Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa, huvudsakligen av den nya regerings- formen betingade ändringar i de år 1973 beslutade nya reglerna i sjö- lagen om registrering av och inteckning i fartyg m.m. Bestämmelser om registrering av mindre fartyg, båtar, som tidigare förutsattes bli meddelade i administrativ ordning, föreslås nu intagna i en särskild båtregistreringslag. Vidare föreslås en särskild lag enligt vilken sådana äldre fartygsinteckningar som hänför sig till numera avregistrerade fartyg skall förfalla om de inte förnyas före utgången av maj 1977. Genom en lag om registrering av båtbyggnadsförskott bibehålls såvitt agvser båtar den möjlighet som hittills har funnits att vid beställning av fartygsbygge vinna förmånsrätt i bygget för lämnat förskott.

I sjölagens bestämmelse om s.k. gemensamt haveri hänvisas till de internationellt överenskomna s.k. York-Antwerpen-rcglerna. Denna hänvisning föreslås jämkad med hänsyn till att reglerna har reviderats år 1974.

1 Riksdagen 1975. ] saml. Nr 68

• Sida 2
•  Original

Prop. 1975: 68

1. Förslag till

Lag om ändring i sjölagen (1891: 35 s. ])

Härigenom föreskrives i fråga om sjölagen (1891: 35 s. 1)1 dels att i 60, 62, 212, 230, 243, 296, 305, 310, 314, _341 och 346 %% ordet ”Konungen” i olika böjningsformer skall bytas ut mot "regering- en” i motsvarande form,

dels att 211, 315 och 317 åå skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, 354 och 355 åå, och närmast före den nya 354 & en ny rubrik av nedan angivna lydelse.

Nu varande lydelse

Föreslagen lydelse 2115

Om innebörden av gemensamt haveri och fördelningen därav på fartyg, frakt och last gälla York- Antwerpen—reglerna 1950 i den mån annat ej är avtalat.

Konungen tillkännagiver regler- nas lydelse i engelsk text och svensk översättning.

Om innebörden av gemensamt haveri och fördelningen därav på fartyg, frakt och last gälla York— Antwerpen-reglerna 1974 i den mån annat ej är avtalat.

Regeringen tillkännagiver reg- lernas lydelse i engelsk text och svensk översättning.

315å

Närmare föreskrifter om till- lämpningen av bestämmelserna i detta kapitel om sjöförklaring och om utredning av särskild under— sökningskommission meddelas av Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, av sjöfartsverket.

Sjöfartsverket, tullverket och polismyndighet skola lämna tings- rätt, som håller sjöförklaring, och undersökningskommission det bi— träde dessa påkalla för utredning— en. För polismyndighets utredning gälla i tillämpliga delar bestäm.- melserna i rättegångsbalken om förundersökning i brottmål. Tvångsmedel enligt 24—28 kap. samma balk får dock användas endast i den mån anledning före- kommer att brott som här under allmänt åtal har förövats.

3175

Uppstår fråga om fartyg efter inträffad skada bör anses wara istånd- sättligt eller icke, skall yttrande därom avgivas av minst tre besikt-

ningsmän.

Besiktningsmännen förordnas på ansökan av fartygets ägare, redare eller befälhavare. Inom riket förordnar rätten i den ort där besiktningen skall äga rum till besiktningsmän personer som äro upptagna på för- teckning enligt 316 5. Utom riket förordnas besiktningsmän av myndig- het, som är behörig enligt lag eller sed i besiktningsorten, eller också

1 Lagen omtryckt 1974: 621.

• Sida 3
•  Original

Prop. 1975: 68

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

av svensk konsul eller, där sådan ej finnes, dansk, finsk eller norsk konsul.

Vid besiktning inom riket Skola besiktningsmännen avfordra- befäl- havaren fartygets nationalitets- handling. Förklaras fartyget icke vara iståndsättligt, skola de oför- dröjligen till sjöfartsverket insän- da nationalitetshandlingen, avskrift av yttrandet och bevis att de äro behörigen förordnade. När besikt- ning äger rum utom riket skall konsul, såvitt det kan ske, i till- lämpliga delar iakttaga vad som nu sagts.

Vid besiktning inom riket skola besiktningsmännen avfordra befäl- havaren fartygets nationalitets- handling. Förklaras fartyget icke vara iståndsättligt, skola de oför- dröjligen till sjöfartsverket insän-. da nationalitetshandlingen, avskrift av yttrandet och bevis att de äro behörigen förordnade. När besikt— ning äger rum utom riket skall konsul, såvitt det kan ske, i till- lämpliga delar iakttaga vad som nu sagts. Sjöfartsverket skall utan dröjsmål giva registermyndigheten del av besiktningsmännens yttran- de, om det rör svenskt fartyg. Underrättelser till och biträde åt registermyndigheten.

354 &

Väckes talan om hävning eller återgång 'av förvärv av registrerat skepp eller skeppsbygge, andel däri eller villkorlig äganderätt därtill eller om bättre .rätt till sådan egendom eller eljest i fråga som angår inskrivning i skepps- eller skeppsbyggnadsregistret, skall rät- ten genast underrätta registermyn- (ligheten. Underrättelse skall, ut- över uppgift om parterna, inne- hålla sådana uppgifter om egen- domen att den kan identifieras i registret.

När dom eller slutligt beslut i målet har vunnit laga kraft, skall rätten genast översända domen eller beslutet till registermyndig- heten.

355 5

Sjöfartsverket, tullverket och polismyndighet biträda register- myndigheten med att vaka över att bestämmelser i lag eller annan författning om registrering och identifiering av skepp och inskriv-

• Sida 4
•  Original

Prop. 1975: 68

Nuvarande I ydelse Föreslagen lydelse

ning av rätt till skepp och andel i sådan egendom efterlevas. De äga för detta ändamål tillträde till skepp. De skola underrätta regis- termyndigheten om försummelser att efterleva bestämmelserna.

Denna lag träder i kraft såvitt avser 211 5 den 1 januari 1976 och i övrigt den dag regeringen bestämmer.

2. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973: 1064) om ändring i sjölagen (1891:

35 s. 1)

Härigenom föreskrives i fråga om lagen ( 1973:1064 ) om ändring i sjölagen (1891: 35 s. !)

dels att i 11, 40, 336 och 351 && ordet ”Konungen” skall bytas ut mot ”regeringen”,

dels att 1, 2, 8, 13, 25, 29—31, 33—36, 38 och 39 55 skall ha nedan angivna lydelse,

dels att till lagens ävergångsbestämmelser skall fogas två nya punkter, betecknade 7 a och 11 a, av nedan angivna-lydelse.

Nuvarande I ydelse

Föreslagen lydelse lå

Fartyg anses såsom svenskt och är berättigat att föra svensk flagg, om det till mer än hälften äges av svensk medborgare eller svensk juridisk person. Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, sjöfartsverket kan medgiva att an- nat fartyg, vars drift Står under avgörande svenskt inflytande, skall anses såsom svenskt och "vara berättigat att föra svensk flagg.

För svenskt fartyg utfärdas na- tionalitetshandling enligt bestäm- melser, som Konungen meddelar.

Fartyg anses såsom svenskt och är berättigat att föra svensk flagg, om det till mer än hälften äges av svensk medborgare eller svensk juridisk person. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, sjöfartsverket kan medgiva att an- nat'fartyg, vars drift står under avgörande svenskt inflytande, skall anses såsom svenskt och vara be- rättigat att föra svensk flagg.

Regeringen meddelar föreskrif- ter om nationalitetshandlingar för svenska fartyg och får därvid be- stämma vad som skall iakttagas med sådana handlingar samt för- bjuda att registreringspliktigt far- "tyg hålles i drift utan gällande

nationalitetshandling.

• Sida 5
•  Original

Prop. 1975: 68

Nuvarande lydelse

25

Föreslagen lydelse

Fartyg, vars skrov har en största längd'av minst tolv meter och en största bredd av minst fyra meter, betecknas skepp. Annat fartyg kallas

båt.

Över svenska skepp föres ett skeppsregister. Över båtar föres i den omfattning Konungen be- stämmer ett båtregister. Över skepp under byggnad i Sverige föres ett skeppsbyggnadsregister.

Skepps- och båtregistren samt skeppsbyggnadsregistret föras av myndighet, som Konungen be- stämmer (registermyndigheten). Registermyndigheten förestås av en inskrivningsdomare. Denne skall vara lagfaren. Efter Konung- ens förordnande få registren föras med användning av automatisk databehandling.

Över svenska skepp föres ett skeppsregister. Över båtar föres ett båtregister enligt bestämmel- ser i båtregistreringslagen (1975: 00). Över skepp under" byggnad i Sverige föres ett skeppsbyggnads- register.

Skepps- och båtregistren samt skeppsbyggnadsregistret föras av myndighet, som regeringen be- stämmer (registermyndigheten). Registermyndigheten förestås av en inskrivningsdomare. Denne skall vara _lagfaren. Efter rege- ringens förordnande få registren föras med användning av automa- tisk databehandling.

85

Fartyg, som införes i skepps- eller båtregistret, skall ha igen- känningssignal. För skepp utgöres denna av signalbokstäver. Beteck- ning för fartygs identifiering skall såvitt möjligt överensstämma med igenkänningssignalen.

Konungen meddelar närmare föreskrifter om fartygs identifie- ring.

Fartyg, som införes i skepps- eller båtregistret, skall ha igen- känningssignal. För skepp utgöres denna av signalbokstäver samt för båt av signalbokstäver och siffror. Beteckning för fartygs identifie- ring skall såvitt möjligt överens- stämma med igenkänningssigna- len.

Regeringen meddelar närmare föreskrifter om fartygs identifie- ring och får därvid bestämma om märkning av registrerade fartyg, deras båtar och redskap samt för- bjuda att registrerat fartyg hålles i drift utan föreskriven märkning.

135

Förvärv av skepp eller skepps- bygge inskrives på grundval av re- gistrering enligt 11 &.

Bestämmelserna i första stycket och 14—38 55 om skepp eller

Förvärv av skepp eller skepps— bygge inskrives på grundval av re- gistrering enligt 11 5. Inskrivning och därmed sammanhängande in- föring i skeppsbyggnadsregistret skall överföras till skeppsregistret, om bygget överföres dit såsom skepp.

Bestämmelserna i första stycket samt 14 och 18—38 55 om skepp

• Sida 6
•  Original

Prop. 1975: 68

Nu varande lydelse

skeppsbygge ha motsvarande till- lämpning i fråga om andel i sådan egendom.

Föreslagen lydelse

eller skeppsbygge ha motsvarande tillämpning i fråga om andel i sådan egendom.

255

Registerärenden äro ärenden om

1. registrering eller avregistrering av skepp eller skeppsbygge; 2. inskrivning av förvärv av skepp eller skeppsbygge;

3. inteckning i skepp eller skeppsbygge;

4. inskrivning av förbehåll om skeppsnamn;

5. annan införing' 1 skepps- eller skeppsbyggnadsregistret, som sker på grund av föreskrift' 1 lag eller annan författning.

Registerärende upptages på in- skrivningsdag. Sådan hålles till klockan tolv .varje måndag, tisdag, onsdag, torsdag och fredag, som ej utgör helgdag. Lika med helg- dag anses midsommarafton och julaft-on. Anmälan eller ansökan, som inkommer efter angivna klockslag, anses gjord påföljande inskrivningsdag.

Om behandlingen av register- ärende gälla bestämmelserna om tvistemål i tillämpliga delar i den mån ej annat följer av denna lag. Konungen meddelar närmare fö- reskrifter om registrerings- och inskrivningsförfarandet. -

Registerärende upptages på in- skrivningsdag. Sådan hålles till klockan tolv 'varje måndag, tisdag, onsdag, torsdag och fredag, som ej utgör helgdag. Lika med helg- dag anses midsommarafton, jul- afton och nyårsafton. Anmälan eller ansökan, som inkommer ef- ter angivna klockslag, anses gjord påföljande inskrivningsdag.

Om behandlingen av register- ärende gälla bestämmelserna om tvistemål i tillämpliga delar i den mån ej annat följer av denna lag. Regeringar; eller myndighet, som regeringen bestämmer, meddelar närmare föreskrifter om registre- rings- och inskrivningsförfarandet och får därvid föreskriva skyldig- het för enskild att till registermyn— digheten anmäla förhållande var— om kännedom fordras för ända- målsenlig registerföring.

29 & Talan mot beslut i registerärende föres i hovrätten. Besvärsinlagan skall ingivas till registermyndigheten.

Besvärstiden är i fråga om slutligt beslut fyra veckor från den in- skrivningsdag till vilken beslutet' är att hänföra.

Besvär över beslut, som införts i registret, skola antecknas där. När slutligt beslut med anledning av besvären vunnit laga kraft, skall an-

teckning gö1as om beslutets innehåll.

Om registerärende enligt beslut av högre rätt skall upptagas till ny handläggning av registermyndig- heten, skall .det ske utan dröjsmål efter det att beslutet kommit myn- digheten till honda.

• Sida 7
•  Original

Prop. 1975: 68 7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse .

305

Anmälan eller ansökan i registerärende "skall göras skriftligen,'om icke fångeshandling eller annan tjänlig handling företes.

Fullgöres ej inom föreskriven tid skyldighet att anmäla skepp för registrering eller att anmäla skepp eller skeppsbygge för avregistrering eller att söka inskrivning av förvärv av sådan egendom, skall "register- myndigheten förelägga den försumlige att fullgöra skyldigheten. l före- läggande får vite utsättas. Föreligger i fråga om registrerat skepp eller skeppsbygge sådant förhållande att avregistrering skall ske enligt 16 5, får registermyndigheten självmant vidtaga åtgärder för avregistrering.

Är bifall till ansökan om in— skrivning av förvärv beroende av

.Är bifall till ansökan om in- skrivning av förvärv. beroende av

att föregående ägare gör registre- ringsanmälan eller inskrivningsan- sökan, får förvärvaren fullgöra det på den föregående ägarens vägnar. Denne är skyldig att tillhandahål- la de för ändamålet behövliga handlingar som han innebar.

att föregående ägare gör registre- ringsanmälan eller inskrivningsan- sökan, får förvärvaren fullgöra det på den föregående ägarens väg- nar. Denne är skyldig att tillhan- dahålla de för ändamålet behöv- liga handlingar som han innehar. Vad som nu sagts om inskriv- ningsansökan har motsvarande till- lämpning i fråga om anmälan för avregistrering med anledning av förvärv.

31%

Finnes anmälan eller ansökan i registerärende ej omedelbart böra avslås enligt denna lag, får ärendet uppskjutas till ,'viss senare inskriv- ningsdag, om det är nödvändigt för utredningen.

Uppskjutes ärendet, får sökanden föreläggas att förebringa den ut- redning som fordras eller att infinna sig personligen eller genom ombud hos registermyndigheten. Även annan än sökanden får höras och kan föreläggas sådan inställelse. I föreläggande får vite utsättas. Efterkom- mer sökanden ej föreläggande, kan hans anmälan eller ansökan för— klaras förfallen. Erinran om detta skall intagas i föreläggandet.

Registerärende får vidare upp- skjutas till senare inskrivningsdag, om ärendet med hänsyn till be- skaffenhet eller omfattning ej lämpligen kan företagas till ome- delbar prövning. Ärende som upp- - skjutits på sådan grund skall upp- tagas till prövning senast andra inskrivningsdagen efter den in- skrivninngag då ansökningen gjordes.

33

Anmälan av skepp eller skepps— bygge för registrering-eller ansö- kan om inskrivning av förvärv av

Registerärende får vidare upp- skjutas till senare inskrivningsdag, om ärendet med hänsyn till be- skaffenhet eller omfattning ej lämpligen kan företagas till ome- delbar prövning. Ärende som upp- skjutits på sådan grund skall upp- tagas till prövning senast andra inskrivningsdagen efter den in- skrivningsdag då anmälningen eller ansökningen gjordes.

&

-Anmälan av skepp eller skepps- bygge för registrering eller ansö- kan om inskrivning av förvärv av

• Sida 8
•  Original

Prop. 1975: 68

Nuvarande lydelse

sådan egendom skall avslås, om

1. bestämmelsen i 30 5 första stycket ej iakttagits;

2. egendomen ej kan registreras enligt 11 €;

3. sökanden ej styrker sitt för- värv;

4. vad angår registrerat skepp eller skeppsbygge, fångesmannens rätt ej är inskriven och sökandens förvärv icke grundas på exekutiv försäljning;

5. åberopad överlåtelse står i strid med en mot överlåtaren på grund av förvärvsvillkor gällande inskränkning i hans rätt att för- foga över egendomen och över- låtarens åtkomst icke var inskri- ven när överlåtelsen ägde rum eller, om så var fallet, villkoret är infört i registret eller införes däri samma inskrivningsdag som an- sökningen göres;

6. egendomen av överlåtaren ti- digare överlåtits till annan och överlåtarens åtkomst ej var inskri- ven när sökandens förvärv ägde rum eller, om så var fallet, in- skrivning samma inskrivningsdag sökes för det tidigare förvärvet;

7. före utgången av den inskriv- ningsdag då ansökningen göres egendomen blivit föremål för kvar- stad eller skingringsförbud till sä- kerhet för anspråk mot överlåta- ren eller denne försatts i konkurs;

8. egendomen sålts exekutivt till annan än sökanden; eller

9. det är uppenbart att förvär- vet av annan grund är ogiltigt eller icke kan göras gällande.

Föreslagen lydelse

sådan egendom skall avslås, om

1. bestämmelsen i 30 5 första stycket ej iakttagits;

2. egendomen ej kan registreras enligt 11 5;

3. sökanden ej styrker sitt för- varv;

4. fångesmannens rätt ej är in-

. skriven i registret, ehuru den hade

kunnat inskrivas där, och sökan- dens förvärv icke grundas på exe- kutiv försäljning;

5. åberopad överlåtelse står i strid med en mot överlåtaren på grund av förvärvsvillkor gällande inskränkning i hans rätt att för- foga över egendomen och över- låtarens åtkomst icke var inskri- ven när överlåtelsen ägde rum eller, om så var fallet, villkoret är infört i registret eller införes däri samma inskrivningsdag som an- sökningen göres;

6. egendomen av överlåtaren ti- digare överlåtits till annan och överlåtarens åtkomst ej var inskri- ven när sökandens förvärv ägde rum eller, om så var fallet, in- skrivning samma inskrivningsdag sökes för det tidigare förvärvet;

7. före utgången av den inskriv- ningsdag då anmälningen eller an— sökningen göres egendomen blivit föremål för kvarstad eller sking- ringsförbud till säkerhet för an- språk mot överlåtaren eller denne försatts i konkurs;

8. egendomen sålts exekutivt till annan än sökanden; eller

9. det är uppenbart att förvär- vet av annan grund är ogiltigt eller icke kan göras gällande.

Första stycket 5—7 utgör ej hinder mot inskrivning av för— värv, om inskrivning av villkorlig äganderätt redan har beviljats på grund av samma förvärv.

345

Ansökan enligt 14 5 att inskrivning av villkorlig äganderätt skall avföras ur registret skall avslås, om bestämmelsen i 30 5 första stycket ej iakttagits eller det ej visas att förvärvaren förlorat sin rätt.

• Sida 9
•  Original

Prop. 1975: 68

Nuvarande lydelse

Anmälan av skepp eller skepps- bygge för avregistrering eller an- sökan att skeppsnamn skall in- skrivas i eller avföras ur skepps- registret skall avslås, om bestäm- melsen i 30 5 första stycket ej iakttagits eller förutsättningarna för den begärda åtgärden enligt tillämpliga bestämmelser i 15 och 16 55 icke föreligga.

Föreslagen lydelse

Anmälan av skepp eller skepps- bygge för avregistrering skall av- slås, om bestämmelsen i 30 & förs- ta stycket ej iakttagits eller avre- - gistreringsgrund icke föreligger enligt 16 9”. Vid avregistrering med anledning av förvärv ha bestäm- melserna i 33 5 första stycket 4—9 och andra stycket motsvaran- de tillämpning.

Ansökan att skeppsnamn skall inskrivas i eller avföras ur skepps- registret skall avslås, om bestäm- melsen i 30 5 första stycket ei iakttagits eller förutsättning för åt- gärden icke föreligger enligt 15 5.

355

Har utländskt skepp blivit svenskt, får det införas i skeppsregistret endast om det [visas, att skeppet ej är infört i motsvarande register i sitt förutvarande hemland eller att det kommer att avföras ur sådant register den dag det registreras här i landet eller eljest med verkan från den dagen.

Var skeppet nybyggt utomlands, skall dessutom visas att rätt till skeppet ej är inskriven i skeppsbyggnadsregister i den främmande sta- ten eller att sådan rätt kommer att avföras den dag skeppet registreras här i landet eller eljest med verkan från den dagen. Vad som nu sagts har motsvarande tillämpning i fråga om införing i det svenska skepps- byggnadsregistret av skepp under byggnad, som förvärvats från utlandet.

Om skepp eller skeppsbygge skall avregistreras för att registre- ras utomlands, skall på sökandens begäran beslutas att egendomen skall avföras ur registret den dag den införes i det utländska regist- ret. Avregistreringen får verkan från dagen för den nya registre- ringen.

365

Om skepp eller skeppsbygge Om det påkallas för samordning skall avregistreras för att registre- ras utomlands, skall på sökandens begäran beslutas att egendomen skall avföras ur registret den dag den införes i det utländska regist— ret. Avregistreringen får verkan från dagen för den nya registre- ringen.

med utländsk registermyndighets beslut, får registrering eller av- registrering företagas utan hinder av att det utländska beslutet med- delas eller bevisning därom före- bringas först efter inskrivningsda- gens utgång, förutsatt att detta sker samma kalenderdag.

• Sida 10
•  Original

Prop. 1975: 68

Nuvarande lydelse

10

Föreslagen lydelse 385

I skepps- eller skeppsbyggnads- registret skall antecknas, när

]. talan väckts om hävning eller återgång av förvärv av registrerat skepp eller skeppsbygge eller om bättre rätt till sådan egendom eller eljest i fråga, som angår in- skrivning;

2. mål som avses under 1 av- gjorts genom dom eller slutligt be- slut som vunnit laga kraft;

3. ägare av registrerat skepp eller skeppsbygge försatts i kon- kurs;

4. registrerat skepp eller skepps- bygge eller inskriven rätt till så— dan egendom blivit föremål för kvarstad, skingringsförbud eller utmätning eller sålts exekutivt;

5. beslut som avses under 3 eller 4 om konkurs, kvarstad, skingringsförbud eller utmätning upphävts eller återgått eller fråga om exekutiv försäljning av regi— strerat skepp eller skeppsbygge eller inskriven rätt till sådan egen- dom eljest förfallit; _

6. skepp eller skeppsbygge skall avregistreras enligt någon i 16 & angiven grund men hinder mot avregistreringen möter enligt 17 ä;

7. enligt 36 5 beslut meddelats att skepp eller skeppsbygge skall avföras ur registret den dag regi- strering äger rum utomlands.

l skepps- eller skeppsbyggnads- registret skall antecknas, när

1. talan väckts om-hävning eller återgång av förvärv av registrerat skepp eller skeppsbygge eller om bättre rätt till sådan egendom eller eljest i fråga, som angår in- skrivning;

2. mål som avses under 1 av— gjorts genom dom eller slutligt be- slut som vunnit laga kraft;

3. ägare "av registrerat skepp eller skeppsbygge försatts i kon- kurs;

4. registrerat skepp eller skepps— bygge eller inskriven rätt till så— dan egendom blivit föremål för kvarstad, skingringsförbud eller utmätning, konkursförvaltare be— gärt att registrerat skepp eller skeppsbygge skall säljas exekutivt, ägaren enligt 10 5 andra stycket begärt att registrerat skepp skall säljas exekutivt eller egendomen sålts exekutivt;

5. beslut som avses under 3 eller 4 om konkurs, kvarstad, skingringsförbud eller utmätning upphävts eller återgått eller fråga om exekutiv försäljning av regi- strerat skepp eller skeppsbygge eller inskriven rätt till sådan egen- dom eljest förfallit;

6. skepp eller skeppsbygge skall avregistreras enligt någon i 16 % angiven grund men hinder mot avregistreringen möter enligt 17 5;

7. enligt 35 5 beslut meddelats att skepp eller skeppsbygge skall avföras ur registret den dag regi- strering äger rum utomlands.

Är eljest i lag eller annan författning föreskrivet att visst förhållande skall antecknas i skepps- eller skeppsbyggnadsregistret, skall det gälla.

Anteckning i skeppsbyggnadsregistret skall överföras till skeppsre— gistret, om bygget överföres dit såsom skepp. Registeranteckning skall avföras, om den uppenbarligen ej längre kan vara av betydelse.

'395

Om införing i skepps- ellerskeppsbyggnadsregistret finnes innehålla uppenbar oriktighet till följd av skrivfel eller annat dylikt förbiseende, skall införingen rättas. Vad som nu sagts har motsvarande tillämpning

• Sida 11
•  Original

Prop. 1975: 68

Nu varande lydelse

ll

Föreslagen lydelse

på uppenbar oriktighet i registret till följd av tekniskt fel. Kan rättelse bli till förfång för ägare eller för innehavare av pantbrev på grund av inteckning, skall det inbördes företrädet mellan berörda förvärv be— stämmas efter .vad som finnes skäligt. Tillfälle att yttra sig skall lämnas part som beröres, om han är känd, samt myndighet som avses i 351 5.

Beslut om rättelse meddelas ge- nom införing i registret. Skälen för beslutet antecknas i dagboken eller akten. Beslutet skall snarast möjligt anmärkas på bevis eller handling, som utfärdats i enlighet med den tidigare införingen. Det åligger den som innehar sådan handling att på anmodan tillhan— dahålla denna. I föreläggande att fullgöra sådan skyldighet får vite utsättas.

Talan mot beslut enligt denna paragraf får föras även av myn- dighet som avses i 351 &.

Övergångsbestämmelser

Beslut om rättelse meddelas ge— nom införing i registret. Skälen för beslutet antecknas i dagboken eller akten. I stället för bevis el- ler handling, som utfärdats i en— lighet med den tidigare införing- en, skall ny sådan handling utfär— das. Den tidigare handlingen skall återfordras, göras obrukbar och behållas av registermyndigheten. Den som innehar handlingen är skyldig att ingiva den för detta ändamål. I föreläggande att full- göra sådan skyldighet får vite ut- sättas.

Ta-lan mot beslut om rättelse får föras även av myndighet som avses i 351 5.

7a. När inskrivning eller in- teckning första gången sökes i egendom, vilken såsom skepp har överförts från fartygsregistret el- ler fiskefartygsregt'ster till skepps- registret, skall registermyndiglze- ten pröva huruvida egendomens beskaffenhet av skepp är otvety- digt utredd. Myndigheten kan där- vid, förelägga ägaren att före- bringa behövlig utredning eller själv låta göra sådan genom sjö- fartsverkets eller tullverkets för- sorg. I föreläggande får vite ut- sättas. Förelägges vite, gäller 26 5 tredje stycket.

11 a. Inteckning, som ej kan föras över till skeppsregistret eme- dan fartyget har avförts ur far- tygsregistret före ikraftträdandet, får efter utgången av maj 1977 göras. gällande i egendom som är införd i skepps— eller skeppsbygg- nadsregistret endast om dessför- . innan betalning har sökts ur egen-

• Sida 12
•  Original

Prop. 1975: 68 12

domen för den intecknade ford- ringen eller talan har väckts om rätt till egendomen på grund av inteckningen. Bifalles talan om rätt till egendomen, skall inteckningen föras in i registret.

3. Förslag till

Lag om förnyelse av vissa fartygsinteckningar m. m. Härigenom föreskrives följande.

1 5 Har inteckning beviljats i fartyg enligt lagen (1901: 26 s. 1) om inteckning i fartyg och har fartyget därefter avförts ur fartygsregistret utan att inteckningen dödats innan denna lag har trätt i kraft, består inteckningen, till dess den förfaller enligt 2 & eller dödas. Intecknings- boken skall överlämnas till den registermyndighet som avses i 2 & sjö- lagen (1891: 35 s. 1). Denna myndighet skall föra boken så länge den upptagcr bestående inteckning.

Inteckning som avses i första stycket dödas på ansökan av innehava- re. Därvid skall inteckningshandlingen företes. Beslutet skall föras in i inteckningsboken. Bevis om beslutet tecknas på inteckningshandlingen.

På ansökan av innehavare av inteckningshandling skall innehavet antecknas i inteckningsboken och bevis därom tecknas på handlingen.

2 & Inteckning som avses i 1 få förfaller med utgången av maj 1977, om den icke dödas dessförinnan. Om inteckningen vid ikraftträdandet av denna lag utgjorde och alltjämt utgör säkerhet för pantfordran, kan den dock, på begäran av innehavaren medan inteckningen ännu gäller, förnyas att gälla ytterligare tio år och därefter förnyas i samma ordning för tio år åt gången.

3 % Begäran om inteckningsförnyelse göres Skriftligen hos register- myndigheten. Därvid skall inteckningshandlingen företes. I ärende om inteckningsförnyelse har lagen (1946: 807) om handläggning av dom- stolsärenden motsvarande tillämpning.

Beslut om inteckningsfömyelse skall införas i inteckningsboken och bevis om förnyelsen tecknas på inteckningshandlingen. Handlingar i ärenden om inteckningsfömyelse sammanföres i akter under det re- gistreringsnummer fartyget har haft i fartygsregistret.

4 5 I fråga om utmätning och exekutiv försäljning av egendom, vari göres gällande panträtt på grund av inteckning som avses i denna lag, gäller i tillämpliga delar bestämmelserna om utmätning och exekutiv försäljning av registrerat skepp.

5 & Registermyndigheten skall före utgången av år 1976 översända underrättelse till varje känd innehavare av inteckning som avses i den- na lag med upplysning om att inteckningen icke har kunnat överföras till skeppsregistret samt om vad som enligt denna lag och 11 a över- gångsbestämmelserna till lagen (1973: 1064) om ändring i sjölagen (1891: 35 s. 1) gäller om sådan inteckning.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

• Sida 13
•  Original

Prop. 1975: 68 13

4. Förslag till Båtregistreringslag

Härigenom föreskrives följande.

1 kap. Inledande bestämmelser 15 Det båtregister som avses i 2 & sjölagen (1891: 35 s. 1) föres över svenska båtar.

Regeringen föreskriver 1 -v-ad mån statsägda båtar, avsedda uteslutan- de för statsändamål och icke för affärsdrift, skall vara införda i båt- registret.

25 Registrering i båtregistret sker under igenkänningssignal som av- ses i 8 ij sjölagen (1891: 35 s. 1). Tilldelad registerbeteckning får ej ändras.

2 kap. Registrering och avregistrering

Registrering 1 5 I båtregistret skall införas varje båt, som är avsedd att yrkesmäs- sigt användas till befordran av gods eller passagerare, till bogsering el- ler bärgning, till fiske eller annan fångst i saltsjön eller till uthyrning till allmänheten och vars skrov har en största längd av minst sex me- ter. Även mindre passagerarbåt skall införas i båtregistret, om den är konstruerad så att den kan föra fler än tolv passagerare.

I den man regeringen förordnar därom på grund av fördrag med främmande makt föreligger registreringsplikt även för annan fiskebåt än som avses i första stycket.

25 Annan båt än som avses i l 5 får införas i båtregistret, om dess skrov har en största längd av minst sex meter eller det med hänsyn till båtens typ och användning, dess tilldelning av anropssignal för ra- diostation eller eljest' är särskilda skäl att den registreras.

3 5 I båtregistret får ej införas båt, som utgör tillbehör till annat fartyg.

4 5 Har utländsk båt blivit svensk, får den införas i båtregistret en- dast om den ej är registrerad i sitt förutvarande hemland eller kommer att avregistreras där senast den dag registrering sker här i landet eller eljest med verkan från den dagen.

Registreringsanmälan

5 5 Den som har förvärvat båt, som är registreringspliktig i hans hand men ej införd i båtregistret, skall inom en månad från förvärvet anmäla båten för registrering. Beror förvärvet av villkor, som innefat— tar äganderättsförbehåll eller är att jämställa därmed, skall förvärvet anmälas' mom en månad från det villkoret upphörde att gälla.

Ägare av registreringspliktig båt under byggnad skall anmäla båten. för registrering inom sex månader från det båten blivit sjösatt. Regis-- termyndigheten kan medge uppskov, om särskilda skäl föreligger.

• Sida 14
•  Original

Prop. 1975: 68 14

A vregisrrering 6 & Båt skall avregistreras, om den

1. förolyckats, upphuggits eller eljest förstörts,

2. försvunnit eller övergivits till sjöss och sedan ej avhörts under tre månader,

3. upphört att vara svensk,

4. på grund av ombyggnad eller annan förändring ej längre uppfyller förutsättningarna för registrering enligt 1- 3 55 eller om eljest sådan förutsättning ej är uppfylld.

Båt som ej är registreringspliktig skall alltid avregistreras på anmä- lan av ägaren.

7 & Äges båt, som skall avregistreras enligt 6 & första stycket 3, av flera och kan båten bevaras som svensk genom att delägare gentemot meddelägare utövar rätt som avses i 52 eller 55 & sjölagen (1891: 35 .s. 1), får den ej avföras ur båtregistret så länge sådan rätt kan utövas. Bevaras båten som svensk, skall den ej avregistreras. '

Avregirtreringsanmälan 8 & Skall båt avregistreras enligt 6 & första stycket, åligger det äga- ren att inom en månad hos registermyndigheten anmäla båten för av- registrering. '

Har båt till följd av överlåtelse upphört att vara svensk, svarar förut-' varande ägaren jämte förvärvaren för att båten anmäles för avregistre- ring. '

3 kap. F örvärvsanteckning

15 Båtförvärv antecknas på grundval av registrering i båtregistret. Bestämmelserna i denna lag om båtförvärv har motsvarande tillämp- ning på förvärv av andel i båt.

2 5 Den som har förvärvat registrerad båt eller oregistrerad båt som. är registreringspliktig skall inom en månad från förvärvet anmäla detta för anteckning i båtregistret. Beror förvärvet av villkor, som innefattar äganderättsförbehåll eller är att jämställa därmed, skall för- värvet anmälas inom en månad från det villkoret upphörde att gälla. Den som anmäler båt för registrering anses därmed också anmäla sitt förvärv för anteckning i registret.

Är båten under byggnad och ännu icke registrerad, inträder anmäl- ningsskyldigheten först då båten skall anmälas för registrering enligt 2 kap. 5 & andra stycket.

3 & Förvärv av båt, som ej är registreringspliktig, behöver icke an— mälas för anteckning i båtregistret, om i stället båten anmäles för av- registrering.

Dödsbo är icke skyldigt att anmäla förvärv av båt från den avlidne.

415 Den som till annan, utan äganderättsförbehåll eller villkor som är att jämställa därmed, har överlåtit registrerad båt eller andel däri skall, om icke dessförinnan förvärvet har anmälts för anteckning i båt- registret eller båten anmälts för avregistrering, inom två månader från överlåtelsen anmäla denna till registermyndigheten för kännedom. Anmälningsplikt enligt första stycket föreligger ej, om överlåtaren

• Sida 15
•  Original

Prop. 1975: 68 15

enligt 2 kap. 8 5 andra stycket är skyldig att anmäla båten för avre- gistrering på grund av överlåtelsen" eller om överlåtelsen har anmälts till registermyndigheten som andelsövergån'g i partrederi.

4 kap. Förfarandet i båtregisterärenden

Allmänna bestämmelser 1 5 Båtregisterärenden är ärenden om

1. registrering eller avregistrering av båt, 2. anteckning av båtförvärv,

,,

3. annan införing 1 båtregistret, som. sker på grund av föreskrift' 1 lag eller annan författning.

25 Om behandlingen av båtregisterärende gäller bestämmelserna om tvistemål i tillämpliga delar i den mån ej annat följer av denna lag. Regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer, meddelar närmare föreskrifter om förfarandet i båtregisterärenden och får där-' vid föreskriva skyldighet för enskild att till registermyndigheten an- mäla förhållande varom kännedom fordras för ändamålsenlig register- föring. 35 Hos registermyndigheten föres dagbok över båtregisterärenden. Handlingar i sådana ärenden sammanföres i akter.. ' Har sökanden eller annan lämnat uppgift eller avgett förklaring av betydelse för ärendets prövning eller har särskild utredning verkställts i ärendet, skall anteckning därom göras i dagboken eller akten. I dag- boken eller akten skall även upptagas kallelser, förelägganden och an- dra beslut, som ej skall införas i registret.

4 5 Beslut, som innebär att anmälan i båtregisterärende bifalles, avslås eller förklaras förfallen eller att ärendet Uppskjutes, skall införas i registret. Innebär beslutet att anmälan ej bifalles, skall skälen förbe- slutet antecknas i dagboken eller akten.

Beslut, som skall införas i registret, meddelas genom sådan införing och skall anses ha det innehåll som framgår av registret. 55 Har beslut i båtregisterärende gått emot sökanden eller annan som har hörts i ärendet, skall denne genast underrättas om beslutet. l underrättelsen skall anges de skäl för beslutet som anteckna-ts i dag- boken eller akten och vad den som vill fullfölja talan mot beslutet har att iakttaga.

6 5 I båtregistret skall antecknas, när - 1. talan har väckts om hävning eller återgång av förvärv av registre- rad båt eller andel däri eller om bättre rätt till sådan egendom,

2. mål som avses under 1 har avgjorts genom dom eller slutligt beslut som vunnit laga kraft,

3. båt skall avregistreras enligt 2 kap. 6 5 men hinder mot avregistre— ringen möter enligt 7 & samma kap.,

4. antecknat båtförvärv är förenat med förbehåll, som inskränker förvärvarens rätt att överlåta båten, eller dennes behörighet i sådant avseende är inskränkt genom annans rätt att nyttja båten på grund av testamente.

Är eljest 1 lag eller annan författning föreskrivet att visst förhållande ' skall antecknas" 1 båtregistret, skall det gälla.

Registeranteckning skall avföras, 'om den uppenbarligen ej längre kan vara av betydelse.

• Sida 16
•  Original

Prop. 1975: 68 . 16

75 Om införing i båtregistret finnes innehålla uppenbar oriktighet till följd av skrivfel eller annat dylikt förbiseende, skall införingen rät- tas. Vad som nu har sagts har motsvarande tillämpning på uppenbar oriktighet i registret till följd av tekniskt fel. Tillfälle att yttra sig bör lämnas den som beröres. Beslut om rättelse meddelas genom införing i registret. Skälen för beslutet antecknas i dagboken eller akten. I stället för bevis eller handling, som har utfärdats i enlighet med den tidigare införingen, skall ny sådan handling utfärdas. Den tidigare handlingen skall åter- fordras, göras obrukbar och behållas av registermyndigheten. Den som innehar handlingen är skyldig att ge in den för detta ändamål. I före- läggande att fullgöra sådan skyldighet får vite utsättas.

Anmälan i båtregisterärende 85 Anmälan i båtregisterärende skall göras skriftligen, om icke fångeshandling eller annan tjänlig handling företes.

Beredningen av båtregisterärende 95 Fullgöres ej inom föreskriven tid skyldighet att anmäla båt för registrering eller avregistrering eller att anmäla båtförvärv för an- teckning i båtregistret, skall registermyndigheten förelägga den för- sumlige att fullgöra skyldigheten. I föreläggande får vite utsättas. Har avregistreringsgrund enligt 2 kap. 6 5 första stycket inträtt för registrerad båt, får registermyndigheten självmant vidtaga åtgärder för avregistrering.

105 Finnes anmälan i båtregisterärende ej omedelbart böra avslås - enligt denna lag, får ärendet uppskjutas till viss senare dag, om det är ändamålsenligt för ärendets beredning.

Uppskjutes ärendet, får sökanden föreläggas att förebringa den ut- redning som fordras eller att infinna sig personligen eller genom ombud . hos registermyndigheten. Även annan än sökanden får höras och kan föreläggas sådan inställelse. I föreläggande får vite utsättas. Efterkom— mer sökanden ej föreläggande, kan hans anmälan förklaras förfallen. Erinran om detta skall intagas i föreläggandet.

11 5 Förekommer anledning antaga, att förvärv som åberopas i båt- registerärende är ogiltigt eller eljest icke kan göras gällande eller att sökandens rätt är tvistig, skall den vars rätt beröres ges tillfälle att yttra sig. _

Är sökandens rätt tvistig, kan han föreläggas att inom viss tid väcka talan vid domstol. Efterkommes icke föreläggandet, kan hans anmälan förklaras förfallen. Erinran om detta skall intagas i föreläggandet.

Prövningen av båtregisterärende 125 Då båt anmäles för registrering skall sökanden visa, att han eller någon från vilken han härleder sin rätt har byggt båten eller förvärvat den från utlandet eller att båten eljest tillhör honom.

Då förvärv av registrerad båt anmäles för anteckning eller sådant för- värv åberopas vid anmälan av båt för avregistrering, skall sökanden visa, att han härleder sin rätt från den som senast har antecknats i båt- registret som båtens ägare eller att båten eljest tillhör honom.

Kan behövlig utredning icke lämpligen förebringas på annat sätt, får . skriftlig, på heder och samvete avgiven försäkran av förvärvaren god- tagas som bevis.

• Sida 17
•  Original

Prop. 1975: 68 ' 17

135 Anmälan av båt för registrering eller av båtförvärv för anteck— ning skall avslås, om . .

1. bestämmelsen' 1 8 5 ej har iakttagits,

2. båten ej är svensk,

3. båten ej kan registreras enligt 2 kap. 1— 4 55,

4. sökanden icke styrker sitt förvärv enligt 12 5,

5. det är uppenbart att förvärvet är ogiltigt eller icke kan göras gäl- ' lande. - '

145 Anmälan av båt för avregistrering skall avslås, om bestämmel- sen i 8 5 ej har iakttagits eller det icke styrkes att avregistreringsgrund har inträtt för båten enligt 2 _kap. 6 5.

5 kap. Särskilda bestämmelser Besvär 1 5 Talan mot beslut i båtregisterärende föres i hovrätten. Besvärsin- lagan skall' mges till registermyndigheten.

Besvärstiden är i fråga om slutligt beslut fyra veckor från den dag . då beslutet meddelades.

Besvär över beslut, som har införts i båtregistret, skall antecknas där. När slutligt beslut med anledning av besvären har vunnit laga kraft, skall anteckning göras om beslutets innehåll. '

Vite

2 5 Vite, som registermyndigheten förelägger med stöd av denna lag, utdömes av myndigheten.

A nsvar 35 Den som försummar att enligt 3 kap. 4 5 till registermyndigheten för kännedom anmäla överlåtelse av registrerad båt dömes till böter, högst femhundra kronor.

Underrättelser till och biträde åt registermyndigheten 45 Väckes talan om hävning eller återgång av förvärv av registrerad båt eller om bättre rätt till sådan båt, skall rätten genast underrätta registermyndigheten. Underrättelse skall, utöver uppgift om parterna, innehålla sådana uppgifter om båten att den kan identifieras i båt- registret.

När dom eller slutligt beslut i målet har vunnit laga kraft, skall rät- ten genast översända domen eller beslutet till registermyndigheten.

5 5 Sjöfartsverket, tullverket och polismyndighet biträder register- myndigheten med att vaka över att bestämmelser i lag eller annan för- fattning om båtregistrering och båts identifiering efterlcves. De har för detta ändamål tillträde till båt. De skall underrätta registermyndighea ten om försummelser att efterleva bestämmelserna.

Övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

2. Båt som vid ikraftträdandet är införd i fartygsregistret eller fiske- fartygsregister skall föras över till båtregistret, om ej inteckning har sökts eller beviljats i båten. Den som i sådant register är upptagen som båtens ägare antecknas i båtregistret som ägare.

• Sida 18
•  Original

Prop. 1975: 68 18

3. Båt som har upptagits i skeppsregistret enligt punkt 5 övergångs- bestämmelserna till lagen (1973: 1064) om ändring i sjölagen (1891: 35 s. 1) skall ej införas i båtregistret. Avföres båten ur skeppsregistret enlig-t sagda föreskrift, skall den införas i båtregistret, om den är re- gistreringspliktig enligt denna lag. Är den icke registreringspliktig, skall den likväl införas i båtregistret, om ej ägaren har begärt annat.

4. När förvärv första gången anmäles för anteckning i fråga om egendom, vilken såsom båt har överförts till båtregistret från fartygs- registret eller fiskefartygsregister, skall registermyndigheten pröva hu- ruvida egendomens beskaffenhet av båt är otvetydigt utredd. Myndig- heten kan därvid förelägga ägaren att förebringa behövlig utredning eller själv låta göra sådan genom sjöfartsverkets eller tullverkets för- sorg. I föreläggande får vite utsättas. Därom gäller 5 kap. 2 5.

5. Förslag till Lag om registrering av båtbyggnadsförskott

Härigenom föreskrives följande.

Den som har beställt båt och lämnat eller utfäst sig att lämna till- verkaren förskott av pengar eller byggnadsämnen får låta taga in därom upprättat skriftligt avtal i protokollet hos Stockholms tingsrätt. Därefter har han förmånsrätt enligt 4 5 förmånsrättslagen (1970: 979) i byggnadsämnena och vad som för hans räkning tillverkats med för- skottet.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Lagen gäller även då avtal om förskottet lagfarits enligt 3 5 sjölagen (1891: 35 s. 1) före ikraftträdandct, om utmätning sker eller konkurs- ansökan göres efter ikraftträdandet.

6. Förslag till

Lag om ändring i lagen ( 1973:1068 ) om ändring i förmånsrätts- lagen (1970: 979)

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1973: 1068) om ändring i för- månsrättslagen (1970: 979) att 4 5 skall ha nedan angivna lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Förmånsrätt följer med Förmånsrätt följer med

1. sjöpanträtt och luftpanträtt,

2. handpanträtt och rätt att kvarhålla lös egendom till säker- het för fordran (retentiönsrätt),

3. panträtt på grund av inteck— ning i skepp eller skeppsbygge el- ler i luftfartyg och reservdelar till luftfartyg.

1. sjöpanträtt och luftpanträtt,

2. handpanträtt och rätt att kvarhålla lös egendom till säker- het för fordran (retentionsrätt),

3. panträtt på grund av inteck- ning i skepp eller skeppsbygge el- ler i luftfartyg och reservdelar till luftfartyg,

4. registrering av båtbyggnads- förskott enligt lagen (1975: 00) om registrering av båtbyggnads/ör- ' skott.

• Sida 19
•  Original

Prop. 1975: 68 19

Utdrag J USTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1975-03-06

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengts- son, Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson,-Fe1dt, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén

Föredragande: statsrådet Lidbom

Proposition om ändring i sjölagen m. m.

3.2. Lagen om ändring i sjölagen

1 5

Enligt andra stycket av denna- paragraf skall Kungl. Maj:t meddela" föreskrifter om nationalitetshandlingar för svenska fartyg. Med hän- syn till RF har denna fullmakt i förslaget byggts ut så att den be- myndigar regeringen att meddela föreskrifter om nationalitetshand- lingar för svenska fartyg och bestämma vad som skall iakttas med

• Sida 27
•  Original

Prop. 1975: 68 27

sådana handlingar samt förbjuda att registreringspliktigt fartyg hålls i drift utan gällande nationalitetshandling.

De handlingar som avses här har i arbetsgruppens utkast betecknats nationalitetscertifikat (för registrerat skepp), nationalitetsbevis (för registrerad båt) och tillfällig nationalitetshandling (normalt för oregi- strerat svenskt fartyg). Avsikten är att nationalitetshandling skall ut- färdas av registermyndigheten. Tillfällig nationalitetshandling kom- mer att kunna behövas exempelvis för att utomlands byggt fartyg skall kunna föras hem. För att detta skall kunna ske smidigt är 'det avsett att även konsul skall kunna utfärda sådan handling, antingen 'i eget namn eller, efter registermyndighetens bemyndigande, på denna myn- dighets vägnar.

Med stöd av det föreslagna bemyndigandet bör regeringen kunna föreskriva, att nationalitetshandling såvitt möjligt skall föras ombord, att den skall ges in för utbyte när det behövs och att den inte får användas när den upphört att gälla, utan då i stället skall återställas. Det blir bl. a. fallet då avregistreringsgrund inträder. I fall då nationali- tetshandling skall ersättas av ny handling, såsom då förhållande som anges i handlingen har blivit ändrat, bör den bevara sin giltighet tills den nya nationalitetshandlingen har utfärdats.

Enligt 335 förordningen (1901z78) angående registrering av svenska fartyg, vilken upphävs genom 1973 års sjölagsändringar, straffas be- fälhavaren — och även redaren, ifall gärningen har skett med hans begivande — med penningböter, om fartyg av registreringspliktig dräktighet nyttjas till ”handelssjöfart eller resandes fortskaffa-nde” utan gällande s.k. nationalitets- och registreringscertifikat eller interimistiskt sådant certifikat. Sjöfartsverket kan dock medge att fartyg i särskilt fall nyttjas i fart utan nationalitetshandling.

Det i förevarande paragraf föreslagna bemyndigandet ger regeringen möjlighet att meddela föreskrifter motsvarande vad som sålunda gäller f.n. Bemyndigandet omfattar rätt att förbjuda att registreringspliktigt fartyg hålls i drift utan gällande nationalitetshandling. Att fartyg hålls i drift innebär — med den terminologi som successivt införts i sjölagen (se 296 och 301 95, jfr 95 i-dess nya lydelse) — att det nyttjas som sådant under förhållanden som i regel kräver utrustning och bemanning (jfr NJA II 1967 s. 84 och prop. 1973:42 s. 303).

Det synes mig lämpligt att regeringen med stöd av. det föreslagna bemyndigandet meddelar ett generellt förbud mot att skepp hålls i drift utan gällande nationalitetshandling. Däremot förefaller det knap- past motiverat att låta förbudet avse också båtar. Vidare måste beaktas att nu gällande förbud inte omfattar alla skepp, exempelvis-inte fiske- skepp, och att det när de nya lagreglerna-träder i kraft kommer att finnas många skepp för .vilka' någon "nationalitetshandling inte har utfärdats. Ett generellt förbud kan därför inte-genomföras förrän efter

• Sida 28
•  Original

Prop. 1975: 68 , 28

en viss övergångstid. Någon motsvarighet till den nu gällande möjlig- heten att medge tillfällig dispens från kravet på nationalitetshandling torde dock inte behövas i fortsättningen med hänsyn till de möjligheter att snabbt erhålla en tillfällig nationalitetshandling som kan väntas före- ligga. '

2 5 .

Som jag har nämnt inledningsvis anser jag att regler om båtregistret bör samlas i en särskild båtregistreringslag, I andra stycket av före— varande paragraf, som innehåller föreskrifter om skeppsregister, båt- register och skeppsbyggnadsregister ersätts därför hänvisningen till administrativa föreskrifter av Kungl. Maj:t rörande båtregistreringen och dess omfattning med en hänvisning till båtregistreringslagen.

8 5

I första stycket av denna paragraf, som bl.a. slår fast att igenkän— ningssignal för skepp består av signalbokstäver, föreslås ett tillägg an- gående igenkänningssignal för båt. Sådan signal föreslås skola bestå av signalbokstäver och siffror. Signalbokstävema får väljas ur den inter- nationellt för identifiering av svenska fartyg reserverade serien SAA- SMZ. För skepp skall den bestå av fyra bokstäver ur denna serie, vilket enligt gällande radioreglemente (se artikel 19 5 16-i reglementet, som finns upptaget i televerkets författningssamling serie B:29)'svarar mot anropssignal för fartygs radiotelegrafstation. För båt bör den be- stå av tre bokstäver ur samma serie i förening med fyra siffror, av vilka den första bör vara 2 eller högre. Av de tre bokstäverna kan den första reglementsenligt ersättas med siffran 7. eller 8. Detta svarar mot ,vad som gäller fartygs radiotelefonstation. Bestämmelser. om igenkännings- signalens sammansättning bör ges i form av tillämpningsföreskrifter.

I andra stycket av förevarande paragraf formuleras enligt förslaget fullmakten för Kungl. Maj:t att meddela närmare-föreskrifter om far- tygs identifiering om, så att den avser regeringen och innefattar befogen- het att bestämma om märkning av registrerade fartyg, deras båtar och -- redskap samt förbjuda att registrerat fartyg hålls i drift utan föreskriven märkning. Märkningen bör i regel ske med igenkänningssignalen, som också kommer att utgöra registerbeteckning (se prop. 1973: 42 s. 225 - och 226). I fråga om fiskefartyg fordras dock speciella, på internationellt fiskerifördrag grundade regler-(jfr bilaga till prop. 1969:.146).

135

I 38 och 293 55 sjölagen föreskrivs, att anteckning i skeppsbyggnads- registret rörande registrerat bygge samt inteckning-i bygget och in— föring som rör inteckningen skall föras över till skeppsregistret, om - bygget överförs dit som skepp. Naturligtvis skall det förfaras på samma

• Sida 29
•  Original

Prop. 1975: 68 - 29

sätt med förvärvsinskrivning i skeppsbyggnadsregistret, i den mån över- föringen av bygget till skeppsregistret inte sammanfaller med ägarskifte så att ny inskrivning måste företas. Det ligger i sakens natur. Men för fullständighets skull föreslås i 135 första stycket en uttrycklig före- skrift härom, som motsvarar föreskrifterna i 38 och 293 55 sjölagen. Samtidigt jämkas hänvisningen i andra stycket till 14—38 55 såvitt gäller skeppsandel så attdärur avlägsnas hänvisning till 15, 16 och 17 55, vilkas tillämpning på skeppsandel under alla förhållanden är ' utesluten.

255

I andra stycket av denna paragraf, där inskrivningsdagen regleras, fogar förslaget nyårsafton till de dagar — förut bl.a. midsommarafton och julafton — på vilka inskrivningsdag ej infaller. Ändringen föranleds bl.a. av att nyårsafton enligt överenskommelse mellan staten och stats- tjänstemännens organisationer i princip skall vara arbetsfri. Motsva- rande ändring har tidigare vidtagits 'i bl.a. lagen (19301173) om beräk- ning av lagstadgad tid och lagen (1973298) om inskrivningsregister (SFS 1974:756——760). . . -

I tredje stycket, som bl.a. bemyndigar Kungl. Maj:t att utfärda till- lämpningsföreskrifter -om "registrerings- och inskrivningsförfarandet, föreslås fullmakten jämkad så att den avser regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer, och innefattar befogenhet att ålägga enskil- da att till registermyndigheten anmäla förhållanden varom kännedom fordras för ändamålsenlig registerföring. Jag tänker härvid främst på sådant som data rörande skepps konstruktion och användning m.m. samt vi55a uppgifter om i vad mån skeppryggnad leder till sjösättning och leverans.

29 5

I denna paragraf, som behandlar besvär över beslut i registerärende, föreslås ett nytt fjärde stycke med föreskrift att ärende, som högre rätt återförvisat till registermyndigheten för ny handläggning, skall tas upp igen utan dröjsmål efter det att den högre rättens beslut kommit registermyndigheten tillhanda. Det betyder, att ärendet skall återupptas genast, om beslutet når myndigheten under löpande inskrivningsdag, och eljest på nästa inskrivningsdag. Föreskriften är utformad efter förebild av 19 kap. 15 5 JB.

305

I tredje stycket av denna paragraf ges .förvärvare rätt att bl. a. söka ' inskrivning av föregående ägares förvärv om han är beroende av' detta för att få inskrivning av det egna förvärvet. Föregående ägare är där—' vid skyldig att tillhandahålla erforderliga handlingar. Inledningsvis an-

• Sida 30
•  Original

Prop. 1975: 68 30

tydde jag att de av förra årets riksdag beslutade reglerna i stämpel- skattelagen (1964: 308) om beskattning av skeppsförvärv kräver en jämkning i sjölagens bestämmelser om inskrivning av sådant förvärv. Denna jämkning innebär bl.a., som jag närmare skall utveckla i an- slutning till 33 och 34 55, krav på ensammanhängande inskriven fångeskedja även för bifall till anmälan om avregistrering med anledning av förvärv. Som en konsekvens av detta föreslås att rätten att söka in- skrivning av föregående ägares förvärv utvidgas till att omfatta även detta fall.

315

I tredje stycket av förevarande paragraf, där uppskov regleras för bl.a. det fall att ett registerärende är särskilt omfattande eller svårbe- dömt, föreslås den redaktionella jämkningen att utgångspunkten för uppskovet preciseras att avse inte bara ansökningsdag utan också an- mälningsdag.

33 Och 34 55 Enligt 335 4 sjölagen reses krav på sammanhängande inskriven fångeskedja för att inskrivningsansökan skall kunna bifallas, ett krav som kompletteras av befogenhet för sökanden enligt 305 tredje stycket samma lag att i mån av behov söka inskrivning eller göra registrerings- anmälan på föregående ägares vägnar. Kravet gäller bara förvärv av redan registrerad egendom. Vid förra årets riksdag antogs vissa änd- ringar i stämpelskattelagen (1964:308) för att anpassa denna till de nya reglerna i sjölagen om fartygsregistrering (SFS 1974:887). De knyter skattepliktens inträde för skeppsförvärv till själva inskrivningen av för- värvet och förutsätter därmed att varje skattepliktigt skeppsförvärv verkligen blir inskrivet så att det kan beskattas. Det blir därför nöd- vändigt att kräva sammanhängande inskriven fångeskedja även för det fall att skepp anmäls för registrering och förvärysinskrivning med förbigående av skattepliktigt förvärvsled. Den nuvarande begränsningen i 33 5 4 till fall då det är fråga om förvärv av redan registrerad egen- dom kan sålunda ej upprätthållas. Den måste jämkas så att varje led i fångeskedjan, som kunnat vara inskrivet i skeppsregistret, också skall skrivas in för att registreringsanmälningen och den därmed förenade inskrivningsansökningen skall kunna bifallas. Motsvarande krav måste i 345 sjölagen ställas för bifall till anmälan om avregistrering som förutsätter förvärvsprövning, såsom avregistrering emedan svenskt skepp överlåtits till utlänning (165 första stycket 3 sjölagen ). Någon oskälig belastning för sökanden innebär dessa nya krav inte. Han måste näm- ligen ändå alltid styrka sin rätt genom att härleda den minst så långt bakåt genom fångeskedjan. Ehuru förvärv av skeppsbygge inte blir stämpelskattepliktigt, kan 'det

• Sida 31
•  Original

Prop. 1975: 68 . 31

anföras skäl för att principen om inskrivning av den fullständiga fånges- kedjan —— normalt här bara tillverkare och beställare — bör gälla även inom skeppbyggnadsregistrets ram. Ty om skepp under byggnad från början registreras som beställarens uteslutande egendom, något som är möjligt enligt den nya ordningen, skulle det eljest inte finnas någon inskrivning för varvet att falla tillbaka på utan ny ansökan för den händelse beställaren häver kontraktet och därmed återför äganderätten till bygget på varvet. Detta är opraktiskt. Därför föreslår jag inte något undantag för skeppsbyggen. Däremot bör inte som villkor för registre- ring och inskrivning av förvärv av nybyggt skepp'krävas att skepps- bygget registreras i efterhand. -

Förslaget innebär, att ur 335 4 sjölagen avlägsnas formuleringen "vad angår registrerat skepp eller skeppsbygge” och att punktens första del i stället avfattas sålunda: "fångesmannens rätt ej är inskriven i registret, ehuru den hade kunnat inskrivas där”. Genom att till 34 5 andra stycket sjölagen införa hänvisning till den sålunda ändrade 33 5 4 reser förslaget motsvarande krav vid avregistrering, som beror av för- värvsprövning. Där kan emellertid en sådan hänvisning inte begränsas till 33 5 4. Ty vid avregistrering med anledning av förvärv måste natur- ligtvis också — med hänsyn till att avregistrering då ger samma rätts- skydd som inskrivning (jfr 22 5 tredje stycket sjölagen) — beaktas så- dana omständighetersom avses i 33 5 5—9. Det följer med nuvarande lydelse tolkningsvis av 16 5 sjölagen, till vilken 34 5 hänvisar. När man nu behöver införa en hänvisning också till 33 5 kan denna emellertid inte begränsas till punkt 4, eftersom en sådan hänvisning skulle bli vilse- ledande. Den måste alltså avse även de därefter följande punkterna i avslagskatalogen. _

Utöver en redaktionell jämkning i förtydligande syfte i 335 7 inne- fattar förslaget vidare i fråga om 33 5 tillägg av ett nytt andra stycke. Inte heller detta innebär emellertid någon nyhet i sak utan bara ett förtydligande. Avsikten är att göra fullt klart att de punkter, nämligen 5—7, i avslagskatalogen i 33 5 som skall hindra att sakrättsskydd —— s.k. borgenärsskydd eller omsättningsskydd — me'd orätt vinns för för- värv inte är tillämpliga när sakrättsskydd redan ,vunn'itsgenom att förvärvet inskrivits enligt 145 tredje stycket sjölagen (villkorlig ägande- rätt) eller genom att sådan inskrivning tidigare sökts och den ansök- ningen ännu kan vinna bifall (jfr 19 och 20 55 samt 22 5 andra stycket sjölagen). I det föreslagna nya andra stycket i 33 5 sägs därför, att första stycket 5—7 inte utgör hinder mot inskrivning avförvärv, om inskriv- ning av villkorlig äganderätt redan har beviljats på grund av samma förvärv. Även detta nya stycke måste omfattas av den hänvisning i 34 5 som jag nyss nämnde. Ingreppet i 34 5 motiverar enligt min mening omredigering av paragrafen så att- avregistrering och förbehåll om skeppsnamn behandlas i skilda stycken.-

• Sida 32
•  Original

Prop. 1975: 68 32

35 och 36 55

Det i sjölagen liksom i JB tillämpade systemet med i'nskrivningsdagar innebär att beslut skall grundas på förhållandena vid inskrivningsdagens' utgång och att omständigheter som 'har inträffat därefter i princip inte kan beaktas. Denna ordning liksom tidsskillnaderna mellan olika orter skapar särskilda problem då skepp skall avregistreras i ett land och nyregistreras i ett annat. '

För att ett skepp eller skeppsbygge skall kunna avregistreras fordras samtycke av intecknirigsborgenärema '(17 5 andra stycket sjölagen ). Om dessa som villkor för samtycke kräver att de tillförsäkras mot-' svarande säkerhet i skeppet efter flaggskiftet, måste registrering och inteckning i det andra landet kunna ske samtidigt med att avregistre- ' ringen äger rum. Kan en sådan ordning inte åstadkommas, vållas tidsut- dräkt och kostnader för anskaffande av bankgaranti eller annan säker- het för den tid som förflyter mellan registreringsåtgärderna. Av nu angivna skäl är det angeläget att registreringsåtgärder i olika länder kan samordnas. I detta syfte har i art. 3:2 b i sjöpanträttskonventionen (se prop. 1973:42 s. 381 ) upptagits en regel som innebär att man som underlag för 'ett beslut om registrering av fartyg i en stat skall kunna godta ett bevis att fartyget kommer att avregistreras i annan stat den dag den nya registreringen äger rum. Denna regel har föranlett bestäm-' melser i 35 och 36 55 sjölagen . Enligt 355 får utländskt skepp eller skeppsbygge som har blivit svenskt 'införas i det svenska registret, om det visas att egendomen kommer att avföras ur det utländska registret den dag den registreras här i landet eller eljest med verkan från den dagen. Enligt 365 kan i fråga om skepp eller skeppsbygge som skall avregistreras för att registreras utomlands beslutas, att egendomen skall avföras ur registret den dag den införs i det utländska registret, och avregistreringen får då verkan från den dagen. Dessa regler leder till att en svensk registrering eller avregistrering, som i princip gäller från kl. 12 den inskrivningsdag det är fråga om, kan vara grundad på en' ' registreringsåtgärd utomlands, som på grund av tidsskillnader och olikheter i fråga om handläggningsregler inte äger rum förrän vid en senare tidpunkt under dagen. Det nu anförda visar att den 'inlednings- vis angivna principen om betydelsen av omständigheter som inträffar efter inskrivningsdagens utgång inte kan upprätthållas konsekvent 1 det sjörättsliga systemet.

I fall då den andra staten inte är ansluten till sjöpanträttskonven- tionen och inte har regler av motsvarande innebörd som 35 och 36 55 sjölagen kan den önskvärda samordningen mellan registreringsåtgär- derna inte ske på annat sätt än att åtgärderna .vidtas samtidigt. Även i förhållande till stater "som har regler motsvarande 35 och 36 55 kan det vara praktiskt och medföra'tidsvinst om en samordning kan ske på detta sätt. Möjligheterna för en sådan samordning 'blir emellertid

• Sida 33
•  Original

Prop. 1975: 68 33

ganska begränsade, om man upprätthåller principen att den svenska registermyndigheten inte få ta någon hänsyn till vad som sker efter inskrivningsdagens utgång. Eftersom denna princip som jag nyss har påpekat redan har genombrutits kan jag inte se något hinder mot att ett undantag görs även för fall av nu åsyftade slag. Detta bör framgå av lagen. Jag föreslår därför att i sjölagen tas upp en bestämmelse enligt vilken registrering eller avregistrering. i fall då det påkallas för sam- ordning med utländsk registermyndighets beslut, får företas här utan hinder av att detta beslut meddelas eller bevisning därom förebringas först efter inskrivningsdagens utgång. Utredning om beslutet bör dock inte få förebringas efter kalenderdagens utgång. Handläggningen av de till viss "inskrivningsdag hörande ärendena måste nämligen kunna av- slutas i sådan tid att uppdatering kan ske under natten så att registrets innehåll är fullt aktuellt påföljande dag.

Bestämmelser av nu nämnda innehåll föreslås intagna i 36 5, och de bestämmelser som f.n. har sin plats där föreslås överflyttade till ett nytt tredje stycke i 35 5.

För att det nu berörda förfarandet skall bli tillämpligt måste givetvis anmälan om registrering resp. avregistrering ha gjorts på inskrivnings- dagen, dvs. före kl. 12. Vidare måste uppenbarligen beaktas att sam- ordningen inte kan få ske på bekostnad av grundläggande sven-ska företrädesregler (jfr lagrådets uttalande i prop. 1973:42 s. 561 ). Om så- lunda det skeppsförvärv som betingar den utländska myndigheten-s be- 51ut ligger i tiden efter utgången av den Svenska inskrivningsdagen, skulle det komma att strida mot våra företrädesregler att ta upp ären- det på den gångna inskrivningsdagen. Förvärvet skulle då inskrivnings- rättsligt få företräde från den dagen trots att man rätteligen hade kunnat söka inskrivning för det först på senare inskrivningsdag. Visser- ligen torde de väsentliga sakrättsliga verkningarna av för-värv från ut- landet normalt lyda den främmande registreringsstatens lag. Det synes mig dock tillrådligt att registermyndigheten konsekvent upprätthåller principen att förvärvet skall vara ett faktum före inskrivningsdagens utgång.

Jag vill understryka att den av mig föreslagna regeln i 36 5 inte innebär att registermyndigheten är skyldig att tjänstgöra utöver ordi- narie arbetstid för att eventuellt ända till utgången av kalender- dygnet avvakta besked om resultatet av den utländska registermyndig— hetens prövning. Regeln ger emellertid"registermyndigheten möjlighet. att beakta besked om utomlands verkställd registreringsåtgärd'som' er-' hålls efter inskrivningsdagens slut kl. 12, i den mån detta låter sig göra" inom ramen för den tid som normalt behöver tas i anspråk för hand- läggningen av de till inskrivningsdagen hänförliga ärendena. I-princi'p ' förutsätts att denna handläggning slutförs under samma dags efter- middag. '

3 Riksdagen 1975. ] saml. Nr 68

• Sida 34
•  Original

Prop. 1975: 68 34

38 &

I denna paragraf, som behandlar anteckningar rörande olika rätts— fakta, fogar förslaget till första stycket 4, dels det fall att konkursför- valtare begärt att till boet hörande registrerat skepp eller skeppsbygge skall säljas exekutivt, dels det fall att skeppsägaren enligt 10% sjölagen påkallat sådan försäljning. Anteckning om dessa förhållanden fyller visserligen ingen annan funktion i registrerings- och inskrivningssyste- met än att informera tredje man om att exekutiv försäljning förestår. Med hänsyn härtill skulle frågan i och för sig kunna regleras i till- lämpningsföreskrifter. Men till den del motsvarighet finns i fastighets- rätten och lufträtten är föreskrifter givna i form av lag (19 kap. 21 & JB och 41 5 lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg), och det synes därför lämpligt att välja samma ordning här.

I första stycket 7 har hänvisningen till 365 sjölagen ändrats till att avse 35 ?; samma lag, till vilken den bestämmelse hänvisningen gäller överförs enligt förslaget.

39 &

Denna paragraf behandlar officialrättelse av införing och av bevis och handlingar som utfärdats i enlighet med oriktig införing. Här inne- bär förslaget en ändring i sak. I paragrafens andra stycke är, med fas- tighetsrättslig förebild (se 19 kap. 18å JB), föreskrivet att rättelse skall anmärkas på bevis eller handling som utfärdats i enlighet med den felaktiga införingen. Det har under förberedelserna inför ikraftsättandet befunnits vara opraktiskt att förfara på det sättet i ett registersystem som i viss utsträckning bygger på automatisk framställning av vissa bevis. En lämpligare ordning är att nytt bevis resp. ny handling utfärdas och att den tidigare handlingen återfordras, görs obrukbar och behålls för att fogas till akten. För handlingens innehavare, som får avstå hand— lingen mot en ny, bör en sådan ordning enbart [vara till fördel. Jag föreslår därför, att paragrafens andra stycke ändras i enlighet med detta.

I tredje stycket föreslås en redaktionell jämkning.

7 a övergångsbestämmelserna

Vid arbetet med överföring av fartyg från fartygs- och fiskefartygs- registren till skepps- och båtregistren har det visat sig föreligga vissa identifieringsproblem, vilka delvis sammanhänger med fall av dubbel eller flerdubbel registrering av samma fartyg. Osäkerheten i fråga om identitet beror också på att olika uppgifter föreligger om fartygs- måtten, närmast största längd och bredd. I stället för största längd förekommer i stor utsträckning uppgift om den s.k. igenkänningsläng- den, som ej är identisk med den största längden utan kan understiga denna. Tills de nya registren skall börja fungera fullt ut torde de

• Sida 35
•  Original

Prop. 1975: 68 35

svåraste identifieringsproblemen bli undanröjda men osäkerhet kommer sannolikt i en hel del fall likväl att råda rörande längd— och breddmått Oklarheter av denna typ bör kunna redas ut i lämplig ordning sedan registren har lagts upp, och några större olägenheter av att registren i ett inledningsskede kommer att vara behäftade med vissa brister i detta hänseende torde i regel inte behöva befaras. I enstaka situationer kan emellertid oklarheten vara mera besvärande. Jag syftar här på sådana fall då de uppgivna måtten ligger nära gränsen mellan skepp och båtar (le4 m) eller då det är tveksamt om egendomen över huvud taget är ett fartyg. Visserligen torde flertalet av dessa fall hinna utredas innan de nya lagreglerna träder i kraft. Det synes dock lämpligt att ålägga registermyndigheten att, när inskrivning eller inteckning första gången söks i egendom som överförts till skeppsregistret från fartygsregistret eller fiskefartygsregister, ta ställning till om egendomens beskaffenhet av skepp är otvetydigt utredd. Om så inte är fallet bör myndigheten kunna föranstalta om den utredning som behövs.

Myndigheten bör härvid kunna rikta föreläggande till skeppsägaren eller anlita biträde av sjöfartsverket eller tullverket, som har möjlighet att företa mätning på fältet. Det rör sig här inte om regelrätt skepps- mätning utan om ganska enkel måttagm'ng, låt vara att den kräver någon kännedom om vad som skall och inte skall beaktas (jfr prop. 1973: 42 s. 299 ). Inom sjöfartsverket finns också den kompetens som behövs för att utreda omständigheter, som betingar egendomens be- skaffenhet av fartyg, dvs. om den har skrov och styrinrättning eller, om vanlig styrinrättning saknas, en eljest godtagbar konstruktionsmässig manöverförmåga.

Som ny punkt 7 a i övergångsbestämmelserna till sjölagen föreslår jag regler av denna innebörd.

11 a övergångsbestämmelserna

Som jag har nämnt inledningsvis har det under arbetet på att lägga upp det nya skeppsregistret på grundval av fartygs- och fiskefartygs- registren samt inteckningsboken för fartyg visat sig att en stor mängd inteckningar -i avregistrerade fartyg inte blivit dödade utan ännu består. Att fartyg är registrerat i fartygsregistret har från början varit och är alltjämt en förutsättning för att inteckning skall kunna beviljas i far- tyget. Men fram till den 1 juni 1967, då den nuvarande 28 aå infördes i förordningen ( 1901:78 ) angående registrering av svenska fartyg, kunde fartyget avföras ur fartygsregistret utan att inteckningen dödats eller inteckningsborgenärens samtycke visats föreligga. Avregistrering för- utsätter i regel och har även tidigare förutsatt att fartyget är förstört eller förlorat eller att det upphört att .vara svensk. I sådana fall blir inteckn-ingsborgenären normalt gottgjord på det ena eller andra sättet. Stundom —- såsom vid fartygets försäljning efter kondemnation — upphör hans panträtt att gälla. Därför kan det på goda grunder antas,

• Sida 36
•  Original

Prop. 1975: 68 36

att de fartygslösa inteckningar som nu bragts i dagen inte annat än i rena undantagsfall motsvaras vare sig av någon pantfordran eller av någon pant med bevarat förmögenhetsvärde. Det kan emellertid inte uteslutas att enstaka fall finns där inteckningen alltjämt rätteligen ut— gör säkerhet för pantfordran. Rör det sig då om ett vrak, så kan detta framdeles bli bärgat och visa sig erbjuda ett för borgenären åtkomligt förmögenhetsvärde. Och är det fråga om fartyg som satts under ut- ländsk flagg, kan det på nytt bli svenskt. 1 så fall torde det bero på den främmande statens lagstiftning huruvida den svenska, på inteckning grundade panträtten kunnat överleva det utländska skedet i fartygets tillvaro.

Det kan inte komma i fråga att helt enkelt beröva inteckningsborge- nären hans panträtt i den mån denna erbjuder ett presumtivt förmögen- hetsvärde för honom. Inteckningen torde i Och för sig falla under övergångsbestämmelserna till 1973 års sjölagsändringar (se bl. a. punkt 11), låt vara att sådana bestämmelser som för sin tillämpning förutsätter att inteckningen är införd i skeppsregistret naturligtvis inte blir aktuella. Jag återkommer i det följande (se under 3.3) till frågan om den fort— satta registreringen av sådana inteckningar. I förevarande sammanhang är det bara fråga om att ta ställning till de problem som kan uppstå, ifall det avregistrerade fartyget framdeles skulle komma att bli regi- strerat som skepp eller kanske, vid iståndsättning av vrak, som skepp under byggnad. Uppenbarligen är dylika möjligheter övervägande teo- ' retiska men de måste likväl tas med i beräkningen. Ty bevarad inteck- ningsrätt måste kunna göras gällande i egendomen antingen genom att betalning söks därur eller genom att borgenären väcker talan om fast— ställelse av sin rätt till egendomen. I det förra fallet torde han bli berättigad att få betalt ur egendomen med företräde framför borgenä— rer med panträtt på grund av inteckning i skepps- eller skeppsbyggnads- registret och i det senare fallet är det följdriktigt att medge honom rätt att få inteckningen införd i registret med bästa rätt.

Det är tydligt, att en sådan "ordning — som visserligen inte helt-"sak- nar motsvarighet redan i dag —— måste -bli besvärande för skeppsom— sättningen och för belåningen av skeppsegendom, eftersom den i prin- cip kräver att tredje man som vill inlåta sig på rättshandling rörande" egendomen måste förvissa sig om att denna inte förut varit införd i fartygsregistret och på den grunden besväras av inteckning som ej kun- nat föras över till skeppsregistret. Därför är det angeläget att sätta 'en gräns för ordningens varaktighet. En lämplig, ej alltför avlägsen sådan erbjuder utgången av maj 1977. Då har nämligen tio år förflutit sedan svenskt fartyg kunde avföras ur fartygsregistret utan-hänsyn till inteck- ningsborgenär. Jag föreslår, att inteckning som här avses inte skall få ' göras gällande i egendom i skepps- eller skeppsbyggnadsregistret efter denna tidpunkt. Undantag bör dock "gälla "för det fall att-betalning sökts ur egendomen eller talan om rätt'till'denna på grund av inteck-'

• Sida 37
•  Original

Prop. 1975: 68 37

ningen väckts före angivna tid. Ifall talan om rätt till egendomen på grund av inteckningen bifalles, bör inteckningen föras in i registret.

Bestämmelser av angivna innebörd föreslås upptagna i en ny punkt 11 a i övergångsbestämmelserna till 1973 års sjölagsändringar.

3.3. Lagen om förnyelse av vissa fartygsinteckningar

I anslutning till förslaget om en ny punkt 11 a i övergångsbestämmel- serna till 1973 års sjölagsändringar (under 3.2) har jag tagit upp prob- lem som aktualiseras av den mängd gamla fartygsinteckningar utan underlag av registrerade fartyg som förberedelserna för den nya skepps- registreringen bragt i dagen. Där var det fråga om sådan intecknings giltighet i fartyget efter dess eventuella framtida registrering i skepps- eller skeppsbyggnadsregistret. Jag skall nu ta upp frågan hur inteck- ningsrätten skall bevaras eller bringas att upphöra.

Utgångspunkten bör som jag tidigare har angett vara att det inte kan komma i fråga att beröva borgenären hans panträtt på grund av inteckningen i den mån denna har eller kan tänkas ha något värde för honom. Inteckning som ej dödats bör genomgående bestå. Ty det vore alltför omständligt att ge sig in på någon detaljundersökning av .de materiella förhållandena bakom varje inteckning som inte dödats innan 1973 års lag om ändring i sjölagen sätts i kraft och lagen (1901: 26 s. 1) om inteckning i fartyg därmed upphör att gälla. Men dess fortsatta giltighet bör inte vara obetingad utan bero av om borgenären finner inteckningen värd att bevaras. En sådan ordning kan etableras efter förebild av reglerna i 275 & sjölagen, enligt vilken inteckning i vissa avregistreringsmässiga skepp förfaller tio år efter det att avregistre- ringsgrunden inträdde men kan förnyas på begäran av bl.a. borge- nären. Sådan förnyelse gäller för tio år åt gången.

Enligt min mening bör fartygsinteckning, som inte kan föras över till skeppsregistret emedan fartyget blivit avregistrerat, förfalla med ut- gången av maj 1977, då tio år förflutit sedan svenskt fartyg senast kunde avregistreras utan hänsyn till om det var intecknat eller ej. Inteckningen bör bestå endast ifall den förnyas på ansökan som görs före utgången av denna tid. Eftersom ägarhypotek inte gäller på grund av fartygsinteckning under den nuvarande ordningen bör endast borge— nären ha rätt att begära förnyelse. För bifall till sådan begäran bör krävas att borgenären visar, dels att inteckningen utgjorde säkerhet för pantfordran då lagen om inteckning i fartyg upphörde att gälla, dels att den ännu då förnyelse söks utgör säkerhet för sådan fordran. Förnyelse bör liksom enligt 275 & sjölagen gälla tio år. Tioårstiden bör räknas från utgången av maj 1977 även om förnyelse skulle sökas och beviljas dessförinnan.

Genom denna reglering kommer alla dessa fartygsinteckningar att bevaras till maj 1977 i den mån de inte dödas dessförinnan medan få

• Sida 38
•  Original

Prop. 1975: 68 38

av dem, om ens någon, kan antas komma att bestå efter nämnda tid. Till dess måste emellertid inteckningsboken för fartyg föra-s och befatt— ningen med den bör då anförtros den nya sjörättsliga registermyndig- heten. Boken måste föras även efter maj 1977 sa länge den upptar inteckning som består.

Jag nämnde att gammal fartygsinteckning skulle kunna dödas. Det blir i så fall inte med tillämpning av bestämmelserna i sjölagen , som förutsätter att inteckningen är införd i skepps- eller skeppsbyggnads— registret. Dödning av fartygsinteckningen bör i stället företas med stöd av särskild bestämmelse, avsedd just för sådan överbliven inteckning. Jag har övervägt om andra inteckningsåtgärder, t. ex. nedsättning, bör stå till buds men inte funnit något praktiskt behov därav. Fartygsin- teckning av förevarande slag bör antingen bestå oförändrad som sådan, eventuellt efter förnyelse, eller också dödas eller förfalla. Den som uppvisar inteckningshandling bör emellertid ha rätt att få sitt innehav antecknat i inteckningsboken, förutsatt givetvis att inteckningen inte redan har förfallit.

Förfarandet i förnyelseärenden bör vara skriftligt och det synes lämpligt att lagen (1946: 807) om handläggning av domstolsärenden görs tillämplig. Givetvis bör förnyelsebe-slut föras in i inteckningsboken. Handlingar i sådana ärenden kan lämpligen förvaras i akter, ordnade som realakter under det berörda fartygets förutvarande nummer i fartygsregistret.

Som redan framgått förutsätter jag, att dessa fartygsinteckningar kommer att följa bestämmelserna i sjölagen så långt övergångsbestäm— melserna till 1973 års lagändringar är tillämpliga. Därigenom "löses i allt väsentligt spörsmål om inteckningsrättens materiella innehåll. Det är emellertid nödvändigt att också klara ut vad som skall gälla, ifall betal- ning söks ur egendomen. Det är då lämpligt att reglerna om utmätning och försäljning av registrerade skepp blir tillämpliga så långt de passar, vare sig egendomen förlorat karaktär av fartyg när exekutionen äger rum eller den skulle utgöra båt enligt de nya reglerna i sjölagen . Jag finner det självklart, att bl. a. de regler i 276 5 nämnda lag och annor- städes som är avsedda att möjliggöra övertagande av inteckningsskuld inte bör vara tillämpliga vid sådan försäljning, eftersom de inte ägnar sig att tillämpas på inteckning utan underlag av registrerad skepps— egendom.

För att rättsförluster i görligaste mån skall undvikas är det viktigt att lämpliga åtgärder vidtas för att bringa reglerna om förnyelse m.m. till berörda rättshavares kännedom. Jag föreslår därför, att den nya registermyndigheten åläggs att, med ledning av inteckningsbokens inne- havsanteckningar, rikta underrättelser till alla kända intecknings- borgenärer med upplysning, dels om att inteckningen inte blivit över- förd till skeppsregistret, dels om vad som skall gälla för sådan inteck- ning. Underrättelserna bör lämnas i god tid före utgången av den tid

• Sida 39
•  Original

Prop. 1975: 68 39

inom vilken förnyelse måste begäras. Jag föreslår att det föreskrivs att underrättelse skall ske före utgången av år 1976. Upplysningar om be— handlingen av kvarstående fartygsinteckningar bör spridas också i annan form, t. ex. genom annonsering i fackpress och dagspress. Jag ämnar föreslå att domstolsverket får i uppdrag att sörja för detta.

Bestämmelser av den innebörd som jag här redogjort för föreslås upptagna i en särskild lag, betecknad lag om förnyelse av vissa fartygs- inteckningar m. m.

3.4. Båtregistreringslagen

Med båt anses enligt 2 5 sjölagen fartyg, vars största längd under- stiger tolv meter eller vars största bredd understiger fyra meter. Som jag har nämnt inledningsvis förordar jag, att bestämmelser om båt- registrering, som ursprungligen avsetts bli meddelade i administrativ ord- ning, i stället tas upp i en särskild lag. Jag föreslår att lagen betecknas båtregistreringslag. Reglerna i den föreslagna lagen ansluter sig i till- lämpliga delar nära till sjölagens bestämmelser om skeppsregistrering.

Till skillnad från skeppsregistreringen, som fyller både offentligrätts- lig och privaträttslig funktion, skall båtregistreringen huvudsakligen tillgodose behovet att förteckna yrkessjöfartens och yrkesfiskets båtar. Beträffande båtar för yrkesfiske finns regler om registrering i vissa inter- nationella fördrag och vad yrkessjöfartens båtar beträffar kan ordnings- och beredskapssynpunkter anföras till stöd för registrering av dem.

Det förslag jag nu lägger fram syftar väsentligen till 'att fylla det registreringsbehov, nu tillgodosett genom fartygsregistret och fiskefar- tygsregistren, som inte täcks av skeppsregistret. Förslaget innefattar inte något ställningstagande till det av fritidsbåtutredningen nyligen i be— tänkandet (SOU 1974:95) Båtliv framlagda förslaget om en allmän fritidsbåtregistrering. Detta betänkande remissbehandlas f.n. Inte heller har jag tagit ställning till det förslag om privaträttslig reglering av båt- registreringen som lagberedningen har lagt fram i betänkandet (SOU 1974:55) Utsökningsrätt XIII. Men jag återkommer i det följande (under 3.5) med förslag till förlängning, såvitt gäller båtbyggnad, av den ordning för att vinna förmånsrätt för förskott till fartygsbyggnad som ännu gäller enligt 3 & sjölagen. Därigenom kan det behov som föranlett lagberedningens förslag i viss del tills vidare tillgodoses.

Övergångsbestämmelser

Båtregistreringslagen.bör träda i kraft samtidigt med ändringarna i sjölagen. Under punkt 1' föreslås därför att-lagen-skall träda i kraft-den dag regeringen bestämmer. .

Båtregistret bör liksom skeppsregistret läggas upp på- grundval av innehållet i fartygsregistret hos sjöfartsverket och i fiskefartygsregistren under tullverket, Bestämmelse .härom föreslås under-punkt 2. Förbe-'

• Sida 49
•  Original

Prop. 1975: 68 49

redelserna för detta är, liksom i fråga om skeppsregistret, redan långt framskridna.

Enligt punkt 5 övergångsbestämmelserna till lagen (197321064) om ändring i sjölagen skall varje intecknad båt föras över från fartygs- registret till skeppsregistret. Den skall dock avföras därur, när båten upphör att besväras av inteckning. Eftersom det då kan röra sig om en båt som är registreringspliktig enligt båtregistreringslagen, föreslås under punkt 3 att båten i så fall utan vidare skall föras in i båtregist- ret då den avförs ur skeppsregistret. Detsamma föreslås gälla annan registrerad båt som ej ägaren begärt skall vara oregistrerad i fortsätt— ningen.

Av skäl som väsentligen svarar mot dem jag anfört till stöd för för- slaget om en ny punkt 7 a i övergångsbestämmelsema till 1973 års sjö- lagsändringar (avsnitt 3.2) föreslås under punkt 4 bestämmelser enligt vilka registermyndigheten när förvärvsanteckning första gången aktua- liseras i fråga om båt, som överförts till båtregistret från fartygsregist- ret eller fiskefartygsregister, skall ta ställning till om dess egenskap av båt -— med avseende på mått och beskaffenhet i övrigt — är otve— tydigt utredd.

3.5 Lagen om registrering av båtbyggnadsförskott, m. m.

Som jag nämnde inledningsvis har enligt 3 & sjölagen i dess allt- . jämt gällande lydelse den som lämnat eller utfäst sig att lämna förskott — i form av byggnadsämnen eller pengar —- till fartygsbyggnad rätt att låta ta in skriftlig avhandling om förskottet i Stockholms tingsrätts bouppteckningsprotokoll och har därefter enligt 4 5 andra stycket för— månsrättslagen(1970:979) förmånsrätt i "byggnadsämnena och det som för beställarens räkning tillverkats med förskottet". På det sättet vinner beställaren ett begränsat skydd för sin rätt till återbetalning för den händelse tillverkaren kommer på obestånd. Regleringen har framför allt utnyttjats vid beställningar av stora fartyg hos våra skepps- varv. Den ersätts av skeppsbyggnadsregistreringen. Den som beställer båt får varken fortsatt möjlighet att vinna förmånsrätt för byggnads- förskott eller rätt till registrering av bygget och inskrivning av sin rätt till detta. Denna konsekvens av lagändringen har, som jag tidigare nämnt, uppmärksammats i lagberedningens betänkande Utsöknings- rätt XIII. Vad som har förekommit i detta ärende ger vid handen att det kan vara motiverat att i avvaktan på den slutliga behandlingen av lagberedningens förslag bereda båtbeställare fortsatt möjlighet till skydd för byggnadsförskott. Nuvarande ordning har visserligen blivit mycket litet utnyttjad av båtvarvens kunder men det är tänkbart att den skulle komma till ökad användning, om den bevarades. Jag föreslår därför att det, i samband med att 1973 års sjölagsändringar sätts i kraft, genom sär- skild lag införs regler om förmånsrätt för båtbyggnadsförskott mot- svarande dem som hittills har gällt för alla slag av fartyg. Förmåns-

• Sida 50
•  Original

Prop. 1975: 68 . 50

rätten för båtbyggnadsförskott bör inte stå tillbaka för det 5. k. löne- privilcgiet enligt 11 och 12 åå förmånsrättslagen (1970: 979). Det svarar mot vad som enligt 1973 års sjölagsändringar skall gälla förmånsrätt för panträtt på grund av skeppsbyggnadsinteckning. Löneprivilegiet är väsentligen tillgodosett genom statlig lönegaranti i konkurs.

En ordning för att vinna förmånsrätt för båtbyggnadsförskott kom- mer, till skillnad fran den nuvarande, att kräva att i varje ärende om registrering av förskottsavtal prövas att förskottet verkligen gäller båt- b) g e och inte skeppsbygge. Ty beställning av skepp ger rätt till regi-. strering av skeppsbygget och inskrivning av beställarens rätt därtill enligt sjölagen och det' är då dessa regler — därtill anslutande' övergångs— regler inbegripna —— som skall komma till uteslutande användning. Skill— naden mellan skepp och båtar framgår av 2 g sjölagen. Stockholms tingsrätt får med tillämpning av lagen (1946: 807) om handläggning av domstolsärenden utreda hur deti varje ärende förhåller sig med detta.

I enlighet härmed föreslår jag en särskild lag om registreringiav bår- bj ggnadsjönkon, som såvitt. gäller båtbeställning väsentligen'rnotsvarar den nuvarande ordningen med förmånsrätt för förskott till faitygsbygg-. ' nad, och en lng om ändring i lagen (1973.1068) om ändring [ förnuinr- rättsläge/1 (1970. 979), enligt vili-:en förmånsrätt för båtbyggnadsförskott skall gälla under förutsättning att skriftligt avtal om förskottet registre- rats i bouppteckningsprotokollet hos Stockholms tingsrätt.. Förmånsrätt som åberopas i konkurs på grund av ansökan före ikraftträdandeteller vid utmätning som sker före ikraftträdandct skall enligt erkänd grund- sats följa äldre bestämmelser (se punkt 8 i övergångsbestämmelserna t111 formansrattslagen jfr prop. 1971. 178 s. 35). .

Dessa lagar föreslas träda i kraft den dag regeringen bestämmer. -

Regeringen ansluter" sig till föredragandens överväganden och beslutar-_ att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

• Sida 51
•  Original

Prop. 1975: 68

York-Antwerp-rules 19741

Rule of interpretation. 111 the adjustment of general average the following lettered and numbered Rules shall apply to the exclusion of any Law and Practice incon- sistent thcrewith.

Exeept as provided by the numbered Rules, general average shall be adjusted according to the lettered Rules.

Rule A. There is a general average act when, and only'when, any extraordinary sacrifice or expenditure is intentionally and reasonably made or incurred for the com— mon safety for the purpose of preserving from peril the property involved in a com- mon'maritime adventure. _

Rule B. General average sacrifices and expenses shall be bornc by the different contributing interests on the basis _hereinå after provided.-

Rule C. Only such losses, damages o'r expenses which are the direct consequence of the general average act shall be allowed as gene ral average.

Loss or damage sustained by the ship or cargo through delay, Whether ön the voyage or subsequently, such as dcmurrage, and any indirect loss whatsoever, such as loss of market, shall not be admitted as gen- eral average. _

Rule D. Rights to contribution in 'gen- eral average shall not be affected, though the event which gave rise to the sacrifice or. expenditure may have been due to the fault of one of the parties to the adventure, but this shall not prejudice any remedies or defences which may be open against or to that party in respect of such fault.

Rule E. The onus of proof is upon the party claiming in general average to show that the loss- or expense claimed is properly allowable as general average.

Rule F. Any extra expense. incurred in place of another expense which would have been allowable as general average

-51