Prop. 1981/82:2

med förslag till lag om ändring i lagen (1960:418) om straff för varusmuggling, m.m.

Regeringens proposition 1981/82: 2

med förslag till lag om ändring i lagen (l96tlz4l8) om straff för _varusmuggling, m. m.;

beslutad den 25juni l98l.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN BJÖRN MOLlN

2 Bakgrund

Lagstiftningsärendet berör säledes frågan om befogenheten inom tull- verket att besluta om kroppsvisitation respektive kroppsbesiktning. 1 den bilagda promemorian lämnas till en början en redovisning för detta samt för regler om kroppsvisitation och kroppsbesiktning i annan lagstiftning. Jag skall här först beröra de bestämmelser som är aktuella för tttllverkets del.

Föreskrifter om tvångsmedel av detta slag finns dels i rättegångsbalken (RB). dels i varusmugglingslagcn. Reglerna i RB tar sikte på förundersök- ning i brottmål. Kroppsvisitation och kroppsbesiktning kan utgöra led i denna. Till dessa föreskrifter ansluter särskilda bestämmelseri varusmugg- lingslagen om tullmyndighet m.m. som förundersökningsledare i vissa fall. I fråga om bl. a. kroppsvisitation innehåller sistnämnda lag dessutom spe- ciella regler som ger en vidare ram för att besluta om kroppsvisitation. såväl när det gällerlaga grund för ett sådant beslut som beträffande behörig beslutsfattare.

Bestämmelserna [ RB innebär i huvudsak följande. såvitt nu är av intresse.

Förundersökning i brottmål skall enligt 23 kap. 1 & inledas så snart på grund av angivelse eller eljest anledning förekommer. att brott som hör under allmänt åtal. förövats. Enligt 3 & samma kap. inleds förundersök- ningen av polismyndigheten eller åklagaren. Har den inletts av polismyn- dighet och är saken inte av enkel beskaffenhet. skall ledningen övertas av åklagaren, så snart någon skäligen kan misstänkas för brottet. Åklagaren skall också eljest överta ledningen. när det finnes påkallat av särskilda skäl. Innan förundersökning hunnit inledas. får polisman hålla förhör och vidta annan åtgärd i syfte att utreda brottet. om åtgärden inte kan uppskju- tas utan olägenhet. Om användande av tvångsmedel ttnder förundersök-

• Sida 7
•  Original

Prop. 1981/82: 2 7

ningen gäller enligt 16 & vad som föreskrivs i 24—28 kap. Av 18 & framgår att då förundersökningen fortskridit så långt att någon skäligen misstänks för brottet denne skall. då han hörs. underrättas om misstanken.

I 28 kap. ftnns regler om husrannsakan samt om-kroppsvisitation och kroppsbesiktning. Av 1 åframgår att husrannsakan fär företas i bl. a. slutet förvaringsställe, om anledning förekommer att brott förövats. varå fängel- se kan följa. En ytterligare förutsättning är att åtgärden företas för eftersö- kande av föremål som är underkastat beslag. eller eljest till utrönande av omständighet. som kan äga betydelse för utredning om brottet. Hos annan än den som skäligen kan misstänkas för brottet får httsrannsakan dock företas endast om på grund av vissa omständigheter eller eljest synnerlig anledning förekommer, att genom rannsakningen föremål. som är ttnder- kastade beslag. skall anträffas eller annan utredning om brottet vinnas.

Enligt 11 s samma kap. får — om det förekommer anledning. att brott förövats. varä fängelse kan följa — kroppsvisitation företas för eftersö- kande av föremål. som är underkastat beslag. eller eljest till utrönande av omständighet. som kan äga betydelse för utredning om brottet. Bestäm- melserna är i huvudsak uppbyggda som beträffande husrannsakan. På annan än den som skäligen kan misstänkas för brottet får sålunda kroppsvisitation företas endast om synnerlig anledning förekommer. att därigenom föremål. som är underkastat beslag. skall anträffas. eller annan utredning om brottet vinnas. För samma ändamål får enligt 12 & kroppsbe- siktning företas på den som skäligen kan misstänkas för brott. på vilket fängelse kan följa. .

Beträffande kroppsvisitation och kroppsbesiktning gäller enligt 13s' samma kap. i tillämpliga delar vad som föreskrivs i 4. 8 och 9 åå om husrannsakan. Detta innebär bl.a. att beslut om ett sådant tvångsmedel meddelas av ttndersökningsledaren. åklagaren eller rätten. Är fara i dröjs- mäl får dock åtgärden beslutas av polisman. på sätt som följer av 13 s.

I varusmugglingslagen föreskrivs till en början straff för olika former av varusmuggling. Fängelse kan följa på samtliga former tttom beträffande ringa brott. Särskilda straffregler gäller för olovlig befattning med smuggel— gods. På uppsåtligt sådant brott kan följa fängelse. För bristande tillsyn över transportmedel finns en speciell regel. Vidare anges att gods. som varit föremål för varusmuggling. eller försök därtill. skall förklaras förver- kat. (.)m egendomen inte finns i behåll. skall i stället värdet förklaras förverkat. Därutöver gäller vissa andra föreskrifter.

1 13— 14 5.5 ställs upp särskilda regler om _li'irun(le/'.w'ikning rörande brott som avses i i'arusmugglingslagen. En tttllmyndighet får inleda en sådan undersökning. Har den inletts av en tullmyndighet. skall beträffande myn- digheten gälla vad som föreskrivs i RB om undersökningsledare. De föl- jande föreskrifterna överensstämmer i sak med vad jag har redovisat rörande polismyndighets befattning med förundersökning (23 kap. 35% RB). Om saken inte är av enkel beskaffenhet. skall sålunda ledningen övertas av

• Sida 8
•  Original

Prop. 1981/82: 2 g

åklagaren. så snart någon skäligen kan misstänkas för brottet. Också annars skall åklagaren överta ledningen. när det ftnnes påkallat av särskil- da skäl. Med tullmyndighet avses i 13.5 tullverkets ombudsman. tulldirek- tör. tullförvaltare. kustdistriktchef och gränsdistriktchef. Generaltullsty- relsen får förordna också annan befattningshzware i tullverket att fullgöra vad som ankommer på tullmyndighet enligt 13 &.

Enligt 1445 åligger det bl.a. tulltjänsteman att i den mån honom anbefalld tjänstgöring därtill föranleder noggrant övervaka att brott. som avses i varusmugglingslagen. inte äger rum. Vidare äger enligt lagrummet tull- tjänsteman bl. a. samma rätt som enligt RB tillkommer polisman att gripa den som misstänks för brott. som avses i varusmttgglingslagen.

Enligt 15% sistnämnda lag får bl.a. tulltjänsteman ta egendom. som kan antas vara förverkad enligt lagen. i beslag.

] 19ö varusmugglingslagen ges särskilda regler om kroppsvisitation. regler som i viss mån avviker från motsvarande föreskrifter i RB. l 19s' anges: Förekommer mot någon. som anträffas vid gräns- eller kttstort eller ankommer till plats. där förbindelse med utlandet äger rttm. anledning att han har på sig gods. som enligt denna lag är underkastat beslag. må för eftersökande av sådant gods tulltjänsteman företa kroppsvisitation å ho- nom.

Vidare anges: Om vederbörande chef för tull-. kust- eller gränsbevak- ning finner skärpning av tullkontrollen ä persontrafiken till eller från tttlan- det med viss lägenhet eller för viss tidrymd på någon plats oundgängligen nödvändig. må efter bevakningschefens förordnande kroppsvisitation verkställas å envar. som med lägenheten eller ttnder tidrymden till platsen ankommer från eller från platsen avreser till utlandet. Sådant förordnande skall ofördröjligen underställas generaltttllstyrelsens prövning men går lik- väl genast i verkställighet.

Enjii/nfi'jrelse mellan vad som gäller enligt RB och varusmttgglingslagen i fråga om kroppsvisitation och kroppsbesiktning utvisar bl.a. följande.

Beslut om kroppsvisitation eller kroppsbesik[ning enlig! RB kan medde- las av tullmyndighet. om denna har inträtt som förttndersökningslcdare (13 & varusmugglingslagen samt 23 kap. 3 s och 28 kap. 11 s" RB). "fill förutsättningarna för ett sådant beslut hör bl. a. att det förekommer anled- ning att brott enligt varusmugglingslagen har förövats och att fängelse kan följa på detta. Vidare krävs bl.a. antingen att den som kroppsvisiteras skäligen kan misstänkas för brottet eller. i annat fall. att synnerlig anled- ning förekommer att därigenom föremål. som är underkastat beslag. skall anträffas eller annan utredning om brottet vinnas. Beslut om kroppsbe- siktning kan meddelas för samma ändatnäl men endast i fråga om den som skäligen kan misstänkas för nyss nämnt brott.

Beslut enligt RB om dessa tvångsmedel kan alltså inte meddelas av en enskild tulltjänsteman i denna sin egenskap. Beslutet måste fattas av en sådan tullmyndighet eller befattningshavare som anges i 13 & varusmugg—

• Sida 9
•  Original

Prop. 1981/82: 2 9

lingslagen och som inträtt som förundersökningsledare. Den sotn kropps- besiktigas måste vara skäligen misstänkt för ett sådant brott enligt varu- smugglingslagen som det kan följa fängelse på. Kroppsvisitation kan dock ske också i fråga om annan person. om synnerlig anledning av nyss nämnt slag förekommer.

För beslut om kroppsvisitation endast med stöd av t'arttsmttgglingsla- gen gäller, somjag tidigare har berört. en mer vidsträckt ram. På sätt som jag har redovisat får beslut meddelas av en enskild tulltjänsteman. Det behövs alltså inte beslut av förundersökningslcdare. vare sig denne är tullmyndighet m. m.. polismyndighet eller åklagare. Inte heller fordras det att den som kroppsvisiteras är skäligen misstänkt för ett sådant brott enligt varusmugglingslagen på vilket fängelse kan följa. eller att synnerlig anled- ning av visst slag förekommer. Vad som krävs är i normalfallet bl.a. att det förekommer anledning att vederbörande har på sig gods som är under- kastat beslag enligt varusmugglingslagen.

Detta torde med hänsyn till omständigheterna vid föreskriftens tillkomst (prop. 19461334 s. 15 jämfört med lydelsen av äldre lagrum. 14 5 lagen (1923: 147) om straff för olovlig varuinförsel) la tolkas så att det skall föreligga en grad av misstanke att den som kroppsvisiteras har på sig sådant gods. Däremot måste det inte finnas anledning att misstänka just denne för brott. Av det anförda torde följa att den nu aktuella föreskriften i 19 & varusmugglingslagen inte tillåter en rutinmässig kontroll i exempelvis den formen att man Stickprovsvis plockar ut ett antal personer för kroppsvisitation.

För den skärpta tullkontrollwt enligt samma lagrum gäller dock delvis andra föreskrifter. Har väl vederbörande bevakningschefftlnnit tillräckliga skäl för förordnande om sådan kontroll. får kroppsvisitation verkställas på envar. Bestämmelsen. som i väsentliga drag fanns med i 1923 års lagstift— ning rörande varusmuggling. kräver inte att misstanke föreligger att veder- börande har på sig gods som är underkastat beslag enligt varusmugglingsla- gen. Exempelvis måste det antas att en ren stickprovskontroll kan ske med stöd av bestämmelsen. Den torde därmed ha en i viss mån preventiv funktion. Den försiktighet som kan synas naturlig i fråga om en så vitt— gående kontrollåtgärd visar sig beträffande bl.a. själva förutsättningen för att vederbörande bcvakningschef skall få förordna om denna. Enligt vad som upplysts i lagstiftningsärendet har beslut om skärpt tttllkontroll före- kommit ytterst sällan.

] varusmugglingslagen finns inte särskilda föreskrifter om kroppsbe- siktning. Beslut om en sådan åtgärd får alltså inte meddelas av en enskild tulltjänsteman som sådan. lnom tullverket är det som nyss berörts endast viss tullmyndighet eller befattningshavare som har befogenhet därvidlag. Förutsättningarna för ett sådant beslut regleras uttömmande i RB.

Föreskrifter som berör frågan om hur kroppsvisitation eller kroppsbe-

• Sida 10
•  Original

Prop. 1981/82: 2 10

siktning får gå till ftnns i RB liksom. beträffande kroppsvisitation. i varu- smugglingslagen. l promemorian redovisas dessa regler.

Jag vill tillägga att det i tttllagstiftningen finns särskilda bestämmelser som ger en tulltjänsteman befogenhet att vidta exempelvis stickprovskon- troll i fråga om resandes varuinnehav. Regler om detta är intagna i 36 & tullagen (19731670. 36%i ändrad senast 1975:1(134) och 65.5 lullstadgan (1973: 671 ).

Prop. 1981/82: 2 . 31

HAN DELSDEPARTEMENTET Rättssekretariatet

Kroppsvisitation/kroppsbesiktning i samband med tull- kontroll

I denna promemoria berörs frågor rörande tulltjänstemäns befogenheter att kroppsvisitera och företa kroppsbesiktningar. Justitieombudsmannen har i ett beslut rörande kroppsvisitation på kriminalvårdens område erinrat om innebörden av kroppsvisitation respektive kroppsbesiktning. Beslutet har fått betydelse även för tulltjänstemännens möjligheter att företa sådana undersökningar i samband med tullkontroll. Detta har gjort det nödvändigt att överväga om tulltjänstemännen bör ges vidgade befogenheter härvid- lag. Krav härpå har bl.a. framställts såväl från generaltullstyrelsen som från tullpersonal på fältet.

Med kroppsvisitation avses undersökning av någons kläder eller vad han bär på sig. Kroppsbesiktning innebär en undersökning av kroppen. Även en endast okulär granskning av_kroppen efter avklädning är att betrakta som kroppsbesiktning.

Enligt 19 & varusmugglingslagen (l960:418) får tulltjänsteman företa kroppsvisitation på den som anträffas vid t. ex. en gränsort om anledning förekommer att han har på sig gods som kan vara underkastat beslag. Vidare kan chefen för bl. a. tullbevakning förordna om generell kontroll av resande i vissa fall. Även då får kroppsvisitation användas.

Varusmugglingslagen ger inte tulltjänstemän befogenhet att föranstalta om kroppsbesiktning. Det innebär att kroppsbesiktning får tillgripas endast under de förutsättningar som anges i rättegångsbalken (RB). Det krävs sålunda att någon kan skäligen misstänkas för brott på vilket fängelse kan följa (28 kap. 12 s). Beslut om kroppsbesiktning får meddelas av förunder- sökningsledare. åklagare eller rätten eller. i brådskande fall. av polisman (28 kap. 4 och 13 55).

[ tullkontrollverksamhcten har man på sina håll tidigare ansett att kroppsvisitation även innefattar en yttre granskning av själva kroppen. JO:s erinran om begreppets innebörd har härvidlag kommit att i praktiken medföra begränsningar i fråga om tulltjänstemäns möjligheter till sådana granskningar. vilka avsevärt försvårat tullkontrollverksamheten.

] promemorian föreslås att tulltjänstemän genom en ändring i varu- smugglingslagen (1960: 418) tilläggs uttrycklig befogenhet att under samma förutsättningar som f. n. gäller i fråga om kroppsvisitation också företa ytliga kroppsbesiktningar.

Promemorian har utarbetats inom rättssekretariatet vid handelsdeparte- mentet. Samråd har därvid ägt rum med tjänstemän inom andra delar av regeringskansliet.

• Sida 32
•  Original

Prop. 1981/82: 2 32

l Gällande rätt

1.1 Grundlagsregler

Skyddet för den kroppsliga integriteten regleras i 2 kap. 4—6 5.5 rege- ringsformen (RF. omtryckt 19791933).

Enligt 2 kap. 6 .5 RF är varje medborgare gentemot det allmänna skyd- dad mot bl. a. påtvingade kroppsliga ingrepp och kroppsvisitation. Uttryc- ket kroppsligt ingrepp avser enligt förarbetena främst våld mot människo- kroppen. Dessutom hänförs dit läkarundersökningar. smärre ingrepp som vaccinering och liknande företeelser som brukar betecknas som kroppsbe- siktning. Med kroppsvisitation avses undersökning av en persons kläder eller vad han annars bär på sig. 1 2 kap. 12 & RF föreskrivs att detta skydd endast får begränsas i den utsträckning RF medger genom lag eller genom annan författning efter bemyndigande i lag. En sådan begränsning får göras . endast för att tillgodose ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får vidare aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den.

1.2 Bestämmelser i vanlig lag

Regleringen i RF av de grundläggande fri- och rättigheterna har direkt betydelse inte bara för lagstiftarens möjligheter att begränsa dessa. Även myndigheter och offentliga funktionärer har att respektera rättigheterna i den mån de inte är begränsade i den ordning som RF föreskriver. Sedvän- ja, sakens natur. allmänna rättsgrundsatser e. d. kan således inte åberopas som stöd för ingrepp i de fri- och rättigheter som tillkommer den enskilde enligt RF.

Förutsättningarna för att företa kroppsvisitation och kroppsbesiktning regleras i flera olika sammanhang genom vanlig lag. De centrala bestäm- melserna härom finns i rättegångsbalken (RB) och är av straffprocessuell art. dvs. åtgärderna får företas endast vid misstanke om eller utredning av brott. Andra lagar. exempelvis varusmugglingslagen. medger att åtgärder- na vidtas även för andra syften och utan att misstanke om brott föreligger.

] .Z.l Kruppsrisitarion-kroppsbt'sikrning enligt RB

Bestämmelserna om kroppsvisitation och kroppsbesiktning finns i 28 kap. 11—1355.

Förekommer anledning att brott förövats som kan medföra fängelse- straff får på den som skäligen kan misstänkas för brottet företas kroppsvi- sitation och/eller kroppsbesiktning i syfte att söka efter föremål som är underkastat beslag eller eljest för att utröna omständighet som kan vara av betydelse för utredningen av brottet. Annan än den som skäligen kan misstänkas för brottet får kroppsvisiteras endast om det finns synnerlig anledning att tro att därigenom föremål som är underkastat beslag skall

• Sida 33
•  Original

Prop. 1981/82: 2 - 33

anträffas eller annan utredning vinnas om brottet. Vid kroppsbesiktning. som alltså inte får företas på annan än den som skäligen kan misstänkas för brott som kan medföra fängelse. får om det behövs blodprov tas eller annan undersökning. som kan ske utan nämnvärt men. utföras (11 och 12 åå).

Beträffande kroppsvisitation och kroppsbesiktning gäller i tillämpliga delar vad som stadgas i 4. 8 och 9 åå rörande husrannsakan. Beslut om kropsvisitation och kroppsbesiktning fattas således av undersökningsle- daren. åklagaren eller rätten. Polisman får dock besluta om sådan åtgärd om fara är i dröjsmål. Vidare skall protokoll föras och bevis om företagen åtgärd på begäran lämnas till den undersökte ( 13 15 första st.).

Vidare föreskrivs att förrättning som är av mera väsentlig omfattning ' skall verkställas inomhus och i avskilt rum. Om annan än läkare företar åtgärden skall om möjligt ett vittne närvara. Blodprov får ej tas av annan än läkare eller legitimerad sjuksköterska. Annan mera ingående undersök- ning får utföras endast av läkare. Kroppsvisitation eller kroppsbesiktning på kvinna får ej verkställas eller bevittnas av annan än kvinna eller läkare (13 å andra och tredje st.).

1.2.2 Kroppsvisitation och kroppsbesiktning enligt lagen (I 976.371) om behandlingen av häktade och anhållna m.fl. (häkteslagen)

Enligt 2 så häkteslagen skall den som är häktad kroppsvisiteras senast vid ankomsten till förvaringsplatsen för eftersökande av föremål som han inte får inneha. 1 övrigt får häktad kroppsvisiteras endast under i lagrummet särskilt angivna förutsättningar. Samtidigt medges dock att sådan ytlig kroppsvisitation som bedöms nödvändig av säkerhetsskäl och endast avser eftersökande av vapen eller andra farliga föremål får företas även i annat fall.

Enligt 2 a 5 får häktad kroppsbesiktigas när det finns anledning misstän- ka att han har på sig föremål som han inte får ha. Vidare får om det är oundgängligen påkallat av hänsyn till ordningen och säkerheten inom förvaringslokalen häktad kroppsbesiktigas i vissa särskilt angivna situa- tioner.

Enligt 2 b ä får annan kroppsvisitation än ytlig kroppsvisitation eller kroppsbesiktning på kvinna inte verkställas eller bevittnas av annan än kvinna. läkare eller legitimerad sjuksköterska.

1.2.3 Kroppsvisitation och kroppsbesiktning enligt lagen (I974:203) om kriminalvård [ anstalt (KvaL) '

Bestämmelser som i sak motsvarar dem som finns i 2. 2 a och 2 b åå häkteslagen återfinns i 52 a. 52 b och 52 c 55 KvaL. Bestämmelserna tillkom samtidigt genom lagändring som trädde i kraft den 1 januari 1979 (prop. 1978/79162). Regler om t.ex. ytlig kroppsvisitation finns således i 52 a & tredje st.

3 Riksdagcn l98lll82. I saml. Nr.?

• Sida 34
•  Original

Prop. 1981/82: 2 34

Vidare ges i KvaL också möjlighet att kroppsvisitera den som vill besöka en intagen. 1 29 & föreskrivs nämligen att som villkor för ett besök kan av säkerhetsskäl föreskrivas att den besökande underkastar sig kroppsvisitation eller medger undersökning av väska. kasse eller annat dylikt som han vill medföra vid besöket.

En motsvarande bestämmelse finns i 11 & häkteslagen beträffande den som önskar besöka häktad eller anhållen.

1.2.4 Kroppsvisitation enligt lagen (1970: 920) om särskild kontroll på flygplats

Till förekommande av brott som utgör allvarlig fara för säkerheten vid luftfart får särskild kontroll på flygplats äga rum enligt lagen (I 5). Beslut om sådan kontroll meddelas av rikspolisstyrelsen för högst tre månader varje gång. [ brådskande fall får beslut härom fattas av polisstyrelse som då har att underställa beslutet rikspolisstyrelsen (2 5). Polisman eller an- nan som polisstyrelse har förordnat får inom flygplatsens område bl.a. företa kroppsvisitation på flygpassagerare eller annan som uppehåller sig inom området. Den som inte frivilligt underkastar sig kroppsvisitation kan i stället avvisas från flygplatsområdet (3 å).

1.2.5 Kroppsvisitation och krtmpsbesiktning enligt lagen (1975: 1360) om tvångsåtgiirder [ spruzirzgss'):f'te i vissa fall Lagens föreskrifter om tvångsmedel i brottsförebyggande syfte ingick tidigare som en del i den s.k. terroristlagen från 1973 och gäller endast utlänning som kan antas verka för eller tillhöra vissa våldsamma och” militanta organisationer dvs. presumtiva terrorister. Enligt 2 % får sådana under vissa angivna förutsättningar underkastas husrannsakan. kroppsvi- sitation eller kroppsbesiktning. Beslut härom meddelas av polismyndighet. [ övrigt gäller bestämmelserna i 28 kap. RB i tillämpliga delar. Lagen är tidsbegränsad och har senast förlängts att gälla till utgången av 1981.

1.2.6 Kroppsvisitation enligtförslag till lag om siikerhetskontroll vid dom- stolsjörhandlingar

Enligt förslag i prop. 19801811 114 får säkerhetskontroll äga rum för att förebygga våldsbrott i samband med domstolsförhandlingar. Enligt försla- get är det domstol som meddelar beslut om säkerhetskontroll. Kontrollen omfattar åhörare och dem som har kallats att närvara vid förhandlingen. Den syftar till att eftersöka vapen och andra föremål som är ägnade att komma till användning vid våldsbrott. För detta ändamål får kroppsvisita-' tion äga rum och väskor och liknande undersökas. Förslaget torde komma att behandlas av riksdagen under hösten 1981.

• Sida 35
•  Original

Prop. l98l/82: 2 35

1.2.7 Kroppsvisitation enligt varnsmugglingslagen (l960:418)

l varusmugglingslagen finns särskilda bestämmelser om sådana tvångs- medel som beslag. husrannsakan och kroppsvisitation. Tulltjänsteman har rätt att beslagta egendom som kan antas vara förverkad enligt lagen ( 15 å). Tulltjänsteman liksom polisman får vidare i samma syfte utan förordnande företa husrannsakan i vissa utrymmen ( 18 s).

Kroppsvisitation regleras i 19 s. ()m det finns anledning till misstanke att resande från utlandet eller någon annan som anträffas vid gräns- eller kustort har på sig gods. som enligt lagen är underkastat beslag. får tull- tjänsteman företaga kroppsvisitation å honom för att söka efter sådant gods (19 äförsta st. 1 p.).

Om vederbörande chef för tull-. kust- eller gränsbevakning finner att en skärpning av tullkontrollen å persontrafiken till eller från utlandet med viss lägenhet eller för viss tidrymd åt någon plats är oundgängligen nödvändig. får efter bevakningschefens förordnande kroppsvisitation verkställas på var och en som under en viss tid eller vid ett visst tillfälle ankommer från eller avreser till utlandet. Ett sådant förordnande skall ofördröjligen under-' ställas generaltullstyrelsens prövning men går likväl genast i verkställighet (19 & första st 2 p.). Vid en skärpt tullkontroll får således kroppsvisitation företas utan att någon misstanke mot bestämda personer om brott förelig- ger.

Kroppsvisitation. som är av mera väsentlig omfattning. skall verkställas inomhus i avskilt rum eller i lämpligt utrymme i fartyg. samt. om undersök- ningsmannen eller den undersökte begär det och det kan ske utan större omgång. i vittnens närvaro. Kroppsvisitation på kvinna får inte verkställas eller bevittnas av annan än kvinna (19 å andra st.).

Förande av protokoll och utfärdande av bevis om företagen kroppsvisi- tation erfordras ej med mindre den undersökte begär det eller föremål som påträffas. tages i beslag (19 & tredje st.).

En enskild tulltjänsteman får inte i denna egenskap i något fall besluta om kroppsbesiktning.

Däremot torde möjligen ett visst utrymme finnas för tullmyndighet att i dag med stöd av 13 % varusmugglingslagen besluta om kroppsbesiktning. [ 13 å stadgas nämligen att förundersökning rörande brott enligt varusmugg- lingslagen får inledas av tullmyndighet. Med tullmyndighet avses tullver- kets ombudsman. tulldirektör. tullförvaltare. kustdistriktschef och gräns- distriktschef eller annan befattningshavare som generaltullstyrelsen för- ordnar att fullgöra vad enligt lagrummet ankommer på tullmyndighet. Beträffande tullmyndighet gäller vad som stadgas i RB om undersöknings- ledare, exempelvis att undersökningsledare enligt 28 kap. 4 15 RB får beslu- ta om kroppsbesiktning.

I 13 15 första st. tredje och fjärde meningarna sägs vidare att om saken inte är av enkel beskaffenhet. skall ledningen av förundersökningen över- tas av åklagare så snart någon skäligen kan misstänkas för brottet. Åklaga-

• Sida 36
•  Original

Prop. 1981/82: 2 36

re skall även eljest överta ledningen av förundersökningen när såär påkal- lat av särskilda skäl. För kroppsbesiktning krävs att någon misstänks för _ brott. Det torde följaktligen i praktiken ankomma på åklagare att pröva frågan om kroppsbesiktning skall företas i vart fall om inte saken är av enkel beskaffenhet.

[ kommentar till varusmugglingslagen (S. Jungefors — E. Walberg: Smugglingslagstiftningen. 1961) sägs härom följande:

Vid förundersökning. som ledes av tullmyndighet. äger myndigheten samma befogenheter som tillkommer förundersökningsledare enligt RB. Tullmyndigheten har följaktligen att föranstalta om sådana åtgärder som att hålla förhör med personer. som antagas kunna lämna upplysningar av betydelse för utredningen. gripa misstänkt och hämta till förhör ävensom föranstalta om efterlysning. besluta om anhållande eller meddela reseför- bud. Tvångsmedel av sådan allvarlig karaktär för den enskilde som anhål- lande och reseförbud torde emellertid i praktiken endast i undantagsfall böra ankomma på tullmyndighet att besluta om. [ förarbetena till 23 kap. 3 & RB har som exempel på fall. då åklagaren. även om saken var enkel. borde övertaga ledningen angivits. att det kunde bli fråga att använda tvångsmedel rörande vilket åklagaren lämpligen borde besluta. Denna" synpunkt kräver beaktande även på förevarande område. Det ligger därför nära till hands att antaga. att med den begränsning av tullmyndighets åtalsrätt som föreligger enligt 24 5. kommer att följa även en begränsning i befattningen med sådana tvångsmedel. som kräver snar förhandling vid rätten.

Det bör emellertid här ytterligare nämnas att enligt de av riksåklagaren och rikspolisstyrelsen gemensamt fastställda anvisningarna angående led- ning av förundersökning i brottmål hindrar inte den omständigheten att fråga om kroppsbesiktning har uppkommit vid en förundersökning att saken anses vara av enkel beskaffenhet (se RÅFS 1979: 1).

1.2.8 Gränsdragningsfrågor 1.2.8.l mellan kroppsvisitation och kroppsbesiktning

Med kroppsvisitation avses enligt förarbetena till rättegångsbalken (NJA 11 1943 s. 373) en undersökning av någons kläder eller vad han eljest bär på sig under det att kroppsbesiktning innebär en undersökning av kroppen. Gränsdragningen mellan de båda begreppen har också berörts i senare lagförarbeten. l prop. (1975/76: 209) om ändring i regeringsformen sägs exempelvis att kroppsvisitation "avser undersökning av en persons kläder eller av något som denne har med sig. t.ex. en handväska". (s. 147). [ regeringsformen görs skillnad mellan kroppsvisitation och "kroppsligt in- grepp". Beträffande det senare uttrycket sägs att dit hänförs —— förutom direkt våld mot människokroppen — "läkarundersökningar. smärre in- grepp som vaccinering och blodprovstagning samt liknande företeelser som brukar betecknas med ordet kroppsbesiktning".

• Sida 37
•  Original

Prop. 1981/82: 2 37

Rättighetsskyddsutredningen berörde i sitt betänkande Förstärkt skydd för fri- och rättigheter (SOU 1978: 34) gränsdragningen mellan bl. a. kroppsvisitation och kroppsbesiktning (s. 203 ff). Betänkandet finns inta- get som bilaga till prop. (1978/79: 195) om förstärkt skydd för fri- och rättigheter m.m. Utredningen anför där bl. a. att gränsdragningen inte är entydig utan i viss'mån godtycklig. Så t. ex. torde en kroppsvisitation. som innebär att inte endast kläderna hos en person undersöks utan även krop- pens håligheter (vid narkotikabrott exempelvis). närmast vara att anse som kroppsbesiktning (s. 203 i betänkandet). 1 den vidare redogörelsen för de olika begreppen avser utredningen med kroppsbesiktning främst läkarun- dersökning. smärre ingrepp av typ vaccination samt tagande av blodprov och fingeravtryck (s. 204). Under begreppet kroppsvisitation redogör ut- redningen för sådana bestämmelser som medger "undersökning av någons kläder eller av det som någon här med sig. t. ex. en väska". (s. 206).

Också i prop. (1978/79: 62) om ändring i lagen (1974z203) om kriminal- vård i anstalt. m.m. berörs gränsdragningen mellan kroppsbesiktning och kroppsvisitation liksom i prop. (1980/81:114) om säkerhetskontroll vid domstolsförhandlingar. [ sistnämnda proposition avvisades f. ö. ett förslag från rikspolisstyrelsen om att även kroppsbesiktning skulle ingå i säker- hetskontrollen. Departementschefen framhöll därvid att kroppsbesiktning kan innebära ett mycket långtgående ingrepp i den personliga integriteten och att det inte kunde komma i fråga att generellt tillåta en sådan undersök- ning (s. 12 m).

Justitieombudsmannens beslut

Slutligen har också justitieombudsmannen (JO) berört gränsdragningen mellan kroppsvisitation och kroppsbesiktning bl. a. i ett beslut den 12 mars 1979 angående kroppsvisitation av besökande på kriminalvårdsanstalt. Beslutet hade föranletts av en kvällstidningsartikcl vari uppgivits bl. a. att en kvinna vid besök på kriminalvårdsanstalten i Norrtälje före besöket blivit kroppsvisiterad av två kvinnliga vårdare. Hon hade därvid fått klä av sig och kvinnorna hade tittat ”överallt. under håret. i öronen under fötter och under brösten". '

[ beslutet anförde JO: .

För egen del vill jag anföra följande.

Som jag inledningsvis angivit kan enligt 29 åKvaL som villkor för besök av säkerhetsskäl föreskrivas att den besökande underkastar sig kroppsvisi- tation. Några bestämmelser om kroppsbesiktning av besökande finns där- emot inte i lagcn. De vedertagna definitionerna av begreppen kroppsvisita- tion och kroppsbesiktning är att kroppsvisitation innebär undersökning av någons kläder eller vad han annars bär på eller med sig och att kroppsbe- , siktning innebär undersökning av någons kropp. Begreppen förekommer även i t. ex. rättegångsbalkens bestämmelser om tvångsmedel med anled- ning av misstanke om brott.

Som framgått är kroppsvisitation en från integritetssynpunkt mindre

• Sida 38
•  Original

Prop. 1981/82: 2 38

ingripande åtgärd än kroppsbesiktning. Förevarande ärende gäller närmast frågan var gränsen går mellan de två typerna av ingrepp. Att avgöra var gränsen går kan dock vara svårt. eftersom en kroppsVisitation kan vara av den karaktären att den står nära en kroppsbesiktning. För såväl t.ex. besökare som utsätts för ingrepp av detta slag som för de tjänstemän som utför undersökningarna är det emellertid väsentligt att det så långt det är möjligt klarlägges vilka undersökningsåtgärder som skall hänföras till den ena eller andra kategorin.

En allmän princip är att åtgärder som kroppsvisitation och kroppsbe- siktning inte får göras mer ingående än vad ändamålet med åtgärden kräver och att all den hänsyn som omständigheterna medger skall iakttas (jfr. numera 52 c & KvaL). En kroppsvisitation av besökare bör därför om möjligt utföras utan att besökaren behöver ta av sig annat än ytterkläderna. Enligt värdarna i Norrtäljeanstaltens visitationspatrull utfördes också un- dersökningarna på det sättet i en del fall. Om en grundlig kroppsvisitation skall ske kan det givetvis vara nödvändigt att besökaren tar av sig alla sina kläder. I dessa fall bör man dock enligt min mening se till att besökaren får t.ex. en rock eller en filt att ta över sig medan visitationen pågår eller också får stå bakom en skärm. Besökaren skall alltså inte behöva stå naken i tjänstemännens åsyn under visitationen.

Av de uppgifter vårdarna i Norrtäljeanstaltens visitationspatrull lämnat i ärendet framgår att de. när en besökare vid en kroppsvisitation tagit av sig alla kläder. aldrig känner på besökarens kropp men att de kan be besö- karen lyfta på armarna för kontroll av armhålorna. visa undersidan av fötterna och lyfta på håret. En sådan undersökning måste enligt min mening anses gälla kroppen och därför vara att hänföra till kroppsbesikt- ning. En undersökning av kroppen kan ju ske genom att man synar krop- pen även om man inte tar på kroppen. Kriminalvårdsstyrelsen har hävdat att en undersökning av håret torde kunna inrymmas i begreppet kroppsvi- sitation. Jag kan inte dela den uppfattningen. En undersökning av håret måste enligt min mening hänföras till kroppsbesiktning. Att låta besökaren själv t.ex. kamma igenom håret kan inte medföra att åtgärden bedömes annorlunda. Undersökning av en peruk får anses vara ett gränsfall. För min del anser jag att en sådan undersökning i regel bör hänföras till kroppsbesiktning.

Jag konstaterar således att tjänstemännen vid Norrtäljeanstalten vid kroppsvisitation av besökande i viss utsträckning har gått längre än vad som kan anses tillåtet vid en sådan undersökning.

När det gäller undersökning av J. J. har — — — förnekat att någon undersökning av J. I:s bröst och öron skett. Däremot har — — — förklarat att hon tittat på kroppen och känt igenom håret. Dessa åtgärder är som framgått att hänföra till kroppsbesiktning.

Uppgiften i tidningsartikeln att en manlig besökare blivit analbesiktigad har tillbakavisats och jag finner inte anledning att ytterligare uppehålla mig vid den saken.

Jag finner inte skäl att i ärendet rikta kritik mot någon enskild befatt- ningshavare vid Norrtäljeanstalten. Jag beaktar därvid att det här är fråga om en svår gränsdragning och att det för den enskilde befattningshavaren kan vara vanskligt att bedöma hur långt man får gå vid en kroppsvisitation. Det är därför ytterst angeläget att den personal som skall utföra undersök- ningar av det här slaget får erforderlig utbildning. Av kriminalvårdsstyrel- sens yttrande framgår att viss utbildning nu ägt rum. Vidare avser krimi-

• Sida 39
•  Original

Prop. 1981/82: 2 39

nalvårdsstyrelsen att utfärda föreskrifter. varav skall framgå hur kroppsvi- sitation skall gå till i praktiken. Jag förutsätter att styrelsen beaktar vad jag här har anfört.

Jag vill tillägga att det enligt min mening kan finnas anledning att ifråga- sätta om den begränsning beträffande åtgärder för kontroll av besökande. som ligger i att endast kroppsvisitation får ske. är lämplig idag, när det är stora svårigheter att hindra att narkotika m.m. insmugglas på kriminal- vårdsanstalter. Det torde i första hand ankomma på kriminalvårdsstyrel- sen att överväga denna och därmed sammanhängande frågor samt att ta det initiativ till lagändring som styrelsen kan anse påkallat.

Ärendet är härmed slutbehandlat av mig.

l.2.8.2 mellan kroppsvisitation och ytlig kroppsvisitation

Benämningen ytlig kroppsvisitation tillkom den l januari l979 då be- stämmelser härom infördes i lagen ( 1976: 37l) om behandlingen av häktade och anhållna m. fl. och i lagen ( l974: 203) om kriminalvård i anstalt. [ prop. (1978/79: 62) om ändringi sistnämnda lag sägs (s. 29) att ytlig kroppsvisita- tion är en lindrigare variant av kroppsvisitation. Med ytlig kroppsvisitation avses en endast summarisk undersökning av någons kläder. Denna beståri att känna utanpå kläderna i syfte att söka efter vapen eller andra farliga föremål. i '

2 Tullvisitation i praktiken

Tulltjänstemän får i dag företa kroppsvisitation av personer som ankom- mer från utlandet eller som anträffas vid gräns- eller kustort. Det krävs dock att det finns anledning att misstänka att personen har på sig exempel- vis narkotika eller andra varor som kan tas i beslag enligt varusmugglings- lagen.

Om en chef för tull-. kust-. eller gränsbevakning finner det oundgängli- gen nödvändigt att skärpa tullkontrollen för viss tid och på viss plats får han förordna att kroppsvisitation skall ske av var och en som ankommer från eller avreser till utlandet. Sådana förordnanden förekommer dock ytterst sällan.

Enligt uppgift från generaltullstyrelsen m.fl. har inom tullverket utbil- dats den praxisen beträffande tolkningen av begreppet kroppsvisitation att däri inbegripits även en ytlig granskning av kroppen. Den som kroppsvisi- terats har således när anledning förekommit fått klä av sig naken för att möjliggöra en sådan granskning. Därigenom har det varit möjligt att i anslutning till kroppsvisitation avslöja sådana försök till narkotikasmugg- ling som sker genom att smugglaren tejpar fast narkotika på kroppen. exempelvis i armhålor. i skrevet. mellan benen. under fotsulor eller instop- pat i håret eller under en peruk. Enligt generaltullstyrelsen är det nämligen vanligt att narkotika tejpas fast direkt på kroppen.

• Sida 40
•  Original

Prop. 1981/82: 2 40

Inom tullverket har tidigare såsom kroppsbesiktning egentligen endast betraktats undersökningar av kroppens håligheter — öron. näsa. mun. anus och vagina.

Om en tulltjänsteman ansett att en sådan undersökning erfordrats har frågan normalt underställts en åklagare eftersom enligt 28 kap. 13 åjmfr. med 4 & rättegångsbalken förordnande om kroppsbesiktning meddelas av undersökningsledare. åklagare eller rätten.

Åklagaren prövar därvid om förutsättningar för kroppsbesiktning finns dvs. bl.a. att det föreligger skälig misstanke om brott som kan medföra fängelse. I så fall övertar åklagaren ledningen av förundersökningen enligt 13 & varusmugglingslagen och kan därvid uppdra åt tullstjänstemannen att vidta till förundersökningen hörande åtgärd — exempelvis en kroppsbe- siktning — om dess beskaffenhet tillåter det. 1 det sammanhanget måste dock beaktas att mera ingående undersökning får utföras endast av läkare.

Generaltullstyrelsen har den 7 november 1980 i Allmänt meddelande 1980: 53 till ledning för tillämpningen av 19 å varusmugglingslagen erinrat om vad JO uttalat i sitt beslut den 12 mars 1979. 1 meddelandet sägs bl. a. att vad JO anfört kan tjäna som vägledning även för tullverkets tjänstemän.

! en skrivelse till tulldirektionen i södra regionen den 27 februari 1981 har generaltullstyrelsen ytterligare erinrat om att med kroppsbesiktning avses såväl undersökning av kroppshåligheter som okulärbesiktning av en persons kropp och att således åtgärder vidtagna enbart i syfte att syna en kropp utan att denna därvid vidrörs är att hänföra till kroppsbesiktning.

Tulltjänstemän får således inte själva besluta om sådana ytliga kroppsbe- siktningar annat än möjligen i egenskap av undersökningsledare (jfr. ovan).

Från tullpersonal på fältet har framförts att följderna av JO:s uttalande och generaltullstyrelsens meddelande i praktiken medfört väsentliga för- sämringar beträffande tullkontrollen och möjligheterna att förhindra fram- för allt smuggling av narkotika. Tidigare har en tulltjänsteman som företa- git en mera omfattande kroppsvisitation på ett naturligt sätt i samband med denna även kunnat syna den undersöktes bara kropp för att söka efter fastejpad narkotika. Numera får tulltjänstemannen antingen avstå från detta sista moment eller. sedan han noga övervägt om det finns grund för misstanke mot den undersökte om allvarligare brott. ta kontakt med åkla- gare. föredra situationen och på så sätt utverka ett beslut om att han får företa en kroppsbesiktning.

3 F ramstållningar till regeringen

3.1 Generaltullstyrelsens förslag

Generaltullstyrelsen har i skrivelse den 27 november 1980 till regeringen (som inkom till handelsdepartementet den 14januari 1981). med hänvis- ning till JO:s beslut den 12 mars 1979 rörande gränsdragningen mellan

• Sida 41
•  Original

Prop. 1981/82: 2 41

kroppsvisitation och kroppsbesiktning. anfört att det inte alltid är tillräck- ligt för att kunna uppdaga narkotikasmuggling att undersöka den misstänk- tes bagage och företa kroppsvisitation. I många fall är det nödvändigt att dessutom företa en åtminstone ytlig kroppsbesiktning. eftersom det är en vanligt förekommande metod att narkotikasmugglare tejpar fast narkoti- kan direkt på kroppen.

Eftersom tulltjänstemän inte själva får besluta om kroppsbesiktning fattas beslut om sådant tvångsmedel i regel av undersökningsledare eller åklagare. Tullpersonal. som tjänstgör under kvällar och nätter eller eljest utom normal arbetstid såsom lördagar och söndagar har emellertid. fram- håller styrelsen. helt naturligt svårt att under sådan tid nå undersökningsle- daren eller åklagaren för att få beslut om kroppsbesiktning. Det dröjsmål med kroppsbesiktningen som till följd härav uppkommer kan vara till ' avsevärt men för tullverkets arbete att uppdaga och förhindra narkotika- smuggling. Enligt generaltullstyrelsen finns därvid en uppenbar risk för att smugglaren får tillfälle att göra sig kvitt smuggelgodset och för att den fortsatta utredningen även i övrigt försvåras genom dröjsmålet. Härtill kommer olägenheten av att tullpersonal binds vid uppgiften att bevaka den misstänkte i avvaktan på beslut om kroppsbesiktning. vilket också medför fara för att personalen utsätts för våld i samband med flyktförsök m.m. Vidare måste beaktas den olägenhet som drabbar den misstänkte genom att hans uppehåll på gränsorten förlängs beroende på dröljsmålet. För att undanröja de nu nämnda riskerna och olägenheterna och därmed effektivi- sera bekämpningen av narkotikasmugglingen bör enligt styrelsen tulltjäns— teman ges befogenhet att besluta om kroppsbesiktning vid misstanke om narkotikasmuggling. när fara är i dröjsmål.

Styrelsen föreslår därför att till 19 & varusmugglingslagen fogas ett fjärde stycke av följande lydelse:

"Är fara i dröjsmål får tulltjänsteman besluta om kroppsbesiktning på den som ankommer från utrikes ort och skäligen kan misstänkas för narkotikasmuggling. I fråga om kroppsbesiktning gäller i övrigt bestäm- ' melserna i 28 kap. rättegångsbalken".

3.2 Framställning från tullmästarna Yngve Kahl och Björn Svensson i Malmö

1 framställningen anför Kahl och Svensson att om den enligt deras mening diskutabla gränsdragningen 'mellan kroppsvisitation och kroppsbe- siktning skulle bestå kan antalet narkotikabeslag komma att minska dras- tiskt. De pekar på de svårigheter som följer med att hålla ett antal personer under uppsikt till dess frågan om en eventuell kroppsbesiktning prövats av åklagare. Som det kanske svåraste hindret för en effektiv tullkontroll enligt deras mening framstår kravet på en skälig misstanke om brott som kan medföra fängelse. Enligt Kahl och Svensson föreligger risk för att tullper- 4 Riksdagen [%!/82. I sum/. Nr2

• Sida 42
•  Original

Prop. 1981/82: 2 42

sonalen inför dessa svårigheter tappar sin arbetsmotivation såvitt avser uppgiften att förhindra införsel av narkotika. Därför hemställer tullmäs- tarna Kahl och Svensson att handelministernoch justitieministern gemen— samt skall verka för att en endast okulär besiktning av kroppen skall betraktas om kroppsvisitation och inte som kroppsbesiktning.

3.3 Övriga framställningar

Ett antal personeri Växjö hari skrivelse den 12 mars 1981 mot bakgrund av uppgifter i massmedia rörande tullpersonalens svårigheter att stoppa narkotikasmugglingen krävt att tullverket ges möjlighet att effektivare hindra narkotikainförseln till Sverige.

Vidare har överläkare Karin Tunving. Lund, i skrivelse den 16 april 1981 uppgivit bl. a. att hasehtillgången i Malmö-Lund området ökat oroväckan- de sedan tullens möjligheter att företa kroppsbesiktning "begränsats".

4 Överväganden

4.1 Utgångspunkter

Det torde inte föreligga någon egentlig tvekan om vad som avses med begreppen kroppsvisitation och kroppsbesiktning. Bl. a. genom de auktori- tativa uttalanden i olika sammanhang. vilka redovisats i det föregående. får begreppen anses vara förhållandevis noggrant definierade. Gränsdragning- en mellan dessa är således tämligen klar. Varje undersökning eller gransk- ning av kroppen, antingen den är endast okulär eller mera ingående är att betrakta som kroppsbesiktning medan kontroll av kläder och andra persed- Iar är kroppsvisitation. Med ytlig kroppsvisitation — även benämnd sum- marisk skyddsvisitation — avses en sådan undersökning där man endast känner utanpå kläderna.

Begreppens innebörd får anses vara desamma oberoende av i vilket sammanhang de förekommer. i RB, varusmugglingslagen. lagen om krimi- nalvård i anstalt eller i annan författning.

Enligt 19 % varusmugglingslagen får tulltjänstemän i samband med tull- kontroll endast — under de förutsättningar som anges i lagen — företa kroppsvisitationer. En tulltjänsteman får alltså. som framgår av det tidi- gare anförda. inte i något fall i denna egenskap själv besluta om kroppsbe- siktning.

Däremot torde ett visst utrymme finnas för tullmyndighet att med stöd av 13 & varusmugglingslagen. sedan förundersökning alltså inletts. besluta- om viss kroppsbesiktning av den som skäligen kan misstänkas för brott som kan medföra fängelse. I praktiken innebär detta ändå att den enskilde tulltjänstemannen måste inhämta ett särskilt beslut antingen från en åkla-

• Sida 43
•  Original

Prop. 1981/82: 2 43

gare eller från en sådan befattningshavare som i detta sammanhang utövar funktionen som tullmyndighet.

Det är föreståeligt om tulltjänstemän i samband med den mer eller mindre rutinmässiga tullkontrollen drar sig för att aktualisera denna kedja av överväganden och den därefter följande formaliserade rättsproceduren. Denna ärju utformad med tanke på de mera allvarliga brotten där misstan- ke redan konkretiserats till en viss person. Förfarandet enligt 13 5 är däremot inte lämpat för den rutinmässiga tullkontrollen som i praktiken föregår det stadium då förundersökning kan inledas och vars syfte primärt är att uppspåra smuggelgods.

Såvitt angår kroppsvisitation är det tydligt att misstanke om brott inte behöver föreligga beträffande alla som kroppsvisiteras. En sådan åtgärd utgör ett led i sökandet efter smuggelgods och var och en som överhuvud har möjlighet att bära sådant på sig kan komma att få underkasta sig kroppsvisitation.

Det är uppenbart att narkotikasmugglares och andras möjlighet att und- . gå upptäckt i samband med tullkontroll ståri direkt relation till hur ingåen- de de kontrolleras. Om exempelvis kroppsvisitationer utförs så strikt efter bokstaven att tulltjänstemannen betas varje möjlighet att upptäcka exem- pelvis direkt på kroppen fasttejpade narkotikapaket blir naturligtvis visita- tionen rätt förfelad. Metoden att smuggla gods på detta sätt är förvisso inte ny men den har utan tvekan fått särskild betydelse i en tid av ökande narkotikamissbruk.

Mot bakgrund härav och med hänsyn till det synnerligen starka samhäl- leliga intresset av att så effektivt som möjligt förhindra att framför allt narkotika förs in i landet är det uppenbart att det föreligger ett behov av att tulltjänstemän i samband med tullkontroll får besluta om inte bara kroppsvisitationer utan-också om en åtminstone okulär yttre granskning av den undersöktes kropp. En sådan granskning innefattas emellertid. som nämnts. i begreppet kroppsbesiktning.

4.2 Förslag till lösningar

Sedan väl konstaterats att det finns ett berättigat behov av att utvidga tullpersonalens befogenheter. inställer sig frågan hur denna befogenhetsut- vidgning bör utformas.

4.2.1 Generaltullstyrelsensförslag

Generaltullstyrelsen har föreslagit en generell befogenhet för tulltjänste— män att i brådskande fall besluta om kroppsbesiktning på den som ankom- mer från utrikes ort och skäligen kan misstänkas för narkotikasmuggling. Förslaget skulle i sak medföra att tulltjänsteman fick samma befogenhet som polismän har enligt 28 kap. 13 & första stycket rättegångsbalken. Samtidigt skulle rättegångsbalkens regler i övrigt rörande kroppsbesikt-

• Sida 44
•  Original

Prop. 1981/82: 2 44

ning bli tillämpliga. exempelvis att mera ingående undersökning endast får utföras av läkare.

Samtidigt som generaltullstyrelsens förslag innebär en utvidgning av tulltjänstemäns befogenheter såtillvida att dessa kan. i brådskande fall. träda i undersökningsledares. åklagares eller rättens ställe' och besluta om kroppsbesiktning kvarstår dock den inskränkningen — gentemot vad som gäller beträffande kroppsvisitation — att beslutet förutsätter att någon är misstänkt för narkotikasmuggling som inte är ringa. Styrelsen synes ha utgått ifrån att narkotika som smugglas genom att fästas vid kroppen normalt är av sådan kvantitet att det inte är fråga om brott enligt 2 & varusmugglingslagen (ringa brott). Styrelsen torde inte heller ha avsett att den föreslagna befogenheten skulle användas vid sådana generella kroppsvisitationer som sker i samband med s.k. skärpt tullkontroll i vart fall inte med mindre särskild misstanke därunder väcks mot någon be- stämd person. Som nämnts tidigare förekommer sådana generella kroppsvisitationer endast i mycket ringa utsträckning. Frågan om kropps- besiktning i samband med tullkontroll skulle följaktligen enligt styrelsens förslag alltjämt utgöra ett led i en påbörjad förundersökning och inte en naturlig tullkontrollåtgärd vid eftersökandet av smuggelgods.

4.2.2 Befogenhet att besluta om ytlig kroppsbesiktning

Ett alternativ till att ge tulltjänstemän befogenhet att besluta om en fullständig kroppsbesiktning -- inbegripet t. ex. en undersökning av kroppshåligheter — men endast i brådskande fall. skulle kunna vara att till de befogenheter att kroppsvisitera som tillkommer tulltjänstemän enligt varusmugglingslagen lägga en befogenhet att besluta om respektive företa sådana endast ytliga kroppsbesiktningar som på ett naturligt sätt kan sägas höra samman med en långt gående kroppsvisitation. Har en kroppsvisita- tion gjorts så ingående att den visiterade fått ta av sig alla kläder ter det sig nämligen — kan man tycka —- naturligt att undersökningen också får omfatta ett ytligt beskådande av personens kropp. Lika naturligt tcr det sig att i det sammanhanget en undersökning också kan göras exempelvis av en håruppsättning eller peruk eller av en protes (kroppsattrapp). Beslut om en sådan ytlig kroppsbesiktning skulle få fattas av tulltjänstemän inte bara i brådskande fall utan under samma förutsättningar som gäller beträffande kroppsvisitationer. Samtidigt skulle beslut om mera ingående kroppsun- dersökningar alltjämt fattas enligt RB:s regler.

Några allvarliga betänkligheter från integritetssynpunkt torde väl knap— p'ast kunna riktas mot att på detta sätt utvidga de beslutsbefogenheter som tulltjänstemän själva har enligt 19 & första stycket 1 p varusmugglingsla- gen. I dessa fall krävsju för att kroppsvisitation och i så fall ytlig kroppsbe- siktning skall få företas på någon att denne kan misstänkas ha på sig gods som är underkastat beslag enligt varusmugglingslagen. Skillnaden mellan en sådan misstanke och den misstanke om brott som förutsätts för ett

• Sida 45
•  Original

Prop. 1981/82: 2 45

beslut om kroppsbesiktning enligt RB är visserligen av praktisk betydelse men knappast avgörande. Inte heller från rättssäkerhetssynpunkt torde det medföra nämnvärda betänkligheter mot att överlåta besluten om denna endast ytliga och kroppsvisitationen näraliggande kroppsbesiktning till enskilda tulltjänstemän. _

Mera tveksam kan frågan om ytlig kroppsbesiktning vara när det gäller- s. k. skärpt tullkontroll. Sådan tullkontroll innebär enligt 19 5 första st. 2 p- att var och en som exempelvis ankommer från utlandet kan utsättas för kroppsvisitation efter beslut härom av tull-. kust- eller gränsbevaknings- chef. Därvid krävs inte att misstanke om brott föreligger mot någon. Om befogenheterna även här utvidgas till att innefatta också en ytlig kroppsbe- siktning kan följaktligen vem som helst som råkar passera en gränskontroll där skärpt tullkontroll pågår bli föremål för en sådan undersökning. Fram- förallt tre skäl talar dock för att detta skulle kunna accepteras. Först och främst det angelägna i att få till stånd en effektiv rutinmässig tullkontroll. som inte lämnar onödigt stora möjligheter öppna för exempelvis narkoti- kasmugglare att i skydd av samhällets respekt för den personliga integrite- ten slinka igenom med narkotika: dels det förhållandet att den ytliga kroppsbesiktning det här är tal om står så nära de kroppsvisitationer där en persons samtliga kläder granskas att integritetsintrånget inte ökar särskilt mycket: dels slutligen det praktiska i att inte alltför mycket laborera med olika grader av beslutsbefogenheter i olika tullkontrollsammanhang;

4 .2.3 Befogenhet att besluta om fit/lxtändig kroppsbesiktning

För fullständighetens skull bör även något beröras möjligheten att över- huvud överlåta på tullpersonal att fatta beslut rörande varje kroppsbesikt- ning. dvs. inte bara ytlig sådan. En på så sätt utökad befogenhet skulle onekligen i väsentlig grad rationalisera och effektivisera tullkontrollen. Å andra sidan kan övriga kröppsbesiktningar än ytliga innefatta så långtgåen- de integritetskränkande åtgärder att det inte från rättssäkerhets- och inte- gritetssynpunkt är lämpligt att ändra nuvarande beslutsprocesser. Det torde inte heller behövas för att nu göra tullkontrollen tillräckligt effektiv och rationell. För de fall således däri samband med tullkontroll en längre gående kroppsbesiktning än ytlig sådan synes erforderlig bör alltså även fortsättningsvis rättegångsbalkens regler användas. dvs. skälig misstanke om brott som kan föranleda fängelse erfordras och beslut om kroppsbe- siktning fattas av undersökningsledare. åklagare eller rätten.

4.2.4 Ändrad definition av begreppet kroppsvisitation

En väg att utvidga tulltjänstemäns befogenheter vilken har berörts i framställningarna till regeringen är att helt enkelt fastslå att begreppet kroppsvisitation — åtminstone i varusmugglingslagen — inbegriper såväl undersökning av någons kläder som den ytliga granskningen av kroppen som kan ske sedan någon tagit av sig samtliga kläder. Detta skulle emeller-

• Sida 46
•  Original

Prop. 1981/82: 2 46

tid stå i mindre god överensstämmelse med den innebörd som termerna har tillagts i förarbetena till regeringsformen. Under alla förhållanden skulle det vara olämpligt att tillskapa en särskild definition av kroppsvisitations- begreppet enligt varusmugglingslagen och på så sätt skapa olika innebörd av ett och samma begrepp i olika sammanhang. Att genomföra motsvaran- . de ändring i alla de övriga lagar i vilka begreppet kroppsvisitation förekom- mer kräver å andra sidan en mycket grundligare översyn och en mera omfattande penetrering än vad söm kan ske i detta sammanhang. Möjligen kan dessa frågor komma att aktualiseras-i tvångsmedelskommittc'ns (Ju 1978: 06) arbete med att se över tvångsmedelsregleringen vid förundersök- ning i brottmål m. m.

5 Slutligt förslag

5.1 Valet av alternativ

Av de fyra olika lösningar som presenterats under 4.2.1—4.2.4 synes övervägande skäl tala för att den under 4.2.2 redovisade lösningen att låta tulltjänstemän besluta även om ytliga kroppsbesiktningar är den som är smidigast och enklast. En sådan lagändring kan dessutom på ett naturligt sätt begränsas till att avse endast förfaranden enligt varusmugglingslagen. Frågan om kroppsbesiktning i andra fall berörs således inte. Vidare medför en sådan lagändring i sak inte mycket mer än att en befogenhet som tullpersonal på sina håll tidigare ansett sig ha och också i praktiken sedan länge använt sig av nu också formellt överförs på dem. Samtidigt undviks i det praktiska handhavandet en hel del av de besvärliga gränsdragnings- problem som f.n. föreligger och som bl.a. justitieombudsmannen har pekat på.

5.2 Distinktionen mellan ytlig kroppsbesiktning och annan kroppsbesiktning

Förslaget till befogenhetsutvidgning leder emellertid till en ny gränsdrag- ning nämligen mellan ytlig kroppsbesiktning, varom tulltjänstemän alltså skulle få själva besluta. och annan kroppsbesiktning. som fortfarande skulle få ske endast med stöd av rättegångsbalkens regler. Såsom framgått under 1.2.8.2 kan redan en motsvarande uppdelning av begreppet kroppsvisitation sägas ha skett nämligen i ytlig kroppsvisitation och annan kroppsvisitation.

En ytlig kroppresiktning utgör på motsvarande sätt en lindrigare vari- ant av kroppsbesiktning. Den innefattar således endast en yttre granskning av någons nakna kropp samt en undersökning av någons skägg. hår. peruk. eller arm- eller benproteser. Denna beskrivning av ytlig kroppsbesiktning är avsedd att vara uttömmande. Varje annan form av kroppsbesiktning faller således utanför den ytliga.

• Sida 47
•  Original

Prop. 1981/82: 2 47

Vid det praktiska genomförandet av en ytlig kroppsbesiktning är det naturligt att den undersökte kan uppmanas att exponera sådana eljest dolda delar av kroppen såsom fotsulor och armhålor men inget ytterligare. Det bör alltså inte komma ifråga att be den undersökte intaga några särskilda kroppsställningar för att underlätta besiktningen.

5.3 Förutsättningar för ytlig'kroppsbesiktning

Tulltjänsteman bör enligt förslaget få besluta om ytlig kroppsbesiktning under samma förutsättningar som för närvarande gäller beträffande kroppsvisitation. Tulltjänsteman får således själv efter behov — undersök- ning får ju enligt RF aldrig i något fall göras mer omfattande än som är nödvändigt — företa kroppsvisitation och ytlig kroppsbesiktning när det finns anledning misstänka att resande från utlandet eller annan som anträf- fas vid en gräns har på sig smuggelgods.

Vidare bör vid 5. k. skärpt tullkontroll efter bevakningschefs beslut var och en som vid ett visst tillfälle ankommer från eller avreser till utlandet kunna bli föremål för såväl kroppsvisitation som ytlig kroppsbesiktning.

För verkställandet av ytlig kroppsbesiktning bör i övrigt gälla samma regler som för närvarande gäller för sådan kroppsvisitation som är av mera väsentlig omfattning.

5.4 Lagförslag

Förslaget att överlåta åt tulltjänstemän att även besluta om ytlig kropps- besiktning kan lämpligen genomföras genom ändringar i 19 & varusmugg- lingslagen.

Förslag till

lag om ändring i lagen (1960: 418) om straff för varusmuggling

Härigenom föreskrivs att l9 & lagen (l960: 418) om straff för varusmugg- ling skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19.5

Förekommer mot någon, som an- träffas vid gräns- eller kustort eller ankommer till plats. där förbindelse med utlandet äger rum. anledning att han har på sig gods som enligt denna lag är underkastat beslag. må för eftersökande av sådant gods

Förekommer mot någon. som an- träffas vid gräns- eller kustort eller ankommer till plats. där förbindelse med utlandet äger rum. anledning att han har på sig gods. som enligt denna lag är underkastat beslag. må för eftersökande av sådant gods

• Sida 48
•  Original

Prop. 1981/82: 2

Nuvarande lydelse

tulltjänstman företaga kr(.>pp.s'visita-

tion å honom. Om vederbörande" chef för tull-. kust- eller gränsbe- vakning finner skärpning av tull- kontrollen å persontrafiken till eller från utlandet med viss lägenhet el- ler för viss tidrymd åt någon plats oundgängligen nödvändig. må efter bevakningschefens förord- nande kroppsvisitation verkställas å envar. som med lägenheten eller under tidrymden till platsen ankom- mer från eller från platsen avreser till utlandet. Sådant förordnande skall ofördröjligen underställas generaltullstyrelsens prövning men går likväl genast i verkställighet.

Kroppsvisitation. som är av mera väsentlig omfattning. skall verkstäl- las inomhus i avskilt rum eller i lämpligt utrymme i fartyg samt. om undersökningsman eller den under- sökte begär det och det kan ske utan större omgång. i vittnens när- varo. Kroppsvisitation ä kvinna må ej verkställas eller bevittnas av an- nan än kvinna.

Förande av protokoll och utfär- dande av bevis om företagen kroppsvisitation erfordras ej med mindre den undersökte det begär eller föremål som påträffas. tages i beslag.

Denna lag träder i kraft den

48

Föreslagen lydelse

tulltjänsteman företaga kroppsvisi-' tation och ytlig kroppsbesiktning å honom. Om vederbörande chef för tull-. kust- eller gränsbevakning lin- ner skärpning av tullkontrollen ä persontrafiken till eller från utlan- det med viss lägenhet eller för viss tidrymd å någon plats oundgängli- gen nödvändig. 'må efter bevak- ningschefens förordnande kropps- visitation oelz ytlig kroppsbesikt- ning verkställas å envar. som med lägenheten eller under tidrymden till platsen ankommer från eller från platsen avreser till utlandet. Sådant förordnande skall ofördröjligen un- derställas generaltullstyrelsens prövning men går likväl genast i verkställighet.

Ytlig kroppsbesiktning Ut'll såtlan kroppsvisitation. som är av mera väsentlig omfattning. skall verkstäl— las inomhus i avskilt rum eller i lämpligt utrymme i fartyg samt. om undersökningsman eller den under- sökte begär det och det kan ske utan större omgång. i vittnens när- varo. Kroppsvisitation och ytlig kroppsbesiktning å kvinna må ej verkställas eller bevittnas av annan än kvinna.

Förande av protokoll och utfär- dande av bevis om företagen kroppsvisitation eller ytlig kropps- besiktning erfordras ej med mindre den undersökte begär det eller före- mål sompåträffas. tages i beslag.

• Sida 49
•  Original

Prop. 1981/82: 2 49

Förslag till

lag om ändring i lagen (1960: 418) om straff för varusmuggling

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen tl960:4l8) om straff för varu- smuggling

dels att 13 och 19 5.5 skall ha nedan angivna lydelse. dels att rubriken närmast före l8 % skall lyda: "(.)m husrannsakan. kroppsvisitation och ytlig kroppsbesiktning".

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 13 s

Förundersökning rörande brott. som avses i denna lag. må inledas av tullmyndighet. Har den inletts av tullmyndighet. skall beträffande myndig- heten gälla vad i rättegångsbalken är stadgat om undersökningsledare. Är saken ej av enkel beskaffenhet. skall ledningen övertagas av åklagaren. så snart någon skäligen kan misstänkas för brottet. Åklagaren skall ock eljest övertaga ledningen. när det finnes påkallat av särskilda skäl.

Åklagaren äge. då undersökning ledes av tullmyndighet. meddela anvis- ningar rörande undersökningens bedrivande'. '

Då undersökning ledes av åklagaren. ägc han vid undersökningens verk- ställande anlita biträde av tullmyndighet. så ock uppdraga åt tulltjänsteman att vidtaga särskild till undersökningen hörande åtgärd. om dess beskaffen- het tillåter det. ' '

Med tullmyndighet avses i denna paragraf tullverkets ombudsman. tulldirektör. tullh'irvaltare. kustdi- striktchef och gränsdistriktchef. Generaltullstyrelsen [ige förordna jämväl annan befattningshavare i tullverket än nu sagts att fullgöra vad enligt denna paragraf ankom- mer på tullmyndighet.

Med tullmyndighet avses i denna paragraf chef för distriktstullkam- mare. gra"nstullkanmzare och tull- kammare eller annan befattnings- havare i tullverket som generaltull- styrelsen fiiirordnar att fullgöra vad som enligt paragrafen ankommer på tullmyndighet.

l9.$

Förekommer mot någon. som an- träffas vid gräns- eller kustort eller ankommer till plats. där förbindelse med utlandet äger rum. anledning att han har på sig gods. som enligt denna lag är underkastat beslag. må för eftersökande av sådant gods tulltjänsteman företaga kroppsvisi- tation å honom. Om vederbörande chef för tull-. kust- eller gränsbe- vakning finner skärpning av tull-

Förekommer mot någon. som an- träffas vid gräns- eller kustort eller ankommer till plats. där förbindelse med utlandet äger rum. anledning att han har på sig gods. som enligt denna lag är underkastat beslag. må för eftersökande av sådant gods tulltjänsteman företaga kroppsvisi- tation och ytlig kroppsbesiktning å honom. Om vederbörande chef för tull-. kust- eller gränsbevakning fin-

• Sida 50
•  Original

Prop. 1981/82: 2

Nuvarande lydelse

kontrollen å persontrafiken till eller från utlandet med viss lägenhet el- ler för viss tidrymd å någon plats oundgängligen nödvändig. må efter bevakningschefens förord- nande kroppsvisitation verkställas å envar. som med lägenheten eller under tidrymden till platsen ankom- mer från eller från platsen avreser till utlandet. Sådant förordnande skall ofördröjligen underställas ge- neraltullstyrelsens prövning men går likväl genast i verkställighet.

Kroppsvisitation. som är av mera väsentlig omfattning. skall verkstäl- las inomhus i avskilt rum eller i lämpligt utrymme i fartyg samt. om undersökningsman eller den under- sökte begär det och det kan ske utan större omgång. i vittnens när- varo. Kroppsvisitation ä kvinna må ej verkställas eller bevittnas av an- nan än kvinna.

Förande av protokoll och utfär- dande av bevis om företagen kroppsvisitation erfordras ej med mindre den undersökte det begär eller föremål som påträffas. tages i beslag.

50

Föreslagen lydelse

ner skärpning av tullkontrollen å persontrafiken till eller från utlan- det med viss lägenhet eller för viss tidrymd å någon plats oundgäng- ligen nödvändig. må efter bevak- ningschefens förordnande kropps— visitation verkställas å envar, som med lägenheten eller under tidrym— den till platsen ankommer från eller från platsen avreser till utlandet. Sådant förordnande skall ofördröj- ligen underställas generaltullstyrel- sens prövning men går likväl genast i verkställighet.

Kroppsvisitation. som är av mera väsentlig omfattning. och ytlig kroppsbesiktning skall verkställas inomhus i avskilt rum eller i lämp- ligt utrymme i fartyg samt. om un- dersökningsman eller den under- sökte begär det och det kan ske utan större omgång. i vittnens när- varo. Kroppsvisitation och ytlig kroppsbesiktning å kvinna må ej verkställas eller bevittnas av annan än kvinna.

Förande av protokoll och utfär- dande av bevis om företagen kroppsvisitation eller ytlig kropps- besiktning erfordras ej med mindre den undersökte begär det eller före- mål som påträffas. tages i beslag.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag. då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

• Sida 51
•  Original

Prop. 1981/82: 2 51

Utdrag LAGRÄ DET PROTOKOLL ' vid sammanträde 1981-06—16

Närvarande: f.d. justitierådet Petrén. regeringsrådet Hilding. justitierådet Vängby.

Enligt lagrådet den 15juni 1981 tillhandakommet utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 27 maj 1981 har regeringen på hemställan av statsrådet och chefen för handelsdepartementet Molin beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i lagen (l960:4l8) om straff för varusmuggling.

Förslaget har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Staffan Sandström.

Förslaget föranleder följande yttrande av lagrådet: ] andra stycket andra meningen av [9 .6 i det remitterade lagförslaget föreskrivs att kroppsvisitation och ytlig kroppsbesiktning ä kvinna ej må verkställas eller bevittnas av annan än kvinna. I nyare lagstiftning har angetts att kroppsvisitation eller kroppsbesiktning som gäller kvinna ej får ' verkställas eller bevittnas av annan än'kvinna, läkare eller legitimerad sjuksköterska (se t.ex. 52 c 5 lagen 1974: 203 om kriminalvård i anstalt). Eftersom det även vid en ytlig kroppsbesiktning kan uppkomma behov av att anlita medicinskt skolad personal och det framstår som onödigt att ' begränsa urvalet av läkare och sjuksköterskor som får anlitas när åtgärden gäller en kvinna till kvinnliga sådana. förordas att bestämmelsen ges föl- jande lydelse: ”Kroppsvisitation och ytlig kroppsbesiktning är kvinna må ej verkställas eller bevittnas av annan än kvinna. läkare eller legitimerad sjuksköterska.”

Valutalagen ( 1939: 350) innehåller bestämmelser om bl.a. straff och förverkande vid överträdelse av utförsel- och införselförbud. som med stöd av lagen meddelats i fråga om betalningsmedel m.m. I fråga om förundersökning och tvångsmedel hänvisas emellertid i 14 & valutalagen till bestämmelserna i lagen om straff för varusmuggling. Bl.a. omnämns i paragrafen kroppsvisitation. Om avsikten är att ytlig kroppsbesiktning skall kunna användas även när fråga är om s.k. valutasmuggling — något som kan vara befogat för att undvika svårigheter motsvarande dem depar- tementschefen i remissen pekar på när det gäller smuggling av annat gods än narkotika — bör hänvisningen i 14 & valutalagen utvidgas till att avse även de nya bestämmelserna om ytlig kroppsbesiktning i lagen om straff för varusmuggling.

• Sida 52
•  Original

Prop. 1981/82: 2 52 Utdrag HAN DELSDEPA R'liEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1981-06-25

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande. och statsråden Ullsten. Wikström. Friggebo. Dahlgren. Söder. Johansson. Andersson. Boo. Petri. Eliasson. Gustafsson. Elmstedt. Tillander. Ahrland. Molin

Föredragande: statsrådet Molin

Proposition med förslag till lag om ändring i lagen (1960: 418) om straff för varusmuggling. m. m.

Föredraganden anmäler lagrådets yttrande1 över förslag till lag om änd- ring i lagen ( 1960: 418) om straff för varusmuggling.

Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför. Lagrådet har utom på två punkter inte haft några erinringar mot försla- get. .

Lagrådet föreslår att 19 å andra stycket andra meningen varusmugg- lingslagen ges den lydelsen att kroppsvisitation och ytlig kroppsbesiktning å kvinna ej må verkställas eller bevittnas av annan än kvinna. läkare eller legitimerad sjuksköterska. Jag förordar att bestämmelsen ges den avfatt- ning lagrådet föreslagit. .

Vidare väcker lagrådet frågan om huruvida ytlig kroppsbesiktning skall kunna användas också i samband med s. k. valutasmuggling. Lagrådet finner att så kan vara befogat för att undvika svårigheter motsvarande dem som det pekas på i remissen när det gäller smuggling av annat gods än narkotika.

Efter samråd med chefen för ckonomidepartementet förordar jag att ytlig kroppsbesiktning får ske också i detta sammanhang. I 14 & valutala- gen (1939: 350) hänvisas f. n. till varusmugglingslagen i fråga om förunder- sökning m.m.. beslag. husrannsakan och kroppsvisitation. l överensstäm- melse med vad lagrådet uttalar linncrjag att hänvisningen i 14 & valutala- gen bör utvidgas till att avse även de nya bestämmelserna om ytlig kropps- besiktning i varusmugglingslagen.

' Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 27 maj 1981.

• Sida 53
•  Original

Prop. 1981/82: 2 53 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att antaga '

dels det av lagrådet granskade lagförslaget med vidtagna ändringar. dels det vid regeringsprotokollet den 25juni 1981 fogade förslaget till lag om ändring i valutalagen (1939: 350).

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra- ganden har lagt fram.

• Sida 54
•  Original

Prop. 1981/82: 2 54