Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vattenlagen (1918: 523), m.m.
Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1971 Prop. 1971: 151
Nr 151
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vattenlagen (1918: 523), m. m.; given Stockholms slott den 22 oktober 1971.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över justitieärenden och lagrådets protokoll, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
CARL GUSTAF
CARL LIDBOM
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen behandlas frågan om den närmare samordningen av fastighetsreglering enligt den nya fastighetsbildningslagen och torrläggningsföretag enligt vattenlagen, vägföretag enligt lagen om enskilda vägar eller anläggningsföretag enligt lagen om vissa gemensamhetsanläggningar. I dessa lagar föreslås ändringar som gör det möjligt för fastigzhetsbildningsmyndigheten att ta initiativ till förrättning. Förslaget är endast en provisorisk lösning i avvaktan på mera genomgripande reformer inom de berörda rättsområdena.
Propositionen innehåller i övrigt förslag till ändringar i ett stort antal lagar i syfte att uppnå en anpassning till ny lagstiftning, bl. a. fastighetsbildningslagen och den nya jordabalken, samt till den beslutade fastighetsdomstolsreformen. Dessa ändringsförslag är i huvudsak av formell natur.
De föreslagna ändringarna avses träda i kraft den 1 januari 1972.
1 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr ISI
1 Förslag till
Lag om ändring i vattenlagen (1918: 523)
Härigenom förordnas, att 7 kap. 27, 36, 45, 55 och 66 §§ samt 10 kap. 33, 35, 48 och 82 §§ vattenlagen (1918: 523) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 kap. 27 Ej vare delägare i dikningssam- Ej vare delägare i dikningssamfällighet skyldig att vidkännas fällighet skyldig att vidkännas större bidrag till kostnaden för större bidrag till kostnaden för dikningen än som svarar mot vär- dikningen än som svarar mot värdet å den båtnad, hans mark där- det å den båtnad, hans mark därigenom beredes, utan så är att igenom beredes, utan så är att han sökt företaget. Tikställd med han sökt företaget. TCikställd med sökanden vare den, som förenat sökanden vare den, som förenat sig med honom om företaget eller sig med honom om företaget eller för vinnande av ökad båtnad fört för vinnande av ökad båtnad fört talan, som föranlett större anlägg- talan, som föranlett större anläggning än sökanden äskat. ning än sökanden äskat. Företages dikningen efter beslut vid fastighetsreglering, skola ägarna av de fastigheter som ingå i regleringen anses såsom sökande.
36 §? Vill någon för torrläggning av sin mark upptaga dike å annans mark eller leda vatten till annans dike eller eljest begagna sig av rättighet, som omförmäles i 1—219 8§, eller skola två eller flera med skilda andelar taga del i dikningsförcetag, då skall, där ej överenskommelse därom träffas, i den ordning nedan sägs före arbetets påbörjande inhämtas besked, huru och under vilka villkor arbetet må göras. Ansökan om dikning skall ingivas till Konungens befallningshavande och varde frågan härom därefter prövad vid syneförrättning, varom i 10 kap. stadgas. Beslutas vid fastighetsreglering att fråga om dikning skall prövas enligt denna lag, upptages frågan vid — syneförrättning som nyss nämnts efter anmälan av fastighetsbildningsmyndigheten hos Konungens befallningshavande. Där någon ärnar verkställa dikning, varför ej fordras föregående prövning, stånde honom ändock fritt, om han så önskar, att till beredande av trygghet för framtiden påkalla sådan prövning. 3 Senaste lydelse 1920: 459. 3 Senaste lydelse 1920: 459.
Nuvarande Iydelse Föreslagen Ivdelse
Har dike upptagits utan föregången syneförrättning, må för det framtida underhållets fördelning i nu nämnd ordning påkallas prövning därav.
Huru utlåtande, som meddelas vid syneförrättning, skall beträffande särskild fråga underställas vattendomstolens prövning, därom stadgas i 10 kap. 52 8.
45 §3
Vill någon utföra vattenavledning, som i 37 § sägs, och äro sannolika skäl, att allmän eller enskild rätt därigenom förnärmas, eller skola två eller flera med skilda andelar taga del i företaget, skall, innan arbetet påbörjas, i den ordning nedan sägs inhämtas besked, huru och under vilka villkor arbetet må göras.
Ansökan om vattenavledning skall ingivas till Konungens befallningshavande och varde frågan härom därefter prövad vid synceförrättning, som i 10 kap. 32 § sägs. Är företagets huvudsakliga ändamål att vinna sådan båtnad, som avses i 29 § första stycket i förevarande kap., må ansökningen i stället ingivas till vattendomstolen och varde målet därefter prövat i den ordning, som i 11 kap. stadgas för ansökningsmål:; dock att, där det finnes lämpligt, vattenrättsdomaren eller vattendomstolen äger förordna, att målet skall behandlas vid syneförrättning, som i 10 kap. 32 § sägs.
Beslutas vid fastighetsreglering
att fråga om vattenavledning skall
prövas enligt denna lag, upptages
frågan vid syneförrättning enligt
10 kap. 32 § efter anmälan av
fastighetsbildningsmyndigheten
hos Konungens befallningshavan-
de.
Avser vattenavledningsföretag sänkning eller uttappning av sjö eller reglering av vattnets avrinning ur sådant vattenområde eller förändring av vattnets djup eller läge i vattendrag, där kungsådra celler allmän farled eller allmän flottled finnes, skall utlåtande, som avgivits av syncemän, underställas vattendomstolens prövning, om ej Konungen enligt 4 kap. 17 § prövat företagets tillåtlighet. Vattendomstolen får ej ingå i bedömande av frågor om ersättning i vidare mån än som föranledes av anförda besvär celler av ändrade anordningar eller föreskrifter rörande företagets utförande. Om underställning i visst fall av särskild fråga stadgas i 10 kap. 52 §.
55 8
Å invallning, som sker i celler Å invallning, som sker i eller vid sjö eller i eller vid sådant vat- vid sjö eller i eller vid sådant vattendrag, som i 45 § tredje stycket tendrag, som 1 45 § fjärde stycket sägs, skola bestämmelserna i sägs, skola bestämmelserna i nämnda $ om underställning av nämnda $ om underställning av synemännens utlåtande äga mot- synemännens utlåtande äga motsvarande tillämpning. svarande tillämpning.
3 Senaste lydelse 1971: 531. + Senaste lydelse 1971: 531.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
66 85
Har jämlikt 36 § fjärde stycket Har jämlikt 36 § femte stycket påkallats prövning av fråga rö- påkallats prövning av fråga rörande framtida underhåll av dike, rande framtida underhåll av dike, skall för dylikt fall vad i 56 samt skall för dylikt fall vad i 56 samt 60—65 §§ är stadgat om företag, 60—565 §§ är stadgat om företag, vartill medgivande lämnats enligt vartill medgivande lämnats enligt detta kap., i tillämpliga delar län- detta kap., i tillämpliga delar lända till efterrättelse. da till efterrättelse.
10 kap.
33 §6
Förordnande, som i 32 § sägs, skall efter ansökan meddelas av Konungens befallningshavande. I ansökningen skola så fullständigt som möjligt uppgivas företagets beskaffenhet, omfattning och verkningar med angivande av det vattenområde som av företaget kan komma att beröras. Vidare skall uppgivas huruvida särskilda bestämmelser med stöd av lag meddelats rörande användningen av de mark- och vattenområden som beröras av företaget. Ansökningen bör tillika innehålla uppgift å de fastigheter, som företaget efter ty i 14 kap. 4 § sägs förmenas angå, samt ägarnas namn och hemvist ävensom sådana nyttjanderättshavares, vilkas rätt kan vara av företaget beroende.
Första stycket äger motsvaran-
de tillämpning i fråga om anmä-
lan som avses i 7 kap. 36 eller
45 §.
Vad i 2 § stadgas om ställande av säkerhet för förrättningskostnaden äge tillämpning jämväl i fråga om förordnande enligt denna $.
Beträffande företag, som avser torrläggning av mark, äger Konungen förordna, att ansökan, som i första stycket sägs, skall ingivas till annan myndighet än Konungens befallningshavande.
35 &
Vid syneförrätltningen skola bi- Vid syneförrättningen skola biträda två gode män. Dessa skola träda två gode män. Dessa skola utses biand dem, som äro valda utses bland dem, som äro valda till. ledamöter i ägodelningsrätt till nämndemän i fastighetsdomeller till gode män vid lantmiteri- stol eller till gode män vid fastigförrättning i orten. Gode männen hetsbildningsförrättningar 1 orten. tillkallas av förrättningsmannen Gode männen tillkallas av förrättefter samråd med biträdande för- ningsmannen efter samråd med rättningsmannen, om sådan för- biträdande = förrättningsmannen, ordnats. om sådan förordnats.
Är företag, som avses i 32 3 1 mom., ej av beskaffenhet, att underställning av synemännens utlåtande, enligt vad i 7 kap. 45 och 55 §§ därom är stadgat, skall ske, vare dock vid syneförrättning angående sådant företag biträde av gode män icke erforderligt med mindre till
s Senaste lydelse 1920: 459. s Senaste lydelse 1971: 531. 7 Senaste lydelse 1927: 24.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse prövning förekommer fråga om ersättning till delägare i företaget eller annan eller ock förrättningsmannen för bestämmande av delaktigheten i företaget anser sådan uppskattning av båtnaden, som i 60 § föreskrives, böra vid förrättningen verkställas.
I fall, där syneförrättning handlägges utan biträde av gode män, skall vad i denna Jag är stadgat om synecmännens uppgifter och åligganden i tillämpliga delar hava avseende å förrättningsmannen.
Bestämmes under förrättningens fortgång, att gode män skola tillkallas, skall sådant ej verka rubbning av vad därförinnan under förrättningen lagligen beslutats eller verkställts.
48 88
Vill sökande återkalla ansökningen, göre det skriftligen hos förrättningsmannen, innan förrättningen avslutas, eller hos vattendomstolen på sätt och inom tid för fullföljd av talan mot synemännens utlåtande är stadgat.
Äro i fråga om företag enligt 3 eller 7 kap. sökandena flera, må utan samtligas medgivande återkallelse ej ske, utan så är, att kostnaden av synemännen beräknas uppgå till mer än nio tiondelar av den uppskattade båtnaden av företaget; dock att härvid hänsyn icke skall tagas till båtnad, för vilken enligt 3 kap. 6 § och 7 kap. 29 § bidragsskyldighet till företaget inträder först då båtnaden tages i anspråk. I fråga om iöretag enligt 8 kap. må, där sökandena äro flera, utan samtligas medgivande återkallelse ej ske, med mindre kostnaden för företaget finnes uppgå till högre belopp än med hänsyn till nyttan därav kan anses rimligt eller företaget på grund av yrkande under förrättningen blivit väsentligt utvidgat; dock att vad ovan stadgats i fråga om 7 kap. skall gälla jämväl företag, som avser både avledande av avloppsvatten och torrläggning av mark, såvitt detsamma avser sistnämnda ändamål.
Sker återkallelse av någon eller några av sökandena, vare den eller de övriga fortfarande att anse såsom sökande.
Förrättning, som sker efter an-
mälan av fastighetsbildningsmyn-
digheten enligt 7 kap. 36 eller
45 §, må inställas, om fastighets-
regleringen inställes eller om an-
nat särskilt skäl föreligger.
82 §9
Som sökande till förrättning, Som sökande till förrättning, som i 32 § sägs, anses i detta som i 32 § sägs, anses i detta kap. kap. ej allenast den, som sökt ej allenast den, som sökt förrättförrättningen, utan även den, som ningen, utan även den, som i den i den ordning 58 § stadgar förenat ordning 58 § stadgar förenat sig sig med sökanden eller genom yr- med sökanden eller genom yrkankande, som där sägs, föranlett de, som där sägs, föranlett större större anläggning än sökanden äs- anläggning än sökanden äskat elkat eller, om sökanden hos för- ler, om sökanden hos förrättningsrättningsmannen återkallat ansök- mannen återkallat ansökningen, ningen, inträtt i sökandens ställe. inträtt i sökandens ställe. Vid för- 8 Senaste lydelse 1969: 393. 2 Senaste lydelse 1941: 614.
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
rättning, som sker efter anmälan
av fastighetsbildningsmyndigheten
enligt 7 kap. 36 eller 45 §, skola
ägarna av de fastigheter som ingå
i regleringen anses såsom sökande.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.
2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1939: 608) om enskilda vägar
Härigenom förordnas i fråga om lagen (1939: 608) om enskilda vägar,
dels att 27 och 28 §§ skall upphöra att gälla
dels att 15, 16, 18—21, 24, 25, 36—40, 49, 65, 78, 86 och 105 §§ skall ha nedan angivna lydelse.
1 §
Prövning av fråga om rättighet Prövning av fråga om rättighet eller skyldighet, som i 6—14 §§ eller skyldighet, som i 6—14 §§ avses, verkställes vid förrättning avses, verkställes efter ansökning på stället i den ordning nedan eller anmälan vid förrättning på stadgas. stället i den ordning nedan stad-
gas.
16 8!
Rätt att påkalla förrättning en- Rätt att ansöka om förrättning ligt detta kapitel och att vid /för- enligt detta kapitel och att vid sårättningen föra talan tillkomme för dan förrättning föra talan tillfastighet, som saken förmenas an- komme för fastighet, som saken gå, dess ägare ävensom innehava- förmenas angå, dess ägare ävenren, där denne jämlikt 5 § har att som innehavaren, där denne jämsvara för fullgörandet av fastighe- iikt 5 §& har att svara för fullgötens väghållningsskyldighet. Sam- randet av fastighetens väghållma befogenhet, dock ej i fråga om ningsskyldighet. Samma befogenbyggande av väg, tillkomme nytt- het, dock ej i fråga om byggande janderättshavare, vilken enligt av- av väg, tillkomme nyttjanderättstal har att fullgöra väghållnings- havare, vilken enligt avtal har att skyldighet för fastigheten. fullgöra väghållningsskyldighet för
fastigheten.
Anmälan om förrättning göres
av fastighetsbildningsmyndigheten,
när vid fastighetsreglering beslu-
tats att fråga om väghållning skall
prövas enligt denna lag.
Väckes sålunda fråga, som i 6—14 §8 avses, må härutinnan talan för fastighet vid förrättningen städse föras av innehavare av nyttjande- eller servitutsrätt, i den mån frågan rörer hans rätt. 1 Senaste lydelse 1954: 197.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Har efter förrättningens början fastighet övergått till ny ägare eller
innehavare, vare han i lika mån som företrädaren bunden av vad denne
medgivit eller godkänt.
138 §& Ansökning om förrättning enligt detta kapitel göres skriftligen hos länsstyrelsen. I ansökningen böra fullständigt uppgivas ärendets omfattning och be-
skaffenhet, de fastigheter saken förmenas angå, samt vederbörande äga-
res och innehavares, nyttjanderätts- och servitutshavares namn och hemvist. Finner länsstyrelsen den äskade förrättningen endast avse fråga, som bör vinna sin lösning i den i 3 kap. stadgade ordning, äge länsstyrelsen avslå ansökningen eller, där förordnande för förrättningsman redan utfärdats men förrättningen ännu icke avslutats, förordna om dess inställande. Är frågan om dylikt beslut beroende på utredning, må med utseende av förrättningsman tills vidare anstå eller länsstyrelsen föreskriva att förrättningen skall vila, intill dess länsstyrelsen annorledes
förordnar. |
Första—tredje styckena äga
motsvarande tillämpning i fråga
om anmälan som avses i 16 §
andra stycket.
19 § Till förrättningsman skall länsstyrelsen förordna sådan person, Jantmätare eller annan, som finnes äga erforderlig kunskap och erfarenhet samt jämväl i övrigt vara till uppdraget lämplig. För förrättning, som avser stad För förrättning, som sker efter
eller samhälle på landet, för vil- anmälan enligt 16 § andra stycket, ker skall föras fastighetsregister skall den förrättningslantmätare enligt de för stad meddelade be- som handlägger fastighetsreglestämmelser, skall till förrättnings- ringen förordnas till förrättningsman företrädesvis förordnas i sta- man, om ej särskilda skäl föranledens eller samhällets tjänst an- da annat.
ställd mätningsman eller jämlikt
5 kap. 2 § lagen om fastighetsbildning i stad förordnad förrättningsman för avstyckningar inom staden eller samhället.
Hava samtliga uppgivna sakägare förenat sig om förslag till viss för-
rättningsman, varde den föreslagne förordnad, där ej annat föranledes av stadgandena i första och andra styckena eller eljest laga hinder
möter.
Om förordnandet skall under- Om förordnandet skall under-
rättelse av länsstyrelsen meddelas rättelse av länsstyrelsen meddelas
länets lantmäterikontor eller, där- länets lantmäterikontor eller, därest förrättningsakten jämlikt 39 § est förrättningsakten jämlikt 39 § skall redovisas till byggnads- skall redovisas till byggnadsnämnd, denna nämnd. nämnd, denna nämnd. Har i fall, 2 Senaste lydelse 1954: 197.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
som avses i andra stycket, till för-
rättningsman förordnats annan än
den — förrättningslantmätare som
handlägger — fastighetsregleringen,
skall den senare underrättas.
20 LJ
Förrättningsmannen skall, om Förrättningsmannen skall, om han finner sådant nödigt eller nå- han finner sådant nödigt eller någon av sakägarna det äskar, vid gon av sakägarna det äskar, vid förrättningen biträdas av två gode förrättningen biträdas av två gode män, vilka av sakägarna eller, om män, vilka av sakägarna eller, om dessa ej åsämjas, av förrättnings- dessa ej åsämjas, av förrättningsmannen utses bland dem, som äro mannen utses bland dem, som äro valda till nämndemän eller till valda till nämndemän i domsaga ägodelningsnhämndemän eller till eller i fastighetsdomstol eler till gode män vid lantmäteri- eller gode män vid fastighetsbildningsmätningsförrättningar. Ej må till förrättningar. Ej må till god man god man utses någon, som är bo- utses någon, som är bosatt fjärran satt fjärran från den ort, där för- från den ort, där förrättningsstölrättningsstället är beläget, när an- let är beläget, när annan behörig nan behörig närmare finnes. närmare finnes,
Bestämmes under förrättningens fortgång, att gode män skola tilikallas, må det ej verka rubbning av åtgärd, som därförinnan vidtagits.
Stanna förrältningsmannen och gode männen i olika meningar, gälle vad de flesta säga. Har var sin särskilda mening, gille förrättningsmannens.
21 §
För förrättningen njute förrätt- För förrättningen njute förrättningsmannen och gode männen ningsmannen och gode männen ersättning, den förre i likhet med ersättning, den förre i likhet med vad för Jantmätare och de senare vad för lantmätare och de senare i enlighet med vad för gode män i enlighet med vad för gode män vid lantmäteriförrättningar är e- vid fastighetsbildningsförrättningler varder stadgat. ar är eller varder stadgat.
Den ersättning, så ock kostnad Den crsättning, så ock kostnad för kallelser eller annat, som för för kallelser eller annat, som för förrättningen är av nöden, skall, förrättningen är av nöden, skall, där ej annorlunda är särskilt stad- där ej annorlunda är särskilt stadgat, av sökanden gcnast förskju- gat, av sökanden genast förskjutas samt, därest vid förrättningen tas samt, därest vid förrättningen flera förpliktas till väghållning el- flera förpliktas till väghållning eller utgivande av ersättning enligt ler utgivande av ersättning enligt 9 § tredje stycket, mellan dem och 9 § tredje stycket, mellan dem och sökanden fördelas efter ty skäligt sökanden fördelas efter ty skäligt prövas. prövas. Vid förrättning, som sker
efter anmälan enligt 16 § andra
stycket, skola ägarna av de fastig-
heter, som ingå i regleringen, an-
ses såsom sökande.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
24 8 Förrättningsman skall så skyndsamt som möjligt å därför tjänlig tid börja förrättningen samt utan onödigt dröjsmål fortsätta och avsluta
densamma.
Finner förrättningsmannen anledning till antagande att till förrätt-
ningen hänskjuten fråga bör lösas i den i 3 kap. stadgade ordningen, skall han genast härom underrätta länsstyrelsen och inhämta dess besked huruvida förrättningen skall fortgå. Vill den, som sökt förrättning, Vill den, som sökt förrättning, sedan förrättningsman förordnats sedan förrättningsman förordnats men innan sammanträde under men innan sammanträde under förrättningen hållits, återkalla sin förrättningen hållits, återkalla sin talan, göre det skriftligen hos för- talan, göre det skriftligen hos förrättningsmannen. Diärest kungö- rättningsmannen. Därest kallelse,
relse eller kallelser, varom i 25 § som avses I 25 §, redan utfärdats
sägs, redan utfärdats och återkal- och återkallelsen inkommit så sent lelsen inkommit så sent att för- att förrättningsmannen cj kan i rättningsmannen ej kan i god tid god tid före det utsatta samman-
före det utsatta sammanträdet trädet skriftligen underrätta samt-
skriftligen underrätta samtliga liga kända sakägare om förrättkända sakägare om förrättningens ningens inställande, vare återkal-
inställande, varc återkallelsen utan lelsen utan verkan; och meddele verkan; och meddele förrättnings- förrättningsmannen sökanden där-
mannen sökanden därom besked. om besked. Sker återkallelsen vid Sker återkallelsen vid sammanträ- sammanträde under förrättningen,
de under förrättningen, skall den- skall denna genast inställas, där
na genast inställas, där ej annan ej annan sakägare, som äger påsakägare, som äger påkalla för- kalla förrättning rörande den rättning rörande den väckta frå- väckta frågan, begär att förrätt-
gan, begär att förrättningen foört- ningen fortsättes. sättes.
Förrättning, som sker efter an-
milan enligt 16 § andra stycket,
må inställas, om fastighetsregle-
ringen inställes eller om annat sär-
skilt skäl föreligger.
25 8?
Innan — förrättning — företages, Bestämmelserna i 4 kap. 18— skall förrättningsmannen om tid 24 §§ — fastighetsbildningslagen och ställe för första sammanträ- (1970: 988) om kallelse och deldet utfärda kungörelse, som skall givning samt om underrättelse till minst fjorton dagar därförut ej byggnadsnämnden äga motsvaranmindre upplösas i kyrkan för den de tillämpning vid förrättning en-
eller de församlingar, där de av ligt detta kapitel.
förrättningen berörda fastigheterna äro belägna, än även införas i en eller, där förhållandena påkalla det, två eller flera av ortens tidningar. 3 Senaste lydelse 1947: 387.
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
Härjämte åligge det förrättnings-
mannen att minst fjorton dagar
före sammanträdet med posten
avsända skriftlig kallelse till sammanträdet till envar uppgiven el-
ler eljest för förrättningsmannen
känd sakägare. Kallelse skall ad-
resseras till den fastighet, varom
fråga är, såvida ej säker kunskap
vinnes om annan adress inom landet för mottagaren. Är mark, som beröres av förrättningen, samfälld för flera fastigheter med skilda ägare och finnes för samfälligheten känd styrelse eller annan, som är satt att den förvalta, erfordras ej kallelse till de särskilda delägarna i samfälligheten, utan
varde kallelsen sänd till ledamot
av styrelsen eller till förvaltaren; och vare denne, där han ej äger att själv föra talan för samfälligheten, delägarna ansvarig för att kallelsen — tillställes någon, som äger behörighet härtill, eller, om sådan ej finnes, kommer till delägarnas kännedom. Finnes ej känd styrelse eller förvaltare och är marken samfälld för flera än tio fas-
tigheter med skilda ägare, må kal-
lelsen sändas till en av delägarna att vara för dem alla tillgänglig; och skall, där kallelse delgives på detta sätt, kungörelsen om förrätt-
ningen innehålla uppgift om vil-
ken delägare, kallelsen tillställes, samt anslås å lämplig plats inom kommun, där den samfällda mar-
ken är belägen.
Kungörelse och kallelse, varom i denna paragraf är stadgat, skola
innehålla anmaning att vid sammanträdet förete tillgängliga åt-
komst- och andra handlingar, som styrka rätt att föra talan vid förrättningen.
Är uppenbart, vilka med avse-
ende å förrättningen äro sakägare, må, utan hinder av att kungörelse och kallelse ej verkställts i ovan stadgade ordning, förrättningen
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse företagas, där samtliga sakiägarna infinna sig eller av förrättningsmannen blivit minst fjorton dagar förut bevisligen kallade till förrättningen.
Avser förrättningen väg i ort, vaärest skyldighet föreligger att söka byggnadslov, har förrättningsmannen att minst fjorton dagar förut underrätta byggnadsnämnden om tid och ställe för första sammanträdet.
Där fråga är om vägs byggande så att den korsar eller eljest berör allmän väg, järnväg, spårväg, kanal eller fiottled, vare förvaltningen av denna andra trafikled kallad att såsom sakägare deltaga i förrättningen.
36 § Avskrift av förrättningsprotokollet med det i 35 § omförmälda utlåtande samt de vid förrättningen ingångna föreningar och övriga vid förrättningen upprättade handlingar ävensom kopia av karta, där sådan vid förrättningen upprättats, skola av förrättningsmannen inom tiugu dagar eller, om vägen eiler största delen därav är belägen inom något av rikets fyra nordligaste län, inom trettio dagar efter förrättningens av-
slutande överlämnas till ordföranden i styrelse, varom i 50 § förmäles,
eller där sådan styrelse ej är tillsatt, till någon i orten boende pålitlig person, som av sakägarna eller, om dessa ej äro ensc, av förrättnings-
mannen med gode männen, där han av sådana biträdes, utses att mottaga samma handlingar; och vare handlingarna hos den, som sålunda
mottagit dem, tillgängliga för envar, som åstundar att granska eller av-
skriva desamma. Kvitto å handlingarnas mottagande skall vidfogas hu-
vudskriften av förrättningsutlåtandet. Förrättningsmannen åligge jäm- Förrättningsmannen åligge jäm-
väl att inom tid, som 1 första styc- väl att inom tid, som i första styc-
ket sägs, om dagen för förrätt- ket sägs, om dagen för förrätt-
ningens avslutande skriftligen un- ningens avslutande skriftligen underrätta länets lantmiäterikontor el- derrätta länets lantmäterikontor
ler, därest förrättningsakten jäm- eller, därest förrättningsakten jäm-
likt 39 § skall redovisas till bygg- likt 39 3 skall redovisas till byggnadsnämnd, denna nämnd. nadsnämnd, denna nämnd. Har i
fall, som avses i 19 § andra styc-
ket, till förrättningsman förord-
nats annan än den förrättnings-
lantmätare som handlägger fas-
tighetsregleringen, skall den sena-
re underrättas.
37 8 Klagan över förrättningen må Klagan över förrättningen må
av sakägare föras genom besvär av sakägare föras genom besvär bos ägodelningsrätten i den ort, hos den fastighetsdomstol, inom
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse där vägen eller största delen av vars domkrets vägen eller största densamma är belägen. Besvären delen av densamma är belägen. skola ingivas till ägodelningsdo- Besvären skola ingivas till dommaren inom fyrtiofem dagar el- stolen inom fyrtiofem dagar eller, ler, om vägen eller största delen om vägen celler största delen därav därav är belägen inom något av är belägen inom något av rikets rikets fyra nordligaste län, inom fyra nordligaste län, inom sextio sextio dagar från den dag då för- dagar från den dag då förrätträttningen förklarats avslutad, kla- ningen förklarats avslutad, klaganganden dock obetaget att på eget den dock obetaget att på eget äventyr med posten insända be- äventyr med posten insända besvären så tidigt att de före sagda svären så tidigt att de före sagda tids utgång komma ägodelnings- tids utgång komma domstolen domaren till handa. till handa.
Den, som vid förrättningen begärt ersättning enligt 32 §, ägc, ändå att han ej är sakägare, rätt att vad denna ersättningsfråga angår fullfölja talan mot förrättningen på sätt och inom tid, varom i första stycket sägs. Dylik talerätt tillkomme ock sakkunnigt biträde såvitt rörer av honom vid förrättningen fordrad ersättning enligt 22 8.
38 §
När besvär enligt 37 8 blivit När besvär enligt 37 § blivit anförda, skall ägodelningsdoma- anförda, skall fastighetsdomstolen ren genast därom underrätta för- genast därom underrätta förrätträttningsmannen, vilken har att nirgsmannen, vilken har att skyndskyndsamt till ägodelningsdoma- samt till domstolen insända förren insända förrättningsprotokol- rättningsprotokollet och övriga let och övriga förrättningen rö- förrättningen rörande handlingar rande handlingar jämte karta, där jämte karta, där sådan upprättats. sådan upprättats. Förrättnings- Förrättningsmannen vare pliktig mannen vare pliktig att. där ägo- att, där domstolen så prövar nödelningsdomaren = eller ägodel- digt, inställa sig vid domstolen ningsrätten så prövar nödigt, in- för att höras i målet. Ersättning ställa sig vid rätten för att höras för inställelsen skall förskjutas i målet. Ersättning för inställelsen av klaganden, och pröve domstoskall förskjutas av klaganden, och len i slutliga utslaget, huruvida pröve rätten i slutliga utslaget, hu- beloppet skall helt eller delvis ruvida beloppet skall helt celler gotigöras honom av annan part. delvis gottgöras honom av annan part.
I fråga om förfarandet i målet I fråga om förfarandet i målet och talan mot däri meddelade be- och talan mot däri meddelade slut gälle i tillämpliga delar vad beslut gälle i tillämpliga delar beangående klagan över avslutat la- stämmelserna om fastighetsbildga skifte är stadgat. ningsmål i 16—18 kap. fastighets-
bildningslagen (1970: 988).
39 §4
Efter det mål, som i 38 § sägs, Efter det mål, som i 38 § sägs, blivit genom lagakraftägande dom blivit genom lagakraftägande dom < Senaste lydelse 1947: 387.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse avgjort, skall förrättningsakten avgjort, skall förrättningsakten översändas, dir målet äterför- översändas, där målet återförvisats visats till förrättningsmannen, till till förrättningsmannen, till denne denne men eljest till länets lant- men eljest till länets lantmäterimäterikontor eller, om vägen var- kontor eller, om vägen varom fråom fråga är eller största delen där- ga är eller största delen därav är av är belägen inom stad eller sam- belägen inom stad celler samhälle, hälle, för vilket byggnadslagens för vilket byggnadslagens bestämbestämmelser för stad äga till- melser för stad äga tillämpning, lämpning, till byggnadsnämnden till byggnadsnämnden för att där för att där förvaras. Avskrift av förvaras. Avskrift av dom i målet dom i målet skall, evad domen skall, evad domen vunnit laga vunnit laga kraft eller ej, över- kraft eller ej, Ööversändas till sändas till nämnda lantmäterikon- nämnda = lantmäterikontor = eller tor eller byggnadsnämnd ävensom byggnadsnämnd ävensom till förtill förrättningsmannen och den, rättningsmannen och den, som som jämlikt 36 § har att förvara jämlikt 36 § har att förvara avavskrift av förrättningshandling- skrift av förrättningshandlingarna. arna. Har i fall, som avses i 19 § andra
stycket, till förrättningsman för-
ordnats annan än den förrättnings-
lantmätare som handlägger fas-
tighetsregleringen, skall avskrift av
domen översändas till den senare.
Föres ej talan mot förrättning- Föres ej talan mot förrättningen, har förrättningsmannen att in- en, har förrättningsmannen att insända = förrättningsutlåtandet till sända = förrättningsutlåtandet till ägodelningsdomaren, vilken åteck- fustighetsdomstolen, vilken åteckne detsamma bevis, att besvär cj ne detsamma bevis, att besvär cj anförts; och åligge det förrätt- anförts; och åligge det förrättningsmannen att, sedan utlåtandet ningsmannen att. sedan utlåtanåterställts till honom, inom fyra det återställts till honom, inom månader efter förrättningens av- fyra månader efter förrättningens slutande översända förrättningsak- avslutande översända förrättningsten till den myndighet, hos vilken, akten till den myndighet, hos vilenligt vad i första stycket säcs, ken, enligt vad i första stycket akten skall förvaras. sägs, akten skall förvaras.
Där förrättningen avser väg, som är belägen dels i stad eller samhälle, varom i första stycket förmäles, och dels å egentliga landsbygden, skall förrättningsmannen verkställa avskrift av förrättningshandlingarna, vilken avskrift skall åtfölja akten, tills densamma inlämnats till förvar hos vederbörande byggnadsnämnd eller lantmäterikontor; och åligge det den av dessa myndigheter, som mottagit akten, att därom teckna bevis å avskriften och översända denna till den andra av ifrågavarande myndigheter. 1 fall, som i detta stycke avses, varde, då avskrift av dom, efter ty ovan är sagt, skall översändas till byggnadsnämnden eller lantmäterikontoret, dylik avskrift tillställd dem båda.
Huru förrättningsman må genom vite tillhållas att fullgöra sin skyldighet att redovisa förrättningsakt och andra honom enligt denna lag åliggande uppgifter, därom förordnar Konungen. Närmare anvisningar
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse till ledning för förrättningsmän vid handläggning av förrättningar utfärdar Konungen eller den Konungen förordnar.
40 8
Föres ej talan mot förrättning enligt detta kapitel så som i 37 8 sägs, gånge det därvid meddelade utlåtandet i verkställighet såsom lagakraftägande dom.
Beträffande rätt att begagna Beträffande rätt att begagna väg, som redan finnes anlagd, väg, som redan finnes anlagd, samt skyldighet att fullgöra un- samt skyldighet att fullgöra underhåll eller vinterväghållning av derhåll eller vinterväghållning av sådan väg skall vad i ägodelnings- sådan väg skall vad i fastighetsrätts dom bestämts, ändå att talan domstols dom bestämts, ändå att däremot föres, omedelbart lända talan däremot föres, omedelbart till efterrättelse, såframt ej ägo- lända till efterrättelse, såframt cj delningsrätten eller högre rätt. där fastighetsdomstolen eller högre saken är anhängig, annorledes rätt, där saken är anhängig, anförordnar. norledes förordnar.
På yrkande av part må ägodel- På yrkande av part må fastigningsrätten, där särskilda skäl där- hetsdomstolen, där särskilda skäl till äro, förordna, att jämväl vad därtill äro, förordna, att jämvil i dess dom bestämts rörande rätt vad i dess dom bestämts rörande att bygga väg över annans mark rätt att bygga väg Över annans eller rätt, som i 13 § avses, må mark eller rätt. som i 13 § avses, verkställas utan hinder av att do- må verkställas utan hinder av att men icke vunnit laga kraft. domen icke vunnit Jaga kraft.
Den, som söker verkställighet av dom, som icke vunnit laga kraft, har att ställa pant eller borgen för den gottgörelse för skada genom verkställighetsåtgärden, som kan, där domen ändras, prövas skola utgå; och gälle därom vad i 48 § första stycket utsökningslagen stadgats. Från skyldighet att ställa dylik säkerhet vare kronan fri.
Att vad genom förrättning eller dom cnligt detta kapitel bestämts i vissa hänseenden skall verkställas i särskild ordning följer av vad nedan i 41 och 49 88 samt angående vägsamfällighet stadgas.
49 85
Försummar väglottshavare att Försummar väglottshavare att vederbörligen bygga eller under- vederbörligen bygga eller underhålla sin väglott eller fullgöra vin- hålla sin väglott eller fullgöra vinterväghållning därå och bättrar terväghållning därå och bättrar han ej ofördröjligen efter tillsä- han cj ofördröjligen cfter tillsägelse, skall tillsyningsman, som i gelsc, skall tillsyningsman, som i 48 8 omförmäles, hålla syn genom 48 8 omförmäles, hålla syn genom två ojävige män, av vilka den ene två ojävige män, av vilka den ene skall vara nämndeman, ägodel- skall vara nämndeman i domsaga ningsnämndeman eller god man eller i fastighetsdomstol eller god vid lantmäteri- eller mätningsför- man vid fastighetsbildningsförrätträttningar. Varder vid synen, till ningar. Varder vid synen, till vilvilken den försumlige skall i god ken den försumlige skall i god tid s Senaste lydelse 1954: 197.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse tid kallas, bristen vitsordad, upp- kallas, bristen vitsordad, uppskatskatte synemännen i penningar te synemännen i penningar kostkostnaden för dess botande. Där- naden för dess botande. Därefter efter äge tillsyningsmannen erhål- äge tillsyningsmannen erhålla utla utmätning hos den försumlige mätning hos den försumlige för för det uppskattade beloppet jäm- det uppskattade beloppet jämte te synekostnaderna samt vare synekostnaderna samt vare pliktig pliktig att, i den mån medel sålun- att, i den mån medel sålunda för da för ändamålet tillhandahållits ändamålet tillhandahållits honom, honom, ofördröjligen ombesörja ofördröjligen ombesörja utföranutförande av det eftersatta arbe- de av det eftersatta arbetet. Nöjes tet. Nöjes ej väglottshavaren åt ej väglottshavaren åt synen eller synen eller honom påförda syne- honom = påförda synekostnader, kostnader, instämme sitt klander instämme sitt klander till allmän till allmän underrätt i orten inom underrätt i orten inom tre månatre månader cfter utmätningen cl- der efter utmätningen eller vare Jer vare sin talan kvitt. sin talan kvitt. Vad 1 första stycket angående syn stadgats utgöre icke hinder för tillsyningsmannen att, därest väglott ej ofördröjligen cfter tillsägelse bättras, genast bota befintlig brist. Har så skett, njute han av den försumlige skälig gottgörelse för arbetet, i den mån detta visas hava varit erforderligt för väglottens försättande i laggillt skick.
65 §
Inträda, sedan fråga om rättig- Inträda, sedan fråga om rättighet eller skyldighet, som i 6— het eller skyldighet, som i 6— 14 88 avses, blivit genom förrätt- 14 38 avses, blivit genom förrättning cHer dom avgjord, ändrade ning eller dom avgjord, ändrade förhållanden, som på frågan i syn- förhållanden, som på frågan i synnerlig mån inverka, äge envar nerlig mån inverka, må frågan sakägare påkalla frågans återupp- återupptagas vid ny förrättning. tagande vid ny förrättning. 78 86 Finner länsstyrelse anledning till antagande att förhållandena å viss ort inom länet påkalla bildande av vägförening, skall frågan företagas till handläggning vid förrättning i den ordning nedan omförmäles. Rätt att föra talan vid förrättningen tillkommer ägare och i 5 83 avsedd innehavare av fastighet, som saken förmenas angå, samt innehavare av nyttjande- eller servitutsrätt med avseende å fastigheten, envar i vad frågan rör hans rätt. Om förordnande av förrätt- Om förordnande av förrättningsman, biträde vid förrättning- ningsman, biträde vid förrättningen av gode män samt utseende av en av gode män samt utseende av sakkunnigt biträde åt förrättnings- sakkunnigt biträde åt förrättningsman gälle vad i 19 § första styc- man gälle vad i 19 § första stycket, 20 8 och 22 § första stycket ket, 20 § och 22 § första stycket första punkten sägs. Beträffande första punkten sägs. Beträffande förrättningen i Övrigt skola be- förrättningen i övrigt skola be- + Senaste lydelse 1954: 197.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse stämmelserna i 23 §, 24 § första stämmelserna i 23 §, 24 § första stycket, 25 § och 27—31 §§ äga stycket, 25 § och 29—31 §§ äga motsvarande tillämpning, dock att motsvarande tillämpning, dock att underrättelse om tid och ställe för underrättelse om tid och ställe för sammanträde städse skall tillstäl- sammanträde städse skall tillstäl- Jas byggnadsnämnden samt att las byggnadsnämnden samt att anteckning som omförmäles i 31 § anteckning som omförmäles i 31 § andra stycket må underlåtas. andra stycket må underlåtas.
Förrättningsmannen och hans biträden samt gode männen vare berättigade att erhålla tillträde till fastigheter och byggnader samt att därvid övergå ägor och anbringa märken eller signaler i vad det finnes erforderligt för uppdragets fullgörande, varvid skall iakttagas att skada å egendom såvitt möjligt undvikes.
Förrättningsmannen och sak- Förrättningsmannen och sakkunnigt biträde äge för uppdra- kunnigt biträde äge för uppdraget njuta ersättning med belopp get njuta ersättning med belopp som, där ej annorlunda är eller som, där ej annorlunda är eller varder särskilt stadgat, på ansökan varder särskilt stadgat, på ansöbestämmes av länsstyrelsen. Om kan bestämmes av länsstyrelsen. ersättning åt god man gälle vad Om ersättning åt god man gälle som är eller varder stadgat om vad som är eller varder stadgat gode män vid lantmäteriförrätt- om gode män vid fastighetsbildningar. ningsförrättningar.
Ersättning, som nu sagts, så ock annan av förrättningen föranledd kostnad skall gäldas av vägföreningen eller, om vägförening ej kommer till stånd, av kronan. Där kostnad föranletts uteslutande av viss sakägares yrkande eller bestridande, må dock, om så prövas skäligt, sakägaren förpliktas gälda sagda kostnad.
86 §”
Kan överenskommelse ej träffas om sådan ersättning för upplåtelse eller annat intrång, som avses i 75 § första eller tredje stycket, skall vägföreningen genom stämning hänskjuta tvisten till domstols prövning.
Målet anhängiggöres vid ägo- Målet anhängiggöres vid den delningsrätten i den ort, där vä- fastighetsdomstol, inom vars domgen etter största delen av densam- krets vägen celler största delen av ma är belägen. Rörande förfaran- densamma är belägen. det i målet samt talan mot däri meddelade beslut gälle i tillämpliga delar vad om jorddelningsmål, som genom stämning anhängiggjorts, finnes stadgat.
Den, som fordrar ersättning, stånde jämväl öppet att få tvisten prövad enligt vad nu sagts, dock cj då fråga är om ersättning enligt 75 § första stycket för markupplåtelse eller annat intrång av väg samt förcningen åtnjuter anstånd, som i 87 § omförmäles, med vägens byggande eller övertagande till väghållning enligt beslut, som meddelats innan cersättningskravet genom stämning väckes. 7 Senaste lydelse 1954: 197.
Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse
Vägföreningen vare pliktig vidkännas å ömse sidor uppkomna kostnader å målet, där ej rätten med hänsyn till omständigheterna finner skäligt annorlunda förordna.
På begäran av vägföreningen På begäran av vägföreningen bestimme <ägodelningsrätten, så bestämme fastighetsdomstolen, så snart ske kan efter det målet där snart ske kan efter det målet där anhängiggjorts, ett belopp, som anhängiggjorts, ett belopp, som föreningen må nedsätta till säker- föreningen må nedsätta till säkerhet för fullgörande av sin ersätt- het för fullgörande av sin ersättningsskyldighet. ningsskyldighet.
Sedan föreningen hos länsstyrelsen nedsatt det sålunda bestämda beloppet, äge föreningen utan hinder av att ersättningsfrågan icke blivit slutligen avgjord taga vägmarken, vägen eller rättigheten i anspråk för avsett ändamål.
Uppstår tvist om sådan rätt att begagna väg. som avses i 77 8, eller om beloppet av avgiften för begagnandet, må tvisten efter stämning hänskjutas till domstols prövning; och gälle därom vad i andra stycket sägs. I enahanda ordning må frågan upptagas till förnyad prövning, där ändrade förhållanden inträtt, som i synnerlig mån inverka på frågan.
105 38
Den som vill göra anspråk på ersättning enligt 102, 103 eller 104 8 skall göra framställning därom hos länsstyrelsen.
Kan överenskommelse icke träf- Kan överenskommelse icke träffas om ersättningen, har den som fas om ersättningen, har den som gjort framställningen att instäm- gjort framställningen att instämma sin talan till ägodelningsrätten ma sin talan till den fastighetsi den ort, där den av förordnandet domstol, inom vars domkrets den eller föreläggandet berörda mar- av förordnandet eller förelägganken är belägen. Jämväl kronan det berörda marken är belägen. äger påkalla prövning av ersätt- Jämväl kronan äger påkalla prövningsfrågan enligt vad nu sagts. ning av crsättningsfrågan enligt Rörande förfarandet i målet samt vad nu sagts. Kronan skall vidtalan mot däri meddelade beslut kännas å ömse sidor uppkomna skall i tillämpliga delar gälla vad kostnader å målet, såframt ej rätom jorddelningsmål, som genom ten med hänsyn till omständighestämning anhängiggjorts, finnes terna finner skäligt annorlunda stadgat. Kronan skall vidkännas å förordna. ömse sidor uppkomna kostnader å målet, såframt ej rätten med hänsyn till omständigheterna finner skäligt annorlunda förordna.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.
s Senaste lydelse 1954: 197. 2 Riksdagen 1971. I saml. Nr 151
Prop, 1971: 151 18
3 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1966: 700) om vissa gemensamhetsanläggningar
Härigenom förordnas i fråga om lagen (1966: 700) om vissa gemensamhetsanläggningar,
dels att 10-—13, 19—21 och 35 §8 skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 44 §, och närmast före 44 § en ny rubrik av nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
10 §
Förrättning sker efter ansökan
eller anmälan.
Framställning om förrättning Ansökan om förrättning göres göres av ägaren till fastighet, som av ägaren till fastighet, som uppuppges vara i behov av den med ges vara i behov av den med anframställningen avsedda anlägg- sökningen avsedda anläggningen, ningen, eller av byggnadsnämn- eller av byggnadsnämnden. den. Anmälan om förrättning göres
av fastighetsbildningsmyndigheten,
när vid fastighetsreglering beslu-
tats att fråga om gemensamhets-
anläggning skall prövas enligt den-
na lag.
Vid förrättningen får talan föras av ägaren till fastighet, som saken kan angå. I fråga om fastighet, i vilken utrymme för anläggningen kan bli upplåtet, äger även innehavare av annan särskild rätt till fastigheten än rätt för fordran föra talan i den mån hans rätt beröres.
cd
11 [Ve
Framställning ora förrättning Ansökan eller anmälan om förgöres skriftligen hos länsstyrelsen rättning göres skriftligen hos länsi det län där fastighet, som saken styrelsen i det län där fastighet, kan angå, är belägen. som saken kan angå, är belägen.
I framställningen skall anges Vid ansökan eller anmälan skall den anläggning som avses bli in- anges den anläggning som avses rättad. bli inrättad.
Är det uppenbart, att framställ- Är det uppenbart, att ansökan ningen icke kan upptagas till icke kan upptagas till prövning, prövning, skall den omedelbart skall den omedelbart avvisas. avvisas.
Avvisas ej framställning om förrättning, förordnar länsstyrelsen förrättningsman.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Till förrättningsman utses per- Till förrättningsman förordnar son, som äger den kunskap och länsstyrelsen person, som äger den erfarenhet som uppdraget kräver kunskap och erfarenhet som uppsamt även i övrigt är lämplig till draget kräver samt även 1 Övrigt detta. är lämplig till detta.
För förrättning, som sker efter
anmälan enligt 10 § tredje styc-
ket, skall den förrättningslantmä-
tare som handlägger fastighetsreg-
leringen förordnas till förrättnings-
man, om ej särskilda skäl föran-
leda annat.
13 [rel
Om förrättningsmannen finner, Om förrättningsmannen finner, att medverkan av gode män be- att medverkan av gode män behöves, eller om sakägare påkallar höves, eller om sakägare påkallar sådan medverkan och oskäligt sådan medverkan och = oskälict dröjsmål icke föranledes därav, dröjsmål icke föranledes dirav. skall förrättningsmannen biträdas skall förrättningsmannen biträdas av två gode män. Dessa utses av av två gode män. Dessa utses av förrättningsmannen bland dem förrättningsmannen bland dem som äro valda till nämndemän, som iro valda till nämndemän ägodelningsnämndemän eller go- i domsaga eller i fastighetsdomstol de män vid lantmiteriförrättning- ceiler gode män vid fastighetsbildar. Gode männen behöva dock ej ningsförrättningar. Gode minnen deltaga i handläggningen beträf- behöva dock ej deltaga i handfande fråga av förberedande na- läggningen beträffande fråga av tur eller i åtgärd under förrätt- förberedande natur eller i åtgärd ningen, för vilken deras medver- under förrättningen, för vilken kan uppenbart saknar betydelse. deras medverkan uppenbart sak-
nar betydelse.
Deltaga gode män, äga bestämmelserna i det följande om förrättningsman motsvarande tillämpning på honom jämte gode männen, om annat ej framgår.
Bestämmes att gode män skola medverka, rubbas icke därigenom vad som dessförinnan beslutats eller verkställts under förrättningen.
19 §
Förrättningsmannen och sär- Förrättningsmannen och = särskilt tillkallad sakkunnig äga er- skilt tillkallad sakkunnig äga erhålla ersättning, innefattande skä- hålla ersättning, innefattande skäligt arvode och gottgörelse för be- ligt arvode och gottgörelse för behövliga kostnader. Gode minnen hövliga kostnader. Gode minnen äga erhålla ersättning enligt de äga erhålla ersättning enligt de bestämmelser som gälla för gode bestämmelser som gälla för gode män vid lantmäteriförrättningar. män vid fastighetsbildningsförrätt- Ersättningarna utom arvode till ningar. Ersättningarna utom arförrättningsmannen skola när det vode till förrättningsmannen skola påfordras utges i förskott av den när det påfordras utges i förskott
Prop. 1971: 151 20
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse som gjort framställning om för- av den som ansökt om förrätträttningen. ningen.
Förrättningskostnaderna skola, Förrättningskostnaderna skola, om anläggningsbeslut meddelas, om anläggningsbeslut meddelas, bäras av ägarna till de anslutna bäras av ägarna till de anslutna fastigheterna efter varje fastighets fastigheterna efter varje fastighets andelstal. — Inställes — förrättning, andelstal. — Inställes förrättning, skola kostnaderna betalas av den skola kostnaderna betalas av den som gjort framställning om för- som ansökt om förrättningen cller, rättningen eller, om byggnads- om byggnadsnämnden «påkallat nämnden påkallat förrättningen, förrättningen, av kommunen. När av kommunen. När det är skäligt det är skäligt på grund av särskilpå grund av särskilda omständig- da omständigheter, få kostnaderheter, få kostnaderna dock för- na dock fördelas på annat sätt. delas på annat sätt.
Sker förrättning efter anmälan
enligt 10 § tredje stycket, skola
ägarna av de fastigheter som ingå
i regleringen anses såsom sökande.
Beslut i fråga som avses i denna paragraf meddelas i samband med anläggningsbeslutet eller beslutet om förrättningens inställande. Beträffande förskott kan beslut meddelas även under förrättningen.
” pA
08 Bestämmelserna i 2 kap. 2 § Bestämmelserna i 4 kap. 3—6, första stycket, 4, 8, 9 och 11 §§, 12 och 16 §§, 17 § första stycket, 3 kap. I $, 2 § första stycket och 18—23 §§, 30 § första stycket, andra stycket första punkten, 3 32 § tredje stycket, 34, 35, 38 och och 4 §§, 6 § första stycket, 8, 9 40 §§ — fastighetsbildningslagen och 13 §§, I6 kap. 2 § samt I8 (1970: 988) äga motsvarande tillkap. 3 § första stycket lagen den lämpning på förrättning enligt 18 juni 1926 (nr 326) om delning denna lag. av jord å landet äga motsvarande tillämpning på förrättning enligt denna Jag.
Utöver den rätt som enligt 2 Förrättning, som sker efter ankap. 11 § lagen om delning av målan enligt 10 § tredje stycket, jord å landet tillkommer förrätt- får, utöver vad som framgår av ningsmän och sakkunniga äga 18 § första stycket, inställas, om dessa, i den mån det behöves för Jastighetsregleringen inställes eller förrättningens utförande, erhålla om annat särskilt skäl föreligger. tillträde till byggnad, som beröres av förrättningen.
Om anläggningsbeslut eller beslut om förrättningens inställande icke meddelas vid sammanträde, skall det meddelas på tid och plats som tillkännagivits vid sammanträde eller varom sakägarna underrättats skriftligen eller i annan ordning som bestämts vid sammanträde. Detsamma gäller beslut, beträffande vilket besvärstiden räknas från dagen för beslutets meddelande. Beslutet skall innehålla underrättelse om vad
Niuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse som skall iakttagas för fullföljd av talan. Om anläggningsbeslut skall förrättningsmannen omedelbart underrätta byggnadsnämnden.
21 §
Talan mot beslut, som medde- Talan mot beslut, som meddelats av förrättningsman, föres ge- lats av förrättningsman, föres genom besvär hos den ägodelnings- nom besvär hos den fastighetsrätt inom vars domkrets fastighe- domstol inom vars domkrets fasterna äro belägna eller, om fastig- tigheterna äro belägna eller, om heterna ligga inom skilda dom- fastigheterna ligga inom skilda kretsar, hos den av ägodelnings- domkretsar, hos den av domstorätterna inom vars domkrets hu- larna inom vars domkrets huvudvuddelen ligger. Mot beslut, var- delen ligger. Klagande skall inigenom jäv mot förrättningsman komma med besvärsinlaga = till ogillats, föres dock talan hos ägo- domstolen inom trettio dagar från delningsdomaren. Klagande skall den dag då anläggningsbeslutet inkomma med besvärsinlaga till eller beslutet om förrättningens ägodelningsdomaren inom trettio inställande meddelades cller, när dagar från den dag då anliägg- under förrättningen meddelats beningsbeslutet eller beslutet om för- slut, varigenom jäv mot förrätträttningens inställande meddela- ningsman ogillats celler sakkunnig des eller, när under förrättningen tillkallats eller fråga om förskjumeddelats beslut, varigenom iäv tande av ersättning till förrättmot förrättningsman ogillats eller ningsman eller sakkunnig prövats, sakkunnig tillkallats eller fråga från den dag då detta beslut medom förskjutande av ersättning till delades. förrättningsman eller sakkunnig prövats, från den dag då detta beslut meddelades.
Byggnadsnämnden äger föra talan mot anläggningsbeslut på den grund att beslutet strider mot avgörande i fråga som avses i 17 § andra stycket.
I fråga om förfarandet i målet I fråga om förfarandet i målet och talan mot beslut som med- och talan mot beslut som medde-
delas i detta gäller i tillämpliga las i detta gälla i tillämpliga de- .
delar vad som är föreskrivet be- lar bestämmelserna om fastighetsträffande avslutad jorddelnings- bildningsmål i 16—18 kap. fastigförrättning eller, om talan avser hetsbildningslagen (1970: 988). beslut om ogillande av jäv mot förrättningsman, bestämmelserna i 21 kap. 29 § andra stycket och 30 § lagen om delning av jord å landet. Mot ägodelningsrätts beslut i dit fullföljd fråga om tillkallande av sakkunnig får talan ej föras.
35 §
Beslut, som meddelats av förrättningsman och som vunnit laga kraft, får med iakttagande av bestämmelserna i det följande verkställas såsom lagakraftvunnen dom.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Ha besvär anförts mot anläggningsbeslut, äger rätten förordna, att beslutet utan hinder av den förda talan skall lända till efterrättelse från dag, som rätten bestämmer med iakttagande av att fastighetsägare eller annan vars rätt beröres får skäligt rådrum. Sådant förordnande får meddelas endast på yrkande av någon som ställer betryggande säkerhet för den ersättning, som kan komma att bestämmas utöver vad anläggningsbeslutet föreskriver, jämte ränta samt för det skadestånd, som han kan bli skyldig att utge, om beslutet ändras på annat sätt.
Förordnande enligt andra styc- Förordnande enligt andra stycket får meddelas utan huvudför- ket får meddelas utan huvudförhandling. Innan förordnande med- handling. Innan förordnande meddelas, skola sakägarna erhålla till- delas, skola sakägarna erhålla tillfälle att yttra sig. Rätten skall i fälle att yttra sig. Rätten skall samband med målets avgörande i samband med målets avgöpröva, om förordnandet alltjämt rande pröva, om förordnandet skall bestå. Talan mot ägodel- alltjämt skall bestå. Talan mot ningsrätts beslut under rättoegång- fastighetsdomstols beslut under en i fråga som avses här föres rättegången i fråga som avses här särskilt. Mot hovrätts beslut i frå- föres särskilt. Mot hovrätts beslut ga angående förordnande enligt i fråga angående förordnande enandra stycket får talan ej föras. ligt andra stycket får talan ej fö-
ras.
Besvär
44 §
Talan mot länsstyrelses beslut
som avses i I7 § tredje stycket
föres hos Konungen genom besvär.
Mot annat beslut av länsstyrelse
enligt denna lag föres talan hos
kammarrätten genom besvär.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.
Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot länsstyrelses beslut som meddelats före den 1 januari 1972.
4 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1904: 48 s. 1) om samäganderätt
Härigenom förordnas, att 7 8 lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt skall ha nedan angivna lydelse.
78!
Är samfälld fastighet sådan, att Är samfälld fastighet sådan, att tillämpning av föreskrifterna om tillämpning av föreskrifterna om laga skifte kan ifrågakomma, och klyvning kan ifrågakomma, och har delägare i fastigheten gjort har delägare i fastigheten gjort an- 1 Senaste lydelse 1926: 333.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ansökan om fastighetens försälj- sökan om fastighetens försäljning; ning; vill annan delägare att ge- vill annan delägare att gemenskamenskapen skall upplösas genom pen skall upplösas genom klyvlaga skifte, give det tillkänna, in- ning, give det tillkänna, innan annan ansökningen varder av första sökningen varder av första domdomstol avgjord. Upplyses, att stol avgjord. Upplyses, att klyvlaga skifte blivit i laga ordning ning blivit i laga ordning sökt, sökt, låte rätten frågan om för- låte rätten frågan om försäljning säljning vila, till dess sig visat, vila, till dess sig visat, huruvida huruvida på den ansökan laga på den ansökan klyvning kommer skifte kommer till stånd: är ej till stånd; är ej ansökan om klyvansökan om Jaga skifte gjord, ning gjord, give rätten nödig tid give rätten nödig tid därtill. Kom- därtill. Kommer någon i högre mer någon i högre rätt och visar, rätt och visar, att klyvning blivit att laga skifte blivit sökt, må fas- sökt, må fastigheten ändock gå tigheten ändock gå till försäljning, till försäljning. evad klyvningen evad skiftet kommer till stånd el- kommer till stånd eller icke. Jer icke.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.
5 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1925: 334) om rätt i vissa fall för nyttjande-
rättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område
Härigenom förordnas, att 6—28, 11, 13—16 och 18 §§ lagen (1925: 334) om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område skall ha nedan angivna lydelse.
6 |
Har ansökan ingivits, såsom i Har ansökan ingivits, såsom i 5 § sägs, och är ej uppenbart, att 5 8 sägs, och är ej uppenbart, att lösningsrätt icke kan äga rum, lösningsrätt icke kan äga rum, förförordne Konungens befallnings- ordne Konungens befallningshahavande lantmätare att med biträ- vande lantmätare att med biträde de av gode män verkställa förrätt- av gode män verkställa förrättning, som i nämnda paragraf av- ning, som i nämnda paragraf avses. Hör mark, om vars inlösen ses. är fråga, till stad eller är den belägen inom samhälle eller annan ort å landet, där de i 5 kap. lagen om fastighetsbildning i stad meddelade bestämmelserna om avstyckning äga tillämpning, skall vad nu förevarande lag innehål- 1 Senaste lydelse 1970: 434.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
ler i avseende å lantmätare och
förordnande för sådan gälla om den, som jämlikt lagen om fastig-
hetsbildning i stad är på grund
av tjänst eller förordnande behörig att förrätta avstyckningar i staden, samhället eller orten.
I fråga om kungörelse angåen- I fråga om jordägarens och de förrättningen, jordägarens och nyttjanderättshavarens =kallande nyttjanderättshavarens kallande till till förrättningen ävensom andra densamma ävensom andra under- underrättelser om = förrättningen rättelser om förrättningen skola äga 4 kap. 12 och 18—24 §§ fas-
de i 3 kap. I $ första, andra och tighetsbildningslagen (1970: 988) tredje styckena samt 2 % av lagen motsvarande tillämpning. om delning av jord å landet med-
delade stadgandena äga motsvarande tillämpning, dock med iakt-
tagande att kungörelsen städse skall införas i ortstidning och att
den skall innehålla, att de, vilkas
rätt är beroende av förrättningen, äga att därvid tillstädeskomma och bevaka sin rätt. Rörer ansökan
mark som ingår i stadsplan eller
byggnadsplan, skall kallelsen jämväl tillställas byggnadsnämnden eller sakkunnig enligt 101 § byggnadsstadgan. Rörer ansökan mark, som är samfälld för flera fastigheter med skilda ägare, må 10 § eller 16 § andra stycket och 17 § delgivningslagen (1970: 428) tilllämpas vid kallelse till de särskilda delägarna i samfälligheten, oavsett att nämnda lag ej är tilllämplig i övrigt.
Besväras marken av sökt eller Besväras marken av beviljad el-
beviljad inteckning för fordran el- ler sökt inteckning eller inskrivler för rätt till avkomst eller an- ning av rätt till avkomst eller an-
nan förmån eller kan den enligt nan förmån eller kan den i äga-
11 kap. 2 § jordabalken i ägarens rens hand häfta för fordran celler
hand häfta för fordran eller an- rätt till avkomst eller annan förnan rättighet, som nyss är sagd, mån med särskild företrädesrätt
skola innehavare av sådan ford- enligt 5 § lagen (1970:995) om ran eller rättighet, om de äro kän- införande av nya jordabalken, skoda och inom riket boende, under- la innehavare av panträtt eller så-
rättas om förrättningen genom dan fordran eller rättighet, om de särskilda kallelsebrev enligt vad äro kända och inom riket boende,
om kallelsebrevs avsändande till kallas till förrättningen på samma
jordägaren och nyttjanderättsha- sätt som gäller för jordägaren och
vären är stadgat. Är marken nyttjänderiättshavaren.
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse samfälld för flera än tio fastigheter med skilda ägare, vare dock sådan underrättelse ej nödig, såframt kungörelsen om förrättningen införes, förutom i tidning inom orten, jämväl i allmänna tidning-
arna.
78 Konungens befallningshavande Konungens befallningshavande göre hos domaren på landet eller göre hos inskrivningsmyndigheten
hos rätten i stad anmälan om för- anmälan om förordnande av lantordnande av lantmätare. Förord- mätare för anteckning i fastighetsnandet skall antecknas i inteck- boken. ningsprotokollet på landet å nästa
rättegångsdag under lagtima ting och i stad å nästa rättegångsdag
för inteckningsärenden samt anmärkas i intecknings- eller fastighetsboken.
88 Vill jordägaren under åberopande av förhållande, som i 2 8 första stycket sägs, bestrida nyttjanderättshavarens lösningsanspråk, åligger det honom att vid första sammanträdet under förrättningen antingen med lagakraftägande utslag visa, att nyttjanderätten är förverkad eller att nyttjanderätt ansetts icke förefinnas, eller ock styrka, att talan därom är anhängig; och skall i sistnämnda fall förrättningen vila i avbidan på lagakraftägande utslag. Säger han, att han ej kunnat till den tid skaffa bevis, att talan är anhängig, eller att stämning, som given
är, ännu ej hunnit delgivas, förelägge förrättningsmännen honom viss skälig tid att fullgöra vad i första punkten sägs; och vile emellertid förrättningen. :
Jordägaren och nyttjanderättshavaren äga, där fråga ej är om tomt-
indelad mark, överenskomma om jämkning av gränserna för det om-
råde, som skall lösas.
Förrättningsmännen skola tillse, Utgör område som skall lösas att området, såvitt möjligt, varder icke särskild fastighet, må områsålunda bestämt, att hinder för det avskiljas. Därvid äga 3 kap. meddelande av fastställelse å för- 2 § samt 10 kap. I, 2 och 5 §§ fas-
rättningen ej möter; och äga för- tighetsbildningslagen (1970: 9858)
rättningsmännen förordna om så- motsvarande tillämpning. Även dan jämkning av områdets grän- område som tillagts fastighet geser, som härav kan föranledas. Är nom sämjedelning eller ingår i fråga om område, som ingår I fastighet som innehaves med fideistadsplan eller byggnadsplan, sko- kommissrätt må avskiljas. Avskil-
la förrättningsmännen under för- jes område, skola förrättningsmänrättningen underställa Konungens nen tillse att såväl området som befallningshavandes prövning, hu- återstoden av fastigheten få till-
2 Senaste lydelse 1939: 74.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ruvida planens genomförande eller gång till väg. Förrättningsmännen
lämplig tomtindelning försvåras äga förordna om sådan jämkning
genom områdets inlösen. Rätt att av områdets gränser att hinder för överklaga Konungens befallnings- avskiljande ej möter.
havandes beslut tillkommer ock
byggnadsnämnden eller sakkunnig enligt 101 § byggnadsstadgan.
Vid bestämmandet av löseskillingen skall avdrag göras för värdet av förbättring, som 1 1 § sista stycket sägs. Nyttjanderättshavaren skall tillgodoräknas värdet av dylik förbättring å sådan del av det innehavda området, som icke löses, i den mån förbättringen ej uppenbarligen är främmande för det med upplåtelsen avsedda ändamålet. Utgör område som skall lösas
tomt eller del av tomt och har mätning av tomten eller den tomt
vari området ingår icke ägt rum
på sätt stadgas i 2 kap. lagen om
fastighetsbildning i stad, skall byggnadsnämnden på ansökan av
nyttjanderättshavaren förordna om
sådan åtgärd; och vile emellertid förrättningen. Kostnad för tomtmätning skall gäldas av nyttjanderättshavaren. Är fråga väckt om
ändring i tomtindelningen, skall förrättningen ock vila till dess frågan slutligen prövats.
Då fråga är om icke tomtindelad Bestämmelserna om fastighets-
mark, åligger det lantmätaren att bestämning i samband med fastigavfatta det område, som skall lö- ' hetsbildning äga motsvarande till-
sas, å karta samt upprätta nog- lämpning vid förrättning enligt
grann beskrivning över detsamma; denna lag. ,
skolande därvid i tillämpliga delar
lända till efterrättelse vad om karta och beskrivning vid avstyckning är stadgat. Finnes karta, som nu sagts, tillgänglig, vare upprättande av särskild karta vid förrättningen ej erforderligt. I fråga om bestämmande av gräns mot fastighet, som
ej ingår i förrättningen, gälle vad
om avstyckning är för motsvarande fall stadgat.
118 Är rättsägare missnöjd med för- Är rättsägare missnöjd med förrättningen, äge däremot fullfölja rättningen, äge däremot fullfölja
talan hos ägodelningsrätten genom talan hos fastighetsdomstolen ge-
besvär, som skola till ägodelnings- nom besvär, som skola till dom-
rätten eller dess ordförande ingi- stolen ingivas inom sextio dagar
vas inom sextio dagar från det från det förrättningen förklarats
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse förrättningen förklarats avslutad avslutad enligt vad i 10 § sägs. enligt vad i 10 § sägs.
Har jordägaren icke vid förrättningen påkallat prövning av förhållande, som i 2 § andra stycket sägs, må detsamma ej vidare åberopas till bestridande av nyttjanderättshavarens anspråk.
13 8
Finnes område som skall lösas ej utgöra särskild fastighet, skall, där fråga ej är om tomtindelad mark, i den ordning i 18§ sägs prövning äga rum, huruvida fastställelse å områdets avskiljande må meddelas.
Ei vare den omständigheten hinder för fastställelse, att fastighet, vari området ingår, innehaves såsom fideikommiss.
Då beslut, varigenom fustställel- Då nyttjanderättshavaren nedse meddelats eller funnits ej er- sutt löseskillingen vare områdets forderlig, vunnit laga kraft, vare inlösen fullbordad och upphöre områdets inlösen fullbordad och nyltjanderättsavtal, som legat till upphöre nyttjanderättsavtal, som grund för lösningsrätten. legat till grund för lösningsrätten.
Inlöst område skall övergå till Inlöst område skall övergå till nye ägaren fritt från rätt till av- nye ägaren fritt från rätt till avkomst eller annan förmån, varom komst eller annan förmån, varom i 68 sista stycket sägs. Angående i 68 sista stycket sägs. Angående inlöst områdes befriande från in- inlöst områdes befriande från antecknad gäld är särskilt stadgat. svarighet för inteckning är särskilt
stadgai.
14 8!
Sedan beslut, som i 13 § avses, Konungens befallningshavande vunnit laga kraft, utbetale Ko- utbetale löseskillingen jämte därå nungens befallningshavande löse- upplupen ränta till den, som därtill skillingen jämte därå upplupen är berättigad. ränta till den, som därtill är berättigad.
Häftar fastigheten för fordran Häftar fastigheten för fordran eller annan rättighet enligt vad i eller annan rättighet enligt vad i 6 8 sista stycket sägs, äge stad- 6 § sista stycket sägs, äge stadgandena om fördelning hos över- gandena om fördelning hos överexckutor av köpeskilling för ut- exekutor av köpeskilling för utmätningsvis såld fast egendom mätningsvis såld fast egendom motsvarande tillämpning i den motsvarande tillämpning i den mån cj nedan annorlunda stadgas. mån ej nedan annorlunda stadgas. Sammanträde för fördelningen var- Sammanträde för fördelningen de hållet så snart ske kan. Kallelse varde hållet så snart ske kan. 3 Senaste lydelse 1939: 74. 4 Senaste lydelse 1929: 54.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse till sammanträdet skall genom Ko- Kallelse till sammanträdet skall nungens befallningshavandes för- genom Konungens befallningshasorg minst fjorton dagar förut vandes försorg minst fjorton dagar med posten sändas till jordägaren > förut sändas till räftsägarna. och kända innehavare av fordran eller annan rättighet, som nu är sagd, samt, om innehavare är okänd, införas i allmänna tidningarna och tidning inom orten. Avser inlösen mark, som är samfälld för flera fastigheter med skilda ägare, skall vad för sådant fall i 6 § är stadgat beträffande kallelse och kungörelse äga motsvarande tillämpning.
Är marken samfilld för flera än Är marken samfälld för flera än tio fastigheter med skilda ägare, tio fastigheter med skilda ägare, må betalning ur löseskillingen icke må betalning ur löseskillingen icke tilläggas innehavare av fordran el- tilläggas innehavare av fordran eller rättighet, för vilken någon av ler rättighet, för vilken någon av fastigheterna häftar, med mindre fastigheterna häftar, med mindre denne eller annan sådan rättägan- denne eller annan sådan rättägande i den fastighet senast å åttonde de i den fastighet senast å åttonde dagen före sammanträdet skriftli- dagen före sammanträdet skriftligen framställt anspråk därpå hos gen framställt anspråk därpå hos Konungens = befallningshavande; Konungens = befallningshavande; underlåtenhet att väcka dylikt an- underlåtenhet att väcka dylikt anspråk må dock ej läggas någon till språk må dock ej läggas någon till last såsom försummelse i bevakan- Jast såsom försummelse i bevakande av honom eller annan tillkom- de av honom eller annan tillkommande rättighet. Framställes ej mande rättighet. Framställes ej anspråk, som nu sagts, och påyr- anspråk, som nu sagts, och påyrkar ej heller någon av delägarna i kar ej heller någon av delägarna i marken senast vid sammanträdet marken senast vid sammanträdet fördelning av löseskillingen, må fördelning av löseskillingen, må densamma tillhandahållas delägar- densamma tillhandahållas delägarna för samfälld räkning. Göra ej na för samfälld räkning. Göra ej dessa inom tio år från samman- dessa inom tio år från sammanträdet anspråk på löseskillingen, trädet anspråk på löseskillingen, må densamma lyftas av nyttjande- må densamma lyftas av nyttjanrättshavaren, såframt denne för derättshavaren, såframt denne för sådant ändamål anmäler sig hos sådant ändamål anmäler sig hos Konungens befallningshavande un- Konungens befallningshavande under elfte året efter sammanträdet. der clfte året efter sammanträdet. Sker ej sådan anmälan, tillfalle Sker ej sådan anmälan, tillfalle bebeloppet kronan. Erinran om vad loppet kronan. Erinran om vad i i detta stycke stadgats skall i fall, detta stycke stadgats skall i fall, varom nu är fråga, intagas i kal- varom nu är fråga, intagas i kallelse och kungörelse. lelse.
Innehaves marken såsom fideikommiss, eller ingår den i häradsalimänning eller annan samfällighet, som enligt vad därom är stadgat skall
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse bibehållas oförminskad, hålle Konungens befallningshavande den jordägaren tillkommande ersättning inne, till dess förordnande meddelats, huru därmed skall förfaras.
Utfaller vid fördelning, som Uttalter vid fördelning, som nyss är sagd, likvid å intecknings nyss är sagd, betalning på panthuvudstol, åligger Konungens be- brevs belopp, åligger Konungens fallningshavande att därom, sedan befallningshavande att därom, sefördelningen blivit godkänd eHer dan fördelningen blivit godkänd vunnit laga kraft, ofördröjligen eller vunnit laga kraft, ofördröjligöra anmälan hos domaren på gen göra anmälan hos inskrivningslandet eller hos rätten i stad samt myndigheten för anteckning i fastillika insända fördelningslängden. tighetsboken samt tillika insända
fördelningslängden.
15 §
Kostnad för förrättning, som i Kostnad för förrättning, som i 5 § avses, för fastställandet av in- 5 § avses, och för löseskillingens löst områdes avskiljande och för fördelning skall gäldas av nyttjanlöseskillingens fördelning skall gäl- derättshavaren. das av nyttjanderättshavaren.
16 85
Har jordägaren, under åberopande av förhållande, som i 2 § andra stycket sägs, bestritt nyttjanderättshavarens anspråk att lösa marken, och kommer på grund därav lösningsrätt ej att äga rum, vare jordägaren pliktig att vid nyttjanderättens upphörande övertaga nyttjanderättshavarens byggnader och för dem, därest av nyttjanderättsavtalet annat icke framgår, utgiva full lösen, ävensom ersätta honom värdet av förbättring, som i 1 § sista stycket sägs, i den mån denna ej uppenbarligen är främmande för det med upplåtelsen avsedda ändamålet.
Vill nyttjanderiättshavare påkal- Vill nyttjanderättshavare påkalla tillämpning av vad sålunda la tillämpning av vad sålunda stadstadpats, tillställe jordägaren be- gats, tillställe jordägaren bevislivisligen underrättelse därom inom gen underrättelse därom inom trettio dagar från den dag, då trettio dagar från den dag, då skyldighet att avträda marken för skyldighet att avträda marken för honom inträtt. Är marken sam- honom inmrätt. Är marken samfälld för flera fastigheter med skil- fälld för flera fastigheter med da ägare, må sådan underrättelse skilda ägare, må sådan underrätske på sätt, som i 6 § andra styc- telse ske på sätt, som i 6 8 andra ket är stadgat beträffande kallelse stycket är stadgat beträffande kaltill lantmäteriförrättning i mot- lelse till förrättning i motsvarande svarande fall. Kan överenskom- fall. Kan överenskommelse ej träfmelse ej träffas om vad i löseskil- fas om vad i löseskilling eller såling eller såsom ersättning för som ersättning för markförbättmarkförbättring skall utgå, skall ring skall utgå, skall frågan därfrågan därom avgöras av tre ojä- om avgöras av tre ojäviga skiljeviga skiljemän, bland vilka en ut- män, bland vilka en utses av varses av vardera parten och de så- dera parten och de sålunda utseds Senaste lydelse 1929: 54,
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Junda utsedde tillkalla den tredje. de tillkalla den tredje. Tredskas Tredskas någondera parten att ut- någondera parten att utse skiljese skiljeman eller kunna de ut- man eller kunna de utsedde ej försedde ej förena sig om valet av ena sig om valet av den tredje,
den tredje, äger domaren i den ort äger fastighetsdomstolen i den ort,
eller rättens ordförande i den där fastigheten är belägen, förord-
stad, där fastigheten är belägen, na om valet. Den, som ej nöjes
förordna om valet. Den, som cj med vad de flesta skiljemännen nöjes med vad de flesta skiljemän- säga, äger draga tvisten under nen säga, äger draga tvisten under domstolens prövning, såframt han
rättens prövning, såframt han in- instämmer sin talan inom nittio
stämmer sin talan inom nittio da- dagar från det skiljemännens be-
gar från det skiljemännens be- slut tillställdes honom; och skall
slut tillställdes honom; och skall i beslutet lämnas tydlig hänvis-
1 beslutet lämnas tydlig hänvisning ning om vad den missnöjde har om vad den missnöjde har att att iakttaga för tvistens dragande iakttaga för tvistens dragande un- under domstolens prövning. der rättens prövning.
18 88
I fråga om förrättning, varom I fråga om förrättning, varom i
i 5 8 förmäles, skola de i 2 och 3 5 § förmiles, skola de i 4 kap. fas-
kap. i lagen om delning av jord å tighetsbildningslagen (1970: 988)
landet för laga skifte meddelade för — fastighetsbildningsförrättning
föreskrifter i tillämpliga delar tlän- meddelade föreskrifter i tillämpda till efterrättelsc, såvitt icke i liga delar lända till efterrättelse, denna lag är annorlunda stadgat. såvitt icke i denna lag är annor-
lunda stadgat.
Fullföljes talan mot förrättning- Fullföljes talan mot förrättningen, förelägge ägodelningsdomaren en, gäller om förfarandet i målet eller ägodelningsrätten lantmäta- samt talan mot däri meddelade beren att inom viss tid insända hand- slut vad angående klagan över lingarna i målet. I fråga om förfa- avslutad fastighetsbildningsförrättrandet i mål som här avses samt ning är stadgat. Vad som är särtalan mot däri meddelade beslut skilt föreskrivet beträffande rätte-
gälle vad angående klagan över gångskostnad i mål om inlösenavslutat laga skifte är stadgat. ersättning skall dock icke tillämpas
i mål som avses här.
Den i 13 § omförmälda prövning, huruvida fastställelse å områdets avskiljande erfordras samt må meddelas, sker i den ordning, som för fastställelse å avstyckning är stadgat; dock må i intet fall fastställelse meddelas förrän fråga om lösningsrätten blivit genom
laga kraftägande beslut avgjord.
Skall med tillämpning av vad nu
& Senaste lydelse 1953: 158.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
sagts prövningen ankomma å ma-
gistrat eller överlantmätare, åligger det Konungens befallningsha-
vande att, då löseskillingen blivit
nedsatt, underrätta magistraten eller överlantmätaren samt tillika överlämna de i ärendet ingivna handlingar, varom i 12 § förmäles.
Är fråga om område i stad eller
i samhälle eller annan ort å landet,
där de i 5 kap. lagen om fastighetsbildning i stad meddelade be-
stämmelserna angående avstyckning äga tillämpning, skall fastställelse meddelas, därest områdets avskiljande överensstämmer med
vad i 5 kap. 6§, 8§ I mom. och
12 §i samma lag är stadgat. Meddelas fastställelse, skall, såvitt framställning därom gjorts, det av-
styckade området åsättas särskilt namn. Är fråga om annat område än i
nästföregående stycke sägs, skall fastställelse meddelas, därest områdets avskiljande överensstämmer med vad i 19 kap. I $ andra stycket, 12 § första och tredje styckena, 13 § 2 mom. samt 20 § lagen om delning av jord å landet är
stadgat. Är fråga om mark inom
de på bekostnad eller med understöd av staten storskiftade delarna av Kopparbergs län och har marken tillagts fastighet genom sämjedelning, må dock avskiljande ske oberoende av tiden för sämjedelningens tillkomst och, när skäl därtill äro, ändå att mera än hälften av ägovidden varder avskild.
Om beslut, varigenom faststäl- Sedan förrättningen avslutats
lelse meddelats eller funnits ej er- och denna eller, om besvär anförts,
forderlig, skall anmälan av den domstolens avgörande vunnit laga myndighet, som meddelat beslutet, kraft, skall anmälan av förrättofordröjligen göras till domaren ningslantmätaren eller, om besvär
på landet eller till rätten i stad anförts, av den domstol, som medävensom, där beslutet meddelats delat avgörandet, ofördröjligen gö-
av magistrat, överlantmätare eller ras till inskrivningsmyndigheten
ägodelningsrätt, till Konungens be- för anteckning i fastighetsboken fallningshavande. ävensom till Konungens befall-
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
ningshavande och fastighetsregis-
termyndigheten.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.
Äldre bestämmelser om fastställelse å områdes avskiljande skall fortfarande tillämpas i fråga om förättning som avslutats före ikraftträdandet. Därvid skall fastighetsdomstolen fullgöra vad som åvilar ägodelningsdomaren eller ägodelningsrätten.
6 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1933: 269) om ägofred
Härigenom förordnas, att 24, 25, 29, 31, 36, 43, 45, 46 och 49 §§ lagen (1933: 269) om ägofred skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
24 §
Förrättningsmannen skall, om Förrättningsmannen skall, om han finner sådant nödigt eller nå- han finner sådant nödigt eller någon av sakägarna det äskar, vid gon av sakägarna det äskar, vid förrättningen biträdas av två gode förrättningen biträdas av två gode män, vilka av sakägarna cller, om rmän, vilka av sakägarna eller. om dessa ej åsämjas, av förrättnings- dessa ej åsämjas, av förrättningsmannen utses bland dem, som äro mannen utses bland dem, som äro valda till nämndemän eller ägodel- valda till nämndemän i domsaga ningsnämndemän celler till gode eller i fastighetsdomstol eler till män vid lantmiäteri- eller mät- gode män vid fastighetsbildningsningsförrättningar. förrättningar.
I fall, där syneförrättning handlägges utan biträde av gode män, skall vad i denna lag är stadgat om synemännen i tillämpliga delar gälla förrättningsmannen. Bestämmes under förrättningens fortgång, att gode män skola tillkallas, verkar det ej rubbning av åtgärd, som dessförinnan vidtagits.
Stanna synemännen i olika meningar, gälle vad de flesta säga. Har var sin mening och kan jämkning ej ske, gälle förrättningsmannens.
25 §!
I fråga om förrättningen skall I fråga om förrättningen skall i i tillämpliga delar lända till efter- tillämpliga delar lända till efterrättelse vad i gällande lagstiftning rättelse vad i fastighetsbildningsom delning av jord å landet är i lagen (1970:988) är i fråga om fråga om laga skifte stadgat om fastighetsbildningsförrättning stadanlitande av sakkunnigt biträde, gat om anlitande av biträde av sakom kallelse- och kungörelseförfa- kunnig, om kallelse- och delgivrande, om anmälan rörande för- ningsförfarande, om anmälan röordnande av god man för deläga- rande förordnande av god man en-
o re, som är å okänd eller fjärran ligt 18 kap. 4 § föräldrabalken, om 1 Senaste lydelse 1970: 435.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse belägen ort, om jäv mot lantmä- jäv mot förrättningsman och om tare, god man och sakkunnigt bi- protokoll vid förrättning. träde samt om uppskov och protokoll vid förrättning. Därvid skall vad enligt nämnda lagstiftning ' gäller om lantmätare och lantmäteristyrelsen lämpas till förrättningsmannen och länsstyrelsen.
Är uppenbart, vilka iro sakägare, må, utan hinder av att kallelse och kungörelse ej verkställts i den ordning, som i första stycket avses, förrättningen företagas, där samtliga sakägare infinna sig till förrättningen eller delgivning av kallelse å sakägarna skett minst fjorton dagar före förrättningen.
29 §
Sedan alla vid förrättningen förekommande frågor blivit avgjorda genom förening celler behörigen utredda, skola syncmännen för sakägarna framlägga skriftligt utlåtande i saken.
Utlåtandet skall innehålla synemännens besked, med angivande av skälen, i de i 27 § eller eljest här ovan omförmälda frågor. Skall, enligt vad i 41 § sägs, styrelse för samfällighet utses, skola synemännen uppdraga åt en eller flera av sakägarna att i den i 44 § stadgade ordning utfärda kallelse till sammanträde för styrelseval och tillika bestämma den tid, inom vilken valet skall äga rum och anmälan därom göras hos länsstyrelsen, ävensom, där samfälligheten omfattar fastigheter i skilda Jän, hos vilken länsstyrelse sådan anmälan skall ske.
Sist förklaras förrättningen av- Sist förklaras förrättningen avslutad med tillkännagivande, vid slutad med tillkännagivande, vid vilken domstol talan mot förrätt- vilken fastighetsdomstol talan mot ningen må anhängiggöras samt vad förrättningen må anhängiggöras enligt 31 § skall iakttagas för så- samt vad enligt 31 § skall iakttagas dan talans bevarande. för sådan talans bevarande.
$$?
Är sakägare missnöjd med för- : Är sakägare missnöjd med förrättning, skall han vid talans för- rättning, skall han vid talans förlust inom två månader cfter för- lust inom två månader efter förrättningens avslutande vid dom- rättningens avslutande vid den fasstol väcka talan mot samtliga öv- tighetsdomstol, som i 46 § stadgas, riga sakägare. väcka talan mot samtliga övriga
sakägare.
36 ge
Har i annan ordning än vid Har i annan ordning än vid syneförrättning upprättats skriftlig syneförrättning upprättats skriftlig 2 Senaste lydelse 1970: 435. 3 Senaste lydelse 1969: 802. 3 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 151
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse och av vittnen styrkt förening rö- och av vittnen styrkt förening rörande stängselskyldighet eller be- rande stängselskyldighet eller betesreglering, äge envar, som del- tesreglering, äge envar, som deltagit i föreningen, uppvisa denna tagit i föreningen, uppvisa denna hos den eller de allmänna under- hos den eller de fastighetsdomstorätter, inom vilkas domvärjo de lar, inom vilkas domvärjo de fasfastigheter, föreningen angår, äro tigheter, föreningen angår, äro bebelägna. Överensstämmer = för- lägna. Överensstämmer förening- ' eningen med de i denna lag stad- en med de i denna lag stadgade gade grunder, och hava, där för- grunder, och hava, där föreningeningen avser upplåtelse av betes- en avser upplåtelse av betesmark, mark, i föreningen tydligt angi- i föreningen tydligt angivits den vits den upplåtna markens läge upplåtna markens läge och gränoch gränser, den eller de fastighe- ser, den eller de fastigheter, för vilter, för vilka den upplåtits, sätt ka den upplåtits, sätt och tid för och tid för markens inhägnande markens inhägnande och anordoch anordnande för betesbruk nande för betesbruk samt hurusamt huruvida ersättning skall ut- vida ersättning skall utgå och i så gå och i så fall med vilket belopp fall med vilket belopp ersättningersättningen skall i den ordning en skall i den ordning 16 § före- 16 § föreskriver gäldas, låte rätten skriver gäldas, låte rätten intaga intaga föreningen i rättens proto- föreningen i rättens protokoll. Sekoll. Sedan vare föreningen gäl- dan vare föreningen gällande mot lande mot framtida ägare eller framtida ägare eller innehavare av innehavare av fastigheterna så ock, fastigheterna så ock, där intagandär intagande i rättens protokoll de i rättens protokoll ägt rum ägt rum inom två månader sedan inom två månader sedan föreningföreningen ingicks, mot den, som en ingicks, mot den, som efter efter upprättandet men före för- upprättandet men före förceningeningens intagande i rättens proto- ens intagande i rättens protokoll koll blivit ägare eller innehavare. blivit ägare celler innehavare. För- Förening, som slutits för boställe ening, som slutits för boställe eleller kronan eller allmän inrätt- ler kronan eller allmän inrättning ning tillhörig, på viss tid upplåten tillhörig, på viss tid upplåten fasfastighet, have dock ej verkan mot tighet, have dock ej verkan mot senare innehavare, med mindre senare innehavare, med mindre föreningen blivit av vederbörande föreningen blivit av vederbörande myndighet godkänd. myndighet godkänd.
Sedan föreningen enligt första stycket intagits i rättens protokoll, skall utdrag av protokollet i ärendet genom rättens försorg översändas till länets lantmäterikontor så ock, där föreningen angår betesreglering, till vederbörande skogsvårdsmyndighet.
43 8
Vad i 3 kap. 15 samt 17—21 §§ Vad i 3 kap. 15 samt 17—21 88
vattenlagen är stadgat skall äga vattenlagen är stadgat skall äga
motsvarande tillämpning i fall, motsvarande tillämpning i fall, som i 41 § denna lag avses, som i 41 8 denna lag avses, dock dock att förordnande, som i 3 kap. att förordnande, som i 3 kap. 17 8 17 § vattenlagen sägs, skall införas vattenlagen sägs, skall införas i
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse i länskungörelserna samt att talan, länskungörelserna samt att talan, varom i 3 kap. 20 § samma lag varom i 3 kap. 20 § samma lag förmäles, skall anhängiggöras hos förmäles, skall anhängiggöras hos den allmänna underrätt, som i 46 8 den fastighetsdomstol, som i 46 8 denna Jag stadgas. denna lag stadgas.
45 § .
Vad i 3 kap. 23—25 §§ vatten- Vad i 3 kap. 23—25 8§ vattenlagen är stadgat skall äga motsva- lagen är stadgat skall äga motsvarande tillämpning i fall, som avses rande tillämpning i fall, som avses i 44 § denna lag; dock skall talan, i 44 § denna lag; dock skall talan, varom i 3 kap. 23 § vattenlagen varom i 3 kap. 23 § vattenlagen förmäles, anhängiggöras hos den förmäles, anhängiggöras hos den allmänna underrätt, som i 46 § fastighetsdomstol, som i 46 § dendenna lag stadgas. na lag stadgas.
46 §
Mål om stängselskyldighet skall Mål om stängselskyldighet skall upptagas vid allmän underrätt i upptagas vid fastighetsdomstolen i den ort, där svarandens fastighet den ort, där svarandens fastighet Egger eller, där flera fastigheter å ligger eller, där flera fastigheter å svarandesidan äro, de flesta av svarandesidan äro, de flesta av dem äro belägna. dem äro belägna.
Mål om betesreglering skall an- Mål om betesreglering skall anhängiggöras vid rätten i den ort, hängiggöras vid fastighetsdomstodär det område regleringen avser len i den ort, där det område i sin helhet eller till största delen regleringen avser i sin helhet eler är beläget, eller, om målet allcnast till största delen är beläget, eller, angår fråga om upplåtelse av be- om målet allenast angår fråga om tesmark, vid rätten 1 den ort, där upplåtelse av betesmark, vid fasbetesmarken är belägen. tighetsdomstolen i den ort, där
betesmarken är belägen.
49 84
Avser försummelsen underhåll Avser försummelsen underhåll av stängsel och bättrar den för- av stängsel och bättrar den försumlige ej ofördröjligen efter till- sumlige ej ofördröjligen efter tillsägelse, må den, mot vilken stäng- sägelse, må den, mot vilken stängselskyldigheten gäller och som kan selskyldigheten gäller och som kan av försummelsen lida men, hålla av försummelsen lida men, hålla syn genom två för uppdraget lämp- syn genom två för uppdraget lämpliga män, mot vilka ej förekommer liga män, mot vilka ej förekomjäv som gäller mot domare; av mer jäv som gäller mot domare; synemännen skall den ene vara av synemännen skall den ene vara nämndeman, ägodelningsnämnde- nämndeman i domsaga eller i man eller god man vid lantmä- fastighetsdomstol eller god man teri- eller mitningsförrättningar. vid fastighetsbildningsförrättning- Har den försumlige i god tid kal- ar. Har den försumlige i god tid lats till synen och varder bristen kallats till synen och varder bristen 4 Senaste lydelse 1946: 837.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse vid synen vitsordad, förelägge ho- vid synen vitsordad, förelägge honom synemännen viss tid, ej kor- nom synemännen viss tid, ej kortatare än fem dagar, inom vilken re än fem dagar, inom vilken han han skall hava botat bristen, vid skall hava botat bristen, vid äventyr äventyr att denna eljest må avhjäl- att denna eljest må avhjälpas av pas av den, som påkallat synen. den, som påkallat synen. Denne lå- Denne låte efter utgången av sag- te cfter utgången av sagda tid, till da tid, till utrönande av huruvida utrönande av huruvida vid synen vid synen befunna brister blivit befunna brister blivit avhjälpta, avhjälpta, anställa efterbesiktning anställa efterbesiktning i samma i samma ordning som om syn stad- ordning som om syn stadgats; dock gats; dock vare cefterbesiktning vare efterbesiktning icke av nöden, icke av nöden, därest den försum- därest den försumlige avlämnat lige avlämnat skriftligt erkännan- skriftligt erkännande, att åtgärd för de, att åtgärd för bristens avhjäl- bristens avhjälpande ej vidtagits. pande ej vidtagits. Därefter njute Därefter njute den, som fordrar den, som fordrar rättelse, utmät- rättelse, utmätning hos den förning hos den försumlige ej mindre sumlige cj mindre för kostnaden för kostnaden för synen och för för synen och för cefterbesiktning, efterbesiktning, där sådan erford- där sådan erfordrats, än även för rats, än även för det belopp, vartill det belopp, vartill det eftersatta det eftersatta arbetet av synemän- arbetet av synecmännen uppskatnen uppskattats, samt vare plik- tats, samt vare pliktig att därefter tig att därefter ofördröjligen om- ofördröjligen ombesörja arbetets besörja arbetets utförande. Nöjes utförande. Nöjes ej den andre ej den andre däråt, instämme sitt däråt, instämme sitt klander till klander till domstol inom en må- fastighetsdomstolen inom en månad efter utmätningen celler vare nad efter utmätningen eller vare sin talan kvitt. sin talan kvitt.
Den som fordrar rättelse äge ock, därest bristen ej ofördröjligen efter tillsägelse avhjälpes, själv bota denna och njute sedan av den försumlige betalning för vad arbetet visas skäligen hava kostat.
Vad här ovan är stadgat om stängsels underhåll äge motsvarande tilllämpning, där någon brister i underhåll av hägnad kring betesmark, som upplåtits enligt denna lag.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.
Mål som vid ikraftträdandet är anhängigt hos domstol handlägges enligt äldre bestämmelser.
7 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1945: 119) om stängselskyldighet för järnväg m. m.
Härigenom förordnas, att 4 och 5 §§ lagen (1945: 119) om stängselskyldighet för järnväg m. m. skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
458 Mål angående skyldighet för in- Mål angående skyldighet för innehavare av järnväg att hålla nehavare av järnväg att hålla stängsel till skydd för större hem- stängsel till skydd för större hemdjur upptages av ägodelningsrät- djur upptages av fastighetsdomsioten i orten. len.
Om förfarandet i mål, som nu sagts, samt talan mot däri meddelade beslut skall i tillämpliga delar gälla vad i lagen om delning av jord å landet finnes stadgat angående jorddelningsmål som anhängiggöras genom stämning.
Järnvägs innehavare vare pliktig Järnvägs innehavare vare pliktig att i mål om befrielse från skyl- att i mål om befrielse från skyldighet att hålla stängsel vidkännas dighet att hålla stängsel vidkännas å ömse sidor uppkomna kostnader, a ömse sidor uppkomna kostnasåvitt ej iägodelningsrätten med der, såvitt ej fastighetsdomstolen hänsyn till omständigheterna fin- med hänsyn till omständigheterna ner skäligt annorlunda förordna. finner skäligt annorlunda förord-
na.
5§
Är järnvägs innehavare med hänsyn till kostnaden fri från skyldighet att hålla stängsel, vare han pliktig att giva ersättning för hinder eller men som härav uppkommer vid fastighets användning för betesbruk och som ej är av allenast ringa betydelse. Vinnes befrielse från stängselskyldighet som grundas å dom eller särskilt åtagande, skall ersättning utgå, ändå att hindret eller menet är ringa. Ersättning skall bestämmas att utgå på en gång. | | -
Har genom dom eller avtal fastställts, att stängselskyldighet ej föreligger, skall talan om ersättning väckas inom två år därefter. Försittes den tid, vare rätt till talan förlorad.
I fråga om talan som nu sagts I fråga om talan som nu sagts
skall vad i 4 § första och andra skall vad i 4 § första stycket stadstyckena stadgas äga motsvarande gas äga motsvarande tillämpning. tillämpning.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.
8 Förslag till
Lag om ändring i skogsvårdslagen (1948: 237)
Härigenom förordnas, att 19 § skogsvårdslagen (1948: 237) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
19 §!
Finner skogsvårdsstyrelsen, att åtgärder för att trygga återväxt jämlikt 14 eller 15 § äro eller kunna förväntas bliva påkallade eller att skogsmark är i sådant skick, att åtgärder enligt 16 8 böra vidtagas, äger styrelsen söka träffa överenskommelse med markens ägare om de åtgärder, som böra komma till stånd, och om den tid, inom vilken envar av dem skall vara verkställd. Sådan överenskommelse skall avfattas skriftligen.
Kan ej överenskommelse träf- Kan cj överenskommelse träffas, fas, må skogsvårdsstyrelsen hos må skogsvårdsstyrelsen hos skogsskogsstyrelsen påkalla undersök- styrelsen påkalla undersökning av ning av det område varom fråga det område varom fråga är. Skogsär. Skogsstyrelsen förordnar i an- styrelsen förordnar i anledning ledning härav sakkunnig person härav sakkunnig person att med att med biträde av två ojäviga biträde av två ojäviga gode män, gode män, vilka av förrättnings- vilka av förrättningsmannen utses mannen utses bland dem, som äro bland dem, som äro nämndemän nämndemän eller gode män vid eller gode män vid fastighetsbildlantmäteriförrättningar, å stället ningsförrättningar, å stället underundersöka förhållandet. Om tiden söka förhållandet. Om tiden för för förrättningen skola genom för- förrättningen skola genom förrätträttningsmannens försorg skogs- ningsmannens försorg skogsvårdsvårdsstyrelsen och = fastighetens styrelsen och fastighetens ägare ägare ävensom annan, som kan ävensom annan, som kan vara anvara ansvarig för kostnaderna för svarig för kostnaderna för åtgäråtgärderna, delgivas underrättelse. derna, delgivas underrättelse. Sy- Synemännen skola till skogsvårds- nemännen skola till skogsvårdsstystyrelsen avgiva redogörelse med relsen avgiva redogörelse med förförslag till de åtgärder, som må slag till de åtgärder, som må finfinnas nödiga för att erhålla nöj- nas nödiga för att erhålla nöjakaktigt skogstillstånd. Stanna syne- tigt skogstillstånd. Stanna synemännen i olika meningar, skola de männen i olika meningar, skola de särskilda meningarna meddelas särskilda meningarna meddelas skogsvårdsstyrelsen. skogsvårdsstyrelsen.
Sedan undersökning hållits, skall skogsvårdsstyrelsen, om redogörelsen för undersökningen giver anledning därtill, ånyo söka få till stånd överenskommelse.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.
1 Senaste lydelse 1970: 454.
9 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1952: 166) om häradsallmänningar
Härigenom förordnas, att 2 och 12 §§ lagen (1952: 166) om häradsallmänningar skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lIvdelse
2 §
Häradsallmänning tillhör ägar- Häradsallmänning tillhör ägarna na av de fastigheter inom häradet av de fastigheter inom häradet vilvilka äro satta i mantal eller med ka äro satta i mantal eller med vilka, enligt vad vid jorddelning vilka, enligt vad vid fastighetsbildbestämts, är förenad rätt till del- ning bestämts, är förenad rätt till aktighet i allmänningen. delaktighet i allmännningen.
Med häradet förstås här det område, som häradet omfattat enligt den av ålder gällande häradsindelningen.
Ägarna av de i första stycket Ägarna av de i första stycket angivna fastigheterna åtnjuta del- angivna fastigheterna åtnjuta delaktighet i allmänningen efter oför- aktighet i allmänningen efter oförmedlade hemmantalet eller, i fråga medlade hemmantalet eller, i fråga om fastigheter för vilka rätten till om fastigheter för vilka rätten till delaktighet bestämts vid jorddel- delaktighet bestämts vid fastighetsning, efter den därvid stadgade bildning, efter den därvid stadgade grunden. grunden.
Är genom urminnes hävd, dom eller särskild av Konungen meddelad föreskrift eller på annat lagligt sätt annorledes än ovan sägs bestämt om rätt till delaktighet i häradsallmänning, vare det gällande.
12 8
Införlivning av mark med häradsallmänning må äga rum under villkor:
1) att marken i sin helhet eller till huvudsaklig del är skogbärande eller tjänlig till skogsbörd samt så belägen, att den lämpligen kan förvaltas gemensamt med allmänningen, eller ock att den är behövlig för allmänningens bevakning eller skötsel;
2) att marken genom rågång el- 2) att marken genom rågång ler genom lantmäteri- eller mät- eller genom fastighetsbildningsförningsförrättning som fastställts el- rättning är skild från annan mark; ler eljest är lagligen gällande är skild från annan mark:
3) att marken såsom särskild fastighet upptagits i fastighetsregistret;
4) att lagfart meddelats å delägarnas fång till marken;
5) att klander ej instämts å fånget, att delägarnas rätt till marken ej heller eljest finnes tvistig samt att marken ej utmätts;
6) att marken icke besväras av någon vare sig beviljad eller sökt in-. teckning; samt
7) att marken ej heller är belastad med sådan nyttjande- eller servitutsrätt som hindrar tillämpande av planmässig skogshushållning eller eljest strider mot det med införlivningen avsedda syftet.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Senaste lydelse 1970: 1016.
10 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1952: 167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna
Härigenom förordnas, att 2 och 11 §§ lagen (1952: 167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
25 Allmänningsskog tillhör ägarna Allmänningsskog tillhör ägarna av de fastigheter för vilka skogen av de fastigheter för vilka skogen vid storskifte eller avvittring blivit — vid storskifte eller avvittring blivit avsatt eller med vilka, enligt vad avsatt celler med vilka, enligt vad vid jorddelning bestämts, är för- = vid fastighetsbildning bestämts, är enad rätt till delaktighet i skogen. förenad rätt till delaktighet i skogen. Ägarna av nämnda fastigheter Ägarna av nämnda fastigheter åtnjuta delaktighet i skogen, där åtnjuta delaktighet i skogen, där ej för särskilt fall annorlunda be- = ej för särskilt fall annorlunda bestämts, efter reduccrat jordtal eller — stämts, efter reducerat jordtal eller hemmantal eller, i fråga om fastig- hemmantal eller, i fråga om fasheter för vilka rätten till delaktig- = tigheter för vilka rätten till delakhet bestämts vid jorddelning, efter — tighet bestämts vid fastighetsbildden därvid stadgade grunden. ning, efter den därvid stadgade grunden. Denna lag medför ej rubbning i den rätt till skog som enligt vad särskilt är stadgat tillkommer lapparna. 11 §! Införlivning av mark med allmänningsskog må äga rum under villkor: 1) att marken i sin helhet eller till huvudsaklig del är skogbärande eller tjänlig till skogsbörd samt så belägen, att den lämpligen kan förvaltas gemensamt med allmänningsskogen, eller ock att den är behövlig för allmänningsskogens bevakning eller skötsel; 2) att marken genom rågång el- 2) att marken genom rågång eller genom lantmäteri- eller mät- 1er genom fastighetsbildningsförningsförrättning som fastställts el- rättning är skild från annan mark; ler eljest är lagligen gällande är skild från annan mark; a 3) att marken såsom särskild fastighet upptagits i fastighetsregistret; 4) att lagfart meddelats å delägarnas fång till marken;
5) att klander ej instämts å fånget, att delägarnas rätt till marken
ej heller eljest finnes tvistig samt att marken ej utmätts; 6) att marken icke besväras av någon vare sig beviljad cller sökt inteckning; samt 7) att marken ej heller är belastad med sådan nyttjande- eller servitutsrätt som hindrar tillämpande av planmässig skogshushållning eller eljest strider mot det med införlivningen avsedda syftet.
Denna Jag träder i kraft den 1 januari 1972. 1Senaste lydelse 1970: 1017.
11 Förslag till
Lag om ändring i jordförvärvslagen (1965: 290)
Härigenom förordnas, att 8 § jordförvärvslagen (1965: 290) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse : Föreslagen lydelse
Förvärvstillstånd må för sin giltighet göras beroende av att fånget leder till sammanläggning. Därvid skall i tillståndsbeslutet utsättas viss tid inom vilken åtgärden skall sökas, om ansökan icke redan gjorts. I beslutet skall vidare anges hos vilken myndighet och på vilket sätt ansökningen skall göras.
Är giltigheten av förvärvstillstånd beroende av att fånget leder till sammanläggning och har ansökan om lagfart skett och förklarats vilande endast i avbidan på fastighetsbildningens genomförande, må sammanläggningen icke hindras av att lagfarten ej beviljats.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.
12 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1966: 701) om förmånsrätt för fordringar enligt lagen om vissa gemensamhetsanläggningar
Härigenom förordnas, att 1-och 4 88 lagen (1966: 701) om förmånsrätt för fordringar enligt lagen om vissa gemensamhetsanläggningar skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Har ägare till fastighet päförts Har ägare till fastighet påförts bidrag till samfällighet enligt 25 bidrag till samfällighet enligt 25 eller 26 § lagen den 16 'december eller 26 8 lagen den 16 december 1966 (nr 700) om vissa gemensam- 1966 (nr 700) om vissa gemensamhetsanläggningar, äger samfällig- hetsanläggningar,. äger samfälligheten, när anläggningsbeslutet vun- heten, när <anläggningsbeslutet nit laga kraft, ur fastigheten i vunnit laga kraft, ur fastigheten i vems hand den än är njuta be- vems hand den än är njuta betalning för bidraget med samma talning för bidraget med förmånsförmånsrätt som enligt 17 kap. 6 § rätt enligt 6 § I förmånsrättslagen . 1 Senaste lydelse 1969: 45.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse handelsbalken tillkommer enskild (1970: 979), i den mån bidraget ränteägare för avgäld av fast egen- faller inom det belopp och fördom, i den mån bidraget faller månsrätten göres gällande inom inom det belopp och förmånsrät- den tid som fastställts i anläggten göres gällande inom den tid ningsbeslutet. Har ägaren påförts som fastställts i anläggningsbeslu- flera bidrag och överstiga dessa tet. Har ägaren påförts flera bi- sammanlagt nämnda belopp, äger drag och överstiga dessa samman- tidigare påfört bidrag företräde lagt nämnda belopp, äger tidigare framför senare påfört. Förmånspåfört bidrag företräde framför rätten skall anses ha gjorts gällansenare påfört. Förmånsrätten skall de inom den i anläggningsbeslutet anses ha gjorts gällande inom den angivna tiden, såframt yrkande om i anläggningsbeslutet angivna ti- förmånsrätt framställts vid exekuden, såframt yrkande om förmåns- tiv försäljning av fastigheten i anrätt framställts vid exekutiv för- ledning av utmätning, som skett säljning av fastigheten i anledning före tidens utgång, eller under av utmätning, som skett före ti- konkurs på grund av ansökan, som dens utgång, eller under konkurs gjorts dessförinnan. på grund av ansökan, som gjorts dessförinnan.
4§
Lagens bestämmelser om fastig- Lagens bestämmelser om fastighet äga motsvarande tillämpning het äga motsvarande tillämpning på tomträtt som är inskriven och på tomträtt som är inskriven och på sådan rätt till ofri tomt i stad på sådan rätt till ofri tomt i stad som utgör fast egendom. Såvitt an- som utgör fast egendom. Såvitt angår tomträtt gäller dock förmåns- går tomträtt gäller dock den förrätten efter den förmånsrätt som månsrätt som anges i 7 § 2 förtillkommer jordägaren för avgäld. månsrättslagen (1970: 979).
Denna Jag träder i kraft den 1 januari 1972.
Om utmätning skett före ikraftträdandet eller gäldenär försatts i konkurs på grund av ansökan som gjorts före nämnda tidpunkt gäller äldre bestämmelser beträffande utmätningen eller konkursen.
13 Förslag till
Lag om ändring i rättegångsbalken
Härigenom förordnas, att 2 kap. 2 § rättegångsbalken skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
28 Hovrätt tillkommer att som Hovrätt tillkommer att. som första domstol upptaga mål om första domstol upptaga mål om 1 Senaste lydelse 1969: 244.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ansvar eller enskilt anspråk på ansvar eller enskilt anspråk på grund av ämbetsbrott, som avses i grund av ämbetsbrott, som avses i 20 kap. 1—4 88 brottsbalken, av 20 kap. 1-—4 §§ brottsbalken, av domare i allmän underrätt, expro- domare i allmän underrätt eller priationsdomstol, vattendomstol e- krigsrätt eller av konkursdomare, ler krigsrätt eller av konkursdoma- inskrivningsdomare eller annan re eller inskrivningsdomare. som vid inskrivningsmyndighet
har förordnats att handlägga in-
skrivningsärende.
Hovrätt är i övrigt första domstol i mål, beträffande vilka så föreskrives i lag.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.
Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om ämbetsbrott som begåtts av domare i expropriationsdomstol eller i vattendomstol som avses i 11 kap. 1 § vattenlagen (1918: 523) i dess lydelse vid utgången av år 1971. :
14 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1919: 367) om fri rättegång
Härigenom förordnas, att 1 och 15 §§ lagen (1919: 367) om fri rättegång skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
18!
I mål vid allmän underrätt, I mål vid allmän underrätt, krigsrätt, ägodelningsrätt, vatten- krigsrätt eller arbetsdomstolen må domstol, expropriationsdomstol el- på de villkor och i den omfattning ler arbetsdomstolen må på de vill- som här nedan stadgas fri rättekor och i den omfattning som här gång beviljas den, som icke äger nedan stadgas fri rättegång bevil- tillgång till gäldande av de med jas den, som icke äger tillgång till rättegången därstädes förenade gäldande av de med rättegången kostnaderna eller efter deras utdärstädes förenade kostnaderna el- givande skulle sakna nödiga medel ler efter deras utgivande skulle för eget uppehälle och för fullgösakna nödiga medel för eget uppe- rande av honom åliggande underhälle och för fullgörande av ho- hållsskyldighet. Vad nu sagts om nom åliggande underhållsskyldig- mål skall äga motsvarande tillämphet. Vad nu sagts om mål skall ning å förundersökning i brottmål, äga motsvarande tillämpning å för- så ock å ärende som avses i lagen undersökning i brottmål, så ock å om handläggning av domstolsärenärende som avses i lagen om hand- den eller eljest ej skall handläggas
läggning av domstolsärenden eller i den för tvistemål eller brottmål
eljest ej skall handläggas i den för stadgade ordningen.
1 Senaste lydelse 1949: 668.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse tvistemål eller brottmål stadgade ordningen.
Fri rättegång må ej beviljas part, där det måste anses vara av ringa betydelse för honom, att hans talan vinner prövning, ej heller part, vilkens talan grundar sig på överlåtelse, som kan antagas hava skett i syfte att därmed vinna fri rättegång.
Målsägande i brottmål må, om brottet hör under allmänt åtal, ej erhålla fri rättegång i annat fall än då åklagaren väckt åtal för brottet. I ärende som sägs i första stycket må fri rättegång beviljas allenast om förhandling utsatts i ärendet eller eljest med hänsyn till ärendets beskaffenhet och omständigheterna i övrigt särskilda skäl äro därtill.
15 82
Beslut rörande fråga som avses Beslut rörande fråga som avses i denna lag meddelas av rätten. i denna lag meddelas av rätten. Ägodelningsrätts eller vattendom- Vattendomstols beslutanderätt må stols beslutanderätt må dock, då dock, då domstolen ej håller samdomstolen ej håller sammanträde, manträde, utövas av vattenrättsdoutövas av ägodelningsdomaren el- maren. ler vattenrättsdomaren.
Har rätten skilt målet från sig, äger den, till dess part fullföljt talan eller tiden för sådan talan utgått, bevilja parten fri rättegång i högre rätt och förordna biträde åt honom för rättegången därstädes.
I fråga om talan mot beslut som I fråga om talan mot beslut som
meddelats av ägodelningsdomare meddelats av vattenrättsdomare eller vattenrättsdomare ägce vad äge vad som är stadgat om talan som är stadgat om talan mot ägo- mot vattendomstols beslut motsvadelningsrätts och vattendomstols rande tillämpning. beslut motsvarande tillämpning.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.
Äldre bestämmelser gäller fortfarande i mål vid ägodelningsrätt eller expropriationsdomstol.
15 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1955: 261) om avstängning av domare
Härigenom förordnas, att 1 § lagen (1955: 261) om avstängning av domare skall ha nedan angivna lydelse.
1 8':
Är domare på sannolika skäl misstänkt för brott, som kan antagas medföra avsättning, må han avstängas från utövning av tjänsten. 2 Senaste lydelse 1949: 386. 1 Senaste lydelse 1971: 53.
Nuvarande Ixdelse Föreslagen lydelse
Med domare avses i denna lag Med domare avses i denna lag ledamot samt lagfaren befattnings- ledamot samt lagfaren befattningshavare, som ej är ledamot, vid havare, som ej är ledamot, vid alimän underrätt, hovrätt, nedre allmän underrätt, hovrätt, nedre justitierevisionen eller högsta dom- justitierevisionen eller högsta domstolen eller vid vattendomstol, ägo- stolen eller vid regcringsrätten, delningsrätt eller expropriations- arbetsdomstolen, försäkringsrådet, domstol eller vid regeringsrätten, statens hyresråd, kammarrätt, skatarbetsdomstolen, försäkringsrådet, terätt eller länsrätt eller, då Kostatens hyresråd, kammarrätt, nungen förordnat därom, vid anskatterätt eller länsrätt eller, då nan särskild domstol. Konungen förordnat därom, vid annan särskild domstol.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.
Vad som föreskrives i 1 § andra stycket i dess nya lydelse skall äga tillämpning även på ledamot samt lagfaren befattningshavare, som cj är ledamot, vid ägodelningsrätt eller expropriationsdomstol eller vid vattendomstol som avses i 11 kap. 1 § vattenlagen (1918: 523) i dess lydelse vid utgången av år 1971.
16 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1957: 132) med särskilda bestämmelser angående domstolarna och rättegången vid krig eller krigsfara m. m.
Härigenom förordnas, att 3 och 4 §§ lagen (1957: 132) med särskilda bestämmelser angående domstolarna och rättegången vid krig eller krigsfara m. m. skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen Ivdelse
3§
Konungen äger bestämma, att lagfaren domare i eller befattningshavare vid underrätt, hovrätt eller nedre justitierevisionen skall tjänstgöra i annan befattning vid någon av nämnda myndigheter, domare dock endast i domarbefattning.
Vad i Jag finnes stadgat om att den som redan innehaft uppdrag som nämndeman eller uppnått viss ålder må avsäga sig uppdraget eller att nämndeman ej må hava uppnått viss ålder, skall ej äga tillämpning.
Förordnande sem = expropria- Förordnande som tekniskt saktionstekniker, tekniskt sakkunnig kunnig ledamot för patentmål, ledamot för patentmål, sakkunnig sakkunnig vid sjöförklaring eller vid sjöförklaring eller sjöförhör sjöförhör eller särskild ledamot för eller särskild ledamot för mål om mål om klander av dispasch skall, klander av dispasch skall, om ti- om tiden för förordnandet utgår, den för förordnandet utgår, fort- fortfarande gälla intill dess annat farande gälla intill dess annat be- beslut meddelas. slut meddelas.
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
$
Till tjänstgöring såsom nämnde- Till tjänstgöring såsom nämndeman må i sådant fall som avses i man må i sådant fall som avses i 4 kap. 10 § rättegångsbalken och 4 kap. 10 § rättegångsbalken kal- 21 kap. 7 § lagen om delning av las jämväl nämndeman eller till jord å landet kallas jämväl nämn- nämndeman valbar person utom deman eller till nämndeman val- domkretsen. bar person utom domkretsen.
Vid förfall för expropriations- Vid förfall för ledamot eller tekniker eller annan ledamot eter sakkunnig som avses i 3 8 tredje sakkunnig som avses i 3 § tredje stycket må, om så kräves, annan stycket må, om så kräves, annan lämplig person med erforderlig lämplig person med erforderlig sakkunskap tillkallas. sakkunskap tillkallas.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.
Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 7 september 1971.
Närvarande: Statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASP- LING, NILSSON, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Statsrådet Lidbom anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om viss följdlagstiftning till den nya fastighetsbildningslagen, m. m. och anför.
1 Inledning
Den nya fastighetsbildningslagen (1970: 988) (FBL) träder enligt lagen (1970:989) om införande av fastighetsbildningslagen (FBLP) i kraft den 1 januari 1972. I anslutning till FBLP utfärdades viss annan följdlagstiftning till FBL.
Inom justitiedepartementet har nu utarbetats ytterligare förslag till följdlagstiftning. I första hand behandlas frågan om den närmare samordningen av fastighetsreglering och torrläggningsföretag enligt vattenlagen (1918: 523) (VL), vägföretag enligt lagen (1939: 608) om enskilda vägar (EVL) eller anläggningsföretag enligt lagen (1966: 700) om vissa gemensamhetsanläggningar (LGA). I dessa lagar föreslås provisoriska ändringar i avvaktan på mera genomgripande reformer inom de berörda rättsområdena. Härutöver framläggs förslag om ändring av åtskilliga lagar i syfte att uppnå en anpassning till ny lagstiftning, bl. a. FBL och den nya jordabalken (JB), samt till den beslutade fastighetsdomstolsreformen. Dessa ändringsförslag är i huvudsak av formell natur.
De sålunda upprättade lagförslagen torde få fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga.
2 Samordning av fastighetsreglerings- och anläggningsförrättning 2.1 Gällande bestämmelser 2.1.1 Gemensamma arbeten enligt FBL
Enligt 9 kap. FBL kan under vissa förutsättningar anläggningsarbete eller liknande åtgärd efter beslut av fastighetsbildningsmyndigheten verkställas under förrättning för fastighetsreglering. Med sådana ge-
1 Av bilagan återges här dels 10 kap. 33 och 48 §§ VL, 18 och 24 §§ EVL, 20 5 LGA samt övergångsbestämmelserna ur förslag 5 dels förslag 13 och 15. Förslagen i övrigt, som frånsett några smärre redaktionella ändringar och de paragrafer som tillkommit enligt slutprotokollet är likalydande med de vid propositionen fogade förslagen, har uteslutits.
mensamma arbeten avses åtgärder för en utbyggnad av tekniska anläggningar eller liknande företag, som fordras för att mark inom reglerings-. området skall komma till åsyftad användning.
Som allmänt villkor för att ett arbete skall kunna utföras som gemensam åtgärd gäller enligt 9 kap. 1 § första stycket att arbetet skall främja fastighetsregleringens syfte och inte lämpligen bör ombesörjas av enskild sakägare. Vissa inskränkningar i möjligheterna att vid fastighetsreglering ta upp olika anläggningsfrågor föreskrivs i paragrafens andra stycke. För alla slag av gemensamma arbeten gäller att företaget inte får väsentligt ändra arten och omfattningen av regleringen. Regeln avser främst att hindra att begränsade regleringar tyngs med omfattande gemensamma arbeten som inte lämpligen bör utföras inom regleringens ram. Annat företag enligt VL än dikning får enligt uttrycklig föreskrift i andra stycket över huvud taget inte utföras som gemensamt arbete vid fastighetsreglering.
Skall gemensamt arbete inte verkställas vid fastighetsreglering, har fastighetsbildningsmyndigheten enligt tredje stycket i samma paragraf rätt att besluta om genomförandet av det gemensamma företaget i den ordning som föreskrivs i speciallagstiftningen. Det gäller här sådana företag som regleras i VL, EVL och LGA. Förutsättningen för att sådant beslut skall kunna meddelas är antingen att hinder föreligger enligt paragrafens andra stycke för att företaget utförs som en åtgärd vid regleringen eller att fastighetsbildningsmyndigheten efter lämplighetsprövning funnit att sådant utförande inte bör ske.
Ett gemensamt arbete som företas inom ramen för fastighetsreglering kan ombesörjas av sakägarna själva eller av en eller flera sysslomän (2 §). Har syssloman förordnats, beslutar fastighetsbildningsmyndigheten, om det behövs, hur kostnaden för företaget skall fördelas i avvaktan på slutligt avgörande av kostnadsfördelningen. Sakägarna är skyldiga att i enlighet med beslutet förskottera behövliga medel på grundval av debiteringslängd som upprättas av sysslomannen (3 §).
Frågan om det framtida underhållet och driften av anläggning som utförts som gemensamt arbete kan enligt bestämmelserna i 9 kap. FBL inte avgöras i samband med regleringen. Om det behövs, skall emellertid fastighetsbildningsmyndigheten enligt 7 3 förordna att frågan skall prövas enligt de särskilda föreskrifterna i VL, EVL eller LGA.
2.1.2 Torrläggningsföretag enligt VL
I 7 kap. VL ges närmare regler om torrläggningsföretag. Lagen indelar torrläggningsföretagen i tre huvudgrupper, nämligen dikning (1— 36 §§), vattenavledning (37—48 §§) och invallning (49—55 §§). Mcd vattenavledning likställs avdikning av kärr, mosse och annan dylik vattendränkt mark, om dikningen märkbart kan inverka på vattenförhållandena i vattendrag, sjö eller annan vattensamling (35 8). Kapitlet
innehåller utförliga bestämmelser om dikning. Bestämmelserna är i princip tillämpliga också på andra torrläggningsföretag men vissa särbestämmelser gäller för dessa.
För torrläggningsföretag krävs enligt 7 kap. 36, 45 och 49 88 en av sakägare gjord ansökan, som vid dikning skall inges till länsstyrelsen eller lantbruksnämnden och vid vattenavledning och invallning till länsstyrelsen eller vattendomstolen. Alla frågor om dikning på annans mark och om gemensam dikning skall tas upp vid syneförrättning, såvida ett för framtiden bindande avgörande skall erhållas, och handläggningen är densamma oavsett om ändringar av fastighetsindelningen samtidigt skall vidtas eller ej. Detsamma gäller beträffande vattenavledning och invallning, men det finns viss begränsad möjlighet att få företaget prövat omedelbart av vattendomstol. Syneförrättning handläggs av statens lantbruksingenjör eller annan, som av Kungl. Maj:t förklarats behörig.
VL bygger på den principen att syneförrättning för torrläggning endast kan sökas av den, som genom företaget vinner torrläggning av mark. Bland deltagarna i företaget intar sökanden en särställning. Han kan genom återkallelse av sin ansökan enligt 10 kap. 48 § åstadkomma att syneförrättning inte slutförs eller att meddelat avgörande rörande företaget inte vinner laga kraft. Är sökandena flera, gäller dock vissa restriktioner för rätten till återkallelse. Det står vidare i sökandens fria skön att genomföra eller inte genomföra ett företag, beträffande vilket föreligger lagakraftägande syneutlåtande eller domstolsavgörande. Är företaget inte slutfört inom föreskriven tid, är enligt 7 kap. 58 § frågan om företaget förfallet. Å andra sidan har sökanden en oförmånlig ställning i kostnadshänseende. Sålunda är övriga delägares bidragsskyldighet men ej sökandens maximerad till den båtnad de vinner av företaget (7 kap. 27 §). Vidare kan övriga delägare i motsats till sökanden i olika fall vinna befrielse från att omedelbart betala bidrag till företaget (7 kap. 2§ och 29 §§). Det kan på grund härav inträffa att sökanden blir skyldig att, åtminstone förskottsvis, erlägga en stor del av kostnaderna för företaget utöver vad som enligt den allmänna fördelningsnormen skulle falla på honom.
Enligt 7 kap. 23 § är delägare i dikningssamfällighet skyldig att delta i kostnaden för samfällighetens torrläggning i mån av värdet av den båtnad som hans mark därigenom bereds. Denna huvudprincip gäller även beträffande vattenavledning och invallning. Varje fördel som är en följd av torrläggning skall dock inte anses som båtnad. Enligt 7 kap. 22 § första stycket skall i fråga om mark som torrläggs för jordbruksändamål som båtnad anses den höjning av jordens alstringsförmåga som åstadkoms eller möjliggörs genom markens torrläggning intill visst djup. Med båtnad vid torrläggning i andra fall förstås enligt andra stycket av samma paragraf markens värdeökning i följd av torrläggningen. Enligt tredje stycket skall till båtnad av torrläggning också hän- 4 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr I51
föras förmånen av förbättrade betingelser för marks brukning eller användning för annat ändamål. .
Skyldigheten att underhålla dike eller annan anläggning, som utförs enligt 7 kap. VL. åvilar enligt 7 kap. 34 § och hänvisningarna i detta lagrum deltagarna i företaget och fördelas mellan dem efter i huvudsak samma grunder som själva anläggningskostnaden. De som har intresse av att dike eller motsvarande anläggning vidmakthålls skall alltså i princip svara för underhållet därav. Denna grundsats gäller dock inte undantagslöst. Också den, som endast beretts brukningsbåtnad av en torrläggning och för vilken endast själva genomförandet av företaget är av betydelse, är skyldig att för framtiden delta i underhållet. Det saknas vidare möjlighet att omfördela underhållsskyldighet som en gång fastställts. Frågan om det framtida underhållet av anläggning som beslutas vid syneförrättning skall alltid tas upp och avgöras vid förrättningen och synemännens utlåtande angående företaget skall alltid innehålla besked även i underhållsfrågan. Avgivande av delutlåtande är alltså inte medegivet (jfr 10 kap. 62 och 67 §§ samt 7 kap. 36 § fjärde stycket).
2.1.3 Viägföretag enligt EVL
Enligt 3 § EVL omfattar väghållning byggande av väg, vägunderhåll och vinterväghållning. Bestämmelsen ligger till grund för bl. a. skyldigheten att delta i väghållningskostnaderna. Om en väg som någon vill bygga för sin fastighet kommer att bli av synnerlig vikt för annan fastighet, är enligt 10 § dennas ägare skyldig att delta i byggandet. Skyldig att delta i vägunderhåll eller vinterväghållning är ägare av fastighet, som har nytta av vägen under den tid marken är bar resp. snötäckt. Enligt 11 § fördelas väghållningsbördan mellan flera väghållningsskyldiga med hänsyn till den omfattning i vilken de beräknas komma att begagna vägen. Större andel än som svarar mot dess nytta av vägen får dock inte läggas på någon fastighet.
Frågor om rättigheter och skyldigheter enligt lagen prövas vid förrättning. För att vägförrättning skall komma till stånd fordras enligt 16 § att initiativ till förrättningen tas av någon behörig företrädare för fastighet som berörs av förrättningen. Vägförrättningen kan avse såväl byggande av väg som vägunderhåll och vinterväghållning eller endast någon av dessa frågor.
Ansökan om vägförrättning skall göras skriftligen hos länsstyrelsen, som därefter förordnar förrättningesman (18 §). Ersättning till förrättningsmannen samt Övriga förrättningskostnader skall enligt 21 § andra stycket förskotteras av sökanden till förrättningen.
I 24 § första stycket åläggs förrättningsmannen att börja vägförrättningen så skyndsamt som möjligt och att fortsätta och avsluta den utan onödigt dröjsmål. Enligt tredje stycket av samma paragraf får den
som ansökt om vägförrättning återkalla sin talan. I så fall skall förrättningen inställas, om inte annan sakägare som har rätt att påkalla prövning av frågan begär att förrättningen skall fortsättas.
De frågor som skall göras till föremål för utredning och beslut (utlåtande) vid vägförrättning anges i 33 §. Av 33 § jämförd med 35 8 framgår att utlåtandet normalt skall innehålla uppgifter bl. a. om vilka fastigheter som skall vara skyldiga att delta i vägens byggande eller underhåll eller i vinterväghållning. I utlåtandet skall vidare redovisas hur stor andel av sådan skyldighet som skall åligga varje fastighet (fastighetens andelstal) och hur förrättningskostnaderna slutligt skall fördelas mellan sakägarna.
Inträffar ändrade förhållanden som i synnerlig mån inverkar på fråga om rättighet eller skyldighet som avgjorts genom förrättning eller dom, får enligt 65 8 varje sakägare begära att frågan skall tas upp till prövning vid ny förrättning. Avsikten med en sådan förrättning kan vara att öka eller minska de till en vägsamfällighet hörande fastigheternas antal eller att av annat skäl få till stånd omfördelning av väghållningsskyldigheten. Bestämmelser om de särskilda frågor som skall behandlas vid ny förrättning ges i 66—69 §§.
2.1.4 Anläggningsföretag enligt LGA
LGA reglerar frågor om samverkan mellan två eller flera fastigheter för utförande, underhåll och drift av anläggning som är av stadigvarande betydelse för fastigheterna (1 §). Som exempel på sådan anläggning anges i lagen parkeringsanläggning, förbindelseled, gårdsutrymme, lekplats, anordning till skydd mot grundvatten, ledning, värmeanläggning och tvättstuga. Lagen gäller inte allmän vatten- och avloppsanläggning eller anläggning vars inrättande kan prövas av domstol eller annan myndighet enligt särskilda bestämmelser.
I en gemensamhetsanläggning deltar enligt 2 8 i första hand de fastigheter, vilkas ägare är ense därom. I vissa fall kan emellertid fastighet anslutas till anläggningen även utan ägarens samtycke. Kostnaderna för gemensamhetsanläggnings utförande, underhåll och drift skall enligt 7 § första stycket fördelas efter andelstal. Dessa skall bestämmas med hänsyn till det behov som beräknas bli tillgodosett för varje fastighet. I fråga om underhålls- och driftskostnader kan det faktiska utnyttjandet i stället läggas till grund för fördelningen.
Förutsättningarna för att inrätta en gemensamhetsanläggning prövas vid förrättning. Framställning om förrättning skall göras av ägaren till fastighet, som uppges vara i behov av anläggningen, eller av byggnadsnämnden (10 3 första stycket). Sådan framställning, som fordrar skriftlig form, skall inges till länsstyrelsen (11 8). Om hinder inte föreligger mot att ta upp framställningen till prövning, förordnar länsstyrelsen förrättningsman. Härtill utses person, som äger den kunskap 4 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 151
Prop. 1971: 151 . 52
och erfarenhet som uppdraget kräver och som även i övrigt är lämplig till detta (12 8).
Föreligger förutsättningar för att inrätta gemensamhetsanläggning, skall saken avgöras genom anläggningsbeslut (18 §). I beslutet bestäms bl. a. varje ansluten fastighets andelstal.
Om anläggningsbeslut meddelas, skall förrättningskostnaderna bäras av ägarna till de anslutna fastigheterna efter varje fastighets andelstal (19 8). Inställs förrättningen, skall kostnaderna som regel betalas av den som gjort framställning om förrättningen eller, om byggnadsnämnden påkallat förrättningen, av kommunen.
Inträder sedan anläggningsbeslut vunnit laga kraft ändrade förbållanden av beskaffenhet att i väsentlig mån inverka på fråga, som avgjorts genom beslutet, kan frågan prövas vid ny förrättning (39 §). De närmare reglerna härför ges i 40—42 88.
2.2 Föredraganden
2.2.1 Inledning
Enligt 9 kap. FBL kan anläggningsarbete eller liknande åtgärd som aktualiseras i samband med en fastighetsreglering i vissa fall utföras som ett för sakägarna vid regleringen gemensamt arbete. Beslut härom fattas av fastighetsbildningsmyndigheten. Möjligheten att förordna om utförande av gemensamt arbete enligt FBL står dock inte alltid öppen. Sådant beslut får inte avse företag som skulle väsentligt ändra arten och omfattningen av fastighetsregleringen. Inte heller får annat företag enligt VL än dikning utföras som gemensamt arbete enligt bestämmelserna i FBL. Om ett anläggningsföretag inte kan utföras som gemensamt arbete enligt FBL eller om ctt sådant utförande inte är lämpligt, får fastighetsbildningsmyndigheten förordna om frågans prövning enligt VL, EVL eller LGA. I fråga om företag som utförts enligt FBL skall fastighetsbildningsmyndigheten vidare, om det behövs, förordna att fråga rörande det framtida underhållet och driften av den utförda anläggningen skall prövas enligt speciallagstiftningen.
I motiven till FBL förutsätts att sådana ändringar görs i speciallagarna att fastighetsbildningsmyndigheten får befogenhet att ta initiativ till förrättningar enligt dessa (jfr prop. 1969: 128 s. B 640).
Såvitt gäller EVE och LGA bör vidare reglerna om förrättningsförfarandet, vilka knyter an till bestämmelserna i lagen (1926: 326) om delning av jord på landet (JDL), anpassas till FBL. Detsamma gäller bestämmelserna i EVL och LGA om överprövning av beslut som meddelats vid förrättning.
När det gäller att utforma förslag till behövliga lagändringar bör beaktas att ett omfattande reformarbete pågår beträffande den nu aktuella speciallagstiftningen. Inom justitiedepartementet har sålunda ut-
arbetats förslag till bl.a. anläggningslag. Förslaget avses ersätta bestämmelserna i 7 kap. VL om sådan dikning som ej är att jämställa med vattenavledning, 2 och 4 kap. EVL om enskilda vägar i allmänhet och om skogsvägar samt LGA. Efter remissbehandling beräknas lagförslag kunna föreläggas 1972 års riksdag. Även återstående delar av VL och EVL är föremål för översyn av vattenlagsutredningen resp. 1969 års vägutredning. Det kan antas att detta utredningsarbete kommer att resultera i genomgripande ändringar i de aktuella lagarna.
Med hänsyn härtill har jag ansett det lämpligast att nu inte företa andra ändringar i de berörda lagarna än som är oundgängligen nödvändiga. De nu framlagda förslagen innefattar endast provisoriska lösningar av de samordningsfrågor som FBL:s ikraftträdande aktualiserar.
Vid fastighetsreglering kan som tidigare framhållits fastighetsbildningsmyndigheten förordna att fråga om inrättande av gemensamhetsanläggning skall prövas i den ordning som föreskrivs i VL, EVL eller LGA. Det kan antas att ett sådant förfarande som regel kommer att tillgripas när anläggningen är av mera komplicerad natur eller berör ett större antal fastigheter utanför det cgentliga regleringsområdet.
Ett vid fastighetsreglering meddelat beslut om att en anläggningsfråga skall hänskjutas till särskild behandling enligt föreskrifterna i VL, EVL eller LGA torde i allmänhet kunna komma till stånd i samförstånd med sakägarna. Man måste emellertid räkna med att sakägarna med hänsyn till kostnadsförpliktelserna eller av andra orsaker inte alltid ställer sig bakom beslutet. I sådant fall torde ingen cller ringa utsikt föreligga till att någon av sakägarna ansöker om anläggningsförrättning. För en reglerings ändamålsenliga genomförande kan det vidare ofta vara av betydelse att beslutet blir verkställt så snart som möjligt.
Med hänsyn till nu angivna förhållanden synes det mest ändamålsenligt att det överlåts åt fastighetsbildningsmyndigheten att själv ta initiativ till anläggningsfrågans prövning. Ett sådant initiativ kan emellertid inte gärna få formen av en ansökan. Fastighetsbildningsmyndigheten kan nämligen inte anses representera de fastigheter som saken angår. En godtagbar lösning torde vara att myndigheten får befogenhet att bringa anläggningsfrågan under bedömande vid förrättning genom en anmälan av beslutet till den myndighet hos vilken ansökan om förrättning skall göras. Denna myndighet utser därefter i vederbörlig ordning förrättningsman. Anmälan bör vara skriftlig och innehålla samma uppgifter som en av sakägare gjord ansökan.
Som framgår av redogörelsen för gällande rätt (avsnitt 2.1) prövas enligt speciallagstiftningen anläggningsfråga som regel vid förrättning. Beträffande vattenavledning och invallning finns dock viss begränsad
möjlighet att få frågan prövad direkt av vattendomstol. För att underlätta samordningen mellan de olika företagen bör bestämmelser meddelas om att fråga om gemensamhetsanläggning som aktualiseras vid fastighetsreglering alltid skall prövas vid förrättning.
Genom det nyss angivna systemet med initiativrätt för fastighetsbildningsmyndigheten skapas garanti för att en vid en fastighetsreglering planerad anläggning verkligen kan komma till stånd. Det bör emellertid också tillses att förutsättningar ges för en samordning av de olika förrättningarna. Såvitt gäller företag enligt EVL och LGA torde inga svårigheter behöva uppkomma. Till förrättningsman kan då förordnas samma förrättningsman som handlägger fastighetsregleringen. I fråga om företag enligt VL torde denna möjlighet som regel inte föreligga. Om förrättningarna handläggs av olika förrättningsmän, bör samråd ske dem emellan. Detta torde närmast vara en ordningsfråga och kräver inte några särskilda föreskrifter. Man bör t. ex. kunna räkna med att en vid fastighetsregleringen upprättad torrläggningsplan vid en efterföljande syneförrättning inte frångås annat än i undantagsfall.
I de nu aktuella speciallagarna förekommer en uppräkning av de frågor som skall göras till föremål för utredning och beslut vid förrättningen. Normalt skall sålunda utlåtande över förrättningen innehålla uppgifter om bl. a. vilka fastigheter som skall vara skyldiga att ta del i anläggningens inrättande, underhåll och drift. I utlåtandet skall vidare redovisas hur stor andel av sådan skyldighet som skall åligga varje fastighet (fastighetens andelstal). Företas en slutlig fördelning av kostnaderna innan fastighetsreglering fullbordats, kan den emellertid snabbt bli inaktuell. Detta gäller i varje fall i fråga om underhållet. Fastighetsbildningsbeslutet kommer ju inte sällan att innebära en omfördelning av mark som kan få återverkningar beträffande både kretsen av berörda fastigheter och deras inbördes nytta av anläggningen.
Eftersom förutsättningarna för samordning mellan fastighetsreglering och separat anläggningsförrättning är olika i olika fall, synes nu angivna spörsmål inte kunna lösas enhetligt. Gällande bestämmelser medger emellertid skilda praktiskt tillämpbara handläggningsförfaranden. Normalt torde förloppet av en anläggningsfrågas behandling i anslutning till en fastighetsreglering kunna gestalta sig på följande sätt. Sedan vid fastighetsregleringen beslutats att frågan om anläggningens inrättande skall prövas i den ordning som speciallagarna anger, företas handläggningen av de båda förrättningarna jämsides med varandra, varvid de fastigheter sorn ingår i regleringen t. v. betraktas som en enhet vid anläggningsförrättningen då så krävs. Efter det att fastighetsbildningsbeslutet meddelats vid regleringen och uppgift om fastighetsbildningen införts i fastighetsregistret, görs vid anläggningsförrättningen den uppdelning av det gemensamma andelstalet för regleringsfastigheterna som fordras för att fastställa varje sådan fastighets andelstal.
Därefter avges utlåtande angående anläggningsfrågan och avslutas anläggningsförrättningen. Slutligen meddelas avslutningsbeslut beträffande regleringen.
Det bör också i detta sammanhang framhållas möjligheten enligt FBL av att genomföra fastighetsregleringen i etapper på grundval av delbeslut. Sålunda kan den nya fastighetsindelningen beslutas och vinna laga kraft i den utsträckning det behövs för att anläggningsfrågan skall kunna behandlas på enklaste sätt och en riktig fördelning av andelstalen nås.
Ännu bättre förutsättningar för att komma till rätta med samordningsproblemen skulle otvivelaktigt skapas, om man i speciallagstiftningen införde regler som gjorde det möjligt att avgöra vägbyggnads- eller andra anläggningsfrågor genom delutlåtande som kunde verkställas i ett förhållandevis tidigt skede av regleringsföretaget (jfr SOU 1963: 68 s. 347). Härigenom skulle också risken för att ett slutligt avgörande av anläggningsfrågan medför olägenheter vid fastställandet av en definitiv fastighetsplan kunna elimineras. Handläggs de båda förrättningarna av samme förrättningsman, lär det emellertid i allmänhet inte vålla denne några större svårigheter att bedöma en sådan risk. I andra fall torde ett nära samråd mellan skilda förrättningsmän och sakägare vid de olika förrättningarna i allmänhet utgöra en garanti för att sådana olägenheter skall kunna undvikas. Man har också möjlighet att tillkalla vilken som helst av förrättningsmännen som sakkunnig vid den andra förrättningen.
Med hänsyn till vad jag nu anfört anser jag behov inte föreligga att i detta begränsade sammanhang komplettera speciallagarna med särskilda regler om delutlåtande.
Förslaget att förrättning enligt speciallagstiftningen skall kunna sättas igång efter anmälan av fastighetsbildningsmyndigheten innebär att ägarna av de fastigheter som ingår i fastighetsregleringen är att anse som sakägare vid anläggningsförrättningen. Enligt VL, EVL och LGA åligger det endast sakägare som sökt förrättning att förskjuta kostnaderna för förrättningen. Sökande till torrläggningsföretag intar vidare cen särställning i fråga om skyldigheten att bidra till kostnader för företagets utförande. Regler bör därför införas om att sakägarna vid regleringen i dessa hänseenden skall jämställas med förrättningssökande. Detta kan medföra att en fastighetsägare åläggs skyldighet att förskottera kostnader mot sin vilja. Någon risk för att han tvingas delta i ett ekonomiskt olönsamt företag synes däremot inte föreligga. En garanti härför utgör kravet enligt 9 kap. 1 8 FBL att fastighetsbildningsmyndigheten får förordna om anläggningsförrättning endast om företaget främjar fastighetsregleringens syfte. Anläggningens inrättande skall alltså vara ägnad att förbättra fastighetsindelningen inom regleringsområdet. Utöver detta krav gäller de allmänna villkor för tvångsdelaktighet som uppställs i speciallagarna. Det kostnadsansvar som förslaget sålunda
innebär torde därför inte komma att överstiga nyttan av företaget. Med hänsyn härtill anser jag att den enskilda sakägarens intressen blivit tillräckligt tillgodosedda.
Enligt de nu aktuella speciallagarna äger vidare den som ansökt om förrättning återkalla sin talan. När så sker skall förrättningen inställas, om inte annan sakägare, som har rätt att påkalla prövning av den väckta frågan, begär att förrättningen skall fortsättas. Har vid en fastighetsreglering beslutats att en anläggningsfråga skall prövas i den ordning som speciallagarna föreskriver, torde behovet av den avsedda anläggningen ha blivit så väl utrett, att någon ändrad inställning till frågan knappast kan väntas komma att intas. Undantagsvis kan emellertid ett sådant läge tänkas uppstå att frågan av en eller annan anledning mister sin aktualitet för de fastigheter som den berör eller för vissa av dem. Så lär i allmänhet komma att bli fallet om fastighetsregleringen inställs. Anläggningsförrättningen bör då kunna inställas antingen helt och hållet eller till viss del. Vid bedömandet av hithörande spörsmål bör givetvis hänsyn främst fästas vid sakägarnas uppfattning.
2.2.3 Initiativ till förrättning för fördelning av underhållsskyldighet
Något avgörande av frågan om det framtida underhållet av en anläggning som vid fastigbetsreglering utförts som ett för sakägarna gemensamt arbete kan enligt FBL inte träffas i samband med regleringen. Enligt 9 kap. 7 8 FBL åligger det emellertid fastighetsbildningsmyndigheten att ta initiativ till att underhållsfrågorna blir föremål för prövning enligt speciallagarna.
Vad som föreslagits i föregående avsnitt synes böra äga motsvarande tillämpning i fråga om fastighetsbildningsmyndighetens rätt att ta initiativ till prövning av underhållsfrågor.
2.3 Specialmotivering 2.3.1 Förslaget till lag om ändring i vattenlugen 7 kap. 27 8
Som anförts i den allmänna motiveringen skall beträffande dikning som företas efter beslut vid fastighetsreglering samtliga ägare av de i regleringen ingående fastigheterna anses som sökande till dikningen och ta del i kostnaderna därför i överensstämmelse med vad som giller för sökande, En bestämmelse härom har tagits upp som en sista punkt till paragrafen.
7 kap. 36 §
I enlighet med vad jag anfört i den allmänna motiveringen bör det öppnas möjlighet för fastighetsbildningsmyndigheten att efter anmälan hos länsstyrelsen påkalla att fråga om dikning skall upptas vid syne-
förrättning. En bestämmelse härom har införts i paragrafen som ett nytt tredje stycke.
7 kap. 45 8
Enligt andra stycket i paragrafen skall efter ansökan hos länsstyrelsen fråga om vattenavledning prövas vid syneförrättning. Är båtnaden av företaget av annat slag än jordförbättring eller värdeökning av tomtmark eller därmed likställd mark, kan ansökan i stället inges till vattendomstolen. Målet skall i så fall handläggas som ansökningsmål enligt 11 kap. VL. Om det är lämpligt, kan det dock hänskjutas till prövning vid syneförrättning.
I ett nytt tredje stycke föreslås nu bestämmelser om rätt för fastighetsbildningsmyndigheten att i anslutning till fastighetsreglering påkalla prövning av vattenavledningsföretag. Förslaget innebär att frågan om företagets inrättande skall anmälas till länsstyrelsen, varefter frågan prövas vid syneförrättning. Eftersom ett enhetligt förrättningsförfarande bör tillämpas, föreslås ej någon möjlighet till omedelbar prövning vid vattendomstolen.
Enligt 7 kap. 49 § VL äger den föreslagna bestämmelsen motsvarande tillämpning i fråga om invallningsföretag.
10 kap. 33 8
Bestämmelserna i paragrafens nya andra stycke reglerar vad som skall uppges i en av fastighetsbildningsmyndigheten gjord anmälan om förrättning.
10 kap. 35 3
Ändringarna är av terminologisk natur.
10 kap. 48 8
Förrättning som tillkommit på fastighetsbildningsmyndighetens initiativ bör, som angetts i den allmänna motiveringen, kunna inställas, om fastighetsregleringen inställs eller om annat särskilt skäl föreligger. En regel av detta innehåll har tagits upp i ett nytt fjärde stycke.
10 kap. 82 8
I ett tillägg till paragrafen anges att, när företag tillkommit efter anmälan av fastighetsbildningsmyndigheten, ägarna av de i fastighetsregleringen ingående fastigheterna skall anses som förrättningssökande.
2.3.2 Förslaget till lag om ändring i lagen om enskilda vägar 15 8
Paragrafen har ändrats så att det klart framgår att förrättning kan komma till stånd inte bara efter ansökan utan också efter anmälan.
16 8
I paragrafen föreslås ett nytt andra stycke som fastslår att fastighetsbildningsmyndigheten skall göra anmälan om förrättning i de fall då myndigheten enligt 9 kap. 1 § tredje stycket eller 7 8§ FBL vid fastighetsreglering förordnat att fråga om väghållning skall prövas enligt EVL.
Paragrafen har dessutom jämkats i redaktionellt hänsende.
18 §
I ett nytt fjärde stycke föreskrivs att anmälan om förrättning av fas- | tighetsbildningsmyndigheten skall i de hänseenden som anges i paragrafen jämställas med en av sakägare gjord ansökan om förrättning.
19 8
Enligt första stycket skall länsstyrelsen 'till förrättningsman förordna lantmätare eller annan lämplig person. När länsstyrelsen med anledning av anmälan från fastighetsbildningsmyndigheten om vägförrättning skall utse förrättningsman, talar starka skäl för att uppdraget anförtros åt den förrättningslantmätare som handlägger fastighetsregleringen. Bara i rena undantagsfall, när hinder t. ex. på grund av jäv föreligger, bör annan förrättningsman utses. Bestämmelser av denna innebörd har fått ersätta de nuvarande bestämmelserna i andra stycket som förlorat aktualitet genom FBL:s ikraftträdande.
Enligt fjärde stycket i paragrafen skall länsstyrelsen underrätta länets lantmäterikontor eller i vissa fall byggnadsnämnden om förordnandet av förrättningsman. I ett tillägg till stycket föreskrivs att sådan underrättelse skall lämnas också till den förrättningsman som handlägger fastighetsreglering i de fall annan förordnats att handlägga vägförrättning som sker på grund av beslut vid regleringen.
20 §
Ändringarna är av terminologisk natur.
Om vägförrättning har samband med fastighetsreglering som sker med biträde av gode män, torde det i allmänhet vara lämpligt, att dessa också får fungera vid vägförrättningen. Krävs med hänsyn till vägfrågornas beskaffenhet speciella insikter som inte finns hos gode männen vid fastighetsregleringen, bör dock särskilda gode män tillkallas, '
I första stycket har ordet ”lantmäteriförrättningar” bytts ut mot ”fastighetsbildningsförrättningar”.
Kostnaderna för vägförrättning skall enligt andra stycket förskjutas
av den som sökt förrättningen. Vid förrättning som tillkommit efter anmälan av fastighetsbildningsmyndigheten bör det, som anförts i den allmänna motiveringen, åligga ägarna av de i regleringen ingående fastigheterna, som också är sakägare vid vägförrättningen, att svara för vad som sålunda åvilar sökanden. En bestämmelse av detta innehåll har införts i andra stycket.
24 8
Tredje stycket paragrafen har ändrats med hänsyn till de nya bestämmelser som föreslås i 25 8.
I ett nytt fjärde stycke föreskrivs att förrättning som tillkommit efter beslut vid fastighetsreglering får inställas endast om fastighetsregleringen inställes eller om annat särskilt skäl föreligger. Beträffande den närmare motiveringen till bestämmelsen hänvisas till avsnitt 2.2.2.
25 §
I paragrafen ges bestämmelser om kallelse av sakägare till förrättningssammanträde och delgivning av sådan kallelse samt om underrättelse till byggnadsnämnd när förrättningen avser väg i ort där skyldighet föreligger att söka byggnadslov. Motsvarande regler för fastighetsbildningsförrättning finns i 4 kap. 18—24 §§ FBL.
Någon ändring av bestämmelserna i den nu förevarande paragrafen behövs i och för sig inte i detta sammanhang. Enligt 78 8 EVL äger emellertid paragrafen motsvarande tillämpning i fråga om förrättning enligt 3 kap. EVL. Som tidigare sagts utreds f. n. dessa regler av 1969 års vägutredning. Eftersom det nu inte kan överblickas när eventuella ändringar av 3 kap. EVL kan genomföras, synes det angeläget att bringa de formella förfarandereglerna vid vägförrättning i överensstämmelse med de mera tidsenliga bestämmelserna i FBL. Jag föreslår därför att första—femte styckena av paragrafen ersätts med en hänvisning till 4 kap. 18—24 8§ FBL.
27 8
Som jag nyss anfört bör de formella handläggningsreglerna i EVL anpassas till vad som gäller enligt 4 kap. FBL. 1 förevarande paragraf ges bestämmelser om förordnande av allmänt ombud för fastighet som står under allmän myndighets vård och inseende, om förrättning avser sådan fastighet. Eftersom någon motsvarande regel ej tagits upp i FBL, föreslås att 27 8 upphävs.
28 8
Paragrafen, som innehåller föreskrifter om kaltelse till nytt förrättningssammanträde, motsvaras av 4 kap. 19 8 FBL. Eftersom 25 § EVL i förslaget hänvisar till denna paragraf i FBL, bör 28 § EVL upphävas.
36 § Har vägförrättning tillkommit efter beslut vid fastighetsreglering och handläggs förrättningarna av olika förrättningsmän, skall förrättningsmannen för vägförrättningen enligt tillägg till paragrafens andra stycke underrätta den som handlägger fastighetsregleringen om dagen för vägförrättningens avslutande.
37 § Ändringarna i paragrafen är av terminologisk art.
38 § Ändringarna i första stycket är av terminologisk art. Bestämmelsen i andra stycket om förfarandet i överklagade mål har ersatts av en hänvisning till de nya reglerna i 16—18 kap. FBL angående överprövning av fastighetsbildningsmål.
39 § Tillägget till första stycket innebär att avskrift av dom skall sändas också till förrättningslantmätare för fastighetsreglering i de fall då vägförrättningen beslutats vid fastighetsregleringen men utförs av annan än nämnde förrättningsman. I andra stycket har ordet ”ägodelningsdomaren” utbytts mot ”fastighetsdomstolen”.
40 och 49 88 Ändringarna i dessa paragrafer är av terminologisk art.
65 § I paragrafen anges att envar sakägare under vissa förutsättningar äger påkalla ny prövning av redan avgjord fråga. Samma möjlighet bör tillkomma fastighetsbildningsmyndigheten, om förnyad prövning aktualiseras i samband med fastighetsreglering. Paragrafen har ändrats i enlighet härmed.
78 § Paragrafens tredje stycke har jämkats med hänsyn till att 27 och 28 §§ upphävts. I femte stycket har ordet ”lantmäteriförrättningar” utbytts mot ”fastighetsbildningsförrättningar”.
86 och 105 3§ I paragraferna har vidtagits vissa terminologiska ändringar. Vidare har hänvisningarna till jorddelningsmål utgått. Ändringen innebär att för
mål som avses i resp. paragraf skall gälla vad som i allmänhet är föreskrivet om mål som handläggs av fastighetsdomstol (jfr 2 § lagen om fastighetsdomstol). Övergångsbestämmelser
Lagförslaget innehåller inte någon särskild övergångsbestämmelse. Enligt 7 § FBLP skall mål och ärende som vid ikraftträdandet är anhängigt hos ägodelningsrätten prövas av fastighetsdomstolen, om inte huvudförhandling har påbörjats vid ikraftträdandet.
2.3.3 Förslaget till lag om ändring i lagen om vissa gemensamhetsanläggningar 10 §
band med fastighetsreglering kunna ta initiativ till förrättning enligt LGA. Bestämmelser härom har tagits upp i förevarande paragraf.
Av lagtekniska skäl har lagtexten helt omredigerats. I första stycket skiljs mellan ansökan och anmälan om förrättning. Ansökan om förrättning görs enligt andra stycket av enskild sakägare eller byggnadsnämnden. Detta innebär inte någon saklig ändring i förhållande till gällande bestämmelser. I tredje stycket i paragrafen anges att fastighetsbildningsmyndighetens initiativ till förrättning enligt LGA sker genom anmälan.
11 8
Ordet ”framställning” har i paragrafen utbytts mot ”ansökan”. Med ansökan har i första och andra styckena jämställts anmälan av fastighetsbildningsmyndigheten.
12 §
Den föreslagna ändringen av paragrafen innebär att länsstyrelsen förordnar förrättningsman också när anmälan gjorts av fastighetsbildningsmyndigheten efter beslut vid fastighetsreglering. Som jag anfört vid 19 3 EVL bör i första hand till förrättningsman förordnas samma person som handlägger fastighetsregleringen. En uttrycklig bestämmelse härom har tagits upp som ett nytt andra stycke.
I paragrafen har i övrigt företagits vissa redaktionella ändringar.
13 §
Ändringarna i paragrafen är av formell natur. Som jag framhållit i anslutning till 20 § EVL bör om möjligt samma gode män medverka vid fastighetsregleringen och anläggningsförrättningen. 19 §
Vissa ändringar av terminologisk art har företagits i första och andra styckena.
I paragrafen har som ett nytt tredje stycke intagits en föreskrift som gäller i sådana fall då förrättning tillkommit efter anmälan av fastighetsbildningsmyndigheten. Regeln innebär att ägarna av de i fastighetsregleringen ingående fastigheterna kommer att få vidkännas den ersättningsskyldighet som enligt första och andra styckena åvilar sökanden.
20 8.
Det förrättningsförfarande som är tillämpligt i fråga om gemensamhetsanläggning överensstämmer till vissa delar helt med det som kommer till användning vid jorddelning. Lagtekniskt har denna överensstämmelse genomförts på så sätt att i förevarande paragraf hänvisas till åtskilliga lagrum i JDL. Dessa har nu ersatts med motsvarande bestämmelser i FBL. Härvid har hänvisning gjorts också till 4 kap. 4 & FBL om hinder för dem som är varandra närstående att tjänstgöra samtidigt vid förrättning och till 4 kap. 35 § FBL om anlitande av tolk vid förrättning. Vidare har hänvisats till 4 kap. 32 § tredje stycket FBL om att sökandens utevaro från första sammanträdet under förrättningen skall ha samma verkan som om ansökningen återkallats, om inte sökanden anmält laga förfall eller det är uppenbart att han vidhåller ansökningen.
Bland de lagrum i FBL som införts i 20 § LGA saknas motsvarighet till föreskriften i 3 kap. 9 § sista stycket JDL om förbud att föra talan mot beslut varigenom jävsanmärkning gillats. En föreskrift av detta innehåll finnes i 15 kap. FBL. Frågan, som är av processuell art, regleras i följande paragraf.
Det nuvarande andra stycket i 20 § har fått utgå eftersom 4 kap. 38 § FBL, som motsvarar 2 kap. 11 § JDL, ger förrättningsmännen rätt att få tillträde till byggnad. I ett nytt andra stycke tas upp en bestämmelse om att förrättning enligt LGA som tillkommit efter beslut vid fastighetsreglering får inställas endast om fastighetsregleringen inställts eller om annat särskilt skäl föreligger. Av 18 § första stycket följer att förrättningen även skall inställas, om byggnadsnämnden ej lämnat sitt medgivande till gemensamhetsanläggningen.
Ändringarna i första stycket paragrafen är huvudsakligen av terminologisk art.
Rörande förfarandet i fullföljt mål om gemensamhetsanläggning och talan mot beslut som meddelats i sådant mål bör de för fastighetsbildningsmålen avsedda bestämmelserna i 16—18 kap. FBL gälla i tillämpliga delar. Sista stycket paragrafen har ändrats i' överensstämmelse härmed.
35 8
Ändringen i denna paragraf är av terminologisk art.
44 §
Enligt 17 § skall förrättningsmannen i vissa fall hänskjuta ärendet till byggnadsnämnden för prövning om tilltänkt anläggning strider mot. fastställd plan eller bestämmelser för markens bebyggande m. m. Om särskilda skäl föreligger kan byggnadsnämnden medge avvikelse från planen eller bestämmelserna enligt vad som i allmänhet gäller. Talan mot byggnadsnämndens beslut kan anföras hos länsstyrelsen genom besvär. Länsstyrelsen får inte mot byggnadsnämndens mening medge anläggningen i strid mot fastställd generalplan eller stadsplan. Över Jänsstyrelsens beslut får besvär anföras hos Kungl. Maj:t. Sådant besvärsmål torde prövas i konselj.
Länsstyrelsen har också att pröva ett antal andra ärenden enligt lagen, Sålunda skall länsstyrelsen förordna förrättningsman enligt 12 8, förordna syssloman när anledning föreligger därtill enligt 25 eller 33 § och bestämma om ersättning till syssloman. Länsstyrelsen har också att i visst fall utlysa samfällighetsstämma (28 §). Över länsstyrelsens beslut i nu nämnda frågor torde besvär kunna anföras hos Kungl. Maj:t. Besvär rörande ersättning åt syssloman torde höra till regeringsrätten med stöd av 2 § 4:0 regeringsrättslagen. Besvär i annan nu nämnd fråga torde prövas i konselj.
Den reform av förvaltningsrättskipningen som skall träda i kraft den 1 januari 1972 (se prop. 1971: 30) synes böra medföra att administrativa besvärsmål enligt denna lag förs till kammarrätten. Dock bör undantag göras för mål enligt 17 § eftersom liknande mål enligt byggnadslagstiftningen avgörs i konselj.
3 Förslaget till lag om ändring i lagen om samäganderätt
I nuvarande lydelse av 7 § lagen (1904: 48 s. 1) om samäganderätt talas på flera ställen om laga skifte. Den form av laga skifte som avses är det s. k. klyvningsskiftet. Detta har i FBL ersatts av fastighetsbildningsinstitutet klyvning. Paragrafen har ändrats i enlighet härmed.
4 Förslaget till lag om ändring i lagen om rätt i vissa fall för
nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område
Lagen (1925: 334) om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område (den s. k. ensittarlagen) avser att i viss utsträckning bereda ägare av boningshus på ofri grund en mera tryggad ställning genom friköp av marken. Enligt denna lag är den, som innehar annan tillhörig mark med nyttjanderätt för brukande eller bostadsändamål och där äger boningshus, under vissa förutsättningar berättigad att lösa till sig marken, även om jordägaren motsätter sig det. Frågan om lösningsrätten och om löseskillingen för marken avgörs vid
lantmäteriförrättning. Förrättningsmän, en lantmätare och två gode män, förordnas av länsstyrelsen. I fråga om förrättningen hänvisas till de i 2 och 3 kap. JDL för Jaga skifte meddelade föreskrifterna. Vissa särbestämmelser finns dock, såsom beträffande kungörande av förrättningen samt utsändande av kallelsebrev och övriga underrättelser. Särskilda regler meddelas också för fall, då område som skall lösas är beläget i stad eter stadsliknande samhälle på landet. För att inlösen av ett område skall vara fullbordad räcker det i allmänhet inte med att förrättningen vunnit laga kraft. Som regel skall särskild fastställelseprövning äga rum i den ordning som gäller för avstyckning. Därvid skall fastställelse meddelas, om avskiljande av området överensstämmer med vissa närmare angivna föreskrifter i JDL eller lagen (1917: 269) om fastighetsbildning i stad (FBLS).
JDL och FBLS upphävs genom FBLP. FBL innefattar en enhetlig lagstiftning för land och stad. De särbestämmelser ensittarlagen innehåller för det fall att område som skall lösas är beläget i stad eller stadsliknande samhälle på landet bör därför utgå. De hänvisningar till skilda delar av JDL som lagen innehåller bör vidare ersättas med hänvisningar till motsvarande delar av FBL. Gällande system med särskild kungörelse samt utsändande av kallelsebrev och övriga underrättelser bör slutligen ersättas av tillämpliga delar av det kallelse-, delgivnings- och underrättelseförfarande som enligt FBL gäller för fastighetsbildningsförrättning.
FBL innebär dessutom att det i äldre bestämmelser för bl.a. avstyckningsförrättningar föreskrivna fastställelseförfarandet avskaffats och ersatts med ett system som medför att fastighetsbildningsförrättoing blir slutligt giltig i och med att den vinner laga kraft. Fråga uppkommer nu om detta system bör införas också när det gäller ensittarförrättning.
Ensittarlagen gäller endast till utgången av år 1976. Vissa skäl kan åberopas till stöd för att under lagens återstående giltighetstid bibehålla det system med efterprövning av ensittarförrättningar som nuvarande fastställelseförfarande innebär. Sålunda är Jagens bestämmelser så speciella att en granskning i efterhand kan vara påkallad. Å andra sidan synes förfarandet i möjligaste mån böra anknyta till det förfarande som enligt FBL kommer att gälla för fastighetsbildningsförrättningar i allmänhet. Övervägande skäl talar enligt min mening för att FBL:s system görs tillämpligt också på ensittarförrättningar. Förslaget har utformats i överensstämmelse härmed.
63 Särbestämmelsen i paragrafens första stycke om förordnande av förrättningslantmätare, när område som skall lösas hör till stad eller är beläget inom stadsliknande samhälle på landet, har utgått.
Ändringarna i andra stycket innefattar den övergång i tillämpliga delar till FBL:s kallelse-, delgivnings- och underrättelseförfarande som
tidigare berörts. Förslaget i denna del innebär bl. a. att skyldigheten för Jantmätaren att före första sammanträdet utfärda kungörelse angående förrättningen bortfaller. I stället skall det åligga denne att till förrättningen kalla varje känd sakägare genom särskild kallelse, som skall delges denne. Det offentliga kungörandet av förrättningen får endast den funktionen att vara ett led i delgivning med okända sakägare och i vissa slag av kollektivdelgivning. Bestämmelser därom finns i delgivningslagen (1970: 428).
I tredje stycket har en anpassning skett till JB:s panträttsbegrepp och till övergångsbestämmelserna i 5 § lagen (1970: 995) om införande av nya jordabalken (JP) angående företrädesrätt för fordran på ogulden köpeskilling eller annan rättighet och i 8 8 JP angående rätt till avkomst elter annan förmån. Vidare har bestämmelsen i sista punkten om särskilt kungörclseförfarande fått utgå, eftersom frågan härom regleras i delgivningslagen.
7§
Ändringarna i denna paragraf är av terminologisk natur.
88 Ändringarna i denna paragraf hänger samman med att fastställelse-prövningen föreslås avskaffad. Bestämmelser motsvarande dem som f. n.. gäller för att fastställelse skall meddelas bör för framtiden gälla i fråga om avskiljande av inlöst område. Vissa av dessa bestämmelser har införts i tredje stycket av denna paragraf. I 18 § har dessutom tagits in en generell hänvisning till bestämmelserna i 4 kap. FBL.
Enligt tredje stycket i dess nya lydelse skall bestämmelserna i 3 kap. 2 8 samt 10 kap. 1, 2 och 5 §§ FBL äga motsvarande tillämpning i fråga om avskiljande av inlöst område. Genom cn särbestämmelse öppnas möjlighet att avskilja mark även från sämjelott. Härvid förutsätts att sämjedelningen har civilrättslig giltighet, dvs. att den skett vid sådan tidpunkt att den kan legaliseras enligt legaliseringslagen (1968: 578). Vidare har intagits en motsvarighet till den nuvarande bestämmelsen i 13 § andra stycket enligt vilken även mark som innehas som fideikom-: miss får avskiljas. F.n. gäller på grund av hänvisning till 5 kap. 6 3: första stycket FBLS och 19 kap. 12 § första stycket JDL att avskiljandet skall verkställas så att såväl stamfastigheten som det avskilda området får rätt till behövliga vägar. I FBL har motsvarande villkor inarbetats i det allmänna lämplighetskravet i 3 kap. 1 § FBL. Eftersom detta krav inte skall gälla i fråga om ensittarförrättning, har en särbestämmelsemeddelats som fastslår förrättningsmännens skyldighet att se till att vägfrågan löses. I en annan särbestämmelse har i överensstämmelse med gällande rätt föreskrivits att förrättningsmännen har rätt att förordna om. jämkning av gränserna för det avskilda området.
Som nyss anförts skall enligt 18 § reglerna i 4 kap. FBL äga motsvarande tillämpning i fråga om ensittarförrättning. Med hänsyn härtill har de nuvarande bestämmelserna om underställning i tredje stycket, om vilandeförklaring i femte stycket sista punkten samt om karta och beskrivning i sjätte stycket fått utgå (jfr 4 kap. 25, 28 och 39 38 FBL).
Slutligen har bestämmelserna om gränsbestämning och tomtmätning anpassats till FBL:s regler om fastighetsbestämning i samband med fastighetsbildning.
11 8
Enligt FBL fullföljs talan mot fastighetsbildningsförrättning till fastighetsdomstol i stället för till ägodelningsrätt. Bestämmelsen i paragrafens första stycke om fullföljd av talan mot ensittarförrättning har ändrats i överensstämmelse härmed.
13 §
Bestämmelserna i första och andra styckena om fastställelseprövning har fått utgå av skäl som tidigare anförts.
Om fastställelseprövningen avskaffas, måste fullbordandet av områdets inlösen anknyta till ett annat moment i förfarandet än fastställelsen. Det förefaller lämpligt att på motsvarande sätt som vid expropriation knyta fullbordandet till att nyttjanderättshavaren i vederbörlig ordning nedsatt löseskillingen hos länsstyrelsen. Tredje stycket har ändrats i enlighet härmed.
I sista stycket andra punkten anges £. n. att angående inlöst områdes befriande från intecknad gäld är särskilt stadgat. Den bestämmelse som äsyftas är 24 § 1 mom. andra stycket inteckningsförordningen, som crsätts av 6 kap. 14 § JB. Den föreslagna ändringen innebär en anpassning till JB:s terminologi.
14 § |
Ändringarna i denna paragraf utgör följdändringar till de föreslagna ändringarna i 6 § sista stycket och 13 §. Reglerna om kallelse till fördelningssammanträde har anpassats till bestämmelserna i 5 kap. 16 § andra stycket FBL. Vissa jämkningar av terminologisk natur har också gjorts.
15 §
Eftersom fastställelseprövningen föreslås bortfalla, har vad paragrafen innehåller angående kostnad för fastställande av inlöst områdes avskiljande fått utgå. |
18 §
I paragrafens första stycke finns f.n. i fråga om ensittarförrättning en hänvisning till de i 2 och 3 kap. JDLE för laga skifte meddelade föreskrifterna. Dessa föreskrifter motsvaras i huvudsak av bestämmelserna om fastighetsbildningsförrättning i 4 kap. FBL. Hänvisningen har ändrats i enlighet härmed. Som anförts vid 8 § har vissa av de nuvarande bestämmelserna i denna paragraf härigenom blivit överflödiga.
Andra stycket avser förfarandet när talan fullföljts mot förrättningen. Eftersom fullföljd skall ske till fastighetsdomstolen, har vad ägodelningsdomaren eller ägodelningsrätten skall iakttaga fått utgå. Vidare har i fråga om förfarandet i målet och talan mot däri meddelade beslut hänvisningen till vad som är stadgat angående klagan över avslutat laga skifte ändrats till att avse klagan över avslutad fastighetsbildningsförrättning.
Beträffande rättegångskostnaderna i fastighetsbildningsmål gäller enligt 16 kap. 14 § FBL som allmän regel, att fastighetsdomstolen efter vad som är skäligt med hänsyn till omständigheterna kan förordna att sakägare som förlorar målet skall ersätta annan sakägare dennes rättegångskostnad. Denna regel, som genom hänvisningar i 17 kap. 3 § och 18 kap. 3 3 FBL har motsvarande tillämpning i fråga om rättegången i hovrätten och högsta domstoien, får anses lämplig också för rättegången i mål rörande ensittarförrättning. Lagrummen innehåller emellertid i fråga om rättegångskostnaderna i mål om inlösenersättning särbestämmelser som utformats efter förebild från 67 § lagen (1917: 189) om expropriation. Vid fastighetsdomstolen skall sålunda sakägare som ' avstår mark eller särskild rättighet få gottgörelse för sin kostnad oberoende av utgången i målet, om ej annat följer av 18 kap. 6 eller 8 § rättegångsbalken. I hovrätten eller högsta domstolen gäller för kostnaderna i sådant mål, med tillämpning i övrigt av 18 kap. rättegångsbalken, att den som har att utge inlösenersättning, om inte annat följer av 18 kap. 6 eller 8 § samma balk, alltid själv skall vidkännas sina kostnader samt kostnad som han orsakar motparten genom att själv fullfölja talan. Den inlösen som avses i dessa bestämmelser är av annan natur än inlösen enligt ensittarlagen. En motsvarande reglering av kostnadsfrågan i mål om inlösenersättning enligt ensittarlagen kan inte anses sakligt motiverad. I en undantagsbestämmelse har därför föreskrivits att de nyssnämnda särreglerna inte skall tillämpas i mål som här avses.
Eftersom fastställelseprövningen föreslås avskaffad, har tredje och fjärde styckena fått utgå.
I femte och sjätte styckena finns f. n. bestämmelser som reglerar förutsättningarna för att fastställelse skall meddelas på inlöst områdes avskiljande. Till följd av de föreslagna ändringarna i 8§ tredje stycket har dessa bestämmelser fått utgå. Bestämmelsen i femte stycket sista
punkten att avstyckat område efter framställning därom skall åsättas särskilt namn har ansetts överflödig och har därför också fått utgå.
Ändringarna i sista stycket är främst en följd av att ensittarförrättning inte längre skall underkastas fastställelseprövning. Det har ansetts nödvändigt att även fastighetsregistermyndigheten får underrättelse om förrättningen. Av 19 kap. 2§ andra stycket FBL framgår att uppgift om den ändrade fastighetsindelningen skall införas i fastighetsregistret.
Övergångsbestämmelserna
Äldre bestämmelser om fastställelse föreslås gälla för ensittarförrättning som avslutats före den 1 januari 1972. Vad som enligt äldre bestämmelser åvilar ägodelningsdomaren eller ägodelningsrätten skall därvid fullgöras av fastighetsdomstolen. Härav följer att fastställelseärende som vid lagens ikraftträdande är anhängigt hos ägodelningsdomaren eller ägodelningsrätten skall överlämnas till fastighetsdomstolen. Att mål som överklagats till ägodelningsrätten också skall prövas av fastighetsdomstolen, om huvudförhandling inte har påbörjats vid ikraftträdandet, framgår av 7 & FBLP.
5 Förslaget till lag om ändring i lagen om ägofred
Ändringarna i 24 8 är av terminologisk natur. -
Ändringarna i 25 8 innebär att hänvisningarna till vissa bestämmelser om laga skifte i JDL anpassats till motsvarande regler i FBL.
I prop. 1971: 106 har förutsatts (s. 115) att mål om stängselskyldighet och betesreglering enligt 46 § samt klandertalan enligt 49 § första stycket skall överföras från allmän domstol till fastighetsdomstol. 46 och 49 88 har ändrats i överensstämmelse härmed. Detta har föranlett ändringar i 43 och 45 §8 samt för tydlighetens skull också i 29 och 31 §§. I 49 8 har dessutom gjorts vissa terminologiska jämkningar.
I nyssnämnda proposition redovisades också ett remissyttrande av bovrätten över Skåne och Blekinge, enligt vilket de nuvarande bestämmelserna i 36 och 37 §§ om uppvisande vid allmän underrätt av förening lämpligen borde avse sådan allmän underrätt som är fastighetsdomstol i den ort där de fastigheter som föreningen angår är belägna. Underrättens uppgifter enligt dessa bestämmelser avser dock huvudsakligen registrering, och jag anser inte skäl föreligga att överföra dessa uppgifter till fastighetsdomstolarna.
Av den föreslagna övergångsbestämmelsen framgår att mål som vid ikraftträdandet är anhängigt hos domstol skall handläggas enligt äldre bestämmelser.
Prop. 1971: 151 : 69
6 Förslaget till lag om ändring i i Jagen om stängselskyldighet för järnväg m. m.
I 4 § lagen (1945: 119) om stängselskyldighet för järnväg m. m. finns bestämmelser om rättegången i mål angående skyldighet för innehavare av järnväg att hålla stängsel till skydd för större hemdjur. I första stycket föreskrivs att sådant mål upptas av ägodelningsrätten i orten. Om förfarandet i målet och talan mot däri meddelade beslut gäller enligt andra stycket i tillämpliga delar bestämmelserna i JDL angående jorddelningsmål som anhängiggörs genom stämning. Tredje stycket slutligen innehåller en särbestämmelse beträffande rättegångskostnaderna. I mål om befrielse från skyldighet att hålla stängsel är järnvägs innehavare skyldig att vidkännas på ömse sidor uppkomna kostnader, om inte ägodelningsrätten med hänsyn till omständigheterna finner skäligt förordna annorlunda.
Ägodelningsrätterna avskaffas i och med att FBL träder i kraft och ersätts av fastighetsdomstolar. Första och tredje styckena i 4 § har ändrats i överensstämmelse härmed. Andra stycket har fått utgå. Härigenom kommer jämlikt 2 § lagen (1969: 246) om fastighetsdomstol att beträffande rättegången i mål som här avses i tillämpliga delar gälla vad som är föreskrivet om allmän domstol, i den mån ej annat följer av lagen om fastighetsdomstol celler annan författning.
Ändringen i 5 § är en följd av att 4 § andra stycket utgått.
7 Förslaget till lag om ändring i skogsvårdslagen
Enligt 19 § andra stycket skogsvårdslagen (1948: 237) kan skogsvårdsstyrelsen i vissa fall hos skogsstyrelsen påkalla syneförrättning beträffande skogsområde. Skogsstyrelsen förordnar därefter sakkunnig person att med biträde av två gode män verkställa förrättningen. F.n. gäller att gode männen utses av förrättningsmännen bland dem som är nämndemän eller gode män vid lantmätcriförrättningar. Gode män vid lantmäteriförrättningar motsvaras i FBL av gode män vid fastighetsbildningsförrättningar. Paragrafen föreslås ändrad i överensstämmelse härmed.
8 Förslaget till lag om ändring i lagen om häradsallmänningar
De föreslagna ändringarna i 2 § första och tredje styckena är föranledda av att begreppet jorddelning i FBL ersatts av fastighetsbildning.
I 12 § 2 anges f.n. som villkor för att införlivning av mark med häradsallmänning skall få äga rum att marken genom rågång eller genom lantmäteri- eller mätningsförrättning som fastställts eller eljest är lagligen gällande är skild från annan mark. Såväl lantmäteri- som 5 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr I51
mätningsförrättning motsvaras i FBL av fastighetsbildningsförrättning. Bestämmelsen har ändrats i överensstämmelse härmed. Att förrättningen skall vara lagligt gällande (jfr 1 kap. 2 3 FBL) har inte ansetts behöva komma till uttryck i lagtexten.
9 Förslaget till lag om ändring i lagen om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna
De ändringar som vidtagits i lagen (1952: 167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna motsvarar ändringarna i lagen om häradsallmänningar.
10 Förslaget till lag om ändring i jordförvärvslagen
I 8 § andra stycket jordförvärvslagen föreskrivs att, om giltigheten av förvärvstillstånd är beroende av att fånget leder till sammanläggning och ansökan om lagfart har skett och förklarats vilande endast i avbidan på fastighetsbildningens genomförande, sammanläggningen inte hindras av att lagfart ej beviljats.
Enligt 12 kap. 4 § första stycket FBL gäller som villkor för sammanläggning att ägaren har lagfart på fastigheten eller att ansökan om Jagfart förklarats vilande och hinder mot bifall till ansökningen inte föreligger om fastighetsbildningen genomförs, Av motiven till FBL framgår att bestämmelsen utarbetats bl. a. med sikte på att ersätta 8 8 andra stycket jordförvärvslagen (jfr prop. 1969:128 se B 733). På grund härav föreslås att sistnämnda bestämmelse nu upphävs.
11 Förslaget till lag om ändring i lagen om förmånsrätt för fordringar enligt lagen om vissa gemensamhetsanläggningar
13 Med hänsyn till att LGA fortfarande skall gälla efter den 1 januari 1972 har det ansetts lämpligt att anpassa lagen (1966: 701) om förmånsrätt för fordringar enligt lagen om vissa gemensamhetsanläggningar till förmånsrättslagen (1970: 979). Hänvisningen i förevarande paragraf till 17 kap. 6 § handelsbalken har därför ersatts med en hänvisning till 6 § 1 förmånsrättslagen. (Jfr prop. 1970: 142 s. 116 och 143.)
4§ .
Ändringen i paragrafen, som är föranledd av tillkomsten av den nya förmånsrättslagen, innebär att beträffande förmånsrätt i fråga om tomträtt skall gälla 7 § 2 förmånsrättslagen. |
Övergångsbestämmelsen
Bestämmelsen motsvarar punkt 8 i övergångsbestämmelserna till förmånsrättslagen.
12 Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken
Som förut anförts avskaffas i princip de nuvarande ägodelningsrätterna, när FBL träder i kraft den 1 januari 1972. Dessutom mönstras de därtill anknytande begreppen ägodelningsdomare och ägodelningsnämndeman ut ur lagstiftningen. Agodelningsrätternas arbetsuppgifter övertas av fastighetsdomstolarna. På fastighetsdomstolarna, som f.n. bara har att pröva mål och ärenden enligt miljöskyddslagen (1969: 387), läggs samtidigt en rad andra uppgifter. I prop. 1971: 106, som har antagits av riksdagen (JuU 13, rskr 204), har fastighetsdomstolarnas kompetensområde fr. o. m. den 1 januari 1972 angetts närmare. De i nämnda proposition framlagda förslagen rörande fastighetsdomstolarna har lett till ändringar i ett flertal lagar (1971: 534—548). Bland dessa märks lagen (1917: 189) om expropriation (ExprL). Ändringarna i ExprL innebär bl. a. att expropriationsdomstol avskaffas och ersätts av fastighetsdomstol som första domstol i expropriationsmål. Också begreppet expropriationstekniker försvinner.
Närmare bestämmelser om fastighetsdomstol finns i lagen (1969: 246) om fastighetsdomstol (FDL), som ändrades (1971: 534) på grund av nyssnämnda prop. 1971: 106. Fastighetsdomstol är principiellt inte som ägodelningsrätt eller expropriationsdomstol en specialdomstol. Den utgörs i stället av en allmän underrätt, tingsrätt, som då har särskild sammansättning. Normalt består fastighetsdomstol av två lagfarna ledamöter, av vilka den cne är domstolens ordförande, samt en teknisk ledamot och två nämndemän. Ordföranden utses bland de lagfarna domarna i tingsrätten och den andre juristledamoten skall vara lagfaren domare i tingsrätten eller i annan tingsrätt. Den tekniske ledamoten får en fastare anknytning till domstolen än expropriationsteknikern till expropriationsdomstolen genom att särskilda tjänster för tekniska Jedamöter tillförs tingsrättsorganisationen. Nämndeman i fastighetsdomstol utses till detta uppdrag genom val enligt särskilda bestämmelser i FDL. Om förfarandet vid fastighetsdomstol finns vissa bestämmelser i FDL. I den mån inte annat följer av denna lag eller annan författning gäller om fastighetsdomstol och rättegången vid sådan domstol i tillämpliga delar vad som är föreskrivet om allmän domstol.
Prop. 1971: 106 har också lett till lag (1971: 531) om ändring i VL. Såvitt rör vattendomstolarna innebär denna lagändring att de fr. o. m. den 1 januari 1972 inordnas i tingsrättsorganisationen på samma sätt som fastighetsdomstolarna. Vattendomstolarnas egenskap av självständiga specialdomstolar upphör alltså. Vattendomstol utgörs i stället av en
Prop. 1971: 151 : 72
tingsrätt, som därvid har särskild sammansättning. I denna sammansättning består tingsrätten av en ordförande, som utses bland de lagfarna domarna i tingsrätten, en eller två tekniska ledamöter samt två nämndemän. De särskilda vattenrättsnämndemiännen försvinner och ersätts av nämndemän i fastighetsdomstol. Också i fråga om vattendomstol och rättegången i vattenmål gäller vad som är föreskrivet om allmän domstol, om inte annat framgår av VL eller annan författning.
De nu beskrivna ändringarna i underrättsorganisationen medför att vissa bestämmelser i lagar som inte berörts i prop. 1971: 106 bör ändras. Jag syftar härvid på sådana bestämmelser som refererar till de avskaffade specialdomstolarna ägodelningsrätt, expropriationsdomstol och vattendomstol eller till begrepp som anknyter till dessa. Till de bestämmelser som sålunda bör ändras hör 2 kap. 2§ rättegångsbalken. Där föreskrivs i första stycket att det tillkommer hovrätt att som första domstol uppta mål om ansvar eller enskilt anspråk på grund av ämbetsbrott, som avses i 20 kap. 1—4 §§ brottsbalken, av domare i allmän underrätt, expropriationsdomstol, vattendomstol eller krigsrätt eller av konkursdomare eller inskrivningsdomare. Av skäl som nyss anförts bör orden ”vattendomstol” och ”expropriationsdomstol” utgå ur paragrafen,
Inskrivningsdomaren är enligt lagen (1932: 170) med särskilda bestämmelser om handläggning av inskrivningsärenden den som i rättens ställe upptar och behandlar inskrivningsärenden. Lagen upphävs i samband med JB:s ikraftträdande (2 § JP). Enligt 19 kap. 2 § JB handläggs inskrivningsärenden av inskrivningsmyndigheten, som förestås av en inskrivningsdomare. Även annan rättsbildad tjänsteman än inskrivningsdomaren kan meddela beslut i inskrivningsärende. Bestämmelsen i 2 kap. 2 3 RB bör gälla även annan än inskrivningsdomare som vid inskrivningsmyndighet har meddelat beslut i inskrivningsärende.
13 Förslaget till lag om ändring i lagen om fri rättegång
Av skäl som har anförts i avsnitt 12 bör i 18 lagen (1919: 367) om fri rättegång orden ”ägodelningsrätt”, ”vattendomstol” och ”expropria-
tionsdomstol” utgå. Vidare bör bestämmelserna om ägodelningsrätt och
ägodelningsdomare i 15 8 utgå.
14 Förslaget till lag om ändring i lagen om avstängning av domare
I 18 lagen (1955: 261) om avstängning av domare bör av skäl som har anförts i avsnitt 12 föreskrifterna om vattendomstol, ägodelningsrätt och expropriationsdomstol utgå. |
Prop. 1971: 151 | 73
15 Förslaget till lag om ändring i lagen med särskilda bestämmelser angående domstolarna och rättegången vid krig eller krigsfara m.m.
I 3 och 4 §§ lagen (1957: 132) med särskilda bestämmelser angående
domstolarna och rättegången vid krig eller krigsfara m. m. bör av skäl som har anförts i avsnitt 12 föreskrifterna om expropriationstekniker
utgå. En hänvisning i 43 till JDL kan vidare utgå utan att ersättas av annan bestämmelse, eftersom paragrafen hänvisar också till motsvaran-
de föreskrift i RB och bestämmelserna om rättegången vid allmän dom-
stol blir tillämpliga i fastighetsdomstol, när annat inte föreskrivits.
16 Hemställan
Jag hemställer, att lagrådets yttrande över förslagen till 1) lag om ändring i vattenlagen (1918: 523), 2) lag om ändring i lagen (1939: 608) om enskilda vägar, 3) lag om ändring i lagen (1966: 700) om vissa gemensamhetsanläggningar, | | | 4) lag om ändring i lagen (1904: 48 s. 1) om samiäganderätt, 5) lag om ändring i lagen (1925: 334) om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område, 6) lag om ändring i lagen (1933: 269) om ägofred,
T) lag om ändring i lagen (1945:119) om stängselskyldighet för
järnväg m. m.,
8) lag om ändring i skogsvårdslagen (1948: 237),
9) lag om ändring i lagen (1952: 166) om häradsallmänningar, 10) lag om ändring i lagen (1952: 167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna, 11) lag om ändring i jordförvärvslagen (1965: 290), 12) lag om ändring i lagen (1966: 701) om förmånsrätt för fordringar enligt lagen om vissa gemensamhetsanläggningar, 13) lag om ändring i rättegångsbalken,
14) lag om ändring i lagen (1919: 367) om fri rättegång,
15) lag om ändring i lagen (1955: 261) om avstängning av domare, 16) lag om ändring i lagen (1957: 132) med särskilda bestämmelser
angående domstolarna och rättegången vid krig eller krigsfara m.m. inhämtas genom utdrag av protokollet.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Bilaga
1 Utdrag av förslag till
Lag om ändring i vattenlagen (1918: 523)
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
10 kap.
33 §!
Förordnande, som i 32 § sägs, skall efter ansökan meddelas av Konungens befallningshavande, I ansökningen skola så fullständigt som möjligt uppgivas företagets beskaffenhet, omfattning och verkningar med angivande av det vattenområde som av företaget kan komma att beröras. Vidare skall uppgivas huruvida särskilda bestämmelser med stöd av lag meddelats rörande användningen av de mark- och vattenområden som beröras av företaget. Ansökningen bör tillika innehålla uppgift å de fastigheter, som företaget efter ty i 14 kap. 4 § sägs förmenas angå, samt ägarnas namn och hemvist ävensom sådana nyttjanderättshavares, vilkas rätt kan vara av företaget beroende.
Första stycket äger motsvaran-
de tillämpning på anmälan om för-
rättning enligt 7 kap. 36 eller 45 §.
Vad i 2 § stadgas om ställande av säkerhet för förrättningskostnaden äge tillämpning jämväl i fråga om förordnande enligt denna 8.
Beträffande företag, som avser torrläggning av mark, äger Konungen förordna, att ansökan, som i första stycket sägs, skall ingivas till annan myndighet än Konungens befallningshavande.
48 8?
Vill sökande återkalla ansökningen, göre det skriftligen hos förrättningsmannen, innan förrättningen avslutas, eller hos vattendomstolen på sätt och inom tid för fullföljd av talan mot synemännens utlåtande är stadgat.
Äro i fråga om företag enligt 3 eller 7 kap. sökandena flera, må utan samtligas medgivande återkallelse cj ske, utan så är, att Kostnaden av synemännen beräknas uppgå till mer än nio tiondelar av den uppskattade båtnaden av företaget; dock att härvid hänsyn icke skall tagas till båtnad, för vilken enligt 3 kap. 6 § och 7 kap. 29 § bidragsskyldighet till företaget inträder först då båtnaden tages i anspråk. I fråga om företag enligt 8 kap. må, där sökandena äro flera, utan samtligas medgivande återkallelse ej ske, med mindre kostnaden för företaget finnes uppgå till högre belopp än med hänsyn till nyttan därav kan anses rimligt eller företaget på grund av yrkande under förrättningen blivit väsentligt utvidgat; dock att vad ovan stadgats i fråga om 7 kap. skall 1 Senaste lydelse 1971: 531. 2 Senaste lydelse 1969: 393.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse gälla jämväl företag, som avser både avledande av avloppsvatten och torrläggning av mark, såvitt detsamma avser sistnämnda ändamål.
Sker återkallelse av. någon eller några av sökandena, vare den eller de övriga fortfarande att anse såsom sökande.
Förrättning, som sker efter an-
mälan av fastighetsbildningsmyn-
digheten enligt 7 kap. 36 eller
45 §, må inställas endast om fas-
tighetsregleringen inställes eller om
annat särskilt skäl föreligger.
2 Utdag av förslag till
Lag om ändring i lagen (1939: 608) om enskilda vägar
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
18 §!
Ansökning om förrättning enligt detta kapitel göres skriftligen hos länsstyrelsen.
I ansökningen böra fullständigt uppgivas ärendets omfattning och beskaffenhet, de fastigheter saken förmenas angå, samt vederbörande ägares och innehavares, nyttjanderätts- och servitutshavares namn och hemvist.
Finner länsstyrelsen den äskade förrättningen endast avse fråga, som bör vinna sin lösning i den i 3 kap. stadgade ordning, äge länsstyrelsen avslå ansökningen eller, där förordnande för förrättningsman redan utfärdats men förrättningen ännu icke avslutats, förordna om dess inställande. Är frågan om dylikt beslut beroende på utredning, må med utseende av förrättningsman tills vidare anstå celler länsstyrelsen föreskriva att förrättningen skall vila, intill dess länsstyrelsen annorledes förordnar.
Första—tredje styckena äga
motsvarande tillämpning på anmär-
lan enligt 16 § andra stycket.
24 §
Förrättningsman skall så skyndsamt som möjligt å därför tjänlig tid börja förrättningen samt utan onödigt dröjsmål fortsätta och avsluta densamma.
Finner förrättningsmannen anledning till antagande att till förrättningen hänskjuten fråga bör lösas i den i 3 kap. stadgade ordningen, skall han genast härom underrätta länsstyrelsen och inhämta dess besked huruvida förrättningen skall fortgå.
Vill den, som sökt förrättning, Vill den, som sökt förrättning, sedan förrättningsman förordnats sedan förrättningsman förordnats men innan sammanträde under men innan sammanträde under 1 Scnaste lydelse 1954: 197.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse förrättningen hållits, återkalla sin förrättningen hållits, återkalla sin talan, göre det skriftligen hos för- talan, göre det skriftligen hos förrättningsmannen. Därest kungö- rättningsmannen. Därest kallelse, relse eller kallelser, varom i 25 § som avses i 25 §, redan utfärdats sägs, redan utfärdats och återkal- och återkallelsen inkommit så sent
lelsen inkommit så sent att för-. att förrättningsmannen ej kan i rättningsmannen ej kan i god tid god tid före det utsatta samman-
före det utsatta sammanträdet trädet skriftligen underrätta samt-
skriftligen underrätta samtliga liga kända sakägare om förrätt-
kända sakägare om förrättningens ningens inställande, vare återkalinställande, vare återkallelsen utan lelsen utan verkan; och meddele verkan; och meddele förrättnings- förrättningsmannen sökanden därmannen sökanden därom besked. om besked. Sker återkallelsen vid Sker återkallelsen vid sammanträ- sammanträde under förrättningen, de under förrättningen, skall den- skall denna genast inställas, där na genast inställas, där ej annan ej annan sakägare, som äger påsakägare, som äger påkalla för- kalla förrättning rörande den rättning rörande den väckta frå- väckta frågan, begär att förrättgan, begär att förrättningen fort- ningen fortsättes. sättes. Förrättning, som sker efter anmälan enligt 16 § andra stycket, må inställas endast om fastighetsregleringen inställes eller om annat särskilt skäl föreligger.
3 Utdrag av förslag till Lag om ändring i lagen (1966: 700) om vissa gemensamhetsanlägg-
ningar
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 20 § Bestämmelserna i 2 kap. 25§ Bestämmelserna i 4 kap. 3—6, första stycket, 4, 8, 9 och 11 §§, 12 och 16 §§, I7 § första stycket, 3 kap. I $, 2 § första stycket och 18—23 §§, 30 § första stycket, andra stycket första punkten, 3 32 § tredje stycket, 34, 35, 38 och och 4 §§, 6 § första stycket, 8, 9 40 §§ — fastighetsbildningslagen och 13 §§, 16 kap. 2 § samt 18 (1970: 988) äga motsvarande tillkap. 3 § första stycket lagen den lämpning på förrättning enligt 18 juni 1926 (nr 326) om delning denna lag. av jord å landet äga motsvarande tillämpning på förrättning en-
ligt denna lag. |
Utöver den rätt som enligt 2 Förrättning, som sker efter ankap. 11 § lagen om delning av mälan enligt 10 § tredje stycket, jord å landet tillkommer förrätt- får, utöver vad som framgår av ningsmän och sakkunniga äga 18 § första stycket, inställas endessa, i den mån det behöves för dast om Jastighetsregleringen in-
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelsé förrättningens utförande, erhålla ställes eller om annat särskilt skäl tillträde till byggnad, som beröres föreligger. av förrättningen.
Om anläggningsbeslut eller beslut om förrättningens inställande icke meddelas vid sammanträde, skall det meddelas på tid och plats som tillkännagivits vid sammanträde eller varom sakägarna underrättats skriftligen eller i annan ordning som bestämts vid sammanträde. Detsamma gäller beslut, beträffande vilket besvärstiden räknas från dagen för beslutets meddelande. Beslutet skall innehålla underrättelse om vad som skall iakttagas för fullföljd av talan. Om anläggningsbeslut skall förrättningsmannen omedelbart underrätta byggnadsnämnden.
5 Utdrag av förslag till
Lag om ändring i lagen (1925: 334) om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.
Äldre bestämmelser om fastställelse av förrättning skall fortfarande tillämpas på förrättning som avslutats före ikraftträdandet. Därvid skall fastighetsdomstolen fullgöra vad som åvilar ägodelningsdomaren eller ägodelningsrätten.
13 Förslag till
Lag om ändring i rättegångsbalken
Härigenom förordnas, att 2 kap. 2 § rättegångsbalken skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen Iydelse
2 kap.
$1
Hovrätt tillkommer att som Hovrätt tillkommer att som första domstol upptaga mål om första domstol upptaga mål om ansvar eller enskilt anspråk på ansvar eller enskilt anspråk på grund av ämbetsbrott, som avses i grund av ämbetsbrott, som avses i 20 kap. 1—4 88 brottsbalken, av 20 kap. 1—4 8§ brottsbalken, av domare i allmän underrätt, expro- domare i allmän underrätt eller priationsdomstol, vattendomstol el- krigsrätt eller av konkursdomare, ler krigsrätt eller av konkursdoma- inskrivningsdomare eller annan re eller inskrivningsdomare., som vid inskrivningsmyndighet
har meddelat beslut i inskrivnings-
ärende. 1 Senaste lydelse 1969: 244.
Hovrätt är i övrigt första domstol i mål, beträffande vilka så föreskrives i lag.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.
Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om ämbetsbrott som begåtts av domare i expropriationsdomstol eller inskrivningsdomare som avses i lagen (1932: 170) med särskilda bestämmelser om handläggning av inskrivningsärenden.
15 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1955: 261) om avstängning av domare
Härigenom förordnas, att 1 § lagen (1955: 261) om avstängning av domare skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Är domare på sannolika skäl misstänkt för brott, som kan antagas medföra avsättning, må han avstängas från utövning av tjänsten.
Med domare avses i denna lag Med domare avses i denna lag ledamot samt lagfaren befattnings- ledamot samt lagfaren befattningshavare, som ej är ledamot, vid havare, som ej är ledamot, vid allmän underrätt, hovrätt, nedre allmän underrätt, hovrätt, nedre justitierevisionen eller högsta dom- justitierevisionen eller högsta domstolen eller vid vattendomstol, ägo- stolen eller vid regeringsrätten, delningsrätt eller expropriations- arbetsdomstolen, försäkringsrådet, domstol eller vid regeringsrätten, statens hyresråd, kammarrätt, skatarbetsdomstolen, försäkringsrådet, terätt eiler länsrätt eller, då statens hyresråd, kammarrätt, Konungen förordnat därom, vid skatterätt eller länsrätt eller, då annan särskild domstol. Konungen förordnat därom, vid annan särskild domstol.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.
Vad som föreskrives i 1 § andra stycket i dess nya lydelse skall äga tillämpning även på ledamot samt lagfaren befattningshavare, som ej är ledamot, vid ägodelningsrätt eller expropriationsdomstol.
1 Senaste lydelse 1971: 53.
Utdrag av protokoll, hållet i lagrådet den 21 oktober 1971
Närvarande: f. d. justitierådet REGNER, regeringsrådet MARTENIUS, justitierådet BERNHARD, justitierådet HOLMBERG.
Enligt lagrådet den 7 oktober 1971 tillhandakommet utdrag av protokoll över justitieärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 7 september 1971, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle inhämtas över upprättade förslag till
1) lag om ändring i vattenlagen (1918: 523),
2) lag om ändring i lagen (1939: 608) om enskilda vägar,
3) lag om ändring i lagen (1966: 700) om vissa gemensamhetsanläggningar,
4) lag om ändring i lagen (1904: 48 s. 1) om samäganderätt,
5) lag om ändring i lagen (1925: 334) om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område,
6) lag om ändring i lagen (1933: 269) om ägofred,
7) lag om ändring i lagen (1945: 119) om stängselskyldighet för järnväg m. m., |
8) lag om ändring i skogsvårdslagen (1948: 237), 9) lag om ändring i lagen (1952: 166) om häradsallmänningar,
10) Jag om ändring i lagen (1952: 167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna,
11) Jag om ändring i jordförvärvslagen (1965: 290),
12) lag om ändring i lagen (1966: 701) om förmånsrätt för fordringar enligt lagen om vissa gemensamhetsanläggningar,
13) lag om ändring i rättegångsbalken, 14) lag om ändring i lagen (1919: 367) om fri rättegång, 15) lag om ändring i lagen (1955: 261) om avstängning av domare,
16) lag om ändring i lagen (1957: 132) med särskilda bestämmelser angående domstolarna och rättegången vid krig eller krigsfara m. m.
Förslagen, som finns bilagda detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Bengt Eliasson.
Lagrådet yttrade:
Om de föreslagna nya styckena införes i 7 kap. 36 och 45 88 vattenlagen måste jämkningar ske även i 55 och 66 §§ samma kapitel så att hänvisningen i 55 8 till 45 § tredje stycket kommer att avse paragra-
fens fjärde stycke och hänvisningen i 66 § till 36 § fjärde stycket kommer att avse femte stycket i paragrafen.
Från språklig synpunkt förordar lagrådet att det föreslagna nya andra stycket i 10 kap. 33 § vattenlagen får följande lydelse: Första stycket äger motsvarande tillämpning i fråga om anmälan som avses i 7 kap. 36 eller 45 §. Motsvarande ändring bör ske i 18 § fjärde stycket lagen om enskilda vägar. | | |
Avfattningen av de nya stycken, som föreslagits skola upptagas i 10 kap. 48 § vattenlagen och 24 8 lagen om enskilda vägar, om inställande av förrättning tillkommen efter anmälan av fastighetsbildningsmyndigheten, kan ge anledning till den tolkningen, att en sådan förrättning får inställas endast under den dubbla förutsättningen att dels samtliga ägare av de fastigheter, vilka ingår i fastighetsregleringen, ansökt om celler medgivit att förrättningen inställes (i fråga om förrättning enligt vattenlagen dock med den jämkning som framgår av 10 kap. 48 § andra stycket) dels ock endera att fastighetsregleringen inställes eller att annat särskilt skäl till förrättningens inställande föreligger. Såsom departementschefen anfört torde undantagsvis ett sådant läge kunna tänkas uppstå, att den ifrågavarande anläggningsförrättningen av en eller annan anledning mister sin aktualitet för de fastigheter som den berör eller för vissa av dem, t. ex. om fastighetsregleringen inställes. Det synes i dylikt fall böra finnas möjlighet att inställa anläggningsförrättningen även utan att ansökan eller medgivande kräves av samtliga berörda fastigheters ägare. Vid bedömande av spörsmålet om förrättningens inställande helt eller delvis synes av naturliga skäl, såsom departementschefen antytt, hänsyn främst böra fästas vid den uppfattning som omfattas av det övervägande flertalet av sakägarna. Enklast synes vad som sålunda åsyftas kunna vinnas genom att ordet ”endast” får utgå ur de ifrågavarande styckena, Lagrådet vill därför föreslå att så sker och att enahanda jämkning göres i 20 § andra stycket lagen om vissa gemensamhetsanläggningar. |
I enlighet med vad som skett i åtskilliga andra lagar som behandlas i remissprotokollet bör i 16 § andra stycket lagen om rätt i vissa fall för nyltjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område ”lantmäteriförrättning” ändras till ”förrättning”. Vidare synes i samma stycke orden ”domaren i den ort eller rättens ordförande i den stad” böra ändras till ”fastighetsdomstolen i den ort” samt ”rättens prövning” på två ställen ändras till ”domstolens prövning”. Beträffande övergångsbestämmelserna till denna lag föreslår lagrådet att första punkten för vinnande av större tydlighet ges följande ändrade lydelse: Äldre bestämmelser om fastställelse å områdets avskiljande skall fortfarande tillämpas i fråga om förrättning som avslutats före ikraftträdandet.
Eftersom alla mål om stängsclskyldighet och betesreglering enligt förslaget skall handläggas av fastighetsdomstol, synes det mest följdriktigt
att även den granskning och registrering av förening rörande dessa frågor, varom stadgas i 36 och 37 §§ lagen om ägofred, sker vid fastighetsdomstol. Lagrådet ansluter sig till vad hovrätten över Skåne och Blekinge i ett remissyttrande anfört i denna del och föreslår att i 36 8 första stycket ”de allmänna underrätter” ändras till ”de fastighetsdomstolar”.
I likhet med vad som i övergångsbestämmelse till lagen om ändring i rättegångsbalken föreslås i fråga om domare i expropriationsdomstol bör äldre bestämmelser gälla även beträffande ämbetsbrott begångna av domare i vattendomstol. Däremot torde det var överflödigt att i övergångsbestämmelsen omnämna också inskrivningsdomare som avses i lagen med särskilda bestämmelser om handläggning av inskrivningsärenden. Lagrådet förordar att övergångsbestämmelsen ändras på angivet sätt. Även övergångsbestämmelsen till lagen om ändring i lagen om fri rättegång bör ändras så att äldre bestämmelser kommer att gälla också i mål vid vattendomstol. Slutligen bör övergångsbestämmelsen till lagen om ändring i lagen om avstängning av domare kompletteras så att den kommer att avse även ledamot samt lagfaren befattningshavare, som ej är ledamot, vid vattendomstol.
Vissa av de ändringar lagrådet föreslår bör medföra jämkningar i ingresserna till de berörda lagarna.
Ur protokollet:
Ingrid Hellström
Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 22 oktober 1971.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena
WICKMAN, statsråden ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, BENGTS- SON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Statsrådet Lidbom anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter lagrådets yttrande över förslag till
1) lag om ändring i vattenlagen (1918: 523), 2) lag om ändring i lagen (1939: 608) om enskilda vägar, 3) lag om ändring i lagen (1966: 700) om vissa gemensamhetsanläggningar, 4) lag om ändring i lagen (1904: 48 s. 1) om samäganderätt, 5) lag om ändring i lagen (1925: 334) om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område, 6) lag om ändring i lagen (1933: 269) om ägofred, 7) lag om ändring i lagen (1945: 119) om stängselskyldighet för järnväg m. m., 8) lag om ändring i skogsvårdslagen (1948: 237),
9) lag om ändring i lagen (1952: 166) om häradsallmänningar,
10) lag om ändring i lagen (1952: 167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna, 11) lag om ändring i jordförvärvslagen (1965: 290), 12) lag om ändring i lagen (1966: 701) om förmånsrätt för fordringar enligt lagen om vissa gemensamhetsanläggningar, 13) lag om ändring i rättegångsbalken,
14) lag om ändring i lagen (1919: 367) om fri rättegång,
15) lag om ändring i lagen (1955: 261) om avstängning av domare, 16) lag om ändring i lagen (1957:132) med särskilda bestämmelser angående domstolarna och rättegången vid krig eller krigsfara m.m.
Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför.
Lagrådet har föreslagit att i övergångsbestämmelserna till lagen om ändring i rättegångsbalken, lagen om ändring i lagen om fri rättegång och lagen om ändring i lagen om avstängning av domare skall tas in bestämmelser också om vattendomstol. Vad angår lagen om fri rättegång kan jag inte finna att det föreligger behov av någon sådan övergångsbestämmelse. Jag finner därför inte skäl att i fråga om den lagen ändra övergångsbestämmelserna på det sätt lagrådet har föreslagit. Vad
angår rättegångsbalken och lagen om avstängning av domare vill jag inte bestrida, att det kan komma i fråga att tillämpa äldre bestämmelser på dem som har tjänster i den nuvarande vattendomstolsorganisationen. Jag vill därför inte motsätta mig de av lagrådet föreslagna ändringarna på dessa punkter. Det bör anges att övergångsbestämmelserna gäller i fråga om vattendomstol som avses i 11 kap. 1 § VL i dess lydelse vid utgången av år 1971.
I övrigt godtar jag de ändringar som lagrådet har föreslagit. Utöver vad som följer av det anförda bör vissa redaktionella ändringar vidtas i några av de remitterade förslagen.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t genom proposition föreslår riksdagen att antaga förslagen med vidtagna ändringar.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
MARCUS 3OKTR. STHLM 1971 710411