2

Kungl. Maj:ts proposition nr 84 år 1967

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, dels att punkt 6 av anvisningarna till 53 § kom-

munalskattelagen den 28 september 1928 skall upphöra att gälla, dels att

19 §, 28 § 1 mom., 29 § 4 mom. och 53 § 1 mom. samt punkt 3 av anvis­

ningarna till 21 §, punkt 1 av anvisningarna till 22 §, punkt 2 av anvis­

ningarna till 29 § och punkt 8 av anvisningarna till 53 § samma lag1 skall

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges, dels att i lagen skall till anvis­

ningarna till 24 § fogas en ny punkt, betecknad punkt 8, och till anvis­

ningarna till 25 § en ny punkt, betecknad punkt 6, av nedan angiven lydelse.

(Nuvarande lydelse)

Till skattepliktig ------------------

vad som — — ----------------------

(Se vidare anvisningarna.)

1 in o in. Till intäkt

Räntor samt —

Royalty och —

Ersättning, som

Belopp, som idkare av rörelse upp­

burit ur pensions- eller annan per­

sonalstiftelse såsom gottgörelse för

utgift, räknas som intäkt av rörelse.

Vad nu sagts skall dock icke gälla

i den mån utgiften föranlett att av­

drag vid tidigare års taxering ej fått

göras för avgifter, som avses i 29 §

4 mom. sista ledet, eller gottgörel-

(Föreslagen lydelse)

19 §.

- ■------- -— räknas icke:

- likartad form;

sådan gottgörelse för utgift eller

kostnad som arbetsgivare uppburit

från pensions- eller personalstiftelse

ur medel, för vilka avdrag icke med­

givits vid taxering, vid första till­

fälle dylika medel finnas i stiftelsen.

(Se vidare anvisningarna.)

28 §.

- ----------- --------- honom tillgodo.

--------tillhört rörelsen.

annan fastighet.

av rörelse.

Sådan gottgörelse för utgift eller

kostnad, som arbetsgivare uppburit

från pensions- eller personalstiftel­

se, räknas som intäkt av rörelse, om

avdrag för avsättning till stiftelsen

medgivits vid beräkning av netto­

intäkt av rörelse.

Vederlag, som arbetsgivare erhål­

lit för att han övertagit ansvaret för 1

1 Senaste lydelse av 19 § se 1964:70, av 28 § 1 mom., 29 § 4 mom., punkt 1 av anvis­

ningarna till 22 §, punkt 2 av anvisningarna till 29 § och punkt 6 av anvisningarna till 53 §

se 1961:586, av 53 § 1 mom. se 1966:729, av punkt 3 av anvisningarna till 21 § se 1954:45

och av punkt 8 av anvisningarna till 53 § se 1951:689.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 84 år 1967

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

29 §.

4 mom. Avdrag får icke göras för:

hyra för —----------------- — —- — i rörelsen;

kostnad för ny-, till- eller om- kostnad för ny-, till- eller om­

byggnad av rörelseidkaren tillhörig,

i rörelsen använd fastighet eller an­

nan anläggning eller för grundför­

bättring därå;

avgifter från arbetsgivare enligt

lagen om försäkring för allmän till-

lägg spension till den del kostnaden

härför motsvaras av under räken­

skapsåret erlagda dylika avgifter,

för vilka den skattskyldige ägt gott-

göra sig enligt 5 § lagen med vissa

bestämmelser om pensionsstiftelse

men för vilka han icke uttagit gott-

görelse, dock att vad nu sagts skall

gälla endast i den mån gottgörelsen

kunnat uttagas utan att stiftelsens

förmögenhet bringats att underskri­

da ett belopp motsvarande etthund-

ratjugu procent av stiftelsens pen-

sionsreserv.

(Se vidare anvisningarna.)

53

1 in o in. Skyldighet att------- —- -

d) akademier, Nobelstiftelsen

samt stiftelsen Dag Hammarskjölds

Minnesfond, så ock allmänna under­

visningsverk, sådana sammanslut­

ningar av studerande vid rikets uni­

versitet och högskolor i vilka de stu­

derande enligt gällande stadgar äro

skyldiga att vara medlemmar, sjö­

manshus, svenska skeppshypoteks-

kassan, skeppsfartens sekundärlåne-

kassa, norrlandsfonden, malmfon­

den för forsknings- och utvecklings­

arbete, järnkontoret, så länge kon­

torets vinstmedel användas till all­

mänt nyttiga ändamål och kontoret

icke lämnar utdelning åt sina del­

ägare, aktiebolaget tipstjänst, svens­

ka penninglotteriet aktiebolag, all­

männa pensionsfonden, allmänna

sjukförsäkringsfonden, pensionsstif­

telser, allmänna försäkringskassor,

byggnad av rörelseidkaren tillhörig,

i rörelsen använd fastighet eller an­

nan anläggning eller för grundför­

bättring därå.

(Se vidare anvisningarna.)

§•

- — — av rörelse;

d) akademier, Nobelstiftelsen

samt stiftelsen Dag Hammarskjölds

Minnesfond, så ock allmänna under­

visningsverk, sådana sammanslut­

ningar av studerande vid rikets uni­

versitet och högskolor i vilka de stu­

derande enligt gällande stadgar äro

skyldiga att vara medlemmar, sjö­

manshus, svenska skeppshypoteks-

kassan, skeppsfartens sekundärlåne-

kassa, norrlandsfonden, malmfonden

för forsknings- och utvecklingsarbe­

te, järnkontoret, så länge kontorets

vinstmedel användas till allmänt nyt­

tiga ändamål och kontoret icke läm­

nar utdelning åt sina delägare, ak­

tiebolaget tipstjänst, svenska pen­

ninglotteriet aktiebolag, allmänna

pensionsfonden, allmänna sjukför­

säkringsfonden, pensionsstiftelser

som avses i lagen om tryggande av

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 84 år 1967

(Nuvarande lydelse)

understödsföreningar, som icke be­

driva till livförsäkring hänförlig

verksamhet, jämlikt lagen om aktie­

bolags pensions- och andra personal­

stiftelser bildade stiftelser för ar­

betslöshetsunderstöd, sjukhjälp eller

hjälp vid olycksfall, sådana ömsesi­

diga försäkringsbolag för försäkring

av egendom, å vilka lagen om för­

säkringsrörelse icke äger tillämpning

eller vilkas verksamhetsområden fal­

la utanför Stockholm och omfatta

allenast visst län eller del av län,

ävensom sådana ömsesidiga försäk­

ringsbolag, som avses i lagen om yr-

kesskadeförsäkring:

för inkomst av fastighet;

e) kyrkor, andra — -------------------

Riksskattenämnden må,------------

(Föreslagen lydelse)

pensionsutfästelse in. m., allmänna

försäkringskassor, understödsföre­

ningar, som icke bedriva till liv­

försäkring hänförlig verksamhet,

personalstiftelser som avses i lagen

om tryggande av pensionsutfästelse

m. m. med ändamål uteslutande att

lämna understöd vid arbetslöshet,

sjukdom eller olycksfall, sådana

ömsesidiga försäkringsbolag för för­

säkring av egendom, å vilka lagen

om försäkringsrörelse icke äger till-

lämpning eller vilkas verksamhets­

områden falla utanför Stockholm

och omfatta allenast visst län eller

del av län, ävensom sådana ömse­

sidiga försäkringsbolag, som avses i

lagen om yrkesskadeförsäkring:

för inkomst av fastighet;

--------eller rörelse.

------------ ------icke föras.

Anvisningar

till 21 §.

3. Såsom intäkt--------------------- ----------------- stadgandena i 35 §.

Sådan gottgörelse för utgift eller

kostnad, som arbetsgivare uppburit

från pensions- eller personalstiftelse,

räknas som intäkt av jordbruksfas­

tighet, om avdrag för avsättning till

stiftelsen medgivits vid beräkning

av nettointäkt av jordbruksfastighet.

Redovisar arbetsgivare enligt la­

gen om tryggande av pensionsutfäs­

telse m. in. i sin balansräkning en

post Avsatt till pensioner, äga 28 §

1 mom. sjätte—nionde styckena

motsvarande tillämpning i fråga om

jordbruksfastighet.

Därest inkomst----------------------------------- om jordbruksfastighet.

Har skattskyldigs ------------ ---------------------- stället tillämpas.

till 22 §.

1. Såsom driftkostnad — ------------------------------- ny sådan.

Värdet av----------------------— —------------ som driftkostnad.

Avdrag för avsättning till pen­

sions- eller personalstiftelse får ske

enligt bestämmelserna om rörelse i

punkt 2 av anvisningarna till 29 §.

6

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

Redovisar arbetsgivare enligt la-

Kungl. Maj:ts proposition nr 8b år 1967

Därest inkomst av jordbruksfas­

tighet beräknas enligt bokförings-

mässiga grunder, skall i stället för

eller utöver vad i första och andra

styckena stadgas gälla vad nedan

sägs.

Kostnad för------------ -—----------- - —

Bestämmelserna i punkt 2 av an­

visningarna till 29 § angående avdrag

för överföring av medel till pensions­

stiftelse eller annan personalstiftel­

se, såvitt angår rörelse, ävensom be­

stämmelserna i 28 § 1 mom. sista

stycket och 29 § b mom. sista ledet

avseende rörelseidkare, som äger

gottgöra sig för utgift ur sådan stif­

telse, skola äga motsvarande tillämp­

ning i fråga om jordbruksfastighet.

Värdet av-----------------------------------

gen om tryggande av pensionsutfäs­

telse m. m. i sin balansräkning en

post Avsatt till pensioner, äger punkt

2 av anvisningarna till 29 § motsva­

rande tillämpning i fråga om jord­

bruksfastighet.

Därest inkomst av jordbruksfas­

tighet beräknas enligt bolcförings-

mässiga grunder, skall i stället för

eller utöver vad i första—fjärde styc­

kena stadgas gälla vad nedan sägs.

avdrag i fråga om jordbruksfastighet.

— som intäkt.

till 24 §.

8. Sådan gottgörelse för utgift el­

ler kostnad, som arbetsgivare upp­

burit från pensions- eller personal­

stiftelse, räknas som intäkt av an­

nan fastighet, om avdrag för avsätt­

ning till stiftelsen medgivits vid be­

räkning av nettointäkt av annan

fastighet.

Redovisar arbetsgivare enligt la­

gen om tryggande av pensionsutfäs­

telse m. m. i sin balansräkning eu

post Avsatt till pensioner, äga 28 §

1 mom. sjätte—nionde styckena mot­

svarande tillämpning i fråga om an­

nan fastighet.

till 25 §.

6. Avdrag för avsättning till pen­

sions- eller personalstiftelse får ske

enligt bestämmelserna om rörelse i

punkt 2 av anvisningarna till 29 §.

Redovisar arbetsgivare enligt la-

8

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

de av den skattskyldiges utfästelser sionsförsäkring som avses i punkt 1

om pension. Utfästelse skall vara av anvisningarna till 31 §.

gjord av den skattskyldige till ar­

betstagare eller arbetstagares efter­

levande. Utfästelse till arbetstagare

om pension, som ännu ej börjat ut­

gå, skall innefatta att denne vid av­

gång ur tjänsten utan samband med

inträffat pensionsfall har rätt till

den del av pensionen som intjänats

vid avgången (fribrev). Avdraget för

avsättningen må uppgå till högst det

belopp som fordras för att uppbringa

stiftelsens förmögenhet vid beskatt­

ningsårets utgång till vad som mot­

svarar en enligt 10 § lagen med vis­

sa bestämmelser om pensionsstif­

telse beräknad pensionsreserv för så­

dana utfästelser som ovan sagts.

Om aktierna i aktiebolag eller an­

delarna i ekonomisk förening till

huvudsaklig del ägas eller på där­

med jämförligt sätt innehavas — di­

rekt eller genom förmedling av juri­

disk person —- av en fysisk person

eller ett fåtal fysiska personer, må

vid tillämpning av bestämmelserna

i nästföregående stycke hänsyn icke

tagas till pensionsutfästelse avseende

någon, vilken genom eget eller anhö­

rigs innehav av aktier eller andelar

har ett avgörande inflytande i bola­

get eller föreningen, eller ock efter­

levande till någon varom sålunda

är fråga.

b. Skattskyldig må åtnjuta avdrag

för medel, som avsatts till annan

personalstiftelse än pensionsstiftel­

se, därest medlen kontant eller i

form av aktier, obligationer eller

därmed jämförliga tillgångar till ett

värde motsvarande den gjorda av­

sättningen överlämnats till stiftel­

sen och under förutsättning tillika

att stiftelsens ändamål är sådant,

att den skattskyldige vid direkt om­

kostnad för dylikt ändamål är be­

rättigad till avdrag, att stiftelsen,

om den icke bildats enligt lagen om

aktiebolags pensions- och andra per-

Kungl. Maj:ts proposition nr 84 år 1967

10

som svarar mot vad han enligt punkt 4 av övergångsbestämmelserna till

lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m. skall ha fört till konto

Avsatt till pensioner. Bestämmelserna i 28 § 1 mom. sjunde stycket andra

och tredje punkterna tillämpas icke vid den första taxeringen enligt de nya

bestämmelserna.

Vid beräkning av det belopp som enligt punkt 2 av anvisningarna till

29 § får dragas av för avsättning till pensionsstiftelse och för ökning av

posten Avsatt till pensioner samt vid beräkning av det belopp, varmed

disponibla pensionsmedel enligt 28 § 1 mom. upptages som intäkt, gäller

utöver vad i nämnda lagrum stadgas följande.

Har utfästelse om pension som icke är förenad med fribrev lämnats före

den 1 januari 1967, tages vid beräkning av arbetsgivares pensionsreserv

enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m. och vid beräkning av

upplupen del av utfäst pension, som tryggas av pensionsstiftelse, hänsyn

även till sådant utfäst tillägg som föranledes av levnadskostnadernas ök­

ning fram till den tidpunkt beräkningen avser. Vid beräkningen anses pen­

sion, som börjat utgå före den 5 juni 1955, alltid utgå på grund av utfästelse.

Kungl. Maj:ts proposition nr 84- år 1967

12

Kungi. Maj:ts proposition nr 84 år 1967

(Nuvarande lydelse)

aktiebolags pensions- och andra per­

sonalstiftelser bildade stiftelser för

arbetslöshetsunderstöd, sjukhjälp

eller hjälp vid olycksfall, sådana

ömsesidiga försäkringsbolag för för­

säkring av egendom, å vilka lagen

om försäkringsrörelse icke äger till-

lämpning eller vilkas verksamhets­

område falla utanför Stockholm och

omfatta allenast visst län eller del

av län, ävensom sådana ömsesidiga

försäkringsbolag, som avses i lagen

om yrkesskadeförsäkring :

för all inkomst;

f) kyrkor, andra trossamfund än

svenska kyrkan därest de utöva

kyrklig verksamhet, sjukvårdsinrätt­

ningar vilkas verksamhet ej bedri-

ves i vinstsyfte, barmhärtighetsin­

rättningar, stiftelser som hava till

huvudsakligt ändamål att under

samverkan med militär eller annan

myndighet stärka rikets försvar eller

att, utan begränsning till viss familj,

vissa familjer eller bestämda perso­

ner, främja vård och uppfostran av

barn eller lämna understöd för be­

redande av undervisning eller utbild­

ning eller utöva hjälpverksamhet

bland behövande eller främja veten­

skaplig forskning, ävensom sådana

föreningar vilka, utan att i sin verk­

samhet tillgodose medlemmarnas

ekonomiska intressen, huvudsakli­

gen verka för ändamål av den i frå­

ga om stiftelser här angivna art:

för sådan inkomst som ej härflutit

av rörelse;

g) här ovan---------------

Riksskattenämnden må.

Att personer, — ----------

(Föreslagen lydelse)

f) juridisk person som avses i

53 § 1 mom. första stycket e) kom­

munalskattelagen:

för sådan inkomst som ej härflu­

tit av rörelse;

—- h) kommunalskattelagen.

—------------------- icke föras.

----- samma paragraf.

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 1968. Äldre bestämmelser

gäller vid 1968 års taxering och vid eftertaxering för år 1968 och tidiga­

re år.

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 84 år 1967

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott

den 31 mars 1967.

Närvarande :

Statsministern

E

rlander^, ministern för utrikes ärendena

N

ilsson^, statsråden

S

träng

, A

ndersson

, L

ange

, K

ling

, E

denman

, J

ohansson

, H

olmqvist

,

A

spling

, P

alme

, S

ven

-E

ric

N

ilsson

, L

undkvist

, G

ustafsson

, G

eijer

,

O

dhnoff

.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemen­

sam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om avdrag vid

taxeringen för avsättning för tryggande av pensionsutfästelser, m. m., samt

anför.

Inledning

I prop. 1967:83 har efter förslag av chefen för justitiedepartementet

framlagts ett där utarbetat förslag till lag om tryggande av pensionsutfäs­

telse m. m. Till grund för förslaget ligger ett av Pensionsstiftelseutredning­

en1 den 24 juni 1965 avgivet andra betänkande, »pensionsstiftelser II» (SOU

1965:41), omfattande utredningens slutliga överväganden angående de

civilrättsliga och skatterättsliga frågor som har samband med tryggande av

privata pensioner. Det inom justitiedepartementet utarbetade förslaget gäl­

ler den civilrättsliga lagstiftningen. Jag avser nu att ta upp frågan om den

skatterättsliga lagstiftningen.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgivits av Svea hovrätt,

hovrätten för Västra Sverige, lagberedningen, kammarrätten, riksförsäk­

ringsverket, bankinspektionen, försäkringsinspektionen, patent- och regist­

reringsverket, kommerskollegium, riksskattenämnden, bokföringsutred-

ningen, aktiebolagsutredningen, ordföranden i företagsskatteutredningen,

överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Malmö­

hus, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Värmlands, Västmanlands, Väster-

norrlands och Norrbottens län, allmänna ombudet hos mellankommunala

1 Betänkandet är undertecknat av professor Folke Schmidt, ordförande, ombudsmannen i

Landsorganisationen i Sverige Bertil Bolin, direktören i Sveriges juristförbund Styrbjörn von

Feilitzen, Industriens skattesakkunnige docenten Dag Helmers, direktören i Försäkringsbolaget

Pensionsgaranti, ömsesidigt, Sven Hydén, departementsrådet i finansdepartementet Sture Lun-

dell, landskamreraren Gösta Löfstedt samt advokaten Axel Wahlberg.

16

Kungi. Maj.ts proposition nr 84 år 1967

sågs det med hänsyn till de garantier, varmed dessa stiftelser var kring­

gärdade, inte böra möta betänkligheter att uttryckligen stadga rätt till av­

drag, då det gällde avsättning eller överföring enligt den föreslagna lagstift­

ningen.

Genom beslut av 1937 års riksdag (BevU 29, rskr 414, SFS 662) upptogs

i punkt 2 av anvisningarna till 29 § KL en bestämmelse av innehåll, att

aktiebolag, som enligt lagen den 18 juni 1937 (nr 521) om aktiebolags pen­

sions- och andra personalstiftelser (1937 års lag) överfört medel till pen­

sionsstiftelse (s. k. bunden stiftelse), erhöll avdrag för överföringen. För att

avdrag skulle erhållas krävdes inte, att den skattskyldige som arbetsgivare

gjort utfästelse till anställd om pension. Avdrag kunde erhållas för vad som

överförts till sådan pensionsstiftelse utan någon som helst begränsning.

Motsvarande kom enligt skattepraxis att gälla även beträffande s. k. fria

pensionsstiftelser, dvs. pensionsstiftelser som inte bildats enligt 1937 års

lag. Även andra skattskyldiga än aktiebolag kunde i praxis erhålla avdrag

för avsättning till fri pensionsstiftelse enligt de regler som enligt KL gäll­

de för de bundna stiftelserna.

Efter förslag av 1944 års allmänna skattekommitté i betänkandet »II Med

förslag till ändrade bestämmelser angående beskattning av livförsäkrings­

anstalter och livförsäkringstagare in. m.» (SOU 1948: 22) begränsades rätten

till avdrag för avsättning till pensionsstiftelse (prop. 1950: 93, BevU 49,

rskr 249, SFS 308). De nya bestämmelserna, som reglerade även avsättning

till fria pensionsstiftelser, innebar att avsättning inte fick överstiga den s. k.

engångspremiereserven enligt försäkringsteknisk beräkning eller, med lag­

textens ord, vad som erfordrades »för att säkerställa de pensioner jämte

dyrtidstillägg och andra därmed jämförliga tillägg, vilka enligt gjorda ut­

fästelser eller inom vederbörande företag tillämpad sedvänja högst skola

utgå».

Under början och mitten av 1950-talet gjordes i konjunkturdämpande

syfte vissa inskränkningar i avdragsrätten. Enligt den för beskattningsåret

1951 gällande förordningen den 30 mars 1951 (nr 151) angående en tillfällig

skatt i syfte att motverka vissa investeringar i varulager och inventarier

(investeringsskatt) fick sålunda avdrag för avsättning till pensionsstiftelse

göras — utan att taxering till sådan skatt föranleddes —- högst med belopp,

som måste avsättas för att stiftelsens förmögenhet vid beskattningsårets ut­

gång skulle uppgå till belopp, som fordrades för att »jämte framtida av­

gifter» säkerställa pensionerna (det s. k. investeringsskattetaket). Avsätt­

ning till pensionsstiftelse föranledde med andra ord taxering till investe­

ringsskatt till den del avsättningen avsåg att täcka framtida kostnader för

pensionering. En begränsningsregel av i huvudsak samma innehåll infördes

beträffande inkomsttaxeringen för beskattningsåren 1952, 1953 och 1954

i förordningen den 6 juni 1952 (nr 380) om tillfällig begränsning av rät­

ten till fri avskrivning å maskiner och andra inventarier vid inkomsttaxe­

förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt (SI) fri-

kallad från skattskyldighet för all inkomst. Pensionsstiftelse är enligt 6 §

1 mom. b) förordningen den 26 juli 1947 (nr 577) om statlig förmögenhets­

skatt (SF) frikallad även från skyldighet att erlägga förmögenhetsskatt.

Som nyss framhållits skall pensionsstiftelsens ändamål vara uteslutande

pensionering på grund av tjänst, om stiftelsen skall erhalla lättnader i be­

skattningen. Före år 1955 uppställdes inte detta krav. Stiftelsen kunde vid

sidan av pensionering även bereda personalen andra förmåner. I särskild

övergångsbestämmelse till 1961 års lagstiftning har därför föreskrivits att

sådan stiftelse, som utom vad avser stiftelsens ändamålsbestämning upp­

fyller förutsättningarna för frikallelse, helt eller delvis, från skattskyldighet

för inkomst och förmögenhet, är frikallad från sådan skattskyldighet, om

stiftelsen bildats före den 5 juni 1955 och stiftelsens ändamålsbestämning

uppfyller de krav som uppställdes före år 1955.

Enligt punkt 2.a. av anvisningarna till 29 § KL erhåller skattskyldig av­

drag för avsättning till pensionsstiftelse intill dess stiftelsens förmögenhet

vid beskattningsårets utgång motsvarar en pensionsreserv beräknad enligt

10 § lagen den 8 december 1961 (nr 583) med vissa bestämmelser om pen­

sionsstiftelse. För rätt till avdrag krävs dels att avsättningen skall trygga

den skattskyldiges utfästelser om pension, dels att utfästelserna avser s. k.

oantastbar pensionsrätt, dvs. arbetstagaren skall om han slutar före pen­

sionsåldern ha rätt till den del av pensionen som intjänats vid avgången

(fribrev). Enligt övergångsbestämmelserna till 1961 års lagstiftning med­

ges dock avdrag för avsättning för att trygga vissa pensioner, som inte in­

nefattar oantastbar pensionsrätt. Vid beräkning av avdragsgill avsättning-

skall pensionsutfästelse, som inte är förenad med fribrev, ändock anses

förenad med fribrev om utfästelsen lämnats före den 1 januari 1963. Be­

träffande sådan pensionsutfästelse skall dock hänsyn inte tas till mer än

det belopp som var utfäst före nämnda dag jämte sådana utfästa tillägg,

som föranletts av levnadskostnadernas ökning fram till tidpunkten för av­

sättningen. Vidare får pension, som börjat utgå före den 5 juni 1955, med­

räknas vid beräkning av avdragsgill avsättning även om pensionen inte

utgår på grund av utfästelse.

Har pensionsstiftelse, som bildats före den 5 juni 1955, sådan ändamåls­

bestämning, att avdrag för avsättning till stiftelsen inte kan erhållas på

grund därav, skall enligt övergångsbestämmelserna till 1961 års lagstift­

ning avdrag ändock kunna erhållas, om den skattskyldige vid självdeklara­

tion fogar handling som visar att stiftelsens styrelse beslutat ta emot de

under beskattningsåret avsatta medlen under uttryckligt förbehåll att med­

len skall användas uteslutande för pensionering.

Avdrag för avsättning till pensionsstiftelse medges endast om avsätt­

ningen avser pensionering som anordnats på det sätt som i anvisningarna

till 31 § KL föreskrivs såsom villkor för att livförsäkring skall hänföras

18

Kungi. Maj.ts proposition nr 84 år 1967

20

År 1937 infördes i KL även regler om avdrag för avsättning till a n n a n

personalstiftelse än pensionsstiftelse. Avdrag erhölls för avsätt­

ning till dylik stiftelse om stiftelsens ändamål var sådant, att bolaget vid

direkt omkostnad för dylikt ändamål var berättigat till avdrag. Bestäm­

melserna avsåg stiftelse bildad enligt 1937 års lag (bunden stiftelse). Någon

principiell skillnad i fråga om avdragsrätten för avsättning till bunden och

fri personalstiftelse förelåg emellertid inte. Beträffande de fria personal­

stiftelserna godtogs emellertid inte att avsättning skedde endast genom eu

bokföringsåtgärd. I praxis krävdes att avsättningen innebar ett definitivt

avhändande av de till stiftelsen avsatta medlen. Detta ansågs uppfyllt —

förutom vid utbetalning kontant eller på därmed jämförligt sätt — då

skuldebrev utfärdats till stiftelsen på det avsatta beloppet.

Efter förslag av företagsbeskattningskommittén i betänkandet »Ändrad

företagsbeskattning» (SOU 1954: 19) ändrades bestämmelserna till de nu

gällande (prop. 1955: 100, BevU 45, rskr 284, SFS 255). Pensionsstiftelse­

utredningen föreslog i sitt första betänkande inte någon ändring i då gäl­

lande regler om avdragsrätt för avsättning till andra personalstiftelser än

pensionsstiftelser. Beträffande innehållet i gällande rätt kan följande fram­

hållas.

Bundna stiftelser med arbetslöshetsunderstöd, sjukhjälp eller hjälp vid

olycksfall såsom ändamål är enligt 53 § d) KL skattskyldiga endast för in­

komst av fastighet. Vid taxeringen till statlig inkomstskatt är de enligt 7 §

e) SI helt skattefria. Likaså är dessa stiftelser enligt 6 § 1 inom. b) SF helt

befriade från skattskyldighet vid förmögenhetstaxeringen. Beträffande and­

ra personalstiftelser än de nu nämnda har man att urskilja stiftelser, som

kan hänföras till »from stiftelse» eller »stipendiefond». En »from» stiftel­

se är skattskyldig enligt 53 § e) KL enbart för inkomst av fastighet och

av rörelse samt vid den statliga taxeringen enligt 7 § f) SI för inkomst av

rörelse och enligt 6 § 1 inom. b) SF för den förmögenhet, som är nedlagd

i rörelse. För övriga stiftelser gäller inga särregler. Pensionsstiftelseutred­

ningen menar att man på goda grunder kan anta, att flertalet bundna per­

sonalstiftelser och så gott som samtliga fria personalstiftelser är skattskyl­

diga utan inskränkning. Skattesatserna för dessa skattskyldiga är dock

relativt förmånliga, vid taxeringen till statlig inkomstskatt 15 % av beskatt­

ningsbar inkomst och vid förmögenhetstaxeringen 1,5 % av beskattningsbar

förmögenhet över 5 000 kr.

Enligt punkt 2.b. av anvisningarna till 29 § KL medges skattskyldig

vid beräkning av inkomst av rörelse avdrag för avsättning till personalstif­

telse, om avsatta medel kontant eller i form av aktier, obligationer eller

därmed jämförliga tillgångar överlämnats till stiftelsen. Avdragsrätt förut­

sätter dessutom, att stiftelsens ändamål är sådant att den skattskyldige vid

direkt omkostnad för dylikt ändamål är berättigad till avdrag, att stiftelsen

står under tillsyn samt att stiftelsen i övrigt uppfyller villkor motsvarande

Kungl. Maj. ts proposition nr 8k år 1967

22

ning kallad Avsatt till pensioner. Det är dock endast reversstiftelser tillhö­

riga aktiebolag, ekonomisk förening, ömsesidigt försäkringsbolag och spar­

bank som skall avvecklas på detta sätt. Pensionsstiftelser tillhöriga andra

skattskyldiga skall alltjämt bestå och anses som realstiftelser även om de­

ras tillgångar helt eller delvis motsvaras av reverser utfärdade av arbets­

givaren. Kungl. Maj :t skall dock kunna medge även arbetsgivare som inte är

juridisk person av nyss angivet slag att trygga pensionsutfästelse genom att

redovisa en post Avsatt till pensioner. I sådant fall skall även reversstiftelse

som tillhör sådan arbetsgivare avvecklas.

Om en arbetsgivare enligt förslaget till tryggandelag får trygga pension

genom att redovisa en post Avsatt till p e n s i o n e r i sin balansräk­

ning skall bokföring under posten medföra avdragsrätt vid taxeringen.

Minskas posten skall ett belopp motsvarande minskningen upptas som

skattepliktig intäkt. I tryggandelagen regleras vilka slag av pensionsutfäs­

telser och vilka belopp som får tryggas genom avsättning till posten Avsatt

till pensioner.

Aktiebolag, ekonomisk förening, ömsesidigt försäkringsbolag och spar­

bank får på detta sätt trygga vad arbetsgivaren är skyldig att redovisa som

avsatt enligt allmän pensionsplan. övergångsvis får dock enligt förslaget

även andra löften tas i beaktande inom vissa gränser. Sålunda får utfästelse,

som lämnats senast den 31 december 1966, beaktas intill pensionens nomi­

nella belopp nämnda dag. Därigenom uppnås bl. a. att redan gjorda avsätt­

ningar till reversstiftelse kan överföras till posten Avsatt till pensioner

oavsett pensionens beskaffenhet. Vidare får pensionsutfästelse till arbets­

tagare, som är född år 1907 eller tidigare, beaktas intill tre basbelopp,

oavsett när utfästelsen kommit till stånd. Genom att skatteavdrag enligt

förslaget avses skola få ske för sistnämnda slag av utfästelser har utred­

ningen velat uppmuntra arbetsgivarna att lämna pensionsutfästelser till

sådana arbetstagare som åtnjuter endast begränsad ATP-pension. Även

handelsbolag skall enligt förslaget till tryggandelag få trygga pensioner

genom att redovisa en post Avsatt till pensioner men endast i fråga om

åtaganden enligt allmän pensionsplan. Har arbetsgivaren pensionsstiftelse,

skall vid beräkning av det belopp som högst får redovisas under Avsatt

till pensioner avdrag ske med vad som har täckning i stiftelsen.

EU led i utredningens förslag är även en föreskrift i tryggandelagen att

arbetsgivaren skall räkna ut sin faktiska pensionsskuld med vissa mellan­

rum, vare sig skulden upptagits i själva balansräkningen eller inte. Härtill

kommer förslag, att varje arbetsgivare skall vara skyldig att uppge sina

pensionsåtaganden inom linjen i balansräkningen.

Vad som är redovisat under Avsatt till pensioner är enligt förslaget till

tryggandelag bundet intill måttet av arbetsgivarens pensionsreserv i den

mån reserven inte har täckning i pensionsstiftelses förmögenhet. Belopp,

som inte är bundet, benämns disponibla pensionsmedel. Dessa disponibla

Kungl. Maj.ts proposition nr 84 år 1967

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 84 år 1967

juridiska personer. Stiftelsen får inte mottaga egendom från arbetsgivaren

på villkor, som begränsar stiftelsens rätt att förfoga över egendomen.

Avsättning till stiftelse får, med avdragsrätt vid inkomsttaxeringen, ske

intill belopp motsvarande upplupen del av utfäst pension som tryggas

av stiftelsen. Varje arbetsgivare har rätt till avdrag för avsättning till

pensionsstiftelse. Vad arbetsgivare uppbär i gottgörelse från pensionsstif­

telse skall liksom f. n. utgöra skattepliktig intäkt. Eftersom en pensionsstif­

telse enligt förslaget i fortsättningen skall inneha endast realtillgångar, har

några särskilda avtappningsregler inte ansetts erforderliga för det fall då

stiftelsens förmögenhet överstiger kapitalvärdet av pensionsutfästelserna.

Det får ankomma på stiftelsens styrelse att tillse att medlen kommer till

avsett ändamål. Särskilda regler föreslås för stiftelses likvidation, syftande

bl. a. till att framtvinga upplösning av medel som inte längre behövs för

sitt ändamål eller är uppenbart otillräckliga.

De undantagsbestämmelser, som f. n. gäller i skattelagstiftningen i fråga

om avdrag för avsättning för tryggande av pensionsutfästelse till huvud­

delägare i familj ebolag, har intagits i tryggandelagen men föreslås

väsentligt ändrade. Bestämmelserna skall gälla även i beskattningshän­

seende. Kretsen av huvuddelägare bestäms något snävare än enligt gäl­

lande skattepraxis. Pensionsutfästelse till huvuddelägare får vid avsätt­

ning till pensionsstiftelse beaktas så länge fråga är om sedvanliga förmåner

i branschen för arbetstagare med motsvarande uppgifter. Även vid redo­

visning under rubriken Avsatt till pensioner får utfästelse till huvuddel­

ägare beaktas om utfästelsen är grundad på allmän pensionsplan.

För den situationen att en arbetsgivare upphör med sin rörelse

finns i förslaget särskilda bestämmelser. En rörelse kan upphöra av olika

anledningar såsom att den nedläggs eller överlåts. I sådana fall får arbets­

givaren enligt förslaget regelmässigt inte längre ha pensionsskulden inne-

stående hos sig, utan han är skyldig att inköpa pensionsförsäkring. Är an­

ledningen till att arbetsgivaren upphör med rörelsen den, att han vill

överlåta rörelsen på annan (efterträdaren), gäller inte detta krav, om efter­

trädaren med pensionsborgenärernas samtycke åtar sig ansvaret för pen­

sionsskulden. Vägrar pensionsborgenär att lämna samtycke, skall tillstånd

till överflyttande av pensionsskulden enligt förslaget kunna utverkas av

tillsynsmyndigheten.

Enligt en bestämmelse i punkt 2 e) av anvisningarna till 29 § KL skall

vederlag, som arbetsgivare utger till efterträdare i rörelse eller i rörelse­

gren för att efterträdaren övertagit ansvaret för pensionslöfte, inte räknas

som driftkostnad.

Aktiebolag eller motsvarande rättssubjekt har enligt förslaget rätt till

avdrag vid inkomsttaxeringen för medel, som redovisas under rubriken

26

och inte såsom nu i skattelag. Utredningen föreslår därför införandet av

en särskild lag om personalstiftelse, utformad med 3 kap. tryggandelagen

som förebild.

De viktigaste punkterna i förslaget till lag om personalstiftelse är föl­

jande.

Personalstiftelse skall ha till ändamål att i arbetsgivarens intresse främja

arbetstagares eller deras efterlevandes välfärd. Nuvarande föreskrift i skat­

telag att stiftelsens ändamål skall vara sådant, att den skattskyldige varit

berättigad till avdrag vid direkt omkostnad blir därigenom överflödig. Per­

sonalstiftelse får enligt förslaget inte ha till ändamål att sörja för pensione­

ring eller avlöning eller annan förmån, som arbetsgivaren är pliktig att utge

till enskild arbetstagare. I ett hänseende har utredningen framfört förslag

till föreskrift i skattelag. Som villkor för avdrag vid avsättning skall nämli­

gen enligt utredningen gälla att medlen beräknas komma till användning

under de närmaste åren.

Det allmännas kontroll över personalstiftelserna skärps enligt förslaget.

Samtliga personalstiftelser föreslås bli ställda under tillsyn enligt lagen

om tillsyn över stiftelser. Ett annat led i kontrollen ntgörs av föreskriften,

att ordförande i stiftelsens styrelse alltid skall utses av tillsynsmyndighe­

ten. Kravet på kontant avsättning bibehålls. Förbud uppställs mot återlån

till arbetsgivaren av avsatta medel. Förbudet gäller även om fullgod säker­

het erbjuds stiftelsen.

De anställda får ökad insyn i stiftelsen och medbestämmanderätt vid för­

valtningen av stiftelsens förmögenhet. Detta sker genom föreskriften att

styrelsens ledamöter — ordföranden oräknad — skall till lika delar bestå

av representanter för arbetsgivaren och arbetstagarna.

Genom nu nämnda bestämmelser anser utredningen sig ha förebyggt

missbruk av rätten till avdrag för avsättning till personalstiftelse. Samtidigt

får enligt utredningen anses, att arbetsgivares benägenhet att avsätta medel

till personalens bästa inte motverkas i högre grad. Utredningen erinrar om

att personalstiftelse även enligt förslaget tillåts att i personalfrämjande

syfte äga fast egendom såsom semesterhem och att detta förhållande ger

arbetsgivaren avsevärda fördelar i skattehänseende vid jämförelse med att

sådan fastighet inköps i rörelsen. För anskaffningskostnad för fastighet

i rörelsen är arbetsgivaren nämligen inte berättigad till avdrag i annan

form än såsom värdeminskningsavdrag på byggnad. Avsättning till stiftel­

sen betraktas däremot som kostnad och grundar därför avdragsrätt.

Utredningen föreslår vidare att samtliga personalstiftelser skall erhålla

samma skatteprivilegier som enligt gällande rätt tillkommer vissa bundna

personalstiftelser med kvalificerat ändamål.

I punkt 8 av anvisningarna till 53 § KL föreslår utredningen en bestäm­

melse av innebörd, att det förhållandet att en pensionsstiftelse lägger av­

Kungl. Maj.ts proposition nr 8b år 1967

Kungl. Mcij.ts proposition nr 8'i år 1967

27

kastning till kapital inte skall medföra att stiftelsen blir skattskyldig så­

vida inte stiftelsen har överskott på kapitalet.

Enligt utredningens förslag skall vidare 1937 års lag upphöra att gälla.

Skillnaden mellan bundna och fria stiftelser försvinner därmed.

Remissyttrandena

1 prop. 1967: 83 har lämnats en redogörelse för remissyttrandena såvitt

avser utredningens förslag till civilrättslig lagstiftning. Till denna samman­

ställning torde i första hand få hänvisas. De skatterättsliga regler som ut­

redningen föreslagit bygger, som framgått av redogörelsen för förslaget,

i stor utsträckning på de civilrättsliga bestämmelserna. Den följande redo­

görelsen begränsas till de yttranden som tar sikte främst på förslaget till

skatterättslig lagstiftning.

Avdrag för pensionsutfästelser

Utredningens förslag om rätt till avdrag för avsättning till pensions­

stiftelse (29 § 2.bJ har i regel inte föranlett någon erinran från remiss­

instansernas sida. Länsstyrelsen i Värmlands län framhåller dock att de

pensionsutfästelser som får tryggas genom avdragsgill avsättning till pen­

sionsstiftelse bör vara förenade med fribrev. Tidigare gjorda antastbara

löften bör genom en övergångsbestämmelse göras oantastbara med möjlig­

het till jämkning om uppfyllandet skulle anses otillbörligt.

Frågan om värderingen av pensionsstiftelsens förmögenhet har berörts

i några yttranden. Flera remissinstanser bl. a. riksskattenämnden, närings­

livets skattedelegation och Kooperativa förbundet anser att värderingen av

stiftelsens tillgångar bör regleras genom lagstiftning. Riksskattenämnden

anmärker att värderingen är såväl ett skatterättsligt som ett civilrättsligt

spörsmål med civilrätten som grund och att frågan därför inte kan lösas

genom anvisningar av riksskattenämnden. Näringslivets skattedelegation an­

ser att börsnoterade aktier bör upptas till högst 80 % av börsvärdet vid rä­

kenskapsårets slut. Kooperativa förbundet framhåller att värderingsregler­

na bör utformas så, att uppskattning av tillgångarnas saluvärde kan ske

med tillbörlig försiktighet. Länsstyrelsen i Värmlands län erinrar om att

eu intressekonflikt kan uppkomma när det gäller värderingen. Tillsyns­

myndigheten önskar i destinatärernas intresse att tillgångarna värderas

lågt, för att få en så omfattande säkerhet som möjligt för pensionsutfästel­

serna, medan det från fiskal synpunkt är ett intresse att tillgångarna inte

värderas för lågt.

Föreningen Auktoriserade revisorer framhåller att problem kan uppkom­

ma i samband med bokslut på grund av att pensionsreserven för arbetsgiva-

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 84 år 1967

ren och för pensionsstiftelsen inte är uträknade på balansdagen. Förening­

en anför.

Den avsättning till pensionsstiftelse, som kan vara nödvändig för att öka

pensionsstiftelsens kapital till nivå med dess pensionsreserv, kan sålunda

inte fastställas förrän någon tid efter balansdagen. Då det synes högeligen

önskvärt att behövliga avsättningar kan komma till stånd per rätt tid­

punkt, vill föreningen uttala sig för att det i lagen eller i propositionen

klarläggs, att den lösning som riksskattenämnden anvisat i avgörandet rap­

porterat i dess meddelande 1956 nr 4: 4 kan tillämpas på pensionsstiftelse­

avsättningar. Överlämnandet av kontanta penningar eller motsvarande resp.

av affärsmässig säkerhet borde sålunda kunna få ske intill tiden för dekla­

rationens avlämnande. Några större betänkligheter ur civilrättslig synpunkt

borde en sådan lösning inte behöva ge upphov till.

Utredningens förslag angående förutsättningarna för skuldföring av pen­

sionsutfästelser — kretsen av rättssubjekt och beskaffenheten av utfästel­

serna — har föranlett kritik från många remissinstanser. En utförlig redo­

visning för remissyttrandena i denna del lämnas i prop. 1967: 83.

Förslaget att avdragsrätt skall föreligga för belopp, varmed posten A v-

satt till pensioner ökat under beskattningsåret, har godtagits av

remissinstanserna. Däremot har bestämmelserna i sista punkten 29 § 2.c.

föranlett erinringar i flera yttranden. I denna punkt föreslås en bestäm­

melse om att arbetsgivare, som nedsatt posten Avsatt till pensioner under

bundet belopp, skall vägras avdrag för motsvarande belopp när posten se­

nare ökas, om inte den tidigare nedsättningen berott på ursäktligt förbiseen­

de. Försäkringsinspektionen framhåller, att bestämmelsen kan få till följd

att en arbetsgivare finner det ekonomiskt fördelaktigt att inte avsätta mera

medel till posten Avsatt till pensioner. Bestämmelsen kan under sådana

förhållanden bli till men för pensionsborgenärerna. Även om en arbetsgi­

vare kan utnyttja posten Avsatt till pensioner i vinstreglerande syfte bör det

allmännas skatteanspråk enligt inspektionens mening vika för pensionsbor-

genärernas intressen. Stadgandet bör därför inte tas upp i KL. Kammarrät­

ten anser det inte invändningsfritt att vägra avdrag vid taxeringen i syfte

att nå effekter utanför beskattningsområdet. En skärpning av straffbestäm­

melsen i tryggandelagen framstår enligt kammarrättens mening såsom en

mera logisk åtgärd. Liknande synpunkter anförs av länsstyrelsen i Värm­

lands län som tillägger att — om bestämmelsen anses nödvändig — riks­

skattenämnden bör äga rätt medge avdrag i vissa fall. Länsstyrel­

sen påpekar att arbetsgivaren kan göra avsättning till pensionsstif­

telse utan inskränkning. Riksskattenämnden anser, att några fiskala intres­

sen inte trätts för nära genom den oriktiga nedsättningen och att åtgärden

i fråga därför inte bör bestraffas genom en skatterättslig påföljd. Även nä­

ringslivets skattedelegation, lantbrukets skattedelegation, Kooperativa för­

bundet och Sveriges redareförening avstyrker bestämmelsen i frå­

ga. Sveriges advokatsamfund motsätter sig en bestämmelse, som

32

Kungi. Maj:ts proposition nr 84 år 1967

stadgandet i och för sig tolkas så att pensionsutfästelse till hustrun inte i

något fall får beaktas. Hovrätten tillägger.

Det får antas att utredningen åsyftat en sådan tolkning, som enligt upp­

gift överensstämmer med skattemyndigheternas tillämpning av nuvarande

regel i punkt 2.a., femte stycket, anvisningarna till 29 § KL. Att i fall som

det anförda beteckna hustrun såsom en person med bestämmande inflytan­

de över företaget måste dock ofta framstå såsom stridande mot normalt

språkbruk. Även om i skattepraxis uttrycket »person med bestämmande

inflytande» ansetts innefatta även ifrågavarande anhöriga oavsett deras

verkliga inflytande i företaget, synes ett klarare uttryckssätt böra efter­

strävas i den nya lagtexten.

Näringslivets skattedelegation tillstyrker, att den bestämning som utred­

ningen föreslagit i 1 § 2 kap. tryggandelagen lagfästs. En civilrättslig regel

beträffande vad som av pensionens belopp får tryggas av realstiftelser synes

enligt delegationen kunna godtas, men den bör ges en något annorlunda av­

fattning, enär en hänvisning till branschens förhållanden inte alltid ger en

nöjaktig ledning för bedömningen. Delegationen anför.

Inom vissa branscher är nämligen spridningen i fråga om företagsstorlek

sådan att något för branschen sedvanligt inte låter sig fixera. De huvuddel­

ägare, om vilka nu är fråga, är oftast företagsledare och lönesättningen för

denna grupp av tjänstemän är inte branschbunden. Helt avgörande är där­

emot arbetsuppgiftens art och det därmed förenade ansvaret, vilket för den

erforderliga bedömningen bättre kan värderas genom en jämförelse med

företag av motsvarande storlek oavsett bransch. Med hänvisning till vad

nu anförts yrkar vi att orden »inom branschen» utgår i 3 st. 1 § 3 kap.

tryggandelagen.

Liknande synpunkter anförs av Familjeföretagens förening och Sveriges

köpmannaförbund.

Kammarrätten anser den föreslagna begränsningsregeln i och för sig

ofrånkomlig men ifrågasätter om den inte i förslaget utformats på sådant

sätt, att den kan föranleda tvister eller förhindra befogad avsättning. Så­

som exempel kan, framhåller kammarrätten, nämnas huvuddelägare, som

i konsolideringssyfte begränsat sin lön i avsikt att i framtiden ta ut högre

pension. Ett annat exempel utgör det fall, att en person, som är huvuddel­

ägare i flera bolag, av olika skäl fördelar kostnaderna på så sätt att han tar

ut lön i ett bolag men pension framdeles i ett annat.

Överståthållarämbetet anser bestämmelsen godtagbar med hänsyn till

föreskriften att—om stiftelsen tryggar pensionsutfästelse till huvuddelägare

— ordföranden skall utses av tillsynsmyndigheten. Ämbetet anser det dock

önskvärt att vissa anvisningar måtte utfärdas genom riksskattenämndens

försorg till ledning för såväl stiftelsestyrelsen som taxeringsmyndigheter.

Liknande synpunkter anförs av försäkringsinspektionen och länsstyrelsen

i Göteborgs och Bohus län. Länsstyrelsen ifrågasätter om inte de pensioner,

som gäller för allmän tjänst, bör få vara vägledande vid avgörandet av

dessa frågor.

33

Näringslivets sknttedelegation och Familjeföretagens förening förordar

möjlighet till skuldföring av kreditförsäkrade pensionsutfästelser — även

sådana till huvuddelägare — utanför allmän pensionsplan. Skattedelegatio-

nen påpekar dock att sådan kreditförsäkring inte förekommer f. n. men

anser att lagen likväl bör skapa utrymme för en sådan kreditförsäkrings­

form.

Riksskattenämnden säger sig dela utredningens uppfattning, att familje-

bolagen med hänsyn till risken för missbruk av avdragsrätten inte i alla av­

seenden kan jämställas med andra bolag och tillägger.

Beträffande gränsdragningen mellan s. k. huvuddelägare och övriga ar­

betstagare i

2

kap.

1

§ tredje stycket i lagen har riksskattenämnden upp­

märksammat, att kretsen huvuddelägare enligt förslaget omfattar färre an­

höriga än enligt gällande skattepraxis. Även om kretsen huvuddelägare en-

gällande skatterätt ej kan anses till alla delar klart avgränsad torde det

inte rada någon tvekan om att syskon för närvarande »diskriminerar»

varandra genom aktieinnehav. Enligt förslaget skall så inte vara förhållan­

det. Riksskattenämnden har vid övervägande av förevarande spörsmål dis­

kuterat huruvida tillräcklig anledning föreligger att ändra gällande rätts­

praxis och om inte i vart fall syskons aktieinnehav bör grunda huvuddel-

ägarskap. Möjligen kan emellertid hävdas, att det mellan syskon ej sällan

föreligger varandra balanserande intressen, och att en viss skillnad sålunda

föreligger jämfört med förhållandet mellan föräldrar och barn, vilka i nor­

malfallet kan antas vara inriktade på att vilja gynna varandra. Riksskatte­

nämnden har därför stannat vid att inte påyrka någon ändring av förslaget

i denna del.

Eftersom risken för missbruk av avdragsrätten för familjebolagens del

i huvudsak har samband med att pension till huvuddelägare kan bestäm­

mas till högre belopp än vad som kan anses skäligt i förhållande till veder-

börandes arbetsinsats säger sig riksskattenämnden även ha diskuterat den

lösningen av problemet, att pension till huvuddelägare enligt

2

kap.

1

§

första stycket c) skulle tillåtas endast intill ett schablonmässigt beräknat

»tak», t. ex. den högsta ITP-pensionen eller ett visst antal basbelopp. En

dylik beloppsmässig begränsning skulle, framhåller nämnden, möjliggöra

att kretsen av varandra »diskriminerande» anhöriga kunde göras relativt

vid. Emellertid skulle eu sådan regel förutsätta kontroll av pensionens be­

lopp och därigenom komplicera lagstiftningen. Riksskattenämnden anser

sig inte kunna förorda en sådan regel.

Kammarrätten anser, att den av utredningen angivna personkretsen bör

utsträckas att avse far- och morföräldrar. I övrigt har kammarrätten inte

något att erinra mot den i förhållande till nuvarande skattepraxis vid med­

givande av avdrag för avsättning till pensionsstiftelse snävare gränsdrag­

ningen beträffande kretsen av personer med presumerat bestämmande in-

llytande. Liknande synpunkter anförs av länsstyrelsen i Stockholms län.

Länsstyrelsen i Östergötlands län anser att även syskon bör inbegripas i

personkretsen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 8k år 1967

3 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 81

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 84 år 1967

Äterföring till beskattning av disponibla pensionsmedel

Utformningen av reglerna för minskning av disponibla pensionsmedel

i 2 kap. 6 § andra och tredje styckena tryggandelagen — vilka regler från

beskattningssynpunkt bör sammanställas med förslaget till ny lydelse av

anvisningarna till 28 § KL — har föranlett erinringar från ett stort antal

remissinstanser.

Bestämmelserna i 2 kap. 6 § pensionsstiftelseutredningens förslag till

tryggandelag har följande lydelse.

Sker avsättning till pensionsstiftelse, skola disponibla pensionsmedel

minskas med ett belopp som motsvarar avsättningens storlek. Lika med

avsättning till pensionsstiftelse anses inköp av pensionsförsäkring.

Vid räkenskapsårets utgång skola disponibla pensionsmedel minskas med

det lägsta av följande två belopp, nämligen de disponibla medlen vid årets

ingång och en tiondel av pensionsreserven vid samma tidpunkt.

Hava disponibla pensionsmedel vid utgången av vart och ett av de tre

närmast föregående räkenskapsåren överstigit en tiondel av pensionsreser­

ven, får vid årets utgång på posten Avsatt till pensioner icke redovisas dis­

ponibla pensionsmedel.

Erinringarna mot förslaget i denna del avser dels bestämmandet av

minskningsbeloppets storlek enligt de alternativa föreskrifterna i andra

stycket dels själva existensen av tredje stycket eller i vart fall styckets ut­

formning.

Vad angår de alternativa reglerna i andra stycket anser kammarrätten

och Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund att tillämpningen skulle

underlättas för taxeringsmyndigheterna om reglerna sammanslogs till en

enda mer lätthanterlig regel. Reglerna är vidare enligt Föreningen Auktori­

serade revisorer behäftade med den bristen att det inte klart framgår att

samtliga disponibla pensionsmedel får avföras. Föreskriften i andra styc­

ket ger i stället intryck av en tvingande regel för bestämmande av minsk-

ningsbelopp medan den i själva verket är en minimiregel.

Näringslivets skattedelegation yrkar, att de alternativa reglerna i andra

stycket ersätts med en enda föreskrift om att minskningen av disponibla

medel skall avse en tiondel av dylika medel vid årets ingång. Delegationen

yrkar vidare, att tredje stycket helt utgår. Till stöd för sin ståndpunkt an­

för delegationen.

Från fiskal synpunkt är självfallet överskotten hos de börsnoterade före­

tagens stiftelser intressantast. Dessa överskott uppgick enligt utredningen

år 1962 till c:a 600 milj. kr. Ett fåtal stickprov, som delegationen gjort bland

de börsnoterade företagen, visar att de tillfrågade företagen kommer att ha

nedbringat sina överskott i slutet av 60-talet framför allt till följd av PRI-

skuldens tillväxt. En något mera utförlig undersökning men ändock av ren

stickprovskaraktär har företagits beträffande vissa medelstora rörelsedri­

vande företag anslutna till FPG/PRI-systemet. Den föreslagna huvudregelns

verkningar för dessa företag synes i många fall bli desamma som för de

36

dareförening, att regeln i tredje stycket, bl. a. av det av kammarrätten åbe­

ropade skälet, kommer att träffa ett mycket stort antal företag bland dem

aktiva medelstora företag, varför antalet dispensansökningar med stöd av

den samtidigt föreslagna dispensregeln i KL sannolikt blir mycket stort.

Kommerskollegium anser, att verkningarna av minskningsreglerna inte

torde helt kunna överblickas framför allt i vad avser avvecklingen av revers­

stiftelserna. Smålands och Blekinge handelskammare framhåller, att det

inom handelskammarens område finns ett ej oväsentligt antal bolag

med reversstiftelser som har avsevärda överskott. Skånes handelskam­

mare, handelskammaren i Gävle, Västernorrlands och Jämtlands läns

handelskammare och Sveriges grossistförbund betonar, att tredje styc­

ket skulle medföra mycket allvarliga konsekvenser för ett betydande

antal företag inom grosshandeln och att ett slopande av regeln saknar bety­

delse från statsfinansiell synpunkt. Lantbrukets skattedelegation samt Fa­

miljeföretagens förening understryker det av kammarrätten anförda skälet

avseende familjebolagen. De sålunda uttalade farhågorna har utmynnat

antingen i yrkanden motsvarande de av näringslivets skattedelegation fram­

förda eller i förslag om förlängning av tidsfristen i tredje stycket till

8

—

10

år.

Skånes handelskammare och handelskammaren i Gävle anser att risk­

marginalen enligt nuvarande regler beträffande inte kreditförsäkrade löften

bör bibehållas.

Enligt Kooperativa förbundet kan de av utredningen föreslagna minsk­

ningsreglerna tillsammantagna medföra en ojämn och ryckig ändring av

medlen under rubriken Avsatt till pensioner. Sannolikt skulle ett jämnare

förlopp erhållas, om tredje stycket slopades. Liknande synpunkter anförs

av Sveriges advokatsamfund, som förordar en uppmjukning av minsknings­

reglerna i syfte att undvika alltför hårda skattekonsekvenser. Samfundet

anser inte dispensregeln i KL tillfyllest. Bestämmelserna i andra stycket

bör enligt samfundet kompletteras med en regel, att minskningen av de

disponibla pensionsmedlen vid räkenskapsårets utgång inte skall behöva

överstiga en femtedel av desamma före minskningen. Den i tredje stycket

av paragrafen föreslagna regeln om överföring till vinstmedel av samtliga

disponibla pensionsmedel bör inte gripa in, med mindre de disponibla med­

len vid utgången av vart och ett av de fyra närmast föregående räkenskaps­

åren överstigit en tiondel av pensionsreserven. Med de sålunda förordade

ändringarna skapas — betonar samfundet — större möjligheter att åstad­

komma en jämnare vinstfördelning mellan åren även i sådana fall då pen­

sionsskulden kommer att ett år hastigt nedbringas till följd av att en eller

flera arbetstagare med stor intjänt pension avlider i förtid.

Mot minskningsreglerna i andra och tredje styckena framställs slutligen

bestämda erinringar av lantbrukets skattedelegation under hänvisning till

att reglernas innebörd är att pensionsskulden, som normalt jämställs med

Kungl. Maj:ts proposition nr 8i år 1967

38

stadgande täcker enligt länsstyrelsens mening även det fall, att en företa­

gare har flera olika rörelser men avsättning för pensionering skett endast i

någon eller några av dessa.

Den föreslagna bestämmelsen att beskattade medel som upplöses på

posten Avsatt till pensioner inte räknas som intäkt har föranlett erinringar i

några yttranden.

Enligt kammarrätten torde uttrycket beskattade medel avse, att medlen

beskattats hos arbetsgivaren. Är antagandet riktigt, blir — menar kam­

marrätten — bl. a. sådan gottgörelse ej skattepliktig som härrör ur till­

gångar hos stiftelsen, vilka förvärvats från annan än arbetsgivaren, t. ex. av­

kastning på kapital eller fastighet. Denna avkastning kan i vissa fall ha

beskattats hos stiftelsen, i andra fall inte. Mer klargörande bestämmelser än

de föreslagna finner kammarrätten erforderliga. Även länsstyrelsen i Älvs-

borgs län och Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund riktar kritik

mot uttrycket. Enligt riksskattenämnden bör orden »beskattade medel» för

klarhetens skull utbytas mot »medel, för vilka avdrag icke fått göras vid

avsättning till stiftelsen». Av lagtexten bör enligt nämnden även framgå att

föreskriften avser endast en undantagssituation. Den föreslagna utformning­

en kan ge läsaren intryck av att det är fråga om en normal företeelse. Mot­

svarande gäller enligt nämnden förslaget beträffande anvisningarna till 28 §

punkt 5 tredje stycket. Innebörden av förslaget blir, hävdar Skånes handels­

kammare, i praktiken att arbetsgivaren blir skyldig att avtappa medel oak­

tat sådan skyldighet eljest ej föreligger.

Upphörande och överlåtelse av rörelse

Förslaget att arbetsgivare, som upphör med sin rörelse, skall ta upp sina

disponibla pensionsmedel i ett sammanhang såsom intäkt finner Sveriges

köpmannaförbund vara alltför strängt. Efter dispens bör medlen enligt för­

bundet kunna få tas upp till beskattning under flera år, varjämte möjlighet

hör beredas enskild rörelseidkare att komma i åtnjutande av skatteberäk­

ning för ackumulerad inkomst.

Förslaget att — vid överlåtelse av rörelse eller rörelsegren — företrädaren

inte skall få avdrag för det vederlag han lämnar efterträdaren mot det att

denne övertar ansvaret för pensionsskulden har föranlett erinringar i många

yttranden.

Flertalet remissinstanser, som berört spörsmålet, bl. a. länsstyrelserna i

Stockholms, Värmlands och Norrbottens län, Föreningen Auktoriserade re­

visorer, SHIO, lantbrukets skattedelegation och Kooperativa förbundet, för­

ordar bestämt, att relationen mellan företrädaren och efterträdaren bedöms

på motsatt sätt mot vad utredningen gjort. Genomgående åberopas härvid,

att vederlaget är att anse som driftkostnad för företrädaren. Länsstyrelsen

Kungl. Maj:ts proposition nr

84

år 1967

pensionslöften som överförs i den mån avdrag härför tidigare åtnjutits. I

denna del avser styrelsen sålunda icke att föreslå någon ändring i utred­

ningens förslag. Företrädaren bör emellertid berättigas till avdrag för ut­

betalning eller annan ersättning som lämnas till efterträdaren för det över­

tagna ansvaret. Efterträdaren bör vara skattskyldig för mottagen ersättning

samtidigt som han på sätt utredningen föreslagit berättigas till avdrag för

den skuldföring eller avsättning, som vidtas i anledning av de övertagna

pensionslöftena. Måhända bör lämpligen av tillsynsmyndighet föreskrivas

skyldighet för efterträdaren att verkställa ifrågavarande skuldformg eller

avsättning till pensionsstiftelse.

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 84- år 1967

Avsättning till personalstiftelse

Det föreslagna villkoret för avdragsgillhet i fråga om avsättning till per­

sonalstiftelse, nämligen att medlen kan beräknas komma till användning

under de närmaste åren, har föranlett olika bedömning från de remiss­

instanser som yttrat sig häröver.

Villkoret bör utgå enligt riksskattenämnden, som befarar att detsamma

kommer att vålla taxeringsmyndigheterna stora svårigheter. Med hänsyn

till personalstiftelsens självständiga ställning med en av tillsynsmyndighe­

ten tillsatt ordförande får det antas, att stiftelsen kommer att tillse att av­

satta medel förbrukas inom rimlig tid. Mot föreskriften kan, framhåller

nämnden, även invändas att den innehåller en obestämd tidsangivning och

att bestämmelsen kan föranleda processer. Det torde därför vara tillräckligt

med en bestämmelse på skattesidan om att arbetsgivaren åtnjuter avdrag

för medel som avsatts till personalstiftelse. I detta yttrande instämmer

Skånes handelskammare, som föreslår att avdragsrätten utformas så att

avdragsrätt föreligger, då utgiften vid direkt utbetalning från arbetsgivaren

skulle varit avdragsgill i hans rörelse. Även Kooperativa förbundet finner

villkoret alltför vagt och »obekvämt formulerat» samt påpekar att tvister

kan uppstå inte blott vid avsättningstillfället utan även senare vid en ev.

ifrågasatt eftertaxering.

Risken för missbruk av avdragsrätten har å andra sidan av några remiss­

instanser ansetts inte vara undanröjd. Länsstyrelsen i Värmlands län på­

pekar sålunda, att befogenheten av större avsättningar enligt förslaget skall

styrkas genom en plan, som utvisar i vilken takt medlen skall förbrukas.

En sådan plan utgör dock, såvitt länsstyrelsen kan finna, ingen garanti för

att ändamålet förverkligas, och eftertaxering är knappast möjlig. Länssty­

relsen i Västernorrlands län åberopar såsom exempel det fall, att avdrag-

yrkas för ett mera betydande belopp, varvid som ändamål anges inköp av

semesterhem. Som grund för vägran att godta avdraget kan då, framhåller

länsstyrelsen, inte åberopas den omständigheten, att arbetsgivaren under

de närmast föregående åren underlåtit att gottgöra sig för mera allmänt

förekommande personalvård. Med hänsyn därtill hade varit önskväit med

en avtappningsregel, enligt vilken återföring till beskattning skall ske av

42

Länsstyrelsen i Östergötlands län anser, att vissa möjligheter fortfaran­

de kvarstår att gynna huvudaktieägares eller andra ägares intressen genom

avsättning till personalstiftelse, och anför.

Länsstyrelsen tänker härvidlag på sådana situationer i förvärvskällorna

rörelse, jordbruk eller annan fastighet, där släktintressen bland såväl ägare

som arbetstagare kan tänkas helt dominera. Det förefaller därvid föga

tillfredsställande, därest personalstiftelses inköp av semesterhem skulle

medföra skatteavdrag. Såsom direkt stötande torde en sådan situation

framstå, där ifrågavarande släktmedlemmar till personalstiftelsen överlåtit

sina egna av dem före överlåtelsen nyttjade semesterbostäder.

Mot förslaget att jämställa personalstiftelse med pensionsstiftelse i fråga

om skattskyldighet anmäler kammarrätten en viss tveksamhet

under hänvisning till personalstiftelsernas art. De praktiska skälen är

dock, framhåller kammarrätten, så starka att principiella betänkligheter

måhända bör vika. Även länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län finner

förslaget tveksamt. Det kan enligt länsstyrelsen ifrågasättas, om skatte­

befrielse bör avse andra stiftelser än sådana som har till ändamål att läm­

na ersättning vid sjukdom och olycksfall.

Beträffande det föreslagna stadgandet i punkt

8

av anvisningarna till

53 § KL framhåller Skånes handelskammare att som ytterligare villkor

för skatteplikt bör gälla att stiftelsens passivitet inte framstår såsom en

naturlig följd av stiftelsens ändamål. Stiftelsen kan ha till ändamål att

bereda skydd vid sjukdom och arbetslöshet, och det förhållandet att någon

arbetstagare inte drabbas av sådan händelse bör inte leda till skatteplikt,

framhåller handelskammaren, som anser att anvisningspunkten bör utfor­

mas så att samordningen med 3 kap. 5 § förslaget till tryggandelag fram­

går klarare.

Överståthållarämbetet anser, att i anvisningarna till 53 § bör anges, att med

pensionsstiftelse avses endast sådan stiftelse, som har till uteslutande ända­

mål att främja pensionering av arbetstagare eller deras efterlevande.

Kontrollen

Kammarrätten framhåller, att det förhållandet att taxeringsmyndighe­

terna åläggs att tolka och tillämpa civilrättsliga lagar med delvis inveck­

lade bestämmelser givetvis kommer att tynga och försvåra taxeringsar-

betet. Tillsynsmyndigheterna kan också antas bli avsevärt belastade genom

de utökade uppgifterna och kanske inte minst genom hänvändelser och

förfrågningar från taxeringsorganen. Å andra sidan kommer, framhåller

kammarrätten, arbetet för de senare att underlättas i flera hänseenden om

förslaget genomförs. Så t. ex. försvinner den besvärande skillnaden mellan

civilrättslig och skatterättslig pensionsreserv. Kammarrätten tillägger.

Kammarrätten har med det sagda uttalat farhågor för att ett genomfö­

Kungl. Maj:ts proposition nr 8k år 1967

44

Kungl. Maj. ts proposition nr

S4

år 1967

dighet att minska disponibla medel). Enligt riksskattenämnden skulle detta

syfte uppnås om punkterna a)—d) 2 kap. 7 § förslaget till tryggandelag er­

sattes med följande föreskrifter.

1. Arbetsgivarens totala pensionsskuld — med bortseende från den skuld

som är täckt genom pensionsförsäkring — fördelad på skuld för planlöf­

ten och övrig del.

2. Arbetsgivarens pensionsreserv, dvs. vad som får täckas genom konto­

avsättning.

3. Stiftelsens pensionsreserv och vad av arbetsgivarens totala pensions­

skuld som har täckning i pensionsstiftelsen.

4. Förmögenhet i pensionsstiftelse och Adlken grupp av personer, som

omfattas av stiftelsens ändamål.

Föreningen Auktoriserade revisorer finner de föreslagna föreskrifterna

olämpliga och opraktiskt utformade och anför.

Den upplysning, som bör krävas, är uppgift om förekommande över-

eller underskott dels i posten »Avsatt till pensioner» dels i pensionsstif­

telser, allt i förhållande till resp. pensionsreserver. Reglerna bör utformas

endast med sikte på detta. Därmed bortfaller sådana för bedömandet av

företaget helt ovidkommande uppgifter som »förmögenhet hos pensions­

stiftelse» och »vilken grupp av personer som omfattas av stiftelsens ända­

mål» samt pensionsreservens fördelning på allmän pensionsplan och

övriga pensionslöften. Beträffande särskilt uppgiften om pensionsreserv

enligt allmän pensionsplan bör framhållas, att denna uppgift inte kan

tjäna något syfte att underlätta kontroll från t. ex. PRI:s sida, eftersom

uppgiften skulle gälla pensionsreserven och inte vad som faktiskt av­

satts under »Avsatt till pensioner». Föreningen anser det nödvändigt att

andra stycket helt omarbetas. För praktiskt bruk är det i nuvarande ut­

formning genom sin otymplighet helt olämpligt.

I uppfattningen att de föreslagna föreskrifterna är alltför detaljerade

och föranleder alltför omfattande uppgiftsskyldighet instämmer Sveriges

köpmannaförbund och lantbrukets skattedelegation. Köpmannaförbundet

anser, att det med tanke på mindre och medelstora företag är orealistiskt

att tillämpa föreskrifterna om redovisning med uppdelning på olika pos­

ter. I stor utsträckning saknas kompetent arbetskraft och hjälp utifrån

kan enligt förbundets åsikt säkert inte påräknas i större omfattning, även

om organisationerna förvisso kommer att göra allt vad som är möjligt för

att tillhandahålla sådan hjälp. Det bör enligt förbundets mening räcka med

en uppgift om pensionsförpliktelsernas omfattning utan uppdelning, i allt

fall om förpliktelserna understiger 500 000 kr. i nuvarande penningvärde.

Även lantbrukets skattedelegation finner det vara tillfyllest med uppgift

om den totala pensionsreserven, vilken uppgift dock bör avse även hur stor

del därav som tryggas av pensionsstiftelse.

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 84 år 1967

löpande pensioneringskostnader. Det framstod, konstaterade jag, snarare

som naturligt att ett företag, som har medel avsatta för ett visst ändamål, i

första hand tar dessa medel i anspråk för sina kostnader för ändamålet i

fråga. Avtappningsreglerna utformades på så sätt att arbetsgivare, som har

överskott i pensionsstiftelse, vägras avdrag vid taxeringen för avgift till

ATP om han inte tar ut gottgörelse från stiftelsen för denna avgift. Stif­

telseförmögenheten behöver dock inte genom sådan gottgörelse bringas att

underskrida ett belopp motsvarande

120

% av stiftelsens civilrättsliga pen-

sionsreserv. Gottgörelse från pensionsstiftelse utgör skattepliktig intäkt för

arbetsgivaren.

Till grund för 1961 års lagstiftning låg ett av pensionsstiftelseutredningen

avgivet betänkande »Pensionsstiftelser I» (SOU 1961: 14) med förslag till

ändringar på såväl civilrättens som skatterättens område. Pensionsstiftelse­

utredningen har nu avgivit sill slutbetänkande »Pensionsstiftelser II» (SOU

1965: 41). Betänkandet innehåller förslag till civilrättslig och skatterättslig

lagstiftning och syftar till en mera slutgiltig reglering av frågan om tryg­

gande av pensionsutfästelser. Förslag till civilrättslig lagstiftning grundad på

detta betänkande har framlagts i prop. 1967: 83.

De förslag pensionsstiftelseutredningen framlägger i sitt senaste betän­

kande syftar bl. a. till att åstadkomma överensstämmelse mellan civilrättens

och skatterättens regler både när det gäller avsättning för tryggande av pen­

sionsutfästelse och när det gäller återföring av för stor avsättning. Det har

från remissinstansernas sida allmänt framhållits att en sådan överensstäm­

melse i reglerna är synnerligen önskvärd. Såsom framgår av prop. 1967:83

har man vid utformningen av den civilrättsliga lagstiftningen eftersträvat

att få bestämmelser som kan tillämpas även inom skatterätten. Förslaget till

civilrättslig lagstiftning skiljer sig dock från utredningens förslag i några

viktiga hänseenden. Sålunda får alla arbetsgivare, således även enskilda

företagare, rätt att trygga pensionsutfästelser genom att avsätta i räkenska­

perna under rubriken Avsatt till pensioner. Vidare får avsättning under

nämnda rubrik och till pensionsstiftelse göras för att trygga alla oantast­

bara pensionsutfästelser och även sådana antastbara utfästelser som läm­

nats före den 1 januari 1967. För andra skattskyldiga än aktiebolag m. fl.

juridiska personer är dock rätten att avsätta under rubriken Avsatt till

pensioner begränsad till utfästelser enligt allmän pensionsplan. Vidare kvar­

står begränsningarna i fråga om pensionsutfästelser till huvuddelägare i

familjebolag. Som jag i det följande närmare skall utveckla anser jag att

de regler, som föreslagits i den civilrättsliga lagstiftningen i fråga om av­

sättning för tryggande av pensionsutfästelse, i huvudsak kan anses uppfylla

de krav, som bör uppställas när det gäller avdrag vid inkomsttaxeringen.

Några regler om återföring av för stora avsättningar har inte ansetts böra

tas in i den civilrättsliga lagstiftningen. Sådana regler är betingade enbart

48

sådana utfästelser får medföra avdragsrätt i fortsättningen. Jag vill i detta

sammanhang framhålla att avdragsrätt för pensionsskuld, som hänför sig

till pension som börjat utgå, föreligger endast om pensionen utgår på grund

av utfästelse. Detta överensstämmer med gällande skatterätt. Såsom pen­

sionsstiftelseutredningen framhållit i sitt betänkande är det dock inte nöd­

vändigt, att löftet är uttryckligt och klätt i skriftlig form. Avdrag skall

medges vid taxeringen om ett pensionslöfte får anses vara för handen

enligt civilrättsliga regler. Den omständigheten, att en,pension börjat utgå,

bör i allmänhet godtas som bevis härför, om det inte finns skäl att anta

att arbetsgivaren önskat ha fria händer att bestämma pensionens belopp

år efter år med hänsyn till rörelsens resultat. Till frågan i vad mån hän­

syn skall tas till utfästelser om tillägg till antastbara pensionslöften skall

jag återkomma i det följande vid behandlingen av förslaget till övergångs­

bestämmelser. Det bör framhållas att rätten till avdrag för avsättning på

kontot Avsatt till pensioner innefattar även vad arbetsgivaren kan ha ut-

fäst sig att redovisa som tillägg till utgående pension.

Enligt förslaget till lag om tryggande av pensionsutfästelse m. m. får

även annan arbetsgivare än aktiebolag, ömsesidigt försäkringsbolag, ekono­

misk förening eller sparbank trygga utfästelse om pension genom avsätt­

ning på ett konto i räkenskaperna Avsatt till pensioner. Det får dock i

sådant fall avse endast skuld som han enligt allmän pensionsplan åtagit sig

att redovisa under rubriken i fråga. Med hänsyn till de krav som ställs på

en arbetsgivare när det gäller utfästelser enligt allmän pensionsplan och

med hänsyn till att sådana utfästelser är kreditförsäkrade anser jag mig

kunna godta att avdragsrätt medges för sådan pensionsskuld som enligt för­

slaget till tryggandelag får redovisas under rubriken Avsatt till pensioner

även om arbetsgivaren är ett handelsbolag eller en fysisk person. Hittills

torde emellertid ytterst få arbetsgivare, som inte är aktiebolag, ömsesidigt

försäkringsbolag, ekonomisk förening eller sparbank, ha lämnat utfästelser

enligt allmän pensionsplan som ej är tryggade genom pensionsförsäkring.

Rätten till avdrag för avsättning för att trygga pensionsutfästelse enligt

allmän pensionsplan bör gälla även utfästelse till sådan arbetstagare, som

är huvuddelägare i aktiebolag eller förening. Även detta innebär en avvi­

kelse från gällande skatteregler. F. n. medges inte avdrag för avsättning till

pensionsstiftelse för att trygga pensionsutfästelse till huvuddelägare i fa-

miljebolag. När det gäller pensionsutfästelse som ingår i allmän pensions­

plan bar man emellertid garanti för att pension verkligen kommer att utgå

och att utfästelsen inte är gjord enbart för att få lättnad i beskattningen.

Jag anser mig i likhet med bl. a. riksskattenämnden i princip kunna godta

den definition av begreppet huvuddelägare, dvs. arbetstagare med bestäm­

mande inflytande i aktiebolag eller förening, som getts i förslaget till tryg­

gandelag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 84 år 1967

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 84 år 1967

framgår av stiftelsens stadgar, avtal mellan arbetsgivare och dem som om­

fattas av stiftelsens ändamål eller andra omständigheter. Bortsett från att

avsättning till stiftelse — liksom reservering på posten Avsatt till pensioner

när det gäller aktiebolag m. fl. juridiska personer — kan ske även för att

trygga utfästelser om antastbar pensionsrätt som lämnats under något av

åren 1963—1966, är den pensionsskuld, som enligt förslaget till tryggande-

lag' får tryggas genom avsättning till stiftelse inte större än det »tak» som

enligt KL f. n. gäller för avdragsgill avsättning till pensionsstiftelse. På en

väsentlig punkt föreligger dock en skillnad.

Enligt förslaget till tryggandelag får avsättning till pensionsstiftelse ske

även för att trygga utfästelse till huvuddelägare i familjebolag. Den utfästa

pensionen får dock inte överstiga vad som kan anses sedvanligt för arbets­

tagare med motsvarande uppgifter. Såsom några remissinstanser påpekat

kan en sådan bestämmelse te sig betänklig från taxeringssynpunkt. Det är i

regel vanskligt att avgöra vad som i det enskilda fallet kan anses vara skälig

pension. Emellertid skall enligt förslaget till tryggandelag avsättning till

stiftelse i fortsättningen alltid ske i form av kontanter och likvärdiga till­

gångar och återlån till arbetsgivaren får inte ske med mindre betryggande

säkerhet lämnas. Därjämte skall länsstyrelsen utse ordföranden i stiftelsens

styrelse, när stiftelsen har till ändamål att trygga utfästelse om pension även

till arbetstagare, som har ett bestämmande inflytande över bolaget eller

föreningen, eller efterlevande till sådan arbetstagare. Under sådana förhål­

landen anser jag mig kunna godta att avdrag medges vid taxeringen för av­

sättning till pensionsstiftelse enligt de regler som föreslås i tryggandelagen.

Förslaget till tryggandelag innehåller bestämmelser även beträffande per­

sonalstiftelser. Den ändamålsbestämning som i tryggandelagen ges för per­

sonalstiftelser och de regler som gäller i fråga om avsättning anser jag kun­

na godtas även från taxeringssynpunkt. Detta gäller även förslaget till över­

gångsbestämmelser till tryggandelagen. Vad där föreslås angående pen­

sionsstiftelser och personalstiftelser inger inte några betänkligheter från

skattemässiga synpunkter.

På grundval av vad jag nu anfört har inom finansdepartementet upprät­

tats förslag till ändringar i kommunalskattelagen, förordningen om statlig

inkomstskatt och taxeringsförordningen. Jag övergår nu till att behandla de

olika bestämmelserna i dessa förslag.

19 § KL

Gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare erhåller från pen­

sions- eller personalstiftelse skall givetvis liksom f. n. utgöra skattepliktig

intäkt för arbetsgivaren. Detta föreskrivs i 28 § 1 mom. och i anvisningarna

till 21 och 24 §§. I princip skall gottgörelsen tas upp som skattepliktig in­

52

de fall då en pensionsstiftelse, som tillhör fysisk person eller handelsbolag,

har en fordran på arbetsgivaren som uppkommit före år 1955 och för vilken

säkerhet inte är ställd. De medel som finns i pensionsstiftelserna kommer

destinatärerna till godo. De kan inte återgå till arbetsgivaren annat än i form

av gottgörelse för pensionskostnader som arbetsgivaren haft. De kan heller

inte utlånas till arbetsgivaren utan betryggande säkerhet. Under sådana för­

hållanden anser jag att man i fortsättningen inte behöver föreskriva avtapp-

ningsregler såvitt gäller medel som avsatts till pensionsstiftelse.

Annorlunda förhåller det sig däremot med de medel som reserveras på

posten Avsatt till pensioner. Om en sådan avsättning blivit för stor i för­

hållande till de utfästelser den skall trygga, skall givetvis avsättningen till

denna del återföras till beskattning. Detta är en regel som gäller alla reserve-

ringar av obeskattade medel.

Pensionsstiftelseutredningen har i sitt förslag benämnt den del av av­

sättningen, som inte behövs för att täcka pensionsutfästelserna, för dispo­

nibla pensionsmedel. Det synes lämpligt att använda denna benämning för

medel som i princip bör återföras till beskattning. Enligt pensionsstiftelse­

utredningens förslag till avtappningsregler skall disponibla vinstmedel

minskas med belopp som svarar mot vad som under året avsatts till pen­

sionsstiftelse och vad som använts för inköp av pensionsförsäkring mot en-

gångspremie. Förslaget i denna del har godtagits av remissinstanserna. Där­

emot har utredningens förslag till bestämning av det belopp, varmed dispo­

nibla pensionsmedel därutöver skall minskas under räkenskapsåret, föran­

lett erinringar i flera yttranden. Man har ansett att en återföring till be­

skattning av de disponibla vinstmedlen i den takt utredningen föreslagit

skulle leda till likviditetssvårigheter främst för vissa mindre och medelstora

företag.

Av den tidigare lämnade redogörelsen för utredningens förslag och för

remissyttrandena framgår hur de av utredningen föreslagna avtappnings-

reglerna konstruerats. Dessa regler upptogs i utredningens förslag till civil­

rättslig lagstiftning men de kompletterades med en regel i KL av innebörd

att riksskattenämnden ägde medge att det återförda beloppet fick fördelas

till beskattning på högst sex år.

Det är i och för sig önskvärt att avtappningsreglerna om möjligt utformas

så att de inte leder till likviditetssvårigheter för företagen och att någon

dispensregel inte är nödvändig. Detta kan man nå genom att utforma av-

tappningsregeln på det sätt som föreslagits av bl. a. näringslivets skattedele-

gation, nämligen att avtappning sker med en tiondel av disponibla pensions­

medel vid beskattningsårets ingång. Därjämte skall minskning ske med be­

lopp som svarar mot vad som under året avsatts till pensionsstiftelse och

vad som må ha erlagts i engångspremie för pensionsförsäkring. Avtapp­

ning kan givetvis inte ske med större belopp än som svarar mot disponibla

medel vid beskattningsårets utgång. Även om jag är medveten om att det i

Kungl. Maj:ts proposition nr 84 år 1967

54

Kungl. Maj.ts proposition nr år 1967

att göra reglerna om ackumulerad inkomst tillämpliga. Om åteiföiing av

disponibla pensionsmedel blir aktuell i ett familjebolag — det torde \aia

detta fallet förbundet närmast har i åtanke — beror förekomsten av sådana

medel i regel på att bolaget lämnat utfästelse om pension till huvuddeläga­

re och att avtappning enligt nu gällande regler därigenom förhindrats. Bola­

get kan emellertid undgå beskattningen genom att fullfölja pensionsutfäs­

telsen och inköpa en pensionsförsäkring mot engångspremie. Det finns där­

för inte någon anledning att införa sådana fördelningsregler som förbundet

föreslagit.

I sista stycket av 28 § 1 mom. har föreskrivits att — om arbetsgivaren un­

der rubriken Avsatt till pensioner redovisar medel för vilka han inte fått

avdrag vid taxeringen — dessa medel inte tas upp som skattepliktig intäkt.

Finns sådana medel, för vilka avdrag inte medgetts vid taxeringen, skall

dessa medel i första hand anses ha tagits i anspråk då posten A\satt till

pensioner minskas eller då den föreslagna avtappningsregeln i 28 g 1 mom.

sjunde stycket blir tillämplig.

29 § 4 mom. KL

Den avtappningsregel som f. n. finns i 29 § 4 mom. utgår och ersätts av

avtappningsregeln i det föreslagna nya sjunde stycket i 28 § 1 mom. Sist­

nämnda regel gäller endast medel som redovisas under rubriken Avsatt till

pensioner. Då pensionsstiftelserna enligt förslaget i fortsättningen endast

skall ha reala tillgångar finns, som redan framhållits, inte behov av särskil­

da avtappningsregler i fråga om stiftelserna.

53 § 1 mom. KL

Pensionsstiftelseutredningen har föreslagit att alla personalstittelser i

fortsättningen skall åtnjuta samma privilegierade ställning i beskattnings­

hänseende som f. n. tillkommer pensionsstiftelser och bundna personal­

stiftelser för arbetslöshetsunderstöd, sjulthjälp eller hjälp vid olycksfall.

Sådana stiftelser är skattskyldiga till kommunal inkomstskatt endast för

inkomst av fastighet. De är frikallade från skattskyldighet till statlig in­

komstskatt och förmögenhetsskatt. Övriga personalstiftelser är oinskränkt

skattskyldiga för inkomst och förmögenhet. Den statliga inkomstskatten

beräknas efter 15 %.

De personalstiftelser som har till uteslutande uppgift att lämna understöd

vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall bör liksom hittills vara begränsat

skattskyldiga. Däremot kan jag inte finna anledning att föreslå en lindring

i beskattningen för övriga personalstiftelser. Samma förman skulle da san­

nolikt komma att krävas av andra stiftelser och sammanslutningar med

likvärdigt ändamål.

56

måste en beräkning göras av högsta tillåtna avsättning. Med hänsyn till de

krav som i fortsättningen gäller för avsättning till pensionsstiftelser, näm­

ligen att avsättningen sker i form av kontanter och likvärdiga tillgångar och

att betryggande säkerhet måste lämnas vid återlån, torde benägenheten att

göra för stora avsättningar till sådana stiftelser bli mindre. Däremot är det

sannolikt

att möjligheten att avsätta till kontot Avsatt till pensioner kom­

mer att utnyttjas fullt ut. Det åligger den skattskyldige att förete utredning

om förutsättning för avdrag. Om tillfredsställande utredning inte lämnas

skall avdrag givetvis vägras.

Pensionsstiftelseutredningens förslag att avdrag skall vägras för ökning

av posten Avsatt till pensioner, när denna post tidigare minskats i strid

med tryggandclagens regler, anser jag mig av skäl som anförts i remiss­

yttrandena inte kunna tillstyrka.

Med anledning av vad Föreningen Auktoriserade revisorer anfört angåen­

de tidpunkten när medlen senast skall ha tillförts en stiftelse för att avdrag

skall medges för visst beskattningsår, får jag uttala, att jag delar den upp­

fattning riksskattenämnden gett uttryck för i det meddelande som åbero­

pas av föreningen (1956: 4: 4).

Vid beräkning av avdragsgill avsättning kan fråga även uppkomma om

värdering av pensionsstiftelses tillgångar. Denna fråga har berörts i prop.

1967: 83 och jag hänvisar därför till vad där anförts. Värderingen måste gi­

vetvis ske efter samma principer vid tillämpningen av den civilrättsliga och

den skatterättsliga lagstiftningen.

Det bör understrykas att avdrag för avsättning för tryggande av pensions­

utfästelse i fortsättningen kan erhållas endast genom avsättning, i räken­

skaperna under rubriken Avsatt till pensioner i den mån detta är medgivet

enligt tryggandelagens bestämmelser och genom avsättning till sådan pen­

sionsstiftelse som avses i nämnda lag.

Anvisningarna till 53 § KL

Bestämmelserna i punkt 8 av anvisningarna till 53 § KL har utformats i

huvudsaklig överensstämmelse med pensionsstiftelseutredningens förslag

och torde inte kräva någon ytterligare kommentar.

Övergångsbestämmelserna till ändringarna i KL

Enligt punkt 2 av övergångsbestämmelserna till 1961 års lagstiftning får

vid beräkning av avdragsgill avsättning till pensionsstiftelse hänsyn tas till

utfästelse om rätt till antastbar pension, om utfästelsen lämnats före den 1

januari 1963. Även utfästa tillägg till sådan pension får beaktas, om tilläg­

gen är betingade av levnadskostnadernas ökning. Enligt nu föreslagen lag­

stiftning får hänsyn tas till utfästelse om antastbar pensionsrätt, om utfäs­

Kungl. Maj:ts proposition nr 84 år 1967

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 8b år 1967

Bilaga

Pensionsstiftelseutredningens förslag

till

lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, dels att 19 §, 28 § 1 mom., 29 § 4 mom., 41 § och

53 § 1 mom. d) ävensom punkt 3 av anvisningarna till 21 §, punkt 1 av an­

visningarna till 22 §, punkt 2 av anvisningarna till 29 § samt punkt 8 av an­

visningarna till 53 § kommunalskattelagen den 28 september 1928 skola er­

hålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, dels att i samma lag1 skall till

anvisningarna till 24 § fogas en ny punkt, betecknad punkt 8, till anvisning­

arna till 25 § en ny punkt, betecknad punkt 6, och till anvisningarna till 28 §

en ny punkt, betecknad punkt 5, av nedan angiven lydelse och dels att punkt

6 av anvisningarna till 53 § samma lag skall upphöra att gälla.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

19 §.

Till skattepliktig------------ — — — räknas icke:

vad som —---------------------- likartad form;

gottgörelse till arbetsgivare fi-ån

pensions- eller personalstiftelse ur

beskattade medel vid första tillfälle

sådana medel finnas tillgängliga.

(Se vidare anvisningarna.)

(Se vidare anvisningarna.)

28 §.

1 m o in. Till intäkt — ------------ - — — honom tillgodo.

Räntor samt ---------------- - — — tillhört rörelsen.

Royalty och------------------------- annan fastighet.

Ersättning, som — — —■ — ------- i

Belopp, som idkare av rörelse upp­

burit ur pensions- eller annan perso­

nalstiftelse såsom gottgörelse för ut­

gift, räknas som intäkt av rörelse.

Vad nu sagts skall dock icke gälla i

den mån utgiften föranlett att av­

drag vid tidigare års taxering ej fått

göras för avgifter, som avses i 29 § b

inom. sista ledet, eller gottgörelsen

skett av medel, för vilka avdrag ej

fått göras vid avsättningen till stif-

rörelse.

Gottgörelse, som arbetsgivare upp­

burit från pensions- eller personal­

stiftelse, räknas såsom intäkt av rö­

relse, om avsättning till stiftelsen

skett enligt 29 §.

Redovisar arbetsgivare enligt 2

kap. lagen om tryggande av pen­

sionslöften i sin balansräkning eu

post Avsatt till pensioner, som är

mindre än denna post vid utgången

av föregående räkenskapsår, räknas

1 Senaste lydelse av 19 § se SFS 1964:70, av 28 § 1 mom. och 29 § 4 mom. se SFS 1961:586,

av 41 § se SFS 1951:790, av 53 § 1 mom. se SFS 1963:303, av punkt 3 av anvisningarna till 21 §

se SFS 1954:45, av punkt 1 av anvisningarna till 22 § och av punkt 2 av anvisningarna till 29 §

se SFS 1961:586 samt av punkt 8 av anvisningarna till 53 § se SFS 1951:689.

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 84 år 1967

(Nuvarande lydelse)

nesfond, så ock allmänna undervis­

ningsverk, sådana sammanslutning­

ar av studerande vid rikets universi­

tet och högskolor i vilka de stude­

rande enligt gällande stadgar äro

skyldiga att vara medlemmar, sjö­

manshus, svenska skeppshypoteks-

kassan, norrlandsfonden, malmfon­

den för forsknings- och utvecklings­

arbete, järnkontoret, så länge konto­

rets vinstmedel användas till allmänt

nyttiga ändamål och kontoret icke

lämnar utdelning åt sina delägare,

aktiebolaget tipstjänst, svenska pen­

ninglotteriet aktiebolag, allmänna

pensionsfonden, allmänna sjukför­

säkringsfonden, pensionsstiftelser,

allmänna försäkringskassor, under­

stödsföreningar, som icke bedriva

till livförsäkring hänförlig verksam­

het jämlikt lagen om aktiebolags

pensions- och andra personalstiftel­

ser bildade stiftelser för arbetslös­

hetsunderstöd, sjukhjälp eller hjälp

vid olycksfall, sådana ömsesidiga

försäkringsbolag för försäkring av

egendom, å vilka lagen om försäk­

ringsrörelse icke äger tillämpning el­

ler vilkas verksamhetsområden fal­

la utanför Stockholm och omfatta

allenast visst län eller del av län,

ävensom sådana ömsesidiga försäk­

ringsbolag, som avses i lagen om yr­

kesskadeförsäkring :

för inkomst av fastighet;

e) kyrkor, andra---------— ■— ------- -

Riksskattenämnden må, ----------- —

nesfond, så ock allmänna undervis­

ningsverk, sådana sammanslutning­

ar av studerande vid rikets universi­

tet och högskolor i vilka de stude­

rande enligt gällande stadgar äro

skyldiga att vara medlemmar, sjö­

manshus, svenska skeppshypoteks-

kassan, norrlandsfonden, malmfon­

den för forsknings- och utvecklings­

arbete, järnkontoret, så länge konto­

rets vinstmedel användas till allmänt

nyttiga ändamål och kontoret icke

lämnar utdelning åt sina delägare,

aktiebolaget tipstjänst, svenska pen­

ninglotteriet aktiebolag, allmänna

pensionsfonden, allmänna sjukför­

säkringsfonden, pensionsstiftelser,

allmänna försäkringskassor, under­

stödsföreningar, som icke bedriva

till livförsäkring hänförlig verksam­

het, personalstiftelser, sådana ömse­

sidiga försäkringsbolag för försäk­

ring av egendom, å vilka lagen om

försäkringsrörelse icke äger tillämp­

ning eller vilkas verksamhetsområ­

den falla utanför Stockholm och om­

fatta allenast visst län eller del av

län, ävensom sådana ömsesidiga för­

säkringsbolag, som avses i lagen om

yrkesskadeförsäkring:

(Föreslagen lydelse)

för inkomst av fastighet;

eller rörelse.

-— —- icke föras.

Anvisningar

till 21 §.

3. Såsom intäkt------------------------- stadgandena i 35 §.

Gottgörelse, som arbetsgivare upp­

burit från pensions- eller personal­

stiftelse, räknas såsom intäkt av

jordbruksfastighet, om avsättning

till stiftelsen skett enligt 22 §.

Därest inkomst — —---------------- om jordbruksfastighet.

Redovisar arbetsgivare enligt 2

kap. lagen om tryggande av pen-

62

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

till 24 §.

8. Gottgörelse, som arbetsgivare

uppburit från pensions- eller perso­

nalstiftelse, räknas såsom intäkt av

annan fastighet, om avsättning till

stiftelsen skett enligt 25 §.

till 25 §.

6. Avdrag för avsättning av medel

till pensions- eller personalstiftelse

må ske på det sätt och i den ordning,

som enligt punkt 2 av anvisningarna

till 29 § gäller för rörelse.

till 28 §.

5. Som intäkt upptages det belopp,

varmed disponibla pensionsmedel

enligt 2 kap. 6 § lagen om tryggande

av pensionslöften skolat minskas

under räkenskapsåret, ändå att pos­

ten Avsatt till pensioner jämfört med

föregående års balansräkning mins­

kats med lägre belopp.

Upphör arbetsgivare med sin rö­

relse, upptagas disponibla pensions­

medel såsom intäkt av rörelse det

räkenskapsår händelsen inträffar.

Träder arbetsgivare i likvidation

upptagas dessa medel såsom intäkt

senast räkenskapsåret efter det, då

beslutet om likvidation fattades. För

fusion som avses i 28 § 3 och 4 mom.

gäller vad där föreskrivits.

Beskattade medel räknas icke som

intäkt enligt 28 § 1 mom. sjätte

stycket eller enligt föreskrifterna i

första och andra styckena här ovan

första gången dessa medel finnas till­

gängliga.

Riksskattenämnden äger medgiva,

att intäkt som avses i första stycket

må fördelas till beskattning på högst

sex räkenskapsår. Över riksskatte­

nämndens beslut må klagan icke fö­

ras.

Kungl. Maj:ts proposition nr 84 år 1967

till 29 §.

2. a. Skattskyldig må åtnjuta av- 2. a. Arbetsgivare åtnjuter avdrag

drag för medel, som avsatts till pen- för medel, som avsatts till personal-

sionsstiftelse varom förmäles i stiftelse, när medlen kunna beräk-

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 84 ar 1967

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

bringa stiftelsens förmögenhet vid

beskattningsårets utgång till vad

som motsvarar en enligt 10 § lagen

med vissa bestämmelser om pen­

sionsstiftelse beräknad pensionsre-

serv för sådana utfästelser som ovan

sagts.

Om aktierna i aktiebolag eller an­

delarna i ekonomisk förening till

huvudsaklig del ägas eller på där­

med jämförligt säd innehavas — di­

rekt eller genom förmedling av juri­

disk person — av en fysisk person

eller ett fåtal fysiska personer, må

vid tillämpning av bestämmelserna i

nästföregående stycke hänsyn icke

tagas till pensionsutfästelse avseen­

de någon, vilken genom eget eller an­

hörigs innehav av aktier eller ande­

lar har ett avgörande inflytande i bo­

laget eller föreningen, eller ock ef­

terlevande till någon varom sålunda

är fråga.

b. Skattskyldig må åtnjuta avdrag

för medel, som avsatts till annan

personalstiftelse än pensionsstiftel­

se, därest medlen kontant eller i

form av aktier, obligationer eller där­

med jämförliga tillgångar till ett

värde motsvarande den gjorda av­

sättningen överlämnats till stiftelsen

och under förutsättning tillika att

stiftelsens ändamål är sådant, att

den skattskyldige vid direkt omkost­

nad för dylikt ändamål är berättigad

till avdrag, att stiftelsen, om den ic­

ke bildats enligt lagen om aktiebo­

lags pensions- och andra personal­

stiftelser eller är knuten till bankak­

tiebolag eller sparbank, står under

tillsyn enligt lagen om tillsyn över

stiftelser samt att stiftelsen i övrigt

uppfyller villkor motsvarande dem

som i punkt 6 av anvisningarna till

53 § stadgats beträffande pensions­

stiftelse.

till

8. Frågan om skattskyldigheten för

stiftelse skall bedömas med hänsyn

till det ändamål som tillgodoses i den

bedrivna verksamheten. Om stiftelse

53 §.

8. Frågan om skattskyldigheten för

stiftelse skall bedömas med hänsyn

till det ändamål som tillgodoses i den

bedrivna verksamheten.

66

Kungl. Maj.ts proposition nr

84

år 1967

Pensionsstiftelseulredningens förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 7 § förordningen om statlig

inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 7 § förordningen om statlig inkomstskatt den

26 juli 19471 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

7

Från skattskyldighet-------------------

för all inkomst;

e) akademier, Nobelstiftelsen samt

stiftelsen Dag Hammarskjölds Min­

nesfond, så ock allmänna undervis­

ningsverk, sådana sammanslutning­

ar av studerande vid rikets universi­

tet och högskolor i vilka de studeran­

de enligt gällande stadgar äro skyl­

diga att vara medlemmar, sjömans­

hus, svenska skeppshypotekskassan,

norrlandsfonden, malmfonden för

forsknings- och utvecklingsarbete,

järnkontoret, så länge kontorets

vinstmedel användas till allmänt nyt­

tiga ändamål och kontoret icke läm­

nar utdelning åt sina delägare, aktie­

bolaget tipstjänst, svenska penning­

lotteriet aktiebolag, allmänna pen­

sionsfonden, allmänna sjukförsäk­

ringsfonden, pensionsstiftelser, all­

männa försäkringskassor, under­

stödsföreningar, med undantag för

dem, vilka enligt sina stadgar äga

meddela annan kapitalförsäkring än

sådan som omfattar kapitalunderstöd

å högst 500 kronor för medlem, jäm­

likt lagen om aktiebolags pensions-

och andra personalstiftelser bilda­

de stiftelser för arbetslöshetsunder­

stöd, sjukhjälp eller hjälp vid olycks­

fall, sådana ömsesidiga försäkrings­

bolag för försäkring av egendom, å

vilka lagen om försäkringsrörelse

icke äger tillämpning eller vilkas

verksamhetsområden falla utanför

Stockholm och omfatta allenast visst

1 Senaste lydelse av 7 § se SFS 1963:27.

(Föreslagen lydelse)

§•

-----ävensom hushållningssällskap:

e) akademier, Nobelstiftelsen samt

stiftelsen Dag Hammarskjölds Min­

nesfond, så ock allmänna undervis­

ningsverk, sådana sammanslutning­

ar av studerande vid rikets universi­

tet och högskolor i vilka de studeran­

de enligt gällande stadgar äro skyl­

diga att vara medlemmar, sjömans­

hus, svenska skeppshypotekskassan,

norrlandsfonden, malmfonden för

forsknings- och utvecklingsarbete,

järnkontoret, så länge kontorets

vinstmedel användas till allmänt nyt­

tiga ändamål och kontoret icke läm­

nar utdelning åt sina delägare, aktie­

bolaget tipstjänst, svenska penning­

lotteriet aktiebolag, allmänna pen­

sionsfonden, allmänna sjukförsäk­

ringsfonden, pensionsstiftelser, all­

männa försäkringskassor, under­

stödsföreningar, med undantag för

dem, vilka enligt sina stadgar äga

meddela annan kapitalförsäkring än

sådan som omfattar kapitalunderstöd

å högst 500 kronor för medlem, per­

sonalstiftelser, sådana ömsesidiga

försäkringsbolag för försäkring av

egendom, å vilka lagen om försäk­

ringsrörelse icke äger tillämpning el­

ler vilkas verksamhetsområden falla

utanför Stockholm och omfatta alle­

nast visst län eller del av län, även­

som sådana ömsesidiga försäkrings­

bolag, som avses i lagen om yrkes­

skadeförsäkring :