Regeringens proposition om ändringar i sjölagen (1891:35 s.1), m.m.
Regeringens proposition nr 68 år 1975 Prop. 1975: 68
Nr 68
Regeringens proposition om ändringar i sjölagen (1891:35 s. 1),
m. m.:
beslutad den 6 mars 1975.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar
OLOF PALME CARL LIDBOM
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås vissa, huvudsakligen av den nya regerings-
formen betingade ändringar i de år 1973 beslutade nya reglerna i sjölagen om registrering av och inteckning i fartyg m. m. Bestämmelser om registrering av mindre fartyg, båtar, som tidigare förutsattes bli
meddelade i administrativ ordning, föreslås nu intagna i en särskild båtregistreringslag. Vidare föreslås en särskild lag enligt vilken sådana äldre fartygsinteckningar som hänför sig till numera avregistrerade fartyg skall förfalla om de inte förnyas före utgången av maj 1977. Genom en lag om registrering av båtbyggnadsförskott bibehålls såvitt avser båtar den möjlighet som hittills har funnits att vid beställning av fartygsbygge vinna förmånsrätt i bygget för lämnat förskott.
I sjölagens bestämmelse om s. k. gemensamt haveri hänvisas till de
internationellt överenskomna s.k. York-Antwerpen-reglerna. Denna
hänvisning föreslås jämkad med hänsyn till att reglerna har reviderats år 1974.
1 Riksdagen 1975. I saml. Nr 68
1 Förslag till
Lag om ändring i sjölagen (1891: 35 s. 1)
Härigenom föreskrives i fråga om sjölagen (1891: 35 s. 1)! dels att i 60, 62, 212, 230, 243, 296, 305, 310, 314, 341 och 346 8§ ordet ”Konungen” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”regeringen” i motsvarande form, dels att 211, 315 och 317 §§ skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, 354 och 355 88, och närmast före den nya 354 § en ny rubrik av nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2118 Om innebörden av gemensamt Om innebörden av gemensamt haveri och fördelningen därav på haveri och fördelningen därav på fartyg, frakt och last gälla York- fartyg, frakt och last gälla York- Antwerpen-reglerna 1950 i den Antwerpen-reglerna 1974 i den mån annat ej är avtalat. mån annat ej är avtalat. Konungen tillkännagiver regler- Regeringen tillkännagiver regnas lydelse i engelsk text och lernas lydelse i engelsk text och svensk översättning. svensk översättning.
315 § Närmare föreskrifter om till- Sjöfartsverket, tullverket och lämpningen av bestämmelserna i polismyndighet skola lämna tingsdetta kapitel om sjöförklaring och rätt, som håller sjöförklaring, och om utredning av särskild under- undersökningskommission det bisökningskommission meddelas av träde dessa påkalla för utredning- Konungen eller, efter Konungens en. För polismyndighets utredning bemyndigande, av sjöfartsverket. gälla i tillämpliga delar bestämmelserna i rättegångsbalken om förundersökning i brottmål. Tvångsmedel enligt 24—28 kap. samma balk får dock användas endast i den mån anledning förekommer att brott som hör under allmänt åtal har förövats.
317 §
Uppstår fråga om fartyg efter inträffad skada bör anses vara iståndsättligt eller icke, skall yttrande därom avgivas av minst tre besiktningsmän. Besiktningsmännen förordnas på ansökan av fartygets ägare, redare eller befälhavare. Inom riket förordnar rätten i den ort där besiktningen skall äga rum till besiktningsmän personer som äro upptagna på förteckning enligt 316 §. Utom riket förordnas besiktningsmän av myndighet, som är behörig enligt lag eller sed i besiktningsorten, eller också 1 Lagen omtryckt 1974: 621.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
av svensk konsul eller, där sådan ej finnes, dansk, finsk eller norsk
konsul.
Vid besiktning inom riket skola Vid besiktning inom riket skola besiktningsmännen avfordra befäl- besiktningsmännen avfordra befäl-
havaren fartygets nationalitets- havaren fartygets nationalitets-
handling. Förklaras fartyget icke handling. Förklaras fartyget icke
vara iståndsättligt, skola de oför- vara iståndsättligt, skola de oför-
dröjligen till sjöfartsverket insän- dröjligen till sjöfartsverket insän-
da nationalitetshandlingen, avskrift da nationalitetshandlingen, avskrift
av yttrandet och bevis att de äro av yttrandet och bevis att de äro
behörigen förordnade. När besikt- behörigen förordnade. När besiktning äger rum utom riket skall ning äger rum utom riket skall
konsul, såvitt det kan ske, i till- konsul, såvitt det kan ske, i till-
lämpliga delar iakttaga vad som lämpliga delar iakttaga vad som nu sagts. nu sagts. Sjöfartsverket skall utan
dröjsmål giva registermyndigheten
del av besiktningsmännens yttrande, om det rör svenskt fartyg.
Underrättelser till och biträde åt registermyndigheten.
354 8
Väckes talan om hävning eller återgång 'av förvärv av registrerat skepp eller skeppsbygge, andel däri eller villkorlig äganderätt därtill eller om bättre rätt till sådan egendom eller eljest i fråga som angår inskrivning i skepps- eller skeppsbyggnadsregistret; skall rätten genast underrätta registermyndigheten. Underrättelse skall, utöver uppgift om parterna, innehålla sådana uppgifter om egendomen att den kan identifieras i registret.
När dom eller slutligt beslut i målet har vunnit laga kraft, skall rätten genast översända domen eller beslutet till registermyndigheten.
355 8
Sjöfartsverket, tullverket och polismyndighet biträda registermyndigheten med att vaka över att bestämmelser i lag eller annan författning om registrering och identifiering av skepp och inskriv-
Prop. 1975; 68
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
ning av rätt till skepp och andel
i sådan egendom efterlevas. De
äga för detta ändamål tillträde till
skepp. De skola underrätta regis-
termyndigheten om försummelser
att efterleva bestämmelserna.
Denna lag träder i kraft såvitt avser 211 § den 1 januari 1976 och i övrigt den dag regeringen bestämmer.
2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1973: 1064) om ändring i sjölagen (1891:
35s.1)
Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1973: 1064) om ändring i
sjölagen (1891: 35 s. 1) dels att i 11, 40, 336 och 351 §§ ordet ”Konungen” skall bytas ut mot ”regeringen”, dels att 1, 2, 8, 13, 25, 29-31, 33—36, 38 och 39 88 skall ha nedan
angivna lydelse,
dels att till lagens övergångsbestämmelser skall fogas två nya punkter,
betecknade 7 a och 11 a, av nedan angivna-lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
18 Fartyg anses såsom svenskt och Fartyg anses såsom svenskt och är berättigat att föra svensk flagg, är berättigat att föra svensk flagg,
om det till mer än hälften äges av om det till mer än hälften äges av
svensk medborgare eller svensk svensk medborgare eller svensk juridisk person. Konungen eller, juridisk person. Regeringen eller,
efter Konungens bemyndigande, efter regeringens bemyndigande, sjöfartsverket kan medgiva att an- sjöfartsverket kan medgiva att an-
nat fartyg, vars drift står under nat fartyg, vars drift står under
avgörande svenskt inflytande, avgörande svenskt inflytande, skall skall anses såsom svenskt och vara anses såsom svenskt och vara beberättigat att föra svensk flagg. rättigat att föra svensk flagg.
För svenskt fartyg utfärdas na- Regeringen meddelar föreskrif-
tionalitetshandling enligt bestäm- ter om nationalitetshandlingar för melser, som Konungen meddelar. svenska fartyg och får därvid be-
stämma vad som skall iakttagas
med sådana handlingar samt för-
bjuda att registreringspliktigt far-
"tyg hålles i drift utan gällande
nationalitetshandling.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
28§
Fartyg, vars skrov har en största längd äv minst tolv meter och en
största bredd av minst fyra meter, betecknas skepp. Annat fartyg kallas båt. Över svenska skepp föres ett Över svenska skepp föres ett skeppsregister. Över båtar föres skeppsregister. Över båtar föres i den omfattning Konungen be- ett båtregister enligt bestämmel-
stämmer ett båtregister. Över ser i båtregistreringslagen (1975:
skepp under byggnad i Sverige 00). Över skepp under byggnad i föres ett skeppsbyggnadsregister. Sverige föres ett skeppsbyggnads-
register.
Skepps- och båtregistren samt Skepps- och båtregistren samt
skeppsbyggnadsregistret föras av skeppsbyggnadsregistret föras av myndighet, som Konungen be- myndighet, som regeringen bestämmer =: (registermyndigheten). stämmer (registermyndigheten). Registermyndigheten förestås av Registermyndigheten förestås av
en inskrivningsdomare, Denne en inskrivningsdomare. Denne
skall vara lagfaren. Efter Konung- skall vara lagfaren. Efter regeens förordnande få registren föras ringens förordnande få registren
med användning av automatisk föras med användning av automadatabehandling. tisk databehandling.
8§
Fartyg, som införes i skepps- Fartyg, som införes i skepps-
eller båtregistret, skall ha igen- eller båtregistret, skall ha igenkänningssignal. För skepp utgöres känningssignal. För skepp utgöres denna av signalbokstäver. Beteck- denna av signalbokstäver samt för ning för fartygs identifiering skall båt av signalbokstäver och siffror. såvitt möjligt överensstämma med Beteckning för fartygs identifie-
igenkänningssignalen. ring skall såvitt möjligt överens-
stämma med igenkänningssigna-
len.
Konungen meddelar närmare Regeringen meddelar närmare föreskrifter om fartygs identifie- föreskrifter om fartygs identifiering. ring och får därvid bestämma om
märkning av registrerade fartyg,
deras båtar och redskap samt för-
bjuda att registrerat fartyg hålles
i drift utan föreskriven märkning.
13§ Förvärv av skepp eller skepps- Förvärv av skepp eller skepps-
bygge inskrives på grundval av re- bygge inskrives på grundval av re-
gistrering enligt 11 8. gistrering enligt 11 8. Inskrivning
och därmed sammanhängande in-
föring i skeppsbyggnadsregistret
skall överföras till skeppsregistret,
om bygget överföres dit såsom
skepp.
Bestämmelserna i första stycket Bestämmelserna i första stycket
och 14—38 §§ om skepp eller samt 14 och 18—38 §§ om skepp
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse skeppsbygge ha motsvarande till- eller skeppsbygge ha motsvarande lämpning i fråga om andel i sådan tillämpning i fråga om andel i egendom, sådan egendom.
Registerärenden äro ärenden om
1. registrering eller avregistrering av skepp eller skeppsbygge;
2. inskrivning av förvärv av skepp eller skeppsbygge;
3. inteckning i skepp eller skeppsbygge;
4. inskrivning av förbehåll om skeppsnamn;
5. annan införing i skepps- eller skeppsbyggnadsregistret, som sker på grund av föreskrift i Jag eller annan författning.
Registerärende upptages på in- Registerärende upptages på inskrivningsdag. Sådan hålles till skrivningsdag. Sådan hålles till klockan tolv varje måndag, tisdag, klockan tolv varje måndag, tisdag, onsdag, torsdag och fredag, som onsdag, torsdag och fredag, som ej utgör helgdag. Lika med helg- ej utgör helgdag. Lika med helgdag anses midsommarafton och dag anses midsommarafton, juljulafton. Anmälan eller ansökan, afton och nyårsafton. Anmälan som inkommer efter angivna eller ansökan, som inkommer efklockslag, anses gjord påföljande ter angivna klockslag, anses gjord inskrivningsdag. påföljande inskrivningsdag.
Om behandlingen av register- Om behandlingen av registerärende gälla bestämmelserna om ärende gälla bestämmelserna om tvistemål i tillämpliga delar i den tvistemål i tillämpliga delar i den mån ej annat följer av denna lag. mån ej annat följer av denna lag. Konungen meddelar närmare fö- Regeringen eller myndighet, som reskrifter om registrerings- och regeringen bestämmer, meddelar inskrivningsförfarandet. : närmare föreskrifter om registre-
rings- och inskrivningsförfarandet
och får därvid föreskriva skyldig-
het för enskild att till registermyn-
digheten anmäla förhållande var-
om kännedom fordras för ända-
målsenlig registerföring.
Talan mot beslut i registerärende föres i hovrätten. Besvärsinlagan skall ingivas till registermyndigheten.
Besvärstiden är i fråga om slutligt beslut fyra veckor från den inskrivningsdag till vilken beslutet är att hänföra.
Besvär över beslut, som införts i registret, skola antecknas där. När slutligt beslut med anledning av besvären vunnit laga kraft, skall anteckning göras om beslutets innehåll.
Om registerärende enligt beslut
av högre rätt skall upptagas till ny
handläggning av registermyndig-
heten, skall det ske utan dröjsmål
efter det att beslutet kommit myn-
digheten till handa.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Anmälan eller ansökan i registerärende 'skall göras skriftligen, om icke fångeshandling eller annan tjänlig handling företes.
Fullgöres ej inom föreskriven tid skyldighet att anmäla skepp för registrering eller att anmäla skepp eller skeppsbygge för avregistrering eller att söka inskrivning av förvärv av sådan egendom, skall registermyndigheten förelägga den försumlige att fullgöra skyldigheten. 1 föreläggande får vite utsättas. Föreligger i fråga om registrerat skepp eller skeppsbygge sådant förhållande att avregistrering skall ske enligt 16 §, får registermyndigheten självmant vidtaga åtgärder för avregistrering.
Ar bifall till ansökan om in- Är bifall till ansökan om inskrivning av förvärv beroende av skrivning av förvärv. beroende av att föregående ägare gör registre- att föregående ägare gör registreringsanmälan eller inskrivningsan- ringsanmälan eller inskrivningsansökan, får förvärvaren fullgöra det sökan, får förvärvaren fullgöra det på den föregående ägarens vägnar. på den föregående ägarens väg- Denne är skyldig att tillhandahål- nar. Denne är skyldig att tillhanla de för ändamålet behövliga dahålla de för ändamålet behövhandlingar som han innehar. liga handlingar som han innehar.
Vad som nu sagts om inskriv-
ningsansökan har motsvarande till-
lämpning i fråga om anmälan för
avregistrering med anledning av
förvärv.
Finnes anmälan eller ansökan i registerärende ej omedelbart böra avslås enligt denna lag, får ärendet uppskjutas till viss senare inskrivningsdag, om det är nödvändigt för utredningen.
Uppskjutes ärendet, får sökanden föreläggas att förebringa den utredning som fordras eller att infinna sig personligen eller genom ombud hos registermyndigheten. Även annan än sökanden får höras och kan föreläggas sådan inställelse. I föreläggande får vite utsättas. Efterkommer sökanden ej föreläggande, kan hans anmälan eller ansökan förklaras förfallen. Erinran om detta skall intagas i föreläggandet.
Registerärende får vidare upp- Registerärende får vidare uppskjutas till senare inskrivningsdag, skjutas till senare inskrivningsdag, om ärendet med hänsyn till be- om ärendet med hänsyn till beskaffenhet eller omfattning ej skaffenhet eller omfattning ej lämpligen kan företagas till ome- lämpligen kan företagas till omedelbar prövning. Ärende som upp- : delbar prövning. Ärende som uppskjutits på sådan grund skall upp- skjutits på sådan grund skall upptagas till prövning senast andra tagas till prövning senast andra inskrivningsdagen efter den in- <inskrivningsdagen efter den inskrivningsdag då «ansökningen <skrivningsdag då <anmälningen glordes, eller ansökningen gjordes.
33§
Anmälan av skepp eller skepps- : Anmälan av skepp eller skeppsbygge för registrering eller ansö- bygge för registrering eller ansökan om inskrivning av förvärv av kan om inskrivning av förvärv av
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse sådan egendom skall avslås, om sådan egendom skall avslås, om
1. bestämmelsen i 30 8 första 1. bestämmelsen i 30 8 första stycket ej iakttagits; stycket ej iakttagits;
2. egendomen ej kan registreras 2. egendomen ej kan registreras enligt 11 §; enligt 11 8;
3. sökanden ej styrker sitt för- 3. sökanden ej styrker sitt förvärv; värv;
4. vad angår registrerat skepp 4. fångesmannens rätt ej är ineller skeppsbygge, fångesmannens . skriven i registret, ehuru den hade rätt ej är inskriven och sökandens kunnat inskrivas där, och sökan-
förvärv icke grundas på exekutiv dens förvärv icke grundas på exeförsäljning; kutiv försäljning; 5. åberopad överlåtelse står i 5. åberopad överlåtelse står i
strid med en mot överlåtaren på strid med en mot överlåtaren på grund av förvärvsvillkor gällande grund av förvärvsvillkor gällande
inskränkning i hans rätt att för- inskränkning i hans rätt att för-
foga över egendomen och över- foga över egendomen och Ööver-
låtarens åtkomst icke var inskri- låtarens åtkomst icke var inskriven när överlåtelsen ägde rum ven när överlåtelsen ägde rum eller, om så var fallet, villkoret är eller, om så var fallet, villkoret är infört i registret eller införes däri infört i registret eller införes däri samma inskrivningsdag som an- samma inskrivningsdag som an-
sökningen göres; sökningen göres;
6. egendomen av överlåtaren ti- 6. egendomen av överlåtaren ti-
digare överlåtits till annan och digare överlåtits till annan och överlåtarens åtkomst ej var inskri- överlåtarens åtkomst ej var inskri-
ven när sökandens förvärv ägde ven när sökandens förvärv ägde rum eller, om så var fallet, in- rum eller, om så var fallet, inskrivning samma inskrivningsdag skrivning samma inskrivningsdag sökes för det tidigare förvärvet; sökes för det tidigare förvärvet;
7. före utgången av den inskriv- 7. före utgången av den inskriv-
ningsdag då ansökningen göres ningsdag då anmälningen eller anegendomen blivit föremål för kvar- sökningen göres egendomen blivit
stad eller skingringsförbud till sä- föremål för kvarstad eller sking-
kerhet för anspråk mot överlåta- ringsförbud till säkerhet för anren eller denne försatts i konkurs; språk mot överlåtaren eller denne
försatts i konkurs;
8. egendomen sålts exekutivt till 8. egendomen sålts exekutivt till
annan än sökanden; eller annan än sökanden; eller
9. det är uppenbart att förvär- 9. det är uppenbart att förvärvet av annan grund är ogiltigt vet av annan grund är ogiltigt eller icke kan göras gällande. eller icke kan göras gällande.
Första stycket 5—7 utgör ej
hinder mot inskrivning av för-
värv, om inskrivning av villkorlig äganderätt redan har beviljats på grund av samma förvärv.
34 8 Ansökan enligt 14 § att inskrivning av villkorlig äganderätt skall avföras ur registret skall avslås, om bestämmelsen i 30 § första stycket ej iakttagits eller det ej visas att förvärvaren förlorat sin rätt.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Anmälan av skepp eller skepps- Anmälan av skepp eller skeppsbygge för avregistrering eller an- bygge för avregistrering skall avsökan att skeppsnamn skall in- slås, om bestämmelsen i 30 8 försskrivas i eller avföras ur skepps- ta stycket ej iakttagits eller avre- :
registret skall avslås, om bestäm- gistreringsgrund icke föreligger
melsen i 30 § första stycket ej enligt 16 §. Vid avregistrering med iakttagits eller förutsättningarna anledning av förvärv ha bestämför den begärda åtgärden enligt melserna i 33 § första stycket tillämpliga bestämmelser i 15 och 4—9 och andra stycket motsvaran-
16 §§ icke föreligga. de tillämpning. Ansökan att skeppsnamn skall inskrivas i eller avföras ur skepps-
registret skall avslås, om bestäm-
melsen i 30 § första stycket ej iakttagits eller förutsättning för åtgärden icke föreligger enligt 15 §.
358 Har utländskt skepp blivit svenskt, får det införas i skeppsregistret
endast om det wisas, att skeppet ej är infört i motsvarande register i
sitt förutvarande hemland eller att det kommer att avföras ur sådant
register den dag det registreras här i landet eller eljest med verkan från den dagen.
Var skeppet nybyggt utomlands, skall dessutom visas att rätt till skeppet ej är inskriven i skeppsbyggnadsregister i den främmande staten eller att sådan rätt kommer att avföras den dag skeppet registreras här i landet eller eljest med verkan från den dagen. Vad som nu sagts
har motsvarande tillämpning i fråga om införing i det svenska skepps-
byggnadsregistret av skepp under byggnad, som förvärvats från utlandet.
Om skepp eller skeppsbygge
skall avregistreras för att registre-
ras utomlands, skall på sökandens
begäran beslutas att egendomen
skall avföras ur registret den dag
den införes i det utländska regist-
ret. Avregistreringen får verkan
från dagen för den nya registre-
ringen.
36 §
Om skepp eller skeppsbygge Om det påkallas för samordning skall avregistreras för att registre- med utländsk registermyndighets ras utomlands, skall på sökandens beslut, får registrering eller avbegäran beslutas att egendomen registrering företagas utan hinder
skall avföras ur registret den dag av att det utländska beslutet med-
den införes i det utländska regist- delas eller bevisning därom föreret. Avregistreringen får verkan bringas först efter inskrivningsda-
från dagen för den nya registre- gens utgång, förutsatt att detta ringen. sker samma kalenderdag.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
38§
I skepps- eller skeppsbyggnads- I skepps- eller skeppsbyggnadsregistret skall antecknas, när registret skall antecknas, när 1. talan väckts om hävning eller 1. talan väckts om hävning eller återgång av förvärv av registrerat ätergång av förvärv av registrerat
skepp eller skeppsbygge eller om skepp eller skeppsbygge eller om bättre rätt till sådan egendom bättre rätt till sådan egendom eller eljest i fråga, som angår in- eller eljest i fråga, som angår inskrivning; skrivning;
2. mål som avses under 1 av- 2. mål som avses under 1 av-
gjorts genom dom eller slutligt be- gjorts genom dom eller slutligt be-
slut som vunnit laga kraft; slut som vunnit laga kraft; 3. ägare av registrerat skepp 3. ägare 'av registrerat skepp
eller skeppsbygge försatts i kon- eller skeppsbygge försatts i kon-
kurs; kurs;
4. registrerat skepp eller skepps- 4. registrerat skepp eller skepps-
bygge eller inskriven rätt till så- bygge eller inskriven rätt till så-
dan egendom blivit föremål för dan egendom blivit föremål för
kvarstad, skingringsförbud eller kvarstad, skingringsförbud eller utmätning eller sålts exekutivt; utmätning, konkursförvaltare be-
gärt att registrerat skepp eller skeppsbygge skall säljas exekutivt, ägaren enligt 10 § andra stycket begärt att registrerat skepp skall säljas exekutivt eller egendomen sålts exekutivt; 5. beslut som avses under 3 5. beslut som avses under 3 eller 4 om konkurs, kvarstad, eller 4 om konkurs, kvarstad, skingringsförbud eller utmätning skingringsförbud eller utmätning upphävts eller återgått eller fråga upphävts eller återgått eller fråga
om exekutiv försäljning av regi- om exekutiv försäljning av registrerat skepp eller skeppsbygge strerat skepp eller skeppsbygge eller inskriven rätt till sådan egen- eller inskriven rätt till sådan egen-
dom eljest förfallit; | dom eljest förfallit; 6. skepp eller skeppsbygge skall 6. skepp eller skeppsbygge skall
avregistreras enligt någon i 16 § avregistreras enligt någon i 16 §
angiven grund men hinder mot angiven grund men hinder mot
avregistreringen möter enligt 17 §; avregistreringen möter enligt 17 §; 7. enligt 36 § beslut meddelats 7. enligt 35 § beslut meddelats
att skepp eller skeppsbygge skall att skepp eller skeppsbygge skall
avföras ur registret den dag regi- avföras ur registret den dag registrering äger rum utomlands. strering äger rum utomlands.
Är eljest i lag eller annan författning föreskrivet att visst förhållande
skall antecknas i skepps- eller skeppsbyggnadsregistret, skall det gälla.
Anteckning i skeppsbyggnadsregistret skall överföras till skeppsregistret, om bygget överföres dit såsom skepp. Registeranteckning skall avföras, om den uppenbarligen ej längre kan vara av betydelse.
39§
Om införing i skepps- eller skeppsbyggnadsregistret finnes innehålla
uppenbar oriktighet till följd av skrivfel eller annat dylikt förbiseende, skall införingen rättas. Vad som nu sagts har motsvarande tillämpning
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
på uppenbar oriktighet i registret till följd av tekniskt fel. Kan rättelse bli till förfång för ägare eller för innehavare av pantbrev på grund av inteckning, skall det inbördes företrädet mellan berörda förvärv be-
stämmas efter vad som finnes skäligt. Tillfälle att yttra sig skall lämnas part som beröres, om han är känd, samt myndighet som avses i 351 3.
Beslut om rättelse meddelas ge- Beslut om rättelse meddelas genom införing i registret. Skälen nom införing i registret. Skälen
för beslutet antecknas i dagboken för beslutet antecknas i dagboken eller akten. Beslutet skall snarast eller akten. I stället för bevis elmöjligt anmärkas på bevis eller ler handling, som utfärdats i enhandling, som utfärdats i enlighet lighet med den tidigare införing-
med den tidigare införingen. Det en, skall ny sådan handling utfär-
åligger den som innehar sådan das. Den tidigare handlingen skall handling att på anmodan tillhan- återfordras, göras obrukbar och
dahålla denna. I föreläggande att behållas av registermyndigheten. fullgöra sådan skyldighet får vite Den som innehar handlingen är utsättas. skyldig att ingiva den för detta ändamål. I föreläggande att fullgöra sådan skyldighet får vite ut-
sättas.
Talan mot beslut enligt denna Talan mot beslut om rättelse paragraf får föras även av myn- får föras även av myndighet som dighet som avses i 351 3. avses i 351 §.
Övergångsbestämmelser
7a. När inskrivning eller in-
teckning första gången sökes i
egendom, vilken såsom skepp har
överförts från fartygsregistret el-
ler fiskefartygsregister till skepps-
registret, skall registermyndighe-
ten pröva huruvida egendomens
beskaffenhet av skepp är otvety-
digt utredd. Myndigheten kan där-
vid, förelägga ägaren att före-
bringa behövlig utredning eller
själv låta göra sådan genom sjö-
fartsverkets eller tullverkets försorg. I föreläggande får vite ut-
sättas. Förelägges vite, gäller 26 §
tredje stycket.
Ila. Inteckning, som ej kan
föras över till skeppsregistret eme-
dan fartyget har avförts ur far-
tygsregistret före ikraftträdandet,
får efter utgången av maj 1977
göras gällande i egendom som är
införd i skepps- eller skeppsbygg-
nadsregistret endast om dessför-
innan betalning har sökts ur egen-
domen för den intecknade ford-
ringen eller talan har väckts om
rätt till egendomen på grund av
inteckningen. Bifalles talan om rätt
till egendomen, skall inteckningen
föras in i registret.
3 Förslag till
Lag om förnyelse av vissa fartygsinteckningar m. m.
Härigenom föreskrives följande.
18 Har inteckning beviljats i fartyg enligt lagen (1901: 26 s. 1) om inteckning i fartyg och har fartyget därefter avförts ur fartygsregistret utan att inteckningen dödats innan denna lag har trätt i kraft, består inteckningen, till dess den förfaller enligt 2 8 eller dödas. Inteckningsboken skall överlämnas till den registermyndighet som avses i 2 8 sjölagen (1891: 35 s. 1). Denna myndighet skall föra boken så länge den upptager bestående inteckning.
Inteckning som avses i första stycket dödas på ansökan av innehavare. Därvid skall inteckningshandlingen företes. Beslutet skall föras in i inteckningsboken. Bevis om beslutet tecknas på inteckningshandlingen.
På ansökan av innehavare av inteckningshandling skall innehavet antecknas i inteckningsboken och bevis därom tecknas på handlingen.
28 Inteckning som avses i 1 8 förfaller med utgången av maj 1977, om den icke dödas dessförinnan. Om inteckningen vid ikraftträdandet av denna lag utgjorde och alltjämt utgör säkerhet för pantfordran, kan den dock, på begäran av innehavaren medan inteckningen ännu gäller, förnyas att gälla ytterligare tio år och därefter förnyas i samma ordning för tio år åt gången.
3 8 Begäran om inteckningsförnyelse göres skriftligen hos registermyndigheten. Därvid skall inteckningshandlingen företes. I ärende om inteckningsförnyelse har lagen (1946: 807) om handläggning av domstolsärenden motsvarande tillämpning.
Beslut om inteckningsförnyelse skall införas i inteckningsboken och bevis om förnyelsen tecknas på inteckningshandlingen. Handlingar i ärenden om inteckningsförnyelse sammanföres i akter under det registreringsnummer fartyget har haft i fartygsregistret.
4 8 I fråga om utmätning och exekutiv försäljning av egendom, vari göres gällande panträtt på grund av inteckning som avses i denna lag, gäller i tillämpliga delar bestämmelserna om utmätning och exekutiv försäljning av registrerat skepp.
5 8 Registermyndigheten skall före utgången av år 1976 översända
underrättelse till varje känd innehavare av inteckning som avses i den-
na lag med upplysning om att inteckningen icke har kunnat överföras till skeppsregistret samt om vad som enligt denna lag och 11 a övergångsbestämmelserna till lagen (1973: 1064) om ändring i sjölagen
(1891: 35 s, 1) gäller om sådan inteckning.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
4 Förslag till
Båtregistreringslag
Härigenom föreskrives följande.
1 kap. Inledande bestämmelser 18 Det båtregister som avses i 2 § sjölagen (1891: 35 s. 1) föres över svenska båtar.
Regeringen föreskriver i vad mån statsägda båtar, avsedda uteslutande för statsändamål och icke för affärsdrift, skall vara införda i båtregistret.
28 Registrering i båtregistret sker under igenkänningssignal som avses i 8 § sjölagen (1891:35 s. 1). Tilldelad registerbeteckning får ej ändras.
2 kap. Registrering och avregistrering
Registrering 18 I båtregistret skall införas varje båt, som är avsedd att yrkesmässigt användas till befordran av gods eller passagerare, till bogsering eller bärgning, till fiske eller annan fångst i saltsjön eller till uthyrning till allmänheten och vars skrov har en största längd av minst sex meter. Även mindre passagerarbåt skall införas i båtregistret, om den är konstruerad så att den kan föra fler än tolv passagerare.
I den mån regeringen förordnar därom på grund av fördrag med främmande makt föreligger registreringsplikt även för annan fiskebåt än som avses i första stycket.
28 Annan båt än som avses i 1 § får införas i båtregistret, om dess skrov har en största längd av minst sex meter eller det med hänsyn till båtens typ och användning, dess tilldelning av anropssignal för radiostation eller eljest är särskilda skäl att den registreras.
38 I båtregistret får ej införas båt, som utgör tillbehör till annat fartyg.
4 & Har utländsk båt blivit svensk, får den införas i båtregistret endast om den ej är registrerad i sitt förutvarande hemland eller kommer att avregistreras där senast den dag registrering sker här i landet eller eljest med verkan från den dagen.
Registreringsanmälan 58 Den som har förvärvat båt, som är registreringspliktig i hans hand men ej införd i båtregistret, skall inom en månad från förvärvet anmäla båten för registrering. Beror förvärvet av villkor, som innefattar äganderättsförbehåll eller är att jämställa därmed, skall förvärvet anmälas inom en månad från det villkoret upphörde att gälla. :
Ägare av registreringspliktig båt under byggnad skall anmäla båten. för registrering inom sex månader från det båten blivit sjösatt. Registermyndigheten kan medge uppskov, om särskilda skäl föreligger.
Avregistrering 68 Båt skall avregistreras, om den
1. förolyckats, upphuggits eller eljest förstörts,
2. försvunnit eller övergivits till sjöss och sedan ej avhörts under tre månader,
3. upphört att vara svensk,
4. på grund av ombyggnad eller annan förändring ej längre uppfyller förutsättningarna för registrering enligt 1-3 §§ eller om eljest sådan förutsättning ej är uppfylld.
Båt som ej är registreringspliktig skall alltid avregistreras på anmälan av ägaren.
78 Äges båt, som skall avregistreras enligt 6 § första stycket 3, av flera och kan båten bevaras som svensk genom att delägare gentemot meddelägare utövar rätt som avses i 52 eller 55 § sjölagen (1891: 35 .s. 1), får den ej avföras ur båtregistret så länge sådan rätt kan utövas.
Bevaras båten som svensk, skall den ej avregistreras. |
ÅAvregistreringsanmälan 8 § Skall båt avregistreras enligt 6 § första stycket, åligger det ägaren att inom en månad hos registermyndigheten anmäla båten för avregistrering. |
Har båt till följd av överlåtelse upphört att vara svensk, svarar förutvarande ägaren jämte förvärvaren för att båten anmäles för avregistrering.
3 kap. Förvärvsanteckning 15 Båtförvärv antecknas på grundval av registrering i båtregistret.
Bestämmelserna i denna lag om båtförvärv har motsvarande tillämpning på förvärv av andel i båt.
2 & Den som har förvärvat registrerad båt eller oregistrerad båt som. är registreringspliktig skall inom en månad från förvärvet anmäla detta för anteckning i båtregistret. Beror förvärvet av villkor, som innefattar äganderättsförbehåll eller är att jämställa därmed, skall förvärvet anmälas inom en månad från det villkoret upphörde att gälla. Den som anmäler båt för registrering anses därmed också anmäla sitt förvärv för anteckning i registret.
Är båten under byggnad och ännu icke registrerad, inträder anmälningsskyldigheten först då båten skall anmälas för registrering enligt 2 kap. 5 § andra stycket.
3 8 Förvärv av båt, som ej är registreringspliktig, behöver icke anmälas för anteckning i båtregistret, om i stället båten anmäles för avregistrering.
Dödsbo är icke skyldigt att anmäla förvärv av båt från den avlidne.
48 Den som till annan, utan äganderättsförbehåll eller villkor som är att jämställa därmed, har överlåtit registrerad båt eller andel däri skall, om icke dessförinnan förvärvet har anmälts för anteckning i båtregistret eller båten anmälts för avregistrering, inom två månader från överlåtelsen anmäla denna till registermyndigheten för kännedom.
Anmälningsplikt enligt första stycket föreligger ej, om öÖöverlåtaren
enligt 2 kap. 8 § andra stycket är skyldig att anmäla båten för avregistrering på grund av överlåtelsen' eller om överlåtelsen har anmälts till registermyndigheten som andelsövergång i partrederi.
4 kap. Förfarandet i båtregisterärenden Allmänna bestämmelser 18 Båtregisterärenden är ärenden om
1. registrering eller avregistrering av båt,
2. anteckning av båtförvärv,
3. annan införing i båtregistret, som sker på grund av föreskrift i lag eller annan författning. 28 Om behandlingen av båtregisterärende gäller bestämmelserna om tvisternål i tillämpliga delar i den mån ej annat följer av denna lag.
Regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer, meddelar närmare föreskrifter om förfarandet i båtregisterärenden och får där-' vid föreskriva skyldighet för enskild att till registermyndigbeten anmäla förhållande varom kännedom fordras för ändamålsenlig registerföring. 38 Hos registermyndigheten föres dagbok över båtregisterärenden. Handlingar i sådana ärenden sammanföres i akter. | :
Har sökanden eller annan lämnat uppgift eller avgett förklaring av betydelse för ärendets prövning eller har särskild utredning verkställts i ärendet, skall anteckning därom göras i dagboken eller akten. I dagboken eller akten skall även upptagas kallelser, förelägganden och andra beslut, som ej skall införas i registret. 4 8 Beslut, som innebär att anmälan i båtregisterärende bifalles, avslås eller förklaras förfallen eller att ärendet uppskjutes, skall införas i registret. Innebär beslutet att anmälan ej bifalles, skall skälen för beslutet antecknas i dagboken eller akten.
Beslut, som skall införas i registret, meddelas genom sådan införing och skall anses ha det innehåll som framgår av registret. 5§ Har beslut i båtregisterärende gått emot sökanden eller annan som har hörts i ärendet, skall denne genast underrättas om beslutet. I underrättelsen skall anges de skäl för beslutet som antecknats i dagboken eller akten och vad den som vill fullfölja talan mot beslutet har att iakttaga. 68 I båtregistret skall antecknas, när
1. talan har väckts om hävning eller återgång av förvärv av registrerad båt eller andel däri eller om bättre rätt till sådan egendom,
2. mål som avses under 1 har avgjorts genom dom eller slutligt beslut som vunnit laga kraft,
3. båt skall avregistreras enligt 2 kap. 6 § men hinder mot avregistreringen möter enligt 7 § samma kap.,
4. antecknat båtförvärv är förenat med förbehåll, som inskränker förvärvarens rätt att överlåta båten, eller dennes behörighet i sådant avseende är inskränkt genom annans rätt att nyttja båten på grund av testamente.
Är eljest i lag eller annan författning föreskrivet att visst förhållande | skall antecknas i båtregistret, skall det gälla. '
Registeranteckning skall avföras, om den uppenbarligen ej längre kan vara av betydelse.
Prop. 1975: 68 . 16
78 Om införing i båtregistret finnes innehålla uppenbar oriktighet till följd av skrivfel eller annat dylikt förbiseende, skall införingen rättas. Vad som nu har sagts har motsvarande tillämpning på uppenbar oriktighet i registret till följd av tekniskt fel. Tillfälle att yttra sig bör lämnas den som beröres. Beslut om rättelse meddelas genom införing i registret. Skälen för beslutet antecknas i dagboken eller akten. I stället för bevis eller handling, som har utfärdats i enlighet med den tidigare införingen, skall ny sådan handling utfärdas, Den tidigare handlingen skall återfordras, göras obrukbar och behållas av registermyndigheten. Den som innehar handlingen är skyldig att ge in den för detta ändamål. I föreläggande att fullgöra sådan skyldighet får vite utsättas.
Anmälan i båtregisterärende 88 Anmälan i båtregisterärende skall göras skriftligen, om icke fångeshandling eller annan tjänlig handling företes.
Beredningen av båtregisterärende 98 Fullgöres ej inom föreskriven tid skyldighet att anmäla båt för registrering eller avregistrering eller att anmäla båtförvärv för anteckning i båtregistret, skall registermyndigheten förelägga den försumlige att fullgöra skyldigheten. I föreläggande får vite utsättas. Har avregistreringsgrund enligt 2 kap. 6 § första stycket inträtt för registrerad båt, får registermyndigheten självmant vidtaga åtgärder för avregistrering. 108 Finnes anmälan i båtregisterärende ej omedelbart böra avslås . enligt denna lag, får ärendet uppskjutas till viss senare dag, om det är ändamålsenligt för ärendets beredning. Uppskjutes ärendet, får sökanden föreläggas att förebringa den utredning som fordras eller att infinna sig personligen eller genom ombud hos registermyndigheten. Även annan än sökanden får höras och kan föreläggas sådan inställelse. I föreläggande får vite utsättas. Efterkommer sökanden ej föreläggande, kan hans anmälan förklaras förfallen. Erinran om detta skall intagas i föreläggandet. 11 8 Förekommer anledning antaga, att förvärv som åberopas i båtregisterärende är ogiltigt eller eljest icke kan göras gällande eller att sökandens rätt är tvistig, skall den vars rätt beröres ges tillfälle att
yttra sig. |
Är sökandens rätt tvistig, kan han föreläggas att inom viss tid väcka talan vid domstol. Efterkommes icke föreläggandet, kan hans anmälan förklaras förfallen. Erinran om detta skall intagas i föreläggandet.
Prövningen av båtregisterärende 128 Då båt anmäles för registrering skall sökanden visa, att han eller någon från vilken han härleder sin rätt har byggt båten eller förvärvat den från utlandet eller att båten eljest tillhör honom. Då förvärv av registrerad båt anmäles för anteckning eller sådant förvärv åberopas vid anmälan av båt för avregistrering, skall sökanden visa, att han härleder sin rätt från den som senast har antecknats i båtregistret som båtens ägare eller att båten eljest tillhör honom, Kan behövlig utredning icke lämpligen förebringas på annat sätt, får . skriftlig, på heder och samvete avgiven försäkran av förvärvaren godtagas som bevis.
Prop. 1975: 68 i 17
138 Anmälan av båt för registrering eller av båtförvärv för anteckning skall avslås, om . : 1. bestämmelsen i 8 § ej har iakttagits, 2. båten ej är svensk, 3. båten ej kan registreras enligt 2 kap. 1-4 88, 4. sökanden icke styrker sitt förvärv enligt 12 8, 5. det är uppenbart att förvärvet är ogiltigt eller icke kan göras gällande. : 148 Anmälan av båt för avregistrering skall avslås, om bestämmelsen i 8 § ej har iakttagits eller det icke styrkes att avregistreringsgrund har inträtt för båten enligt 2 kap. 6 8.
5 kap. Särskilda bestämmelser Besvär 18 Talan mot beslut i båtregisterärende föres i hovrätten. Besvärsinlagan skall inges till registermyndigheten. | Besvärstiden är i fråga om slutligt beslut fyra veckor från den dag . då beslutet meddelades. Besvär över beslut, som har införts i båtregistret, skall antecknas där. När slutligt beslut med anledning av besvären har vunnit laga kraft, skall anteckning göras om beslutets innehåll. '
Vite 28 Vite, som registermyndigheten föreligger med stöd av denna lag, utdömes av myndigheten.
Ansvar 38 Den som försummar att enligt 3 kap. 4 § till registermyndigheten för kännedom anmäla överlåtelse av registrerad båt dömes till böter, högst femhundra kronor.
Underrättelser till och biträde åt registermyndigheten 48 Väckes talan om hävning eller återgång av förvärv av registrerad båt eller om bättre rätt till sådan båt, skall rätten genast underrätta registermyndigheten. Underrättelse skall, utöver uppgift om parterna, innehålla sådana uppgifter om båten att den kan identifieras i båtregistret. När dom eller slutligt beslut i målet har vunnit laga kraft, skall rätten genast översända domen eller beslutet till registermyndigheten.
Så Sjöfartsverket, tullverket och polismyndighet biträder registermyndigheten med att vaka över att bestämmelser i lag eller annan författning om båtregistrering och båts identifiering efterleves. De har för detta ändamål tillträde till båt. De skall underrätta registermyndigheten om försummelser att efterleva bestämmelserna.
Övergångsbestämmelser 1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. 2. Båt som vid ikraftträdandet är införd i fartygsregistret eller fiskefartygsregister skall föras över till båtregistret, om ej inteckning har sökts eller beviljats i båten. Den som i sådant register är upptagen som båtens ägare antecknas i båtregistret som ägare. 2 Riksdagen 1975. I saml. Nr 68
3. Båt som har upptagits i skeppsregistret enligt punkt 5 övergångsbestämmelserna till lagen (1973: 1064) om ändring i sjölagen (1891: 35 s. 1) skall ej införas i båtregistret. Avföres båten ur skeppsregistret enligt sagda föreskrift, skall den införas i båtregistret, om den är registreringspliktig enligt denna lag. Är den icke registreringspliktig, skall den likväl införas i båtregistret, om ej ägaren har begärt annat. 4. När förvärv första gången anmäles för anteckning i fråga om egendom, vilken såsom båt har överförts till båtregistret från fartygsregistret eller fiskefartygsregister, skall registermyndigheten pröva huruvida egendomens beskaffenhet av båt är otvetydigt utredd. Myndigheten kan därvid förelägga ägaren att förebringa behövlig utredning eller själv låta göra sådan genom sjöfartsverkets eller tullverkets försorg. I föreläggande får vite utsättas. Därom gäller 5 kap. 2 8.
5 Förslag till
Lag om registrering av båtbyggnadsförskott
Härigenom föreskrives följande. Den som har beställt båt och lämnat eller utfäst sig att lämna tillverkaren förskott av pengar eller byggnadsämnen får låta taga in därom upprättat skriftligt avtal i protokollet hos Stockholms tingsrätt. Därefter har han förmånsrätt enligt 4 8 förmånsrättslagen (1970: 979) i byggnadsämnena och vad som för hans räkning tillverkats med förskottet.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Lagen gäller även då avtal om förskottet lagfarits enligt 3 § sjölagen (1891: 35 s. 1) före ikraftträdandet, om utmätning sker eller konkursansökan göres efter ikraftträdandet.
6 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1973: 1068) om ändring i förmånsrättslagen (1970: 979)
Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1973: 1068) om ändring i förmånsrättslagen (1970: 979) att 4 8 skall ha nedan angivna lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 48
Förmånsrätt följer med Förmånsrätt följer med 1. sjöpanträtt och luftpanträtt, 1. sjöpanträtt och luftpanträtt, 2. handpanträtt och rätt att 2. handpanträtt och rätt att kvarhålla lös egendom till säker- kvarhålla lös egendom till säkerhet för fordran (retentionsrätt), het för fordran (retentionsrätt), 3. panträtt på grund av inteck- 3. panträtt på grund av inteckning i skepp eller skeppsbygge el- ning i skepp eller skeppsbygge eller i luftfartyg och reservdelar till ler i luftfartyg och reservdelar till luftfartyg. luftfartyg, 4, registrering av båtbyggnadsförskott enligt lagen (1975: 00) om registrering av båtbyggnadsförskott.
Utdrag JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL
| vid regeringssammanträde
1975-03-06
Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén
Föredragande: statsrådet Lidbom
Proposition om ändring i sjölagen m. m.
1 Inledning
Vid 1973 års riksdag beslöts på grundval av prop. 1973: 42 omfattande ändringar i sjölagen (1891:35 s. 1). Ändringarna innebär bl. a. att en ny ordning för registrering av fartyg och inteckning i fartyg införs. Det av sjöfartsverket förda fartygsregistret och den av inskrivningsdomare i Stockholms domsaga förda boken över fartygsinteckningar ersätts av ett för registrering av och inteckning i fartyg gemensamt register, kallat skeppsregister. Detta register skall i princip omfatta alla svenska skepp, varmed avses fartyg vars skrov har en största längd av minst tolv meter och en största bredd av minst fyra meter. Vidare införs möjlighet att registrera och inteckna skepp under byggnad i ett särskilt skeppsbyggnadsregister. Reglerna om skepps- och skeppsbyggnadsregistren är utformade efter förebild från fastighetsrätten, och till inskrivning i dessa register knyts betydelsefulla sakrättsliga verkningar. För registrering av mindre fartyg, kallade båtar, inrättas ett särskilt båtregister, avsett i första hand för sådana båtar som hittills har varit registrerade i fartygsregistret eller i lokalt hos distriktstullanstalterna förda fiskefartygsregister. De tre nya registren skall föras centralt av myndighet som regeringen bestämmer.
'De nya lagreglerna träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Upprättandet av de nya registren kräver åtskilligt administrativt för- ' arbete, och lagändringarna har därför ännu inte kunnat sättas i kraft. Det är meningen att registermyndigheten skall förläggas till Stockholms
tingsrätt och att registren skall föras med användning av automatisk databehandling. Det huvudsakliga förberedelsearbetet har utförts av en särskild, till justitiedepartementet knuten arbetsgrupp. Arbetsgruppen har i juni 1974 avgett en promemoria med utkast till administrativa. ' föreskrifter m. m., vilken har remissbehandlats. Förberedelsearbetet har nu fortskridit så långt att jag räknar med att de nya reglerna skall kunna sättas i kraft inom några månader.
Den i 1973 års sjölagsändringar förutsatta uppdelningen mellan lag och administrativa föreskrifter bygger på den då gällande regeringsformens regler. Denna fråga har kommit i ett nytt läge. i och med att den nya regeringsformen (RF): har börjat tillämpas. Enligt 8 kap..3 8 RF skall föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det allmänna, ' som gäller åligganden för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden meddelas genom lag. Befogenheten att meddela föreskrifter av nämnt slag kan riksdagen i viss utsträckning delegera till regeringen. I bl. a. 8 kap. 7 § RF anges i vilka fall delegering av föreskrifter som avses i 8 kap. 3 § kan ske. Vissa av de föreskrifter som vid tillkomsten av 1973 års sjölagsändringar förutsattes kunna meddelas i administrativ ordning och vartill förslag har utarbetats av den förutnämnda arbetsgruppen är av sådan beskaffenhet som avses i 8 kap. 3 8 RF. I detta läge står valet mellan att i sjölagen ta in sådana föreskrifter eller att utverka de nödvändiga bemyndigandena för regeringen att meddela dessa föreskrifter. Vissa av reglerna bör lämpligen tas in i sjölagen. I andra fall synes formen . med ett bemyndigande vara att föredra. I betraktande av vad som har : anförts i förarbetena till RF (prop. 1973: 90 s. 209) är det önskvärt att dessa bemyndiganden ges en ganska restriktiv utformning. Som cen följd av RF bör vidare ordet Konungen i sjölagen bytas ut mot regeringen.
Beträffande båtregistret innehåller sjölagen i sin år 1973 antagna jydelse endast den föreskriften att ett sådant register skall föras i den omfattning Kungl. Maj:t bestämmer (2 § andra stycket). Vid tillkomsten av denna ordning förutsattes att Kungl. Maj:t skulle kunna föreskriva registreringsplikt för vissa båtar (jfr bl. a. prop. 1973: 42 s. 218 och 299). Regler av denna typ omfattas av 8 kap. 3 § RF. Detsamma gäller åtskilliga andra föreskrifter som ingår i arbetsgruppens förslag till regler för båtregistret. Mot bakgrund härav har jag kommit till den uppfattningen att i lag lämpligen bör ges en tämligen utförlig reglering av båtregistret, motsvarande vad som redan har skett i fråga om skeppsoch skeppsbyggnadsregistren. En sådan reglering är svår att inarbeta i sjölagen. En lämpligare ordning synes mig vara att placera den i en fristående båtregistreringslag. | iv
Under förberedelsearbetet inför -sjölagsändringarnas ikraftträdande
Prop. 1975: 68 | 21
har vissa smärre justeringar i-lagreglerna visat sig önskvärda, Dessa justeringar bör lämpligen företas i detta sammanhang. Vidare kräver de av förra årets riksdag beslutade reglerna i stämpelskattelagen (1964: 308) om beskattning av skeppsförvärv bl. a: jämkning i sjölagens be- stämmelser om inskrivning av sådant förvärv. En annan ändring i lagen föranleds av att nyårsafton'enligt överenskommelse med statstjänstemännens organisationer i princip skall vara tjänstefri dag.
En förutsättning för att inteckning skall kunna meddelas i fartyg är enligt hittills gällande ordning att fartyget är infört i fartygsregistret. Om fartyget sedermera avregistreras, t. ex. på grund av att det har förolyckats eller förstörts eller övergått i utländsk ägo, medför inte detta automatiskt att inteckningen avförs. Vid' den genomgång av fartygsregistret och inteckningsboken som har företagits inför överföringen till det nya skeppsregistret har det visat sig att ett stort antal inteckningar kvarstår i fartyg som inte längre är registrerade, Dessa inteckningar kan inte överföras till skeppsregistret, eftersom varje inteckning där måste hänföras till ett registrerat skepp. Detta leder till att vissa inteckningar kommer att stå kvar i inteckningsboken för fartyg även efter det att det nya registreringssystemet har genomförts; För att lösa de praktiska problem som detta medför vill jag föreslå en ordning som innebär att sådan inteckning förfaller om den inte förnyas före viss tidpunkt. Regler härom bör tas upp i en särskild lag.
Sjölagen i dess alltjämt gällande lydelse innehåller i 3 8 en regel enligt vilken beställare som har lämnat eller utfäst sig att lämna förskott till fartygsbygge kan försäkra sig om förmånsrätt i bygget enligt 4 § förmånsrättslagen (1970: 979) genom att låta ta in avhandling om förskottet i bouppteckningsprotokollet hos Stockholms tingsrätt. Denna bestämmelse upphävs genom 1973 års sjölagsändringar, som innebär att erforderlig säkerhet i stället kan erhållas genom skeppsbyggnadsregistrering. Möjlighet till sådan registrering står emellertid inte till buds i fråga om båtbyggen. Det förändrade rättsläge som sålunda uppkommer för båtbeställare rönte ingen nämnvärd uppmärksamhet i 1973 års lagstiftningsärende. I lagberedningens betänkande (SOU 1974: 55) Utsökningsrätt XIII, vilket bl. a. upptar förslag till regler om privaträttslig verkan av införing i båtregistret, har emellertid frågan uppmärksammats, I avvaktan på ett slutligt ställningstagande till lagberedningens förslag anser jag det lämpligt att bibehålla den möjlighet som båtbeställare f.n. har enligt 3 § sjölagen att bereda sig skydd för lämnat förskott. Detta bör ske genom en särskild lag om registrering av båt-
byggnadsförskott. |
I detta sammanhang vill jag också ta upp en fråga om ändring i sjölagens regler om gemensamt haveri. Gemensamt haveri innebär i huvudsak att all skada som avsiktligen tillfogas fartyg eller last för att rädda fartyget och lasten från en gemensamt hotande fara samt kostna-
der som uppkommer till följd av sådana åtgärder skall fördelas mellan fartyg, frakt och last i förhållande till deras värde. Beträffande sättet för fördelningen hänvisar 211 § sjölagen till de s. k. York-Antwerpenreglerna 1950. Dessa regler reviderades år 1974. 1974 års York-Antwerpen-regler bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1. I en inom justitiedepartementet utarbetad promemoria (Ds Ju 1974: 14) om ändring i sjölagen föreslås att hänvisningen i 211 § ändras att avse York-Antwerpen-reglerna 1974. Promemorian har remissbehandlats. Därvid har yttranden avgivits av hovrätten för Västra Sverige, Stockholms tingsrätt, Göteborgs tingsrätt, dispaschören Kaj Pineus, Sveriges redareförening, Sveriges ångfartygs assurans förening, Sjöassuradörernas förening, Sveriges advokatsamfund och Sjörättsföreningen i Göteborg. Remissinstanserna har inte haft någon erinran mot förslaget om ändring av 211 § sjölagen. Vid nordiska överläggningar har överenskommits att ändringen bör träda i kraft den 1 januari 1976. Jag föreslår därför att 211 § sjölagen ändras i enlighet med promemorieförslaget och att ändringen träder i kraft den 1 januari 1976. En närmare redogörelse för innebörden av de ändrade reglerna lämnas i specialmotiveringen till lagförslaget.
2¶Upprättade lagförslag
Mot bakgrund av det nu anförda har inom justitiedepartementet upprättats förslag till 1. lag om ändring i sjölagen (1891: 35 s. 1), | 2. lag om ändring i lagen (1973: 1064) om ändring i sjölagen (1891: 35s. 1), 3. lag om förnyelse av vissa fartygsinteckningar m. m., 4. båtregistreringslag, 5. lag om registrering av båtbyggnadsförskott, 6. lag om ändring i lagen (1973: 1068) om ändring i förmånsrättslagen (1970: 979). Rörande innehållet i de upprättade lagförslagen vill jag ytterligare anföra följande. Med hänvisningar till sjölagen avser jag därvid, om inte annat sägs, lagen i dess lydelse efter ikraftträdandet av 1973 års ändringar.
3¶Motivering till lagförslagen
3.1 Sjölagen 2118 Regler om haveri ges i 7 kap. sjölagen. Beträffande innebörden och fördelningen av gemensamt: haveri hänvisas i 211 § till York-Ant-
werpen-reglerna (YAR) 1950. Sjölagens haveriregler är dispositiva. Praktiskt taget alla konossement och certepartier hänvisar till YAR, varför sjölagens hänvisning får självständig betydelse endast i ett fåtal fall. |
York-Antwerpen-reglerna har utarbetats inom internationella organisationer som inte har mellanstatlig karaktär. Reglerna har inte samma rättsliga status som exempelvis internationella sjörättskonventioner. De antogs ursprungligen av International Law Association år 1877 och har senare reviderats ett flertal gånger, senast i april 1974 inom Comité Maritime International.
Hänvisningen till YAR 1950 infördes i 211 8 sjölagen genom lagen (1967: 48) om ändring i sjölagen. Samtidigt upphävdes de i sjölagen införda nationella reglerna om gemensamt haveri. Lydelsen av YAR 1950 i engelsk text och svensk översättning tillkännagavs i en särskild kungörelse (1967: 292).
Ersättandet av de nationella reglerna om gemensamt haveri med YAR 1950 skedde i nordiskt samarbete på förslag av de nordiska sjölagskommittéerna. YAR har även inarbetats i dansk, norsk och finsk rätt. Som jag anförde inledningsvis har man vid nordiska överläggningar enats om att 211 8 sjölagen bör ändras till att avse 1974 års York- Antwerpen-regler samt att ändringen bör träda i kraft den 1 januari 1976.
De nya York-Antwerpen-reglerna överensstämmer i stort med YAR 1950. Ändringarna är till övervägande del redaktionella eller innebär ett förtydligande av tidigare regler med utgångspunkt från den tolkning dessa givits i praxis. I reglerna III, V, VI, X, XI, XIII, XVI, XVII och XXI har dock sakliga ändringar vidtagits som innebär följande.
Regel III innehöll tidigare en begränsning av möjligheten att få ersättning i gemensamt haveri för vid brandsläckning uppkommen skada på delar av fartyg eller last som redan varit angripna av elden. Denna begränsning, som visat sig svår att tillämpa i praxis, har nu borttagits. Å andra sidan har rök- och värmeskador förklarats icke ersättningsgilla. Regler om sådana skador saknades tidigare och rättsläget var oklart.
Regel V behandlar fallet att fartyget avsiktligen sätts på grund för att rädda fartyg och last. Denna regel har förenklats och förkortats. Rätt till ersättning i gemensamt haveri. förelåg tidigare inte i fall då fartyget, om det ej hade satts på grund, oundvikligen skulle ha drivit i land eller på skär. Denna begränsning av regelns tillämpningsområde har nu slopats.
Regel VI i YAR 1950 handlar om pressning med segel samt om skada på och förlust av segel. En regel om sådana fall av gemensamt haveri har ansetts obehövlig. 'Den i stället insatta regeln förklarar att bärgningsutgifter för gemensam räddning skall ersättas i gemensamt haveri.
Prop. 1975: 68 ee 24
Regeln överensstämmer med vad som gällt i praxis utanför Storbritannien och har införts på engelsk "begäran för att undanröja det där rådande oklara rättsläget i denna fråga. |
I regel X (a) har vidtagits ändringar som innebär en utvidgning av det gemensamma haveriet till. att avse även kostnad för förflyttning från nödhamn till annan hamn för reparation. Regeln har redan tidigare på vissa håll ansetts ha denna innebörd. Genom ändringen nås — förutom enhetlig regeltillämpning — en tydligare och enklare avgränsning.
Regel X (b) har preciserats för att undvika att vilken som helst hantering eller lossning av last m. m. i hamn till följd av skada skall kunna föranleda ett gemensamt haveri. Endast om skadan kan återföras till en händelse under resan skall så kunna bli fallet. Ett andra stycke beträffande kostnader för omstuvning på grund av förskjutning har tillagts för att åstadkomma en uppstramning av praxis, som varit vacklande i denna fråga.
Regel X (d) har utgått. Den allmänna bestämmelsen om ställföreträdande kostnader i regel F' har ansetts täcka även de specialfall som regel X (d) upptog.
I regel XI har gjorts vissa ändringar i konsekvens med ändringarna i regel X (b). Under samma omständigheter, som där anges beträffande kostnader för lasthantering etc., utesluts utgifter för hyror etc. från ersättning i gemensamt haveri.
Regel XIII har väsentligt förenklats, främst genom att åldersavdrag från reparationskostnader nu skall ske bara för fartyg som är äldre än 15 är.
Regel XVI rör ersättning för last som har förlorats eller skadats. För att underlätta regelns tillämpning har den ändrats så att värdet enligt mottagarens faktura tas till utgångspunkt för skadeberäkningen i stället för marknadsvärdet på bestämmelseorten, Så har även tidigare skett i praxis bl.a. i Skandinavien. Fakturavärdet. skall naturligtvis ej godtas helt okritiskt. I den mån fakturan inbegriper kostnader för efterföljande landtransporter eller dylikt skall detta beaktas vid värderingen. Normalfallet lär bli det som redan i dag gäller vid styckegodstransporter, nämligen att man begagnar sig av lastens cif-värde.
Enligt den ändrade lydelsen av regel XVII skall lastens bidragsvärde bestämmas på samma sätt som enligt regel XVI, dvs, i första hand med utgångspunkt från fakturavärdet. För att uppnå enhetlig praxis. har tillagts en bestämmelse att:hänsyn inte skall tas till för fartyget gällande befraktningsavtal när fartygets bidragsvärde bestäms.
Räntesatsen i regel XXI har uppjusterats med två procent med hänsyn till det allmänna ränteläget. :
Det kan slutligen nämnas att CMI:s redaktionsutskott har gjort ett ' särskilt tolkningsuttalande. beträffande regel XIV andra stycket, som :
Prop. 1975: 68 | 25
behandlar ersättning för provisoriska reparationer på fartyget, avseende sådana skador som tillfogats fartyget i samband med olyckshändelse (s. k. enskild skada). Bakgrunden härför är att det har varit tveksamt. om andra stycket är tillämpligt endast i det fallet att det i och för sig varit möjligt att utföra slutgiltiga reparationer men man av hänsyn till. lastens intresse av att resan snabbt fullföljdes har begränsat reparationerna till provisoriska sådana. Redaktionsutskottet uttalade att den ur- | sprungliga meningen inte torde ha varit att bestämmelsen blir tillämplig endast då slutgiltiga reparationer varit möjliga i den första nödhamnen. Snarare avses att när andra praktiskt möjliga alternativ, såsom flyttning till en annan nödhamn, står öppna, men provisoriska reparationer i stället utförs av kostnadsskäl, kostnaden för sådana reparationer bör ersättas som ställföreträdande kostnad.
315 §
Enligt denna paragraf meddelas närmare föreskrifter om tillämpningen av bestämmelserna om sjöförklaring och om utredning av särskild undersökningskommission av Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, av sjöfartsverket. Denna bestämmelse, som med hänsyn till 8 kap. 13 § första stycket I RF numera är överflödig, föreslås ersatt med bestämmelser, som- nu har sin plats i 3 och 14 §§ sjöförklaringskungörelsen (1967: 294). Dessa bestämmelser som upptagits i paragrafen med redaktionell jämkning berättigar domstol, som handlägger sjöförklaring, och särskild undersökningskommission, som utreder sjöolycka, att anlita behövligt biträde av bl.a. polismyndighet. Med hänsyn till den reglering av polismyndighets rätt att därvid använda tvångsmedel som bestämmelserna innehåller bör de ges i form av lag.
317 8
Denna paragraf reglerar s. k. kondemnationsbesiktning varigenom avgörs huruvida skadat fartyg skall anses iståndsättligt eller ej enligt 10 § sjölagen. Förklaringen avges skriftligen av besiktningsmän. Eftersom situationen kan vara den att ett kondemnerat fartyg på grund av sin skada också är avregistreringsmässigt (jfr 16 § sjölagen och 2 kap. 6 8 förslaget till båtregistreringslag) och den sjörättsliga registermyndigheten självmant skall bevaka att avregistrering sker, är det lämpligt att kondemnationsförklaring av svenska fartyg rutinmässigt bringas till denna myndighets kännedom. Förklaringen delges enligt förevarande lagrum sjöfartsverket. Genom verkets försorg kan då avskrift tillställas registermyndigheten. Bestämmelse härom kan lämpligen ges i denna paragraf i anslutning till övriga föreskrifter om kondemnationsbe- : siktning. : :
354—355 8§
Här tar förslaget — under rubriken ”Underrättelser till och biträde åt registermyndigheten” — upp föreskrifter dels i 354 § om domstols underrättelse till registermyndigheten när talan väckts och prövats i tvist om äganderätt till registrerad skeppsegendom eller eljest om fråga som angår inskrivning, dels i 355 § om biträde åt registermyndigheten av polisen, sjöfartsverket och tullverket när det gäller att på fältet vaka över att bestämmelserna om skeppsregistrering, inskrivning av rätt till skepp och märkning av skepp m.m. efterlevs, Förebild till 354 § finns i 19 kap. 20§ jordabalken (JB). Bestämmelser om anteckning i skeppsregistret av tvister av förevarande slag finns i 38§ första stycket 1 och 2 sjölagen. Som formuleringen av dessa bestämmelser antyder rör det sig om inskrivna förhållanden. Jag erinrar också om bestämmelsen i 218 första stycket sjölagen om processlegitimation på grund av inskrivning. Den i 3558 föreslagna bestämmelsen innebär, att polis och annan berörd myndighetspersonal, bl.a. ur kustbevakningen, får rätt att vid behov t.ex. gå ombord på skepp för att utröna om registrerings- och inskrivningsplikt samt märkningsplikt och annat som rör skepps identifiering iakttagits, Sådan befogenhet måste föreligga även om skeppet används till annat än sjöfart, t.ex. som bostad. Den som vägrar tillträde till skeppet torde kunna fällas till ansvar enligt 17 kap. 13 § andra stycket brottsbalken för hindrande av förrättning. Myndighetspersonal med polisiära befogenheter kan vid behov själv bereda sig tillträde med våld. Annan myndighetspersonal får i förekommande fall påkalla behövlig polishandräckning. På grundval av vad som utröns och rapporteras till registermyndigheten kan denna bl.a. med tillämpning av 30 § andra stycket sjölagen förelägga ägaren att iaktta sina skyldigheter. Det hör till bilden att registrerings- eller inskrivningsbevis enligt vad jag avser att föreslå inte skall behöva föras ombord men i stället nationalitetshandling i den mån det är möjligt. Den senare handlingen styrker visserligen normalt registreringen men i övrigt kan ombord erhållna uppgifter lätt kontrolleras med skeppsregistret via presentationsterminal, som åtminstone tullverket torde komma att förfoga över, eller på annat sätt.
3.2 Lagen om ändring i sjölagen
18 Enligt andra stycket av denna paragraf skall Kungl. Maj:t meddela föreskrifter om nationalitetshandlingar för svenska fartyg. Med hänsyn till RF har denna fullmakt i förslaget byggts ut så att den bemyndigar regeringen att meddela föreskrifter om nationalitetshandlingar för svenska fartyg och bestämma vad som skall iakttas med
sådana handlingar samt förbjuda att registreringspliktigt fartyg hålls i drift utan gällande nationalitetshandling. De handlingar som avses här har i arbetsgruppens utkast betecknats nationalitetscertifikat (för registrerat skepp), nationalitetsbevis (för registrerad båt) och tillfällig nationalitetshandling (normalt för oregistrerat svenskt fartyg). Avsikten är att nationalitetshandling skall utfärdas av registermyndigheten. Tillfällig nationalitetshandling kommer att kunna behövas exempelvis för att utomlands byggt fartyg skall kunna föras hem. För att detta skall kunna ske smidigt är det avsett att även konsul skall kunna utfärda sådan handling, antingen i eget namn eller, efter registermyndighetens bemyndigande, på denna myndighets vägnar. Med stöd av det föreslagna bemyndigandet bör regeringen kunna föreskriva, att nationalitetshandling såvitt möjligt skall föras ombord, att den skall ges in för utbyte när det behövs och att den inte får användas när den upphört att gälla, utan då i stället skall återställas.
Det blir bl. a. fallet då avregistreringsgrund inträder. I fall då nationali-
tetshandling skall ersättas av ny handling, såsom då förhållande som anges i handlingen har blivit ändrat, bör den bevara sin giltighet tills den nya nationalitetshandlingen har utfärdats. Enligt 33 8 förordningen (1901:78) angående registrering av svenska fartyg, vilken upphävs genom 1973 års sjölagsändringar, straffas befälhavaren — och även redaren, ifall gärningen har skett med hans begivande — med penningböter, om fartyg av registreringspliktig dräktighet nyttjas till ”handelssjöfart eller resandes fortskaffande” utan gällande s.k. nationalitets- och registreringscertifikat eller interimistiskt sådant certifikat. Sjöfartsverket kan dock medge att fartyg i särskilt fall nyttjas i fart utan nationalitetshandling. Det i förevarande paragraf föreslagna bemyndigandet ger regeringen möjlighet att meddela föreskrifter motsvarande vad som sålunda gäller f.n. Bemyndigandet omfattar rätt att förbjuda att registreringspliktigt fartyg hålls i drift utan gällande nationalitetshandling. Att fartyg hålls i drift innebär — med den terminologi som successivt införts i sjölagen (se 296 och 301 §§, jfr 98 i dess nya lydelse) — att det nyttjas som sådant under förhållanden som i regel kräver utrustning och bemanning (ifr NJA II 1967 s. 84 och prop. 1973:42 s. 303). Det synes mig lämpligt att regeringen med stöd av. det föreslagna bemyndigandet meddelar ett generellt förbud mot att skepp hålls i drift utan gällande nationalitetshandling. Däremot förefaller det knappast motiverat att låta förbudet avse också båtar. Vidare måste beaktas att nu gällande förbud inte omfattar alla skepp, exempelvis inte fiskeskepp, och att det när de nya lagreglerna träder i kraft kommer att finnas många skepp för vilka någon 'nationalitetshandling inte har utfärdats. Ett generellt förbud kan därför inte genomföras förrän efter
Prop. 1975: 68 . 28
en viss övergångstid. Någon motsvarighet till den nu gällande möjligheten att medge tillfällig dispens från kravet på nationalitetshandling torde dock inte behövas i fortsättningen med hänsyn till de möjligheter att snabbt erhålla en tillfällig nationalitetshandling som kan väntas föreligga. Re
25§ | .
Som jag har nämnt inledningsvis anser jag att regler om båtregistret bör samlas i en särskild båtregistreringslag. I andra stycket av förevarande paragraf, som innehåller föreskrifter om skeppsregister, båtregister och skeppsbyggnadsregister ersätts därför hänvisningen till administrativa föreskrifter av Kungl. Maj:t rörande båtregistreringen och dess omfattning med en hänvisning till båtregistreringslagen.
88 I första stycket av denna paragraf, som bla. slår fast att igenkänningssignal för skepp består av signalbokstäver, föreslås ett tillägg angående igenkänningssignal för båt. Sådan signal föreslås skola bestå av signalbokstäver och siffror. Signalbokstäverna får väljas ur den internationellt för identifiering av svenska fartyg reserverade serien SAA- SMZ. För skepp skall den bestå av fyra bokstäver ur denna serie, vilket enligt gällande radioreglemente (se artikel 19 8 16:i reglementet, som finns upptaget i televerkets författningssamling serie B:29) svarar mot anropssignal för fartygs radiotelegrafstation. För båt bör den bestå av tre bokstäver ur samma serie i förening med fyra siffror, av vilka den första bör vara 2 eller högre. Av de tre bokstäverna kan den första reglementsenligt ersättas med siffran 7 eller 8. Detta svarar mot vad som gäller fartygs radiotelefonstation. Bestämmelser. om igenkänningssignalens sammansättning bör ges i form av tillämpningsföreskrifter.
I andra stycket av förevarande paragraf formuleras enligt förslaget fullmakten för Kungl. Maj:t att meddela närmare föreskrifter om fartygs identifiering om, så att den avser regeringen och innefattar befogenhet att bestämma om märkning av registrerade fartyg, deras båtar och redskap samt förbjuda att registrerat fartyg hålls i drift utan föreskriven märkning. Märkningen bör i regel ske med igenkänningssignalen, som också kommer att utgöra registerbeteckning (se prop. 1973: 42 s. 225 och 226). I fråga om fiskefartyg fordras dock speciella, på internationellt fiskerifördrag grundade regler (jfr bilaga till prop. 1969:.146).
13 §
I 38 och 293 §§ sjölagen föreskrivs, att anteckning i skeppsbyggnadsregistret rörande registrerat bygge samt inteckning: i bygget och införing som rör inteckningen skall föras över till skeppsregistret, om : bygget överförs dit som skepp. Naturligtvis skall det förfaras på samma
Prop. 1975: 68 : 29
sätt med förvärvsinskrivning i skeppsbyggnadsregistret, i den mån överföringen av bygget till skeppsregistret inte sammanfaller med ägarskifte så att ny inskrivning måste företas. Det ligger i sakens natur. Men för fullständighets skull föreslås i 138 första stycket en uttrycklig föreskrift härom, som motsvarar föreskrifterna i 38 och 293 §§ sjölagen. Samtidigt jämkas hänvisningen i andra stycket till 14—38 88 såvitt gäller skeppsandel så att därur avlägsnas hänvisning till 15, 16 och 17 883, vilkas tillämpning på skeppsandel under alla förhållanden är
utesluten.
25 8
I andra stycket av denna paragraf, där inskrivningsdagen regleras, fogar förslaget nyårsafton till de dagar -— förut bl.a. midsommarafton och julafton — på vilka inskrivningsdag ej infaller. Ändringen föranleds bl.a. av att nyårsafton enligt överenskommelse mellan staten och statstjänstemännens organisationer i princip skall vara arbetsfri. Motsvarande ändring har tidigare vidtagits i bl.a. lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid och lagen (1973:98) om inskrivningsregister (SFS 1974:756—760).
I tredje stycket, som bl.a. bemyndigar Kungl. Maj:t att utfärda tilllämpningsföreskrifter -om 'registrerings- och inskrivningsförfarandet, föreslås fullmakten jämkad så att den avser regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer, och innefattar befogenhet att ålägga enskilda att till registermyndigheten anmäla förhållanden varom kännedom fordras för ändamålsenlig registerföring. Jag tänker härvid främst på sådant som data rörande skepps konstruktion och användning m.m. samt vissa uppgifter om i vad mån skeppsbyggnad leder till sjösättning och leverans.
29 8
I denna paragraf, som behandlar besvär över beslut i registerärende, föreslås ett nytt fjärde stycke med föreskrift att ärende, som högre rätt återförvisat till registermyndigheten för ny handläggning, skall tas upp igen utan dröjsmål efter det att den högre rättens beslut kommit registermyndigheten till: handa. Det betyder, att ärendet skall återupptas genast, om beslutet når myndigheten under löpande inskrivningsdag, och eljest på nästa inskrivningsdag. Föreskriften är utformad efter förebild av 19 kap. 15 8 JB.
30 8 . .
I tredje stycket av denna paragraf ges förvärvare rätt att bl. a. söka ' inskrivning av föregående ägares förvärv om han är beroende av detta för att få inskrivning av det egna förvärvet. Föregående ägare är därvid skyldig att tillhandahålla erforderliga handlingar. Inledningsvis an-
tydde jag att de av förra årets riksdag beslutade reglerna i stämpelskattelagen (1964: 308) om beskattning av skeppsförvärv kräver en jämkning i sjölagens bestämmelser om inskrivning av sådant förvärv. Denna jämkning innebär bl. a., som jag närmare skall utveckla i anslutning till 33 och 34 88, krav på en sammanhängande inskriven fångeskedja även för bifall till anmälan om avregistrering med anledning av förvärv. Som en konsekvens av detta föreslås att rätten att söka inskrivning av föregående ägares förvärv utvidgas till att omfatta även detta fall.
31 8 I tredje stycket av förevarande paragraf, där uppskov regleras för bl.a. det fall att ett registerärende är särskilt omfattande eller svårbedömt, föreslås den redaktionella jämkningen att utgångspunkten för uppskovet preciseras att avse inte bara ansökningsdag utan också anmälningsdag.
33 och 34 8§ Enligt 338 4 sjölagen reses krav på sammanhängande inskriven fångeskedja för att inskrivningsansökan skall kunna bifallas, ett krav som kompletteras av befogenhet för sökanden enligt 30 3 tredje stycket samma lag att i mån av behov söka inskrivning eller göra registreringsanmälan på föregående ägares vägnar. Kravet gäller bara förvärv av redan registrerad egendom. Vid förra årets riksdag antogs vissa ändringar i stämpelskattelagen (1964:308) för att anpassa denna till de nya reglerna i sjölagen om fartygsregistrering (SFS 1974:887). De knyter skattepliktens inträde för skeppsförvärv till själva inskrivningen av förvärvet och förutsätter därmed att varje skattepliktigt skeppsförvärv verkligen blir inskrivet så att det kan beskattas. Det blir därför nödvändigt att kräva sammanhängande inskriven fångeskedja även för det fall att skepp anmäls för registrering och förvärvsinskrivning med förbigående av skattepliktigt förvärvsled. Den nuvarande begränsningen i 33 8 4 till fall då det är fråga om förvärv av redan registrerad egendom kan sålunda ej upprätthållas. Den måste jämkas så att varje led i fångeskedjan, som kunnat vara inskrivet i skeppsregistret, också skall skrivas in för att registreringsanmälningen och den därmed förenade
inskrivningsansökningen skall kunna bifallas. Motsvarande krav måste
i 348 sjölagen ställas för bifall till anmälan om avregistrering som förutsätter förvärvsprövning, såsom avregistrering emedan svenskt skepp överlåtits till utlänning (16 § första stycket 3 sjölagen). Någon oskälig belastning för sökanden innebär dessa nya krav inte. Han måste nämligen ändå alltid styrka sin rätt genom att härleda den minst så långt bakåt genom fångeskedjan. Ehuru förvärv av skeppsbygge inte blir stämpelskattepliktigt, kan det
Prop. 1975: 68 . 31
anföras skäl för att principen om inskrivning av den fullständiga fångeskedjan — normalt här bara tillverkare och beställare — bör gälla även inom skeppbyggnadsregistrets ram. Ty om skepp under byggnad från början registreras som beställarens uteslutande egendom, något som är möjligt enligt den nya ordningen, skulle det eljest inte finnas någon inskrivning för varvet att falla tillbaka på utan ny ansökan för den händelse beställaren häver kontraktet och därmed återför äganderätten till bygget på varvet. Detta är opraktiskt. Därför föreslår jag inte något undantag för skeppsbyggen. Däremot bör inte som villkor för registrering och inskrivning av förvärv av nybyggt skepp krävas att skeppsbygget registreras i efterhand.
Förslaget innebär, att ur 33 § 4 sjölagen avlägsnas formuleringen ”vad angår registrerat skepp eller skeppsbygge” och att punktens första del i stället avfattas sålunda: ”fångesmannens rätt ej är inskriven i registret, ehuru den hade kunnat inskrivas där”. Genom att till 34 8 andra stycket sjölagen införa hänvisning till den sålunda ändrade 33 8 4 reser förslaget motsvarande krav vid avregistrering, som beror av förvärvsprövning, Där kan emellertid en sådan hänvisning inte begränsas till 33 8 4. Ty vid avregistrering med anledning av förvärv måste naturligtvis också — med hänsyn till att avregistrering då ger samma rättsskydd som inskrivning (jfr 22 § tredje stycket sjölagen) — beaktas sådana omständigheter .som avses i 33 § 5—59. Det följer med nuvarande lydelse tolkningsvis av 16 8 sjölagen, till vilken 34 8 hänvisar. När man nu behöver införa en hänvisning också till 33 § kan denna emellertid inte begränsas till punkt 4, eftersom en sådan hänvisning skulle bli vilseledande. Den måste alltså avse även de därefter följande punkterna i avslagskatalogen.
Utöver en redaktionell jämkning i förtydligande syfte i 33 8 7 innefattar förslaget vidare i fråga om 33 § tillägg av ett nytt andra stycke. Inte heller detta innebär emellertid någon nyhet i sak utan bara ett förtydligande. Avsikten är att göra fullt klart att de punkter, nämligen 5S—7, i avslagskatalogen i 33 8 som skall hindra att sakrättsskydd — s.k. borgenärsskydd eller omsättningsskydd — med orätt vinns för förvärv inte är tillämpliga när sakrättsskydd redan vunnits genom att förvärvet inskrivits enligt 14 § tredje stycket sjölagen (villkorlig äganderätt) eller genom att sådan inskrivning tidigare sökts och den ansökningen ännu kan vinna bifall (jfr 19 och 20 §§ samt 22 § andra stycket sjölagen). I det föreslagna nya andra stycket i 33 § sägs därför, att första stycket 5—7 inte utgör hinder mot inskrivning av förvärv, om inskrivning av villkorlig äganderätt redan har beviljats på grund av samma förvärv. Även detta nya stycke måste omfattas av den hänvisning i 34 8 som jag nyss nämnde. Ingreppet i 34 § motiverar enligt min mening omredigering av paragrafen så att avregistrering och förbehåll om skeppsnamn behandlas i skilda stycken.
35 och 36 §§
Det i sjölagen liksom i JB tillämpade systemet med inskrivningsdagar
innebär att beslut skall grundas på förhållandena vid inskrivningsdagens
utgång och att omständigheter som har inträffat därefter i princip inte kan beaktas. Denna ordning liksom tidsskillnaderna mellan olika orter skapar särskilda problem då skepp skall avregistreras i ett land och
nyregistreras i ett annat.
För att ett skepp eller skeppsbygge skall kunna avregistreras fordras
samtycke av inteckningsborgenärerna (17 § andra stycket sjölagen).
Om dessa som villkor för samtycke kräver att de tillförsäkras mot-
svarande säkerhet i skeppet efter flaggskiftet, måste registrering och
inteckning i det andra landet kunna ske samtidigt med att avregistre- :
ringen äger rum. Kan en sådan ordning inte åstadkommas, vållas tidsut-
dräkt och kostnader för anskaffande av bankgaranti eller annan säkerhet för den tid som förflyter mellan registreringsåtgärderna, Av nu
angivna skäl är det angeläget att registreringsåtgärder i olika länder
kan samordnas. I detta syfte har i art. 3:2 b i sjöpanträttskonventionen (se prop. 1973:42 s. 381) upptagits en regel som innebär att man som
underlag för ett beslut om registrering av fartyg i en stat skall kunna
godta ett bevis att fartyget kommer att avregistreras i annan stat den
dag den nya registreringen äger rum. Denna regel har föranlett bestämmelser i 35 och 36 §§ sjölagen. Enligt 35 § får utländskt skepp eller
skeppsbygge som har blivit svenskt införas i det svenska registret, om
det visas att egendomen kommer att avföras ur det utländska registret den dag den registreras här i landet eller eljest med verkan från den
dagen. Enligt 36 8 kan i fråga om skepp eller skeppsbygge som skall avregistreras för att registreras utomlands beslutas, att egendomen skall avföras ur registret den dag den införs i det utländska registret, och avregistreringen får då verkan från den dagen. Dessa regler leder till att en svensk registrering eller avregistrering, som i princip gäller från kl. 12 den inskrivningsdag det är fråga om, kan vara grundad på en '
registreringsåtgärd utomlands, som på grund av tidsskillnader och
olikheter i fråga om handläggningsregler inte äger rum förrän vid en senare tidpunkt under dagen. Det nu anförda visar att den inlednings-
vis angivna principen om betydelsen av omständigheter som inträffar efter inskrivningsdagens utgång inte kan upprätthållas konsekvent i i det sjörättsliga systemet. | I fall då den andra staten inte är ansluten till sjöpanträttskonven-
tionen och inte har regler av motsvarande innebörd som 35 och 36 §§ sjölagen kan den önskvärda samordningen mellan registreringsåtgärderna inte ske på annat sätt än att åtgärderna vidtas samtidigt. Även i förhållande till stater som har regler motsvarande 35 öch 36 §§ kan det
vara praktiskt och medföra tidsvinst om en samordning kan ske på detta sätt. Möjligheterna för en sådan samordning 'blir emellertid
ganska begränsade, om man upprätthåller principen att den svenska
registermyndigheten inte få ta någon hänsyn till vad som sker efter
inskrivningsdagens utgång. Eftersom denna princip som jag nyss har påpekat redan har genombrutits kan jag inte se något hinder mot att ett undantag görs även för fall av nu åsyftade slag. Detta bör framgå av lagen. Jag föreslår därför att i sjölagen tas upp en bestämmelse enligt vilken registrering eller avregistrering, i fall då det påkallas för samordning med utländsk registermyndighets beslut, får företas här utan
hinder av att detta beslut meddelas eller bevisning därom förebringas
först efter inskrivningsdagens utgång. Utredning om beslutet bör dock
inte få förebringas efter kalenderdagens utgång. Handläggningen av de
till viss inskrivningsdag hörande ärendena måste nämligen kunna a--
slutas i sådan tid att uppdatering kan ske under natten så att registrets
innehåll är fullt aktuellt påföljande dag. Bestämmelser av nu nämnda innehåll föreslås intagna i 36 §, och de
bestämmelser som f.n. har sin plats där föreslås överflyttade till ett
nytt tredje stycke i 35 §. För att det nu berörda förfarandet skall bli tillämpligt måste givetvis
anmälan om registrering resp. avregistrering ha gjorts på inskrivningsdagen, dvs. före kl. 12. Vidare måste uppenbarligen beaktas att samordningen inte kan få ske på bekostnad av grundläggande svenska
företrädesregler (jfr lagrådets uttalande i prop. 1973:42 s. 561). Om sålunda det skeppsförvärv som betingar den utländska myndighetens beslut ligger i tiden efter utgången av den svenska inskrivningsdagen, skulle det komma att strida mot våra företrädesregler att ta upp ärendet på den gångna inskrivningsdagen. Förvärvet skulle då inskrivningsrättsligt få företräde från den dagen trots att man rätteligen hade kunnat söka inskrivning för det först på senare inskrivningsdag. Visserligen torde de väsentliga sakrättsliga verkningarna av förvärv från utlandet normalt lyda den främmande registreringsstatens lag. Det synes mig dock tillrådligt att registermyndigheten konsekvent upprätthåller
principen att förvärvet skall vara ett faktum före inskrivningsdagens
utgång. | |
Jag vill understryka att den av mig föreslagna regeln i 36 8 inte innebär att registermyndigheten är skyldig att tjänstgöra utöver ordinarie arbetstid för att eventuellt ända till utgången av kalenderdygnet avvakta besked om resultatet av den utländska registermyndig-
hetens prövning. Regeln ger emellertid registermyndigheten möjlighet.
att beakta besked om utomlands verkställd registreringsåtgärd som er-' hålls efter inskrivningsdagens slut kl. 12, i den mån detta låter sig göra: inom ramen för den tid som normalt behöver tas i anspråk för handläggningen av de till inskrivningsdagen hänförliga ärendena. I princip :
förutsätts att denna handläggning slutförs under samma dags efter-
middag. | |
3 Riksdagen 1975.1 saml. Nr 68
38 §
I denna paragraf, som behandlar anteckningar rörande olika rättsfakta, fogar förslaget till första stycket 4, dels det fall att konkursförvaltare begärt att till boet hörande registrerat skepp eller skeppsbygge skall säljas exekutivt, dels det fall att skeppsägaren enligt 10 § sjölagen påkallat sådan försäljning, Anteckning om dessa förhållanden fyller visserligen ingen annan funktion i registrerings- och inskrivningssystemet än att informera tredje man om att exekutiv försäljning förestår. Med hänsyn härtill skulle frågan i och för sig kunna regleras i tilllämpningsföreskrifter. Men till den del motsvarighet finns i fastighetsrätten och lufträtten är föreskrifter givna i form av lag (19 kap. 218 JB och 41 8 lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg), och det synes därför lämpligt att välja samma ordning här.
I första stycket 7 har hänvisningen till 36 8 sjölagen ändrats till att avse 358 samma lag, till vilken den bestämmelse hänvisningen gäller överförs enligt förslaget.
39 §
Denna paragraf behandlar officialrättelse av införing och av bevis och handlingar som utfärdats i enlighet med oriktig införing. Här innebär förslaget en ändring i sak. I paragrafens andra stycke är, med fastighetsrättslig förebild (se 19 kap. 188 JB), föreskrivet att rättelse skall anmärkas på bevis eller handling som utfärdats i enlighet med den felaktiga införingen. Det har under förberedelserna inför ikraftsättandet befunnits vara opraktiskt att förfara på det sättet i ett registersystem som i viss utsträckning bygger på automatisk framställning av vissa bevis. En lämpligare ordning är att nytt bevis resp. ny handling utfärdas och att den tidigare handlingen återfordras, görs obrukbar och behålls för att fogas till akten. För handlingens innehavare, som får avstå handlingen mot en ny, bör en sådan ordning enbart vara till fördel. Jag föreslår därför, att paragrafens andra stycke ändras i enlighet med detta.
I tredje stycket föreslås en redaktionell jämkning.
7a övergångsbestämmelserna
Vid arbetet med överföring av fartyg från fartygs- och fiskefartygsregistren till skepps- och båtregistren har det visat sig föreligga vissa identifieringsproblem, vilka delvis sammanhänger med fall av dubbel eller flerdubbel registrering av samma fartyg. Osäkerheten i fråga om identitet beror också på att olika uppgifter föreligger om fartygsmåtten, närmast största längd och bredd. I stället för största längd förekommer i stor utsträckning uppgift om den s.k. igenkänningslängden, som ej är identisk med den största längden utan kan understiga denna. Tills de nya registren skall börja fungera fullt ut torde de
svåraste identifieringsproblemen bli undanröjda men osäkerhet kommer sannolikt i en hel del fall likväl att råda rörande längd- och breddmått
Oklarheter av denna typ bör kunna redas ut i lämplig ordning sedan registren har lagts upp, och några större olägenheter av att registren i
ett inledningsskede kommer att vara behäftade med vissa brister i detta
hänseende torde i regel inte behöva befaras. I enstaka situationer kan emellertid oklarheten vara mera besvärande. Jag syftar här på sådana fall då de uppgivna måtten ligger nära gränsen mellan skepp och båtar (12x4 m) eller då det är tveksamt om egendomen över huvud taget är ett fartyg. Visserligen torde flertalet av dessa fall hinna utredas innan de nya lagreglerna träder i kraft. Det synes dock lämpligt att ålägga registermyndigheten att, när inskrivning eller inteckning första gången söks i egendom som överförts till skeppsregistret från fartygsregistret
eller fiskefartygsregister, ta ställning till om egendomens beskaffenhet
av skepp är otvetydigt utredd. Om så inte är fallet bör myndigheten
kunna föranstalta om den utredning som behövs. Myndigheten bör härvid kunna rikta föreläggande till skeppsägaren eller anlita biträde av sjöfartsverket eller tullverket, som har möjlighet
att företa mätning på fältet. Det rör sig här inte om regelrätt skeppsmätning utan om ganska enkel måttagning, låt vara att den kräver
någon kännedom om vad som skall och inte skall beaktas (jfr prop. 1973: 42 s. 299). Inom sjöfartsverket finns också den kompetens som behövs för att utreda omständigheter, som betingar cgendomens beskaffenhet av fartyg, dvs. om den har skrov och styrinrättning eller,
om vanlig styrinrättning saknas, en eljest godtagbar konstruktionsmässig manöverförmåga.
Som ny punkt 7 a i övergångsbestämmelserna till sjölagen föreslår jag
regler av denna innebörd.
11 a övergångsbestämmelserna
Som jag har nämnt inledningsvis har det under arbetet på att lägga
upp det nya skeppsregistret på grundval av fartygs- och fiskefartygs-
registren samt inteckningsboken för fartyg visat sig att en stor mängd
inteckningar i avregistrerade fartyg inte blivit dödade utan ännu består. Att fartyg är registrerat i fartygsregistret har från början varit och är
alltjämt en förutsättning för att inteckning skall kunna beviljas i far-
tyget. Men fram till den 1 juni 1967, då den nuvarande 28 a 8 infördes i förordningen (1901:78) angående registrering av svenska fartyg, kunde fartyget avföras ur fartygsregistret utan att inteckningen dödats eller
inteckningsborgenärens samtycke visats föreligga. Avregistrering förutsätter i regel och har även tidigare förutsatt att fartyget är förstört
eller förlorat eller att det upphört att vara svensk. I sådana fall blir inteckningsborgenären normalt gottgjord på det ena eller andra sättet.
Stundom — såsom vid fartygets försäljning efter kondemnation — upphör hans panträtt att gälla, Därför kan det på goda grunder antas,
att de fartygslösa inteckningar som nu bragts i dagen inte annat än i
rena undantagsfall motsvaras vare sig av någon pantfordran eller av någon pant med bevarat förmögenhetsvärde. Det kan emellertid inte uteslutas att enstaka fall finns där inteckningen alltjämt rätteligen ut-
gör säkerhet för pantfordran. Rör det sig då om ctt vrak, så kan detta
framdeles bli bärgat och visa sig erbjuda ett för borgenären åtkomligt
förmögenhetsvärde. Och är det fråga om fartyg som satts under utländsk flagg, kan det på nytt bli svenskt. I så fall torde det bero på den
främmande statens lagstiftning huruvida den svenska, på inteckning
grundade panträtten kunnat överleva det utländska skedet i fartygets tillvaro.
Det kan inte komma i fråga att helt enkelt beröva inteckningsborgenären hans panträtt i den mån denna erbjuder ett presumtivt förmögen-
hetsvärde för honom. Inteckningen torde i och för sig falla under
övergångsbestämmelserna till 1973 års sjölagsändringar (se bl. a. punkt 11), låt vara att sådana bestämmelser som för sin tillämpning förutsätter att inteckningen är införd i skeppsregistret naturligtvis inte blir aktuella.
Jag återkommer i det följande (se under 3.3) till frågan om den fortsatta registreringen av sådana inteckningar. I förevarande sammanhang är det bara fråga om att ta ställning till de problem som kan uppstå, ifall det avregistrerade fartyget framdeles skulle komma att bli registrerat som skepp eller kanske, vid iståndsättning av vrak, som skepp
under byggnad. Uppenbarligen är dylika möjligheter övervägande teo- '
retiska men de måste likväl tas med i beräkningen. Ty bevarad inteck-
ningsrätt måste kunna göras gällande i egendomen antingen genom att betalning söks därur eller genom att borgenären väcker talan om fastställelse av sin rätt till egendomen. I det förra fallet torde han bli berättigad att få betalt ur egendomen med företräde framför borgenärer med panträtt på grund av inteckning i skepps- eller skeppsbyggnads-
registret och i det senare fallet är det följdriktigt att medge honom
rätt att få inteckningen införd i registret med bästa rätt.
Det är tydligt, att en sådan ordning — som visserligen inte helt sak-
nar motsvarighet redan i dag — måste "bli besvärande för skeppsom-
sättningen och för belåningen av skeppsegendom, eftersom den i princip kräver att tredje man som vill inlåta sig på rättshandling rörande" egendomen måste förvissa sig om att denna inte förut varit införd i
fartygsregistret och på den grunden besväras av inteckning som ej kunnat föras över till skeppsregistret. Därför är det angeläget att sätta en
gräns för ordningens varaktighet. En lämplig, ej alltför avlägsen sådan erbjuder utgången av maj 1977. Då har nämligen tio år förflutit sedan svenskt fartyg kunde avföras ur fartygsregistret utan hänsyn till inteck-
ningsborgenär. Jag föreslår, att inteckning som här avses inte skall få '
göras gällande i egendom i skepps- eller skeppsbyggnaådsregistret efter denna tidpunkt. Undantag bör dock gälla för det fall att -betalning
sökts ur egendomen eller talan om rätt till' denna på grund av inteck-
ningen väckts före angivna tid. Ifall talan om rätt till egendomen på grund av inteckningen bifalles, bör inteckningen föras in i registret.
Bestämmelser av angivna innebörd föreslås upptagna i en ny punkt 11 a i övergångsbestämmelserna till 1973 års sjölagsändringar.
3.3 Lagen om förnyelse av vissa fartygsinteckningar
I anslutning till förslaget om en ny punkt 11 a i övergångsbestämmelserna till 1973 ärs sjölagsändringar (under 3.2) har jag tagit upp problem som aktualiseras av den mängd gamla fartygsinteckningar utan
underlag av registrerade fartyg som förberedelserna för den nya skeppsregistreringen bragt i dagen. Där var det fråga om sådan intecknings
giltighet i fartyget efter dess eventuella framtida registrering i skepps-
eller skeppsbyggnadsregistret. Jag skall nu ta upp frågan hur inteck-
ningsrätten skall bevaras celler bringas att upphöra.
Utgångspunkten bör som jag tidigare har angett vara att det inte kan komma i fråga att beröva borgenären hans panträtt på grund av inteckningen i den mån denna har eller kan tänkas ha något värde för
honom. Inteckning som ej dödats bör genomgående bestå. Ty det vore alltför omständligt att ge sig in på någon detaljundersökning av de materiella förhållandena bakom varje inteckning som inte dödats innan
1973 års lag om ändring i sjölagen sätts i kraft och lagen (1901: 26 s. 1)
om inteckning i fartyg därmed upphör att gälla. Men dess fortsatta
giltighet bör inte vara obetingad utan bero av om borgenären finner inteckningen värd att bevaras. En sådan ordning kan etableras efter förebild av reglerna i 275 § sjölagen, enligt vilken inteckning i vissa avregistreringsmässiga skepp förfaller tio år efter det att avregistreringsgrunden inträdde men kan förnyas på begäran av bl a. borgenären. Sådan förnyelse gäller för tio år åt gången.
Enligt min mening bör fartygsinteckning, som inte kan föras över till
skeppsregistret emedan fartyget blivit avregistrerat, förfalla med utgången av maj 1977, då tio år förflutit sedan svenskt fartyg senast kunde avregistreras utan hänsyn till om det var intecknat eller ej. Inteckningen bör bestå endast ifall den förnyas på ansökan som görs före utgången av denna tid. Eftersom ägarhypotek inte gäller på grund
av fartygsinteckning under den nuvarande ordningen bör endast borge-
nären ha rätt att begära förnyelse. För bifall till sådan begäran bör krävas att borgenären visar, dels att inteckningen utgjorde säkerhet för pantfordran då lagen om inteckning i fartyg upphörde att gälla, dels att den ännu då förnyelse söks utgör säkerhet för sådan fordran.
Förnyelse bör liksom enligt 275 8 sjölagen gälla tio år. Tioårstiden bör
räknas från utgången av maj 1977 även om förnyelse skulle sökas och
beviljas dessförinnan. Genom denna reglering kommer alla dessa fartygsinteckningar att bevaras till maj 1977 i den mån de inte dödas dessförinnan medan få
av dem, om ens någon, kan antas komma att bestå efter nämnda tid. Till dess måste emellertid inteckningsboken för fartyg föras och befatt-
ningen med den bör då anförtros den nya sjörättsliga registermyndigheten. Boken måste föras även efter maj 1977 så länge den upptar
inteckning som består.
Jag nämnde att gammal fartygsinteckning skulle kunna dödas. Det
blir i så fall inte med tillämpning av bestämmelserna i sjölagen, som förutsätter att inteckningen är införd i skepps- eller skeppsbyggnadsregistret, Dödning av fartygsinteckningen bör i stället företas med stöd
av särskild bestämmelse, avsedd just för sådan överbliven inteckning. Jag har övervägt om andra inteckningsåtgärder, t. ex. nedsättning, bör stå till buds men inte funnit något praktiskt behov därav. Fartygsinteckning av förevarande slag bör antingen bestå oförändrad som sådan,
eventuellt efter förnyelse, eller också dödas eller förfalla. Den som
uppvisar inteckningshandling bör emellertid ha rätt att få sitt innehav antecknat i inteckningsboken, förutsatt givetvis att inteckningen inte redan har förfallit.
Förfarandet i förnyelseärenden bör vara skriftligt och det synes lämpligt att lagen (1946: 807) om handläggning av domstolsärenden
görs tillämplig. Givetvis bör förnyelsebeslut föras in i inteckningsboken. Handlingar i sådana ärenden kan lämpligen förvaras i akter, ordnade
som realakter under det berörda fartygets förutvarande nummer i fartygsregistret. Som redan framgått förutsätter jag, att dessa fartygsinteckningar kommer att följa bestämmelserna i sjölagen så långt övergångsbestäm-
melserna till 1973 års lagändringar är tillämpliga. Därigenom löses i allt väsentligt spörsmål om inteckningsrättens materiella innehåll. Det är emellertid nödvändigt att också klara ut vad som skall gälla, ifall betalning söks ur egendomen. Det är då lämpligt att reglerna om utmätning och försäljning av registrerade skepp blir tillämpliga så långt de passar, vare sig egendomen förlorat karaktär av fartyg när exekutionen äger rum eller den skulle utgöra båt enligt de nya reglerna i sjölagen. Jag finner det självklart, att bl. a. de regler i 276 8 nämnda lag och annorstädes som är avsedda att möjliggöra övertagande av inteckningsskuld inte bör vara tillämpliga vid sådan försäljning, eftersom de inte ägnar sig att tillämpas på inteckning utan underlag av registrerad skeppsegendom.
För att rättsförluster i görligaste mån skall undvikas är det viktigt att lämpliga åtgärder vidtas för att bringa reglerna om förnyelse m. m.
till berörda rättshavares kännedom. Jag föreslår därför, att den nya registermyndigheten åläggs att, med ledning av inteckningsbokens innehavsanteckningar, rikta underrättelser till alla kända inteckningsborgenärer med upplysning, dels om att inteckningen inte blivit över-
förd till skeppsregistret, dels om vad som skall gälla för sådan inteck-
ning. Underrättelserna bör lämnas i god tid före utgången av den tid
inom vilken förnyelse måste begäras. Jag föreslår att det föreskrivs att
underrättelse skall ske före utgången av år 1976. Upplysningar om be-
handlingen av kvarstående fartygsinteckningar bör spridas också i annan
form, t. ex. genom annonsering i fackpress och dagspress. Jag ämnar föreslå att domstolsverket får i uppdrag att sörja för detta. Bestämmelser av den innebörd som jag här redogjort för föreslås
upptagna i en särskild lag, betecknad lag om förnyelse av vissa fartygsinteckningar m.m.
3.4¶Båtregistreringslagen
Med båt anses enligt 2 3 sjölagen fartyg, vars största längd understiger tolv meter eller vars största bredd understiger fyra meter. Som jag har nämnt inledningsvis förordar jag, att bestämmelser om båt-
registrering, som ursprungligen avsetts bli meddelade i administrativ ordning, i stället tas upp i en särskild lag. Jag föreslår att lagen betecknas båtregistreringslag. Reglerna i den föreslagna lagen ansluter sig i tilllämpliga delar nära till sjölagens bestämmelser om skeppsregistrering. Till skillnad från skeppsregistreringen, som fyller både offentligrättslig och privaträttslig funktion, skall båtregistreringen huvudsakligen tillgodose behovet att förteckna yrkessjöfartens och yrkesfiskets båtar. Beträffande båtar för yrkesfiske finns regler om registrering i vissa internationella fördrag och vad yrkessjöfartens båtar beträffar kan ordningsoch beredskapssynpunkter anföras till stöd för registrering av dem.
Det förslag jag nu lägger fram syftar väsentligen till att fylla det registreringsbehov, nu tillgodosett genom fartygsregistret och fiskefar-
tygsregistren, som inte täcks av skeppsregistret. Förslaget innefattar inte
något ställningstagande till det av fritidsbåtutredningen nyligen i betänkandet (SOU 1974:95) Båtliv framlagda förslaget om en allmän fritidsbåtregistrering. Detta betänkande remissbehandlas f. n. Inte heller
har jag tagit ställning till det förslag om privaträttslig reglering av båt-
registreringen som lagberedningen har lagt fram i betänkandet (SOU 1974: 55) Utsökningsrätt XIII. Men jag återkommer i det följande (under 3.5) med förslag till förlängning, såvitt gäller båtbyggnad, av den ordning för att vinna förmånsrätt för förskott till fartygsbyggnad som ännu gäller enligt 3 § sjölagen. Därigenom kan det behov som föranlett lagberedningens förslag i viss del tills vidare tillgodoses.
1¶Kap. Inledande bestämmelser
I 1 § begränsas båtregistreringen till svenska båtar. Vidare läggs i regeringens hand att avgöra i vad mån s.k. icke-kommersiella, statsägda båtar skall vara införda i båtregistret (jfr 11 § sjölagen och prop.
1973: 42 s. 228). Frågan om båtregistret skall omfatta endast svenska eller också vissa utländska båtar har lämnats öppen i den grundläggande föreskriften i 2 § sjölagen, närmast med tanke på att inte låsa
framtida regler om fritidsbåtregistrering. I förevarande sammanhang finner jag emellertid ingen anledning att låta registret omfatta annat än svenska båtar. I överensstämmelse med kravet i 8 § sjölagen att beteckning för fartygs identifiering såvitt möjligt skall överensstämma med dess igenkänningssignal föreskrivs i 2 8 att båt skall registreras under denna signal. Motsvarande föreskrift gäller vid skeppsregistrering enligt 11 § andra stycket sjölagen. I anslutning till förslaget rörande 8 § sjölagen har jag beskrivit hur igenkänningssignal bestäms (se under 3.2).
2 Kap. Registrering och avregistrering
I detta kapitel tar förslaget upp bestämmelser om registrering m. m., som till innebörden i allt väsentligt stämmer med vad arbetsgruppen för skeppsregistrering har föreslagit och som i den delen lämnats utan erinran i sak vid remissbehandling.
I 1 § har upptagits regler om registreringsplikt. Avgörande för om registreringsplikt skall föreligga är enligt förslaget båtens användning. En sådan avgränsning kan visserligen kritiseras, eftersom användningen bestäms av ägarens avsikter, men tills vidare finns knappast någon alternativ anknytning som kan föredras.
F.n. gäller registreringsplikt dels för fartyg som är avsedda att användas till handelssjöfart eller passagerarbefordran och har en bruttodräktighet av minst 20 registerton dels för fiskefartyg med en största längd av minst åtta meter som används till saltsjöfiske. Enligt 1932 års konvention med Danmark angående fiskeriförhållandena i de till Sverige och Danmark gränsande farvattnen (SÖ 1933: 13) gäller dock registreringsplikt för fiskefartyg utan någon lägre storleksgräns.
De föreslagna nya reglerna innebär vissa begränsade utvidgningar av registreringsplikten. Enligt första stycket omfattar denna varje svensk båt som är avsedd att yrkesmässigt användas till befordran av gods eller passagerare, till bogsering eller bärgning, till fiske eller annan fångst i saltsjön eller till uthyrning till allmänheten. Uthyrning till allmänheten förekommer på flera sätt. Det finns t. ex. uthyrningsföretag som ställer obemannade båtar till förfogande för allmänheten mot hyra. Och det förekommer att båtägare hyr ut bemannade båtar för vissa resor eller kanske för viss tid. Det är närmast dylika fall förslaget tar sikte på. Däremot torde i regel falla utom bilden de fall då enskilda båtägare hyr ut sina båtar för tid då de inte själva använder dem, t. ex. för att på så sätt finansiera båtarna. Sådan verksamhet kan nämligen normalt ej anses som yrkesmässig.
Registreringsplikten för de båtar som jag här har nämnt begränsas enligt förslaget till sådana som har en största längd av minst sex meter (jfr prop. 1973: 42 s. 298 och 299). Såvitt gäller fiskebåtar måste dock med hänsyn till den nyssnämnda konventionen med Danmark göras
den reservationen att regeringen skall kunna förordna om registreringsplikt även för fiskebåtar som ej håller sex meters största längd, i den mån det är påkallat av hänsyn till internationellt åtagande. En regel härom har tagits upp i andra stycket.
Förhandlingar pågår om revision av konventionen med Danmark och det kan tänkas att en storleksgräns därvid kommer att införas. Ett väsentligt skäl för mitt förslag att den nedre gränsen för registreringsplikt nu bestäms till sex meter i stället för åtta, vilket f. n. gäller för fiskefartyg, är att man med en sådan gräns torde fånga in alla fiskebåtar som kan beräknas bli registreringspliktiga enligt ett blivande reviderat fördrag med Danmark. Såvitt jag förstår möter det knappast några betänkligheter att generellt sänka gränsen i fråga om fiskebåtar till sex meter. Arbetsgruppens förslag härom har inte heller rönt något motstånd.
Antalet båtar i yrkesmässig sjöfart under den nuvarande gränsen för registreringsplikt, som går vid en dräktighet av 20 bruttoregisterton, torde vara förhållandevis litet. Från bl. a. ordnings- och beredskapssynpunkt är det motiverat att samhället har god överblick över det båtbestånd som sysselsätts i yrkesmässig sjöfart. Och en sådan överblick är lämplig också när det gäller uthyrningsbåtar. Därför har jag inte tvekat att föreslå, att den närmast för fiskebåtar tänkta sexmetersgränsen görs generell.
Passagerarfartyg står enligt 7 kap. 3 § lagen (1965: 719) om säkerheten på fartyg under offentlig tillsyn oavsett dräktighet. Denna lag definierar passagerarfartyg (2 kap. 2 8) så att det är fartyg som medför fler än tolv passagerare. Båt som är mindre än sex meter lång kan likväl vara ägnad att föra fler än tolv passagerare. Jag föreslår med hänsyn härtill att även passagerarbåt vars största längd understiger sex meter skall vara registreringspliktig, om den är konstruerad så att den kan föra fler än tolv passagerare, Däri ligger då att den inte bara skall av sin ägare vara avsedd för yrkesmässig passagerarfart utan också att den skall vara konstruerad för att med bibehållen sjösäkerhet kunna föra minst det förutsatta antalet passagerare ombord jämte besättning.
Enligt kapitlets 2 § skall även andra båtar än sådana som är registreringspliktiga kunna i fakultativ ordning föras in i båtregistret. Fartyg, som ej är registreringspliktiga, kan f. n. föras in i fartygsregistret. Syftet med en sådan registrering torde i regel vara att båten skall kunna intecknas. Detta blir inte möjligt genom registrering i båtregistret enligt mitt förslag. Sådan registrering på frivillig grund kan antas i regel komma att vara ett uttryck för ägarens önskan att vinna nationalitetshandling för sin båt. Förslaget drar gränsen för registreringsbarhet vid sex meters längd men medger registrering av mindre båtar i den mån särskilda skäl föreligger. Även en liten båt kan tänkas vara så beskaffad att den lämpar sig för utrikesfärd och i så fall bör det inte vara ägaren betaget att genom registrering vinna nationalitetshandling för
båten. Detta kan f.ö. vara fallet även om båten inte skall föras till utlandet på sjön utan forslas dit på annat sätt för att användas där t. ex. vid tävling.
Som särskilt skäl för registrering av båt, vilken är mindre än sex meter lång, räknar förslaget bl. a. att båten tilldelas anropssignal för radiostation. Televerket bör nämligen kunna föreskriva som villkor för sådan tilldelning att båten registreras så att verket i registret kan följa båtens och därmed stationens eventuella omsättning mellan olika händer.
I kapitlets 3 och 4 §§ anger förslaget undantag från registreringsplikt och registreringsrätt.
Båt som utgör tillbehör till annat fartyg bör inte få registeras särskilt. Den omfattas bl. a. i vissa fall av den märkningsplikt som gäller för fartyget självt. En bestämmelse om förbud mot registrering av sådan båt föreslås i 3 8. Vid skeppsregistrering gäller inte något motsvarande förbud. Det får nämligen anses ligga i sakens natur att skepp inte kan utgöra rättsligt tillbehör till annat fartyg (se prop. 1973: 42 S. 77
Av hänsyn till fftämmande stat måste det förebyggas att utomlands förvärvad, där registrerad båt blir nationalitetsregistrerad hos oss innan den avförts ur det utländska registret. Bestämmelse i det syftet upptar förslaget i 4 §. För skeppsregistreringens del finns motsvarande regel i 35 8 sjölagen.
I kapitlets 5 § föreslås regler om skyldighet för den som förvärvat båt, vilken är registreringspliktig i hans hand, att anmäla båten för registrering i båtregistret. Grundas förvärvet på överlåtelse, kan det vara villkorat — på grund av äganderättsförbehåll, återtagandeförbehåll eller liknande villkor till överlåtarens förmån — och därför ofullbordat. I så fall ger det ej upphov till anmälningsskyldighet. Det svarar mot vad som gäller vid skeppsregistrering (12 § sjölagen). Paragrafens andra stycke upptar en motsvarighet till 12 § andra stycket sjölagen (jfr prop. 1973: 42 s. 304 och 305). Enligt denna bestämmelse inträder anmälningsplikt i fråga om båt sex månader från sjösättningen. Jag är medveten om att sjösättningen inte är någon idealisk utgångspunkt för en anmälningsfrist i fråga om småbåtar men har inte funnit skäl att på denna punkt söka en lösning som lämpar sig speciellt för sådana. För de båtar som omfattas av den föreslagna registreringsplikten synes regeln kunna godtas.
ÅAvregistrering av båt reglerar förslaget i 6—8 88 i detta kapitel. Föreskrifterna står i nära överensstämmelse med dem som enligt 16 och 17 §§ sjölagen gäller för avregistrering av skepp. Men för båt tillkommer som avregistreringsgrund, dels att den blivit tillbehör till annat fartyg och därmed ej längre är registreringsbar, dels — om den inte är registreringspliktig — att ägaren vill ha den avregistrerad. Motsvarig-
het till bestämmelserna om inteckningsborgenärs inflytande på avregistrering av skeppsegendom finns naturligtvis ej i förslaget. Däremot ges liksom i fråga om skepp föreskrifter om spärr mot avregistrering av båt, som till följd av andelsövergång förlorat svensk nationalitet. Ty även båts nationalitet kan bevaras eller, rättare sagt, återställas enligt bestämmelserna i 52 och 55 §§ sjölagen. Någon anledning att belasta systemet med regler om sådan konvertering av avregistreringsärendet som 17 § första stycket andra punkten sjölagen föreskriver (jfr prop. 1973: 42 s. 614) finns emellertid inte i detta sammanhang.
3 Kap. Förvärvsanteckning
Båtregistreringen behöver, till skillnad från skeppsregistreringen, inte förenas med sådan äganderättsprövning som kan lägga grund för privaträttsliga förfoganden över egendomen. Men så enkelt som bilregistreringen kan den likväl inte läggas upp. Ty på grundval av registreringen skall kunna utfärdas nationalitetshandling, som ger båten erkännande som svenskt fartyg med därav folkrättsligt betingat status. Och detta förutsätter enligt 1 § sjölagen en prövning av äganderättsförhållandena. I princip bör det därför för anteckning av förvärv krävas utredning som visar att förvärvet ägt rum.
I 138 första stycket av detta kapitel föreskrivs, att båtförvärv antecknas på grundval av registrering. På motsvarande sätt förhåller det sig vid skeppsregistrering; jfr 13 § första stycket sjölagen. I andra stycket av 1 8 föreskriver förslaget, att lagens bestämmelser om båtförvärv skall ha motsvarande tillämpning på förvärv av andel i båt; jfr 13 8 andra stycket sjölagen.
I 2 8 regleras förvärvares skyldighet att för anteckning i båtregistret anmäla sitt förvärv av registrerad eller registreringspliktig men oregistrerad båt. Anmälningsfristen är densamma som gäller för registreringsanmälan. Villkorliga förvärv undantas från sådan skyldighet. Någon rätt att vinna anteckning av dylikt förvärv föreslås inte heller. Detta avviker från vad som enligt 14 § tredje stycket sjölagen gäller för skepp. Med hänsyn till att införing i båtregistret inte får några privaträttsliga verkningar har jag inte funnit någon anledning att öppna registret för anteckning om villkorliga förvärv. Den som anmäler båt för registering behöver naturligtvis inte dessutom särskilt anmäla sitt förvärv för anteckning i registret.
Enligt 3 § kan anmälan av förvärv för anteckning i båtregistret underlåtas, ifall båten i stället anmäls för avregistrering. Detta förutsätter då att båten tillhör den kategori som inte är registreringspliktig eller att särskild avregistreringsgrund enligt 2 kap. 6 § kan åberopas. Paragrafen innehåller dessutom uttrycklig föreskrift om att dödsbo ej är skyldigt att anmäla förvärv från den döde. Detta överensstämmer med vad som enligt 14 § andra stycket sjölagen gäller i fråga om skepp.
Eftersom ordningen för förvärvsanteckning inte kräver sammanhängande antecknad fångeskedja, behövs däremot ingen motsvarighet till det vid skeppsregistreringen gällande kravet att dödsboets förvärv skrivs in då boet överlåter egendomen. Jag har inte ansett det behövligt att
här såsom i 14 § sjölagen och 20 kap. 1 8 JB uttryckligen förklara att
bodelning, varigenom make tillskiftas båt som redan förut tillhört
honom, inte ger upphov till anmälningsplikt.
I 4 8 föreslås regler om skyldighet för överlåtare av registrerad båt eller andel i sådan egendom att anmäla överlåtelsen till registermyndigheten. Anmälningsfristen föreslås med en månad överskrida den frist som förvärvaren har och överlåtarens anmälningsplikt aktualiseras bara om förvärvaren inte fullgör sin. Den föreslagna regeln motiveras av intresset att uppgifterna i båtregistret återger de verkliga förhållandena.
Överlåtarens anmälningsplikt ger registermyndigheten möjlighet att vaka över att föreskrifterna om anmälan av förvärv för anteckning i
båtregistret efterlevs. Den föreslagna ordningen har ingen egentlig motsvarighet vid skeppsregistrering men där utgör de viktiga rättsverkningar som sjölagen knyter till inskrivning troligen ett verksamt
motiv för förvärvare att söka inskrivning utan dröjsmål. Här är för-
värvsanteckning en ren ordningsfråga vars efterlevnad kräver noggrannare övervakning. Skyldigheten att anmäla överlåtelse till register-
myndigheten för kännedom : straffsanktioneras enligt förslaget. Jag återkommer till det vid 5 kap. 3 8. Överlåtarens anmälningsplikt skall inte bara vara beroende av om
förvärvaren fullgör sin anmälningsplikt. När överlåtaren delar förvärvarens skyldighet att anmäla båten för avregistrering — vilket är
fallet då överlåtelsen medför nationalitetsförlust — finns naturligtvis
ingen anledning att föreskriva ytterligare anmälningsplikt för honom. Detsamma gäller, ifall överlåtelsen anmälts till registermyndigheten som andelsövergång i partrederi. Sådan anmälan förutsätts i 53 § sjölagen och jag ämnar föreslå att tillämpningsföreskrifter utfärdas därom; jfr även 40 § första stycket sjölagen. Jag har betecknat förvärvsanteckning i båtregistret som en ordningsfråga. Det bör emellertid tillfogas, att fastän förslaget inte knyter privat-
rättslig verkan till förvärvsanteckningen så är det möjligt att den förvärvsprövning som föregår anteckningen kommer att få viss återverkan t. ex. vid båtomsättning. Ty det är sannolikt att man i rättspraxis skall visa sig obenägen att finna förvärv av registrerad båt förenligt med vanliga krav på god tro, om förvärvet skett från annan än den som
registret utpekar som ägare eller som härleder sin rätt från denne.
4¶Kap. Förfarandet i båtregisterärenden
Det står numera klart, att båtregistreringen bör ske med samma
registerteknik som skeppsregistreringen, dvs. med användning av automatisk databehandling. Som mitt förslag är utformat företer registrering
och förvärvsanteckning i båtregistret betydande likheter med skepps-
registrering och förvärvsinskrivning i skeppsregistret. Förfarandet hos
registermyndigheten bör därför ordnas med förebild av vad som gäller i registerärenden enligt 2 kap. sjölagen. En sådan ordning har klara praktiska fördelar också med hänsyn till att det är samma myndighet som skall tillämpa de bägge lagarna. De avvikelser förslaget innefattar
är väsentligen betingade av att det vid båtregistrering ej är fråga om
att tillgodose de privaträttsliga syften som i så hög grad styr skepps-
registreringen. Förfarandet regleras i förevarande kapitel under rubrik-
erna ”Allmänna bestämmelser”, ”Anmälan i båtregisterärende”, ”Beredningen av båtregisterärende” och ”Prövningen av båtregisterärende”.
Till de allmänna bestämmelserna hör enligt förslaget först föreskrifter om vad som förstås med båtregisterärende, vilka är upptagna i 1 §. De ansluter nära till definitionen i 25 § sjölagen av registerärende. Detsamma gäller bestämmelserna i 2 §. Där hänvisas till de allmänna tvistemålsreglerna som subsidiärt tillämpliga i båtregisterärenden. Vidare bemyndigas regeringen att meddela närmare föreskrifter om förfarandet. En avvikelse från sjölagens regler, som sammanhänger med registrens olika funktioner, är att systemet med in-
skrivningsdagar inte föreslås tillämpat i båtregisterärenden.
Också föreskrifterna om dagbokföring, :aktbildning och beslut i 3—5 §8 följer förebilden i sjölagen tämligen noga. En avvikelse består i att förutvarande ägare ej skall underrättas om förvärvsanteckning. I fråga om inskrivning av skeppsförvärv är föreskrift av sådan innebörd meddelad i 28 § första stycket sjölagen. Den är emellertid beroende av den långtgående rättsliga legitimation som inskrivning i skeppsregistret ger förvärvaren (jfr prop. 1973: 42 s. 313). Någon egentlig motsvarighet föreligger inte här, även om man som förut nämnts i rättstillämpningen kan komma att tillägga förvärvsanteckningen betydelse vid bedömning av godtrosförvärv av båt.
Registeranteckningar av annat slag än förvärvsanteckningar och data rörande båten m. m. (jfr 38 § sjölagen) reglerar förslaget i 6 §. Sådana anteckningar begränsas därvid närmast till förhållanden som är av omedelbar betydelse för förvärvsprövning i båtregisterärenden och till nationalitetsförlust som ej omedelbart kan föranleda avregi-
strering enligt 2 kap, 7 8. Officialrättelse av införing och vad som
sammanhänger därmed reglerås i kapitlets 7' 8 väsentligen i överensstämmelse med förebilden i 39 § sjölagen; jfr avsnitt 3.2 i det föregå-
ende. Därvid har kraven på hänsyn till rättsägare reducerats till en allmän regel om att den vars rätt berörs bör ges tillfälle att yttra sig. Anmälan i båtregisterärende skall enligt 8 §. göras skriftligen, om inte
fångeshandling eller annan tjänlig 'handling ges in: Det överensstämmer helt med vad som är föreskrivet i 30 3 första stycket sjölagen. Anmälan av båtöverlåtelse till registermyndighetens känriedom enligt 3 kap. 48
faller utanför denna reglering. Sådan anmälan ger inte i och för sig upphov till registerärende.
För förslagets bestämmelser i 9—11 §§ om beredningen av båtregisterärenden har 30 § andra och tredje styckena samt 31 och 32 38 sjölagen stått modell. Den väsentliga avvikelsen från förebilden består i att uppskovsinstitutet, som är stramt reglerat för skeppsregistreringens del, är uppmjukat i förslaget så att registermyndigheten kan utnyttja institutet för att laga efter läglighet, låt vara utan att eftersätta berättigade krav på snabb och smidig registerföring. Det är inte heller meningen att formellt uppskov alltid skall behöva tillgripas så snart ärendet inte kan tas upp och avgöras samma dag som det anhängiggörs. Här gäller nämligen inte den princip som ligger i sjölagens regler om inskrivningsdagar, nämligen att ärende som anhängiggörs viss inskrivningsdag också skall tas upp och behandlas den dagen. Det är alltså ingenting som hindrar att ett båtregisterärende tas upp till behandling först viss tid efter det att ärendet har kommit in till myndigheten. Det ligger dock i sakens natur att ärendena bör behandlas snabbt och att balanser i möjligaste mån bör undvikas.
Under uppskov när det ”är ändamålsenligt för ärendets beredning” ryms t. ex. de fall som avses i 32 § andra stycket sjölagen förutsatt att det framstår som ändamålsenligt att ärende förblir anhängigt tills läget klarnat. På samma sätt bör registermyndigheten kunna uppskjuta behandlingen av en anmälan, ifall det förefaller sannolikt att en i och för sig klarlagd avslagsgrund snart nog skall bli undanröjd och det därför framstår som föga meningsfullt att strax avslå anmälningen för att invänta en ny. Och även andra fall kan tänkas vara lämpade för uppskov, om båtregistrets tillförlitlighet är betjänt av att ärendet behandlas på det sättet. Men det är klart att anmälningar som i och för sig kan bifallas, inte skall uppskjutas enbart för det att t. ex. någon ytterligare upplysning om förhållande som skall redovisas i registret ännu står att vinna. Sådant kan, här som vid skeppsregistrering, ordnas på enklare sätt genom komplettering i efterhand.
En central plats i regelsystemet intar av naturliga skäl föreskrifterna om prövningen av båtregisterärenden. De fördelar sig på 12 §, som innehåller regler om de krav på utredning som skall gälla vid förvärvsprövningen, samt 13 och 14 §§ där avslagsgrunderna förtecknas. Som jag har antytt tidigare bör, med hänsyn till att registreringen skall ligga till grund för utfärdande av nationalitetshandling, den som anmäler en båt för registrering eller ett förvärv för anteckning i princip vara skyldig att styrka sin rätt till båten.
I 12 § första stycket föreskrivs, att den som anmäler båt för registrering skall visa att han härleder sin rätt från båtens förste ägare, dvs. den som tillverkat eller låtit tillverka båten. Skulle fångeskedjan bakåt gå ut över landets gränser, gör förslaget emellertid halt vid det förvärv varigenom båten blev svensk och sträcker inte anspråken på härledning
längre. Ofta nog finns f. ö. då en utländsk registrering med tillhörande redovisning av de senaste äganderättsförhållandena att falla tillbaka på. Eftersom båt följer allmänna lösöresrättsliga regler, kan den bli föremål för s.k. cexstinktivt förvärv i god tro eller originärt förvärv genom fynd. Jag erinrar här om 1 och 4 §§ lagen (1918: 163) med vissa bestämmelser om sjöfynd. Detta beaktar förslaget så att sökanden också kan styrka sin rätt genom att visa att båten ”eljest tillhör honom”. Detta skall emeHertid inte tolkas så att fastställelse av godtrosförvärv skall kunna ske i båtregisterärende. Råder tvist i frågan om sökanden på sådan grund förvärvat rätt till båten, bör han inte kunna antecknas som ägare till denna förrän hans rätt fastslagits genom dom.
I andra stycket av 12 § ges motsvarande föreskrifter för det fall att förvärv av redan registrerad båt eller andel däri anmäls för anteckning i registret. Kravet på härledning är då bestämt så att utgångspunkten är det senast i registret antecknade förvärvet. Men någon sammanhängande antecknad fångeskedja är det inte tal om att etablera. Den som härleder sin rätt till utgångspunkten genom flera mellanled vinner alltså anteckning av sitt eget förvärv direkt. Det offentliga intresset av förvärvsredovisning i registret begränsar sig till aktuella förhållanden och något rättsligt betingat motiv att i efterhand föra in inaktuella förvärv i registret föreligger inte. På den punkten skiljer sig båtregistreringen från skeppsregistreringen.
Även när det gäller anteckning av förvärv av redan registrerad båt måste man räkna med förekomsten av exstinktiva godtrosförvärv. Den nyssnämnda regeln i första stycket för sådana fall har därför motsvarighet också i förslagets andra stycke.
Det kan på goda grunder befaras, att de krav på bevisning som ställs upp i första och andra styckena i åtskilliga fall skall visa sig svåra eller nästan omöjliga att uppfylla. Att härleda sin rätt till en registrerad båt kan vara svårt nog med hänsyn till det sätt på vilket egendom av detta slag vanligen omsätts och förmodligen även framdeles kommer att omsättas. Ännu svårare måste det kunna bli att klarlägga en kanske lång kedja av fång till en oregistrerad båt. Det är emellertid från allmän synpunkt av väsentligt intresse att registreringspliktiga båtar verkligen blir registrerade och att registret återger aktuella ägareförhållanden. Alltför stränga krav på den utredning som skall förebringas för att ett förvärv skall kunna införas i registret kan lätt medföra att detta i själva verket blir mindre tillförlitligt än det annars kunde bli. Dessa överväganden har lett till den slutsatsen att sökanden bör ges möjlighet att bota brist i utredningen genom att avge en skriftlig försäkran på heder och samvete. En regel härom har upptagits i 12 § tredje stycket. Försäkran bör kunna innehålla exempelvis uppgift om från vem sökanden förvärvat båten och redogörelse för vad han känner till om dennes rätt till båten. Det får ankomma på registermyndigheten att pröva i vad mån detta bör tillåtas lika väl som vilket bevisvärde en dylik försäkran
skall tillmätas i det enskilda fallet. Om lämnade uppgifter är oriktiga kan sökanden straffas enligt 15 kap. 10 § brottsbalken för osann eller vårdslös försäkran.
Avslagskatalogen i 13 § första stycket gäller registreringsanmälan och anmälan av förvärv för anteckning i båtregistret. Den inleds med det fall att anmälan ej uppfyller det skriftlighetskrav som ställs upp i 8 §, fortsätter såvitt gäller registreringsanmälan med det fall att det brister i förutsättning för båtens registrering enligt 2 kap. 1—4 §§ i förslaget och fullföljs med de fall, avsedda för både registreringsanmälan och anmälan av förvärv, då det åberopade förvärvet inte styrks eller då det är ogiltigt eller eljest inte kan göras gällande, De båda sistnämnda avslagsgrunderna motsvarar i sak 33 § 5—9 sjölagen.
I 14 § ges motsvarande föreskrifter för avslag på avregistreringsanmälan, nämligen dels att skriftlighetskravet i 8 § ej iakttagits och dels att laga avregistreringsgrund ej visats föreligga.
5 Kap. Särskilda bestämmelser
1 detta kapitel, som avslutar lagen, föreslås till en början i 1 och 2 88 under särskilda rubriker bestämmelser om besvär över beslut i båtregisterärenden, vilka svarar mot regleringen i 29 3 sjölagen och om behörighet för registermyndigheten att döma ut vite, som förelagts enligt lagen. Till skillnad från vad som gäller enligt 26 § tredje stycket sjölagen föreslås inte någon föreskrift om beloppsbegränsning av sådant vite men genom hänvisningen i 4 kap. 2 § till tvistemålsreglerna blir beloppsbegränsningen i 9 kap. 8 § rättegångsbalken tillämplig. Vitesbeloppen kan sålunda ej överstiga 5 000 eller, vid förnyat föreläggande, 10 000 kronor. |
Härefter följer i 3 3, under rubriken ”Ansvar”, föreskrift som straffsanktionerar kravet i 3 kap. 4 § att överlåtelse. av båt eller båtandel skall anmälas till registermyndigheten för kännedom. Straffet föreslås . bli böter högst 500 kronor. Detta skall ge den yttersta garantin för att båtregistrets innehåll rörande båtägare blir någorlunda vederhäftigt. :
Kapitlet avslutas, under rubriken ”Underrättelser till och biträde åt registermyndigheten”, i 4 och 5 §§ med bestämmelser, som motsvarar dem jag tidigare föreslagit i 354 och 355 §§ sjölagen. Jag hänvisar till framställningen i det föregående under 3.1.
Övergångsbestämmelser
Båtregistreringslagen. bör träda i kraft samtidigt med ändringarna i sjölagen. Under punkt 1 föreslås därför att lagen skall träda i kraft den dag regeringen bestämmer. so
Båtregistret bör liksom skeppsregistret läggas upp på: grundval av innehållet i fartygsregistret hos sjöfartsverket och i fiskefartygsregistren under tullverket. Bestämmielse härom föreslås under punkt 2. Förbe-'
redelserna för detta är, liksom i fråga om skeppsregistret, redan långt framskridna. Enligt punkt 5 övergångsbestämmelserna till lagen (1973: 1064) om ändring i sjölagen skall varje intecknad båt föras över från fartygsregistret till skeppsregistret. Den skall dock avföras därur, när båten upphör att besväras av inteckning. Eftersom det då kan röra sig om en båt som är registreringspliktig enligt båtregistreringslagen, föreslås under punkt 3 att båten i så fall utan vidare skall föras in i båtregistret då den avförs ur skeppsregistret. Detsamma föreslås gälla annan registrerad båt som ej ägaren begärt skall vara oregistrerad i fortsättningen. Av skäl som väsentligen svarar mot dem jag anfört till stöd för förslaget om en ny punkt 7 a i övergångsbestämmelserna till 1973 års sjölagsändringar (avsnitt 3.2) föreslås under punkt 4 bestämmelser enligt vilka registermyndigheten när förvärvsanteckning första gången aktualiseras i fråga om båt, som överförts till båtregistret från fartygsregistret eller fiskefartygsregister, skall ta ställning till om dess egenskap av båt — med avseende på mått och beskaffenhet i övrigt — är otvetydigt utredd.
3.5 Lagen om registrering av båtbyggnadsförskott, m. m. Som jag nämnde inledningsvis har enligt 3 8 sjölagen i dess allt- . jämt gällande lydelse den som lämnat eller utfäst sig att lämna förskott — i form av byggnadsämnen eller pengar — till fartygsbyggnad rätt att låta ta in skriftlig avhandling om förskottet i Stockholms tingsrätts bouppteckningsprotokoll och har därefter enligt 4 § andra stycket förmånsrättslagen (1970: 979) förmånsrätt i ”byggnadsämnena och det som för beställarens räkning tillverkats med förskottet”. På det sättet vinner beställaren ett begränsat skydd för sin rätt till återbetalning för den händelse tillverkaren kommer på obestånd. Regleringen har framför allt utnyttjats vid beställningar av stora fartyg hos våra skeppsvarv. Den ersätts av skeppsbyggnadsregistreringen. Den som beställer båt får varken fortsatt möjlighet att vinna förmånsrätt för byggnadsförskott eller rätt till registrering av bygget och inskrivning av sin rätt till detta. Denna konsekvens av lagändringen har, som jag tidigare nämnt, uppmärksammats i lagberedningens betänkande Utsökningsrätt XII Vad som har förekommit i detta ärende ger vid handen att det kan vara motiverat att i avvaktan på den slutliga behandlingen av lagberedningens förslag bereda båtbeställare fortsatt möjlighet till skydd för byggnadsförskott. Nuvarande ordning har visserligen blivit mycket litet utnyttjad av båtvarvens kunder men det är tänkbart att den skulle komma till ökad användning, om den bevarades, Jag föreslår därför att det, i samband med att 1973 års sjölagsändringar sätts i kraft, genom särskild lag införs regler om förmånsrätt för båtbyggnadsförskott motsvarande dem som hittills har gällt för alla slag av fartyg. Förmåns- 4 Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 68
Prop. 1975: 68 | 50
rätten för båtbyggnadsförskott bör inte stå tillbaka för det s.k. löneprivilegiet enligt 11 och 12 §§ förmånsrättslagen (1970: 979). Det svarar mot vad som enligt 1973 års sjölagsändringar skall gälla förmånsrätt för panträtt på grund av skeppsbyggnadsinteckning. Löneprivilegiet är väsentligen tillgodosett genom statlig lönegaranti i konkurs. En ordning för att vinna förmånsrätt för båtbyggnadsförskott kommer, till skillnad från den nuvarande, att kräva att i varje ärende om registrering av förskottsavtal prövas ati förskottet verkligen gäller båtbygge och inte skeppsbygge. Ty beställning av skepp ger rätt till regi-. strering av skeppsbygget och inskrivning av beställarens rätt "därtill enligt sjölagen och det är då dessa regler — därtill anslutande övergångsregler inbegripna — som skall komma till uteslutande användning. Skillnaden mellan skepp och båtar framgår av 2§ sjölagen. Stockholms tingsrätt får med tillämpning av lagen (1946: 807) om handläggning av domstolsärenden utreda hur det i varje ärende förhåller sig med detta. I enlighet härmed föreslår j jag en särskild lag om registrering. av båtbyggnadsförskott, som såvitt gäller båtbeställning väsentligen motsvarar den nuvarande ordningen med förmånsrätt för förskott till fartygsbygg-. | nad, och en lag om ändring i lagen (1973: 1068) om ändring i förmånsrättslagen (1970: 979), enligt vilken förmånsrätt för båtbyggnadsförskott skall gälla under förutsättning att skriftligt avtal om förskottet registrerats i bouppteckningsprotokollet hos Stockholms tingsrätt. Förmånsrätt som åberopas i konkurs på grund av ansökan före ikraftträdandet. eller vid utmätning som sker före ikraftträdandet skall enligt erkänd grundsats följa äldre bestämmelser (se punkt 8 i övergångsbestämmelserna till förmånsrättslagen; jfr prop. 1971: 178 s. 35). Dessa lagar föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer. :
4 Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att antaga förslagen | till 1. lag om ändring i sjölagen (1891: 35 s. 1), : 2. lag om ändring i lagen (1973: 1064) om ändring. i sjölagen (1891: 35s. 1), 3. lag om förnyelse av. vissa fartygsinteckningar m. m., 4. båtregistreringslag, . NS 5. lag om registrering av båtbyggnadsförskott, 6. lag om ändring i lagen (1973: 1065) om ändring i förmånsrättslagen (1970: 979).
5 Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar.
att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som
föredraganden har lagt fram.
Bilaga I
(Översättning)
York-Antwerpen-reglerna 1974
York-Antwerp-rules 1974
Rule of interpretation. In the adjustment Tolkningsregel. Vid uppgörandet av .geof general average the following lettered mensamt haveri skall följande littererade and numbered Rules shall apply to the och numrerade regler tillämpas med utcexelusion of any Law and Practice incon- slutande av varje med dem oförenlig lag sistent therewith. eller praxis.
Except as provided by the numbered Gemensamt haveri uppgörs i enlighet med Rules, general average shall be adjusted de littererade reglerna utom i de fall för according to the lettered Rules. vilka särskilda bestämmelser finns i de
numrerade reglerna.
Rule A. There is a general average act Regel A. En gemensamt- -haveri- akt förewhen, and only when, any extraordinary ligger. då — och endast då — en extraorsacrifice or expenditure is intentionally and dinär uppoffring eller utgift avsiktligt och reasonably made or incurred for the com- skäligen görs till gemensam räddning i syfmon safety for the purpose of preserving te att bevara värden, som gemensamt är from peril the property involved in a com- utsatta för fara på sjön.
mon maritime adventure. |
Rule B. General average sacrifices and Regel B. Uppoffringar och kostnader av expenses shall be borne by the different gemensamt haveris natur bärs av de olika
contributing interests on the basis herein- bidragande intressena efter nedan angivna after provided. - grunder.
Rule C. Only such losses, damages or Regel C. Endast sådana förluster, skador expenses which are the direct consequence eller kostnader, vilka är en direkt följd av of the general average act shall be allowed gemensamt-hbaveri-akten ersätts såsom geas general avcräge. mensamt haveri.
Loss or damage 'sustained by the ship or Såsom gemensamt haveri ersätts icke förcargo through delay, whether ön the voyage lust eller skada på fartyg eller last genom or subsequently, such as demurrage, and dröjsmål, vare sig under resan eller därany indirect loss whatsoever, such as loss efter, såsom demurrage, och icke heller of market, shall not be admitted as gen- någon som helst indirekt förlust såsom föreral average. . Just av marknad. -
Rule D. Rights to contribution in gen- Regel D. Då den händelse, som gav an-
eral average shall not be affected, though ledning till uppoffringen eller utgiften, till-
the event which gave rise to the sacrifice kommit genom vållande av någon av ha-
or, expenditure may have been due to the veriintressenterna, föreligger icke desto
fault of one of the parties to the adventure, mindre bidragsskyldighet, men detta skall but this shall not prejudice any remedies inte inskränka någondera sidans möjlighet or defences which may be open against att åberopa sådant vållande. | or to that party in respect of such fault.
Rule E. The onus of proof is upon the Regel E. Den, som kräver ersättning i party claiming in general average to show gemensamt haveri, har att visa att förlusthat the foss: or expense claimed is properly ten celler kostnaden är ersättningsgill såallowable as general average. som gemensamt haveri.
Rule -F. Any extra expense. incurred in Regel F. Varje extra utgift, som trätt i place of another expense which would stället för annan utgift, vilken skulle ha have been allowable as general average ersatts såsom gemensamt haveri, skall an-
shall be deemed to be general average ses vara gemensamt haveri och ersättas såand so allowed without regard to the sa- som sådant, utan hänsyn till den besparing ving, if any, to other interests, but only up som kan ha uppstått för andra intressen, to the amount of the general average ex- men endast intill beloppet av den inbespapense avoided. rade gemensamt-haveri-utgiften.
Rule G. General average shall be ad- Regel G. Med hänsyn till såväl rätten till justed as regards both loss and contribu- ersättning som bidragsskyldigheten skall getion upon the basis of values at the time mensamt haveri uppgöras på grundval av and place when and where the adventure värdena vid den tid och på den ort, där ends. resan slutar.
This rule shall not affect the deter- Genom denna regel avgörs icke, var mination of the place at which the average dispaschen angående det gemensamma hastatement is to be made up. veriet skall upprättas.
Rule I. Jettison of Cargo Regel I. Kastning av last
No jettison of cargo shall be made Överbordkastning av last ersätts icke good as general average, unless such cargo såsom gemensamt haveri, såvida icke samis carried in accordance with the recognised ma last transporteras i överensstämmelse custom of the trade. med erkänd sedvänja inom ifrågavarande
slags fraktfart.
Rule II. Damage by Jettison and Sacri- Regel II. Skada , förorsakad av kastning och fice for the Common Safety uppoffring för det helas räddning
Damage done to a ship and cargo, or Som gemensamt haveri ersätts skada som either of them, by or in consequence of tillfogas fartyg och/eller last genom eller a sacrifice made for the common safety, till följd av en uppoffring för det helas and by water which goes down a ship's räddning liksom även skador av vatten hatches opened or other opening made som tränger ner genom ett fartygs luckor, for the purpose of making a jettison for när dessa öppnats för att verkställa kastthe common safety, shall be made good ning för det helas räddning, eller som trängas general average. er ner genom andra öppningar som gjorts
i samma avsikt.
Rule II. Extinguishing Fire on Shipboard Regel III. Släckning av brand ombord
Damage done to a ship and cargo, or Skada som vid brandsläckning ombord either of them, by water or otherwise, in- tillfogas fartyg och/eller last genom vatten cluding damage by beaching or scuttling eller annorledes, däri inbegripet skada, som a burning ship, in extinguishing a fire on uppkommit genom att ett brinnande farboard the ship, shall be made good as tyg strandsatts eller borrats i sank, skall ergeneral average; except that no compen- sättas såsom gemensamt haveri; dock ersation shall be made for damage by smoke sätts icke skada av rök eller värme hur den or heat however caused. än uppkommit.
Rule IV. Cutting away Wreck Regel IV. Bortkapning av skadade fartygs-
delar
Loss or damage sustained by cutting away Förlust eller skada uppkommen till följd wreck or parts of the ship which have been av bortkapning av spillror eller delar av farpreviously carried away or are effectively tyget, vilka förut slagits loss eller måste anlost by accident shall not be made good as ses förlorade till följd av sjöolycka, skall general average. icke ersättas som gemensamt haveri.
Rule V. Voluntary Stranding Regel V-. Frivillig strandning When a ship is intentionally run on shore När ett fartyg med avsikt sätts på grund for the common safety, whether or not she för det helas räddning, vare sig fartyget i might have been driven on shorc, the con- annat fall skulle drivit i land eller ej, skall sequent loss or damage shall be allowed in därav uppkommande förlust eller skada ergeneral average. sättas som gemensamt haveri.
Rule VI. Salvage Remuneration Regel VI. Bärgarlön Expenditure incurred by the parties to Utgifter som haveriintressent till följd av the adventure on account of salvage, bärgning fått vidkännas på grund av konwhether under contract or otherwise, shall trakt eller på annan grund skall ersättas be allowed in general average to the extent i gemensamt haveri i den omfattning bärgthat the salvage operations were under- ningsåtgärderna vidtagits för att bevara värtaken for the purpose of preserving from den som gemensamt var utsatta för fara på peril the property involved in the common sjön. maritime adventure.
Rule VII. Damage to Machinery and Boilers Regel VII. Skada på maskineri och pannor Damage caused to any machinery and Skada som uppkommit på maskineri av boilers of a ship which is ashore and in a något slag och på pannor vid försök att position of peril, in endeavouring to refloat, flottaga fartyg, som strandat och befinner shall be allowed in general average when sig 1 farlig belägenhet, skall crsättas såsom shown to have arisen from an actual inten- gemensamt haveri, när skadan bevisligen tion to float the ship for the common safety härleder sig från åtgärd, som företagits i at the risk of such damage; but where a ship avsikt att för det helas räddning bringa faris afloat no loss or damage caused by work- tyget flott även med risk att lida dylik skaing the propelling machinery and boilers da; men när fartyget är flott ersätts icke shall in any circumstances be made good as under några omständigheter såsom gemengeneral average. samt haveri förlust eller skada som uppstått genom att fartygets framdrivningsmaskineri och pannor fått arbeta.
Rule VIII. Expenses lightening a Ship when Regel VIII. Utgifter för att lätta strandat Ashore, and Consequent Damage fartyg och skada som därav följt When a ship is ashore and cargo and När fartyget strandat och lossning av ship's fuel and stores or any of them arc last, fartygets bränsle och/eller utrustningsdischarged as a general average act, the artiklar sker såsom en gemensamt-haveriextra cost of lightening, lighter hire and re- akt, skall de extra utgifterna för fartygets shipping (if incurred), and the loss or lättande, för pråmhyror och för återinlastdamage sustained thereby, shall be admitted ning (om sådan ägt rum) ävensom därvid as general average. uppkommen förlust eller skada ersättas såsom gemensamt haveri.
Rule IX. Ship's Materials and Stores Burnt Regel IX. Fartygsinventarier och utrustfor Fuel ningsartiklar, använda till bränsle Ship's materials and stores, or any of Fartygsinventarier och/eller utrustningsthem, necessarily burnt for fuel for the artiklar, som oundgängligen måst användas common safety at a time of peril, shall be till bränsle för det helas räddning i en nödadmitted as general average, when and only situation, skall ersättas såsom gemensamt when an ample supply of fuel had been haveri, då — och endast då — fartyget vaprovided; but the estimated quantity of fuel rit försett med ett tillräckligt förråd av that would have been consumed, calculated bränsle; dock skall den uppskattade kvanti-
at the price current at the ship's last port tet bränsle, som eljest skolat förbrukas, beof departure at the date of her leaving, shall räknad efter gängse pris i fartygets sista be credited to the general average. avgångsort vid tiden för avgången, räknas
det gemensamma haveriet till godo.
Rule X. Expenses at Port of Refuge etc. Regel X. Utgifter i nödhamn etc.
(a) When a ship shall have entered a port (a) När fartyget anlöpt en hamn eller ort or place of refuge, or shall have returned to såsom nödhamn eller återvänt till lastningsher port or place of loading in consequence ort till följd av sjöolycka, uppoffring eller of accident, sacrifice or other extraordinary andra extraordinära omständigheter, som circumstances, which render that necessary gjort anlöpandet eller återvändandet nödfor the common safety, the expenses of vändigt för det helas räddning, skall utgifentering such port ar place shall be ad- terna för anlöpandet av sådan hamn eller mitted as general average; and when she ort ersättas såsom gemensamt haveri; och shall have sailed thence with her original när fartyget därifrån åter avgått med sin cargo, or a part of it, the corresponding ursprungliga last eller en del därav, skall expenses of leaving such port or place motsvarande utgifter för utgående från såconsequent upon such entry or return shall dan hamn eller ort, vilka är en följd av sålikewise be admitted as general average. dant anlöpande, likaledes ersättas såsom ge-
mensamt haveri.
When a ship is at any port or place of När fartyget befinner sig i hamn eller refuge and is necessarily removed to another ort såsom nödhamn och måste förflyttas till port or place because repairs cannot be annan hamn eller ort emedan reparation carried out in the first port or place, the icke kan utföras i den första hamnen eller provisions of this Rule shall be applied orten, då skall bestämmelserna i denna regel to the second port or place as if it were a tillämpas beträffande denna andra hamn port or place of refuge and the cost of such eller ort som om den var nödhamn och removal including temporary repairs and kostnaderna för sådan förflyttning, inklutowage shall be admitted as general average. sive provisoriska reparationer och bogse- The provisions of Rule XI shall be avplied ring, skall ersättas såsom gemensamt haveri. to the prolongation of the voyage occasioned Bestämmelserna i Regel XI skall tillämpas by such removal. på den förlängning av resan som föranletts
av dylik förflyttning.
(b) The cost of handling on board or (b) Kostnaden för hantering ombord eiler discharging cargo, fuel or stores whether at lossning av last, bränsle eller utrustningsa port or place of loading, call or refuge, artiklar, vare sig i lastningsort, orderplats shall be admitted as general average, when eller nödhamn, skall ersättas såsom gementhe handling or discharge was necessary samt haveri, när hanteringen eller lossningen for the common safety or to enable damage var nödvändig för det helas räddning eller to the ship caused by sacrifice or accident för att möjliggöra reparation av skada, som to be repaired, if the repairs were necessary fartyget lidit genom uppoffring celler sjöfor the safe prosecution of the voyage, ex- olycka, förutsatt att reparationen var nödcept in cases where the damage to the ship vändig för att resan tryggt skulle kunna is discovered at a port or place of loading fullföljas utom i de fall då skadan på faror call without any accident or other extra- tyget upptäcks i lastningsort eller orderordinary circumstancee connected with such plats utan att någon sjöolycka eller annan damage having taken place during the voy- extraordinär händelse som äger samband age. med sådan skada inträffat under resan.
The cost of handling on board or dis- Kostnaden för hantering ombord eller charging cargo, fuel or stores shall not be Tossning av last, bränsle eller utrustningsadmissible as general average when in- artiklar skall ej ersättas i gemensamt haveri curred solely for the purpose of restowage om den uppkommit endast för omstuvning due to shifting during the vovage, unless på grund av förskjutning under resan och
such restowage is necessary for the com- sådan omstuvning icke är nödvändig för mon safety. gemensam räddning.
(c) Whenever the cost of handling or dis- (c) När kostnaden för hantering eller
charging cargo, fuel or stores is admissible lossning av last, bränsle eller utrustningsas general average, the costs of storage, artiklar är föremål för ersättning i gemenincluding insurance if reasonably incurred, samt haveri, skall kostnaden för lagring reloading and stowing of such cargo, fuel inklusive skälig försäkringskostnad, återinor stores shall likewise be admitted as lastning och stuvning av nämnda last, general average. bränsle eller utrustningsartiktar likaledes er-
But when the ship is condemned or does sättas såsom gemensamt haveri. not proceed on her original voyage, stor- Om fartyget kondemneras eller icke fortage expenses shall be admitted as general sätter sin ursprungliga resa, skall lagringsaverage only up to the date of the ship's kostnader dock ersättas i gemensamt haveri condemnation or of the abandonment of the endast fram till den tidpunkt då fartyget voyage or up to the date of completion of kondemneras eller resan avbryts eller fram discharge of cargo if the condemnation or till den tidpunkt då lossningen av lasten avabandonment takes place before that date. slutas om kondemnation sker eller beslut
om resans avbrytande träffas dessförinnan.
Rule XI. Wages and Maintenance of Crew Regel XI. Besättningens hyror och underand other expenses bearing up for and in håll jämte andra utgifter under anlöpande a Port of Refuge etc. av och uppehåll i nödhamn etc.
(a) Wages and Maintenance of master, (a) Skäliga kostnader för hyror och unofficers and crew reasonably incurred and derhåll för befäl och besättning, jämte fuel and stores consumed during the pro- bränsle och utrustningsartiklar som förbrulongation of the voyage occasioned by a kats under förlängning av resan till följd ship entering a port or place of refuge or av att fartyg anlöper en hamn eller ort såreturning to her port or place of loading som nödhamn eller återvänder till sin lastshall be admitted as gencral average when ningsort, skall ersättas såsom gemensamt the expenscs of entering such port or place haveri, om utgifterna för anlöpande av are allowable in general average in accor- dylik hamn eller ort ersätts i gemensamt dance with Rule X (a). haveri enligt Regel X (a). |
(b) When a ship shall have entered or (b) När fartyget anlöpt eller blivit uppebeen detained in any port or place in con- hållet i någon hamn eller ort till följd av sequence of accident, sacrifice or other ex- sjöolycka, uppoffring eller av annan extratraordinary circumstances which render that ordinär omständighet, som gjort detta nödnecessary for the common safety, or to vändigt för det helas räddning eller för att enable damage to the ship caused by sacri- möjliggöra reparation av skador på fartyget fice or accident to be repaired, if the re- förorsakade av uppoffring eller sjöolycka, pairs were necessary for the safe prose- då skall, om reparationen var nödvändig för cution of the voyage, the wages and main- att resan tryggt skulle kunna fullföljas, tenance of the master, officers and crew skäliga kostnader för hyror och underhåll reasonably incurred during the extra period för befäl och besättning under den tid det of detention in such port or place until the extra uppehållet i sådan hamn eller ort ship shall or should have been made ready varar och intill dess fartyget är eller bort to proceed upon her voyage, shall be ad- vara färdigt att fortsätta resan, ersättas mitted in general average. såsom gemensamt haveri.
Provided that when damage to the ship Då skada på fartyget upptäcks i lastis discovered at a port or place of loading ningsort eller orderplats utan att någon or call without any accident or other extra- sjöolycka eller annan extraordinär händelse ordinary circumstance connected with such som äger samband med sådan skada indamage having taken place during the träffat under resan, skall dock ej hyror och
voyage, then the wages and maintenance underhåll för befäl och besättning eller of master, officers and crew and fuel and förbrukat bränsle och utrustningsartiklar stores conc'iwmed during the extra detention under det extra uppehållet för reparation for repairs to damages so discovered shall av sålunda upptäckta skador ersättas i genot be admissible as general average, even mensamt haveri, även om reparationerna if the repairs are necessary for the safe är nödvändiga för att resan tryggt skall prosecution of the voyage. kunna fullföljas. When the ship is condemned or does not När fartyget kondemneras eller icke fortproceed on her original voyage, wages and sätter sin ursprungliga resa skall hyror och maintenance of tbe master, officers and underhåll för befäl och besättning samt förcrew and fucl and stores consumed shall brukat bränsle och utrustningsartiklar erbe admitted as general average only up to sättas i gemensamt haveri endast fram till the date of the ship's condemnation or den tidpunkt då fartyget kondemneras eller of the abandonment of the voyage or up resan avbryts celler fram till den tidpunkt to the date of completion of discharge of då lossningen av lasten avslutas om koncargo if the condemnation or abandonment demnation sker eller beslut om resans avtakes place before that date. brytande träffas dessförinnan. Fuel and stores consumed during the Bränsle och utrustningsartiklar som förextra period of detention shall be admitted brukats under det förlängda uppehållet skall as general average, except such fuel and ersättas i gemensamt haveri, dock ej vad stores as are consumed in effecting repairs som förbrukats medan reparationer, som ej not allowable in general average. är ersättningsgilla i gemensamt haveri, utförts. Port charges incurred during the extra Hamnavgifter för tiden för det förlängda period of detention shall likewise be ad- uppehållet skall likaledes ersättas i gemenmitted as general average except such samt haveri utom sådana avgifter som utecharges as are incurred solely by reason of slutande föranletts av reparationer, vilka repairs not allowable in general average. icke är ersättningsgilla i gemensamt haveri. (c) For the purpose of this and the other (c) I denna och övriga regler inbegrips Rules wages shall include all payments made under hyror alla utbetalningar till eller till to or for the benefit of the master, officers förmån för befäl och besättning, vare sig and crew, whether such payments be im- dessa betalningar åligger redaren enligt lag posed by law upon the shipowners or be eHer enligt anställningsavtal. made under the terms or articles of employment. (d) When overtime is paid to the master, (d) När ersättning för övertid betalas till officers or crew for maintenance of the ship befäl och besättning för underhållsarbeten or repairs, the cost of which is not allowable på fartyget eller sådana reparationsarbeten, in general average, such overtime shall be vilka icke är ersättningsgilla i gemensamt allowed in general average only up to the haveri, skall sådant övertidsarbete ersättas saving in expense which would have been i gemensamt haveri endast intill det inbeincurred and admitted as general average, sparade beloppet av de utgifter, vilka skulle had such overtime not been incurred. ha uppkommit och ersatts såsom gemensamt haveri, om sådant övertidsarbete icke tillgripits.
Rule XII. Damage to Cargo in Discharging, Regel XII. Skada på lasten genom lossning etc. etc. Damage to or loss of cargo, fuel or stores Skada på eller förlust av last, bränsle elcaused in the act of handling, discharging, ler utrustningsartiklar, vilken förorsakats av storing, reloading and stowing shall be made själva hanteringen, lossningen, uppläggninggood as general average, when and only en, återinlastningen och stuvningen skall er-
when the cost of those measures respectively sättas såsom gemensamt haveri, då — och is admitted as general average. endast då — kostnaderna för dessa åtgärder ersätts i gemensamt haveri.
Rule XII. Deductions from Cost of Repairs Regel XIII. Avdrag å reparationskostnader Repairs to be allowed in general average Reparationer som skall ersättas i gemenshall not be subject to deductions in respect samt haveri skall icke underkastas avdrag of "new for old” where old material or parts för ”nytt mot gammalt” då gammalt mateare replaced by new unless the ship is over rial eller gamla delar ersätts med nytt, så-
fifteen years old in which case there shall vida icke fartyget är över femton år gam-
be a deduction of one third. The deductions malt, i vilket fall avdrag med en tredjedel shall be regulated by the age of the ship skall göras. Avdragen skall bestämmas efter from the 31st December of the year of fartygets ålder räknat från den 31 december completion of construction to the date of det år då nybyggnaden färdigställdes intill the general average act, except for insula- dagen för gemensamt-haveri-akten utom tion, life and similat boats, communications ifråga om isolering, livbåtar och liknande and navigational apparatus and equipment, båtar, apparater och utrustning för kommumachinery and boilers for which the de- nikation och navigering, maskineri och panductions shall be regulated by the age of the nor, för vilka avdragen skall bestämmas particular parts to which they apply. efter åldern av de särskilda delar vartill de hänför sig. The deductions shall be made only from Avdragen skall göras endast å kostnaden the cost of the new material or parts when för nytt material eller nya delar när matefinished and ready to be installed in the rialet eller delarna är färdiga att insättas i ship. fartyget. No deduction shall be made in respect of Inga avdrag skall göras för proviant, utprovisions, stores, anchors and chain cables. Tustningsartiklar, ankare eller ankarkättingar. Drydock and slipway dues and costs of Torrdocks-, slip- och förhalningskostnashifting the ship shall be allowed in full. der skall ersättas fullt. The costs of cleaning, painting or coating Kostnaderna för rengöring, målning eller of bottom shall not be allowed in general strykning av botten skall ej ersättas i geaverage unless the bottom has been painted mensamt haveri såvida icke botten blivit or coated within the twelve months pre- målad eller struken inom tolv månader före ceding the date of the general average act gemensamt-haveri-akten, i vilket fall hälfin which case one half of such costs shall be ten av sådan kostnad skall ersättas. allowed.
Rule XIV. Temporary Repairs Regel XIV. Provisoriska reparationer Where temporary repairs are effected to Då provisoriska reparationer utförs på ett a ship at a port of loading, call or refuge, fartyg i en lastnings-, order- eller nödhamn for the common safety, or of damage caused för gemensam räddning eller till avhjälpanby general average sacrifice, the cost of de av skada, förorsakad av uppoffring av such repairs shall be admitted as general gemensamt haveris natur, skall kostnaden average. för sådana reparationer ersättas såsom gemensamt haveri. Where temporary repairs of accidental Då provisoriska reparationer av en skada damage are effected in order to enable the som uppkommit genom olyckshändelse utadventure to be completed, the cost of such förs endast för att möjliggöra resans fullrepairs shall be admitted as general average bordande, skall kostnaden för sådana repawithout regard to the saving, if any, to other rationer ersättas såsom gemensamt haveri interests, but only up to the saving in ex- utan hänsyn till den besparing som kan ha pense which would have been incurred and uppstått för andra intressen, men endast i
allowed in general average if such repairs den mån därigenom inbesparas utgift, som, had not been effected there. om icke de provisoriska reparationerna ut-
förts, skulle ha uppkommit och skulle ha
ersatts såsom gemensamt haveri.
No deductions "new for old” shall be Intet avdrag för skillnad av ”nytt mot made from the cost of temporary repairs gammalt” görs från kostnad för provisorisallowable as general average. ka reparationer, vilken ersätts såsom ge-
mensamt haveri.
Rule XV. Loss of Freight Regel XV. Förlust av frakt
Loss of Freight arising from damage to or Fraktförlust härrörande från skada på loss of cargo shall be made good as general eller förlust av last skall ersättas såsom geaverage, either when caused by a general mensamt haveri, när den förorsakats av en average act, or when the damage to or loss gemensamt-haveri-akt eller när skadan på of cargo is so made good. eller förlusten av lasten ersätts såsom ge-
mensamt haveri. |
Deduction shall be made from the amount Från beloppet av den förlorade brutto-
of gross freight lost, of the charges which frakten skall avdragas kostnader, vilka frak-
the owner thereof would have incurred to tens ägare skulle haft att vidkännas för earn such freight, but has, in consequence fraktens intjänande men vilka till följd av of the sacrifice, not incurred. uppoffringen ej uppkommit.
Rule XVI. Amount to be made good for Regel XVI. Ersättning för last som förlo- Cargo Lost or Damaged by Sacrifice rats eller skadats genom uppoffring
The amount to be made good as general Det ersättningsbelopp, som utgår i geaverage for damage to or loss of cargo mensamt haveri för skada på eller förlust av sacrificed shall be the loss which has been uppoffrad last skall motsvara den förlust, sustained thereby based on the value at the som uppkommit genom uppoffringen, betime of discharge, ascertained from the räknad efter värdet vid tiden för lossningen commercial invoice rendered to the receiver fastställt med ledning av den handelsfaktura or if there is no such invoice from the mottagaren erhållit eller, om sådan ej finns, shipped value. The value at the time of med ledning av avskeppningsvärdet. Värdet discharge shall include the cost of insurance vid tiden för lossningen skall innefatta kostand freight except insofar as such freight is naderna för försäkring och frakt, dock ej i at the risk of interests other than the cargo. den utsträckning annan än lastintressenten
står risken för frakten.
When cargo so damaged is sold and the Då sålunda skadad last försäljs, och skaamount of the damage has not been other- dans storlek icke annorledes överenskomwise agrecd, the loss to be made good in mits, skall den i gemensamt haveri ersättgeneral average shall be the difference be- ningsgilla förlusten utgöra skillnaden mellan tween the net proceeds of sale and the net behållningen av försäljningen och nettovärsound value as computed in the first para- det i oskadat skick beräknat såsom anges i graph of this Rule. regelns första stycke.
Rule XVII. Contributory Values Regel XVII. Bidragande värden
The contribution to a general average Gemensamt haveri skall fördelas efter de shall be made upon the actual net values of verkliga nettovärden egendomen ägde vid the property at the termination of the resans slut, varvid dock lastens värde skall adventure except that the value of cargo utgöra värdet vid tiden för lossningen fastshall be the value at the time of discharge, ställt med ledning av den handelsfaktura ascertained from the commercial invoice mottagaren erhållit eller, om sådan ej finns, rendered to the receiver or if there is no med ledning av avskeppningsvärdet. Lastens
such invoice from the shipped value. The värde skall innefatta kostnaden för försäkvalue of the cargo shall include the cost of ring och frakt, dock ej i den utsträckning insurance and freight unless and insofar as annan än lastintressenten står risken för such freight is at the risk of interests other frakten, med avdrag för sådan förlust eller than the cargo, deducting therefrom any skada på lasten som uppkommit före eller loss or damage suffered by the cargo prior under lossningen. Fartygets värde skall beto or at the time of discharge. The value of stämmas utan hänsynstagande till den värthe ship shall be assessed without taking into deökning eller värdeminskning som kan beaccount the beneficial or detrimental effect ro av det kontrakt om skeppslega (demise of any demise or time charterparty to which charter) eller tidscerteparti som må gälla the ship may be committed. för fartyget.
To these values shall be added the amount Till dessa värden skall läggas den ersättmade good as general average for property ning i gemensamt haveri för uppoffrad sacrificed, if not already included, deduction egendom som ej redan ingår däri. Från för being made from the freight and passage risk utsatta frakt- och passageraravgifter avmoney at risk of such charges and crew's drages sådana kostnader och hyror till bewages as would not have been incurred in sättningen, som icke skulle ha uppkommit earning the freight had the ship and cargo för fraktens intjänande i händelse fartyg och been totally lost at the date of the general last totalt förlorats, när gemensamt-haveriaverage act and have not been allowed as akten ägde rum, och vilka icke ersätts sågeneral average; deduction being also made som gemensamt haveri. Likaledes avdrages from the value of the property of all extra från den bidragande egendomens värde alla charges incurred in respect thereof sub- kostnader, som å densamma uppstått efter sequently to the general average act, except gemensamt-haveri-akten med undantag av such charges as are allowed in general sådana kostnader, vilka ersätts såsom geaverage. mensamt haveri.
Where cargo is sold short of destination, Då last försäljs innan den nått bestämhowever, it shall contribute upon the actual melsecorten skall den bidraga på grundval av net proceeds of sale, with the addition of behållningen av försäljningen jämte evenany amount made good as gencral average. tuell ersättning i gemensamt haveri.
Passenger's Juggage and personal effects Passagerares resgods och personliga efnot shipped under bill of lading shall not fekter, varå konossement ej utfärdats, skall contribute in general average. icke bidraga till gäldande av gemensamt
haveri.
Rule XVIII. Damage to Ship Regel XVIII. Skada på fartyg
The amount to be allowed as general Det belopp, vilket skall ersättas såsom geaverage for damage or loss to the ship, her mensamt haveri för skada eller förlust som machinery and/or gear caused by a general drabbat fartyg, dess maskineri och/eller tillaverage act shall be as follows: behör och som föranletts av en gemensamt-
haveri-akt skall beräknas sålunda:
(a) When repaired or replaced, (a) Då reparation eller nyanskaffning
The actual reasonable cost of repairing sker: or replacing such damage or loss, subject Den verkliga och skäliga kostnaden för to deductions in accordance with Rule XIII; sådan reparation eller nyanskaffning, efter
(b) When not repaired or replaced, avdrag enligt Regel XIII
(b) Då reparation eller nyanskaffning ej
The reasonable depreciation arising from sker: such damage or Joss, but not exceeding the Den skäliga värdeminskning som föranestimated cost of repairs. But where the leds av sådan skada eller förlust, dock ej ship is an actual total loss or when the cost utöver den uppskattade reparationskostnaof repairs of the damage would exceed the den; men då fartyget gått totalt förlorat elvalue of the ship when repaired, the amount ler då kostnaden för reparation av skadan
skulle överstiga värdet av fartyget efter re-
to be allowed as general average shall be paration, skall ersättningen i gemensamt hathe difference between the estimated sound veri utgöra skillnaden mellan det uppskattavalue of the ship after deducting therefrom de värdet av fartyget i oskadat skick med the estimated cost of repairing damage avdrag för den uppskattade kostnaden för which is not general avcrage and the value reparation av skada som icke är av gemenof the ship in her damaged state which may samt-haveri-natur och värdet av fartyget i be measured by the net proceeds of sale, if skadat skick, vilket kan beräknas med Iedany. ning av behållningen av en eventuell försäljning.
Rule XIX. Undeclared or Wrongfully De- Regel XIX. Oanmäld eller oriktigt angiven clared Cargo last Damage or loss caused to goods loaded Skada på eller förlust av gods, som inlaswithout the knowledge of the shipowner or tats utan redarens eller hans ombuds vethis agent or to goods wilfully misdescribed skap, eller gods, som avsiktligt betecknats at time of shipment shall not be allowed oriktigt vid avskeppningen, ersätts icke såas general average, but such goods shall som gemensamt haveri, men sådant gods är remain liable to contribute, if saved. bidragspliktigt, om det räddas. Damage or loss caused to goods which Skada på eller förlust av gods, som vid have been wrongfully declared on shipment avskeppningen avsiktligt angivits till ett lägat a value which is lower than their real re värde än det verkliga, skall ersättas såvalue shall be contributed for at the de- som gemensamt haveri efter det angivna clared value, but such goods shall contribute värdet, men sådant gods är bidragspliktigt upon their actual value. efter sitt verkliga värde.
Rule XX. Provision of Funds Regel XX. Anskaffande av penningmedel A commission of 2 per cent on general En kommission av 2 20 på andra gemenaverage disbursements, other than the wages samt-haveri-utlägg än hyror och underhåll and maintenance of master, officers and till befäl och besättning samt bränsle och crew and fuel and stores not replaced utrustningsartiklar som icke förnyats unduring the voyage, shall be allowed in der resan, ersätts såsom gemensamt haveri; general average, but when the funds are not men då medlen icke förskjutits av någon provided by any of the contributing inter- av haveriintressenterna, ersätts såsom geests, the necessary cost of obtaining the mensamt haveri nödvändig kostnad för anfunds required by means of a bottomry skaffande av de erforderliga medlen genom bond or otherwise, or the loss sustained by bodmerilån eller annorledes, eller förlust för owners of goods sold for the purpose, shall ägare av gods, som sålts i samma syfte. be allowed in general average. The cost of insuring money advanced to Kostnaden för försäkring av penningar, pay for general average disbursements shall förskjutna till gäldande av gemensamt-havealso be allowed in general average. ri-utgifter, ersätts likaledes såsom gemensamt haveri.
Rule XXI. Interest on Losses made good Regel XXI. Ränta på utgifter ersatta i gein General Average mensamt haveri Interest shall be allowed on expenditure, Ränta på utgifter, uppoffringar och ersacrifices and allowances charged to general sättningar, vilka blivit hänförda till gemenaverage at the rate of 7 per cent per annum, samt haveri, skall gottgöras efter en ränteuntil the date of the general average state- sats av 7 90 om iåret till generaldispaschens ment, due allowance being made for any dag, varvid hänsyn skall tagas till under tiinterim reimbursement from the contribu- den lämnade förskott från haveriintressent tory interests of from the general average eller från det gemensamma haveriets deposideposit fund. tionsfond.
Prop., 1975: 68 61
Rule XXII. Treatment of Cash Deposits Regel XXII. Behandling av deponerade be-
lopp
Where cash deposits have been coilected Då kontanta. belopp deponerats till säkerin respect of cargo's liability for general het för lasts ansvarighet beträffande gemenaverage, salvage or special charges, such samt haveri, bärgningskostnad celler enskilda deposits shall be paid without any delay into kostnader skall sådana deponerade belopp a special account in the joint names of a utan varje dröjsmål insättas på ett särskilt representative nominated on behalf of the konto i två personers gemensamma namn, shipowner and a representative nominated varav den ene skall utses för redaren och on behalf of the depositors in a bank to be den andre för deponenterna, i en bank som approved by both. The sum so deposited godkänns av båda. Sålunda deponerade betogether with accrued interest, if any, shall lopp jämte eventuellt upplupen ränta skall be held as security for payment to the tjäna som säkerhet för betalning till dem parties entitled thereto of the general aver- som är berättigade till sådant bidrag till age, salvage or special charges payable by gemensamt haveri, bärgningskostnad eller cargo in respect to which the deposits have enskilda kostnader som skall gäldas för last been collected. Payments on account or re- beträffande vilken depositionerna gjorts. fund of deposits may be made if certified Förskottsbetalningar eller återbetalningar av to in writing by the average adjuster. Such deponerade belopp må göras i enlighet med deposits and payments or refunds shall be skriftligt intyg av dispaschören. Deposition, without prejudice to the ultimate liability of förskottsbetalning eller återbetalning är utan the parties. verkan beträffande den slutliga ansvarighe-
ten parterna emellan.
KUNGL. BOKTA. STOCKHOLM 1975 750109