Prop. 1969:105
('angående utgifter på till- låggsstat III till riksstaten för budgetåret 1968/69',)
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1969
1
Nr 105
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utgifter på till-
låggsstat III till riksstaten för budgetåret 1968/69; given Stockholms slott den 14- mars 1969.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 14mars 1969.
Närvarande:
Statsministern
Erlander , ministern för utrikes ärendena Nilsson , statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Holmqvist, Aspling, Pa t.mf., Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter.
De anslag som 1968 års riksdag anvisat sedan riksstaten för budgetåret 1968/69 fastställts har uppförts på tilläggsstat I (prop. 1968: 155, BaU 63, SU 200, rskr 412 och prop. 1968: 169, SU 199, rskr 408). Vidare har vid bör jan av innevarande års riksdag begärts anslag på tilläggsstat II till nämnda riksstat (prop. 1969: 2 och 11).
Ytterligare anslagsframställningar på tilläggsstat under löpande budgetår har nu ansetts erforderliga. De bör föreläggas riksdagen i en gemensam pro position avseende utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1968/69. Senare denna dag kommer dessutom frågan om teckning av aktier
i
Kalmar Verkstads AB att redovisas i särskild proposition.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 105
2
Benämningen tilläggsstat III har inte använts tidigare utan motsvarande
proposition har angetts avse ytterligare utgifter på tilläggsstat II. Av prak
tiska skäl, bl. a. för att underlätta hänvisningar, synes det lämpligt att an
vända den nu förordade benämningen tilläggsstat III.
De framställningar om anslag på tilläggsstat som Kungl. Maj :t beslutar
om denna dag tas in i dagens statsrådsprotokoll över justitie-, utrikesdepar
tements-, försvars-, social-, kommunikations-, finans-, utbildnings-, jord
bruks-, handels-, inrikes- och civilärenden. Utdrag av dessa protokoll bör
biläggas den gemensamma propositionen som bilagor 1—12. En samman
ställning över de av Kungl. Maj :t i denna proposition begärda anslagen torde
få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 13.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t i en gemensam proposition förelägger
riksdagen de förslag om anslag på tilläggsstat III till riksstaten för budget
året 1968/69 som framgår av nämnda utdrag av statsrådsprotokollet.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med in
stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta pro
tokoll utvisar.
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1969
Ur protokollet:
Margit Edström
Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1969
3
4
Jag beräknar medelsbehovet på detta anslag till sammanlagt 7 795 000 kr.
för budgetåret 1968/69. 211 000 kr. torde således behöva anvisas på tilläggs-
stat.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Kommittéer m. m. på tilläggsstat III till riksstaten
för budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag av
211 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Margit Edström
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1969
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1969
5
6
under fonden för förlag till statsverket i avvaktan på att kostnadsberäk
ningar slutfördes och vardera partens totala kostnader kunde fastställas. I
årets statsverksproposition har anmälts att denna ekonomiska avräkning
numera är klar.
Under innevarande budgetår erfordras sålunda för återförande till fonden
för förlag till statsverket av de förskottsvis anvisade medlen ett belopp av
14 950 000 kr. i form av investeringanslag. Anslaget påverkar inte belast
ningen på totalbudgeten.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Inköp, uppförande och iståndscittande av fastighe
ter för utrikesrepresentationen på tilläggsstat III till riks-
staten för budgetåret 1968/69 anvisa ett investeringsanslag
av 14 950 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1969
Ur protokollet:
Margit Edström
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1969
7
Bilaga 3
FÖ RS VAR SDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över för svar sär enden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
14 mars 1969.
Närvarande:
Statsministern
Erlander,
ministern för utrikes ärendena
Nilsson,
statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Holmqvist, Aspling, Palme,
Sven-Erig Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff,
Wickman, Moberg, Bengtsson.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler här
efter de ärenden under försvarsdepartementets handläggning som angår ut
gifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1968/69 och anför.
DRIFTBUDGETEN
Fjärde huvudtiteln
A. Försvarsdepartementet in. m.
[1] A 4. Kommittéer m. m. Till kommittéer in. in. har för budgetåret 1968/
69 anvisats ett reservationsanslag av 1,7 milj. kr. Behållningen på anslaget
uppgick den 31 december 1968 till 640 596 kr. För att under andra hälften av
budgetåret täcka kostnaderna för nu tillsatta utredningar behövs ytterligare
medel. Det kan inte heller uteslutas att nya utredningar tillkommer. Jag
föreslår därför, att 600 000 kr. begärs på tilläggsstat för innevarande bud
getår.
Ifrågavarande belopp bör ligga inom den bestämda ramen för försvarsut-
gifterna. Avdrag med 600 000 kr. bör därför göras i samband med den slut
liga prisregleringen av försvarsutgifterna för innevarande budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kommittéer m. m. på tilläggsstat III till riksstaten
för budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag av
600 000 kr.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1969
0. Diverse
[2]
0
7. Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. Medel för en svensk mili
tär styrka i FN-tjänst anvisades första gången på tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1956/57 (prop. 1956: 198, SU 179, rskr 359). Därefter har
årligen ytterligare medel anvisats för svenska FN-styrkors verksamhet m. m.
Fr. o. m. budgetåret 1965/66 anvisas medel för de årliga utgifterna inom
Sverige i samband med rekrytering, utbildning och organisering av den
svenska beredskapsstyrkan in. in. under förslagsanslaget Beredskapsstyrka
för FN-tjänst, medan utgifter för FN-styrkornas verksamhet utom Sverige
— fr. o. m. den 1 juli 1967 även för observatörer i FN-tjänst — samt för viss
personal vid Sveriges ständiga representation i FN betalas från reservations
anslaget Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. Sammanlagt har för svens
ka FN-styrkors verksamhet på tilläggsstat anvisats 380 650 000 kr., varav
11,1 milj. kr. under innevarande budgetår för verksamheten under tiden juli
—december 1968 (prop. 1968: 155 bil. 1, SU 186, rskr 396). Vid ingången av
januari 1969 fanns en brist under anslaget på 1 803 210 kr. som har täckts
från anslaget till oförutsedda utgifter.
Huvuddelen av ifrågavarande utgifter avses bli ersatt av FN. Hittills har
från FN influtit 263 308 227 kr. avseende kostnader för tiden intill utgången
av år 1967. Sveriges fordran hos FN enligt hittills framlagda krav uppgår
f. n. till 36 274 481 kr. Under våren 1969 kommer Sverige att begära ytter
ligare ca 20 milj. kr. i ersättning från FN för utgifterna under år 1968. Er
sättningar som flyter in från FN tillgodoförs rik sstatens inkomsttitel Övriga
diverse inkomster.
Genom Kungl. Maj :ts beslut den 19 december 1968 har tiden för den
svenska FN-insatsen på Cypern förlängts till utgången av juni 1969. Utgif
terna för tiden januari—juni 1969 kan beräknas till 2 120 000 kr. för månad
eller sammanlagt 12 720 000 kr. Härutöver bör 1 milj. kr. beräknas som all
män medelsreserv med hänsyn till eftersläpande sjukvårdskostnader för
tidigare kontingenter samt vissa utgifter som kan bli nödA'ändiga vid en
avveckling av kontingenten på Cypern.
Antalet observatörer i FN-tjänst uppgick i januari 1969 till 47. Medels
behovet för dessa kan beräknas till 213 300 kr. för månad eller för januari
—juni 1969 sammanlagt 1 280 000 kr.
Behovet av ytterligare medel för FN-styrkan på Cypern och för observa
törer uppgår alltså till (12 720 000 + 1 000 000 + 1 280 000) 15 milj. kr.
Härutöver behövs ett belopp av 1,8 milj. kr. för att täcka utgifter som har
betalats från anslaget till oförutsedda utgifter. Anslagsbehovet uppgår alltså
till 16,8 milj. kr.
Med hänsyn till att många osäkra faktorer ligger i anslagsberäkningen
kan det bli nödvändigt att även i fortsättningen förskottsvis bestrida utgif
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1969
9
ter för ifrågavarande ändamål från anslaget till oförutsedda utgifter. Dessa utgifter bör slutligt belasta anslaget Kostnader för svenska FN-styrkor in. m. och frågan om deras täckning bör få tas upp framdeles.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t före slår riksdagen
att till Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. på till- läggsstat III till riksstaten för budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 16 800 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
I. Statens affärsverksfonder
A. Försvarets fabriksverk
[3] 3. Teckning av aktier i SMT Machine Company AB. Kungl. Maj:t har efter riksdagens hörande (prop. 1963: 114, SU 135, rskr 87, prop. 1968: 109, SU 124, rskr 282) beslutat att föra över de centrala flygverkstäderna i Ar boga, Malmslätt och Västerås till försvarets fabriksverk. I samband med beslutet att föra över verkstaden i Västerås till fabriksverket beslöt riks dagen att denna verkstad skulle avvecklas som central flygverkstad. Av vecklingen skulle vara genomförd vid utgången av budgetåret 1970/71.
Bakgrunden till beslutet att avveckla verkstaden i Västerås var nödvän digheten alt bemästra den överkapacitet som har konstaterats i fråga om centralt flygunderhåll. Resurserna borde anpassas bättre till det beräknade behovet av sådant underhåll.
För att i möjligaste mån begränsa räckvidden av de sysselsättningspro blem i Västerås som beslutet om att lägga ned den centrala flygverkstaden kunde beräknas medföra har fabriksverket undersökt möjligheterna att förlägga annan industriell verksamhet till Västerås. Riksdagen uttalade att undersökningarna i detta syfte borde påskyndas.
Försvarets fabriksverk
I sina analyser av utsikterna att till Västerås lokalisera annan industriell verksamhet har fabriksverket koncentrerat sig på sådana områden inom vilka flygverkstadens olika resurser skulle kunna vara särskilt lämpade. Det framstod förhållandevis snart att produktion av verktyg och verktygsma skiner från denna utgångspunkt kunde betraktas som särskilt intressant. Enligt fabriksverkets bedömningar är det därför såväl allmänekonomiskt som företagsekonomiskt motiverat att skapa förutsättningar för en förhål landevis omfattande produktion av verktyg och verktygsmaskiner.
10
Fortsatta kontakter gav vid handen att det fanns möjligheter att förvärva
produkter och företag inom detta område. På förslag av fabriksverket be
myndigade Kungl. Maj:t den 28 juni 1968 verket att under förutsättning
av Kungl. Maj :ts och riksdagens godkännande träffa avtal om förvärv av
verktygsmaskintillverkningen vid Köpings Mekaniska Verkstads AB samt
av AB Thörns Mekaniska Verkstad och Aldellverken AB.
Fabriksverket har därefter träffat avtal om angivna förvärv. Närmare
upplysningar om företagen in. in. torde få lämnas direkt till vederbörande
utskott.
Köpings Mekaniska Verkstads AB i Köping är sannolikt Nordens största
och mest betydande tillverkare av svarvar. Bolaget ägs av AB Volvo. Volvo
koncernen behöver huvuddelen av de vid Köpings Mekaniska Verkstads AB
sysselsatta arbetarna samt lokaler och utrustning för komponenttillverk
ning till sin expanderande biltillverkning. Årsomsättningen i fråga om verk
tygsmaskiner ligger i storleksordningen 15 milj. kr. under senare år.
Produktionen omfattar både standardbetonade maskiner och tekniskt
komplicerad utrustning för verkstadsindustrins behov. Produktprogram
met har — under senare år i ökad takt — förskjutits mot numeriskt styrda
svarvar och fleroperationsmaskiner.
Företaget har en betydande kapacitet för utveckling och konstruktion av
nya maskintyper, ett väsentligt know-how och förhållandevis goda kontak
ter med marknaden.
Avtal om förvärv av maskintillverkningen vid Köpings Mekaniska Verk
stads AB träffades den 20 september 1968. Enligt avtalet överlåter säljaren
samtliga aktier i bolaget. Aktieöverlåtelsen innebär att fabriksverket förvär
var varulager, maskiner och kundfordringar jämte bolagets samtliga im
materiella tillgångar avseende verktygsmaskintillverkning, såsom konstruk-
tionsunderlag, ritningar, produktionstekniskt underlag, know-how, patent,
varumärken, agent- och leverantörsavtal, good will m. m. Leverantörs- och
personalskulder övertas inte. Överlåtelsedag enligt avtalet är den 1 januari
1969. Köpeskillingen erläggs genom att fabriksverket överlämnar en revers
till säljaren på köpeskillingen. Denna förfaller till betalning med en fjärde
del den 31 december under vart och ett av åren 1969, 1970, 1971 och 1972.
Fabriksverket övertar därjämte betalningsansvaret för en skuld som Kö
pings Mekaniska Verkstads AB har till säljaren. Köpeskillingen till sälja
ren och bolagets skuld till säljaren är baserade på varulagrets värde vid
övertagandet. Köpeskillingen och skulden kan därför komma att förändras
beroende på detta lagers slutligt bedömda värde överlåtelsedagen.
AB Thörns Mekaniska Verkstad i Stockholm är ett familjeföretag, vars
ägare — fyra bröder — alla har varit aktivt verksamma i företaget. Bola
get har en förhållandevis stabil omsättning av storleksordningen 7 milj.
kr. för år. Bolaget har gott anseende på marknaden och utmärkta kundkon
takter. AB Thörns Mekaniska Verkstad har till specialitet komplicerade
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1969
11
pressverktyg. Bland övriga produkter kan nämnas jiggar och fixturer, vis sa specialmaskiner och en verktygsslipmaskin av egen konstruktion. Denna säljs även på export. Företaget har god tillgång på väl utbildad och till fö retaget fast knuten personal av alla kategorier.
Avtal om förvärv av AB Thörns Mekaniska Verkstad träffades den 23 september 1968. Enligt avtalet överlåter säljaren samtliga aktier i bolaget på köparen. Tillträde skedde den 1 oktober 1968. Av köpeskillingen betala des en femtedel på tillträdesdagen. Återstoden skall betalas med en femte del den 1 oktober under vart och ett av åren 1969, 1970, 1971 och 1972.
Aldellverken AB i Karlskoga ägs till 65 % av Incentive AB och till 35 % av företagets dåvarande chef, Algot Aldell. Bolagets omsättning uppgick år 1968 till ca 4 milj. kr.
Aldellverken AB tillverkar och säljer framför allt produktionsborrmaski- ner. De ursprungliga konstruktionerna till dessa köptes av ASEA. Aldell verken AB har inom detta område bedrivit ett mycket omfattande och kost nadskrävande utvecklingsarbete. Företaget har alltså i betydande utsträck ning fungerat som ett specialiserat utvecklingsföretag. F. n. tillverkas och försäljs framför allt tre huvudgrupper av borrmaskiner, vilka samtliga har vidareutvecklats ur de konstruktioner som har förvärvats av ASEA. Av dessa maskiner kan nämnas automatiska borrmaskiner och borrmaskiner med numerisk styrning.
Avtal om förvärv av Aldellverken AB träffades den 20 september 1968. Enligt avtalet överlåter säljaren samtliga aktier i bolaget på köparen, över låtelsedagen har angetts till den 1 oktober 1968. Köpeskillingen betalades kontant på överlåtelsedagen. Köparen övertog därjämte betalningsansvaret för en skuld som Aldellverken AB hade till Incentive AB.
Fabriksverkets avsikt är att så snart som möjligt utnyttja de förutsätt ningar för en ökad samordning av marknadsföring, produktutveckling och produktion som förvärven har skapat. Denna samordning kan beräknas leda till ett mer koncentrerat och ur marknadens synpunkt mer attraktivt produktprogram, en slagkraftigare och mer uthållig marknadsföring, större och bättre utvecklad kapacitet för långsiktig teknisk utveckling och till effektivare tillverkningsmetoder. Satsningen kommer i första hand att in riktas på högt kvalificerade produkter. Konkurrensen är där mindre känn bar än i fråga om mer standardbetonade maskiner. Möjligheterna till sam arbete i olika former med andra fabrikanter undersöks. Intresset för ett sådant samarbete har visat sig vara stort.
Fabriksverket understryker att den satsning verket begärt bemyndigande att få göra är riskfylld eftersom hela förslaget bygger på förutsättningen om en snabb expansion. Å andra sidan har verket bedömt att denna sats ning har acceptabel säkerhet för godtagbara samhällsekonomiska och före tagsekonomiska resultat.
Produktionen vid Köpings Mekaniska Verkstads AB skall i sin helhet för
Kungl. Maj :ts proposition nr 105 år 1969
12
läggas till Västerås. Monteringen av verktygsmaskiner avses flyttas över
med början den 15 maj 1969. Överflyttningen beräknas vara avslutad strax
efter industrisemestern 1969. Detalj tillverkningen kan successivt förläggas
till Västerås fr. o. m. den 1 februari 1970. Några arbetsmarknadsproblem
uppkommer inte i Köping i samband med överflyttningen av verksamheten
från Köping till Västerås.
Aldellverkens försäljnings- och konstruktionsresurser avses koncentre
ras till Västerås. En överflyttning av produktionen till Västerås kan aktua
liseras så snart erforderliga produktionsresurser har skapats där. En sådan
överflyttning anses inte skapa några mer väsentliga arbetsmarknadspro
blem i Karlskoga.
Fabriksverket framhåller att en rationell samplanering mellan överflytt
ningen av funktioner vid flygverkstaden i Västerås till andra flygverkstä
der och skapandet av de nya resurserna för verktygsmaskintillverkning är
nödvändig. Genom att noga tidsplanera dessa aktiviteter kan avsevärda
besparingar uppnås både inom flygverkstadssektorn och inom det nya före
tagets område.
Verksamheten vid AB Thörns Mekaniska Verkstad kommer i huvudsak
att fortsätta i Stockholm på nuvarande plats. Produktionen av de slipma
skiner som nu tillverkas där kommer emellertid successivt att förläggas till
Västerås. Fabriksverkets avsikt är att utnyttja eventuellt friställd kapaci
tet vid AB Thörns Mekaniska Verkstad för produktion av verktyg för fab
riksverket och andra nya kunder.
Undersökningar pågår av vilka förändringar som kan bli aktuella för
den nuvarande personalen vid flygverkstaden i A^ästerås. Vid årsskiftet
1968/69 var antalet anställda vid verkstaden 707, varav 382 tjänstemän och
325 arbetare. Av dessa kan 23 arbetare och 54 tjänstemän beräknas avgå
med pension in. m. under tiden fram till nedläggningen. För återstoden —-
302 arbetare och 328 tjänstemän — har behovet av ny arbetskraft vid verk
städerna i Arboga och Malmslätt samt i någon mån vid den planerade verk
staden i Östersund undersökts. 213 arbetare och 173 tjänstemän torde kun
na erbjudas anställning vid dessa verkstäder. Av den återstående persona
len — 89 arbetare och 155 tjänstemän — torde inom ca ett år alla arbetare
och ca 30 tjänstemän kunna erbjudas anställning vid verktygsmaskinföre
taget i Västerås. Av den ursprungliga personalstyrkan återstår alltså 125
tjänstemän, som inte med säkerhet f. n. kan erbjudas ny anställning inom
denna sektor av fabriksverket. Personal har avdelats för arbetet med att
söka bereda dessa tjänstemän sysselsättning inom eller utanför fabriks-
verkskoncernen. Särskilda ansträngningar görs för att finna andra arbets
uppgifter i Västerås för så många som möjligt av dem. Ett visst ytterligare
behov av tjänstemän kan tänkas uppkomma i verktygsmaskinföretaget un
der förutsättning att verksamheten där växer i den takt som har beräknats.
Köpings Mekaniska Verkstads AB har ändrat sin firma till SMT Machine
Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1969
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1969
13
Company AB. Detta bolag skall äga och förvalta aktierna i AB Thörns Me kaniska Verkstad och Aldellverken AB. Samtliga aktier i SMT Machine Company AB förvaltas av försvarets fabriksverk. Förslag till bolagsordning för SMT Machine Company AB har tagits in i bilaga A, som torde fogas till protokollet i detta ärende.
Det nya företagets behov av lokaler i Västerås har undersökts. Fabriks verket hade ursprungligen planerat att efter omfattande ombyggnader ut nyttja befintligt byggnadsbestånd. Vid en närmare analys av de kostnader detta skulle medföra ställda i relation till resurserna fann sig fabriksver ket föranlett att närmare undersöka ytterligare ett alternativ, nämligen att uppföra en helt ny verkstadshall samt att kombinera detta verkstadsutrym- me med ombyggnader av utrymmen för sammansättning och för de tek niska och administrativa funktionerna. Denna analys har klart visat att kombinationen av nybyggnad och ombyggnad är att föredra ur alla syn punkter.
Förvärven och kostnaderna för att genomföra den planerade koncentra tionen av verksamheten, inkörningskostnaderna samt utgifterna för att skapa underlag för en förhållandevis snabb expansion beräknas föranleda ett externt finansieringsbehov under medverkan av ägaren av storleksord ningen 27 milj. kr. Av detta behov föreslås 7 milj. kr. täckas genom ny emission av aktier i SMT Machine Company AB. Bolagets aktiekapital kom mer därmed att tillsammans med det ursprungliga kapitalet på 3 milj. kr. uppgå till 10 milj. kr. Av återstående kapitalbehov föreslås 4 milj. kr. få täc kas av investeringsmedel som står till verkets förfogande och 1 milj. kr. till godoses av investeringsmedel som har begärts för budgetåret 1969/70. Det återstående externa kapitalbehovet — 15 milj. kr. — föreslås täckas genom en statlig kreditgaranti till SMT Machine Company AB. Av denna garanti torde ca 8 milj. kr. behöva utnyttjas under budgetåret 1969/70 och ca 7 milj. kr. först under senare budgetår.
Departementschefen
Flygverksläderna i Arboga, Malmslätt och Västerås har efter riksdagens beslut (prop. 1963: 114, SU 135, rskr 87 och prop. 1968: 109, SU 124, rskr 282) förts över till försvarets fabriksverk. Det främsta syftet med överfö ringen har varit att få till stånd ett renodlat kund/leverantörförhållande mellan beställarna och huvudmannen för verkstadsdriften och därmed en mera påtaglig affärsmässighet i driften vid verkstäderna. Därmed skulle kostnaderna för underhållet kunna fastställas. Samordningen av det cen trala flygunderhållet borde dessutom kunna skapa ett successivt växande utrymme för integrationsvinster, vilket i sin tur borde medföra lägre under hållskostnader. För att genom en koncentration av underhållstjänsten be mästra de kostnadsproblem som har skapats av överkapaciteten på flyg-
14
underhållssidan har riksdagen vidare beslutat att verkstaden i Västerås
skall läggas ned som flygverkstad i huvudsak under budgetåret 1970/71.
För fabriksverkets del har denna omorganistion medfört en inte oväsent
lig utvidgning av verkets tidigare verksamhetsområde. Före överförandet
av centrala flygverkstaden i Arboga var fabriksverket framför allt inställt
på nytillverkningar närmast av verkstadsindustrien karaktär samt på pro
cessindustrien verksamhet inom tvätteriområdet och därutöver på kemisk
teknisk produktion. Därtill har efter omorganisationen kommit komplice
rat och tekniskt avancerat underhåll framför allt av flygmateriel. Fabriks
verket har anmält att de nytillkomna uppgifterna kommer att kräva tid för
konsolidering och för den strukturrationalisering som har förutsatts. Under
denna tid är en fördröjd utveckling mot ökad lönsamhet i den totala verk
samheten sannolik. Alltjämt torde viss överkapacitet kvarstå trots den be
slutade nedläggningen av verkstaden i Västerås. Fabriksverket anstränger
sig att skapa förutsättningar för att utnyttja denna för civilt underhåll.
Fabriksverket har undersökt möjligheterna att bedriva annan industriell
verksamhet än centralt flygunderhåll i Västerås. Verket har föreslagit att
tre företag med verksamhet huvudsakligen inom området för verktygs-
och verktygsmaskintillverkning skall förvärvas, att verksamheten vid dessa
skall samordnas samt att produktion av framför allt verktygsmaskiner
skall förläggas till Västerås. Fabriksverket bedömer att goda utsikter till
lönsam produktion vid den nya enheten i Västerås föreligger, vilket har
varit en förutsättning för att verksamheten skall komma till stånd.
De tre företagen producerar, marknadsför och försäljer verktygsmaski
ner och verktyg. Verksamhet av detta slag anser jag väl ägnad för att ut
nyttja de resurser av olika slag som frigörs genom att centrala flygverk
staden i Västerås läggs ned. Jag bedömer det som fördelaktigt att det nya
företag som fabriksverket har föreslagit startar med en redan etablerad
verksamhet och redan etablerade produkter inom verktygsmaskin- och verk-
tygsindustri. Det torde kräva avsevärd tid och stora kostnader att nyetablera
och bygga upp en effektivt fungerande verksamhet av detta slag. En sådan
lösning skulle också sannolikt vara än mer riskfylld än att börja från redan
etablerade positioner.
Den samordning av de tre företagen som fabriksverket har föreslagit bör
medföra inte oväsentliga företagsekonomiska fördelar genom koncentration
av ledningsfunktion, utvecklingskapacitet, administration, marknadsföring
och produktion. Genom samordningen och genom de ytterligare möjligheter
till samarbete inom branschen som därmed skapas blir en strukturrationa-
liserande insats på detta område möjlig. Fabriksverkets planer på att satsa
på utveckling, tillverkning och försäljning av tekniskt välutvecklade pro
dukter finner jag välbetänkta med hänsyn till att man kan räkna med så av
görande tillgångar som yrkesskicklig personal och ett betydande tekniskt
kunnande.
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1969
15
Ett intensivt arbete pågår för att finna meningsfyllda uppgifter för den personal som friställs genom att flygverkstaden läggs ned. Detta arbete har lett till att — som situationen nu kan bedömas — alla kollektivavtalsan- ställda vid den tidigare flygverkstaden kan erbjudas annan sysselsättning. Ca 130 tjänstemän kan däremot enligt uppgift inte nu erbjudas annan an ställning. Arbetet med att placera även denna personal fortsätter emellertid och jag lägger vikt vid att försvarets fabriksverk gör sitt yttersta för att i möjligaste mån lösa också detta problem.
Kungl. Maj :t har den 28 juni 1968 bemyndigat fabriksverket att under förutsättning av Kungl. Maj :ts och riksdagens godkännande förvärva ma skintillverkningen vid Köpings Mekaniska Verkstads AB, numera med fir ma SMT Machine Company AB, samt AB Thörns Mekaniska Verkstad och Aldellverken AB. Sådana avtal har träffats under höstens lopp. Med anled ning härav bör ett anslag på 7 milj. kr. anvisas för teckning av aktier i det nya företaget.
Förvärvet av företagen och den fortsatta verksamheten kräver enligt fabriksverket — utöver teckning av aktiekapital — ett externt kapitaltill skott under medverkan av ägaren-staten av ca 20 milj. kr. Fabriksverket har föreslagit att 5 milj. kr. skall ställas till förfogande av fabriksverkets investeringsmedel och att staten beviljar en kreditgaranti för återstående 15 milj. kr. Jag anser mig inte kunna biträda att fabriksverkets investe ringsmedel används för detta ändamål. Med hänsyn härtill bör kredit garanti medges med 20 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
a) till Teckning av aktier i SMT Machine Company AB på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1968/69 an visa ett investeringsanslag av 7 000 000 kr.,
b) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda staten garanti intill ett belopp av 20 000 000 kr. för krediter till SMT Machine Company AB i överensstämmelse med vad jag har anfört i det föregående.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj :t Konungen.
Kungl. Maj. ts proposition nr 105 år 1969
Ur protokollet:
Margit Edström
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1969
Bilaga A
Bolagsordning
§ I-
Bolagets firma är SMT Machine Company Aktiebolag.
§ 2
.
Bolaget har till föremål för sin verksamhet att driva mekanisk verkstads-
rörelse och annan därmed förenlig verksamhet.
§ 3.
Bolagets aktiekapital skall utgöra lägst enmiljonfemhundratusen
(1 500 000) kronor och högst fyr amiljoner femhundratusen (4 500 000) kro
nor.
§ 4.
Aktie skall lyda på ettusen (1 000) kronor.
§ 5.
Av bolagets aktier må allenast viss del, vid varje tid mindre än en fem
tedel, genom teckning eller överlåtelse förvärvas av utländsk medborgare,
samfällighet eller stiftelse, av svenskt handelsbolag, vari finnes utländsk
bolagsman, av svensk ekonomisk förening, av svenskt aktiebolag, vars ak
tiebrev må ställas till innehavaren, eller av annat svenskt aktiebolag, i vars
bolagsordning ej intagits förbehåll, som avses i 2 § av lagen den 30 maj
1916 om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva
eller aktier i vissa bolag, dock att, utan hinder av det nu gjorda förbehållet,
aktier må förvärvas av svenskt bolag eller svensk förening, som avses i 18 §
av nyss nämnda lag.
§ 6
.
Styrelsen skall ha sitt säte i Västerås.
§ 7.
Styrelsen skall bestå av lägst tre och högst sju ledamöter med eller utan
suppleanter till samma antal. Ledamöter och suppleanter väljas årligen
å ordinarie bolagsstämma för tiden intill dess nästa ordinarie bolagsstäm
ma hållits.
§
8
.
För granskning av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning
samt bolagets räkenskaper utses årligen å ordinarie bolagsstämma för tiden
intill dess nästa ordinarie bolagsstämma hållits två revisorer jämte två re
visorssuppleanter.
17
Ordinarie bolagsstämma hålles en gång årligen i april eller maj månad. Därvid skall följande ärenden förekomma:
1. Val av ordförande
2. Upprättande och godkännande av röstlängd
3. Val av en eller två justeringsmän
4. Fråga om stämman blivit behörigen sammankallad
5. Föredragning av redovisningshandlingarna och revisionsberättelsen för det sistförflutna räkenskapsåret samt fråga om balansräkningens fastställande
6. Fråga om ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande di rektören
7. Beslut i anledning av bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen
8. Fastställande av styrelse- och revisorsarvoden
9. Val av styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, revisorer och revisors suppleanter 10. Övriga ärenden, som i behörig ordning hänskjutits till stämman.
§ 10 .
Vid bolagsstämma må envar röstberättigad rösta för fulla antalet av ho nom företrädda aktier.
Kungl. Maj. ts proposition nr 105 år 1969
§
9
.
§ 11
.
Kallelse till bolagsstämma skall ske genom rekommenderade brev senast två veckor före ordinarie och senast en vecka före extra stämma. Andra meddelanden bringas till aktieägarnas kännedom genom brev.
2 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 105
.
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1969
19
Bilaga fr
SOCIALDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
lfr mars 1969.
Närvarande:
Statsministern
Erlander,
ministern för utrikes ärendena
Nilsson,
statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Holmqvist, Aspling, Palme,
Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff,
Wickman, Moberg, Bengtsson.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler härefter de
ärenden under socialdepartementets handläggning som angår utgifter på till-
läggsstat III till riksstaten för budgetåret 1968/69 och anför.
DRIFTBUDGETEN
Femte huvudtiteln
G. Universitetssjukhus m. m.
[ 1J G 9 a. Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid serafimerlasa-
rettet m. m. Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i riksstaten
för budgetåret 1968/69. Till ändamålet har emellertid senast för budget
året 1967/68 anvisats ett investeringsanslag av 2 521 000 kr. Sammanlagt
har för ändamålet anvisats 9 196 000 kr.
Vid den av riksdagen år 1963 beslutade upprustningen av serafimerlasa-
rettet skall Stockholms stad svara för 60 % och staten för 40 % av byggnads-
lcostnaderna (prop. 1965: 190, SU 216, rskr 409). Byggnadsstyrelsen har
band om byggnadsåtgärderna, som i prisläget den 1 april 1967 beräknades
kosta totalt 17 440 000 kr. Statens andel härav har anvisats i sin helhet
(prop. 1968: 2, bil. 2, SU 17, rskr 54). Upprustningen har nu genomförts.
Stockholms stad har den 1 juli 1968 övertagit huvudmannaansvaret för
serafimerlasarettet. Utöver medel till de nämnda byggnadsåtgärderna har
2f Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 105
20
staten ställt 1 950 000 kr. till byggnadsstyrelsens förfogande för kostnaderna
för vissa underhållsarbeten, som utförts i samband med upprustningen.
Byggnadsstyrelsen
Med justering till prisläget den 1 april 1968 kostar upprustningen av sera-
fimerlasarettet totalt 17 490 000 kr. Därvid bortses från nämnda kostnader
för vissa underhållsarbeten. Statens andel av kostnadsökningen efter den
1 april 1967 blir 20 000 kr.
Departementschefen
Byggnadsstyrelsen begär ytterligare 50 000 kr. för att täcka återstående
kostnader för den numera slutförda upprustningen av serafimerlasarettet.
.Tåg förordar att statens andel härav, 20 000 kr., anvisas på tilläggsstat för
innevarande budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid
serafimerlasarettet m. m. på tilläggsstat III till riksstaten
för budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag av
20 000 kr.
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1969
J. Nykterhetsvård m. m.
[2] J 7 a. Upplysningsverksamhet i narkotikafrågor. Något anslag för detta
ändamål finns inte upptaget i riksstaten för innevarande budgetår.
Samhällets åtgärder för att bekämpa narkotikamissbruket har intensi
fierats i linje med de förslag som riksdagen antog förra året (prop. 1968: 7
2LU 1, rskr 81). Det program som nu håller på att genomföras innebär en
skärpt kamp mot narkotikabranschens profitörer, ökade förebyggande in
satser, förstärkta vårdinsatser och en samordning av samhällsinsatserna.
Genom omfattande omdisponeringar har betydande personalresurser inom
tullverket och polisväsendet satts in för att förhindra spridningen av nar
kotika. Tull- och polismyndigheternas samarbete med utländsk tull och
polis har utökats. Förslag till skärpta straffbestämmelser för grovt narko
tikabrott och för grov varusmuggling som gällt narkotika har lagts fram
och nyligen godkänts av riksdagen (prop. 1969: 13, 2LU 7, rskr 83). Inom
skolväsendet görs omdisponeringar för ökad undervisning och upplysning
i frågor som rör missbruket av narkotika. Socialstyrelsen genomför en in
ventering av vårdresurserna och tar direkt med landstingen och kommu
nerna upp konkreta möjligheter till en utökning och förbättring av vård-
och behandlingsresurserna. Socialstyrelsen verkar också för att åstadkom
ma största möjliga integration mellan de olika länkarna i vårdkedjan —
uppsökande verksamhet, öppen vård, sluten vård och eftervård. En för
stärkning av det internationella samarbetet för bekämpning av narkotika
21
missbruk har också åstadkommits genom att Förenta Nationernas narkoti kakommission i januari i år efter ett svenskt initiativ har antagit en kraftigt formulerad rekommendation om kontroll av vissa s. k. centralstimulerande medel.
Det är viktigt att de nu pågående och planerade insatserna kombineras med ett sakligt underbyggt upplysningsarbete från samhällets sida. Syftet bör vara att höja det allmänna medvetandet om narkotikaproblemens all varliga karaktär från såväl individuell som samhällelig synpunkt. En plan läggning av upplysningsverksamheten pågår f. n. inom det av Kungl. Maj:t tillsatta samarbetsorganet för bekämpande av narkotikamissbruk. Det lig ger i sakens natur att det upplysningsarbete det här gäller bör bedrivas i olika former för att nå ut till så många grupper i samhället som möjligt. Av stor betydelse är den intensifiering av programverksamheten på här be rörda område som Sveriges Radio avser att genomföra under våren. För det upplysningsarbete som ungdomsorganisationerna förklarat sig beredda att bedriva bör finnas möjlighet till ekonomiskt stöd genom bidrag från all männa arvsfonden. Jag förutsätter också att vissa delar av det upplysnings arbete som faller inom socialstyrelsen kan finansieras av medel som anvi sats för hälsovårdsupplysning. Medelsbehovet för genomförandet av den upplysningsverksamhet som samarbetsorganet härutöver planerar beräknar jag till 1 milj. kr. Jag förordar att detta belopp tas upp som ett reserva tionsanslag på tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Upplysningsverksamhet i narkotika^ råg or på till- läggsstat III till riksstaten för budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1969
KAPITALBUDGETEN
II. Statens allmänna fastighetsfond
[3] 10. Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala. Till detta ändamål
har för budgetåret 1968/69 anvisats ett investeringsanslag av 11 milj. kr.
Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande
Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande har i upp drag att på visst sätt projektera nybyggnad för etappen 3 av utbyggnaden av centralkomplexet vid akademiska sjukhuset i Uppsala. Uppdraget in nefattar även projektering av vissa förberedande arbeten för etappen 3, nämligen dels rivning av vissa byggnader som innehåller personalbostäder och dels omläggning av transport- och rörkulvertar samt en väg mellan
infektionskliniken och den psykiatriska kliniken. Åtgärderna syftar till att friställa markområdet för etappen 3, som omfattar uppförande av lokaler för neurologi, neurokirurgi, neurotysiologiskt centrallaboratorium, hudkli nik och ögonklinik m. m.
Kostnaden för ifrågavarande förberedande arbeten (XIII) beräknas till 3,4 milj. kr. i prisläget den 1 juli 1968. Åtgärderna avses bli utförda under tiden juni 1969—september 1970. Schaktning för etappen 3 avses komma att påbörjas under sommaren 1970. Nuvarande kulvertar mellan infektions kliniken och den psykiatriska kliniken måste därför rivas.
Statens andel av byggnadskostnaderna för de förberedande arbetena upp går till 1 360 000 kr.
Departementschefen
Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande föreslår att vissa förberedande arbeten, som syftar till att friställa mark för den tredje etappen av utbyggnaden av akademiska sjukhuset i Uppsala, skall ut föras under tiden juni 1969—september 1970. Kostnaden för åtgärderna, som omfattar rivning av personalbostadshus och omläggning av transport leder, beräknas till 3,4 milj. kr. i prisläget den 1 juli 1968, varav statens avtalsenliga andel är 1 360 000 kr. Statens andel uppgår nämligen till 40 % av kostnaderna enligt det mellan staten och Uppsala läns landsting träffade avtalet angående utbyggnad av akademiska sjukhuset i Uppsala in. in. (prop. 1961: 79, SU 97, rskr 265; prop. 1967: 105 bil. 2 s. 11, SU 72, rskr 185).
Jag förordar att de föreslagna förberedande åtgärderna utförs. Kostnads beräkningen bör godtas. Handlingar för utbyggnadsetappen 3 i dess helhet kommer senare att underställas Kungl. Maj :ts prövning. Ett uppdrag att utföra de förberedande åtgärderna innebär emellertid inget ställningstagan de till genomförandet av denna etapp. Jag avser att senare i annat samman hang lämna en redogörelse för vissa frågor rörande den etappvisa utbyggna den av akademiska sjukhuset i Uppsala.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1968/69 an visa ett investeringsanslag av 1 360 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Margit Edström
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1969
Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1969
23
24
5 236 000 kr. Av detta belopp avser ca 3,8 milj. kr. fyrar, ca 900 000 kr.
fartyg och 400 000 kr. husbyggnadsarbeten. I enlighet med de riktlinjer för
finansieringen av ifrågavarande art av investeringar för vilka chefen för
finansdepartementet redogjort senast i prop. 1969: 1 bil. 19 bör medel härför
beräknas under sjöfartsverkets fond. Med hänsyn till behållningen på an
slaget uppgår behovet av medelstillskott till 5,2 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Sjöfartsmateriel m. m. på tilläggsstat III till riks-
staten för budgetåret 1968/69 anvisa ett investeringsanslag
av 5 200 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Margit Edström
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1969
Kungl. Maj. ts proposition nr 105 år 1969
25
26
band med flyttningen är nödvändigt att skaffa nya möbler och annan ut
rustning för i första hand kontorslandskapet, som på grund av sin karaktär
kräver en speciell inredning. De 30 kontorsrummen beräknas däremot i
huvudsak kunna utrustas med möbler, som flyttas från nämndens nuvaran
de lokaler. Resten av de befintliga möblerna kommer att överlåtas på andra
myndigheter.
Kostnaden för den erforderliga nyanskaffningen av inredning och utrust
ning samt flyttning in. in. beräknas av nämnden uppgå till 412 000 kr. Härav
belöper sig 278 000 kr. på möbler och annan inredning, 110 000 kr. på in
stallation av telefonväxel och 24 000 kr. på flyttningskostnader. Kostnader
na, som åtminstone till en del beräknas falla på innevarande budgetår, kan
inte rynnnas inom de anslag som anvisats centrala folkbokförings- och upp-
bördsnämnden. Medel för ändamålet bör därför under ett nytt anslag tas
upp på tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden:
Anskaffning av inventarier m. m. på tilläggsstat III till riks
staten för budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag
av 412 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.
Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1969
Ur protokollet:
Margit Edström
Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1969
27
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över utbildning sär end en, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 14 mars 1969.
Närvarande:
Statsministern
Erlander , ministern för utrikes ärendena Nilsson , statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson.
Statsrådet Moberg anmäler härefter de ärenden under utbildningsdepar tementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1968/69 och anför.
DRIFTBUDGETEN
Åttonde huvudtiteln
D. Skolväsendet
[1] D 20. Statliga realskolor: Omkostnader. I den av Kungl. Maj :t den 6 juni 1968 fastställda omkostnadsstaten för de statliga realskolorna är upp förd en obetecknad anslagspost till expenser på 933 000 kr. För budgetåret 1969/70 har i prop. 1969: 1 (bil. 10 s. 233) beräknats 653 000 kr. för mot svarande ändamål under anslaget Statliga realskolor. Den övervägande de len av expenskostnaderna utgöres av lönekostnader för städpersonal.
Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 28 januari 1969 hemställt dels att
Kungl. Maj :t skall medge att anslagsposten till expenser för innevarande budgetår får överskridas med 1 307 000 kr., dels att till expenser för bud getåret 1969/70 skall anvisas ett belopp av 1 300 000 kr. Överstyrelsen anför i huvudsak följande. Anslagsbehovet beräknades på grundval av för budget året 1966/67 gjorda utbetalningar. Därvid beaktades av misstag inte utbe
28
talningarna vid samtliga statliga realskolor. Detta ledde till att medels behovet beräknades för lågt. Dessutom har städpersonalens löner höjts och en viss förskjutning i utbetalningarna ägt rum, så att kostnader avseende budgetåret 1967/68 belastar anslaget först budgetåret 1968/69. Dessa fak torer medför att medelsbehovet under anslagsposten till expenser ökar med ca 1 307 000 kr. Av samma skäl kan medelsbehovet till expenser under an slaget Statliga realskolor för budgetåret 1969/70 förutses bli ca 650 000 kr. större än det i prop. 1969: 1 bil. 10 beräknade beloppet.
Föredraganden
Som framgår av skolöverstyrelsens i det föregående redovisade skrivelse kommer förevarande anslag att under innevarande budgetår belastas med väsentligt högre belopp än som ursprungligen beräknats. Riksdagen bör un derrättas om detta.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t
ger riksdagen till känna vad jag anfört i det föregående.
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1969
I. Internationellt-kulturellt samarbete
[2] I 1. Kulturellt utbyte med utlandet. I riksstaten för innevarande bud getår har under denna rubrik anvisats ett reservationsanslag av 1 531 000 kr. Härav har såsom en särskild anslagspost till Kungl. Maj :ts disposition uppförts ett belopp av 273 800 kr. Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 19 december 1968 hemställt att 168 000 kr. ställs till överstyrelsens förfogande för fullföljande av en av Europarådet initierad kurs för utbildning av yrkes- instruktörer, vilken kommit att dra större kostnader än överstyrelsen beräk nat. Med hänsyn till inom Europarådet gjorda åtaganden vill jag inte mot sätta mig att 165 000 kr. anvisas för ändamålet. För bestridande av de be rörda kostnaderna behöver ytterligare 165 000 kr. anvisas under förevaran de anslag.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kulturellt utbyte med utlandet på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1968/69 anvisa ett reserva tionsanslag av 165 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
II. Statens allmänna fastighetsfond
[3] 27. Byggnadsarbeten vid universiteten och vissa högskolor. Under denna
rubrik har i riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett investerings- anslag av 130 milj. kr.
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1969
29
Vid min anmälan tidigare denna dag av prop. 1969: 36 angående anslag för budgetåret 1969/70 till byggnadsarbeten samt inredning och utrustning av lokaler vid universitet, högskolor m. m. har jag redovisat att ytterligare 10 milj. kr. behöver anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår under detta anslag. Jag har därvid räknat med bl. a. att i nämnda proposition redovisade nybyggnader på Vallaområdet i Linköping kommer att påbörjas redan under innevarande budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Byggnadsarbeten vid universiteten och vissa hög skolor på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1968/ 69 anvisa ett investeringsanslag av 10 000 000 kr.
IV. Statens utlåningsfonder
[4] 6. Studiemedelsfonden. Till studiemedelsfonden har för innevarande
budgetår anvisats ett investeringsanslag av 533 milj. kr. Den sammanlagda medelsförbrukningen under budgetåret beräknades i prop. 1968: 1 (bil. 10 s. 427, SU 8, rskr 8) till 543 milj. kr. Skillnaden beräknades bli täckt genom återbetalningar under budgetåret.
Centrala studiehjälpsnämnden har i skrivelse den 14 februari 1969 hem ställt att ytterligare 50 milj. kr. anvisas såsom investeringsanslag till fon den för innevarande budgetår. Av handlingarna i ärendet inhämtas.
Till grund för beräkningarna i prop. 1968: 1 av medel till fonden låg an tagandet, att de återbetalningspliktiga studiemedlen skulle i genomsnitt per studiemedelstagare utgöra 90 % av maximibeloppet 6 230 kr., dvs. ca 5 600 kr. Basbeloppet var vid tiden för beräkningen 5 700 kr. Andelen studerande som utnyttjar återbetalningspliktiga studiemedel uppskattades till 80 % av antalet berättigade studerande som beräknades till 120 000.
Till följd av att basbeloppet höjts till 5 800 kr. blir det återbetalnings pliktiga maximibeloppet för läsåret 1968/69 6 370 kr. Det genomsnittliga beloppet beräknas för höstterminen 1968 till 2 963 kr. och för vårterminen 1969 till 2 975 kr., vilket motsvarar ca 93 % av maximibeloppet. Andelen studerande som utnyttjar studiemedel uppskattas nu inte till mer än 72 % av hela antalet studerande, som beräknas uppgå till 135 000.
Utfallet hittills under budgetåret ger vid handen att medelsförbrukningen kommer att uppgå till ca 587 milj. kr., således en ökning med 44 milj. kr. jämfört med beräkningen i 1968 års statsverksproposition. Eftersom me delsreservationen den 1 juli 1968 var 1 milj. kr. och de studiemedelsavgifter som inflyter nu kan beräknas till 8 milj. kr., blir behovet av tilläggsanslag för budgetåret 1968/69 (587 000 000 — 1 000 000 — 533 000 000 — — 8 000 000 ==) 45 milj. kr.
För att gardera sig mot osäkerheten i bedömningen av dels utnyttjande
30
graden av återbetalningspliktiga studiemedel, dels storleken av avgiftsinbe-
talningarna har nämnden ökat det framräknade beloppet med 5 milj. kr.
Det sammanlagda behovet av ytterligare medel till fonden för budgetåret
1968/69 blir 50 milj. kr.
Föredraganden
Med hänvisning till vad centrala studiehjälpsnämnden anfört finner jag
att ytterligare 50 milj. kr. bör anvisas såsom investeringsanslag till studie-
medelsfonden.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Studiemedelsfonden på tilläggsstat III till rikssta-
ten för budgetåret 1968/69 anvisa ett investeringsanslag av
50 000 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Margit Edström
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1969
Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1969
31
32
Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1969
KAPITALBUDGETEN
II. Statens allmänna fastighetsfond
[2] 28. Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor
m. m.
För innevarande
budgetår har under förevarande anslagsrubrik anvisats ett investeringsan-
slag av 7,6 milj. kr. att disponeras i enlighet med en investeringsplan, som
för de objekt som ingår i planen upptar av riksdagen godkända kostnads
ramar. På tilläggsstat II för innevarande budgetår har för ifrågavarande
ändamål vidare anvisats ett investeringsanslag av 1 milj. kr. (prop. 1969: 2,
JoU 2, rskr 75).
Byggnadsstyrelsen hemställer att följande byggnadsprojekt tas upp i in
vesteringsplanen.
Lantbrukshögskolan
Ultuna
Värmekulvert. Byggnadsstyrelsen har den 23 oktober 1967 redo
visat huvudhandlingar för om- och tillbyggnad i Ultuna av lantbrukshög-
skolans institution för lantbrukets arbetsmetodik och teknik samt Jord-
brukstekniska institutet. Vidare har styrelsen den 13 november 1967 redo
visat byggnadsprogram för vissa försörjningsanläggningar vid högskolan.
I sistnämnda byggnadsprogram ingick bl. a. en värmekulvert till byggnaden
för institutionen och institutet. Kungl. Maj :t har den 15 mars 1968 upp
dragit åt styrelsen att bl. a. projektera ifrågavarande värmekulvert fram
t. o. m. färdigställande av bygghandlingar. Styrelsen har den 13 januari
1969 redovisat bygghandlingar för värmekulverten. Kostnaderna beräknas
till 130 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1968. Byggnadstiden beräknas till
tre månader.
Röbäcksdalen
Avloppsan ordningar. Kungl. Maj :t har den 2 februari 1968 upp
dragit åt byggnadsstyrelsen att projektera avloppsanordningar vid högsko
lans försöksstation i Röbäcksdalen fram t. o. m. färdigställande av bygg
handlingar. Styrelsen har den 5 december 1968 redovisat bygghandlingarna.
Byggkostnaderna beräknas till 350 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1968.
Byggtiden beräknas till ca fyra månder.
Departementschefen
Förslaget om värmekulvert vid lantbrukshögskolan omfattar dragning
av kulvert till byggnaden för institutionen för arbetsmetodik och teknik
3a
samt Jordbrukstekniska institutet. Kulverten bör vara färdig före pla nerad om- och tillbyggnad av institutionen och institutet. Mot den beräk nade kostnaden på 130 000 kr. har jag ingen erinran. Objektet bör med denna ram tas upp i investeringsplanen.
Byggnadsobjektet vid lantbrukshögskolans försöksstation i Röbäcksdalen avser avloppsanordningar. Jag har ingen erinran mot den redovisade kostnaden på 350 000 kr. Objektet bör således med denna ram tas upp i investeringsplanen.
Utgifterna under innevarande budgetår för ovan nämnda byggnads obj ekt torde rymmas inom det till Byggnadsarbeten vid jordbrukets hög skolor m. m. anvisade anslaget. Jag förordar därför att utgifterna får be stridas av tillgängliga medel under anslaget.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att godkänna vad jag i det föregående förordat ifråga om vissa byggnadsobjekt vid jordbrukets högskolor.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Margit Edström
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1969
Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1969
35
Bilaga 9
HANDELSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över handels ärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
14 mars 1969.
Närvarande:
Statsministern
Erlander,
ministern för utrikes ärendena
Nilsson,
statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Holmqvist, Aspling, Palme,
Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Gei jer, Myrdal, Odhnoff,
Wickman, Moberg, Bengtsson.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, anmäler härefter
ärende under handelsdepartementets handläggning som angår utgifter på till-
läggsstat III till riksstaten för budgetåret 1968/69 och anför.
DRIFTBUDGETEN
Tionde huvudtiteln
B. Utrikeshandel m. m.
[1] B 6. Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt samarbete. Un
der denna rubrik anvisades för budgetåret 1968/69 ett reservationsan
slag av 90 000 kr. för svenskt deltagande i olika former av nordiskt sam
arbete bl. a. i nordiska ministerkommittén för ekonomiskt samarbete, nor
diska ekonomiska samarbetsutskottet och nordiska kommittén för konsu
mentfrågor. Ytterligare 450 000 kr. anvisades på tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1968/69.
De nordiska statsministrarna behandlade vid möte i Stockholm den 18—
19 januari 1969 den preliminära rapport rörande ett utvidgat nordiskt eko
nomiskt samarbete, som utarbetats av en särskild nordisk ämbetsmanna-
kommitté. Statsministrarna konstaterade att rapporten borde kunna ut
göra grundval för ett fortsatt arbete och förklarade att de avser att uppdra
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1969
åt ämbetsmannakommittén att slutföra sitt arbete och före den 15 juli 1969 utarbeta förslag till lösning på samtliga samarbetsområden.
Anvisade medel är inte tillräckliga för att täcka kostnaderna för Sveriges deltagande i de utredningar som utförs inom ämbetsmannakommittén med anledning av statsministrarnas beslut. Jag föreslår därför att ytterligare 200 000 kr. anvisas på tilläggsstat.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Administrationskostnader för nordiskt ekono miskt samarbete på tilläggsstat III till riksstaten för bud getåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Margit Edström
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1969
37
38
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Kommittéer m. m. på tilläggsstat III till riksstaten
för budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag av
1 300 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Margit Edström
Kungl. Maj. ts proposition nr 105 år 1969
Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1969
39
Bilaga 11
CIVILDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den U
mars 1969.
Närvarande:
Statsministern
Erlander,
ministern för utrikes ärendena
Nilsson,
statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Holmqvist, Aspling, Palme,
Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff,
Wickman, Moberg, Bengtsson.
Chefen för civildepartementet, statsrådet Gustafsson, anmäler härefter
ärende under civildepartementets handläggning som angår utgifter på till-
läggsstat III till riksstaten för budgetåret 1968/69 och anför.
DRIFTBUDGETEN
Tolfte huvudtiteln
A. Civildepartementet m. in.
[1] A 3. Kommittéer m. m. På riksstaten för budgetåret 1968/69 är under
förevarande rubrik uppfört ett reservationsanslag av 500 000 kr. Vid in
gången av budgetåret fanns på anslaget en behållning av i runt tal 5 000
kr. Av det för budgetåret 1968/69 disponibla beloppet har under tiden t. o. in.
februari 1969 förbrukats ca 435 000 kr. För återstoden av budgetåret räknar
jag med en medelsåtgång på ca 220 000 kr. Jag anser mig därför böra be
räkna ett ytterligare medelsbehov av 150 000 kr. under anslaget för inne
varande budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Kommittéer m. m. på tilläggsstat III till riksstaten
för budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag av
150 000 kr.
40
Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Margit Edström
Kiingl. Maj:ts proposition nr 105 år 1969
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1969
41
Bilaga 12
AVSKRIVNING AV NYA KAPITALINVESTERINGAR
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj. t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
14 mars 1969.
Närvarande:
Statsministern
Erlander,
ministern för utrikes ärendena
Nilsson,
statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Holmqvist, Aspling, Palme,
Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff,
Wickman, Moberg, Bengtsson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter fråga
om anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar på tilläggsstat 111
till riksstaten för budgetåret 1968/69 och anför.
Under innevarande budgetår har begärts investeringsanslag dels på till-
läggsstat I till gällande riksstat, dels på tilläggsstat II, dels ock på tilläggs
stat III. I enlighet med de principer som hittills tillämpats bör nu, då av-
skrivningsbehovet för de olika investeringarna kan överblickas, förslag om
erforderliga avskrivningsanslag föreläggas riksdagen. Skulle nya avskriv-
ningsbehov uppkomma eller ändring ske i de till grund för här beräknade
avskrivningar liggande förhållandena förutsätter jag, att vederbörliga tillägg
och jämkningar vidtas av riksdagen.
Statens allmänna fastighetsfond. Enligt gällande regler för avskrivning av
investeringar i allmänna fastighetsfonden utgör grundavskrivning för för-
valtningsbyggnader 25 % av anläggningskostnaden och för byggnader för
kriminalvården, sjukhus, forskningsinstitut och skolor 50 %. Investeringar
i mark avskrivs inte.
Med tillämpning av dessa grunder bör avskrivningsanslag på tilläggsstat
uppföras i enlighet med följande sammanställning.
Kungl. Maj:ts proposition, nr 105 år 1969
Anslag Investering kr.
Justitiedepartementet:
Renovering av byggnad för regeringsrätten .. 650 000 Utrikesdepartementet:
Inköp, uppförande och iståndsättande av fas tigheter för utrikesrepresentationen............. 14 950 000 Försvarsdepartementet:
Byggnadsarbeten vid flygtekniska försöksan stalten .................................................................... 5 000 Socialdepartementet:
Till- och ombyggnadsarbeten för statens rättsläkarstation i Uppsala in. m............................... 855 000 Utbyggande av akademiska sjukhuset i Upp sala ........................................................................... 1 360 000 Vissa byggnadsarbeten m. m. vid ungdoms vårdsskolorna (prop. 1968: 155 bil. 2 och 1969: 2 bil. 3)........................................................ 3 810 000 Finansdepartementet:
Nybyggnad för kavitationslaboratorium vid statens skeppsprovningsanstalt ....................... 30 000 Förrådsbyggnad vid svenska institutet för konserveringsforskning .................................... 5 000 Utbildningsdepartementet:
Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål . . 800 000 Byggnadsarbeten vid universiteten och vissa högskolor................................................................ 10 000 000 Jordbruksdepartementet:
Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. in............................... .......................................... 1 000 000 Handelsdepartementet:
Gemensam administrationsbyggnad för Svens ka turisttrafikförbundet m. fl........................... 360 000
Avskrivning kr.
163 000
3 738 000
3 000
428 000
680 000
1 905 000
15 000
3 000
200 000
5 000 000
500 000
90 000
Försvarets fastighetsfond. För investeringar i försvarets fastighetsfond skall enligt gällande regler avskrivningsbehovet beräknas schablonmässigt till 50 % av investeringen i kasernbyggnaders delfond. Investeringar i mark avskrivs inte.
På tilläggsstat I har för ersättningsbyggnader vid Livregementets husarer under kasernbyggnaders delfond tagits upp ett investeringsanslag av 970 000 kr. Avskrivningsanslaget bör beräknas till 485 000 kr.
Statens utlåningsfonder. På tilläggsstat III har förts upp ett tilläggsanslag till studiemedelsfonden på 50 milj. kr., vilket bör skrivas av helt. På till- läggsstat I har tagits upp ett investeringsanslag av 2 milj. kr. till fiskeri- lånefonden. Eftersom de lån som utgår från denna fond under viss tid är
43
räntefria och därefter förutsätts löpa med en ränta av 5 %, bör med hän
syn till att förräntningskravet för statens investeringar fastställts till 6 %
denna investering skrivas av med 30 % eller 600 000 kr.
Fonden för låneunderstöd. För lån till nybyggnader vid erkända vårdan
stalter för alkoholmissbrukare m. in. har på tilläggsstat I tagits upp ett in-
vesteringsanslag av 3,2 milj. kr. Hela anslaget avser räntefria lån och av-
skrivningsanslaget bör tas upp med 3,2 milj. kr.
Diverse kapitalfonder. För färdigställande av vissa förrådsanläggningar
finns i riksstaten för budgetåret 1968/69 uppfört ett investeringsanslag på
2 765 000 kr. under förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap. Ansla
get är avsett för ny-, om- och tillbyggnader av lagringsanläggningar. Något
anslag för grundavskrivning av dessa investeringar har inte beräknats för
budgetåret 1968/69. De aktuella anläggningarna får ofta ett byggnadstek-
niskt utförande som inte överensstämmer med kommersiella anläggningar av
motsvarande slag. Med hänsyn härtill bör inte den del av investeringskost
naden som betingas av dessa särskilda åtgärder belasta fonden. Grundav
skrivning bör sålunda göras med ett belopp som motsvarar skillnaden mel
lan den aktuella kostnaden för en anläggning och kostnaden för motsvaran
de anläggning i kommersiellt utförande. Avskrivningsbehovet för budget
året 1968/69 utgör 2 765 000 kr.
Vad som nyss anförts äger tillämpning även på vissa förrådsanläggningar
som uppförts under åren 1965—1968. Avskrivningsbehovet utgör för dessa
anläggningar 4 533 000 kr. Detta belopp bör avskrivas via fonden för oregle
rade kapitalmedelsförluster. Med hänsyn till att det fanns en behållning
på fonden den 30 juni 1968 på ca 134 milj. kr. som inte var intecknad för
andra ändamål, behöver några medel ej anvisas för detta ändamål.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen
att till Avskrivning av nya kapitalinvesteringar i härefter
angivna fonder på tilläggsstat III till riksstaten för budget
året 1968/69 anvisa följande reservationsanslag, nämligen
Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1969
Statens allmänna fastighetsfond
Justitiedepartementet
Renovering av byggnad för regeringsrätten . .
163 000
Utrikesdepartementet
Inköp, uppförande och iståndsättande av fas
tigheter för utrikesrepresentationen............. 3 738 000
F örsvarsdepartementet
Byggnadsarbeten vid flygtekniska försöks
anstalten .............................................................. 3 000
44
Socialdepartementet
Till- och ombyggnadsarbeten för statens
rättsläkarstation i Uppsala m. in.....................
Utbyggande av akademiska sjukhuset i Upp
sala .........................................................................
Vissa byggnadsarbeten in. in. vid ungdoms
vårdsskolorna .....................................................
Finansdepartementet
Nybyggnad för kavitationslaboratorium vid
statens skeppsprovningsanstalt .....................
Förrådsbyggnad vid svenska institutet för
konserveringsforskning ....................................
Utbildningsdepartementet
Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål . .
Byggnadsarbeten vid universiteten och vissa
högskolor ..............................................................
Jordbruksdepartementet
Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor
m. in.........................................................................
Handelsdepartementet
Gemensam administrationsbyggnad för Svens
ka turisttrafikförbundet m. fl...........................
Försvarets fastighetsfond
Kasernbyggnaders delfond
Ersättningsbyggnader vid Livregementets hu
sarer ......................................................................
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1969
Statens utlåningsfonder
Utbildningsdepartementet
Studiemedelsfonden ...........................................
Jordbruksdepartementet
Fiskerilånefonden...............................................
Fonden för låneunderstöd
Socialdepartementet
Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstal
ter för alkoholmissbrukare in. m......................
428 000
680 000
1 905 000
15 000
3 000
200 000
5 000 000
500 000
90 000
485 000
50 000 000
600 000
3 200 000
Diverse kapitalfonder
Handelsdepartementet
Förrådsfonden för ekonomisk försvarsbered skap
Förrådsanläggningar m. m........................... 2 765 000
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj :t Konungen.
Kungl. Maj. ts proposition nr 105 år 1969
45
Ur protokollet:
Margit Edström
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1969
47
48
XI. Inrikesdepartementet
A 3 Kommittéer m. m., reservationsanslag....................................
XII. Civildepartementet
A 3 Kommittéer m. m., reservationsanslag....................................
Summa egentliga statsutgifter
Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1969
B. Utgifter för statens kapitalfonder
II. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar
B. Statens allmänna fastighets jond
Justitiedepartementet:
1 a Renovering av byggnad för regeringsrätten (11:1 a), reser
vationsanslag ...............................................................................
Utrikesdepartementet:
3
Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för ut-
rikesrepresentationen (11:3), reservationsanslag ...................
Försvarsdepartementet:
4
Byggnadsarbeten vid flygtekniska försöksanstalten (11:4),
reservationsanslag ......................................................................
Socialdepartementet:
7 a Till- och ombyggnadsarbeten för statens rättsläkarstation i
Uppsala m. m. (11:8 a), reservationsanslag ............................
9 Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala (11:10),
reservationsanslag ......................................................................
13 Vissa byggnadsarbeten m. m. vid ungdomsvårdsskolorna
(11:14), reservationsanslag..........................................................
Finansdepartementet:
19 a Nybyggnad för kavitationslaboratorium vid statens skepps-
provningsanstalt (11:23 a), reservationsanslag............... ..
19 b Förrådsbyggnad vid svenska institutet för konserverings-
forskning (11:23 b), reservationsanslag....................................
Utbildningsdepartementet:
20
Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål (11:24), reserva
tionsanslag ...................................................................................
22
Byggnadsarbeten vid universiteten och vissa högskolor (II:
27), reservationsanslag ................................................. ..
1 300 000
150 000
21 051 000
163 000
3 738 000
3 000
428 000
680 000
1 905 000
15 000
3 000
200 000
5 000 000
Jordbruksdepartementet:
23 Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. (11:28), reservationsanslag ............................................................................ 500 000
Handelsdepartementet:
24 Gemensam administrationsbyggnad för Svenska turisttrafikförbundet m. fl. (11:29), reservationsanslag............................ 90 000
12 725 000
C. Försvarets fastighets fond
Kasernbyggnaders delfond:
1 Ersättningsbyggnader vid Livregementets husarer (111:6 a), reservationsanslag ............................................................................ 485 000
D. Statens utlåningsfonder
Utbildningsdepartementet:
1 Studiemedelsfonden (IV:6), reservationsanslag....................... 50 000 000
Jordbruksdepartementet:
3 Fiskerilånefonden (IV:9), reservationsanslag ....................... 600 000
50 600 000
E. Fonden för låneunderstöd
Socialdepartementet:
3 Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkohol missbrukare m. m. (V:4), reservationsanslag ....................... 3 200 000
F. Diverse kapitalfonder
Handelsdepartementet: Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap:
1 Förrådsanläggningar m. m. (VIII:5), reservationsanslag.... 2 765 000
Summa utgifter för statens kapitalfonder 69 775 000
Kungl. Maj. ts proposition nr 105 år 1969
49
Summa för driftbudgeten 90 826 000
50
Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1969
KAPITALBUDGETEN
Kapitalinvestering
1. Statens affärsverksfonder
A. Försvarets fabriksverk
3 Teckning av aktier i SMT Machine Company AB............... 7 000 000
II. Statens allmänna fastighets fond
Utrikesdepartementet:
3 Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för ut-
rikesrepresentationen.................................................................. 14 950 000
Socialdepartementet:
10
Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala ................ 1 360 000
Utbildningsdepartementet:
27
Byggnadsarbeten vid universiteten och vissa högskolor....
10 000 000
33 310 000
IV. Statens utlåningsfonder
Utbildningsdepartementet:
6
Studiemedelsfonden ................................................................... 50 000 000
VIII. Diverse kapitalfonder
Kommunikationsdepartementet:
2
Sjöfartsverkets fond: Sjöfartsmateriel m. m................... 5
200 000
Summa för kapitalbudgeten
88 510 000
KUNGL. BOKTR. STHLM 1969 690 I 6&