrän ärende om anteckning om utmätningen tas upp på inskriv- ningsdag. Till dess torde man vid tillämpningen av 9; FRL få utgå från att med "samma dag" i detta sammanhang måste förstås inskrivningsdag (uttrycket också här taget som tidsangivelse)?7I

Utmätning som inteckningshinder kompletteras av föreskrift i punkt 7 enligt vilken inteckningsansökan skall avslås. om luftfartyget. andel däri eller villkorlig äganderätt därtill frångått sökanden genom exekutiv försälj— ning.

1 andra stycket tar förslaget upp en föreskrift om uppskov i intecknings— ärendet för det fall att sökanden ej vunnit inskrivning av sitt förvärv och inskrivningsärendet skjuts upp. Det är naturligt att då också skjuta upp inteckningsärendet. Ett fall då detta kan tänkas är då talan om bättre rätt till luftfartyget väckts och antecknats i registret enligt 12% eller anmälts för anteckning där. Förhållandet utgör nämligen enligt 635 andra stycket grund för uppskov med förvärvsinskrivning. Om inteckning likväl beviljas under sådan rättegång skulle det visserligen inte medföra annat än att ett ägarhypotek tillförs den som vinner målet. Att pantbrevet skulle kunna missbrukas till skada för rätt ägare. behöver i och för sig ej tas med i be- räkning. Det utesluts av registeranteckningen rörande rättegången och den publicitetsverkan som dylik anteckning har enligt 2:10.

23.5

Denna paragraf svarar mot 284; SjöL.172 lI/örsta Slt't'kt'l dras slutsatsen av att intet hinder mot inteckning möter enligt 22 5. Då skall alltså inteckning beviljas och pantbrev utfärdas på grund av inteckningen.

Det får som antytts vid 3:2 förutses att. ehuru den nya konstruktionen av panträtt på grund av inteckning berövar borgenären den huvudroll han för närvarande har såsom sökande i inteckningsärende. så kommer han i fortsättningen ofta nog att uppträda på ägarens—sökandens vägnar och med stöd av redan företagen pantförskrivning av pantbrevet. Panträtt kan då uppstå från utgången av den inskrivningsdag då inteckningen beviljades och registermyndigheten har att lämna ut pantbrevet till borgenären.

I vissa fall skall pantbrev utfärdas på grund av inskrivning av främmande registerpanträtt. Det följer av 7.5 Konvaörslaget. Hänvisning till KonvL är upptagen i 112.

Andra stycket upptar hänvisning till de bestämmelser i lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling enligt vilka nytt pantbrev skall utfärdas i stället för dödat sådant. Därmed syftas närmast på 105 nämnda lag. Lagen omfattas av utredningens förslag till följdlagändringar (jfr 3.7).

24.5

Denna paragraf svarar mot 285: SjöL och föreskriver avslag på begäran om inteckningsförnyelse. ifall skriftlighetskravet i 35" eller kraven i 21 ; andra stycket ej infriats. lntet materiellt krav gäller för bifall.

Dessa paragrafer svarar mot 286—292 55 SjöLl73 och reglerar faststäl- lelse at viss inbördes företrädesordning mellan inteckningar som söks samma dag och därför eljest enligt 3:12 skulle ge lika rätt (25 5). utbyte at pantbrev (26 5). nedsättning av inteckning (27 5). dödning av inteckning (28 5). ingivande av pantbrev vid borgenärssamtycke till åtgärd enligt 2.5—28 55 (295). innehavsanteckning (30 5) och anteckning om verkan av exekutiv försäljning m.m. på inteckning (31 _5).

Utom vid innehavsanteckning är det fartygsägaren som uppträder som sökande i dessa ärenden.

I fråga om innehavsanteckning vill utredningen påpeka. att förslaget i den delen inte fullt ut efterbildar sjörätten. Enligt 291 5 SjöL skall ägaren vara antecknad som innehavare om ingen annan är antecknad. Den ord- ningen går tillbaka på ett av 1967 års internationella konvention om sjö- panträtt och fartygshypotek betingat särdrag?74 Det behöver alltså ej efter- bildas här.

När anteckning om inverkan på inteckning av fartygets exekutiva för- sälj ning gjorts bör inteckningen avföras ur registret ifall den blivit helt utan verkan. lngen dödning fordras alltså.175

3.2.6 5 kap. Särskilda bestämmelser

1 5

Denna paragraf svarar mot 349 5 SjöL.176 Den reglerar statens ersätt- ningsansvar för rättsförlust på grund av godtrosförvärv eller tekniskt fel i luftfartygsregistret m. m. och sanktionerar därigenom registrets vederhäf- tighet. Andra regler om statligt skadeståndsansvar finns i SkL.177

Första stift-ket tar sikte på de rättsförluster som kan inträffa som följd av godtrosförvärv av luftfartyg. andel däri eller rätt därtill enligt 2:7 eller av panträtt i luftfartyg enligt 319. Till skillnad från vad fallet är i fastig- hetsrätten. där godtrosförvärv stundom ej kan göras gällande emedan den rättsliga bristen i överlåtarens eller upplåtarens förfoganderätt var särskilt djupgi'iendefw'8 skall det lufträttsliga godtrosförvärvet i likhet med det sjö- rättsliga enligt förslaget trots det gå ut över rätte ägaren eller den till vars förmån rådighetsinskränkning gällde. Den förlust som denne lider kan enligt förslaget ersättas av statsmedel i den mån han inte har sig själv att skylla. För sistnämnda fall skall tredje stycket gälla.

Rättsförlust på grund av godtrosförvärv kan också tänkas härröra av myn- dighetsfel. t. ex. genom försummelse att göra viss relevant införing i luft- fartygsregistret. 1 så fall kan skadeståndsrätt föreligga också enligt SkL. Där- vid gäller som ytterligare förutsättning för skadeståndsrätt att berättigade anspråk på kvalitet i myndighetsutövningen åsidosatts (den s. k. standard- regeln). Kvalitetsanspråken måste enligt utredningens mening ställas högt i en hantering av detta slag.

1 andra stycket berättigas den till ersättning av statsmedel vilken lider förlust till följd av tekniskt fel i luftfartygsregistret vid användning av auto- matisk databehandling eller i anordning som hos registermyndigheten eller annan statlig myndighet är ansluten till registret. 1 2:1 LLförslaget har

173 Jfr 19:21. 22:6. 8—10. 12 och 13 JB.

wJfr art. 1c. Konventio— nen införd i prop. 1973142 S. 380 ff.

”5 Jfr 5:15 fartygsregis— terförordningen (19752927).

”6 Jfr 1814 JB och 9.5 lagen (1973z98) om in- skrivningsregister.

177 Se närmast 312.

173Jfr 1813 JB.

179 Annorlunda enligt 95 lagen (1973198) om in- skrivningsregister.

180Jfr prop. 1973:13 s. 49.

18' Jfr 19:19 JB.

'82 Jfr för fastighetsrät- tens del Stark s. 279.

utredningen tagit in föreskrift som ger regeringen befogenhet att låta lägga registerföringen under automatisk databehandling. Den sjörättsliga registre- rings— och inskrivningsverksamheten är redan ordnad på det sättet. Man får i detta sammanhang räkna med sådant som fel på terminal eller 5. k. skrivare eller i den centrala s. k. databasen. Förlust kan då vållas t. ex. genom att registermyndigheten på grundval av egen terminalstyrd upplysning om registerinnehållet kommer till felaktigt beslut eller genom att missvisande information via terminal när någon som vill inlåta sig på rättshandling rö» rande luftfartyg.

Det bör framhållas. att statsansvaret ej skall omfatta förlust på grund av fel som hänför sig till anordning i enskilt bruk. såsom presentations- terminal som är ansluten till datasystemet. Sådan förlust får den enskilde söka gottgjord på annat sätt eller bära själv. Men det skall på den andra sidan inte spela någon roll. ifall ett fel kan hänföras till presentationsterminal hos den ena eller andra statsmyndigheten?79 Det är f. ö. osäkert om annan statsmyndighet än registermyndigheten själv kommer att använda egen an- knytning till ett eventuellt datasystem och osannolikt att allmänheten i så fall skulle komma att utnyttja sådan anknytning i införmationssyftc.

Statsansvaret skall inte förutsätta fel eller lörsum melse på statsmyndighets sida. Det betyder visserligen ej att orsaken till skadebringande tekniskt fel skulle vara betydelselös. 1 förarbetena till lagen (1973198) om inskrivnings- register. som ytterst utgör förebilden till regleringen. har tveksamhet mar— kerats för det fall att det tekniska felet skulle vållas av någon utomstående. 'x” Här som där får problemet överlämnas till rättstillämpningen. Men enligt utredningens mening talar goda skäl för statsansvar även i dylika fall.

Tredje stycket räknar med möjligheten att den skadelidande medverkat till förlusten genom att utan skälig anledning underlåta att vidta åtgärd för att bevara sin rätt. alltså genom oförsvarlig passivitet. eller genom att eljest själv medverka till sin förlust. 1 så fall skall ersättningen kunna sättas ned eller falla bort helt. Detta svarar delvis mot 334 SkL där den som utan skälig anledning förhållit sig passiv riskerar motsvarande påföljd.

25

Denna paragraf svarar mot 3505 SjöL.'X' Den reglerar rätt till ersättning av statsmedel för den som lidit skada till följd av rättelse i luftfartygsregistret.

Rättelse av införing kan tänkas gå ut över någon som förlitat sig på in— föringens vederhäftighet. t. ex. en kreditgivare vilken räknat med den prio- ritet sotn registret felaktigt angav för hans pantbrev eller en förvärvare som litat på att hans fångesman. såsom registret med orätt gav vid handen. ägde förfoga över fartyget utan rådighetsinskränkning. Om då införingen rättas. kan den som satt lit till den rättade införingen ej göra gällande rätt till fartyget med åberopande av sin goda tro och det felaktiga registerin- nehållet.”2 Den skada han lider till följd av detta skall han enligt förslaget få gottgiord av statsmedel. förutsatt att han inte med hänsyn till felets beskaffenhet eller eljest bort inse att fel förelåg.

3—5 5.5

Dessa paragrafer svarar mot 351. 352 och 353 55 SjöL.”3

1 35 bemyndigas regeringen utse myndighet som skall företräda stafett i ersättningsmål enligt 1 eller 2 5. 1 såväl fastighetsrättsliga som sjörättsliga ersättningsmål företräds staten av kammarkollegiet.184 Utredningen räknar med att uppdraget också i detta sammanhang anförtros kollegiet. som vid behov måste få anlita särskild juridisk expertis.

1 4 5 ges regler som. i noggrann överensstämmelse med den sjörättsliga resp. fastighetsrättsliga förebilden. syftar till att ersättningsanspråk mot sta- ten enligt 1 5 skall kunna handläggas i samma rättegång som en för sådant anspråk grundläggande tvistefråga om beståndet av rätt till luftfartyg. Och 5 5 ger staten regressrätt gentemot annan som på skadeståndsrättslig grund kan vara skyldig att gottgöra ersättningssökandens förlust samt föreskriver att statsersättning. som fastslagits genom dom. ej skall behöva betalas ut förrän domen vunnit laga kraft.

(15

l denna paragraf tar förslaget upp föreskrift. som motsvarar 3545 SjöL och är avsedd att säkerställa information till registermyndigheten om in— skrivningsrättsligt relevanta rättstvister. Förslaget nämner tvist om hävning eller återgång av förvärv av registrerat luftfartyg eller om bättre rätt till sådant fartyg eller eljest i fråga som angår inskrivning i luftfartygsregistret. Det följerav f:] och 2:4. att domstolen skall informera registermyndigheten på samma sätt. ifall tvisten rör andel i eller villkorlig äganderätt till registrerat luftfartyg Med fråga som angår inskrivning avses t. ex. tvist om giltigheten av visst förvärvsvillkor. Av 4:12 följer. att informationen skall föranleda anteckning i luftfartygsregistret.

Förslaget utesluter ej att registermyndigheten informeras genom parts försorg. Det torde bli fallet när tvisten prövas av utländsk domstol eller av skiljemän.

3 . 2. 7 Övergångsbestamme/ser

3.2.7.1 Allmänna synpunkter

Förslaget till Inser innebär att en ny ordning skapas för inskrivning av äganderätt till och inteckning i luftfartyg som kan registreras här i landet. Som allmän princip för ny lags tillämplighet på äldre rättsförhållanden gäller att den nya materiella regleringen normalt äger giltighet endast i fråga om förhållanden. som uppkommit efter ikraftträdandet. medan däremot nya processuella bestämmelser blir tillämpliga på förfaranden som utspelas efter ikraftträdandet även om förfarandet rör äldre förhållanden. Dessa grund- satser bör också upprätthållas vid avfattandet av övergångsbestämmelserna till den föreslagna lagstiftningen. 1 den mån särskild övergångsregel inte 183101815—713— ges för visst fall bör dessa grundsatser gälla även utan en uttrycklig prin- 134 Se 3* instruktionen cipförklaring i övergångsbestämmelserna. (|9651702H—Örkammap

I vissa fall kan särskilda skäl tala för att övergångsbestämmelser av re— kollegiet.

troaktiv natur ändock bör ges med avseende på materiella rättsförhållandcn. I fråga om lnserförslaget gäller detta huvudsakligen panträttsreglerna men även i viss mån de materiella rättsverkningarna av förvärvsinskrivning. Så— lunda bör de nya reglerna om godtrosförvärv på grund av inskrivning kunna åberopas gentemot rätt ägare vars förvärv skett före ikraftträdandet. Den rätte ägaren är nämligen i detta läge tillförsäkrad ersättning enligt 5:1 lnser- förslaget för den förlust som han lider genom att han mister sin äganderätt. Däremot skall inte redan inträdda sakrättsliga verkningar av ett förvärv påverkas av de nya reglerna på det sättet att det sakrättsskydd. som en förvärvare av luftfartyg redan vunnit mot överlåtarens borgenärer enligt äldre bestämmelser. upphör därför att hans förvärv inte blivit inskrivet i det nya luftfartygsregistret (vilket enligt 2:6 LLförslaget är en förutsättning för sådant skydd).

3.2.7.2 Ikraftträdande m. m. Punkt ]

Som framhållits i motiven till LLförslaget (jfr 3.1.8) bör det lämnas åt re— geringen att bestämma dagen för ikraftträdandet. Den nuvarande lnser upphävs och ersätts av den nya (jfr 2.9). En allmän regel bör även ges om att hänvisning i lag eller annan författning till bestämmelse som ersatts av regler i den nya lagen i stället skall avse den regeln.

32.73. Till 2 kap. Punkt 2

Denna punkt har sin motsvarighet i punkt 4 första och andra styckena i den sjörättsliga förebilden.

Det föreslagna luftfartygsregistret jämte bihang skall i princip bli en fort- sättning av det nuvarande registret jämte bihang samt inskrivningsboken för luftfartyg. De uppgifter om registrerade luftfartyg och beviljade inteck- ningar som det nya registret skall innehålla skall därför föras över till detta. Den som är införd som ägare — ej endast i enlighet med 2:7 tredje stycket LL anmärkt såsom sådan — i det nuvarande luftfartygsregistret bör därför antecknas som ägare i det nya registret.

Den nuvarande ordningen för registrering innefattar visserligen i princip en prövning av äganderätten och skyldighet föreligger dessutom att anmäla äganderättsförändringar. Detta utgör emellertid inte någon garanti för att registret avspeglar de verkliga förhållandena. lnföring där ger ej utan vidare ägaren inskrivningsrättslig legitimation. lnteckning förutsätteri konsekvens härmed att inskrivningsdomaren prövar äganderätten i inteckningsärendet. Äganderättsanteckning på grundval av det nuvarande registret bör därför inte utan vidare tilläggas den verkan som inskrivning av äganderätt får enligt den nya lagstiftningen. Med förebild i de sjörättsliga övergångsbe- stämmelserna bör sådan verkan emellertid kunna inträda efter en över- gångstid av ett år. ifall inte dessförinnan någon med konkurrerande äg- anderättsanspråk antingen väckt talan om bättre rätt till luftfartyget eller

sökt inskrivning i det nya registret som ägare enligt de nya bestämmelserna. Likaledes med sjörättslig förebild bör de uppgifter om ägare som förs över till det nya registret kungöras på lämpligt sätt. så att den vars rätt berörs därigenom kan få tillfälle att vidta åtgärder för att tillvarata sin rätt.

Givetvis bör inte bara en ny förvärvare utan även den antecknade ägaren — för att vinna inteckningslegitimation — under den i föregående stycke angivna tiden kunna söka inskrivning av sin äganderätt enligt de nya be— stämmelserna. När antecknad ägare eller annan söker inskrivning av sin äganderätt enligt det nu sagda kan det uppenbarligen inte för bifall till an— sökningen krävas att sökandens fångesman är inskriven som ägare av luft- fartyget, Det får i sådana fall anses tillräckligt att sökanden kan härleda sin rätt från den som har byggt fartyget eller. om detta byggts utomlands. från dess förste svenske ägare. vilket normalt är den som först har förts in i det nuvarande luftfartygsregistret såsom ägare. lnskrivning i utländskt register bör. som förut framhållits (jfr 3.2.5. vid 4:17). också kunna utgöra slutpunkt i den fångeskedja som skall styrkas.

Enligt 7å tredje stycket lnser är det tillräckligt för inteckningslegiti- mation att man. ensam eller i förening med den från vilken äganderätten kan härledas. under tre år varit upptagen — inte bara anmärkt — som ägare i luftfartygsregistret. Kravet för inteckningslegitimation behöver inte heller efter ikraftträdandet ställas högre. Ej heller på den som under ettårstiden söker inskrivning eller avregistrering på grund av förvärv från någon som endast är antecknad såsom ägare bör ställas högre krav. Enligt utrednings- förslaget krävs därför inte mer av en antecknad ägare eller annan som söker inskrivning av sin äganderätt än att han kan härleda sin rätt på detta sätt. Visserligen kan äganderättsuppgifter i registret vara osäkra. Har emellertid en inskriven ägares åtkomst under en längre tid — minst tre år — lämnats oklandrad. erbjuder detta enligt utredningens mening tillräckligt stark pre- sumtion för att hans förvärv var riktigt. Mot denna bakgrund bör dessutom den som vid ikraftträdandet under de tre närmast föregående åren hela tiden varit upptagen i det tidigare registret såsom ägare i samband med överföringen till det nya registret omedelbart kunna skrivas in som ägare enligt de nya reglerna.

Anmäls luftfartyg. som förvärvats före ikraftträdandet. för registrering. men lyckas inte sökanden förebringa merän sannolika skäl för sin äganderätt. bör han ändå — efter sjörättslig förebild — antecknas som ägare i det nya registret. Sedan ett år förflutit bör sökanden. om inte hans äganderätt dess- förinnan satts i fråga. kunna betraktas som inskriven ägare. Anteckning bör kungöras och ettårstiden räknas från kungörandet. När anteckning sker tas visserligen även luftfartyget upp i registret men någon fullgången re- gistrering föreligger inte förrän efter ettårstidens utgång.

Den som före ikraftträdandet anmälts såsom ny ägare till registrerat luft— fartyg men som på grund av brister i utredningen om äganderätten inte blivit införd i det nuvarande luftfartygsregistret bör redovisas i det nya re- gistret tillsammans med den som antecknats där såsom ägare. Det sker lämpligen genom att han anses söka inskrivning av sin rätt första inskriv- ningsdag efter ikraftträdandet. Den nya registermyndigheten måste då ome- delbart ta upp frågan om inskrivning av äganderätten till prövning. Därvid

kan de nya bestämmelserna om uppskov för utredning tillämpas. Regis— termyndigheten bör också kunna hänskjuta saken till rättegång enligt de nya regler som gäller för det fall att sökandens rätt är tvistig. Vad som nu sagts bör även gälla i fråga om den som enligt anteckning i det nuvarande registret har förvärvat luftfartyg under äganderättsförbehåll.

Punkt 3

De frister för ansökan om inskrivning av förvärv. som lnserförslaget (2 kap. 3 ;" första och andra styckena) föreskriver. bör inte i något fall räknas från dag före ikraftträdandet. Bestämmelse härom har tagits upp i förslaget. Den har sin motsvarighet i punkt 7 i de sjörättsliga övergångsbestämmel- serna.

Självfallet bör det inte heller föreligga inskrivningsplikt för den som förts över såsom ägare till luftfartyg från det gamla till det nya registret. Uttrycklig föreskrift därom har tagits upp i förslaget.

3.2.7.4 Till 3 kap.

De övergångsproblem som hänger samman med de nya reglerna om panträtt » på grund av inteckning i luftfartyg kan i allt väsentligt lösas med regler som motsvarar de sjörättsliga övergångsbestämmelserna i dessa hänseenden. vilka i sin tur nära följt motsvarande bestämmelser i JP. Grundprincipen vid utformningen av dessa bestämmelser i SjöL och JP har varit att de nya panträttsreglerna så långt det varit möjligt har gjorts tillämpliga även på inteckningar som härrört från tiden före de nya bestämmelsernas ikraft- trädande. Denna grundprincip bör alltså tillämpas även när det gäller luft- fartygshypotek.

Punkt 4

Denna punkt har sin förebild i punkt 11 i de sjörättsliga övergångsbestäm— melserna.

lnteckning. som beviljats eller sökts före ikraftträdandet i luftfartyg. skall anses som en enligt de nya bestämmelserna beviljad eller sökt inteckning 1 på det kapitalbelopp den avser. lnteckningshandlingen betraktas som ett pantbrev på samma belopp. om inteckningen beviljats. Bestämmelsen in- nebär även. att intecknad ränta och andra biförpliktelser efter ikraftträdandet i stället skall lyda bestämmelserna i 3:4 lnserförslaget om tillägg till pant- brevets belopp.

Punkt 5

Denna punkt har sin motsvarighet i punkt 12 i den sjörättsliga förebilden.

Om äldre inteckningshandling ligger till grund för en fordran enligt om— slagsrevers kan den direkt överföras till den nya ordningen genom att anses som pantbrev till säkerhet för omslagsreversen; förslaget går ut på det. Pantsättningen av inteckningshandlingen skall betraktas som en pantför- skrivning enligt de nya bestämmelserna och själva handlingen blir inte längre

förenad med rätt till betalning ur det intecknade luftfartyget. Däremot får borgenären fortfarande rätt att göra gällande det personliga betalningsanspråk som han kan ha gentemot gäldenären på grund av handlingen (jfr punkt 10).

Med denna ordning går borgenären miste om sin rätt enligt nuvarande regler att skaffa sig betalning för fordringen genom att utnyttja intecknings- handlingen såsom lös pant. Denna metod att realisera fordringsanspråk med säkerhet i luftfartyg torde emellertid ytterst sällan ha kommit till använd— ning.

Det är en grundläggande princip i den föreslagna ordningen att bara luft— fartygets ägare kan pantsätta luftfartyget. Återpantsättning enligt 1016 HB blir inte längre möjlig. Föreligger en giltig pantsättning vid ikraftträdandet av de nya reglerna. skall den emellertid enligt förslaget gälla även därefter trots att den gjorts av annan än ägaren. Eljest skulle särskilda övergångsregler behöva ges till skydd för inteckningshavaren av innebörd att intecknings- handlingen måste godtas som en självständig fordringshandling.

Skulle en äldre inteckningshandling inte ligga som säkerhet för fordran enligt omslagsrevers utan innehas av borgenär som säkerhet för den fordran samma handling utvisar. bör borgenären till skillnad mot vad som måste anses lämpligt i den förut behandlade situationen vara bibehållen vid sin rätt att med stöd av enbart lnteckningshandlingen söka betalning ur luft- fartyget. Övergångsvis skall därför enligt förslaget i stället gälla. att panträtt anses upplåten till säkerhet för den intecknade fordringen. lnteckningshand- lingen får sålunda på en gång utgöra pantbrev och bevis om pantfordringen.

Den möjlighet som föreligger enligt nuvarande regler att angripa inteck- ningsrätten med åberopande av brist i avseende på den intecknade ford- ringens eller inteckningsmedgivandets giltighet. bör bibehållas utan hinder av att lnteckningshandlingen förvandlas till pantbrev. Eljest skulle en ägare av luftfartyg. som med stöd av äldre bestämmelser kunde göra gällande att en inteckning var ogiltig. gå miste om sin rätt att åberopa detta mot den borgenär som vid ikraftträdandet innehade den intecknade handlingen. Enligt den föreslagna ordningen saknas ju möjlighet att få en genom la- gakraftvunnet beslut beviljad inteckning undanröjd annat än genom död- ning. Förslaget innehåller därför en regel om fortsatt tillämpning av nu— varande 37å lnser.

Punkt 6

Bestämmelserna i punkt 5 skall enligt förslaget. i likhet med den sjörättsliga förebilden (punkt 13). ha motsvarande tillämpning. om borgenär vid ikraft— trädandet har sökt inteckning på grund av fordringshandling. som han då innehar. eller om han vid ikraftträdandet innehar en med inteckningsmed- givande försedd fordringshandling. förutsatt i båda fallen att inteckning se- dermera beviljas.

Som berörts under punkt 4 bör de nya bestämmelserna i 3:4 lnserförslaget om tillägg till pantbrevs belopp i princip gälla i fråga om äldre inteckningar. Detta kan innebära en väsentlig förändring i ett rättsläge som uppkommit före ikraftträdandet när det gäller omfattningen av rätten till betalning ur luftfartyget. För att rättsförluster skall undvikas föreskriver förslaget därför. liksom i den sjörättsliga förebilden (punkt 14). en viss inte alltför kort över- gångstid under vilken äldre bestämmelser får gälla i fråga om rätten till betalning ur medel som myndighet vid utsökning eller eljest fördelar mellan rättsägare i luftfartyg. som besväras av före ikraftträdandet beviljad eller sökt inteckning. Som förutsättning skall därvid gälla att sakägare vars rätt kan påverkas också yrkar att äldre bestämmelser skall tillämpas. Avgörande för rätten att yrka att äldre bestämmelser skall tillämpas blir om luftfartyget utmäts eller konkursansökan görs eller. för det fall fördelningen föranleds av annat än utmätning eller konkurs. medlen nedsätts före övergångstidens slut.

De angivna bestämmelserna föreslås gälla även i fall då inteckningshand- lingen efter ikraftträdandet utbytts mot två eller flera nya pantbrev.

Punkt 8

Tillämpning av bestämmelserna om tillägg i 3:4 lnserförslaget i fråga om äldre inteckningar bör inte ens efter en övergångstid få leda till att borgenär i ett rättsförhållande. som uppkommit före ikraftträdandet. tillerkänns rätt till betalning i större utsträckning än han haft tidigare. Har pantförskriv- ningen ägt rum före ikraftträdandet skall därför luftfartygsägaren enligt ut— redningens förslag alltid ha rätt att kräva att borgenärens rätt begränsas i enlighet med äldre bestämmelser. Motsvarande bestämmelse finns i punkt 15 i de sjörättsliga övergångsbestämmelserna.

Punkt 9

i föregående punkt behandlades det fallet" att en tillämpning av de nya bestämmelserna om tillägg på äldre inteckningar kan komma att öka be- lastningen på luftfartyget. Om den intecknade räntan var hög. skulle till- lämpning av de nya bestämmelserna i stället kunna leda till minskad be- lastning på fartyget och till att borgenärens inteckningssäkerhet går ned. För att trygga borgenärens ställning föreskriver utredningsförslaget därför. att han har rätt att kräva kompletterande säkerhet. Som förutsättning måste emellertid gälla. att rättsförhållandet uppkommit fore ikraftträdandet. att fordringens förfallotid inträffar först efter utgången av den i punkt 7 angivna övergångstiden och att inteckningssäkerhetens värde nedgått väsentligt. Ställs inte godtagbar säkerhet skall borgenären. på ett sätt som motsvarar föreskrift i punkt 16 i den sjörättsliga förebilden. enligt utredningens förslag ha rätt att säga upp fordringen till betalning inom sex månader.

Punkt ] 0

Som berörts under punkt 5 bör det personliga betalningsansvaret på grund av en äldre inteckningshandling stå kvar även efter det att handlingen för- vandlats till pantbrev enligt de nya bestämmelserna och därmed inte längre som sådan är förenad med rätt till betalning ur det intecknade luftfartyget. Genom uttrycklig bestämmelse bör också slås fast. att vad som enligt 31 och 32 Så i nuvarande Inser hittills gällt om frihet för gäldenären från betalningsansvar skall ha fortsatt tillämpning. Motsvarande bestämmelser finns i punkt 17 i de sjörättsliga reglerna.

Någon motsvarighet till 33 & lnser med avseende på gäldenärens frihet från betalningsansvar efter exekutiv försäljning behövs inte. Eftersom SIL enligt utredningens förslag får motsvarande tillämpning vid exekutiv försäljning av registrerat luftfartyg. så kommer bestämmelserna i 16 & sjätte stycket i nämnda lag att gälla. Därigenom blir köparen personligen betal- ningsskyldig för vad som enligt överenskommelse har avräknats på kö- peskillingen och den förre ägaren blir fri från ansvar för detta.

Punkt [ 1

Denna punkt har sin motsvarighet i punkt 18 i den sjörättsliga förebilden.

Företrädesordningen mellan inteckningar enligt de nya bestämmelserna överensstämmer helt med gällande rätt. Utredningen föreslår därför. att dessa skall bli tillämpliga även på inteckningar som sökts före ikraftträdandet.

Punkt 12

Denna punkt har sin motsvarighet i punkt 19 i den sjörättsliga förebilden.

Fullföljs efter ikraftträdandet en dessförinnan gjord ansökan om inteck- ning. skall inteckning beviljas enligt de nya bestämmelserna. om ansök- ningen uppfyller villkoren enligt den nuvarande Inser. alltså oavsett om föreskrifterna i 4 kap. Inserförslaget är uppfyllda. Söks inteckning först efter ikraftträdandet på grund av ett dessförinnan upprättat fordringsbevis med inteckningsmedgivande. finns däremot inte anledning till annat än att de nya bestämmelserna skall tillämpas fullt ut. Dock skall enligt ut- redningens förslag handlingen kunna godtas som skriftlig inteckningsan- sökan. även om den formellt sett bara innehåller ett medgivande till in- teckning. och den som tecknat medgivandet vara inteckningslegitimerad enligt de nya bestämmelserna.

Punkt 13

På sätt som föreskrivits i punkt 20 i den sjörättsliga förebilden. skall enligt utredningsförslaget bestämmelsen i 3:14 Inserförslaget om att inteckning i vissa fall förfaller såvida den inte förnyas tillämpas även på grund av förhållanden som inträtt före ikraftträdandet. Så som 3:14 formats kan emel- lertid tioårsfristen inte börja löpa förrän efter ikraftträdandet.

Punkt 14

Denna punkt. som saknar sjörättslig förebild. har sin grund i att lnser- förslaget (3:1) inte ger fortsatt möjlighet till gemensam inteckning i flera luftfartyg eller i luftfartyg och reservdelslager. Avveckling av redan upp— komna gemensamma inteckningar bör under dessa förhållanden i princip eftersträvas. eftersom det ju alltid är besvärande att i ett nytt system. bl.a. när det gäller det exekutiva förfarandet. fortfarande få tillämpa äldre be— stämmelser vid sidan av nya. Avvecklingen måste emellertid ske så att hänsyn tas till etablerade rättsförhållanden. Att dela upp inteckningsansvaret ärinte möjligt. eftersom inteckningen kan omfatta även reservdelslager och sådant lager enligt förslaget inte kommer att kunna intecknas särskilt. Re— servdelslager. som enligt nuvarande regler kan bli föremål för gemensam inteckning. kommer i stället som en följd av den föreslagna nya ordningen att kunna omfattas av företagsinteckning Ufr 3.4). De gemensamma in- teckningar, som vid ikraftträdandet beviljats eller sökts med stöd av nu— varande bestämmelser. skall därför få bestå enligt utredningens förslag. Däremot skall nya inteckningar inte kunna beviljas i gemensamt intecknad egendom. Detta skulle gälla även om inteckningsmedgivande tecknats före ikraftträdandet. För att sådan egendom skall kunna belastas med ytterligare inteckningar måste således inteckningsförhållandena först bringas i över— ensstämmelse med de nya reglerna. Dödning och nyinteckning är metoden för detta. De nya bestämmelserna om utbyte. dödning och nedsättning av inteckning skall ha motsvarande tillämpning i fråga om gemensamma in- teckningar. Gemensam inteckning skall även i fortsättningen kunna lyftas av visst luftfartyg eller av reservdelslager eller reservdelar som förvaras på viss plats. Sådant avlyft skall dock inte få medföra olikformig intecknings— belastning. Det kravet skall även gälla vid nedsättning av gemensam in- teckning. De nuvarande bestämmelserna i löå lnser att panträtt skall gälla i intecknad reservdel. som ersätts med annan. och föreskriften i 17 _: samma lag att gemensamt intecknade luftfartyg eller luftfartyg och reserv- delar var för sig svarar för hela det intecknade beloppet skall ha fortsatt tillämpning.

Som ett led i avvecklingen av gemensamma inteckningar skall enligt utredningens förslag sådana inteckningaralltid bli utan verkan efter exekutiv försäljning. Borgenären blir därigenom skyldig att ialla lägen ta emot kontant betalning vid medelsfördelningen.

Så länge det ännu består någon gemensam inteckning med avseende på reservdelar. skall enligt utredningens förslag inskrivningsboken för luftfartyg föras av den nya registermyndigheten. eftersom det inte är lämpligt att upplägget för reservdelar förs över till det nya registret. 1 övrigt skall även gemensamma inteckningar föras över till det nya registret.

3.3. Förslaget till lag om ändring i lagen (1936:83) angående vissa utfästelser om gåva

Enligt 2; lagen (1936:83) angående vissa utfästelser om gåva gäller gåva av bl. a. lösöre ej såsom fullbordad med mindre egendomen i fråga kommit

i gåvotagarens besittning. Först sedan gåvan fullbordats på detta sätt är. enligt l & samma lag. rättshandlingen bindande för givarens borgenärer. Såvitt rör skepp eller skeppsbygge gäller emellertid i stället. att gåva ej är fullbordad med mindre inskrivning sökts för förvärvet. Det går tillbaka på regleringen i 19 och 22 &" SjöL. som knyter sakrättsskydd för förvärv av skeppsegendom på grund av bl. a. gåva till inskrivningen; besittningsöver— gången blir därigenom utan betydelse i detta avseende.

Inserförslaget efterbildar i 2:6 och 9 den nämnda sjörättsliga regleringen. Som en följd därav tar utredningsförslaget upp en föreskrift i 2; lagen angående vissa utfästelser om gåva. som även i fråga om luftfartyg hänvisar till reglerna om förvärvsinskrivning. Också vid gåva av andel i luftfartyg eller villkorlig äganderätt till stådan egendom skall gälla. att rättshandlingen fullbordas genom ansökan om inskrivning av gåvotagarens förvärv. förutsatt att ansökningen bifalls.

Utredningen erinrar om att när det i lagen angående vissa utfästelser om gåva talas om gåvans fullbordan så är det något annat än vad som i motiveringen till lnserförsIaget avses med uttrycket fullbordat förvärv. Att gåva är fullbordad betyder. att den är bindande för givarens borgenärer. Men att ett förvärv inskrivningsrättsligt behandlas som fullbordat betyder. att det ej är villkorat av äganderättsförbehåll eller liknande (jfr 3.2.3).

Förslaget innebär. att regeringen bestämmer om ikraftträdandet. Någon särskild övergångsreglering synes ej vara påkallad. Gåva som fullbordas före ikraftträdandet gäller naturligtvis som fullbordad även därefter. Och gåva. som ej fullbordats genom besittningsövergång före ikraftträdandet. kan där- efter fullbordas endast genom inskrivning.

3.4. Förslaget till lag om ändring i lagen (1966:454) om företagsinteckning

Företagsinteckning beviljas i näringsverksamhet av visst slag och omfattar sådan näringsidkarens lösa och till den intecknade verksamheten hörande egendom som faller under de i 4,5 första stycket lagen (1966:454) om fö— retagsinteckning angivna egendomsslagen. Lagen undantar uttryckligen bl. a. luftfartyg och sådan reservdel därtill som kan omfattas av inteckning i luftfartyg. Företagsinteckning är nämligen ej avsedd för egendom som kan utnyttjas för kreditsäkerhetsändamål genom upplåtelse av panträtt på grund av inteckning.'85 Redan att egendomen kan registreras för att därefter intecknas medför. att den faller utom företagsintecknings räckvidd.l86 Enligt utredningens förslag skall reservdelar till luftfartyg inte längre kun- na intecknas gemensamt med fartyget. Därför utgår enligt förslaget undan- taget för reservdelar ur 4ä första stycket 1 lagen om företagsinteckning. 1 den mån gemensam inteckning i luftfartyg och reservdelar består efter ikraftträdandet måste emellertid lagens nuvarande undantag ha fortsatt gil- tighetzjfr punkt 14 i övergångsbestämmelserna till Inserförslaget. En regel av denna innebörd tar utredningsförslaget upp som övergångsbestämmelse [85 Se NJA " 1966 5- i förevarande förslag (punkt 2). 131" Genom den föreslagna ändringen kommer emellertid reservdelar. som 186”, 105; HB och NJA före ikraftträdandet var ttndandragna företagsintecknings giltighet utan att 11 1955 s. 217.

187 Se punkt 8 i över- gångsbestämmelserna till FRL; jfr prop. 1971:178

5. 35.

vara intecknade enligt Inser. att kunna med omedelbar verkan omfattas av eventuell företagsinteckning. vare sig denna beviljats tidigare eller beviljas först efter ikraftträdandet. Detta bör emellertid inte få ge företagsinteck- ningshavaren särskild förmånsrätt i sådana reservdelar. om reservdelarna hör till konkursbo och konkursansökan gjorts före ikraftträdandet. T_v det skulle gå ut över övriga konkursborgenärer. Det skulle också strida mot den erkända grundsatsen att förmånsrätt. som åberopas i konkurs på grund av ansökan som gjorts före ikraftträdandet av nya regler. skall följa äldre bestämmelser.187 Utredningsförslaget tar i punkt 3 av övergångsbestämmel- serna upp föreskrift som skall hindra att sådant omotiverat företräde kan göras gällande. Utredningen återkommer under 3.5 till inteckningens kon- kurrens med utmätning.

Tidpunkten för ikraftträdandet bör bestämmas av regeringen; punk! ].

3.5. Förslaget till lag om ändring i förmånsrättslagen ( 1970:979)

14 ;" 3 FRL reglerar rättsordningen det förmånsrättsläge som skall tillkomma panträtt på grund av inteckning i bl. a. luftfartyg och reservdelar till luft- fartyg. Eftersom gemensam inteckning i luftfartyg och reservdelar inte skall tillåtas längre enligt lnserförslaget. föreslår utredningen att reg- leringen i förevarande lagrum rörande panträtt på grund av inteckning i reservdelar till luftfartyg utmönstras. Den nuvarande bestämmelsen bör dock ha fortsatt giltighet i fråga om sådan reservdel omfattande inteckning som består efter ikraftträdandet enligt punkt 14 i övergångsbestämmelserna till lnserförslaget. Regel av den innebörden tar utredningsförslaget upp som övergångsbestämmelse i förevarande förslag (punk! 2).

Tidpunkten för ikraftträdandet bör bestämmas av regeringen; punkt I. Som utredningen framhållit under 3.4 kommer reservdelar. som ej var intecknade enligt lnser vid ikraftträdandet. att omgående räknas till fö- retagsinteckningsbar egendom. Dödas inteckning i reservdelarna vid eller efter ikraftträdandet. inträder motsvarande resultat. Reservdelar kan sålunda bli föremål för företagsinteckning. som beviljats redan före ikraftträdandet eller dödandet av reservdelsinteckningen och som således ger företagsin- teckningshavaren förmånsrätt från tid dessförinnan. Förmånsrätt på grund av företagsinteckningen skulle då kunna få företräde framför förmånsrätt på grund av utmätning som verkställts efter det att företagsinteckningen sökts men innan reservdelarna omfattades av denna. Utredningen erinrar om företrädesregeln i 9.5 tredje stycket FRL. På motsvarande sätt skulle företagsinteckningshavaren kunna hävda sin rätt på bekostnad av utsök- ningsborgenär. ifall luftfartygsinteckning dödas i reservdelarna efter ikraft— trädandet. Detta kan och bör förebyggas genom en övergångsreglering av innebörd att förmånsrätt på grund av utmätning av reservdelar till luftfartyg. som verkställs innan egendomen blev föremål för företagsinteckning. alltid skall ha företräde framför förmånsrätt på grund av denna inteckning. Ut— redningsförslaget tar upp en sådan regel i punkt 3 av övergångsbestämmel- serna.

3.6. Förslaget till lag om ändring i förordningen (1862:10 s. 1) om tioårig preskription och om kallelse å okända borgenärer

1 proposition 1976/7715 har förordningen11862110 s. 1)om tioårig preskription och om kallelse å okända borgenärer föreslagits delvis bli ersatt med ny lagstiftning om fordringspreskription. Utredningen har emellertid funnit det riktigast att i nuvarande läge, då sådan lagstiftning ännu ej genomförts. bygga sitt förslag på preskriptionsförordningen.

Enligt 3; andra punkten preskriptionsförordningen har beslut om bifall till ansökan om inteckning i bl. a. luftfartyg och reservdelar därtill preskrip- tionsavbrytande verkan mot ägaren av den intecknade egendomen och det- samma gäller anteckning om innehav av inteckningshandlingen. Under den nya ordning för luftfartygshypotek som utredningen föreslår och som bl. a. utmärker sig för att inteckning meddelas helt utan samband med fordran bör — i överensstämmelse med vad som redan gäller i fråga om fastig- hetshypoteket samt skepps- och skeppsbyggnadshypoteken — i stället an— teckning om borgenärs innehav av pantbrev på grund av inteckning i luft- fartyg ha sådan verkan. Däremot bör den nuvarande ordningen att inteck- ningsbeslut har preskriptionsavbrytande verkan bestå i fråga om företags- inteckning. Utredningen föreslår ändring i $& preskriptionsförordningen av denna innebörd.

Enligt 14;" preskriptionsförordningen har borgenär. vars fordran är in- tecknad i luftfartyg. rätt till betalning även om han inte bevakat sin fordran efter kallelse på okända borgenärer. Bestämmelse av sådan innebörd har tagits upp i 316 Inserförslaget och kan sålunda undvaras i preskriptions- förordningen. Utredningsförslaget utmönstrar denna bestämmelse i förord- ningen.

Tidpunkten för ikraftträdandet bör bestämmas av regeringen.

3.7. Förslaget till lag om ändring i lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling (mortifikationslagen)

De allmänna reglerna om mortifikation innebär. att vissa handlingar. som kan antas ha förstörts eller förkommit. får dödas på begäran av den som förlorat handlingen. Bestämmelserna är tillämpliga i första hand på skul- debrev. bl. a. sådana som ligger till grund för luftfartygsinteckning (1 å). Med lnserförslagets ståndpunkt utgör luftfartygspantbrevet emellertid inte någon fordringshandling. Genom ändringar i samband med lagen (1970:995) om införande av nya JB har mortifikationslagens dödningsbestämmelser dock gjorts tillämpliga även på pantbrev. Och liksom pantbrev på grund av inteckning i fast egendom eller i skeppsegendom skall enligt utredningens förslag pantbrev på grund av inteckning i luftfartyg kunna dödas med till- lämpning av dessa bestämmelser.188 På motsvarande sätt bör bestämmel- serna i l3å om att inteckning kan dödas utan företeende av pantbrev vara tillämpliga på luftfartygsinteckningar. som beviljas med stöd av Inser- förslaget. Någon ändring behöver emellertid fördenskull inte göras i denna paragraf. 188Jfr prop. 1970:145 5. Enligt de nuvarande reglerna i mortilikationslagen skall ansökan om dö— 318 ff.

dande av ett i luftfartyg intecknat skuldebrev i likhet med ansökan om dödande av andra intecknade fordringshandlingar göras hos rätten i den ort. där vederbörande inskrivningsmyndighet är (2 å). Motsvarande forum— regler bör också gälla i fråga om ansökan om dödande av luftfartygspantbrev som utfärdas med stöd av lnserförsIaget. Utredningen föreslår därför därav betingad redaktionell ändring i Zä mortiftkationslagen.

[ 10 och 13 åå mortifikationslagen finns bestämmelser om fastighetsbok eller annan inskrivningsbok. vilka enligt 14 å andra stycket samma lag har motsvarande tillämpning på skepps— och skeppsbyggnadsregistren. De bör. som en följd av LLförslaget och lnserförslaget. ges sådan tillämpning också på det nya luftfartygsregistret. Utredningen föreslår tillägg i 14 å andra styck- et i detta syfte. Därefter kommer med "annan inskrivningsbok" att avses endast sådan inskrivningsbok som enligt 16 ä' andra stycket lagen ( 1966:454) om företagsinteckning förs över ärenden om företagsinteckning,

1 10 och 13 åå mortifikationslagen används uttrycket inskrivningsmyn- dighet" och enligt uttalande | prop. 1973142 5. 376 avses därmed även den registermyndighet — Sjöfartsregistret — som för skepps- och skeppsbyggnads- registren. På samma sätt får uttrycket då framdeles täcka den registermyn— dighet som kommer att föra det nya luftfartygsregistret.

Utredningen menar. att det kan ifrågasättas om den reglering av död- ningsforum som genomfördes i samband med 1973 års sjölagsändringar är praktisk och om inte samma reglering bör gälla för de sjörättsliga hy- j poteken som för de lufträttsliga. Men utredningen har inte funnit sig böra ' på nytt aktualisera detta spörsmål genom formligt förslag. '

Tidpunkten för ikraftträdandet skall enligt utredningsförslaget bestämmas av regeringen.

3.8. Förslaget till lag om ändring i lagsökningslagen (1946:808)

Enligt 1 & andra stycket lagsökningslagen (19461808) kan borgenär genom lagsökning söka betalning ur bl. a. luftfanyg eller reservdelar därtill. om han har inteckning i egendomen till säkerhet för sin fordran. Detsamma gäller. om för skriftlig fordran till honom upplåtits panträtt på grund av inteckning i fast egendom eller skeppsegendom. Uppenbarligen måste. när ordningen för panträtt på grund av inteckning i luftfartyg rättas efter mot- svarande sjörättsliga regler. även förevarande regleringjämkas så att fordran för vilken upplåtits panträtt i luftfanyg behandlas på samma sätt som fordran vilken säkras av skeppshypotek. Utredningen föreslår sådan ändring och det för med sig motsvarande ändring | 2å första stycket lagsökningslagen. Lagsökning på grund av intecknad fordringshandling kommer därefter att bli möjlig endast såvitt rör företagsintecknad egendom.

Regeringen bör bemyndigas bestämma om tidpunkten för ikraftträdandet. Äldre inteckningshandling kan utgöra pant för fordran som ej grundas på skriftligt fordringsbevis. Under nuvarande ordning kan lagsökning ske på grund av inteckningshandlingen. om betalning söks ur luftfartt get eller därjämte intecknade reservdelar. Även enligt den nya ordningen skall lag- sökning kunna äga rum för fordran som grundas på äldre inteckningshand- ling;jfr punkt 5 i övergångsbestämmelserna till lnserförslaget. Detta skall

gälla även om inteckningshandlingen ej är förenad med personlig fordran utan endast ger rätt till betalning ur den intecknade egendomen. lnteck- ningshandlingen är då skriftligt fordringsbevis. För fall då fordringen inte grundas på skriftligt bevis eller panträtten ej upplåtits skriftligen. behövs emellertid övergångsreglering som möjliggör lagsökning. Sådan gavs i sam- band med 1973 års sjölagsändringar.189 Motsvarande föreskrifter upptas i utredningens förslag.

3.9. Förslaget till lag om exekutiv försäljning av registrerat luftfartyg

3.9.1. Redigeringen

LfL och SfL stämmer så nära överens att lagberedningen. som i sitt förslag till ny utsökningsbalk190 tagit upp motsvarigheter till dem som resp. 11 och 12 kap.. format de lufträttsliga försäljningsreglerna som hänvisning till de sjörättsliga jämte särskilda föreskrifter på avvikande punkter. Utredning- en väljer nu samma redaktionella grepp på Lfoörslaget. Detta blir så mycket enklare som de nuvarande reglerna om försäljning av gemensamt intecknad egendom. vilka saknar motsvarighet i 511. enligt utredningens förslag förs över till KonvL. Lfoörslaget kan som en följd härav begränsas till två paragrafer jämte övergångsbestämmelser.

3.9.2. Tillämpningsomräder

LfL är tillämplig på luftfartyg vare sig de 'är registrerade eller ej och vare sig de har svensk eller utländsk nationalitet. Lagberedningen har i utsök— ningsbalkförslagets 12 kap. föreslagit. att regleringen framdelesskall begränsas till registrerade luftfartyg m.m.. vilket ansluter till vad som redan gäller vid exekution i skeppsegendom. Inskränkningen bör enligt beredningen ej tillmätas någon större praktisk betydelse.lgl Utredningen vill tillfoga. att det egentligen endast är intecknad och följaktligen registrerad egendom som kräver exekutiv försäljning i så förhållandevis komplicerad ordning som ULförslaget i likhet med LfL innehåller.”?

Utredningens förslag begränsar regleringen till luftfartyg. som är regi- strerade. Även luftfanyg. som registreras först under utmätningen men före försäljningen. skall enligt utredningens förslag säljas i denna ordning. Att fartyget är utmätt hindrar ej. att det registreras och att ägarens rätt skrivs in.193 Visserligen skall utmätningen enligt 4 kap. 22 ä' första stycket 61nser- förslaget hindra. att inteckning beviljas i fartyget. Men den hindrar ej att registerpanträtt i främmande luftfartyg följer fartyget då detta överförs från det utländska registret till det svenska?” För enkelhets skull har utred- ningsförslaget knutit lagens tillämpningsområde till registreringen — här i landet eller utomlands — och ej till inteckningsförhållandena.

Skulle registermyndigheten av någon anledning skjuta upp ärende om registrering av utmätt luftfartyg. bör överexekutor antingen låta förestående exekutiv försäljning av fartyget anstå tills registreringsfrågan avgjorts eller tillämpa lörsäljningslagen analogiskt?” För den händelse i stället fartyget

1” Sc SFS 197311074. 190U Xll (SOU 197322). I(”Se U Xll s. 371.

192Jfr prop. 19731167 5. 81 f.

'93 J fr 4: 17 lnserlörsla- get.

194 Se 7 & KonvL; jfr prop. 195513 s. 324.

WS.lfr prop. 19731167 s. 83.

'%Jfr prop. 1973:167 5. 40 f.

”” Se 1222 första stycket.

väl är registrerat då det utmäts men sedan avregistreras — vilket är oSannolikt och. om det är intecknat. bara tillåtet med inteckningsborgenärs samtycke — är ingen skada skedd. ifall Lfoörslaget likväl tillämpas.”

3.9.3. Lagreglerna

Lfoörslaget innehåller endast två paragrafer.

1 I _ljöt'sta stycket föreskriver förslaget. att SfL skall ha motsvarande till— lämpning med de avvikelser som behandlas i de följande tre styckena. ! _1 andra stycke! innebär. dels att föreskrifter i 1 ;" SfL om skeppsregistret skall tillämpas på luftfartygsregistret. dels att reglerna i 5. 7 och 10 &; SfL rörande sjöpanträtt i förevarande sammanhang skall tillämpas på luftpanträtt. Det medför bl. a.. att luftfartyg som utomlands är registrerat i inskrivnings- register skall säljas exekutivt här i landet med tillämpning av LfL samt att 1uftpanträttsborgenären får vidgad s. k. anslutningsrätt jämfört med vad han nu har. Utredningsförslaget knyter härvid an till lagberedningens förslag till ny utsökningsbalk.”7 1 1.1 tredje stycket regleras ett par avvikelser. som beror av inskrivnings- konventionens art. V11:2 a. 1 artikeln föreskrivs nämligen. att tid och plats för försäljningen skall bestämmas minst sex veckor före försäljningen och därför gäller enligt öå LfL. att auktionen skall kungöras på lämpligt sätt minst så lång tid i förväg. Enligt Gå SfL gäller ingen sådan frist. Därför tar förslaget här upp föreskrift att auktionen skall kungöras minst sex veckor i förväg. På motsvarande grund fogas härtill föreskrift om att underrättelser till sakägare. som avses i 75 SfL. skall sändas med rekommenderat brev. något som går tillbaka på att. V1112 b i inskrivningskonventionen. Slutligen tilläggs föreskrift. som gör bestämmelserna i 8,5 SfL. om ny tid för för- säljningen då auktionen ej utlysts i föreskriven ordning. tillämpliga också på dessa. av inskrivningskonventionen föranledda specialföreskrifter. Fjärde stycket tar sikte på hänvisningen i 12ä SfL till 264å SjöL. som reglerar innebörden av panträtt på grund av skepps- och skeppsbyggnads- inteckning. Denna hänvisning måste uppenbarligen här konverteras till att i stället gälla 3:4 och 5 lnserförslaget. Förslagets 231" innehåller endast hänvisning till de till KonvL överförda bestämmelserna om exekutiv försäljning av gemensamt registerpantsatta främmande luftfartyg eller luftfartyg och reservdelar (jfr 3.13).

3.9.4. Övetgångsbestämmelser

Det skall enligt utredningens förslag ankomma på regeringen att bestämma tidpunkten för ikraftträdandet (punkt i). Lfoörslaget ersätter LfL. som alltså skall upphävas (punkt 2). Inte desto mindre bör äldre bestämmelser om exekutiv försäljning av gemensamt intecknade luftfartyg och luftfartyg och reservdelar ha fortsatt tillämpning i den mån sådan försäljning blir aktuell; utredningen föreslår detta (punkt 3). Utredningen erinrar om punkt 14 i övergångsbestämmelserna till lnserförslaget. Som ett undantag tillfogar förslaget föreskrift att avräkning från köpeskilling av pantfordran på grund av inteckning som avses i denna punkt ej skall tillåtas. Det är nämligen inte önskvärt att bevara gemensamma inteckningar längre än nödvändigt.

Den anslutningsrätt som föreslagen tillämpning av 5 & tredje stycket SfL ger borgenär med luftpanträtt är ny. Borgenären har nu anslutningsrätt endast under konkurs. Utredningen föreslår därför. att sådan vidgad anslutningsrätt inte skall gälla vid exekutiv försäljning på grund av utmätning som verk— ställts före ikraftträdandet (punkt 4).

Bestämmelserna i 3:4 lnserförslaget om tillägg till pantbrevsbelopp er- sätter tidigare gällande ränteregler. av vilka endast den på inskrivnings- konventionen grundade begränsningen till högst tre års ränta återstår. Emel- lertid skall enligt punkt 7 i övergångsbestämmelserna till lnserförslaget äldre bestämmelser i vissa fall ha fortsatt tillämpning (jfr 32.74). Lfoör- slagets regler om tillägg bör göras tillämpliga även på sådant räntebelopp. en ordning som har förebild i motsvarai :i; ”:vergångsbestämmelse till SfL.198 Föreskrift av detta slag tas upp i puma 5.

lpunkt 6 tar utredningsRSrslaget tipp en allmän regel vilken gör hänvisning till föreskrift. som Lfoörslaget ersätter. i stället tillämplig på motsvarande nya föreskrift.

3.10. Förslaget till lag om ändring i utsökningslagen (1877131 5. l)

3. 10. 1 Lagreglerna 62 ;"

Enligt 62 ä 2 Inom. UL skall bl.a. reservdelar till luftfartyg först tas i mät av gäldenärens egendom. ifall utsökningsfordringen är förenad med särskild förmånsrätt i reservdelarna och borgenären inte föredrar att ta betalt ur annan egendom. Eftersom reservdelsinteckning inte blir möjlig enligt lnserförslaget. utmönstras bestämmelsen enligt utredningens förslag.

Enligt 3 inom. får bl.a. intecknade reservdelar endast på borgenärens begäran tas i mät för annan fordran än som är förenad med särskild för- månsrätt i reservdelarna. Även denna föreskrift utgår enligt utrednings- förslaget.

63.5

Enligt 2 inom. i denna paragraf får enskild reservdel i visst lager. som om- fattas av inteckning gemensamt med luftfartyg. ej utmätas för sig utan inteckningsborgenärens samtycke. En sådan föreskrift blir. förutsatt att möj— ligheten att inteckna reservdelslager avskaffas. behövlig endast till skydd för utmätning i reservdelslager häri landet då lagret häftar för registerpanträtt gemensamt med främmande luftfartyg. Utredningsförslaget tar därför upp föreskrift i ämnet i KonvL (435 första stycket) och utmönstrar förevarande bestämmelse.

71;

I denna paragraf regleras konkurrens mellan utmätning och handpanträtt eller retentionsrätt i den egendom som utmäts. 1 2 inom. föreskrivs att

'98.lfr prop. 1973:167 5. 134.

'99Jfr såvitt rör skepps— egendom bl. a. 47. 47 a och 54 a tt” utsöknings- kungörelsen (1971:1098).

utmätning av pantsatt inteckning i luftfartyg eller reservdelar till sådant fartyg skall företas som uttnätning av "den rätt till andel i inteckningen. som. efter ty särskilt är stadgat. må tillkomma gäldenären" och hänvisas till regler därom i 74; UL. Sådan utmätning måste. vid övergång till en ordning med pantbrev på grund av inteckning i luftfartyg. i stället företas som pantbrevsutmätning enligt 91 aå' UL. Förevarande 2 mom. upphävs därför enligt utredningsförslaget. 13 mom.. som nu hänvisar till 91 a; UL för utmätning av pantbrev i fast egendom och skeppsegendom. för utred- ningsförslaget tillika in sådan hänvisning rörande pantbrev i luftfartyg. Mo— mentet blir som följd av förslaget 2 mom.

73.5

1 [ inom. av denna paragraf. som bl. a. reglerar värdering av utmätt lös egendom. finns föreskrift om att intecknade reservdelar till luftfartyg alltid skall värderas av sakkunniga då reservdelarna utmäts. Detta går tillbaka på art. Xz3 i inskrivningskonventionen. Eftersom ordningen med inteckning i reservdelar skall upphöra enligt lnserförslaget. utmönstras föreskriften i fråga ur förevarande lagrum enligt utredningens förslag. Konventions- bestämmelsen får i stället motsvarighet i 6aå Konvaörslaget.

Enligt 2 inom. skall. vid utmätning av luftfartyg. fartygets ägare eller befälhavare på anmodan överlämna inteckningshandling som han innehar. varefter handlingen inte får pantförskrivas utan överexekutors tillstånd. Den- na ordning skall. då pantbrev på grund av inteckning i luftfanyg ersätter fordringsinteckning i sådant fartyg. i stället gälla pantbrev. Föreskriftens lydelse föreslås jämkad i överensstämmelse därmed.

74?

l 3 inom. av denna paragraf regleras utmätning av ägarhypotek på grund av fordringsinteckning i luftfartyg eller i luftfartyg och reservdelar. Mo- mentet utgår enligt utredningsförslaget och ersätts med föreskrift i 91 a_i UL om utmätning av pantbrev i luftfartyg.

77,5

1 2 rna/n. av denna paragraf föreskrivs. att utmätning av bl.a. här i riket registrerat luftfartyg eller intecknade reservdelar till sådant fartyg ger för- månsrätt från det utmätningsbeslutet meddelats. vilket visserligen normalt torde ske samtidigt med att utmätningen säkerställs. Såvitt rör reservdelar till luftfartyg måste föreskriften utgå. om lnserförslaget antas. Den upphävs därför enligt utredningens förslag.

Eftersom utmätning av luftfartyg — liksom av andel i eller villkorlig äg— anderätt till sådant fanyg — måste beaktas i ärende om inteckning i fartyget och sådana ärenden kan anhängiggöras flertalet vardagar. är det viktigt att registermyndigheten omgående underrättas om utmätningen. Utmätnings- beslutet kan behöva ställas i relation till inskrivningsdag (flertalet vardagar till kl. 12.00) och bör därför vara klockslagsbestämt. Dessa synpunkter får beaktas då tillämpningsförcskrifter utfärdas.199

I denna paragraf regleras den tid inom vilken utmätt egendom skall säljas. 1 4 inom. hänvisas. såvitt rör bl.a. intecknade reservdelar till luftfartyg. till särskilda bestämmelser i ämnet. Därmed avses 1 och 3 sys LfL. Enligt Lfoörslaget utgår ifrågavarande föreskrifter om exekutiv försäljning av in- tecknade reservdelar till luftfartyg. Sådan egendom skall följaktligen ej heller nämnas här. Utredningsförslaget jämkar lydelsen av 4 mom. därefter.

89:

l ] nmrn. av denna paragraf hänvisas rörande försäljning av bl. a. intecknade reservdelar till luftfartyg till särskild lag. dvs. LfL. Denna hänvisning ut- mönstras enligt utredningens förslag av samma skäl som angetts vid förslaget till ändring av 88c & UL.

91.5

1 2 mom. av denna paragraf fmns regler om utmätning av ägarhypotek på grund av fordringsinteckning i luftfartyg eller därtill hörande reservdelar. Dessa regler skall enligt utredningsförslaget ersättas av regler i 91 aå' UL om pantbrevsutmätning såvitt de avser inteckning i luftfanyg. Reservdels- inteckning blir däremot inte möjlig enligt lnserförslaget. 2 mom. utgår därför enligt utredningsförslaget.

[ 3 inom. innehåller paragrafen föreskrifter om försäljning av fartyg. som ej är infört i skeppsregistret eller i motsvarande utländska register. eller av gods i fartyg eller luftfartyg. Såvitt gäller sjögående fartyg — oregistrerade skepp såväl som registrerade eller oregistrerade båtar — beror detta på att de faller utom tillämpningsområdet för SfL. Utredningen har format Lfoör- slaget med motsvarande inskränkning till luftfartyg som är registrerade. Oregistrerade luftfartyg skall alltså enligt utredningsförslaget säljas med till- lämpning av UL och det beaktas här i förslaget till ändring i 3 mom. Mo- mentet blir som en följd av förslaget 2 mom.

91 ak"

I denna paragraf regleras utmätning av pantbrev i fast egendom och i skepps- egendom; jfr 62å 4 mom. Som en följd av lnserförslaget byggs reglerna genom utredningens förslag ut så att de även omfattar pantbrev i luftfartyg. Det sker genom ändring i / mant. av förevarande paragraf.

I princip är det fartygsägarens rätt att förfoga över pantbrevet eller till— gängligt överhypotek genom pantförskrivning som tas i anspråk genom pant- brevsuttnätning. Eftersom ägaren enligt 2:6 lnserförslaget ej skall kunna utöva denna rätt förrän han sökt inskrivning för sitt förvärv. kan pantbrevet dessförinnan inte tas i anspråk i hans bo. i varje fall ej utan förbehåll för det företräde som överlåtarens borgenärer i så fall måste äga. Utredningen vill här erinra om att exekutionsmyndigheten. som tillsvidare torde sakna befogenhet att söka inskrivning på exekutionsgäldenärens vägnar. kommer att få dylik befogenhet. om 5:30 i lagberedningens förslag till utsökningsbalk genomförs'w" Dessutom vill utredningen understryka. att överlåtarens bor—

””)—' U Xll (SOU 1973122).

”” ” På motsvarande sätt torde det förhålla sig i fråga om exekution i skepps- och skeppsbygg— nadspantbrev; jfr Rune s. 199.

2005e 3365 SjöL och för- ordningen (1975931) om sjörättsdomstolar.

2015e s. 851jl'r s. 97.

genärer måste ha rätt att intill dess förvärvaren sökt inskrivning ta pant- brevet i anspråk hos överlåtaren utan hinder av att denne inte längre själv kan förfoga över det genom pantsättning; de ärju inte bundna av överlåtelsen förrän förvärvaren sökt inskrivning och kan intill dess ta själva fartyget i anspråk för fordran mot överlåtaren. Principen att man genom pantbrevs- utmätning utnyttjar ägarens—gäldenärens panträttsbehörighet är därför inte mer än en huvudregel i detta sammanhang””

Enligt 4 mom. kan utmätningsmannen hänskjuta tvist huruvida något finns att utmäta enligt 1 mom. — dvs. om där finns något för pantsättning tillgängligt utrymme — till domstol. Såvitt gäller pantbrev i fast egendom är då rätt domstol den som anges i 10:10 RB medan domstolen i utmät- ningsmannens tjänstgöringsområde är behörig. om tvisten gäller skepps- eller skeppsbyggnadspantbrev. Frågan om sjörättsforum — begränsat till f. n. sju tingsrätter200 — var aktuell då exekutionsrätten genom lagstiftning 1973 anpassades till samma års sjölagsändringar. ] prop. l973:167 förutsattes då att frågan skulle tas upp vid beredningen av förslag till ny utsökningsbalk.” Utredningen. som nu föreslår specialforum i lufträttsmål (jfr 2.8 och 3.14). finner att lufträttsliga tvister i utsökningsmål bör behandlas på ett sätt som svarar mot sjörättsliga sådana tvister. Rätt domstol då tvist om utmätning av pantbrev i luftfartyg hänskjuts till rättegång bör följaktligen vara dom- stolen iden ort till vilken utmätningsmannens tjänstgönngsområde hör. Ut- redningen föreslår ändring i 4 mom. av denna innebörd men förutsätter att frågan tas upp till omprövning när ställning tagits till den sjörättsliga forumfrågan under arbetet på förslag till ny utsökningsbalk.

9lcå

Enligt denna paragraf, som infördes genom 1973 års sjösakrättsliga lagstift- ning. har sjöpanträttsborgenär s. k. anslutningsrätt vid försäljning enligt UL av oregistrerat skepp, registrerad eller oregistrerad båt och gods i fartyg. om hans fordran ostridigt eller bevisligen är förenad med rätt till betalning ur den utmätta egendomen. Anslutningsrätten innebär. att borgenären kan begära att egendomen säljs för hans fordran. Han skyddas därigenom mot att förfarandet läggs ned, ifall frågan om försäljning för utmätningssökandens fordran skulle förfalla. Denna ordning svarar mot vad som enligt Så SfL gäller vid exekution i registrerat skepp och kommer enligt Lfoörslaget att på motsvarande sätt gälla vid exekution i registrerat luftfartyg. Utredningen föreslår därför att regleringen i detta lagrum skall omfatta också borgenär med luftpanträtt i utmätt egendom. även om sådan anslutningsrätt måste ha liten praktisk betydelse.

139?

Enligt 1 mom. av denna paragraf har sjö- och luftpanträttsborgenärer rätt att bevaka sina fordringar då egendom. vari deras panträtt gäller. sålts exe- kutivt. Det är då försäljning enligt UL som avses. När utredningen nu föreslår. att endast registrerade luftfartyg skall säljas enligt ULförslaget. för det med sig att försäljning av oregistrerat luftfartyg måste beaktas i förevarande lagrum. Utredningsförslaget vidgar föreskriftens tillämpning till

att avse också försäljning av luftfartyg. som ej är infört i luftfartygsregistret eller motsvarande utländska register.

_? mom. av samma lagrum reglerar bevakningsrätt för borgenär som har förmånsrätt enligt lOå FRL för sin fordran. Det är då fråga om utmätning under konkurs och samma slags egendom avses som i 1 mom. Följaktligen föreslår utredningen även här att tillämpningsområdet vidgas till att omfatta försäljning av oregistrerat luftfartyg.

201?

I detta lagrum regleras besvär över utmätning m.m. [ ] mom. bestäms besvärstiden till tre veckor då talan skall föras mot beslut varigenom fast egendom eller registrerad skeppsegendom (jfr 62 ä 4 mom.) tagits i anspråk enligt 91 a ;". dvs. efter utmätning av pantbrev iegendomen. Bestämmelsen skall enligt utredningsförslaget omfatta även besvär över ianspråktagande av luftfartyg efter utmätning av pantbrev däri. Att både skepp och luftfartyg måste vara registrerade för att kunna tas i anspråk via pantbrevsutmätning är en självklarhet som utredningsförslaget. med redaktionell avvikelse från den nuvarande föreskriften. inte framhåller.

Enligt 4 mom. får utmätning av fast egendom eller av skepp eller skepps- andel eller villkorlig äganderätt till skepp eller skeppsandel efter egen- domens försäljning ej överklagas annat än i samband med klagan över för- säljningen. För sådan talan gäller enligt 213 ä' UL en besvärstid av tre veckor från försäljningsdagen. Enligt 213 aä UL åtnjuter exekutivköparen. sedan den exekutiva försäljningen vunnit laga kraft och köpeskillingen erlagts. skydd bla. mot annan som kan ha förvärvat samma egendom av utsök- ningsgäldenären. Korrespondens råder alltså mellan på den ena sidan 201 & 4 mom. UL och på den andra sidan 213 och 213 a åå samma lag. Utredningen föreslår. att rätten att klaga över utmätning av luftfartyg, andel däri och villkorlig äganderätt till sådan egendom regleras på motsvarande sätt. Även 21311; UL skall enligt utredningsförslaget avse dylik egendom.

Utredningen vill betona. att dess förslag inte reser hinder mot att ex- traordinärt rättsmedel används mot utmätning av luftfartyg m.m. lika litet som nuvarande föreskrift gör i fråga om fast egendom och skeppsegendom.202

21311?"

Enligt _2 mom. av denna paragraf skyddas den som på exekutiv auktion köpt registrerad skeppsegendom mot konkurrerande rättsanspråk på egen- domen under förutsättning, dels att utsökningsgäldenärens åtkomst var in- skriven vid försäljningen. dels att försäljningen vunnit laga kraft. Detta gäller. på samma sätt som vid godtrosförvärv enligt 20%" SjöL. vare sig gäldenärens åtkomst eller tidigare led i fångeskedjan led av rättslig brist eller gäldenären tidigare frånhänt sig egendomen till annan. Exekutivköparen är ej underkastad krav på god tro. Men det är förutsatt i förarbetena att om han förfarit svikligt — t.ex. genom att själv som utmätningssökande anvisa egendomen till utmätning trots vetskap om att den ej tillhörde gäl- denären — så skall hans exekutivköp inte skyddas enligt 213a &.” Föreskriften i 2 mom. är tillämplig också på försäljning av sjögående

202Jfr prop. l973:167 s. 152.

203Jfr prop. 1973:167 5. 78 och 99.

204111 prop. 1973:167 5. 237 f.

fartyg som utomlands är infört i register. vilket motsvarar det svenska skeppsregistret och alltså är inrättat för privaträttslig inskrivning.204

Enligt 3 mom är tredje man. vars rätt till den sålda egendomen går lörlorad på grund av föreskriften i 2 mom.. berättigad till ersättning av statsmedel i samma ordning som den är vars rätt utplånats genom god- trosförvärv enligt 20 & SjöL. Därmed syftas närmast på 349 & SjöL. Till skill- nad från 2 mom. är 3 mom. ej tillämpligt på förlust av rätt till utlands- registrerat fartyg som sålts exekutivt i Sverige.

Utredningen föreslår. som en följd av att dess förslag i övrigt nära följer den sjörättsliga förebilden. att både 2 och 3 mom. görs tillämpliga också på exekutiv försäljning av registrerat luftfanyg. andel däri eller villkorlig äganderätt till sådan egendom och rättsförlust med anledning av exekutiv försäljning av sådan egendom. Med hänvisningen i 3 mom. till "samma bestämmelser som gälla när sådan ersättning skall utgå med anledning av att ägarens rätt gått förlorad genom frivillig försäljning" kommer därvid att i detta sammanhang avses 5 kap. lnserförslaget. Tillämpligheten på svenskregistrerade resp. utlandsregistrerade luftfartyg skall. enligt vad ut- redningen förutsätter. svara mot momentens tillämplighet i fråga om skeppsegendom.

3.10.2. Övergängsbeslämmelser

ULförslaget skall träda i kraft vid tidpunkt som regeringen bestämmer (punkt 1). De äldre bestämmelserna i 62.63. 73. 77. 88 c och 89 & rörande utmätning av intecknade reservdelar skall ha fortsatt tillämpning då intecknade re- servdelar till luftfartyg utmäts (punkt 2); jfr bl. a. punkt 14 i övergångs- bestämmelserna till lnserförslaget. Bestämmelserna i 201 ;" 4 mom. och 213 aå 2 och 3 mom. i deras nya lydelse bör ej tillämpas för det fall att egendomen sålts före ikraftträdandet: förslaget innehåller föreskrift därom (punk! 4). Dessutom upptar förslaget här en bestämmelse som ger luftpant- rättsborgenär anslutningsrätt enligt 91 c,: först i exekution som verkställs efter ikraftträdandet (punkt 3): jfr punkt 4 i övergångsbestämmelserna till Lfoörslaget.

3.11. Förslaget till lag om ändring i konkurslagen (1921:225)

3. 1 1 . 1 Lagreglerna 71 &

Ufa/'de sive/rei av denna paragraf finns en regel som berättigar konkurs- förvaltaren att begära exekutiv försäljning av bl. a. fartyg. som ej är infört i skeppsregistret eller i motsvarande utländskt register. Fem/e sive/(el be- myndigar — genom hänvisning till 70 & KL — förvaltaren att låta sälja bl. a. luftfartyg eller intecknade reservdelar till luftfartyg exekutivt eller. med rät- tens ombudsmans samtycke. i annan ordning som bedöms vara mer lör- delaktig för konkursboet. Som en följd av förslaget att en sådan omständlig ordning för exekutiv försäljning som LfL innebär skall reserveras för re- gistrerade luftfartyg bör föreskrifterna i förevarande fjärde och femte styc—

kena ändras så att luftfartyg behandlas på samma sätt som sjögående fartyg. Den särskilda föreskriften rörande intecknade reservdelar till luftfartyg bör utgå. Utredningen föreslår. att fjärde och femte styckena ändras på detta sätt.

1 paragrafens sjätte stycke ges regler angående försäljning av gäldenären tillkommande rätt till andel i inteckning. som belastar hans luftfanyg. eller till sådant fartyg hörande reservdelar. När systemet med fordringsinteckning överges. faller motivet för detta sjätte stycke bort. Det utgår enligt utred— ningens förslag.

73.5

iförsla s/yeket av denna paragraffmns föreskrift om försäljning av intecknade reservdelar vilken blir ogrundad. ifall lnserförslaget — som ej känner re- servdelsinteckning — genomförs. Föreskriften utgår enligt utredningens för- slag. [ stället kompletteras stycket så att hänvisningen till försäljning enligt UL också kommer att omfatta oregistrerade luftfartyg; jfr 91 & ULförslaget.

Enligt andra stycket får förvaltaren inte sälja pantsatt inteckning i luftfartyg eller reservdelar därtill utan endast gäldenären tillkommande ägarhypotek däri. Denna föreskrift utgår enligt utredningens förslag. eftersom den grun- das på det system med fordringsinteckning som skall överges enligt lnser— förslaget.

76s"

l denna paragraffmns viss föreskrift rörande intecknade reservdelar till luft- fartyg som blir ogrundad. om lnserförslaget — vilket ej känner reserv- delsinteckning — genomförs. Föreskriften, som rör kungörelse av försäljning av reservdelar. utgår enligt utredningens förslag. Paragrafens nuvarande fö- reskrift att inskränkning rörande kungörelse av auktion å luftfanyg inte får ske utan gäldenärens samtycke jämkas till att avse registrerat luftfartyg; jfr Lleörslaget.

198å

1 första stycket av detta lagrum föreskrivs om skyldighet för ägare av registrerat skepp att ”hos den myndighet. hos vilken anteckning om kon- kursen eller anmälan om densamma ägt rum" anmäla när konkurs i annat fall än som avses i 2655 KL upphört utan att registrerat skepp sålts. An- teckning därom skall då göras i skeppsregistret varefter båda anteckningarna avförs. Föreskriften är uttryckligen tillämplig på andelsägare och måste även gälla ifall skeppet eller skeppsandelen tillhörde vederbörande med villkorlig äganderätt. Enligt andra stycket har första stycket motsvarande tillämpning beträffande registrerat luftfartyg samt "lott i och intecknade reservdelar till sådant fartyg". Utredningsförslaget utmönstrar andra stycket och komplet- terari stället/älsta stycke! så att det omedelbart gäller även ägare till registrerat luftfartyg och andel däri samt uttryckligen också den som har skepp. skepps- andel. luftfartyg eller andel i luftfartyg med villkorlig äganderätt.

205Jfr under 3.1.2.

3. l l .2 Övergångsbestämmelser

Det skall enligt utredningsförslaget ankomma på regeringen att sätta lagen i kraft (punkt 1). De äldre bestämmelserna i 71. 73 och 76 åå KL rörande intecknade reservdelar föreslås få fortsatt tillämpning så länge dylika in- teckningar finns (punkt 2); jfr punkt 14 i övergångsbestämmelserna till lnserförslaget.

3.12. Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen (1953z272)

Enligt 60.5 uppbördslagen (19531272) gäller ULs vanliga tidsfrister för ut- mätning och exekutiv försäljning och om anstånd med sådana åtgärder ej vid utmätning för skatt. Sådant undantag föreskrivs i samma lagrum även för exekutiv försäljning av fast egendom. skeppsegendom samt luftfartyg och reservdelar därtill. Föreskriften är formad med hänvisning till resp. försäljningslagar. Med den form Lfoörslaget har blir 3? SfL tillämplig i fråga om såväl exekutiv skeppsförsäljning som exekutiv försäljning av luft— fartyg. Den nuvarande hänvisningen till 3 & LfL bör då utgå. Den utmönstras enligt utredningens förslag. som därvid beaktar att registrerat luftfartyg skall säljas med motsvarande tillämpning av SfL.

Det skall enligt utredningsförslaget ankomma på regeringen att sätta lagen i kraft.

3.13. Förslaget till lag om ändring i lagen (1955:229) i an- ledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg

3.13.1. Lagreglerna l s*"

1 andra stycket av detta lagrum är upptagen föreskrift om tillbehör till luft- fanyg. vilken går tillbaka på art. XVl i inskrivningskonventionen. Den in— nebär sålunda. att till luftfartyg hänförs — utom flygkroppen — motorer. propellrar. radioutrustning. instrument och andra tillbehör. vare sig de är anbragta i fartyget eller tillfälligt skilda därifrån.

i den mån svensk lag såsom sakrättsstatut är tillämplig på tillbehörsfråga är det en underförstådd förutsättning för det presumtiva tillbehörets rättsliga förening med luftfartyget att det tillförts fartyget i fartygsägarens intresse.205 Vad t. ex. en förhyrare tillfört fartyget för att brukas under hyrestiden blir sålunda. även om det faller under den katalog av möjliga fartygstillbehör som inskrivningskonventionen upptar. tillbehör till fartyget endast om och när det övertas av fartygsägaren. 1 2:24 LLförslaget kommer denna grundsats till klart uttryck i lagtexten. Samma grundsats kan vara nedlagd i främmande lag även om den inte är uttryckt i lagtext och skall givetvis då respekteras i den mån den främmande lagen är tillämplig som sakrättsstatut. Utred— ningen finner. att en erinran härom i lagtexten är lämplig och dessutom

följdriktig med hänsyn till utformningen av 2:24 LLförslaget. och föreslår därför en dylik föreskrift i förevarande andra stycke.

45

Enligt 63%" 2 mom. UL får av intecknade reservdelar till luftfartyg enskild sådan del ej utmätas för sig utan inteckningshavarens samtycke. Denna föreskrift utmönstras enligt utredningsförslaget ur UL. För här i riket för- varade reservdelar. som i konventionsenlig ordning häftar för främmande registerpanträtt. bör emellertid enligt utredningens mening ges en dylik fö- reskrift. Utredningen föreslår att den tas upp i första stycket av denna pa- ragraf.

6aä

Denna paragraf har ingen motsvarighet i KonvL. Förslaget härrör i denna del från LfL såvitt där regleras exekutiv försäljning av gemensamt intecknade luftfartyg reSp. luftfanyg och reservdelar därtill. Sådana bestämmelser be- hövs framdeles endast för de fall då främmande luftfartyg eller till sådant fartyg hörande reservdelslager skall säljas exekutivt här i landet. De har därför sin naturliga plats i KonvL. De går tillbaka på Lfoörslaget som är avsett också för försäljning här i landet av främmande luftfartyg och re- servdelar därtill; jfr under 3.9.3.

[förs/a stycket tar förslaget upp motsvarighet till 13% andra stycket LfL. som i sin tur grundats på art. X:3 i inskrivningskonventionen. Skydds- beloppet. sådant det skall bestämmas enligt 13 & SfL (som enligt ULförslaget har motsvarande tillämpning vid lufträttslig exekution). får sålunda inte sättas högre än till två tredjedelar av det värde som åsatts reservdelarna vid värdering av sakkunniga ifall utmätningssökandens fordran ej är förenad med panträtt eller annan sådan rättighet av det slag som avses i KonvL. Av förslagets formulering bör också följa. att sådan värdering alltid måste företas inför reservdelsförsäljning som sker i den ordning Lfoörslaget fö- reskriver; jfr 73 ;" UL. Detta torde få beaktas också i tillämpningsföreskrift.

1 andra stycket tar förslaget upp motsvarighet till 14% första stycket LfL. Här regleras alltså exekutiv försäljning av flera främmande luftfartyg. där- ibland sådana som häftar gemensamt för registerpanträtt eller liknande sä- kerhetsrätt som avses i KonvL. Föreskrifterna överensstämmer i sak med gällande rätt.

I tredje ocltfiärde styckena tar utredningsförslaget upp motsvarighet till 14 å" andra och tredje styckena LfL. Förslaget avser alltså exekutiv försäljning av främmande luftfartyg jämte reservdelslager häri landet som gemensamt med fartyget häftar för registerpanträtt eller annan sådan rätt. Det svarar i sak mot gällande rätt.

7.5

1 andra och tredje styckena av denna paragraf upptar KonvL föreskrifter om överföring till den svenska inskrivningsboken för luftfartyg av främ- mande registerpanträtt eller annan sådan rättighet i luftfartyg vilket samtidigt

överförs till det svenska luftfartygsregistret. Både den sammanföring av inskrivningsboken och registrets funktioner till det nya luftfartygsregistret som LLförslaget och lnserförslaget medför och den omläggning av sy- stemet för panträtt på grund av inteckning som utredningsförslaget innebär kräver ändring av dessa föreskrifter.

Utredningens förslag innebär. att innehavare av utomlands inskriven rät— tighet av panträttslig karaktär206 har rätt att. på grund av därom taget lör- behåll. få sin rättighet överförd till luftfartygsregistret. att rättigheten skall här i landet utan vidare ges innebörd av panträtt på grund av luftfartygs- inteckning och att denna panträtt ej skall behöva stiftas på nytt utan anses tillkommen med ursprunglig verkan. Det skall ske genom att. dels ford— ringsbeloppet inskrivs i fartyget — på samma sätt som inteckning — med bevarad företrädesrätt. dels pantbrev utfärdas till borgenären med verkan som om det hade lämnats denne som pant för fordringen genom tillkomsten av den utomlands inskrivna rättigheten. lnskrivning med bevarad företrä- desrätt innebär givetvis. att inteckningen skall ha samma företräde i förhållande till annan inskriven rätt i fartyget som rättigheten åtnjöt då fartyget avfördes ur det främmande registret medan panträttens förmånsrätt skall följa FRL. Och att pantbrev skall utfärdas till borgenären med verkan som om det lämnats denne som pant för fordringen genom tillkomsten av den utomlands inskrivna rättigheten. betyder att panträtt — i den mening som avses i 3:2 0. följ. & lnserförslaget — i fortsättningen skall anses föreligga samt att borgenären kan hävda denna rätt som om den upplåtits till honom redan genom den rättshandling varigenom den ursprungliga rät- tigheten uppläts till honom med motsvarande sakrättsliga verkan enligt den främmande rättsordningen.

Varken inskrivningen eller pantbrevets utfärdande och utlämnande till borgenären skall föregås av prövning enligt 4:22 lnserförslaget (avslags- katalogen). Eljest skulle det icke vara fråga om överföring av rättighet utan om att stifta ny sådan. Men härav skall ej slutas. att inskrivningen skulle kunna företas i strid med eljest gällande förbud mot andelsinteckning eller gemensam inteckning i luftfartyg elleri luftfartyg och reservdelar. Över- föringsrätten avser nämligen rättighet i helt luftfartyg och kan bara överföras hit såsom gällande i ett enda sådant. En annan sak är att flera luftfartyg. kanske 1. o. m. registrerade i skilda länder. kan pantsättas för samma skuld genom att var för sig ställas som hypotekssäkerhet för denna.

Borgenären skall. även utan särskild begäran därom. antecknas som in- nehavare av det pantbrev som utfärdats till honom. Huruvida pantbrevet bör förses med eller åtföljas av särskild information om innebörden av rät- tighetsöverföringen får prövas då tilIämpningsföreskrifter utfärdas.

För att få sin rättighet överförd på detta sätt måste borgenären enligt utredningsförslaget. i det ärende varigenom luftfartyget överlörs till (regi- streras i) det svenska luftfartygsregistret. visa att han samtyckt till över— föringen på villkor att han bereds motsvarande säkerhet i fartyget efter dess registrering här. Detta hindrar ej. att hans framställning betecknas som ansökan och ger upphov till särskilt inteckningsärende vare sig han gör

206Se'n.l(1 (d M. 11 .. . . . . .. . . . .. .. .. d ) ) L den sarskilt eller 1 Sjalva registreringsarendet (1 vrlket fanygsagaren ar so-

(3) i inskrivningskonven—

tionen. .lfr NJA 11 1955 kände)- 5202. Luftfartygets ägare råder enligt förslaget inte över huruvida rättigheten

skall överlöras hit eller ej. Borgenären är redan före överlöringen i sin fulla rätt att ställa villkor för samtycket och kan hindra luftfartygets avregistrering ur det främmande registret — och därmed dess registrering här — ifall han inte t. ex. får bindande utfästelse om fortsatt säkerhet. Det är då följdriktigt. att fartygsägarens inflytande över den svenska registermyndighetens med— verkan till rättighetens överföring begränsar sig till att hans ev. påstående att borgenären inte skall få rättigheten överförd kan vara ägnat att väcka tvivel på att borgenären verkligen förbehållit sig sådan överföring. Och det kan leda till uppskov för utredning i inteckningsärendet eller rentav till att tvist mellan fartygsägaren och borgenären hänskjuts till rättegång".207 det hör till bilden att fartygsägaren ej kan avkrävas inteckningsstämpel. eftersom det inte är fråga om att bevilja inteckning utan om att till Sverige överföra en redan stiftad rättighet. Utredningen räknar emellertid med att överföring av utomlands stiftad rättighet enligt lörslaget inte skall behöva bjuda på större bcvisproblem. Bevisning om den främmande rättigheten. det belopp för vilket den gäller och det prioritetsläge den har. allt avseende tidpunkten för fartygets avregistrering ur det främmande registret. bör nor— malt kunna presteras genom registerutdrag eller därmed likvärdig utredning. Vid behov bör svensk utlandsmyndighets medverkan till att utverka eller befordra sådan utredning kunna påräknas. Möjligheten av sådant behov får beaktas instruktionsvägen.

Det belopp som skall inskrivas för den överförda rättigheten är fordringens kapitalbelopp. Därmed avser utredningen det kapitalbelopp i svenskt eller utländskt mynt för vilket rättigheten enligt den utländska inskrivningen gällde vid avregistreringstillfället. oavsett om detta i jämförelse med den verkliga fordringen ger utrymme för ägarhypotek eller ej. Inte heller ränta eller annan bilörpliktelse för vilken rättigheten kan ha utgjort säkerhet enligt den främmande rättsordningen skall tas i beräkning. Borgenären får fram- deles åtnöjas med den svenska ordningen för att tillgodose sådana krav. nämligen borgenärstillägg om 15 ”6 på pantbrevsbeloppet jämte exekutions- ränta. Han får själv ta ställning till dessa spörsmål då han prövar huruvida han skall gå med på att luftfartyget överförs till det svenska luftfartygs- registret. Han torde ej underlåta att först göra sig väl underrättad om sin blivande rätt under svensk lag.

Medan KonvL för närvarande ger rättighetshavaren en frist av tre må- nader. räknade från luftfartygets registrering i Sverige. att söka inteckning med bevarad ursprunglig rättsverkan går utredningsförslaget. som redan framgått. ut från att han tar ställning till hela frågan om rättighetsöver- föringen redan då han prövar sitt samtycke till att fartyget överförs till det svenska luftfartygsregistret. Det bör inte bereda borgenären—rättighetsha- varen några problem att göra det. Han kan ta sig tid därtill genom att tills vidare dröja med sitt samtycke. Om han efter det att rättigheten överförts till Sverige åtnöjs med betalning eller annan säkerhet "än panträtt på grund av inteckning i luftfartyget. frigörs därigenom pantbrevet för fartygsägaren. Fördelen med denna ordning är uppenbarligen. att fartygets intecknings- belastning utan dröjsmål blir klar vid dess registrering här i landet. Och fördelen vinns enligt utredningens mening ej på den usprunglige rättig- hetshavarens bekostnad.

Det är följdriktigt att frågan om en överförd rättighet tillkommit i laga

207.lfr 415 och 6 lnser- förslaget.

ordning prövas enligt lagen i den främmande stat där fartyget var registrerat vid rättighetens tillkomst. Det gäller för närvarande enligt KonvL och fö- reskrift därom ingår även i utredningsförslaget.

8.5

lj/örsta stycket av denna paragraf innehåller KonvL bestämmelser om sam- ordning av luftfartsverkets och inskrivningsdomarens handläggning vid över- föring från utlandet av luftfartyg jämte inskriven rättighet däri. Dessa be- stämmelser utgår enligt utredningsförslaget. som förutsätter att hela hand- läggningen koncentreras till det nya luftfartygsregistret.

Andra stycket reglerar överföring till den svenska inskrivningsboken för luftfartyg av utomlands i konventionsenlig ordning registrerat anspråk på luftpanträtt i fartyg som överförs till det svenska luftfartygsregistret. Enligt utredningsförslaget. vilket förutsätter att den utländska registermyndigheten informerar den svenska registermyndigheten. skall anteckning som svarar mot den utländska anteckningen ofördröjligen föras in i luftfartygsregistret; jfr bl. a. 2:17 Inserförslaget. Utredningsförslaget innebär. att registermyn- digheten ej prövar huruvida den främmande registeranteckningen gjorts på konventionsenliga förutsättningar. I den mån dylik prövning är påkallad kan den företas då det blir aktuellt att vid exekution eller eljest pröva frågan om pantfordringens giltighet eller bestånd.

10.5

I denna paragraf bemyndigar KonvL Konungen att meddela tillämpnings- . föreskrifter till lagen. Dylikt bemyndigande behövs inte numera med hänsyn 1: till innehållet i 8:13 RF. Paragrafen utgår enligt Konvaörslaget.

3.132. Ikraftträdande!

Det skall enligt utredningsförslaget ankomma på regeringen att sätta lagen i kraft. Övergångsbestämmelser har ej synts utredningen vara behövliga.

3.14. Förslaget till lag om domstol i lufträttsmål

Som motiverats under 28 har utredningen funnit. att det är ändamålsenligt att förlägga handläggningen av lufträttsmål i första instans till samma tings- rätter som handlägger sjörättsmål.

Utredningen föreslår. att regler om forum i lufträttsmål ges i en särskild lag. Detta är den lagtekniskt sett enklaste lösningen. eftersom varje berörd lag eller annan författning eljest måste tyngas med egna forumregler eller hänvisningar till andra sådana. De mål som skall handläggas vid särskilt lufträttsforum bör emellertid självfallet begränsas till sådana. för vilka kravet på särskild sakkunskap gör sig gällande. Andra mål med lufträttslig an- knytning bör i princip kunna tas upp av alla tingsrätter. Lagen kan därför inte ges generell tillämplighet för mål som rör luftfart. Målen måste spe— cifrceras genom uttryckliga hänvisningar till de författningar som berörs.

Detta måste också underlätta gränsdragningen vid val av forum och prövning därav.

De förtattningar, som mot denna bakgrund är aktuella, är i första hand LL och lörfattningar som utfärdats med stöd av LL. Även mål, som rör lörhållanden som avses i lnserförslaget och KonvL, kan ha inslag vilka kräver speciell förtrogenhet med luftfartsförhållanden. Detta gäller bl. a. i fråga om fartygsköpet. som för övrigt ofta träffas under främmande rätt. I en del andra fall torde det däremot inte krävas sådana särskilda insikter. Det skulle emellertid ställa sig ytterligt vanskligt att bestämma en ända- målsenlig inskränkning.208 Mål enligt lnserförslaget och KonvL räknas därför enligt utredningens förslag till de lufträttsmål som skall handläggas vid särskilt forum. Detsamma gäller mål enligt lagen (l922z382) angående ansvarighet för skada till följd av luftfart. Det förtjänar att påpekas att den föreslagna forumregeln inte utesluter att tvister rörande förhållanden som avses i LL kan komma att handläggas av annan tingsrätt än de angivna lufträttsdomstolarna. Detta gäller i fråga om s.k. sammansatt befordran. De speciella forumreglerna i konventionen den 19 maj 1956 om fraktavtal vid internationell godsbefordran på väg kan nämligen då bli tillämpliga i stället.”)

Gärningar som är belagda med straff enligt LL eller den med stöd av LL utfärdade LK kan också tänkas vara straffbara enligt brottsbalken.210 I sådana fall kan gärningen, till följd av de straffrättsliga konkurrensreglerna, komma att bedömas enbart enligt BrB. De skäl som föranlett förslaget om särskilt lufträttsforum torde emellertid ha än större tyngd när det gäller så allvarliga åsidosättanden av lufträttsliga regler att gärningen faller under BrB. Den särskilda forumregeln bör därför gälla även då gärningen i fråga är belagd med strängare straff i BrB.

Utredningens förslag kräver att regler ges om lufträttsdomstolarnas in- bördes behörighet att ta upp målen. RB:s regler om laga domstol föreslås därvid få motsvarande tillämpning. När det gäller befordran med luftfanyg och ansvarigth för skada i följd av luftfart måste emellertid beaktas dels de särskilda konventionsbetingade bestämmelserna om forum i 9 kap. 28 ;" LL. dels 7 ; lagen angående ansvarighet för skada till följd av luftfart. Ut- redningslörslaget är format med tanke på det. Om lufträttsdomstol inte finns i den ort som utpekas enligt de nu angivna reglerna. skall enligt förslaget den lufträttsdomstol som är i geografisk mening närmast den orten vara behörig.

Tidpunkten för ikraftträdande lägger utredningsförslaget i regeringens hand att bestämma. Handläggningen av lufträttsmål, som anhängiggjons före ikraftträdandet vid domstol som då var behörig att uppta målet. bör lämpligen slutföras vid samma domstol oavsett de föreslagna reglerna. En övergångsbestämmelse föreslås därför om att äldre forumregler skall gälla, om talan väckts före ikraftträdandet.

208Jfr prop. 1973142 5. 355.

209Jfr prop. 19701185 s. 27. Konventionen finns intagen i prop. 1968zl32 s. 67 ff.

2l0.lfr 13 kap. 12% LL och 158 .b" luftfartskungö— relsen.

3.15. Förslaget till lag om ändring i lagen (1922:382) angående ansvarighet för skada i följd av luftfart

Som framgår av avsnitten 2.8 och 3.14 föreslår utredningen, att handlägg- ningen i första instans av lufträttsmål förläggs till vissa tingsrätter och att bestämmelser om forum tas upp i en särskild lag. Detta kräver redaktionell ändring i lagen (1922:382) angående ansvarighet för skada i följd av luftfart. eftersom det i denna lag finns en särskild konventionsbetingad bestämmelse om fakultativt forum (7 Ö). Som även framgår under 3.14 måste också i den föreslagna lagen om domstol i lufträttsmål hänvisas till denna bestäm— melse. Om det inte finns lufträttsdomstol i den ort som utpekas enligt de nu angivna reglerna. bör den lufträttsdomstol som är i geografisk mening närmast den orten vara behörig.

Tidpunkten för ikraftträdandet föreslås skola bestämmas av regeringen. Någon särskild regel med avseende på handläggningen av lufträttsmål som anhängiggjorts före ikraftträdandet behövs inte här, eftersom en sådan tagits upp i övergångsbestämmelserna till förslaget till lag om domstol i lufträtts- mål.

3.16. Förslaget till lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1)

3. 16. 1 Lagreglerna 17 å "

Nuvarande lydelse av 17% tredje stycket SjöL innehåller en bestämmelse enligt vilken avregistrering av skepp eller skepp under byggnad. som enligt huvudregeln i andra stycket kräver inteckningsborgenärs samtycke, kan fö- retas utan sådant samtycke när skeppet förlorat egenskapen av skepp eller saknat sådan egenskap redan vid registreringen. Om borgenären underlåter att söka betalning ur egendomen inom en månad från det registermyn— digheten underrättat honom om avregistreringsgrunden, faller nämligen kra- vet på hans samtycke bort.

Som utredningen framhållit i motiveringen till motsvarande lufträttsliga föreskrift i 2:9 LLförslaget (jfr 3.1.2) lägger denna utformning av undan- tagsregeln onödig börda på registermyndigheten i det att myndigheten inte kan skrida till avregistrering utan att själv ha hos landets sju sjörättsdomstolar hön efter huruvida borgenären sökt betalning ur egendomen, Det är en rimligare ordning, att det läggs på borgenären att visa för registermyn- digheten att han sökt sådan betalning och följaktligen är bevarad vid kontroll över avregistreringen. Utredningen föreslår jämkning av förevarande be- stämmelse i detta syfte och hänvisar i övrigt till den nyssnämnda moti- veringen till LLförslaget.

sat

Denna paragraf reglerar vissa rättsligt betydelsefulla anteckningar, som skall göras i skepps- och skeppsbyggnadsregistren. 1 första stycket 4 och 5 talas därvid om det fall att "inskriven rätt till" skepp eller skeppsbygge berörs

av exekution eller exekutiv åtgärd. För motsvarande föreskrift i 4:12 lnser- lörslaget (jfr 3.2.5) har utredningen antagit. att det är obehövligt och rentav förvillande att särskilt nämna inskriven rätt till luftfartyg. eftersom det likväl följer av generella regler (1:1 och 2:4 lnserlörslaget) att sådan rätt omfattas av anteckningsreglerna På motsvarande sätt förhåller det sig med före— skrifterna i första stycket 3 och 4 av denna paragraf. Det följer av 13% och 14% tredje och fjärde styckena SjöL. att anteckningsreglerna är till- lämpliga även på andel i och villkorlig äganderätt till skeppsegendom. Ut- trycket ”inskriven rätt" syftar på villkorlig äganderätt, Det är, som utred- ningen påpekat i motiveringen till nyssnämnda 4: 12 LLlörslaget, inte heller klart att man här bör begränsa anteckningstöreskriften till rätt som blivit inskriven. Utredningen föreslår. att 38 % första stycket 4 och 5 SjöL jämkas i överensstämmelse med dessa överväganden.

39%

Denna paragraf behandlar officialrättelse av införing i skepps— eller skepps- byggnadsregistret. Motsvarande föreskrifter har tagits upp i 4:13 lnser- förslaget, Regleringen har fastighetsrättslig förebild. l lnserförslaget har utredningen tagit med särskild föreskrift om att ärende om rättelse skall antecknas i registret, ifall beslut ej meddelas samma dag som ärendet upp— tagits. Föreskriften har motsvarighet i 19 kap. 18% tredje stycket JB men ej i 39% SjöL. något som får tillskrivas förbiseende. Utredningen föreslår att dylik föreskrift tas upp i 39% första stycket SjöL.

262 €

Som framgått av den allmänna motiveringen (jfr 2.2.4) har utredningen föreslagit regler om luftfartygshypotek. som har SjöLs regler om skepps- hypotek till förebild, och i tillägg därtill föreslagit vissa regler rörande pant- rättens omsättningsskydd. Reglerna har influtit 1 3:2 Inserförslaget (jfr 3.2.4). På denna punkt innebär utredningsförslaget, att pantsättning blir ur- sprungligt verksam även om den avser framtida fordran men att ny pantägare är berättigad att hos borgenären göra anspråk på pantbrevet i den mån pant- fordran ännu ej grundats. Utredningen föreslår att reglerna om skepps- och skeppsbyggnadshypotek kompletteras på motsvarande sätt. Utredningen hänvisar här till de nyssnämnda och utförliga motiven till lörslaget rörande luftfartygshypotek.

En betydelsefull konsekvens av den nya regleringen blir. att partredares upplåtelse av panträtt i skepp eller skepp under byggnad kan göras fullt ut verksam från början utan att ny pantförskrivning behövs vid senare an- delsskifte i rederiet. För närvarande besväras man av att ny redares över- tagande av betalningsansvaret för pantfordran äventyrar fordringsidentiteten och därmed också panträttslörhållandet och att själva redarskiftet kan bryta pantförskrivning för framtida gäld. Det blir med den föreslagna regleringen enligt utredningens mening möjligt att upplåta panträtt för en kreditgivares fordran mot partrederiet i dess framtida. ännu okända sammansättning. En annan konsekvens är. att sådan pantsättning för framtida fordran som skeppsbyggnadsavtal kan innehålla eller förutsätta. t, ex. till säkerhet för

2llAng. detta uttryck. _ifr prop. 1973142 5. 349 f.

statlig garanti, som kan lämnas viss tid före leverans. eller för finansiering som planläggs till leveranstillfället. också blir verksam från början och inte behöver uppskjutas eller förnyas. En sådan ordning är uppenbart fördelaktig. eftersom det ofta är svårt att i ett senare skede föra samman alla intressenter - de flesta kanske utlänningar — eller eljest träffade behövliga uppgörelserna.

Förslaget går ej ut över registrens publicitetsverkan enligt 23 % SjöL. Allt- jämt kommer därför t. ex. den som i finansieringssyfte förvärvar kontrakts- eller andelsrätt att vinna full rättslig kontroll över egendomen genom att söka inskrivning av sitt förvärv. Denna kreditsäkerhetsmässiga fördel be— varas alltså.

269 %

l förevarande paragraf. som reglerar godtrosförvärv av panträtt. lägger för— slaget till ett nytt andra stycke som utgör en parallell till det nya andra stycket i förslagets 262 %. Eftersom panträttsupplåtelse enligt förslaget full— bordas utan hinder av att pantfordran ännu ej föreligger. blir också tid- punkten för borgenärens goda tro att hänföra till upplåtelsetillfället utan avseende på om pantfordran då föreligger. Så som utvecklats i den allmänna motiveringen och motiveringen till 3:2 och 9 lnserförslaget (jfr 2.2.4 och 3.2.4) bör rätte ägaren resp. den till vars förmån rådighetsinskränkande för- värvsvillkor gäller kunna vända sig till borgenären med anspråk på pant— brevet eller på att detta ej utnyttjas. förutsatt att anspråket reses innan pant- fordringen grundats. Förslagets konsekvenser för kreditgivningens rutiner har också behandlats i det föregående.

280, 284 och 291 %s

1 7% Konvaörslaget (jfr 3.131) har utredningen tagit upp föreskrifter om överföring till luftfartygsregistret av utomlands inskriven "panträtt eller an- nan sådan rättighet" i luftfartyg som överförs till det svenska registret. För- slaget innebär väsentligen. att rättigheten inskrivs här med bevarad före— trädesrätt (men med förmånsrätt enligt FRL) och på samma sätt som in- teckning. att pantbrev utfärdas och tillhandahålls borgenären på grundval härav, att borgenären skall antecknas som pantbrevets innehavare samt att in- nehavet skall ge borgenären samma rätt som om pantbrevet lämnats honom som pant för fordringen genom tillkomsten av den utomlands inskrivna rättigheten.

Utredningen anser. att en dylik ordning för att överföra främmande re- gisterpanträtt och annan sådan rättighet?” från utländskt register till svenskt register skulle vara minst lika nyttig i samband med skepps- och skepps- byggnadsregistrering som i samband med registrering av luftfartyg. Den skulle. rätt utnyttjad. verksamt bidra till att väsentligt förenkla registrering här av utlandsförvärvad skeppsegendom. Samtidigt medför naturligtvis en dylik ordning. att den som skall ta emot pantbrev i nyregistrerad skepps- egendom. som förut varit registrerad utomlands. alltid måste förvissa sig om att den företrädesrätt han räknar med ej äventyras av överföring av främmande registerpanträtt. Detta problem. som upphör efter registreringen

i Sverige. torde emellertid jämförelsevis enkelt lösas genom ändamålsenliga rutiner. Och det torde mer än väl uppvägas av fördelarna. främst att kre- ditsäkerhetsfrågorna kan finna sin bestående lösning/öre egendomens över- föring till svenskt register. Utredningen erinrar om att den norska SjöL har särskilda bestämmelser i detta ämne.2|2

Utredningen föreslår, att föreskrifter motsvarande 7% Konvaörslaget tas tipp i 280.284 resp. 291 %% SjöL. Därvid blir lagtekniska avvikelser påkallade. Till skillnad från lufträtten har sjörätten nämligen införlivat regler om främ- mande rättigheter med övriga regler om skepps- och skeppsbyggnadshypotek och inte heller skiljt på konventionsstater och andra. SjöLförslaget intar samma ståndpunkt. SjöLförslaget inskränker sig vidare i Zc'ffljK till att mate- riellt reglera borgenärens rätt till överföring och tar upp formella regler därom i ett nytt andra stycke i 284 _j; inskrivning företas sålunda utan prövning enligt den för inteckningsansökningar gällande s. k. avslagskatalogen i 283 %. 1 ett nytt andra stycke av _79/y1 regleras innehavsanteckning vid rättighets- "överföring.

328 %

1 första stycket av denna paragraf föreskriver SjöL straff av böter för be- fälhavare. som brister i vissa uppräknade skyldigheter. samt i andra stycket samma straff för befälhavare eller redare. som brister i dem åliggande skyl- digheter enligt angivna lagrum. Varken här eller annorstädes i SjöL föreskrivs straff för skeppsbelälhavare som försummar att enligt 69% samma lag un- derrätta registermyndigheten rörande utländsk kvarstad på eller utmätning av skeppet. [ fråga om luftfartygs befälhavare har utredningen funnit sådan Straffsanktion påkallad (jfr 3.1.3). inte minst som ett stöd för honom gentemot fartygsägaren. Det är på samma sätt och i konsekvensens namn moti- verat med dylik Straffsanktion även för skeppsbefälhavarens skyldigheter härvidlag. Utredningen föreslår en bestämmelse med sanktion av dagsböter för detta fall. Den tas upp i ett nytt andra stycke av förevarande paragraf.

3. 1 6 . 2 Ö1tergångsbestämme/ser

De föreslagnaändringarna i SjöL bör som de övriga lagändringar utredningen föreslårträda i kraft den dag regeringen bestämmer. Föreskrift därom föreslås i punkt l.

Ändringen i 17% SjöL skall enligt förslaget (punkt 2) avse endast fall då avregistreringsgrunden antecknats i registret efter ikraftträdandet.

Vad beträffar förslagets regler om omsättningsskydd för panträtt på grund av skepps- eller skeppsbyggnadsinteckning så innebär dessa delvis en klar nyhet. nämligen såvitt gäller skydd för framtida. ännu ej grundad pantfordran. Därför bör de enligt allmänna principer för övergångsreglering endast gälla då panträttsupplåtelsen företagits efter ikraftträdandet. Föreskrift därom föreslås i punkt 3.

Förslaget rörande överföring av främmande registerpanträtt till svenskt register kan naturligtvis ej tillämpas förrän borgenären enligt gällande lag blivit berättigad till sådan överföring. Men om och när lagändring trätt i kraft bör överföring kunna företas utan hinder av att registreringsärendet

213Jämför NJA 11 1955 s. IÖO f.

anhängiggjorts före ikraftträdandet. Ej heller i denna del torde övergångs- regler fordras. Detsamma gäller SjöLförslagets övriga delar.

3.17. Förslaget till lag om ändring i stämpelskattelagen (19642308)

3. l 7. l Lagmglerna ] 1 &

I denna paragraf ges bestämmelser om stämpelskatt för inteckning. Be— stämmelserna avser i princip alla förekommande former av inteckning och har anpassats till den konstruktion av panträtt och inteckning som är ge- mensam för JB och SjöL. Lagrttmmet upptar också vissa särskilda regler för inteckning i skeppsegendom och luftfartyg.

Enligt unt/ru srtfekel i paragrafen utgår stämpelskatt med 4 kr. för varje fullt tusental kronor av det kapitalbelopp för vilket inteckning beviljas eller ansökan förklaras vilande. Från Skatteplikt görs vissa undantag. som närmare anges i rrezl/esryt'kel. Två av dessa undantagsbestämmelser avser inteckning i luftfartyg. Sålunda föreligger ej Skatteplikt när inteckning utsträcks till att avse ytterligare ett eller flera luftfartyg (punkt 5) eller när sådan åtgärd vidtas beträffande inteckning i luftfartyg som avses i 29 eller 30% lnskrl. (punkt 7). De åtgärder enligt lnser som behandlas i punkt 7 innefattar s.k. utbrytning av ägarhypotek.

Ändringar i förevarande paragraf påkallas till en början av att det enligt lnserförslaget inte blir tillåtet att gemensamt inteckna flera luftfartyg. vare sig genom ett och samma inteckningsbeslut eller genom att inteckning be— viljas i ett luftfartyg till säkerhet för en redan i annat luftfartyg intecknad fordran.213 Även lnserförslaget.i vad det innebär att åtgärder som innefattar utbrytning av ägarhypotek utmönstras. föranleder ändringar i paragrafen. I enlighet med det anförda föreslår utredningen att bestämmelserna i nee/je stycket 5 och 7 om skattefrihet vid utsträckning av inteckning i luftfartyg och vid utbrytning av ägarhypotek skall utgå. Detta för med sig. att num- reringen av det fall av skattefrihet som avser inteckning i skeppsbygge ändras från 8 till 7.

Utöver de ändringar av huvudsakligen teknisk och redaktionell natur som angetts i det föregående har utredningen funnit påkallat. att ompröva skattesatsens storlek. Denna omprövning utlöses visserligen. på skäl som anförts under 6.2.. av att gemensam inteckning i flera luftfartyg inte längre skall tillåtas. Men enligt utredningens mening förtjänar skattesatsen om- prövas även av andra skäl. Utredningen har då närmast för ögonen att. den för fastighetsinteckning gällande skattesatsen gjorts tillämplig också på |uftfartygsinteckning. lnteckning i fast egendom kan utnyttjas snart sagt obegränsad tid medan luftfartygsinteckningen blir obrukbar då fartyget av— registreras. Eftersom luftfartyg har relativt kort livslängd som sådana och dessutom ofta är ännu kortare tid i svensk hand och svenskt register. är luftfartygsinteckningen till skillnad från fastighetsinteckningen av kortlivad typ. Skillnaden blir ytterligare accentuerad då man beaktar luftfartens allt

mer patagliga utveckling till ytterligt kapitalkrävande näring. [En jämförelse mellan skeppsinteckningen och fastighetsinteckningen utfaller på motsva- rande sätt. Skattesatsen för luftfartygsinteckningar förtjänar mot här angivna bakgrund att sänkas väsentligt. Om så sker. skulle det te sig egendomligt att underlåta motsvarande sänkning av skattesatsen för skeppsinteckningar. Utredningen har funnit sig i konsekvensens namn böra utsträcka sitt förslag även till dem. Utredningen vill här till jämförelse nämna. att enligt uppgift motsvarande danska och norska skattesatser ligger på väsentligt lägre nivå än var nuvarande.214 Och i Danmark torde stämpelskatten för skeppspant- brev dessutom ligga långt under den som gäller pantbrev i fast egendom. Utredningen föreslår att skattesatsen sänks från nuvarande fyra promille till en promille av inteckningsbeloppet. Förslaget medför ändring i para— graf—ens andra siveke.

Utredningen har övervägt huruvida bland undantagen från stämpelskat— tepfikt för inteckning också borde upptas det fall då utländsk inskriven panträtt eller motsvarande rättighet med tillämpning av 7 % Konvaörslaget förs över till luftfartygsregistret. något som ju sker genom att fordrings- beloppet skrivs in och pantbrev utfärdas till borgenären med viss rättsverkan. Något sådant undantag synes emellertid inte vara påkallat. Det är inte fråga om inteckning då utan om en teknik för att från främmande register till svenskt register föra över en inskriven rättighet; stämpelskatt kan f. ö. redan ha utgått i det främmande landet. Rättighetsöverföringen faller sålunda utan vidare utom den grundläggande regleringen av stämpelskatt på inteckning såväl enligt förslaget som enligt nuvarande ordning.

30%

I denna paragraf ges bestämmelser bl. a. om vilken myndighet som är be- skattningsmyndighet och om tidpunkten för skattepliktens inträde. Enligt paragrafens ] mani. b) jämförd med 2 inom. andra sitt-ke! är den inskriv- ningsmyndighet hos vilken inteckning söks beskattningsmyndighet i fråga om inteckning. Av nu anförda lagrum och särskild bestämmelse i 2 mom. Ifö/sla sly-eker. som likställer registermyndighet enligt 2 % SjöL med inskriv- ningsmyndighet. följer att Sjöfartsregistret är beskattningsmyndighet beträf- fande inteckning i skepp. Skatt för inteckning i luftfartyg fastställs enligt gällande ordning av inskrivningsdomare vid Stockholmstingsrätt. Skatteplikt för inteckning inträder när den beviljas eller ansökan därom förklaras vilande.

Enligt lnserförslaget skall bl. a. ärenden om inteckning i luftfartyg hand- läggas av en särskild registermyndighet. Den enhet inom Stockholms tings- rätt. som utgör Sjöfartsregistret. förutsätts få även denna funktion. Gällande ordning med inskrivningsdagar bibehålls i princip enligt förslaget.

Det enda ingrepp i förevarande paragraf som lnserförslaget påkallar är ett tillägg till 3 inom. _lörsm siveke/ av innebörd att uttrycket inskrivnings- myndighet skall avse även den nya lufträttsliga registermyndigheten. Efter sådan ändring kommer de bestämmelser i paragrafen som avser inteckning att liksom f. n. bli tillämpliga på inteckning i luftfartyg.

3” Jfr Sveriges redareför- enings framställning till ftnansdepartcmentet av den 13 november 1975,

32 och 36 %%

Bestämmelsen i 32 .f/örsra stycket b) om vem som i förhållande till statsverket svarar för erläggandet av skatt för inteckning föreslås kompletterad så att den omfattar också den som är behörig att ansöka om inteckning i luftfartyg. Vidare bör 36 51 fjärde stycke! kompletteras så att pantbrev som bevis om inteckning i luftfanyg inte får lämnas ut förrän skatten erlagts.

3. l 7 . 2 Övergångsbestämmelser

Ändringarna i stämpelskattelagen (1964z308) skall enligt förslaget träda i kraft vid tidpunkt som regeringen bestämmer.

Enligt punkt 12 första stycket jämförd med punkt 14 första stycket över- gångsbestämmelserna till lnserförslaget skall en före ikraftträdandet gjord ansökan om gemensam inteckning som fullföljs därefter beviljas enligt de nya bestämmelserna, om ansökningen uppfyller villkoren för inteckning iden äldre inskrivningslagen. Om i enlighet härmed inteckning efter ikraft- trädandet utsträcks till att avse ytterligare ett eller flera luftfartyg bör åtgärden givetvis vara fri från stämpelskatt enligt den äldre lydelsen av 11 % tredje stycket 5) stämpelskattelagen. Utredningen föreslår en övergångsbestäm- melse av denna innebörd.

Bilaga 1 Framställning från luftfartsverket angående forum i lufträttsmål

Statsrådet och Chefen för Kungl. Justitiedepartementet Fack 103 10 STOCKHOLM 2

Forum i lufträttsmål

] samband med framläggandet den 1 februari 1957 av proposition till riks- dagen med förslag till luftfartslag föreslogs även ändrad lydelse av 19 kap. 1 och %% rättegångsbalken. Lufträttssakkunniga hade i samband med av— givandet av förslag härom även diskuterat fråga om forum i lufträttsmål. De anförde härvid bl.a. följande:

"Under det nu ifrågavarande Utredningsarbetet har särskild uppmärksam- het ägnats åt spörsmålet huruvida det skulle kunna beräknas bliva till fördel för lufträttsmålens avgörande om de förlags till vissa domstolar. så att där större förtrogenhet med luftfartens förhållanden med tiden skulle vinnas. Man har härvidlag dryftat stadgande. att behörighet att handlägga sådana mål skulle tillkomma exempelvis rikets samtliga rådhusrätter eller en råd— husrätt inom varje hovrätts domsområde. De vinster. som en sådan cen- tralisering kunde förväntas medföra. hava emellertid ansetts icke böra över- skattas. bl. a. emedan lufträttsmålen åtminstone inom överskådlig framtid kttnna beräknas bliva tämligen fåtaliga och på grund av de skiftande för- hållandena knappast ägnade att grundlägga särskild förtrogenhet med luft- rätten. Med hänsyn till de olägenheter. som en centralisering av målen i åtskilliga fall skulle innebära för berörda parter. hava de sakkunniga därför ansett rikets underrätter böra vara i lika mån behöriga att handlägga luft— rättsmål. Med denna ståndpunkt torde förnyat övervägande av frågan om forum vid utsökande av intecknad fordran eller vid tvist om giltigheten av meddelad inteckning icke vara påkallat. Vad nu anförts äger tillämpning såväl på spörsmålet. vilken domstol skall vara behörig att handlägga tvistemål av lufträttslig art. som på frågan om laga domstol i brottmål enligt luft- fartslagen och andra författningar rörande luftfarten."

Luftfartsverket anförde i denna fråga bl. a. följande: "Med hänsyn till de olägenheter. som en centralisering av målen i åtskilliga fall skulle innebära för berörda parter. ha de sakkunniga därför ansett rikets underrätter böra vara i lika mån behöriga att handlägga lufträttsmål. Luft- fartsstyrelsen vill härtill anföra. att en vinst säkerligen skulle uppnås. därest quträttsmålens handläggning centraliserades till viss avdelning vid Stock- holms rådhusrätt. Med hänsyn till de av de sakkunniga anförda olägen— heterna samt då qu'tfartsstyrelsen alltid ställer sin expertis till domstolarnas förfogande. har styrelsen emellertid intet yrkande i frågan."

Under de 10 år som gått sedan luftfartslagen trädde i kraft den 1 januari 1962 har vissa erfarenheter vunnits i tlenna fråga. Sålunda har quträttsmälens antal blivit större och målen samtidigt alltmer invecklade. särskilt de mål som röra kollisionstillbud. där de invecklade trafikledningsprocedurerna ställt såväl domstolar som åklagare inför problem. Antalet mål har emellertid icke ökat i så hög grad att någon domstol eller åklagare torde ha vunnit större erfarenhet av lufträttsmål. Samtidigt har ett ökat uppträdande av ad- vokater på svarandesidan. i vissa fall med egen erfarenhet som förare av luftfartyg. medfört att åklagare. trots den expertis luftfartsverket ställt till förfogande. ofta torde haft en svår ställning.

Luftfartsverket som i sitt yttrande angående lufträttssakkunniges förslag icke haft något bestämt yrkande i frågan. har nu funnit att frågan ånyo bör diskuteras. En tänkbar möjlighet är att lufträttsmålen — trots de in- vändningar som kunna göras om besvär och resekostnader för parterna — bör behandlas vid allenast en domstol eller eventuellt en domstol inom varje hovrätts domsområde.

Enligt vad luftfartsverket har sig bekant skall utredning nu verkställas om inskrivning av privaträttsliga rättigheter och om luftfartygsregistret. Av- sikten är att ernå likformighet med de nya bestämmelserna på fastighets- rättens område. Luftfartsverket vill för sin del föreslå att frågan om forum i lufträttsmål överlämnas till nämnda utredning.

1 den slutliga handläggningen av detta ärende har deltagit generaldirek— tören Winberg. avdelningsdirektören Nylund. föredragande. samt överin- genjören Nordström. '

LUFTFARTSVERK ET

Henrik Winberg

Erik N_vltintl

Bilaga 2 Sammanställning av yttranden över ut— redningens PM angående översyn av lagstiftningen om registrering av och inskrivning av rätt till luftfartyg m. m.

Innehåll 1 Inledning . 2 Enkätinstanser

Enkätpromemorian och yttrandena över denna . Allmänt

3.1.1 3.1.2

3.1

3.2

3.3

3.4

Promemorian Yttrandena Hovrätten Luftfartsverket Advokatsamfundet Kronofogdeföreningen Saab-Scania

Registrering av luftfartyg 3.2.1 3.2.2

Promemorian Yttrandena Hovrätten lnskrivningsmyndigheten Luftfartsverket Chefen för flygvapnet Advokatsamfundet Bankföreningen Allmänflygföreningen Saab-Scania

Nationalitetsvillkoren 3.3.1 3.3.2

Promemorian Yttrandena Hovrätten Luftfartsverket Advokatsamfundet Bankföreningen Allmänflygföreningen Saab-Scania

Luft fartygsidenti fiering 3.4.1 3.4.2

Promemorian Yttrandena Hovrätten

193 193 196 196 196 196

198 198 198

201 201 201

201 201 202

3.5

3.6

3.7

3.8

3.9

lnskrivningsmyndigheten Luftfartsverket Advokatsamfundet Kronofogdeföreningen Saab-Scania

lnskrivning av äganderätt 3.5.1 Promemorian 3.5.2 Yttrandena Hovrätten lnskrivningsmyndigheten Luftfartsverket Advokatsamfundet Allmänflygföreningen Saab-Scania lnteckning i luftfartyg 3.6.1 Promemorian 3.6.2 Yttrandena Hovrätten lnskrivningsmyndigheten Luftfartsverket Advokatsamfundet Bankföreningen Kronofogdeföreningen Saab-Scania lnskrivning av nyttjanderätt 3.7.1 Promemorian 3.7.2 Yttrandena Hovrätten Luftfartsverket Advokatsamfundet

Bankföreningen Saab-Scania

Luftpanträtt och retentionsrätt 3.8.1 Promemorian 3.8.2 Yttrandena Hovrätten lnskrivningsmyndigheten Luftfartsverket Advokatsamfundet Bankföreningen Saab-Scania Luftfartyg under byggnad 3.9.1 Promemorian 3.9.2 Yttrandena Hovrätten lnskrivningsmyndigheten Luftfartsverket Advokatsamfundet Bankföreningen

203 203 203

204 204 205

207 207 208

209 209 209

210 210 210

310

3.11

3.12

Tillbehör till luftfartyg 3.101 3.102

Promemorian

Yttrandena

Hovrätten lnskrivningsmyndigheten Luftfartsverket Advokatsamfundet Bankföreningen Saab-Scania

Registermyndigheten 3.111 3.112

Promemorian Yttrandena Hovrätten lnskrivningsmyndigheten Luftfartsverket Advokatsamfundet Bankföreningen Saab-Scania

Lagtekniken 3.121 3.122

1 Inledning

Promemorian Yttrandena

Hovrätten lnskrivningsmyndigheten Luftfartsverket Advokatsamfundet Bankföreningen Saab-Scania

211 211 212

213 213 213

215 215 216

Utredningen beslöt vid sammanträde den 17 augusti 1972 att genom en enkät inhämta synpunkter från sakkunniga myndigheter och intressesam- manslutningar inom luftfarten på den åt utredningen uppdragna revisionen av lagstiftningen om luftfartygs registrering och om inskrivning av rätt till luftfartyg m.m. Med anledning härav upprättades inom utredningen en promemoria. dagtecknad 1972-09-06. vari redogjordes för utredningens di- rektiv och redovisades ett antal spörsmål som väntades bli aktuella under revisionsarbetet.

2 Enkätinstanser

Hos följande myndigheter hemställdes om yttrande över enkätpromemorian: hovrätten för övre Norrland. inskrivningsmyndigheten i Stockholms dom- saga. luftfartsverket och chefen för flygvapnet.

Följande sammanslutningar bereddes tillfälle att yttra sig: Sveriges ad- vokatsamfund. Svenska bankföreningen. Föreningen Sveriges kronofogdar.

Svenska flygförsäkringspoolen. Aktiebolaget Aerotransport. Kungl. Svenska Aeroklubben. Svenska Allmänflygföreningen och Saab-Scania Aktiebolag.

Yttranden över promemorian har inkommit från hovrätten. inskrivnings- myndigheten. luftfartsverket. chefen för flygvapnet. advokatsamfundet (genom sin styrelse). bankföreningen. kronofogdeföreningen. allmänflygför- eningen och Saab-Scania.

3 Enkätpromemorian och yttrandena över denna

3.1.1 Promemorian:

Enligt direktiven skall utgångspunkten för utredningens verksamhet vara de nya fastighetsrättsliga inskrivningsreglerna och motsvarande sjörättsliga regler. närmast sådana de upptagits i ett den 26 april 1972 till lagrådet re- mitterat förslag till ändringar i sjölagen m. m. (numera prop. 1973z42). Vidare skall utredningen. i den mån det visar sig behövligt för att nå en anpassning till motsvarande sjörättsliga regler. utarbeta förslag till nya lagregler om luftfartygs nationalitet. tillbehör till luftfartyg. luftpanträtt och exekution i luftfartyg. Utredningen har också att uppmärksamma frågan om det behövs lagregler i motsvarande hänseenden beträffande luftfanyg under byggnad.

3.1.2. Yttrandena

Hovrätten: Hovrätten ser med tillfredsställelse. att de lufträttsliga inskriv- ningsreglerna nu överarbetas. Denna överarbetning bör såvitt möjligt följa samma principer som de som genomförts i fråga om de fastighetsrättsliga inskrivningsreglerna och som föreslås i fråga om de sjörättsliga inskriv- ningsreglerna. Undantag från dessa principer bör förekomma endast där luftfartens förhållanden påkallar en avvikande reglering och särskilt när det föranledes av lufträttsliga internationella konventioner. Så kan emellertid ofta vara fallet. eftersom den tid längesedan är förfluten. då lufträtten i huvudsak var en efterbildning av sjörätten. Särskilt i offentligrättsligt av— seende har den internationella lufträtten utvecklats på ett genomgripande sätt. framför allt genom den i Chicago 7.12.1944 undertecknade konvert- tionen angående internationell civil luftfart (Chicagokonventionen) med dess annex. I förevarande sammanhang är annex 7. Aircraft Nationality and Registration Marks. av särskilt intresse.

La/i/ärisverkei: Utmärkande för den civila luftfarten är dess internationella karaktär. Sverige har anslutit sig till den internationella luftfartskonven- tionen tChicagokonventionen) och är medlem av Internationella civila luft- fartsorganisationen ICAO. Detta innebär att Sverige även skall iakttaga bi- hangen (annexen) till Chicagokonventionen. förnärvarande 16 stycken. An- nex 7 ”Aircraft Nationality and Registration Marks" torde vara det mest betydelsefulla för utredningens uppdrag. Sverige har även biträtt den i Ge- neve år 1948 avslutade konventionen rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg (Genevekonventionen). — I detta sammanhang bör även nämnas det nära nordiska samarbetet på lufträttens område. som bland

annat resulterat i luftfartslagar. vilka på alla väsentligare punkter är praktiskt taget identiska.

.»fzlmkulswn/iinde/: Styrelsen har i yttrande av den 1 april 1971 uttalat att sjölagskommitte'ns betänkande synes väl övervägt och väl motiverat. varför styrelsen tillstyrkt den föreslagna lagstiftningen. Det synes styrelsen vara praktiskt och ändamålsenligt att den lufträttsliga regleringen av mot- svarande frågor så nära som möjligt anpassas efter den sjörättsliga. Detta är naturligt inte bara på grund av rättsområdenas parallellitet utan även därför att det ur rättssäkerhetssynpunkt är önskvärt med så få särregleringar som möjligt inbördes inom de olika transportområdena. Styrelsen kan inte se att något hinder möter mot att anpassa den blivande lufträttsliga lag— stiftningen efter pågående reformarbete inom sjörätten och förordar således en sådan lösning. — Styrelsen vill vidare betona vikten av att den svenska lagstiftningen så följsamt som möjligt anpassas till rättsläget inom ledande lttftlartsländer med tanke på luftfartens internationella karaktär. Styrelsen är medveten om de svårigheter som härvid föreligger med hänsyn till den begränsade räckvidden av 1948 års konvention rörande internationellt cr- kännande av rätt till luftfartyg. Det är likväl väsentligt att det svenska regelsystemet om registrering av luftfartyg och inteckning i luftfartyg inte innehåller bestämmelser som sett ur ett internationellt perspektiv kan te sig säregna.

Kl'()[IO/ÖgdC/Öl'UllillgG/1." För att inte alltför stora tillämpningssvårigheter skall uppstå i de sällsynta exekutionsfallen vill föreningen framhålla vikten av att de lufträttsliga reglerna i all den utsträckning som det är möjligt överensstämmer med de sjörättsliga.

Saab-Scania: Gällande lagstiftning om inskrivning av rätt till luftfartyg är meddelad genom lagen den 12.5.1955 (SFS nr 227—244). Luftfartslagen den 6.6.1954 innehåller bestämmelser om registrering. nationalitet. bärgning. luftpanträtt m. m. lfrågavarande lagbestämmelser är huvudsakligen tillämp— liga på civila luftfartyg. För svenska militära luftfartyg gäller de bestämmelser Konungen eller den Konungen bemyndigar utfärdar. Vi förordar att denna gränsdragning mellan militära och civila luftfartyg upprätthålles även i en ny lag. vilket även överensstämmer med Chicagokonventionen 1944. som antagits av Sverige. Härtill må dock framhållas att någon definition på luft- fartyg icke finnes i lagen och heller icke någon skarp gränsdragning mellan militära och civila luftfartyg. Särskilt hänvisas till Kungl. Kungörelse 194916l4 angående förbud mot utförsel från riket av krigsmateriel ä3. vari stadgas att chefen för handelsdepartementet i brådskande fall må förordna. att kungörelser skall under viss kortare tid tillämpas även i fråga om vara. som ej är upptagen i bilagan. men kan få militär användning. Detta innebär att ett civilt luftfartyg kan genom ett beslut från chefen för handelsde- partementet bli militärt med de följder detta kan få på grund av en kom- mande lags olika behandling av militära och civila luftfartyg. — Utredningen har erhållit i uppdrag att utarbeta förslag till lagregler rörande inskrivning av rätt till luftfartyg m. m.. varvid utgångspunkten skall vara de nya fas— tighetsrättsliga inskrivningsreglerna och motsvarande sjörättsliga regler. som de utformats i ett den 26 april 1972 till lagrådet remitterat förslag till ändringar i sjölagen. Detta synes naturligt med hänsyn till de likheter som föreligger mellan betingelserna för sjöfarten och luftfarten och den förenkling i till-

lämpningen och rättssäkerhet. som härigenom skulle vinnas. Å andra sidan vill bolaget. med hänsyn till den internationalisering som skett inom luft- farten och som redan tagit sig uttryck i ett flertal internationella konvert- tioner. framhålla det som önskvärt. att här berörda frågor får en laglig reg- lering. som så nära som möjligt ansluter till den som gäller internationellt och särskilt hos de ledande luftfartsnationerna. De företag. som i särskilt hög grad kommer att bli berörda av den nya lagstiftningen. är de stora flygbolagen. som utövar reguljär lufttraflk. enkannerligen SAS samt Saab- Scania som tillverkare av luftfartyg. Eftersom SAS beretts tillfälle att yttra sig över utredningen förutsätter vi. att de särskilt kommer att beakta de frågor. som har bäring på flygtraflkbolagens intressen medan bolaget önskar lämna synpunkter av betydelse för Saab-Scania som tillverkare av flygplan även om också andra och allmänna frågor här nedan kommer att beröras. — Saab-Scanias huvudsakliga tillverkning av flygplan har avsett mi- litära flygplan för svenska försvaret men en ansenlig export har även ägt rum. Även civila flygplan har funnits på tillverkningsprogrammet. Under l950-talet tillverkades ett passagerarflygplan med plats för 24—30 passagerare. Samtidigt och fram till slutet av 1960-talet tillverkades ett skolflygplan. som levererats till ett flertal länder i och utom Europa. Det enda civila projekt f. n. under tillverkning är ett skolflygplan. Däremot är bolaget part i ett internationellt konsortium. som projekterar tillverkning av ett me- delstort passagerarflygplan med plats för 150—250 passagerare. Även andra civila projekt studeras. Det internationella konsortium bolaget inträtt i för projektering av ett passagerarflygplan är ett uttryck för att endast de allra största flygplantillverkarna företrädesvis i USA kan uppdriva tillräckligt ka- pital för att ensamt finansiera ett dylikt projekt. Inom Europa går flyg- plantillverkarna tillsammans för att gemensamt lösa dessa frågor. Detta be- lyser önskvärdheten och nödvändigheten för flygplantillverkaren att kunna utnyttja luftfartyg under byggnad som säkerhet för inteckning.

3.2 Registrering av luft/ärryg 3.2.1 Promemorian:

Det blir anledning att pröva huruvida luftfanygsregistreringen helt eller del- vis bör bygga på registreringsrätt eller registreringsplikt och huruvida skillnad bör göras på luftfartyg efter konstruktion. art. användning osv. Vidare får det övervägas om nuvarande ordning att innehav av luftvärdighets- och. i viss utsträckning. miljövärdighetsbevis är en förutsättning för registrering kan bibehållas med hänsyn till de viktiga rättsverkningar som en reformerad lagstiftning om rätt till luftfartyg kan komma att knyta till registrering och inskrivning. Det kan bli aktuellt att undersöka om kravet kan begränsas så att innehav av sådana bevis i stället endast skall utgöra förutsättning för att luftfartyg skall få användas till luftfart.

3.2.2. Yttrandena

Hovrätten: Vad först beträffar frågan. huruvida luftfartygsregistreringen helt eller delvis bör bygga på registreringsrätt eller registreringsplikt och huruvida

skillnad bör göras på luftfartyg efter konstruktion. art. användning osv. vill hovrätten understryka. att rådande lufträttsliga bestämmelser. som bl.a. beaktar att det finns olika slags luftfartyg. torde stå i överensstämmelse med den internationella reglering. som sedan länge råder och som på ett helt annat sätt än i fråga om sjögående fartyg har universell tillämpning. Hovrätten kan ej finna att det är påkallat eller önskvärt att på något sätt söka avvika från denna internationella reglering. De praktiska behov som kan ha uppstått under senare tid torde bli anmälda av andra remissinstanser än hovrätten. — Beträffande åter frågan. huruvida innehav av luftvärdig- hetsbevis eller ntiljövärdighetsbevis bör vara en förutsättning för registrering. synes från de synpunkter som hovrätten närmast har att företräda väl kunna övervägas den av utredningen skisserade ordningen.

lask/irWings'/mVillig/raren: Det nya register. som kan antagas bli inrättat för luftfartyg. förutsättes vara avsett för såväl offentligrättslig registrering som privaträttslig inskrivning. Beträffande ett sådant register bör registre- ringsplikt föreligga för alla verkliga luftfartyg oavsett storlek. Undantag bör i administrativ ordning kunna göras för luftfartyg av särskild beskaffenhet. jämför 14 kap. I & luftfartslagen. samt för militära luftfartyg och andra luft- fartyg. som nyttjas uteslutande för statsändamål och ej för aflärsdrift.jämför 15 kap. ] och 2 åå samma lag. Det vore för övrigt önskvärt att man på lufträttens område i analogi med vad som föreslås för sjörätten kunde göra en begreppsbestämning för de luftfartyg. för vilka registreringsplikt skulle . föreligga. Ett särskilt offentligrättsligt register för övriga luftfarkoster kunde övervägas efter förebild av det i sjölagsförslaget upptagna båtregistret. — Innehav av luftvärdighetsbevis synes väl inte med nödvändighet böra krävas för registrering av luftfartyg. Några garantier för att ett redan registrerat luftfartyg i alla skeenden är luftvärdigt kan inte anses föreligga trots nu- varande bestämmelser om tillsyn och återkommande besiktningar. jämför 3 kap. I och 2 åå luftfartslagen. Med hänsyn till säkerhetskraven bör man emellertid inte utan starka skäl ändra nuvarande ordning med skyldighet att redan vid registreringen förete luftvärdighetsbevis. Olägenheterna härav torde i väsentlig mån kunna undanröjas om i analogi med sjölagsförslaget möjlighet till registrering av luftfanygsbygge och inskrivning av rätt till sådant bygge infördes. vilket för övrigt redan tidigare övervägts. se NJA 1955 del II sid. 160.

Lii/iliii'/.stiei'kei.' De internationella regler. varav Sverige är bundet. upp- ställer inget krav på att luftvärdighetsbevis skall föreligga innan ett luftfartyg får registreras. De flesta. om än ej alla. staters luftfartslagstiftning innehåller dock en regel av denna innebörd. Det finns vissa påtagliga fördelar med en regel som innebär att en anordning ej kan införas i luftfartygsregistret förrän luftvärdighetsbevis utfärdats för den. I vissa fall kan det vara tveksamt om en anordning skall betraktas som luftfartyg eller ej. Om luftvärdig- hetsbevis måste föreligga före registrering elimineras risken— för att i luft- fartygsregistret införs anordningar som ej är att anse som luftfartyg.

För att en lagstiftning. som medger inteckning av luftfartyg. skall fungera tillfredsställande. är det av stor vikt att varje luftfartyg. som införs i luft- fartygsregistret. är tillfredsställande identifierat så att det. exempelvis vid en exekutiv försäljning av ett luftfartyg. ej uppstår tveksamhet om vilken luft fartygsindivid som pantsatts till säkerhet för intecknad skuld. Luftfartyg

identifieras genom angivande av typbeteckning och tillverkningsnummer. Fastställandet av korrekt typbeteckning och tillverkningsnummer ingår som ett moment i grundbesiktningsförfarandet enligt 15% luftfartskungörclsen (se bifogade BCL-L 1.1 I). Enligt luftfartsverkets erfarenhet i samband med s.k. interimsregistrering. särskilt av första luftfartyg av viss typ. är före utfärdande av luftvärdighetsbevis tillgängliga uppgifter om typbeteckning och tillverkningsnummer ibland ganska osäkra. Det har också förekommit att luftfartyg interimsregistrerats under felaktiga typbeteckningar och ofull— ständiga tillverkningsnummer. vilket upptäckts i samband med utfärdande av det luftvärdighetsbevis. som enligt nu gällande svenska regler måste föreligga före slutlig registrering. Om reglerna ändras så att luftvärdighets- bevis ej längre utgör förutsättning för registrering. bedömer luftfartsverket att det kommer att finnas en viss risk för att i enstaka fall uppgifterna i luftfartygsregistret om typbeteckning och tillverkningsnummer kommer att avvika från motsvarande uppgifter i luftvärdighetsbeviset. [ en sådan situation måste rimligen uppgifterna i luftvärdighetsbeviset äga vitsord fram- för uppgifterna i luftfartygsregistret. eftersom de förstnämnda är de säkrare. Det undandrar sig luftfartsverkets bedömande i vad mån man i registre- ringsförfarandet kan tillskapa en särskild identifieringsprocedur som är lika säker som den som sker vid grundbesiktningen.

Che/anförv/lvgva/mef: Krigsmaktens llygplaninnehav bedöms huvudsak- ligen inte komma att beröras av vad som behandlas i utredningens pro- memoria. För enstaka flygplan kan visserligen tillfällig civilregistrering fö— rekomma för speciellt ändamål under en begränsad tid. Därvid synes dock inte de av utredningen upptagna frågeställningarna komma att aktualiseras. Av bland annat sekretesskäl torde det heller inte vara tänkbart att föra in krigsmaktens flygplan i någon form av offentligt register.

A(Ivo/(aisanz/iim/el: Styrelsen anser det vara naturligast att den nya lag- stiftningen utgår från en registreringsplikt av alla luftfartyg. Skulle så ske. kan det vara befogat att inte anknyta registreringen till luftvärdigheten eller andra förutsättningar för luftfartygets användande till luftfart. Bestämmelser härom kan i stället oberoende av registreringen meddelas i annan ordning.

Bankföreningen: En förutsättning för den i promemorian antydda regle- ringen är enligt bankföreningens åsikt. att inskrivningsregistret för luftfartyg — liksom utdrag ur registret — alltid kommer att utvisa huruvida för visst luftfartyg finns sådana bevis. som skall utgöra förutsättning för att luft- fartyget skall få användas till luftfart.

Al/m("iiz/lt'g/öi'e/iingen: Då luftfartygsregistret ej omfattar mer än ca 1 300 flygplan finns ej anledning att skilja dem åt efter konstruktion. användning m. m. Åtskillnad finns redan i dag då luftfartyg av visst slag har reserverade bokstavskombinationer. Luftvärdighetsbevis och miljövärdighetsbevis bör även framdeles vara förutsättning för registrering. då denna är ett synbart tecken på att luftfartsmyndigheten har godkänt flygplanet.

Saab-Scania: Beträffande frågan om registreringsplikt eller registrerings- rätt föreskriver gällande lag registreringsplikt för drivande av luftfart. vilket överensstämmer med internationella regler. Härifrån är undantagna militära flygplan. som följer särskilda regler. Några andra undantag beroende på konstruktion och användning synes svårligen böra göras. Inom detta område synes den internationella regleringen ha en särskild tyngd.

3.3.1 Promemorian:

Sjölagsförslaget sänker det nuvarande kravet på två tredjedelars svenskt delägarskap till krav på enkel svensk ägarövervikt och godtar som ägare av svenskt fartyg varje erkänt svenskt rättssubjekt. Det ställningstagandet har rönt väsentlig inverkan av att förslaget knyter så vittgående rättsverk- ningar till inskrivning att inga skepp i övervägande svensk hand ansetts böra ställas utanför möjlighet till inskrivning här i landet. Jämkning av det lufträttsliga kravet på att luftfartyg för registrering i Sverige skall vara helt i svensk hand kan aktualiseras på motsvarande sätt.

3.3.2. Yttrandena

Hovräriwi: Hovrätten motsätter sig ej att frågan utreds.

Ltili/arlsvarkcr: I denna fråga hänvisas till i kopia bifogade Kungl. Maj:ts beslut av den 27 augusti 1970. som utvisar att ett i Sverige registrerat ak- tiebolag kan vara infört i luftfartygsregistret som ägare till luftfartyg. även om aktierna ej till någon viss angiven del tillkommer svenska rättssubjekt. Ett genomförande av tanken på enkel svensk ägarövervikt. skulle innebära att ett luftfartyg kunde vara infört i luftfartygsregistret med såsom ägare exempelvis en utländsk medborgare och två svenska aktiebolag med över— vägande utländskt inflytande. En sådan ordning kan vara diskutabelt ur luftfartspolitisk synvinkel.

.4(li'okaisa/ii/inirlai: En mot sjölagsförslaget svarande lösning för luftfartens del synes vara naturlig. i synnerhet som de nationella intressen som kan finnas att beakta i samband med luftfart är väl tillgodosedda i form av regler om rätt att driva trafik med luftfartyg i Sverige eller till eller från riket.

Bari/tj/örwiirigwi: Enligt bankföreningens mening bör varje luftfartyg. som har ett dominerande svenskt ägande. kunna registreras här i landet. På grund härav bör för luftfartygens del införas regler överensstämmande med dem som i detta avseende föreslagits för sjörättens vidkommande. nämligen att kravet på svenskt delägarskap bestäms till enkel svensk ägarövervikt.

All»i(iii/lvg/iirvningwi: Ett sänkt krav på svenskt ägareskap till 2/ 3 måste uppfattas som positivt. Den utländskc delägaren bör dock få möjlighet att med sitt i hemlandet utfärdade certifikat flyga svensk-registrerade flygplan utan begränsningar.

Saab-Scania: Bolaget anser det önskvärt. att denna fråga utredes för att åstadkomma en förändring av gällande lag så att enkel svensk å'igarövervikt. i likhet med sjölagsförslaget. räcker för att luftfartyget skall ha svensk na— tionalitet.

3.4 Lti/i/arrvgs identifiering 3.4.1 Promemorian:

Fartyg identifieras bl. a. genom namn. hemort och igenkänningssignal isig— nalbokstäver). Sjölagsförslaget reglerar namnskicket sa att skeppsnamn mas—

te tydligt skilja sig från andra skeppsnamn och bygger ut reglerna i ämnet så att skeppsägare genom inskrivning kan förbehålla sig bruk av visst eller vissa skeppsnamn.

Hemorten som hittills haft både privat- och processrättslig betydelse får endast processrättslig sådan men denna kompletteras i ett till sjölagsförslaget anknutet. även det till lagrådet remitterat exekutionsrättsligt lagförslag så att s.k. distansutmätning möjliggörs. Signalbokstävermi utnyttjas som en slags universalkod för identifiering i skepps- och skeppsbyggnadsregistren såväl som i andra sammanhang; jfr lagrådsremissen s. 145 och 224. Ut- redningen torde komma att överväga i vad mån de lösningar på identi- fieringsproblemen som valts för sjörättens del bör efterbildas inom lufträtten.

3.4.2. Yttrandena

Hovra/lan: Eftersom hithörande förhållanden på lufträttens område är fö- remål för en noggrann internationell reglering. kan hovrätten icke finna att någon utredning härvidlag är påkallad.

I/ISlx'I'lt'IillLUS!)I_l'll(ll_£.'li('l('li.' I denna del hänvisas endast till redan gällande bestämmelser om nationalitets- och registreringsbeteckningar för svenska luftfartyg. vilka synes fullt tillfredsställande lösa eventuellt uppkommande identifieringsproblem.

Lii/i/arrsverker: Beträffande frågan om identifiering av luftfartyg är luft- fartsverket bundet av bland annat Annex 7. inom 2.3. Enligt detta moment skall varje stat från den serie nationalitetssymboler som tilldelats staten av Internationella teleunionen utvälja nationalitetsbeteckning och meddela den till ICAO. Enligt mom. 2.5 skall registreringsbeteckningen bestå av bokstäver. siffror eller en kombination av bokstäver och siffror. Verket mot- sätter sig bestämt en identifiering på annat sätt än som anges i Annex 7. Något processrättsligt behov av att införa särskild hemort för luftfartyg föreligger inte med hänsyn till nuvarande forumregler.

.4(Ivo/ralsani/iiiidt'l: Styrelsen har ingen uppfattning om något ändrat iden- tilieringssystem är erforderligt för luftfartygs del. Möjligen kan bestämmelser om hemort lör luftfartyg efter sjörättsligt mönster ha vissa fördelar närmast ur exekutionssynptinkt. Under denna rubrik hari promemorian även berörts den s. k. distansutmätningen. Styrelsen anser att de praktiska svårigheterna att genomföra en sådan utmätning är så stora att institutet ifråga inte bör införas.

Kromilagda/öreninge/i: Vid utmätning av lösören händer det ibland att identifikationssvårigheter uppstår. Särskilt är detta fallet när gäldenären u n— derlåter att inställa sig vid utsatt förrättning. Föreningen vill därför fran'hållla önskvärdheten av att identifikationsfrågan ägnas särskild uppmärksamhet. Enligt föreningens erfarenhet har det på senare år blivit allt mera vanliigt att gäldenärer på olika sätt försöker undanhålla egendom från utmätninig. För att inte exekution av luftfartyg skall försvåras bör därför möjlighet till distansutmätning av sådana objekt finnas.

Shah-Starrin: Dessa frågor är föremål för noggrann internationell regleriing på ett såvitt för oss bekant godtagbart sätt. varför utredning syftande till nationella regler av annan natur icke synes önskvärd.

3.5 lnskrivning av ägande/'är! 3.5.1 Promemorian:

Varken sjörätten eller lufträtten har någon full motsvarighet till fastighets- rättens lagfartsinstitut. Sjölagsförslaget innebär emellertid ett närmande av sjörätten till fastighetsrätten i detta hänseende. Det avses ske utan att skepps- köpet och skeppsbyggnadsavtalet underkastas något krav på skriftlig form (jfr fastighetsköpet). Enligt förslaget föreligger inskrivningsplikt för fullbor— dade förvärv medan rätt ges till inskrivning av ofullbordade förvärv med anteckning i skepps- eller skeppsbyggnadsregistret om villkor varav förvärvet beror. Även vissa andra förvärvsvillkor skall efter fastighetsrättslig förebild antecknas i registret. Till inskrivningen av förvärv knyts väsentliga rätts- verkningar såsom sakrättsskydd för förvärvet. intecknings- och panträtts- legitimation. processlegitimation m. m. Registrets innehåll f'år långtgående publicitetsverkan. I vissa delar vilar förslaget på 1967 års internationella kon- vention om sjöpanträtt och fartygshypotek. jfr 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg. — En motsvarande ordning kommer '.itt övervägas för lufträttens del. Det blir därvid angeläget '.itt utröna i vad mån de lufträttsliga reglerna kan uniformeras med i första hand de sjörättsliga. sådana dessa kan väntas komma '.ttt gestalta sig enligt lagstiftning på grundval av sjölagsförslaget.

3.5.2. Yttrandena

Hovra/ren: Hovrätten tillstyrker. att frågan om privaträttslig inskrivning av äganderätt till luftfartyg nu upptas till förnyat övervägande.

lnskrivningsmyndighelen: Inskrivningsplikt bör föreskrivas för fullbordade förvärv av luftfartyg. som enligt ovan bör registreras medan inskrivningsrätt bör medges beträffande ofullbordade förvärv av sadana luftfartyg. II'.iri- genom skulle man i allt väsentligt nå motsvarighet till de bestämmelser som föreslagits inom sjörätten i dessa hänseenden.

Lriff/ai'mi'w'kcl: Det är riktigt att lufträtten ej har någon full motsvarighet till f'astighetsrättens lagfartsinstitut. Enligt 2 kap. luftfartslagen införes genom luftfartsverkets försorg luftfartyg i luftfartygsregistret. Verket har intet att erinra emot '.itt en översyn av frågan om inskrivning av äganderätt till luftfartyg sker. Verket vill emellertid redan på detta stadium understryka att verket motsätter sig tanken på en "|.igf'.trtsst'.'impel' ianalogi med fas— tighetsrätten. I enlighet med statsmakternas beslut har den civila luftfarten anpassats till kravet på kostnadstäckning. dvs. full täckning av det allmännas kostnader. Luftfartsverket tar betalt för sina tjänster genom passageraravv gifter. landningsavgifter och parkeringsavgif'ter etc. Verket måste vid l'ast— ställande av avgifternas storlek ta vederbörlig hänsyn till kundernas förmåga att bära kostnaderna och prioritera önskvi'irda åtgärder. De penningmedel. som skulle inflyta genom "lagfartsstämplar" skulle icke komma den civila luftfarten tillgodo utan levereras in till statskassan i stort. Detta vore enligt verkets mening till skada för den civila luftfartens utveckling och strider mot de principer som kommit till uttryck i statsmakternas beslut 1967 an— gående luftfartsverkets verksamhet och organisation.

.4(li—akamani/finder: Den väsentliga förstärkning av rättsverkningarna at

inskrivning av äganderätt till fartyg som föreslås för sjörättens del har sty— relsen funnit ändamt'ilsenlig och ägnad '.itt undanröja åtskilliga oklarheter och tolkningssvårigheter. Situationen kan antas vara densamma för luft- rättens del. och styrelsen förordar därför en likartad lösning av rättsverk- ningarna av registrering. — Sjölagsförslaget innebär vissa nyheter rörande villkorad äganderättsövergång. Styrelsen finner det sannolikt att en mot- svarande lösning för luftfartens del kan vara praktisk och erbjuda möjlighet '.ttt komma till rätta med problemen i samband med kreditförsäljningar av luftfartyg. Den reglering som nuvarande qutfartslagens 2 kap. 10?" anvisar synes inte vara ändamålsenlig. I detta sammanhang bör måhända den even- tuella förekomsten av leasingavtal rörande luftfartyg närmare övervägas.

.—fIlmari/li'g/iirwiingwi: Föreningen anser. '.itt förslaget. att medge rätt till inskrivning av ofullbordade förvärv med anteckning i lttftfartygsregistret om villkor varav förvärvet beror. enbart skulle gagna rättssäkerheten för äganderätten till flygplan i framtiden. Som fallet är i dag kan ej flygplan. som säljs med äganderättsförbehåll. registreras på avbetalningski'iparen. I stället måste köparen presentera en "bill of sale" med innehåll att ägan- derätten helt och hållet har övergått på honom trots att han kan vara bunden av ekonomiska åtaganden. som ej redovisas öppet. Säljaren har med nu- varande regler ej heller möjlighet till återtagning. som föreligger enligt av- betalningslagen. Om villkoren för ofullbordade förvärv genom inskrivning kan ges offentlighet. kanske flygplansäljaren får större möjligheter att fi- nansiera sin försäljning. vilket i sin tur kan medföra ett ökat utbud av flygplan och verka stimulerande på '.illmänflygets utveckling. — lnskrivning av ofullbordade förvärv av luftfartyg under byggnad med anteckning om förvärvsvillkor kan på ovan beskrivet sätt verka stimulerande på hem-byg- geaktiviteten.

Saab—.S't'u/iia: IIurtivida införandet av en obligatorisk inskrivning av för- värv av luftfartyg är önskvärd undandrager sig f. n. bolagets bedömande. Anteckning av ägaren sker enligt gällande lag vid registrering av luftfartyg. Samma anteckning över ägarna till luftfartyg kan begäras vid uttagande av inteckning. Om jämförelse med fastighetsrätten göres. skulle inskrivning av äganderätt till luftfartyg förenas med avgift och skulle detta med hänsyn till luf'tfartygs värde medföra en kostnad av långt ifrån försumbar storleks- ordning. Bolaget har dock intet '.ttt erinra mot att frågan i hela sin vidd göres till föremål för utredning.

3.6 lnteckning i lir/f/ai'tvg 3.6.1 Promemorian:

I fråga om inteckning i luftfartyg blir utredningens uppgift i första hand att med utgångspunkt i 1948 års konvention rörande internationellt erkän- nande av rätt till luftfartyg reformera lagstiftningen på området med de nya fastighets- och sjörättsliga reglerna som förebild. Vissa avvikelser kan dock bli aktuella. — Varken ifråga om fastighet. fartyg eller luftfartyg är '.indelsintcckning tillåten. Förbudet mot sådan inteckning bibehålls i sjö- lagsförslaget. Gemensam inteckning kan erhållas i flera fastigheter och i flera luftfartyg. lnteckning i luftfartyg kan ocksa omfatta reservdelslager.

! i

Varken gemensam inteckning eller inteckning i reservdelslager får emellertid motsvarighet i sjörätten enligt sjölagsförslaget. — Spörsmålen om '.indelsin- teckning. gemensam inteckning och inteckning i reservdelar kan inte för- bigås vid en sådan översyn av de lufträttsliga reglerna som nu skall företas. Det blir anledning att pröva bl. a. om gemensam inteckning och inteckning i reservdelslager fyller ett praktiskt behov och om det i praktiken visat sig medföra tekniska svårigheter t.ex. vid exekution samtidigt på skilda håll av gemensamt intecknade luftfartyg (jfr lagrådsremissen s. 193).

3.9.1 Promemorian:

Sjölagsförslaget inför en ordning med fakultativ registrering av skeppsbyggen för inskrivningsändamål. Fullbordat förvärv av registrerat bygge skall in- skrivas medan ofullbordat förvärv får inskrivas med anteckning om lör— värvsvillkor. Bygget kan i stället avregistreras av ny ägare under förutsättning av inteckningsborgenärs samtycke. Registreringen förutsätter att bygget ut- förs här i landet. vilket är ett i 1967 års konvention om inskrivning av rätt till fartyg under byggnad föreskrivet krav. Frågan om inskrivning av rätt till luftfartyg under byggnad kommer att prövas mot denna bakgrund.

Hovrätten: Hovrätten finner det påkallat att i förevarande sammanhang åter överväga frågor.

Inskrivningsrnvndigheten.' Huruvida ur kreditsynpunkt behov föreligger av att införa möjlighet till registrering av och därmed även till inteckning i luftfartyg under byggnad undandrar sig inskrivningsmyndighetens bedö- mande. Med hänsyn till den starkt accelerande utvecklingen på området kan det dock förmodas att ett sådant behov i varje fall kan komma att uppstå. På grund härav och med beaktande av intresset av att få ett likartat regelsystem på lufträttens och sjörättens områden hävdas att möjligheten till registrering av luftfartygsbygge och därmed också till inskrivning av rätt till sådant bygge bör införas. Registreringsplikt bör dock inte inträda förrän luftfartyget fårdigbyggts och luftvärdighetsbevis utfärdats. enär någon motsvarighet till sjösättningen torde vara svår att finna för lufträttens del.

Lll/l/äl'lsvm'käl." Verket har intet att erinra mot en prövning av denna fråga.

Å(Ivo/((II.S'(II71/llll(l('l.' Med hänsyn till den ringa produktion av luftfartyg för civilt bruk som förekommer i Sverige är förmodligen frågan om re- gistrering av luftfartyg under byggnad för närvarande av begränsat praktiskt intresse. Moderna tralikflygplan betingar ytterst höga pris. vilket bl. a. in- nebär att frågan om säkerhet för förskott från beställaren under byggnads- tiden blir aktuell. På sjörättssidan har här framlagts en lösning på detta

problem som synes ha förutsättningar att kunna fungera väl. För den svenska luftfartsnäringen kan det måhända i internationellt sammanhang vara av värde att kunna visa på att möjlighet till registrering av luftfartyg under byggnad införts i Sverige. Styrelsen motsätter sig sålunda inte att den luft- rättsliga regleringen även i detta avseende anpassas till den sjörättsliga. Sty- relsen erinrar om att nuvarande luftfartslagen i 2 kap. 11 & innehåller en till sina rättsverkningar oklar bestämmelse om provisorisk registrering i Sve- rige av luftfanyg som utomlands byggs för svensk räkning. Denna bestäm- melse bör i vart fall inte bibehållas i nuvarande form.

Bankföreningen: Sjölagsförslaget innehåller bestämmelser om fakultativ registrering av skeppsbyggen för inskrivningsändamål. Också i fråga om luftfartyg under byggnad är det angeläget att lagstiftningen utformas så att byggena kan utnyttjas såsom säkerhet för kredit. Enligt bankföreningens mening finns det därför skäl att för luftfartygsbyggenas del etablera en ord- ning motsvarande den som föreslagits beträffande skeppsbyggen.

Saab—Scania: Som redan inledningsvis påtalats är anskaffande av erfor- derligt kapital för flygplansindustrin en vital fråga särskilt när det gäller byggnad av luftfartyg för passagerare. Kapitalbehovet för ett projekt rör sig om hundratals miljoner. Det är därför angeläget att även luftfartyg under byggnad kan bli föremål för inteckning. För närvarande kan lån erhållas mot säkerhet av företagsinteckning, där luftfartyg under byggnad ingår i förlaget. Det antages emellertid att inteckning i individuella flygplan skulle kunna belånas till väsentligt högre värde och därmed bättre svara mot flyg- plantillverkarens behov av kapital. lnteckningen och däremot svarande lån skulle visserligen få en relativt kort livstid. då inteckning, i likhet med sjöfartsinteckning. icke skulle kunna beviljas förrän fartyget individuali- serats. [ flygindustrin torde detta ske i samband med sammansättningen, då de olika delarna erhåller sina beteckningar och sammanfogas. Tiden här- ifrån till leverans torde röra sig om ett och ett halvt till två och ett halvt år. Kostnaderna för inteckningarnas uttagande torde därför medföra en icke oväsentlig kostnad. som emellertid måste bedömas mot fördelen av att er- hålla bättre lånemöjligheter. Bolaget anser att en utredning av hithörande frågor för bolagets del är av största värde. varvid kostnaden för intecknings uttagande bör särskilt ägnas intresse med hänsyn till ett luftfanygs relativt begränsade livslängd jämfört med fastigheter och fartyg men särskilt be- träffande luftfartyg avsedda att levereras på export. vilket torde bli huvud- regeln på grund av den svenska marknadens litenhet.

3.10 Tillbehör till ltt/i/artyg 3.10.l Promemorian:

Sjölagsförslaget reglerar fartygstillbehör efter fastighetsrättslig förebild. Ra- dioutrustning och nautisk utrustning behandlas på ett sätt som svarar mot vad som gäller tillbehör till industrifastigheter. Tillbehör till fartyg under byggnad får motsvarande reglering vartill kommer ytterligare regler som har sitt ursprung i 1967 års konvention om inskrivning av rätt till fartyg under byggnad. — Det får övervägas i vad mån det lufträttsliga tillbehörs- begreppet — som i fråga om färdiga luftfartyg i viss mån binds av 1948

års lufträttskonvention — kan och bör regleras i närmare överenskommelse med fastighets- och sjörättslig ordning.

Hovrätten." Det i 14;" i 1955 års lag om inskrivning av rätt till luftfartyg (SFS nr 227) använda tillbehörsbegreppet. vilket bör ses mot bakgrund av definitionen å reservdelar i 4 ;" samma lag. överensstämmer med innehållet i Genevekonventionen artikel XV]. som bör jämföras med artikel X. Det föreligger därför enligt hovrättens mening ingen anledning att överväga att införa ett annat tillbehörsbegrepp. För övrigt synes det innebära en strävan i felaktig riktning. om man skulle vilja ändra ett lufträttsligt tillbehörs- begrepp. byggt på en internationell konvention. så att det skulle stämma bättre överens med vad nationell svensk lag kan innehålla. En ändring borde ej bli aktuell förrän det föreligger internationell överenskommelse om en bättre definition än den nuvarande.

Inskrir'ningstmanligheten: Enligt artikel XVl i lufträttskonventionen om- fattar uttrycket "luftfartyg" flygkroppen. motorer. propellrar. radioutrust- ning och alla övriga föremål som är avsedda att användas å luftfartyget. vare sig de är anbragta däri eller tillfälligt skilda därifrån. jämför 14å lagen om inskrivning av rätt till luftfartyg och NJA 1955 del 11 sid. 167 ff. Med hänsyn till konventionen synes tillbehörsbegreppet för färdigbyggda luft- fartyg även i fortsättningen böra ha samma innehåll som det nu gällande. I motsats till vad som föreslås gälla för fartyg och fartygsbygge utgör sålunda annan tillhörig radioutrustning tillbehör till luftfartyg. Fullständig överens— stämmelse med tillbehörsbegreppet inom sjörätten kan alltså icke uppnås. — 1 den mån praktiskt behov föreligger av ytterligare regler inom detta område bör dessa utformas efter förebild av sjölagsstiftningen. — Om reservdelar till luftfartyg skall kunna intecknas även i fortsättningen — vilket i och för sig inte kan anses vara en nödvändig följd av konventionen — kan emel- lertid någon motsvarighet till Bä första stycket andra punkten sjölagsför— slaget inte införas. Däremot borde övervägas om inte bestämmelsen i 4å' sista punkten liksom 5 & i sjölagsförslaget kunde göras tillämpligt även inom lufträtten. Något hinder i konventionshänseende synes inte föreligga härför.

Lilli/artsr'erkel: Verket har intet emot att frågan utredes på sätt föreslås i promemorian. Det bör i detta sammanhang anmärkas att tillbehör till luftfartyg. t. ex. motorer. ofta "vandrar runt" mellan olika luftfartyg i sam- band med tekniska översyner o. dyl. Detta förhållande kan eventuellt med- föra svårigheter att reglera det lufträttsliga tillbehörsbegreppet i närmare överensstämmelse med fastighets- och sjörättslig ordning.

Atlr'okatsani/imdet: Styrelsen har sig bekant att frågan om vad som skall anses såsom tillbehör till luftfartyg vållat vissa praktiska svårigheter. Såsom exempel kan pekas på frågan om äganderättsförbehålls giltighet i sådana tillbehör. reservdelslager i utlandet över huvud taget möjligheten att verk- ställa exekution samtidigt i reservdelslager som finns på olika platser. Denna fråga står i samband med problemet om gemensam inteckning i flera luft- fartyg bör bibehållas eller inte. I vart fall för större flygbolags del är det antagligt att befintliga reservdels- och tillbehörslager är avsedda för hela llygplansflottan och således inte anknyts till visst luftfartyg. Om gemensam

inteckning i flera luftfartyg inte bibehålls. vilket styrelsen såsom framgår av det följande förordar. blir därför konsekvensen att inteckningarnas gil- tighet i reservdelar och tillbehör bör inskränkas.

Botilt/iireningen: Bankföreningen anser. att det lufträttsliga tillbehörsbe- greppet bör utformas i överensstämmelse med sjörättens tillbehörsbegrepp så långt det är möjligt med hänsyn till innehållet i 1948 års lufträttskon- vention.

Saab-Scania: Det synes bolaget onödigt att utreda denna fråga då det i svensk rätt tillämpade tillbehörsbegreppet överensstämmer med innehållet i Genevekonventionen.

3.1 1 Registet*niwrtlig/teten 3.ll.1 Promemorian:

Den nuvarande fördelningen av ärenden om fartygsregistrcring och ärenden om fartygsinteckning på två olika myndigheter. sjöfartsverket resp. inskriv— ningsmyndigheten i Stockholms domsaga. ersätts enligt sjölagsförslaget med en sammanslagen registrering och inskrivning hos en enda registermyn- dighet som Kungl. Maj:t skall utse och som förutsätts bli inrättad i anslutning till någon av våra tingsrätter. Myndigheten skall förestås av en inskriv- ningsdomare. Utan tvivel måste utredningen ta ställning till om motsvarande ordning. kanske med val av samma registermyndighet. bör införas i fråga om luftfartyg.

3.62. Yttrandena

l'lnvrr'iiiwi: Självfallet bör det bli en av utredningens huvuduppgifter '.itt helt omarbeta bestämmelserna om inteckning i luftfartyg. Vad beträffar de särskilt nämnda frågorna vill hovrätten anföra följande. Andelsinteckning synes ej böra medges utan starkt vägande skäl. och hovrätten förmodar att sådana skäl knappast torde kunna anföras. I vilken omfattning gemensam inteckning och inteckning i reservdelslager har blivit i Sverige använda in- stitut är för hovrätten okänt. och icke heller har hovrätten kännedom hu- ruvida några svårigheter uppstått i samband med exekution i sådana fall. I fråga om dessa institut torde andra remissinstanser komma att uppge. om tidigare rådande förhållanden numera inte längre är för handen. Ett skäl föratt behålla dessa institut i svensk lufträtt är '.itt Sverige under alla om— ständigheter torde vara av internationella åtaganden bundet att erkänna dessa institut och att medverka vid exekution även i fall när de föreligger. [”skriv/rings;iri'iidiglie/wi: Reglerna om inteckning i luftfartyg respektive luf'tf'artygsbygge bör så långt som möjligt bringas i överensstämmelse med dem som gäller för inteckning i fast egendom respektive föreslås skola gälla för skepp och skeppsbygge. Möjligheterna till gemensam inteckning och till inteckning i reservdelar har utnyttjats i mycket ringa utsträckning. Sedan lagen om inskrivning av rätt till luftfartyg trädde i kraft 1.2.1956 har 28 gemensamma inteckningar meddelats. av vilka endast 3 fortfarande gäller. och 12 inteckningar meddelats i luftfartygjämte reservdelar. av vilka endast 2 fortfarande gäller. Under remissbehandlingen av lagen framfördes från kredithåll önskemål om att kunna sprida riskerna på olika objekt. Denna möjlighet har emellertid inte utnyttjats i nämnvärd utsträckning i praxis. Gemensamma inteckningar och inteckningar i reservdelar måste därför be- dömas nästan helt sakna intresse ur kreditsynpunkt. — Eftersom gemensamt intecknade luftfartyg och reservdelari motsats till vad som gäller beträffande fast egendom svarar primärt solidariskt för det intecknade beloppet blir för- farandet i en exekution och konsekvenserna av en sådan olika mot vad som gäller inom fastighetsrätten. vilket givetvis medför svårigheter för be- rörda parter och myndigheter. — Ur konventionssynpunkt synes det vara tillräckligt att vi här i landet erkänner utomlands meddelade gemensamma inteckningar i luftfartyg och inteckningar i reservdelar. medan något krav på '.itt vi inom landet medger dylika inteckningar inte synes föreligga. — Med hänvisning till vad sålunda anförts får iriskrivningsmyndigheten såsom sin uppfattning framföra att skäl för att bibehålla möjligheterna till gemen— sam inteckning och till inteckning i reservdelar icke föreligger. Om dessa institut rensas bort kan regelsystemet förenklas och överensstämmelse upp-

nås med vad som kan antagas bli gällande inom sjörättens område i detta hänseende.

LIl/l/lil'lSt't'i'lx'l'l! Luftfartsverket anser det värdefullt om reglerna för in- teckning i luftfartyg kan anpassas efter reglerna för inteckning i fastighet under förutsättning att det kan ske utan åsidosättande av 1948 ars kon- vention.

Azli'rikaisaiii/iriirlal: Styrelsen anser det uppenbart att reglerna om inteck- ning i luftfartyg så nära som möjligt bör anknytas till de sjörättsliga reglerna. vilka i sin tur har de nya fastighetsinteckningsreglerna såsom förebild. Nu- varande regler om inteckning i luftfartyg möjliggör gemensam inteckning i flera luftfartyg. Styrelsen ifrågasätter om detta är en rimlig ordning. som bör bibehållas. Det är svårt att föreställa sig hur exekution samtidigt skall kunna genomföras på grundval av en och samma inteckning i flera luftfartyg. som antagligen befinner sig på olika platser i olika länder. De praktiska komplikationerna och riskerna för rättsförluster i en sådan situation är an— tagligen så stora att de överväger de fördelar som kan föreligga med ge- mensamma inteckningar. Av detta skäl och för att även i detta avseende erhålla likformighet inom sjö- och lufträtt förordar styrelsen att gemen- samma inteckningar inte längre bör tillåtas. Såsom ovan framhållits innebär detta att området för inteckningar i reservdelar samtidigt måste minskas. i vart fall till att omfatta delar avsedda för det intecknade luftfartyget. Sty— relsen ifrågasätter om inteckning i reservdelar fyller något större praktiskt behov och om det således inte kan helt utgå för att undvika risker av kollision mellan luftfartsinteckningar och andra sakrätter.

Bank/iirwriiigwi: Möjlighet att erhålla gemensam inteckning i flera luft— fartyg är ändamålsenlig från kreditsäkerhetssynpunkt. I lagrådsremissen an- gående sjölagen föreslås ingen möjlighet till gemensam inteckning av flera skepp. Anledningen härtill synes främst ha varit att ett sådant system — enligt vad som sägs på sid. 193 i lagrådsremissen — inbjuder till praktiska komplikationer i det f'all flera skepp blir föremål för exekution ungefär sam- tidigt och kanske t. o. m. i olika delar av världen. Föredragande statsrådet tillägger emellertid:

"Olägenheter av sådan art har visserligen. mig veterligen inte försports i fråga om luftfartyg. Men problemet torde vara vida mer praktiskt för sjöfarten."

Med hänsyn till den av departementschefen anmärkta skillnaden och då gemensam inteckning i luftfartyg kan vara av praktiskt värde ser bank- föreningen ingen anledning att slopa den nuvarande möjligheten till ge- mensam inteckning i flera luftfartyg. — Enligt nu gällande regler kan in- teckning i luftfartyg också omfatta reservdelslager. Utformningen av dessa regler har enligt vad bankföreningen erfarit i vissa avseenden vållat olä- genheter. För '.ttt en inteckning i ett luftfartyg även skall omfatta reserv— delslager fordras bl. a. '.itt i fordringshandlingen en föreskriven specificering sker av de till luftfartyget hörande reservdelarna. Detta medför stora svå- righeter i de icke ovanliga fall qutfartygsägaren har ett gemensamt reserv— delslager för ett antal luftfartyg av samma typ. En mer rationell ordning för att åstadkomma '.itt luftfartygsinteckning också skall omfatta reserv- delslager är därför önskvärd. Vid en översyn av lagstiftningen är också '.itt beakta förhållandet till bestämmelsen i 45 lagen om företagsinteckning att

dylik inteckning ej omfattar sådan reservdel till luftfartyg som kan omfattas av inteckning i luftfartyg. Denna regel och nyss antydda svårighet i vissa f'all '.itt föra in reservdelar under inteckning i luftfartyg kan tillsammans leda till '.itt reservdelar ibland över huvud inte kan intecknas. Detta är uppen— barligen en olägenhet som borde såvitt möjligt undanröjas. — I anslutning till frågan om inteckningsreglerna vill bankföreningen också ta upp en fråga som rör bestämmelserna om panträtt. — Genom sjölagsförslaget introduceras i sjörätten i stort sett samma panträttssystem som gäller inom fastighets- rätten. På en för kreditgivarna väsentlig punkt avviker dock sjölagförslaget från jordabalkens panträttssystem. Det utvidgade godtrosskydd för pant- borgenärer som efter framställning från kreditinstitutionerna införts i fas— tighetsrätten (proposition 197lzl79. SFS 197111209) f'år enligt sjölagsförslaget ingen motsvarighet i sjörätten. Den motivering härför som återfinns på sid. 197 i lagrådsremissen anser bankföreningen bärande. Utredningen har san- nolikt att för lufträttens del överväga ett godtrosskydd för pantborgenärer motsvarande det som föreslagits inom sjörätten. Bankföreningen anser en sådan reglering godtagbar också inom luf'trätten.

[x'/mtrilogi/dörr»ringen: Enligt vad föreningen erfarit från tillämpningen av ett utmätningsfall inom Stockholms kronof'ogdedistrikt har praktiska svå- righeter uppstått vid exekution samtidigt på skilda håll av gemensamt in- tecknade luftfartyg. Föreningen vill därför för sin del inte förorda att en sådan lagregel bibehålls.

Saab-Scania: Omarbetning av reglerna för inteckning i luftfanyg synes vara en angelägen uppgift för utredningen mot bakgrunden av de föränd- ringar. som fastighetsrätten genomgått på detta område och det förslag inom sjörätten. som nu föreligger. Andelsinteckning medgives ej längre inom fastighetsrätten och det undandrager sig bolagets kännedom om speciella skäl inom lufträtten motiverar en sådan inteckningsform. Gemensam in— teckning och inteckning i reservdelslager synes bolaget däremot värdefullt '.itt bibehålla. Andra remissinstanser torde dock bättre kunna bedöma det nuvarande och kommande behovet härav.

3.7 lnskrivning av rivit/”anderätt 3.7.1 Promemorian:

Bestämmelsen i 2:10 luftfartslagen om anteckning i luftfartygsregistret av upplåtelse av nyttjanderätt till luftfartyg torde ha rent offentligrättslig be- tydelse. Regler om inskrivning av nyttjanderätt till luftfartyg har ej införts trots att 1948 års lufträttskonvention tar upp inskriven nyttjanderätt bland de rättigheter som skall erkännas internationellt. Förarbetena (prop. l955:13 s. 287 fl hänvisar därvidlag till problemets samband med annan lösörerätt. främst inom sjörättens ram. —Sjölagsförslaget tar ej tipp reglerom inskrivning av certeparti och den ståndpunkten motiveras utförligt: jfr lagrådsremissen s. 117 ff' och 213 ff. — Sedan problemet alltså behandlats i sjörätten bör det prövas också för lufträttens del.

Hovrätten: Frågan om inskrivning av nyttjanderätt till luftfartyg synes vara förtjänt att ånyo övervägas med hänsyn till luftfartens förhållanden. Tilläggas bör. att sådan optionsrätt. som avses i artikel 1 paragraf 1 b i Genevekon- ventionen. möjligen också bör kunna inskrivas. En förutsättning härför synes dock vara. att ett påtagligt praktiskt behov därav föreligger.

Lilli/arrsvw/t'el: Om nuvarande regler ej anses innebära skydd för nytt- janderätten enligt konventionen. tillstyrker luftfartsverket att sådana regler införes.

.4(Ivo/taIsam/inn/ct: 1948 års konvention och lagen den 12 maj 1955 i an— ledning av Sveriges tillträde till denna konvention förutsätter möjligheten att registrera nyttjanderätt till luftfartyg samt "med besittning av luftfartyg förenad rätt att genom köp förvärva fartyget." Regler om inskrivning av nyttjanderätt eller sådan besittningsrätt till luftfartyg har emellertid inte införts i Sverige. För sjörättens del har frågan om motsvarande problem vad gäller inskrivning av certeparti noggrant utretts. Styrelsen delar sjö- lagskommittens uppfattning att inskrivning av certeparti inte låter sig göras med sakrättsligt verkande skydd. Läget för luftfartens del bör i detta av— seende sannolikt vara detsamma. varför antagligen införande av sådana reg— ler inte bör ifrågakomma.

Bank/örmingmi: För sjörättens vidkommande linns för närvarande ingen reglering av sakrättsskydd för certepartier. Bankföreningen har emellertid i olika sammanhang eftertryckligt argumenterat för införande av sådana regler i sjörätten. Sjölagförslaget innehåller dock inte bestämmelser härom. För lufträttens del får bankföreningen först framhålla att också här finns ett praktiskt behov av regler om sakrättsskydd för certepartier. Ett sakrättsligt skyddat certeparti kan således utgöra ett ändamålsenligt kreditinstrument. Vidare är den internationella behandlingen av inskrivna certepartier en annan i lufträtten än i sjörätten. Genom antagande av 1948 års lufträttskonvention har olika stater — däribland Sverige — åtagit sig att vid exekutiv försäljning av utländskt luftfartyg i viss ordning skydda certeparti i luftfartyget under förutsättning att certepartiet är skyddat enligt registerlandets lag. Någon motsvarande internationell reglering inom sjörätten finns ej. På grund härav bör enligt bankföreningens mening i svensk lufträtt införas regler om sak- rättsskydd för certepartier på grund av inskrivning.

S'aab-Sl-mzia: Härutinnan må hänvisas till paragraf 1 i Genevekonven- tionen. där de stater som anslutit sig till konventionen. förpliktar sig att respektera såväl nyttjanderättsavtal för luftfartyg å minst sex månader som rätt för brukare att till följd av hyresavtal förvärva luftfartyget. llyresavtal avseende luftfartyg torde redan i dag ha en stor omfattning både för lin- jeliygbolag och charterbolag och omfattningar av sådana avtal torde icke komma att minska i framtiden snarare öka. Det torde därför vara av stort värde att dessa former noga utredes.

3.8.1 Promemorian:

Efter sjörättslig förebild och på grundval av bestämmelser i 1948 års luft- rättskonvention gäller regler om luftpanträtt till säkerhet för anspråk på bärgarlön och vissa utgifter för att bevara luftfartyg m. m. Däremot finns ej motsvarighet till sjölagsförslagets på 1967 års sjöpanträttskonvention bygg- da regler om retentionsrätt till säkerhet för fordran på grund av tillverkning eller reparation av fartyg under byggnad fjfr 247ä sjölagsförslaget). — Både luftpanträtt och retentionsrätt hör till de problem som utredningen kommer att möta. Det praktiska behovet av dessa rättigheter får studeras. De bör också ställas mot bakgrund av i viss mån olika behandling i 1967 års sjö- panträttskonvention (art. 6) och 1948 års lufträttskonvention (art. 112).

3.8.2. Yttrandena

How-ärren: Luftpanträtt finns enligt svensk rätt endast ide fall som motsvarar Genevekonventionen artikel lV. Någon större roll torde sådan luftpanträtt knappast spela. men — för att nämna ett exempel — eftersom Sverige enligt artikel Xl isamma konvention är lörpliktat att erkänna luftpanträtt i svenskt luftfartyg som bärgas till annan konventionsstat. synes det rimligt att ge bärgaren samma rätt. även om bärgningen skulle slutföras i Sverige. — Hov— rätten tillråder att man. även om behov därav skulle anses föreligga. över- väger att inrätta nya luftpanträtter endast med största försiktighet. bl. a. emedan nya luftpanträtter inte konventionsenligt kan utrustas med samma förmånsrätt som existerande luftpanträtter. — Vad beträffar retentionsrätt — till vilken den i 12 kap. 25 luftfartslagen nämnda kvarhållningsrätten ej torde böra räknas — synes sådan för närvarande endast sällan komma i fråga (se prop. 1957:69 s. 166 ff. 262 ff). Måhända kommer andra re- missinstanser att anlägga nya synpunkter på behovet av retentionsrätt. i vilket fall frågan torde böra studeras med beaktande av Sveriges interna— tionella åtaganden.

Inskriwrings-myr:(ligheten: Eventuell retentionsrätt bör regleras i överens- stämmelse med vad som föreslås för sjörättens del.

Lali/arrsvw-km: Luftfartsverket har inga synpunkter på denna fråga. A(lm/vamani/lindor: Nuvarande regler om luftpanträtt torde ha mycket ringa praktisk betydelse. och styrelsen ifrågasätter om de inte kan utgå. Däremot kan retentionsrätten vara av större värde. De regler i detta avseende som införts i sjölagsförslaget är betingade av behovet för varv som nybyggt eller reparerat fartyg för ofta mycket stora belopp att erhålla effektiv säkerhet för sin fordran. Det är antagligt att ett motsvarande praktiskt behov föreligger även för luftfartens del och att bestämmelser om retentionsrätt således bör införas. 1948 års konvention innehåller inga bestämmelser härom men synes lämna möjlighet öppen för giltighet av nationell retentionsrätt. Sådan kan dock endast gälla efter bl.a. inteckningar. I detta avseende måste således en konventionsbunden skillnad föreligga mellan sjörätten och lufträtten. Detta utgör dock inget skäl att för lufträttens del över huvud taget inte medge retentionsrätt.

Bank/örwiingwi: Sjölagsförslagets regler innebär bl. a. att retentionsrätten

ges företräde framför panträtt på grund av inteckning. Denna prioritering av retentionsrätten har möjliggjorts genom att 1967 års sjöpanträttskon— vention lämnat just prioritetsfrågan öppen för reglering av varje konven- tionsstat. Om uttryckliga regler om retentionsrätt skall införas även i luft- rätten. torde dessa regler komma att utformas under hänsynstagande till innehållet i 1948 års lufträttskonvention. Bankföreningen vill anmärka att föreningen tolkar konventionen (artikel 1:2)så att en lufträttslig retentionsrätt icke kan ges företräde framför panträtt på grund av inteckning.

Saab-Scania: Luftpanträtt har i svensk rätt begränsad omfattning likaså retentionsrätten. Här må blott pekas på behovet av att den som reparerar luftfartyg får säkerhet i luftfartyget för sin fordran på grund av reparationerna. Denna fråga anser bolaget bör bli föremål för utredning.

3.112. Yttrandena

Hovrätten: Om man skulle övergå till ett enhetligt register. som ersatte både det offentligrättsliga luftfartygsregistret och den privaträttsliga inskriv- ningsboken. måste uppenbarligen registreringen i sin helhet skötas av en och samma myndighet. Emellertid måste beaktas, att de olika sidorna av ett enhetligt register var för sig fordrar mycket av registerlöringen — så mycket att sammanslagningen inte framstår som självfallen. Å ena sidan krävs betydande teknisk sakkunskap för att registret skall vara tillfreds- ställande i offentligrättsligt avseende. Luftfartsverkets centrallörvaltning tor- de också behöva lätt tillgång till de olika handlingar. som kan vara upprättade rörande överlåtelse av äganderätt till luftfartyg eller upplåtelse av panträtt eller annan begränsad rätt till luft fartyg. Å andra sidan kräver tilllörlitligheten i civilrättsligt hänseende. att ärendena handläggs av lagfaren inskrivnings- domare eller i varje fall vid inskrivningsmyndighet eller därmed likställd myndighet liksom att talan mot registermyndighetens avgöranden föres hos hovrätt och inte i administrativ ordning. — Om en särskild registermyndighet inte kan komma i fråga. torde de alternativ. som närmast står till buds. vara a ena sidan att luftfartsverkets centrallörvaltning blir registermyndighet. varvid registreringen skulle ske under ledning av särskild. lagfaren tjän- steman. vilken lämpligen kunde vara belattningshavare vid ortens tingsrätt med tjänstgöring i luftfartsverket endast på deltid. Å andra sidan kan nämnda tingsrätt utses till registermyndighet. men den måste då ha.tillgång till er- forderlig teknisk sakkunskap och vara belägen så nära centrallörvaltningen

som möjligt — i varje fall måste dess inskrivningsmyndighet eller dennas avdelning för luftfartyg vara lätt åtkomlig för centralförvaltningen. — Luft- fartsverkets centralförvaltning skall enligt föreliggande planer inom några år förläggas till Norrköping. Den enda tingsrätt som kan tänkas som re- gistermyndighet är följaktligen Norrköpings tingsrätt. Den i mycket till- talande tanken att låta samma tingsrätt vara registermyndighet både för luftfartyg och för sjögående fartyg torde kunna förverkligas. eftersom även sjöfartsverket är avsett att lokaliseras till Norrköping. Det torde ej tillkomma denna hovrätt att uttala sig om vilken eller vilka tingsrätter i Östergötlands län som bör vara försedda med inskrivningsmyndighet och om det kan anses oskäligt betungande för dem som bor i västra Östergötland att bege sig ända till Norrköping. när de önskar uppsöka inskrivningsmyndigheten. Skulle emellertid Linköpings tingsrätt anses lämpligen böra vara länets enda tingsrätt med inskrivningsmyndighet. skulle detta måhända tala till förmån för att luftfartsverkets centralförvaltning blir registermyndighet med egen inskrivningsavdelning eller för en fristående registermyndighet. gemensam för luftfartyg och sjögående fartyg.

Inskrivningsntvn(lig/teten: Ärenden om registrering av luftfartyg och luft- fartygsbygge samt inskrivning i dylika bör sammanföras till en myndighet. Med hänsyn till det relativt ringa antal sådana ärenden som kan förväntas förekomma bör dessa handläggas av samma myndighet som utses att hand- lägga ärenden om registrering av och inskrivning av rätt i skepp och skepps- bygge för att en fast praxis och överensstämmelse i rättstillämpningen mellan de två rättsområdena skall kunna uppnås. Om luftfarts- och sjöfartsverken såsom avsetts lokaliseras till Norrköping förefaller det lämpligast att den nya myndigheten anslutes till Norrköpings tingsrätt. Skulle denna tingsrätt av någon anledning inte komma ifråga förefaller det rimligast att myn- digheten upprättas i anslutning till Stockholms tingsrätt med hänsyn till den samlade erfarenhet av ärenden om inteckning i fartyg och luftfartyg som finns inom inskrivningsmyndigheten därstädes.

Luftfartsverket: Verket har i och för sig intet emot att frågan utredes. men anser att nuvarande ordning med uppdelningen mellan luftfartsverket (luftfartygsregistret och luftvärdighetshandlingar) och tingsrätt (inteckningar i luftfartyg) fungerar helt tillfredsställande. Registrerings- och luftvärdig- hetsfrågor är praktiskt taget alltid av brådskande natur och det är bland annat därför värdefullt att de handläggs inom samma verk. Luftfartsverket behöver även ofta ha tillgång till luftfartygsregistret i andra sammanhang än vid registrering. En överföring av luftfartygsregistret till en tingsrätt. skulle innebära nackdelar för verket och allmänheten vid kontakter i ett flertal frågor beträffande luftfart. — Det är även viktigt att den tingsrätt. som beviljar inteckningari luftfartyg. finns på samma ort som luftfartsverket. I enlighet med statsmakternas beslut skall luftfartsverkets centralförvaltning utlokaliseras till Norrköping i slutet av år 1976.

Advokatsanr/inu/et: För sjöfartens del innebär det framlagda förslaget att uppdelningen av fartygsregistrering och fartygsinteckning på två olika myn- digheter slopas. Ur såväl praktiska som rättssäkerhetssynpunkter är detta en fördel. Motsvarande ordning bör sålunda komma till stånd även för luft- fartens del. Med hänsyn till det relativt ringa antalet registreringar och in— teckningar i luftfartyg synes det naturligt att samma myndighet handlägger

dessa ärenden för såväl sjöfartens som luftfartens del. En sådan lösning bör medföra möjligheter att förse denna myndighet med sådana resurser att registrering av äganderätt och inteckningar kan ske med sakkunnighet och snabbhet.

Bankföreningen: Registrering av fartyg och skeppsbyggen samt inskrivning av rätt till sådan egendom föreslås i lagrådsremissen angående sjölagen bli sammanförda till handläggning hos en gemensam registermyndighet som förutsättes bli inrättad i anslutning till en av landets tingsrätter. Bankför- eningen anser ändamålsenligt att en motsvarande reglering införs i fråga om luftfartyg.

Saab-Scania: Bolaget ser det som önskvärt att all registrering av luftfartyg. inskrivnings— och inteckningsärenden m. m. samlas hos en myndighet. De olika registreringarna fordrar emellertid olika typer av sakkunskap. Regi- strering av luftfartyg. prövande av luftvärdighetsbevis. miljöbevis och lik- nande. kan endast skötas av llygteknisk expertis. som endast finnes i Luft- fartsverket. Denna myndighet saknar å andra sidan expertis. som på ett civilrättsligt betryggande sätt kan omhänderha inskrivnings- och inteck- ningsärenden. Som det förefaller orimligt att tillföra någon tingsrätt erfor- derlig expertis på det flygtekniska området. synes den enda lösningen för samling till en myndighet vara. att tillföra Luftfartsverket inskrivningstek- nisk expertis. Eftersom arbetets omfattning för närvarande knappast kan försvara en heltidstjänst i Luftfartsverket, skulle frågan kunna lösas så. att lagfaren inskrivningsdomare vid närbelägen tingsrätt ålades deltidstjänst i Luftfartsverket för handläggning av här berörda fråga.

3. 1 2 Lagtekniken

3.121 Promemorian:

Lagtekniskt kan utredningsuppdraget lösas på flera olika sätt. Här skall pekas på tre tänkbara lösningar utan att ytterligare varianter utesluts. Den nu- varande uppdelningen av Iagmaterialet på flera lagar kan i stort sett bevaras och lagarna kompletteras med reviderade regler. Man skulle då alltjämt finna reglerna i luftfartslagen. en lag om inskrivning av rätt till luftfartyg och lagen ( l955:229)i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg jämte tillämpnings- föreskrifter. Under denna lösning ryms också den varianten att inskriv- ningslagen och konventionslagen arbetas samman. — En annan lösning är att. efter förebild av den norska luftfartslagen. låta 2 kap. luftfartslagen omfatta både registrerings- och inskrivningsreglerna och kanske dessutom reglerna om erkännande av rätt till främmande luftfartyg. Sjölagsförslaget behandlar motsvarande ämnen huvudsakligen i två kapitel. nämligen 2 resp. 11 kap. SjöL; jfr även 1 och 15 kap. — Med hänsyn till det sammanlagda lagmaterialets omfattning efter revisionen (förmodligen omkring 100 par- ragrafer) kan också övervägas den lösningen att komplettera luftfartslagen så att en ny första avdelning införs om luftfartyg och rätt till luftfartyg och att de nuvarande första och andra avdelningarna blir andra resp. tredje avdelningen.

Hovrätten: Hovrätten finner det av lätt insedda skäl svårt att på detta för- beredande stadium bilda sig en mer bestämd uppfattning om hur det blivande lagmaterialet bör sammanställas. Några synpunkter kan dock anläggas redan nu. — 1955 års lag i anledning av Sveriges tillträde till Genevekonventioncn (SFS nr 229) synes helst böra bestå som särskild författning. Inte heller torde några exekutionsrättsliga bestämmelser böra inarbetas i den centrala lagen. Det är löljaktligen endast vad som nu motsvaras av 1955 års lag om inskrivning av rätt till luftfartyg som — självfallet under förutsättning att ett enda luftfartygsregister kommer att ersätta både det nuvarande re- gistret och inskrivningsboken — skulle behöva förenas med luftfartslagen. i vars 11 kap. stadgandena om luftpanträtt redan återfinns. Lagen om in- skrivning omfattar i runt tal 50 paragrafer. ett antal som dock kan beräknas öka rätt mycket om. förutom äganderättsinskrivning. exempelvis inskriv- ning av rätt till luftfartyg under byggnad och av nyttjanderätt till luftfartyg skall regleras. Det synes dock knappast behöva anses oformligt att ge luft— fartslagen ett nytt 2 kap. om kanske 70—80 paragrafer. när man genom lagen 8.4.1960 om ändring i luftfartslagen (SFS 1960169) kunde i denna lag sätta in ett nytt 9 kap. med 35 paragrafer. ett antal som för övrigt nttmera — enligt lag 10.3.1967 om ändring i samma kapitel (SFS 1967:70) — ökats till 41. — Lösningen med en särskild avdelning av luftfartslagen för be- stämmelserna om luftfartyg och rätt till luftfartyg synes förutsätta att kapitlen numreras om och synes redan av denna anledning helst böra undvikas.

Inskriwringsrnyn(lig/teten: [ denna del vill inskrivningsmyndigheten endast framhålla att största möjliga överskådlighet bör eftersträvas.

Lutt/artsverker: Eftersom luftfartsförfattningarna har utarbetats i nära över- ensstämmelse med de övriga nordiska länderna. är det önskvärt att den nu ifrågavarande lagstiftningen så litet som möjligt bryter den gemensamma nordiska uppbyggnaden av ifrågavarande författningar. Det i promemorian först nämnda alternativet är det som från denna utgångspunkt är det bästa.

ff(IH)/((IfSlI/Il/llnle/S Styrelsen anser att den nuvarande uppdelningen av luftfartslagstiftningen på ett flertal olika lagar innebär att rättsområdet blir svåröverskådligt. Rent principiellt förordar styrelsen därför att luftfartslag- stiftningen efter sjörättslig modell samlas i en lag med kapitelindelning för de olika instituten.

Bank/öreningen: En såvitt möjligt samlad författningsteknisk lösning bör eftersträvas för det regelsystem utredningen har att behandla. Den större överskådlighet och lättillgänglighet som därmed skulle uppnås. skulle i det praktiska rättslivet betraktas som en fördel.

Saab—Scania: Bolaget vill på detta stadium begränsa sig till att ur praktiska synpunkter uttala önskemålet att de huvudsakliga lagreglerna sammanfattas på ett ställe förslagsvis under luftfartslagen.

Förkortningar

BrB brottsbalken FAL lagen (l927z77) om försäkringsavtal FRL förmånsrättslagen (1970:979) HB handelsbafken lnser lagen (l955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg lnserförslaget förslaget till lag om inskrivning av rätt till luftfartyg JB jordabalken JP lagen (1970:995) om införande av nya jordabalken KL konkurslagen (1921:225) KonvL lagen ( l955:229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg Konvaörslaget förslaget till lag om ändring i lagen (1955:229)i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande in- ternationellt erkännande av rätt till luftfartyg LfL lagen (197115001 om exekutiv försäljning av luftfartyg LK luftfartskungörefsen (19611558) LL luftfartslagen (19571297) LLförslaget förslaget till lag om ändring i luftfartslagen (1957297) NJA Nytt juridiskt arkiv Avd. [ NJA 11 Nytt juridiskt arkiv Avd. 11 RB rättegångsbalken RF regeringsformen SfL lagen (19731113010m exekutiv försäljning av registrerat skepp m. m. SFS Svensk författningssamling SjöL sjölagen (189135 s. 1) SjöLförslaget förslaget till lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1) SkL skadeståndslagen (19723207) SOU Statens offentliga utredningar UfR Ugeskrift for Retsvzesen UL utsökningslagen (1877:31 s. 1) ÄB ärvdabalken

&. %* ('.-,'(”. ..'L'((

';'.(' _. ('( i.uwf ' ' (,,. , _ (! (p(ed=”w..w aa J""""-" (:((( !('_l"rf'(_ " ' (J'J '!Vr'd'd' MPH » _ - _';("_.t; V"?"ilid SFI". '.'_'.('".'..'.' .(.'-((.((-w. . aim ; !(". ( ((. ((" l."- i"' ""' %"p"1.."m5"f""',?""""' ' ', ""J " ;;... ('(_'('__'("'i._,.,, ' "Wai " 'FW'J'ÄJhå' :. ' ("—32." "J ...i Judi ' ( c-Jl

'(lt'F -"a"' '( (" "(3141 ' ;1*3'2'1'(.((.(vl_'.t'(|.('p'-;(.W,( , '. 'f. ('..l adsl -- -»:'u.'rxa'7'((.'..'..-"(å' ( J..—w...» - (ra. " - " fÄi'f' ((a,... * ' (;( H ('j"'_' 113,33" '(st' i.."("p (_q ||_- % 'www("3.wyqugmu.- ( _ 'ä - ”(3.1.3th nå WWaäH-Ltfpaat Tn.- ' _me. , ,. (Hmmm-hf 'GM" (((= (""$ (( " ",, (. Fur-hgh (fnul (((( _ ..-.;,(..1'(.(,t((. (__.'(_r( '((,J'L,.I_ WWF»? p...-zl _ "-_'—.»— %:(33; 'JW'MF i'|'_',-_'.- (if(). ('_'. ((((ng 4' ' __",." ' Åwh' qlåf' " T'fJIIJLF-u' "3'_('s.?9&.#.3 bh

*$(Wl'mvém (._- .Y.A_ (Wifi ("n—"å." ((( '&', ( ' ' 11.1 ' ”(' '. », |- -4 '( __ , -( ( _'_].|.,'_(.;-. '.-'(_i1('__-_ (' (.1l1'-'."'j'(—(ht(t.' '( du. .; ...

.,..y. .-(___L",'. (a"_'.J('-l|.'.'((t'(" - ll '"1wn..'=( "((( " ,.(_, ( '.( ".j- Jn'na (fälg.!

(

" ,..zw' '_mu'fi; (Ahlm-"' ('.-' '. . 'Mhl'j. 'äiiwl'WL' .- "” avg

'iä'mf. *-

1 V." 'i" » ___" Lå. .i (__fl'au .-_' HHC' 'i'l 'Ei ('#'41 (('Iilj'Lli'S' kg.-"];l'l): (__... r. ,' ' ((>-f

; __ __ _ _... (...-" ((...-(

Litteratur

Beckman m. 11.

Hagerup Hellner Hessler lllum Karlgren Nial

Olivecrona Rodhe Rune Rygh Stark

Torp Undén 1 Undén 11

Kommentar till Brottsbalken 1, 1974 Den norske pantret (3 uppl. 1917) Försäkringsrätt (2 uppl. 1965) Allmän sakrätt. 1973 Om ejerpant og panteprioritet. 1961 Säkerhetsöverlåtelse enligt svensk rättspraxis. 1959 Banksekretessen, Svenska Bankföreningens skriftserie 7824 lnteckningsrätten i jordabalken (3 uppl. 1973) Fastighetsindelningen och dess betydelse, 1941 Rätt till skepp. 1976

"Gjorte" pantobligasjoner, 1933 Jordabalken, 1970 Dansk Tingsret (2 uppl. 1905) Svensk sakrätt 1, Lös egendom (7 uppl. 1971) Svensk sakrätt 1111. Fast egendom. Förra avdelningen (6 uppl. 1969)

Statens offentliga utredningar 1976

Kronologisk förteckning

23. 24. 25. 26. 27.

28. 29. 30. 31. 32. 33. 34. 35. 36. 37. 38. 39. 40. 41. 42.

43. 44. 45. 46. 47. 48. 49. 50, 51.

52.

53. 54. 55. 56. 57. 58. 59.

SOPNQWPPNT'

Arbetsmiljölag. A. Bakgrund till förslag om arbetsmiljölag. A. Rapport i psykosomala frågor. A. Internationella konventioner inom arbetarskyddet. A. Säkerhetspolitik och totalförsvar. Fö. Deltidsanstalldas villkor, Ju, Deltidsarbete 1974, Ju. Regionala trafikplaner A länsvtsa sammanfattningar. K. Sexuella övergrepp. Ju.

. Skolans ekonomi. U. . Bostadsbeskattning II. Fl.

Företagens uppgiftslämnande, Fi. . Byggnadsindex för husbyggnader och anläggningar. Fi. . Kårobligatonum7 U.

, Utbildning | förvaltning inom försvaret. Del 3. Fö. . Folkhögskolan, U. . Skador | arbetet. A,

. Lokala trafikföreskrifter m. m. K.

Den militära underrättelsetjänsten. Fö. Kultur åt alla. U. . Trafikbuller. Del 3. Buller från fritidsbåtar. K. . Sveriges export 1975—1980. Bilaga 2 till 1975 års långtids—

utredning. Fi. Produktansvar |, Ersättning för läkemedelsskada. Ju. internationellt patentsamarbete II. H. internationellt patentsamarbete Il. Bilagor. H. Bostadsverket. Samordning-decentralisering, B. Den internationella bakgrundden, Bilaga 1 till 1975 års lång— tidsutredning. Fi. Vattenkraft och miljö 3. B. Verkstadsindustrins arbetsmarknad. I. Använt kärnbränsle och radioaktivt avfall, Del |. i. Använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. Del ll. !. Spent nuclear fuel and radioactive waste. I. Musiken-människan-samhället, U. Arbetstidsförkortning - när? hur.7 A. Dryckesförpackningar och miljö. Jo. Anonymitet och tvångsmedel. Ju. Smugglingsbrott och tulltillägg. Fi. Yrkesinriktad rehabilitering, A, HemVist. Fi. Kommunal utveckling. Fi. Använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. Bilagor, [. Långtidsutredningens modellsystem. Bilaga 8 till 1975 års långtidsutredning. Fi. Länskort i kollektivtrafiken. K. Sjöfart och flagg. K. Kommunernas ekonomi 1960—1972. Fi. Skolhälsovården. U. Färre brottmål. Ju. Reklam och integritet. Ju, Offentligt utredningsväsende. Fi. Statligt personskadeskydd. S. Modeller för samhällsekonomisk perspektivplanering, Bilaga 7 till 1975 års längtidsutredning. Fi. Utbildning för konstvärd och konservering vid konsthögsko— lans institut för materialkunskap. U, Försäkringsrätt och försäkringsöverdomstol. 5, Om fondkommissmnsrörelse m.m. Fi. Kommunal energiplanering. l. Fastighetsdata, Ju. Fastighetsdata, Bilagor. Ju. ADB och samordning. Fi. Petromdustrin i Sverige — petrokemisk industri. I.

60. 61. 62. 63. 64. 65. 66. 67. 68, 69. 70.

Hyresrätt 1, Ju. Statlig personalutbildning, Fi. Progressiv utgiftsskatt — ett alternativ7 Fi. Reklamen för alkohol och tobak. H. Försvarsmaktens centrala ledning. Fo. Finansiering av forskningsstöd. |. Köplag. Ju. Beredskapslagring av olja, kol och uran. H. Moderna arkivmedier. U. Teknikupphandling. |. Rätt till luftfartyg m.m. Ju.

Statens offentliga utredningar 1976

Systematisk förteckning

—-—_—______—_____

Justitiedepartementet

Delegationen för jämställdhet mellan män och kvmnor 1. Deltids- anställdas Villkor, [6] 2. Deltidsarbete l974. [7] Sexuella övergrepp. [9] Produktansvar l. Ersättning för läkemedelsskada. [23] Anonymitet och tvångsmedel. [36] Färre brottmål, [47] Reklam och integritet. [48] Fastighetsdaiakommittén. 1. Fastighetsdata. [56] 2, Fastighets- data. Bilagor [57] Hyresratt 1. [60] Köplag. [66] Rätt till luftfartyg m.m. [70]

Försvarsdepartementet

S'akerhetSpolitik och totalförsvar. [5] Utbildning i förvaltning inom försvaret. Del 3. [15] Den militära underrättelsetjänsten. [19] Försvarsmaktens centrala ledning. [64]

Socialdepartementet

Statligt personskadeskydd. [50] Försäknngsrätt och försäkringsöverdomstol. [53]

Kommunikationsdepartementet

Regionala trafikplaner # länsVisa sammanfattningar, [8] Lokala trafikföresknfter. [18] Trafikbuller. Del 3. Buller från fritidsbåtar. [21] Länskort i kollektivtrafiken. [43] Sjöfart och flagg. ]44]

Finansdepartementet

Bostadsbeskattning II. [11] Företagens uppgiftslämnande. [12] Byggnadsrndex for husbyggnader och anläggningar. [13] 1975 års långtidsutredning. 1. Sveriges export 1975—1980. Bilaga 2 till 1975 års långtidsutredning. [22] 2. Den internationella bak- grunden. Bilaga 1 till 1975 års långtidsutredning, [27] 3. Läng- tidsutredningens modellsystem. Bilaga 8 till 1975 års långtids- utredning. [42] 4. Modeller för samhällsekonomisk perspektivpla— nering. Bilaga 7 till 1975 års långtidsutredning. [51] Smugglingsbrott och tulltillägg. [37] Hemvrst. [39] Kommunal utveckling. [49] Kommunernas ekonomi 1960—1972. [45] Offentligt titredningsväsende. [49] Om fondkommissmnsrörelse m.m. [54] ADB och samordning. [58] Statlig oersonalutbildning. [61] Progressw utgiftsskatt — ett alternativ7 [62]

Utbildningsdepartementet

Skolans ekonomi, [10] Kårobligatorium7 [14] Folkhögskolan. [16] Kultur åt alla. [20] Musrken—ma'nniskan—samhället. [33] Skolhalsovården. [46] Utbildning för konstvard och konservering Vid konsthögskolans institut för materialkunskap. [52] Moderna arkivmedier. [68]

Jordbruksdepartementet Dryckesförpackningar och miljö. [35]

Handelsdepartementet

Patentpolicykommittén. 1. Internationellt patentsamarbete ll. [24] 2, Internationellt patentsamarbete Il. Bilagor. [25] Reklamen för alkohol och tobak. [63] Beredskapslagring av olja. kol och uran. [67]

Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetsmiljöutredningen. 1. Arbetsmiljölag. [I] 2. Bakgrund till för- slag om arbetsmiljölag. [2] 3. Rapport i psykosomala frågor. [3] 4. Internationella konventioner inom arbetarskyddet. [4] Skador i arbetet. [l7] Arbetstidsförkortning — nar7 hur? [34] Yrkesinriktad rehabilitering. [38]

Bostadsdepartementet

Bostadsverket. Samordning-decentralisering. [26] Vattenkraft och miljö 3. [28]

lndustridepartementet

Verkstadsindustrins arbetsmarknad. [29] Ake-utredningen. 1. Använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. Del I. [30] 2. Använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. Del ll. [31] 3. Spent nuclear fuel and radioactive waste. [32] 4, Använt kärn- bränsle och radioaktivt avfall. Bilagor. [41] Kommunal energiplanering. [55] Petroindustrin i Sverige — petrokemisk industri. [59] Finansiering av forskningsstöd. [65] Teknikupphandling. [69]

Anm, Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer | den kronologiska förteckningen

Nordisk utredningsserie (NU) 1976

Kronologisk förteckning

____________________—————

Nordiske naturgasudredninger Maktstrukturer och styrelseformer inom teatern Adult Education Nordisk samarbeide om energisparing i byggesektoren Norden och fackpressen ILO og kvinner i arbeidslivet Aikwskasvatur Pohjoismaissa Cooperation Agreements between the Nordic Countries Medborgarskap för barn och jämlikhet vid naturalisation

10. Nordisk konvention om gränskommunalt samarbete 11. Sjofartsmedisinsk forskning 12. Seminarium för jorunalistlärare 13. Nabospråksforståelse i Skandinavia 14. Offentliga utredningar i Norden - katalog 1975 15. FoU om engelskundervisning 16, FoU om specialundervisning 17. Flygförbindelser mellan de norra delarna av Norge. Sverige och Finland 18. Specialundervisningens elever 19. Bilmekanikerutbildningen i Norden 20. Glesbygden och kulturutbudet 21. NORDKOLT. Arbetsrapport för etapp [[ 22. Utkast til nordiske kontraktsbestemmelser for bygge» og an— leggsarbeider 23. Produktsäkerhet. Rapport 1 24, Produktsäkerhet. Rapport 2 25, Nordisk miljörätt, En översikt 26. Nordisk råvare- og ressursutredning 27. Det politiske demokrati i sokelyset. Konferens

WPNQQPWNH