Regeringens proposition med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1975/76, m.m.(kompletteringsproposition)

Regeringens proposition nr 100 år 1975 Prop. 1975: 100

Nr 100

Regeringens proposition med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1975/76, m. m, (kompletteringsproposition);

beslutad den 17 april 1975.

Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll för den åtgärd som framgår av föredragandens hemställan.

På regeringens vägnar OLOF PALME

G.E. STRÄNG

fropositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen behandlas den ekonomiska politiken mot bakgrund av den samhällsekonomiska utvecklingen.

Det förslag till statsbudget för budgetåret 1975/76 som lades fram i årets budgetproposition kompletteras med hänsyn till senare inträffade förändringar rörande såväl inkomst- som utgiftssidan av budgeten. I samband därmed redovisas en förnyad beräkning av budgetutfallet för innevarande budgetår. Denna ger vid handen att totalbudgetunderskottet skulle öka med nära 400 milj. kr. i förhållande till beräkningarna i årets budgetproposition. Sålunda förutses nu ett underskott om ca 12,2 miljarder kr. För budgetåret 1975/76 beräknades i budgetpropositionen cti underskott om ca 11,9 miljarder kr. De nya beräkningarna visar ett bokföringsmässigt underskott om ca 10,4 miljarder kr.

I särskilda bilagor redovisas bl. a. en reviderad nationalbudget för år 1975 samt en långtidsbudget för budgetåren 1975/76—1979/80.

I propositionen föreslås vidare att riksdagen bl. a. anvisar ett anslag om 2 300 milj. kr. till täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m. som en följd av höjda löner för statstjänstemän m. fl. och att underskottet på riksgäldsfonden tas upp med 4 600 milj. kr. |

1 Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 100

Prop. 1975: 100 NM

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1975-04-17

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Johansson, Holmqvist, Aspling, Geijer, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Ieijon, Hjelm-Wallén

Föredragande: statsrådet Sträng

Proposition med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1975/76, m. m. (kompletteringsproposition)

REVIDERAD FINANSPLAN 1975

1 Pen internationella utvecklingen

Den lågkonjunktur i världsekonomin, som tog sin början under senare delen av 1973, fördjupades under loppet av 1974, Konjunkturnedgången förstärktes av oljekrisens direkta och indirekta, följdverkningar, den höga inflationen och den restriktiva ckonomiska politik som flertalet regeringar inom OECD-området förde i syfte att motverka inflationen och återställa de genom oljeprishöjningen försämrade bytesbalanserna. Utmärkande för denna lågkonjunktur är vidare den samtidighet med vilken de flesta OECD-länder drabbades. Flera av de mindre OECD-länderna kunde emellertid genom en framgångsrik ekonomisk politik mildra effekterna av lågkonjunkturen.

Lågkonjunkturens djup och omfattning blev alltmer uppenbar mot slutet av 1974. I de större OECD-länderna föll industriproduktionen snabbt under fjärde kvartalet och arbetslösheten steg kraftigt. Vid årsskiftet redovisades således i OECD-länderna bortåt 13 miljoner arbetslösa.

För helåret 1974 föll den totala produktionen i OECD-området med ca 0,5 20. Särskilt dramatisk blev utvecklingen i Förenta staterna och Japan, där bruttonationalprodukten sjönk med 2,2 resp. 3,5 20. I Förbundsrepubliken Tyskland kunde en kraftig nedgång i produktionen: undvikas endast tack vare en mycket stark exportökning.

Prop. 1975: 100 . 3

Den allt starkare konjunkturnedgången och de snabbt stigande arbetslöshetstalen ledde till att den ekonomiska politiken i en rad länder lades om i expansiv riktning under slutet av 1974 och början av 1975. Redan under senhösten 1974 noterades i flera av länderna en klar tendens till lättnader i penningpolitiken. I december 1974 presenterade den västtyska regeringen vissa konjunkturpolitiska åtgärder utöver den konsumtionsstödjande skatte- och barnbidragsreform som tidigare beslutats. I Förenta staterna, där administrationen så sent som i oktober 1974 hade lagt fram ett program som innebar en ytterligare skärpning av den restriktiva politiken, tvingade den fortskridande recessionen fram ett stimulansprogram. Även i Canada, Nederländerna, Belgien, Italien, Japan och Frankrike vidtogs under denna period gcenercelHa och/eller selektiva stimulansåtgärder av skiftande omfattning.

Utveckiingen under början av 1975, som karakteriserades av fortsatt nedgång i konjunkturen, tyder på att effekterna av omläggningen i den ekonomiska politiken dröjt längre än vad man ursprungligen haft anledning att räkna med. Det är desto mer angeläget att de expansiva åtgärder som vidtagits fullföljs med sådan kraft att man kan uppnå den konjunkturstimulans som avsetts. |

Internationella bedömningar pekar på att en vändning uppåt i konjunkturen är att vänta under andra balvåret 1975. Bakom denna bedömning ligger i första hand antaganden om verkningarna av redan insatta och i vissa fall ytterligare konjunkturpolitiska stimulansåtgärder samt om utvecklingen av den spontana efterfrågan.

Den starka konjunkturavmattningen under vinterhalvåret 1974/1975 förklaras till stor del av utvecklingen av den privata konsumtionen och lagerinvesteringarna. Under trycket av den snabba inflationen och de allt osäkrare arbetsmarknadsutsikterna minskade hushållen sin konsumtion högst påtagligt. Flera omständigheter talar emellertid för en uppgång i den privata konsumtionen under loppet av 1975. Bl. a. är de vidtagna stimulansåtgärderna i hög grad inriktade på att öka just de privata hushållens köpkraft. Vidare bör de direkta sysselsättningsstödjande åtgärder som satts in bidra till att öka konsumenternas förtroende och därmed deras konsumtionsbenägenhet.

Konjunkturnedgången ledde under andra halvåret 1974 till en snabb ökning av företagens lager. Företagens strävan att i detta läge dra ned lagren förstärkte avmattningen. Denna anpassningsprocess beräknas vara avslutad omkring halvårsskiftet. Därefter kan man vänta sig en successiv ökning av Jagerinvesteringarna.

Som en följd av de ekonomiska stimulansåtgärderna och en förväntad spontan uppgång i efterfrågan anses en förbättring av konjunkturen komma att inträffa under den kommande hösten med en åtföljande ökning av produktionen. Till följd av den svaga utvecklingen under första halvåret kommer emellertid helåret 1975 knappast att uppvisa någon

Prop. 1975: 100 4

tillväxt för OECD-området som en helhet. Det kan inte ens uteslutas att den samlade produktionen kan komma att minska något. Under 1976 däremot synes den ekonomiska aktiviteten komma att uppnå en

tillfredsställande nivå.

En omständighet som också förbättrar utsikterna för en återhämtning under 1975 är prisutvecklingen under de senaste månaderna. Priserna på en rad internationella råvaror har fortsatt att falla bl.a. till följd av den svaga efterfrågan i de industrialiserade länderna. De sjunkande jordbrukspriserna har i det pressade konjunkturläget snabbt slagit igenom i partihandelspriserna. Konsumentpriserna har i flertalet av de större länderna under slutet av 1974 och början av 1975 visat en starkare inbromsning än väntat. De internationella prognoserna för inflationstakten under loppet av 1975 har därför reviderats ned icke oväsentligt och konsumentprisstegringen under loppet av året i de sju större OECD-länderna väntas nu komma att begränsas till 9 20 jämfört med 15,5 Z under 1974. Det är t. o. m. möjligt att den f. n. svaga efterfrågan kan leda till en ännu kraftigare dämpning av prisstegringstakten. En sådan utveckling på inflationsfronten skulle öka det politiska utrymmet för ytterligare stimulansåtgärder och samtidigt stärka konsumtionsbenägenheten i takt med att hushållens reala inkomster stabiliseras.

Även vid en konjunkturuppgång under hösten 1975 kommer den outnyttjade kapaciteten inom industrin att vara hög under större delen av året. Någon märkbar förbättring av arbetsmarknadsläget i OECD-länderna kan därför inte väntas under 1975 och arbetslösheten kommer med all sannolikhet att ligga kvar på en för efterkrigstiden mycket hög nivå.

Utrikeshandeln var under 1974 en faktor som bidrog till att hålla uppe efterfrågan i OECD-länderna. De stigande inkomsterna för de oljeproducerande staterna inom OPEC (Organisation of Petroleum Exporting Countries) gjorde en kraftig ökning av dessa länders import från OECD-länderna möjlig. Men även statshandelsländerna ökade kraftigt sin import från OECD-länderna. Denna efterfrågan synes komma att stödja OECD-ländernas export även under 1975. Trots detta torde världshandeln komma att utvecklas mycket svagt.

OECD-områdets bytesbalansunderskott har blivit klart lägre än vad

som antogs så sent som i slutet av 1974. Mot en prognos i december

1974 på ca 40 miljarder dollar för både 1974 och 1975 står nu ett utfall på ca 33 miljarder dollar för 1974 och en reviderad prognos på 28 miljarder dollar för 1975. Denna utveckling förklaras av att oljeländerna ökat sin import avsevärt snabbare än vad som var väntat. Därtill har de oljekonsumerande länderna dels haft en svag efterfrågan på olja till följd av lågkonjunkturen, dels medvetet sökt minska sitt oljeberoende. Samtidigt som bytesbalansunderskotten minskar totalt sett synes emellertid fördelningen av underskotten mellan OECD-länderna bli ännu

Prop. 1975: 100 5

mer sned än under 1974. En ökande andel av det totala OECD-underskottet kommer därvid att falla på de mindre länderna.

Trots det något förbättrade läget i fråga om OECD-områdets bytesbalansunderskott utsätts det internationella handels- och betalningssystemet för starka påfrestningar. I syfte att befästa hittills uppnådda framsteg på frihandelns område, enades OECD-länderna vid ett ministermöte i maj 1974 om att man skulle avstå från restriktiva åtgärder riktade mot i första hand utrikeshandeln. Denna handelspolitiska deklaration inom OECD är giltig t.o.m. utgången av maj detta år. Det är otvetydigt att detta åtagande varit av värde under det år som gått. I några länder har emellertid under senare tid vissa åtgärder vidtagits vilkas förenlighet med den handelspolitiska deklarationens målsättning är tveksam. I mars månad fann sig vidare Finland nödsakat att bryta denna förpliktelse genom att för merparten av importen kräva depositioner på upp till 30 20 av importvärdet. Samtidigt måste importen på främst konsumtionsvaruområdet betalas kontant. Om flera länder vidtar restriktiva åtgärder av likartat slag skulle detta kunna få allvarliga konsekvenser för världsekonomin. Inom OECD har man sedan en längre tid förhandlat om en förlängning av den handelspolitiska deklarationen för ytterligare ett år, dvs. t. o. m. maj 1976. Det är den svenska regeringens avsikt att verka för att OECD-länderna ånyo kan träffa ett enhälligt beslut i denna fråga och att vidtagna restriktiva åtgärder snarast möjligt avvecklas. Det bör i sammanhanget noteras med tillfredsställelse att den italienska regeringen i slutet av mars kunde avveckla systemet med importdepositioner som infördes någon tid innan OECD-länderna enade sig om den handelspolitiska deklarationen år 1974.

OECD-länderna har hittills klarat finansieringen av sina bytesbalansunderskott, och därmed återflödet av OPEC-ländernas överskott, genom den internationella kapitalmarknaden och bilaterala lånearrangemang. För u-länderna har det dock krävts särskilda insatser. Betydelsen av arbetet inom de organ som finns för internationellt ekonomiskt samarbete har i detta läge ökat påtagligt. Inom den internationella valutafonden (IMF) tillskapades redan tidigt under 1974 ett särskilt lånearrangemang, den s. k. oljefaciliteten, i syfte att bistå de från bytesbalanssynpunkt utsatta länderna. Även för innevarande år har ett arrangemang av detta slag inrättats och dess omslutning har fastställts till drygt 6 miljarder dollar. Som redovisades i finansplanen har man också inom OECD förhandlat om upprättande av en särskild finansiell stödfond. Denna fond, som skall kunna utnyttjas när i princip alla andra möjligheter har uttömts, uppgår till omkring 25 miljarder dollar för åren 1975—1976. Regeringen kommer att förelägga riksdagen förslag om Sveriges anslutning till denna fond.

Prop. 1975: 100 6

2 Den ekonomiska utvecklingen 1974

Den ekonomiska utvecklingen i Sverige under 1974 blev mycket gynnsam. Produktionen ökade snabbt och läget på arbetsmarknaden karakteriserades av en kraftig efterfrågan som ledde till successiva minskningar i arbetslösheten. Den svenska ekonomin kom härigenom att utveckla sig markant annorlunda än vad som gällde för de flesta andra industriländer.

Enligt de reviderade uppgifter som nu föreligger om utvecklingen un-

der 1974 ökade bruttonationalprodukten mätt från produktionssidan med 4,5 Z i volym. Detta är i det närmaste lika mycket som enligt kalkylerna i finansplanen 1975. Beräkningarna av BNP-ökningen från användningssidan har däremot medfört en något större korrigering, från 3,7 Jo vid föregående beräkningsomgång till 4,2 Jo enligt den statistik som nu föreligger. Det bör påpekas att utvecklingen under fjärde kvartalet 1974 endast i liten omfattning var statistiskt belyst vid tiden för beräkningarna till finansplanen. De nya kalkylerna innebär att skillnaden mellan de två beräkningsmetoderna har krympt väsentligt. Med tanke främst på den mycket omfattande sysselsättningsökningen under 1974 förefaller det fortfarande mest troligt att räkna med den högre ökningstakt som framkommit i produktionsberäkningarna, dvs. 4,5 96 för den totala produktionen. I tabell I framgår produktionsutvecklingen 1973— 1974 enligt båda beräkningsmetoderna. |

Tabell 1 Produktionsutvecklingen 1973—1974

Volymförändring i procent

från föregående år

I tabell 2 redovisas en försörjningsbalans för 1974 där utvecklingen för olika användningsområden kan studeras. Mot bakgrund av vad som nyss framhölls är det troligt att dessa beräkningar på vissa punkter fortfarande kan innehålla vissa underskattningar. En viss osäkerhetsmarginal bör i vart fall, som alltid, knytas till de angivna siffrorna. Det gäller kanske särskilt för ett år som 1974, då snabba prisstegringar gör att volymberäkningarna blir svårare än vanligt.

Efterfrågemönstret skiftade karaktär mycket tydligt från 1973 till 1974. Under 1973 var det den utländska efterfrågan som svarade för huvuddelen av den expansiva kraften. Vår varuexport ökade med mer än

Prop. 1975: 100 7

Tabell 2 Reviderad försörjningsbalans för 1974

Miljarder Volymförändring i procent

kr. 1974 från föregående år

1973 1974 Tillgång

Användning

statliga myndigheter och .

15 Z i volym. Efterfrågeavmattningen utomlands, men i ännu högre grad det faktum att kapaciteten i stora delar av exportindustrin var fullt utnyttjad, ledde till att 'exportökningen under 1974 blev avsevärt långsammare. Den inhemska efterfrågan ökade emellertid desto starkare. Konsumtion och investeringar steg sammanlagt med ca 3,5 90 1974, mot ca 1,5 Fo 1973.

En expansion av den inhemska efterfrågan var nödvändig för att bibehålla fullt kapacitetsutnyttjande och låg arbetslöshet. Den ckonomiska politikens utformning spelade härvid en avgörande roll.

Redan under hösten 1973 hade regeringen framlagt förslag om sysselsältningsstimulerande åtgärder till en sammanlagd kostnad på 2,5 miljarder kr. Åtgärderna trädde i huvudsak i kraft först fr. o. m. ingången av 1974. Oljekrisen påverkade visserligen sysselsättningen mycket ringa, men de kraftiga prisstegringarna på olja och oljeprodukter kunde väntas leda till ett stort efterfrågebortfall. För att motverka detta föreslog regeringen en rad stimulansåtgärder. Dessa förslag godkändes av riksdagen som därutöver beslöt om en gencrell sänkning med 3 procentenheter av mervärdeskatten för tiden 1 april —15 september 1974. Extra barnbidrag med 200 kr. per barn och extra pensionstillägg med ca 250 kr. utbetalades i april 1974. Stödet till vissa viktiga livsmedel utökades med ca 1 miljard kr. Därigenom kunde priserna på vissa baslivsmedel sänkas. Bostadsbyggandet stimulerades genom en temporär kompensation för mervärdeskatten enligt särskilda regler. Utgifterna för åtgärderna beräknas till ca 4 miljarder kr. Den sammanlagda stimulansen uppgick således till

Prop. 1975: 100 8

6,5 miljarder kr., varav ca 1,2 miljarder kr. avsåg den generella sänkningen av mervärdeskatten och 5,3 miljarder kr. övriga åtgärder. Jag vill i detta sammanhang nämna att en preliminär beräkning av effekterna av sänkningen av mervärdeskatten redovisas i den reviderade nationalbudgeten.

Den privata konsumtionen torde i särskild utsträckning ha påverkats av stimulansåtgärderna. De realt disponibla inkomsterna ökade rekordartat — med mer än 7 2 från 1973 till 1974. Enligt nationalräkenskaperna steg den privata konsumtionen med 4,4 26. Även om denna ökning är större än på flera år steg således samtidigt sparkvoten med flera procentenheter, för att uppgå till nästan 10 20.

Den privata konsumtionen kom att få sin tyngdpunkt förlagd till andra och tredje kvartalen, under vilka dels gällde en lägre mervärdeskatt, dels skedde utbetalningar av extra barnbidrag och pensioner. Detta konsumtionsmönster var särskilt markerat vad gäller bilar och övriga varaktiga konsumtionsvaror.

Den offentliga konsumtionen ökade totalt med nästan 4 20. Härvid svarade den kommunala konsumtionen för en tillväxt på 5,2 90. Antalet kommunalt anställda ökade med ca 4 26. Den statliga konsumtionen ökade med 1,7 20. Om man exkluderar maskininköpen till försvaret, som i nationalräkenskaperna klassificeras som statlig konsumtion, blev ökningstakten 3,6 Ze.

De nya kalkylerna för de fasta investeringarna visar på en gynnsammare utveckling under 1974 än vad som på grundval av preliminär statistik föreföll troligt. För de totala bruttoinvesteringarna skulle en ökning på 1 20 ha skett, i stället för en lika stor minskning. Den annorlunda bilden kan i stor utsträckning återföras på att en betydligt mera expansiv investeringsverksamhet har ägt rum i industrin med en uppgång på 8,5 Fc mot tidigare i finansplanen 1975 angivna 5,9 2. Det är framför allt maskininvesteringarna som ligger högre i nuvarande kalkyler. De kommunala investeringarna har också justerats uppåt med några procentenheter men visar ändå en minskning på 1 20. Detta sammanhänger med den nära anknytning mellan kommunala byggnads- och anläggningsarbeten och bostadsbyggandet som man har att räkna med. Bostadsbyggandet minskade med ca 10 4 i volym 1974.

Lagerutvecklingen förklarar en stor del av den inhemska efterfrågans expansion under 1974. Sålunda ökade den totala inhemska efterfrågan exkl. lager med 3,5 20 från 1973 till 1974. Motsvarande beräkning inkl. lager visar en ökning av den inhemska efterfrågan på inte mindre än 6 20. Lageruppbyggnaden blev särskilt markerad under andra halvåret. Såväl industrin som handeln drog upp lagernivån. För partihandeln märktes särskilt en stor ökning av oljelagren och lagren av spannmål.

Den gynnsamma utvecklingen för svensk ckonomi under 1974 kunde tydligt avläsas på arbetsmarknaden. Efterfrågan på arbetskraft var myc-

Prop. 1975: 100 | 9

ket kraftig, ett faktum som noterades bl. a. i konjunkturbarometerundersökningarna. Ca 50 20 av industriföretagen uppgav i mars 1974 brist på yrkesarbetare. Bristtalet steg till över 60 20 i juni- och septemberundersökningarna och var ännu i decmber över 50 70. Ändå var utbudet av arbetskraft osedvanligt stort under 1974. Till största delen förklaras ökningen av arbetskraftsutbudet av en växande förvärvsbenägenhet bland kvinnor. Särskilt stark uppgång visade andelen förvärvsarbetande kvinnor med barn i förskoleåldern. Av den totala utbudsökningen på närmarc 60 000 personer svarade kvinnorna för omkring 55 000.

Sysselsättningen ökade så starkt att ca 100 000 personer fler hade arbete i slutet av 1974 jämfört med ett år tidigare. Med en sådan utveckling av sysselsättningen kunde arbetslösheten enligt arbetskraftsundersökningarna, trots de många nytillkommande på arbetsmarknaden, sjunka ytterligare från 2,5 46 1973 till 2,0 7 i genomsnitt för 1974. Ser man till utvecklingen under loppet av året kan man konstatera att arbetslösheten sjönk successivt och var lägst under sista kvartalet 1974. Samma bild av utvecklingen, men med ännu lägre grad av arbetslöshet framkommer om man följer statistiken över arbetslösa kassamedlemmar.

Konsumentpriserna steg med 10,5 Z under loppet av 1974. Även om detta är en mycket kraftig stegring, innebär det likväl att priserna i Sverige ökade långsammare än i de flesta andra industriländer. Bidragande härtill har varit den utformning som den inflationsbekämpande politi-ken har fått, innefattande såväl skattepolitik som subventioner till viktiga baslivsmedel, prisstopp på vissa varuområden och en löpande, allmän prisövervakning m. m. I detta sammanhang vill jag framhålla att. den revidering av konsumentprisindex som sker varje år i december, för 1974 kom att innebära påtagliga nedjusteringar av prisstegringstakten. under det gångna året. Det förklaras dels av övergång till nya beräkningsprinciper i vissa fall, dels av omräkning med hänsyn till den faktiska fördelning på varor och tjänster i den privata konsumtionen som i efterhand har konstateras. Revideringen av konsumentprisindex innebär också att skillnaden mellan prisstegringen under 1974 så som den har mätts av statistiska centralbyrån resp. av pris- och kartellnämnden blivit. avsevärt mindre. Även om skillnaden mellan de båda mätmetoderna således avsevärt minskat bör strävan även framgent vara att förbättra me-: toderna för prismätning.

Övergången till en expansion i huvudsak styrd av den inhemska efter-frågan fick självfallet negativa effekter på utrikesbalansen år 1974. Exportvolymens stegring stannade på 4 26. Däremot ökade importen av varor med drygt 14 26, påskyndad av förloppet för privat konsumtion och lagerinvesteringarna.

Utrikeshandelspriserna steg mycket snabbt under 1974; exportpriserna med 28 4 i genomsnitt och importpriserna med 38 20 som en följd framför allt av de extremt stora oljeprishöjningarna.

Prop. 1975: 100 10

"Tabell 3 Betalningsbalans 1972 —1974 (Milj. kr.)

1972 1973 1974 Handelsbalans 3 082 6 706 —2 550 Tjänstebalans inkl. transfereringar

Handelsbalansen svängde därmed från ett överskott på 6,8 miljarder kr. 1973 till ett underskott på nästan 2,5 miljarder kr. 1974 (tabell 3). Inräknat underskottet på tjänstebalansen, som för övrigt hölls tillbaka av ett mycket gynnsamt sjöfartsnetto, blev bytesbalansunderskottet ca 4,4 miljarder kr. Finansieringen härav skedde i huvudsak med en neddragning av valutareserven. Kreditpolitiken anpassades under loppet av året till de krav som ställdes av behovet att åstadkomma ctt tillfredsställande valutainflöde.

3 Den ekonomiska politiken år 1975

3.1 Konjunkturutveckling och ekonomisk politik

De bedömningar av den svenska ckonomiska utvecklingen under år 1973 som jag presenterade i årets finansplan gjordes mot bakgrund av en svag internationell ckonomisk utveckling under år 1974. Samtidigt var omläggningen av den ekonomiska politiken i expansiv riktning fullt

hämtning av den ekonomiska aktiviteten under loppet av år 1975.

I dag kan vi konstatera att dämpningen i den internationella ckonomin mot slutet av år 1974 blev ännu kraftigare än förutsett. Under sista kvartalet 1974 sjönk den totala industriproduktionen i de större OECD-länderna kraftigt samtidigt som arbetslösheten steg markant. Denna kraftiga konijunkturavmattning har fortsatt in på år 1975 och de insatta stimulansåtgärderna har hittills endast gett begränsade eflfckter. Åtgärdernas omfattning har emellertid utökats och breddats i de mest drabbade länderna. Internationella bedömningar pekar på att produktionsnedgången avtar under våren och förbyts i en uppgång under hösien 1975 som fortsätter under 1976. Man måste emellertid alltid beakta den osäkerhet som vidlåder bedömningen av den exakta tidpunkten för en internationell konjunkturvändning. 'Trots den förväntade uppgången under hösten får man likväl för helåret 1975 räkna

Prop. 1975: 100 1

med att OECD-området som en helhet får en oförändrad celler lägre produktionsnivå än år 1974.

Medan den internationella utvecklingen således varit dystrare än jag räknade med i finansplanen har den svenska ekonomin på ett glädjande sätt fortsatt att avvika från omvärlden. Den internationella lågkonjunkturen har lett till en minskning i orderingången men har inte lett till någon minskning i vår ekonomiska aktivitet. Således har produktion och sysselsättring fortsatt att öka samtidigt som arbetslösheten varit låg. Prisstegringstakten har dämpats något.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande över årets finansplan (FiU 1975: 1, rskr 1975: 30) anslöt sig finansutskottet till de av regeringen angivna målen för den ekonomiska politiken. Även när det gällde den ekonomiska politikens inriktning och utformning, inkl. kravet på en hög konjunkturpolitisk beredskap, anslöt sig utskottet i huvudsak till de i finansplanen angivna riktlinjerna.

De tidigare angivna målen för den ekonomiska politiken ligger fast. Härvid är den fulla sysselsättningen det primära målet. Även när det gäller politikens inriktning bör de tidigare angivna riktlinjerna ligga fast. Dessa innebär en expansiv ekonomisk politik där hög prioritet ges åt att främja de produktiva investeringarna. bekämpa prisstegringarna och återställa den externa balansen samtidigt som en hög beredskap hålls för att möta en eventuell konjunkturförsvägning.

Den externa balansen. Underskottet i bytesbalansen år 1974 blev, som jag tidigare redovisat, väsentligt störrz än som förutsågs i finansplanen, nämligen 4,3 miljarder kr., vilket motsvarar närmare 2 96 av BNP. Försämringen i bytesbalansen från år 1973 till år 1974 med inemot 10 miljarder kr. förklaras dels av försämrade bytesförhållanden, dels av den skiljaktiga konjunkturbilden i Sverige och vår omvärld.

För 1975 förutses nu en väsentlig dämpning av importprisstegringarna vilket borde göra det möjligt att förbättra bytesförhållandena med ca 2,5 fe. Jag vill dock understryka osäkerheten i sådana prisprognoser. I volym skulle importen 1975 normalt fortsätta att växa flera procent snabbare än exporten. Tillfälliga faktorer, avseende främst fartygsimporten, väntas emellertid bringa ned ökningen av importvolymen under år 1975 med ett par procentenheter. Importen kommer ändå att växa snabbare än exporten. Sammanvägt skulle detta innebära att underskottet i handelsbalansen skulle kunna begränsas något. Osäkerheten är naturligtvis mycket stor eftersom summan av cxport och import nu uppgår till närmare 160 miljarder kr. En mindre förändring i importeller exportsiffrorna — volym- eller prismässigt -— kan alltså leda till betydande förändringar i handelsbalansen.

Den svenska exporten var i betraktande av den internationella kon-

junkturen framgångsrik under år 1974 och kunde öka sina marknads-

Prop. 1975: 100 . 12

andelar. Exporten på oljeländerna expanderade naturligtvis särskilt kraftigt. Den ökade satsningen på exportstödjande åtgärder i dessa länder som föreslogs i budgetpropositionen bör underlätta en fortsatt snabb exportökning på dessa marknader. Den totala exportökningen under år 1975 förutses nu ändå bli blygsam. Detta återspeglar den långsamma ökningen av världshandeln som följer av den låga ekonomiska aktiviteten i vår omvärld. Självfallet är det i ett sådant läge särskilt angeläget att den svenska kostnadsbilden utvecklas på ett sådant sätt att våra exportindustriers konkurrenskraft inte försämras.

Av stor betydelse blir också att underlätta företagens exportansträngningar genom åtgärder på exportkreditgivningens område. Såväl bankerna som de särskilda kreditinstituten — AB Svensk Exportkredit och Sveriges Investeringsbank AB — har här en betydande roll att spela. Den av regeringen föreslagna ökningen av statsgarantin för Investeringsbanken (prop. 1975: 90) har bl.a. till motiv att underlätta en exportfinansiering via banken. Exportkredit har redan tagit upp lån i utlandet för att förstärka sina utlåningsresurser till svenska exportföretag. För att underlätta cn ökning av Exportkredits utlandsupplåning — och därmed dess möjligheter att finansiera svensk exportkreditgivning — anser jag, efter samråd med chefen för industridepartementct, att statliga garantier bör ställas till Exportkredits förfogande. Ramen för en sådan garantigivning bör sättas till 350 milj. kr. Jag återkommer med konkreta förslag i frågan i det följande.

Jag vill i sammanhanget också erinra om det stöd som lämnas företagens cxportkreditgivning i form av extra avdrag vid beskattningen för räntekostnader (SFS 1973: 423). Avdrag medges på vissa villkor för skillnaden mellan företagens upplåningsränta och avtalad exportkreditränta, dock högst med 2 26. Avdrag har under budgetåret 1973/74 medgetts för exportkrediter på sammanlagt ca 4 miljarder kr. Under niomånadersperioden juli 1974—mars 1975 uppgår motsvarande tal till 3,6 miljarder kr. Stödet har till övervägande del avsett export på statshandelsländerna. Drygt hälften har avsett byggnadsentreprenader och återstoden maskiner och utrustning.

Även om handelsbalansen skulle förbättras under år 1975 jämfört med år 1974 måste man räkna med en viss ytterligare försämring av bytesbalansen. Den ytterligare kraftiga stegring av u-hjälpen som sker i samband med att 1 26-målet uppnås innebär en valutamässig merbelastning på ca 0,5 miljarder kr. Vidare får man räkna med en försvagning av sjöfartsnettot och en viss ytterligare försämring av turistnettot. Sammantaget beräknas därför underskottet i bytesbalansen öka med ca 1 miljard kr. till ca 5,4 miljarder kr. Som jag nyss anfört behövs det dock endast mindre förskjutningar i utrikeshandeln för att detta underskott skall öka kraftigt.

Underskottet år 1974 täcktes delvis med utlandsupplåning, delvis

Prop. 1975: 100 13

med en neddragnnig av valutareserven. Med hänsyn till valutareservens nu begränsade storlek bör underskottet år 1975 täckas med utlandsupplåning. Som jag anförde i finansplanen måste denna upplåning verkställas av näringslivet, kommunerna och staten. Näringslivets upplåning har varit mycket framgångsrik och omfattande. Det har således skett en mycket positiv utveckling av handelskrediterna. Härutöver har under perioden augusti 1974-——mars 1975 riksbanken lämnat tillstånd till direkt utlandsupplåning av företag till ett belopp av drygt 3 miljarder kr. Under motsvarande tid har kommunala utlandslån medgivits intill ett belopp av ca 400 milj. kr. Riksbanken har i januari träffat avtal med Internationella regleringsbanken i Basel om en s. k. stand bykredit på 300 milj. dollar. Vidare har riksbanken i april upptagit en utländsk kredit på 200 milj. dollar. Genom dessa åtgärder har riksbanken ingått lånearrangemang motsvarande ca 2 miljarder kr.

Den omfattande utlandsupplåning som således ägt rum har gjort det möjligt att täcka handelsunderskottet, som under perioden juli 1974— februari 1975 uppgick till 3,3 miljarder kr., och begränsa nedgången i valutareserven under 1974. Denna uppgick vid månadsskiftet mars/ april 1975 till ca 9 miljarder kr. motsvarande ca 6 veckors import.

Problemet med att finansiera det svenska bytesbalansunderskottet har således kunnat lösas — dock endast på kort sikt. Det är därför uppenbart, vilket jag redan påpekade i finansplanen, att den ckonomiska politiken måste inriktas på att snabbt återställa jämvikten i våra utrikesbetalningar. Underskottet i bytesbalansen innebär enkelt uttryckt att vi lever över våra tillgångar och finansierar detta genom att låna från utlandet. Så kan uppenbarligen ske endast under en begränsad tid. Sveriges upplåningsmöjligheter är nämligen beroende av att vi demonstrerar vår vilja att återställa balansen och långsiktigt klara våra låneåtaganden.

Den utländska låneskulden blir också en snabbt växande börda. Räntor och amorteringar för den upplåning som nu kan förutses för 1974 och 1975, kan för åren närmast därefter beräknas uppgå till i genomsnitt närmare 2 miljarder kr. per år. Detta belopp måste således finansicras utöver vad som krävs för att finansiera kvarvarande underskott i bytesbalansen. Kapitalkostnaderna för utlandsupplåningen växer därefter mycket snabbt om inte bytesbalansen snabbt bringas i jämvikt. Underskottet måste därför elimineras i snabbast möjliga takt så att inte vår utlandsskuld växer till helt oacceptabla dimensioner.

Målsättningen för den svenska bytesbalansen bör också bedömas i ett internationellt perspektiv. OECD-områdets samlade underskott år 1974 blev lägre än väntat och väntas minska under år 1975. Det finns nu skäl att anta att OECD-området kan komma att uppnå balans i sina betalningar med omvärlden redan före 1980, dvs. tidigare än som förut antagits. Det måste vara en rimlig målsättning med hänsyn till Sveri-

Prop. 1975: 100 14

ges ekonomiska förutsättningar att även vår ekonomi når yttre balans vid ungefär samma tidpunkt. Det skulle ändå innebära att vi därefter hade att återbetala en betydande utlandsskuld.

En politik som syftar till att återställa utrikesbalansen innebär att vi måste prioritera de produktiva investeringarna och exporten på bekostnad av konsumtionen. Detta kommer att ställa oss inför svåra avvägningsproblem. Till dessa återkommer jag senare.

Investerings- och kreditpolitik. Den svenska ekonomin har vid flera olika tillfällen sedan andra världskriget utsatts för påfrestningar i fråga om den externa balansen. Mest tillspetsad var situationen under senare delen av 1940-talet men även under åren kring 1965 och 1970 var bristen på extern balans påtaglig. I princip kan en sådan underskottssituation lösas på två olika sätt: man kan antingen Jägga huvudvikten vid en politik som begränsar efterfrågan och därmed importen celler försöka öka exporten vid en bibehållen cller t. o. m. ökande ekonomisk aktivitet.

I vår omvärld kan vi se exempel på båda typerna av ekonomisk politik, men i vårt land bör vi liksom vid tidigare tillfällen välja den expansiva vägen, dvs. satsa på investeringar och export. En sådan politik ligger helt i linje med målsättningen om cen full sysselsättning för . arbetskraften. Denna politik behöver inte heller begränsa andra länders ekonomiska aktivitet utan den stimulerar i det långa loppet till ett ökat handelsutbyte länderna emellan.

Av grundläggande betydelse om vi vill öka vår export är utbyggnaden av den industriella produktionskapaciteten.. Detta är inget nytt inslag i den ekonomiska politiken utan strävandena att öka industrins produktionskapacitet har utgjort ett ledmotiv i den ckonomiska politiken under flera tidigare perioder, men i synnerhet under 1970-talet. Industriinvesteringarna har också uppvisat en oavbruten tillväxt alltsedan år 1968. Den totala investeringsvolymen inom industrin kan för år 1975 beräknas ligga nästan 50 §6 över 1968 års nivå.

Genom bl. a. denna starka satsning på industriinvesteringarna under 1970-talets första del kunde den brist på utrikesbalans som kännetecknade vårt land omkring år 1970 avvecklas i en så snabb takt att vi redan under 1973 kunde inregistrera en relativt tillfrodsställande balanssituation. Den nya underskottssituationen som vårt land hamnat i, bl.a. till följd av de ökade oljepriserna, ställer emellertid förnyade krav på en fortsatt, kraftig utbyggnad av den industriella produktionskapaciteten. .

En annan faktor som understryker nödvändigheten av en ökad investeringsaktivitet inom industrisektorn är de kraftigt ökade cnergikostnaderna, De är ett uttryck för den tilltagande knappheten på encrgi och måste mötas genom bl. a. åtgärder som siktar. till ett ökat sparande — åtgärder som i många fall endast kan åstadkommas genom olika in-

Prop. 1975: 100 15

vesteringar. Jag vill här erinra om regeringens förslag i cnergipropositionen (prop. 1975: 30) om stöd till industrins investeringar i bl. a. energisnåla processer.

Den allmänna råvarusituationen sätter vidare gränser för utbyggnaden av den råvarubaserade industrins kapacitet. Det är därför naturligt att de fortsatta satsningarna inom dessa för vår export så centrala branscher sker på en vidareförädling av råvarorna till ännu mera bearbetade produkter. Jag vill här peka på bl. a. den pågående utbyggnaden av pappersindustrin samt Stålverk 80.

Redan under år 1974 vidtog regeringen åtgärder med syfte att styra över de höga vinsterna i näringslivet till investeringar under kommande år. Det gäller avsättningarna dels till arbetsmiljöfonder, dels till särskilda investeringsfonder. Sammantaget skall företagen avsätta 35 9 av 1974 års vinst före avsättningar till dessa fonder. Genom beslut av regeringen får dessa fonder redan fr. o. m. den 1 juli i år disponeras för investeringar. Vidare har regeringen beslutat att förlänga möjligheten att utnyttja investeringsfonderna intill utgången av mars 1976. Sammanlagt beräknas 7 miliarder kr. finnas tillgängliga i de olika fonderna för att finansiera investeringsverksamhet. Redan ett frisläpp av så betydande belopp kommer att utöva en betydande stimulans på näringslivets investeringar. Detta har även kommit till uttryck i de enkätundersökningar som utförts så sent som i februari månad i år och som givit vid handen att industrins egna planer är kraftigt uppåtriktade. Detta förhållande måste hälsas med stor tillfredsställelse eftersom det innebär att näringslivet nu är inriktat på att öka sin produktionskapacitet under en period som i övrigt kommer att kännetecknas av en lägre takt i den ckonomiska utvecklingen. Förutom kapacitetstillskottet erhåller man även en Önskvärd utjämning av den ckonomiska aktiviteten.

För att ytterligare påskynda investeringsuppgången har regeringen beslutat att vidga möjligheterna att utnyttja konjunkturinvesteringsfonderna. Dessa fonder kommer sålunda att få användas i hela landet inte bara för investeringar i byggnader utan även för investeringar i maskiner. Med hänsyn till behovet att trygga investeringarna inom stödområdet bör dock investeringsfonderna t.v. få användas utanför stödområdet endast efter särskild prövning. Jag finner det emellertid lämpligt av administrativa skäl att öppna en möjlighet för regeringen att delegera prövningen av sådana ärenden till arbetsmarknadsstyrelsen. Avsikten är att detta t. v. skall ske för mindre omfattande ärenden. Ett förslag till lagstiftning i ärendet torde få bifogas denna proposition (bilaga 10).

Riksdagen har vidare bemyndigat regeringen (FiU 1975: 1, rskr 1975: 30) att bevilja lagerstöd om så skulle visa sig erforderligt för att trygga syssölsättningen. Detta bemyndigande bör nu utnyttjas. Således bör la-

Prop. 1975: 100 16

gerstöd, efter framställning från vederbörande företag, kunna beviljas när stöd till lagerproduktion behövs för att trygga sysselsättningen. Ett villkor för stödet bör självfallet vara att företaget visar att lagerproduktionen leder till Jager som är större än normalt.

Av avgörande betydelse för den fortsatta investeringsexpansionen är naturligtvis utvecklingen på kreditmarknaden,

Inriktningen av kreditpolitiken har under det senaste året 1 sina huvuddrag fått bestämmas av det underskott i vår betalningsbalans som oljeprishöjningarna framkallade. Finansieringen av detta underskott förutsätter, som jag tidigare berört, en betydande upplåning i utlandet.

En grundläggande förutsättning för att få till stånd en ändrad inriktning av upplåningen har varit en ökad stramhet på den inhemska kreditmarknaden. Åtstramningen av kreditpolitiken under 1974, som direkt motiverades av en betydande valutautströmning, omfattade en allmän uppjustering av räntenivån i två steg, i april och i augusti, en höjning av kassakvoterna och en kvantitativ begränsning av bankernas utlåning till andra ändamål än bostadsbyggande, den s.k. övriga utlåningen. Härigenom togs ctt steg i riktning mot en anpassning av det inhemska kreditmarknadsläget till förhållandena i andra länder, även om räntenivån i Sverige låg förhållandevis lågt också efter de vidtagna åtgärderna.

Valutaregleringens regler har anpassats till det nya läget. Upplåning utomlands tillåts nu i stort sett oberoende av ändamålet under förutsättning att lånen normalt har en minsta genomsnittlig löptid på fem år. Tidigare var utlandsfinansicring tillåten endast för vissa slag av investeringar och kraven på lånens löptid var strängare. Bankerna tillåts i ökad utsträckning att utomlands refinansiera utlåning till svenska företag, och refinansierad utlåning undantas från den ovannämnda utlåningsbegränsningen. Slutligen har kraven skärpts på att svenska direkta investeringar i utlandet skall finansieras utanför Sverige.

Den utveckling, som ägt rum, har visat att kreditpolitiken hittills lyckats att uppnå den dubbla målsättningen att stimulera till en betydande kapitalimport men ändå lämna cett tillfredsställande utrymme för finansieringen av investeringsverksamheten.

För att säkra och även förstärka den snabba utbyggnaden av den industriella produktionskapaciteten är det emellertid önskvärt att ytterligare förbättra företagens finansieringsmöjligheter. Det gäller därvid att öka kredittillförseln i former som är av strategisk betydelse för industrins investeringsverksamhet, dvs. främst långfristiga krediter som obligationsemissioner och lån från kreditaktiebolag. Särskild hänsyn bör då också tas till den mindre och medelstora industrins särskilda situation,

Riksbanken har mot denna bakgrund den 17 april beslutat en serie åtgärder i syfte att kraftigt öka industrins tillgång till långt kapital.

Prop. 1975: 100 17

Räntenivån vid emissioner av långfristiga obligationer har således höjts med en procentenhet. Detta torde i sig självt leda till ett ökat intresse för långfristiga placeringar, men riksbanken kommer också att ta upp diskussioner med försäkringsinstituten och affärsbankerna för att få ett ökat bidrag till emission av industriobligationer och lån till industrifinansierande kreditaktiebolag: Riktpunkten är att detta utrymme under ett år framåt skall ökas med ctt belopp av storleksordningen 2 miljarder kr.

Samtidigt har det utlåningstak som tidigare satts för aftärsbankernas utlåning till allmänheten (exkl. bostadsbyggnadskrediter) för första halvåret 1975 höjts med 1 miljard kr. Det ökade utrymmet skall användas för investeringskrediter och rörelsekrediter till industrin.

Höjningen av den svenska räntenivån för långa krediter avser också att fullfölja anpassningen till den internationella kapitalmarknadens villkor, något som underlättar den upplåning i utlandet som måste tillgripas under en övergångsperiod. Räntehöjningen bör också underlätta den framtida finansieringen av det ökade underskottet i statsbudgeten.

De av riksbanken vidtagna åtgärderna ansluter sig, enligt min mening, väl till den starka satsning på industriinvesteringarna som är en huvudlinje i den ekonomiska politik jag förordat. Det förjänar att tilläggas att det nya räntebidrag som införts från och med den 1 januari i år, genom subventioner över budgeten garanterar de boende en ränta som är oberoende av marknadsräntan. Inte heller kostnaderna i nyproduktionen kommer att påverkas eftersom räntorna för krediter under byggnadstiden blir oförändrade. |

Den inflationsbekämpande politiken. De internationella prisstegringarna under 1973 och 1974 har varit kraftigare än någon gång tidigare sedan andra världskriget. Under 1960-talet steg konsumentpriserna i Västeuropa med i genomsnitt ca 4 76 om året medan ökningen 1973 uppgick till inemot 9 26 och 1974 till ca 13 90. Spridningen kring dessa genomsnittstal har varit betydande. Vissa länder — främst Förbundsrepubliken Tyskland — har uppvisat klart lägre tal medan länder som t. ex. Japan, Italien och Storbritannien haft prisstegringar på ca 20 fc eller däröver under 1974.

De starka råvaruprisstegringarna stod inledningsvis för en betydande del av förklaringen till denna acceleration av inflationen. Denna kan i sin tur föras tillbaka på en rad olika faktorer, som t. ex. samtidigheten och intensiteten i industriländernas högkonjunktur, felslagna skördar och produktionsstörningar. Till detta kan läggas effekterna av en mycket omfattande spekulation — möjliggjord bl. a. av den stora mängd lättrörligt kapital som numera finns på den s. k. eurovalutamarknaden. Den kraftiga höjningen av oljeprisnivån spelade självfallet även den en väsentlig roll.

Under loppet av 1974 började råvaruprisstegringen successivt att mat- 2 Riksdagen 19735. 1 saml. Nr 100.

Prop. 1975: 100 18

tas och för allt flera varor förbytas i en nedgång. Det främsta undantaget härifrån är oljeprisnivån som i stort sett legat kvar på den nivå som uppnåddes vid ingången av 1974. Men trots denna stabiliserade eller vikande prisnivå på råvarorna har inflationen fortsatt med en betydande kraft under 1974. Till en del sammanhänger detta med att råvaruprisstegringarna har ett fördröjt genomslag på färdigvarupriserna. Till större delen synes det emellertid bero på att inhemska faktorer i många länder övertagit den inflationspådrivande rollen.

Insikten om de sociala och ekonomiska problem som följer av en kraftig inflation har fått regeringarna i en rad länder att tillgripa kraftfulla åtgärder. I många fall har denna politik fått som konsekvens att den totala efterfrågan stagnerat celler t.o.m. sjunkit och att arbetslösheten stigit kraftigt. De politiska förutsättningarna för sådana åtgärder kan skifta från land till land. För den svenska regeringen har det framstått som helt centralt att den inflationsbekämpande politiken utformas så att den kan förenas med ett vidmakthållande av den fulla sysselsättningen.

Betydelsefulla åtgärder i denna riktning har varit besluten att lägga generella skattesänkningar till grund för avtalsförhandlingarna. Härigenom möjliggör man standardstegringar för löntagarna till en lägre prisoch kostnadsstegring än vad som eljest skulle ha varit fallet. På detta sätt har vi kunnat bevara vår internationella konkurrenskraft och minska riskerna för den löne—prisspiral som i andra länder tvingat regeringarna till ibland mycket hårdhänt efterfrågedämpande ingrepp.

Ett viktigt led i den inflationsbekämpande politiken har också varit åtgärden att genom budgetmedel begränsa prisstegringarna på de viktigare baslivsmedlen. Härigenom har man kunnat undvika att de nödvändiga inkomstförstärkningarna till jordbrukarna fått ett fullt genomslag på livsmedelspriserna. En begränsning av dessa prisstegringar har framstått som angelägen från i första hand fördelningspolitiska synpunkter.

Kostnaderna över budgeten för nu utgående livsmedelssubventioner uppgår för helår till ca 2,3 miljarder kr. Denna subventionsnivå innebär att detaljhandelspriset på t. ex. mjölk kan hållas ca 1 kr. lägre än vad som eljest skulle vara fallet. Regeringen har vidare fattat beslut om att tillskjuta hälften av det belopp som enligt gällande överenskommelse skall tillföras jordbruket den 1 juli 1975. Totalt beräknas prisstödet för budgetåret 1975/76 uppgå till ca 2,6 miljarder kr.

Ett viktigt instrument i den prisstabiliserande politiken har varit prisstopp och skyldigheten för företag att i förväg anmäla planerade prishöjningar. På en rad varuområden råder f. n. prisstopp. Sålunda har prisstoppet beträffande vissa livsmedel varit i kraft under hela år 1974. Under året infördes prisstopp på bl. a. byggnadsmaterial. pappersmassa, lantbruksmaskiner och hushållskapitalvaror.

Prisstoppet för flertalet byggnadsmaterial hivdes under senare delen av år 1974 och i början av 1975 och ersattes äv krav på förhandsanmä-

Prop. 1975: 100 19

lan av planerade prishöjningar. Sådant krav på förhandsanmälan gäller också för bl.a. papper och massaved. Det år 1973 införda prisstoppet på trävaror har helt avvecklats. Under hela år 1974 har högstprisregleringen på bensin och eldningsolja varit i kraft.

Den förda politiken har varit framgångsrik i den meningen att prisökningarna i Sverige varit klart lägre än i vår omvärld. Den genomsnitthga prisstegringen i Sverige under 1973 var ca 6,5 76 att jämföra med ca 8,5 Fo för Västeuropa. För 1974 var motsvarande tal ca 9,5 % resp. 13 fo, Oaktat denna internationellt sett fördelaktiga bild utgör prisstegringarna i vårt land under dessa år ändå ett allvarligt problem. Det sociala trygghetssystemets utformning medför visserligen att en rad olika grupper — pensionärer, sjuka m. fl. — hålls skadeslösa för verkningarna av inflationen, men en så kraftig inflation som vi upplevt under senare år skapar ändå fördelningspolitiska orättvisor och sociala spänningar. Redan av dessa skäl framstår det som angeläget att nedbringa prisstegringen under 1975 till en takt som är lägre än under 1974. Härtill kommer att man nu allt klarare kan se att den internationella inflationen håller på att snabbt bromsas upp. De vikande råvarupriserna, den svaga efterfrågeutvecklingen och den stora arbetslösheten är här faktorer som alla verkar i samma riktning. Skall vi undvika att hamna i en situation med försämrad internationell konkurrenskraft måste alltså den svenska inflationstakten nedbringas i motsvarande mån.

Av avgörande betydelse för prisutvecklingen under åren 1975 och 1976 blir utfallet av pågående avtalsförhandlingar. Genom sänkningarna av den direkta statsskatten åren 1975 och 1976 samt genom överenskommelsen med kommunerna om kommunalskattestopp år 1976 har regeringen velat skapa en grundval för en löneuppgörelse som garanterar löntagarna en rimlig standardstegring utan att vara inflationistisk. Avtal har nu träffats för den statliga sektorn, innebärande ökningar av lönekostnaderna med ca 15 2 för 1975 och ca 12 46 för 1976. Jag har vid mina bedömningar utgått från att det nu bör vara möjligt att snart nå en uppgörelse för den kommunala och privata arbetsmarknaden på en likartad kostnadsnivå. I så fall skulle de allvarliga riskerna för svensk ekonomi som hade följt av en utdragen avtalsrörelse ha undanröjts.

Enligt de prognoser som redovisas i den reviderade nationalbudgeten beräknas prisstegringarna under loppet av 1975 nu till ca 8 46, vilket innebär en klar avsaktning i förhållande till 1974 då priserna ökade med 10,5 2. Förutom den lägre internationella prisstegringen bidrar även de ökade livsmedelssubventionerna och de nyligen genomförda reformerna inom bostadspolitiken, med bl. a. en garanterad högsta ränta, till att prisstegringen kan begränsas. I motsatt riktning verkar de höjningar av de indirekta skatterna som regeringen föreslagit under mars 1975. Den direkta effekten av dessa skattehöjningar på konsumentprisindex beräknas till ca en procentenhet.

Prop. 1975: 100 20

Skulle den svenska prisstegringen stanna på den här angivna nivån kommer den att i stort sett vara av samma storlek som den som man nu genomsnittligen förväntar sig inom Västeuropa. Den skulle visserligen ligga över den förväntade prisutvecklingen i den tyska förbundsrepubliken, med vilket land vi har ett valutapolitiskt samarbete inom den s. k. ormen, men den skulle inte i övrigt i någon större utsträckning försvaga vår internationella konkurrenssituation.

Svsselsättningspolitiken. Under år 1974 utvecklades läget på arbetsmarknaden mycket gynnsamt. Antalet sysselsatta ökade kraftigt, arbetslösheten reducerades och antalet arbetstagare som berördes av personalinskränkningar fortsatte att minska. Bristen på arbetskraft som den kommer till uttryck i statistiken över obesatta lediga platser tilltog och omfattningen av de särskilda sysselsättningsåtgärderna i form av beredskapsarbeten, arbetsmarknadsutbildning osv. kunde hållas på en avscvärt lägre nivå än under tidigare år.

Denna utveckling har fortsatt under första kvartalet 1975. Antalet sysselsatta under de tre första månaderna i år låg ca 115 000 över motsvarande tal för år 1974, vilka i sin tur låg omkring 65 000 över 1973 års tal. Denna ökning med 115 000 personer avser i första hand industrin och de offentliga tjänsterna som ökat med närmare 40 000 resp. nästan 60 000 personer.

Ca 2/3 av det ökade antalet sysselsatta är kvinnor. Den kvinnliga förvärvsintensiteten, som under en lång period.successivt har höjts, har under 1974 tagit ott kraftigt språng uppåt. Andelen förvärvsarbetande kvinnor i åldern 25—54 år uppgick under första kvartalet 1975 till ca 73 fo mot 70 7 för ett år sedan och 55 460 för tio år sedan. Det innebär också att den skillnad i förvärvsintensitet på drygt 40 procentenheter som fanns mellan män och kvinnor i dessa åldersgrupper halverats på tio år. |

Tillgången på platser för barnomsorg är av stor betydelse bl. a. för kvinnornas möjligheter att förvärvsarbeta. Under första hälften av 1970talet har antalet platser för barnomsorg mer än fördubblats, från ca 70 000 år 1970 till inemot 150 000 år 1975. BI. a. utnyttjades konjunkturstimulansen 1973—74 för att påskynda denna utbyggnad. Trots den utbyggnad som således ägt rum finns det alltjämt ett stort behov av ytterligare platser. Utbyggnaden av barnomsorgen kan emellertid inte betraktas som en konjunkturpolitisk fråga utan måste framför allt ses i ett mera långsiktigt sammanhang, med hänsyn till såväl behoven som tillgängliga resurser. Regeringen har mot denna bakgrund för avsikt att inom kort ta upp frågan om på vilket sätt och inom vilken tidsperiod föreliggande behov av platser för barnomsorg kan tillgodoses.

Barnomsorgen är och måste även fortsättningsvis vara en kommunal uppgift. Det är därför regeringens avsikt att med kommunförbundet

Prop. 1975: 100 21

ta upp frågan om en planmiässig utbyggnad av barnomsorgen och finansieringen av denna verksamhet. Det är regeringens avsikt att redovisa dessa frågor i budgetpropositionen 1976.

Även när det gäller ungdomarna har arbetsmarknadsläget utvecklats gynnsamt under det senaste året, För personer i åldern 16—24 år har sysselsättningen ökat med ca 25 000 mellan första kvartalet 1974 och första kvartalet 1975. Samtidigt har arbetslösheten reducerats från 33 000 till 24 000 personer. Arbetslösheten är likväl högre för åldersgruppen 16—24 år än för genomsnittet. För att lösa problemen för ungdomarna har regeringen vidtagit olika åtgärder. Bl. a. har AMS fått bemyndigande att rekrytera ungdomar under 20 år till vakanta platser i arbetsmarknadsutbildningen med gynnsamma ekonomiska villkor.

Som tidigare nämnts har en betydande neddragning skett av de mer allmänt inriktade arbetsmarknadspolitiska insatserna. Antalet personer i beredskapsarbete och arbetsmarknadsutbildning i mars 1975 uppgick sålunda till ca 63 500, medan motsvarande tal uppgick till 87 000 i mars 1974 och till ca 113 000 i mars 1973. Behovet av särskilda insatser för dem som även under en högkonjunktur har svårigheter att finna sysselsättning kvarstår emellertid. Antalet personer i skyddat arbete och arkivarbete har fortsatt att öka. Härtill kommer en ökning i den halvskyddade sysselsättningen från 5 700 personer i mars 1974 till 7 700 personer motsvarande månad i år. Det är uppenbart att det gynnsamma läget på arbetsmarknaden underlättat placeringen av handikappade på den öppna arbetsmarknaden. Anpassningsgrupperna spelar därvid en viktig roll. Utbildningen och informationen till anpassningsgrupperna förstärks f.n. och nästa budgetår får arbetsmarknadsverket ökade resurser för denna verksamhet.

När det gäller utvecklingen under resten av år 1975 finns det anledning att räkna med ett relativt tillfredsställande läge på arbetsmarknaden — i varje fall vad gäller andra och tredje kvartalet. De bedömningar av arbetskraftsbehovet som görs i konjunkturbarometern och de bedömningar som redovisats från länsarbetsnämnderna indikerar ctt fortsatt gott sysselsättningsläge under dessa kvartal inom de flesta delar av landet och i flertalet branscher. Inom den sysselsättningsmässigt viktiga verkstadsindustrin låg orderstockarna i februari 1975 inemot 10 46 högre i volym än ett år tidigare. Samtidigt har orderingången försvagats inom andra branscher, 1 vissa fall kraftigt. Den nuvarande gynnsamma utvecklingen på arbetsmarknaden kan därför komma att avlösas av påfrestningar på enstaka områden, bl. a. om den internationella konjunkturuppgången dröjer. Mycket tyder på att en minskad orderingång nu får ett mer begrinsat genomslag på arbetsmarknaden än vad som varit fallet i liknande situationer tidigare. Det gäller bl. a. i fråga om varscl om personalinskränkningar och tillströmningen av nyanmiälda lediga

Prop. 1975: 100 22

platser. Olika faktorer som kan medverka till detta är bl.a. de nya trygghetslagarna, ett ökat nyrekryteringsbehov genom arbetstidsförkortningen för skiftarbetare och ett under den tidigare intensiva högkonjunkturen eftersatt behov av underhålls- och reparationsarbeten.

Inom byggnadsverksamheten har den sysselsättningsminskning som pågått sedan början på 1970-talet nu hejdats, samtidigt som arbetslösheten pressats ned till och med under den arbetslöshetsnivå som gällde unuder den starka byggkonjunkturen i mitten av 1960-talet. Utsikterna för de närmaste kvartalen bedöms av praktiskt taget alla länsarbetsnämnder som goda när det gäller byggsysselsättningen, även om osäkerheten är stor för slutet av året. När det gäller tjänstesektorn visar länsarbets- . nämndernas bedömningar på en fortsatt sysselsättningsexpansion. Expansionen gäller huvudsakligen vårdområdet.

Med den ökning av produktionen om 4,5 46 och av sysselsättningen räknat i timmar med 1 20 som inträffat under år 1974 skulle produktiviteten ha ökat med ca 3,5 26. Detta är ett förhållandevis lågt tal jämfört med vad som varit normalt under tidigare perioder. Under 1960talet var sålunda den genomsnittliga ökningen av produktiviteten nära 5 956 per år. Över huvud taget finns det anledning att notera den lägre produktivitetstillväxt som den svenska samhällsekonomin haft de senaste åren. Den genomsnittliga ökningen under 1970-talets fem första år kan beräknas till 3,5 26. Den utveckling i fråga om produktion och sysselsättning som det finns anledning att räkna med för år 1975 innebär att produktivitetsutvecklingen även i år skulle bli begränsad, 2,5 å 3 fo. Det finns sålunda tecken som tyder på att den sänkta produktivitetsutvecklingen skulle vara av mer varaktig natur, även om det ännu ej föreligger någon analys som klarlagt orsakerna härtill. Att den minskade produktivitetstillväxten inom industrin är en väsentlig faktor är dock fullt klart liksom det förhållandet att den offentliga sektorn — där produktivitetsökningen definitionsmässigt är noll — får en ständigt ökande andel av den totala produktionen. Det finns anledning att starkt understryka de problem i fråga om tillväxt och begränsning av resursutrymmet för reformer och standardutveckling som blir följden av en sådan utveckling. Jag återkommer senare till den frågan.

I samband med att riksdagen behandlade finansplanen konstaterade finansutskottet att statsmakterna — främst med hänsyn till den höga aktiviteten och det goda sysselsättningsläget inom landet — inte på detta stadium borde binda sig för stimulansåtgärder av bestämd omfattning eller förläggning i tiden. De nya uppgifter om ökande sysselsättning och minskande arbetslöshet som kommit fram sedan dess samt de bedömningar om utvecklingen som nu kan göras leder fortfarande till slutsatsen alt några allmänna åtgärder för att stimulera sysselsättningen f. n. varken är nödvändiga eller lämpliga. Jag vill här erinra om att finans-

Prop. 1975: 100 23

politiken f.n. har en klart expansiv inriktning. Enligt de beräkningar som redovisas i nationalbudgeten skulle den offentliga sektorns bidrag till tillväxten under år 1975 motsvara inemot 2 76 av BNP. Finanspolitiken motverkar således kraftigt de kontraktiva krafter som verkar bl. a. från utlandet.

Med hänsyn till den osäkerhet som vidlåder bedömningarna för den kommande vintern, bl.a. i fråga om den internationella konjunkturutvecklingen, finns det emellertid anledning att understryka riksdagens uttalande att den konjunkturpolitiska beredskapen borde höjas, Den finansfullmakt som riksdagen beviljat regeringen (prop. 1975:1, FiU 1975: 1, rskr 1975: 30) är därvid av stor betydelse. Fulimakten skall enligt riksdagens beslut få användas för finansiering av tidigareläggning, utvidgning eller påskyndande av statliga investeringar som normalt finansieras på dritt- eller kapitalbudgeten. Vidare bör den få användas för utgifter för beredskapsarbeten samt för bidrag till kommunala projekt för investering och sysselsättning. Bidragsprocenten bör få fastställas av regeringen med hänsyn till ändamålet dock högst till 75 &.

När det gäller statens insatser för att stärka sysselsättningen kan först framhållas att det numera finns skäl att kraftigt revidera upp den bedömning av de statliga investeringarnas omfattning som gjordes i finansplanen. Medan man då räknade med en minskning med 1 4 har man nu räknat med en ökning på 7 <&, vilket främst beror på ett kraftigt ökat byggande inom vattenfalls- och luftfartsverken.

Regeringen har samtidigt initierat ett omfattande .arbete för att på olika områden inventera och bygga ut beredskapen inom sysselsättningspolitiken i syfte att med kort varsel kunna sätta in de insatser som eventuellt kan komma att visa sig erforderliga, bl. a. i enlighet med den konjunkturpolitiska beredskapsplan som riksdagen ställt sig bakom och som riksdagen uppdragit åt regeringen att vidtå de erforderliga förberedelserna för att sätta i kraft.

Regeringen har nyligen lagt förslag till riksdagen om cen allmän beredskapsbudget för nästa budgetår, som grundas på ett av AMS utar-

etat förslag till investeringsreserv. Beredskapsbudgeten omfattar projekt till en total kostnad av 1 450 milj. kr. vilket innebär en sysselsättningseffekt motsvarande ca 1 400 000 dagsverken.

Beredskapsarbetena och arbetsmarknadsutbildningen bedrivs f.n. på en förhållandevis låg nivå. Det finns således stora möjligheter att snabbt &e dessa en omfattning som skulle kunna innebära en kraftig ökning. Härutöver finns betydande möjligheter att med olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder möta en minskande efterfrågan på arbetskraft redan inne i företagen för att därigenom undvika permitteringar eller-avskedanden. Tillkomsten av de nya trygghetslagarna har härvidlag skapat en ny

Prop. 1975: 100 24

situation. Det finns goda möjligheter för företagen att satsa på utbildning av sin personal. Jag vill erinra om att chefen för arbetsmarknadsdepartementet i tilläggsstat 1II begärt bemyndigande att vid behov vidga den ram som finns för stödet till företagsutbildning för sådan arbetskraft som eljest skulle ha permitterats. Vidare har riksdagen medgivit att det stöd till lagerproduktion som tillämpades år 1972 vid företag där personalen hotas av avskedanden också skall kunna få sättas in i de fall detta är nödvändigt för att värna sysselsättningen (prop. 1975: 1, FiU 1975: 1, rskr 1975: 30). Som jag tidigare nämnt är det regeringens avsikt att nu utnyttja denna fullmakt.

Inom regeringskansliet har pågått ett arbete med att i samarbete med AMS och berörda myndigheter inventera möjligheterna till ytterligare beredskap. Härigenom har ett omfattande projektunderlag kunnat upprättas utöver det som kommit fram i samband med utarbetandet av beredskapsbudgeten. Den omfattar bl.a. tidigareläggning av statliga anläggningsarbeten och byggen för flera miljarder kr., samt beställningar. Häri ingår t. ex. maskinbeställningar för SJ och försvaret, förrådsanläggningar för det ekonomiska försvaret, polishus, kulturbyggnader och skogsvårdsåtgärder inom domänverket. Som ett exempel på ytterligare initiativ som tagits kan i detta sammanhang nämnas att SJ fålt i uppdrag att utarbeta ett omfattande beredskapsprogram för utbyggnad av säkrare järnvägsövergångar. Härtill kommer den möjlighet som finansfullmakten innebär att genom statsbidrag tillfälligt stimulera de kommunala investeringarna om så skulle komma att visa sig erforderligt. Detsamma gäller tillfälliga insatser på den offentliga konsumtionens område, bl. a. omsorgs- och vårdsektorn.

Även om det såtedes inte f.n. finns några motiv för särskilda insatser att stimulera sysselsättningen finns det således i enlighet med riksdagens uttalande en planerad beredskap för att snabbt och kraftfullt sätta in de motåtgärder inom olika delar av samhällsekonomin och regioner som en eventuell avmattning på arbetsmarknaden kan komma att ställa krav på. Att värna den fulla sysselsättningen utgör sålunda det centrala elementet i regeringens politik.

3.2 Försörjningsbalans och bytesbalans

I tabell 4 görs en sammanfattning av produktionsutvecklingen åren 1974—1975. Utvecklingen redovisas från både produktions- och användningssidan. Jämfört med år 1974 visar båda beräkningsmetoderna en avsaktning i bruttonationalproduktens ökningstakt,

Prop. 1975: 100 25

Tabell 4 Produktionsutvecklingen 1974—1975

Volymförändring i procent

från föregående år

1974 1975

Bruttonationalprodukt från produktionssidan 4,5 3,0

därav:

Försörjningsbalansen i tabell 5 sammanfattar den ekonomiska tillväxten mätt från användningssidan för åren 1974 och 1975. Under år 1974 beräknas bruttonationalprodukten ha stigit med 4,2 f££ medan ökningen för år 1975 väntas bli drygt 2 Zz. Orsaken till denna långsammare ökning står främst att finna i en ytterligare avsaktning av exporten. En neddragning av lagerinvesteringarna jämfört med år 1974 bidrar också till att dämpa tillväxttakten. Den privata konsumtionen ökar däremot i nästan lika hög takt som under 1974, eller med 4 5ö.

De totala investeringarna, förutom investeringarna i lager, väntas öka ungefär lika mycket år 1975 som under år 1974 eller med ca 1 90. Näringslivets investeringar torde öka mycket långsamt, medan bostadsbyggandet efter de kraftiga neddragningarna under senare år förutses svänga om till en knapp ökning. Även de statliga myndigheterna och af-

Tabell 5 Försörjningsbalans för år 1975

Procentuell — Milj. kr. Förändring 1974 —1975

volym- 1974

förändring Milj. kr. i Procentuell

1973 —1974 1974 års volym-

priser förändring Tillgång

Efterfrågan

Prop. 1975: 100 26

färsverken väntas öka sina investeringar jämfört med år 1974. För kommunernas del räknas med cn fortsatt svag investeringsutveckling.

Näringslivets investeringar väntas totalt sett öka svagt varvid cmellertid ökningen för industrin beräknas till ca 9 26. Den kraftiga minskningen i ökningstakt för näringslivets investeringar mellan åren 1974 och 1975 beror bl. a. på en nedgång i handelns investeringar samt det förhållandet att mycket små investeringar i handelsflottan väntas jämfört med år 1974. För industrin väntas däremot ökningstakten i investeringarna ligga kvar på samma nivå som år 1974. Flera av basvaruindustrierna hade ett högt utnyttjande av produktionskapaciteten år 1974. . Detta i kombination med den förbättrade lönsamheten år 1974 kan väntas utgöra incitament för en utbyggnad under 1975. De tidigare nämnda insatserna på kreditpolitikens område jämte frisläpp av medel som företagen avsatt till arbetsmiljöfonderna och de särskilda investeringsfonderna torde bidra positivt til! investeringsutvecklingen.

För de statliga myndigheterna och affärsverken beräknas investeringarna öka med ca 5,5 46. Den kraftiga uppgången jämfört med 1974 beror främst på affärsverkens investeringar som väntas öka med drygt 11 Go, |

De kommunala investeringarna beräknas minska något även under

1973. Den totala minskningen på ca 1,5 46 förutses fördela sig med en neddragning på byggnadssidan med ca 3 90 medan investeringarna i maskiner väntas öka med drygt 5 4.

Investeringarna i bostäder väntas återigen öka år 1975, om än obetydligt. Detta innebär en kraftig omsvängning jämfört med år 1974 då en minskning med ca 10 45 registrerades. Omsvängningen utgörs till stor del av småhus och förklaras av den mycket höga igångsättningen under sista kvartalet 1974. Detta torde i sin tur hänga samman med att kompensation för mervärdeskatten utgår om enheterna påbörjades före 1974 års utgång. Arbetena med de hus som påbörjades mot slutet av år 1974 kommer till övervägande del att falla på år 1975. Bidragande till att höja bostadsinvesteringarna år 1975 är också en stark uppgång i ombyggnadsverksamheten. Härvid spelar insatserna för energibesparande åtgärder en stor roll.

Investeringarna I lager väntas minska något under år 1975 efter den kraftiga lageruppbyggnaden under år 1974. Lagerinvesteringarna för år 1975 väntas bli nästan 5 miljarder kr. mot ca 5,7 miljarder kr. år 1974.

För den privata konsumtionen har kalkylerats med en volymökning på + &. Det är något snabbare än den ökning av realinkomsterna som följer av bl. a. den bedömning som jag tidigare redovisat beträffande utvecklingen på avtalssidan. De kraftiga inkomsttillskott som hushållen fick 1973 och 1974 kan emellertid väntas få viss effekt på konsumtionen även 1975. Den kraftiga ökningen av sparandet 1974 skulle således bytas mot en viss reducering i sparkvoten för innevarande år.

Prop. 1975: 100 27

Konsumentpriserna väntas stiga med ca 8 76 under loppet av 1975. Den internationella inflationen som genom vår stora utrikeshandel återverkat kraftigt på vårt land under de senaste åren väntas bli väsentligt svagare under 1975. Den offentliga konsumtionen väntas stiga med drygt 3 50 1975, varvid ökningstakten förutses bli 3,8 och 2,8 40 för den statliga resp. kommunala konsumtionen.

Utrikeshandeln under 1975 väntas innebära cen fortsatt snabbare volymökning av importen än cxporten och därmed en ytterligare försvagning av den reala balansen. En viss förbättring av handelsbalansen cemotses emellertid trots detta på grund av att ökningen av importpriserna väntas bli lägre än uppgången i exportpriserna, eller 6,7 96 mot 9,1 Gc. En förbättring på drygt 2 procentenheter i bytesförhållandet ligger således i kalkylerna över utrikesbalansens utveckling. Denna förbättring i bytesförhållandet har i huvudsak redan ägt rum och under loppet av innevarande år förutses i grova drag en parallell utveckling av export- och importpriserna totalt sett.

Exporten antas öka med knappt 1,5 %Z i volym, varvid råvaruexporten väntas minska med mer än 8 2. Men även färdigvarorna förutses möta en svagare efterfrågan från utlandet.

Importen väntas öka med nästan 3 40 vilket är en väsentligt lägre ökning än 1974. Detta beror bl. a. på den kraftiga neddragningen av fartygsimporten men sammanhänger också med lagerutvecklingen. Råoljeimporten förutses öka kraftigt under året beroende på stora utbyggnader av den inhemska raffineringskapaciteten. För petroleumprodukter väntas i stället, som en följd av detta, en minskad import.

Mot denna bakgrund för cxport- och importutvecklingen väntas handelsbalansen visa ett underskott på ca 2 miljarder kr. vilket är en förbättring jämfört med 1974 då underskottet blev drygt 2,5 miljarder kr. (tabell 6). |

Sjöfartsnettot för 1975 har beräknats till 3,4 miljarder kr. vilket innebär en viss minskning jämfört med 1974. Detta beror främst på en intäktsminskning från tanktonnaget.

Tabell 6 Bytesbalans åren 1973 ---1975 (Milj. kr.)

Prop. 1975: 100 28

En viss ökning i turistnettots underskott beräknas ske under 1975.

För transfereringarna förutses en ökning med ungefär 500 milj. kr. för år 1975, varav 350 milj. kr. faller på ökningen av u-landsbiståndet. Vidare beräknas räntcebetalningarna p. g. a. den ökade upplåningen utomlands öka med ca 150 milj. kr.

Totalt för år 1975 väntas ett underskott i bytesbalansen med ca 5,4 miljarder kr. vilket skulle innebära en försvagning med 1 miljard kr. från år 1974. Jämfört med år 1973 är det en försämring på mer än 10 miljarder kr.

3.3 Budgetpolitiken

I årets finansplan bedömdes budgetutvecklingen för innevarande budgetår medföra ett budgetunderskott väsentligt större än för budgetåret 1973/74 eller inemot 12 miljarder kr. (tabell 7). Denna beskrivning är fortfarande aktuell.

Inkomsterna för innevarande budgetår påverkas bl.a. av det antagande som görs om den allmänna förtjänstökningen hos löntagarna under år 1975. Riksrevisionsverket har i sina förnyade inkomstberäkningar över statens inkomster utgått från att lönesumman skulle öka med 10 Ci år 1975. Sedan avtal numera, som jag tidigare berört, slutits för den statliga sektorn kan en säkrare bedömning av det sannolika utfallet för hela arbetsmarknaden göras. Med hänsyn bl. a. till de förväntade avtalsuppgörelsernas låglöneprofil förefaller det rimligt att räkna med att inkomst av tjänst under år 1975 ökar med ca 12 90. Detta antagande bör därför läggas till grund för en reviderad inkomstberäkning.

Detta medför att statsinkomsterna för budgetåret 1975/76 räknas upp med 1 275 milj. kr. Utbetalningarna av retroaktiva löner beräknas emellertid komma att ske så sent att skatteuppbörden innevarande budgetår inte påverkas. I likhet med riksrevisiorsverket räknar jag därför med en förskjutning av skatteuppbörden på dessa löner av storleksordningen 900 milj. kr. till andra halvåret 1975. Detta innebär dock endast en

Tabell 7 Totalbudgeten 1973/74--1975/76 (Milj. kr.)

1973/74 1974;75 1975/76

Utfalt

Budget- Ny beräk- = Budget- Ny beräk-

1 Löneökningarna för första balvåret 1975 beräknas utbetalas vid sådan tid att skatteuppbörden förskjuts till efter den 1 juli 1975. Härigenom blir det bokföringsmässiga saldot 12 228 milj. kr. för budgetåret 1974/75 och 10 447 milj. kr. för budgetåret 1975/76.

Prop. 1975: 100 29

kassamässig förskjutning av statsinkomsterna mellan andra och tredje kvartalet kalenderåret 1975 och bör inte påverka analysen av budgetutvecklingen mellan budgetåren 1974/75 och 1975/76. I tabell 7 redovisas därför budgetsaldot före denna justering. Inkomsterna budgetåret 1974/75 blir alltså av ungefär samma storleksordning som redovisades i budgetpropositionen om hänsyn ej tas till dessa förskjutningar i inleverans av preliminär skatt.

Om man bortser från effekterna på statsinkomsterna av de rektroaktiva löneutbetalningarna beräknas nu inkomsterna för budgeiåret 1975/76 komma att uppgå till ca 84,1 miljarder kr. vilket är nära 2,8 miljarder kr. mer än vad som upptogs i budgetpropositionen. Flera orsaker ligger bakom denna uppjustering. Förutom den större ökning av inkomst av tjänst, vilken jag tidigare berört, har hänsyn här också tagits till de reformer som föreslagits i prop. 1975: 92. De förstärkningar — netto räknat — på inkomstsidan, som blir följden av detta förslag, motsvaras dock helt av ökade utgifter enligt olika förslag som förelagts riksdagen. En inkomstpost som ökat kraftigt jämfört med budgetpropositionen är mervärdeskatten, Denna inkomstökning uppgår till 700 milj. kr. Vid de av mig gjorda antagandena om löneavtalen för år 1976 räknar jag, liksom jag gjorde i budgetpropositionen, med en ökning av inkomst av tjänst på 8 £.

Utgifterna för budgetåret 1975/76 beräknas nu bli drygt 2,2 miljarder kr. högre än vad som antogs i finansplanen. För ökade lönekostnader räknar jag med 1 100 milj. kr. utöver vad som angavs i budgetpropositionen. Ca 600 milj. kr. går till en ökad satsning på energiområdet. Ett anslag på 300 milj. kr. går till kommuner och landsting i form av ett särskilt statsbidrag i syfte att förstärka den kommunala ekonomin. Vidare föreslås anslaget till riksgäldsfonden räknas upp med 100 milj. kr.

Budgetpolitikens inriktning har under såväl det förra som det innevarande budgetåret haft en stimulerande inverkan på samhällsekonomin. De statliga inkomstöverföringarna till andra sektorer har ökat i påtagligt snabb takt medan däremot statens egna utgifter för konsumtion och investeringar visat en mera dämpad utveckling. Inkomstökningarna har inte utvecklats i takt med de ökade utgiftsåtagandena. Det budgetun- : derskott som enligt kalkylerna förutses för innevarande budgetår uppgår till ca 11,3 miljarder kr. Detta innebär en ökning med ca 2 miljarder kr. jämfört med budgetåret 1973/74 och drygt 5 miljarder kr. jämfört med budgetåret 1972/73. Även uttryckt i procent av bruttonationalprodukten måste underskottet för innevarande budgetår sägas vara betydande, För budgetåret 1975/76 förutses underskottet bli av samma storleksordning som innevarande budgetår.

Prop. 1975: 100 30

4 Statsfinansiella perspektiv på längre sikt

Som ett underlag för bedömning av budgetutvecklingen på längre sikt utförs årligen beräkningar för de närmast framförliggande budgetåren. Dessa beräkningar sammanfattas i en långtidsbudget, som redovisas i bilaga 2 till denna proposition.

Långtidsbudgeten baseras på uppgifter som lämnas av myndigheterna i samband med de årliga anslagsframställningarna, i vissa fall dock kompletterade efter det att budgetpropositionen framlagts. Den slutliga utformningen av långtidsbudgeten sker inom finansdepartementet efter samråd med resp. fackdepartement.

Beräkningarna avser endast den över statsbudgeten finansierade verksamheten, varför affärsverkens driftutgifter och andra utgifter för de statliga bolagen än tillskott av kapital inte ingår. Detsamma gäller en stor del av socialförsäkringssystemet, bl. a. AP-fondens utgifter och inkomster.

I långtidsbudgeten kartläggs i ett fyraårsperspektiv de inteckningar i resursutrymmet som följer av statsmakternas fattade beslut och gjorda åtaganden, Vad beträffar inkomst- och utgiftsutvecklingen i löpande priser har tidsperspektivet avgränsats till en tvåårsperiod. Detta motiveras av det begränsade värde som måste tillmätas antaganden rörande prisutveckling m. m. för en längre period. En rent schablonmissig framskrivning i ett längre tidsperspektiv har bedömts bli föga användbart som underlag för statsmakternas beslut. Därtill kommer att de samhällsekonomiska utvecklingstendenserna på längre sikt f.n. ter sig så pass oklara att en sådan framskrivning även av detta skäl får tillmätas begränsat. värde,

Långtidsbudgetens syfte är begränsat till att ange de inteckningar i det framtida resursutrymmet som gjorts genom redan fattade beslut. Jag vill understryka att detta inte är liktydigt med en oförändrad standard eller med oförändrade resursinsatser. I flera fall har statsmakterna gjort preciserade utfästelser om en successivt ökad standard eller ökade utgifter. Detta gäller exempelvis utfästelserna till folkpensionärerna och åtagandet om bistånd till u-länderna. Utfästelser av detta slag har beaktats i Jlångtidsbudgetens utgiftsberäkningar. På de områden där tidsbegränsade åtaganden eller program föreligger har utgifterna antagits falla bort i och med att programperioden löper ut. I det stora flertalet fall finns

emellertid inte preciserade utfästelser om en ökad standard eller tidsbe--

gränsningar av gjorda åtaganden, Utgiftsbedömningarna har då i all-. mänhet gjorts med utgångspunkt i att verksamheten skall fortgå i oförändrad omfattning. |

De senaste årens snabba inflationstakt och kraftigt höjda råvarupriser har självfallet påverkat förutsättningarna för bedömningar av den ekonomiska utvecklingen. Vissa tendenser kan emellertid spåras. Som

Prop. 1975: 100 31

grundantagande för långtidsbudgetens kalkyl har schablonmässigt antagits en tillväxt i bruttonationalprodukten om 3 20 per år. Detta jämfört med tidigare långtidsbudgetar lägre tillväxtantagande kan ses som en markering av att man möjligen kan räkna med en något lägre produktivitetsutveckling än tidigare. Någon säkrare bedömning av utvecklingstendenserna kan dock inte göras förrän resultatet av 1975 års långtidsutredning föreligger.

De beräkningsprinciper som tillämpas i långtidsbudgeten leder naturligen till att utgiftsutvecklingen under den framförliggande femårsperioden 1975/76—1979/80 blir lägre än under jämförelseperioden 1969/70 —1973/74, De totala utgifterna steg under jämförelseperioden med i genomsnitt 5,1 26 per år i fasta priser. För långtidsbudgetperioden visar beräkningarna en ökning av utgifterna med 2,1 96 årligen. I löpande priser ökade utgifterna med 12,5 90 per år under den bakomliggande femårsperioden. Till budgetåret 1976/77 beräknas utgifterna stiga med 11,2 0 och till budgetåret 1977/78 med 6,5 Ze. Jämfört med tidigare långtidsbudgetar visar sålunda årets kalkyl en anmärkningsvärt stark utgiftsökning till det första budgetåret i den framförliggande perioden. Härvid skall beaktas att utvecklingen under jämförelseperioden inkluderar utgifterna för den ambitiösa reformverksamhet som bedrivits, under det att i långtidsbudgeten inräknats endast effekter av redan fattade beslut. |

Tabell 8 Statsutgifternas utveckling för olika ändamålsgrupper (Milj. kr., fasta priser)

Genomsnittlig Anslag. Genomsnittlig

procentuell 1975/76 procentuell

Kommunikationer och energiförsörjning = 2,7 7 986 0 Stöd till barnfamiljer --10,5 5 534 + 3,4 Arbetsmarknad och regional-

politik +161 5322 — 1,8 Bostäder! — 2,0 . 4995 — 0,1 Skattebidrag till kommuner -

Internationellt utvecklings-

1 Riksbankens beslut den 17 april 1975 att höja obligationsräntan har ej kunnat beaktas för perioden 1967/77--1979 /80.

Prop. 1975: 100 32

I tabell 8 redovisas statsutgifternas utveckling i fasta priser fördelade på olika ändamålsgrupper. Av tabellen framgår att ändamålsgrupperna folkpensioner, sjukförsäkring m. m., stöd till barnfamiljer, skattebidrag till kommuner och statsskuldsräntor m. m. ökar snabbast under den framförliggande perioden. Den relativt sett starka ökningen av utgifterna för folkpensionerna och stödet till barnfamiljer är en direkt följd av de utfästelser som har gjorts för dessa områden. En fortsatt ambitiös arbetsmarknadspolitik och fullföljandet av enprocentsmålet för det internationella utvecklingsbiståndet medför växande utgifter också för dessa ändamålsgrupper.

Vid en realekonomisk analys visar långtidsbudgeten, som närmare framgår av bilaga 2, tydliga olikheter i utvecklingstendenserna för de olika utgiftstyperna. Utgifterna för de statliga transfereringarna växer enligt kalkylerna betydiigt snabbare än statens egen efterfrågan på varor och tjänster. Detta ligger i linje med de tendenser som präglat de senaste årens utveckling. Transfereringarna omfattar bl. a. utvecklingsbiståndet, skattebidragen till kommunerna och folkpensionerna. Investeringsutgifterna beräknas sjunka något under perioden, vilket beror på den beräkningsteknik som tillämpas i Jlångtidsbudgeten. Konsumtionsutgilterna uppvisar däremot en svag ökning varvid en klar skillnad finns mellan de mycket begränsade stegringarna i den rent statliga konsumtionen och de relativt sett snabbare ökningarna av driftbidragen till kommunerna.

Den utvecklingsbild som redovisas i årets långtidsbudget överensstämmer i vissa delar med vad som framkommit i de senaste årens långtidsbudgetar. I likhet med dessa visar årets kalkyl att jämförelseperiodens utgiftsutveckling varit snabbare än den utgiftsutveckling som beräknas för den framförliggande perioden. Detta beror på den beräkningsteknik som utnyttjats för långtidsbudgetkalkylerna. Andra genomgående tendenser är att transfereringarnas tillväxttakt de kommande åren beräknats bli snabbare än konsumtionsutgifternas och att folkpensioner och stödet till barnfamiljer beräknats få en snabb framtida tillväxt. Dessa scnare tendenser har sin förklaring i långsiktigheten i reformverksamheten på det sociala området.

I andra avseenden skiljer sig emellertid årets långtidsbudget från föregående års. Årets kalkyler visar en snabbare utgiftsstegring både i fasta och löpande priser såväl för jämförelseperioden som för den framförliggande perioden. En särskilt kraftig utgiftsökning förutses till det första budgetåret i perioden. Detta hänger bl. a. samman med att vissa kostnadskrävande reformer som beslutats åren 1974 och 1975 får ett stort genomslag på utgifterna först detta budgetår. Som exempel kan nämnas utgifter för folkpensioner och stöd till barnfamiljer. Ett annat särdrag är att räntekostnaderna för den statliga upplåningen nu beräknas växa snabbare än någon annan utgiftskategori.

I långtidsbudgeten görs också ett försök att teckna en helhetsbild över

Prop. 1975: 1090 33

Tabell 9 Budgetsaldots utveckling 1974/75— 1976;77 (Milj. kr., löpande priser)

1974/75 1975/76 1976;/77 1977/78

Anm. Budgetsaldona för budgetåren 1974/75 och 1975/76 justerade för effekterna på skatteuppbörden av förskjutningen i utbetalningar av retroaktiva löner år 1975.

budgetutvecklingen omfattande såväl utgifter som inkomster. Denna beräkning redovisas i tabell 9. Härav framgår att totalbudgeten väntas uppvisa ett underskott om drygt 11,3 miljarder kr. såväl budgetåret 1974/75 som budgetåret 1975/76. För budgetåret 1976/77 'resulterar långtidsbudgetens kalkyler i en betydande försvagning av statsbudgeten och en ökning av budgetunderskottet med nära 2,4 miljarder kr. Detta beror förutom på 'de utgiftsåtaganden jag tidigare redovisat på att tillväxttakten för statsinkomsterna beräknas avta märkbart. Budgetunderskottet skulle därmed på fem år ha ökat med drygt 10 miljarder kr: Kalkylerna för budgetåret 1976/77 innebär sålunda att även om utgiftsutvecklingen kunde begränsas till ett fullföljande av redän fattade beslut och gjorda åtaganden så skulle en kraftig budgetförsvagning likväl inte

kunna undvikas. Även för det därpå följande budgetåret visar beräk-

ningarna ett fortsatt mycket stort underskott.

Ett annat sätt att illustrera ökningen i statsbudgetens underskott redovisas i tabell 10 där detta sätts i relation till bruttonationalprodukten. Härav framgår att underskottet för budgetåret 1976/77 beräknas uppgå till 4,5 6 av bruttonationalprodukten. Fem år tidigare var andelen cendast 1,9 20. Ett budgetunderskott av den storleksordning som nu är aktuell och takten i underskottets tillväxt under de senaste åren riskerar att medföra svårbemästrade problem för kapitalmarknad och kreditpolitik. '

Finansieringen av dessa budgetunderskott har sålunda ställt snabbt växande anspråk på kreditmarknaden. Bara på några få år har den statliga upplåningen flerdubblats.

En analys av kreditmarknaden med beaktande av såväl de statliga upplåningsbehoven som kommunernas anspråk på lån och AP-fondens tillväxt visar samma utvecklingstendenser som en analys av de statliga anspråken på kreditmarknaden.

Tabell 10 Det statliga budgetunderskottet i procent av BNP i löpande priser

1966/67 1971/72 1972/73 1973/74 1974/75 1975/76 1976/77 1977/78

1.3 1,9 3,0 4,0 4,4 4,0 4,5 4,1

3 Riksdagen 1975. I saml. Nr 190

Prop. 1975: 100 34

Den kommunala sektorns gynnsamma ckonomiska utveckling åren 1973 och 1974 medförde en något minskad upplåning. För år 1974 finansierades kommunernas budgetunderskott genom en minskad likviditet. En fortsatt expansion av de kommunala utgifterna förutses för år 1975. Härigenom torde den kommunala sektorns anspråk på kreditmarknaden öka. Jag vill också erinra om att i den överenskommelse mellan regeringen och kommunförbunden som redovisas i prop. 1975: 51 ingår att kommunerna ges ett visst ökat utrymme i fråga om långivningen på den tillgängliga kapitalmarknaden.

Samtidigt kan konstateras att den svenska kapitalmarknaden tillväxer i en relativt måttlig takt, främst beroende på den nu långsammare tillväxten av AP-fonden. Eventuella förändringar i hushållssparandet torde knappast gå i sådan riktning att tillgången på kapital ökar.

Den hittillsvarande utvecklingen har visat att den offentliga sektorns växande underskott på kort sikt kunnat kombineras med en framgångsrik kreditpolitik trots vissa svårbemästrade problem. Detta visas bl. a av att näringslivet kunnat realisera ambitiösa investeringsplaner. De tillfälliga omständigheter som möjliggjort en hög statlig upplåning utan allvarliga konsekvenser för andra sektorer kan emellertid, som framgår av vad jag tidigare anfört, inte läggas till grund för den framtida ekono-

miska politiken. Den utveckling som kan utläsas ur långtidsbudgeten in-

ger därför vissa farhågor beträffande möjligheterna att bereda utrymme för det statliga upplåningsbehovet och samtidigt kunna tillgodose andra angelägna behov.

5 Avslutning

I en omvärld som präglas av ckonomisk oro, i vissa dominerande länder av ekonomisk stagnation och: nedgång och en arbetslöshet som nått helt oacceptabla tal, präglas förhållandena i vårt land av god sysselsättning och hög aktivitet på praktiskt taget alla fronter. Den senaste arbetslöshetsräkningen, som omfattar mars månad i år, visar en lägre arbetslöshet och en väsentligt högre sysselsättning än vad vi någonsin tidigare har upplevt denna tid på 'året sedan arbetskraftsräkningarna startade i början på 1960-talet. Vi har dessutom för dagen fler lediga och obesatta platser än det antal arbetssökande kassamedlemmar som anmäler sig vid arbetsförmedlingarna.

Konsumentprisstegringen under 1974 uppgick till 10,5 9e och räknat från februari månad 1975 och 12 månader tillbaka till 8 2. Det framstår i en internationell jämförelse som fördelaktigt. Vi bör ha god anledning att räkna med 'en lugnare prisstegring under 1975 än under fjolåret på grund av en påtaglig nedgång i de tunga och betydelsefulla råvarupriserna. Den internationella prisstegringen blir sannolikt mer

Prop. 1975: 100 35

dämpad än vad den varit under 1974. Det negativa inslaget i den svenska utvecklingen är ett bestående underskott i bytesbalansen och en i traditionell mening trots allt för hög prisstegringstakt.

Vi har under 1960-talet kunnat dra fördel av en hög produktivitetsökning, i genomsnitt närmare 5 §6 per år. Detta har skapat utrymme för såväl en snabb standardstegring för löntagarna, omfattande sociala reformer och en kraftig utbyggnad av den offentliga sektorn. Mellan ären 1960 och 1970 steg hushållens disponibla realinkomster med ca 40 Sc. Under samma period minskade den lagstadgade arbetstiden från 45 till 42,5 timmar. ATP-reformen började successivt verka under 1960talet och folkpensionen har ökat genom bl. a. pensionstillskotten från 2750 kr. för ensamstående 1960 till 10 170 kr. innevarande år. Sedan början på 1960-talet har vi genomfört grundskolereformen och byggt ut gymnasieskolan och universiteten i snabb takt. Bostadsbristen har i huvudsak bemästrats genom färdigställandet av 1 miljon nya bostäder på 10 år och sjukvården har fått kraftigt ökade resurser. Utvecklingen har således varit gynnsam över praktiskt taget hela fältet.

Under de senaste åren har vi emellertid kunnat konstatera att produktivitetsvinsterna i vår ekonomi sjunkit. Orsakerna till denna nedgång i produktiviteten är ännu inte belagda men bl. a. torde en avsaktning i strukturomvandlingen spelat en roll. Den tilltagande knappheten på energi kan också innebära en restriktion för den framtida produktivitetsökningen. Innebörden i en lägre produktivitetstillväxt är att också resurstillväxten mätt i BNP-termer avtar. Vi kan således under återstoden av 1970-talet — trots en fortsatt höjd förvärvsfrekvens — nöd-. gas räkna med en BNP-tillväxt som understiger 1960-talets. Mot det tillskott som en ökad andel heltidsarbetande skulle kunna innebära bör också ställas strävandena till minskade arbetstider för de i dag heltidsarbetande. En lägre BNP-tillväxt innebär att den fortsatta utbyggnaden av samhällsservicen och takten i standardstegringen får gå i lugnare takt.

Jag har tidigare redovisat vår situation nir det gäller bytesbalansen. Underskottet år 1975 har beräknats motsvara ca 2 95 av BNP. Till detta underskott kommer snabbt växande kapitalkostnader för den utfandsskuld vi ådrar oss för att finansiera det ursprungliga underskottet. Detta ställer krav på att vi åstadkommer en kraftig exportökning, en resursförskjutning som i sin tur föranleder en motsvarande dämpning på andra sektorer, bl. a. den privata konsumtionsökningen.

Skall vi klara en exportökning av denna karaktär måste utbyggnaden av den industriella produktionskapaciteten prioriteras. Jag har tidigare redovisat de åtgärder regeringen och riksbanken vidtagit för att säkra en industriell investeringsökning år 1975. Denna politik måste fullföljas med kraft under kommande år. Om vi vill uppnå en årlig industriell investeringsökning med 10 §t, vilket framstår såsom en önskvärd mål-

Prop. 1975: 100 36

sättning under de närmaste åren, innebär detta att omkring en halv procentenhet av BNP-tillväxten varje år måste avsättas för detta ändamål. En kraftig utbyggnad av den industriella sektorn kommer också att ställa större krav på arbetskraft.

När man skall betrakta de avvägningsproblem som ligger framför oss måste man också betrakta de inteckningar som redan gjorts i det framtida konsumtionsutrymmet. Av största betydelse är de åtaganden som gjorts på pensioneringens område. Den naturliga ökning av antalet pensionärer, beslutet om sänkt pensionsålder samt utfästelser om standardökningar för pensionärerna kan under närmaste S-årsperiod beräknas kräva resurser motsvarande 0,5 %6 av BNP per år.

Ett annat problem som kräver ökad uppmärksamhet är sparandets utveckling. Under 1960-talet hade vi ett omfattande offentligt sparande genom AP-fonden. Fonduppbyggnaden ökade under 1960-talets senare hälft från ca 3 till ca 7 miljarder kr. om året. Detta sparande finansierade ett omfattande bostadsbyggande och en snabb industriell expansion. På några år under 1970-talet har detta sparande konsumerats av de snabbt växande statliga budgetunderskotten. F.n.. kompenserar vi vårt bristande sparande genom att låna i utlandet. Som jag tidigare utförligt redovisat måste detta förhållande få karaktären av ett övergående, av speciella orsaker betingat låneengagemang. Om vi vill ha en ekonomi i balans måste därför vårt inhemska sparande öka och vårt utrikesunderskott bringas ned. Skall detta genomföras utan att orimliga anspråk ställs på penningpolitiken måste det statliga budgetunderskottet successivt bringas ned till en mer rimlig nivå. Årets långtidsbudget visar att underskottet till budgetåret 1976/77 — utan nya åtaganden — skulle fortsätta att öka. Det är uppenbart att denna utveckling inger bekymmer och illustrerar allvaret i den ekonomiska situation vi nu överblickar..

De avvägningsproblem som jag här kortfattat berört kommer att analyseras grundligt i 1975 års långtidsutredning som kommer att publiceras i höst. Därefter blir det tillfälle att mera i detalj diskutera de konsekvenser som utvecklingen betingar för den ekonomiska politiken. Jag har emellertid redan nu velat ange arten av de problem och de restrik-' tioner vi har att beakta när vi utformar de kommande årens ekonomiska politik. .

Vid en avstämning av den internationella konjunkturbilden framstår erfarenhetsmässigt att konjunkturväxlingarna numera har en benägenhet att komma snabbare i tiden i jämförelse med förkrigsmönstret på 20- och 30-talet. De blir å andra sidan på grund av statsledningarnas medvetenhet om skyldigheten att ingripa icke så djupa och förödande som tidigare. Det torde emellertid ligga något av en ofrånkomlig regelbundenhet i att de goda tiderna resp. de dåliga skall återkomma i intervaller om 4 å 5 år. Detta förhållande bör ge oss bl. a. den erfarenheten att vi bör använda lågkonjunkturerna till medvetna satsningar

Prop. 1975: 100 37

på utbyggnad av vår industriella produktionskapacitet. Både näringsliv och nation vinner på att då den internationella efterfrågan på nytt blir vital vara väl rustade produktionsmässigt och dessutom gärna ha färdigvarulager som kan möta en stigande efterfrågan. Regeringen har för att underlätta denna exportökning medvetet strävat efter att uppmuntra näringslivet att göra sina investeringsinsatser just i de lugnare tiderna. Näringsliv och industri har själva dragit de riktiga slutsatserna i detta avseende. Vi var förmodligen den enda nation i Europa som efter 1970 års extrema högkonjunktur under efterföljande år stadigt ökade den industriella utbyggnaden. Vi har alltjimt samma intresse av att industrin håller sin investeringsaktivitet väl uppe. Företagen har också möjligheter till detta då likviditeten efter 1974 års goda vinstresultat i allmänhet är tillfredsställande. De genom riksdagsbesluten avställda medlen av fjolårsvinsterna i form av miljöfonder och särskilda investeringsfonder som blir disponibla för användning fr..o. m. halvårsskiftet i år kommer här att medverka till en önskvärd investeringsaktivitet. De tidigare berörda åtgärderna för att underlätta för företagen — även de mindre och medelstora — att erhålla tillgång till långfristiga krediter på en utbyggd svensk kapitalmarknad bör ha. effekt i samma riktning. .

Den här redovisade relativt förhoppningsfulla synen på den framtida utvecklingen grundar sig på att den ekonomiska stagnationen ute i världen dessbättre föranlett statsledningarna till konkreta ingripanden för att stimulera ekonomin. Det sker såväl på det kreditpolitiska som det finanspolitiska området. Vidare pekar ekonomiska bedömningar runt om i världen på att en vändning uppåt i konjunkturen är att vänta under andra halvåret 1975. Som tidigare nämnts utgår man också ifrån att prisstegringen internationellt sett nu skall gå över i ett lugnare mönster.

Mot denna bakgrund har vi en rimlig möjlighet att i stort sett undgå allvarliga verkningar av den senaste internationella konjunkturnedgången i vår ekonomi. Klokheten bjuder dock att vi håller beredskapen uppe för den händelse den internationella utvecklingen tar en annan väg och efterfrågekonjunkturen dröjer. Jag har tidigare redovisat de åtgärder som vidtagits och pågår för att vi skall vara rustade även för eventuella påfrestningar. Inom ramen för en sund ekonomi och med målsättningen att återställa balansen i våra utrikes betalningar skall sysselsättning och investeringsaktivitet uppehållas. Ett framgångsrikt genomförande av denna politik grundlägger framsteg och ökat vilstånd. för alla medborgare.

Prop. 1975: 100 38

SÄRSKILDA FRÅGOR

1 Statlig garanti för AB Svensk Exportkredit

Utvecklingen av den svenska bytesbalansen reser såsom jag närmare behandlat i det föregående, krav på upplåning utomlands bl. a. från det svenska näringslivets sida. Detta gäller finansering av såväl investeringssom cexportprojekt. En del av upplåningen utomlands måste härvid förmedlas av svenska kreditinstitut, vad gäller exportkrediter i första hand AB Svensk Exportkredit (SEK). SEK bildades år 1962 (prop. 1962: 125, SU 1962: 110 och BaU 1962: 22, rskr 1962:272 och 275) med uppgift att medverka vid finansiering av svensk export genom att lämna långfristiga krediter för vilka skall ställas betryggande säkerheter.

Bolagets aktiekapital uppgår f.n. till 200 milj. kr. Bolaget ägs till hälften av staten och till hälften av ett antal affärsbanker. SEK:s utcstående lån uppgick per den 1 januari 1975 till drygt 1,6 miljarder kr. Utlåningen avser till stor del svenska varv samt i övrigt exportföretag som levererar kapitalvaror på kredit.

SEK har hittills finansierat sin utlåningsverksamhet genom upplåning i AP-fonden. Möjligheterna för SEK att genom upplåning i AP-fonden tillgodose exportnäringens kreditanspråk är f.n. begränsade samtidigt som cfterfrågan på krediter är betydande. SEK:s finansieringsbehov är beroende av de kreditvillkor institutet kan erbjuda sina låntagare och därmed av kostnaderna för institutets egen upplåning. Mot bakgrund av volymen redan beviljade och föreliggande ansökningar om kredit kan emellertid institutets upplåningsbehov under år 1975 uppskattas till omkring 600 milj. kr. Såväl av hänsyn till utrymmet på den svenska kapitalmarknaden som till behovet av ökad svensk upplåning utomlands torde åtminstone hälften av detta belopp få anskaffas utanför Sverige.

SEK har nyligen upptagit ctt lån på den internationella kapitalmarknaden och ytterligare sådan upplåning kommer att aktualiseras inom den närmaste tiden. Det är härvid väsentligt att SEK kan erhålla så gynnsamma villkor som möjligt. Ett sätt att skapa förutsättningar härför är att staten ställer garanti för upplåningen.

Det förtjänar att påpekas att, när det gäller finansiering av exportkrediter, AP-fonden i viss utsträckning medverkat härtill genom refinansiering av cxportkrediter som lämnats av såväl SEK som affärsbanker. I en tid när anspråken på den svenska kapitalmarknaden allmänt sett skärps finner jag det vara angeläget att möjliggöra en mer samlad bedömning vid tilldelning av krediter för refinansiering inom Sverige av svensk export. Som ctt led i dessa strävanden bör enligt min mening utlåning från AP-fonden till exportfinansiering i normalfallet ske via SEK. Härigenom kan en prioritering lättare ske när det gäller ianspråktagande av

Prop. 1975: 100 : 39

den svenska kapitalmarknaden för exportfinansiering. Detta hindrar inte att AP-fonden medverkar till exportkreditfinansiering i andra former när särskilda skäl talar härför.

Behovet av upplåning utomlands har delvis förändrat förutsättningarna för SEK:s verksamhet. Mot denna bakgrund kan det finnas anledning att bl. a. se över SEK:s kapitalstruktur. Jag har erfarit att chefen för industridepartementet avser ta initiativ till överläggningar härom med affärsbankerna. I avvaktan på resultatet av dessa överläggningar förordar jag att staten garanterar av SEK upptagna utländska lån intill ett belopp om högst 350 milj. kr. jämte ränta. Garanti bör kunna utställas i utländsk valuta. Det bör ankomma på regeringen att meddela närmare föreskrifter rörande garantigivningen.

2 Allmänna Pensionsfondens fjärde fondstyrelses verksamhet under

år 1974

Riksdagen har hemstillt (NU 1974: 37, rskr 1974: 253) att regeringen årligen skulle lämna en redovisning av allmänna pensionsfondens fjärde [ondstyrelses placeringar och övriga verksamhet. Fjärde fondstyrelsen har nu överlämnat årsredovisning för verksamhetsåret 1974. Denna redovisning torde få fogas till regeringsprotokollet som bilaga 9. Regcringen har genom beslut den 3 april 1975 godkänt de till årsredovisningen fogade förvaltnings- och revisionsberättelserna.

Av verksamhetsberättelsen framgår att fondens placeringsverksamhet kom igång först under andra kvartalet 1974. Vid halvårsskiftet hade drygt 50 milj. kr. placerats i aktier. Anskaffningsvärdet av fondens aktier uppgick vid utgången av 3: e och 4: e kvartalen till 194 resp. 232 milj. kr. Av de 500 milj. kr. riksdagen ställt till förfogande har 300 milj. kr. successivt tagits i anspråk. Härav har drygt 230 milj. kr. disponerats för aktieköp medan återstoden utgjorde likviditetsreserv.

Vid utgången av år 1974 ingick i fondstyrelsens aktieportfölj 25 olika företag. Av dessa svarade sex företag (Volvo, AGA/Corona, L M Ericsson, Mo och Domsjö samt Svenska Fläktfabriken) för ca 75 §6 av totalportföljens anskaffningsvärde. Portföljen dominerades av 635 000 Volvo-aktier, varav 585 000 aktier förvärvades i samband med cen riktad nyemission. Den efter Volvo största posten i fondens akticinnchav utgjordes av drygt 128 000 aktier i Corona. I januari 1975 byttes aktierna i Corona ut mot drygt 160 000 AGA-aktier. Tillsammans med de AGAaktier som redan ingick i portföljen är fondens innehav av AGA-aktier nu i förhållande till totala antalet aktier i företaget 6 f£ och därmed fondens relativt sett största.

Prop. 1975: 100 40

3 Översyn av budgetsystemet

Jag har tidigare anmält (prop. 1975: 1 bil. 2 s. 26) att budgetutredningen redovisat förslag om hur budgeten skall göras till ett mer effcktivt instrument på statsmaktsnivå för att fördela och styra samhällets resurser, Utredningens förslag (SOU 1973: 43—46) rör bl. a. rollfördelningen i budgetarbetet, en eventuell ändamålsindelning av budgeten, frågor rörande planering inom den statliga sektorn, beslutsunderlag i fråga om investeringar, förmögenhetsredovisning och kapitalkostnader samt frågor rörande sammanläggning av drift- och kapitalbudgetarna och anslagssystemet. Betänkandet har remissbehandlats.

De frågor utredningen behandlat rör en rad viktiga aspekter på den statliga budgeten och arbetet med att framställa den. De förslag utredningen lagt fram påverkar i betydande utsträckning bl. a. myndigheternas arbete med anslagsframställningarna. Det är mot denna bakgrund naturligt att remissbilden ingalunda är entydig och att vid remissbehandlingen framkommit såväl kritik mot delar av förslagen som förslag till andra lösningar. Utredningens förslag samt de vid remissbehandlingen framkomna synpunkterna och förslag till andra lösningar bearbetas f. n. inom finansdepartementet. .

Jag vill även erinra om det av affärsverkskommittén i-juni 1972 utarbetade förslaget till målsättning och styrformer för affärsverken. Betänkandet, som bl. a. tar upp vissa budgettekniska frågor och resursstyrningsfrågor avseende affärsverken såsom. bl. a. frågan om resultatutjämningsfonder, har remissbehandlats och bereds f. n. inom industridepartcmentet. Remissbehandlingen av detta betänkande har visat att skilda uppfattningar föreligger om de lämpliga styrformerna avseende affärsverken. Jag vill här endast understryka nödvändigheten av att de nämnda utredningsförslagen blir föremål för en samlad bedömning.

Jag vill vidare erinra om att försöksverksamhet avseende programbudgetering på myndighetsnivå sedan slutet av 1960-talet påbörjats vid vissa myndigheter. Jag har årligen redovisat det aktuella läget beträf-fande denna försöksverksamhet för riksdagen (senast i prop. 1975: 1 bil. 2, punkt 12). Riksrevisionsverket har nyligen avlämnat en slutrapport med utvärdering av dessa försök. Denna rapport bereds f.n. inom finansdepartementet. Jag vill i detta sammanhang även crinra om det arbete som pågår att effektivisera de statliga myndigheternas ekonomiadministration, bl.a. inom ramen för statens ekonomi-administrativa system (det s. k. SEA-systemet).

Frågan om en modernisering av budgettekniken har vickts även i riksdagen. Sålunda har riksdagen begärt förslag om en sådan modernisering närmast vad avser frågan om i vad mån budgetsystemet kan omarbetas så att det ger mer utrymme för flexibilitet i investeringsplane-

Prop. 1975: 100 41

ringen och förhöjd konjunkturpolitisk beredskap (FiU 1975:1, rskr 1975: 30). Under 1975 års riksmöte har vidare väckts motioner om förändringar av budgetsystemet avseende enskilda verksamheter. Sålunda har bl. a. väckts förslag innebärande rätt för enskilt affärsverk att bilda resultatutjämningsfond.

Jag delar uppfattningen att det nuvarande budgetsystemet behöver förbättras. Remissbehandlingen av föreliggande utredningsförslag i dessa frågor visar emellertid att ytterligare förberedelsearbete behövs innan statsmakterna kan ta ställning till dessa frågor. Jag vill i detta sammanhang endast erinra om de inbördes sambanden mellan olika budgettekniska frågor. Sålunda kräver en cventuell sammanläggning av drift- och kapitalbudgetarna samtidigt ställningstagande till hur förmögenhetsredovisningen bör vara upplagd och på vilket sätt kapitalkostnader lämpligen bör beräknas. Frågor om resultatutjämningsfond för enskilt affärsverk måste självklart ses mot bakgrund av de ställningstaganden som statsmakterna kan komma att göra till nya principer för förmögenhetsredovisningen. Ändrade rutiner för investeringsplanering måste bedömas bl. a. mot bakgrund av frågor om anslagssystem osv. Ställningstagande till dessa frågor kräver sålunda ett noggrant och komplicerat förberedelsearbete.

Sammanfattningsvis är jag inte för dagen beredd att ta ställning till föreliggande utredningsförslag beträffande modernisering av budgetsystemet. Sedan beredningsarbetet avseende utredningsförslagen och remissynpunkterna avslutats räknar jag med att behov av ytterligare kompletterande utredningar och förberedelsearbete kan komma att föreligga innan en modernisering av budgetsystemet kan komma till stånd. Jag räknar med att kunna presentera förslag i detta hänseende tidigast under 1975/76 års riksmöte.

4 Anslagsfrågor

1. Beräknade merkostnader för täckande av löner och pensioner m. m. för budgetåret 1975/76

Avtal har, som jag tidigare redovisat, numera träffats för det statliga avtalsområdet för 1975 och 1976. Genom avtalet erhålls en lönekostnadsökning på ca 15 46 för år 1975 och ca 12 4 för år 1976. Häri ingår en höjning av arbetsgivaravgifterna med ca 4 6 vardera året. Den förstnämnda höjningen har beaktats i anslagsberäkningarna för budgetåret 1975/76 genom att lönekostnadspålägget höjts till 33 20. De kostnader som härutöver uppkommer till följd av avtalet under budgetåret 1975/76 avser lönehöjningar på 11 fö för år 1975 samt lönekostnadsökningar på ca 12 § för år 1976. Utgifter härför på statsbudgeten — exkl. kostnaderna för det militära försvaret och civilförsvaret — har

Prop. 1975: 100 42

beräknats till ca 2 300 milj. kr. I budgetpropositionen beräknades anslagsbehovet preliminärt till 1200 milj. kr. Efter samråd med statsrådet Löfberg förordar jag att anslaget till täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m. tas upp med 2 300 milj. kr.

Regeringen bör i huvudsaklig överensstämmelse med vad som gällt beträffande tidigare anvisade täckningsanslag — efter prövning i varje särskilt fall — kunna från anslaget anvisa de medel som behövs utöver reservationsanslag och obetecknade anslag på grund av lönchöjningar m. m. som föranleds av avtal som riksdagens lönedelegation har godkänt eller avtal som regeringen godkänt utan hörande av riksdagens lönedelegation. På motsvarande sätt bör medel kunna anvisas, när merbelastningen inte bör ske av förslagsvis betecknade anslag och anslagsposter som maximerats av regeringen. Merkostnaderna för de affärsdrivande verken bör bestridas på samma sätt som dessa verks övriga utgifter. Merkostnader för löner m. m. som faller på anslag inom utgiftsramarna för det militära försvaret och civilförsvaret bör liksom hittills täckas av fjär- ' de huvudtitelns anslag Reglering av prisstegringar.

2. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1975/76

Anslagen till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1975/76 var i årets budgetproposition i viss omfattning upptagna med beräknade belopp beroende på att motsvarande investeringsanslag inte begärts definitivt.

Jag får nu anmäla de definitiva anslagsförslagen samt förslagen om ytterligare investeringar utöver de i budgetpropositionen beräknade.

Under statens allmänna fastighetsfond har för byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde definitivt begärts (prop. 1975: 33) 140 milj. kr. Avskrivningsanslaget bör föras upp med 70 milj. kr.

Under statens utlåningsfonder har till studiemedelsfonden i prop. 1975: 23 definitivt begärts samma belopp som i budgetpropositionen. Anslaget bör skrivas av helt och avskrivningsanslaget föras upp med oförändrat 510 milj. kr.

3. Riksgäldsfonden

[ årets budgetproposition (bil. 19) beräknade jag anslagsbehovet för riksgäldsfonden till 4 500 milj. kr.

Den nu beslutade höjningen av den långa obligationsräntan med en procentenhet innebär naturligtvis en betydande kostnadsstegring för den långa statsupplåningen. Etfekten budgetåret 1975/76 blir emellertid begränsad då kostnadsstegringen kassamässigt slår igenom med en viss

Prop. 1975: 100 43

eftersläpning. Mot bakgrund av räntehöjningen och med i övrigt kända

emellertid, enligt vad jag under hand erfarit från riksgäldskontoret, anslagsbehovet till riksgäldsfonden räknas upp med 100 milj. kr. till 4 600 milj. kr.

Den förändring av staten för riksgäldsfonden för budgetåret 1975/76 som fordras i samband med den ändrade anslagsberäkningen torde få redovisas av riksgäldskontoret direkt till finansutskottet.

5¶Totalbudgeten budgetåren 1974/75 och 1975/76

'Totalbudgetens utgiftsanslag budgetåren 1974/75 och 1975/76

I budgetpropositionen beräknade jag totalbudgetens utgiftsanslag, dvs. bortsett från förändringar av reservationsmedelsbehållningarna och i dispositionen av rörliga krediter, till 81349 milj. kr. för budgetåret 1974/75. Häri ingick de i prop. 1975: 2 och prop. 1975:7 upptagna anslagen på tilläggsstat. Viss del av prop. 1975: 2 har sedermera återkallats (Skr 1975: 64). Riksdagen har sedermera beslutat angående dessa förslag. Vidare har begärts resp. anvisats ytterligare drygt 8 milj. kr. på tilläggsstat i prop. 1975: 53 samt i rskr 1975: 14.

Till utgången av mars 1975 har härutöver begärts anslag på tilläggsstat (prop. 1975: 85) till ett sammanlagt belopp om 347 milj. kr. De största anslagen föreslås gå till bl. a. sysselsättningsskapande åtgärder med 100 milj. kr. samt vissa energibesparande åtgärder med 50 milj. kr. Vidare föreslås att 44 milj. kr. anslås till FN-styrkors verksamhet utomlands samt drygt 40 milj. kr. till särskilda åtgärder för arbetsanpassning.

Totalt har på tilläggsstat ca 1,4 miljarder kr. anvisats eller föreslagits för budgetåret 1974/75.

Riksrevisionsverket har med skrivelse den 25 mars 1975 överlämnat cen approximativ beräkning av budgetutfallet för innevarande budgetår (bilaga 3). Verket har beräknat de totala statsutgifterna, exkl. förändringar av reservationsmedelsbehållningar och i dispositionen av rörliga krediter, till 82 673 milj. kr. Detta är ett högre belopp än de utgiftsanslag som upptagits i statsbudgeten jämte tilläggsstater. Skillnaden förklaras av beräknade merutgifter på förslagsanslag. Beräkningarna bygger främst på uppgifter som riksrevisionsverket inhämtat från myndigheterna. Verkets beräkning i denna det kan jag ansluta mig till. Härutöver har jag dock lagt på ytterligare ca 600 milj. kr. för utbetalningar av retroaktiva löner till statstjänstemän i anledning av det nyligen träffade löncavtalet. Jag räknar därför med att statsutgifterna exkl. förändringar 1 reservationsmedelsförbrukningar och dispositionen

Prop. 1975: 100 . 44

av rörliga krediter kommer att uppgå till 83 273 milj. kr. budgetåret 1974/75.

För budgetåret 1975/76 upptogs de totala statsutgifterna, exkl. förändringar i reservationsmedelsbehållningar och i dispositionen av rörliga krediter, i budgetpropositionen till 92 124 milj. kr. I propositioner vilka förelagts årets riksdag före den 1 april 1975 och riksdagsbeslut fram till nämnda dag har upptagits anslag som innebär en utgiftsökning i förhållande härtill med drygt 1 000 milj. kr. Bland större anslagsökningar vill jag nämna drygt 600 milj. kr. för det energipolitiska programmet samt 300 milj. kr. i särskilt statsbidrag till kommuner och landsting.

Vidare kan nämnas de ändringar på vissa utgiftsanslag på socialdepartementets område som blev följden av den överenskommelse som träffades avseende skatteomläggning m. m. fr. o. m. den 1 januari 1976. Denna överenskommelse innebär bl. a. ökade anslag med 275 milj. kr. till barnbidrag budgetåret 1975/76 (SoU 1975:5). Samtidigt ändrades emellertid finansieringen av sjukförsäkringen med följd att bidraget till sjukförsäkringen minskar med 310 milj. kr. (prop. 1975: 92) jämfört med vad som upptogs i budgetpropositionen.

Jag har låtit upprätta en specifikation över anslagsförändringar i förhållande till budgetpropositionen (bilaga 6). Specifikationen täcker perioden fram till mars månads utgång 1975. Förslaget om höjda barnbidrag fr.o.m. den 1 januari 1976 (SoU 19735:5) har dock inräknats. Vidare har beaktats de förslag som redovisas i denna proposition avseende anslag för höjda statstjänarlöner m. m. samt till riksgäldsfonden. På grundval av dessa uppgifter beräknar jag utgiftsanslagen på totalbudgeten för budgetåret 1975/76 till 94 331 milj. kr. Eventuella förslag och beslut i övrigt efter den 31 mars 1975 torde få beaktas av riksdagens vederbörande utskott.

Beräkning av anslagsbehållningarnas utveckling

I årets budgetproposition beräknades medelsbehållningarna på reservations- och investeringsanslag minska med 900 milj. kr. under budgetåret 1974/75. Riksrevisionsverket har sedermera inhämtat nya uppgifter rörande myndigheternas bedömning av anslagsbehållningarnas utveckling. I sin beräkning av budgetutfallet för innevarande budgetår har riksrevisionsverket bedömt att anslagsbehållningarna kommer att minska med ca 530 milj, kr. Jag bedömer för egen del att anslagsbehållningarna kommer att minska med 700 milj. kr. (tabell 11).

För budgetåret 1975/76 förutsåg jag i budgetpropositionen en förbrukning av reservationsmedel om 900 milj. kr. Jag finner ingen anledning att frångå denna bedömning.

Prop. 1975: 100 45

Tabell 11 Beräknad förändring i anslagsbehållningarna budgetåren 1974/75 och 1975/76 (Milj. kr., ökning +, minskning —)

Anslags- Beräknad förändring Beräknad förändring

behållning 74-06-30 —75-06-30 75-06-30 —-76-06-30

74-06-30

Budget- Riksrev.- Föredra- Budget- Föredra-

prop. 1975 = verket ganden prop. 1975 ganden

Driftbudgeten (exkl.

Beräkning av disposition av rörliga krediter

Budgetutfallet och därmed statens upplåningsbehov påverkas av förändringar i dispositionen av' rörliga krediter hos riksgäldskontoret, vilka enligt riksdagens beslut ställts till förfogande för vissa myndigheter och bolag. I budgetpropositionen antogs det: disponerade beloppet komma: att öka med 300 milj. kr. under budgetåret 1974/75. Riksrevisionsverket har i sin skrivelse den 25 mars 1975 tagit upp en ökning av det disponerade beloppet med ca 230 milj. kr. Det är framför allt vattenfallsverket och statens järnvägar som beräknas ta i anspråk ökade krediter på 140 milj. kr. resp. 100 milj. kr. För egen del finner jag det sannolikt att dis- positionen av rörliga krediter kommer att öka med 300 milj. kr., vilket är samma belopp som angavs i finansplanen.

För budgetåret 1975/76 förutsåg jag i budgetpropositionen-en ökning av de ianspråktagna beloppen om 200 milj. kr. Jag finner ingen anledning att frångå denna bedömning.

Totalbudgetens inkomster budgetåren 1974/75. och 1975/76 samt investeringsplan för budgetåret 1975/76

Riksrevisionsverket har med särskilda skrivelser den 25 mars och den ' 1 april 1975 lämnat bl. a. en beräkning av utfallet av budgetens inkoms- ter under budgetåret 1974/75 samt en förnyad inkomstberäkning för budgetåret 1975/76. För en närmare redogörelse för dessa beräkningar får jag hänvisa till verkets skrivelser (bilagorna 3 och 4).

Avgörande för beräkningarna av statsinkomsternas utveckling är de antaganden som görs om inkomstutvecklingen i samhället. Antagandena beträffande inkomstutvecklingen 1975 var i budgetpropositionen mycket osäkra på grund av att några centrala löneavtal inte slutits. Riksrevisionsverket antog i sin decemberberäkning att den totala lönesumman skulle öka med 10 26 mellan 1974 och 1975. Detta antagande överensstämde med det lägre inkomstalternativ av två som presenterades i den preliminära nationalbudgeten. I detta alternativ antogs den

Prop. 1975: 100 46

avtalsmässiga höjningen uppgå till 7 4c. Då något resultat av avtalsförhandlingarna inte förelåg när verket avgav inkomstberäkningen har verket valt att inte frångå sitt tidigare presenterade inkomstantagande på totalt 10 6. Inkomst av tjänst beräknas liksom under tidigare år öka i något snabbare takt än lönesumman eller med drygt 10,5 26. Ökningen av pensionerna antas uppgå till ca 15 &&, vilket är 4 procentenheter mindre än som antogs i decemberberäkningen. För år 1976 har verket valt att, i likhet med vad som. antogs i finansplanen, schablonmässigt skriva fram inkomsterna med 8 fc.

Som jag tidigare anfört bör mot bakgrund av det förväntade resultatet av avtalsrörelsen på den samlade arbetsmarknaden ökningen av inkomst av tjänst räknas upp till 12 Sc. För år 1976 kan antagandet på 8 > alltjämt gälla.

Vid de förnyade beräkningarna av inkomsterna budgetåret 1975/76 ' har riksrevisionsverket beaktat de förslag till ändrade skatteregler m. m. vilka förelagts riksdagen (prop. 1975: 92).

Riksrevisionsverket har i sin nya beräkning av inkomsterna för budgetåret 1975/76 bedömt att de svenska aktiebolagens taxerade inkomster kommer att öka kraftigt mellan åren 1974 och 1975 till följd av att de avdragsgilla avsättningarna till arbetsmiljöfonderna och de särskilda investeringsfonderna upphör år 1975. Verket har av denna anledning räknat upp fyllnadsbetalningarna våren 1976 med 500 milj. kr. För egen del: anser jag att en försiktigare bedömning av vinstutvecklingen är motiverad och att denna uppräkning därför inte bör göras.

Med utgångspunkt i de angivna förutsättningarna beräknar jag i likhet med riksrevisionsverket inkomsterna under titeln skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m. m. till 27 600 milj. kr. för budgetåret 1974/75 vilket är 1,6 miljarder kr. mindre än vad som angavs i årets finansplan, Till största delen förklaras denna kraftiga avvikelse av att de retroaktiva löneutbetalningarna inte hinner påverka inleveransen av preliminärskatt förrän andra halvåret 1975.

För budgetåret 1975/76 beräknar jag inkomsterna under titeln till 33 825 milj. kr., vilket är ca 1,6 miljarder kr. mer än vad som upptogs i budgetpropositionen. och drygt 600 milj. kr. mer än enligt riksrevisionsverket.

Beräkningen av inkomsterna på inkomstskattetiteln baseras på förutsättningen om oförändrat procenttal, dvs 100, för uttagande av preliminärskatt för budgetåret 1975/76.. Enligt lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt skall varje år bestämmas med vilka procenttal av grundbeloppen den statliga inkomstskatten skall ingå i preliminärskatten för kommande budgetår. Procenttalet för den första hälften av budgcetåret 1975/76 skall vara detsamma som under innevarande budgetårs senare hälft. I förordningen (1974: 403) om storleken av statlig inkomstskatt som ingår i preliminär skatt för budgetåret 1974/75 har detta pro-

Prop. 1975: 100 47

centtal satts till 100 för budgetåret 1974/75. För tiden den 1 juli—den 31 december 1975 blir uttagsprocenten densamma. Jag föreslår att uttagsprocenten även för tiden den 1 januari--den 30 juni 1976 fastställs till 100. Förslag till lagstiftning härom har utarbetats inom finansdepartementet (bilaga 10).

På titeln automobilskattemedel har riksrevisionsverket i sin beräkning över utfallet av statens budget för budgetåret 1974/75 angivit inkomsterna av bensin- och brännoljeskatt till 1770 milj. kr. Enligt vad verket sedermera meddelat bör inkomsterna på denna titel räknas upp med 3 milj. kr. Jag ansluter mig till denna bedömning.

Inkomsterna under inkomsttiteln mervärdeskatt har av riksrevisionsverket beräknats till 14 950 milj. kr. för budgetåret 1974/75 och 18 350 milj. kr. för budgetåret 1975/76. Detta är 250 milj. kr. resp. 550 milj. kr. mer än vad som angavs i finansplanen. Den av mig antagna högre ökningen av inkomst av tjänst år 1975 innebär att inkomsterna av mervärdeskatt bör räknas upp med ytterligare 150 milj. kr. för budgetåret 1975/76.

Inkomsterna av tobaksskatt har av riksrevisionsverket för budgetåret 1974/75 beräknats till 2 100 milj. kr. Verket har sedermera meddelat att inkomsterna på denna titel bör räknas upp med 10 milj. kr. Jag ansluter mig till denna senare beräkning.

Jag övergår nu till att redovisa den avvikelse från riksrevisionsverkets inkomstberäkningar jag funnit skäl att göra beträffande uppbörd i statens verksamhet. Höjda vårdkostnader vid karolinska sjukhuset medför högre ersättningsbelopp enligt avtal (prop. 1975: 79) från Stockholms läns landsting. Jag beräknar därför efter samråd med chefen för socialdepartementet att inkomster vid karolinska sjukhuset budgetåret 1975/76 stiger till 310 milj. kr. eller med 78 milj. kr. i förhållande till vad riksrevisionsverket angivit. |

Beträffande inkomster av statens kapitalfonder beräknar jag efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet inkomsterna från luftfartsverket till 25,8 milj. kr. för budgetåret 1975/76. Denna uppräkning med 12 milj. kr. i förhållande till riksrevisionsverkets bedömning motiveras av den höjning av luftfartsverkets taxor som regeringen be-. slutat.

Vidare beräknar jag för budgetåret 1975/76 under inkomster av övrig finansiering efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet att avskrivningsmedlen inom televerkets fond för televisions- och ljudradioanläggningar tas upp med 38 milj. kr., vilket är 2 milj. kr. mindre än vad riksrevisionsverket räknat med.

Inklusive de av mig förordade avvikelserna från riksrevisionsverkets inkomstberäkningar uppgår totalbudgetens inkomster enligt de förnyade inkomstberäkningarna till 72 045 milj. kr. för budgetåret 1974/75 och

Prop. 1975: 100 48

Tabell 12 Inkomster på totalbudgeten budgetåren 1973/74—1975/76 (Milj. kr.)

197374 — 1974/75 1975/76 Förändring från

Utfall

Budget- Ny beräk- Budget- Ny beräk- Utfall Ny beräk-

prop. ning prop. ning 1973/74 — ning

1975 1975 tillny be- —1974/75

| räkning = till ny be-

1974/75 = räkning

197576 Skatt på inkomst,

förmögenhet och

rörelse samt social-

försäkringsavgifter 21 800 30 114 28 516 33 212 34 804 -- 6716 + 6288 Automobilskatte-

medel 3 616 3 581 3 573 3 726 3 718 = 43 —-— 145 Allrmän arbetsgivar- = .

avgift 4555 5 370 5 370 5 985 5 985 + 85 + 6IS5 Tullmedel 1 022 1185 1205 1015 1015 + 183 — 190 Mervärdeskatt 13 930 14 700 14 950 17 800 18 500 + 1020 -I- 3 550 Övriga tullar och

acciser 8 359 9 517 9 694 9992 11 146 + 1335 — 1452 Statens affärsverks-

fonder 950 886 904. 944 946 — 46 —+ 42 Övriga inkomster på | : |

driftbudgeten 4 901 5 338 5476 6 250 : 6 450 4 575 + 974 Beräknad övrig fi-

nansiering 2356 2342 2357 2393 2 420 + 1 + 63 Summa 61 489 73 033 72 045 81 317 84 984 +10 556 —+12939

84 984 milj. kr. för budgetåret 1975/76 (tabell 12). Detta är 988 milj. ”

kr. mindre resp. 3 667 milj. kr. mer än vad som angavs i budgetpropositionen. Bakom dessa förändringar jämfört med finansplanen ligger:

som tidigare nämnts flera faktorer såsom inverkan från utbetalningar: av retroaktiva löner och förslag till skatteomläggning m. m.

Min beräkning av de enskilda inkomsttitlarna på driftbudgeten för

budgetåret 1975/76 framgår av specifikationen i bilaga 5. :

Jag har i det föregående redogjort för förändringarna i förhållande till budgetpropositionen i fråga om begärda investeringsanslag för budgetåret 1975/76. De begärda investeringsanslagen uppgår nu till 7 801 milj. kr. De för finansiering av dessa investeringar beräknade avskrivningsmedlen som bör anvisas på driftbudgeten uppgår till 1 143 milj. kr. De medel som inom resp. kapitalfond är tillgängliga för finansiering av investeringarna, dvs. avskrivningsmedel och övriga kapitalmedel inom fonderna, beräknar jag till 2 397 milj. kr. På 'grundval härav beräknar jag investeringsbemyndigandena till 4 261 milj. kr. Kapitalbudgetens utgifter och dessas finansiering framgår av tabell 13. Jag har låtit upprätta förslag till investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1975/76 med specifikation av de i planen angivna investeringsbemyndigandena (bilaga 7).

Prop. 1975: 100 49

"Tabell 13 Kapitalbudgetens utgifter och finansiering budgetåret 1975/76

Fond Investerings- = Finansiering

anslag —

Avskrivning Övriga Avskrivning = TInvesterings-

inom kapitalme- = från bemyndifonderna del inom driftbudgeten gande

fonderna

I. Affärsverksfonderna 3 403 101 000 1 941 400 000 19 002 000 30 604 000 1 412 095 000 I. Statens allmänna

fastighetsfond 619 126 000 66 331 000 = 15050 000 226 038 000 311 707 000 TI. Försvatets fastig-

hetsfond 297 801 000 27 746 000 18000 000 192 701 000 59 354 000 IV. Statens utlånings-

fonder 2 385 807 000 — — 510 338 000 1 875 469 000 V. - Fonden för låne-

understöd 513 607 000 =— 97 910 000 56 120 000 359 577 000 VI. Fonden för statens

aktier 193 660 000 — — 50 000 000 143 660 000 VII. Fonden för förlag

till statsverket 60 000 000 — 65 000 000 — —5 000 000 VIII. Fonden för bered- =

skapslagring 40 000 000 — = — 40 000 000 IX. Diverse kapital-

Lånemedel 4 236 114 000

Beräkning av totalbudgeten för budgetåren 1974/75 och 1975/76

Med beaktande av vad jag anfört i det föregående beräknar jag total- "budgeten för budgetåren 1974/75 och 1975/76 enligt tabell 14.

Beräkningarna ger ett underskott i totalbudgeten på ca 12,2 miljarder 'kr. för budgetåret 1974/75 och ett underskott på ca 10,4 miljarder kr. för budgetåret 1975/76. Underskottet för budgetåret 1974/75 är 375 milj. kr. större än det som angavs i finansplancen. För budgetåret 1975/ 76 beräknades tidigare ett underskott på ca 11,9 miljarder kr.

4 Riksdagen 1975.1 saml. Nr 100

Prop. 1975: 100 50

Tabell 14 Totalbudgeten budgetåren 1973/74—1975/76 (Milj. kr.)

1973/74 — 1974/75 1975/76 Förändring från Utfall Budget- Ny beräk- Budget- Ny beräk- Utfall Ny beräkprop. ning prop. ning 1973/74 — ning 1975 1975 till ny be- 1974/75 räkning = tillnybe- 1974/75 = räkning

1975/76

Inkomster 61 489 73 033 72 045 81 317 84984 +10556 +—+12939 varav: inkomster på driftbudgeten 59 133 70 691 69 688 78 924 82 564 410555 +12876 övrig finansiering 2 356 2342 2357 2393 2420 — 1 cr 63 Utgifter 70 881 84 886 84 273 93 224 95431 —-1-13392 --11158 varav: driftbudgeten (exkl. förändringar i behållningar på reservationsanslag) 63 517 74 129 73 647 84 445 86 530 +10130 +—+12 883 investeringsanslag 8315 9.557 9 626 7679 7801 + 1311 — 1825 förändring i anslagsbehållningar — 904 9200 700 9200 900 -+ 1604 + 200 förändring i dispositionen av rörliga krediter — 47 300 300 200 200 + 347 — 100 Totalbudgetsaldo —9 393 —11853 =—12228 =—11907 =—10447 =— 2835 >— 1781

Till regeringsprotokollet i detta ärende bör fogas som

Bilaga 1: Reviderad nationalbudget 1975 Bilaga 2: Långtidsbudget för perioden 1975/76—1979/80 Bilaga 3: Riksrevisionsverkets approximativa beräkning av budgetut-

fallet för budgetåret 1974/75 |

Bilaga 4: Riksrevisionsverkets förnyade inkomstberäkning för budgetåret 1975/76

Bilaga 5: Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1975/76 Bilaga 6: Specifikation av anslagsförändringar i förhållande till budgetpropositionen för budgetåret 1975/76 Bilaga 7: Förslag till investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1975/76 Bilaga 8: Förändringar i förslaget till statsbudget för budgetåret 1975/76 sedan budgetpropositionen Bilaga 9: Allmänna Pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen: Årsredovisning för verksamhetsåret 1974

Bilaga 10: Lagförslag

Prop. 1975: 100 51

Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att 1. godkänna de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som jag har förordat i det föregående, . till Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1975/76 anvisa följande reservationsanslag, nämligen

Statens allmänna fastighetsfond Utbildningsdepartementet: Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde 70 000 000

Statens utlåningsfonder Utbildningsdepartementet: Studiemedelsfonden 510 000 000

. godkänna min beräkning av förändringarna i anslagsbehållningarna för budgetåret 1975/76, . godkänna min beräkning av förändringarna i dispositionen av rörliga krediter för budgetåret 1975/76, . antaga inom finansdepartementet upprättat förslag till lag om storleken av statlig inkomstskatt som ingår i preliminär skatt för budgetåret 1975/76, . godkänna min beräkning av driftbudgetens inkomster för budgetåret 1975/76 enligt den vid detta protokoll fogade specifikationen, . godkänna förslaget till investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1975/76, . på kapitalbudgeten beräkna den mot investeringsplanen svarande inkomsttiteln Lånemedel till 4 236 114 000 kr., . uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda staten garanti för av AB Svensk Exportkredit upptagna utländska lån intill ett belopp av 350 000 000 kr., jämte ränta, 10. till Täckning av merkostnader för löner och pensioner m.m. för budgetåret 1975/76 under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 2 300 000 000 kr. 11. med ändring av förslag i prop. 1975: 1 bil. 19, för Riksgäldsforden på driftbudgeten för budgetåret 1975/76 ta upp ett underskott av 4 600 000 000 kr., . antaga inom finansdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i förordningen (1955: 256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning.

Prop. 1975: 100 52

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för den åtgärd som föredraganden har hemställt om.

Bilaga 1 Reviderad Nationalbudget 1975

Prop. 1975: 100 1 Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975

Bilaga 1

DEN REVIDERADE NATIONALBUDGETEN 1975

Inledning

Den reviderade nationalbudgeten 1975 som härmed läggs fram är utarbetad inom finansdepartementets ckonomiska avdelning och konjunkturinstitutet. Nationalbudgeten bygger på material som erhållits från fackdepartement och olika verk och institutioner. Vidarc har utredningsrådet hörts. Dess ledamöter bär dock ej något ansvar för nationalbudgetens utformning och bedömningar.

Kapitlen 3 Utrikeshandeln, 6 De enskilda konsumenternas ckonomi, 7 Investeringarna och 9 Kreditmarknaden har helt sammanställts inom konjunkturinstitutet. Institutet har även sammanställt avsnitten om gruvor, mineralbrott och tillverkningsindustri samt skogsbruk i kapitel 4. Ansvaret för bedömningen av Sveriges ekonomi 1975 — med undantag för de avsnitt eller punkter där konjunkturinstitutet uttryckligen åberopas — vilar på finansdepartementets ekonomiska avdelning där arbetet med nationalbudgeten letts av plancringschefen Carl Johan Åberg.

Av ett bihang som följer efter kapitel 9 framgår även i tablåform vilka kapitel och avsnitt som sammanställts inom ekonomiska avdelningen resp. konjunkturinstitutet. Vidare redovisas prognostal för olika delscktorer enligt ekonomiska avdelningens och konjunkturinstitutets bedömningar. er

1 Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.

Prop. 1975: 100

1 Sammanfattning av den reviderade nationalbudgeten 1975 1.1 Sammanfattande bedömning Tillbakablick Den ekonomiska aktiviteten i Sverige har under senare år utvecklats i hög och jämn takt. Efter avsaktningen 1971 tog verksamheten fart redan under 1972 även om tillväxttakten under det året begränsades av den betydande arbetstidsförkortning som då genomfördes. Den kraftiga, internationella högkonjunkturen under 1973 medförde en snabb uppgång av exporten, som under detta år svarade för en betydande del av ökningen i den ekonomiska aktiviteten. Under 1974, då den internationella efterfrågan kraftigt mattades, kunde i stället de inhemska efterfrågefaktorerna — och då främst den privata konsumtionen och lagerökningarna — Överta ansvaret för den fortsatta tillväxten. Den svenska konjunkturutvecklingen under dessa år framstår som väsentligen jämnare och stabilare än den som gällt i vår omvärld. Under 1972 och 1973 kunde vi undvika den överhettning som är en väsentlig del av förklaringen till den internationella inflationen och som i andra länder ledde till en rad störningar på arbetsmarknaden. Under 1974, då OECD-området upplevde den kraftigaste konjunkturnedgången och den största arbetslösheten sedan 1930-talet, kunde vi däremot genom en kraftig stimulans av vår inhemska efterfrågan hålla uppe aktiviteten på en mycket tillfredsställande nivå. Ett väsentligt element i denna stabiliseringspolitik har just varit den successiva omväxlingen från cn extern stimulans av vår ekonomi till en inhemskt pådriven utveckling. Den svenska ckonomin löpte under 1950och 1960-talen en ständig risk att vid varje högkonjunktur drabbas av betydande underskott i utrikeshandeln genom att den inhemska efterfrågan då hade en benägenhet att kulminera samtidigt med den internationella med resultat att exporten försvårades av kapacitetsskäl och importen drevs upp. Under de därefter följande avmattningsperioderna fanns det visserligen ett kapacitetsutrymme för exportproduktion, men då förelåg å andra sidan inte de marknadsmässiga förutsättningarna för en kompenscrande expansion av exportinkomsterna. I detta avseende har — såsom framgår av tabell 1: I — utvecklingen under senare år inneburit en ny situation i och med att den inhemska konjunkturen inte kulminerade samtidigt som den internationella utan tillät ett fullt genomslag på exporten av den internationella högkonjunkturen. Detta medförde i sin tur en markant förbättring av utrikesbalansen under 1972 och 1973. Flera olika faktorer bidrog till detta utvecklingsförlopp: Hushållens

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 3

Tabell 1: 1 Förändring i BNP-komponenterna i procent av BNP föregående år 1971 -—1975 Fasta priser

1971 1972 1973 1974 1975

Kommunala bruttoinvesteringar! —--0,4 0,2 —0,5 --0,1 —0,jJ1

1 Exkl. bostäder.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån samt beräkningar utförda inom finansdepartementets ekonomiska avdelning.

sparkvot, som visat tecken på att under 1972 återgå till ett tidigare mönster, steg på nytt kraftigt under 1973 med en i motsvarande mån svagare konsumtionsutveckling som följd. Lagerinvesteringarna utvisade cen fortsatt nedgång vilket även var fallet med bostadsbyggandet och de kommunala investeringarna. Den ekonomiska politiken under 1973 kompenserade inte helt för denna försvagning av den inhemska efterfrågan vilket då skapade ett kapacitetsutrymme för en desto kraftigare expansion av exporten.

Genom denna politik hade man skapat ett gynnsamt utgångsläge inför de påfrestningar som den svenska ekonomin skulle komma att utsättas för under 1974. En kombination av kapacitetsbrist inom främst vissa delar av råvarusektorn och avtagande efterfrågan inom andra medförde nämligen att exporttillväxten påtagligt försvagades under detta år. Samtidigt hade prisstegringarna på oljeprodukter och andra råvaror haft en klart kontraktiv effekt på den inhemska efterfrågan. Vid två olika tillfällen —-- i december 1973 och mars 1974 — beslutade man om åtgärder i syfte att stimulera den inhemska efterfrågan. Tillsammans med ett kraftigt omslag i lagerinvesteringarna medförde detta inte endast att man kunde motverka de nedåtgående tendenserna utan den totala efterfrågan kom att skjuta en betydande fart under loppet av 1974.

Denna efterfrågeökning, som kan uppskattas till ca 6 26, byggdes i sin helhet upp av inhemska faktorer i motsats till förhållandena under 1973 då den externa efterfrågan svarade för drygt 2/3 av den uppgång på inemot 4 76 som registrerats för detta år. Detta kom även till uttryck genom den kraftiga försämringen i bytesbalansen. Från ett överskott på drygt 5 miljarder kr. 1973 svängde denna till ett underskott på ca 4,5 miljarder kr. 1974 — en omsvängning som enligt tillgänglig statistik är

Prop. 1975: 100 4

kraftigare än för något annat jämförbart OECD-land. Detta är det pris man fått betala för den höga ekonomiska aktiviteten under 1974. Det säger sig självt att man inte skulle kunna ha gått lika långt i expansiv riktning om inte utgångsläget i fråga om vår utrikesbalans varit så pass gott.

I den reviderade nationalbudgeten för 1975 presenteras en än så länge mycket preliminär analys av effekterna av den temporära nedsättningen av mervärdeskatten. Att särskilt analysera denna åtgärd är bl. a. motiverat av att det var första gången man använde detta medel i köpkraftsstimulerande syfte. Några bestämda slutsatser har ännu inte varit möjliga att dra — i varje fall inte vad beträffar frågan om nedsättningen i huvudsak haft en i tiden omfördelande effekt eller den verkat absolut sett höjande på konsumtionsnivån. Den fortsatt kraftiga uppgången i hushållssektorns sparande under 1974 underlättar inte en analys av den isolerade effekten av momssänkningen.

Det framstår emellertid som ganska troligt att åtgärden haft en viss effekt på inköpen av varaktiga konsumtionsvaror — i varje fall i den meningen att köp förefaller att ha uppskjutits tills dess att momssänkningen trädde i kraft och påskyndats när den skulle återgå till den högre nivån. Samtidigt kan man konstatera att importinnehållet i dessa varugrupper är relativt högt och att även den faktiska importen av dessa varor var betydande under den aktuella perioden. Detta låter antyda att man genom att välja åtgärder med ett lägre importinnehåll skulle kunnat uppnå cen större, temporär syssclsättningseffekt inom landet än vad som sannolikt nu blivit fallet, med en motsvarande mindre försämring av utrikesbalansen.

Utsikterna för 1975

Kännetecknande för den ckonomiska utvecklingen i Sverige under 1974 och hittills passerade delar av 1975 har varit att den avvikit kraftigt i positiv riktning från vad som gällt för de flesta OECD-länderna. För ett land som är så beroende av sin utrikeshandel som Sverige kan en sådan skillnad i ekonomisk aktivitet inte upprätthållas på lång sikt utan detta kan endast ske under en begränsad period. Av stor betydelse för bedömningen av den ckonomiska aktiviteten i vårt land under 1975 blir då frågan om när och med vilken styrka konjunkturen på nytt kommer att vända uppåt i de länder som är av betydelse för vår export. Skulle den internationella avmattningen bli långvarig och eventuellt ytterligare fördjupas torde även vi få en märkbar känning av lågkonjunkturen.

Enligt vad som anges i avsnitt 1.2 synes cmellertid nu alit starkare skil tala för att den internationella konjunkturen har passerat konjunkturkurväns bottenläge under första delen av 1975. Den omläggning av den ekonomiska politiken i expansiv riktning som redan företagits i t. ex.

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 5

Förenta staterna och Förbundsrepubliken Tyskland — eller som framstår som alltmera trolig i t. ex. Japan — kommer sannolikt att vända utvecklingen uppåt under loppet av 1975. |

Till följd av de betydande kapacitetsreserver som uppstått under den nu ganska långvariga lågkonjunkturen kommer det emellertid förmodligen att ta en viss tid innan den ökande efterfrågan slår igenom på arbetsmarknaderna och i utrikeshandeln. Det är inte omöjligt att arbetslösheten inom OECD-området kommer att ytterligare öka något och att exportorderingången under de närmaste månaderna kommer att uppvisa en fortsatt svag utveckling. En rad bedömare inom såväl enskilda länder som internationella organisationer företräder dock uppfattningen att den internationella konjunkturen bör ha vänt uppåt mot senare delen av 1975.

För Sveriges vidkommande torde denna internationella bild leda till en genomsnittligt sett relativt svag exportutveckling under 1975. Föreliggande material tyder visserligen på att färdigvaruexporten skulle uppvisa cen mot bakgrund av den internationella utvecklingen förvånande kraftig uppgång. Men i gengäld beräknas den internationella lågkonjunkturen få en desto kraftigare effekt på råvaruexporten, som bedöms komma att minska mellan genomsnittslägena för 1974 och 1975.

Det är svårt att uttala sig om i vilken takt den internationella konjunkturförbättring som nu väntas kommer att slå igenom på den svenska exporten. Visserligen framhölls tidigare att existensen av betydande kapacitetsreserver hos mottagarländerna måhända kommer att medföra en viss fördröjning i detta genomslag. Men å andra sidan har viktiga delar av den svenska exportindustrin fortfarande betydande orderstockar. Detta gäller särskilt inom den sysselsättningsmässigt tunga verkstadsindustrin. Vid utgången av februari månad 1975 redovisade företagen inom denna bransch inemot 10 20 större orderstockar i volym räknat än ctt år tidigare. Så sent som i mars 1973 angav ca 30 26 av verkstadsföretagen i konjunkturbarometern att orderstockarna var för stora i förhållande till produktionskapaciteten, för ungefär 50 Z av företagen ansågs dessa vara lagom. Även om en uppgång av exportorderna skulle ske med en viss fördröjning bör således dessa inneliggande order bidra till att stora delar av den svenska exportindustrin kan hålla uppe aktiviteten på en tillfredsställande nivå under 1975. Såsom framgår av tabell 1: 2 förväntas exportvolymen öka med 1 å 2 96 mellan 1974 och 1975. I löpande priser skulle detta svara mot en uppgång om ca 10 26.

Av den inhemska resursförbrukningen svarar den privata konsumtionen för den största delen — drygt 50 20 av bruttonationalprodukten går till detta ändamål. Under senare år har den privata konsumtionen uppvisat flera svårförutsedda kast i sin utveckling. Sparkvoten har stigit kraftigt under 1971, 1973 och 1974. Under några få års tid har den svingat sig upp från nivån 3—4 § till nära 10 26 av hushållens disponib-

Prop. 1975: 100 6

Tabell 1: 2 Reviderad försörjningsbalans 1974-—1975

Milj. kr. 1973— 1974— 1974— 1974 1974 1975 1975

Volymför- Förändring Volymför-

ändring, i milj. kr. — ändring,

VA (1974 års = 24

priser) Tillgång

Efterfrågan

Statliga myndigheter och

la inkomster. Den prognos för den privata konsumtionens utveckling 1975 som redovisas i tabell 1: 7 innebär att sparkvoten skulle komma att sjunka något mellan 1974 och 1975. Flera olika omständigheter talar för detta: Först och främst bör kanske framhållas att de reala disponibla inkomsterna ökade exceptionellt kraftigt under 1974 — så kraftigt att konsumtionen sannolikt icke hann anpassa sig till denna högre ökningstakt. Det framstår därför som troligt att man får en del fördröjda effekter av denna snabba uppgång under 1975. I samma riktning pekar även det förhållandet att de tidigare snabba prisstegringarna nu förväntas bli lugnare samt att arbetsmarknadsläget förefaller att bli fortsatt gott. Det avtal som träffats under april 1975 för den statliga sektorn kommer sannolikt att bana vägen för en relativt snar uppgörelse på övriga delar av arbetsmarknaden. Det avtalsresultat som man nu kan se avteckna sig innebär — i kombination med den vid årsskiftet genomförda skatteomläggningen — att hushållens reala disponibla inkomster ökar något mer än vad som tidigare' förutsatts. Mot denna bakgrund förefaller det sannolikt att den privata konsumtionen kommer att öka med ca 4 96 mellan 1974 och 1975. Den uppåtriktade detaljhandelsutvecklingen och den stora bilförsäljningen under de första månaderna 1975 understödjer denna prognos. .

Utvecklingen på investeringsområdet förefaller att bli något mera

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 7

uppåtriktad under 1975 än vad som förutsågs i den preliminära nationalbudgeten för detta år. En anledning härtill är den oväntat kraftiga igångsättningen av i första hand enfamiljshus under de sista månaderna 1974. Verksamt bidragande härtill var sannolikt att den kompensation för mervärdeskatt som utgått sedan december 1973 endast avsåg sådana byggnadsföretag som påbörjades före den 1 januari 1975. Ökningen kan sålunda förmodas ha ett visst inslag av engångskaraktär men har dock den effekten att investeringsvolymen i bostadsbyggandet kommer att vara väl hävdad under praktiskt taget hela året 1975.

Även industriinvesteringarna förutses öka kraftigt under 1975. Flera faktorer talar för att en sådan prognos är väl underbyggd. En lång rad företag har färska erfarenheter av en besvärande kapacitetsbrist som förhindrat att man kunde utnyttja den goda exportkonjunkturen under senare år. Likviditetsläget är fortfarande gott och medger en i allmänhet relativ hög självfinansiering av investeringarna. De nya möjligheterna till utlandsfinansiering samt de åtgärder till stöd för industrins finansiering varom beslut fattades av riksbanken den 17 april 1975 understryker ytterligare de goda förutsättningar som bör föreligga för ' att den uppåtriktade investeringsprognosen inom industriscktorn förverkligas.

Inom andra delar av näringslivet är däremot investeringsviljan svagare; i vissa fall, som t. ex. inom rederinäringen, är den kraftigt vikande. Sammantaget innebär detta att näringslivets investeringar totalt sett beräknas öka med 1 96 mellan 1974 och 1975.

Lagren förutsätts fortsätta att öka kraftigt om än i något långsammare takt än vad som var fallet under 1974. Särskilt på färdigvarusidan bör fortfarande ctt betydande lageruppbyggnadsbehov föreligga. Beslutet att de särskilda investeringsfonderna kan få användas för lagerproduktion jämte beslutet att nu medgiva stöd till lagerproduktion i de fall detta är nödvändigt för att värna sysselsättningen kommer att skapa goda förutsättningar för en väl hävdad utveckling på detta område.

Den här presenterade efterfrågebilden — med ett relativt sett bety-

dande inslag av inhemsk efterfrågestimulans — skulle i normala fall

leda till en betydande uppgång av importen. Till följd av flera speciella förhållanden räknar man dock inte med att detta i någon nämnvärd utsträckning skall inträffa under 1975. En anledning är att fartygsimporten var mycket uppdriven under fjolåret men förväntas reduceras kraftigt under 1975. En annan faktor är att lagerutvecklingen övergår från ett skede med en betydande uppbyggnad av råvaru- och insatsvarulagren till att i stället innehålla mera färdigvarulager som i varje fall inom industrin har ett lägre importinnehåll. Den föreliggande importprognosen tyder på att stegringen mellan 1974 och 1975 i varje fall inte kommer att överstiga 3 I6.

Den ekonomiska politiken för 1975 har givits en mera stimulerande

Prop. 1975: 100 8

inriktning än vad som redovisades i den preliminära nationalbudgeten för 1975. De sammantagna finanspolitiska effekterna från den offentliga sektorn kan nu beräknas till ca 2 90 av bruttonationalprodukten att jämföra med cn stimulanseffekt på inte fullt I 20 som redovisades i den prcliminära nationalbudgeten. Det är i första hand den statliga sektorns utveckling som förklarar detta. De statliga bruttoinvesteringarna inkl. affärsverkens investeringar har reviderats upp kraftigt från en minskning på drygt 1 90 enligt beräkningarna kring årsskiftet till en ökning på incmot 7 20. Även konsumtionsutgifterna har reviderats upp något. Den kraftigaste ökningen ligger dock på de indirekta effekterna där en tidigare svagt kontraktiv inverkan på de andra sektorernas köpkraft nu har förbytts i en markant ökning, främst till följd av kraftiga ökningar av de statliga transfercringarna. Även den stimulanseffekt som utgår från den kommunala ekonomin har förstärkts i förhållande till bedömningarna kring årsskiftet.

De nu aktuella uppgifterna för den statliga och den kommunala scktorns konsumtions- och investeringsutgifter presenteras i tabell 1: 2. Av denna tabell framgår då även att bruttonationalprodukten beräknad från användningssidan förväntas öka med 2,2 90 mellan 1974 och 1975. Detta bör — vid nu rådande utveckling i fråga om arbetsproduktiviteten -— leda till en ökad sysselsättning på 30 000—40 000 personer mellan 1974 och 1975. Detta bör i stort sett motsvara det ökade arbetskraftsutbud som man har att emotse under detta år. Sysselsättningen skulle sålunda komma att i stort sett bibehållas på hög nivå under året. Osäkerheten i fråga om de internationella perspektiven motiverar dock att man håller en mycket hög beredskap för att möta en eventuellt uppkommande försvagning av arbetskraftsefterfrågan. Såsom perspektivet nu föreligger kommer en sådan — om den inträffar — att vara begränsad till vissa branscher.

I det följande avsnittet 1.2 lämnas en redogörelse för utvecklingen under 1974 och 1975 inom olika områden.

1.2 Utvecklingen inom olika områden Det internationella läget

Under loppet av 1974 fördjupades den internationella lågkonjunkturen och för året i dess helhet beräknas den totala produktionen inom OECD-området ha minskat med 1/2 70 i förhållande till genomsnittsnivån 1973 (se diagram 1: 1). Under början av 1974 medförde oljekrisen och dess följdverkningar ett kraftigt fall i efterfrågan. Under sommarmånaderna kunde tecken till en stabilisering och återhämtning av produktionen skönjas. Men under hösten föll efterfrågan åter snabbt i de större OECD-länderna och industriproduktionen sjönk kraftigt. Som en följd av detta började arbetslösheten stiga snabbt.

Bil. I Reviderad nationalbudget 1975 9

Den nuvarande internationella lågkonjunkturen är den djupaste sedan 1930-talet. Att det som till en början såg ut att bli cn ordinär konjunkturavmattning kom att utvecklas på detta sätt, förklaras av cn rad samverkande och varandra förstärkande omständigheter.

Den internationella högkonjunkturen 1972—1973 medförde en stark cfterfrågeinflation, som ledde till stora prishöjningar på råvaror. Detta ledde till en påtaglig höjning av prisstegringstakten, vilken ytterligare drevs upp av de kraftiga oljeprisstegringarna kring årsskiftet 1973/1974. Konsumentprisindex steg för hela OECD-området med omkring 14 §c 1974, jämfört med 9 2 1973. Råvaruprishöjningarna beräknas ha arbetat sig genom de olika produktionsleden och slagit igenom fullt ut i konsumentpriserna till sommaren 1974. Priserna fortsatte emellertid att stiga snabbt ända fram till årets sista månader. Under detta skede bars inflationen upp också av löntagarnas strävan att kompensera sig för de höjda konsumentpriserna.

De direkta verkningarna av den kring årsskiftet 1973/1974 genomförda nedskärningen i oljeförsörjningen övervanns visserligen relativt snabbt. Av större betydelse för konjunkturutvecklingen blev emellertid att de höga oljepriserna ledde till ett bortfall av efterfrågan i de oljeimporterande länderna. Detta efterfrågebortfall skulle ha kunnat kompenseras av en motsvarande ökning i de oljeproducerande ländernas efterfrågan på färdigvaror. Oljeländernas import steg också kraftigt men likväl inte tillräckligt för att ta i anspråk hela den inkomstökning som de höjda oljepriserna lett till. Förutom att totala efterfrågan i OECD-länderna härigenom sjönk, försämrades deras bytesbalans kraftigt.

Den ekonomiska politiken skärptes vidare på de flesta håll under intryck av den accelererande inflationen och de stora bytesbalansunderskotten. En stor del av intensiteten i konjunkturnedgången kan därför hänföras till att regeringarna långt efter det att högkonjunkturen kulminerat under 1973 medvetet dämpade efterfrågan för att få bukt med inflationen och bytesbalansunderskotten, även om detta måste ske till priset av hög arbetslöshet.

Under de första månaderna av 1975 har efterfrågan och produktionen fortsatt att minska. Arbetslösheten har samtidigt fortsatt att stiga. En väsentlig förändring har emellertid inträtt under början av 1975. Under trycket av den oväntat starka konjunkturnedgången under sista kvartalet 1974 och den snabbt stigande arbetslösheten har regeringarna i flera av de större OECD-länderna lagt om kursen för den ekonomiska politiken i syfte att stimulera efterfrågan. Redan under senhösten 1974 hade en viss successiv lättnad märkts i penningpolitiken. I Förbundsrepubliken Tyskland beslutades i december om ett omfattande finanspolitiskt stimulansprogram. Vid årsskiftet genomfördes cen tidigare beslutad skatte- och barnbidragsreform som stimulerar den privata konsumtionen. I Förenta stäterna presenterade administrationen i januari ett stimulansprogram

Prop. 1975: 100 10

Diagram 1:1 Bruttonationalproduktens utveckling i olika länder och länderområden 1965—1974

Procentuell volymförändring från föregående år

Frankrike Europeiska OECD OQO BB N Oo gj. Förenta staterna Italien

Canada Storbritannien

16-Japan Sverige

av

oN

Förbundsrepubliken Tyskland OECD-totalt

L q AF VA He [La I |

1965 66 67 68 69 70 71 72 73 74 1965 66 67 68 69 70 71 72 73 74

Källa: OECD och nationell statistik.

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 11

på 16 miljarder dollar. Efter behandlingen i kongressen har programmet ökats till ca 23 miljarder dollar. Också i en lång rad andra länder har generella och/cller selektiva stimulansåtgärder vidtagits.

För närvarande är det ännu för tidigt att bedöma hur stora effekter denna omläggning av politiken kommer att få och i synnerhet hur lång tid det tar innan de vidtagna åtgärderna fullt ut påverkar efterfrågeutvecklingen. Skulle emellertid de redan beslutade stimulanserna inte få avsedd effekt eller annars visa sig otillräckliga talar flera skäl för att ytterligare insatser kommer att göras. Det främsta skälet härför vid sidan av den rekordhöga arbetslösheten är den senaste tidens utveckling i fråga om inflationen.

Priserna på flertalet råvaror har fallit kraftigt från hösten 1974 — se diagram 1:2 — och någon markerad uppgång kan inte väntas under 1975. Oljepriserna har stabiliserats sedan de oljeproducerande staterna i december 1974 beslöt frysa priserna under åtminstone de tre första kvartalen 1975. Denna stabilisering eller nedgång i priserna på råvaror har i rådande konjunkturläge slagit igenom snabbt i partihandelspriserna och spridit sig till färdigvaruledet. Tillgängliga prognoser pekar på att inflationstakten för hela OECD-området under 1975 skulle gå ned till ca 9 7 jämfört med 14 § för 1974. Mot bakgrund av utvecklingen under början av 1975 förefaller en ännu starkare inbromsning av prisstegringen inte utesluten.

Utvecklingen av efterfrågan och produktion inom OECD-området förutses medföra en fortsatt lågkonjunktur under våren. Under sommaren torde emellertid en stabilisering inträda, varefter under andra halvåret en viss uppgång i konjunkturen kan väntas. Bakom denna prognos ligger antaganden om den samlade effekten av en spontan återhämtning och ekonomisk-politiska åtgärder. De främsta drivkrafterna bakom en uppgång i efterfrågan i OECD-läinderna skulle vara en återhämtning av den privata konsumtionen och av lagerinvesteringarna. Den privata konsumtionen, som allmänt utvecklades mycket svagt under vintern 1974/1975, stimuleras nu genom den ckonomiska politiken och genom att realinkomsterna stabiliseras i samma mån som inflationen bromsas in. Effekterna av omsvängningen av den ckonomiska politiken i expansiv riktning beräknas komma att slå igenom gradvis under andra halvåret 1975. Till följd av den svaga utvecklingen under första halvåret 1975 kommer dock förmodligen bruttonationalprodukten 1975 för hela

OECD-området att stanna under 1974 års nivå.

Den ekonomiska situationen i Förenta staterna är f.n. mycket pressad. Arbetslösheten ligger på inemot 9 26 och industriproduktionen har fallit kraftigt under första kvartalet 1975. Vissa tecken tyder dock på att ' konsumtionsbenägenheten kan komma att förbättras ganska snart. Den privata konsumtionen kommer också att stimuleras av det nyligen beslutade stimulansprogrammet om 23 miljarder dollar. De stora lagren, som till stor del är orsakade av efterfrågenedgången inom bilsektorn,

Prop. 1975: 100 12

Diagram 1: 2 Råvaruprisernas utveckling 1972—1975

Index: 1970 = 100

2501 - HÄVA

2001 Totalt — LA | |

(

mm | a

+

3001 250- varav: Livsmedel VV

1503 I

100 KE

250H

300- 2507 200- 150- 100

2507 2003 varav: Ickejärnmetaller 1507 1007 50+- FOTS ST T Å (1 AA po SA 1 [Or (Sr fr KR nr sr rn

JFMAMJJASONDJIJFMAMJJASONDJFMAMJJASONDJFM

1972 1973 1974 1975

Källa: Economist.

har börjat gå ner och lageranpassningen beräknas vara avslutad till

sommaren då en ökad efterfrågan på bilar i full utsträckning kan få

effekt på produktionen. I och med att den privata konsumtionen och bilproduktionen går upp igen understöds en allmän återhämtning under andra halvåret 1975. På grund av den svaga utvecklingen under första halvåret kommer emellertid den totala produktionen under helåret 1975 med all sannolikhet att gå ned med 2 å 3 2 jämfört med 1974. I Japan har selektiva stimulansåtgärder satts in i februari och mars 1975. I vilken utsträckning regeringen kommer att gå in för en mera klart expansiv politik, kanske främst i form av en lättare penningpolitik, blir beroende av utfallet i avtalsrörelsen i april. För den privata kon-

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 13

sumtionen väntas en gradvis förbättring under året. Trots en markerad uppgång i produktionen under andra halvåret 1975 väntas bruttonationalprodukten öka med 2—3 &, en efter japanska förhållanden mycket måttlig ökningstakt.

I Förbundsrepubliken Tyskland har den inhemska efterfrågan utvecklats mycket svagt. Under början av 1975 har även exportefterfrågan börjat mattas påtagligt. Regeringen har dock satt in stimulansåtgärder som uppgår till 2—3 2 av bruttonationalprodukten och en uppgång i konjunkturen väntas från sommaren 1975. Ett tecken på en begynnande vändning är att arbetslösheten i mars sjönk något efter en kontinuerlig ökning under 8 månader.

Den höga inflationstakten och det stora bytesbalansunderskottet i Storbritannien lämnar ett mycket begränsat utrymme för en expansiv ckonomisk politik. För 1975 förutses en tillväxt på någon procent. Den privata konsumtionen väntas därvid öka något, medan investeringarna sannolikt minskar. Till följd av en stagnation eller t. o. m. minskning av importen och en förbättring av bytesförhållandet gentemot utlandet väntas bytesbalansen förbättras något under 1975. Arbetslösheten kommer sannolikt att genomsnittligt under året ligga på 3,5—4 46 av arbetskraften,

Under andra halvåret 1974 avtog den ekonomiska aktiviteten i Frankrike påtagligt till följd av den restriktiva ekonomiska politiken. Vissa selektiva stimulansåtgärder sattes in i början av 1975 mot bakgrund av det allt svagare arbetsmarknadsläget. För helåret väntas den totala produktionsnivån komma att öka med 2,5—3,5 te.

I Norge väntas produktionen komma att öka med mellan 5 och 6 46 och till skillnad från nästan samtliga övriga OECD-länder torde en hög efterfrågan och full sysselsättning komma att råda. Den privata konsumtionen ökar f.n. bl. a. till följd av expansiva åtgärder under 1974 och investeringsverksamheten ligger på en hög nivå tack vare expansionen inom oljeutvinningsbranschen. Importen väntas öka med ca 5 46 vilket med en svagare exportutveckling leder till ett fortsatt betydande bytesbalansunderskott. Detta anses emellertid inte utgöra något hinder för tillväxten då underskottet snart kommer att vändas i ett överskott som resultat av den expanderande oljeexporten.

I Danmark bröts den höga ekonomiska aktiviteten vid halvårsskiftet 1974 till följd av en restriktiv ekonomisk politik. De vidtagna åtgärderna som syftade till att begränsa importen av i synnerhet bilar fick åsyftad effekt och bytesbalansunderskottet kunde härigenom begränsas. Arbetslösheten växte emellertid starkt under andra halvåret. Den ekonomiska politiken inriktas 1975 på att bryta den oförmånliga utvecklingen i fråga om landets internationella konkurrenskraft. Sysselsättningsläget skulle härigenom kunna förbättras något samtidigt som bytesbalansunderskottet minskas under 1975.

Prop, 1975: 100 14

Produktionskapaciteten i Finland var fullt utnyttjad under hela 1974. Sysselsättningen var härigenom god samtidigt som emellertid Finland hade en internationellt sett hög inflationstakt och ett stort bytesbalansunderskott. Den ekonomiska politiken inriktades på att förbättra hushållens reala disponibla inkomster samtidigt som vissa restriktioner rådde för privata icke prioriterade investeringar. 1975 inriktas den ckonomiska politiken på att begränsa bytesbalansunderskottet med bl.a. importdepositioner för att därigenom undvika annars nödvändiga begränsningar av hushållsinkomsterna. Trots fortsatt expansiva industriinvesteringar väntas ändå produktionstillväxten avmattas påtagligt och komma att uppgå till 2 ä 3 220 i volym 1975.

Mot bakgrund av att lågkonjunkturen, trots en förväntad uppgång under andra halvåret, väntas dominera utvecklingen under helåret 1975, kommer volymen av världshandeln sannolikt inte att öka nämnvärt. OECD-ländernas export torde öka något mer än importen tack vare en fortsatt hög efterfrågan i de oljeproducerande länderna och i statshandelsländerna. De råvaruproducerande u-länderna har fått vidkännas en kraftig försämring av sin bytesbalans till följd av de ökade oljepriserna och nedgången i råvarupriserna, varför deras import av färdigvaror kommer att få skäras ned avsevärt.

OECD-områdets bytesbalansunderskott uppgick till 33 miljarder dol- Jar under 1974 och förväntas bli 28 miljarder dollar under 1975. Underskotten synes bli väsentligt lägre än vad som förväntades tiden närmast efter oljeprisernas stora höjning. Den sneda fördelningen länderna emellan av det totala OECD-underskottet som gällde för 1974 kommer dock sannolikt att förstärkas ytterligare under 1975. De mindre länderna, som tillsammans svarar för mindre än 15 26 av OECD-områdets bruttonationalprodukt, kommer enligt tillgängliga prognoser att få bära ca 60 40 av det samlade bytesbalansunderskottet. I betydande utsträcknig sammanhänger detta med att dessa länder fört en mera aktiv och sysselsättningsstödjande politik.

De oljeproducerande staternas inkomstöverskott som för 1974 beräknas till 55 miljarder dollar har i betydande utsträckning återförts till kapitalmarknaderna i de oljeimporterande länderna. Dessa länders betalningsunderskott har därmed kunnat finansieras utan allvarliga störningar i det internationella kredit- och valutasystemet. På grund av den risk för instabilitet som den höga likviditeten i OPEC-länderna likväl utgör strävar man inom det internationella valutasamarbetet efter att få till stånd arrangemang för en långfristig och bättre länderfördelad kapitalåterföring. Ett viktigt framsteg i detta avseende är att internationella valutafonden kunnat låna upp långfristigt kapital direkt hos de oljeproducerande länderna för vidareutlåning till de stater som drabbats särskilt hårt av oljeprishöjningen. Inom OECD har vidare medlemsländerna enats om att sätta upp en särskild stödfond om ca 25 miljarder

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 15

dollar för de OECD-länder som får svårigheter att finansiera sina betalningsunderskott på annat sätt.

Utrikeshandeln

De svenska företagen har hittills under 1970-talet upprätthållit en god exporttillväxt. Särskilt gäller det för 1973 då världshandeln ökade snabbt, och det således fanns en betydande marknad för svenska exportprodukter. Dessutom kunde de svenska företagen hålla leveranstiderna bättre än många utländska konkurrenter.

Ökningen av exportvolymen var relativt hög de tre första kvartalen 1974 trots den internationella konjunkturavmattningen. Senare delen av året innebar dock en svagare utveckling. Prognosen för 1975 har utförts av konjunkturinstitutet och bygger på en uppdelning av exporten på färdigvaror och råvaror.

OECD-länderna mottar nära 80 46 av färdigvaruexporten. De importerade relativt mycket 1974 i relation till deras produktionstillväxt. De svenska färdigvarorna kunde utvidga sina marknadsandelar vilket kan förklaras av en god leveransberedskap och en jämförelsevis förmånlig kostnadsutveckling. Eftersom tillväxttakten inom OECD-området blir något lägre 1975 kommer importökningen och därmed också marknadstillväxten för svenska exportvaror att bli i motsvarande mån försvagad. Kvardröjande effekter av den förmånliga relativa prisutvecklingen 1974 väntas bidra till att marknadsandelarna bibehålles oförändrade vilket sammantaget skulle leda till en ökning med ca 2,5 26 av exportvolymen till OECD-länderna.

För övriga länderområden gäller att färdigvaruexporten till Östeuropa och Kina ökade mycket kraftigt 1974, ca 35 70. Dessa länder förutser en snabb tillväxt även 1975 varför en fortsatt betydande exportökning till dem har antagits. OPEC-ländernas oljeinkomster används i växande utsträckning för import. Den svenska färdigvaruexporten till dessa länder

ökade med 40 26 i volym 1974. För 1975 är det rimligt att räkna med en

något lägre exportvolymökning, eller ca 30 20. OPEC-länderna mottar f.n. endast 2 70 av den svenska färdigvaruexporten men denna andel växer mycket snabbt.

Totalt beräknas exporten av färdigvaror öka med 4 å 4,5 20 i volym 1974—1975. Det är verkstadsprodukterna som i främsta rummet bär upp tillväxten. Utlandsförsäljningen steg kraftigt både 1973 och 1974, det sistnämnda året främst till länder utanför OECD-området. Detta förutses gälla även 1975 då verkstadsexportens volym har bedömts öka med 7 70. Denna bedömning får ett klart stöd i den enkät som utförts bland verkstadsföretag under våren 1975.

Den andra större gruppen färdigvaror är s. k. övriga industriprodukter, kemiska produkter, textil, konfektion, snickerier m. m. med expor-

Prop. 1975: 100 16

ten koncentrerad på Norden, Storbritannien och Förbundsrepubliken Tyskland. Till följd av inriktningen på i första hand konsumtions- och bostadssektorerna förutses exportutvecklingen bli långsammare än för verkstadsprodukterna. Prognosen pekar på en praktiskt taget oförändrad exportvolym.

För järn- och stålprodukterna blir avsättningsökningen betydligt lägre 1975 än 1974. Det förklaras bl. a. av ett sämre efterfrågeläge och av att förbrukarna kan tära på sina lager.

En viss fortsatt nedgång av pappersexporten är trolig mot bakgrund av de stora förbrukarlagren och cen svag efterfrågan i övrigt.

För råvarorna är exportutsikterna betydligt sämre än för färdigvarorna. I särskilt hög grad gäller detta trävarorna där sjunkande bostadsinvesteringar på kontinenten i kombination med krympande importörlager leder till en nedgång på ca 20 Z från 1974 till 1975. En påtaglig stabilisering väntas emellertid ske under loppet av året.

Till följd av den försvagade pappersmarknaden är det troligt att även massaexporten krymper i volym räknat. Även järnmalmsexporten kan väntas minska vilket förklaras av att köparna har uppskjutit avhämtningen av en del av de redan kontrakterade leveranserna.

För exporten som helhet väntas volymökningen bli blygsam för 1975, knappt 1,5 76 mot drygt 3,5 26 1974. Ökningen hänför sig helt till färdigvarorna, För råvarorna kommer nedgången sannolikt att närma sig 10 40.

Exportpriserna genomgår en betydligt lugnare utvecklingsfas än under fjolåret då ökningen var 27—28 §c. Nu beräknas en ökning på ca 9 40 mellan genomsnitten för 1974 och 1975. I hög grad beror dämpningen på den förutsatta råvaruprisutvecklingen. Prognosen innebär att priserna för de flesta av dessa varor under loppet av året blir oförändrade. Färdigvarorna väntas öka drygt 10 90 i pris.

Det kraftiga efterfrågetrycket i den svenska ekonomin 1974 drog med sig en snabb importökning. I volym räknat var tillväxten exkl. fartyg ca 12,5 20. Orsakerna till detta var bl. a. ett ökat behov av insatsvaror i samband med den stigande industriproduktionen. Vidare ägde en uppbyggnad av råvaru- och insatsvarulager rum, Dessutom var konsumtionen expansiv med en inriktning på importkrävande varor. Den förutsedda lägre efterfrågetillväxten 1975 medför ett mindre importbehov varför ökningen (exkl. fartyg) har antagits bli mindre än hälften av 1974 års.

Det är av intresse att notera att råoljeimporten beräknas öka med 25 70 beroende på den utbyggnad av raffinaderikapaciteten som förvän-

tas bli färdigställd vid halvårsskiftet. Spegelbilden av detta är att import-

behovet av färdiga petrolcumprodukter sjunker med ca 10 2.

Den jämfört med 1974 lägre tillväxttakten inom verkstadsindustrin tillsammans med en långsammare lageruppbyggnad reducerar verkstadsimpoertens tillväxt till 6 äå 7 Z. Verkstadsindustrin är en viktig stålkon-

Bil. I Reviderad nationalbudget 1975 17

sument och branschens långsammare tillväxt verkar dämpande på stålimportens ökningstakt.

Den totala importen (exkl. fartyg) ökar sannolikt drygt 5 96 vilket

kan jämföras med 12,5 6 under fjolåret. Hänsyn har då tagits till att här har förutsatts cn något snabbare ökning av den privata konsumtionen och investeringarna än konjunkturinstitutet räknat med och att detta drar upp importen något. Den försämrade fraktmarknaden påverkar investeringarna i handelsflottan, och därmed fartygsimporten, kraftigt i negativ riktning. Inkl. fartyg antas därför importvolymen stiga med närmare 3 40.

Importpriserna ökar avsevärt långsammare än exportpriserna, ca 6,5 0 mot drygt 9 2. Detta förklaras dels av den olikartade varusammansättningen inom exporten resp. importen, dels av den speciella profil som gällt för prisstegringarna under 1974. I fråga om sammansättningen kan man notera att exporten i större utsträckning innehåller varugrupper vilkas priser kommer att fortsätta att stiga under 1975 — då i första hand verkstadsprodukter. När det gäller tidsprofilen bör man erinra om att importprisstegringarna: under 1974 i allmänhet kom tidigare än exportprisuppgångarna. En hel del av våra exportpriser på exempelvis järn, stål och massa fortsatte att stiga under senare delen av 1974 — när importprisstegringen redan börjat avtaga. Detta leder beräkningstekniskt till att den genomsnittliga prisstegringen mellan 1974 och 1975 blir större för exporten än för importen. Utvecklingen under loppet av 1975 blir väsentligen mera parallell.

Den beskrivna utvecklingen förutses leda till ett fortsatt underskott i handelsbalansen (se tabell 1: 3). I jämförelse med 1974 då underskottet uppgick till drygt 2,4 miljarder kr. skulle det dock bli en förbättring med knappt 0,5 miljarder kr. så att handelsbalansens underskott för 1975 skulle uppgå till drygt 2 miljarder kr. |

Den förutsatta utvecklingen av fraktmarknaden leder till en försvagning av sjöfartsnettot med ca 400 milj. kr. Vidare tycks utlandsresorna åter ha skjutit fart och underskottet på resevalutan stiger på nytt cfter

ett par år med relativt begränsade utflöden. Transfereringarna "ökar med

500 milj. kr. vilket främst förklaras av u-hjälpens ökning.

Totalt sett skulle bytesbalansen visa ett underskott om ca 5,4 miljarder kr. 1975 vilket innebär en ytterligare försämring med ca 1 miljard

kr. i jämförelse med 1974, ett år då försvagningen av bytesbalansen var

tekordartad, Det ackumulerade underskottet i den svenska utrikeshandeln under 1974 och 1975 skulle därmed uppgå till ca 10 miljarder kr.

Produktionen

Under 1974 steg den totala produktionen i i landet med 4,5 4. De ' främsta orsakerna var lageruppbyggnaden och den:privata konsumtio- 2 Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.

Prop. 1975: 100 : 18

Tabell 1: 3 Bytesbalans 1973—1975 Milj. kr.

nens kraftiga tillväxt. Branschmässigt sett var det industrin och den privata tjänstesektorn, inkl. handeln, som svarade för större delen av tillväxten.

Det osedvanligt goda skördeutfallet 1974 medförde en kraftig produktionsökning inom jordbruket. Vid en återgång till mera normala skördeförhållanden 1975 skulle därför produktionen komma att minska. Jordbruksnämndens beräkningar anger att en sjunkande vegetabiliceproduktion och en oförändrad animalieproduktion skulle ge en nedgång på ca 6 fo 1974—1975.

Även skogsbruket noterade en avsevärd produktionsökning 1974. Bidragande orsak till detta var en kvardröjande kraftig efterfrågan från massa- och pappersindustrin. För 1975 förutses en oförändrad produktion. Anledningen är främst att den svaga internationella efterfrågan på sågade och hyvlade trävaror håller nere produktionen av sågtimmer.

Som sagts ovan gav de stora lagerinvesteringarna och den privata konsumtionens tillväxt ett underlag för industrins produktionsökning 1974. Däremot ökade exportavsättningen i en lägre takt än tidigare. Totalt kan produktionsökningen beräknas till 6,5 äå 7 26 1974. Det är troligt att både den inhemska och den internationella efterfrågeutvecklingen ger ett lugnare produktionsförlopp 1975.

Den långvariga internationella högkonjunkturen på järn- och stålområdet gav upphov till en hög efterfrågan på järnmalm både 1973 och 1974. En begränsande faktor var emellertid hamnkapaciteten i Narvik. Malmbehovet vid NJA ökade hemmamarknadsleveranserna. Orderstocken för järnmalmsgruvorna innevarande år är betydande men den försämrade stålkonjunkturen har lett till en del senareläggningar av leveranser. Med en viss nedgång i exporten och en begränsad ökning av leveranserna till hemmamarknaden förväntas produktionen inom järn-

malmsgruvorna öka med någon procent.

Järn- och stålmarknaden var expansiv under 1974, vilket inte minst

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 19

efterfrågan från verkstadsindustrin bidrog till. Omkring årsskiftet 1974/1975 tycks den internationella järn- och stålefterfrågan ha mattats varför exportökningen under innevarande år sannolikt kommer att begränsas till ett par procent i volym räknat. I jämförelse med 1974 dämpas också efterfrågan från den svenska verkstadsindustrin och järn- och stålproduktionen beräknas därför öka med ca 2 20. Däri ingår även en betydande lageruppbyggnad.

Skogsindustrin upplevde en mycket kraftig högkonjunktur 1973. Under 1974 var utvecklingstendenserna inte enhetliga. För sågverkens del minskade den utländska efterfrågan på grund av nedgången i bostadsbyggandet på kontinenten kombinerat med ökad nordamerikansk konkurrens. Leveranserna till hemmamarknaden ökade något men den svenska byggaktiviteten var dock jämförelsevis låg. Under 1975 medför ökande bostadsinvesteringar i de viktigaste avnämarländerna att exporten av virke stabiliseras under loppet av året. Den inhemska marknaden kommer också sannolikt att förbättras men mätt mellan genomsnittslägena för 1974 och 1975 blir det en betydande produktionsminskning inom sågverken.

Efterfrågan på papper var fortsatt stark under större delen av 1974. Både på cexport- och hemmamarknaden uppstod emellertid en försvagning under hösten. Under loppet av 1975 väntas en förbättring av pappersefterfrågan på kontinenten. En trolig fortsatt konkurrens från nordamerikanska pappersproducenter begränsar dock exportmöjligheterna, en nedgång i exporten från 1974 till 1975 förefaller sannolik. Ett något bättre läge på hemmamarknaden håller uppe produktionen så att minskningen stannar vid 2 §6.

Den omtalade höga efterfrågan på papper hade givetvis konsekvenser för massatillverkningen. Det som begränsade försäljningen under 1974 var utbudsmöjligheterna. Mot slutet av året försämrades emellertid marknadsutsikterna. En fortsatt förbättring av pappersefterfrågan kan visserligen väntas under loppet av innevarande år men den kommer sannolikt inte att förhindra en exportminskning för massan 1974—1975. Det finns emellertid fortfarande ett behov av lagerpåfyllnad men vissa driftsstopp väntas, inte minst med hänsyn till att kapaciteten utnyttjats utan avbrott en så lång tid att reparationer och allmän översyn av maskiner och materiel nu är helt nödvändiga. Sammantaget innebär detta en viss minskning av produktionen 1975.

För verkstadsindustrins del präglades 1974 av högkonjunkturförhållanden. Även för 1975 kommer aktiviteten i branschen att vara hög. Mot bakgrund av en enkät till verkstadsföretagen har konjunkturinstitutet beräknat exportökningen till 7 76. Hemmamarknaden blir inte lika intensiv som 1974 men en relativt hög tillväxt av den privata konsumtionen stöder efterfrågan på verkstadsprodukter. Vidare väntas en viss lageruppbyggnad, vilket bör innebära att produktionen ökar med 6 å 7 40.

Prop. 1975: 100 . 20

För den s. k. övrigsektorn, dvs. textil, beklädnad, kemiska produkter, snickerier m. m. utgör den privata konsumtionens ökning 1975 det främsta efterfrågetillskottet. En produktionstillväxt om ca 2,5 43 har antagits. För industrin totalt skulle produktionsökningen därmed uppgå till drygt 3,5 40 1975.

Elkraftförbrukningen minskade med ca 1 20 från 1973 till 1974. Nedgången i förbrukningen faller helt på de första månaderna 1974 då en betydande spareffekt uppnåddes främst på grund av de restriktioner och den elsparkampanj som inledde året. Under 1975 väntas elförbrukningen åter öka. Tillväxttakten torde dock begränsas av de sparfrämjande åtgärder som redan vidtagits eller aviserats. Mellan 1974 och 1975 har antagits en ökning i elkraftproduktionen på 8 20. Eftersom nya kärnkraftaggregat tas i bruk faller ökningen på värmekraften.

Produktionen inom byggnadssektorn fortsatte att minska under 1974. Nedgången förklaras framför allt av utvecklingen av bostadsbyggandet samt handelns och kommunernas byggnadsinvesteringar. Bruttoinvesteringarna i byggnader och anläggningar torde öka med ca 1 90 1975. Läggs härtill en relativt expansiv utveckling inom underhållssektorn skulle byggnadsindustrins produktion öka med drygt 2 4.

Till följd av den privata konsumtionens expansiva karaktär 1974 blev | produktionsökningen avsevärd inom den privata tjänstesektorn 1974, ökningen uppgick till 5 2. Det är främst varuhandeln som bidrar till detta, Dess produktionsökning skulle enligt preliminära beräkningar ha varit 8 Zo. För 1975 blir tillväxttakten lugnare. Den fortsatt betydande konsumtionsökningen medverkar till att den privata tjänsteproduktionen antas öka med drygt 3 9c.

Inom den offentliga sektorn har främst den kommunala aktiviteten lett till en produktionsökning för sektorn som: helhet på 3,5 Zz 1974. Den bild av utvecklingen som ges i avsnittet om den offentliga verksam-. heten innebär en mera jämn fördelning av tillväxten på stat och kom- . mun 19735. Ökningstakten blir något lägre än 1974 eller ca 3 Zz.

Inom ekonomin som helhet skulle. den -presenterade konjunkturbilden innebära en total produktionstillväxt på ca 3,0 96 1975 (mätt från produktionssidan). Motsvarande tal för 1974 har beräknats till 4,5 46.

Arbetsmarknaden - :

Under 1974 steg sysselsättningen kraftigt jämfört med 1973. I december 1974 var ungefär 100 000 fler personer sysselsatta än motsvarande

månad året innan. Räknat i genomsnitt för dessa år var det 75 000 fler

sysselsatta 1974 än 1973. I likhet med de senaste årens utvecklingsmöns- . : ter var det kvinnorna som svarade för den helt övervägande delen av denna ökning. En tillbakablick på de gångna åren av 1970-talet visar att antalet sysselsatta kvinnor ökat med nästan 130 000 sedan 1970.

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 21

Till de viktigaste faktorerna som bestämmer utbudet av arbetskraft hör befolkningsutvecklingen, in- och utvandringen samt förvärvsfrekvensen (dvs. den andel av befolkningen i cn åldersgrupp som står till arbetsmarknadens förfogande). Folkmängden ökade under 1974 med ca 23 000, vilket var en högre ökningstakt än året innan beroende på att inoch utvandringsströmmarna svängde om från ett utvandringsöverskott 1972 och 1973 till en nettoinvandring 1974 på ca 9 000. Av invandrarna kom mer än hälften från Danmark, en utveckling som fortsatt under början av 1975. För 1975 förutses en nettoinvandring av ungefär samma storleksordning som 1974, dvs. omkring 10 000 personer.

Ökningen av antalet personer i arbetskraften väntas bli svagare under 1975 än 1974. Föregående år noterades en ökning på ca 56 000 varav de flesta var kvinnor. För 1975 förutses en ökning på ungefär 30 000 personer varvid kvinnorna förutsätts fortsätta att öka kraftigt medan däremot en viss minskning förväntas i männens relativa arbetskraftstal.

Arbetskraftsutbudet kalkylerat i timmar väntas öka något från 1974 till 1975. De främsta orsakerna till att uppgången blir relativt svag är den ökade andelen deltidsarbete (som är vanligare bland kvinnorna) samt den arbetstidsförkortning som genomförs inom vissa branscher.

Under 1974 ökade efterfrågan på arbetskraft kraftigt, speciellt under första hälften av året. Statistiken över nyanmälda lediga platser hos arbetsförmedlingarna visar att en avmattning och viss nedgång noterades efter halvårsskiftet 1974 för att i början av 1975 ånyo visa en uppgående tendens. Tillverkningsindustrin noterade en kraftig ökning 1974 jämfört med 1973 medan byggnadsverksamheten visade fortsatt nedgång i antalet nyanmälda platser. : |

Även statistiken över de obesatta lediga platserna, som kan sägas mäta den icke tillgodosedda efterfrågan på arbetskraft, uppvisar ett likartat mönster. I diagram 1: 3 illustreras uppgången mot slutet av 1973" och första halvåret 1974. På grund av omläggning av statistiken hos arbetsförmedlingarna fr. o. m. juli 1974 är inte denna serie helt jämförbar bakåt (markerat med ett ”hopp” i kurvan denna månad). En nedgång noterades de två sista kvartalen 1974 för att under början av 1975 visa en viss uppgång. De kraftigaste ökningarna 1974 låg inom sektorerna privata tjänster och tillverkningsindustri.

Prognoserna för efterfrågeutvecklingen under 1975 bygger på kalkyler över produktionsutvecklingen inom olika sektorer och beräkningar av produktivitetens utveckling. Det förutses att den varuproducerande sektorn kommer att något minska sitt behov av arbetskraft. Nedgången väntas helt falla inom jord- och skogsbrukssektorerna medan en viss ökning väntas för tillverkningsindustrin.

Tjänstesektorn, och då främst den offentliga sektorn, förväntas öka sysselsättningen med 1,3 76 mätt i timmar.

De båda kalkylerna över utbud och efterfrågan av arbetskraft visar

Prop. 1975: 100 hn [Na

Diagram 1: 3 Arbetslöshet och obesatta platser 1970—1975 Säsongrensade värden 1000 -tal 150- 140 1305 120- Arbetslöshet 1104 10071 90

80- 704 603

40- ne ns

30- mn Nere TE

. Obesatta platser

20-

10-

1970 1971 1972 1973 1974 1975

Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen, konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

att arbetsmarknaden på totalnivå bör balansera under 1975. Denna to-

tala balans mellan utbud och efterfrågan utesluter inte att balansstör-

ningar inom olika delmarknader såväl regionalt som branschvis kan uppträda.

Genom den starka efterfrågeutvecklingen under 1974 sjönk arbetslösheten med i genomsnitt 18 000 personer mellan 1973 och 1974, vilket motsvarar en nedgång i den relativa arbetslösheten från 2,5 till 2 20. Utvecklingen var likartad i hela landet, i såväl skogs- som storstadslänen sjönk arbetslösheten jämfört med 1973.

I diagram 1:3 visas arbetslöshetens utveckling sedan 1970 och man kan konstatera att mot slutet av 1974 låg den, trots det ökade utbudet av arbetskraft, nästan nere på nivån för 1970. De första tre månaderna 1975 innebar en ytterligare förbättring.

Arbetslösheten väntas i varje fall för de närmast framförliggande kvartalen bli oförändrat låg. Osäkerheten om styrkan i den internationella konjunkturuppgången samt svårigheterna att bedöma produktivitetsutvecklingen gör att utvecklingen därefter är svår att prognostisera. Skulle tendenser till en försvagning av arbetskraftsefterfrågan uppträda kan man dock räkna med att sysselsättningsstödjande åtgärder genom den nu väsentligen högre beredskapen snabbt kommer att sättas in.

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 23

De enskilda konsumenternas ekonomi

När detta skrivs pågår avtalsrörelsen ännu. Någon helt säker bedömning av vilka inkomster de svenska hushållen kommer att disponera under 1975 kan därför inte nu göras. Som underlag för det fortsatta resonemanget har samma hypotetiska antaganden om de rena avtalslöneökningarnas storlek gjorts som i den preliminära nationalbudgeten, dvs. 7 resp. 9 0.

Inkl. löneglidning och med hänsyn tagen till sysselsättningsläget har den totala lönesumman antagits öka med 10,5 resp. 12,35 Za i de båda avtalslönealternativen. Det innebär en ökning av hushållens inkomster med 13—16 miljarder kr. Utöver den utbetalade lönesumman stiger arbetsgivarnas arbetskraftskostnader genom höjningar av avgifter till sjukförsäkring, folkpension och ATP.

Vid sidan om de direkta lönerna har hushållen inkomster från andra källor, t. ex. från kapital. Sådana inkomstkällor svarar för ca 1/5 av husbållens totala s. k. faktorinkomster. Här ingår bl. a. enskilda företagares inkomster. Denna post ökade kraftigt 1974 beroende på goda inkomster för jordbrukare och skogsägare. Skörden var en av de bästa som förekommit och virkespriserna var höga. Även 1975 väntas en kraftig ökning för skogsbrukarinkomster och kapitalinkomster, medan jordbruksinkomsterna sjunker till följd av en förutsatt återgång till normal skörd. Faktorinkomster utom löner bidrar därför med närmare 3 miljarder kr. till ökningen av hushållens totala inkomster.

Förutom genom faktorinkomster stärks hushållens köpkraft genom inkomstöverföringar från den offentliga sektorn, dvs. pensioner, barnbidrag, bostadstillägg etc. (se tabell 1: 4). Dessa transfereringar uppgick till drygt 42 miljarder kr. 1974. Den kraftiga ökningen förklaras bl. a. av stimulansåtgärderna i form av extra utbetalningar av barnbidrag och folkpensioner. Dessutom räknades bl. a. sjuk- och arbetslöshetsförsäkringsförmånerna upp. Vidare bidrog förbättringen av bostadstilläiggen

Tabell 1: 4 De enskilda konsumenternas ckonomi 1973--1975

1974 Förändring, 2, 0

Miljar- 1973 1974 1975

der kr.

alt. 1 alt. 2

4 Hushållens nettoinbetalningar

till det offentliga (3—2) —,. 14 --10,5 — —15,2 1,2 8,9 5 Disponibel inkomst 144 10,5 17,1 11,7 12,7 6 Real disponibel inkomst — 3,9 7,5 2,5 3,0

Prop. 1975: 100 24

och införandet av tandvårdsförsäkringen till att transfereringarna till hushållen ökade så starkt.

Hushållens inbetalningar av direkta skatter m.m. 1975 påverkas av den skattereform som trädde i kraft vid årsskiftet. Den innebar, förutom marginalskattesänkningar i låg- och mellaninkomstskikten, att sjukförsäkringsavgiften slopades för löntagare. Därmed blir preliminärskatteinbetalningarna drygt 4 miljarder kr. lägre än om oförändrade skattesatser gällt.

Hushållens nettoinbetalningar till det offentliga, dvs. nettot av direkta skatter och transfercringar, se tabell 1: 4, har sjunkit sedan 1972. För 1975 förutses en viss ökning av nettoinbetalningarna.

Hushållens nettobehållning av faktorinkomster och transfereringar efter skatt, den disponibla inkomsten, ökade med 21 miljarder kr. 1974 cller 17 70. Eftersom prisökningen samtidigt var knappt 9 20 steg hushållens reala köpkraft, den reala disponibla inkomsten, med inte mindre än 7,5 Fo, efterkrigstidens största ökning. 1975 beräknas den disponibla inkomsten i löpande priser öka med 12 å 13 20 beroende på löneökningens storlek. Vid en uppgång i prisnivån på drygt 9 20 mellan genomsnittslägena 1974 och 1975 skulle den reala disponibelinkomsten öka 2,5 alternativt 3,0 So. : |

Under 1974 har inflationen varit betydande men klart lägre än i flertalet andra OECD-länder. Den lägre svenska inflationstakten är en följd bl. a. av den utformning den inflationsbekämpande politiken fått, innefattande såväl skattepolitik som subventionering av livsmedelspriserna, prisstopp på vissa varor m. m.

Under loppet av 1974, dvs. från december 1973 till december 1974, steg konsumentprisindex med 10,5 Z varav: den internationella inflatio-

Tabell 1:5 Konsumentprisförändringen 1973—1975 uppdelad på komponenter

Dec, 1973— Dec. 1974—

dec. 1974 dec. 1975

Prognos

alt. I alt. 2

Konsumentprisnivåns procentuella

uppgång, totalt 10,5 7.5 - 82 därav hänförs till: ändring i indirekta skatter 0,3 1,0 1,0 automatiska effekter av, indirekta

värdeskatter 0,8 0,6 0,7 ändring av internationellt bestämda

Bil. I Reviderad nationalbudget 1975 25

nen, främst på råvaror, direkt svarade för hälften (se tabell 1: 5). 1975 beräknas denna bli avsevärt lägre, eller 0,9 procentenheter. Härtill kommer en indirekt effekt genom att de internationella prisstegringarna påverkar lönesättningen i den konkurrensutsatta sektorn vilket sedan sprids till den från internationell konkurrens skyddade sektorn, där möjligheterna är mindre att möta kostnadsstegringar med produktivitetsökningar. De lönekostnadsökningar som diskuterades i början av detta avsnitt tillsammans med eftersläpande effekter av tidigare års importprisoch lönekostnadsökningar bidrar till konsumentprisökningen med 3,1 alternativt 3,7 procentenheter.

De i proposition 1975:92 föreslagna punktskattehöjningarna ökar prisnivån med ca 1 procentenhet. Under 1974 subventionerades livsmedelspriserna med ca 1,5 miljarder kr. Subventioneringen fortsätter under 1975, varför effekten av prisstegringen på jordbruksprodukter begränsas till 0,3 procentenheter på den totala prisnivån. Tillsammans med en viss ökning av bostadskostnaderna väntas konsumentprisindex stiga med 7,5 90 i det lägre och 8,2 Z i det högre löneökningsalternativet, allt räknat under loppet av 1975. Mellan genomsnittslägena 1974 och 1975 blir ökningen något större, 9 resp. 9,4 6, bl. a. beroende på att genomsnittsnivån 1974 hölls nere av momssänkningen. Som tidigare nämnts skulle den reala disponibelinkomststegringen därmed bli 2,5 alternativt 3,0 96.

Vilken konsumtionsökning som inkomststegringen ger upphov till är beroende av hur mycket hushållen sparar. Diagram 1: 4 visar hur sparandets andel av disponibelinkomsten, sparkvoten, utvecklats. Flera orsaker kan anges till varför sparkvoten ökade i början av 1970-talet, men ingen av dessa förklaringar, såsom det ökade småhusbyggandet, förändringar på arbetsmarknaden etc., ger någon uttömmande förklaring. Det innebär också att varje prognos för sparkvoten 1975 blir osäker. Med hänsyn till att hushållen under de senare årens kraftiga realinkomststegringar och sparande byggt upp likviditeten och ännu inte hunnit anpassa sin konsumtion till den högre inkomstnivån, är det troligt att konsumtionstillväxten under 1975 blir något större än realinkomstökningen, vilket innebär att sparkvoten skulle reduceras något.

Mot denna bakgrund har konjunkturinstitutet ansett det troligt att konsumticenen skulle öka med 3,5 40 i volym 1975. Efter det att denna bedömning gjorts har viss klarhet skapats i och med att ctt avtal slutits för den statliga sektorn som man räknar med att de övriga avtalsområdena inte kommer att avvika särskilt mycket ifrån.. Det är dock i dag inte möjligt att mera exakt precisera på vilken nivå avtalslöneökningen totalt sett kan komma att ligga. De bud. som presenterats från resp. arbetsmarknadsparter kan cmellertid tyda på att ett utfall i närheten av det här diskuterade högre avtalsalternativet förefaller mera sannolikt. Tillsammans med det faktum att tillgängliga siffror över detaljhandelsomsättningen under de första månaderna 1975 anger en fortsatt rela-

Prop. 1975: 100 26

Diagram 1: 4 Sparkvotens utveckling 1963—1974 Sparandet i procent av disponibel inkomst 2 Å

104 LS.

7-

6-

50

4H

37-

24 10

[0] CT T T T T T T T |) T I m-

1963 64 65 66 67 68 6 770 7”n 722 73 74 År

Källa: Statistiska centralbyrån.

tivt stark konsumtionsvilja har här en förutsättning om en ökning av konsumtionsvolymen på 4 90 gjorts för innevarande år. Det är en kraftigare ökning än genomsnittligt för de tidigare åren under 1970-talet men något långsammare än 1974. Med cen sådan föreställning om utvecklingen på lönesidan förefaller det troligt att räkna med: en prisstegring enligt konjunkturinstitutets högre alternativ, dvs. ca 8 96.

Investeringarna

De totala fasta investeringarna ökade med någon procent mellan 1973 och 1974 och förändringen från 1974 till 1975 väntas bli ungefär lika stor. Bakom denna odramatiska bild döljer sig emellertid mycket olikartade mönster för investeringsutvecklingen på olika områden.

Bostadsbyggandets utveckling under senare år har självfallet dragit ner den totala investeringsvolymen i samhället. Antalet påbörjade läigenheter har sjunkit från 104 000 1971 till knappt 80 000 1974. Neddragningen har helt avsett flerfamiljshusen; antalet påbörjade småhus har stigit från 35 000 1971 till över 50 000 1975. Det bör framhållas att igångsättningen under 1974 visade sig bli avsevärt större än vad som antogs i den preliminära nationalbudgeten 1975. Förklaringen härtill är den mycket omfattande igångsättningen av särskilt småhus under fjärde kvartalet. Detta hänger samman med att kompensation för mervärdeskatten utgick om arbetena påbörjades före 1974 års utgång. Eftersom en del av igångsättningen under senare delen av 1974 sannolikt varit tidigareläggningar från 1975 verkar detta återhållande på årets igångsätt-

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 27

ningar. I samma riktning verkar stocken av outhyrda lägenheter. För 1975 har räknats med en igångsättning av 67 000 lägenheter. Emellertid kommer en stor del av arbetena med de projekt som sattes igång fjärde kvartalet 1974 att äga rum under 1975. Till detta kan läggas en mycket kraftigt ökning av ombyggnadsverksamheten. Investeringarna i bostadsbyggandet beräknas därför återigen komma att öka något efter en minskning 1974 på ca 10 2.

De privata investeringarna, exkl. bostäder, ökade under 1974 med inte mindre än 9 20. Detta är en kraftig uppjustering i förhållande till prognosen i den preliminära nationalbudgeten. Bl. a. har ökningen för industrins investeringar nu angetts till 8,5 Jo mot knappt 6 Fo enligt tidigare beräkningar. Av diagram 1: 5 framgår den gynnsamma utveck- Jing som industrins investeringar visat under de senaste åren. För 1975 har konjunkturinstitutet räknat med en uppgång på 6,5 90 för industriinvesteringarna. Till grund för bedömningarna har legat en enkätundersökning. Planerna för 1975 har visat en fortsatt, mycket kraftig investeringsvilja inom industrin. I syfte att underlätta finansieringen av en

Diagram 1: 5 Industrins investeringar 1968—1974 Index: 1968 = 100

sg Maskiner 1403 5

(

I Totalt

I I

1304 I

I I Byggnader och

I $ anläggningar

I

I

120-

J T T T T T T

1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974

Källa: Statistiska centralbyrån.

Prop. 1975: 100 28

snabb utbyggnad av industrins produktionsapparat beslutades i mitten av april om betydande lättnader i kreditpolitiken,. Kreditmarknaden synes därför inte lägga hinder i vägen för en kraftig investeringsökning. Med hänsyn härtill och med tanke på bl.a. behovet av kapacitctsutbyggnad i flera av basvaruindustrierna har här räknats med en något större ökningstakt för industrins investeringar 1974—1975 eller ca 9 Gc. Understödjande för en sådan utveckling är vidare den goda lönsamheten under 1974 samt det faktum att företagen för investeringar får utnyttja medel från arbetsmiljöfonderna och från såväl de särskilda som de allmänna investeringsfonderna.

Även investeringsverksamheten i övrigt inom den privata sektorn bedöms kunna bli något mera omfattande än enligt de bedömningar som konjunkturinstitutet gjort. Trots detta förutses en klar tillbakagång av handelns och den privata tjänstesektorns investeringar. En mycket kraftig minskning (ca 30 90) förutses vidare för investeringarna i handelsflottan, orsakad främst av den svaga konjunktur som f.n. råder på sjöfartsmarknaden. Totalt har här för de privata investeringarna räknats med en obetydlig uppgång från 1974 till 1975. Exkluderas handelsflottan blir dock ökningstakten drygt 3 40.

De totala statliga investeringarna väntas öka med ca 7 70 1974—1975 efter en obetydlig uppgång mellan 1973 och 1974. Till denna utveckling bidrar framför allt det omslag från nedgång till mycket kraftig expansion som nu förutses för affärsverken. 1 särskild utsträckning gäller detta den byggnads- och anläggningsverksamhet som vattenfallsverket och luftfartsverket bedriver.

För de kommunala investeringarna innebär prognosen en viss fortsatt minskning också 1975.

En omfattande lageruppbyggnad skedde under 1974. Detta gäller för såväl industrin som handeln. För industrin koncentrerades lagerinvesteringarna till varor i arbete. Vad gäller handeln kom stora lagerökningar att registreras, i särskilt hög grad för partihandeln, Till en avsevärd det förklarades detta av speciella omständigheter; oljelagringen ökade mycket tydligt under 1974 och stora partier av spannmålsskörden under 1974 fanns kvar i lager vid utgången av året.

För 1975 har konjunkturinstitutet beräknat att lagerökningarna kommer att uppgå till ett värde motsvarande knappt 2,9 miljarder kr. räknat i 1968 års priser. Här har räknats med en något större ökning av lagerinvesteringarna, särskilt vad gäller färdigvaror. Sålunda har en ökning på ca 3,1 miljarder kr. i 1968 års priser förefallit trolig. En sådan omfattning är rimlig mot bakgrund av bl. a. de svar företagen lämnat på frågor rörande lagerstockarnas storlek i samband med konjunkturbarometern i mars i år. Inte heller förefaller storleken på lagerinvesteringarna 1975 vara överdriven sedd i sitt mera långsiktiga sammanhang (se diagram 1: 6).

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 29

Diagram 1: 6 Lagerförändring 1950-—1975 1968 års priser :

Milj kr

5 ooh

4 0004

san”

3 0005

2 0003

(0) T VV TOTT F T ER TT T FTT I - ag

—1 0004

1950 1955 1960 1965 1970 | 1975

Källa: Statistiska centralbyrån.

Den offentliga verksamheten

Den offentliga sektorns konsumtions- och investeringsutgifter ökade med ca 3 6 i volym 1974 och ökningstakten beräknas bli endast något lägre 1975. Det är främst konsumtionen som utgör ett expansivt inslag i ekonomin, medan däremot scktorns investeringsefterfrågan visar en svagare utveckling. De statliga myndigheternas samt de kommunala myndigheternas och affärsverkens samlade investeringar minskade med ca . : 1.5 70 i volym 1974 och en nedgång av motsvarande storlek beräknas även för 1975. Såsom redan framgått av investeringsavsnittet förväntas däremot cen kraftig ökning av de statliga affärsverkens investeringar.

Statens, kommunernas och socialförsäkringssektorns samlade :kon- .

Prop. 1975: 100 : 30

sumtionsefterfrågan ökade med hela 4 90 i volym 1974. Snabbast ökade den kommunala konsumtionen, med ca 5 4, vilket tyder på en hög aktivitet i den kommunala ekonomin. BL a. beräknas sysselsättningen i kommunerna ha ökat med 4 20 detta år. Den statliga konsumtionsvolymen ökade totalt sett betydligt långsammare 1974. Ökningen med endast 1 90 från 1973 förklaras dock till stor del av försvarets minskade inköp av varaktiga varor. Dessa klassificeras i nationalräkenskapssammanhang som statlig konsumtion. Sysselsättningen hos de statliga myndigheterna ökade 1974 med ca 1,5 70. Statens och kommunernas konsumtionscfterfrågan väntas 1975 få en mer parallell utveckling. Statens konsumtion beräknas öka med ca 4 70, mot 3 Z0 för den kommunala konsumtionen. Totalt beräknas den offentliga sektorns konsumtion öka med 3 90 1975.

De samlade offentliga utgifterna ökade 1974 i betydligt snabbare takt än inkomsterna medan ökningstakten 1975 beräknas bli mera likformig. Utvecklingen 1974 präglades av den mycket livliga reformverksamheten. Förbättringar av barnbidrag, bostadstillägg, socialförsäkringsförmåner m. m. samt extra utbetalningar av bl. a. folkpension och barnbidrag ökade transfereringarna till hushållen kraftigt. Vidare innebar skattebeliggningen av bl. a. sjukpenningen att såväl skatteinkomster som hushållstransfereringar ökade mycket snabbt. På skattesidan bestämdes utvecklingen 1974 även av den temporära sänkningen av mervärdeskatten.

Den offentliga sektorns inkomster i form av socialförsäkringsavgifter påverkas 1975 liksom även 1974 av att en del av reformverksamheten, bl. a. skattcomläggningarna dessa år, har finansierats med höjda arbetsgivaravgifter. Förslagen om höjningar av vissa punktskatter ökar skatteinkomsterna 1975. Hushållstransfereringarna har även 1975 reforminslag, bl. a. förbättrade folkpensionsförmåner och bostadstillägg. Subventioncringen över statsbudgeten av priserna på vissa baslivsmedel ökade kraftigt 1974 och denna utveckling fortsätter 1975. Vidare påverkas transfereringarna 1975 i betydande utsträckning av reformerna på bostads- och energiområdena. De snabbt växande åtagandena vad gäller u-landsbiståndet bidrar också till transfereringarnas höga ökningstakt både 1974 och 1975.

Som framgår av tabell 1: 6 har underskotten i statens budget ökat mycket snabbt under de senaste åren. Utfallet för 1974 visade ett negativt totalbudgetsaldo på 10,5 miljarder kr., vilket innebar en budgetförsvagning med närmare 4,5 miljarder kr. jämfört med 1973. Underskottet beräknas öka ytterligare 1975 till drygt 12,5 miljarder kr. Den snabba ökningen av underskotten i statens totalbudget illustreras av att 1975 års budgetunderskott kan beräknas bli fyra gånger så stort som 1971 och mer än dubbelt så stort som 1973.

Den kommunala sektorns finansiella sparande, dvs. skillnaden mellan kommunernas inkomster och utgifter, var positivt både 1972 och 1973. Inkomstöverskottet 1973 uppgick till drygt 1 miljard kr. 1974

Bil. I Reviderad nationalbudget 1975 31

Tabell 1: 6 Den offentliga sektorns finansiella sparande samt utlåning 1973—1975 Milj. kr., löpande priser

1973 1974 1975 Staten

Kommunerna

Den konsoliderade offentliga sektorn Finansiellt sparande 8 780 3 320 1610 Utlåning till den privata sektorn 11 041 12 510 -

beräknas en relativt kraftig omsvängning ha ägt rum. Överskottet 1973 förvandlades till ett underskott på ca 0,5 miljarder kr. Den snabba kommunala aktivitetsökningen väntas fortsätta även 1975, vilket resulterar i ett ökat underskott, ca 1,5 miljarder kr.

Fonduppbyggnaden inom socialförsäkringssektorn, dvs. sektorns :finansiella sparande, har ökat stadigt år från år. 1974 kom dock fondökningen att i stort sett ligga kvar på 1973 års nivå, ca 10 miljarder kr. Det finansiella sparandet väntas dock åter öka 1975 till drygt 11 miljarder kr. Sektorns inkomstöverskott består till en helt dominerande del av allmänna pensionsfondens utlåning. 1973 och 1974 gick 20—25 72 av denna till staten och kommunerna. Övriga 75—380 96 av fondens utlåning ställdes till bostadssektorns och näringslivets förfogande.

Den offentliga sektorns totala finansiella sparande, dvs. nettot mellan inkomster och utgifter exkl. utlåningsverksamhet m. m., ökade från drygt 5 till närmare 9 miljarder kr. från 1970 till 1973. Detta inkomstöverskott minskade sedan med hela 5,5 miljarder kr. 1974 och försvagningen väntas fortsätta 1975. Den offentliga sektorns finansiella sparande väntas därmed uppgå till endast drygt 1,5 miljarder kr. detta år, dvs. en minskning med drygt 7 miljarder kr. från 1973.

Den offentliga sektorns utlåning, främst över statsbudgeten och från allmänna pensionsfonden, till den privata sektorn överstiger kraftigt den offentliga sektorns finansiella sparande. Denna differens, som kan sägas utgöra den offentliga sektorns nettoupplåningsbehov, uppgick 1973 till

drygt 2 miljarder kr. Främst till följd av den mycket kraftiga ökningen i

statens underskott från 1973 till 1974 ökade det offentliga upplåningsbehovet med ca 7 miljarder kr. 1974 och uppgick därmed till drygt 9 miljarder kr.

Den offentliga sektorns inverkan på samhällsekonomin 1974 och 1975

Prop. 1975: 100 : 32

Tabell 1: 7 Finanspolitiska effekter 1974 och 1975

Procent av bruttonationalprodukten i fasta priser

har beräknats med hjälp av en enkel analysmodell. Statens, kommunernas och socialförsäkringssektorns finanspolitiska effekter uttrycks i procent av bruttonationalprodukten i fasta priser (se tabell 1: 7). Den offentliga sektorns bidrag till efterfrågan och produktion i samhället beräknas ha varit drygt 3 20 1974. Därav beräknas effekterna av den statliga verksamheten ha bidragit till ca hälften av totaleffekten och kommunerna med ytterligare ca I 70. Även 1975 beräknas den offentliga sektorn få en kraftig expansiv inverkan på samhällsekonomin. Effekten har uppskattats till inemot 2 96 av den totala produktionen.

Den statliga sektorns finanspolitik svarar för större delen av denna effekt men även kommunerna utövar — trots den betydande skattehöjningen inom denna sektor — en stimulerande inverkan på den ekonomiska aktiviteten. I likhet med föregående år dominerar de s.k. indirekta effekterna, vilka inverkar på inkomstbildningen inom de privata sektorerna och därigenom även på deras utgiftsbenägenhet. För den statliga sektorns vidkommande förklaras detta i första hand av reformerna på transfereringsområdet och de senaste årens skatteomlägg-

ningar. |

Kreditmarknaden

Bl. a. oljeprisstegringarna och skillnaderna i räntenivå mellan: utlandet och Sverige ledde i början av 1974 till förskjutningar i utrikesbetalningarna med en negativ effekt på valutareserven. Svenska företag överförde också utländsk valuta till s. k. valutakonton i affärsbankerna vilka inte inräknas i valutareserven. Dessa faktorer bidrog till den kraftiga avtappningen på ca 2 miljarder kr. av den: officiella valutareserven under senare delen av mars och början av april 1974.

I detta läge ingrep riksbanken med åtgärder som främst syftade till att driva upp de kortfristiga räntesatserna och strama åt bankernas utlåning. Diskontot höjdes fr. o. m, den 3 april 1974 från 5 till 6 96. De kassakvoter, som affärsbankerna är skyldiga att hålla gentemot riksbanken höjdes från 1 till 5 20. Vidare uppmanades affärsbankerna att dämpa ökningstakten i utestående krediter till andra ändamål än bostadsbyggande.

Kreditexpansionen mattades inte omedelbart -efter diskontohöjningen.

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 33

Valutautflödet fortsatte också efter ctt kortare avbrott om än i lugnare takt än före åtstramningen. De vidtagna åtgärderna gavs stöd med en ny diskontohöjning till 7 §6 fr. o. m. den 16 augusti 1974. I fråga om affärsbankernas övriga utlåning, dvs. till andra ändamål än bostadsbyggande, gavs nu också en precisering av riktpunkten. Denna utlåning skulle för varje bank få växa med högst 15 90 över året som helhet.

Efter räntehöjningen i augusti stabiliserades läget. Ökningen av bankernas övriga utlåning dämpades samtidigt som valutautflödet förbyttes trots växande underskott i bytesbalansen till ett svagt inflöde mot slutet av året. .

Företagssektorns investeringsverksamhet och lageruppbyggnad var omfattande 1974 och finansieringsbehovet därför stort. Det ökade kapitalbehovet tillgodosågs genom ökad upplåning både på den organiserade kreditmarknaden och utanför denna. Som en följd av riksbankens rckommendationer ökade också upplåningen utomlands under senare delen av 1974 i takt med att den inhemska kreditmarknaden stramades åt. Dessutom tärde företagen på sina egna medel, vilket innebar att deras likviditet försämrades. I varje fall gäller det de tre första kvartalen 1974, fjärde kvartalet tycks en vändning ha skett.

Den offentliga sektorns finansieringsbehov karakteriserades bl. a. av det statliga budgetunderskottet på ca 10,5 miljarder kr. Detta täcktes i större utsträckning än tidigare genom upplåning i riksbanken. Staten tog i anspråk ungefär hälften av det den totala ökningen av kreditflödet under 1974. Den kommunala upplåningen minskade däremot både på och utanför den organiserade marknaden.

Den tidigare omtalade höjningen av hushållens sparkvot återspeglas både i ett ökat förvärv av småhus och ett kraftigt ökat sparande i finansiella tillgångar som banktillgodohavanden m. m,

De krav som kreditmarknaden kommer att ställas inför under 19753 präglas bl. a. av att företagens investeringar i anläggningstillgångar och lager tillsammantaget väntas öka med mer än 3 miljarder kr. Det är samtidigt sannolikt att företagens vinstsituation inte blir lika god som 1973 och 1974. Följaktligen kommer ett förverkligande av företagens investeringsplaner att ställa krav på en ökad upplåning på kreditmarknaden 1975. De nyligen beslutade lättnaderna i kreditpolitiken kommer att i synnerhet för industrin medverka till att dessa planer kan förverkligas.

Även kommunerna väntas ställa växande anspråk på kreditmarknaden 1975 till följd av ett finansiellt underskott som är ca 1 miljard kr. större 1975 än 1974 och mot bakgrund av den 1974 nedskurna likviditeten.

Bostadssektorns ökade upplåningsbehov kan i runt tal uppskattas till 1 miljard kr. Ett påtagligt inslag i utvecklingen 1975 är vidare att statens

3 Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.

Prop. 1975: 100 34

upplåningsbehov väntas öka med ca 2 1/2 miljarder kr. till följd av ett växande budgetunderskott.

Det framstår som angeläget att ett nytillskott av finansiella resurser till företag och kommuner kan: uppbringas utomlands och att detta kan ske till acceptabla villkor. Den allmänna räntesänkning som fortgått utomlands allt sedan hösten 1974 utgör här ett positivt inslag i bilden. Såväl företag som kommuner har också påbörjat en inte obetydlig upplåning på bl. a. den internationella kreditmarknaden.

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 | 35

2¶Det internationella läget 2.1 Sammanfattande översikt Utvecklingen 1974

Konjunkturavmattningen som tog sin början redan under 1973 fördjupades successivt under loppet av 1974 och övergick för OECD-området som helhet i recession. Enligt nu tillgängliga uppskattningar minskade den totala produktionen med inemot 1/2 Z.

Den nu rådande lågkonjunkturen skiljer sig inte i princip från de tidigare nedgångar i tillväxten som förekommit de senaste 30 åren. I mitten av 1973 syntes klara tecken till en cyklisk avmattning. Byggandet bromsade in och sjönk, konsumenternas efterfrågan försvagades och lagerinvesteringarna nådde en höjdpunkt. Att denna lågkonjunktur blivit så djup förklaras av en rad, delvis samverkande och varandra förstärkande omständigheter. Den internationella högkonjukturen 1972/1973 inträffade i stort sett samtidigt i flertalet OECD-länder. Härigenom blev expansionen både kraftigare och snabbare, vilket i sin tur medförde att efterfrågan inom en rad sektorer stötte mot kapacitetstaket. Detta ledde till att priserna på i första hand råvaror men även kapitalvaror började stiga kraftigt. Men denna prisstegring blev kraftigare och mera ihållande än vad som varit fallet under tidigare konjunkturcykler och ledde till att den ekonomiska politiken med betydande kraft lades om i kontraktiv riktning.

Tabell 2:1 Bruttonationalproduktens utveckling i olika länder och länderområden 1973 —1975 Procentuell volymförändring. Siffrorna för 1973 och 1974 avser utfall, för 1975

Källa: OECD, nationell statistik samt uppskattningar gjorda inom finansde-

partementets ekonomiska avdelning.

Prop. 1973: 100 36

Diagram 2:1 Industriproduktionen i vissa länder 1972—1974 Index 1970 = 100. Månadsgenomsnitt

140) Förenta staterna 140 L Storbritannien 130 130 1208 Pen 120 110 —— - 1108 Vatan

100 100 VAS -

140Å Japan 140) Österrike

1307 VALS 1301 1205 120E Wvs 110 — TOk Av 100 100

140l- Västtyskland 140] Finland

1305 130 1208 120k AV

NM A ol VA i 1108-

NN

100 100

140L Frankrike 140l- Norge 130F- 130É 220 ONA 120

AAJVMA

170 NT VV 10

100 100 |

140 Italien 140) Sverige 130 130

"or AED or MA

10- A 110k AV ja

rr / —

100 VV 100H,- 90 90

l I I L l |

1972 1973 1974 1972 1973 1974

Källa: OECD.

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 37

Oljeprishöjningarna i slutet av 1973 försvagade även den totala efterfrågan ytterligare. Den kontraktiva nettoeffekten av de höjda otljepriserna på industriländernas ekonomier har beräknats till någon procent av bruttonationalprodukten. Allvarligare var den mera indirekta verkan den s.k. oljekrisen hade på totala efterfrågan. Dels kunde inte oljeproducentländerna snabbt omsätta sina ökade inkomster i real efterfrågan, vilket ledde till ett motsvarande bortfall av efterfrågan på varor och tjänster i industriländerna. Dels uppstod till följd av de ökade betalningarna för olja stora bytesbalansunderskott i de oljekonsumerande länderna, vilket tillsammans med den redan höga inflationstakten gjorde att industriländernas regeringar tvekade att sätta in de stabiliseringspolitiska stimulansåtgärder som var påkallade av den allt tydligare nedgången i efterfrågan och försämringen på arbetsmarknaden. Kraften i konjunkturnedgången kom också att tillfälligt döljas av de tecken till återhämtning i produktionen som under en kort tid inträdde på våren 1974 när de kvantitativa oljerestriktionerna hävdes.

Under senhösten och vintern 1974 fördjupades lågkonjunkturen avscvärt. Industriproduktionen i de sju större OECD-länderna! föll då med 14 7 i årstakt jämfört med tredje kvartalet 1974. Att nedgången blev så djup och så mycket djupare än vad som antogs så sent som i december 1974, förklaras av den privata konsumtionens och lagerinvesteringarnas utveckling under fjärde kvartalet.

Inför den accelererande inflationen under de tidiga höstmånaderna, de i många länder sjunkande reallönerna och det allt mörkare läget på 1 Förenta staterna, Japan, Förbundsrepubliken Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Italien och Canada. Tabell 2: 2 Konsumentpriser 1962 --1975 Procentuell förändring per år resp. från föregående månad

1962— 1972— 1973— Dec 1973— 1974 1975

1972 1973 1974 — dec 1974

okt nov dec jan febr

Förbundsrepubliken

Källor: OECD och nationell statistik.

Prop. 1975: 100 , 38

arbetsmarknaden förefaller konsumenterna ha ökat sin sparkvot högst avsevärt. I första hand har detta avspeglats på köpen av varaktiga konsumtionsvaror, främst bilar. Även bostadssektorn torde ha upplevt en ytterligare försvagning av efterfrågan.

Fram till sommaren 1974 fanns ett visst behov av lagerpåfyllnad. Erfarenheterna från den extrema högkonjunkturen 1972—1973 ledde också till att vissa lager byggdes upp i syfte att gardera sig mot eventuella flaskhalsar i produktionen. Kvardröjande inslag av spekulativ lageruppbyggnad kan också ha funnits. Under hösten övergick denna lageruppbyggnad till att i huvudsak bli ofrivillig. Under fjärde kvartalet skulle lagren i exempelvis Förenta staterna enligt preliminär statistik ha stigit snabbare än i början av 1974 trots att företagen sökte minska lagren genom att sänka priser och avbeställa tidigare order. Lågkonjunkturen avspeglades även i lagrens sammansättning — från att under : 1973 och början av 1974 huvudsakligen innehålla råvaror övergick lagertillväxten i slutet av 1974 till att till största delen bestå av färdigvaror.

Den ekonomiska politiken i flertalet OECD-länder har som tidigare nämnts varit inställd på att bekämpa inflationen och motverka de stigande bytesbalansunderskotten. Båda dessa mål har man sökt uppnå genom att dra ned den inhemska efterfrågan med i huvudsak generellt verkande medel. Finanspolitiken har därvid spelat en tämligen passiv roll i så motto som skatter och utgifter hållits oförändrade. På grund av inflationen har ändå en avsevärd kontraktiv effekt uppnåtts genom att exempelvis nominellt oförändrade utgiftsbelopp realt inneburiit en lägre effektiv efterfrågan. Penningpolitiken däremot skärptes redan under 1973 och hölls oförändrad eller t.o.m. ännu mer restriktiv under större delen av 1974, dvs. minst ett år efter det att konjunkturen hade nått sin kulmen. Den starka likviditetsneddragning som företagssektorn, trots höga vinster inom vissa branscher, på så vis blev utsatt för var ytterligare en bidragande orsak till att industriproduktionen föll så starkt i slutet av .1974. De för ränteförändringar känsliga byggnadsinvesteringarna påverkades starkt av den restriktiva penningpolitiken.

Under de sista månaderna av 1974 märktes en påtaglig lättnad på kreditområdet. De officiella diskontona började sänkas i etapper och likviditetskvoterna minskades. Till en början avspeglade detta främst den avtagande efterfrågan på krediter. Successivt gavs dock penningspolitiken en mera expansiv inriktning. I Förenta staterna och Förbundsrepubliken Tyskland gavs också uttryck för en medveten avsikt att lätta på penningpolitiken.

Nedgången i total efterfrågan och produktion fick under hösten 1974 ett allt större genomslag på efterfrågan på arbetskraft. Arbetslösheten som ökat endast marginellt mellan sommaren 1973 och sommaren 1974 steg under hösten 1974 snabbt i de flesta större OECD-länder. Mest slående var utvecklingen i Förenta staterna där arbetslöshetsprocenten

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 39

Tabell 2: 3 Arbetslösheten i vissa OECD-länder 1962—1975

Procent av arbetskraften, säsongrensade tal

Genomsnitt 1974 1975

1962— 1973 Ikv 2kv 3kv 4kv jan 1972

Förbundsrepubliken

Anm, På grund av starkt skiljaktiga definitioner och beräkningsmetoder är dessa tal icke jämförbara länderna emellan.

Källa: OECD samt nationell statistik.

steg från drygt 5 96 under sommaren 1974 till 8,2 90 i början av 1975. Ofrivilligt korttidsarbete fick en allt större spridning.

Inflationen uttryckt som konsumentprisernas ökning utgjorde drygt 14 22 i genomsnitt för OECD-länderna under loppet av 1974. Under fjärde kvartalet gick dock ökningstakten ned. Partipriserna stabiliserades under hösten och föll t. o. m. i vissa länder. Bidragande till denna inbromsning av inflationstakten har varit den starka nedgången i efterfrågan som även påverkat de internationella råvarupriserna. Från april 1974 har de flesta råvaror sjunkit kraftigt, i många fall ned till eller t. o. m. under den nivå som gällde före den stora prisuppgången 1973.

Den här skildrade utvecklingen avser OECD-området som heihet. De enskilda länderna uppvisar mycket stora skillnader inbördes i fråga om olika aspekter av utvecklingen. Värst drabbade av konjunkturavmattningen blev Japan och Förenta staterna med en minskning av bruttonationalprodukten på 4 resp. 2 2. Lågkonjunkturen i Västeuropa blev i jämförelse härmed mera målttfull, Tack vare en exceptionell cxportökning kunde Förbundsrepubliken Tyskland öka sin produktion något från 1973, medan Storbritannien upplevde en mindre tillbakagång. Frankrike uppnådde en tillväxt på hela 4,5 96 men under andra halvåret 1974 skedde en tydlig inbromsning av den inhemska efterfrågan. De mindre OECD-länderna hade allmänt en högre tillväxt i förhållande till de större europeiska länderna. Högst BNP-tillväxt hade Finland, Österrike och Sverige med resp. 4,5, 4,5 och 4,2 <e.

Prop. 1975: 100 40

Att produktionen inom OECD-området inte föll ännu mer än vad som blev fallet beror på den relativt sett kraftiga ökningen i exporten till länderna utanför regionen. Särskilt kraftig blev exportökningen till de oljeproducerande länderna och statshandelsländerna, och i vilket fall under första hälften av 1974 även de råvaruproducerande u-länderna. Priserna på exporten och importen ökade med 26 resp. 43 96, vilken differens speglar försämringen av OECD-områdets terms-of-trade gentemot främst de oljeproducerande staterna. Oljeprishöjningen medförde en belastning på OECD:s handelsbalans med OPEC-länderna på omkring 60 miljarder dollar, vilket dock delvis kompenserades av en exportökning till dessa länder på 13 miljarder. Handeln med länder utanför OECD och OPEC uppvisade ett ökat överskott på 12,5 miljarder dollar. Totalt försämrades OECD:s handelsbalans med 34 miljarder dollar, vilket är icke obetydligt mindre än vad som kunde förmodas så

Diagram 2:2 Bytesbalansutvecklingen i vissa länder 1972—1974 Miljarder dollar . Sverige Danmark Italien - 1F 4E [6] 90 [0] 100 [6] [FRK - L -1F -4F . 1) Osterrike -8 LL Finland Ab 1F ar Q ta EE a 1 L al Förenta staterna 1 -1 ena

I o o =

-4 - . -8L Frankrike Norge ak ib Japan [0] 4 - -1 = [0] -4 r Storbritannien AL OECD-totalt 10FE Q [0] He ra -129 -

= -4F ARE a 20

-gÅL -30E LL ! | ] L 1 | [ I | 1972 1973 1974 1972 1973 1974 1972 1973 1974 Ana. Skalindelningen är olika för mindre länder, större Jänder och OECD totalt. Källa: OECD.

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 41

sent som i december 1974. Att underskottet blev mindre än väntat utgör ytterligare ett tecken på den stagnerande och fallande efterfrågan i OECD-området under 1974, Bytesbalansunderskottet blev ungefär lika stort som försämringen av handelsbalansen, dvs. 33—34 miljarder dollar. Men för bytesbalansen var fördelningen mellan OECD-länderna ännu mera sned. Å ena sidan presterade Förbundsrepubliken Tyskland ett bytesbalansöverskott på 9 miljarder dollar. Å andra sidan noterade Storbritannien, Italien och Frankrike underskott på resp. 9, 7.5 och 6 miljarder dollar.

Utsikter för 1975

Utvecklingen under de första månaderna 1973 har präglats av samma stagnation och nedgång som fjärde kvartalet 1974. Industriproduktionen fortsatte således att minska i Förenta staterna och Japan och flera andra OECD-länder. Den privata konsumtionen utvecklades mycket svagt och företagens investeringsplaner reviderades ned ytterligare. Arbetslösheten steg och ofrivilligt korttidsarbete fick allt större spridning i nästan samtliga länder. Särskilt kraftig var ökningen av arbetslösheten i Förenta staterna där den mellan december 1974 och januari 1975 ökade med en hel procentenhet till 8,2 96. I Storbritannien där de arbetslösas antal stigit relativt sett långsamt under hösten blev ökningen nu snabbare. Även i Japan noterades en relativt sett mycket kraftig ökning av arbetslösheten.

Den ekonomiska politiken styrdes emellertid alltmer över i expansiv riktning. Den lättnad i penningpolitiken som genomfördes redan under hösten 1974, följdes nu av ytterligare åtgärder. I de allra flesta länder sänktes det officiella diskontot i flera etapper under januari och februari 1975. Kreditrestriktioner av olika slag luckrades upp. BL a. har begränsningar för upplåning utomlands lättats samtidigt som selektiva kreditpolitiska stödåtgärder vidtagits i en del länder för exportindustrin och vissa utsatta branscher, i första hand byggnadsindustrin.

Även finanspolitiken har i en rad länder givits en mera expansiv inriktning. Det mest utpräglade exemplet härpå är den radikala förändring som inträtt i den amerikanske presidentens ekonomiska politik. Denna svängdes över från inflationsbekämpning till recessionsbekämpning i och med att ett stimulanspaket innehållande skattesänkningar på 16 miljarder dollar lades fram i januari. Sedermera har den amerikanska kongressen ökat stimulansåtgärderna till ca 23 miljarder dollar. 1 Förbundsrepubliken Tyskland trädde en skatte- och barnbidragsreform i kraft den 1 januari som tillsammans med tidigare expansiva åtgärder från december 1974 beräknas öka efterfrågan med mellan 2,5 och 3 94 av bruttonationalprodukten. Även i länder som Canada, Nederländerna, Belgien, Italien och Frankrike Jades sysselsättningsstimulerande program fram.

Prop. 1975: 100 42

Sammanfattningsvis kan sägas att regeringarna i OECD-området under vintern och våren 1975 börjat vidta åtgärder för att stimulera den inhemska efterfrågan. F.n. är det ännu för tidigt att bedöma hur stora effekter denna omläggning av politiken kommer att få och i synnerhet hur Jång tid det tar innan de vidtagna åtgärderna fullt ut påverkar efterfrågeutvecklingen. Skulle emellertid de redan beslutade stimulanserna inte få avsedd effekt eller annars visa sig otillräckliga talar flera skäl för att ytterligare insatser kommer att göras. Det främsta skälet härför vid sidan av den rekordhöga arbetslösheten, är den senaste tidens utveckling i fråga om inflationen.

Under slutet av 1974 och de första månaderna av 1975 har den internationella inflationen uppenbarligen bromsats in kraftigt till följd av bl. a. den mycket starka nedgången i efterfrågan. Priserna på industriråvaror, som utlöste en stor del av den inflation som ägde rum under 1973 och 1974, har under hösten 1974 och i synnerhet början av 19735, trots nedskärningar i produktionen av råvaror, fallit kraftigt och några tecken kan inte nu skönjas på att detta skulle vändas i en uppgång under 1975. Priserna på jordbruksprodukter som steg kraftigt under 1974 har under de första månaderna 1975 fallit tillbaka till en lägre nivå. Stor osäkerhet råder dock för deras fortsatta utveckling. Den omfattande utvidgning av odlade arealer som nu pågår bör i och för sig lätta försörjningsläget mot slutet av 1975 och därmed tala för att livsmedelspriserna i vart fall inte ökar under loppet av 1975.

Sedan mötet i december 1974 med de oljeproducerande staternas organisation (OPEC) har det då beslutade oljepriset varit oförändrat och man har sedermera beslutat att inte höja priset under de tre första kvartalen 1975. På grund av den ckonomiska stagnationen, tidigare stora lager och de aktiva besparingsåtgärderna i Västeuropa, Förenta staterna och Japan föll efterfrågan på olja mellan 1973 och 1974 och väntas öka helt obetydligt under 1975. I denna situation utsätts oljepriset, trots vissa produktionsnedskärningar, snarast för ett tryck nedåt.

De fallande eller stabiliserade råvarupriserna förefaller vid rådande svaga efterfrågan snabbt ha slagit igenom i partihandelspriserna. I vissa av de större OECD-länderna föll partiprisindex under det första kvar-' talet 1975. Genomslaget från parti- till konsumentprisledet tycks också ha varit snabbt. Redan i december 1974 hade den månatliga ökningstakten för konsumentpriserna i OECD-området gått ned till 0,7 90 att jämföra med 1,3 96 i september samma år. Tillgängliga prognoser pekar på att inflationstakten under loppet av 1975 skulle gå ned till i storleksordningen 9 Z jämfört med drygt 14 96 under 1974. Den allra senaste utvecklingen för parti- och konsumentpriserna i de större länderna synes öppna möjligheten för en ännu kraftigare inbromsning av inflationen. |

Det pressade läget på arbetsmarknaden och den stagnerande efter-

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 43

frågan har även avspegplats i avtalsuppgörelserna i flera av de större länderna. En klar tendens till mindre löneökningar kan f.n. skönjas och i Förenta staterna har t. o. m. en viss negativ löneglidning kunnat noteras. I Förbundsrepubliken Tyskland antas löneökningarna stanna vid ca 7 §6 under 1975.

I och med att inflationstakten nu nedbringats avsevärt och därigenom huvudmålet för många regeringars ekonomiska politik under 1974 i viss utsträckning håller på att uppfyllas, vidgas utrymmet för syssclsättningspolitiska ingrepp avsevärt.

Som ett resultat av redan vidtagna och eventuella tillkommande ckonomisk-politiska stimulansåtgärder kan den inhemska efterfrågan förutses genomgå en återhämtning under 1975. Ett av huvudmålen för stimulansåtgärderna har varit den privata konsumtionen, som sannolikt kommer att visa tecken till uppgång redan kring halvsårsskiftet 1975 i och med att reallönerna stabiliseras. Genom den mer expansiva politiken bör förutsättningar skapas för en återgång till en mera normal relation mellan konsumtion och sparande än den som rått under fjärde kvartalet 1974 och första kvartalet 1975. Lagcranpassningen har av allt att döma accelererats under vårvintern 1975. Tillgängliga data tyder på att lagerneddragningen kan komma att avslutas till halvårsskiftet. Därefter skulle totala efterfrågan få ett tillskott genom nya lagerinvesteringar.

Industrins investeringsplaner är f.n. enligt senaste konjunkturbarometrar inriktade på en klar minskning jämfört med 1974. En faktor av betydelse är dock att samtliga hittills presenterade stimulansprogram som ett väsentligt inslag har olika former av stöd till industrins investeringar. En ökning av dessa är därför inte utesluten mot slutet av 1975. Bostadsinvesteringarna kan däremot komma att återhämtas tidigare. Dels har nedgången inom denna sektor varit så kraftig att även försiktiga efterfrågebedömningar skulle leda till ett ökat investeringsbehov. Dels kan även de penningpolitiska lättnaderna antas få en särskild effekt på bostadsbyggandet på grund av dess större känslighet för kreditmarknadsförhållanden. :

Sammanfattningsvis förutses den totala efterfrågan komma öka påtagligt under andra halvåret 1975 till följd av den samlade effekten av en autonom återhämtning och ekonomisk-politiska åtgärder. En avsevärd osäkerhet vidlåder dock den här antagna uppgångens kraft och lokalisering i tiden. Det nedpressade arbetsmarknadsläget kan i viss utsträckning förmodas motverka de konsumtionsstimulerande krafterna. Lageravvecklingen under denna lågkonjunktur har hittills tagit mycket längre tid än vad som var väntat. Senast tillgängliga data om orderin-

gången visar inte på någon omedelbart förestående förbättring. Med

hänsyn till dessa omständigheter är det inte osannolikt att en mera allmän och klar återhämtning av aktiviteten inte blir helt manifest förrän

Prop. 1975: 100 | 44

under senare delen av 1975. Vissa differenser i konjunkturprofilen

kan även antas komma att gälla för de olika länderna. I Förbunds-

republiken Tyskland, där de vidtagna stimulansåtgärderna är relativt

sett starkast kan en uppgång i den privata konsumtionen komma täm-

ligen snart. Uppgången i Förenta staterna torde komma först något senare. Även med en sådan förskjutning i tidpunkterna för uppgångens början föreligger en allvarlig risk för att den samtidighet OECD-länderna

emellan som utmärkte såväl högkonjunkturen 1972—1973 som lågkon-

junkturen 1974—1975 kan komma att återupprepas i den här förutsatta

konjunkturuppgången under senare delen av 1975 och under 1976. Skulle

detta inträffa är det inte osannolikt att flaskhalsproblem av samma slag

som under 1972—1973 kan framkallas med ty åtföljande stabiliserings-

politiska problem. Stimulerad av den ökade efterfrågan kan den totala produktionen

börja öka successivt under andra halvåret. Därvid kan tillväxttakten under i varje fall fjärde kvartalet väntas ha nått en viss storlek. Med hänsyn till utvecklingen under slutet av 1974 och första kvartalet 1975 torde

en nedgång i bruttonationalprodukten för hela OECD mellan 1974 och

1975 dock inte kunna undvikas.!

Liksom fallet var under 1974 blir sannolikt utvecklingen mera utpräglad i Förenta staterna och Japan resp. mer moderat i Västeuropa. För Förenta staterna förutses således ett fall med 2 å 3 Z i bruttonational-

produkten, varigenom denna för 1975 skulle ligga 4—5 §0 under 1973

års nivå. Emellertid förutses som nämnts en tydlig uppgång i Förenta staterna under senare delen av 1975. I Japan väntas en BNP-ökning med

2-3 6 delvis till följd av en antagen mera expansiv politik efter avtalsrörelsens slut i april. I Förbundsrepubliken Tyskland torde de redan in-

satta stimulansåtgärderna i kombination med en autonom återhämtning kunna bidra till en uppgång redan från sommaren 1975. Tillväxten för helåret 1975 begränsas dock av nedgången under första halvåret och

torde stanna vid 1—2 £c. Frankrike kan väntas öka sin produktion täm-

ligen snabbt i förhållande till andra länder eller med ca 3 2, vilket dock

är en låg siffra jämfört med den franska tillväxttakten under det senaste decenniet. För Storbritannien förutses en låg tillväxt och Italiens pro-

duktion väntas gå ned.

De mindre OECD-länderna torde bli drabbade av lågkonjunkturen i de större länderna med en viss eftersläpning. De enda länder som kan förutses få en normal eller t. o.m. god tillväxt är Norge och Österrike

med 5—6 resp. 2,5—3,5 46. OECD-ländernas export till de oljeproducerande staterna väntas öka

1 BNP-tillväxten per år beräknas som den procentucita skillnaden mellan den genomsnittliga produktionsnivån under två är. Även med en relativt sett mycket hög tillväxttakt under en dei av äret kan årsgenomsnittet förbli lågt på grund av en nedgång 1 produktionen tidigare under året.

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 45

lika mycket som 1974, dvs. med 40—50 96 i volym. Handeln med stats-

handelsländerna torde bromsas upp och visa en mindre real ökning än

under 1974. De råvaruproducerande u-ländernas export utsätts för stark

press i fråga om såväl volym som pris, varför deras inkomster kan antas komma alt sjunka. Utrymmet för import från OECD-området kommer

att minska i motsvarande mån.

Som tidigare berörts tyder mycket på att de internationella råvaru-

priserna stabiliseras eller sjunker något under 1975. Tillgängliga prognoser för priserna på industriella färdigvaror pekar på att ökningarna

skulle stanna vid 10 7 under 1975 jämfört med 25 94 under 1974. Un-

der antagande av att oljepriserna inte höjs i nominella termer skulle en sådan utveckling leda till en avsevärd förbättring av OECD-områdets bytesförhållande gentemot andra länder. Det kan dock inte uteslutas att

inbromsningen i prisstegringstakten för industriella färdigvaror blir mera

markerad än vad som har antagits.

Mot bakgrund av lågkonjunkturen i de industrialiserade marknads-

ekonomierna torde världshandeln inte öka annat än marginellt mellan 1974 och 1975. Mot slutet av 1975 bör dock den här antagna återhämtningen i den ekonomiska aktiviteten i de större OECD-länderna börja avspegla sig på intra-OECD-handeln. OECD-ländernas export bör öka med någon procentenhet mer än importen i volym räknat, främst till följd av de oljeproducerande staternas fortsatt starka efterfrågan.

Dessa länders importkapacitet har visat sig vara avsevärt större än vad

som förutsatts tidigare. Prognoserna för OECD:s bytesbalansunderskott

under 1975 har reviderats ned från nära 40 miljarder till under 30 miljarder dollar.

Fördelningen av detta underskott torde bli ännu mera sned än under

1974. Förbundsrepubliken Tysklands och Nederländernas överskott blir

sannolikt lika stort eller större, medan de mindre OECD-staterna med

sammanlagt mindre än 15 Z av områdets bruttonationalprodukt be-

lastas med ca 60 2 av det förutsedda underskottet. |

Den internationella "betalningsutvecklingen kommer sålunda att präglas av en fortsatt obalans som i huvudsak går mellan oljeimporterande

och oljeexporterande länder. De oljeexporterande ländernas samman-

lagda bytesbalans mot såväl OECD-området som u-länderna uppskattäs : under 1975 ge ett inkomstöverskott på omkring 50 miljarder dollar.

Osäkerheten i dessa beräkningar är emellertid mycket stor. Detta beror på att både exporten och importen i OPEC-länderna är svår att

uppskatta.

Vid givet oljepris kommer förbättrad hushållning och omläggningar

till energisnålare produktion i konsumentländerna att successivt dämpa oljeefterfrågan. På längre sikt kommer också utvecklingen av andra

energikällor att få samma verkan.

När det gäller uppskattningen av OPEC-ländernas importutveckling

Prop. 1975: 100 | 46

måste man göra en uppdelning på s.k. högabsorberande och lågabsor-

berande oljeländer. Till den förra gruppen hör Jänder som till följd av

en stor befolkning och relativt utvecklad ekonomisk struktur har en hög importkapacitet i förhållande till exportinkomsterna. Hit räknas Algeriet, Indonesien, Iran, Irak, Nigeria och Venezuela. Till den senare

gruppen hör de oljeländer som till följd av liten befolkning, hög per capitainkomst samt underutvecklad infrastruktur inte på lång tid torde

kunna förbruka sina exportinkomster på samhällsutbyggnaden. Hit räk-

nas Förenade Arabemiraten, Gulfstaterna, Kuwait, Libyen och Saud-

Arabien.

Importtillväxten i båda grupperna beräknas visserligen till i genom-

snitt 40 Z per år. Men eftersom denna utveckling sker från olika importnivåer, kommer förbrukningen av exportinkomsterna att bli olika

i de båda grupperna.

Det är inte osannolikt att de högabsorberande oljeländernas importutgifter redan om 2—3 år kommer att bli lika stora som exportinkoms-

terna.

OPEC-ländernas samlade inkomstöverskott har hittills placerats hu-

vudsakligen i banktillgodohavande och i andra slag av likvida finan-

siella fordringar på OECD-länderna. Till viss mindre del investeras överskottet också i reala tillgångar genom företagsetableringar och köp

av företag och aktier eller fast egendom i underskottsländerna. Realinvesteringarna svarar dock f.n. för en liten andel av OPEC:s totala placeringar, och man räknar knappast med någon större ökning. En växan-

de andel i användningen av inkomstöverskottet utgörs av OPEC:s inter-

nationella u-landsbistånd.

De oljeimporterande länderna har därmed kunnat finansiera betal-

ningsunderskotten utan allvarliga störningar i det internationella kreditoch valutasystemet. .

Så länge den övervägande delen av OPEC-ländernas placeringar är likvida kan man dock inte utgå från att så kan ske även i fortsättningen.

Tvärtom får man räkna med att betydande omplaceringar på kort tid

kan företas av OPEC-länderna allt efter skiftande ränteförhållanden och tecken på förestående växelkursförändringar. Detta skapar självfallet en

betydande instabilitet i det internationella kredit- och valutasystemet. På grund av dessa förhållanden strävar man inom det internationella valutasamarbetet efter att få till stånd arrangemang för långfristig och

bättre länderfördelad kapitalåterföring. Inom såväl OECD som den

Internationella valutafonden har man nått vissa framsteg härvidlag. Som framgår av resp. länderavsnitt har kreditpolitiken successivt lättats i flera betydande länder från andra halvåret 1974. En följd härav är

att räntorna i Förenta staterna och på eurodollarmarknaden sjunkit avsevärt i förhållande till räntelägena på andra kreditmarknader.

På valutamarknaderna har detta lett till omplaceringar från dollar-

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 47

tillgodohavanden till framför allt de schweiziska och västtyska valutorna. Pressen uppåt på de valutor, bl. a. den svenska, som tillsammans med den västtyska valutan ingår i den s. k. valutaormen har därmed lett till en fortgående uppvärdering gentemot dollarn med omkring 135 && från september 1974 till mitten av mars 1973.

2.2 Länderöversikter Förenta staterna

Förenta staternas ekonomi genomgick under 1974 den svåraste recessionsperioden sedan 1930-talet. Bruttonationalprodukten minskade med drygt 2 96 jämfört med en ökning med ca 6 6 under 1973. Inflationstakten steg samtidigt från 5,5 26 till ca 11,5 0. Arbetslösheten ökade kraftigt och låg vid årets utgång på över 7 20. |

I efterhand tyder mycket på att den nuvarande konjunkturavmattningen tog sin början redan under 1973 med en nedgång i bostadsbyggandet och bilförsäljningen samt en markant uppgång i kvoten mellan lagerstockar och löpande försäljning. Under intryck av oljekrisen och den därav föranledda nedgången i bilproduktionen uppvisade första kvartalet 1974 ett drastiskt fall i den ekonomiska aktiviteten. Bruttonationalprodukten sjönk därvid med 7,1 90 i årstakt räknat. De upphörande effekterna av oljekrisen tycks delvis ha dolt den underliggande Jågkonjunkturen. Under andra och tredje kvartalen bromsades nämligen nedgången in påtagligt och konjunkturbilden blev splittrad med stagnation i somliga sektorer och påtaglig återhämtning i andra. Under fjärde kvartalet blev 'så recessionsbilden fullständigt entydig med ett fall i bruttonationalprodukten på 9,1 96 i årstakt. Ännu mera slående blev utslaget på industriproduktionen. Denna hade ökat, om än allt långsammare, under första halvåret och stagnerat under tredje kvartalet. Under fjärde kvartalet gick den så ned med nära 12 <& i årstakt.

I december låg kapacitetsutnyttjandet i industrin på 74 96. Trots stora an. :

strängningar från företagens sida att under hösten skära ned lagren steg dessa kraftigt i förhållande till försäljningen.

Den ekonomiska politiken under 1974 var utformad för att be-

kämpa inflationen. Finanspolitiken inriktades i stort på att hålla de

offentliga utgifterna på en oförändrad nivå, vilket med en hög inflationstakt realt sett innebar en kraftigt kontraktiv effekt på efterfrågan. Huvudbördan i den eftersträvade stabiliseringspolitiken lades dock på penningpolitiken. Penningmängdens årliga tillväxt begränsades till ca 4 9. Som en följd härav steg räntorna kraftigt och nådde historiskt sett höga nivåer. Under fjärde kvartalet märktes en lättnad på kreditmarknaden och de korta räntorna sjönk. Under loppet av fjärde kvartalet 1974 tycks dock den amerikanska centralbanken successivt ha svängt över till en lättare penningpolitik genom att sänka diskontot och banker-

Prop. 1975: 100 | 48

nas Jikviditetskvoter samt genom att köpa upp statspapper. I viss utsträckning kan emellertid denna utveckling tolkas som en anpassning till den markant lägre efterfrågan på pengar. President Ford presenterade i oktober 1974 ett program för fortsatt inflationsbekämpning främst med bjälp av extraskatter på hushållen och företagen. Efter hand som nedgången under fjärde kvartalet blev alltmer uppenbar miste Fords program sin aktualitet och skrinlades.

Inflationen höll under 1974 en takt på i genomsnitt 11 96. Under | första halvåret kom inflationsimpulserna i huvudsak från de höjda priserna på cnergi och livsmedel och andra råvaror. Samtidigt som priserna på dessa varor stabiliserades eller sjönk under loppet av året slog de ökade arbetskostnaderna och den lägre produktiviteten igenom på priserna på andra varor, främst industriella investeringsvaror. Hushållens inkomster steg med 9 Z i nominella termer medan de reala disponibla inkomsterna sjönk med 2,5 22. Denna minskning i kombination med fallet i de finansiella tillgångarnas reala värde och den ökande osäkerheten om sysselsättningen bidrog till att den privata konsumtionen minskade med drygt 2 96. Särskilt stor blev nedgången i konsumtionen av varaktiga konsumtionsvaror, i synnerhet bilar.

Bostadsbyggandet sjönk med 25 92 i reala termer mellan 1973 och 1974. Från en årstakt på 2,4 miljoner igångsatta bostäder i början av: 1973 föll antalet byggstarter till en årstakt av 900000 under fjärde kvartalet 1974. Bakom detta fall. ligger flera faktorer. Konsumenternas fallande realinkomster och osäkerhet inför framtiden torde ha varit en. En viss mättnad på nya lägenheter hade kunnat noteras redan under 1973. Men av störst betydelse var sannolikt den restriktiva penningpolitiken, som drabbade bostadsfinansieringsinstituten hårt, samt de snabbt stigande priserna i bostadsproduktionen.

Fram till halvårsskiftet 1974 bars näringslivets investeringar upp av den investeringsvåg som startat 1972 och som förstärkts av. de utpräglade kapacitetsbristerna i vissa branscher under 1973. Under andra halvåret 1974 minskade emellertid även näringslivets investeringar till följd av de försämrade avsättningsutsikterna och den ökade outnyttjade produktionskapaciteten. Lagren steg och under fjärde kvartalet registrerades en omfattande ofrivillig lageruppbyggnad.

Den amerikanska bytesbalansen uppvisade ett underskott på 2 miljarder dollar för 1974 jämfört med ett överskott på 400 milj. dollar 1973. Exporten steg kraftigt under första halvåret 1974 för att sedan sjunka under resten av året. Volymökningen för helåret blev emcellertid nära 9 6. Importen däremot minskade med någon procent i volym. |

Det fall i den ekonomiska aktiviteten som karakteriserade fjärde kvartalet 1974 synes ha fortsatt under de första månaderna 1975. Industriproduktionen föll ytterligare med hela 3,6 26 under januari och

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 49

3 <& under februari 1975. Arbetslösheten gick upp med en hel procentenheten mellan december och januari till 8,2 90 av arbetskraften. I mars steg arbetslösheten ytterligare och nådde 8,7 26. Det amerikanska handelsdepartementets index för indikatorer som ligger tidigt i konjunkturcykeln tydde i slutet av februari på att en fortsatt avmattning åtminstone fram emot sommaren är att vänta.

Sedan höstens aldrig förverkligade antiinflationsprogram har den ekonomiska politiken svängt om i klart expansiv riktning. I januari 1975 presenterade president Ford ett nytt ekonomisk-politiskt åtgärdspaket i vilket inflationen fått ge plats åt recessionen som ”nationens fiende nr 1”. Med hjälp av en återbäring på 1974 års skatt och en : permanent skattesänkning för hushållen och ökade skattekrediter för företagens investeringar på inalles 16 miljarder dollar skulle fallet i efterfrågan motverkas. Utbetalningarna av skatteåterbäringen föreslogs ske i två etapper i maj och september. Samtidigt med detta stabiliseringspolitiska paket föreslogs omfattande åtgärder på det energipolitiska området. Bl. a. föreslogs en importavgift av 3 dollar per fat olja. Syftet med denna avgift är att minska importen av olja och främja utvecklingen av alternativa inhemska energikällor. Inkomsterna från dessa avgifter skulle sedan åter tillföras ekonomin så att effekten av de höjda oljepriserna på totala efterfrågan mneutraliserades. Oljeimportavgiften skulle dock till skillnad från det stabiliseringspolitiska programmet införas omedelbart med höjningar på 1 dollar per fat från februari till april 1975. Den expansiva verkan av programmet i sin helhet torde därför under våren 1975 vara begränsad. Under behandlingen i kongressen har emellertid betydande modifikationer införts. Den stabiliseringspolitiska delen av programmet har sålunda utvidgats till ca 23 miljarder dollar. Samtidigt har den givits en mera löntagarvänlig profil. Energiprogrammet har förändrats så att dess ur efterfrågesynpunkt kontraktiva verkningar begränsats och dess ambition i fråga om självförsörjning med olja dämpats. Trots dessa modifikationer torde programmets effek-: ter på efterfrågan inte bli särskilt stora; de har beräknats uppgå till i bästa fall 1 26 av bruttonationalprodukten, och huvudsakligen infalla under andra halvåret 1975. Däremot bör man inte underskatta den psykologiska effekten av att administrationen inom loppet av tre månader helt ändrat sina prioriteringar i expansiv riktning.

Den högsta penningpolitiska myndigheten, Federal Reserve Board, har deklarerat att dess politik nu inriktats på att ge utrymme för en återhämtning i den ekonomiska aktiviteten i takt med att inflationen bromsas in. I detta syfte vidtas nu åtgärder som skall medge en 5—7procentig tillväxt i penningmängden. Trots detta har den sjunkande efterfrågan på pengar medfört en nedgång i penningmängden mot slutet av 1974 och början av 1975. Den offentliga sektorn torde dock komma att öka sina utgifter även i reala termer, i synnerhet om arbetslösheten 4 Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.

Prop. 1975: 100 50

stiger ytterligare. Även om så sker kommer dock effekten av de ekonomisk-politiska åtgärderna huvudsakligen att koncentreras till den senare delen av 1975.

Den återhämtning från en snart tvåårig recession som ändå väntas ske under senare delen av 1973 måste alltså bäras upp huvudsakligen av den autonoma utvecklingen. Ser man till nedgången under slutet av 1974 och början av 1975 är det huvudsakligen två faktorer som svarar för efterfrågebortfallet, nämligen den privata konsumtionen och lagerinvesteringarna. Det stora fallet i dessa komponenter bär inom sig förutsättningarna för en återhämtning längre fram.

Den privata konsumtionen kommer att påverkas av den fortsatta utveckling av inflationen och därmed av realinkomsterna. I början av 1975 noterades ett tydligt trendbrott för inflationen — under januari och februari 1975 ökade konsumentprisindex med 6—7 90 i årstakt mot 12—14 96 under hösten 1974 och partiprisindex sjönk t. o. m. Hushållen ökade sin sparkvot mycket starkt under hösten 1974 som en reaktion på den accelererande inflationen och de alltmer osäkra arbets-" marknadsutsikterna. Skulle prisutvecklingen komma att bromsas in så snabbt som senaste data tyder på, kommer hushållen för första gången på två år att kunna notera att realinkomsterna återigen stiger. Den höga sparkvoten, till största delen orsakad av uppskjutna köp av bilar ' och andra varaktiga konsumtionsvaror, skulle då kunna börja falla ned till en mera normal nivå. Att denna process redan är på väg framgår av att bilköpen delvis tack vare avsevärda prisrabatter stigit påtagligt under vårvintern. Här antas därför att återhämtningen av konsumtionen blir relativt snabb. Skulle emellertid arbetslösheten stiga betydligt över den nuvarande 8-procentsnivån kan återhämtningen komma att bli mera långsam och utdragen.

De höga lagren som till mycket stor del är orsakade av den minskade efterfrågan inom bilsektorn bör kunna avvecklas tämligen snabbt om den uppdämda efterfrågan på detta område släpps loss. Lagerneddragningen skulle då kunna ha i huvudsak avslutats efter första halvåret. |

Företagens investeringsplaner har påverkats starkt negativt av att den kapacitetsbrist, som ännu på sensommaren 1974 gjorde sig kännbar inom vissa branscher, nu helt eliminerats och ersatts av mycket lågt kapacitetsutnyttjande i samtliga branscher. De senaste investeringsenkäterna tyder på att investeringarna i näringslivet kommer att sjunka med ca 6 6 under 1975. Den lättare penningpolitiken och den föreslagna höjningen av skattekrediterna på företagens investeringar kommer säkert att förstärka investeringsbenägenheten, men effekterna härav Jär inte bli skönjbara förrän mot stutet av 1975 och början av 1976. Bostadsinvesteringarna däremot har sjunkit till en så låg nivå att något annat än en uppgång inte är sannolik. Därtill kan lättnaden på kreditmarknaden antas få relativt sett stor effekt på bostadsbyggandet. Trots en

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 51

hög produktionstakt vid slutet av året torde bostadsproduktionen 1975 komma att ligga icke oväsentligt under 1974 års nivå.

Utrikesbalansen i reala termer bör förbättras under 19753, främst till följd av en markerad nedgång i importen. Då emellertid terms-of-trade förutses bli försämrade är en ökning av bytesbalansunderskottet till ca 2 miljarder dollar 1975 sannolik. |

Sammanfattningsvis framstår en successiv återhämtning av den ekonomiska aktiviteten som sannolik under senare delen av 1975. Återhämtningens snabbhet och styrka kommer att bestämmas av bl. a. inflationens fortsatta takt. På grund av den låga aktiviteten under första halvåret kommer produktionen för helåret 1975 med all sannolikhet att för andra året i rad minska i reala termer. F.n. beräknas nedgången i bruttonationalprodukten bli ca 3 fc. Detta innebär bl. a. att produktionen, trots den här antagna uppgången under andra halvåret, kommer att ligga långt under fullt kapacitetsutnyttjande. Arbetslösheten torde : därför komma att ligga på en hög nivå under hela 1975.

Japan

Av alla OECD-länder drabbades Japan svårast av den internationella lågkonjunkturen under 1974. Bruttonationalprodukten beräknas således ha minskat med mellan 3,5 och 4 §c. Särskilt iögonenfallande blev utvecklingen inom industrin, där industriproduktionsindex för januari 1975 stod 18 6 under nivån 12 månader tidigare. Samtidigt hade lagren i januari 1975 stigit med 40 20 jämfört med januari 1974. Trots de starka institutionella faktorer som i Japan verkar i sysselsättningsstabiliserande riktning var nedgången i den ekonomiska aktiviteten så kraftig att tydliga effekter uppträdde på arbetsmarknaden. Arbetslösheten beräknas i januari 1975 ha omfattat över 1 miljon personer och korttidsarbete fick stor spridning.

Orsakerna till att recessionen blev så djup just i Japan står att söka i den sammanlagda effekten av prishöjningarna på råvaror och olja under 1972 och 1973 och den förda ekonomiska politiken.

De prishöjningar på råvaror och däribland olja som inträffade under 1972 och 1973 fick en särskilt stark genomslagskraft i den japanska ekonomin till följd av landets exceptionella beroende av import av dessa varor.

Inflationen torde dock sannolikt inte ha blivit så stark som den blev om inte myndigheterna fört en penningpolitik som ökat företagens likviditet högst avsevärt under 1972 och 1973. Konfronterad med en accelererande inflation och ett i och med oljekrisen drastiskt ökat bytesba- Jansunderskott skärpte regeringen successivt den ekonomiska politiken. Den statliga budgeten 1.4.1974—31.3.1975 gavs en starkt restriktiv inriktning. Huvudbördan i inflationsbekämpningen lades emellertid på

Prop. 1975: 100 52

penningpolitiken, som har hållits mycket stram trots höstens penningpolitiska omsvängning i andra större OECD-länder.

Tack vare den goda likviditeten i utgångsläget fördröjdes verkningarna av den strama penningpolitiken på sådant sätt att de sannolikt kulminerade samtidigt med bottenläget i den internationella konjunktursvackan. I vilket fall tycks den restriktiva politiken under större delen av 1974 ha varit tämligen verkningslös mot inflationen, som drev upp konsumentprisindex med ca 25 2 mellan 1973 och 1974. Mot slutet av året kunde dock en viss inbromsning i prisutvecklingen märkas och årstakten i prishöjningarna hade under perioden augusti-—december 1974 gått ned till 18 96. I partihandelsledet var inbromsningen ännu mer markerad.

Löntagarna fick under första halvåret 1974 vidkännas betydande reallönesänkningar, men under andra halvåret förbättrades reallöneutvecklingen men inte mer än att reallönerna för året som helhet var oförändrade. Den privata konsumtionen synes också ha varit i stort sett oförändrad.

Den starka nedgången i den inhemska efterfrågan till följd av den förda politiken och försämringen av bytesförhållandet gentemot utlandet medförde att importvolymen, från att ha ökat med så mycket som 29 70 under 1973, minskade med 1,5 26 under 1974. Då samtidigt exporten ökade med drygt 16 90 lyckades Japan trots oljeprishöjningarna återställa balansen i utbytet med ' utlandet redan under höstmånaderna 1974. Mot slutet av året började dock recessionen i utlandet märkas på orderingången.

Bytesbalansunderskottet, som i början av 1974 hade löpt med en årstakt av inemot 8 miljarder dollar, kunde genom den inhemska recessionen och det japanska näringslivets intensifierade exportansträngningar nedbringas till ca 4,5 miljarder dottar.

Den fördjupning av recessionen som inträdde under fjärde kvartalet 1974 har fortsatt även under de första månaderna 1975. I januari och februari noterades en fortsatt nedgång i industriproduktionen, Lageranpassningen, som myndigheterna väntade sig skulle ha avslutats senast under första kvartalet, ser nu ut att fortsätta även under andra kvartalet 1975.

För den fortsatta utvecklingen under 1975 finns i Japan ett flertal sinsemellan olika prognoser med tillväxttakter på mellan 3,5 och 8 4. Den officiella prognosen för budgetåret 1975/76 antar en BNP-ökning om 4,3 90.

I den nuvarande situationen är utvecklingen av den inhemska efterfrågan av särskild betydelse. Denna efterfrågan företer emellertid f.n. ringa tecken till en autonom uppgång. Avgörande blir då den ekonomiska politikens inriktning. Uttalanden från regeringshåll har gett vid handen att den ckonomiska politiken fortfarande har till huvuduppgift

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 53

att bekämpa inflationen. Målet anges vara att före utgången av budgetåret 1974/75 nå ned till en prisstegringstakt kring 15 § i årstakt för att under budgetåret 1975/76 dämpa inflationen ned till ensiffriga tal. I takt med att inflationen bromsats in, arbetsmarknaden försämrats och antalet konkurser ökat högst påtagligt har regeringen emellertid gett uttryck för cn mera flexibel inställning och sysselsättningsmålet har lyfts fram alltmer. Utan att i stort förändra den restriktiva inriktningen av penningpolitiken sattes således i februari vissa selektiva åtgärder in för att bl. a. underlätta finansieringen av mindre företag och byggandet. I mars vidtogs ytterligare stimulansåtgärder, denna gång i form av bl. a. ökade offentliga investeringar och vissa kreditlättnader för industrins investeringar. Den nuvarande, trots dessa lättnader i stort restriktiva kursen lär fullföljas i vilket fall till efter att löneförhandlingarna avslutas i april 1975. Uppnås cen ur prisstabiliseringssynvinkel acceptabel löneuppgörelse och vidmakthålls den positiva utvecklingen för bytesbalansen kommer regeringen att ha ett betydande stabiliseringspolitiskt utrymme för en mera expansiv politik, Denna torde i så fall i första hand ges formen av en lättare kreditpolitik.

Den privata konsumtionen kommer sannolikt att påverkas av ökade sociala transfereringar redan under andra kvartalet 1975. I kombination med ett fortsatt kraftigt fall i prisstegringstakten bör en betydande expansion av den privata konsumtionen kunna uppnås.

Lageranpassningsprocessen torde komma att fortgå till över halvårsskiftet 1975 med betydande kontraktiva effekter emanerande från de minskande lagerinvesteringarna. När väl lagren bringats ned till önskad nivå bör industriproduktionen stiga. Med hänsyn till att den lediga kapaciteten inom industrin f. n. är mycket omfattande, och att penningpolitiken även efter en eventuell omsvängning i expansiv riktning av den ckonomiska politiken, kan förbli relativt restriktiv, torde inte det fall i industriinvesteringarna som nu förutses kunna undvikas. Bostadsinvesteringarna stöds av de selektiva stimulansåtgärder som regeringen presenterade i februari. De motverkas dock av den restriktiva ckonomiska politiken och nettoeffekten kan därför inte bli någon större tillväxt. Som enda klart expansiva inslag i investeringsbilden framstår de offentliga investeringarna. Sammantaget kan investeringarna väntas öka marginellt eller förbli oförändrade.

Den japanska exporten tycks av orderstatistiken att döma möta ökande avsättningssvårigheter efter 1974 års exportuppgång. Med hänsyn till den svaga tillväxten i världshandeln kan inte exporten öka särskilt starkt även om de japanska exportörerna, bl.a. tack vare deprecieringen av yenen, även 1975 lyckas öka sina marknadsandelar. En återhämtning av industriproduktionen under tredje eller fjärde kvartalen, vilket här förutsatts, och en ökning av konsumtionen måste påverka importen i positiv riktning. För året i dess helhet bör exporten utvecklas

Prop. 1975: 100 54

avsevärt snabbare än importen och på så sätt torde bytesbalansunderskottet kunna minskas. Ett bytesbalansunderskott i storleksordningen 2 miljarder dollar jämfört med 1974 års underskott på 4,5 miljarder dollar framstår som möjligt. Den totala produktionen väntas öka med avsevärd kraft under andra halvåret 1975. På grund av den låga aktiviteten under första halvåret beräknas dock bruttonationalprodukten för helåret öka med endast 2—3 &.

Storbritannien

1974 blev ett svårt år för den brittiska ekonomin. Inflationstakten ökade från 8 9 1973 till 14 Z räknat mellan årsgenomsnitten och till skillnad från flertalet andra länder märktes ingen inbromsning i penningvärdeförsämringen mot slutet av året, utan inflationstakten låg kvar på ca 20 90. Bytesbalansunderskottet som 1973 uppgått till 1,2 miljarder pund steg till 3,8 miljarder. Industriproduktionen hämmades inte bara, som i andra länder, av efterverkningarna av oljekrisen och den alltmer kännbara avmattningen i världskonjunkturen, utan även av den tredagarsvecka som infördes under första halvåret 1974 till följd av arbetskonflikten inom kolindustrin. Under andra och tredje kvartalen skedde cn viss återhämtning, varefter industriproduktionen under fjärde kvartalet föll med 3 46. Arbetslösheten som tycks ha speglat industriproduktionens utveckling väl, var oförändrad under första halvåret, men steg mot slutet av året och nådde då 3-procentsnivån. För året i dess helhet beräknas bruttonationalprodukten ha blivit något lägre än 1973.

Pris- och löneutvecklingen i Storbritannien influerades av huvudsakligen två faktorer. Fram t. o. m. andra kvartalet 1974 synes den inhemska prisnivån i första hand ha drivits upp av de utifrån kommande inflationskrafterna. Importpriserna steg med 93 76 resp. 56 40 i årstakt under första och andra kvartalen, vilket betingades av råvaru- och oljeprishöjningarna och den successiva deprecieringen av pundet. Vid halvårsskiftet beräknas dessa prishöjningar ha arbetat sig fram till detaljhandelspriserna. Därefter torde den andra faktorn, de inhemska kostnadsstegringarna, ha svarat för huvuddelen av inflationen. I juli 1974 avskaffades det system med lönekontroll som den tidigare konservativa regeringen infört. Enligt den då gällande tredje etappen i detta kontrollsystem skulle löntagarna kunna få dels kompensation för uppgångarna i konsumentprisindex och dels en årlig löneökning på 10— 11 §c. Företagen skulle få ta ut 50 76 av sina ökade lönekostnader på varupriserna. Även efter lönekontrollens avskaffande utbetalades fram till november 1974 kompensation — s. k. tröskelbetalningar — för upp. gången i konsumentprisindex. Denna indexering och kraven från löntagarorganisationerna på kompensation för absolut och relativa reallöneförluster under kontrollperioden medförde mycket kraftiga löneök-

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 55

ningar. För att förebygga en explosiv löneutveckling presenterade den fackliga landsorganisationen TUC och labourpartiet ctt s.k. ”socialt kontrakt”. Detta är inte ett avtal i formell mening utan snarare en form av lönepolitiska riktlinjer. De viktigaste punkterna föreskriver att löneavtal bör träffas i 12-månadersperioder, att löncuppgörelserna bör sikta till att vidmakthålla oförändrade reallöner och att särskilda löneförbättringar skall kunna avtalas för kvinnor och lågavlönade. I utbyte mot denna fackliga återhållsamhet skall regeringen ge sin ekonomiska politik en sådan inriktning att socialt efterställda grupper gynnas.

Under tiden från juli 1974 har lönerna stigit icke obetydligt snabbare än priserna. I januari 1975 låg ökningarna på 28 resp. 20 Z, jämfört med januari 1974. Huruvida det ”sociala kontraktet” fungerat torde dock vara för tidigt att uttala sig om. Löneutvecklingen har nämligen under denna tid till stor del påverkats av efterverkningarna av lönekontrollens upphävande. |

I vilket fall steg de disponibla realinkomsterna från halvårsskiftet. Mellan andra och tredje kvartalen ökade således realinkomsterna med 4,5 0. Och trots en kraftig uppgång i sparkvoten ökade den privata konsumtionen något under andra halvåret och uppvisade tack vare detta endast en mindre nedgång över helåret 1974.

Investeringarna i fast kapital minskade med 2—3 Z under 1974. Bakom denna siffra döljer sig dock en mycket splittrad bild. Bostadsinvesteringarna, exempelvis, föll med bortåt 30 X, vilket framför allt var en direkt följd av den restriktiva penningpolitiken. De offentliga investeringarna ökade mycket måttligt, något som speglar den restriktiva finanspolitiken. Även näringslivets investeringar minskade som en reaktion på det låga efterfrågetrycket, de osäkra konjunkturutsikterna och det pressade likviditetsläget. Enda undantaget var tillverkningsindustrin som ökade sina investeringar med ca 10 26. Detta torde ha varit ett uttryck för ett eftersläpande högt efterfrågetryck inom vissa branscher som upplevt en påtaglig kapacitetsbrist under den internationella högkonjunkturen 1972—1973.

Lagerinvesteringarna föll drastiskt under 3-dagarsveckan i januari och februari. Företagen lyckades då genom att dra ned lagren hålla produktionen och leveranserna uppe på en förhållandevis hög nivå. Fr. o. m. andra kvartalet sökte man bygga upp lagren igen. Denna frivilliga lageruppbyggnad tycks under hösten ha avlösts av en ofrivillig lagerökning. Förändringarna i lagerinvesteringar synes över helåret ha i stort tagit ut varandra och inte påverkat totala efterfrågan nämnvärt.

Importens ökning med endast en halv procent i volym men med hela 45 Z i värde speglar den radikala försämring av bytesförhållandet med utlandet som det brittiska folkhushållet utsattes för till följd av råvaru- och oljeprishöjningarna och den fallande pundkursen. Exporten öxade med 25 Sa i värde och 6 §6 i volym, vilket med hänsyn

Prop. 1975: 100 56

till att OECD-områdets totala export steg med drygt 8 9 i volym innebar att den brittiska exporten i någon mån minskade sina marknadsandelar. Därtill inebar detta även som ovan nämnts att bytesbalansen försämrades högst avsevärt. |

Under 1975 har den brittiska regeringen att manövrera inom det minimala stabiliseringspolitiska utrymme som den höga inflationen, bytesbalansunderskottet och den ökande arbetslösheten medger.

Färska konjunkturbarometerdata indikerar att företagens behov av arbetskraft kommer att minska under den närmaste 12-månadersperioden. Den ökning av industriproduktionen med ett par procent från 1974 års låga nivå som nu förutses innebär att graden av kapacitetsutnyttjande ytterligare sjunker. Mot denna bakgrund är en ytterligare försämring av arbetsmarknaden till en genomsnittlig arbetslöshet på 3.5— 4 95 sannolik.

Den fortsatta kostnadsutvecklingen kommer att avgöra regeringens möjligheter att stödja sysselsättningen. För prisernas del finns flera faktorer som verkar i riktning mot en fortsatt hög inflationstakt. Avvecklingen av subventionerna till de nationaliserade industrierna samt de lättnader som medgivits företagen i novemberbudgeten 1974 i fråga om priskontrollen samt löneökningarna väntas medföra en kostnadsinflation på ca 20 2. Å andra sidan kan det allmänna efterfrågefallet i OECD-området och den nedgång i partihandelspriser som kunnat noteras i flera länder kring årsskiftet medföra att priserna stiger långsammare än vad som nu förutses.

Den ökande arbetslösheten och regeringens starka satsning på att få det sociala kontraktets riktlinjer tillämpade bör kunna medverka till att dämpa löneutvecklingen under 1975, i synnerhet under andra halvåret. . .

Den ekonomiska politiken, så som den lades fast i novemberbudgeten 1974 syftar till att prioritera exporten och industrins investeringar. Exporten kan inte väntas öka mer än marginellt med hänsyn till den svaga utveckling för världshandeln som här antas. Avgörande för exporten blir den inhemska kostnadsutvecklingen och pundets fortsatta kursutveckling. F.n. förutses en exportvolymökning med 1 90.

Investeringarna i fast kapital borde gynnas av den påtagliga Jättnad som inträtt i penningpolitiken under hösten 1974 och vintern 1975. Denna positiva inverkan motvägs cmellertid av de dåliga konjunkturutsikterna och den stora överskottskapaciteten. För 1975 förutses därför ett fortsatt fall i de fasta investeringarna. Till skillnad från 1974 väntas även tillverkningsindustrins investeringar minska till följd av det alltjämt pressade likviditetsläget i företagen och den sjunkande orderingången. Någon väsentlig uppgång i bostadsinvesteringarna är heller inte att vänta i ett läge med stigande osäkerhet om sysselsättningen.

Den privata konsumtionen kan väntas öka något, kanske inte till

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 57

följd av någon fortsatt uppgång i realinkomsterna, utan snarare tack vare en förväntad nedgång i sparkvoten från dess exceptionellt höga nivå under 1974.

Med en utveckling av här skisserat slag kommer importen att stagnera eller t. o.m. minska något. I kombination med en viss ökning i exporten bör bytesbalansen förbättras i synnerhet som Storbritanniens bytesförhållande till utlandet vid en fortsatt stabilisering av råvaru- och oljepriserna i nominella termer också bör förbättras. Bytesbalansunderskottet beräknas kunna reduceras till ca 3 miljarder pund. Härvid skulle en stor del av underskottet exkl. oljeimporten elimineras.

Bruttonationalprodukten beräknas öka med mellan 0 och 1 £2 under 1975.

Förbundsrepubliken Tyskland

Lågkonjunkturen i den västtyska ekonomin under 1974 förklarades i likhet med exempelvis Förenta staterna och Japan i huvudsak av dämpningen i den inhemska efterfrågan mellan 1973 och 1974. Industriproduktionen föll över året och gick ned särskilt kraftigt under fjärde kvartalet. Arbetslösheten närapå fördubblades. Det som skiljde utvecklingen i Förbundsrepubliken från de flesta andra länder var den exceptionellt starka exportökningen som uppgick till nära 13 96 i volym räknat.

Att den inhemska cfterfrågan blev så svag och t. o. m. minskade förklaras av främst den utomordentligt restriktiva ckonomiska politik som fördes under större delen av 1974. Under högkonjunkturen 1973 hade starka efterfrågedämpande åtgärder satts in för att motverka det tilltagande inflationstrycket. Dessa åtgärder upphävdes mot slutet av året. i vad gäller finanspolitiken. Penningpolitiken däremot lättades inte utan hölls under större delen av 1974 mycket restriktiv. I stället för en förmodad expansion av penningmängden med drygt 10 46 ökade denna med endast 6 40.

Näringslivets investeringar påverkades starkt av denna restriktiva penningpolitik. Bakom det faktum att de gick ned så kraftigt som med 9 2 1974 ligger dock även andra faktorer. Den inhemska efterfrågan hade varit svag ända sedan halvårsskiftet 1973 och någon ljusning kunde inte skönjas framöver. För den exportorienterade industrin var försäljningen utomlands mycket expansiv under första halvåret 1974. Men i takt med den allt sämre internationella konjunkturen mattades utlandsefterfrågan av och exporten under andra halvåret minskade i förhållande till första halvåret. Företagens vinstutveckling hade försämrats under året, delvis till följd av den successiva apprecieringen av D-marken. När de i ökande utsträckning blev hänvisade till extern finansiering på relativt ogynnsamma villkor, blev följden att investeringsplanerna uppsköts eller senarelades.

Prop. 1975: 100 58

Även för bostadsinvesteringarna blev effekten av den strama penningpolitiken mycket kännbar. För deras del spelade dock även andra, mer strukturella omständigheter in. En viss mättnad på bostadsmarknaden hade gjort sig kännbar redan under 1973. Byggföretagens möjligheter och vilja att starta nya bostadsprojekt begränsades ytterligare av kapitalkostnaderna för ett stort antal outhyrda lägenheter. Trots federala och delstatliga stödåtgärder inom byggsektorn minskade byggandet med mer än 20 2 mellan 1973 och 1974.

Den privata konsumtionen och investeringarna hade varit svaga sedan mitten av 1973. Detta i kombination med den strama penningpolitiken förhindrade företagen att under 1974 i någon större utsträckning föra vidare de kostnadsökningar som framkallats av de höjda råvaru- och energipriserna och de efter västtyska förhållanden ansenliga löneökningarna på 12—15 90. I takt med att arbetslösheten under hösten steg från ca 2,5 till 5 46 påverkades den privata konsumtionen. Den dämpades nu av arbetslöshetens direkta effekter på inkomsterna och dess indirekta effekt via konsumtionsbenägenheten som minskade när sysselsättningen blev mera osäker. Resultatet blev att den privata konsumtionen förblev i det närmaste oförändrad mellan 1973 och 1974.

Exporten var den viktigaste efterfrågekomponenten i den västtyska ekonomin under 1974 och beräknas ha bidragit till den totala efterfrågan med ca 3 56 av bruttonationalprodukten. Den utländska efterfrågan har således bidragit till att hålla uppe den ekonomiska aktiviteten 1 Förbundsrepubliken Tyskland. Den starka ökningen av exportvolymen förklaras bl. a. av att industrin på grund av den svaga inhemska efterfrågan hade omfattande ledig kapacitet och därmed en överlägsen leveransberedskap jämfört med flera av sina konkurrenter. Exporten till OPEC- och statshandelsländerna ökade särskilt snabbt. Den låga konsumtionsefterfrågan medförde att importen sjönk under 1974 i reala termer. Handelsbalansen kom härigenom att uppvisa ett rekordartat överskott på 30 miljarder DM. På tjänstesidan noterades däremot ett underskott på närmare 10 miljarder. Transfereringarna är traditionellt mycket stora och uppgick under året till 17 miljarder DM, varför bytesbalansen

uppvisade ett överskott på ca 23 miljarder DM.

Huvudmålet för den ekonomiska politiken, en lägre inflationstakt, kan sägas ha i det närmaste uppfyllts under 1974. Konsumentprisindex ökade med ca 6 40 mellan 1973 och 1974. I synnerhet under fjärde kvartalet 1974 sjönk inflationstakten markant och nådde en nivå som ligger lägre än under första halvåret 1973, dvs. före oljekrisen. Denna framgång i inflationsbekämpningen har emellertid fått betalas med en mycket svag tillväxt och en hög arbetslöshet. Antalet arbetslösa steg till drygt 5 6 av arbetskraften eller ca 1.2 miljoner personer. 900 000 människor hade samtidigt tvingats till korttidsarbete. Antalet s. k. gästarbetare minskades genom invandringsstopp och genom att invandrare

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 59

efter en viss tid utan arbete lämnar landet. Deras antal har minskat med 1/2 miljon från toppunkten 1973 och uppgår f.n. till 2 miljoner.

Mot bakgrund av den stigande arbetslösheten och den långsammare inflationen lades den ekonomiska politiken om i expansiv riktning under hösten 1974. Till att börja med lättades penningpolitiken genom räntesänkningar och en minskning av reservkvoterna. I december 1974 presenterades så ett finanspolitiskt stimulanspaket på närmare 10 miljarder DU. Det viktigaste elementet i detta program var en subvention på 7,59 till industriinvesteringar som kontrakteras före den 1 juli 1975. Därutöver föreslogs arbetsmarknadsstöd, offentliga investeringar och en i tiden icke begränsad subvention på 7,5 92 till energisparande investeringar. Från januari 1975 trädde så en redan tidigare planerad skatte- och barnbidragsreform i kraft varigenom hushållen tillfördes 14 miljarder DM. Totalt inkl. vissa mindre selektiva insatser under hösten 1974 uppgår stimulansåtgärderna till ca 26 miljarder DM. Under viårvintern 1975 har ytterligare lättnader i kreditpolitiken genomförts och det officiella diskontot sänktes i början av mars till 5 Z, att jämföra med de 7 § som gällde under de tre första kvartalen 1974.

Utsikterna inför 1975 domineras f.n. av frågan om vilken effekt de insatta expansiva åtgärderna kan få på den inhemska efterfrågan under loppet av året. Föreliggande konjunkturbarometrar antyder att en uppgång i konjunkturen synes vara att vänta kring mitten av 1975. Tecken att en återhämtning kan vara på väg har också kommit från de sektorer som hårdast drabbades av nedgången 1974. Inom biloch byggbranscherna har en viss ökning av efterfrågan kunnat noteras i början av 1975. Inom bilsektorn är handelns lager nedbantade till en låg nivå, varför en efterfrågeökning tämligen snabbt måste slå igenom på den f.n. reducerade produktionen. Även för investeringsvarorna har orderingången från hemmamarknaden ökat. Inom andra branscher som stålindustrin och den kemiska industrin, vilka upplevt ett mycket gott år 1974, är emellertid avmattningen påtaglig. Orderingången från utlandet har också gått ned tydligt för hela industrin. Det råder därför fortfarande osäkerhet om tidpunkten för och kraften i den väntade uppgången.

En stor del av denna osäkerhet hänför sig till industriinvesteringarna. Det förefaller sannolikt att de av investeringssubventionerna betingade beställningarna i stor utsträckning koncentreras till maj—juni 1975, dvs. strax innan subventionerna upphör att gälla. Med hänsyn till rådande konjunkturläge torde företagen nämligen avvakta med sina beställningar så länge som möjligt. Industriinvesteringarna bör dock bli stimulerade även av andra faktorer som exempelvis den lättade kreditpolitiken och inte minst den förutsebara löneutvecklingen. Under andra halvåret bör därför industriinvesteringarna komma att öka påtagligt. För byggnadsinvesteringarna förutses en markerad uppgång i efter-

Prop. 1975: 100 60

frågan under andra halvåret, men då produktionsnivån fortfarande inte anpassats helt till den lägre efterfrågenivån som anses komma att gälla på längre sikt, blir återhämtningen av produktionen begränsad och mellan helåren 1974 och 1975 kommer en nedgång inte att kunna undvikas.

Under intryck av den inbromsande inflationen och den allt kärvare arbetsmarknaden har viktiga fackförbund, såsom metallindustriarbetareförbundet och de offentliganställdas förbund, slutit avtal om löneökningar på 6—7 96. Medeltalet i lönepåslagen under 1974 beräknas nu komma att ligga vid 7 96. Som en följd av den starkt dämpade kostnadsutvecklingen beräknas konsumentpriserna stiga med mindre än 6 20 mellan 1974 och 1975 och med en ännu långsammare ökningstakt under loppet av året. I kombination med de genomförda skattcsänkningarna förutses reallönerna komma att stiga med drygt 3 90. Den privata konsumtionen torde därför stimuleras och, även under antagande om oförändrad sparkvot, komma att öka med omkring 3 9o. Den inhemska efterfrågan under 1975 kommer även att stimuleras kraftigt av de planerade utgiftsökningarna för den offentliga sektorn.

Utlandsefterfrågan, som spelade en sådan avgörande roll under 1974, väntas däremot på grund av den internationella konjunktursvackan inte bidra med samma tillväxtstimulans 1975. Exporten torde dock öka med någon procent, vilket delvis förklaras av att länderfördelningen i nuvarande konjunkturläge är mycket gynnsam. Under 1974 föll på Förenta staterna endast mellan 7 och 8 2 av exporten, medan OPEC- och statshandelsländerna tillsammans tog emot drygt 11 2. Som en följd av den stimulerade inhemska efterfrågan och den faktiska apprecicringen beräknas importen stiga med mellan 4 och 6 96. Bytesbalansöverskottet 1975 beräknas f.n. bli i stort oförändrat jämfört med 1974 och således komma upp i storleksordningen 20—25 miljarder DM.

Mot bakgrund av den här skisserade efterfrågeutvecklingen kommer det sannolikt att visa sig att produktionen utvecklats fortsatt svagt under början av 1975. Skulle den inhemska efterfrågan inte visa klara tecken på en uppgång under försommaren så framstår det som sannolikt att förbundsregeringen och Bundesbank sätter in ytterligare stimulansåtgärder. Det finns därför anledning att räkna med en hög och. accelererande tillväxttakt i den totala produktionen under andra halvåret 1975. På grund av det låga utgångsläget kan dock inte tillväxten i bruttonationalprodukten mellan 1974 och 1975 bli mycket större än i storleksordningen 1—2 96.

Kapacitetsutnyttjandet är f. n. mycket lågt inom industrin. Även med en hög tillväxttakt under senare delen av 1975 blir uppgången i efterfrågan på arbetskraft sannolikt Jångsam. Någon snabb minskning av arbetslösheten är därför inte att vänta under 1975.

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 61

Frankrike

I jämförelse med andra länder visade den franska ekonomin länge under 1974 stor motståndskraft mot avmattningstendenserna. En restriktiv ekonomisk politik tillsammans med en påtagligt svagare utlandsefterfrågan bidrog emellertid till en avsevärd minskning i den ekonomiska aktiviteten under de sista månaderna 1974. Arbetslösheten steg därmed kraftigt och under årets sista månad noterades över 700 000 arbetslösa.

Det främsta målet för den ekonomiska politiken under 1974 var att bekämpa inflationen och gradvis återställa balansen i utrikeshandeln. Statsbudgeten var balanserad, vilket till stor del kunde hänföras till statsinkomsternas ökning på grund av inflationen. Det var emellertid den strama penningpolitiken som fick dra det tyngsta lasset i kampen mot inflationen. Den under våren 1974 återhållande ekonomiska politiken kulminerade i juni i samband med skattehöjningar och höjning av diskontot. Mot slutet av året började insatserna emellertid få en selektivt stödjande inriktning för att dämpa effekterna av den antiinflatoriska linjen. Således har speciellt utsatta sektorer som bilindustrin och byggnadssektorn blivit föremål för särskilda stödåtgärder.

Prisstegringstakten var hög under 1974 främst beroende på de höjda energi- och råvarupriserna. Redan under sommaren kunde emellertid en förbättring skönjas. Bl. a. som ett resultat av en aktiv priskontrollpolitik och den kraftiga avmattningen i slutet av året blev inflationen mindre än vad som tidigare befarats. Prisstegringarna under 1974 uppgick till drygt 15 7. Under slutet av 1974 och början av 1975 har dock en markant dämpning av inflationstakten observerats. |

I åtstramningspolitikens fotspår följde under 1974 naturligt nog en uppgång i arbetslösheten. Denna blev speciellt markerad under fjolårets tre sista månader, då antalet registrerade arbetslösa ökade med 200 000. Vid slutet av februari i år uppgick arbetslösheten till 770 000. Antalet lediga platser har sedan juni 1974 minskat med ca 150 000.

Bruttonationalprodukten för 1974 ökade med 4,2 70, vilket vid en europeisk jämförelse framstår som en snabb tillväxt. Denna utveckling torde bl. a. kunna tillskrivas den starka utvecklingen av den franska exporten och att de fasta investeringarna, bostäder exkluderade, ökade med hela 5,5 20. Även den privata konsumtionen höll sig under 1974 på en relativt hög nivå, vilket var möjligt tack vare en avsevärd minskning av sparkvoten. Första halvårets snabba tillväxt i konsumtionen vidmakthölls till stor del även under andra halvåret. För 1974 i sin helhet noterades en ökning av den privata konsumtionen med 4,5 %.

Utvecklingen av den externa balansen utgjorde ett av de mest positiva inslagen i fransk ekonomi 1974. Handelsutvecklingen hjälptes upp bl. a. av franska valutans ökade styrka gentemot dollarn och de fallande råvarupriserna. Exporten ökade i volym med ca 11 94 och importen

Prop. 1975: 100 62

med 6 24. Delvis som resultat av den minskade aktiviteten i ekonomin sjönk importen kraftigt under andra halvåret. Handelsbalansunderskottet stannade därmed vid 19 miljarder franc för 1974. Bytesbalansunderskottet torde ha blivit 29 miljarder franc, varav hälften finansierats med internationell upplåning, den andra hälften genom inströmning av kortfristigt kapital.

De scnaste franska officiella prognoserna har nedreviderat den förväntade tillväxten i bruttonationalprodukten 1975 till 2,5—3 46. Detta har skett mot bakgrund av att höstens avmattning fortsatt även under början av 1975. Färdigvarulagren har stigit och läget för industrivaruproduktionen har varit svagt. Viss osäkerhet råder beträffande utvecklingen av investeringarna och den privata konsumtionen under 1975. Exportvolymens ökningstakt uppges kunna bli 10 96 för 1975. Visserligen utformas den franska ekonomiska politiken med uttalat exportfrämjande syfte, men den utveckling som här förutses för exportmarknaderna gör att prognosen förefaller ligga lite högt. Med hänsyn tagen till vidtagna energipolitiska åtgärder samt minskningen i inhemsk efterfrågan torde importvolymen å andra sidan komma att få en lägre ökningstakt än officiella prognoser. Även vid bedömningen att exporten kommer att öka betydligt långsammare än de officiella uppskattningarna skulle handelsbalansen sålunda förbättras 1975. Nuvarande franska prognoser förutskickar, att handelsbalansunderskottet 1975 maximalt kommer att uppgå till 10 miljarder franc.

Prisstabilitet fortsätter under 1975 att vara ett viktigt mål för den ekonomiska politiken. Regeringens åtgärder för priskontroll skärptes ytterligare i slutet av 1974. De lägre råvarupriserna samt en löneutveckling som förväntas hålla sig inom det samhällsekonomiska utrymmet ger skäl att förmoda att prisökningen blir lägre under 1975. Prognosen på 10 22 inflation 1975 ter sig därför inte orealistisk.

Redan under slutet av 1974 började man från fransk sida att stödja vissa av den alltmer markerade konjunkturnedgången utsatta sektorerna. Den selektivt stödjande inriktningen har varit kännetecknet på den förda ekonomiska politiken även under första kvartalet 1975. Kreditpolitiken har mjukats upp. Genom en mildring av kravet på bankernas kassareserver i centralbanken släpptes i januari ytterligare 11 miljarder franc ut i banksystemet. Det officiella diskontot har under årets första tre månader sänkts med 3 6 och uppgår nu till 10 9c. Kreditpolitiken kan dock fortfarande karakteriseras som återhållsam. I februari tillkännagavs en tidigareläggning av ökningarna av vissa transfereringar samt ett utökat stöd till de franska jordbrukarna. I mitten på mars aviscrades vidare en serie begränsade åtgärder i syfte att stimulera investeringarna samt aktiviteten inom byggnadssektorn.

Utvecklingen hittills under 1975 torde ge vid handen, såvida inflationstakten visar fortsatt dämpning, att en successiv lättnad av den

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 63

franska politiken kan vara att vänta under de närmaste månaderna. Efter ett första halvår med svag produktionstillväxt skulle den franska ekonomin därefter återhämta sig under andra halvåret, främst mot bakgrund av ett något ljusare internationellt efterfrågeläge. 1975 års ökning av bruttonationalprodukten torde därmed komma att uppgå till den officiellt förutsedda om 2,5—3 Gc.

Italien

Det nuvarande ekonomiska läget i Italien och den utveckling som kan förutses för 1975 måste bedömas mot bakgrund av utvecklingen under 1974 vad gäller extern och intern balans samt den förda ekonomiska politiken. Det stora underskottet i de utrikes betalningarna i början av 1974 — underskottet i handelsbalansen uppgick första halvåret till ca 6 miljarder dollar — och den accelererande prisstegringstakten föranledde en rad åtstramningar av både finans- och penningpolitiskt slag under våren och sommaren.

Åtstramningen av den ekonomiska politiken var så betydande att den ekonomiska aktiviteten snabbt dämpades. En viss uppmjukning av politiken blev därför aktuell relativt snart. De siffror som f.n. föreligger för andra balvåret 1974 påvisar en kraftig försämring av läget. Industriproduktionen har sjunkit kraftigt och låg i december 1974 9 954 under nivån för samma månad ett år tidigare, näringslivets investeringar synes ha minskat och arbetslösheten har skjutit i höjden från den låga nivån under 1974 års första del. Enligt officiella uppgifter uppgick den öppna arbetslösheten till ca 600 000 personer eller 3,1 % i oktober 1974. Den totala arbetslösheten torde ha varit betydligt större och uppskattningar gjorda inom EG angav en arbetslöshet på 1 miljon eller drygt 5 9 i januari 1975. Samtidigt har den ekonomiska politiken börjat få allt tydligare effekt på den externa balansen och inflationen. Detta kan illustreras med att handelsbalansunderskottet successivt minskade under 1974 och att även ett visst överskott (exkl. oljeimport) uppnåddes i december 1974. Ökningen av partipriserna avstannade praktiskt taget under november och december och konsumentprisernas ökningstakt har dämpats påtagligt sedan september. Tillsammantaget beräknas den totala produktionstillväxten ha uppgått till knappt 3,5 96 1974, en avsevärd uppbromsning jämfört med 1973 års tillväxt på 6 6 samt betydligt lägre än de bedömningar på drygt 4,5 76 som förelåg under hösten 1974.

Den kraftiga avmattningen under 1974 års senare del har redan lett till en viss lättnad i den ekonomiska politiken. Sålunda sänktes diskontot vid utgången av 1974 från 9 till 8 90. Därefter har vissa lättnader i kreditpolitiken aviserats, bl.a. för exportföretagen och kommuner. Vidare har planer för stimulanser av bostadsbyggandet samt för minskad oljekonsumtion presenterats. Hur mycket av dessa planer som 1le-

Prop. 1975: 100 64

der till konkreta åtgärder som får effekt redan under 1975 är dock högst osäkert. Beslut har fattats om förbättrade kreditmöjligheter för jordbruket. Bakgrunden härtill är att livsmedelsimporten är betydande, ca 20 2 av den totala importen. Som en direkt stimulans för konsumtionen kan de i januari 1975 beslutade höjningarna av arbetslöshetsunderstöden samt de statliga lönerna och pensionerna betraktas.

Maximeringen av kreditexpansionen till 15 96 för perioden mars 1974— mars 1975 måste anses ha haft en kraftigt restriktiv verkan som nu upphör. En viss ytterligare lättnad inträder genom att de importdepositionsavgifter som fr. o. m. maj 1974 belastade importen och placerades på räntelösa konton i 6 månader börjar återbetalas samtidigt som depositionsskyldigheten upphörde i mars i år.

Den fortsatta utvecklingen under 1975 torde i vart fall för större delen av året präglas av en låg aktivitet i den italienska ekonomin, vilket kan komma att aktualisera ytterligare förändringar i den ekonomiska politiken. En viss återhämtning mot slutet av 1975 förefaller då också trolig. |

De strategiska momenten i bedömningen av utvecklingen under 1975 utgörs främst av den privata konsumtionen och utrikeshandeln. De indikatorer som nu föreligger talar för att den privata konsumtionen kommer att minska något i volym 1975. Av avgörande betydelse i detta sammanhang är hushållens sparbeteende. Bl. a. kan den ökande arbetslösheten tänkas leda till en ökning av sparkvoten och det är överhuvud taget tveksamt om en real konsumtionsökning kan uppehållas.

Exporten har ökat relativt kraftigt under 1974 medan importen sjunkit till följd av den dämpade inhemska efterfrågan. För 1975 är möjligheterna till exporttillväxt främst beroende av tillväxten, av de utländska marknaderna då kostnadsutvecklingen knappast medger några marknadsandelsvinster. De viktigaste enskilda avnämarländerna är Förbundsrepubliken Tyskland, Frankrike och Förenta staterna som tillsammans mottar ca 40 92 av Italiens export. Det kan vidare noteras att Italien 1974 tredubblade sin export till OPEC-länderna som nu svarar för en andel om 10 Z. Med en marknadstillväxt på ca 3 20 skulle en exportvolymökning av ungefär samma storlek kunna komma till stånd.

Ett fortsatt fall i både privata och offentliga investeringar torde inte kunna undvikas; det aviserade programmet för stöd åt bostadsbyggande m. m, kommer knappast att hinna få någon mera betydande effekt 1975. Lättnaderna i kreditpolitiken får sannolikt inte någon större stimulerande effekt på näringslivets investeringar redan under 1975. Strävandena att hålla budgetunderskottet på en ungefär oförändrad nominell nivå i jämförelse med 1974 torde leda till att den offentliga konsumtionen kan beräknas öka 1 å 2 20. På lagersidan finns varandra motverkande tendenser, en avveckling av råvarulagren och Jagren av

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 65

varor i arbete uppvägs till en del av en ökning av färdigvarulagren.

Den fortsatta försvagningen av den inhemska efterfrågan torde leda till en viss ytterligare minskning av importen. Den totala produktionen beräknas minska någon procent 1975, vilket medför en ökning av arbetslösheten. Hur stor denna ökning kommer att bli kan svårligen preciseras eftersom flexibiliteten i arbetskraftsutbudet via korttidsvecka och nedgång i förvärvsfrekvens kan vara betydande.

Utrikeshandelns volymutveckling jämte förbättring i bytesförhållandet och tjänstebalansen kan väntas leda till ett underskott i bytesbalansen om 4—5 miljarder dollar, vilket är lägre än som tidigare antagits. Detta innebär att bytesbalansen exkl. oljeprodukter skulle ge ett visst överskott. Avmattningen i den inhemska aktiviteten har redan lett till en dämpning av prisstegringstakten. Mellan genomsnittslägena för 1974 och 1975 torde ökningen dock uppgå till något under 20 97.

Danmark

Den danska ekonomin kännetecknades 1974 av ett under årets första hälft snabbt växande bytesbalansunderskott mot utlandet samt en under senare delen av året djup efterfrågeavmattning. Restriktiva ekonomiskpolitiska åtgärder hade satts in redan hösten 1973 i syfte att dämpa det överhettade resurstrycket och därav medföljande acceleration av prisoch löneutveckling. För att på kort sikt hejda den ansvällning av bytesbalansunderskottet som var en följd av oljeprisstegringarna vidtogs under loppet av våren 1974 ytterligare restriktiva åtgärder mot privat konsumtion och offentliga investeringar. Tillsammans med den efterfrågedämpande effekten av oljeprishöjningarnas genomslag på konsumentpriserna, ett sammanbrott av de under 1973 mycket expansiva bostadsinvesteringarna och den för Danmark svaga exportkonjunkturen fick den förda ekonomiska politiken en förödande effekt på den inhemska efterfrågan. De privata fasta investeringarnas expansion som fortfor ännu de första månaderna 1974 under intryck av kapacitetsbristen vid slutet av 1973 bröts härigenom definitivt vid halvårsskiftet. Denna utveckling medförde att importvolymen och därigenom det reala bytesunderskottet minskades kraftigt. Det 5,3 miljarder danska kronor stora underskottet i bytesbalansen första halvåret 1974 sjönk härigenom till 0,7 miljarder danska kronor andra halvåret. Antalet arbetslösa växte emellertid samtidigt synnerligen snabbt. Vid årets slut uppgick sålunda arbetslösheten till 12 46 av antalet försäkrade kassamedlemmar.

Kreditmarknaden var under hela året utpräglat stram. I augusti uppgick t.ex. den effektiva avkastningen på bostadsobligationer till 17— 18 26 och för sommarhalvåret som helhet till närmare 16 20. Till följd av de under 1974 snabba prisstegringarna — konsumentpriserna steg under loppet av 1974 med ca 15 46 — kan den reala räntan dock beräknas ha stannat vid några enstaka procent. Detta förhållande medverkade 5 Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.

Prop. 1975: 100 66

givetvis ändå starkt till dämpningen av de fasta investeringarna. Den minskning av bostadsbyggandet som uppstått till följd av den kraftiga minskningen av antalet igångsatta lägenheter redan andra halvåret 1973 torde ha accentuerats, varigenom bostadsinvesteringarna 1974 i volym kom att understiga motsvarande nivå 1973 med 25 4.

Bruttonationalprodukten beräknas sammanfattningsvis ha ökat med 1,5 9c i volym 1974.

Under 1975 ställs den ekonomiska politiken inför synnerligen svåra avvägningsproblem i Danmark. Kraftiga stimulansåtgärder måste vidtas för att nedbringa den mycket höga arbetslösheten. Den sänkning av de direkta skatterna som beslutades under hösten 1974 torde få cen sådan stimulerande effekt på den privata konsumtionen även vid beaktande av de samtidigt beslutade inbesparingarna på inkomstöverföringarna till hushållen. Ytterligare en konjunkturstödjande faktor torde de offentliga investeringarna komma att utgöra 1 och med att de kvantitativa begränsningarna för dessa lyfts bort hösten 1974. Även bostadsinvesteringarnas minskning kan väntas bli hejdade 1975.

Det är emellertid med hänsyn till den externa balansen av vital betydelse för landets ekonomi att den inhemska efterfrågetillväxten hålls inom den ram som cexportefterfrågeutvecklingen skapar. Härvidlag torde den totala efterfrågetillväxten å de danska exportmarknaderna förbli dämpad åtminstone under första halvåret 1975. För att den externa ba- . lansen skall kunna på ett avgörande sätt förbättras måste därför i det rådande konjunkturläget Danmark öka sina andelar på exportmarknaderna. De danska företagen har under senare år fått vidkännas en mycket ogynnsam kostnadsutveckling vid internationell jämförelse. Denna utveckling accentuerades 1974 till följd av den pris- och lönespiral som utlöstes av encrgiprisstegringarna och vidmakthölls av den speciella avtalskonstruktionen på arbetsmarknaden som medför automatisk lönekompensation för uppkomna prisstegringar, s. k. dyrtidstillägg. Härigenom får utgången av löneförhandlingarna 1975 en strategisk betydelse för den fortsatta utvecklingen. Till följd av folketingsmajoritetens överenskommelse om ingrepp i avtalsförhandlingarna i början av mars 1975 har utsikterna till en mer dämpad framtida kostnadsutveckling i danskt näringsliv förbättrats. Den nya lagen innebär att de gamla avtalen för- Jängs i två år. Dyrtidsregleringen kvarhålls, dock med vissa ändringar som främst berör de offentligt anställda. Dyrtidstilläggens konstruktion ändras för dessa från procentuclla påslag på lönen till lika: belopp i alla inkomstlägen. Innebörden av den nya lagen torde bli i stort sett oförändrade reallöner under 1975. Samtidigt vidtogs även åtgärder mot företagens vinster. En försiktig bedömning av hur företagens internationella konkurrenskraft härigenom skulle utvecklas torde närmast innebira att de existerande danska marknadsandelarna på världsmarknaden åtminstone förblir oförändrade.

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 67

Under sådana omständigheter skulle en mindre volymmiässig ökning av exporten vara möjlig 1975. Sysselsättningsläget skulle härigenom kunna förbättras något samtidigt som underskottet i bytesbalansen skulle kunna begränsas till 3 miljarder danska kr. Till detta torde även en mindre förbättring av bytesförhållandet med utlandet i förening med en fortsatt nedgång av bränsle- och råvaruimporten inverka. Den reala bruttonationalprodukten bedöms också öka något snabbare 1975 än 1974, förmodligen dock mindre än 2 <o.

Finland

Den finska ekonomin kännetecknades 1974 av en för året som helhet hög efterfrågenivå med därav föranledda snabbt stigande priser och ett kraftigt underskott i bytesbalansen med utlandet. Produktionsutvecklingen kom att begränsas främst till följd av brist på arbetskraft, trots en viss nettoåterinvandring från Sverige under loppet av 1974. Den totala produktionen ökade med uppskattningsvis 4,5 70 1974. Exportvärdet ökade med 42 46 1974 främst till följd av snabba prisstegringar på papper och massa. I volym torde exporten närmast ha varit oförändrad mellan 1973 och 1974. Genom den expansiva efterfrågeutvecklingen kom samtidigt importvolymen att öka desto snabbare, eller med ca 10 50 (i värde 55 46). Bytesbalansen gav ett underskott på 41/2 miljarder finska mark. Satt i relation till bruttonationalprodukten torde detta bytesbalansunderskott klart överstiga motsvarande jämförelsetal för andra utsatta länder såsom Danmark, Italien och Storbritannien.

Den begränsade produktionskapaciteten verkade under 1974 kraftigt pådrivande på industriinvesteringarna. Bostadsbyggandet stimulerades av bostadsbrist i de expansiva industriområdena. De totala fasta investeringarna ökade härigenom med nästan 8 Z i volym.

Sysselsättningen hölls på en mycket bög nivå under hela 1974, vilket medförde en kraftig löneglidning. Ökningen av löntagarnas reala förtjänster torde emellertid. ha begränsats. av den snabba konsumentprisökningen. Konsumentprisnivån steg sålunda 17 76 mellan 1973 och 1974. Till följd av en rad skatte- och transfereringspolitiska åtgärder, delvis sammankopplade med tvåårsuppgörelsen på arbetsmarknaden vären 1974, ökade emellertid hushållens disponibla inkomster snabbare än förtjänstnivån. Den privata konsumtionsvolymen kunde härigenom förbättras med drygt 4 90 1974.

Mot slutet av 1974 avmattades exportens efterfrågeutveckling främst inom trävaru-, pappers- och massasektorn. Även lättmetallindustrin och konsumtionsindustrins exportutsikter försvagades. Dock fick den tunga metallindustrins orderstock en fortsatt gynnsam utveckling, varför ex- . porten till Sovjetunionen torde öka avsevärt under 1975. Mot bakgrund av den angivna utvecklingen inom Övriga sektorer beräknas emellertid den totala exportvolymen 1975 komma att minska. Parallellt

Prop. 1975: 100 68

med exportavmattningen vid slutet av 1974 sjönk kapacitetsutnyttjandet i industrin och lagren av färdigvaror ökade. Industrins fasta investeringar förväntas icke desto mindre öka i synnerhet beträffande maskininvesteringarna, men även byggnadsinvesteringarna kan väntas ligga på en förhållandevis hög nivå till följd av att den 40-procentiga investeringsavgiften avskaffas för oprioriterat byggande. Däremot kan bostadsbyggandet väntas gå ned. De totala fasta investeringarna skulle härigenom öka med ca 5 70 1975. De offentliga utgifterna torde 1975 hållas tillbaka något bl. a. i syfte att bidra till att begränsa underskottet i bytesbalansen. För den offentliga konsumtionsvolymen torde ökningstakten hållas vid ca 4 90 1975.

Ehuru utvecklingen på arbetsmarknaden väntas medföra en sjunkande sysselsättning torde arbetslösheten ändå bli måttlig 1975. Löntagarnas nominella förtjänstutveckling bedöms bli något dämpad i förhållande till 1974, vilket ändå torde medföra en total lönesummeökning på 18,5 40 1975. Till följd av den kvardröjande effekten av de konsumtionsstimulerande åtgärder regeringen vidtog 1974 samt de ytterligare åtgärder som vidtogs i mars 1975 i samband med granskningen av den inkomstpolitiska helhetslösningen 1974, hålls den dämpning av den privata konsumtionens utveckling, som i annat fall varit sannolik mot bakgrund av förväntade snabba konsumentprisstegringar 1975, tillbaka.

En betydande del av den finska exporten går till Sovjetunionen till följd av de bilaterala handelsavtalen. Detta kan till vissa delar begränsa den finska industrins kapacitet att leverera till världen i övrigt och inte minst till de västeuropeiska marknaderna. Den troliga utvecklingen av totala efterfrågan medför samtidigt att importens ökningstakt kan bromsas 1975. Inte minst får emellertid den i mars 1975 beslutade importdepositionen på 5—30 26 under ett halvår en verksam importdämpande effekt. Genom en samtidigt beslutad skärpning av prisregleringslagen kan kontraktiva effekter på den privata konsumtionen som följd av att den ökade importkostnaden övervältras på konsumentledet, begränsas.

Trots att importen knappast ökar volymmässigt blir bytesbalansunderskottet mot utlandet betydande 1975. Den totala produktionen väntas komma att avmattas påtagligt med en volymökning av bruttonationalprodukten 1975 som uppskattas till ca 2 1/2 2.

Norge

För Norge blev 1974 ett mycket gynnsamt år trots den svaga utvecklingen i flertalet av OECD-länderna. Genom en kombination av hög investeringsefterfrågan och en expansiv finanspolitik med syfte att stimulera hushållens konsumtion hölls sysselsättningen och kapacitets-

utnyttjandet på en fortsatt mycket hög nivå. Den norska exporten fick

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 69

känning av den internationella konjunkturavmattningen först under årets sista månader. Föreliggande beräkningar ger vid handen att bruttonationalprodukten ökade med 3,5 Z vilket är en dryg procentenhet lägre än enligt regeringens nationalbudget från november 1974. Det lägre utfallet förklaras delvis av utvecklingen inom sjöfarten. Exkluderas denna blev produktionsökningen 4 9.

Den privata konsumtionen hade ökat tämligen långsamt under 1972 och 1973 samt första halvåret 1974. Mot bakgrund av att samtidigt efterfrågetrycket på investeringssidan var mycket starkt sattes finanspolitiska åtgärder in för att öka hushållens reala disponibla inkomster. De finanspolitiska åtgärderna från mars—april 1974 omfattade en sänkning av inkomstskatten med 2 7 av bruttoinkomsterna, en höjning av livsmedelssubventionerna, folkpensionerna och barnbidragen. Företagsbeskattningen höjdes samtidigt. Kreditpolitiken gavs en mycket stram inriktning i syfte att hålla kontroll över investeringsaktivitetens expansion. .

Efter den svaga utvecklingen under första halvåret 1974 visade den privata konsumtionen tecken till en påtaglig uppgång under höstmånaderna. Hushållens reala disponibla inkomster steg mycket kraftigt till följd av regeringens åtgärder och de ingångna nya löncavtalen. Mot bakgrund av denna uppgång i inkomsterna förväntades konsumtionen vid oförändrad konsumtionsbenägenhet stiga med 6 96. Utfallet blev emellertid bara 3,1 % för helåret 1974. Stor osäkerhet knyter sig dock till denna siffra.

Bruttoinvesteringarna i fast kapital steg mellan 1973 och 1974 med 8 20 i volym. Mest dynamiska var investeringarna inom oljesektorn resp. industrin med tillväxttakter på mer än 70 94 resp. ca 35 £, att jämföra med en ökning av investeringarna inom hela näringslivet exkl. sjöfart och oljeutvinning på 11 26. Såväl de offentliga investeringarna som bostadsinvesteringarna ökade endast marginellt. Lagerinvesteringarna ökade påtagligt i volym med en uppgång för såväl export- som importvarulagren.

Den norska exporten stagnerade under 1974. I huvudsak får detta emellertid tillskrivas kapacitetsbegränsningar i exportindustrin. Först mot slutet av året synes exporten ha påverkats av konjunkturnedgången utomlands.

Importen ökade med drygt 4 94 1974. Detta innebar en påtaglig inbromsning i förhållande till ökningen med 14,4 > året dessförinnan. Inbromsningen förklaras till största delen av att fartygsimporten minskade med 25 § efter att 1973 ha ökat med 48 2. Importen till de på oljeutvinning baserade branscherna steg i gengäld med 37 946. Exkluderas fartygsimporten, sjöfarten och oljebranschen, steg importen med 9,2 £.

Handelsutvecklingen, en viss försämring av bytesförhållandet gent-

Prop. 1975: 100 | 70

emot utlandet och ökade transfereringar och räntebetalningar till utlandet, ledde till ett underskott i bytesbalansen på 5,6 miljarder norska kr. Exkluderas oljeutvinningssektorn var underskottet dock endast 1.9 miljarder norska kr.

Den scnaste detaljerade officiella prognosen för utvecklingen under 1975 presenterades i nationalbudgeten i november 1974. Nationalbudgetens prognos för 1975 innebar en rekordartad tillväxt om drygt 6 Co i bruttonationalprodukten. 1/4 av denna tillväxt skulle oljeutvinningen i Nordsjön svara för, men även industri- och sjöfartsinvesteringarna väntades öka starkt. Den privata konsumtionens tillväxt, redan stimulerad under 1974, skulle accelerera och öka med 5,7 96. Lagcerinvesteringarna förutsågs gå ned med ca 0,4 96 av bruttonationalprodukten. Exporten av varor och tjänster däremot skulle öka med hela 9,5 46 i volym.

Att den norska regeringen bedömer det internationella läget något annorlunda nu framgick i samband med att den i december 1974 framlagda propositionen angående inrättande av konjunkturfonder, till vilka vissa företag skulle inbetala en del av sin vinst, drogs tillbaka i januari 1975 med hänvisning bl. a. till den försämrade internationella konjunkturen. I sin stortingsredogörelse i mars 1975 förutser finansminister Kleppe en försvagning av exportefterfrågan i förhållande till nationalbudgetens prognos. Den inhemska efterfrågan visar dock alla tecken på fortsatt expansion.

Som tidigare nämnts blev utfallet för 1974 något lägre än enligt prognoserna i nationalbudgeten. De främsta orsakerna härtill var en svagare utveckling för exporten och den privata konsumtionen. Inför bedömningen av den fortsatta utvecklingen under 1975 anmäler sig därför två huvudfrågor: hur kommer Norge att påverkas av den utdragna internationella konjunkturavmattningen och hur kommer den privata konsumtionen att utvecklas?

Svagheten i den internationella konjunkturen kan tänkas påverka den norska konjunkturen främst på två sätt. Dels direkt i form av lägre efterfrågan på norska varor och tjänster. Dels indirekt genom att företagens förväntningar om cn försämrad avsättning utomlands påverkar deras benägenhet att sätta sina investeringsplaner i verket. När det gäller exporten ger senast tillgängliga konjunkturbaromcterdata från december 1974 vid handen att en påtaglig omsvängning i pessimistisk riktning skett i det norska näringslivets bedömning av framtiden. Detta synes dock mest utgöra en reaktion på nedgången i orderingång från utlandet och den allmänt svagare utvecklingen i de större OECDländerna. Barometern visar nämligen samtidigt att orderstockarna bedöms som betryggande för ett stort flertal av företagen och att kapacitetsutnyttjandet är oförändrat i förhållande till tidigare kvartal under 1974. Under den förutsättning som görs i detta kapitel om en uppgång i den ekonomiska aktiviteten inom OECD-området mot slutet av 1975, bör inneliggande order vara tillräckliga för att motverka mera omfattan-

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 71

de kontraktiva verkningar från exporten. En sådan utveckling i stort utesluter inte att enstaka branscher, exempelvis tekoindustrierna blir utsatta för mycket kännbara påfrestningar till följd av den internationella konjunkturutvecklingen. För dessa branscher föreslår regeringen selektiva stödåtgärder.

Vad gäller den privata konsumtionen ger detaljhandelsstatistiken vid handen att en betydlig uppgång ägt rum med början i tredje kvartalet och accelererat påtagligt under fjärde kvartalet 1974. Det förefaller sannolikt att den konsumtionsökning som väntades inträffa redan från halvårsskiftet kommit igång med en viss försening. Med den utveckling för hushållens realinkomster som ägt rum under 1974 och som förväntas under 1975 krävs det extraordinära störningar för att den påbörjade uppgången i konsumtionen skall bromsas in mera avsevärt under 1975. |

I fråga om industriinvesteringarna talar två omständigheter för att dessa kommer att ligga kvar på en hög nivå och t. o. m. väl uppnå den ökning på 10 Z som prognostiserades i höstens nationalbudget. För det första framgår det av konjunkturbarometern i december att investeringsbenägenheten inte försvagats. För det andra baseras nationalbudgetens prognos för industrins investeringar på data om att företagen avser öka sina investeringar med mellan 28 och 42 46 i volym. Att tillväxten ändå sattes till en i förhållande till företagens planer så låg nivå som 10 2 beror på att man antagit att statsmakterna med en fortsatt mycket restriktiv kreditpolitik skulle söka begränsa industriinvesteringarna i stabiliseringspolitiskt syfte. Statistiska centralbyråns investeringsenkät från februari 1975 visar en nedgång i industrins investeringsplaner i förhållande till hösten 1974. Men fortfarande ligger den planerade investeringsnivån över den i nationalbudgeten antagna. Den marginal som således uppstått mellan den planerade och den av statsmakterna sanktionerade investeringsvolymen utgör sannolikt en betryggande buffert mot effekterna av ett fall i investeringsbenägenheten. |

Med här gjorda antaganden om en något lägre export än den som förutsatts i den norska nationalbudgeten, en fortsatt hög investeringsaktivitet inom näringslivet och en accelererande privat konsumtion bör en tillväxttakt i bruttonationalprodukten på mellan 5 och 6 £6 vara möjlig. |

En lägre export kommer med stor sannolikhet att minska även importen något i och med att exportindustrins behov av insatsvaror minskar. Denna effekt torde dock inte bli så stor, varför en importökning i linje med tidigare antagna 5 Z framstår som sannolik. En sådan utveckling bör medföra ett icke oväsentligt högre bytesbalansunderskott än de ' 7,3 miljarder norska kr. som antagits tidigare.

Sammanfattningsvis framstår det som troligt att den norska ekonomin även under 1975 kommer att utmärkas av hög efterfrågan och full sysselsättning.

Prop. 1975: 100 72

3 Utrikeshandeln

3.1 Exporten

En tämligen god tillväxt i varuexporten präglade de tre första Kvartalen 1974. Fjärde kvartalet inträffade emellertid ett kraftigt fall i exportvolymen. Härigenom blev exporten under 1974 som helhet endast knappt 4 Z& större än 1973, dvs. ett par procent lägre än vad beräkningen i den preliminära nationalbudgeten för 1975 angav. Exporten av råvaror sjönk kraftigt, med ca 8 96, medan exporten av färdigvaror uppvisade en mer gynnsam utveckling och steg med över 9 6. Även vad gällde exportpriserna under 1974 kom den preliminära nationalbudgetens beräkning att överskatta den faktiska utvecklingen något och ökningen i cxportprisnivån 1973-—1974 blev inte fullt 28 2.

Exportprognosen för 1975 har reviderats nedåt. Bakgrunden till detta är att efterfrågeutvecklingen i OECD-länderna 1974—19753 nu bedöms bli något svagare. Inom flera branscher har också orderingången från exportmarknaderna avtagit högst avsevärt. Även om en viss återhämtning i de västliga industriländernas efterfrågan väntas äga rum mot slutet av 1975 torde effekten av detta på den svenska exporten begränsas på grund av att bl. a. verkstadsindustrins exportefterfrågan erfarenhetsmässigt tycks reagera tämligen sent på en förändring i den allmänna ekonomiska tillväxttakten utomlands. Å andra sidan har denna eftersläpning medfört att exporten av verkstadsprodukter ännu under första halvåret 1975 hålls uppe jämförelsevis väl, trots försvagningen i den totala aktiviteten i den internationella ekonomin. De mest expansiva faktorerna för den svenska exporten under 1975 förutsätts bli efterfrågan från Östeuropa och en del u-länder, i första hand de oljeproducerande. Totalt sett beräknas nu att exportvolymen stiger med ca 1,5 5c 1974—1975, vilket innefattar nedrevideringar i jämförelse med den preliminära nationalbudgeten för såväl färdigvaruexporten som råvaruexporten. Räknat exkl. fartyg beräknas exportökningen komma att stanna under 1 <c.

Exportpriserna väntas stiga med ca 9 Jo 1974—1975. Detta innebär en avsevärt dämpad prisuppgång jämfört med 1973—1974 och också något lägre priser än vad som förutsågs i den preliminära nationalbudgeten. I motsats till 1973—1974 beräknas för 1974—1975 att färdigvarornas exportpriser stiger mer än råvarornas. |

Färdigvaruexporten

Exporten av färdigvaror exkl. fartyg tillväxte 1973—1974 med ca 9,5 40 i volym, 1 procentenhet mindre än vad den preliminära nationalbudgeten angav.

Den huvuddel av färdigvaruexporten som avsätts i OECD-länderna be-

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 73

Tabell 3: 1 Sveriges export av färdigvaror (exkl. fartyg) till OECD-området? 1971—1975 Procentuell volymförändring

1 SITC 5—8, exkl. 68 och 735.

2 Utom Australien, Nya Zeeland, Grekland, Irland, Island, Portugal, Spanien och Turkiet.

Anm. Prognoserna är avrundade till närmaste hela resp. halva procent.

räknas ha stigit med ca 4,5 46 1973—1974, ett ökningstal som synes ha varit obetydligt större ån marknadstillväxten för färdigvaror? i området (se tabell 3: 1). Om man på samma sätt som för marknadstillväxten väger samman OECD-ländernas tillväxt i bruttonationalprodukten med andelarna i Sveriges färdigvaruexport finner man att den vägda produktionstillväxten torde ha understigit 2 56 1973-—1974. Relationen mellan de sålunda vägda tillväxttalen för färdigvaruimporten och bruttonationalprodukten, som kan betraktas som en vägd genomsnittlig importelasticitet för OECD-länderna, skulle således ha varit inemot 2,5, vilket är ett högt värde jämfört med historisk ”standard”. Marknadstillväxten hölls uppe inte minst till följd av betydande ökningar i bl. a. den norska och brittiska färdigvaruimporten.

Den ekonomiska tillväxt som nu emotses i OECD-området 1974— 1975 medför en ytterligare nedgång i kapacitetsutnyttjandet; det enda betydelsefulla undantaget härifrån synes vara Norge. Under sådana omständigheter kan det finnas anledning anta att marknadstillväxten för färdigvaror snarare understiger än överstiger vad som skulle ha erhållits vid historiskt sett genomsnittliga importelasticiteter för de olika länderna. En klart märkbar effekt kan dessutom de införda importavgifterna i Finland (se föregående kapitel) komma att få. Marknadstillväxten för färdigvaror har beräknats till 2,5 96 1974—1975. Det kan nämnas att den på motsvarande sätt sammanvägda tillväxten i ländernas bruttonationalprodukt väntas bli ungefär lika stor 1974—1975 som 1973—1974, således lägre än 2 Zz.

Den begränsade vinst i genomsnittliga marknadsandelar i OECD-området som i den preliminära nationalbudgeten beräknades ha ägt rum 1973—1974 synes vid de nu reviderade kalkylerna till större delen ha uteblivit. I den preliminära nationalbudgeten antogs i prognosen för 1974—1975 oförändrade marknadsandelar, varvid noterades att ett sänkt

1 Dys. ett med avnämarländernas andelar av den svenska färdigvaruexporten vägt medeltal av tillväxten i samma länders färdigvaruimport.

Prop. 1975: 100 74

Tabell 3: 2 Sveriges export av färdigvaror (exkl. fartyg)! 1968 --1975

därav:

1 SITC 5—8, exkl. 68 och 735.

2? Utom Australien, Nya Zeeland, Grekland, Irland, Island, Portugal, Spanien och Turkiet.

3 Qatar, Abu Dhabi, Saud-Arabien, Kuwait, Irak, Iran, Indonesien, Venezuela, Libyen, Algeriet och Nizgeria.

a Enligt kalkylen från varugruppssidan, som ingår i tabellen över totalexporten (tabell 3: 4), blir ökningen 4 9.

Anm. Prognoserna för volymförändringarna är avrundade till närmaste hela resp. halva procent.

Tabell 3: 3 Prisutvecklingen för färdigvaror 1960 —1975 Procentuell årlig förändring

1960— = 1969—- = 1970—- —1971— —1972— —- 1973— = 1974—

1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975

prognos Världsexportpriset!

Sveriges exportpris

i svenska kronor 2.0 7,6 5,7 5,4 6,7 19,2” 10: Sveriges relativa

exportpris 0,9 1,6 1,9 3,8 0,8 —2 prel. 3

1 Exportprisindex för ”manufactured goods” för de 11 i världshandeln största OECD-länderna sammanvägt med deras andelar i världsexporten.

2 Räknat exkl. papper. Inkl. papper erhålls 21,7 24 resp. 10,5 22. Anm. Prognoserna är avrundade till närmaste hela resp. halva procent.

inhemskt efterfrågetryck i flertalet på världsmarknaden konkurrerande länder visserligen kunde medföra en hårdnande konkurrens om marknadsandelarna men att en tämligen gynnsam relativ prisutveckling för den svenska färdigvaruexporten 1973—1974 och 1974—1975 borde kun- na bidra till att hålla marknadsandelarna uppe. De beräkningar av världsmarknadspriser och svenska exportpriser som nu kan göras (se tabell 3: 3) utvisar att relativpriserna opåräknat torde ha sjunkit 1973— 1974 men att cn uppgång väntas ske 1974—1975. Detta är främst en följd av de senaste månadernas utveckling av valutakurserna som synes medföra en inte obetydlig effektiv appreciering av den svenska kronan mellan genomsnittslägena för 1974 och 1975. Med hänsyn tagen till att en del tidsförskjutna effekter på marknadsandelarna av. relativprisänd-

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 75

ringar torde kunna uppträda har det befunnits motiverat att behålla prognosen om oförändrade marknadsandelar 1974—1975. Sveriges export av färdigvaror till OECD-området skulle således kunna stiga med marknadstillväxtens ca 2,5 4 1974-1973.

I tabell 3: 2 visas utvecklingen av den svenska färdigvaruexporten med fördelning även på ländergrupper utanför OECD-området: Östeuropa, inkl. Kina, OPEC-länderna samt andra länder, företrädesvis icke-oljeprocerande u-länder. För dessa ländergrupper saknas mycket av det datamatcrial och de prognoser för den ekonomiska utvecklingen som bildar underlag för bedömningen av exporten till OECD-länderna. De prognoser som redovisas får därför anses mer ofullständigt underbyggda.

Exporten av färdigvaror till Östeuropa och Kina har under de senaste två åren expanderat mycket starkt och volymtillväxten 1973—1974 beräknas till ca 35 €c. De ekonomiska planerna för de östeuropeiska länderna under 1975 synes innebära en fortsatt hög tillväxt. I den preliminära nationalbudgeten räknades med en ökning 1974—1975 av den svenska färdigvaruexporten till Jänderområdet om 17 70. Detta antagande har behållits i den nu föreliggande kalkylen.

Etter de drastiska oljeprishöjningar som genomfördes under slutet av 1973 och vid början av 1974 knöts på många håll stora förhoppningar till OPEC-länderna som en kraftigt växande marknad för industriländernas exportvaror. Problemet är i första hand att OPEC-länderna mer eller mindre saknar möjlighet att på kort sikt nyttiggöra sig en mot inkomstökningen svarande tillväxt i varuimporten — större delen av oljeinkomsternas väldiga ökning sparas i olika former. Den svenska färdigvaruexporten till OPEC-länderna beräknas 1973—1974 ha ökat med ca 40 9: i volym vilket är mindre än vad som angavs i den preliminära nationalbudgeten. Huruvida detta innebär att man tidigare överskattat OPECländernas importkapacitet eller att den svenska industrin förlorat terring i den hårdnande kampen om marknadsandelarna, har ännu inte kunnat klarläggas. En nedrevidering av den preliminära nationalbudgcetens prognos för 1974—1975 har dock ansetts befogad; exporten av färdigvaror till OPEC-länderna förutsätts stiga med 30 96.

De kraftigt ökande noteringspriserna på råvaror under 1972 och större delen av 1973 medförde att även många icke-oljeproducerande u-länder erhöll avsevärda förstärkningar i exportinkomsterna 1972— : 1973 och 1973-1974, vilket skulle ha kunnat bilda bas för betydande ökningar i deras import från industriländerna. Emellertid åtgår nu en avsevärd del av dessa inkomsttillskott till att täcka de förhöjda oljekostnaderna, varför tillväxten i de övriga u-ländernas import av färdigvaror framgent torde bli förhållandevis dimpad. Den svenska exporten av färdigvaror till gruppen ”andra länder” steg mycket påtagligt 1973— 1974, med ca 24 2 i volym räknat. Det kan också tilläggas att tillväxttakten inte tycks ha mattats nämnvärt under loppet av 1974. För 1974— :

Prop. 1975: 100 76

1975 räknas med en ökning på 6.5 70, vilket dock innebär en smärre nedgång i exportvolymen om man räknar från nivån under andra halvåret 1974.

Sammantaget innebär kalkylerna ovan en volymtillväxt i den svenska färdigvaruexporten på 4,5 o 1974—1975. Detta betyder att prognosen i den preliminära nationalbudgeten nedreviderats med ca 2 procentenheter.

I produktionskapitlet presenteras i detalj de exportbedömningar som bransch för bransch utförts med hjälp av exportenkäter, kontakter med branschexperter och annan information som kunnat inhämtas om marknadsläget inom olika varuområden. Dessa bedömningar sammanfattas kort i avsnittet om exporten på varugrupper och de siffermässiga resultaten visas i tabell 3: 4. Det framgår där att om de olika delvarugrupperna i färdigvaruexporten adderas, erhålls en volymtillväxt på 4 7 1974—1975. Avvikelsen mot den ovan redovisade prognosen kan betraktas som marginell. I den prognos för totalexporten som anges i tabell 3: 4 har det lägre ökningstalet för färdigvaruexporten inkalkylerats.

Den prognos för världsexportpriset för färdigvaror 1974-—1975 som redovisas i tabell 3: 3 ansluter sig, såvitt gäller prisuppgången uttryckt i genomsnittliga nationella valutor, nära till den bedömning som gjordes i den preliminära nationalbudgeten och också till bedömningar som gjorts internationellt: uppgången beräknas till 12,5 70. Valutakursutvecklingen i slutet av 1974 och under de första månaderna 1975 har emellertid inneburit att den svenska kronan apprecierats ganska kraftigt gentemot genomsnittet av de konkurrerande ländernas valutor. De nordamerikanska ländernas, Japans och Storbritanniens valutor har nämligen sjunkit kraftigt i förhållande till den västeuropeiska ”valutaormen”, där Sverige ingår. Vid ett antagande om oförändrade växelkurser under loppet av 1975 skulle världsexportpriset uttryckt i svenska kronor stiga så pass litet som 7 Jo 1974—1975. Den beräknade ökningen i de svenska färdigvarornas exportpris, ca 10 26, skulle således implicera en uppgång i det relativa exportpriset på ca 3 Z0. Kalkylernas höga grad av osäkerhet måste kraftigt understrykas. Vissa bedömare har på den senaste tiden hävdat att världshandelsprisernas uppgång skulle mer påtagligt kunna komma att dämpas till följd av den svaga utvecklingen av den internationella efterfrågan. Detta kan i så fall innebära ett tryck nedåt på de svenska exportpriserna. Givetvis är det också en fullt tänkbar möjlighet att ”ormens” läge i förhållande till de övriga stora världshandelsnationernas valutor kan komma att förändras under loppet av 1975.

Råvaruexporten

Exporten av råvaror föll tillbaka kraftigt 1974 och minskningen 1973—1974 uppgick till över 8 96. Utfallet blev därigenom sämre än

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 7

Tabell 3: 4 Exportutvecklingen för olika varugrupper 1973—1975

Exportvärde, milj. kr. Procentuell förändring från föregående år

Volym! Pris?

1973 1974 1975 1973 1974 1975 1973 1974 1975

Jordbruksprodukter

och fisk 599 1129 1135 —0,4 5,6 8 14,6 78,3 —7 Skogsbruksprodukter 230 227 295 8,0 —26,4 10 10,3 34,0 18 Mineraliska produkter 1950 2381 2880 18,8 —1,4 —6,5 —1,2 23,8 = 29,5 därav: järnmalm 1559 1 900 2475 19,4 1,7 —7 —6,0 19,9 40 Industriprodukter exkl.

fartyg 47197 63129 69195 15,9 4,5 1 9,2 28,0 8,5 därav:

Jivsmedelspro-

dukter 1103 1247 1205 —6,3 —7,7 —7,5 17,9 22,5 2

petroleumprodukter 283 693 730 —12,7 —6,1 5,5 8,8 160,5 —0,5

järn och stål 4196 5891 6430 = 21,4 8,7 2 8,7 — 29,2 7

ickejärnmetaller 1124 1503 1175 5,5 —2,1 —7 25,9 36,7 —16

verkstadsprodukter 21285 27012 32025 14,0 12,4 7,5 6,0 12,9 10,5

övriga industriprodukter inkl. : elektrisk ström 8363 11393 12555 22,7 5,1 0 6,6 29,6 10

Export exkl. fartyg 49976 66866 73505 15,7 4,2 0,8 8,9 28,4 9,1 Fartyg 3177 3525 4330 = 15,7 —4,2 11,5 31,5 15,9 10

Totalt 53153 70391 77835 = 15,7 3,7 1,3 10,0 = 27,7 9,1 Färdigvaror exkl. fartyg? 37168 49457 56770 «16,5 9,4 4 6,7 21,7 — 10,5 Råvaror! 12808 17409 16735 13,7 —8,2 —8,5 15,5 — 48,1 5

1 Volymutvecklingen för exporten och importen enligt utrikeshandelsstatistiken kan avvika från den som redovisas i nationalräkenskaperna främst genom att deflatorerna för verkstadsprodukter är olika.

2 Prisförändringen för färdigvaror, särskilt verkstadsprodukter, kan endast till viss del hänföras till ”rena” prisökningar. De prisförändringar som redovisas i tabellen är s.k. enhetsvärden, dvs. de implicita prisförändringar som framkommer med ledning av utrikeshandelsstatistikens varuvisa uppgifter om exporterad kvantitet och motsvarande värdesumma och avspeglar således den genomsnittliga prisförändringen inom olika varupositioner. Därigenom registreras inte endast faktiska prisförändringar utan även kvalitetsförändringar och förändringar i fördelningen av varor av olika kvalitet inom varupositioner,

3 Papper och papp, järn och stål, verkstadsprodukter samt övriga industriprodukter, utom elektrisk ström.

4 Export exkl. fartyg och de i not 3 nämnda varugrupperna.

Anm. 1973 och 1974 års exportvärden enligt utrikeshandelsstatistiken. Samtliga uppgifter för 1975 avser prognoser. I prognoserna är värdeuppgifterna avrundade till närmaste 5- resp. 10-tal milj. kr. och de procentuella förändringarna avseende enskilda varugrupper till närmaste hela resp. halva tal.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

vad som framgick av beräkningen i den preliminära nationalbudgeten. Särskilt kan nämnas att utförseln av jordbruksprodukter blev vida lägre än beräknat, Den främsta tillbakahållande faktorn för råvaruexporten under 1974 var emellertid en avsevärt försvagad världsmarknad för sågade och hyvlade trävaror som sammanhängde med den särdeles låga takten i bostadsbyggandet i nästa hela den industrialiserade västvärlden. Utförseln av övriga viktiga exportråvaror kunde däremot uppenbarligen

Prop. 1975: 100 78

hållas uppe på en nivå som relativt nära svarade mot det tillgängliga exportutbudet, vilket ändå innebar vissa minskningar.

Eftersom den svenska råvaruexporten har en varusammansättning som är mycket olik den totala internationella råvaruhandelns har någon exportbedömning för 1975 med utgångspunkt från den aggregerade internationella råvaruefterfrågan inte gjorts. I stället har en disaggregerad ansats tillämpats, byggd på informationer om marknadsförhållanden och produktionsförutsättningar för det relativt begränsade antal råvaror som ingår i den svenska exporten. Bedömningarna och kalkylerna redovisas i detalj i produktionskapitlet och mer kortfattat nedan i avsnittet om exporten på varugrupper. |

Totalt sett väntas exportvolymen av råvaror 1975 bli omkring 8,5 Ze lägre än 1974, vilket är en nedrevidering av den preliminära nationalbudgetens prognos. Förutom att efterfrågan på de västeuropeiska marknaderna torde uppvisa en tämligen svag utveckling 1974—1975, tillkommer för flera varuslag att säljtrycket ökat i Europa från utomeuropeiska producenter. Detta innebär en påtaglig risk att svenska råvaruproducenter gör kraftiga förluster av marknadsandelar 1975. I första hand är det trivaruexporten som beräknas fortsätta att sjunka kraftigt 1974—1975. Även för massaindustrin och järnmalmsgruvorna anses marknadsläget nu vara mindre gynnsamt än i den tidigare prognosen.

De genomsnittliga exportpriserna för råvaruleveranserna, som 1973— 1974 steg med inte mindre än 48 9§c, beräknas 1974-1975 öka jämförelsevis obetydligt. Uppgången, ca 5 96, innefattar bl. a. avsevärda prissänkningar för trävaror men betydande prisökningar för järnmalm och massa.

Exporten på varugrupper

I tabell 3:4 redovisas exportens fördelning på varugrupper, med uppdelningen gjord i överensstämmelse. med de branschvisa beräkningar som redovisas i produktionskapitlet. Exportutvecklingen för de enskilda varugrupperna diskuteras utförligt där. Nedan följer korta sammanfattningar av bedömningarna för de viktigaste varugrupperna.

Exporten av jordbruksprodukter utgörs av oförädlade varor som spannmål, frukt, ägg och oljefrö.. Kött m. m. ingår däremot under rubriken livsmedelsprodukter. Ett gott skördeutfall erhölls 1974 vilket gav upphov till ett tämligen betydande exportöverskott. Detta skeppades endast till en del ut under slutet av året och en betydande kvantitet återstår att exportera under 1975. Exportöverskottet från 1975 års skörd väntas bli avsevärt mindre på grund av att den besådda arealen minskat. Leveranspriserna steg synnerligen kraftigt 1973—1974 men prisnivån väntas bli lägre för 1975 års cxportleveranser.

Exporten av livsmedelsprodukter, omfattande bl. a. kött och mcejeriprodukter samt mer högförädlade livsmedel såsom konserver, sjönk

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 79

1973—1974 i samband med ett kraftigt fall i köttexporten. För 1974— 1975 förutses såväl exporten av kött som mejeriprodukter minska. Prisnivån för leveranserna under 1974 blev avsevärt högre än 1973 men väntas 1974—1975 stiga jämförelsevis obetydligt till följd av den svagare utvecklingen av världsmarknadspriserna.

Järnmalmsexportens tillväxt 1973—-1974 begränsades av kapaciteten i utförselhamnarna vilket innebar att exportvolymen 1974 endast obetydligt översteg 1973 års. Ordersituationen för gruvorna är mycket god — det möjliga exportutbudet för 1975 är redan kontrakterat. Den försvagade stålkonjunkturen torde dock komma att leda till senareläggningar av hemtagningarna av malmen, varför exportleveranserna beräknas sjunka 1974—1975. Prisnivån för 1975 års exportutbud väntas stiga mycket starkt och leveranspriserna beräknas öka med 40 å 50 90 1974— 1975.

Sågade och hyvlade trävaror exporteras nästan uteslutande till Västeuropa. Under 1974 sjönk trävaruefterfrågan där mycket kraftigt i samband med att takten i bostadsbyggandet drogs ned avsevärt jämfört med 1973. Avsättningsmöjligheterna för svenska trävaror försämrades ytterligare därav att Canadas utbud av trävaror, inte minst till Storbritannien, ökade synnerligen starkt. Sveriges trävaruexport kom härigenom att sjunka med över 20 Go 1973—1974. Även 1975 väntas bostadsinvesteringarna minska jämfört med 1974, såväl i Västeuropa som i Nordamerika. Under dessa omständigheter och med hänsyn till en väntad reducering av de under 1974 starkt uppdragna importörlagren kan trävaruexporten beräknas sjunka med ytterligare ca 20 906 1974— 1975, även om en viss stabilisering av marknaden möjligen äger rum under andra halvåret 1975. Exportpriserna kommer i konsekvens med det svaga marknadsläget att sjunka avsevärt för trävaruleveranserna under 1975.

Pappersexporten kunde ännu under 1974 hållas väl uppe och steg 1973—1974 med ca 5 &. I samband med den kraftiga cfterfrågeökningen i Västeuropa 1973 inträdde ganska utpräglade bristtendenser för flera pappersslag, vilka inte tycks ha hävts förrän en bit in på 1974. En lageruppbyggnad skedde dock hos förbrukare och importörer under den senare delen av året, vilket återverkar negativt på importen under början av 1975. Någon nämnvärd ökning i den slutliga efterfrågan synes knappast vara att räkna med 1974—1975. En viss nedgång i pappersexporten har därför bedömts vara sannolik, i synnerhet som konkurrensen från Förenta staterna på de västeuropeiska marknaderna kan förväntas hårdna, givet de tämligen pessimistiska konjunkturförväntningarna för den nordamerikanska ekonomin under 1975. Leveransprisnivån beräknas 1974—1975 stiga med ca 15 96, vilket dock . innebär ett smärre fall i leveranspriserna under 1975, räknat från nivån vid slutet av 1974.

Prop. 1975: 100 80

Diagram 3:1 Exportutvecklingen, totalt och för vissa varugrupper 1968-1975 Milj. kr., 1968 års priser. Säsongrensade halvårsdata. Log. skala

Total export, exkl. fartyg 20000 ZY 220001 Total export

20000 t — 180008

18000 / A 16000 L /

16000F 14000 F 4

L ”

14000 A 12000 H 0

12000 ? NN - 3000 k / 100]- Trävaror : Verkstadsprodukter, exkl. fartyg 1000) N po N 8000+ 900 7000T A Å AV

/TD 200t

6000F N ANM | )-

5000) 15001 Papper, papp och A träfiberplattor fra Ne” 1300 ; A 40007

1800] se n"noor

Järn och stål S A | | |

1600 A

1400Å / —- = 4000F Övriga industriprodukter

/ 3500t Fre

1200] FN —

IN 3000F- 1000 T t 2500f 1400 Massa FS . / y ; Vd 1200 YAN 2000F

1 | > |

000 TTT 1

L | | I IE | pod [ | I | I I 1 LL 4 1968 69 70 7 72-73 74 75 1968 69 70 77 72 7I3 74 75 Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 81

Maussaexporten hade liksom pappersexporten ett gynnsamt marknadsläge under både 1973 och 1974 och utförseln 1974 låg i stort sett i nivå med vad som var maximalt från utbudssynpunkt. Detta innebar ändå en viss nedgång 1973—1974, till följd av upphörande möjligheter till lageravveckling hos producenterna. Försvagningen av pappersmarknaden torde emellertid ha medfört en försämring av massaindustrins exportutsikter vid början av 1975 och utförseln bedöms komma att minska 1974—1975. En fortsatt kraftig ökning av prisnivån för leveranserna, sett mellan genomsnitten för 1974 och 1975, väntas dock äga Tum. |

Sveriges export av järn och stål ökade under loppet av 1974 i en något svagare takt än under 1973. Främst torde detta ha betingats av en vikande efterfrågan från marknaderna i Västeuropa men dessutom kan exporttillväxten i någon mån ha bromsats av en högre takt i hemmaleveranserna. Exporten till u-länderna och även till Nordamerika steg dock snabbt under 1974. Totalt sett blev uppgången i exportvolymen inte fullt 9 56 1973—41974. En försämring av avsättningsläget kan antas komma att äga rum 1975: tillväxttakten i den slutliga stålefterfrågan i världen 1974—1975 torde knappast bli högre än 1973—1974 och dessutom har sannolikt grossist- och förbrukarlagren hunnit byggas upp vid början av 1975. Orderläget hos stålverken har också tydligt försämrats. Exportökningen 1974—1975 beräknas därför bli ganska blygsam, trots att prognosen innefattar förväntningar om en betydande tillväxt i exporten till utomeuropeiska marknader. Exportpriserna väntas, med hänsyn till det svagare marknadsläget och upphörande stegring av energipriserna, öka betydligt långsammare 1974—1975 jämfört med 1973—1974.

Verkstadsprodukterna utgör omkring 40 70 av totalexporten och väl över hälften av färdigvaruexporten. Vad som anförts i det inledande delavsnittet om exporten av färdigvaror har därför en mycket direkt tillämpning på denna varugrupp.: Under loppet av 1974 uppvisade exportvolymen en god tillväxttakt och ökningen 1973—1974 uppgick till ca 12,5 2. Detta var till stor del ett resultat av den expansiva efterfrågan från Östeuropa och u-länderna — inte minst OPEC-medlemmarna — medan efterfrågan från OECD-länderna utvecklades jämförelsevis svagt. Exporten av personbilar återhämtade sig under andra halvåret 1974 relativt väl efter det kraftiga fall som, i samband med osäkerheten på oljeförsörjningens område, inträffade i början av året. Exporten av verkstadsprodukter väntas 1975 kunna hållas väl uppe och öka med över 7 §c i volym. Liksom 1974 är det framför allt exporten till länder utanför OECD-området som bedöms komma att medföra att en relativt stor ökning vidmakthålls. Exportorderläget för verkstadsindustrin synes vid ingången av 1975 ännu inte ha försämrats särskilt mycket, vilket bör tala för en hög export åtminstone under första delen av 1975. Exportprisindex för verkstadsprodukter steg 1973—1974 mycket 6 Riksdagen 1975. I saml. Nr 100. Bilaga 1.

Prop. 1975: 100 82

måttligt i förhållande till andra exportvarugrupper. Förklaringen härtill torde vara att verkstadsprodukternas pris innehåller en jämförelsevis liten andel råvaru- och energikostnader. En smärre dämpning av exportprisuppgången beräknas äga rum 1974—1975.

Exporten av övriga industriprodukter — den näst största delgruppen i såväl färdigvaruexporten som totalexporten — består av kemiska produkter, textilvaror, snickerier m. m, Utförseln av dessa varor sjönk kraftigt mot slutet av 1974 och uppgången 1973—1974 stannade vid ca 5 §e. Den kraftiga tillväxten av efterfrågan i Östeuropa och u-länderna har — i motsats till vad som gäller verkstadsprodukterna — varit av liten betydelse för gruppen övriga industriprodukter, eftersom de helt dominerande avsättningsmarknaderna är Norden, Storbritannien och Förbundsrepubliken Tyskland. Detta betyder också att bedömningen för 1975 blir avgjort mindre optimistisk än för verkstadsprodukterna: exportvolymen beräknas bli oförändrad jämfört med 1974. Exportpriserna ökade mycket kraftigt 1973—1974 i samband med de kraftigt stegrade råvarukostnaderna. Prisökningen förutses bli -väsentligt lägre 1974— 1975, inte minst till följd av att råvarupriserna upphör att stiga och snarast torde komma att uppvisa en sjunkande tendens.

Fartygsexporten 1974 blev betydligt lägre än vad som tidigare förutsattes och något lägre, räknat i volym, än 1973. Exportvärdet i löpande priser för 1975 har bedömts med hjälp av bl. a. statistiska centralbyråns varvsenkät och beräknas bli ca 23 §6 större än 1974. Med det prisantagandet som gjorts skulle detta betyda en volymmässig uppgång 1974—1975 på 11,5 960. :

3.2 Importen

Efter att ha visat en relativt måttlig tillväxt under såväl 1972 som 1973 genomgick importen en mycket markerad expansion under första halvåret 1974. Från första till andra halvåret accelererade importen ytterli-. gare och volymökningen 1973—1974 kom att uppgå till närmare 15 S6. Därmed överträffades rekorduppgången 1969 och under den senaste tjugoårsperioden har importen endast ett år — 1960 — uppvisat en kraftigare ökning än 1974. Räknat exkl. fartyg stannade emellertid importens uppgång vid ca 12 1/2 76, då importen av fartyg mer än fördubblades mellan 1973 och 1974. Den angivna utvecklingen av importen 1973 och 1974 är baserad på de korrigerade data för totala importvärdet som statistiska centralbyrån publicerat för såväl 1973 som 1974.!

1 Den statistiska registreringen av importen har under 1973 och 1974 påverkats av organisatoriska förändringar. Under andra kvartalet 1973 fördröjdes tullverkets behandling av åtskilliga importposter från EG-länderna på grund av att nya tullrutiner infördes 1 april 1973 efter det att Sveriges avtal med EG-länderna trätt i kraft. Vid årsskiftet 1973/1974 infördes vidare en ny tullprocedur, vilket anses ha resulterat i en fördröjning av registreringen av importerade varor med ca två veckor i förhållande till tidigare förfarande. För att erhålla jämförbarhet mellan olika perioder har statistiska centralbyrån

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 83

Ett flertal faktorer samverkade till den mycket kraftiga importökningen 1974; sålunda försiggick en fortsatt relativt kraftig ökning av industriproduktionen 1973—1974 med tyngdpunkt på de branscher vilkas efterfrågan på insatsvaror i hög grad riktas mot utlandet. Samtidigt skedde en mycket kraftig uppbyggnad i industrins lager av insatsvaror och halvfabrikat. Räknat exkl. skogsindustrierna belöpte sig lagerinvesteringarnas uppgång till 1,4 miljarder kr. i 1968 års priser, vilket innebar ett mycket kraftigt efterfrågetillskott. Härtill kom en stark ökning i varukonsumtionen 1974 — mer än dubbelt så kraftig som året innan.

För 1975 beräknas den totala inhemska efterfrågan utvecklas svagare än 1974 med en uppbromsning av industrins tillväxttakt, ett negativt lageromslag inom handeln, en uppbromsning av industrins lagerinvesteringar samt cen viss avsaktning i den privata konsumtionens tillväxt. Importen exkl. fartyg kalkyleras därmed öka med knappt 4 1/2 90 1974— 1975. En beräknad halvering av fartygsimporten mellan 1974 och 1975

medför emellertid att uppgången för totala importvolymen väntas stanna

vid ca 2 56. |

Importen av jordbruks-, skogsbruksprodukter och fisk, som huvudsakligen avser kaffe, frukter, köksväxter och tobak, ökade med närmare

> 1973—1974. Den förstärkning av den privata konsumtionen som

skedde under 1974 synes ej i någon större utsträckning ha berört dessa

produkter; importen av kaffe minskade med ett par tre procent, im-

porten av frukter stagnerade och vad gäller köksväxter skedde endast en smärre uppgång. Den snabba tillväxten för gruppen som helhet berodde huvudsakligen på en nära nog fördubbling i importen av skogsbruksprodukter: En beräknad mycket kraftig reducering av importen av skogsbruksprodukter medför att importökningen 1974—1975 för hela gruppen beräknas stanna vid någon procentenhet. - |

Importökningen av mineraliska produkter stannade vid drygt en halv | procentenhet 1973—1974. Den jämfört med 1973 svagare utvecklingen var främst orsakad av en kraftig omsvängning i importen av ickejärnmalmer från en uppgång på 35 76 1973 till en minskning på ca 12 96 1974. Råoljeimporten, som volymmässigt svarar för ca 60 96 av hela gruppen fortsatte att minska 1974, men i klart mindre omfattning än under de två närmast föregående åren. Produktionsneddragningen inom de svenska raffinaderierna 1973—1974 medförde ett minskat importbehov. Importminskningen stannade emellertid vid drygt 170 då råolja redan mot slutet av 1974 "började inlevereras för de betydande kapaci-

sökt uppskatta effekterna av dessa faktorer och har publicerat korrigerade månatliga importvärden för totala importen för 1973 och 1974. För resp. varugrupp har t.v. proportionella justeringar företagits för de olika varugrupperna. Den utveckling som relateras i avsnitten om de olika varugrupperna är således den som bygger på justerade importdata.

Prop. 1975: 100 84

tetstillskott på raffinaderisidan som beräknas komma igång vid halvårsskiftet 1975. Detta kapacitetstillskott får emellertid betydligt större effekter på importen 1975. Införseln av råolja beräknas sålunda öka med ca 25 £o 1974—1975. Stenkolsimporten ökade mycket kraftigt 1974 eller med ca 37 &. En del av den ökade införseln utgjordes sannolikt av upplagring för det nya koksverk som kommer att tas i bruk under 1975. Införseln av stenkol beräknas fortsätta att öka i snabb takt även

under 1975. Sammantaget för hela gruppen mineraliska produkter be-

räknas därmed importökningen 1974—1975 uppgå till drygt 20 26.

Som cn effekt av den påtagligt höjda livsmedelskonsumtionen 1974 skedde en markant omsvängning i importen av livsmedelsprodukter, från en minskning på ctt par procent 1973 till en uppgång med ca 3 40 1974.

Tillväxten i importen låg huvudsakligen på färdiga konsumtionsvaror medan importökningen vad gäller insatsvaror bara blev någon procent-

Tabell 3: 5 Importutveckling för olika varugrupper 1973 —1975

Importvärde, milj. kr. Procentuell årlig förändring

Volym! Pris?

1973 1974 1975 1973 1974 1975 1973 1974 1975 Jordbruks-, skogsbruksproduk-

ter och fisk 2487 3 180 3 040 3,1 5,7 1 16,1 21,0 —5,5 Mineraliska produkter 1977 4831 6 430 2,0 0,6 20,5 7,4 142,8 10,5 därav: råolja 1 260 3 677 5135 —5,4 —LS5 25 9,6 196,1 11,5 Industriprodukter exkl. fartyg 40 651 62 001 68 380 6,9 13,9 3 12,2 33,9 7 därav: |

livsmedelsprodukter 2907 3 8l1 4230 —2,5 = 3,1 5 19,4 27,1 6

trävaror, massa samt Papper .

verkstadsprodukter exkl. fartyg 16239 . 22961 26 710 8,0 23,4 5 8,7 14,6 11 övriga industriprodukter inkt.

1 Volymutvecklingen för exporten och importen enligt utrikeshandelsstatistiken kan avvika från den som redovisas i nationalräkenskaperna främst genom att prisdeflatorerna för verkstadsprodukter är olika.

2 Prisförändringen för verkstadsprodukter kan endast till viss del hänföras till ”rena” prisökningar. De prisförändringar som redovisas i tabellen är s. k. enhetsvärden, dvs. implicita prisförändringar som framkommer med ledning av utrikeshandelns varuvisa uppgifter om importerad kvantitet och motsvarande värdesumma och avspeglar således den genomsnittliga prisförändringen inom olika varupositioner. Därigenom registreras inte endast faktiska prisförändringar utan även kvalitetsförändringar och förändringar i fördelningen av varor av olika kvalitet inom varugrupper.

Anm. 1973 och 1974 års importvärden enligt utrikeshandelsstatistiken. Uppgifterna för de olika varugrupperna bygger på justerade importvärden, se not sid. 82. Samtliga uppgifter för 1975 avser prognoser. I prognoserna är värdeuppgifterna avrundade till närmaste 5- resp. 10-tal milj. kr. och de procentuella förändringarna avseende enskilda varugrupper till närmaste hela resp. halva tal.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 85

enhet. Mellan 1974 och 1975 kan man räkna med cn kraftigare uppdragning i importen av insatsvaror, orsakad av cn trolig lageruppbyggnad inom livsmedelsindustrin efter de lagerreduceringar som ägt rum de tre senaste åren. Däremot beräknas en något lugnare uppgång i importen av färdiga konsumtionsvaror i enlighet med den förväntade något långsammare tillväxten av den privata konsumtionen 1975.

Importen av trävaror, massa, papper och papp ökade med knappt 2 95 1973—1974 cfter två år med mycket snabba importökningar. Den klart svagare tillväxten 1974 var främst en följd av en halverad massaimport. En betydligt svagare importökning noterades även för trävaror medan däremot pappersimporten expanderade kraftigt. För 1975 torde man kunna räkna med en klart långsammare uppgång i pappersimporten samt en reducering av införseln av massa och trävaror.

Införseln av petroleumprodukter kom att visa en uppgång med någon procentenhet mellan 1973 och 1974, som en följd av en påtaglig expansion mellan halvåren 1974. Under första halvåret 1974 skedde en mycket kraftig nedgång i förbrukningen av raffinerade produkter orsakad av ransonering, sparkampanj och mild väderlek. Spareffekten blev synnerligen kraftig vad gäller åtgången av eldningsoljor för uppvärmningsändamål. Däremot blev förbrukningsminskningen av bensin och tjocka cldningsoljor av betydligt mindre omfattning. Att importen trots detta totalt sett kom att visa en uppgång kan hänföras till höjd lagerhållning som vidtogs för att förbättra beredskapen mot eventuella nya störningar i tillförseln. Mellan 1974 och 1975 beräknas importen av petroleumprodukter minska med ca 10 Zz, som resultat av den betydligt högre självförsörjningsgrad som blir följden av de tillskott till den inhemska raffinaderikapaciteten som beräknas komma att tas i bruk 1975. Härvid har räknats med en förbrukningsökning från den mycket låga nivån 1974 av framför allt tunna eldningsoljor för uppvärmningsändamål. Industrins förbrukning av eldningsoljor väntas bli i stort sett oförändrad mellan åren medan värmekraftverkens förbrukning av eldningsoljor beräknas kunna reduceras, eftersom elkraftproduktionen i övrigt väntas stiga kraftigt.

Importen av järn och stål, som expanderade i snabb takt såväl 1972 som 1973, ökade med ca 14 76 1974. Den snabba uppgången var till en del orsakad av den uppdragna produktionstakten inom verkstadsindustrin och varven men även den betydande lageruppbyggnaden i förbrukar- och grossistleden bidrog härtill. För 1975 torde man kunna räkna med cen klar avsaktning i importtillväxten främst som följd av den väntade försvagningen i de stålkonsumerande branschernas produktionstillväxt 1975.

Under loppet av 1974 skedde en successiv acceleration i importen av ickejärnmetaller — importökningen 1973—1974 uppgick till 16 1/2 2. Den beräknade långsammare produktionsökningen inom verkstadsindu-

Prop. 1975: 100 86

strin, som är den främsta avnämaren av dessa produkter, gör att man kan räkna med en påtagligt svagare importökning 1975.

Importen av verkstadsprodukter, som svarar för ca 1/3 av totala införseln, accelererade i mycket snabb takt under loppet av 1974. Importvolymökningen för denna varugrupp uppvisade också, bland alla mera väsentliga varugrupper, den snabbaste tillväxten 1973—1974 — hela 23 1/2 <c. Accelerationen under loppet av 1974 berodde främst på en mycket kraftig uppdragning under andra halvåret av konsumtionsvaruimporten och i all synnerhet personbilar. Uppgången i den privata konsumtionen 1974 kom att i hög grad inriktas på varaktiga konsumtionsvaror. En viss del av den mycket kraftiga importökningen kan emellertid ha hamnat i lager i parti- och detaljhandeln, Detta, tillsammans med att man för 1975 kan räkna med att uppgången av den privata konsumtionen inte i lika hög grad som 1974 faller på verkstadsprodukter, medför att importen av konsumtionsvaror beräknas öka endast ett par procent mellan 1974 och 1975. Även importen av investeringsvaror accelererade påtagligt under loppet av 1974 — importökningen uppgick till hela 21 <£. De ökade maskininvesteringarna 1974 kan ej fullt ut förklara den mycket snabba importtillväxten. Man kan alltså notera en klart höjd importandel för dessa varor, vilket möjligen kan förklaras av den svenska verkstadsindustrins långa leveranstider under 1974. För 1975 beräknas importtillväxten för investeringsvaror bromsas upp påtagligt. Importen av insatsvaror uppvisade en betydligt jämnare tillväxt över året och trots en viss uppbromsning mellan halvåren 1974 ökade importen med drygt 23 90 1973-1974. För 1975 väntas importtillväxten försvagas i samband med en långsammare tillväxt av produktion och lagerinvesteringar inom branschen. Införseln av flygplan och vapen ökade med ca 70 Z 1973—1974. Detta berodde på köp av engångsnatur varför man kan räkna med ett betydande fall i importen av dylika varor mellan 1974 och 1975. Därmed beräknas importvolymens uppgång 1974—1975 komma att stanna vid 5 2 vad gäller verkstadsprodukter totalt.

Införseln av övriga industriprodukter visade 1973—1974 en tillväxt med 119. Vad gäller konsumtionsvaror ökade importen av dessa i samma takt, dvs. 11 fc. Expansionen blev därmed ej tillnärmelsevis av samma omfattning som för de varaktiga konsumtionsvarorna, vilka huvudsakligen är verkstadsprodukter. Detta återspeglade mönstret för den privata konsumtionens fördelning för 1974. Mellan 1974 och 1975 beräknas importökningen för konsumtionsvarorna inom övriggruppen dämpas endasi i mindre omfattning. Införseln: av insatsvaror ökade kraftigt redan 1973 och denna uppgång förstärktes ytterligare — till drygt 12 92 — 1974. För 1975 beräknas importtillväxten för dessa varor bromsas upp kraftigt. För hela gruppen övriga industriprodukter beräknas därmed importökningen 1974— 1975 stanna vid ca 4 1/2 §o.

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 87

Prisutvecklingen för importen visade totalt sett en snabb uppgång 1973 men i än högre grad 1974 — med 12 1/2 resp. 37 90. Efter att ha börjat öka mer markerat vid ingången av 1973 accelererade prisuppgången en bit in på 1974. Därefter har takten i prisuppgången successivt dämpats under loppet av 1974.

Prisutvecklingen för 1974 får ses i relation till de händelser av extraordinär natur som inträffade mot slutet av 1973 i anslutning till den s. k. oljekrisen. Denna resulterade i en tredubbling av importpriset för råolja mellan 1973 och 1974 samt ett mer än fördubblat importpris för : raffinerade produkter. Av den totala prisökningen 1973—1974 på 37 co svarade de mycket drastiska prishöjningarna på oljeprodukter för mer än 1/3.

Även för övriga produkter var prisstegringarna emellertid genomgående mycket kraftiga. För metaller noterades en prisuppgång på 39 4 1973—1974. Den seglivade stålkonjunkturen medförde att importpriserna för stål steg under hela 1974 även om en viss avsaktning gjorde sig gällande mot slutet av året. Även importpriserna för aluminium steg i mycket snabb takt hela 1974, Däremot vände importpriserna på övriga metaller nedåt under senare hälften av 1974 och markerat kraftigt för koppar.

Vad gäller färdigvaror ökade importpriserna i snabb takt under större delen av 1974 och prisökningen 1973—1974 blev mer än dubbelt så kraftig som året innan. Trots en uppbromsning mot slutet av året blev prisstegringen för övriga industriprodukter nära nog dubbelt så kraftig som för verkstadsprodukter, något som avviker från tidigare mönster. Detta förhållande torde förklaras av det betydligt högre innehållet av råvaror och särskilt olja i gruppen övriga industriprodukter, vilken bl. a. innehåller plaster och kemiska produkter.

Den internationella prisuppgången för råvaror, som efter en markerad uppbromsning under sensommaren 1973 tog ny fart mot slutet av året i samband med den s. k. oljekrisen, fortgick in på 1974. Därefter har prisutvecklingen varit nedåtriktad. För baslivsmedel fortsatte noteringspriserna uppåt under större delen av 1974 som en följd av knappa skördeutfall för viktiga spannmål och låg lagerhållning globalt sett. I november 1974 skedde ett markerat omslag och priserna föll mycket snabbt i början av 1975. Bl. a. synes efterfrågan på spannmål för utfodring ha dämpats i det internationellt försvagade konjunkturläget. Trots osäkerhet om kommande skördar indikeras sålunda en lättare försörjningssituation samtidigt som den tidigare prisuppgången kan ha drivits upp genom spekulativa inslag. ve

För industriella råvaror kom prisomslaget betydligt tidigare. Redan under andra kvartalet 1974 kulminerade priskurvan. Därefter föll noteringspriserna mycket snabbt under andra hälften av 1974 och låg i början av 19735 på samma nivå som i början av 1973. Detta kraftiga pris-

Prop. 1975: 100 88

fall kan till en del återföras på prisraset för koppar. I april 1974 nådde kopparpriset en topp på London-börsen med 1380 pund/ton för att i slutet av januari 1975 vara nere i ca 500 pund/ton. Bakom prisfallet på industriråvaror ligger i första hand en starkt avtagande cfterfrågan till följd av konjunkturnedgången i flertalet industriländer. De höga räntenivåerna internationellt torde även ha bidragit till att förbrukare skurit ned på sin Jagerhållning. Under februari och mars 1975 har de internationella råvarupriserna legat tämligen stilla. En viss uppgång på koppar har noterats, vilket torde förklaras av att prisnivån nu är så låg att ett visst köpintresse återvänt. Huruvida botten nu är nådd vad gäller råvarupriserna är svårt att bedöma. Den internationella konjunkturavmattningen som väntas bestå under första halvåret 1975 talar för en fortsatt relativt svag utveckling för flertalet råvaror. Även om en mer markerad prisuppgång skulic inträffa mot slutet av 1975 gör den betydande eftersläpning som råder mellan noteringspriserna och de registrerade importpriserna att man kan räkna med betydligt lugnare importprisutveckling 1974—1975 än 1973 —L1974 vad gäller flertalet råvaror. För färdigvarorna beräknas prisstegringarna fortgå i relativt snabb takt även 1975. Visserligen torde den svagare prisutvecklingen för råvaror utgöra en dämpande faktor men å andra sidan har man att vänta betydande lönekostnadsstegringar i flertalet länder och detta torde åtminstone till en del slå igenom i alltjämt stigande exportpriser. Jämfört med 1974 räknas dock med en viss avsaktning i prisstegringstakten i synnerhet vad gäller andra halvåret 1975. Importpriset på såväl råolja som raffinerade produkter har förutsatts ligga kvar på en i stort sett oförändrad nivå under loppet av 1975. Utgående från den olikartade prisutvecklingen under 1974 leder detta dock till en prishöjning för råolja men ctt prisfall för raffinerade produkter mätt mellan genomsnitten 1974 och 1975. Sammanfattningsvis beräknas importpriserna öka med drygt 6 1/2 Go. 19714—21975, vilket implicerar en ytterligare markerad avsaktning i prisuppgången under första halvåret 1975 samt ctt svagt prisfall mellan halvåren 1975.

3.3 Bytes- och betalningsbalansen Bytesbalansen uppvisade 1974 ett underskott på ca 4,4 miljarder kr. och undergick därmed cn stark försvagning jämfört med 1973 då bytesbalansen visade ett betydande överskott. Omslaget kom att bli ca 9,7 miljarder kr., varav ca 9,3 miljarder kan återföras på en omkastning i varubalansen. Tjänste- och transfereringsbalansen, försämrades endast måttligt eller ca 400 milj. kr. Det kraftigt förbättrade sjöfartsnettot, tillsammans med det avstannande nettoutflödet av resevaluta, motverka-

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 89

de de relativt kraftigt ökade undérsKotten i posterna ”Öövriga tjänster” och ”transfereringar”. Kapitaltransaktionerna slutligen gav upphov till en betydande nettokapitalimport på ca 1,4 miljarder kr.

Bytes- och kapitalbalansernas saldoposter motsvarade ett sammanlagt valutautflöde på närmare 3 miljarder kr. Det registrerade valutautflödet uppgick emellertid endast till knappt 1,8 miljarder kr., varför det framkom en förhållandevis stor positiv restpost på ca 1,2 miljarder kr. Det bör dock framhållas att statistiken till vissa delar ännu måste betraktas som mycket preliminär.

Enligt de prognoser som föreligger för varuhandeln 1975 kommer handelsbalansen att resultera i ett underskott på ca 1,5 miljarder kr., vilket innebär en förbättring på 1 miljard kr. gentemot 1974. Förbättringen i handelsbalansen motvägs dock av ctt ökat underskott i balansen för tjänster och transfereringar. Nettoresultatet blir därigenom ctt svagt försämrat bytesbalanssaldo för 1975.

Handelsbalansen

Överskottet i handelsbalansen 1973, som uppgick till ca 6,8 miljarder kr., följdes 1974 av ett underskott på inte fullt 2,5 miljarder kr. Det kraftiga omslaget berodde till en betydande del på cen avsevärd försämring av bytesförhållandet, främst till följd av oljeprishöjningarna. Importprisnivån steg med inte mindre än 37 0 1973—1974 mot inte fullt 28 96 för exportprisernas nivå. Härtill kom emellertid att även den reala balansen försämrades kraftigt, då nämligen importvolymen steg med närmare 15 6 att jämföra med en uppgång på knappt 4 & för exportvolymen.

Som framgår av framställningen tidigare i detta kapitel väntas exporten 1974—1975 uppvisa ett endast obetydligt lägre ökningstal än importen, räknat i volymtermer. Samtidigt beräknas emellertid att bytesförhållandet kommer att förbättras med drygt 2 §öc, främst som en följd av att prisutvecklingen på flertalet importråvaror väntas bli mycket kraftigt dämpad. Detta skulle innebära att handelsbalansens underskott 1975 blir lägre än 1974 och stannar vid omkring 1,5 miljarder kr.

Tjänste- och transfereringsbalansen

Fraktmarknadsläget, i synnerhet för tanktonnaget, är fortfarande mycket svagt med ett kraftigt överskottsutbud på tonnage och låga fraktrater. Kostnadstäckningen har därigenom blivit allt sämre och uppläggningarna har ökat i takt därmed. Något jämviktsläge förefaller ännu inte ha uppnåtts varför uppläggningarna troligen kan komma att öka ytterligare. För svenskt vidkommande närmar sig det upplagda tonnaget 2 miljoner ton dödvikt och det rör sig till övervägande del om tankfartyg.

Inom torrlastsektorn hölls frakterna på acceptabel nivå ganska länge,

Prop. 1975: 100 90

men till fölid av överflyttning av tonnage från tankmarknaden ökade utbudet även här och frakterna sjönk. .

Aktiviteten inom linjetrafiken, som var mycket hög under första halvåret 1974, mattades något under senare delen av året. Kapacitetsutnyttjandet anses emellertid fortfarande ligga på godtagbar nivå, vilket till en del tillskrivs oljeländernas expanderande handel. Lastnings- och lossningsköerna i deras hamnar har resulterat i långa väntetider och har därmed förorsakat ett visst intäktsbortfall. För detta har man emellertid efter hand i viss mån kompenscrats.

Under 1974 ökade världshandeln i volym med ca 8 90. Med de prognoser som föreligger för 1975 kommer ökningen att inskränka sig till endast en eller annan procent. Samtidigt beräknas världens handelsflotta växa med ca 10 96. Dessa perspektiv tyder på att det inom den närmaste framtiden kommer att råda ett fortsatt överskottsutbud av tonnage, vilket dessutom kan ytterligare förstärkas vid ett eventuellt öppnande av Suezkanalen.

Kvardröjande effekter från fraktboomen 1973 tillsammans med uppsvinget för linjetrafiken medverkade till att göra 1974 till ett resultat- ' mässigt mycket bra år för rederinäringen. Detta gjorde att sjöfartsnettot kom att öka rekordartat eller med drygt 800 milj. kr. jämfört med 1973, eller till ca 3,8 miljarder kr. Bakom detta döljer sig en ökning av bruttointäkterna med över 34 90 och en nästan lika stor ökning av kostnaderna (33 90). Statistiken är emellertid baserad på uppgifter om under perioden registrerade betalningar och får därför, åtminstone vad beträffar intäkterna, t. v. betraktas som mycket preliminär. Uppgifter av mer definitiv karaktär, beräknade efter utförda prestationer, föreligger först senare under året.

Det f. n. upplagda tonnaget utgörs till övervägande del av tidigare uthyrda tankfartyg. Det årsbortfall av intäkter dessa åsamkar svenska rederier har, vid en beräknad genomsnittsnivå för charterhyror 1974, uppskattats vara av storleksordningen ca 400 milj. kr. I sjöfartsnettots termer innebär detta att intäkterna 1975 minskar med minst motsvarande belopp. Däremot påverkas kostnaderna helt obetydligt, då dessa i time charter i huvudsak bärs av den som hyr fartyget. Med dessa förutsättningar har sjöfartsnettot för 1975 satts till ca 3 400 milj. kr.

Nettoutflödet av resevaluta uppgick 1974 till 2254 milj. kr., dvs. i stort sett oförändrat jämfört med 1973. Ser man till bruttoströmmarna ökade inflödet mycket kraftigt eller ca 25 6 'medan utflödet ökade endast ca 7 te. I reala termer innebär detta en ökning av inflödet med närmare 14 5; och en minskning av utflödet med ca 6 96. Mycket talar för att det var det rena turistresandet och delar av gränshandeln som orsakade denna nedgång 1974. Så t. ex. minskade antalet avresta passagerare med charterflyg 1973—1974 med ca 11 96 och antalet färjeresenärer till Danmark och Finland med 1 resp. 12 70. Under sista

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 91

delen av 1974 och början av 1975 har efterfrågan ökat ånyo och man räknar bland researrangörerna med en viss volymökning 1975. För att möta den förväntade efterfrågeökningen har branschen också ökat reseutbudet i någon mån. För 1975 har antagits en ökning av nettoutflödet av resevaluta med ca 350 milj. kr., vilket i fasta priser förutsätter att inflödet ökar i runt tal 10 76 och utflödet ca hälften så mycket.

Underskottet i posten övriga tjänster ökade 1973—1974 med drygt en halv miljard kr. De största utgiftsökningarna noterades för posterna provisioner, entreprenader och administration. För 1975 har underskottet antagits växa med ytterligare ca 100 milj. kr. :

Transtfereringstransaktionerna gav 1974 ett negativt saldo på ca 2,5 miljarder kr., vilket innebar en ökning 1973—1974 med närmare 750 milj. kr. Härav föll ca 570 milj. kr. på ökat u-landsbistånd. Det sistnämnda beräknas öka med ytterligare ca 350 milj. kr. 1975. Som transferering räknas också räntebetalningar till och från Sverige. Efter några år av balans har, i samband med den ökade upplåningen utomlands, utbetalningarna 1975 antagits överstiga inbetalningarna med ca 150 milj. kr. Sammanlagt svarar i huvudsak de två nämnda delposterna för

Kapitalbalansen

Nettot av samtliga registrerade kapitalrörelser resulterade i en kapitalimport 1974 på ca 1,4 miljarder kr., dvs. drygt 1 miljard kr. mer än 1973. Av tablån nedan framgår hur dessa fördelade sig på olika slag av transaktioner. :

Kapitaltransaktioner, milj. kr.

Kortfristig upplåning utomlands för

De statliga kapitaltransaktionerna 1974 resulterade i ett nettokapital-

utflöde på 465 milj. kr., vilket var mer än dubbelt så mycket som 1973. Det större utflödet synes främst ha berott på ett ökat ianspråktagande av utvecklingskrediter och att IDA ökat sitt utnyttjande av svenska skuld-

sedlar. .

Värdepappershandeln 1974 utmynnade i ett nettoinflöde strax under

Prop. 1975: 100 92

Tabell 3: 6 Bytes- och betalningsbalans 1971 —1975

Milj. kr., löpande priser

Bytesbalans för varor, tjänster och

1 Enligt handelsstatistiken.

? Nettot av återutförsel och återinförsel, korrigering av SAS” flygplansimport, i utlandet direktlandad fisk, nettoimport av icke-monetärt guld samt rabatter och koncernbidrag i samband med oljeimport.

3 Överensstämmer med saldot mellan import och export av varor och tjänster i nationalräkenskapernas försörjningsbalans bortsett från att korrigeringsposten endast med halva beloppet ingär i försörjningsbalansen. Resterande hälften av korrigeringsposten räknas i NR till transfereringsnettot.

4 Överensstämmer med riksbankens bytesbalansbegrepp. 5 Riksbankens guld- och valutaställning samt valutabankernas avistaposition. Källor: Konjunkturinstitutet och riksbanken.

100 milj. kr., vilket var närmare 350 milj. kr. mindre än 1973. Minskade emissioner utomlands av svenska obligationslån är den främsta förklaringen härtill. Minskningen var bl. a. en följd av svårigheter att placera långfristiga lån i utlandet.

Den övriga privata långfristiga nyupplåningen utomlands 1974 uppgick till ca 2,4 miljarder kr. eller ca 1,1 miljarder kr. mer än 1973. Den ökade upplåningen hängde till stor del samman med den betydande tillväxten av direktinvesteringar utomlands och myndigheternas i samband härmed skärpta krav på lånefinansiering i utlandet. Sammanlagt ledde sålunda transaktionerna under denna post till en nettokapitalimport 1974 på drygt 1,5 miljarder kr. eller ca 1,1 milj. kr. mer än 1973.

Nettot av svenska och utländska direktinvesteringar resulterade i ett nettokapitalutflöde på ca 1,5 miljarder kr. eller drygt 600 milj. kr. mer än 1973. De svenska nyinvesteringarna svarar för nästan hela förändringen.

Den kortfristiga upplåningen utomlands för finansiering av import och export, som under 1973 varit relativt låg steg under senare delen av

Bil. I Reviderad nationalbudget 1975 93

1974 och gav för året som helhet upphov till ett nettokapitalinflöde på drygt 300 milj. kr.

Övriga kapitaltransaktioner resulterade i en nettokapitalimport på 1,5 miljarder kr., vilket var ca 450 milj. kr. mer än 1973. Som delposter ingår bl. a. varvens exportkrediter samt krediter i samband med import av fartyg och flygplan. Dessa transaktioner tillsammans utmynnade i ett nettokapitalinflöde på närmare 1,6 miljarder kr.

Bankernas utlandsställning slutligen, uppgick vid utgången av 1974 till 13 077 milj. kr., vilket jämfört med ställningen vid slutet av 1973 innebar en nedgång med 1 790 milj. kr. Av de ingående komponenterna, valutareserven och valutabankernas tidsposition, försvagades den förra med 3 292 milj. kr. medan den senare förstärktes med ca 1,5 miljarder kr. Det bör påpekas att denna förstärkning är helt hänförbar till första halvåret 1974.

Prop. 1975: 100 - . 94

4¶Produktionen

4,1 Sammanfattning av industriproduktionens utveckling

Tillväxten i industriproduktionen beräknas enligt statistiska centralbyråns preliminära produktionsuppskattningar ha stannat vid 6 1/2 So 1973—1974. Detta är närmare en procentenhet lägre än vad konjunkturinstitutets kalkyler i den preliminära nationalbudgeten för 1975 angav. Till en del beror avvikelsen på att industriproduktionens utveckling mot slutet av 1974 överskattades. Dock synes produktionsberäkningarna för två branscher — livsmedelsindustrin samt övrigsektorn — knappast vara förenliga med resultaten av de kalkyler som gjorts inom konjunkturinstitutet över efterfrågeutvecklingen för resp. produktslag med hjälp av data hämtade från nationalräkenskaperna. Dessa kalkyler över konsumtion, förbrukning, lager och utrikeshandel pekar särskilt för livsmedelsindustrin på en avsevärt starkare produktionsutveckling än statistiska centralbyråns produktionsberäkningar. Inbegripet en uppjustering för dessa branscher skulle industriproduktionens tillväxt kunna anges till ca 7 96 1973—1974.

Produktionsprognosen för 1975 har reviderats nedåt jämfört med motsvarande kalkyl till den preliminära nationalbudgeten. Bakgrunden till detta är främst att efterfrågan för export och lagerinvestering nu bedöms bli svagare. Den expansiva komponenten i efterfrågeutvecklingen under 1975 beräknas bli den privata konsumtionen.

Industriproduktionen beräknas enligt föreliggande kalkyler komma att öka ca 3 56 1974—1975. De starkaste produktionsökningarna förutses för verkstadsindustrin, varven samt petroleumraffinaderierna där betydande kapacitetstillskott kommer att tas i drift under sommaren. Inom skogsindustrierna väntas driftinskränkningar — mest markerade inom sågverken — medan produktionstillväxten bromsas upp inom övriga delar av industrin.

4.2 Gruvor och mineralbrott samt tillverkningsindustrin

Utvinningen av malm i järnmalmsgruvorna ökade ca 6 96 1973— 1974. Till följd av det kraftiga uppsvinget i den västeuropeiska stålproduktionen blev den svenska järnmalmen starkt efterfrågad under loppet av 1973 och efterfrågan var hög även under 1974. Den livaktiga stålkonjunkturen gav sålunda snabbt utslag för den svenska malmens del vilket förklaras av att stålproducenternas lagerhållning av de svenska malmkvaliteterna i regel är låg. Malmutskeppningarna över Narvik ökade därför i rask takt under loppet av 1973 och utlastningskapaciteten var snart fullt utnyttjad. Totala exportvolymökningen 1972—

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 95

1973 blev drygt 19 46; utskeppningskapaciteten begränsade emellertid ökningen 1973—1974 till knappt 2 <c » Malmexporten 1974 | uppgick därmed till drygt 33 milj. ton.

Tabell 4: 1 Industriproduktionens utveckling 1972-1975 Procentuell volymförändring från föregående år

1 Inkl. hyvlerier och träimpregneringsverk.

> Inkl. träfiberplattindustri.

3 Inkl. smörjmedels-, asfalt- och kolproduktindustri.

t Inkl. ferrolegeringsverk.

3 Inkl. båtbyggerier.

s Inkl. dryckesvaru- och tobaksindustri.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

De svenska exportleveranserna sökte sig 1974 i fortsatt ökad utsträckning till länder utanför den traditionella avnämargruppen bestående av Förbundsrepubliken Tyskland, Belgien-Luxemburg och Storbritannien. Gemensamt köpte dessa ca 70 90 av den svenska exportkvantiteten eller : drygt 23 milj. ton 1974. Detta innebar en minskning av: gruppens import av svensk järnmalm med ca 5 Fo 1973—1974 vilket berodde dels på måttliga minskningar av den svenska järnmalmsexporten till Förbundsrepubliken Tyskland och Belgien-Luxemburg men framför allt på er drastisk nedgång av exporten till Storbritannien under första halvåret 1974 på grund av den omfattande kolstrejken. Av länderna utanför den traditionella avnämargruppen var det framför allt Frankrike som kraf- -tigt ökade sin import av svensk malm — med nästan 0,6 milj. ton så att den kom att uppgå till 2,6 milj. ton. Försäljningspriserna på de exportkvantiteter som kontrakterades för leverans 1974 höjdes med 25 4: vilket gav en ökning av de genomsnittliga leveranspriserna med 20 2 1973—1974.

Det ökade malmbehovet vid Norrbottens Järnverk medförde en

Prop. 1975: 100 96

markant ökning av hemmamarknadsleveranserna så att dessa kom att uppgå till 2,8 milj. ton. Den högt uppdrivna utskeppningstakten resulterade i en ytterligare kraftig neddragning av malmlagren vilka minskade med 1,6 milj. ton 1974 efter en avtappning med 2,6 milj. ton 1973. Vid utgången av 1974 befann sig järnmalmslagren därmed på samma låga nivå som vid slutet av strejkåret 1970. Ordersituationen för gruvorna är mycket god — det möjliga exportutbudet för 1975 är redan kontrakterat. En klar försämring av den internationella stålkonjunkturen gjorde sig dock märkbar i början av 1975 och ledde tämligen omgående till en senareläggning av de svenska exportleveranserna av malm. Stålproducenterna synes nu ha byggt upp sina malmlager samtidigt som deras lager av färdiga produkter sannolikt redan nu är stora eller är under uppbyggnad. Stållagren hos mellanhänder och konsumenter torde även vara omfångsrika. Den höga lagerhållningen av stål torde komma att medföra att effekterna på stålproduktionen — och därmed malmbehovet — av en förutsedd förstärkning av stålefterfrågan mot slutet av 1975 initialt kommer att begränsas. Det synes därför rimligt att räkna med en minskning av exportleveranserna av malm 1974—1975 med uppskattningsvis 7 26. För hemmaleveransernas del kalkyleras med en måttfull volymökning 1974-—

1975. |

Mycket kraftiga prishöjningar har genomförts i de hittills uppgjorda leveranskontrakten för 1975 och ökningen av genomsnittspriserna på 1975 års skeppningar kommer att avsevärt överstiga den 20-procentiga exportprisökningen som noterades 1973—1974. Utvinningen i järnmalmsgruvorna torde inte komma att öka i samma höga takt som 1973—1974; ca 1 Z i produktionsökning 1974—1975 syns trolig. Malmlagren hos producenterna förutses stiga under loppet av 1975. I de svenska ickejärnmalmsgruvorna utvinnes malm innehållande bl.a. koppar, bly, zink, mangan, silver och guld. Brytningen ökade kraftigt under loppet av 1974 och produktionsökningen 1973—1974 kom att uppgå till 25 96. Avtagande efterfrågan på ickejärnmetaller och därmed även ickejärnmalmer medförde emellertid en reduktion av exportvolymen med drygt 15 90 1973—1974 och även importen minskade — ca 12 2 1973—1974. Under intryck av de försämrade avsättningsutsikterna skars ickejärnmetallverkens råvarulager ner under andra halvåret 1974 och ett omslag kom då i gruvornas malmlager som ökade efter att ha minskat under första halvåret 1974. Den låga förbrukningstakt som förutses för ickejärnmetallernas del under 1975 torde tillsammans med en beräknad ytterligare neddragning av ickejärnmetallverkens råvarulager leda till en svag efterfrågan på ickejärnmalmer under 1975. Importökningen förutses därför bli begränsad 1974—1975. Låg internationell efterfrågan på ickejärnmalmer

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 97

och produkter därav medför sannolikt en endast blygsam exportvolymökning 1974— 1975.

Produktionsökningen 1974—1975 torde därmed bli avsevärt lägre än 1973-1974 och en fortsatt uppbyggnad av malmlagren förutses.

Trävarumarknaden i Europa präglades redan vid ingången av 1973 av en kraftig efterfrågetillväxt som en följd av den starka ökningen av bostadsbyggandet. Utbudet kunde inte öka i motsvarande mån då en samtidig expansion av bostadsbyggandet i Nordamerika och Japan höll tillbaka Canadas utbud på europamarknaden och utbudet från de nordiska preducenterna begränsades av möjligheterna till ytterligare lageravveckling. Ett efterfrågeöverskott uppstod sålunda och priserna

Tabell 4:2 Försörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror 1973—1975 (barr- och lövträ)

1 000 kbm Förändring från före-

Källa: Konjunkturinstitutet. steg snabbt. Detta medförde att köparna inte bara täckte in sig på kort sikt utan också sökte tillgodose sina behov på ett års sikt och mer. I denna överhettade marknad kom de svenska exportförsäljningarna för leverans under 1974 att starta redan på våren 1973 — ctt halvt år tidigare än normalt. Byggandet i Västeuropa föll emellertid tillbaka under andra halvåret 1973 och då Canadas utbud av trävaror på europamarknaden ökade kraftigt till följd av nedgången av bostadsbyggandet i Förenta staterna, dämpades de svenska försäljningarna påtagligt under senhösten och försäljningspriserna upphörde att stiga.

Ett utbudsöverskott uppstod sålunda på europamarknaden redan vid årsskiftet 1973/1974 och kom att bli allt mer markerat då byggandet i Europa liksom i Nordamerika och Japan drastiskt föll tillbaka under loppet av 1974. Importen till de för svensk trävaruexport mest betydelsefulla länderna i Västeuropa! minskade under dessa omständigheter

1 Storbritannien, Förbundsrepubliken Tyskland, Danmark, Nederländerna, Frankrike, Belgien-Luxemburg, Spanien och Norge. 7 Riksdagen 1975. I saml. Nr 100. Bilaga 1.

Prop. 1975: 100 98

med ca 19 90 1973—1974. Minskningen var dock inte tillräcklig för att i flera länder hindra en markerad ökning av importörlagren. De svenska marknadsandelarna på Västeuropa reducerades; exporten till de ovan nämnda länderna sjönk nära 24 6. Utförseln till utomcuropeiska marknader ökade dock varigenom minskningen totalt blev ca 21 40. Genomsnittspriserna för exportleveranserna steg nära 60 <c 1973—1974 som ett resultat av den starkt uppdrivna kontraktsprisnivån

före årsskiftet 1973/1974.

Leveranserna till den svenska marknaden ökade endast svagt 1973— 1974 främst som en följd av en fortsatt låg aktivitet inom byggnadsverksamheten.

Produktionstillväxten inom sågverken var stark ännu under första kvartalet 1974 trots den drastiskt försvagade exportefterfrågan med påföljd att producentlagren steg snabbt. Produktionen i Sverige — liksom i andra stora producentländer — begränsades emellertid under återstoden av året. Trots en mycket markerad minskning under fjärde kvartalet kom den svenska produktionen att bli endast drygt 1 96 lägre 1974 än 1973 och producentlagren steg därmed med inemot 1,5 milj. kubikmeter mellan 1973 och 1974, en omsvängning i lagerförändringen på 1,8 milj. kubikmeter.

Trävarumarknaden kännetecknas ännu några månader in på 1975 av den stiltje som varit rådande sedan sommaren 1974. I slutet av februari uppgick de svenska sågverkens samlade försäljningar för leverans 1975 till knappt 1,5 milj. kubikmeter varav 0,6 milj. kubikmeter utgjordes av senareläggningar av 1974 års leveranser. Den försäljningssiffran understiger t.o.m. något motsvarande försäljningssiffror för åren i början av 1960-talet då exporten var något mer än hälften av 1974 års export. En bidragande förklaring till att så få avslut träffades var att konsumenterna ville avvakta prisreduceringar. En något ökad försäljningsaktivitet kom därför också till stånd under mars i samband med Sovjetunionens utbud bl. a. till Storbritannien med prissänkningar på omkring 20 §e.

De prognoser över bostadsbyggandet i Västeuropa som i dag är tillgängliga pekar på en minskning mellan helårsgenomsnitten 1974 och 1975 även om byggandet i några länder upphör att falla eller ökar något mellan halvåren. Mot denna bakgrund och med hänsyn till en ' förutsatt avveckling av importörlagren samt en förhållandevis god utveckling av de utomeuropeiska leveranserna beräknas den svenska triävaruexporten minska ca 19 96 1974—1975. Den försvagade marknadssituationen beräknas samtidigt komma att medföra en markerad sänkning av exportpriserna.

De inhemska leveranserna beräknas öka något starkare 1974—1975 än 1973—1974 främst med hänsyn till en stigande förbrukning inom byggnadsverksamheten, men förbrukningsökningen inom industrin torde försvagas något.

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 99

Produktionstakten inom sågverken under början av 1975 var fortsatt låg och man talar allmänt inom branschen om en produktionsminskning med inemot 30 46 1974—-1975. Här har kalkylerats med en minskning på ca 23 40 vilket med den ovan skisserade leveransutvecklingen beräknas komma att medföra en inte obetydlig reducering av producentlagren. .

Exportorderingången till pappers- och pappindustrin ökade successivt och kraftigt under loppet av 1973. Den fortsatte att stiga under första halvåret 1974, men stagnerade under tredje kvartalet och föll sedan kraftigt under fjärde kvartalet. Denna dramatiska efterfrågeutveckling har sin bakgrund i utvecklingen inom hela OECD-området.

Tillväxten i pappersefterfrågan var sålunda stark 1972—1973 och trots en kraftig ökning av västvärldens pappersproduktion uppstod snart bristtendenser för flera papperskvaliteter. Den svenska pappersindustrins exportleveranser blev utbudsbestämda. Exportvolymökningen 1972—1973 på ca 13 40 gick främst till huvudmarknaderna i Västeuropa men även till de utomeuropeiska marknaderna skedde en stark tillväxt då utbudet dit från Nordamerika och Japan begränsades av bristande leveranskapacitet. Knappheten på papper resulterade i starkt stigande priser. . .

Efterfrågan på papper i Västeuropa var stark ännu fram till hösten 1974, vilket dock med hänsyn till nedgången, i. den allmänna ekonomiska aktiviteten — framför allt den privata konsumtionen — knappast kan ha varit fallet med den slutliga förbrukningen av papper. Det som uppenbarligen skett var att en uppbyggnad av lagren av papper och pappersprodukter hos förbrukare och mellanhänder kommit till. stånd vilkas lager i förbrukningsexpansionens initialskede bottenskra-

pats. Vidare torde den osäkerhet som rådde om piastindustrins råvaru-

försörjning i början av 1974 skapat en temporär effekt i form av ökad pappersefterfrågan på de pappersprodukter som normalt konkurrerar med plastprodukter. Lagercykeln hos förbrukare och mellanhänder vände till lageravveckling på hösten 1974; ordertillflödet till pappersbruken föll tillbaka och leveransutvecklingen försvagades. Vidare ökade det nordamerikanska pappersutbudet på världsmarknaden kraftigt till följd av svag pappersefterfrågan i Förenta staterna. Den svenska pappersexporten, som fortsatt att stiga större delen av året, sjönk under fjärde kvartalet varigenom ökningen 1973—1974 kom att begränsas till ca 5 £o.

Leveranserna av papper och papp exkl. tidningspapper till hemmamarknaden fortsatte att öka 1973—1974 — nu med 5 946 — alltså inte lika kraftigt som 1972—1973 då de ökade med 11 46. Ökningen under 1974 koncentrerades till årets första hälft — under senare delen av året var Icveranskvantiteterna i avtagande. Detta torde — liksom i övriga Västeuropa — vara en följd av en upphörande lageruppbyggnad

Prop. 1975: 100 100

hos förbrukarna och en därpå följande lageravveckling. En motsatt utveckling uppvisar leveranserna inom landet av tidningspapper. Dessa minskade med 3 2 under 1974 och minskningen inträffade då särskilt under årets första del.

Produktionen inom pappers- och pappindustrin, som varit i stigande sedan i slutet av 1972, föll tillbaka i slutet av 1974 som en följd av den vikande efterfrågan på papper och papp. Då denna nedgång i produktionen inträffade först mot slutet av 1974 kom dock ökningen för helåret 1974 jämfört med 1973 att bli 5 0.

Den bild av en svag förbrukningsutveckling på papper och papp i Västeuropa som tecknats 1974 är oförändrad i början av 1975. Detta i förening med cen inledd avveckling av lagren hos förbrukare och mellanhänder leder till en fallande pappersefterfrågan. När avvecklingen av lagren avstannar — vilket beräknas ske mot slutet av första halvåret — bör situationen förändras. Därtill kommer att den ekonomiska situationen i Västeuropa väntas ljusna under andra halvåret vilket torde leda till ett ökat konsumtionsbehov av papper och papp. Detta skulle sammantaget leda till att pappersbrukens kunder torde erfara ett markerat behov av att höja sina order till pappersbruken. Den förbättrade marknadssituationen i slutet av året till trots beräknas ändå importbehovet av papper och papp i Västeuropa vara lägre under 1975 än under 1974. Sverige kommer troligen att befinna sig i en besvärlig konkurrenssituation under större delen av 1975 i Västeuropa. Visserligen tänks en uppgång i Förenta staternas ekonomi ske mot slutet av året vilket något skulle lätta på konkurrensen från de nordamerikanska papperstillverkarna. Men under större delen av året väntas dock en svag förbrukning i Nordamerika leda till att de nordamerikanska producenterna ytterligare intensifierar sina exportansträngningar på den västeuropeiska marknaden. Även då det gäller marknaderna utanför Europa kommer Sverige att befinna sig i en situation: med fortsatt hård konkurrens. Då det gäller de utomeuropeiska marknaderna uppträder för de asiatiska länderna även Japan som en stark konkurrent. Mot bakgrund av det föregående beräknas volymen av exporten från den svenska pappers- och pappindustrin sjunka med 3 2 1974—1975.

Exportpriserna beräknas stiga med 15 90 mellan årsgenomsnitten 1974

och 1975. Ökningen mellan helåren till trots innebär detta att prisnivån

för exportleveranser helåret 1975 kommer att ligga något under den prisnivå som etablerades under fjärde kvartalet 1974.

Då förbrukningsutvecklingen av papper och papp inom Sverige under 1975 förmodas te sig något gynnsammare än i övriga Västeuropa, beräknas hemmaleveranserna sjunka i något mindre utsträckning än exporten. Hemmaleveranserna antas sålunda sjunka med 2,5 96. Emedan en viss lagerökning sannolikt sker under året beräknas neddragningen av produktionen stanna vid omkring 2 90 1974—1975.

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 101

Massaefterfrågan i Västeuropa steg kraftigt under loppet av 1973 till följd av en snabb tillväxt i pappersproduktionen. Samtidigt absorberades en ökande del av det nordamerikanska utbudet av en fortsatt stigande pappersproduktion i Förenta staterna och Japan. Trots en relativt kraftig ökning av världens massaproduktion uppstod därför snart vissa bristtendenser och massapriserna steg snabbt. Den svenska massaexporten blev under dessa marknadsförutsättningar utbudsbestämd och kunde genom cn kraftig neddragning av producentlagren samt ctt från våren 1973 fullt utnyttjande av produktionskapaciteten höjas hela 28 46 1972—1973. Leveranserna ökade markant inte bara till huvudmarknaderna i Västeuropa utan en avsevärd ökning kunde också ske till de utomeuropeiska marknaderna. Även 1974 blev exportleveranserna i stort sett utbudsbestämda. Då produktionen 1973— 1974 vid fullt kapacitetsutnyttjande endast kunde öka knappt 12 samtidigt som hemmaleveranserna fortsatte att stiga och möjligheterna att ytterligare minska producentlagren var ringa kom emellertid exportleveranserna totalt sett att sjunka ca 4 96. Exporten till Västeuropa fortsatte att stiga medan de utomeuropeiska leveranserna föll tillbaka kraftigt.

Marknadsutsikterna för den svenska massaindustrin förändrades påtagligt mot slutet av .1974 när pappersindustrin på kontinenten och i Storbritannien till följd av en försvagad pappersefterfrågan började dra ner produktionen. Behovet av en ökning av de mycket små massalagren inom pappersindustrin resulterade dock i fortsatt upprätthållna massaleveranser och en lagerökning hos pappersproducenterna kom till stånd under fjärde kvartalet 1974. Produktionsinskränkningarna inom pappersindustrin i Västeuropa har under de första månaderna 1975 blivit mer utbredda. Även om man synes kunna räkna med en stärkt produktionsutveckling under andra halvåret torde produktionen mellan årsgenomsnitten 1974 och 1975 komma att inte oväsentligt minska.

Detta inte minst genom att pappersutbudet från Nordamerika på euro-

pamarknaden kan väntas öka ytterligare mot bakgrund av den förutsedda svaga utvecklingen av Förenta staternas ekonomi. En fortsatt uppdragning av massalagren i Västeuropa kommer dock att ännu en bit in på 1975 verka uppdragande på massaimporten dit. Man torde vidare . kunna räkna med att den nordamerikanska industrin fortsätter att öka sitt utbud på världsmarknaden inte bara av papper utan också av massa. Under dessa förutsättningar beräknas den svenska massaexporten komma att minska omkring 10 96 1974—1975. Leveranspriserna förutses försvagas något men till följd av den markanta stegringen under loppet av 1974 beräknas exportpriserna ändå stiga ca 20 96 mellan årsgenomsnitten 1974 och 1975.

Produktionen inom massaindustrin har under de första månaderna 1975 i stort sett upprätthållits vilket då leveransutvecklingen varit vi-

Prop. 1975: 100 102

kande medfört en ökning av producentlagren. Även om cen svag ökning av lagren kom till stånd redan mot slutet av 1974 var de vid utgången av året utomordentligt små. Ett visst behov av lagerpåfyllnad fanns således. Man torde dock kunna räkna med att producenterna i syfte att stödja prisnivån kommer att hålla tillbaka den fortsatta lagerökningen. Detta antagande stöds också av de planer på driftsinskränkningar under andra kvartalet — sannolikt ofta av karaktären semesteruppehåll — som redovisas i konjunkturbarometern i mars 1975. I viss utsträckning torde dock driftsstopp vara föranledda av ett behov av översyn och reparationer då produktionskapaciteten utnyttjats utan avbrott sedan våren 1973.

Mot bakgrund av den ovan skisserade leveransutvecklingen har en minskning av produktionen av avsalumassa på ca 3 0 1974—1975 bedömts som sannolik. Producentlagren beräknas därvid komma att stiga från en storlek motsvarande ca 2 veckors produktion vid utgången av 1974 till det dubbla vid utgången av 1975.

Produktionen inom petroleumraffinaderier m. m. minskade med ca 1190 1973—1974. Att produktionsminskningen blev så omfattande berodde huvudsakligen på en mycket drastisk produktionsneddragning under loppet av 1974 inom smörjmedels-, asfalt- och kolproduktindustrin; mellan 1973 och 1974 minskade produktionsvolymen med närmare 22 Sc. Inom de egentliga raffinaderierna stannade produktionsneddragningen — efter nedgång mellan halvåren — vid 2 96 mellan 1973 och 1974.

Tillförseln till den svenska marknaden av raffinerade produkter under 1974 blev emellertid av i stort sett samma omfattning som under 1973 beroende på en viss uppgång i importen och en samtidig reducering av exporten för dessa produkter. Den för 1974 redovisade förbrukningen inom landet pekar dock på en betydande nedgång jämfört med 1973. Lagerhållningen av dessa produkter ökade därför avsevärt under året, vilket sannolikt till stor del var en följd av åtgärder som vidtagits för att höja beredskapen mot eventuella nya störningar i tillförseln.

Industrins förbrukning av eldningsoljor minskade med ca 4 46 1973— 1974, medan förbrukningen vad gäller värmekraftverken blev i stort sett oförändrad mellan 1973 och 1974. Bensinleveranserna minskade med ca 89e 1973—1974. Den kraftigaste förbrukningsminskningen har emellertid skett på uppvärmningssidan. Leveranserna av tunna eldningsoljor minskade totalt med hela 20 96 mellan 1973 och 1974. Utveck- . lingen av förbrukningen inom landet har påverkats av den kraftigt höjda prisnivån på oljeprodukter samt den sparkampanj och ransonering som företogs årsskiftet 1973/1974 i det akuta skedet av oljekrisen.

Även vad gäller 1975 kan man räkna med cen svag förbrukningsutveckling av raffinerade produkter. I synnerhet finns anledning att räkna med cen nedgång i förbrukningen vid värmekraftverken. In-

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 103

dustrins förbrukning väntas bli i stort sett oförändrad mellan 1974 och 1975. Däremot väntas ökad förbrukning av främst tunna eldningsoljor men även i viss mån bensin jämfört med 1974 års låga nivåer.

Produktionen inom de cgentliga raffinaderierna beräknas cmellertid öka i hög grad då mycket betydande kapacitetstillskott nu beräknas komma att tas i drift under sensommaren 1975. Även inom kolproduktindustrin kommer ett betydande nytillskott till kapaciteten. Totalt för hela branschen räknas sålunda med produktionsökning 1974-1975 om ca 20 Sc. Dessa betydande produktionstillskott medför att importbehovet vad gäller petroleumprodukter beräknas reduceras med ca 10 6 jämfört med 1974.

Orderingången till de svenska järn- och stålverken, som steg mycket snabbt från ingången av 1972 till slutet av 1973, vände nedåt i början av 1974 och mot slutet av året blev fallet mycket drastiskt. Vid årsskiftet 1974/1975 låg orderingången under nivån vid årsskiftet 1970/ 1971, som utgjorde bottenläget vid närmast föregående konjunkturnedgång. Orderstockarna tillväxte fortfarande in på 1974. Vid halvårsskiftet 1974 började dessa reduceras, men uppgick i slutet av 1974 till hela 1,5 milj. ton.

Produktionsutvecklingen under 1974 blev förvånansvärt svag med hänsyn till de fortfarande under året mycket stora orderstockarna. Efter en snabb produktionsuppdragning under loppet av 1972 och 1973 höjdes produktionsnivån inte ytterligare från nivån för fjärde kvartalet 1973. Produktionskurvan uppvisade en fallande tendens under 1974 främst mot slutet av året. Produktionsökningen 1973—1974 stannade vid ca 6 76, vilket är betydligt mindre än vad produktionskapaciteten gav utrymme för. En besvärande brist på utbildad arbetskraft rådde emellertid under större delen av året och tekniska störningar i produktionen på grund av haverier inträffade också i osedvanligt stor omfattning.

Stålverkens färdigvarulager, som minskade i stor utsträckning under 1973, fortsatte att reduceras under större delen av 1974. Leveranserna ökade därmed snabbare än produktionstillväxten inte blott 1973 utan även 1974.

Exportleveranserna, som steg mycket snabbt under loppet av 1973, fortsatte att öka under 1974, även om takten i uppgången dämpades under året. Den volymmässiga tillväxten 1973—-1974 blev närmare 9 9>. Den tidigare — under 1972 och 1973 — mycket starka internationella efterfrågan på stål orsakade snabbt stigande priser — främst vad gäller handelsstål. Exportpriserna fortsatte att öka under loppet av 1974 och genomsnittligt blev prisupgången ca 29 70 1973—1974. En gynnsam exporttillväxt noterades främst till u-länderna, men även till den nordamerikanska marknaden blev uppgången påtagligt snabb. Däremot utvecklades exporten betydligt svagare till öststatsländerna och till de skandinaviska länderna samt till Förbundsrepubliken Tyskland.

Prop. 1975: 100 104

Den långsammare tillväxten av exporten 1974 har till en del sin förklaring i vikande efterfrågan, men utbudet torde även ha begränsats av betydande leveransökningar till hemmamarknaden. Leveranserna från de svenska stålverken till hemmamarknaden vände uppåt vid halvårsskiftet 1973 och steg sedan snabbt mot slutet av året. Även under större delen av 1974 ökade leveranserna till hemmamarknaden kraftigt och uppgången 1974 torde — till skillnad från 1972 och 1973 — ha blivit kraftigare än till exportmarknaderna. Den inhemska förbrukningen av järn och stål började också öka snabbt under senare hälften av 1973 som en följd av främst verkstadsindustrins produktionsuppdragning. Denna utveckling fortgick under större delen av 1974, då även lagren i förbrukar- och grossistleden byggdes upp efter de omfattande reduceringar som ägt rum såväl 1972 som 1973. Som ett resultat därav ökade också importen av järn och stål med ca 14 96 1973—1974.

För 1975 torde man kunna räkna med ett betydligt sämre avsättningsläge för stålverken än under 1974. Enligt konjunkturbarometern i mars 1975 fortsatte orderingången att minska under första kvartalet 1975 och i betydligt större omfattning än vad företagen förväntat sig. Kapacitetsutnyttjandet drogs ned och den planerade produktionsökningen genomfördes ej. Färdigvarulagren ökade och uppges i slutet av kvartalet inte längre vara för små.

Leveransutvecklingen till hemmamarknaden beräknas bromsas upp påtagligt under 1975, då produktionstillväxten inom främst verkstadsindustrin beräknas bli betydligt långsammare 1975 än 1974. Lagerhållningen inom förbrukarleden väntas fortsätta att öka 1975, men lagerinvesteringarnas tillväxt 1974—1975 beräknas bli klart lägre än 1973— 1974. Denna utveckling av den inhemska efterfrågan väntas också Jeda till en svagare ökning i importen av järn och stål 1975 än 1974.

Enligt den exportenkät som insamlades i mars 1975 räknade de svenska stålverken med en fortsatt relativt kraftig ökning av exporten. Tidigare erfarenheter visar dock att företagen tenderar att överskatta utvecklingen efter perioder med mycket expansiv utveckling. Den betydande försvagning av den internationella stålefterfrågan som redan givit sig tillkänna i kraftiga minskningar i ordertillströmningen gör att exporten snarast kan förväntas utvecklas tämligen svagt. Enkätens prognos har således justerats ned kraftigt till en värdemässig ökning 1974—1975 på drygt 9 96. Den genomsnittliga prisnivån 1975 beräknas ligga ca 7 70 högre än 1974, varför den volymmässiga tillväxten av exporten beräknas stanna vid ca 2 96 1974—1975.

Produktionen inom de svenska stålverken beräknas därmed komma att öka ca 2 50 1974-1975, innefattande en betydande lageruppbyggnad i producentledet efter de omfattande reduceringar som ägt rum 1973 och 1974.

Ickejärnmetallverkens produktion minskade 0,4 2 1973—1974 till

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 105

följd av fallande efterfrågan under loppet av 1974. Nedgången i efterfrågan torde ha accentuerats av utförsäljningar från spekulationsuppbyggda lager i och med att de internationella noteringspriserna började sjunka drastiskt under andra kvartalet 1974. Efter en dryg fördubbling av notcringspriserna på ickejärnmetaller från ingången av 1973 till andra kvartalet 1974 har prisnivån under de därpå följande tolv månaderna i stort sett halverats. Trots produktionsbegränsningar är den internationella lagerhållningen av allt att döma fortfarande oproportionerligt hög i förhållande till den förväntade låga förbrukningen under 1975. Någon nämnvärd uppåtriktad rekyl i de nedpressade internationella transaktionspriserna under loppet av 1975 synes därför ej sannolik.

I konsekvens med den fallande efterfrågan skars produktionen inom ickejärnmetallverken ned mot slutet av 1974. Exportleveranserna minskade ca 2 96 i volym 1973—1974 medan den inhemska efterfrågan syns ha bibehållit sin expansion något längre än exportefterfrågan. Importen ökade drygt 16 90 1973—1974. Mot slutet av 1974 uppkom dock avsättningssvårigheter även på hemmamarknaden och ickejärnmcetallverkens färdigvarulager steg då mycket kraftigt.

Efterfrågeutsikterna för 1975 är fortsatt svaga på såväl hemma- som exportmarknaden. Exportleveranserna väntas visa en fortsatt volymmässig nedgång — ca 7 2 1974—1975. Den svenska industrins efterfrågan för löpande förbrukning torde expandera avsevärt svagare än 1973—1974 och lagerpåfyllningen beräknas ej bli av samma omlattning som 1974. Importvolymökningen torde bli blygsam. Efter kraftiga ökningar av såväl import- som exportpriserna 1973—1974 torde fal- Jande priser kunna väntas i både export- och importledet 1974—1975.

Inberäknat en förväntad fortsatt uppbyggnad av ickejärnmetallverkens färdigvarulager torde efterfrågeutvecklingen ej medge en produktionsökning på mer än 1 å 2 96 1974—1975.

Den rådande högkonjunkturen inom verkstadsindustrin exkl. varv uppnådde mot slutet av 1974 sin kulmen. Orderingången växte mycket ' snabbt från slutet av 1972 fram till mitten av 1974; under denna period utvecklades efterfrågan från utlandet väsentligt starkare än efterfrågan från hemmamarknaden. Orderingången upphörde att öka under senare delen av 1974; huvudsakligen beroende på en försvagning i den utländska efterfrågan. Orderstockarna har under 1973 och 1974 byggts upp synnerligen kraftigt, även om tillväxten i det närmaste upphörde mot slutet av 1974.

Leveranserna till hemmamarknaden ökade enligt statistiska centralbyråns order- och leveransstatistik med ca 25 20 i löpande priser från 1973 till 1974 att jämföra med 11 2 från 1972 till 1973. Volymmiässigt innebär detta en väsentligt starkare tillväxt från 1973 till 1974 än från 1972 till 1973. Efterfrågeutvecklingen på hemmamarknaden var sådan,

Prop. 1975: 100 106

Tabell 4: 3 Försörjningsbalans för verkstadsprodukter, exkl. fartyg, 1973—1975 Milj. kr., 1968 års producentpriser

Förändring från före-

gående år, 24 resp,

milj. kr.

2 Produktionen framkommer som saldo i balansen och avviker från statistiska centralbyräns ärsberäkningar över produktionsutvecklingen. Försörjningsbalansens produktionsökning för prognosperioden korrigeras därför i enlighet med mönstret för tidigare konstaterade avvikelser.

Källa: Konjunkturinstitutet. att det framför allt var inköpen av verkstadsprodukter från hushållen som ökade starkt under 1974, både vad gäller personbilar och övriga konsumtionsvaror. Till viss del kan detta förklaras av den tillfälliga momssänkningen. Verkstadsindustrins lager, som minskade under 1972 och 1973, byggdes successivt upp under loppet av 1974. Starkast var lagerökningen av varor i arbete. Importen av verkstadsprodukter steg med drygt 23 9o i volym mellan 1973 och 1974, vilket innebar att den ökade efterfrågan från hemmamarknaden till stor del resulterade i höjd import. Särskilt starka var importökningarna av konsumtions- och investeringsvaror. Den starka importökningen av investeringsvaror kan — förutom av hemmacfterfrågans styrka — också förklaras av de i jämförelse med utlandet långa leveranstiderna inom svensk verkstadsindustri. .

Verkstadsindustrins exportvolym ökade med drygt 12 46 1973—1974 — endast någon procent lägre än 1972—1973. Att en så pass hög tillväxt kunde bibehållas berodde på att den svagare efterfrågeutvecklingen från Västeuropa och Förenta staterna kompenserades av att de svenska verkstadsföretagen lyckades genomföra mycket betydande exportökninger till Östeuropa och till vissa u-länder, däribland OPECländerna. Utvecklingen under loppet av året var ojämn med en tämligen blygsam tillväxt under första halvåret och en mycket brant ac-

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 107

celeration under andra halvåret. Till denna profil finns en det speciella förklaringar. För det första inverkade oljekrisen under första delen av året negativt på efterfrågan av personbilar; bilexporten sjönk under första halvåret men steg sedan brant under det andra. Vidare kan en förskjutning i exportleveranserna från första till andra halvåret ha ägt rum på grund av den svenska hamnstrejken i maj 1974. Exportprisutvecklingen var mycket snabb under året och den genomsnittliga prisnivån steg med 13 6 mellan 1973 och 1974. Därmed kom den värdemiässiga ökningen av exporten mellan 1973 och 1974 att uppgå till 27 cc.

Produktionen har i samband med den stigande efterfrågan dragits upp kraftigt under 1973 och större delen av 1974. Mot slutet av 1974 började dock tillväxttakten dämpas. Produktionsökningen 1973—1974 uppgick till drygt 12 9.

Enligt senaste konjunkturbarometern föll orderingången under första kvartalet 1975 från såväl hemma- som exportmarknaden. Orderstockarna reducerades något och omdömet om dessa var i mars mindre positivt än i december 1974. Andelen företag med förhållandevis stora orderstockar är dock alltjämt större än andelen med för små orderstockar. För andra kvartalet förutser företagen ett fortsatt fall i orderingången från hemmamarknaden och en i stort sett oförändrad orderingång från exportmarknaderna.

Bedömningen av verkstadsexportens utveckling under 1975 har gjorts med ledning av en exportenkät till verkstadsindustrin, insamlad i början av mars av statistiska centralbyrån. Företagen räknar enligt denna enkät med att kunna öka sin export med 25 50 i löpande priser mellan 1974 och 1975. Liksom under 1974 är det från Östeuropa samt från vissa u-länder, som den starkaste efterfrågan bedöms komma. Erfarenheter från tidigare enkäter visar att företagen har en tendens att överskatta exportutvecklingen då denna bromsas upp efter en snabb uppgångsperiod. Med hänsyn till detta och till bedömningen av den internationella konjunkturutvecklingen under 1975 har enkätens värdemässiga ökning för 1974—1975 justerats ned till närmare 19 40. Prisutvecklingen bedöms bli något lugnare än under 1974, och den genomsnittliga prisnivån beräknas stiga med 10,5 76 mellan 1974 och 1975. Exportvolymen beräknas fortsätta öka under första halvåret 1975, vilket de vid årsskiftet alltjämt stora exportorderstockarna torde borga för. Den mot slutet av 1974 och början av 1975 vikande exportorderingången bedöms emellertid resultera i en nedgång av exportleveranserna mellan halvåren 1975. Därmed skulle exportvolymen komma att öka med drygt 7 €c 1974—1975.

Efterfrågan från hemmamarknaden beräknas öka i väsentligt lägre takt 1974—1975 än 1973—1974 (se tabell 4: 4). Framför allt är det den privata konsumtionen av verkstadsprodukter som, efter den starka

Prop. 1975: 100 108

Tabell 4: 4 Försörjningsbalans för övrig industrisektor 1973—1975 Milj. kr., 1968 ärs producentpriser

Förändring från före-

gående är, 24 resp.

milj. kr.

1 Produktionen framkommer som saldo i balansen och avviker från statistiska centralbyråns årsberäkningar över produktionsutvecklingen. Försörjningsbalansens produktionsförändring för prognosperioden'korrigeras därför i enlighet med mönstret för tidigare konstaterade avvikelser.

Källa: Konjunkturinstitutet.

uppgången under 1974, bedöms öka väsentligt långsammare — avspeglande en förutsedd nedgång i nyinköpen av personbilar. För maskininvesteringarna förutses en betydligt lägre tillväxt 1974-1975 än 1973 —1974. Förbrukningen av'verkstadsprodukter som insatsvaror beräknas däremot öka snabbare 1974—1975 än 1973—1974, beroende på en förväntad uppgång av byggnadsinvesteringarna.

Den förutsedda försvagningen av verkstadsindustrins efterfrågeläge under 1975 beräknas resultera i snabbt stigande färdigvarulager under detta år. Ökningen av råvarulagren bedöms bli fortsatt stark under första halvåret 1975. Under andra halvåret kan man räkna med en mer begränsad ökning av dessa lager, till stor del beroende på förväntade fortsatta nedskärningar av råvaruinköpen. Lagerökningen av varor i arbete bedöms successivt trappas ned under 1975, efter den snabba uppbyggnaden under 1974. Därmed skulle den sammanlagda lagerökningen av verkstadsprodukter inom industrin bli endast något högre 1975 än 1974.

Ovanstående lager- och efterfrågeprognoser indikerar att importen kommer att stiga med ca 35 96 och produktionen med knappt 6 4 1974—1975. Produktionstillväxten beräknas då successivt avta och i det närmaste upphöra mot slutet av 1975.

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 109

Vurvens orderstockar byggdes upp mycket kraftigt under senare delen av 1972 och under 1973. Den sedan slutet av 1973 vikande orderingången i förening med de stora leveranser som ägde rum under 1974 drog ned orderstockarna under fjolåret. I statistiska centralbyråns varvsenkät, insamlad i slutet av februari, har de där ingående varven inte uppgivit några annulleringar av ingångna kontrakt. Sker inte några sådana. torde flertalet storvarvs produktion av nybyggen vara täckt av inneliggande order åtminstone för de närmaste två åren.

Den totala fartygsexporten uppgick 1974 till 3,5 miljarder kr. — en värdemässig ökning på 11 Z jämfört med 1973. Härvid ökade utförseln av nybyggda fartyg med 23 96 medan exporten av begagnade fartyg sjönk med 14 7 — efter en mycket stark uppgång mellan 1972 och 1973. Leveranserna skedde till väsentligt högre priser än under 1973 -— speciellt vad gäller de begagnade fartygen.

Exporten av nybyggda fartyg under 1975 har beräknats med hjälp av statistiska centralbyråns varvsenkät. Under 1975 beräknas nybyggda fartyg till ett värde av 3,8 miljarder kr. levereras till utlandet — en värdemässig ökning med 37 Z jämfört med 1974. Fartygen kommer huvudsakligen att levereras till beställare i Norge, Storbritannien och Liberia, Samtidigt antas emellertid exporten av begagnade fartyg minska även under 1975, varför totala fartygsexporten beräknas öka med 23 46 i värde 1974-—1975. |

Varven genomförde under 1972 och 1973 stora höjningar av produktionsvolymen. Även under 1974 synes produktionen ha dragits upp i snabb takt. Produktionskalkylen för 1975 baseras på de leveranser på export och till svenska rederier som förutses i den ovan nämnda exportprognosen och i investeringsprognosen (se kap. 7, avsnittet om handelsflottan). Enligt denna kalkyl kan man även för 1975 räkna med en beaktansvärd uppgång av produktionsvolymen.

Den övervägande delen av den heterogena övrigsektorns! produktion går dels till privat konsumtion och dels — i form av insatsvaruleveranser — till byggnadsverksamheten och verkstadsindustrin. Vidare finner en betydande och växande andel av sektorns produktion avsättning på exportmarknaderna.

Den förhållandevis höga och jämna produktionstillväxten inom sektorn under 1960-talet vändes i en produktionsminskning 1970—1971 då efterfrågan för privat konsumtion, lagerinvesteringar och byggnadsverksamhet samtidigt minskade. Återhämtningen åren 1971—1973

1 Scktorn omfattar textil-, beklädnads-, läder- och lädervaruindustri (SNI 32), trähus och byggnadssnickerlindustri, möbelindustri samt övrig trävaruindustri utom sågverk (SNI 33 exkl. 33111), pappers- och pappförpackningsindustri (SNI 3412), övrig pappers- och pappvaruindustri (SNI 3419), grafisk industri (SNI 342), kemisk industri, gummivaru-, plast- och plastvaruindustri (SNI 351, 352, 355, 356), jord- och stenvaruindustri (SNI 36) samt annan tillverkningsindustri (SNI 39).

Prop. 1975: 100 110

grundade sig huvudsakligen på snabbt stigande cexportförsäljningar. Under 1973 inträdde också en klart förbättrad efterfrågan på övrigsektorns varor från industrin — både för lageruppbyggnad och Jöpande förbrukning — vilket tillsammans med en klart förstärkt efterfrågan för privat konsumtion bidrog till att möjliggöra en produktionsökning med drygt 4 4 1972—1973.

Exportefterfrågans betydelse som expansionsfaktor för övrigsektorns del dämpades avsevärt 1973—1974; exportvolymökningen -kom att stanna vid 4,8 90 mot en ökning på 22,2 % 1972—1973. Till följd av de snabbt stigande priserna på färdigvaror kom den värdemässiga exportökningen att uppgå till 36,5 6 1973—1974. En avsevärt förstärkt inhemsk efterfrågan bidrog dock till att upprätthålla en jämförelsevis god produktionsutveckling inom övrigsektorn under 1974. Det starkast cxpanderande — och mest betydande — elementet utgjordes av efterfrågan för privat konsumtion. I likhet med 1972—1973 minskade däremot byggnadsverksamhetens behov av övrigvaror även 1973-— 1974. Industrins efterfrågan för löpande förbrukning synes 1973—1974ha stigit i nästan samma höga takt som 1972—1973 samtidigt som ett positivt omslag skedde i industrins lager av övrigvaror. Kraftiga positiva lageromslag för övrigvaror registrerades inom både parti- och detaljhandeln. S

Den starka inhemska efterfrågan på övrigvaror för såväl privat konsumtion och lagerinvesteringar som varuinsats i industrin under 1974 riktade sig emellertid i breddad omfattning mot utlandet och resulterade i en importvolymökning på drygt 11 960 1973—1974 jämfört med en ökning på 6,1 96 1972—1973. De kraftiga internationella prisstegringarna under 1974 slog igenom i de svenska importpriserna som ökade drygt 29 96 1973—1974. |

Den mot övrigsektorn internt riktade efterfrågan 1973—1974 synes under sådana förhållanden sammantaget inte ha cxpanderat så starkt som 1972—1973 men torde dock ha medgivit en produktionsvolymökning med 2 å 4 76 1973—1974.

Efterfrågetrycket torde för övrigsektorns del väsentligen reduceras 1974—1975 vilket redan kommit till uttryck i form av avtagande orderingång från hemmamarknaden och kraftigt fallande exportorderingång. I linje med den förväntat låga tillväxttakten i Västeuropas ckonomier förutses en stagnation: av exportleveranserna 1974—1975. Den beräknade värdemässiga exportökningen på drygt 10 96 tillskrivs sålunda helt den förväntat långsammare exportprisökningen.

Den fortsatta — om än modererade — expansionen av efterfrågan för privat konsumtion förutses bli den huvudsakliga stödjande faktorn i efterfrågeutvecklingen för övrigsektorns produkter. 1974—1975. Levcranserna till byggnadssektorn torde även verka uppdragande på efterfrågan 1974—1975 efter att ha minskat två år i följd. Industrins köp

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 111

av övrigvaror för löpande förbrukning förutses öka svagare än 1973— 1974 — främst till följd av en beräknad lägre tillväxt av insatsvaruleveranscrna till verkstadsindustrin.

Däremot torde efterfrågan på övrigvaror för lageruppbyggnad avtaga markant efter den massiva lageruppbyggnad som synbarligen ägt rum 1974. Sålunda förutses lagerhållningen i handeln bli i stort sett oförändrad medan lageruppbyggnaden inom industrin torde bli av ungefär samma omfattning som 1974. För industrins del räknas med cen accelererad ökning av färdigvarulagren medan lagerökningen för insatsvaror förutses bli lägre än 1973—1974.

Den svagare inhemska efterfrågan beräknas medföra en måttlig importökning både vad gäller konsumtionsvaror och industriella insatsvaror. Importen av Öövrigvaror förutses sålunda öka endast 4,7 €z 1974— 1975 och prisstegringen på importvarorna kalkyleras till 10,5 oe som en följd av den avböjande prisstegringstakten i utlandet.

Sammantaget synes sålunda endast efterfrågan för privat konsumtion och industrins fortsatta — om än dämpade — behov av insatsvaruleveranser samt byggnadssektorns åter ökande efterfrågan utgöra de positiva efterfrågekomponenterna för övrigvaror 1975. En avsaktande produktionsökningstakt är att emotse 1974—1975 och produktionsökningen inom sektorn synes ej komma att överskrida 2 70 1974—41975.

Produktionen inom livsmedelsindustrin inkl. dryckesvaru- och tobaksindustrin ökade enligt statistiska centralbyråns produktionsvolymindex 4,3 So 1972—1973 efter en svag utveckling 1970—1972 då livsmedelskonsumtionen inom landet stagnerade. Den helt övervägande delen av sektorns produktion finner avsättning inom landet och går främst till privat konsumtion. Den markanta återhämtning i scktorns produktion som produktionsstatistiken redovisar för 1972—1973, är knappast förenlig med nationalräkenskapernas uppgifter om förbrukning, lagerförändringar och import. och export av livsmedelsprodukter. Nationaltäkenskapernas efterfrågeutveckling indikerar en mer blygsam produktionsuppdragning 1972—1973 än vad som anges i produktionsvolymindex.

En motsatt diskrepans mellan produktionsberäkningar och efterfrågeutveckling föreligger beträffande utvecklingen 1973—1974. Enligt produktionsvolymindex ökade produktionen inom sektorn endast 0,8 96 1973—1974. Kalkylen över konsumtion, lager och utrikeshandel pekar: mot en avsevärt mer expansiv produktionsutveckling 1973—1974. Sannolikt har produktionsökningarna inom sektorn varit mer jämnt fördelade på åren 1972—1974 än vad indexberäkningarna ger vid handen. Troligtvis har produktionen fortsatt att expandera under en stor del av 1974 även om en avsaktning synes ha inträtt mot slutet av året.

Jämfört med 1973—1974 förutses livsmedelskonsumtionen 1974— 1975 komma att öka i ett lugnare tempo. För exportens del väntas en

Prop. 1975: 100 112

fortsatt volymmässig minskning av ungefär samma storleksordning som 1973—1974 och importen beräknas under loppet av 1975 komma att utvecklas svagt vilket ändå torde ge en volymökning på omkring 5 9 mellan helåren 1974 och 1975. Lagerutvecklingen beräknas visa ett starkt negativt omslag 1974—1975 efter den kraftfulla uppbyggnaden 1973—1974.

Den sammantagna efterfrågan på sektorns produkter torde därmed likväl inte begränsas mer än att utrymme medges för en produktionsökning på uppskattningsvis 2,5 20 1974—1975.

4.3 Skogsbruket

Avverkningarna av rundvirke beräknas ha varit i stort sett oförändrade 1973—1974. Kraftig neddragning av massavedslagren trots att massavedsavverkningarna ökat, ökad import och nedskärning av exporten visar på att massa- och pappersindustrins behov av massaved förstärktes under 1974. Förbrukningen av sågtimmer 1974 kom däremot att ligga under föregående års nivå till följd av en kraftig neddragning under loppet av året. Lagren av sågtimmer minskade totalt sett 1974. En ökning av dessa lager kom visserligen till stånd vid sågverken men lagren i skogen minskade. Vidare kan såväl en minskad import som en minskad export av sågtimmer noteras.

För 1975 väntas en minskad förbrukning av massaved inom massaoch pappersindustrin. Därmed är det rimligt att vänta sig en viss upp-

Tabell 4: 5 Försörjningsbalans för rundvirke 1973 —1975 . Fast mått utan bark (barr- och lövträ)

1 000 kbm Förändring från före-

Källa: Konjunkturinstitutet.

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 113

gång i lagren av massaved under året. Den väntade lageruppbyggnaden förefaller desto mera trolig av den anledningen att lagren befann sig på cn ovanligt låg nivå vid årets ingång. Importen minskar sannoligt kraftigt till följd av den svaga förbrukningsutvecklingen. Någon nämnvärd förändring av massavedsexporten förutses inte 1974—1975. De avsättningssvårigheter på exportmarknaden som sågverken nu står inför under 1975 beräknas ge upphov till en kraftig nedgång i förbrukningen av sågtimmer 1974—1975. Vad beträffar utrikeshandeln räknas med en kraftig nedgång i importen av sågtimmer men en ökning av exporten förutses inträffa. Totalt sett kan skogsavverkningarna under de förutsättningar som hittills angetts beräknas komma att minska med knappt 1 6 1974-—1975. Härvid har dock inte konsekvenserna av en cventuellt långdragen skogsarbetarstrejk kunnat beaktas.

4.4 Övriga näringsgrenar och den totala produktionen

Statistiska centralbyrån har för 1974 gjort preliminära beräkningar av bruttonationalprodukten mätt från produktionssidan. Kalkylerna över den totala produktionens utveckling för 1975 utgår från de beräkningar som utförts av konjunkturinstitutet. I finansdepartementets sammanfattande bedömning i kapitel I redovisas emellertid en något större ökning för den privata konsumtionen och investeringarna än vad konjunkturinstitutet förutsatt. Den annorlunda bedömningen av efterfrågan har i första hand förutsatts medföra en högre produktion inom industrin, byggnadssektorn och den privata tjänstesektorn. I nedanstående tablå ges en sammanställning av förändringstalen för de olika näringsgrenarnas produktionsvolym 1973—1974 samt prognoser för 1974—1975.

Jordbrukets produktionsvolym beräknas enligt nationalräkenskapskalkylerna ha ökat med 16,5 26 1973—1974. Den kraftiga ökningen

Förändring i produktions- Bidrag till

volym, 74 ökningen i

den totala

produktio-

nen, 74

1973—1974 1974—1975 1974—1975

8 Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.

Prop. 1975: 100 114

beror framför allt på det mycket goda skördeutfallet 1974, men även för animalieproduktionen kunde en produktionsökning noteras. Under förutsättning om normalskörd 1975 räknar statens jordbruksnämnd med att vegetabilieproduktionen kommer att minska med ca 15 Z från 1974 till 1975, medan animalieproduktionen beräknas bli i stort sett oförändrad. Sammantaget innebär detta att jordbrukets förädlingsvärde skulle minska med 6 90 1974—1975.

Skogsbrukets förädlingsvärde beräknas ha ökat med ca 5,5 % 1973 —1974. Från 1974 till 1975 förutses produktionsvolymen enligt kon- Junkturinstitutets kalkyler bli oförändrad.

Som framgår av avsnitt 1 i detta kapitel ökade industriproduktionen med 6,5 20 1973—1974, För 1975 förutses enligt konjunkturinstitutets prognos en ökning av industrins produktionsvolym med 3 90. Den annorlunda bedömning som redovisats ovan rörande utvecklingen av vissa efterfrågekomponenter har bedömts höja tillväxttakten till drygt 3,5 90 1974—1975.

Inom elsektorn minskade förädlingsvärdet med nära 3,5 90 från 1973 till 1974. Nedgången i elkraftproduktionen förklaras framför allt av en minskad vattenkraftproduktion. Värmekraftproduktionen ökade något i såväl mottrycks- som kondenskraftstationer medan däremot elkraftproduktionen i kärnkraftverken ej kom upp till 1973 års nivå. Volymminskningen i den totala elkraftproduktionen berodde till stor del på de restriktioner och den sparkampanj som inledde 1974 till följd av oljekrisen. Exporten begränsades kraftigt under året medan importen ökade. Av de tre förbrukarkategorierna industri, samfärdsel och hushåll, handel m. m. visar den senare gruppen en minskning med 3 96. Inom industrin och samfärdseln ökade elförbrukningen med 1 resp. 2 7, vilket innebär en markant dämpning jämfört med utvecklingen under tidigare år. eos :

Från 1974 till 1975 bedöms den totala elkraftproduktionen öka med 8 7. Då flera nya kärnkraftaggregat kommer att tas i drift under 1975 väntas ökningen framför allt falla på värmekraften.:

Inom byggnadsverksamheten beräknas produktionsvolymen ha minskat med ca 2 20 1973—1974. Som framgår av kapitel 7 förutses enligt konjunkturinstitutet en ökning av bruttoinvesteringarna i byggnader och anläggningar med ca 0,5 20 från 1974 till 1975. Inkluderas reparationer och underhåll blir volymökningen i byggnadsverksamheten ca 1,5 20. Med hänsyn till den i sammanfattningskapitlet antagna något snabbare ökningen i näringslivets investeringar torde ökningen i byggnadssektorns produktion från 1974 till 1975 bli ca 2 4.

Med ovan redovisade förändringstal kan ökningen i varu- och kraftproduktionen uppskattas till 4,7 70 1973—1974 och 2,9 96 1974—1975.

Den offentliga tjänsteproduktionen beräknas ha stigit med närmare 3,5 Fo 1973—1974. Till uppgången bidrar främst kommunerna, vilkas

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 115

bidrag till bruttonationalprodukten ökade med ca 4 26 mot en ökning med knappt 2 46 i den statliga sektorn. Från 1974 till 1975 väntas den utveckling inom den offentliga scktorn som redovisas i kapitel 8 leda till att den totala offentliga tjänsteproduktionen ökar med ca 3 9o.

Produktionen inom de privata tjänstesektorerna ökade med ca 35 40 i volym 1973—1974. Inom varuhandeln har en mycket kraftig ökning av omsättningen noterats. Enligt statistiska centralbyråns beräkningar ökade produktionsvolymen med drygt 8 2 1973—1974. Produktionsökningen inom samfärdseln beräknas ha uppgått till ca 6 920. Under 1975 antas den totala privata tjänsteproduktionen öka i något långsammare takt än under 1974, celler med drygt 3 2.

Den totala tjänsteproduktionen ökade enligt ovanstående beräkningar med 4,5 80 1973—1974 medan ökningen 1974—1975 förutses bli 3,1 Zz. |

Bruttonationalproduktens volymtillväxt, mätt från produktionssidan, blev enligt statistiska centralbyråns beräkningar 4,5 90 1973—1974. För utvecklingen från 1974 till 1975 ger produktionskalkylerna en tillväxt i totalproduktionen på 3,0 90.

Av kapitel 1 framgår att ökningen av bruttonationalprodukten mätt från användningssidan enligt nationalräkenskapskalkylerna uppgår till 4,2 Fo 1973—1974. Från 1974 till 1975 ger beräkningarna från användningssidan en volymökning på 2,2 90.

Prop. 1975: 100 : 116

5¶Arbetsmarknaden

5.1 Arbetsmarknaden under 1974 och början av 1975

Sammanfattning

Den bild av utvecklingen på arbetsmarknaden som gavs i den preliminära nationalbudgeten har inte i några väsentliga avseenden förändrats

under loppet av de senaste månaderna. '

Sysselsättningen under 1974 ökade mycket starkt, speciellt kraftigt steg sysselsättningen bland kvinnorna vilket gav i genomsnitt 60 000

fler sysselsatta kvinnor än året innan. Jämför man januari 1975 med motsvarande månad 1974 var det drygt 110 000 fler sysselsatta 1975, för februari ger motsvarande jämförelse 127 000 fler sysselsatta 1975. Arbetslösheten sjönk från i genomsnitt 2,5 till 2 2, av den totala arbets-

kraften.

Till skillnad mot tendenserna under tidigare år ökade även antalet

sysselsatta ungdomar. Som en följd av den ökade efterfrågan på arbets-

kraft kunde inte bara det stegrade utbudet av arbetskraft sugas upp utan även antalet sysselsatta i arbetsmarknadsutbildning och beredskapsarbeten minskade under 1974. Efterfrågan på arbetskraft ökade särskilt starkt under första hälften av 1974, efter halvårsskiftet verkar utveck-

lingen ha dämpats något vilket bl. a. visade sig i att anmälningarna av

lediga platser till arbetsförmedlingarna avtog under andra halvåret.

Utvecklingen på arbetsmarknaden under första kvartalet 1975 synes

god, länsarbetsnämnderna rapporterar fortfarande brist på yrkesutbildad arbetskraft hos många företag. Utvecklingen är dock olika inom olika

branscher. Verkstadsindustrin har fortfarande behov av mer arbetskraft,

däremot är utvecklingen inom trävaruindustrin fortsatt nedåtriktad.

Sågverken har dragit ned produktionen, vilket dock ännu inte haft nå-

gon större effekt på sysselsättningen.

Sammanfattningsvis torde utbud och efterfrågan på arbetskraft väl

ha balanserat under första kvartalet 1975 — några tecken på en försämring av arbetsmarknadsläget har inte kunnat skönjas utan snarare

förstärktes arbetsmarknadsläget under de första månaderna av 1975.

Arbetskraftsutbud

Utbudet av arbetskraft bestäms av befolkningsutvecklingen, nettomigrationen och förvärvsfrekvensen. Förvärvsfrekvensen brukar definie-

ras som den andel av befolkningen i en viss åldersgrupp som står till

arbetsmarknadens förfogande.

Befolkningsutvecklingen i Sverige under 1974 visade i likhet med de

tre tidigare åren en fortsatt nedgång i födelseöverskottet. Däremot upp-

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 117

visade in- och utvandringen en annan bild än de närmast föregående

årens utveckling.

Medelfolkmängden ökade från 1973 till 1974 med 23 000 eller 0,3 24

jämfört med 14 000 (0,2 26) för perioden 1972 till 1973. Ökningstakten var dock fortfarande mycket måttlig jämfört med tidigare år under hela

1900-talet. Uppgången under 1974 förklaras till största delen av att in-

vandringen steg jämfört med 1973 samtidigt som utvandringen minskade ganska kraftigt. Under såväl 1972 som 1973 noterades utvandringsöverskott på omkring 10 000 vardera året, för 1974 kan däremot konstateras en omsvängning till ett invandringsöverskott på ungefär 9 000. Av det totala invandringsöverskottet kom mer än hälften eller 4 900

av invandrarna från Danmark. Detta innebär en radikal förändring av

migrationsströmmarna mellan Sverige och Danmark jämfört med 1973 då ett litet utvandringsöverskott kunde noteras till detta land. Till Finland var utvandringen av finska medborgare från Sverige i likhet med

under 1973 större än invandringen. Nettot av ut- och invandringen till Finland minskade dock kraftigt från nästan 7000 1973 till drygt 1 100 1974. Under de första månaderna av 1975 har noterats ett invandringsöverskott på knappt 5 000, varav drygt 2500 har kommit från Dan-

mark.

Under 1974 ökade den s. k. aktiva befolkningen, åldersgruppen 16—

74 år, med omkring 10 000 eller knappt 0,2 24. I likhet med vad som konstaterats för de närmast föregående åren ökar denna grupp lång-

sammare än vad totalbefolkningen gör. Beräkningen av de aktiva åldrarnas utveckling ligger till grund för kalkyler över arbetskraftsutbudets

förändring. Enligt arbetskraftsundersökningarna ökade antalet personer i arbetskraften (dvs. sysselsatta och arbetslösa) med drygt 56 000 eller

1,4 Zz, mellan 1973 och 1974.1 Av denna ökning svarade kvinnorna

för den helt övervägande delen. Den kvinnliga befolkningens relativa

arbetskraftstal (dvs. hur stor del av kvinnorna mellan 16—74 år som är eller vill ut på arbetsmarknaden) steg kraftigt under 1974 — med 1,9 procentenheter till 57,1 92. Särskilt stor har ökningen varit för kvinnor med minderåriga barn — förvärvsfrekvensen har för dessa ökat

med omkring 3 procentenheter jämfört med 1973. Även männens rclativa arbetskraftstal ökade något under 1974, vilket innebär en förändring i den utveckling som noterats tidigare under en följd av år.

1 Värdena för 1974 är korrigerade för att nå jämförbarhet med 1973. Mätperioderna för juniundersökningarna placerades olika 1973 och 1974, vilket innebar att avsevärt fler ungdomar hunnit få eller börjat söka fcriearbete vid undersökningstillfället i juni 1974 jämfört med året innan. Ned-

justeringen av 1974 års siffror med hänsyn till detta innebär att helårsvär-

dena för 1974 reducerats med 9 000 vad gäller antalet personer i arbetskraften och med 8 000 vad gäller antalet sysselsatta. Se Statistiska tabeller (SCB) 1974: 41 för en beskrivning av beräkningarna m. m.

Prop. 1975: 100 118

Efterfrågan på arbetskraft

Hur den totala efterfrågan på arbetskraft har utvecklats under en period kan studeras i statistiken över nyanmälda lediga platser. Denna serie visar flödet av de nyanmälda platserna hos arbetsförmedlingarna under loppet av en månad.

Från 1973 till 1974 ökade antalet säsongrensade nyanmiälda lediga platser med 8,5 2 jämfört med 3,5 Z för perioden 1972 till 1973. Ökningen låg dock helt på de två första kvartalen 1974 som visar en uppgång med 11 2 jämfört med andra halvåret 1973. Utvecklingen hade då tidigare varit den att uppgången 1973 jämfört med 1972 praktiskt taget helt låg på andra halvåret 1973.

Fr. o.m. juni 1974 noterades en utplaning av antalet nyanmälda lediga platser jämfört med de första fem månaderna samma år. Nivån på totala nyanmälda platser andra halvåret låg ungefär 10 96 under första halvåret. Utvecklingen under de första månaderna under 1975 visar dock en uppgång av nyanmälda lediga platser på ungefär 3 40 över nivån för sista kvartalet 1974.

För tillverkningsindustrin var utvecklingen under 1974 likartad den för totalen av de nyanmälda platserna. De uppgångar jämfört med 1973 som noterades låg alltså på de två första kvartalen. Tillverkningsindustrin noterade en ökning i antalet nyanmälda platser med drygt 17 96 jämfört med 1973. Inom byggnadsverksamheten fortsatte och förstärktes nedgången i nyanmälda platser. Den procentuella nedgången var drygt 4 9 jämfört med 1 95 1973,

En annan indikator på hur arbetskraftsefterfrågan har utvecklats är serien över obesatta platser vid en viss tidpunkt. Genom denna statistik kan man följa förändringarna i den efterfrågan på arbetskraft som inte har blivit tillgodosedd på marknaden. Emellertid är jämförelser bakåt i tiden av denna scrie något osäker på grund av statistikomläggning vid halvårsskiftet 1974. Tidigare avsåg statistiken över obesatta platser läget vid månadens mitt, fr. o. m. juli 1974 mäter man förhållandena vid månadsskiftena. Trots denna förändring torde man ändå kunna göra vissa jämförelser bakåt i tiden.

I diagram 5:1 redovisas några säsongrensade kurvor över utvecklingen dels totalt och dels uppdelad på några viktigare näringsgrenar. Totalt ökade antalet obesatta platser ganska kraftigt under första halvåret 1974 uppgången från januari till juni var drygt 42 24. Under andra halvåret skedde en stabilisering och en viss nedgång kunde noteras. Utvecklingen under de första månaderna 1975 visar en uppgång i antalet obesatta platser — ungefär 14 2, ökning mellan december 1974 t. o. m. februari 1975. Såsom redan påpekades i den preliminära nationalbudgeten 1975 låg de kraftigaste ökningarna under föregående år

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 119

Diagram 5: 1 Antal obesatta platser 1971—febr/mars 1975

Säsongrensade månadsdata. Log. skala 1 000-tal

70F 70F

60F 60k

sot f AMV sot

40IN Totalt SN 40P privata och offentliga tjänster

30 A 30F-

20 — fa 20 AA IY

Tillverkningsindustri | AN

Offentliga tjänster m.m.

10 L AN 10

N la och

verkstadsindustri An

/

MN Varuhandel Byggnadsindustri JM

3 3 (VE -

Textil- och IN VW beklädnadsind m.m. Av, |

M d Vv Samfärdsel IM 1 h AVN 1 |

V |

frnunds I

I Loo l I I | Loo 1977-72 73 74 75 197 72 73 74 75

Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen och konjunkturinstitutet.

inom sektorerna privata tjänster och tillverkningsindustri.t? BI. a. inom metall- och verkstadsindustrin och byggnadsindustrin kunde relativt

kraftiga ökningar noteras under första halvåret 1974. För byggnads-

verksamheten har, samtidigt som antalet obesatta platser ökat, en nedgång i antalet nyanmälda lediga platser noterats under 1974. Dessa motsatta tendenser kan förklaras av att den avgång från byggnadsverk-

samheten som hittills varit mycket kraftig under 1970-talet gjort det

svårt att besätta vissa lediga platser. Utvecklingen inom de olika näringsgrenar under andra halvåret 1974

1 Privata tjänster: varuhandel, post- och telekommunikationer, samfärdsel,

hotell: och restaurangrörelse, bank- och försäkringsverksamhet.

Prop. 1975: 100 120

och de första månaderna 1975 har varit likartad utvecklingen av totala antalet obesatta platser. För de flesta sektorer kan, som framgår av diagrammet, en dämpning av antalet obesatta platser noteras för de två sista kvartalen 1974 jämfört med första halvåret 1974. Utvecklingen under början av 1975 indikerar emellertid en viss uppgång i antalet obesatta platser inom de flesta sektorer. De kraftigaste ökningarna kan noteras för offentliga tjänster, +26 Z från december 1974 t.o.m. februari 1975 och samfärdsel (+19 96) samt byggnadsindustrin (+16 96). Avvikande från denna utveckling är textil- och beklädnadsindustrin som noterar en fortsatt nedgång under loppet av december 1974 till februari 1975 med ungefär 9 procentenheter.

Enligt konjunkturinstitutets barometerundersökning i mars 1975 väntar sig industrin totalt sett en fortsatt god sysselsättningsutveckling under de närmast framförliggande kvartalen.

Sysselsättningen

Genom den ökande efterfrågan på arbetskraft under 1974 kom den totala sysselsättningen att stiga kraftigt jämfört med 1973. Enligt arbetskraftsundersökningarna var i december 1974 drygt 100 000 fler sysselsatta än ett år tidigare och ökningen mellan genomsnitten för 1973 och 1974 var ca 75 000.1 Det motsvarar en procentuell uppgång på 1,9 2, vilket är en lika stor uppgång som konstaterades 1969-1970. Nästan 4 milj. människor var sysselsatta 1974, vilket är det högsta årsmedeltal som någonsin noterats.

Av sysselsättningsökningen under 1974 föll ungefär 2/3 på kvinnorna som nu totalt uppgår till 1,6 milj. sysselsatta, vilket jämfört med 1970 innebär en uppgång med drygt 128 000. Männens sysselsättning som visat stagnationstendenser under början av 1970-talet ökade också mellan 1973 och 1974 med ungefär 20 000 personer. Även ungdomsgrupperna uppvisar en annan utveckling för 1974 än den som konstaterats mot slutet av 1960- och början av 1970-talen. Då kunde man, som en följd av utbildningsexpansionen och minskande ungdomskullar, notera sjunkande sysselsättning bland ungdomen. Under 1974 steg däremot antalet sysselsatta ungdomar med ca 10 000.

Fördelningen av sysselsättningsökningen på olika sektorer i ekonomin visas i tabell 5: I. Denna bygger på nationalräkenskapernas statistik över utvecklingen av antalet sysselsatta och antalet utförda arbetstimmar. Vissa olikheter mellan nationalräkenskapernas registrering och arbetskraftsundersökningarna brukar föreligga på grund av olikheten i statistikbehandlingen. I nationalräkenskaperna tas bl.a. hänsyn till variationer i antalet arbetsdagar resp. år vidare har man en delvis annan åldersavgränsning än arbetskraftsundersökningarna. Av tabellen framgår att de flesta näringsgrenar expanderade 1974. Kontraktionen av scktorerna jordbruk och fiske samt byggnadsverksamheten fortsätter

1 Korrigering gjord för 1974 enligt not. 1. sid. 117.

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 121

Tabell 5: 1 Sysselsättningen inom olika näringsgrenar 1972—1974 (avrundade tal)

Antal Procentuell förändring Procentuell förändring syssel- av antalet sysselsatta av antalet utförda

satta arbetstimmar

1 000-tal

Källa: Statistiska centralbyrån.

dock, i det sistnämnda fallet i ökande takt. Skogsbruk och privata tjänster visar en förändrad utvecklingsbild från tidigare år — nedgången har förbytts till ökningar vad gäller antalet sysselsatta personer. På tjänstesidan kan konstateras att kommunernas väsentligen snabbare tillväxt i antalet sysselsatta jämfört med såväl den statliga som den privata tjänstesektorn fortsätter.

Arbetslösheten

Såsom beskrivits tidigare ökade arbetskraftsefterfrågan relativt starkt under första halvåret 1974. Denna utveckling var en effekt av konjunkturuppgången som startade redan under 1973 och som redan då medförde såväl ökad sysselsättning som minskande arbetslöshet. Jämför man helåren 1973 och 1974 låg arbetslösheten 1974 i genomsnitt 18 000 under 1973 års nivå. Detta motsvarar en nedgång i den relativa arbetslösheten, dvs. andelen arbetslösa av den totala arbetskraften, från 2,5 90 till 2 RA.

Utvecklingen för olika regioner i landet var relativt likartad under 1974. I såväl skogs- som storstadslänen har arbetslösheten under samtliga kvartal 1974 legat under nivån för motsvarande perioder året innan. Relativa arbetslösheten har i skogslänen sjunkit från 3,9 4 till 3 90 från 1973 till 1974, motsvarande tal för storstadslänen är 2 resp. 1,6 I.

I diagram 5: 2 kan arbetslöshetens utveckling över en något längre tidsperiod studeras. Kurvan bygger på säsongrensade uppgifter om arbetslösheten från arbetskraftsundersökningarna. Den successiva ned-

Prop. 1975: 100 122

Diagram 5: 2 Arbetslösheten enligt arbetskraftsundersökningarna 1970—1975 Säsongrensade värden 1 000-tal

130-

110k MM

IN MM

50 | |

SW få

l ] | I I |

1970 1971 1972 1973 1974 1975

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

gången i arbetslösheten under loppet av de tre senaste åren illustreras klart i diagrammet. Runt årsskiftet 1974/1975 låg arbetslösheten, trots det väsentligt ökade utbudet, bara obetydligt över nivån för högkonjunkturåret 1970.

Arbetskraftsundersökningarna som kan sägas spegla den totala arbetslöshetens utveckling kan även kompletteras med annan statistik. Vid arbetsförmedlingarna registreras för varje månad de arbetslösa som är medlemmar i någon arbetslöshetskassa. Serien över arbetslösa kassamedlemmar är dock något osäker vid jämförelser bakåt i tiden på grund av stastistikomläggning i mitten av 1974. Med denna reservation kan det konstateras att för 1974 andelen arbetslösa av de som var kassamedlemmar låg väsentligt under 1973 års nivå. Andelen arbetslösa sjönk från 1,9 96 1973 till 1,5 9 1974 och nådde därmed samma låga nivå som 1970. Jämför man 1973 och 1974 sjönk arbetslöshetsprocenten i byggnadskassor från 6,2 till 4,4 26, i industrikassorna från 2,1 till 1,7 7 för tjänstemännen var nivån ungefär oförändrad eller 0,7 2. Utvecklingen i början av 1975 visar på en fortsatt gynnsam trend. Antalet arbetslösa ligger i flertalet kassor under nivån för motsvarande period 1974.

Genom den kraftiga ökningen i arbetskraftsefterfrågan har marknaden kunnat suga upp det ökande utbudet av arbetskraft. Förutom på nedgången i arbetslösheten märks detta på minskningen av antalet sysselsatta i beredskapsarbeten och i arbetsmarknadsutbildning. I den sistnämnda gruppen var det, räknat i årsgenomsnitt, 6 000 färre 1974 än 1973. Antalet i beredskapsarbeten i januari—februari 1975 låg 14 000

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 123

Tabell 5: 2 Arbetslösheten enligt arbetskraftsundersökningarna januari — mars 1974 och 1975

Januari Februari Mars 1 kv. Antal arbetslösa 1975

Förändring från 1974

Relativa arbetslöshetstal, ”Z

Källa: Statistiska centralbyrån.

under motsvarande period 1974. Svårigheter att placera äldre och handikappade har dock funnits trots konjunkturläget. —

Även varsel om personalinskränkningar har sjunkit — antalet personer berörda av varsel minskade med 6 2, från 1973 till 1974. Tolkningen av varselstatistiken är dock svår, det intressanta är hur många varsel som verkställs i form av permitteringar. Genom förändrad lagstiftning på arbetsmarknaden har varseltiderna förlängts avsevärt vilket gör att skillnaden mellan meddelade varsel och effektuerade dito kan förväntas öka.

Arbetslöshetens utveckling under första kvartalet 1975 kan studeras i tabell 5: 2. Antalet arbetslösa ligger för de första månaderna väsentligt under motsvarande nivå föregående år. Även regionalt håller utvecklingen i sig. Såväl den absoluta som den relativa arbetslösheten har sjunkit kraftigt under januari-mars jämfört med samma månader 1974.

5.2. Arbetsmarknaden under 1975

I detta avsnitt behandlas utvecklingen på arbetsmarknaden under 1975 utifrån separata kalkyler över tillgång på resp. behov av arbcetskraft.

Utbudskalkylen baseras på en prognos över befolkningsutvecklingen 1975. I denna prognos ingår ett antagande om en nettoinvandring till

Prop. 1975: 100 . 124

Sverige 1973 av ungefär samma storlek som 1974, eller ca 10 000. I kombination med övriga antaganden i befolkningsprognosen resulterar detta i en beräknad befolkningsökning på 0,4 Jo mellan 1974 och 1975. Ökningen av befolkningen i åldern 16—74 år beräknas bli något mindre eller 0,2 Go.

I kalkylen över arbetskraftsutbudets utveckling ingår också vissa antaganden om förändringen i de s.k. relativa arbetskraftstalen, dvs. andelen personer som står till arbetsmarknadens förfogande. Vid bedömningen av förändringar av dessa tal har hänsyn tagits till såväl de långsiktiga tendenserna som den aktuella utvecklingen under första kvartalet 1975. För samtliga åldersgrupper mellan 16 och 74 år tillsammantagna har i kalkylen antagits en minskning av männens relativa arbetskraftstal med 0,2 procentenheter och en ökning av motsvarande tal för kvinnorna med 0,8 procentenheter. Uttryckt i antal personer i arbetskraften motsvarar detta totalt sett en ökning med i runt tal 30 000 eller 0,7 0. Nära nog hela denna ökning väntas hänföra sig till kvinnorna.

Arbetskraftsutbudet uttryckt i timmar brukar utvecklas något svagare än detta utbud mätt i personer. Detta beror vanligen på bl. a. en fortgående övergång till deltidsarbete samt i förekommande fall arbetstidsförkortningar. Någon sådan ökning av andelen deltidsarbetande synes dock inte ha skett 1974. Detta sammanhängde sannolikt till en del med det allmänt goda efterfrågeläget. Förutom en i vanliga fall växande andel deltidsarbetande brukar den ökande andelen kvinnor i arbetskraften verka något sänkande på den sammanvägda medelarbetstiden då kvinnorna vanligen har en något kortare medelarbetstid. Till följd av förändringen av korttidsfrånvaro och övertidsarbete brukar en viss effekt på medelarbetstiden (antingen i höjande eller sänkande riktning) kunna noteras. För 1975 beräknas den samlade inverkan på arbetskraftsutbudet av samtliga ovannämnda faktorer till 0,5 Z i reducerande riktning. Medan utbudet mätt i personer väntas öka med 0,7 <o skulle således utbudet även uttryckt i timmar öka något från 1974 till 1975.

Av den ovan diskuterade neddragande effekten på arbetskraftsutbudet mätt i timmar beräknas närmare hälften härröra från den ändrade fördelningen mellan män och kvinnor inom arbetskraften. Den återstående delen av denna reduktion sammanhänger till ungefär lika delar med en ökning av omfattningen av deltidsarbete och en avtalsenlig arbetstidsförkortning. Denna arbetstidsförkortning avser personal i underjordsarbete och skiftarbetce.

Kalkylen över arbetskraftsefterfrågan under 1975 bygger på de prognoser över produktionsutvecklingen som redovisas i avsnitt 4.4. Utifrån dessa prognoser och med vissa antaganden om produktivitetsutvecklingen har beräkningar gjorts över arbetskraftsbehovet inom olika näringsgrenar. Av följande tablå framgår den prognostiserade produktionsoch produktivitetsutvecklingen 1974—1975 samt förändringen av arbets-

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 125

kraftsbehovet mätt i timmar. Siffrorna för de olika näringsgrenarna är avrundade till hela resp. halva procentenheter.

Produk- = Produk- = Syssel- Andel av

tion tivitet sättning samtliga

i timmar = utförda

timmar

Det sammanvägda behovet av arbetskraft inom den varuproducerande sektorn skulle enligt kalkylen minska 1975 med 0,8 46 mätt i timmar och 0,3 20 'mätt i personer. Denna minskning beräknas helt komma att hänföra sig till ett minskat arbetskraftsbehov inom jordbruk och skogsbruk, medan en viss ökning räknat i antal personer väntas ske inom tillverkningsindustrin. För tjänstesektorn förutses en fortsatt ökning av sysselsättningen. Totala arbetskraftsbehovet inom denna sektor beräknas sålunda komma att öka med 1,3 76 mätt i timmar och 1,7 70 uttryckt i personer. Denna ökning väntas till ungefär 3/4 falla inom den offentliga sektorn. Dess andel (inkl. vpl) av totala antalet sysselsatta skulle därmed öka till drygt 25.90 1975 att jämföra med knappt 13 96 1960 och drygt 20 20 1970.

Sammantaget indikerar de näringsgrensvisa kalkylerna en viss ökning av arbetskraftsbehovet mätt i timmar. Uttryckt i personer motsvarar detta en ökning av antalet sysselsatta 1975 med ca 30 000—40 000. Detta innebär att man i genomsnitt för året skulle kunna räkna med relativt väl hävdat sysselsättningsläge och en fortsatt tillfredsställande balans mellan efterfrågan och utbud. Enligt länsarbetsnämndernas rapporter våren 1975 skulle detta tillstånd kunna bestå i varje fall en bit in på hösten. Den närmare utvecklingen mot slutet av året är dock mot bakgrund av bl.a. den internationella utvecklingen svår att närmare precisera. Inom enstaka branscher kan då en fördröjd internationell konjunkturuppgång leda till olika påfrestningar och obalanser.

Prop. 1975: 100 : 126

6 De enskilda konsumenternas ekonomi

Hushållens finansiella ställning, som förbättrades relativt kraftigt 1972—1973, beräknas mellan 1973 och 1974 ha förstärkts ytterligare. I löpande priser uppskattas de disponibla inkomsterna ha ökat inte mindre än 17 Zz. Bidragande till denna starka uppgång var en fortsatt kraftig minskning i hushållens nettoinbetalningar till det offentliga. Denna reducering är ett resultat av de olika ekonomisk-politiska åtgärder som vidtagits för 1974. Dessutom beräknas lönerna, liksom faktorinkomsterna i övrigt, ha ökat väsentligt mer än 1972—1973. Jämfört med vad som redovisades i den preliminära nationalbudgeten har dock löneökningstalet nedreviderats. Detta uppvägs emellertid av att hushållens skatte- och avgiftsinbetalningar också beräknas ha varit mindre än vad som förutsågs vid förra beräkningstillfället. Den justering som därefter behöver göras av den beräknade disponibla inkomsten är negligerbar.

Året 1974 kännetecknades inte blott av stora inkomstökningar utan även av stora prisökningar, vilka huvudsakligen betingades av den kraftiga internationella inflationen. Konsumentprisernas -uppgång under loppet av 1974 beräknas sålunda till 10,5 2. I relation till det ökningstal som angavs i den preliminära nationalbudgeten 1975 innebär detta en inte oväsentlig neddragning, vilken förklaras närmare i avsnittet nedan om konsumentpriserna.

Mellan genomsnittslägena 1973 och 1974 ökade konsumentprisindex med 9,8 2, medan ökningen i implicitprisindex för den privata konsumtionen stannade vid 8,9 2. Uppgången i hushållens reala disponibla inkomster blev sålunda 7,5 26, den största ökning som registrerats under efterkrigstiden. Denna avsevärda förstärkning av hushållens köpkraft gav utslag i den privata konsumtionens utveckling. Volymuppgången för helåret 1974 beräknas ha varit 4,4 0 — dvs. 0,1 procentenhet lägre än det tal som bedömdes vara sannolikt i den preliminära nationalbudgeten. Avmattningen i konsumtionsbenägenheten från tredje till fjärde kvartalet blev mer påtaglig än vad som då förutsattes. Trots att konsumtionen ökat avsevärt efter fyra år med svag tillväxt, innebär emellertid kalkylerna en fortsatt sparkvotsökning på 2,5 procentenheter.

De inkomstprognoser som framläggs för 1975 bygger på två alternativ beträffande avtalskomponentens storlek som satts till 7 resp. 9 fc. Båda alternativen ger, tillsammans med de antaganden som gjorts om löneglidning och syssclsättningsförändring, till resultat en fortsatt hög tillväxt av lönesumman. Även för de sammanlagda faktorinkomsterna förutses fortsättningsvis en hög ökningstakt. Med hänsyn till skattereformen för 1975, som bl. a. innebär ett borttagande av sjukförsäkringsavgiften för löntagare och en sänkning av marginalskatten för de flesta

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 127

inkomsttagare, beräknas ökningen i de preliminira A-skatteinbetalningarna. bli procentuellt mindre än för lönesumman. Ökningen av hushållens disponibla inkomster i löpande priser beriiknas i de båda lönealternativen till 11,6 resp. 12,6 90.

Uppgången i impricitprisindex 1974-1975 har beräknats bli drygt 9 fc, vilket är något lägre än den prognos som tidigare presenterats. Hushållens reala disponibla inkomster beräknas bli något högre än vad föregående beräkning angav — ökningen kalkyleras till 2,3 alternativt 2,9 96. Det finns anledning att anta att hushållens anpassning av sin konsumtionsstandard till de kraftiga inkomsttillskotten under de senaste åren fortsatt under 1975. Med denna utgångspunkt väntas konsumtionen i de båda alternativen öka med 3,5 Z från 1974 till 1975.

6.1¶De disponibla inkomsterna

Tabell 6: I De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1973 —1975!

Milj. kr. Procentuell förändring från

: föregående år

1973 1974 1973 1974 1975

alt. 1 alt. 2 Löpande priser

1 Faktorinkomst? 140 397 158 847 7,5 13,1 10,5 12,1

Egentliga löner? 115 889 130 517 TT 12,6 10,6 12,5

4 Hushållens nettoinbetalningar

1968 års priser

9 Disponibla inkomster 93 809 100 846 3,9 7,5 2.3 2,9

10 Privat konsumtion 87 310 91 159 1,9 4,4 3,5 3,5

1 Hushållssektorn inkluderar, förutom hushållen, de s.k. ideella organisationerna som betjänar

hushållen och som inte helt eller huvudsakligen finansieras och kontrolleras av offentliga sektorn. Hit räknas fackföreningarna, folkbildningsverksamheten, 'nykterhetsrörelsen, idrottsorganisationerna,

tjänstemannaorganisationerna, Röda korset m.m. samt ej statsbidragsberättigade privata sjukhem, barnhem, barnkolonier, semesterhem. Utöver löntagarhushåll ingår hushåll som äger personliga

företag, dvs. som erhåller sin huvudsakliga inkomst från rörelse.

? Arbetsgivaravgifter till. socialförsäkring, tillräknade pensionsavgifter för statliga och kommunala myndigheter, för kommunala affärsverk samt för icke-finansiella företag är ej medtagna som löneför-

måner I denna post.

3 Inkl, direkt utbetalda pensioner från statliga affärsverk samt från industri och handel.

t Inkl. räntor på privata försäkringsfonder (exkl. skadeförsäkring). Se vidare not 2 sid, 128.

5 Inkl. skadeförsäkringsnetto: —75 milj. kr. 1973, —8 milj. kr. 1974 och 40 milj. kr. 1975.

s Inkl. privat försäkringssparande. Detta uppgick 1973 till 3 582 milj. kr. och 1974 till 4 569 milj. kr. Det beräknas 1975 uppgå till 5 144 milj. kr.

7 Förändring mätt i procentenheter. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1975: 100 128

Löner

Reviderade lönesummeberäkningar anger att den totala lönesumman ökade med 12 96 från 1973 till 1974. Ökningstalet är 0,5 procentenheter lägre än det som redovisades i den preliminära nationalbudgeten. Bakom nedjusteringen ligger ändrade beräkningar av löneglidningen, som nu uppskattas till 3,2 6 mot 3,7 50 vid förra beräkningstillfället. Syssclsättningskomponentens positiva bidrag till lönesummceutvecklingen har samtidigt uppreviderats, med 0,1 procentenhet, till 1,3. Den avtalsmässiga löneökningen kalkyleras till 7,4 90.

För industriarbetarnas del visar statistiska centralbyråns förtjänststatistik, korrigerad för retroaktiva löneutbetalningar, en timlöneökning från 1973 till 1974 på 11,8 cz. Därav beräknas avtalen ha svarat för 5 procentenheter och löneglidningen för 6,8. Avtalen 1974 innehöll därutöver bestämmelser om införandet av en trygghetsförsäkring vid yrkesskada. Andra nytillkomna sociala avgifter 1974 var socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen som infördes i samband med slopandet av folkpensionsavgiften och avgiften för arbetslöshetsförsäkringen. Dessutom ökade från 1973 till 1974 kostnaderna för sjukförsäkringen och den särskilda tilläggspensionen inom LO-området. De ökade sociala avgifterna medförde att arbetsgivarnas lönekostnader steg med drygt 5,5 procentenheter utöver kontantlöneökningen från 1973 till 1974.

För 1975 räknas här med två alternativa lönesummcökningar, 10,2 resp. 12,2 90. Skillnaden mellan de båda alternativen hänför sig till avtalskomponentens storlek, som satts till 7 resp. 9 Zo.1 Löneglidningen kalkyleras till 3,2 20, medan sysselsättningskomponenten har satts till 0.

Arbetskraftskostnaderna ökar därutöver genom höjningen av avgifterna till sjukförsäkringen, folkpensioneringen och ATP med ca 3,5 Go per timme. Dessutom beräknas för grupperna inom LO- och PTK-områdena och det kommunala området timkostnaderna stiga ytterligare något på grund av avgiftshöjningar för avtalsgruppsjukförsäkringen och trygghetsförsäkringen.

Övriga inkomster

De totala faktorinkomsterna ökade 1974 med 13,1 90 (se tabell 6: 1). Lönerna, som utgör mer än 4/5 av posten, ökade med 12,6 40. Enskilda företagares inkomster steg 19 26, främst beroende på det goda skördeutfallet och de höjda virkespriserna. Även för kapitalinkomsterna netto? blev uppgången kraftig, 15 20. Den ökningen förklaras till stor del av de två diskontohöjningarna under året. Övriga faktorinkomster steg 13 2.

1 Dessa tal skall inte uppfattas som prognoser. I kalkylen har de närmast insatts som utgångsvärden vilka kan justeras i den mån utvecklingen av förhandlingarna ger anledning till detta.

2 På kapitalinkomstnettots inkomstsida återfinns framför allt ränteinkomster, huvudsakligen från bankinlåning och livförsäkringsfonder, samt aktieutdelningar. Utgiftssidan består främst av ränteutgifter, där den tyngsta delen är räntekostnader för lån till egna hem.

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 129

De totala inkomstöverföringarna till hushållen ökade med 33 46 1974, vilket var ovanligt mycket (se tabell 6: 2). Den stora uppgången beror främst på ombiggning till beskattning och därmed högre bruttoutbetalningar av bl.a. sjuk- och arbetslöshetsförsäkringsförmåner. Andra orsaker är exempelvis reformer gällande bostadstillägg, införandet av tandvårdsförsäkringen, det extra barnbidraget i april och de extra tillläggen till folkpensionen i januari och april.

Hushållens inbetalningar av direkta skatter, avgifter m. m. ökade med 16 §0 1974. En stor del av denna ökning förklaras med den förut nämnda skattebeläggningen av vissa förmåner. Samtidigt slopades emellertid folkpensionsavgifterna för löntagare. Reformerna medförde att hushållens nettoinbetalningar till det offentliga minskade kraftigt, med 15 §c. Tabell 6: 2 Inkomstöverföringar till hushåll 1973—1975 Milj. kr., löpande priser

t Kommunala bostadstillägg till pensionärer redovisas under posten folkpensioner.

2 Inkl. apotekarrabatter. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Den stora ökningen av faktorinkomsterna resulterade tillsammans med minskningen av nettoinbetalningarna till det offentliga i en disponibelinkomstökning för 1974 på inte mindre än 17 Z i löpande priser. Prisnivån steg samtidigt med 8,9 70 och man fick en mycket kraftig realinkomstökning, 7,5 46.

Som nämndes i avsnittet om löner framläggs för 1975 två alternativ för resultatet av avtalsförhandlingarna. De båda alternativen väntas resultera i att posten Egentliga löner ökar med 10,6 resp. 12,5 76. Enskilda företagares inkomster beräknas stiga betydligt mindre 1975 än 1974, eller med drygt 6 76. Denna prognos innefattar en minskning av jordbrukarinkomsterna jämfört med 1974. För skogsbrukarinkomsterna förutses däremot en ganska kraftig ökning, om än inte av samma stor- Ieksordning som 1974. Rörelseinkomsterna väntas stiga i ungefär samma 9 Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 100. Bilaga I.

Prop. 1975: 100 130

takt som 1973—1974. Ökningen för kapitalinkomsterna netto beräknas till 19 26, till stor del: beroende på ökade ränteinkomster från bankräkningar. För övriga faktorinkomster beräknas ökningen bli ca 12 fo.

Ökningen av de totala inkomstöverföringarna till hushållen beräknas bli närmare 14 90 1975 (omkring 11 20 för de egentliga inkomstöverföringarna och omkring 15 96 för socialförsäkringsutfallet).

Hushållens inbetalningar av direkta skatter, avgifter m. m. beräknas 1975 öka med 9,7 90 vid det lägre och 12,1 40 vid det högre lönealternativet. Inbetalningarna av preliminär A-skatt under 1975 skulle, om skattesystemet från 1974 hade behållits, ha ökat med 7 200 milj. kr. i det lägre och 8 600 milj. kr. i det högre inkomstalternativet. Härvid har räknats med en genomsnittlig marginalskattekvot på ca 55 90. Den skattercform som trädde i kraft vid årsskiftet 1974/1975 innebar främst att sjukförsäkringsavgiften för löntagare slopades och att marginalskatten sänktes i låg- och mellaninkomsttagarskikten. Sedan hänsyn tagits till effekterna av den höjda kommunala utdebiteringen innebär detta att uttaget av preliminär A-skatt sänks med ca 4 200 milj. kr. — om oförändrade skatteregler utgör jämförelsenorm. Faktiskt väntas därmed de preliminära A-skatterna öka med 3 000 milj. kr. alternativt 4 400 milj. kr. Som framgår av tabell 6: 3 beräknas vidare nettot av fyllnads-, överskjutande- och kvarstående. skatt öka betydligt jämfört med 1974— något som främst kan förklaras med att preliminärskatteuttaget 1974 på de socialförsäkringsförmåner som då blev beskattningsbara var lägre än den slutliga skatt som följer av dessa förmåner. Detta bidrar starkt till den totala ökningen av direkta skatter, avgifter m. m., vilken beräknas till 5 500 milj. kr. vid det lägre lönealternativet och 6 900 milj. kr. vid det högre. Tabell 6: 3 Hushållens direkta skatter och avgifter 1971 —1975 Milj. kr., löpande priser

6 Slutskattereglering

(3+4+-5) 521 —718 —1 640 —970 910 9210 7 Övriga skatter och avgifter 3 028 3 554 4095 4523 4762 4 762 8 Summa (1+2+6--7) 42147 47 255 48 608 56 458 61 949 63 316

därav: socialförsäkringspremier 5 400 6 067 6 443 4142 1509 1509

2 Hushållens andel.

2 Influtna delen,

3 Inkl, ränta.

Anm. Kvarskatten avser inkomsten två år tidigare, medan fyllnadsskatten och överskjutande skatten avser inkomsten ett år tidigare.

Källor: Konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 131

Diagram 6: 1 Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter 1963—1975 Miljarder kr., 1968 års priser. Säsongrensade halvårsdata

. 54 50F- amt > 46k- ke

OT ra 42T Disponibel inkomst — -

—— TA Privat konsumtion 38F-

Fd

NE |

—T i

| I | l | I I | | | | I fo

1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Ovanstående prognoser resulterar i en disponibelinkomstökning på 11,6 2 med det lägre och 12,6 70 med det högre lönealternativet. Olika

prisantaganden har gjorts för de olika inkomstalternativen, 9 resp.

9,4 56 uppgång i prisnivån. Realinkomstökningen 1974—1975 skulle härigenom bli 2,3 40 vid det lägre lönealternativet och 2,9 96 vid det högre.

6.2 Konsumentpriserna

Från december 1973 till december 1974 steg konsumentprisindex 10,5 20 (se tabell 6: 4). Indexökningen blev således betydligt mindre än enligt prognosen i den preliminära nationalbudgeten (12,2 26). Den

Tabell 6: 4 Konsumentprisindex december 1973 — december 1974

Vägnings- Procentuell Inverkan Procentuell

1 Exkl. kokgas och elström, vilka ingår i offentliga tjänster,

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1975: 100 . 132

helt övervägande delen av skillnaden mellan prognos och utfall förklaras dels av övergång till på vissa punkter nya metoder vid beräkningen av indexvärdet för december 1974, dels av ovanligt starka utslag i samband med den årliga revision av vägningstalen som regelbundet företas vid årets utgång. Under det senaste året har nämligen inträffat avsevärda förskjutningar i den privata konsumtionens sammansättning, från grupper med stark prisökning till sådana med svagare prisökning. Exempelvis har gruppen bränsle och drivmedel, vilken liksom under 1973 uppvisat den största prisstegringen, över 20 96, fått lägre vikt än tidigare i indexen för december 1974. Näst cfter bränsle och drivmedel noteras den kraftigaste prisuppgången för icke prisreglerade Jivsmedel medan den svagaste ökningen, endast 1,2 90, redovisas för de reglerade livsmedlen. Detta är en följd av den förda jordbrukspolitiken och har bidragit till att den'totala konsumentprisstegringen under 1974 blivit mindre i Sverige än i flertalet andra industriländer. Dessa har nämligen fått vidkännas stora prishöjningar på livsmedel.

Priserna på tjänster steg inte lika mycket som varupriserna, men i jämförelse med 1973 fördubblades ökningstakten. Starkt bidragande till skillnaden i ökningstakt under de båda åren är utvecklingen av egnahemsposten, som 1974 påverkats av diskontohöjningarna i april och augusti. Dessutom torde mer omfattande hyreshöjningar än normalt ha inträffat i början av 1974. Detta är en följd av att hyresavtalen för 1973 något förlängdes, vilket medförde en framflyttning av vissa bo-

stadsprisstegringar. | | ee

I tabell 6: 5 har indexhöjningen under 1974 och den prognoserade prisutvecklingen för 1975 delats upp i olika prisstegringskomponenter.

Tabell 6:5 Konsumentprisförändringen 1973—1975 uppdelad på komponenter .

Dec, 1973— Dec. 1974—

dec. 1974 dec. 1975

Prognos

alt. 1 alt. 2

Konsumentprisnivåns procentuella

uppgång, totalt 10,5 7.5 8,2 därav hänförs till:

ändring i indirekta skatter 03 10 1,0 automatiska effekter av indirekta . värdeskatter 0,8 0,6 0,7 ändring av internationellt

trendavvikelse i priserna på färskvaror 0,3 0,1 0,1 restfaktor 1,6 3,1 3,7

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 . 133

Av den totala ökningen av konsumentpriserna på 10,5 20 under loppet av 12-månadersperioden december 1973—december 1974 beräknas de internationellt bestämda priserna ha svarat för drygt hälften, 5,7 procentenheter.

Mellan genomsnittslägena för kalenderåren 1973 och 1974 blev ökningen av konsumentprisindex 9,8 26, medan uppgången i implicitprisindex för den privata konsumtionen stannade vid 8,9 2. I jämförelse med beräkningarna i den preliminära nationalbudgeten innebär det en nedrevidering av implicitprisindex med 0,6 procentenheter.

Prisutsikter för 1975

Från december 1974 till februari 1975 har konsumentprisindex stigit 1,8 Zz, varav höjda hyres- och egnahemskostnader svarar för 0,6 procentenheter. Från februari 1974 till februari 1975 har konsumentprisnivån höjts 8,2 2.

Bedömningen av prisutsikterna för 1975 har utgått från tillgängliga prognoser och antaganden angående arbetskraftskostnader och importpriser mm. Med utgångspunkt från lönekalkylen har arbetsgivarnas genomsnittliga kostnader per timme för samtliga anställda antagits öka med 14,1 946 i det lägre prognosalternativet och med 16,1 40 i det högre alternativet. Lönekostnadernas genomslag inom de från internationell konkurrens skyddade områdena antas få ett normalt värde. Härutöver har emellertid restfaktorn justerats upp 0,8 resp. 0,9 procentenheter i priskalkylen med hänsyn till troliga eftersläpande effekter av tidigare års importpris- och/eller lönekostnadsstegringar. Restfaktorns inverkan på konsumentprisuppgången väntas sålunda bli 3,5 alternativt 4,1 procentenheter varav 0,4 procentenheter antas falla på ändring av diverse taxor.

Vad beträffar de internationellt bestämda priserna, har de senaste årens kraftiga höjningar i mycket stor utsträckning haft sitt ursprung i stora prisstegringar på råvaror. Från omkring mitten av 1974 började emellertid noteringspriserna falla på de flesta råvaror. Denna nedgång har fortsatt in på 1975. En dämpning av de effektiva råvaruprisernas utveckling utgör därmed den väsentliga förklaringen till den avmattning i de internationellt bestämda prisernas stegringstakt som beräknas för 1975. Effekten på konsumentprisindex av fortsatt uppgång i de internationellt bestämda priserna har under sådana omständigheter satts till 0,9 procentenheter.

Jordbruksprisernas utveckling har under 1974 hållits tillbaka genom upprepade insatser av utökade subventioner. Med hänsyn till att dessa i viss utsträckning höjs ytterligare även under 1975 beräknas inverkan på totalindex av höjda jordbrukspriser endast bli 0,3 procentenheter.

Bostadspriserna beräknas bidra till uppgång i konsumentprisnivån med 1,1 procentenhet. I kalkylen har oförändrat diskonto förutsatts.

Prop. 1975: 100 . 134

Den direkta effekten på konsumentprisindex av högre indirekta skatter beräknas till I procentenhet. Härvid förutsätts att riksdagen beslutar i enlighet med den överenskommelse, om höjning av punktskatter och elskatt, som träffades mellan tre riksdagspartier den 4 mars 1975. Vidare förutsätts att denna skattehöjning sker redan i år.

Dessa prognoser ger en konsumentprisstegring under loppet av 1975 på 7,5 70 alternativt 8,2 9ö (se tabell 6: 5). Mellan genomsnittslägena för kalenderåren 1974 och 1975 uppskattas förändringen till 8,9 26 alternativt 9,3 70. Detta innebär en kraftig nedrevidering i förhållande till prognosen i den preliminära nationalbudgeten. Skillnaden beror främst på att indexvärdet för december 1974, som nämnts i början av detta avsnitt, blev väsentligt lägre än enligt sistnämnda prognos. Med hänsyn till att prisstegringstakten under loppet av 1975 inte väntas bli lika hög som under loppet av 1974 finns det anledning räkna med att förskjutningarna 1 den privata konsumtionens sammansättning, — från varor och tjänster med hög prisstegringstakt till sådana med lägre, blir mindre omfattande under 1975 än under 1974. Detta är ett av skälen till att differensen mellan den genomsnittliga prisökningen enligt konsumentprisindex och den enligt implicitprisindex för den privata konsumtionen inte beräknas få samma innebörd 1974—1975 som 1973—1974. Till saken hör även att den vid årsskiftet genomförda indexrevisionen inte kan väntas medföra lika starkt neddragande inverkan på utvecklingen mellan årsgenomsnitten vad gäller implicitprisindex. Ökningen av implicitprisindex har under sådana omständigheter i de båda alternativen skattats obetydligt högre än för konsumentprisindex nämligen till 9,0 resp. 9,4 90.

6.3 Den privata konsumtionen

Den privata konsumtionens volym steg 4,4 4&c mellan 1973 och 1974, vilket är det högsta ökningstal för konsumtionen som noterats sedan 19635. Den kraftiga ökningen i disponibel inkomst gav även utrymme för ett ökat sparande 1974 och sparkvoten steg med 2,5 procentenheter till 9,4 90.

Främsta bidraget till konsumtionsvolymökningen kom från gruppen varaktiga varor vilken ökade med 14,5 96 (tabell 6:6). Däri ingår bilinköpen, som steg med drygt 12 fö. Konsumtionsnivån för delvis varaktiga varor låg knappt 8,5 76 över 1973 års nivå. Hushållens konsumtion av Jivsmedel visade en osedvanligt stor uppgång, 4,1 €o. Prisstoppet på viktigare baslivsmedel och prissubventionerna för nöt- och kalvkött, fläsk, konsumtionsmjölk och ost medförde att konsumtionsutgifterna för de olika livsmedelsgrupperna utvecklades mycket olika mellan 1973 och 1974. Kraftiga kvantitetsökningar noterades för kött och köttvaror, och även konsumtionen av mjölk, ost och ägg ökade.

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 135

Tabell 6: 6 Hushållens konsumtionsutveckling 1963 — 1974 1968 års priser

Mijilj. kr. Procentuell årlig förändring

1963 — 1968 — 1972— 1973—

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Bland övriga livsmedelsgrupper är det endast konfektyrerna som hade en markerad ökning.

Den inhemska tjänstekonsumtionen steg med närmare 4 cec, varav andra tjänster än bostadstjänsterna svarade för 5,3 6. Turistnettot visade en kraftig nedgång 1974 liksom under 1973.

Konsumtionsutvecklingen under de tre första kvartalen 1974 visade i stort sett samma bild som beskrevs i den preliminära nationalbudgeten. Konsumtionsökningen mellan tredje kvartalet 1973 och tredje kvartalet 1974 beräknas mellertid vara drygt en procentenhet högre än tidigare uppskattat. Ökningen för fjärde kvartalet blev däremot lägre än vad som i den preliminära nationalbudgeten bedömdes troligt. inköp som registrerades som ökad konsumtion under tredje kvartalet kan emellertid i vissa fall ha inneburit leveranser först under efterföljande kvartal.

Konsumtionsprognosen för 1975 får, som framhölls i den preliminära nationalbudgeten, ses mot bakgrund av de kraftiga inkomsttillskotten under 1973 och 1974. Det finns anledning att anta att hushållens anpassning av sin konsumtionsstandard till den reala inkomstökningen under dessa år har fortsatt under 1975. Vidare ger prognosen för disponibel inkomst 1975 en något högre realinkomstutveckling än som förutsågs i den preliminära nationalbudgeten. Under dessa förhållanden synes det rimligt att fortfarande räkna med en tillväxt av den privata konsumtionen på 3,5 <c mellan 1974 och 1975 och en nedgång i sparkvoten.

Prop. 1975: 100 136

Diagram 6: 2 Privat konsumtion fördelad på varugrupper. Hushållssparande. 1963—21:a halvåret 1974 Milj. kr., 1968 års priser. Säsongrensade halvårsdata. För konsumtion även

trender

Varaktiga varor Inhemska tjänster

5000) 4500) IA 3500t 3000

2500TF

3500k- Delvis varaktiga varor

7000F

Turistnetto

8500T 1000

Ss00F

5000 44000k = Total konsumtion

4500F 42000

125006 = Livsmedel

38000 12000F- 36000 N"SOOF 34000 11000 10500F- 5500F- = Sparande

10000 5000F 9500FT 4500F

7500Å Övr. ej varaktiga varor 40007

3500F 7000F- 3000 6500- 2500F- 6000F 2000H 5500F 15001 5000T 1000F- 4500

| [NA UR [KN UV a NE FA HE | OR [ D [Af I MA a AE

1963 65 67 69 7 73 1963 65 67 69 7 73

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 137

7 Investeringarna 7.1 Sammanfattning av investeringsprognosen för 1975

De reviderade kalkyler för 1974 års investeringar som nu föreligger innebär en viss uppjustering jämfört med de beräkningar som presenterades i den preliminära nationalbudgeten för 1975. Totalt beräknas investeringarna nu, bl. a. mot bakgrund av nytt enkätmaterial, ha ökat med 1 &Z i volym 1973—1974, vilket är cn upprevidering med två procentenheter sedan föregående beräkningsomgång. Uppjusteringarna ligger på den privata och kommunala sidan medan däremot de statliga investeringarna nedreviderats något. Industrins investeringar beräknas nu ha ökat med 8,5 20, vilket är 2,5 procentenheter mer än i den preliminära nationalbudgeten. Däremot har handelns investeringar dragits ned något och beräknas nu ha ökat med 2,5 70. Nedjusteringarna på den statliga sidan ligger både på affärsverken och myndigheterna.

En fördelning av de totala investeringarna på byggnader resp. maskiner visar att de totala byggnadsinvesteringarna minskade med 3 96, medan maskininvesteringarna ökade med 9 46 från 1973 till 1974. På byggnadssidan beräknas bostadsinvesteringarna ha minskat med 10 2, de offentliga byggnadsinvesteringarna med 1,5 2 medan de privata byggnadsinvesteringarna — främst till följd av den kraftiga ökningen för industrin — tycks ha ökat med 7 20. Vad gäller maskininvesteringarna kan noteras en ökning med 5 70 för industrins maskininvesteringar, betydande ökningar för de statliga myndigheternas och kommunernas maskinanskaffning medan däremot de statliga affärsverkens maskininvesteringar beräknas ha minskat med 6 90.

En mycket betydande förändring i kalkylerna för 1975 har inträffat sedan föregående beräkningsomgång vad gäller bostadsbyggandet. Under fjärde kvartalet 1974 igångsattes ett betydande antal småhus, vilket främst synes bero på att den temporära kompensationen för mervärdeskatten endast utgick om arbetena var påbörjade före 1974 års utgång. Totalt kom ca 80 000 lägenheter igång 1974 varav drygt 53 000 var småhus. Den relativt sett kraftiga igångsättningen under senare delen av 1974 gör en bedömning av 1975 års påbörjande vansklig. En stor del av igångsättningen fjärde kvartalet 1974 har sannolikt varit tidigareläggningar från 1975 vilket tillsammans med att stocken av outhyrda lägenheter har fortsatt att stiga, torde ha återhållande effekter på igångsättningen. Det nyinförda lånesystemet med garanterad låneränta kan dock väntas ha en viss stimulerande inverkan på igångsättningen redan under 1975. I kalkylerna har räknats med en igångsättning på 67 000 lägenheter, varav 47 000 småhus, vilket skulle förutsätta en fortsatt minskning

Prop. 1975: 100 138

Tabell 7: 1 Bruttoinvesteringarnas utveckling 1970—1974 samt prognos för 1975 1968 års priser

1974 i Procentuell förändring från föregående år

milj. kr. löpande 1970 1971 1972 1973 1974 1975

priser .

Byggnader och anläggningar Permanenta bostäder 11 192 —3,5 0,5 3,5 —1,5 —10,0 0,5 Privat jordbruk, skogsbruk och

Kommunala investeringar exkl. bo- . städer och industri 9 078 10,5 —7,0 4,5 —11,0 —2,5 —3,0 Övriga investeringar 2315 7,5 8,0 2,0 8,5 13,5 8,5

Summa 32 216 2,0 —2,5 6,0 —3,5 —3,0 0,5 Maskiner m. m. Privat jordbruk, skogsbruk och

Kommunala investeringar exkl.

Totalt Permanenta bostäder 11192 —3,5 0,5 3,5 —1,5 —10,0 0,5 Privat jordbruk, skogsbruk och

Kommunala investeringar exkl. bo-

1 Häri innefattas bl. a. flertalet fristående kontorsbyggnader. ? Inkl, statliga väginvesteringar.

3 Häri innefattas investeringar i avelsdjur m. m. Summan av byggnads- och maskininvesteringar överensstämmer därför ej med totala investeringar.

Anm. Procenttalen är avrundade till hela och halva procenttal. TI övriga investeringar ingår förutom privata även vissa offentliga investeringar, nämligen investeringar i statliga kraftaktiebolag och statliga delen av SAS. Nedan redovisas byggnadsunderhållets procentuella förändring i 1968 års priser. 1969 —1970 1970-1971 1971—1972 1972—1973 1973—1974 1974—1975 3,5 —L1,5 1,5 4,0 2.0 5,0

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 139

Tabell 7: 2 Bruttoinvesteringarnas utveckling 1970 —1974 samt prognos för 1975 för privat, statlig och kommunal sektor 1968 års priser

1974 i Procentuell förändring från föregående år

milj. kr.

löpande 1970 1971 1972 1973 1974 1975

priser

Byggnader och anläggningar Privata

inkl. bostäder 15 912 —2,5 —2,0 6,0 6,0 0,0 1,0 exkl. bostäder 7457 4,0 —2,0 3,0 3,5 7,0 3,0

Statliga

inkl. bostäder 4485 —1,0 0,5 24,0 —1,0 0,5 4,5 exkl, bostäder 4485 —1,0 1,0 24,5 —1,0 0,5 4,5

Kommunala

inkl. bostäder 11 819 8,0 —3,5 1,0 —13,5 —8,5 —1,0 exkl. bostäder 9 082 10,5 —7,0 4,5 —11,0 —2,5 —3,0

Summa

inkl. bostäder 32 216 2,0 —2,5 6,0 —3,5 —3,0 0,5 exkl. bostäder 21 024 6,0 —4,0 7,5 —4,5 1,5 1,0

Maskiner m. m.

Totalt Privata!

inkl. bostäder 33 510 —0,5 0,0 8,0 7,0 5.0 —2,0

exkl. bostäder 25 055 3,0 0,5 8,0 6,5 9,0 —2,0 Statliga

inkl. bostäder 77123 7,0 3,5 12,0 —2,0 0,5 7,0

exkl. bostäder 7723 7,0 3,5 12,5 —2,0 0,5 7,0 Kommunala

inkl. bostäder 13 337 10,0 —4,5 1,5 —12,5 —6,5 0,0

exkl. bostäder 10 600 12,0 —8,0 4,0 —9, —1,0 —1,5 Summa"!

inkl. bostäder 54570 3,5 —1,0 6,5 0,0 1,0 0,0

exkl. bostäder 43 378 6,5 -—1,5 7,5 0,0 5,0 -—0,5

1 Häri innefattas investeringar i avelsdjur m, m. Summan av byggnads- och maskininvesteringar överensstämmer därför ej med totala investeringar.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

av antalet igångsatta flerfamiljshuslägenheter. Genom den kraftiga ansamlingen av igångsättning till fjärde kvartalet 1974, som nästan helt och hållet kan väntas bli upparbetad under 1975, beräknas en ökning av bostadsbyggandet med 0,5 42 i volym komma till stånd 1974—1975 — en uppdragning med ca 8 procentenheter jämfört med beräkningarna i den preliminära nationalbudgeten.

På den privata sidan har för industrins del en enkätundersökning legat till grund för bedömningarna av 1975 års investeringar. Planerna för 1975 hålls på en förhållandevis hög nivå och industrin synes inte ha rcagerat negativt på den vikande efterfrågan från framför allt exportmarknaderna som nu kunnat inregistrerats. Den höga plannivån 1975

Prop. 1975: 100 140

Diagram 7: 1 Byggnads- och maskininvesteringar, totalt och uppdelat på sektorer 1966—1975 Index: 1966 = 100. 1968 års priser

Byggnader och anläggningar 140) Maskiner m.m. >

Totalt. Totalt 120F 120k

100 TT 100

I I I I I |

140 120L Bostäder | Totalt, exkl. handelsflottan

Fa -= 120F 1006

|

Få 100 I rs | 120 Industri

ran z -

Industri

100 AA

(TV HO

| Handel 2 Sens Pad 120

- -

100 TJ

NAND 100

N

sol NN 140

Cd

Ao . 4 7 120F 120 Övriga privata a

VY 100L, | |

100 ] | on 140r Ä . . TA

NOV Övriga privata /

exkl. handelsflottan Åt " 120LÅ Övriga statliga 120ÅL AA

TV 7 AT LZ

"TN TS NIE

kommunaia Övriga 4

offentliga AT

140F ÄT 140

Vd

120 da I 120t ÅA

100 | 100 FS i

| [ a |A ÄR [NO UR Ka AA [I [an Mn nn |

72 74 1966 68 70 72 74

Anm. I varje diagram är resp. total inlagd som en tunt streckad kurva. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 141

synes 1 första hand sammanhänga med cen ökad investeringsaktivitet inom basvaruindustrierna. Industriinvesteringarna har totalt sett bedömts öka med 6,5 90 i volym.

Kommunernas investeringsplaner indikerar en fortsatt svag minskning 1974—1975 bl. a. sammanhängande med en sannolikt ökad anspänning på den finansiella sidan under 1975. På byggnadssidan förutses en minskning med 3 46 medan maskininvesteringarna beräknas öka med 5,5 96 vilket totalt ger en minskning med 1,5 96.

De totala statliga investeringarna beräknas öka med 7 76 från 1974 till 1975 efter en stagnerande utveckling 1973—1974. Uppgången ligger huvudsakligen på affärsverkens investeringar som beräknas öka med 11,5 70, medan myndigheternas investeringar förutses minska med 2 90. Bland affärsverken kan särskilt nämnas betydande ökningar för vattenfallsverket och luftfartsverket. Nedgången för myndigheternas investeringar kan främst hänföras till en minskning av det statliga vägbyggandet. Det statliga vägbyggandet som utförs med beredskapsmedel beräknas nämligen komma att minska med drygt 30 96 från 1974 till 1975.

Sammantaget beräknas de totala investeringarna bli oförändrade i volym 1975 jämfört med 1974. Byggnadsinvesteringarna förutses öka 0,5 26 medan maskininvesteringarna beräknas minska med 1,5 90. Om investeringarna i handelsflottan exkluderas beräknas dock maskininvesteringarna öka med 1,5 6.

7.2 Investeringsutvecklingen inom olika områden Bostäder

Bostadsinvesteringarna beräknas totalt ha minskat med ca 10 7 i volym 1973—1974, Investeringarna i flerfamiljshus uppskattas därvid ha minskat med ca 33,5 20 medan investeringarna i småhus beräknas ha varit oförändrade. Ombyggnadsinvesteringarna uppskattas ha ökat med ca 5,5 Po. : :

Jämfört med den preliminära nationalbudgeten 1975 innebär ovanstående beräkningar en uppjustering på totalt en procentenhet. Uppjusteringen förklaras helt av att igångsättningen blev betydligt högre än vad som då antogs. Totalt kom ca 80 100 lägenheter att påbörjas under 1974, varav ca 53 350 i småhus. Den relativt högå igångsättningen under 1974 kan sannolikt återföras på den kompensation för mervärdeskatten som utgår under förutsättning att arbetena påbörjas senast 1974 och avslutas senast 1975. Jämfört med den så sent som i augusti 1974 av bostadsstyrelsen beräknade igångsättningen på ca 72 000 lägenheter ger den faktiska igångsättningen en antydan om att effekten av momskompensationen var betydande under fjärde kvartalet. En större del härav torde ha varit tidigareläggningar från 1975 till 1974. Den höga

Prop. 1975: 100 142

Diagram 7: 2 Andel outhyrda lägenheter 3 månader efter färdigställandet 1968-—1974 Procent 4 16F ams — Totalt sm -— då , 14F —--- Storstadsområden é I Å FÅ Lå ---- Övriga riket Få I ” 7 7 - I / NY / I ; N N ,; I ; N Få 10 = ä AN AM i N X Lå X X X X X X 8F iF T i | id , l

Ni

6 1

RK J Få AND ”

4¶RNA /Å

N if - ann pA SÅ kr 2 D ; —— Sffr

t J 1 I l da I 1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 Anm. Gäller endast lägenheter i statsbelånade flerfamiljshus. Källa: Statistiska centralbyrån.

småhusandelen 1974, ca 67 970, tyder också på att momskompensationen framför allt kom att stimulera småhusbyggandet. Beräkningen av 1975 års igångsättning blir mot bakgrund av force-. ringen fjärde kvartalet 1974 mer osäker än vanligt. Stocken av outhyrda lägenheter i statsbelånade flerfamiljshus har fortsatt att öka trots att antalet färdigställda flerfamiljshuslägenheter minskat mycket kraftigt under 1970-talet — från ca 75 250 1970 till ca 38 750 lägenheter 1974. Denna bostadsreserv, som den 1 september 1974 uppgick till 26 650 lägenheter, torde under sådana förhållanden få en viss dämpande effekt på 1975 års igångsättning av i första hand flerfamiljshus. Emellertid innehåller bostadsreserven åtskilliga lägenheter som stått outhyrda i flera år på grund av läge, miljö, kostnad etc. Härigenom torde betydelsen av bostadsreservens storlek som återhållande faktor för igångsättningen minskas något. Paritetslånesystemets avveckling fr. o. m. 1 januari 1975 till förmån för ett system med garanterad ränta (prop. 1974: 150) har antagits medföra att minskningen i flerfamiljshusbyggandet dämpas något. Denna åtgärd beräknas nämligen medföra att hyreshöjningarna i nyproduktionen bromsas upp. Även lånereglerna för de statliga lånen

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 143

Tabell 7: 3 Lägenheter i påbörjade och inflyttningsfärdiga bostadsbyggen 1968-1975

Totalt Därav flerfamiljshus Därav småhus

Påbörjade Inflyttnings- = Påbörjade Inflyttnings- = Påbörjade Intlytt-

2 Med påbörjandemånad avses fr, o. m,. 1971 månad för grundbottenbesiktning och/eller de egentliga byggnadsarbetenas påbörjande. Fram t. o. m. 1970 avses den månad då schaktning, sprängning eller utfyllnadsarbetena påbörjas.

Anm. Samtliga inom parentes angivna uppgifter är prognoserade. Alla siffror är avrundade till närmast hela femtiotal.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

ändras så att kravet på en egen kapitalinsats vid egnahemsbyggande i princip kan minskas till hälften. Den minskade kapitalinsatsen, vars storlek för många varit ett hinder vid egnahemsbyggande, torde medföra en fortsatt hög efterfrågan på småhus.

Mot bakgrund av ovanstående resonemang har igångsättningen för 1975 antagits uppgå till 67 000 lägenheter varav 47 000 i småhus. Härvid har förutsatts att 5 000 småhuslägenheter tidigarelagts från 1975 till 1974.

Moderniseringen av det äldre fastighetsbeståndet har påskyndats kraftigt under de två senaste åren. Tabell 7: 4 visar antalet lägenheter för vilka preliminära beslut om bostadslån till ombyggnad meddelats. Av tabellen framgår att antalet preliminära beslut om bostadslån för flerfamiljshus nära fyrdubblats under 1974. Momskompensationen tillsammans med initialstödet för ombyggnad och de särskilda bidragen och Iånen för energibesparande åtgärder har bidragit till denna kraftiga ökning. Även under 1975 torde moderniseringen hållas uppe på en hög nivå. Särskilda bidrag och lån för energibesparande åtgärder utgår fort-

Prop. 1975: 100 144

Tabell 7: 4 Antal lägenheter för vilka preliminära beslut om bostadslån till om-' byggnad meddelats 1969 — 1974

1969 1970 1971 1972 1973 1974

Ombyggnad 4350 3800 3450 3200 5600 15750 därav: flerfamiljshus 2400 1900 1500 1150 3100 12250

småhus 1950 1900 1950 2050 2500 3500 Förbättring 12600 12350 10500 8400 9300 6650

Totalt 16950 16150 13950 11600 14900 22400 Anm. Alla siffror är avrundade till närmast hela femtiotal. Källa: Bostadsstyrelsen. |

farande men förutsättningen är att arbetena påbörjas senast före utgången av 1975. Ombyggnadsinvesteringarna beräknas under sådana förhållanden öka med ca 12 40 i volym 1974—1975.

De byggnadstider som investeringsberäkningarna utgår från redovisas i diagram 7: 3. Där anges medianbyggnadstiden i antal månader för lägenheter påbörjade 1970—1975. Som framgår av diagrammet beräknas några större förändringar av byggnadstiderna inte ske från 1974 till 1975.

Under ovan angivna förutsättningar angående igångsättning och byggnadstider beräknas de totala investeringarna öka med ca 0,5 90 i volym 1974—1975. Flerfamiljshusinvesteringarna beräknas därvid minska med ca 27,5 Jo medan investeringarna i småhus beräknas öka med ca 9 40. Den kraftiga ökningen av småhusinvesteringarna jämfört med beräkningarna i den preliminära nationalbudgeten för 1975 förklaras av den mycket höga igångsättningen mot slutet av 1974. Kostnaderna för dessa byggen faller i huvudsak på 1975. |

Diagram 7: 3 Medianbyggnadstid i antal månader för påbörjade lägenheter 1970—1975

Flerfamiljshus Småhus

12t 8l

MTI] LV

TITLE

L l l l l I ] l I [ I l Loo

19700 771 72 73 74 75 1970 7 72 73 74 75

Anm. Fr.o.m. 1971 avses med påbörjandemånad månad för grundbottenbesiktning och/eller de egentliga byggnadsarbetenas påbörjande.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 145

Tabell 7: 5 Preliminärt verkställda investeringar 1974 resp. planerade investeringar 1975 enligt investeringsenkät i februari 1975

Milj. kr.

Byggnader och anläggningar - Maskiner m. m.

Verkställda Plancrade Verkställda Planerade 1974 1975 1974 1973

Gruvor och mineralbrott 178 241 305 434 Livsmedels-, dryckesvaru- och

tobaksindustri 291 222 606 572 Textil-, beklädnads- och läder-

Kemisk industri, petroleum-, gummi-

Anm. Redovisningen inkluderar investeringar i bilar och bostäder. Källa: Statistiska centralbyrån.

Egentlig industri

Till grund för de beräkningar över industrins investeringar 1974 och 1975 som här framläggs ligger en av statistiska centralbyrån i februari/ mars insamlad enkät. På basis av systematiska skillnader mellan preliminära och definitiva utfall har en viss uppjustering av enkätens angivelser för 1974 vidtagits. Vidare har i jämförelse med beräkningarna i den pre- Jiminära nationalbudgeten en översyn av prisindexutvecklingen för maskiner genomförts av statistiska centralbyrån. Resultatet härav har blivit att prisstegringstakten dragits ned med ett par procentenheter jämfört med de tidigare priskalkylerna.

Dessa nya förutsättningar leder fram till att industrins byggnadsinvesteringar beräknas ha ökat med 19,5 2 och maskininvesteringarna med 5 56 i volym från 1973 till 1974. Sammantaget skulle därmed uppgången för de totala industriinvesteringarna uppgå till 8,5 Zz.

Investeringsplanerna för 1975 redovisas i tabellerna 7:5—6. Som framgår av tabell 7: 5 uppgår industrins planer för 1975 till närmare 14 miljarder kr. — en uppjustering sedan i november 1974 med ca 1,5 miljarder kr. Dylika uppjusteringar mellan på varandra följande enkäter äger normalt rum men storleken synes samvariera med konjunktursituationen. Uppjusteringarna har varit relativt stora under år som karakteriscrats av en stigande efterfrågan medan motsatsen gällt under år med en vikande efterfrågan. Uppjusteringen mellan november- och februarien- 10 Riksdagen 1975.1 saml. Nr 100. Bilaga 1.

Prop. 1975: 100 146

Diagram 7: 4 Investeringar i bostäder och inom egentlig industri 1968-1975 Index: 1966 = 100. 1968 års priser. Säsongrensade halvårsdata

Bostäder Egentlig industri

Totalt 170t Totalt I30F

TITT) Jen ne"

hy

130T

il Zz”

Ad AR CM

Flerfamiljshus 90 120 PN, To

MT N Byggnader

80 120 fn dh

40 |A SS UA TR KR AA

< å sol Småhus NAV 180 Maskiner

140F 140F

100 öd RR AR Kr rr I

| [AN a a | [ [ ( Kr fn fn |

1968 69 70 71 72 73 74 75 1968 69 70 71 72 73 74 75

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

käten ligger vid genomsnittet för de senaste tio åren. Detta tyder på att industrin inte har reagerat negativt på den efterfrågeutveckling som nu kan förutses. | :

Skälen härför kan vara flerfaldiga och det är bl. a. möjligt att företagen i sina planer inkalkylerat vissa projekt som är hänförliga till ett frisläppande av medel från de särskilda investeringsfonderna resp. miljövårdsfonderna. Vidare kan det uppskov på ett kvartal som medgivits för

hälften av de totala inbetalningarna till dessa fonder ha lindrat de likvidi-

tetsmässiga påfrestningarna och därför medverkat till att hålla investeringsplanerna uppe. Därutöver. torde det höga kapacitetsutnyttjandet inom flera av basvaruindustrierna under 1974 samt förbättrade utsikter om lönsamheten på längre sikt ha initierat en utbyggnad av produktionskapaciteten.

Konjunkturinstitutet har vid sin bedömning utgått från att företagens investeringsplaner varit samstämda med deras dåvarande syn på kreditmarknadsläget. En annan utgångspunkt har varit att möjligheterna att utnyttja medel ur arbetsmiljöfonderna och de särskilda investeringsfonderna för investeringar redan under 1975 inte till fullo beaktats.

I tabell 7: 6 återges industrins investeringsplaner omräknade till pro-

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 147

Tabell 7: 6 Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins investeringar 1967 —1975 Procentuell förändring från föregående år. 1968 års priser

1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975

Byggnader och anläggningar Planerat i februari samma år! —24 -—29 = —1I2 6 0 -—7 —1 10 12 Faktiskt inträffad förändring 7 —15 8 1 —1 0 0 20 (9) Differens 31 14 20 —5 —1 7 1 10 (—3) Maskiner m. m. Planerat i februari samma år! —10 —6 16 9 5 —3 2 —1 5 Faktiskt inträffad förändring 0 2 8 6 3 5 14 5 (6) Differens 10 8 -—8 —3 —2 8 12 6 (1)

1 Planerna beräknade som kvoten mellan prognosårets rena enkätvärde och föregående års utfall. För planförändringen 1974—1975 har använts det preliminära utfallet för 1974.

Anm. Redovisningen innefattar på maskinsidan investeringar i bilar. Uppgifterna inom parentes är prognoserade värden.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

centuella förändringstal i fasta priser tillsammans med planer och definitiva utfall för några tidigare år. Den i tabellen redovisade plansiffran för industrins byggnadsinvesteringar uppgår till 12 26. Detta tyder på ett fortsatt starkt industribyggande 1975 efter den mycket kraftiga ökningen under 1974. Mönstret från tidigare år mellan planer och utfall har bedömts kräva en nedjustering av planerna på byggnadssidan. Byggnadsinvesteringarna har sålunda beräknats öka med 9 46 i volym 1974— 1975. En motsvarande bedömning av industrins maskininvesteringar har lett till att plansiffran på 5 70 uppjusterats till 6 2c. Sammantaget prognoseras industrins investeringar öka med 6,5 96 i volym 1974—1975.

I diagram 7: 5 redovisas investeringsutvecklingen för de ur investeringshänseende tyngst vägande branscherna. Branschuppgifterna för 1974 och 1975 har schablonmässigt korrigerats på samma sätt som ovan angivits för industrin som helhet. Investeringarna inom järn- och stålindustrin minskade under 1974 medan en kraftig uppgång nu planeras för 1975. Inom verkstadsindustrin ökade investeringarna betydligt 1974 och en fortsatt om än måttligare ökning förutses nu för 1975. Även inom massa- och pappersindustrin ägde en betydande ökning av investeringarna rum 1974 och de förefaller att öka betydligt även 1975. För industrin i övrigt steg investeringarna något 1974 men den nu aktuella enkäten indikerar en stagnerande utveckling från 1974 till 1975.

Handel m. m.

De totala investeringarna inom gruppen handel m. m. ökade enligt ännu preliminära beräkningar med ca 2,5 90 i volym 1973—1974. Byggnadsinvesteringarna! sjönk med ca 8,5 96 medan maskininvesteringarna 1 Med investeringar inom gruppen handel m. m, avses investeringar i varuhandel, bank- och försäkringsverksamhet, teatrar, hotell, restauranger, lagerbyggnader samt fastighetsförvaltning.

Prop. 1975: 100 148

Diagram 7: 5 Investeringar inom egentlig industri, totalt och uppdelat på branscher 1968-—1975 Index: 1962 == 100. 1968 års priser. Log. skala

160F << oo - 150T Totalt ” Massa- och pappersindustri

140k /Z ——

130F —”

120k FC

110ÉE

ma 2

| | 100k ;

100ÅL /

g0l- ÅA

Järn- och stålverk /

130k ; gol Å 120t I

not / 70

100É /T Ä N/

SoFr NV

(ÅS) 0 Or

190L Verkstadsindustri. exkl. varv «<< | Övriga branscher 180k dd 180F mr |

170k AN A 170Å ft

160F / 160k 150F 150F -

140F 140F Å

130k / 130 4 120F 120 "0 - 110

| DA KA a a a | TU [ [ [ fn 196869 70 71 72 73 74 75 196869 -70 71 72 73 74 75 Anm. De branschvisa prognoserna är något osäkrare än prognosen för totala industrin. Investeringarna i bilar är inkluderade. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

ökade med ca 14 20. Vid beräkningen av investeringar i fristående 1okaler har utnyttjats en konstruktion baserad på uppgifter över totala kostnader och byggnadstider för påbörjade byggnadsprojekt. Till grund för övriga kalkyler och prognoser som redovisas i det följande har lagts den enkätundersökning avseende investeringar inom handels-, bankoch försäkringsföretag som statistiska centralbyrån genomförde i februari 1975. Den uppgång med 14 § i volym för handelns maskininvesteringar, som nu redovisas, innebär en kraftig uppjustering sedan föregående cenkätundersökning i november 1974. Denna kraftiga upprevidering torde

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 149

framför allt "bero på att företagen inte inrapporterade de fulla kostnaderna för sina maskininköp till följd av de kraftiga prisstegringarna under 1974. Detta antagande styrks även därav att samtliga företag som ingår i enkätundersökningen har angett en högre investeringskostnad för 1974 nu jämfört med november 1974. Även investeringarna i fristående lokaler har uppreviderats något sedan föregående enkitundersökning. Ökningen kan förklaras av en betydligt högre igångsittning mot slutet av året. Totalt kom igångsättningen att öka med ca 2,5 %0 i volym 1973—1974. Ökningen ligger i detta fall helt på mindre projekt medan de stora projekten, t. ex. stora affärslokaler, fortsatt att minska.

Vid bedömning av 1975 års igångsättning har den av statistiska centralbyrån i februari 1975 genomförda byggnadsinventeringen över planerade och pågående projekt inom handelssektorn utnyttjats. Dessutom har den statistik som arbetsmarknadsstyrelsen för över antalet beviljade projekt samt projektreservens storlek (dvs. summa byggnadskostnader för inneliggande ej avgjorda ärenden) använts. Projektreserven, som minskade fortlöpande under 1974, uppgår nu till ca 1250 milj. kr. En förhållandevis stor del av de nu i projektreserven ingående projekten bedöms vara startberedda under 1975. Enligt byggnadsinventeringen beräknas kända projekt för omkring 850 milj. kr. påbörjas under 1975. I relation till den faktiska igångsättningen 1974 skulle detta innebära en kraftig minskning av igångsättningen under 1975. Emel- Jertid tillkommer alltid nya projekt varför nedgången med all sannolikhet blir mera måttlig. I kalkylerna av 1975 års igångsättning har därför antagits en nedgång på totalt 5 46 i volym jämfört med 1974. De stora projekten av typ stora affärslokaler och banker har antagits minska mycket kraftigt efter den föregående starka ansvällning som skett av igångsättningen av dylika byggnadsföretag. Med detta antagande som grund leder beräkningarna till en minskning av byggnadsinvesteringarna inom handelssektorn med ca 13 0 i volym. Den enkättäckta delen, som uppgår till ca 50 40, anger för bank- och försäkringsverksamheten en betydligt större minskning medan planerna för varuhandeln anger en ökning.

På maskinsidan redovisar handelsenkäten planer som i sig tyder på en betydande minskning av maskininköpen. Sett mot tidigare erfarenheter synes emellertid en kraftig uppkorrigering av planerna vara befogad. Efter uppkorrigeringen beräknas dock maskininköpen minska med ca 5 46 i volym 1974—1975. Tillsammantaget skulle därmed de totala investeringarna inom gruppen handel m. m. minska med ca 8,5 <& i volym 1974—1975.

Prop. 1975: 100 150

Handelsflottan

De totala investeringarna i handelsflottan, dvs. inköp av nybyggda fartyg minus nettoutförsel av begagnade fartyg uppgick 1974 till 1 411 milj. kr. i 1968 års priser — en volymökning på 52 2, jämfört med 1973. Denna mycket kraftiga uppgång förklaras till stor del av den starkt minskade nettoutförseln av begagnade fartyg — denna utförsel var mycket hög under 1973. Investeringarna i nybyggda fartyg steg relativt kraftigt mellan 1973 och 1974 — en stark uppgång av fartygsimporten motvägdes emellertid i viss mån av minskade leveranser av svenskbyggda fartyg.

Beräkningarna över investeringarna i nybyggda fartyg under 1975 baseras på två i februari insamlade enkäter: en från svenska redare angående deras beställning av nybyggda fartyg i utlandet och en från de svenska varven. Med ledning av dessa enkäter beräknas investeringarna i nybyggda fartyg 1975 minska starkt i jämförelse med 1974. Nedgången ligger helt på de importerade fartygen — leveranserna av svenskbyggda fartyg beräknas åter öka. Nettoutförseln av begagnade fartyg har antagits minska ytterligare under 1975. De totala investeringarna i handelsflottan har beräknats minska med ca 33 22 i volym jämfört med 1974.

Statliga investeringar

Beräkningarna av den statliga investeringsverksamheten 1974 och 1975 har till största delen baserats på enkätuppgifter från affärsverk, myndigheter och företag insamlade under februari/mars 1975 av statistiska centralbyrån.

Enligt ännu preliminära beräkningar ökade de totala statliga investeringarna med 0,5 46 i volym 1973—1974. Byggnadsinvesteringarna beräknas därvid ha ökat med 0,5 %6 medan maskininvesteringarna tycks ha legat kvar på en oförändrad nivå jämfört med 1973.

Ökningen på byggnadssidan kan helt återföras på de statliga företagen medan de statliga myndigheterna resp. affärsverken minskade sina byggnadsinvesteringar med 4 resp. 3 90. Beträffande myndighetsinvesteringarna kan noteras en viss minskning av väginvesteringarna medan byggandet inom ramen för den allmänna fastighetsfonden ökade betydligt från 1973 till 1974. Bland affärsverkens byggnadsinvesteringar noterades ökningar för bl. a. vattenfallsverkets och luftfartsverkets byggande.

För de statliga maskininvesteringarna kan observeras en nedgång av affärsverkens maskininvesteringar. Däremot tycks såväl myndigheternas som aktiebolagens maskinanskaffning ha ökat.

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 151

De statliga byggnadsinvesteringarna förutses öka med 4,5 6 från 1974 till 1975. Uppgången ligger till största delen på affärsverken men en viss ökning förefaller också trolig för aktiebolagens del. Däremot beräknas de statliga myndigheternas byggnadsinvesteringar fortsätta att

minska. |

Det kraftigt ökande byggandet bland affärsverken kan främst hänföras till vattenfallsverket och luftfartsverket. Enligt uppgifter från arbetsmarknadsstyrelsen räknas kalkylmässigt med en viss minskning av vägbyggandet med beredskapsmedel.

De statliga maskininvesteringarna beräknas öka med 10,5 6 i volym 1974—1975. Ökningar kan cmotses för såväl myndigheter, affärsverk som aktiebolag. För affärsverkens del är ökningen dock relativt måttlig och ligger främst hos vattenfallsverket och statens järnvägar. För myndigheter och aktiebolag förutses dock betydande ökningar.

Totalt betyder detta att de statliga investeringarna beräknas öka med 7 <& i volym 1974—1975 efter en i stort sett stagnerande utveckling från 1972 till 1974.

Kommunala investeringar

Beräkningarna av de kommunala investeringarna 1974—1975 har i huvudsak baserats på den enkätundersökning bland primärkommuner och landsting som statistiska centralbyrån genomförde i februari/mars 1975. Dessa uppgifter har för 1974 uppjusterats med ett par procentenheter då tidigare erfarenheter tyder på att kommunerna tenderar att underskatta det definitiva utfallet i februari. Med hänsyn tagen till denna justering av enkätuppgifterna beräknas primärkommunernas och landstingens byggnadsinvesteringar ha minskat med 3 90 i volym 1973 —1974. Inkluderas dessutom de kommunägda bolagens byggnadsinvesteringar kan de totala kommunala byggnadsinvesteringarna beräknas ha minskat med 2,5 ct. För investeringar i maskiner, transportmedel m, m. skedde däremot en ökning med 13 46 för primärkommuner och landsting vilket inkl. de kommunala bolagens maskininvesteringar innebär en öknirg med 10 42. Totalt för de kommunala investeringarna uppgick minskningen till 1 46 i volym 1973—1974.

I tabell 7: 7 redovisas' primärkommunernas samt landstingens investeringsplaner för 1975 omräknade till procentuella förändringstal i fasta priser. Kommunernas planer på byggnadssidan anger en minskning med 3 46 under de förutsättningar om prisutvecklingen som konjunkturinstitutet räknar med. Enligt februarienkäten har emellertid komnunerna i genomsnitt kalkylerat med ett par procentenheter lägre prisökning varför ett realiserande av planerna kan komma att medföra en större anspänning på likviditeten än vad kommunerna själva räknat

Prop. 1975: 100 . 152

Tabell 7: 7 Planerade och faktiska förändringar av de borgerliga primärkommunernas och landstingens investeringar 1967—1975 Procentuell förändring från föregående år. 1968 års priser 1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975

Byggnadsinvesteringar Planerat i februari samma år! 14 8 8 9 — —4 —8 —4 —3 Faktiskt inträffad förändring 16 12 4 5 —6 0 -—10 —3 (—2) Differens 2 4 —4 4 — 4 —2 1 (1) Maskininvesteringar Planerat i februari samma år! — 11 6 12 21 — 8 0 17 6 Faktiskt inträffad förändring 16 13 —1 27 —19 0 —10 13 (1) Differens 5 7 —13 6 — —-8 -10 —-4 (—5)

1 Pjanerna är beräknade som kvoten mellan prognosårets rena enkätvärde och det bakomliggande årets utfall. För planförändringen 1973 —1974 har använts det preliminära utfallet för 1973. Anm. Uppgifterna inom parentes är prognoserade. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

med. Enligt samma enkätundersökning utgår kommunerna även från en relativt liten lönesummeförändring. Det är således inte uteslutet att driftsutgifterna kommer att kräva ett förhållandevis stort utrymme av tillgängliga finansiella reserver vilket kan få begränsade effekter på investeringsvolymen. Det har därför bedömts rimligt att justera upp kommunernas byggnadsplaner relativt måttligt till en prognoserad minskning med 2 4. På motsvarande sätt har kommunernas investeringsplaner på maskinsidan på en ökning med 6 cz bedömts försiktigt och därför nedjusterats till en ökning med 1 Go. De totala kommunala investeringarna inkl. de kommunägda företagen, om vilkas planer endast ofullständig information finns, beräknas minska med 1,5 46, i volym 1974—1975. På byggnadssidan förutses en minskning med 3 Z medan en ökning med 5,5 7c prognoseras på maskinsidan.

7.3 Lagerinvesteringarna Enligt nu föreliggande beräkningar uppgick den sammanlagda lagerökningen 1974 till 3,6 miljarder kr. i 1968 års priser. Under 1973 minskade lagren med drygt 600 milj. kr. Därmed gav lagerutvecklingen 1973—1974 ett mycket betydande tillskott till den totala inhemska efterfrågans tillväxt. I löpande priser uppgick Jagerökningen 1974 till 5,7 miljarder kr. att jämföra med en lagerminskning på 1,2 miljarder kr. 1973. Den starka lageruppbyggnaden under 1974 var hänförlig till såväl industrins som handelns lager.

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 153

Diagram 7: 6 Totala industrins lagervolymförändringar 1963—21:a halvåret 1975! Milj. kr., 1968 års priser. Säsongrensade halvårsdata Insatsvaror ON 400

| AN -

AMA / p

Mo ON ISA I INATT I

800 | Varor i arbete exkl. varv 400

TEN MOA

800 | Färdigvaror | På

400 I pc é

N / AA / > /

-400

I I VIII | M |

1 | Totalt 2000

400 F

MN | | |

| / Å Å |

VA / Na

-400

-800

| IM

| KA | |

1963 1965 1967 1969 1971 1973 1975 1 Exkl. varvens lagervolymförändringar av varor i arbete. Anm, Fr.o.m. första kvartalet 1972 redovisas lagerinvesteringarna enligt en ny metod, vilket stör jämförelser med tidigare perioder i obestämd omfattning. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1975: 100 154

Den sammanlagda lagerökningen inom industrin uppgick till 2,2 miljarder kr. (1968 års priser). Industrilagren började åter öka under första halvåret 1974 och under andra halvåret blev lageruppbyggnaden stark (se diagram 7: 6). I jämförelse med föregående lagercykel inleddes lageruppbyggnaden i ett senare skede av konjunkturuppgången — först sedan ett påtagligt uppsving i såväl orderingången till industrin som industriproduktionen pågått i ungefär ett år.

Färdigvarulagren upphörde att minska under första halvåret 1974 och under andra halvåret sköt dessa lager snabbt i höjden. Den förutsedda försvagningen i industrins efterfrågeläge 1975 beräknas medföra att färdigvarulagren fortsätter att byggas upp i snabb takt under loppet av 1975.

Lagren av varor i arbete (exkl. varv) började öka under andra halvåret 1973 och lageruppbyggnaden fortgick sedan i ökande takt under 1974. För 1975 förutses en fortsatt uppbyggnad av dessa lager, men i avtagande takt jämfört med 1974.

Varvens lager av varor i arbete ökade starkt under 1974. För 1975 förutses en uppgång av mindre omfattning än under 1974.

Insatsvarulagren ökade endast obetydligt under första halvåret 1974, men drogs sedan upp i något snabbare takt under andra halvåret. Enligt den senaste konjunkturbarometern bedömde en stor del av företagen i mars 1975 dessa lager som för stora. Företagen minskade under första kvartalet 1975 sina råvaruinköp och planerar att dra ner dem ytterligare under andra kvartalet. Redan utlagda beställningar förutses emellertid Jeda till att lageruppbyggnaden av insatsvaror kulminerar under första halvåret 1975 och bromsas upp först under andra halvåret.

För de sammanlagda lagerinvesteringarna inom industrin innebär detta att lageruppbyggnaden når sin höjdpunkt under första halvåret 1975 — dock på en nivå klart understigande första halvåret 1970 — då föregående lagercykel kulminerade. Under andra halvåret 1975 bedöms en uppbromsning av lagerökningen komma till stånd. Sammantaget skulle lagcrökningen för hela industrin därmed uppgå till 2,9 miljarder kr. 1975, dvs. en högre lageruppbyggnad än under 1974.

Lagren i detaljhandeln ökade kraftigt under 1974. Lageruppbyggnaden är helt hänförlig till andra halvåret och avsåg till betydande del bilhandeln. Inom övriga delar av detaljhandeln skedde en viss uppbyggnad redan första halvåret. För 1975 förutses en måttlig uppgång inom denna del av detaljhandeln.

Partihandelslagren steg markant under 1974 — nära 1 miljard kr. i 1968 års priser. Den starkaste tillväxten skedde inom handeln med jordbruksvaror (250 milj. kr.), där merparten utgjordes av ökning av spannmålslagren, samt inom bränslehandeln (225 milj. kr.) Med hänsyn till att åtminstone en del av denna lagertillväxt torde ha varit av extraordinär natur förutses en viss avtappning inom dessa branscher ske under

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 155

Tabell 7: 8 Lagervolymförändringar totalt och efter näringsgrenar 1971 —1975 Milj. kr., 1968 års priser

1971 1972 1973 1974 1975

prognos

Industri (inkl. el-, gas-, .

värme- och vattenverk) 1255 —155 —512 2299 2905 därav: verkstadsindustri

exkl. vary 433 —284 — 160 1199 1 645 Detaljhandel (inkl. bilar) —195 238 —2 310 100 Partihandel —43 —118 —35 972 — 300 Jord- och skogsbruk 156 16 —91 —29 185

Summa 1173 —19 — 640 3552 2 890

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

1975. Lageruppbyggnaden inom övriga delar av partihandeln kom under 1974 att praktiskt taget helt koncentreras till första halvåret. För 1975 beräknas lagren inom övrig partihandel bli i stort sett oförändrade.

Lagerförändringen i skogsbruket beräknas som skillnaden mellan normal skogstillväxt och faktisk avverkning vartill läggs förändringen av i skogen lagrad massaved. Under 1974 minskade dessa lager till följd av en neddragning av massavedslagren. Lagren i skogsbruket beräknas öka kraftigt under 1975 som en följd av en förutsedd neddragning av avverkningarna och en ökning av massavedslagren.

Totalt beräknas lagren därmed öka med 2,9 miljarder kr. 1975, dvs. en minskning på 700 milj. kr. från lagerinvesteringsnivån 1974.

Prop. 1975: 100 156

8 Den offentliga verksamheten 8.1 Allmänt

Den ckonomiska verksamheten inom den offentliga sektorn diskuteras i detta kapitel med utgångspunkt från inkomst- och utgiftsöversikter för de tre delsektorerna staten, kommunerna och socialförsäkringssektorn, samt för sektorn i dess helhet. Detta ger samtidigt en viss, om än partiell, belysning av den offentliga sektorns inverkan på samhällsekonomin. Den totala efterfrågeutvecklingen i ekonomin påverkas således direkt av de offentliga utgiftsförändringar som avser konsumtion och investeringar. Dessa utgör ju komponenter i den totala efterfrågan. Vidare gäller att varje förändring i den offentliga sektorns inkomster och utgifter ger upphov till en motsvarande förändring av inkomsterna 1 den privata sektorn. En utgiftsökning för det offentliga innebär med andra ord en inkomstökning för den privata sektorn, medan en ökning i de offentliga inkomsterna representerar en åtstramning av inkomsterna inom hushåll och/eller företag. Via dessa effekter på inkomstbildningen har den offentliga verksamheten även stor betydelse för efterfrågeutvecklingen inom den privata delen av ekonomin.

Den offentliga sektorn har också ett inflytande på ekonomin via kreditmarknaden.! De samband som här gäller är emellertid svåra att klarlägga och kan inte heller analyseras fristående från förhållandena på kreditmarknaden i stort. Effekterna via kreditmarknaden kommer därför endast att beröras resonemangsvis i det följande. Framställningen har i stället sin tyngdpunkt i en beskrivning och ett försök till analys av de finanspolitiska variablernas utveckling, dvs. förändringarna i olika typer av offentliga inkomster och utgifter.

Slutligen presenteras i kapitlet även vissa beräkningar av [inanspolitikens effekter på samhällsekonomin under 1974 och 1975. Dessa beräkningar är baserade på den modell som presenterades och tillämpades första gången i nationalbudgeten våren 1974,

De redovisningsprinciper som ligger till grund för presentationen av de tre delsektorerna staten, kommunerna och socialförsäkringssektorn är oförändrade jämfört med den preliminära nationalbudgeten för 1975. För en genomgång av dessa redovisningsprinciper hänvisas till kapitel 8 s. 150—151, 156—157 och 160—161 i 1975 års preliminära nationalbudget.

8.2 Staten

I förhållande till den bedömning av utvecklingen inom den statliga sektorn 1974 och 1975, som presenterades i den preliminära national- 3 Härmed avses dock inte riksbankens åtgärder. Riksbanken ingår inte i begreppet offentlig sektor.

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 157

budgeten för 1975, föreligger numera vissa nya fakta som ger underlag för en något reviderad bedömning. Utfallssiffror föreligger nu även för

andra halvåret 1974, varför uppgifterna för kalenderåret 1974 inte

längre innehåller något prognoselement. Riksrevisionsverket har vidare

publicerat ytterligare ett antal budgetprognoser för budgetåret 1974/75,

vilka i viss utsträckning har påverkat bilden av första halvåret 1975. Dessutom har nu tilläggstat IL och III för budgetåret 1974/75 kunnat

Tabell 8: I Statens inkomster och utgifter 1973 -—1975 Exkl. statens affärsverk och aktiebolag

Milj. kr. Förändring, ?4

1973 1974 1975 1973— 1974—

1974 1975

Löpande priser

2.1.2 Till socialförsäkrings-

sektorn 7938 13 620 13740 71,5 1,0 2.1.3 Till kommuner 14 059 16160 <+18 270 15,0 13,0 2.1.4 Till företag inkl. livs-

medels- och bostadssub-

ventioner 3 033 4 600 7590 51,5 65,0 2.1.5 Till internationell verk-

3 Finansiellt sparande (1—2)—2 611 — 6190 — 8170 4 Utlåning och andra fi-

nansiella transaktioner 3 524 4210 4 520 5 Totalsaldo (3 —4) —6 135 +=—10400 —12 690

Netto av transaktioner vid | sidan av riksstaten (utgiftsöverskott: —) — IS — 320

7 Av riksgäldskontoret

redovisat budgetutfall —6 150 -—10 720

1973 års priser Konsumtion 17 451 17 660 18330 1,0 4,0 Rcalinvestering 2471 2470 2420 0,0 —2,0

Anm. I Procenttalen är avrundade till närmaste hela resp. halva procent.

Anm. 2 Beloppen för skatter avser normalt uppbörd av skatt och inte som i nationalräkenskaperna upplupen skatt.

Anm. 3 Investeringsuppgifterna avser endast statliga myndigheter; investeringar i statliga affärsverk och aktiebolag ingår ej.

Källor: Finansdepartementet, konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

Prop. 1975: 100 158

beaktas i full utsträckning. Därtill kommer att hänsyn även har tagits till budgeteffekterna andra halvåret 1975 av de propositioner, utöver budgetproposition och tilläggsstater, som regeringen har förelagt riksdagen under 1975 års första månader.

Den statliga fotalbudgetens underskott låg under åren 1969—1971 på en nivå om ca 3 miljarder kr. 1972 ökade detta underskott till drygt 6 miljarder kr. och budgetsaldot låg i stort sett kvar på denna nivå 1973. Utfallet för 1974 visade ett negativit totalbudgetsaldo om ca 10.5 miljarder kr. och detta underskott beräknas under 1975 öka ytterligare till drygt 12,5 miljarder kr. Totalbudgetens underskott har således ökat mycket snabbt under senare år med en särskilt stor ökning från 1973 till 1974. Underskottet kan 1975 beräknas bli fyra gånger så stort som 1971 och mer än dubbelt så stort som 1973.

Den stora ökningen av budgetunderskottet 1974 förklaras främst av att de statliga utgifterna ökade osedvanligt snabbt eller med 25 26. Den omfattande statliga reformverksamheten 1974 ökade framför allt de statliga transfereringarna mycket kraftigt. Ett flertal socialförsäkringsförmåner — sjukförsäkring, föräldraförsäkring och arbetslöshetsförsäkring — beskattas fr. o. m. 1974, vilket tillsammans med beslutade reella förbättringar av olika sociala förmåner ökade de statliga transfereringarna till socialförsäkringssektorn med mer än 70 90. Vidare förbättrades bl.a. barnbidrag, studiebidrag och bostadstillägg 1974 och i stimulanssyfte beslutades om tillfälliga extra utbetalningar av folkpension, barnbidrag och studiebidrag. Därtill ökade subventioneringen över statsbudgeten av livsmedelspriserna och även det svenska biståndet till u-länderna visade en hög ökningstakt.

Av naturliga skäl blir ökningstakten 1975 för de statliga transfereringarna betydligt lägre än 1974 bl. a. beroende på att de ovan nämnda extra utbetalningarna av folkpension, barnbidrag m. m. under 1974 var av engångsnatur. Vidare innebär den ändrade finansieringen av sjukförsäkringen fr. o.m. 1975 att transfereringarna till socialförsäkringssektorn kan beräknas bli.i stort sett oförändrade jämfört med föregående år. Den statliga prissubventionen av viktiga livsmedel över statsbudgeten beräknas öka snabbt även 1975. Den av riksdagen under 1974 beslutade extra utbetalningarna av folkpension, barnbidrag m. m. under 1974 var reformeringen av bostadspolitiken innebär bl. a. att räntebidrag till räntekostnaderna på olika bostadslån ingår bland de statliga transfereringarna fr. o. m. budgetåret 1975/76. I den bostadspolitiska reformen ingick även en förbättring av reglerna för bostadstillägg fr. o. m. 1975. Regeringen har vidare i en proposition till riksdagen 1975 om encergipolitiken bl. a. föreslagit reformer som innebär stora ökningar av transfereringarna till företag fr. o. m. budgetåret 1975/76. Även transfereringarna till internationell verksamhet beräknas öka mycket kraftigt 1975, vilket sammanhänger med att anslagen till u-landsbiståndet når upp till enprocentsmålet budgetåret 1975/76. |

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 159

Den statliga konsumtionen ökade relativt måttligt 1974, eller med drygt 1 96 i volym. Denna utveckling förklaras huvudsakligen av den kraftiga negativa volymutvecklingen för försvarets inköp av varaktiga varor, vilka klassificeras som konsumtionsutgifter. För konsumtionen exkl. försvarets inköp blev volymökningen drygt 3 fo. Den statliga sysselsättningen ökade 1974 med 1,5 ft. Konsumtionens volymökning 1975 exkl. försvarets inköp beräknas bli av samma storleksordning som 1974, dvs. ca 3 46. Inberäknat inköpen av försvarsmateriel, som åter väntas öka i volym 1975, kan den totala volymökningen för konsumtionen beräknas uppgå till närmare 4 96. Den statliga sysselsättningen beräknas öka något snabbare 1975 än 1974, eller med drygt 2,5 96.

De statliga myndigheternas totala investeringar låg 1974 kvar på 1973 års nivå volymmässigt. Därvid minskade byggnadsinvesteringarna något medan maskininvesteringarna ökade med närmare 15 40 i volym. För 1975 beräknas en volymnedgång för myndigheternas investeringar med 2 ec. För maskininvesteringarna väntas en fortsatt snabb ökning medan byggnadsinvesteringarna beräknas minska i volym med närmare 6 96. Den lägre investeringsvolymen för byggnader och anläggningar 1975 sammanhänger med den relativt begränsade omfattningen av beredskapsarbeten bl.a. för vägbyggande som hittills beviljats under 1975. Detta beror självfallet på det förbättrade arbetsmarknadsläget. I motsats till myndighetsinvesteringarna ökar de statliga affärsverkens in- . vesteringar kraftigt 1975. Till den del affärsverksinvesteringarna finansicras Över statsbudgeten redovisas de emellertid i tabell 8: I som transfereringar till företag.

Utvecklingen av statens inkomster 1974 präglades av en mycket snabb ökning av de direkta skatterna samt en påtagligt långsam utveckling av de indirekta skatterna. De direkta skatterna ökade kraftigt främst till följd av skattebeläggningen av vissa sociala förmåner. Vidare ökade den totala lönesumman med ca 12 90 1974, vilket är en jämförelsevis hög ökningstakt. De indirekta skatternas utveckling begränsades i första hand av den temporära sänkningen av mervärdeskatten under en stor

del av 1974. |

De statliga inkomsterna beräknas 1975 öka något långsammare än 1974. Den beslutade skatteomläggningen 1975 innebär att grundavdragens avtrappning slopats, ett extra skatteavdrag för låginkomsttagare införts samt att skatteskalan ändrats. Detta ger sänkta marginalskatter för låg- och mellaninkomsttagarna, vilket begränsar de direkta skatternas ökning. Ökningen av de indirekta skatterna bedöms bli betydligt snabbare 1975 än 1974, då mervärdeskatten temporärt var nedsatt. Vidare påverkas statsinkomsterna 1975 av det framlagda förslaget om höjda punktskatter fr. o. m. maj resp. juli 1975 för att finansiera en del av 1976 års skatteomläggning samt 1975 års energipolitiska reform. Enligt förslaget skall skatterna på tobak, sprit, vin, malt- och läskedrycker, förpackningar samt elkraft, bensin och olja höjas.

Prop. 1975: 100 160

8.3 Kommunerna

Sedan den preliminära nationalbudgeten för 1975 presenterades har statistiska centralbyrån genomfört två enkäter till kommunerna som ger underlag för en förnyad bedömning av den kommunala utvecklingen. Enkäterna berör dels löne- och investeringsutvecklingen för 1974 och 1975, dels kommunernas tillgångar och skulder andra halvåret 1974.

Tabell 8:2 Kommunernas inkomster och utgifter 1973 —1975 Exkl. kommunala aktiebolag och stiftelser

Milj. kr. Förändring, "4

1973 1974 1975 1973— 1974—

1974 1975

Löpande priser I Inkomster 50 984 57350 65100 =12,5 13,5 1.1 Skatter 27 356 30430 34660 =11,0 14,0 1.2 Statsbidrag 14 059 16 160 18 270 15,0 13,0 1.2.1 Skattebortfallsbidrag 1263 1220 1170 —3,0 —4,0 1.2.2 Skatteutjämningsbidrag «2076 2 590 2670 25,0 3,0 1.2.3 Övriga statsbidrag 10 720 12350 14430 = 15,0 17,0 1.3 Övriga inkomster 9 569 10 760 12 170 12,0 13,0 2 Utgifter 49 730 57580 66490 =+16,0 15.0 2.1 Transfereringar 8919 10 310 12 180 16,0 18,0 2.1.1 Till hushåll m. m. 4 523 5 380 6450 = 19,0 20,0 2.1.2 Till socialförsäkrings-:

4 Netto av mark- och fas-

tighetsköp —15 300 100 5 Finansiellt sparande

enligt nationalräkenskaperna (3—4) 1 269 — 530 —1500

6 Finansiellt sparande enligt

kreditmarknadsstatistiska uppgifter 758 —1 696

7 Likviditetsförändring 2373 — 987 8 Utlåning 308 517 9 Upplåning 1923 1226

1973 års priser Konsumtion 32 149 33 820 = 34770 5,0 3,0 Realinvestering 8 662 8 480 8340 —2,0 —1,5

Anm. I Procenttalen är avrundade till närmaste hela resp. halva procent.

Anm. 2 Investeringsuppgifterna avser kommunala myndigheter och affärsverk (inkl. affärsverkens bostadsinvesteringar); investeringar i kommunala bolag och stiftelser ingår ej.

Källor: Finansdepartementet, konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 161

I stora drag överensstämmer den nuvarande bilden av den kommunala sektorns utveckling 1974 med de bedömningar som presenterades i den preliminära nationalbudgeten för 1975. Den största skillnaden synes vara att de kommunala utgifterna och då främst den kommunala konsumtionen kom att öka i något snabbare takt än vad som tidigare antagits. Som en följd härav beräknas kommunernas finansiella sparande enligt nationalräkenskaperna, dvs. nettot av de kommunala inkomsterna och utgifterna, ha försvagats med ca 1,8 miljarder kr. från ' 1973 till 1974. Ett utgiftsöverskott om ca 0,5 miljarder kr. uppkom därmed 1974. Det finansiella sparandet enligt den kommunala kreditmarknadsstatistiken, som beräknas utifrån förändringar i kommunernas totala tillgångar och skulder, visar emellertid ett underskott på ca 1,7 miljarder kr. för samma år. Differensen mellan de två statistikseriernas finansiella sparande är osedvanligt stor även om skillnaderna också tidigare varit betydande. Uppgifterna bör därför tolkas med försiktighet och någon helt entydig slutsats om det faktiska utfallet kan ej dras. Utgiftsöverskottet väntas 1975 bli i storleksordningen 1,5 miljarder kr.

Kommunernas inkomster består till drygt hälften av skatteintäkter. Knappt 30 46 utgörs av statsbidrag och övriga inkomster svarar för ca 20 0. I övriga inkomster ingår bl. a. inkomster från försäljning av vissa avgiftsbelagda tjänster och inkomster från rörelse och kapital. Kommunernas totala inkomster beräknas ha ökat med 12,5 6 under 1974 medan motsvarande ökningstal för 1975 förväntas bli 13,5 20.

Skatteinkomsterna beräknas ha ökat med 11 20 1974. Efter två år med mycket begränsade kommunala skattehöjningar, som bör ses mot bakgrund av den överenskommelse om en begränsning av utdebiteringshöjningar som träffades våren 1972 mellan regeringen och re-' presentanter för Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet, har den genomsnittliga utdebiteringen 1975 höjts till 25,23 kr. Detta medför en ökning av de kommunala skattesatserna med 1,20 kr. eller ca 5 Ze. Denna höjning tillsammans med skatteunderlagets tillväxt ökar skatteinkomsterna med 14 95 1975. |

Statsbidragen till den kommunala verksamheten beräknas ha ökat med 15 96 under 1974, vilket är 2 procentenheter högre än enligt prognosen i den preliminära nationalbudgeten. Skillnaden hänför sig till att posten Övriga statsbidrag ökat kraftigt under 1974. De finanspolitiska stimulansåtgärder som vidtogs under 1974 för att stärka den kommunala ekonomin torde ha bidragit till denna utveckling. Under 1975 förutses statsbidragen öka med 13 0. Efter den kraftiga uppgången 1974 får skatteutjämningsbidraget en lugnare utveckling. Ökningen 1974 sammanhänger med att skatteutjämningssystemet reformerades detta år vilket totalt sett innebar en 25-procentig uppräkning av bidragen i förhållande till 1973. Skattebortfallsbidraget som infördes i samband med skattereformen den 1 januari 1971, trappas ned i enlighet med tidigare It Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.

Prop. 1975: 100 162

planer. Övriga statsbidrag förväntas öka med hela 17 <6, vilket är 2 procentenheter högre än under 1974 och bör ses mot bakgrund av en fortsatt hög kommunal aktivitet. Investeringsbidragen som under 1974 ökade med 5 96 förväntas under 1975 öka med hela 19 90. Denna utveckling beror bl.a. på utbyggnaden av den för kommunerna obligatoriska förskolan och av barnstugeverksamheten.

Mot den beräknade ökningen 1974 av de totala inkomsterna på 12,5 Ge står en beräknad ökning av utgifterna på 16 Zo. På utgiftssidan dominerar konsumtionsutgifterna där den övervägande delen utgörs av lönekostnader.

Den kommunala konsumtionen beräknas i löpande priser ha ökat med 18 2 1974. I volym uppskattas detta motsvara en ökning med 3 96. Detta innebar en upprevidering från den preliminära nationalbudgeten med väl 1 procentenhet. Denna snabba konsumtionsutveckling i kommunerna hänger framför allt samman med en expansiv sysselsättningsutveckling, ca 4 Ze. För 1975 förutses en fortsatt kraftig tillväxt i konsumtionen med 17 90. Volymökningen antas dock bli något svagare än under 1974 och stanna vid 3 90. Även sysselsättningsökningen förväntas bli något svagare för 1975, ca 2,5 <c.

Transfereringsutgifterna beräknas ha haft samma utvecklingstakt 1974 som de totala kommunala utgifterna. Transfereringarna till hushåll m. m. som svarar för närmare 55 §o av transfereringarna har dock ökat något snabbare, eller med 19 56. I denna post ingår bl. a. utbetalningarna av de statskommunala bostadstilläggen som reformerades från årsskiftet 1973/1974. För 1975 beräknas transfereringarna öka med hela 18 70. Detta förklaras bl. a. av att transfereringar till hushållen förväntas ha en fortsatt hög ökningstakt samt att transfereringarna till socialförsäkringssektorn, dvs. de kommunala bostadstilläggen för folkpensionä-. rer, förväntas öka kraftigt på grund av de förbättringar som införts från årsskiftet 1974/1975.

De kommunala myndigheterna och affärsverkens investeringar beräknas under 1974 ha ökat med 7,5 46 i löpande priser. Även 1973 beräknas en uppgång av motsvarande storleksordning. Detta förväntas motsvara en volymminskning med 2 90 1974 och 1,5 40 1975, vilket är en betydligt lägre neddragning av investeringsvolymen under resp. år än vad som inträffade 1973.

8.4 Socialförsäkringssektorn

Fr. o. m. 1974 trädde ett flertal stora reformer inom socialförsäkripgssystemet i kraft. Sjukpenningreformen har medfört kraftigt ökade utbetalningar till hushållen. Utbetalningar av s.k. sjuklön utgör i och med reformen ATP-grundande och skattepliktig inkomst. Även utbetalningarna från den nya föräldraförsäkringen som har ersatt moder-

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 163

skapsförsäkringen samt den utvidgade arbetslöshetsförsäkringen är numera föremål för beskattning. Vid kalenderårsskiftet 1973/1974 infördes också ett kontant arbetsmarknadsstöd som ett komplement till arbetslöshetsförsäkringen. Vidare genomfördes den nya tandvårdsförsäkringen. Dessa reformer har inneburit väsentliga förbättringar av förmånsbeloppen. Skatteomläggningen 1974 innebar ctt slopande av hushållens folkpensionsavgift som ersattes med en socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen på 3,3 46 som debiteras arbetsgivarna. Vidare höjdes 1974 socialförsäkringsavgiften till sjukförsäkring med 0,6 6 till 3,8 9. En ny arbetsgivaravgift avseende arbetslöshetsstödet på 0,4 96 infördes även detta år.

Riksdagen beslutade 1974 om förbättrade folkpensionsförmåner. Folkpensionens grundbelopp höjdes från 90 till 95 £6 av basbeloppet för ensam pensionär och från 140 till 155 46 av basbeloppet för pensionärspar fr. o. m. den 1 januari 1975. Folkpensionsförmåner för handikappade i form av handikappersättning och vårdbidrag förbättras den 1 juli 1975. Som en del av 1975 års skatteomläggning ingår att hushållens sjukförsäkringsavgift slopas. Reformerna på pensions- och skatteområdena finansieras genom höjningar av arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter till folkpensionering och sjukförsäkring. Folkpensionsavgiften har höjts 1975 med 0,9 <> till 4,2 <6 och sjukförsäkringsavgiften med 3,2 96 till 7 70. Även ATP-avgiften har höjts från 10,5 till 10,75 90.

Finansieringen av de olika sjukförsäkringsförmånerna har ändrats i betydande utsträckning under perioden 1973—1975. De grunder för finansieringen av sjukförsäkringen som gällde 1973 var relativt invecklade med olika regler för skilda delar av försäkringen. I och med att sjukpenningförmånerna beskattas fr.o.m. 1974 tillförs staten ökade skatteinkomster. I samband med denna omläggning höjdes statsbidraget till sjukförsäkringen väsentligt 1974 och täckte detta år 1/3 av den obligatoriska sjukförsäkringens samtliga kostnader. Arbetsgivarnas avgifter svarade 1974 för ca 40 76 och de försäkrade själva för återstående del av sjukförsäkringens kostnader. Fr. o. m. 1975 har statsbidragsandelen reducerats till 25 20 och arbetsgivarna täcker resterande 75 90 av sjukförsäkringens kostnader,

Den ökade arbetsgivarfinansieringen av socialförsäkringarna framgår tydligt vid en uppdelning av avgiftsinkomsterna på avgifter från hushåll resp. från arbetsgivare. Från att 1973 ha utgjort 65 40 av de totala avgiftsinkomsterna har arbetsgivaravgifternas andel 1974 ökat till 80 4ö och 1975 beräknas denna andel uppgå till närmare 95 26 av de totala avgifterna.

Socialförsäkringssektorns utveckling 1974 innebar ovanligt kraftiga ökningar främst på utgiftssidan men även av inkomsterna. Det är naturligtvis den livliga reformverksamheten detta år som förklarar dessa ökningstal. Skattebeläggningen av vissa sociala förmåner kombinerat

Prop. 1975: 100 164

Tabell 8: 3 Socialförsäkringssektorns inkomster och utgifter 1973 —1975 Löpande priser

Milj. kr. Förändring, "4

1973 1974 1975 1973— 1974—

1974 1975

1 Inkomster 31993 40750 46390 27,5 14,0 1.1 Avgifter 18637 21180 25550 = 13,5 20,5 1.2 Bidrag från stat och

kommun 9 007 14 690 14 210 1.3 Förskott från statsbudgeten 64,0 2,5

avseende sjukförsäkring — 80 900 1.4 Ränteinkomster m. m. 4 349 4 800 5730 10,5 19,5

2 Utgifter 21871 30710 35110 = 40,5 14,5 2.1 Transfereringar till hushåll 20726 29210 33370 = 41,0 14,0 2.2 Övriga transfereringar 436 560 650 28,5 16,0 2.3 Konsumtion 709 9240 1090 32,5 16,0

Anm. Procenttalen är avrundade till närmaste hela resp. halva procent.

Källor: Allmänna pensionsfonden, finansdepartementet, konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

med väsentliga reala förbättringar av förmånerna gav en drygt 40-pro-

centig ökning av sektorns utbetalningar till hushållen. Dessa transfere-

ringar påverkas även av de extra utbetalningarna av folkpension i januari och april 1974. Under 1975 väntas både inkomster och utgifter öka i en betydligt lugnare takt.

Socialförsäkringssektorns finansiella sparande, dvs. skillnaden mellan inkomster och utgifter, har stadigt ökat år från år. 1974 kom dock det finansiella sparandet att i stort sett ligga kvar på 1973 års nivå. En ök-. ning av inkomstöverskottet i sektorn väntas däremot åter 1975, bl. a.' till följd av ATP-avgiftens höjning. Inkomstöverskottet består till en helt dominerande del av allmänna pensionsfondens ökade fondering. De övriga fonder som är berörda är mycket små.

Socialförsäkringssektorhs finansiella sparande kan även ses som sektorns nettoutlåningsmöjligheter. Fondökningen inom allmänna pensionsfonden utbjuds till allra största delen på kreditmarknaden. Av tabell 8: 3 framgår att under 1973 och 1974 gick mellan 20 och 25 40 av utlåningen till staten och kommunerna. Övriga 75—980 2 av fondens ut-

låning placerades i bostadssektorn och näringslivssektorn med i stort

sett jämn fördelning mellan dessa sektorer. Det är således en mycket stor del av socialförsäkringssektorns inkomstöverskott som använts för utlåning till sektorer vid sidan av den offentliga sektorn.

Bil. 1 Reviderad nationailbudget 1975 165

8.5¶Den konsoliderade offentliga sektorn

Som cen sammanfattning av vad som tidigare sagts om de offentliga delsektorerna staten, kommunerna och socialförsäkringssektorn, pre-

senteras i detta avsnitt uppgifter för de tre sektorerna sammantagna.

Tabell $: 4 visar den beräknade utvecklingen av den offentliga sektorns direkta efterfrågan, dvs. konsumtion och investeringar, under 1974 och

1975. Den totala direkta efterfrågan på reala resurser för offentlig konsumtion och investering! beräknas ha ökat med ca 3 46 1974 och ökningstakten beräknas bli endast 0,5 46 lägre 1975. Det är främst den offent-

liga konsumtionen som bidrar till denna utveckling. 1974 ökade den

totala offentliga konsumtionen med 4 20 i volym och 1975 beräknas ökningstakten till 3 96. Den kommunala konsumtionen beräknas ha ökat klart snabbare än den statliga 1974, medan konsumtionen både för staten och kommunerna väntas öka relativt kraftigt 1975 med 4 resp. 3 96. De offentliga investeringarna beräknas ba minskat svagt under 1974 och denna volymnedgång beräknas fortsätta i samma takt

1 Det investeringsbegrepp som här används baseras på nationalräkenskapernas institutionella sektorindelning och inkluderar därför inte investeringar i statliga affärsverk och aktiebolag samt kommunala aktiebolag och stiftelser. Dessa ingår däremot i de offentliga investeringarna sådana de vanligen presenteras i försörjningsbalansen. Vidare gäller att begreppet statlig konsumtion i försörjningsbalansen även inkluderar socialförsäkringssektorns konsumtion, vilken i detta kapitel särredovisas.

Tabell 8: 4 Den offentliga sektorns konsumtion och investeringar 1973--1975

'Milj. kr. -Volymförändring, Värdeförändring,

LU ov

1975 pa 2

1973— = 1974— = 1973— = 1974—

1974 1975 1974 1975

Socialförsäkringssektorns

konsumtion 1 090 14,0 5,0 32,5 16,0 Summa offentlig sektor — 81 310 3,0 2,5 15,0 15,0

Summa offentlig kon-

sumtion 68 420 4,0 3,0 16,5 17,0

Summa offentlig investe-

ring 12 890 —1,5 —1,5 8,0 7,0

Amin. I Procenttalen är avrundade till närmaste hela resp. halva procent.

Anm. 2 Sektoravgränsningarna överensstämmer med dem som tillämpas i ta-

bell 8: 1--3.

Källor: Finansdepartementet, konjunkturinstitutet och statistiska central-

byrån.

Prop. 1975: 100 166

1975. Denna svaga volymutveckling på investeringssidan beräknas vara relativt likartad för staten och kommunerna under de aktuella åren.

I syfte att ge en samlad bild av den offentliga sektorns inverkan på inkomstbildningen i ekonomin presenteras i tabell 8:5 uppgifter för inkomsterna och utgifterna i den konsoliderade offentliga sektorn. Konsolideringen innebär att alla transaktioner mellan de tre delsektorerna staten, kommunerna och socialförsäkringssektorn har eliminerats. Tabellen uttrycker sålunda transaktionerna mellan den offentliga scktorn som helhet och den övriga delen av ckonomin. Vidare redovisas i tabellen utlåningen från de tre offentliga delsektorerna till sektorer utanför den offentliga sektorn.

Under 1974 beräknas de offentliga utgifterna ha ökat i betydligt snabbare takt än inkomsterna medan ökningstakten 1973 beräknas bli endast något högre på utgifts- än inkomstsidan. Utvecklingen under 1974 präglades av den mycket livliga reformverksamheten detta år inom socialförsäkringssektorn, inkl. skattebeläggningen av sjukpenning m. fl. förmåner. Såväl de offentliga skatteinkomsterna som transfercringarna

Tabell 8: 5 Den konsoliderade offentliga sektorns inkomster och utgifter 1973 — 1975 Löpande priser

Milj. kr. Förändring, ?-3

1973 1974 1975 1973— 1974—

1974 1975

l Inkomster 111 449 128590 148360 15,5 15,5

1.1¶Skatter 74325 86990 99170 17,0 14,0

1.2 Socialförsäkringsavgifter 18 637 21180 25550 13,5 20,5

2.1.2 Till företag inkl. livs-

medels- och bostadssub-

ventioner 3 706 5 390 8560 45,5 59,0 2.1.3 Till internationell verk-

4,2 Från allmänna pen-

sionsfonden 7209 17783

4,3 Övrigt 308 517

Anm. I Procenttalen är avrundade till närmaste hela resp. halva procent.

Anm. 2 Korrigeringspost m. m. innefattar korrigeringsposten i tabell 8: I samt kommunernas nettoköp av mark och fastigheter.

Källa: Finansdepartementet.

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 167

till hushållen påverkades i stor utsträckning av denna omläggning. På skattesidan bestämdes utvecklingen 1974 även av den temporära sänkningen av mervärdeskatten under en del av året. 1973 tillkommer nu skatteinkomster med anledning av förslagen om höjningar av vissa punktskatter. Den offentliga sektorns inkomster i form av socialförsäkringsavgifter påverkas av att reformverksamheten till vissa delar har finansierats med höjda arbetsgivaravgifter. Detta gäller bl. a. skatteomläggningarna 1974 och 1975 samt folkpensionsreformen 1973.

Förutom av skattebeläggningen av vissa socialförsäkringsförmåner förklaras ökningstakten för hushållstransfereringarna 1974 av stora förbättringar vad gäller utgående förmåner till hushållen, bl. a. höjningar av barnbidrag, bostadstillägg, studiebidrag m. m. Därtill kom extra utbetalningar av folkpension, barnbidrag m.m. under 1974. 1973 väntas transfereringarna till hushållen, som är den klart tyngsta transfereringsposten, återta en lugnare utveckling. Reformverksamheten fortsätter dock med förbättringar av folkpensionsförmåner, bostadstillägg m. m.

Transfereringarna till företag beräknas ha ökat mycket kraftigt 1974 och förhållandet väntas bli likartat även 1975. Till stor del förklaras dessa ökningar av den successivt ökade subventioneringen över statsbudgeten av priserna på vissa viktigare baslivsmedel. Från budgetåret 1975/76 tillkommer dessutom effekterna av den beslutade bostadspolitiska reformen samt den föreslagna energipolitiska reformen. Transfereringarna till internationell verksamhet bestäms 1975 liksom under 1974 av de snabbt växande åtagandena vad gäller u-landsbiståndet.

Den mycket kraftiga ökningen av de offentliga utgifterna, som präglade 1974, medförde stora förändringar vad gäller den offentliga sektorns finansiella ställning. Under 1970—1973 ökade det finansiella sparandet, dvs. nettot mellan inkomster och utgifter exkl. utlåningsverksamhet m. m., från drygt 5 miljarder kr. till närmare 9 miljarder kr. Från 1973 till 1974 minskade detta inkomstöverskott med hela 5,5 miljarder kr. Denna försvagning av det finansiella sparandet väntas fortsälta 1975 och detta år skulle därmed inkomstöverskottet uppgå till endast drygt 1,5 miljarder kr. Från 1973 till 1975 skulle således den offentliga sektorns finansiella sparande minska med drygt 7 miljarder kr.

Det bör observeras att ett positivt eller negativt finansiellt sparande (inkomstöverskott resp. utgiftsöverskott) av en viss storlek inte i och för sig säger något om effekterna av den ekonomiska politiken. Det är förändringarna i det finansiella sparandet — eller snarare förändringar i de olika delposter på inkomst- och utgiftssidan vars netto utgör det finansiella sparandet — som är av intresse i detta sammanhang. Förändringar i dessa delposter har effekter på inkomsterna inom den privata delen av ekonomin och därmed på hushållens och företagens efterfrågan. Förändringar i det finansiella sparandet har även betydelse

Prop. 1975: 100 168

för läget på kreditmarknaden och förutsättningarna för kreditpolitiken. Därigenom kan förändringar i den offentliga sektorns finansiella sparande dessutom få andra effekter för den privata scktorn, I den mån ökningar av det statliga utgiftsöverskottet tillåts verka likviditetsskapande kan således en expansion underlättas för de delar av den privata' efterfrågan som är beroende av kreditmarknaden som finansieringskälla. I detta avsnitt har ovan endast de realekonomiska utgifterna i de tre offentliga delsektorerna behandlats. Vid en bedömning av den offentliga sektorns upplåningsbehov måste emellertid även utlåningen från staten, kommunerna och allmänna pensionsfonden till den privata sektorn tas med i diskussionen. Det offentliga upplåningsbehovet påverkas nämligen på i princip samma sätt av en utlåningsökning som av en försämring av det finansiella sparandet. I tabell 8:5 redovisas därför även utlåningen från den offentliga sektorn till låntagargrupper i den privata delen av ekonomin inkl. bostadssektornp. I utlåningen från allmänna pensionsfonden har i detta sammanhang de medel som ställts till den statliga och kommunala sektorns förfogande således exkluderats. Av tabellen framgår att den offentliga sektorns samlade utlåning till den privata scktorn klart överstiger inkomstöverskottet i den offentliga sektorn. 1971 uppgick denna differens till drygt 3 miljarder kr. 1973 ' hade det offentliga upplåningsbehovet minskat till endast drygt 2 mil- Jarder kr. En dramatisk omsvängning skedde 1974. Den offentliga ut- Jåningen översteg detta år det finansiella sparandet med drygt 9 miljarder kr. och denna differens kan beräknas bli ännu något större 1975. Detta innebär att det offentliga upplåningsbehovet ökade med ca 7 miljarder kr. från 1973 till 1974. Den samlade offentliga upplåningen, och därvid främst den statliga upplåningen, kommer således 1975 i likhet med 1974 att uppgå till mycket stora tal. Visserligen kommer denna upplåning att äga rum på en kreditmarknad, där det finansiella utrymmet är relativt flexibelt, men trots detta kan återverkningar på den reala ekonomin uppstå. Sambanden är emellertid i detta hänseende mycket svåröverskådtiga. Att tillgången på finansiella resurser kan utgöra en restriktion för den ekonomiska politiken sammanhänger med institutionella förhållanden på marknaden för långfristiga krediter. Vidare finns gränser för penningpolitikens möjligheter att utan selektiva åtgärder styra likviditeten på andra marknader. Ett stort statligt budgetunderskott kan, vid bl. a. givet behov av långfristig bostadsfinansiering, i och för sig leda till sådana balansbrister mellan olika lånemarknader att i vissa lägen icke önskvärda konsekvenser i valutapolitiskt och konjunkturpolitiskt hänseende uppkommer. Att bestämma de fotala effekter på ekonomin, inkl. effekterna via kreditmarknaden, som följer av förändringar i det offentligas inkomster och utgifter torde därför inte låta sig göras, eftersom man vet för lite

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 169

om hur kreditmarknadseffekterna återverkar på den reala ekonomin. De finanspolitiska effekter, som följer av att förändringar i den offentliga sektorns inkomster och utgifter direkt påverkar efterfrågan på olika varor och tjänster, skall däremot i det följande belysas med hjälp av en enkel analysmodell. |

8.6 Beräkning av finanspolitiska effekter

Under de senaste åren har i nationalbudgetarbetet använts en förenklad modell med vars hjälp man kan belysa de samlade finanspolitiska effekterna inte bara av statsbudgetens förändringar, utan även av förändringar i den totala offentliga sektorn, dvs. även inkl. kommunerna och socialförsäkringssektorn. Fr. o. m. nationalbudgeten 1974 beräknas de finanspolitiska effekterna med hjälp av en i förhållande till tidigare år något modifierad modell.! Analysen tar sin utgångspunkt i förändringarna från föregående år i konsumtion, investeringar, transfereringar, skatter samt övriga inkomster i de tre delsektorer som ingår i den totala offentliga sektorn. Beräkningarna visar dessa förändringars effekter på bruttonationalprodukten. I kalkylerna tas endast hänsyn till de effekter som kommer till uttryck under prognosåret. Kvarstående effekter av förändringar i den offentliga sektorns verksamhet under föregående år beaktas inte heller.

Modellen är en real modell i den meningen att utgångspunkten utgörs av förändringar uttryckta i fasta priser, vilka ställs i relation till bruttonationalprodukten i fasta priser. Modellen -kan således inte användas vid exempelvis -en bedömning av de effekter på bruttonationalprodukten som de nominella förändringarna i den offentliga sektorns verksamhet kan ha via kreditmarknaden. Vad gäller deflateringsmetodiken beräknas förändringar i den offentliga sektorns direkta efterfrågan, dvs. förändringar i konsumtion och investeringar, utifrån uppgifter i 1968 års priser. Det innebär att deflateringen i detta avseende sker med hänsyn till innehållet i den direkta efterfrågan. Vid beräkningen av de indirekta effekterna på den privata sektorn, som förändringar i de olika delposterna i den offentliga sektorns inkomster och utgifter leder till, används implicitprisindex för den privata konsumtionen vid deflateringen.

De sektoravgränsningar som har valts för modellberäkningarna skiljer sig något från redovisningen i tidigare avsnitt i detta kapitel. Investeringar i statliga affärsverk samt i statliga och kommunala bolag och stiftelser betraktas nämligen i detta sammanhang som ingående i den offentliga sektorns utgifter. Däremot inräknas inte bostadsbyggan-

1 Modellen är statisk och liknar i sina huvuddrag den som redovisats av Bent Hansen i Fiscal Policy in Seven Countries 1955—1965 (OECD).

Prop. 1975: 100 170

det i den offentliga sektorn, eftersom bostadsinvesteringarna inte längre kan sägas utgöra ett styrmedel i den ekonomiska politiken på samma sätt som var fallet under 1960-talet. Även investeringsfonderna har hållits utanför modellen. Inte heller ingår andra ekonomisk-politiska åtgärder, som direkt inriktas mot den privata sektorns konsumtion och investeringar, förutom i den utsträckning åtgärderna indirekt påverkar den offentliga sektorns inkomster och utgifter.

Genom olika antaganden om bl. a. de marginella konsumtions- och importbenägenheterna tas i modellen viss hänsyn till att förändringar i skilda typer av konsumtion, investeringar, transfereringar, skatter m. m. har olika effekter på samhällsekonomin. Till grund för effektberäkningarna ligger således bedömningar av dels importbenägenheten för olika användningskomponenter, dels hushållens konsumtionsbenägenhet för olika inkomstslag. Det aktuella konjunkturläget liksom även cfterfrågeökningarnas sammansättning påverkar storleken på de marginella importbenägenheterna. För 1974 har det ansctts rimligt att i detta sammanhang räkna med en marginell importbenägenhet för privat konsumtion på 0,4. Osäkerheten om den marginella importbenägenhetens storlek 1975 är betydande. Importbenägenheten har därför förutsatts ligga kvar på samma värde som 1974, även om en rad olika faktorer pekar på att värdet bör vara ligre 1975. Importbeniägenheten för övriga användningskomponenter — med undantag för maskininvesteringar — har uppskattats till lägre tal än för den privata konsumtionen. Hushållens marginella konsumtionsbenägenhet har för både 1974 och 1975 uppskattats till 0,7. Det har emellertid ansetts befogat att räkna med en lägre marginell konsumtionsbenägenhet (0,6) för inkomster som härrör från tillfälliga transfereringar och en något högre (0.8) för inkomster från permanenta transfereringar. De marginella konsumtionsbenägenheter hos hushållen som ingår i modellen avser, som tidigare framhållits, endast att avspegla den konsumtionsökning som inträffar under prognosåret.

Med de bedömningar av import- och konsumtionsbenägenhet som redovisas ovan erhålls ur modellen värden på ett antal multiplikatorer. Med tillämpning av dessa multiplikatorer kan den totala effekten på bruttonationalprodukten av förändringar i den offentliga sektorns verksamhet räknas fram. För några av de viktigaste realekonomiska variablerna redovisas multiplikatorerna nedan.

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 171

Resultat

Resultaten av de modellberäkningar som utförts enligt den ovan beskrivna metodiken redovisas i tabell 8:6. Effekterna har därvid uttryckts som procent av bruttonationalprodukten i fasta priser. I tabellen presenteras de beräknade effekterna av förändringar i den offentliga sektorns verksamhet 1974 och 1975.

Som framgår av tabellen framkommer nu en något annorlunda bild jämfört med den som presenterades i den preliminära nationalbudgeten för 1975. Den totala offentliga scktorns finanspolitiska effekt är något mindre 1974 medan däremot effekterna 1975 blivit betvdligt kraftigare.

För 1974 gäller förändringarna främst staten men även kommunerna berörs. Det statliga totalbudgetunderskottet blev drygt en miljard kr. mindre än vad som tidigare med utgångspunkt från riksrevisionsverkets budgetprognoser kunde förväntas. Verkets beräkning av utfallet 1974 understiger även den av riksgäldskontoret redovisade upplåningen. Även om effekterna av den statliga sektorns verksamhet med nu föreliggande material beräknas till ett något lägre tal än tidigare, är storleksordningen ändå betydande. Denna kraftiga inverkan på samhällsekonomin 1974 kan helt hänföras till den statliga politikens indirekta effekter. Dessa effekter förklaras av de mycket kraftiga stimulansålgärder som vidtogs under 1974 och som innebar stora ökningar av de statliga transfereringarna samt en tidsbegränsad sänkning av mervärdeskatten.

Här bör påpekas att en betydande del av de statliga transfereringarna är avsedda för andra offentliga delsektorer, vilket i beräkningarna för dessa sektorer registreras som en negativ cifekt av samma storlek. Den negativa multiplikatorn för t. ex. erhållna statsbidrag i socialförsäkringssektorn är dock mindre än den positiva multiplikator som åsatts de slutliga utgifter inom denna sektor som bidragen avser. Den positiva effekt som därigenom uppkommer tillgodoförs sålunda socialförsäkringssektorn.

En särskild undersökning av verkningarna av 1974 års temporära mervärdeskattesänkning pågår f.n. inom finansdepartementets eckonomiska avdelning i samarbete med riksrevisionsverket. Det har inte varit möjligt att redan till den reviderade nationalbudgeten 1975 limna en redovisning av resultaten av denna utvärdering. Det statistiska underlag som hittills föreligger är inte tillräckligt detaljerat för att tilllåta några mer preciserade slutsatser. Ytterligare statistiskt material bl. a. om importens fördelning på enskilda varugrupper samt mervärdeskattens fördelning på detaljerade branscher måste först bearbetas. Undersökningen fortsätter således och en slutlig utvärdering kan beräknas föreligga inför den preliminära nationalbudgeten 1976.

Prop. 1975: 100 | 172

I avvaktan på undersökningens resultat skall här endast några allmiänna synpunkter och observationer redovisas. Nu tillgänglig konsumtionsstatistik ger en tydlig bild av en nedgång i konsumtionen under första kvartalet 1974 under intryck av oljekrisen och en betydande återhämtning och uppgång under andra och tredje kvartalen. Därefter minskade konsumtionen åter under fjärde kvartalet. Denna beskrivning av förändringar i konsumtionen 1974 är giltig både vid en jämförelse med föregående kvartal och vid en jämförelse med motsvarande kvartal föregående år. Det är främst de varaktiga varorna som har utsatts för kraftiga svängningar i konsumtionen. Allra tydligast var inslaget av köprush andra och tredje kvartalen 1974 inom bilhandeln.

Konsumtionsutvecklingen 1974 påverkades av flera olika faktorer. Oljekrisen under första kvartalet hade säkert en dämpande effekt på konsumtionen. Uppgången andra kvartalet kan delvis förklaras som en återhämtning från första kvartalets exceptionella förhållanden. Vidare kan en spontan konsumtionsuppgång beräknas ha varit på väg att slå igenom. Därtill kommer de mycket kraftiga statliga stimulansåtgärderna som beslutades i december 1973 och mars 1974. Förutom den temporära sänkningen av mervärdeskatten ingick i dessa stimulanspaket både tillfälliga och permanenta transfereringsökningar av betydande omfattning. Det föreligger således stora svårigheter att skilja ut den konsumtionsstimulerande effekt som kan tillskrivas sänkningen av mervärdeskatten från den spontana konsumtionsuppgången och från de övriga stimulansåtgärdernas konsumtionseffekter. Konsumtionsstatistiken 1yder dock på en kraftig omfördelning av konsumtionen under 1974 till andra och tredje kvartalen.

Importstatistiken tyder på att konsumtionen fick en sådan omfattning att en kraftig importökning blev nödvändig för att möta den ökade efterfrågan. Det gäller speciellt bilar där en fördubbling av importen ägde rum tredje kvartalet. | |

En mycket enkel teoretisk kalkyl av mervärdeskattesänkningens verkningar skulle kunna ta sin utgångspunkt i de bedömningar av konsumtions- och importbenägenhet som tillämpas i effektmödellen. Den temporära mervärdeskattesänkningen kan beräknas ge en ökning av hushållens disponibla inkomster om 1,2—1,3 miljarder kr. Med tillämpning av den marginella konsumtionsbenägenhet som används i effektmodellen kan konsumtionsökningen till följd av denna disponibelinkomstökning beräknas till i storleksordningen 900 milj. kr. Den marginella importbenägenheten bedöms ligga något högre för de varaktiga varor, bl.a. bilar, som främst påverkades av skattesänkningen, än de 0,4 som antogs ovan i metodikavsnittet. Det kan således antas att nära hälften av den konsumtionsuppgång som kan sättas i samband med den sänkta mervärdeskatten motsvarades av en ökad import.

Som har framgått av avsnittet om kommunerna beräknas den kom-

Bil. I Reviderad nationaibudget 1975 173

Tabell 8: 6 Finanspolitiska effekter 1974 och 1975

Procent av bruttonationalprodukten i fasta priser

Källa: Finansdepartementet.

munala aktiviteten ha varit intensivare 1974 än enligt tidigare bedömningar. Detta avspeglas också i beräkningen av kommunernas finanspolitiska effekter 1974 som nu uppgår till ca I Z0 av bruttonationalprodukten. Sammantaget visar de nya beräkningarna att den totala offentliga scktorns stimulerande inverkan på ekonomin 1974 uppgår till drygt 3 90 av bruttonationalprodukten. |

För 1975 visar de nya beräkningarna en klart positivare inverkan på samhällsckonomin från både statens och kommunernas verksamhet än de redovisade kalkylerna i den preliminära nationalbudgeten 1975. Förändringen är särskilt påtaglig vad gäller den statliga sektorn.

Det finns ett flertal förklaringar till denna reviderade bild av statens finanspolitiska effekter 1975. För det första visade utfallet 1974 som nämnts ett mindre utgiftsöverskott än enligt tidigare bedömningar. En del av de utgifter som väntades falla på andra halvåret 1974 har flyttats fram till första halvåret 1975. Vidare blir förändringarna på utgiftssidan från 1974 till 1975 genom det reviderade utfallet betydligt större även vid en oförändrad utgiftsnivå 1975. Tilläggsstat II och III för budgetåret 1974/75 kan beräknas höja de statliga utgifterna 1975 liksom flera av de propositioner som regeringen lagt fram till riksdagen under 1975, framför allt energipropositionen. Även på inkomstsidan föreligger nya bedömningar. Den totala lönesumman 1974 ökade med 12 90, dvs. 0,5 20 lägre än enligt tidigare prognoser. Detta påverkar lönesummans absoluta nivå även 1975 och därmed minskar också inbetalningarna av direkta skatter detta år. Denna minskning av de direkta skatterna motverkas dock av höjningar av de indirekta skatterna, främst med anledning av förslagen om höjda punktskatter. Den totala positiva effekten av den statliga sektorns verksamhet 1975 beräknas således till drygt 1 90 av bruttonationalprodukten. Statens direkta efterfrågan, dvs. de direkta effekterna av ökad statlig kunsumtion och investering, svarar därvid för drygt 1/3 av sektorns totala effekter. Det är dock främst de kraftiga ökningarna av de stat-

Prop. 1975: 100 174

liga livsmedels- och bostadssubventionerna som beräknas bidra till statens betydande stimulanseffekt på samhällsekonomin 1975.

Kommunerna bidrog som nämnts med en mycket positiv inverkan på den svenska ekonomin 1974 och även 1975 beräknas 1/3 av den offentliga sektorns totala effekter härröra från den kommunala verksamheten. Socialförsäkringssektorn uppvisade 1974 en ovanligt stor stimulanseffekt på ekonomin, vilket förklaras av den långsamma utvecklingen av fonduppbyggnaden inom sektorn, vilken i stort sett låg kvar på 1973 års nivå. Däremot beräknas socialförsäkringssektorns finanspolitiska inverkan vara i det närmaste neutral 1975. Den samlade stimulanseffekt som utgår från den offentliga sektorn 1975 beräknas nu till nära 2 40 av bruttonationalprodukten. Jämfört med 1974 är således effekten något lägre. I det rådande kapacitetsläget är det emellertid inte motiverat att gå längre än så.

Vid bedömningen av den offentliga sektorns totala effekter 1975 bör observeras att investeringsfonderna som ovan nämnts inte ingår 1 de här presenterade beräkningarna. Vid sidan av de allmänna investeringsfonderna fattades 1974 beslut om avsättningar till arbetsmiljöfond och särskild investeringsfond. En beaktansvärd del av dessa avsättningar kan beräknas bli utnyttjade redan under innevarande år, vilket tillsammans med beslutet om att förlänga möjligheterna att utnyttja investeringsfonderna bör ha en klart stimulerande inverkan på investeringsaktiviteten. Effekterna härav är emellertid inte medräknade i de resultat som presenterats i tabell 8: 6.

Bil. I Reviderad nationalbudget 1975 175

9 Kreditmarknaden

Kreditpolitiken kunde under de första månaderna 1974 fortfarande avpassas efter det inhemska efterfrågeläget och hölls sålunda fortsatt lätt. Ett ökat internationellt beroende blev därefter avgörande för att kreditpolitiken lades om i restriktiv riktning under våren 1974. Av stabiliseringspolitiska skäl hade bl. a. räntorna utomlands successivt höjts under 1972 och 1973 och låg på en fortsatt hög nivå i början av 1974, medan Sveriges diskonto hölls oförändrat på 5 fö (tabell 9: 1). De sålunda uppkomna räntedifferenserna bidrog till förskjutningar i importoch exportbetalningarna samt tilltagande placeringar på valutakonto, vilka senare speglades i utvecklingen av valutabankernas tidsposition (diagram 9: 1). Samtidigt växte affärsbankernas utestående krediter till övriga ändamål exkl. bostadsbyggnads- och mellankrediter, den s.k. övriga utlåningen, i snabb takt i synnerhet i början av 1974 (diagram 9: 2). Till följd av de stigande oljepriserna försämrades samtidigt bytesbalansen. Dessa faktorer, förstärkta av valutaspekulationen, låg bakom det mycket kraftiga valutautflöde, som inträffade under senare delen av mars och de första dagarna i april 1974.

Tabell 9:1 Vissa centralbankers diskonto samt 3-månaders eurodollarränta 31 december 1970—28 februari 1975 Procent

1970 1971 1972 1973 1974 1975

31 dec. 30 juni 31 dec. 30 juni 31 dec, 30 juni 31 dec. 30 juni 31 dec. 28 febr.

Storbritannien 7 6 5 6 9 7,50 13 11,75 11,50 10,50 Frankrike 7 6,75 — 6,50 5,75 7,50 7,50 11 13 13 H"

| Förbundsrepu-

Förenta staterna 5,50 4,75 — 4,50 4,50 = 4,50 6,50 7,50 8 7,15 6,75 Eurodollar 7,35 7,25 6,42 5,10 6,10 8,80 10,62 12,14 10,34 7,40

Källa: Nationell statistik.

I detta läge höjde riksbanken fr. o.m. den 3 april 1974 diskontot från 5 till 6 96. De kassakvoter, som affärsbankerna är skyldiga att hål- 1a i riksbanken höjdes från 1 till 5 9. Samtidigt höjdes räntesatserna på vissa kortfristiga placeringar betydligt mer än diskontot. Räntan på den korta marknaden i Sverige kom att ligga vid ungefär 8 90. Vidare uppmanades bankerna att dämpa ökningstakten i utestående övrig utlåning. Kreditgivningen skulle dessutom ges en selektiv inriktning för

Prop. 1975: 100 176

Diagram 9:1 Riksbankens guld och valutor, valutabankernas tidsposition samt valutareserven 1970—1975 Miljarder kr. Stockuppgifter vid slutet av varje månad

Få Riksbankens guld och valutor - AS

VA

. AA, 1 N mn

SS

3 | - | STisposition

L tt | I I I I

1970 1971 1972 1973 1974 = 1975

Källa: Riksbanken.

Diagram 9:2 Affiärsbankernas utestående krediter till övriga ändamål exkl. bostadsbyggnadskrediter 1969—1975 Procentuella 12-månadersförändringar 20r

16F

-4F

l I l I L L I ]

1969 1970 1971 1972 1973 1974 = 1975

Källa: Riksbanken.

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 177

att upplåningen härigenom i ökad utsträckning skulle styras över till utlandet.

Avsikten med åtgärderna var bl. a. att minska de uppkomna räntedifferenserna, vilket skulle göra den privata sektorn mer benägen att utnyttja de utländska kreditmöjligheterna vid i första hand finansieringen av sin utrikeshandel. Dessutom syftade åtgärderna till att begränsa bankernas utlåningsförmåga, varigenom tillgången på fortfarande retativt billiga krediter i Sverige skulle minskas.

Åtgärderna tycktes dock ej få någon omedelbar inverkan på kreditexpansionen och kapitalrörelserna. Detta sammanhängde med att räntenivån i utlandet ännu låg högt över den svenska samt att företagens inhemska Jikviditetssituation fortfarande var god. Härtill kom förväntningar om kursstegringar på vissa utländska valutor. En ytterligare nedgång i valutareserven kunde konstateras (diagram 9: 1). Detta föranledde utvidgade åtgärder från riksbankens sida. I linje med strävan att underlätta kapitalimport till Sverige modifierades sålunda tillämpningen av valutaregleringen. I syfte att framkalla en överflyttning från

valutakonto till den centrala valutareserven skulle vidare efter den 18

juni 1974 ingen ränta utgå på nyinsatta medel på valutakonto. Insättningarna på dessa konton har sedan dess minskat. Valutareserven avtappades dock trots vidtagna åtgärder i stor omfattning under juli månad 1974, Därefter höjdes diskontot i mitten av augusti 1974 till 7 Zz. I anslutning härtill uppjusterades straffräntan samt räntesatserna på bankernas in- och utlåning. Vidare skulle varje affärsbanks övriga utestående utlåning få växa med högst 15 Z under 1974. Vid bedömningen av ökningstakten för affärsbankernas övriga utestående krediter skulle de utlandsfinansierade krediterna exkluderas. I samband med åtgärderna i augusti upphävde riksbanken vissa begränsningar i svenska företags möjligheter att låna utomlands.

Efter åtgärderna i augusti stabiliserades läget. Kreditexpansionen mattades, valutautflödet upphörde och ett visst inflöde kunde konstateras mot slutet av 1974. Härtill torde även räntesänkningar i utlandet under senare delen av 1974 ha bidragit (tabell 9: 1). För Sveriges del är särskilt räntesänkningarna på Eurodollarmarknaden av stor vikt. Dessa tendenser tillsammans med de under året vidtagna kredit- och valutapolitiska åtgärderna ledde till en mycket gynnsam utveckling av kapitalbalansen under fjärde kvartalet 1974 — ett nettokapitalinflöde inkl. restposten på drygt 1,9 miljarder kr. Detta täckte mer än väl bytesbalansunderskottet för detta kvartal på 1,6 miljarder kr. Det var framför allt betalningsförskjutningarna och utlandsfinansieringen av export och import som påverkades. Under fjärde kvartalet 1974 uppgick dock även övriga nya privata svenska långfristiga lån i utlandet till ett icke oväsentligt belopp eller 900 milj. kr. Samtidigt stannade de svenska direkta investeringarna i utlandet på 620 milj. kr. 12 Riksdagen 1975. I saml. Nr 100. Bilaga I.

Prop. 1975: 100 178

Under 1974 ägde en omkastning i bytesbalansen med närmare 10 miljarder kr. rum från ett överskott på 5,3 miljarder kr. 1973 till ett underskott på 4,4 miljarder kr. 1974. Det uppkomna bytesbalansunderskottet 1974 slog ej helt igenom på valutareserven. Sålunda representerade kapitalbalansen. och restposten kapitalinflöden på 1,4 resp. 1,2 miljarder kr. Samtidigt växte emellertid bankernas tidsbundna fordringar med 1,5 miljarder kr., varigenom valutareserven ändock kom att minska med 3,3 miljarder kr.

Kapitalimporten tycktes ha kommit igång först under fjärde kvartalet 1974. Mot bakgrund av förväntade fortsatta bytesbalansunderskott har det bedömts av stor vikt, att kapitalimporten ej kommer av sig utan fortsätter i snabb takt. Med denna förutsättning beslöt riksbanken i slutet av november 1974 att till utgången av första halvåret 1975 förnya tidigare rekommendationer rörande begränsad ökning av affärsbankernas utestående övriga utlåning. Affärsbankerna rekommenderades sålunda att begränsa denna ökning så att den ultimo juni 1975 inte skulle överstiga 20 6 räknat från den 31 december 1973. Från denna tidpunkt till slutet av mars 1975 hade stocken av sådana krediter exkl. de utlandsrefinansicrade vuxit med 14 90.

9.1 Eikviditetsutvecklingen Penningmängden . | |

Den sedan årsskiftet 1970/1971 mycket snabba stegringen i samhällsekonomins totala likviditet omräknat i fasta priser bröts under våren 1974 och följdes under hösten av en viss reducering. Denna nedgångstendens bromsades upp i slutet av året varefter en förnyad ökning i penningmängden kunde skönjas (diagram 9: 3): Även i penningmängdens värdemässiga utveckling framträdde en uppbromsning under 1974. För detta år anges sålunda i tabell 9: 2 penningmängdens tillväxt till 13,8 miljarder kr., vilket var 4 miljarder kr. lägre än 1973. Den avtagande stegringstakten i penningmängden 1974 härrörde i huvudsak från den exceptionella omkastningen i valutareservens' utveckling detta år — ett omslag i negativ riktning på 7,2 miljarder kr. till en minskning . på 3,3 miljarder kr. 1974. Expansivt verkade däremot bankernas nettoförvärv av hypoteksobligationer som :var 800 milj. kr. större 1974 än 1973 celler 3,7 miljarder kr. Dessutom gav 1974 bankernas utlåning till. allmänheten ett 2 miljarder kr. större tillskott till penningmängdsökningen än 1973. Framför allt statens transaktioner kom 1974 att få en positiv inverkan på penningmängdens utvecklingstakt detta år. Det statliga utgiftsöverskottet var nämligen 4,6 miljarder kr. större 1974 än. 1973 samtidigt som dess upplåning utanför banksystemet endast var: obetydligt större. |

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 179

Diagram 9: 3 Penningmängden hos allmänheten 1968—1975 Miljarder kr. Stockuppgifter vid slutet av varje månad i fasta priser. Säsongrensade data. Medelpriser 1968 = 100.

ii0k

100F- PM

30 F- ”

oo I a I | I

L l La | j l | LJ

1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975

Anm. Penningmängden definieras som allmänhetens sedelinnehav plus ' samtliga inlåningsräkningar i affärsbankerna, de större sparbankerna, postbanken samt föreningsbanker.

Källa: Konjunkturinstitutet.

Tabell 9: 2 Penningmängden hos allmänheten 1972—1974 Milj. kr.

1972 1973 1974

Penningmängden hos allmänheten,

ökning 14425 > 17783 >. 13777

Tillskott genom: Valutareservens förändring 2251 3884. - —3292 Statens utgiftsöverskott 6 345 6 150 10 721 Statens upplåning utanför bankerna (—)' —2 749 —4729 —4 862 Bankernas utlåning till allmänheten 9 054 10 003 11 928 Bankernas nettoförvärv av hypoteksob-

1 Tecknet (—) innebär att förändringen i posten ifråga har erhållit omvänt tecken.

Källa: Riksbanken,

Likviditetsutvecklingen inom vissa sektorer

Tendensen i samhällsekonomins totala likviditetsutveckling. 1974 speg- :lades även i de större sektorerna. Både kommunernas och företagens : bankinlåning torde ha försvagats med ansenliga belopp under 1974. För kommunernas del synes. detta t. o. m, ha inneburit en absolut. nedgång i deras banktillgodohavanden. Nedgången i företagens inlåning 1974 kunde även i viss mån skönjas i utvecklingstakten av industrins likvida

Prop. 1975: 100 180

Diagram 9: 4 Industrins likviditetsutveckling 1969—1974 Milj. kr. 12-månadersflöde

36 00

2400Å

T

400k

00 'T

Oo 3 UNI ND o Oo La

l l l I ! | JD

1969 1970 1971 1972 1973 1974

Anm. Med likvida medel menas kassa-, bank-, postgirotillgodohavanden, kortfristiga penningplaceringar samt icke-utnyttjad checkräkningskredit. Uppgifterna avscr industriföretag med fler än 200 anställda.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

medel. Dessa steg med 570 milj. kr. Under 1973 hade industrins likvida medel ökat med 3,1 miljarder kr. (diagram 9: 4). Enligt tillgängliga uppgifter fortsatte däremot hushållens inlåning att växa 1974. Takten synes dock ha varit avtagande.

Bankernas likviditet

Affärsbankernas likviditetssituation försämrades väsentligt under 1974. En omsvängning i dessa bankers likviditetsutveckling inträffade i samband med kreditåtstramningen i april 1974. Affärsbankerna ålades att öka sina kassakvotsmedel i riksbanken påtagligt 1974. Dessa växte med 3,8 miljarder kr. 1974 att jämföra med en obetydlig ökning under 1973 (tabell 9: 3). Härigenom framtvingades parallellt även en kraftig ökning av affärsbankernas upplåning i riksbanken, vilket för helåret 1974 resulterade i en ökning av tillväxten i affärsbankernas korta nettoskuld till riksbanken med 2,6 miljarder kr. Till den ansträngda likviditetssituationen bidrog givetvis den omfattande valutaavtappningen 1974 på 3,3 miljarder kr. mot en valutaförstärkning om 3,9 miljarder kr. 1973. Affärsbankernas kassasituation förbättrades dock i slutet av året i samband med ett mycket stort statligt budgetunderskott. Sta-

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 181

Fabell 9: 3 Bankernas likvida tillgångar 1972 —1974 Milj. kr., nettobelopp

1972 1973 1974

Påverkande faktorer Total valutareserv 2251 3 884 —3 292 Statens utgiftsöverskott 6 345 6 150 10 721 Statens upplåning utanför bankerna (—)! —2 749 -—4 729 —4 862 Allmänhetens innehav av sedlar och

mynt (—)! —1 332 - —1 227 —1 939 Medel på investeringskonto i riks-

banken (—)!' 4 — 194 -— 214 Medel på arbetsmiljökonto i riks-

banken (—)! . . — 826 Kassakvotsmedel i riksbanken (—)' — 79 — 106 : -—3 795 Övriga riksbankstransaktioner — 624 -— 705 — 670 Summa (1)-1|- (2) | 3 816 3 073 —4 877

Afrärsbankernas likvida tillgångar Korta nettofordringar på riksbanken 39 -— (2 —2 640 Korta nettofordringar på riksgäldskon-

Korta nettofordringar på övriga kredit-

institut —1 304 —3 481 376 Hypoteksobligationer och mellankrediter 360 3 033 1773 Summa affärsbankernas likvida till-.

gångar 2802 2 380 —3 176

Sparbankernas och föreningsbankernus

likvida tillgångar . Korta nettofordringar på riksbanken — 25 98 63 Korta nettofordringar på riksgäldskon-

Korta netltofordringar på övriga kredit-

institut 616 925 — 246

Hypoteksobligationer 1563 866 1405 Summa sparbankernas och förenings-

bankernas likvida tillgångar 2249 2 036 1 607

1 Tecknet (--) innebär, att förändringarna i posten ifråga hart erhållit omvänt

tecken. Anm. Affärsbankernas kassakvotsmedel är ej medräknade i deras likvida

tillgångar.

Källa: Riksbanken.

tens transaktioner kom för helåret 1974 att få en ca 4,4 miljarder kr. större positiv inverkan än 1973 på bankernas likviditetsutveckling. Avtappningen av affärsbankernas likvida tillgångar framför allt på grund av kassakvotshöjningen och valutaavtappningen 1974 kom till uttryck i väsentliga neddragningar av i första hand deras dagslån i riks-

Prop. 1975: 100 : 182

Tabell 9: 4 Affärsbankernas likviditetskvoter 1970 —1975

Likvida tillgångar i procent av skulder vid slutet av varje månad. Genomsnitt för samtliga banker.

1970 1971 1972 1973 1974 1975

September 34,5 37,0 34,2 36,1 34,6 Oktober 35,9 38,2 35,4 35,9 34,5 November 35,6 38,3 35,4 38,2 35,9 December 37,8 38,2 37,3 39,9 38,4

Källa: Riksbanken.

gäldskontoret och innehavet av skattkammarväxlar. Som synes i tabell 9:3 minskade affärsbankernas nettofordringar i riksgäldskontoret med 2,7 miljarder kr. mer 1974 än 1973. Även affärsbankernas nettoförvärv av statsobligationer var betydligt mindre omfattande 1974 jämfört med 1973. Den ogynnsamma utvecklingen av affärsbankernas nettofordran på riksbanken, staten samt utländska banker fick en negativ inverkan på deras likviditetskvoter. För att ej underskrida sina Jikviditetskvotskrav fick affärsbankerna under sådana omständigheter företa relativt stora nettoförvärv av hypoteksobligationer 1974, vilka uppgick till 2,3 miljarder kr. Affärsbankernas likviditetskvoter kom ändock för samtliga månader efter april att ligga under motsvarande månaders värde 1973 (tabell 9: 4).

9.2 Utvecklingen på kreditmarknaden

Som framgår av tabell 9: 5 växte de organiserade kreditströmmarna med 8 miljarder kr. 1974 till 38,2 miljarder kr. Under 1973 uppgick motsvarande tillväxt till 3,2 miljarder kr. Till den högre ökningstakten i den totala kreditgivningen på marknaden 1974 bidrog i' hög grad statens omfattande upplåning i riksbanken, som svängde från — 1,5 miljarder kr. 1973 till 8,3 miljarder kr. 1974. Å andra sidan skedde en motsatt, ehuru ca 4 miljarder kr. svagare omsvängning i affärsbankernas kreditgivning till staten 1974. Sammanlagt ökade härigenom den statliga upplåningen med 4,6 miljarder kr., vilket utgjorde drygt hälften av det ökade kreditflödet detta år. Även till näringslivet och bostadssektorn registrerades 1974 en växande kreditgivning, nämligen med 2,5 miljarder kr. resp. 1,3 miljarder kr. Däremot synes kommunerna ta tagit i anspråk en mindre kreditvolym 1974 jämfört med föregående år. Den halvårsvisa utvecklingen av det totala flödet på den organisera-

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 183

Tabell 9: 5 Kreditmarknaden 1973 och 1974 Milj. kr., nettobelopp

Längivare Låntagare

Staten Kom- Bostäder Närings- Summa

muner liv

1973 Riksbanken —1 538 5 — 22 —1 511 Affärsbanker 2811 536 2994 5 892 12 233 Sparbanker och förenings-

banker 147 —125 1764 2 397 4183 Enskilda försäkringsinrätt-

ningar 832 147 1 699 1370 4 048 Offentliga försäkringsin- = -

rättningar! "1868 686 3 598 3 130 9 282 Allmänheten? 2 030 88 —254 128 1992

Summa 6150 1337 9 801 12 939 30 227 1974 Riksbanken 8 341 6 — 71 8418 Affärsbanker —2 880 260 2 750 5935 6 065 Sparbanker och förenings-

banker 385 —IlIl 2438 3 272 5 984 Enskilda försäkringsinrätt-

ningar 1176 47 2172 2 046 5441 Offentliga försäkringsin-

rättningar! 1525 645 3 594 3 050 8 814 Allmänheten? 2 174 91 188 1 084 3 537

Summa 10 721 938 11142 15458 38 259

! Exkl. återlån samt exkl. förvärv av utländska obligationer och bankers förlagsbevis.

2 Inkl. investeringsbankens kortfristiga placeringar. Källa: Riksbanken.

de kreditmarknaden var påtagligt ojämn 1974. Den under året i restriktiv riktning omlagda kreditpolitiken gav nämligen markerade utslag på

kreditmarknaden. Mest dramatisk framstår den kraftiga omkastningen mellan de båda halvåren 1974 i kreditgivningen till näringslivet. Under första halvåret 1974 uppgick den till 10,3 miljarder kr. att jämföra med 6,5 miljarder kr. ett år tidigare. Under andra halvåret uppgick den till

5.1 miljarder kr. att jämföra med 6,4 miljarder kr. ett år tidigare.

Kreditinstitutens utlåning Affärsbankernas kreditgivning halverades 1974 till drygt 6 miljarder

kr. Nedgången berörde så gott som alla sektorerna. Endast kreditgiv-

ningen till näringslivet uppvisade en ökning, som dock var högst obetydlig sett över hela året. Däremot utvecklades denna dramatiskt under året, vilket kan skönjas i en påtaglig svängning i affärsbankernas övriga utlåning, dvs. total utlåning till allmänheten exkl. bostadsbyggnadsoch mellankrediter. Som framgår av diagram 9: 2 uppgick den procentuella 12-månaderstillväxten i utestående stocken av dessa krediter till

Prop. 1975: 100 184

Tabell 9: 6 Affärsbankernas övrigutlåning fördelad på sektorer och branscher 1973-—1974 Procentuell förändring i stocken utestående krediter. Inom parentes anges den absoluta förändringen i milj. kr. Nov. 1973 — Maj 1974 — maj 1974 nov. 1974

Näringsliv 15,3 (3427) 0,7 (168) Industri 20,2 — (1 790) 6,5 (691) Handel 12,5 (956) —1,0 (—88) Byggnads- och anläggnings- . verksamhet 5,0 (154) —1730 (—555) Statliga företag m.m. — 11,7 (—46) 67,3 (233) Privatpersoner m. m. 72,3 (1564) 2,9 (669) Långa bostadskrediter 4,1 (625) 2,1 (331) Konsumtionskrediter m. m. 15,2 (939) 4,7 (338) Total övrig utlåning 10,4 = (5 078) 2,1 (1 139) Anm. Exkl. Sparbankernas bank och Föreningsbankernas bank inkl. PKbanken. Källor: Konjunkturinstitutet och Svenska bankföreningen.

15,1 20 vid ingången av 1974 för att snabbt accelerera till 19,9 fc i slutet av april. Först under juli månad inleddes en mer markerad ned-

gång i ökningstakten, vilket resulterade i att den i slutet av 1974 upp-

gick till 12,8 96. I absoluta tal uppgick affärsbankernas övriga utlåning till 6,5 miljarder kr. 1974. Bankföreningens kreditanalys ger en viss uppfattning om fördelningen av affärsbankernas övrig utlåning på sektorer. Denna utlåning omfattar lån till företag, konsumtions- och långa bostadskrediter till pri-

vatpersoner, rörelsekrediter till personliga företagare samt en mindre

del lån till kommuner. Som framgår av tabell 9: 6 återfanns den halv-

årsvisa svängningen i affärsbankernas övrig utlåning även på huvud-

sektorerna samt inom de flesta branscherna. Sålunda skedde en nedgång i utlåningen till näringslivet från 15,3 26 i tillväxt under 6-måna-

dersperioden t. o. m. 9 maj 1974 till 0,7 76 under motsvarande period

t.o.m. 9 november 1974. Styrkan i den avtagande utlåningen var dock

skiftande mellan de olika branscherna. Inom några branscher och sär-

skilt byggnads- och anläggningsverksamheten ägde under senare delen

Tabell 9: 7 Affärsbankernas kreditgivning till bostadssektorn 1973 —1974 Milj. kr., nettobelopp

Bostadsbyggnadskrediter Mellankrediter Direkta Obliga- Total län tioner — kreditgiv- Utbe- Avlyft Förändring Utbe- = Avlyft Förändring ning

Källor: Konjunkturinstitutet och riksbanken.

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 185

av året en absolut minskning rum i stocken utestående krediter. Denna ökade däremot för industrin och de statliga företagen. Utlåningen till industrin var dock väsentligt lägre under andra halvåret 1974 jämfört med första halvåret. Även utlåningen till privatpersoner sjönk under andra halvåret 1974 jämfört med första halvåret.

Affärsbankernas kreditgivning till bostadssektorn sjönk 1974 med ca 250 milj. kr. till 2,7 miljarder kr. (tabell 9: 7). Detta skedde trots betydande förvärv av hypoteksobligationer samt en kraftig ökning av de utestående bostadsbyggnadskrediterna. Under 1974 minskade nämligen den utestående stocken mellankrediter med knappt 600 milj. kr. jämfört med en ökning på 1 miljard kr. under 1973. Affärsbankernas direktlångivning till bostadssektorn kom härigenom att avta från 1,1 miljard kr. 1973 till 650 milj. kr. 1974. Däremot växte deras nettoinnehav av bostadsobligationer i snabbare takt 1974 än 1973.

I samband med kreditåtstramningen och den därmed tilltagande affärsbanksupplåningen i riksbanken fr. o. m. april 1974 började affärsbankerna avveckla i första hand sina dagslån till riksgäldskontoret och sitt skattkammarväxelinnehav. Samtidigt avtog även deras nettoförvärv av statsobligationer. Ett kraftigt omslag i utvecklingen av affärsbankernas nettofordringar på staten framträdde sålunda, från en ökning med 2,8 miljarder kr. 1973 till en ungefär lika stor minskning 1974.

Sparbankernas totala kreditgivning ökade 1974 till 4,8 miljarder kr., vilket var 1,4 miljarder kr. mer än 1973. Av denna tillväxt gick ca en halv miljard till bostadssektorn. Något mer gick till andra ändamål inom den privata sektorn, Även sparbankernas kreditgivning till staten i form av främst skattkammarväxlar tilltog under 1974. Vad gäller föreningsbankerna kan nämnas att särskilt deras kreditgivning till näringslivet och bostadssektorn ökade 1974.

Tabell 9: 8 Statens upplåning 1972—1974 Fördelning på finansobjekt, milj. kr., nettobelopp

1972 1973 1974 Budgetutfallet (nettoutgift —) —6 345 —6 150 —10 721 Upplåning (ökning +) | Skattkammarväxlar och kortfristig

Anm. För att få överensstämmelse mellan budgetutfallet och förändringen i statsskulden har statsverkets och riksgäldskontorets kassamässiga förändringar

dragits bort från skattkammarväxlar och kortfristig upplåning.

Källor: Riksbanken och riksgäldskontoret.

Prop. 1975: 100 186

Även för försäkringsbolagen kunde 1974 en tilltagande kreditgivning till bostadssektorn och näringslivet samt i viss mån dessutom till staten konstateras. Däremot avtog den till kommunerna. Försäkringsbolagens totala kreditgivning belöpte sig till 5,4 miljarder kr. jämfört med 4 miljarder kr. 1973. Detta var en fördubbling av kreditgivningens tillväxttakt jämfört med 1973. Även i förhållande till ännu tidigare år var den hög. Så gott som hela ökningen i kreditgivningen eller 1.2 miljarder kr. låg på sista kvartalet 1974. Bakgrunden härtill var ett accentuerat placeringsbehov hos försäkringsbolagen till följd av starkt stigande prcmieintäkter i slutet av 1974. De påfallande omfattande avgiftsinbetalningarna i slutet av 1974 torde ha orsakats av förväntningar om skattemässigt försämrade villkor vid tecknande av pensionsförsäkringar.

Fondtillväxten hos allmänna pensionsfondens tre första fondstyrelser kom att kännetecknas av en påtagligt försvagad utveckling 1974. Härtill bidrog både en dämpning i ökningen av de influtna avgifterna samt en accecleration i tillväxttakten i pensionsutbetalningarna. Den relativt längsamma ökningen av avgiftsuppbörden 1974, med 476 milj. kr. till 9465 milj. kr. var en följd av framför allt oförändrat avgiftsuttag. Detta uppgick 1974 för tredje året i rad till 10,5 70. Den snabba tillväxten av pensionsutbetalningarna 1974 sammanhängde främst med den under året relativt höga inflationstakten, som medförde en kraftig höjning av basbeloppet 1974. Pensionsutbetalningarna steg detta år med 937 milj. kr. till 3 881 milj. kr. Visserligen tilltog samtidigt intäktsräntornas ökningstakt men expansionen i fondökningen bromsades ändå upp. Fondtillväxten uppgick 1974 till 10,3 miljarder kr., vilket var en ökning på 300 milj. kr. jämfört med 1973. Samtidigt reducerades kreditutbudet från de tre första fondstyrelserna med 640 milj. kr. 1974 och stannade på 8.5 miljarder kr. Denna differens mellan fondökningens och kreditgivningens utvecklingstakt förklaras bl. a. av bankernas ökade krav på refinansiering genom återlån under speciellt våren och sommaren 1974. Under helåret 1974 uppgick återlånen till 767 milj. kr. mot 454 milj. kr. 1973. Under 1974 förvärvade fjärde fondstyrelsen aktier för 232 milj. kr., varigenom den totala kreditgivningen från allmänna pensionsfonden 1974 uppgick till 8,7 miljarder kr.

Nedgången i fondens kreditgivning 1974 hänförde sig i allt väsentligt till staten. De tre första fondstyrelsernas begränsade placeringska-

pacitet 1974 i kombination med stora krav från bostadssektorn medför-

de inskränkningar i möjligheterna att tillgodose övriga låntagarsektorers ökade kreditbehov. Sålunda var tillväxten i de tre första fondstyrelsernas nettoinnehav av statsobligationer och obligationer emitterade av näringslivet lägre 1974 än 1973. Nettoplaceringarna i prioriterade tillgångar kom 1974 också att bli lägre än förutsatt eller 62 70.

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 187

Den sektorvisa upplåningen

Statens budgetunderskott ökade med 4,6 miljarder kr. under 1974 till 10,7 miljarder kr. Då statens upplåning på marknaden utanför banksystemet samtidigt var av ungefär samma storleksordning 1974 som 1973 kom således så gott som hela tillväxten i budgetunderskottet att täckas i banksystemet. Parallellt härmed försämrades affärsbankernas nettoställning gentemot riksbanken, vilket ledde till en strävan hos denna bankgrupp att minska sitt innehav av statspapper. Sålunda skedde 1974 en omsvängning i utvecklingen av detta innehav med 5,7 miljarder kr. nämligen från en ökning på 2,8 miljarder kr. 1973 till en ungefär lika stor nedgång 1974. Detta innebar, att statens nettoupplåning i riksbanken blev större än i banksystemet i dess helhet.

Den starkt förändrade inriktningen av kreditströmmarna från bank-' sektorn till staten fick även påtagliga återverkningar på frekvensen av vissa upplåningsformer. Statens nettoupplåning mot kortfristiga obligationer minskade sålunda från närmare 4 miljarder kr. 1973 till 950 milj. kr. 1974. Samtidigt skedde en omsvängning med 7,4 miljarder kr. i utvecklingen av statens skattkammarväxelskuld samt stock av kortfristiga lån, från en nedgång 1973 på 3,4 miljarder kr. till en uppgång 1974 på ca 4 miljarder kr.

Kommunernas finansiella situation, som hade förbättrats 1972 och 1973, försämrades påtagligt 1974 (tabell 9: 9). En omkastning på ca 2,5 miljarder kr. ägde rum i deras finansiella sparande. Denna kraftiga omsvängning för kommunernas inkomster och utgifter 1974' motsvarades mer än väl av en försvagning av likviditeten. Kommunernas likvida tillgångar drogs ned med en miljard kr. 1974 jämfört med en uppbyggnad på närmare 2,4 miljarder kr. 1973. Samtidigt minskade såväl " kommunernas upplåning på som utanför den organiserade kreditmarknaden detta år. Så gott som alla kreditinstituts kreditgivning till kommunerna var lägre 1974 än 1973.

Tabell 9: 9 Kommunernas upplåning, utlåning, förändring av likvida tillgångar samt finansiella sparande 1972 —1974 Milj. kr.

Upplåning på kreditmarknaden enl.

riksbanken . 19200 1337 938

Källa: Riksbanken och ståtistiska centralbyrån.

Prop. 1975: 100 | 188

Tabell 9: 10 Bostadssektorns upplåning på kreditmarknaden 1973—1974 Milj. kr., nettobelopp

Källa: Riksbanken.

Bostadsinvesteringarna beräknas ha minskat med ca 10 96 i volym under 1974, medan den värdemässiga nedgången uppskattas till 600 milj. kr. Samtidigt dämpades nettoutbetalningarna av de statliga bostadslånen, som kom att uppgå till en dryg:miljard kr. 1974 mot 1,4 miljarder kr. 1973. Däremot växte bostadssektorns upplåning på kreditmarknaden 1974 med 1,3 miljarder kr. till 11,1 miljarder kr. (tabell 9: 10). Som framgår av tabell 9: 10 var det speciellt bostadssektorns nettoupplåning på obligationsmarknaden, som ökade 1974 eller med 1,6 miljarder kr. till 8,9 miljarder kr. Sparbankerna och försäkringsbolagen svarade vardera för ca 450 milj. kr. av ökningen samt affärsbankerna för ca 240 milj. kr. Bakom kreditinstitutens större efterfrågan på hypoteksobligationer låg bl.a. den överenskommelse, som slöts i maj 1974 mellan delegationen för bostadsfinansiering och bankinstituten, försäkringsbolagen samt allmänna pensionsfonden rörande den långfristiga bostadsfinansieringen 1974. Näringslivets investeringar i byggnader och maskiner ökade med 7,7 90 i volym under 1974. Motsvarande värdemässiga ökning uppgick till 6 miljarder kr. Samtidigt ägde ett lageromslag på 6,8 miljarder kr. rum, från en lagerneddragning på 1,1 miljarder kr. 1973 till en lageruppbyggnad på 5,7 miljarder kr. 1974. Totalt beräknas näringslivets investeringar ha vuxit med närmare 13 miljarder kr. 1974. Detta täcktes till en del med egna medel. En residualkalkyl över de olika sektorernas finansiella sparande enligt nationalräkenskaperna ger en ökning av företagens bruttosparande på ca 3 miljarder kr. 1974. Nu föreliggande preliminära uppgifter över rörelseresultatet för industriföretagen med fler än 500 anställda pekar på en ökning av detta med 48 90 under 1974 — en i förhållande till 1973 i stort sett oförändrad ökningstakt. Detta rörelseresultat korrigerat för skatter, utdelningar och finansicllt netto, kan emellertid ej utan vidare jämföras med bruttosparandet enligt nationalräkenskaperna. Rörelseresultatet enligt finansstatistiken påverkas av bokföringsmässiga lagervärden, medan nationalräkenskaperna i princip inte skall influeras av ändrade värderingar av behållna lagerstockar. En

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 189

Tabell 9: 11 Näringslivets upplåning på kreditmarknaden 1973—1974 Milj. kr., nettobelopp

Källa: Riksbanken.

försämring av näringslivets finansiella sparande av storleksordningen 10 miljarder kr. 1974 verkar emellertid ej orimligt enligt någon av de båda tillvägagångssätten. Detta måste i och för sig ha inneburit en kraftig likviditetspåfrestning för företagen 1974, vilken ytterligare förstärktes i samband med frivilliga nettoavsättningar i förväg om ca 800 milj. kr. till investerings- och arbetsmiljökonto i riksbanken, Påfrestningen på likviditeten neutraliserades emellertid i hög grad genom en icke oväsentlig total upplåning av företagssektorn 1974.

Som framgår av tabell 9: 11 växte näringslivets upplåning på kreditmarknaden med 2,5 miljarder kr. till 15,4 miljarder kr. 1974. Denna ökning bestod till övervägande delen eller 1,6 miljarder kr. av lån från bankerna och försäkringsinrättningarna. Särskilt sparbankernas och försäkringsbolagens utlåning till näringslivet tilltog 1974 eller med runt 600 milj. kr. vardera. Vidare ökade företagens .kapitalanskaffning genom aktieemissioner relativt kraftigt 1974 eller med ca 950 milj. kr. Däremot var deras obligationsupplåning av ungefär samma storleksordning 1974 som 1973. |

Näringslivets upplåning utanför den organiserade kreditmarknaden torde ha ökat i snabb takt 1974. Utvecklingen av bankernas garantiförbindelser pekar i denna riktning. Dessa ökade med 3,3 miljarder kr. 1974 mot 140 milj. kr. ' 1973. Accelerationen inträffade under senare delen av 1974, då effekten av kreditåtstramningen blev mer påtaglig. Av ökningen på 3,3 miljarder kr. ägde 3 miljarder kr. rum under andra halvåret 1974. Samma mönster återfanns under den förra kreditåtstramningen 1969—-1970, då stocken garantiförbindelser växte med 970 milj. kr. resp. 1,4 miljarder kr.

Näringslivets upplåning utomlands, som den kommer till uttryck i betalningsbalansens privata kapitaltransaktioner samt troligen även i restposten var väsentligt större 1974 än 1973 — en ökning med 2,5 miljarder kr., varav ca hälften var registrerad. Det var inte bara finansieringen i anslutning till utrikeshandeln som ökade utan även övriga privata långfristiga lån. Samtidigt var finansieringen via emission av värdepapper lägre 1974 än 1973. Den ökade upplåningen utomlands hade för övrigt ett visst samband med omfattningen av de direkta in-

Prop. 1975: 100 | 190

vesteringarna utomlands, eftersom riksbanken skärpt kraven på utrikes finansiering av sådana investeringar. Dessa brukar till ca 25 46 finansieras med övriga privata långfristiga lån utomlands, Under 1974 torde denna del ha ökat väsentligt.

Tack vare en relativt kraftig ökning i företagens totala nettoupplåning 1974 torde en stor del av det tilltagande finansieringsunderskottet ha blivit täckt — cmellertid ej i sådan utsträckning att en försvagning av likviditetsutvecklingen kunnat undvikas. Detta innebär i och för sig ej en absolut nedgång i de likvida medlen utan en fortsatt uppbyggnad torde ha ägt rum (diagram 9: 4).

9.3 Utblick

Bytesbalansen väntas 1975 försvagas något och visa ett underskott runt 4,7 miljarder kr. En fortsatt neddragning av valutareserven måste enligt de ansvariga myndigheternas uppfattning i möjligaste mån undvikas. Detta innebär att en omfattande kapitalimport måste ske 1975. Härvidlag torde förutom inflöde via förskjutningar i handelskrediterna även cen ökad långfristig utlandsupplåning i form av både värdepapper och lån bli aktuell. En sådan förefaller också ha kommit igång. Under januari och februari 1975 har valutatillstånd meddelats för obligationsoch banklån för 2 miljarder kr. Man kan alltså förutsätta, att posterna värdepapper och Övriga privata långfristiga lån i betalningsbalansen kommer att bli icke oväsentliga under 1975. .

I slutet av februari 1975 utfärdade. riksbanken nya tillämpningsföre- ' skrifter av beräkningsteknisk natur för affärsbankernas likviditetskrav. Syftet härmed var att ge likviditetskraven en mer ändamålsenlig och smidig utformning. Detta innebär bl. a. att bankernas innehav av statsoch bostadsobligationer skall värderas till nominellt värde i stället för ' marknadsvärde. Vidare har avgränsningen av bankernas fordringar och skulder gentemot utlandet: justerats något. Tidigare har bankernas lik- .: viditetskrav avsett likviditetsläget vid varje månadsskifte. Bland föreskrifterna ingick nu också införande av en s.k. utjämningsregel, soro innebär likviditetskrav. avseende 12-månadsperioder.. De aktuella kvo- : terna sattes fr.o.m. 1 mars 1975 för Sparbankernas Bank :'och Föreningsbankernas Bank till 40 40, Post- och Kreditbanken, Skandinaviska ' Enskilda Banken och Svenska Handelsbanken 32 9, Götabanken 30 2 och övriga affärsbanker 26 <$6. .

Utifrån inkomst- och utgiftsprognoserria för de olika sektorerna, som ' presenteras i de övriga kapitlen, har i detta kapitel vissa skattningar för dessa sektorers finansiella variabler gjorts för 1975.: Enligt de beräkningar, som presenteras i kapitel 8; kommer statens anspråk på kreditmarknaden 1975 att uppgå till 12,7 miljarder kr. .

De beräkningar, som gjorts av den kommainala inkomst- och utgifts- >

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 191

utvecklingen för 1975 indikerar en ytterligare försämring av sektorns finansiella sparande detta år med ca 1 miljard kr. Detta torde innebära ett väsentligt ökat kommunalt upplåningsbehov 1975. Det växande utgiftsöverskottet kan även i viss mån tänkas bli finansierat med egna likvida medel. Under 1974 drogs dessa emellertid ned relativt kraftigt, varför den huvudsakliga finansieringskällan torde bli lånade medel, varav en viss del från utlandet.

Bostadsinvesteringarna uppskattas under 1975 öka med 0,5 90 i volym, vilket värdemässigt motsvaras av 1,5 miljarder kr. Nettoutbetalningarna av de statliga bostadslånen beräknas bli ca 600 milj. kr. större 1975 än 1974. Dessa utvecklingstendenser implicerar för bostadssektorn i och för sig ett ökat upplåningsbehov på kreditmarknaden 1975 med knappt 900 milj. kr.

I volym väntas näringslivets fasta investeringar öka obetydligt 1975, medan de värdemässigt beräknas stiga med 2,8 miljarder kr. Samtidigt torde näringslivets lagerinvestéringar minska med några hundra milj. kr. 1975. Investeringarna torde sålunda komma att ge upphov till ett ökat finansieringsbehov hos näringslivet på drygt 2 miljarder kr. Säkra indikationer på någon omfattande förändring, vare sig det blir i positiv eller negativ riktning i deras finansiella sparande 1975 föreligger ännu inte. Nettoavsättningarna till arbetsmiljö- och särskilda investeringskonton i riksbanken kan dock komma att bidra till en viss försvagning av näringslivets likviditetsutveckling 1975. En mera deciderad inverkan i samma riktning föranleds troligen av utvecklingen av sektorns upplåning på den svenska kreditmarknaden. Denna var extremt stor 1974. Under första halvåret 1975 är bankerna rekommenderade att iakttaga återhållsamhet i sin utlåning. En viss återhållsamhet i utlåningen andra halvåret torde också bli erforderlig för att förmå företagen till upplåning utomlands. Den privata upplåningen utomlands förutses således öka avsevärt 1975. Vad gäller upplåningen utanför kreditmarknaden inom landet torde visserligen den som sker med ställda kreditgarantier i bank bli begränsad 1975. Vid sidan härav förekommer emellertid ”grå” upplåning, som man ej kan ha någon direkt uppfattning om. Nuvarande kreditpolitiska läge talar dock för att företagens icke-organiserade upplåning i alla fall inte torde bli lägre 1975 än 1974. För företagen skulle detta sammanlagt kunna innebära en i det närmaste oförändrad likviditetsutveckling.

Prop. 1975: 100 192

BIHANG

Delprognoser och arbetsfördelning rörande den reviderade natio-

nalbudgeten 1975

Av inledningen framgår vilka kapitel och avsnitt som sammanställts inom finansdepartementets ekonomiska avdelning (EA) resp. konjunkturinstitutet (KI). Nedan redovisas detta i tablåform. Härutöver framgår EA:s och KI:s bedömningar av utvecklingen inom olika delsektorer.

Sektor Avsnittet ut- Prognos, 2,

format inom

EA KI

Privat konsumtion KI : 4 3,5 Offentlig konsumtion EA 3 — Bruttoinvesteringar KI 1 0

Produktion inom gruvor, mineralbrott, tillverkningsindustri

och skogsbruk KI

Övrig produktion EA Arbetsmarknad EA De enskilda konsumenternas

ekonomi KI Kreditmarknad KIT Sammanfattning EA

1 Milj. kr. i 1968 års priser.

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 193

Innehåll

1 Sammanfattning av den reviderade nationalbudgeten 1975 NN 1.1 Sammanfattande bedömning MV 1.2 Utvecklingen inom olika områden 0

Det internationella läget

2.1 Sammanfattande översikt

2 Länderöversikter

47 Utrikeshandeln 72 1 Exporten 72 2 Importen 82 3 Bytes- och betalningsbalansen 88

Produktionen

4.1 Sammanfattning av industriproduktionens utveckling

4.2 Gruvor och mineralbrott samt tillverkningsindustrin

4.3 Skogsbruket

4.4 Övriga näringsgrenar och den totala produktionen 113

Arbetsmarknaden 116 5.1 Arbetsmarknaden under 1974 och början av 1975 116 5.2 Arbetsmarknaden under 1975 123

De enskilda konsumenternas ekonomi 126 6.1 De disponibla inkomsterna 127 6.2 Konsumentpriserna 131 6.3 Den privata konsumtionen 134

Investeringarna 137 7.1 Sammanfattning av investeringsprognosen för 1975 137 172 Investeringsutvecklingen inom olika områden 141 7.3 Lagerinvesteringarna 152

Den offentliga verksamheten 156 8.1 Allmänt 156 8.2 Staten 156 8.3 Kommunerna 160 8.4 Socialförsäkringssektorn 162 13 Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.

Prop. 1975: 100 194

8.5 Den konsoliderade offentliga sektorn 165 8.6 Beräkning av finanspolitiska effekter 169

9 Kreditmarknaden 175 9.1 Likviditetsutvecklingen 178 9.2 Utvecklingen på kreditmarknaden 182 9.3 Utblick 190

Bihang Delprognoser och arbetsfördelning 192

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 195 Tabellförteckning 1: 1 Förändring i BNP-komponenterna i procent av BNP föregående

5 Konsumentprisförändringen 1973—1975 uppdelad på kompo-

nenter 24 6 Den offentliga sektorns finansiella sparande samt utlåning

1973—-1975 31 7 Finanspolitiska effekter 1974 och 1975 32

2:1 Bruttonationalproduktens utveckling i olika länder och länder-

3:1 Sveriges export av färdigvaror (exkl. fartyg) till OECD-om-

2 Försörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror 1973—

1975 97 3 Försörjningsbalans för verkstadsprodukter, exkl. fartyg, 1973

2 Arbetslösheten enligt arbetskraftsundersökningarna januari—

mars 1974 och 1975 123 6:1 De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1973—

Prop. 1975: 100 196

5 Konsumentprisförändringen 1973—1975 uppdelad på komponenter

132 6 Hushållens konsumtionsutveckling 1963—1974 135

7:1 Bruttoinvesteringarnas utveckling 1970—1974 samt prognos för 1975 138 Bruttoinvesteringarnas utveckling 1970—1974 samt prognos för 1975 för privat, statlig och kommunal sektor 139 Lägenheter i påbörjade och inflyttningsfärdiga bostadsbyggen 1968—1975 143 Antal lägenheter för vilka preliminära beslut om bostadslån till ombyggnad meddelats 1969-—1974 144 Preliminärt verkställda investeringar 1974 resp. planerade investeringar 1975 enligt investeringsenkät i februari 1975 145 Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins investeringar 1967—1975 147 Planerade och faktiska förändringar av de borgerliga primärkommunernas och landstingens investeringar 1967—1975 152 Lagervolymförändringar totalt och efter näringsgrenar 1971—

Socialförsäkringssektorns inkomster och utgifter 1973—1975 "164 BONMRR Den offentliga sektorns konsumtion och investeringar 1973— 1975 oo 165 Den konsoliderade offentliga sektorns inkomster och utgifter 1973—1975 166 Finanspolitiska effekter 1974 och 1975 173

Vissa centralbankers diskonto samt 3-månaders curodollar-

Affärsbankernas övrigutlåning fördelad på sektorer och branscher 1973—1974 184 Affärsbankernas kreditgivning till bostadssektorn 1973—1974 184 Statens upplåning 1972—1974 185 Kommunernas upplåning, utlåning, förändring av likvida till- 187 gångar samt finansiella sparande 1972—1974 10 Bostadssektorns upplåning på kreditmarknaden 1973-—1974 188 11 Näringslivets upplåning på kreditmarknaden 1973-1974 189

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 | 197 Diagramförteckning 1: 1 Bruttonationalproduktens utveckling i olika länder och länder-

3:1 Exportutvecklingen, totalt och för vissa varugrupper 1968— 1975 80

5:1 Antal obesatta platser 1971—febr/mars 1975 119 2 Arbetslösheten enligt arbetskraftsundersökningarna 1970— 1975 122

6: 1 Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter 1963 —1975 131 2 Privat konsumtion fördelad på varugrupper. Hushållssparande. 1963—1:a halvåret 1974 136

7:1 Byggnads- och maskininvesteringar, totalt och uppdelat på scktorer 1966—1975 : 140 2 Andel outhyrda lägenheter 3 månader efter färdigställandet 1968—1974 142 3 Medianbyggnadstid i antal månader för påbörjade lägenheter 1970—1975 144 4 Investeringar i bostäder och inom cgentlig industri 1968— 1975 146 5 Investeringar inom egentlig industri, totalt och uppdelat på branscher 1968—1975 148 6 Totala industrins lagervolymförändringar 1963-—1:a halvåret 1975 153

9: 1 Riksbankens guld och valutor, valutabankernas tidsposition samt valutareserven 1970—1975 176 2 Affärsbankernas utestående krediter till övriga ändamål exkl.

KUNGL. BOKTR. STOCKHOLM 1975 750188

Bilaga 2

Långtidsbudget för perioden

1975/76—1979/80

Prop. 1975: 100 1 Bil. 2 Långtidsbudget

Bilaga 2'

LÅNGTIDSBUDGET FÖR PERIODEN 1975/76—1979/80

1¶Inledning

1.1 Långtidsbudgetens syfte och allmänna uppläggning

Långtidsbudgetens syfte är att kartlägga de statsfinansiella konsekvenserna på längre sikt av redan fattade beslut och gjorda åtaganden. Den ' har utarbetats inom finansdepartementets budgetavdelning.

På utgiftssidan utgör långtidsbudgeten en kalkyl över omfattningen av de finansiella och reala resurser som krävs för att av statsmakterna uppställda mål skall kunna uppfyllas och gjorda åtaganden infrias. På inkomstsidan där tidsperspektivet är kortare än på utgiftssidan förutsätts beslutade skatteregler bestå. Härvid har beaktats uppgörelsen om skatter m. m. fr. o. m., år 1976.

Inga försök görs att förutse vilka nya beslut som kan komma att fattas under perioden celler effekterna härav. Långtidsbudgeten är således varken en plan eller ett program för den önskvärda utvecklingen 'och ej heller en prognos för den mest sannolika utvecklingen. Långtidsbudgetens syfte är att ange de-inteckningar i det framtida resursutrymmet som ' ' gjorts genom redan fattade beslut. Mot denna bakgrund kan förslag om nya aktiviteter bedömas och omprövningar av redan gällande. program aktualiseras. |

1.2 Principerna för utgiftsbedömningarna

De beräkningar av den framtida utgiftsutvecklingen som redovisas i det följande syftar endast till att ange konsekvenserna av. redan fattade : beslut. Beroende på beslutets eller åtagandets karaktär och utformning kan dessa konsekvensberäkningar göras på olika sätt. Följande typfall. belyser hur beräkningarna utformats i några olika situationer. Se

1. I vissa fall har statsmakterna beloppsmässigt kvantifierat en utgiftsnorm. Detta gäller i allmänhet utgifter av transfereringskaraktär. De:ipå.. så sätt kvantifierade programmen kan vara av olika slag:

a) För vissa aktiviteter föreligger mål som gäller t. v. och som inte in + nefattar standardhöjningar. Detta gäller t. ex. de allmänna barnbidragen som utgår med fastställt belopp för alla barn under 16 år, Här kommer. den beräknade anslagsutvecklingen att helt.styras av antagandena om befolkningsutvecklingen. 1 Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 100. Bilaga 2

Prop. 1975: 100 [CS

b) För vissa verksamheter innefattar det kvantifierade målet även Standardhöjningar under hela eller en del av den tid som omfattas av långtidsbudgeten. Vid beräkningarna har hänsyn tagits till detta genom att utgifterna successivt höjts i enlighet med det beslutade åtagandet. Ett exempel härpå är anslaget till folkpensioner där utgifterna för den årliga standardstegringen 1 form av pensionstillskott medtagits i kalkylerna.

c) Slutligen finns på några områden tidsbegränsade program. I dessa fall har i allmänhet utgifterna antagits falla bort i och med att programmet upphör. Exempel på detta är programmet för långivningen till Norrbottens järnverk i samband med investeringarna i Stålverk 80.

I den mån det är klart orealistiskt att räkna med att anslagen kommer att falla bort efter programperiodens slut underskattas givetvis omfattningen av de framtida resursanspråken. I en del fall har statsmakterna även låtit förstå att tidsbegränsade program avses bli förlängda i en eller annan form utan att formella beslut ännu fattats härom. Utgifterna för program av denna karaktär förutsätts ligga kvar på oförändrad nivå. Likaså har i fråga om vissa avtal vilka löper ut under långtidsbudgetperioden men avses bli förnyade schablonmässigt antagits oförändrad -anslagsnivå. Detta gäller t.ex. avtalen med landstingskommunerna avseende mentalsjukvården.

2. I andra fall har statsmakterna kvantifierat målen men inte preciserat de finansiella konsekvenserna härav. Sådana -kvantifieringar återfinns exempelvis på den spärrade utbildningens område. I dessa fall har '' i långtidsbudgeten tagits upp de resurser som beräknats nödvändiga för att uppnå de fastställda målen. Eftersom beräkningarna avser de erforderliga resursinsatserna utgår de från vissa antaganden om rationalisering och produktivitetsutveckling. | : .

3. I de fall statsmakterna fattat principbeslut eller gjort principuttalanden i viss fråga utan att ställning ännu tagits till närmare regler eller tidpunkten för ikraftträdandet m. m. har utgifter för detta inte medräknats i långtidsbudgeten. |

4. För de flesta anslag saknas av statsmakterna kvantifierade mål för den framtida verksamheten. I dessa fall har konsekvensbedömningen gjorts från andra och i allmänhet mer skönsmässiga utgångspunkter. |

a) En i vissa fall användbar metod är att utgå från oförändrad kvalitet hos den statliga tjänsteproduktionen. Detta innebär att produktionen får anpassas till förändringar i efterfrågan. Insatsen av resurser påverkas emellertid av produktivitetsutvecklingen, som i' allmänhet måste : förutsättas vara sådan att en över tiden oförändrad efterfrågan kan tillgodoses med successivt minskade resursinsatser. Det bör understrykas att stora svårigheter föreligger att rätt bedöma efterfråge- och produktivitetsutvecklingen. Antagandena måste göras mycket schablonartade.

b) För de statliga verksamhetsgrenar. som förekommer på statsbudge- '

|

Bil. 2 Långtidsbudget 3

tens utgiftssida i huvudsak som investering, bl. a. kommunikationsverken och vägbyggandet, föreligger särskilda svårigheter att avgöra vilken anslagsutveckling som på längre sikt krävs för att anpassa produktionen till förändringar i efterfrågan. Detta sammanhänger främst med svårigheterna att precisera sambandet mellan investeringar och efterfrågan. Principen i beräkningarna har här varit att investeringarna antagits öka i takt med efterfrågan sedan hänsyn tagits till en förväntad produktivitetsutveckling. För de närmast framförliggande åren dominerås dock investeringsverksamheten ofta av att redan fattade investeringsbeslut ge- ' nomförs. |

c) Inom vissa områden saknas kontinuerlig investeringsverksamhet av större omfattning. Däremot aktualiseras punktvis vissa större projekt utan att dessa i och för sig innebär höjd ambitionsnivå för verksamheten. I den mån en utbyggnad inte följer av fastlagda program har en allmän skälighetsbedömning fått göras.

1.3 Beräkningsunderlag

Långtidsbudgeten omfattar endast i statsbudgeten ingående utgifter och inkomster. Härav följer att affärsverkens driftutgifter och andra ut- ' gifter för de statliga bolagen än tillskott av kapital inte ingår i beräkningarna. Detsamma. gäller en stor del av socialförsäkringssystemet, bl. a. AP-fondens utgifter och inkomster.

Grundvalen för långtidsbudgeten utgörs av långtidsbedömningar som utförts av myndigheterna. Den slutliga bedömningen av anslagsutveck- ' lingen har gjorts inom finansdepartementets budgetavdelning efter samråd med vederbörande fackdepartemert. so :

Vid en diskussion av den statliga utgiftsutvecklingen under de framförliggande budgetåren är det naturligt att göra jämförelser med utvecklingen under tidigare år. Sådana jämförelser kan visa bl. a. i vilken mån nya tendenser i den totala utgiftsutvecklingen eller i utvecklingen på skilda delområden gör sig gällande.

Som jämförelsematerial kommer i det följande att användas statistiken över budgetutfallen för budgetåren 1969/70—1973/74. För budgetåret 1974/75 föreligger slutredovisning först hösten 1975. Detta budgetår har därför inte tagits med i kalkylerna.

Beräkningarna av den framtida utgiftsutvecklingen utgår från anslagsbeloppen för budgetåret 1975/76 enligt 1975 års reviderade finansplan. Två olika beräkningar har utförts, dels en i fasta priser och löner för perioden t. o. m. budgetåret 1979/80, dels en i löpande priser och löner avseende perioden t. o. m. budgetåret 1977/78.

Även för den historiska perioden redovisas en beräkning av utgiftsförändringarna i fasta priser. Omräkningen av utgifterha från löpande priser till fasta priser har gjorts med hjälp av olika indexserier: För vis-

Prop. 1975: 100 4

sa utgiftsgrupper finns direkt användbara indextal. Detta gäller t. ex. de kvantitativt viktiga direkta inkomstöverföringarna. Dessa har omräknats efter konsumentprisindex. För andra grupper saknas direkt tillämpbara indexserier. Detta gäller t. ex. de anslag som innehåller omkostnader. För dessa komponenter har använts konsumentprisindex sedan denna rensats från varugrupper som inte är relevanta för den statliga konsumtionen. Den angivna metoden för volymberäkning innebär således att för de utgiftsgrupper som består av transfereringar (inkomstöverföringar) och ' finansiella transaktioner (utlåning) anges den nytta i reala termer som resursöverföringen representerar för mottagaren. För de utgifter som innebär statlig konsumtion eller investering anger volymberäkningarna statens efterfrågan på reala resurser. |

2 Samhällsekonomisk bakgrund 2.1 Inledning De offentliga utgifterna spelar en betydelsefull roll i samhällsekonomin. I en analys av dessa utgifters utveckling är det därför viktigt att sambanden med de övriga delarna av ekonomin beaktas. Dessa samband utgör emellertid ett komplicerat mönster: både behovet av och möjligheterna för det offentligas insatser påverkas bl. a. av vad som händer i övriga delar av ekonomin. För dessa möjligheter är det totala resursutrym- . met av avgörande betydelse samtidigt som detta utrymme i sin tur påverkas av de offentliga utgifternas omfattning och inriktning. Den statliga budgetplaneringens uppgift är bl. a. att göra avvägningarna så att den offentliga sektorns efterfrågan på varor och tjänster och övrig påverkan av samhällsekonomin — t. ex. skattepolitiken — utvecklas på så- . dant sätt att balans upprätthålls mellan totala anspråk och tillgängliga resurser. . | | Statens och kommunernas sammanlagda utgifter för konsumtion och investeringar beräknas år 1974 ha uppgått till närmare 80 miljarder kr.,. vilket utgör knappt 1/3 av dé totala ekonomiska resurserna (bruttonationalprodukten). Inkomstöverföringar till övriga delar av ekonomin beräknas till ca 55 miljarder kr., varav 3/4 gick till hushållen och således var av stor betydelse för den privata konsumtionens utveckling: I ovan nämnda belopp för inkomstöverföringar har alla transaktioner mellan staten och kommunerna eliminerats. Det kan nämnas att av statens to- tala inkomstöverföringar år 1974 utgjordes närmare hälften (16 miljarder kr.) av statsbidrag till kommunerna. Den offentliga sektorns totala efterfrågan på reala resurser för. konsumtion och investering ökade med i genomsnitt drygt 6 96 per år 1965—1970 (räknat i fasta priser). Ökningen var avsevärt snabbare för

Bil. 2 Långtidsbudget 5

kommuner (9 70 per år) än för staten (2 2 per år). Under samma period steg bruttonationalprodukten med genomsnittligt 3,8 70 per år.

Denna utvecklingstrend bröts i början av 1970-talet. Totalproduktionens ökningstakt dämpades påtagligt och beräknas för perioden 1970— 1974 ha blivit genomsnittligt 2 1/2 Zz per år. Det var framför allt det svaga produktionsresultatet år 1971 samt arbetstidsförkortningen år 1972 som bidrog till detta lägre genomsnittstal. Men också under de därpå följande åren hade produktionen svårt att nå upp till tidigare no- . terade ökningstal. Medan den offentliga konsumtionen och investeringarna sammantagna ökat i snabbare takt än bruttonationalprodukten under praktiskt taget hela efterkrigstiden kom nu särskilt investeringssidan att uppvisa en långsammare ökningstakt. Den offentliga konsumtionen steg under denna period med 2 1/2 70 per år, medan de offentliga investeringarna minskade med genomsnittligt 2 96 per år 1970—1974. Det var framför allt den kommunala verksamheten som visade en avsevärd avmattning, bl. a. som en följd av de vikande bostadsinvesteringarna. De kommunala bruttoinvesteringarna var drygt 20 6 lägre år 1974 än år 1970.

Det är emellertid ännu för tidigt att ha någon bestämd uppfattning i frågan om denna utvecklingsbild präglats av tillfälliga förhållanden under 1970-talets första år eller om man får räkna med att denna bild blir bestående. Utsikterna för senare hälften av 1970-talet utreds f. n. inom finansdepartementets ekonomiska avdelning som kommer att lägga fram en ny långtidsutredning mot slutet av år 1975. I denna utredning kommer utvecklingstendenserna i den svenska ekonomin fram till år 1980 att analyseras. Innan dess resultat föreligger är det svårt att på ett konsistent sätt diskutera förutsättningarna för det framtida resursutrymmet. Genomgången i det följande måste därför begränsas till en diskussion av några tendenser. Mera underbyggda siffermässiga preciseringar kan inte göras nu.

2.2 Resursutveckling och anspråk

Produktionskapaciteten bestäms av utbudet på arbetskraft och av hur produktionen per arbetstimme — produktivitetet — utvecklas. Vad gäller arbetskraften är ett flertal faktorer av betydelse: befolkningsutvecklingen, frekvensen för förvärvsarbete, arbetstidens längd osv. Speciella svårigheter föreligger i fråga om att prognostisera den framtida nettoinvandringen och utvecklingen av kvinnornas förvärvsfrekvenser.

Sveriges befolkningsutveckling kännetecknas f.n. av relativt måttliga förändringar i antalet personer i yrkesverksam ålder medan antalet personer i de högre åldrarna stiger snabbt. För männens del har en svag

minskning i förvärvsfrekvenserna inträffat som en följd av bl. a. ökat ut-

bildningsdeltagande, ökade utbildningstider samt tidigare pensionsålder.

Prop. 1975: 100 6

En tendens i samma riktning förutses' göra sig gällande också under andra hälften av 1970-talet. Däremot räknar man för kvinnornas del, framför allt för kvinnor med minderåriga barn, med en fortsatt kraftig ökning av förvärvsfrekvenserna. Nettoökningen i utbudet av arbetskraft ' väntas helt bestå av kvinnor. De förutsedda minskningarna i arbetstiden medför emellertid att det totala utbudet, mätt i antal arbetstimmar, förutses sjunka något under perioden 1975—1980.

Beträffande produktivitetens tillväxt har en viss dämpning gjort sig gällande under senare år. Det finns tecken på att denna avsaktning inte enbart får betraktas som ctt konjunkturfenomen. Vissa restriktioner för tillväxttakten synes vara av mera bestående natur. Hit hör att man får räkna med något lägre strukturvinster jämfört med tidigare. Detta gäller i första hand de produktivitetsstegringar som uppstår när arbetskraft ' flyttar från näringsgrenar med lägre produktivitet till andra näringar med högre produktivitet. Men en viss avsaktning förutses också beträffande strukturrationaliseringar inom näringarna. Något sammanfattande omdöme kan dock inte ges innan utvecklingsbilden i ekonomins olika sektorer sammanvägts i långtidsutredningens kalkyler.

De tendenser som f.n. kan spåras tyder dock på att det kan finnas anledning räkna med något långsammare kapacitetstillväxt i vår ckonomi för perioden 1975—1980 än den som ägt rum under tidigare perioder. I avvaktan på långtidsutredningens resultat kan denna dämpning markeras med att man i denna långtidsbudget utgår från en kapacitetstillväxt av storleksordningen 3 Z0 per år. Självfallet kan de slutliga bedömningarna komma att avvika härifrån.

Inte heller rörande de anspråk som kan väntas på detta resursutrymme kan någon kartläggning ännu redovisas. Man kan endast peka på några restriktioner. En sådan fördes fram av 1970 års långtidsutredning och gällde de resurskrav som måste tillgodoses för att uppnå balans i de utrikes betalningarna. Genom en svag importutveckling tillsammans med en fortsatt tillväxt av exporten under åren 1971—1973 förstärktes handelsbalansen successivt.

Genom de starka prisstegringarna på olja och oljeprodukter från slutet av år 1973 har bytesbalansfrågorna fått förnyad aktualitet. Oljeräkningen måste på sikt betalas med svensk export. Vilka resurskrav upprätthållandet av extern balans för den svenska ekonomin ställer beror bl.a. av den fortsatta utvecklingen av export- och importpriserna. Under alla omständigheter får man dock förutse krav på relativt betydande in- ' vesteringar i våra exportindustrier och importkonkurrerande industrier. En hög investeringsaktivitet är också förutsättningen för att fortsatta produktivitetsförbättringar skall kunna komma till stånd. Det kan också nämnas att på ett annat betydande investeringsområde — bostadsbyggandet — torde man förutse att den sedan en tid pågående nedgången

Bil. 2 Långtidsbudget 7

avbryts och ersätts av en något ökande aktivitet. Även investeringarna på energiområdet kommer sannolikt att öka.

Vilket utrymme som kvarstår för privata och olika offentliga kon-

sumtionsändamål kan ännu inte bedömas. De avvägningsproblem som aktualiseras i detta sammanhang avses bli redovisade i anslutning till den kommande långtidsutredningen.

3¶Utgiftsutvecklingen

I detta avsnitt redovisas statsutgifternas utveckling i fasta priser under perioden t. o. m. budgetåret 1979/80. Redovisningen omfattar de totala utgifterna över statsbudgeten. Dessa redovisas grupperade efter ändamål. De tolv största ändamålsgrupperna särredovisas: De svarar tillsammans för i runt tal 90 96 av utgifterna under budgetåret 1975/76. En redovisning av de totala utgifternas utveckling lämnas i tabell 18. Beräk- . ningarna utgår från de anslagsbelopp för budgetåret 1975/76 som redo- : visas i den rcviderade finansplanen. För vissa anslag som är direkt knutna till prisindex redovisas också utgifternas utveckling i löpande priser för perioden fram t. o. m. budgetåret 1977/78. Fill grund för dessa beräkningar ligger ett antagande om att priserna skall stiga med 5 §c

år 1976 och därefter med 4 0 per år för åren 1977 och 1978.

Beräkningarna i 1975 års långtidsbudget styrs i hög grad av de omfattande reformer som beslutats av 1974 års riksdag eller föreslagits 1975 års riksmöte. Dessa reformer föranleder betydande utgiftsökningar inom sina resp. utgiftsområden och svarar därigenom för en stor del av budgetens ökande utgifter. Mest märkbara är utgiftsökningarna budgetåret 1976/77 men även fortsättningsvis ställer reformerna krav på ökande reala resurser. Exempel på sådana reformer är höjningen av barnbidragen, sänkningen av pensionsåldern, förbättringarna av folkpensionsförmånerna, subventionerna av bostadslåneräntorna och energipolitiken, samt investeringen i Stålverk 80. Samtliga dessa reformer påverkar budgetens utgiftssida. Exempel på reformer 'som påverkar budgetens inkomstsida — men i sig representerar betydande utgiftsåtaganden — är reformeringen av vuxen- och arbetsmarknadsutbildningen, det förbättrade socialförsäkringssystemet och omläggningen av den direkta statliga inkomstskatten fr. o. m. år 1976.

3.1¶Folkpensioner, sjukförsäkring m.m.

Ändamålsgruppen domineras av utgifterna för folkpensioneringen och: statens bidrag till sjukförsäkringen. Med undantag för vissa administrationskostnader utgörs hela ändamålsgruppen av transfereringar till hushållen.

Prop. 1975: 100 8

Tabell 1. Folkpensioner, sjukförsäkring m. m. (Milj. kr., fasta priser)

Genom- Anslag Anslagsförändring till Procen- = Genomsnittlig 1975/76 l tuvell för- snittlig procen- 1976/77 1977/78 1978/79 1979;/80 ändring = procentuell för- 1975/76— tuell förändring 1976/77 — ändring 1969/70— 1975/76— 1973/74 1979;/80

Totala utgifter + 10,2 17 877 +1881 --671 +3571 --581 = +10,5 +4,8 därav folkpensioneringen 4 7,7 15 310 +2 190 -!-600 +500 510 — —14,3 +5§5,7 sjukförsäkringen +32,3 2450 — 310 + 70 + 70 + 70 —12,7 —1,0

Utgifterna för folkpensionerna har under perioden 1969/70—1973/74 stigit med i genomsnitt 7,7 76 per år räknat i fasta priser. Ökningen beror dels på att antalet pensionärer stigit under denna tid, dels på att standardförbättringar genomförts. Antalet folkpensionärer uppgick i början av år 1975 till ca 1 575 000 varav ca 1 060 000 ålderspensionärer. Den 1 januari 1975 höjdes folkpensionens grundbelopp för ensam pensionär från 90 till 95 % av basbeloppet och för pensionärspar från 140 till 155 20 av basbeloppet. År 1974 fattade riksdagen beslut om en lagstadgad sänkning av den allmänna pensionsåldern från 67 till 65 år fr. o. m. den 1 juli 1976. I prop. 1975: 97 föreslås att pensionsåldersreformen skall fullföljas genom förslag om ökade möjligheter till en rörlig pensionsålder. Avsikten är att de nya reglerna om rörlig pensionsålder skall träda i kraft samtidigt som den allmänna pensionsåldern sänks. Riksdagen fattade år 1974 även beslut om förändringar i det system för en successiv standardhöjning av folkpensionen vilket infördes år 1969. Enligt systemet utgår s. k. pensionstillskott till de folkpensionärer som inte uppbär ATP eller har låg ATP. Pensionstillskottet utgjorde under budgetåret 1969/70 3 20 av basbeloppet och har därefter ökat med 3 procentenheter årligen för att den 1 juli 1975 uppgå till 21 96 av basbeloppet. Enligt 1974 års riksdagsbeslut utgör fr. o. m. den 1 juli 1976 den årliga ökningen 4 20 av basbeloppet för att pensionstillskottet i det fullt utbyggda systemet den 1 juli 1981 skall utgöra 45 40 av basbeloppet. Inkl. pensionstillskott kommer därmed folkpensionen år 1981 att för ensamstående pensionär utgöra 140 90 av basbeloppet och för makar 245 20 av basbeloppet. Motsvarande andelar var den 1 juli 1968 90 46 resp. 140 2. Den 1 juli 1975 förbättras handikappförmånerna inom folkpensioneringen. De nuvarande invaliditetsersättningarna och invaliditetstilläggen förs samman till en ny förmånsform kallad handikappersättning. Från samma tidpunkt införs också gynsammare prövningsregler för vårdbidrag till förälder som vårdar handikappade barn Phemmet.

Bil. 2 Långtidsbudget 9

De förtidspensionärer som saknar ATP eller har låga ATP-belopp får

en kraftig pensionshöjning genom att pensionstillskotten fr. o. m. den 1

juli 1976 kommer att utgå med fördubblade belopp.

Antalet personer med förtidspension har ökat kraftigt de senaste åren. Ökningen beror till stor del på de ändrade regler som trädde i kraft år 1970 och som innebär ökade möjligheter för äldre förvärvsarbetande med tungt eller pressande arbete att få pension före 67 års ålder. Möjligheterna att få sådan förtidspension har sedan dess utökats ytterligare för äldre förvärvsarbetande som blir utförsäkrade från arbetslöshetsförsäkringen och inte kan få nytt arbete. Detsamma gäller för personer som uppburit omställningsbidrag eller kontant arbetsmarknadsstöd under en viss tid.

Det totala antalet pensionärer beräknas bl. a, till följd av förändringar i befolkningens ålderssammansättning under långtidsbudgetperioden årligen öka med i genomsnitt 30 000. Däremot antas antalet förtidspensionärer minska något under samma period. I samband med pensionsålderssänkningen den 1 juli 1976 beräknas antalet pensionärer öka med omkring 115 000 personer. Antalet ålderspensionärer med :pensionstillskott beräknas £. n. uppgå till ca 750 000.

Beräkningen av folkpensionsanslaget i fasta priser fram t. o. m. budgetåret 1979/80 har gjorts med utgångspunkt i beräknade basbelopp under år 1975. Beräkningarna omfattar därefter endast sådana utgiftshöjningar som följer av ett ökat antal folkpensionärer och de lagstadgade förändringarna av pensionsförmånerna.

I fasta priser ökar utgifterna för folkpensioneringen med ca 2 190 milj. kr. budgetåret 1976/77. Däri ingår ca 340 milj. kr. som följer av tidigare basbeloppshöjningar. Effekterna av andra utgiftspåverkande faktorer framgår av nedanstående tabell.

Tabell 2. Folkpensioner, utgiftspåverkande faktorer (Milj. kr., fasta priser)

Utgiftsförändring till

1976/77 — 1977/78 = 1978/79 =1979/80

Ökat antal pensionärer + 280 +270 +245 +250 Pensionsålderssänkningen m. m. +1 570 +330 --255 +260

Summa -+1 850 +600 4500 3510

Kompensation för prisstegringar följer utvecklingen av basbeloppet, vilket i sin tur följer förändringarna i konsumentprisindex. Folkpensionens årsbelopp var den 1 juli 1967 4 931 kr. för ensamstående och 7 696 kr. för makar. Motsvarande belopp inkl. pensionstillskott var den 1 juli 1974 9180 kr. resp. 14 960 kr. och uppgår i början av år 1975 till 10 170 kr. för ensamstående och 17 190 kr. för ett pensionärspar.

Prop. 1975: 100 - 10

Med cen antagen prisstegring om 5 960 år 1976 och därefter 4 96 -årligen skulle utvecklingen av folkpensionsanslaget i löpande priser bli följande. |

Tabell 3. Folkpensioner (Milj. kr., löpande priser)

Genom- Anslag Anslagsförändring till — Procentuell förändring snittlig 1975;/76 N procentuell 1976j77 1977;78 1975;76— 1976:77—.

förändring 1976/77 1977;78

1969;70-- : - :

+13,5 15 310 +-2466 = --1 326 +16,1 47,5

Vid sidan av statens. utbetalningar av folkpensioner utgår till pensionärerna stora belopp i form av dels ATP, dels kommunala bostadstilllägg. Under budgetåret 1975/76 beräknas de sammanlagda ATP-beloppen uppgå till ca 5,6 miljarder kr. och de kommunala bostadstilläggen till drygt 1,5 miljarder kr.

Inom den allmänna sjukförsäkringen höjdes sjukpenningen kraftigt fr. o. m. den 1 januari 1974 och blev samtidigt beskattad och pensionsgrundande för ATP. Ersättningen till den försäkrade vid sjukdom utgår med 90 96 av den ersättningsgrundande inkomsten upp till 7 1/2 basbelopp (f.n. 67 500 kr.). Sjukpenningen är genom de nya reglerna jämförbar med sjuklön från arbetsgivaren. Vidare omvandlades moderskapsförsäkringen vid samma tidpunkt till en föräldraförsäkring. Samtidigt infördes rätt till sjukpenning vid vård av sjukt barn. Statens utgifter för föräldraförsäkringen redovisas under ändamålsgruppen stöd till barnfamiljer. Vidare infördes den 1 januari 1974 den allmänna tandvårdsförsäkringen som ger ersättning med i regel 50 46 av tandvårdskostnaderna för alla personer över 19 års ålder. I ett inledningsskede gäller detta även åldersgruppen 17—19 år. Barn och ungdom under 17 år skall ges kostnadsfri tandvård genom landstingens folktandvård. Försäkringen gäller både för folktandvårdens vuxentandvård och för de privatpraktiserande tandläkare som anslutits till försäkringen.

Fr. o. m. den 1 januari 1975 gäller nya ersättningsregler för läkarvård som lämnas av privatpraktiserande läkare. Ersättningen från sjukförsäkringen utgår nu direkt till läkaren och patienten betalar endast ctt enhetligt belopp på nomalt 20 kr. eller vissa fall 25—30 kr. per besök. Patientavgiften berättigar också till de röntgen- och laboratorieundersökningar som kan behövas. De privatpraktiserande läkare som är anslutna till försäkringssystemet är genom taxebindning skyldiga att hålla sig inom ramen för den av regeringen fastställda läkarvårdstaxan..

Regeringen har lagt fram förslag om ändring av den allmänna försäk-

Bil. 2 LFångtidsbudget 11

ringens ersättningsregler för läkarvård och sjukvårdande behandlingar inom den offentliga öppna sjukvården fr. o. m. den 1 januari 1976. Er-

sättningsreglerna innebär höjda ersättningar till sjukvårdshuvudmännen

för läkarvård från 48 kr. till70 kr. per läkarbesök och en höjning av patientavgiften från 12 kr. till 15 kr. Förslaget innebär vidare bl. a. att huvudmännen får ersättning även för behandlingar som utförs av annan personal än läkare och höjd ersättning för sjukhusvård m. m., Vidare övertar huvudmännen ansvaret för tillhandahållande av hjälpmedel till handikappade, varvid hjälpmedelsersättning utgår från försäkringen till huvudmännen. Sjukförsäkringens läkemedelsrabatt ändras så att maximibeloppet som den enskilde får betala vid inköp av medicin på recept höjs från 15 kr. till 20 kr. Reglerna om höjd ersättning beräknas totalt medföra en kostnadsökning för sjukförsäkringen uppgående till 634 milj. kr.

I prop. 1975: 92 har lagts fram förslag om nya finansieringsregler fr. o. m. år 1976 för hela den obligatoriska sjukförsäkringen. Förslaget innebär att statsbidrag utgår med 15 46 av sjukförsäkringens totala kostnader i stället för nu gällande en tredjedel av kostnaderna. Resterande del täcks av arbetsgivaravgifter.

Anslagsberäkningen för perioden t.o.m. budgetåret 1979/80 utgår från gällande bestämmelser, taxor och 'statsbidragsregler. Dock har beaktats effekterna av förslagen i prop. 1975: 36 om ändrade ersättningsregler inom sjukförsäkringen m. m. samt prop. 1975: 92 med förslag till skatteomläggning m. m. Till följd av förändringar i folkmängden och förskjutningar i åldersstrukturen beräknas sjukförsäkringsutgifterna öka under samtliga budgetår. Vid beräkningarna har förutsatts att sjukfrekvensen utöver den mellan åren 1973 och 1974 konstaterade ökningen om ca 10 96 blir oförändrad.

3.2 Utbildning och forskning

Denna ändamålsgrupp omfattar de statliga utgifterna för utbildningsväsendet och för den civila forskning som bedrivs av staten eller med statligt stöd. Ändamålsgruppen omfattar bl. a. grundskolan, gymnasiala skolor, högre utbildning och forskning samt studiesociala ändamål. Till högre utbildning och forskning har vidare förts bl. a. anslagen till universitet och högskolor, undervisningssjukhusen' samt de statliga forskningsråden och styrelsen för teknisk utveckling. I gruppen ingår även de statliga utgifterna för forsknings- och utvecklingsverksamhet på cenergiområdet. Studiesociala ändamål omfattar det statliga studiestödet till: samtliga Kategorier av studerande. |

Prop. 1975: 100 12

Tabell 4. Utbildning och forskning (Milj. kr., fasta priser)

Genom- Anslag :Anslagsförändring till Procen- Genom-

snittlig 1975/76 tuell för- — snittlig :

procen- 1976/77 1977/78 1978/791979;/80 ändring <procen-

därav

grundskolan —0,3 5 104 — 9 +46 =—-63 —+48 — 0,2 30,7

gymnasiala skolor 0,9 1989 + 5 +16 —+16 +16 + 0,3 +0,7

högre utbildning :

och forskning -+2,8 3 537 3108 —-26 —25 —+I1 + 3,1 -:-0,8

studiesociala

ändamål m. m. —8,2 1105 --140 —27 -—25 = —29 +12,7 +1,3

Av tabell 4 framgår att utgifterna under den framförliggande perioden beräknas öka endast långsamt, vilket är naturligt med hänsyn till långtidsbudgetens beräkningsprinciper. Huvuddelen av de resurskrävande utbildningspolitiska reformer som beslutades under 1960-talet är nu genomförda. För perioden 1969/70—1973/74 har ändamålsgruppens anslag minskat räknat i fasta priser. Denna minskning beror, vad gäller grundskolan och gymnasieskolan, bl. a. på att den av 1960-talets skolreformer föranledda byggnadsverksamheten avtog i volym under perioden

samt på tekniska orsaker. .

Utgiftsutvecklingen för grundskolans del styrs i betydande utsträckning av befolkningsutvecklingen. Elevantalet i grundskolan beräknas läsåret 1975/76 uppgå till ca 1 026 000 och antas läsåret 1979/80 ha ökat till ca 1 035 000.

Anslagsutvecklingen styrs förutom av elevutvecklingen även av klassstorlekarna. På låg- och högstadierna ligger klasstorlekarna väl i nivå med de beräkningar som låg till grund för 1962 års grundskolebeslut, medan de på mellanstadiet fortfarande ligger under denna nivå. Anslagsutvecklingen påverkas dessutom av det särskilda systemet för utbetalningar av statsbidrag till kommunerna.

I enlighet med beslut av 1968 års riksdag ersattes fr. o. m. läsåret 1971/72 gymnasiet, fackskolan och yrkesskolan med en ny skolform, gymnasieskolan. Samtidigt infördes tvååriga yrkesinriktade linjer med en bredare inriktning än förutvarande yrkesutbildning.

Läsåret 1975/76 beräknas antalet intagningsplatser i den dirckt grundskoleanknutna delen av gymnasieskolan motsvara ca 95 90 av årskullen 16-åringar. Andelen clever som omedelbart efter grundskolan fortsätter till gymnasieskolan är dock lägre. Antalet sökande till de mer utpräglat yrkesinriktade linjerna har ökat. Däremot har intresset för de tvååriga sociala och tekniska linjerna minskat.

Den snabba utbyggnaden av skolväsendet under 1960-talet ledde till

Bil. 2 Långtidsbudget 13

ett stort behov av nya lärare. Den tidigare bristen på lärare är dock numera till största delen hävd och antalet intagningsplatser för bl. a. klasslärare och ämneslärare har dragits ned under flera budgetår. Detta innebär att resursbehovet för lärarutbildningen kommer att minska. De organisatoriska konsekvenserna m. m. av minskningen av antalet intagningsplatser övervägs av en särskild arbetsgrupp.

Reformeringen av vuxenutbildningen år 1967 innebar en kraftig förstärkning av resurserna för såväl utbildningen i studieförbundens regi som de kommunala skolorna för vuxna och de riksrekryterande statliga vuxenskolorna i Norrköping och Härnösand. Under de senaste åren har därefter nya betydelsefulla steg tagits i utbyggnaden av vuxenutbildningen. I en särskild proposition till riksdagen våren 1975 har förslag lagts fram om bl. a. ett särskilt vuxenstudiestöd för längre studier. Det ansluter till det föreslagna stödet för arbetsmarknadsutbildning men består till skillnad från detta till en del av återbetalningspliktiga medel. Dessutom införs ett särskilt stöd för kortare kurser. De statliga bidragen till studieförbund och studiecirklar förbättras. Vidare föreslås statligt stöd åt studierekryterande åtgärder, bl. a. uppsökande verksamhet på arbetsplatser. Utgifterna för vuxenutbildning väntas härigenom öka under hela femårsperioden. De direkta kostnaderna för 1975 års vuxenutbildningsreform föreslås emellertid bli arbetsgivaravgiftsfinansierade och belastar således inte hithörande anslag.

På grundval av förslag från bl. a. 1968 års utbildningsutredning har re- ' geringen år 1975 förelagt riksdagen en proposition om reformering av högskoleutbildningen. Förslagen innebär i huvudsak följande. All eftergymnasial utbildning — högskoleutbildning — sammanförs i en ny högskoleorganisation. Reglerna för behörighet och urval förändras så att rekryteringen kan breddas till andra studerandegrupper än de. traditionella. Återkommande "utbildning främjas. Nytillkommande utbildning förläggs i första hand till vissa orter utanför nuvarande universitetsorter. En generell antagningsbegränsning införs som medel för en total dimensionering av den grundläggande högskoleutbildningen. Ett ökat lokalt och regionalt ansvar för högskolan liksom nya former för samspel mel- . ' lan högskolan och samhället i övrigt skall ge grunden för en fortlöpande förnyelse av högskoleutbildningen. Högskolereformen föreslås i sina huvuddelar träda i kraft budgetåret 1977/78. De nu framlagda principförslagen beräknas i och för sig inte medföra några nämnvärda kostnads- . ökningar under femårsperioden. | - .

Uppskattningen av-anslagsutvecklingen inom undergruppen högre utbildning utgår från nuvarande system och bygger i vad avser universite-

ten och högskolorna i huvudsak på den beräknade närvaron. Medelsbe-

hovet för de nu spärrade fakulteterna har beräknats med utgångspunkt i.de beslutade förändringarna i intagningskapaciteten. För övriga fakulteter har t. v. förutsatts att närvaron i stort sett kommer. att ligga kvar på

Prop. 1975: 100 : 14

den nivå som prognostiserats för budgetåret 1975/76. Sammantaget innebär detta att kostnaderna för den högre utbildningen. fortsätter att stiga under perioden.

Det statliga stödet till forskning och utveckling utgår dels genom de statliga forskningsråden, styrelsen för teknisk utveckling m. fl., dels genom universiteten och högskolorna. Ökningen av anslagen till' direkta forsknings- och utvecklingsändamål har under de senaste åren varit betydande och för femårsperioden förutses en fortsatt ökning. Till denna ändamålsgrupp har förts utgifterna för regeringens förslag om ett program för ökad satsning på energiforskning som lagts fram i prop. 1975: 30. Programmet omfattar olika forskningsåtgärder med syfte att minska energikonsumtionen och omvandlingsförlusterna i energiproduktionen samt en satsning på forskningen kring alternativa energikällor. Under en treårsperiod beräknas satsningen rymmas inom en total utgiftsram av 360 milj. kr. Ett fortsatt deltagande i det europeiska forskningssamarbetet, bl.a. inom europeiska rymdforskningsorganisationen (ESRO) och europeiska kärnforskningsorganisationen (CERN), har förutsatts vid anslagsberäkningarna.

Anslagen till studiesociala ändamål omfattar såväl bidrag som återbetalningspliktiga studiemedel till studerande. Fr. o. m, budgetåret 1973/74 har alla elever över 20 år i gymnasieskolan, den kommunala och statliga. vuxenutbildningen samt folkhögskolan överförts till studiemedelssystemet. Studiekredit till elever under 20 år i dessa skolformer utgår fr. 0. m. samma budgetår i form av återbetalningspliktiga studiemedel.

Antalet studiemedelstagare har bedömts förbli i stort sett oförändrat. Samtidigt väntas återbetalningarna av studiemedel och studielån stiga successivt under perioden, vilket totalt beräknas innebära anslagsminskningar under de tre sista åren i perioden. Hänsyn har därvid tagits till . de nya regler för återbetalning av studiemedel som påverkar återbetalningarnas storlek fr..o. m. år 1975. Förändringssiffran till budgetåret 1976/77 för studiesociala ändamål i tabell 4 beror till största delen på att anslaget kunnat begränsas budgetåret 1975/76 då en förbrukning av reserverade medel beräknas ske.

3.3 Totalförsvar

Utgifterna inom ändamålsgruppen. totalförsvar avser till. helt övervägande del det militära försvaret. Därutöver ingår civilförsvaret, det ekonomiska försvaret samt övriga delar av totalförsvaret. Utgifterna för totalförsvarsändamål uppgår budgetåret 1975/76 till ca 11 90 av de beräknade totala statsutgifterna. Deras andel av de sammanlagda statliga konsumtions- och investeringsutgifterna är däremot avsevärt högre och uppgår till nästan 31 <c6. | :