om lokal- och utrustningsplaneringen vid statliga högskoleenheter
Regeringens proposition
1978/79: 92
om lokal- och utrustningsplaneringen vid statliga högskoleenheter
beslutad den 8 februari 1979.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar
OLA ULLSTEN
JAN-ERIK WIKSTRÖM
Propositionens huvudsakliga innehåll
Med början är 1964 har av Kungl. Maj:t och senare av regeringen tillkallats lokal- och utrustningsprogramkommittéer, en vid varje universitetsort liksom en för jordbrukets högskolor. En speciell universitetsrestaurangkommitie har tillkallats för högskolornas restaurangfrågor. Kommittéernas verksamhetsområden har efter hand vidgats till att omfatta lokal- och utrustningsplanering för i huvudsak all statlig högskoleutbildning samt därtill knuten forskning och förvaltning.
Kommittcerna har att utreda de lokal- och utrustningsbehov som aktualiseras främst av lokala eller centrala högskolemyndigheter. Behoven omsätts i lokal- resp. utrustningsprogram som fastställs av kommittéerna. Lokalprogrammen bildar underlag för de byggnadsprogram som redovisas av byggnadsstyrelsen för regeringen och som efter prövning normalt leder till uppdrag till byggnadsstyrelsen att projektera och utföra byggnader. 'Kommittéerna utreder högskoleenheternas behov av ersättningsanskaffning av inredning och utrustning och prövar lokalbehov vid förhyrningar.
En särskild samarbetsnämnd svarar för att utarbeta vissa normer och anvisningar för programarbetet samt för övergripande prioritering av aktuelia byggnadsobjekt och ersättningsbehov av utrustning. Handläggning av lokal- och utrustningsfrågorna vid kommittéerna sker vid ett gemensamt kansli.
I propositionen föreslås att nuvarande kommittéorganisation för lokal-
och utrustningsfrågor avvecklas. Arbetet med dessa frågor inom den stat-
liga delen av högskolan förs i stället till stor del över på de enskilda högskoleenheternas styrelser. I propositionen föreslås speciella organ, s.k. lokalnämnder för hithörande frågor. De regionala aspekterna på fram-
I Riksdagen 1978179.1 samt. Nr 92
förallt den grundläggande högskoleutbildningens lokal- och utrustningsbehov skall bevakas av regtonstyrelserna. Till universitets- och högskoleämbetet förläggs samordnande och prioriterande uppgifter. Dit knyts även vissa expertgrupper som finns inom den nuvarande lokal- och utrustningsprogramorganisationen.
Lokal- och utrustningsplaneringen vid Sveriges lantbruksuniversitet föreslås ske på likartat sätt.
Universitetsrestaurangkommittén föreslås bli avvecklad och uppgifterna fördelade på olika myndigheter.
Förslagen syftar till att anpassa planeringen av lokaler och utrustning till den nya högskoleorganisationen och i övrigt ändrade förutsättningar.
Utdrag UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1978-02-08
Närvarande: statsministern Ullsten. ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo, Wikström, Eviggebo, Wirtén, Huss, Rodhe. Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, De Geer, Blix, Gabriel Romanus, Tham, Bondestam.
Föredragande: statsrådet Wikström.
Proposition om lokal- och utrustningsplanering vid statliga högskoleenheter
1 Inledning
År 1975 tillkallade dåvarande chefen för utbildningsdepartementet en sakkunnig! med uppdrag att utreda organisationen av handläggningen av lokal- och utrustningsärenden inom högskolan. Arbetet skulle ske med utgångspunkt i dels den befintliga lokal- och utrustningsprogramorganisationen (LU P-organisationen) och erfarenheterna av den, dels synpunkter i hithörande frågor som anförts i yttranden över förslag av 1968 års utbildningsutredning. Utredaren skulle vidare lägga fram förslag om hur uppgifter motsvarande dem som fullgörs av lokal- och utrustningsprogramkommittéerna (LUP-kommittéerna) och samarbetsnämnden för lokal- och utrustningsprogramkommittéerna (LUP-nämnden) skulle organiseras för den nya högskolan och anpassas till den organisation för denna som riksdagen hade beslutat om (prop. 1975:9, UbU 1975: 17, rskr 1975: 179). Den sakkunnige', som antog namnet LUP-utredningen, avlämnade i maj 1977 betänkandet (Ds U 1977:7) Lokaler och utrustning för högskolan. Betänkandet — som också innehåller en redogörelse för nuvarande förhållanden — bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.
Efter remiss har yttranden avgetts av statskontoret, byggnadsstyrelsen, riksrevisionsverket, universitets- och högskoleämbetet (UHAÄ) efter hörande av regionala och lokala högskolemyndigheter, utrustningsnämnden för universitet och högskolor (WUH), LUP-nämnden efter hörande av EUP-kommittéerna, skolöverstyrelsen, statens kulturråd, läntbruksstyrelsen, humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, medicinska
! Dåvarande överdirektören Lennart Rydback.
forskningsrådet, naturvetenskapliga forskningsrådet, Sveriges lantbruksuniversitet, Centralorganisationen SACO/SR, Eandsorganisationen i Sverige (1.0), Tjänstemännens centratorganisation (TCO) samt Sveriges förenade studentkårer (SFS).
En sammanfattning av remissyttrandena över LUP-utredningens betånkande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.
I mårs 1969 bemyndigade Kungl. Maj:t dåvarande statsrådet Moberg att tillkalla en kommitté med uppgift att fortlöpande svara för planering och samordning m. m. av restaurangverksamheten vid universitet och högskolor. Kommittén som antog namnet universitetsrestaurangkommittén erhöll i maj 1972 genom beslut av Kungl. Maj:t tilläggsdirektiv att bl.a. utreda den framtida handläggningen av sådana ärenden rörande lokal- och utrustningsprogramfrågor m. m. avseende restauranger vid universitet och högskolor för vilka kommittén svarar. Kommittén avlämnade i augusti 1977 betänkandet (Ds U 1977:13) Universitetsrestauranger - organisation för planering. Betänkandet — som också innehåller en beskrivning av nuvarande förhållanden — bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.
Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av statskontoret, byggnadsstyrelsen, riksrevisionsverket, statens personalnämnd, UHÄ efter hörande av regionala och lokala högskolemyndigheter, UUH, LUPnämnden efter hörande av LUP-kommittéerna, statens kulturräd, bostads-
styrelsen, Sveriges lantbruksuniversitet, SACO/SR, LO, SFS, Högskolerestauranger i Stockholm AB. Universitetsrestauranger i Linköping AB,
Göteborgs universitetsrestauranger AB samt Sveriges allmänna restaurang AB (SARA).
En sammanfattning av remissyttrandena Över universitetsrestaurangkommitténs betänkande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4.
Föredraganden
Föredragandens överväganden 2.1 Inledning
Intill år 1964 vilade ansvaret för lokalplaneringen vid universitet och högskolor liksom för övrig civil statlig förvaltning på byggnadsstyrelsen. För större utbyggnadsprojekt tillkallades speciella programkommittéer som i byggnadsstyrelsens ställe upprättade lokalprogram, Utrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH) ansvarade för planering och upphandling av såväl inredning som utrustning.
Mot bakgrund av det mycket omfattande utbyggnadsprogram för universitet och högskolor som fastställdes av 1963 års riksdag föreslog Kungl.
Maj:t I prop. 1964:50 ang. universitetens och högskolornas organisation
och förvaltning m. m. att lokal- och utrustningsprogramarbetet skulle an-
förtros at speciella kommittéer, en för var och en av universitetsorterna. Planering och upphandling av inredning föreslogs samtidigt bli överförd till byggnadsstyrelsen. Riksdagen hade ingen erinran mot dessa förslag (SU 1964: 119, rskr 1964: 239). Djuni 1964 tillkällades lokal- och utrustningsprogramkommittéer (LUP-kommitéer) för de dåvarande universitetsorterna Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm och Umeå. En särskild samarbetsnämnd för LUP-kommittéerna (LUP-nämnden) inrättades samtidigt för att sörja för ett nära samarbete kommittéerna emellan. År 1965 tillkallade dåvarande chefen för jordbruksdepartementet en LUP-kommitté för Jordbrukets högskolor. En LUP-kommitté för Linköping tillkallades är 1970. Den samma år tillkallade organisationskommittén för planering av högre teknisk utbildning och forskning i övre Norrland hade fram till den I juli 1977 ansvaret för lokal- och utrustningsplaneringen vid högskolan i Luleå.
Min företrädare redovisade i prop. 1975:9 ang. reformering av högskoleutbildningen m. m. ett förslag av 1968 ärs utbildningsutredning (U 68) att LUP-kommittéerna skulle inordnas i den lokala högskoleorganisationen. Vidare skulle det av U 68 föreslagna universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) överta de centrala samordningsuppgifter som ankommer på LUPnämnden. I sina yttranden över U 68:s förslag förordade statskontoret, byggnadsstyrelsen och riksrevisionsverket ytterligare överväganden i dessa avseenden. Med anledning bl.a. härav anförde min företrädare att frågan borde utredas vidare.
I anslutning till övrigt arbete med att föra högskolereformen vidare initierades därför den utredning om planering av lokaler och utrustning för högskolan som bl. a. utgör grunden för denna propositton.
Riksdagen har tidigare beslutat om högskolans organisation (prop. 1975:9, UbU 1975: 17, rskr 1975: 179 samt prop. 1976/77:59, UbU 1976/ 77:20, rskr 1976/77: 246). Jag vill inledningsvis peka på att de enskilda högskoleenheterna genom högskolereformen har fått vidgade befogenheter och större handlingsfrihet i skilda hänseenden. Detta gäller bl. a. dispositionen av de medel som riksdagen anvisar. Syftet härmed är bl.a. att stimulera det lokala engagemanget i planerings- och utvecklingsarbetet. Jag kommer i det följande att förorda att lokal- och utrustningsplaneringen inom högskolan anpassas till bl. a. det ökade ansvar och de ökade befogenheter som sålunda I andra avseenden har getts till högskoleenheterna. Detta innebär att de av riksdagen tidigare antagna riktlinjerna för lokaloch utrustningsplaneringen inom högskolan förändras och att denna ges en stadigvarande organisation.
Jag uppdrog vären 1977 åt en sakkunnig! inom utbildningsdepartementet att företa en översyn av befogenhetsfördelningen mellan centrala, regiona-
la och lokala organ inom högskolan. Den sakkunnige, som tillsammans
! Riksdagsledamoten Jörgen Ullenhag.
med ett antal tillkallade experter har arbetat under benämningen decentraliseringsgruppen. har med utgångspunkt sitt arbete anfört vissa principiella synpunkter i anslutning till LUP-utredningens förslag. Innan jar går in på de enskilda frågor som bör underställas riksdagen för beslut eller som för sammanhangets skull bör redovisas vill jag ange tvä viktiga utgångspunkter för mina överväganden. = Ny- och ombypgnadsobjekten inom högskolesektorn innehåller ofta lokaler som mäste uppfylla speciella verksamhetskrav. Det är därför betydelsefullt att de blivande brukarna ges möjlighet att aktivt delta i planeringen. Högskolestyrelserna bör ges ansvar för att redovisa en
beskrivning av verksamheten samt i de fall där fastställda normer sak-
nus även utarbeta förslag ull ramprogram. Högskolestyrelserna bör också ha ett ökat ansvar för att befintligt lokalbesiånd utnyttjas rationellt. -- Lokaler, inredning och utrustning utgör en tungt vägande del av de totala resurser som ställs ull högskoleenheternas förfogande. Jag anser det därför betydelsefullt att planeringen av dessa resurser närmare knyts till övrig resursplanering inom högskolan.
2.2 Lokal- och utrustningsbehov inom högskolesektorn
Jag vill inledningsvis, som bakgrund till den organisatoriska förändring Jag senare kommer att förorda, något beröra de nv- och ombyggnadsbehov som kan förutses inom den statliga delen av högskolesektorn. Nuvarande lokaler inom det äldre byggnadsbeständet uppvisar ofta brister från arbetsmiljö- och ibland även arbetarskyddsynpukt. Åtgärderna under den kommande femärsperioden bör därför it stor utsträckning tnriktas på ombyggnader inom befintligt lokalbeständ. Visst nybyggnadsbehov föreligger för att samla institutioner som nu är splittrade på flera lokaler, medan nybyggnadsbehov för tillkommande verksamhet kommer att svara för en relativt liten del av det totala behovet. De stora investeringsbehoven under perioden kommer i första hand att föreligga i Lund/Malmöregionen, Göteborgsregionen samt Stockholmsregionen. För att ge en uppfattning om det totala investeringsbehovet för högskolesektorns byggnadsverksamhet under de närmaste fem åren vill jag nämna att det aktuella planeringsmaterialet för denna period som har redovisats av LUP-nämnden i samråd med byggnadsstyrelsen omfattar 58 större byggnadsobjekt. Ett byggande av dessa, som har prioriterats ur ett samlat material från samtliga LUPkommittéer omfattande 146 objekt, skulle kräva en årlig investeringsvolym av storleksordningen 200 milj.kr., vartill kommer medel för inredning och utrustning. Behovet av ersättning och komplettering av utrustning inom högskolesektorn har ökat starkt. UHÄ framhöll i sina förslag till anslagsframställning för innevarande budgetär att en stor del av nuvarande utrustning vid
oa 2
högskolorna tillkom under 1960-talets utbyggnadsperiod av universitet och högskolor och därför nått en ålder då den bör slutligt avskrivas. För att uppnä en generell avskrivningstid av tio år skulle nuvarande ersättningsram enligt UHA i det närmaste behöva fördubblas.
Forskningsrädsnämnden har vidare i sitt förslag ull anstagsframställning för budgetåret 1979/80 redovisat en på uppdrag av regeringen verkställd utredning om behovet och finansieringen av dyrbar vetenskaplig utrustning.
Jag avser att I annat sammanhang återkomma tll regeringen med förslag som berör högskolesektorns utrustningsbehov, säväl i form av utrustning av baskaraktär som i form av dyrbar vetenskaplig utrustning.
2.3 Långsiktig planering av lokaler och utrustning inom högskolesektorn
Den långsiktiga lokalplaneringen ligger nu inom LUP-organisationens och byggnadsstyrelsens ansvarsområden. Enligt direktiven för LUP-kommittéerna skall de i sitt arbete beakta möjligheterna till effektivt och flexibelt utnyttjande av lokal- och utrustningsresurser bl.a. genom att eftersträva ett sambruk av resurser mellan läroanstalter och institutioner.
Sedan är 1973 har LUP-nämnden årligen fastställt en prioriteringslista över aktuella byggnadsobjekt inom högskolesecktorn. Efter beredning inom nämndens sekretariat fastställer varje kommitté ordningen melllan aktuella objekt inom sitt ansvarsområde. Sekretariatet upprättar därefter förslag till gemensam prioriteringslista som nämnden bearbetar och fastställer. Listan överlämnas till utbildningsdepartementet och byggnadsstyrelsen för att utgöra en del av underlaget vid handläggningen av de enskilda byggnadsärendena.
Jag vill i sammanhanget framhålla det unika i att en kommittéorganisa-
tion, under så lång tid som varit fallet med LUP-organisation, kommit att ha en betydande rolt i den fortlöpande planeringsprocessen. Organisationens arbete har, som LUP-utredningen strukit under, varit avgörande för lokal- och utrustningsplaneringen inom högskolesektorn. De normer och arbetssätt som IL UP-organisationen har utvecklat kommer att utgöra en god grund för sektorns fortsatta planeringsarbete.
Utgångspunkten för LUP-utredningens arbete har varit att knyta planeringen av lokal- och utrustningsfrägor starkare till övrig resursplanering vid den enskilda högskoleenheten. Utredningen föreslår därför att viss lokalplanering, lokalprioritering och lokaldisposition bör ankomma på högskolestyrelsen 1 samråd med byggnadsstyrelsen och dess regionala organ. Samråd bör enligt utredning ske med forskningsråd när rådsfinansierad verksamhet berörs. På orter med flera högskoleenheter bör samräd ske enheterna emetlan i lokalplaneringsfrågor sä att möjlighe-
ter till sambruk av lokaler tillvaratas.
För att främja en mer samlad resursplanering föreslår utredningen att
högskolestyrelsen redovisar sin lokal- och utrustningsplanering i anshu-
ning till den årliga anstagstramställningen. Högskolestyrelserna bör där presentera en Översikt av aktuella och överblickbara lokalbehov som prioriteras inbördes. Redovisningen bör omfatta byggnadsinvesteringar i såväl sådana objekt eller grupper av objekt som byggnadsstyrelsen har bemyndigande att besluta om som sådana som skall underställas regeringens och riksdagens prövning.
Byggnadsstyrelsen anser 1 sitt remissvar att högskoleenhetens årliga planeringsredovisning bör utgå från orsakerna till ett ökat lokalbehov som arbetsmiljökrav, önskemåt om förändrad verksamhet etc. De olika behoven bör angelägenhetsgraderas från enhetens synpunkt och de föreslagna objekten bör vidare åsättas en uppskattad årskostnad. Därigenom skule redovisningen ge en samlad bild av de totala lokalbehoven fördelade på ändamål och ort liksom ett teoretiskt mått på de ökade lokalkostnaderna. UHA anser att så länge anslagssystemet inte medger en meningsfull prioritering mellan lokal- och utrustningsbehov och andra resursbehov så bör höpskolestvrelsernas redovisning i första hand inskränkas till en angelägenhetsgradering mellan aktuella objekt.
Jag ansluter mig för egen del till UHÄ:s synpunkter och förordar att högskolemyndigheternas årliga redovisning av lokalfrågorna främst bör omfatta en angelägenhetsgradering av aktuella behov.
Utredningen har med utgångspunkt i önskvärdheten av att hålla ansvaret för lokalanskaffning och ansvaret för verksamheten samlat, ansett att regionstyrelsernas roll i den långsiktiga lokal- och utrustningsplaneringen bör begränsas till yttranden över högskoleenheternas förslag till lokalisering och dimensionering som hänger samman med den grundläggande högskoleutbildningens planering.
UHA:s uppgift blir enligt utredning att svara för samordning, lokalisering och riskprioritering. Resultatet av UHÄ:s granskning av högskolestyrelsernas planeringsmaterial, bör av UHÄ redovisas i form av en plan för den framtida byggnads- och utrustningsverksamheten för den högre utbildningen och forskningen i anslutning tilt ämbetets förslag till anslagsframställning. Det inom högskoleväsendet sålunda framställda underlaget för de totala lokalbehoven skall liksom redovisningen av behoven av ny inredning och utrustning utgöra underlag för ortsvisa investeringsramar som fastställs av riksdag och regering.
Enligt sitt remissvar anser sig UHÄ inte övertygat om att den av utredningen föreslagna handläggningen är realistisk vad avser att uppnå avsedd
förenkling och samtidigt bevara kvalitet i underlaget för statsmakternas
beslut. Ämbetet förordar därför att utredningens förslag som avser planerings- och prioriteringsansvar förverkligas men mera med nuvarande organisation och rollfördelning som utgångspunkt. Byggnadsstyrelsen framför liknande synpunker och föreslår att det av högskoleväsendet framställda underlaget redovisas i form av en femårig lokalförsörjningsplan i anslut-
ning till verkets förslag till anslagsframställning. Denna plan bör enligt verkets mening utgöra grund för ekonomiska planeringsrumar för hela landet som omprövas årligen.
Jag anser för egen del att följande ordning bör tillämpas. Högskolestyrelsen redovisar i anslutning till sina förslag till anslagsframställning planer beträffande lokal- och utrustningsbehoven för de närmaste fem ären, s.k. planeringsredovisningar. Regionstyrelserna yttrar sig med utgångspunkt i sitt ansvar för främst samordnande planering av den grundläggande utbildningen över dessa till UHÄ. Ämbetet sammanställer planeringsredovisningarna och gör en samlad prioritering av i dem ingående objekt. Detta
samlade material redovisas av UHÄ i anslutning till ämbetets förslag till
anslagsframställning. Det överlämnas också till byggnadsstyrelsen för att utgöra underlag för styrelsens utformning av, liksom hittills, femåriga lokalförsörjningsplaner. Styrelsen bör i dessa planer förteckna de objekt som kan ingå i den s.k. projektreserven, dvs. objekt som lämpar sig att bli utförda vid en tidpunkt som bestäms med hänsyn till sysselsättningsläget. Jag förutsätter att byggnadsstyrelsen i dessa frågor nära samråder med
UHÄ.
Enligt min mening behöver regeringen i ökad omfattning kunna ge myndigheterna anvisningar för inriktningen av lokalplaneringen även på något längre sikt. Den årliga redovisning som högskolemyndigheterna och byggnadsstyrelsen enligt mitt förslag bör lämna i fråga om lokalplaneringen kan bilda underlag för sådana mer långsiktiga överväganden. Dessa anvisningar för planeringens huvudsakliga inriktning bör knytas till de konkreta projekt och verksamheter som myndigheterna redovisar.
2.4 Handläggning av enskilda lokal- och utrustningsärenden
24.1 Nuvarande förhållanden
Jag redovisar inledningsvis hur de enskilda ärendena f. n. handläggs. Det praktiska arbetet med att utforma verksamhetsbeskrivning och lokalprogram för ett separat byggnadsobjekt har till stor de! ävilat personer, som på ett eller annat sätt har representerat de blivande lokalbrukarna. På senare tid har det oftast skett i en arbetsgrupp med representanter för institutionsledning, personal och studerande. Personal vid LUP-kommittéerna har deltagit i eller nära följt arbetsgruppernas arbete. De till LUP-nämnden knutna expertgrupperna har i mån av behov biträtt med rådgivning och
bedömning av de funktionskrav som ställs på högt specialiserade lokaler
eller utrustning. Representanter för byggnadsstyrelsen och UUH har också ofta varit knutna till det inledande planeringsarbetet. För LUP-kommittéernas enskilda ledamöter har det i regel inte varit möjligt att i detalj följa programarbetet.
2.4.2 Utredningens förslag
Utredningen har föreslagit att LUP-kommittéernas upppifter i fortsättningen överförs till de lokala högskoleenheterna och att högskolestyrelserna skall åläggas ansvar för lokal- och utrustningsplaneringen.
De arbetsuppgifter som enligt utredningens förslag bör falla inom högskolestyrelsernas ansvarsområde är I huvudsak följande.
I Prioritering av lokal- och utrustningsbehov inom enheten samt ett sammanhållande ansvar för dispositionen av tillgängligt lokalbeständ inkl. förhyrningar. Dessa arbetsuppgifter hänger till stor del samman med den långsiktiga planeringen av lokalfrågorna inom högskolesektorn som jag tidigare har berört.
2 Verksamhetsbeskrivningar vid anskaffande av lokaler och utrustning och därav följande programmeringsarbete.
3 Behovsprövning av lokaler och utrustning.
Omfattningen av lokal- och utrustningsärenden vid den enskilda enheten kan enligt utredningen komma att bli så stor att högskolestyvrelsen från avlastningssynpunkt anser sig behöva ett ständigt arbetsutskott för beredning av hithörande frågor. Regionstyrelsernas uppgifter blir enligt utredningen att med cget yttrande vidarebefordra ärendena till UHÄ. Regionstyrelserna föreslås begränsa sina yttranden till att avse sådana lokaliserings- och dimensioneringsfrågor som ligger inom deras ansvarsområde.
Utredningen föreslär att UHA granskar det framlagda lokalbehovet främst med hänsyn till inriktning och omfattning av de verksamheter som skall bedrivas i de nya lokalerna. UHÄ har enligt utredningen också att
beakta lokaliseringsfrågan. Utredningen föreslår att planeringsbered-
ningarna inom UHÄ prövar verksamhetsbeskrivningar i samband med nya lokaler, ny inredning och ny utrustning.
2.4.3 Arbetsuppgifter för högskolemyndigheterna
Vad gäller utredningens förslag om att överföra LUP-kommittéernas arbetsuppgifter till högskoleenheterna har de remissinstanser som representerar högskolesektorn genomgående bemött detta förslag positivt. Ett fåtal remissinstanser inom denna grupp har velat ytterligare förstärka högskoleenheternas befogenheter och ansvar till att omfatta även byggnadsobjektens projekteringsskede. Vissa andra remissinstanser anser
att lokalförsörjningen för högskolan bör anpassas till den handläggnings-
ordning som gäller för annan statlig lokalförsörjning.
I fråga om det av utredningen föreslagna arbetsutskottet har UHÄ och LUP-nämnden i sina remissvar föreslagit att ett sådant arbetsutskott, en lokalnämnd, görs till ett permanent organ vid högskoleenheter med fasta forskningsresurser och skall kunna inrättas vid övriga enheter efter beslut av högskolestyrelsen. Lokalnämnden bör enligt förslagen bestå av företrädare för verksamheten, de anställda och de studerande. Till nämnden bör vidare knytas representanter för byggnadsstyrelsen och UUH.
Jag har udigare betonat att ett syfte med högskolereformen är att inom högskoleenheterna stimulera det toökala engagemanget i planerings- och utvecklingsarbetet. Jag anser det därför riktigt och nödvändigt att anpassa
situation. Jag förordar således att LUP-kommittéernas arbetsuppgifter förs över till högskoleenheterna. Jag biträder vidare UHÄ:s och LUP-nämndens förslag om inrättande av lokalnämnd underställd högskolestyrelsen.
Jag anser att det är viktigt att den sakkunskap som byggnadsstyrelsen och UUH representerar regelbundet företräds i lokalnämnden. Enligt min mening bör detta kunna ske genom att verkens representanter ges närvarooch yttranderätt samt rätt att avge särskilda yttranden. En representant för UHA bör också kunna knytas till nämnden under samma förutsättningar. Vid de högskoleenheter där lokalnämnd inte inrättas bör representanter för de nämnda myndigheterna på samma villkor ha rätt att närvara vid högskolestyrelsens behandling av lokal- och utrustningsfraågor.
Remissinstanser har allmänt. liksom decentraliseringsgruppen, ansett att revionstyrelserna endast 1 undantagsfall bör ta ställning til enskilda lokalbehov eller utrustningsprogram. Deras uppgift är istället, enligt min mening, att lämna sådana kompletterande synpunker som avser den grundkiggande utbildningens omfattning, inriktning och forskningsanknytningen av denna.
Regionstyrelserna har därmed ett särskilt ansvar för att de små högskoleenheternas lokal- och utrustningsbehov vägs mot behoven för övrig grundläggande utbildning inom regionen samt att erforderlig samverkan i lokal- och utrustningsfrågor kommer till stånd mellan berörda högskoleenheter.
UHA:s uppgifter ligger inom den långsiktiga planeringen av lokal- och utrustningsfrågor som jag tidigare har berört. Ämbetet bör därutöver bistå högskoleenheterna med experthjälp under det fortlöpande beredningsarbetet av ett enskilt ärende. I samband med enskilda byggnads- eller utrustningsärenden bör ämbetet lägga synpunker på inriktning och omfattning av den aktuella verksamheten. UHÄ bör liksom tidigare i samarbete med UUH ha ansvaret för ersättningsanskaffning av utrustning för högskoleenheterna samt sammanställa ersättningsbehov av inredning.
Jag vill i sammanhanget framhålla vikten av att UHÄ, UUH och bygg-
nadsstyrelsen i samverkan utarbetar normer och anvisningar för planering
av lokaler, inredning och utrustning för högskolan.
2.4.4 Rollfördelning mellan högskolemyndigheterna och byggnadsstyrel- Sen
Utredningen har förutsatt en handläggningsordning där även det ekono-
miska ansvaret för byggnadsprojekten i planeringsfasen faller på högsko-
lestyrelsen. Byggnadsstyrelsen skulle under denna fas bistå med expert-
hjälp för framtagande av kostnadsunderlag. Högskoleorganisationen skulle
bära huvudansvaret för projektet till dess det prövats av regeringen. Därefter skulle projektet i och med projekteringsuppdraget övergå till byggnads-
styrelsen som ansvarar för projektering och utförande.
Utredningens förslag förutsätter att bindande ekonomiska ramar kan fastställa på grundval av verksamhetsbeskrivning och ramprogram. En rad remissinstanser har ifrågasatt att detta skulle vara möjligt bl. a. beroende på att tekniskt komplicerade byggnadsprojekt ofta förekommer inom högskolesektorn.
UHÄA har i sitt remissvar förordat att utredningens principiella förslag vad beträffar planerings- och programansvar förverkligas, men med en
ning och mera med utgångspunkt i nuvarande rollfördelning mellan högskolesektorn och byggnadsstyrelsen. Beträffande den närmare ansvarsfördelningen vid handläggning av ett enskilt byggnadsärende anför UHÄ i sitt yttrande bl. a. följande. När det gäller lokaler för forsknings- och mera speciella utbildningsändamål bör högskolestyrelsen ha ansvaret för att konkretisera verksamhetsbeskrivningen till ett ramprogram. 1 fråga om lokaler t.ex. för allmänna förvaltningsändamål kan det vara tillräckligt med en verksamhetsbeskrivning från styrelsens sida. Den mer konkreta planeringen kan dä ankomma på byggnadsstyrelsen på samma sätt som för statliga lokaler i allmänhet. Ramprogrammet överlämnas till byggnadsstyrelsen, som sedan har att omsätta programmen till konkreta förslag. I fall
där byggnadsstyrelsen bedömer det som omöjligt att föreslå att ett sådant
program i sin helhet realiseras bör byggnadsstyrelsen vara skyldig att samråda med högskolestyrelsen. Härvid bör alltid högskolestyrelsens synpunkter bifogas förslaget.
Byggnadsstyrelsen framhåller att verket är ansvarigt för att lokalförsörjningen sker på ett för staten ekonomiskt sätt. Byggnadsstyrelsen har att bearbeta de ingivna programmen. 1 de fall byggnadsstyrelsen i sin bearbetning gör kompletteringar eller utarbetar ramprogram själv skall verket inhämta resp. högskolestyrelses synpunkter innan ärendet redovisas till regeringen. Högskolestyrelsens synpunkter skall redovisas i framställningen till regeringen. Byggnadsstyrelsen tillfogar, att den ser frågan om programansvar som en fråga om praktisk arbetsfördelning mellan styrelsen och högskolemyndigheterna. Byggnadsstyrelsen har inte att i sak göra en överprövning av olika myndigheters bedömningar rörande den egna verksamhetens innehåll och utveckling.
LUP-nämnden anför I sitt yttrande synpunkter på den konkreta handläggningen av ärenden som direkt ansluter till de uppfattningar byggnadsstyrelsen redovisar. Nämnden riktar uppmärksamheten på det föreslagna samverkansorganet inom högskoleenheten. Om sådana inrättas blir frågan om det formella ”programansvaret” inte lika avgörande för högskolan som LUP-kommittéerna har anfört i sina remissvar. Nämnden anför vidare, att frågan om programansvar mer blir en fråga om samverkan inom den föreslagna lokalnämnden mellan berörda myndigheter.
Prop. 1978/79: 92 . 13
Också enligt min uppfattning bör högskolestyrelsen ansvara för att arbeta ut verksamhetsbeskrivning och i de fall där fastställda normer saknas förslag till ramprogram. Byggnadsstyrelsen bör självfatlet, liksom hittills, vara ansvarig I de delar av projektplaneringen som avser bedömningar av byggnadsteknisk och byggnadsekonomisk natur. Den fortsatta handläggningen av ett ärende bör tillgå på det sätt som framgår av de uttalanden från UHÄ, byggnadsstyrelsen och LUP-nämnden som jag nyss har återgivit. Byggnadsstyrelsen kompletterar och fastställer slutligen ramprogrammen. Dessa bildar grunden för de byggnadsprogram, som byggnadsstyrelsen överlämnar till regeringen.
Högskolestyrelsen eller dess lokalnämnd bör ansvara för utarbetande av förslag till utrustningsprogram i anslutning till ny- och ombyggnadsprojekt. Regionstyrelsernas och UHÄ:s uppgifter vid hanteringen av enskilda utrustningsärenden har jag nyss berört. UUH bör efter samråd med UHÄ fastställa utrustningsprogrammen och liksom hittills i samband med sina förslag till anslagsskrivelse inkomma med förslag till enskilda kostnadsramar för aktuella utrustningsobjekt.
Jag vill i sammanhanget betona att förutsättningarna för ett framgångsrikt planeringsarbete ligger i ett gott samarbete mellan i första hand högskoleenhet och byggnadsstyrelse resp. UHÄ. Det är vidare viktigt att samråd sker högskolcenheterna emellan och att samordning sker med den kommunala högskolans behov.
2.5 Ersättningsanskaffning av inredning och utrustning
2.5.1 Inredning
Utredningen har föreslagit att anslagen för inköp av inredning till lokaler för högre utbildning och forskning skall handhas av den myndighet som har en organisation för inredningsfrågor, nämligen byggnadsstyrelsen. Brukarna har I sina yttranden över utredningen angett att den tidigare uppdelningen av inredningsresurser på såväl byggnadsstyrelsens som UHÄ:s anslag är opraktisk och förhållandet har dessutom gett upphov till besvärligå gränsdragningar.
UHÄ och byggnadsstyrelsen föreslog i sina försfag till anslagsframställning för budgetäret 1978/79 att all ersättning av inredning fortsättningsvis skulle belasta av byggnadsstyrelsen förvaltat anslag. Kostnadsramen Till UHÄ:s disposition som tidigare använts för ersättning av såväl inredning som utrustning skulle därmed utnyttjas för enbart utrustning. Regeringen föreslog en sådan lösning och riksdagen hade ingen erinran däremot (prop. 1977/78: 106 sid. 27, UbU 1977/78: 23, rskr 1977/78: 288).
2.5.2 Utrustning
Kostnadsramen till UHÄ:s disposition utnyttjas sålunda fr. o. m. innevarande budgetår enbart för ersättnings- och kompletteringsanskaffning av
utrustning. Kostnadsramen utgör jämte utrustningsanslag via forskningsraden den huvudsakliga medelsresursen för att behälla en rimlig utrustningsstandard vid högskoleenheterna.
25.3 Handläggning av ersättningsanskaffning
Att anvisa medel för ersättningsanskaffning av utrustning inom sektorsanslag, fakultetsanslag eller liknande förutsätter enligt utredningen att översiktliga beräkningar av behovet kan ske baserade på utrustningens avskrivningstid. Detta bör enligt utredningen vara det längsiktiga målet. I avvaktan på en sådan anslaägsomläggning föreslår utredningen att kostnadsramen Till UHÄ:s disposition skall föras upp i budgetpropositionen. UHÄA skulle därvid liksom hittills fördela medlen inom kostnadsramen. Fördelningen borde enligt utredningen ske schablonmässigt på de olika högskoleenhbeterna. Vissa medel disponeras av UHÄ för att ämbetet vid
behov skall kunna justera fördelningen och tillgodose oförutsedda behov
under budgetäret. Detaljerade utrustningslistor för vilka högskolestyrelsen
ansvarar skulle därmed enbart ligga till grund för UUH:s upphandlingsbe-
slut och i övrigt endast redovisas översiktligt i anslagsframställningar på central nivå. Enligt utredningen bör därför högskolestyrelsen i årliga anslagsframställningar redovisa ersättningsbehov. Regionstyrelserna bör
på samma sätt yttra sig beträffande sådana ersättningsbehov eller komplet-
teringsbehov som sammanhänger med förändringar företrädesvis inom den grundkiggande utbildningen.
UHA har, enligt vad jag har erfarit. under de senare åren tillämpat en handläggningsordning som har medgett ett ökat lokalt inflytande vid fördelningen av medel. De största högskoleenheterna har sålunda tilldelats rambelopp. Den detaljerade fördelningen — som tidigare har beretts inom LUP-nämnden och fastställts av UHÄ — har åvilat högskolestyrelsen. Flertalet remissinstanser har ställ sig positiva till att liknande principer tillämpas fortsättningsvis.
Jag finner det naturligt att UHÄ i fortsättningen, liksom hittills, på riksplanet sammanfattar och angelägenhetsgraderar förslagen om ersätt-
ningsanskaffning av utrustning och i sitt förslag till anslagsframställning
lämnar överväganden om utrustningsramens storlek och användningsområden samt att UUH lämnar förslag om att en kostnadsram för dessa behov förs upp under reservationsanslaget Inredning och utrustning av lokaler för högskoleenheterna m.m. Jag anser att de åtgärder som utredningen har
föreslagit och som i praktiken redan har prövats vid handläggning och
fördelning av kostnadsramen innevarande budgetår bör tillämpas fortsättningsvis.
Jag vill i sammanhanget betona vikten av att frågorna om ersättning av
utrustning på lokal nivå bereds planmässigt och i ett flerårigt perspektiv.
Det bör också på sikt vara fördelaktigt om resurserna inom givna ekonomiska ramar ett år till viss del koncentreras till en mer genomgripande
förnyelse av utrustning för nägra institutioner för att följande år koncentreras ull andra.
Jag förordar vidare att planmässig ersättning av inredning även I fortsättningen enbart sker via av byggnadsstyrelsen förvaltade anslag. Behovet av ersättning av inredning bör enligt min åsikt redovisas av högskolestyrelserna I deras förslag till anslagsframställning. Efter det att regionstyrelserna har yttrat sig svarar UHÄ för en sammanställning av materialet. Byggnadsstyrelsen redovisar i sin anslagsframställning förslag ull ram för ersättningsanskaffning för det aktuella budgetåret. Fördelningen av medel inom givna ekonomiska ramar bör åvila byggnadsstyrelsen, varvid jag förutsätter att sådana ställningstaganden som har direkta konsekvenser för utbildnings- och forskningsverksamheten sker i samråd med UHÄ.
2.6 Expertgrupper
Utredningen anser att behovet av särskilda expertgrupper inom lokaloch utrustningsområdet är väl styrkt och att sådana även i fortsättningen bör finnas på central nivå. Med hänsyn till sambandet med övrig verksamhet inom högskoleutbildning och forskning bör de framgent vara knutna till UHAÄ. Tillfälliga grupper bör liksom hittills kunna tillkallas vid behov och samtliga grupper bör även kunna biträda myndigheter utanför högskoleområdet.
Remissinstanserna har varit genomgående positiva till att expertgrupperna behålls och med ett undantag ansett att de bör knytas till UHÄ.
Flera expertgrupper har, genom sin sammansättning av bl. a. forskare och tekniker, utgjort en unik samlad kompetens för att beträffande i första hand forskningsverksamheten avstämma behov mot tekniska krav och lösningar.
Ett exempel på en sådan expertgrupp är den s. k. djurhusgruppen. Denna avses bli utnyttjad som expertorgan vid granskning av försöksdjurslokaler i enlighet med den ändring av lagen om djurskydd m.m. varom riksdagen nyligen beslutat (prop. 1978/79:13, JoU 1978/79:S5, rskr 1978/ 79:41).
Jag förordar därför att en organisation av expertgrupper bibehålls och knyts till UHÄ som fortlöpande får pröva behovet av sådana grupper samt deras sammansättning.
Jag förutsätter att expertgruppernas kompetens kan utnyttjas även fortsättningsvis för de lokal- och utrustningsfrågor som uppkommer inom verksamheten vid Sveriges lantbruksuniversitet och lokal- och utrustningsprogramdelegationen vid statens kulturråd. Expertgrupperna bör vid behov även kunna biträda andra myndigheter eller intressenter utanför högskoleområdet.
2.7 Förhållanden vid Sveriges lantbruksuniversitet
En lokal- och utrustningsprogramkommitté för jordbrukets högskolor tillkallades år 1965. Avsikten var att lokal- och utrustningsplaneringen vid dessa högskolor skulle ske på i princip samma sätt som vid övriga högskolor.
Arbetsformerna inom denna kommitté överensstämmer i stort med dem vid övriga LUP-kommittéer. Byggnadsstyrelsen och UUH har dock en förhållandevis större del av ansvaret I kommitténs arbete vid lokal- och utrustningsprogrammering bl.a. genom att denna LUP-kommitté saknar sekretariat med heltidsanställd personal.
Ersättnings- och kompletteringsanskaffning av utrustning inom kommitténs verksamhetsomräde sker via kostnadsramen Ersättningsanskaffningar m. m. under reservationsanslaget Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m.
LUP-utredningen föreslår att kommittén upphör. Konsuh- och expertorganisationen vid UHÄA bör enligt utredningens förslag vid behov kunna " anhtas.
Jordbrukets högskolor sammanfördes den I juli 1977 till en högskoleenhet med benämningen Sveriges lantbruksuniversitet. Den leds av en styrelse som bl.a i fråga om den grundläggande utbildningen svarar för de uppgifter som inom den övriga högskoleorgantsationen vilar på de regionala styrelserna och UHÄ. Lantbruksuniversitetet är som myndighet direkt underställt regeringen (jordbruksdepartementet).
De organisatoriska skillnaderna mellan Sveriges lantbruksuniversitet och det övriga högskoleväsendet kan enligt läntbruksuniversitetets remisssvar motivera en organisation för lokal- och utrustningsfrågor med annorlunda uppbyggnad. Lantbruksuniversitetet föreslär sälunda att lokal- och utrustningsfrågor fortsättningsvis behandlas inom en speciell delegation vars medlemmar utses av regeringen. Den bör enligt universitetets förslag vara sammansatt av representanter för verksamheten vid lantbruksuniversitetet med företrädare för personal och studerande samt företrädare för byggnadsstyrelsen, UUH och statskontoret.
Jag här vid samräd med chefen för jordbruksdepartementet funnit det naturligt att samma ordning som föreslås gälla den statliga högskolan i övrigt tillämpas också vid Sveriges lantbruksuniversitet. Jag föreslår därför att LUP-kommittén för jordbrukets högskolor avvecklas. På styrelsen för lantbruksuniversitetet och den lokalnämnd som där bör inrättas ankommer det ansvar och de uppgifter som jag förordat skall gälla för den övriga högskoleorganisationen.
I prop. 1976/77: 59 (UbU 1976/77: 20, rskr 1976/77: 246) förordade jag att samverkan skulle äga rum mellan UHÄ, regionstyrelserna och styrelsen
för Sveriges lantbruksuniversitet i den längsiktiga planeringen av den
grundläggande högskoleutbildningen för att nå bästa möjliga verksamhet
och resursutnyttjände. Jag förordar nu att ett samrädsförfarande på liknande sätt skall utvecklas i de frågor som sammanhänger med lokal- och utrustninesplanering.
2.8 Universitetsrestaurangärenden
De förslag till framtida handläggningsordning ifråga om lokal-. inrednings- och utrustningsplanering av restauranger och kaféer vid olika högskoleenheter som har lagts fram av universitetsrestaurangkommittén anknyter till de förslag som lämnats av LUP-utredningen. Liksom flertalet remissinstanser anser jag att I princip samma ordning bör gälla för handläggning av frågor om universitetsrestauranger som för frågor om utbildninus- och forskningslokaler. I enlighet med vad jag har anfört tidigare bör silunda högskolestyrelsen vara ansvarig för verksamhetsbeskrivning och eventuellt förslag till ramprogram. I fråga om handläggning av enskilda lokal- och utrustningsärenden hänvisar jag till mina tidigare ställningstaganden.
Universitetsrestaurangkommittén har föreslagit att en expertgrupp för måltidsfrågor knyts till UHÄ. Med några undantag biträds förslaget av
resissinstanserna.
För egen det vill jag anföra följande. De olika typer av frågor som sammanhänger med planering av restauranger, för såväl universitet och högskolor som de kulturinstitutioner för vilka universitetsrestaurangkommittén ansvarar, har nu grundligt bearbetats av kommittén. Därmed har en
god bas lagts för planeringsarbetet i olika organ. Till UHÄ bör föras vissa
uppgifter. Jag avser här i första hand vägledning och rådgivning i driftfrågor. Huvudansvaret centralt för lokalplaneringsarbetet och därav följande byggnadsfrågor bör självfallet falla på byggnadsstyrelsen medan ansvaret för utrustningsplanering och dess fullföljande faller på UUH. I de fall där lokal- och utrustningsfrågor som sammanhänger med restauranger finansierade med kårlokallån blir aktuella har liksom tidigare bostadsstyrelsens samlingslokaldelegation ansvar för bedömning och redovisning till regeringen. Det bör av främst anslagtekniska skäl ankomma på UHÄ att behandla och till regeringen redovisa förslag till subventioner för lånefinansierade restauranger.
2.9 Personalresurser
Organisationen för högskolesektorns behandling av lokal- och utrustningstfrågor behandlades i förarbetena till högskolereformen (SOU 1973:47). Min företrädare förordade i prop. 1975:9 (s. 543) att LUPorganisationen t.v. skulle bestå och att lokal- och utrustningsfrågorna skulle göras till föremål för den särskilda utredning som jag nu har redovisat. Utredningen har bedömt behovet av handläggningsresurser på grund-
2 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 92
val av sina principförslag om ansvarsfördelning mellan lokala, regionala och centrala instanser inom högskolesektorn som jag udigare har redogjort för. Utredningen menar att de rena sekreteraruppgitfter som tillkommer I t.ex. lokalnämndernas arbete i första hand skall skötas av resp. högskolas egen personal. Med utgångspunkt i den förväntade omfattningen av programarbete under närmast följande år föreslår utredningen att ytterligare en handläggare ställs till förfogande för vart och ett av universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund och Göteborg samt för tekniska högskolan i Stockholm. Arbetsbelastningen på regional nivå har utredningen inte bedömt kräva nägon personalförstärkning.
För de arbetsuppgifter som utredningen föreslär kommer att falla på UHÄ nämligen konsulterande verksamhet, informations- och utvecklingsarbete, expertgruppsverksamhet samt arbete med anslagsframställning och handläggning av ersättningsanskaffning beräknar utredningen ett personalbehov av fyra konsulenter samt biträdespersonal.
UHÄ och LUP-nämnden ställer sig tveksamma till utredningens förslag tull fördelning av handläggningsresurser på lokal nivå. De menar att en bättre anpassning till de reella behoven sker om resurser motsvarande fyra personär fördelas på de elva största högskoleenheterna. Övriga högskoleenheter som saknar utbyggd förvaltning skulle tilldelas resurser motsva-
rande ett personalår och då placerade vid UHÄ. För de centrala uppgif-
terna vid UHÄ har dessa instanser bedömt att det fordras handläggarresurser motsvarande fyra personalår.
Ett antal säväl större som mindre högskoleenheter har i sina yttranden betonat vikten av att direkta resursförstärkningar sker lokah för beredning av lokal- och utrustningsärenden.
För riksdagens information vill jag här redovisa mina bedömningar av fördelningen av erforderliga personalresurser vid genomförandet av den nya organisationen. Det unkommer på regeringen att besluta I hithörande frågor.
Jag anser att resurser motsvarande en handläggartjänst bör ställas till förfogande för de lokal- och utrustningsprogrambehov som uppkommer
inom resp. högskoleregion. Tjänsterna bör organisatoriskt knytas till den
största högskoleenheten inom regionen. Förhällandena I Stockholmsregionen är sådana att avsteg kan vara motiverade. Jag vill stryka under att dessa befattningshavare var och en inom sin region skall vara skyldiga att ägna erforderlig tid ät de mindre högskoleenheternas programbehov.
För att tillgodose det nödvändiga personalbehovet inom de närmaste åren avser jag, med utgångspunkt i den bedömning av byggnadsbehovet inom högskolesektorn som jag tidigare har redovisat, föreslå att ytterligare en handläggartjänst knyts till stockholmsregionen under en period av minst tre år. Det får ankomma på UHÄ att komma med förslag om högskoleanknvining av de två handläggarna och arbetsfördelning dem emellan samt att mot slutet av den angivna perioden redovisa en bedömning av det
fortsatta personalbehovet.
För de arbetsuppgifter som tillkommer vid UHA räknar jag med personalresurser motsvarande tre handläggartjänster och en biträdestjänst.
För att trygga kontinutteten vid handläggning av lokal- och utrustningsärenden bör i första hand personalen inom den nuvarande EUP-organisationen komma ifräga för de nya tjänsterna lokalt och centralt. I den mån den nya organisationsformen inte kan tillgodose LUP-personalens önskemål om arbetstillfällen förutsätter jag att denna övergangsvis bereds förtsatt statlig anställning och då företrädesvis vid högskoleenhet. UUH, UHÄ eller byggnadsstyrelsen. Jag vill i sammanhanget erinra om de bestämmelser som meddelades när UHÅA och regionstyrelserna inrättades och som avsäg personal vid bl.a. dåvarande universitetskanslersämbetet och nämnden för socionomutbildning.
Sekretartatsuppgifterna vid LUP-kommittén för jordbrukets högskolor fullgörs i dag av flera personer på deltid och inom ramen för tjänster vid andra myndigheter. Utredningen föreslår att en tjänst inrättas för tokaloch utrustningsplaneringen vid Sveriges lantbruksuniversitet + samband med övergången till den nya organisation som jag tidigare har förordat. Efter samräd med chefen för jordbruksdepartementet bedömer jag en handläggartjänst erforderlig för beredning av lokal- och utrustningsärenden vid Sveriges lantbruksuniversitet, statens veterinärmedicinska anstalt, statens maskinprovningar och statens lantbrukskemiska laboratorium.
Lokal- och utrustningsprogramdelegationen vid statens kulturråd svarar för planering av lokaler och utrustning vid i första hand Operan. Dramaten och de statliga museerna. Delegationen har t dag vissa personella resurser gemensamma med LUP-nämndens sekretariat. Inför förestående omorganisation av lokal- och utrustningsplanering har jag I mina anslagsberäkningar i 1979 ärs budgetproposition beaktat behovet av ökade resurser för delegationen så att denna efter den 1 juli 1979 kan fungera självständigt.
2.10 Genomförande
Jag har i tidigare sammanhang (prop. 1977/78: 106 s. 8) redovisat min avsikt att den nya organisationen för lokal- och utrustningsplanering och nya riktlinjer för handläggning av dessa frågor skutle kunna genomföras den I januari 1979. Beredningsarbetet har emellertid inte kunnat bedrivas i sådan takt att detta har varit möjligt. Jag förordar nu att den förändrade organisationen träder i kraft den I juli 1979.
De organisatoriska förändringar jag här har föreslagit kan i huvudsak genomföras inom ramen för nuvarande resurser för motsvarande ändamål. Kostnaderna för den nuvarande ILUP-orgunisationen bestrids f.n. från anslaget Kommittéer m. m. under nionde huvudtiteln. Medel för den nya Organisationen bör emellertid anvisas över anslag som högskolemyndigheterna disponerar. Inrättandet äv de tjänster som jag tidigare har förordat skall föregås av sedvanliga förhandlingar. Jag utgår från att dessa är
slutförda I sådan tid att tjänsterna kan inrättas den I juli 1979. Jag avser att föreslå regeringen att uppdra ät UHA att inkomma med förslag till fördelning av medel för den nya organisationen på berörda anslag. Jag förordar att medel motsvarande höpst L.6 milj. kr. övergångsvis fär utgå från det under nionde huvudtiteln upptagna reservationsanslaget Kommittéer för verksamheten under budgetåret 1979/80.
Enht vad jag erfarit har chefen för jordbruksdepartementet i sin beräkning av anslagen I 1979 års budgetproposition beaktat behovet av resurser för handläggning av loökal- och utrustningsfrågor vid Sveriges lantbruksuniversitet.
3 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslar riksdagen
att bemyndiga regeringen att vidta de åtgärder som erfordras för att avveckla nuvarande kommittcorganisatton för lokal- och utrustningsplanering
att godkänna de riktlinjer för lokal- och utrustningsplaneringen för statliga högskoleenheter som jag har förordat
samt att bemyndiga regeringen att disponera högst 1600000 kr. frän pionde huvudtitelns anslag Kommittéer m.m. för att budgetåret 1979/80 bestrida kostnaderna för den förordade organisationen för lokal- och utrustningsplanering.
4 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fråm.
ÄN
Bilaga I
7 ===
| UTBILDNINGS-
2 | DEPARTEMENTET
Lokaler och utrustning för högskolan
Organisation och handläggning
Betänkande av LUP-utredningen
Ds U 1977:7
Till statsrådet och chefen för utbildningsdepartementet
a Genom beslut den 1 juli 1275 tillkallade chefen för utbildningsdepartementet dåvarande överdirektören Lennart Rydback att som sakkunnig utreda LUP-organisationen m.m. I samma beslut förordnades revisionsdirektören Per Eskilsson till expert.
Numera byråchefen Leif Lindfors förordnades från den 29 oktober 1975 till sekreterare i utredningen. Numera avdelningsdirektören Ulf Fornstedt förordnades från den 9 augusti 1976 11ll sekreterare och från samma tidpunkt förordnades Lindfors till expert. Utredningen har arbetat under namnet LUP-utreåningen.
Utreäningen överlämnar betänkandet Lokaler och utrustning för högskolan. Utredningsuppdraget är härmed slutfört.
Stockholm den 16 maj 1977
bvennart Rydback
/Ulf Fornstedt
INNEHÅLL Sid DEFINTTTONER FÖRKORTNINGAR
| SAMMANFATTNING | 13 |
| DIREKTIV M.M. | 19 |
| Direktiv | 19 |
| Utredningens avgränsning | 20 |
| Arbetets uppläggning och genomförande | 20 |
NUVARANDE ORGANISATION LUP-organisationen inom utbildnings-
departementets område
Historik LUP-organisationens uppbyggnad och
verksamhetsområde
| LUP-kommittéernas verksamhet | 25 |
| LUP-nämndens verksamhet | 30 |
| LUP-sekr etariatet | 32 |
3 Expertgrupper
Verksamhetens omfattning, Kostnader 36
ND Nn LUP-kommittén för jordbrukets högskolor 37
[SE Byggnadsstyrelsen 39
ra Uppgifter och organisation
ND tad Handläggning av projekt för högre utbild- h2
ning och forskning
Utrustningsnämnden för universitet och hl
högskolor (UUH)
ANDRA ORGANTSATIONSFORMER FÖR LOKAL- OCH L6
UTRUSTNINGSPROGRAMMERING uu Inom universitets- och högskoleområdet L6 ww Inledning L6 LJ MM Universitetsrestaurangkommittén 46
GJ Studentkårlokaler
kT
WW FW Lärarutbildningsområdet 18 w Wm Högskolor utanför LUP-organisationen 48
Sid
Andra statliga områden
w [0 Allmänt
Statens kulturråds LUP-delegation Nämnden för undervisningssjukhusens
utbyggnad (NUU)
Kommittén för akademiska sjukhusots i Uppsala utbyggande
VTSSA BETYDELSEFULLA GRUNDER FÖR UTRFEDNINGS- ARBETET Bakgrund till utredningsuppdraget Den nya högskolan Mecdbes tämmandelagen Arbetarskyddslagen m.fl. arbetsmiljö-
bestämmelser
Den framtida omfattningen av programarbetet
UTVÄRDERING AV LOKAL- OCH PROGRAMARBETET 64 5.1 Inledning - metoder för utvärdering 5.2 Objektstudierna
5.2.1¶Vilka objekt och varför - arbetsmetodik
5.2.2 Sammanfattning
2.3¶Allmänna synpunkter på LUP-organisationen 68
2.3.1 Inledning 68 5.3.2 Ansvaret för programmering av lokaler 69
2.3.3¶LUP-organisationen 69
Handläggningsordningen TO
a
3.3.5¶Uppdelningen på lokaler - utrustning -
inredning
5.3.6¶Inredningsfrågor 71
5.3.7 Ersättnings- och kompletteringsanskaffning T2
av utrustning och inredning
5.3.8 Kontinuiteten 12 5.3.9 Medbes tämmande 13 5.3. 10 Samarbetet inom lokal- och utrustnings- T5
området
5.3.11¶Övriga frågor TT
5.4¶Utvärderingens resultat 18
VR EORTAGENS ÖVERVÄGARTER OCI FÖRGLAS
Ållmänan synpunkler Precisering sv utredningens område lokalplanoring och privovitering inom den nya h skolan Hanaläpfsening, av lokal- och utrustnirgsärenden Ersättnings- och komplietteringsanskaffning av utrustning och inredning inledning Utrustnicg Ireredning Exportgrapper Informationr och utbildning 6.5 Kanstiorganisatlion och porsonal
6.8.1¶UU 68 om organisation och personal
b.B.0 Utredningens förslag Lokri- och uTrustningsärenden inom jordbrukevs högskolor Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggnad (NUU)
KOSTRADSBEKÄKN ING OCH GENOMFÖRANDE
Kostnadsberäkning UFA och högskoleenheterna Sveriges lantbruksuniversitet Byggnadsstyrelsen och UUH Genomrörande
Bilagor Bilaga I Kontakter under utredningsarbetet Bilaga 2 Behandlingsgång m.m. för de byggnadsobjekt som LUP-utredningen har granskat Bilaga 3 Prioriteringslista 1977-01-31 för byggnadsobjekt vid universiteten och högskolorna Bilaga h Planeringsläget för byggnadsärenden
1977-04-01
Bilaga 5 Pågående och planerat lokalprogramarbete
inom LUP-kommittåerna 1977-05-01
DEFLNITTONER
BRUKARE de som använder en viss lokal (anställda, studerande ote.)
BYGGHANDLINGAR detaljerade ritningar och anära nandlingar som ligger till grund för produktion
BYGGNADDPROGRAM principförslag till lösning äv ett Jokalbehov i ny- eller ombyggnad innefattande lokalprogram samt uppskattning av
kostnader och tidsåtgång
BYGGUPPDRAG ges av regeringen till byggnadsstyrelsen som regel på grundval av systemhanålingar
LOKALPROGRAM en beräkning av lokalbehovet för en verksamhet i regel omfailande verksamhetsbeskrivning,
dimensioneringsunderlag, lokal-
förteckning, funktionssamband
och speciella krav på lokalerna
NYTTJARE myndighet, läroanstalt e.d. till vilken lokalen är upplåten
PROGRAMYTA i lokalprogram angivna utrymmen för arbete, personal och förvaring. Primär programyta avser
utrymmen för den direkta verksamheten (tjänsterum, laboratorier etc.). Sekundär programyta avser biutrymmen som t.ex. kapp-
rum, skyddsrum, vilrum, pentry
PROJEKTERING sammanfattande benämning på de
delar av lokalproduktionsprocessen som ligger mellan byggnadsprogram och bygghandlingar
PROJEKTER I NGSUPPDRAG ges av regeringen till byggnadsstyrelsen efter framlagt byggnadsprogram
SYSTEMHANDLINGAR ritningar och beskrivning över (förslagshandlingar) ett byggnadsprojekt som redovisar byggnadsutformning, materialval, rumsdisposition, försörjning m.m.
UTRUSTNINGSPROGRAM en beskrivning av utrustningsbehovet för en verksamhet mot bakgrund av bl.a. dess omfattning, inriktning och lokaler samt dessutom förslag till kostnadsram
FÖRKORTNTAGAR
JoU Jurdbruksutskottet KrU kulturutskottet LUP- lokal- och utrustningsprogram- NUU nämnden för undervisningssjukhusens utbyggnad RRV riksrevisionsverket BACO/SR samarbetsorganisatlonen SACO/SR SFS Sveriges förenade studentkårer SU statsutskottet 50 skolöverslyrelsen TCO Tjänstemännens centralorganisation
vu 68 1960 åre utbildningsutredning
UbU utbildningsutlskottet UA universitets- och högskoleämbetet UKÄ universitetskanslersämbetet UUH utrustningsnämnden för universitet och högskolor
Prop. 1978/79: 92 1 Lv
SAMMANFATTNING
Kapitel 1
Vid anskaffande av nya lokaler inom den civila statsförvaltningen svarar byggnadsstyrelsen regelmässigt för upprättande av lokalprogram samt projektering, byggande och inredning. När det gäller universitet och högskolor ligger emellertid ansvaret för upprättande av lokalprogram på särskilda lokal- och utrustningsprogramkom-
mittéer (LUP-kommittéer), en för varje universitetsort. Vidare finns
en LUP-kommitté för jordbrukets högskolor. För samordning av kom-
mittéernas arbete har inrättats en särskild samarbetsnämnd (LUP-
nämnden).
Förevarande utredning (LUP-utredningen) har i uppdrag att göra en utvärdering av LUP-organisationen och att lägga fram förslag om hur uppgifter motsvarande dem som f.n. fullgörs av LUP-kommilléerna och LUP-nämnden skall organiseras i den nya högskolan, som beslutats vid
1975 års riksdag.
Utredningen har emellertid ansett sig böra behandla inte bara lokaloch utrustningsprogrammeringen utan hela den process för anskaffning av lokaler och utrustning li vilken programmeringen är ett led.
Kapitel 2
LUP-organisationens verksamhetsområde omfallar f.n. - med några få
undantag - universitet och högskolor under utbildnings- och jordbruksdepartementen. LUP-kommittéernas huvudsakliga arbetsuppgifter - utöver upprättande av lokal- och utrustningsprogram - gäller ersättningsoch kompletteringsanskaffning av inredning och utrustning samt prövhing av lokalbehov vid förhyrningar. LUP-nämnden behandlar i huvud-
sak norm- och principfrågor, prioritering av byggnadsobjekt samt för-
delning av medel för inredning och utrustning. Inom LUP-organisationen finns också ett för nämnden och kommittéerna gemensamt sekretariat samt expertgrupper. LUP-organisationen har ett nära samarbete med
3¶Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 92
UKÄ, byggnadestyrelsen och WH, vilka också - jämte stalskontoret -
har företrädare i nämnden och kommitt&ernu. Aven universitet och
högskolor samt perzonal och studerande är revroeocnterade i des RA Or Ban.
Kapitel 3
Som underlag för sina överväganden har utredningen studerat sandra organisationsformer för lokal- och nutrustningsprogrammering inom den
civila statsförvaltningen.
Kapitel h
Utredningen har enligt direktiven vid utformningen av sina förslag byggt på den nya högskoleorganisationen. Vidare har utredningen beaktat bl.a. lagstiftning och föreskrifter om medbestämmande, arbetarskydd och arbetsmiljö. Utredningen har också funnit det angeläget att få en uppfattning om den framtida omfattningen av byggnadsverksamheten inom den nya högskolan. Några större förändringar synes inte vara att vänta.
Kapitel 5
Utredningens utvärdering, av LUP-organisationen grundar sig på dels studier av olika byggnadsprojekt som lokalprogrammerats av LUP-kommittåer celler byggnadsstyrelsen,dels överläggningar och intervjuer med olika medvorkande och andra intressenter.
Utvärderingen ger enligt utredningens bedömning till resultat att LUP-organisationen gjort en betydelsefull insats under on period av stark expansion av universitets- och högskoleväsendet och att organisationen väl fyllt sin uppgift. Den nära anknytningen till universitet och högskolor har inneburit att funktionskraven kunnat göra sig gällande i programarbetet och att lokalbrukarna haft förtroende för detta arbete. Företrädare för enställda och studerande har dock haft svårt att i detalj följa programarbetet.
Kapitel &
Trots det positiva resultatet av utvärderingen anser utredningen att LUP-organisationen bör upphöra. Huvudskälet för detta är att frågor om lokaler, inredning och utrustning bör handläggas i samma ordning som gäller för övriga resurser inom den nya högskolan. Byggnadsverksamheten inom högskoleväsendet har en sådan omfattning och ställer i stor utsträckning så speciella krav på lokaler att högskolan bör ha resurser och egen kompetens för bl.a. programarbete. Utreäningon föreslår sålunda att planering och prioritering av lokaler integreras med övrig resursplancring för högre utbildning och foörsk-
ning på olika nivåer. Varje högskolestyrelse bör inom sitt område i
samråd med byggnadsstyrelsen svara för planering, prioritering och disposition av lokaler. Vid behov bör samråd sko med övriga hög-
skoleenheter på orten.
Högskolostyrelsen sammanställer och prioriterar lokal-, utrustnings-
och inredningsbehoven i samband med den årliga petitan. Efter yttrande
av vederbörande regionstyrelse gör UHÄ en riksprioritering och lämnar en plan för den framtida byggnads- och utrustningsverksamheten till regeringen, Byggnadsstyrelsen och UUH beräknar i sina resp. petita medel för projekt för vilka kostnader börjar löpa det aktuella petitabudgetåret.
Utredningens förslag innebär att UHÄ kommer att lämna en på utbilda-
nings” och forskningspolitiska överväganden grundad redovisning av de samlade behoven av lokaler, inredning och utrustning för högre utbildning och forskning. Genom att behoven redovisas samlat i petita kan de totala behoven för högskoleväsendet bedömas i ett sammanhang. Statsmakterna bör därför kunna fastställa ortsvisa investeringsramar för byggnadsverksamheten.
Beträffande handläggningen av lokal- och utrustningsärenden inom högskolan anser utredningen att det kan vara lämpligt att högskolestyrelsen har ett permanent beredningsorgan för lokal- och utrustningsfrågor. För större byggnadsprojekt kan behövas särskilda arbetsgrupper. I samtliga organ bör företrädare för bl.a. lokalbrukarna ingå och byggnadsstyrelsen och UUH bör utse särskilda kontaktpersoner. För sekreterare-
uppgi"ter i bercödningsorgan och arbetsgrupper hör de större högskole-
enueterna na cgna tjänstemän som aan medverka I programarbetet, Vid
UHÄ bör finnas konsulenter i lokalprogramfrågor m.m. som kan biträda
de olika enheterna alltefter behov. Mftredningen beräknar personalbehovet till frem handläggare vid högskoleförvaltningarna samt fyra handläggare och biträdespersonal vid UHÄ. Totalt motsvarar detta i stort sott personalen vid det nuvarande LUP-sekretariatet.
Till grund för den första prövningen av ett större lokalärende bör ligga verksamhetsbeskrivning, ramprogram och kostnadsberäkning. Dessa tre handlingar bör vara av sådan kvalitet att de kan ligga till grund för högskolemyndigheternas prövning och statsmakternas beslut om investeringar i lokaler, inredning och utrustning. förslag som utarbetals inom högskoleenheter i samarbete mel byggnadsstyrelsen och UH prövas av högskolestyrelsen. Efter yttrande av regionstyrelsen granskar UMÄ inriktning, omfattring och lokalisering för förslaget och överlämnar det tiil rogeringen, som i förekommande fall lämnar förslag till riksdagen. Riksdagen får härmed på ett tidigare stadium än f.n. ta ställning till ett byggärendes inriktning, omfattning och kostnader. Om riksdagen godkänner en ramkostnad för projektet, behöver riksdagen inte pröva projektet ytterligare.
Regeringen uppdrar åt byggnadsstyrelsen att fullfölja projektet dvs. programmera, Drojektera, bygga och inreda inom den fastställda ramkostnaden. Åt UUH uppdras att utrusta projektet. Lokalprogrammet skall godkännas av högskolestyrelsen. När byggnadsstyrelsen färdigställt bygghandlingar begär verket bygguvpdrag hos regeringen. Genom systemet med ramkostnad kan byggprocessen påskyndas.
Med den föreslagna handläggningsordningen kan även i fortsättningen
enskilda byggnadsprojekt successivt färdigställas och beslutas varvid
den av UHA gjorda prioriteringen bör beaktas.
Även handläggningen av ersättnings- och kompletteringsanskaffningen
av utrustning bör anpassas till den nya högskoleorganisationen. Hög-
skoleenheterna bör ta upp medelsbehovet i petita och UHÄ sammanställer behoven och lämnar förslag i sin petita.
Medel bör anvisas i form av on särskild kostnadsram inom en utrustningsplan och UHÄ bör liksom hittills fördela medel på högskoleenheter. Ett av UHÄ i år prövat system med mer schablonmässig fördelning av medel på högskoleenheter bör därvid utvecklas vidare.
Byggnadsstyrelsen föreslås få ansvaret för ersättningsanskaffning av all inredning varigenom endast en central myndighet handlägger inredningsfrågor för högskoleområdet, För petita och fördelning av inredningsramen skall i tillämpliga delar gälla detsamma som beträffande utrustningsanskaffningen.
Utredningen anser att det även i fortsättningen bör finnas centrala expertgrupper för särskilda lokal- och utrustningsfrågor och att dessa grupper bör vara knutna till UHÄ. Utredningen har funnit att behovet av information och utbildning är stort bland brukare och andra som förväntas göra en aktiv insats i planering av anskaffning av lokaler, inredning och utrustning. UHÄ, byggnadsstyrelsen och UUH
bör därför vidtaga åtgärder inom detta område.
Förslagen om organisation och handläggning av lokal- och utrustningsarbetet inom utbildningsdepartementets del av högskoleområdet bör i allt väsentligt kunna gälla även för jordbrukets högskolor. Styrelsen för Sveriges lantbruksuniversitet bör svara för de uppgifter som föreslås för regionstyrelse och UHÄ. LUP-kommittén för jordbrukets högskolor bör därvid upphöra och en tjänst för en handläggare med program-
uppgifter bör inrättas vid universitetet.
Kapitel 7
Ett införande av den nya organisationen medför endast en begränsad
kostnadsökning. Den nya organisationen föreslås efter förslag till
och beslut av riksdagen under våren 1978, träda i kraft den 1 juli
1978. Den nya handläggningsordningen införes successivt även beträf-
fande påbörjade lokalprojekt om detta inte medför fördröjning. Systemen med ramkostnad och investeringsramar bör införas snarast möjligt.
1 DIREKTIV M.M.
1.1 Direktiv
I anförande till statsrådsprotokollet den 29 maj 1975 gav chefen
för utbildningsdepartementet följande direktiv för översyn av LUP-
organisationen:
Med anledning av riksdagens beslut angående universitetens och
högskolornas organisation och förvaltning m.m. (prop. 1964:50,
SU 119, rskr 293) tillkallade dåvarande chefen för ecklesiastik-
departementet år 1964 ett antal lokal- och utrustningsprogram-
kommittéer (LUP-kommittéer) för de olika universitets- och hög-
skoleorterna. På motsvarande sätt har senare tillkallats en sär-
skild LUP-kommitté för jordbrukets högskolor. För att samordna de olika kommittåernas verksamhet tillkallades redan från början en
samarbetsnämnd för LUP-kommittéerna (LUP-nämnden). Kommittéåernas uppgifter har successivt vidgats så att de numera omfattar fler-
talet högskolor inom utbildnings- och jordbruksdepartementens verksamhetsområden med undantag av dels lärarhögskolorna, där skolöverstyrelsen har programansvaret, dels flertalet av högskolorna inom kulturområdet, för vilka byggnadsstyrelsen upprättar lokalprogram.
Som jag redovisat i prop. 1975:9 (s. 543) föreslog 1968 års utbildningsutredning (U 68) att LUP-kommittåerna skulle inordnas
i den av utredningen förordade lokala högskoleorganisationen. Vi-
dare skulle det av U 68 föreslagna universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) överta de centrala samoråningsuppgifter som f.n. ankommer på LUP-nämnden.
I yttranden över U 68:s förslag från statskontoret, riksrevisionsverket och byggnadsstyrelsen förordades ytterligare överväganden i dessa frågor. Mot bakgrund av de nämnda remissyttrandena anför-
de jag i propositionen att LUP-organisationen borde utvärderas,
innan ställning tas till den framtida organisationen för högskolans planering i denna del. En sakkunnig bör nu tillkallas för att göra en sådan utvärdering samt pröva vilka förändringar den kan ge anledning till.
Den sakkunnige bör med utgångspunkt i dels den nuvarande LUP-or-
ganisationen och erfarenheterna av den, dels de synpunkter i hit-
hörande frågor som anförts i yttrandena över U 68:s förslag, lägga
fram förslag om hur uppgifter motsvarande dem som f.n. fullgörs av LUP-kommittéåerna och LUP-nämnden skall organiseras för den fram-
tida högskolan. Övervägandena bör härvid utgå från att samme prin-
ciper för lokal- och utrustningsplaneringen skall gälla för den
statliga delen av högskolan och att dessa principer skall vara anpassade till den nya organisation för högskolan som statsmakter-
na fattat beslut om (prop. 1975:9, UbU 1975:17, rskr 1975:179).
Den sakkunnige bör samråda med den centrala organisationskommittén för högskolereformen samt bedriva sitt arbete i kontakt med berörda myndigheter samt personal- och studerandeorganisationer, främst de som f.n. är företrädda i LUP-kommitt&erna. Arbetet bör bedrivas skyndsamt och förslag avges senast den 1
oktober 19T7.
1.2 Utredningens avgränsning
Enligt direktiven för den sakkunnige - som antagit benämningen LUP-utredningen - skall utredningen lägga fram förslag om hur uppgifter motsvarande dem som f.n. fullgörs av LUP-kommittéerna och LUP-nämnden skall organiseras för den framtida högskolan.
Därav följer att statens kulturråds LUP-delegation i huvudsak
inte berörs av utredningens uppårag.
Planering och programarbete för restaurangverksamhet inom hög-
skoleområdet handhas f.n. av en särskild kommitté - universitets-
restaurangkommittén (U 1970:46) som även skall lämna förslag om framtida handläggningsordning i fråga om lokal- och utrustningsplanering av universitetsrestauranger. Kommitténs verksamhetsområde berörs inte 1 direktiven för LUP-utredningen och har inte tagits upp till behandling av utredningen.
Inom LUP-organisationens verksamhetsområde faller i princip endast den del av bygg- och utrustningsprocessen som avser upprätrande av lokal- och utrustningsprogram. Utredningen anser emellertid att arbetet med lokal- och utrustningsprogrammering för nya lokaler inte är och inte heller bör ses som en isolerad uppgift utan som ett led i en process alltifrån en första beskrivning av vilken verksamhet som skall bedrivas i de nya lokalerna
t.o.m. den tidpunkt då dessa tas i bruk. Utredningen har därför
i sina förslag behandlat samtliga led i denna process. Däremot har utredningen inte ansett sig ha att behandla orgahisationen
för fastighetstjänst samt underhåll och reparationer av lokaler.
1.3 Arbetets uppläggning och genomförande
Utredningen inledde utvärderingen av den nuvarande LUP-organisationen med att studera arbetet med lokal- och utrustnings-
program. Samtidigt som enskilda byggnadsobjekt studerades inhämtade utredningen genom intervjuer och överläggningar erfarenheter av den nuvarande LUP-organisationen från ett stort antal myn-
digheter och organisationer m.fl. Dessa finns förtecknade i bil, 1.
På grundval av resultaten av dessa objektstudier och tillhörande intervjuer och överläggningar har utredningen i kap. 5 - efter en redovisning av de studerade objekten (bil. 2) och synpunkter kring dessa - dragit sina egna slutsatser om den nuvarande LUP-organisationen m.m. Mot bakgrund av den genomförda utvärderingens resultat och de vid överläggningar och intervjuer framförda synpunkterna på den framtida organisationen utarbetade utredningen en diskussionspromemoria. Med denna som underlag hade utredningen förnyade överläggningar med LUP-nämndens sekretariat, vissa centrala myndigheter, personal- och studerandeorganisationer, ledningarna för de större läroanstalterna samt företrädare från några av de större nya högskoleorterna. Därefter har utredningen utarbetat det slutliga förslaget till framtida organisation för handläggning av
lokal- och utrustningsfrågor inom högskoleväsendet (kap, 6) samt
beräknat kostnader för densamma (kap. 7).
2 NUVARANDE ORGANISATION
2.1¶LUP-organisetionen inom utbiläningsdepartementets
område
2.1.1¶Historik
Före år 1964 hade byggnadsstyrelsen i princip ansvaret för lokal-
planeringen vid universitet och högskolor. Liksom inom den civila
statsförvaltningen i övrigt upprättade byggnadsstyrelsen lokalprogram och redovisade byggnadsprogram för dåvarande Kungl. Maj:t. För större utbyggnadsprojekt hade dock tillkallats ett antal pro-
gramkowmittéer. Som exempel på sådana kommittéer kan nämnas orga-
nisetionskommittén för teknisk högskola i Lund, Frescatikommittén
och programkommittén för Uppsala humanistiska fakultet. I dessa
kommittéer ingick bl.a. företrädare för dåvarande finans- och
ecklesiastikdepartementen, berörda läroanstalter samt för byggnadsstyrelsen. Programkommittåerna upprättade lokalprogram som
överlämnades till byggnadsstyrelsen.
Utrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH) hade t.o.m.
budgetåret 1963/6h4 ansvaret för planering och upphandling av såväl
inredning som utrustning. I planeringsarbetet ingick att upprätta inrednings- och utrustningsprogramn.
I prop. 1964:50 angående universitetens och högskolornas organisation och förvaltning m.m. föreslog ecklesiastikministern mot bakgrund av det mycket omfattande utbyggnadsprogram för universitet och högskolor som fastställts av 1963 års riksdag att såväl lokalsom utrustningsprogramarbetet skulle anförtros åt en lokal- och
utrustningsprogramkommitté för var och en av universitetsorterna.
Dessa kommittåers uppgift borde vara att inom ramen för av statsmakterna godtagna program för verksamhetens utbyggnad utarbeta 1o-
kal- och utrustningsprogram för samtliga läroanstalter i ifrågava-
rande universitetsort. Särskild vikt lades vid att lokala represen-
tanter för universitet och högskolor skulle ingå i kommittéerna. I
dessa skulle även ingå representanter för byggnadsstyrelsen och UUH
samt för den centrale universitets/högskoleledningen dvs. universi-
tetskanslersämbetet (UKA). Vidare föreslogs att planeringen och
upphandlingen av inredning fr.o.m. budgetåret 1964/65 skulle över-
föras till byggnadsstyrelsen. Riksdagen hade ingen erinran mot
förslagen (SU 1964:119, rskr 196h:293).
2.1.2 LUP-organisationens uppbyggnad och verksamhetsområde
Kungl. Maj:t tillkallade den 29 juni 1964 LUP-kommittéer för då-
varande universitetsorter nämligen Uppsala, Lund, Göteborg,
Stockholm och Umeå. LUP-kommittén för Linköping tillkallades den
1 juli 1970. LUP-kommittéernas verksamhetsområden omfattade från
början universiteten, de tekniska högskolorna, karolinska mediko-
kirurgiska institutet, socialhögskolorna samt dåvarande handelshögskolan i Göteborg och farmaceutiska institutet. Verksamhetsområdena har successivt vidgats. Sålunda uppdrog regeringen den 27 februari 1975 åt LUP-kommittéerna för Lund, Göteborg och Stockholm att svara för lokal- och utrustningsplanering för musikhögskolorna,. Vidare
uppdrog regeringen den 16 september 1976 åt LUP-kommittåerna att -
i avvaktan på slutförandet av utredningen om LUP-organisationen m.m. - inom sina resp. områden övergångsvis fr.o.m. den 1 oktober 1976 svara för lokal- och utrustningsplanering för lärarhögskolorna, förskoleseminarierna, seminarierna för huslig utbildning, slöjdlärarseminariet och statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor.
Härutöver har vederbörande kommittéer fått lokal- och utrustnings-
Programansvar för gymnastik- och idrottshögskolorna och för biblio-
tekshögskolan i Borås.
Vad angår LUP-kommittéernas sammansättning ingick från början i
varje kommitté representanter för byggnadsstyrelsen, UUH, UKÄ, statskontoret och berörda läroanstalter. Enligt beslut av Kungl. Maj:t den 10 juli 1969 kompletterades kommittéerna med en representant vardera för de anställda och de studerande. Dessa utses av regeringen efter förslag av arbetstagarorganisationerna resp. av
SFS och berörda studentkårer. Fr.o.m. budgetåret 1971/T2 ingår i
LUP-kommittåerna för Uppsala, Lund och Göteborg även en represen-
tant för de studerande vid universitetsfilialerna i resp. Örebro,
Växjö och Karlstad. Representanten för universitetet på orten är
i regel ordförande i vederbörande kommitté. Dessutom är LUP-organi-
sationens tf. huvudsekreterare adjungerad ledamot i LUP-kommittéerna för Uppsala, Lund och Stockholm och en biträdande sekreterare är
adjungerad ledamot i LUP-kommittéerna för Göteborg, Umeå och
Linköping.
I de den 29 juni 1964 meddelade direktiven framhölls att det är av central betydelse för arbetet med lokal- och utrustningsprogrammen att ett nära samarbete mellan LUP-kommittéerna etableras. För
detta ändamål inrättades en särskild samarbetsnämna (LUP-nämnden).
Numera ingår i LUP-nämnden universitetskanslern (ordförande), ordförandena i de sex LUP-kommittéåerna, ordföranden i LUP-kommittén för jordbrukets högskolor, en representant för vardera byggnadssty-
relsen, UUH och Sveriges förenade studentkårer (SFS) samt en repre-
sentant för de anställda vid universitet och högskolor.
Enligt direktiven har vidare upprättats ett för samtliga kommitté-
er gemensamt sekretariat som leds av en huvudsekreterare. Sekreterareresurserna är i princip rörliga nen arbetet är dock orånat så
att till viss kommittå eller vissa kommittéer företrädesvis är knu-
ten viss sekreterare. Sekreterarna har även vissa centrala arbets-
uppgifter inom sekretariatet.
Vid sekretariatet är f.n. elva personer anställda, nämligen huvudsekreteraren, åtta biträdande sekreterare (varav två med deltidstjänstgöring), en assistent, en kansliskrivare och en kontorist
(deltid). Till sekretariatet räknas också två personer som utan
tjänstledighet från sina ordinarie befattningar fullgör olika göro-
mål. En av dessa är tillkallad som biträdande sekreterare, den andre som expert. Huvudsekreteraren är sedan den 1 januari 19T7 tjänstledig varvid en av de biträdande sekreterarna förorådnats som chef för
sekretariatet (kanslichef).
I anslutning till LUP-nämnden har inrättats vissa expertgrupper av
såväl tillfällig som permanent art. Gruppernas uppgift är att bi-
träda kommittéerna vid programmering av såväl lokaler som utrust-
ning. Enligt särskilt beslut skall expertgrupperna även biträda
kulturrådets LUP-delegation. F.n. finns fyra permanenta och två tillfälliga expertgrupper. Dessutom finns en samarbetsgrupp för datafrågor. Expertgruppernas sammansättning varierar efter verk-
samhetsområdets art. En tjänsteman från UUH ingår dock i samt-
liga permanenta grupper. Även universitets- och högskoleväsendet är representerat i dessa grupper.
2.1.3¶LUP-kommittéernas verksamhet
Av kommittåernas direktiv framgår att de skall för verksamhetens utbyggnad vid berörda universitet och högskolor utarbeta lokalprogram och utrustningsprogram, de senare även innefattande kost-
nadsramar. Kommittéerna skall därvid utgå från av statsmakterna
godtagna program för verksamhetens utbyggnad. Därjämte bör de beakta den verksamhet, som finansieras av forskningsråd och därmed jämförliga organ. Vidare bör kommittéerna utreda de lokaloch utrustningsbehov som kan föranledas av förslag från vederbörande lokala eller centrala universitets- och högskolemyndigheter. Programarbetet bör avse både lokaler och utrustning för bl.a. undervisning, forskning och förvaltning samt serviceanordningar,
däremot inte studentkårlokaler.
Kommittéåerna bör i sitt arbete särskilt beakta möjligheterna till
ett effektivt och flexibelt utnyttjande av lokal- och utrustnings-
resurser. Ett sambruk av resurserna mellan läroanstalter, fakultete och institutioner bör i största möjliga utsträckning eftersträvas. Syftet med att organisera en kommitté för var och en av universitets- och högskoleorterna var bl.a. att i största möjliga utsträckning kunna tillvarata föreliggande möjligheter till gemensamt utnyttjande två eller flera läroanstalter eller fakulteter emellan av lokaler och utrustning.
I programarbetet bör särskilt övervägas sådana lösningar som le-
der till att å ena sidan lokaler för lägre utbildning och å andra
lokaler för högre utbildning och forskning hålls samman, allt i
den mån så befinns lämpligt.
Sedan kommittåerna inrättades har deras arbetsuppgifter successivt utvidgats. F.n. är deras viktigaste arbetsområden
lokalprogram utrustningsprogram ersättningsanskaffning av inredning och utrustning prövning av lokalbehov vid förhyrningar
remisser m.m.
informationsutbyte.
I det följande lämnar utredningen en kortfattad redogörelse för LUP-
kommittéernas verksamhet inom angivna områden.
Lokalprogram
Ett lokalprogram kan initieras på olika sätt. Regeringen kan uppdra åt en LUP-kommittåé att utarbeta program för viss verksamhet. Vidare kan den berörda institutionen, högskolan eller universitetet anhålla hos LUP-kommittån att ett program skall utarbetas. Även byggnadsstyrelsen kan framföra att ett lokalprogramarbete bör påbörjas. Slutligen kan en kommitté själv besluta att ett lokalprogram skall upprättas. Ofta är det fråga om lokalprogram för om- eller tillbyggnad av lokaler som tas i anspråk för ett nytt ändamål.
Såsom riktlinjer för programarbetet har framför allt tjänat 1963
års universitets- och högskolekommittås betänkanden (SOU 1965:11
och 12) Utbyggnaden av universitet och högskolor samt prop.
1965:141 angående utbyggnaden av universitet och högskolor. Ramen
för utbyggnaden av universitet och högskolor beslöts av riksdagen i december 1965 på grundval av denna proposition. Grunden för kommittåernas arbete med lokalprogram har varit de normer och anvis-
ningar som utarbetades av 1963 års universitets- och högskolekom-
mitté.
Innen det egentliga programerbetet inleds fastställer kommittén
i vissa fall en ram uttryckt i m” för programmet. En ramarea kan också undantagsvis ha getts genom beslut av regeringen. En annan
pleneringsförutsättning är de av regeringen fastställda ytramarna för icke-laborativa ämnen. Vid arbetet med större lokalprogram tillsätter kommittén ofta en arbetsgrupp med företrädare för brukarna och eventuellt byggnadsstyrelsen eller annan myndighet. Vid mindre omfattande program bearbetas programunderlaget direkt av sekreta-
riatet och berörd institution. I arbetet deltar om så erfordras
'LUP-nämndens expertgrupper som utarbetar förslag avseende speciella lokaler som djurhus, verkstäder, läromedelscentraler etc. Om oklarhet uppstår om verksamhetens omfattning eller inriktning kan
kommittén samråda med UHÄ.
Förslaget till lokalprogram behandlas därefter i kommittén som
beslutar i frågan. Kommitténs beslut är så gott som alltid enhäl-
ligt. Vid kommitt&ns behandling av programärenden bereds ofta äm-
nesföreträdare eller motsvarande möjlighet att närvara. Det av kommittén fastställda lokalprogrammet överlämnas till byggnadsstyrelsen,
Kommitténs arbete med ett lokalprogram är dock i regel inte avslu-
tat i och med att det överlämnats till byggnadsstyrelsen. Då regeringen tar ställning till det av byggnadsstyrelsen utarbetade byggnadsprogrammet händer det ofta att programarean skärs ned. Detta medför att programmet måste revideras, vilket ibland innebär att i stort sett hela programarbetet görs om. Även på grund av förändrringar i verksamheten vid berörda institutioner kan omarbetningar krävas. Byggnadsstyrelsens projektering kan ge förslag till ändringar i programmet, vilka behandlas av kommittén.
Som framgår av ovanstående föranleder en programrevidering ny medverkan ev kommittén, dess sekreterare samt eventuellt berörd expertgrupp.
Sekreteraren och expertgruppen medverkar ofta under projekteringen. En viktig del i arbetet utgör därvid inplaneringen av byggnadspåverkande utrustning.
Utrustningsprogram
Kommittåernas utrustningsplanering följer som en konsekvens av lokalplaneringen. Oftast sker endast en översiktlig utrustnings-
planering samtidigt som lokalprogrammet upprättas genom att det
i progråmmet anges speciella krav som den planerade utrustningen ställer på vissa lokaler. Den slutliga utrustningsprogrammeringen sker i stället samtidigt med byggnadsstyrelsens projektering.
Det vanligaste tillvägagångssättet vid utrustningsprogrammering
är följande.
Sekretariatet bereder utrustningsärendena tillsammans med UUH:s
representant i kommittén. Därefter får de berörda institutioner-
na eller motsvarande upprätta förslag till utrustningslistor. Des-
sa listor skall omfatta utrustning för undervisning samt basut-
rustning för forskning. Övrig forskningsutrustning finansieras via forskningsråd etc. LUP-nämndens expertgrupper deltar i utrustningsplaneringen om så erfordras. Även tjänstemän inom UUH deltar i utrustningsplaneringen på de områden där UUH har speciell kompetens. Då fullständigt underlag inhämtats bereder sekretariatet ärendet tillsammans med UUH:s representant och ämnesföreträdarna. Detta
förslag till utrustningsprogram behandlas därefter av kommittén.
UUH:s representant är i regel föredragande då kommittéerna behand-
lar utrustningsfrågor. Ett utrustningsprogram innehåller förslag
till kostnadsram. Det av kommittén fastställda utrustningsprogrammet överlämnas till UUH som i anslagsframställning till utbildningsdepartementet lämnar förslag om dels vilka ramar som bör uppföras i regeringens utrustningsplan dels vilka anslag som erforåras. UUH prövar inte kommittéåernas utrustningsprogram. Då regering och riksdag tagit ställning till förslaget till kostnads-
ram måste kommittån ibland åter behandla utrustningsfrågan. Om
kostnadsramen skurits ner måste ställning tas till vad som skall utgå ur programmet. Om inte programmet innehåller en fullständig
uppdelning av kostnadsramen på olika funktioner måste kommittén
fastställa en sådan.
Ersättningsanskaffning av inredning och utrustning
I regeringens årliga utrustningsplan för lokaler vid högskoleenheterna m.m. uppförs årliga kostnadsramar benämnda Till universitetskanslersämbetets disposition, den s.k. UKÄ-ramen, fr.o.m.
budgetåret 1977/78 Till universitets- och högskoleämbetcts dis-
position (UHÄ-ramen).
Ramen utnyttjas för behov inom ämbetets förvaltningsområde vilka inte tillgodoses genom särskilda kostnadsramar, bl.a. för planmässig upprustning av föråldrad eller försliten utrustning och inredning och för kostnader som föranleds av ändrade studieplaner eller ökat utnyttjande av tekniska hjälpmedel 1 undervisningen samt för oförutsedda anskaffningsbehov. Ramen får även tas i anspråk för kostnader för underhåll och reparationer av mer dyrbar utrustning. Fördelningen av dessa medel sker på följande sätt.
Institutionerna lämnar sina ansökningar till läroanstaltens rektorsämbete. Rektorsämbetet överlämnar dessa med eget angelägenhetsgraderat yttrande till resp. kommitté. Materialet granskas och sammanställs inom sekretariatet som därefter tillsammans med UUH:s representant i kommittéerna gör en bedömning av medelstilldelningen för resp. läroanstalt. Nämndens expertgrupper behandlar ansökningar inom sina områden och lämnar yttranden till resp. kommitté. Beträffande ansökningar föranledda av nya kurser etc. inhämtas yttrande från UHÄ. Därefter bereder kommittén, i regel sekretariatet och UUH:s representant, ärendet i samråd med resp. rektorsämbete. Efter bearbetning och sammanställning inom sekretariatet tar kommittén ställning till behovet av ersättningsanskaffningar m.m. inom sitt ansvarsområde och överlämnar sitt förslag till LUP-nämnden. Nämnden behöver i regel inte ändra kommitt&ernas förslag eftersom beredningen samordnats av sekretariatet och UUH:s representant.
Framställningar om medel från den reserv som avsätts från ramen lämnas av institutionerna via resp. rektorsämbete till kommittåerna. Dessa tar ställning till behovet och överlämnar ärendet
direkt till UHÄ som oftast följer förslaget.
4 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 92
UHÄ-ramen för innevarande budgetår uppgår till 32 milj. kr. Institutionernas ansökningar uppgick till ca 100 milj. kr. varav rektorsämbetena hade prioriterat ansökningar till ett belopp av ca kl milj. kr.
Budgetåret 1977/75 omfattar UHÄ-ramen alla utbildningar som ingår
i den nya högskolan fr.o.m. den 1 juli 1977.
Prövning av lokalbehov för förhyrningar
Alla förhyrningsärenden som innebär utökade lokaler för viss verksamhet behandlas av kommittåerna efter framställning från resp. rektorsämbete (motsvarande). 1 de fall behovet anses styrkt och inte kan tillfredsställas i disponibla lokaler överlämnas ärendet, i förekommande fall med lokalprogram, till byggnadsstyrelsen.
Remisser m.m.
Remisserna avser t.ex. utbyggnadsplaner och systemhandlinsar för större byggnadsobjekt från byggnadsstyrelsen eller utredningsför-
slag från departementen.
Information
Kommittéåerna är fora för information mellan de centrale myndigheterna och de lokala högskolorna. Byggnadsstyrelsen redovisar exempelvis planeringsläget för byggnadsärenden i kommittåerna. UUH informerar om sin verksamhet inom utrustningsområdet.
2.1.4¶LUP-nämndens verksamhet
LUP-nämnden behandlar i huvudsak följande ärenden.
norm- och principfrågor
prioritering av byggnadsobjekt
planeringsläget avseende byggnadsobjekt
. ersättningsanskaffning av inredning och utrustning . remisser
information
Beträffande behandlingen av dessa ärenäen vill utredningen i kort-
net framhålla följande.
Norm= och principfrågor
Fnligt de vid LUP-kommittéernas tillkomst meddelade direktiven inrättades LUP-nämnden för att åstadkomma enhetliga normer för kommittéernas arbete. Arbetet med normer för lokaler eller utrustning
var tidigare en väsentlig del i nämndens verksamhet men antulct
ärenden av denna typ har minskat under de senaste åren. Förslag till normer utarbetas ofta av tillfälliga artelsgrunper.
Prioritering av byggnadsobjekt
LUP-nämnden har sedan år 1973 årligen fastställt prioriterings-
listor över aktuella byggnadsobjekt. Efter beredning inom sekretariatet fastställer varje kommitvå ordningen mellan aktuella ärenden inom sitt ansvarsområde. Sekretariatet upprättar förslag till gemensam prioriteringslista, som behandlas i nämnden. Listan överlämnas till utbildningsdepartementet och byggnadsstyrelsen för att utgöra en del av underlaget vid handläggning av byggnadsärenden.
Den senast upprättade prioriteringslistan redovisas i bil. 3.
Plancringsläget avseende byggnadsobjekt
Sedan hösten 1975 har LUP-nämnden två gånger per år redovisat för-
ändringarna för aktuella byggnadsobjekt inom nämndens och LUP-kommittåernas ansvarsområden, Den av sekretariatet upprättade sammanställningen över förändringarna i planeringsläget sker i form av en specifikation av läget för olika skeden inom gällande handläggnings-
ordning med objekten fördelade ortsvis. En sammanställning över
planeringsläget den 1 april 1977 redovisas i bil. bh.
Ersät tniegser och könpletteringsanskaffnirg av inreäning och utrustning
Fördelningen av UIHÄ-riurnren bereda inom kommittéerna (se ovan).
Hekretariatet och VUH:s represenlant i kommittéerna utarbetar
olt förslag till fördelning som behandlas i nämnden. Denna över-
lämnar sitt förslag tilll UHA, som slutligt fastställer fördel-
ningen. UFA har hittills alltid följt nämndens förslag. Vid för-
delningen avsätts on del - ca I milj. kr. - av kostnadsramen för oförutsndda rraättningsanskatffuingar, föranledda av t.ex. brand, stöld eller haveri
Remisser
Eemilterande icepactement är i regel utbildningsdepartementet. Yttrandena booreds arta av sekretariatet; vid viktigare remisser tillsätts arbetsgrunnver inom nämnden. Ibland förekommer under-
remiss till kommittéerna.
Information
Nämnden är också ett forum för utbyte av information i aktuella frågor mellan UHÄ, VUH, byggnadsstyrelsen och läroanstalterna. De centrala myndigheterna informerar regelbundet om sitt pågående arbetc med anknytning till LUP-organisationens verksamhetsområde och företrädarna för läroanstalterna har möjlighet att ta upp aktuella lokala problem som har allmän betydelse.
2.1.5 LUP-sekretariatet
De vid LUP-sekretariatet anställda sekretlerarnas huvudsakliga
uppgift är att vara sekreterare i de olika LUP-kommittéerna.
Seckreterearnas arbetsinsatser växlar givetvis med erfarenhet och
kunskaper. Även andra omständigheter som de aktuella byggnads-
objektens storlek och karaktär, tillgång till sekreterarekrafter inom vederbörande läroanstalt etc. påverkar LUP-sekreterarnas arbetsuppgifter och arbetsmetoder. De deltar dock regelmässigt aktivt i utarbetandet av lokalprogram och tillför programarbetet kännedom om gällande dimensioneringsnormer o.d.
Men LUP-sekreterarna har också - som tidigare antytts centrala arbetsuppgifter. En tjänstgör således som sekreterare i LUP-nämnden. Sekreterarna tas även i anspråk för expertgrupperna, både som ordförande och sekreterare. Slutliven fördelas vissa samordnande uppgifter på sekreterarna beträffande t.ex. programmering av bibliotekslokaler, upp” följning av plancringsläget i fråga om byggnadsärenden och prioritering av byggnadsobjekt. LUF-sekretariatets expertis tas även i anspråk utanför LUP-organisationen. En sekreterare är exempelvis huvudsekreterare j kulturrådets LUP-delegation.
Slutligen kan nämnas ati representanter för LUP-sekretariatet medverkat i byggnadsstyrelsens utvecklingsarbete avseende exempelvis lärosalar, djuravdelningar, klimatkammare och skärmade rum.
2.1.6¶Expertgrupper
LUP-organisationen har fyra permanenta expertgrupper, nämligen
. verkstadsgruppen c djurhusgruppen . AV-grupper. . funktionsgruppen
Verkstadsgruppen har till uppgift att planera verkstaäsresurser vid universitet och högskolor. Vid nybyggnadsärenden upprättar gruppen i samråd med företrädare för brukarna lokal- och utrustningsprogram som överlämnas till berörd LUP-kommitté el. till statens kulturråds LUP-delegation. Verksladsgruppen har också att granska och angelägenhetsgradera inkomna framställningar om ersättningsanskaffning för försliten verkstadsut-
rustning. Gruppen medverkar också vid planeringen av viss ut-
bildning för verkstadspersonal.
Djurhusgruppen medverkar i större eller mindre omfattning vid planeringen av samtliga statliga djuravdelningar. Under
alla förhållanden granskas såväl förslags- som bygghandlingar. Gruppen har också tagit initiativ till att nya lokaler för försöksdjur skall funktionskontrolleras innan de tas i bruk.
Djurhusgruppen utför också vissa utredningar av mer övergripande karaktär och utarbetar förslag ill LUP-nämndens yttran-
den i försöksdjursfrågor.
Vidare upprättar gruppen ortsvisa prioriteringar angående behov av upprustning av befintliga djuravdelningar inom utpildningsdepartementets del av högskolesektorn och medverkar vid handläggningen av framställningar om anslag för crsättningsanskaffning av försliten djurhusutrustning.
Lantbruksstyrelsen, som är tillståndsgivande myndighet för försöksåjursverksamhet, är alltsedan år 1975 representerad genom adjungerad ledamot i djurhusgruppen. Styrelsen har föreskrivit att LUP-nämndens djurhusgrupp fungerar som styrelsens sakkunnigorgan via uppförandet av nya djurlokaler och att pro-
jektering av djurhusutrymmen därför bör ske i samråd med grup-
pen.
Djurhusgruppens arbete omfattar således planering av lokaler och utrustning för djurförvaring för såväl universitets- och högskolesektorn som den statliga och privata sektorn av läkemedelsindustrin.
AV-gruppens viktigaste uppgift är att granska programhand-
lingar (lokal- och utrustningsbehov) vad gäller lärosalspro-
jekt, produktionscentra (läromedelscentraler, reprocentraler, ljud- och TV-studios m.m.), särskilda inlärningsenheter
(språklaboratorier, elevstationer m.m.) och utrustning för
datorstödd utbildning.
Vidare granskar och prioriterar AV-gruppen framställningar
om anslag från UHÄ-ramen.
AV-gruppen bodriver också upplysningsvorksamhet, initievar försöksverksamhet och utför tekniska undersökringar och utredningar.
Funktionsgruppon medverkar vid beredäningen av ärenden veträffande behov och utformning av lokaler, där brukarna ställer speciclla krav.
Den alldeles Övervägande delen av kruver gäller toemperslur - Lå , lnrtfuktighet och ventilation. Till denna gruvp hän bl.a. utrymmen, som allmänt brukar kallas frys- och kylrun, klimatrun ock klimatkammare. Härutöver förekommer andra, mindre =. ta La,
ä krav beträttrande « mpelvis lcktromuagnetisk avs YINiag, Orofria rum och 1juddämpning.
Funktionsgruppens medverkan har visat sig kunna med värda besvaringar på investeringssidan.
Gruppen medverkar även vid planeringen av byggnalsct utanför LUP-nämndens verksumhelsornråde.
För att samordna planering och upphandling av datorutrustning inom högskoleområdet finns det en samarbetsgrupp, datagruppen. I datagruppen ingår representanter för UGH, statskonto:
LUF-organisationen och brukarna. Ansvarsområöct omfattar ut-
rustning som finansieras med utrustningsanslag oller alternativt nyutrustningsramar eller UHÄ-ranmen samt även forskningsrådsmedel, donationer och driftkostnadsanslag men inte utrustning som finansieras via statens jatamaskirfond. Liksom de permanenta expertgrupperna lämnar datagruvpen sina förslag
till de olika LUP-kommitlåerna.
F.n. arvetar två tillfälliga expertgrupper, nämligen magasinegruppen, som utreder magasinsbehoven vid universitetsbivlioteken, och larmgruppen, som utreder frågan om behov och utformning av skydd för dyrbar el. unik utrustning inom statens kulturråds och LUP-nämndåens verksamhetsområden.
PD - NN Verksamhetens omfattning. Kostnader
I nedanstående tablå lämnas några uppgifter som anger omfatt-
ningen av LUP-verksamheten.
1972/73 — 1973/TH = 1974/T5 — 1975/76
Antal fastställda 13 10 12 24 lokalprogram (inkl.
genomgripande revi-
deringar)
Antal utrustnings- 20 13 13 16 program
Antal besvarade d>partementsremisser
Nämnden 5 T IN 5
1
kommitt&erna n 6 1 13
Antal rapporter m.m. 2 1 1 2
från expertgrupper
LUP-nämnden sammanträder ca sex gånger per år och LUF-kommittåerna mellan fem och åtta gånger per år.
Kostnaderna för LUP-organisationens verksamhet bestrids från
utbildningsdepartementets kommittåanslag. Av anslaget har tagits
i anspråk följande belopp (tkr)
Dag- Resor,
Lön arvoden traktamenten Övrigt Summa 1964 /65-
| 1969/70 | 3 507,9 | ||
| 1970/7T1 468,7 52,9 | 88,4 | 50,0 | 660,0 |
| 1971/T2 595,4 — 199,4 | 136,9 | 21742 | 1 148,9 |
| 1972/73 567,5 131,6 | 97.51 | 90,47 | 886,9 |
| 1973/Th 583,8 183,7 | 94,8 | 99,7 | 962,0 |
| 1974/75 61552 163,3 | 9949 | 85,7 | 1 027,1 |
| 1975/76 Bug9,4 163,6 | 128,7 | T1,2 | 1 212,9 |
| Summa 3 T40,0 — B9h,5 €h5,,8 | €17,5 | 9 bO5,T |
Kostnaderna för lokal- och utrustningsprogrammeringen inom LUPområdet är omöjliga att beräkna eftersom det inte är möjligt att kvantifiera det arbete som utförs inom andra organ som byggnads-
styrelsen, UUH, universitelsförvaltningarna m.fl.
IN nn LUP-kommittén för jordbrukets högskolor
Lokal- och utrustningsprogramkommittén för jordbrukets högskolor (LUP-J) tillkom för att lokal- och utrustningsplaneringen vid dessa högskolor skullc ske på samma sätt som för övriga högsko-
lor. Direktiv för kommittån lämnades i statsrådsprotokollet den
23 juni 1965.
I kommittén ingår rektorerna för lantbrukshögskolan, skogshögsko-
lan och veterinärhögskolan, föreståndaren för statens veterinär-
medicinska anstalt, en representant vardera för byggnadsstyrelsen, UUlH, statskontoret, de studerande och de anställda samt förvaltningschefen vid lantbrukshögskolan. Byggnadsstyrelsens represen-
tant är ordförande i kommittén.
Kommitténs verksamhetsområde omfattar
lantbrukshögskolorna skogshögskolan statens skogsmästarskola veterinärhögskolan
statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)
statens lantbrukskemiska laboratorium
Högskolorna och SVA omvandlas fr.o.m. den 1 juli 19TT till Sveriges lantbruksuniversitet (se avsnitt 4.2). Sekretariatet består av en huvudsekreterare och två biträdande sekreterare. Alla sekreterare har heltidstjänster vid andra myndigheter.
LUP-J:s arbetsformer är i princip desamma som övriga LUP-kom-
mittåers. Genom att inte någon i kommitténs sekretariat är hel-
tläisengagerad har dock servicemyndigheterna, byggnadsstyrelsen och UUH, ett större ansvar vid lokal- och utrustningsprogrammeringen. Vid lokalprogrammeringen förstärks detta av att en av de biträdande sekreterarna är avdelningsdirektör
vid utredningsbyrå Inaon. vyggnudsct
Utrusiningsprogrammen handläggs i botydanåc omfattning inom UUF:s utredningssekilor, vars chef kontinuerligt deltar i
kommitléns ar
fven LUP-J utnyttiar buP-nämndens permanentlu expertgrupper, ä även om detta sker ll mindre omfattning än i fråga om övriga
LUP-kommittcer.
UHÄ-ramen omfattar inte jordbrukets högskolor. i stället finns kostnadsramar benämnda Ersättningsanskaf ningar m.m. Ramen uppgår budgetåret 1976/T1 till 3 milj. kr. och budgetåret 127T/T9 till 3,5 milj. kr. Föräclningen av denna kostn&cseram sker på följande sätt. Institutionerna lämnar sina
sävtningsanskaftnin ar till resp. roektorsäm- LEL SOM mcd tgel yttrande överlämrar förslagen till LUP-J. Ärendet bereds inom Uti och sekretarialet varefter kommittén upprätlar ett förslag till fördelning. Petta förslag överlämnas Lill VUH som fartställer fördelningen. Även av denna kostnadsram avsätts varje år on reserv för oförutsedda ersätt-
Verksgumhetens onraltning Yrumgår av nedanstående tablå.
1972/T3 197T3/TH 1971 7/75 1975/76
Antal lokalprogram u 6 10 2
Åntal utrustnings- 2 2 T 10 prosgran
Komnitlån sasmunt ir Ca sex gånger per år.
Kostnaderna för kommitténs verksamhet bestrids från jordbruksdepartlementets kommittéanslag. Ur detta har följande
beiopp utgätt (Llkrj.
bag” 4) KFesor, Övrigt Summa
arvoden trakliunenten
1965/660- 205,5
19723/T1
| 3h 1 45,5 55,9 | 1,7 3,8 10,2 | 6,5 - - | bo, 52,3 66,1 | |
| 197L/ TS | 50,8 | 5,7 | 0,3 . 56,8 | |
| 1975/'16 | 60,9 | 2,6 | sk, "7 125,9 | |
| Summa | 258,2 | 24,0 | 61,5 552,2 |
1) Sekreterarna har inte varit tjänstlediga 2) inkl. tryckningskostnad m.m.
2.3 Byggnadsstyrelsen
2.1 Uppgifter och organisation
Byggnadsstyrelsens huvuduppgift är att förvalta av staten ägda fastigheter samt att förse civila statliga myndigheter med 1okaler. Verket anskaffar lokaler genom att bygga, köpa eller hyra. Till verkets uppgifter hör också att svara för inredningsverksamhet och att vara statsförvaltningens centrala expertorgar för fastighetsförvaltning, byggnadsverksamhet, inredning och städning m.m.
1 byggnadsstyrelsens huvuduppgift ingår således bl.a. att förse civila statliga myndigheter med lokaler. Styrelsen skall också efter särskilda uppdrag projektera och utföra byggnads-
företag för statens räkning (affärsverken m.m.) samt genom ut-
vecklings- och normeringsarbete verka för rationaliseringar och besparingar i fråga om byggande och fastighetsförvaltning för statens räkning. Byggnadsstyrelsen förvaltar de delfonder av statens allmänna fastighetsfond som är ställda under verket.
Byggnadsztyrelsens lokalförsörjningsansvar omfattar bl.a.
civil förvaltning
polis- och åklagarväzendet
högre utbildning och forskning!
övrig utbildning
kriminal- och socialvård
kulturella institutioner
Anskaffningen av lokaler sker i huvudsak genom
utnyttjande av och omdisponeringar i befintligt lokalbestånd
om” och tillbyggnad av befintligt lokalbestånd förhyrning av lokaler inköp av lokaler och fastigheter
. produktion av nya lokaler (nybyggnader)
Produktion av lokaler omfattar programmering, projektering, upphandling och byggande. Produktionsvolymen inkl. ombyggnader upp-
gick budgetåret 1975/76 till ca 875 milj. kr. varav ca 15 pro-
cent för högskolesektorn.
Byggnadsstyrelsens organisation består av dels en central förvaltning i Stockholm, dels fem regionala byggnadsförvaltningear.
Organisationen framgår av nedanstående schema.
1 s . - S .
Universitet och högskolor samt laboratorier eller forskningslokaler för försvarets forskningsanstalt, statens provningsanstalt m.fl.
ORGAN ISATIONSSCHEMA FÖR
BYGGNADSSTYRELSEN
Central- Regionalförvaltningen förvultningen
Intendents- Syggnadsbyrån förvalt- - ningen i (7) | LUND: - (BF L) Fastighets- l BF Lj sektionen H
(F)
Planerings- Utredningsoch budget- byrån sekretariatet (u3 Byggnadsförvalt- (PBS) ningen i 1:a Projek- GÖTEBORG teringsbyrån (BF G)
(1P)
lara Projekteringsbyrån
(2P)
Byggnadsförvalt- Byggnadsningen i [| byrån STOCKHOLM
(B) (BFS)
Styrelsen Verksledningen
(Vv)
Utrikesbyrån
| (UD)
Utvecklingsbyrån Byggnads” (UV) förvaltningen i Inrednings- UPPSALA Pevisionssektionen kontoret (BF Up) (Uvi)
(RK)
Administrativa byrån
(A)
Byggnads- Ekonomi- förvalt- UU byrån L| nirgen i UMEA
(E) (BF Jm)
2.3.2 Handläggning av projekt för högre utbildning och
forskning
Handläggningen av byggnadsärenden för högre utbildning och forskning inom utbildningsdepartementets och jordbruksdepartementets verksamhetsområden skiljer sig i förhållande till andra projekt som byggnadsstyrelsen svarar för gärlgenom att den särskilda LUP-organisationen svarar för bl.a. lokalprogrammoringen. Lokalprogram upprättas av LUP-kommittéerna och överlämnas till byggnadsstyrelsen. Därefter handläggs utredning, projektering och efterföljande moment i princip som för andra byggnadsärenden inom byggnadsstyrelsens ansvarsområde. LUP-programmet kompletteras med areor för s.k. tillkommande funktioner (kapprum, toaletter, pentry, motionslokaler etc.), tomtval, tidplan, kostnad m.m. till ett byggnadsprogram. Byggnaäsprogrammet redovisas för regeringen och byggnadestyrelsen begär projekteringsuppdrag. Programmeringen av lokaler för högre utbildning och forskning för verksamheter som inte faller inom LUP-kommittéernas ansvarsområden görs av byggnadsstyrelsen.
Byggnadsärenden för högre utbildning och forskning handläggs,
med undantag för vissa läroanstalter (scenskolor) inom kultur-
området och ett par projekt i samband med omlokalisering Av statlig verksamhet, inom utredningsbyrån och första projekteringsbyrån. Utredningsbyrån svarar för jordbrukets högskolor
och vissa lärovanstalter inom kulturområdet i fråga om bygg-
nadsprogram varefter första resp. andra projekteringsbyrån sköser projekteringen. Första projekteringsbyrån svarar i princip för utredning och projektering för universitet och högskolor inom UHÄ-området samt för forskningsinstitutiovner som har anknytning till universitet och högskolor. Utvecklingsbyråns inreåningesektion svarar för programmering, projektering och upphandling av inredning för samtliga läroanstalter.
Eyggnadsbyrån svarar för kalkylering, huvuddelen av upphandling och besiktning medan de regionala byggnadsförvaltningarna
svarar för viss upphandling och för verkställigheten av byggnadsverksamheten och för underhåll av förvaltade fastigheter samt 1 några fall inom Jen högre utbildningen och forskningen även för driften. För större om- eller nybyggnadsproj:kt an-
vänds numera i öpeciella fall s.k. projektorganisation. En
särskild projektehef, direkt underställd goneraldirektören,
utses som sedan leder, Sanoranar och följer projektet från utrodning tills det är förå lgbyggt. De olika arbetsinsavserna utredning, projektering etc. utförs på normalt sätt inom resp.
" er - . s a 2 |
byrå ”på beställning" av projektchefen. Exempel på organisation.
OA | General-
i direktör
rr
I Projektchef
— | = |
I Las i . |
i Programme> | Projekt- | Upphandling | Byggicdning
| ring ledning
+
| |
Servicefunktioner (administrativa, ekonomi,
fastighets, utvecklings, kalkyl och statistlik,
inredning;
Efter regeringens prövning av byggnadsprogrammet erhåller byggnadsstyrelsen projcekleringsuppdrag. Projekteringsbyråerna svarar här för projektledning och samordning av pro- Jekteringsarbetet. För projekteringen anlitar bLyggnadsstyrelsen utomstående konsulter. Projektledningen och samordningen sköts av en projektledare, och det ankommer på denne att se till att projektet håller sig inom av statsmakterna och/eller verksledningen fastställda ramar för areor, kostnader, tider etc. Det ankommer även på projektledaren att svara för att samråd sker med brukare, LUP-kommittéer, övriga myndigheter etc. under projekteringen.
Sedan systemhandlingar eller förslagshandlingar färdigställts kostnadsberäknas dessa och utgör grund för byggnadsstyrelsens
begäran hos regeringen och riksdag om fortsatt projekteringe-
uppdrag och om byggnadsuppärag. Innan projektet redovisas för
regeringen inhämtas formella yttranden från berörda myndighe-
ter, brukare, eventuellt LUP-kommittå etc. Under tiden som ärendet prövas av regeringen forlsälter byggnadsstyrelsen i allmänhet projekteringen. Sedan bygghendlingar färdigställts och byggnadsuppdrag erhållils av regeringen kan styrelsen upphandla entreprenörer för byggnadsarbetena samt påbörja dessa. En viss byggnadsverksamhet sker även i verkets egen regi.
DD FS Utrustningsnämnden för universitet och högskolor
(UUH)
UUH inrättades år 1959 med uppgitt bl.a. att utrusta universiteten m.fl. läroanstalter. Nämndens uppgifier har genom successivt tillkomna uppdrag vidgats.
Inom utbildningsdepartementets område svarar VUH för anskaffning av utrustning åt institutioner vid universitet och högskolor och statliga kulturinstitutioner. Av Övriga uppdrag kan nämnas utrustningsanskaffning åt jordbrukets högskolor, omlokaliserade statliga myndigheter, styrelsen för teknisk ut-
veckling och statens naturvårdsverk. UUH bistår vidare LUP-
kommittéerna och statens kulturråds LUP-delegation vid utrust-
ningsplanering. Nämnden svarar vidare för effektivisering
och samordning av upphandling av förbrukningsartiklar inom högskolesektorn. Upphandlingen vid UUH uppgick budget-
året 1975/76 till 127 milj. kr. varav ca 70 2 eller 87 milj.
kr. avsåg universitet och högskolor.
Verksamheten vid UUH syftar till rationell planering och ekonomiskt gynnsam upphandling av främst vetenskaplig och tekniskt kvalificerad utrustning, bl.a. teleutrustning, laboratorieutrustning, odonrtologisk utrustning, tekniska hjälpmedel i undervisningen, t.ex. intern TV och verkstadsutrustning.
Representanter för UVUUH är ledamöter i LUP-nämnden, var och en av LUP-kommittéerna, statens kulturråds LUP-delegation samt LUP-nämndens fyra permanenta expertgrupper. Nämndens organisation framgår av nedanstående tablå.
Styrelse
Överdirektör
I-———-—----- Sekretariat
! Planeringsenhet Upphandlinksenhet
fromion sektion Inköpssektion
Utredningssektion Kameral sektion
amordningssektion
I styrelsen för UUH ingår en företrädare för UHÄ. Handläggningen av utrustningsärenden inom LUP-organisationen och UUH: medverkan därvidlag framgår av avsnitten 2.1 och 2.2. De utrustningsprogram som LUP-kommittåerna fastställer överlämnas till UUH som i anslagsframställning till utbildningsdepartementet lämnar förslag om dels vilka ramar som skall föras upp i regeringens utrustningsplan, dels vilket anslag som erford-
ras. UUH prövar inte kommittéernas utrustningsprogram.
S Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 92
3 ANDRA ORGANISATIONSFORMEKR Ful LOKAL OCH UYhUDP-
NI NGSPROGRAMMERING
3.1 Inom universitets- och höfskoleområdet
3,1.1 Inledning
Som utredningen har redovisat i kap. 2 ligger lokal- och utrustningsprogramarbete för universitetsrestautanger och kårlokaler utanför LUP-organisationens ansvarsområde liksom fallet varit med viss högre utbildning. I syfte att & en fullständig bild av ansvarsförhållanden och organisation för lokal- och utrustningsoropgramarbetet inom högskoleområdet beskrivs nämnda områden i ået följande.
3.142 Universitetsrestaurangkommittlén
Under illr-organisationens första verksamhetsär hade denna programansvar även för universitetsrestauranger och kafélokaler. Ett till LUF-kommittéerna knutet arbetsutskott för bespisningslokaler hade till uppgift att i samråd med byggnadsstyrelsen, vederbörande universitets- och högskolemyndigheter och studentkårer samt representanter för den vid läroanstalterna anställda personalen upprätta förelag till lokalprogram för resp. univers tetsorter. I mars 1969 tillkallade statsrådet Moberg en särskil
kommitté, universitetsrestaurangkommittén (U 1970:46), för att
fortlöpande svara för planering och samordning m.m. av restaurang- och kaféverksamheten vid universitet och högskolor. Genon tilläggsdirektiv den 26 maj 1972 uppdrog Kungl Maj:t åt kommitctén att utreda samt lämna förslag om framtida driftformer och huvudmannaskap för universitetsrestauranger., Kommitténs upp
drag i programfrågor och liknande innebär ati den skall
. lämna underlag för de delar av byggnadsprogram som
gäller restaurang- och kaféverksamhetens funktion och lokalbehov
. lämna den medverkan vid projektering och byggande av
restaurang- och kafé6lokaler som normalt lämnas av nyttjaren eller programkommitté
. madverka vid upprättandet av lokalprogram för res-
tauranglokaler som uppförs av studerandeorganisationer med hjälp av statliga lån
. utarbeta normer för bedömning av behovet av inred-
ning och utrustning i restauranglokalerna samt beräkna kostnaderna härför
. lämna förslag ifråga om ombyggnader och upprustningar
av restauranglokaler
s upprätta planer för underhåll och planmässig åter-
anskaffning av inredning och utrustning i restauranglokaler
Fr, o.m. är 1974 har kommittén även till uppgift att svara för motsvarande uppgifter för restaurang- och kafélokaler vid statliga kulturinstitutioner, Universitetsrestaurangkommittén fullgör således sådana uppgifter som LUP-organisationen svarar för i fråga om lokaler och utrustning för undervisning och forskning. Kommittén avser enligt vad utredningen erfarit att senare lägga fram förslag till framtida handläggningsordning m.m. i fråga om lokal- och utrustningsplanering för universitetsrestauranger.
I kommittén ingår tjänstemän från byggnadsstyrelsen, UUH,
riksrevisionsverket (RRV) och lokala högskolemyndigheter samt representant för SFS m.fl.
3.1.3 Studentkårlokaler
Enligt LUP-kommittéernas direktiv från år 1964 ingår inte studentkårlokaler i deras verksamhetsområde. Kommittéåerna programmerar därför kårlokaler endast när dessa är insprängda i lokaler som LUP-kommittéerna svarar för. 1 andra fall svarar resp. studentkår i samråd med byggnadsstyrelsen för programarbetet., Beträffande omfattningen av lokalerna skall samråd ske med bostadsstyrelsens samlingslokalsdelegation.
Dessförinnan bör resp. LUP-kommitté beredas tillfälle att yttra sig om brukarnas samlade synpunkter på omfattningen av lokalerna.
3.1.4¶Lärarutbildningsområdet
Skolöverstyrelsen (SÖ) har intill hösten 1976 svarat för lokaloch utrustningsplaneringen för lärarhögskolor, förskoleseminarier, seminarier för huslig utbildning, slöjdlärarseninarier, och statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor. Teckningslärarinstitutet i Stockholm har dock handlagts av byggnadsstyrelsen, Färdiga programförslag har remitterats till nyttjarna för synpunkter innan SÖ har lämnat förslagen till byggnadsstyrelsen och UUH. Det har inte funnits några särskilda
bestämmelser om samråd som reglerat medverkan från studerande
och anställda i dessa frågor inom läroanstalterna. Det har ankommit på ledningen för den berörda läroanstalten att, om
den funnit det lämpligt, tillse att sådant samråd kommit till
stånd.
SÖ:s programförslag utgår ifrån normer som utarbetats och fast-
ställts av SÖ. Liksom inom högskoleområdet i övrigt svarar
byggnadsstyrelsen för projektering och inredning samt UUH för
anskaffning av utrustning. SÖ svarar även för programmeringen för sådan kommunal högskoleutbildning som förläggs till gymnasieskollokaler.
Regeringen har som tidigare nämnts genom beslut den 16 september 1976 ålagt LUP-kommittéerna att - i avvaktan på slutförandet av LUP-utredningen —- övergångsvis fr.o.m. den 1 oktober 1976 svara för lokal- och utrustningsplaneringen för de lärarutbildningsanstalter som SÖ dittills svarat för.
3.1.5 Högskolor utanför LUP-organisationen
LUP-organisationen har programansvar för det stora flertalet läroanstalter som kommer att ingå i den nya högskolan den 1 juli 1977. De statliga läroanstalter som f.n. ligger utanför
LUP- organisa lonens ansvarsområde mon är läroanstatter för konstnärlig uttildalnug, döurgnlish skolorna, högskolan | Lolvå, uydtveonske
Land och sjöbvefälskolorna samt högst den bbi landit äl.
utbildning) på de nya högekoleorterna. Föruton de kommansala
lär anstalter som har nykg ansvar för due svatliga utbilaningarna.
ilt lökalt eller centlralt pro mv:
atatlisa områden
Allmänt
för de statliga områden utanför uni
området som byggnadsstyreisen är Kinnas
ingen motsvarighet till LUP-organisationen. A för ine redning och utr: tning vilar i kulnyttjarna. I
a atlonsbormor,
1 finns speciella organis
ana lämnar I avsnitten 3.2.0 - Sök.
08 skullurräda LUP-d)0l1
Få grunäval av förslag i oropositionen om den ulllen Kkältar= politiker inrättades År 1974 ett sa tevss kulturr alt sat ordna och planera de statli a 1nsAtt na Då kiusti
23 alb Pitoöel
(prop. 1974:28, Kril 197 4:
prep. 1974: 34 om byggnadsurbe vt inom ulbildäninges tets verksamhetsområde beslöt riksdagen att lokal ningsfrågor inom det statliga kulturområdet skall en särskilaå delegation som är knuten till och som i rådets ställe skall besluta i dessa fråg rskr 1Yfk:251). Delegationen lämnar dock rådets styrelso om i vilken ordning lokalfr I delegationen ingår en ledamot av kulturrädet, som 'iblika är ordföranje, och en ytterligare representant för al mån intressena s« amt en reproscntani för vardera byggna sen, UUHK, statskontoret, LUP-nämnden ävensom kulturrä
kanslichef. Sekreterare på deltid i delegationen är LUP-nämndens kanslichef och en biträdande sekreterare från nämnden.
Enligt kulturrådets instruktion (1974:644) skall delegationen svara för lokal- och utrustningsprogram för de statliga museerna, Operan, och Dramatiska teatern samt för de övriga institutioner som regeringen bestämmer särskilt. Delegationen har utarbetat program för scenskolan och musikdramatiska skolan i Stockholm, men i övrigt skall delcgationens programansvar inte omfatta andra utbildningar än sådana som Cperan och Dramatiska teatern själva svarar för.
3.2.3 Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggnad (NUV)
NUU har till uppgift att följa planeringen och samordna utbyggnaden av de kommunala undervisningssjukhusen. NUU skall bl.a, medverka med samråd vid upprättandet av förslag till byggnadsarbeten och utrustningsanskarfningar för sådana objekt vid dessa sjukhus för vilka statlig investeringsersättning utgår enligt avtal och överenskommelser om läkarutbildning och medicirsk forskning m.m. mellan staten samt berörda kommunala
och landstingskommunala sjukvårdshuvudmän., Godkännande av så-
dana objekt av större omfattning meddelas av regeringen och i övrigt av NUU.
3.2.4 Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala ut-
byggande
Sedan år 1953 finns en av Kungl. Maj:t tillsatt kommitté för fortsatt utbyggnad av akademiska sjukhuset i Uppsala. Den skall enligt sin instruktion i samråd med universitetet och Uppsala läns landsting fullfölja utredningsarbetet beträffande sjukhusets utbyggande, upprätta förslag till erforderliga byggnadsåtgärder vid sjukhuset, ombesörja de byggnadsföretag som Kungl.
Maj:t i de olika fallen uppdrar åt kommittén samt handha frågor
om utrustning av de institutioner som omfattas av gällande generalplan för sjukhusets utbyggande. Kommittén gör årliga anslags-
framställningar till staten och landstinget.
I kommittén ingår företrädare för staten och Uppsala läns landsting. För den omedelbara ledningen av verksamheten svarar ett arbetsutskott. För arbetet med lokaler och specialistfunktioner finns särskilda arbetsgrupper med företrädare för de verksamheter som planeras äga rum i de nya lokalerna. Av sjukhusets företagsnämnd utsedda referensgrupper medverkar med att ta fram lokalprogram och i projekteringen. Som cxempel på en referensgrupp kan nämnas den som finns tillsatt för nya lokaler till barnklinikerna. Denna grupp består av företrädare för arbetsgivare och arbetstagare som är verksamma vid berörda kliniker. Referensgruppens uppgifter är att säkerställa att det vetande som finns på olika håll ställs till byggnadskommitténs förfogande och att då lösningar föreligger hjälpa till med att få dessa förankrade och accepterade.
Även skyddskommittén vid sjukhuset medverkar bl.a. genom att granska huvudhandlingar.
För att genomföra vissa byggnadsprojekt tillsätts en sär. skild projektledning bestående av planeringschefen, chefsarkitekten och byggledaren.
Kommittén har ett samlat ansvar för alla led i bygg- och utrustningsprocessen dvs. verksamhetsbeskrivning, lokaloch utrustningsprogram, inredning, projektering: samt bygg-
nadsproduktion och utrustningsåtgärder., Kommittén svarar
direkt inför regeringen på de områden där i vanliga fall på det statliga området byggnadsstyrelsen och UUH har ansvaret.
4¶VISSA BETYDELSEFULLA GRUNDER FÖR UTREDNINGSARBETET
h.i Eakgrund tili utredningsuppdraget
Frågan om handläggning av lokal- och utrustningsärenden inom
den nya högskolan behandlades av U 68 i huvudbetänkandet
(SOU 1973:2) Högskolan och i betänkandet (SOU 1973:L47) Hög-
skolornas förvaltning. UV 68 såg därvid "lokal- och utrust-
ningsplaneringen som en väsentlig del av den samlade resursplaneringen för högskolorna. Den bör följaktligen enligt utredningens uppfatining såväl lokalt som centralt bedrivas i nära kontakt med den planering i fråga om bl.a. dimensionering, lokalisering, studieorganisation och institutionell Organisation som är av avgörande betydelse för arten och omfattningen av behovet av lokaler och utrustning (SOU 1973:2 fal 5. 5 CöALr 523).
Beträffande den centrala organisationen ansåg U 68 att de
funktioner som idag fylls av LUP-nämnden bör inordnas i
UHÄ:s uppgifter. Härigenom bör också lokal- och utrustnings-
frågor på ctt naturligt sätt kunna fogas in i de samlade bedömningarna rörande resursutvecklingen inom högskoleväsendet.
U 68 ansåg att LUP-nämndens samordningsfunktioner borde över-
tas av ell särskilt organ inom det nya verket, benämnt lokaloch utrustningsberedning. "Denna beredning blir ett väsentligt organ för kontakter mellan bl.a. högskoleväsendet och de för byggnads- och utrustningsverksamheten ansvariga myndigheterna. Beredningen bör också kunna biträda med prioriteringar och samlade bedömringar i planeringsfrågor inom sitt område, bl.a. när det gäller fördelning av medel för utrustning som kan komma att
stå till UHÄ:s disposition i enlighet med vad som idag gäl-
ler för UKÄ. I beredningen bör ingå företrädare för bl.a. byggnadsstyrelsen och UUH samt för de inom högskolorna verksamma. Även SÖ och LUP-kommittén för jordbrukets högskolor bör lämpligen vara representerade. Ordförande och övriga
ledamöter bör utses av UHA." (SOU 1973:2 s. 529).
I fråga om ansvarsfördelningen mellan berörda myndigheter
anförde U 68:
"Några formella förändringar i fråga om högskole kontakter med byggnadsverksamheten är enligt U 6 ning inte påkallade. Expertis från byggnadsstyrel liksom hittills knytas till beröria& organ såväl centralt som lokalt.
När det gäller UUH måste denna myndighets ställning i för-
hållande till det föreslagna UHÄ något diskuteras, bl ml.
bakgrund av att statsmakterna i samband med I äras lut om universitetsorganisationen uttalade alt ulrustningsnämnden vid senare tidpunkt borde upphöra och att nämndens verk-
samhet då borde tas över av UKÄA (prop. 1964:50 3. 157, SU 196L4:119, rskr 196k:224).
Ett inordnande av UUH i verksorganisatlonen för Höfgskvleväsendet är enligt U 68:s bedömning inte nu lika naturiigt
som 1964, bl.a. med hänsyn till att nämnden de 3 naste årer fått väsentliga uppgifter också utanför nögskolesekiorn i
fråga om planering och upphandling för statlig verksamhet. Uppgifterna av detta slag avses öka ytlerligare. I st 17 hanget kan nämnas att statskontoret på Kungl. Maj:ts uppdrag utrett frågor om formerna för anskaffning av inredning m.m. för statliga byggnader och härvid bl.a. kommil in på frågor som berör UUH:s uppgifter. Själva inköpsfunktionen för högskolorna är enligt utredningens bedömning inie heller av den arten att det av planerings- eller samordningsskä:
Enligt U 68:s uppfattning är mot den angivna bakgrunden rå-
gon överföring av uppgifter från UUH Vill det föreslagna UHÄ eller någon formell förändring i ansvarsförhållandena inte aktuell. Erforderlig samordning bör liksom hittills kunna garanteras bl.a. genom personsunband mellan UVA och berörda organ inom högskoleorganisativonen” (SOU 1973:2 s.5
U 68 föreslog även att det inom UHÄ inrättades en särskild
basresursenhet för planeringsuppgifter beträffande basresurser och servicefunktioner. Denna enhet borde betjäna lokal-
och utrustningsberedningen (SOU 1973:h'T &. 50).
I fråga om den lokala organisationen ansåg U 65 att högsko-
lestyrelsen bör ha det yttersta ansvaret för planering av alla för högskolans olika verksamhetsgrenar och enheter gemensamma resurser samt serviccinrättningar såsom bibliotek
etc. U 68 föreslog att "i enlighet härmed bör styrelsen även
svara för de uppgifter som för närvarande inom främst UKÄ-
området ankommer på vederbörande LUP-kommitté. De experter från vederbörande centrala myndigheter som ingår i denna kommitté bör då i stället knytas till respektive högskola
som ledamöter i ett beredande organ för lokal- och utrust-
ningsfrågor. Till detta urgan förutsätts styrelsen komma att delegera beslutanderätt i sådana hithörande frågor
som inte är av principiell karaktär” (SOU 1973:2 sas. 501)
Endast ett fåtal remissinstanser yttrade sig över UL t8:s förslag om lokal- och utrustningsplaneringen för den nya
högskolan. I fråga om den centrala nivån och det tröreslag-
na UHÄ:s uppgifter tillstyrktes U 68:s förslag i regol.
Statskontoret förordade att LUP-nämnåen och LUP-kommittéerna i stort skulle behållas oförändrade i avvaktan på cn samlad översyn och utvärdering av LUP-kommittéernas hivtililsvarande verksamhet. KRV var av en liknande uppfattning. Byggnadsstyrelsen tillstyrkte att LUP-organisuticnen inordnades i den nya högskoleorganisationen men ansåg att rollfördelningen mellan högskolemyndigheterna och byggnadsstyrelsen borde renodlas så att byggnadsstyrelsen utarbetar lokalprograum på grundval av verksamhetsbeskrivningar lämnadc av högskole-
myndigheterna. LUP-nämnden - med stöd av LUP-kommittéerna -
anförde att det av funktionella och ekonomiska skäl torde vara nödvändigt att lokal- och utrustningsprogrammeringen även 1 framtiden organiseras regiunalt. LUP-nämnden borde inordnas i URA. UVUH förordade att ett beredningsorgan för lokal- och utrustningsfrågor inrättas inom varje utbildnings-
region, om U 6ö:s förslag beträffande ansvar för iokal- och
utrustningsplaneringen genomförs. LUP-nämnden borde inordnas i UHÄ och ges en enbart övergripande funktion. Statsanställdas förbund ansåg att de frågor som idag handläggs inom NUU
borde överföras till UHÄ.
År 1974 tillkallade utbildningsministern sex sakkunniga för att inom utbildningsdepartementet medverka i beredningen av de förslag som avgetts i U 68:s huvudbetänkande samt därmed sammanhängande frågor. De sakkunniga antog benämningen U 68-beredningen.
U 68-beredningen lade fram sina förslag i promemorian
(DsU 1974:6) Högskolereform. I promemorian behandledes inte lokal- och utrustningsfrågorna särskilt. Beredningen
föreslog bl.a. att i var och en av de ut.bildningsre- &ionerna skulle inrättas on särskild styrelso, regionstyrele, för atl ge ökad tyngi åt den regionala nivån i utbiidrin ingen. Den roglonala organisationen bör i E 2 E princip fö Llas sånana planerings ock samordningsuppgifter söm bör eller måste fullgöras öÖ gränserna meliun enheter och högskoleområden (lei
[ prov. 1975:9 Refarmering av hö skolcutbildningen berörs lo0kal- och utrustningsplaneringen endast kortfattat. Efter att ha refererat U 68:: förslag och vissa remissyltranden över dotta framhåller deparsemersschefen:
"Jag har för egen del sympati för UI 68:3 tarke att närma
lokal- och uirustningspianeringen tili planeringen för hög-
skolan: utbildning och forskning il övrigt. Jag finner det
emellertid mol bakgrund av de referere&de remissynpunkterna motiverat att, innan några förändringar vidtas göra cn utvärdering av den nuävarande LUP-organisationen, som tillkom 1 sambard med '96h års universitetsreform. Jag avser avse
sammanhang föreslå regeringen att låva företa en sådan utvärdering och pröva vilka ndåringar åcn kan ge anledning till. i a&vvaxtan på att underlag för bedömning av ädssa frågor föreil organisationen i kuvud-
sak bestå " (Prop.
e Vid behandiingen av regionstyrelserna, som föreslås inrättade i propositionen, anför försäraganden bolräffande deras arbetsuppgifter: "Organisationen för lokal- och utrustningsplancering för universitet och högskolor är redan regional i den meningen att det finns en kommitté för varje universitetsort (motsv.) För olika speciella funktioner av detta slag inom högskolan kan en anknytning till den regionala organisationen visa sig ändamålsenlig" (prop. 1975:9 s. 532).
h.2 Jen nya högskolan
1975 äras riksdagsbeslut om principerna för högskolans rerormering följdes av ett utredningsarbete inom en central och sex regionala organisationskommittéer. 1 prop. 1976/T7:59 om utbildning och forskning inom högskolan m.m. lade regeringen fram förslag om högskolelag, högskolans institutionelia organisation, studieorganisation och indelning i enheter samt
budget för budgetåret 1977/T8. Förslagen innebar inga för-
ändringar i de förutsättningar som enligt 1975 års direktiv skall gälla för utredningens arbete.
Riksdagen anslöt sig l de delar som är av betydelse för LUPF-
utreäningens uppdrag till förslagen i propositionen (UbU
19T6/TT:20, rskr 1976/7T:246).
Utredningen anser det lämpligt att innan den presenterar sina förslag till lokal- och utrustningsplanering i framtiden kortfattat redogöra för de delar av högskolereformen som är av direkt betydelse för utredningens förslag i det följande.
I 1975 års riksdagsbeslut om reformering av högskoleutbild-ningen angavs att en av huvuduppgifterna för reformarbetet
var att ytterligare främja utbildningens tillgänglighet,
särskilt för andra studerandegrupper än de traditionella, och därmed främja den sociala utjämningen.
Beslutet om att öka utbildningens tillgänglighet innebar bl.a. att antalet högskoleorter utökades. Den fortsatta utbyggnaden
av högskoleutbildning skall i huvudsak ske i Borås, Eskilstuna/
Västerås, Gävle/Sandviken, Halmstad, Jönköping, Kalmar, Karlstad,
Kristianstad, Linköping/Norrköping, Luleå, Skövde, Sundsvall/
Härnösand, Växjö, Örebro och Östersund.
Till grund för åtgärder att bredda och differentiera utbild-
ningsutbudet ligger ett enhetligare och vidare högskolebegrepp. Sådana utbildningsvägar som framstår som alternativ till treditionell universitets- och högskoleutbildning kommer att tillsammans med dessa betecknas som högskoleutbildning. Som exempel kan nämnas sjuksköterske- och förskollärareutbildningarna.
Den grundläggande högskoleutbildningen delas in i yrkesutbildningssektorer och - inom dessa - utbildningslinjer. Utbild-
ningslinjerna består av kurser som också kan anordnas i form
av enstaka kurser.
En av grundprinciperna för att realisera en demokratisering
av utbildningsorganisationen är att decentralisera beslut. En
annan princip är att personal, studerande och företrädare för
allmänintressen skall ha möjlighet att öva inflytande på be-
slut. Dessa principer realiseras bl.a. genom att olika beslut
flyttas från central nivå till de regionala och lokala nivå-
erna och att studerande och personal ges medbestämmanderätt i högskoleorganen.
Landet delas in i sex utbildningsregioner och för var och en av dessa inrättas en regional styrelse för planering av den grundläggande statliga och kommunala högskoleutbildningen. Regionstyrelserna skall också svara för forskningsanknytningen mellan olika högskoleenheter inom regionen. Inom varje region finns ett antal högskoleenheter som var och en
kan omfatta ett flertal tidigare fristående högskolor (mot-
svarande). Varje statlig högskoleenhet leds av en högskole-
styrelse. Planering och ledning av utbildningslinjer sker
inom linjenämnder och av forskning/forskarutbildning inom
fakultets/sektionsnämnder. Utbildning och forskning bedrivs vid institutioner.
Den kommunala högskoleutbildningen får skolstyrelse - eller i fråga om landsting - utbildningsnämnd som styrelse.
På central nivå inrättades ett universitets- och högskole-
ämbete (UHÄ) fr.o.m. den 1 oktober 1976. I detta inordnades
skolöverstyrelsens byrå L 1 med intagningssektion för lärarutbildning, nämnden för socionomutbildning, samarbetsnämnden
för journalisthögskolorna och universitetskanslersämbetet.
Även beträffande anslags- och budgetsystemet innebär högskolereformen förändringar. Medel för forskning/forskarutbildning och grundläggande utbildning anvisas under särskilda anslag. I budgetpropositionen redovisas bl.a. fördelning av anslag till allmänna utbildningslinjer på olika högskoleenheter. För lokala/individuella utbildningslinjer och en-
staka kurser utgår till var och en av regionerna en gemensam
anslagsram som regionstyrelserna skall fördela på de olika
högskoleenheterna inom regionen. Högskolestyrelserna fördelar givna ramar för olika ändamål på institutioner (motsvarande). Det nya anslagssystemet syftar till en större lokal frihet att disponera medel utan hinder av centralt givna anvisningar. Anslagsframställningar för den grundläggande ut-
bildningen lämnas av högskolestyrelsen till UHÄ, Fakultets-
och sektionsnämnder lämnar sina anslagsframställningar till UHÄ. Högskolestyrelsen yttrar sig Över de sistnämnda. Respektive regionstyrelse yttrar sig över samtliga förslag till
anslagsframställningar.
I besluten om högskolereformen betonas även att ett samspel mellan grundläggande högskoleutbildning och forskning/forskar-
utbildning måste komma till stånd inom hela högskolan.
Högskolereformen innebär således att den framtida planeringen
av lokal- och utrustningsbehov inom högskolan kommer att = i jämförelse med nuvarande LUP-organisation - arbeta utifrån andra förutsättningar. Av betydelse i sammanhanget är sammanfattningsvis
fler högskoleorter . fler utbildningslinjer (inkl. kommunala)i högskolan
ökad decentralisering i beslutsfattandet regional planering och resursfördelning för den grundläggande högskoleutbildningen medbestämmanderätt för lärare, studerande och övrig personal
ändrat anslagssystem med mer ändamålsinriktade anslag . forskningsanknytning för all grundläggande högskole-
utbildning.
I prop. 1976/TT:67 om ändrad organisation för jordbrukets hög-
skolor, m.m. föreslog regeringen att fr.o.m. den 1 juli 1977 skulle jordbrukets högskolor sammanföras till en högskoleenhet med benämningen Sveriges lantbruksuniversitet. Denna skulle ledas av en styrelse som bl.a. i fråga om den grundläggande utbildningen skall svara för de uppgifter som i den övriga
högskoleorganisationen vilar på de regionala styrelserna.
Statens veterinärmedicinska anstalt skall lyda under styrelsen men i övrigt vara en i huvudsak självständig enhet. Högskoleenheten skall sortera under jordbruksdepartementet.
I prop. 1976/7T:59 om utbildning och forskning inom högskolan m.m. uttalar föredraganden att samverkan bör äga rum mellan UHÄ, regionstyrelserna och styrelsen för lantbruksuniversitetet i den långsiktiga planeringen av den grundläggande högskoleutbildningen för att nå bästa möjliga verksamhet och resursutnyttjande. Detta bör ske i form av ett ömsesi-
digt samrådsförfarande i frågor med anknytning till respek-
tive verksamhetsområde. Formerna för detta får successivt
utvecklas av berörda organ.
Riksdagen anslöt sig till förslagen i propositionen (JoU
1976/TT: 17, rskr 1976/TT:24T7).
På grundval av förslag i prop. 1975/76:105 (bil. 1) om
arbetsrättsreform beslöt riksdagen våren 1976 om lag om
medbestämmande i arbetslivet (InU 1975/T6:45, rskr 1975/
T6:40L4). Lagen (SFS 1976:580) trädde i kraft den 1 januari 1977 och äger tillämpning på förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Den kommer att kompletteras med kollektivavtal som sluts mellan parterna på arbetsmarknaden.
Som en följd av lagen kan även lokalfrågor bli föremål för
förhandlingar och slutande av avtal.
Enligt 11 § i lagen skall arbetsgivare, innan han beslutar
om viktigare förändring av sin verksamhet, på eget initiativ
förhandla med arbetstagareorganisation i förhållande till
vilken han är bunden av kollektivavtal. Detsamma skall iakttagas innan arbetsgivare beslutar om viktigare förändring av arbets- eller anställningsförhållandena för arbetstagare som tillhör organisationen. Enligt 12 § i lagen skall arbetsglvare, när arbetstagarorganisation som avses i 11 § påkallar det, även i annat fall förhandla med organisationen innan han fattar eller verkställer beslut, som rör medlem i organisationen.
Enligt 19 § i lagen är arbetsgivaren skyldig att fortlöpande förse arbetstagarorganisation med information om produktionsmässig utveckling, ekonomisk utveckling och personalpolitik. Arbetstagarparten har även rätt att ta del av böcker, räkenskaper och andra handlingar som behövs för den fackliga verksamheten.
Enligt 32 § i lagen bör, om arbetstagarparten begär det,
träffas kollektivavtal om medbestämmanderätt för arbetstagarna i frågor som avser ingående och upphörande av anställningsavtal, ledningen och fördelningen av arbetet och verksamhetens bedrivande i övrigt. I propositionens special-
motivering anför föredragande statsrådet i fråga om denna paragraf bl.a.:
"Inom tillämpningsområder för 32 § faller alltså frågor som
brukar anses höra in under begreppet arbetets ledning och fördelning. Hit hör allmänt sett alla frågor rörande arten av arbetstagarnas arbetsuppgifter och sättet för arbetets utförande. Inom den ramen hör under begreppet in frågor om arbetets utformning, om fördelningen av arbetet inom en
grupp, om växling av arbetsuppgifter, om planering av arbets-
lokalen vad avser teknisk inredning, maskinplacering och rationaliseringsåtgärder, frågor om produktionens uppläggning inom den egna lokalen, om produktionsväxling, om själv-
styrande grupper, om arbetsmiljö i övrigt."
Föredraganden anför vidare att på gränsen mellan avtalsfrågor och medbestämmandefrågor enligt 32 § ligger bl.a. frågor rörande arbetslokalens utformning där denna inte har samband med arbetets bedrivande i och för sig, mat- och matsalsfrågor, frågor rörande gemensamma personalutrymmen, hälso- och
sjukvårdsfrågor. Här gäller genomgående att frågorna faller
inom området för 32 § i den mån de inte är att betrakta som
frågor vilka inte kan regleras på annat sätt än genom avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare.
hol Arbetarskyddslagen m.fl. arbetsmiljöbestämmelser
Av särskild betydelse i arbetarskyddslagen (1949:1) är i 10-
kalsammanhang lagens $ 40 a och $ 41 a.
Enligt $ 40 a skall skyddsombud inom sitt skyddsområde vaka
över sundhet och säkerhet i arbetet och deltaga vid planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar och arbetsmetoder.
Enligt $ 41 a skall i skyddskommitté behandlas frågor om före-
tagshälsovård, frågor om planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar och arbetsmetoder samt frågor om upplysning och utbildning rörande arbetarskydd.
I arbetarskyddskungörelsen (SFS 1973:841) stadgas bl.a. om förhandsgranskning av arbetslokaler m.m. med innebörd att
6 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 92
yrkesinspektionen skall granska om- ny- eller tillvyggnad av arbetslokal eller personalrum. Arbetsgivare skall underrätta skyddsombud, skyddskommitté eller arbetstagareorganisation om meddelat byggnaäsiov för byggnadsföretag som avser arbetslokal eller personalrum.
Enligt $ 7 i avtal om arbetarskydd vid stavliga myndigheter
från år 1974 stadgas bl.a. i fråga om lokaler, utrustning
m.m. att om personalrepresentanter i företagsnämnd eller skyddskommitté, vilka representerar minst nälften av de anställda, begär att medverkan vid planering av lokaler skall ske i särskild projektgrupp. skall sådan projektgrupp utses. Projektgruppen äger deltaga i sammanträde som myndigheten har med byggmyndighet eller som hålls inom byggnadsavdel-
ning (motsvarande) hos myndigheten.
I statens arbetsmiljönämnds anvisningar för skyddsarbetet i
statlig tjänst, del 2, Samråd om arbetslokaler, 1976, lämnas
bl.a. följande riktlinjer:
"Skyddskommittén eller projektgruppen ska med utgångspunkt från
erfarenhet delta i beskrivningen av de arbetsmiljökrav som bör tillgodoses för lokal, inredning och utrustning. Det är denna medverkan i verksamhetsbeskrivningen som är projektgruppens
Även om det tillsatts en särskild projektgrupp, ska skyddskommittén diskutera speciella arbetsmiljöfrågor. Skyddsombudens och skyddskommitténs synpunkter på lokalplaneringen sammanställs inom projektgruppen och överlämnas som underlag för byggmyndighetens beslut. Under planeringens gång sker ett fortlöpande samråd, vilket
innebär att projektgruppen också ges möjligheter att diskute-
Det tekniska ansvarel vilar på byggmyndigheten. Den avgör vilket tekniskt utförande som är ändamålsenligt inom de kostnads-
Byggnadsprogrammet utgör underlag för projekteringen. I detta
skede sker samrådet mellan byggmyndigheten och den brukande
myndigheten i ett eller flera steg. Projektgruppen förbereder myndighetens ställningstagande. Den ges också en fortlöpande
Projoklgruppen svarar för att kraven på laredningen Yrermuleras. Vid större projekt kän acita mej fördel eko I arbevao- + grupper för olika onbeter inom myndigheten. so..."
1 anvisningarna slås fås det ytlersta an: ivaret för arbetamiljön vilar på trukarmyndigheten.
4.5¶Den framtida omfattninger prögrumarbetct
För att kunna bedöma vilken organise&tion som i framtiden ber
hövs för programarbetet inom högskolan är det av intre e att
känna till pågående och framblör allt planerat programarbote
samt aviserat Llokalbehöv som kan leda vill programarbetloe. I bil. 5 redovisar utredninger därför en sumnmanställning
det programarbete som f.n. pögår eller planeras. Ci
har givetvis inte ingålt på någon franckni
i zammanställningen.
I detta sammanhang t ör frunhöclas sEnationen minskar detta inte cent omfattningen av pro- &ramarbetet också gör det. tTlir naligen allt vanligare att förändringar ss & innekåll sant undervisningsmetederna legcr intliga lckaler måste ändras i sådan omVativslag pröogramarbete blir nödvändigt.
a NOVÄRDEBRING AV LÖKAD- GCH PROSRAMARBE
2.1 Inledning - metoder för utväricring
Utrednireg skall enligt sine direktiv göra en utvärdering av TUF-organisationen samt pröva vilka förändringar rovultatet av utvärderingen kan ge anledning till. Den byggnadsveorksamhet som ägt rum vid universitet och högskolor under LUP-organisationens hittillsvarande verksamhet har varit mycket omfattande. Utredningen har inte funnit det möjligt att gå igenom alla de byggnadsärenden i vilka LUP-kommittåerna har gjort lokal- och utrustningsprogram, Deita har inte heller ansetts erforderligt för att fullgöra utredningsuppdraget. Utredningen har valt att luder: ett mindrs antal byggnadsobiekt som kan betraktas som Pepe: va för i- senaste årens lokal- och utrustningsproiramarbete. utreda ngn en studerat ett par bvyggnadsobjekt för vilka byggunis lsen svarat för programarbetet. Under avsnitt 5.0.2 Jämnas on rasiktlig, sammanfattande redovisning av de synpunkter nå Ci oCkten som utredningen har inhämtat genom intervjuer med represexisanter för olika parter som har deltagit i planeringsprocessen Alltifrön vorksamhetsocakrivning till färdig lokal. Utredningen har på At SÄL försökt bilda sig en uppfattning om hur arbetet mod äes3n Brojekt nav bedrivits och utfallit.
Vid intervjuerna har även allmänna synpunkter på LUF-organisationen, byggnadsstyrelsen och UUH framförts till utredningen. Olika frågor som ligger nära själva LUP-arbetet har också aktualiserats, såsom fastighetstjänst och underhåll av lokaler.
Utredningen har som tidigare nämnts även haft överläggningar med rektorsämbeten och företrädare för lärare och andra anställda samt de studerande vid universitet och högskolor, bherörda departement, myndigheter och organisationer. De vid dessa interviuer och Överläggningar framkomna allmänna synpunkterna på LUP-organisationen sammanfattas 1 detta kapitel under avanitt 5.3. Avslutningsvis redovisar utreäningen sina egna slutsatser på grundval av objektstudierna, intervjuerna och överläggningarna.
5.2 Objektstudierna
5.2.1 Vilka objekt och varför - arbetsmetodik
Utredningen har granskat följande objekt:
Objekt Programansvarig
1. Institutionerna för hygien LUP-kommittén för Lund
och naturvetenskaplig
mikrobiologi i Lund
2. Humanisthuset i Umeå LUP-kommittén för Umeå
3. Universitetsfilialen och LUP-kommittén för Göteborg
lärarhögskolan i Karlstad hk. Laboratorieblocket vid LUP-kommittén för Stockholm
karolinska institutet,
Stockholm 5. Institutionen för mark- LUP-kommittén för jordbru-
vetenskap, lantbrukshög- kets högskolor skolan, Ultuna
6. Livsmedelsverket, Uppsala Hhysgnadsstyrelsen T. Statens väg- och trafik- byggnadsstyrelsen
institut, Linköping
Objekten har en geografisk spridning vilket innebär att olika LUP-kommittéer svarat för programmeringen inom högskoleområdet. Eftersom LUP-kommittén för jordbrukets högskolor omfattas av utredningsuppdraget har ett objekt vid dessa högskolor tagits med. De av byggnadsstyrelsen programmerade objekten har tagits med för att om möjligt få belyst vilka likheler och skillnader som kan förekomma mellan objekt som byggnadsstyrelsen resp. LUP-organisationen programmerat. Både livsmedelsverket och statens väg- och trafikinstitut är omlokaliserade myndigheter som fått nya lokaler och i stor utsträckning ny utrustning. I likhet med vad som gäller för universitets- och högskoleområdet svarade UUH för dessa verks utrustningsplanering och upphandling. Dessa båda verk har valts ut därför att de i likhet med universitet och högskolor bedriver forskning.
Vid båda verken finns det laburatorier och statens väg- och trafikinstitut förfogar dessutom Över provningsanläggningar.
I bil. 2 beskrivs planering och genomförande för de olika objekten på grundval av dels de handlingar som olika myndigheter förfogar över dels de muntliga upplysningar som utredningen har inhämtat vid överläggningar och intervjuer med handläggare.
Loa H.2.2 Sammanfattning
I det följande lämnas | sammanrattningens form en redovisning av dels olika sakuppgifter om de studerande objekten dels synpunkter på vissa för utredningsarbetet särskillt intressanta frågor som har kommii fram vid de intervjuer utredningen haft med personer som varit engagerade i de olika byggnadsobjekten.
Samtliga studerande objekt har i huvudsak planerats och färdigställts under LUP-organisationens verksamhetstid. Det gåller statliga lokaler för undervisning, forskning, förvaltning och utvecklingsarbete. Lokalerna har i sin helhet finansierals Över statsbudgeten med särskilda anslag för resp. byggnadsverksamhet, inredning samt utrustning. LiP-organisetionen har programmerat fem objekt, varav LUP-kommittåén för jJordbrukete högskolor ett, och byggnadsstyrelsen två ovjekt. UUH har svarat för utrustningsprogram för två objekt och för upphandling till samtliga oblekt. Byggnadsstyrelsen har svarat för projektering, inredning och byggande av samtliga objekt. Tidsåtgången har varierat för ohjekten och för två av objekten har proc: ;sen varit extremt lång. T fråga om markvetenskap vid Ultuna berodde den långa behandlingstiden 1 vederbörande departement enligt uppgift på att man avvaktade besiut i lokaliseringsfrågan för veterinärnögskolan. Även för hygien och naturvetenskaplig mikrobiologi i Lund var
behandlingstiden lång i vederbörande departement. De totala
kostnadsramarna för de olika objekten justerades i allmänhet varje år vid redovisningen för riksdagen. I de flesta fall berodde kostnadsökningarna på prisomräkningar. Oavsett vilken myndighet som har varit programansvarig har Kungl. Maj:ts
projckteringsbeslut med ett undantag inneburit ov pcdseering av totalytan vilket lett tiil omprogrammering. J >
I äe fail LUP-organisatilonen svarat för programmering I inte gjords någon formell skillnad mellan verksamhetsbeskrivning och programarbete utan dot har varil ov tämligen integ rad verksamhet. I stort s LL A0ses Pprogramirhotet ha gåli bra Du men brukarna framhåller oberoenäv Av varmmndra nägra oreblem i sammanhanget. Genomgående hävdas alt sftiersom det är traksrna av lokalerna som "kan" den verksamh så kan de också bäst avgöra ge kvunti behoven. Bärför bör brukarnan syopunkter
av
programmering som projektering så att den ver för viken
lokalerra byggs kan bedrina wjemålcenligct effektivt. samtliga fall hävdas att medverkan i proframerbotet är mycket ticsödande vilket förstärks av atv hi oräninger innebär åubbel Pp prövning wv referingen, a , i Mering. i visa sa fall hur t.o.m. dubbel oc programmering Tf
o N mit. I sammanhang påtalas atv de a bohendlingstider innebär att förutsättnilngarna för Tokelntn uvdel ibleared hinner förändras b.&a. atl instisuvionen (motsvarande
bn. verksamhetsirnriktniug. leta i aLisnde tala loka!löcningarna måste göras ft alnt konssa tt snabbare.
Beträffande orojekteringsfase. anföra från brukarna att de ibland kar vara oklart för dem var Ivivnudar legat någonstans. Denx enskilda instituti får samtidigt ha att göra med byggna ning och anlitade arkitexler, 3 UUd och leverantörer av utrustning samt byggnadsstyrelsens inredninges ek” on. I ett flertal objekt har brukarna under projekteringen varit starkt kritiska
till arkitektförslagen och anser sig ha fått arbeta hårt för
att få till stånd ändringar. De projektansvariga framhåller att brukarna inte alltid beaktar kostnadsmässiga och andra förutsättningar under vilka projekteringen bedrivs.
Utrustningsprofgrammerirngen och I allmänhet även upphandlingen av utrustning är det 1ed i processen som brukarna är mest nöjda med i samtliga objekt. Det påpekas att enstaka misstag i upphandlingen förckommit men att det i ctert scott kar fungerat bra och 1 L utrustning funnits på plats vid Irflyttningen.
Frogrammeringen och planeringen av inredningen kri E emot genucmgående av brukarna som anser sig ho ha?
inflytande över detia led, vilket oftast iett till otilllfreds-
ställande resultat.
Byggande av iokaler nar brukare och pr srvaro Inte kommenterat mer mot anser ett fierlal brukare att det brister i funktionskontroller av lokalerna och att påtalade brister och driftfel Inte ftp tyrel är Även rlföringen ov errarenneter till bygenadnatyrelsen blir 2 | Å bristrällig.
De synpunktlor på medbe inmande och kontinuitet I Dra er m.m. som brukaras av de studerade objckten nar fört fram överensatäm-
mer med de allmänas synpunkter Som redovisas I avsnitt b.3.
5.2 ÄN I männa punkter på SOPeo Isationen
utredringer oil nina synpunkter på den
nuvarande unicsefionen mom. mit from vid objektstudierna, geningawrna och intervjuerna, Eedovis HI NEgen baserar sig inte på någon skriftlig onkät uten är en sammanställning srunåa rå yttranien vid samtal med utredningen. Utredningen redov vurkior som är relevanta vid en bedömning av ler som ett större antal företrädar? haft cynnunkter på. råpunkten har därvid lagts vid TUP-kommittfornas huvadavteg) ft som organ för programmering, planering och prioritering. Utredningen reänvisar även de syn”
punkter som framförts på handläggningen av LUP-ärenden på
central nivå och dess inverkan på LUP-kommittåernas arbete.
I.3.2 Ansvaret för programmering av loxaler
Nästan samtliga som yttrat sig i frågan anser att det har varit värdefullt med ett särskilt programorgan inon universitets- och högskolesektorn. Läroanstalterna anser i allmänhet att LUP-organisationens tillkomst innebar ett bättre och varaktigarce inflytande över lokal- och utrustningsplaneringen. De enstaka röster som är kritiska mot systemet med en särskild LUP-organisation anser, att programarbetet i stället borde ha skötts av läroanstalterna själva i direkt samarbete med byggnadsstyrelsen. Dessa kritiker upplever LUP-organisationen, när det gäller programmering, som en onödig mellaninstans mellan nyttjare och projekterare/byggare. Byggnadsstyrelsen anser att styrelsen bör svara för programarbetet på grundval av verksamhetsbeskrivningar från nyttjarna.
5.3.3 LUP-organisationer.
LUP-organisationen i sin helhet har av flertalet bedömts i stort sett vara en nyttig och värdefull institution under ett skede av stark expansion inom universitets- och högskoleväsendet. I fråga om LUP-kommittéerna har framhållits att representanterna för de centrala verken, främst UUH och byggnadsstyrel-
sen, tillfört kommittåerna kunskaper och erfarenheter som bi-
dragit till att programmen blivit väl underbyggda och realistiska. Personal- och studeranderepresentanterna har starkt understrukit svårigheten att inom LUP-kommittåernas ram genomföra en
verklig programgranskning. På orter där nybyggnadsverksamheten varit jämförelsevis begränsad har LUP-kommittén fått svara för
programmering inför omåisposition inom befintliga lokaler på samma ort samt provisoriska lokallösningar genom förhyrningar o.d. Kommittéerna anses därvid ha fyllt en viktig funktion. De enstaka kritiska synpunkter som har framförts till utredningen riktar sig emot dels att kommittéerna inte alltid anses ha gett läroanstalterna den service dessa anser sig vara berättigade
till dels att LUP-kommittéerna, i jämförelse med LUP-kommittén
för jordbrukets högskolor, haft sämre kontakter med sitt depar-
tement, vilket lett till onödiga omprogrammeringar. Några bedömare anser även att LUP-kommittåerna inte är tillräckligt kritiska i granskningen av brukarnas programförslag.
LUFP-sekretariatet får nästan uteslutande goda vitsord och dess erfarenheten och kunskaper bedöms som synnerligen värdefulla för läroanstalterna och IUP-arbetet.
När det gäller LUP-nämnåen är flertalet bedömare däremot mer kritiska, även om några framhåller att verksamheten blivit bättre under senare år. Nämnden upplevs inte som lika angelägen som kommittéerna och dess normgivande uppgifter anses av många kunna upphöra, eftersom det mesta numera anses vara normerat. Andra menar däremot att den normgivande verksamheten varit för begränsad och att nämnden varit för svag 1 prioriteringsarbetet. De som är mer positiva till LUP-nämnden framhåller att nämnden är ett bra samarbetsorgan för de berörda centrala verkon där utbildningens och forskningens företrädare kan framföra och diskutera dessa verksarheters speciella krav med representanter för byggnadsstyrelsoen och UUH, Det som uppskattas genom-
gående mest i nämnden är dess särskilda expertgrupper, framför
allt djurhusgruppen och funktionsgruppen.
LUP-kommittåén för jordbrukets högskolor berör ett mindre antal intressenter och antalet intervjuer har därför varit begränsat. Det nära samarbetet mellan kommittén och jordbrukets högskolor och dess olika institutioner har bedömts övervägande positivt men nackdelar anses ha framträtt när det gäller prioritering och granskning av institutionernas förslag.
5.3.4¶Handläggningsordningen
Den gällande handläggningsordningen för byggnadsärenden från år 1968 möter genomgående kritik på alla nivåer. Den anses bl.a.
vara omständlig, tidsfördröjande och förorsaka onödigt arbete
på programmeringsstadiet. Ett flertal bedömare anser att den
nuvarande ordningen präglas av för mycket överlämnandemetodik.
Den dubbla prövningen av regeringen leder oftast till omprogrammering, vilket är arbets- och tidsödande. Allmänt avses att det tar för lång tid att få fram beslut om projektering. Olika bedömare framhåller det önskvärda 1 att ett förenklat förfarande kommer till stånd.
5.3.5¶Uppdelningen på lokaler - utrustning - inredning
Ett flertal institutioner (motsvarande) som fått nya lokaler
anser att uppdelningen av handläggningen på lokaler, utrustning resp. inredning skapar svårigheter. En av anledningarna är att gränsdragningen inte upplevs som rationell. Det anses vara svårt att dra klara gränser mellan de tre delarna i byggnadsplaneringen. Man anser att det även i tidshänseende bör planeras mer samlat än vad. .som är fallet f.n., så att den nuvarande bristande samordningen kan upphöra. En bättre samplanering skulle skapa större möjligheter att väga de olika delarnas kostnader mot varandra. Ett flertal anser även att de s.k. sekundärytorna bör tas med 1 lokalprogrammet från början och således få samma behandling som de primära programytorna.
5.3.6¶Inredningsfrågor
Byggnadsstyrelsen möter kritik från nyttjarna för sin handläggning av inredningsfrågor. De anser bl.a. att byggnadsstyrelsen har för höga administrationskostnader, som debiteras nyttjarna, och att nyttjarna har för litet inflytande i dessa frågor, både absolut och i förhållande till lokal- och utrustningsfrågorna. Vissa framhåller att det går att komma överens om inredningens funktion men inte om dess kvalitet. Nyttjarna skulle i större utsträckning vilja kunna väga in inredningskostnaderna mot såväl andra investeringskostnader som mot driftkostnader för skötseln. Det hävdas att arbetsmiljöaspekterna
måste beaktas mer i fortsättningen ifråga om inredningen.
ST Ersättnings- och kompletteringsanskaftnins av
utrustning och inrodning
Synpunkterna är delade när aet ef jer farmerna för anskaffning av utrustning. fe flesta anser alt den nuvarande ordningen fungerar tillfredjeställand: men det finns de som menar att medel för cr nsättninge anskaffning av utrustning bör tar upp i vederbörande myndignets petita och att anslagot sedan skall rördelas på lokal eller regional nivå.
Samtliga bedömare är av den åsikten uti VUH gör ett gott arbete med ersättningsanskalfningen och att det lokala inflytandet i dessa frågor är tillfredsställande. Vi sa Institutioner menar jock att de själva har större teknisk kompetens än UUKH ifråga om vilka fabrikat som skall upphandlas.
Lie som yttrat sig om ersättningsanskaffning av inredning kritiscrar den nuvarande oräningen Som upplevs som opraktisk och centralstyrd. '"Ippdelninger av inredningen på plamässig anskaffning via anslagel till UHÄ:s disposition resp. anskaffning vid omiisposition via byggnadsstyrelsen anses av några som mindre meningsafull och mogen att avskarfra.
5.3.8 Kontinuitieten
Ett flertal bedömare anser alt det är önskvärt med så stor kontinuitet som möjligt under hela processen från verksamhetsbeskrivning t.o.m. byggande och funktionskontroll. Därmed avses att brukare, programmerare och projieckterare skall kunna följa ett lokalärende under hela processen eller i vart fall mer kontinuerligt än vad som sker f.n: hen nuvarande ordningen upplevs av
olika parter som otillfredsställande i så motto att det upostår
glapp och skarvar mellan de olika leden i processen. LUF-kommittå&ernas sekreierare är sällan med vid utformningen av verksam-
hetsbeskrivningen på institutionsnivå och får därmed inte på
ett tidigt stadium kännedom om för vilken verksamhet programmeringen skall ske. Brukarna samarbetar f.n. först med LUP-kommittén
i programmeringen. Kär denna är avslutad och projekteringen inleds med byggnadsstyrelsen och dess konsulter får man, ofta utan vidare medverkan från LUP-kommittén, ånyo ta upp verksamhetsaspekter och funktionskrav. Pygemnyndigheten å andra sidan går miste om de överväganden som har gjorts under programarbetet, och det skulle underlätta för denna om man kunde komma in på ett tid fure atvadiun i porocessen. I det sammanhanget har framhållits att ett sätt all lösa problemet är att byggmyndigheten får ansvaret även för programmeringen inom universitetsoch högskoleområdet.
Några hävdar att funktionskontroilen av de nya lokalerna ibland är bristfällig och att påtalade brister inte åtgärdas. Från flera håll påpekas att genom att byggnadsstyrelsens projektledning släpper ifrån sig ansvaret till den regionala byggnadsförvaltningen på ett tidigt stadium går byggnadsstyrelsen miste om värdefull återföring av kunskap om hur olika led j processen funktionsmässigt fallit ut. Därtill kommer att projektledning och konsulter skiflar även mellan likartade byggnadsobjekt.
5.3.9 Medbestämmande
Under senare år har olika personalgrupper och studerande vid universitet och högskolor fått större möjligheter att utöva medbestämmande ifråga om den egna arbetsmiljön. Utredningen
har i avsnitten b.3 - h.l redovisat gällande bestämmelser inom
detta område. Dessa är dock av sent datum och har således inte alla varit i kraft under den tid då flertalet av de objekt som utredningen har studerat har planerats och färdigställts. De
anställda och de studerande har sedan år 1969, som ett led i
. försöksverksamret med nya samarbetsformer, haft företrädare i
både LUP-nämnden och LUP-ksommittéerna. (avsnilt 2.1.2)
En av många omfattad åsikt är att arbetstagarrepresentationen
i LUP-kommittéerna bör utökas till tre ledamöter så att samt-
liga tre stora huvudorganisationer kan medverka i samtliga kommittéer. Andra hävdar att man åtminstone bör tillse att
lärarna ges en fast representation i kommittåerna. Arbetstagarorganisationerna delar f.n. på platserna i de olika
kommittéerna.
På orter med många läroanstalter, framför allt i Stockholm och Göteborg, upplevs det som svårt för i första hand studeranderepresentanterna att kunna svara för intre eboevakningen. Den förhållandevis snabba omsättningen av studerandercpresentanter utgör därvid också en svårighet men detta senare förhållande är inte kännetecknande enbart för LUP-organisationen utan är av generell karaktär. Pe anställda och de studerande betraktar i allmänhet sin representation i LUP-organen som viktig för deras möjligheter att utöva sitt medbestämmande. De betonar dock svårigheten för sina representanter att hinna sätta sig in i de ärenden som behandlas i LUP-kommiltåerna.
När det gäller medbestämmande på det lokala planet, berörd institution (motsvarande), har samarbetet organiserats på olika sätt beroende på byggnadsobjektets karaktär och slorlek. Tnom universitets- och högskoleområdet har institutionsstyrelse eller särskild arbetsgrupp i allmänhet svarat för institutionens ställ-
ningstaganden. 1 dessa frågor finns i regel de olika vid institu-
tionen verksamma grupperna representerade. Tidigare har dock i flera fall institutionsföreståndare och ämnesföreträdare ensamma representerat institutionen i kontakter med LUP-kommittå och byggnadsstyrelsen. Under senaro år har dock medbestämmandet roglerats och därmed har inflytandemöjligheterna förbättrats. Det anses även ha medfört att byggnadsstyrelsen tvingats tea Större hänsyn till personalens önskemål. Utanför universitets- och högskoleområdet har företagsnämnå eller utskott urv denna samt skyddskommitt& varit forum för personaiinflytandet i lokai- och utrustningsfrågor, särskilt vid nybyggnad. I vissa fall har dock inte alla frågor behandlats i samrådsorganet, utan de har
avgjorts direkt mellan institutionsehef och berörd myndighet.
Från flertalet håll har påtalats att Även om personalen har
formella möjligheter till medbestämmande saknar man ofta kunskap om såväl planerings- 3om byggprocessen inom del statliga området som detta områdes speciella arbetsteknik, nomenklatur och arbetsmaterial, framför allt ritningar. Denna bristande kunskap och erfarenhet finns även inom de enskilda myndigheter-
nas administration och förvaltning, eftersom flertalet inte har
haft anledning att befatta sig med byggnadsärenden. Dotta för-
hållande försvårar kommunikationer med myndigheter och arkitekter
samt försvagar påverkningsmöjligheterna.
Ett annat hinder för att utöva inflytande är tidsfaktorn. Man
anser sig dels ofta få alldeles för kort tid till att ta ställ-
ning till ändringsförslag och liknande under projekteringsstedict
dels inte ha tid atl vara frånvarande från det ordinarie arbetet så mycket som krävs för inlärning, samråd och formulering av
Öuskemål. Från olika håll hävdas att möjligheterna till
medbestämmande och påverkan varierar mellan frågor rörande lokaler, utrustning och inredning. Brukarna hävdar i allmänhet att man får stort gehör för sina synpunkter i utrustningsfrågor och minst i inredningsfrågor. Då den senare frågan berör samtliga anställda som är verksamma inom en institution (motsvarande) och dezcsutom är viktig ur arbetemiljösynpunkt
är man missnöjd med att det lokala inflytandet är så litet.
5.3. 10 Samarbetet inom lokal- och utrustningsområdet
Samarbetet vå och mellan olika nivåer inom organisationen för lokal- och utrustningsfrågor berörs av samtliga som gett syn-
punkler till utredningen. T den föregående redovisningen har
samarbetsirrågor redan berörts vid flera tillfällen men det finns
anledning att också behandla dessa i ett särskilt avsnitt.
Den nuvarande organisationen är soiittrad så till vida att olika myndigheter svarar för olika delar när en byggnad skall uppföras. Inom universitets- och högskoleområdet svarar LUP-
organisationen för programmering, UUH för utrustning och bygg-
nadsstyrelsen för projektering, byggande och inredning. Därtilli kommer att byggnadsstyrelson anlitar konsulter av olika slag och att den regionala byggnadsförvaltningen ansvarar för byggnadet. En sådan organisationsbild ställer stora krav på att samarbetet fungerar, vilket har stått klart från första början. UA (tidigare UKA), VUH och byggnadsstyrelsen är därtör representerade i
LUP-kommitt&erna och | IUP-nämnden och UHA är reprosenierat i
VUKH:s styrelse. Numera ingår även ti ök-nämndens ordtörande i styrelsen för byggnadsstyrelsen. Dot har franhållits att dessa arrangemang är orc&ken till Avt marveiet på verksnivå centralt har fungerat tillfredssvällande. från de berörda verken själva
och från LUP-kommit Berne framhålls värdet av acvt ha övriga verk med i LUP-nämnden och revr entanter för byg istyrelsen och UUH i LUP-kommittéerna. Flera Ledömare anser däremot ett statskontorets medverkan inte lingre är lika motiverada,
Nyttjarna, företräds: institutionsnivå, frumhåller att den nuvarande oråningen är besvärande, eftersom man är osäker om vilken av myndigheterna som ir ansvarig för olika frågor. När det gäller projektering och inredning är mar ofta osäker om ansvars fördelningen mellan byggnadastyreisen och arkitekterna och i fråga om byggnadsfrågor om byggnalsstyrelsen centralt eller regionalt är ansvarig.
De läroanstalter och myndigheter som utredningen har besökt har olika erfarenheter och värderingar av samarbetet med var och en av myndigheterna. om utredringen redovisat | avsnitt 5.3.3 är man inom univergitets- och h aleonrådet i allmänhet nöjda med LUP-kommitiåornas arbete. VUK fär genomgående positiva omdömen ifråga om åväl planering som upphandling. Det senare omdömet delas även av då verk rör vilka HUH svarat för utrustnings frågorna. Här åct däremot gäller erfarenheterna av byggnaisstyrelsen är a kommentarerna med eoustaåka undantag kritiska. Den kricik som framförat avser inte samarbolLet med enskilda tjärstemär utan det är byggnadsetyrelser som verk som man urplever som svårt att på-
u verka och få beslut ifrån. Omdömena gäller såväl byggnadestyrel- TS sen som de konsulter tbyggna anlitat. 1 flertalet fall
görs ingen skillnad mellan Cyfgnadar sulter, vilket bottnar i on osåkorhel om vem Sön svarig. Vad man i allmänhet vänder sig omot är och önskemål beaktas i för liten ut das alls. Beträffande oreseramnmering
Ladies rand att det är « sung list förslag. Detta är särskilt besvärande när vr
e sen' tar lång - tid, Lå eftersom förutsätinulngarna för den Le som skall beärivas i loxaleraa kan hinna Pärändras mder don tiden. Man efterlyser större fle ro onrejök Byggnadsotyrelsen ansen Ve ha i! förvaltningslokaler än för dö speciella rosem dr högre läroanstalter och visen verk tar.
BLt antal bedömare i fäkaSiLliler Om er organisalvion är den mest lämpade för
2. 3.11 Övriga fragor
I samband m att utredni gon hut rörande den hittillsvarande UU man från läroanstalter aktualiserat några Ta äv dessa är fastighetsti änaten Jär ett ular Änskar röva över ansvaret för underhåll, fastighens andra lokalfrågor frär byggnudsatiyrelsen till Mar anser sig ha möjligheter att sköta dessa frågor bättre Än nadsotyrelsen, På en läroanstalt har man däremot överlåtit upp gifter på byggnadsstyrsisen.
Den andra frågan sc om har tagits upp uv några Llärovar: ilber NUU. Det framhålls att dess verksamhet är viktig för den medi + cinska utbildningen men att - Lill skillnag från IUP-organisationen - läroanstalterna saknar inflytande inom NUU och
att jen kliniska d ri av utbildningen blir lidande på detta.
Även om uppgörelser kan träffas med sjukvårdskavudmannen i dessa frågor kan NUV förhindra att besluten genomförs. Läro-
7 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 92
anstalterna borde därför gen mö Jlighet AT känna f NUU:s verksamhet. Fiera läroanstalter har Ävor gjor att de frågor som HU handlägger skylloe kunna P LUP-organisationen.
Den nuvarande uppdelningen av utrustningsanskafrning vå klinisk utrustning via NJU och precklirisk LiIE-kommittåerna anses otillfredsställand..
Sh Utvärderingens resnliuat
I förevarande E snitt ger ulredningen sir egen organisationens vaorksamhet på grundval av i det vdo redo visat material om verksamheten, de objekt och syn punkterna på dessa samt de allmänna synpunkter som kommit iram vid överläggningar och intervjuer. Utredningen n åar med hänsyn till sina direktiv de cgna synpunkteras till att omrasta endast själva LUF-organisalionen oc den haniläggolrasorining inom vilken organisationen har verkat. [ fråga om de Ööveign synpunkter och åsikter som kommit fram under utrvedningsarheset räjer sig utredningen met Jen redovisning av som gjorts i det föregående.
Som helhet har TUP-orgenisationen (LUP-kommittåer, LUP riatet, LUP-nämnden och dess expertgrupper) inneburit en betydelsefull förstärkning av de ordinarie administrativa och tekniska resurserna under en period av stark utbyggnad av högre utbildning och forskning. LUP-organisationen har inom universitets- och högskoleväsendet med gott resultat genomfört arbetsuppgifter som eljest skulle ha fullgjorts av förvaltningsorganen inom universi- Lets- och högskoleväsendet och av byggnadsstyrelsen och UJH. I ett skede av stark expansion har LUP-organisationen verkat sammanhållande och normerande samt verkat för effektivitet och rationellt resursutnyttjande. Även om det egentliga programarbetet i stor utsträckning har utförts i arbetsgrupper med institutionsrepresentanter och anära företrädare för brukarna har programför-
slagen - genom att de på olika stadier i arbetet granskats i
HUP-kommitvé med dess reprercentanter för berörås ventirala verk - I stort sett kunnat läggas på en kostnads- och kvali- 1. igl realistick grund.
ropresöentanter haft möjilgtre ce er att sc till avt porsonalens och de studerandes synpunkter erbörligen prövats.
De starke vontakterna mellar LUP-kommittåerna och HLUP-rämnåen har skapat förutsättningar enhetliga bo ömningar i fråga om lokelernas utformning och Kvalitet. Gamarhotet mellan TUP- Organisationen och byggnads relsen har, bl.a. genom att byggnaå yrelsen är reprosentorad i såväl LUP-kommittöerna som I ulP-nämnden, varis nära och |! stort sett Tungerel tra. Arbets- Sättet har varierat mellan olika orter. Det synes ha varit till
yrelsen engagerat sig | vrogramarbotet på ett tidigt stedium.
Samerbetet mellan LUP-organisatlonen och UNH har Tungecrat mycket tillfredsställande i fråga om såväl programarbote som arbete med ersättningsanskaffning av utrustning. Samarbetet melian LUP-organisationen och UKA/UHÄ har blivit mer omfattande under årens lopp och det har under senare år underlättats av att universitetskanslern varit ordförande i LUF-nämnden.
LUP-sekretariatet har haft goda kontakter med läroanstalter och andra myndigheter. Deras placering i en central, förhållandevis liten enhet har skapat förutsättningar för en enhetlig programverksamhet, med god återföring och utbyte av erfarenheter. Genom åren har sekretariatet förvärvat en värdefull erfarenhet och kompetens inom sitt sakområde. Det har även tagits i anspråk för andra programuppgifter inom det statliga området. Dessa resultat har uppnåtts till en förhållandevis liten kostnad.
Utredningen finner således att LUP-organisationen väl fyllt sin uppgift. Detta innebär inte att uredningen anser sig kunna bedöma
om resultatet av programnarbetet blivit bi tre när det handhafts av LiIP-kommittierna än om det skulle ha handhafts av byggnadsstyrelsen. Utrodningen anser sig dock ha fog för att hävda att Jlokal- och utrustningsprogrammeringens nära anknytning till universitet och högskolor inneburit goda förutsättningar för att frunktjonskraven kunnat göra sig gillande och tillgodoses bra som möjligt i programarbetet. Petca har i sin tur mod ärt alt programarbetet mötts av förtroende från universitet och Högskolor.
Utredningen kan inte heller på grundval av det matorial den tagit fram åra några slutsal om hur kostnaderna för byggnadsobjekten påverkats av att ha prosruammerats av den ena eller den andra myndir 2 är likaså svårt att säga hur LUPorganisationen kunnat p erka tidptanerna. Ve objekt 1 utvärderingen som byggnidsstyrelson programmerat. varit tidstundna genom riksdagsbesiut.
Vid en värdering av LUF-organisationens verksamhet är det naturligt att beröra den handläggningsordning för byggnadsärenden som varit fällande under den period som utvärderingen omfattar. Som
o
framgår av redovisningen i ået föregående If religser på olika
håll starka Önskemål om en förenklad ordnirn Fr Om ar till snabbare beslut och att omprogramnering undviks. Kritiken mot denna ordning från nyttjarna drabbar ofta LUP-kommittåerna, eftersom det är des som får svara för att er omprogrammering kommer
till stånd. Mot denna bakgrund finner utredningen det motiverat
att kortfattat ge sina egna synpunkter på den handläggningsordning inom vilken L Organisationer svarar för eti betydelsefullt led.
Handläggningsprocessen är enligt utredningens bestämda uppfatt-
ning för lång och omständlig och det finns brister i fråga om
kontinuitet och kontakter mellan parterna. Gällande ordning motsvarar inte nyttjiarras krav och det omfattande arbetet med omprogrammering efter förhållandevis marginella prutningar är oekonomiskt och tidsfördröjande. Ur planeringssynpunkt kan det
ifrågasättas om planeringen av lokaler och utrustning skall äga rum tidsmässigt och organisatoriskt skilt från övrig resursplanering vid läroanstalterna. Kritiken drabbar således samtliga nivåer i handläggningen och det är enligl utredningens mening motiverat med en förändring i här berörda avseenden.
[ UTREDNINGENS ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG
6.1 Allmänna synpunkter
Innan utredningen går in på lokal- och utrustningsplaneringen
inom den nya högskolan vill utredningen framhålla vissa all-
männa synpunkter på arbets- och ansvarsfördelningen när det gäller byggnadsärenden inom den civila stalsförvaltningen.
En av byggnadsstyrelsens huvuduppgifter är att förse civila statliga myndigheter med iokaler genom byggande, köp eller förhyrning. Vid bedömning av lokalförsörjningsfräågor måste byggnadsstyrelsen beakta många olika omständigheler, såsom behovet av förnyelse och upprustning av befintligt lokalbestånd, anpassning av lokalbeståndet till utvidgning eller
annan förändring av myndigheternas verksamhet, lokaliserings-
synpunkter och arbetsmarknadsläget. När det gäller enstaka myndigheter med ett begränsat lokalbestånd är det endast byggnadsstyrelsen som primärt kan väga dessa olika omständig-
heter mol varandra och ta ställning till prioriteringen mellan
olika myndigheters aktuella lokalbehov. Gäller det däremot myndigheter med regional förvaltning och ett omfattande lokal-
bestånd såsom rikepolisstyrelsen eller kriminalvårdsstyrelsen
måste det såvitt utredningen kan finna i första hand ankomma på den verksamhetsansvariga myndigheten att svara för den lokalplanering och prioritering som betingas av verksamheten och dess förändringar. Denna prioritering får sedan byggnadsstyrelsen - och i sista hand statsmakterna - väga mot övriga ovan berörda omständigheter av betydelse för prioritering inom den statliga lokalförsörjningen. Vad utredningen hittills anfört gäller lokalplanering 1l stort, men även i fråga om ett enstaka byggnadsprojekt torde byggnadsstyrelsens primära ansvar och insatser variera. Gäller det myndigheter med ett begränsat lokalbestånd för vilka större ny- eller ombyggnadsprojekt är sällsynta är det ofrånkomligt att byggnads-
styrelsen från början aktivt bistår dessa myndigheter för att
få fram verksamhetsbeskrivningar och lokalförteckningar. Är
det däremot fråga om myndigheter med ett stort lokalbestånd
med ständigt pågående ny-, till- och ombyggnaåäer, finns underlag för en fast organisation för lokalärenden vid varje sådan myndighet. Behovet av en sådan organisation är större ju mer specialiserad myndighetens verksamhet är. I anslutning härtill vill utredningen erinra om den betydelsefulla roll som nyttjarmyndigheten och lokalbrukarna enligt utredningens mening har vid handläggning av byggnadsärenden.
Nyttjaren är normalt den enda myndigheten som har sådan kännedom om den verksamhet som skall bedrivas i de nya lokalernä att den kan väga atiternativ med olika tekniska utföranden och olika kostnader mot varandra. Med kostnader avses då inte enbart investeringskostnader utan även kostnader för den löpande driften. Lokalbrukarna har det direkta intresset av att nya lokaler blir så ändamålsenliga som möjligt. Hos lokalbrukarna finns sådana kunskaper om och erfarenheter av verksamheten utt deras medverkan i byggprocessens olika etapper synes nödvändig för ett gott resultat. Lokalbrukarna nar också förutsättningar att korrekt ange de krav som bör ställas
med hänsyn till arbetarskydd och arbetsmiljö.
I detta sammanhang vill utredningen erinra om att statens ar-
betsmiijönämnd i sina riktlinjer för skyddsarbetet i statlig
tjänst (avsnitt 4.b) slagil fast att det yttersta ansvarct för
arbetsmiljön vilar på nyttjarmyndigheten. Vidare bör beaktas del inflytande som medbestämmandelagstiftningen tillförsäkrar arbetstagare i lokalärenden. Nyttjurmyndigheten måste tillförsäkras ett motsvarande inflytande, i den mån arbetstagarnas förhandlingsrätt i lokalärenden kommer att gälla mot den myndighet som lokalbrukarna tillhör.
Mot denna bakgrund har utredningen vid utformning av sitt förslag sett lokalbrukarna som den viktigaste instansen i byggprocessen. Bristande förmåga hos brukarna att överföra verksamhetskrav i verksamhetsbeskrivning samt programarbete och ritningsgranskning föranleder dock krav på utbildning och information.
Byggnadsstyrelsen skall med sina speciella kunskaper och vida erfarenheter bistå nyttjarmyndigheten och lokalbrukarna i deras arbete och överta ansvaret för de delar av byggprocessen som - om detta unsvar låg kvar hos nyttjaren skulle kräva att denna myndighet tillfördes personalresurser med annan kompetens än vad som behövs för den ordinarie verksamheten, Lokalbrukarna bör inte uppleva byggnadsstyrelsen som en motpart utan som en servicemyndighet vars mål är att inom ramen för fastställda normer och gängse slandard ge brukarna så bra lokaler som möjligt. Att utredningen så starkt betonar nyttjarmyndighetens och lokalbrukarnas ansvar innebär alltså inte att utredningen menar att byggnadssiyrelsc ns allmänna ansvar för att statliga ci-
vila myndigheter har ändamålsenliga lokaler skall minska.
En klarare ansvarsfördelning mellan nyttjare/brukare och byggnadsstyrelsen bör emellertid innebära Ökade förutsättningar för ett gotl resultat av deras samarbete, dvs. att e de nya ”okalerna skall vara så väl anpassade till brukarnas behov som möjligt.
Vad utredningen här anfört om betydelsen av brukarnas insatser har vunnit stöd vid utredningens studium av oilka byggnadsprojekt. I ett fall - nybyggnad för statens väg- och vrafikinstilutl - inrättade nytijarmyndigheten en arbetsgrupp som 1eddes av en tidigare verksckef och 1 vilken ingick reprosentunter för bl.a. personalen. Resultatet av denna arbetsgrupps samarbote med byggnadsstyrelsen blev enligt sam-
stämmiga uppgifter från verket bra ur lokalplaneringssynpunkt.
De erinringar som rramfördes mot de nya lokalerna gällde mest
byggnadstekniska lösningar. I ett annal fall - nybyggnad för
stulona livsmedelsverk - framhölls från verksledningens sida
att det efterät framstått som en brist att verket saknat egen Xxompetens som kunnat göra det möjligt för verket att bättre hävda sina synpunkter vid diskussionerna med byggnadsstyrelsen.
Hur de behov som sålunda framkommit skall lösas i allmänhet inom statsförvaltningen ankommer det inte på utredningen att
pröva. Vadå angår högskoleområdet föreligger emellerlid spociella anledningar och möjligheter att tillförsäkra nyttjarmyndigheten en sådan organisation att det inom detta område kommer atl finnas tillräcklig kompetens för utt säkerställa ott fullgott underlag för olika projekt. Främsta anledningen här-
till är att byggnadsverksamheten inom högskoleväserdet kan
fortlöpande beräknas få en sådan omfattning att det motiverar upprätthållande inom högskolan av cgen kompetens för ändamålet. Därtill kommer att inom högskoleområdet verksamheten för-
hållandevis ofta ställer speciella krav på lokaler.
6.2 Preciscring av utredningens område
Enligt direktiven skall LUP-utredningen i sina överväganden
utgå ifrån att samma principer skall gälla för hela den stat-
liga delen av högskolan och att dessa principer skall vara anpassade till den nya organisation för högskolan som statsmakterna fattade beslut om år 1975. Som framgår av kap. 2 ligger programansvaret för lokaler för den statliga delen av högskoleutbildningen f.n. i huvudsak på LUP-kommittéerna men i vissa fall på byggnadsstyrelsen. Detta hänger samman med den uppdelning av läroanstalterna under olika huvudmän som har varit rådande under den tid som LUP-organisationen har verkat. I den högskoleorganisation som kommer att gälla fr.o.m. den 1 juli 1977 ingår, som redovisas i avsnitt 4.2, befintliga statliga läroanstalter inom utbildningsdepartementets område i någon lokal. högskoleenhet och i någon av de sex högskoleregionerna. UHÄ är central förvaltningsmyndighet för högskoleenheterna.
Den statliga delen av högskolan kommer att bestå av följande högskoleenheter inom UHÄ:s ansvarsområde: Chalmers tekniska högskola, högskolan för lärarutbildning i Stockholm, högskolorna i Borås, Eskilstuna/Västerås, Falun/Borlänge, Gåvle/ Sandviken, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Luleå, Sunäsvall/Härnösand. Växjö, Örebro och Östersund, karolinska institutet, tekniska högskolan i Stockholm, universiteten i
Uppsala, Lund, Göteborg, åtockholm, Umeå och Linköping. Läroanstalterna inom det konstnärliga utbiladningsområdet i Stockholm ingår också i den nya högskolan. Den lokala organisationen av detta utbildningsområde är emellertid ännu
inte fastlagd. 1 förhållande till nuläget kommer antalet
utbildningsvägar under UHÄ att vara betydligt fler och va-
ra fördelade på ett större antal orter. fftersom såväl lä-
rarutbildningar som olika slag av utbildning inom kulturoch informationsområdena förs in i den nya högskoleorganisationen kommer högskolans lokal- och utrustningsplancering att omfatta mer artskilda utbildningsvägar än tlälgaro.
Jordbrukets högskolor har f.n. en semensam central förvaltning och ett rektorsämbete m.m. och har sin huvudsakliga verksamhet förlagd till Ultuna 1 Uppsala. Vorksamheten leds av styrelsen för jordbrukets högskolor som är direkt underställd jordbruksdepartementet. Fr.o.m. den 1 juli 1977 bildar jordbrukets högskolor en högskoleenhet benämnd Sveriges
lantbruksuniversitet (so avsnitt kh.2). Utredningens förslag
avser i första hand lokal- och utrustningsfrågor vid de statliga högskoleenhelerna under utbildningsdepartementet men gäller 1 tillämpliga delar även lantbruksuniversitevet.
6.3 Lokalplancring och prioritering inom den nya hög-
skolan
Med lokalplanering avser utredningen i det följande plane-
ringen av lokalbehov för olika ändamål inom högre utbild-
ning och forskning inom den nya högskolan. LUP-organisationen inom utbildningsdepartementets område handlägger bl.a.
frågor om planering och prioritering av lokalbehov samt
disposition av tillgängliga lokaler. Den lokala LUP-kom-
mittåéns arbete med dessa uppgifter avser samtliga frågor
av detta slag inom dess verksamhetsområde medan LUP-nämndens
uppgifter i huvudsak begränsas till en prioritering på riks-
nivå av de behov av nya lokaler som de olika LUP-kommitt&erna anmäler. Handläggningen av dessa frågor inom LUP-organisationen har skett i nära samverkan med byggnadsstyrelsen och
[er ess regionala organ som har - eller har lätt att skaffa Le ig - en samlad överblick över lokalbeståndet på de olika orlerna. Vvelta gäller inte bara befintliga statliga lokaler och deras tillstånd utan även läget på hyrcsmarknaden. Planeringen kan resultera i skilda slag av åtgärder såsom utnyttjande av befintligt lokalbestånd, förhyrning, köp, ny”, till-eller ombyggnader. Den omständigheton att lokalplaneringen och därmeå förenad utrustningsplanering f.n.
ligger inom LUP-organisationen innebär att de behandlas
skilda från övrig resursplanering inom universitet och hög-
skölor. Detta har medfört ati vid behandling av förslag om ökad eller ändrad verksamhet dessa förslags inverkan på lokal- och utrustningsbehov inte alltid beaktats i tillräckiig omfactning.
Även om uppkommande lokal- eller utrustningsbehov oftast inte kan tillgodoses omedelbart hör varje förslag om förändring av verksamheten åtföljas av en redovisning av vad
förändringen - på kort och lång sikt - kräver i fråga om
lokal- och utrustningsresurser. Utredningen anser därför alt i framtiden lokalplaneringen bör vara en integrerad del i övrig rocursplanering för högre utbildning och forsk-
ning och att lokalbehoven bör prövas i samma ordning som
gäller för övriga slag av resurser. Detta innebär att högskolemyndigheterna på olika nivåer i fortsättningen bör ta ansvar för iokalplaneringen. När förslag läggs fram om utbyggnad av eller förändring inom den högre utbildningen och forskningen bör de framtida konsekvenserna i fråga om lokaler alltid belysas. Härigenom skapas enligt utredningens uppfattning bättre förutsättningar för att få en överblick över de totala resursbehoven för olika slag av reformer inom högskoleområdet. Med detta synsätt som grund anser utredningen att lokalplanering, lokalprioritering och lokal-
disposition på en ort bör ankomma på högskolestyrelsen i
samråd med byggnadsstyrelsen och dess regionala organ. Detta
bör även på orter med två eller flera högskoleenheter gälla för var och en av enheterna. Högskolestyrelserna bör även
savura för korlakten med forskningsråden m.fl. och planera för de lokalbehov rådens vorksamhet ger upphov till vid högsköleenheternaä.
För orter som har fleras högskolcenheter är det emellertid enligt utredningens mening angeläget att enheterna samråder sinsemellan i lokalplaneringen så att alla möjligheter till sanbruk av lokaler tus tilivara. Utredningen vill erinra om att denna samordningsfunktion är en av LUP-kommittéernas huvuduppgifter. Denna uppgift bör upprätthållas av högskolestyrelseorna il den nya organisation som utredningen föreslår. Det bör ankomma på högskoleenheterna själva att tillsammans med byggnuadsstyrelsen komma överens om former-
na för sågant lokalt samråd som avses här. Även med före-
trädare för den kommunala högskolan på orten bör samråd ske
i syfte att utröna möjligheterna till sambruk av lokaler. Samråd kan även bli aktuellt med myndigheter utanför högskoleväsendet.
Högskolestyrelses lokalplanering bör redovisas i den årliga
petitan. Redovisningen bör avse såväl sådana objekt som se-
näre kommer att underställas regeringen som den beräknade omfattningen av sådana mindre byggnadsföretag som byggnadsstyrelsen har bemyndigande att besluta om. Till petitan bör fogas on sammanfattning av de aktuella och framtida lokalbehoven med inbördes prioritering och kostnadsuppskattningar.
De lokal- och utrustningsbehov som redovisas kan vara på olika planeringssladier., Somliga har avancerat så långt att det finns verksamhetsbeskrivning och kostnadsberäkning. Andra håller på att kartläggas. För dessa anges ändamål och uppskattad kostnad.
Vad angår den regionala nivån i den nya högskoleorganisa-
tionen gäller ati regionstyrelsen ålagts betydelsefulla uppgifter beträffande den grundläggande utbildningen och dess planering medan den beträffande forskningen endast har en
starkt begränsad uppgift i fråga om forskningssamband med högskoleenheter som saknar egna forskningsresurser. Med hänsyn härtill och till önskvärdheten av att hålla samman ansvaret för lokalanskaffningen och ansvaret för den aktuella vorksamheten, anser utredningen att regionstyrelses yttrande över högskolcenheternas förslag i lokalfrågor i huvudsak bör begränsas Will sådana lokaliserings- och dimensioneringsfrågor com har ott direkt samband med den grundläggande högskoleutbildningens planering.
UHÄ bör svara för samordning, lokalisering och rikspriori-
tering. Resultatet av UHÄ:s granskning av högskolestyrclserna5s i petita framlagda investeringsplaner bör redovisas
i UHÄ:s petita i form av en pian för åen framtida byggnads-
och utrustningsverksamhelen för den högre utbildningen och forskningen.
Vid här föreslaget förfarande kommer endast en myndighet - nämligen UA - att redovisa behoven av lokaler, inredning och utrustning för högre utbildning och forskning. Den samlade prioriteringen av behoven för dessa ändamål kommer i fortsättningen att grundas på utbildnings- och forskningspolitiska överväganden. Till dessa får sedan läggas arbetsmuarknadspoliitiska och konjunkturmässiga bedömningar. Den av UKA framlagda plaren för der framtida byggnadsverksamheten inom högskoleområdet bör därför kompletteras med en av UHÄ och byggnadsstyrelsen i samråd utarbetad förteckning över de objekt i planen som kar: utnyltjas som projektreserv.
För unävikande av missförstånd vill utredningen framhälla att vad utredningen här behandlat gäller lokalplancring i stort och inte haniläggning av de särskilda lokalpro- Jekten. be i petitan upptagna projekten kan aliteftersom underlag färdigställs underställas regeringens prövning i enlighet med Jen handläggningsordning som utreäningen föreslår i det följande. Anslag för sådana projekt som kommit
så långt att medel behövs det aktuella petitabudgetåret be-
räknas i vanlig ordning av byggnadsstyrelsen för byggande och inredning och av UUH för utrustning. Byggnadsstyrelsen beräknar även behovet av medel för sådana byggnadsföretag som styrelsen äger att själv besluta om.
Om den av utredningen föreslagna planeringsmodellen genomförs får statsmakterna ott inom högskoleväsendet framställt underlag för de totala lokalbehoven. Detta skulle göra det
möjligt för statsmakterna att fastställa vissa ortsvisa in-
vesteringsramar, motsvarande de ytramar som f.n. finns för icke-laborativa ämnen. På orter med flera högskoleenheter bör denna ram i sin tur delas upp på enheterna. Dessa ortsvisa investeringsramar skulle, när det arbetsmarknads- eller konjunkturmässiga läget så motiverar, kunna kompletteras med särskilda beslut om tillgripande av projektreserven. Det här skisserade förfaringssättet skulle kunna Törenkla handläggningen av de särskilda lokalärendena i regeringens kansli, där en betungande detaljgranskning bör undvikas, och skapa bättre förutsättningar för decentralisering. Enligt utredningens mening är ett system av här skisscerat slag ägnat att stärka högskolemyndigheternas intresse för den ekonomiska planeringen i 10okalfrågor. Det ger också bättre förutsättningar för ett ändamålsenligt utnyttjande av begränsade resurser än den nuvarande prövningen på regeringsnivå från fall till fall av byggnadsärenden, allteftersom de underslälls regeringen.
Vad utredningen föreslår om lokaler gäller i tillämpliga delar även för behoven av ny utrustning och inredning.
Sammanfattningsvis föreslår således utredningen att lokal- och utrustningsfrågorna tas upp och prioriteras i samma oråning som övriga slag av resurser. Härigenom skapas enligt utredningens mening bättre förutsättningar än f.n. att i alla led bedöma omfattningen av de totala behoven för högskoleväsendet.
I samband med att förslag tili förändring och utbyggnad av
högre utbildning och forskning reses måste högskolemyndig-
heterna även överväga och relovisa effekterna i form av investeringar i lokaler, inredning och utrustning samt driftkosbinadskonsekvenserna. Även den befintliga verksam hetens behov av nya lokaler bör prövas tillsammans med övriga resursbehov. Få grundval av redovisade invesveringsbehov för olika samhällsområden kan regeringen och riksdagen besluta om övergripande invesLeringsramar för bl.a. högre utbildning och forskning.
6.4 Äggning av lokal- och utrustningsärenden
Vid studiet av LUP-komrittåernas behandling av ollka byggnaägsobjekt har utredningen funnit att det egentliga arbetet med att ta fram verksamheisbeskrivning och lokalprogram m.m. nästan genomgående överlämnats till personer zom på elt eller annat sätt representerat den eller de biivande lokalbrukarna. Det har ibland varit fråga om en eller flora institulionsföreståndare (motsvarande), 1 andra fall en arbelsgrupp med representanter för exempelvis institutionsledring, personal och studerande. Från LUP-kommittén har i allmännet sckretariatel doltagit i eller nära följt arbetet. Detsamma har åtminstone på vissa orter gällt byggnadsstyrelsens representant i komnittån. Beträffande utrustningsprogranmen har genomgående tUllk:s representant deltagit aktivi. För LUP-kommittån som helhet gäller att dess insatser I huvudsak bestått av viss styrning och granskning uv programarbetet i olika skeden. Det har inte varit möjligt för alla ledamöterna i kommitién att sätta sig in i programarbetets detaljer. Petta har särskillt framhållits av representanter för ans ällda och studerande. Deras arbote har = när det gällt lokaler för andra verksamhetsgroenar än sådana som de själva varit verksamma i - huvudsakligen inneburit en kontroll av att de blivanäe brukarna getts tillifälle att deltaga i eller följa programarbetet och att deras synpunkter vederbörligen prövats. Svårigheterna för personal- och studeranderepresentanter att sätta sig in i och
bidraga till lösningen av detaljfrågor i programmen skulle bli ännu större inom den nya högskoleorganisationen om en
LUP-kommitté eller motsvarighet till denna skulle organise-
ras på regional nivå. I flertalet regioner är utbildningsoch forskningsverksamheten så omfattande och av så skiftande innehåll att det inte är möjligt för en lokal represen- Sation i kommitiéerna att göra konstruktiva insatser vid utformningen av lokal- och utrustningsorogram, knappast heller i fråga om 2tyrning och granskning av programarbetet.
Mot denna bakgrund anser sig utredningen inte kunna förorda
alt de nuvarande LUP-kommitt&erna bibehålls på regional ni-
vå eller att LUP-kommitt&ernas uppgirter överförs till regilonstyrelsernaäa. Mot den senaro lösningen talar även att reglonstyrelserna 1 huvudsak har att syssla med grundläggande utbildning och inte med forskning.
Utredningen har i det föregående föreslagit att högskolestyrelserna skall åläggas ett ansvar för lokal- och utrustningsplaneringen. De större högskoleenheterna är numera bättre rustade att handha dessa uppgifter än när LUP-organisationen kom till. De arvetsuppgifter det här gäller är i huvudsak . prövning av lokal- och utrustningsbehov s lokalliscringsträgor . prioritering av lokalbehoven
disposition av tillgängligt lokalbestånd
rörhyrningar
verksamhetsbeskrivningar och annat underlag vid an-
skaffande av lokaler och utrustning
Högskolestyrelse får vid fullgörandet av dessa arbetsuppgifter själv inom givna ekonomiska ramar bestämma om sin organisation. Organisationen vid de enskilda högskoleenheterna blir beroende av cnhetens storlek och omfattningen av aktuelia lokal- och utrustningsärenden m.m.
För att avlasta högskolestyrelsen kan det vara lämpligt att inrätta ett ständigt arbetsutskott för beredning av ärenden
av här ifrågavarande slag. Till detta utskott kan även beslutanderätten i vissa frågor delegeras. Det är angeläget att högskoleenhetens lokal- och utrustningsplanering hålls samman men för större byggnadsprojekt kar särskilda arbetsgrupper ber hövas. Vid handläggningen av dessa frågor bör tillses att olika intressenter såsom bl.a. anställda och studerande får möjlighet att aktivt deltaga i arbetot och att det bedrivs i nära samråd med byggnadsstyrelsen och UUH.
Vidare vill utredningen understryka angelägenhetoen av att förutsättningar skapas för kontinuitet 1 handläggningen av ett byggnadsärende. Om särskild arbetsgrupp inrättas bör denna såvitt möjligt meå oförändrad sammansättning för ja byggföretaget från upprättande av vorksamhetsbeskrivning tills lokalerna tagits i bruk och garantitiden gått ut. Utredninger har nämligen funnit att bristande kontinuitet i genomförandet av ett byggnadsföretag kan medföra att diskussioner om förekommande problem får upprepas och att = i sämsta fall - vid överläggningar uppnådda resultat överhuvudtaget inte kommer till genomförande. Återföringen av erfarenheter från färdiga byggnadstöretag är inte heller tillfreqsställande.
Kravet på kontinuilet gäller även samarbetet med byggnudsstyrelsen och UUH. Dessa myndigheter bör därför ha en särskild kontaktperson för varje högskoleenhet som kan följa lokalplaneringen inom enheten. Dessa kontaktpersoner bör
också i erforderlig utsträckning följa arbetet i enheternas
arbetsgrupper redan från början. I det sammanhanget vill utredningen erinra att inom de områden där byggnadsstyrelsen . utarbetar lokalprogram kontinuiteten inte heller är säkerställd, eftersom programarbetet sker på utredningsbyrån och inte på vederbörande projekleringsbyrå.
De intressenter inom högskoleenheten som bör deltaga i arbetet med ett byggprojekt är de direkta brukarna av lokalerna på institutionsnivå, dvs. institutionsledning, anställda
och studerande samt representanter för högskoleledning, drift-
8 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 92
avdelning och skyddskommitté.
Utredningen förutsätter att särskild(a) tjänsteman(män) kom-
mer att avdelas inom högskolsförvaltningen för handläggning av lokal- och utrustningsärerden av olika slag. Deesa tjänstemän bör också anlitas som sekreterare ål arbetsutskottet och arbetsgrupper.
Utredningen har tidigare betonat vikten av att de kunskaper och erfarenheter som finns inom byggnadsstyrelson och WUH utnyttjas vid behandling av lokal- och utrustningstrågor för högre utbildning och forskning. Enligt utredningene mening behövs det även Uliigång till speciell expertis inom högskoleväsendet. Den utvärdering av LiIJP-orgarisalionon som utredningen genomfört har visat ati äets centrala LUF-sckretariatet utgjort en värdefull tillgång för arvetlct med lokal- och utrustningsfrågor inom LUP-kommittéerna. LUP-sekroterarna har i sitt arbete i olika LUP-kommistéer och centrala expertgrupper törvärvas värdefulla kunskaper och orfarenheter, som de tack vare den gemensanma centrala placeringen haft lätt att förmedla till varandra. Av den tidigare redogörelsen Tör
deras verksamhet framgår onrkså att de specialiserat sig på
olika områden vilket ytterligare ökat, den gemensamma kunskapsoch erfarenhetsbankon. När onligt utrecåningens förslag LUP-
kommiltéernas arbetsuppgifter i väsentliga delar överförs till
högskoleenheterna, bör dessa få tillgång till en motsvarande, till högskoleväsendet knuten expertorganisation. De som ingår i denna organisation bör såsom konsulter kontinuerligt deltaga i högskolornas arbete med lokal- och utrustningsärenden samt i samband därmed verka för enhetlighet och samordning i behandling av lokal- och utrustningsfrågor inom högskoleväsendet. Till skillnad från de nuvarande LUP-sekreterarna bör de däremot normalt inte fullgöra sekr leraregöromål. De bör emellertid bistå de lokala sekreterarna/handläggarna. Behovet av sådant bistånd kommer givetvis att växla alltefter den lokala handläggarnas kunskaper och erfarenheter samt omfattningen av den lokala organisationen för lokal- och utrustningsärenden.
Zäsom underlag för ett större lokalprojekt, antingen diet gäller ny-, till- eller ombyggnad, köp eller förhyrning foréras
en beskrivning av verksamheten 1 de nyn lokalerna. Verksun-
hets. rivningen bör boskriva de utbildnings- och Torskrings-
damål för vilka de nya lokalerna skall användas. Den bör vars en framtidsbedönring av behoven. I beskrivningen bör ingå dimoensioneringsunderlag såsom uppgil'ter om beräknat antal verksamma personer i lokulerna och om det finns speciolla krav på lokalerna. Till verksamhetsbeskrivningen bör fogas ett ramprogram för lokalbehovel, acm anger ytbohovet av 1okaler samtanförda I grapper ulltefter funktion. Vidare tör
behovet av medel till ana | Ho dri os LWnader
verksamhe jen I de nye lIokalorna. byggnad styrelsen och
erföoräcrilga keräkniogar av kostnaderna för lokaler,
ing och utrustning. Byggnadsstyreo son bör även redovisa en beräknad marknadeh rör de nya lokalerna. Om verksamhoten enligt teskrivningen blir mer omfattande än i åe gamla lokalerna bör av kostnadsboräkningen framgå hur mycket som be töper på ökningen, i förekommande fall med uppdelning på olika verksamhetsgrenar. För utrustningens del bör UA göra en schatblonberäkning med kompietterande uppgifter rör utrustning som ställer särskilda krav på lokalerna eller eljest är mer kostnadskrävande än normalt. I anslutning härtill vill utredningen understryka vikten av att lokal- och utrustningsfrågorna hela tiden behandlas parallellt och samordnat.
Verksamhetsbeskrivningen är ett mycket, betydelsefullt dokument. Det bör tillsammans med ramprogram och kostnadsuppskattningar ge ett bättre underlag för statsmakternas ställningstagande om investering i lokaler, ulrustning och inredning för det i verksamhetsbeskrivningen angivna ändamålet än nuvarande byggprogramhandlingar.
Verksamhetsboeskrivningen m.m. skall prövas av högskolestyrelsen. Högskoleenheten bör även tillsammans med byggnadsstyrelsens regionala organ undersöka om ifrågavarande lokalbehov kan tillgodoses enbart genom omdispositioner inom det lokal-
bestånd som högskolestyrclsen förfogar över eller eljest inom befintliga statliga lokaler.
Högskoleenhot dör fortlöpande redovisa för byggnadsstyrelsen sina aktuella lokalbekov och de båda myndigheterna bör tillsammans bedöma vilka ätgärder som skall vidtagas för att täcka behoven. Byggnadsstyrelsen beslutar därvid i sådana frågor som den har bomyndigande att besluta om såsom köp, förhyrningar och mindre byggnadsarbeten inom den investeringsram som styrelsen disponerar. Uppkommer behov av prioritering av sådana byggnadeprojekt från olika högskoleenheter skall
samråd ske med UHÄ.
Sedan ett ärende färdigbehandlats i högskolestyrelsen överlämnar styrelsen det till regionstyrelsen som med eget yttran-
de vidarebefordrar ärendet till UHÄ. Som utredningen tidigare
framhållit bör regionstyrelsen begränsa sitt yttrande till
att avse sådana lokxaliserings- och dimeneioncringsfrågor som
ligger inom styrelsens ansvarsområde. Någon detaljgranskning bör inte förekomma.
UHÄ granskar det framlagda lokalbehovet främst med hänsyn till inriktning och omfattning av de verksamheter som skall bedrivas i de nya lokaierna. UHÄ har även att beakta lokaliseringsfrågan. Inom UHÄ prövar planeringsberedningarna inriktningen av den högre utbildningen och forskningen och utarbetar petitaunderlag till UHÄ:s styrelse. Med den syn på integration mellan olika slag av resurser som utredningen företräder är det naturligt att planeringsberedningarna för högre utbildning och forskning prövar även verksamhetsbeskrivningar för nya lokaler, ny inredning och ny utrustning.
På grundval av UHÄ:s planeringsunderlag prövar regeringen behoven och lämnar i förekommande fall förslag till riksdagen i budgetpropositionen eller i särproposition allteftersom ärendena färdigberetts. Riksdagen
får härmed på ett tidigare stadium än f.n. ta ställning
till byggnadsobjektens inriktning, omfattning och kostna-
der. Genom att en ramkostnad anges för varje objekt behöver detta i normalfallet endast behandlas en gång av riksdagen.
Med stöd av riksdagens beslut lämnar regeringen planeringsdirektiv till berörda myndigheter med besked om huvudsaklig inriktning av verksamheten samt ramar för kostnad för byg-
gande, inredning resp. utrustning.
Utredningen är väl medveten om de svårigheter som är förbundna med att på ett tidigt stadium fastställa cn realistisk kostnad. Enligt utredningens mening måste emellertid sådana krav ställas på verksamhetsbeskrivningen att detta blir möjligt. För kostnadsberäkningar räcker det inte med generella jämförelser med tidigare uppförda byggnader av liknande slag. Utredningen förutsätter att byggnadsstyrelsen har tillräckligt statistiskt kostnadsmaterial för att kunna göra en kostnadskalkyl för objektet. I fråga om lokaler med speciella krav kan det dock bli erforderligt med särskilda
funktionsstudier för att få ett tillräckligt underlag för
ramprogrammet.
Därest lokalbehovet kommer att tillgodoses genom nybyggnad, är grundläggningskostnaderna beroende av byggnadens slutliga placering. Eftersom endast en normal grundläggningskostnad kan ingå i ramkostnaden bör byggnadsstyrelsen ha möjlighet att täcka extra grundläggningskostnader från anslag som
står till styrelsens förfogande.
Det görs ofta gällande att systemet med ramkostnader är särskilt svårt att använda vid ombyggnader, eftersom det vid dessa framkommer behov av åtgärder som inte förutsetts. Enligt utredningens mening är det snarast ett skäl för att använda metoden med ramkostnad. Även i dessa fall måste krävas
att underlaget är så fullständigt att beslutsfattaren över-
blickar de ekonomiska konsekvenserna och bl.a. kan väga ett ombyggnadsalternativ mot nybyggnad.
Det är uppenbart otillfredsställande att som nu meddela projekteringsbeslut utan att samtidigt besluta om en ekonomisk ram för projektet. De erfarenheter som vunnits av den nuvarande handläggningsordningen där regeringen på ett relativt sent stadium - när lokalprogram och systemhandlingar är färdiga - fastställer ramar som nödvändiggör omarbetningar av lokalprogrammet talar även för den här föreslagna oråningen. Sådana omarbetningar på ett sent stadium ger
säkerligen ett sämre slutresultat än om programarbetet från
början fått genomföras inom en bestämd kostnads- eller ytram. Cenom ett sådant förfaringssätt kan byggprocessen också påskyndas, Utredningen vill erinra om att det även inom ramen för nuvarande handläggningsordning förekommit att regeringen på ett tidigt stadium schablonmässigt fastställt yteller kostnadsramar för ett lokalbehov och att detta bedömts vara positivt för det fortsatta programarbetet och det slutliga resultatet, även om lokalbrukarna ansett att ramen i och för sig varit för snäv.
Regeringen bör således uppira åt byggnadsstyrelsen att vro-
gramrmera och projektera ny eller ombyggnaden. Ansvaret för
byggnadsföretagets genomförande vilar från denna tidpunkt på
byggnadsstyrelsen.
Uppdraget till byggnadsstyrolsen att utarbeta lokalprogram bör enligt utredningens mening innebära att bdyggnadsstyrelsen skall tillse att lokalprogram kommer till stånd och att byggnadsstyrelsen skall leda detta arbete. Det grundläggande arbetet med lokalprugrammen bör liksom hittills utföras inom högskoleenheten och med anlitande av den expertis inom området som högskoleenheten finner lämplig.
Det är angeläget att arbetet inom byggnadsstyrelsen organiseras på sådant sätt att kontinuiteten på nyttjarsidan får
sin motsvarighet på byggsidan. Byggnadsstyrelsen utser pro-
jektledare (jfr avsnitt 2.3.2) och annan personal från ver-
ket som skall arbeta med projektet. Som projektledare bör i
första hand styrelsens kontaktram för ifrågavarande byggobjekt komma i fråga. Projektledaren tar kontakt med högskoleenheten som beslutar om former för arbetet och i förekommande fall aktiverar den tidigare arbetsgruppen. Under ledning av byggnadsstyrelsens projektledare görs ett detaljerat lokalprogram, omfattande såväl primär- som sekundärytor, vilket underställs högskolestyrelsen. I programmet skall också ingå ett program för lokalernas inredning. När det föreligger ett av högskolestyrelsen godkänt lokalprogram överlämnas detta till byggnadsstyrelsen,som därefter fortsätter projekteringen fram till bygghandlingar. Projekte-
ringen bör ske i nära kontakt med högskolestyrelsen. På sam-
ma sätt behandlas inredningsfrågor.
Samtidigt som byggnadsstyrelsen får i uppdrag att fullfölja
byggprojektet bör UUH få i uppdrag att tillsammans med hög-
skoleenheten utarbeta utrustningsprogram som underställs högskolestyrelsen.
Byggnadsstyrelsen och UUH tar som nämnts i sina resp. petita upp anslagsbehoven när planeringsarbetet fortskridit så långt att man kan bedöma vilket budgetår kostnaderna kommer att belasta. Om myndigheterna finner att förslagen kan realiseras inom planeringsdirektivens ram begär byggnadsstyrelsen bygguppdrag och UUH upphandlingsuppdrag hos regeringen. Om myndigheterna finner att programmen av andra skäl än av kostnadsutvecklingen inte kan realiseras inom planeringsdirektivens ram skall de omgående anmäla detta till regeringen. Om rege-
ringen finner det skäligt att den fastställda ramen överskrids
underställs frågan ånyo riksdagens prövning. Endast om nya tvingande omständigheter föranlett utvidgning av det ursprungliga programmet bör en sådan omprövning medges.
När regeringen anvisat medel och gett byggnadsstyrelsen i
uppdrag att bygga bör även under själva byggprocessen byggnadsstyrelsen arbeta i nära kontakt med högskoleenheten.
Förslaget till ny handläggningsordning lägger ett större ansvar på de enskilda högskoleenheterna än ved som hittills va-
rit fallet och skjuter över ett större ansvar för utformning-
en av lokalerna på brukarna. Utbildningsväsendet och bygg-
nadsstyrelsen kommer även i framtiden att samarbeta intimt med byggnadsfrågorna. För att detta samarbete skall löpa smidigt och beslut kunna fattas snabbt bör byggnadsstyrelsens regionala enheter ges större befogenheter så att den decentralisering av ansvar som inom högskolesektorn äger rum som en följd av högskolereformen får en motsvarighet på byggsidan.
6.5 Ersättnings- och kompletteringsanskaffning av
utrustning och inredning
6.5.1¶Inledning
Ersättnings- och kompletteringsanskaffning av utrustning har kommit att bli en allt viktigare uppgift för LUP-organisationen. I utrustningsplanen för budgetåret 1976/77 har för ända-
målet uppförts en kostnadsram på 32 milj. kr. till UKÄ:s dispo-
sition varav ca 7 milj. kr. använts för utrustning för nya
kurser, nya tjänster och nya lokaler samt ca 0,6 milj. kr. för
planmässig ersättningsanskaffning av inredning. För budgetåret 1977/78 uppfördes i utrustningsplanen en kostnadsram på 42 milj. kr. till UHÄ:s disposition. Anslaget fördelas av UHÄ efter beredning av LUP-organisationen och UUH. Den nuvarande
handläggningen framgår av avsnitten 2.1.3 och 2.1.hb. Läroan-
stalterna har framfört att detta anslag får en allt större betydelse för den grundläggande utbildningen och forskningen/
forskarutbildningen. Av anslagsframställningarna angående er-
sättningsanskaffningar från senare år framgår att läroanstal-
ternas totala anspråk är flera gånger större än den anvisade
ramen.
I framtiden bör enligt utredningens mening behandlingen av dessa frågor anpassas till den nya högskoleorganisationen.
Hittillsvarande erfarenheter av nu gällande handläggningsordning, som utredningen har redovisat i avsnitt 5.3.7, bör därvid beaktas. Utredningen föreslår vidare att utrustning resp. inredning handläggs var för sig.
6.5.2¶Utrustning
I likhet med vad utredningen föreslår för lokalplanering och programarbete bör även de uppgifter som LUP-organisationen fullgör i fråga om ersättnings” och kompletteringsanskatffning av utrustning i fortsättningen handläggas inom högskoleorganisationen.
Utredningen anser att petitaarbetet för anskaffning av utrustning i huvudsak bör ansluta sig till de former som gäller för andra resurser. Resp. örgan inom högskoleenheten bör lämna förslag till högskolestyrelsen, som på grundval av dessa förslag begär medel för enheten. UUH bör biträda högskolestyrelserna med kostnadsberäkningar m.m.
När det gäller anslagsutformning bör medel för utrustningsanskaffning även i fortsättningen anvisas i form av en särskild kostnadsram inom utrustningspleanen och inte läggas in i sektorsanslag, fakultetsanslag eller andra anslag. Det främsta
skälet för att behålla ett särskilt enslag är de former för
budgetering som utredningen anser sig böra föreslå i nuvarande
läge. På sikt kan det dock bli möjligt att anvisa medel till utrustningsanskaffning i samma ordning som till anära resurser för driftändamål, dvs. sektors- och fakultetsanslag.
När det gäller budgetering har utredningen övervägt om anslaget i regeringens förslag till riksdagen skulle kunna delas upp antingen på regionala ramar eller på de enskilda högskoleenheterna. UHA skulle i så fall endast disponera ett mindre belopp för oförutsedda utgifter. Uppdelningen skulle kunna ske i budgetpropositionen och fördelningen ske i regleringsbrevet.
Så länge kostnadsramarnas storlek medför att en planmässig ersättningsanskaffning med ledning av avskrivningstiden är omöjlig skulle emellertid uppdelning av ramen i budgetpropositionen eller i regleringsbrev på regioner eller högskoleenheter innebära en detaljgranskning och reglering på för hög nivå och en centralisering i jämförelse med nuvarande ordning. Tidigare erfarenheter av en sådan detaljreg-
lering av detta anslags motsvarighet är enligt vad utred-
ningen erfarit inte goda. Vidare bör beaktas att regionstyrelserna är organ för planering av den grundläggande utbildningen och har satts samman för detta ändamål. Eftersom det här till stor del gäller ersättningsanskaffning för foöorskning/forskarutbildning är regionstyrelsen mindre lämplig som fördelningsorgan för dessa ändamål. Ett särskilt organ skulle alltså behöva inrättas.
För en fortsatt central fördelning av UHÄ av en för hela riket gemensam kostnadsram talar först och främst att den nuvarande ordningen med en sådan central fördelning har fungerat tillfredsställande. I ett läge där behoven vida överstiger tillgängliga medel ger en central fördelning av UHA möjlighet att av den totala ramen göra en koncentrerad större insats för någon högskoleenhet eller utbildningssektor där behovet av ersättningsutrustning bedöms som särskilt angeläget.
Utredningen föreslår att det i budgetpropositionen såsom hittills förs upp en kostnadsram till UKÄ:s disposition för ersättnings- och kompletteringsanskaffning av utrustning. Utredningen har erfarit att en delvis ny handläggningsordning tillämpas vid fördelningen av kostnadsramen för budgetåret 1977/178. Denna handläggningsoråning innebär bl.a. att läroanstalterna fått större möjlighet att inom givna ramut-
rymmen fördela medel till institutionerna. Utredningen anser
att detta system bör kunna vidareutvecklas så att det lokala inflytandet stärks ytterligare. Det bör övervägas att göra en mer schablonmässig fördelning av UHÄ-ramen på högskoleen-
heterna varvid UHA behåller en del för sin disposition för
eventuell justering av fördelningen och för oförutsedda behov. Utrustningslistorna bör därvid kunna stanna på lokal ni-
vå under pelitar och budgeteringsskedena och på central nivå
endast ligga till grund för UUH:s upphandlingsbeslut.
LUP-nämnden bereder f.n. föråelningen av utrustningsanslaget
derande bör även i ”ramtiden få deltaga i denna beredning.
Det bör ankomma på UHÄ att besluta om lämpliga former för
detta. UUH bör även i fortsättningen medverka i beredningsartetet.
6.5.3 Inredning
För s.k. planmässig ersättningsanskaffning av inredning finns kostnadsramen Till universitets- och högskoleämbetets disposition, UHÄ-ramen, dvs. samma ram som avser ersättningsanskaffning av utrustning. Vidare finns en i inredningsplanen
uppförd kostnadsram Till byggnadsstyrelsens disposition, som
får utryttjas för nyinreäning och ersättningsanskaffning av
inredning främst i samband med omdispositioner eller sådana
smärre ombyggnader som styrelsen själv beslutar om och för vilka särskilda kostnadsramar inte finns uppförda i investeringsplanen. Kostnadsramen Till byggnadsstyrelsens disposition får inte utan regeringens medgivande utnyttjas för inredning av utökade lokaler i förhyrningar och den skall inte användas för inredning av allmänna förvaltningslokaler inom utbildningsdepartementets område.
Uppdelningen av ansvaret för inredningsfrågor upplevs av många lokalnyttjare som opraktisk. Ansvarsförhållandena anses oklara och gränsdragningen mellan olika slag av inredningsbehov är
svår att upprätthålla.
Utredningen anser att ansvaret för all anskaffning av inredning bör läggas på en enda myndighet. Byggnadsstyrelsen svarar för ny inredning till lokaler för högre utbildning och
forskning och har en organisation för inredningsfrågor. Om
ansvaret läggs på byggnadsstyrelsen blir det således ett enda
organ som svarar för samtliga inredningsfrågor inom högskole-
området. En kostnadsram bör alltså ställas till byggnadssty-
relsens disposition för all ersätltlningsanskaffning av inredning.
Petitaarbetet för denna ersättningsanskaffning bör inom hög-
skoleenheterna ske på samma sätt som i fråga om ersättnings-
anskaffning av utrustning. Högskolestyrelserna lämnar förslag till UHÄ som sammanställer behoven och med eget yttrande lämnar över dessa till byggnadsstyrelsen. Styrelsen tar upp dem
i sin petita.
Fördelningen av medel bör gå till på liknande sätt som för
UHAÄ-ramen med den skillnaden att det är byggnadsstyrelsen i stället för UHÄ som fördelar medlen. Högskoleenheterna, anställda och studerande bör ha inflytande över fördelningen.
Högskolans egna organ bör i viss utsträckning kunna svara för inköp, i förekommande fall efler gällande avropsavtal.
6.6¶Expertgrupper
LUP-nämnden har, som utredningen redovisat i avsnitt 2.1.6,
sedan åtskilliga år såväl permanenta som tillfälliga expert-
grupper för speciella frågor inom lokal- och utrustningsområdet. I dessa expertgrupper, till vilka utredningen även räk-
nar datagruppen, ingår företrädare för närmast berörda verk,
läroanstalter och fristående experter. Åv utvärderingen fram-
går att expertgruppernas arbele över lag röner uppskattning
och allmänt förordas att de skall behållas i framtiden.
Utredningen anser för egen del att behovet av särskilda expertgrupper inom lokal- och utrustningsområdet är styrkt och
att det därför även i fortsättningen bör finnas sådana på
central nivå. Med hänsyn till sambandet med övrig verksamhet
inom högre utbildning och forskning bör expertgrupperna vara knutna till UHÄ. I samband med ett genomförande av utredningens förslag bör - efter hörande av högskoleenheter och andra berörda myndigheter - de permanenta expertgruppernas antal och
verksamhetsområden omprövas. Liksom hittills bör även till-
fälliga expertgrupper kunna tillsättas för särskilda, begrän-
sade utredningsuppgifter. Expertgrupperna bör även biträda
myndigheter utanför högskoleområdet.
6.7¶Information och utbildning
Byggnadsstyrelsen, LUP-nämnden, UKÄ och UUH gav år 1974 ge-
mensamt ut en skrift om lokaler, inredning och utrustning för
universitet och högskolor. Skriften riktade sig till lokal-
brukare m.fl. vid dessa läroanstalter.
Vid de överläggningar som utredningen haft med lokalbrukare
har utgivningen av denna skrift i och för sig bedömts som ett
värdefullt initiativ. Det har emellertid från flera håll be-
tonats att deras möjligheter att medverka i programarbete och
projektering begränsats av att de saknar tillräckliga kunska-
per om detta arbete (avsnitt 5.3.9). De har inte heller förut-
sättningar att tillämpa sine& kunskaper om verksamhetens krav
vid utarbetande av lokalprogram och vid bedömning av rit-
ningar o.d.
Enligt utredningens mening bör en handbok utarbetas för myndigheter och lokalbrukare som skall deltaga i lokal- och utrustningsärenden. Handboken bör kompletteras med någon form
av utbildning om byggprocessen, samarbetsfrågor och ritnings-
granskning innan program” och projekteringsarbete börjar.
Detta skulle enligt utredningens mening vara av värde inte
endast inom högskoleområdet utan en sådan utbildning borde aktualiseras för hela statsförvaltningen. Det är lämpligt att UHÄ, byggnadsstyrelsen och UUH i fortsättningen samverkar på
detta informationsområde.
En annan fråga som också tagits upp med utredningen är hur program- och projekteringsexperterna skall få erforderlig kännedom om den verksamhet för vilka nya lokaler avses. Utredningens förslag om programarbetet i avsnitt 6.4 syftar bl.a. till att få med byggexpertisen på ett tidigare stadium i processen, varigenom förutsättningarna för ömsesidigt informationsutbyte Ökar.
6.8 Kansliorganisation och personal
6.8.1¶U 68 om organisation och personal
U 68 föreslog i betänkandet (SOU 1973:47) Högskolornas för-
valtning bl.a. att på central nivå en särskild lokal- och ut-
rustningsberedning skulle inrättas inom UHÄ. Denna beredning
föreslogs få ansvar för planering m.m. av s.k. basresurser som lokaler, utrustning, bibliotek, serviceinrältningar i övrigt och förvaltningsresurser. En särskild vasresursenhet borde finnas för planeringsuppgifter för basresurser och ser-
vicefunktioner. Med U 68:s förslag till fördelning av LUP-
organisationens uppgifter lokalt och centralt räknade U 68 med sammanlagt tre personårs resurser chefs- och handläggande personal (motsvarande huvudsekreterare och två biträdande sekreterare) och 1,5 personårs biträdesresurser för UHA. För den lokala högskoleförvaltningen föreslog U €8 att i högskoleenheter med forskning och foöorskarutbildning skulle lokalioch utrustningsfrågor organiseras tillsammans med plancring för andra funktioner. En särskild arbetsenhet för basresur”ser och budget skulle ha hand om bl.a. lokaler, utrustning och servicefrågor. För större högskoleenheter med enbart grund-
läggande utbildning (t.ex. Örebro) föreslog U 68 att en hand-
läggande tjänsteman borde beräknas för bl.a. basresursplanering. För utbyggnadsorter föreslog U 68 i huvudbetänkandet (SOU 1973:3) att dessa skulle biträdas i lokal- och utrustningsfrågor av vissa större högskolor och att dessa högskolor skulle ges resurser för detta. Varje högskolestyrelse borde dock inom sitt område vara det ansvariga beslutande organet i
hithörande frågor.
I prop. 1975:9 anförde föredraganden att i avvaktan på en
utvärdering och underlag för en bedömning av LUP-organisa-
tionen denna borde i huvudsak bestå. Föredraganden räknade t.v. inte med någon särskild enhet för basresurser inom UHÄ och inte heller med någon beredning. Omfattningen av personalresursbehoven m.m. på olika nivåer skulle beräknas av en central och sex regionala organisationskommittéer.
6.8.2¶Utredningens förslag
Inledning
Utredningens förslag i föregående avsnitt av kap. 6 innebär
bl.a. att tyngdpunkten i arbetet med lokal- och utrustnings-
frågor kommer alt liggd på lokal nivå inom högskolan. Det
gäller framför allt lokalplanering och prioritering samt pro-
gramarbete. Högskoleenheterna kommer således att svara för verksamhetsbeskrivning och ramprogram samt medverka i programarbete och under projekterings- och byggstadierna. De större
högskoleenheterna har redan i dag särskild personal för lokal-
frågor, bl.a. programarbetc. Beträffande den regionala nivån medför utredningens förslag inte någon nämnvärd arbetsbelastning. Däremot har utredningen i det föregående förordat att
UHÄ får vissa centrala uppgifter i fråga om lokaler och utrust-
ning. Dessa förhållanden har varit bestämmande för utredningens följande förslag till organisation för handläggning av lokal- och utrustningsärenden.
Organisation och personal på lokal nivå
De lokal- och utrustningsfrågor som kommer att handläggas av högskoleenhet är i huvudsak prövning och planering för lokal-
och utrustningsbehov samt upprättande av verksamhetsbeskriv-
ningar och annat underlag i lokal- och utrustningsärenden. För dessa och liknande arbetsuppgifter finns redan personal
vid universiteten, de tekniska högskolorna samt karolinska
institutet i Stockholm. Vad utredningen anfört innebär emellertid att sekreterareuppgifterna i lokal- och utrustningsärenden i större utsträckning än hittills kommer att skötas av högskolans egen personal i stället för av personal från det centrala LUP-sekretariatet. Med hänsyn härtill och med beaktande av den förväntade omfattningen av programarbetet under de närmaste åren vid olika högskoleenheter räknar utredningen med att det behövs ytterligare en handläggare vid vardera av universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg och Stockholm samt vid tekniska högskolan i Stockholm.
Vid högskoleenheter som inte har särskild personal avdelad för lokal- och utrustningsärenden räknar utredningen med att dessa ärenden normalt kommer att handläggas av befintlig personal inom högskoleförvaltningen. Uppkommer vid sådan högskola ett stort lokalärende, som kräver särskilda insatser, får tillfällig personal anställas för ändamålet. 1 anslutning här-
till vill utredningen erinra om att det enligt utredningens
förslag kommer att i UHA finnas konsulenter för lokal- och utrustningsärenden. Denna expertorganisation står till förfogande för högskoleväsendet i dess helhet, men dess insatser blir särskilt betydelsefulla för de mindre högskoleenheterna.
Drganisation och personal inom UHÄ
Utredningen har i det föregående föreslagit att i fråga om lokal- och utrustningsärenden i huvudsak följande arbetsupp”
gifter skall ankomma på UHÄ, nämligen
prövning och planering av lokal- och utrustningsbehov inkl.
prioritering
. prövning av verksamhetsbeskrivningar o.a. underlag i lokal-
och utrustningsärenden (ej kostnadsberäkningar) information och utbildning av högskolepersonal som skall medverka i bygg- och utrustningsprocesser
. biträde med expertis vid högskoleenheternas handläggning av
lokal- och utrustningsärenden.'”
De lokal- och utrustningsfrågor som utredningen föreslagit skall handläggas av UHÄ bör beredas av byrån för budget och basresurser. Konsulenterna och erforderlig kanslipersonal bör knytas till denna byrå. Ulredningen vill i detta sammanhang erinra om att UHÄ:s försöksdjurskonsulent är knuten till nämnda byrå.
Som utredningen har anfört bör LUP-nämndens expertgrupper
finnas kvar och olika specialutredningar inom området bör
även i fortsättningen kunna tillsättas av UHÄ och knytas till byrån för budget och basresurser. Utredningen finner det däremot inte motiverat att inrätta en särskild planeringsbered-
ning inom UHÄ för lokal- och utrustningsfrågor. Utredningens
förslag till handläggningsordning innebär att olika slag av resurser skall behandlas tillsammans. Planeringsberedningarna
för utbildning och forskning bör därför pröva lokalbehov och
verksamhetsbeskrivningar m.m. Det vore inkonsekvent att på det
centrala planet bryta ut prövningen av dessa frågor till en särskild beredning.
Utredningen vill stryka under vikten av att det samarbete på central nivå som ägt rum inom LUP-nämnden fortsätter. Det bör
emellertid ankomma på berörda myndigheter, främst UHÄ, byggnads-
styrelsen och UUH att besluta om formerna för detta samarbete.
Vad personalresurserna inom UHA angår räknar utredningen med ett behov av fyra konsulenter samt kanslipersonal. Konsulen-
ternas arbetsuppgifter kan sammanfattas till
ett biträda högskoleenheterna vid handläggning av lokal- och
utrustningsfrågor
att i samarbete med byggnadsstyrelsen och UUH fortlöpande läm-
na anvisningar för upprättande av verksamhetsbeskrivningar
att medverka i utvecklingsarbetet inom lokal- och utrustnings-
området i samverkan med byggnadsstyrelsen och UUH att medverka i information och utbildning beträffande hand-
läggning av lokal- och utrustningsärenden
9 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 92
att medverka i expertgrupperna att medverka i arbetet med lokal-, inrednings- och utrust-
ningsärenden inom UHÄ,
Övergångsfrågor
Utredningen har föreslagit att det för lokal- och utrustningsfrågor inrättas fem handläggartjänster inom de lokala högskoleförvaltningarna och fyra vid UHÄ. F.n. är vid LUP-sekretarialet anställda - förulom den tjänstledige huvudsekreteraren åtta biträdande sekreterare, varav en på halvtid och en på 3/5-tid. Tjänstemannen med 1/2-tidstjänstgöring kommer att fr.o.m. den 1 juli 1977 övergå till tjänstgöring på heltid. Till sekretariatet räknas också två personer som utan tjänstledighet från sina ordinarie befattningar fullgör olika göro-
mål. Därutöver är en tjänsteman från SÖ förordnad att såsom
expert medverka vid handläggningen av lokal- och utrustnings-
frågor inom lärarutbildningssektorn.
Personalen vid LUP-sekretariatet bör enligt utredningens mening garanteras fortsatt statlig anställning. LUP-organisationen har under de ärygt tio år åen verkat i praktiken arbetat som en myndighet med permanenta arbetsuppgifter.
Mot denna bakgrund och med beaktande av att ett flertal av de anställda inte innehar fast statlig tjänst föreslår utredningen att LUP-sekretarlatets personal ges förtur vid tillsättningen av de av utredningen föreslagna tjänsterna vid 1o-
kala förvaltningar och UHÄ. Utredningen erinrar om den ord-
ning som gällde vid omorganisationen av UKÄ och inrättandet av regionstyrelserna. Kanslipersonalen bör i första hand erhålla tjänster med placering på byrån för budget och basresurser, I andra hand bör den erbjudas tjänst inom andra delar av UHÄ.
Avslutningsvis vill utredningen erinra om att fr.o.m. den
1 juli 1977 LUP-sekretariatet lär befrias från sin skyldighet att biträda statens kulturråds LUP-delegation, eftersom i
senaste budgetpropositionen medel anvisats vid kulturrådet för personalförstärkning för bl.a. lokal- och utrustningsfrågor. Härigenom friställs personalresurser vid sekretarlatet motsvarande en halv till en tjänst.
6.2 Lokal- och utrustningsärenden inom jordbrukets
högskolor
De principer för lokal- och utrustningsarbetet inom utbildningsdepartementiets område som utredningen föreslår hör i allt väsentligt gälla även för den högre utbildning och foörskning som ligger under jordbruksdepartemontet. LUP-kommittén för jordbrukets högskolor bör upphöra. be uppgifter som före-
slås ligga på reglonstyrelse och UHÄ bör fullgörus av fhy-
rolsen för Sveriges lantbruksuniversitet. Erfördoriigt samråd med byggnadsstyrelsen och UUH organiseras I otyrelscos egen regi, men styrelsen bör också vara företrädd i UHÄ:s organ för samräd med dessa myndigheter. Vidare Lör konsulent- och expertorganisationen inom UHÄ vid tcnov kunna anlitas. För de LUF-sekreterereuppgifter som Pon. är fördelade på olika tjänstemän bör inrättas cn tjänst vid lantbruksuniversitetet. Insatser för utbildning och information av personal och studerande bör samordnas mod motsvarande verksamhet inom UHÄ:s om- TER vår
6. 10 Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggnad (NUU)
I sitt yttrande över U 68:s huvudbetänkande föreslog Statsanställdas förbund att de frågor som handläggs inom NUU skulle föras över till UHÄ. Vid de överläggningar som utredningen hatt med läroanstalter har frågan om NUU:s roll i lokaloch utrustningsplaneringsarbetel aktualiserats och krav framförts på inflytande från olika intressenter i NUU:s verksamhet.
Utredningen finner att NUU faller utanför ramen för uppdraget. De redovisade synpunkterna (avsnitt 5.3.11) ger dock anledning till följande kommentar.
Då olika intressenter har krävt att man skall få samma inflytande i NUU som i LUP-organisationen har man inte tillräckligt beaktat vilka uppgifter som NUU tilldelats av statsmakterna. Till skillnad från LUP-kommittåerna är inte NUU ett planeringsorgan. NUU kan visserligen medverka i att upprätta förslag till byggnation och utrustning men nämnden är i första hand en prövningsinstans för de förslag sjukvårdshuvudmännen lägger fram efter hörande av brukarna.
De statliga brukarnas inflytande bör göra sig gällande under
programarbetet. F.ö. lär även NUU:s verksamhet komma att beröras av medbestämmandelagen.
T KÖSTNATSBERAENING OCH GENOMFÖRANDE
T.1 Kostnadsberäkning
7.1.1¶UllA och högskoleentiocterna
Buägetåret 1275/76 uppgick utgifterna för LUP-nämnden, LUP-
kommittéerna och cxpertgrupperna från utbildningsdepertemen-
tets kommittåanslag till sammanlagt | 213 000 kr. lavaniti
2.1.7). Av detta belopp belöpte ca 850 000 kr. på lönckost-
nader, ca 164 000 kr. på dagarvoden, ca VAh CON kr. på rese-
kostnader och ca T? G00 kr. på exponser. Yiredningens förslag till ny organisation för lokal- och utrustringsl'rågor innebär att för lönekostnader (1976 års löneläge med 39 4 lönckostnads-
pålägg) för budgetåret 1975/T2 bör beräknas 68 508 kr. under
UHÄ: 5 anslag och 586 000 kr. under hbögskoleansiagen. Eftersom lokal- och utrustningsfrågorna enligt utredningens förslag handläggs inom den ordinarie organisalionen behöver i fortsättningen arvoden endast beräknas för ledamöterna i expertgrupperna. P.g.a. att LUP-nämnden och LUP-kommittåerna upphör och den centrala hundläggarorganisationen minskar går även utgifterna för resor ned.
T.1.2 Sveriges lantbruksuniversitet
Budgetåret 1975/T6 uppgick utgifterna för LUP-kommittén för
jordbrukets högskolor till sammanlagt 126 000 kr. Då är att märka att sekreterarna i denna kommittå inte uppbär jön från kommittén utan fullgör sina sekreterarcuppgifter inom ramen för sina tjänster vid andra myndigheter. Utreåningens förslag
innebär alt en tjänst inrättas för ändamålet vid Sveriges
lanibruksuniversitet, Lönekostnaden kan i 1976 års löneläge
med 39 2 lönekostnadspålägg beräknas till 117 200 kr.
T.1.3 Byggnadsstyrelsen och UVH
Byggnadsstyrelsens och UUH:s resekostnader kommer att öka eftersom dessa myndigheters representanter i LUP-kommittéerna hittills fått sina resckostnader ersatta från utbildningsdepartementets resp. jordbruksdepartementets kommittéanslag.
Utredningen räknar inte med någon ökning av byggnadsstyrelsens och UUH:s personalbehov med anledning av utredningens förslag.
T.2 Genomförande
Utredningen föreslår att den nya organisationen träder i kraft den 1 juli 1978 och att LUP-organisationen därmed upp-
hör. Ärendet bör om möjligt underställas riksdagen i budget-
propositionen, cftersom ett genomförande av utredningens organisationsförslag påverkar medelsbehovet under de i avsnitt T.1 nämnda anslagen för budgetåret 1978/79. Utredningen förutsätter att frågorna om tjänsteställning och lönesättning m.m. för personalen bestäms efter sedvanliga förhandlingar.
Högskoleenheterna bör i petita för budgetåret 1979/80 första
gången redovisa plan för anskaffning av lokaler, inredning och utrustning. Myndigheterna bör då även beräkna medel för personal m.m. i den nya organisationen.
Vad angår genomförandet av den nya handläggningsordningen förutsätter utredningen att de ärenden som den 1 juli 1978 är under beredning i LUP-kommittéerna överlämnas till vederbörande högskolestyrelse för fortsatt handläggning. För dessa ärenden bör den nya handläggningsordningen tillämpas om så kan ske utan att ärendets handläggning fördröjs. Det är angeläget att systemet med planeringsbeslut med ramkostnader helst i förening med ortsvisa investeringsramar genomförs snarast möjligt. Enligt utredningens mening är detta ett nödvändigt led i strävandena att åstadkomma en snabb
och rationell handläggning av högskolans lokal- och ut-
rustningspleanering.
Bilaga 1
Kontakter under utredningsarbetet
LUP-utredningen har haft överläggningar med företrädare för nedan angivna myndigheter, läroanstalter och organisationer m.fl.
statens väg” och trafikinstitut
statskontoret byggnadsstyrelsen universitets- och högskoleämbetet utrustningsnämnden för universitet och högskolor LUP-nämnåen, LUP-kommitt&erna och LUP-sekretariatet skolöverstyrelsen
statens livsmedelsverk
LUP-kommittån för jordbrukets högskolor
Jordbrukets högskolor institutionen för markvetenskap, lantbrukshögskolan
universiteten med filialer
tekniska högskolan i Stockholm Chalmers tekniska högskola
högskolan i Luleå
karolinska institutet
institutionerna för hygien och mikrobiologi, universitetet i Lund statens scenskola i Stockholm Centralorganisationen SACO/SR
Statsanställdas förbund
Statstjänstemannaförbundet universitetsrestaurangkommittén centrala organisationskommittén för högskolereformen organisationskommittéerna för Stockholms, Uppsala, Linköpings, Lund/Malmö, Göteborgs och Umeå högskoleregioner
lokala högskolekommittéerna i Gävle/Sandviken, Jönköping,
Karlstad, Sundsvall/Härnösand, Växjö och Örebro
Sveriges förenade studentkårer
Teknologorganisationen REFTEC
Utredningen har även hört tjänstemän i dåvarande finansdeparte-
mentet, samt i utbildnings- och jordbruksdepartementen
Kommentarer till bilaga 2
De i denna bilaga lämnade redogörelserna för handläggning av vissa byggnadsärenden har begränsats till sådana uppgifter om lokalfrågorna som utredningen funnit av intresse med hänsyn till sitt uppdrag.
Av uppgifterna under Viktigare moment i behandlingsgången framgår att vissa byggnadsärenden komplicerats av exempelvis successiva förändringar i fråga om antalet institutioner (motsvarande) som resp. byggnader avsetts för. Vidare kan utläsas att byggnadsstyrelsens projekteringsarbete ofta fortgått under det att programhandlingar prövats av Kungl. Maj:t eller varit föremål för omarbetning enligt Kungl. Maj:ts beslut. Utredningen har så långt det 'varit möjligt sökt belysa detta förhållande i avsnitten Ungefärlig tidsåtgång i olika instanser frem till bygguppdreg. De i detta avsnitt lämnade uppgifterna är endast avsedda att ge en allmän uppfattning om tidsåtgången i olika instanser. Arbetet med verksamhetsbeskrivning och lokalprogram har uppenbarligen i flera fall påbörjats före den tidpunkt som angetts i handlingarna.
Bilaga 2
BEHANDLINGSGÅNG M.M. FÖR DE BYGGNADSOBJEKT SOM LUP-UTREDNINGEN HAR GRANSKAT
1 HYGIEN OCH NATURVETENSKAPLIG MIKROBIOLOGI I LUND
1.1 Viktigare moment i behandlingsgången
1965- LUP-kommittån för Lund (LUP-L) diskuterade lokalfrågan för den 1966 naturvetenskapliga mikrobiologin vid flera tillfällen.
1966 dec Kommittén uppdrog åt professorn i ämnet att utarbeta förslag
till lokal- och utrustningsprogram.
1967 nov Efter begäran från institutionsföreståndarna för naturvetenskap-
lig och medicinsk mikrobiologi beslöt kommittén att utreda frå-
gan om integration av de båda institutionerna.
1968 jan Efter att ha konstaterat att utrymme för en nybyggnad fanns i anslutning till byggnaden för medicinsk mikrobiologi uppdrog
kommittén åt de två ämnesföreträdarna att utarbeta förslag
till lokal- och utrustningsprogram för en nybyggnad för ämnena
hygien och naturvetenskaplig mikrobiologi.
1968 okt Kommittén antog lokalprogram för den föreslagna nybyggnaden. Innan programmet överlämnades till byggnadsstyrelsen skulle LUP-nämndens djurhusgrupp granska det. Lokalprogrammet omfat-
tade totalt 3 164 m”.
1969 sept Byggnadsstyrelsen redovisade byggnadsprogram för Kungl. Maj:t. Med tillägg för sekundära programytor omfattade den totala programytan 3 500 m”. Byggkostnaden beräknades till T,5 milj. kr.
1970 okt Kungl. Maj:t uppdrog åt byggnadsstyrelsen att projektera en nybyggnad med en total programyta av högst 3 000 m”. Detta
beslut innebar att LUP-L måste revidera lokalprogrammet så
att den primära programytan omfattade ca 2 500 m?.
z a . 2 1971 feb Kommittén minskade 1968 års program till 2 529 m”.
1971 mars Kommittån behandlade nybyggnadens standard. Lokalerna för mikrobiologi var godkända men ämnesföreträdaren för hygien accepterade
inte den föreslagna standarden. Kommittén uppdrog åt institutio-
nen att precisera sina krav.
1971 dec Kommittén godkände förslagshandlingarna för nybyggnaden.
1972 jan Byggnadsstyrelsen överlämnade komplettering till byggnadsprogrammet och begärde bygguppdrag. Av handlingarna framgick att kostnaderna för nybyggnaden trots ytminskningen blev högre än vad
som tidigare beräknats, vilket berodde på bl.a. exceptionellt
stor andel lokaler med särskilda miljökrav, hög installationstäthetl samt relativi hög andel serviceyta och kommunikationsyta.
1972 avg Kungl. Maj:t gav byggnadsstyrelsen i uppdrag att fortsätta pro- Jekteringen.
1972 dec Kungl. Maj:t gav byggnadsstyrelsen bygguppdrag.
1974 april Kommittén beslöt att tillstyrka viss omprojektering av nybygg-
naden så att vissa laboratoriesalar avsedda för mikrobiologi
skulle kunna användas även för biologiska övningslaboratoriet.
1975 okt Inflyttning.
1.2 Ungefärlig tidsåtgång i olika instanser fram till
bygguppdrag
Instans ca mån LUP-L Arbete med slutligt lokalpro-
gram (8 + 3 =) 11
BS Arbete med byggnadsprogram 12
Projektering, totalt ca 19 mån., varav tid utan samtidig hand-
läggning i annan instans 12 Kmt Prövning av byggnadsprogram 13
Prövning av förslagshandlingar 11 ch
1.3¶Antal behandlingar i LUP-kommittén för Lund
Lokaler 15
Utrustning/inredning 7
Totalt 22
1.4¶Det lokala planeringsarbetets organisation
Institutionernas kontakter med LUP-L, byggnadsstyrelsen och UUH sköttes av ämnesföreträdarna, som hade kommitténs uppdrag att
utarbeta förslag till program. Någon särskild referensgrupp med
företrädare för anställda och studerande vid institutionerna
fanns inte inrättad.
| 1.5 Kostnader (tkr) | |
| Lokaler | 13 000 000 |
| Utrustning | 2 000 000 |
| Inredning | 2 250 000 |
| Totalt | 17 250 000 |
2 HUMANISTHUSET I UMEÅ
2.1¶Viktigare moment i behandlingsgången
1965 Riksdagen beslöt om utbyggnad av universitetet i Umeå med bl.a. humanistisk utbildning och forskning med ett beräknat studerandeantal om 1 200 i början av 1970-talet.
1966 jan LUP-kommittén för Umeå (LUP-Um) fastställde som underlag för
programarbetet lokalramar för bl.a. humanistisk utbildning och forskning.
1967 dec Kommittén sände lokalprogramförslag till rektorsämbetet för yttrande. 1968 dec Kommittén överlämnade program till byggnadsstyrelsen. Utbyggnaden av ett humanisthus skulle ske etappvis med en första etapp om 6 000 mn”. Förslaget grundades på ett betydligt större antal studerande än vad 1965 års riksdagsbeslut förutsatt. Skälet var att de fastställda ramtalen redan hade överskridits av den faktiska tillströmningen. Programmet innehöll inte en detaljerad rumsförteckning utan ramytan hade fördelats på funktioner.
1968 aåec Byggnadsstyrelsen lämnade byggnadsprogram till Kungl. Maj:t.
1970 mars Kungl. Maj:t uppdrog åt byggnadsstyrelsen att projektera nybyggnad för icke-laborativa institutioner i huvudsak på grundval av byggnadsprogrammet.
1971 feb Byggnadsstyrelsen redovisade systemskisser för nybyggnaden, vilka LUP-Um godkände i stort sett den 30 mars 1971.
1971 feb Byggnadsstyrelsen lämnade förslagshandlingar till Kungl. Maj:t.
1971 maj Kungl. Maj:t uppdrog åt byggnadsstyrelsen att utföra nybyggnaden.
1972 okt- Inflyttning.
1973 feb
2.2 Ungefärlig tidsåtgång i olika instanser fram till
bygguppdrag
Instans ca mån LUP-Um Arbete med lokalprogram 35 BS Arbetet med byggnadsprogrammet bedrevs
| parallellt med lokalprogrammet | - |
| Projektering | 11 |
| Kmt Prövning av byggnadsprogram n | |
| Prövning av förslagshandlingar 3 | 7 |
2.3 Antal behandlingar i LUP-kommittén för Umeå
Lokaler 15
Utrustning/inredning
Övrigt
Totalt 26
2.4 Det lokala planeringsarbetets organisation
Rektorsämbetet vid universitetet utarbetade i samråd med en docent vid humanistiska fakulteten förslag till lokalprogram. Efter det att regeringen hade gett projekteringsuppdrag tillsatte LUP-Um en referensgrupp med företrädare för anställda och studerande. Lärarrepresentanten i LUP-Um blev ordförande i gruppen. Denna utvidgades sedermera med företrädare för humanistiska ämnen och ovannämnde docent blev ordfö-
rande. I gruppen ingick också byggnadsstyrelsens arkitektkon-
sult. Företrädare för UUH och inredningsarkitekten föredrog sina olika förslag i gruppen.
| 2.5 Kostnader (tkr) | |
| Lokaler | 16 400 000 |
| Utrustning | 2 100 000 |
| Inredning | 1 000 000 |
| Totalt | 19 500 000 |
3¶UNIVERSITETSFILIALEN OCH LÄRARHÖGSKOLAN I KARLSTAD
3.1 Viktigare moment i behandlingsgången
1965 Riksdagen beslöt att en universitetsfilial med anknytning till universitetet i Göteborg skulle inrättas i Karlstad fr.o.m. bud-
getåret 1967/68. Under de första årens verksamhet hyrdes lokaler
för undervisning och administration. Organisetionskommittén för
universitetsfillalen utarbetade ett prel. lokalprogram för fili-
alen och lärarhögskolan (f.d. folkskoleseminariet).
1969 feb Kungl. Maj:t uppdrog åt byggnadsstyrelsen att i samråd med sta-
tens förhandlingsnämnd, SÖ och LUP-kommittén för Göteborg
(LUP-G) upprätta byggnadsprogram och utföra förberedande pro- Jjekteringsarbete för nybyggnad för lärarhögskolan och universitetsfilialen. Om SÖ fann att utbildning av förskollärare borde anordnas i Karlstad skulle lokalbehovet för denna utbildning beaktas vid upprättandet av byggnadsprogrammet.
1969 dec Kommittén beslöt om lokalram för filialen om sammanlagt
2 . . . so 2
5 700 m” varav institutions- och undervisningslokaler hb 000 m”,
administration 250 m? och bibliotek 1 500 m”. Den 30 december
1959 fastställde Kungl. Maj:t efter förslag av U 68 lokalramar
för utbyggnaden av icke-laborativa ämnen vid universitet och universitetsfilialer. För filialen i Karlstad innebar detta att lokalplaneringen för perioden fram till budgetåret 1974/T75 skulle baseras på en lokalram om hk 000 nm? för institutionsoch undervisningslokaler.
1970 mars LUP-G lämnade lokalprogram för filialen och lärarhögskolan till byggnadsstyrelsen. I lokalerna beräknades även utrymme för förskollärarutbildningen. Lokalprogrammen för lärarutbildningarna hade utarbetats av en expertgrupp inom SÖ. För
att samordna likartade funktioner inom de olika enheterna
hade de preliminära lokalprogrammen integrerats, varvid 10-
kalytorna kunde reduceras medåa 304 m?, Huvuddelen av reduktio-
nen avsåg läromedelsproduktion och tekniska hjälpmedel. Sam-
Prop. 1978/79: 92 2:17
manlagt omfattade förslaget 10 653 m”. Kommittén redovisade att lärarhögskolans och filialens personal och studerande önskade en större gymnastiksal än den som tagits upp i lokalprogrammet och fann för egen del det angeläget att förutsättningarna för en större gymnastiksal utreddes i det fortsatta projekteringsarbetet.
1971 feb Byggnadsstyrelsen lämnade av kommittén godkända förslagshandlingar för byggnadsprojektet till Kungl. Maj:t.
1971 juni Kungl. Maj:t uppdrog åt byggnadsstyrelsen att prvjektera nybyggnad för lärarhögskolan och filialen t.o.m. bygghandlingar. Projekteringen skulle omfatta lokaler för lärarhögskolan om föreslagna 5 207 m” och för filialen om 5 000 m”, vilket innebar
en reduktion med hk6 m”.
1971 sept LUP-G antog ett reviderat lokalprogram och i sin skrivelse till
byggnadsstyrelsen anmälde kommittén också att SÖ hade räknat
upp lärarhögskolans behov med 110 m”. Det totala lokalprogrammet omfattade 10 207 mé.
1971 nov Byggnadsstyrelsen lämnade reviderade förslagshandlingar till Kungl. Maj:t och anhöll om bygguppdrag.
1971 dec Kungl. Maj:t uppdrog åt byggnadsstyrelsen att utföra nybyggna-
2 den. Gymnastiksalen skulle därvid få utökas till högst 650 m” efter avtal om samverkan mellan staten och Karlstad kommun.
1973 mars Byggnadsstyrelsen beslöt att slopa en planerad, friliggande byggnad för matsal och kårlokaler. Dessa lokaler fick i stället rymmas i huvudbyggnaden, varvid filialens undervisningslokaler minskades med 680 m?. Orsaken till nedskärningen var att studerandeunderlaget bedömdes bli mindre än tidigare beräknat.
årsskiftet Inflyttning.
1973/T4
10 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 92
3.2¶Ungefärlig tidsåtgång i olika instanser fram till
bygguppådrag
Instans ca mån LUP-G Arbete med lokalprogram (13 + 3 =) 16 BS Totalt ca 22 mån., varav tid utan sam-
tidig handläggning i annan instans 11 Kmt Prövning av förslagshandlingar I 5
Prövning av förslagshandlingar II 2 T
| 3.3 | Antal behandlingar i LUF-kommittén för Göteborg | |
| Lokaler | 13 | |
| Utrustning/inredning | 6 | |
| Övrigt | ? | |
| Totalt | 21 | |
| 3.4 | Det lokala planeringsarbetets organisation |
I Karlstad bildades år 1970 en referensgrupp för lokalplanering för filialen och lärarhögskolan. Referensgruppen bearbetade förslag till lokalprogram, svarade för kontakter med och information till brukarna samt granskade förslagshandlingar och andra förslag från byggnadsstyrelsen, arkitekter, UUH m.fl. Referensgruppen bestod av rektor samt representanter för anställda och studerande vid lärarhögskolan, samordningslektor, representanter för anställda och studerande vid filialen samt representant Tör Karlstad kommun. Arkitekten, som var från Karlstad, deltog i allmänhet i sammanträdena och vid behov företrädare för LUP-G, byggnadsstyrelsen och dess konsulter. Filialens samordningslektor var ordförande i gruppen.
| Prop. 1978/79: 92 | 2:9 |
| 3.5 Kostnader (tkr) | |
| Lokaler | 37 950 000 |
| Utrustning | 2 300 000 |
| Inredning | 3 800 000 |
| Totalt | kk 050 000 |
Prop. 1978/79: 92 2:10
h LABORATORIEBLOCKET VID KAROLINSKA INSTITUTET
ha Viktigare moment i behandlingsgången
1965 Riksdagen beslöt om ökat intag av studerande vid karolinska institutets medicinska fakultet fr.o.m. höstterminen 1969, vilket ställde krav på större lokaler för de medicinskt teoretiska ämnena,
1965 april Byggnadsstyrelsen begärde hos karolinska institutet och LUPkommittén för Stockholm (LUP-S) att snarast få en lokalförteckning m.m. för institutet. Kommittån tillsatte en arbetsgrupp, banämné LYPSKI, i vilken ingick företrädare för bl.a. institutet. och byggnaisstiyrelsen med byggnadsstyrelsens representant söm cCeiföreinde.
1966 jan LUP-3S tillstiyrkte ett program som omfattade undervisningsloka-
ler för den lägre utbildningen för samtliga institutioner
(exkl. hygien och bakteriologi) till en yta av hk 643 mi ny-
byggnad och 456 m” i befintliga lokaler. Huvuddelen skulle
samlas i nybyggnaden, ett s.k. laboratorieblock.
1966 aug Kommittén beslöt att LUPSKl skulle få ändrad sammansättning
samt att lokalprogramförslaget som gruppen utarbetat skulle revideras. LUP-S angav i november 1966 vissa ramar för två
alternativa förslag, ett centraliserat (nybyggnad) och ctt
decentraliserat (om och tillbyggnad av befintliga institutioner). LUPSKI förordade det centraliserade alternativet, vilket även tillstyrktes av medicinska fakulteten och konsistoriet och som innebar en total programyta av 16 T37 mt,
varav för lägre utbildning 53 353 m?.
1966 dec Kommittén tillstyrkte LUPSK1l:s förslag till lokalprogram.
1967 mars = Byggnadsstyrelsen lämnade förslagshandlingar till Kungl. Maj:t.
1967 juni Kommittén fastställde lokalprogram för viss odontologisk ut-
Prop. 1978/79: 92 2:11
bildning som ett komplement till det tidigare programmet, som
2”
därigenom kom att uppgå till totalt 7 708 m”.
1967 okt Kungl. Maj:t uppdrog åt byggnadsstyrelsen att i samråd med LUP-S projektera ifrågavarande nybyggnad med en programyta
av 6 000 m'.
1967 nov Byggnadsstyrelsen redovisade principskisser och begärde bygguppdrag för den första etappen, dvs. innan kommittén beslutat om en revidering.
1967 dec LUP-S reviderade programmet. Revideringen innebar att farmakologi inte samordnades lokalmässigt med fysioioxi och mesicinsk fysik utan förlagos till vefintliga lokaler. Lo-
kalerna för äen lägre utbildningen blev då 3 633 m”. Även
ytorna för den högre utbildningen och forskningen måste revideras.
1968 jan Byggnadsstyrelsen lämnade förslagshandlingar till Kungl. Maj:t och begärde bygguppdrag.
1968 aprii Kungl. Maj:t uppdrog åt byggnadsstyrelsen att bygga inom ramen 17 150 000 kr. för 280 studerande per år med en totalyta om
6 000 må.
1969 maj Kungl. Maj:t uppdrog åt byggnaässtyrelsen att projcktera en
tillbyggnad till laboratoriebygget om 2 300 m” för ett intag
om ytterligare 90 studerande per läsår.
1969 sept Kommittén fastställde nytt lokalprogram för nybyggnaden till
8 256 m? med anledning av det ökade intaget.
1971 aug Inflyttning.
Prop. 1978/79: 92 2:12
h.2 Ungefärlig tidsåtgång för behandling av etapp I i
olika instanser fram till bygguppdrag
Instans ca mån
LUP-S Arbete med lokalprogram 20 B5 Arbete med förslagshandlingar I och
II totalt ca 28 mån., varav tid utan
samtidig handläggning i annan instans 6
Kmt Prövning av förslagshandlingar I 8
Prövning av förslagshandlingar II 2 10
| 4.3 | Antal behandlingar i LUP-kommittén för Stockholm | |
| Lokaler | 16 | |
| Utrustning/inredning | 2 | |
| 'Totalt | 18 | |
| hb. h | Det lokala planeringsarbetets organisation |
Medicinska fakulteten tillsatte en egen lokal- och utrust-
ningsgrupp med företrädare för berörda institutioner. LUPSK1:s
förslag remitterades till institutionerna och studentkåren. Någon gemensam referensgrupp med företrädare för anslällda och studerande fanns inte.
| 4.5 Kostnader (tkr) | |
| Lokaler | 31 150 000 |
| Utrustning | 8 000 000 |
| Inredning | L 750 000 |
| Totalt | 433 900 000 |
Prop. 1978/79: 92 2:13
5 INSTITUTIONEN FÖR MARKVETENSKAP , LANTBRUKSHÖGSKOLAN ,
ULTUNA
5.1 Viktigare moment i behandlingsgången
1965 juni Lokalprogramkommittén för lantbrukshögskolan m.m., som svarade för det lokala programarbetet innan LUP-kommittén för jordbru-
kets högskolor (LUP-J) hade tillkallats, lämnade förslag till
byggnadsstyrelser angående lokalprogram för den s.k. markgruppen vid lantbrukshögskolan, dvs. institutionerna för ämnesområdena marklära, växtnäringslära, lantbrukets hydroteknik samt jordbearbetning. Förslaget omfattade ca 3 700 mn” institutionslokaler, 1 100 m” arbetshall, 350 nm? växthus och 2 000 m? näthallar.
1965 okt Byggnadsstyrelsen lämnade byggnadsprogram till Kungl. Maj:t.
1967 april Kungl. Maj:t uppdrog åt byggnadsstyrelsen att projektera institutionslokaler för markgruppen exkl. arbetshall, växthus och näthallar t.o.m. huvudhandlingar. För sistnämnda lokaler skulle
planeringsarbetet inriktas på att dessa lokaler skulle anskaf-
fas genom direkt upphandling hos lämpligt företag. Planeringen "skulle äga rum i en arbetsgrupp i vilken även företrädare för
lantbrukshögskolan skulle ingå. Programytan för institutions-
lokaler skulle minskas från 3 700 mm? till 3 500 m5.
1968 sept LUP-J yttrade sig över byggnadsstyrelsens förslag Vill huvuähandlingar för institutionen för markvetenskap, som var det nya namnet på de sammanslagna institutionerna i markgruppen.
Kommittén lämnade som yttrande ett yttrande från institutions-
gruppskollegiet för de markvetenskapliga ämnena. Kollegiet hemställde att som alternativ till byggnadsstyrelsens förslag skulle utarbetas ett nytt förslag som skulle baseras på samma principer som tillämpades för medicinska fakultetens
nybygge på Artillerifältet i Uppsala.
Prop. 1978/79: 92 2:14
1968 okt Institutionskollegiet krävde i en ny skrivelse till LUP-J
ändringar i arkilektförslaget men kommittén, som lämnat kollegiets förra skrivelse tlll byggnadsstyrelsen, lämnade denna skrivelse utan åtgärd.
1968 okt Byggnadsstyrelsen lämnade kompletterande förslagshandlingar
till Kungl. Maj:t och begärde bygguppdrag. Styrelsen föreslog en total yta av 4 640 m” bestående av 3 500 a” institutionslokaler, 600 m” arbetshall och 450 m” skyddsrum. Arbetshallen togs med eftersom den enligt styrelsen borde inrymmas i anslutning till laboratorielokalerna. Styrelsen framhöll att
den inte kunde biträda institutionsgruppskollegiets förslag
och att LUP-J inte hade begärt någon omprövning av förslaget.
1968 dec I skrivelse till Kungl. Maj:t den 2 december 1968 krävde pro-
fessorerna i de markvetenskapliga ämnena att byggnadsstyrelsens förslag skulle återförvisas för ny utredning, varvid samma principer skulle gälla för det nya förslaget som gällt för biomedicinska centrum i Uppsala. Byggnadsstyrelsens för- ,
slag kritiserades för bristande flexibilitet och ljusförhål-
landen, dålig arbetsekonomi och otillfredsställande ventilation.
1970 jan Byggnadsstyrelsen lämnade kompletterande förslagshandlingar avseende arbetshall, växthus och näthallar till Kungl. Maj:t och begärde bygguppdrag. Förslaget omfattade 2 708 m” varav 2 000 m” för näthallar.
1970 I prop. 1970:37 ang. veterinärhögskolans lokalisering m.m. redovisades byggnadsprojektet för riksdagen. Ett investeringsanslag om 8 950 000 kr. togs upp för institutionslokalerna och 1 750 000 kr. för övriga lokaler.
1970 maj Kungl. Maj:il uppdrog åt byggnadsstyrelsen att projektera de
föreslagna byggnadsprojekten t.o.m. bygghandlingar på grundvcl
av styrelsens förslag.
1971 sept Byggnadsstyrelsen lämnade bygghandlingar till Kungl. Maj:t och hemställde om bygguppdrag för institutionslokalerna, växthus, näthallar och arbetshall.
Prop. 1978/79: 92 2:15
1971 nov Kungl. Maj:t uppdrog åt byggnadsstyrelsen att utföra de begärda nybyggnaderna för markvetenskap till en kostnad av 9 650 000 kr.
1973 mars = Inflyttning.
5.2 Ungefärlig tidsåtgång i olika instanser fram till
bygguppdrag
Instans ca = po [a] Arbete med lokalprogram, uppskattat 1 nn)
BS Arbete med byggnadsprogram h
Arbete med kompletterande
| förslagshandlingar I och II | 33 | |
| Arbete med bygghandlingar | 16 | 53 |
| Kmt Prövning av byggnadsprogram | 18 | |
| Prövning av förslagshandlingar | 4 | |
| Prövning av bygghandlingar | 2 | 2h |
5.3 Antal behandlingar i LUP-kommittén för jordbrukets
högskolor
Lokaler 3
Utrustning/inredning få
Totalt 5
5.4 Det lokala planeringsarbetets organisation
Lokalbrukarnas medinflytande var inledningsvis knutet till institutionsföreståndarna för att sedan successivt övergå till insti-
tutionsgruppskollegiet resp. instlitutionskollegiet efterhand
som dessa instanser organiserades. Någon särskild referensgrupp med företrädare för anssvällda och studerande fanns inte inrättad.
Prop. 1978/79: 92 2:16
| 5.5 Kostnader (tkr) | |
| Lokaler | 13 800 800 |
| Utrustning | 3 900 000 |
| Inredning | 2 200 000 |
| Totalt | 19 900 800 |
Prop. 1978/79: 92 2:17
6 LIVSMEDELSVERKET I UPPSALA
6.1¶Viktigare moment i behandlingsgången
1971 Riksdagen beslöt att ett statens livsmedelsverk skulle inrättas den 1 januari 1972. Verket skulle bestå av bl.a. delar av veterinärstyrelsen och statens institut för folkhälsan. Verket skulle få 186 tjänster och lokaliseras till Uppsala.
1971 juni Kungl. Maj:t uppdrog åt byggnadsstyrelsen att skyndsamt fullfölja lokalförsörjningsplanering inkl. inredning och utrustning för statlig verksamhet som skulle omlokaliseras.
19714 juni Byggnadsstyrelsen begärde att statens institut för folkhälsan och veterinärstyrelsen skulle utse var sin kontaktman för byggnadsprojektet, Institutet utsåg en professor och styrelsen ut-
såg en byråchef.
1971 nov Efter begäran från byggnadsstyrelsen redovisade en särskild
organisationskommitté för livsmedelsverket en preliminär be-
dömning av lokalbehoven. Med sikte på behoven år 1975 krävdes
laboratorier inkl. djurlokaler 5 953 m” kontorslokaler i anslutning till 2
laboratorier 1 094 m
kontorslokaler 3 135 m” total programyta 10 182 n?
1972 mars = Byggnadsstyrelsen begärde kompletteringar till redovisningen av lokalbehovet.
19T2 april Livsmedelsverket redovisade det begärda underlaget. På grundval av detta utarbetade byggnadsstyrelsen ett förslag till ytramar som remitterades till verket. Av förslaget framgick att byggnadsstyrelsen ansåg att verket räknat med en för stor personalökning under planeringsperioden. Verkets krav för un-
dersökningsavdelningen bedömdes som orealistiskt varför för-
na
o - 2 soc slaget skars ned från ca T 200 m? till ca bk 900 m". Administrationsavdelningen och hygiecnavdelningen m.m. prutades från ca 2 965 mm? till ca 2 00 m?. Totalt prutades förslaget från ca 2 10 200 m” till ca 7 200 n”, allt i primär progremyta.
1972 juni Livsmedelsverket yttrade sig över preliminära systemhandlingar för projektet. Företagsnämnden kritiserade förslaget vad avser pausrum, duschar och omklädningsrum samt vilrum.
1972 au, [Ve Efter överläggningar med verket anhöll byggnadsstyrelsen hos
Kungl. Maj:t om bygguppårag för totalt & 828 m? inom en gemen”
sam nybyggnad för verket och länsstyrelsen i Uppsala län.
1973 mars Kungl. Maj:t uppdrog åt byggnadsstyrelsen att på grundval av styrelsens förslag projektera byggnader för livsmedelsverket och länsstyrelsen t.o.m. bygghandlingar.
1973 mars = Livsmedelsverket godkände systemhandlingar under förutsätt-
ning att de anmärkningar som verket arförde beaktades.
1973 april Byggnadsstyrelsen redovisade ånyo ärendet till Kungl. Maj:t.
1973 juni Kungl. Maj:t lämnade bygguppdrag för livsmedelsverket och länsstyrelsen till en Lotal kostnad av 92 milj. kr. varav för
livsmedelsverket 58 milj. kr.
1975 aug Inflyttning.
6.2¶Ungefärlig tidsåtgång i olika instanser fram till
bygguppdrag
Instans ca mån
BS Arbete med lokalprogram och preliminära svstemhandlingar 1k Arbete med slutliga systemhandling”
ar totalt ca 8 mån. ,varuv utan san”
tidig handläggning hos Kungl. Maj:t I 15 Kmt Prövning av preliminära systemhand- T7
lingar .
Prövning av slutliga systemhand-
lingar 2 9
Prop. 1978/79: 92 2:19
6.3 Det lokala planeringsarbetets organisation
I organisationskommittén representerades verket av chefspersoner och inga personalrepresentanter ingick. Företagsnämnden
utsåg en särskild grupp för omlokaliserings- och byggnadsfrågor
som behandlade sekundärytor såsom personalutrymmen. Vid kontakter med de olika avdelningarna företräddes dessa enbart av resp. chefer och något organiserat personalinflytande förekom inte.
| 6.4 Kostnader (tkr) | |
| Lokaler | 75 00C 000 |
| Utrustning | 7 600 000 |
| Inredning | 6 550 000 |
| Totalt | 89 150 000 |
Prop. 1978/79: 92 2:20
7¶STATENS VÄG- OCH TRAFIKINSTITUT (VTI) i LINKÖPING
7.1 Viktigare moment i behandlingsgången
1971 Riksdegen beslöt att ett statens väg- och trafikinstitut skulle
bildas den 1 juli 1971 och lokaliseras till Linköping.
1971 juni Kungl. Maj:t uppdrog åt byggnadsstyrelsen att skyndsamt fullfölja planering av lokalförsörjning inkl. inredning och utrustning för omlokaliserade myndigheter.
1971 juli Byggnadsstyrelsen anhöll i skrivelse till VTI att institutet skulle utarbeta en verksamhetsbeskrivning och ange lokalbehov. 1971 sept VTI överlämnade de begärda uppgifterna till byggnadsstyrelsen.
1971 okt Byggnadsstyrelsen lämnade förslag till Kungl. Maj:t om lokalförsörjning för till Linköping omlokaliserade myndigheter. Förslaget innebar bl.a. att VTI, statens geotekniska institut
och statens kriminaltekniska laboratorium skulle förläggas
till högskoleområdet vid Valla gård.
1971 dec Kungl. Maj:t godkände byggnadsstyrelsens förslag.
1972 maj Byggnadsstyrelsen remitterade förslag till ramprogram och systemskisser för nybyggnaderna till nyttjarna. Förslaget innebar bl.a. att VTI och statens geotekniska institut skulle rymmas i en byggnad och kriminaltekniska laboratoriet och VTI:s provväghallar i separata byggnader. VTI yttrade sig över förslaget i juni 19T2.
1972 aug Efter diskussioner med verken redovisade byggnadsstyrelsen för Kungl. Maj:t ramprogram, systemskisser och kostnadsramar för de tre verken på Vallaområdet och begärde bygguppdrag. Byggnadsstyrelsens programförslag grundade sig på de
verksamhetsbeskrivningar som verken lämnat och den primära
programytan för VTI beräknades till 15 130 m”. Kostnaden be-
räknades till totalt ca 38 milj. kr.
Prop. 1978/79: 92 2:21
1973 feb Kungl. Maj:t uppdrog åt byggnadsstyrelsen att projektera nybyggnader på Vallaområdet för de tre verken. Lokalprogrammet för VTI skulle begränsas till 13 900 m” primär programyta. Begränsningen borde inte beröra lokaler inom en planerad hallbyggnad för laboratorier m.m.
1973 maj Med anledning av Kungl. Maj:ts beslut överlämnade VTI ett re-
viderat förslag till byggnadsstyrelsen.
1973 juni Byggnadsstyrelsen anhöll hos Kungl. Maj:t om byggupBdrag.
1973 juni Kungl. Maj:t gav bygguppdrag.
1975 juni Inflyttning.
T.2 Ungefärlig tidsåtgång i olika instanser fram till
bygguppdrag
Instans ca mån
VTI Arbete med verksamhetsbeskrivning m.m. 2
BS Arbete med ramprogram m.m. 11
Arbete med projektering totalt ca
10 mån., varav utan samtidig
handläggning i annan instans n 15
Kmt Prövning av ramprogram m.m.
Prövning av bygghandlingar 1 7
7.3 Det lokala planeringsarbetets organisation
För att planera institutets omlokalisering till Linköping bil-
dades enligt Kungl. Maj:ts beslut en särskild organisationskom-
mittå. Denna kommitté tillsatte en projektorganisation för om-
lokalisering i vilken ingick ett delprojekt för lokaler med institutets förre chef som ledare. Gruppen svarade för VTI:s kontakter med byggnadsstyrelsen, UUH, arkitekter m.fl. angående byggnader, inredning, utrustning och yttre arbeten. I 1o-
Prop. 1978/79: 92 2:22
kalgruppen ingick en representant för varje avdelning inom
VTI och en gemensam representant för personalorganisationerna.
| TT.) Kostnader (tkr) | |
| Lokaler | 39 500 000 |
| Utrustning | 5 045 000 |
| Inredning | 3 800 000 |
| Totalt | 48 3k5 000 |
Bilaga 3
Prioriteringslista 1977-01-31 för byggnadsobjekt avseende universiteten och högskolorna
(Upprättad inom LUP-nämnden)
Nr Objekt Ber.byggstart enl BS proj.” plan 1976-12-20 1 Centrum, Frescati T8-02
Fysik hufo, Umeå 178-02
| KI-blocket: Restaurang m.m. | Kårlokaler m.m. Bibliotek och för- valtning | T1-03 11-12 79-10 |
| h Sektion K, KTH | 19-03 | |
| 5 Kemi, ombyggnad av etapp I GU/CTH | 177-08 | |
| 6 Icke-laborativa ämnen, Lund | TT-12 | |
| T Renströmsparksprojektet: central- | 80-01 |
bibliotek, icke-laborativa ämnen,
Göteborg lIärottshall, GIH TT-11
Laboratoriebyggnad IT i 78-04
Frescati, SU
10 Riksmuseet, ombyggnad med nybygg- 80-04
nad för geologi och naturgeogra-
fi, SU
| LÄ BMC, etapp IV, Uppsala | TT-Oh |
| 12 Djurhus, BMC, Uppsala | 82-09 |
| 13 Om- och tillbyggnad för synkro- | 78-05 |
cyklotronen vid Gustaf Werners institut, Uppsala
14 Anatomi, histologi, Lund 78-03 15 Förläggningsbyggnad vid Tjärnö TT-09
marinbiologiska station
| 16 Bibliotekshögskolan i Borås | 179-03 |
| 17 Ombyggnad av odont. fak., Malmö | 78-03 |
| 18 Astronomi, Lund | 78-09 |
| 19 Icke-laborativa ämnen och biblio- | TT-08 |
tek, Linköping
20 Datalogi, Linköping 79-01
21 Ombyggnad av Gustaf Werners 78-11
institut, Uppsala
11 Riksdagen 19781/79. I saml. Nr 92
s Ber .byggstert . Proj.- M Nr Objekt reserv enl. B5 proj.” plan
1976-12-20
22 Klubbans biologiska station,
| Fiskebäckskil | T1T-02 | |
| 23 BÖL, Uppsala | 78-07 | |
| 24 Musikhögskolan och musikveten- | skap, Malmö | 78-03 |
| 25 Om- och tillbyggnad av musik- | T8-12 |
högskolan, Stockholm, etapp
II-IV 26 Hållfasthetslära, KTH x 78-10 27 Musikhögskolan i Göteborg T9-12 28 Verkstadsbyggnad för astro- x TT-12
nomi, SU 29 Handikappforskning, Göteborg Förhyrning 30 Biologiämnena, Göteborg T9-10 31 Administrationsbyggnad för x 16-06
CTH 32 Livsmedelsämnena, Kemicentrum, x 179-03
etapp V, Lund 33 Förvaltning, KTH x 78-10 34 Djuravdelning för anatomi/ T1-05
histologi» GU 35 Fysiologi, Anatomi m.m., GIH TT-12 36 Central djurstation, etapp I, x 78-11
Göteborg
| 37. | Förvaltning, Umeå | x | 78-06 |
| 38 Förvaltning, Linköping | - | |
| 39 Etapp X, centrumkvarteret,Luleå | 17-02 | |
| Lo Lärosalar, KTH | x | 78-10 |
| 11 Institutionen för plasmafysik | 79-08 |
med fusionsforskning, KTH
| ha Nybyggnad för matematiskt cent-| >x | rum, CTH/GU/GDC | 79-06 |
| k3 Ombyggnad för matematik m.fl., | Uppsala | TT7-04 |
| bh Hydrologi, Uppsala | 177-06 | |
| h5 Djuravdelning, zoofysiologi, | Uppsala | x 78-03 |
| h6 Arbetsvetenskaplig sektors- | - |
forskning, KTH
Nr Objekt Proj.- Ber. byggstart
reserv lenl. BS'proj.-
plan
1976-12-20
hk7 Sektion M, etapp I, svetstekno- 80-08
logi, KTH
48 Utökade lokaler, sektion M, x TT-12
CTH
hg Sektion B, KTH 79-08
50 Etapp XI, centrumkvarteret, x TT-02
Luleå
| 51 Teologi, Uppsala | 78-07 |
| 52 Systematisk botanik, Uppsala x | T8-11 |
| 53 Energiforskning, KTH och SU | - |
| 5h Mikrobiologi, KI | 179-10 |
| 55 Kungliga biblioteket,Stockholm | 81-06 |
| 56 Sektion M, etapp II, KTH | 80-08 |
| 51 Utbyggnad för CTH:s bibliotek x | - |
58 Renströmsparksprojektet: admi-
| nistrationen, Göteborg | x | 80-01 |
| 59 Sektion A, KTH | x | 80-08 |
| 60 Institutionerna för talöver- | - |
föring och teknisk audiologi,
KTH
61 Sektion T, flygteknik, KTH x 80-08
62 Ombyggnad av Skogshögskolans 79-04
lokaler för psykologi, 5U 63 Ombyggnad av Skogshögskolans 1o- 79-04
kaler för matematik och stati-
stik, SU
| 64 Fältstation, Tullgarn, SU | x | 79-03 |
| 65 Astronomiska institutionen, SU x | 80-09 | |
| 66 Juridiska fakulteten, Uppsala | - | |
| 67 Simhell, Örebro | x | 79-09 |
| 68 Central djurstation, etapp II, | 80-12 | |
| Göteborg | ||
| 69 Pedagogik, Uppsala | T9-12 | |
| 70 Laboratoriebyggnad III, | 84-09 |
Frescati, 5U
Crt Nr i pri Objekt Beräknad
2 byggstart
7 enl Bs”proj.”
plan 1976-12-20
Uppsala 145 Djuravdelning, zoofysio- 78-03
logi 52 Systematisk botanik 78-11 Lund 18 Astronomi 78-09 32 Livsmedcelsämnena, Kemi- 79-03 centrum, etapp V SLockholm 26 Härllfasthetslära, KTH 78-10 28 Verkstadsbygegnad för T(I-12 aztronomi, SU 33 rörvaitning, KTH 78-10
LO Lärosalar, KTE 78-10
50 Sektion A, KTH 80-08
61 Sektion 7, flygteknik, KTH 80-08
Öh Fältstation, Tullgarn, SU T9-03
5 Astronomiska institutionen, 80-09 SU Göteborg 31 Administrationsbyggnad 78-06 för CTH
30 Central äjurstation,etapp I 78-11
Le Nybyggnad för matematiskt 79-06
centrum, CYK/GU/CDC L8 Utökade lokaler, scktion M, T7-12 CTH 517 Utbyggnad för CTH:s biblio- tek
58 Renslrömsparkprojektet: ad- 80-01
ministrationen
Umeå 37 Förvaltning 178-06
Örebro 67 Simhall 79-09
Borås 16 Bibliotekshögskolan TON 3
Luleå 50 Etapp XI, centrumkvarteret TT-06
Samanfattning av prioriteringslista 1977-01-31 för byggnadsobjekt avseende universiteten och högskolorna
| Uppsala | 13 |
| Lund | 2 |
| Stockholm | 29 |
| Göteborg | 17 |
Umeå Linköping 2 Luleå 1
TO
Prop. 1978/79: 92 Bilaga h Planeringsläget för byggnadsärenden 1977-04-01 (Sammanställning av uppgifter från LUP-sekretarietet)
21 objekt
o2h objekt = | 9 objekt
67 389 m? 97 561 m” 67 243 m”
6 objekt
25 050 m”
Lokalprogram Hos regering- Hos BS för Hos regering” hos B5 en för projek- projektering en för byggteringsuppdrag uppdrag
Bilaga 5
Pågående och planerat lokalprogramarbete inom
LUP-kommitté&erna 1977-05-01
(Sammanställning av uppgifter från LUP-sekretariatet)
LUP-kommittén för Uppsala
Juridik Uppsala Geovetenskapliga ämnen Zoologi Informationsbehandling Lärarhögskolan
Förskoleseminariet
Seminariet för huslig utbildning
Fjärrmegasin för universitetsbiblioteket
Uppsala Jonosfärobservatorium Förskoleseminariet Västerås
LUP-kommittén för Lund
Geocentrum (geologi, naturgeografi, Lund ekonomisk geografi, geoämnen vid LTH, SGU) Ekologisk botanik, ekologisk zoologi, limnologi Översyn av lokalbehoven för
sektionen för arkitektur
Energihall, LTH
Översyn av lokalbehoven för
högskolan
LUP-kommittén för Göteborg Institution (motsvarande)
Icke-laborativa institutioner, Göteborg centralbibliotek, universitetsförvaltning, musikhögskolan Vissa samhällsvetenskapliga ämnen Matematiskt centrum Handikappforskning Översyn av djuravdelningar för medicinska fakulteten och av lokalprogram för djurexperimentell station Förvaltningen vid CTH " Biblioteket vid CTH " Översyn av lokalprogram för högre utbildning och forskning i Mölndal Valands konstskola " Konstindustriskolan Tjärnö marinbiologiska laboratorium Tjärnö Bibliotekshögskolan Borås Förskoleseminariet
LUP-kommitten för Stockholm
Forskningsprojekt vid icke-laborativa
institutioner, universitetet
Astronomi, universitetet
Universitetets forskningsstation, Tarfala
Energiforskning, KTH Arbetsplatser i lärosalar, KTH
Översyn av lokalbehoven vid sektio-
nerna A, M, T och vid biblioteket Skrivsalsbehovet, KTH Mikrovågsteknik, KTH
Talöverföring, sektion E, KTH
Teknisk audiologi, KI (KTH:s område)
Översyn av djuravdelningar
Mikrobiologienhet, KI Ev. tillskott till förskollärarutbildning i Stockholmsregionen Översyn av lokalbehoven vid Kungl. Biblioteket
Biblioteksdepån i Bålsta, etapp III
LUP-kommittåén för Umcå
Lärarhögskolan, pedagogik, Umeå Psykologi, sociologi Översyn av 1lokalbehoven för hög- Sundsvall/Härnösand skolan
Översyn av lokalbehoven för lärar- Luleå
högskolan och förskoleseminariet Kiruna geofysiska institut Kiruna
LUP-kommittén för Linköping
Institution (motsvarande)
Universitetsförvaltningen Linköping
Lärarhögskolan, slöjdlärarseminariet Datalogi Pedagogik, psykologi, sociologi
Biologi och kemi
Översyn av lokalbehoven för Jönköping
högskolan
Bilaga 2
Handläggning av lokal- och utrustningsärenden
Ansvarsförhåällanden
Remissinstanserna har till övervägande del ansett att högskolestyrelserna skall ha ansvaret för framtagande av verksamhetsbeskrivning och
ramprogram.
Universitetet i Stockholm anser dock att utredningen behandlat en allt-
för begränsad del av lokalförsörjningssystemet och framför förslag till en
handläggningsordning där ett fullständigt ansvar för lokalförsörjningen lokalt åvilar högskolestyrelsen och centralt UHÄ. Högskolestyrelsen skulle därvid även ha fullt ansvar för projektering och utförande av byggnads-
objekten.
Medicinska forskningsrådet föreslår att huvudansvaret för såväl programskrivning som projektering läggs på högskolestyrelserna.
CO anser med utgångspunkt I att ansvaret för arbetsmiljön åvilar brukarmyndigheten att högskolestyrelsen bör ha det primära ansvaret för lokalplaneringen.
Riksrevisionsverket ställer sig tveksamt till att högskolan får ansvaret för framtagande av ramprogram och kostnadsramar som bör ligga under byggnadsstyrelsens formella ansvar och statskontoret avstyrker utredningens förslag i denna del som innebär en handläggningsordning inom högskolan som avviker från vad som i övrigt gäller för den statliga lokalförsörjningen.
Orisvisa investeringsramar
Utredningens förslag i de stycken som berör ortsvisa investeringsramar har mött en delad remissopinion. Sveriges förenade studentkårer anser utredningens förslag dåligt underbyggt.
Den föreslagna ordningen som bygger på ortsvisa investeringsramar har tillstyrkts av bl.a. skolöverstyrelsen, tekniska högskolan i Stockholm, universitetet i Uppsala, högskolan i Örebro samt Medicinska forskningsrådet.
Byggnadsstyrelsen, riksrevisionsverket, regionstyrelserna i Göteborg, LUP-nämnden, universitetet i Lund, Sveriges lantbruksuniversitet samt SACOJSR har alla ifrågasatt möjligheten att ge förslag till bindande invesleringsramar med verksamhetsbeskrivning och ramprogram som underlag. Byggnadsstyrelsen framhåller att en sådan handläggningsordning i praktiken skulle leda till tidsmässiga låsningar av hela planeringsprocessen och minska möjligheten att tillgodose brukarnas intressen.
Lokalnämnd
Samtliga remissinstanser har varit positiva till utredningens förslag vad avser möjligheten att inrätta ett lokalt beredningsorgan för lokal- och utrustningsfrågor, en lokalnämnd underställd högskolestyrelsen.
Enligt statskontoret krävs att bestämmelser härför införs i högskoleförordningen. Vidare bör representanter för centrala myndigheter som byggnadsstyrelsen och UUH knyts till nämnden som sakkunniga. UUH och LUP-nämnden anser dock att representanter för dessa myndigheter skall ingå som ledamöter.
Styrelserna för Linköpings högskoleregion och universitetet i Göteborg liksom SACO/SR har närmare diskuterat nämndernas sammanställning vad avser företrädare för de anställda. de studerande och för verksamheten. Behovet av att tillförsäkra personalgruppernas fackliga organ medinflytande I en sådan nämnd har påpekats av den pedagogiska institutionen vid universitetet i Vinköping.
Naturvetenskapliga forskningsrådet utgår från att de anställda som avlönas med rådsmedel får delta i arbetet med lokal- och utrustningsprojekt på samma villkor som övriga anställda.
Regionstyrelsernas roll
Regionstyrelsernas roll i lokal- och utrustningsfrågor har särskilt behandlats av regionstyrelserna, universiteten i Uppsala och Stockholm samt högskolorna i Eskilstunal|Västerås och i Östersund sama av Sveriges förenade studentkårer och SACOISR.
Rexionstyrelsen i Stockholm anser att regionstyrelserna bör göra en inomregional prioritering I samband med behandlingen av högskoleenheternas förslag till anslägsäskanden. Styrelsen påpekar vidare behovet av ett samrädsorgan I den egna regionen med fem högskoleenheter samt landstings- och primärkommunala intressen. Regionstyrelsen i Lund Malmö förutsätter att regionstyrelserna får inrätta särskilda beredande organ för översikthg planering.
Sveriges förenade studentkärer anser det ulväckligt med informella samverkansorgan på orter med flera högskoleenheter.
Universitetet i Stockholm framhåller att regionstyrelserna ej bör detaljgranska programmatertal utan endast lämna synpunkter i de frågor som berör utbildning i form av enstaka kurser och lokala linjer. Liknande synpunkter framför SACOISR.
Universitetet i Uppsala anser att regionstyrelserna ej behöver belastas
med granskning av de större högskoleenheternas anslagsframställningar
som avser lokaler.
Arhetsupgifter vid UHA Praktiskt taget alla remissinstanser ställer sig positiva till utredningens förslag i de stycken som avser UHÄ:s funktioner i lokal- och utrustningsplaneringen.
Universitetet i bund samt Chalmers tekniska högskola förutsätter att lärosätena garanteras inflytande vid den prövning av verksamhetsinriktning och verksamhetsbeskrivning som enligt utredningen skall ske inom planeringsberedningarna medan styrelsen för universitetet i Linköping snarare anser att denna prövning bör ske I ett beredningsorgan med en sammansättning som motsvarar den nuvarande LUP-nämndens. Högskolan i Växjö har liknande uppfattning och menar att en central konsultorganisation är nödvändig inte minst för att upprätthålla nära kontakt med byggnadsstyrelsen och UUH.
Konstfackskolan och statens dansskola anser det angeläget med sam-
ordningsinsatser vid UHÄ inte minst för att biträda de mindre högskoleen-
heterna.
Sveriges förenade studentkårer anser det viktigt att det utarbetande av
normer inom programverksamheten som skett inom ramen för 1.UP-nämndens verksamhet knvts till UHÄ.
TCO framhåller det nödvändiga i ett fastare organisatoriskt samarbete mellan forskningsråd och den centrala organisationen.
Fxpertgrupper
Remissinstanserna har entydigt ställt sig positiva ull fortsatt verksamhet i förm av expertgrupper. Gruppernas värdefulla medverkan i lokal- och utrustningsärenden har särskilt påpekats av wniversitetet i Stockholm och styrelsen för universitetet i Finköping.
Karolinska institutet anser att expertgrupperna bör knytas till byggnadsstyrelsen i stället för ill UHÄ som utredningen föreslagit.
Fantbruksstyrelsen har betonat djurhusgruppens betydelsefulla arbete och påpekar att gruppen avses få tillkommande arbetsuppgifter I den proposition om ändring Hagen om djurskydd m. m. (prop. 1978/79:13) som nyligen förelagts riksdagen.
Personeltla resurser
Ett stort antal remissinstanser har berört de personella resurser som erfordras för genomförande av den föreslagna omorganisationen.
Utredningen har i sitt förslag utgått från i stort oförändrade personalresurser jämfört med dem inom nuvarande LUP-organisationen och inkomna synpunkter har i första hand berört fördelningen av dessa inom högskolcörganisattonen.
Kurolinska institutet förslår att handläggarresurser på lokal nivå bör tilldelas samtliga större högskolor och styrelsen för universitetet i Linköping liksom 7CO all samtliga universitet och tekniska högskolor behandlas likvärdigt vid fördelningen av handläggarresurserna.
Regionstyrelsen ibund/ Malmö menar att utredningen borde ha övervägt en mer regionalt inriktad organisation kring en större högskoleenhet.
Högskoleenheterna i Eskilstuna|Västerås, GävlelSandviken och Sundsvall/[Härnösand föreslär att konsulenttjänster knyts till regionstyrelserna.
Hörgskoleenheten i Örebro anser att tjänsterna bör ställas till UHÄ:s disposition för att ett år i taget och efter ansökan fördelas efter behov alternativt läggs som extra tjänsteresurs vid medelstora och små högskolor. Konsistoriet vid Uppsala universitet samt högskoleenheterna i Växjö och Kalmar föreslår på samma sätt en placering vid UHÄ..
UHÄA och LUP-nämnden anser att en bättre anpassning till de reella behoven sker om resurser motsvarande fyra årsarbetskrafter fördelas på de elva högskoleenheter som har fastu forskningsresurser. Övriga högskoleenheter som saknar utbyggd förvaltning och vilkas behov särskilt borde beaktas skulle tilldelas resurser motsvarande en person placerad vid UHÄ.
UHA och LUP-nämnden har vidare berört behovet av handläggarre-
surser för de uppgifter som kommer att åläggas UHAÄ som myndighet i
samband med omorganisationen och bedömt dessa uppgä till fyra handläggartjänster.
Medicinska forskningsrådet anser det nödvändigt att den till UHÄ knutna konsultverksamheten görs slagkraftig.
Kurolinska institutet anser i motsats till övriga remissinstanser att de handliäggaruppgifter som utredningen föreslagit bli utförda vid UHÄ, i stället utförs av personal placerad vid byggnadsstyrelsen.
Ersättningsanskaffning av inredning och utrustning
Högskolan i Falun[Borlänge anser att medel för ersättning och kompletteringsanskaffning av utrustning ej bör läggas inom sektorsanslagen utan liksom hittills anvisas I form av en särskild kostnadsram.
Ett stort antal remissinstanser inom högskolesektorn har understrukit
betydelsen och behovet av medel för ersättningsanskaffning. Musikhögskolan i Stockholm har dessutom päpekat att ersättningen av utrustning bör ske planmässigt och baseras på en genomsnittlig avskrivningstid.
Medel för ersättning av utrustning bör fördelas genom regionala utrustningsramar som anges i budgetpropositionen enligt regionstyrelsen i Lund] Mulmö.
Rewionstyrelserna i Stockholm och Uppsala förestår utt medel för anskaltning av utrustning för sådana utbildningar för vilka styrelserna bevilfat medel ställs till styrelsernas förfogande. Sveriges förenade studentkårer menar att en sådan ordning vore rimlig.
Högskolan för lärarutbildning i Stockholm har berört det mellan bygg-
nadsstyrelsen och UHÄ delade ansvaret för medel för ersättning av inred-
ning och föreslår liksom utredningen att detta helt läggs på bvggnudsstyrelsen.
Universitetet Lo Land anser att inredningsansvaret bör läggas på bycgnadstyrekens lokala förvaltningar. Styrelsen för universitetet i Linköpig menar att aeranskaffning av inredning bör ske genom att högskolans egen organisation svarar för inköpen och liknande synpunkter framförs av högskoleenheten i Karlstad.
Intörmation och utbildning
Dessa frågor har behandlats av regionstyrelsen i Uppsala, universitetet i Uppsala. högskoleenheterna i Falun/Borlänge och Karlstad, Konstfackskolan samt LO.
De ansluter sig samtliga till utredningens förslag om utbildning och information och anser utarbetandet av den av utredningen föreslagna handboken som värdefullt.
LÖ anser det nödvändigt med utbildning i program- och projekteringsarbetet och att detta är ett generellt behov inom hela statsförvaltningen.
Universitetet i Uppsala vill att de föreslagna atgärderna vidtas innan den nya verksamheten genomförs och sedan fortlöpande.
Övriga synpunkter
Riksrevisionsverket lägger stor vikt vid att möjligheterna till samutnytttande av lokaler och utrustning tas till vara.
Högskolan för lärarutbildning i Stockholm betonar vikten av att förslag om utbyggnad av utbildning åtföljs av en belysning av de lokalbehov som uppstår.
Chalmers tekniska högskola har särskilt behandlat smärre ombyggnadsoch ändiingsarbeten och anser att behörighets- och gränsdragningfrågorna gentemot byggnadsstyrelsen i detta sammanhang bör ses över. Högskolestyrelsen bör, för att åstadkomma en snabb och ändamålsenlig behandling av sådana ärenden ges inflytande i handläggningens samtliga led.
Konstfackskolan fåster uppmärksamheten på de problem som kan uppkomma i lokalplaneringen när verksamheten inom en och samma byggnad är knuten till såväl en högskola för konstnärlig utbildning som till en högskoleenhet.
Medicinska forskningsrådet anser att UUH bör ta ansvaret för anskaffande av utrustning till undervisningssjukhusen.
Bilaga 3
un tatsrådet och chefen för utbildningsdopartementet
Universitetsrostaöurangkommittåén tillkalledes I mars 1969 med uppgift at1 fortlöpande svara för plenering och samordning m ms av restaurang verksamheten vid universitet och högskolor.
Genom tilläggsdirek!iv den 26 maj 1972 uppdrog Kungl Maj:t åt kommittår ätt utreda samt lämna förslag bl a om framtida ariftformer och huvudmannaskap för universitetsrestavranger och om der tramtidge handläggningen av sådena ärengen rörande lokal- och utrustningsprogrämtrågor mm avseende restauranger vid universitet och högskolor för vilka kommittén svarar.
Kommittån har sedan den I oktober 1975 bestått av kanslicheften Göran Hagberah, ordförande, byråchefen Paul Almefolt, airektören Nils-Erik örundell, revisionsöirektören Per Eskilsson, byråchefen Sixten Fors, byggnadsrådet leif Juthagen, divisionschefen Leit Magnusson och doktoran- Jen Lars Pnilipson.
Fil kand Kjell Holmgren, som tr om den I januari 1977 verit förordnad : Som expert åt kommiltån, har fungerat som sekreterare vid utarbetandet äv föreliggande betänkande.
Till sekreterare åt kommittén har förordnats mellanstadielärare Per Heister (fr o m gen I januari 1977).
Kommittén överlämnar härmed betänkandet Universitetsrestauranger - organisation för planering. Förslagen i betänkandet redovisas med anknytning till LUP-utredningens betänkande Lokaler och utrustning för
12 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 92
högskolan (DsSU 1977:!). Kommittén vill emellertid framhålla ott
kommittån inte närmare behardlat eller tagit stäilning fill LUFutredningens förslag. Kommitténs uppdrag är sluttört i och mac att den föreslagna orgänisationen träder i kraft. Stockholr den 2 2ususti 1977. Göran degberab Paul Almetelt Nils-Erik Erundell Per Eskilsson Sixten Fors Leif Juthacen Leif Magnusson
Lars Philipscn /Kjell Holmaren
INNEHÅLL
I. BAKGRUND os ss se ss rss osv 0 Å Lp "MISdNINJ co sr rr rr rr oe eV s/ 1.2 DIrektiven oc sr ss rr rr rr RA Ö I.3 Tillkommande uppgifter sc ss ss ss sr or vr I
2. NUVARANDE HANDLÄGGININZSSORDNING «oso so sm «6 0 sv IÖ 2.1 Nypredukticn och ombyggnader . ee. ss. cr cs «+ IQ 2.ö Utrustningsanskaffning . . ... sc cc se 2 0 HÖ
Ha AN Underhäll och återans«attning av
fuStniNG so sr sr sr so rv es På BH Nyinredning i samband mod smörre
OMC ISPGSITIONer so so so sr ae so vs 2.5 DrifffråGOr som sar mrs se sr rt sr ol 2.6 Subvertionerinc av S k Lerestösrarger . vo .o.oc 6 I
5. ARBET SUPPGIFTERNAS OMFATTNING so vr er ss «6 0 ID 3.1 NybyGGnader och större oambyGgnoaer . ss .sc0cc 0 dö 3.2 litrustningspetiTta MM sc ss se cr er vo vc HlÅ Un Övriga arbetsunpgifter ss som sc sr reor RR IG
4. KOMMITTENS PERSOKELLA EP SURSER oc 6 6 6 0 0 6 0 IE
Nr FÖRSLAG . so so so cc In INIEdrind om sr rr sr vr rv ev l7 NI Nn Universitetsrestaäurangk min ft förs funktTIOn . so . . i An UN Framtida central spacialistfunk! lön so ss so. + 2 19
in BH Experturupp för möltlasträgor . ss ses so. cv |
Gi un Expertaruppors ärbetsuppsifrer oc. cs... cc CI
[0] KOSTNADER OCH GENOMFÖRANDE sov se sr ro rr RR DT am MOSTNZUET sor ee ro sr se re arr AR RR 0 25 [a] .Z GEIOMfÖraNde . om or ss rr rs rk AR ID
E1LAGOR
Ei laga I: Handläganing av ärenden rörande utrustning för restauranGer
och kaféer vid universitet och högskolor Bilaga 2: Restauranu- och kaföeenheter som tillkommit under medverkan
av universitetsrestaurang kommittén Gilaga 3: Vid uriversitet och högskalor planerade restaurang- och kafé-
enheter för vilka universitetsrestaurangkommittén upprättat
lökalprocram
BAKGRUND
Ia Inlodning
Universitetsrestaurangkommittån tillkallaces i mars 1969 för att furtlöpande svera för planering och samoraning m m öv restsurang> och kaféverksamheten vid universitet och högskolor. Desstörirran hade vissa utrecnings- och planeringsuppgitfter tullgjorts av ett till lokale och strustningsprogramKkome i tåerna för universitet och höäsk: lor (LUP-kömmitfgerna) knutet arbetsutskott för sespisningsloörkeler (Auf). OTillkellardot av er särskild kommitté för restaurangverksamheten vis universitet och högskolor motiverades av att en omfattance utbyGanad av bespisningslokaler ansågs nödvärdig. Utbyggnaden av måltidsverksamheten vid uriversitet och högskolor nögvändiggjorges främst av att studerandeantalet övat
kraftigt under 1960-talet. Statsrådet Moberg arsåg vid tillkallarget av
kommittén att ett samordnat planerirGsaärbote krävdes för att er rationell utbyggnag av mäitidsiokaler skulle kunna ske.
Vi har via sidan av vårt fortlöpande planeringsarsvar ålagts vissa uTregningsuppgifter avseende bl a framtida drifttormer, intressenternras inflytande över driften, huvudmannaskap för verksamheten samt framtice handläggninesordning. VI har redovisat vårt utredningsuppdragn vice hittills fyra tillfällen. I mers 1970 avlämnade vi betänkenaet Budcetsystem och kontoplan för universitetsrestauranger (DS U 1970:1). I maj 1973 avlärnade vi betänkandet Universitetsrestauranger - mål och subventicner (DS U 1973:4) och rapporten Universitetsrestauranger - fakta. (Ds U 1973:5). i juni 1974 lämnade kommittén tillsammans med den dåvarande, till statens personalnämnd knutna, samarbetsdelegationen för förplägnadsfrågor (Safft) ett förslag till principer för central organisation (Dnr 1385S/HUV/74). Slutligen har vi i maj 1976 avlämnat betänkandet Universitetsrestauranger = driftformer och huvudmannskap (Ds U 1976:10). Av de utreaningsuppgifter
som åvilar kommittén återstår därmed endast frågan om tramtida handlägce-
ningsordning av på kommittån ankommande löpande arbetsuppgifter.
Utbyggnaden av måltidslokaler vid universitet och högskolor har varit
mycket intensiv under första hälften av 1970-talet. På flera högskoleorter
har uppförts restaurana- och kafélokuler i än omtattning att planering och prc te&erina av ytterligare enheter för närvarande inte är aktuell. På vissa ancra högskoleorter her utbyggnaden och projekteringen av till-
kommande restasrang- och kaföonheter kommit så långt att vårt planerings-
OCh samardringsarsvar I huvudsak har kunnat slutföras. För närvarande erfordras k mittöns madvorkan bl a vid projestoring äv restauranglokaler vid Stockholms universitet samt vid programmering och projektering av åter- Uppbyggnad av restaurana inom medicinarområdet I Göteborg och ett ental mindre rastau anger vig bi a mingro högsKkoleenheter och statliga Kulturinstitutioner. Även framcent kommer det självfallet att erforöras ny-, om- och tillbyggnader av roestaurang- och kafiå aler vid universitet och högskolor. Utbyasn aln tTörse dock unger överskådlig tic komma att bli avsovärt lögre än hittills utver 1970-talet. I detta delbetänkange fram-
att de löpande arbetsuppgifter som nu ävilar kommittén kun tollgöras på anrat sätt.
Jävarande statsrådet v i anförande till statsråcsprotokollet den I mars 1969 utför girektiv för kommit tåns arnete. Kommittån skulle
p för tlöp svera + bl a följande oopgifter.
under tag för lar av ett bysgrudsprogram som gäller res-
tTaurana- och kaäféverksamhetens funktion och lokalbehov m m. c Lämra sen meavarkan vid arcjektering och byggande av restaurang-
och kafélokaler som normalt lämnas av nyttjaren eller programkommitté. vo Medverka vid uppvättarde av lokalprogram för restauranglokalaor son
uppförs av stuterandecrganisationer med hjälp av statliga lån. I Utarbeta normer för tedömning av behovet av Iinrecning och utrustning
t restauranaloksier samt beräkra kostnaderna härför. Oo tillse att alla möjligheter tas till vara att bringa ned investe-
rings- och driftkostnaderna för restaurangerna vid universitet och högskolor genom samverkan t ex vad gäller produktion, mellan dessa festauranaer och enrnan - statlig eller icke-statlig - bespisningsverksamhet.
[0 Utarbeta förslag till avtal om upplåtelse av statliga lokaler och
villkor för lån.
[a Ge driflorganen de råd och informaticner som dessa kan behöva. e följa utvecklingen inom restaurangbranschen och livsmedelsinduftrin
och medverka Till att restaurangverksamheten vid universitet säch
högskolor anpassas till denna och att alla Mmöj!licheter att förbött-
ra driftekonorir genom rationaliseringor tas 1111 vara.
5 Ti likommuinde uppgitr
] enlighet mc det förstac fill provisorisk handläcgningosordning som mittån lämnat i delbeiänkanuet Universitetsrostauranger - mål och subven> tioner löpande svara för även följande ardetsuocaitfter:
2 i om ombyggnader cn UuCLFUStNINgar ov PesTaUrani
[6] Upprätia planer för ungernäll och unskötfrina in-
redning och utrustning I restauranglokea 2 Lämna yttrande er framställningar om suoventiorer till stujent-
kärsägda restaurang aller.
Gc [6 nenasamt med :styrelsen ansvara för att uoplåtelsvavtal
upprätt.s.
V nar med anledning av den provisoriska han läsg drincen I Öve”erskormolse med bygGnacistyrelsen innebö kömnitten too on Juni
1977 svarat av före feels SUVvTöa
vil universitet och F körd den
eriitappföljning.
I proposisien år 1974 orm kulturpolitiken (prop 1974:34) anno sitaorsrestauranskommit:ér skall viträda kultorrå ts UUP-S sor rörande restauranger och kaféer vid stetliga kutturinstituticner. De arbetsuppgifter kommittén sedan 1969 haft att fullgöra beträffanne rest: rang> och keöfeiokaler vid universitet och hödske värmog utökats Till att omfatta sådana Iokaler äver vid statli kultarinstitutioner.
ec NUVARANDE HANDLÄGGNING SORDN ING
Hyproduktion och ombyggnader
"nitlativ som kan leda till nyproduktion av restauranglokaler eller ombyggsnad av befintliga lokaler tas av berörda lokala intressenter eller av universitetsrestaurangkommittån. I samband moc utredningar om lokaldispositionen inom större universitetsområden och större nybyggnader av undervisningslökaler tas sådant initietiv normalt av byggnadsstyrelsen. D3de I semband med nyprodurtion och ombycgrader upprättar vi förslag till dimensionering och detaljerat funktions- och lokalprogrem och överlämnar efter samråd med berörd högsköleenhet samt studerande och anställda procrammet till byggnacsstyrelsen för vidare handläggning.
Vi följer också orojektoringen av restauranglokaler från utreänings- och
programstadiet till färgigstältande av bygghandlingar. Eiter Iinhämtanrde av synpunkter från berörda lokala intressenter lämnar vi yttrande till byggnadsstyrelsen över i allmänhet såväl systemhandlingar som bygghendlingar.
Bygonadsstyreclsen svarar för Inredning av restauranglokzaler. Vi granskar därvid inredningsarkitektens förslag med avseende på program- och funktioönskräv samt lämnar ytirande häröver till byggndsstyrelsen.
2.2 Utrustringsanskaffning
Universitetsrestaurangkommittén lämnar förslag till kostnadsramar för utrustningsdetaljer inom köks- och ekonomilokalerna och upprättar i allmän het detaljerade program för sådan utrustning. Utrustningsprogrammen utarbetas efter samråd med dels berörd högskoleenhet samt studeranae och anställda, dels - i de fall beslut i driftfrågan har hunnit fattas - med drifthuvudmannen. Upphandling av utrustning sker genom utrustningsnämndens vid universitet och högskolor (UUH) försorg. UUH och universitetsrestaurangkommittén har den 10 oktober 1973 träffat överenskommelse om provisorisk hand läggningsordning av ärenden rörande utrustning för restauranger och
kaféer vid universitet och högskolor (bilaga 1).
2.3 Underhåll och återanskafining iarconisa « UTPOSTnins
Underhåll och olanmässig ätorarskatinirt inredning on oesfruvininsa Pill
restaurunger och kaféer vid universitet och ler ker sedan I juli 1976 över kostnedsramarna Till regerinsens dispositior, Till Uhäls Jispasition och TI Il jordbrukets högskolors dispositica. Vi inhämtar eliten ungerlag för beräkring av betuvet av underhåll och tlarmöässl ning och äver lämnar förslag til: förgelning av kosvandsramar och för uncerhäll och återanskaffning "ill JUH.
2.4 Nyinredning i samband mes srärre omvsyaanecer och omdispusitloner
I sambanc med ombyggnader finns set ofta behöv av ny inredning eler komplettering av befintlig inredalna. öyggnacsstyreiscn disponorat megel för sådan nyinrednina Ii samband mod smärre ombyggnacer och omgispasitiocner. Fördelning av mecel för sådana ändamål Inom restauranger och köftöer vic universitet och nögskolor sker etter förslag från uriversitotsrestauraongkommittén.
Na . Vv or iftftråsor
| samråd med berörd högskoleerhet samt berörda anställda och studeranae har vi upprättat underlag för enbudsintag, svarat för annonsering coch prövat inkomna anbud på crift av universitetsrestasranger. I delbetänkandet Universitetsrestauranoer - driftformer och huvudmarnaskap föreslog vi att ansvaret för val av driftform, val av entreprenör och avtelstecknande frår
och med I juli 1977 skulle åvila högskoleenheten. Riksdugen har på grund-
val av förslag i propositioren 19/6/77:79 om anslag för budgetåret 1977/78 till byggnadsarbeten m m inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde beslutat i enlighot med vårt förslag (UbU 1976/77:31, rskr 1976/77:352,
UHÄ-FS 1977:148).
I bilagor till betänkandet Universitetsrestauranger - uriftformer och huvudmannaskap har vi lämnat förslag till normerande upplåtelseavtal avseende
restaurang- och kafélokaler. Även efter den I juli 1977 lämnar vi själv-
fallet tills vidare råd och biträder I övrigt högskolemyndigheterna i
driftfrågor.
2,6 Subventionering av 5 k l-resteuranger
Subventioner av lokalkostnader till restauranger I icke-statliga löokaler utöver vad som följer av kungöärelserna 1964:595 och 1970:273
(Om lån för anskaffning resp. inredning och utrustning av kärlockaler)
beslutas av regeringen och bekostas över anslaget Lokalkostnacer m m vid högskoleenbeterna. Ansökningar om subventioner till s k L-restauranaer IinGes ti'l univorsitetsrestaurerg ommittån, som etter remit- Tering till berörda easnämnder och studentkörer, mej eget yttranue överlämnar ansökningarna till regeringen/utbildningsdepartemontet. På uoodrag av byggnetsstyrelsen upprättar vi också förslag till överenskorreiser som re för subventioner till s k Usrestauranceor «
subventionerinaen.
3. ARBETSUPPCIFTERNAS OMFATTNING
3.1 nybyggnader och större ombyggnader
Under perioder 1970 - 1976 har ett trettiotal nya restaurang- och kaféenheter anordnats vid universitet och högskolor. ot silaga Z (el redovisar vi antalet platser I cessa serveringar och cet årtal cå restaurangerift påböriaces. För huvudcelen av dessa lokaler nar vi svar rat för bl a lökalprogram, utrustningsproaram och upplåtelscovtal.
Vi har vidare usprättat funktions- och IokalproGrem för ytterligere ett 30-ial restaurang- och kaföéiokaier. Dessa redovisas i bilasa 3. Några av de Ii bilaga 3 upptagna enheterna är under uppförande och
detaljprojektering sågår för ett tiotal enheter. Vi bedömer att hu-
vuddelen av ge I bilaga 5 redovisade rostavrang- och katélokelerna kommer att kunra färdigställas under pericden 1977 - 1959.
Utrustningsprogrammeringen för de i biluga 3 reduvisage enreterna här delvis påbörjats och definitiva etler preliminära program föroligger för de enheter som beräknas vli tagna i bruk under bucgetåret 1977/78.
Jet kan självfallet bli nögväncigt att unuer de närras åren upp” rätta funkticns- och lokelprogream för ytterligare nytillkommanoe restaurang- och kafélokaler vid universitet ocn högskolor. Vi förutsätter emellertid att det i så fall erdäst behöver bli ? äga om rågra erstaka mindre restauranger eller katéer.
När dot gäller restavrang- och kafålokoler vid statliga kultarinstitutionor
har vi hittitls upprättat detaljerade funktigns- och lökalprogram enoart
för restasvrang och kafé inom Riksmustet och restaurang inom permanent Wasa-
musesm. Vi har vicare medverkat vid utrustningsprograrmeringen för kate inom Etnografiska muséet och restaurang inom Moderna muséet samt vid unbussintag för restaurang inom Moderna muséet. Slutligen har vi avgivit yttrangac övar ott förslag til! omdyggnad av personelservering inom Operan.
3.2 Utrustningspetita m m
I om såväl nyanskaftning av utrustning som underhåll! och äteranskattning av inredninc och utrustning medvorkar vi Ii det årliga potitaarbotet.
Av nedanstående arbetsplan framgår hur våra uppgifter I dett: avseende
fördelar sia över året.
Arbetsplan för petitaärencen
Ändamål /arslagsrar jan feb imar laprImraj ijuntjul laug Isep lokt Inov Id [Cl [0]
Nyanskaffning av ut-
rustning Preliminära ramar x Definitiva ramar Xx B€rdelning av beviljade
ramar
Underhåll och återan-
skaffning av inred-
ning och utrustnina
Inhämtande av underlag x
Förslag till ramar Xx
Fördelning av medel och programmering Xx
Lr
55 Övriga arbelsuppsitter
Vi har upprätta! törslag Till upplätelscavtal för samtliga i driti var rande restourana- ach kaföenhater vid universitet och högskolor. De flesta nu gällande upplåtelstavtal har tecknats I anstutning Till att nya subventioner ingsvestämmelser :rädde i kraft den I juli 1974. Gällande upplåtelscavtal överenssiärmer Till stora delar med do förslag till nörmerande avtal som vi lämnat i bilegör till jelbetänkandat om drittförmer och huvudmannaskap.
Fem restauranger belägna I kärhus har erhållit iokalsubventioner i enlig-
het med riksdagens beslut år 1974 (prop 1974:1, bil 10, UblU 1974:153, rskr 1974:121) och efter särskild prövning av regeringen. Vi nar årligen upprättat förslag "ill övaorenskummelser om verksamheten i dessa restavrarager och utvärderat effekterna av subvertioneringen under budgetären (974/75
och 1975/16.
Vi har förtlöpande lämnat råd till ariftorgan, nögskoleenheter och studerandesammarslutninc m tl i trågor rörande restaurangdritt, lokainållning, utrustning och avtalsfrågor m m. Universitetsrestaurangkommittån har vis upprepatie tillfällen tagit initiativ till överläggningar rellan driftbolag (motsvarande) på samtliga universitetsorter.
Universitetsrestaurangkommitten har fortlöpande samarbetat med andra statlige organ med uppgifter som rör statlig personalrestaurangverksamhet.
I gelbetänkandet Universitetsrestauranger - driftformor och huvudmannaskap har vi lämnat en redogörelse för vårt arbete för att åstadkomma samverkan mellan universitetsrestauranaer och annan statlig och icke-statlig restTaurangverksamhet.
Vi svarar slutligen för information till bl a högskolemyndigheter och drifthuvudmän och har i oktober 1974 distribuerat aktuella författningar mm till cirka 150 berörda myndigheter och organ. Vi biträder också vid förhandlingar i samband med ändrad prissättning och har i september 1976 sänt ut en promemoria med några synpunkter på prissättningen i universitetsrestauranger.
4 KOMMITTENS PERSONELLA RESURSER
Universitetsrostaurangkomrittén består för närvarande av åtta ledamöter
med anknytning till bl a byggnacsstyrelsen, utrustningsnämnden för uni” versitet och högskolor, riksrevisionsverket, u& lokata högaskolemyngigheterna, restauranabranschen och Sveriges förenade studentkårer. Vi har
sammanträtt 89 gånger från mars 1969 till augusti 1977 vilket motsvarar
ungefär ett sammanträde per månac. Sedan oktober 1975 har kommittén inom sig bildat ett arbetsutskott. Kommittén har delegerat till ärbetsutskottet att besluta i sådana löparde ärenden som inte är av principiell! natur.
Arbetsbelastnirgen på komvitten har varit särskilt hög från budgetåret
1972/73 till budgetåret 1975/76 urder vilken tid kommitténs sekretariat
utgjordes av 4-5 herdlägoande tjänstemän (delvis dgeltidsanstätlningar). Dä efter har det varit möjliaot att successivt reducera sekretariatet Till att nu omfatta er neitidsanställd handläggande tjänsteman, biträdesresurser och på konsultbasis anlitade experter,
F7
- FÖRSLAG
Sol Inledning
De förstaa till framtida handläggningsordning ifråga om Ic«<al-, Iinresanings och utrustningstplåanering av restauranger och kat vid olika högskölcenheter som universitetsrestaurangkommittén bar att treamlägaga bör anknyta till Ze törslag sor avlämnats av LUP-utredningen I botänkande Lokaler och utrustning för högskolan (DEU 1977:7).
LUP-utreoningen anser att
Byggnadsverksamheten inom högskoleväsendet har en sådan omfattning och ställer i stor utsträckning så speciella krav på lokaler att högskolan bör ha resurser och egen kompetens för bl a programarbete.
(sid 15)
se». LUP>Organisationen bör upphöra. Huvudskälet för detta är att frågor om lokaler, inredning och utrustning bör handläggas i samma ordning som gäller för övriga resurser inom den nya högskolan. (sid 15).
Beträffande handläggningen av lokal- och utrustningsärenden inom högskolan anser utredningen att det kan vara lämpligt att högskolestyrelsen har ett permanent beredningsorgan för lokal- och utrustnings” frågor. (sid 15)
För sekreterareuppgifter i beredningsorgan och arbetsgrupper bör de större högskoleenheterna ha egna tjänstemän som kan medverka i programarbetet. Vid UHÄ bör finnas konsulenter i lokalprogramfrågor m m, som kan biträda de olika enheterna alltefter behov. (sid 15 f£)
Utredningen anser att det även i fortsättningen bör finnas centrala expertgrupper för särskilda lokal- och utrustningsfrågor och att dessa grupper bör vara knutna till UHÄ. Utredningen har funnit att behovet
av information och utbildning är stort bland brukare och andra som förväntas göra en aktiv insats i planering av an” skaffning av lokaler, inredning och utrustning. (sid 17)
kommittén har för sin Jet inte närmare behandlat eller tagit ställning till LUP-utredningens förslag mer vi har velat ställa våra förslag i relation till Jesca eftersom vi anser att i princip samma ordning bör gälla för hardtäasning av frågor om universitetsrestauranger som för
frågor om uTtTbildnings- och förskningslokaler. Vissa av resonemangen I
get följande gäller därför under förutsättning att LUP-utrednincens förslag genomförs.
5.2¶Universitetsrestaurangkommittens funktion
Universitletsrestaurangkommittén är i huvudsak en lokal- och utrustningsprogramkommittå uch arbetar i många avseenden på samma sätt som övriga LUP-kommittéer vid universitet och högskolor. Våra arbetsuppgifter är emellertid vidare än övriga LUP-kommittéers uppgifter. Vi har också haft möjlighet att kontinuerligt följa verksamheten och att utifrån erfarenheterna av driften ta initiativ till erforderliga ny-, om= och tillbyggnadsåtgärder. Dessutom har kommittén i icke oväsentlig utsträcknina fungerat som informationscentral ait läroanstalter, drifth.vudmän m fl kunnat vända sig med frågor. Kommittén har såtedes karaktären av ett centralt
specialistorgar för måltidsfrågor vid universitet, höcskolor och statliga
kulturinstitutioner.
VI samverkar i vårt arbete med många olika myndigheter och organ. Flödesschemat på nästa sida visar hur ärenden som handläggs inom kommittén överlämnas för vidare handläggning inom ånnan myndighet eller organ. I de flesta fall redovisar vi slutresultat av vårt arbete till byggnadsstyrelsen eller UUH.
bostadstyrelsens samlingslokaldelenation
o yttrande över fram” ställningar om sub- Oo yttrande över ventioner till Llåneärenden
restauranger
prioritering av objekt o kostnadsramar och ut” 00 dimensionering rustningsprogram för lokal- och driftsprogram nyanskaffning 20 medverkan vid projekteo kostnadsramar och pro” ring gram för underhåll och [0] ombyggnadsförslag
återanskaffning av in”
o upplåtelsvavtal och driftredning och utrustning uppföljning
o inköpsbegäran
(1 vissa fall) UR-kommittén
o rådgivning o anbudsintag och o råd och anbudsprövning informationer
Högskole” enheter
53 Framtida central specialistfunktion
Vi anser det angeläget att det finns en central expertfurktion som kar fungera som rådgivare i ftrågor röranGge måltidssarvicc vid univoreitet högskolor och som kan anlitas av berörda centrala och lönala myrdigheter vid planering och programmering av lokaler och utrustning. Én sådan permanent experttunktion bör emellertid enligt vår mening inte full: en till utbildningsdepartementet knuten kommitté. Vi Också ifrån att vårt tidigare förslag om inrättande av ett centrait spocialistoroen för statlig poerscnalrestaurangverksamhet inklusive universitetsresterrens
verksamhet inte kommer att realiseras (Dnr 138E8/HUV/ TA).
En expertfunktion för lokal- och utrustningsprogremmering av restaura och kaféer inom högskolan skulle kunna knytas Till byggnadsstyrelsen. DCc
13 Riksdagen 197879. 1 saml. Nr 92
arbetsuppgifter som nu åvilar universitetsrestauvrang<ommittån och som I framtiden bör åvila experttunkticnen innefattar emellertid bl a omfattande informations- och rådgivningsupngifter i driftexonomiska frågor samt i frågor som rör prissättning och högskolemyndigheternas m fl in-
syn och medverkan I driften mm. Såcana frågor ligger utanför byggnacs-
styrelsens traditionella ansvarsområde.
LUP-utredningen har i sitt betänkande (DsU 1977:7) anfört att det inom
högskoleområdet föreligger
speciella anledningar och möjligheter att tillförsäkra nytt”
jarmyndigheten en sådan organisation att det inom detta område
kommer att finnas tillräcklig kompetens för att säkerställa ett
Därtill kommer att inom högskoleområdet verksamheten förhållande-
vis ofta ställer speciella krav på lokaler. Håltlusservicen för siugerande och anställda vid universitet och högskoler ör inte specifik i sen meningen att ce praktiska lösningarna skiljer sig från vac som gäller inom personelrestaurangverksamhet i allmänhet. Tröts detta är det ändi - på samma sätt som beträftanae Ickaler för undervisning och forskning - väsentligt att sen lokaia högskolemyndiagheten, stuterende och anställss sart i förekommande fall ariftorganet i största möjliga utsträcknino får möjlignet att medverka i byggprocessens olika etapner. för att de lokala intressenterna skall kunna utöva sitt inflytande är get motiverat att man inom högskoleorganisationen har tillgång till
sakkunskap när det oältler måltidsservice.
"rom LUF-organisationen her tillsatts särskilda expertgrupper för bered-
ning av vissa frågor. Sådane expertgrupper finns bl a för verkstäder, cjur-
hus och AV=- och reproutrustning. Expertgrupperna har tillkommit alltefter-
som LUP-nämrden funni: behov av sakkunnig expertis på skilda områden, bk
Ppertsrupperna har encast att bercaa till grupperna remitterade ärenden och att lämna förslag till beclut. LUP-utregningen har kommit till den slutsatsen att expertarupsernas arbete röner uppskattning och att aet allmänt förordas att de skall behållas I framtiaen. LUP-utredningen anser därför att det även I fortsättningen bör finnas expertgrupper på central nivä.
Den expertfunktion för måltidsfrågor som universitetsrestauranakommittén
täreslår i dette betänkandeär en parallell till dessa expertgruppers nuvarande arbete.
5. Expertarupp för mältidsfrågor
sal- och utrtustningsplanering mältidslokaler via universitet och höäge«kolor bör ske på samma sött rm planer inQen äv una rvisnings- Och förskninaslökeiet. Uni rsiietsrs ref äng komnmitt ALVvArende
ifter vid proarummoringen bör siledes i framtiden ansomma på det
eller dc organ som kommer att ansvara tör loökalplaneringsn I övrigt, I huvudsak överta ärbötsuprai rer SOM Nu
avilar Kommittån. Fyportarupper bör I lishet meg vä em för närvars
till on TUP-nämnd kauts & per tarugv ro he db uspaift om ranitte irån Cch utristri butoe
iritialiv sonas 29 UTE
knuter Fill Ur byra f sökkunekap Iöom områ I expertoruppen för mi ankoytninga Til myndiane atningsplaner ine mom face soner som er före från Iriften av universi totor.
Fxoertaruppens arbetsuppgifter
Esper:guppen bör ivningsorgan arbe ao meg 23 uppgifter
ru åvilar unin istetsrestaurangkome Itt Det vör säöleles ivila
AXxDertoruspen att 2 lämna unkerlag för ge detar av byct STOL amm:T scm måltidslökaternas "unktion och löka!beh I medverka vid uvprät:ande av Iokal- h utrustninaspr ”restauranslökaier som uppförs av byggnutsstyrelsen Jeraändecrganisationer med hjälp statliga lån
undernöll och pienmö 3 Srän-
skaiiring ev Inregninga och utrustning i måltidtslokatorna
och fatörmationer till högskolocenneterna i samer
öv air ittförme, val öv ör itthovudman och upprättande av
vtal samt
lämna och informationer tili driftorganen.
efterströva en begränsning av investerings- och
för universitetsrestaurancer och att universitets-
vs rationellt. Cypertgruppen bör hörvic
rna att samordna universitetsrestaurana”
annar - statlig eller icke statliga = bospisningsverk-
Del är mot bakgrund av ovanstående uppgitter nögvändiaot att exoaertyrappen fär vältidsfrågor har erfordertiga resurser för att följa ut-
klingea inom restauranabranschen och att kontinuertiot nålla sig införmerad om eTv linaen i fråga om resultat, priser m m inom universitetsrestaurangerna.
Oo iD en föreslagna expertaruppen för mältidsfrågor bör inte i samma ut-
sträckning sot universitetsrostaurangkommittén medverka vid projekteringen av måltidslokaler. Det bör inte heller åvila expertaruppen att själv upprätta Jetaljerat utrustningsprogram. Däremot bör gen regelmässigt få tillfälts stt yttra sig även över förslagshanclingar m m bland annat för att bicrea med önskvärd erfarenhetsåterföring.
Kommittån anser för sin del att Jet inte föreligger något hinder för att expertgruppen för måltidsftrågor, oaktat knytningen till UHÄ, fullgör samma uppeifter för restöurangverksamhet inom Sveriges Lantbruksuniversitet och vid statliga kulturinstitutioner, som universitetsrestaurangkommittén nu gör. (Jfr prop 1974:34, s 19).
6 KÖTNRADER OCH Ci NOMFÖ
[a
Upniversitetsrestaurengkommitiårs kostnader bestir eran tbildni Jepartemertets sommit åane Busgetårot 197 beröenas na fill högst 313.000 kronor,
nmittén ut från att don föreslaana e&
stä ev 5 - I 'edamäter och att den inl vis biträde
ande tjänsteman jämte skr ivper nal. Behovet av på arlitade erperter 'uTsätts Cförändret, STNAgar Ne ken Jå
tili cirka 300.000 kronor/år.
6.? G a rande
LUP-utredningen har föreslagit att er ny orgarisation och hardläggrir ordning av frågor rörande lokaler och utrustning för högskolan skall träda i kraft gen I juli 1978.
En ändring av uven framtida hardläggningsordningen för universitetsrestaurangärenden bör genomföras semtidigt som lokal och utrustninasprogramorganisationen I övrigt för universitet och högskolor ändras. I enlighet med LUP-utregningen anser vi det möjligt att övergå till on
ny handläggninoasoraning från den I juli 1978.
Här den i detta betänkande föreslagna handläggningsordningen för uni- "vesitetsrestauranärenden har geromförts anser vi oss ha fullgjort våra upparag såväl enligt de ursprungliga direktiven frän 1969 som ertig;
tilläggsdirektiven från 1972.
Bilaga I
UNIVERSITETSRESTAURANGKOMMITTEN HANDLÄGGHINGSORDNING 1 (2)
UTRUSTNINGSNÄMNDEN FÖR 1973-10-10 UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR
Handlägening av ärenden rörande utrustning för
restauranger och kaféer vid universitet och hög-
skolor (Provisorisk handläggningsordning)]
Utrustningsnämnden för universitet och högskolor
(UUH) och UR-kommittén kommer att fr o m innevarande budgetår -- i avvaktan på en definitiv
handläggningsordning - tillämpa följande rutiner vad gäller anskaffning av utrustning för restauranger och kaféer vid universitet och högskolor mm,
Planerirg
UR-kommittén upprättar — i förekommande fall efter samråd med drviftbolags (motsv) - förslag till utrustningsprogran för respextivo objekt. Sådana förslag till utrustningoprograns tillställs berörä läroanstalt, "tuderandeorganisation och
eventuellt driftbolas (entreprenör) för yttrande.
Där så bedöms lämpligt unpdrar UR-kommittén åt driftbolag (motsv) att upprätta och till UR-kommittér inkomma med förslag till utrustningsprogram. Sådant uppdras skall ges skriftligt och med angivande av preliminärt beväknad kostnadsram för utrustring för objestet.
Efter UR-kommittåns prövning av förslag till utrustningsprogran, justeras programmet och till-
ställs berört driftbL:lag (entreprenör) för slut-
ligt yttrande. iärefier upprättas definitivt utrustningsprogrem att läggas till grund för JUH:s anslagssfromstöäöllning.
UR-kommittén upprättar och inger till UUH i augus ti månad roecpektive år prelivirärt förslag till kostnadsranar för utrustning för objekt vilka skall utrustas nästa budgetår.
Utrustningeprogram med motiveringar och förslag till kostiaderomar - definitiva ramar eller delramar - för objekt onlict ovan upprättas och inges av UK--kommittén till UVH efter överenskommelse respektive år, dock senast under oktober månad.
MK
3. Upphandling;
Upphandlingsunderlag överlämnas av UR-kommittén till UUH senast två månader innan upphandlingen
skall påbörjas. /äsentliga ändringar av eller
tillägg till upphandlingsunderlag skall prövas
och föreslås av Uk- kommittén.
Av fastställd kostnadsran kan mindre belcpp roserveras för "oförutsett". Färigenomn har driftbelag (entreprenör) möjlighet att ofter vunna erfarenheter hemställa hos UR-kommittén om komplietteringar m m av den utrustning som ställts till förfogande. Sådana önskemål om kompletterirgar skall inkomma till Ui-kommittén senat ott år cfter det att enheten tagits i drift.
U'JH upphandlar utrustning efter inköpsbegäran från - i förekommande fal 1 - äriftbolags (mots ) samt på grundval av överlämnat upghandilingsunderlag jämte de ändringar eller tillägg Som därefter kan ha föreslagits av ': f-kommittén.
UTJH samrväder mod eventuellt befintligt driftbolag (molsv) vid upphandlirg i vad gäller typ, fabrikat m m såvitt detta cj tidigare angivits i upphandlingsunderlagev.
UUH Lillställer Uk-kommiitén och i förekom fall åriftboiar (rnotsv) avskrift av inköpsorder.
Pa Blanketter m m
Förslag till UTTUStNingsprograr och Up underlag skall upprättas i enligrket nod av UR kommittén och JUH utarbetade blankotter ma ch anvisningar i övrigt.
NT . Tftergranskming
HOH och bi a I alvärderande SsyrfT | utfört utrust- BiNngSpror att Stickprovsvi ; efter de ut Jektet tagits i dvist ua var till förfogan-
, ce ställd utrus ioko-ry TUJjäS.
Information
Förslag till Xostradsvanai Jb utrusetnir Ir Eran TillsTills tyggnadssuyrcisen, DErOTd LU kommitté (motsv). borörd lärvaustalt, cvuderandeorganisation och —- i förekommande fall —- driftbolag (motsv).
Prop. [978/79:92
tlaga
nr sh söfeonteter i tilinomrirt ANDOT ; universitetsrostauriangkommittön
+ Flatsuntal briftstart
1970 [471 1972 1974 instifrotet 1972 1974
RAT:
| Min | 294 | 1973 |
| istoentr um | 340 | 1976 |
| eureng, Ultsra | 400 | 1976 |
| LL | 250 26 Öl | 1976 1977 |
| Rastaurang Östra Mark | 300 | 1975 |
CÖTLRORS
| Kat& Viktoriagatan 30 | 120 | 1972 | ||
| Kaf& Psykologiska irstitutionen | 116 | 1973 | ||
| Restaurang, lärarhögskolan i Mölndal | 529 | 1974 | ||
| Kelå I | " | mon | It2 | 1974 |
| Kafö 11 | " | won | 1974 | |
| Restaurang Medicineroverget | 459 | 1974 | ||
| Restaurang Chalmers kårhus (tillbyggnad) | 400 | 1976 |
KARLSTAD Restaurang i Kronoparken 264 1974 Kafå " Uj
104 1974
JORÅS
Restaurang bibliiotekshögskolan (ombyggnad) 140 1974
LUND
| Restaurang Kem Inn, kemicentrum | 212 | 1971 |
| Restaurang Sparta | 350 | 1971 |
| K2f& UB II | 50 | 1977 |
MALMÖ Restaurang, lärarhögskolan 355 1974
Kafé " 75 1974
ORT/OSJEKT Platsar tal Uriftstart
VÄXJÖ
Restaurang inom Teleborgsområdet 225 3/6
LINKÖPING
| ÄÅ, universitotet " | 250 42 | 1571 1971 | |
| Katé hus C | " | sö | 1971 |
| Restaurang II | 156 | 1275 |
LULEÅ Restecrang Muskin .I iv 4, 230 1271 Kafé I 11 Ib 1974 Kate IV " HEL 1976 Pravisorisk restaurang, lärar genier i du 1977 ÖSTERSUND
Restaurang, sociaihögskolan 125 1975
TOTALT 7.250
Allhus/Llantis, Frescati
Fi/väård
do sStåätens norm lake a)
mr, Frescs ti (ft I SVA)
Tik, poyko mom Frescati
Måltiosloökaler inom biclogi Fatå inom bibliotek, Fre rafö hus A "
| fe och lurshkserverinc, Priloleoicum | 10C |
| avrang3, lörerpi Tan | 215 |
| icke laborativa inst (etepp ID | 110 |
GÖTE SORG
aurang, Iicke-loborativa inst NR Bo
T. matematiskt centrum — Ar IA OO Möltiaslokaler vid marinbiclogiskt laboratorium, Tjärnö JB 0 Eestavurang Iinor medicinarområdot (äteruppbyganad) NN NB) Dn LUND Kaf& inom södra universitetsomrädet 100 MALMÖ Restaurang, Odont fak (ombyggnad 350 Kafé, musikhögskolan LINKÖPING Kaf& inom icke laborativa inst 100 Permanent restaurang 1
( 250)
UMEA
Kafé inom skogshögskolan
LULEÅ
Restaurang, centrumbyggnad 375
Restaurang, lärarhögskolan 150
ORT /OBIE KT FPlötsantuj
KALMAR Festauranec, lärarhögskolan 140 BORÅS Restaurang, bibliotoksh lö
Bilaga 4
Planering av högskolerestauranger
I Allmänt
Utredningens betänkande har vid remissbehandlingen fätt ett i stort sett gynnsamt mottagande. Flertalet remissinstanser har i huvudsak tillstyrkt förslagen.
2 Handläggningsordning
Universitetsrestaurangkommittén har för sin del inte närmare behandlat eller tagit ställning till LUP-utredningens förslag, men kommittén har ställt sina egna förslag i retation ull LUP-utredningens då kommittén anser att i princip summa ordning bör gälla för handläggning av frågor om universttetsrestauranger som för frågor om utbildnings- och forskningslokaler. En gemensam handläggningsordning förordas bla. av riksrevisionsverket (RRV), universitets- och högskoleämbetet (UHA)Jj, samarbersnämnden för LUP-kommitteéerna (LUP-nämndeni, Sveriges lantbruksuniversitet samt de bolag som bedriver universitetsrestauranger i Stockholm, Linköping, Lund, Göteborg och Umeä.
3 Expertgrupp för lokal- och wredningsplanering av måltidslokaler
Under hänvisning tull vad LUP-utredningen anfört i betänkandet om lokaler och utrustning för högskolan (Ds U 1977: 7) föreslår kommittén att en expertfunktion för lokal- och utrustningsplanering av måludslokaler knyts till det eller de organ inom högskolan som - enligt LUP-utredningens förslag — skall svara för lokalplaneringen i övrigt, dvs. UHÄ.
Detta förslag biträds av samtliga remissinstanser med undantag av sratskontoret, byggnadsstyrelsen och statens personalnämnd (SPN).
Enligt stäatskomorets mening bör ansvaret för programmering av lokaler och utrustning avseende restauranger och kaféer inom högskolan istället föras till byggnadsstyrelsen, även om dess ansvarsområde härigenom skulle behöva vidgas också tll funktionen driftsekonomisk rådgivning.
En sådan lösning framstår för statskontoret som mer rationell och i
bättre överenstämmelse med handläggningsordningen för stattiga lokalförsörjningsärenden.
Även byggnadsstyrelsen och SPN anser att den statliga handläggningsordningen för statliga lokaler bör tillämpas i fråga om måltidslokaler. Enligt byggnadsstyrelsen är det därför naturligt att högskolestyrelsen i en verksamhetsbeskrivning anger behovet av mältidsservice samt de dimenstonerande förutsättningarna och att sedan byggnadsstyrelsen i nära samarbete med berörda högskolemyndigheter upprättar ramprogram, byggnadsprogram, svarar för projektering och byggande m.m. De informa-
tions- och rådgivningsuppgifter i driftsekonomiska frågor samt i frågor som
rör prissättning och högskolemyndigheternas m. fl. insyn och medverkan i driften m. m. som för närvarande ligger på universitetsrestaurangkommittén är till stora delar uppgifter som ligger utanför byggnadsstyrelsens
ansvarsområde. Det finns emellertid enligt verkets mening även fortsättningsvis behov av sakkunskap centralt som kan ge råd i samt följa upp gemensamma frågor utanför verkets ansvarsområde. SPN anser däremot, att det inte finns något behov av en särskilt central expertgrupp. Karolinska institutet önskar knyta den föreslagna expertgruppen till byggnadsstyrelsen.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979