Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag till vissa följdändringar i andra lagar med anledning av förslaget till hälso- o'eh sjukvårdsl'ag (prop. 1981/82:97). Dessutom föreslås att ett förtydligande görs i lagen (1960z'408) om behörighet att utöva läkaryrket av innebörd att endast den som har svensk legitimation är behörig att yrkesmässigt bedriva enskild läkarverksamhet.

I Riksdagen I 98/5'82. I .ru/nl. Nr 212

• Sida 2
•  Original

b.)

Prop. 1981/82: 212

' ' 1 Förslag 1111" ' fir—:"- Lag om ändring i lagen (l944:133) om kastrering

Härigenom föreskrivs att 5 & agen (_19 _1_3_3_>)_ 0111 kastrering skallhanedan _._: . .:.- 11:93" 1'. -' —:.:- '!!v k:a -

angivna lydelse. "” " "" Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 & Kastrering skall utföras _(1. lasarett ..E11dart1ien som. är. behörig att.; _

darmed jamforhg allmä'n' anstalt eller "u'i'öm läkaryrket far. ut'] a [Sartre-_ _ sjukstuga av dar anställd läkare. Utan ri.ng Åtgärden skall "ske p'a sj1'1'kl1'11's' hinder härav må socialstyrelsen, där eller pa annan vårdinrättning som styrelsen så prövar erforderligt. med- socialstyrelsen godkänner.

giva viss läkare att utföra sådan _

åtgärd å anstalt som nyss sagts eller å ';,- ;-'_'_: _ . . _ . , . ; .

annan anstalt. _ . ___ _. _ ... " ”"ll'i."—""1_'"!-"— .1

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

[ Senaste lydelse 1971 :588.

• Sida 3
•  Original

Prop. 1981/82:212

2. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1960:408) om'behörighetT-att' utöva' - "-

läkaryrket

Härigenom föreskrivs att 1 och 8 ss lagen (1960. 4'08") om behörighet att utöva läkaryrket skall ha nedan angivna lydelse-. -

Nuvarande lydelse

Behörig att utöva läkaryrket är

Föreslagen lydelse-

a)_den som är legitimerad enligt 2 5:

b) den som är förordnad att uppe- hålla statlig eller kommunal läkar- tjänst eller att tjänstgöra såsom extra läkare eller såsom amanuens vid klinik eller poliklinik. där medicinsk undervisning bedrivyes' samt

b) den som är förordnad att uppe— " " hålla” -'statlig. " lan(Islingskommunal-' - eller kommunal läkartjänst eller att ' tjänstgöra söm klinisk amanuens vid '

vårdinrättning. dar med1c1nsk under-' ' visning bedrivs, 'samt ' '

e')' 1 den utsträckning, som för varje fall säiskilt angives. den som enl-igt 9 .5' innehar begränsad behörighet att utöva läkaryrket. '

ss

Förordnande. som medför behö- righet att utöva läkaryrket,meddelas av socialstyrelsen eller. efter styrel- sens bemyndigande. av sjukvårdssty- relse. sjukhusdirektion eller annan myndighet.

'las av socialstyrelsen eller,

Endast den som är behörig enligt- första stvc. ket a ) har rätt att y rkesmäs- sigt 'bedr'iva- enskild- läkarverksam-f h't.e ' ' ' '

'Förordnande, som medför behö- righet- att utöva läkaryrket. medde- efter styrelsens bemyndigande. av hälso- och sjukvårdsnämnd, organ som avses i l] 5 hälso- och sjukvårdslagen (198200) 'eller annan myndighet." ' '

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983. '

1 Senaste lydelse 1971:621.

1'* Riksdagen 198I/82. [ saml. NerZ

• Sida 4
•  Original

Prop. 1981/82:212 4

3. Förslag till Lag om ändring i stadgan (1970:88) om enskilda vårdhem m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om stadgan ( 1970:88 ) om enskilda vårdhem m.m.l

dels att i 175 ordet "sjukvårdsstyrelse' sjukvårdsnämnden",

dels att 2 och 16 55 skall ha nedan angivna lydelse. '

,

skall bytas ut mot "hälso- och

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

__

2 &"

Stadgan är ej tillämplig på

1. omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda. varom finns särskilda bestämmelser. . . -- - '

2. vård av handikappade, till vilken statsbidrag utgår,

3. kontrollerad familjevård eller därmed jämförlig vård.

4. anstalt. avsedd för riksförsäkringsverkets sjukvårdande verksamhet.

5. sådant hem för vård eller boende för vilket krävs tillstånd enligt 695 socialtjänstlagen (19801620). .

6. annat i 1 & avsett vårdhem för vilket regeringen meddelat särskilda föreskrifter. - _ - '

Har enskilt vårdhem inrättats med .bidrag av statsmedcl eller utgår statsbidrag till dess drift, skall stadgan tillämpas endast i den mån den ej strider mot statsbidragsbestämmelserna.

Med kontrollerad familjevård av- ses sådan sluten psykiatrisk vård - som i anslutning till sjukhuset anord- nas i enskilt hem.

. _ 16 äl Vårdhemsläkare åligger-att 1. ansvara för den medicinska vården vid hemmet, i den mån ej annan

läkare svarar för denna,

2. se till att vid hemmet vårdas endast sådana personer för vilka det är godkänt och som lämpligen kan vårdas där,

3. regelbundet besöka hemmet,

4. ha tillsyn över hygienen och utrustningen vid hemmet.

5. se till att av socialstyrelsen föreskriven journal föres vid hemmet och förvaras där.

1 Senaste lydelse av l7 & 19771375. 3 Senaste lydelse 1981:45. 3 Senaste lydelse 1975z858.

• Sida 5
•  Original

Prop. 1981/82z212

Nuvarande lydelse

6. om någon i samband med ' behandling vid hemmet åsamkats -

skada eller sjukdom av allvarlig beskaffenhet eller anledning förelig- _ ger att befara att sådan skada eller sjukdom senare kommer att uppstå på grund av behandlingen. omedel- bart anmäla förhållandet till social- styrelsen och till polismyndigheten i orten. dock att sådan anmälan ej kräves. om det är uppenbart att vårdslöshet eller försummelse icke förelegat vid behandlingen,

7. omedelbart anmäla till polismyndigheten om vid dödsfall'behov av

Föreslagen lydelse

' 6. omedelbart anmäla till socialsty- relsenom någon i samband med vård eller behandling vid hemmet drab- bats av eller utsatts för risk att drab- bas av allvarlig skada eller sjuk- dom,

rättsmedicinsk obduktion eller annan rättsmedicinsk undersökning kan

antagas föreligga.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

• Sida 6
•  Original

Prop. '1981/82z212

4. Förslag till

Lag om ändring i transplantationslagen ('19'75': '19'0')

Härigenom fö1eskri'vs att 35- transplantationslagen (1975: 190) skall ha nedan angivita lydelse.

Nuvarande lydelse

lngrepp som avses i denna lag skall företagas på lasarett eller där- med jämförligt sjukhus. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan föreskriva att in— grepp enligt lagen får företagas vid annan institution än såda11_s_om nu__. har sagts.

Beslut om ingrepp fattas av ö'ver- ' " läkare eller biträdande öterläkarc vid sjukhus eller föreståndare för annan institution som avses i första stycket. Sådant beslut får dock icke fattas av läkare som ansvarar för vården av den person till vilken transplantatitm skall ske.

Före slagen lydelse

Ingrepp som avses idenna lag skall företagas på sjukhus. Rege- ringen eller myndighet som rege- ringen bestämmer kan föreskriva att ingrepp enligt lagen får företagas vid annan institution än sådan som nu'

har sagts.

B'eslut'ol'n ingrepp fattas vid sjuk- hus av överläkare och vid annan institution av föreståndaren. Sådant beslut får dock icke fattas av läkare som ansvarar för' vården av den person till vilken transplantation skall ske.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

• Sida 7
•  Original

Prop. 1981/82:212 7

' Utdrag SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde

1982-03-25

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande, och statsråden Wikström. Friggebo, Dahlgren, Åsling. Söder, Johansson, Wirtén, Andersson. Boo. Petri, Eliasson, Gustafsson, Elmstedt, Ahrland, Molin

Föredragande: statsrådet Ahrland

Proposition om viss följdlagstiftning till hälso- och sjukvårdslagen m.m.

1. Inledning

Propositionen 1981/82:97 om hälso- och sjukvårdslag, m.m. förelades riksdagen i januari 1982. Den nya lagen innebär en övergång från en lag med detaljerade regler om sjukvårdens organisation och förvaltning till en målinriktad ramlag för hälso- och sjukvården. Flera begrepp i den gamla lagen har försvunnit eller ändrats i hälso- och sjukvårdslagen. Denna medför behov av följdändringar i ett flertal lagar.

l prop. 1981/82:97 lades fram förslag. förutom till hälso- och sjukvårdsla- gen, till en lag om vissa läkartjänster vid enheter inom den landstingskom- munala hälso- och sjukvården. Denna lag ersätter delvis kungörelsen (19701704) om kommunala undervisningssjukhus. Vidare föreslogs i propo- sitionen en följdändring i lagen ( 1980:12 ) om förtroendenämnder inom hälso- och sjukvården. Redan i propositionen förutskickade jag att ytterligare förslag till följdändringar skulle komma att föreläggas riksdagen under våren 1982.

Jag lägger nu fram förslag till dessa följdändringar. Med hänsyn till förslagens relativt okomplicerade karaktär anser jag att lagrådet inte behöver höras över lagändringarna.

2.1. Lagen (1944:1.33) om kastrering

Enligt 5 &" lagen om kastrering skall kastrering utföras på lasarett. därmed jämförlig allmän anstalt eller sjukstuga. Åtgärden skall utföras av en läkare

• Sida 8
•  Original

Prop. 1981/82:212 8

som är anställd vid anstalten. Socialstyrelsen kan medge att åtgärden får utföras av annan läkare och på annan anstalt. En liknande bestämmelse fanns i den tidigare lagen om sterilisering som upphävdes år 1976.

Enligt steriliseringslagen (1975:58()) får sterilisering utföras endast av den som är behörig att utöva läkaryrket. Sterilisering av kvinna skall ske på allmänt sjukhus eller på annan sjukvårdsinrättning som socialstyrelsen godkänner. '

l hälso— och sjukvårdslagen har begreppet sjukhus tills vidare behållits - medan indelningen av sjukhus i olika typer som lasarett. sjukstugor etc. saknar motsvarighet i den nya lagen.

I pr'op. l981/82:97 används i stället för ”'sjukvårdsinrättning" begreppet ”vårdinrättning” eftersom landstingskommunernas ansvar enligt hälso- och sjukvårdslagen omfattar. även förebyggande insatser.

Jag föreslår att bestämmelsen i kastreringslagen ändras så att den i sak överensstämmer med vad som numera enligt steriliseringslagen gäller för sterilisering av kvinnor.

Kastrering skall således få utföras endast av den. som är behörig att utöva läkaryrket. Åtgärden skall ske på ett sjukhus eller på en annan vårdinrättning som socialstyrelsen godkänner.

2.2. Lagen (1960:408) om behörighet att utöva läkaryrket

Behörig att utöva läkaryrket är enligt ] 5 lagen om behörighet att utöva läkaryrket dels den som är legitimerad dels den som är förordnad att uppehålla statlig eller kommunal läkartjänst eller att tjänstgöra som extra läkare eller som amanuens vid klinik eller poliklinik där medicinsk. undervisning bedrivs dels, under vissa förutsättningar. den som uppehåller distriktsläkarbefattning i angränsande läkardistrikt i Finland eller Norge.

Lagen är föremål för översyn av 1981' års behörighetskommitté (S 1980:11). Jag har dock ansett att följdändringarna bör göras nu.

Socialstyrelsen har i skrivelse den 11'februari 1982 föreslagit att endast den som innehar svensk legitimation som läkare skall få bedriva enskild läkarverksamhet häri landet. Enligt styrelsen har avsikten bakom nuvarande regler givetvis varit att den behörighet som följer med förordnande på läkartjänsti princip skall vara begränsad till de göromål som är förenade med den tjänst som förordnandet avser. _

Sveriges läkarförbund har i skrivelse till kommittén ifrågasatt lämplighe- ten av att läkare med förordnandebehörighet har möjlighet attbedriva privat praktik vid sidan av tjänsten.

Jag delar socialstyrelsens inställning att behörighetsbestämmelserna bör förtydligas. Enligt min mening bör förtydligandet ske genom att ett andra fstycke införs i 1 å'lagen om behörighet att utöva läkaryrket. Innebörden av tillägget bör vara att endast den som är behörig att utöva läkaryrket på grund av legitimation skall ha rätt att yrkesmässigt bedriva enskild läkarverksam- het.

• Sida 9
•  Original

Prop. 1981/82z212 9

Den som har förordnandebehörighet bör dock i begränsad omfattning kunna förskriva läkemedel och utfärda intyg som inte kräver särskild tjänsteställning eller behörighet. Den som har sådan behörighet bör också även utom tjänsten kunna utföra undersökning åt polisen vid misstanke om trafiknykterhetsbrott. Han bör naturligtvis också kunna ge första läkarhjälp vid en olycka. Han handlar då under fullt yrkesansvar och är tex. underkastad allmänna läkarinstruktionens bestämmelser.

Beteckningen "extra läkare"i 1 5 första stycket b) har ingen motsvarighet i hälso- och sjukvårdslagen. Den bör därför utgå ur paragrafen. Begreppen ”klinik” och ”poliklinik" används inte heller i den nya lagstiftningen. Jag föreslår att dessa begrepp här ersätts av ordet ”vårdinrättning". Samtidigt böri bestämmelsen ordet "klinisk” skjutas in före ordet ”amanuens”. Någon saklig ändring sker inte härigenom. För att helt undvika missförstånd bör i uppräkningen av tjänster som ger behörighet särskilt nämnas, förutom statlig och kommunal läkartjänst, även landstingskommunal läkartjänst.

I 8 & bör orden ”sjukvårdsstyrelsen” och "sjukhusdirektion” ersättas med motsvarande begrepp i den nya lagen, dvs. "hälso- och sjukvårdsnämnden" resp. "organ som avses i 11 & hälso- och sjukvårdslagen".

2.3. Stadgan (1970:88) om enskilda vårdhem m.m.

Enligt 2 5 3 tillämpas vårdhemsstadgan inte på kontrollerad familjevård eller därmed jämförlig vård. Med kontrollerad familjevård avses enligt 30 & sjukvårdslagen sådan vård för sjuka som är föremål för sluten psykiatrisk vård som i anslutning till sjukhus anordnas i ett enskilt hem. Bestämmelsen saknar motsvarighet i hälso— och sjukvårdslagen. Kontrollerad familjevård förekommer fortfarande i flera landstingskommuner men verksamheten torde under senare år ha minskat i omfattning. För att innebörden av undantaget i 2 ä 3 skall bli helt klar. föreslår jag att definitionen på kontrollerad familjevård i sjukvårdslagen med vissa redaktionella ändringar förs över till 2 & vårdhemsstadgan som ett tredje stycke.

] 16 & vårdhemsstadgan finns en motsvarighet till den s.k. Lex Maria i 10 & tredje stycket sjukvårdskungörelsen'. Enligt stadgan skall vårdhemsläkaren omedelbart anmäla till socialstyrelsen och polismyndigheten på orten om någon i samband med behandling vid Vårdhemmet åsamkats allvarlig skada eller sjukdom eller sådan skada eller sjukdom senare kommer att uppstå på grund av behandlingen. Anmälan behöver inte göras om detär uppenbart att vårdslöshet eller försummelse inte förelegat vid behandlingen.

l prop. 1981/82:97 har jag framhållit att regeringen avser att utnyttja fullmakten i 19 & hälso- och sjukvårdslagen till att utfärda bestämmelser om skyldighet för landstingskommunerna att till socialstyrelsen anmäla skador och sjukdomar som inträffat i vården och som inte ligger inom ramen för vad som kunnat förutses eller utgör en normal risk. Huvudsyftet med bestäm- melsen bör vara att få till stånd en objektiv utredning om anledningen till det

• Sida 10
•  Original

Prop. 1981/82:212 10

inträffade. Viktigast år dock att anmälan kan leda till att socialstyrelsen utfärdar föreskrifter eller på annat sätt ingriper för att förebygga att liknande händelser inträffar framdeles. Anmälningsskyldigheten bör inte begränsas till skador och sjukdomar som uppkommit till följd av vårdslöshet eller försummelse. Någon skyldighet enligt sjukvårdslagstiftningen bör inte föreligga att göra anmälan till polismyndigheten.

Anmälan av vårdhemsläkaren bör sålunda i fortsättningen göras endast till socialstyrelsen och i fall någon i samband med vård eller behandling vid Vårdhemmet har drabbats av en allvarlig skada eller sjukdom eller utsatts för risk att drabbas av en sådan skada eller sjukdom. Härav följer att anmälan inte skall ske om det inträffade ligger inom ramen för vad som kunnat förutses. .

Riskfallet avser inte enbart den situationen att ett olyckstillbud förekom- mit och slutat lyckligt. Även dcn situationen avses då det finns skäl att anta att en skada eller sjukdom senare kommer att uppstå.

2.4. Transplantationslagen (l.975:190)

Enligt 3 & transplantationslagen skall transplantation utföras på lasarett dvs. ett sjukhus som är avsett såväl för svåra som lindriga fall. Som tidigare påpekats har begreppet sjukhus t.v. behållits i hälso- och sjukvårdslagen medan bestämmelsen om indelning av sjukhus i lasarett, sjukstugor och sjukhem utgått. Enligt min mening räcker det att i paragrafen ange att transplantation skall göras på sjukhus. Någon risk att transplantation skulle komma att göras på ett sjukhus som inte har tillräckliga resurser härför finns inte. Enligt 3å transplantationslagen kan regeringen eller socialstyrelsen föreskriva att transplantation får företas på annan institution än sjukhus. Någon ändring häri föreslås inte.

Beslut om transplantation kan enligt paragrafens andra stycke fattas av överläkare eller biträdande överläkare. Begreppet biträdande överläkare har utgått i hälso- och sjukvårdslagen och bör inte heller finnas kvar i detta '- stycke. Med stöd av 14 å andra stycket hälso- och sjukvårdslagen blir det möjligt även för läkare som förordnats att fullgöra en överläkares åligganden att besluta om transplantation. |

2.5. Övriga lagar

Av de lagar i vilka följdändringar i och för sig borde göras är ett par f.n. föremål för översyn. I fråga om en av lagarna har en översyn skett och ändringsförslag bereds inom regeringskansliet. Jag har övervägt om följd- ändringarna i dessa lagar bör göras nu eller om de kan anstå. Jag har därvid ansett att ändringarna kan anstå om några tillämpningsproblem inte kan förväntas uppkomma härigenom. Jag vill i sammanhanget peka på över- gångsbestämmelsen till hälso- och sjukvårdslagen om att när det i en lag eller

• Sida 11
•  Original

Prop. 1981/82z212 1.1

en annan författning finns en hänvisning till en föreskrift som. ersatts. genom I en bestämmelse 1 hälso- och sjukvårdslagen den nya bestäm-melsen' 1 stället

skall tillämpas. . _ .. _. . .. _ De lagar i vilka följdänd'ringa'r sålunda enl-igt. n'1'ii'1 bedomnmg inte bör göras nu är följande. .. . . _ Lagen (1966: 293) om beredande av sluten' psykiatrisk vård' i vissa "fall (LSPV). Lagen ses över f.n. .1v soei.1lbe1edningen (S 1980: 07). I prop. 1981/82: 72 läggsförslag fram om ett flertal ändringar. 1 LSPV. Riksdagen har ännu inte tagit ställning till propositionen. Ordet klinik” förekommer 1 6

och 1011?LSPVidenlydc-lselagenhai enligtforslagenipropositionen .Enligt' _.. 6 & får vårdintyg' 1 princip inte lngodtas för intagning på den klinik där. den _ _ läkare som har utfärdat intyget tjänstgör. Har 1nt.1anmg likv.11.undantagsv1s grundats på vårdintyg från sådan l.'ik.1rc_ skall utskrivningsnamnden prova om fortsatt vård k.1n beredas patienten enlig'f LSPV. _. __ _._

Klinikbegreppet används inte i den nya halso- och sjukvardslagcn Jag har.. därför övervägt om 6 och 10 åå redan nu bör följd.'1ndr.1s. Jag har (l.1rvidb.l._-.a. övervägt om begreppet kan ersättas med nagot mera allmänt begrepp. Jag ' har emellertid stannat för att inte nu. föreslå någon ändring. LSPV' är föremål för översyn. Någon tveksamhet torde lieller inte behöva uppkomma om innebörden av bestämmelserna. Vad som avses med klinik är väl in.11betat. Det förtjänar måhända också att påpekas att någon definition av klinikbe- greppet inte heller finns' 1 nuvarande lagstiftning. '

Det är angeläget att bestämmelsema inte hindrar en önskvärd utveckling av den psykiatriska vården. Jag vill därför påpeka att det förhållandet att ordet klinik används i 6 och 10.11 inte innebär något krav på landstingskom- munen att sjukhus som meddelar vård enligt LSPV skall vara indelade i kliniker. När ett sjukhus är indelat på detta sätt skall naturligtvis bestämmel- serna iakttas. Väljer landstingskommunen en annan indelning ankommer det naturligtvis i sista hand på de tillämpande myndigheterna att avgöra hur de aktuella bestämmelserna skall tolkas. En rimlig tolkning torde vara att ett vårdintyg inte får godtas för intagning inom den medicinska enhet eller verksamhet där läkaren som utfärdat intyget tjänstgör. dvs. motsvarigheten till kliniken. Socialbercdningens översyn av LSPV skall — som jag framhållit i prop. 1981/82:97— bl. a. syfta till att begreppen överläkare, sjukhus. öppen och sluten vård avskaffas-. Beredningen bör även i övrigt i sitt arbete utgå från att landstingskommunerna när det gäller den psvkiatriska vården liksom när det galler annan hälso- och sjukv. '".1rd bör ha stor frihet att själva bestämma hur vården skall organiseras.

Lagen (1967: 940) angående omsorger om v iss.1 psykiskt utv ccklingsstörda. En översyn av lagen har skett genom omsorgskommitte'n. vars betänkande (SOU 198126) Omsorger om handikappade efter remissbehandling bereds i soci'.1ldep'.1rtementet.

Smittskyddslagen (1968231). Lagen överses enligt beslut nyligen av en särskild utredare. När det gäller denna lag vill jag peka på att jag i propositionen (prop. 1981/82197) llälso- och sjukvårdslag, m.m. — med

• Sida 12
•  Original

Prop. 1_98-1/82:212 _ 12

anledning av ett påpekande från lagrådet —' förklarat att det i samba'n'd'ined följdpropositionen till hälso- och sjukvårdslagen skulle övervägas om bestämmelsernai 25 ä;) mom. punkterna 1 och.. 2 sjukvardslagen — .som saknar motsvarighet 1 hälso- och sjukvardslagen — b'ö'r föia's' över 'till snuttskvddsl.1—' gen. I direktiven till utredaren har angivits .1tt översynen även bör omfatta denna fråga.

Regeringen ansluter sig 'till foredragandens overvaganden och beslutar 'att

den har lagt fram.

Gotab 12243 Stockholm 1932