Propositionens huvudsakliga innehåll

Med början är l964 har av Kungl. Maj:t och senare av regeringen tillkallats lokal- och utrustningsprogramkommittéer. en vid varje universi- tetsort liksom en för jordbrukets högskolor. En speciell universitets— restaurangkommitté har tillkallats för högskolornas restaurangfrägor. Kommittéernas verksamhetsområden har efter hand vidgats till att omfatta lokal- och utrustningsplanering för i huvudsak all statlig högskoleutbild— ning samt därtill knuten forskning och förvaltning.

Kommittécrna har att utreda de lokal- och utrustningsbehov som aktua— liseras främst av lokala eller centrala högskolemyndigheter. Bchoven om- sätts i lokal- resp. utrustningsprogram som fastställs av kommittéerna. Lokalprogrammen bildar underlag för de byggnadsprogram som redovisas av byggnadsstyrelsen för regeringen och som efter prövning normalt leder till uppdrag till byggnz-tdsstyrelsen att projektera och utföra byggnader. 'Kommittéerna utreder högskoleenheternas behov av ersättningsanskaff— ning av inredning och utrustning och prövar lokalbehov vid förhyrningar.

En särskild samarbetsnämnd svarar för att utarbeta vissa normer och anvisningar för programarbetet samt för övergripande prioritering av ak- tuella byggnadsobjekt och ersättningsbehov av utrustning. Handläggning av lokal- och utrustningsfrftgorna vid kommittéerna sker vid ett gemen- samt kansli.

I propositionen föreslås att nuvarande kotnmittéorganisation för lokal- och utrustningsfrågor avvecklas. Arbetet med dessa frågor inom den stat- liga delen av högskolan förs i stället till stor del över på de enskilda högskoleenheternas styrelser. [ propositionen föreslås speciella organ. s.k. lokalnämnder för hithörande frågor. De regionala aspekterna på fram-

• Sida 2
•  Original

Prop. 1978/79: 92

| J

förallt den grundläggande högskoleutbildningens lokal- och utrustningsbe— hov skall bevakas av regionstyrelserna. 'l'ill universitets- och högskoleäm- betct förläggs samordnande och prioriterande uppgifter. Dit knyts även vissa expertgrttpper som finns inom den nuvarande lokal- och utrustnings- programorganisationen.

Lokal- och utrustningsplaneringen vid Sveriges lantbruksuniversitet fö— reslas ske på likartat sätt.

Universitetsrestaurangkommittcn föreslas bli avvecklad och uppgifterna fördelade på olika myndigheter.

Förslagen syftar till att anpassa planeringen av lokaler och utrustning till den nya högskoleorganisationen och i övrigt ändrade förutsättningar.

• Sida 3
•  Original

Prop. 1978/79: 92

'.: J

Utdrag

U'l'Bl ! .DN [ N(_iSl_)EPA RTL", M ENTE'I' PROTOKOLL, vid regeringssammanträde I978-(l2-t)8

Närvarande: statsministern Ullsten. ordföramlc. och statsråden Sven Ro- manus. Mundebo, Wikström, Friggebo. Wirtén, lluss. Rodhe. Wahlberg. Hansson. linlund. Lindahl, Winther. De Geer. Blix. Gabriel Romanus. 'l'ham. Bondestam.

Föredragande: statsrådet Wikström.

Proposition om lokal- och utrustningsplanering vid statliga högskoleenheter

] Inledning

År l975 tillkallade davarande chefen för utbildningsdepartementel en sakkunnigl med uppdrag att utreda organisationen av handläggningen av lokal- och utrustningsärenden inom högskolan. Arbetet skulle ske med utgångspunkt i dels den befintliga lokal- och utrustningsprogramorganisa— tionen (LUP-organisationen) och erfarenheterna av den, dels synpunkter i hithörande frågor som anförts i yttranden över förslag av [968 års utbild- ningsutredning. Utredaren skulle vidare lägga fram förslag om hur upp- gifter motsvarandc dem som fullgörs av lokal- och utrustningsprogram— kotttntittéerna (LU P-kommittéerna) och samarbetsnämnden för lokal- och utrustningsprogramkommittéerna (LUP-nämnden) skulle organiseras för den nya högskolan och anpassas till den organisation för denna som riksdagen hade beslutat om (prop. l97519. UbU l975: I7. rskr l975: 179). Den sakkunnige'. som antog namnet LUP-utredningen. avlämnade i maj 1977 betänkandet (l)s U l977: 7) Lokaler och utrustning för högskolan. Betänkandet — som också innehåller en redogörelse för nuvarande förhal- landen — bör fogas till protokollet i detta ärende som hill/gu ].

Efter remiss har yttranden avgetts av statskontoret. byggnadsstyrelsen. riksrevisionsverket. universitets— och högskoleämbetct (UHÄ) efter hö- rande av regionala och lokala högskolemyndighetcr. utrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH). LUP—nämnden efter hörande av LU P-kommittéerna. skolöverstyrelsen, statens kulturråd. lantbruksstyrel- sen. humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet. medicinska

' Dåvarande överdirektören Lennart Rydback.

• Sida 4
•  Original

Prop. 1978/79: 92 4

forskningsrådet. naturvetenskapliga forskningsrådet. Sveriges lantbruks- universitet. Centralorganisationen SACO/SR. Landsorganisationen i Sve— rige tl.O). Tjänstemännens centralorganisation (TCO) samt Sveriges för- enade studentkårer (SFS).

En sammanfattning av remissyttrandemr över LUP-utredningens betan- kande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

l mars 1969 bemyndigade Kungl. Maj:t di'rvarande statsrådet Moberg att tillkalla en kommitté med uppgift att fortlöpande svara för planering och samordning m.m. av restaurangverksamheten vid universitet och högsko- lor. Kommittén som antog namnet univcrsitetsrestaurangkommittc'n erhöll i maj 1972 genom beslut av Kungl. Maj:t tilläggsdirektiv att bl.a. utreda den framtida handläggningen av sådana ärenden rörande lokal- och utrust- ningsprogramfragor m.m. avseende restauranger vid universitet och hög- skolor för vilka kommitten svarar. Kommittén avlämnade i augusti |977 betänkandet (Ds U 1977: 13) Universitetsrestauranger — organisation för planering. Betänkandet — som ocksä innehålleren beskrivning av nuvaran— de förhällanden — bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av statskontoret. byggnadsstyrelsen. riksrevisionsverket. statens personalnämnd, UHÄ ef- ter hörande av regionala och lokala högskolemyndigheter. UUH. LUP- nämnden efter hörande av LU P-kommittéerna. statens kulturråd. bostads- styrelsen. Sveriges lantbruksuniversitet, SACO/SR. LO. SFS. Högskole- restauranger i Stockholm AB. Universitetsrcstaurangcr i Linköping AB. Göteborgs universitetsrestauranger AB samt Sveriges allmänna restaurang AB (SARA).

En sammanfattning av rernissyttrandena över universitetsrestaurang- kommitténs betänkande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4.

Föredraganden

["t'iredragandens (ir'erviigamlwr 2.1 Inledning

lntill år 1964 vilade ansvaret för lokalplaneringen vid universitet och högskolor liksom för övrig civil statlig förvaltning på byggnadsstyrelsen. För större utbyggnadsprojekt tillkallades speciella programkommittéer som i byggnadsstyrelsens ställe upprättade lokalprogram. Utrustnings- nämnden för universitet och högskolor ( U UH) ansvarade för planering och upphandling av såväl inredning som utrustning.

Mot bakgrund av det mycket omfattande utbyggnadsprogram för univer- sitet och högskolor som fastställdes av 1963 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t i prop. 1964150 ang. universitetens och högskolornas organisation och förvaltning m.m. att lokal- och utrustningsprogramarbetet skulle an-

• Sida 5
•  Original

Prop. 1978/79: 92

'Jt

förtros ar speciella kommitter. en för var och en av universitetsorterna. Planering och upphandling av inredning föreslogs samtidigt bli överförd till byggnadsstyrelsen. Riksdagen hade ingen erinran mot dessa förslag (SU 1964: 119. rskr 1964: 239). ljuni 1964 tillkallades lokal- och utrustningspro- gramkommitteer (LUP—kommittéer) för de dåvarande universitetsorterna Uppsala. Lund. Göteborg. Stockholm och Umeå. lin särskild samarbets- nämnd för 1,U P-kommittécrna (LU P—nämnden) inrättades samtidigt för att sörja för ett nära samarbete kommittéerna emellan. År 1965 tillkallade dåvarande chefen för jordbruksdepartementet en LUP-kommitté förjord- brukets högskolor. En LUP-kommitté för Linköping tillkallades är 1970. Den samma år tillkallade organisationskommitten för planering av högre teknisk utbildning och forskning i övre Norrland hade fram till den ljuli 1977 ansvaret för lokal— och utrustningsplaneringen vid högskolan i Luleå. Ansvaret härför ävilar nu |.L1 P-kommitte'n för Umeå.

Min företrå'rdare redovisade i prop. 1975: 9 ang. reformering av högskole- utbildningen m.m. ett förslag av 1968 års utbildningsutredning (U 68) att LU P-kommittéerna skulle inordnas i den lokala högskoleorganisationen. Vidare skulle det av U 68 föreslagna universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) överta de centrala samordningsuppgifter som ankommer på LU P- nämnden. I sina yttranden över U 68:15 förslag förordade statskontoret. byggnadsstyrelsen och riksrevisionsverket ytterligare överväganden i des- sa avseenden. Med anledning bl.a. härav anförde min företrädare att frågan borde utredas vidare.

1 anslutning till övrigt arbete med att föra högskolereformen vidare initierades därför den utredning om planering av lokaler och utrustning för högskolan som bl.a. utgör grunden för denna proposition.

Riksdagen har tidigare beslutat om högskolans organisation (prop. 1975:9. UbU 1975: 17. rskr 1975: 179 samt prop. 1976/77:59. UbU 1976/ 77:20. rskr 1976/771246). Jag vill inledningsvis peka på att de enskilda högskoleenheterna genom högskolereformen har fått vidgade befogenheter och större handlingsfrihet i skilda hänseenden. Detta gäller bl. a. disposi- tionen av de medel som riksdagen anvisar. Syftet härmed är bl.a. att stimulera det lokala engagemanget i planerings- och utvecklingsarbetet. Jag kommer i det följande att förorda att lokal- och utrustningsplaneringen inom högskolan anpassas till bl. a. det ökade ansvar och de ökade befogen- heter som sålunda i andra avseenden har getts till högskoleenheterna. Detta innebär att de av riksdagen tidigare antagna riktlinjerna för lokal- och utrustningsplaneringen inom högskolan förändras och att denna ges en stadigvarande organisation.

Jag uppdrog våren 1977 åt en sakkunnig' inom utbildningsdepartementct att företa en översyn av befogenhetsfördelningen mellan centrala, regiona- la och lokala organ inom högskolan. Den sakkunnige. som tillsammans

' Riksdagsledamoten Jörgen Ullenhag.

• Sida 6
•  Original

Prop. 1978/79: 92 6

med ett antal tillkallade experter har arbetat under benämningen decen— traliscringsgruppen. har med utgångspunkt i sitt arbete anfört vissa princi- piella synpunkter i anslutning till LUP-utredningens förslag.

Innan jag går in på de enskilda frågor som bör underställas riksdagen för beslut eller som för sammanhangets skull bör redovisas vill jag ange två viktiga utg:"rngspunkter för mina överväganden.

— N_v— och ornbyggnadsobjekten inom högskolesektorn innehåller ofta lokaler som måste uppfylla speciella verksamhetskrtw. Det är därför betydelsefullt att de blivande brukarna ges möjlighet att aktivt delta i planeringen. Högskolestyrelscrna bör ges ansvar för att redovisa en beskrivning av verksamheten samt i de fall där fastställda normer sak- nas även utarbeta förslag till ramprogram. Högskolest_vrelserna bör ocksä ha ett ökat ansvar för att befintligt lokalbestånd utnyttjas ratio- nellt.

—- Lokaler. inredning och utrustning utgör en tungt vägande del av de totala resurser som ställs till högskoleenheternas förfogande. Jag anser det därför betydelsefullt att planeringen av dessa resurser närmare knyts till övrig resursplanering inom högskolan.

2.2 Lokal- och utrustningslwhov inom högskolesektorn

Jag vill inledningsvis. som bakgrund till den organisatoriska förändring jag senare kommer att förorda. något beröra de ny- och ombyggnadsbehov som kan förutses inom den statliga delen av högskolesektorn.

Nuvarande lokaler inom det äldre byggnadsbeståndet uppvisar ofta bris- ter från arbetsmiljö- och ibland även arbetarskyddsynpukt. Åtgärderna under den kommande t'emärsperioden bör därför i stor utsträckning inrik- tas på ombyggnader inom befintligt lokalbestånd. Visst nybyggnadsbehov föreligger för att samla institutioner som nu är splittrade på flera lokaler. medan nybyggnadsbehov för tillkommande verksamhet kommer att svara för en relativt liten del av det totala behovet. De stora investeringsbehoven under perioden kommer i första hand att föreligga i Lund/Malmöregionen. Göteborgsregionen samt Stockholmsregionen. För att ge en uppfattning om det totala investeringsbehovet för högskolesektorns byggnadsverksam- het under de närmaste fem åren villjag nämna att det aktuella planerings- materialet för denna period som har redovisats av LU P-nämnden i samråd med byggnadsstyrelsen omfattar 58 större byggnadsobjekt. Ett byggande av dessa. som har prioriterats ur ett samlat material från samtliga LUP- kommittéer omfattande 146 objekt. skulle kräva en årlig investeringsvolym av storleksordningen 200 milj.kr.. vartill kommer medel för inredning och utrustning.

Behovet av ersättning och komplettering av utrustning inom högskole- sektorn har ökat starkt. UHÄ framhöll i sina förslag till anslagsframställ- ning för innevarande budgetår att en stor del av nuvarande utrustning vid

• Sida 7
•  Original

Prop. l978/79: 92 . _ 7

högskolorna tillkom under Noll-talets utbyggnadsperiod av universitet och högskolor och därför nått en ålder då den bör slutligt avskrivas. För att uppnå en generell twskrivningstid av tio är skulle nuvarande ersättnings— ratn enligt U H Ä i det närmaste behöva fördubblas.

Forskningsri'idsnämnden har vidare i sitt förslag till anslagsframställning för budgetåret 1979/80 redovisat en på uppdrag av regeringen verkställd utredning om behovet och finansieringen av dyrbar vetenskaplig utrust- ning.

Jag avser att i annat sammanhang återkomma till regeringen med förslag som berör högskolesektorns utrustningsbehov. såväl i form av utrustning av baskaraktär som i form av dyrbar vetenskaplig utrustning.

2.3 långsiktig planering av lokaler och utrustning inom högskolesektorn

Den långsiktiga lokalplaneringeti ligger nu inom LUP—organisationens och byggnadsstyrelsens ansvarsområden. Enligt direktiven för LUP—kom- mittéerna skall de i sitt arbete beakta möjligheterna till effektivt och flexibelt utnyttjande av lokal- och utrustningsresurser bl.a. genom att eftersträva ett sambruk av resurser mellan läroanstalter och institutioner.

Sedan år l973 har LUP-nämnden årligen fastställt en prioriteringslista över aktuella byggnadsobjekt inom högskolesektorn. Efter beredning inom nämndens sekretariat fastställer varje kommitté ordningen melllan aktuella objekt inom sitt ansvarsområde. Sekretariatet upprättar därefter förslag till gemensam prioriteringslista som nämnden bearbetar och fastställer. Listan överlämnas till utbildningsdepartementet och byggnadsstyrelsen för att utgöra en del av underlaget vid handläggningen av de enskilda byggnads- ärendena.

Jag vill i sammanhanget framhalla det unika i att en kommitteorganisa- tion. ttnder så lång tid som varit fallet med LUP-organisation, kommit att ha en betydande roll i den fortlöpande plancringsprocessen. Organisatio- nens arbete har. som LUP-utredningen strukit under. varit avgörande för lokal- och utrustningsplaneringen inom högskolesektorn. De normer och arbetssätt sotn LUP-organisationen har utvecklat kommer att utgöra en god grund för sektorns fortsatta planeringsarbete.

Utgångspunkten för LU P-utredningens arbete har varit att knyta plane- ringen av lokal— och utrustningsfrågor starkare till övrig resursplanering vid den enskilda högskoleenheten. Utredningen föreslår därför att viss lokalplanering. lokalprioritering och lokaldisposition bör ankomma på högskolas'tyrelxen i samråd med byggnadsstyrelsen och dess regionala organ. Samråd bör enligt utredning ske med forskningsråd när rådsftnansierad verksamhet berörs. På orter med flera högskoleenheter bör samråd ske enheterna emellan i lokalplaneringsfrägor så att möjlighe— ter till sambruk av lokaler tillvaratas.

För att främja en mer samlad resursplanering föreslår utredningen att

• Sida 8
•  Original

Prop. 1978/79: 92 8

högskolestyrelsen redovisar sin lokalv och utrustningsplanering i anslut— ning till den årliga anslagsframställningen. Högskolestyrelserna bör där presentera en översikt av aktuella och överblickbara lokalbehov som prioriteras inbördes. Redovisningen bör omfatta byggnadsinvesteringar i såväl sådana objekt eller grupper av objekt som byggnadsstyrelsen har bemyndigande att besluta om som sådana som skall underställas regering- ens och riksdagens prövning.

Byggnadsstyrelsen anser i sitt remissvar att högskoleenhetens årliga planeringsredovisning bör utgå från orsakerna till ett ökat lokalbehov som arbetsmiljökrav. önskemål om förändrad verksamhet etc. De olika beho- ven bör angelägenhetsgraderas från enhetens synpunkt och de föreslagna objekten bör vidare åsättas en uppskattad årskostnad. Därigenom skulle redovisningen ge en samlad bild av de totala lokalbehoven fördelade på ändamål och ort liksom ett teoretiskt mått på de ökade lokalkostnaderna. UHÄ anser att så länge anslagssystemct inte medger en meningsfull priori- tering mellan lokal- och utrustningsbehov och andra resursbehov så bör högskolestyrelsernas redovisning i första hand inskränkas till en angelä- genhetsgradering mellan aktuella objekt.

Jag ansluter mig för egen del till UHÄ:s synpunkter och förordar att högskolemyndigheternas årliga redovisning av lokalfrågorna främst bör omfatta en angelägenhetsgradering av aktuella behov.

Utredningen har med utgångspunkt i önskvärdheten av att hålla ansvaret för Iokalanskaffning och ansvaret för verksamheten samlat. ansett att reginus"[_vre/xernns roll i den långsiktiga lokal- och utrustningsplaneringen bör begränsas till yttranden över högskoleenheternas förslag till lokalise- ring och dimensionering som hänger samman med den grundläggande högskoleutbildningens planering.

(III,-ta- uppgift blir enligt utredning att svara för samordning. lokalise- ring och riskprioritering. Resultatet av UHÄ:s granskning av högskolesty- relsernas planeringsmaterial. bör av UHÄ redovisas i form av en plan för den framtida byggnads- och utrustningsverksamheten för den högre utbild- ningen och forskningen i anslutning till ämbetets förslag till anslagsfram- ställning. Det inom högskoleväsendet sålunda framställda underlaget för de totala lokalbehoven skall liksom redovisningen av behoven av ny inred- ning och utrustning utgöra underlag för ortsvisa investeringsramar som fastställs av riksdag och regering.

Enligt sitt remissvar anser sig UHÄ inte övertygat om att den av utred- ningen föreslagna handläggningen är realistisk vad avser att uppnå avsedd förenkling och samtidigt bevara kvalitet i underlaget för statsmakternas beslut. Ämbetet förordar därför att utredningens förslag som avser plane— rings— och prioriteringsansvar förverkligas men mera med nuvarande orga- nisation och rollfördelning som utgångspunkt. Byggnadsstyrelsen framför liknande synpunker och föreslår att det av högskoleväsendet framställda underlaget redovisas i form av en femårig lokalförsörjningsplan i anslut-

• Sida 9
•  Original

Prop. 1978/79: 92 9

ning till verkets förslag till anslagsframställning. Denna plan bör enligt verkets mening utgöra grund för ekonomiska planeringsramar för hela landet som omprövas årligen.

Jag anser för egen del att följande ordning bör tillämpas. Högskolestyrel- sen redovisar i anslutning till sina förslag till anslagsframställning planer beträffande lokal— och utrustningsbehoven för de närmaste fem åren. s. k. planeringsredovisningar. Regionstyrelserna yttrar sig med utgångspunkt i sitt ansvar för främst samordnande planering av den grundläggande utbild- ningen över dessa till UHÄ. Ämbetet sammanställer planeringsredovis- ningarna och gör en samlad prioritering av i dem ingående objekt. Detta samlade material redovisas av UHÄ i anslutning till ämbetets förslag till anslagsframställning. Det överlämnas också till byggnadsstyrelsen för att utgöra underlag för styrelsens utformning av, liksom hittills. femåriga lokaltörsörjningsplaner. Styrelsen bör i dessa planer förteckna de objekt som kan ingå i den s.k. projektreserven, dvs. objekt som lämpar sig att bli utförda vid en tidpunkt som bestäms med hänsyn till sysselsättningsläget. Jag förutsätter att byggnadsstyrelsen i dessa frågor nära samråder med UHÄ.

Enligt min mening behöver regeringen i ökad omfattning kunna ge myn- digheterna anvisningar för inriktningen av lokalplaneringen även på något längre sikt. Den årliga redovisning som högskolemyndigheterna och bygg— nadsstyrelsen enligt mitt förslag bör lämna i fråga om lokalplaneringen kan bilda underlag för sådana mer långsiktiga överväganden. Dessa anvisning- ar för planeringens huvudsakliga inriktning bör knytas till de konkreta projekt och verksamheter som myndigheterna redovisar.

2.4 Handläggning av enskilda lokal- och utrustningsärenden

2.4.1 Nuvarandeförhållande/t

Jag redovisar inledningsvis hur de enskilda ärendena f. n. handläggs. Det praktiska arbetet med att utforma verksamhetsbeskrivning och lokalpro- gram för ett separat byggnadsobjekt har till stor del åvilat personer. som på ett eller annat sätt har representerat de blivande lokalbrukarna. På senare tid har det oftast skett i en arbetsgrupp med representanter för institutions- ledning, personal och studerande. Personal vid LUP-kommittéerna har deltagit i eller nära följt arbetsgruppernas arbete. De till LUP—nämnden knutna expertgrupperna har i mån av behov biträtt med rådgivning och bedömning av de funktionskrav som ställs på högt specialiserade lokaler eller utrustning. Representanter för byggnadsstyrelsen och UUH har ock- så ofta varit knutna till det inledande planeringsarbetet. För LUP-kommit- téernas enskilda ledamöter har det i regel inte varit möjligt att i detalj följa programarbetet.

• Sida 10
•  Original

Prop. 1978/79: 92 ltt

3.4.2 (firm/ningensförs/ag

Utredningen har föreslagit att LUP-kommittéernas uppgifter i fortsätt- ningen överförs till de lokala högskoleenheterna och att högskolestyrcl- serna skall åläggas ansvar för lokal- och utrustningsplaneringen.

De arbetsuppgifter som enligt utredningens förslag bör falla inom hög— .rkulestyrelser/un" ansvarsområde är i huvudsak följande.

I Prioritering av lokal— och utrustningsbehov inom enheten samt ett sammanhållande ansvar för dispositionen av tillgängligt lokalbestånd inkl. förhyrningar. Dessa arbetsuppgifter hänger till stor del samman med den långsiktiga planeringen av Iokalfrågorna inom högskolesektorn som jag tidigare har berört.

2 Verksamhetsbeskrivningar vid anskaffande av lokaler och utrustning och därav följande programmeringsarbete. 3 Behovsprövning av lokaler och utrustning. Omfattningen av lokal- och utrustningsärenden vid den enskilda enheten kan enligt utredningen komma att bli så stor att högskolestyrelsen från avlastningssynpunkt anser sig behöva ett ständigt arbetsutskott för bered- ning av hithörande frågor. Regionstyrelsermts uppgifter blir enligt utred- ningen att med eget yttrande vidarebefordra ärendena till UHÄ. Region- styrelserna föreslås begränsa sina yttranden till att avse sådana lokalise- rings- och dimensioneringsfrågor som ligger inom deras ansvarsområde. Utredningen föreslår att UHÄ granskar det framlagda lokalbehovet främst med hänsyn till inriktning och omfattning av de verksamheter som skall bedrivas i de nya lokalerna. UHÄ har enligt utredningen också att beakta lokaliseringsfrågan. Utredningen föreslår att planeringsbered- ningarna inom UHÄ prövar verksamhetsbeskrivningar i samband med nya lokaler. ny inredning och ny utrustning.

2.4.3 Arbclsuppgflierför högskolamyndigheter/tu

Vad gäller utredningens förslag om att överföra LUP-kommittéernas arbetsuppgifter till högskoleenheterna har de remissinstanser som repre- senterar högskolesektorn genomgående bemött detta förslag positivt. Ett fåtal remissinstanser inom denna grupp har velat ytterligare förstärka högskoleenheternas befogenheter och ansvar till att omfatta även byggnadsobjektens projekteringsskede. Vissa andra remissinstanser anser att lokalförsörjningen för högskolan bör anpassas till den handläggnings— ordning som gäller för annan statlig lokalförsörjning.

[ fråga om det av utredningen föreslagna arbetsutskottet har UHÄ och LUP-nämnden i sina remissvar föreslagit att ett sådant arbetsutskott. en Iokalnämnd. görs till ett permanent organ vid högskoleenheter med fasta forskningsresurser och skall kunna inrättas vid övriga enheter efter beslut av högskolestyrelsen. Lokalnämnden bör enligt förslagen bestå av företrä— dare för verksamheten, de anställda och de studerande. Till nämnden bör vidare knytas representanter för byggnadsstyrelsen och UUH.

• Sida 11
•  Original

Prop. 1978/79: 92 H

Jag har tidigare betonat att ett syfte med högskolereformen är att inom högskoleenheterna stimulera det lokala engagemanget i planerings- och utvecklingsarhetet. Jag anser det därför riktigt och nödvändigt att anpassa lokal— och utrnstningsplaneringen inom högskolan till denna förändrade situation. Jag förordar således att LUP-kommitteernas arbetsuppgifter förs över till högskoleenheterna. Jag biträder vidare UHÄzs och LUP-nämn- dens förslag om inrättande av lokalnätnnd underställd högskolestyrelsen.

Jag anser att det är viktigt att den sakkunskap som byggnadsstyrelsen och L." U l-l representerar regelbundet företräds i lokalnän'indcn. Enligt min mening bör detta kunna ske genom att verkens representanter ges närvaro- och yttranderäll samt rätt att avge särskilda yttranden. En representant för UHÄ bör också kunna knytas till nämnden under samma förutsättningar. Vid de högskoleenheter där lokalnämnd inte inrättas bör representanter för de nämnda myndigheterna på samma villkor ha rätt att närvara vid högsko- lestyrelsens behandling av lokal- och utrustningsfragor.

Remissinstanser har allmänt. liksom decentraliseringsgruppcn. ansett att )'('_L'ft)!l.t'l_VI'('/.fl'I'llll endast i undantagsfall bör ta ställning till enskilda lokalbehov eller utrustningsprogram. Deras uppgift är istället. enligt min mening. att lämna sådana kompletterande synpunker som avser den grund— läggande utbildningens omfattning. inriktning och forskningsanknytningen av denna.

Regionstyrelserna har därmed ett särskilt ansvar för att de små högsko- leenheternas lokal- och utrustningsbehov vägs mot behoven för övrig grundläggande utbildning inom regionen samt att erforderlig samverkan i lokal- och utrustningsli'ågor kommer till stånd mellan berörda högskoleen- heter.

UHÄJ uppgifter ligger inom den långsiktiga planeringen av lokal- och utrustningsfrågor somjag tidigare har berört. Ämbetet bör därutöver bistå högskoleenheterna med experthjälp under det fortlöpande beredningsarbe- tet av ett enskilt ärende. I samband med enskilda byggnads- eller utrust- ningsärenden bör ämbetet lägga synpttnker på inriktning och omfattning av den aktuella verksamheten. UHÄ bör liksom tidigare i samarbete med UUH ha ansvaret för ersättningsanskaffning av utrustning för högskoleen- heterna samt sammanställa ersättningsbehov av inredning.

Jag vill i sammanhanget framhålla vikten av att UHÄ, UUH och bygg- nadsstyrelsen i samverkan utarbetar normer och anvisningar för planering av lokaler. inredning och utrustning för högskolan.

2.4.4 Rallji'irdelning mella/1 högsk()Iemyndigherernu och bygg!:adssryrel-

.S'é' n

Utredningen har förutsatt en handläggningsordning där även det ekono- miska ansvaret för byggnadsprojekten i planeringsfasen faller på högsko- lestyrelsen. Byggnadsstyrelsen skulle under denna fas bistå med expert- hjälp för framtagande av kostnadsunderlag. Högskoleorganisationen skulle

• Sida 12
•  Original

Prop. 1978/79: 92 12 bära huvudansvaret för projektet till dess det prövats av regeringen. Däref- ter skulle projektet i och med projekteringsuppdraget övergå till byggnads- styrelsen som ansvarar för projektering och utförande.

Utredningens förslag förutsätter att bindande ekonomiska ramar kan fastställa på grundval av verksamhetsbeskrivning och ramprogram. En rad remissinstanser har ifrågasatt att detta skulle Vara möjligt bl.a. beroende på att tekniskt komplicerade byggnadsprojekt ofta förekommer inom hög- skolesektorn.

UHÄ har i sitt remissvar förordat att utredningens principiella förslag vad beträffar planerings- och programansvar förverkligas, men med en mindre drastisk förändring i jämförelse med gällande handläggningsord- ning och mera med utgångspunkt i nuvarande rollfördelning mellan hög- skolesektorn och byggnadsstyrelsen. Beträffande den närmare ansvars- fördelningen vid handläggning av ett enskilt byggnadsärende anför UHÄ i sitt yttrande bl. a. följande. När det gäller lokaler för forsknings- och mera speciella utbildningsändamål bör högskolestyrelsen ha ansvaret för att konkretisera verksamhetsbeskrivningen till ett ramprogram. I fråga om lokaler t.ex. för allmänna förvaltningsändamål kan det vara tillräckligt med en verksamhetsbeskrivning från styrelsens sida. Den mer konkreta planeringen kan då ankomma på byggnadsstyrelsen på samma sätt som för statliga lokaler i allmänhet. Ramprogrammet överlämnas till byggnadssty- relsen. som sedan har att omsätta programmen till konkreta förslag. l fall där byggnadsstyrelsen bedömer det som omöjligt att föreslå att ett sådant program i sin helhet realiseras bör byggnadsstyrelsen vara skyldig att samråda med högskolestyrelsen. Härvid bör alltid högskolestyrelsens syn- punkter bifogas förslaget.

Byggnadsstyrelsen framhåller att verket är ansvarigt för att lokalförsörj- ningen sker på ett för staten ekonomiskt sätt. Byggnadsstyrelsen har att bearbeta de ingivna programmen. ] de fall byggnadsstyrelsen i sin bearbet- ning gör kompletteringar eller utarbetar ramprogram själv skall verket inhämta resp. högskolestyrelses synpunkter innan ärendet redovisas till regeringen. Högskolestyrelsens synpunkter skall redovisas i framställning- en till regeringen. Byggnadsstyrelsen tillfogar. att den ser frågan om pro- gramansvar som en fråga om praktisk arbetsfördelning mellan styrelsen och högskolemyndigheterna. Byggnadsstyrelsen har inte att i sak göra en överprövning av olika myndigheters bedömningar rörande den egna verk- samhetens innehåll och utveckling.

LUP-nämnden anför i sitt yttrande synpunkter på den konkreta hand— läggningen av ärenden som direkt ansluter till de uppfattningar byggnads- styrelsen redovisar. Nämnden riktar uppmärksamheten på det föreslagna samverkansorganet inom högskoleenheten. Om sådana inrättas blir frågan om det formella "programansvaret" inte lika avgörande för högskolan som LUP-kommittéerna har anfört i sina remissvar. Nämnden anför vidare, att frågan om programansvar mer blir en fråga 'om samverkan inom den föreslagna lokalnämnden mellan berörda myndigheter.

• Sida 13
•  Original

Prop. 1978/79: 92 . l3

Också enligt min uppfattning bör hr'igskolestyrelsen ansvara för att arbe- ta ut verksamhetsbeskrivning och i de fäll där fastställda normer saknas förslag till ramprogram. Byggnadsstyrelsen bör självfallet. liksom hittills. vara ansvarig i de delar av projektplaneringen som aVser bedömningar av byggnadsteknisk och byggnadsekonomisk natur. Den fortsatta handlägg- ningen av ett ärende bör tillgå på det sätt som framgår av de uttalanden från UHÄ. byggnadsstyrelsen och LUP-nämnden som jag nyss har återgi- vit. Byggnadsstyrelsen kompletterar och fastställer slutligen ramprogram- men. Dessa bildar grunden för de byggnadsprogram. som byggnadsstyrel- sen överlämnar till regeringen.

Högskolestyrelsen eller dess Iokalnämnd bör ansvara för utarbetande av förslag till utrustningsprogram i anslutning till ny- och ombyggnadsprojekt. Regionstyrelsernas och UHÄ:s uppgifter vid hanteringen av enskilda utrustningsärendcn har jag nyss berört. UUH bör efter samråd med UHÄ fastställa utrustningsprogrammen och liksom hittills i samband med sina förslag till anslagsskrivelse inkomma med förslag till enskilda kostnadsra- mar för aktuella utrustningsobjekt.

Jag vill i sammanhanget betona att förutsättningarna för ett framgångs- rikt planeringsarbete ligger i ett gott samarbete mellan i första hand hög- skoleenhet och byggnadsstyrelse resp. UHÄ. Det är vidare viktigt att samråd sker högskoleenheterna emellan och att samordning sker med den kommunala högskolans behov,

2.5 Ersättningsanskaffning av inredning och utrustning

2.5.l Inred/ring

Utredningen har föreslagit att anslagen för inköp av inredning till lokaler för högre utbildning och forskning skall handhas av den myndighet som har en organisation för inredningsfrågor. nämligen byggnadsstyrelsen. Bru- karna hari sina yttranden över utredningen angett att den tidigare uppdel- ningen av inredningsresurser på såväl byggnadsstyrelsens som UHÄ:s anslag är opraktisk och förhållandet har dessutom gett upphov till besvärli- ga gränsdragningar.

UHÄ och byggnadsstyrelsen föreslog i sina förslag till anslagsframställ- ning för budgetåret I978/79 att all ersättning av inredning fortsättningsvis skulle belasta av byggnadsstyrelsen förvaltat anslag. Kostnadsramen Till UHÄ:s disposition som tidigare använts för ersättning av såväl inredning som utrustning skulle därmed utnyttjas för enbart utrustning. Regeringen föreslog en sådan lösning och riksdagen hade ingen erinran däremot (prop. 1977/78: l()6 sid. 27. UbU l977/78123. rskr 1977/78: 288).

2.5.2 Utrustning Kostnadsramen till UHÄ:s disposition utnyttjas sålunda fr.o.m. inneva- rande budgetår enbart för ersättnings- och kompletteringsanskaffning av

• Sida 14
•  Original

Prop. 1978/79: 92 H

utrustning. Kostnadsramen utgör jämte utrustningsanslag via forsknings— raden den huvudsakliga medelsresursen för att behålla en rimlig utrust- ningsstandard vid högskoleenheterna.

2.5.3 flundltiggning ur t'rsiitlningstmsAtt/]uiug

Att anvisa medel för ersättningsanskaffning av utrustning inom sektors- anslag. läkultetsanslag eller liknande förutsätter enligt utredningen att översiktliga beräkningar av behovet kan ske baserade på Utrustningens avskrivningstid. Detta bör enligt utredningen vara det långsiktiga målet. l avvaktan på en sådan anslagsomläggning föreslår utredningen att kost- nadsramen Till UHÄ:s disposition skall föras tipp i budgetpropositionen. UHÄ skulle därvid liksom hittills fördela medlen inom kostnadsramen. l-"ördelningen borde enligt utredningen ske schablonmässigt på de olika högskoleenheterna. Vissa medel disponeras av UHÄ för att ämbetet vid behov skall kunna justera fördelningen och tillgodose oförutsedda behov under budgetåret. Detaljerade utrustningslistor för vilka högskolestyrelsen ansvarar skulle därmed enbart ligga till grund för UUst upphandlingsbe- slut och i övrigt endast redovisas översiktligt i anslagsframställningar på central nivå. Enligt utredningen bör därför högskolestyrelsen i årliga anslagsframställningar redovisa ersättningsbehov. Regionstyrelserna bör på samma sätt yttra sig beträffande sådana ersättningsbehov eller komplet- teringsbehov som sammanhänger med förändringar företrädesvis inom den grundläggande utbildningen.

UHÄ har. enligt vad jag har erfarit. under de senare åren tillämpat en handläggningsordning som har medgett ett ökat lokalt inflytande vid för- delningen av medel. De största högskoleenheterna har sålunda tilldelats rambelopp. Den detaljerade fördelningen — som tidigare har beretts inom LUP-nämnden och fastställts av UHÄ — har åvilat högskolestyrelsen. Flertalet remissinstanser har ställt sig positiva till att liknande principer tillämpas fortsättningsvis.

Jag finner det naturligt att UHÄ i fortsättningen. liksom hittills. på riksplanet sammanfattar och angelägenhetsgraderar förslagen om ersätt- ningsanskaffning av utrustning och i sitt förslag till anslagsframställning lämnar överväganden om utrustningsramens storlek och användningsom- råden samt att U UH lämnar förslag om att en kostnadsram för dessa behov förs upp under reservationsanslaget Inredning och utrustning av lokaler för högskoleenheterna m. m. Jag anser att de åtgärder som utredningen har föreslagit och som i praktiken redan har prövats vid handläggning och fördelning av kostnadsramen innevarande budgetår bör tillämpas fortsätt- ningsvis.

Jag vill i sammanhanget betona vikten av att frågorna om ersättning av utrustning på lokal nivå bereds planmässigt och i ett flerårigt perspektiv. Det bör också på sikt vara fördelaktigt om resurserna inom givna ekono- miska ramar ett år till viss del koncentreras till en mer genomgripande

• Sida 15
•  Original

Prop. 1978/79: 92 15

förnyelse av utrustning för några institutioner för att följande år koncen— treras till andra.

Jag förordar vidare att planmässig ersättning av inredning även i fortsätt- ningen enbart sker via av byggnadsstyrelsen förvaltade anslag. Behovet av ersättning av inredning bör enligt min åsikt redovisas av högskolestyrel- serna i deras förslag till anslagsframställning. Efter det att regionstyrel- serna har yttrat sig svarar UHÄ för en sammanställning av materialet. Byggnadsstyrelsen redovisar i sin anslagsframställning förslag till ram för ersättningsanskaffning för det aktuella budgetåret. Fördelningen av medel inom givna ekonomiska ramar bör åvila byggnadsstyrelsen. varvid jag förutsätter att sådana ställningstaganden som har direkta konsekvenser för utbildnings- och forskningsverksamheten sker i samråd med UHÄ.

2.6 Expertgrupper

Utredningen anser att behovet av särskilda expertgrupper inom lokal- och utrustningsområdet är väl styrkt och att sådana även i fortsättningen bör finnas på central nivå. Med hänsyn till sambandet med övrig verksam- het inom högskoleutbildning och forskning bör de framgent vara knutna till UHÄ. 'l'illlälliga grupper bör liksom hittills kunna tillkallas vid behov och samtliga grupper bör även kunna biträda myndigheter utanför högskoleom- rådet.

Remissinstanserna har varit genomgående positiva till att expertgrup- perna behålls och med ett undantag ansett att de bör knytas till UHÄ.

Flera expertgrupper har. genom sin sammansättning av bl.a. forskare och tekniker. utgjort en unik samlad kompetens för att beträffande i första hand forskningsverksamheten avstämma behov mot tekniska krav och lösningar.

Ett exempel på en sådan expertgrupp är den s. k. djurhusgruppen. Den- na avses bli utnyttjad som expertorgan vid granskning av försöksdjurslo- kalcr i enlighet med den ändring av lagen om djurskydd m.m. varom riksdagen nyligen beslutat (prop. 1978/79: t3. JoU 1978/7915. rskr 1978/ 79: 4l).

Jag förordar därför att en organisation av expertgrupper bibehålls och knyts till UHÄ som fortlöpande får pröva behovet av sådana grupper samt deras sammansättning.

Jag förutsätter att expertgruppernas kompetens kan utnyttjas även fort- sättningsvis för de Iokal- och utrustningsfrågor som uppkommer inom verksamheten vid Sveriges lantbruksuniversitet och lokal- och utrust- ningsprogramdelegationen vid statens kulturråd. Expertgrupperna bör vid behov även kunna biträda andra myndigheter eller intressenter utanför högskoleområdet.

• Sida 16
•  Original

Prop. [978/79: 92 16

2.7 Förhållanden vid Sveriges lanthruksuniversitet

En lokal- och utrustningsprogramkommitté för jordbrukets högskolor tillkallades år 1965. Avsikten var att lokal- och utrustningsplaneringen vid dessa högskolor skulle ske på i princip samma sätt som vid övriga högsko- Ior.

Arbetsformerna inom denna kommitté överensstämmer i stort med dem vid övriga LUP-kommittéer. Byggnadsstyrelsen och UUH har dock en förhållandevis större del av ansvaret i kommitténs arbete vid lokal— och utrustningsprogrammering bl.a. genom att denna LUP-kommitté saknar sekretariat med heltidsanställd personal.

Ersättnings- och kompletteringsanskaffning av utrustning inom kommit- téns verksamhetsområde sker via kostnadsramen Ersättningsanskaffning— ar m.m. Linder reservationsanslaget Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges Iantbruksuniversitet m.m.

LUP-utredningen föreslår att kommittén upphör. Konsult- och expert- organisationen vid UHÄ bör enligt utredningens förslag vid behov kunna ' anlitas.

Jordbrukets högskolor sammanfördes den ljuli 1977 till en högskoleen- het med benämningen Sveriges lantbruksuniversitet. Den leds av en styrel- se som bl.a i fråga om den grundläggande utbildningen svarar för de uppgifter som inom den övriga högskoleorganisationen vilar på de regiona- la styrelserna och UHÄ. Lantbruksuniversitetet är som myndighet direkt underställt regeringen (jordbruksdepartementet).

De organisatoriska skillnaderna mellan Sveriges lantbruksuniversitet och det övriga högskoleväsendet kan enligt lantbruksuniversitetets remiss- svar motivera en organisation för lokal- och utrustningsfrågor med annor- lunda uppbyggnad. Lantbruksuniversitetet föreslår sålunda att lokal- och utrustningsfrågor fortsättningsvis behandlas inom en speciell delegation vars medlemmar utses av regeringen. Den bör enligt universitetets förslag vara sammansatt av representanter för verksamheten vid lantbruksuniver- sitetet med företrädare för personal och studerande samt företrädare för byggnadsstyrelsen. UUH och statskontoret.

Jag har vid samråd med chefen för jordbruksdepartementet funnit det naturligt att samma ordning som föreslås gälla den statliga högskolan i övrigt tillämpas också vid Sveriges lantbruksuniversitet. Jag föreslår där- för att LU P-kommittén för jordbrukets högskolor avvecklas. På styrelsen för lantbruksuniversitetet och den lokalnämnd som där bör inrättas an- kommer det ansvar och de uppgifter som jag förordat skall gälla för den övriga högskoleorganisationen.

] prop. 1976/77: 59 (UbU l976/77: 20. rskr [976/77: 246) förordadejag att samverkan skulle äga rum mellan UHÄ. regionstyrelserna och styrelsen för Sveriges lantbruksuniversitet i den långsiktiga planeringen av den grundläggande högskoleutbildningen för att nå bästa möjliga verksamhet

• Sida 17
•  Original

Prop. 1978/79: 92 l7

och resursutnyttjande. Jag förordar nu att ett samrådsförfarande på liknan- dc sätt skall utvecklas i de frågor som sammanhänger med lokal- och

utrustningsplanering.

2.8 liniversitetsrestaurangärenden

De förslag till framtida handläggningsordning ifråga om lokal-. inred- nings— och utrustningsplanering av restauranger och kaféer vid olika hög- skoleenheter som har lagts fram av universitetsrestaurangkommittén an- knyter till de förslag som lämnats av LUP-utredningen. Liksom flertalet remissinstanser anser jag att i princip samma ordning bör gälla för hand- läggning av fragor om universitetsrestauranger som för frågor om utbild- nings— och forskningslokaler. l enlighet med vad jag har anfört tidigare bör salunda högskolestyrelsen vara ansvarig för verksamhetsbeskrivning och eVentucllt förslag till ramprogram. I fråga om handläggning av enskilda lokal— och utrustningsärenden hänvisar jag till mina tidigare ställningsta- ganden.

LFniversitetsrestaurangkommittén har föreslagit att en expertgrupp för mältidsfri'tgor knyts till UHÄ. Med några undantag biträds förslaget av resissinstanserna.

För egen del vill jag anföra följande. De olika typer av frågor som sammanhänger med planering av restauranger. för såväl universitet och högskolor som de kulturinstitutioner för vilka universitetsrestaurangkom- mitten ansvarar. har nu grundligt bearbetats av kommittén. Därmed har en god bas lagts för planeringsarbetet i olika organ. Till UHÄ bör föras vissa uppgifter. Jag avser här i första hand vägledning och rådgivning i driftfrå- gor. Huvudansvaret centralt för lokalplaneringsarbetet och därav följande byggnadsfrågor bör självfallet falla på byggnadsstyrelsen medan ansvaret för utrustningsplanering och dess fullföljande faller på UUH. [ de fall där lokal- och utrustningsfrågor som sammanhänger med restauranger finansi— erade med kårlokallån blir aktuella har liksom tidigare bostadsstyrelsens samlingslokaldelegation ansvar för bedömning och redovisning till rege- ringen. Det bör av främst anslagtekniska skäl ankomma på UHÄ att behandla och till regeringen redovisa förslag till subventioner för lånef— nansierade restauranger.

2.9 Personalresurser

Organisationen för högskolesektorns behandling av lokal- och utrust- ningsfrågor behandlades i förarbetena till högskolereformen (SOU l973z47). Min företrädare förordade i prop. l975:9 (s. 543) att LUP- organisationen t.v. skulle bestå och att lokal- och utrustningsfrågorna skulle göras till föremål för den särskilda utredning som jag nu har redovi- sat. Utredningen har bedömt behovet av handläggningsresurser på grund-

• Sida 18
•  Original

Prop. 1978/79: 92 18

val av sina principförslag om ansvarsfördelning mellan lokala. regionala och centrala instanser inom högskolesektorn som jag tidigare har redogjort för. Utredningen menar att de rena sekreteraruppgifter som tillkommer i t. es. lokalnämndernas arbete i första hand skall skötas av resp. högskolas egen personal. Med utgångspunkt i den förväntade omfattningen av pro— gramarbete under närmast följande år föreslår utredningen att ytterligare en handläggare ställs till förfogande för vart och ett av universiteten i Stockholm. Uppsala. Lund och Göteborg samt för tekniska högskolan i Stockholm. Arbetsbelastningen på regional nivå har utredningen inte be- dömt kräva någon personalförstärkning.

För de arbetsuppgifter som utredningen föreslår kommer att falla på UHÄ nämligen konsulterande verksamhet, informations- och utvecklings- arbete. expertgruppsverksamhet samt arbete med anslagsframställning och handläggning av ersättningsanskaffning beräknar utredningen ett per— sonalbehov av fyra konsulenter samt biträdespersonal.

UHÄ och LUP-nämnden ställer sig tveksamma till utredningens förslag till fördelning av handläggningsresurser på lokal nivå. De menar att en bättre anpassning till de reella behoven sker om resurser motsvarande fyra personår fördelas på de elva största högskoleenheterna. Övriga högsko- leenheter som saknar utbyggd förvaltning skulle tilldelas resurser motsva- rande ett personalår och då placerade vid UHÄ. För de centrala uppgif- terna vid UHÄ har dessa instanser bedömt att det fordras handläggarre- surser motsvarande fyra personalår.

Ett antal såväl större som mindre högskoleenheter har i sina yttranden betonat vikten av att direkta resursförstärkningar sker lokalt för beredning av lokal- och utrustningsärenden.

För riksdagens information vill jag här redovisa mina bedömningar av fördelningen av erforderliga personalresurser vid genomförandet av den nya organisationen. Det ankommer på regeringen att besluta i hithörande frågor.

Jag anser att resurser motsvarande en handläggartjänst bör ställas till förfogande för de lokal- och utrustningsprogrambehov som uppkommer inom resp. högskoleregion. Tjänsterna bör organisatoriskt knytas till den största högskoleenheten inom regionen. Förhållandena i Stockholmsre- gionen är sådana att avsteg kan vara motiverade. Jag vill stryka under att dessa befattningshavare var och en inom sin region skall vara skyldiga att ägna erforderlig tid åt de mindre högskoleenheternas programbehov.

För att tillgodose det nödvändiga personalbehovet inom de närmaste åren avser jag. med utgångspunkt i den bedömning av byggnadsbehovet inom högskolesektorn som jag tidigare har redovisat. föreslå att ytterligare en handläggartjänst knyts till stockholmsregionen under en period av minst tre år. Det får ankomma på UHÄ att komma med förslag om högskolean- knytning av de två handläggarna och arbetsfördelning dem emellan samt att mot slutet av den angivna perioden redovisa en bedömning av det fortsatta personalbehovet.

• Sida 19
•  Original

Prop. 1978/79: 92 19

För de arbetsuppgifter som tillkommer vid UHA räknar jag med perso- nalresurser motsvarande tre handläggartjänstcr och en bilrädestjänst.

För att trygga kontinuiteten vid handläggning av lokal- och utrustnings- ärenden bör i första hand personalen inom den nuvarande LUP-organisa- tionen komma ifråga för de nya tjänsterna lokalt och centralt. [ den man den nya organisationsformcn inte kan tillgodose LUP-persomilens önske— mål om arbetstillfällen förutsätter jag att denna övergångsvis bereds fort- satt statlig anställning och då företrädesvis vid högskoleenhet. UUH. UHÄ eller byggnadsstyrelsen. Jag vill i sammanhanget erinra om de bc— stämmelser som meddelades när UHÄ och regionstyrelserna inrättades och som avsåg personal vid bl.a. dåvarande universitetskanslersämbetet och nämnden för socionomutbildning.

Sekretariatsuppgifterna vid LUP-kommittén för jordbrukets högskolor fullgörs i dag av flera personer på deltid och inom ramen för tjänster vid andra myndigheter. Utredningen föreslår att en tjänst inrättas för lokal— Och utrustningsplaneringcn vid Sveriges lantbruksuniversitet i samband med övergången till den nya organisation som jag tidigare har förordat. Efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet bedömer jag en handläggartjänst erforderlig för beredning av Iokal- och utrustningsären- den vid Sveriges lantbruksuniversitet. statens vcterinärmedicinska anstalt, statens maskinprovningar och statens lantbrukskemiska laboratorium.

Lokal- och utrustningsprogramdelegationen vid statens kulturråd svarar för planering av lokaler och utrustning vid i första hand ()peran. Dramaten och de statliga museerna. Delegationen har i dag vissa personella resurser gemensamma med LUP-nämndens sekretariat. Inför förestående omor- ganisation av lokal— och utrustningsplanering harjag i mina anslagsberäk— ningar i 1979 års budgetproposition beaktat behovet av ökade resurser för delegationen så att denna efter den ljuli 1979 kan fungera självständigt.

2.10 Genomförande

Jag har i tidigare sammanhang ( prop. 1977/78: 106 s. 8 ) redovisat min avsikt att den nya organisationen för lokal— och utrustningsplanering och nya riktlinjer för handläggning av dessa frågor skulle kunna genomföras den ljanuari 1.979. Beredningsarbetet har emellertid inte kunnat bedrivasi Sådan takt att detta har varit möjligt. Jag förordar nu att den förändrade organisationen träderi kraft den ljuli 1979.

De organisatoriska föri'tndringar jag här har föreslagit kan i huvudsak genomföras inom ramen för nuvarande resurser för motsvarande ändamål. Kostnaderna för den nuvarande LUP-organisationen bestrids f.n. från anslaget Kommittéer m.m. under nionde huvudtiteln. Medel för den nya organisationen bör emellertid anvisas över anslag som högskolemyndighe- terna disponerar. Inrättandet av de tjänster som jag tidigare har förordat Skall föregås av sedvanliga förhandlingar. Jag utgår från att dessa är

• Sida 20
•  Original

l'rop. 1978/79: 92 20

slutförda i sadan tid att tjänsterna katt inrättas den ljuli l979. Jag avser att föresla regeringen att uppdra at UHÄ att inkomma med förslag till fördel- ning av medel för den nya organisationen pa berörda anslag. Jag förordar att medel motsvarande högst f.ö milj. kr. övergångsvis fär utga från det under nionde huvudtiteln upptagna reservationsanslaget Kommittéer för verksamheten under budgetåret 1979/80.

l'inligt vad jag erfarit har chefen för jordbruksdepartementet i sin beräk- ning av anslagen i l979 ars budgetproposition beaktat behovet av resurser för handläggning av Iokal— och utrustningsfrågor vid Sveriges lantbruksuni-

versitet.

3. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslar riksdagen

att bemyndiga regeringen att vidta de åtgärder som erfordras för att avveckla nuvarande kotnmitte'organisation för lokal- och utrustningspla- nering

att godkänna de riktlinjer för lokal- och utrustningsplaneringen för stat- liga högskoleenhetcr som jag har förordat

samt att bemyndiga regeringen att disponera högst [600000 kr. från nionde huvudtitelns anslag Kommittéer m.m. för att budgetåret l979/80 bestrida kostnaderna för den förordade organisationen för Iokal- och utrustningsplanering.

4. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föresla riksdagen att anta de förslag sotn föredragan- den har lagt fram.

• Sida 21
•  Original

& Bilaga 1 ___J

___—l l UTBILDNINGS- & DEPARTEMENTET

Lokaler och utrustning för högskolan

Organisation och handläggning

Betänkande av LUP-utredningen

Ds U 1977z7

• Sida 22
•  Original

• Sida 23
•  Original

Prop. 1978/79: 92

Till statsrådet och chefen för utbildningsdepartementet

Genom beslut den l juli 1975 tillkallade chefen för utbild' ningsdepartementet dåvarande överdirektören Lennart Rydbeck att som sakkunnig utreda LUP—organisationen m.m. ] samma be— slut förordnades revisionsdirektören Per Eskilsson till ex—

part.

Numera byråehcfen Leif Lindfors förordnades från den 29 okto— ber 19Y5 till sekreterare i utredningen. Numera avdelnings- direktören Ulf Fornstedt förordnades från den 9 augusti 19T6 till sekreterare och från samma tidpunkt förordnades Lindfors till expert. Utredningen har arbetat under namnet LUP-utred—

ningen.

Utredningen överlämnar betänkandet Lokaler och utrustning för högskolan. Utredningsuppdraget år härmed slutfört. Stockholm den 16 maj 1977

Lennart Rydbeck

/Ulf Fornstedt

• Sida 24
•  Original

• Sida 25
•  Original

Prop. 1978/79: 92 5

JNNHHÅLL Sid DEFLNTTTONER 9

PÖHKORTNJNGAH 11

.SAMMANFATTNING 13 1 DlREKTIV M.M. 19 1.1 Direktiv 19 1.9 Utredningens avgränsning 20 1.3 Arbetets uppläggning och genomförande 20 2 NLNARANDE ORGANISATION ?? 2.1 LUP—organisationen inom utbildnings— 22

departementets område 9.1.1 Historik 22 9.1.2 LUP—organisationens uppbyggnad och 23 verksamhetsområde

2.1 3 LUP—kommittéernas verksamhet 25 2.1.h LUP—nämndens verksamhet 30 9.1 5 LUP—sekretariatet 32 2.1.6 Expertgrupper 3 2.1.7 Verksamhetens omfattning, Kostnader 36 ?.2 LUP—kommittén för jordbrukets högskolor 37 2.5 Byggnadsstyrelsen 39 2.3.1 Uppgifter och organisation 39 P.S.? Handläggning av projekt för högre utbild— MZ

ning och forskning

2.h Utrustningsnämnden för universitet och hh högskolor (UUH)

3 ANDRA ORGANISATIONSFORMER FÖR LOKAL— OCH hö UTRUSTNINGSPROGRAMMERING 3.1 Inom universitets— och högskoleområdet hö 3.1 1 Inledning h6 3.1.2 Universitetsrestaurangkommittén h6 3.1.3 Studentkårlokaler h? 3.1.h Lärarutbildningsområdet h8 3.1.5 Högskolor utanför LUP—organisationen kB

• Sida 26
•  Original

Prop. 1978/79: 92 6

U) (x,

5.2

5.2.1 5.2.2 5.3

5.3.1 5.3.2 5.3.3 5.3.11 5.3.5

5.3.6 5.3.7

5.3.8 5.3.9 5.3.10

5.3.11 S.t

Andra statliga områden Allmänt Statens kulturråds LUP—delegation

Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggnad (NUU)

Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande

VT””A EETYDELSEFULLA GRUNDER FÖR UTREDNINGS— ARBETET

Bakgrund till utredningsuppdraget Den nya högskolan Medhestämmandelagen

Arbetarskyddslagcn m.fl. arbetsmiljö— bestämmelser

Den framtida omfattningen av programarbetet

UTVÄRDERING AV LOKAL— OCH PROGRAMARBETET Inledning — metoder för utvärdering Objektstudierna

Vilka objekt och varför — arbetsmetodik Sammanfattning

Allmänna synpunkter på LUP-organisationen inledning

Ansvaret för programmering av lokaler LUP—organisationen Handläggningsordningen

Uppdelningen på lokaler — utrustning — inredning

Inredningsfrågor

Ersättnings— och kompletteringsanskaffning av utrustning och inredning

Kontinuiteten

Medbestämmande

Samarbetet inom lokal— och utrustnings— området

Övriga frågor

Utvärderingens resultat

Sid

öh

68 68 69 69 TO 71

71 72

72 73 75

77

• Sida 27
•  Original

Prop.l978/79:92 1

5.2

1 nu

Bilagor Bilaga Bilaga

Bilaga Bilaga

Bilaga

1 2

UfhEHHTdHhHS 3'1nvÄonurns den 'önsths

Allmänna synpunkter

Fru-ri'neri 11'7 -"'-" u'.r:-'-dnir "I-"Il" "mixa-"1"- ...-. ,. . _. .g. _. u .k.

hokalplanering och prioritering inom den nya h -kolan

aggning av lokal— och utrustnings—

ärenden Hand

" sättningr— och komp1etteringsanskaff— ning av utrustning och inredning

inledning

Etrus ning

lnredning

prertgrupper

information och utbildning Kansliorganisation och personal

U 68 om organisation och personal Utredningens förslag

Lokal— och utrustningsärenden inom jord— brukets högskolor

Nämnden för undervisningssjukhusens ut- byggnad ( NUU)

KOSTNADSRHRÄKNKNG OCH GENOMFÖRANDE Kostnadsberäkning

UHÄ och högskoleenheterna

Sveriges lantbruksuniversitet Byggnadsstyrelsen och UUH

Genomför ande

Kontakter under utredningsarbetet

Behandlingsgång m.m. för de byggnads— objekt som LUP—utredningen har granskat

Prioriteringslista 1977—01-31 för byggnads— objekt vid universiteten och högskolorna

Planeringslåget för byggnadsärenden 1977—0h—o1

Pågående och planerat lokalprogramarbete inom LUP—kommittéerna 1977—05—01

100 HH 103 1oh 105 106 106 107 111

H1

• Sida 28
•  Original

• Sida 29
•  Original

PTop.1978/79:92

nRFiNiglgNER

BRUKARE

BYGGHANDLlNGAR

BYGGNADSPROGRAM

BYGGUPPDRAG

LOKALPROGRAM

NYTTJARE

PROGRAMYTA

PROJEKTERING

PROJEKTERINGSUPPDRAG

SYSTEMHANDLINGAR

(förslagshandlingar)

UTRUSTNINGSPROGRAM

de som använder en viss lokal (anställda, studerande etc.)

detaljerade ritningar och andra handlingar som ligger till grund för produktion

principförslag till lösning av ett lokalbehov i ny— eller om— byggnad innefattande lokal— program samt uppskattning av kostnader och tidsåtgång

ges av regeringen till byggnads— styrelsen som regel på grundval av systemhandlingar

en beräkning av lokalbehovet för en verksamhet i regel om— fattande verksamhetsbeskrivning, dimensioneringsunderlag, lokal- förteckning, funktionssamband och speciella krav på lokalerna

myndighet, läroanstalt o.d. till vilken lokalen är upplåten

i lokalprogram angivna utrymmen för arbete, personal och förvar ring. Primär programyta avser utrymmen för den direkta verk— samheten (tjänsterum, laborato— rier etc.). Sekundär programyta avser hiutrymmen som t.ex. kapp- rum, skyddsrum, vilrum, pentry

sammanfattande benämning på de delar av lokalproduktionspro— cessen som ligger mellan bygg— nadsprogram och bygghandlingar

ges av regeringen till byggnads— styrelsen efter framlagt bygg— nadsprogram

ritningar och beskrivning över ett byggnadsprojekt som redovi— sar byggnadsutformning, material— val, rumsdisposition, försörj- ning m.m.

en beskrivning av utrustningsbe— hovet för en verksamhet mot bak— grund av bl.a. dess omfattning, inriktning och lokaler samt dess— utom förslag till kostnadsram

• Sida 30
•  Original

• Sida 31
•  Original

PrOp. 1978/79: 92 1 1

1—*?jm:on'1'1i "[ nu AP.

JoU jordbruksutskottet

KrU kulturutskottet

LUP- lokal— ovh utrustningsprogrmn—

NUU nämnden För undervisningssjukhusens utbyggnad RRV riksrevisionsvcrket

SACO/SR samarbetsorganiuationen SACO/SR SFS Sveriges Förenade studentkårer

SU statsutskottet

SÖ skolöverstyrelsen

TCO Tjänstemännens centralorganisation U 68 1968 års uthildningsutrodning

UbU utbildningsutskottet

UHÄ universitets- och högskoleämbetet UKÄ universitetskanslersämbctet

UUH utrustningsnämnden för universitet och högskolor

• Sida 32
•  Original

• Sida 33
•  Original

Prop. 1978/79: 921 LG

SAMMANFATTNTNG

Kapitel 1

Vid anskaffande av nya lokaler inom den civila statsförvaltningen svarar byggnadsstyrelsen regelmässigt för upprättande av lokal— program samt projektering, byggande och inredning. När det gäller universitet och högskolor ligger emellertid ansvaret för upprättan— de av lukalprogram på särskilda lokal— och utrustningsprogramkom— mittéer (LUP—kommittéer), en för varje universitetsort. Vidare finns en LUP—kommitté för jordbrukets högskolor. För samordning av kom— mittéernas arbete har inrättats en särskild samarbetsnämnd (LUP—

nämnden).

Förevarande utredning (LUP—utredningen) har i uppdrag att göra en ut— värdering av LUP—organisationen och att lägga fram förslag om hur uppgifter motsvarande dem som f.n. fullgörs av LUP—kommittéerna och LUP-nämnden skall organiseras i den nya högskolan, Som beslutats vid

1975 års riksdag.

Utredningen har emellertid ansett sig böra behandla inte bara lokal— och utrustningsprogrammeringen utan hela den process för anskaffning

av lokaler och utrustning i vilken programmeringen är ett led.

Kapitel 2

LUP-organisationens verksamhetsområdc omfattar f.n. — med några få undantag — universitet och högskolor under utbildnings— och jordbruks— departementen. LUP—kommittéernas huvudsakliga arbetsuppgifter — utöver upprättande av lokal- och utrustningsprogram — gäller ersättnings—

och kompletteringsanskaffning av inredning och utrustning samt pröv— ning av lokalbehov vid förhyrningar. LUP—nämnden behandlar i huvud— sak norm— och principfrågor, prioritering av byggnadsobjekt samt för— delning av medel för inredning och utrustning. Tnom LUP—organisationen finns också ett för nämnden och kommittéerna gemensamt sekretariat

samt expertgrupper. LUP—organisationen har ett nära samarbete med

1.2. Utredningens avgränsning

Enligt direktiven för den sakkunnige - som antagit benämningen LUP—utredningen — skall utredningen lägga fram förslag om hur uppgifter motsvarande dem som f.n. fullgörs av LUP—kommittéerna och LUP—nämnden skall organiseras för den framtida högskolan. Därav följer att statens kulturråds LUP—delegation i huvudsak

inte berörs av utredningens uppdrag.

Planering och programarbete för restaurangverksamhet inom hög— skoleområdet handhas f.n. av en särskild kommitté — universitets— restaurangkommittén (U 1970zh6) som även skall lämna förslag om framtida handläggningsordning i fråga om lokal— och utrustnings— planering av universitetsrestauranger. Kommitténs verksamhetsom— råde berörs inte i direktiven för LUP—utredningen och har inte

tagits upp till behandling av utredningen.

Inom LUP—organisationens verksamhetsområde faller i princip en— dast den del av bygg— och utrustningsprocessen som avser upprät— rande av lokal— och utrustningsprogram. Utredningen anser emel— lertid att arbetet med lokal— och utrustningsprogrammering för

nya lokaler inte är och inte heller bör ses som en isolerad upp— gift utan som ett led i en process alltifrån en första beskriv— ning av vilken verksamhet som skall bedrivas i de nya lokalerna t.o.m. den tidpunkt då dessa tas i bruk. Utredningen har därför i sina förslag behandlat samtliga led i denna process. Däremot

har utredningen inte ansett sig ha att behandla organisationen

för fastighetstjånst samt underhåll och reparationer av lokaler.

1.3. Arbetets uppläggning och genomförande

Utredningen inledde utvärderingen av den nuvarande LUP—organi—

sationen med att studera arbetet med lokal— och utrustnings—

• Sida 41
•  Original

Prop. 1978/79: 92 21

program. Samtidigt som enskilda byggnadsobjekt studerades inhäm— tade utredningen genom intervjuer och överläggningar erfarenhe- ter av den nuvarande LUP—organisationen från ett stort antal myn—

digheter och organisationer m.fl. Dessa finns förtecknade i bil. 1.

På grundval av resultaten av dessa objektstudier och tillhörande intervjuer och överläggningar har utredningen i kap. 5 — efter en redovisning av de studerade objekten (bil. 2) och synpunkter kring dessa - dragit sina egna slutsatser om den nuvarande LUP—organisa— tionen m.m. Mot bakgrund av den genomförda utvärderingens resultat och de vid överläggningar och intervjuer framförda synpunkterna på den framtida organisationen utarbetade utredningen en diskus— sionspromemoria. Med denna som underlag hade utredningen förny— ade överläggningar med LUP—nämndens sekretariat, vissa centrala myndigheter, personal— och studerandeorganisationer, ledningarna för de större läroanstalterna samt företrädare frånnågra av de större nya högskoleorterna. Därefter har utredningen utarbetat det slutliga förslaget till framtida organisation för handläggning av lokal— och utrustningsfrågor inom högskoleväsendet (kap. 6) samt

beräknat kostnader för densamma (kap. 7).

• Sida 42
•  Original

Prop. 1978/79: 92 22

2. NUVARANDE ORGANISATION

2.1. LUP—organisationen inom utbildningsdepartementets område

2.1.1. Historik

Före år 196h hade byggnadsstyrelsen i princip ansvaret för lokal— planeringen vid universitet och högskolor. Liksom inom den civila statsförvaltningen i övrigt upprättade byggnadsstyrelsen lokalpro— gram och redovisade byggnadsprogram för dåvarande Kungl. Maj:t. För större utbyggnadsprojekt hade dock tillkallats ett antal pro- gramkommittéer. Som exempel på sådana kommittéer kan nämnas orga— nisationskommittén för teknisk högskola i Lund, Frescatikommittén och programkommittén för Uppsala humanistiska fakultet. I dessa kommittéer ingick bl.a. företrädare för dåvarande finans- och ecklesiastikdepartementen, berörda läroanstalter samt för bygg— nadsstyrelsen. Programkommittéerna upprättade lokalprogram som

överlämnades till byggnadsstyrelsen.

Utrustningsnåmnden för universitet och högskolor (UUH) hade t.o.m. budgetåret 1963/6b ansvaret för planering och upphandling av såväl inredning som utrustning. I planeringsarbetet ingick att upprätta

inrednings— och utrustningsprogram.

I prop. 196hz50 angående universitetens och högskolornas organisa— tion och förvaltning m.m. föreslog ecklesiastikministern mot bak— grund av det mycket omfattande utbyggnadsprogram för universitet och högskolor som fastställts av 1963 års riksdag att såväl lokal— som utrustningsprogramarbetet skulle anförtros åt en lokal— och utrustningsprogramkommitté för var och en av universitetsorterna. Dessa kommittéers uppgift borde vara att inom ramen för av stats— makterna godtagna program för verksamhetens utbyggnad utarbeta lo- kal- och utrustningsprogram för samtliga läroanstalter i ifrågava— rande universitetsort. Särskild vikt lades vid att lokala represen-

tanter för universitet och högskolor skulle ingå i kommittéerna. I

dessa skulle även ingå representanter för byggnadsstyrelsen och UUH

samt för den centrala universitets/högskoleledningen dvs. universi—

• Sida 43
•  Original

Prop. 1978/79: 92 23

tetskanslersämbetet (UKÄ). Vidare föreslogs att planeringen och upphandlingen av inredning fr.o.m. budgetåret 196h/65 skulle över— föras till byggnadsstyrelsen. Riksdagen hade ingen erinran mot

förslagen (SU 196uz119, rskr 196h:293). 2.1.2 LUP—organisationens uppbyggnad och verksamhetsområde

Kungl. Maj:t tillkallade den 29 juni 196h LUP—kommittéer för då— Varande universitetsorter nämligen Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm och Umeå. LUP-kommittén för Linköping tillkallades den

1 juli 1970. LUP—kommittéernas verksamhetsområden omfattade från början universiteten, de tekniska högskolorna, karolinska mediko— kirurgiska institutet, socialhögskolorna samt dåvarande handelshög— skolan i Göteborg och farmaceutiska institutet. Verksamhetsområdena har successivt vidgats. Sålunda uppdrog regeringen den 27 februari 1975 åt LUP—kommittéerna för Lund, Göteborg och Stockholm att sva— ra för lokal— och utrustningsplanering för musikhögskolorna. Vidare uppdrog regeringen den 16 september 1976 åt LUP-kommittéerna att -

i avvaktan på slutförandet av utredningen om LUP—organisationen m.m. — inom sina resp. områden övergångsvis fr.o.m. den 1 oktober 1976 svara för lokal— och utrustningsplanering för lärarhögskolorna, för— skoleseminarierna, seminarierna för huslig utbildning, slöjdlärar- seminariet och statens institut för högre utbildning av sjuksköter—

skor.

Härutöver har vederbörande kommittéer fått lokal— och utrustnings— programansvar för gymnastik— och idrottshögskolorna och för biblio—

tekshögskolan i Borås.

Vad angår LUP—kommittéernas sammansättning ingick från början i varje kommitté representanter för byggnadsstyrelsen, UUH, UKÄ, statskontoret och berörda läroanstalter. Enligt beslut av Kungl. Maj:t den 10 juli 1969 kompletterades kommittéerna med en repre— sentant vardera för de anställda och de studerande. Dessa utses av regeringen efter förslag av arbetstagarorganisationerna resp. av SFS och berörda studentkårer. Fr.o.m. budgetåret 1971/72 ingår i LUP-kommittéerna för Uppsala, Lund och Göteborg även en represen-

tant för de studerande vid universitetsfilialerna i resp. Örebro,

• Sida 44
•  Original

Prop. 1978/79: 92 2:

Växjö och Karlstad. Representanten för universitetet på orten är

i regel ordförande i vederbörande kommitté. Dessutom är LUP—organi— sationens tnhuvudsekreterare adjungerad ledamot i LUP—kommittéer— na för Uppsala, Lund och Stockholm och en biträdande sekreterare är adjungerad ledamot i LUP-kommittéerna för Göteborg, Umeå och

Linköping.

I de den 29 juni 196h meddelade direktiven framhölls att det år

av central betydelse för arbetet med lokal— och utrustningsprogram— men att ett nära samarbete mellan LUP-kommittéerna etableras. För detta ändamål inrättades en särskild samarbetsnämnd (LUP—nämnden). Numera ingår i LUP—nämnden universitetskanslern (ordförande), ord— förandena i de sex LUP—kommittéerna, ordföranden i LUP-kommittén för jordbrukets högskolor, en representant för vardera byggnadssty- relsen, UUH och Sveriges förenade studentkårer (SFS) samt en repre—

sentant för de anställda vid universitet och högskolor.

Enligt direktiven har vidare upprättats ett för samtliga kommitté— er gemensamt sekretariat som leds av en huvudsekreterare. Sekrete— rareresurserna är i princip rörliga men arbetet är dock ordnat så att till viss kommitté eller vissa kommittéer företrädesvis är knu— ten viss sekreterare. Sekreterarna har även vissa centrala arbets—

uppgifter inom sekretariatet.

Vid sekretariatet är f.n. elva personer anställda, nämligen huvud— sekreteraren,åttabiträdande sekreterare (varav två med deltids- tjänstgöring), en assistent, en kansliskrivare och en kontorist (deltid). Till sekretariatet räknas också två personer som utan tjänstledighet från sina ordinarie befattningar fullgör olika göro— mål. En av dessa är tillkallad som biträdande sekreterare, den andre som expert. Huvudsekreteraren är sedan den 1 januari 1977 tjänstle— dig varvid en av de biträdande sekreterarna förordnats som chef för sekretariatet (kanslichef).

I anslutning till LUP—nämnden har inrättats vissa expertgrupper av såväl tillfällig som permanent art. Gruppernas uppgift är att bi- träda kommittéerna vid programmering av såväl lokaler som utrust-

ning. Enligt särskilt beslut skall expertgrupperna även biträda

• Sida 45
•  Original

Prop. 1978/79: 92 25

kulturrådets LUP—delegation. F.n. finns fyra permanenta och två tillfälliga expertgrupper. Dessutom finns en samarbetsgrupp för datafrågor. Expertgruppernas sammansättning varierar efter verk— samhetsområdets art. En tjänsteman från UUH ingår dock i samt— liga permanenta grupper. Även universitets- och högskoleväsen—

det är representerat i dessa grupper. 2.1.3 LUP—kommittéernas verksamhet

Av kommittéernas direktiv framgår att de skall för verksamhetens utbyggnad vid berörda universitet och högskolor utarbeta lokal— program och utrustningsprogram, de senare även innefattande kost— nadsramar. Kommittéerna skall därvid utgå från av statsmakterna godtagna program för verksamhetens utbyggnad. Därjämte bör de beakta den verksamhet, som finansieras av forskningsråd och där— med jämförliga organ. Vidare bör kommittéerna utreda de lokal— och utrustningsbehov som kan föranledas av förslag från vederbö— rande lokala eller centrala universitets— och högskolemyndighe— ter. Programarbetet bör avse både lokaler och utrustning för bl.a. undervisning, forskning och förvaltning samt serviceanordningar,

däremot inte studentkårlokaler.

Kommittéerna bör i sitt arbete särskilt beakta möjligheterna till ett effektivt och flexibelt utnyttjande av lokal- och utrustnings— resurser. Ett sambruk av resurserna mellan läroanstalter, fakul— tete och institutioner bör i största möjliga utsträckning efter- strävas. Syftet med att organisera en kommitté för var och en av universitets— och högskoleorterna var bl.a. att i största möjliga utsträckning kunna tillvarata föreliggande möjligheter till gemen— samt utnyttjande två eller flera läroanstalter eller fakulteter

emellan av lokaler och utrustning.

I programarbetet bör särskilt övervägas sådana lösningar som le— der till att å ena sidan lokaler för lägre utbildning och å andra

lokaler för högre utbildning och forskning hålls samman, allt i

den mån så befinns lämpligt.

• Sida 46
•  Original

Prop. 1978/79: 92 26

Sedan kommittéerna inrättades har deras arbetsuppgifter successivt

utvidgats. F.n. är deras viktigaste arbetsområden

lokalprogram utrustningsprogram

ersättningsanskaffning av inredning och utrustning prövning av lokalbehov vid förhyrningar

remisser m.m.

informationsutbyte.

I det följande lämnar utredningen en kortfattad redogörelse för LUP-

kommittéernas verksamhet inom angivna områden. Lokalprogram

Ett lokalprogram kan initieras på olika sätt. Regeringen kan uppdra åt en LUP—kommitté att utarbeta program för viss verksamhet. Vidare kan den berörda institutionen, högskolan eller universitetet anhål— la hos LUP—kommittén att ett program skall utarbetas. Även byggnads— styrelsen kan framföra att ett lokalprogramarbete bör påbörjas. Slutligen kan en kommitté själv besluta att ett lokalprogram skall upprättas. Ofta är det fråga om lokalprogram för om— eller till—

byggnad av lokaler som tas i anspråk för ett nytt ändamål.

Såsom riktlinjer för programarbetet har framför allt tjänat 1963 års universitets— och högskolekommittés betänkanden (SOU 1965:11och 12) Utbyggnaden av universitet och högskolor samt prop. 1965z1h1 angående utbyggnaden av universitet och högskolor. Ramen för utbyggnaden av universitet och högskolor beslöts av riksdagen i december 1965 på grundval av denna proposition. Grunden för kom— mittéernas arbete med lokalprogram har varit de normer och anvis— ningar som utarbetades av 1963 års universitets— och högskolekom— mitté.

Innan det egentliga programarbetet inleds fastställer kommittén i vissa fall en ram uttryckt i m2 för programmet. En ramarea kan

också undantagsvis ha getts genom beslut av regeringen. En annan

• Sida 47
•  Original

PTOp.1978/79:92 27

planeringsförutsättning är de av regeringen fastställda ytramarna för icke—laborativa ämnen. Vid arbetet med större lokalprogram till— sätter kommittén ofta en arbetsgrupp med företrädare för brukarna och eventuellt byggnadsstyrelsen eller annan myndighet. Vid mindre omfattande program bearbetas programunderlaget direkt av sekreta- riatet och berörd institution. I arbetet deltar om så erfordras LUP—nämndens expertgrupper som utarbetar förslag avseende speciel— la lokaler som djurhus, verkstäder, läromedelscentraler etc. Om oklarhet uppstår om verksamhetens omfattning eller inriktning kan

kommittén samråda med UHÄ.

Förslaget till lokalprogram behandlas därefter i kommittén som beslutar i frågan. Kommitténs beslut är så gott som alltid enhäl— ligt. Vid kommitténs behandling av programärenden bereds ofta äm— nesföreträdare eller motsvarande möjlighet att närvara. Det av kom—

mittén fastställda lokalprogrammet överlämnas till byggnadsstyrel—

sen _

Kommitténs arbete med ett lokalprogram är dock i regel inte avslu— tat i och med att det överlämnats till byggnadsstyrelsen. Då rege— ringen tar ställning till det av byggnadsstyrelsen utarbetade bygg— nadsprogrammet händer det ofta att programarean skärs ned. Detta medför att programmet måste revideras, vilket ibland innebär att i stort sett hela programarbetet görs om. Även på grund av förändr— ringar i verksamheten vid berörda institutioner kan omarbetningar

krävas. Byggnadsstyrelsens projektering kan ge förslag till änd—

ringar i programmet, vilka behandlas av kommittén.

Som framgår av ovanstående föranleder en programrevidering ny med— verkan av kommittén, dess sekreterare samt eventuellt berörd ex—

pertgrupp.

Sekreteraren och expertgruppen medverkar ofta under projekteringen. En viktig del i arbetet utgör därvid inplaneringen av byggnadspå—

verkande utrustning.

• Sida 48
•  Original

Prop. 1978/79: 92 28

Utrustningsprogram

Kommittéernas utrustningsplanering följer som en konsekvens av lokalplaneringen. Oftast sker endast en översiktlig utrustnings— planering samtidigt som lokalprogrammet upprättas genom att det i programmet anges speciella krav som den planerade utrustningen ställer på vissa lokaler. Den slutliga utrustningsprogrammeringen

sker i stället samtidigt med byggnadsstyrelsens projektering.

Det vanligaste tillvägagångssättet vid utrustningsprogrammering

är följande.

Sekretariatet bereder utrustningsärendena tillsammans med UUH:s representant i kommittén. Därefter får de berörda institutioner- na eller motsvarande upprätta förslag till utrustningslistor. Des- sa listor skall omfatta utrustning för undervisning samt basut— rustning för forskning. Övrig forskningsutrustning finansieras via forskningsråd etc. LUP—nämndens expertgrupper deltar i utrustnings— planeringen om så erfordras. Även tjänstemän inom UUH deltar i ut— rustningsplaneringen på de områden där UUH har speciell kompetens. Dä fullständigt underlag inhämtats bereder sekretariatet ärendet tillsammans med UUH:s representant och ämnesföreträdarna. Detta förslag till utrustningsprogram behandlas därefter av kommittén. UUH:s representant är i regel föredragande då kommittéerna behand— lar utrustningsfrågor. Ett utrustningsprogram innehåller förslag till kostnadsram. Det av kommittén fastställda utrustningsprogram- met överlämnas till UUH som i anslagsframställning till utbild— ningsdepartementet lämnar förslag om dels vilka ramar som bör uppföras i regeringens utrustningsplan dels vilka anslag som er- fordras. UUH prövar inte kommittéernas utrustningsprogram. Då re— gering och riksdag tagit ställning till förslaget till kostnads— ram måste kommittén ibland äter behandla utrustningsfrägan. Om kostnadsramen skurits ner måste ställning tas till vad som skall utgå ur programmet. Om inte programmet innehåller en fullständig

uppdelning av kostnadsramen på olika funktioner mäste kommittén

fastställa en sådan.

• Sida 49
•  Original

Prop. 1978/79: 92 25") Ersättningsanskaffning av inredning och utrustning

I regeringens årliga utrustningsplan för lokaler vid högskoleen— heterna m.m. uppförs ärliga kostnadsramar benämnda Till universi— tetskanslersämbetets disposition, den s.k. UKÄ-ramen, fr.o.m. budgetåret 1977/78 Till universitets— och högskoleämbetcts dis—

position (UHÄ—ramen).

Ramen utnyttjas för behov inom ämbetets förvaltningsomräde vilka inte tillgodoses genom särskilda kostnadsramar, bl.a. för plan— mässig upprustning av föråldrad eller försliten utrustning och inredning och för kostnader som föranleds av ändrade studieplaner eller ökat utnyttjande av tekniska hjälpmedel i undervisningen samt för oförutsedda anskaffningsbehov. Ramen får även tas i an— språk för kostnader för underhåll och reparationer av mer dyrbar

utrustning. Fördelningen av dessa medel sker på följande sätt.

Institutionerna lämnar sina ansökningar till läroanstaltens rek— torsämbete. Rektorsämbetet överlämnar dessa med eget angelägen— hetsgraderat yttrande till resp. kommitté. Materialet granskas och sammanställs inom sekretariatet som därefter tillsammans med UUH:s representant i kommittéerna gör en bedömning av medelstill— delningen för resp. läroanstalt. Nämndens expertgrupper behandlar ansökningar inom sina områden och lämnar yttranden till resp. kommitté. Beträffande ansökningar föranledda av nya kurser etc. inhämtas yttrande frän UHÄ. Därefter bereder kommittén, i regel sekretariatet och UUH:s representant, ärendet i samråd med resp. rektorsämbete. Efter bearbetning och sammanställning inom sekre— tariatet tar kommittén ställning till behovet av ersättningsan— skaffningar m.m. inom sitt ansvarsområde och överlämnar sitt för— slag till LUP—nämnden. Nämnden behöver i regel inte ändra kommit- téernas förslag eftersom beredningen samordnats av sekretariatet

och UUH:s representant.

Framställningar om medel från den reserv som avsätts från ramen

lämnas av institutionerna via resp. rektorsämbete till kommit— téerna. Dessa tar ställning till behovet och överlämnar ärendet

direkt till UHÄ som oftast följer förslaget.

• Sida 50
•  Original

Prop. 1978/79: 92 30

UHÄ—ramen för innevarande budgetår uppgår till 32 milj. kr. Insti— tutionernas ansökningar uppgick till ca 100 milj. kr. varav rektors—

ämbetena hade prioriterat ansökningar till ett belopp av ca hh milj. kr.

Budgetåret 1977/78 omfattar UHÄ—ramen alla utbildningar som ingår

i den nya högskolan fr.o.m. den 1 juli 1977. Prövning av lokalbehov för förhyrningar

Alla förhyrningsärenden som innebär utökade lokaler för viss verk- samhet behandlas av kommittéerna efter framställning från resp. rek- torsämbete (motsvarande). 1 de fall behovet anses styrkt och inte kan tillfredsställas i disponibla lokaler överlämnas ärendet, i fö-

rekommande fall med lokalprogram, till byggnadsstyrelsen.

Remisser m.m.

Remisserna avser t.ex. utbyggnadsplaner och svstemhandlinnar för

större byggnadsobjekt från byggnadsstyrelsen eller utredningsför— slag från departementen.

Information

Kommittéerna är fora för information mellan de centrala myndighe- terna och de lokala högskolorna. Byggnadsstyrelsen redovisar exem— pelvis planeringsläget för byggnadsärenden i kommittéerna. UUH in—

formerar om sin verksamhet inom utrustningsområdet.

2.1.h LUP—nämndens verksamhet

LUP—nämnden behandlar i huvudsak följande ärenden. norm— och principfrägor

prioritering av byggnadsobjekt planeringsläget avseende byggnadsobjekt

• Sida 51
•  Original

Prop. 1978/79: 92 3.1

. ersättningsanskaffning av inredning och utrustning . remisser

information

letråffande behandlingen av dessa ärenden vill utredningen i kort—

het framhålla följande. Norm— och principfrågor

Enligt de vid LUP—kommittéernas tillkomst meddelade direktiven in— rättades LUP—nämnden för att åstadkomma enhetliga normer för kom— mittéernas arbete. Arbetet med normer för lokaler eller utrustning var tidigare en väsentlig del i nämndens verksamhet men antalet åYEHÖen av denna typ har minskat under de senaste åren. Förslag

till normer utarbetas ofta av tillfälliga arbetsgrupper. Prioritering av byggnadsobjekt

LUP—nämnden har sedan år 1973 årligen fastställt prioriterings- listor över aktuella byggnadsobjekt. Efter beredning inom sekre— tariatct fastställer varje kommitté ordningen mellan aktuella ären— den inom sitt ansvarsområde. Sekretariatet upprättar förslag till gemensam prioriteringslista, som behandlas i nämnden. Listan över— lämnas till utbildningsdepartementet och byggnadsstyrelsen för att utgöra en del av underlaget vid handläggning av byggnadsärenden.

Den senast upprättade prioriteringslistan redovisas i bil. 3.

Planoringsläget avseende byggnadsobjekt

Sedan hösten 1975 har LUP—nämnden två gånger per år redovisat för— ändringarna för aktuella byggnadsobjekt inom nämndens och LUP-kom— Mittéernas ansvarsområden. Den av sekretariatet upprättade samman— ställningen över förändringarna i planeringsläget sker i form av en specifikation av läget för olika skeden inom gällande handläggnings- ordning med objekten fördelade ortsvis. En sammanställning över

planeringsläget den 1 april 1977 redovisas i bil. h.

• Sida 52
•  Original

Prop. l978/79: 92

Er: -'-'- :

tnings- och kompletteringsanskaffning av inredning och ut—

rustning

Fördelningen'av UHÄ—ramen bereds inom kommittéerna (se ovan). Sekretariatet Och HUH1s representant i kommittéerna utarbetar ett förslag till fördelning som behandlas i nämnden. Denna över— lämnar sitt förslag till UHÄ, som slutligt fastställer fördel— ningen. UHÄ har hittills alltid följt nämndens förslag. Vid för— delningen avsätts en de] — ca 1 milj. kr. — av kostnadsramen

för oförutsedda rrnättningsanskaffningar, föranledda av t.ex.

brand, stöld eller haveni

Remisser

Remitterande departement är i regel utbildningsdepartementet. Yttrandene bereds ofta av sekretariatet; vid viktigare remisser tillsätts arbetsgrupper inom nämnden. Ibland förekommer under—

remiss till konmnttöerna. information

Nämnden är också ett forum för utbyte av information i aktuella frågor mellan UHÄ, UUH, byggnadsstyrelsen och läroanstaltcrna. De centrala myndigheterna informerar regelbundet om sitt pågå— ende arbete med anknytning till LUP—organisationens verksam— hetsområde och företrädarna för läroanstalterna har möjlighet

att ta upp aktuella lokala problem som har allmän betydelse. 2.1.5 LUP—sekretariatet

De vid LUP—sekretariatet anställda sekreterarnas huvudsakliga uppgift är att vara sekreterare i de olika LUP—kommittéerna. Sckreterarnas arbetsinsatser växlar givetvis med erfarenhet och kunskaper. Även andra omständigheter som de aktuella byggnads— objektens storlek och karaktär, tillgång till sekreterarekraf— ter inom vederbörande läroanstalt etc. påverkar LUP—sekreterar— nas arbetsuppgifter och arbetsmetoder. De deltar dock regelmäs— sigt aktivt i utarbetandet av lokalprogram och tillför program—

arbetet kännedom om gällande dimensioneringsnormer o.d.

• Sida 53
•  Original

Prop. 1978/79: 92 3

.),

Men LUP—sekreterarna har också — som tidigare antytts — centrala arbetsuppgifter. En tjänstgör således som sekre— terare i LUP-nämnden. Sekreterarna tas även i anspråk för expertgrupperna, både som ordförande och sekreterare. Slut— li en fördelas vissa samordnande uppgifter på sckrcterarna beträffande t.ex. programmering av bibliotekslokaler, upp— följning av plancringsläget i fråga om byggnadsärenden och prioritering av byggnadsobjekt. LUP-sekretariatets expertis tas även i anspråk utanför LUP—organisationen. En sekreterare

är exempelvis huvudsekreterare i kulturrådets LUP—delegation. Slutligen kan nämnas att representanter för LUP—sekretariatet medverkat i byggnadsstyrelscns utvecklingsarbete avseende exempelvis lärosalar, djuravdelningar, klimatkammarc och skärmade rum.

2.1.6. Expertgrupper

LUP—organisationen har fyra permanenta expertgrupper, nämligen

. verkstadsgruppen . djurhusgruppen

. AV—gruppcn

. funktionsgruppen

Verkstads ru en har till uppgift att planera verkstadsresurser vid universitet och högskolor. Vid nybyggnadsärenden upprättar gruppen i samråd med företrädare för brukarna lokal— och ut— rustningsprogram som överlämnas till berörd LUP—kommitté el. till statens kulturråds LUP—delegation. Verkstadsgruppen har också att granska och angelägenhetsgradera inkomna framställ— ningar om ersättningsanskaffning för försliten verksta—sut— rustning. Gruppen medverkar Också vid planeringen av viss ut—

bildning för verkstadspersonal.

Djurhusgruppen medverkar i större eller mindre omfattning vid planeringen av samtliga statliga djuravdelningar. Under

• Sida 54
•  Original

Prop. 1978/79: 92 314

alla förhållanden granskas såväl förslags— som bygghandlingar. Gruppen har också tagit initiativ till att nya lokaler för

försöksdjur skall funktionskontrolleras innan de tas i bruk.

Djurhusgruppen utför Också vissa utredningar av mer övergri— pande karaktär och utarbetar förslag till LUP—nämndens yttran—

den i försöksdjursfrågor.

Vidare upprättar gruppen ortsvisa prioriteringar angående be— hov av upprustning av befintliga djuravdelningar inom utbild— ningsdcpartementets del av högskolesektorn och medverkar vid handläggningen av framställningar om anslag för ersättnings—

anskaffning av försliten djurhusutrustning.

Lantbruksstyrclscn, som är tillståndsgivande myndighet för försöksdjursvcrksamhct, är alltsedan år 1975 representerad genom adjungerad ledamot i djurhusgruppcn. Styrelsen har före— skrivit att LUP—nämndens djurhusgrupp fungerar som styrelsens sakkunnigorgan vid uppförandet av nya djurlokaler och att pro— jektering av djurhusutrymmen därför bör ske i samråd med grup—

pen.

Djurhusgruppens arbete omfattar således planering av lokaler och utrustning för dJurförvaring för såväl universitets- och högskolesektorn som den statliga och privata sektorn av läke—

medelsindustrin.

AV—gruppens viktigaste uppgift är att granska programband— lingar (lokal— och utrustningsbehov) vad gäller lärosalspro— jekt, produktionscentra (läromedelscentralcr, reprocentraler, ljud- och TV—studios m.m.), särskilda inlärningsenhetcr (språklaboratorier, elevstationer m.m.) och utrustning för datorstödd utbildning.

Vidare granskar och prioriterar AV—gruppen framställningar

om anslag från UHÄ—ramen.

• Sida 55
•  Original

Prop. 1978/79: 92 :P.)

AV—gruppcn bedriver också upplysningsvcrisamhet, initiv-ar fö.—

Söksverksamhet och utför tekniska undersökningar och utredningar.

Funktionspruppon medverkar vid beredningen av ärenden beträffande behov och utformning av lokaler, där brukarna ställer speciella

krav.

Den alldeles övervägande delen av kraven gäller temperatur,

bl.a.

luftfuktighet och ventilation. Till denna grupp hän utrymmen, som allmänt brukar kallas frys— och kylrum, klimatrwn

och klimatkammare. Härutöver förekommer andra, mindre

ekventa,

krav beträffande G

mpclvir

_ektromugnetisk av; "mning, eko—

fria rum och ljuddäm>nin . . I 8

Funktionsgruppens medverkan har visat sig kunna me'

värda besparingar på investeringssidan.

Gruppen medverkar även vid planeringen av byggnadnob utan—

för LUP—nämndens verksuhmetsområde.

För att samordna planering och upphandling av datorutrustning inom högskoleområdet finns det en samarbetsgrupp, dutagruppen.

I datagruppen ingår representanter för UUH, statskonto

LUP—organisationen och brukarna. Ansvarsområdct omfattar ut— rustning som finansieras med utrustningsanslag eller alterna— tivt nyutrustningsramar eller UHF—ramen sant även forsknings— rådsmedel, donationer och driftkostnadsanslag men inte utrust— ning som finansieras via statens ddtamaskinfond. Liksom de permanenta expertgrupperna lämnar datagruppcn sina förslag

till de olika LUP—kommittéerna.

F.n. arbetar två tillfälliga expertgrupper, nämligen magasine— gruppen, som utreder magasinsbehoven vid universitetsbiblio— tcken, och larmgruppen, som utreder frågan om behov och ut— formning av skydd för dyrbar el. unik utrustning inom statens

kulturråds och LUP—nämndens verksamhetsområden.

• Sida 56
•  Original

Prop. 1978/79: 92 36

P.) .1.7 Verksamhetens omfattning. Kostnader

I nedanstående tablå lämnas några uppgifter som anger omfatt—

ningen av LUP—verksamheten.

1972113 1973/1h 197hz75 1975/76

Antal fastställda 13 10 12 äh lokalprogram (inkl . genomgripande revi—

deringar)

Antal utrustnings— 20 13 13 16 program

Antal besvarade depar— tementsremisser

Nämnden 5 7 h 5

1 kommittéerna h 6 1 13 Antal rapporter m.m. 2 1 1 2

från expertgrupper

LUP—nämnden sammanträder ca sex gånger per år och LUP—kommit—

téerna mellan fem och åtta gånger per år.

Kostnaderna för LUP-organisationens verksamhet bestrids från utbildningsdepartemcntets kommittéanslag. Av anslaget har tagits i anspråk följande belopp (tkr) Dag— Resor,

Lön arvoden traktamenten Övrigt Summa w_— 1969/70 3 507,9 1970/71 h68,1 52,9 88,h 50,0 660,0 1971/72 595,h 199,h 136,9 217,2 1 1h8,9 1972/73 567,5 131,6 97,1 90,7 586,9 1973/7h 583,8 183,7 9h,8 99,7 962,0 197h/75 675,2 163,3 99,9 88,7 1 027,1 1975/76 8n9,h 163,6 128,7 11,2 1 212,9 Summa 3 Tho,o 89h,5 6h5,8 617,5 9 hos,?

Kostnaderna för lokal— och utrustningsprogrammeringcn inom LUP— området är omöjliga att beräkna eftersom det inte är möjligt att

kvantifiera det arbete som utförs inom andra organ som byggnads-

• Sida 57
•  Original

Prop. 1978/79: 92 3?

styrelsen, UUH, universitetsförvaltningarna m.fl.

PJ LUP—kommittén för jordbrukets hög. skolor

Lokal— och utrustningsprogramkommittén för jordbrukets högskolor (LUP—J) tillkom för att lokal— och utrustningsplaneringen vid

dessa högskolor skulle ske på samma sätt som för övriga högsko— lor. Direktiv för kommittén lämnades i statsrådsprotokollet den

23 juni 1965.

1 kommittén ingår rektorerna för lantbrukshögskolan, skogshögsko— lan och veterinärhögskolan, föreståndaren för statens veterinär— medicinska anstalt, en representant vardera för byggnadsstyrelsen, UUH, statskontoret, de studerande och de anställda samt förvalt— ningschefen vid lantbrukshögskolan. Byggnadsstyrelsens represen—

tant är ordförande i kommittén.

Kommitténs verksamhetsområde omfattar

lantbrukshögskolorna

skogshögskolan

statens skogsmästarskola veterinärhögskolan

statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)

statens lantbrukskemiska laboratorium

Högskolorna och SVA omvandlas fr.o.m. den 1 juli 1977 till Sveriges lantbruksuniversitet (se avsnitt h.2). Sekretariatet består av en huvudsekreterare och två biträdande sekreterare.

Alla sekreterare har heltidstjänster vid andra myndigheter.

LUP—st arbetsformer är i princip desamma som övriga LUP—kom- mittéers. Genom att inte någon i kommitténs sekretariat är hel— tidsengagerad har dock servicemyndigheterna, byggnadsstyrel— sen och UUH, ett större ansvar vid lokal— och utrustningspro— grammeringcn. Vid lokalprogrammeringen förstärks detta av

att en av de biträdande sekreterarna är avdelningsdirektör

• Sida 58
•  Original

Prop.1978/79:92

vid utredningshyr »Jggnadsst

Utrustningsprogrammen handläggs i betydande omfattning inom

UUst utredningss ktion, vars chef kontinuerligt deltar i

kommitténs ar

Aven L F—J utnyttjar LUP—nämndens permanenta expertgrupper, även om detta sker i mindre omfattning än i fråga om övriga

LUP—kommittéer.

UHÄ—ramen omfattar inte jordbrukets högskolor. 1 stället finns kostnadsramar benämnda Ersättningsanskaffningar m.m. Ramen uppgår budgetåret 1976/TY till 3 milj. kr. och budget— året 1977/TS till 3,5 milj. kr. Fördelningen av denna kost— naösram sker på följande sätt. Institutionerna lämnar sina

förslag till sättningsanskaffnir

ir till resp. rektorsäm—

bete som med eget yttrande överlämnar förslagen till LUP—J. Ärendet bereds inom UUH och sekretariatet varefter kommittén upprättar ett förslag till fördelning. Detta förslag överläm— nas till UUH som fastställer fördelningen. Även av denna

kostnadsram avsätts varje år en reserv för oförutsedda ersätt-

verksamhetens omfattning €

1973'"= 1975/76 Antal lokalprogram h 6 10 2 Antal utrustnings— 5 5 7 10 progrmn

Kommåt.én s'mmant er ca sex gånger per år.

Kostnaderna för kommitténs verksamhet bestrids från jord- bruksdepartementets kommittéanslag. Ur detta har följande belopp utgått (tkr).

• Sida 59
•  Original

Prop. 1978/79: 92 ':',?

Dag— 1 Resor, Övri :' "Summa. arvoden traktumenten & 5” L L

1965/66— 2u5,5 1979/71

1) Sekreterarna har inte varit tjänstlediga

2) inkl. tryckningskostnad m.m.

nadsst relsen

s.å.) Uppgifter och organisation

Byggnadsstyrelsens huvuduppgift är att förvalta av staten ägda fastigheter samt att förse civila statliga myndigheter med lo— kaler. Verket anskaffar lokaler genom att bygga, köpa eller

hyra. Till verkets uppgifter hör också att svara för inred— ningSVerksamhet och att vara statsförvaltningens centrala expert— organ för fastighetsförvaltning, byggnadsverksamhet, inredning

och städning m.m.

l byggnadsstyrelsens huvuduppgift ingår således bl.a. att för— se civila statliga myndigheter med lokaler. Styrelsen skall också efter särskilda uppdrag projektera och utföra byggnads— företag för statens räkning (affärsverken m.m.) samt genom ut- vecklings— och normeringsarbete verka för rationaliseringar och besparingar i fråga om byggande och fastighetsförvaltning för statens räkning. Byggnadsstyrelsen förvaltar de delfonder

av statens allmänna fastighetsfond som är ställda under verket.

• Sida 60
•  Original

Prop. 1978/79: 92 in..!

B 7 nadsst relsens lokalförsörjnin sansvar omfattar bl.a. ng J g

civil förvaltning

polis— och åklagarväsendet högre utbildning och forskning1 övrig utbildning

kriminal- och socialvård

kulturella institutioner Anskaffningen av lokaler sker i huvudsak genom

utnyttjande av och omdisponeringar i befintligt lokalbcstånd

om— och tillbyggnad av befintligt lokalbestånd förhyrning av lokaler inköp av lokaler och fastigheter

. produktion av nya lokaler (nybyggnader)

Produktion av lokaler omfattar programmering, projektering, upp— handling och byggande. Produktionsvolymcn inkl. ombyggnader upp- gick budgetåret 1975/76 till ca 875 milj. kr. varav ca 15 pro—

cent för högskolesektorn.

Byggnadsstyrelsens organisation består av dels en central för— valtning i Stockholm, dels fem regionala byggnadsförvaltningar.

Organisationen framgår av nedanstående schema.

1. Universitet och högskolor samt laboratorier eller forsknings— lokaler för försvarets forskningsanstalt, statens provnings- anstalt m.fl.

• Sida 61
•  Original

Prop. 1978/79: 92

Styrelsen

(v)

Verksled— ningen

hl

ORGANISATIONSSCHEMA FÖR BYGGNADSSTYRELSEN

Planerings— och budget—

(PES)

__|—___.

Revisions— ! kontoret

(RK) sekretariatet

Centralr förvaltningen

Intendents— . byran

(I)

Fastighets— sektionen

(F)

Utrednings— byrån

(U) .

1za Projek— teringsbyrån

_(1P)

2:a Projek— teringsbyrån i _TUZP)

Byggnads— byrån (B)

Utrikesbyrån

(UT)

Utvecklings- byrån ) (W)

i_ Inrednings- sektionen (uvi) +—————J Administra— tiva byrån

(A) |

Ekonomi— . byrån

(E)

Regional— förvaltningen

Byggnads— förvalt— ningen i LUND

(BF L;-

Byggnads— förvalt— ningen i GÖTEBORG

(BF G)

Byggnads— förvalt- ningen i STOCKHOLM (BF s)

Byggnads— förvalt— ningen i UPPSALA

(BF Up)

Byggnads— förvalt- ningen i

• Sida 62
•  Original

Prop. 1978/79: 92 he

2.3.2 Handläggning av projekt för högre utbildning och forskning

Handläggningen av byggnadsärenden för högre utbildning och forskning inom utbildningsdepartementets och jordbruksdepar— tementets verksamhetsområden skiljer sig i förhållande till andra projekt som byggnadsstyrelsen svarar för därigenom att den särskilda LUP—organisationen svarar för bl.a. lokalpro— grammeringen. Lokalprogram upprättas av LUP—kommittéerna och överlämnas till byggnadsstyrelsen. Därefter handläggs utred- ning, projektering och efterföljande moment i princip som

för andra byggnadsärenden inom byggnadsstyrelsens ansvarsom— råde. LUP—programmet kompletteras med areor för s.k. tillkom— mande funktioner (kapprum, toaletter, pentry, motionslokaler etc.), tomtval, tidplan, kostnad m.m. till ett byggnadspro— gram. Byggnadsprogrammet redovisas för regeringen och bygg— nadsstyrelsen begår projekteringsuppdrag. Programmeringen

av lokaler för högre utbildning och forskning för verksamhe- ter som inte faller inom LUP—kommittéernas ansvarsområden görs

av byggnadsstyrelsen.

Byggnadsärenden för högre utbildning och forskning handläggs, med undantag för vissa läroanstalter (scenskolor) inom kultur— området och ett par projekt i samband med omlokalisering av statlig verksamhet, inom utredningsbyrån och första projekte— ringsbyrån. Utredningsbyrån svarar för jordbrukets högskolor och vissa läroanstalter inom kulturområdet i fråga om bygg— nadsprogram varefter första resp. andra projekteringsbyrån sköter projekteringen. Första projekteringsbyrån svarar i princip för utredning och projektering för universitet och högskolor inom UHÄ—området samt för forskningsinstitutioner som har anknytning till universitet och högskolor. Utveck— lingsbyråns inredningssektion svarar för programmering, prov jektering och upphandling av inredning för samtliga läro—

anstalter.

Byggnadsbyrån svarar för kalkylering, huvuddelen av upphand—

ling och besiktning medan de regionala byggnadsförvaltningarna

• Sida 63
•  Original

Prop. 1978/79: 92 h ,

svarar för viss upphandling och för verkställigheten av hygg— nadsverksamheten och för underhåll av förvaltade fastigheter samt i några fall inom den högre utbildningen och forskningen även för driften. För större om— eller nybyggnadsprojekt an— vänds numera i Speciella fall s.k. projekterganisation. En särskild projektchef, direkt underställd generaldirektören,

utses som sedan leder, samordnar och följer projektet från

utredning tills det är fa.uigbyggt. De olika arbetsinsatserna

utredning, projektering etc. utförs på normalt sätt inom resp.

|| ,. . . _ _ , . . byrå å beställnin?" av src ektcheien. hxem e] Uå or'anisution. D |

__________ ] General— i direktör

]__

r——————-—-—___ ! Projektehef

[

Prograrmu—J Projekt— & Upphandling Ingledning

| | . . ! ring ledning

Servicefunktioner (administrativa, ekonomi, fastighets, utvecklings, kalkyl och statistik, inredning)

Efter regeringens prövning av byggnadsprogrammet erhåller

byggnadsstyrelsen projekteringsuppdrag. Projekteringsbyrä— erna svarar här för projektledning och samordning av pro— jekteringsarbetet. För projekteringen anlitar byggnadssty— relsen utomstående konsulter. Projektledningen och samord— ningen sköts av en projektledare, och det ankommer på denne att se till att projektet håller sig inom av statsmakterna och/eller verksledningen fastställda ramar för areor, kost- nader, tider etc. Det ankommer även på projektledaren att

svara för att samråd sker med brukare, LUP—kommittéer, öv-

riga myndigheter etc. under projekteringen.

• Sida 64
•  Original

Prop. 1978/79: 92 kl.

Sedan systemhandlingar eller förslagshandlingur färdigställts kostnadsberäknas dessa och utgör grund för byggnadsstyrelsens begäran hos regeringen och riksdag om Fortsatt projekterings— uppdrag och om byggnadsuppdrag. Innan projektet redovisas för regeringen inhämtas formella yttranden från berörda myndighe— ter, brukare, eventuellt LUP—kommitté etc. Under tiden som ärendet prövas av regeringen fortsätter byggnadsstyrelsen i allmänhet projekteringen. Sedan bygghandlingar färdigställts och byggnadsuppdrag erhållits av regeringen kan styrelsen upp- handla entreprenörer för byggnadsarbetena samt påbörja dessa.

En viss byggnadsverksamhet sker även i Verkets egen regi.

DD Jr" Utrustningsnämnden för universitet och högskolor

(UUH)

UUH inrättades år 1959 med uppgift bl.a. att utrusta univer— siteten m.fl. läroanstalter. Nämndens uppgifter har genom

successivt tillkomna uppdrag vidgats.

Inom utbildningsdepartementets område svarar UUH för anskaff- ning av utrustning åt institutioner vid universitet och hög— skolor och statliga kulturinstitutioner. Av övriga uppdrag

kan nämnas utrustningsanskaffning åt jordbrukets högskolor, omlokaliserade statliga myndigheter, styrelsen för teknisk ut— veckling och statens naturvårdsverk. UUH bistår Vidare LUP— kommittéerna och statens kulturråds LUP—delegation vid utrust— ningsplanering. Nämnden svarar vidare för effektivisering

och samordning av upphandling av förbrukningsartiklar

inom högskolesektorn. Upphandlingen vid UUH uppgick budget- året 1975/"(6 till 127 milj. kr. varav ca 70 % eller 87 milj.

kr. avsåg universitet och högskolor.

Verksamheten vid UUH syftar till rationell planering och eko— nomiskt gynnsam upphandling av främst vetenskaplig och tekniskt kvalificerad utrustning, bl.a. teleutrustning, laboratorieut— rustning, odontologisk utrustning, tekniska hjälpmedel i under—

visningen, t.ex. intern TV och verkstadsutrustning.

• Sida 65
•  Original

Prop. 1978/79: 92 hö

Representanter för UUH är ledamöter i LUP—nämnden, var och en av LUP—kommittéerna, statens kulturråds LUP—delegation samt LUP—nämndens fyra permanenta expertgrupper. Nämndens organi-

sation framgår av nedanstående tablå.

Stynelse

överdirektör

_——"—*""—""-Sekretariat

| Planeringsenhet Upphandlingsenhet

kTeknisk sektion Inköpssektion Utredningssektion Kameral sektion

amordningssektion

I styrelsen för UUH ingår en företrädare för UHÄ. Handlägg— ningen av utrustningsärenden inom LUP—organisationen och UUI—lzs medverkan därvidlag framgår av avsnitten 2.1 och 2.2. De ut- rustningsprogram som LUP—kommittéerna fastställer överlämnas till UUH som i anslagsframställning till utbildningsdeparte— mentet lämnar förslag om dels vilka ramar som skall föras upp i regeringens utrustningsplan, dels vilket anslag som erford—

ras. UUH prövar inte kommittéernas utrustningsprogram.

5. Riksdagen 1978/79. ! saml. Nr 92

• Sida 66
•  Original

Prop. 1978/79: 92 :..-.

5 ANDRA ORGANISATIOHSFORMHH FGF LOKAL— UUH UTHUJT— HINGSPROGRAMMERING

3.1. Inom universitets— och högskoleområdet 3.1.1 Inledning

Som utredningen har redovisat i kap. 2 ligger lokal— och ut— rustningsprogramarbete för universitetsrestauranger och kår- lokaler utanför LUP-organisationens ansvarsområde liksom fallet varit med viss högre utbildning. I syfte att ge en fullständig bild av ansvarsförhållanden och organisation för lokal- och utrustningsprogramarbetet inom högskoleområdet beskrivs nämnda

områden i det följande. 5.1.2 Universitetsrestaurangkommittén

Under LME—organisationens första verksamhetsår hade denna proT gramansvar även för universitetsrestauranger och kafélokaler. Ett till LUP—kommittéerna knutet arbetsutskott för bcspisnings— lokaler hade till uppgift att i samråd med byggnadsstyrelsen, vederbörande universitets- och högskolemyndigheter och student- kårer samt representanter för den vid läroanstalterna anställda personalen upprätta förslag till lokalprogram för resp. univcrs tetsorter. I mars 1969 tillkallade statsrådet Moberg en särskil kommitté, universitetsrestaurangkommittén (U 1970:46), för att fortlöpande svara för planering och samordning m.m. av restau- rang— och kaféverksamheten vid universitet och högskolor. Genom tilläggsdirektiv den 26 maj 1972 uppdrog Kungl Maj:t åt kom- mittén att utreda samt lämna förslag om framtida driftformer och huvudmannaskap för universitetsrestaurangcr. Kommitténs upp drag i programfrågor och liknande innebär att den skall - lämna underlag för de delar av byggnadsprogram som gäller restaurang— och kaféverksamhetens funktion och lokalbehov

. lämna den medverkan vid projektering och byggande av restaurang— och kafélokaler som normalt lämnas av

nyttjaren eller programkommitté

• Sida 67
•  Original

Prop. 1978/79: 92 ::.-,.-

. medverka vid upprättandet av lokalprogram för res- tauranglokaler som uppförs av studerandeorganisa—

tioner med hjälp av statliga lån

. utarbeta normer för bedömning av behovet av inred- ning och utrustning i restauranglokalerna samt be-

räkna kostnaderna härför

. lämna förslag ifråga om ombyggnader och upprustningar

av restauranglokaler

. upprätta planer för underhåll och planmässig åter— anskaffning av inredning och utrustning i restau—

ranglokaler

Fr.o.m. år 1974 har kommittén även till uppgift att svara för motsvarande uppgifter för restaurang— och kafélokaler vid statliga kulturinstitutioner. Universitetsrestaurangkommittén fullgör således Sådähauppgifter som LUP-organisationen svarar för i fråga om lokaler och utrustning för undervisning och

forskning. Kommittén avser enligt vad utredningen erfarit att senare lägga fram förslag till framtida handläggningsordning m.m. i fråga om lokal— och utrustningsplanering för universi-

tetsrestauranger.

I kommittén ingår tjänstemän från byggnadsstyrelsen, UUH, riksrevisionsverket (RRV) och lokala högskolemyndigheter samt

representant för SFS m.fl. 3.1.3 Studentkårlokaler

Enligt LUP-kommittéernas direktiv från år 1964 ingår inte studentkårlokaler i deras verksamhetsområde. Kommittéerna programmerar därför kårlokaler endast när dessa är inspräng— da i lokaler som LUP—kommittéerna svarar för. I andra fall svarar resp. studentkår i samråd med byggnadsstyrelsen för programarbetet. Beträffande omfattningen av lokalerna skall

samråd ske med bostadsstyrelsens samlingslokalsdelegation.

• Sida 68
•  Original

Prop. 1978/79: 92 ha

Dessförinnan bör resp. LUP—kommitté beredas tillfälle att yttra sig om brukarnas samlade synpunkter på omfattningen av

lokalerna. 3.1.4 Lärarutbildningsområdet

Skolöverstyrelsen (SÖ) har intill hösten 1976 svarat för lokal— och utrustningsplaneringen för lärarhögskolor, förskolesemi- narier, seminarier för huslig utbildning, slöjdlärarseminarier, och statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor. Teckningslärarinstitutet i Stockholm har dock handlagts av byggnadsstyrelsen. Färdiga programförslag har remitterats till nyttjarna för synpunkter innan SÖ har lämnat förslagen till byggnadsstyrelsen och UUH. Det har inte funnits några särskilda bestämmelser om samråd som reglerat medverkan från studerande

och anställda i dessa frågor inom läroanstalterna. Det har

ankommit på ledningen för den berörda läroanstalten att, om

den funnit det lämpligt, tillse att sådant samråd kommit till stånd.

Sö:s programförslag utgår ifrån normer som utarbetats och fast- ställts av SÖ. Liksom inom högskoleområdet i övrigt svarar byggnadsstyrelsen för projektering och inredning samt UUH för anskaffning av utrustning. Sö svarar även för programmeringen för sådan kommunal högskoleutbildning som förläggs till gym-

nasieskollokaler.

Regeringen har som tidigare nämnts genom beslut den 16 sep- tember 1976 ålagt LUP-kommittéerna att - i avvaktan på slut- förandet av LUP-utredningen — övergångsvis fr.o.m. den 1 oktober 1976 svara för lokal- och utrustningsplaneringen för

de lärarutbildningsanstalter som Sö dittills svarat för. 5.1.5 Högskolor utanför LUP—organisationen

LUP-organisationen har programansvar för det stora flertalet läroanstalter som kommer att ingå i den nya högskolan den

1 juli 1977. De statliga läroanstalter som f.n. ligger utanför

• Sida 69
•  Original

Prop. 1978/79: 92

LUl'—OI'5-"trll5 l-"Jhunil £L11;;'-.':.'.1"_;c=n'|rå-lx— tr.-?r. i

är läroanstaltor för konstnärlig u1tildnina, jiurnnlixd

skola—rna, högskolan i. Luleå, '.'.ytlrt'J-Lnsl-zu

Lund och sjöbefälskolorna samt högs'nlnuttilnninu

utbildning) på de nya högrkoleorternn. Förutom du konmnnula

lä] wanstalter som ur för har nygz

ansvar för du statliga utbildningarna.

.ilt lokalt eller

Allmänt

rör de statliga områden utanför uni

området som byggnadsstyrelsen är lirm:

ingen NOstarighot till LUP—organisationen. & 31 för in—

redning och utr; tning vilar i lulnyttjarna. !

Juli finns speciella organ sntionsronmnn

ana lämna: ] avsnitten R.E.D — E.G.E.

klllttlri. Jia lÅÅP—ulul

Få grundval av förslag i propositionen om den

politiken inrättades år lQTh ett .ate.r kultur.

ordna och plannra d. statli 1 jnsnL

h:

nu på knlL

(prop. 19'Uueö, Km r:."

Tf _. ., luttl

prop. 197h13h om hyggnadsurhc -1 inom uttildnings

tets verksamhetsområde beslöt riksdag-n utr luknl— o

ningsfrågor inom det statliga kulturomrndwt skall thnh

en särskild delegation som är knuten till kultur

'i'.. . . _ *nnup uuh som

i rådets Ställe skall hoslutn i dossu Fråg ihr? IWTLI'l.

rskr l9Th.,31). Delegationen lämnar dock för lag till kultaur'

rådets styrelse om i vilken ordning lokzitr

l delegationen ingår en ledamot av kulturrådet, som :illikn

ar ordio'ande, och en ytterligare representant för ul män—

intressena

amt en representant för vardera byggnn 'oivrnl—

sen, UUH, statskontoret, LUP—nämnden ävensom kulturrä

• Sida 70
•  Original

Prop. l978l79'. 92 50

kanslichef. Sekreterare på deltid i delegationen är LUP—nämn—

dens kanslichef och en biträdande sekreterare från nämnden.

Enligt kulturrådets instruktion (1974:644) skall delegationen svara för lokal— och utrustningsprogram för de statliga mu- seerna, Operan, och Dramatiska teatern samt för de övriga institutioner som regeringen bestämmer särskilt. Delegationen har utarbetat program för scenskolan och musikdramatiska sko— lan i Stockholm, men i övrigt skall delogationens program— ansvar inte omfatta andra utbildningar än sådana som Operan och

Dramatiska teatern själva svarar för. 5.2.5 Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggnad (NUU)

NUU har till uppgift att följa planeringen och samordna ut— byggnaden av de kommunala undervisningssjukhusen. NUU skall bl.a. medverka med samråd vid upprättandet av förslag till byggnadsarbeten och utrustningsanskaffningar för sådana objekt vid dessa sjukhus för vilka statlig investeringsersättning ut— går enligt avtal och överenskommelser om läkarutbildning och medicinsk forskning m.m. mellan staten samt berörda kommunala och landstingskommunala sjukvårdshuvudmän. Godkännande av så— dana objekt av större omfattning meddelas av regeringen och i

övrigt av NUU.

3.2.4. Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala ut- byggande

Sedan år 1955 finns en av Kungl. Maj:t tillsatt kommitté för fortsatt utbyggnad av akademiska sjukhuset i Uppsala. Den skall enligt sin instruktion i samråd med universitetet och Uppsala läns landsting fullfölja utredningsarbetet beträffande sjuk- husets utbyggande, upprätta förslag till erforderliga byggnads— åtgärder vid sjukhuset, ombesörja de byggnadsföretag som Kungl. Maj:t i de olika fallen uppdrar åt kommittén samt handha frågor om utrustning av de institutioner som omfattas av gällande gene-

ralplan för sjukhusets utbyggande. Kommittén gör årliga anslags-

• Sida 71
•  Original

Prop. 1978/79: 92 51

framställningar till staten och landstinget.

I kommittén ingår företrädare för staten och Uppsala läns landsting. För den omedelbara ledningen av verksamheten sva— rar ett arbetsutskott. För arbetet med lokaler och specia- listfunktioner finns särskilda arbetsgrupper med företrädare för de verksamheter som planeras äga rum i de nya lokalerna. Av sjukhusets företagsnämnd utsedda referensgrupper medverkar med att ta fram lokalprogram och i projekteringen. Som exem— pel på en referensgrupp kan nämnas den som finns tillsatt för nya lokaler till barnklinikerna. Denna grupp består av före— trädare för arbetsgivare och arbetstagare som är verksamma vid berörda kliniker. Heferensgruppens uppgifter är att säker— ställa att det vetande som finns på olika håll ställs till byggnadskommitténs förfogande och att då lösningar förelig- ger hjälpa till med att få dessa förankrade och accepte—

rade.

Även skyddskommittén vid sjukhuset medverkar bl.a. genom

att granska huvudhandlingar.

För att genomföra vissa byggnadsprojekt tillsätts en säre skild projektledning bestående av planeringschefen, chefs-

arkitekten och byggledaren.

Kommittén har ett samlat ansvar för alla led i bygg- och utrustningsprocessen dvs. verksamhetsbeskrivning, lokal— och utrustningsprogram, inredning, projektering-samt bygg— nadsproduktion och utrustningsåtgärder. Kommittén svarar direkt inför regeringen på de områden där i vanliga fall 'på det statliga området byggnadsstyrelsen och UUH har an—

svaret.

• Sida 72
•  Original

Prop.l978/79:92 5? h VISSA sin'YDELSEFULlA GRUNDER FÖR UTREDNINGSARBETET

h.! Bakgrund till utredningsuppdraget

Frågan om handläggning av lokal— och utrustningsärenden inom den nya högskolan behandlades av U 68 i huvudbetänkandet (SOU 1973:2) Högskolan och i betänkandet (SOU 19Y3th7) Hög— skolornas förvaltning. U 68 såg därvid "lokal— och utrust— ningsplaneringcn som en väsentlig del av den samlade resurs— planeringen för högskolorna. Den bör följaktligen enligt ut— redningens uppfattning säväl lokalt som centralt bedrivas i nära kontakt med den planering i fråga om bl.a. dimensione— ring, lokalisering, studicorganisatjon och institutionell organisation som är av avgörande betydelse för arten och om— fattningen av behovet av lokaler och utrustning (SOU 1973:2

,— Ef)'!_l' *. s. aa ) _

25).

Beträffande den centrala organisationen ansåg U 68 att de funktioner som idag fylls av LUP—nämnden bör inordnas i

UHÄ:s uppgifter. Härigenom bör också lokal— och utrustnings— frågor på ett naturligt sätt kunna fogas in i de samlade be- dömningarna rörande resursutvecklingen inom högskoleväsendet. U 68 ansåg att LUP—nämndens samordningsfunktioner borde över- tas av ett särskilt organ inom det nya verket, benämnt lokal- och utrustningsberedning.

"Denna beredning blir ett väsentligt organ för kontakter mellan bl.a. högskoleväsendet och de för byggnads— och utrust— ningsverksamheten ansvariga myndigheterna. Beredningen bör också kunna biträda med prioriteringar och samlade bedöm- ningar i planeringsfrågor inom sitt område, bl.a. när det gäller fördelning av medel för utrustning som kan komma att stå till UHÄ:s disposition i enlighet med vad som idag gäl- ler för UHÄ. l beredningen bör ingå företrädare för bl.a. byggnadsstyrelsen och UUH samt för de inom högskolorna verk— samma. Även SÖ och LUP—kommittén för jordbrukets högskolor bör lämpligen vara representerade. Ordförande och övriga ledamöter bör utses av UHÄ-" (sou 1973 2 s. 529).

I fråga om ansvarsfördelningen mellan berörda myndigheter anförde U 68:

• Sida 73
•  Original

Prop.l978/79:92 53

"Några formella förändringar i fråga om högskola kontakter med byggnadsverksamhetcn är enLigt U U ning inte påkallade. Expertis från byggnadsstyrel liksom hittills knytas till berörda organ säväl uHHiFdit som lokalt.

När det gäller UUH måste denna myndighets ställning i för— hållande till det föreslagna UHÄ något diskut-' mot bakgrund av att statsmakterna i samh nd med ! lut om universitetsorganisationen uttala e att utrustningsnämn— den vid senare tidpunkt borde upphöra och att nämndens verk— samhet då borde tas över av UKÄ (prop. lQGhzbO s. 15?, SU 196h:119, rskr 196hz29h).

Ett inordnande av UUH i verksorganisationen för högskole— väsendet är enligt U 68:s bedömning inte nu lika naturligt som 196h, bl.a. med hänsyn till att nämnden de e naste åren fått väsentliga uppgifter också utanför högskole; fråga om planering och upphandling för statlig verksamhet. Uppgifterna av detta slag avses öka ytterligare. l s' i— hanget kan nämnas att statskontoret på Kungl. Maj:ts upp— drag utrctt frågor om formerna för anskaffning av inredning m.m. för statliga byggnader och härvid bl.a. konmit in på frågor som berör UUH:s uppgifter. Själva inköpsfunktionen för högskolorna är enligt utredningens bedömning inte heller av den arten att det av planerings— eller samordningsskä: är motiverat att knyta den till högskolemyndigheterna ..... Enligt U ÖB:s uppfattning är mot den angivna bakgrunden nå— gon överföring av uppgifter från UUH till det för slagna UHÄ eller någon formell förändring i ansvarsförhållandena inte aktuell. Erforderlig samordning bör liksom hittills kunna garanteras bl.a. genom personsamband mellan UUH och berörda organ inom högskoleorganisationcn"(SOU 19T_ 9 s.5

.ekzorn i

U 68 föreslog även att det inom UHÄ inrättades en särskild basresursenhct för planeringsuppgifter beträffande basre—

surser och serviccfunktioner. Denna enhet borde betjäna lokal—

och utrustningsbercdningcn (SOU 19!3:hT s. 50).

I fråga om den lokala organisationen ansåg U 68 att högsko—

lestyrelsen bör ha det yttersta ansvaret för planering av

alla för högskolans olika verksamhetsgrcnar och enheter ge—

mensamma resurser samt serviceinrättningar såsom bibliotek

etc. U 68 föreslog att "i enlighet härmed bör styrelsen även svara för de uppgifter som för närvarande inom främst UKÄ- området ankommer på Vederbörande LUP—kommitté. De experter från vederbörande centrala myndigheter som ingår i denna kommitté bör då i stället knytas till respektive högskola som ledamöter i ett beredande organ för lokal— och utrust—

• Sida 74
•  Original

Prop. 1978/79: 92 51.

ningsfrågor. Till detta organ förutsätts styrelsen konma att delegera beslutanderätt i sådana hithörande frågor som inte är av principiell karaktär" (SOU 1973z? " 50!)

Endast ett fåtal remissinstanser yttrade sig över U GB:s förslag om lokal— och utrustningsplaneringen för den nya högskolan. I fråga om den centrala nivån och det föreslag- na UHÄ:s uppgifter tillstyrktes U 6815 förslag i regel. Statskontoret förordade att LUP—nämnden och LUP—kommittéerna i stort skulle behållas oförändrade i avvaktan på en samlad

översyn och utvärdering av LUP—kommittéernas hittillsvaran—

de verksamhet. RRV var av en liknande uppfattning. Elggnadsj stxrelsen tillstyrkte att LUP—organisationen inordnades i den nya högskoleorganisationen men ansåg att rollfördelning— en mellan högskolemyndigheterna och byggnadsstyrelsen borde renodlas så att byggnadsstyrelsen utarbetar lokalprogrwn på grundval av verksamhetsbeskrivningar Lämnade av högskole— myndigheterna. LUP—nämnden * med stöd av LUP—kommittéerna — anförde att det av funktionella och ekonomiska skäl torde vara nödvändigt att lokal— och utrustningsprogrammeringen även i framtiden organiseras regionalt. LUP—nämnden borde inordnas i UHÄ. UUH förordade att ett beredningsorgan för lokal— och utrustningsfrågor inrättas inom varje utbildnings— region, om U 68:s förslag beträffande ansvar för lokal— och utrustningsplaneringen genomförs. LUP—nämnden borde inordnas i UHÄ och ges en enbart övergripande funktion. Statsanställ— das förbund ansåg att de frågor som idag handläggs inom NUU

borde överföras till UHÄ.

ÅrlQTb tillkallade utbildningsministern sex sakkunniga för att inom utbildningsdepartementet medverka i beredningen av de förslag som avgetts i U 6815 huvudbetänkande samt där—

med sammanhängande frågor. De sakkunniga antog benämningen U 68-beredningen.

U 68—beredningen lade fram sina förslag i promemorian (DsU 197b:6) Högskolereform. I promemorian behandlades

inte lokal— och utrustningsfrågorna särskilt. Beredningen

• Sida 75
•  Original

Prop. 1978/79: 92

föreSleg hl.n. att i var ovh av de utbildningsru—

gionernn skulle inrättas on snrskild styre] :, regionsty—

TTlSU, för att ge ökad tyngd åt den regionala nivån i ut—

hildnin inren. Den re ionala or_anisationen bör i & g 5

princip f:. -;fllas sådana planerings— och samordningsupp—

gifter .Jm bör eller måste fullgöras ö

enheter oeh högskoleområden (NSU

[ : '? Reformerinr av hö skoleutbildnin'en berörs

lokal— och utrustningsplaneringen endast kortfattat. Efter att ha refer rat U öözs förslag eeh vissa remissyttranden

över detta framhåller departementschefen:

"Jag har för egen del sympati för U 66.5 tanke att närma lokal— och utrustning: aneringen till planeringen för hög— skolans utbildning och fore ning i övrigt. Jag finner det emellertid mot bakgrund av de refererade remissynpunkterna motiVerat att, innan några förändringar » dtas göra en ut— värdering av den huva—ande LUP—organisationen, som tillkom i sumhnnd med lQöh års nnive sitetsreform. Jag avser att i anna sammanhang förerlå regerinpen att låta företa en sådan utv *dering och pröva vilka .Jringar den kan ge anledning till. i avvaktan på att underlag för bet mning av dessa frågor före" bör h —organisationen i huvud— sak hes ? " (Prop.

0

Vid behandlingen av regionstyrelserna, som föreslas inrätta— de i prepositionen, anför föredraganden beträffande deras

arbetsuppgifter:

"Organisationen för lokal— och utrustningsplanering för universitet och högskolor är redan regional i den meningen att det finns en kommitté för varje universitetsort (motsv.), i förekommande fall med uppgifter också för andra orter..... För olika speciella funktioner av detta slag inom högskolan kan en anknytning till den regionala organisationen visa sig ändamålsenlig" (prop. 1975z9 s. 532).

• Sida 76
•  Original

Prop.l978/79:92 nn

r.) Den nya högskolan

1375 års riksdagsbeslut om principerna för högskolans re— formering följdes av ett utredningsarbete inom en central och sex regionala organisationskommittéer. l prop. 1976/77:59 om utbildning och forskning inom högskolan m.m. lade regeringen fram förslag om högskolelag, högskolans institutionella orga- nisation, studieorganisation och indelning i enheter samt budget för budgetåret 1977/78. Förslagen innebar inga för— ändringar i de förutsättningar som enligt 1975 års direktiv

skall gälla för utredningens arbete.

Riksdagen anslöt sig i de delar som är av betydelse för LUP—

utredningens uppdrag till förslagen i propositionen (UbU 1976/77:20, rskr 1976/77:36).

Utredningen anser det lämpligt att innan den presenterar sina förslag till lokal— och utrustningsplanering i framtiden kort— fattat redogöra för de delar av högskolereformen som är av

direkt betydelse för utredningens förslag i det följande.

I 1975 års riksdagsbeslut om reformering av högskoleutbild— ningen angavs att en av huvuduppgifterna för reformarbetet var att ytterligare främja utbildningens tillgänglighet, särskilt för andra studerandegrupper än de traditionella,

och därmed främja den sociala utjämningen.

• Sida 77
•  Original

Prop. 1978/79: 92 57

Beslutet om att öka utbildningens tillgänglighet innebar bl.a. att antalet högskoleorter utökades. Den fortsatta utbyggnaden

av högskoleutbildning skall i huvudsak ske i Borås, Eskilstuna/ Västerås, Gävle/Sandviken, Halmstad, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Linköping/Norrköping, Luleå, Skövde, Sundsvall/ Härnösand, Växjö, Örebro och Östersund.

Till grund för åtgärder att bredda och differentiera utbild— ningsutbudet ligger ett cnhetligare och vidare högskolebegrepp. Sådana utbildningsvägar som framstår som alternativ till tre— ditionell universitets— och högskoleutbildning kommer att till— sammans med dessa betecknas som högskoleutbildning. Som exempel

kan nämnas sjuksköterske— och förskollärareutbildningarna.

Den grundläggande högskoleutbildningen delas in i yrkesutbild— ningssektorer och — inom dessa — utbildningslinjer. Utbild— ningslinjerna består av kurser som också kan anordnas i form

av enstaka kurser.

En av grundprinciperna för att realisera en demokratisering av utbildningsorganisationen är att decentralisera beslut. En annan princip är att personal, studerande och företrädare för allmänintressen skall ha möjlighet att öva inflytande på be- slut. Dessa principer realiseras bl.a. genom att olika beslut flyttas från central nivå till de regionala och lokala nivå—

erna och att studerande och personal ges medbestämmanderätt

i högskoleorganen.

Landet delas in i sex utbildningsregioner och för var och en av dessa inrättas en regional styrelse för planering av den grundläggande statliga och kommunala högskoleutbildningen. Regionstyrelserna skall också svara för forskningsanknyt— ningen mellan olika högskoleenheter inom regionen. Inom varje region finns ett antal högskoleenheter som var och en kan omfatta ett flertal tidigare fristående högskolor (mot— svarande). Varje statlig högskoleenhet leds av en högskole—

styrelse. Planering och ledning av utbildningslinjer sker

• Sida 78
•  Original

Prop. 1978/79: 92 58

inom linjenämnder och av forskning/forskarutbildning inom

fakultets/sektionsnämnder. Utbildning och forskning bedrivs

vid institutioner.

Den kommunala högskoleutbildningen får skolstyrelse - eller

i fråga om landsting - utbildningsnämnd som styrelse.

På central nivå inrättades ett universitets— och högskole— ämbete (UHÄ) fr.o.m. den 1 oktober 1976. I detta inordnades skolöverstyrelsens byrå L 1 med intagningssektion för lärar— utbildning, nämnden för socionomutbildning, samarbetsnämnden

för journalisthögskolorna och universitetskanslersämbetet.

Även beträffande anslags— och budgetsystemet innebär högsko— lereformen förändringar. Medel för forskning/forskarutbild— ning och grundläggande utbildning anvisas under särskilda anslag. I budgetpropositionen redovisas bl.a. fördelning

av anslag till allmänna utbildningslinjer på olika högskole— enheter. För lokala/individuella utbildningslinjer och en— staka kurser utgår till var och en av regionerna en gemensam anslagsram som regionstyrelserna skall fördela på de olika högskoleenheterna inom regionen. Högskolestyrelserna förde- lar givna ramar för olika ändamål på institutioner (motsva— rande). Det nya anslagssystemet syftar till en större lokal frihet att disponera medel utan hinder av centralt givna an— visningar. Anslagsframställningar för den grundläggande ut- bildningen lämnas av högskolestyrelsen till UHÄ. Fakultets- och sektionsnämnder lämnar sina anslagsframställningar till UHÄ. Högskolestyrelsen yttrar sig över de sistnämnda. Respek— tive regionstyrelse yttrar sig över samtliga förslag till

anslagsframställningar. I besluten om högskolereformen betonas även att ett samspel mellan grundläggande högskoleutbildning och forskning/forskar-

utbildning måste komma till stånd inom hela högskolan.

Högskolereformen innebär således att den framtida planeringen

• Sida 79
•  Original

Prop. 1978/79: 92 59

av lokal— och utrustningsbehov inom högskolan kommer att — i jämförelse med nuvarande LUP—organisation — arbeta utifrån andra förutsättningar. Av betydelse i sammanhanget

är sammanfattningsvis

fler högskoleorter . fler utbildningslinjer (inkl. kommunalali högskolan ökad decentralisering i beslutsfattandet

regional planering och resursfördelning för den grundläggande högskoleutbildningen

medbestämmanderätt för lärare, studerande och övrig personal

ändrat anslagssystem med mer ändamålsinriktade anslag

. forskningsanknytning för all grundläggande högskole— utbildning.

I prop. 1976/77:67 om ändrad organisation för jordbrukets hög— skolor, m.m. föreslog regeringen att fr.o.m. den 1 juli 1977 skulle jordbrukets högskolor sammanföras till en högskoleen— het med benämningen Sveriges lantbruksuniversitct. Denna skul- le ledas av en styrelse som bl.a. i fråga om den grundläggande utbildningen skall svara för de uppgifter som i den övriga högskoleorganisationen vilar på de regionala styrelserna. Statens vcterinärmedicinska anstalt skall lyda under styrel— sen men i övrigt vara en i huvudsak självständig enhet. Hög-

Skoleenheten skall sortera under jordbruksdepartementet.

I prop. 1976/77:59 om utbildning och forskning inom högskolan m.m. uttalar föredraganden att samverkan bör äga rum mellan UHÄ, regionstyrelserna och styrelsen för lantbruksuniversi— tetet i den långsiktiga planeringen av den grundläggande högskoleutbildningen för att nå bästa möjliga verksamhet

och resursutnyttjande. Detta bör ske i form av ett ömsesi— digt samrådsförfarande i frågor med anknytning till respek— tive verksamhetsområde. Formerna för detta får successivt

utvecklas av berörda organ.

Riksdagen anslöt sig till förslagen i propositionen (JoU 1976/77:17, rskr 1976/T?:2h7).

• Sida 80
•  Original

Prop.1978/79:92 60

h.3 Medbestämmandelagen

På grundval av förslag i prop. 1975/76:105 (bil. 1) om arbetsrättsreform beslöt riksdagen våren 1976 om lag om medbestämmande i arbetslivet (InU 1975/76zh5, rskr 1975/ 76:h0h). Lagen (SFS 1976:580) trädde i kraft den 1 januari 1977 och äger tillämpning på förhållandet mellan arbetsgi— vare och arbetstagare. Den kommer att kompletteras med kollektivavtal som sluts mellan parterna på arbetsmarknaden. Som en följd av lagen kan även lokalfrågor bli föremål för

förhandlingar och slutande av avtal.

Enligt 11 S i lagen skall arbetsgivare, innan han beslutar om viktigare förändring av sin verksamhet, på eget initiativ förhandla med arbetstagareorganisation i förhållande till vilken han är bunden av kollektivavtal. Detsamma skall iakt- tagas innan arbetsgivare beslutar om viktigare förändring

av arbets- eller anställningsförhållandena för arbetstagare som tillhör organisationen. Enligt 12 5 i lagen skall arbets— givare, när arbetstagarorganisation som avses i 11 5 påkallar det, även i annat fall förhandla med organisationen innan han fattar eller verkställer beslut, som rör medlem i orga—

nisationen.

Enligt 19 S i lagen är arbetsgivaren skyldig att fortlöpande

förse arbetstagarorganisation med information om produktions— mässig utveckling, ekonomisk utveckling och personalpolitik.

Arbetstagarparten har även rätt att ta del av böcker, räken-

skaper och andra handlingar som behövs för den fackliga

verksamheten.

Enligt 32 5 i lagen bör, om arbetstagarparten begär det, träffas kollektivavtal om medbestämmanderätt för arbets— tagarna i frågor som avser ingående och upphörande av an— ställningsavtal, ledningen och fördelningen av arbetet och

verksamhetens bedrivande i övrigt. I propositionens special—

• Sida 81
•  Original

Prop. 1978/79: 92 61

motivering anför föredragande statsrådet i fråga om denna paragraf bl.a.:

"Inom tillämpningsområdct för 32 5 faller alltså frågor som brukar anses höra in under begreppet arbetets ledning och fördelning. Hit hör allmänt sett alla frågor rörande arten av arbetstagarnas arbetsuppgifter och sättet för arbetets utförande. Inom den ramen hör under begreppet in frågor om arbetets utformning, om fördelningen av arbetet inom en grupp, om växling av arbetsuppgifter, om planering av arbets— lokalen vad avser teknisk inredning, maskinplacering och rationaliseringsåtgärder, frågor om produktionens upplägg— ning inom den egna lokalen, om produktionsväxling, om själv— styrande grupper, om arbetsmiljö i övrigt."

Föredraganden anför vidare att på gränsen mellan avtalsfrå— gor och medbestämmandefrågor enligt 32 5 ligger bl.a. frågor rörande arbetslokalens utformning där denna inte har samband med arbetets bedrivande i och för sig, mat— och matsalsfrå— gor, frågor rörande gemensamma personalutrymmen, hälso— och sjukvårdsfrågor. Här gäller genomgående att frågorna faller inom området för 32 9 i den mån de inte är att betrakta som frågor vilka inte kan regleras på annat sätt än genom avtal

mellan arbetsgivare och arbetstagare.

h.h Arbetarskyddslagen m.fl. arbetsmiljöbestämmelser

Av särskild betydelse i arbetarskyddslagen (19h921) är i lo— kalsammanhang lagens 5 hO & och 9 h1 a.

Enligt 5 ho & skall skyddsombud inom sitt skyddsområde vaka över sundhet och säkerhet i arbetet och deltaga vid planering

av nya eller ändrade lokaler, anordningar och arbetsmetoder.

Enligt 5 )41 & skall i skyddskommitté behandlas frågor om före- tagshälsovård, frågor om planering av nya eller ändrade loka— 1er, anordningar och arbetsmetoder samt frågor om upplysning

och utbildning rörande arbetarskydd.

I arbetarskyddskungörelsen (SFS 1973:8h1) stadgas bl.a. om

förhandsgranskning av arbetslokaler m.m. med innebörd att

6. Riksdagen 1978/79. ] Saml. Nr 92

• Sida 82
•  Original

Prop. 1978/79: 92 62"

yrkesinspektionen skall granska om— ny— eller tillbyggnad av arbetslokal eller personalrum. Arbetsgivare skall under— rätta skyddsombud, skyddskommitté eller arbetstagareorgar nisation om meddelat byggnadslov för byggnadsföretag som avser arbetslokal eller personalrum.

Enligt % 7 i avtal om arbetarsk dd vid statli a m ndi heter

från år 19Yh stadgas bl.a. i fråga om lokaler, utrustning

m.m. att om personalrepresentanter i företagsnämnd eller skyddskommitté, vilka representerar minst hälften av de anställda, begär att medverkan vid planering av lokaler

skall ske i särskild projektgrupp, skall sådan projektgrupp utses. Projektgruppen äger deltaga i sammanträde som myndighe- ten har med byggmyndighet eller som hålls inom byggnadsavdel—

ning (motsvarande) hos myndigheten.

I statens arbetsmiljönämnds anvisningar för skyddsarbetet i statlig tjänst, del 2, Samråd om arbetslokaler, 1976, lämnas

bl.a. följande riktlinjer:

"Skyddskommittén eller projektgruppen ska med utgångspunkt från erfarenhet delta i beskrivningen av de arbetsmiljökrav som bör tillgodoses för lokal, inredning och utrustning. Det är denna medverkan i verksamhetsbeskrivningen som är projektgruppens huvuduppgift .....

Även om det tillsatts en särskild projektgrupp, ska skyddskom— mittén diskutera speciella arbetsmiljöfrägor. Skyddsombudens och skyddskommitténs synpunkter på lokalplaneringen sammanställs inom projektgruppen och överlämnas som underlag för byggmyndig— hetens beslut.

Under planeringens gäng sker ett fortlöpande samråd, vilket innebär att projektgruppen också ges möjligheter att diskute- ra hur byggmyndigheten tänkt lösa problemen .....

Det tekniska ansvaret vilar på byggmyndigheten. Den avgör vil— ket tekniskt utförande som är ändamålsenligt inom de kostnads- och kvalitetsramar som fastställts av statsmakterna ..... Byggnadsprogrammet utgör underlag för projekteringen. I detta skede sker samrådet mellan byggmyndigheten och den brukande myndigheten i ett eller flera steg. Projektgruppen förbereder myndighetens ställningstagande. Den ges också en fortlöpande redovisning från byggmyndighetens sida .....

• Sida 83
•  Original

Prop. 1978/ 79: 92

.n

Projektgruppen svarar för att kraven på inredning-n formule— ras. Vid större pröjekt kan detta mni fördel ske i arbets— grupper för s.ika enheter inom myndigheten. ...."

] anvisningarna det yttersta ansvaret för ar—

betsmiljön vilar på brukarmyndigheten.

& fl

Den Framtida nmfattningei av programarpgtet

För att kunna bedöma vilken organisation som i framtiden be—

hövs lör programarbetet inom hf skolan är det av intre att

känna till pågående och framför allt planerat programarbete

Samt aviserat Lokalbehov som kan leda till programarbete. Z

bil. 5 redovisar utredningen därför emisnumnansfäjlning

det programarbete som f.n. pågår eller planera . VL

har givetvis inte ingått på någon gran kni

i sammanställningen.

I detta sammanhang LFr framhållas ;gnationen

minskar detta inte n..k on 'ttningen av pro—

gramarbetet också gor let. blir namligen allt vanligare

att fö*ändringar &! ]: innehåll samt undervisnings—

metoderna leder intliga lokaler måste ändras i

u _ . sadan omluttnlng

programsrbete blir nödvändigt.

• Sida 84
•  Original

Prop. 1978/79: 92 dh

'., 'I'f'VÄHElEEII-ll': i"-."-." LOI'ÅAL— i.";CEI FIG-.illill'ililil'åli

lnlednin — metoder för ut

värdoring

skall enligt sina direktiv göra en utvärdering av LUP—organisationen samt pröva vilku Förändringar resultatnt av utvärderingen kan ge anledning till. han byggnadsverksamhot som ägt rum vid universitet och högskolor under LUP—organisationens hittillsvarande verksamhet har varit mycket omfattande. Utred— ningen har inte funnit det möjligt att gå igenom alla de bygg— nadsäronden i vilka LUP—kommittéerna har gjort lokal— och ut— rustningsprogram. Detta har inte heller ansetts erforderligt För att fullgöra utredningsuppdragst. Utredningen har valt att

studera ett mindre antal byggnadsobjekt som kan betraktas som

repr; vu fär ds senaste årens lokal— och utrustningspro—

grnmsrhcto. Hfrsdningvn

en studerat ett par byggnads—

objekt för vilka byggna's Lson svarat För programarhetet.

Under avsnitt H.C.? lämnas nn rsiktlig, sammanfattande redo—

visning av de synpunktsr pd.cujokten som utredningpn har in—

hämtat genom intervjuer med ropresp anter för olika parter som

har deltagit i planeringsprocnsssn alltifrån vorksamhotsnunkriv—

ning till färdig lokal. Utredningen har på dwi & sätt föisökt bilda sig en uppfattning om hur arbetet med dvssa nrojekt nn"

bedrivits och utfallit.

Vid intervjuerna har även allmänna synpunkter å LUP—organisa— tionen, byggnadsstyrelsen och [WH framförts till utredningen. Olika Frågor som ligger nära själva LUP—arbetet har också

aktualiserats, såsom fastighetstjänst och underhåll av lokaler.

Utredningen har som tidigare nämnts även haft överläggningar

med rektorsämbeten och företrädare för lärare och andra an— ställda samt de studerande vid universitet och högskolor, ha— rörda departement, myndigheter och organisationer. De vid dessa intervjuer och överläggningar framkomna allmänna synpunkterna på LUP-organisationen sammanfattas i detta kapitel under avsnitt 5.3. Avslutningsvis redovisar utredningen sina egna slutsatser på grundval av ohjektstudierna, intervjuerna och överläggningar—

na.

• Sida 85
•  Original

Prop. 1978/79: 92 65

5.2 Objektstudierna 5.2.1 Vilka objekt och varför — arbetsmetodik

Utredningen har granskat följande objekt:

Objekt Programansvarig

7. Statens våg— och trafik— byggnadsstyrelsen

institut, Linköping

Objekten har en geografisk spridning vilket innebär att olika LUP—kommittéer svarat för programmeringen inom högskoleområdet. Eftersom LUP—kommittén för jordbrukets högskolor omfattas av utredningsuppdraget har ett objekt vid dessa högskolor tagits med. De av byggnadsstyrelsen programmerade objekten har tagits med för att om möjligt få belyst vilka likheter och skillnader som kan förekomma mellan objekt som byggnadsstyrelsen resp. LUP—organisationen programmerat. Både livsmedelsverket och Statens väg— och trafikinstitut är omlokaliseradc myndigheter som fått nya lokaler och i stor utsträckning ny utrustning.

I likhet med vad som gäller för universitets— och högskole— området svarade UUH för dessa verks utrustningsplanering och upphandling. Dessa båda verk har valts ut därför att de i

likhet med universitet och högskolor bedriver forskning.

• Sida 86
•  Original

Prop. 1978/79: 92 fir.

Vid båda verken finns det laboratorier och statens väg— och

trafikinstitut förfo ar de: "tom över provnin sanlä- ninrar. g _ e: gg ;. I bil. 2 beskrivs planering och genomförande för de olika ob— jekten på grundval av dels de handlingar som olika myndigheter 7r"' a över 5 s (e .unu.ipa u ysningt som u re ningen fo io r d 1 l m 1l D 31 var t d _

har inhämtat vid överläggningar och intervjuer med handläggare.

3.9.2 Sammanfattning

I det följande lämnas i sammanfattningens form en redovisning av dels olika sakuppgifter om de studerande objekten dels syn— punkter på Viesa för utredningsarbetet särskilt intressanta

frågor som har kommit fram vid de intervjuer utredningen haft

med personer som varit engagerade i de olika byggnadsobjekten.

Samtliga studerande objekt har i huvudsak planerats och färdig— ställts under LUP—organisationens verksamhetstid. Det gäller statliga lokaler för undervisning, forskning, förvaltning och utvecklingsarbete. Lokalerna har i sin helhet finansierats över statsbudgeten med särskilda anslag för resp. byggnadsverksamhet, inredning samt utrustning. LUP—organisationen har programmerat fem objekt, varav LUP—kommittén för jordbrukets högskolor ett, och byggnadsstyrelsen två objekt. lnm ha svarat för utrustnings— program för två objekt och för upphandling till samtliga objekt. Byggnadsstyrelsen har svarat för projektering, inredning och

byggande av samtliga objekt. Tidsåtgången har varierat för ob—

>

jekten och för två av objekten har proc. sen varit extremt lång. l fråga om markvetenskap vid Ultuna berodde den långa behand— lingstiden i vederbörande departement enligt uppgift på att man avvaktade beslut i lokaliseringsfrågan för veterinörhögskolan. Även för hygien och naturvetenszaplig mikrobiologi i Lund var behandlingstiden lång i vederbörande departement. De totala kostnadsramarna för de olika objekten justerades i allmänhet varje år vid redovisningen för riksdagen. I de flesta fall berodde kostnadsökningarna på prisomräkningar. Oavsett vilken

myndighet som har varit programansvarig har Kungl. Maj:ts

• Sida 87
•  Original

Prop. 1978/79: 92

projektoringsbeslut med ett undantag inneburit en nr.-fl.:e-fn'ing

av totalvtan vilket lett. till timbro/:,re'm'maring. J .

I de fall LUP—organisationen svarat. för D]"_'i£-II'(UHYHG'Ti__I'_lE !

. mhe L:";ln?!;k ri v—

inte gjords någon formell _ill.n:-1:'l mellan ve)

ning och programarbete utan det har varit en '.'.:i.rnligr-n .in'..f..'t.

rad verksaml'le'... I stort :; .. anser.-:; prognmifirhc-Let ha g."l.:. ?...ra

men brukarna framhåller obereeruiu av v: ran-dra några probl-"::: i

sez:-munanhanget. "flenomgående hävdas att '.':f'Lvi-rzxnm :lc-f, :] r bruk-"Lynn

av lokal erna som "kan'' den verk imh där

så kan ale ock-nå bäst avgöra de kvanti

behoven. [Därför bör brukarna-i:". synpunlrzter [::—"1 tungt

.:".amllel. fiir vilken

programmering "aom projektering så att den "J”:l

el'i'ek '.. i.".lt-.

lokalerna byggs kan 'r-edri' uian1:-sl_::v.—>nlirt samtliga .i'all hävdas-'. att medverkan i pr'r:ugrmnar'l.u;:n—:i, är mycket,

vilket förstärkt—. av att,

ti (: sådan-:

.tirt'iningt '

innebär dubbel rövnim: 'i'! F!. Tin-_en p _ . 7

mering. l" vi; 111 fall har t.o.m. dubbel

_nåtalazs uti. dr- lf:

mit. l samanhang

innebär att förut ttningarrm för lok

får ny

hinner förändras p.g.a. att i!lStiCl.l'.'.i01th (matsalar-amd.

verksairlietsi__r.iktning. i.5€-'i.i,8 1"

lokailöeningarna måste göra: 11 '.lut kanin-'i 1"r-.tl_

:; nabl' arr-.- .

Betråiffande orojekterin afasei. anför:: från brukarna att de".-[.

ibland kan vara oklart för dem var lawn-ja.

legat någonstans. Den enskilda institut-' 'JG'Y! (motsvarande) får samtidigt ha att göra med byggna' tyrel en:; pro _:ktled—

nin och anlitade arkilekLer IJUH och leverantörer av utrust— ,

ning samt byggnadsstyrelse-ns inrednin ::.ek' in. 1 ett flertal

objekt har brukarna under projekteringen varit starkt kritiska till arkitektförslagen och anser sig ha fått arbeta hårt för att få till stånd ändringar. De projektanz-zvariga framhåller att brukarna. inte alltid beaktar kostnadsmässiga och andra förut—

sättningar under vilka projekteringen bedrivs.

• Sida 88
•  Original

Prop. 1978/79: 92

LQrLstnin"ero'nmmmrin en och i allmänhet även unphnndlingcn

av utrustning är det led i processen som hrnknrnu är mest

nöjdu med i samtliga objekt. Det påpekas att enstaka misstag i upphandlingen förekommit men att ÖÖt i :LGrt sekt hur funge—

rat bra nth

L utru ring funnits på plntw vid inflyttning.n.

Programmerinzwn nch nlnnnrin . ." inrednin-en kritinen

o

emot gencmg -nde av brukarna som anäer sig ha ha inflytande över detta lcd, vilket oftast lett Lill ntilJFreds—

ställande resultat.

B'tqnndut av ]okajärna nar brukuru och pr Lwrnrc in: kommen—

terat men därcmnt anser utt flmrhnl brukare att det brinner i

funktionsnontrsllen av l-knlcrnn och att påtalnné hrister och

Lyra-1

n. Darin är äv en

_Ennnnntyrrlsen blir

*föringnn av er arcnnétmr till hy

hriutfällig.

DO synpunkter ;

:":n m.m.

som bruka: 'L fram övvrwnsntäm-

mer med de i avsnitt 5.3.

Anticnon

_Iggktr

I det uhrndninhåg na synpunkter på den

an ar &! "IT"- m.m.

fram vid objekt—

studierna, över ggningarnn och inte"vjncrna. F;dövisningon

baserar sig #5 inte på någan skriftlig enkät utan är en

:— _

ja yttranuan vid nnmtnl mnd utredningen.

sammanställning grund

Utredningen rndov'

eninnt 5; punkter som är relevanta via en . bedömning av Ldl—nrgnnisntinncn eller ämm ett rtörre anta] före—

trädare haft Synpunkter gäpnnkten har därvid lagts vid LUP—kommittånvnnu huvudupngift som organ för programmering,

planering och priori ering. Utredningen redovisar även de syn— punkter som framförts på handläggningen av LUP—ärenden på

central nivå och Aasa inverkan på LUP—kommittéernas arbete.

• Sida 89
•  Original

Prop. 1978/79: 92 69 5.3.2 Ansvaret för programmering av lokaler

Nästan samtliga som yttrat sig i frågan anser att det har Varit värdefullt med e.t särskilt programorgan inom universi— tets- och högskolesektorn. Läroanstalterna anser i allmänhet att LUP—organisationens tillkomst innebar ett bättre och var— aktigarc inflytande över lokal— och utrustningsplaneringen.

De enstaka röster som är kritiska mot systemet med en särskild LUP—organisation anser, att programarbetet i stället borde ha skötts av läroanstalterna själva i direkt samarbete med bygg— nadsstyrelsen. Dessa kritiker upplever LUP—organisationen,

när det gäller programmering, som en onödig mellaninstsns mel— lan nyttjare och projekterare/byggare. Byggnadsstyrelsen an— ser att styrelsen bör svara för programarbetct på grundval av

Verksamhetsbeskrivningar från nyttjarna. 5.3.3 LUP—organisationen

LUP—organisationen i sin helhet har av Flertalet bedömts i stort sett vara en nyttig och värdefull institution under ett skede av stark expansion inom universitets— och högskoleväsen— det. I fråga om LUP—kommittéerna har framhållits att represen— tanterna för de Centrala verken, främst UUH och byggnadsstyrel— sen, tillfört kommittéerna kunskaper och erfarenheter som bi— dragit till att programmen blivit väl underbyggda och realis— tiska. Personal— och studerandorepresentanterna har starkt under— strukit svårigheten att inom LUP—kommittéernas ram genomföra en Verklig programgranskning. På orter där nybyggnadsverksamheten varit jämförelsevis begränsad har LUP—kommittén fått svara för programmering inför omdisposition inom befintliga lokaler på samma ort samt provisoriska lokallösningar genom förhyrningar o.d. Kommittéerna anses därvid ha fyllt en viktig funktion. De enstaka kritiska synpunkter som har framförts till utredningen riktar sig emot dels att kommittéerna inte alltid anses ha gett läroanstalterna den service dessa anser sig vara berättigade till dels att LUP—kommittéerna, i jämförelse med LUP—kommittén

för jordbrukets högskolor, haft sämre kontakter med sitt depar—

• Sida 90
•  Original

Prop. 1978/79: 92 in

tement, vilket lett till onödiga omprogrammeringar. Några be— dömare anser även att LUP—kommittéerna inte är tillräckligt

kritiska i granskningen av brukarnas programförslag.

LUP—sekretariatet får nästan uteslutande goda vitsord och dess

erfarenheten och kunskaper bedöms som synnerligen värdefulla

för läroanstalterna och LUP—arbetet.

När det gäller LUP—nämnden är flertalet bedömare däremot mer kritiska, även om några framhåller att verksamheten blivit bättre under senare år. Nämnden upplevs inte som lika angelägen som kommittéerna och dess normgivande uppgifter anses av många kunna upphöra, eftersom det mesta numera anses vara normerat. Andra menar däremot att den normgivande verksamheten varit för begränsad och att nämnden varit för svag i prioriteringsarbetet. De som är mer positiva till LUP—nämnden framhåller att nämnden är ett bra samarbetsorgan för de berörda centrala verken där utbildningens och forskningens företrädare kan framföra och diskutera dessa verksamheters speciella krav med representan- ter för byggnadsstyrelscn och UUH. Det som uppskattas genom— gående mest i nämnden är dess särskilda expertgrupper, framför

allt djurhusgruppen och funktionsgruppen.

LUP-kommittén för jordbrukets högskolor berör ett mindre antal

intressenter och antalet intervjuer har därför varit begränsat. Det nära samarbetet mellan kommittén och jordbrukets högskolor och dess olika institutioner har bedömts övervägande positivt men nackdelar anses ha framträtt när det gäller prioritering och

granskning av institutionernas förslag. 5.3-h Handläggningsordningen

Den gällande handläggningsordningen för byggnadsärenden från år 1968 möter genomgående kritik på alla nivåer. Den anses bl.a. vara omständlig, tidsfördröjande och förorsaka onödigt arbete på programmeringsstadiet. Ett flertal bedömare anser att den

nuvarande ordningen präglas av för mycket överlämnandemetodik.

• Sida 91
•  Original

PTop.l978/79:92 71

Den dubbla prövningen av regeringen leder oftast till omprogram— mering, vilket år arbets— och tidsödande. Allmänt avses att det tar för lång tid att få fram beslut om projektering. Olika be— dömare framhåller det önskvärda i att ett förenklat förfarande

kommer till stånd. 5.3.5 Uppdelningen på lokaler — utrustning — inredning

Ett flertal institutioner (motsvarande) som fått nya lokaler anser att uppdelningen av handläggningen på lokaler, utrustning resp. inredning skapar svårigheter. En av anledningarna år att gränsdragningen inte upplevs som rationell. Det anses vara svårt att dra klara gränser mellan de tre delarna i byggnads- planeringen. Man anser att det även i tidshänseende bör pla— neras mer samlat än vad.som är fallet f.n., så att den nuvaran— de bristande samordningen kan upphöra. En bättre samplanering skulle skapa större möjligheter att väga de olika delarnas kostnader mot varandra. Ett flertal anser även att de s.k. sekundärytorna bör tas med i lokalprogrammet från början och

således få samma behandling som de primära programytorna. 5.3.6 Inredningsfrågor

Byggnadsstyrelsen möter kritik från nyttjarna för sin hand— läggning av inredningsfrågor. De anser bl.a. att byggnadssty- relsen har för höga administrationskostnader, som debiteras nyttjarna, och att nyttjarna har för litet inflytande i dessa frågor, både absolut och i förhållande till lokal- och utrust— ningsfrågorna. Vissa framhåller att det går att komma överens

om inredningens funktion men inte om dess kvalitet. Nyttjarna skulle i större utsträckning vilja kunna väga in inrednings— kostnaderna mot såväl andra investeringskostnader som mot drift— kostnader för skötseln. Det hävdas att arbetsmiljöaspekterna

måste beaktas mer i fortsättningen ifråga om inredningen.

• Sida 92
•  Original

Prop. 1978179: 92 .-;__

J.S.! Ersättnings— oeh kompletteringsanskaffning av

utrustning och inredning

Synpunkterna är delade när det L ler formerna för anskaff— ning av utrustning. De flesta ensnr att den nuvarande ord— ningen fung rar tillfredsställande men det finns de som menar

att medel för er attnin "inskaffning av utrustning hör tt?

upp i vederbörande myndighets petita oeh att anslaget sedan skall fördelas på lokal eller regional nivå.

Samtliga bedömare är av den åsikten att (nm gör ett gott arbete med ersättningsanskaffningen och att det lokala inflytandet i

dessa frågor är tillfredsställande. Vi.su institutioner menar

dock att de själva har större teknisk kompetens än UUH ifråga om

vilka fabrikat som skall upphandlas.

De som yttrat sig om ersättningsanskaffning av inredning kriti— serar den nuvarande ordningen som upplevs som opraktisk och central— styrd. ?ppdelningen av inredningen på planmässig anskaffning via anslaget till UHÄ:s disposition resp. anskaffning vid omdisposi— tion via byggnadsstyrelsen anses av några som mindre meningsfull

och mogen att avskaffa. 5.3.8 Kontinuiteten

Ett flertal bedömare anser att det är önskvärt med så stor kon- tinuitet som möjligt under hela processen från verksamhetsbeskriv— ning t.o.m. byggande och funktionskontroll. Därmed avses att brukare, programmerare och projekterare skall kunna följa ett lokalärende under hela processen eller i vart fall mer kontinuer— ligt än vad som sker f.nJ Den nuvarande ordningen upplevs av olika parter som otillfredsställande i så motto att det uppstår glapp och skarvar mellan de olika leden i processen. LUP—kommit— téernas sekreterare är sällan med vid utformningen av verksam— hetsbeskrivningen på institutionsnivå och får därmed inte på

ett tidigt stadium kännedom om för vilken verksamhet programme—

ringen skall ske. Brukarna samarbetar f.n. först med LUP—kommittén

• Sida 93
•  Original

Prop. 1978/79: 92 7 3

i programmeringen. När denna är avslutad och projekteringen inleds med byggnadsstyrelsen och dess konsulter får man, ofta utan vidare medverkan från LUP—kommittén, ånyo ta upp verksam— hetsaspekter och funktionskrav. Bygwnyndigheten å andra sidan går miste om de överväganden som har gjorts under program—

arbetet, och det skulle underlätta för denna om man kunde komma

rare stadium i processen. I det sammanhanget har

framhållits att ett sätt att lösa problemet är att byggmyndighe— ten får ansvaret även för programmeringen inom universitets—

och högskoleområdet.

Några hävdar att funktionskontrollen av de nya lokalerna ibland är bristfällig och att påtalade brister inte åtgärdas. Från flera håll påpekas att genom att byggnadsstyrelsens projektled— ning släpper ifrån sig ansvaret till den regionala byggnads— förvaltningen på ett tidigt stadium går byggnadsstyrelsen miste om värdefull äterföring av kunskap om hur olika led i processen funktionsmässigt fallit ut. Därtill kommer att projektledning

och konsulter skiftar även mellan likartade byggnadsobjekt.

5.3.9 Medbestämmande

Under senare är har olika personalgruppercxdi Studerande vid universitet och högskolor fått större möjligheter att utöva medbestämmande ifråga om den egna arbetsmiljön. Utredningen har i avsnitten k.3 — h.h redovisat gällande bestämmelser inom detta område. Dessa är dock av sent datum och har således inte alla varit i kraft under den tid då flertalet av de objekt som utredningen har studerat har planerats och färdigställts. De anställda och de studerande har sedan år 1969, som ett led i

. försöksverksamret med nya samarbetsformer, haft företrädare i

både LUP—nämnden och LUP-kommittéerna. (avsnitt P.l.2)

En av många omfattad åsikt är att arbetstagarrepresentationen i LUP—kommittéerna bör utökas till tre ledamöter så att samt— liga tre stora huvudorganisationer kan medverka i samtliga

kommittéer. Andra hävdar att man åtminstone bör tillse att

• Sida 94
•  Original

Prop. 1978/79: 92 T 'n

lärarna ges en fast representation i kommittéerna. Arbets— tagarorganisationerna delar f.n. på platserna i de olika

kommittéerna.

På orter med många läroanstalter, Framför allt i Stockholm och Göteborg, upplevs det som svårt för i första hand stude—

randereprcsentanterna att kunna svara För intre

ebevakningen. Den förhållandevis snabba omsättningen av studeranderepresen- tanter utgör därvid också en svårighet men detta senare för— hållande är inte kännetecknande enbart för LUP—organisationen utan är av generell karaktär. De anställda och de studerande betraktar i allmänhet sin representation i LUP—organen som vik— tig för deras möjligheter att utöva sitt medbestämmande. De he— tonar dock svårigheten för sina representanter att hinna sätta

sig in i de ärenden som behandlas i LUP—kommittéerna.

När det gäller medbestämmande på det lokala planet, berörd insti- tution (motsvarande), har samarbetet organiserats på olika sätt beroende på byggnadsobjektets karaktär och storlek. Tnom univer— sitets- och högskoleområdet har institutionsstyrelse eller sär— skild arbetsgrupp i allmänhet svarat för institutionens ställ— ningstaganden. l dessa frågor finns i regel de olika vid institu- tionen verksamma grupperna representerade. Tidigare har dock i flera fall institutionsföreståndare och ämnesföreträdare ensamma representerat institutionen i kontakter med LUP—kommitté och byggnadsstyrelsen. Under senare år har dock medhestämmandet reg— lerats och därmed har inflytandemöjligheterna förbättrats. Det anses även ha medfört att byggnatsstyrelsen tvingats ta större hänsyn till personalens önskemål. Utanför universitets— och hög— skoleområdet har företagsnämnd eller uts.ott ur denna samt skydds— kommitté varit forum för personalinflytandet ] lokal— ovh utrust— ningsfrågor, särskilt vid nybyggnad. I vissa Fall har dock

inte alla frågor behandlats i samrådsorganet, utan de har

avgjorts direkt mellan institutionschef och berörd myndighet.

• Sida 95
•  Original

Prop. 1978/79: 92 755.

Från flertalet håll har påtalats att även om personalen har formella möjligheter till medbestämmande saknar man ofta kun— skap om såväl planering;— som byggprocessen inom det statliga området som detta områdes speciella arbetsteknik, nomenklatur

OCh arbetsmaterial, framför allt ritningar. henna bristande kunskap och erfarenhet finns även inom de enskilda myndigheter— nas administration och förvaltning, eftersom flertalet inte har haft anledning att befatta sig med byggnadsärenden. Detta för— hållande försvårar kommunikationen med myndigheter och arkitekter

samt försvagar påverkningsmöjlighoterna.

Ett annat hinder för att utöva inflytande är tidsfaktorn. Man anser Sig dels ofta få alldeles för kort tid till att ta ställ— ning till ändringsförslag och liknande under projekteringsstadict dela inte ha tid att vara frånvarande från det ordinarie arbetet så mycket som krävs för inlärning, samråd och formulering av önskemål. Från olika håll hävdas att möjligheterna till medbOStämmande och påverkan varierar mellan frågor rörande lokaler, utrustning och inredning. Brukarna hävdar i allmänhet att man får stort gehör för sina synpunkter i utrustningsfrågor och minut i inredningsfrågor. Då den senare frågan berör samtliga anställda som är verksamma inom en institution (mOtSVErande) och dessutom är viktig ur arbetamiljösynpunkt

är man missnöjd med att det lokala inflytandet är så litet. 5.3.10 Samarbetet inom lokal— och utrustningsområdet

Samarbetet på och mellan olika nivåer inom organisationen för lokalr och utrustningsfrågor berörs av samtliga som gett syn— punkter till utredningen. T den föregående redovisningen har samarbetsfrågor redan berörts vid flera tillfällen men det finns

anledning att också behandla deasa i ett särskilt avsnitt.

Den nuvarande organisationen är splittrad så till vida att olika myndigheter svarar för olika delar när en byggnad skall uppföras. Inom universitets— och högskoleområdet svarar LUP—

organisationen för programmering, UUH för utrustning och bygg—

• Sida 96
•  Original

Prop. 1978/79: 92 "'.-'t-

nadsstyrelsen för projektering, byggande och inredning. Därtill

kommer att byggnadsstyrelsen anlitar konsulter av olika slag och

att den regionala byggnadsförvaltningen ansvarar for byggnadet. En sådan organisationsnild ställer stora krav på att samarbetet fungerar, vilket har stått klart från första början. UHÄ (tidi— gare UKÄ), UUH och byggnadsstyrelsen är därför representerade i LUP—kommittéerna och i LUP—nämnden och UHÄ är representerat j Uths styrelse. Numera ingår även LIP—nämndens ordförande i sty— relsen för byggnadsstyrelsen. Det har franhållits att dessa

arrangemang är orsaken till azt marnetet på verksnivå centralt

har fungerat tillfredsställande. Från de berörda verken själva

,

gerna framhålLs värdet av att ha övriga

ocn från LUP—kommit

verk med i LUP—nämnden och repr ;ntanter för byg istyrelsen

och UUH i LUP—konmdttéerna. Flera bedömare anser däremot att

Statskontorets medverkan inte längre är lika motiverad.

Nyttjarna, företräde institutionsnivå, Framhåller att

den nuvarande ordningen är besvärande, eftersom man är osäker

om vilken av myndigheterna som är ansvarig För olika frågor.

När det gäller projektering och inredning år man ofta osäker om ansvarsfördeLningen mellan hygnnadsstyreisen och arkitekterna

och i fråga om hyggnadsfrågor om byggnadsstyrelsen centralt eller

regionalt är ansvarig.

De läroanstalter nrh myndigheter som utredningen har besökt har

olika erfarenheter och * rderinear av samarbetet med var och en av myndigheterna. iom utredningen redovisat i avsnitt 5.3.3 år

man inom universitets— oeh h oleområdet i allmänhet nöjda med

LUP—kommittéernas arbete. UUH får genomgående positiva omdömen

ifra a om .väl planering som upphandling. Det senare omdömet

delas även av de verk för vilka UUH svarat för utrustningsfrågor—

na. när det dära gäller erfarenheterna av byggnadsstyrelsen är kcmmentarerna med enstaka undantag kritiska. Den kritik som fram—

först avser intr samarbetet med enskilda tjänste n utan det är

byggnadsstyrelsen som verk som man upplever som svårt att på—

:

verka oeh få beslut ifran. Omdömena gäller såväl byggnadsstyrel—

sen som de konsulter hyggna tyrelsen 'nlitat. l flertalet fall

• Sida 97
•  Original

Prop. 1978/79: 92

görs ingen skillnad mellan "(*-ypgnadszz

salter, vilket bottnar i en en:-Lkerhet om vu-m s; ._

svarig. Vad man :i allmänhet vänd-"Jr sig: emot. är

och önskemål beaktas i för liten ut

das alls. Betr 'i'-ande programierim

tad i et fr:—uni

att det, är :runglim-

förslag. Detta iir siir.kilt hesväraru'le när a'

llr'.

o

man' tar lang tid, eftersom förutsätmaingfirnfi :"r'ir rlvn vv- '_mi

som skr.—ill bedrivas i lokalen—ne. kan hi nns. l'r'ir'h "var. under den

tiden. Man efterly .er :::törre. f'le .-r nratiel'

Byggnadsstyrelsen :uises över l.'=.,'_: ha sl

förvaltningslokaler "in för de Ell':C(Til'Ti_lf.L L.

högre läroanstalter och vi:—. .- .wk "Hugg

lli't antal bed-limarr- i :c'ngasiitter on.

organisation :ir den mest lämnade :'ör

if'lvri ge 1' mism-

I samband m att utrednå _ nu: "JUCT rörande den lllitll-i.'-."-"JL1!'('1!l—'li.+ hl? ':- , ' ' - _ man från

. . i--'::I|

läroanstalter aktualiserat några narli

f:15ti:hetstiänsten där ett ar: ':!lor önskar föra

av dessa är

"11 andra

över ansvaret för Underhåll , fas'.i;.f,he'..a=.

lokalfrågor från byggnads—:": : yrelsen Ll l l roans ill.-en. Mar. anser

sig ha möjligheter att sköta dr.- ..:s frågor hättrl- Fin 'n'. . nad 5"; :: ty-

relsen. På en läroanstalt har man däremot överlät il" —. upp—

gifter på byggnadsstyrelsen.

'-.l ter

Den andra frågan som har tagits upp av några. "Lärn-arr

NUU. Det framhålls att den: verksamhet är viktig för den

uinska utbildningen men att. - till skillnad från LUP—orga— nisationen — läroanstalterna saknar inflytande inom PIUU och

att den kliniska rl .n av utbildningen blir lidande på detta.

Även om uppgörelser kan träffas med sjukv:"ardsh-..1vndmannen :

dessa frågor kan NUU förhindra att besluten genomförs. Läro—

• Sida 98
•  Original

Prop. 1978/79: 92

anstalterna borde därför gen m"' 1? ('th- NUU:s verksamhet. Fiera ]äreuns

att de frågor som NUU handlägger skulle kunna F!

LUP—organisationen.

Den nuvarande uppdelningen av ntrustningsannknffning på

klinisk utrustning via HUU och p; klinisk LHF—knmmit—

tåerna anses otillfredsställundn.

5_h TL nltnt Utvärderin enn

I förev"rande & anitt ger utredningen sin egen neijmning av LH?—

orgunisationenn verksamhet på grundval nv i :de redo—

visat material om verksamheten, de ubjek!

och syn—

punkterna nå des & samt de allmänna synpunkler som kommit fram

vid överläggningar och intervjuer. Utrföningen .ir meä

hänsyn till sina direktiv de egna synpunkterna till att omfatta

endast själva LUP—organisationen o-i den handläggni! "ordning

inom vilken organisationen har verkat. [ fråga om le öv-ign syn—

h som kommit fram under utredningsurhetet röJer H

punkter o

sig utredningen med den redovisning av det. som gjmrts i det

föregående.

Som helhet har LUP—organisationen (LUP—kommittéer, LUP *kreta—

riatet, UP—nämnden och dess expertgrupper) inneburit en betydelse— Full f"rstärkning av de ordinarie administrativa och tekniska resurserna under en period av stark utbyggnad av högre utbildning och forskning. LUP—organisationen har inom universitets— och hög— skoleväsendet med gott resultat genomfört arbetsuppgifter som eljest skulle ha fullgjorts av förvaltningsorganen inom universi— tets— och högskoleväsendet och av byggnadsstyrelsen och (MH. I

ett skede av stark expansion har LUP-organisationen verkat samman— hållande och normerande samt verkat för effektivitet och ratio— nellt resursutnyttjande. Även om det egentliga programarbetet i stor utsträckning har utförts i arbetsgrupper med institutions- representanter och andra företrädare för brukarna har programför—

slagen — genom att de på olika stadier i arbetet granskats i

• Sida 99
•  Original

Ptop. 1978/79: 92 -,-.;.

LUP—kommitté med dee repri ntanter för herörde.centrala verk — i stort sett kunnat laggas på en kostnad — ech kvali— 1. igt realistisk grund.

Efter tillkomsten av r.,

tioner i

.er att se till att persona—

rcpre cntsnter haft meJligh

Lens och de studerandes synpunkter ' erbörli; n prövats.

De starka kontakterna mellan LUP—kommittéerna och LUP—nämnden

har skapat förnt_ ,tningar ömningar i fråga 'nr enhetliga be om lokalernas utformning och kvalitet. Samarbetet mellan RUP— Drganisnti encn och byggnad” relsen har, bl.a. genom att bygg—

nuF yrelsnn är representerad-i S;Jål LUP—kommittéerna som i

DNF—namndcn, varit nara och i stort sett fun. trr. Arbets—

sättet har varierat mellan olika orter. Det synes ha varit till

"] om by; i programarbctet på

v-f ab

. isstyrelsen engagerat si

ett tidigt stadium.

Samarbetet mellan LUP—organisationen och UUH har funge=at mycket Eillfredss ällnndc i fråga om såväl programarhcte som arbete med Orsöttningsanskaffning av utrustning. Samarbetet meLlan LUP—orga— nisationen och UKÄ/UHÄ har blivit mer omfattande under årens lopp

Och det har under senare år under ättats av att universitetskans-

lern varit ordförande i LUktnämnden.

LUP—sekretariatet har haft goda kontakter med läroanstalter och andra myndigheter. Deras placering i en central, förhållandevis liten enhet har skapat förutsättningar för en enhetlig program— Verksamhet med god återföring och utbyte av erfarenheter. Genom åren har sekretariatet förvärvat en värdefull erfarenhet och

kompetens inom sitt sakområde. Det har även tagits i anspråk för andra programuppgiftcr inom det statliga området. Dessa resultat

har uppnåtts till en förhållandevis liten kostnad.

Utredningen finner således att LUP—organisationen väl fyllt sin

uppgift. Detta innebär inte att uredningen anser sig kunna bedöma

• Sida 100
•  Original

Prop. 1978/79: 92 nn

om resultatet av programarhctet blivit l. när det hand—

hafts av LHF—kommittéerna in om det skulle ha handhafts av

byggnadsstyrelsen. Utredningen anser sig dock ha fog för att hävda att lokal— och utrustningsprogrammeringcns nära anknyt— ning till universitet och högskolor inneburit goda förutsätt-

ningar för att fnnktionskraven kunnat göra sig gällande och

tillzodoses bra som m

jligt i programarbetct. Detta har i

sin tur med ört alt programarhet:t mötts av förtroende från

universitet och igskolor.

Utredningen kan int» heller på grundval av det material den

tagit fram dra några slutsat om hur kostnaderna för byggnads—

objekten påverkats av att ha pFGgTuHMH?HL5 av den ena eller

11

.u,h*lwadisv den andra myndigl lh Lrt att säga hur LUP—

organi ationen kunnat ; nrka tidplanerna. De objekt i utvärde—

ringen som byggnadsstyrelsen programmerat ?

,.

varit tidsbundna

genom ri.sdagsbesluin

Vid en värdering av LHF—organisationens verksamhet är det natur- ligt att beröra den handläggningsordning för byggnadsärenden som varit gällande under den period som utvärderingen omfattar. Som

!)

religger pa olika

framgår av redovisningen i det föregående f

håll starka önskemål om en förenklad ordniu CFi

Å

snabbare beslut och att omprogrammering undviks. Kritiken mot

denna ordning från nyttjarna drabbar ofta LUP—kommittéern m . m ä (+ m *"1 I

som det år des som får svara för att en omprogrammering kommer till stånd. Mot denna bakgrund finner utredningen det motiverat

att kortfattat ge sina egna ninpunkter på den handläggningsord—

ning inom vilken L

fullt led.

—organisntionez

svarar för ett betydelse—

Handläggningsprocessen är enligt utredningens bestämda uppfatt— ning för lång och omständlig och det finns brister i fråga om kontinuitet och kontakter mellan parterna. Gällande ordning mot- svarar inte nyttjarnas krav och det omfattande arbetet med om— programmering efter förhållandevis marginella prutningar är

oekonomiskt och tidsfördröjande. Ur planeringssynpunkt kan det

• Sida 101
•  Original

Prop. 1978/79: 92 81

ifrågasättas om planeringen av lokaler och utrustning skall

äga rum tidsmässigt och organisatoriskt skilt från övrig resurs— planering vid läroanstalterna. Kritiken drabbar således samt—

liga nivåer i handläggningen och det är enligt utredningens mening

motiverat med en förändring i här berörda avseenden.

• Sida 102
•  Original

Prop. 1978/79: 92 82

6.3. Lokalplanering och prioritering inom den nya hög—

skolan

Med lokalplanering avser utredningen i det följande plane— ringen av lokalbehov för olika ändamål inom högre utbild- ning och forskning inom den nya högskolan. LUP—organisatio— nen inom utbildningsdepartementets område handlägger bl.a. frågor om planering och prioritering av lokalbehov samt disposition av tillgängliga lokaler. Den lokala LUP—kom— mitténs arbete med dessa uppgifter avser samtliga frågor

av detta slag inom dess verksamhetsområde medan LUP-nämndens uppgifter i huvudsak begränsas till en prioritering på riks— nivå av de behov av nya lokaler som de olika LUP—kommittéere na anmäler. Handläggningen av dessa frågor inom LUP—organisa—

tionen har skett i nära samverkan med byggnadsstyrelsen och

• Sida 107
•  Original

Prop. 1978/79: 92 f?r

ess regionala organ som har — eller har lätt att skaffa L").

Ul

ig — en samlad överblick över lokalbeståndet på de olika orterna. Detta gäller inte bara befintliga statliga loka— ler och deras tillstånd utan även läget på hyresmarknaden. Planeringen kan resultera i skilda slag av åtgärder såsom utnyttjande av befintligt lokalhestånd, förhyrning, köp, ny—,till-eller ombyggnader. Den omständigheten att lokal— plancringen och därmed förenad utrustningsplanering f.n. ligger inom LUP—organisationen innebär att de behandlas skilda från övrig resursplanering inom universitet och hög— skolor. Detta har medfört att vid behandling av förslag

om ökad eller ändrad verksamhet dessa förslags inverkan på lokal- och utrustningsbehov inte alltid beaktats i till—

räcklig omfattning.

Även om uppkommande lokal— eller utrustningsbehov oftast inte kan tillgodoses omedelbart bör varje förslag om för— ändring av verksamheten åtföljas av en redovisning av vad förändringen — på kort och lång sikt — kräver i fråga om lokal— och utrustningsresurscr. Utredningen anser därför att i framtiden lokalplaneringen bör vara en integrerad

del i övrig rcsursplanering för högre utbildning och forsk— ning och att lokalbehoven bör prövas i samma ordning som gäller för övriga slag av resurser. Detta innebär att hög— skolemyndigheterna på olika nivåer i fortsättningen bör ta ansvar för lokalplaneringen. När förslag läggs fram om ut— byggnad av eller förändring inom den högre utbildningen och forskningen bör de framtida konsekvenserna i fråga om loka— ler alltid belysas. Härigenom skapas enligt utredningens uppfattning bättre förutsättningar för att få en överblick över de totala resursbehoven för olika slag av reformer in— om högskoleområdet. Med detta synsätt som grund anser ut— redningen att lokalplanering, lokalprioritering och lokal— di5position på en ort bör ankomma på högskolestyrelsen i samråd med byggnadsstyrelsen och dess regionala organ. Detta bör även på orter med två eller flera högskoleenheter gälla

för var och en av enheterna. Högskolestyrelserna bör även

• Sida 108
•  Original

Prop.]978/79z92 38

svara för kontakten med forskningsråden m.fl. och planera för de lokalbehov rådens verksamhet ger upphov till vid

högskoleenheterna.

För orter som har flera högskoleenheter är det emellertid enligt utredningens mening angeläget att enheterna samråder sinsemellan i lokalplaneringen så att alla möjligheter

till sambruk av lokaler tas tillvara. Utredningen vill er— inra om att denna samordningsfunktion är en av LUP—kommit— téernas huvuduppgifter. Denna uppgift bör upprätthållas av högskolestyrelsvrna i den nya organisation som utredningen föreslär. Det bör ankomma på högskoleenheterna själva att tillsammans med byggnadsstyrelsen komma överens om former— na för sådant lokalt samråd som avses här. Även med före— trädare för den kommunala högskolan på orten bör samråd ske i syfte att utröna möjligheterna till sambruk av lokaler. Samråd kan även bli aktuellt med myndigheter utanför hög—

skoleväsendet.

Högskolestyrelses lokalplanering bör redovisas i den årliga petitan. Redovisningen bör avse såväl sådana objekt som se— nare kommer att underställas regeringen som den beräknade omfattningen av sådana mindre byggnadsföretag som byggnads— styrelsen har bemyndigande att besluta om. Till petitan bör fogas en sammanfattning av de aktuella och framtida lokal—

behoven med inbördes prioritering och kostnadsuppskattningar.

De lokal— och utrustningsbehov som redovisas kan vara på olika planeringsstadier. Somliga har avancerat så långt

att det finns verksamhetsbeskrivning och kostnadsberäkning. Andra håller på att kartläggas. För dessa anges ändamål och

uppskattad kostnad.

Vad angår den regionala nivån i den nya högskoleorganisa— tionen gäller att regionstyrelsen ålagts betydelsefulla upp— gifter beträffande den grundläggande utbildningen och dess

planering medan den beträffande forskningen endast har en

• Sida 109
•  Original

Prop. 1978/79: 92 80

starkt begränsad uppgift i fråga om forskningssamband med högskoleenheter som saknar egna forskningsrcsurser. Med hän— syn härtill och till önskvärdheten av att hålla samman an— svaret för lokalanskaffningcn och ansvaret för den aktuella verksamheten, anser utredningen att regionstyrelses yttran— de över högskoleenheternas förslag i lokalfrågor i huvud— sak bör begränsas till sådana lokaliserings— och dimensio— neringsfrågor som har ett direkt samband med den grundläg—

gande högskoleutbildningens planering.

UHÄ bör svara för samordning, lokalisering och rikspriori— tering. Resultatet av UHÄ:s granskning av högskolestyrel—

sernas i petita framlagda investeringsplaner bör redovisas i UHÄ:s petita i form av en plan för den framtida byggnads— Och utrustningsverksamheten för den högre utbildningen och

forskningen.

Vid här föreslaget förfarande kommer endast en myndighet

_ nämligen UHÄ — att redovisa behoven av lokaler, inredning Och utrustning för högre utbildning och forskning. Den sam— lade prioriteringen av behoven för dessa ändamål kommer i

fortsättningen att grundas på utbildnings— och forsknings—

politiska överväganden. Till dessa får sedan läggas arbets- marknadspolitiska och konjunkturmässiga bedömningar. Den av UHÄ framlagda planen för den framtida byggnadsverksamheten inom högskoleområdet bör därför kompletteras med en av UHÄ och byggnadsstyrelsen i samråd utarbetad förteckning över

de objekt i planen som kan utnyttjas som projektrcserv.

För undvikanre av missförstånd vill utredningen framhålla att vad utredningen här behandlat gäller lokalplancring

i stort och inte hdniläggning av de särskilda lokalpre— jektcn. De i petitan upptagna projekten kan allteftersom underlag färdigställs underställas regeringens prövning i enlighet med den handläggningsordning som utredningen före—

slår i det följande. Anslag för sådana projekt som kommit

• Sida 110
•  Original

Prop. 1978/79: 92 90

så långt att medel behövs det aktuella pctitabudgetäret be— räknas i vanlig ordning av byggnadsstyrelsen för byggande och inredning och av UUH för utrustning. Byggnadsstyrelsen beräknar även behovet av medel för sådana byggnadsföretag

som styrelsen äger att själv besluta om.

Om den av utredningen föreslagna planeringsmodellen genom— förs fär statsmakterna ett inom högskoleväsendet framställt underlag för de totala lokalbehoven. Detta skulle göra det möjligt för statsmakterna att fastställa vissa ortsvisa in— vesteringsramar, motsvarande de ytramar som f.n. finns för icke—laborativa ämnen. Pä orter med flera högskoleenheter bör denna ram i sin tur delas upp på enheterna. Dessa ortsvisa in— vesteringsramar skulle, när det arbetsmarknads— eller konjunk— turmässiga läget sä motiverar, kunna kompletteras med särskil— da beslut om tillgripande av projektreserven. Det här skisse— rade förfaringssättet skulle kunna förenkla handläggningen av de särskilda lokalärendena i regeringens kansli, där en be— tungande detaljgranskning bör undvikas, och skapa bättre för— utsättningar för decentralisering. Enligt utredningens mening är ett s*stem av här skisserat slag ägnat att stärka högskole— myndigheternas intresse för den ekonomiska planeringen i 10— kalfrågor. Det ger också bättre förutsättningar för ett ända— målsenligt utnyttjande av begränsade resurser än den nuvaran— de prövningen på regeringsnivå från fall till fall av bygg—

nadsärenden, allteftersom de underställs regeringen.

Vad utredningen föreslår om lokaler gäller i tillämpliga de—

lar även för behoven av ny utrustning och inredning.

Sammanfattningsvis föreslår således utredningen att lokal— och utrustningsfrågorna tas upp och prioriteras i samma ordning som övriga slag av resurser. Härigenom skapas enligt utred— ningens mening bättre förutsättningar än f.n. att i alla led

bedöma omfattningen av de totala behoven för högskoleväsendct.

I samband med att förslag till förändring och utbyggnad av

• Sida 111
•  Original

Prop. 1978/79: 92 91

högre utbildning och Forskning reses måste högskolemyndig—

heterna även överväga och redovisa effekterna i form av

investeringar 1 lokaler, inredning och utrustning amt

driftkostnadskonsekvenserna. Även den befintliga verksam— hetens behov av nya lokaler bör prövas tillsammans med öv— riga resursbehov. Få grundval av redovisade investerings— behov för olika samhällsområden kan regeringen eeh riks— dagen besluta om övergripande investeringsramar för bl.a.

högre utbildning eeh forskning.

6. h _ljanrl 153. ,

' utrustnin_särenden

Vid studiet av LUP—kemmittåernas behandling av olika bygg— nadsobjekt har utredningen funnit att det egentliga arbe— tet med att ta fram verksamhetsbeskrivning och lokalpre— gram m.m. nästan genomgående överlämnats till personer som på ett eller annat sätt representerat den eller de blivan— de lokalbrukarna. Det har ibland varit Fråga om en eller flera institutionsföreståndare (motsvarande), i andra fall en arbe sgrupp med representanter för exempelvis institu— tionsledning, personal och studerande. Från LUP-kommittén har i allmänhet sekretariatet deltagit i eller nära följt arbetet. Detsamma har åtminstone på vissa orter gällt bygg— nadsstyrelsens representant i kommittén. Beträffande ut— rustningsprogrammen har genomgående IMH15 representant del— tagit aktivt. För LUP-kommitten som helhet gäller att dess insatser i huvudsak bes,ått av viss styrning eeh granskning av programarbetet i olika skeden. Det har inte varit möjligt för alla ledamöterna i kommittén att sätta sig in i program— arbetets d_taljer. Detta har särskilt framhållits av repre—

sentanter För an: lllda och studerande. Deras arbete har

— när det gällt leka".r För andra verksamhetsgrenar än så— dana som de själva varit verksamma i — huvudsakligen inne— burit en kontroll av att de blivande brukarna getts till—

Fälle att deltaga i eller följa pregramarbetet och att deras synpunkter vederbörligen prövats. Svårigheterna för perso—

nal— oeh studeranderepresentanter att sätta sig in i och

• Sida 112
•  Original

Prop. 1978/79: 92 fl:-?

bidraga till lösningen av detaljfrågor i programmen skulle bli ännu större inom den nya högskoleorganisationen om en LUP—kommitté eller motsvarighet till denna skulle organise— ras på regional niVå. [ flertalet regioner är utbildnings— och forskningsverksamheten så omfattande och av så skiftan— de innehåll att det inte är möjligt för en lokal represen— tation i kommittéerna att göra konstruktiva insatser vid utformningen av lokal- och utrustningsprogram, knappast

heller i fråga om styrning och granskning av programarbctet.

Mot denna bakgrund anser sig utredningen inte kunna förorda att de nuvarande LUP—kommittéerna bibehålls på regional ni— vå eller att LUP—kommittéernas uppgifter överförs till re— zionstyrelserna. Mot den senare lösningen talar även att regionstyrelserna i huvudsak har att syssla med grundläg—

gande utbildning och inte med forskning.

Utredningen har i det föregående föreslagit att högskolesty— relserna skall åläggas ett ansvar för lokal— och utrust—

ningsplaneringen. De större högskoleenheterna är numera bätt— re rustade att handha dessa uppgifter än när LUP—organisatio—

nen kom till. De arbetsuppgifter det här gäller är i huvudsak

. prövning av lokal— och utrustningsbehov . lokaliseringsfrägor . prioritering av lokalbehoven

disposition av tillgängligt lokalbestånd förhyrningar verksamhetsbeskrivningar och annat underlag vid an—

skaffande av lokaler och utrustning

Högskolestyrelse får vid fullgörandet av dessa arbetsuppgif- ter själv inom givna ekonomiska ramar bestämma om sin orga— nisation. Organisationen vid de enskilda högskoleenheterna

blir beroende av enhetens storlek och omfattningen av aktu—

ella lokal— och utrustningsärenden m.m.

För att avlasta högskolestyrelsen kan det vara lämpligt att

inrätta ett ständigt arbetsutskott för beredning av ärenden

• Sida 113
•  Original

Prop. 1978/79: 92 'i-l'f

av här ifrågavarande slag. Till detta utskott kan även be— slutanderätten i vissa frågor delegeras. Det är angeläget att högSKOIEenhetens lokal— och utrustningsplanering hälls samman men för större byggnadsprojekt kan särskilda arbetsgrupper be— hövas. Vid handläggningen av dessa frågor bör tillses att oli— ka intTCSSenter såsom bl.a. anställda och studerande får möj— lighet att aktivt deltaga i arbetet och att det bedrivs i nära

samråd med byggnadsstyrelsen och UUH.

Vidare vill utredningen understryka angelägenhetcn av att förutsättningar skapas för kontinuitet i handläggningen av ett byggnadsärende. Om särskild arbetsgrupp inrättas bör denna Såvitt möjligt med oförändrad sammansättning följa byggföretaget från upprättande av verksamhetsbeskrivning tills lokalerna tagits i bruk och garantitiden gått ut. Ut— redningen har nämligen funnit att bristande kontinuitet i genomförandet av ett byggnadsföretag kan medföra att dis— kussioner om förekommande problem får upprepas och att

— i sämsta fall — vid överläggningar uppnådda resultat övei— huvudtaget inte kommer till genomförande. Återföringen av erfarenheter från färdiga byggnadsföretag är inte heller

tillfredsställande.

Kravet på kontinuitet gäller även samarbetet med byggnads— styrelsen och UUH. Dessa myndigheter bör därför ha en sär— skild kontaktperson för varje högskoleenhet som kan följa lokalplaneringen inom enheten. Dessa kontaktpersoner bör också i erforderlig utsträckning följa arbetet i enheternas arbetsgrupper redan från början. I det sammanhanget vill ut— redningen erinra att inom de områden där byggnadsstyrelsen .utarbetar lokalprogram kontinuiteten inte heller är säker— ställd, eftersom programarbetet sker på utredningsbyrån och inte på vederbörande projekteringsbyrå.

De intressenter inom högskoleenheten som bör deltaga i ar— betet med ett byggprojekt är de direkta brukarna av lokaler— na på institutionsnivå, dvs. institutionsledning, anställda

och studerande samt representanter för högskoleledning, drift—

• Sida 114
•  Original

Prop. 1978/79: 92 "fifi:

avdelning och skyddskommitté.

Utredningen förutsät.er att särskild(a) tjänstemanlmän) kom—

mer att avdelas inom högskoleförvaltningen för handläggning av lokal— och utrustningsärenden av olika slag. Dessa tjänste— män bör också anlitas som sekreterare åt arbetsutskottet och

arbetsgrupper.

Utredningen har tidigare betonat vikten av att de kunskaper

och erfarenheter som finns inom byggnadsstyrelsen och LWH ut—

nyttjas vid behandling av lokal— och utrustningsfrågor för högre utbildning och forskning. Enligt utredningens mening

behövs det även tillgång till speciell expertis inom högsko—

lev- .ndet. Den utvärdering av LUP—organisationen som utred— ningen genomfört har visat att det centrala LUP-sekretaria—

tet utgjort en ilrdefull tillgång för arbetet med lokal— och

utrustningsfrågor inom LUP—kommittéerna. LUP— rrcterarna

har i sitt arbete i olika LUP—kommittéer och centrala expert— grupper förvärvat värdefulla kunskaper och erfarenheter, som de tack vare den gemensamma centrala placeringen haft lätt

att förmedla till varandra. Av den tidigare redogörelsen för deras verksamhet Framgår också att de specialiserat sig på olika områden vilket ytterligare ökat den gemensamma kunskaps— och erfarenhetsbanken. När enligt utredningens förslag LUP— kommittéernas arbetsuppgifter i väsentliga delar överförs till högskoleenheterna, bör dessa få tillgång till en motsvarande, till högskoleväsendet knuten expertorganisation. De som ingår i denna organisation bör såsom konsulter kontinuerligt dcl— taga i högskolornas arbete med lokal— och utrustningsärenden samt i samband därmed verka för enhetlighet och samordning i behandling av lokal— och utrustningsfrågor inom högskoleväsen— det. Till skillnad från de nuvarande LUP—sekreterarna bör de däremot normalt inte fullgöra sekreteraregöromål. De bör emel— lertid bistå de lokala sekreterarnc/handläggarna. Behovet av sådant bistånd kommer givetvis att växla alltefter den lokala handläggarnas kunskaper och erfarenheter samt omfattningen-av

den lokala organisationen för lokal— och utrustningsärenden.

• Sida 115
•  Original

Prop. 1978/79: 92 '%F-

Såsom underlag För ett större lokalprejekt,antingen det gäl— ler ny—, till- eller ombyggnad, köp aller förhyrning Fordras en beskrivning av verkaanmeten i de nya lokalerna. Verksamr

_rivningen bör bes.riva de utbildnings— cmni forsknings—

för vilka de nya lokalerna akall användas. Den bör

vara en framtidsbedömning av behO' n. l beskrivningen hör in-

gå dimensioneringsunderlag såsom uppgifter om beräknat antal

LJ verksamma personer i lokalerna och om det finns speciel a

krav på lokalerna. Till verksamhet:t_;krivningen bör fogas

ett ramgroyram för lokä ehovet, sn" anger ytbehovet av le—

kaler sanuanrorda i yrar -r allteftcr Funktion. Vidare bör

a Jri ;ostnadcr

behovet av medel till anal e

ten i de nya lokalerna.. Byggnad atyre.aen och

erforderlira beräkningar av kostnaderna För lokaler,

_;

Sun bör även rede—

ing och utrustning. Byggnadaa;yrc

Visa nn beräknad marknad .

de nya lokalerna. Om verk— Sumheten enligt beskrivningen blir mer omfattande än i de

gamla lokalerna hör av kostnadaberäkningcn F'amgå hur mycket

som b:.öper på ökningen, i förekommande Fall med uppdelning

på olika verksamho sgrenar. För utruntningens del bör UHA

göra en schablonberakning med kompletterande uppgifter för utrustning som ställer särskilda krav på lokalerna eller eljest är mer kostnadskrävande än normalt. I anslutning här— till vill utredningen understryka vikten av att lokal— och utrustningsfrågorna hela tiden behandlas parallellt och sam—

ordnat.

Verksamhetsbeskrivningen är ett mycket betydelsefullt doku— ment. Det bör tillsammans med ramprogram och kostnadsupp— skattningar ge ett bättre underlag för statsmakternas ställ— ningstagande om investering i lokaler, utrustning och inred— ning för det i verksamhetsbeskrivningen angivna ändamålot än

nuvarande byggprogramhandlingar.

Verksamhetsbeskrivningen m.m. skall prövas av högskolestyrel—

m ('.) n. Högskoleenheten bör även tillsammans med byggnadsstyrel— sens regionala organ undersöka om ifrågavarande lokalbehov

kan tillgodoses enbart genom omdi3positioner inom det lokal—

• Sida 116
•  Original

Prop. 1978/79: 92 96

bestånd som högskolestyrelsen förfogar över eller eljest inom

befintliga statliga lokaler.

Högskoleenhet bör fortlöpande redovisa för byggnadsstyrelsen sina aktuella lokalbehov och de båda myndigheterna bör till— sammans bedöma vilka åtgärder som skall vidtagas för att

täcka behoven. Byggnadsstyrelsen beslutar därvid i sådana frä— gor som den har bemyndigande att besluta om såsom köp, för— hyrningar och mindre byggnadsarbeten inom den investerings— ram som styrelsen disponerar. Uppkommcr behov av prioritering av sådana byggnadsprojekt från olika högskoleenheter skall

samråd ske med UHÄ.

Sedan ett ärende färdighehandlats i högskolestyrelsen över— lämnar styrelsen det till regionstyrelsen som med eget yttran— de vidarebefordrar ärendet till UHÄ. Som utredningen tidigare framhållit bör regionstyrelsen begränsa sitt yttrande till

att avse sådana lokaliserings— och dimensioneringsfrågor som ligger inom styrelsens ansvarsområde. Någon detaljgranskning

bör inte förekomma.

UHÄ granskar det framlagda lokalbehovet främst med hänsyn till inriktning och omfattning av de verksamheter som Skall bedrivas i de nya lokalerna. UHÄ har även att beakta lokali- seringsfrågan. Inom UHÄ prövar planeringsberedningarna in— riktningen av den högre utbildningen och forskningen och utarbetar petitaunderlag till UHÄ:s styrelse. Med den syn

på integration mellan olika slag av resurser som utredningen företräder är det naturligt att plancringsberedningarna för högre utbildning och forskning prövar även verksamhetsbe—

skrivningar för nya lokaler, ny inredning och ny utrustning.

På grundval av UHÄ:s planeringsunderlag prövar rege— ringen behoven och lämnar i förekommande fall förslag till riksdagen i hudgetpropositionen eller i särpro— position allteftersom ärendena färdigberetts. Riksdagen får härmed på ett tidigare stadium än f.n. ta ställning

till byggnadsobjektens inriktning, omfattning och kostnav

• Sida 117
•  Original

Prop. 1978/79: 92 97

der. Genom att en ramkostnad anges för varje objekt behöver

detta i normalfallet endast behandlas en gång av riksdagen.

Med stöd av riksdagens beslut lämnar regeringen planerings— dircktiv till berörda myndigheter med besked om huvudsaklig inriktning av verksamheten samt ramar för kostnad för byg—

gande, inredning resp. utrustning.

Utredningen är väl medveten om de svårigheter som är för— bundna med att på ett tidigt stadium fastställa en realis— tisk kostnad. Enligt utredningens mening mäste emellertid sådana krav ställas på verksamhetsbeskrivningen att detta blir möjligt. För kostnadsberäkningar räcker det inte med generella jämförelser med tidigare uppförda byggnader av lik— nande slag. Utredningen förutsätter att byggnadsstyrelsen har tillräckligt statistiskt kostnadsmaterial för att kunna göra en kostnadskalkyl för objektet. I fråga om lokaler med speciella krav kan det dock bli erforderligt med särskilda funktionsstudier för att få ett tillräckligt underlag för

ramprogrammet.

Därest lokalbehovet kommer att tillgodoses genom nybyggnad, är grundläggningskostnaderna beroende av byggnadens slutliga placering. Eftersom endast en normal grundläggningskostnad kan ingå i ramkostnaden bör byggnadsstyrelsen ha möjlighet att täcka extra grundläggningskostnader från anslag som står till styrelsens förfogande.

Det görs ofta gällande att systemet med ramkostnader är sär— skilt svårt att använda vid ombyggnader, eftersom det vid

dessa framkommer behov av åtgärder som inte förutsatts. En— ligt utredningens mening är det snarast ett skäl för att an- vända metoden med ramkostnad. Även i dessa fall måste krävas att underlaget är så fullständigt att beslutsfattaren över— blickar de ekonomiska konsekvenserna och bl.a. kan väga ett

ombyggnadsalternativ mot nybyggnad.

• Sida 118
•  Original

Prop. 1978/79: 92 98

Det är uppenbart otillfredsställande att som nu meddela pro- jekteringsbeslut utan att samtidigt besluta om en ekonomisk ram för projektet. De erfarenheter som vunnits av den nuva— rande handläggningsordningen där regeringen på ett rela— tivt sent stadium — när lokalprogram och systemhandlingar

är färdiga — fastställer ramar som nödvändiggör omarbet— ningar av lokalprogrammet talar även för den här föreslag— na ordningen. Sådana omarbctningar på ett sent stadium ger säkerligen ett sämre slutresultat än om programarbetet från början fått genomföras inom en bestämd kostnads— eller yt— ram. Genom ett sådant förfaringssätt kan byggprocessen också påskyndas. Utredningen vill erinra om att det även inom ra— men för nuvarande handläggningsordning förekommit att rege— ringen på ett tidigt stadium schablonmässigt fastställt yt- eller kostnadsramar för ett lokalbehov och att detta bedömts vara positivt för det fortsatta programarbetet och det slut— liga resultatet,även om lokalbrukarna ansett att ramen i och

för sig varit för snäv.

Regeringen bör således uppdra åt byggnadsstyrelsen att pro— grammera och projektera ny— eller ombyggnaden. Ansvaret för byggnadsförctagets genomförande vilar från denna tidpunkt på byggnadsstyrelsen.

Uppdraget till byggnadsstyrelsen att utarbeta lokalprogram bör enligt utredningens mening innebära att byggnadsstyrel— sen skall tillse att lokalprogram kommer till stånd och att byggnadsstyrelsen skall leda detta arbete. Det grundläggande arbetet med lokalprogrammen bör liksom hittills utföras inom högskoleenheten och med anlitande av den expertis inom områ—

det som högskoleenheten finner lämplig.

Det är angeläget att arbetet inom byggnadsstyrelsen organi— seras på sådant sätt att kontinuiteten på nyttjarsidan får

sin motsvarighet på byggsidan. Byggnadsstyrelsen utser pro— jektledare (jfr avsnitt 2.3.2) och annan personal från ver—

ket som skall arbeta med projektet. Som projektledare bör i

• Sida 119
•  Original

Prop. 1978/79: 92 99

första hand styrelsens kontaktram för ifrågavarande bygg- objekt komma i fråga. Projektledaren tar kontakt med högsko— leenheten som beslutar om former för arbetet och i förekom- mande fall aktiverar den tidigare arbetsgruppen. Under led- ning av byggnadsstyrelsens projektledare görs ett detaljerat lokalprogram, omfattande såväl primär— som sekundäryter, vilket underställs högskolestyrelsen. I programmet skall också ingå ett program för lokalernas inredning. När det föreligger ett av högskolestyrelsen godkänt lokalprogram överlämnas detta till byggnadsstyrelsen,som därefter fort— sätter projekteringen fram till bygghandlingar. Projekte— ringen bör ske i nära kontakt med högskolestyrelsen. På sam—

ma sätt behandlas inredningsfrågor.

Samtidigt som byggnadsstyrelsen får i uppdrag att fullfölja byggprojektet bör UUH få i uppdrag att tillsammans med hög- skoleenheten utarbeta utrustningsprogram som underställs hög—

skolestyrelsen.

Byggnadsstyrelsen och UUH tar som nämnts i sina reap. petita upp anslagsbehoven när planeringsarbetet fortskridit så långt att man kan bedöma vilket budgetår kostnaderna kommer att be— lasta. Om myndigheterna finner att förslagen kan realiseras inom planeringsdirektivens ram begär byggnadsstyrelsen bygg- uppdrag och UUH upphandlingsuppdrag hos regeringen. Om myn— digheterna finner att programmen av andra skäl än av kostnads- utveeklingen inte kan realiseras inom planeringsdirektivens ram skall de omgående anmäla detta till regeringen. Om rege— ringen finner det skäligt att den fastställda ramen överskrids underställs frågan ånyo riksdagens prövning. Endast om nya tvingande omständigheter föranlett utvidgning av det ursprung-

liga programmet bör en sådan omprövning medges.

När regeringen anvisat medel och gett byggnadsstyrelsen i uppdrag att bygga bör även under själva byggprocessen bygg—

nadsstyrelsen arbeta i nära kontakt med högskoleenheten.

• Sida 120
•  Original

Prop. 1978/79: 92 100

Förslaget till ny handläggningsordning lägger ett större an— svar på de enskilda högskoleenheterna än vad som hittills va— rit fallet och skjuter över ett större ansvar för utformning— en av lokalerna på brukarna. Utbildningsväsendet och bygg— nadsstyrelsen kommer även i framtiden att samarbeta intimt med byggnadsfrågorna. För att detta samarbete skall löpa smidigt och beslut kunna fattas snabbt bör byggnadsstyrel— sens regionala enheter ges större befogenheter så att den de— centralisering av ansvar som inom högskolesektorn äger rum

som en följd av högskolereformen får en motsvarighet på

byggsidan.

6.5. Ersättnings— och kompletteringsanskaffning av utrustning och inredning

6.5.1 inledning

Ersättnings— och kompletteringsanskaffning av utrustning har kommit att bli en allt viktigare uppgift för LUP-organisatio- nen. I utrustningsplanen för budgetåret 1976/77 har för ända- målet uppförts en kostnadsram på 32 milj. kr. till UKÄ:s dispo— sition varav ca 7 milj. kr. använts för utrustning för nya kurser, nya tjänster och nya lokaler samt ca 0,6 milj. kr. för planmässig ersättningsanskaffning av inredning. För budget- året 1977/78 uppfördes i utrustningsplanen en kostnadsram på M? milj. kr. till UHÄ:s disposition. Anslaget fördelas av UHÄ efter beredning av LUP—organisationen och UUH. Den nuvarande handläggningen framgår av avsnitten 2.1.3 och 2.1.h. Låroan- stalterna har framfört att detta anslag får en allt större betydelse för den grundläggande utbildningen och forskningen/ forskarutbildningen. Av anslagsframställningarna angående er— sättningsanskaffningar från senare år framgår att läroanstal- ternas totala anspråk är flera gånger större än den anvisade

ramen .

I framtiden bör enligt utredningens mening behandlingen av

dessa frågor anpassas till den nya högskoleorganisationen.

• Sida 121
•  Original

Prop. 1978/79: 92 101

Hittillsvarande erfarenheter av nu gällande handläggnings— ordning, som utredningen har redovisat i avsnitt S.R.T, bör därvid beaktas. Utredningen föreslår vidare att utrustning

resp. inredning handläggs var för sig. 6.5.2 Utrustning

I likhet med vad utredningen föreslår för lokalplanering och programarbete bör även de uppgifter som LUP—organisationen fullgör i fråga om ersättnings— och kompletteringsanskaff— ning av utrustning i fortsättningen handläggas inom högsko—

leorganisationen.

Utredningen anser att petitaarbetet för anskaffning av ut— rustning i huvudsak bör ansluta sig till de former som gäller för andra resurser. Resp. organ inom högskoleenheten bör läm— na förslag till högskolestyrelsen, som på grundval av dessa förslag begär medel för enheten. UUH bör biträda högskole—

styrelserna med kostnadsberåkningar m.m.

När det gäller anslagsutformning bör medel för utrustnings— anskaffning även i fortsättningen anvisas i form av en sär—

skild kostnadsram inom utrustningsplanen och inte läggas in i sektorsanslag, fakultetsanslag eller andra anslag. Det främsta skälet för att behålla ett särskilt anslag är de former för budgetering som utredningen anser sig böra föreslå i nuvarande läge. På sikt kan det dock bli möjligt att anvisa medel till utrustningsanskaffning i samma ordning som till andra resurser för

driftändamål, dvs. sektors— och fakultetsanslag.

När det gäller budgetering har utredningen övervägt om ansla— get i regeringens förslag till riksdagen skulle kunna delas upp antingen på regionala ramar eller på de enskilda högskole— enheterna. UHÄ skulle i så fall endast disponera ett mindre belopp för oförutsedda utgifter. Uppdelningen skulle kunna

ske i budgetpropositionen och fördelningen ske i regleringsbrevet.

• Sida 122
•  Original

Prop. 1978/79: 92 102

Så länge kostnadsramarnas storlek medför att en planmässig ersättningsanskaffning med ledning av avskrivningstiden är omöjlig skulle emellertid uppdelning av ramen i budgetpro— positionen eller i regleringsbrev på regioner eller högsko— leenheter innebära en detaljgranskning och reglering på

för hög nivå och en centralisering i jämförelse med nuva— rande ordning. Tidigare erfarenheter av en sådan detaljreg— lering av detta anslags motsvarighet är enligt vad utred— ningen erfarit inte goda. Vidare bör beaktas att regionsty— relserna är organ för planering av den grundläggande utbild- ningen oeh har satts samman för detta ändamål. Eftersom det här till stor del gäller ersättningsanskaffning för forsk— ning/forskarutbildning är regionstyrelsen mindre lämplig som fördelningsorgan för dessa ändamål. Ett särskilt organ skul—

le alltså behöva inrättas.

För en fortsatt central fördelning av UHÄ av en för hela ri— ket gemensam kostnadsram talar först och främst att den nu— varande ordningen med en sådan central fördelning har funge— rat tillfredsställande. I ett läge där behoven vida översti— ger tillgängliga medel ger en central fördelning av UHÄ möj— lighet att av den totala ramen göra en koncentrerad större insats för någon högskoleenhet eller utbildningssektor där

behovet av ersättningsutrustning bedöms som särskilt angeläget.

Utredningen föreslår att det i budgetpropositionen såsom hit— tills förs upp en kostnadsram till UHÄ:s disposition för er— sättnings— och kompletteringsanskaffning av utrustning. Ut— redningen har erfarit att en delvis ny handläggningsordning tillämpas vid fördelningen av kostnadsramen för budgetåret 19Y7/78. Denna handläggningsordning innebär bl.a. att läroanstalterna fått större möjlighet att inom givna ramut— rymmen fördela medel till institutionerna. Utredningen anser att detta system bör kunna vidareutvecklas så att det lokala inflytandet stärks ytterligare. Det bör övervägas att göra en mer schablonmässig fördelning av UHÄ-ramen på högskoleen—

heterna varvid UHÄ behåller en del för sin disposition för

• Sida 123
•  Original

Prop.l978/79:92 103

eventuell justering av fördelningen och för oförutsedda be— hov. Utrustningslistorna bör därvid kunna stanna på lokal ni- vå under petita— och budgeteringsskedena och på central nivå

endast ligga till grund för UUH:s upphandlingsbeslut.

LUP—nämnden bereder f.n. fördelningen av utrustningsanslaget för UHÄ:s styrelse. Högskoleenhetcrna och personal och stu— derande bör även i framtiden få deltaga i denna beredning. Det bör ankomma på UHÄ att besluta om lämpliga former för detta. UUH bör även i fortsättningen medverka i berednings—

arbetet. 6.5.3 Inredning

För s.k. planmässig ersättningsanskaffning av inredning

finns kostnadsramen Till universitets— och högskoleämbctets disposition, UHÄrramcn, dvs. samma ram som avser ersättnings- anskaffning av utrustning. Vidare finns en i inredningsplanen uppförd kostnadsram Till hyggnadsstyrelsens disposition, som får utnyttjas för nyinredning och ersättningsanskaffning av inredning främst i samband med omdispositioner eller sådana smärre ombyggnader som styrelsen själv beslutar om och för vilka särskilda kostnadsramar inte finns uppförda i investe— ringsplanen. KOStnadsramen Till byggnadsstyrelsens disposi— tion får inte utan regeringens medgivande utnyttjas för in— redning av utökade lokaler i förhyrningar och den skall inte användas för inredning av allmänna förvaltningslokaler inom

utbildningsdepartementets område.

Uppdelningen av ansvaret för inredningsfrågor upplevs av många lokalnyttjare som opraktisk. Ansvarsförhållandena anses oklara och gränsdragningen mellan olika slag av inredningsbehov är

svår att upprätthålla.

Utredningen anser att ansvaret för all anskaffning av inred— ning bör läggas på en enda myndighet. Byggnadsstyrelsen sva—

rar för ny inredning till lokaler för högre utbildning och

• Sida 124
•  Original

Prop. 1978/79: 92 101.

forskning och har en organisation för inredningsfrågor. Om ansvaret läggs på byggnadsstyrelsen blir det således ett enda organ som svarar för samtliga inredningsfrågor inom högskole— området. En kostnadsram bör alltså ställas till byggnadssty— relsens disposition för all ersättningsanskaffning av inred—

ning.

Petitaarbetet för denna ersättningsanskaffning bör inom hög— skoleenheterna ske på samma sätt som i fråga om ersättnings— anskaffning av utrustning. Högskolestyrelserna lämnar förslag till UHÄ som sammanställer behoven och med eget yttrande läm- nar över dessa till byggnadsstyrelsen. Styrelsen tar upp dem

i sin petita.

Fördelningen av medel bör gå till på liknande sätt som för UHÄ—ramen med den skillnaden att det är byggnadsstyrelsen i stället för UHÄ som fördelar medlen. Högskoleenheterna, an—

ställda och studerande bör ha inflytande över fördelningen.

Högskolans egna organ bör i viss utsträckning kunna svara för

inköp, i förekommande fall efter gällande avropsavtal.

6.6. Expertgruppcr

LUP—nämnden har, som utredningen redovisat i avsnitt 2.1.6, sedan åtskilliga är såväl permanenta som tillfälliga expert— grupper för speciella frågor inom lokal— och utrustningsområ— det. I dessa expertgrupper, till vilka utredningen även räk— nar datagruppen, ingår företrädare för närmast berörda verk, läroanstalter och fristående experter. Av utvärderingen fram— går att expertgruppernas arbete över lag röner uppskattning

och allmänt förordas att de skall behållas i framtiden.

Utredningen anser för egen del att behovet av särskilda ex— pertgrupper inom lokal- och utrustningsområdet är styrkt och att det därför även i fortsättningen bör finnas sådana på

central nivå. Med hänsyn till sambandet med övrig verksamhet

• Sida 125
•  Original

Prop. 1978/79: 92 105

inom högre utbildning och forskning bör expertgrupperna vara knutna till UHÄ. I samband med ett genomförande av utredningens förslag bör — efter hörande av högskoleenheter och andra be— rörda myndigheter — de permanenta expertgruppernas antal och verksamhetsområden omprövas. Liksom hittills bör även till- fälliga expertgrupper kunna tillsättas för särskilda, begrän- sade utredningsuppgifter. Expertgrupperna bör även biträda

myndigheter utanför högskoleområdet.

6.7. Information och utbildning

Byggnadsstyrelsen, LUP—nämnden, UKÄ och UUH gav år 197b ge— mensamt ut en skrift om lokaler, inredning och utrustning för universitet och högskolor. Skriften riktade sig till lokal-

brukare m.fl. vid dessa läroanstalter.

Vid de överläggningar som utredningen haft med lokalbrukare har utgivningen av denna skrift i och för sig bedömts som ett värdefullt initiativ. Det har emellertid från flera håll be— tonats att deras möjligheter att medverka i programarbete och projektering begränsats av att de saknar tillräckliga kunska— per om detta arbete (avsnitt 5.3.9). De har inte heller förut— sättningar att tillämpa sina kunskaper om verksamhetens krav

vid utarbetande av lokalprogram och vid bedömning av rit—

ningar o.d.

Enligt utredningens mening bör en handbok utarbetas för myn- digheter och lokalbrukare som skall deltaga i lokal— och ut— rustningsärenden. Handboken bör kompletteras med någon form av utbildning om byggprocessen, samarbetsfrågor och ritnings— granskning innan program— och projekteringsarbete börjar. Detta skulle enligt utredningens mening vara av värde inte endast inom högskoleområdet utan en sådan utbildning borde aktualiseras för hela statsförvaltningen. Det är lämpligt att UHÄ, byggnadsstyrelsen och UUH i fortsättningen samverkar på

detta informationsområde.

• Sida 126
•  Original

Prop. 1978/79: 92 106

En annan fråga som också tagits upp med utredningen är hur program— och projekteringsexperterna skall få erforderlig kännedom om den verksamhet för vilka nya lokaler avses. Ut— redningens förslag om programarbetet i avsnitt 6.h syftar bl.a. till att få med byggexpertisen på ett tidigare stadium i processen, varigenom förutsättningarna för ömsesidigt in—

formationsutbyte ökar.

6.8. Kansliorganisation och personal 6.8.1 U 68 om organisation och personal

U 68 föreslog i betänkandet (SOU 19T31h7) Högskolornas för— valtning bl.a. att på central nivå en särskild lokal— och ut- rustningsberedning skulle inrättas inom UHÄ. Denna beredning föreslogs få ansvar för planering m.m. av s.k. basresurser som lokaler, utrustning, bibliotek, serviceinrättningar i öv— rigt och förvaltningsresurscr. En särskild basrcsursenhet borde finnas för planeringsuppgifter för basresurser och ser— vicefunktioner. Med U 68:e förslag till fördelning av LUP— organisationens uppgifter lokalt och centralt räknade U 68 med sammanlagt tre personårs resurser chefs— och handläggande personal (motsvarande huvudsekreterare och två biträdande sekreterare) och l,? personårs biträdesresurser för UHÄ. För den lokala högskoleförvaltningen föreslog U 68 att i högsko— leenheter med forskning och forskarutbildning skulle lokal— och utrustningsfrågor organiseras tillsammans med planering för andra funktioner. En särskild arbetsenhet för basresur— ser och budget skulle ha hand om bl.a. lokaler, utrustning och servicefrågor. För större högskoleenheter med enbart grund— läggande utbildning (t.ex. Örebro) föreslog U 68 att en hand— läggande tjänsteman borde beräknas för bl.a. basresursplane— ring. För utbyggnadsorter föreslog U 68 i huvudbetänkandet (SOU 1973:3) att dessa skulle biträdas i lokal— och utrust- ningsfrågor av vissa större högskolor och att dessa högskolor skulle ges resurser för detta. Varje högskolestyrelse borde

dock inom sitt område vara det ansvariga beslutande organet i

• Sida 127
•  Original

Prop. 1978/79: 92 107

hithörande frågor.

I prop. 197529 anförde föredraganden att i avvaktan på en utvärdering och underlag för en bedömning av LUP—organisa— tionen denna borde i huvudsak bestå. Föredraganden räknade t.v. inte med någon särskild enhet för basresurser inom UHÄ OCh inte heller med någon beredning. Umfattningcn av perso— nalresursbehoven m.m. på olika nivåer skulle beräknas av en

central och sex regionala organisationskommittéer. 6.8.2 Utredningens förslag Inlll'dn'ing

Utredningens förslag i föregående avsnitt av kap. 6 innebär bl.a. att tyngdpunkten i arbetet med lokal- och utrustnings— frågor kommcr att ligga på lokal nivå inom högskolan. Det gäller framför allt lokalplanering och prioritering samt pro— gramarbete. HögSkoleenheterna kommer således att svara för verksamhetsbeskrivning och ramprogram samt medverka i program— arbete och under projekterings— och byggstadicrna. De större högskoleenheterna har redan i dag särskild personal för lokal— frågor, bl.a. programarbete. Beträffande den regionala nivån medför utredningens förslag inte någon nämnvärd arbetsbelast— ning. Däremot har utredningen i det föregående förordat att UHÄ får vissa centrala uppgifter i fråga om lokaler och utrust— ning. Dessa förhållanden har varit bestämmande för utredning— ens följande förslag till organisation för handläggning av

lokal— och utrustningsärenden. Organisation och personal på lokal nivå

De lokal— och Utrustningsfrågor som kommer att handläggas av högskoleenhet är i huvudsak prövning och planering för lokal— och utrustningsbehov samt upprättande av verksamhetsbeskriv- ningar och annat underlag i lokal— och utrustningsärenden. För dessa och liknande arbetsuppgifter finns redan personal

Vid Universitaten, de tekniska högskolorna samt karolinska

• Sida 128
•  Original

Prop. 1978/79: 92 108

institutet i Stockholm. Vad utredningen anfört innebär emel' lertid att sekreterareuppgifterna i lokal— och utrustnings— ärenden i större utsträckning än hittills kommer att skötas av högskolans egen personal i stället för av personal från det centrala LUP-sekretariatet. Med hänsyn härtill och med beaktande av den förväntade omfattningen av programarbetet under de närmaste åren vid olika högskoleenheter räknar ut— redningen med att det behövs ytterligare en handläggare vid vardera av universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg och

Stockholm samt vid tekniska högskolan i Stockholm.

Vid högskoleenheter som inte har särskild personal avdelad

för lokal— Och utrustningsärenden räknar utredningen med att dessa ärenden normalt kommer att handläggas av befintlig per— sonal inom högskoleförvaltningen. Uppkommer vid sådan högsko— la ett stort lokalärende, som kräver särskilda insatser, får tillfällig personal anställas för ändamålet. I anslutning här— till vill utredningen erinra om att det enligt utredningens förslag kommer att i UHÄ finnas konsulenter för lokal— och utrustningsärenden. Denna expertorganisation står till förfo- gande för högskoleväsendet i dess helhet, men dess insatser

blir särskilt betydelsefullaför de mindre högskoleenheterna. Organisation och personal inom UHÄ

Utredningen har i det föregående föreslagit att i fråga om lokal— och utrustningsärenden i huvudsak följande arbetsuppf

gifter skall ankomma på UHÄ, nämligen

prövning och planering av lokal— och utrustningsbehov inkl. prioritering

. prövning av verksamhetsbeskrivningar o.a. underlag i lokal— och utrustningsärenden (ej kostnadsberäkningar) information och utbildning av högskolepersonal som skall medverka i bygg— och utrustningsprocesser

. biträde med expertis vid högskoleenheternas handläggning av

lokal— och utrustningsärenden.'

• Sida 129
•  Original

Prop. 1978/79: 92 109

De lokal— och utrustningsfrågor som utredningen föreslagit skall handläggas av UHÄ bör beredas av byrån för budget och basresurser. Konsulenterna och erforderlig kanslipersonal bör knytas till denna byrå. Utredningen vill i detta samman— hang erinra om att UHÄ:s försöksdjurskonsulent är knuten

till nämnda byrå.

Som utredningen har anfört bör LUP-nämndens expertgrupper finnas kvar och olika specialutredningar inom området bör även i fortsättningen kunna tillsättas av UHÄ och knytas till byrån för budget Och basresurser. Utredningen finner det där— emot inte motiverat att inrätta en särskild planeringsbered— ning inom UHÄ för lokal— och utrustningsfrågor. Utredningens förslag till handläggningsordning innebär att olika slag av resurser skall behandlas tillsammans. Planeringsberedningarna för utbildning och forskning bör därför pröva lokalbehov och verksamhetsbeskrivningar m.m. Det vore inkonsekvent att på det centrala planet bryta ut prövningen av dessa frågor till en

särskild beredning.

Utredningen vill stryka under vikten av att det samarbete på central nivå som ägt rum inom LUP—nämnden fortsätter. Det bör emellertid ankomma på berörda myndigheter,främst UHÄ, byggnads—

styrelsen och UUH att besluta om formerna för detta samarbete.

Vad personalresurserna inom UHÄ angår räknar utredningen med ett behov av fyra konsulenter samt kanslipersonal. Konsulen—

ternas arbetsuppgifter kan sammanfattas till

att biträda högskoleenheterna vid handläggning av lokal— och utrustningsfrågor

att i samarbete med byggnadsstyrelsen och UUH fortlöpande läm- na anvisningar för upprättande av verksamhetsbeskrivnihgar

att medverka i utvecklingsarbetet inom lokal- och utrustnings— området i samverkan med byggnadsstyrelsen och UUH

att medverka i information och utbildning beträffande hand—

läggning av lokal— och utrustningsärenden

• Sida 130
•  Original

Prop. 1978/79: 92 1 10

att medverka i expertgrupperna att medverka i arbetet med lokal—, inrednings— och utrust—

ningsärenden inom UHÄ. Övergångsfrågor

Utredningen har föreslagit att det för lokal— och utrustnings— frågor inrättas fem handläggartjänster inom de lokala högsko— leförvaltningarna och fyra vid UHÄ. F.n. är vid LUP—sekreta— riatet anställda — förutom den tjänstledige huvudsekreteraren - åtta biträdande sekreterare, varav en på halvtid och en på 3/5—tid. Tjänstemannen med 1/2—tidstjänstgöring kommer att fr.o.m. den 1 juli 1977 övergå till tjänstgöring på heltid. Till sekretariatet räknas också två personer som utan tjänst— ledighet från sina ordinarie befattningar fullgör olika göro— mål. Därutöver är en tjänsteman från SÖ förordnad att såsom expert medverka vid handläggningen av lokal— och utrustnings—

frågor inom lärarutbildningssektorn.

Personalen vid LUP—sekretariatet bör enligt utredningens me— ning garanteras fortsatt statlig anställning. LUP—organisa- tionen har under de drygt tio år den verkat i praktiken arbe—

tat som en myndighet med permanenta arbetsuppgifter.

Mot denna bakgrund och med beaktande av att ett flertal av

de anställda inte innehar fast statlig tjänst föreslår utred— ningen att LUP—sekretariatets personal ges förtur vid till— sättningen av de av utredningen föreslagna tjänsterna vid 10— kala förvaltningar och UHÄ. Utredningen erinrar om den ord— ning som gällde vid omorganisationen av UKÄ och inrättandet av regionstyrelserna. Kanslipersonalcn bör i första hand erhålla tjänster med placering på byrån för budget och basresurser. I

andra hand bör den erbjudas tjänst inom andra delar av UHÄ.

Avslutningsvis vill utredningen erinra om att fr.o.m. den 1 juli 1977 LUP—sekretariatet lär befrias från sin skyldighet

att biträda statens kulturråds LUP—delegation, eftersom i

• Sida 131
•  Original

Prop. 1978/79: 92 1 11

senaste budgetpropositioncn medel anvisats vid kulturrådet för personalförstärkning för bl.a. lokal— och utrustningsfrågor. Härigenom friställs personalresurser vid sekretariatet motsva—

rande en halv till en tjänst.

6.9. Iokal— och utrustningsärenden inom jordbrukets

högskolor

De principer för lokal— och utrustningsarbetet inom utbild— ningsdepartementets område som utredningen föreslär hör i allt väsentligt gälla även för den högre utbildning och forsk— ning som ligger under jordbruksdcpartementet. LUP—kommittén för jordbrukets högskolor bör upphöra. De uppgifter som före— slå: ligga på regionstyrelse och UHÄ bör fullgöras av sty- relsen för Sveriges lantbruksuniversitet. Erforderligt samråd med byggnadsstyrelsen och UUH organiseras i styrelsens egen regi, men styrelsen bör också vara föruträdd i UHÄ:s organ

för samråd med dessa myndigheter. Vidare bör konsulent— och expertorganisationen inom UHÄ vid behov kunna anlitas. För de LUFrsekreterareuppgiFtcr som f.n. är fördelade på olika tjäns— temän bör inrättas en tjänst vid lantbruksuniversitetct. in- satser för utbildning och information av personal och stude— rande bör samordnas med motsvarande verksamhet inom UHÄ:s om— råde. 6.10 : nad (NUU) Nämnden för undervisnin ss'ukhusens utb

i sitt yttrande över U GB:s huvudbetänkande föreslog Stats— anställdas förbund att de frågor som handläggs inom NUU skul— le föras över till UHÄ. Vid de överläggningar som utredning— en haft med läroanstalter har frågan om NUU:s roll i lokal— och utrustningsplaneringsarbctet aktualiserats och krav fram— förts på inflytande från olika intressenter i NUUzs verk—

samhet.

Utredningen finner att NUU faller utanför ramen för uppdraget. De redovisade synpunkterna (avsnitt 5.3.11) ger dock anled—

ning till följande kommentar.

• Sida 132
•  Original

Prop. 1978/79: 92 1 12

Då olika intressenter har krävt att man skall få samma in— flytande i NUU som i LUP—organisationen har man inte till— räckligt beaktat vilka uppgifter som NUU tilldelats av statsmakterna. Till skillnad från LUP—kommittéerna är inte NUU ett planeringsorgan. NUU kan visserligen medverka i

att upprätta förslag till byggnation och utrustning men nämnden år i första hand en prövningsinstans för de förslag sjukvårdshuvudmännen lägger fram efter hörande av brukarna. De statliga brukarnas inflytande bör göra sig gällande under programarbetet. F.ö. lär även NUU:s verksamhet komma att be—

röras av medbestämmandelagen.

• Sida 133
•  Original

Prop. 1978/79: 92 | i -.'

T HÖSTNÅDSEERÄKNlNG OCH GHNUH UJANDH Y.1 Kostnadsberäkning 7.1.1 UHÄ och högskoleenheterna

Budgetäret 19T5/76 uppgick utgifterna för LUP—nämnden, LUP— kommittéerna och expertgrupperna från utbildningsdcpartemon— tets kommittåunslag till sannanlagt ] 213 000 kr. (avsnitt 2.1.7). Av detta belopp belöpto ca 350 000 kr. på lönekost— nader, ca lok 000 kr. på dagdrvoden, ca léh COD kr. på rese- kostnader och ca T? GOD kr. på expenser. Utredningens förslag till ny organisation för Lokal— och utrustningsfrågor innebär att För lönekostnader (1976 års löneläge med 39 % lönakostnads— pålägg) för budgetåret 1978/79 bör beräknas 618 508 kr. under UHÄ:s anslag och 586 000 kr. under högskoleansiagen. Eftersom lokal— och utrustningsfrågorna enligt utredningens förslag handläggs inom den ordinarie organisationen behöver i fort- sättningen arvoden endast beräknas för ledamöterna i expert— grupperna. P.g.a. att LUP—nämnden och LUP—kommittéerna upphör och den centrala hundläggarorganisationen minskar går även ut—

gifterna för resqp nod.

7. .2 Sveriges lantbruksunivcrsitet

Budgetåret 1975/76 uppgick utgifterna för LUP—kommittén för jordbrukets högskolor till sammanlagt 126 000 kr. Då är att märka att sekreterarna i denna kommitté inte uppbär lön från kommittén utan fullgör sina sekreterareuppgifter inom ramen för sina tjänster vid andra myndigheter. Utredningens förslag innebär att en tjänst inrättas för ändamålet vid Sveriges lantbruksuniversitet. Lönekostnaden kan i 1976 års löneläge

med 39 % lönekostnadspålägg beräknas till 117 ?00 kr.

• Sida 134
•  Original

Prop. 1978/79: 92 1. 1'4

7.1.3. Byggnadsstyrelsen och UUH

Byggnadsstyrelscns och Uths resekostnader kommer att öka eftersom dessa myndigheters representanter i LUP—kommittéerna hittills fått sina resekostnader ersatta från utbildnings—

departomentets resp. jordbruksdepartementets kommittéanslag. Utredningen räknar inte med någon ökning av byggnadsstyrel— sens och UUH:s pcrsonalbohov med anledning av utredningens

förslag.

7.2. Genomförande

Utredningen föreslår att den nya organisationen träder i kraft den 1 juli 1978 och att LUP—organisationen därmed upp- hör. Ärendet bör om möjligt underställas riksdagen i budget— propositionen, eftersom ett genomförande av utredningens or— ganisationsförslag påverkar medelsbehovet under de i avsnitt 7.1 nämnda anslagen för budgetåret 1978/79. Utredningen för— utsätter att frågorna om tjänsteställning och lönesättning

m.m. för personalen bestäms efter sedvanliga förhandlingar.

Högskoleenheterna hör i petita för budgetåret 1979/80 första gången redovisa plan för anskaffning av lokaler, inredning och utrustning. Myndigheterna bör då även beräkna medel för

personal m.m. i den nya organisationen.

Vad angår genomförandet av den nya handläggningsordningen förutsätter utredningen att de ärenden som den 1 juli 1978 är under beredning i LUP—kommittéerna överlämnas till veder— börande högskolestyrelse för fortsatt handläggning. För des— sa ärenden bör den nya handläggningsordningen tillämpas om så kan ske utan att ärendets handläggning fördröjs. Det är angeläget att systemet med planeringsbeslut med ramkostna— der helst i förening med ortsvisa investeringsramar genom— förs snarast möjligt. Enligt utredningens mening är detta

ett nödvändigt led i strävandena att åstadkomma en snabb

• Sida 135
•  Original

Prop. 1978/79: 92 1 15

och rationell handläggning av högskolans lokal— och ut—

rustningsplanering.

• Sida 136
•  Original

• Sida 137
•  Original

PTop.l978/79:92 Bilaga 1

Kontakter under utredningsarbetet

LUP-utredningen har haft överläggningar med företrädare för nedan

angivna myndigheter, läroanstalter och organisationer m.fl.

statens väg— och trafikinstitut

statskontoret

byggnadsstyrelsen

universitets— och högskoleämbetet utrustningsnämnden för universitet och högskolor LUP—nämnden, LUP—kommittéerna och LUP—sekretariatet skolöverstyrelsen

statens livsmedelsverk

LUP—kommittén för jordbrukets högskolor jordbrukets högskolor

institutionen för markvetenskap, lantbrukshögskolan universiteten med filialer

tekniska högskolan i Stockholm

Chalmers tekniska högskola

högskolan i Luleå

karolinska institutet

institutionerna för hygien och mikrobiologi, universitetet i Lund statens scenskola i Stockholm

Centralorganisationen SACO/SR

Statsanställdas förbund

Statstjänstemannaförbundet universitetsrestaurangkommittén centrala organisationskommittén för högskolereformen organisationskommittéerna för Stockholms, Uppsala, Linköpings, Lund/Malmö, Göteborgs och Umeå högskoleregioner

lokala högskolekommittéerna i Gävle/Sandviken, Jönköping, Karlstad, Sundsvall/Härnösand, Växjö och Orebro

Sveriges förenade studentkårer Teknologorganisationen REFTEC

Utredningen har även hört tjänstemän i dåvarande finansdeparte— mentet, samt i utbildnings— och jordbruksdepartementen

• Sida 138
•  Original

Prop. 1978/79: 92

Kommentarer till bilgga 2

De i denna bilaga lämnade redogörelserna för handläggning av vissa byggnadsärenden har begränsats till sådana uppgifter om

lokalfrågorna som utredningen funnit av intresse med hänsyn

till sitt uppdrag.

Av uppgifterna under Viktigare moment i behandlingsgängen fram-

går att vissa byggnadsärenden komplicerats av exempelvis successiva förändringar i fråga om antalet institutioner (mot— svarande) som resp. byggnader avsetts för. Vidare kan utläsas att byggnadsstyrelsens projekteringsarbete ofta fortgått under det att programhandlingar prövats av Kungl. Maj:t eller varit föremål för omarbetning enligt Kungl. Maj:ts beslut. Utred— ningen har så långt det Varit möjligt sökt belysa detta för- hållande i avsnitten Ungefärlig_tidsåtgång i olika instanser fram till bygguppdrag. De i detta avsnitt lämnade uppgifterna är endast avsedda att ge en allmän uppfattning om tidsåtgången i olika instanser. Arbetet med verksamhetsbeskrivning och lokal- program har uppenbarligen i flera fall påbörjats före den tid—

punkt som angetts i handlingarna.

• Sida 139
•  Original

Prop. 1978/79: 92

1965— 1966

1966 dec

1967 nov

1968 jan

1968 okt

1969 sept

1970 okt

Bilaga 2

BEHANDLINGSGÅNG M.M.FÖR DE BYGGNADSOBJEKT SOM LUP—UTREDNINGEN HAR GRANSKAT

1 HYGIEN OCH NATURVETENSKAPLIG MIKROBIOLOGI I LUND 1.1 Viktigare moment i behandlingsgången

LUP—kommittén för Lund (LUP—L) diskuterade lokalfrågan för den

naturvetenskapliga mikrobiologin vid flera tillfällen.

Kommittén uppdrog åt professorn i ämnet att utarbeta förslag

till lokal— och utrustningsprogram.

Efter begäran från institutionsföreståndarna för naturvetenskap— lig och medicinsk mikrobiologi beslöt kommittén att utreda frå—

gan om integration av de båda institutionerna.

Efter att ha konstaterat att utrymme för en nybyggnad fanns i anslutning till byggnaden för medicinsk mikrobiologi uppdrog kommittén åt de två ämnesföreträdarna att utarbeta förslag till lokal- och utrustningsprogram för en nybyggnad för ämnena

hygien och naturvetenskaplig mikrobiologi.

Kommittén antog lokalprogram för den föreslagna nybyggnaden. Innan programmet överlämnades till byggnadsstyrelsen skulle

LUP-nämndens djurhusgrupp granska det. Lokalprogrammet omfat- tade totalt 3 16h me.

Byggnadsstyrelsen redovisade byggnadsprogram för Kungl. Maj:t. Med tillägg för sekundära programytor omfattade den totala programytan 3 500 m2. Byggkostnaden beräknades till 7,5 milj. kr.

Kungl. Maj:t uppdrog åt byggnadsstyrelsen att projektera en nybyggnad med en total programyta av högst 3 000 m2. Detta beslut innebar att LUP—L mäste revidera lokalprogrammet så att den primära programytan omfattade ca 2 500 m2.

• Sida 140
•  Original

Prop. 1978/79: 92 2 : 2

1971 feb

1971 mars

1971 dec

1972 jan

1972 aug

1972 dec

19Th april

1975 okt

2

Kommittén minskade 1968 års program till 2 539 m

Kommittén behandlade nybyggnadens standard. Lokalerna för mikro— biologi var godkända men ämnesföreträdaren för hygien accepterade inte den föreslagna standarden. Kommittén uppdrog åt institutio—

men att precisera sina krav. Kommittén godkände förslagshandlingarna för nybyggnaden.

Byggnadsstyrelsen överlämnade komplettering till byggnadsprogram— met och begärde bygguppdrag. Av handlingarna framgick att kost— naderna för nybyggnaden trots ytminskningen blev högre än vad

som tidigare beräknats, vilket berodde på bl.a. exceptionellt stor andel lokaler med särskilda miljökrav, hög installations—

täthet samt relativt hög andel serviceyta och kommunikationsyta.

Kungl. Maj:t gav byggnadsstyrelsen i uppdrag att fortsätta pro—

jekteringen.

Kungl. Maj:t gav byggnadsstyrelsen bygguppdrag.

Kommittén beslöt att tillstyrka viss omprojektering av nybygg— naden så att vissa laboratoriesalar avsedda för mikrobiologi

skulle kunna användas även för biologiska övningslaboratoriet.

Inflyttning.

1.5. Kostnader (tkr) Lokaler 13 000 000 Utrustning 2 000 000 Inredning 2 250 000

Totalt 17 250 000

• Sida 142
•  Original

Prop. 1978/79: 92 2: 14

1965

1966 jan

1967 dec

1968 dec

1968 dec

1970 mars

1971 feb

1971 feb

1971 maj

1972 okt— 1973 feb

2.2. Ungefärlig tidsåtgång i olika instanser fram till

bxssuEEÖI'ag

Instans ca mån LUP—Um Arbete med lokalprogram 35 BS Arbetet med byggnadsprogrammet bedrevs parallellt med lokalprogrammet — Projektering 11 Kmt Prövning av byggnadsprogram h Prövning av förslagshandlingar 3 7 53 2.3 Antal behandlingar i LUP—kommittén för Umeå Lokaler 15 Utrustning/inredning Övrigt 3 Totalt 26 2.h Det lokala planeringsarbetets organisation

Rektorsämbetet vid universitetet utarbetade i samråd med en docent vid humanistiska fakulteten förslag till lokalprogram. Efter det att regeringen hade gett projekteringsuppdrag till— satte LUP—Um en referensgrupp med företrädare för anställ—

da och studerande. Lärarrepresentanten i LUP—Um blev

ordförande i gruppen. Denna utvidgades sedermera med företrä—

dare för humanistiska ämnen och ovannämnde docent blev ordfö—

rande. I gruppen ingick också byggnadsstyrelsens arkitektkon— sult. Företrädare för UUH och inredningsarkitekten föredrog

sina olika förslag i gruppen.

2.5. Kostnader (tkr)

Lokaler 16 hOO OOO Utrustning 2 100 000 Inredning 1 000 000

Totalt 19 500 000

• Sida 144
•  Original

Prop.l978/79:92 2:6

1965

1969 feb

1969 dec

1970 mars

3 UNIVERSITETSFlLlALEN OCH LÄRARHÖGSKOLAN I KARLSTAD 3.1 Viktigare moment i behandlingsgången

Riksdagen beslöt att en universitetsfilial med anknytning till

universitetet i Göteborg skulle inrättas i Karlstad fr.o.m. bud— getåret 1967/68. Under de första årens verksamhet hyrdes lokaler för undervisning och administration. Organisationskommittén för universitetsfilialen utarbetade ett prel. lokalprogram för fili-

alen och lärarhögskolan (f.d. folkskoleseminariet).

Kungl. Maj:t uppdrog åt byggnadsstyrelsen att i samråd med sta— tens förhandlingsnämnd, SÖ och LUP—kommitten för Göteborg (LUP—G) upprätta byggnadsprogram och utföra förberedande pro— jekteringsarbetc för nybyggnad för lärarhögskolan och univer— sitetsfilialen. Om SÖ fann att utbildning av förskollärare borde anordnas i Karlstad skulle lokalbehovet för denna ut-

bildning beaktas vid upprättandet av byggnadsprogrammet.

Kommittén beslöt om lokalram för filialen om sammanlagt

2 . . . . . 5 700 m varav instltutlons— och underv1sn1ngslokaler k 000 m2,

administration 250 m2 och bibliotek 1 500 m2. Den 30 december 1959 fastställde Kungl. Maj:t efter förslag av U 68 lokalramar för utbyggnaden av icke—laborativa ämnen vid universitet

och universitetsfilialer. För filialen i Karlstad innebar detta att lokalplaneringen för perioden fram till budgetåret 197h/75 skulle baseras på en lokalram om k 000 m2 för institutions-

och undervisningslokaler.

LUP-G lämnade lokalprogram för filialen och lärarhögskolan till byggnadsstyrelsen. I lokalerna beräknades även utrymme för förskollärarutbildningen. Lokalprogrammen för lärarut- bildningarna hade utarbetats av en expertgrupp inom SÖ. För att samordna likartade funktioner inom de olika enheterna hade de preliminära lokalprogrammen integrerats, varvid lo— kalytorna kunde reduceras med 30h m2. Huvuddelen av reduktio-

nen avsåg läromedelsproduktion och tekniska hjälpmedel. Sam-

• Sida 145
•  Original

Prop. 1978/79: 92 2: 7

1971 feb

1971 juni

1971 sept

1971 nov

1971 dec

1973 mars

årsskiftet 1973/7h

manlagt omfattade förslaget 10 653 m2. Kommittén redovisade att lärarhögskolans och filialens personal och studerande önskade en större gymnastiksal än den som tagits upp i lokalprogrammet och fann för egen del det angeläget att förutsättningarna för en större gymnastiksal utreddes i det fortsatta projekterings—

arbetet.

Byggnadsstyrelsen lämnade av kommittén godkända förslagshand—

lingar för byggnadsprojektet till Kungl. Maj:t.

Kungl. Maj:t uppdrog åt byggnadsstyrelsen att projektera nybygg— nad för lärarhögskolan och filialen t.o.m. bygghandlingar. Pro— jekteringen skulle omfatta lokaler för lärarhögskolan om före—

")

slagna 5 207 m2 och för filialen om 5 000 mg, vilket innebar en reduktion med hh6 m2.

LUP—G antog ett reviderat lokalprogram och i sin skrivelse till byggnadsstyrelsen anmälde kommittén också att Sö hade räknat upp lärarhögskolans behov med 110 m2. Det totala lokalprogram— met omfattade 10 207 mg.

Byggnadsstyrelsen lämnade reviderade förslagshandlingar till

Kungl. Maj:t och anhöll om bygguppdrag.

Kungl. Maj:t uppdrog åt byggnadsstyrelsen att utföra nybyggna— C) den. Gymnastiksalen skulle därvid få utökas till högst 650 m—

efter avtal om samverkan mellan staten och Karlstad kommun.

Byggnadsstyrelsen beslöt att slopa en planerad, friliggande

byggnad för matsal och kårlokaler. Dessa lokaler fick i stål— let rymmas i huvudbyggnaden, varvid filialens undervisnings— lokaler minskades med 680 m2. Orsaken till nedskärningen var att studerandeunderlaget bedömdes bli mindre än tidigare be-

räknat.

Inflyttning.

!0 Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 92

• Sida 146
•  Original

Prop. 1978/79: 92 23: 8

3.2. Ungefärlig tidsåtgång i olika instanser fram till

bxgguppdrag

Instans ca mån LUP—G Arbete med lokalprogram (13 + 3 =) 16 BS Totalt ca 22 mån., varav tid utan sam—

tidig handläggning i annan instans 11 Kmt Prövning av förslagshandlingar I 5

Prövning av förslagshandlingar II 2 7

3h

3.3. Antal behandlingar i LUP—kommittén för Göteborg Lokaler 13 Utrustning/inredning 6 Övrigt ? Totalt 21 3.h Det lokala 'lanerin sarbetets or anisation

I Karlstad bildades år 1970 en referensgrupp för lokalplane- ring för filialen och lärarhögskolan. Referensgruppen bearbe— tade förslag till lokalprogram, svarade för kontakter med och information till brukarna samt granskade förslagshand— lingar och andra förslag från byggnadsstyrelsen, arkitekter, UUH m.fl. Referensgruppen bestod av rektor samt representan— ter för anställda och studerande vid lärarhögskolan, sam— ordningslektor, representanter för anställda Och studerande vid filialen samt representant för Karlstad kommun. Arkitek— ten, som var från Karlstad, deltog i allmänhet i sammanträ— dena och vid behov företrädare för LUP—G, byggnadsstyrelsen och dess konsulter. Filialens samordningslektor var ordfö—

rande i gruppen.

• Sida 147
•  Original

Prop. 1978/79: 92 2:9

3.5. Kostnader (tkr) Lokaler 37 950 000 Utrustning 2 300 000

Inredning 3 800 000

Totalt hk 050 000

• Sida 148
•  Original

Prop. 1978/79: 92 2-10

h LABORATORIEBLOCKET VID KAROLINSKA INSTITUTET h.1 Viktigare moment i behandlingsgången 1965 Riksdagen beslöt om ökat intag av studerande vid karolinska insti—

tutets medicinska fakultet fr.o.m. höstterminen 1969, vilket ställde krav på större lokaler för de medicinskt teoretiska äm—

nena .

1965 april Byggnadsstyrelsen begärde hos karolinska institutet och LUP- kommittén för Stockholm (LUP-S) att snarast få en lokalförtcck- ning m.m. för institutet. Kommittén tillsatte en arbetsgrupp, benämnd LUPSKI, i vilken ingick företrädare för bl.a. institu— tet Och byggnadsstyrelsen med byggnadsstyrelsens representant

smucmwhwmw.

1966 jan LUP-S tillstyrkte ett program som omfattade undervisningsloka— ler för den lägre utbildningen för samtliga institutioner (exkl. hygien och bakteriologi) till en yta av M 6h3 m2 i ny— byggnad och h56 m2 i befintliga lokaler. Huvuddelen skulle

samlas i nybyggnaden, ett s.k. laboratorieblock.

1966 aug Kommittén beslöt att LUPSKl skulle få ändrad sammansättning samt att lokalprogramförslaget som gruppen utarbetat skulle revideras. LUP—S angav i november 1966 vissa ramar för två alternativa förslag, ett centraliserat (nybyggnad) och ett decentraliserat (om— och tillbyggnad av befintliga institu— tioner). LUPSKI förordade det centraliserade alternativet, vilket även tillstyrktes av medicinska fakulteten och kon—

'—

sistoriet och som innebar en total programyta av 16 737 mg,

varav för lägre utbildning 5 353 m2.

1966 dec Kommittén tillstyrkte LUPSKlzs förslag till lokalprogram. 1967 mars Byggnadsstyrelsen lämnade förslagshandlingar till Kungl. Maj:t.

1967 juni Kommittén fastställde lokalprogram för viss odontologisk ut—

• Sida 149
•  Original

Prop. 1978/79: 92 ;s: 1 1

1967 okt

1967 nov

1967 dec

1968 jan

1968 april

1969 maj

1969 sept

1971 aug

bildning som ett komplement till det tidigare programmet, som ") därigenom kom att uppgå till totalt 7 708 mL.

Kungl. Maj:t uppdrog åt byggnadsstyrelsen att i samråd med LUP—S projektera ifrågavarande nybyggnad med en programyta av 6 000 m2.

Byggnadsstyrelsen redovisade principskisser och begärde bygg— uppdrag för den första etappen, dvs. innan kommittén beslutat

om en revidering.

LUP—S reviderade programmet. Revideringen innebar att farmako— logi inte samordnades lokalmässigt med fysiologi och medi—

cinsk fysik utan förlades till befintliga lokaler. To—

4

. Ö .. kalerna för den lägre utbildningen blev då 3 633 mg. Aven

ytorna för den högre utbildningen och forskningen måste revi—

deras.

Byggnadsstyrelsen lämnade förslagshandlingar till Kungl. Maj:t och begärde bygguppdrag.

Kungl. Maj:t uppdrog åt byggnadsstyrelsen att bygga inom ramen 17 150 000 kr. för 280 studerande per år med en totalyta om 6 000 m2.

Kungl. Maj:t uppdrog åt byggnadsstyrelsen att projektera en

tillbyggnad till laboratoriebygget om 2 300 mL för ett intag

om ytterligare 90 studerande per läsår.

Kommittén fastställde nytt lokalprogram för nybyggnaden till 8 256 m2 med anledning av det ökade intaget.

Inflyttning.

• Sida 150
•  Original

Prop. 1978/79: 92 2: 12

h.2 Ungefärlig tidsåtgång för behandling av etapp I i

olika instanser fram till bygguppdrgg

Instans ca mån LUP-S Arbete med lokalprogram 20 BS Arbete med förslagshandlingar I och

II totalt ca 28 mån., varav tid utan samtidig handläggning i annan instans 6 Kmt Prövning av förslagshandlingar I 8

Prövning av förslagshandlingar II 2 10

36

h.3 Antal behandlingar i LUP—kommittén för Stockholm Lokaler 16 Utrustning/inredning 2 Totalt 18 h.b Det lokala planeringsarbetets organisation

Medicinska fakulteten tillsatte en egen lokal— och utrust— ningsgrupp med företrädare för berörda institutioner. LUPSK1:s förslag remitterades till institutionerna och studentkåren. Någon gemensam referensgrupp med företrädare för anställda OCh

studerande fanns inte.

h.5 Kostnader (tkr)

Lokaler 31 150 000 Utrustning 8 000 000 Inredning k 750 000

Totalt 143 900 000

• Sida 151
•  Original

Prop. 1978/79: 92 2: 13

1965 juni

1965 okt

1967 april

1968 sept

5.2. Ungefärlig tidsåtgång i olika instanser fram till

bygguppdrag

Instans ca män

Arbete med lokalprogram, uppskattat 12 ES Arbete med byggnadsprogram h

Arbete med kompletterande förslagshandlingar I och II 33

Arbete med bygghandlingar 16 53 Kmt Prövning av byggnadsprogram 18

Prövning av förslagshandlingar h

Prövning av bygghandlingar 2 2h

89

5.3. Antal behandlingar i LUP—kommittén för jordbrukets

högskolor

Lokaler 3

Utrustning/inredning

TO

Totalt 5 5.h Det lokala planeringsarbetets organisation

Lokalbrukarnas medinflytande var inledningsvis knutet till insti— tutionsföreståndarna för att sedan successivt övergå till insti- tutionsgruppskollegiet resp= institutionskollegiet efterhand

som dessa instanser organiserades. Någon särskild referensgrupp med företrädare för anszällda och studerande fanns inte inrät— tad.

• Sida 154
•  Original

Prop. 1978/79: 92

5-5 Kostnader (tkr)

Lokaler Utrustning

Inredning

Totalt

h.) :16

13 800 800 3 900 000 2 200 000

19 900 800

• Sida 155
•  Original

Prop. 1978/79: 92 2: 11

1971

1971 juni

1971 juni

1971 nov

1972 mars

1972 april

6 LIVSMEDELSVERKET I UPPSALA 6.1 Viktigare moment i behandlingsgångcn

Riksdagen beslöt att ett statens livsmedelsverk skulle inrättas den 1 januari 1972. Verket skulle bestå av bl.a. delar av vete— rinärstyrelsen och statens institut för folkhälsan. Verket skul—

le få 186 tjänster och lokaliseras till Uppsala.

Kungl. Maj:t uppdrog åt byggnadsstyrelsen att skyndsamt fullfölja lokalförsörjningsplanering inkl. inredning och utrustning för

statlig verksamhet som skulle omlokaliseras.

Byggnadsstyrelsen begärde att statens institut för folkhälsan och veterinärstyrelsen skulle utse var sin kontaktman för bygg— nadsprojektet. Institutet utsåg en professor och styrelsen ut- såg en byråchef.

Efter begäran från byggnadsstyrelsen redovisade en särskild organisationskommitté för livsmedelsverket en preliminär be—

dömning av lokalbehoven. Med sikte på behoven år 1975 krävdes

laboratorier inkl. djurlokaler 5 953 m2 kontorslokaler i anslutning till 2 laboratorier 1 09h m kontorslokaler 3 135 m2 total programyta 10 182 m2

Byggnadsstyrelsen begärde kompletteringar till redovisningen

av lokalbehovet.

Livsmedelsverket redovisade det begärda underlaget. På grund- val av detta utarbetade byggnadsstyrelsen ett förslag till ytramar som remitterades till verket. Av förslaget framgick att byggnadsstyrelsen ansåg att verket räknat med en för stor personalökning under planeringsperioden. Verkets krav för un—

dersökningsavdelningen bedömdes som orealistiskt varför för—

• Sida 156
•  Original

Prop. 1978/79: 92 :e: 15

1972

1973

1975

juni

mars

mars

april

juni

aug

2 2

slaget skars ned från ca 7 200 m till ca k 900 m . Administra—

tionsavdelningen och hygienavdelningen m.m. prutados från ca ? 965 m2 till ca 2 hOO m2. Totalt prutades förslaget från ca

'7 10 200 mL till ca 7 300 m2, allt i primär programyta.

Livsmedelsverket yttrade sig över preliminära systemhandlingar för projektet. Företagsnämnden kritiserade förslaget vad avser

pausrum, duschar och omklädningsrum samt vilrum.

Efter överläggningar med verket anhöll byggnadsstyrelsen hos Kungl. Maj:t om bygguppdrag för totalt 8 828 mg inom en gemen—

sam nybyggnad för verket och länsstyrelsen i Uppsala län. Kungl. Maj:t uppdrog åt byggnadsstyrelsen att på grundval av styrelsens förslag projektera byggnader för livsmedelsverket

och länsstyrelsen t.o.m. bygghandlingar.

Livsmedelsverket godkände systemhandlingar under förutsätt—

ning att de anmärkningar som verket anförde beaktades. Byggnadsstyrelsen redovisade ånyo ärendet till Kungl. Maj:t.

Kungl. Maj:t lämnade bygguppdrag för livsmedelsverket och länsstyrelsen till en total kostnad av 92 milj. kr. varav för

livsmedelsverket 58 milj. kr.

Inflyttning.

6.2. Ungefärlig tidsåtgång i olika instanser fram till

bygguppdrag

Instans ca mån

BS Arbete med lokalprogram och preliminära svstemhandlingar 1h Arbete med slutliga systemhandling— ar totalt ca 8 mån.,varnv utan sam- tidig handläggning hos Kungl. Maj:t 1 15 Kmt Prövning av preliminära systemhand- 7

lingar . Provning av slutliga systemhand-

lingar 2 9

2h

• Sida 157
•  Original

Prop. 1978/79: 92 2; 19

114. Anatomi, histologi, Lund 78—03

15. Förläggningsbyggnad vid Tjärnö 77-09 marinbiologiska station 16 Bibliotekshögskolan i Borås x 79—03

17 Ombyggnad av odont. fak., Malmö 78—03

18. Astronomi, Lund x 78—09

19. Icke—laborativa ämnen och biblio— 77—08 tek, Linköping

20. Datalogi, Linköping 79—01

21 Ombyggnad av Gustaf Werners 78—11

institut, Uppsala

ll Riksdagen 1978/79. ] saml. Nr 92

• Sida 162
•  Original

Prop.1978/79:92

cu PJ

Ber.byggstart enl. BS proj.-

Proj.—

Nr Objekt reserv

plan 1976—12-20

22. Klubbens biologiska station, Fiskebäckskil 77-02

23. BÖL, Uppsala 78—07

2h Musikhögskolan och musikveten— 78—03 skap, Malmö

25. Om— och tillbyggnad av musik— 78—12 högskolan, Stockholm, etapp II—IV

26. Hållfasthetslära, KTH x 78-10 27 Musikhögskolan i Göteborg ' 79—12

28 Verkstadsbyggnad för astro— x 77-12 nomi, SU

29. Handikappforskning, Göteborg Förhyrning

30. Biologiämnena, Göteborg 79—10

31. Administrationsbyggnad för x 78—06 CTH

32. Livsmedelsämnena, Kemicentrum, x 79-03 etapp V, Lund

33 Förvaltning, KTH x 78—10

3h Djuravdelning för anatomi/ 77—05 histologi; GU

35. Fysiologi, Anatomi m.m., GIH 77-12

36. Central djurstation, etapp 1, x 78-11 Göteborg

37. Förvaltning, Umeå x 78—06

38. Förvaltning, Linköping —

39. Etapp X, centrumkvarteret,Luleå 77—02

ho Lärosalar, KTH x 78-10 h1 Institutionen för plasmafysik 79—08 med fusionsforskning, KTH

h2 Nybyggnad för matematiskt cent- x 79—06 rum, CTH/GU/GDC

h3 Ombyggnad för matematik m.fl., 77—Oh Uppsala

hh Hydrologi, Uppsala 77—06 h5 Djuravdelning, zoofysiologi, x 78—03 Uppsala

h6 Arbetsvetenskaplig sektors- - forskning, KTH

• Sida 163
•  Original

Prop. 1978/79: 92 3: 3

Nr

51 52 53

55 56 57 58

59 60

Sektion M, etapp I, svetstekno— logi, KTH

Utökade lokaler, sektion M, CTH

Sektion B, KTH

Etapp XI, centrumkvarteret, Luleå

Teologi, Uppsala

Systematisk botanik, Uppsala Energiforskning, KTH och SU Mikrobiologi, KI

Kungliga biblioteket,Stockholm Sektion M, etapp II, KTH Utbyggnad för CTH:s bibliotek

Renströmsparksprojektet: admi— nistrationen, Göteborg

Sektion A, KTH

Institutionerna för talöver— föring och teknisk audiologi, KTH

Sektion T, flygteknik, KTH

Ombyggnad av Skogshögskolans lokaler för psykologi, SU

Ombyggnad av Skogshögskolans lo— kaler för matematik och stati— stik, su

Fältstation, Tullgarn, SU Astronomiska institutionen, SU Juridiska fakulteten, Uppsala Simhall, örebro

Central djurstation, etapp II, Göteborg

Pedagogik, Uppsala

Laboratoriebyggnad III, Frescati, SU

Proj.— reserv

Ber.byggstart enl. BS'proj.— plan 1976—12—20

80—08 77—12

79—08 77—02

78-07 78—11

79—10 81—06 80—08

80—01 80—08

80—08 79—Oh

79—Oh

79—03 80-09

79-09 80—12

79—12 Bh-og

• Sida 164
•  Original

Prop.l978/79:92 nh

Beräknad lintu byggstart 1977-01—31 enl Bs'proj.- plan 1976-12—20 Djuravdelning, zoofysio- logi Systematisk botanik Lund Astronomi 3? Livsmedelsämnena, Kemi— 79—03 centrum, etapp V Stockholm 26 Hållfasthetslära, KTH 78—10 ?ö Verkstadsbyggnad för 77—12 astronomi, SU Ej Förvaltning, KTH 78—10 hO Lärosalar, KTH 78—10 59 Sektion A, KTH 80—08 61 Sektion T, flygteknik, KTH 80—08 öh Fältstation, Tullgarn, SU 79—03 —5 IAstronomiska institutionen, 80—09 SU Göteborg 31 Administrationsbyggnad 75—06 för CTH 36 Centra] djurstation,otapp I 78—11 h2 Nybyggnad för matematiskt 79—06 centrum, CTH/GU/GDC Le Utökade lokaler, sektion M; 77—12 ICTH 57 Utbyggnad för CTH:s biblion _ tck 58 Renströmsparkprojektet: ad— 80—01 ministrationen Umeå 37 Förvaltning 78—06 örebro 67 Simhall 79—09 Borås 16 Bibliotekshögskolan 79—03

Luleå 50 Etapp XI, centrumkvarteret 77—06

• Sida 165
•  Original

Prop. 1978/79: 92 3: 5

Sammanfattning av prioriteringslista 1977—01—31 för byggnads—

objekt avseende universiteten och högskolorna

Uppsala 13 Lund 5 Stockholm 29 Göteborg 17 Umeå

Linköping 2 Luleå 1

70

• Sida 166
•  Original

• Sida 167
•  Original

Prop. 1978/79: 92 Bilaga h

Planeringsläget för biggnudsärenden 19[7—0h—01

(Sammanställning av uppgifter från LUP—sekretariatet)

21 objekt

Lokalprogram Hos regering— Hos BS för Hos regering- hos BS en för projek— projektering en för bygg— teringsuppdrag uppdrag

• Sida 168
•  Original

• Sida 169
•  Original

Prop.]978/79:92

Bilaga 5

Pågående och planerat lokalprogramarbete inom

LUP—kommittéerna 12ZI—05-O1

(Sammanställning av uppgifter från LUP—sekretariatet)

LUP—kommittén för Uppsala lustitatioa imetevereneel

Juridik

Geovetenskapliga ämnen

Zoologi Informationsbehandling Lärarhögskolan Förskoleseminariet

Seminariet för huslig utbildning

Fjärrmagasin för universitets— biblioteket

Uppsala Jonosfärobservatorium

Förskoleseminariet

LUP—kommittén för Lund

initiation lmetsvereneel

Geocentrum (geologi, naturgeografi, ekonomisk geografi, geoämnen vid LTH, SGU)

Ekologisk botanik, ekologisk zoo— logi, limnologi

Översyn av lokalbehoven för sektionen för arkitektur

Energihall, LTH

Översyn av lokalbehoven för högskolan

Uppsala

Il

Västerås

Lund

Kalmar

• Sida 170
•  Original

Prop.l978/79:92 5:2

LUP—kommittén för Göteborg Institution (motsvarande)

Icke-laborativa institutioner, centralbibliotek, universitets- förvaltning, musikhögskolan

Vissa samhällsvetenskapliga ämnen Matematiskt centrum Handikappforskning

översyn av djuravdelningar för medicinska fakulteten och av lokal- program för djurexperimentell station

Förvaltningen vid CTH Biblioteket vid CTH Översyn av lokalprogram för högre utbildning och forskning i Mölndal

Valands konstskola Konstindustriskolan Tjärnö marinbiologiska laboratorium Bibliotekshögskolan

Förskoleseminariet

Göteborg

II

Tjärnö

Borås

• Sida 171
•  Original

Prop. 1978/79: 92 5: 3

LUP—kommittén för Stockholm

institstioa imgtsvereneel

Forskningsprojekt vid icke-laborativa institutioner, universitetet

Astronomi, universitetet

Universitetets forskningsstation, Tarfala Energi forskning , KTH

Arbetsplatser i lärosalar, KTH

Översyn av lokalbehoven vid sektio— nerna A, M, T och vid biblioteket

Skrivsalsbehovet, KTH Mikrovågsteknik, KTH

Talöverföring, sektion E, KTH Teknisk audiologi, KI (KTH:s område) Översyn av djuravdelningar Mikrobiologienhet, KI

Ev. tillskott till förskollärar— utbildning i Stockholmsregionen

Översyn av lokalbehoven vid Kungl. Biblioteket

Biblioteksdepån i Bålsta, etapp III

LUP—kommittén för Umeå institutioe lmgtsveranse)

Lärarhögskolan, pedagogik, psykologi, sociologi

Översyn av lokalbehoven för hög- skolan

Översyn av lokalbehoven för lärar— högskolan Och förskoleseminariet

Kiruna geofysiska institut

Umeå

Sundsvall/Härnösand

Luleå

Kiruna

• Sida 172
•  Original

Prop. 1978/79: 92 5: 1»

LUP—kommittén för Linköping institution lmstsversnsel Universitetsförvaltningen Lärarhögskolan, slöjdlärar— seminariet

Datalogi Pedagogik, psykologi, sociologi Biologi och kemi

Översyn av lokalbehoven för högskolan

Linköping

" u

"

Jönköping

• Sida 173
•  Original

Prop. 1978/79: 92 1

Bilaga .? Handläggning av lokal- och utrustningsärenden

zl liv ! '(H'.l_ iiir/n'i/imu/un

Rcmissinslunscrnu hur lill övervägande del unscll än högskoleslyrel- scrnu skull ha unsvm'cl för framtagande av verksamhetsbeskrivning och ramprogram.

(.z'nii'p'-.vilcnfl i Stockholm anser dock nu utredningen behändlul en allt- för begränsad del av lokälförsörjningssysicmel och framför förslag lill en hnmlläggningsordning där ell fullständig! ansvar för lokalförsörjningen lokull i'lvilur hl'igskoleslyrclscn och centrull UHÄ. Högskolestyrelsen skul- lc därvid även ha fulll ansvar för projektering och utförande av byggnads- objekten.

fllz'dil'inskn .I'nrxkningsrådel föreslår ull huvudansvaret för såväl pro- grumskrivning som projektering läggs på högskolestyrelsernu.

'I'('(.) anser med utgångspunkt i att ansvaret för arbetsmiljön åvilar brukllrmyndighelen ull högskolcslyrelsen bör ha del primära ansvaret för lokulpluneringen.

Riksruviximzxverket släller sig tveksamt lill all högskolan får ansvaret för främll'lgändc uv ramprogram och kostnadsramar som bör ligga under bygg- uällsslyrclsens formella ansvar och .s'lalxkunmrcr avstyrker utredningens förslag i denna del soln innebär en handläggningsordning inom högskolan som avviker från vad som i övrigt gäller för den statliga lokalförsörjningen.

()rmvisu in i'c'xlr'rinysrzlmar

Utredningens förslag i de stycken som berör ortsvisa investeringsramar hur möll en dclad remissopinion. Sveriges förenade studentkårer anser utredningens förslag dåligt underbyggt.

Den föreslagna ordningen som bygger på orlsvisa invesleringsramar har lillslyrkls av bl. u. sku/('il'w'.s'l_vrclswz, tekniska lll'igxkolan i Stockholm. lHIil'UI'A'ill'lc'l i L-i[)/).l'(l/(l. högskolan i Örebro sam! Medicinska forsknings- I'(l(/('I.

Hyggmldxslyrelsen, riksrcvisionsverkcl. regionstyrelserna i Göteborg, [_L/P-m'immlwl. nnii'm'silelvl i Lund, Sveriges Iun(bruksnniversiter samt SACO/SR hur alla il'rngasnll möjligheten all ge förslag till bindande inves- leringsrumllr med verksamhetsbeskrivning och ramprogram som underlag. Bygynnzlss'lyrean framhåller all en sådan handläggningsordning i prakti- ken skulle leda lill lidsmässigu låsningar av hela planeringsprocessen och minska möjligheten all tillgodose brukarnas intressen.

LUku/niimnd

Sämlligu remissinstanser hur varil positiva till utredningens förslag vad aVser möjlighelcn ull inräua etl lokalt beredningsorgan för lokal— och ulruslningsfrågor. en lokalnämnd underställd högskolestyrelsen.

Enlig! .x'lulskunmrel krävs att beslämmelser härför införs i högskoleför- ordningen. Vidare bör represenlanler för centrala myndigheter som bygg- nadsstyrelsen och UUH knyls lill nämnden som sakkunniga. UUH och LUP-nämnden anser dock att representanter för dessa myndigheter skall ingå som ledamöter.

• Sida 174
•  Original

Prop. 1978/79: 92 2

.S'tvre/serna _li't'r Linköpings Itt'igsko/eregion ol'/t universitetet i (iii/elvorg liksom .S'ACO/SR har närmare diskuterat nämndernas sammanställning vad avser företrädare för de anställda. de studerande och för verksamhe- ten. Behovet av att lillförsi'ikra personalgruppernas fackliga organ medin- flytande i en sadan nämnd har päpekats av den pedagogiska insti/utionen vid universitetet i Linköping.

NalurvetenskapligaI/in'skningsrridet utgår från att de anställda som av- lönas med radsmedcl fär delta i arbetet med lokal- och utrustningsprojekt pä samma villkor som övriga anställda.

Re 'ioustvrelsernas roll i— . Regionstyrelsernt-ts roll i lokal- och utrustningsfrågor har särskilt be- handlats av regitrnstyrelserna, universiteten i Uppsala ut'/t Stockholm samt högskolorna i Eskilstuna]Västerås och i Östersund samt av .S'reriges _fi'irenade stmientktirer och SACO/SR.

Regionstvrelsen i Stockholm anser att regionstyrelserna bör göra en inomregional prioiitering i samband med behandlingen av högskoleenhe- ternas förslag till anslagsi'tskanden. Styrelsen påpekar vidare behovet av ett samrådsorgan i den egna regionen med fem högskoleenheter samt landstings- och primi'irkommunala intressen. Regt'onstvrelseu i Lund/ .-"l-/altnr.'i förutsätter att regit'mstyrelserna får inrätta särskilda beredande organ för översiktlig planering.

.S'veriges förenade stm/entkdrer anser det tillräckligt med informella samVerkt-msorgan på orter med flera hi'ägskoleenheter.

l..-"uiversitetet i .S'torkholm framhåller att regionstyrelserna ej bör detalj- granska programmaterial titan endast lämna synpunkter i de frågor som berör utbildning i form av enstaka kurser och lokala linjer. Liknande synpunkter framför SA (TO/SR.

l.]uiversitetet i Uppsala anser att regionstyrelserna ej behöver belastas med granskning av de större högskoleenheternas anslagsframställningar som avser lokaler.

Arhetsupgifter vid UHÄ Praktiskt taget alla remissinstanser ställer sig positiva till utredningens förslag i de stycken som avser UHÄ:s funktioner i lokal— och utrustnings- planeringen.

l_./niversiletet i Lund saint Chalmers tekniska högskola förutsätter att lärosätena garanteras inflytande vid den prövning av verksamhetsinrikt- ning och verksamhetsbeskrivning som enligt utredningen skall ske inom planeringsberedningarna medan stvrelsenfiir universitetet i Linköping sna- rare anser att denna prövning bör ske i ett beredningsorgan med en sam- mansättning som motsvarar den nuvarande LUP-nämndens. Högskolan i Vt'isjii har liknande uppfattning och menar att en central konsultorganisa- tion är nödvändig inte minst för att upprätthålla nära kontakt med bygg- nadsstyrelsen och UUH.

Ix'onstfuekskalan och statens dansskola anser det angeläget med sam- ordningsinsatser vid UHÄ inte minst för att biträda de mindre högskoleen- heterna.

.S't'erigt'sFire/tade sttalentkårer anser det viktigt att det utarbetande av normer inom programverksamheten som skett inom ramen för LUP-nämn- dens verksamhet knyts till UHÄ.

T("O framhåller det nödvändiga i ett fastare organisatoriskt samarbete mellan forskningsråd och den centrala organisationen.

• Sida 175
•  Original

Prop. ”78/79: 92

'.:J

It's/Jerrerupper

Rctnissinslanserna har entydigt ställt sig positiva till fortsatt verksamhet i form av expertgrupper. (iruppcrnas värdefulla medverkan i lokal- och tttrtistningsärcnden har särskilt påpekats av universitetet i Stockholm och .tl_l"t"t'/st'tt_/iil' universitetet i Linköping.

Karolinska institutet anser att expertgrupperna bör knytas till byggnads- styrelsen i stället för till UHÄ sotn utredningen föreslagit.

[.atrthrukssrvrelsen har betonat djurhusgruppens betydelsefulla arbete och papekar att gruppen avses fa tillkommande arbetsuppgifter i den proposition otn ändringi lagen om djurskydd m. m. '(prop. 1978/79: l3) sotn nyligen förelagts riksdagen.

I't'rsunel/tt resurser

litt stort antal remissinstanser har berört de personella resurser" som erfordras för genomll'irande av den föreslagna omorganisalionen.

Utredningen har i sitt förslag utgått från i stort oförändrade personalre- surscr jämfört med dem inoin nuvarande LUP-organisationen och inkom- na synpunkter har i första hand berört fördelningen av dessa inom högsko- lcorganisationen.

Karolinska institutet förslår att handläggarresurser på lokal nivå bör tilldelas samtliga större högskolor och styrelsen för universitetet i Linkit"- pirrg liksotn 'I('() att samtliga universitet och tekniska högskolor behandlas likvärdigt vid fördelningen av handIäggarresurserna.

Regionstyrelsen Hund/Malmö menar att utredningen borde ha övervägt en mer regionalt inriktad organisation kring en större högskoleenhet.

Iliigskoleenlteternn i EskilstunaIVt'istertis_ (iiivie/Sandviken ot'lt Sunds- vall/Iliirnr'isand föreslår att konsulenttjänster knyts till regionstyrelserna.

Ht'r'gskoleenheten i Öre/tro anser att tjänsterna bör ställas till UHÄ:s disposition för att ett är i taget och efter ansökan fördelas efter behov alternativt läggs som extra tjänsteresurs vid medelstora och små högsko— lor. Konsistoriet vid Uppsala universitet samt lu'igskoleenheterna i l-"t'isjt'i oeh Ix'alrnar föreslär på samma sätt en placering vid UHÄ..

UHÄ och LL/P-m'intnden anser att en bättre anpassning till de reella behoven sker om resurser motsvarande fyra årsarbetskrafter fördelas pä de elva högskoleenheter som har fasta forskningsresurser. Övriga högsko- leenheter som saknar utbyggd förvaltning och vilkas behov särskilt borde beaktas skttlle tilldelas resurser motsvarande en person placerad vid UHÄ.

UHÄ oeh I.l..-'P-ru'intnden har vidare berört behovet av handläggarre- surser för de uppgifter som kommer att åläggas UHÄ som myndighet i samband med omorganisationen och bedötnl dessa uppgå till fyra handläg- gar-tjänster.

ll-Iedieinska jorskningsrtidet anser det nödvändigt att den till UHÄ knutna konsultverksamheten görs slagkraftig.

Karolinska institutet anser i motsats till övriga remissinstanser att de handläggaruppgifter sotn utredningen föreslagit bli utförda vid UHÄ. i stället utförs av personal placerad vid byggnadsstyrelsen.

Ersiittningmnskaffning av inredning och utrustning

I-It'jgskolan i FalunIBM-länge anser att medel för ersättning och komplet- teringsanskaffning av utrustning ej bör läggas inom sektorsanslagen utan liksom hittills anvisas i form av en särskild kostnadsram.

Ett stort antal remissinstanser inom högskolesektorn har understrukit

• Sida 176
•  Original

Prop. 1978/79: 92 4

betydelsen och behovet av medel för ersättningsanskaffning. .:”l'lusikhitg- skolan i .S'tnt'klmlnt har dessutom papekat att ersättningen av utrustning bör ske planmässigt och baseras på en genomsnittlig avskrivningstid.

Medel för ersättning av utrustning bör fördelas genom regionala utrust- ningsramar som anges i budgetpropositionen enligt regionstyrelst'n i Lund/ :llaltnö.

Regionstyrelsertnt i Stockholm och Uppsala föreslar att medel för an- skaffning av utrustning för sådana utbildningar för vilka styrelserna bevil— jat medel ställs till styrelsernas förfogande. .S'verigesfiir—enade studentkårer tnenar att en sådan ordning vore rimlig.

l-liigskolan lli-ll" larat-utbildning [ S'tm:klu.tlnt har berört det mellan bygg— nadsstyrelsen och UHÄ delade ansvaret för medel för ersättning av inred- ning och föreslär liksom utredningen att detta helt läggs på byggnadsstyrel- WCll.

Universitetel i Lund anser att inredningsansvaret bör läggas på iwyggnadstyrelsens lokala förvaltningar. .S'tlvrelsen_l'ör universitetet i Lin/((;- ping menar att ateranskalfning av inredning bör ske genom att högskolans egen organisation svarar för inköpen och liknande synpunkter framförs av ltt't'leskolven/teten i Karlstad.

Itt/itt'tttalion och utbildning

Dessa frågor har behandlats av regionstyre/seu i Uppsala, universitetet i l_.-'ppsalu. hi)"g.,-skaleettheterna i Falun/Borlänge (teh Karlstad, lx'mrstjiu'k- skolan samt LO.

l)e ansluter sig samtliga till utredningens förslag om utbildning och information och anser utarbetandet av den av utredningen föreslagna handboken som värdefullt.

LO anser det nödvändigt med utbildning i program- och projekteringsar- betet och att detta är ett generellt behov inom hela statsförvaltningen.

(.iltlt't'l'slft'lt'l i Uppsala vill att de föreslagna atgärderna vidtas innan den nya verksamheten genomförs och sedan fortlöpande.

Övriga synpunkter

Riksrevisiunsverket lägger stor vikt vid att möjligheterna till samutnytt- jande av lokaler och utrustning tas till vara.

Högskolan_liir liiraruthihlning i Stoekholtn betonar vikten av att förslag om utbyggnad av utbildning åtföljs av en belysning av de lokalbehov som uppstär.

Chalmers tekniska högskola har särskilt behandlat smärre ombyggnads- och ändr ingsarbeten och anser att behörighets— och gränsdragningfrägorna gentemot byggnadsstyrelsen i detta sammanhang bör ses över. Högskole- styrelsen bör. för att åstadkomma en snabb och ändamålsenlig behandling av sadana ärenden ges inflytande i handläggningens samtliga led.

Kunst/iu'kskolan faster uppmärksamheten på de problem som kan upp- komma i lokalplaneringen när verksamheten inom en och samma byggnad är knuten till såväl en högskola för konstnärlig utbildning som till en högskoleenhet.

Medieinskajbrskningsrådet anser att UUH bör ta ansvaret för anskaf— fande av utrustning till undervisningssjukhusen.

• Sida 177
•  Original

Prop. [978/79: 92

Bilaga 3

|!) _l- [. _|. LA 'rådef och chefen för ulbildningsdoparlemenfel

Universilefsroslaurangkommilfön fillkallades i mars l969 med uppgiff afl forflöpando svara för planering och samordning m m av resfaurang-

verksamhefen vid universilef och högskolor.

Genom filläggsdirekfiv den 26 maj |97Z uppdrog Kungl Majzf åf kommif— fén aff ufreda samf lämna förslag bl a om framfidu driffformer och huvudmannaskap för universifefsresfauranger och om den framfida hand— läggningen av sådana ärenden rörande lokal— och ufrusfninQSprogramfrågor m m avseende rosfaurangor vid universilef och högskolor för vilka kom-

miffén svarar.

Kommilfén har sedan den l okfober [975 besfåff av kanslichefen Göran Hagbergh, ordförande, byråchefen Paul Almefolf, oirekfören Nils—Erik Brundoll, revisionsdirekfören Per Eskilsson, byråchefen Sixfen Fors, hyggnadsrådel leif Jufhagen, divisionschefen Leif Magnusson och dokforan—

den Lars Philipson.

Fil kand Kjell Holmgren, som fr o m den I januari l977 varif förordnad -som experf åf kommiffén, har fungeraf som sekrcferare vid ufarbefandef

av föreliggande befänkande.

Till sekreferare åf kommiffén har förordnafs meilansfadielärare Per

Heisfer (fr o m den l januari |977). Kommiffén överlämnar härmed bofänkandef Universifefsresfauranger - or-

ganisafion för planering. Förslagen i befänkandef redovisas med anknyf—

ning fill LUP-ufredningens befänkande Lokaler och ufrusfning för

• Sida 178
•  Original

Prop.]978/79:92

högskolan (DsU l977zll. Kowmiffén vill emellertid framhålla aff kommirfén inTe närmare behandlaT eller fagif sTöilning rill LUP— ufredningens förslag. Kommifféns uppdrag är slufiörf i och mac aff den föreslagna organisafionen Trader i kraff.

—'—:

Sfockhcln den 2 augusli l9/l.

Jöran Hagbergh

Paul Almefelf Nils-Erik Brundell per Eskilsson Sixfen Fors Leif Jurhagon Leif Magnusson

Lars Philipson /Kje|l Holmgren

• Sida 179
•  Original

Prop.]978/79z92

INNEHÅLL

x,

i. BAKGRUND . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

x:

|.l 'nledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

. !

l.2 Direkfiven . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

l.? Tillkommande uppgiffer . . . . . . . . . . . . . . ?

?. NUVARANDE HANDLÄ'GHIlJEEORDNING . . . . . . . . . IO 2.l Nyprodukfion och ombyggnader . . . . . . . . . . [0 7.2 Ufrusfningsanskaffning . . . . . . . . . . . . . |D 2.3 Underhåll och åferanskaffning av inredning

rusfning . . . . . . . . . . . . . . .

PJ Jä- Nyinredning i samband med smärro ombyggnader omdisposiTioner . . . . . . . . . . . . . . . . . l

Driflfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . I

R U

M CT

Subverfionering av s k L—reslaurarger . . . . . . IE

3. ARBETSUPPGlFTEQNAS OMFATINING . . . . . . . . . . lj

E.! Nybyggneder och sförre ombyggnader . . . . . . . lä 3.2 Ufrusfningspefifa m m . . . . . . . . . . . . . . Id

'_— C:: ( _. till C». CU 1 CT il; _|. Ln 7 U — .— in ".

4. KOMMIFTENS PERSOHELLA PibUPEER . . . . . . . . . in

U'-

FÖRSLAG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . |7

U'I

Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l7

U ! ix) Univorsifefsresfaurangkummifréns funkTion . . . . i

Framllda .enfral SpöuldllefunHilun . . . . . . . 39

'J'Ikl'l L» bl

Experlgrupp för målfidsfrågor . . . . . . . . . . ?l

x_n m

Expnrrgruppors urbe+3uppzifTer . . . . . . . . . Zl

KOSTNADER OCH GENOMFÖRANDE . . . . . . . . . . . 23

[vx

Kostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

Ch

Ch

.2 Genomförande . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

• Sida 180
•  Original

Prop.!978/79:92

BILAGOR

Bilaga I: Handlägghing av ärenden rörande ulrusfning för resfauranger och kaféer vid universifeT och högskolor

Bilaga 2: Resfaurang— och kaféenhefer som fillkommif under medverkan av universifefsresfaurangkommiffén

Bilaga 3: Vid universifel och högskolor planerade resfaurahg— och kafé- enhefer för vilka universifefsreslaurangkommiffén uppräffaf

lokalprogrem

• Sida 181
•  Original

Prop.]978/79:92 ?

EAKGRUND

I.l Inledning

Uhiversifefsresfaurangkommiffén Tillkallaoes ? mars |969 för aff forf— Iöpande svara för planering och samordning m m cv reslaurang— och kafé— verksamholen vid universifef och högsxolor, Dessförirnan hade vissa ui— recnings- och planeringsuppgiffer fullgjorfs av eIT fill Iokal- och JI—

rusfningsprogramkomni1féerna för universifef och hi k lor (IUP—kowmif-

féerna) knufef arbefsufskoff för nespisnihgslokaler (PufE). Tillkallhr— def av er särskild kommiffé för resfaurangverksamhefeh viu univers fe och högskolor mofiverades av aff en omfaffahce ufbygghad av hespisnings—

lokaler ansågs nödvändig. Ufbygghadeh av målfidsverksamhefen vid univer— sifef och högskolor nödvändiggjoroes främsl av aff sfuderondeanfaloT öadT kraffigf under |960—Ialef. Sfafsrådef Moberg ansåg vid fillkallandef av

kOmmifTéh aff eff samordhaf planeringsarbefe krävdes för aff er rafionell

UTbyggnad av mållidslokaler skulle kunna ske.

Vi har vid sidan av vårf forflöpahde planeringsansvar ålagfs vissa uTred— ningsuppgiffer avseende bl a framfida driffformer, infressenfernas infly— +ande över Criffen, huvudmannaskap för verksamhefeh samf framfioe hand— Iäggningsordning. Vi har redovisaf vårf ufredningsuppdrag vic hiffills fyra fillfällen. I mars [970 avlämnade vi befänkandef BudgefsysTem och konfoplan för universifefsresfauranger (DS U I970:I). I maj I975 avlän— nade vi befänkandef Universifefsresfaurahger — mål och subvehfioner (DS U I973:4) och rapporfen Universifefsresfauranger — fakfa.(Ds U I973z5). ' juni I974 lämnade kommiffén Tillsammans med den dåvarande, fill sfafens personalnämnd knufna, samarbefsdelegafionen för förplägnadsfrågor (Safff) eff förslag fill principer för cenfral organisafion (Dhr IBBE/HUV/74). Slufligeh har vi i maj I976 avlämnaf befänkahdef Universifefsresfauranger - driffformer och huvudmannskap (Ds U |97özl0). Av de ufredningsuppgiffer

som åvilar kommifféh åfersfår därmed endasf frågan om framfida handlägg-

ningsordning av på kommiffén ankommande löpande arbefsuppgiffer.

Ufbyggnaden av målfidslokaler vid universifef och högskolor har varif

myckef infehsiv under försfa hälffeh av I970-falef. På flera högskoleorfer

• Sida 182
•  Original

Prop. 1978/79: 92 ;;f.

har uopförfs resfauranc— ocn kafelokaler i =n omfaffning aff planering

och prc av yfTerligare enhofer för närvarande infe är ekfuell.

På vissa andra högskoleorfer har ufbyggnadeh och projekferingen av Till- kommande resfadrang— och kaföonherer kommif så långf aff vårf planerings- och samordringsarsvar i huvudsaa har kunnal slufföras. För närvarande er-

fordras # miffåns medverkan bl a vid projekforing av resfaurahglokalor

vid SICQthImS universITeT samf vic programmering och projekfering av åfer—

uppbyggnad av resfaurahg inom medicinarområdef i Göfeborg och eff anfal

mindre rusfau .dger vid b. 5 mindre högsmoleenhefer och sfafliga kulfur—

insTiquidner. Även framgenf kommer def självfallef aff erfordras ny—,

om— och fillbyggnader av rosfaurang— aler vid universifef och

högskolor.

Torde dock under överskådlig fic komma aff bli

avs=v€rf lägre " ' ' under I970—Talef. | deffa delbefänkande fram-

or aff de löpande arbefsuppgiffer som nu

:.

åvilar kcmmiffén kan fullgöras pa annaf säff.

|._ Direkfixen

Dåvarande sfdfsrådul

v i anförande fill sfafsråcsprofokollef den

/ märg I969 kisar direkliv för kommilféhs araefe. Kommifféh skulle

bl a följande dopgiffer.

under'ag för lar av eff byggnadsprogram som gäller res-

Taura.g— ich kaféverksamhefens funkfion och lokalbehov m m.

c; Lämna den medverkan vid projekfering och byggande av resfaurang—

o:h kafélokaler som normaif lämnas av hyffjaren eller programkommiffé.

o Medverka vid uppräffarde av lokalprogram för resfaurahglokalor som unpförs av sfuderahdeorgahisafioner med hjälp av sfafliga lån.

ci Ufarbefa normcr T"ör iedömnihg av behovef av inredning och ufrusfning ? resfaurahglokaier samf beräkna kosfhaderna härför.

o Tillse aff alla möjlighefer fas fil! vara aff bringa ned invesfe— rings— och driffkosfnaderha för resfaurangerna vid universifef och högskolor genom samverkan T ex vad gäller produkfion, mellan dessa resfauranger och annan - sfaflig eller icke-sfaflig - bespisnings— verksamhef.

o Uiarbefa förslag fill avfal om upplåfelse av sfafliga lokaler och

villkor för lån.

• Sida 183
•  Original

Prop. 1978/79: 92 9

o Ge driflorganen de råd och informalioner som dessa kan bc öva.

r: Följa uTvecklingen inom resfaurangbranschen och Iivsmodelsinduzfrin och medverka fill aff resiaurangverksamhefen vid universifef uCh högskolor anpassas lill denna och aff alla möjlighefer aff förbäff— ra driffekonorin genom rafionali-erihgar Tas lill vara.

.3 Tillkommande u>>oiff

] enligheT m' def förslag fill provisorisk handläggningsordhing som

miffén lämhaf i delbezänkandef Universifefsrosfauranr inr - mål och subven—

löoande svara för även följande arbefsuoogiflor:

om ombyggnader 'n uchrusfnihgar av resTauraV

o Upprälia planer för underhåll n k

Iri—

_hskaffning

redning och ufrusfnir i resfaurawgloka

? Lämna yffrande ar framsfällhinger om suavenfiorer lill sfudenl-

kårsägda resfaurang

.aler.

o ( ”ensam? med D =sfyrelsen ansvara för alf ueplålelseavra

unpräffas.

X nar med anledning av den p ov" ariska handla

dningon

övecens onmolse med byggnadsafyrelsen innebö I*.'.')III"'I'IT>';SII *I" =., ."l j;.ni

I9/7 svaral

av förs

vid universifef och

nriflupp'”

! proposivion år 1975 on kulfurpolifiken (prop siforsresfaurangkommiffén skall uilräda kulfdrr? gor rörande restauranger och kaféer vid sfafliga kullurinslifuTicner.

arbaf5uppgiffer kommifléh sedan I969 hafl lande rest

rang— och kaféiokaler vid universiief och högsku ":d ufökals

Till a*T omfalfa sådana lokaler även vid sfafli kulfdrinsliTulioner.

• Sida 184
•  Original

Prup.l978/79:92 50

& NUVARANDE HANDLÄGGNINGSORDNING

gyproduklion och ombyggnader

'nifialiv som kan leda lill nyprodukfion av resfauranglokalor eller ombyggnad av befinfliga lokaler fas av berörda lokala infrossenler eller av universifefsresfaurangkommiffön. I samband med ulredningar om laka.— disposifionen inom sförre universifefsområden och sförre nybyggnader av uwdorvisnincslokaler Tas sådanT inifiafiv normalf av byggnadssfyrelsen. Både i samband med nyproduafion och ombyggrader uppräffar vi förslag fill dimensionering och defaljeraf funk+ions- och lokalprogram och överlämnar — effor samråd med berörd högskoleenhef samf sfuderande och ansfällda —

programmef Till byggnadssfyrelsen för vidare handläggning.

Vi följer också arojekforingen av resfauranglokaler från ufrednings- och programsfadief lill färdigsfällande av bygghandlingar. Eller lnhämfande av synpunkfer från berörda lokala infressenfer lämnar vi yffrande fill byggnadssfyrelsen över i allmänhef såväl sysfemhandlingar som bygghand-

lingar.

Ryggnadssfyrolsen svarar för inredning av resfauranglokaler. Vi granskar

därvid inredningsarkifckfens förslag med avseende på progran— och funkfions—

krav samf lämnar yflrande häröver Till byggndssfyrelsen. 2.2 Ufrusfningsanskaffnino Universifefsresfaurangkommiffén lämnar förslag fill kosfnadsramar för uT-

rusfningsdefaljer inom köks- och ekonomilokalerna och uppräffar i allmän-

hef defaljerade program för sådan ufrusfning. Ufrusfningsprogrammen uf- arbefas effer samråd med dels berörd högskoleenhef samf sfuderanae och an- sfällda, dels - i de fall besluf i drifffrågan har hunnif faffas - med driffhuvudmannen. Upphandling av ufrusfning sker genom ufrusfningsnämndens vid universifef och högskolor (UUH) försorg. UUH och universifefsresfaurang- kommiffén har den IO okfober I973 fräffaf överenskommelse om provisorisk handläggningsordning av ärenden rörande ufrusfning för resfauranger och

kaféer vid universifef och högskolor (bilaga I).

• Sida 185
•  Original

Prop.l978/79:92 '!

åll och ål" anskaffning ulrusfni ;

2.3 Und?

inredning och airusinihg lill

Underhåll och Dlanmässig åldrarskaflnin

sedan I juli

resfauranger och ka*éar vid universilef och

l976 över kosTnadsramarna lill regeringens JlSPOSlllW", Till Uhä:s disno—

silion och Till jordbrukefs högskclors disposilion. Vi inhämlar årligen

underlag för berakring av behovef av underhåll och olarmässh

nina och överlämnar förslar fil: fördnlninr av kos*andsramar och J J J

för underhåll och åferanskaffning 'ill JUN.

2.4 i samband med smärre om»

inredning

l sambanc med ombyggnader finns del olla behov av ny inredning e..er kom—

-,norar model för

pleffering av befinflig inredning. Eyggnacssfyreisc" din

sådan nyinredning i samband med smärre ombyggnacer och ardisposilioner.

Fördelning av medel för sådana ändamål inom rcsfauranger och karoer vic

g fran urivorsilofsresfaurang—

ul

universifef och högskolor sker effer försh

kommiffén.

Driflfrågor

___-___...»—

h) . U'

I samråd med berörd högskoleenhef samf berörda ansfällda och sfuderande har vi uppräffaf underlag för anbudsinfag, svara? för annonsering och prö- vaf inkomna anbud på Griff av universifefsresfaaranger. l delbefänkandol Universifefsresfeuranger - driffformer och huvudmannaskap föreslog vi aff ansvaref för val av driffform, val av enfreprenör och avfalsfecknande från och med i Juli l977 skulle åvila högskoleenhefen. Riksdagen har på grund— val av förslag i proposifioren |9/6/77:79 om anslag för budgefåref 1977/78 fill byggnadsarbefen m m inom ufbiIdningsdeparfemenfefs verksamhefsområde

beslufaf i enlighcf med vårf förslag (UbU |976/77z3l, rskr |976/77:552, UHÄ—FS l977zl48).

l bilagor Till befänkandef Universifefsresfauranger — driffformer och hu— vudmannaskap har vi lämnaf förslag fill normerande upplåfelseavfal avseende resfaurang— och kafélokaler. Även effer den I juli 1977 lämnar vi själv- fallef Tills vidare råd och bifräder i övrigf högskolemyndigheferna i

drifffrågor.

• Sida 186
•  Original

Prop.]978/79z92 | l—J

Subvenflonerinn i k L—resfauran ar

Subvenfioner av lokalkosfnader fil! resfauranger i icke—sfafliga lo— kaler uföver vad som följer av kungörelserna [9642595 och l970:273 (Om lån för anskaffning resp. inredning och ufrusfning av karlakalor)

beslufas av regeringen och bekoSTas över anslagef Lokalkosfnader m m

vid högskoleenheferna. Ansökningar om subvenfionor fill s k L—res—

fauranger inges fi-I univorsife

Tering fill berörda

med egef yffrande överlämnar ansökningarna fill regeringen/ufbildnings— deparfemenfef. På uaadrag av byggnecssfyrelsen capräffar vi också för—

slag fiil överenskonreiser som r» lerar de villkor som skall gälla för

subvenfioner fill s k L—resfaurangor- h svarar för ulvärdering av

subvenfioneringen.

• Sida 187
•  Original

Prop. 1978/79: 92 i '».N

3. ARBETSUPPGlFiERNAS OMFATTNIHG

Under perioder |970 — l97ö har eff freffiofal nya resTaurang— och

a 2

kaféenhefer anordnafs vid universifel och högskolor. l aila LO

redovisar vi anfalef plafser i dessa serveringar och ce? årfal då res— faurangcrifl påbörjades. För huvudcelen av dessa lokaler nar vi sva—

raf för bl a lokalprogram, ufruslningsprogram ocn upaläTelsoavfal.

Vi har vidare uapräffaf funklions— och lokalprogram för yfferligare eff ZO—lal resfaurang- och kaféiokaler. Dessa redovisas i bilaga 3. Några av de i bilaga 3 uppfagna enheferna är under Jpaförande och defaljprojekfering oågår för eff fiofal ennefer. Vi bedömer alf hu- vuddelen av de i bilaga 5 redovisade resfaurang— och kafélokalerna

kommer aff kanra färdigsfällas under perioden l977 — l950.

Ulrusfningsprcdrammeringen för de i bilaga 3 redovisade enrererna har delvis båbörjafs och definifiva eller prelininära program föro- ligger för de enhefer som beräknas bli fagna i bruk andar bucgofårof 1977/78.

Def kan självfallef bli nödväncigf aff under de närmas åren upp—

räffa funkfions— och lokalprogram l"ör yfferligare nylillkommande

resfaurang— och ka élokaler vid universife+ ccn högskolor. Vi förul—

säffer emellorlid aff def i så fall endasf behöver bli : aga om några

ensfaka mindre resfauranger eller kaféer.

• Sida 188
•  Original

Prop.]978/79c92 4

var doi gäller roslaurang- och kafélokalor vid s*alliga nullurinsTiTuTionor

har vi hillills upprällal deraljerade funklions— och onalprogram enpurT

för reslnnrang och kafé inom RiksmuséeT och reslaurang inom pnrmanan? Wasa—

muSOJm. Vi har vicare medverkal vid uTrusTningsprogranmeringon för kafe

inom [Tnografiska muséel och reslaurang inom Moderna musfel samt vid an— buasinlag för rasraurang inom Moderna muséel. SIuTligen har vi avgivif

lerande över all förslag fil! ombyggnad av personalservering inom Onoran.

3.2 UT usTnindspeTiTa m m | a om såväl nyanskaffning av ulruslning som underhåll och åleranskafl-

ning av inredning och ulrusTning medverkar vi i del årliga chiTaarboTal.

Av nedanslåenda arbe*splan framgår hur våra uppgiffer i del?? avseende

re?.

(lm

fördelar sin över

Arbelsplan för peTiTaärencen

Ändamål/anslagsram jan feb mar apr maj jun jul aug sep okT nov dec

Nxanskaffning av uT— rusining

Preliminära ramar x Defianiva ramar

Brdelning av beviljade ramar

Underhåll och åferan— skaffning av inred- nlng och ulrusinino

lnhämlande av underlag

Förslag Till ramar x

Fördelning av medel och programmering

• Sida 189
•  Original

Prop.]978/79z92 lå

övriga arbelsuuigitler

Vi har upprällal förslag Till upplålelsoavlal för samlligs i nrifl va— rande reslaurang— och kaféenhefer vid universilel och högskolor. De flesla nu gällande uaplålelsoavlal har lethnals i anslulning Till all

nya subvenlionoringsbeslämmelser :rädde i krafr den I juli l974. Gällan—

de upplålelseavlal överenssianmer Tlll slora delar med de förslag till normerande avlal som vi iämnal i bilagor lill delbelänkandhl or drill—

former och huvudmannaskap.

Fem reslaurangor belägna i kårhus har erhaIIil lokalsubvenlioner i anlig- hel med riksdagens beslul år |974 (prop l974zl, bil IO, UbU 1974zlj, rskr l974:l2l) och eller särskild prövning av regeringen. Vi har årligen upp— rällal förslag 'ill överenskommelser om verksamhelen i dessa resracrarger och ulvärderal elleklerne av subvenlioneringen under budgetaren (974/75

och 1975/76.

Vi har forllöpande lämnal råd lill driflorgan, nögskoleenheler och slu— derandesammanslulning m ll i frågor rörande reslaurangdrlll, lokalhållning, ulruslning och avlalsfrågor m m. Universilelsreslaurangkommillén har vid upprepade lillfällon lagil inilialiv lill överläggningar mellan driflbolag

(molsvarande) på sanlliga universllelsorler.

Universilelsreslaurangkommillén har forllöpande samarbalal med andra slal—

lige organ med uppgifler som rör slallig personalreslaurangverksamhel.

l delbelänkandcl Unlversilelsreslauranger - drillformor och huvudmannaskap har vi lämnal en redogörelse för vårl arbele för all åsladkomma samverkan mellan universilelsreslauranger och annan slallig och icke—slallig res—

laurangverksamhel.

Vi svarar slulligen för informalion lill bl a högskolemyndigheler och drill- huvudmän och har i oklober l974 dislribueral akluella förfallnlngar m m

lill cirka l50 berörda myndigheler och organ. Vi bilräder också vid för- handlingar i samband med ändrad prissällning och har i seplember |976 sänl ul en promemoria med några synpunkler på prissällningen i universilelsres—

lauranger.

• Sida 190
•  Original

Prop.!978/79z92 l6

0000

C

0 rådgivning o anbudsintag och o råd och anbudsprövning informationer

Högskole— enheter

5.3 Fram+ioa cenTral sgecialisrfunkiion Vi anser dei angelägei a+T dei finns en ceniral experlfurklion som kan

fungera som rådgivare i lrågor röranoe måliidsservice vid universitet

högskolor och som kan anlitas av berörda tenirala och lonalm myrdigheler vid planering och programmering av lokaler och uTrusining. En sådan per-

manenT experifunkiion bör omellerlid enligi vår mening inTo iulh

en lill uibiidningsdepartemenfei knuTen kommiiié. Vi u. * också ifran aT+ vårT Tidigare förslag om inrätianoe av eil cenirair SpecialisTorgcn

för sraflig personalrosraurangverksamheT inklusive universiieisreeiatro o

verksamheT inTe kommer a++ realiseras (Dnr l588/HUV/7å).

En experTfunkTion för lokal— och uTrusTningsprogrammering av regTaura

och kaféer inom högskolan skulle kunna knyias Till byggnadssTyrelsen. De

I] Rikidam'n [978/79. I mm!. Nr 92

• Sida 194
•  Original

PTop.l978/79:92 20

arbefsuppgiffer som nu åvilrf.r universifefsresfatrangkommiffén och som

i framflden bör åvila experTfunkfionen innefallar emelleriid bl a om— fnlfande informafions- och rådgivningsuppgllier i drilfekonomiska frågor samT i frågor som rör pri5$ä?lnlng och högskolemyndighefernas m fl in- syn och medverkan i driffen m m. Såcana frågor ligger ufanför byggnads—

sfyrelsons fracifionelle ansvarsområde.

LUP—ulredningen har i Siff befänkande (DsU l97!:7) anförf aff def inom högskoleområdel föreligger

speciella anledningar och möjligheter att tillförsäkra nytt-

jarmyndigheten en sådan organisation att det inom detta område

kommer att finnas tillräcklig kompetens för att säkerställa ett

fullgott underlag för olika projekt.......

Därtill kommer att inom högskoleområdet verksamheten förhållande—

vis ofta ställer speciella krav på lokaler. Målflusservlcon för s*unerande och ansfällda vid universirel och hög— skolor är inle speiifik i den meningen afl se prakrlska lösningarna skil— jer sig från vad som gäller inom personaIresfaurangverksamnef i allmänhef. Trofs deffa är del ändå - på samma säff som befräffande lokaler för under— visning och forskning - väsenfligf aff nen lokaia högskolemyndighefen, sfucerande och ansfälloa sarf i förekommande fall orifforganof i sförsfa möjliga ufsfräckning får möjlignef af? medverka i byggprocessens olika efapaer. För arf de lokala inTressenferna skall kunna uföva siff inflyfan— de är def moliveraf aTl man inc--m högskoleorganisarionen har fillgång fill

sakkunskap när def gäller målfidsservice.

from LUP—nrganlsafionen har fillsafls särskilda experfgrupper för bered— ning av vissa frågor. Sådana experlgrupper finns bl a för verksfäder, djur— hus och AV— och reprourrusfning. Ezperfgrupperna har fillkommif allfeffer— som LbP-nämnden funnit behov av sakkunnig experfis på skilda områden. Ek- perfgrupperna har encasf aff bereda fill grupperna remifferade ärenden och aff lämna förslag fill beeluf. LUP—ufrecningen har kommif fill den Slul' sefsen aff experfgrupoernes arbefe r*öner uppskaffning och an def allmänf förordas aff de skall behållas i framfiden. LUP-ufredningen anser därför aff del även i forfsäffnlngen bör finnas experrgruppcr på cenfral nivå.

Den exporffunkiion för målfldsfrågor som universifefsresiaurangkommiffén föreslår i deffa befänkardeär en parallell Till dessa experfgruppers nu—

varande arbefe.

• Sida 195
•  Original

Prop.]978/79292

ix.)

mälfidslokaler vid dniversifef

r planeringen av unu:rvisnings—

:iE”. Uni' rsiiefsr icrnngkommirf nuvarande

iffor vid programmeringen bör således i framriden ankomma på del

eller de organ som kommer aff ansvara för lokalplanoring n i övrigl.

E i huvudsak flerfn dc ) nrbelsuplgi

En bör i likhel men vad som för närvara

u ilar komm +Tén. Fxporfgrup

fiH na

_UP—nämnd knula ezperfgrupI-' ha :ill uspgiff

från ar w_ul— cch ulr sfri

luT #

in!?ialiv kunna aanelisere

-n ufru

nerlgr n lill LiP—ulred—

knuler Till Ul J byrå f

sakkunskap inom omr.

i experfgruppe. lör mn

har --j.'1l-1-'*y'l'rilr|-'; Tl Il 'f:yr|d lä.—."IE'

ilningsplanerirn m m

SUHF—_l" som iran drifTen av erfarer

[aperfg'uppen bör

ivningsorgan arbe red de uppgiller

! " ... ' ru cvtlar unv

isfeTsresfaurangkomnifr Def aör således Evila

exnerfgfuapon an

o lämna Uncerlgg för de delar av bygg sprogrnmmer son Helfidslokalernas *unkTion och lokalbeh m H 5 medverka vid uppräftande av lokal-

derandeorgenisafioner med hjälp slaTliga lin

• Sida 196
•  Original

Prop.1978/70:02 "?

yi: planeringnn av underhåll aah

skaffrinn av inramning uch ulru5ining i

Om" inför

eligner rill högskvlnennelerna i samuenn

"ac val uf drii++urn, val av Criffhdvucn h upprälfunde av

vlal snmf

lämna nch informufioner lill drifiorgnnen.

här ngerSTräVB en begränsning av inveslerings— och

för universifefsresfaurhnger och aff universifcfs— "Un bedrivs rnlinnellf. Experfgruppcn bör härvic Jiand annnf benkrc möjligheterna nfT samordna universifefsresfaurang—

— sföllig eller icxe sTaflig — =espi5ninosverk-

Grund av

insfående uppgiffer nöGvändigT aff exnerf—

gruppen för mål+ijsfrågcr har erforderliga resurser för dTT följa uf—

mlinfen inom resfaurangbranschen och öTf konlinuerligf hålla sig

informeraJ om uTvecklingen i fråga om resulfaf, priser m m inom uni—

versifelsresfau*ängerna.

Den föreslagna experfgruppen för målfidsfrågor bör infe i sanma s+— sfräckning son universiTelSFosiaurangkommiTién medverka vid projekfe— ringen av målridslokaler. Def bör infe heller åvila experfgruppen aff själv upprä+fa JelaljeraTulrusfningsprogram. Däremof bör den regel— mässigf få fillfälle aff yffra sig även över förslagshanclingar m m

bland annaf för aTT bicre med önskvärd erfarenhefsåferföring.

Kommiffén anser för sin del aff Jef infe föreligger någof hinder

för aff experfgruppen för mållidsfrågor, oakfaf knyfningen fill UHÄ, fullgör samma uppgiffcr för resfeurangverksamhef inom Sveriges Lant— bruksuniversifef och vid sfaTliga kulfurinsfifuiioner, som universi—

fefsresfaurangkommiffén nu gör. (Jfr prop l974z34, s l9).

• Sida 197
•  Original

Prop.1978/79:92

& liiil:l'|.'!”ii.il_l7; OLH-l (_l-15.5: -' "l.-”

6.l hus'n;

Universifefsresfaurangkammillårs kusTnader bes" rs *”wh ;lhildni

berännas

Bucgefarni l9/

deparfemenTefs kömmi+

na fill högsT 3I5.0GO krmror.

från afi den föreslagna e=

sfå av 5 - 7 -edamäfer och 31- den inl

av nä RM'=

ande ljänslcmmn jämTe skrivper

'ursäifs (förändral. sfnsunrqa &cn gä

fill cirka 500.0G0 kroncr/år. arlifade ekperler

ö.? rande

LUP—ufredningen har föreslagil aff en ny organisafion och handläggnh

ordning av frågor rörande lökaler och ufrusfning för högskolan skall

Trada i kraff den I Juli l978.

En ändring av den framfida handläggningsordningen för universifefsres— faurangärendon bör genomföras samfidigf som lokal— och ulrusTningspro— gramorganisafionen i övrigi för universifef och högskolor ändras. |

enlighef med LUP—uTreoningen anser vi def möjligl aff övergå lill en

ny handläggningsorcning från den [ juli l978.

När den i deffa befänkande föreslagna handläggningsordningen lör uni— 'vesifefsresfauranärenden har genomförfs anser vi oss ha fullgjorf våra uppdrag såväl enligf de ursprungliga direkfiven frän l969 som enlig;

filläggsdirekfiven från l972.

• Sida 198
•  Original

Prop. ”78/79: 92

BHagal

ÖNIVERSITETSRESTAURANGKOMMITTEN HANDLÄGGHINGSORDNING 1 (2)

UTRUSTNINGSNÄMNDEN FÖR 1973—10-10 UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR

1.

Handläggninö av ärenden rörande utrustning för restauranger och kaféer vid universitet och hög— skolor _..___...__.___.____

lProvisorisk handläggningsordningl

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH) och UR—kommittén kommer att fr o m inne- varande budgetår " i avvaktan på en definitiv handläggningsordning — tillämpa följande rutiner vad gäller anskaffning av utrustning för restau— ranger och kaféer vid universitet och högskolor m m.

Planering

UR—kommittén upprättar — i förekommande fall of— ter samråd med driftbolag (motsv) _ förslag till utrustningsprogram för rosnektivc objekt. Sådana förslag till utrustningsp agram tillställs be— rörd läroanstalt, studcr ndeorganisation och eventuellt driftbolag (& trcpronör) för yttrande. Där så bedöms lämpligt s_pdrar UR—kommittén åt driftbolag (motsv) att upprätta och till UR—kom— mittén inkomma med förslag till utrustningspro— gram. Sådant uppdras skall ges skriftligt och med angivande av prolii närt beräknad kostnadsram för utrustning för objektet.

Efter UR—kommitténs prövning av förslag till ut— rustningsprogram, just. s programmet och till— ställs "berört drifthilzig (entreprenör) för slut— ligt yttrande. Härefter up; ”ttas definitivt utrustningsprogrsm att lä ras till grund för UUst anslagsframställning.

UR—kommittén upprättar och inger till UUH i augus ti månad respektive år prelitirärt förslag till kostnadsramar för utruf'iing för objekt vilka skall utrustas nästa budgetår.

Utrustningsprogram med motiveringar och förslag till kostnadsramar — definitiva ramar eller del— ramar - för objekt enligt ovan upprättas och in- ges av Ukwkommittén till UUH efter överenskommel— se respektive år, dock senast under oktober må— nad.

• Sida 199
•  Original

Prop. 1978/79: 92 2

3.

U'. .

(I.

Upphandling

Upphandlingsunderlag överlämnas av UR—kommittén till UUH senast två månader innan upphandlingen skall påbörjas. Väsentliga ändringar av eller tillägg till upphandlingsunderlag skall prövas och föreslås av UR—kommittén.

Av fastställd kostnadsram kan mindre belopp reser— veras för "oförutsett”. Härigenom har driftbolag (entreprenör) möjlighet att efter vunna erfaren— heter hemställa hos I)n-kom1:iti;.én om komplette— ringar m m av den utrustning som ställts till förfogande. Sådana önskemål om kompletteringar skall inkomma till UH—kommittön senast ett år efter det att enheten tagits i drift.

UUH upphandlar utrustnin efter in' OpanFdIdh- från _ i i'örekommande fa l — drif'tbolag (motsv) sam't på grundval av övei imnat upphandlingsunder— lag jämte de ändringar eller tillägt; som därefter kan ha föres lagits av H? '—kommitt»n.

UUH samråder med eventuellt befintligt driftbolag (metsv) vid upphandling i vad Tälier typ, fabri— kat m m såvitt detta ej tidigare givits i "ipp— handlin"”u1devlageu.

UUZ tillställer UH—kcmmittén och i i'ö.rekmm fall driftbelag (motsv) avskrift av in'öpeorder.

Blanketter m m

Förslag till utrustnin*epr"rcu . underlag skall 'uppräit s i enlighet med av 1 kommittén och UUH itirbetade blanketter m n Tuh anvisningar i övrigt.

Eftergranrk1ing

UUH och urvardrrin de syf _ *tiiii utrust— ningsp1.-;ramarb att stickgärovsri CJ jekt.et tagit&- i driit de ställd utrus

dur till förfogan— icke-nyttjas.

Information

Förslag till Rosti. ads -- .. il”)— graa tillställs_tvggnr.dsst3rni3un, berörd lL kommitté (motsv). be1 örd läroanstalt, Ltudera11de— organis.ation och — i förekom -ndc fall - drift— bolag (metSV.).

• Sida 200
•  Original

Prop.!978/79192

tillkommit JHGQF

Driltstarr

Faro!in5ks instifutet || ||

=? restaurang ll, HC *.Jigenter aureng, Ulture ”

Viktoriagatan 30 -sykologiska institutionen

Res Furang, lärarhögskolan i Mölndal k || || II i ( l 7 11

' xD! 1" (Di '.!?! (1 'I

Restaurang Medicineroerget Restaurang Chalmers kårhus (tillbyggnad)

KARLSTAD

Restaurang i nronoparken 264 l974 Kafé " " 104 l974 30RÅS

Restaurang bibliotekshögskolan (ombyggnad) l40 l974 LUND

Restaurang Kem inn, kemicentrum 2l2 I97l Restaurang Sparta 350 |97I Kafé UB || 50 |977 MALMÖ

Restaurang, lärarhögskolan 355 l974

Kafé " 75 1974

• Sida 201
•  Original

Prop.!978/79292

CRT/OBJEKT lWatsurtal . Urittsrart

Restaurang inom Tclebargaområdet 225 låib

LlHKÖPiNG

R urang hus A, universitetet 550 IQ/I K, , hus B " 42 |97| Kafé hus C " *6 197l Re_raurang ll I- " 1975

LULEÅ

Regtaurang Huskia .| kv 4, högskulan 230 l97l Kafé ||| " !52 l974 Kafé lv ” iÅG l97ö Prcvisorisk restaurang, lärarhÖQSäaiar iOO l977

ÖSTERBUND

Restaurang, sociaihögskclan l975

.-. . U| l_ . , (—

TOTALT

• Sida 202
•  Original

Prop.!97B/79:9Z

normalskclJ)

& (t C SVA) i m m Frescati (?

m m, Fre psyke

-'»1åltioslakaier ino-!:. biel Paté inom bibliotex, Frescati ? té hus Å

? och lunchservering, Philologicum aurang, lärarhögskulan icae—laborativ: inst (etapp ][)

GÖTEBORG

Hate inom matematiskt centrum Måltioslokaler vid marinbiologiskl laboratorium, Tjärnö Restaurang inor medicinarområdat (återuppbyggnad)

LUHD

Kafé inom södra universitetsområuet

Restaurang, Odont tak (ombyggnad é Kat , musikhögskolan

LINKÖPING

Kafé inom icke Iaborativa inst Permanent restaurang ]

UMEÅ

Kafé inom skogshögskolan

LULEÅ

Restaurang, centrumbyggnad Restaurang, lärarhögskolan

. U :? %estaurang, icke—laborativa inst

IOC 275 IIO

_ r.;

m m L- U'! cl r.- ':U (3 L"

ICO

375 |50

• Sida 203
•  Original

Prop. ”78/79: 92

ORI /'-'f)i%_l [ KT

KALMAR Restaurang , lärarhögskolan

BORÅ 5

Restaurang , b i b I hatat—'sh-

F'I '_',t sa:—. n tai

• Sida 204
•  Original

• Sida 205
•  Original

Prop. 1978/79: 92 [ Bilaga 4

Planering av högskolerestauranger

I A/Ilm'int

Utredningens betänkande hur vid rentissbehundlingen fått ett i stort sett gynnsamt mottagande. Flertalet remissinstanser hur i huvudsak tillstyrkt förslagen.