Propositionens huvudsakliga innehåll

[ propositionen föreslås på grundval av bl.a. betänkanden från kom- mittén för försöksverksamhet med vuxenutbildning (FÖVUX) och. kom- .. .. mitten för studiestöd åt vuxna- (SVUX) åtgärder-inom vuxenutbild---- ningens område. Den fortsatta. reformeringen av. vuxenutbildningen. skall vara ett led i utveckling av återkommandeutbildning. För att främja en sådan utvecklingföreslås—...väsentligt förbättrat studiestöd för. ; vuxna. Särskilda insatser föreslås för.- attinå dem som har:kor.t. och bristfällig utbildning..

I propositionen betonas den viktiga roll. folkbildningsarbetet spelar inom vuxenutbildningen. Bidragen till studiecirkelverksamheten beräk- . - nas öka med ca 70 milj. .kr.- I propositionen föreslås också att bidragen till studieförbundens _organisationskostnader och pedagogiska". verksam.- het höjs med 5,2 milj. kr. Särskilda- bidragföreslås utgå till studiecirkel- verksamhet i glesbygd. De prioriterade" studiecirklarna föreslås omfatta ' förutom nuvarande ämnen också hemspråksundervisning för vuxna in— vandrare och facklig utbildning .som .bedrivs i studiecirkelform.-Studic— orientering skall också kunna ingå i en studiecirkels'arbete. I proposi— tionen föreslås särskilda .åtgärder för att underlätta för handikappade att delta i studiecirklar bl.a. att bidrag skall utgå- till medverkan av teckenspråkstolk i studiecirklar samt till tekniska och organisatoriska stödåtgärder för handikappade".

• Sida 2
•  Original

Prop. 1975: 23

l.)

Vidare föreslås att statliga bidrag skall utgå till uppsökande verksam- het på arbetsplatser m.m. Dessa bidrag avses täcka kostnaderna för utbildning av studieorganisatörer, ersättning till studieorganisatörer. ad- ministration m.m. Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser skall enligt förslaget kunna tilldelas endast facklig organisation. Vidare föreslås fortsatta och utvidgade försök med uppsökande verksamhet riktade till korttidsutbildade grupper som inte kan nås på arbetsplat- serna, t.ex. hemarb'etande, handikappade och vissa invandrare. 1 den uppsökande verksamheten i bostadsområden skall studieförbunden med- verka.

För att nå nya grupper av vuxna behövs nya former av studiestöd. I propositionen föreslås därför dels ett timstudiestöd på f.n. 18.kr. per studietimme, som ersättning för inkomstbortfall när den studerande behöver ta ledigt från arbetet för att kunna delta i en studiecirkel, dels ett dagstudiestöd bestående av ett inkomstbidrag och ett intematbidrag avsett för deltagare i kortare ämneskurser vid folkhögskola. Inkomst- bidraget föreslås uppgå till 90 kr. per kursdag. Internatbidraget, som skall ersätta deltagarnas utgifter för internatvistelse eller resor i sam- band med kursen, föreslås uppgå till 70 kr. per kursdag. Timstudie- stödet och inkomstbidraget föreslås beskattade.

För längre studier på grundskole-, gymnasieskole- och högskolenivå föreslås ett särskilt vuxenstudiestöd bli infört den ]. januari 1976. Stö- det bör i huvudsak vara en ersättning för inkomstbortfall. Det särskilda vuxenstudiestödet bör bestå av ett beskattat bidragoch återbetalnings- pliktiga studiemedel. Bidraget utgör 65 % av det belopp som den sö- kande skulle ha beviljats i utbildningsbidrag inom arbetsmarknads- utbildningen. Efter skatt skall det särskilda vuxenstudiestödct och ut- bildningsbidraget inom arbetsmarknadsutbildningen vara lika stora. Under första halvåret 1976 bör det finnas resurser motsvarande ca 7 000 halvårsplatser. Huvuddelen bör avse grundskole- och gymnasie- skolestudier. För högskoleutbildning bör finnas resurser som gör det möjligt för alla som påbörjar yrkesteknisk högskoleutbildning hösten 1975 att få det särskilda vuxenstudiestödet.

I propositionen föreslås att en särskild vuxenutbildningsnämnd inrät- tas i varje län. Den skall fördela medel för uppsökande verksamhet på arbetsplatserna och besluta i ärenden om- särskilt vuxenstudiestöd för utbildning på grundskolans och gymnasieskolans nivåer samt om tim- studie- och dagstudiestöd.

Reformerna inom vuxenutbildningen föreslås finansierade genom en ny särskild arbetsgivaravgift, kallad vuxenutbildningsavgift, om 0,15 %. Den bör utgå med början den 1 januari 1976 och beräknas under första halvåret uppgå till ca 112 milj. kr.

För studiemedelssystemet föreslås att reglerna om hänsynstagande till makes inkomst ändras så att fribeloppet för makes inkomst höjs från

• Sida 3
•  Original

Prop. 1975: 23 3

200 % av basbeloppet per termin till 250 % per termin. Detta förslag innebär att makes inkomst kan uppgå till 45 000 kr. per år utan att re- ducering av studiemedel sker.

Inom studiehjälpssystemet föreslås höjning av resetillägget fr.o.m. den 1 juli 1975. Inackorderingstillägget föreslås höjt från 150 kr. till 170 kr. i månaden. För inackorderade elever i gymnasial utbildning föreslås en särskild hemreseersättning. I huvudsak innebär förslaget att de studerande får två fria hemresor per månad.

Förslagen om höjda bidrag till studiecirkelverksamheten och studie- förbundens verksamhet, om utbildning av studieorganisatörer, om för- ändringar inom studiemedels- och studiehjälpssystemen, om särskilt .. wuxenstudiestöd till studerande i yrkesteknisk högskoleutbildning och om inrättande av vuxenutbildningsnämnder samt om administration av reformerna bör genomföras den 1 juli 1975. Förslagen om uppsökande verksamhet på arbetsplatserna, om försök med uppsökande verksamhet i bostadsområden samt om särskilt studiestöd för vuxna och om tim-. studie- och dagstudiestöd bör genomföras med början den 1 januari 1976.

• Sida 4
•  Original

Prop. 1975: 23 4

1. Förslag till Lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349)

Härigenom föreskrives i fråga om studiestödslagen (1973: 349)1 ' dels att 4 kap. 12, 15, 18, 20 och 26 55 och punkterna 7—9 över- gångsbestämmelserna skall upphöra att gälla,

dels att rubriken före 4 kap. 26 5 skall utgå, dels att nuvarande 5 och 6 kap. skall betecknas 8 och 9 kapi samt nu— varande 1 kap. 4 och 5. 55 skall betecknas 1 kap. 6 och 7 åå,

dels att 1 kap. 1 &, nya 6 5 och nya 7 &, 3 kap. 5, 7, 13—15 och 17 åå, 4 kap. 3—5, 8—11, 13,.14,- 16,17, -19, 21—25, 28—30,-33, 42 och 43 55, nya 8 kap. 77-och 78 55, nya 9 kap. 2 &, samt rubriken före 4 kap. 12 & skall ha nedan "angivna lydelse," - . .

dels att i lagen skall införas tre nya kapitel, 5—7 kap., samt två. nya' paragrafer, 1 kap. 4 och 5 åå, allt av nedan angivna lydelse.-. '

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 1 % Staten lämnar studiestöd enligt Statens lämnar studiestöd enligt

denna lag i form av förlängt bam- denna lag i form av förlängt barn—

bidrag, studiehjälp och studieme- bidrag, studiehjälp, studiemedel, del. timstudlestöd, dagstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd.

4 S* Dagstudiestöd består av in- komstbidrag och internatbidrag.

55

Särskilt vuxenstudiestöd består av vuxenstudiebidrag och återbe— talningspliktiga studiemedel samt resekostnadsersättning.

652

Studiestödet handhas av statli- Studiestödet handhas av statli- ga myndigheter, däribland centrala ga myndigheter, däribland centra- studiestödsnämnden, samt av skol- la studiestödsnämnden och studie- styrelserna, landstingskommuner- medelsnämnderna, samt av skol- nas utbildningsnämnder och läro- styrelserna, landstingskommuner- anstalterna. nas utbildningsnämnder och läro-

anstalterna.

1 Lagen omtryckt 1974: 483. Senaste lydelse av 4 kap. 26å 1974: 978. ' Med nuvarande lydelse avses i prop. 1975: 8 föreslagen lydelse.

• Sida 5
•  Original

Prop. 1975: 23

Nuvarande lydelse F öreslagen' lydelse

Kommun kan föreskriva att fråga om studiestöd som ankommer på skolstyrelsen skall handläggas av annan kommunal nämnd. Motsvarande rätt tillkommer landstingskommun.

] denna lag förstås med

basbelopp: basbeloppet enligt lagen (1962: 381) om allmän för- säkring,

termin: första eller andra hälften

av ett kalenderår, i den _mån ej. annat följer av bestämmelse-som regeringen meddelar.

Allmän försäkringskassa skall beräkna storleken av timstudiestöd, dagstudiestöd och särskilt vuxen- studiestöd samt betala ut sådana stöd.

733

I denna lag förstås med basbe- lopp. basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän förSäkring.

3 kap. 5 54

Studiehjälp utgår för sådan del av läsår under vilken den studerande bedriver studier.

Studiehjälp i form av återbetalningspliktiga studiemedel utgår även för tid under vilken den studerande är sjuk enligt vad som anges i 13— 19 åå.

Närmare bestämmelser om läs- års längd och om dess fördelning på terminer meddelas av regering- en eller, efter regeringens bemyn- digande, av centrala studiestöds- nämnden.

7

Inackorderingstillägg utgår med 150 krattor i månaden till stude- rande som behöver inackordering.

3 Senaste lydelse 19742978. 4 Senaste lydelse 1974:978.

Vid tillämpning av bestämmelse i detta kapitel skall läsår anses omfatta det antal dagar som be- stämmes av regeringen eller myn- dighet sonz regeringen utser. Det- ta antal dagar skall därvid anses infalla under det eller de kalen- der/mlvår som bestämmes av re- geringen eller myndighet som re- geringeti utser.

&

lnackorderingstillägg utgår till studerande som behöver inackor- dering". Tillägget utgör 170 kro- nor i månaden. För studerande rars färdväg mellan hemorten och inackorderingsorten uppgår till

• Sida 6
•  Original

Nu varande lydelse Föreslagen I yd else

minst 40 kilometer omfattar till— lägget dessutom rätt till fria hem- resor enligt de närmare bestäm- melser som meddelas av rege- ringen eller myndigltet sattt rege- ringen utser.

13 &

1 14—19 åå ges bestämmelser om återbetalningspliktiga studieme— del för tid under vilken studerande som avses i 12 & på grund av sjuk- dom är helt oförmögen att bedriva sina studier.

I nämnda paragrafer förstås med . sjukperiod: tid under vilken den studerande på grund av sjukdom oav- brutet varit oförmögen att bedriva sina studier,

studietid: den del av en tertnin under vilken den studerande be- driver studier och den del av ter- minen under vilken han skulle ha bedrivit studier om han ej blivit sjuk.

studietid: den del av ett kalender- halvår under vilken den studeran- de bedriver studier och den del av kalenderhalvåret under vilken han skulle ha bedrivit studier om han ej blivit sjuk.

145

Återbetalningspliktiga studieme- del utgår för sjukperiod som in- faller under den del av en termin som utgör den studerandes studie- tid, förutsatt att ]. sjukperioden ej omfattar hela den studerandes studietid under terminen,

2. den studerande under någon del av terminen bedriver sina studier.

Återbetalningspliktiga studieme- del utgår för sjukperiod som in- faller under den del av ett kalen— - derhalvår som utgör den studeran- dcs studietid, förutsatt att ]. sjukperioden ej omfattar hela den studerandes studietid under kalender/zalvåret,

2. den studerande under någon del av kalender/zalväret bedriver sina studier.

För sjukperiod som infaller efter studietidens början utgår återbe- talningspliktiga studiemedel dock endast om den studerande ingett an- sökan om sådana medel dessförinnan. Om synnerliga skäl föreligger, kan studerande beviljas återbetalningspliktiga studiemedel även för så- dan sjukperiod.

För den första termin under vil- ken en studerande bedriver studier som berättigar till återbetalnings- pliktiga studiemedel enligt detta kapitel utgår studiemedel endast för sjukperiod som infaller efter- det den studerande bedrivit stu- dierna under minst en månad.

För det första kalenderhalvår under vilket en studerande bedri- ver studier som berättigar till åter- betalningspliktiga studiemedel en- ligt detta kapitel utgår studieme- del endast för sjukperiod som in— faller efter det den studerande be- drivit studierna under minst en månad.

• Sida 7
•  Original

Prop. 1.975: 23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 155

Studerande har rätt till återbe- talningspliktiga studiemedel för större del av två på varandra föl- jande terntiner än sex månader en— dast om särskilda skäl föreligger.

Studerande har rätt till återbe- talningspliktiga studiemedel för större del av två" på varandra föl— jande kalenderhalvär än sex måna- der endast om' särskilda skäl före- ligger.

175

Blir studerande på grund av sjukdom helt oförmögen att bedri- va sina studier, skall han anmäla detta till den allmänna försäkrings- kassan, om han beviljats återbetal- ningspliktiga studiemedel för ter- minen eller om han ansökt eller avser att ansöka därom. Anmälan Skall ske enligt de närmare bestäm— melser som meddelas av riksför- säkringsverket.

Blir studerande på grund av sjukdom helt oförmögen att bedri- va sina studier,- skall han anmäla detta till den allmänna försäkrings-. kassan, 'om han beviljats återbetal- ningspliktiga studiemedel för ka- lenderhalvåret eller om han ansökt

eller avser att ansöka därom. An- - -

mälan skall ske enligt de närmare bestämmelser som meddelas av. - riksförsäkringsverket.

4 kap. 3 &

Studiemedel utgår till svensk studerande samt till sådan annan studerande som är bosatt i riket.

Studerande sotn ej är svensk t-nedborgare har dock rätt till stu- diemedel endast om han bosatt sig i riket ltltvudsakligen i annat syfte än att här rinna utbildning.

4

Studerande som avses i l 5 har rätt till studiemedel såväl vid Itel- tidsstudier sotn deltidsstudier. Till ' deltidsstuderande utgår dock stu— diemedel endast om ltan bedriver studierna på minst halvtid och på grund av förvärvsarbete, vård av egna barn eller andra särskilda skäl

Studiemedel får ej beviljas för_ tid för vilken särskilt vuxenstudie— stöd enligt 7 kap. redan har be- viljats.

Beviljas studerande särskilt vux- enstudiestöd för sådan tid för vi]- ken den studerande redan har be- viljats studiemedel, får den stude— rande ej uppbära stttdietnedlen för denna tid. Har den studerande redan uppburit studiemedel för sådan tid gäller 7 kap. 20 5? .

Studiemedel får ej heller bevil- jas eller uppbäras för tid för vil- ken utbildningsbidrag utgår, om ej annat följer av bestämmelse som regeringen meddelar.

s'

Studiemedel utgår till svensk studerande samt till sådan annan studerande som är bosatt i riket.

• Sida 8
•  Original

Prop. 1975: 23

Nuvarande lydelse

ej kan bedriva studierna på hel- tid. _

Studiemedel till studerande som avses i ] _sl' utgår i form av studie- bidrag och återbetalningspliktiga studiemedel.

5 Studerande som avses i 2 5 har rätt till studiemedel såväl vid hel- tidsstudier som deltidsstudier. Studiemedel till studerande som avses i 2 5 utgår i form av studie- bidrag och återbetalningspliktiga studiemedel. Studiebidrag utgår dock endast vid heltidsundervis- ning som omfattar minst åtta v'ec- kor, om ej annat följer av bestäm- melse som meddelas av regering- en eller, efter regeringens bemyn- digande, av centrala studiestöds- niimnden. Till studerande som avses i 2 5 och som bedriver studier vid skol- enhet med statlig vuxenutbildning utgår dessutom resekast/tadsersiitt— ning.

8

Studiemedel för studier vid lä-. roanstalt eller utbildningslinjc som omfattas av förordnande enligt 1 ä får ej utan särskilda skäl utgå för mer än sammanlagt ]6 terminer.

9

Studiemedel får ej utan särskil- da skäl utgå för termin som infal- ler efter det den studerande fyllt 45 år.

-" Senaste lydelse 1974z978.

- om han

Föreslagen lydelse

Studerande som ej är svensk imedborgare har dock rätt till stu-

diemedel endast om han bosatt sig

.i riket huvudsakligen i annat syfte

än att här vinna utbildning.

'5

Studerande har rätt till studie- medel såväl vid heltidsstudier som deltidsstudier. Till deltidss'tuderan- de utgår'dock studiemedel endast

bedriver studierna "på minst halvtid.

;

Har studerande för studier vid läroanstalt eller utbildningslinjc som omfattas av förordnande en— ligt ]. & uppburit studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. för sammanlagt minst åtta år, utgår studiemedel för ytterli- gare studier vid sådan läroanstalt eller utbildningslinjc endast om särskilda skäl föreligger.

&

Studiemedel får utgå för kalen- derhalvår som infaller senast un- der det år då den studerande f_vller 45 år. Studiemedel får även utgå för senare kalender/mlvår, om sär- skilda skäl föreligger.

• Sida 9
•  Original

Prop. 1975: 23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

"10 å6

Studiemedel utgår för sådan del av läsår under vilken den studerande bedriver studier.

Studiemedel utgår även för tid under vilken den studerande ar sjuk enligt vad som anges i 28—36 åå.

Närmare bestämmelser om läs- års längd och dess fördelning på terminer meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndi- gande, av centrala studiestöds- nämnden.

Vid tillämpning av första styc- ket och bestämmelse som avses i andra stycket beaktas endast hela, sammanhängande tidsperioder un- der ett kalender/talvår, om 15 da- gar för heltidsstuderande och 30 dagar för deltidsstuderande.

Vid tillämpning av bestämmelse [ detta kapitel skall läsår anses om- fatta det antal dagar som bestäm- mes av regeringen eller myndighet som regeringen utser. Detta antal dagar skall därvid anses infalla under det eller de kalender/ialvår sattt bestämmes av regeringen el- ler myndighet som regeringen ut- ser.

115

Studiemedel beviljas efter ansökan. Ansökan om studiemedel inges inom den tid och i den ordning som centrala studiestödsnämnden bestämmer. Om särskilda skäl föreligger. får ansökan prövas även om denlinkommit för sent.

Studiemedel beviljas för högst två terminer i sänder.

Studiemedel till studerande som har rätt till både studiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel

Studiemedel "beviljas för högst två kalenderhalvär i sänder.

Beräkning av studiemedel

13 &

Studiemedel utgår till studeran- de som har rätt till studiemedel under ett helt niomänaders .Iäsår, om han är heltidsstuderande, med 140 procent av basbeloppet och, om. han är deltidsstuderande, med 70 procent av basbeloppet.

5 Senaste lydelse 19742978.

Studiemedel utgår med 7,78 procent av basbeloppet för varje hel, sammanhängande tidsperiod för vilken den studerande har rätt till studiemedel. Tidsperioden skall omfatta för heltidsstnderan- de 15 och för deltidsstuderande 30 dagar.

Vad som sägs i första stycket gäller endast om ej annat följer av 14, 16, 17, 19, 22 eller 25 5.

• Sida 10
•  Original

Prop. 1975: 23

Nuvarande lydelse

Har studerande rätt till studie- medel under ett helt läsår som överskjuter eller ej uppgår till nio månader, utgår studiemedel med så stor del av det enligt första stycket angivna beloppet som sva— rar mot förhållandet mellan läs- årets längd och nio månader.

Vid ökning eller minskning en— ligt andra stycket beaktas endast sädan tidsperiod sotn omfattar minst 15 dagar. Sådan period skall anses motsvara en halv månad.

Andra och tredje styckena äger ' motsvarande tillämpning, om hel-. tids— eller deltidsstnderande har rätt till studiemedel under endast en del av läsåret.

14

Har heltids- eller deltidsstude- rande vårdnaden om barn som ej fyllt 16 år eller är han skyldig att till fullgörande av lagstadgad un- derhållsskyldighet utge underhålls- bidrag till barn som ej fyllt 16 år, förhöjes det belopp som den stu- derande har rätt till enligt 13 & med barntillägg. Tillägget utgår för varje barn med 25 procent av bas— beloppet för ett läsår om nio må- nader. Vid bestämmande av barn- tillägget äger 13 å andra. tredje och fjärde styckena motsvarande tillämpning.

Föreslagen lydelse

&

Har den studerande vårdnaden om barn som ej fyllt 16 år eller är han skyldig att till fullgörande av lagstadgad underhållsskyldig- het utge underhållsbidrag till barn som ej fyllt 16 år, förhöjes det be- lopp som den studerande har rätt till-enligt 13 5- första stycket med barntillägg. _Tillägget utgår för varje barn med 1,39 procent av basbeloppet för varje hel, sam- manhängande tidsperiod on: 15 dagar för heltidsstuderande och med 2,78 procent av basbeloppet för varje hel, sammanhängande tidsperiod om 30 dagar för del-_ tidsstnderande.

Även om båda föräldrarna enligt första stycket har rätt till barntill- lägg, utgår endast ett barntillägg. Detta utges till fadern, eller, om för- äldrarna är ense därom, till modern. Är en av föräldrarna skyldig att utge underhållsbidrag som avses i första stycket, utges dock tillägget alltid till denne. Om synnerliga skäl föreligger, får barntillägg Utgå till envar av föräldrarna.

Har studerande, som enligt första och andra styckena har rätt till barntillägg på grund av att han är skyldig att utge underhållsbidrag till ett barn, tidigare på samma grund erhållit barntillägg för samma barn. utgår dock det nya barntilliigget endast om han uppfyller något av föl- jande två villkor, nämligen

• Sida 11
•  Original

Prop. 1975: 23

Nuvarande lydelse

Föreslagen I ydelse -

1. att i fråga om det senast beviljade barntillägget ha fullgjort dcn- skyldighct som avses i 40 ä,

2. att ha medgett att det nya barntillägget får betalas ut till den som har vårdnaden om barnet.

165

För heltidsstuderande minskas det belopp som utgår för en termin enligt 13—15 55 med två tredje- delar av den del av den studeran- des inkomst under terminen som överstiger nedan för skilda perio- der angivna delar av basbeloppet, nämligen

Antal hela perioder om en halv månad för vilka studieme-

För heltidsstuderande minskas det belopp som utgår enligt 13 5 första stycket och 14 5 för varje hel, sammanhängande tidsperiod om 15 dagar med två tjugosju):- dedelar av den del av den stude- randes inkomst under kalender- halvåret som överstiger nedan för skilda perioder angivna delar av. basbeloppet, nämligen Antal hela, samman- hängande tidsperio- der om 15 dagar för

del skall utgå under Del av vilka studiemedel terminen basbeloppet skall utgå under Del av ' 'kalenderhalvåret - basbeloppet högst 4 60 procent högst 4 60 procent 5 55 procent ' ' 5 ' 55 procent 6 50 procent 6 50 procent 7 45 procent 7 45 procent lägst 8 40 procent lägst 8 40 procent 17 57

Utöver vad som följer av 16 & minskas beloppet enligt 13—15 55 för heltidsstuderande som har rätt till studiemedel under en termin för nio hela perioder om en halv månad med 1. en femtedel av den del av den studerandes förmögenhet ' som överstiger sex gånger basbeloppet, eller 2. om den studerande är gift och lever tillsammans med maken, en femtedel av den del av makarnas sammanlagda förmögenhet som överstiger nio gånger basbeloppet.

Om den studerande är gift och lcver tillsammans med maken,

7 Senaste lydelse 1974:978.

Utöver vad som följer av 16 & minskas" det belopp som enligt 13 5 första stycket och 14 5)” ut- går till heltidsstuderande för varje . hel, sammanhängande tidsperiod " om 15 dagar med 1. en f_vrtiofemtedel av den del av den studerandes förmögenhet som överstiger sex gånger basbeloppet, eller 2. om den studerande är gift och lever tillsammans med maken. en f_vrtiofemtedel av den del av ma- karnas sammanlagda förmögenhet som överstiger nio gånger basbe- loppet. '

Om den studerande är gift och lever tillsammans med maken,

• Sida 12
•  Original

Prop. 1975: 23

Nuvarande lydelse minskas beloppet enligt 13'—15 5959 dessutom med 40 procent av den del av makens inkomst under ler- minen som överstiger två gånger basbeloppet.

Föreslagen lydelse

minskas det belopp som enligt 13 5 första stycket och 14 5 ut- går för varje .hel,_.sammanhäng- ande tidsperiod om 15 dagar dessutom med två fyrtiofemtede- lar av den del av makens inkomst under kalenderhalvåret som över- stiger två och ett halvt basbelopp.

Är den studerande gift men lever han ej tillsammans med maken, äger första stycket 2 och andra stycket motsvarande tillämpning, i den mån detta följer av bestämmelser som meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av centrala studiestödsnämnden.

19 &?

För deltidsstuderandc som har ' rätt till studiemedel under en ter- min för nio hela perioder om en halv månad minskas det belopp som utgår för terminen enligt 13— 15 55 med dels två tredjedelar av den del av den studerandes in- komst under terminen som översti- ger 125 procent av basbeloppet, dels

]. en femtedel av den del av den studerandes förmögenhet som överstiger sex gånger basbeloppet, eller

2. om den studerande är gift och lever tillsammans med maken, en femtedel av den del av makarnas sammanlagda förmögenhet som överstiger nio gånger basbeloppet.

Om sådan studerande är gift och lever tillsammans med maken. minskas beloppet enligt "13—15 55? dessutom med 40 procent av den del av makens inkomst under ter- minen som överstiger 290 procent av basbeloppet.

8 Senaste lydelse 19741978.

För deltidsstuderande minskas

. det belopp som utgår för ett ka-

lenderhalvår enligt 13 5 första stycket och 14 5 för varje hel, sammanhängande tidsperiod om 30 dagar med fyra tjugosjunde- delar av den del av den stude- randes inkomst under kalender- halvåret som överstiger 45 pro- cent av basbeloppet.

Utöver vad som följer av första stycket minskas det belopp som enligt 13 9" första stycket och 14 5 utgår till deltidsstuderande för varje hel, sammanhängande tids- period om 30 dagar med Il. två fyrtiofemtedelar av den del av den studerandes förmögenhet som överstiger sex gånger basbe- loppet, eller 2. om den studerande är gift och lever tillsammans med maken, två fyrtiofemtedelar av den del ,av makarnas sammanlagda förmögen— het som överstiger nio gånger bas- beloppet.

Om sådan studerande är gift och lever tillsammans med maken, minskas det belopp som utgår en- ligt 13 3? första stycket och 14 5 för varje hel, sammanhängande tidsperiod om 30 dagar med fyra fyrtiofemtedelar av den del av makens inkomst under kalender- halvåret som överstiger 330 pro- cent av basbeloppet.

• Sida 13
•  Original

Prop. 1975: 23

Nuvarande lydelse

13

Föreslagen lydelse

Är den studerande gift men lever han ej tillsammans med maken, äger första stycket 2 och andra stycket motsvarande tillämpning, i den mån detta följer av bestämmelse som meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av centrala studiestödsnämnden.

21 59

Som den studerandes inkomst för terminen enligt 16, 19 och 20 åå räknas den inkomst som han kan antagas komma att åtnjuta un- der terminen eller, om studieme- del vid ett och samma tillfälle skall beviljas för mer än en termin, den inkomst som han kan antagas komma att åtnjuta under termi- nerna, delad med antalet terminer. Värdet av naturaförmåner faststäl- les av regeringen. Studiestöd enligt denna lag, doktorandstipendium, statskommunalt bostadstillägg och allmänt barnbidrag räknas icke som inkomst.

Bestämmelserna i första stycket äger motsvarande tillämpning vid beräkning av makes inkomst i fall som anges i 17—20 55.

Som den studerandes inkomst under kalenderhalvåret enligt' 16 och 19 55 räknas den inkomst som ' han kan aritag'as komma att åtnju-

ta L'mder' ' kaleriderhalvåret eller, om studiemedel vid ett och sam- ma tillfälle skall beviljas för två kalenderhalvår, häl/ten av-den in— komst som han kan antagas kom- '— ma att åtnjuta under kalender/mha. åren. Värdet av naturaförmåner fastställes av regeringen. Dokto— randstipendium, statskommunalt. bostadstillägg, allmänt barnbidrag '— och annat studiestöd enligt-dem'za. lag än timstudiestöd, 'inkomstbi— . drag och vuxenstudiebidrag "räk- nas icke som inkomst. _ Bestämmelserna i första stycket äger motsvarande tillämpning vid. .. beräkning av makes inkomst i fall . som anges i 17 och 19 55. .

Med förmögenhet förstås i 17 och 19 55 skattepliktig förmögenhet _en- . ligt förordningen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.."Belopp var-. I. med den studerande uppburit återbetalningspliktiga studiemedel. får - dock ej avräknas såsom skuld.

Regeringen kan förordna att den studerandes inkomst skall be- aktas i annan utsträckning än som följer av 16, 19 och 20 55.

9 Senaste lydelse 1974:978. 10 Senaste lydelse 1974z978.

QIO

22.

Regeringen kan förordna att' den studerandes inkomst 'skall b'e- aktas i annan utsträckning än 'som" följer av 16 och 19 55. ' '

Bekostas studerandes uppehälle 'helt eller till väsentlig del av sta- ten 'eller kommun kan de studie- medel" som tillkommer honom en- ligt. detta kapitel minskas enligt

. grunder sam regeringen faststäl-

ler'. .

• Sida 23
•  Original

Prop. 1975: 23

Nuvarande lydelse 23

Vid beräkning enligt 13—20 55 av studiemedel tillämpas det bas- belopp som gäller för andra måna- den före ingången av den termin för vilken studiemedlen är avsed- da eller, om medlen vid ett och samma tillfälle skall beviljas för flera terminer, det basbelopp som gäller för andra månaden före in— gången av den första av dessa.

24 l studiemedel till vilka den stu- derande har rätt enligt-10 och 12 —23 55 ingår studiebidrag med följande belopp, nämligen 1. för heltidsstuderande, om han

är berättigad till studiemedel för . en hel period om en halv månad med tninst en adertondel (IV-140 procent av basbeloppet, 111 kro- nor eller,om han är berättigad till studiemedel med lägre belopp, så stor del av 111 kronor som svarar mot förhållandet mellan det be- lopp vartill han är berättigad och en adertondel av 140 procent av basbeloppet, .

2. för deltidsstttderande, om han är berättigad till studiemedel för en hel period om en halv månad med minst en adertondel av 70 procent av basbeloppet, 56 krattor eller, om han är berättigad till stu- diemedel med lägre belopp, så stor del av 56 kronor som svarar mot förhållandet mellan det belopp vartill han är berättigad och en adertondel av 70 procent av bas- beloppet.

14

Föreslagen lydelse 9'

Vid beräkning enligt 13, 14, 16, 17 och 19 åå av studiemedel till- lämpas det basbelopp som gäller för andra månaden före ingången av det kalenderhalvår för vilket studiemedlen är avsedda eller, om medlen vid ett och samma tillfälle skall beviljas för två kalenderhalv- ar, det basbelopp som gäller för andra månaden före ingången av det första av dessa.

(II:

1 studiemedel ingårstudiebidrag.

F örlvarje hel, sammanhängande tidsperiod om 15 dagar för hel- tidsstutlerande och om 30 dagar för deltidsstuderande utgör studie- bidraget 111 kronor. Om studie- medlen för denna tidsperiod enligt 10, 13, 14, 16, 17, 19 och 21—— 23 55 utgår med lägre belopp än 7,78 procent av basbeloppet utgör

• Sida 24
•  Original

Prop. 1975: 23

Nuvarande lydelse

Utgående studiemedel utgör i första hand studiebidrag.

25

Studerande, som till följd av bestämmelserna i 16—21 åå eller bestämmelse som avses i 2235 ej är berättigad till studiemedel, kan dock få sådana om synnerliga skäl föreligger.

Om synnerliga skäl föreligger, får studiemedel utgå med högre belopp än som följer av 10 och 12—21 åå eller bestämmelse som avses i 22 å. '

15

Föreslagen lydelse

studiebidraget dock endast så stor del av 111 kronor sotn svarar mot förhållandet mellan det belopp som utgår och 7,78 procent av basbeloppet.

Utgående studiemedel utgör i första hand studiebidrag. Återsto- den utgör återbetalningspliktiga studiemedel.

VI".

Studerande, som till följd av bestämmelserna i 16, 17, ]9 och 21 åå eller bestämmelse som av— ses i 22 & ej är berättigad till stu- diemedel, kan dock få' återbetal- ningspliktiga studietnedel öm syn- ' nerliga skäl föreligger.

Om synnerliga skäl föreligger, får studiemedel utgå med högre belopp än som följer av 10, 13, 14, 16, 17, 19 och 21 55 eller bestäm- melse som avses i 22 &. Det över- sk-j-utande beloppet utgår i form av dterbetalningspliktiga studiemedel.

28 & 1 29—35 55 ges bestämmelser om studiemedel för tid under vilken den studerande på grund av sjukdom är helt oförmögen att bedriva sina studier.

l nämnda paragrafer förstås med ' sjukperiod: tid under vilken den studerande på grund av sjukdom oav- brutet varit oförmögen att bedriva sina studier,

studietid: den del av en termin un- der vilken den studerande bedri- ver studier och den del av termi- nen under vilken han skulle ha bedrivit studier om han ej blivit sjuk.

29

Studiemedel enligt 12—26 åå utgår för sjukperiod som infaller under den del av en termin som utgör den studerandes studietid, förutsatt att

studietid: den del av ett kalender- halvår under vilken den studeran- de bedriver studier och den del av kalender/talväret under vilken han skulle ha bedrivit studier om han ej blivit sjuk. '

&

Studiemedel enligt 13, 14, 16, 17, ]9 och 21—25 55 utgår för sjukperiod som infaller under den del av ett kalender/talvår som ut-

- gör den studerandes studietid, för-

utsatt att

• Sida 25
•  Original

Prop. 1975: 23

Nuvarande lydelse

1. sjukperioden ej omfattar hela den studerandes studietid under terminen,

2. den studerande under någon del av terminen bedriver sina studier.

För den första termin under vil- ken en studerande bedriver studier som berättigar till studiemedel en- ligt detta kapitel utgår studiemedel endast för sjukperiod som infaller efter det den studerande bedrivit studierna under minst en månad.

Med stöd av första stycket har studerande rätt till studiemedel för större del av två på varandraföl- jande terminer än sex månader en- dast om särskilda skäl föreligger.

16

Föreslagen lydelse

1. sjukperioden ej omfattar hela den studerandes studietid under kalenderhalvåret,

2. den studerande under någon del av kalenderhalvåret bedriver sina studier.

För det första kalenderhalvår under vilket en studerande bedri- ver studier som berättigar till stu- diemedel enligt detta kapitel utgår studiemedel endast för sjukperiod som infaller efter det den stude- rande bedrivit studierna under minst en månad.

Med stöd av första stycket har_ studerande rätt till studiemedel för större'del av två på varandra föl— jande, kalenderhalvår än sex ma-

nader endast om särskilda skäl lö- religger. .

3'0 gu

Studiemedel

som omfattar hela den studeran- des studietid under en termin. Det- ta gäller dock endast om terminen infaller närmast efter sådan termin under vilken den studerande be- drivit studier vid sådan läroanstalt eller utbildningslinjc som _avses i 3 kap. 'l ä och 4 kap. 1 &. Vill- koret i 29 _t'j andra stycket skall även vara uppfyllt under föregå- ende termin eller annan tidigare termin.

33.»-

Blir studerande på grund'av .

sjukdom helt oförmögen '_att be'-

driva sina studier skall han anmä- ' la detta till den allmänna försäk- ringskassan, om han beviljats stu- diemedel för terminen eller om han ansökt eller avser att ansöka därom. Anmälan skall ske enligt . som. riksförsäkrings'ver- de närmare bestämmelser” meddelas av ket.

11 Senaste lydelse 1974:978.

enligt 1.2_——26, 55 .- utgår även för sådan sjukperiod -

Studiemedel enligt 13, -.l4,—16,- _ I 7, 19_ och 21—25 55 utgår även för sådan "sjukperiod som omfattar If.-hela den. studerandes studietid un-

der ett kalenderhalvår. Detta gäl- ler dock endast om kalender/valv- året infaller närmast efter sådant .kalenderhal-vår-._under vilket den . studerande bedrivit studier. vid så.-

dan läroanstalt eller utbildnings- linje som avses i 3 kap. lå och 4

kap. 1 F. Villkoret i' 29 å andra " - stycket skall även vara uppfyllt un- der föregående ' kalenderhalvår el- ler_ annatlltidigarc kalender-halvår.

&

Blir studerande pa. grund av sjukdom helt. oförmögen att be! driva sina studier skall han anmä- la detta till 'den allmänna försäk- ringskassan, om han beviljats stu- diemedel för kalender/talvåret el- ler om han ansökt eller avser att ansöka därom. Anmälan skall ske enligt den närmare bestämmelser

som meddelas av riksförsäkrings- ' verket.

• Sida 26
•  Original

Prop. 1975: 23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

425

För den som under en termin ej är berättigad till mer än fem pro- cent av basbeloppet i studiebidrag och återbetalningspliktiga studie— medel bortfaller rätten till sådant studiestöd.

För den som under ett kalen- der/talvdr ej är berättigad till mer iin fem procent av basbeloppet i studiebidrag och återbetalnings- pliktiga studiemedel bortfaller rät- ten till sådant studiestöd.

435=

Rätt till studiemedel är förver- kad, om medlen icke lyfts före ut— gången av den termin för vilken- de beviljats eller om den stude- rande avlider innan han lyft med- len.

Om särskilda skäl föreligger, får studiemedel lyftas efter utgången

av den termin för vilken de bevil- jats.

?. Riksdagen 1975. ] saml. Nr 23

Rätt till studiemedel är förver- kad',' om medlen icke lyfts före ut- gången av det kalettderhalvär för vilket de beviljats eller om den studerande avlider innan han lyft medlen.

Om särskilda skäl föreligger, får studiemedel lyftas efter utgången av det kalendet'ltalvår för vilket de beviljats.

5 kap. Timstudiestöd

] 55 T itnstudiestöd katt utgå till studerande som deltager i utbild- ning av det slag som bestämmes av regeringen eller myndighet som regeringen tu.—ter.

2 & Timstudiestäd kan utgå till studerande som är arbetstagare.

3 &" Timstttdiestöd utgår för stu- dietitnme under vilken den stude- rande iir nt't'rvarande och på grund .dt'irav förlorar arbetsinkomst för ett arbetstitnme. Den. studerande skall lta minst tio sådana studie- timmar under en- tidsperiod som - ..umfattar två på varandra följande

l:alenderkvartal. Timstudiestöd till samma studerande får ej avse mer än 35 studietimmar under nämn- da tidsperiod.

Tidsperiod sattt avses i första stycket skall i sin hel/tet infalla efter utgången av tidsperiod för vilken den studerande tidigare er- hållit tintstudiestöd.

Studietimme omfattar det antal minuter som bestt'immes av rege-

• Sida 27
•  Original

Prop. 1975: 23

18

Föreslagen lydelse

ringen eller tttyttdigltet sattt rege- ringen utser.

4 & Timstudiestöd utgör 18 kro- nor förstudietimme.

5 5 Timstudiestöd för deltagan- de i utbildning som avses i I 5 ut- går ej till studerande sattt uppbär annat studiestöd enligt denna lag för den tidsperiod som utbildning— en pågår. Att den studerande upp— bär dagstudiestöd enligt _6 kap. ut- gör dock ej hinder för timstudie- stöd.

6 5 T imstudiestöd får inom ett län under samma budgetår. utgå ' med sammanlagt högst det belopp som följer av bestämmelser satn regeringen meddelar.

Det belopp som står till förfo- gande för timstudiestöd inom ett lätt utgår till ]. arbetstagare som utför sitt ar- ' bete på en huvudsaklig arbetsplats

ittom länet,

2. arbetstagare som på grund av resor i sin anställning eller annan omständighet ei utför sitt arbete på en huvudsaklig arbetsplats men som med hänsyn till sina arbets- förhållanden under den tid utbild- ningen pågår kan anses tillhöra lä- net.

Regeringen eller myndighet som regeringen utser får bestämma att viss del av det belopp som står till förfogande för titnstudiestöd inom ('It lätt skall förbehållas ]. sådana arbetstagare för vilka facklig organisation med stöd av 8 5 andra stycket ansöker om tid- studiestöd eller

2. någon på annat sätt bestämd grupp av arbetstagare.

7 & Vid beviljande av timstudie- stöd ges företräde åt studerande med särskilt svåra arbetsförhållan- den. Därefter ges företräde åt stu- derande med kort tidigare utbild-

• Sida 28
•  Original

Prop. 1975: 23

19

Föreslagen lydelse

ning framför studerande med lång- re utbildning.

8 5 Timstudiestöd beviljas efter ansökan.

Ansökan göres av arbetstagaren eller av facklig organisation för fördelning mellan arbetstagare sattt- kan komtna i fråga till timstudie- stöd.

Ansökan ges in inom den tid och i den ordning som bestämmes av regeringen eller myndighet som regeringen utser. Om särskilda skäl föreligger, får ansökan prövas även om den kommit in för sent.

6 kap. Dagstudiestöd

] 5 Dagstudiestöd kan utgå till studerande som vid folkhögskola deltager i ämneskurs av det slag som bestämmes av regeringen eller myndighet som regeringen utser.

2 5 Dagstudiestöd kan utgå till studerande . som är arbetstagare. Stödet utgår i form av inkotnstbi— drag och internatbidrag.

3 5 Dagstudiestöd katt också ut- gå till studerande som ej är ar- betstagare, om den studerande bor i glesbygd, arbetar i henttnet eller är handikappad. Bestämmelser om vad som skall anses vara glesbygd och om vad som skall anses utgöra handikapp meddelas av regering- en eller myndighet som regeringen utser.

Stöd enligt första stycket utgår i forttt av internatbidrag.

-4 5 Inkomstbidrag utgår för var- je dygn under vilket den studeran- de deltagare i ämneskurs och på grund därav förlorar arbetsin- komst.

Den studerande skall ha minst två sådana dygn under en tidspe- riod som omfattar två på varand-

• Sida 29
•  Original

Prop. 1975: 23

20

Föreslagen lydelse

ra följande kalenderkvartal. Itt- komstbidrag till satnttta studeran- de får ej avse tner än fem dygn under nämnda tidsperiod.

Tidsperiod sotn avses i första stycket skall i sin helhet infalla efter utgången av tidsperiod för vilken den studerande tidigare er- hållit inkomstbidrag.

5 5 Internatbidrag utgår för var- je dygn under vilket den studeran- de deltager i ätnneskurs, om den studerande .har sådana särskilda kostnader för resa, kost eller logi i samband med kursen som är av betydelse. Den studerande skall lta minst två sådana dygn under en tidsperiod som omfattar två på . .varandra följande kalenderkvartal.

lnternatbidrag till samma stude— _rande. får ej avse mer ätt fem dygn under nämnda tidsperiod. Bestämmelsen i 4 9 tredje styc- ket äger motsvarande tillämpning.

6 5 Inkomstbidrag utgör 90 kro- nor för varje dygn.

lnternatbidt'ag utgör 70 kronor för varje (lygtt. '

7 5 Dagstudiestöd för deltagan- de i ämnesknrs "som avses i 1 5 utgår ej till studerande som upp- bär annat studiestöd enligt denna lag för den tidsperiod som infaller från kursens början till dess slut. Att den studerande uppbär tim- studiestöd enligt 5 kap. utgör dock ej hinder för dagstudiestöd.

Dagstudiestöd för deltagande i ämneskurs sattt avses i 1 9" utgår ej heller till studerande som upp- bör utbildningsltidrag för den tids- period som infaller från kursens början till dess slut.

Bekostas den studerandes uppe— hälle helt eller till väsentlig del av staten eller kommun utgår ej dagstudiestöd till honom, om ej annat följer av bestämmelse som regeringen meddelar.

• Sida 30
•  Original

Pmp. 1975: 23

Föreslagen lydelse

'8 5 Dagstudiestöd får inom ett lätt uttder samma budgetår utgå med sammanlagt högst det belopp som följer av bestämmelser som regeringen meddelar.

Det belopp som står till förfo- gande för dagstudiestöd inom ett lätt utgår till -1.. arbetstagare som utför sitt ar-

bete på en huvudsaklig arbetsplats inom länet,

2. arbetstagare som på grund av resor i sin anställning eller annan omstättdighet ej utför sitt arbete på. en huvudsaklig arbetsplats men sotn med hänsyn till sina arbets- förhållanden katt anses tillhöra lå-

. net,

3. studerande som avses i 3 5 och SOltl är bosatt i länet, när han ger in ansökan om dagstudiestöd. Regeringen eller myndighet som regeringen utser får bestämma att viss del av det belopp som står till förfogande för dagstudiestöd inom ett län skall förbehållas ] _. sådana arbetstagare för vilka facklig organisation med stöd av 10 .? andra_stycket ansöker om

' dagstudiestöd, '

2. någon på annat sätt bestämd grupp av studerande.

95. Vid beviljande av dagstudie— stöd till arbetstagare ges företräde år studerande med särskilt svåra ' arbetsförh'ållanden. Därefter ges — företräde åt studerande med kort

tidigare utbildttittg fratnför stude- rande med längre utbildning.

Vid beviljande av ittterttatbidrag till studerande sattt avses i 3 5 ges företräde åt studerande som har särskilt svåra. studiehinder på grund av att ltan bar i glesbygd, 'arbetar i hemmet eller är handi-

kappad. Därefter ges företräde åt stttderattde med kort tidigare ut- bildttittg framför studerande med längre utbildning.

• Sida 31
•  Original

Prop. 1975: 23

lx) IQ

Föreslagen lydelse

IO 5 Dagstudiestöd beviljas ef— ter ansökan.

Ansökan göres av den studeran- de eller av facklig organisation för fördelning mellan arbetstagare som kan komttta i- fråga till dagstudie-

— stöd.

Ansökan 'ges in inom den tid och i den ordning som bestämmes av regeringen eller myndighet re— geringen utser. Om särskilda skäl föreligger, får ansökan prövas även om den kommit in för sent.

7 kap. Särskilt vuxenstudiestöd Allmänna bestämmelser

[ 5 Särskilt vuxenstudiestöd katt utgå till studerande vid de läroan- stalter och utbildningslinjer som regeringen bestätnttter.

Om verkan av att studerande har ' uppburit . studiemedel för den '- tid för vilken särskilt vuxenstu—

diestöd utgår finns bestämmelser i

__20 5."

Särskilt v'uxenstudiestöd får ej beviljas'eller uppbäras för tid, för vilken utbildningsbidrag utgår, om ej annat följer" "av bestämmelse sattt regeringen meddelar.

2 9” Särskilt vuxenstudiestöd katt utgå till studerande som är bosatt i.rikct.

.Studerande som ej är svensk tttedborgare kan. dock få särskilt vuxenstudiestöd- endast om ltatt har- bosatt sig i riket ltuvudsakli— gen- iannat. syfte ätt att här vinna utbildning.

35. Särskilt.-vu.ttettstudiestöd kan utgå till studerande som har till- 'godoräknats eller kan antagas

komma att- tillgodoräknas pen- sionspoäng enligt 11 kap. 6 ä' la- gen (1962: 381 ) 'om allmän för- säkring för minst'fyra kalettderår före det kalenderår för vilket vux— enstudiestödet skall utgå. Har stu-

• Sida 32
•  Original

Prop. 1975: 23

Föreslagen lydelse

derande på grund av handikapp -eller sjukdom varit förhindrad att

arbeta, katt siirskilt vuxenstudie- stöd utgå även om pettsiottspoäng

"ej har tillgodoräknats dett stude-

rande för minst fyra kalenderår. Med kalenderår för vilket pen— sionspoäng tillgodoräknats den stu- derande jämställes kalenderår efter 1959 för vilket sådan poäng ej har tillgodoräknats den studerande, om den studerande under året har 1 . vårdat eget barn som ej fyllt tio år, vårdat person, som på grund av" sjukdom, ålder eller handikapp varit i behov av särskild omvård- nad, eller haft inkotttst av förvärvs- arbete, i samtliga tre fall under förutsättning att verksamheten har haft minst sådan otnfattnittg att

den katt anses ha tnotsvarat vad som hade krävts för att pensions- poäng för året skttlle lta tillgodo- räknats,

2. utfört arbete på jordbruksfastig- het som äges eller brukas av den studerandes tnake eller i rörelse som- bedrives av den studerandes

.....make, om arbetet har haft tttinst

sådatt omfattning att det kan an- ses "h'a motsvarat vad som hade krävts för'att petzsionspoäug för ' året skulle ha tillgodoräknats,

3.”1t'nder' minst sex tttånader full- gjort 'värnpliktstjiinstgöring enligt vätnplik't'slagcn '(]941. 967) eller vapenfri tjätist enligt lagen (1966: 413) om va'penfri tjänst.

Vid tillämpning av andra styc- 'ke't på studerande sattt ej är svensk

medborgare beaktas endast verk- samhet här I riket, om ej annat föl- jer av' 'bestättzmelser sattt regering-

. ett meddelar.

Andra ooh tredje styckena äger motsvarande tillämpning pa verk- samhet före 1960.

4 5 Särskilt. vttxenstudiestöd ut- går iform av vuxenstudiebidrag,

• Sida 33
•  Original

Prop. 1975: 23

Föreslagen lydelse

återbetalaingspliktiga studiemedel och resekostnadsersättnt'ng.

5 5 Särskilt vuxenstudiestöd kan utgå såväl vid heltidsstudier som vid deltidsstudier. Till deltidsstu- derande kan dock särskilt vuxen- studiestöd utgå ettdast om ltan be- - driver studierna på minst halvtid.

] fråga om särskilt vuxenstudie- stöd äger 4 kap. 6—-—]0 55 motsva- rattde tillämpning.

6 5 Särskilt vuxenstudiestöd be- viljas efter ansökan. Ansökan ges in inom den tid och i den ordning som bestämmes av regeringen el- ler myndighet som regeringen ut- ser. Ont särskilda skäl föreligger, får ansökan prövas även om den kommit in för sent.

Särskilt vuxenstudiestöd får be— viljas för högst två kalender/talst- år i sänder.

Vuxensludiebidrag och återbetal- ningspliktiga studiemedel

' 7 5 För varje hel, sammanhäng- ande tidsperiod om 15 dagar un- der vilken heltidsstuderande be- driver studier utgår ,] .. vuxenstudiebidrag med 65 pro- t-ent av det belopp som den stu- derande skulle ha fått i utbild- ningsbidrag. ett/igt bestämmelser- na om dagpenning och stimulans- bidrag, för heltidsstudier under samma tidsperiod. om han kunnat få sådant bidrag, 2. återbetalaittgspliktiga studieme- del med det belopp som motsva- rar skillnaden mellan följande två tal, nätttligen

a) det utbildningsbidrag som av- ses under ] efter avdrag för preli- minär A-skatt,

b) vuxenstudiebidraget enligt 1 efter avdrag för preliminär A- skatt.

• Sida 34
•  Original

Prop. 1975: 23

Föreslagen lydelse

- 8 5 För varje hel, sattttn'anltiing- ande tidsperiod om 30 dagar utt- der vilken deltidsstuderattde be- driver studier utgår ]. vuxenstudiebidrag ttted 65 pro- cent av det belopp som den stu- derande skulle lta fått i utbild- nin gsbidrag, enligt" bestiitnmelsertut attt dagpenning och sti/ttulansbi- "drag, för heltidsstudier uttder 15

dagar, om ltatt kunnat få sådant bidrag, 2". återbetalningspliktiga studieme— del med-det belopp som tttotsva- rar skillnaden mellan följande två tal, nämligen

a) det utbildningsbidrag som av- ses under 1" efter avdrag för pre-

'litttittit'r A-skatt,

b) ruxettstudiebidraget enligt 1 efter avdrag för preliminär A- skatt.

9 5 För skatteavdrag ett/igt 7 och 8 55 gäller särskilda beräk- nittgsgrunder sattt regeringen be— stäntmeren'ligt 3 5 2 mom. under I tredje stycket" uppbördslagett (1953: 272) jämfört med punkt 12 av aln-'i'sttingarna till 32 5 kont— ntunalskatte/agen (1928: 370).

10 5 Särskilt vuxenstudiestöd för studier på grundskolenivå får ittont .ett lätt under samma budgetår ut-

gå med sammanlagt högst det be- lopp sattt följer av bestämmelser sattt regeringen meddelar.

.Särskilt vuxenstudiestöd för 'studier på. grundskolenivå får itt— ottt 'ett lätt utgå till studerande sattt är bosatt inom .länet när lta/t get" in ansökan om stödet.

]] _S Vid beviljande av särskilt rttxenstudiestöd för studier på grundskolenivå ges företräde åt sökande sattt har störst beltov av utbildning och stöd.

Vid prövning ett/igt första styc- ket tages särskild hänsyn till sö-

• Sida 35
•  Original

Prop. 1975: 23

26

Föreslagen lydelse

kande sattt har kort tidigare ut— bildning. och sökande sont ttnder lång .tid bedrivit verksamhet av det .slag som avses i 3 S?. Särskild hänsyn skall också tas till attt sö- kande på grund av ltattdikapp el- .ler annan otttständighet ltar sär- skilt svårt att bedriva studierna på. fritid eller attt sökande ltar en betungande försörjningsbörda. Mer ätt tio års verksamhet som avses i 3 5 får ej beaktas. Verk- samhetpa" deltid jämställes nted - verksamhet 'på heltid.

Den som tidigare har uppburit särskilt. vuxenstudiestöd för viss utbildning på grundskolenivå och - som. fullföljer denna utbildning,

ltar alltid företräde till fortsatt stöd om ej annat följer av 5 5 andra stycket jämfört med 4 kap. 7 5. Företrädet avser särskilt vuxenstudiestöd för den tid sattt kräves för att slutföra utbildning— en i normal takt.

12. 5 .I fråga attt särskilt vuxen- studiestöd för. studier på gymna- sieskolettivå äger 10 och (1 59” ttiotsvarandetillämpning.

]? 5 Särskilt vttsettstudiestöd för studier på högskolenivå får itt— o'm 'verksatn/tetsområdet ' för en

' stit'diet'nedelsr't'ämnd under samma "budgetår 'tttgå ttted sammanlagt 'bög'st det belopp som följer av

bestärttmels'er som regeringen

'" meddelar. ' 5-'-Särskilt ' vuxettsttta'iestöd för studier på högskolenivå får ittont

v'erksanthetsområdet för en studie— ' tttedelsnät'ttnd 'utg'å till studerande

"v'id läroanstalt eller utbildningslin- je som tillhör nämndens verksam- hetsområde.

14 5. Vid beviljande av särskilt

.vuxettstudiestöd- för studier på

högskolenivå ges företräde åt sö— kande satn har störst behov av utbildning och stöd.

• Sida 36
•  Original

Prop. 1975: 23

Föreslagen lydelse

Vid prövning enligt första styc- ket tags särskild hänsyn till sö-

" kande som avser att kontplettera

sitt tidigare utbildning, om han därigenottt katt få kuttskaper och färdigheter som är av betydelse för den verksamhet sattt han be- driver eller avser att bedriva. Sär— skild hänsyn skall också tas till om sökande på grund av handi- kapp eller' annan otnstättdighet ltar särskilt svårt att bedriva stu— dierna på fritid eller attt sökande

har ett betungande försörjnings- börda.

Den sattt tidigare ltar ttppbttrit särskilt vuxenstudiestöd för viss utbildning" på' högskolenivå ltar alltid företräde till fortsatt stöd, om ej annat följer av 5 5 andra stycket jämfört med 4 kap. 6 5. Företrädet avser särskilt vuxen- studie'stöd för den tid sattt krävas "för att slutföra tttbildttingett i nor- ":"m'tl takt.

15 5" Närtttare bestämtttelser attt

' vilken utbildning som vid tillämp-

ning av 10—1'4' 55 skall anses lig- ga på gruttdskole-, gymnasieskole- 'elle'r högskolenivå meddelas av regeringen eller tt-tyttdighet sattt regeringen 'utser'.

;

' . 'Resekostnadse'rsötttting

16 5 I "fråga' om resekostnads-

' er.sättttittg'äger 4 kap. 27 5 mot-

svarande tilliitttpning.

Vuxensludiebidrag och återbetal- ningsplikliga studiemedel under sjukdom

17 5 I fråga attt rätt till vuxen.— stttdiebidrag och återbetalnings- - pliktiga studiemedel för tid. under - ' vilken den studerande pågrund "av sjukdom är helt oförmögen att .

bedriva sina studier äger 4 kap. '" 28—35 595 motsvarande tillämp- ning.

• Sida 37
•  Original

Prop. 1975: 23

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse '

Särskilda bestämmelser

18 _6 Bestämmelserna i 4 kap. 37—39, 41 och 43 55 skall äga motsvarande tillämpning på siir- skilt vuxenstudiestöd.

19 5 Bekostas studerattdes up- pehälle ltelt eller till väsentlig del av staten eller kommun katt det särskilda vuxenstudiestöd sattt till- kommer hottottt minskas enligt grunder som regeringen faststäl-

._ ler.

. 20 ä' Beviljas-studerunde särskilt vuxenstudiestöd för sådan tid för vilken den studerande redan har

"uppburit studiemedel enligt 4 kap.

gäller bestämmelserna i andra—— fjärde stycket-ta.

Det belopp, sattt den studerande uppburit i studiemedel avräknas från de belopp som den studeran- de beviljas för nämnda tid. Avräk- ningen sker från de belopp sattt beviljats [ vuxenstudiebidrag, riter- betalttingspliktiga studiemedel oclt resekostnadsersättnittg i nu ttätttnd ordning.

Avräkttat belopp skall jämstäl— las nted vuxenstudiebidrag, äter- betalningspliktiga studiemedel oclt resekostnadsersättning i den ont- fattning som avräkttingett avser

' " motsvarande srttdiestödsfortn.

Belopp som ej kan avräknas skall äterkrävas. Därvid äger 9 kap. 2 å'tredje stycket motsvaran- de tillämpning.

8 kap.

77%

1 78—80 åå ges särskilda lac-- stämmelser om återbetalningsskyl- (ligheten för den som uppburit återbetalningspliktiga studiemedel för sjukperiod enligt 3 kap. 13-'— 19 &; eller 4 kap. 28—35 gg.

1 78—80 55 ges särskilda be— stämmelser om återbetalnings— skyldigheten för den som uppbu— . rit återbetalningspliktiga studieme—

del för sjukperiod enligt 3 kap. 13 —]9 åå, 4 kap. 28—35 åå eller 7 kap. 17 5 och de bestänttttelser som anges där.

• Sida 38
•  Original

Prop. 1975: 23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

78 &

Återbetalningspliktiga studiemedel som löper på sådan del av en sjuk- period som infaller efter 'en karenstid om 14 dagar medräknas ej vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel om återbe'talningsbelopp eller frivillig återbetalning, om ej annat följer av 79 &.

Som karenstid enligt stycket räknas endast sådan tid som infaller under sådan studietid som avses i 3 kap. 13 5 eller 4 kap. 28 &. Vid beräkning av ka- rcnstid skall flera sjukperioder räknas som en sjukperiod, om den senare börjar inom 20 dagar efter föregående periods slut.

första '

Som karenstid enligt första styc- ket räknas endast sådan tid som infaller under sådan studietid som avses i 3 kap. 13 ä, 4 kap. 28 & eller 7 kap. 17 55 i vad avses hätt- visning till 4 kap. 28 5. Vid beräk— ning av karenstid skall flera sjuk- perioder räknas som en sjukperiod, om den senare börjar inom 20 da- gar efter föregående periods slut.

9 kap.

2 &

Har någOn uppburit studiestöd. obehörigen eller med för högt belopp och har han insett eller_bort inse detta, kan vad för mycket utgått genast återkrävas.

Avbryter någon sina studier, äger första stycket motsvarande tillämpning beträffande uppburet studiestöd som avser tiden efter avbrottet. Beror avbrottet på sjuk- dom skall studiestöd som den stu- derande uppburit enligt 3 kap. 13 — 19 åå eller 4 kap. 28—35 5.5 ej återkrävas.

På studiemedel enligt 4 kap. som återkräves enligt första eller andra stycket utgår ränta från den dag när medlen uppburits efter en räntesats som vid varje tidpunkt med två procent överstiger nor- malräntan för lån från statens utlåningsfonder. Om särskilda skäl föreligger, kan återbetalnings- skyldig befrias helt eller delvis från skyldighet att erlägga räntan.

Avbryter någon sina" studier; äger första stycket motsvarande tillämpning beträffande uppburet

studiestöd som avser tiden efter ."

avbrottet. Beror avbrottet på sjuk- dom skall studiestöd som den stu- derande uppburit enligt 3 kap. 13 —19 åå, 4 kap. 28—35 55 eller 7 kap. 17 5 och de bestämmelser sattt anges där ej återkrävas.

På studiemedel enligt 4 kap. och på särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. som återkrävcs enligt första eller andra stycket utgår ränta från den dag när medlen uppburits efter en räntesats som vid varje tidpunkt med två pro- cent överstiger normalräntan för lån från statens utlåningsfonder. Om särskilda skäl föreligger, kan återbetalningsskyldig befrias helt eller delvis från skyldighet att er— lägga räntan. '

• Sida 39
•  Original

Prop. 1975: 23 30

Övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft såvitt avser rätt till särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. för studerande vid-yrkesteknisk högskola och såvitt avser 3 kap. 7 & den 1 juli 1975 samt i övrigt den 1 januari 1976.

2. Beslut om studiemedel för studietid efter utgången av 1975, som har fattats med stöd av äldre bestämmelser, skall alltjämt gälla.

3. Studerande, som före den 1 juli 1975 med stöd av 4 kap. 26 5 har beviljats återbetalningspliktiga studiemedel för studietid efter utgången av 1975, har rätt till särskilt studiebidrag för denna studietid, om han bedriver studierna på minst halvtid. Närmare bestämmelser om sådant särskilt studiebidrag meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen utser. ' .

4. Under tiden den 1 juli—den 31 december 1975 gäller att om den studerande är gift och lever tillsammans med-maken det i 4 kap. 13——' 15 && upptagna beloppet skall minskas med 40% av den del av makens inkomst under terminen som överstiger — såvitt gäller studerande som avses i 4 kap. 17 5 _ 250 procent av basbeloppet och — såvitt gäller studerande som avses i 4 kap. 19 å -— 330 procent av basbeloppet. Första stycket äger tillämpning även på gift studerande som ej lever tillsammans med maken, i den mån detta följer'av bestämmelser som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen utser.

5. Beslut om studiemedel för andra halvåret 1975 som fattats före den 1 juli 1975 gäller utan hinder av punkt 4.

6. Vid tillämpning av 4 kap. 8 5 och 7 kap. 5 5 andra Stycket i vad avser hänvisningen till 4 kap. 8 5 skall med halvt år, för vilket den studerande uppburit studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. jämställas termin, för vilken han fått studiemedel enligt studie- medelsförordningen (1964z401) eller stipendium eller lån enligt regle- mentet (1939:290) för utdelning av räntefria lån för universitetsstudier, kungörelsen (l946:676) angående statlig kreditgaranti för lån åt den, som avlagt akademisk eller därmed jämförlig examen, kungörelsen (1.948z210) angående statlig kreditgaranti för lån åt den som genomgått polisskola, kungörelsen (1950z469) angående studielån med statlig kre- ' ditgaranti eller reglementet (1953:366) för utdelning av statsstipendier vid universiteten m.fl. läroanstalter. -

7. Är studerande skyldig att erlägga ränta för lån. som har utlämnats enligt någon av de vid 6 nämnda författningarna, får när studiemedel beviljas honom det belopp, vartill han är berättigad enligt 4 kap. 10, 13, 14, 16, 17, 19 och 21—23 åå denna lag, överskridas med så mycket som svarar mot den ränta, som förfaller till betalning under tid för vilken studiemedlen är avsedda. Motsvarande gäller när sådan studerande be- viljas särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. i form av återbetalningsplik- tiga studiemedel.

• Sida 40
•  Original

Prop. 1975: 23 31

8. Under år för vilket studiestöd i annan form än timstudiestöd och dagstudiestöd utgår till den studerande med stöd av de nya bestämmel- serna är den studerande ej skyldig att erlägga ränta eller amortering på studielån som han fått enligt studiehjälpsreglementet (1964:402). Ränta på studielån, som belöper på sådant är, erlägges med lika stora annuiteter under den i amorteringsplanen för lånet fastställda amorte- ringstiden.

9. Särskilt vuxenstudiestöd för studier på högskolenivå utgår under första halvåret 1976 endast för studier vid yrkesteknisk högskola. . 10. Bestämmelserna i 7 kap. 17 å'gäller i vad de hänvisar till 4 kap. 30 5 för första halvåret 1976 under förutsättning att den studerande under andra kalenderhalvåret 1975 bedrivit .studier vid sådan läroan- stalt eller utbildningslinjc som avses i 3 kap. 1 5 eller 4 kap. 1 5. Vill- koret i 4 kap. 29 5 andra stycket skall även vara uppfyllt under andra kalenderhalvåret 1975 eller tidigare kalenderhalvår. 1.1. Ytterligare föreskrifter för ikraftträdandet av denna lag meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen utser.

2. Förslag till

Lag om vuxenutbildningsavgift

Härigenom föreskrives följande. 1 & Arbetsgivaravgift som bidrag till vuxenutbildning erlägges till staten enligt denna lag (vuxenutbildningsavgift).

2 & Arbetsgivare erlägger årligen vuxenutbildningsavgift _med belopp som motsvarar 0,15 procent av summan av vad arbetsgivaren under. året har UtgiVit som lön .till arbetstagare i pengar eller i naturaförmåner i form av kost eller bostad eller, i fall som avses i 3 kap. 2 5 andra stycket sista punkten lagen (1962z381) om allmän försäkring, annan ersättning för utfört arbete.

Vid beräkningen av avgiften tages icke hänsyn till den del av arbets- tagares lön eller ersättning SOm för år räknat överstiger sju och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring. Hänsyn tages ej heller till arbetstagare, vars lön under året understigit femhundra kronor. Vidare bortses vid beräk- ningen från arbetstagare, SOm icke är obligatoriskt försäkrad enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring, om ej fall som avses i 3 kap. 2 5 andra stycket sista punkten lagen om allmän försäkring föreligger.

Avgift erlägges icke för arbetstagares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med anledning av barns födelse till den del lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära enligt bestämmelserna i 3 kap. 16 & lagen (1962:381) om

• Sida 41
•  Original

Prop. 1975 : 23 ""

allmän försäkring. Avgift erlägges ej heller för lön som arbetsgivare har utgivit till hemmavarande barn för arbete utfört i hans förvärvsverksam- ' het i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen. 3 5 Med arbetsgivare avses i denna lag den som enligt 19 kap. 1 & lagen (1962:381) om allmän försäkring skall erlägga avgift till sjukför- säkring. '

4 % Vuxenutbildningsavgiften skall användas till täckande av kostna- der för timstudiestöd, dagstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349) och för vuxenutbildning enligt bestämmel— ser som regeringen meddelar.-

5 9" I fråga om debitering och uppbörd av vuxenutbildningsavgift äger lagen (1959:552) om uppbörd av.-vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m.m. motsvarande tillämpning. '

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976."

3. Förslag till

Lag om extra studiemedel för andra halvåret 1975

Härigenom föreskrives följande.

15. Extra studiemedel enligt denna lag utgår till studerande, om

1. den studerande för andra halvåret 1975 eller del därav uppburit studiemedel i form av studiebidrag och återbetalningspliktiga studieme- del enligt 4 kap. studiestödslagen (1973:349) och

2. de studiemedel som den studerande sålunda uppburit utgått på grund av beslut som avser både första och andra halvåret 1975.

2 & Extra studiemedel utgår med belopp som motsvarar, för heltids- studerande 70 procent av skillnaden mellan basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för maj 1975 och basbeloppet enligt samma lag för november 1974, och för deltidsstuderande 35 procent av skillnaden mellan samma basbelopp.

3 & Studerande som vill erhålla extra studiemedel skall anmäla detta till centrala studiestödsnämnden inom den tid som nämnden bestäm- mer.

Centrala studiestödsnämnden prövar frågan om extra studiemedel skall utgå.

4 % Bestämmelserna i 4 kap. 43 å och 9 kap. 1—3 åå studiestödslagen (1973z349) äger motsvarande tillämpning på extra studiemedel.

• Sida 42
•  Original

Prop. 1975: 23 33

5 5 Extra studiemedel skall återbetalas. Därvid skall de anses utgöra del av den studerandes återbetalningspliktiga studiemedel enligt 8 kap. studiestödslagen (1973z349).

6 & Talan mot sådant beslut av centrala studiestödsnämnden som nämnden fattar i fråga om återbetalning av extra studiemedel föres hos kammarrätten genom besvär. '

I övrigt får klagan över centrala stu'die'stödsnämndens beslut enligt denna lag ej föras i annat fall än som anges i lagen (1969z93) om be- gränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt.

Denna lag träderi kraft den 1. juli 1975.

• Sida 43
•  Original

Prop. 1975: 23 34

Utdrag

UTBlLDN lN GSDEPARTEMENTET . PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1975—02-27

Närvarande: Statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng. Johansson. Holmqvist, Aspling, Lundqvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Löfberg. Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon.

Föredragande: statsrådet Zachrisson

Proposition om vidgad vuxenutbildning samt studiestöd till vuxna m. m.

Föredraganden anför.

2.1. Vuxenutbildningens organisation

I det följande redogörs för vuxenutbildningens. omfattning i Sverige. För en mer utförlig redogörelse för vuxenutbildningens utveckling, och omfattning i Sverige hänvisas till FÖVUX' och SVUX, betänkanden.

Under avsnitt 4.1.4 i det följande lämnas en kortfattad redogörelse för _ I vissa uppgifter som kommittéerna sammanställt rörande befolkningens fördelning på utbildning m. m. .

2.1.1. Vuxenutbildningens nuvarande omfattning Studieförbund

Studieförbundens verksamhet bygger 'i huvudsak på tre principer, näm- ligen principen om fritt och frivilligt studiearbete, principen om folkrö- relseanknytning samt principen om objektiv och allsidig belysning av området för studier.

För närvarande finns det tio av staten godkända studieförbund.- För att ett studieförbund skall bli godkänt av staten, 'dvs. SÖ, kräVS att det under de tre senaste budgetåren genomfört minst 50000 stats- bidragsberättigade studiecirkeltimmar om året.

Den verksamhet som studieförbunden bedriver har sedan flera år- tionden haft en betydande omfattning. I studieförbundens varierande verksamhet har sedan länge studiecirklarna en dominerande ställning-.

Allmänna studiecirklar

Enligt kungörelsen (1963: 463)'om statsbidrag till det fria Och frivilliga" folkbildningsarbetet (omtryckt 1974: 455) utgår statsbidrag till allmän- studiecirkel med 75 % av kostnaderna för ledararvode och' studiemate- rial, dock högst 32 kr. per studietimme. Av detta belopp får högst 26 kr. avse ledararvode. För allmänna studiecirklar i s. k. prioriterade ämnen, dvs. cirklar i engelska, svenska, matematik och samhällskunskap på en nivå som motsvarar högst grundskolans årskurs 9,-utgår'ett schabloni- serat tilläggsbidrag med 15 kr. per studietimme. Tilläggsbidrag utgår ock- så för allmän studiecirkel, söm har till syfte att-utveckla handikappades färdigheter att meddela sig. Tilläggsbidraget'har införts bl.a. för att möjliggöra en aktiv uppsökande verksamhet. För att statsbidrag skall utgå till studiecirkel krävs bl.a. att den har lägst fem och högst 20 del- tagare inkl. cirkelledaren, att den omfattar minst 20 studietimmar för- delade på minst fyra studieveckor, att'den har högst två sammankomster

• Sida 47
•  Original

Prop. 1975: 23 38

per vecka och högst tre studietimmar per sammankomst. För expert- och fackmannamedverkan utgår statsbidrag med högst 40 kr. per studietim- me. Ledare för studiecirkel skall godkännas av studieförbund. Vissa un— dantag från dessa bestämmelser är möjliga.

Kommunerna ger i varierande omfattning bidrag till studieförbunden. Flertalet kommuner följer därvid normer och rekommendationer från Svenska kommunförbundet. Allt mindre ”del av studieförbundens kost- nader täcks dock med kommunala anslag.

Tre ämnesgrupper dominerar studiecirkelverksamheten, nämligen språk — särskilt engelska och svenska för invandrare _ estetiska äm- nen — särskilt musik och konsthantverk —- samt samhällsämnen. Skill- naderna mellan de olika studieförbunden är stora när det gäller be- toningen av olika ämnesområden. I de allmänna studiecirklama är un- dervisningen betygsfri. .

Antalet deltagare. cirklar och studietimmar i de tio studieförbundens cirkelverksamhet under verksamhetsåret 1973/74 redovisas i tabell 1. Antalet cirklar har ökat från 133 566 verksamhetsåret 1966/67 till 230 764 verksamhetsåret 1973/74..Statsbidrag utgick till ca 98 % av studietimmarna. Av de allmänna cirklarna utgjordes 34 % av priori— terade cirklar. Utöver de allmänna cirklarna redovisades under samma år 13402 cirklar i svenska för invandrare. Av samtliga rapporterade eirkiar svarade ABF för 32 %.och Vuxenskolan för 16 %. Av univer— sitetscirklar hade TBV 39 % och Folkuniversitetet 28 %.

Invandrarcirklar

Fr.o.m. budgetåret 19641'65 ställer statsmakterna medel till förfogan- de för avgiftsfri undervisning för invandrare. För anslaget gäller Kungl. Maj:ts bestämmelser den 25 maj 1973 (ändrade senast den 17 maj 1974).

Undervisningen kan numera bedrivas som glesundervisning, intensiv-' undervisning. undervisning enligt lagen (1972: 650) "om rätt till ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare (ändrad se- nast 1974: 377) eller särskild samhällsundervisning..Glesundervisningen skall omfatta minst 20 studietimmar fördelade på lägst en och högst tre studietimmar per sammankomst och endast en sammankomst per dag. Intensivundervisningen skall omfatta minst 20 och högst 240 studietim- mar per cirkel med minst fyra studietimmar per dag. Undervisningen bör bedrivas minst fyra dagar i veckan. Under varje studiecirkels verk-. samhetsperiod får högst en sjättedel av antalet studietimmar användas för samhällsorientering. För denna del av undervisningen får expert eller fackman samt vid behov tolk eller, om särskilda skäl föreligger, två tol- kar anlitas. Intensivkurserna uppdelas i A-, B-.. och C-kurser. 1 B- och . C-l—zurserna får en del respektive alla deltagare utbildningsbidrag från AMS. Dessutom förekommer särskild samhällsundervisning, som inne-

• Sida 48
•  Original

Prop. 1975 23

Tabu/l !. Allmänna cirklar inklusive cirklar med tilläggsbidrag och universitetscirklar fördelade på studieförbund under verk- samhetsåret 1973/74 (även cirklar utan statsbidrag ingår)

Studieförbund . ' Antal deltagare Antal cirklar Antal . Procent - studietimmar studietimmar

644 708 70 421 1 990 077 30.6 168 983 12 995 314 773 4. 162 572 17 064 473 770 7, 89137 11013. 334213 5 29 594 2 738 70 603 | Studieförbundet Vuxenskolan ' (SV) 330 015 '.38 927 | 113 281 . 17 Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet ' (NBV) 111 052 . 12 656 358 439 5 2- 1

6

Arbetarnas bildningsförbund Frikyrkliga studieförbundet Folkuniversitetet _ ' Studiefrämjandet KFUK-Mzs studieförbund

Studieförbundet Medborgarskolan _ " (Mbsk) 252 787 7 723 774 105. 1 Sveriges kyrkliga studieförbund . (SKS) 187 994 .- - "14 592 ' . 396 205 _ Tjänstemännens bildningsverksauihet ' (TBV) 221 521 ' . . 22 635 672 532 10,-4

Totalt ' .- 2 198 363 ' 230 764 _ 6 498 003 100,0

39

• Sida 49
•  Original

Prop. 1975: 23 40

här att deltagarna under tio studietimmar får fördjupad insikt i hur det svenska samhället fungerar. För kostnader i samband med upp- sökande verksamhet och lokal administration utgår bidrag med 20 kr. per studietimme. '

Avsikten med undervisningen” är att den skall ge sådana kunskaper i svenska språket och sådan samhällsinformation. att invandrarna skäll kunna klara sig på arbetsplatsen och på fritiden. Antalet statsbidrags- berättigade studietimmar var budgetåret 1973/74 totalt 500 744.

Universitetscirklar

En särskild studieform utgör universitetscirklama. De skall omfatta minst 48 studietimmar, fördelade på minst 16 sammankomster. Antalet deltagare skall vara minst fem och högst 25. Ledarna för universitets- cirklarna skall ha kompetens för undervisning vid universitet. Statsbi- drag utgår med 75 % av kostnaderna för ledararvode' och studiematerial, dock högst med 75 kr. per studietimme. Av detta belopp får högst 60 kr. avse ledararvode. Vidare utgår bidrag med 75 % av kostnaderna för resekostnadsersättningar och traktamenten till ledarna. (Se även avsnittet Eftergymnasial vuxenutbildning-).

Rekrytering

Erfarenhetsmässigt har studieförbunden stora möjligheter att nå de kortutbildade i samhället. De få undersökningar som belyser deltagar- nas ålder och tidigare utbildning visar 'att studieförbunden i något 'stör- re utsträckning än andra vuxenutbildningsa'nordnare når de äldre och lägst utbildade. Undersökningen ”Studiecirkel 70”, som omfattar samt- liga studieförbund, visar att 37 % av deltagarna i denna undersökning enbart gått i folkskola, att 16 % hade gått i minst gymnasium och att 40% hade utbildning av varierande längd däremellan. Hela 58 % av deltagarna var 34 år eller äldre.

Av en undersökning som statistiskal-centralbyrån (SCB) genomförde år 1970 "Deltagare i studiecirkel med tilläggsbidrag hösten 1970" fram- går att 60 % av deltagarna i de prioritera-de cirklarna endast hade folk- skola. mcdan 4 % hade studentexamen eller annan längre utbildning. 60—70 % av deltagarna var 36 år eller äldre.

Folkhögskolor

Folkhögskolorna kan med hänsyn till huvudmannaskap indelas i tre grupper: landstingsskolor, stödföreningsskolor och rörelseskolor.

Målet för folkhögskolans verksamhet är att meddela allmän med- borgerlig bildning, ofta med inriktning mot ett speciellt intresseområde.

• Sida 50
•  Original

Prop. 1975: 23 41

Verksamheten regleras av stadgan (1958: 478) för statsunderstödda folk- högskolor (ändrad senast 1974': 279). . ' ' ' '

F.n. finns 108 statsunderstödda”folkhögskolor”med följande huvud-' män: ' ' ' ' ' ' '

Landsting . 47

Svenska kyrkan och fria samfund. 2.9 Stödföreningar _' . .11 Arbetarrörelsen 9 Nykterhetsrörelsen . 4 Andra organisationer I . . 8 —108 -'

Därtill kommer sju filialer till dessa.

Vid folkhögskolornaanordnas vinterkurser och ämnesk—urser. Läsåret- 1973/74 deltog sammanlagt ca'59-600..elever i folkhögskolekurser varav ' ca 13400 på vinterkurser och långa ämneskurser samt 'ca'46 200 på korta ämneskurser. Elevantalsutvecklingen.under senare år framgår av tabell 2. ' ' '

Tabell 2. År Antal elever

vinterkurser och 'ämn'esktirser ' ' totalt ' ämneskurser om kortare än '

30 veckor eller 30 veckor

mem. . . . . . 1966/67 11026 . .. _. 6049 ,. . 170'75 1967,-'68 11466 , 8.135- . . 19 601 1968l69 12142 13 374 25 516 1969/70 12904 16 506 . 29 410 l970,.-"71 13 207' ' _ 18'637 31'844 1971/72 13 299 ' 25 860- -- 39159 1972/73 13 554 _ , 33 885 , 47 439

1973/74 13429 _ .46165 . 59 594 _

Vinterkurser omfattar 22—34 'veckor. Vid de flesta skolor är dc indelade i tre årskurser. För folkhögskolorna finns ingen centralt fast- ställd läroplan. Varje skola får inom de'- gränser folkhögskolestadgan anger själv utforma sitt program. Endast ämnet musik är obligatoriskt i alla årskurser. I övrigt föreskriVer stadgan obligatoriska ämnen bara i den första årskursen. Dessa är svenska. litteratur, historia. samhälls-

• Sida 51
•  Original

Prop. 1975: 23 42

lära. psykologi, matematik samt minst ett av ämnena geografi, fysik, kemi och biologi med hälsolära. Folkhögskolekurserna kan under vissa betingelser jämställas med grundskolans högstadium eller linje i gymnaa sieskolan som motsvaras av förutvarande fackskolan. I vissa fall meri- terar folkhögskolestudier för tillträde till studier vid universitet eller högskola.

Ämneskursernas längd varierar från några dagar upp till 34 veckor eller längre. Kurserna är koncentrerade kring visst ämne eller viss grupp av ämnen. Innehållet kan vara mycket varierande.

Förutom de s.k. fristående ämneskurserna. som f.n. utgör den mest expansiva delen av folkhögskolornas verksamhet. finns det 5. k. anslutna ämneskurser. dvs. kurser som utgör fortsättning på vinterkurserna. Äm- neskurser na arrangeras i växande omfattning' 1 samarbete med studieför- bund och andra organisationer.

Statsbidrag utgår till skolornas kostnader för lärare och skolledare med 100 % av de faktiskakostnaderna samt till kostnader för viss annan. personal, pedagogisk utrustning -m. in. enligt särskilda bestämmelser. Vi- dare utgår bidrag till kurativ verksamhet samt studie- och yrkesoriente- ring som ordnas för eleverna. Efter.- Sözs prövning -i-varje särskilt fall kan bidrag utgå till personlig assistans åt handikappade elever m.m. Slutligen utgår bidrag för sanering av vissa folkhögskolors ekonomi och till byggnadsarbeten vid folkhögskolor.

Vid lärarhögskolan i Linköping har sedan vårterminen 1970 anord- nats en särskild praktisk-pedagogisk utbildning av lärare för folkhögsko- lor och övrigt folkbildningsarhete. .

I december 1972 tillsattes folkhögskoleutredningen med uppgift att" klarlägga vilken roll folkhögskolan bör spela' 1 kulturliv och utbildnings-- samhälle. Utredningen lämnade den 30 september 1974 förslag rörande fritidsledareutbildning vid folkhögskola (Ds U 1974111). Utredningen har även låtit företa en beskrivande undersökning av 'eleverna vid folk- ' högskolans vinterkurser och langa ämneskurser läsåret 1973/74 (Ds U 197419—10)-.

Folkhögskolan har under lång,,tid erbjudit en betydelsefull möjlighet- till vidare utbildning för många som under ungdomsåren inte kunnat utnyttja skolväsendet, liksom till bildning i en vidare kulturell mening. Några av alla skolor accepterade intagningsprincipcr finns inte. Regeln är att skolorna antager äldre sökande före yngre och korttidsutbildade före relativt välutbildade. Folkhögskoleeleverna är genomsnittligt yngre än deltagare i andra vuxenutbildningsformer. Folkhögskoleutredningens elevundersökning läsåret "1973/74 visar bl.a. att .genomsnittsåldern är 2.1.3 år. Det går betydligt fler kvinnor (61 %) än män (39 %) på folk- högskolornas vinterkurser och långa ämneskurser. 40% av eleverna hade enbart folkskola eller enhets/grundskola som grund för sina folk- högskolestudier. 22 "'a- av eleverna hade avbrutna studier bakom sig

• Sida 52
•  Original

Prop. 1975: 23 43

innan de påbörjade nuvarande. folkhögskolestudicr. 10 % av männen och 8 % av kvinnorna hade avbrutit gymnasieskolutbildning eller annan längre utbildning.

Statlig vuxenutbildning

De statliga skolorna för vuxna -i Härnösand och Norrköping ger utbildning enligt läroplanerna för grundskolans högstadium och gymna- sieskolan. Den statliga vuxenutbildningen är riksrekryterande. Verksam- heten regleras av kungörelsen (1971:424) om kommunal och statlig vuxenutbildning (ändrad senast 1974: 442). -

Undervisningen vid statens skolor för vuxna bygger på en kombina- tion av självstudier i form av brevstudier och muntlig'undervisning un- der periodvis återkommande kurser vid respektive 'skola. s.k. varvad undervisning. Vid skolan i'Norrköping anordnas sedan år 1968 även i'm- dervisning enbart per korrespondens, vilken i likhet med den varvade undervisningen är helt kostnadsfri.

Enligt uppgifter från 80 hade de båda skolorna vårterminen 1974 till- sammans ca 3 660 deltagare i gymnasieskolekurser och ca 910 deltagare i grundskolekurser. Antalet deltagare i den varvade undervisningen minskar medan brevundervisningen fått betydligt större omfattning. "Ari- talet kursdeltagare minskar i grundskolekurserna.

Staten svarar för personalkostnader och kostnader för material för självstudier samt för viss utrustning, undervisningsmaterial m.m.

Kommunal vuxenutbildning

en kommunala vuxenutbildningen fick sin nuvarande utformning genom beslut av statsmakterna 1967 (prop. 1967: 85, SU 1967: 117. rskr 1967: 277). Den ersatte då de kvällsgymnasier som drevs av kom- muner och studieförbund. Verksamheten regleras av kungörelsen (1971: 424) om kommunal och statlig vuxenutbildning (ändrad senast 1974: 442).

Inom den kommunala vuxenutbildningen anordnas undervisning en- ligt läroplanerna för grundskolans högstadium och gymnasieskolan samt särskild yrkesinriktad utbildning. Utbildningen anordnas huvudsakligen som deltidsundervisning. till övervägande del på kvällstid. Den andel ax undervisningen som förläggs till dagtid har emellertid ökat märkbart under senare år. De studerande kan i allmänhet välja att antingen. läsa enstaka ämnen eller att läsa för fullständig kompetens i den aktuella skolformen. Undervisningen är organiserad som koncentrationsläsning, vilket innebär att eleven vanligtvis läser ett eller .ett par ämnen sam- tidigt.

• Sida 53
•  Original

Prop. 1975: 23 44

Sö medger kommun (eller landstingskommun) rätt att anordna vuxen- utbildning. medan skolsty'relsen (utbildningsnämnden) beslutar om de kurser som skall anordnas. För att en kurs skall få starta krävs att än- talet elever stadigvarande är lägst tolv. Inom det allmänna stödområdet får antalet elever vara lägst åtta. För handikappade och intagna på fångvårdsanstalt får speciell kurs anordnas om elevantalet varaktigt uppgår till lägst fem deltagare. Olika' utredningar och pedagogiska, - projekt arbetar med att utveckla läroplaner och läromedel för att*få dessa bättre anpassade till vuxnas behov.

Statsbidrag utgår med 100 % av utgifterna för löner m.m. till lärare och skolledare. Vidare utgår bidrag till tekniska stödåtgärder för han'di-. kappade studerande. Tillkostnader för intagning av studerande och upp- sökande verksamhet utgår bidrag. med sammanlagt 2,%_.av lönekosp naderna. För studiehandledning och studie» och yrkesorientering för.. _ kurser inom särskild yrkesinriktad utbildning utgår s.k. schablontillägg. Slutligen finns statsbidrag för lärarnas resor inom det allmännastöd- området. ,

Som lärare tjänstgör i allmänhet timlärare. Inom _det allmänna stöd- området får lärare 1 grund- och gymnasieskolan i sin. tjänst inräkna un- dervisning i den kommunala vuxenutbildningen. 'om den kommunala. vuxenutbildningen har 'stor omfattning får särskild skolenhet för vuxen-. utbildningen inrättas.

1967 ars reform medförde en kraftig expansion av den kommunala vuxenutbildningen. Under läsåret 1967,-' 68' fanns det kväll'sgymnasi'er i ca 30 kommuner. Nu finns kommunal vuxenutbildning i'pr'aktiskt taget' samtliga kommuner i landet. Det råder dock en regional obalans i fråga om rekrytering och kursutbud. _ . . ..

Av de 69 200 elever som höstterminen 1974 för första gången deltog i kommunal vuxenutbildning var ca en tredjedel under 25 år, ca en' tredjedel 25——_s4 år och en tredjedel 35 år eller äldre. Genomsnittsåldern är högre 1 grundskolekurserna än i gymnasieSkolekurs'crna. 'Av de' n'yin-' skrivna hade vidare ca en tredjedel tidigare utbildning motsvarande högst folkskola. ' '

Det sammanlagda antalet elever i kommunal vuxenutbildning hösten 1974 har minskat med 60” 'c, jämfört med hösten 1970.- -Minskningen lig- ger på grundskolekurserna och särskild yrkesinriktad utbildning.

En tvåterminers prakti'sk- pedagbgisk utbildning, som är särskilt'av- passad för lärare vid den 'statliga'och kommunala vuxenutbildning'en. ' ' anordnas fr.o.m. vartenninen 1971 vid lärarhögskolan i Stockholm.

Till grundskolekurser intas'sedan år 1971 alla sökande utom de som redan har motsvarande utbildning. Vid urval skall särskilt beaktas beho- vet av utbildning för dem som redan deltar i den kommunala vuxenut- bildningen, för äldre personer och för dem som befinner sig i en utsatt social situation.

• Sida 54
•  Original

Prop. 1975: 23 , 45

De ämnen som lästes-av de flesta. studerande vid grundskolekurser höstterminen 1974 var. i ordning: engelska, matematik, svenska,. tyska och fysik. Bland gymnasieskolekurserna (tre—fyraårig linje) var de van- ligaste ämnena: engelska, svenska, matematik, franska och tyska. Isär- . . . skild yrkesinriktad utbildning anordnas utbildning för ett stort. antal . yrken inom industri, hantverk, handel och kontor samt vårdområdet.

Arbetsnzarknadsutbildning

Arbetsmarknadsutbildning (AMU) är beteckningen på utbildning som . . beviljas på sysselsättningspolitiska grunder. Verksamheten regleras aV' arbetsmarknadskungörelsen (1966: 368, omtryckt 1972: 300,,ändrad.se-. - nast 1974: 616). Berättigade till arbetsmarknadsutbildning och utbild- ningsbidrag är personer som.,är arbetslösa, hotade av arbetslöshet eller svårplaccrade på arbetsmarknaden..Ytterligare ett krav. är att- de skall ha . fyllt 20 år och vara sökande vid arbetsförmedlingen. Från-..ZO-årstegcln görs dock undantag för .bl. a. ensamstående. föräldrar, handikappade och - flyktingar. Arbetslöshetskravet- gäller-ej den.-s. k.--bristyrkesutbildningen. .

Denna ger utbildning i yrken inom vilka det med hänsyn till rådande . ' arbetsmarknadsläge eller av andra orsaker är av väsentlig betydelse att snabbt öka tillgången på utbildad arbetskraft. Under senare år har till— kommit ytterligare undantagsbestämmelser med- avseende på åldersvill- '. koret. AMS har bemyndigats att på försök.beviljautbildningsbidr-ag___till. ' ungdomar i åldern 18—u19 år- som genomgår yrkesutbildning vid" s.k. .- .' AMU-center och som dels har kortare skolutbildning än nioårig.:grund-. .' skola, dels har förvärvsarbetat i minst två år ..och därefter varit anmälda som arbetslösa vid arbetsförmedlingen underiminst sex månader i. följd. -'

Arbetsmarknadsutbildning-sker i följandeformer: .

1. Arbetsmarknadsutbildning som anordnas av SÖ-i'sa'marbete'rh'ed AMS. De vanligaste form'erna'a'v sådan utbildning är omskolni'ngsL, fort— ' bildnings- och nybörjarkurser. ---De's'sa kurser är samlade till ca"5'O ut-'- bildningscenter (AMU-center)' med ca 100".filia1er"'Kurs'er'nas längd '- varierar från några veckor till flera- '.'år '

'.!.Utbildning inom det reguljära utbildningsväsendet. .t' ex. vid gym- nasieskolor och folkhögskolor. ' 3. 3Utbildning' mom företag.

4. Övriga kurser t. ex. körkortsutbild'ning och kurser'i samarbete med studieförbund. Av de personer som budgetåret 1973/ 74 påbörjade. arbetsmarknad-s utbildning gick ca 49 % i särskilda kurser anordnade av SÖ. Ca. 2147 gick i det reguljära utbildningsväsend'et, ca 22 % i företagsutbildning och ca S% i övriga kurser.

• Sida 55
•  Original

Prop. 1975: 23 46

Arbetsmarknadsutbildningens omfattning har under de senaste tio åren nästan tiofaldigats. Det totala antalet deltagare i arbetsmarknadsut- bildning uppgick budgetåret 1973/74 till 128 000. Eftersom ' flertalet elever deltar i utbildningen kortare tid än ett år var det genomsnittliga deltagarantalet per månad 43 765 elever.

För planeringen svarar AMS i samarbete med Sö och arbetsmarkna- dens parter. Arbetsmarknadsutbildningens omfattning och inriktning be- stäms genom en ramplan, som fastställs för varje budgetår. De största utbildningsområdena avser tillverkningsarbete samt servicearbete såsom vård och kontorsarbete. Den största åldersgruppen, 25—34 år, svarar för ca 30 % av elevantalet.

Höstterminen 1969 inleddes en försöksverksamhet med kurser i all- männa ämnen inom arbetsmarknadsutbildningen för deltagare med kort- grundutbildning. Med hänsyn till de positiva erfarenheterna ingår nu- mera utbildning 1 allmänna ämnen i den arbetsmarknadsutbildning som bedrivs vid samtliga utbildningscenter.

Arbetsmarknadsutbildningens framtida utformning har utretts av kom- mittén för översyn av arbetsmarkna'dsutbildningen (KAMU), som hösten 1974 avgav betänkandet (SOU 1974: 79) Utbildning för arbete.

Vuxna i gymnasieskolan

Det finns åtskilliga elever som 'är över 21 år i gymnasieskolan. Höstterminen 1972 fanns på gymnasieskolans samtliga linjer 235 331 elever. Av dessa var ca 15 500 (6,6 %) 21—24 år, medan 13 000 (5,6 %) var 25 år och äldre. Statistiken visar att andelen elever som är 25 år och äldre har minskat under de senaste. åren. Anledningen till detta kan vara att arbetsmarknadsutbildningen och dagundervisningen i kommunal vuxenutbildning byggts ut.

De äldre eleverna genomgår framför allt specialkurser. Dessutom är andelen äldre elever stor på de två- och fyraåriga tekniska linjerna. Av eleverna i specialkurser kortare än ett år var 55% 21 år eller äldre. Många av de kortare specialkurserna har alltid haft ett. starkt inslag av äldre elever. Dessa kurser har också varit avsedda för elever med yrkes- praktik. Gränsdragningen mot den kommunala vuxenutbildningen är här flytande. .

En del elever inom gymnasieskolan erhåller utbildningsbidrag från AMS. I de fall då t. ex. dagutbildning inte kan anordnas inom den 10- kala vuxenutbildningen hänvisas sökande till gymnasieskolan.

Eftergymnasial vuxenutbildning

Sedan år 1969 bedrivs försöksverksamhet med vidgat tillträde till g1undläggande utbildning inom vissa ämnesområden 'vid filosofisk fakul- tet för personer. som fyllt 25 år och varit yrkesverksamma 'minst fem år eller på annat sätt förvärvat motsvarande erfarenheter. De studerande

• Sida 56
•  Original

Prop. 1975: 23 47

måste också uppfylla de eventuella krav på förkunskaper i ämne. som krävs enligt normalstudieplanen samt ha de övriga förkunskaper" i ämne som oundgängligen fordras för att tillgodögöra sig utbildningen.

Fr.o.m. hösten 1969 t.o.m. våren 1974 hade ca 9 000 personer skri- vits in vid filosofisk fakultet inom ramen för vidgat tillträde till högre studier.

Vuxna som önskar studera på "eftergymnasial nivå kan delta i olika former av extern universitetsutbildning: decentraliserad universitetsut- bildning. universitetsutbildning per korrespondens och universitetscirk- lar. Decentraliserad universitetsutbildning innebär att utbildningen för- läggs till andra orter än dem som har universitet eller universitetsfilial Utbildningen omfattar normalt studier för 20 till 40 poäng i ett begrän- sat antal ämnesområden vid filosofisk fakultet. UKÄ är central myndig- het och de lokala skolstyrelserna är kursanordnare. ' '

Universitetsutbildning per korrespondens anordnas i begränsad om- fattning av korrespondensinstituten Hermods och Brevskolan.

Universitetscirklar anordnas av studieförbund och folkhögskolor i form av dels sådana cirklar som ansluter sig till gällande normalstudie- planer vid universitet eller högskola dels sådana som har en friare upp-' läggning Antalet deltagare i decentraliserad universitetsutbildning var 2 363 höstterminen 1974. I universitetsutbildning per korrespondens var antalet deltagare ca 2 000 budgetåret 1973/74. I univer'sitetscirklar var antalet deltagare 24 548 budgetåret 1973/74'.

Korrenmmidensundervisning

Efter hand som andra möjligheter till vuxenstudier byggts ut. har korrespondensundervisningen delvis "ändrat form från renodlad brev- skoleundervisning till "att kombineras med andra undervisningsformer. Utbudet av kurser för korrespondensundervisning äristort och omfattar dels enskilda ämnen eller delar av ämnen, dels 'större kombinationer som ger viss kompetens. - ' '

Korrespondensundervisning anordnas av i första hand" brevskolor.' Vid statens skolor för vuxna finns s.k. varvad undervisning vilket "inne- bär att eleverna får såväl lärarledd undervisning som undervisning per korrespondens. Vid statens skola för vuxna i Norrköping ges möjlighet att studera enbart per korrespondens.

För närvarande finns utöver de statliga skolorna för vuxna följande anordnare av korrespondensundervisning.

Brcvskoian ägs av de stora folkrörelserna, främst Kooperativa För- bundet, LO, fackförbunden, TCO, ABF, TBV och Hyresgästernas spar— ' kasse- och byggnadsförening. Brevskolans kursbestånd är'till stor del in- riktat på delägarorganisationernas behov. En av huvuduppgiftema är att framställa studiematerial för folkbildningsarbetet. När det gäller de all- *

• Sida 57
•  Original

Prop. 1975: 23 43 männa ämnena har Brevskolan huvudsakligen inriktat .sig på de _fyra äm- nesgrupper som är prioriterade för högre statsbidrag .till studiecirklar.. Brevskolan hade 38 908 brevstuderande- budgetåret 197.3/74.

Hermods karrespondensinrtitut är en privat_stiftelse. Verksamheten är inriktad på att utbilda anställda inom näringslivet, förvaltningar och - organisationer samt att ge allmän utbildning i överensstämmelse med grundskolans och gymnasieskolansläroplaner.institutet_bedriver också kompentensgivande universitetsutbildning. Hermods kursutbud. omfattar. ca 500 brevkurser. Antalet-nyanmälningar var år...19.73 ca 40 000. '

Lantbrukets korrespondensskola (LTK) är i huvudsak inriktad på ut.- bildning inom jordbrukets. område.. 1974_uppgick LTK. iLTzs förlag. som ägs av Lantbrukarnas riksförbund.-ochVuxenskolan. LTK. har ca 1 500 nyanmälningar per år. _ ' . _ .

Föismrets brevskola ger undervisning i första hand" .1 militära ämnen men även i allmänna ämnen framför allt inorn.befälsutbildningen. .

Kurser i )?!le OCh telewsion '

Sveriges Radios utbildningspro'gramenhet' producerar radio- och TV.-. - - program för vuxenundervisning. _ . . . . - .

TRU tillsattes år 1967. för att 'be'd'riva försöksverk's'amhet inom om.- rådet. Varen 1971 överlämnade 'TRU sitt. betänkande (SOU. 1971-: 36) , Produktionsresurser för TV och radio i utbildningen År 1972 övertog kommittén för den fortsatta verksamheten med radio och television inom utbildningsväsendet den tidigare TRU-kommitténs uppgifter. Den nya kommitténs verksamhet är främst inriktad mot vuxenutbildnin'gen och mot förskolan.

Sedan är 1968 har kurser 1 bl.' a, "matematik, socialkunskap, engelska.. .:

företagsekonomi samt foraldrakunskap anordnats. TRU. har tillsammansrgi; - -- :. '

med studieförbund genomfört försök med uppsökande yerksamhet- bland' kortutbildade för rekrytering till TRU.- kurser. Denna verksamhet har- .: -.' visat sig vara av stort värde liksom den utvidgade kontakten och samt.. . . - verkan med studieorganisationerna. T. o.t.n. våren 1974 har.. TRU. pro-- . ducerat och eterdistribuerat ca .35.ku.rser eller programserier. för vuxen- utbildningen. Sändningsvolymen '.för TRU:$ 'vuxenutbildningsprogram budgetåret 1973/ 74 uppgick-till 5.1 timmar TV-sändlning .och..95.- timmar radiosändning. ' '

Kommittén väntas avge sitt slutbetänkandeunder år. ]975.- -- '.

Facklig utbildning

De fackliga organisationerna genomför. en omfattande utbildnings- verksamhet för att ge sina medlemmar. orientering i fackliga och sam- hälleliga frågor och för attskola dem som skall företräda organisatio- nerna i olika sammanhang. '

• Sida 58
•  Original

Prop. 1975: 23 49

LO, som är den största löntagarorgan-isationen med ca 1,8 milj. med- lemmar.. satsar årligen ca 40 milj. kr. .på den centrala studieverksam- heten. Organisationen anordnar en rad olika kurser såsom. facklig hu- vudkurs om tre månader, sexveckorskurser i allmänna fackliga frågor. allmänna styrelsekurser om två veckor, kurser för invandrare och spe— cialkurser i t.ex. arbetsmiljöfrågor och företagsdemokratifrågor. Den övervägande delen av den centrala kursverksamheten anordnas av de till LO anslutna förbunden. .

TCO, som har ca 825 000 medlemmar. bedriver utbildning av flera olika slag som komplement till de olika TCO-förbundens insatser på.ut- . bildningsområdet. Den längsta TCO-kursen är den s.k. enmånadskursen som behandlar samhällsfrågor och fackliga frågor. TCO och förbunden bedriver även en omfattande verksamhet med kortare kurser och kon- ferenser. _ . ,

De övriga löntagarorganisationernas.kursverksamhet omfattar i regel veckokurser samt två- och tredagarskurser.

I enlighet med bestämmelserna i kungörelsen (1970: 272, ändrad senast 1974: 278.) om statsbidrag till löntagarorganisationernas centrala kurs- verksamhet utgår statsbidrag fr. o. m. budgetåret 1970/71 till kursverk- samhet som ersättning för undervisningskostnader, resor och inackor- deringar. Budgetåret 1974/75 uppgår anslaget till 9650 000 kr. Den centrala kursverksamheten under budgetåret 1973/74 omfattade 590 kurser och 4 "300 kursdagar med 16 900 deltagare. Den planerade verk- samheten under innevarande budgetåromfattar ca 650 kurser, ca 4 900 kursdagar och ca 20 000 deltagare.

Persona/utbildning inom den offentliga sektorn Statlig personalutbildning

De flesta statliga myndigheter anordnar utbildning för sina anställda. Denna kan bestå av såväl grundläggande fackutbildning som påbygg— nadsutbildning.

Utbildningen bedrivs i många olika former. t. ex. i skolform, painter- natkurser eller som korrespondensstudier. Genom inrättandet år 1967 av statens personalutbildningsnämnd (PUN) skapades ett för hela stats- förvaltningen centralt personalutbildningsorgan. Central statlig personal- utbildning bedrivs även av statskontoret och riksrevisionsverkct. Kostna- derna för den utbildningsverksamhet som PUN bedrev budgetåret l973..-"' 74 uppgick till ca 6 milj. kr.

Landstingsförbundets utbildningsverksamhct

Landstingsförbundet har sedan mitten av 1960-talet en betydande.. kontinuerlig kurs- och konferensvcrksamhet. Verksamheten omfattar grundutbildning, vidareutbildning-och fortbildning. Totala antalet del-

• Sida 59
•  Original

Prop. 1975: 23 50

tagare vid ca 50 centrala kurser uppgick år 1974 till ca 1 300. Lands— tingsförbundets kostnader för fortbildningsverksamheten uppgår f. 11. till ca 2,7. milj. kr. per år. Förutom landstingsförbundets utbildningsverksam- het förekommer personalutbildning också i landstingens egen regi.

Svenska kommunförbundets utbildningsverksamhet

Kommunernas utbildningsverksamhet bedrivs centralt av Svenska kom-- munförbundets utbildningssektion. Den kursverksamhet som bedrivs av Svenska kommunförbundet vänder sig till såväl anställda som förtroenu devalda i kommunerna. Utbildningen organiseras som'internatkurser, brevkurser och kurspaket. Under 1974 deltog 6 673 personer i 204- cen- trala och regionala kurser. Svenska kommunförbundets personalutbild- ning har vuxit mycket snabbt under senare år. Förbundets kostnader för utbidningsverksamheten uppgår til ca 4,5 milj. kr. per år. Härutöver bedriver de största kommunerna egen personalutbildning.

Utbildning inom näringslivet

En omfattande vuxenutbildning- bedrivs sedan länge inom näringsli- - vet. Främst är det utbildning av de anställda för nuvarande" eller plane- rade befattningar som kommer ifråga, dvs. yrkesinriktad utbildning samt - sådan nivåhöjande allmän utbildning som behövs för vidareutbildning, omskolning etc. Utbildningsinsatserna varierar starkt mellan- olika branscher men också mellan företag i samma bransch. Något mått på all vuxenutbildning inom denna sektor finns f. n. inte. De flesta större företag har numera särskilda utbildningsavdelningarl som utarbetar ut- bildningsplaner och genomför kursverksamhet. Små och medelstora fö- retags personal får i regel sin utbildning på kurser som anordnas'av ' olika organisationer såsom SAF och dess förbund, branschorganisa- tionerna, Sveriges hantverks- och industriorganisation (SHIO) samt statens industriverks SIFU—enhet. SAF bedriver genom sitt utbildnings- organ Arbetsledareinstitutet- Rationaliseringstekniska institutet (ALI- RATI) kursverksamhet för ca 20 000 deltagare per år.

Inom kooperationen förekommer en omfattande personalutbildning - för nästan alla kategorier anställda. Utbildningen gäller i först hand dem som skall få arbetsledande befattningar eller chefsställningar.

Personalutbildning anordnas inte endast inom industrin utan även inom byggbranschen, hantverk, handel- och sjöfart, banker, försäkrings- bolag, jordbruk, hotell och restauranger m. m. _

Statsbidrag utgår till företagsskolor och enskilda yrkesskolor med sam- manlagt ca 19 milj. kr. årligen. '

Hera samarbetsorgan mellan arbetsmarknadsparterna erbjuder också utbildning för arbetslivets behov. Så har t. ex. Studierådet vid affärs-

• Sida 60
•  Original

Prop. 1975: 23 51

bankerna till huvuduppgift att svara-för sådan mer teoretiskt orienterad utbildning som kan komplettera bankernas interna -utbildningsVerksam- het. Kursverksamheten omfattar banktekniska och allmänna ämnen.

Arbetsmarknadens yrkesråd är ett gemensamt organ för SAF och LO och därigenom för 26 yrkesnämnder, de flesta inom industrin. Rådet har till uppgift att följa utvecklingen inom yrkesutbildningens område samt att genom olika åtgärder verka för en ökad och effektivare yrkes- utbildning. Liknande samarbetsorgan finns för tjänstemannaområdet m.fl. områden.

2.1.2. Aktuell lagstiftning av betydelse för vuxenutbildningen

Statsmakterna antog år 1974 två nya lagar av särskild betydelse för ' vuxenutbildningen nämligen, lagen (1974: 358) om facklig förtroende- mans ställning på arbetsplatsen (prop. 1974: 88, InU 1974:15, rskr 1974: 272) och lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning (prop. 1974: 148, InU 1974: 31, rskr-1974: 399).

Lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen

Lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen trädde i kraft den 1 juli 1974. Lagen omfattar även fackliga studieorganisatörer- som, under förutsättning av att de är anställda hos arbetsgivaren, har facklig förtroendemans rätt att utföra fackligt arbete — inkl. upp- sökande verksamhet för studier _— på betald arbetstid.

Lagen är avsedd att ge underlag för den fackliga verksamhet, som ut- gör en förutsättning för reformarbetet på. arbetslivets- område. Lagen gäller alla former av fackligverksamhet, men begränsas till förtroende- valda som utsetts av facklig organisation, vilken har eller brukar ha" kol- lektivavtal för arbetsplatsen. En facklig förtroendeman får inte hindras att fullgöra sitt uppdrag och han skyddas mot försämrade anställnings- villkor på grund av uppdraget. Förtroendemannen har vid driftsinskränk- ningar rätt till fortsatt arbete. under förutsättning att han har fackliga uppgifter av särskild betydelse för verksamheten på arbetsplatsen. Lagen innebär vidare att de fackliga organisationerna har tolkningsföreträde, dvs. vid tvist bestämmer de lagens tillämpning intill dess tvisten har prö- vats. Flera av lagreglema är dispositiva, vilket innebär att de genom kollektivavtal kan anpassas till de varierande förhållanden, som råder inom olika branscher. Med förtroendemannalagen som stöd kan de fack- liga organisationerna alltså- förhandla med arbetsgivarna om avtal, som reglerar den närmare tillämpningen av lagen.

Facklig förtroendeman har enligt lagen rätt till erforderlig ledighet för facklig verksamhet, men ledigheten får inte sträcka sig längre än som är rimligt med hänsyn till förhållandena på den enskilda arbets- platsen, t. ex. med beaktande av hur många medlemmar som förtroende-

• Sida 61
•  Original

Prop. 1975: 23 52

mannen har att företräda. Ledigheten skall förläggas så att den inte medför betydande hinder för arbetets behöriga gång. Facklig verksam- het, som avser arbetsplatsen, får ske på betald arbetstid. Till sådan facklig verksamhet räknas -bl. a. utbildning som har direkt betydelse för förhållandena på arbetsplatsen.

Lagen om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning

Lagen om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning trädde i kraft den 1 januari 1975. Den är främst avsedd att bereda vägen för en vidgad vuxenutbildning.

Utbildningen är av största betydelse för de arbetstagare som vill göra insatser i samhällslivet och delta i demokratiseringen av arbetsplatserna. Den nya lagen utgör därför ett viktigt led i det pågående reformarbetet på arbetslivets område.

Genom lagen får varje arbetstagare en lagfäst rätt till ledighet från sin anställning för att utbilda sig. Lagen gäller alltså anställda både i allmän " ' och enskild tjänst, på stora och små arbetsplatser.

För rätt till ledighet fordras normalt att arbetstagaren har varit an- ställd hos arbetsgivaren antingen de sex senaste. månaderna eller sam- manlagt minst tolv månader under de senaste två åren.

Någon begränsning görs inte i fråga om utbildningens art. Arbetstaga— ren får själv avgöra inriktningen av utbildningen. Renodlade självstudier omfattas dock inte av lagen.

Ledighetens längd begränsas inte av lagen. Däremot ges arbetsgivaren en viss möjlighet att skjuta på den begärda ledigheten. normalt högst sex månader. Vill han uppskjuta ledigheten längre, fordras samtycke av den berörda fackföreningen på arbetsplatsen.

En arbetstagare, som har fått sin ledighet uppskjuten, kan efter en viss väntetid gå till domstol för att få ut sin ledighet. Kan flera ledigheter" inte tillgodoses samtidigt, ges företräde åt facklig utbildning och ledig-- het för arbetstagare som ej har utbildning motsvarande nioårig grund- skola.

I lagen ingår vidare regler om anställningsskydd för den som utnytt- jar sin rätt till ledighet. I den finns också bestämmelser om rätt att åter- gå i arbete för den som vill avbryta sina studier. -

Bryter arbetsgivaren mot lagens föreskrifter, blir han skadestånds- skyldig. Uppkommer det tvist om lagens tillämpning, är det den berörda fackföreningen som bestämmer om lagens tillämpning tills tvisten har prövats av domstol.

Flertalet lagregler kan genom kollektivavtal anpassas till de olika för- hållanden som råder på arbetsplatserna. De grundläggande reglerna som bl.a. tillförsäkrar arbetstagarna rätt till ledighet för utbildning och an- ställningsskydd under ledigheten skall dock alltid gälla.

• Sida 62
•  Original

Prop. 1975: 23 53

2.1.3. Internationella normer av betydelse för vuxenutbildningen

internationella arbetsorganisationcn (iLO) avger förslag till internatio- nella konventioner i arbetsmarknadsfrågor, avsedda att ratificeras av or- ganisationens medlemmar. Organisationen avger även rekommenda- tioner, vilka skall övervägas vid exempelvis lagstiftning men saknar den bindande karaktär som tillkommer en ratificerad konvention.

Vid den internationella arbetskonferensens sammanträde år 1974 antogs en konvention (nr 140) och en därtill hörande rekommendation (nr 148) angående betald ledighet för studier.

Instrumenten har i huvudsak följande innehåll. Uttrycket ”betald ledighet för studier” definieras som ledighet som beviljas arbetstagare för studieändamål under en bestämd period på normal arbetstid med åtnjutande av lämpliga ekonomiska förmåner.

Som allmän riktlinje för verksamheten på området anges att varje medlemsstat skall utforma och genomföra en politik som, genom me- toder anpassade till landets förhållanden och praxis och vid behov stegvis, syftar till att befordra genomförandet av betald ledighet för- studier för såväl yrkesutbildning på olika nivåer som allmän och fack- lig utbildning. .

Den politik som skall tillämpas skall främja

a) förvärvande och förbättring av yrkeskunnande liksom ökad anställ- ningstrygghet,

b) arbetstagarnas sakkunniga och aktiva medverkan i företagets verk- samhet och i samhällslivet,

c) arbetstagarnas mänskliga, sociala och kulturella förkovran,

d) lämplig återkommande utbildning för att hjälpa arbetstagarna att anpassa sig till moderna krav.

Verksamheten rörande betald ledighet för studier skall vidare ta hän- syn till landets och de olika verksamhetsområdenas utvecklingsnivå och speciella behov samt samordnas med den allmänna politiken på syssel— sättningens och utbildningens område, liksom med arbetstidspolitiken.

Genomförandet av reglerna om betald ledighet för studier kan ske genom nationell lagstiftning, kollektivavtal, skiljedom eller på annat sätt som är förenligt med nationell praxis. Myndigheter, arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer samt utbildningsorgan skall på ett efter landets förhållanden och sedvanor lämpat sätt samverka vid utform- ningen och genomförandet av politiken för främjande av betald ledighet för studier.

Beträffande finansieringen av betald ledighet för studier föreskrivs att denna skall ske genom regelbundna och tillräckliga anslag och i överensstämmelse med nationell praxis. I rekommendationen uttalas att såväl arbetsgivarna, samfällt eller var för sig, som myndigheterna och utbildningsorganen, liksom också arbetsgivarnas och arbetstagarnas

• Sida 63
•  Original

Prop. 1975: 23 54

organisationer kan förväntas bidra till finansieringen av. åtgärder för be- tald studieledighet.

I fråga om villkoren för beviljande av betald ledighet för studier fastslås att sådan ledighet skall vara tillgänglig för alla arbetstagare utan åtskillnad. Vid behov skall särskilda bestämmelser meddelas

a) i det fall särskilda "grupper av arbetstagare, såsom arbetare i små företag, lantarbetare eller andra arbetare i glesbygdsområden, skiftar— betare eller arbetare med familjeansvar har svårighet att dra fördel av de allmänna anordningarna. '

b) i det fall särskilda grupper av företag, såsom små eller säsongbe— tonade företag, har svårigheter att anpassa sig till de allmänna anord- ningarna, allt under förutsättning att arbetstagare i dessa företag" inte utesluts från förmånen av betald ledighet för.- studier.

Förutsättningarna för beviljande av betald ledighet för studier kan variera beroende på om ledigheten avser skilda slag av utbildning.

Slutligen uttalas att en period av betald ledighet för studier skall jämställas med en period-av faktisk tjänstgöring i och för fastställande av anspråk på sociala'förmåner och andra rättigheter som grundar sig på anställningsförhållandet i'enlighet med nationell lagstiftning; kollek- tivavtal, skiljedom eller på annat sätt som är förenligt med nationell praxxs.

• Sida 64
•  Original

Prop. 1975: 23 55

3 Nuvarande studiestöd.

3.1. Studiehjälp och studiemedel -

[ samband med 1964 ars studiesociala reformer (prop. 1964': '138, 'SäU' 1964: 1, rskr 1964: 290) fördes till studi'ehjälpssystemet studerande på gymnasial nivå och till studiemedelssystemet huvudsakligen studerande, inom den eftergymnasiala utbildningen. I studiehjälpssystemet drogs en gräns mellan ”yngre”. och '”äldre" elever vid myndighetsåldern. De äldre eleverna erhöll studiestöd enligt regler som knöts an till' studiemee' delssy.stemet För dessa elever togs t. ex. ingen hänsyn till föräldrarnas ekonomi. Yngre elever' 1 studiehjälpssystemet förutsattes tillhöra föräl- draekonomin och studiehjälpen för dessa utformades med hänsyn till detta. Sedan den 1 juli 1973 har' äldre studerande vid Studievägar som t'ill-'

hör studiehjälpssystemet' överförts till stud'iemedel'ssystemet (prop. 1973. 63, SfU 1973: 17, rskr 1973: 240). Alla som är över 20 år får alltså nu- mera studiemedel oavsett om utbildningen är gymnasial eller eftergym-

nasial.

3.1.1. Studiehjälp

Studiehjälp utgår i form av studiebidrag'om 125 kr. i månaden, resc- tillägg om 75-——165 kr. i månaden "inackorderingstilläg'g om 150 kr. i" ' månaden och inkomstprövat tillägg om mellan 20 och 75 kr. i månaden samt behovsprövat tillägg om högst 110 kr. i månaden. Storleken på visa av tilläggen är beroende av föräldrarnas ekonomi o'ch antalet ' barn. Fr.o.m. budgetåret "1973/74 erhåller yngre elev i gymnasial utbild- "

ning studiekredit i form' av aterbetalnmgsphktiga studieme'del' om högst " ' 3 800 kr. per läsår. I vissa "fall kan' högre 'belo'pp utgå. Vid' tilldelning av " återbetalningspliktiga studiemedel för yng're elever tas hänsyn till den" ' ' studerandes. och om han inte" är gift, hans föräldrars 'ekonomi's'ka förhål. * - landen." ' ' ' ' ' "

3.1.2. Studiemedel

Studiemedel beviljas utan hänsyn till föräldrarnas ekonomi men be- hovsprövas i förhållande till egen och makes ekonomi. Studiemedlen är. . indexreglerade och utgår per läsår om nio månader med 140 % av bas- beloppet enligt den allmänna försäkringen. Dessutom kan barntillägg utgå med 25 % av basbeloppet per år för barn under 16 år.

Normalt ingår i studiemedlen ett studiebidrag om ca 2 000 kr. per läs— år. Resten skall återbetalas. De regler för återbetalning som gäller

• Sida 65
•  Original

Prop. 1975: 23 56

fr. o. m. den 1 januari 1975 innebär att den totala återbetalningsskyldig- heten eller det årliga återbetalningsbeloppet inte kan höjas mer än 3,2'2'2» per år, vilket motsvarar ett av regeringen fastställt reglerings- tal om 1.032 enheter. Har prisutvecklingen enligt konsumentprisindex under året före återbetalningen varit lägre än 32% höjs det årliga återbetalningsbeloppet med lika många procentenheter som prisutveck- lingen. Det nya systemet innebär att återbetalningstiden på 20 till 25 år kommer att hållas. Om' den 'återbetalningssky'ldigesinkomst under av- giftsår understiger 3.5 basbelopp kan han befrias från återbetalning för det året. Är återbetalningsförmågan varaktigt nedsatt, t. ex. genom sjuk- dom, finns möjlighet att avskriva återstående avgifter.

3.2. Utbildningsbidrag

Utbildningsbidrag beviljas den som deltar i arbetsmarknadsutbildning. Enligt arbetsmarknadskungörelsen (1966: 368, omtryckt 1972: 300, änd- rad senast 1974: 616) utgår-utbildningsbidrag till den 'som löper risk att bli arbetslös eller som är svårplacerad på arbetsmarknaden. Bidraget kan utgå till den som fyllt 20 år och söker arbete genom offentlig ar- betsförmedling. Dessutom skall utbildning antas medföra stadigvarande arbete som inte kan komma till stånd utan utbildningen. I vissa fall kan utbildningsbidrag utgå till den som inte fyllt 20 år. Utbildnings- bidrag per månad utgörs av grundbjdrag om 745 kr. för gift eller under- hållsskyldig mot tidigare make och om _695kr. för övriga, hyresbidrag med faktisk bostadskostnad-eller normalersättning om 225 kr., trakta- mente för den som utbildas utom hemorten med högst 375 kr. för den som är gift eller fullgör underhållsskyldighet mot tidigare make och för. övriga med 225 kr., barntillägg om vanligen 120 kr. för eget eller makes barn som stadigvarande bor sammanmed bidragstagaren. Härutöver kan särskilt bidrag utgå som bl. a, omfattar.-_ersättning'för resekostnader och. _ traktamente vid resor mellan hemorten och utbildningsorten. Vissa de- lar av utbildningsbidraget reduceras med hänsyn, till 'makes inkomst under utbildningstiden. Utbildningsbidraget får som regel inte .över- skrida 1 700 kr. i månaden. Bidragen inom arbetsmarknadsutbildningen är fr.o.m. år 1974 beskattade. De räknas då om så att vederbörande alltid efter preliminärskatteavdrag får behålla nyssnämnda bidragsbc- lopp. Normalt utgår utbildningsbidrag inte för studier som är studie- mcdclsbcrättigade. Tillägg till studiemedel kan emellertid utgå i vissa fall. Studiehjålp i form av bidrag och lån kan inte utgå jämsides med utbildningsbidrag.

• Sida 66
•  Original

Prop. 1975: 23 5?

4. FÖVUX, och SVUX, betänkanden m.m.

4.1. Utredningarnas allmänna överväganden 4.1.1 Vuxenutbildningens inåt

Både FÖVUX och SVUX behandlar vuxenutbildningens mål, över- bryggande utbildning och återkom-mande utbildning. FÖVUX återger inledningsvis skilda uttalanden i'dessa frågor av regeringen, LO:s arbets— grupp för vuxenutbildningsfrågor, LOVUX, TCO:s utbildningsnämnd m.fl. ' ' '

FÖVUX framhåller för egen del att den enskildes livsvillkor "och per- sonliga utveckling sammanhänger med den utbildning han fått. Utbild- ningen spelar en stor roll för" möjligheterna vid yrkesvalet, för männi- skors möjligheter att tillvarata sina intressen i olika sammanhang och ger i allmänhet individen ett bättre utgångsläge när det gäller att tillgodo- göra sig kulturupplevelser.

SVUX framhåller att utbildning kan uppfattas som en form av välfärd som i sin tur kan skapa" annan välfärd; Skillnader i utbildning innebär ofta även klyftor på andra områden i samhället. Som övergripande mål för all utbildning anges ofta att den skall skapa jämlikhet mellan män- niskor i samhället. lnsatser inom ubildning och studiestöd måste emellertid kombineras med åtgärder också på andra områden. Utöver allmänna mål har vuxenutbildningen flera speciella uppgifter t. ex. att utjämna de skillnader 'i' utbildningen som ungdomsskolan inte kommit tillrätta med. En viktig uppgift för vuxenutbildningen är att utjämna och överbrygga skillnader i' utbildning mellan generationerna. Vuxen- utbildningen måste även ge de vuxna möjligheter att tillgodose sina be'- hov av nya kunskaper för att möta'förändringa'r-i samhälle och arbets- liv. För att skapa ökade möjligheter till' vuxenutbildning bör. enligt SV UX högskoleutbildningen förändras så att perioder av yrkesverksam- ' het varvas med utbildning. '

4.1.2 Överbryggandc utbildning . . .

De av utredningarna redovisade beräkningarna a'v befolkningens 'för- ' delning på formell utbildningsnivå ger'enligt SVUX en siffermässig bild - av den generationsklyfta som nu håller på att växa fram och "som kom- mer att vara särskilt märkbar om något decennium. Den genomsnittliga utbildningen hos dem som befinner sig i förvärvsarbetande ålder mot- svarar inte mer än sjuårig skola. Även inom nuvarande ungdomsgenera— tion finns grupper som är utbildningsmässigt handikappade. Åtskilliga ungdomar lämnar även i dag skolan utan att ha- genomgått fullständig

• Sida 67
•  Original

Prop. 1975: 23 58

grundskolekurs. Ca 25 % av en ungdomskull går inte direkt över till gymnasieskolan. Enligt SVUX” definitioner omfattar den överbryggan- de utbildningen även de yngre vuxna som inte i tonåren utnyttjat ut- bildningsmöjligheterna i ungdomsskolan. Mot denna bakgrund fram- står den överbryggande utbildningen som en av- deväsentligaste upp- gifterna på utbildningsområdet under de närmaste årtiondena. SVUX framhåller att det samlade behovet av överbryggande utbildning är sär-" skilt stort i ett kort perspektiv men något mindre-framträdande på sikt. Det finns enligt utredningarna ett permanent behov av överbryggande utbildning som syftar till att kompensera brister i tidigare utbildning. _

Enligt FÖVUX” mening, är utbildningsklyftorna nu så stora. att hög-. sta prioritet måste ges reformer inom den överbryggande utbildningen som skall syfta till att ge de kortutbildade och kulturellt eftersatta. grupperna möjligheter att utnyttja de .utbildningsresurser samhället för- fogar över. I valet mellan att ge ett mindre stöd åt alla eller att vidta spe- ciella åtgärder för begränsade målgrupper finner FÖVUX det angeläget, att ett bättre stöd ges åt de mest eftersatta grupperna; Mot-bakgrund av - erfarenheterna från den uppsökande verksamheten och med hänsyn .till nödvändigheten att nå de.mest eftersatta grupperna bör de kraftigaste stimulansåtgärderna sättas in när det-gäller att utvidga sektorn för stu— dier på fritid och deltid,. främst istudiecirklar.

4.1.3. Återkommande utbildning SVUX påpekar att det nuvarande utbildningssystemet uppmuntrar till_

koncentrerade studier över en lång sammanhängande period. Den ut— bildning som erhållits i ungdomsåren kan inte bliav-passad till. de- krav som kommer att ställas i samhället i en avlägsen.-framtid. Utbildning i--- en sammanhängande period i ungdomsåren. ger -.där£ör,_upphov till en ständig utbildningsklyfta..-Bl. a._som-en-reaktion_ mot den långa samman- .. .- hängande ungdomsutbildningen har tanken .på återkommande .utbild_-_' ning uppstått. Studierna bör i återkommande utbildning-varvas med—pe- rioder av yrkesverksamhet eller förekomma jämsides med förvärvsar- _. bete. SVUX redovisar några av fördelarna med återkommande utbildning. bl.a. att nya chanser till utbildning ges till dem som tidigare endast har obligatorisk skolutbildning och atten bättreväxelverkan mellanstudier, -. och arbetsliv skapas. Om. återkommande. utbildning skall; kunna-genom. . föras måste studieorganisationen ge den studerandevalfribet att vid sin-, . .- . tet av varje utbildningsetapp avgöra om han vill fortsätta-.attrstudera el- ler gå ut i arbetslivet. För att en valsituation skall finnas mellan förvärras—; ; arbete och fortsatta studier måste.-dessutom studiestödet vara så'utfor- . mat att det blir ekonomisktrimligt att skjuta upp-studierna. Trots att .det- saknas ett vuxenanpassat. studiesocialt-system har. redan vissa former av

• Sida 68
•  Original

Prop. 1975: 23 59

återkommande utbildning utvecklats. Bl.a. har under senare år många ' '

studerande sökt sig till eftergymnasial.utbildning efter flera års förvärvs- arbete.

4.1.4. Vuxenutbildningen i samhället Utbildningens fördelning på befolkningen

FÖVUX konstaterari sitt betänkande att införandet av den. nioåriga grundskolan samt gymnasieskolans o'ch högskolans expansion har med- fört att de unga generationerna har väsentligt längre utbildning än äldre generationer. Skillnaderna består bl.a. i att alla yngre i skolan läst engelska medan endast en begränsad "andel inom äldre'generationer fick chansen att lära sig ett främmande språk. Flera undersökningar visar att det föreligger ett mycket klart samband mellan ålder och utbildningstid SVUX påpekar att av de nu förvärvsaktiva generationerna har nära 70 % endast genomgått folkskola, ca 20' %' har utbildning motsvarande grundskola och den tidigare realskolan och mindre än 10 % har. gym- nasie- eller högskoleutbildning. Befolkningens beräknade. fördelning på formell utbildningsnivå i åldrarna 20—64 år under perioden från 1970. till seklets slut framgår av tabell 3 och 4.

Tabell 3 och 4. Befolkningen i åldern 20—64 år uppdelad på .utbild-' ningsnivå och ålder för åren 1970—1990. (PM 1970: 18 i serien ”Prome- morior från Statistiska centralbyrånl”) '

Utbildning: ] = folkskola'samt ev. yrkesutbildning = realexamen, grundskola, högre folkskola, flickskola el- ler folkhögskola samt ev.."yrkesutbildning 3 = studentexamen-samtev; yrkesutbildning 4 = examer'r från'.univer'sitet'eller ahögskola :

Befolkningens fördelning på formell' utbtldmngsnwa i 'aldr'a'rna 20—-——-_64"" ' '

år 1970, totalt och relativt.

1.11qu U: 5301 4) _..'_

Ålders- Tusental personer .. _. _ - . _. , - Procentuellför- - .. grupp _ _ _ _ delning _. __ 1 2 3 4 1—4 1 2 3 4.- 20—24 210 262 " 145 '9 ' ' 625" ' 34 '42' 23' 25—29 328 199. -70 . 23 620" .. 53 ...-32- --11. 1 30—34 304 134 19 , 28 484 .. .63.. 28. 4 35—39 309 102 12 '19 ' 441" 70 23 3 ' 40—44 352 90 15 12 469 75 19 3 45—49 403 90 16 12 525 78 17 3 50—54 416 111 13 10 520 ...80 _16. . 3 . 55—59 427 63 9 8 506 84 12 2 60—64 412 52... , 7_.. 7 . 479. ...86. _11 2

Summa 3164 1072 -- 305 .-]28 .4670.

• Sida 69
•  Original

Prop. 1975: 23 60

Befolkningens fördelning på formell utbildningsnivå i åldrarna 20—64 ' åren 1980 och 1990. Beräknad procentuell fördelning.

Ålders- År 1980 År 1990 grupp ] 2 3 4 l 2 3 4

2(_l——24 . . S 87 5 S ' 87 6 25—29 10 39 38 13 5 80 15 30—34 34 39 14 14 . . 5 73 22 35—39 53 32 6. 9 10 39 - 29 22 40—44 63 28 4 6 34 39 14 14 45—49 70 23 3 4 53 32 6 9 50—54 75 19 3 3 63 28 4 6 55—59 78 17 3 2 70 23 3 4 60—64 80 16 3 2 75 ' 19 3 3

Enligt 1970 års folk- och bostadsräkning hade befolkningen i storstads- områdena längre allmän skolutbildning än l'andets övriga befolkning. Av den förvärvsarbetande befolkningen utgjorde för både män och kvinnor andelen yrkesutbildade 39 %. Kvinnornas yrkesutbildning var i allmänhet kortare än männens. De flesta kortutbildade fanns inom' skogsarbete, gruv- och stenbrytnings'arbete samt fastighetsskötsel. '

Sociala aspekter på utbildningen

FÖVUX anför att många studiehinder hos individen, i utbildnings- väsendet och i samhället verkar hämmande på de vuxnas möjligheter att delta i utbildning. Stora grupper står fortfarande utanför vuxenutbild— ningen. Grupper som har bra grundutbildning, goda sociala villkor och- - som är unga deltar i högre grad i vuxenutbildningen än. de socialt och utbildningsmässigt mest missgynnade. Vilken grundutbildning en person har bestäms i hög grad av uppväxtmiljön. Låginkomstutredningen på- . visade att medelutbildningstiden blev längre ju längre utbildning föräld- rarna hade. Detta gällde oavsett såväl egen ålder som faderns social—_ grupp och yrke. Sambandet var starkt mellan faderns sociala position, den egna utbildningen och den egna sociala positionen. De längsta ut— bildningstidcrna hade de som tillhörde socialgrupp ] och vilkas fäder också tillhört socialgru'pp ].

Jtredningen erinrar också om att lång utbildning och hög inkomst har ett klart samband liksom att risken att bli arbetslös är betydligt större för personer med kort än för personer med lång utbildning. '

Rekrytering till olika vuxenu!bilcln'iizgsfurmcr

FÖVUX redovisar de fåtaliga'undersökningar som finns rörande vuxenstuderandes utbildningsbakgrund och ålder m.m. Av dessa under-

• Sida 70
•  Original

Prop. 1975: 23 61

sökningar framgår bl. a. att deltagarnas bakgrund varierar beroende på vuxenutbildningsform och även mellan olika arrangörer av samma vuxenutbildningsform. 'Rekryteringen av deltagare skiljer sig t.o. r'n. mellan olika ämnen. Så 1ekryterar t. ex'. den kommunala vuxenutbild- ningcn ofta relativt unga personer med god grundutbildning och de flesta deltagarna i studiecirklar är kvinnor.

De kortutbildades och studiecirkelverksamhelens regionala fördelning

Med hjälp av material från 1970 års folk- och bostadsräkning" har FÖVUX kartlagt var den målgrupp finns som den uppsökande verk- samheten skall riktas till. Bland resultaten märks att storstads- och uni- versitetslänen hade den lägsta andelen korttidsutbildade. Stockholms län skilde sig markant från landet'i övrigt. Endast 42 % av dess befolkning hade högst åttaårig folkskola, vilket-kan jämföras med Gotlands län där "" motsvarande andel var' 70%. Andelen kortutbildade är i allmänhet större i kommuner med liten tätortsg'rad. '

Senare statistik visar' på' ett klart samband mellan tätortsgrad och del- tagarfrekvens i studiecirklar. Kommuner med hög andel kortutbildade hade i genomsnitt en lägre andel deltagare i studiecirklar. I fråga 'om de prioriterade studiecirklarna var dock deltagarantalet i genomsnitt högst 1 län med hög andel kortutbildade.

Beskrivning av vissa grupper kortutbildade

Personer med skiftarbete eller obekväm arbetstid. '

Några grupper av kortutbildade som deltagit i FÖVUX, försöksverk- samhet beskrivs av utredningen. Den konstaterar att för det stora fler- talet personer med skiftarbete eller psykiskt och fysiskt pressande ar- bete blir det alltför krävande att orka med fritidsstudier. Är arbetet fy- siskt och psykiskt utmattandc åtgår en stor del av fritiden till vila och återhämtning vilket måste tas i beaktande vid planeringen av vuxenut- bildningen. '

Personer med olika slag av handikapp

Den stora variationen av förekommande handikapp medför 'att pro- blemen är olika. Gemensamt för de handikappade är dock att de är eller lätt blir socialt isolerade i större utsträckning än övriga människor. På grund av denna och andra orsaker har vuxna handikappade stora bris- ter i sin utbildning. FÖVUX anser att det krävs en uppsökande verk— samhet och vidgade insatser på vuxenutbildningens område för att få dessa människor delaktiga i samhällslivet. Om inte de handikappade ges ' reella möjligheter att delta i vuxenutbildningen kommer de negativa ef- fekterna av handikappet att öka.

• Sida 71
•  Original

Prop. 1975: 23 62

Anställda i skyddat arbete

Antalet personer inom den skyddade sysselsättningen har stigit under senare är beroende på näringslivets strukturomvandling, det allmänna sysselsättningsläget och den lokala arbetsmarknadssituationen m.m. I expansiva regioner kan personer med 'ganska begränsad arbetsförmåga erhålla arbete på den öppna marknaden, medan detta i glesbygdsområ- den är mycket svårt för t.ex. äldre personer med endast ett måttligt handikapp. De personer som arbetar vid skyddade verkstäder har i all- mänhet dels relativt hög ålder, dels ingen utbildning utöver folkskola.-

Personer bosatta i glesbygd

Med tätort avses ilallmänhet ett tätbebyggt område med minst _200 invånare där avståndet mellan husen normalt inte överstiger 200 meter. - Övriga delar av landet definieras som glesbygd. Därav följer att en en-. tydig geografisk avgränsning av glesbygder inte kan göras, men de mest problematiska glesbygderna finns inom _de s.k. skogslänens inre delar. Dessa utmärks bl. a. av en stor andel äldre personer, avsevärd utflytt- ning, betydande arbetslöshet och undersysselsättning samt bristande jäm- vikt mellan vikande och expanderande sektorer inom näringslivet.

Låginkomstutredningen har belyst sambandet mellan utbildning. och typ av uppväxtort samt mellan utbildning och geografisk rörlighet. De som bodde i glesbygd hade i genomsnitt kortare utbildning än de 'som bodde i tätorter. Ju större tätort desto lägre andel personer med kort utbildning. Detta gällde såväl allmän utbildning som yrkesutbildning.

Hemarbetande kvinnor*

Enligt 1970 års folk- och' bostadsräkning fanns det ca 1.2 milj. kvinnor i åldern 16—59 år som inte förvärvsarbetade eller 'som arbetade mindre än 20 timmar i veckan. omkring hälften av dessa hade högst åttaårig folkskola som utbildningsbakgrund. 'Förvärvsintensiteten har dock ökat kraftigt bland kvinnorna under senare år.

Kvinnor med längre utbildning än folkskola förvärvsarbetar-i högre grad än kvinnor med enbart folkskola. I en situation där val mellan för- värvsarbete och hemarbete är möjligt, tycks utbildningen spela en bety- dande roll. ' '

De hemarbetande kvinnornas villkor varierar beroende på vilken sam- hällsklass hon tillhör. Låginkomstutredningen visar t. ex. att deltagande i studiecirklar varierar med socialgruppstillhörighet. Av hemarbetande kvinnor i socialgrupp 1 deltog 36% i studiecirklar. Motsvarande andel . i socialgrupperna 2 och 3 var 22 respektive 12 %.

• Sida 72
•  Original

Prop. 1975: 23 63

4.1.5. Uppsökande verksamhet inom vuxenutbildningen Uppsökande verksamhet som rekryteringsmerod Motiv för uppsökande verksamhet .' '

FÖVUX erinrar om att uppsökande verksamhet för att rekrytera del- tagare till studier inte är någon ny företeelse utan har förekommit se- dan länge inom folkbildningen. Under senare år har dock rekryteringen till och informationen om studier alltmer skett genom broschyrer, fold- rar, affischer och annonser. Dessa rekryteringsmetoder har emellertid visat sig vara mindre effektiva för att rekrytera kortutbildade vuxna till studier. Om vuxenutbildningen skall kunna fungera som en väg att ut- jämna utbildningsklyftoma i samhället, är det enligt FÖVUX nödvändigt att genom uppsökande verksamhet kontakta och motivera korttidsut- bildade personer som känner sig tveksamma och osäkra inför studier till deltagande i vuxenutbildningen. - ' ' - , '

Studiehinder

Trots de senaste årens ökade utbud awvuxenutbildning' finns det, på- pekar FÖVUX, ett flertal hinder och svårigheter för vuxna att delta i studier. LO:s arbetsgrupp för vuxenutbildning (LOVUX) indelade t. ex. i sin andra rapport dessa hinder i individuella, sådana som hänger sam- man med utbudets karaktär och sådana som beror på samhällssituatio- nen i övrigt. FÖVUX menar att den uppsökande verksamheten måste utgå från den enskildes erfarenheter och situation. Insatserna kan där- för variera från allmän information till mer omfa-ttande rådgivning och vägledning. Uppsökande verksamhet på arbetsplatser har under lång tid bedrivits av de fackliga organisationerna. Utredningen erinrar om den nya lagen om facklig förtroendemans ställning som gör det möjligt för studieorganisatörer att bedriva uppsökande verksamhet på betald arbets- tid samt redovisar förslaget om arbetstagares rätt till ledighet för ut- . bildning. ' '

Svårigheter för uppsökande verksamhet

Bland de svårigheter som föreligger för den uppsökande verksamheten anger utredningen faktorer i arbetsmiljön samt att arbetsplatsen kan ha få anställda eller att dessa' har ett rörligt arbete. Även i bostadsområ- dena kan det föreligga svårigheter beroende på t. ex. den isolering i vil- ken många människor lever. För att övervinna dessa "svårigheter krävs en väl organiserad och flexibel uppsökande verksamhet.

• Sida 73
•  Original

Prop. 1975: 23 6-1

Studieorganisatören

Enligt FÖVUX” uppfattning har studieorganisatören en mycket viktig funktion i studierekryteringen och resultaten av den uppsökande verk- samheten är i hög grad beroende av studieorganisatörens arbete. Denne måste vara väl införstådd med deltagarnas förutsättningar att delta i stu- dier. En meningsfull dialog bör åstadkommas mellan uppsökaren och den . uppsökte. Den bör utgå från den uppsöktes situation och behov. Den personliga kontakten är ett viktigt inslag såväl före som under studierna.

Några exempel på uppsökande verksamhet

AVsikten med FÖVUX försöksverksamhet har varit attgenom upp- sökande verksamhet förvärva erfarenheter som kan .komma reform- arbetet inom vuxenutbildningsområdet till godo, så att dekorttidsutbil- dade. lågavlönade och kulturellt sämst lottade ges möjligheter att ut- . nyttja de utbildningsresurser samhället ställer till förfogande.

FÖVUX' försöksverksamhet och en del andra projekt under början av 1970-talet ökade, enligt utredningen, intresset för den uppsökande verksamheten som metod. Bland dylika försök kan följande nämnas:

. TRU bl. a. 1 Lidköping . ' Kommunalarbetareförbundet och ABF i Skaraborgs län m. fl. . ABF i Stockholm och Huddinge

. Uppsökande verksamhet inom arbetsmarknadsutbildningen

. Uppsökande verksamhet inom den kommunala vuxenutbildningen

Den uppsökande verksamhetens nu varande (.nnj'altning FÖVUX” enkät om uppsökande verksamhet

Under våren 1974 genomförde FÖVUX en undersökning för att belysa i vilken utsträckning den kommunala vuxenutbildningen och de fyra studieförbunden ABF, TBV, Vuxenskolan och Medborgarskolan bedrev uppsökande verksamhet under studieåret 1972/73. I. undersökningen ingick efter stickprov 48 kommuner och 192 studieförbundsavdelningar. Från det insamlade materialet skattades den uppsökande verksamhet som förekom i landet Undersökningsåret. Resultaten framgår av tabell 5. Bland resultaten i övrigt kan nämnas att såväl kommunerna som studieförbunden bedrev verksamhet inom bostadsområden och ABF och TBV även på arbetsplatser.

• Sida 74
•  Original

Prop. 1975: 23 65

Tabell 5. Uppskattad total uppsökande verksamhet budgetåret 1972/73

U tbildningsanordnare Antal kommuner Procentuell andel i vilka uppsö- av landets kommuner kande verksam- i vilka uppsökande het förekom verksamhet förekom

Kommunerna (organisatorisk eller ekonomisk medverkan) 84 30 Arbetarnas bildningsförbund (ABF) 166 60 Tjänstemännens bildnings- vcrksamhet (TBV) 74 2 Studieförbundet Vuxenskolan 62 22 Studieförbundet Medborgar- skolan 28 10

4.1.6. FÖVUX' försöksverlsamhet Allmänt

Enligt direktiven till FÖVUX skulle kommittén göra försök med att genom uppsökande verksamhet rekrytera personer med kort och brist- fällig grundutbildning till utbildning i studiecirkelns form. FÖVUX skulle också pröva hur skilda slag av ekonomiskt stöd under studierna påverkar rekryteringen.

FÖVUX har under fyra år bedrivit en omfattande försöksverksamhet på skilda platser i landet. De erfarenheter som utredningen fått har i huvudsak legat till grund för de förslag den lämnat i sitt huvudbe- tänkande.

Utredningen har tidigare i två delbetänkanden redovisat sin försöks- verksamhet under de båda första åren, nämligen i (SOU 1972: 19) Upp- sökande verksamhet för cirkelstudier inöm vuxenutbildningen och i (SOU 1973: 9) Fortsatt uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbildningen. Dessa betänkanden har redovisats för riksdagen dels i prop. 1972: 26, dels i prop. 1973z54. Kommittén redogör i huvud- betänkandet (SOU 1974: 54) Vidgad vuxenutbildning för försöksverk- samheten under det tredje och det fjärde året. I det följande lämnas en sammanfattning av försöksverksamheten under dessa båda är. Gemensamt för de fyra årens försöksverksamhet är att den har riktats till korttidsutbildade vuxna, dvs. till personer som har högst sjuårig folkskola som grundutbildning och som inte tidigare deltagit i vuxenutbildning. Verksamheten, 'som har genomförts i samarbete med ABF och TBV, har bedrivits i form av- studiecirklar, vilka under det fjärde försöksåret har kompletterats med ämneskurser vid folkhögskola. De som deltagit i studiecirklar inom försöksverksamheten har fått välja mellan fyra ämnen: svenska. engelska, samhällskunskap eller matematik. Rekryteringen av deltagare till studiecirklarna har skett i form av uppsökande verksamhet. Rekryteringsarbetet har utförts aV' personer som varit väl förtrogna med dem som skulle sökas upp. På

5 Riksdagen 1975. ] saml. Nr 23

• Sida 75
•  Original

Prop. 1975: 23 66

arbetsplatser har fackliga studieorganisatörer försökt rekrytera sina arbetskamrater till studier och i bostadsområden har personer med god lokalkännedom haft hand om den uppsökande verksamheten. De per- soner, som utvalts att utföra rekryteringsarbetet, har en kort tid innan detta igångsatts, deltagit i en speciellt tillrättalagd utbildning för studie- organisatörer. Denna har bl. a. omfattat en utförlig genomgång av för- söksverksamhetens syfte och uppläggning, samtal och grupparbeten kring den vuxnes studieförutsättningar och eventuella studiehinder, pre- sentation av och grupparbeten kring det studiematerial som skulle an- vändas i studiecirklarna samt planläggning av det uppsökande arbete som varje studieorganisatör skulle utföra. De cirkelledare, som med- verkat i försöksverksamheten, har likaså genomgått en speciell utbild— ning liknande den för studieorganisatörerna. .

Studierna, liksom studiematerialet. har för samtliga deltagare varit kostnadsfria. Dessutom har flertalet deltagare kunnat ansöka om ekono- misk ersättning för kostnader i samband med studierna, t. ex. för resor, barntillsyn m.m. För att underlätta och stimulera deltagande i studie- cirklarna har olika studievillkor prövats bland deltagarna i försöks- verksamheten. Således har vissa deltagargrupper fått ett stimulansbidrag på 300 kr. efter fullföljd kurs. Andra deltagare har getts möjlighet att bedriva studier helt eller delvis under betald arbetstid. För handikappade deltagare har särskilda stödjande åtgärder förekommit såsom skilda slag av tekniska hjälpmedel och transporthjälp.

Vid studiernas inledningsskede har cirkelledarna gett deltagarna stu- dieorientering och studieteknisk handledning och vid studiernas avslut- ning har de fått råd och vägledning för eventuella fortsatta studier.

Under försöksverksamheten har för varje försöksår vissa moment i verksamheten utvärderats.

Det tredje försöksårct Verksamhetens uppläggning

Under försöksåret 1972/73. koncentrerades försöksverksamheten till en region, Östergötlands län. Verksamheten omfattade då dels anställda på vissa arbetsplatser. dels hemarbetande kvinnor i vissa utvalda bo- stadsområden. dels också fysiskt handikappade personer bosatta på två orter i länet. Följande grupper, rekryteringsfrämjande åtgärder, orter, arbetsplatser och bostadsområden ingick i det tredje årets för- söksverksamhet.

5. Fysiskt handikappade personer; synskadade, döva, hörselskadade och rörelsehindrade

Sammanlagt anordnades 22 studiecirklar i Motala och Norrköping för handikappade. Verksamheten omfattade döva, synskadade, hörsel-

• Sida 77
•  Original

Prop. 1975: 23 68

skadade och rörelsehindrade personer. Studieorganisatörerna, som själva hade nära anknytning till de lokala handikapporganisationerna, rekry- terade deltagare till studierna genom hembesök. De uppsökta erbjöds studier på fritid med studiestöd. Stimulansbidrag utgick inte, men utöver det reguljära studiestödet förekom särskilda stödjande åtgärder, såsom tekniska hjälpmedel, transporthjälp m.m.

Som framgått var studievillkoren det tredje försöksåret (FÖVUX III) bestämda på förhand för de olika målgruppema. De deltagare med normal arbetstidsförläggning, som studerade med stimulansbidrag erhöll vardera 300 kr. om de hade varit närvarande minst 70 % av studie- tirnmama, medan de som studerade på delad arbetstid och fritid läste i stort sett halva tiden på arbetstid och halva tiden på. fritid utan löne- avdrag för den tid de använt till studier. För deltagarna med skift- arbete eller obekväm arbetstid inom industrin och vårdsektorn förlades studierna helt till arbetstid. Även dessa deltagare erhöll sin ordinarie lön utan avdrag från respektive arbetsgivare.

För vissa deltagargrupper fanns möjlighet att söka studiestöd som ersättning för de extrakostnader studierna förde med sig för resor, mål- tider och barntillsyn samt för inkomstbortfall på, grund av förlorat extraarbete. Studierna och studiematerialen var kostnadsfria för samtliga deltagare.

Genom enkäter och intervjuer insamlades uppgifter om deltagarna, de personer som inte ville delta, de personer som anmält sig men som aldrig kom till någon sammankomst eller som avbröt studierna under verk- samhetsåret samt om studieorganisatörerna och cirkelledarna m.fl.

Den uppsökande verksamheten

De studieorganisatörer, som skulle handha den uppsökande verksam- heten under det tredje försöksåret utvaldes på arbetsplatserna av fack— klubben eller tjänstemannaklubben i samråd med den lokala ABF- eller TBV-avdelningen. På de orter, där rekryteringen av hemarbetande kvin- nor skulle äga rum. valde den lokala ABF-avdelningen ut lämpliga studieorganisatörer. De lokala handikapporganisationerna utsåg på lik- nande sätt dem som skulle utföra rekryteringsarbetet bland de handi- kappade.

I slutet av augusti 1972 anordnades en veckolång utbildning för dem som skulle arbeta som studieorganisatörer. Därefter startade den upp- sökande verksamheten. Uppgiften för de sammanlagt 75 studieorganisa- törerna var, i likhet med tidigare försöksår, att genom uppsökande verksamhet under arbetstid på arbetsplatser respektive genom hembesök i bostadsområden erbjuda cirkelstudier till så många som möjligt inom respektive målgrupp. De uppsökta skulle vara mellan 25 och 67 år, ha

• Sida 78
•  Original

Prop. 1975: 23 69

sex- eller sjuårig folkskola som enda grundutbildning och i huvudsak inte tidigare ha deltagit i vuxenutbildning. Studieorganisatörerna fick genom kommittén ersättning för den tid de ägnat åt rekryterings- arbetet.

Resultatet av den uppsökande verksamheten under det tredje försöks- året åskådliggörs i figur 1. Varje cirkel representerar dem som kon- taktades inom respektive målgrupp samt andelen därav som önskade respektive inte önskade delta i studierna. Som framgår av figuren var intresset för att delta störst bland personal med schemalagd arbetstid inom vårdsektorn. Hela 81 % av dem som kontaktades inom denna grupp anmälde sig till studier. De uppsökta inom denna målgrupp liksom de skiftarbetandc inom industrin erbjöds, som tidigare nämnts, studier på betald arbetstid.

Bland de anställda med normal arbetstidsförläggning anmälde sig i genomsnitt 40% av de tillfrågade till studier. De rekryteringsresultat som uppnåddes med de olika studievillkor som prövades bland de anställda med normal arbetstidsförläggning visar, att studier på delad arbetstid och fritid var betydligt attraktivare från rekryteringssynpunkt än fritidsstudier i någon form. 64 % av dem, som erbjöds studier till hälften förlagda på arbetstid, önskade delta i studiecirkel, medan mot- svarande andcl för övriga studievillkor varierade mellan 34 och 40 %.

Bland handikappgrupperna var andelen studieintresserade högst bland de döva, medan de rörelsehindrade hade den lägsta anmälningsfrekven- sen. Det mindre tillfredsställande rekryteringsresultatet bland de rörelse— hindrade kan till stor del förklaras av att hälsotillståndet hos många inom denna grupp var så dåligt, att det helt omöjliggjorde studier. Antalet tillfrågade inom var och en av de fyra handikappgrupperna var emellertid litet. varför de rent kvantitativa resultaten av den uppsökande verksamheten för dessa grupper bör tolkas med särskild försiktighet.

När det gäller resultaten av den uppsökande verksamheten var varia- tionen mellan målgrupperna och även mellan orterna, beroende på lokala förhållanden, ibland påtaglig. Några genomgående tendenser kan emel- lertid iakttas. Intresset för att delta avtog genomgående med stigande ålder. I de målgrupper, där såväl män som kvinnor ingick, var kvinnorna mera studieintresserade än männen. Den största skillnaden i anmälnings- frekvensen mellan könen noterades bland dem med normal arbetstids- förläggning, som hade möjlighet att studera till hälften på arbetstid. Enligt studieorganisatörerna på dessa arbetsplatser berodde detta i stor utsträckning på det förmånliga studievillkoret, som även gav dubbel- arbetande kvinnor en möjlighet att delta. De kontaktade, som endast hade sexårig folkskola som grundutbildning var i allmänhet något mindre benägna att vilja delta än de som hade sju- eller åttaårig folk- skola som grundutbildning. Vidare framkom en tendens till större studie-

• Sida 79
•  Original

Prop. 1975: 23 70

Anställda med regel- Anställda med skitt- Personal med schema- bundna arbetstider arbete inom industrin lagd arbetstid inom vårdsektorn Antal kontaktade Antal kontaktade Antal kontaktade

= 2 349 = 793 = 500

Hemarbetande kvinnor Synskadade Döva Antal kontaktade Antal kontaktade Antal kontaktade" = 464 = 82 = 47

Hörselskadade Rörelsehindrade Antal kontaktade Antal kontaktade = 103 = 174

Andel kontaktade som önskade delta i FÖVUX Ill

l l Andel kontaktade som inte önskade delta i FÖVUX III

Figur 1. Resultat av den uppsökande verksamheten i F ÖV UX III, procent

• Sida 80
•  Original

Prop. 1975: 23 71

Anställda med regel- Anställda med skift- Personal med schema- bundna arbetstider arbete inom industrin lagd arbetstid inom vårdsektorn Antal avgivna Antal avgivna Antal avgivna önskemål = 1 019 önskemål = 450 önskemål = 410

Hemarbetande Synskadade - . Döva

kvinnor Antal avgivna Antal avgivna Antal avgivna önskemål = 185 önskemål = 49 önskemål = 36

Hörselskadade Rörelsehindrade Antal avgivna Antal avgivna

önskemål = 57 önskemål = 67

Andel som önskade läsa svenska

Andel som önskade läsa matematik

Andel som önskade läsa samhällskunskap

l

• Sida 81
•  Original

Prop. 1975: 23 72

intresse hos dem, som tidigare hade bedrivit vuxenstudier i någon form, jämfört med dem som saknade denna erfarenhet. . '

De som var intresserade av att delta i de studier som anordnades inom försöksverksamheten fick vid kontakten med studieorganisatörerna ange vilket ämne de ville studera av de fyra som erbjöds. Totalt sett var engelska det mest önskade ämnet. Matematik och svenska kom på andra plats med sinsemellan ungefär lika stor frekvens, och därefter kom samhällskunskap. Önskemålen skilde sig dock väsentligt för de olika grupperna (se figur 2).

Studievillkorens och studiestödets rekryterande effekter har under- sökts. Bland dem som erbjöds möjlighet att bedriva cirkelstudier under arbetstid, dvs. skiftarbetare inom industrin och sjukvårdspersonal med schemalagd arbetstid, ansåg omkring tre fjärdedelar av de uttagna del- tagarna att studievillkoret direkt inverkat på deras beslut om deltagande.

Möjligheten att få läsa till hälften på arbetstid förefaller likaså ha haft en relativt stor rekryterande effekt. Mer än hälften av de uttagna deltagarna, som erbjudits detta studievillkor, uppgav att det hade haft stor betydelse när de anmälde sig till studierna. Däremot hade stimu- lansbidraget ingen påtagligt rekryterande effekt. Endast ett fåtal av deltagarna, som vid rekryteringstillfället erbjudits möjlighet till stimu- lansbidrag, ansåg att detta hade haft stor betydelse när de beslutade sig för att delta. Vidare synes studiestödet, i detta fall i första hand ersättning för barntillsyn eller kollektivt anordnad barnpassning, ha haft viss betydelse vid rekryteringstillfället bland de hemarbetande kvinnorna. För övriga grupper hade studiestödet liten eller ingen betydelse.

Deltagarna i FÖVUX-cirklarna tillfrågades strax efter det att studierna påbörjats, vad det var som gjort att de bestämde sig för att anmäla sig till en studiecirkel, då de blev uppsökta av en studieorganisatör. Intresse för ett speciellt ämne uppgavs oftast som orsak till att man anmälde sig till FÖVUX-studier. Liksom under tidigare försöksår utgjorde vidare studieorganisatörens personliga kontakt det egentliga skälet till att många anmälde sig till studier. I de grupper där studier helt eller delvis på arbetstid prövades var studievillkoret ofta den egentliga orsaken till att man anmälde sig till studier.

Efter det att den uppsökande verksamheten avslutats gjordes en upp- följning i form av telefonintervjuer med ett urval av dem som avböjt deltagande i FÖVUX. Därvid tillfrågades dessa personer om anledningen till sina beslut.

Skälen till att inte kunna eller vilja bedriva cirkelstudier varierade mellan och inom de olika grupperna. Bland de förvärvsarbetande upp- gav många att de inte orkade studera jämsides med sitt arbete. Andra ansåg sig vara för gamla för att börja studera och åter andra uppgav att fritiden inte räckte till för studier. Bland de handikappade var bristande hälsa orsak till att många inte kunde delta i studier.

• Sida 82
•  Original

Prop. 1975: 23 73

Vid studiernas början tillfrågades samtliga deltagare, vilka egenskaper de ansåg vara viktiga hos en studieorganisatör. De flesta deltagarna betonade därvid nödvändigheten av att studieorganisatören var väl- informerad om studiesituationen som helhet. Deltagarna framhöll-vidare att studieorganisatören borde känna till och förstå den uppsöktes situa- tion och näraliggande problem, kunna prata enkelt och inge förtroende. Dessa egenskaper betonades särskilt av de handikappade deltagarna.

Studiecirkelverksamheten

I likhet med tidigare försöksår var intresset för att delta i FÖVUX- studier så stort, att endast en del av dem-som ville delta kunde beredas plats i studiecirklar inom ramen för försöksverksamheten. Ett slump- mässigt urvalsförfarande av deltagare var därförnödvändigt i vissa fall. De som inte kunde beredas plats inom försöksverksamheten erbjöds kostnadsfria cirkelstudier i ABF:s och TBV:s reguljära verksamhet.

Totalt omfattade försöksverksamheten 110 studiecirklar med 1045 deltagare. Enligt försöksplanen skulle cirklarna det tredje försöksåret omfatta 40—60 studietimmar. De flesta cirklarna höll sig också inom denna ram. Medelvärdet för samtliga 110 cirklar var 46 studietimmar.

Många av de cirkelledare, som arbetade inom försöksverksamheten under det tredje försöksåret, hade förutom tidigare erfarenhet som cir- kelledare också deltagit i någon av de kurser i metodutbildning, som studieförbunden anordnar. Cirkelledarna genomgick dessutom, som tidi- gare nämnts, en speciellt tillrättalagd utbildning.

På våren 1973, strax innan studiecirklarna avslutades, besvarade deltagarna en enkät, i vilken de bl. a. tillfrågades om vilka egenskaper de ansåg vara viktiga hos. cirkelledare. De flesta deltagare oavsett del- tagargrupp ansåg att den viktigaste egenskapen hos en.cirkelledare var att på ett klart sätt kunna förmedla kunskaper till deltagarna. I synner- het de hemarbetande kvinnorna ansåg det vara av stor betydelse att cirkelledaren uppträdde på ett sådant sätt, att deltagarna inte behövde känna sig oroliga över att ”göra bort sig” i-cirkeln. Denna synpunkt framkom också tydligt bland de rörelsehindrade. Av handikappgrupper- na framhöll särskilt de synskadade och de döva egenskaper, som innebar förståelse och tolerans gentemot deltagarna. .

I likhet med de tidigare försöksåren' rapporterade cirkelledarna regel- bundet till FÖVUX om bl. a. hur arbetet fortlöpte i cirklarna. Omkring en tredjedel av cirkelledarna ansåg, att arbetet i cirklarna skilde sig från det som de hade erfarenhet av från andra; studiecirklar. Några av cirkel- ledarna hade därvid upplevt skillnader i negativ riktning, som t. ex. att deltagarnas skiftande förkunskaper gjorde cirkelarbetet mera krävande för ledaren. De flesta, som hade upplevt skillnader, nämnde dock positiva sådana.

• Sida 83
•  Original

PrOp. 1975: 23 74

Inom vissa deltagargrupper kunde ett fysiskt tröttande arbete och yrkesskador medföra svårigheter för deltagarna att genomföra studierna. Detta problem var mindre i de cirklar som läste helt eller delvis på arbetstid. Det var också vanligt att deltagarna — särskilt i början av studierna — kände osäkerhet inför den egna förmågan och den nya situationen, som studierna innebar för dem. I cirklar med handikappade deltagare var det ofta nödvändigt med en grundlig studieteknisk hand- ledning vid studiernas början. Många deltagare i dessa grupper behövde använda olika tekniska hjälpmedel i studiearbetet, såsom t.ex. band- spelare.

För dem som har skiftarbete eller obekväm arbetstid begränsar arbetstidsförläggningen starkt möjligheterna att delta i fritidsstudier. Oftast är det en förutsättning för dessa personer, att studierna' kan anordnas på eller i anslutning till arbetsplatsen och åtminstone delvis på arbetstid. Under det tredje försöksåret tillämpades ett system med ersättare under cirkelsammankomsterna för de deltagare som studerade på betald arbetstid. Planeringen av studierna för dessa deltagare genom- fördes gemensamt av de fackliga organisationerna, studieförbunden och företagen. Ersättarsystemet fungerade i allmänhet bra, särskilt på de medverkande vårdinrättningarna. Detta berodde främst på att FÖVUX bekostade utbildning och anställning av extra personal på dessa arbets— platser.

Studieorientering och studieteknisk handledning i studiernas inled- ningsskede ombesörjdes i huvudsak av cirkelledarna. Vid studiernas slut erhöll deltagarna råd och vägledning för eventuella fortsatta studier. Denna studieorientering utformades som en allmän information om utbildnings- och arbetsmarknadsfrågor. Ibland förekom också friare diskussioner om dessa frågor. Studieorienteriugen omfattade de flesta cirklarna. I denna medverkade cirkelledarna och tjänstemän från arbets- förmedlingen.

Deltagarnas synpunkter på studievillkorens betydelse under studie- tiden undersöktes vid verksamhetsårets slut för demsom studerat med stimulansbidrag och för dem som- läst helt eller delvis på arbetstid. Endast 13 % av deltagarna med normal'arbetstidsförläggning ansåg att stimulansbidraget haft någon större betydelse för dem. Möjligheten att få studera till hälften på arbetstid ansågs däremot vara av stor betydelse för studiernas fullföljande. Hela 79% av de anställda med normal arbetstidsförläggning, som hade denna möjlighet, bedömde detta vara av stor betydelse för studierna. Bland cirkeldeltagarna med skiftarbete eller obekväm arbetstid inom industrin och vårdsektorn var studievill- koret likaså av stor vikt för deltagandet i cirklarna. Av skiftarbetarna ansåg 76 % och av sjukvårdspersonalen 90%, att studievillkoret hade varit mycket betydelsefullt för dem.

Omkring två tredjedelar, av dem som fullföljde studierna, ansåg att

• Sida 84
•  Original

Prop. 1975: 23 . 75

276

Anställda med regel- Skiftarbetare inom Personal med schema- bundna arbetstider industrin lagd arbetstid inom vårdsektorn Antal tillfrågade del- Antal tillfrågade del- Antal tillfrågade del-

tagare = 323 tagare = 58 tagare = 83

Hemarbetande ' Synskadade Döva kvinnor . Antal tillfrågade del- Antal tillfrågade del- Antal tillfrågade del- tagare = 105 tagare = 37 ' tagare = 11

Hörselskadade Rörelsehindrade Antal tillfrågade del- Antal tillfrågade del— tagare = 22 tagare = 28

Bättre än väntat -

Sämre än väntat

Hade inga förväntningar

Figur 3. Hur studierna motsvarat deltagarnas förväntningar :" F Ö VUX III, procent

• Sida 85
•  Original

Prop. 1975: 23 76

kursen motsvarat eller överträffat de förväntningar. som de haft när de anmälde sig (figur 3). Ettmått på att studiearbetet; hade upplevts som meningsfullt var också det stora intresset för fortsatta studier. Andelen, som önskade att i någon form fortsätta studierna efter det att cirkeln avslutats, varierade mellan 61 och 74% för de deltagargrupper som rekryterats på arbetsplatserna och bland de hemarbetande kvinnorna. Bland handikappgrupperna uppvisade de synskadade och de rörelse- hindrade likaså stort intresse för fortsatta studier.

Omkring två tredjedelar av dem, som kallades till studiecirklar inom försöksverksamhetens ram, fullföljde studierna. Mellan 7 och 24 % av dem som uttagits till cirklar i de olika grupperna påbörjade aldrig sina studier. Andelen deltagare som avbröt cirkelstudierna under studieårets gång varierade mellan 3 och 30 %. De uttalade skälen till att helt utebli från studierna var av många skilda slag. I stor utsträckning angavs praktiska problem, som helt eller delvis omöjliggjorde delta— gande. Omkring två tredjedelar av dem som aldrig kom till cirkeln anförde sådana praktiska problem, som ofta var svåra att påverka för den enskilde individen. Även för dem som avbröt studierna förelåg ofta praktiska skäl, såsom byte av arbete eller arbetstid, flyttning från orten eller påbörjat förvärvsarbete. Många uppgav också, att de inte orkade med att både förvärvsarbeta på heltid och sköta studierna på ett för dem tillfredsställande sätt.

Det fjärde försöksåret

Under det fjärde försöksåret, 1973 / 74, förlades försöksverksamheten helt till Norrbottens län. Verksamheten omfattade detta är dels anställda med skiftarbete eller obekväm arbetstid inom industrin och vård- sektorn, dels personer bosatta _i.-mer eller"mindre utpräglad glesbygd.

I likhet med tidigare försöksår prövades under det fjärde försöksåret vissa åtgärder, som var avsedda att underlätta deltagandei studier för de personer som tillhörde de ovannämnda målgrupperna. Bland de skiftarbetande inom gruvindustrin och bland den schemabundna vård- personalen gjordes fortsatta försök med studier förlagda på betald arbetstid. För att pröva att komplettera cirkelstudierna med en mera intensiv studieform erbjöds vissa deltagargrupper möjlighet att under kortare perioder studera på folkhögskola. Studierna och studiematerialet var. i likhet med tidigare försöksår, kostnadsfria. Dessutom kunde deltagarna söka studiestöd för extra kostnader, som uppstod i samband med studierna.

Följande målgrupper, orter och rekryteringsfrämjande åtgärder ingick i det fjärde årets försöksverksamhet:

• Sida 86
•  Original

Prop. 1975: 23 . 77

Skiftarbetare Personal med schema- inom industrin lagd arbetstid inom vårdsektorn Antal kontaktade Antal kontaktade

= 105 = 100

Personer bosatta i Personer bosatta i glesbygd i Gällivare glesbygd i Boden och och Kiruna kommuner Kalix kommuner Antal kontaktade Antal kontaktade

= 1 223 ' - = 641

Andel kontaktade som önskade delta i FÖVUX IV

|__—:| Andel kontaktade som inte önskade delta i FÖVUX IV

Figur 4. Resultat av den uppsökande verksamheten i F ÖVUX IV," procent

1. Anställda med skiftarbete inom gruvindustrin Sammanlagt anordnades sex studiecirklar på. två olika arbetsplatser. i Kiruna för anställda med skiftarbete inom gruvindustrin. ' Studie- organisatörerna sökte upp anställda med skiftarbete 'och erbjöd dem . cirkelstudier med kompletterande folkhögskolékurser på betald arbetstid. _

4.1.14 Huvudprinciperna iSVUX' förslag.

Det är enligt SVUX orimligt att helt koncentrera insatserna för en vidgad vuxenutbildning till fritidsstudier. Det skulle innebära att [reella möjligheter till längre intensiva studieperioder står öppna bara för ung- domar och för de vuxna som finner sig -i att studera på de ekonomiska villkor som gäller för ungdomsutbildningen. Härmed skulle också alla möjligheter till ett ökat inslag av återkommande utbildning uteslutas.

SVUX' utgångspunkt är att de ekonomiska möjligheterna för indivi- der som önskar bedriva mcra omfattande studier är begränsade, medan det finns möjligheter till fritidsstudier. Emellertid framhålls att det är nödvändigt att samtidigt stödja både en förbättrad fritidsutbildning och ett förbättrat studiestöd för heltids- och mera Omfattande deltidsstudier. Denna bedömning har att göra med avvägningen mellan de reformer som föreslås av FÖVUX och de som föreslås av SVUX.

SVUX anser att det är nödvändigt att prioritera de kortutbildades be- hov. Förbättringarna av de vuxnas utbildningsmöjligheter bör därför främst avse studier på grundskole- och gymnasieskolenivå.

Det förslag som SVUX lägger fram bör ses som en utbyggnad av stu- diemedelssystemct. Det särskilda vuxenstudiestödet utgör enligt förslaget ett tillägg till vanliga studiemedel i form av ett särskilt vuxenstudiebi— drag.

Som enda behörighetskrav för rätt till särskilt vuxcnstudiebidrag före- slår SVUX en viss anknytning till arbetslivet, nämligen att den stude- rande under minst fem år skall ha haft pensionsgrundande inkomst en- ligt lagen om allmän försäkring. Pensionsgrundande inkomst innebär att ' man skall ha tillgodoförts pensionspoäng enligt reglerna för ATP. Detta ' krav betyder att man under 11974 skall ha en förvärvsinkomst om 8 100 kr. Som undantag från den allmänna regeln om minst fem års förvärvs- arbete föreslår SVUX att högst tre års vård av eget barn under tio år" skall få räknas som år med pensionsgrundande inkomst. Visst tillgodo- räknande bör få ske av år då man på grund av fullgjord värnplikt varit förhindrad att i full utsträckning förvärvsarbeta.

Det särskilda vuxenstudiestödet föreslås av SVUX uppgå till 150 %

• Sida 97
•  Original

Prop. 1975: 23 88

av de nuvarande studiemedlen. SVUX har i sina bedömningar haft att välja mellan å ena sidan en relativt liten förbättring av studiestödet för ett stort antal människor och å andra sidan mera betydande förbätt- ringar till ett begränsat antal människor. SVUX” förslag innebär i hu- vudsak att det senare alternativet valts. En höjning av studiestödet med 50 % innebär en ökning av månadsbeloppet till i runt tal 2 000 kr. SVUX framhåller att detta motsvarar nettoinkomsten per månad av en årlig bruttoinkomst på omkring 35 000 kr. Enligt SVUX, uppfattning är det svårt att motivera ett väsentligt högre studiestöd. Höjningen av studie— stödet föreslås av SVUX i sin helhet få formen av ett bidrag. Efter av- vägning har SVUX stannat för att det särskilda vuxenstudiebidraget skall beviljas med tre olika belopp, vilkas storlek beror på det antal år den studerande förvärvsarbetat. En lägsta nivå för det särskilda vuxen— studiebidraget skall gälla för dem som uppfyller det allmänna behörig— hetskravet om fem års pensionsgrundande inkomst, en mellannivå för dem som har sex års pensionsgrundande inkomst och en högsta nivå för dem som har minst sju års pensionsgrundande inkomst.

SVUX påpekar att skattesystemet utgör det viktigaste fördelningspoli— tiska instrumentet i samhället. SVUX har i sitt betänkande prövat möj— ligheterna att räkna studiestödet i dess helhet som beskattningsbar in- komst, men inte funnit någon metod för att inrymma studiekrcditen i vad som skall omfattas av beskattningen. SVUX avvisar möjligheten att studiebidraget på 2 000 kr. i de normala studiemedlen skulle beskattas. Däremot anser SVUX att det särskilda vuxenstudiestödet ger bidragsbe- lopp av en storlek som gör att ett utnyttjande av beskattningssystemets regler ger de avsedda effekterna. Med hänsyn härtill föreslås att det sär- skilda vuxenstudiebidraget skall räknas som beskattningsbar inkomst. Som en konsekvens härav föreslår SVUX i gengäld att inga särskilda be- hovsprövningsregler skall införas i fråga om detta bidrag. Bidragen bör inräknas i underlaget för beräkning av pensionsgrundande inkomst och bör få utgöra grund för beräkning av storleken på exempelvis arbetslös-- hetscrsättning. Det särskilda vuxenstudiebidraget skall enligt SVUX in- dexregleras genom anknytning till basbeloppet inom den allmänna för.- säkringen.

Vuxenstuderande som beviljas särskilt vuxcnstudiebidrag föreslås få rätt att därutöver erhålla återbetalningspliktiga studiemedel till ett be- lopp som ungefär motsvarar vad som beviljas inom det nuvarande stu- diemedelssystemet. Behovsprövningen bör enligt SVUX ske enligt de regler som SVUX föreslår beträffande studiemedel med det undantaget att hänsynstagande inte skall ske till makes ekonomiska förhållanden.

• Sida 98
•  Original

Prop. 1975: 23 89

4.2 Förslag om vuxenutbildningens organisation

4.2.1 Uppsökande verksamhet Organisation av uppsökande verksamhet

Uppsökande verksamhet är, med den innebörd FÖVUX vill lägga i begreppet, en form av selektiv rekrytering till studier. Huvudmomentet i den uppsökande verksamheten består av personliga samtal mellan studie- organisatörerna och dem som söks upp. Samtalen kan kompletteras med informationsmaterial och telefonsamtal.

FÖVUX—verksamheten har visat att en mycket stor andel av de upp- sökta korttidsutbildade kan rekryteras till studier. I bostadsområden har denna andel utgjort omkring en tredjedel och på arbetsplatser omkring hälften av de uppsökta. Resultaten har varierat bl. a. beroende på vilka studievillkor som har erbjudits. När det har funnits ett stort uppdämt studiebehov och avgörande studiehinder undanröjts genom förmånliga studievillkor —— t. ex. när skiftarbetare inom industrin och schemabun- den personal inom sjukvården kunnat studera på betald arbetstid —— har andelen, som anmält sig till studier, uppgått till mer än två tredje- delar av de uppsökta.

FÖVUXbetonaratt studieorganisatörerna ommöj- ligt själva bör tillhöra den grupp som söks upp eller ha liknande bak- grund som personerna i denna. Uppsökarna har då större förståelse för de uppsöktas situation och kunskaper om förhållandena på den aktuella arbetsplatsen, inom den aktuella organisationen eller i det aktuella bo- stadsområdet. Uppsökarna bör därför rekryteras från folkrörelser, t. ex. fackliga, politiska och andra ideella organisationer, som är anslutna till olika studieförbund. Folkrörelserna har värdefulla kontaktmöjligheter också med korttidsutbildade, som inte är aktiva inom föreningslivet.

Den uppsökande verksamhet som FÖVUX genomfört har — i enlighet med direktiven till kommittén —— främst syftat till att rekrytera delta- gare till s t u d i e e i r k l a r. Försöksverksamheten liksom tidigare. erfarenheter har enligt FÖVUX visat att studiecirkeln är en lämplig studieform för vuxna, som har liten eller ingen studievana. Den upp- sökande verksamheten måste dock läggas upp så, att de uppsökta får full frihet att välja mellan olika vuxenutbildningsformer. Studieorganisa- törerna bör därför ha grundläggande kunskaper inte bara om studie- cirklar utan även om andra former av vuxenutbildning såsom folkhög- skolor, facklig utbildning, arbetsmarknadsutbildning, olika former av högskolestudier, kommunal och statlig vuxenutbildning m.m.

En av anledningarna till att rekryteringen på arbetsplatser lyckats bra torde enligt FÖVUX vara att fackliga studieorganisatörer använts som uppsökare. Enligt kommitténs mening bör den u p p s 6 k a n d e v e r k-

• Sida 99
•  Original

Prop. 1975: 23 90

samheten på arbetsplatserna anordnas av de fackliga organisationerna, eventuellt i samarbete med det eller de studieförbund, som de är anslutna till. Detsamma gäller studieorganisatörsutbildningen. Det är önskvärt, att såväl denna utbildning som rekryteringsarbetet kan äga rum på betald arbetstid.

Genom den nya förtroendemannalagen har dessa önskemål tillgodo- setts. FÖVUX utgår från att de i lagen föreskrivna rättigheterna till uppsökande verksamhet och studieorganisatörsutbildning på betald ar— betstid skall komma att ingå också i de kollektivavtal, som kan kom- ma att slutas för att närmare reglera tillämpningen av lagen.

FÖVUX pekar på att en förutsättning för vissa samhällsaktiviteter är att det fackliga arbetet fungerar bra på arbetsplatserna.. Det är då ofta svårt att föra ut dessa aktiviteter till sm å a r b e t 5 p 1 a t 5 e r. Detta gäller bl. a. den uppsökande verksamheten. Det fackliga arbetet på de små arbetsplatserna — t. ex. inom skogsbruket, detaljhandeln och trans- portväsendet —- utförs ofta av ombudsmän eller andra funktionärer på den fackliga avdelning till vilken arbetsplatsen hör, medan man på själ- va arbetsplatsen endast har t. ex. ett fackligt arbetsplatsombud eller helt saknar förtroendemän. Uppsökande verksamhet på arbetsplatserna i dessa branscher är väsentlig, eftersom de har 'en stor andel korttids- utbildade bland sina anställda. FÖVUX utgår från att möjligheterna att bedriva uppsökande verksamhet ——- liksom annat fackligt arbete — på små arbetsplatser kommer att beaktas av arbetsrättskommittén i dess fortsatta utredningsarbete. Tills vidare bör resurser till uppsökande verksamhet på dessa arbetsplatser kunna erhållas inom ramen för det statsbidrag FÖVUX föreslår.

Stora grupper av korttidsutbildade vuxna kan inte rekryteras till stu- dier på annat sätt än genom uppsökande verksamhet i b 0 s t a d 5 0 m r ä (1 e 11. Till dessa grupper hör t. ex. hemarbetande kvinnor och andra personer utan förvärvsarbete, vissa personer bosatta i glesbygd, vissa handikappade samt personer som är anställda på arbets- platser där uppsökande verksamhet inte förekommer. En enkät, som FÖVUX låtit utföra, visar att i synnerhet uppsökande verksamhet-i bostadsområden f. n. har en mycket begränsad omfattning. '

Enligt kommitténs mening bör denna verksamhet därför ges förstärkta resurser. FÖVUX framhåller i detta sammanhang också betydelsen av att barntillsynen blir tillräckligt utbyggd, så att personer med småbarn kan delta i vuxenutbildningen.

Beräkningar av ti (! s å t g å n g e n i FÖVUX” uppsökande verksam- het ger vid handen, att studieorganisatörerna på arbetsplatser med dag- tidsarbete samt med lättillgängliga och väl samlade arbetsställen vid varje rekryteringstillfälle behöver mellan en halvtimme och en timme för varje person som de skall kontakta, medan studieorganisatörerna på arbets- platser med skiftarbete och/eller besvärlig arbetsmiljö behöver omkring

• Sida 100
•  Original

Prop. 1975: 23 91

en timme eller mera per'person. Den uppsökande verksamheten i bo- stadsområden är i tidsåtgång jämföi'bar med de sistnämnda arbets- platserna.

Bidrag till uppsökande verksamhet

Kommittén föreslår att två nya statsbidrag inrättas för uppsökande verksamhet, ett för verksamhet på arbetsplatser och 'ett för verksamhet i bostadsområden. Dessa bidrag avses täcka kostnaderna för studie- organisatörsutbildning, ersättning till studieorganisatörerna, administra— tiva insatser m.m.

Om resurserna till uppsökande verksamhet skall komma de korttids- utbildade till godo, är det enligt FÖVUX nödvändigt att använda ett selektivt resurstilldelningssystcm. Av detta skäl anser kommittén det olämpligt att fördela dessa medel generellt och utan behovsprövning, t. ex. till studieförbunden i proportion till antalet studietimmar. Bidrag bör i stället ges till facklig organisation och studieförbund endast efter ansökan, i vilken plan för verksamheten och beräknade kostnader skall redovisas.

De organ, som fördelar bidragen, föreslås prioritera mellan olika projekt enligt följande principer:

1. Den uppsökande verksamheten skall gälla korttidsutbildade och orga- nisationen bör redovisa hur den avser att nå personerna i målgruppen. Företräde skall ges sådan organisation, som bedöms ha störst förutsätt- ningar att nå målgruppen.

2. Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser skall endast kunna tilldelas facklig organisation.

3. Bidrag till uppsökande verksamhet i bostadsområden skall endast kun- na tilldelas studieförbund. Företräde skall ges studieförbund, som pla- nerar sådan verksamhet i samarbete med handikapporganisation, hyres- gästförening, bostadsrättsförening, politisk eller annan organisation med förankring inom området. FÖVUX föreslår att bidragen till uppsökande verksamhet på arbets- platser skall fördelas av kommunerna under medverkan av ett s.k. s t u d i e s t ö d 5 r it (1 med fackliga representanter (jfr 4.3.3). Härige- nom kommer de fackliga organisationerna att bättre kunna samordna planeringen av den uppsökande verksamheten med fördelningen av le- dighet och studiestöd på arbetsplatserna.

F ö r d e 1 n i n g e n på kommuner av statsbidraget för uppsökande- verksamhet på arbetsplatser bör göras av SÖ. Enligt FÖVUX” mening bör huvuddelen av statsbidraget — närmare bestämt 85 % — kunna fördelas efter på förhand fastställda kriterier, t. ex. på grundval av upp- gifter om antalet förvärvsarbetande, andelen korttidsutbildade och an- delen anställda på små arbetsplatser (där förtroendemannalagen inte kan tillämpas vid uppsökande verksamhet). Hänsyn bör också kunna tas till

• Sida 101
•  Original

Prop. 1975: 23 92

behovet av stimulans i kommuner med liten aktivitet inom vuxenutbild- ningen.

Med utgångspunkt från dessa faktorer föreslås att kommunema på förhand tilldelas olika kvoter för fördelningen. Resten av statsbidraget —— alltså 15 % —— bör för att ge möjlighet till extra insatser för vissa grupper eller för att särskilt stödja vissa projekt fördelas av SÖ efter särskild bedömning av behovet på olika platser.

I likhet med vad som föreslås när det gäller beslut om fördelningen av studiestöd (jfr 4.3.3), bör b e s v ä r 5 r ä t t också föreligga i fråga om den kommunala nämndens beslut i dessa anslagsfrågor, när nämn- den inte följer det förslag studiestödsrådet avgivit. FÖVUX anser att besvärsinstans i detta fall lämpligen bör vara SÖ.

Eftersom resurserna till uppsökande verksamhet i bostadsområden under inledningsskedet inte täcker behovet lika väl som motsvarande resurser på arbetsplatserna. föreslår FÖVUX att detta bidrag tills vidare skall fördelas av SÖ centralt efter ansökan från studieförbund. Genom denna lösning blir det lättare att under uppbyggnadstiden koncentrera resurserna till de platser, där behovet är särskilt stort. När studiestöds- råden fungerat en tid och man fått erfarenhet av deras sätt att arbeta, och när resurserna till uppsökande verksamhet i bostadsområden blivit större, bör man kunna överväga att decentralisera också fördelningen av dessa medel till kommunal nivå.

Enligt FÖVUX” mening är det möjligt att genom uppsökande verk- samhet kontakta större delen av de korttidsutbildade vid ett tillfälle och ungefär hälften av gruppen vid ytterligare ett tillfälle under en femårs- period till en k ostn ad om ca 100 milj. kr., varav 55 milj. kr. för verksamhet på arbetsplatser och 45 milj. kr. för verksamhet i bostads- områden. FÖVUX betonar att beräkningarna är osäkra bl.a. beroende på svårigheterna att bedöma vad förtroendemannalagen i praktiken kan komma att innebära för den uppsökande verksamheten.

FÖVUX föreslår vidare. en försöksverksamhet med in t r o d u k- t i o n s k u r s e r. Verksamheten bör omfatta korttidsutbildade samt genomföras på betald arbetstid eller på motsvarande villkor och i studie- cirkelform. En sådan upptakts- eller inskolningscirkel skulle kunna sam- manträda ett antal gånger, vid vilka man kan ägna sig åt information om Studieteknik, presentation av och diskussion om olika kurser som intresserar deltagarna etc. Verksamheten kan närmast betraktas som ett slags ”förlängd rekrytering”. Under det första året beräknas försöks- verksamheten kosta 0,4 milj. kr.

SÖ har i sin anslagsframställning för budgetåret 1975/76 föreslagit att medel för uppsökande verksamhet bör ställas till folkhögskolornas förfogande enligt samma principer som gäller för den kommunala vuxenutbildningen. SÖ beräknar att 0,2 % av lärarlönerna kommer att innebära en kostnad av ca 250 000 kr.

• Sida 102
•  Original

Prop. 1975: 23 93

Skrivelse från LO och TCO om utbildning av studieorganisatörer

LO och TCO har inkommit med en skrivelse där man framhåller att en stor del av informationsverksamheten om utbildningsmöjligheter och studiestöd kommer att kanaliseras via de fackliga studieorganisatörerna. Informationsbehovet omfattar det lokala och regionala utbildningsut— budet inom studieförbund, kommunal och statlig vuxenutbildning, folk- högskola, arbetsmarknadsutbildning, högskolans utbildning, internatut- bildning samt facklig utbildning. Dessutom måste information kunna ges om möjligheterna till ekonomiskt stöd.

Organisationerna erinrar om att lagen om arbetstagares rätt till ledig- het för utbildning, som också skall kunna kompletteras genom avtal, ger fackföreningarna ett avgörande inflytande på uttaget av ledighet. När det gäller planering av utbildningsväsendet förekommer redan lön— tagarmedverkan i olika lokala och regionala organ och Ökad medverkan föreslås av olika utredningar. En sådan medverkan måste bygga på dem som är lokalt verksamma i de fackliga organisationerna och har ansvar för utbildningsfrågoma. Det finns också skäl att räkna med att arbets- rättskommittén kommer att skapa en ny grund för ett fackligt inflytande över den interna utbildningen i företag och förvaltning.

En bred och omfattande utbildning av studieorganisatörerna krävs för att de skall kunna fullgöra sina uppdrag. LO och TCO anser att ut— bildningen bör utformas på grundval av de möjligheter som lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen ger att bedriva utbild- ning på betald arbetstid. Utbildningen bör ges av de fackliga organisa- tionerna som också har möjlighet att ge den i samverkan med studie- förbund och/eller annan utbildningsanordnare t.ex. folkhögskola. Ut- bildningen bör dels omfatta heltidsstudier under två till fem dagar, vilka bör kunna arrangeras sammanhängande eller uppdelat i perioder, dels utbildning i studiecirkelform.

LO och TCO föreslår att ett särskilt statsbidrag, som bör fördelas av SÖ, skall utgå för utbildning av uppsökare och studieorganisatörer. Bi- draget skall täcka kostnader för resor, internat, kursmaterial, undervis— ning och administration. Kostnader för förlorad arbetsförtjänst torde som regel inte bli aktuella, eftersom LO och TCO förutsätter att de täcks genom förtroendemannalagen och FÖVUX” förslag. Kostnader för utbildning i studiecirkelform förutsätts bli finansierade genom studie- cirkelanslagen med de förbättringar som FÖVUX föreslår.

LO och TCO föreslår att det särskilda statsbidraget för utbildning av studieorganisatörer och uppsökare skall uppgå till sammanlagt 5 milj. kr. för budgetåren 1975/76 och 1976/77. Organisationerna räknar med att utbildningen måste öka under påföljande år. Behovet av statsbidrag under dessa blir emellertid beroende av erfarenheterna från de två första aren.

• Sida 103
•  Original

Prop. 1975: 23 94

4.2.2 Studieeirkelverksamhet Bidrag till studieförbundens verksamhet

Enligt FÖVUX” uppfattning har studiecirkeln visat sig vara en lämp- lig studieform för kortutbildade vuxna. I denna kan studietakt och studiematerial avpassas efter deltagarnas behov och förutsättningar. De folkbildningsorganisationer, som aktivt strävar efter .att få med de utbildningsmässigt och kulturellt eftersatta grupperna i studiecirkelverk- . samhet, måste därför enligt kommittén få ökat stöd av samhället. Den betonar samtidigt att det är viktigt, att studieförbundens folkrörelse- karaktär bevaras. Samhället skall ge stöd åt verksamheten. inte styra den. _ .

FÖVUX anser att tilläggsbidraget till de 5. k. p r i o r i t e r a d e studiecirkl arna utan tvivel har spelat en viktig roll vid rekryte- ringen av kortutbildade till studier i grundläggande ämnen. Genom till- läggsbidraget har dessa cirklar-kunnat erbjudas till lägre kostnader än övriga cirklar, vilket medfört en klart ökad anslutning. Kommittén me- nar att prioriteringen emellertid också kan ses som uttryck för en värde- ring av olika studiecirklar och därmed som en värdering av de motiv, som människor kan ha för att delta i en viss studiecirkel. Prioriteringen från statens sida medför också en styrning av studieförbundens verksam- het, vilket kan vara motiverat under en övergångsperiod, men bör und- ' vikas på längre sikt. Det ökade statliga stödet till studiecirkelverksam- heten bör därför enligt FÖVUX” mening i första hand syfta till att ut— jämna skillnaderna mellan prioriterade och icke prioriterade cirklar.

FÖVUX framhåller att studieförbunden f.n. inte har ekonomiska möjligheter att erbjuda avgiftsfria studier. Kommittén anser det orimligt att studiecirkelvcrksamheten, som- i betydande utsträckning vänder sig till de kortutbildade, skall vara avgiftsbelagd, samtidigt som huvuddelen av utbildningen i samhället, inkl. t. ex. kommunal vuxenutbildning och universitetsutbildning, är kostnadsfri för deltagarna. Ett avskaffande av deltagaravgifterna skulle enligt kommitténs uppfattning ha stor betydelse från rekryteringssynpunkt. Särskilt för personer medbristande studie- vana och med en tveksam attityd inför studier kan det vara viktigt, att - man i den uppsökande verksamheten kan peka på att studierna inte kommer att medföra kostnader för deltagarna. FÖVUX förordar där- för att cirkelstudier i princip bör vara kostnadsfria för deltagarna. Ekonomiska omständigheter skall inte få avgöra vilken studieform en vuxenstuderande väljer. En höjning av de statliga bidragen är därför angelägen för att studieförbunden skall kunna erbjuda studie- - cirklar till låg eller ingen kostnad.

Kommittén föreslår attdet statliga stödet till studiecirkelverksamheten förstärks på följande sätt under de närmaste fem åren. Under det första året bör stödet till samtliga allmänna studiecirklar uppgå till 47 kr. per

• Sida 104
•  Original

Prop. 1975: 23 95

studietimme. Därmed kommer skillnaden mellan de prioriterade Och de icke prioriterade studiecirklarna att upphöra. Under de följande två åren bör bidraget höjas med 3 kr. vartdera året och under de därpå följande två åren med 2 kr. vartdera året. Bidraget kommer då vid femårsperio- dens slut att uppgå till 57 kr. per studietimme. Detta skulle innebära att cirklar med genomsnittliga kostnader då skulle kunna erbjudas kostnads- fritt för deltagarna. Förslaget medför att statsbidraget det femte året kommer att ligga 116 milj. kr. högre än i dag (utan omräkning på grund av ökad omfattning av verksamheten eller pris- och löneförändringar).

ifråga om fördelningen mellan stat och kommun framhåller FÖVUX att staten skall ge ekonomiska förutsättningar för en viss minimistandard i all studiecirkelverksamhet och ta ett ökat ekonomiskt ansvar för den verksamhet som riktar sig till de korttids- utbildade. De nya verksamheter som till stor del är resultat av statliga initiativ bör täckas av statliga anslag.- Kommunerna har emellertid ett stort medansvar för studieförbundens verksamhet. En riktlinje för den kommunala bidragsgivningen bör vara att cirkelstudier skall jämställas med annan vuxenutbildning. FÖVUX anser att det är 'väsentligt att de kommunala myndigheterna inte sänker sin ambitionsnivå beträffande det fria och frivilliga folkbildningsarbetet utan tvärtom stimuleras till en lokal uppföljning av statliga insatser.

KOmmittén betonar att även kraftigt ökade anslag inte ovillkorligt måste medföra kostnadsfrihet för alla cirklar. Studieförbundsavdelning- arna bör vara oförhindrade att i stället höja standarden på material eller på annat sätt höja kvaliteten på verksamheten. De måste få förtroende att själva i viss mån avgöra hur en resursförstärkning skall användas.

De nya eller utökade uppgifter för studieförbunden som FÖVUX föreslår medför ökade organisationskostnader och ökade kostnader för pedagogisk verksamhet. Förslagen förutsätter att studieförbunden genom- för administrativa förstärkningar, utökar utbildningen och fortbild- ningen av cirkelledare m.m. På grund av penningvärdets förändring och med hänsyn till verksamhetens ökade omfattning är emellertid de . statliga bidragen till dessa ändamål relativt sett lägre i dag än för tio . . år sedan. Kommittén föreslår därför att bidragen till s tu di e- förbundens organisationskostnader och pedago- g i s k a v e r k 5 a m h e t höjs, så att de vid femårsperiodens slut uppgår till 12 milj. kr. respektive lS'milj. kr.

Kommittén anser att de allmänna löne- och kostnadsökningarna är ett allvarligt problem för studieförbunden-Om FÖVUX' förslag genom"- förs, kommer studieförbunden att få en- betydelse i utbildningsverksam- heten, som kan jämföras med. den, som de kommunala och statliga ut- bildningsinstitutionerna har. Anslagen till dessa anpassas årligen med hänsyn till inträffade löne- och prisförändringar. FÖVUX förordar att

• Sida 105
•  Original

Prop. 1975: 23 96

en liknande anpassning skall ske också i fråga om statens och kommu- nernas bidrag till studieförbundens verksamhet.

Kommittén förordar därför. att statens bidrag till studie- förbundens verksamhet årligen beräknas med hän- syn till förändringar av löner och priser. Det bör an- komma på studieförbunden att i första hand för SÖ presentera det underlag i form av statistiska uppgifter, som krävs för en anpassning av statsbidragen till den faktiska kostnadsutvecklingen.

Studieorientering

I FÖVUX, försöksverksamhet har studierna kompletterats med studie- teknisk handledning och studierådgivning samt diskussioner om utbild- nings- och arbetsmarknadsfrågor. I försöksverksamheten har information om arbetsmarknadsfrågor och yrkesutbildning — med den uppläggning som normalt förekommer inom studie— och yrkesvägledningen i skol— väsendet —— visat sig vara av mindre intresse för cirkeldeltagarna, efter- som de i allmänhet inte haft för avsikt att byta yrke eller söka nytt arbete.

Det övergripande målet för studieorienteringen skall enligt kommittén vara att hos individen skapa större självtillit och tro på sin egen för— måga. Den enskilde skall bli medveten om sina resurser. I försöks- verksamheten har de metoder som mest liknat studiecirkelns vanliga

edagogiska form också visat sig mest lämpliga när det gäller studie- orientering. Den bör således bygga på. deltagarnas egen aktivitet. Den bör vidare ha en naturlig ämnesanknytning och så långt möjligt utgöra en integrerad del av studiecirkelarbetet. Med utgångspunkt i ett grund- material bör deltagarna utifrån sin egen studiesituation få diskutera med varandra och bearbeta detta material.

Eftersom studieorienteringen inte bör avvika från studiecirkelns övriga verksamhet, anser FÖVUX att cirkelledaren oftast är den mest lämpade att handha denna uppgift. För att tillgodose speciella önskemål om studieinfon'nation i cirkeln, bör det dessutom finnas möjlighet att till- kalla en särskild expert, t.ex. en folkhögskollärare, en konsulent för studie- och yrkesorientering, en tjänsteman från arbetsförmedlingen eller en funktionär från studieförbundet. Experten bör delta på samma villkor som vanlig expertmedverkan medger, såvida inte rådgivningen ingår i dennes tjänstgöring vid studieförbundet eller inom den 'kommu- nala vuxenutbildningen.

FÖVUX anser att de korttidsutbildade har ett stort behov a'v'studie- orientering. Kommittén bedömer det därför som synnerligen angeläget. att studieförbunden får resurser för dessa insatser. Studieförbundens ökade personalkostnader för studieorienteringen bör kunna täckas via bidraget till organisationskostnaderna. Det är också nödvändigt, "att

• Sida 106
•  Original

Prop. 1975: 23 97

inslag om studieorientering ingår i all cirkelledarutbildning. Kostnaderna för detta bör kunna täckas genom det ökade bidrag som föreslås till den pedagogiska verksamheten.

FÖVUX föreslår att expertmedverkan för studieorien-.. tering skall kunna' genomföras under högst två- av 20 studietimmar utöver den expertmedverkan, som medges enligt nuvarande bestämmel- ser. Kommittén bedömer att högst 5 % av studiecirklarna kommer att använda möjligheten till expertmedverkan av denna typ, vilket skulle medföra en årlig kostnad av knappt 1 milj. kr.

Studiecirkelverksamhet för handikappade

FÖVUX framhåller att erfarenheter från såväl försöksverksamheten som studieförbundens reguljära verksamhet visat vilken- utomordentligt stor betydelse studiearbetet bland de handikappade" har. I samverkan med väl förgrenade och aktiva handikapporganisationer har studieför- bunden goda möjligheter att bygga upp en meningsfull och målgrupps- inriktad studieverksamhet. Denna - bör självfallet även vända sig till handikappade, som ej är anslutna till_någon handikapporganisation.

Kommittén anser att man så långt möjligt bör underlätta för handi- kappade att delta i reguljära studiecirklar. Detta medför att alla cirkel- ledare kan komma att få deltagare med handikapp i sina cirklar. Beho- vet av cirkelledare med vidgade kunskaper om handikapp kommer troligen att öka också av-den anledningen-, att intresset för studier bland handikappade tilltar om de får gynnsammare studieförhållanden. FÖVUX anser att en utökad eirkelledarutbildning för all cirkelverksam- het är motiverad av bl.a. behovet av ökade kunskaper om handikapp- frågorna. Dessutom bör - studieförbunden få vidgade möjligheter att erbjuda intresserade cirkelledareen mer omfattande utbildning och fort- bildning i den specialmetodik som ibland kan bli aktuell. Ett utökat bidrag till studieförbundens pedagogiska verksamhet för handikappade är också motiverat av bl. a. behovet av kurs- och konferensverksamhet kring handikappfrågor. FÖVUX föreslår att bidraget till s t u d i e f ö r- bundens pedagogiska verksamhet för handikappa-, de skall höjas med 0,3 milj. kr. det första året. Därefter föreslås bidra- get öka med 0,5 milj. kr. årligen. Det uppgår då under det femte året till 3 milj. kr. ,

FÖVUX konstaterar att läromedelsmarknaden inte kan tillgodose. behovet av studiematerial för handikappade utan särskilda-statliga stöd- åtgärder. Som mest akut upplevs behovet. av ett varierat studiematerial- anpassat till vuxna utvecklingsstörda, t. ex.- talböcker och punktskrifts— litteratur för blinda och .böcker' med text för synskadade. För vuxna med medfödd dövhet- eller tidigt erhållna hörseldefekter. vilket medfört att språkinlärningen hämmats, behövs lättläst vuxenlitteratur. Under för-

• Sida 107
•  Original

Prop. 1975: 23 98

söksverksamheten har t.ex. framkommit att "det konstant råder en eftersläpning av studiematerial i punktskrift, varför en önskad integre- ring av synskadade i studiecirklar ofta inte kan ske. Kommittén anser att en starkt ökad satsning på produktion av studiematerial för handi- kappade är en synnerligen angelägen utbildningspolitisk uppgift. FÖVUX föreslår att bidraget till produktion av studiematerial f ö r h a n di k a p p a d e höjs med 0,4 milj. kr. det första året och därefter med 0,5 milj. kr. årligen. Bidraget uppgår då till 3 milj. kr. under det femte året.

F.n. utgår bidrag till teckenspråkstolk för döva ur anslaget till de handikappades kulturella verksamhet. FÖVUX framhåller att eftersom behovet av tolkmedverkan är större än anslaget ger utrymme för, har detta för studieförbunden. innneburit, dels att begränsningar fått göras i studiecirkelverksamheten, dels att anhöriga fått anlitas som tolkar utan att kunna erbjudas någon ersättning. Kommittén föreslår därför att bidraget till medverkan av te c k e n 5 p r ä k 5 t o 1 k i studiecirklar in- ordnas i bidragsbestämmelserna för studiecirkelverksamhet enligt samma regler som för expertmedverkan, men med hundraprocentig kostnads- täckning och utan den tidsbegränsning som gäller sådan medverkan. Kostnaderna beräknas till 0,3 milj. kr. per år.

FÖVUX föreslår att statsbidrag skall utgå till kostnader för personlig assistans till handikappad deltagare i studiecirkelverksamhet på liknande sätt som redan gäller för folkhögskolan och den kommunala vuxen- utbildningen. Med hänsyn till det stora antalet handikappade, som deltar i studiecirklar, torde behovet av sådan assistans vara synnerligen stort inom denna vuxenutbildningsform. Statsbidrag föreslås även utgå för sådana hjälpmedel. som är direkt nödvändiga för den handikappade i studiesituationen. Kostnaderna för te k n i s k a 0 c h 0 r g a ni s a to- riska stödåtgärder för handikappade beräknas till 0.5 milj. kr. per år.

S!udiecirkelverksamhet i glesbygd

I folkbildningskungörelsen finns ett särskilt bidrag, som endast utgår till studiecirklar i glesbygd. Statsbidrag utgår nämligen för 75 % av kostnaderna för resor och traktamenten till cirkelledare för cirkel inom det allmänna stödområdet enligt 3 & kungörelsen (1970: 180) om statligt regionalpolitiskt stöd. Detta gäller dock ej för allmän studiecirkel på ort där tre- eller fyraårig linje av gymnasieskolan får anordnas.

FÖVUX framhåller att en rad olika problem är förknippade med uppsökande verksamhet och cirkelstudier både utanför tätorterna och inom små tätorter. Svårigheterna att rekrytera deltagare och ledare ökar som regel med ett växande avstånd till större tätorter. Vidare är möj- ligheterna att utnyttja kollektiva transportmedel sämre utanför tätorterna.

• Sida 108
•  Original

Prop. 1975: 23 99

Detta gäller för alla delar av landet. Kommittén anser det därför moti- verat, att det införs en gränsdragning mellan å ena sidan större tätorter och å andra sidan mycket små tätorter och ren glesbygd, vilken kan ligga till grund för ett extra statligt stöd till cirklar i glesbygd och på mindre orter. AVSikten med ett sådant stöd är att kompensera för högre organisationskostnader och stimulera studieförbunden att nå ut bättre till korttidsutbildade utanför de större tätorterna.

FÖVUX har funnit det lämpligt att dra gränsen så, att alla orter räknas som större tätorter där enligt regeringens eller Sö:s beslut minst treårig linje i gymnasieskolan får anordnas. (Orter som har försöks- verksamhet med gymnasieskola i glesbygd eller korrespondensgymnasium- skall dock ej räknas till denna kategori.) Övriga delar av landet, där ca 40 % av befolkningen bor, räknas som glesbygd och skall komma i åt- njutande av det glesbygdsstöd FÖVUX föreslår. Någon begränsning till det allmänna stödområdet görs alltså inte.

FÖVUX föreslår att ett särskilt schablonbidrag om 2 kr. per studie- timme till studieförbundens organisationskostnader i g 1 e 5 b y g d skall inrättas. Detta skulle under budgetåret 1972/ 73 ha inneburit en statlig merkostnad på 3 milj. kr. Beräkningen har gjorts under förutsättningen att glesbygdsundervisningen hade haft 25 % av den totala verksamheten.

FÖVUX förutsätter, att de nuvarande bestämmelserna om statsbidrag med 75 % av kostnaderna för resor och traktamenten till cirkelledare i glesbygd skall gälla, även med den av kommittén föreslagna ändrade definitionen av glesbygd när det gäller studiecirkelverksamhet.

FÖVUX framhåller att det är svårare att rekrytera cirkelledare i gles- bygdsområden än i tätorter. För att-undvika att anställa cirkelledare, som har en mycket lång resväg, kan det vara lämpligt att rekrytera cirkelledare från orten, även om dessa har otillräcklig grundutbildning. FÖVUX anser, att den bristande grundutbildningen kan uppvägas av en utökad utbildning och fortbildning för cirkelledare i glesbygd. Ett särskilt bidrag till studieförbundens pedagogiska verk— s am het i gl e 5 b y g d bör därför inrättas. Bidraget föreslås det första året uppgå till 0,6 milj. kr. och höjas till 1 milj. kr. under en femårsperiod.

4.2.3 Folkhögskolekurser

Folkhögskolan tillkom ursprungligen, liksom studieförbunden, som en gren av folkbildningsarbetet vid sidan av det reguljära skolväsendet. De ämneskurser, som bedrivs vid folkhögskolorna och som alltmer ökar i omfattning, har enligt kommittén visat sig mycket lämpliga som kom- plement till cirkelstudier.

• Sida 109
•  Original

Prop. 1975: 23 100

FÖVUX har i sin verksamhet låtit kombinera cirkelstudier med ämneskurser vid folkhögskola. Kommittén framhåller att såväl delta- garna som cirkelledarna upplevde ämneskurserna som stimulerande. Intematformen var enligt många en positiv upplevelse. Deltagarna kunde dels koncentrera sig på studierna, dels få tillfälle att lära känna andra deltagare, cirkelledare och lärare. Pedagogiskt blev ämneskurserna också en framgång.

Samarbete med studieförbunden ingår normalt i folkhögskolans verk- samhet. FÖVUX vill, med stöd av erfarenheterna från försöksverksam- heten, fästa uppmärksamheten på de stora utvecklingsmöjligheter, som kombinationen cirkelstudier/folkhögskolekurser har.

De problem, som kan uppstå vid anordnandet av ämneskurser i sam- arrangemang mellan folkhögskola och studieförbund, är främst av administrativ art. Exakt vilka åtaganden som skall ligga på folkhögskolan respektive studieförbundet vid samarrangemang, bör enligt kommitténs mening avgöras i samråd mellan dessa. FÖVUX utgår från att en. del sådana adminstrativa frågor kommer att tas upp av den pågående folk- högskoleutredningen. För att underlätta samarrangemang samt för att vidga möjligheterna att anpassa ämneskurserna till de studerandes behov och önskemål, föreslår FÖVUX att ämneskurser som anordnas i kom- bination med studiecirkelverksamhet skall få förläggas utanför folkhög- skolans lokaler och att de skall få omfatta kortare tid än en vecka, dock minst två dagar.

4.2.4 Kostnader och genomförande

FÖVUX utgår från att de reformer som kommittén föreslagit när det gäller uppsökande verksamhet — med undantag av de kostnader som—i enlighet med förtroendemannalagen betalas av arbetsgivarna -— och smdiecirkelverksamheten skall bekostas med allmänna medel. Om man bortser från den uppräkning som bör göras med hänsyn till ökad om- fattning av verksamheten och pris- och löneförändringar, framgår de totala reformkostnaderna per år inom dessa områden av följande sam- manställning. (Sammanställningen avser endast FÖVUX” förslag; LO:s och TCO:s förslag om medel för utbildning av studieorganisatörer ingår alltså inte.)

• Sida 110
•  Original

Prop. 1975: 23 10l

(milj. kr.) 1974/75 total reformkostnad per år (FÖVUX)

1 2 3 4 5

4.3. Förslag om studiestöd 4.3.1 Nya regler för studiemedel

SVUX har ansett det angeläget att även föreslå förändringar av det nuvarande studiemedelssystemet bl. a. med hänsyn till att det är önsk-. värt med enkla och schablonartade regler. Dessutom förutsätts att

• Sida 111
•  Original

Prop. 1975: 23 102

många vuxenstuderande kommer att vara hänvisade till studiemedelssys- temet, eftersom det av SVUX föreslagna särskilda vuxenstudiebidraget under ett långt utbyggnadsskede kommer att vara kvantitativt begränsat. För att kunna uppnå en önskvärd smidighet i systemet föreslås studie- medlen beviljas med ett antal halvmånadsbelopp för heltidsstudier och helmånadsbelopp för deltidsstudier.

Högre totalbelopp och högre bidrag

Enligt nuvarande regler beräknas studiemedelsbelopp med utgångs- punkt i ett niomånaders läsår. Pågår studierna kortare tid minskas stu— diemedelsbeloppet proportionellt. För nio månaders studier uppgår stu- diemedlen till 140 % av basbeloppet dvs. 11900 kr. med ett basbelopp om 8 500 kr. För att uppnå administrativa förenklingar i systemet föreslås som ”grundmodul” en halv månads heltidsstudier, vilket ock- så föreslås bli den kortaste period för vilken studiemedel skall kunna beviljas. Grundmodulen föreslås även få omräknas till en hel månads halvtidsstudier. SVUX föreslår att studiemedlens totalbelopp för en halvmånadsperiod heltidsstudier blir 0,080 basbelopp vilket innebär 0,720 basbelopp för en normal studietermin om 4,5 månader. I jämfö- relse med nuvarande totalbelopp för en normal termin innebär förslaget en höjning med 170 kr. per kalenderhalvår.

Med nuvarande regler utgår studiebidraget med 999 kr. för en normal studietermin på 4,5 månader. SVUX föreslår att studiebidraget skall uppgå till 120 kr. per halvmånadsmodul vilket för en normal studieter- min på 4,5 månader innebär 1 080 kr.

Det nuvarande barntilläggct skulle fördelat på halvmånaders moduler utgöra 0, 0139 basbelopp. I förenklande syfte föreslår SVUX att barntill- lägget skall utgå med 0,015 basbelopp per halvmånadsmodul. Detta in- nebär 1 148 kr. för studietermin på 4,5 månader jämfört med nuvarande 1 063 kr. Enligt SVUX' mening har barnfamiljerna störst behov av att studiestödet ger en rimlig ersättning för ett, inkomstbortfall under en stu- dieperiod. Med hänsyn härtill föreslår SVUX att barntillägget inte skall behovsprövas.

Nya regler för behovsprövning

Enligt nuvarande regler gäller att studiemedel för en termin reduceras med 2/3 av den del av den studerandes egen inkomst under terminen som överstiger 40% av basbeloppet (för deltidsstuderande 125 % av basbeloppet).

Beträffande hänsynstagande till makes inkomst reduceras studiemedel för en termin med 40 % av den del av makens inkomst som överstiger två basbelopp (för deltidsstuderande 250 % av basbeloppet).

• Sida 112
•  Original

Prop. 1975: 23 103

I förhållande till den studerandes egen förmögenhet reduceras studie- medlen med 1/5 av den del av förmögenheten som överstiger sex basbe- lopp. Studiemedlen för gift studerande reduceras med 1/5 av den del av makarnas sammanlagda skattepliktiga förmögenhet som överstiger nio basbelopp.

I fråga om hänsyntagande till den studerandes inkomst gäller olika fribelopp för studerande som bedriver studier kortare tid under en ter- min än fyra månader enligt följande.

Studietid Fribelopp

minst 4 mån 40 % av basbeloppet (3 400 kr.) 3,5 mån 45 % av basbeloppet (3 825 kr.) 3 mån 50 % av basbeloppet (4 250 kr.) 2,5 mån 55 % av basbeloppet (4 675 kr.) högst 2 mån 60 % av basbeloppet (5 100 kr.)

SVUX föreslår när det gäller behovsprövning mot egen in kom st att studiemedlen i första hand görs beroende av den ef- fektiva studietiden under kalenderhalvåret. _ '

Enligt SVUX förslag bör summan av studiemedlen under ett kalen- derhalvår och hälften av den egna inkomsten under samma kalender-, halvår få uppgå till högst ett basbelopp. Denna regel föreslås ersätta samtliga nuvarande bestämmelser om behovsprövning mot egen inkomst.

Tabell 6. Maximala studiemedel i förhållande till egen inkomst. SVUX-' förslag.

Reduktion: Studiemedel plus hälften av den egna inkomsten under halv- året får uppgå till högst 1 basbelopp (dvs. 8 500 kr.)

Egen in- Rcduk- Maxi- Egen in- Reduk- Maxi- komst tion mala komst tion mala under (från . studie- under ( från studie- studie— 8 500 kr.) medel studie- 8 500 kr.) medel halvåret halvåret 0 0 8 160 9 000 4 500 4 000 680 340 8 160 10 000 5 000 3 500 1 000 500 8 000 1 1 000 5 500 3 000 2 000 1 000 7 500 12 000 6 000 2 500 3 000 1 500 7 000 13 000 6 500 2 000 4 000 2 000 6 500 . 14 000 7 000 1 500 5 000 2 500 6 000 . 15 000 7 500 1 000 6 000 3 000 5 500 16 000 8 000 500 7 000 3 500 5 000 17 000 8 500 0 8 000 4 000 4 500

När det gäller behovsprövning mot makes inkomst föreslår SVUX att den del av makes inkomst under kalenderhalvåret som överstiger 2,5 basbelopp skall räknas som den studerandes egen in- komst. I tabell 7 jämförs nuvarande regler och SVUX) förslag be- träffande behovsprövning mot egen och makes inkomst.

• Sida 113
•  Original

Prop. 1975: 23 104 Tabell 7. Jämförelse mellan nuvarande regler och SVUX” förslag be- träffande behovsprövning mot egen och makes inkomst- Studietid: 4,5 månader-

Egen inkomst Makes inkomst Studiemedel Studiemedel under kalender- under kalender- enligt nuva- enligt SVUX' halvåret halvåret ' rande regler förslag 3 400 17 000 5 950 6 120 20 000 4 750 6 120 24 000 ' ' 3 150 5425 28 000 1 550 - 3 425 30 000 750 2 425 6000 17000 4217 ' 5500 20 000 3 017 5 500 24 000 . 1 417 4 125 28 000 — 2 125 30 000 —— 1 125 8 000 17 000 2 883 4 500 20 000 1- 683 4 500 24 000 (83) 3 125 28 000 — 1 125 30 000 — . (125) 10 000 17 000 1 550 ' ' 3 500 20 000 (350) ' 3 500 24 000 —— _ 2 125 28 000 — (125)

_Beloppen inom parentes är mindre än 5 % av basbeloppet och utgår därför inte.

I konsekvens med vad som föreslagits i fråga om behovsprövning mot inkomst föreslår SVUX att hälften av den skattepliktiga fö r m 6 g e 11- h ete n som överstiger sex basbelopp när det gäller ogift och nio bas- belopp när det gäller gift"skall räknasisbm den studerandes egen'in— komst.

Maximitid för studiemedel ; maximering av åtcrbetalningsskyldigheren

Med nuvarande regler får studiemedel innehas under högst 16'termi- ner och får inte beviljas den som är över, 45 år. Från dessa regler får un— dantag göras om särskilda skäl föreligger. SVUX föreslår en ändring'av 16-terminersregeln bl. a. för att förbättra möjligheterna att erhålla stu- diemedel för korta kurser, eftersom man med nuvarande system anses ha ”förbrukat” en studiemedelstermin även om man t. ex. endast stude- rat en månad av en termin. .

Den som utnyttjar nu gällande regler om maximalt antal studiemeq delsterminer kan ådra sig en. återbetalningsbörda som i nuvarande pen— ningvärde uppgår till ca 80 000 kr. Årlig återbetalning kan för den som börjat studera vid 20 år bli ca 4 000 kr. Om ekonomin är-svag- kan emel-

• Sida 114
•  Original

Prop. 1975: 23 105

lertid uppskov med återbetalningen medges. Det eventuella belopp som återstår när studiemedelstagaren fyller 65 år avskrivs.

SVUX föreslår att ingen skall få beviljas större belopp i återbetal- ningspliktiga studiemedel än att den totala återbetalningsskyldigh'eten, fördelad på beviljningsåret till och med det år vederbörande fyller 63 år, uppgår till högst omkring 2 300 kr. per år. Detta belopp bör indexregle- ras genom omräkning till basbelopp enligt lagen om allmän försäkring. Talet bör vara 0,300 basbelopp. Dessutom föreslår SVUX att ingen får beviljas mera studiemedel än att hans sammanlagda återbetalningsskyl- dighet uppgår till högst 10 basbelopp. En åldersgräns på 60 år för rätt till studiemedel bör komplettera huvudregeln om maximala återbetal— ningspliktiga studiemedel i förhållande "till antalet återbetalningsår. SVUX förordar ett dispensförfarande så att en person som kan anföra särskilda skäl skall kunna beviljas studiemedel även om han fyllt 60 år. Enligt SVUX bör rätten till studiemedel — både bidragsdel och återbe- talningspliktig del — upphöra helt vid 65 år.

När det gäller deltidsstudier föreslår SVUX att deltidsstudiemedel skall beviljas utan prövning av skälen till att studierna inte bedrivs på heltid.

Dessutom föreslår SVUX att även studiebidrag skall beviljas dem som nu endast kan erhålla återbetalningspliktiga studiemedel på grund av att de inte bedriver heltidsstudier i minst åtta veckor.

4.3.2 Studiestöd för vuxna Behörighetskrav för rätt till särskilt 'vuxenstudiestöd

I det föregående har nämnts att SVUX som allmänt behörighetskrav för rätt till särskilt vuxenstudiestöd har föreslagit en tidigare anknytning ' till förvärvslivet. SVUX diskuterar bl. a. att _låta förvärvsinkomsten un- der tidigare år vara avgörandeför om man skall anses behörig till det särskilda vuxenstudiestödet. Deallrnänna försäkringskassorna noterar uppgifter om tidigare förvärvsinkomster uttryckt i ATP-poäng. För att erhålla ATP-poäng måste man under ett kalenderår haft pensionsgrun- dande inkomst överstigande ett basbelopp. Med pensionsgrundande in- komst avses förvärvsinkomster samt ersättning vid sjukdom och arbets- löshet. I januari 1974 gällde basbeloppet 8100 kr., varför man för att erhålla ATP-poäng för 1974 måste ha .en inkomst under året översti- gande 8 100 kr.

SVUX föreslår att som grundläggande kvalifikationskrav-för rätt till- det särskilda vuxenstudiestödet skall gälla att den studerande under minst fem år före det år under vilket studierna skall äga rum haft in-- komster av sådan omfattningatt för vart och ett av de fem åren fas-t— ställts ATP-poäng. Med år'med fastställdATP—poäng får jämställas upp

• Sida 115
•  Original

Prop. 1975: 23 106

till tre kalenderår under vilka den studerande vårdat eget barn under tio år samt kalenderår under vilket den studerande under minst sex måna- der fullgjort militärtjänst.

SVUX har bl. a. övervägt att ha ett ålderskrav för rätt till vuxenstu- diebidrag. Emellertid ansågs kravet på anknytning till förvärvslivet vara utformat så att det i praktiken kommer att fungera som en åldersgräns.

Vuxenstudiebidragct i tre klasser

SVUX föreslår att vuxenstudiebidraget skall differentieras i förhål- lande till antalet är med noterad ATP-poäng. Bidraget skall enligt för- slaget utgöra skattepliktig inkomst och vara indexreglerat.

SVUX” förslag för en halvmånads heltidsstudier framgår av följande uppställning

Antal år med Vuxenstudiebidrag ATP-poäng i basbelopp i kr. 5 (klass 1) 0,050/halv månad 425 6 (klass 2) 0,060/halv månad 510 7 (klass 3) 0,070/ha1v månad 595

Beskattning av vuxcnstudiebidragct

SVUX framhåller att beskattningen av vuxcnstudiebidraget är avsedd att ersätta särskilda regler för behovprövning. SVUX antar att en be- skattning av det särskilda vuxenstudiestödet på 30—40 % kommer att bli vanlig med hänsyn tagen till nuvarande kommunalskatt och för beräkning av den statliga inkomstskatten. '

Variationer i inkomst under ett beskattningsår medför i regel avvikel— ser mellan preliminär och slutlig skatt. SVUX pekar på att det i ett sy- stem med beskattat bidrag är möjligt att med jämkning ipreliminärskat- ten ta bort en för den studerande negativ slutskatteeffekt. Detta gäller framför allt när man erhållit ett centralt system för utbetalning och re- gistrering av studiestödsmedel. Även om man använder en för samtliga studerande gemensam schablontabell för preliminärskatteuttag innebär det enligt SVUX betydande fördelar jämfört med ett system med ett icke skattepliktigt bidrag.

Vad som skapar problem när det gäller kombinationen skattepliktiga inkomster och icke skattepliktiga men behovsprövade studiebidrag är att den sammanlagda marginaleffekten ofta överstiger 100 %, dvs. att en bruttoinkomstökning i själva verket medför en reell minskning av de disponibla medlen.

Så länge rätten till sociala förmåner är knuten till den beskattnings- bara eller taxerade inkomsten kan den som erhåller studiebidrag få

• Sida 116
•  Original

Prop. 1975: 23 107

andra förmåner även om den faktiska inkomstnivån inklusive studiebi- draget inte skulle motivera detta. Enligt SVUX kan man med en be- skattning av bidraget få en mer rättvis jämförelse mellan olika personers inkomstförhållanden.

SVUX föreslår att det särskilda vuxenstudiebidraget skall räknas som pensionsgrundande inkomst eftersom studiebidraget erSätter inkomst av anställning och förlust av denna kan påverka rätten till och storleken av allmän tjänstepension.

Ett system med beskattat bidrag torde enligt SVUX på sikt förutsätta ett centralt registrerings- och utbetalningssystem med hjälp av ADB. I samband med denna fråga vill SVUX erinra om att CSN har fått i upp- drag att fortsätta utredningsarbetet rörande ett nytt registrerings- och utbetalningsssystem. SVUX anser att CSN också bör få i uppdrag att beakta konsekvenserna av ett system med beskattat vuxenstudiebidrag.

Om en förvärvsarbetande har hemmavarande make utan inkomster och avser att studera medför beskattning av vuxenstudiebidraget att ma- karna går miste om en skattereduktion på 1 800 kr. Har makarna barn erhåller emellertid den studerande maken med den lägre inkomsten- för- värvsavdrag med maximalt 2 000 kr.

SVUX anser inte att ett inordnande av vuxenstudiebidraget i skatte- systemet med hänsyn tagen till utfallet av reglerna om förvärvsavdrag och skattereduktion bör föranleda någon särbehandling i skattehän- seende av studiebidraget.

Återbetalningspliktiga studiemedel för studerande som får vuxcnstudiebidrag

Vuxenstuderande som beviljats vuxcnstudiebidrag föreslås dessutom få rätt till återbetalningspliktiga studiemedel med ett belopp som unge- fär motsvarar det som utgår" 1 nuvarande studiemedelssystem.

Eftersom SVUX tidigare utgått från halvmånadsperioder, föreslås att återbetalningspliktiga studiemedel för studerande med rätt till vuxenstu- diebidrag skall utgå med 0,065 basbelopp per halvmånadsperiod. Samma belopp Skall kunna utgå oberoende av vilken bidragsklass den sökande tillhör.

Behovsprövning av de återbetalningspliktiga studiemedlen för stude- rande med rätt till vuxcnstudiebidrag föreslås ske efter i stort samma regler som SVUX föreslagit för övriga studiemedelstagare. För stu- derande med vuxenstudiebidrag bör emellertid inte hänsyn tas till makes inkomst ooh förmögenhet.

Behovsprövningen innebär för dem med vuxenstudiebidrag att sum- man av de återbetalningspliktiga studiemedlen och hälften av den stude- randes egen inkomst under ett kalenderhalvår får uppgå till högst ett

• Sida 117
•  Original

Prop. 1975: 23 108

basbelopp. Med egen inkomst jämställs hälften av den egna skatteplik— tiga förmögenheten som överstiger sex basbelopp.

Av tabell 8 framgår de maximala återbetalningspliktiga studiemed- len som kan utgå i förhållnde till den studerandes inkomst. Beloppen är emellertid också beroende av studietiden.

Tabell 8. Maximala återbetalningspliktiga studiemedel i förhållande till egen inkomst

Inkomst under Maximala återbetal- kalender- ningspliktiga studie- halvåret medel 3 740 6 630 4 000 6 500 5 000 6 000 6 000 5 500 7 000 5 000 8 000 4 500 9 000 4 000 10 000 3 500 |] 000 3 000 12 000 2 500 13 000 2 000 14 000 1 500 15 000 1 000

Av tabell 9 framgår vilka fribeloppsgränser som gäller vid olika stu— dietider, dvs. vad den studerande maximalt kan ha i inkomster vid si- dan av återbetalningspliktiga studiemedel under det kalenderhalvår som studierna bedrivs.

Tabell 9. Fribeloppsgränser vid olika studietider

Studietid Återbetalnings— - Maximal inkomst i månader pliktiga under studie- studiemedel ' halVåret ] 1 105 14 790 2 2 2l0 12 580 3 3 315 10 370 4 4 420 8 160 4,5 4 973 7 054 5 5 525 5 950 6 6 630 . | 3 740

SVUX anser att för en förvärvsarbetande med månadsinkomst. upp till 2 000 kr. medför studier med det särskilda vuxenstudiestödet en ök- ning av den disponibla inkomsten. En balanspunkt uppnås vid en må- nadsinkomst på ca 3000 kr. Här innebär en övergång från förvärvs- arbete till studier med särskilt vuxenstudiestöd varken en förbättring el- ler en försämring av ekonomin". I tabell 10 görs en jämförelse mellan

• Sida 118
•  Original

Prop. 1975: 23

109

studerande med särskilt vuxenstudiestöd och studerande med vanliga studiemedel.

Tabell 10. Disponibel inkomst för studerande med studiemedel och studerande med särskilt vuxenstudiestöd vid olika inkomstlägen och studietid.

Månads- Studie- Studie-' Särskilt vuxenstudiestöd inkomst tid i medel

Disponibla medel

under måna— Klass 1 Klass 2 Klass 3 Studie- Vuxenstudiebidrag och icke der medel inkomst efter skatt samt studie- plus återbetalningspliktiga tid inkomst studiemedel efter skatt ___—___- Klass 1 Klass 2 Klass 3 2000 0 0 0 0 0 17100 17100 17100 17100 1 1 360 1955 2125 2 295 17035 17 347 17 553 17 661 5 6 800 9775 10625 11 475 16775 18785 19365 19905 9 12 240 17 595 19125 20 655 16 515 ' 20133 21 177 22149 3 000 0 0 0 0 0 23 448 23 448 23 448 23 448 1 1 000 1 955 2 125 2 295 22 494 23 151 23 268 23 375 5 6 800 9 775 10 625 11 475 20 478 22 488 23 068 23 608 9 12 240 17 595 19 125 20 655 18 102 21 720 22 765 23 736 4 000 0 0 0 0 ' 0 27 804 27 804 27 804 27 804 1 0 1 955 2 125 2 295 .25 487 26 144 26 260 26 368 5 6 500 9 775 10 625 11 475 22 718 25 029 25 609 26 149 9 11 000 17 595 19125 20 655 17 951 22 809 23 853 24 025

En plan för utbyggnaden av studiestödet

SVUX och FÖVUX har efter samråd gemensamt föreslagit att de ökade kostnaderna för de båda kommittéernas sammanlagda förslag om, för- bättrade ekonomiska villkor för de vuxenstuderande under en första femårsperiod skall rymmas inom en totalram för år 1 på ca 200 milj. kr., för år 2 på ca 400 milj. kr., för år 3 på ca.500 milj. kr., för år 4 på ca 600 milj. kr. och för år 5 på ca 700 milj. kr.

SVUX diskuterar olika modeller för ett genomförande av förslaget om ett förbättrat studiestöd för vuxna.

Om utvecklingen av den studiesociala reformen sker genom årliga förbättringar av studiestödet, når man främst de grupper som är mest lika dem som nu befinner sig i vuxenutbildning. Detta skulle inte i första hand bidra till att utjämna skillnader 'i utbildning mellan olika grupper i samhället. SVUX avvisar tanken på att det. planmässiga genomförandet av det nya studiestödet skall ske genom successiva för- bättringar av stödet, eftersom en studiesocial reform för vuxna. redan från början bör leda till en väsentligt ökad rekrytering från andra grupper än dem som nu söker sig till vuxenutbildning.

Ett alternativ är enligt SVUX att under utbyggnadsskedet begränsa rätten till det särskilda vuxenstudiestödet till personer som tillhör vissa

• Sida 119
•  Original

Prop. 1975: 23 110

definierade grupper. Emellertid avvisar SVUX även användandet av en generell. successivt utvidgad rätt för vissa grupper att erhålla ett särskilt studiestöd för vuxna. SVUX anför som skäl bl.a. att svårig— heter uppstår vid avgränsningen av grupper och att det kan skapa miss— nöje bland dem som inte prioriteras.

SVUX föreslår i stället att fördelningen av det särskilda vuxenstudie- stödet skall ske genom urval bland de sökande och att statsmakterna centralt skall fatta beslut om det antal heltidsstudiestöd som årligen får beviljas. Antalet studiestöd bör årligen öka och fördelas på olika utbild- ningsnivåer.

De vuxna antas enligt SVUX i stor utsträckning komma att vilja erhålla det särskilda vuxenstudiestödet för ganska korta studieperioder eller för halvtidsstudier. SVUX föreslår att en fördelning av halv- månadsmoduler görs på utbildningsnivåer. varvid resurserna i ett inled- ningsskede främst bör användas för lägre utbildningsnivåer. Som be— teckning för de skilda utbildningsnivåerna används begreppen från det "allmänna skolväsendet och ungdomsutbildningcn. Nämnda förslag inne- bär att regeringen, efter förslag av SÖ och UKÄ, fattar beslut om till vilken nivå olika kurser skall hänföras. SVUX föreslår för den första femårsperioden följande utveckling av antalet halvmånadsmoduler:

År -

1 2 3 4 5 Grundskolenivå 135 000 270 000 360 000 414 000 450 000 Gymnasie- skolenivå 90 000 180 000 252 000 270 000 306 000 Högskolenivå 45 000 90 000 108 000 126 000 144 000 Totalt 270 000 540 000 720 000 810 000 900 000

Dessa halvmånadsmoduler motsvarar följande antal personer som bedriver heltidsstudier under ett läsår om nio månader.

År

1 2 3 4 5 Grundskolenivå 7 500 15 000 20 000 23 000 25 000 Gymnasie- skolenivå 5 000 10 000 14 000 15 000 17 000 Högskolenivå 2 500 5 000 6 000 7 000 8 000 Totalt 15 000 30 000 40 000 45 000 50 000

Enligt SVUX” uppfattning bör utbyggnadstakten under en andra fem- årsperiod vara ungefär densamma som under slutet av den första fem- årsperioden. Vid utgången av tioårsperioden bör således antalet halv- månadsmoduler uppgå till ca 1,4 milj.. motsvarande 75—80 000 personer

• Sida 120
•  Original

Prop. 1975: 23 111

som studerar på heltid under ett läsår. Under den andra femårsperioden bör en förskjutning av antalet halvmånadsbidrag ske till förmån för gymnasie- och högskolenivå.

SVUX föreslår att vuxenstudiestödet för grundskole- och gymnasie— skolenivåerna fördelas på landets kommuner, så att varje kommun erhåller ett antal moduler, som i huvudsak svarar mot kommunens andel av rikets befolkning. Beträffande högskolan bör vuxenstudiestödet fördelas på de sex studiemedelsnämnderna i huvudsaklig proportion till den högskolcutbildning som sorterar under respektive nämnd.

Urval bland sökande av särskilt vuxenstudiestöd

SVUX framhåller att urvalet bland sökande av särskilt vuxenstudiestöd bör göras på ett sådant sätt att så stor del som möjligt av målen för den studiesociala reformen kan uppnås. SVUX anser det olämpligt att genom centralt fastställda regler bestämma vilka personer som har rätt till det förbättrade studiestödet. I stället bör man söka åstadkomma en individuell bedömning där hänsyn tas till olika omständigheter som i det enskilda fallet påverkar möjligheterna att bedriva studier.

SVUX anser att kravet på individuell och allsidig behandling av ansökningar om vuxenstudiestöd för studier på grundskole- och gym- nasieskolenivå tillgodoses bäst om handläggningen uppdras åt ett organ som arbetar på lokal, dvs. kommunal, nivå. Detta organ bör då bli skolstyrelsen.

Urvalet av dem som skall erhålla vuxenstudiestöd för högskolestudier bör göras av ett annat organ. För dessa studier är det enligt SVUX rimligt att man utöver den individuella bedömningen av utbildnings- behovet i det enskilda fallet också tar hänsyn till graden av den till- tänkta utbildningens yrkesinriktning. De som fördelar vuxenstudiestöd för högskolestudier bör ha expertkunskap om högskolans olika delar. SVUX föreslår att beviljandet av vuxenstudiestöd för studier på hög- skolenivå skall handhas av studiemedelsnämnd.

SVUX stryker kraftigt under att det inte bör få förekomma att skol- styrelse eller andra kommunala organ respektive studiemedelsnämnd un- der hand skaffar sig enkla och schablonartade regler för bedömningen av ansökningarna. Det måste således även i praktiken bli fråga om en verklig individuell bedömning av ansökningarna. Vid urvalet av dem som skall få det särskilda vuxenstudiestödet bör emellertid enligt SVUX följande beaktas. Vuxenstudiestödet skall inte beviljas den som lika gärna eller rent av med större fördel kan bedriva studier på fritiden. Inte heller skall vuxenstudiestöd beviljas den, för vilken vanliga studie- medel bedöms vara tillräckliga för att studierna skall komma till stånd.

Företräde till vuxenstudiestöd bör ges åt dem som har en kort tidi- gare utbildning eller, ifråga om studier på gymnasieskolenivå. till dem

• Sida 121
•  Original

Prop. 1975: 23 112

som inte tidigare erhållit sådan utbildning. Vid . högskolestudier bör mindre avseende fästas vid tidigare utbildning.

Förslaget om minst fem års förvärvsarbete samt sju år för det högsta bidragsbeloppet bör enligt SVUX ses som ett minimiönskemål. Den all- männa behörigheten bör kunna uppnås även vid ett mindre omfattande deltidsarbete. I en urvalssituation bör enligt SVUX de som har ytter- ligare ett antal års arbetslivserfarenhet ges företräde. SVUX föreslår också att man bör ge företräde för dem som heltidsarbetat framför dem som deltidsarbetat.

Enligt SVUX” förslag skall vuxenstudiebidraget inte vara behovs- prövat och de återbetalningspliktiga studiemedlen skall endast prövas mot den studerandes egen ekonomi och inte mot makes ekonomiska förhållanden.

Vid en urvalssituation bör emellertid tilldelningen av stödet ske med hänsyn till den enskildes faktiska ekonomiska behov. Härvid bör hän— syn tas till tillgångar och försörjningsbörda. Trots de principer SVUX uttalat innebär detta att hänsyn också bör tas till makes ekonomiska för- hållanden. Denna form av ekonomisk bedömning vid urvalet bör enligt SVUX ha en klar övergångskaraktär.

SVUX föreslår även att företräde bör ges för den vars studier av organisatoriska skäl måste bedrivas-i andra former än på fritid samt för den som inte kan bedriva de planerade studierna på hemorten.

SVUX anger att ett övergripande syfte som bör påverka urvalet. är att utbildningen skall medverka till en positiv förändring av den en- skildes situation i ekonomiskt, kulturellt och socialt- avseende.

Den enskildes behov och önskemål bör vara helt utslagsgivande när det gäller val av studieinriktning på grundskolenivå och gymnasieskole- nivå. Vid studier på högskolenivå bör — som nämnts -— visst hänsyns- tagande ske såväl till graden av yrkesinriktning som till i vad mån stu- - dierna kan beräknas bli framgångsrika.

SVUX framhåller att uppgifterna i ansökan om vuxenstudiestöd måste vara något fylligare än dem som nu lämnas i en ansökan om studie- medel. Man måste enligt— SVUX i stor utsträckning lita på de uppgifter den sökande själv lämnar. Kontroll får i efterhand ske genom stickprov. ' Personal som ombesörjer föredragningar ochutarbetar förslag om vilka som bör få vuxenstudiestöd bör genom personliga samtal med dem som föreslås få vuxenstudiestöd kunna få ytterligare underlag för bedöm- ningar. . .

I fråga om urvalet bland sökande av vuxenstudiestöd framhåller SVUX att det även bör eftersträvas att de tillgängliga resurserna blir . någorlunda jämnt fördelade på- personer med mera omfattande studie- mål och på personer som bara skall delta i kortare kurser.

Vidare framhålls att om vuxenstudiestödet beviljats en person som avsett att delta i en längre utbildning så bör det beviljande organet

• Sida 122
•  Original

Prop. 1975: 23 113

betrakta det mer eller mindre som ett åtagande att bevilja fortsatt vuxenstudiestöd om studierna ger godtagbara resultat. Vid studier på högskolenivå bör meritbedömningen göras enligt de grunder som gäller för beviljande av vanliga studiemedel.

SVUX har i sitt förslag till urval velat ge de lokala organen stor frihet vid bedömningen. Det finns en risk för att skillnaderna i bedöm- ning mellan olika kommuner blir alltför stora. SVUX föreslår därför att kommunernas och studiemedelsnämndernas urval till det särskilda vuxenstudiestödet blir föremål för en fortlöpande utvärdering. Denna utvärdering bör göras av CSN.

F ÖVUX ' förslag om studiestöd

FÖVUX framhåller att personer med kort och bristfällig grundut- bildning, bristande studievana och låg studiemotivation kan motiveras att delta i studier om de rekryteras genom uppsökande verksamhet. Dessa personer efterfrågar oftast studiecirklar, ämneskurser vid folkhög- skola och annan utbildning av mer begränsad omfattning. De nuvarande studiesociala systemen kan emellertid endast utnyttjas för mer omfat- tande studier, varför det behövs studiesociala anordningar för dem som deltar i studiecirklar och korta kurser. Dessa studiesociala anordningar skall enligt FÖVUX vara tillgängliga för kortutbildade vuxna, i första hand anställda och främst personer med skiftarbete eller obekväm ar- betstid. De former av arbetstidsförläggning som avses med ”skiftarbete eller obekväm arbetstid” är främst skiftarbete, förskjuten obekväm ar— betstid, turlistetid och långa arbetsskift.

Erfarenheterna från FÖVUX' försöksverksamhet visar att det är myc- ket svårt för personer med skiftarbete eller obekväm arbetstid att delta i vuxenstudier på fritid. Möjligheter bör därför enligt FÖVUX ges att studera på arbetstid eller på motsvarande villkor.

FÖVUX anser de i det följande redovisade förslagen till nya studie- stöd vara en förutsättning för att man skall kunna uppnå tillfredsstäl- lande rekryteringsresultat vid uppsökande verksamhet särskilt bland personer med skiftarbete eller obekväm arbetstid och/eller med tungt och slitsamt arbete. De nya studiestöden är enligt FÖVUX främst av- sedda för deltagare i studiecirklar resp. korta ämneskurser vid folkhög- skola.

Följande typer av nya studiestöd för vuxenstuderande föreslås-in- rättade. , . T i rn stu die s tö d på f.n. 10 kr. -(O,12 % av basbeloppet) per stu- dietimme föreslås för deltagarei studiecirklar som tar ledigt för'att delta i cirkeln och som" därför förorsakasinkomstbortfall. Timstudie-'-

stödet avses utgöra en: schabloniserad ersättning "för förlorad arbets--

• Sida 123
•  Original

Prop. 1975: 23 114

förtjänst. Antalet bidragsberättigade studietimmar bör vara lägst tio och högst 35 för en person under två på varandra följande kvartal, dvs. beloppet kan under denna tid variera mellan 100. kr. och 350.kr.

D a g 5 t u di e s t 6 d bestående av dels ett inkomstbidrag,» dels-ett in- ternatbidrag föreslås för deltagare i korta ämneskurser vid folkhögskola.. Inkomstbidraget på f.n. 60 kr. (0,7 % av basbeloppet) per kursdag_ . föreslås utgå till deltagare i ämneskurs som tar ledigt-för .att ..delta i kursen och som därför förorsakas inkomstbortfall. Inkomstbidraget av- ses utgöra en schabloniserad ersättning för förlorad arbetsförtjänst. An- talet bidragsberättigade kursdagar bör vara lägst två och högst fem- för en person under två på varandra följande kvartal. För bidragsberättigad person kan alltså under denna tid utgå belopp mellan 120 kr. och 300 kr.

Internatbidraget på f.n. 60 kr. (0,7 % av basbeloppet) per kursdag föreslås utgå till deltagare i ämneskurs som har utgifter för internat- vistelse eller resor i samband med kursen. Internatbidraget avses utgöra en schabloniserad ersättning för dessa kostnader. Samma villkor för antal bidragsberättigade dagar bör gälla som för inkomstbidraget.

Belopp av viss storlek bör anslås till de olika bidragen varje år. Tim- studiestödet bör fördelas för sig. Berättigade till detta stöd är endast personer med anställning. Huvuddelen av dagstudiestödet bör vara in- komst- och internatbidrag vilka fördelas på anställda som deltar i äm- neskurser i internat. Resten av dagstudiestödet består dels av enbart in- komstbidrag vilka fördelas på anställda som deltar i ämneskurser i ex—- temat, dels av enbart internatbidrag vilka fördelas på personer utan an- ställning som deltar i internatkurser.

FÖVUX föreslår att tim- och dagstudiestöd främst bör utgå till per- soner med skiftarbete eller obekväm .arbetstid men. även till andra anställda t. ex. i tungt och slitsamt-.industriarbete. Efter. hand-bör resur- serna ökas så att stöden också blir tillgängliga för allt fler personer..:Om det på enstaka orter visar sig att inga ansökningar- inkommer, som avser- personer med skiftarbete eller obekväm arbetstid, bör. .även. andra vara berättigade till studiestöd.

FÖVUX föreslår att de nyastudiestöden skall fördelas enligt följande principer.

]. Personer med komplicerad skiftgång eller annan ”mycket obekväm” arbetstid skall ges företräde framför "personer med tvåski'ft eller annan "mindre obekväm" arbetstid. Dessa skall i sin tur ges företräde framför personer med normal arbetstidsförläggning. Särskild hänsyn skall också tas till den som — oavsett arbetstidens förläggning — har tungt eller på annat sätt särskilt slitsamt arbete eller liknande omständigheter.

2. Personer med kortutbildning skall ges. företräde.-framför personer. med längre utbildning. Bland personer med utbildning avungefär sam- ma längd bör företräde ges den som har längre anställningstid. Härefter

• Sida 124
•  Original

Prop. 1975: 23 . 115

bör hänsyn tas till andra-särskilda-skäl, som den sökande åberopat för behovet av studiestöd. Dessa skäl kan sammanhänga med familjesitua--— tionen, avståndet till studieplatsen eller andra liknande omständigheter.

3. Ansökningar i vilka studiestödet är sammankopplat med uppsökan- de verksamhet skall — oavsett om stödet söks genom kollektiv eller individuell ansökan — bifallas före sådana, där detta inte är fallet.

4. När det gäller internatbidraget bör hänsyn också tas till studiehin- der, som sammanhänger med hemarbete, handikapp eller glesbygd. FÖVUX framhåller att det normala bör vara att fackliga organisatio- ner ansöker om studiestöd kollektivt för ett visst antal anställda på en arbetsplats. Kvalifikationsgrunderna behöver då inte redovisas särskilt för varje person. Däremot bör det— av .ansökan framgå hur många per- soner som uppfyller de nyss angivna kvalifikationerna .för'prioritering. FÖVUX föreslår inte någon åldersgräns för rätten till studiestöd. När det gäller studiestödets storlek- anser FÖVUX det rimligt att'be- loppet för timstudiestödet motsvarar ersättning för-inkomstbortfall vid genomsnittliga inkomster för stora löntagargrupper och att inkomstbi- draget fastställs till ett belopp motsvarande 3/4 av timstudiestödets er.- sättningsnivå. Internatbidraget förutsätts motsvara genomsnitt-liga inter- natkostnader.

Studiestöden bör i sin helhet utgöras av icke .återbetalningspliktiga bidrag. Studiestödens storlek- bör följa löne- och prisutvecklingen- och bör därför vara relaterad till gällande basbelopp enligt lagen om allmän försäkring. FÖVUX framhåller att det även blir nödvändigt'att tid efter annan genomföra höjningar av den andel av basbeloppet som stöden skall motsvara så, att de bättre svarar mot den. reala- inkomstutveck-' lingen.

Studiestöd för hemarbetande- invandrar e .

Invandrarutredningen framhöll bl.a. i sitt betänkande (SOU 1971: 51) Invandrarnas utbildningssituation följande. Erfarenheterna- från under-' visning i svenska med samhällsorientering för hemarbetande invandrar— kvinnor visar att det krävs särskild stimulans för att denna grupp skall följa undervisningen. Detta gäller också andra mindre grupper av icke anställda invandrare. I avvaktan på mera långsiktiga förslag föreslår utredningen ett statligt premiesystem för invandrare-utanför arbetslivet. Varje icke anställd invandrare som följer grundutbildningen bör till- delas en skattefri premie om 700 kr. som kan täcka kostnader i sam- . band med deltagande och innebäraen viss ekonomisk- stimulans.-Som villkor för premien bör gälla att grundutbildningen fullföljts och att minst 200 lektionstimmar bevistats. . .

Riksförbundet internationella föreningar för invandrarkvinnor-, Stock- holms broderskapsdistrikt och Kulturarbetarnas socialdemokratiska för- ening har inkommit med en'skrivelse angående särskilda åtgärder—för -

• Sida 125
•  Original

Prop. 1975: 23 116

invandrarkvinnor i Sverige. I skrivelsen aktualiseras invandrarutred- ningens förslag om ett ekonomiskt stimulansbidrag på 700 kr. till hem— mavarande invandrarkvinnor som deltar i svenskundervisning. Vidare krävs bl.a. att resebidrag skall utgå till hemmavarande invandrarkvin- nor som önskar studera svenska, att kommunerna tillhandahåller loka- ler lämpliga för denna verksamhet och att barnpassning anordnas i an- slutning till bildningsförbundens svenskundervisning.

4.3.3. Administration av vuxenstudiestödet

SVUX föreslår att ansökan om vuxenstudiestöd skall inges till studie- medelsnämnden för det verksamhetsområde som den utbildningsenhet tillhör, vid vilken studierna avses bedrivas. Det är vidare enligt SVUX lämpligt att ansökningsblankctten får en sådan utformning att det särskilda vuxenstudiestödet och studiemedel kan sökas samtidigt. Det särskilda vuxenstudiestödet bör kunna sökas vid fyra olika tillfällen. Om ansökan avser mer än ett kvartal bör ansökan vara inlämnad

senast den 15:e månaden näst före det första av de kvartal som ansökan avser.

Handläggningen av ansökan om vuxenstudiestödet kommer enligt SVUX att kräva ungefär en månad. Ansökan om vuxenstudiestödet bör lämnas till studiemedelsnämnden för viss formell granskning och där- efter överlämnas till den kommun där den sökande är bosatt, om ansö- kan avser studier på grundskole- eller gymnasieskolenivå. Vederbörande kommunala organ skall därefter hinna bereda ärendet och inhämta förslag till beslut från ett råd som är sammansatt av fackliga företrä- dare.

När det gäller kravet på antal år med inkomster av sådan omfattning att ATP-poäng fastställs framhåller SVUX följande. Det generella kvalifikationskravet på fem års ATP-poäng måste kompletteras, så att antal år med noterade ATP-poäng skall anses styrkt i och med att den sökande i ansökningshandlingen på heder och samvete försäkrar, att han under året närmast före det år som ansökan avser haft inkomster av anställning och/eller annat förvärvsarbete överstigande ett basbelopp.

Det lokala studiestödsorganet skall lämna förslag om vilka personer som skall erhålla dels vuxcnstudiebidrag och för hur lång tid, dels tim- och dagstudiestöd enligt FÖVUX” förslag. Övriga beslut, t. ex. om be- loppets storlek, preliminärskatteavdrag, bör fattas av studiemedelsnämn- den.

Det kommunala organ som i första hand bör komma i fråga för att fördela vuxenstudiestödet och tim- resp. dagstudiestöd enligt förslag av FÖVUX är skolstyrelsen. SVUX och FÖVUX föreslår att skolstyrelsen skall åläggas att inhämta förslag beträffande fördelningen av vuxen-

• Sida 126
•  Original

Prop. 1975: 23 117

studiebidragen från ett särskilt råd som bör bestå av företrädare för löntagarnas organisationer. Rådet som bör kallas s t 11 d i e s t 6 d s r ä d tillsätts enligt SVUX och FÖVUX av skolstyrelsen. Studiestödsrådet in- nehåller ledamöter som föreslagits av fackliga organisationer och blir formellt ett kommunalt organ. Två tredjedelar av ledamöterna skall företräda fackliga organisationer med LO som huvudorganisation och en tredjedel av ledamöterna skall företräda fackliga organisationer med TCO som huvudorganisation. Förslag om ledamöter skall inhämtas av skolstyrelsen från respektive huvudorganisationsdistriktsorganisation dvs. från PCO-distrikten respektive de regionala TCO-kommittéerna. An- talet ledamöter bör normalt inte understiga sju och aldrig vara lägre än fem.

Innan skolstyrelsen fattar beslut om fördelning av vuxenstudiestöden bör den ha erhållit förslag till fördelning från studiestödsrådet.

De studiestöd som föreslås av FÖVUX avses i första hand användas som komplement till uppsökande verksamhet. Därför bör i huvudsak de fackliga organisationerna söka studiestöden k 0 l l e k t i v t och fördela dem på individer. FÖVUX framhåller att va1 och en som tillhör målgruppen och som prioriteras i enlighet härmed bör ha möjlighet till studiestöd. Om någon efter framställning till fack- lig organisation inte fått begärt studiestöd bör ärendet kunna prövas di- rekt av föredelningsorganet. Även individuella framställningar bör emel- lertid kunna göras och något krav på organisationstillhörighet för in- dividen bör inte finnas.

FÖVUX förmodar dock att tim- respektiVe dagstudiestödet i flertalet fall kommer att beviljas efter kollektiv ansökan.

När det gäller tim- och dagstudiestödet bör vid ansökan följande förhållanden redovisas:

1. För hur många personer och studietimmar respektive kursdagar stöd önskas samt vilken typ av studiestöd ansökan gäller.

2. Vilket slag av skiftgång eller obekväm arbetstid eller annan besvä- rande arbetssituation dessa personer har.

3. Ungefärlig längd på de aktuella personernas grundutbildning och — om möjligt — deras anställningstid samt vilket slag av studier som avses (elementära eller mer avancerade).

4. Huruvida studiestödet söks i samband med uppsökande verksam- het eller för personer, som själva efterfrågat stödet.

5. Övriga särskilda omständigheter som den sökande önskar åberopa som skäl för studiestöd.

Studiestöden bör fördelas i mars, juni, september och december samt avse studier under något eller några av de närmast följande fyra kvar- talen.

Enligt SVUX är studiemedelsnämndernas sammansättning inte till- fredsställande för urvalet bland dem som söker vuxcnstudiebidrag för studier på högskolenivå. Studiemedelsnämnderna bör enligt SVUX ut-

• Sida 127
•  Original

Prop. 1975: 23 . 118

ökas med en ledamot som representerar TCO och en ledamot som representerar LO vid behandling av ärende om urval- av personer som skall erhålla vuxenstudiestöd. 'Dessa' ledamöter bör utses av regeringen- efter förslag från respektive organisation.

SVUX och FÖVUX avvisar möjligheten till generell besvärsrätt men - i vissa fall bör dock besvärsrätt finnas nämligen

]. När skolstyrelsen fattar ett beslut som inte överensstämmer med den mening som uttalats av majoriteten av studiestödsrådet;

2. När de båda fackliga representanterna i studiemedelsnämnden gemensamt biträder en mening men nämnden fattar ett beslut som går denna mening emot. Rätt att föra talan mot beslut i dessa fall bör tillkomma den som berörs av beslutet. CSN bör vara besvärsmyndighet och CSN:s beslut i besvärsärende bör inte kunna överklagas. Det särskilda vuxenstudiestödet samt tim— och dagstudiestödet skall enligt SVUX och FÖVUX finansieras dels via- en särskild arbetsgivar- avgift, dels via statsmedel. En särskild fond bör skapas härför och CSN bör utgöra fondens styrelse. . Landets totala vuxenstudiestöd bör fördelas mellan kommunerna efter invånarantal. Denna fördelning bör göras centralt av CSN. För besvärs- ärenden i dessa frågor bör-CSN inrätta en särskild delegationför vuxen- studiestöd där det bland ledamöterna. bör finnas företrädare för det allmänna och för löntagarorganisationerna. Ordförande i delegationen . bör vara ordföranden i CSN. I övrigt bör delegationen bestå av leda- möter vilka utses på förslag av LO och TCO. FÖVUX framhåller att fördelningen av tim- och dagstudiestöden un- der planeringsperioden i huvudsak bör baseras på förekomsten av skift- arbete eller obekväm arbetstid. .

Enligt FÖVUX bör beloppen för tim- och dagstudiestöd utbetalas i efterskott. Under ett halvår skall samma person högst kun-na uppbära timstudiestöd om 350 kr.. inkomstbidrag om 300 kr. och internatbidrag om 300 kr. Den som får del av detta studiestöd bör inte samtidigt erhålla studiemedel, vuxenutbildningsbidrag eller utbildningsbidrag.

Den som tar emot timstudiestöd eller inkomstbidrag bör inte 'sam- tidigt ha semester eller vara tjänstledig med lön, utan vederbörande skall åsamkas inkomstbortfall under studierna.

Administrativa kostnader föranledda av S VUX ' förslag

I anslutning till sitt betänkande har SVUX överlämnat skrivelsen "Beräkningar av administrativa kostnader föranledda av SVUX” förslag i betänkandet (SOU 1974: 62) Studiestöd åt vuxna”.

Beräkningar av antalet ansökningar och beviljade vuxenstudiestöd

I skrivelsen konstaterar SVUX att rekryteringseffekterna av det före- slagna särskilda vuxenstudiestödet är beroende av en mängd faktorer.

• Sida 128
•  Original

Prop. 1975: 23 " 1 19

Dessa faktorer är inte på förhand kända, vilket omöjliggör e'n prognos över antalet tillkommande ansökningar av studiestöd. SVUX har därför ' begränsat sig till att göra en beräkning, som bygger på en rad antagan- den, av antalet tillkommande ansökningar.

På grundskole- och gymnasieskolenivå uppskattar kommittén antalet deltagare är 1976 i sådan vuxenutbildning som berät— tigar till dct särskilda vuxenstudiestödet till 200000. Den beräknar att antalet år 1976 kommer att bli 40 000. Enligt vad som nyss redovisats. beräknar kommittén att,för äldre elever i gymnasial utbildning under är 1976 skall kunna beviljas 225 000 halvmånadsbelopp (dvs. motsva- rande 12 500 hclårsstuderande) i särskilt vuxenstudiestöd. I. genomsnitt räknar SVUX med att åtta halvmånadsbelopp utgår per beviljad ansö- kan och att 28125 personer kan beviljas vuxenstudiestödet. Det totala antalet ansökningar om det särskilda vuxenstudiestödet för hela riket under hela 1976 har SVUX beräknat på fyra olika nivåer:

nivå 1 (2 ggr antalet beviljat stöd) 56_ 250 nivå 2 (3 ggr ,, ,, ,. ) 841375 nivå 3 (4 ggr ,, ,. . ,, ) 112500 nivå 4 (5 ggr ,. ., ,, ) 140 625

Antalet tillkommande ansökningar har .beräknats på _så sätt,-att från det beräknade totala antalet ansökningar har frånräknats 40000 ansök- ningar om studiemedel från äldre elever i gymnasial utbildning som an- tas inkomma år 1976 och som — om det särskilda vuxenstudiestödet in- förs -—- kan antas ansöka även om detta. Eftersom dessa ansökningar således skulle ha inkommit även om det särskilda vuxenstudiestödetinte funnits, kan de inte betraktas som tillkommande ansökningar på grund av det särskilda vuxenstudiestödet. Således beräknas antalet tillkomman- de ansökningar på grund av det särskilda vuxenstudiestödet bli:

nivå 1 16 250 nivå 2 44 375 nivå 3 72 500

nivå 4 100 625

På h 6 g s k 0 l e n iv å n uppskattas antalet deltagare är 1976 i sådan vuxenutbildning som berättigar till det särskilda vuxenstudiestödet till 140 000. Vidare beräknar man antalet'ansökningar om studiemedel från högskoleelever 1976 till 120000. Som tidigare nämnts beräknar man att under 1976 kunna bevilja 45000 halvmånadsbelopp (dvs. motsvarande 2500 helårsstuderande) som särskilt vuxensttidiestöd på denna nivå. Detta innebär att särskilt vuxenstudiestöd genomsnittligt kommer att beviljas i nio halvmånadsbelopp per beviljad ansökan och att 5 000 per- soner kan beviljas vuxenstudiestödet. Även på högskolenivån har man

• Sida 129
•  Original

Prop. 1975: 23 120

beräknat det totala antalet ansökningar om det särskilda vuxenstudie- stödet på fyra olika nivåer:

nivå 1 (2 ggr antalet beviljat stöd) 10 000

nivå 2 (3 ggr ,. ., ., ) 15 000 nivå 3 (4 ggr ., ,, ., ) 20 000 nivå 4 (5 ggr ., .. .. ) 25 000

Det beräknade antalet tillkommande ansökningar på grund av det särskilda vuxenstudiestödet antas motsvara beräknat totalt antal ansök- ningar enligt ovan.

Administrativa kostnader vid studiemedelsnämnderna

Medelsberäkningen för studiemedelsnämndernas l 6 n e k 0 s t n a d e r baseras på en genomsnittskostnad per ansökan. För budgetåret 1974/75 är den totala stycketalskostnaden avrundat 24 kr. inkl. löneomräk- ning och tillägg för kostnad på grund av ökad handläggningstid.

Stycketalskostnaden för ansökan om det särskilda. vuxenstudiestödet för studier på grundskole- och gymnasieskolenivå beräknas inte skilja sig nämnvärt från stycketalskostnaden för en ansökan om vanliga studie— medel.

På nivå två, där antalet tillkommande ansökningar beräknats till 44375, kommer förhållandet mellan antalet beviljade och antalet av- slagna ansökningar att ungefärligen motsvara nuvarande läge. På nivåer— na tre och fyra däremot ökar andelen avslagna ansökningar, vilket bidrar till att sänka stycketalskostnaderna på dessa nivåer. Efter en viss uppräkning för inkörningsproblem under år 1976 kan enligt SVUX stycketalskostnaderna beräknas till 25, 25, 24 respektive 23 kr. på de olika nivåerna.

Medelsberäkning för studiemedelsnämndernas lönekostnader beträf- fande handläggningen av ansökningar om vuxenstudiestöd för studier på grundskole- och gymnasieskolenivå:

Nivå Antal ansökningar Stycketals- Medelsbehov 1976 kostnad (kr.) år 1976 (kr.)

1 16 250 25 406 250 2 44 375 25 1 109 375 3 72 500 24 1 740 000 4 100625 23 2314 375

På högskolenivån bör man räkna med ett visst administrativt mer- arbete i förhållande till en ansökan om vanliga studiemedel vilket i första hand beror på att studiemedelsnämnden har att själv fatta beslut om urval av sökande.

• Sida 130
•  Original

Prop. 1975: 23 121

Under förutsättning att förhållandet mellan antalet avslagna och bifallna ansökningar ungefärligen motsvarar nuvarande förhållanden kan stycketalskostnaden för ansökan om det särskilda vuxenstudiestödet beräknas till 30 kr. Hänsyn har därvid även tagits till inkörningsproblem, som emellertid är av övergående natur. Vidare har SVUX antagit att stycketalskostnaden minskar när antalet avslagna ansökningar ökar. Man har därför beräknat medelsbehovet enligt följande uppställning.

Medelsberäkning för studiemedelsnämndernas lönekostnader beträf- fande handläggningen av ansökningar om vuxenstudiestöd på högskole- nivå:

Nivå Antal ansökningar Stycketals- Medelsbehov 1976 kostnad (kr.) år 1976 (kr.)

1 10 000 30 300 000 2 15 000 29 435 000 3 20 000 28 560 000 4 25 000 27 675 000

SVUX beräknar kostnader för sjukvård och resor, vilka hänförs till omkostnader, till 20000 kr.

Anslaget för expenser beräknas på en genomsnittskostnad per studiemedelsansökan. Innevarande års kostnad per ansökningsårende beräknas uppgå till 1 : 25 kr. För år 1976 beräknar SVUX en kostnad av 1: 44 kr. per ansökan med hänsyn tagen till prisförändringar.

Medelsberäkning för studiemedelsnämndernas expenser:

Nivå Antal ansökningar Stycketals- Medelsbehov 1976 kostnad (kr.) 1976 (kr.)

] 26 250 1:44 37 800 2 59 375 1 :44 85 500 3 92 500 1:44 133 200 4 125 625 1:44 180 900

Enligt SVUX* förslag skall studiemedelsnämnderna, vid beslut om vilka som skall erhålla det särskilda vuxenstudiestödet, utökas med en representant för vardera LO och TCO. Totalt innebär detta att antalet ledamöter i nämnderna skall utökas med tolv nya ledamöter. Kostna- derna för a r v 0 d e n till dessa ledamöter beräknas till 10 000 kr.

Administrativa kostnader vid CSN

Med anledning av SVUX' förslag åläggs även CSN vissa nya upp- gifter. CSN skall bl. a. fördela det för riket totala särskilda vuxenstudie- stödet samt vara besvärsinstans i vissa frågor. I samband med detta

• Sida 131
•  Original

Prop. 1975: 23 122

föreslår SVUX att en särskild. delegation för vuxenstudiestöd inrättas inom CSN.

SVUX föreslår att man inrättar tre nya tjänster vid CSN. "Två förste byråsekreterartjänster i F 11 och en biträdestjänst i F ]. Den'ena byrå- sekreteraren skall handha tillsyn och uppföljning av de lokala studie— stödsorganens och studiemedelsnämndernas handläggning "av det sär- skilda vuxenstudiestödet samt handlägga besvär över beslut rörande urvalet, fattade av de lokala och regionala organen. Den andra förste byråsekreteraren skall svara för utarbetandet av anvisningar och rutiner samt handha administrationen av den särskilda delegationen för vuxen- studiestöd och den särskilda fonden. SVUX beräknar det totala medels- behovet för lönekostnader till 190094 kr.

Omkostnader och expenser beräknas totalt till 20000 kr. I den särskilda delegationen för vuxenstudiestöd skall ingå ledamöter från LO och TCO. Kostnaderna för arvo den till dessa ledamöter beräknas till 5 000 kr.

SVUX ser informationsinsatsen som en av de faktorer som säkerligen kan få stor betydelse för rekryteringseffekterna. För att nå de grupper som stödet i första hand är avsett för, torde därför en relativt omfat- tande information krävas under andra halvåret 1975. SVUX föreslår med anledning av detta att de totala in f o r- m a t io n s "k 0 s t n a- derna under nämnda period bör uppgå 611500 000 kr. och därefter läggas på en mera normal nivå vilken föreslås bli 500000 kr. per år.

Sammanfattning

SVUX räknar samtliga kostnader vid CSN samt kostnaderna för arvo- den på studiemedelsnämnderna (SMN) som fasta. Lönekostnadcrna och expenserna vid studiemedelsnämnderna varierar i förhållande till anta- let sökande av det särskilda vuxenstudiestödet vid varje nämnd. Totalt räknar man med att de administrativa kostnaderna under år 1976 för- anledda av SVUX” förslag kommer att uppgå till lägst 1 489 000 kr. och , högst till 3 915 000 kr. beroende på antalet sökande.

Sammanställning av de totala administrativa kostnaderna under år 1976 föranledda av SVUX' förslag.

Nivå Löne- Omk. och exp. Arvoden . Info. Summa kostnader i tkr. i tkr. i tkr. i tkr. CSN SMN CSN SMN CSN SMN

190 706 20 58 . . 5 10 500 1 489' 190 1 544 20 106 5 10 500 2 375 190 2 300 20 153 5 10 500 3178 190 2 989 20 201 5 10 500 3 915

43wa—

• Sida 132
•  Original

Prop. 1975: 23 123

4.3.4 Kostnader för studiestöd: finansiering S VUX” utgiftsberäkningar

När det gäller studiemedelssystemet föreslår SVUX att beloppet för en halv månads heltidsstudier skall vara 8 % av basbeloppet vilket för en normal studietermin om fyra och en halv månad innebär 72 %. Förslaget innebär en-höjning av studiemedelsbeloppet med knappt 3 %. Genom den av SVUX föreslagna höjningen beräknas det samman- lagda anslagsbehovet öka med drygt 32 milj. kr. varav 6 milj. kr. utgör studiebidrag och resten återbetalningspliktiga studiemedel.

Det i studiemedlen ingående bidragsbeloppet föreslås av SVUX till 120 kr. för en halv månads heltidsstudier vilket för en termin på fyra och en halv månad innebär 1 080 kr. SVUX” förslag betyder enhöjning med 81 kr., vilket motsvarar 8 %. Detta förslag medför ett ökat anslags— behov på 18 milj. kr. Samtidigt kan investeringsanslaget avseende studie- medelsfonden minskas med samma belopp. '

Beträffande barntillägget föreslår SVUX för en normal termin en höjning från 1 063 kr. till 1 148 kr. vilket innebär en höjning med 8 % av det nuvarande beloppet. Merkostnaden uppskattas av SVUX till_ 2 milj. kr. vilket nästan helt består av återbetalningspliktiga studie- medel. '

SVUX föreslår ändrade behovsprövningsregler mot egen inkomst vil- ket innebär att studiemedelsbeloppet för en normal studietermin kan öka högst ca 2000 kr. Detta förslag kommer enligt SVUX att medföra en årlig merutgift i fråga om studiemedel med ca 20 milj. kr.

Beträffande behovsprövning mot makes inkomst kan SVUX” förslag innebära en ökning av studiemedelsbeloppet med högst ca 3500 kr. Dessa ändrade regler medför en årlig merutgift i fråga om studiemedel med ca 15 milj. kr. ' '

När det gäller behovsprövning mot makes och egen förmögenhet innebär SVUX” förslag endast en teknisk anpassning till de föreslagna reglerna för behovsprövningen i övrigt. Härför'beräknar SVUX inga ökade utgifter.

SVUX föreslår att barntillägget i fortsättningen inte skall behovs- prövas. Något ökat anslagsbehov med anledning härav beräknar SVUX inte.

SVUX föreslår att istället för nuvarande regler om studiemedel under högst 16 terminer och åldersgräns på 45 år skall gälla att den totala åter- betalningsskyldigheten för vuxna får vara högst tio basbelopp och att åldersgränsen blir 60 år. SVUX beräknar ingen påtaglig utgiftsökning för vanliga studiemedel på grund av de föreslagna reglerna för maximering av den totala rätten till studiemedel. -

Det är enligt SVUX inte sannolikt att förslaget om vidgad rätt till deltidsstudiemedel kommer att medföra väsentliga kostnadsökningar.

• Sida 133
•  Original

Prop. 1975: 23 124

När det gäller vuxenstudiebidraget skall detta enligt SVUX, beroende på antal år med pensionsgrundande inkomst, variera mellan 425 kr. och 595 kr. för en halv månads heltidsstudier. SVUX antar att de flesta som beviljas vuxenstudiebidrag kommer att beviljas det maximala beloppet. Kommittén räknar med ett genomsnittsbelopp på 575 kr. Vuxenstudiebidraget skall räknas som beskattningsbar in- komst. En tredjedel av vuxenstudiebidraget skall enligt SVUX återgå till samhället i form av skatt. Det genomsnittliga vuxenstudiebidragets bruttobelopp på 575 kr. för halv studiemånad motsvaras av ett netto- belopp efter skatt om knappt 385 kr.

I tabell 11 och 12 redovisas de beräknade utgifterna för vuxenstudie- bidraget under de fem reformåren perioden omfattar dels före skatt, dels efter avdrag för den beräknade skatten.

Tabell 1] Bruttoanslagsbehov för vuxcnstudiebidrag för olika är och på olika utbildningsnivåer; genomsnittligt bidrag 575 kr. för en halv studie- månad. Milj. kr.

År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Grundskolenivå 78 155 207 238 259 Gymnasieskolenivå 52 104 145 155 176 Högskolenivå 26 52 62 72 83 Summa 156 311 414 465 518

Tabell 12 Anslagsbehov efter avdrag för beräknad skatt för vuxen— studiebidrag för olika är och på olika utbildningsnivåer; genomsnittligt bidrag efter skatt 385 kr. för en halv studiemånad. Milj. kr.

År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Grundskolenivå 52 104 139 159 173 Gymnasieskolenivå 35 69 97 104 118 Högskolenivå 17 35 42 49 55 Summa 104 208 278 312 346

SVUX föreslår att de som erhåller vuxenstudiebidrag skall ha rätt till återbetalningspliktiga studiemedel med samma belopp som beviljas studerande med vanliga studiemedel. SVUX antar emellertid att inte alla som får vuxcnstudiebidrag kommer att utnyttja sin rätt till studie— kredit fullständigt. Det totala utflödet av återbetalningspliktiga studie- medel beräknas till två tredjedelar av det teoretiskt maximala beloppet. Medelsbehovet beräknas till 41 milj. kr. år 1, 83 milj. kr. år 2, 113 milj. kr. år 3, 126 milj. kr. år 4 och 139 milj. kr. år 5.

• Sida 134
•  Original

Prop. 1975: 23 125

Beträffande antalet utbildningsplatser beräknar SVUX ingen ökning av studerandeantalet på högskolenivå utan endast på nivåer motsvarande grundskolan och gymnasieskolan.

SVUX föreslår att en viss del av bidraget skall finansieras genom arbetsgivaravgift. Det som återstår när man från bruttobidraget gjort avdrag för beräknad skatt och för det, bidrag som ingår i de vanliga studiemedlen skall arbetsgivarfinansieras.

F Ö VUX ' utgiftsberäkningar för studiestöd

FÖVUX anser att resurser bör kunna avdelas för studiestöd motsva- rande följande antal hela timstudiestöd om 35 timmar respektive hela dagstudiestöd om fem dagar. .

Tabell 13 Antal hela timstudiestöd om 35 timmar respektive hela dag— studiestöd om fem dagar.

Antal År _ .-

1 2 3 4 5 Timstudiestöd 29 000 57 000 86 000 114 000 143 000 Dagstudiestöd

Kopplade inkomst-

och internatbidrag 6 500 13 000 20 000 25 000 30 000 Inkomstbidrag för externatstudier 3 000 6 000 9000 12 000 15 000 Internatbidrag för personer utan an- ställning 3 000 6 000 9 000 12 000 15 000

Totalt 41 500 82 000 124 000 163 000 203 000

Med dessa förutsättningar har FÖVUX beräknat följande kostnader '

för planeringsperiodeni

Tabell 14 Kostnader för tim- och dagstudiestöden under planerings- perioden.

Milj. kr. År 1 2 3 4 5 Timstudiestöd 10,2 ' 20,0 30,1 39,9 ' 50,1 Dagstudiestöd ' ' Kopplade inkomst- ' - -- och internatbidrag 3,9 . 7,8 12,0 15,0 18,0 Inkomstbidrag för

cxternatstudier 0,9 _ 1,8 " 2,7 ' 3,6 ' 4,5

Internatbidrag för personer utan an- ställning 0,9 1,8 2,7 3,6 4,5 Totalt " 15,9. "_ 31,4 47,5 62,1 77,1

• Sida 135
•  Original

Prop. 1975: 23 126

Även de tim- och dagstudiestöd som FÖVUX föreslår bör enligt SVUX och FÖVUX finansieras genom någon form av arbetsgivarav- gift. SVUX beräknar *at't'en arbetsgivaravgift om 1 %" motsvarar 'en in- täkt av 1 400 milj. kr. :Uttryckti procentav lönesumman motsvarar SVUX” och FÖVUX” sammanlagda-'förålag om vuxcnstudiebidrag en' avgift som under de närmaste fem åren kommer att "stiga från: ca 0,05 till 0,20 %.

I tabell 15 redovisas de olika kostnaderna samt hur stor arbetsgivar- avgift som behövs.

Tabell 15 Kostnader under olika år som enligt SVUX' förslag skall täckas med en arbetsgivaravgift. Milj. kr.

Årl År2 År3 År4 År5-

Vuxenstudie-

bidrag (SVUX) 72 143 192 215 238 Dagstudie-

stöd (FÖVUX) 6 11 17 17. 27 Timstudie- ' ' ' '

stöd (FÖVUX) 10 20 30 40 50

Summa 88 174 239 277 . 315

Motsvarar i arbetsgivar-

avgift, procent 0,06 0,12 . 0,17 0,20 0,23

4.3.5 Reservationer mot SVUX” förslag

Ledamöterna Tore Karlson, Lennart Larsson och Ulf Larsson anser att SVUX' förslag om minst fem års pensions-grundande inkomst för rätt till det särskilda vuxenstudiestödet innebär ett alltför högt krav på- kvalifikationstid. Detta kan bl. a. medföra svårigheter när det gäller att utveckla återkommande utbildning'och'att nå vissa grupper som har" lämnat ungdomsskolan för tidigt. U 68 föreslår i fråga om yrkesteknisk högskoleutbildning (YTH) att minst tre års yrkesspecifik arbetslivserfa- renhet bör krävas för behörighet till denna utbildning. SVUX, förslag kan då medföra att vissa personer som kommit in på YTH-utbildningen inte har möjlighet att söka vuxenstudiestödet.

Med hänsyn till dessa förhållanden föreslår reservanterna dels att minst fyra år med pensionsgrundande inkomst bör utgöra behörighets- grund för vuxenstudiestödet, dels att fyra års yrkeserfarenhet, av-vilka tre år bör avse yrkesspecifik verksamhet, bör ge behörighet till YTH- utbildning. .

Ledamoten Margareta Dahlgren reserverar sig mot finansieringen av de föreslagna reformerna. Dahlgren föreslår att__frågan _orn finansie-

• Sida 136
•  Original

Prop. 1975: 23 . 127

ringen av studiestödet enligt SVUX' och FÖVUX' förslag bör bedömas . i ett mer övergripande sammanhang i anslutning bl. a. till de utredningar som har att behandla avvägningen mellan avgifter och skatter för olika _ sociala reformer. Dahlgren reserverar sig också mot förslagen" till sam- mansättning av de lokala rådgivande organ som ,skallföreslå de kom- munala beslutande organen bl. a. vilka som skall ha rätt till studiestöd.- I de rådgivande organen bör enligt Dahlgren ingå representanter för så- väl arbetstagarorganisationerna LO och TCO som' arbetsgivarsidan.

• Sida 137
•  Original

Prop. 1975: 23 128

5.1. CSN:s förslag för budgetåret 1975 / 76

CSN framhåller i sin anslagsframställning för budgetåret 1975 / 76 att studiehjälpen i motsats till studiemedlen inte är värdebeständig till någon del.

Fr.o.m. den 1 juli 1973 överfördes de äldre eleverna inom studie- hjälpssystemet till studiemedelssystemet. Samtidigt upphörde studielån som stödforrn och ersattes med återbetalningspliktiga studiemedel. Ge- nom detta kom studiemedelssystemets återbetalningsregler med inslag av socialförsäkringskaraktär att omfatta även de yngre elever som får studiekredit.

De förslag om förbättringar av studiehjälpen som CSN för fram i petita för budgetåret 1975/76 får ses mot bakgrund av riksdagens utta- lande om att en allsidig och förutsättningslös utredning bör göras av studiestödet efter det att SVUX presenterat sitt förslag. CSN påpekar att det är synnerligen angeläget att en utvärdering av hittillsvarande in- satser på det studiesociala området kommer till stånd. En sådan ut- värdering måste omfatta både en utvärdering av totaleffckten av studie- stödet samt en analys av de olika stödformernas effekter.

Under läsåret 1973/74 har antalet studerande som uppburit studie-' bidrag minskat med 10000. Dessutom har antalet nyinskrivna elever av berörd ålderskategori inom vuxenutbildningen fortsatt att minska under höstterminen 1973 och vårterminen 1974.

De inkomstprövade och behovsprövade tilläggen utgår, i motsats till studiebidrag, resetillägg och inackorderingstillägg, med hänsyn till den studerandes och hans föräldrars ekonomiska situation. Från rekryte- ringssynpunkt är de särskilt viktiga för elever från familjer med små och medelstora inkomster. Både antalet inkomstprövade och behovsprövade tillägg har minskat starkt mellan läsåren 1972/73 och 1973/74, från 31 145 till 26 276 respektive från 9 089 till 6 214. Antalet behovspröva- de tillägg har således minskat med drygt 30 %.

CSN framhåller att även antalet inackorderingstillägg har minskat starkt (med ca 5000 eller 13 %) under det gångna läsåret. Varken resetilläggct eller inackorderingstillägget ger i många fall full kostnads- täckning för de mcrutgiftcr som orsakas av resorna till och från skolan eller för inackordering. Inte minst inackorderingstillägget uppvisar en påtaglig brist på överensstämmelse med vad som på goda grunder kan antas vara den reella merkostnaden för inackordering. De negativa effekterna av detta för rekryteringen till gymnasiala studier är uppen- bara.

Erfarenhetsmässigt vet man att avtappningen vid övergång från grund- skolan till gymnasieskolan är större än vid övergång från gymnasie-

• Sida 138
•  Original

Prop. 1975: 23 129

skola till högre utbildning. Studiehjälpen har utformats även med hänsyn till detta. Det starka inslaget av bidrag till de yngre eleverna är ett uttryck för den vikt man fäster vid studiehjälpen som rekryterings- befrämjande instrument. Enligt CSN:s mening bör studiehjälpens real- värde inte bara återställas utan studiehjälpens rekryteringsbefrämjande effekter måste förstärkas. Genom sänkningen av myndighetsåldern till 18 år blir frågan om studiehjälpens sammansättning, bidrag/återbetalnings- pliktiga studiemedel, ytterligare markerad.

I n k 0 rn s t p r ö v a t t i l l ä g g utgår enligt nuvarande bestämmel- ser med högst 75 kr. och lägst 20 kr. per månad. Det beräknas med ut- gångspunkt i ett s.k. ekonomiskt underlag och reduceras enligt vissa regler. Tillägget utgår med hänsyn tagen till antalet ogifta syskon under 17 år och till sådana syskon i åldern 17—19 år som bedriver studier vid studiehjälpsberättigande läroanstalt. Inkomstprövat tillägg kan bevil- jas först för tid fr.o.m. kvartalet efter det under vilket eleven fyllt l7 år.

Antalet beviljade inkomstprövade tillägg har budgetåret 1973/74 minskat med knappt 4 500 och kostnaden för tillägget med 2,6 milj. kr. i jämförelse med 1972/73. Den sedan budgetåret 1969/70 nedåtgående trenden, vad avser såväl antal beviljade tillägg som totalt beviljat belopp, har således fortsatt under budgetåret 1973/74. En del av förklaringen till det minskade utfallet för det inkomstprövade tillägget är att totalt färre elever under budgetåret 1973/74 uppburit studiebidrag.

Enligt CSN tycks benägenheten att bedriva gymnasiala studier ha avtagit och detta trots att arbetsmarknadsläget under 1973/ 74 har varit fortsatt besvärligt, inte minst för ungdomar i berörda åldrar. Bidragande orsak till den minskade benägenheten för gymnasiala studier kan enligt CSN vara studiestödets och då särskilt det inkomstprövade tilläggets minskade betydelse som rekryteringsbefrämjande instrument.

Med hänsyn till det ovanstående och till realvärdeförsämringen för det inkomstprövade tillägget föreslår CSN en höjning av det maximala bidragsbeloppet från 75 kr. till 135 kr. per månad. För ogift elev utan syskon och för gift elev föreslås de olika tilläggsbeloppen till 135, 110, 90, 70 och 50 kr. i månaden (gällande belopp fr.o.m. den 1 januari 1974 är 75, 65, 55, 45 och 30 kr.). För ogift elev med syskon föreslås också att maximalt 135 kr. i månaden skall kunna utgå och att beloppen bör framräknas enligt samma grundprinciper som gäller för närvarande.

Oavsett eventuella ändringar av reglerna för bostadstillägg, där samma inkomstgränser som för inkomstprövat tillägg gäller, anser CSN att det finns starka skäl för höjning av såväl belopp som inkomstgränser för det inkomstprövade tillägget. Med tanke på att tilläggets speciella syfte är att påverka den sociala rekryteringen genom att stimulera elever i familjer med små och medelstora inkomster till gymnasiala studier och att det enbart utgår för elever i de övre tonåren, anser CSN det

• Sida 139
•  Original

Prop. 1975 : 23 130

rimligt att detta tillägg beviljas med ett högre belopp och vid andra inkomstgränser än vad som gäller för det statliga bostadstillägget. CSN föreslår en höjning av inkomstgränserna med 7 000 kr. för alla ”familje- typer”. Med hänsyn till att maximibeloppet föreslås höjt till 135 kr. före— slås att reduktionstalen ändras till 20, 25 och 35 kr. i stället för nuvaran- de 10, 15 och 20 kr.

Vid en höjning av beloppet från 75 kr. till 135 kr. i månaden men med oförändrade inkomstgränser beräknar CSN merkostnaden till 9 milj. kr. Merkostnaden för en höjning av inkomstgränsen med 7 000 kr. (från 23 000 till 30000 kr. för elev utan syskon) men med oförändrat belopp har beräknats till 7,5 milj. kr. En höjning av såväl belopp som inkomstgränser enligt CSN:s förslag beräknas kosta 23 milj. kr.

Mellan budgetåren 1972/73 och 1973/ 74 sjönk antalet beviljade behovsprövade tillägg med ca 2800 och utflödet minskade med ca 2,1 milj. kr., trots att den ovillkorliga inkomstgränsen fr.o.m. den 1. januari 1974 höjdes från 21 000 kr. till 23 000 kr. i s.k. ekono- miskt underlag.

Behovsprövat tillägg utgår endast under förutsättning ”att den stude- rande har ett synnerligen stort behov av studiehjälp utöver vad han erhållit i studiebidrag jämte annat tillägg”. I praktiken har därför till- lägget nästan uteslutande kommit att beviljas för elever vars föräldrar är sjukpensionärer, arbetslösa eller ensamstående med mycket låga inkoms- ter. Den kraftiga inflationen under senare tid har emellertid medfört, att även sökande som utan tvivel är i "behovsklass" ofta har nominella inkomster som överstiger nuvarande inkomstgränser. I detta samman- hang kan erinras om de förändringar som inträtt beträffande sjukpen- ning. Fr.o.m. den 1 januari 1974 utgår den med högre belopp men utgör samtidigt skattepliktig inkomst. Personer som uppburit sjukpenning får således en högre taxerad inkomst enligt de nya bestämmelserna, utan att den reella ekonomiska standarden i motsvarande mån kan anses för- bättrad.

Behovsprövat tillägg utgår med högst 110 kr. i månaden. Trots att CSN justerat sina gränser för bruttoinkomst räknar CSN med att antalet beviljade tillägg kommer _att fortsätta att sjunka under budgetåret 19747'75.

Med hänsyn härtill och i analogi med vad som anförts om inkomst- gränserna för det inkomstprövade tillägget, föreslår CSN en höjning av gränsen för det ekonomiska underlaget med 7 000 kr. till 30 000 kr. samt en höjning av beloppet från nuvarande 110 kr. _till 135 kr. per månad.

CSN:s förslag syftar endast till att vidmakthålla. och i mån av behov återställa, det behovsprövade tilläggets betydelse, så att familjer i ”behovsklass” inte utesluts från möjligheterna att erhålla tillägget enbart till följd av nominella inkomsthöjningar och så att värdet av utgående belopp inte tillåts sjunka p.g.a. pågående penningvärdesförändring.

• Sida 140
•  Original

Prop. 1975: 23 131

Vid en höjning av den ovillkorliga gränsen för det ekonomiska under- laget från 23 000 till 30000 kr., men med oförändrat tilläggsbelopp, beräknar CSN merkostnaden för statsverket till 3,6 milj. kr. Vid en höjning av tilläggsbeloppet från 110 till 135 kr. i månaden, men med oförändrad gräns för det ekonomiska underlaget, beräknar CSN mer- kostnaden för statsverket till 0,8 milj. kr. Vid en höjning av såväl gränsen för det ekonomiska underlaget som tilläggsbelopp beräknar CSN merkostnaden till 5,2 milj. kr.

Fr.o.m. den 1 juli 1974 utgår resetillägg enligt följande upp— ställning.

Avstånd i kilometcr, Resctillägg per månad, minst kr. 6 75 15 95 25 125 35 145 45 165

Enligt C Sst mening bör resetillägget i princip motsvara den verkliga resekostnaden. Resetillägget har hittills i princip följt prisutvecklingen vid Statens Järnvägar (SJ). Tilläggets storlek har därvid relaterats till kostnaden för en månadsbiljett. SJ tillämpar emellertid skilda taxor för färd med tåg och för färd med buss, varvid det senare färdsättet betingar ett högre pris. Eftersom en överväldigande majoritet (ca 90 %) av de elever som är berättigade till resetillägg färdas med buss, anser CSN att kostnadsutvecklingen för månadsbiljetter vid SJ:s busslinjer bör vara utslagsgivande vid fastställande av resetilläggen.

Fr.o.m. den 1 juli 1974 har SJ genomfört en taxehöjning med 7 % och senast den 1 augusti 1974 slår en inom Svenska Busstrafikförbun- dets område medgiven generell taxehöjning med 10 % igenom.

CSN föreslår en höjning av nettotilläggen fr.o.m. budgetåret 1975/' 76. Förslaget grundas på principen att full kostnadstäckning — beräknat efter SJ:s priser för månadsbiljett vid färd med buss — skall erhållas vid den kortaste färdsträckan inom varje avståndsklass.

Det av CSN framlagda förslaget skulle medföra en genomsnittlig höjning av resetilläggen med ca 15 %. Nämnden föreslår, att resetill- läggct höjs till 80, 110, 145, 170 respektive 195 kr. i månaden. Mer- kostnaden för statsverket vid höjning av resetillägget enligt förslaget beräknas till ca 8 milj. kr.

lnackorderingstillägget är sedan 1 juli 1973 150 kr. per månad. Inackorderingstilläggct skulle enligt CSN behöva höjas ytter- ligare 18 % dvs. med 27 kr. för att realvärdet skulle återställas i rela- tion till nuvarande basbelopp enligt lagen om allmän försäkring.

Inackorderingstillägget är inte avsett att enbart täcka bostadskost—

• Sida 141
•  Original

Prop. 1975: 23 132

naden utan i princip all merkostnad som uppstår vid inackordering t.ex. fördyrade matkostnader. Då även livsmedelsindex stigit snabbare än totala konsumentprisindex accentueras realvärdeseftersläpningen än mer. Det kan därför finnas stor risk för att åtskilliga presumtiva stude- rande av kostnadsskäl tvingas avstå från fortsatta studier efter genom— gång av grundskolan. '

Inackorderingstillägget måste också enligt CSN vara så stort att valet mellan att resa och att vara inackorderad blir oberoende av ekonomis- ka faktorer. Högsta resetillägg föreslås utgå med 195 kr. per månad. CSN föreslår en höjning av inackorderingstillägget med 50 kr. till 200 kr. per månad. Merkostnaden vid en höjning av inackorderingstillägget med 50 kr. till 200 kr. per månad beräknas till ca 13 milj. kr.

Studiehjälp i form av studiebidrag jämte tillägg minskas om heltids- studerande uppbär lärlingslön eller annan liknande ersättning. Reduk- tion skall dock endast göras om ersättningen överstiger ett f ri b el o p p på 125 kr. Regeln om fribelopp har funnits sedan den 1 juni 1967 och beloppet har alltsedan dess varit oförändrat 125 kr. CSN föreslår att fribeloppet höjs till 200 kr. per månad. Enligt CSN:s bedömning blir merkostnaden härför så liten att den anslagsmässigt är försumbar.

Studiehjälp i form av återbetalningspliktiga stu- diemedel har beviljats yngre elever i gymnasial utbildning för första gången under budgetåret 1973/74.

Under budgetåret 1972/73 beviljades drygt 6000 elever av denna kategori studielån med sammanlagt ca 13 milj. kr. Kreditgivningen till de yngre eleverna har under budgetåret 1973/74 minskat med 3,6 milj. kr. till 9,6 milj. kr.

Återbetalningspliktiga studiemedel utgår med högst 3 800 kr. per läs- år. CSN har i tillämpningsföreskrifter fastställt att detta maximibelopp skall gälla för inackorderade elever, medan övriga elever kan beviljas högst 2 400 kr. per läsår. Elev som är gift eller har försörjningsplikt mot barn kan dock få ett högre belopp, som för budgetåret 1974/ 75 kan vara mellan 3900 och 10000 kr. beroende på om vederbörande är vårdnadshavare för barn eller ej.

Vid behovsprövningen för ogift elev görs avdrag från maximalt belopp med 20 % av den del av föräldrarnas till statlig inkomstskatt taxerade inkomst som överstiger 23 000 kr. Till den taxerade inkomsten läggs 1/5 av föräldrarnas sammanlagda förmögenhet över 50000 kr. Vidare görs avdrag med 2/3 av elevens beräknade inkomst över visst fribelopp, som för läsår om 40 veckor är 5 100 kr., och dessutom med den del av elevens egen förmögenhet som överstiger 9 000 kr. För gift elev tas hänsyn till makes ekonomi i stället för föräldrarnas.

Endast ca en femtedel av de yngre elever över 17 år som skulle kunna begagna sig av möjligheten till studiekredit gör det. _

För de elever som av olika skäl inte kan påräkna något ekonomiskt

• Sida 142
•  Original

Prop. 1975: 23 133

stöd av sina föräldrar är emellertid de återbetalningspliktiga studiemed- len för knappa, även med beaktande av den övriga studiehjälp som kan komma dessa elever till del. För att det totala studiestödet för denna kategori elever skulle komma i paritet med vad som utgår till äldre elever vid gymnasiala läroanstalter skulle krävas ett ytterligare tillskott av drygt 5 000 kr. per läsår.

Med anledning av den fr.o.m. den 1 juli 1974 till 18 år sänkta myn- dighetsåldern har prövningen mot föräldrars ekonomi kommit att bli mer ifrågasatt än tidigare. Med rätt eller orätt anser nämligen både många föräldrar och elever att myndiga elever inte skall behöva ligga sina föräldrar ekonomiskt till last.

I avvaktan på resultatet av den utredning om det studiesociala syste- met som förutsätts bli tillsatt bör enligt CSN:s mening vissa justeringar av lånebelopp och fribeloppsgränser för återbetalningspliktiga studie- medel för yngre elever genomföras. Det maximala lånebeloppet föreslås höjt från 3 800 till 4500 kr. CSN vill även höja fribeloppsgränsen för föräldrars inkomst från 23 000 till 30 000 kr.

CSN beräknar att en höjning av det maximala lånebeloppet från 3 800 kr. till 4 500 kr. skulle medföra en ytterligare belastning av stu- diemedelsfonden med 1,6 milj. kr. medan en höjning av fribelopps- gränsen från 23 000 till 30 000 kr. har beräknats till 3,4 milj. kr. Vid en höjning enligt CSN:s förslag av såväl maximalt lånebelopp som fri- beloppsgräns beräknar CSN utgiften till 5,7 milj. kr.

Inom studiemedelssystemet har såväl antalet bidrags- som låntagare minskat mellan budgetåren 1972/73 och 1973/74. Trots detta har i återbetalningspliktiga studiemedel budgetåret 1973/74 ut- betalats ca 34 milj. kr. mer än i studielån budgetåret 1972/73, vilket för— klaras av att återbetalningspliktiga studiemedel beviljats med ett högre maximalt belopp och att de äldre eleverna har utnyttjat möjligheten till utökad studiekredit. Bidragshöjningen med 20 kr. per månad har inte uppvägt det minskade antalet bidragstagare, varför det totala utflö- det av bidrag har minskat med ca 7,8 milj. kr. Utöver minskningen av antalet elever har utflödet av bidrag också påverkats genom att studie- bidraget nu omfattas av ekonomiprövningcn som en effekt av överfö- randet av de äldre eleverna från studiehjälpssystemet till studiemedels- systemet.

Inom eftergymnasial utbildning har antalet studerande som utnyttjat studiemedel under budgetåret 1973/74 minskat. En anledning till minsk- ningen i utflödet av bidrag och återbetalningspliktiga studiemedel är att antalet studerande i eftergymnasial utbildning minskat. En annan an- ledning är att andelen deltidsstuderande i högre utbildning nu är större än under tidigare år. Bland dessa torde förvärvsarbete vid sidan av stu- dierna vara vanligt. Av den senaste rapporten från UKÄ om olika studieförhållanden vid filosofisk fakultet framgår att man beräknar

• Sida 143
•  Original

Prop. 1975: 23 134

att omkring 50 % av de studerande vid filosofisk fakultet studerar på deltid. .

CSN har stannat för att beräkna utflödet av studiebidrag och äter- bctalningspliktiga studiemedel för eftergymnasial utbildning fr.o.m. budgetåret 1975/76 utifrån i förhållande till budgetåret 1974/75 oför- ändrat närvarotal. Beträffande återbetalningspliktiga studiemedel har nämnden räknat med att de nya reglerna för återbetalning av studie- medel kommer att medföra ett något ökat utnyttjande. Nämnden antar att ca 81000 studerande kommer att erhålla studiebidrag under året och omkring 65000 studerande kommer att utnyttja återbetalnings- pliktiga studiemedel.

Studiemedelsutredningen föreslog i sitt betänkande (SOU 1971: 87) Reformer inom studiemedelssystemet en höjning av studiemedlens total- belopp från 70 till 75 % av basbeloppet per termin. Motivet för en höjning var framför allt de kraftiga höjningarna av studentbostadshyror- na. I prop. 1973: 63 angående studiesocialt stöd tog föredraganden inte upp något förslag om höjning av studiemedelsbeloppet. I stället hän- visades till ett förslag att fr.o.m. 1 januari 1974 införa ett bostadstill- lägg för låginkomsttagare utan barn omfattande även studerande som fyllt 20 år.

Som en temporär förstärkning för de studerande i avvaktan på den totala översyn av studiestödssystemet som är begärd av riksdagen före- slår CSN en höjning av studiemedlens totalbelopp med 10 % per läsår om 9 månader, dvs. från 140% till 150 % av basbeloppet, med mot- svarande relativa höjning av studiemedlen i det fall läsåret överskjuter eller ej uppgår till 9 månader.

CSN framhåller att både bostadsindex och livsmedelsindex utveck- lats snabbare än konsumentprisindex som ligger till grund för basbelop- pet. Denna utveckling medför att de studerande relativt sett successivt får mindre och mindre medel att disponera för olika utgiftsposter.

När det gäller den föreslagna höjningen har CSN lämnat öppet, huruvida denna skall fördelas på såväl studiebidrag som återbetalnings- pliktiga studiemedel eller läggas enbart på de återbetalningspliktiga stu- diemedlen. Detsamma gäller tidpunkten för en höjning av studiemedels- beloppet.

Eftersom studiemedel för höstterminen 1975 i stor utsträckning kommer att beviljas innan riksdagen under våren 1975 kan komma att ta ställning till ett förslag om höjning av studiemedlen, talar administra- tiva skäl för att höjningen sker fr.o.m. den 1 januari 1976.

I kostnadsberäkningarna har CSN utgått ifrån alternativet att refor- men genomförs fr.o.m. den 1 juli 1975 . Det ökade medelsbehovet redo- visas i sin helhet på studiemedelsfonden och beräknas för budgetåret 1975/76 till 71 milj. kr.

Enligt CSN:s mening bör h e m r e s e e r s ä t t n i n g i princip utgå

• Sida 144
•  Original

Prop. 1975: 23 135

för alla elever som erhåller inackorderingstillägg oavsett hemortens eller inackorderingsortens geografiska belägenhet. Varje form av geografisk avgränsning anser CSN vara olämplig.

Rätten till hemreseersättning bör enligt CSN:s mening inte heller av- gränsas eller differentieras med avseende på ålder. Liksom all annan studiehjälp bör den utgå för elev som fyller högst 19 år under det kalenderår då läsåret eller kursen börjar. Det finns enligt nämndens mening inte tillräckliga motiv för någon annan åldersavgränsning.

I princip bör alla elever som erhåller inackorderingstillägg också erhålla hemreseersättning för resa mellan skolorten och hemorten. Med hänsyn till kostnadsramen och i petita för budgetåret 1975/76 begärda medel för hemreseersättningen lägger CSN fram ett förslag som inte överstiger ifrågavarande belopp. CSN föreslår i stället ett minimiav- stånd på 40 km för rätten till hemreseersättning.

Hcmreseersättningen bör således enligt CSN syfta till att ersätta kost- nader motsvarande två hemresor per månad vid avstånd under 800 km under förutsättning att aVStåndet uppgår till minst 40 km. Vid avstånd över 800 km bör fem fria hemresor erhållas för läsår om nio månader och i övriga fall en fri hemresa för tvåmånadersperiod.

I andra hand förordar CSN ett alternativ med en hemresa var tredje vecka utan minimiavstånd.

Fria hemresor bör utgå i form av frikort. Därmed skapas garantier för att syftet med ersättningen uppnås, nämligen att hemresor företas. Kontant ersättning skapar enligt CSN inga motsvarande garantier. Med ett sådant system riskeras tvärtom missbruk av olika slag. Elever kan t. ex. söka sig till utbildning så långt bort från hemorten som möj- ligt för att komma i åtnjutande av en högre kontant studiehjälp.

Frikortet måste i vissa fall kompletteras med en kontant ersättning, när allmänna kommunikationsmedel saknas för hela färdvägsavståndet eller del av detta. För att kontant ersättning skall utgå bör sådan färd- sträcka vara minst 40 km.

Frikortssystemet har enligt CSN många administrativa fördelar. Det bör t.ex. bli möjligt att utdela frikorten i ett tidigare skede på termi- nen jämfört med utbetalningstidpunkten för kontant studiehjälp. Många skolstyrelser har ett fåtal fastställda utbetalningstidpunkter beroende på datamaskinell bearbetning. Dessa tidpunkter behöver inte avvaktas vid ett frikortssystem.

I det nu föreslagna frikortssystemet görs en del av det administrativa arbetet av trafikföretagen i stället för av skolstyrelse/ rektor.

Frikortssystemet i sin helhet är mer administrativt betungande än en schabloniserad kontantersättning. Enligt CSN är dock skillnaden obe- tydlig om man beaktar de fördelar i övrigt som följer med ett frikorts- system.

Frikortssystem tillämpas sedan flera år tillbaka för värnpliktigas fria

• Sida 145
•  Original

Prop. 1975: 23 136

resor. Enligt vad CSN har inhämtat från berörda parter fungerar det mycket tillfredsställande. Metoden är således beprövad.

CSN beräknar kostnaden för hemreseersättning till inackorderade elever till 10.6 milj. kr. under budgetåret 1975/76.

5.2. CSN:s förslag till organisationsöversyn

Kungl. Maj:t gav den 28 juni 1974 CSN i uppdrag att i samarbete med statskontoret göra en organisationsöversyn. CSN har i skrivelse den 9 december 1974 inkommit med förslag till ny organisation för cen- trala studiestödsnämnden m.m. Förslaget innebär bl.a. att handlägg- ning i första instans för vissa ärendetyper fr.o.m. den 1 januari 1976 decentraliseras nämligen ärenden om studiemedel till s.k. äldre elever i gymnasial utbildning och ärenden om återkrav av studiemedel. För denna handläggning på studiemedelsnämnderna har CSN beräknat en kostnad för budgetåret 1975/76 på sammanlagt 590 000 kr. Dessutom föreslås att CSN:s kansli fr. o. m. den 1 januari 1976 organiseras på föl- jande arbetsenheter: verksledningssekretariat, tillsynsenhet, återbetal- ningsenhet, beviljningsenhet och administrativ enhet. Kostnaden för den föreslagna nya organisationen beräknas för budgetåret 1975/76 till 5 480000 kr. CSN föreslår att statens avtalsverk får i uppdrag att föra AB-förhandlingar angående tjänsteplaceringen i CSN:s nya organisation. Dessutom hemställer CSN för budgetåret 1975/76 om 215000 kr. för att kunna anlita arbetsbiträde för vissa uppgifter i samband med om- organisationen.

• Sida 146
•  Original

Prop. 1975: 23 137

6. Remissyttranden 6.1 Allmänna synpunkter

De flesta remissinstanser har i sina yttranden över FÖVUX* och SVUX” förslag tagit upp vissa övergripande frågor. Ett flertal har för- ordat att samhällets insatser inom utbildningsområdet under de närmaste åren i första hand skall gälla vuxenutbildningen och att då främst den överbryggande utbildningen skall byggas ut. Till dem som anser detta hör UKÄ, SÖ, AMS, folkhögskoleutredningen. LO, SACO, TCO, SAF, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, ABF och SFS.

Frågan om behovet av avgränsning och arbetsfördelning mellan olika samhällsstödda vuxenutbildningsanordnare berörs av ett flertal remiss- instanser t.ex. RRV, SACO, SAF, SSU och Göteborgs allmänna skol- styrelse. LO och ABF förordar en total översyn av uppgifts- och an- svarsfördelningen mellan den kommunala vuxenutbildningen och det frivilliga folkbildningsarbetet. Vissa remissinstanser, bl.a. RRV och Sveriges kristna soeialdemokraters förbund, diskuterar i de delar av yttrandena som rör SVUX” förslag även avgränsningsproblemen mot arbetsmarknadsutbildningen och förordar att samordningsfrågan utreds närmare.

Vissa allmänna synpunkter i övrigt på förslagen i bctänkandena redo- visas i det följande.

RRV framhåller att det hade varit angeläget med en närmare analys i innehållstermer av vilket utbildningsbehov man refererar till med bc— greppet överbryggande utbildning. En sådan analys borde ha tagit sin utgångspunkt i undersökningar av de korttidsutbildades egna upplevel- ser av sitt utbildningsbehov. Härigenom hade man lättare kunnat göra beräkningar av efterfrågan på överbryggande utbildning.

UK Ä anser att FÖVUX” och SVUX” förslag utgör ett tillfredsställan— de underlag för en samlad bedömning av nödvändiga studiesociala re- former inom vuxenutbildningsområdet och tillstyrker i allt väsentligt förslagen. UKÄ betonar vikten av att det studiesociala stödet riktas till de utbildningsmässigt sämst ställda grupperna.

CSN anser att FÖVUX” förslag är ägnat att förbättra människors möjlighet att bygga på tidigare utbildning. CSN anför att den önskvärda prioriteringen av det studiesociala stödet till vuxenstuderande inte får ske till priset av att det familjepolitiskt motiverade studiestödet till ung- domsstuderande tunnas ut. Detta studiestöd anses ha en rekryterings- stimulerande effekt och CSN vill varna för att nya utbildningsklyftor riskerar att uppstå i framtiden om inte realvärdet från år 1964 inom studiehjälpssystemet återställs. CSN påpekar också att SVUX' förslag leder till att regelinnehållet i studiestödsförfattningarna ökar och blir mera svåröverskådligt. Genom detta skärps kraven på förenklingar inom studiestödet.

• Sida 147
•  Original

Prop. 1975: 23 138

SÖ understryker SVUX” påpekande att den överbryggande utbild- ningen även omfattar ”sådana unga vuxna som inte i tonåren utnyttjat de förbättrade utbildningsmöjligheterna i ungdomsskolan”. SÖ fram- håller också att erfarenheterna har visat att en mer omfattande utbild- ning på fritid inte är genomförbar föLde flesta vuxna. Inom den kom- petensgivande utbildningen skulle de'vuxna, om de vore hänvisade en- bart till fritidsstudier, tvingas genomföra studierna under väsentligt oför- månligare förhållanden än barn och ungdom. Samtidigt är dock. fri- tidsstudier för många vuxna en önskad studieform och sådana studier iir från den enskildes och samhällets synpunkt mindre kostnadskrävande än heltidsstudier. Det är enligt SÖ viktigt att de vuxna ges reell valfrihet mellan olika studieformer.

AMS stöder utredningarnas uppfattning att satsningen på fritidsstudier bör bli särskilt markerad i början av den period förslagen omfattar och ansluter sig till SVUX7 syn på behovet av ett förbättrat studiestöd för vuxna. Enligt AMS visar erfarenheten att en höjning av utbildnings- nivån underlättar för den enskilde att anpassa sig till förändringar i arbetslivet och dra fördel av den ekonomiska och tekniska-utvecklingen. AMS ansluter sig till SVUX” uppfattning att ökningen av utbildnings- resurserna under de närmaste åren främst bör gälla utbildning motsva- rande grund- och gymnasieskolenivåerna.

Statens inrandmrverk konstaterar att FÖVUX' förslag tyvärr inte äg- nar invandrarna någon uppmärksamhet och att FÖVUX och SVUX inte har lämnat några lösningar till utbildning i svenska på betald ar- betstid för analfabeter. Likaså är frågan om utbildning som kompletterar utbildningen i svenska inte utredd.

RFV delar SVUX” uppfattning att studiestödet måste höjas väsentligt om rekryteringen till vuxenutbildningen skall kunna öka. Det vore en- ligt RFV i och för sig önskvärt att stödet vid annan vuxenutbildning än arbetsmarknadsutbildning fick en lika generös utformning som utbild- ningsbidragen, så att övertryck inte uppstår i efterfrågan på arbets- marknadsutbildningen.

LO vill prioritera vuxenutbildningen främst från jämlikhetssynpunkt. En klyfta i utbildningsstandard finns mellan olika generationer men även inom generationerna. Omfattande förändringar i arbetslivet av tek- nisk eller strukturell art gör det nödvändigt att skapa större möjligheter till vuxenutbildning. Dessutom är det enligt LO bättre med en varvning mellan teori och praktik jämfört med att utbildningen starkt koncentre- ras till ungdomsåren. När det gäller utformningen av vuxenutbildningen måste utbudet anpassas till de vuxna.-Utbildning som vuxit fram inom folkbildningsarbete och organisationsliv möter enligt LO bäst de vuxnas behov och förutsättningar. LO understryker att utbildningen alltmer måste bli en facklig angelägenhet.

LO framhåller beträffande SVUX, förslag att det inte är möjligt att

• Sida 148
•  Original

Prop. 1975: 23 . 139

räkna med att alla studier i fortsättningen skall kunna genomföras på fritid. Det behövs en samtidig satsning på såväl förbättringar för att kunna delta i fritidsstudier som ett förbättrat studiestöd för mera omfattande studier på hel- eller deltid. SACO och SR framhåller att. man i olika sammanhang förespråkat ett enhetligt studiefinansierings- system för alla vuxna. Många vuxna kommer fortfarande att vara hän- visade till det nuvarande studiemedelssystemet. SACO och SR finner det beklagligt att SVUX inte föreslår ett finansieringssystem som till- godoser kravet på enkelhet och överskådlighet för den enskilde in- dividen samtidigt som försök gjorts att röja undan olägenheterna i det nuvarande studiemedelssystemet. SACO tillstyrker emellertid SVUX” förslag som ett provisorium.

SACO och SR som i yttrandet över FÖVUX” förslag i princip till- styrker att samhället ställer betydande resurser till förfogande för att minska utbildningsklyftoma, anser att det hittillsvarande utvecklings- arbetet varit bundet av traditionellt tänkande och av den nuvarande splittrade organisationen.

TCO framhåller bl. a. att vuxenutbildningen nu bör ges en prioriterad ställning och att det är synnerligen angeläget att en samlad reform— politik skyndsamt kommer till stånd. Organisationen framhåller vidare att den under senare år vid ett flertal tillfällen utvecklat skälen för nödvändigheten av och fördelarna med en satsning på vuxenutbildningen. Behovet av att skapa jämlikhet i utbildningshänseende mellan äldre och yngre generationer har i dessa sammanhang kraftigt strukits under. Studiestödsfrågorna har därvid framhållits som särskilt betydelsefulla. En viktig komponent när det gäller vuxenutbildningens utveckling är möjligheterna till ledighet för utbildning. Denna fråga har — påpekar TCO — fått en tillfredsställande lösning med den nu antagna lagen om rätt till ledighet för utbildning. Enligt TCO förutsätter reformpolitiken på vuxenutbildningens område facklig medverkan i skilda organ inom olika delar av hela vuxenutbildningsområdet.

SAF har en positiv inställning till de reformer som SVUX och FÖVUX föreslår. SAF påpekar att erfarenheter från näringslivet visar att de vuxna inte i första hand är intresserade av heltidsstudier under långa sammanhängande perioder. I stället önskas korta utbildningar ofta - på fritid eller deltid varvade med arbete.

Svenska kommunförbundet ansluter sig i allt väsentligt till FÖVUX' och SVUX” förslag när det gäller det materiella innehållet och fram-' håller att det föreslagna studiestödet kan bidra till att utjämna utbild- ningsklyftan mellan unga och äldre.

Landstingsförbundct ställer sig i huvudsak bakom FÖVUX' allmänna överväganden och har heller inget att invända mot att de korttidsutbil- dade gcs möjlighet till ett förbättrat studiesocialt stöd. Landstingsför— bundet påpekar dock att det vore av värde om alla studiefinansierings-

• Sida 149
•  Original

Prop. 1975: 23 140

system för vuxna var uppbyggda enligt samma mönster. Enligt Lands- tingsförbundet bör en av utgångspunkterna när det gäller studiesocialt stöd för dem som redan'förvärvsarbetar vara inkomstbortfallsprincipen.

SFS stöder målsättningen att de grupper som under sin ungdomstid inte fått tillfälle att studera nu genom särskilda insatser från samhällets sida bereds möjlighet att i vuxen ålder kompensera denna brist. Med överbryggande utbildning bör enligt SFS främst avses grundskole- och gymnasieskolestudier. SFS anser att olika krav kan ställas på studiestö- dets utformning beroende på utbildningsnivå. När' det gäller utbildning på universitets- och högskolenivå bör målet enligt SFS vara att få ett enhetligt studiestödssystem för samtliga högskolestuderande. SFS accep- terar inte uppdelningen i ungdoms- respektive vuxenstuderande. Lik- nande synpunkter framförs av SSCO och Reftec.

SFEF stöder principerna för FÖVUX” förslag och ser SVUX” förslag till studiestöd som en första åtgärd på vägen mot varvad utbildning.

SSU framhåller bl.a. beträffande vuxenutbildningen att utbildnings- klyftan i samhället snarare tenderar att öka än minska. Utbildnings- klyftan finns mellan generationer men också mellan olika klasser i sam- hället. Enligt SSU kan en förbättrad utbildning påverka den enskildes arbetssituation i positiv riktning. Vuxenutbildningens främsta mål är att öka jämlikheten mellan människor. Resurserna bör enligt SSU satsas på de sämst utbildade och korttidsutbildade. SSU framhåller att erfarenhe- ter visar att studiecirkelforrnen har varit och är den mest överlägsna formen för vuxenutbildning. Det är viktigt att samhället i fortsättningen klart definierar arbets- och ämnesområden för de olika grenarna inom vuxenutbildningen.

FPU konstaterar med bcklagande att FÖVUX inte lyckats nå upp till de förväntningar som från början ställdes och att de förslag som lagts ofta är ofullständiga och svagt underbyggda med fakta och argument. FPU anser angående SVUX” förslag att målsättningen beträffande vuxenutbildning bör vara att varje medborgare får rätt till tolv års sam- hällsfinansierad utbildning. Förvärvsarbete och studier bör på sikt eko- nomiskt jämställas. Ett långsiktigt mål bör vara att inordna studiestödet i ett system med garanterad minimiinkomst.

MUF anser grundtankarna i SVUX' och FÖVUX” förslag riktiga. Den gränsdragning som SVUX gjort mellan ungdomsstuderande och vuxenstuderande förefaller konstruerad enligt MUF.

Centerns kvinnoförbund anser att FÖVUX” förslag inte på ett till- fredsställande sätt löser problemet med att ge de korttidsutbildade ökade möjligheter till studier. Förbundet är positivt till SVUX” förslag men anser att det hade varit angeläget om det kunnat bli ett gemensamt stu- diesocialt system för ungdomsstuderande, vuxenstuderande och stude- rande i arbetsmarknadsutbildningen. Gränsdragningen mellan alla dessa system är i många avseenden svår.

• Sida 150
•  Original

Prop. 1975: 23 141

Soeialdenzokratiska kvinnoförbundet påpekar att stora kvinnogrupper som deltidsarbetar och som har arbetsplatser där uppsökande verksam- het inte kan eller får bedrivas inte alls uppmärksammats i förslagen.

Folkpartiets kvinnoförbund menar att utbildningsklyftan i samhället är ett av de stora hindren för jämlikhet. Även om det är viktigt att klyftorna krymper måste alltid individens rätt att utan påtryckning själv besluta om sina studiebehov och önskemål till hundra procent respekteras.

Moderata samlingspartiets kvinnoförbund anser det vara en angelägen uppgift att söka tillfredsställa behovet av flexibla stödformer för att underlätta för vuxna att komplettera tidigare studier.

ABF framhåller att vuxenutbildningens främsta mål är att öka jäm- likheten mellan människor genom en höjning av de sämst ställdas ut- bildningsnivå. ABF påpekar även att man för att nå de kortutbildade måste lägga upp studierna så att de passar dessa gruppers förutsätt- ningar. Enligt ABF är studiecirkeln en bra studieform, vilket numera allmänt accepteras. ABF anser att de resurser som avdelats till vuxen- utbildning enligt FÖVUX” förslag är otillräckliga jämfört med de resur- ser som föreslås för SVUX' reformer. ABF menar att det är tveksamt om effekterna av SVUX' förslag verkar utjämnande då bl.a. en kort- utbildad som vill börja med grundskoleutbildning drar på sig alltför stor studieskuld. Man borde därför enligt ABF kunna höja studiebidrags- delen för studier på grundskolenivå.

Handikappförbunde'ns centralkommitté konstaterar att en stor del av FÖVUX” förslag överensstämmer med vad centralkommittén och handi- kapprörelsen tidigare har krävt när det gäller förändringar på vuxen- utbildningens område.

Folkuniversitetet och TBV tillstyrker i huvudsak de av SVUX fram- lagda förslagen och TBV även FÖVUX' förslag.

Vuxenskolan, som finner det ytterst angeläget för samhället att studie- möjligheterna för de sämst utbildade förbättras, konstaterar att FÖVUX i väsentliga delar misslyckats-i syftet att bereda de kortutbildade ökade möjligheter till studier. Förslagen från FÖVUX är på många punkter ensidiga och mycket ofullständiga.

Vuxenskolan instämmer i SVUX' allmänna målsättning att det är samhällets uppgift att ställa ökade ekonomiska resurser till förfogande för både en förbättrad fritidsutbildning och för ett förbättrat studiestöd för heltidsstudier och mera omfattande deltidsstudier. Vuxenskolan för- ordar en samlad översyn över de olika studiefinansieringssystemen.

Frikyrkliga studieförbundet uttalar sin tillfredsställelse med FÖVUX' arbete och huvudinnehållet i dess förslag och understryker värdet av de vuxenstudier som ger delaktighet i kulturgemenskap och medverkar till individernas förmåga att själva kunna påverka sin livssituation och ut- nyttja sina personliga resurser.

• Sida 151
•  Original

Prop. 1975: 23 142

LRF anser att det är en central uppgift att under de närmaste decen- nierna söka utjämna och överbrygga klyftorna i utbildningshänseende mellan generationerna. Förbundet ställer sig starkt kritiskt till FÖVUX” försöksverksamhet och förslag som betecknas som ofullständiga och en— sidigt inriktade på olika löntagargrupper.

Sveriges kristna socialdemokraters förbund finner att FÖVUX med all önskvärd tydlighet visat behovet av uppsökande verksamhet, och till- styrker i allt väsentligt utredningens förslag.

Vuxenutbildningsrådet i Uppsala kommun är positivt till FÖVUX' och SV UX, förslag. Studier bör enligt vuxenutbildningsrådet kunna er— bjudas vuxna i olika former, såväl deltidsstudier utSpridda över en läng— re tid som mer koncentrerade studier i kortare eller längre perioder. Det är också viktigt att de vuxna kan erbjudas ett studiestöd som un- danröjer ekonomiska studiehinder oavsett vilken studieform man som vuxen väljer. SVUX, förslag innehåller dels nya regler för studiemedel, dels ett vuxenstudiestöd. Vuxcnutbildningsrådet framför att om inte till- gängliga resurser räcker bör vuxenstuderande prioriteras.

SOSVUX anser att om FÖVUX, förslag genomförs medför det en avsevärd förbättring av de lågutbildades möjligheter att tillgodogöra, sig utbudet av vuxenutbildning. De föreslagna ekonomiska kompensationer- na är dock för små.

Göteborgs allmänna skolstyrelse anser det angeläget med ökad sats- ning för rckrytering och studiestöd men att FÖVUX' förslag inte fyller kraven på samverkan mellan olika utbildningsanordnare.

Statskontoret, Fredrika- Bremer-förbundet, Hörselfrämjandets Riksför- bund, SFEF och Riksförbundet Sveriges Fritids- och Hemgårdar till- styrker FÖVUX' for slag 1 största allmänhet.

FPU, Folkpartiets kvinnoförbund, Medborgarskolan och LRF före- slår att FÖVUX' betänkande genomarbetas och kompletteras av en parlamentarisk beredning innan det läggs till grund för en proposition. Även Vuxenskolan anser detta under förutsättning att en sådan bered- ning arbetar så att en reform inte ytterligare fördröjs. FPU och LRF anser att beredningen bör omfatta även SVUX' förslag.

6.2. Vuxenutbildningens organisation 6.2.1 Uppsökande verksamhet

Ett flertal remissinstanser, t. ex. AMS, TRU, LO, Svenska kom- munförbundet, ABF, SAF och SSU, delar FÖVUX” uppfattning att uppsökande verksamhet är en lämplig metod att rekrytera korttidsutbil- dade till studier. LRF menar att de undersökta grupperna i försöksverk- samheten varit alltför begränsade för att det skall vara möjligt att dra

• Sida 152
•  Original

Prop. 1975: 23 143

generella slutsatser. Förbundet anser också — liksom Vuxenskolan och Medborgarskolan —— att försöksverksamheten varit ensidigt inriktad på erfarenheter från grupper med anknytning till ABF och TBV.

Flertalet av dem som yttrat sig i frågan -— t. ex. studieförbunden — delar utredningens uppfattning att studie cirkeln är en lämplig studieform för vuxna, som har liten eller ingen studievana. SAF, SAC 0 och SR framhåller däremot att försöksverksamheten haft alltför begrän- sad omfattning för att en sådan slutsats skall kunna dras.

Utredningens uppfattning att det är av stor betydelse att uppsökarna rekryteras från folkrörelser, t. ex. fackliga, politiska och andra ideella organisationer, som är anslutna till olika studieförbund delas av ett stort antal remissinstanser bl.a. folklzögskoleutredningen, LO, ABF, Vuxenskolan, Handikappförbundens centralkommitté och LRF.

FÖVUX” uppfattning att studieorganisatörerna om möj- ligt bör ha samma bakgrund som de som uppsöks och att d e n up p- sökande verksamheten på arbetsplatserna bör an- ordnas av de fackliga organisationerna delas eller lämnas utan erinran av RRV, SÖ, AMS, folk/zögskoleutredningen, statens handikapprtid, LO, TCO, SAF, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Social- demokratiska kvinnoförbundet, SSU, MUF, ABF, TBV och Vuxenut- bildningsrårlet i Uppsola kommun.

ABF framhåller bl. a.: ."Det ligger i sakens natur att en arbetskamrat som har likartade erfarenheter av arbetsförhållanden, arbetstakt, brister i arbetsmiljön, som kan arbetsdagens och arbetsveckans rytm, som talar samma språk som sina kamrater och har fått deras förtroende att före- träda dem i olika sammanhang har goda möjligheter att komma till tals också om studier. Om den uppsökande verksamheten Iskall bli fram- gångsrik måste uppsökaren själv tillhöra målgruppen.” .

SAF delar utredningens uppfattning och anför att det är en mindre god lösning att i samband med uppsökande verksamhet på företag hämta uppsökare utifrån, eftersom god kännedom om företaget och de anställ— da krävs för ett gott resultat.

Ett antal remissinstanser kritiserar utredningens uppfattning i denna fråga. FPU anser förslaget vara ett hot mot den fria bildningsverksam- heten eftersom andra studieförbund än ABF och TBV diskrimineras. Vuxenskolan anser att urvalet av studieorganisatörer skall ske så att den bäst lämpade för uppgiften utväljs med hänsyn till utbildning, per- sonlighet och erfarenhet. Utredningen har enligt förbundets mening sett fördomsfullt på detta problem.

Liknande mer eller mindre kritiska synpunkter framförs av Folkpar- tiets kvinnoförbund, Centerns kvinnoförbund, Folkuniversitetet, Fri— kyrkliga studieförbundet, Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet, Stu- diefrämjandet, Medborgarskolan, LRF och Fredrika-Brenter"-förbundet.

• Sida 153
•  Original

Prop. 1975: 23 144

I Svenska kommunförbundets och Landstingsförbundets respektive sty- relser har sju respektive tio ledamöter representerande de borgerliga par- tierna reserverat sig till förmån för att bidragen skall utgå till studieför- bunden. .

Problemen med uppsökande verksamhet på 5 m å a r b e t 5 pl a ts e r påtalas av ett antal remissinstanser. LO tillstyrker att särskilda medel skall kunna tilldelas de lokala fackliga organisationerna för att täcka arbetsplatser, där förtroendemannalagen inte kan tillämpas. Svenska metallindustriarbctareförbundet erinrar om att det inom tre av förbun- dets avtalsområden saknas facklig klubbstyrelse vid 25 % av arbetsplat- serna. Förbundet anser att den fackliga representanten bör garanteras tillträde till arbetsplatsen redan nu. Man bör inte, som FÖVUX före- slagit, avvakta arbetsrättskommitténs betänkande.

Socialdemokratiska kvinnoförbundet påtalar att mycket stora deltids- arbetande kvinnogrupper med stora utbildningsbehov som t. ex. tidnings- bud, städerskor, hem- och barnsamariter och dagbarnvårdare måste upp- märksammas när det gäller statsbidragen till verksamheten.

Problemet med uppsökande verksamhet vid små arbetsplatser upp- märksammas även av ABF, Folkuniversitetet, Studiefrämjandet, LRF, Fredrika-Bremer—förbundet och Vuxenutbildningsrådet i Uppsala kom- mun. Så föreslår t. ex. F olkuniversitetet att medel för uppsökande verk- samhet på små arbetsplatser bör utgå till studieförbunden, så att inte anställda vid sådana arbetsplatser kommer i ett sämre läge än anställda på större arbetsplatser.

ABF och Folkuniversitetet tillstyrker förslaget om att bidrag skall ut- gå för projekt som gäller uppsökande verksamhet på arbetsplatser, me— dan F PU och TBV finner förslaget onödigt byråkratiskt respektive verklighetsfrämmande. Vuxenskolan föreslår att medel utgår i form av dels ett generellt bidrag knutet till höjt studiecirkelbidrag dels ett särskilt bidrag för uppsökande verksamhet.

Förslaget att särskilda s t U (1 i e s t ö d 5 r å d skall yttra sig över bi- dragsansökningarna tar de flesta remissinstanserna upp i yttrandena över FÖVUX' och SVUX' gemensamma förslag om fördelning av studie- stöden (se 6.3). FÖVUX, förslag tillstyrks av LO, TCO och ABF som betonar betydelsen av att de fackliga organisationerna får möjlighet att utöva inflytande på medelsfördelningen till uppsökande verksamhet och dess samordning med fördelning av ledighet för utbildning och studiestöd på arbetsplatserna. Liknande synpunkter framförs av SSU. Utredningen om den kommunala demokratin och statens kulturråd finner det riktigt - med ett löntagarinflytande.

SACO, SR, SAF, F olkuniversitetet och Nykterhctsrörelsens bildnings- verksamhet förordar att de kommunala vuxenutbildningsråden får för- dela medlen och att råden får representation av olika arbetsmarknads- organisationer och vuxenutbildningsanordnare. Svenska kommunförbun-

• Sida 154
•  Original

Prop. 1975: 23 ' 145

det framhåller att studiestödsrådet inte kan anses vara ett kommunalt organ och att det inte går att inrätta ett dylikt råd som inskränker den kommunala nämndens beslut och ansvar.

FPU finner att den föreslagna sammansättningen öppnar dörren för diskriminering av andra studieförbund än ABF och TBV. Folkpartiets kvinnoförbund menar att rådet bör få en parlamentarisk sammansätt- ning. Även SFS och Vuxenutbildningsrådet i Uppsala kommun finner den föreslagna sammansättningen oacceptabel.

Utredningen om den kommunala demokratin och Svenska kommun- förbundet finncr förslagen om b e s v ä r 5 r e gl e r n a mycket olämp- liga och förordar att de ses över. Liknande synpunkter framför bl. a. Frikyrkliga studieförbundet, Medborgarskolan, Vuxenskolan och SFS.

Beträffande förslaget om fördelningen på kommuner av bidraget för uppsökande verksamhet på arbetsplatser förordar ABF att hela statsbidraget, alltså inte bara 85 % som FÖVUX föreslagit, fördelas direkt till kommunerna.

I fråga om utredningens förslag om att medel för 11 p p s 6 k a n d e verksamhet i bostadsområden skall fördelas av SÖ till studieförbunden efter ansökan är remissopinionen splittrad.

I huvudsak positiva till förslaget är folkhögskoleutredningen, LO, Svenska kommunförbundet, SSU, Centerns kvinnoförbund, Folkpartiets kvinnoförbund, Folkuniversitetet, Frikyrkliga studieförbundet och LRF. SÖ förordar däremot en mer generell form av bidrag i syfte att undvika en relativt stor byråkratisk apparat. Utredningen om den kommunala demokratin förordar en mer lokal anknytning av besluten. RRV, SA CO, SR, TCO och ABF föreslår att medlen utgår till kommunerna för att en samlad bedömning av behoven av uppsökande verksamhet som an- ordnas av olika vuxenutbildningsanordnare skall bli möjlig. FPU av- styrker FÖVUX' förslag.

Handikappförbundens centralkommitté och Riksförbundet Sveriges fritids- och lzemgårdar kräver att deras respektive organisationer och deras samarbetsorgan skall få del av medel för uppsökande verksamhet.

Enstaka remissinstanser kommenterar utredningens förslag om att studieförbund som genomför uppsökande verksamhet i samarbete med hyresgäst- eller bostadsrättsförening, handikapporganisation, politisk eller annan organisation, som är väl förankrad i målgruppen, bör p rio r i t e r a s vid resurstilldelningen. Förslaget tillstyrks av TBV, LO, HSB och Vuxenutbildningsrådet i Uppsala kommun. Sveriges krist- na socialdemokraters förbund delar utredningens uppfattning dm re- kryterarna, men anser att försöksverksamheten bör fortsätta för att söka finna mer differentierade modeller. ABF önskar begränsa samarbets- organisationerna till hyresgäst- och bostadsrättsföreningar. Förslaget avstyrks av RRV, Vuxenskolan, Medborgarskolan, Studiefrämjandet, Nykterhetsrc'irelsens bildningsverksamhet, Folkuniversitetet och Frikyrk- liga studieförbundet. LRF ställer sig tveksam till förslaget.

• Sida 155
•  Original

Prop. 1975: 23 146

Ett relativt stort antal av dem som yttrat sig om uppsökande verk- samhet i bostadsområden understryker, i likhet med FÖVUX, vikten av att b a rn till sy 11 kan ordnas för hemarbetande, bl. a. Landstings- förbundet, Handikappförbundens centralkommitté och ABF. Social- demokratiska kvinnoförbundet och Folkuniversitetet föreslår att ett sär— skilt bidrag skall utgå till studieförbunden för att ordna barntillsyn. SSU framhåller att barn- och ungdomsorganisationernas möjligheter att bedriva barntillsyn är beroende av samhällets stöd.

I samband med ställningstaganden i första hand till utredningens förslag om uppsökande verksamhet i bostadsområden berör ett antal remissinstanser in v a n d r a r n a s si t 11 a t io n, framför allt de hem- arbetande invandrarkvinnornas. SÖ och statens in vandrarverk erinrar om pågående försöksverksamhet med uppsökande verksamhet bland hem- arbetande invandrare. SÖ föreslår att denna verksamhet permanentas och att dessutom de fackliga organisationerna tilldelas medel för upp- sökande verksamhet bland invandrare på arbetsplatser. Statens invand- rarverk anser att försöksverksamhet bland hemarbetande invandrar- kvinnor kan ge värdefulla erfarenheter. Dessutom bör man lösa de pro- blem som finns när det gäller utbildning för de invandrare som är anal- fabeter och utbildning för invandrare på andra områden än svenska språket. Även LO anser att försöksverksamheten bland hemarbetande invandrarkvinnor bör permanentas och framhåller att uppmärksamhet måste ägnas åt invandrarna på arbetsplatserna. ABF och Folkuniversi- tetet betonar också invandrarnas utbildningsbehov.

Ett flertal remissinstanser delar utredningens uppfattning om vikten av utbildning av studieorganisatörer. LO och TCO betonar att en sådan utbildning är angelägen. Även AMS, ABF, Vuxen- skolan och TBV understryker betydelsen av studieorganisatörsutbildning. TBV anser att anslaget för denna utbildning bör vara skilt från bidragen till uppsökande verksamhet.

Utredningens förslag att bidrag till administration ut- går till anordnare av uppsökande verksamhet tillstyrks av LO, ABF och T BV, som dock finner FÖVUX' beräkningar för låga.

SÖ och ABF anser att FÖVUX' beräkningar av k 0 s t 11 a d e r n a för uppsökande verksamhet på arbetsplatserna och i bostadsområdena är mycket osäkra. SAF antar att reformförslagen från FÖVUX och SVUX kommer att bli betydligt mer kostnadskrävande än vad utredningarna anser.

Folkuniversitetet och Frikyrkliga studieförbundet förordar att resur- serna omfördelas så att större delen anslås till verksamheten i bostads- områden.

Utredningens förslag om att 0,4 milj. kr. skall avdelas för försöks- verksamhet med in t r o d u k t i o n s k u r s e r på betald arbetstid för korttidsutbildade tillstyrks av LO, TCO, ABF och Handikappförbundens

• Sida 156
•  Original

Prop. 1975: 23 147

centralkommitté. LO anser dock att utredningens belopp är för låga och TCO menar att även andra än korttidsutbildade bör få delta.

6.2.2. Studiecirkelverksamhet

Utredningens olika förslag rörande Studiecirkelverksamheten och sam- arbete mellan folkhögskolor och studieförbund tillstyrks i huvudsak av nästan alla remissinstanser. Flera av studieförbunden t. ex. Folkuniver- sitetet påtalar att studieförbundens nuvarande ekonomiska situation är otillfredsställande.

Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker utredningens förslag att de statliga bidragen höjs så att uppdelningen i prioritera- de och icke prioriterade cirklar avskaffas och instäm— mer i huvudsak i utredningens motiveringar. SÖ, T RU, statens kultur- råd, folklzögskoleutredningen, TCO, Folkuniversitetet, Frikyrkliga stu- dieförbundet, Studiefrämjandet, Illedborgarskolan, Vuxenskolan, TBV, Sveriges kristna socialdemokraters förbund, Vuxenutbildningsrådet i Uppsala kommun, LRF och Göteborgs allmänna skolstyrelse tillstyrker förslaget.

RRV anser förslaget tveksamt eftersom man enligt verkets mening inte helt klarlagt vilka mål som skall uppnås med utredningens förslag. När detta preciserats kan en bidragsnivå väljas som uttrycker den in- sats staten vill göra.

ABF förordar att man i stället överväger att pressa ner avgifterna för de prioriterade cirklarna under de första åren. Först därefter bör man successivt utjämna skillnaderna mellan olika cirkeltyper. ABF motiverar sitt förslag med avgiftsfrihetens betydelse för rekryteringen och den ogynnsamma statliga och kommunala bidragsutvecklingen under senare år som lett till allt högre deltagaravgifter.

Samtliga remissinstanser som yttrat sig i frågan tillstyrker utredning- ens förslag att cirkelstudier i princip bör vara kost- n a d 5 f ria för deltagarna. Ett flertal gör därvid jämförelser med an— nan statsunderstödd vuxenutbildning som är avgiftsfri. Förslaget till- styrks av bl.a. SÖ, LO, TCO, Landstingsförbundet, Centerns kvinno- förbund, Handikappförbundens centralkommitté, ABF, Frikyrkliga stu- dieförbundet, Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet, Studiefrämjan- det, Medborgarskolan, SOSVUX och LRF.

RRV anser att som villkor för ökat stöd bör anges att deltagaravgift inte får tas ut.

SÖ, T CO, ABF, Frikyrkliga studieförbundet, Studiefrämjandet, Med- borgarskolan, Vuxenskolan, TBV och LRF tillstyrker utredningens för- slag att statens bidrag till studieförbundens verk- samhet årligen beräknas med hänsyn till föränd- ringar av löner och priser.

• Sida 157
•  Original

Prop. 1975: 23 148

SÖ, statens kulturråd, folkhögskoleutredningen, LO, TCO, ABF, Folk— universitetet, Frikyrkliga studieförbundet, Medborgarskolan, Vuxensko- lan, TBV, LRF och Göteborgs allmänna skolstyrelse tillstyrker utred- ningens förslag om en successiv höjning av stödet till studiecirkelverk- samheten så att bidraget till samtliga allmänna stu— d ie cirklar uppgår till 57 kr. per studietimme vid femårsperiodens slut.

Statens kulturråd, som erinrar om att en tredjedel av det statliga bi- draget till studiecirklar avser kulturcirklar, ser en planmässig höjning av bidragsnivån för cirklar som ett viktigt led i utbyggnaden av de kultur- politiska insatserna.

ABF erinrar om de förändringar av studieförbundens verksamhets- villkor som nyligen inträtt genom lagen om anställningstrygghet och att avtal tecknats som reglerar arvoderingen till studiecirkelledarna. För- bundet föreslår att taket för ledararvoden och studiematerial höjs med ett belopp som motsvarar dels ökningen av de avtalsreglerade cirkel- ledararvodena, dels materialprisernas förändring enligt konsumentpris- index. Den nuvarande bidragskonstruktionen med statsbidrag till 75 % av kostnaderna för ledararvode och studiematerial bör bibehållas. Där- emot bör staten betala hela kostnaden för sociala avgifter för cirkel- ledarna. Skillnaderna mellan prioriterade och icke-prioriterade cirklar bör utjämnas under en treårsperiod. Därefter bör schablontillägget, som då är lika stort för alla studiecirklar, höjas varje år. Folkuniversi— tetet föreslår att hela bidraget skall utgå som schablonbidrag. Studie- främjandet förordar att bidraget för ledararvode och studiematerial skall utgå med 90 % i stället för 75 % av kostnaderna och att bidrags- taket höjs till 55 kr. per studietimme och därefter med 3 kr. per studie- timme under de närmaste åren.

Vuxenskolan föreslår att 75 %-regeln utgår. Göteborgs allmänna skol- styrelse förordar en snabbare utbyggnadstakt.

Utredningensförslagatt bidraget till studieförbundens organisationskostnader skall höjas med 1,5 milj. kr. det första året, varefter det höjs med 1 milj. kr., Så att det uppgår till 12 milj. kr. vid planeringsperiodens slut tillstyrks i huvudsak av samtliga remissinstanser som yttrat sig i frågan t. ex. SÖ, statens kulturråd, LO, TCO, Folkuniversitetet, Medborgarskolan, Vuxenskolan och TBV. Ett antal remissinstanser påpekar att ett genomförande av förslaget ändå inte återställer nivån enligt de principer som uttalades i 1963 års folk- bildningsproposition. ABF och SSU finner förslaget tilltaget i underkant och Studiefrämjandet föreslår att bidraget blir förslagsanslag som utgår med bestämt belopp per studietimme motsvarande 1965/66 års nivå.

F olkhögskoleutredningen anser att bidragsförstärkningarna till studie- förbunden bör kompletteras med en ökning också av folkhögskolornas resurser.

• Sida 158
•  Original

Prop. 1975: 23 149

Utredningens förslag att bidraget till s t 11 d i e f ö r b u n d e n s p c- dagogiska verksamhet skall höjas med 2,4 milj. kr. det första året, med 2 milj. kr. de andra och tredje åren, samt med 1 milj. kr. de fjärde och femte åren så att det uppgår till 15 milj. kr. vid planerings- periodens slut tillstyrks i huvudsak av samtliga remissinstanser som yttrat sig i frågan t.ex. SÖ, folkhögskoleutredningcn, LO. TCO, Handikapp- färbundens centralkommitté, SSU, ABF, Folkuniversitetet, Frikyrkliga studieförbrmdet, Studiefrämjandet, Medborgarskolan, Vuxenskolan och TBV.

Ett antal remissinstanser understryker utredningens uttalande om det väsentliga i att kommunerna inte sänker sin ambi- tionsnivå i bidragsgivningen utan följer upp de statliga insatserna. Till dessa hör t.ex. folkhögskoleutredningen, ABF, Folk- universitetet, Studiefrämjandet och LRF.

Svenska kommunförbundet delar utredningens bedömning att huvud- delen av de ekonomiska åtagandena i princip bör vila på staten. Kom- munerna har ett medansvar, men studiecirkelverksamhet som syftar till att undanröja studiehinder och medverka till jämlikhet i utbildning och kulturliv bör i huvudsak bekostas av statliga medel. Förbundet förutsät— ter att dess rekommendation om bidragsgivning alltjämt skall äga till- lämpning.

Landstingsförbundet framhåller att den statliga stimulansen kommer att leda till större krav på landstingens bidragsgivning, vilket utredningen borde ha belyst. Detta bör beaktas i det fortsatta arbetet så att inte ekonomiska oklarheter gör det svårare att genomföra vuxenutbildnings- reformen.

Studiefrämjandet, Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet och LRF kritiserar att vissa kommuner under senare år koncentrerat sin bidrags- givning till endast vissa studieförbund.

Ett mindre antal remissinstanser har kommenterat utredningens för- slag om att studieförbunden skall bedriva s t u d i e () rie n t e r i n g i organiserade former och att expertmedverkan, utöver den som medges enligt nuvarande bestämmelser, skall få äga rum under högst två av 20 studietimmar. SÖ, TRU, folkhögskoleutredningen, statens kulturråd, TCO, ABF, Folkuniversitctet och LRF tillstyrker i huvudsak förslagen. SACO och SR hävdar att studie- och yrkesorientering bör handhas av personer med särskild utbildning för detta. Studieorientering som kräver denna expertmedverkan skall utföras av konsulenter för studie- och yrkesorientering företrädesvis inom den kommunala vuxenutbild- ningen. En konsulent för studie- och yrkesorientering bör knytas till cir- kelverksamhcten för individuell och kollektiv studie- och yrkesoriente- ring.

Remissinstanserna tillstyrker över lag utredningens förslag om ökat statligt stöd på olika områden för att underlätta studiecirkel-

• Sida 159
•  Original

Prop. 1975: 23 150

verksamhet för handikappade. Således tillstyrker bl.a. SÖ, LO, TCO, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundct, Handi- kappfärbundens centralkommitté, ABF, Falkuniversitetet, Frikyrkliga studieförbundet, Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet, Studiefräm- jandet, Medborgarskolan, Vuxenskolan, TBV och Härsel/rämjandets Riksförbund i allt väsentligt förslagen.

Riksförbundet för utvecklingsstörda barn kritiserar utredningen för att den inte beaktat de utvecklingsstördas och övriga begåvningshandikappa- des problem. Förbundet framhåller att praktiskt taget alla utvecklings- störda är i trängande behov av vuxenundervisning, men att utredningens förslag är otillräckliga för att rekrytera människor med studiehämningar och intellektuella hämningar. Bl. a. krävs att studieledare och lärare har en orientering i specialpedagogik och att studiematerial framställs för människor på alla begåvningsnivåer.

Remissinstanserna tillstyrker nästan undantagslöst utredningens förslag om ökade resurser till studieförbundens organisations- kostnader och pedagiska verksamhet för studie- cirkelverksamhet i glesbygd.

Centerns kvinnoförbund anser emellertid att förslagen inte innebär någon förstärkning utan förordar ytterligare medel till glesbygdsverk- samheten. ABF understryker starkt utredningens synpunkter men före- slår att det särskilda schablonbidraget för studieförbundens organisa- tionskostnader bör utgå med 4 kr. Studiefrämjandet och Vuxen- skolan anser att bidrag bör utgå med 100 % för cirkelledares rese- och traktamentskostnader. Handikappförbundens centralkommitté förordar att ett särskilt organisationsbidrag utgår för att täcka merkostnaderna för glesbygdsverksamheten. LRF tillstyrker utredningens förslag om ut- vidgning av glesbygdsbegreppet men finner förslagen i övrigt helt otill- fredsställande.

Samtliga remissinstanser som yttrat sig i frågan tillstyrker i huvudsak utredningens förslag om att ämneskurs vid folkhögskola som anordnas i kombination med studiecirkel- verksamhet skall dels få förläggas utanför folk- högskolans lokaler dels få omfatta kortare tid än en vecka, dock minst två dagar. Bland dem som tillstyrker återfinns LO, TCO, Landstingsförbundet, ABF, Vuxenskolan och Rörelsefolkhögskolomas intresseorganisation. F olkhögskoleutred— ningen, som tillstyrker förslagen, menar att motsvarande regler även bör gälla för utbildning av cirkelledare m.fl. grupper. TCO framhåller att samma möjligheter bör ges vuxna som studerar inom kommunal vuxen- utbildning. Sveriges kristna socialdemokraters förbund föreslår att folk- högskoleutredningen får i uppdrag att närmare klarlägga hur studie- cirkelanordnaren skall kunna påverka karaktären vid folkhögskoleäm- neskursen.

• Sida 160
•  Original

Prop. 1975: 23 151

Bl. a. SÖ, LO och TCO betonar betydelsen av att omfattande och all- sidig i n f o r m a t i o n om vuxenutbildningsreformer och olika utbild- ningsutbud kommer till stånd. Behovet av samordning av informations- verksamheten i kommunerna betonas också av ett flertal remissinstanser liksom att befintliga kommunala informationsresurser utnyttjas. UKÄ förordar att den kommunala vuxenutbildningen ges ökade resurser för bl.a. informationsverksamhet. TCO föreslår att särskilda kommunala informationsorgan inrättas som knyts till vuxenutbildningsråden och att kommunerna bör få särskilda bidrag för detta ändamål.

Endast ett fåtal remissinstanser berör utredningarnas förslag om de föreslagna åtgärdernas ikraftträdande. CSN anser att de administrativa och organisatoriska förslagen är ofullständiga och anser att man bör överväga att skjuta genomförandet av FÖVUX, förslag till 1 januari 1976. ABF finner det angeläget att FÖVUX” förslag genomförs fr. o. m. den 1 juli 1975.

6.3. Studiestöd

Flera remissinstanser tillstyrker förslagen om ändring i det nuva- rande studiemedelssystemet. Vissa av förslagen behandlas speciellt av en del remissinstanser.

SVUX föreslår att olika m a k e p r ö v nin g 5 r e g le r mot inkomst skall gälla i studiemedelssystemet och i det föreslagna vuxenstudie- stödet. Många remissinstanser är negativa mot att behålla makepröv— ningsreglerna i studiemedelssystemet nämligen RRV, UKÄ, CSN, SÖ, AMS, SACO, TCO, SAF, SFS, SSU, Centerns kvinnoförbund, ABF, Folkuniversitetet, Vuxenskolan, Reftec, LRF, Fredrika-Bremer-förbun- det, SSCO och SOSVUX.

SVUX' förslag om åldersgräns dvs. att ta bort regeln om att studie- medel inte får utgå till personer över 45 år tillstyrks av bl.a. UKÄ, CSN, LO, TCO, ABF och SSU.

UKÄ, CSN och SAF tillstyrker förslaget om att avskaffa prövning av skälen till att deltidsstudiemedel skall utgå.

SFS och SACO anser att studiebidraget bör vara 25 % av basbeloppet och indexregleras. Även AMS, SAF och Reftee framhåller att studie- bidraget bör indexregleras.

SVUX” förslag om att man bör beräkna studiemedlen på hela 15- dagars och 30-dagars perioder, baserade på tiden under respektive kalenderhalvär anser sig CSN inte kunna tillstyrka. Genom att SVUX' förslag bygger på studietidsberäkning per kalenderhalvår kan det för vissa studerande medföra försämringar jämfört med nuvarande regler. Försämringen skulle enligt CSN speciellt gälla dem med kortare studie- tid per läsår än nio månader. CSN anser det önskvärt att studiemedlens totalbelopp kan bestämmas i förhållande till den faktiska studietiden —

• Sida 161
•  Original

Prop. 1975: 23 152

uttryckt i antal dagar — för respektive utbildning. Även statskontoret avstyrker detta förslag.

SVUX föreslår att studiemedlens totalbelopp för hel- tidsstuderande skall uppgå till 0,080 basbelopp för en halvmånadsperiod. Detta innebär 144 % av basbeloppet per läsår om nio månader. De flesta remissinstanser har inte haft något att invända mot detta förslag. Statskontoret framhåller att de föreslagna reglernaför beräkning av det totala studiemedelsbeloppet kan bli administrativt besvärliga att tillämpa utan tillgång till ett datorbaserat informationssystem för hante- ring av ansökningar av studiestöd. CSN anser att totalbeloppet per halv- månad borde vara 8,5 % samt SACO och SFS att beloppet borde vara 9 % av basbeloppet. Detta högre belopp bör enligt de nämnda remiss— instanserna ses mot bakgrund av att bostadsindex och livsmedelsindex under senare år utvecklats snabbare än konsumentprisindex.

När det gäller behovsprövning mot inkomst fram- håller LO, ABF och folkhögskoleutredningen att stipendier, som t. ex. organisationer och folkrörelser kan bidra med för bl.a. studier vid folkhögskola, inte bör räknas som inkomst vid beräkning av studie- medel.

Den övervägande delen av remissinstanserna är positiva till SVUX” förslag om ett särskilt v u x e n st u di e s t ö (1. I fråga om omfatt- ningen av vuxenstudiebidrag anför RRV att man inte nu bör binda sig för en dimensionering för fem år framåt. I stället bör man på grundval av en kontinuerlig uppföljning och utvärdering av verksamheten succes- sivt besluta om vuxenstudiestödets dimensionering. RRV ifrågasätter också om man inte i ett inledningsskede bör göra en ännu mer koncen- trerad satsning på. de korttidsutbildade än SVUX föreslår. SAF anser att man under försöksperioden bör kunna ändra på relationen mellan grundskole-, gymnasieskole- och högskoleutbildning. Sveriges kristna socialdemokraters förbund anser att man inte bör använda ungdomssko- lans nivåterminer i vuxenutbildningen.

När det gäller h e h 6 r i g h e ts k r a v e t för rätt till särskilt vuxen- studiestöd tillstyrker flertalet remissinstanser förslaget om en tidigare anknytning till förvärvslivet i form av ATP-grundande inkomst. RFV delar denna uppfattning men erinrar om att vissa grupper av försäkrade inte alls tillgodoräknats pensionspoäng. SVUX föreslår att fem års ATP-grundande inkomst skall ge behörighet för vuxenstudiestödet. UKÄ, SÖ, AMS, LO, TCO, ABF, Sveriges kristna socialdemokraten förbund och skolstyrelsen i Härjedalens kommun ansluter sig till reser- vationen av ledamöterna i SVUX Karlsson, L. Larsson och U. Larsson att behörighetskravet bör vara fyra års ATP-grundande inkomst. SSU föreslår att tre års ATP-grundande inkomst skall ge behörighet till vuxenstudiestödet. Även FPU anser att fem år är en för lång tid. Fri- kyrkliga studieförbtmdet menar emellertid att det i ett inledningsskede

• Sida 162
•  Original

Prop. 1975: 23 _ ' 153

bör krävas ett större antal år i yrkesverksamhet än SVUX föreslagit.

SVUX har föreslagit att tre års vård av barn skall tillgodoräknas av de fem år som krävs för behörighet till det särskilda vuxenstudiestödet. Flera remissinstanser bl.a. UKÄ, CSN, SÖ, Landstingsförbundct, SFS, SFEF, SSU, Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund, ABF, folk- högskoleutredningen, Sveriges kristna socialdemokraters förbund och SOSVUX anser att behörighet att erhålla vuxenstudiestöd bör kunna nås genom vård av eget barn under hela kvalifikationstiden. Enligt LRF bör kompletterande regler utarbetas så att hemarbetande inte miss- gynnas

CSN och SO anser dessutom att vård av sjuk eller handikappad an- hörig bör tillgodoräknas på samma sätt. Handikappade bör, enligt SÖ, statens ltandikappråd och Handikappförbundens centralkommitté, anses behöriga. F olkhögskoleutretlningen anser att förutom vård av eget barn bör också räknas vård av närstående gravt handikappade, långvarigt sjuka och åldringar. Även Sveriges kristna socialdemokraters förbund anser att vård av fosterbarn och andra vårdinsatser bör få utgöra kva- lifikationsgrund. Enligt SÖ och LRF bör även arbete i eget företag ge behörighet.

Vissa remissinstanser är tveksamma till SVUX” förslag att v u )( e n- studiebidrag indelas i tre klasser beroende på om man har fem, sex eller sju års ATP-grundande inkomst.

UKÄ anser att man bör ompröva differentieringcn av vuxenstudie- stödet. CSN ifrågasätter riktigheten av att differentiera belopp baserade på så ringa antal år med ATP-poäng. CSN föreslår att vuxenstudie- bidraget bör utgå med samma procentsats per halvmånad och att den bör sättas till 0,070 % av basbeloppet. Klassindelningen bör enligt SÖ gå vid fyra, sju respektive tio år. Enligt Sveriges kristna socialdemo- kraters förbund bör graderingen av vuxenstudiestöden ges spännvidden 4—7 år. SAF avstyrker förslaget om klassindelning, eftersom det försvå— rar för den enskilde att överblicka systemet. De reella skillnaderna blir enligt SAF små mellan de olika-klasserna eftersom bidraget är skatte- pliktigt. SFS och SSCO förordar antingen ett generellt belopp för alla eller att gränserna skall gå enligt SFS vid fem, åtta och elva samt enligt SSCO vid fem, tio och 15 år.

Vuxenstudiebidraget skall enligt SVUX” förslag b e s k a t t a 5. Ett flertal remissinstanser har inget att invända mot detta förslag. Till dessa hör bl.a. UKÄ, CSN, AMS, riksskatteverkct, SAF, SFEF, ABF och SOSVUX. .

RFV delar uppfattningen att vuxenstudiestödet bör vara skatteplik- tigt och pensionsgrundande. SVUX har däremot inte tagit upp frågan om vuxenstudiestödet också bör få räknas som sjukpenninggrundan- de inkomst. Följande praxis bör enligt riksförsäkringsverket införas för de vuxenstuderandes sjukpenningförsäkring. 1) I de fall studierna

• Sida 163
•  Original

Prop. 1975: 23 154

beräknas vara kortare tid än sex månader bör den studerandes sjuk- penninggrundande inkomst inte ändras. Vid sådan kortare utbildning bör vuxenstudiebidraget alltså inte läggas till grund för beräkning av sjukpenninggrundande inkomst. 2) Beräknas utbildningen pågå längre tid än sex månader bör det vuxcnstudiebidrag den studerande uppbär enligt studiestödslagen jämställas med inkomst av eget arbete och läggas till grund för beräkning av ny sjukpenninggrundande inkomst. TCO accepterar konstruktionen med ett beskattat vuxenstudiestöd men är tveksam till om detta har så positiva effekter som utredningen menar.

De som beviljats vuxcnstudiebidrag föreslås få å t e r h e t a 1 n i n g 5- p 1 i k t i g a s t u die m c d el ungefär motsvarande det belopp som ges i nuvarande studiemedelssystem. De remissinstanser som berört frå- gan har varit positiva till detta. TCO framhåller att det klart bör sägas ut att vuxenstudiebidraget inte skall räknas som inkomst vid beräkning av nivå för återbetalningspliktiga studiemedel. LRF föreslår att endast inkomsten och inte förmögenheten skall beaktas vid behovsprövningen av återbetalningspliktiga medel.

I fråga om f ö r d e 1 n i n g e n av vuxenstudiebidraget föreslår SVUX att resurserna fördelas på landets kommuner i förhållande till kommunens del av rikets befolkning. Studiestödet på högskolenivå för- delas på de sex studiemedelsnämnderna i huvudsaklig proportion till den högskoleutbildning som sorterar under nämnden. Man borde enligt RRV och statskontoret ha övervägt en fördelningsprincip där hänsyn även tagits till skillnaderna i utbildningsnivå mellan kommunerna. SVUX' förslag missgynnar enligt RRV de kommuner som har det största behovet av överbryggande utbildning. Liknande synpunkter fram- förs av UKÄ och SÖ. UKÄ anser det önskvärt att metoder utarbetas för att kartlägga skillnader i utbildningsnivåcr och utbildningstruktur mellan storstadsområden och glesbygd så att ett bättre underlag skapas för fördelningen av studiestöden. CSN menar att man vid fördelningen av vuxenstudiestödet utöver kommunernas invånarantal även bör beakta olikheter i kommunernas utbildningsstrukturer. SÖ förutsätter att viss omfördelning mellan grundskole- och gymnasieskolenivåer bör kunna göras efter tre år om efterfrågan ger kraftigt utslag i en sådan riktning. T CO framhåller att en mer selektiv metod bör utvecklas för att fördela Studiestöden på kommuner med hänsyn till att behovet varierar med befolkningens utbildningsstruktur. SAF anser att den av SVUX före- slagna fördelningen på utbildningsnivåcr är alltför stel och föreslår ett mer flexibelt system. Enligt SAF bör stödet i första hand förbehållas studier på gymnasie- och högskolenivå. När det gäller fördelning av vuxenstudiestödet bör enligt SFEF en speciell kvot finnas för kom— munerna i stödområdena. ABF framhåller att man för att försöka ut- jämna ekonomiska, kulturella och sociala skillnader bör ta hänsyn till andra faktorer än andel av befolkningen, eftersom andelen korttidsut—

• Sida 164
•  Original

Prop. 1975: 23 " 155

bildade i olika kommuner varierar kraftigt. Liknande synpunkter fram- förs av LRF och Vuxenutbildningsrådet [ Uppsala kommun.

Beträffande administration av vuxenstudiestödet anser RRV att det finns risk för att sökande i olika kommuner inte kommer att bedömas efter enhetliga kriterier om inte klara linjer för urvalet utfärdas centralt. SVUX' förslag beträffande administration bör enligt UKÄ ses över i syfte att uppnå administrativa förenklingar. När det gäller urval av studerande tar CSN liksom TCO bestämt avstånd från att ekonomiska förhållanden skall ha någon betydelse. CSN före- slår att det bör uppdras åt nämnden att utarbeta någon form av rekom- mendationer att läggas till grund för urvalsprocessen. Även SÖ anser att vissa riktlinjer för urvalet bör utarbetas. CSN är tveksam till för- slaget om fyra ansökningstillfällen per år. Det är enligt CSN inte möj- ligt att klara en behandlingstid på en månad som SVUX föreslår. CSN föreslår att ansökningar om vuxenstudiestöd skall vara studiemedels- nämnderna tillhanda senast två månader före det kvartal varunder studierna skall påbörjas.

CSN avstyrker SVUX” förslag att det inom CSN bör finnas en sär- skild delegation för vuxenstudiestödet och anser att nämnden själv kan fullgöra denna uppgift. TCO tillstyrker den särskilda delegationen, bl.a. med hänsyn till att ett partsintresse bör komma till tals vid bl. a. för- delningen av stöden. SÖ tror att förseningar i behandlingstiden kan uppstå och ifrågasätter om det är nödvändigt att ansökan inges till stu- diemedelsnämnd och först efter nämndens ”behörighetsförklaring” kan behandlas lokalt. Även statskontoret anser att ansökan om vuxenstudie- bidrag bör ställas direkt till det kommunala organet.

SACO förordar att SVUX' förslag till organisation och administration blir föremål för en förnyad översyn. När det gäller urvalet kan SAF inte acceptera de föreslagna reglerna. Enligt SAF måste urvalet ske enligt klart definierade kriterier som får en avgörande betydelse för vilka personer som skall erhålla det särskilda vuxenstudiestödet. Krite- rierna bör vara tidigare utbildning, antal år på arbetsmarknaden och arbetstidens förläggning. ABF anser att den organisation och det admi- nistrativa system som SVUX föreslagit verkar tungrott. Vidare fram- håller ABF att den som söker vuxcnstudiebidrag måste få besked minst en månad före studiernas början. Vuxenskolan anser att det behövs fast- ställda detaljerade regler för urvalet av ansökningarna om vuxenstudie- stöd. Även LRF anser att mer preciserande bestämmelser bör utarbetas. F redrika-Bremer—förbundet är kritiskt till att tidigare arbetslivserfarenhet skall prioriteras så hårt vid urval, eftersom kvinnor som en längre tid varit hemarbetande härigenom kan få stå tillbaka.

När det gäller SVUX” förslag om s tu di e s t 6 d 5 r ä d är flera remissinstanser kritiska. CSN tillstyrker emellertid förslaget men anser att sammansättningen av studiestödsråden bör modifieras något för att

• Sida 165
•  Original

Prop. 1975: 23 156

ge utrymme för även en representant för det allmänna. Statskontoret tillstyrker förslaget om studiestödsråd, men avstyrker att studiemedels- nämnderna skall ha hand om motsvarande uppgifter för högskolestudier. Ansökningar om särskilt vuxenstudiestöd för högskoleutbildning bör enligt statskontoret handläggas centralt genom en särskild delegation knuten till CSN. AMS anför att studiestödsrådet bör kunna knytas till vuxenutbildningsrådet, eventuellt som ett särskilt utskott och med en breddad representation där också en representant för arbetsförmedling- en bör kunna ingå. En utökad representation skulle enligt AMS också kunna bli aktuell i studiemedelsnämnderna. Utredningen om den kom- munala demokratin framhåller att SVUX” förslag om studiestödsråd leder till ett obligatoriskt beredningsorgan som inte får en kommunal- politisk sammansättning. Detta kan ha betydelse för de förtroendevalda ledamöternas möjligheter att självständigt fatta beslut. Underlätenhet från skolstyrelsens sida att höra rådet skulle kunna medföra att det. kommunala organets beslut upphävs efter besvär, vilket ger studie- stödsrådet mer inflytande. Utredningen om den kommunala demo- kratin förutsätter att denna fråga övervägs noggrant i den fortsatta beredningen. LO, SSU, Landstingsförbundet, SFEF och ABF till- styrker förslaget om studiestödsråd och dess sammansättning. SAF och Folkuniversitetet liksom Vuxenskolan avstyrker förslaget om stu- diestödsråd och föreslår att vuxenutbildningsråden får ta hand om urvalsförfarandet. Om studiestödsråd införs bör enligt SAF represen-. ter för både arbetstagare och arbetsgivare ingå. Även i studie- medelsnämnderna bör enligt SAF en arbetsgivarrepresentant fin- nas. Studiestödsrädet kan enligt Svenska kommunförbundet inte anses som kommunalt organ. Kommunförbundet framhåller vidare att försla— get innebär att man i en specialreglerad förvaltn-ing skapar ett obligato- riskt beredningsorgan som inte har en kommunalpolitisk sammansätt- ning. Detta kan tänkas inkräkta på de förtroendevalda ledamöternas möj- lighet att fatta självständiga beslut. Regeln om det odelade ansvarets princip medför att en kommun inte vid sidan av en nämnd kan ställa ett annat organ med uppgift att t. ex. biträda denna med råd, anvisningar eller på annat sätt som medför en formlig eller faktisk begränsning av nämndens beslutanderätt och ansvar. SFS liksom FPU, MUF, Centerns kvinnoförbund och LRF finner sammansättningen. av Studiestödsrådet oacceptabel. FPU anser även att förslaget om att ändra studiemedels- nämndernas sammansättning är felaktigt. Centerns kvinnoförbund anser att vuxenstudiestöden bör fördelas av skolstyrelsen efter beredning av en parlamentariskt sammansatt kommitté. Moderata samlingspartiets kvinnoförbund är starkt kritisk till studiestödsrådens sammansättning och när det gäller studiemedelsnämndernas sammansättning anser för- bundet att en representant för SACO bör knytas till nämnden. Fri- kyrkliga studieförbundet hävdar att det lokala studiestödsrådet hör till-

• Sida 166
•  Original

Prop. 1975: 23 , 157

sättas av kommunen och bestå av representanter för den kommunala skolstyrelsen och vuxenutbildningsanordnarna inom kommunen. Fred- rika-Brentcr-förbundet föreslår att Studiestödsrådet kompletteras med representanter för kommunen samt för andra organisationer. Skolstyrel- sen i Härjedalens kommun föreslår att skolstyrelsen eller vuxenutbild- ningsrådet bör få studiestödsrådens uppgifter. SOSVUX anser att i stu- diestödsråden skall ingå representanter för de studerande.

De flesta remissinstanser är kritiska till SVUX” förslag om exklusiv b e s v ärs rä t t. RRV anser att man antingen bör ha en generell be- svärsrätt eller också ingen alls. Statskontoret avstyrker förslaget om ett besvärsinstitut för beslut om vuxcnstudiebidrag. UKÄ framhåller att besvärsordningen bör prövas ytterligare." CSN anser att besvärsrätten bör slopas helt oeh erinrar om att beslut om tilldelning av s.k. stats- stipendium inte kunde överklagas. Däremot bör generell besvärsrätt fin- nas beträffande frågan om behörighet för vuxenstudiestöd. SÖ, SAF, SFS, Centerns Kvinnoförbund, Frikyrkliga studieförbundet och LRF anser att generell besvärsrätt bör finnas. Utredningen om den kommu- nala demokratin framhåller bl. a. att det är olämpligt att besvärsrätten görs beroende av om skolstyrelsen följer studiestödsrådets förslag eller inte samt att den föreslagna besvärsrätten kan innebära en blandning av kommunalbesvär och förvaltningsbesvär med svåröverskådliga kon- sekvenser. Utredningen vänder sig också mot att CSN, som i övrigt inte är tillsynsmyndighet för skolstyrelserna, föreslås bli högsta besvärsin- stans. RFV anser det varken lämpligt eller påkallat med en begränsad besvärsrätt. TCO är tveksam till den föreslagna besvärsrätten. Folk- universitetet avstyrker den föreslagna besvärsordningen.

FÖVUX, förslag om tim- och dagstudiestöd har av det övervägande antalet remissinstanser bemötts positivt. Till dem som till- styrker hör statskontoret, SÖ, AMS, statens kulturråd, SAF, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Folkuniversitetet, SFS och MUF.

RRV anser att alla som tas in i en studiecirkel och uppfyller angivna kriterier för studiestödet också bör få detta. RRV framhåller även att det föreslagna systemet kan leda till svårigheter att genom- föra en någorlunda rättvis fördelning av studiestöden mellan olika kommuner. Det finns enligt RRV också risk för att de sökan- de inte kommer att bedömas enhetligt. CSN är positiv till stöd- formerna. När det gäller urval bland sökande anser CSN att de som blivit uppsökta inte bör ha företräde framför dem som ansökt om stödet utan att ha blivit uppsökta. Företräde bör enligt CSN ges åt personer med komplicerad skiftgång eller annan mycket obekväm arbetstid. CSN anser att nämnden bör få i uppdrag att utarbeta rekommendationer be— träffande tilldelningen av tim- och dagstudiestöd. I fråga om fördel- ningen av studiestödet anför SÖ att det finns risk för att bl. a. handi-

• Sida 167
•  Original

Prop. 1975: 23 158

kappgrupper och korttidsutbildade som inte är yrkesverksamma inte kommer att få tillgång till de olika stöden. För dessa grupper bör man- därför ha en särskild resurs som kan utnyttjas av dessa grupper. Denna resurs bör fördelas direkt av kommunen utan förslag från studiestöds- rådet. Folkhögskoleutredningen tillstyrker förslagen om tim- och dag- studiestöd men anser antalet stöd vara beräknat i underkant. Folk- högskoleutredningcn anser också att pensionärer regelmässigt bör kunna beviljas internatbidrag. Med hänsyn till detta föreslår utredningen ett ökat antal internatbidrag för personer utan anställning, dock utan att antalet inkomstbidrag och timstudiestöd minskas. LO, som tillstyrker förslaget, anser bl. a. att tim- och dagsstudiestöden får sin stora bety- delse genom att de direkt kan erbjudas av studieorganisatörerna i sam- band med den uppsökande verksamheten. Dagstudiestödets inkomstbi- drag är enligt LO för lågt. Inkomstbidraget bör enligt LO och ABF sättas till 70 kr. per dag. Även SSU anser att tim- och dagstudiestöden är för låga. Enligt SSU bör timstudiestödet vara 12 kr., inkomstbidraget 96 kr. och internatbidraget 99 kr. TCO, som tillstyrker att tim- och dag-- studiestöd införs, anser emellertid att stöden inte skall vara knutna till den uppsökande verksamheten utan skall utgå oberoende av om upp- sökande verksamhet ägt rum eller inte. Liknande synpunkter framförs. av TBV. Tim- och dagstudiestöden bör enligt TCO inte fördelas av de lokala fackliga organisationerna. Fördelningen bör i stället göras på samma sätt som för de vuxenstudiestöd som SVUX har föreslagit. TCO och TBV anser dessutom att timstudiestöden bör avse alla med obe- kväm arbetstid. De bör vidare kunna utgå till deltagare i kommunal vuxenutbildning. Dagstudiestöden bör kunna utgå till alla och inte en- bart till korttidsutbildade. De bör även kunna utnyttjas av deltagare i kommunal vuxenutbildning. Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund anser att ett särskilt bidrag för att täcka barntillsynskostnader bör in- rättas. Enligt förbundet måste internatbidraget kompletteras med er- sättning för kostnad för barntillsyn. Handikappförbundens centralkom- mitlé föreslår att handikapporganisationerna, liksom de fackliga orga- nisationerna, får möjlighet att söka studiestöden för att fördela dem, på individer. Handikappförbundens centralkommitté anser att internatbidra- get bör utgå för kurser som är längre än en vecka.

ABF avvisar tanken på att tim- och dagstudiestöd skall kunna utgå för studier i kommunal vuxenutbildning. Timstudiestöd och dagstudie- stödets inkomstbidrag bör enligt ABF enbart kunna sökas kollektivt genom den fackliga organisationen medan internatbidraget bör kunna sökas både enskilt och kollektivt. Prioriteringen vid fördelning av stöden bör göras efter bl. a. följande grunder: Kort grundutbildning, skiftarbete eller obekväm arbetstid, tungt och slitsamt arbete samt handikapp. MUF betonar kraftigt vikten av att individuella ansökningar får förekomma.

Frikyrkliga studieförbundet ansluter sig till förslaget när det gäller prio-

• Sida 168
•  Original

Prop. 1975: 23 159

ritering av sökande, men anser att enskild person eller det anordnande studieförbundet bör söka studiestödet. Sveriges kristna socialdemokra- ters förbund förordar att antalet dagstudiestöd som kan utgå under sammanhängande tid ökas för att studerande som deltager i kurser mellan sex dagar och en halv månad också skall kunna få studiestöd. Förbundet tillstyrker att de som har de obekvämaste arbetstiderna prio- riteras vid fördelningen. Göteborgs allmänna skolstyrelse anser att man bör skjuta upp införandet av tim- och dagstudiestöd till dess effekterna av andra studiestimulerande åtgärder prövats. Detta mo- tiveras bl.a. med att de organisatoriska och administrativa formerna för urval bland sökande och utbetalning av bidragen kommer att kräva stora personalinsatser. Hola folkhögskola anser att internatbidraget bör gå till kursanordnaren under förutsättning att kurserna är avgiftsfria för deltagarna. Härigenom skulle deltagarna befrias från utgifter för resor och inkvartering och ekonomisk rättvisa emellan deltagarna skulle uppnås. LRF anser att FÖVUX” förslag till studiestöd bör bli föremål för översyn och komplettering. Fredrika-Brenter-förbundet befarar att hemarbetande och deltidsarbetande kvinnor samt arbetstagare på mindre arbetsplatser inte kommer att få del av det föreslagna studiestödet.

Svenska kommunförbundet anser det vara en brist att SVUX i sin skrivelse ”Beräkningar av administrativa kostnader för- anledda av SVUX” förslag i betänkandet (SOU 1974: 62) Studiestöd åt vuxna” inte innehåller några uppgifter om de ökade administrativa kost- naderna hos kommunerna. Förbundet bedömer inte närmare beräk- ningarna rörande ökade administrativa kostnader hos CSN och studie- medelsnämnderna men betonar det nödvändiga i att kommunerna kom- penseras för sina administrativa merkostnader.

Statskontoret framhåller att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt möjligheterna att utveckla likartade — eller gemensamma — administra- tiva rutiner för beräkning, utbetalning och redovisning av såväl utbild- ningsbidrag som vuxenstudiebidrag. Enligt statskontoret bör en utred- ning i hithörande frågor tillsättas.

CSN anser att så länge studiemedelsnämnderna inte har tillgång till ett ADB-baserat utbetalningssystem bör antalet ansökningstillfällen vara två per år. När det gäller beräkningen av antalet ansök- ningar och beviljade vuxenstudiestöd accepterarCSN inledningsvis SVUX' antaganden. CSN anser emellertid beträffande studerande på gmndskole- och gymnasienivå att man ur kostnadssyn- punkt inte helt kan räkna bort de 40000 ansökningar från äldre elever i gymnasial utbildning som antas inkomma år 1976. Beträffande hög- skolestuderande räknar CSN med att antalet ansökningar om det sär- skilda vuxenstudiestödet kommer att motsvara nivå 4.

I fråga om de administrativa kostnaderna på stu- die m e d el 5 n ä m n d e r n a anser CSN att ansökningarna på grund-

• Sida 169
•  Original

Prop. 1975: 23 ' 160

skole- och gymnasieskolenivå är lika resurskrävande som ansökningarna på högskolenivå. CSN utgår därför från en enhetlig stycketalskostnad. CSN påpekar att utöver de moment som SVUX tagit upp tillkommer bl. a. följande moment, behov av ökade informationsinsatser från stu- diemedelsnämnderna, ökat behov av resurser för arbetsledning, ökad kompletteringsprocent för studiemedelsansökningar, resurser för hante- ring av preliminärskatteavdraget. Dessutom framhåller CSN att parallell handläggning av studiemedel och vuxcnstudiebidrag inte är möjlig. Med hänsyn härtill beräknar CSN stycketalskostnaden till 34 kr. CSN beräk- nar studiemedelsnämndernas lönekostnader år 1 för handläggningen av ansökningar om vuxenstudiestöd till 3 830 000 kr. Kostnaderna för ex- penser beräknas till 136 800kr. Dessutom har CSN räknat med ett sär- skilt pålägg för inkörningsproblem under år 1976 om 198 850 kr.

För administrativa kostnader hos CSN har CSN be- räknat 204 336 kr., vilket innebär två tjänster som byrådirektör och en biträdestjänst. Dessutom bör 20 000 kr. utgå för expenser.

När det gäller medel för in fo rm ation tillstyrker CSN kommit- téns förslag. CSN framhåller emellertid att man ev. behöver begära yt- terligare resurser för information.

LO, TCO, SFEF, ABF och SSU är positiva till förslaget om att de nya studiestödsformerna för vuxna f i n a n si e r a 5 g e n o m e n a r h e t 5 g iv a r a v g if t. Flertalet remissinstanser tar inte ställning till finansieringsforrncn.

SAF avstyrker förslaget. Finansieringen bör enligt SAF bli bedömd i ett mera övergripande sammanhang i anslutning till bl. a. de utredningar som har att behandla avvägningar mellan avgifter och skatter för olika sociala reformer. Mycket kritisk mot förslaget är även Svenska kom- munförbundet som bestämt motsätter sig att reformen därigenom delvis kommer att belasta kommunalskatten. Förbundet anser vidare att när vuxenstudiestödet beskattas bör den del av skatten som påförs mottaga— ren i form av kommunalskatt tillfalla kommunen. Negativ till arbetsgi- varfinansieringen är också Moderata samlingspartiets kvinnoförbund.

• Sida 170
•  Original

Prop. 1975: 23 . ' 161

7. Föredraganden

7.1. Allmänt

7.1.1. Vuxenutbildningens framväxt

Under de senaste årtiondena har den obligatoriska skolan och ut- bildningsväsendet på det gymnasiala stadiet. genomgripande omvandlats. Alla ungdomar får nu en 9-årig utbildning i grundskolan och en stor andel av varje årskull fortsätter 2 eller 3 år i gymnasieskolan. Även den högre utbildningen har successivt byggts ut. Nyligen har jag lagt .fram förslag om en fortsatt reformering av denna utbildning (prop. 1975: 9). Genom reformerna på grundskole-,.gymnasieskole- och högskolesta- dierna har skapats goda möjligheterför de unga att få utbildning. "Pa-' rallellt med utvecklingen av ungdomsutbildningen har också vuxenut-. bildningen stegvis reformerats. Samhällets stöd har möjliggjort en kraf- tig expansion av folkbildningen. Kommunal och statlig vuxenutbild- ning, bl.a. arbetsmarknadsutbildningen, har byggts ut i snabb takt. - Efter beslut av 1974 års n'ksdag (prop. 1974: 148,. InU 1974: 31, rskr 1974: 399) har införts rätt för arbetstagare till ledighet för utbildning. Ett av huvudsyftena med mina förslag i den nyssnämndapropositionen . om reformering av högskoleutbildning är att ge vuxna, som efter grund- läggande skolutbildning gått ut i arbetslivet, vidgade möjligheter 'att . återvända för att få fortbildning. och vidareutbildning på högskolesta— diet. .

För att dessa olika åtgärder på vuxenutbildningsområdet skall. få full effekt — och därmed bättre balans skapas mellan utbildning av unga och vuxna — är det'..nödvändigt .att genom studiesociala insatser vä- sentligt förbättra de vuxnas ekonomiskavillkor vid studier.. För de mest eftersatta grupperna behövs ytterligare insatser i form av uppsökande verksamhet. För att förbereda reformer på dessa områden tillsattes år 1968 kommittén (U 1969: 51.)för. studiestöd åt vuxna .(SVUX) och år 1970 kommittén (U 1970:54) för- försöksverksamhet _med vuxenut- . bildning (FÖVUX). Båda kommittéerna avlämnade under_1974- sina huvudbetänkanden (SOU 1974: 62) Studiestöd åt vuxna- och (SOU 1974: 54) Vidgad vuxenutbildning. Förslagen—från kommittéerna ger en- ligt min mening en god grund för beslut. om åtgärder av.. det slag jag nyss nämnt. Innan jag -tar upp förslagen till behandlingvill jag något beröra vuxenutbildningens framväxt och målen för vuxenutbildningens fortsatta utveckling. . .. .. Folkbildningsorganisationerna svarade. under lång .tid för _den-över- -.. vägande delen av vuxenutbildning. En grundläggande princip "för-folk— bildningsarbetet var att det. skulle vara fritt och frivilligt. Utveck-. lingen har visat att denna princip alltjämt är avgörande för folkbild- 11 Riksdagen 1975. ] saml. Nr 23

• Sida 171
•  Original

Prop. 1975: 23 162

ningens förmåga att engagera medborgarna. Att bevara folkbildningens frihet och förhindra en institutionalisering av verksamheten är därför av stor vikt.

FÖVUX och SVUX har i sina betänkanden, vilkas innehåll har redo- visats i det föregående, ingående skildrat vuxenutbildningens framväxt i Sverige. Jag nöjer mig därför här med att kort beröra några av de vik- tigaste reformerna på området under den senaste tioårsperioden.

Genom statsmakternas beslut år-1963 (prop. 1963: 36, SU 1963: 74, rskr 1963: 190) lades grunden till de nuvarande formerna för stödet till studieförbunden och deras studiecirkelverksamhet. Stödet till studie- cirkelverksamheten fick formen av ett bidrag till cirkelledararvode och studiematerial.

Stödet har senare väsentligt förbättrats och kompletterats. Så t. ex. infördes budgetåret 1967/68 ett särskilt bidrag till studieförbundens pe- dagogiska verksamhet bland handikappade. Genom statsmakternas be- slut år 1970 (prop. 1970: 35, SU 1970:107, rskr 1970: 273) infördes inom bidraget till studiecirkelverksamheten ett särskilt tilläggsbidrag för studiecirkelverksamhet i ämnena svenska, engelska, matematik och sam- hällskunskap på en nivå motsvarande högst grundskolans årskurs 9, de 5. k. prioriterade cirklarna.

Under 1940- och 1950-talen tillkom, vid sidan av det fria folkbild- ningsarbetet olika former av utbildning för vuxna som önskade få be- hörighet motsvarande den ungdomsskolan- gav eller genomgå yrkesut- bildning. Utbildningen gavs vid kvällsgymnasier, organiserade av studie- förbund eller kommuner, och genom yrkesskoloma som ordnade kvälls- undervisning. 1967 års riksdag beslöt att kommunala skolor för vuxna skulle inrättas och att kommunerna skulle få det övergripande ansvaret för att anordna vuxenutbildning motsvarande läroplanerna för grund- skolans högstadium och för gymnasial utbildning. Vidare beslöts insatser för vuxenutbildning via radio och television (prop. 1967: 85, SU 1967: 177, rskr 1967: 277).

Motiven för att införa en kommunal vuxenutbildning var främst tre. De som i ungdomen inte fått möjlighet till utbildning på grundskolans högstadium och på det gymnasiala stadiet borde som vuxna så långt möjligt erbjudas sådan utbildning. För det andra skulle friheten att i ungdomsutbildningen välja studieinriktning vara ofullständig om inte möjlighet gavs att senare i livet välja en annan inriktning. De ungdomar som omedelbart efter grundskolan gick ut i arbetslivet måste också få möjlighet att senare komplettera sin utbildning. För det tredje be- hövde även de som i ungdomen fått gymnasial utbildning senare i livet komplettera sina kunskaper. Den kommunala vuxenutbildningen borde fylla en del av detta fortbildnings- och vidareutbildningsbehov. För att den kommunala vuxenutbildningen inte skulle ogynnsamt på- verka folkbildningens utveckling betonades att kommunerna skulle an-

• Sida 172
•  Original

Prop. 1975: 23 - 163

ordna endast sådan utbildning för vuxna som svarade mot utbildning på grundskolans högstadium-och på det gymnasiala stadiet. Vidare före-- — skrevs att den som togs in som elev i den kommunala vuxenutbildning- en skulle ha ett klart angivet studiemål i form av mera omfattande studier och att dessa borde vara av betydelse för den studerandes yr- kesverksamhet eller yrkesval.

Utvecklingen efter år 1967 har visat att folkbildningen väl förmått att hävda sin ställning som en smidig och attraktiv utbildningsform för bl.a. vuxna med en bristfällig tidigare utbildning. Antalet deltagare i studiecirklar ökade från omkring 1,5 miljoner 1967/68 till ca 2 miljoner idag. Under samma tid har den kommunala vuxenutbildningen utvidgats till att omfatta mellan 130 000 och 140 000 deltagare per år. Folkhög- skolorna har f.n. ca 50 000 elever mot ca 20 000 läsåret 1967/68. Ök- ningen ligger i huvudsak på de korta ämneskurserna medan antalet delta- gare i de långa kurserna i stort sett legat stilla under senare år.

Budgetåret 1970/71 infördes en ny stödform för vuxenutbildningen knuten till de fackliga organisationernas centrala kursverksamhet. Stö- det motiverades bl. a. av att organisationerna får ta på sig ett allt större ansvar för den samhällsekonomiska balansen och utvecklingen i det svenska samhället. Av dem som rekryteras till förtroendeposter inom de fackliga organisationerna är en mycket stor del människor som endast har folkskoleutbildning bakom sig." Kursvcrksamheten skulle därför syfta till att meddela kunskaper som är av grundläggande orienterings- och färdighetskaraktär. För att organisationerna skulle kunna fullgöra sina viktiga samhällsuppgifter fordrades att många av medlemmarna hade bättre kunskaper i första hand i matematik, svenska, samhälls- kunskap samt national- och företagsekonomi.

Hittills har det, bortsett från utbildningsbidragen inom arbetsmark- nadsutbildningen, inte funnits ett studiestöd speciellt utformat. för de vuxnas behov. När studiemedels- och studiehjälpssystemen genomfördes i mitten av 1960-talet drogs gränsen mellan dessa system i princip med hänsyn till den normala åldern hos de studerande. Av praktiska skäl valdes dock en skolformsgräns. Detta innebar att vuxna som studerade på nivåer motsvarande grundskolan och gymnasieskolan, dvs. i kommu- nal och statlig vuxenutbildning och vid folkhögskolor fick utnyttja studiehjälpssystemet, som för studerande över 20 år var något förstärkt. De som studerade vid universitet och högskolor och vissa andra utbild- ningsanstalter, omfattades av studiemedelssystemet. I avvaktan på SVUX” förslag om studiestöd för vuxna har successivt vissa ändringar gjorts för de vuxnas del. Riksdagen fattade 1972 principbeslut om att studerande över 20 år skulle föras till studiemedelssystemet (prop. 1972: 27, SfU 1972: 20, rskr 1972: 148). År 1973 fattade riksdagen beslut om de tekniska förändringar i studiemedels- och studiehjälpssystemen som var nödvändiga för att principbeslutet skulle kunna förverkligas (prop.

• Sida 173
•  Original

Pl'Op. 1975: 23 164

1973: 63, SfU 1973: 17, rskr 1973: 240). Fr. o. rn. den 1 juli. 1973 om- fattar studiemedelssystemet således alla studerande-över 20 år.

Jag har i det föregående berört huvuddragen i reformarbetet inom vuxenutbildningen under de senaste åren. Stora förbättringar av de vux- nas möjligheter till utbildning på skilda nivåer och i-skiftande former har genomförts samtidigt med betydelsefulla reformer och en omfat- tande utbyggnad på ungdomsutbildningens och den högre utbildningens områden. Folkrörelserna och till dem anknutna studieförbund och 'folk- högskolor har intagit en' ledande ställning i arbetet på att "flytta fram vuxenutbildningens positioner, såväl kvantitativt som kvalitativt. Studie- förbunden har visat att de kan nå ut till människor med bristfällig ut- bildning och engagera dem i studieverksamhet.

De erfarenheter som hittills vunnits av vuxenutbildningens utveckling visar enligt min mening att studieförbunden i samarbete med de fack- liga organisationerna måste få betydelsefulla uppgifter i. det fortsatta re- formarbetet inom vuxenutbildningen. Deras medverkan är bl. a. nödvän- dig för att man i vidgad utsträckning skall kunna nå de i utbildnings- hänscende eftersatta grupperna med erbjudanden om studiemöjligheter. Innan jag går in på dessa frågor vill jag något beröra de senaste årens debatt och utredningsarbete om vuxenutbildningen samt vissa målfrågor. .

7.1.2. Debatt och utredningsverksamhet kring frågor inomlvuxenutbild- ningen '

Jämsides och i samspel med de reformer inom vuxenutbildningen som jag nyss berört har sedan mitten av 1960-talet pågått en allmän debatt om målen för de vuxnas utbildning och om formerna för att - tillgodose dessas utbildningsbehov. Några av de mest vägande inläggen utgörs enligt min mening av rapporterna från Tjänstemännens central— organisations (TCO) utbildningsnämnd och Landsorgan-isationens i Sve- rige (LO) arbetsgrupp för vuxenutbildning, LOVUX.

År 1964 gav TCO ut den första rapport där frågorna. om vuxenut- bildning fick en mera övergripande behandling. I rapporten betona- des nödvändigheten av att samhället tog på sig ett större ansvar och gav ökade resurser till framför allt den målinriktade vuxenutbildning- en. Denna borde vara avgiftsfri. Den borde vidare vara differentierad i fråga om inriktning och urval och- omfattningen borde svara mot efter- frågan. Organisationen-förde också fram krav på att de studerande inom den målinriktade vuxenutbildningen skulle få ett sådant studie- socialt stöd att ekonomiska hinder för studier undanröjdes. Vidare tog TCO upp frågan om rätt till ledighet för utbildning, utbyggnad av studie- råd givning för vuxna och utveckling av moderna pedagogiska hjälpmedel - för vuxenstudier. Slutligen berörde organisationen också frågan om en samlad översyn av hela vuxenutbildningsområdet med-syfte att pröva vuxenutbildningens mål, organisation och övriga uppläggning. I en. så-

• Sida 174
•  Original

Prop. 1975: 23 . 165

dan borde i första hand den målinriktade vuxenutbildningen behandlas. TCO såg utbyggnaden av vuxenutbildningen som nödvändig för att möta de snabba förändringarna i samhället. För att tillgodose alla de skiftan— de behov av utbildning för vuxna borde man skapa ett system där det' tedde sig naturligt att från tid till annan komma tillbaka till utbildning. Den sammanhållna ungdomsutbildningen kunde inte längre förutsättas ge en varaktig grund för ett helt livs förvärvsverksamhet.

I LOVUX* första rapport, som kom år 1969, behandlades vuxenut- bildningen från delvis andra utgångspunkter. LOVUX konstaterade att vuxenutbildningen dittills i betydande utsträckning rekryterat studeran- de som redan hade en förhållandevis god skolunderbyggnad. Arbets- gruppen framhöll att ”fackföreningsrörelsens engagemang i utbildnings- politiken grundar sig på ideologisk övertygelse om nödvändigheten av att verka för ökad jämlikhet, social rättvisa och kulturdelaktighet i alla medborgargrupper. Utbildningspolitiken blir därvid medel att verka för ökad valfrihet i skilda avseenden för alla medborgare och inte för att förbättra enskilda gruppers redan goda utvecklingsmöjligheter”.

Mot denna bakgrund redovisade LOVUX. motiven för ökad vuxenut- bildning. För individen var vuxenutbildningen ett medel till personlig utveckling i arbetslivet bl. a. genom att den gav möjlighet till fortbild- ning och vidareutbildning i arbetet och byte av arbete eller yrke. Den skulle skapa förutsättningar för delaktighet i de nya kunskaper som upp- - står genom vetenskaplig forskning och utveckling, vidga perspektivet på individens roll i samhället och bryta social och intellektuell isolering.

Insatser för vuxenutbildning motiverades också kollektivt av att den- na utgjorde cn förutsättning för den allmänna samhällsutvecklingen. Ut- bildningen betraktades som en dynamisk faktor i samhällets och arbets- livets utvecklingsproccsser. När nya kunskaper och ny teknik togs i bruk krävdes en förnyelse av de arbetandesutbildning. LOVUX kom med detta synsätt fram till slutsatsen att vuxenutbildningen, oavsett den kvalitet ungdomsutbildningen kunde få, måste bli. en fortlöpande verk- samhet, som gjorde det möjligt för människorna att från tid till annan komma tillbaka till studier. LOVUX framhöll" också vuxenutbildningens uppgift i opinionsbildningen, bl.a. för att driva fram utjämning och solidaritet. . .

LOVUX redovisade också de sociala, ekonomiska och geografiska hinder som försvårade främst för de korttidsutbildade grupperna, där- ibland handikappade och kvinnor, att få "del av utbildning. Mot denna bakgrund förordades stöd åt folkbildningsverksamheten"därför att denna ansågs ha särskilda förutsättningar att nå de korttidsutbildade.

LOVUX ansåg vidare att det studiesociala stödet för vuxenstude- rande borde utformas så att de ekonomiskt och utbildningsmässigt sämst ställda grupperna erbjöds det största stödet. Slutligen framhöll LOVUX att vuxenutbildningen för att kunna bidra till kulturell, social och eko-

• Sida 175
•  Original

Prop. 1975: 23 166

nomisk utjämning måste ges en aktiv karaktär och kompletteras med en uppsökande verksamhet för att stimulera de i utbildningshänseende eftersatta grupperna till studier.

I rapporterna ”Vuxenutbildning, återkommande utbildning” (1972) från TCO:s utbildningsnämnd och ”Ny vuxenutbildning, ny skola” (1974) från LOVUX vidareutvecklar organisationerna sin syn på vuxen- utbildningen. Man betonar att vuxenutbildningen bl.a. skall syfta till att åstadkomma jämlikhet inom och mellan generationerna samt ge förutsättningar för aktiv medverkan i samhällslivet och möjligheter till kulturkonsumtion. Bl. a. för att åstadkomma ett bättre samspel mellan utbildning och praktisk verksamhet måste utbildningsväsendet planeras för återkommande utbildning så att en individ kan fördela studierna på perioder under hela livstiden. En sådan planering kräver också föränd- ringar av ungdomsskolan så att en bättre samverkan mellan teoretiska, yrkesinriktade och praktiska moment kan åstadkommas. Målet bör en- ligt LOVUX vara att skolan skall öppna sig mot samhället samtidigt som olika samhällsaktiviteter bör få utrymme i skolan. I båda rapporterna betonas att de fackliga organisationerna måste engageras i planeringen av vuxenutbildningen.

TCO framhåller att det också, vid sidan av återkommande utbildning, fordras kompensatoriska åtgärder i form av utbildning på grund— och gymnasieskolenivå för vuxna. Utveckling av återkommande utbildning ökar möjligheterna att åstadkomma sådan överbryggande utbildning. Ingen del inom vuxenutbildningen bör stå stilla men åtgärder för att ut- jämna skillnader mellan generationerna måste prioriteras under den när— maste perioden. I båda rapporterna betonas att för en vidgad vuxenut— bildning krävs dels uppsökande verksamhet riktad mot grupper med bristfällig utbildning, dels ett studiestöd som är avpassat för de vuxnas behov. LOVUX framhåller att vuxna måste få lagfäst rätt till studier, rätt till ersättning för förlorad arbetsförtjänst samt rätt till avgiftsfria studier.

Jag har i det föregående redogjort för reformer inom vuxenutbild- ningen som redan genomförts. Andra förbereds i olika utredningar.

År 1967 tillsattes kommittén (U 1968: 44) för television och radio i utbildningen (TRU). Kommittén har i uppgift att genom försöksverk— samhet finna former för hur dessa media bäst skulle kunna utnyttjas för att underlätta en spridning av utbildning, särskilt inom vuxenutbildnings— området. TRU:s verksamhet har redovisats i betänkandet (SOU 1973: 19) TRU:s försöksverksamhet 1967—1972. År 1972 tillkallades en ny kommitté (U 1971: 13) angående den fortsatta verksamheten med radio och television i utbildning, som fick till uppgift att utreda den fortsatta verksamheten med radio och television inom utbildningsväsendet. Den- na kommitté beräknas under år 1975 avlämna sitt huvudbetänkande. TRU—kommittéemas arbete, som alltmer kommit att inriktas mot för-

• Sida 176
•  Original

Prop. 1975: 23 . - . 167

skolans och vuxenutbildningens områden, har gett betydelsefulla er- farenheter om fördelar och nackdelar med att använda radio och tele- vision i utbildningen på skilda områden.

År 1968 tillsattes SVUX. Kommittén fick år 1972 tilläggsdirektiv att i det fortsatta arbetet överväga hur de olika formerna av samhälls- stödd vuxenutbildning Skulle stödja och komplettera varandra. Kom- mittén skall bl. a. belysa behovet av lokal- och regional samordning av utbildningsinsatserna, varvid särskilt de lokala vuxenutbildningsrå- dens uppgifter bör beaktas. Enligt vad jag erfarit avser SVUX att lämna sitt slutbetänkande under år 1975.

I syfte att genomföra försök med uppsökande verksamhet inom vuxenutbildningen tillkallades år 1970 FÖVUX. Även dess arbete har redovisats i det föregående.

Utbyggnaden av ungdomsutbildningen på gymnasial nivå och den kommunala vuxenutbildningen samt den kraftiga tillväxten av studie- cirkelverksamheten har under senare år lett till en osäkerhet om folk- högskolans ställning inom vuxenutbildningen och inriktningen av dess verksamhet. För att klarlägga vilken roll folkhögskolan kan och bör spela i kulturliv och utbildningssamhälle tillkallades år 1972 särskilda sakkunniga (U 1972: 08) -— folkhögskoleutredningen. Denna utredning har hösten 1974 lagt fram förslag om fritidsledarutbildning vid folkhög- skolorna vilket behan-dlas i den proposition om ungdomsfrågor m.m. som statsrådet Hjelm—Wallén har föreslagit regeringen att förelägga riks- dagen vid 1975 års riksmöte. Utredningen räknar med att redovisa sitt övriga arbete i ett betänkande vid årsskiftet 1975—4976.

Frågor rörande vuxenutbildning som har anknytning till högskolan har behandlats av dels 1968 års utbildningsutredning, dels kompetens- kommittén. Förslag grundade på dessa utredningars arbete har redan förelagts riksdagen i prop. 1975: 9 om reformering av högskoleutbild- ning m. m.

Jag vill slutligen nämna att skolöverstyrelsen (SÖ) genomfört en översyn av den kommunala vuxenutbildningen, vilken överlämnats till Kungl. Maj:t den 3 april 1974. Jag har i årets budgetproposition (prop. 1975: 1 bil. 10 s. 427) redovisat resultatet av denna översyn.

Även arbetsmarknadsutbildningen har varit föremål för översyn av en särskild kommitté tillsatt år 1972 kommittén (In 1972: 04) för över— syn av arbetsmarknadsutbildningen (KAMU). Denna har i betänkandet (SOU 1974: 79) Utbildning för arbete lagt fram omfattande förslag om utbyggnad och utveckling av arbetsmarknadsutbildningen samt förbätt- rade stödformer för de studerande inom denna. Statsrådet Leijon avser att senare denna dag föreslå regeringen att lägga fram proposition i dessa frågor för riksdagen.

• Sida 177
•  Original

Prop. 1975: 23 168

Jag vill slutligen i denna översikt av reformer och pågående utred- ningsarbete nämna två nyligen stiftade lagar av stor betydelse för vuxen— utbildningen. Den ena är lagen (1974: 358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen, vilken trädde i kraft den 1 juli 1974. Den andra är lagen (1974: 981) om arbetstagares rätt till ledighet för ut- bildning, vilken trädde i kraft den 1 januari 1975. Jag har i-det före— gående (2.1.2) redovisat det huvudsakliga innehållet i dessa lagar.

De av internationella arbetsorganisationen (ILO) antagna instrumena ten, konventionen (nr 140) och rekommendationen (nr 148) om betald ledighet för studier, vilka redovisats i sina huvuddrag (2.1.3), kommer se— nare denna dag att anmälas av chefen för arbetsmarknadsdepartcmcn- tet.

7.2. Mål för vuxenutbildningen

Den utveckling av vuxenutbildningen som har ägt rum, de reformer som genomförts, det senaste årtiondets allmänna debatt och det utred- ningsarbete som jag nyss översiktligt skildrat gcr enligt min mening underlag för en precisering av målen för vuxenutbildningen. Jag tar då först upp frågan om vuxenutbildningens roll i ett system med återkom— mande utbildning.

Tanken på att rikta in planeringen av utbildningsväsendet så att det i växande utsträckning blir möjligt för" den enskilde att varva perioder av förvärvsarbete med perioder av utbildning i stället för att koncen- trera utbildningen till ungdomsåren har mötts av ett betydande gensvar. Den allmänna debatten om vuxenutbildningen bekräftar också, som jag nyss visat, de stora löntagarorganisationernas intresse för och vilja att stödja principen återkommande utbildning. Regeringen har i propo- sitionen om reformering av högskoleutbildningcn m.m. förordat att åtgärder som främjar återkommande utbildning skall prioriteras i den fortsatta planeringen av utbildningsväsendet och även —--utifrån'hög— skoleutbildningcns synpunkt —— redovisat vissa förändringar som detta- förutsätter (prop. 1975: 9 s. 431—435). Jag nöjer mig därför med att- här beröra några huvuddrag i den situation som för vuxenutbildningen blir följden av en utveckling av återkommande utbildning.

En sådan utveckling medför att gränsen mellan ungdomsutbildning och vuxenutbildning stegvis suddas ut. Jag ser i likhet med' LO och TCO många fördelar häri. Det skulle bl. &. medföra en avdramatisering av utbildningsvalen under ungdomsåren och förbättrade förutsättningar för samverkan mellan teoretisk utbildning och praktisk tillämpning, vil- ket borde kunna öka "individernas motivation för studier och "bredda kontakterna mellan utbildning och övrigt samhällsliv. Skall återkom- mande utbildning bli en reell möjlighet för alla medborgare krävs sär- skilda insatser. I detta sammanhang vill jag särskilt framhålla åtgärder

• Sida 178
•  Original

Prop. 1975: 23 " - 169

på vuxenutbildningens område. Det gäller bl.a. att finna nya vägar för att nå ut till de vuxna som har kort och bfistfällig utbildning med infor— - mation om deras rätt och möjligheter till studier. Ett studiestöd avpassat för vuxnas förhållanden måste byggas upp. '

Utbildningen för vuxna har att bygga vidare på ungdomsutbildningen ' men också att kompensera brister i denna. Behoven av fortbildning och vidareutbildning växer och förändras ständigt. För att tillgodose dem". måste, som LO och TCO anfört i sina rapporter om vuxenutbildningen och i sina yttranden över SVUX' och FÖVUX' betänkanden, vuxenut- bildningens innehåll fortlöpande förändras. Det är därvid angeläget att i utbildningen ta till vara de studerandes skiftande erfarenheter. En vik— tig uppgift för vuxenutbildningen —— liksom för all utbildning — är att bidra till de studerandes personlighetsutveckling. Det gäller därvid bl.a. att utveckla förmågan till kritisk analys av den egna situationen och det omgivande samhället och stimulera till att inom ramen för demo— kratins arbetsformer medverka till förbättringar på skilda områden. Jag vill särskilt stryka under det angelägna i att utveckla sådana studie- metoder som gör det möjligt också för de korttidsutbildade att nå dessa mål. Inom folkbildningsarbetet finns ett brett spektrum av erfarenheter som bör utnyttjas i det pedagogiska forsknings- och utvecklingsar- betet. Jag vill erinra om, att i årets budgetproposition (prop. 1975: 1 bil. 10 s. 152), också vuxenutbildningens behov särskilt beaktats vid-beräk- ' ning av medel för anslaget Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skol- väsendet.

En viktig uppgift för vuxenutbildningen är att stärka individens ställ- ning i arbetslivet. Den kan fullgöras på olika sätt. Ett sätt är att ge'en allmän utbildning som ökar de studerandes förutsättningar "att själva fortbilda sig, skapar beredskap inför byte av arbetsuppgifter eller över- gång från arbete i hemmet till förvårvslivet och ger vidgade möjligheter att utöva inflytande på den egna arbetsmiljöns utformning. Folkbild- ningsarbetet är vid sidan av sina uppgifter på kulturlivets område också inriktat på sådan allmän utbildning. Den allmänna utbildningens bety- delse för människorna när det gäller att möta förändringar'på arbets— marknaden och påverka arbetslivets utveckling har under senare år kommit att betonas alltmer. Jag vill t.ex. erinra om att inslag av allmän utbildning numera också finns inom arbetsmarknadsutbildningen.

Möjligheterna för den enskildeatt få nya" arbetsuppgifter är i av- görande grad beroende av tillgången på yrkesinriktad utbildning i vuxen ålder. Inom vuxenutbildningen" måste därför ges en mot yrkesområdcn eller enskilda yrken direkt inriktad utbildning. Det är t.ex. en huvud- . uppgift för arbetsmarknadsutbildningen men också en viktig uppgift för den kommunala och statliga vuxenutbildningen att ge sådan utbild- ning. Inom högskolan kommer uppgiften att ge fortbildning och vidare- utbildning även för yrkesverksamma vuxna att få successivt allt större betydelse.

• Sida 179
•  Original

Prop. 1975: 23 170

Inom vuxenutbildningen finns alltså och bör enligt min uppfattning även framdeles finnas mångskiftande möjligheter att förbereda män- niskor för arbetslivet och att stärka löntagarnas ställning på arbetsmark- naden. Av vad jag anfört följer också att det inte är möjligt att entydigt avgöra hur dessa uppgifter skall fullgöras inom olika former av vuxen- utbildning. Sålunda kan t.ex. studier i studiecirkelns form eller vid folk— högskola ge en god beredskap för att gå ut på arbetsmarknaden eller för byte av arbetsuppgifter trots att dessa studier inte har som primär uppgift att ge yrkesförberedelse.

Vuxenutbildningen bör alltså —— som framgått av det föregående —- utvecklas så att framväxten av återkommande utbildning underlättas.

Under nu överblickbar tid blir en huvuduppgift för vuxenutbildningen att tillgodose de korttidsutbildades behov genom överbryggande utbild- ning.

Både LO och TCO har i sina program för vuxenutbildningen starkt betonat att en utveckling av jämlikheten i det svenska samhället på de ekonomiska, sociala och kulturella områdena i grunden är en fråga om att kunna bjuda de korttidsutbildade studiemöjligheter som är avpassade efter deras förutsättningar, behov och levnadsbetingelser. Dessa grupper är på grund av sin bristande skolning ofta hänvisade till arbeten med låga löner och fysiskt och psykiskt pressande arbetsförhållanden. Deras allmänna livssituation ger dem avsevärt sämre möjligheter att hävda sin ställning på arbetsmarknaden, att aktivt verka för att förändra sina ar- betsvillkor och övriga levnadsförhållanden, att bredda sina sociala kon- takter samt att ta del i förenings- och kulturliv. De behöver instrument för att bryta sig ur ett mönster som leder till social, intellektuell och kulturell utarmning. Ett sådant instrument är utbildning. Men denna kan aldrig bli en realistisk möjlighet för de korttidsutbildade om de inte får direkt stimulans till och stöd för studieverksamhet. De måste få möjlighet att bli medvetna om utbildningens möjligheter och sina egna förutsättningar att utnyttja dem. De måste också bli medvetna om sin rätt till utbildning. Genom sitt arbete i näringslivet, inom den offentliga sektorn och i hemmen har de grupper jag talar om burit den tyngsta bördan vid uppbyggnaden av de resurser som tillåtit oss att skapa ett omfattande och kvalitativt högtstående utbildningsväsende. Det är ett oavvisligt rättvise- och jämlikhetskrav att de ges möjlighet att själva ut- nyttja utbildningsresursema för sin egen utveckling och för att främja sina intressen.

Om dessa krav skall kunna tillgodoses måste vuxenutbildningen en- ligt min mening organiseras så att den kan ge information om utbild- ningsutbud och studievillkor genom personliga kontakter med de kort- tidsutbildade, dvs. genom uppsökande verksamhet. Erfarenheterna av rekryteringen till vuxenutbildningen visar nämligen, att de metoder som hittills använts för information kring denna inte nått ut i tillräcklig ut-

• Sida 180
•  Original

Prop. 1975: 23 ' 171

sträckning till de mest angelägna grupperna. Även om en långsam för- skjutning till de korttidsutbildades förmån under senare år kunnat mär— kas inom gruppen av vuxenstuderande, domineras denna alltjämt av per- soner med förhållandevis god utbildningsbakgrund. Jag talar här om det totala antalet vuxenstuderande och är medveten om att förhållandet kan vara det motsatta inom vissa delar av vuxenutbildningen. Vad jag här sagt belyser ett välkänt faktum, nämligen att nya reformer för att komma de mest behövande till del måste förenas med information ut- formad för och riktad direkt till dessa.

Jag förordar att vuxenutbildningen i större utsträckning organiseras så att den också kan inrymma uppsökande verksamhet. Det är emeller- tid inte nu möjligt att bedöma om denna bör bli ett allmänt inslag i alla former av vuxenutbildning. Det är inte heller givet att de som anordnar utbildningen själva skall bedriva den uppsökande verksamheten. Inom vilka vuxenutbildningsformer uppsökande verksamhet skall finnas och vem som skall bedriva den får bli beroende av vilka förutsättningarna är för att nå de åsyftade grupperna. Jag kommer att utförligare behand- la denna fråga i det följande. I det sammanhanget kommer jag också att ta upp frågor om avgränsning och samverkan mellan olika vuxenutbild- ningsformer som kan aktualiseras när den uppsökande verksamheten får en vidare omfattning.

Jag har tidigare framhållit att en av vuxenutbildningens uppgifter är att främja personlighetsutveckling och öka de vuxnas möjligheter att själva påverka sina levnadsvillkor. Medel att nå ett' sådant mål får till väsentlig del sökas i utbildningens innehåll och uppläggning. En grund- läggande förutsättning för att åstadkomma en framgångsrik utbildning är att dess innehåll och Studieformer förmår skapa god motivation hos de studerande. Metoderna att åstadkomma en sådan kan vara många. Ett avgörande förhållande är emellertid att de studerande kan se sambandet mellan de kunskaper de tillägnar sig och dessas tillämpning i det prak- tiska vardagsarbetet. Jag vill i detta sammanhang erinra om det om- fattande reformarbete som genomförts och förbereds på. arbetslivets område och som syftar till att kraftigt bredda arbetstagarnas möjlig- heter att få inflytande på och delta i beslut som rör deras arbetsförhål- landen. För egen del är jag övertygad om att den demokratisering av arbetslivet som blir en följd av reformarbetet kommer att leda till ökad motivation hos arbetstagarna att tillägna sig de nödvändiga kunskaper- na för att kunna utnyttja sina nya rättigheter. Därav följer i sin tur ett krav på och en förpliktelse för vuxenutbildningen att stå till tjänst med de kunskaper som fordras. Detta bör vara en både angelägen och stimu- lerande uppgift i strävandena att utveckla vuxenutbildningen så att den till innehåll och uppläggning motsvarar de vuxnas behov.

• Sida 181
•  Original

Prop. 1975: 23 172

7.3. Den fortsatta reformverksamheten inom vuxenutbildningen

Med den utbyggnad av vuxenutbildningen som ägt rum har en god grund lagts för ett fortsatt reformarbete med sikte på de mål som 'nyss angetts. En viktig utgångspunkt för det arbetet är att vuxenutbildningen, för att kunna komma de många skilda grupper som har behov av den till del, måste bjudas ut i skiftande former; Skillnaderna mellan de olika formerna för vuxenutbildning får emellertid inte förhindra ensamver- kan mellan olika huvudmän för vuxenutbildning för att ge de utbild— ningssökande den för dem mest lämpade utbildningen och åstadkomma ett effektivt utnyttjande av de samlade resurserna. Jag återkommer till detta i det följande och vill nuendast erinra om att den avvägning som måste göras bl. a. gäller frågor om gränserna mellan t. ex. studieförbun— dens verksamhet och den kommunala vuxenutbildningen.

De steg som nu bör tas för att bygga -ut vuxenutbildningen kvalitativt och kvantitativt grundas på förslag från KAMU, FÖVUX och SVUX samt Sö:s förslag till anslagsframställning för budgetåret 1975/76 så- vitt avscr stöd till studiecirkelverksamhet och studieförbund. Jag har samrått med statsrådet Leijon om de förslag i det följande som har be- röringspunkter med arbetsmarknadsutbildningen och nu aktuella re- former inom denna.

De förslag FÖVUX och SVUX lämnat utgör viktiga förutsättningar för att kunna ge breda grupper med bristfällig utbildning tillfälle till studier och röja undan väsentliga delar av de ekonomiska studiehindren. Jag vill emellertid stryka under att förslagen i det följande, som i allt väsentligt grundas på de båda utredningarnas arbete, endast rör två —— låt vara ytterst betydelsefulla delar —- av- vuxenutbildningssystemet och att de är avsedda att förverkligas successivt. Reformen rubbar inte i nå— got påtagligt hänseende förhållandena" mellan existerande vuxenutbild— ningsformer. Ett fortsatt uppföljnings- .och reformarbete kommer att vara nödvändigt. " -. - -

FÖVUX” och SVUX' förslag har till sina huvuddelar tillstyrkts av flertalet remissinstanser. LO och TCO'hänvisar till vad de har "framfört i sina rapporter om vuxenutbildningen, vilka tidigare redovisats, och framhåller att uppbyggnad av ett särskilt"vuxenstudiestöd för både längre och kortare studier, avpassat till devuxnas förhållanden, utveck- ling av uppsökande verksamhet inom'vuxenutbildningen och'ökat stöd. till studieförbunden och deras studiecirkelverksamhet-.ligger i linje med de krav deras analyser av- vuxenutbildningen lett fram till. 'Det helt övervägande antalet remissinstanser har i stort anslutit sig till förslagen om Studiestödens omfattning och utformning. Det råder nästan total enighet om att uppsökande verksamhet nu bör komma till stånd. Upp- slutningen är också enhällig kring förslagen om förbättrat stöd till stu- dieförbunden och studiecirkelverksamheten.

• Sida 182
•  Original

Prop. 1975: 23 ' . 173

Kritik har från några remissinstanser riktats mot de delar av förslagen som rör fördelning och administration av studiestöd och resurser för . uppsökande verksamhet. Invändningarna avser främst de föreslagna stu- diestödsrådens sammansättning och ställning inom den kommunala för- valtningen. Till dem som uttrycker tveksamhet inför eller ställer sig avvisande till detta förslag hör utredningen om den kommunala demo- kratin, Svenska kommunförbundet, Centerns kvinnoförbund, Folkparti- ets kvinnoförbund, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Studieförbundet . Vuxenskolan m.fl. Ett fåtal remissinstanser har ansett att bristerna på dessa punkter är så stora att förslagen borde göras till föremål för en förnyad översyn.

Jag finner det glädjande att en så bred uppslutning kunnat-nås om huvudlinjerna i de båda utredningarnas—förslag, .nämligen att åtgärder nu bör vidtas som kraftigt förbättrar framför allt de korttidssutbildades möjligheter att få del i vuxenutbildning. Jag har också förståelse för de invändningar som riktats mot enskilda delar av den föreslagna admini- strationen av reformerna. Huvudtanken bakom dessa förslag är att åstadkomma administrativa lösningar som. garanterar de fackliga orga- nisationer vars medlemmar närmast berörs av förbättringarna inom vuxenutbildningen ett reellt lokalt inflytande på arbetet med att genom- föra reformema. För egen del ansluter jag mig till att reformarbetet inom vuxenutbildningen bör präglas av detta synsätthet hindrar emel- lertid inte att vissa justeringar bör göras i utredningarnas förslag. I det följande har jag på en rad punkter således tagit till vara den konstruk- tiva kritik remissinstansema har lämnat. . ' .

Som jag nyss antytt anser jag att de förbättringar inom'vuxenutbildr ningen som FÖVUX och SVUX föreslår i huvudsak bör genomföras. När det gäller det särskilda vuxenstudiestödet är detta också av betydel- se för den reformering av den högre utbildningen som regeringen nyligen. föreslagit i prop. 1975: 9. Jag vill än en gång erinra om-att förbättring- arna har samband med bl. a. den lagstiftning som statsmakterna nyligen genomfört på arbetslivets område-, nämligen" lagen om facklig förtroende- mans ställning på arbetsplatsen och lagen om: arbetstagares rätt till le-- dighet för utbildning. För att rätten till ledighet för utbildning skall kunna utnyttjas även av grupper med bristfällig utbildning är det, som jag tidigare framhållit, nödvändigt att informationen om utbildnings—. möjligheterna intensifieras enligt huvudtanken .bakom FÖVUX” för- slag och att studiestöd för vuxna enligt SVUX” förslag i allt väsentligt förverkligas. Om så inte sker är riskerna uppenbara för att lagen främst förstärker de förhållandevis unga och välutbildades möjligheter att bygga på sin utbildning. Jag vill också erinra om att statsrådet Bengts- son i prop. 1974: 148 (s. 80) med förslag till lag om-. arbetstagares rätt till ledighet för utbildning bl. a. anförde att de korttidsutbildades behov borde särskilt beaktas vid tillämpningen av lagen (InU 1974: 31, rskr 1974: 399).

• Sida 183
•  Original

Prop. 1975: 23 174

Många remissinstanser anser att gränsdragningen mellan skilda slag av vuxenutbildningar bör ses över. Jag har tidigare berört dessa frågor och återkommer nu till dem.

F. n. arbetar — som jag tidigare nämnt — SVUX med vissa frågor rörande arbetsfördelning och samverkan mellan olika slag av vuxenut- bildning. Folkhögskoleutredningen ser över folkhögskolans arbetsfor- mer och ställning inom vuxenutbildningen. Utredningarna skall i ge- mensamma frågor samråda med varandra. Det är troligt att de reformer som kommer att beslutas i anledning av förslagen från FÖVUX, SVUX, KAMU och folkhögskoleutredningen kommer att aktualisera gränsdrag- ningar mellan de skilda verksamhetsområdena inom vuxenutbildningen och behov av en fortlöpande uppföljning av utvecklingen inom denna. Till detta kommer ytterligare frågor av betydelse i sammanhanget.

Den första frågan gäller den kommunala vuxenutbildningens roll i strävandena att ge ungdomar som lämnat grundskolan med svaga resul- tat eller avbrutit studierna på högstadiet och som inte går vidare till ut- bildning på gymnasial nivå, en för dem avpassad utbildning. Denna frå- ga bereds f.n. av en arbetsgrupp inom utbildningsdcpartementet sam- mansatt av representanter för berörda departement och ämbetsverk. Ar- betet kan komma att leda till förändringar i den kommunala vuxenut- bildningens ställning och arbetsuppgifter.

Den andra frågan gäller de effekter för studiecirkelverksamheten som blir en följd av en förbättrad anställningstrygghet för cirkelledarna. För att dessa skall kunna omfattas av lagen om anställningsskydd har studie- förbunden slutit kollektivavtal med deras fackliga organisationer. Det är en självklar princip att de anställda inom folkrörelsema skall åtnjuta samma rättigheter som gäller för anställda inom övriga delar av arbets- marknaden. Samtidigt får tillämpningen av den principen inte leda till en institutionalisering av studieförbundens verksamhet, som berövar dem deras fria ställning. Mot den bakgrunden kan det bli nödvändigt att bl.a. se över formerna för stödet till studiecirkelverksamheten.

Den tredje frågan är den jag väckt i prop. 1975: 9 (s. 445—447) rö- rande förhållandet mellan den framtida högskolans utbud av enstaka kurser inom skilda områden och studieförbundens verksamhet med s.k. studieplansanknutna universitetscirklar.

Det utredningsarbete rörande vuxenutbildningen som nu pågår täc- ker enligt min mening inte i önskvärd omfattning de centrala frågorna om dels gränserna mellan å ena sidan folkbildningsarbetet och å andra sidan övrig vuxenutbildning, innefattande högskolan, dels behovet av att se över formerna för stödet till studiecirkelverksamheten. SVUX” kvarstående arbetsuppgifter, som jag tidigare redovisat, berör i vissa avseenden de frågor jag här tagit upp. Jag har som tidigare nämnts erfarit att SVUX kommer att avsluta sitt arbete i sådan tid att dess slutbetänkande kan föreligga under innevarande år. Mot den bakgrun—

• Sida 184
•  Original

Prop. 1975: 23 . 175

den är det enligt min mening ändamålsenligt att gränserna mellan folk- bildningsarbetet och övrig vuxenutbildning samt formerna för det stat- liga stödet till studiecirkelverksamheten ses över i särskild ordning. Jag avser att inom en nära framtid återkomma till regeringen med förslag om lämpliga former för detta arbete.

Jag går nu över till att behandla de förslag somFÖVUX och SVUX lagt fram.

7.4. Vidgad vuxenutbildning

7.4.1. Uppsökande verksamhet på arbetsplatser

FÖVUX föreslår att ett särskilt statsbidrag skall införas som stöd till fackliga organisationer för uppsökande verksamhet på arbetsplatser. Enligt FÖVUX skall följande gälla. Ansvaret för den uppsökande verk- samheten på arbetsplatserna skall åvila de fackliga organisationerna. Vid anordnandet av verksamheten samarbetar dessa i förekommande fall med studieförbund. Själva uppsökandet görs framförallt av studie- organisatörerna, som får speciell utbildning för detta. Studieorganisatör är facklig förtroendeman. Därigenom blir lagen (1974: 358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen tillämplig på denne under förutsättning av att verksamheten sker på den arbetsplats där stu- dieorganisatören är anställd. Denne kan då bedriva den uppsökande verksamheten på betald arbetstid. På små arbetsplatser där den fack- liga verksamheten inte är lika väl utbyggd som på större och på ar- betsplatser in0m t.ex. skogsbruket, detaljhandeln och transportväsen- det upprätthålls ofta den fackliga verksamheten av fackliga ombuds— män eller funktionärer vid den fackliga avdelning till vilken arbets- platsen hör. I dessa fall kan inte lagen tillämpas. För uppsökande verksamhet på dessa arbetsplatser måste därför ersättning för förlorad arbetsförtjänst utgå till studieorganisatörerna. Den uppsökande verk- samheten på arbetsplatserna planeras och drivs som projekt för vilka de fackliga organisationerna ansöker om medel hos ett kommunalt organ, som skall svara för fördelningen av dessa.

Införandet av ett särskilt statsbidrag enligt FÖVUX, förslag tillstyrks av flertalet remissinstanser. Även jag anser att FÖVUX' förslag i fler- talet avseenden är väl avvägt och förordar därför att ett särskilt stats- bidrag införs för uppsökande verksamhet på arbetsplatser. Den upp— sökande verksamheten på arbetsplatserna måste enligt min mening or- ganiseras så att den kan utvecklas till att få en bred omfattning. Den får därför inte anordnas på sådant sätt att den försvårar den samverkan mellan arbetstagare och arbetsgivare som .fordras för en sådan utveck- ling. Vidare måste den uppsökande verksamheten och tillämpningen av lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning kunna samordnas. En sådan samordning är inte möjlig utan medver-

• Sida 185
•  Original

Prop. 1975: 23 176

kan från de fackliga organisationerna. Det är därför nödvändigt att, som LO, TCO och Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) framhållit i sina yttranden, verksamheten sker med stöd av de lagar och avtal som reglerar parternas samverkan på arbetsplatserna. Detta gör att ansvaret för denna del av den uppsökande verksamheten måste läggas på de fackliga organisationerna och inte på andra organisationer, t. ex. studie- förbunden. Härtill kommer att en grundläggande förutsättning för verk- samheten är att de som svarar för den har tillträde till arbetsplatserna. Så är fallet med de fackliga organisationerna.

Vissa svårigheter kan vara förenade med att bedriva uppsökande verksamhet på sådana mestadels små arbetsplatser där den fackliga verksamheten inte sköts av någon" som är anställd på arbetsplatsen utan av ombudsmän eller funktionärer vid den fackliga avdelning till vilka dessa arbetsplatser hör. Antalet korttidsutbildade på dessa ar- betsplatser är som FÖVUX visat förhållandevis stort. Några remiss- instanser har också påtalat detta förhållande samt uttryckt oro för att dessa grupper korttidsutbildade skulle få en eftersatt ställning i för- - hållande till arbetstagare på större arbetsplatser med "en bättre utbyggd facklig verksamhet. För att en sådan utveckling skall undvikas förordar dessa remissinstanser att den uppsökande verksamheten anförtros studie- förbund. '

Att den fackliga verksamheten har olika omfattning och styrka vid skilda arbetsplatser utgör enligt min mening inte någon grund för att frångå principen om de fackliga organisationernas ansvar för den upp- sökande verksamheten på arbetsplatserna. Såväl LO och TCO'som SAF har anslutit sig till denna princip.- Som jag tidigare nämnt pågår f.n. en omfattande reformverksamhct på arbetslivets område. Denna har- hittills, utöver förtroendemannalagen och lagen om.-ledighet för ut- bildning, lett till lagstiftning om t.ex. arbetarskydd, arbetsmiljö och former för de anställdas medbestämmanderätt. Statsmaktema. har där— vid lagt ett omfattande och betydelsefullt ansvar'på de fackliga orga- nisationerna. En förutsättning för att arbetet på att genomföra-. dessa reformer på arbetsplatserna skall nå tillfredsställande- resultat är att de fackliga organisationerna ges möjlighet att påverka och samordna planeringen av de verksamheter .på arbetsplatserna som hör samman med reformerna. '

En annan förutsättning är, som jag'nämnt i; det föregående, att de anställda får sådan utbildning "att de kan utnyttjade möjligheter som reformerna ger dem. Det är'naturligtvis inte möjligt att .kräva att dessa omfattande reformer omedelbart och samtidigt skall kunna slå igenom i lika omfattning på alla arbetsplatser. De fackliga organisa- tionerna måste få tillfälle att efter hand bygga ut och anpassa verk- samheten till de förhållanden som råder på varje arbetsplats. Att i detta läge föra in en ny verksamhet på arbetsplatserna och för denna lägga

• Sida 186
•  Original

Prop. 1975: 23 = 177

ansvaret även på andra organisationer än de fackliga är enligt min upp- fattning inte lämpligt. Det skulle medföra stora risker för en splittring av reformarbetet och därigenom allvarligt kunna försvåra dess genom- förande framför allt på de mindre arbetsplatserna.

I likhet med vad FÖVUX och bl.a. LO, Svenska Metallindustriarbe- tareförbundet, LRF, TCO och Studieförbundet Vuxenskolan framhållit, anser jag det vara av stor betydelse att man försöker nå de korttids— utbildade med uppsökande verksamhet på de små arbetsplatserna. I av- vaktan på reformer inom det "arbetsrättsliga området som kan komma att ge de fackliga organisationerna bättre förutsättningar att verka också på små arbetsplatser måste olika slags lösningar sökas för den uppsö- kande verksamhet på dessa. Mot bakgrund av vad bl.a. SAF anfört i sitt yttrande förutsätter jag att arbetsgivarna kommer att ställa sig positiva till att, genom överenskommelser med de fackliga organisatio- ner till vilka de anställda på dessa arbetsplatser hör, bereda möjlighet för studieorganisatörer att söka upp de anställda på arbetsplatsen, även om de själva inte har anställning där. Eftersom dessa studieorganisatörer inte berörs av förtroendemannalagen har jag i mina beräkningar av kost- naderna för uppsökande verksamhet på arbetsplatserna tagit hänsyn till att behov av ersättning av inkomstbortfall kan uppstå.

En förutsättning för att de korttidsutbildade verkligen skall kunna en- gageras i studieverksamhet är givetvis att de fackliga organisationerna nära samarbetar med olika studieförbund.

Jag förordar i enlighet med FÖVUX” förslag att särskilda medel för uppsökande verksamhet på arbetsplatserna skall utgå för projekt med sådan inriktning. Medel för dessa bör sökas av de fackliga orga- nisationerna hos en särskild vuxenutbildningsnämnd. Jag återkommer i det följande till de delar av förslagen som rör administrationen av verk- samheten.

I ansökan från facklig organisation om bidrag till projekt för upp— sökande verksamhet bör anges dels vilken grupp projektet är avsett för, dels de beräknade kostnaderna för administration och i förekommande fall för ersättning till studieorganisatörer för inkomstbortfall samt för information. Vidare bör av ansökan framgå om avsikten är att de upp- sökta skall erbjudas kollektivt sökta studiestöd. Det ankommer på rege- ringen eller myndighet som regeringen bestämmer att meddela behövliga föreskrifter om vad ansökan skall innehålla liksom om den tid inom vilken ansökan skall ges in.

Det organ som skall besluta om bidrag kan komma att av olika skäl behöva ta ställning till vilka projekt för uppsökande verksamhet som bör bifallas. Vid denna prövning bör hänsyn i första hand tas till om projekten riktar sig till personer med bristfällig utbildning och besvärliga arbetsförhållanden. Därefter bör bedömas vilket eller vilka projekt som har de bästa förutsättningarna att nå de avsedda grupperna.

12 Riksdagen 1975. ] saml. Nr 23

• Sida 187
•  Original

Prop. 1975: 23 178

Medlen för uppsökande verksamhet kommer under ett inledningsskede att vara förhållandevis begränsade. Jag förutsätter därför att de fackliga organisationerna kommer att lägga upp en plan över vilka arbetsplatser de avser att bedriva verksamheten på samt turordningen mellan dessa. Ytterst kommer det dock att åvila det beslutande organet att göra ett sådant val av projekt att skilda slag av arbetsplatser med korttidsutbil- dade kommer med i den uppsökande verksamheten. Med anledning av vad jag nyss anfört om förhållandena på bl. a. de små arbetsplatserna vill jag stryka under det angelägna i att urvalet görs på ett sådant sätt att de korttidsutbildade vid dessa inte blir eftersatta.

Jag kommer i det följande att för budgetåret 1975/76 beräkna 3 milj. kr. för uppsökande verksamhet på arbetsplatser. Särskilda projekt bör påbörjas först efter den 1 januari 1976, eftersom de bör kunna samord- nas med de studiesociala reformerna. Medel för förberedelser av projekt bör dock kunna utgå med början den 1 juli 1975.

Jag går nu över till att behandla studieorganisatörernas uppgifter i den uppsökande verksamheten.

Studieorganisatörerna kommer att ha en central roll i den uppsökan- de verksamheten. Den försöksverksamhet FÖVUX bedrivit ger enligt min mening belägg för vikten av att studieorganisatörerna har förmåga att identifiera sig med den grupp som söks upp. FÖVUX konstaterar att denna identifikation lättast nås om studieorganisatören har nära anknytning till den uppsökta gruppen och väl känner dess förhållanden. Jag delar den uppfattningen. Den form för den uppsökande verksam- heten på arbetsplatserna som jag i det föregående har förordat innebär att av fackliga organisationer utsedda studieorganisatörer genomför verksamheten. Goda förutsättningar bör därför finnas för att studieor- ganisatörerna har den nödvändiga anknytningen till och kunskaperna om de grupper som söks upp.

En viktig uppgift för studieorganisatörerna är att ge de uppsökta en allsidig information om de studiemöjligheter som finns, vilka former av studiestöd de kan utnyttja, vilka möjligheter de har att få ledighet för utbildning m.m. FÖVUX” försöksverksamhet liksom tidigare er— farenheter har visat att studiecirkeln är en mycket lämplig studieform för vuxna, som har liten eller ingen studievana. Den uppsökande verk- samheten mäste dock läggas upp så, att de uppsökta får full frihet att välja mellan olika vuxenutbildningsformer. Studieorganisatörerna bör därför ha grundläggande kunskaper inte bara om studiecirklar utan även om andra former av vuxenutbildning, såsom folkhögskolor, facklig utbildning, arbetsmarknadsutbildning, olika former av högskolestudier, kommunal och statlig vuxenutbildning m.m. För att studieorganisa- törerna skall kunna fullgöra denna viktiga uppgift fordras att de får en viss utbildning. FÖVUX har också betonat det angelägna häri. LO och TCO har gemensamt inkommit med skrivelse i frågan, som jag tidigare redovisat (4.2.1). I denna skrivelse framhålls bl.a. att studie-

• Sida 188
•  Original

Prop. 1975: 23 -- - 179

organisatörerna vid sidan av uppsökande verksamhet för utbildning också kommer att biträda vid genomförandet av andra reformer som rör verksamheten på arbetsplatserna. Mot den bakgrunden påtalar organisationerna att behovet av resurser för utbildning av studieorga— nisatörer inte kan tillgodoses i önskvärd omfattning på grundval av endast de förslag som FÖVUX lagt fram. Eftersom studieorganisatö- rerna kommcr att ha vidare uppgifter än att enbart medverka i uppsö- kande verksamhet förordar LO och TCO också att ett särskilt bidrag skall utgå för utbildning av dem.

Det är enligt min mening önskvärt att studieorganisatörerna ges en viss förberedande utbildning. Jag delar också LO:s och TCO:s upp- fattning att det i många fall kan vara mindre ändamålsenligt att bekosta denna uteslutande med medel som söks i samband med projekt för uppsökande verksamhet på arbetsplatserna. Som nämnts i det före— gående förutsätter jag att de fackliga organisationerna kommer att upp— rätta en turordning för en viss tid mellan olika projekt för uppsökande verksamhet på arbetsplatserna. En sådan planering bör göra det möjligt att förbereda genomförandet av projekten genom en grundläggande ut— bildning av berörda studieorganisatörer som sedan kan behöva komplet- teras i anslutning till de enskilda projekten. En sådan ordning bör kunna undanröja risken för att den begränsade tid som står till buds mellan den tidpunkt då medel för enskilda projekt beviljas och den då projektet skall genomföras leder till en bristfällig utbildning av och information till studieorganisatörerna. Dessutom förutsätter jag att en omfattande reguljär uppsökande verksamhet i enlighet med förtroendemannalagen kommer att äga rum på många arbetsplatser även i de fall då särskilda medel för projekt inte utgår.

Jag förordar alltså att särskilda medel anvisas för grundläggande ut- bildning av studieorganisatörer. Dessa bör beräknas under det nya an— slag till uppsökande verksamhet på arbetsplatserna rn. in. som jag kommer att förorda i det följande och under detta anslag redovisas under en särskild anslagspost. Medlen bör fördelas till centrala fack- liga organisationer och få användas för grundläggande utbildning av studieorganisatörer. För budgetåret 1975/76 beräknar jag 2 milj. kr. för utbildning av studieorganisatörer. Medlen bör kunna tas i anspråk re- dan från den 1 juli 1975. '

7.4.2. Uppsökande verksamhet i bostadsområden

FÖVUX föreslår att ett statsbidrag inrättas för uppsökande verk- samhet i bostadsområden. Detta bidrag skall enligt FÖVUX kunna sökas av studieförbund som avser att bedriva uppsökande verksamhet i bo- stadsområden i samverkan med sådana organisationer som har såväl folkrörelseanknytning som förankring inom de grupper i bostadsområ- dena som skall sökas upp. Som exempel på sådana organisationer näm- ner kommittén hyresgäst- eller bostadsrättsförening, handikapporganisa-

• Sida 189
•  Original

Prop. 1975: 23 130

tion och politisk organisation. Bidrag till studieförbund för uppsökande verksamhet bör enligt FÖVUX beviljas av SÖ.

Remissinstanserna har delade uppfattningar om FÖVUX” förslag i denna del. Flertalet ställer sig positiva till huvudtanken att uppsökande verksamhet måste riktas också till de korttidsutbildade inom andra grupper än dem som kan nås på arbetsplatserna. Samtidigt har emeller- tid många remissinstanser däribland Medborgarskolan och Vuxenskolan anfört invändningar mot det föreslagna sättet att genomföra verksamhe- ten. Bl. a. framhålls dels att den samverkan mellan studieförbund och olika organisationer FÖVUX förutsätter inte prövats i tillräcklig om- fattning, dels att möjligheterna för olika vuxenutbildningsanordnare att medverka i den uppsökande verksamheten enligt förslaget blir begrän- sade.

Jag har tidigare framhållit att det övergripande syftet med uppsö- kande verksamhet är att nå ut med information till personer med brist-.. fällig grundläggande utbildning om deras rätt och möjligheter till stu- dier. Den tillgängliga statistiken över befolkningens utbildningsstruktur visar — även om den i enskildheter kan ha brister — att betydande grupper av hemarbetande kvinnor och personer med skilda handikapp tillhör de korttidsutbildade. Det är enligt min mening angeläget att låta även dessa grupper omfattas av uppsökande verksamhet. Den informa- tion om möjligheterna till studieverksamhet som de därigenom får kan i många fall bli en avgörande impuls för dem att genom studier söka vidga sina intressen och sina kontakter med omvärlden. Studier- na kan också utveckla deras självförtroende så att de i större utsträck- ning vågar delta i samhällsaktiviteter av skilda slag. De kan vidare i många fall leda till förberedelser för att träda ut i arbetslivet.

FÖVUX har med sin försöksverksamhet visat — om än i begrän- sad skala — att det är möjligt att med en uppsökande verksamhet riktad till hemarbetande och handikappade nå en förhållandevis god studie- rekrytering. Samtidigt redovisar kommittén emellertid att de problem som är förenade med studieverksamhet för hemarbetande och handikap- pade delvis är andra och mera svårlösta än de som uppträder vid uppsökande verksamhet på arbetsplatserna. Bl.a. är det svårt att i bo— stadsområden avgränsa de grupper som bör sökas upp. Vidare måste studieorganisatörerna ofta göra flera besök därför att de sökta perso- nerna inte alltid är anträffbara. Kostnaderna för den uppsökande verk- samheten blir därför större än motsvarande kostnader för uppsökande verksamhet på arbetsplatserna. Andra problem uppstår enligt FÖVUX på grund av bristande möjligheter att ordna barntillsyn under studierna och att bistå handikappade med färdtjänst eller annan service. Efter- som de två sistnämnda problemen hänger samman med utbyggnad av den service kommunala organ skall svara för har FÖVUX inte ansett sig böra lämna förslag till deras lösning.

Som jag nyss framhållit är det angeläget att nå ut med information-

• Sida 190
•  Original

Prop. 1975: 23 ' 181

till korttidsutbildade bland hemarbetande och handikappade om deras studiemöjligheter. Arbetet på att finna lämpliga former för detta måste intensifieras. FÖVUX' försöksverksamhet i bostadsområden har emel- lertid varit av ganska liten omfattning. Kommittén har endast i ett fåtal fall prövat sitt förslag om att studieförbunden skall samarbeta med olika organisationer som har folkrörelseanknytning och är förankrade bland de grupper som söks upp. De av FÖVUX redovisade erfarenhe- terna begränsar sig vidare till ett fåtal kommuner som inte kan sägas representera hela skalan av kommunstorlekar och tätortsgrupperingar.

Vad jag anfört talar enligt min mening för att beslut inte nu bör fat- tas om uppsökande verksamhet i större skala i bostadsområden. Jag förordar i stället en fortsatt och utvidgad försöksverksamhet med att sö- ka upp korttidsutbildade grupper i bostadsområden.

Försöksverksamheten bör avse en treårsperiod och ansvaret för dess genomförande bör åvila SÖ. Den bör utformas så att erfarenheter kan vinnas från ett representativt urval av kommuner, såväl sådana som har stora tätortsområden som sådana med mindre tätortsområden och gles- bygd. Försöksverksamheten bör inriktas på att pröva olika former av samspel mellan studieförbund och organisationer. Därvid bör sådana organisatoriska lösningar sökas som förhindrar att skilda utbildnings- anordnare samtidigt genomför uppsökande verksamhet riktad till sam- ma grupper. Vissa särskilt angelägna grupper som t.ex. handikappade och invandrare bör uppmärksammas, varvid samordning bör eftersträ- vas med redan pågående försök.

Ger försöksverksamheten tillfredsställande resultat bör den kunna utvidgas under försöksperioden. SÖ bör därför årligen avge rapporter i sådan tid att de kan beaktas i budgetarbetet. Om riksdagen godtar mina förslag i dessa frågor, avser jag att föreslå regeringen att uppdra åt SÖ att genomföra försöksverksamheten samt att lämna närmare föreskrifter om formerna för den. Jag beräknar kostnaden för försöks- verksamheten till 1 milj. kr. under budgetåret 1975/76.

SÖ har som tidigare nämnts i sin anslagsframställning för budget- året ].975,-'76 föreslagit att medel till uppsökande verksamhet bör ställas till folkhögskolornas förfogande. Jag är inte nu beredd att tillstyrka Sö:s förslag.

7.5. Studiecirkelverksamhet och studieförbund

Jag har i det föregående belyst den roll folkbildningsorganisationerna spelat i arbetet på att bygga upp en förhållandevis omfattande vuxenut- bildning. Deras förmåga att föra in aktuella och viktiga samhällsfrågor i studieverksamheten samt deras nära kontakter med bl. a. de stora lön- tagarorganisationerna gör dem väl ägnade att föra ut utbildningen till de grupper som vanligen inte söker sig till utbildning. Folkbildningsorgani- sationerna kommer därför enligt min mening att ha en central ställning

• Sida 191
•  Original

Prop. 1975: 23 182

när det gäller att anordna utbildning för de korttidsutbildade vuxna till vilka den uppsökande verksamheten på arbetsplatserna och den för- söksverksamhet i bostadsområden som jag nyss förordat riktar sig. För att folkbildningsorganisationerna skall kunna fullgöra dessa uppgifter och nå tillfredsställande resultat fordras att samhällets stöd till dem byggs ut. Det utbyggda stödet bör ges en sådan form att det främjar det folkbildningsarbete som vänder sig till utbildningsmässigt och kulturellt eftersatta grupper samtidigt som folkbildningens frihet och studieför- bundens folkrörelsekaraktär bevaras. FÖVUX har lagt fram förslag med denna innebörd. Jag tar nu upp dessa till behandling.

FÖVUX föreslår att ett ökat statligt stöd till studiecirkelverksam- heten i första hand skall syfta till att utjämna skillnaderna mellan prioriterade och icke prioriterade cirklar. Remissinstanserna har med få undantag tillstyrkt detta. Jag anser att FÖVUX” förslag i denna fråga får avvägas mot de reformer som FÖVUX föreslår på andra områden De resurser som kan ställas till förfogande för budgetåret 1975/76 bör enligt min mening i första hand inriktas på sådana åtgärder som i sär- skilt hög grad innebär förbättringar för grupper som nu är eftersatta, t. ex. korttidsutbildade som endast kan nås genom uppsökande verk- samhet, människor i glesbygd och handikappade. Jag är därför inte nu beredd att ta upp frågan om en utjämning av bidragen till allmänna icke prioriterade och prioriterade cirklar. Jag förordar att B i (1 r a g et till allmänna cirklar dvs. både prioriterade och icke priori- terade cirklar den 1 juli 1975 höjs med 4 kr. från 32 kr. till 36 kr. per studietimme. Dessutom kommer jag i det följande att i samband med mina ställningstaganden till FÖVUX' förslag ifråga om studiecirkel- verksamhet för handikappade och 'studiecirkelverksamhet i glesbygd förorda vissa ytterligare höjningar av bidraget till studiecirklar.

De prioriterade cirklarna omfattar nu ämnena engelska, ' svenska, matematik och samhällskunskap på en'nivå som svarar mot högst grundskolans årskurs 9. Även sådan cirkel som syftar till att'ut- veckla handikappades färdigheter att meddela sig är prioriterad. Jag förordar att också cirklar i andra språk än engelska och svenska fr. o. rn. budgetåret 1975/76 skall räknas som prioriterade, om deltagarna har detta språk som modersmål (hemspråk). Detta skulle innebära att vuxna invandrare får förbättrade möjligheter till viss utbildning i hemspråket. Deras barn har redan rätt att inom skolväsendet få sådan utbildning. Jag förordar också en annan utvidgning av de prioriterade cirklarna..- De reformer som har genomförts och kommer att genomföras inom den närmaste framtiden för att öka arbetstagarnas inflytande i företagen kommer att ställa ökade krav på kunskaper bl. a. i ekonomi. Det är angeläget att förbättra arbetstagarnas möjligheter att få sådana kun- skaper. Dessa är samtidigt ett viktigt inslag i den fackliga utbildningen. Jag anser därför att all facklig utbildning i studiecirkelform bör vara prioriterad.

• Sida 192
•  Original

Prop. 1975: 23 183

I likhet med FÖVUX anser jag att studieförbunden bör få medel för administrativa förstärkningar och ökad utbildning och fortbildning av cirkelledare m.m. FÖVUX har föreslagit att bidragen till studie- förbundens organisationskostnader och kostna- der för pedagogisk verksamhet av olika slag samt bidra- get till produktion av studiematerial för handikappade under det första året skall ökas med sammanlagt 5,2 milj. kr. Jag förordar en ökning med detta belopp för budgetåret 1975/76. Jag kommer att i det följande närmare redovisa fördelningen på olika ändamål.

I FÖVUX” försöksverksamhet kompletterades studierna med studie— teknisk handledning och studierådgivning och diskussioner om utbild- nings- och arbetsmarknadsfrågor. I försöksverksamheten visade sig de metoder som liknade studiecirkelns pedagogiska form vara mest lämp- liga. I likhet med FÖVUX anser jag att målet för s t ud i e o rie n t e- r i n g e n bl. &. bör vara att hos individen skapa en större självtillit och tro på sin egen förmåga. Studieorienteringen bör bygga på deltagarnas egen aktivitet och så långt möjligt utgöra en integrerad del av studie- cirkelarbetet. .

FÖVUX utgår från att cirkelledaren oftast är den mest lämpade att ha hand om studieorienteringen men anser att det för att tillgodose spe- ciella önskemål i cirkeln också bör finnas möjlighet att tillkalla en särskild expert, t.ex. en konsulent för studie- och yrkesorientering eller en tjänsteman från arbetsförmedlingen. Experten bör delta på samma villkor som vanlig expertmedverkan medger om inte studieorienteringen ingår i expertens tjänstgöring. FÖVUX föreslår en utvidgning av nuva— rande bestämmelser om statsbidrag för expert och fackmannamedver- kan så att expertmedverkan för studieorientering medges med högst två av 20 studietimmar utöver den expertmedverkan som medges enligt nuvarande bestämmelser. I likhet med FÖVUX förutsätter jag att stu- dieorienteringen i allmänhet kommer att has om hand av studiecir- kelledaren. I samband med min anmälan av anslaget Bidrag till studie— förbund kommer jag att förorda en höjning av bidraget till studieför- bundens pedagogiska verksamhet bl. a. med hänsyn till behovet av att utbilda cirkelledare i studieorientering. Jag anser också att det bör finnas möjlighet att tillkalla särskild expert. Detta bör dock ske inom ramen för gällande bestämmelser för medverkan av expert och fack- man.

I likhet med FÖVUX och samtliga remissinstanser som yttrat sig i frågan anser jag att Studieverksamheten för handikap- pade bör byggas ut. Studieverksamheten bör planeras i samarbete med handikapporganisationcrna och självfallet vända sig även till handi- kappade som inte är medlemmar i någon handikapporganisation. I lik- het mcd FÖVUX anser jag att man så långt möjligt bör underlätta för handikappade att delta i reguljära studiecirklar. Bl.a. med hänsyn till

• Sida 193
•  Original

Prop. 1975: 23 184

cirkelledarnas behov av ökade kunskaper om handikappade bör cirkel- ledarutbildningen förstärkas. För intresserade cirkelledare bör det ock- så finnas möjlighet till en. mer omfattande utbildning och fortbildning i den specialmetodik som ibland kan bli aktuell. Det finns också ett be- hov av ökad kurs- och konferensverksamhet kring handikappfrågor. I samband med min anmälan av anslaget Bidrag till studieförbund kom- mer jag därför att i det följande förorda att bidraget till stu d i e- förbundens pedagogiska verksamhet för handi- k a p p a d e i enlighet med FÖVUX” förslag höjs med 300 000 kr. för budgetåret 1975/76.

FÖVUX framhåller det stora behovet av s t u d i e m a t e r i a 1 f ö r h a n d i k a p p a d e, t. ex. material anpassat för vuxna utvecklings- störda, talböcker och punktskriftslitteratur för blinda och böcker med stor text för synskadade. Jag kommer i det följande att för budgetåret 1975/76 beräkna en höjning av bidraget för produktion av studie- material för handikappade med. 400 000 kr. i enlighet med FÖVUX' förslag. För att underlätta för döva att delta i reguljära studiecirklar kommer jag att i samband med min anmälan av anslaget Bidrag till studiecirkelverksamhet förorda att ett särskilt bidrag för tec- k e n 5 p r å k 5 t o 1 k införs den 1 juli 1975. Teckenspråkstolken bör kunna vara närvarande under hela cirkeln och fungera som en assiste- rande eirkelledare. Bidrag bör utgå dels för arvode, dels för resor och traktamenten.

FÖVUX föreslår att ett särskilt bidrag skall utgå för vissa te'k- niska och organisatoriska stödåtgärder för handi- kappade. FÖVUX har beräknat kostnaderna till ca 500 000 kr. Jag be- räknar att ett belopp av denna storlek- bör kunna ställas till studieför- bundens förfogande för olika stödåtgärder som kan göra det möjligt för handikappade att delta i studiecirklar.

FÖVUX framhåller att det finns en rad olika problem förknippade med uppsökande verksamhet och cirkelstudier både utanför tätorterna och i små tätorter. Det enda särskilda stöd som nu utgår för s t u d i e- cirklar i glesbygd är bidrag för 75% av kostnaderna för resor och traktamenten till cirkelledare för cirkel inom det allmänna stödområdet utom g-ort (dvs. ort där reguljär tre- eller fyraårig linje av gymnasieskolan får anordnas). FÖVUX föreslår att begreppet ”gles- bygd” skall utvidgas till att gälla hela landet med undantag av g-orter. Med denna definition beräknas ca 40 % av befolkningen bo i gles- bygd. De nuvarande bestämmelserna om ersättning för kostnader för resor och traktamente till cirkelledare skall enligt FÖVUX” förslag gälla hela detta område. Vidare föreslår FÖVUX att ett bidrag med 2 kr. per studietimme skall utgå för studiecirklar som anordnas inom området.

I likhet med FÖVUX är jag medveten om att uppsökande verksam-

• Sida 194
•  Original

Prop. 1975: 23 185

het och cirkelstudier är svårare att genomföra utanför större tätorter. Jag anser dock att man även när det gäller utbildning bör ansluta sig till den definition av stödområdet som används i andra sammanhang. Den definition FÖVUX föreslagit skulle dessutom troligen leda till att man tvingades göra vissa undantag. Det kan t. ex. inte vara rimligt att vissa förortskommuner i Stockholm, där treårig linje av gymnasieskolan inte anordnas. skulle räknas som glesbygd. Jag anser att de resurser som kan avsättas för att stimulera studiecirkelverksamhet i glesbygd inte bör fördelas så att de kommer att omfatta områden med närmare hälften av befolkningen. De bör i stället koncentreras till de delar av landet där glesbygdsproblemen är störst. Mot denna bakgrund kommer jag att i det följande i samband med min anmälan av anslaget Bidrag till studiecirkelverksamhet förorda att ett särskilt bidrag med 2 kr. per studietimme skall utgå för cirklar som anordnas inom det allmänna stödområdet på ort utanför g-ort. Vidare kommer jag att i samband med min anmälan av anslaget Bidrag till studieförbund förorda en kraftig höjning av bidraget till pedagogisk verksamhet bl. a. med hän- syn till behovet av utbildning av cirkelledare i glesbygd.

FÖVUX föreslår att å m n e s k u r s e r som arrangeras av studie- förbund och folkhögskolor tillsammans mera regelmässigt bör kunna förläggas utanför folkhögskolans lokaler och att gällande författning ändras så att ämneskurs, som anordnas i kombination med studiecirkel- verksamhet, utan dispensförfarande skall få omfatta kortare tid än en vecka, dock minst två dagar. Beträffande förläggningen av ämneskur- ser utanför folkhögskolans lokaler utgår kommittén från, att folkhög-

skoleutredningen ytterligare överväger hur en-btvidgad verksamhet av detta slag skall genomföras.

Samtliga remissinstanser som yttrat sig i frågan bl.a. LO, TCO, Landstingsförbundet, Arbetarnas bildningsförbund (ABF) och Vuxen- skolan tillstyrker utredningens förslag. Rörelsefolkhögskolomas intresse- organisation framhåller att de "av kommittén i andra sammanhang an— förda fördelarna hos folkhögskolorna utnyttjas mest effektivt om kur- serna förläggs till skolornas egna lokaler. Detta innebär'emellertid inte att man avvisar tanken på att vissa kurser förläggs utanför skolans lo- kaler, om avsikten är att vinna kortare resvägar och bättre rörelse- anknytning.

Med hänsyn till att folkhögskoleutredningens arbete pågår tar jag inte i detta sammanhang ställning till FÖVUX, förslag om folkhögsko- lekurser. Jag anser att folkhögskoleutredningen ytterligare bör över- väga hur en utvidgad verksamhet av detta slag skall genomföras och vilka särskilda resurser som kan komma att behövas om FÖVUX” för- slag genomförs.

• Sida 195
•  Original

Prop. 1975: 23 186

7.6. Studiestöd

7.6.1. Allmänt

Ett studiestöd avpassat för vuxnas behov är, som jag tidigare har strukit under, en förutsättning för att många vuxna skall få möjligheter till utbildning. Ett sådant studiestöd bör enligt min mening uppfylla i första hand följande tre villkor.

För det första bör det i betydande utsträckning ersätta det inkomst- bortfall som följer av att vuxna tar ledigt från sitt arbete för att studera. Det är allmänt sett inte rimligt att kräva att den vuxne för studier på t. ex. grundskolans eller gymnasieskolans nivå skall behöva vidkännas en väsentlig sänkning av levnadsnivån för sig och sin familj. Många korttidsutbildade vuxna tillhör lågavlönade grupper och har fasta utgif- ter som i stort sett tar hela deras inkomst i anspråk. I direktiven till SVUX angavs också att det borde vara en central uppgift för kommit- - tén att konstruera ett studiestödssystem som uppfyllde detta villkor.

För det andra bör studiestödet kunna avse både förhållandevis korta studier och studier under en längre tid. De vuxna får därigenom frihet att välja mellan att kombinera utbildning och arbete, dvs. att delvis be- driva studier på fritid, och att studera på heltid. Det blir då också möj- ligt för dem att med studiestöd kompensera även ett förhållandevis litet inkomstbortfall, som korta studier medför.

För det tredje bör studiestödet till-övervägande del bestå av bidrag. Erfarenheterna visar nämligen att motviljan mot att finansiera studier med återbetalningspliktiga medel har den vidaste spridningen bland de i ekonomiskt och utbildningshänseende sämst ställda grupperna. Om stu— diestödet innehåller en stor återbetalningspliktig del kommer det såle- des inte att ha någon stimulerande effekt bland dessa grupper.

Den nuvarande studiestödsformen, studiemedelssystemet, uppfyller inte deSSa villkor. Detta torde vara en av anledningarna till att de något äldre korttidsutbildade inte i tillräcklig omfattning kommit med i vuxen- utbildningen. Studiemedelssystemet byggdes upp för att främst tillgodo— se behovet av studiestöd för dem som direkt efter gymnasieskolan går vidare till högre utbildning. _

Den studiestödsform som tillämpas inom arbetsmarknadsutbildningen, utbildningsbidrag, uppfyller förhållandevis väl de villkor jag nyss har nämnt. Enligt min mening behövs även andra former av vuxenstudie- stöd och _iag förordar att sådana införs.

FÖVUX och SVUX har var för sig lagt fram förslag om studiestöd för vuxna som deltar i andra former av vuxenutbildning. FÖVUX” för- slag avser studerande som måste ta ledigt från arbetet i relativt begrän- sad omfattning för att följa studiecirkel eller motsvarande utbildning medan SVUX förslag avser mera omfattande vuxenstudier. Förslagen har vunnit en bred anslutning från remissinstanserna. Jag anser att de i

• Sida 196
•  Original

Prop. 1975: 23 187

många avseenden är väl ägnade att läggas till grund för ett studiestöds- system som kan anpassas till de vuxnas skiftande behov enligt de villkor jag nyss angett.

SVUX' förslag bör emellertid också ses mot bakgrund av de förslag rörande utbildningsbidragen som statsrådet Leijon senare denna dag — på grundval av KAMUzs förslag —— kommer att föreslå regeringen att lägga fram.

Den grupp som det av SVUX föreslagna vuxenstudiestödet är avsedd för har många drag gemensamma med den grupp som kan komma i fråga för arbetsmarknadsutbildning. I båda fallen är det fråga om perso- ner som normalt är äldre än de studerande i ungdomsutbildningen och som varit ute i yrkesverksamhet åtskilliga år. I många fall gäller det också personer som har bildat familj och därför har försörjningsplikter. I andra avseenden är grupperna olika. Arbetsmarknadsutbildningen om- fattar endast personer som är eller riskerar att bli arbetslösa samt dem som genomgår en yrkesutbildning inriktad mot- yrken där uppenbar brist på arbetskraft råder, s.k. bristyrkesutbildning. Arbetsmarknadsutbild- ningen är i sin helhet klart yrkesinriktad även om den innehåller inslag av allmän utbildning. Jag delar SVUX” uppfattning att motsvarande krav på utbildningens yrkesinriktning inte bör vara förbundna med ett sär- skilt vuxenstudiestöd. Studerande med vuxenstudiestöd bör, jämfört med studerande inom arbetsmarknadsutbildningen, ha stor frihet att välja inriktning på sina studier. Ett viktigt syfte med SVUX* förslag är dock att stimulera korttidsutbildade vuxna till sådana studier som ger dem den beredskap för förändringar på arbetsmarknaden som behövs för att de inte skall riskera att bli arbeslösa. Inom arbetsmarknadsutbildningen finansieras studierna med utbildningsbidrag. Jag har erfarit att de för- slag om förändringar av utbildningsbidraget som statsrådet Leijon senare denna dag avser att lägga fram innebär att detta bidrag i huvudsak kom- mer att inom vissa gränser ersätta inkomstbortfall. Enligt min mening bör det särskilda vuxenstudiestödet inte utgå med ett högre belopp än vad en studerande skulle ha fått i utbildningsbidrag om han kunnat kom- ma i fråga för detta. Den delvis annorlunda situation som en studerande med särskilt vuxenstudiestöd kommer att befinna sig i —.-— bl.a. i fråga om möjligheter till ett friare studieval — motiverar enligt min mening att studiestödet till en del är återbetalningspliktigt. En större del bör emellertid utgöras av bidrag och en mindre del av återbetalningspliktiga medel. Jag återkommer senare till denna fråga.

SVUX föreslår några mindreförändringar av studiemedelssystemet, vilka bl.a. är avsedda att åstadkomma en önskvärd samordning av reg- lerna för det särskilda vuxenstudiestödet och för studiemedlen. Dessa förslag har i stort sett bemötts positivt av remissinstanserna. I flera ytt- randen framhålls emellertid att det hade varit önskvärt med ett gemen- samt studiesocialt system för både vuxen- och ungdomsstuderande. Med

• Sida 197
•  Original

Prop. 1975: 23 188

det förslag till särskilt vuxenstudiestöd jag i det följande lägger fram föreligger inte samma behov av gemensamma regler för detta och studie- medelssystemet som SVUX har förutsatt. Jag vill samtidigt erinra om att 1974 års riksdag (SfU 1974: 19, rskr 1974: 265) har begärt en allsidig och förutsättningslös utredning om nuvarande studiesociala system. Ut- skottet framhöll därvid att ställning borde tas till en sådan utrednings arbetsuppgifter när SVUX hade lagt fram sina förslag. Jag avser att inom en nära framtid föreslå regeringen att tillkalla en utredning" för att se över bl.a. de frågor riksdagen aktualiserat och SVUX berört. Med hänvisning till vad jag anfört är jag inte nu beredd att biträda andra delar av SVUX, förslag rörande studiemedel än dem som avser enbart mindre tekniska förändringar.

7.6.2 Särskilt studiestöd för vuxna för längre studier

SVUX föreslår ett särskilt studiestöd för vuxna studerande bestående av dels ett vuxcnstudiebidrag, dels återbetalningsPliktiga studiemedel. Enligt SVUX bör en halv månads heltidsstudier eller en månads del— tidsstudier vara den kortaste tid under vilken stödet skall kunna utgå. Ett enhetligt resursbegrepp för vuxenstudiestödet, dvs. bidrag och åter- betalningspliktiga studiemedel, blir därigenom halvmånadsmodul. Vux— enstudiebidraget förslås bli anknutet till basbeloppet och indelat i tre klasser. För den som har förvärvsarbetat minst fem år bör 5 % av bas- beloppet utgå, för den som arbetat minst sex år 6 % och för den som" arbetat minst sju år 7 % av basbeloppet per halv månads heltidsstudier eller en månads deltidsstudier. För att en person skall anses ha förvärvs- arbetat ett år krävs enligt förslaget att han under året haft en inkomst som gett ATP-poäng, dvs. under året haft-en inkomst motsvarande bas- beloppet för januari månad samma år. För år 1974 gav 8 100 kr. ATP- poäng. SVUX föreslår även att tre års vård av eget barn under tio år samt kalenderår där den studerande haft minst sex månaders militär- tjänst får jämställas med år för vilket ATP-poäng fastställts. Vuxenstu- diebidraget skall enligt förslaget beskattas. Flera remissinstanser har tagit upp frågan om det antal år som skall krävas för behörighet och föreslagit att man bör följa en av vissa av SVUX” ledamöter avgiven reservation mot SVUX' förslag i detta avseende. I denna föreslås fyra års förvärvsarbete som nedre gräns i stället för fem år. Även när det gäller antalet klasser har viss kritik framförts av remissinstanserna, bl. a. att avståndet mellan klasserna är för litet. I många remissyttranden har även framhållits att vård av barn bör tillgodoräknas under hela kvalifika- tionstiden.

Jag har nyss förordat att det särskilda vuxenstudiestödet inte bör ut- gå med högre belopp än vad som motsvarar utbildningsbidrag inom ar- betsmarknadsutbildningen. SVUX* förslag medför att vuxenstudiebidra- get tillsammans med återbetalningspliktiga medel enligt studiemedels- systemets regler i många fall ger högre belopp än utbildningsbidraget.

• Sida 198
•  Original

Prop. 1975: 23 ' ' ' 189

Jag anser att vuxenstudiestödet bör vara så utformat att det för breda grupper i stort sett ger en ersättning för det inkomstboitfall den stude- rande får genom att han tar ledigt från sitt arbete. Utbildningsbidraget kommer att i huvudsak bygga på en sådan princip. Statsrådet Leijon kommer enligt vad jag erfarit att senare denna dag föreslå att bidraget skall beskattas. Detsamma bör gälla bidragsdelen i det särskilda vuxen- studiestödet. Denna del bör motsvara 65 % av utbildningsbidraget inkl. stimulansbidrag före skatteavdrag. Därjämte bör utgå Obeskattade åter- betalningspliktiga medel med ett så stort belopp att det totala stödet till en studerande efter skatt blir lika stort som ubildningsbidraget efter skatt skulle ha blivit om den studerande hade varit berättigad till sådant.

Vad jag här förordat innebär alltså att det särskilda vuxenstudiestödet inom vissa gränser ansluts till den s.k. inkomstbortfallsprincipen. Där- med finns enligt min mening inte något behov av att indela vuxenstudie- bidraget i klasser eller att anknyta det till basbelopp som SVUX före- slår. Vuxenstudiestödet kommer — beroende på prövningen av vilket utbildningsbidrag de sökande skulle ha fått om de varit berättigade till sådant — att före skatt variera mellan. högst 2 860 kr. per månad och lägst 1 980 kr. per månad. Därav utgör vuxenstudiebidraget före skatt 1 859 kr. resp. 1 287 kr. per månad. Det finns inte heller anledning att pröva bidrag eller återbetalningspliktiga medel mot egen eller makes in- komst och förmögenhet. Det särskilda vuxenstudiebidraget bör vara pen- sionsgrundande. Detta föranleder bl. a. en ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring. Förslaget härtill tas upp i annat sammanhang. Frågan om vuxenstudiestödet skall vara sjukpenninggrundande måste övervägas ytterligare. Tills vidare bör för dem med det särskilda vuxen- studiestödet samma regler gälla som för dem med studiemedel. Återbe- talning av de återbetalningspliktiga medlen bör ske enligt samma regler som gäller för studiemedelssystemet.

Enligt min mening bör vuxenstudiestöd kunna utgå till den som förvärvsarbetat under minst fyra år i sådan omfattning att detta gett ATP-poäng under vart och ett av åren. Jag anser vidare att vård av eget barn som fyllt högst tio år eller vård av t. ex. person som på grund av handikapp, ålder eller sjukdom varit i behov av omvårdnad bör jämstäl- las med sådant förvärvsarbete som ger ATP-poäng. Det innebär alltså att fyra års vård av det slag jag här angett bör ge behörighet för särskilt vuxenstudiestöd. Även den som är jordbrukare, make till jordbrukare, egen företagare eller förvärvsarbetat före 1960 — då ATP-systemet trädde i kraft —— bör kunna bli behörig. Minst sex månaders värnplikts- tjänstgöring respektive vapenfri tjänst under ett år bör också räknas som ett år med ATP—poäng.

Det särskilda vuxenstudiestödet bör utgå för studier omfattande minst en halv månads heltidsstudier eller en månads deltidsstudier.

Vuxenstudiebidraget skall enligt SVUX utgå för studier på främst

• Sida 199
•  Original

Prop. 1975: 23 190

grundskole- och gymnasieskolenivå men även för högskolestudier. En- ligt förslaget bör 15 000 personer med heltidsstudier under det första året kunna erhålla särskilt vuxcnstudiebidrag. Enligt min mening bör det nya studiestödet under den första tid det tillämpas, dvs. under första halvåret 1976 i fråga om grundskole- och gymnasieskolestudier och budgetåret 1975/76 i fråga om högskolestudier inte omfatta ett så stort antal studerande som SVUX föreslår. Det är lämpligt att börja något försiktigare. Jag räknar med att de medel jag senare förordar för det särskilda vuxenstudiestödet ——- ca 61 milj. kr. för första halvåret 1976 — bör kunna ge utrymme för ca 7 000.halvårsplatser. Resurserna bör för- delas med huvuddelen på grundskole- och gymnasieskolenivå med övervikt för den förra samt med en mindre del på högskolenivå. Under läsåret 1975/76 bör stöden på högskolorna förbehållas studerande i yrkesteknisk högskoleutbildning. Resurserna för denna nivå bör därför avpassas så att det blir möjligt att erbjuda vuxenstudiestödet till alla som hösten 1975 tas in i yrkesteknisk högskoleutbildning enligt förslag i prop. 1975: 9. Det bör ankomma på regeringen att besluta om fördel- ningen av platserna mellan grund-, gymnasie- och högskolestudierna. SVUX föreslår en övre åldersgräns vid 60 år både för rätt till vuxen- studiestöd och för rätt till studiemedel. Enligt nuvarande regler för stu- diemedel finns en gräns vid 45 år om inte särskilda skäl föreligger. Nu- varande praxis vid tillämpningen av åldersgränsen varierar med hänsyn bl. a. till vilka studier det är fråga om och till förhållandena i det in- dividuella fallet och den bedömning därav som centrala studiestöds- nämnden (CSN) eller vederbörande studiemedelsnämnd gör. I många fall har en 50-årsgräns tillämpats. Jag är inte beredd att föreslå en höjning av åldersgränsen till 60 år. Frågan om åldersgränsen bör över- vägas av den särskilda utredningen om det studiesociala systemet som jag avser att föreslå regeringen att tillkalla. Tills vidare bör enligt min mening samma åldersgräns gälla för rätt till det särskilda vuxenstudie- stödet som för rätt till studiemedel. Mitt ställningstagande får ses mot bakgrunden av att det till en del kommer att vara personer i samma åldersgrupper som söker studiemedel och vuxenstudiestöd. Det är ock- så möjligt att en del personer ansöker i första hand om särskilt vuxen- studiestöd och i andra hand om studiemedel. Jag anser emellertid att det bör vara möjligt för äldre personer att efter individuell prövning få studiemedel eller vuxenstudiestöd utöver vad som f.n. gäller i praxis beträffande studiemedel. Vid prövningen bör i regel studietidens längd tillmätas stor betydelse. Däremot bör, så länge det är fråga om yrkesin- riktade studier, studiernas art eller inriktning inte tillmätas större vikt. När det gäller urvalet bland sökande till det särskilda vuxenstudie- stödet framhåller SVUX att de beslutande organen inte får tillämpa förenklade och schablonartade regler vid bedömningen. Varje ansökan bör bedömas individuellt. SVUX anger vissa riktlinjer för hur denna bedömning bör ske. Den som lika gärna kan studera på fritiden eller

• Sida 200
•  Original

Prop. 1975: 23 ' 191

den för vilken vanliga studiemedel bedöms vara tillräckliga bör inte beviljas vuxenstudiestöd.

I huvudsak ansluter jag mig till förslagen på dessa punkter. Emeller- tid anser jag att särskild hänsyn tas till vissa grupper t.ex. handikappade. Vidare bör andra omständigheter som kan göra det svårt att studera på fritid särskilt beaktas. En avvägning bör enligt min mening även göras mot andra studiestödsformer, t.ex. utbildningsbidrag inom arbets- marknadsutbildningen. Syftet skall vara att så långt möjligt tillför- säkra de sökande den form av studiestöd som bäst svarar mot de in- dividuella behoven. För grundskole- och gymnasieskolestudier föreslår SVUX att företräde bör ges den som har kort tidigare utbildning. Jag delar denna uppfattning. SVUX föreslår också att företräde bör ges den som arbetat längre tid och den som heltidsarbetat framför den som deltidsarbetat. Enligt min mening bör hänsyn tas till antalet år på ar- betsmarknaden dock högst tio år. Jag anser att deltidsarbete bör jäm- ställas med heltidsarbete. Enligt min mening är det också angeläget att eftersträva en rimlig fördelning mellan antalet kvinnor och män med vuxenstudiestöd.

SVUX föreslår att man vid urvalet bör se till den enskildes faktiska ekonomiska behov med hänsyn till tillgångar och försörjningsbörda. Jag anser att som särskilda skäl bör kunna gälla betungande försörj- ningsbörda.

Jag ansluter mig också till SVUX, uppfattning att den enskildes behov av och önskemål om utbildningsinriktning inte bör påverka urvalet bland sökande av vuxenstudiestöd för grundskole- och gymnasieskolestudier. För högskolestudier bör däremot enligt kommittén vid urvalet viss hän- syn tas till graden av yrkesinriktning och till om studierna kan bedömas bli framgångsrika. För egen del förordar jag att hänsyn tas till graden av studiernas målinriktning samt till den tidigare utbildning som den sökan- de har. Till målinriktningen räknar jag bl. a. att studierna är av betydel- se för den yrkesverksamhet som den studerande bedriver eller avser att bedriva. De som höstterminen 1975 antas till den yrkestekniska hög- skoleutbildning som föreslagits i prop. 1975: 9 bör under förutsättning av att de är behöriga för att erhålla vuxenstudiestöd ——- oavsett tidpunk- ten för nya studiestödets ikraftträdande i övrigt — garanteras det sär- skilda vuxenstudiestödet för sin utbildning.

Jag ansluter mig till SVUX” uppfattning att man bör eftersträva att de tillgängliga resursema blir någorlunda jämnt fördelade på studeran- de med omfattande studiemål och studerande som endast avser att delta i kortare kurser.

7.6.3. Särskilt studiestöd för vuxna för kortare studier

FÖVUX föreslår att två nya former av studiestöd inrättas för vuxenstuderande dels timstudiestöd, dels dagstudiestöd. Studiestöden

• Sida 201
•  Original

Prop. 1975: 23 192

är avsedda för deltagare i studiecirklar respektive korta ämneskurser vid folkhögskola.

FÖVUX föreslår ett t im s t u d i e s t ö d på 10 kr. per studietimme vid ett basbelopp om 8 500 kr. avsett för deltagare i studiecirklar, som tar ledigt för att delta i en cirkel och som därför förorsakas inkomst- bortfall. Timstudiestödet avses utgöra en schabloniserad ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Antalet bidragsberättigade studietimmar bör en- ligt FÖVUX vara lägst tio och högst 35 för en person under två på varandra följande kvartal.

FÖVUX föreslår också att timstudiestöden i sin helhet skall utgöras av icke återbetalningspliktiga bidrag och att dessa bestäms till 0,12 % av basbeloppet. FÖVUX anser vidare att det skall finnas 29 000 hela timstudiestöd om 35 timmar under det första verksamhetsåret.

FÖVUX, förslag om timstudiestöd har av det övervägande antalet re- missinstanser bemötts positivt. Även jag anser att denna typ av studie- stöd är av stor betydelse för de utbildningsmässigt eftersatta grupperna och för dem vars arbetsförhållanden utgör ett studiehinder.

För många korttidsutbildade, för personer med skiftarbete, obekväm arbetstid eller i övrigt fysiskt och psykiskt pressande arbetsförhållanden är det inte möjligt att bedriva studier enbart på fritid. De bör därför få möjlighet att ta även en del av arbetstiden i anspråk för sin utbildning. Erfarenheterna från den försöksverksamhet FÖVUX har bedrivit visar betydelsen av detta. Det var också ett av de bärande motiven bakom statsmakternas beslut att införa en lagstadgad rätt till ledighet för utbild- ning. För att denna rätt till ledighet skall kunna utnyttjas i önskvärd omfattning av dem jag nyss nämnt bör till den knytas möjligheten att få viss ersättning för inkomstbortfall. FÖVUX” förslag öppnar en sådan möjlighet. Merparten av de korttidsutbildade tillhör som jag tidigare har nämnt de lägst avlönade grupperna i samhället. För dem kan även ett mycket måttligt inkomstbortfall bli ett avgörande hinder för delta— gande i studier. Timstudiestödet bör endast kunna utgå till arbetstaga- re. I enlighet med FÖVUX' förslag förordar jag att antalet bidragsbe- rättigade studietimmar skall vara lägst tio och högst 35 under två på varandra följande kvartal. Enligt min mening bör timstudiestödet byg- gas ut något långsammare än vad FÖVUX föreslagit. De medel jag senare förordar för timstudiestöd — 6 milj. kr. för första halvåret 1976 -— ger under detta halvår utrymme för närmare 10000 timstudiestöd. Jag förordar vidare att timstudiestödet beskattas och som en följd härav räknar jag upp bidraget per studietimme till 18 kr. Jag är inte beredd att förorda att bidraget knyts an till basbeloppet.

D a g 5 t u d i e st ö d e t föreslås av FÖVUX uppdelat på dels inkomst- bidrag om 60 kr. per kursdag, dels internatbidrag om 60 kr. 'per kurs- dag vid ett basbelopp om 8500 kr. Inkomstbidraget avses utgöra en schabloniserad ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Internatbidraget

• Sida 202
•  Original

Prop. 1975: 23 193

avses utgöra en schabloniserad ersättning för kostnader för internatvistel- se eller resor i samband med kursen. Antalet bidragsberättigade kursda- gar bör enligt FÖVUX i båda fallen vara lägst två och högst fem för en person under två på varandra följande kvartal.

FÖVUX föreslår att dagstudiestöden till sin helhet skall utgöras av icke återbetalningspliktiga bidrag och att inkomst- och internatbidraget] vardera skall bestämmas till 0,7 % av basbeloppet.

FÖVUX anser vidare att det under det första verksamhetsåret skall finnas 6 500 kopplade inkomst- och internatbidrag och dessutom 3 000 inkomstbidrag för externatstudier och 3 000 internatbidrag för personer utan anställning.

Även FÖVUX' förslag till dagstudiestöd har mottagits positivt av remissinstanserna. Jag anser att förslaget om dagstudiestöd är värde- fullt bl.a. som komplement till timstudiestödet. I likhet med FÖVUX anser jag vidare att antalet statsbidragsberättigade kursdagar för både inkomstbidrag och internatbidrag skall vara lägst två och högst fem för en person under två på varandra följande kvartal. Huvuddelen av dag- studiestödet bör utgöras av kopplade inkomst- och internatbidrag. Ut- byggnaden bör dock — i likhet med vad jag förordat beträffande tim- studiestöden — ske i något långsammare takt än vad FÖVUX före- slagit. De medel jag senare förordar för dagstudiestöd —— 3 milj. kr. för första halvåret 1976 —- ger under detta halvår utrymme för 3 750 inkomst— och lika många internatbidrag. Omkring en tredjedel av de senare bör avse internatbidrag för personer utan anställning. Det bör ankomma på regeringen att inom ramen för antalet dagstudiestöd mcd- dela bestämmelser om fördelningen mellan inkomstbidrag och internat- bidrag. Jag förordar att också inkomstbidraget beskattas. Som en följd härav räknar jag upp bidraget till 90 kr. per kursdag. Internatbidraget bör däremot inte beskattas. Jag förordar att detta bidrag fastställs till 70 kr. per kursdag. Jag är inte heller när det gäller inkomst- och inter- natbidragen beredd att förorda någon anknytning till basbeloppet.

Maximalt kan således en person under två på varandra följande kvar- tal erhålla timstudiestöd (35 tim. )( 18 kr. = 630 kr.) till ett belopp av 630 kr. samt inkomst- och internatbidrag (5 dagar )( 90 kr. + 5 da- gar X 70 kr. = 800 kr.) till ett belopp av 800 kr., dvs. sammanlagt allt- så 1 430 kr.

FÖVUX föreslår att timstudie- och dagstudiestöd under ett första utbyggnadsskede bör förbehållas studerande i studiecirkel och ämnes- kurs vid folkhögskola. Därmed skulle en betoning ske av de korttids- utbildade, som vanligtvis väljer studiecirkel för att få en första studie- crfarenhet. Flertalet remissinstanser har anslutit sig till förslaget. Några, bl.a. TCO, anser att timstudie- och dagstudiestöd skall kunna utgå även för andra Studieformer än de FÖVUX föreslår, t. ex. för studier inom kommunal vuxenutbildning.

• Sida 203
•  Original

Prop. 1975: 23 194

Jag har tidigare framhållit att en huvudlinje i det nu förestående re- formarbetet bör vara att förbättra de korttidsutbildades möjligheter att bedriva studier. Jag har tidigare också anslutit mig till FÖVUX” och många remissinstansers uppfattning att studiecirkeln i allmänhet är en lämplig studieform för dem som saknar erfarenhet av studier i vuxen ålder. Med hänvisning till mina ställningstaganden i det föregående och att jag nyss förordat en något långsammare takt i utbyggnaden av an- talet timstudie- och dagstudiestöd är det rimligt att dessa i varje fall under ett inledande skede till största delen fördelas till deltagare i s.k. prioriterade cirklar och ämneskurser vid folkhögskola. Jag vill också erinra om att jag i det föregående förordat att även studiecirklar i s. k. hemspråk för invandrare och fackliga cirklar som inte f.n. tillhör gruppen prioriterade studiecirklar fr.o.m. nästa budgetår skall räknas som sådana. I de fall utbildning i engelska, svenska, matematik eller samhällskunskap på högst grundskolans nivå eller i hemspråk inte kan erhållas inom studiecirkelverksamheten på en ort bör timstudiestöden få utnyttjas för liknande utbildning enligt grundskolans läroplan inom kommunal vuxenutbildning. .

FÖVUX föreslår att, när antalet sökande av timstudie— och dagstu- diestöd är flera än antalet studiestöd, urvalet skall göras så att före- träde ges personer med komplicerad skiftgång eller mycket obekväm arbetstid framför personer'med tvåskift eller annan obekväm arbets- tid. Särskild hänsyn bör enligt kommittén också tas till personer med tunga och slitsamma arbeten oavsett arbetstidens förläggning. Därefter bör företräde ges korttidsutbildade framför personer med längre utbild- ning. När det gäller internatbidraget bör-hänsyn tas till studiehinder som sammanhänger med hemarbete, handikapp eller att de sökande är bosatta i glesbygd. '— .

Enligt min mening bör den prioritetsordning FÖVUX föreslagit i de delar som här angetts i allt väsentligt kunna tillämpas. Vid urval mel- lan sökande av timstudie- och dagstudiestöd bör personer med bristfällig tidigare utbildning ges företräde framför personer med längre utbild- ning. Det bör ankomma på regeringen eller myndighet regeringen be- stämmer att utfärda närmare föreskrifter om urvalsgrunderna.

FÖVUX föreslår att timstudie— och dagstudiestöd skall kunna sökas både kollektivt och individuellt. I de fall studiestöden "söks kollektivt skall de vara förenade med projekt för uppsökande verksamhet som de fackliga organisationerna begär medel för. Kommittén förutsätter att kollektiv ansökan om studiestöd kommer att bli det normala för— faringssättet.

Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget. Några framhåller att studiestöden bör kunna sökas kollektivt också av studieförbund och ett

• Sida 204
•  Original

Prop. 1975: 23 '- L... 195

fåtal vänder sig mot den föreslagna sammankopplingen med den upp- sökande verksamheten.

För egen del ansluter jag mig till uppfattningen att timstudiestöd och dagstudiestöd bör kunna erbjudas dem som söks upp samtidigt som de får information om tillgängliga utbildningsmöjligheter. De kommer i annat fall inte att ha ett tillräckligt underlag för att ta ställning till om de har möjlighet att påbörja studier. Samtidigt är det enligt min mening också nödvändigt att utforma reglerna för fördelningen av studiestödet på lokal nivå på ett sådant sätt att utrymme ges för enskilda ansök— ningar. Många korttidsutbildade kommer i varje fall under de närmaste åren inte att kunna nås av den uppsökande verksamheten även om de tillhör de grupper som bör prioriteras. Bl.a. kan detta komma att gälla de små arbetsplatserna vars förhållande jag berört i det föregående (7.4.1).

Med hänsyn till vad jag har anfört förordar jag att det organ, som svarar för fördelningen av timstudie- och dagstudiestöd inför ett verk- samhetsår gör en kvotering inom ramen för antalet tilldelade studiestöd mellan det antal som bör sökas i kollektiv ordning och det antal som skall kunna sökas enskilt. Arbetsmarknads- och utbildningstrukturen skiftar avsevärt mellan kommunerna och länen. I vissa fall domineras arbetsmarknaden av ett fåtal stora arbetsplatser i större tätorter, medan i andra fall många små och utspridda arbetsplatser är det karakteris- tiska. Det är därför inte lämpligt att centralt fastställa vilken andel studiestöd som bör sökas kollektivt och andel som bör sökas enskilt. Jag förordar därför att andelen för kollektivt sökta studiestöd skall kunna variera mellan 60 och 85 % av de studiestöd som tilldelats ett län. Erfarenheterna under de första åren får sedan utvisa om det finns behov av att ändra detta intervall.

Jag ansluter mig till FÖVUX” förslag om fyra ansökningstillfällen per år för timstudie- och dagstudiestöd. Det blir därigenom möjligt för det beviljande organet att under året inom kvoteringsramcn jämka den tidigare fastlagda kvoten med hänsyn till hur frekvensen vid före- gående ansökningstillfälle fördelat sig mellan kollektivt och enskilt sökta studiestöd. ' '

Vad jag här har förordat innebär att det beviljande organet i vissa fall måste fatta beslut samtidigt om medel till projekt för uppsökande verksamhet och om kollektivt sökta studiestöd i anslutning till dem. Den fackliga organisation som lämnat en kollektiv ansökan om studiestöd kan då få en garanti för att ett visst antal studiestöd kan tas i anspråk i den uppsökande verksamheten. Dessa rekvireras sedan av dem som tilldelats studiestödet.

Jag har nyss förordat vissa principer för urval bland dem som an-

• Sida 205
•  Original

Prop. 1975: 23 196

söker om studiestöd. De bör enligt min mening tillämpas likformigt vid bedömningen av enskilda och kollektiva ansökningar. Detta fordrar att ansökningarna innehåller sådana uppgifter att det beviljande orga- net kan göra den nödvändiga jämförelsen mellan enskilt och kollektivt sökta studiestöd. Det ankommer på regeringen att meddela erforderliga föreskrifter härom.

Invandrarutredningen har föreslagit att särskilda premier skall utgå till icke anställda invandrare. I det föregående har jag förordat en fortsatt försöksverksamhet med uppsökande verksamhet i bostadsom— råden särskilt inriktad på hemarbetande, handikappade och invandrare. I avvaktan på utvärderingen av denna försöksverksamhet är jag inte beredd att biträda invandrarutredningens förslag. De icke anställda in- vandrarna har om de i övrigt uppfyller behörighetsvillkoren självfallet möjlighet att komma i fråga för de särskilda studiestöd för vuxna jag tidigare förordat.

I detta sammanhang vill jag också beröra frågan om utbildning av och studiestöd till analfabeter. En del av analfabeterna är hemarbetande invandrarkvinnor. Även bland dem som förvärvsarbetar finns personer som kan karakteriseras som analfabeter. Jag vill erinra om att statsrådet Leijon under våren 1974 tillsatte en arbetsgrupp med uppgift att gemen- samt med en motsvarande finsk arbetsgrupp utreda förutsättningarna för och ge förslag till åtgärder som syftar till att förbättra de finska zigenarnas förhållanden i Finland och Sverige. Enligt vad jag erfarit har arbetsgrupperna efter en inventering av problemen konstaterat att många finska zigenare är i behov av särskild undervisning.

Statsbidrag för undervisning av analfabeter utgår nu till kommunerna från anslaget Bidrag till driften av grundskolor m.m. Något studieso- cialt stöd för dem som deltar i denna undervisning finns dock inte. Socialbidrag är i allmänhet det enda som i praktiken kan komma i fråga. Ur utbildningspolitisk och arbetsmarknadspolitisk synpunkt bör analfabeterna självfallet vara en prioriterad grupp eftersom de praktiskt taget saknar utbildning och deras ställning på arbetsmarknaden är svag. Elementära kunskaper i att läsa och skriva krävs för de flesta arbeten. En person som inte kan läsa kan inte heller ta del av skyddsföreskrifter, avtal, information om lagar etc. som gäller på arbetsplatsen. Analfabeter som är hemarbetande kan inte nås av skriftlig information om möjlig— heter till utbildning och arbete.

Efter samråd med statsrådet Lena Hjelm-Wallén förordar jag att kom- munerna även i fortsättningen skall ha ansvaret för undervisningen av analfabeter. De bör samarbeta med arbetsmarknadsmyndigheterna för att förmå så många analfabeter som möjligt att delta i undervisningen och för att i största möjliga utsträckning kombinera undervisningen

• Sida 206
•  Original

Prop. 1975: 23 : 197

med studie- och yrkesorientering och yrkesinriktad utbildning. En ar- betsgrupp inom skolöverstyrelsen arbetar f. n. med en översyn av for- merna för undervisningen av analfabeter. Jag förutsätter att gruppen avslutar sitt arbete i sådan tid att dess förslag kan föreligga under hös— ten 1975. Då bör det också vara möjligt att ta upp frågan om studiestöd till analfabeterna. En klarare bild bör då finnas över dels analfabctgrup- pens sammansättning, dels de studieformer som lämpligen bör användas för undervisningen. Det studiesociala stödet bör utformas med hänsyn härtill. Jag räknar således med att återkomma till denna fråga i sådan tid att utbildning och studiestöd för analfabeter kan tas upp av riksdagen vid 1976 års riksmöte.

7.6.4. Studiemedelssystemet

Som jag tidigare har redovisat föreslår SVUX att en halv månads heltidsstudier eller en hel månads halvtidsstudier skall vara den kor- taste tid för vilken vuxenstudiestödet och studiemedel skall kunna utgå och att samma regel skall gälla för studiemedelssystemet. Jag delar uppfattningen att man vid beviljning av studiemedel bör gå efter 15- dagars- eller 30—dagarsperioder. Därigenom förenklas också reglerna för beräkning av studiemedel. CSN har emellertid i sitt remissvar pekat på att vissa nackdelar kan uppstå genom den föreslagna föränd- ringen. F.n. utgår i studiemedel 140 % av basbeloppet för ett läsår om nio månader. CSN fastställer för olika utbildningar den tid under läs- året under vilken studiemedel kan utgå. CSN använder sig därav av ett beräkningssätt som innebär att den studerande tillgodoräknas samtliga dagar under läsårets båda terminer. Enligt SVUX' förslag skall studie- tiden beräknas per kalenderhalvår. Förslaget innebär att man inte kan lägga ihop ”överskottsdagar” från läsårets två kalenderhalvår. Detta medför att vissa studerande kan komma att gå miste om studiestöd för en halv månad. Med hänsyn till de negativa effekter som i vissa fall kan uppstå med den av SVUX föreslagna ordningen förordar jag att even- tuella ”överskottsdagar” under läsårets båda kalenderhalvår får tillgodo- räknas. Detta bör i de flesta fall kunna ske genom att man som hittills lägger ihop studietiden under båda kalenderhalvåren. I enstaka fall kan likväl en försämring uppstå för de studerande. Jag förutsätter att CSN vid tillämpning av den angivna regeln försöker undvika sådana konse- kvenser. Därmed bör det för den enskilde studeranden inte bli någon skillnad jämfört med nuvarande system.

SVUX föreslår att den del av makes inkomst under kalenderhalvåret

• Sida 207
•  Original

Prop. 1975: 23 198

som överstiger 250 % av basbeloppet skall beaktas vid prövningen av rätten till studiemedel. Det övervägande antalet remissinstanser har an- sett att hänsynstagandet till makes ekonomi inom studiemedelssystemet helt bör avskaffas. Jag är inte beredd att föreslå ett fullständigt slopande av reglerna för prövning mot makes inkomst. I avvaktan på att den ut- redning om det studiesociala systemet, som jag förut berört, behandlat frågan, förordar jag att fribeloppsgränsen beträffande makes inkomst per kalenderhalvår höjs till 250 % av basbeloppet. Reduktion av studie- medel bör liksom f. n., för den som studerar under fyra och en halv månad under ett kalender-halvår, ske med 40 % av inkomster därut- över. Förslaget innebär vid ett basbelopp om 9000 kr. att någon re— duktion av studiemedlen för ett läsår inte sker förrän makens årsinkomst överstiger 45 000 kr. För dem som studerar på minst halvtid och har deltidsstudiemedel bör fribeloppet för makes inkomst per termin höjas till 330 % per termin.

SVUX föreslår att studiemedel inte skall kunna utgå till personer över 60 år, dvs. att åldersgränsen höjs från 45 till 60 år. Även åldersgrän- sen bör behandlas av den aviserade studiesociala utredningen. I avvak- tan härpå bör som jag tidigare anfört en liberalare praxis än hittills kunna tillämpas.

Jag biträder vidare SVUX' förslag om att deltidsstudiemedel bör be- viljas utan prövning av varför studierna inte bedrivs på heltid. F.n. gäller att studiemedel i annan form än återbetalningspliktiga studie- medel inte kan beviljas för studerande inom vuxenutbildning på ung- domsskolans nivå om studierna omfattar mindre än åtta veckor. Denna gräns bör enligt SVUX avskaffas. För studiemedelstagare i eftergym— nasial utbildning finns inte något motsvarande krav på minst åtta veckors studier. Inte heller för vuxenstudiestödet föreslår SVUX att detta krav skall gälla. För alla studerande bör enligt min mening samma krav på studietidens längd gälla för rätt till studiemedel som för rätt till särskilt vuxenstudiestöd. Jag biträder därför SVUX” förslag i denna del.

SVUX föreslår i övrigt vissa mindre förändringar av studiemedels- systemet. Dessa är främst av teknisk natur och syftar till att förenkla reglerna för beräkning av studiemedel. Flertalet av de förändringar som SVUX föreslår har ekonomiska konsekvenser. SVUX föreslår bl. a. ett höjt totalbelopp, ett höjt studiebidrag och ett höjt barntillägg. Barn- tillägget skall inte vara behovsprövat. Inte heller den av SVUX före- slagna nya regeln om behovsprövning mot inkomst och förmögenhet är enbart av teknisk natur. Jag har tidigare angett att jag har för avsikt att föreslå regeringen att tillkalla en utredning för att se över nuvarande studiesociala system. I enlighet med riksdagens uttalande (SfU 1974: 19, rskr 1974: 265) bör en av dess uppgifter vara att lämna förslag om för- enklingar av studiemedelssystemet. Jag är därför inte nu beredd att biträda SVUX” förslag i dessa delar.

• Sida 208
•  Original

Prop. 1975: 23 ' 199

Många studerande ansöker om och beviljas också vid ett tillfälle studiemedel för ett helt läsår eller för två kalenderhalvår. De studie- medel som den studerande får under läsåret eller de två kalenderhalv- åren bestäms då med hänsyn till det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gäller andra månaden före det första av de två aktuella kalenderhalvåren. Avgörande är alltså basbeloppet för maj eller november. Såväl mellan november 1970 och maj 1971 som under motsvarande period 1973—1974 steg basbeloppet så mycket att stats- makterna fann det skäligt att bevilja den som fått studiemedel för helt kalenderår extra studiemedel (prop. 1971: 78, SU 1971: 22, rskr 1971: 128 och prop. 1974:118,ISfU 1974: 22, rskr 1974: 208). Dessa extra studiemedel utgick i båda fallen till heltidsstuderande för andra halv— året med 70 % av skillnaden mellan basbeloppet för maj och basbe- . loppet för november året före. För deltidsstuderande utgick år 1974 hälften därav eller 35 % av nyss angivna skillnad mellan basbeloppen för maj och november. Skillnaden mellan basbeloppet för november 1973 och basbeloppet för maj 1974 var 600 kr.

Basbeloppet för november 1974 uppgick till 8 500 kr. I januari 1975 har basbeloppet höjts till 9 000 kr.

Enligt min mening bör studerande som på en gång beviljats studie- medel för kalenderåret 1975 inte komma i sämre läge än om han hade beviljats studiemedel särskilt för varje kalenderhalvår. Jag förordar där- för att extra studiemedel bör utgå för sådan studerande för andra ka— lenderhalvåret 1975 med 70 % av skillnaden mellan basbeloppen för maj 1975 och basbeloppet för november 1974. För deltidsstuderande bör för samma tid extra studiemedel utgå med 35 % av nämnda skillnad.

7.6.5. Studiehjälpssystemet

Jag övergår nu till att ta upp några frågor om studiestödet till yngre elever i gymnasieskolan m.fl.

Studiehjälp utgår f.n. dels i form av studiebidrag, dels i form av olika tillägg. CSN har föreslagit en höjning av inkomstprövat tillägg, be- ltovsprövat tillägg, inackorderingstillägg och resetillägg. Därutöver har CSN lagt fram ett förslag om hemreseersättning för elever i gymnasial utbildning. CSN har även föreslagit en höjning av det belopp som f.n. utgår till yngre elever i form av återbetalningspliktiga studiemedel.

Resetillägget bör enligt min mening höjas från 75, 95, 125, 145 och 165 kr. i månaden till 85, 110, 145, 170 och 195 kr. i månaden för avstånd om respektive 6, 15, 25, 35 och 45 km. Jag beräknar att ut- gifterna för resetillägg ökar med ca 8 milj. kr. Det ankommer på rege- ringen att meddela bestämmelser i denna fråga.

Inackorderingstillägget utgör nu 150 kr. i månaden. Jag föreslår att detta tillägg höjs till 170 kr. i månaden.

• Sida 209
•  Original

Prop. 1975: 23 200

Det inkomstprövade tillägget utgår fr.o.m. den 1 januari 1975 för studerande som inte har syskon under 17 år med högst 75 kr. per månad vid en taxerad inkomst för föräldrarna om högst 26 000 kr. Över- stiger den taxerade inkomsten detta belopp reduceras tilläggets stor- lek. Reglerna om inkomstprövning och reduktion av det inkomstprö- vade tillägget har sedan år 1973 motsvarat de regler som gällt för det statliga bostadstillägget (prop. 1972z27, SfU 1972:20, rskr 1972zl48). I prop. 1975: 1 bil. 14 (5.17) har chefen för bostadsdepartementet före- slagit att inkomstgränsen för statligt bostadstillägg höjs till 28 000 kr. den 1 januari 1976. Jag föreslår motsvarande höjning för det inkomstprö- vade tillägget. För höstterminen 1975 bör man vid beviljning av tillägget utgå från inkomsten enligt 1974 års taxering och för vårterminen 1976 enligt 1975 års taxering.

Även när det gäller behovsprövat tillägg och återbetalningspliktiga studiemedel bör inkomstgränsen höjas till 28 000 kr. i statligt taxerad inkomst.

CSN har lämnat förslag till utformning av hemreseersättning för in— ackorderade elever i gymnasial utbildning. Förslaget avser försöksverk- samhet och innebär att en elev med inackorderingstillägg som har minst 40 km mellan skolort och hemort får rätt till fri hemresa två gånger per månad eller högst 18 hemresor för ett läsår om nio månader. För den som har minst 80 mil mellan skolort och hemort bör rätten gälla högst fem resor under ett läsår. CSN föreslår att hemresersättningen normalt utgår i form av s. k. frikort. I vissa fall skall emellertid kontant ersättning kunna utgå.

Jag har i huvudsak inget att invända mot CSN:s förslag om fria hem- resor och förordar att det genomförs. Som CSN själv anfört bör regler- na därom dock slutligt utformas först efter viss tids försöksverksamhet. Ersättning bör endast utgå för resor i Sverige. Jag är inte heller beredd att tillstyrka att resa får ske med flyg. Jag beräknar kostnaden för hemreseersättning till 10,6 milj. kr. för budgetåret 1975/76. Det ankom- mer på regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att med- dela närmare bestämmelser i denna fråga.

När det gäller återbetalningspliktiga studiemedel för yngre elever föreslår CSN att det högsta belopp som beviljas för ett läsår bör höjas från 3 800 kr. till 4 500 kr. Jag beräknar i det följande medel till åter— betalningspliktiga studiemedel för yngre elever så att det blir möjligt för CSN att höja beloppet per läsår till högst 4 000 kr. Jag har nyss förordat att det s.k. fribeloppet för föräldrarnas inkomst höjs till 28000 kr. i taxerad inkomst den 1 januari 1976. Jag är inte nu beredd att i övrigt biträda CSN 15 förslag.

• Sida 210
•  Original

Prop. 1975: 23 201

7.7. Administration, information m. m.

FÖVUX och SVUX föreslår gemensamt att frågor rörande fördel- ning av medel för uppsökande verksamhet, det särskilda studiestödet för vuxna för studier på grundskolans och gymnasieskolans nivå samt timstudie- och dagstudiestöd skall handläggas av en kommunal nämnd, vanligen skolstyrelsen. Inom varje kommun bör enligt förslaget inrättas ett studiestödsråd för att biträda skolstyrelsen i beredning av dessa ärenden. Detta råd föreslås vara sammansatt så, att två tredjedelar av ledamötena skall företräda fackliga organisationer med LO som huvud- organisation och en tredjedel av ledamöterna skall företräda fackliga organisationer med TCO som huvudorganisation. Skolstyrelsen inhäm- tar förslag om ledamöter från respektive huvudorganisations distrikts- organisation. Studiestödsråden skall lämna förslag till skolstyrelsen om vilka projekt för uppsökande verksamhet som bör få medel och vilka personer som bör beviljas studiestöd. Besvärsrätt över skolstyrelsens beslut i dessa ärenden föreslås finnas endast när styrelsen fattat ett be- slut som inte överensstämmer med den mening som uttalats av studie— stödsrådet.

Remissinstanserna har anfört skilda meningar om SVUX' och FÖ- VUX” förslag i denna del. Svenska kommunförbundet och utredningen om den kommunala demokratin framhåller att det föreslagna studie- stödsrådet samt den handläggningsordning av ärendena som förutsatts varken står i överensstämmelse med formerna för att inrätta kommu— nala organ och utse ledamöterna i dessa eller med den kommunala handläggningsordningen. Ett stort antal remissinstanser anför också att den besvärsordning kommittéerna föreslår strider mot den nu gängse samt att Studiestödsråden får en för ensidig sammansättning.

Jag ansluter mig för egen del, som jag tidigare framhållit, till FÖVUX” och 'SVUX' uppfattning att de berörda fackliga organisa- tionerna bör ha ett stort inflytande på handläggningen av ärenden som rör fördelning av medel för uppsökande verksamhet och beviljande av särskilda studiestöd för vuxna samt timstudie- och dagstudiestöd. Detta är nödvändigt för att nå en rimlig samordning mellan dels till- lämpningen av lagen om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning. dels den uppsökande verksamheten, dels beviljningen av studiestöd till dem som tar ledigt från sitt arbete för studier. Men det är också na- turligt med ett starkt fackligt inflytande i dessa frågor bl. a. därför att de fackliga organisationerna i betydande utsträckning representerar de grupper för vilka de förbättringar av vuxenutbildningen på skilda nm- råden som jag förordat i det föregående främst är avsedda.

Jag är emellertid inte beredd att förorda att inflytandet för de fack- liga organisationerna skall få de former kommittéerna föreslagit. Ett inrättande av särskilda beredande organ i landets samtliga kommuner ' skulle dessutom enligt min bedömning leda till en större administration

• Sida 211
•  Original

Prop. 1975: 23 202

än verksamhetens omfattning kräver. Det kan också medföra långa handläggningstider.

Jag anser det lämpligt att fördelningen av de medel jag i det före— gående förordat för uppsökande verksamhet, av särskilt vuxenstudie- stöd för utbildning motsvarande grundskolan och gymnasieskolan samt av timstudie- och dagstudiestöd bör ske inom ett vidare geografiskt område än den enskilda kommunen. Områdena bör samtidigt inte vara så stora att den nödvändiga lokala kännedomen om befolknings—, ut- bildnings- och arbetsmarknadsstrukturen inom respektive områdes olika delar får svårt att göra sig gällande. Avgränsningen av det geografiska området bör vidare göras så att det överensstämmer med den admi- nistrativa indelning som gäller för annan statlig, kommunal och sekun- därkommunal förvaltning. Enligt min mening bör mot denna bakgrund länen utgöra lämpliga områden för fördelningen av de nyssnämnda re- surserna. '

Med hänvisning till vad jag anfört förordar jag att en särskild vuxen— utbildningsnämnd inrättas i varje län. Nämnderna bör i administrativt hänseende liksom studiemedelsnämnderna vara knutna till CSN. Vuxen- utbildningsnämnd bör besluta om fördelning av medel till projekt för uppsökande verksamhet samt bevilja dels sådana särskilda vuxenstudie- stöd som inte avser högskoleutbildning, dels timstudie- och dagstu- diestöd. Den bör bestå av nio ledamöter varav tre skall företräda fack- liga organisationer med LO som huvudorganisation och två skall före- träda facklig organisation med TCO som huvudorganisation. Fyra leda— möter bör vara väl förtrogna med utbildningsväsendet inom länet. De senare bör vara politiskt valda förtroendemän inom primärkommun eller landstingskommun. Företrädarna för de fackliga organisationerna bör nomineras av berörda FCO-distrikt och regionala TCO-kommittéer i den ordning huvudorganisationerna'bestämmer och sedan förordnas av regeringen.

De fyra övriga ledamöterna bör väljas av landstingskommun. I Mal- möhus län och Göteborgs och Bohus län bör Malmö kommun respek- tive Göteborgs kommun utse två av ledamöterna och i Gotlands län bör Gotlands kommun utse de fyra ledamöterna.

Beslut om särskilt vuxenstudiestöd för studier på högskolenivå bör ankomma på studiemedelsnämnd inom vars verksamhetsområde studier- na skall bedrivas.

Anknytningen av det särskilda vuxenstudiestödet till utbildningsbi- draget inom arbetsmarknadsutbildningen och inrättande av vuxenutbild- ningsnämnder leder enligt min mening till att de administrativa rutinerna för studiestöd för vuxna och uppsökande verksamhet på arbetsplatserna bör ges en annan utformning än FÖVUX och SVUX föreslår.

Jag delar kommittéernas uppfattning om de fördelar som ligger i att timstudie- och dagstudiestöd utanordnas av myndigheter på kommun- nivå. Det är då lätt för de fackliga organisationerna och enskilda per-

• Sida 212
•  Original

Prop. 1975: 23 ' ' 203

soner att ta de nödvändiga kontakterna med de utanordnande myndig- heterna. Samma förhållande gäller naturligtvis ocksä för det särskilda studiestödet. Jag anser också att det ur administrativ synvinkel är önsk- värt att samla rutinerna för de skilda slagen av studiestöd för vuxna hos en myndighet.

Med hänvisning till vad jag har anfört och efter samråd med chefen för socialdepartementct förordar jag att försäkringskassorna får i upp— gift att utanordna medel för särskilt vuxenstudiestöd samt timstudie- och dagstudiestöd. I fråga om det särskilda vuxenstudiestödet bör försäk- ringskassorna också, sedan uppgift från vuxenutbildningsnämnd respek- tive studiemedelsnämnd lämnats om vilka personer som beviljats så- dant och för hur lång tid, beräkna dess omfattning i det enskilda fal- let. Försäkringskassorna har genom sin nuvarande verksamhet tillgång till de nödvändiga uppgifterna för det slaget av beräkningar. De har dessutom väl inarbetade rutiner för beräkning av preliminär skatt och utfärdande av inkomstuppgifter. De har slutligen en god geografisk spridning med minst ett kontor i varje kommun.

I fråga om medel för uppsökande verksamhet på arbetsplats ansöker facklig organisation hos vuxenutbildningsnämnd som beslutar i ären- xdet. Medlen bör utanordnas av SÖ.

Besvär över vuxenutbildningsnämnds beslut i ärende om medel till projekt för uppsökande verksamhet bör föras hos SÖ och besvär över beslut i ärende om studiestöd hos CSN. Sö:s och CSN:s beslut bör inte kunna överklagas. Det bör också vara möjligt att överklaga försäk- ringskassas beslut om studiestödets omfattning. .

Det bör ankomma på regeringen eller myndighet regeringen bestäm- mer att meddela föreskrifter om handläggningsordningen för ärenden som vuxenutbildningsnämnd, studiemedelsnämnd och försäkringskassa skall fatta beslut om.

Vuxenutbildningsnämnderna bör för att kunna fullgöra sina upp- gifter ha tillgång till vissa administrativa resurser. Medel bör finnas för sekreterare, biträdeshjälp, sammanträdesarvoden och reseersättningar till vuxenutbildningsnämndernas ledamöter samt för lokaler, utrustning och vissa expenser. Jag beräknar kostnaderna för vuxenutbildnings- nämndernas verksamhet under budgetåret 1975/76 till ca 1 750 000 kr.

FÖVUX föreslår att fördelning av medlen för uppsökande verksamhet på arbetsplatserna bör göras av SÖ. 85 % av medlen bör fördelas på kommuner efter vissa allmänna kriterier t. ex. på grundval av antalet förvärvsarbetande, andelen korttidsutbildade och andelen anställda på små arbetsplatser. Resterande 15 % bör fördelas efter särskild bedöm- ning av behovet på olika platser. Fördelningen av timstudie- och dag- studiestöd på kommuner skall enligt förslaget göras'lav CSN. Den bör huvudsakligen baseras på förekomsten av skiftarbete eller obekväm ar- betstid. 85 % av antalet studiestöd bör fördelas efter dessa kriterier och 15 % bör fördelas mera fritt. SVUX föreslår att vuxenstudiestödet för

• Sida 213
•  Original

Prop. 1975: 23 204

utbildning på grundskole- och gymnasieskolenivåerna bör fördelas på landets kommuner i huvudsak svarande mot kommunernas andel av rikets befolkning. Vuxenstudiestödet för studerande inom högskolan föreslås fördelat på de sex studiemedelsnämnderna huvudsakligen i pro- portion till antalet högskolestuderande inom respektive nämnds verk- samhetsområde.

Jag har nyss förordat att det i varje län skall finnas en vuxenutbild- ningsnämnd som svarar för fördelningen av medel till uppsökande verksamhet och studiestöd. Den centrala fördelningen av statsbidraget till uppsökande verksamhet på arbetsplatser och av de olika slagen av vuxenstudiestöd, med undantag för sådana som avser studier inom hög- skolan, bör därför inte göras på kommuner utan på län. Vid denna fördelning bör det grundläggande kriteriet vara befolkningsunderlaget i länen. Vid fördelningen av statsbidraget till uppsökande verksamhet på arbetsplatserna bör därutöver hänsyn tas till utbildningsstrukturen inom länen, främst förekomsten av korttidsutbildade vuxna, antalet förvärvsarbetande och andelen anställda på små arbetsplatser. Vid för- delning på län av medel för det särskilda vuxenstudiestödet samt för timstudie- och dagstudiestöden bör CSN ta hänsyn till utöver befolk— ningsunderlaget också utbildningsstrukturen inom länen. Timstudie- och dagstudiestöd bör fördelas även med särskilt beaktande av före- komsten av korttidsutbildade vuxna och frekvensen av skiftarbete.

Något behov av att, för särskilda insatser på vissa orter, på central nivå behålla en viss del — enligt FÖVUX' förslag 15 % —— av stats- bidraget till uppsökande verksamhet på arbetsplatserna och av antalet timstudie- och dagstudiestöd anser jag inte föreligga.

Jag går nu över till att behandla administrativa frågor som rör studie- medelsnämndernas och CSN:s verksamhet. SVUX föreslår att studie- medelsnämnd vid behandling av ärende som rör särskilt vuxenstudiestöd utvidgas med en representant för facklig organisation som har LO som huvudorganisation och en representant för facklig organisation som har TCO som huvudorganisation. Besvär över beslut i sådant ärende föreslås endast kunna föras när nämnden fattat ett annat beslut än de fackliga representanterna förordat.

Jag har nyss förordat att besvärsrätt skall finnas i fråga om vuxenut- bildningsnämnds beslut om studiestöd till vuxna. Samma ordning bör gälla beträffande studiemedelsnämnds beslut i motsvarande ärenden. I övrigt tillstyrker jag förslagen.

CSN har i skrivelse den 9 december 1974 angående omorganisation av CSN föreslagit att ärenden rörande studiemedel för personer över 20 år i gymnasial utbildning samt frågor om återkrav av studiemedel, som hittills behandlats centralt hos CSN, skall behandlas av studieme- delsnämnderna. Jag bedömer det vara lämpligt att studiemedelsnämn— derna får överta ärendena om studiemedel för s.k. äldre studerande och om återkrav av studiemedel. Jag beräknar kostnaden för denna över-

• Sida 214
•  Original

Prop. 1975: 23 205

föring till studiemedelsnämnderna till ca 600 000 kr. CSN avlastas mot- svarande arbetsuppgifter och kostnaderna för CSN bör räknas ned med hänsyn härtill.

CSN har i nyssnämnda skrivelse också föreslagit en förändrad organi- sation av nämndens kansli med en indelning i arbetsenheter, som avses bättre svara mot nämndens nuvarande och framtida arbetsuppgifter. Statskontoret har medverkat vid utformningen av förslaget.

Den föreslagna omorganisationen av CSN:s kansli finner jag i stort ändamålsenlig. Jag avser att föreslå regeringen att ge CSN i uppdrag att genomföra en omorganisation i huvudsak efter de föreslagna rikt- linjerna. Enligt min mening bör omorganisationen genomföras sam- tidigt som studiemedelsärendena för vuxna och återkravsärenden förs över till studiemedelsnämnderna, dvs. den 1 januari 1976. Jag avser att föreslå regeringen att ge CSN i uppdrag att komma in med organi— satoriskt underlag för den föreslagna förändringen av CSN:s kansli. Sedan regeringen fastställt organisationen bör statens avtalsverk få i uppdrag att föra de förhandlingar om avtalsbara löne- och anställnings- villkor som behövs.

CSN bör kunna genomföra själva omorganisationen inom ramen för tillgängliga medel under anslaget Centrala studiestödsnämnden m.m. För nödvändigt förberedelsearbete bör CSN inför omorganisationen få disponera 200 000 kr. för budgetåret 1975/76.

SVUX och CSN har framhållit att förutom studiemedelsnämnderna även CSN kommer att få vissa ytterligare arbetsuppgifter i samband med att vuxenstudiestödet införs. Jag beräknar att de sammanlagda kostnaderna för CSN och studiemedelsnämnderna för budgetåret 1975/ 76 ökar med 520 000 kr. Jag återkommer i det följande till hur dessa kostnader skall bestridas.

De förslag jag i det föregående förordat om uppsökande verksamhet på arbetsplatserna, om försök med uppsökande verksamhet i bostads- områden, om införande av särskilt studiestöd för vuxna och timstudie- och dagstudiestöd bör genomföras den 1 januari 1976. Vuvenutbildnings- nämnderna bör kunna inrättas den 1 juli 1975. För studerande i den försöksverksamhet med yrkesteknisk högskoleutbildning fr.o.m. höst- terminen 1975, som jag förordat i prop. 1975: 9, bör särskilt vuxenstu- diestöd kunna utgå redan från den tidpunkt då utbildningen inleds. De förslag som avser höjda bidrag till studiecirkelverksamheten och studie- förbundens verksamhet, utbildning av studieorganisatörer, höjt fribelopp beträffande hänsynstagande till makes inkomst inom studiemedelssyste- met, förändringar inom studiehjälpssystemets område samt administra- tion av reformerna bör genomföras den 1 juli 1975.

Inför genomförandet av förändringar i studiestödet m.m. är det nöd- vändigt att information om reformernas innehåll riktas dels till dem som kommer att ta aktiv del i själva genomförandet, dels till dem som

• Sida 215
•  Original

Prop. 1975: 23 206

reformerna är avsedda för. Jag förordar därför att särskilda medel för information tilldelas CSN. Jag beräknar medelsbehovet till 1,2 milj. kr. CSN bör vid utformningen av informationen samråda med SÖ och samarbeta med de berörda fackliga organisationerna. Nämnden bör också kunna av dessa medel lämna bidrag till de fackliga organisatio- nerna för framställning av informationsmaterial som har samband med genomförandet av reformen. Jag vill slutligen framhålla att det är önskvärt att i informationsverksamheten också beakta förändringar av arbetsmarknadsutbildningen' som kan komma att föranledas av riks- dagens ställningstagande till den proposition i dessa frågor som statsrå- det Lcijon senare denna dag kommer att anmäla. _

7.8. Finansiering

FÖVUX och SVUX föreslår att det särskilda vuxenstudiestödet samt timstudic- och dagstudiestödet skall finansieras genom en särskild arbets- givaravgift. Kommittéernas övriga förslag föreslås bli finansierade över statsbudgeten.

De förslag jag i det föregående lagt fram med syfte att förbättra de vuxnas möjligheter till vuxenutbildning i skilda avseenden stöder och kompletterar varandra. Ett viktigt syfte är att underlätta för vuxna med kort tidigare utbildning att genom studieverksamhet främja sin egen ut- veckling och vidga sina kunskaper i skilda hänseenden, bl.a. för att ak- tivt kunna medverka i reformeringen av arbetslivet. Reformerna kom- mer också att i betydande utsträckning omfatta anställda som har de fysiskt och psykiskt mest ansträngande arbetena. Det är därför enligt min mening rimligt att inte enbart studiestödet finansieras genom en sär- skild arbetsgivaravgift. Även den uppsökande verksamheten, som på ar- betsplatserna kommer att åvila de fackliga organisationerna, viss del av stödet till studiecirkelverksamhet och studieförbund och de administra- tiva kostnaderna för reformerna bör finansieras på detta sätt. Den sär— skilda arbetsgivaravgiften bör kallas vuxenutbildningsavgift.

Jag har tidigare förordat att några av reformerna inom vuxenutbild— ningen bör genomföras den 1 juli 1975 och övriga den 1 januari 1976. Jag beräknar kostnaderna för budgetåret "1975/76 till ca 112 milj. kr.

Vuxenutbildningsavgiften bör beräknas som en andel av den löne- summa som utbetalas av arbetsgivarna. Den bör utgå på samma av- giftsunderlag som används för beräkning av sjukförsäkringsavgiftcn. Den bör utgå från den 1 januari 1976. Under år 1976 bör avgiften ut- göra 0,15 % av avgiftsunderlaget. Avgiften kan därvid för samma år beräknas uppgå till ca 200 milj. kr. I samband med de nyligen genom- förda reformerna inom socialförsäkringsområdet —— vilka bl. a. innebär att sjukpenning, dagpenning vid arbetslöshet, förmåner vid arbetsmark— nadsutbildning m.m. har gjorts till skattepliktig inkomst — beslöts att

• Sida 216
•  Original

Prop. 1975 : 23 .. . 207

de ökade skatteintäkterna i sin helhet skall tillgodoräknas staten (prop. 1973149, SkU 1973: 30, rskr 1973: 199). Jag anser att detta bör vara fallet även vad gäller de bcskaltadc vuxenstudieförmånerna, dvs. vuxen— studiebidrag, timstudiestöd och inkomstbidrag. Chefen för finansdepar- tementet kommer senare att föreslå regeringen att återkomma till riks- dagen i denna fråga och med den sammanhängande beskattningsfrågor. Jag har nyss angett att refomerna under budgetåret 1975/76 beräknas kosta ca 112 milj. kr. Detta belopp motsvarar intäkterna under första halvåret 1976 från den särskilda vuxenutbildningsavgiften och de in- flutna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden.

Intäkterna från avgiften bör tas upp på inkomstskattetitelns inkomst- sida och de verksamheter de är avsedda för bekostas från inkomstskat- tetitelns utgiftsida via motsvarande anslag på utbildningshuvudtiteln. Dessa belastas med de kostnader som inte täcks av vuxenutbildningsav- giften. Balansen mellan influtna medel och utgifter registreras särskilt.

Jag beräknar att av inkomsterna från den särskilda vuxenutbild- ningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxen- studiestöden skall disponeras 27,6 milj. kr. för olika ändamål under an- slaget Bidrag till studiecirkelverksamhet och 4,8 milj. kr. för olika ända- mål under anslaget Bidrag till studieförbund. Kostnaderna för uppsö- kande verksamhet på arbetsplatser och utbildning av studieorganisatörer, som jag beräknat till 5 milj. kr., bör i sin helhet täckas av inkomster från vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de be— skattade vuxenstudiestöden. Jag beräknar att från dessa inkomster skall utgå högst 61 milj. kr. för kostnader för det särskilda vuxenstudie- stödet. Därav beräknar jag att ca 46 milj. kr. avseende kostnader för vuxenstudiebidraget skall tillföras anslaget Studiebidrag m. m. och ca 15 milj. kr. avseende kostnader för återbetalningspliktiga studiemedel skall tillföras iiwesteringsanslaget Studiemedclsfonden. Vidare beräknar jag att av dessa inkomster skall 9 milj. kr. för timstudic- och dagstudiestöd till- föras anslaget Studiebidrag m. m. Slutligen förordar jag att kostnaderna för administration, information m. m. för vuxenutbildningsreformcn, 4,8 milj. kr., skall täckas av inkomster från den särskilda vuxenutbildnings- avgiften och de influtna skattemedlen från de beskattadc vuxenstudie— stöden.

Genom att vissa delar av reformen föreslås träda ikraft den 1 juli 1975 uppstår kostnader redan under andra halvåret 1975. Jag förordar att medel för dessa kostnader förskotteras från inkomstskattetiteln till berörda anslag och att dessa under det första halvåret 1976 tillförs mot- svarande medel från vuxenutbildningsavgiftcn. Jag kommer under an- slagsberäkningarna att redovisa dessa medel som särskilda inkomstpos— ter.

• Sida 217
•  Original

Prop. 1975: 23 208

8. Upprättade lagförslag

l enlighet med det anförda har inom utbildningsdepartementet upp- rättats förslag till 1. lag om ändring i studiestödslagen (1973z349), . lag om vuxenutbildningsavgift, . lag om extra studiemedel för andra halvåret 1975. Rörande de enskilda bestämmelserna i lagförslagen vill jag ytterligare anföra följande. '.J |.)

• Sida 218
•  Original

Prop. 1975: 23 209

9. Specialmotivering 9.1 Studiestödslagen

De förslag som jag har lagt fram i det föregående föranleder ett stort antal ändringar och tillägg i studiestödslagen (19731349). Reglerna om timstudiestöd, dagstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd kräver sålun- da tre nya kapitel i lagen. Dessa kapitel bör tas in i lagen efter nu- varande 4 kap. och bilda 5—7 kap. Nuvarande 5 och "6 kap. betecknas i fortsättningen 8 och 9 kap. Vidare föranleder mina förslag ändringar i 1, 3 och 4 kap. samt i de till 8 och 9 kap. flyttade 5 och 6 kap. '

1 kap. 1 &

I 1 & har de tre nya studiestödsformerna förts in.

4 och 5 åå

På samma sätt som enligt 2 och 3 55 gäller för studiehjälp respek- tive studiemedel anges i två nya paragrafer, 4 och 5 55, vad dagstudie- stöd respektive särskilt vuxenstudiestöd består av. Den som uppbär sär- skilt vuxenstudiestöd skall, i samma utsträckning som gäller” för studie— - medelstagare, kunna få resekostnadsersättning för resor "mellan hem— orten och den ort där vederbörande statliga skola för vuxna finns (jfr 7 kap. 16 5). '

6 &

Paragrafen motsvarar nuvarande 1 kap. 4 5. Allmän. försäkrings— kassa skall fatta beslut i fråga om beräkning av timstudiestöd; dagstu- diestöd och särskilt vuxenstudiestöd. Försäkringskassan skall även be- tala ut de belopp som utgår i form av sådana stöd. Vissa nya uppgifter åläggs således försäkringskassoma. Bestämmelser härom har tagits in i ett nytt sista stycke.

Det nya vuxenstudiebidraget skall fördelas mellan studiemedelsnämn- derna i vad avser studier på högskolenivå (7 kap. 13 & första stycket). Rätt att söka bidrag hos viss nämnd skall tillkomma den som avser att studera vid högskola som tillhör nämndens verksamhetsområde (7 kap. 13 å andra stycket). Eftersom studiemedelsnämnd således måste anges i 7 kap. bör uppräkningen av myndigheter i 1 kap. 6 & första stycket kompletteras.

I specialmotiveringen till 7 kap. 6 & återkommer jag med vissa syn- punkter på handläggningen av ärenden om särskilt vuxenstudiestöd.

14. Riksdagen 1975. ] saml. Nr 23

• Sida 219
•  Original

Prop. 1975: 23 210

7 %

Paragrafen motsvarar nuvarande 1 kap. 5 5. I denna paragraf de- finieras f.n. bl.a. begreppet termin. Därmed avses, anges det, första eller andra hälften av ett kalenderår. Inom utbildningsväsendet avses normalt med termin inte kalenderhalvår utan den tid av varje kalen- derhalvår som vederbörande utbildning pågår. Att ett särskilt termins— begrepp förekommer i studiestödslagen har i onödan medfört miss- förstånd. Ordet kalenderhalvår förs därför nu genomgående in i stu- diestödslagen i stället för begreppet termin. Detta medför ändringar i ett stort antal paragrafer.

Av 1 kap. 5 5 i dess nuvarande lydelse följer att regeringen kan förordna att termin inte skall motsvara kalenderhalvår (jfr 4 kap. 2 & studiestödskungörelsen). Bestämmelser med bl.a. motsvarande innehåll föreslås nu i 3 kap. 5 (j, 4 kap. 10 's" och 7 kap. 5 g jämfört med 4 kap. 10 & studiestödslagen.

3 kap.

Som anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 7.6.5) ändras reg- lerna om studiehjälp i några avseenden. Dels höjs inackorderingstilläg— get, dels införs viss rätt till fria hemresor. Dessa förslag föranleder änd- ringar i 3 kap. 7 5. .

I övrigt sker i 3 kap. de formella ändringar som behövs på grund av införande av kalenderhalvår i stället för begreppet termin (5, 13—15 och 17 55). I denna del får hänvisas till specialmotiveringen till 1 kap. 7 5. I 3 kap. 5 & görs även en annan formell ändring. Tredje stycket i denna paragraf bör nämligen för att undvika tvekan om dess innebörd ha samma lydelse som motsvarande stycke i 4 kap. 10 5.

7 5

Frågan om fria hemresor för inacko'rderade elever har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 7.6.5). Utöver vad där anförts bör följande tilläggas. Om studietiden endast omfattar en kortare kurs är bc- hovet av fria hemresor mindre. För att rätt till "sådana resor skall före- ligga bör därför krävas att utbildningen pågår minst viss tid. Denna tid bör, såsom CSN också föreslagit, sättas till åtta veckor. Kontant ersätt- ning i stället för frikort bör kunna utgå om allmänna kommunikations- medel saknas på viss del eller hela färdsträckan mellan hemorten och inackorderingsorten. Sådan färdsträcka bör uppgå till minst 40 kilo- meter. Kontant ersättning bör utgå med visst schablonbelopp per ki-' lometer för vilken allmänt färdmedel saknas. Detta schablonbelopp får bestämmas av CSN. Den ersättningsberättigade bör på sätt CSN när- mare bcstämmer ange att han företagit resan. Han bör också, i den omfattning som CSN finner att det behövs, ange med vilket färdmedel och till vilka kostnader resan företagits. Som jag nyss har angett skall

• Sida 220
•  Original

Prop. 1975: 23 211

emellertid inte de verkliga kostnaderna ersättas utan ersättning alltid utgå med visst schablonbelopp.

Under den tid försöksverksamheten pågår bör regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, CSN, kunna besluta om de ändringar i rät- ten till fria hemresor som kan visa sig befogade.

4 kap.

I 4 kap. har, utöver vissa ändringar som jag i det följande återkom- mer till, skett den ändringen att begreppet termin utgått och ersatts av kalenderhalvår. Skälet härtill har redovisats i specialmotiveringen till 1 kap. 7 5. De paragrafer som berörs endast av denna ändring är 11, 16, 23, 28—30, 33, 42 och 43 55. I vissa av dessa paragrafer har. dess— utom gjorts vissa andra formella ändringar.

3 &

Bestämmelserna i nuvarande 3 5 har'utan ändring förts till 4 5.- I nya 3 & har i stället tagits in bestämmelser om vad som skall gälla, om särskilt vuXenstudiestöd enligt 7 kap. beviljats. Huvudregeln, som följer av 3 5 första stycket, innebär att studiemedel inte får beviljas för tid för vilken särskilt vuxenstudiestöd redan har beviljats. Den stu- derande som ansöker om särskilt vuxenstudiestöd anses sålunda ha valt denna stödform framför studiemedel. De båda studiestödsformema av- ses för studier vid samma läroanstalter och utbildningslinjer.

Om den studerande redan beviljats studiemedel för tid för vilken han sedan också beviljats särskilt vuxenstudiestöd, får han inte uppbära studiemedlen för denna tid. Har han redan uppburit dessa studieme- del, skall dessa studiemedel avräknas -mot det särskilda vuxenstudie- stödet. Bestämmelser om hur denna avräkning .skall ske finns i 7 kap. 20 å. ' '

Det ankommer på CSN att på lämpligt sätt informera de studerande om de nyss angivna reglerna. Dessa regler förutsätter att beslut om sär- skilt vuxenstudiestöd inte fattas förrän denbeslutande. myndigheten undersökt om sökanden tidigare beviljats studiemedel för den avsedda studietiden. Skulle så vara fallet och kommer ansökan om vuxenstudie- stöd att bifallas kan det vara lämpligt att snarast underrätta den stu- derande om att hans ansökan kommer att bifallas. .Detta för att even— tuellt undvika avräkning enligt 7 kap. 20 5. Hur .man lämpligen bör förfara i praktiken får det emellertid ankomma på-CSN att pröva.

Med stöd av 4 kap. 22 & studiestödslagen har Kungl. Maj:t i 4 kap. 13 & studiestödSkungörelsen (1973z418) föreskrivit att studiemedel ej får utgå till den som erhåller utbildningsbidrag. En uttrycklig före- skrift härom har nu förts in.i den nya 4 kap. 3 & studiestödslagen. I vissa fall kan behov av undantag t. ex. för handikappade aktualiseras.

Det bör ankomma på regeringen att meddelaiöreskrifter om sådana _ undantag.

• Sida 221
•  Original

Prop. 1975: 23 212

4 % Bestämmelserna i nuvarande 4 5 har förts till 5 5. I nya 4 5 har nuvarande 3 & tagits in utan några ändringar.

5 %

F.n. gäller i vissa avseenden skilda regler för rätt till studiemedel för olika studerande. Som framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 7.6.4) skall samma regler i fortsättningen gälla för alla studiemedelsta- gare såvitt avser den tid under vilken studiemedel kan utgå för heltids— och deltidsstuderande. Behövliga bestämmelser härom harnu förts .till 5 5 samt till ett nytt tredje stycke i 10 &. På grund härav kan nuvarande 5 &, liksom 12 och 26 åå, utgå.

Enligt den praxis som CSN tillämpar kan deltidsstuderande i kommu- nal vuxenutbildning f.n. få återbetalningspliktiga studiemedel med en tredjedel resp. två tredjedelar av vad som utgår i återbetalningspliktiga studiemedel till heltidsstuderande. Förutsättningarna härför är att den studerande bedriver studier på vad som antas vara en tredjedels resp. två tredjedels tid. Mina förslag innebär att studiemedel utgår för hel- tids- eller minst halvtidsstudier. Den som i fortsättningen vill bedriva studier på en tredjedels tid kan således inte få studiemedel. Den som hittills kunnat få återbetalningspliktiga studiemedel för studier på två tredjedelstid får enligt bl.a. 13 & studiemedel med hälften av det be- lopp som utgår för heltidsstudier.

8 5 .

I 8 & föreskrivs att studiemedel för studier vid universitet, högskolor och liknande utbildningslinjer inte får utgå för mer än sammanlagt 16 terminer, dvs. åtta år. Med tid för vilken studiemedel utgått bör jämställas tid för vilken särskilt vuxenstudiestöd utgår.

9 % Här får hänvisas till den allmänna motiveringen (avsnitt 7.6.4).

10 5

I den allmänna motiveringen (avsnitt 7.6.4) har jag förordat, att 15 dagars heltidsstudier eller 30 dagars deltidsstudier skall vara den kor- taste tid för vilken studiemedel skall kunna utgå. Det förutsättes därvid att nämnda tidsperioder är sammanhängande. Så får anses vara fallet om studierna pågår under minst fem dagar per kalendervecka. För den som bedriver studier under längre sammanhängande tid under ett ka- lenderhalvår ges studiemedel endast för hela sammanhängande tids- perioder om 15 resp. 30 dagar. För överskjutande dagar utgår alltså inte några studiemedel. Bestämmelser av denna. innebörd har tagits in i tredje stycket. Som jag har anfört i den allmänna motiveringen bör

• Sida 222
•  Original

Prop. 1975: 23 " ' 213

det dock vara möjligt att vid beräkning av studiemedel för ett kalen- derhalvår tillgodoräkna den studerande överskottsdagar från ett annat kalenderhalvår.

Det nya tredje stycket motsvaras f.n. av föreskrifter i 13 & tredje stycket. De nuvarande reglerna innebär att man utgår från ett nio- månaders läsår och minskar eller ökar detta med hela perioder om 15 dagar. F.n. får sålunda den som har ett läsår om 8 månader och 16 dagar samma studiemedelsbelopp som den som har ett läsår om 9 månader och 14 dagar. I fortsättningen krävs i princip ett läsår om 9 månader för att studiemedel för nio månader skall utgå. Emeller- tid kan CSN efter regeringens bemyndigande och med stöd av bestäm- melserna i fjärde stycket, liksom f. n., bestämma hur många dagar ett läsår vid beräkning av studiemedel skall anses omfatta. Härigenom kan en större enhetlighet vid beviljande av studiemedel vinnas och därmed också en viss administrativ förenkling. Det skall tilläggas att Kungl. Maj:t meddelat vissa bestämmelser av detta slag (jfr 4 kap. 3 och 4 åå studiestödskungörelsen). Jag avser f.n. inte att föreslå någon ändring därav.

Bestämmelserna i fjärde stycket ger regeringen eller, efter rege— ringens bemyndigande, CSN, rätt att besluta att kanderhalvår vid be- räkning av studiemedel skall anses omfatta också vissa dagar av före— gående eller följande kalenderhalvår. Motsvarande gäller f.n. med stöd av 1 kap. 5 &. Sådant beslut krävs i de fall då vederbörande höst- termin omfattar även vissa dagar av följande kalenderhalvår. Så är fallet t.ex. vid de tekniska fakulteterna. Liksom f.n. skall vid behovs- prövning inkomsten under själva kalenderhalvåret beaktas och inte in- komsten även under det antal dagar som t.ex. höstterminen vid tek- nisk fakultet omfattar av nästa kalenderhalvår (jfr 4 kap. 2 & sista stycket studiestödskungörelsen).

12—24 55

Bestämmelserna i nuvarande 12—24 55 kan förenklas avsevärt ge- nom övergången till tidsperioder om 15 resp. 30 dagar som grund för rätten till studiemedel. Paragraferna 12, 15, 18 och 20 kan sålunda utgå. Vidare kan bestämmelserna i 13 och 24 åå förkortas.

13å

Bestämmelserna i paragrafen utgår f.n. från det antal procent av basbeloppet som den studerande erhåller som studerar under ett helt niomånaders läsår. Nu anges i stället det antal procent av basbeloppet med vilka studiemedel utgår för tidsperioder om 15 resp. 30 dagar.

145

I paragrafen ges regler om barntillägg. Här, liksom i 13 5, har re-

• Sida 223
•  Original

Prop. 1975: 23 214

geln om en 15 dagars- resp. en 30 dagarsperiod som grund för beräk- ning av bamtillägg ersatt nuvarande regler. Rätten till bamtillägg kom- mer att gälla sådan period under vilken den studerande har haft vård- naden om barnet eller varit underhållsskyldig.

16——20 55

I 16—20 55 återfinns reglerna för behovsprövning mot inkomst och förmögenhet. Liksom bestämmelserna i 13 och 14 55 utgår de nya reglerna i 16, 17 och 19 åå från tidsperioder om 15 resp. 30 dagar. Som angetts i den allmänna motiveringen (avsnitt 7.6.4) har de belopp höjts vartill makes inkomst får uppgå utan att reduktion skall ske. Några andra ändringar i sak har inte skett (jfr prop. 1973: 63 s. 67—69). Som jag har anfört i specialmotiveringen till 12—24 %& utgår nuvarande 18 och 20 åå.

21 &

Timstudiestöd, inkomstbidrag och vuxcnstudiebidrag skall vara skat- tepliktiga inkomster. Sådana stödformer kan visserligen inte utgå sam- tidigt som studiemedel enligt 4 kap. utgår. Det kan dock inte uteslu- tas att en studerande för en del av kalenderhalvåret får timstudiestöd, inkomstbidrag och vuxcnstudiebidrag samt för en annan del av sam- ma kalenderhalvår studiemedel. I sådana fall skall de belopp som utgått i timstudiestöd, inkomstbidrag och vuxcnstudiebidrag räknas som in- komst, när. frågan om studiemedlen-prövas. Detta föranleder en änd- ring av 21 å.

')?ä

I andra stycket har i förtydligande syfte förts in en bestämmelse motsvarande vad som redan gäller för studiehjälp (jfr 3 kap. 29 å andra stycket jämfört med första stycket). I detta sammanhang får jag också hänvisa till vad jag anfört i specialmotiveringen till 4 kap. 3 & studie- stödslagen.

25 & För tydlighetens skull har i 25 å angetts att extra studiemedel utgår i form av återbetalningspliktiga studiemedel.

5 kap.

Kapitlet innehåller bestämmelserna om timstudiestöd.

1 5

Som angetts i den allmänna motiveringen (avsnitt 7.6.3) kan timstu- diestöd endast utgå till deltagare i vissa slag av studiecirklar. Till del- tagare i kommunal vuxenutbildning kan timstudiestöd endast utgå om

• Sida 224
•  Original

Prop. 1975: 23 215

motsvarande studiecirkel inom det fria och frivilliga folkbildningsar- betet inte anordnas på orten. Avgörande för rätt till timstudiestöd för studier i kommunal vuxenutbildning är förhållandena på den ort där den studerande önskar bedriva studierna. Normalt kan det antas att studielokalen är belägen nära arbetsplatsen. Fall kan emellertid tänkas då den studerande vill förlägga studierna till annan ort t. ex. sin bo- stadsort och att detta kräver att han tar ledigt från sitt arbete. I sådant fall är förhållandena på bostadsorten avgörande för frågan om den studerande kan få timstudiestöd för studier vid kommunal vuxenut- bildning.

Det bör ankomma på regeringen att ge de närmare föreskrifter som kan behövas.

2 %

Timstudiestöd kan endast utgå till arbetstagare. För rätt till studie- medel och särskilt vuxenstudiestöd krävs,-om den studerande inte är svensk medborgare, att han har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte än att här vinna utbildning (4 kap. 3 & och 7 kap. 2 5). Något sådant krav gäller inte för rätt till tirn- och dagstudiestöd.

3 5

För att timstudiestöd skall utgå krävs att den studerande förlorar ar- betsinkomst genom att han deltar i studiecirkeln eller den kommunala vuxenutbildningen. Frågan huruvida sådan förlust föreligger får be- dömas särskilt för varje studietimme. Om exempelvis någon samma dag är närvarande vid två studietimmar omedelbart efter varandra men endast den ena ligger på arbetstid kan timstudiestöd inte utgå för den andra.

Förlust av arbetsinkomst kan i vissa fall uppkomma även för stu- dietimme som ligger på den studerandes fritid. Den studerande kan nämligen ha varit tvungen att ta ledigt från arbetet för att resa till utbildningslokalen. Om den studerande har tagit ledigt för att förbe- reda sig för utbildningen kan den förlust av arbetsinkomst som detta föranleder däremot ej beaktas.

Såsom timstudiestödsbeloppet har bestämts kan självfallet endast sådan förlust av arbetsinkomst som är beaktansvärd få utgöra grund för timstudiestöd. Sådant stöd bör alltså utgå först om den studeran- des förlust motsvarar en arbetstimme. .

För att timstudiestöd skall utgå måste krävas att den studerande verkligen har deltagit i den avsedda utbildningen under visst antal timmar, dock minst 10. Viss närvarokontroll är därför nödvändig. Hur denna skall ske och hur den skall redovisas till den som har att betala ut timstudiestöd ankommer på regeringen eller myndighet som regeringen utser att bestämma.

• Sida 225
•  Original

Prop. 1975: 23 216

I den allmänna motiveringen (avsnitt 7.6.3) har jag förordat att an- talet bidragsberättigade studietimmar bör vara minst 10 och högst 35 under två på varandra följande kalenderkvartal. Om detta antal timmar ' fördelas på kvartalen eller infaller under endast ett av dem saknar där- vid betydelse.

Hur en sådan fördelning sker saknar vidare betydelse för rätten till timstudiestöd under därpå följande kvartal. Om en studerande har fått timstudiestöd för deltagande i studiecirkel under första och andra kvartalen ett visst år, kan han således få timstudiestöd för studier under det tredje kvartalet utan att man vid prövningen behöver ta hän- syn till det antal studietimmar som kan ha infallit under andra kvar- talet. Att timstudiestöd har beviljats för vissa kvartal förhindrar inte att frågan om stöd för samma kvartal ånyo tas upp vid senare tillfälle.

Begreppet studietimme bör inte preciseras i lagen. Det kan nämnas att studietimme inom den fria och frivilliga folkbildningens studie- cirklar f.n. i princip omfattar 45 minuter och att lektion inom den kommunala vuxenutbildningen f. 11. har en längd av 40 minuter.

4 %

Timstudiestöd skall vara skattepliktig inkomst. Det skall även beak- tas vid beräkning av pensionsgrundande inkomst för tilläggspension. Såväl kommunalskattelagen (1928z370) som lagen (1962:381) om all- män försäkring måste därför ändras. Förslag till dessa ändringar tas upp i annat sammanhang. I

5 &

Timstudiestöd bör i princip inte kunna utgå för tid under vilken den studerande får annat stöd för studier. På grund härav har i denna para- graf tagits in en uttrycklig bestämmelse om att timstudiestöd inte får utgå om mottagaren får annat studiestöd än dagstudiestöd under den tid som utbildningen pågår. Avgörande är därvid tiden mellan den första och den sista dagen för utbildningen. Däremot finns inte något hinder mot att den studerande för annan tid under de två kvartal som berörs får t. ex. studiemedel.

Någon uttrycklig bestämmelse om att timstudiestöd inte får utgå under tid för vilken den studerande får utbildningsbidrag behövs inte eftersom timstudiestöd. enligt 3 % kan utgå endast om den studerande är arbetstagare och som sådan förlorar arbetsinkomst på grund av att studierna är förlagda till arbetstid eller i nära anslutning till arbetstid.

65. Här hänvisas till den allmänna motiveringen (avsnitt 7.6.3). I regel

torde frågan om var en person har sin arbetsplats vara lätt att besvara. Om så inte är fallet, t. ex. för anställda inom transportsektorn, får frå-

• Sida 226
•  Original

Prop. 1975: 23 ' 217

gan avgöras med hänsyn till förhållandena i det särskilda fallet. Det bör vara möjligt för CSN att meddela allmänna anvisningar härom. Sådana anvisningar bör i sin tur göra det möjligt att uppnå största möjliga lik- formighet i tillämpningen över hela landet.

75

Här hänvisas till den allmänna motiveringen (avsnitt 7.6.3).

8 5

I sin ansökan skall den fackliga organisationen lämna vissa uppgifter. Det ankommer på regeringen att meddela bestämmelser härom. Fråga om tillräckliga Uppgifter lämnats skall prövas av vuxenutbildningsnämn- den. Besvär över nämndens beslut därom kan föras hos CSN av den organisation som beslutet gått emot.

Ansökan skall, som har angetts i den allmänna motiveringen (avsnitt 7.6.3), kunna inges för varje kvartal. För att ansökan skall kunna be- handlas före visst kvartals början måste en sista dag för ingivande av ansökan fastställas. FÖVUX —— och även SVUX i fråga om särskilt vuxenstudiestöd — har föreslagit att som sådan sista dag tas den 15 i andra månaden före ingången av vederbörande period eller således den 15 november, den 15 februari, den 15 maj och den 15 augusti. Det bör emellertid enligt min mening få ankomma på CSN eller annan statlig förvaltningsmyndighet att bestämma sista dag för ansökan. Denna bör bestämmas så att det är möjligt att meddela beslut senast omkring 14 dagar före respektive kvartals början. Om möjligt bör de av SVUX och FÖVUX föreslagna tiderna följas. Visar det sig att handläggningen nor- malt kräver längre tid i anspråk måste man närmare se över vad som kan göras för att förkorta handläggningstiderna.

Föreligger särskilda Skäl bör ansökan som kommer för sent få prö- vas. Så bör kunna vara fallet t.ex. om tillgängligt belopp för timstudie- stöd annars inte skulle kunna fördela5_

I bestämmelser som det ankommer på regeringen att meddela får också anges hur den fackliga organisation skall förfara, som inte an- vänt organisationen tilldelade timstudiestöd eller som önskar fördela tilldelade timstudiestöd till annan grupp av arbetstagare än den grupp organisationen avsåg att rikta sig till enligt sin ansökan. Enligt min me- ning bör timstudiestöd som inte har använts av facklig organisation kun- na fördelas av vuxenutbildningsnämnden till annan sökande. Saknas sådan inom länet bör medlen återgå till CSN för fördelning till annat eller andra län där behov av ytterligare medel finns.

Denna paragraf reglerar inte hur de belopp som skall utgå skall be- talas ut och inte heller vilka villkor i fråga om närvarokontroll m.m. som skall gälla vid utbetalning.

• Sida 227
•  Original

Pmp. 1975: 23 218

6 kap.

Kapitlet som handlar om dagstudiestöd har i stort utformats på sam- ma sätt som kapitlet om timstudiestöd.

15

x

Det ankommer på regeringen eller myndighet som regeringen utser att besluta vilka ämneskurser som har sådant innehåll att dagstudiestöd kan utgå till deltagare i kursen.

35

»

Här hänvisas först till vad som anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 7.6.3). Det har inte ansetts lämpligt att i studiestödslagen närma- re ange de krav som skall gälla för att den som är bosatt i glesbygd eller handikappad skall ha rätt till internatbidrag. Inte heller har det ansetts lämpligt att i detta sammanhang närmare definiera begreppet glesbygd.

De bestämmelser i dessa avseenden som kan behövas får meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen utser.

4 5

Några särskilda bestämmelser har inte ansetts nödvändiga i fråga om vilken arbetsinkomst den som deltar i ämneskurs lägst skall gå miste om för att inkomstbidrag skall kunna utgå. Normalt torde den arbetsinkomst som den studerande kan beräknas förlora på grund av att han deltar i ämneskursen inte understiga inkomstbidraget för det antal dagar som kursen omfattar.

För att dagstudiestöd skall utgå måste krävas att den studerande verk- ligen har deltagit i den avsedda ämneskursen. Viss närvarokontroll är därför, liksom vid timstudiestöd (jfr specialmotiveringen-till 5 kap. 3 5), nödvändig.

Frågan om det antal dagar för vilka dagstudiestöd kan utgå under två på varandra följande kvartal har behandlats i den allmänna motive- ringen (avsnitt 7.6.3). Vad som har anförts om fördelning på kvartal i fråga om timstudiestöd i specialmotiveringen till 5 kap. 3 23] gäller i motsvarande män för rätt till dagstudiestöd.

Det har inte ansetts lämpligt att ställa upp några krav på att ämnes- kursen skall omfatta minst visst antal timmar per dag för att stöd skall kunna utgå. Det ankommer på regeringen att med stöd av bemyndigan- det enligt 1 & eller de tillämpande myndigheterna att ta ställning härtill.

5 så . Internatbidrag kan utgå oavsett om ämneskursen meddelas i internat eller cxternat. I det senare fallet kan bidraget även utgå till exempelvis

• Sida 228
•  Original

Prop. 1975: 23 219

den som bor hemma. Detta gäller dock endast under förutsättning att han har särskilda kostnader för resor eller kost.

Självfallet skall internatbidrag utgå endast om de kostnader det gäller är av betydelse. Så får anses vara fallet om kostnaderna motsvarar åt- minstone huvuddelen av det belopp för viss dag eller för vissa dagar varmed bidraget skall utgå för motsvarande tid. Som regel torde det inte vara svårt att på förhand avgöra om enskild kursdeltagare har rätt till internatbidrag eller ej med hänsyn till de kostnader som han själv måste stå för på grund av sitt deltagande i kursen.

Här får också hänvisas till vad som anförts i specialmotiveringen till 4 &.

6 & .

Inkomstbidraget skall vara skattepliktig inkomst. Det skall även be- aktas vid beräkning av pensionsgrundande inkomst för tilläggspension. Såväl kommunalskattelagen (1928z370) som lagen (1962:381) om all- män försäkring måste därför ändras. Förslag till dessa ändringar tas upp i annat sammanhang.

7 %

I specialmotiveringen till 5 kap. 5 5 har jag föreslagit att timstudie- stöd i princip inte skall kunna utgå för tid under vilken den studerande får annat stöd för studier. Motsvarande bör också gälla i fråga om dag- studiestöd. På grund härav hari denna paragraf tagits in en uttrycklig bestämmelse om att dagstudiestöd inte får utgå om mottagaren får an- nat studiestöd än timstudiestöd. Eftersom dagstudiestöd i form av inter- natbidrag kan utgå även till den som ej är arbetstagare, krävs i denna paragraf — i motsats till vad som gäller i fråga om timstudiestöd en- ligt 5 kap. 5 5 — dessutom en uttrycklig bestämmelse om att dagstudie- stöd inte kan utgå parallellt med utbildningsbidrag. Den vars uppehälle på annan grund helt eller till väsentlig del bekostas av staten eller kom- mun bör i allmänhet inte heller kunna få dagstudiestöd.

Vad jag nu sagt om att studiestöd och utbildningsbidrag skall utgöra hinder mot dagstudiestöd gäller den period som infaller mellan ämnes- kursens första och sista dag. I detta sammanhang kan anmärkas att äm- neskurs kan vara uppdelad i olika studieperioder t. ex. i två perioder om två dagar vardera. Enligt 5 % skall antalet dygn för vilka bidraget utgår omfatta minst två och högst fem under två på varandra följande kvar- . tal. Detta villkor gäller, om ämneskursen är uppdelad på olika perioder, tiden från och med den första dagen i den första perioden till och med den sista dagen i den sista perioden.

Så

Här hänvisas till den allmänna motiveringen (avsnitt 7.6.3 och 7.7).

• Sida 229
•  Original

Prop. 1975: 23 220

Bosatt i ett län får den anses vara som är kyrkobokförd i länet. Av- görande bör vara kyrkobokföringen på ansökningsdageii. Vad som in- träffar därefter fram till dess ansökan slutligt avgörs bör således sakna betydelse för viss sökandes möjligheter att få internatbidrag av det belopp för sådana bidrag som tilldelats länet.

9 och 10 ss

Här får i vad avser 9 & hänvisas till den allmänna motiveringen (av- snitt 7.6.3) samt i vad avser 10 5 till specialmotiveringen till 5 kap. 8 &.

7 kap.

I 7 kap. ges bestämmelser om det särskilda vuxenstudiestödet. Ka- pitlet har byggts upp på samma sätt som 4 kap. Först kommer således vissa allmänna bestämmelser (1—6 55). Därefter följer närmare regler om de olika slagen av särskilt vuxenstudiestöd (7—16 55) samt bestäm- melser om stöd under sjukdom (17 5). Slutligen ges vissa särskilda be- stämmelser (18—20 åå). '

1 5

De läroanstalter och utbildningslinjer, vid vilka särskilt vuxenstudie- stöd skall kunna utgå, bör inte namnges i studiestödslagen. På samma sätt som redan gäller i fråga om studiehjälp och studiemedel bör det ankomma på regeringen att bestämma vilka läroanstalter och utbild- ningslinjer som skall komma i fråga. I princip anser jag att särskilt vuxenstudiestöd bör kunna utgå för studier vid de läroanstalter och utbildningslinjer vid vilka studiehjälp och studiemedel kan utgå med stöd av förordnanden av regeringen enligt 3 kap. 1 5 och 4 kap. 1 5.

Som har angetts i specialmotiveringen till 4 kap. 3 5 får studiemedel inte beviljas om särskilt vuxenstudiestöd eller utbildningsbidrag bevil- jats för samma tid. Har studiemedel redan beviljats och uppburits för samma tid för vilken särskilt" vuxenstudiestöd beviljas gäller särskilda regler om avräkning enligt 20 %. Beviljas utbildningsbidrag för tid för vilken studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd har uppburits måste återkrav eller avräkning ske. Vilken av dessa åtgärder som lämpligen bör vidtas får prövas i annat sammanhang.

2 %

Studiehjälp och studiemedel kan utgå till den som är bosatt i Sverige men också till den som är bosatt utomlands (3 kap. 2 5 och 4 kap. 4 ©). Detta gäller dock endast om den studerande är svensk medborgare. Denna rätt till studiestöd för den som bor utomlands torde främst moti- veras av att ungdomsstuderandc under sina studier i Sverige fortfarande kan vara folkbokförda (liknande) på sin ordinarie bostadsort — t.ex. föräldrarnas -—i vederbörande land. För den som söker särskilt vuxen-

• Sida 230
•  Original

Prop. 1975: 23 . 221

studiestöd bör däremot krävas att han är bosatt här i landet och där- med också kyrkobokförd här.

Bestämmelserna i andra stycket om utlännings rätt till särskilt vuxen- studiestöd motsvarar helt de bestämmelser som gäller för utlännings rätt till studiehjälp och studiemedel enligt 3 kap. 2 % andra stycket och nya 4 kap. 4 & andra stycket. Vad som enligt statsmakternas beslut bör gälla vid tillämpningen av dessa bestämmelser bör gälla också vid till— lämpningen av 7 kap. 2 & andra stycket (jfr prop. 1971: 81, SfU 1971: 29, rskr 1971: 185). För rätt till särskilt vuxenstudiestöd krävs enligt 3 & normalt att sökanden under minst fyra år har haft viss inkomst av ar- bete i Sverige. I regel bör därför bestämmelserna i andra stycket sakna betydelse. Fall kan emellertid tänkas då utlänning efter längre tids vis- telse här i landet bosätter sig i annat land och därefter ånyo här i lan— det. I sådanf fall får med stöd av bestämmelserna i andra stycket av- göras om denne kan få särskilt vuxenstudiestöd omedelbart eller först efter viss ytterligare tids vistelse här i landet.

Vad jag nyss har anfört innebär även att särskilt vuxenstudiestöd, kan utgå till nordisk invandrare endast om han fyller kraven enligt 2 & andra stycket (jfr. prop. 1973: 189, SfU 1973: 37, rskr 1973: 331).

Fråga om utlänning uppfyller kravet enligt andra stycket på viss tids vistelse i Sverige får prövas i samma ordning som gäller för utlännings rätt till studiemedel. Det ankommer således på delegationen för-ut— ländska studerande vid CSN att_ besluta i frågan. Det är viktigt att ärende om särskilt vuxenstudiestöd till utlänning, liksom andra ärenden om vuxenstudiestöd, kan handläggas snabbast möjligt. I vilket skede vuxenutbildningsnämnden bör sända över ärende om vuxenstudiestöd. till den nämnda delegation-en får prövas av regeringen eller CSN i sam- band med att bestämmelser meddelas om handläggningsgången. Sista dag för ansökan kan för utlänningar behöva sättas tidigare än för annan sökande (jfr specialmotiveringen till 5 kap. 8 5).

3 %

Här får hänvisas till vad som anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 7.6.2).

1 den allmänna motiveringen (avsnitt 7.6.2) har jag förordat att sär- skilt vuxenstudiestöd skall kunna utgå till den som förvärvsarbetat un- der minst fyra år. Förvärvsarbetet måste under vart och ett av dessa år ha haft en viss minsta omfattning. Jag har där definierat omfattningen genom en hänvisning till villkoren för tillgodoräknande av ATP—poäng. Härigenom vinns en stor administrativ förenkling. Det blir nämligen möjligt att på ett enkelt sätt konstatera om sökandena uppfyller kraven på förvärvsarbete.

De fyra årens förvärvsarbete skall infalla före ingången av det ka- lenderår för vilket det särskilda vuxenstudiestödet utgår. Den studeran- de skall ha rätt att tillgodoräkna sig förvärvsarbete även under det när-

• Sida 231
•  Original

Prop. 1975: 23 222

mast föregående kalenderåret, även om hans ATP-poäng för detta ka- lenderår ännu inte hunnit fastställas. Men även för detta senast för— flutna kalenderår måste självfallet krävas att förvärvsarbetet- haft den omfattningen att ATP»poäng kan komma i fråga.

Mot denna bakgrund föreslår jag att i denna paragraf föreskrives att särskilt vuxenstudiestöd kan utgå till en studerande om han tillgodoräk- nats eller kan antagas komma att tillgodoräknas ATP-poäng för minst fyra kalenderår före det kanderår, för vilket det särskilda vuxenstudie- stödet skall utgå.

Vad som nu föreslagits blir direkt tillämpligt endast på år som infal- ler efter ATP-reformen. Självfallet bör motsvarande gälla även för ti- den dessförinnan. En bestämmelse av denna innebörd har tagits in i fjärde stycket. Vid tillämpning av detta stycke blir det nödvändigt att avgöra, om arbetsinsatsen varit av sådan omfattning att den, om den utförts i dag, skulle ha lett till att den studerande fått ATP-poäng, dvs. därav haft en inkomst som överstiger ett basbelopp. De beslutande myndigheterna bör här kunna använda sig av schablonmetoder.

I den allmänna motiveringen har jag också föreslagit att visst annat arbete, för vilket ATP-poäng inte ges, skall kunna kvalificera för sär- skilt vuxenstudiestöd. Även detta arbete måste självfallet vara av viss minsta omfattning. Vad jag i det föregående föreslagit om förvärvsarbe- te före ATP-reformen bör härvid tillämpas.

Utlänning som har vistats här i landet så länge att han enligt 2 5 andra stycket kan få särskilt vuxenstudiestöd bör i regel ha uppfyllt behörighetskraven enligt 3 & under vistelsen i Sverige. Om särskilda skäl föreligger för viss sökande bör emellertid behörighetsgrundande arbete i annat land få tillgodoräknas. Det ankommer på regeringen eller myndighet som regeringen utser att meddela de närmare bestäm- melser i dessa avseenden som kan behövas.

4 & I 4 & anges i vilka former särskilt vuxenstudiestöd utgår.

5 %

Bestämmelserna i 5 & första-stycket motsvarar vad som gäller för studiemedelstagare (4 kap. 5 5).

I 5 & andra stycket hänvisas till vissa bestämmelser i 4 kap. som så- ledes även skall gälla för rätt till särskilt vuxenstudiestöd. Bl.a. skall för fortsatt rätt till särskilt-vuxenstudiestöd krävas detsamma i fråga om studietakt som för fortsatt rätt till studiemedel enligt 4 kap. 6 och 7 55. Vidare får särskilt vuxenstudiestöd normalt inte utgå för tid efter det den studerande fyllt 45 år. Denna fråga har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 7.6.2).,Vuxenstudiebidrag och återbetalningsplik— tiga studiemedel skall utgå under sjukdom enligt samma regler som

• Sida 232
•  Original

Prop. 1975: 23 . 223

gäller för rätt till studiemedel under sjukdom (7 kap. 5 & jämfört med 4 kap. 10 å och 7 kap. 17 & jämfört med 4 kap. 28—35 åå). Som har angetts i den allmänna motiveringen skall frågan om vuxenstudiebidra- get skall vara sjukpenninggrundande övervägas ytterligare. Därvid är frågan om utbildningsbidraget skall grunda rätt till sjukpenning av stor betydelse.

Liksom studiemedel skall särskilt vuxenstudiestöd utgå för tidsperio- der om 15 dagar för heltidsstuderande och 30 dagar för deltidsstude- rande. Vid samma studietid utgår alltså studiemedel och särskilt vuxen- studiestöd alltid för samma antal tidsperioder.

6 5

I fråga om senaste dag för ansökan om särskilt vuxenstudiestöd hän- visas till vad som har anförts i specialmotiveringen till 5 kap. 8 5.

Liksom studiemedel skall särskilt vuxenstudiestöd kunna beviljas för högst två kalenderhalvår vid ett och samma tillfälle. I det sammanhanget vill jag även beröra vissa andra frågor om administrationen av det sär- skilda vuxenstudiestödet, där reglerna om vuxenstudiestöd eventuellt bör avvika från vad som gäller för studiemedelssystemet. Studiemedlen utbetalas en gång per kalenderhalvår med det för kalenderhalvåret be- viljade beloppet. Storleken av studiemedlen prövas mot egen och makes inkomst och förmögenhet under kalenderhalvåret. .När det gäller sär— skilt vuxenstudiestöd kan det emellertid vara lämpligt att ha flera utbe- talningstillfällen under varje kalenderhalvår. Någon prövning mot in- komst och förmögenhet enligt de regler som gäller för studiemedel skall inte ske. Beslutet om rätt till särskilt vuxenstudiestöd under ett eller två kalenderhalvår bör antagligen fattas i form av ett principbeslut. I beslutet skall inte anges vilket belopp som skall utgå utan endast att stödet beviljats och den tid för vilken stödet skall utgå. Detta beslut skall, som har angetts i den allmänna motiveringen, fattas av vuxen- utbildningsnämnden eller, i fråga om studier på högskolenivå, studie- medelsnämnden. Det ankommer sedan på försäkringskassorna att räk- na ut det belopp som skall utgå till varje studerande. Därvid skall varje försäkringskassa beakta storleken på det totala belopp i dagpenning och stimulansbidrag som kan utgå vid tillfället samt göra behövliga preliminärskatteavdrag. Med flera utbetalningstillfällen kan försäkrings- kassorna dels anpassa stödets storlek till ändrade utbildningsbidrag och eventuellt även till ändrade beskattningsförhållanden, dels också sprida ut bidragen på mindre belopp under studietiden. Det kan, t.ex. om vuxenstudiebidraget skulle bli sjukpenninggrundande, vara lämpligt att betala ut bidraget i efterhand. Det ankommer på regeringen eller myn- dighet som regeringen utser att meddela behövliga bestämmelser i de avseenden som jag nu har berört.

• Sida 233
•  Original

Prop. 1975: 23 224

7—9 55

Mina förslag i den allmänna motiveringen innebär att det särskilda vuxenstudiestödet utgår för heltidsstuderande för period om 15 dagar och för deltidsstuderande för period om 30 dagar. Det särskilda vuxen— studiestödet skall bestå av ett vuxcnstudiebidrag som beskattas, och återbetalningspliktiga studiemedel som inte beskattas. Heltidsstuderan- de som får särskilt vuxenstudiestöd skall — sedan skatt dragits av på vuxenstudiebidraget — netto få ut samma belopp som han skulle ha fått ut, om han tilldelats utbildningsbidrag i form av dagpenning och stimulansbidrag. Därvid beaktas att utbildningsbidraget beskattas.

Vuxenstudiebidraget föreslås utgå med 65 procent av det belopp som den heltidsstuderande skulle ha fått i nämnda utbildningsbidrag, om han haft rätt till sådant bidrag. Vid denna beräkning medräknas utbildnings— bidraget i dess helhet, dvs. även den del som motsvarar därå belöpande skatteavdrag.

Återstående del av vuxenstudiestödet till den heltidsstuderande ut- görs av återbetalningspliktiga studiemedel.

Vad jag sålunda föreslagit om beräkning av det särskilda vuxenstudie- stödet för heltidsstuderande bör äga motsvarande tillämpning på deltids- studerande. En deltidsstuderande bör därvid i princip kunna få samma . stöd för 30 dagar som han skulle ha fått för 15 dagar. om. han bedrivit heltidsstudier. Han bör alltså få samma belopp i vuxcnstudiebidrag för 30 dagar som han skulle ha fått för 15 dagar om han varit heltidsstu— derande. Detta möter inga tekniska svårigheter, eftersom vuxenstudie— bidraget beräknas till viss del (65 %) av ett obeskattat belopp. När det däremot gäller att bestämma storleken av de återbetalningspliktiga stu— diemcdlen uppstår svårigheter på grund av att man därvid har att utgå från två belopp som beskattats, nämligen utbildningsbidraget och vuxen— studiebidraget. Vid denna skatteberäkning har man nämligen att utgå ifrån den skatt som gäller för varje enskild studerande. En deltidsstu- derande som inte har någon annan inkomst än vuxenstudiebidraget kommer på grund härav att för 30 dagar få ut ett större nettobelopp i vuxenstudiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel än han skulle ha fått som heltidsstuderande under 15 dagar.

Vad jag sålunda anfört kan illustreras med följande två exempel. Här- vid har tabellen för 26 kronors kommunalskatt, kolumn 1, vid beräkning av preliminär A-skatt för 1975 använts.

I exempel ett bedriver den studerande, A, heltidsstudier under 15 da- gar. A antas inte ha andra inkomster än vuxenstudiebidraget. A har rätt till 120 kr. i dagpenning och stimulansbidrag. För de-15 dagarna skulle A således i utbildningsbidrag kunna få 1 320 kr. (120X11). Vuxenstudiebidraget utgör 65 % därav eller 858 kr. För denna inkomst under 15 dagar utgår skatt med 216 kr. Vuxenstudiebidraget utgår då till A med netto 642 kr. (858—216). Skatten på hela utbildningsbidraget,

• Sida 234
•  Original

Prop. 1975: 23 225

som därvid beräknas utgå under 15 dagar, utgör 408 kr. I utbildnings- bidrag skulle då efter skatt kunnat utgå 912 kr. (1 320—408). A får då i återbetalningspliktiga studiemedel 270 kr. (912—642)..

1 exempel två bedriver den studerande, B, deltidsstudier under 30 da- gar. lnte heller B antas ha några andra inkomster än vuxenstudiebidra— get. B har liksom A rätt till 120 kr. i .utbildningsbidrag. Hänsyn skall också, liksom för A, enligt 8 % tas till utbildningsbidraget för 15 dagar. Det utbildningsbidrag som skall beaktas är således, liksom för A, 1 320 kr. Vuxenstudiebidraget utgör 65 % därav eller 858 kr. För denna in- komst under 30 dagar utgår skatt med 136 kr. Vuxenstudiebidraget ut- går således efter skatt-med 722 kr. (858—136). Skatten på utbildnings- bidraget, som därvid beräknats utgå för en tidsperiod om 30 dagar, ut- gör 288 kr. Utbildningsbidraget skulle då för B efter skatt motsvara ett belopp om 1 032 kr. (1 3N—288). B får då i återbetalningspliktiga stu- diemedel 310 kr. (1 032—722).

Liksom studiemedelstagaren kan den som beviljas särskilt vuxen- studiestöd avgöra om han önskar uppbära de återbetalningspliktiga studiemedlen eller ej.

SVUX har föreslagit att uttag av preliminär skatt på vuxenstudiebi- draget skall ske enligt en schablontabell. Riksskatteverket finner i sitt remissyttrande detta vara lämpligt. Även jag delar den uppfattningen. Det bör uppdragas åt riksskatteverkct att efter samråd med riksförsäk— ringsverket och CSN till regeringen avge förslag till behövliga skatteta- beller. Att avdrag skall ske enligt schablontabeller kan medföra risk för kvarstående skatt. Den enskilde bör uppmärksammas härpå. Det bör ske på det sätt CSN efter samråd med riksskatteverkct och riksförsäk- ringsverket finner lämpligast. Avdrag för kvarstående skatt i samband med utbetalning av vuxcnstudiebidrag bör endast ske om den enskilde eller lokal skattemyndighet begär det. Vid beräkningen av det särskilda vuxenstudiestödet måste, som jag nyss har angett, även fastställas vilken preliminär skatt som skulle ha dragits på utbildningsbidraget. Också härvid bör schablontabeller tillämpas. Uppdraget till riksskatteverkct hör avse även förslag till sådana schablontabeller. Vuxenstudiebidragen skall betalas ut av de allmänna försäkringskassorna. Kassorna bör därför såväl göra avdrag för preliminär skatt som avge kontrolluppgifter.

10_15 sg

Bestämmelserna i 10—15 55 om fördelning på län och studiemedels- nämndernas verksamhetsområden samt om urval har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 7.7 och 7.6.2)..

16 och 17 55

I fråga om rätt till resekostnadscrsättning och till studiestöd under sjukdom gäller samma regler som inom studiemedelssystemet.

15 Rideagen 1975. ] saml. Nr 23

• Sida 235
•  Original

Prop. 1975: 23 226

185

Hänvisningen till 4 kap. 38 och 39 åå innebär bl.a. att vad som gäller om make vid tillämpningen av 3 & också skall gälla vissa-andra "per-' soner. '

Liksom studiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel inom stu- ' diemedelssystemet bör vuxcnstudiebidrag och återbetalningspliktiga stu- diemedel avrundas till helt antal kronor. I 22 & har därför hänvisats till 4 kap. 41 5.

195

I likhet med vad som gäller för studiemedelstagare (4 kap.-22 % andra" stycket) bör särskilt vuxenstudiestödfkunna minskas om den studeran- des uppehälle helt eller till väsentlig del bekostas av staten eller kom- mun.

205

Det kan inte uteslutas att studerande som redan har uppburit studie- medel för viss tid därefter beviljas särskilt vuxenstudiestöd för samma tid. Bestämmelser krävs därför om avräkning av uppburna studiemedel från vuxenstudiestödet. Preliminär skatt skall avdras från vuxenstudie- bidraget innan belopp i sådant bidrag betalas ut till den studerande. Avräkningen från vuxenstudiebidraget måste därför ske från det belopp som skall betalas ut efter skatteavdraget.

Kan avräkning inte ske av visst belopp'får beloppet återkrävas. Där- vid skall ränta utgå enligt reglerna i 9 kap. 2 & tredje stycket.

8 och 9 kap.

I 8 kap. 77 och 78 55 och 9 kap. 2 5 föreslås vissa ändringar som följd av att de tre nya studiestödsformerna tillkommer.

Bestämmelserna i 8 kap. gäller i sin helhet även för återbetalning av återbetalningspliktiga studiemedel som utgått enligt 7 kap. Den rätt till befrielse från återbetalningsskyldighet som finns enligt 8 kap. 60 & för viss vuxenutbildning gäller således även för den som uppburit återbetalningspliktiga studiemedel enligt 7 kap.

Övergångsbestämmelser

Punkterna 1 och 4

De nya bestämmelserna i anledning av mina förslag om ändring i stu- diestödslagen skall träda i kraft den 1 januari 1976 (jfr avsnitt 7.7 i den allmänna motiveringen). Förhöjningen av inackorderingstillägget, lik- som rätten till fria hemresor, skall dock gälla redan från den 1 juli 1975. Detsamma gäller särskilt vuxenstudiestöd för studerande vid yrkesteknisk högskola. Viss ändring i behovsprövningsreglerna inom

• Sida 236
•  Original

Prop. 1975: 23

IQ I») Nl

studiemedelssystemet skall, som följer av punkt'4, gälla" redan under- andra halvåret 1975.

Den omständigheten att de nya studiestödsformerna inte avser stu- dier förrän efter utgången av 1975 hindrar givetvis inte att beslut om de nya studiestöden till enskilda studerande fattas redan före årsskif—' tet 1975.."76. Tvärtom är det angeläget att sådana beslut'fattas i- så god" tid som möjligt innan studierna'i'fråga börjar. Vuxenutbildningsnämn- derna måste således börja sin verksamhet i god tid före årSskiftet; Ut- betalningen av studiestöden får däremot inte ske förrän efter utgången ' av 1975.

Punkt 2

Vissa studerande kommer att ha beviljats studiemedel enligt de äldre bestämmelserna för tid efter, den 1 januari'1976. Normalt beviljas näm- ligen studiemedel för ett läsår. I sådant fall bör det fattade beslutet gälla.

Punkt 3

Enligt nuvarande bestämmelser kan vissa studerande beviljas studie- medel endast i form av återbetalningspliktiga studiemedel (4 kap. -5 och ' 26 åå). Beslut härom kan sem följer av punkt 2 gälla även under första halvåret 1976. Studerande för vilken detta gäller bör i regel få rätt till studiebidrag under den tid av första halvåret 1976 som de beviljade återbetalningspliktiga studiemedlen avser. Förutsättningen för att detta skall kunna inträffa för heltidsstuderande är att denne i ett beslut bevil- jats återbetalningspliktiga studiemedel för studier som under såväl höst- en 1975 som våren 1976 omfattar mindre än åtta veckor (jfr 4 kap. 5 5). Detta torde vara synnerligen ovanligt. För sådan heltidsstuderande bör studiebidraget bestämmas till visst schablonbelopp som i stort bör mot- svara vad annan heltidsstuderande får för samma tidsperiod. Motsva- rande bör gälla för deltidsstuderande som fått återbetalningspliktiga studiemedel med minst hälften av vad som utgått till heltidsstuderande. Vissa deltidsstuderande har, med stöd av den praxis som CSN nu till- lämpar, fått återbetalningspliktiga studiemedel med en eller två tredje- delar av vad som utgått i sådana medel till heltidsstuderande (jfr spe- cialmotiveringen till 4 kap. 5 5). Sådana deltidsstuderande bör, ändock att de fått återbetalningspliktiga studiemedel enligt 4 kap. 26 5, inte få ' studiebidrag om studierna bedrivits på en tredjedels tid". Har däremot studierna bedrivits på två tredjedels tid bör av de återbetalningspliktiga studiemedel som utgått enligt 4 kap. 26 5 16 % anses motsvara studie- . bidraget och således inte vara återbetalningspliktigt.

Punkt 5

Som anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 7.7) skall de nya behovsprövningsreglerna gälla redan för andra halvåret 1975. Beslut om

• Sida 237
•  Original

Prop. 1975: 23 228

studiemedel som fattas med stöd av de nuvarande bestämmelserna om behovsprövning skall dock gälla.

Punkterna 6—8

I punkterna har tagits in vissa bestämmelser som f.n. följer av punk- terna 7—9 i övergångsbestämmelserna till studiestödslagen. I dessa be— stämmelser krävs vissa ändringar på grund av förslagen i denna propo- sition om ändringar i studiestödslagen. Ändringarna beror på att be- greppet termin ersatts av kalenderhalvår samt på tillkomsten av de tre nya studiestödsformerna.

Punkt 9

Under budgetåret 1975/76 skall särskilt vuxenstudiestödet för studier på högskolenivå utgå endast till studerande vid yrkesteknisk högskola.

Punkt 10

Särskilt vuxenstudiestöd i form av återbetalningspliktiga studiemedel bör kunna utgå under första halvåret 1976 även om den studerande är sjuk under hela sin studietid detta halvår. En förutsättning härför bör dock vara att den studerande uppfyller villkoren enligt 7 kap. 17 & jämfört med 4 kap. 30 &.

9.2. Lagen om vuxenutbildningsavgm 1 5

Lagen innehåller bestämmelser om den i den allmänna motiveringen (avsnitt 7.8) närmare berörda arbetsgivaravgiften för vuxenutbildning. Avgiften har konstruerats som en fristående avgift. Bestämmelserna i lagen har anpassats till de lagbestämmelser som i övrigt gäller för olika arbetsgivaravgifter (jfr t. ex. lagen (1970: 742) om lönegarantiavgift och lagen (1973:372) om arbetsgivaravgift till arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet).

2 ä

1 paragrafen regleras avgiftsunderlaget och procentsatsen för avgifts- underlaget. Avgiftsunderlaget har bestämts så, att det stämmer överens med underlaget för sjukförsäkringsavgiften. Det innebär bl.a. att hänsyn vid avgiftsberäkningen inte tas till arbetstagares lön eller annan avgifts- grundande ersättning i vad den överstiger 7 152 gånger det vid årets in- gång gällande basbeloppet. Avgiftsprocenten skall, som jag har redo- visat i den allmänna motiveringen (avsnitt 7.8), vara 0,15 %.

3é

Kretsen avgiftsskyldiga bestämmes i 3 & på sådant sätt att överens-

• Sida 238
•  Original

Prop. 1975: 23 229

stämmelse nås med vad som gäller för skyldighet att erlägga sjukförsäk- ringsavgift.

4 &

Vuxenutbildningsavgiften skall täcka kostnader för timstudiestöd, dag- studiestöd och särskilt vuxenstudiestöd. Vidare skall avgiften täcka kost- nader för viss vuxenutbildning enligt bestämmelser som regeringen med- delar. Vilka dessa kostnader är för närmaste budgetår har angetts i den allmänna motiveringen (avsnitt 7 .8).

5 %

Vuxenutbildningsavgiften förs till de avgifter för vilka lagen (1959: 552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring gäller. Detta medför att beräkning, debitering och uppbörd av vuxen— utbildningsavgiften kan samordnas med beräkning, debitering och upp- börd av arbetsgivares socialförsäkringsavgifter till sjukförsäkringen m.m.

Bestämmelserna i 1959 års lag gäller inte för arbetsgivaravgift som staten har att erlägga i egenskap av arbetsgivare. Enligt 33 5 lagen beräknas och redovisas sådan avgift enligt föreskrift som regeringen meddelar. Sådana föreskrifter har meddelats i kungörelsen (1969:412) om uppbörd av vissa arbetsgivaravgifter från staten. Kungörelsen bör nu ändras till att avse även vuxenutbildningsavgiften. Det ankommer på regeringen att meddela bestämmelser därom.

9.3. Lagen om extra studiemedel

Som har framgått av den allmänna motiveringen (avsnitt 7.6.4) skall extra studiemedel kunna utgå till vissa studerande för studier under andra halvåret 1975. I den särskilda lagen härom har tagits in samma bestämmelser som i motsvarande lag för andra halvåret 1974 (1974: 396).

16 Riksdagen 1975. ] saml. Nr 23

• Sida 239
•  Original

Prop. 1975: 23 230

.10 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att rege- ringen föreslår riksdagen dels att antaga förslagen till

1. lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349), "2. lag om vuxenutbildningsavgift,

3. lag om extra studiemedel för andra halvåret 1975, dels att

4. godkänna de riktlinjer för uppsökande verksamhet för vuxenut- bildning m.m. som jag har angett i det föregående,

5. godkänna inrättande av särskilda vuxenutbildningsnämnder med de uppgifter som jag har angett i det föregående,

6. godkänna vad jag har föreslagit i fråga om fördelning av vuxen- utbildningsavgifterna på olika ändamål för vuxenutbildning,

7. godkänna vad jag har föreslagit i fråga om finansiering av vissa reformer under andra halvåret 1975.

• Sida 240
•  Original

Prop. 1975: 23 231

11. Anslagsberäkningar för budgetåret 1975 / 76 G 6. Bidrag till studiecirkelverksamhet

1973374. Utgift 246 867 028 1974-"75 Anslag 259 000 000 1975/76 Förslag 302 000 000

Enligt bestämmelserna i kungörelsen (1963:463) om statsbidrag till det fria och frivilliga folkbildningsarbetet (omtryckt 1974:455) utgår statsbidrag för studiecirklar i allmänhet med högst 75 % av de bidrags- grundande kostnaderna. Bidragets storlek bestäms av följande regler.

För allmänna studiecirklar kan bidraget till kostnaderna för ledare och studiematerial för varje studietimme utgöra högst 32 kr., varav högst 26 kr. för ledararvode. Statsbidrag kan i allmänhet inte utgå för mer än tre timmar per sammankomst. För cirklar på ett inom det all- männa stödområdet som inte är g-ort (dvs. ort med reguljär treårig eller fyraårig linje av gymnasieskola) utgår bidrag till kostnaden för ledarens resor och traktamente.

För allmänna studiecirklar i s.k. prioriterade ämnen, dvs. cirklar i engelska, svenska, matematik och samhällskunskap på en nivå som svarar mot högst grundskolans årskurs 9, utgår ett schabloniserat till- läggsbidrag med 15 kr. per studietimme. Tilläggsbidrag utgår också för allmän studiecirkel som har till syfte att utveckla handikappades fär- digheter att meddela sig.

Om expert eller fackman medverkar i allmän studiecirkel som han inte tillhör utgår statsbidrag för arvode, resekostnadsersättning och traktamente med högst 40 kr. för varje studietimme. För universitets- cirklar kan bidraget till kostnaderna för ledararvode och studiematerial utgöra högst 75 kr. för varje studietimme, varav högst 60 kr. för ledar- arvode. Därutöver utgår bidrag till kostnaden för ledarens resor och traktamente.

Skolöversryrelsen

I sin anslagsframställning för budgetåret 1975-"76 föreslår skolöver- styrelsen (SÖ) följande beträffande bidrag till studiecirkelverksamhet.

]. En ytterligare ökning av antalet studietimmar beräknas för bud- getåret 1975/76 (+35 000 000 kr., varav 8 000 000 kr avser höjd social- försäkringsavgift till sjukförsäkringen och folkpensioneringen).

2. Expert- och fackmannamedverkan beräknas öka kraftigt, särskilt inom den estetiska sektorn (+600 000 kr.).

3. I avvaktan på förslag från kommittén för försöksverksamhet med vuxenutbildning (FÖVUX) föreslår SÖ en höjning av bidraget till all- männa cirklar med 5 kr. per studietimme (+33 500 000 kr.).

4. Bidraget till universitetscirklar bör höjas med 15 kr. (+2 520000 kr.).

• Sida 241
•  Original

Prop. 1975: 23 232

5. Bidraget för expert- och fackmannamedverkan bör höjas med 10 kr. per studietimme (+700 000 kr.).

F öredragand en

Under verksamhetsåret 1973,-'74 ökade antalet cirklar, inkl. s.k. prio- riterade cirklar och universitetscirklar, med 5 % och antalet studie- timmar med 6 %. 1974 års riksdag fattade beslut om att en studie- och informationskampanj om energipolitiska frågor skulle genomföras (prop. 1974:28, UbU 1974:27, rskr 1974:249). Ett särskilt konferens- och materialbidrag skulle utgå för cirkelledarutbildning, materialframställ- ning m.m. Det särskilda bidraget beräknades uppgå till 1 milj. kr. och antalet studiecirklar till ca 3000. I början av hösten 1975 visade sig intresset för studiecirklarna bli avsevärt större än beräknat. Genom beslut av Kungl. Maj:t den 18 oktober 1974 höjdes därför det särskilda konferens— och materialbidraget till högst 2,8 milj. kr. Totala antalet cirklar i energipolitiska frågor som påbörjats före den 15 december 1974 kan enligt de uppgifter som nu finns beräknas till ca 7 600.

I enlighet med vad jag anfört i det föregående i samband med mitt ställningstagande till FÖVUX” förslag förordar jag en höjning av stats— bidraget till allmänna cirklar med 4 kr. per studietimme. Det schablo- niserade tilläggsbidraget på 15 kr. per studietimme som nu utgår för cirklar i vissa ämnen bör även utgå för sådan facklig utbildning i stu- diecirkelform som tidigare inte varit prioriterad. Vidare bör allmänna cirklar i andra språk än svenska och engelska vara prioriterade om del- tagarna har detta språk som modersmål (hemspråk). Skolöverstyrelsens förslag om höjning av bidraget till universitetscirklar och bidraget för expert- och fackmannamedverkan är jag f.n. inte beredd att biträda.

Jag förordar att ett särskilt bidrag för organisationskostnader i gles— bygd skall utgå som schabloniserat tilläggsbidrag med 2 kr. per studie- timme för sådana studiecirklar som anordnas inom det allmänna stöd- området på en ort som inte är g-ort (dvs. ort med reguljär treårig eller fyraårig linje av gymnasieskolan). Jag förordar vidare att ett särskilt statsbidrag skall utgå för medverkan av teckenspråkstolk i studiecirklar. Bidrag bör utgå till 100 % av arvodet dock högst med ett belopp som ligger 25 % högre än det högsta belopp som får utgå i ledararvode cn- ligt 9 & kungörelsen (1963:463) om statsbidrag till det fria och frivilliga folkbildningsarbetet. Bidrag för sådana avgifter som nämns i 14 % sam- ma kungörelse bör utgå med 100 % för teckenspråkstolk. Dessutom bör bidrag utgå för kostnader för resckostnadsersättning och traktamen- te till teckenspråkstolk enligt samma bestämmelser som nu gäller för ledare i universitetscirkel, dvs. med 75 % av kostnaderna.

Jag beräknar de ökade utgifterna under anslaget till drygt 70 milj. kr. Jag har då också räknat med en ökning av antalet studiecirklar. I det föregående har jag förordat att av de medel som tillfaller statsverket

• Sida 242
•  Original

Prop. 1975: 23 233

genom den nya vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlcn från de beskattade vuxenstudiestöden 27,6 milj. kr. skall tillföras detta anslag. Jag beräknar därför en ökning av anslaget med 43 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna de ändrade grunder för statsbidrag till studiecirkelverk- samhet som jag har förordat,

2. till Bidrag till studiecirkelverksamhct för budgetåret 1975i76 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 302 000 000 kr.

G 7. Bidrag till studieförbund

1973/74 Utgift 10 400 000 1974175 Anslag 14 400 000 1975/76 Förslag 16 300 000

Enligt de speciella grunder som godtagits av 1963 års riksdag (prop. 1963: 36, SU 1963: 74, rskr 1963:190) utgår bidrag till av skolöver- styrelsen (SÖ) godkända studieförbund (f.n. tio). Bidraget utgår dels till organisationskostnader, dels till kostnader för pedagogisk verksam- het.

Bidraget till organisationskostnaderna fördelas mellan studieförbun- den på grundval av det genomsnittliga antalet statsbidragsberättigade studietimmar under de tre senaste åren. Principerna för fördelningen utformas närmare av regeringen (prop. 1974:28, UbU 1974:27, rskr 1974:249). Från organisationsbidraget utbetalar SÖ ett särskilt bidrag för bildningsverksamhet bland sjömän (prop. 1963: 36 s. 83).

Bidraget till pedagogisk verksamhet fördelas mellan förbunden i pro- portion till genomsnittliga antalet statsbidragsberättigade studietimmar under de tre senaste verksamhetsåren. Bidraget skall användas för åt- gärder av pedagogisk natur inom studiecirkelverksamheten, i första hand till utgifter för utbildning av ledare för studiecirklar, framställning av studiematerial och pedagogiska hjälpmedel, anskaffande av apparater för pedagogiskt bruk samt pedagogisk försöksverksamhet.

Sedan budgetåret 1967/68 utgår ett särskilt belopp till studieförbun- dens pedagogiska verksamhet bland handikappade samt sedan budget- året 19725'73 ett bidrag till produktion av studiematerial för handikap- pade. Dessa medel skall fördelas mellan studieförbunden med hänsyn till deras insatser för att utveckla studiehjälpmedel och studiemetoder för handikappade.

• Sida 243
•  Original

Prop. 1975: 23

234 1974/75 Beräknad ändring 1975/76 Skolöver- Före- styrelsen draganden

Bidrag till studie-

förbundens organisa- tionskostnader 6 500 000 +3 200 000 +1 500 000 Bidrag till studie-

förbundens peda-

gogiska verksamhet 6 600 000 + 1 000 000 +3 000 000 Bidrag till studie-

förbundens peda— gogiska verksamhet

för handikappade 700 000 + 500 000 + 300 000 Bidrag till produktion

av studiematerial och tekniska och organi- satoriska stödåtgär- der för handikappade Försöksverksamhet 600 000 + 200 000 + 900 000

med uppsökande verksamhet i bo-

stadsområden. — — + 1 000 000 Summa. 14 400 000 +4 900 000 +6 700 000 Skolöverstyrelsen

KDOO

10 11

6.2.1 Uppsökande verksamhet ........................... 142 6.2.2 Studiecirkelverksamhet ............................ 147 6.3 Studiestöd ............................................. 151 Föredraganden ............................................. 161 7.1 Allmänt ............................................... 161 7.1.1 Vuxenutbildningens framväxt ....................... 161 7.1.2 Debatt och utredningsverksamhet kring frågor inom vuxenutbildningen ................................ 164 7.2 Mål för vuxenutbildningen ............................... 168 7.3 Den fortsatta reformverksamheten inom vuxenutbildningen . . 172 7.4 Vidgad vuxenutbildning ................................. 175 7.4.1 Uppsökande verksamhet på arbetsplatser ............ 175 7.4.2 Uppsökande verksamhet i bostadsområden ........... 179 7.5 Studiecirkelverksamhet och studieförbund .................. 181 7.6 Studiestöd ............................................. 186 7.6.1 Allmänt ......................................... 186 7.6.2 Särskilt studiestöd för vuxna för längre studier ....... 188 7.6.3 Särskilt studiestöd för vuxna för kortare studier ...... 191 7.6.4 Studiemedelssystemet .............................. 197 7.6.5 Studiehjälpssystemet .............................. 199 7.7 Administration, information m.m. ........................ 201 7.8 Finansiering ............................................ 206 Upprättade lagförslag ....................................... 208 Specialmotivering .......................................... 209 9.1 Studiestödslagen ........................................ 209 9.2 Lagen om vuxenutbildningsavgift ......................... 228 9.3 Lagen om extra studiemedel ............................. 229 Hemställan ................................................ 230 Anslagsberäkningar för budgetåret 1975/76 .................... 231

KUNGL. BOKTR. STOCKHOLM 1975 750582