Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslas ett antal ändringar i lagen (19661293) om beredande av sluten psykiatrisk värd i vissa fall.

Ändringarna syftar till att avhjälpa brister och oklarheter i nuvarande regler. Förslagen berör lmvudsakligen intagningsförfarandet och utskriv- ningsnämndernas verksamhet. Sä fär t.ex. utskrivningsnämnderna en stärkt funktion som tillsynsorgan i syfte att öka patienternas rättssäkerhet. Bland förslagen i övrigt märks en bestämmelse som gör det möjligt att i vissa fall verkställa en dom på (rix-'erlämnande till sluten psykiatrisk vård enligt 3l kap. 3 & brottsbalken även om domen inte har vunnit laga kraft.

I propositionen föreslås också ett tillägg till lagen (l962:381) om allmän försäkring. Det innebär att nuvarande regler om avdrag pa sjukpenning för missbrukare pä institutioner står kvar även efter det att en ny sociallagstift- ning har trätt i kraft.

De ändrade reglerna avseende LSPV föreslås träda i kraft den i juli 1982. Ändringen i lagen om allmän försäkring föreslås träda i kraft den 1 januari 1982.

l Riksdagen 1981582. [ sam/. Nr 72

• Sida 2
•  Original

IJ

Prop. DS]/82:72

1. Förslag till Lag om ändring i lagen ( l966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (19661293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall

dels att nuvarande 36 a 5 skall betecknas 36 &.

dels att 1—12. 15—18. 22. 24. 28. 29. 35 och nya 36 ss skall ha nedan angivna lydelse.

dels att i lagen skall införas en ny paragraf. 20a 5. av nedan angivna lydelse.

Till följd härav kommer lagen att ha följande lydelse från och med den dag dä denna lag träder i kraft.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Inledande bestämmelser l ä'

Den som lider av psykisk sjukdom får oberoende av eget samtycke beredas sluten psykiatrisk vård med stöd av denna lag. om sådan värd är oundgängligen påkallad med hänsyn till sjukdomens art och grad och till att han

”a) dels till följd av sjukdomen uppenbarligen saknar sjukdomsinsikt eller till följd av beroende av narkotiska medel uppenbarligen är ur stand att rätt bedöma sitt behov av vård. dels kan få sitt tillstånd avsevärt förbättrat genom värden eller avsevärt försämrat om vården uteblir.,

b) till följt] av sjukdomen är farlig för annans personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa eller för eget liv.

C) till följd av sjukdomen är ur stånd att taga värd om sig själv. (1) till följd av sjukdomen har ett för närboende _eller andra grovt störande levnadssätt eller '

e) till följd av sjukdomen är farlig för annans egendom eller annat av lagstiftningen skyddat intresse som icke avses under b).

Med psykisk sjukdom jämställes i denna lag psykisk abnormitet. som icke är psykisk sjukdom eller utgöres av hämning i förständsutvecklingen.

Vård heredes på sjuk/ms som dri- ves av staten, lan(ls*tingskmmnun eller kommun som ej tillhör lands-

Iingskormnmi.

Vad som sägs om överläkare i

' Senaste lydelse 197l2638.

• Sida 3
•  Original

Prop. l981/82z72

Nuvarande lydelse

denna lag avser även biträdande överläkare som anförtrotts särskild sjukavdelning.

föreslagen lydelse

253

Vård enligt denna lag bereds på sjukhus som drivs av staten, lands- tingskommun eller kommun som ej tillhör landstingskommun. Vård får efter regeringens bestämmande bere- das även pä annan vårdinstilulion. Vad i denna lag sägs om sjukhus gäller även sådana institutioner.

Vad som sägs om överläkare i denna lag gäller även biträdande överläkare som anförtrotts särskild sjukavdelning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm- mer fär uppdra åt annan läkare att fullgöra uppgifter som enligt denna lag ankommer på Överläkare.

För behandling av vissa frågor enligt denna lag finnas utskrivningsnämnder med de verksamhetsomräden regeringen bestämmer och en för riket

"gemensam psykiatrisk nämnd.

Intagning

Så

Intagning på sjukhus med stöd av denna lag äger rum efter ansökan eller på grund av domstols förord- nande enligt 31 kap. 3 s brottsbal- ken. lntagning efter ansökan får icke ske pä grund av omständighet som avses i 1 & första stycket c).

Intagning på sjukhus med stöd av denna lag grundas på värdintyg eller på domstols förordnande enligt 31 kap. 3 & brottsbalken. Intagning på grund av omständighet som avses i 1 5 första stycket e) får ske endast enligt domstols förordnande enligt nyssnämnda hestämnu'lse.

4 ål

Ansökan om intagningfär göras av nu'lke till den som ansökningen avser. om makarna sammanlm, av annan

3 Senaste lydelse 1974581. 3 Senaste lydelse 1981218.

1-"ärdintyg fär utfärdas endast i omedelbar anslutning till personlig uridemökning av den som intyget

• Sida 4
•  Original

Prop. l98l/82z72

Nuvarande lvdelse

som struligvaratule samman/mr med honom eller av hans barn. fader, moder. syskon. förmyndare eller gode man. Ansökan får göras även av ordförande iscwit'tlnänutd. barna- värdsm'imnd. nykter/ietsnämnd eller hälsovärdsnämml eller av polismyn- ()m

bes/uta det. äger s(n'ialnätnnden upp-

diglzet. kommtaifa/[mäktige draga ät annan ledamot i nämnden än ordföranden eller är tjänsteman i ledande ställning hos kommunen att göra ansökan om intagning.

Läkare vid sjukhus eller klinik. där sluten psykiatrisk värd icke medde- las. eller vid sjukhem för lättskötta psykiskt sjuka eller specialsjukluts för psykiskt utt'ecklingsstörda eller rektor för särskola eller föreståndare för värd/tent för psykiskt utvecklings- störda får göra ansökan ifråga om den för vars värd han svarar. Militär chef. dock lägst kompaniehd' eller nn'nsvarande chef. får göra ansökan beträffande den som står under hans befäl.

Ifråga om den som genom laga- kraftvunnen dom dömts till skydds- tillsyn eller som villkorligt frigivits från kriminalvärdsanstalt eller vill- korligt utskrivits frän arbetsanstalt för ansökan göras av ordföranden i den ös'ervakningsnämnd under vars tillsyn han står.

Beträffande den som är intagen i kriminah'tirdsanstalt. arlwtsanstalt. häkte. allmän vårdanstalt för alko- lzolmissbrukare eller tmgdmnsvtirds- skola och vistas inom anstalten för ansökan göras endast av tjänsteman som har att sörja för den intagne. Sådan tjänstenmn får i annat fall än

Föreslagen lydelse

avser. Utulersökning för värdintyg ftir företas endast om det finns skälig anledning därtill. Uttdersökningsläkarett skall se till att värt/intyget sänds till det sjukhus där intagningen avses ske.

• Sida 5
•  Original

Prop. l98ll82z72

Nuvarande lydelse

som avses i tredje stycket göra ansö- kan även ifräga om den som vistas utom anstalten utan att vara slutligt utskriven däri/rån.

Regeringen äger förordna om ln'höriglu't att vid krig eller krigsfara göra ansökan ifrtiga om den som tillhör försvarsmakten.

Ansökan om intagning göres skriftligen. Vid attsökningslmndling- en skall _/'r.>gas värdintyg angående den som ansökningen avser. Vårdin- t_vgetfär icke vara äldre än en mättad. när ansökningen göres. * Värdintyg skall. om annat ej följer av 7 ; andra stycket. innchälla dels uttalande att sannolika skiiljöreligga för att den som ansökningen avser lider av psykisk sjukdom och för att sluten psykiatrisk vård är oundgäng- ligen påkallad med hänsyn till-sjuk- domens art och grad och till någon eller några av de i l & första stycket al—d) dels redogi'n'else för sjukdomen och

angivna omständigheterna. de omständigheter i övrigt som för- anleda värdhchovct.

Regeringen äger förordna att värdintyg vid krig eller krigsfara icke behöver innehalla redogörelse som avses i andra stycket.

6. Behörig att utfärda värdintyg är legitimerad läkare samt den som

utan att vara legitimerad är förord nad att uppehålla befattning som

fScnaste lydelse 197452”. > Senaste lydelse l97lzö38.

'Jl

Föreslagen lydelse

gå

Värdintyg skall. om annat ej följer av 7? andra stycket. innehålla dels uttalande att sannolika skäl förelig- ger för att den som intyget avser lider av psykisk sjukdom och föratt sluten psykiatrisk vård är oundgängligen påkallad med hänsyn till sjukdo- mens art och grad och till någon eller nägra av de i l & första stycket a)—d) angivna omständigheterna. dels re- dogörelse för sjukdomen och de omständigheter i övrigt som föranle- der värdbehovet. Regeringen får förordna att 'årdintyg vid krig eller krigsfara icke behöver innehålla redogörelse som avses iförsta stycket.

;

Behörig att utfärda värdintyg är legitimerad läkare. Från detta krav

fiir socialstyrelsen medge undantag

om särskilda skälföreligger. Värdin-

• Sida 6
•  Original

Prop. l98'l./82:72

Nuvarande lydelse

läkare i allmän tjänst och genomgått för medicine licentiatexamen före- skriven kurs i psykiatri. Frän sist- nämnda krav äger socialstyrelsen medge undantag. om särskilda skäl föreligga. Vårdintyg med åberopan- de av omständighet som avses i l ? första stycket a) får dock utfärdas endast av läkare som har specialist- kompetens avseende psykiska och nervösa sjukdomar eller erhållit so- cialstyrelsens tillstånd att utfärda vårdintyg av detta slag.

Värdintyg fär utfärdas endast i omedelbar anslutning till personlig undersökning av den som ansökning- en avser. Den som får göra ansökan om intagning äger föranstalta om sådan undersökning.

Vårdintyg utfärdat av läkare. som tjänstgör inom den slutna psykiatris- ka våra'en får icke godtagas för intag- ning på det sjukhus där läkaren är verksam. Om betydande olägenhet skulle uppstå genom anlita/ide av annan läkare. får dock i-'årdirzt_y-'g utfärdat av läkare vid sjukhuset god- tagas för intagning på anmm klinik än den där han är verksam.

Vårdintyg för icke godtagas, om det är utfärdat av den som gör ansökan om intagning.

Bestämmelserna i 4 och 5 M för- valtningslagen (1971290) äga icke tillämpning i ärende om utfärdande av värdinlyg.

Föreslagen lydelse

tyg med åberopande av omständig- het som avses i 1 s första stycket a) får dock utfärdas endast av läkare som har specialistkompetens inom gruppen psykiska sjukdomar eller erhållit st.)cialstyrelsens tillstånd att utfärda vårdintyg av detta slag.

Vårdintyg får ej godtas för intag- ning på en klinik där den läkare som har utfärdat intyget tjänstgör.

Om fråga uppkommer att bereda vård enligt denna lag av en patient som på egen begäran är intagen för psykiatrisk vård på sjukhus. får undantag göras från bestämmelsen i andra stycket. om det skulle uppstå betydande olägenhet av att anlita annan läkare.

Vid utfärdande av värdintyg gäller bestämmelserna i 4 och 5 5.5 förvalt- nings/agen (1971 290) även för läka- re som utövar yrket enskilt.

7 & Föreligga sannolika skäl för att någon lider av psykisk sjukdom och är farlig för annans personliga säkerhet eller eget liv. äger polismyndighet omhändertaga honom. om fara är i dröjsmål.

Friges den omhändertagne icke Friges den omhändertagne icke

• Sida 7
•  Original

Prop. 1981/82:72

Nuvarande lyder/.te

omedelbart. skall polismyndigheten genast föranstalta om undersökning som avses i (> åana'ra stycket. Utfär- das värdintyg. skall polismyndighe- ten genast ansöka om den omhän- dertagna? uttagning på sjukhus för sluten psykiatrisk vård. l fall som avses i denna paragraf behöver värd- intyget icke innehålla annat än utta- lande att sannolika skäl föreligga för att den omhändertagne på grund av psykisk sjukdom är i behov av sluten psykiatrisk värd och för att han är farlig för annans personliga säkerhet eller eget liv jämte en redogörelse för de iakttagelser på vilka läkaren grundar sin uppfattning.

Sker intagning enligt SåJskall polismyndigheten senast andra da- gen efter dagen för intagningen till- ställa överläkaren protokoll rörande de omständigheter som föranlett ansc'ikningcn.

Utfärdas

ars/ås ansökningen om intagning. får

icke värdintyg eller

den omhändertagne kvarhällas av polismyndigheten med stöd av denna lag. ' '

Bestämmelserna i andra—fjärde styckena äga icke tillämpning. om den omhändertagne redan intagits på sjukhus med stöd av denna lag och icke utskrivits därifrån enligt 16.5. Friges den omhändertagne i sådant fall icke omedelbart av polis- myndigheten. skall han genast föras till sjukhuset.

(_)t'arwtxslämma ansökan och

vård!/itne med föreskrifterna i 4—7 åå

icke" längre '

Föreslagen lydelse

omedelbart. skall polismyndigheten genast föranstalta om undersökning som avses i 4 & första stycket. Utfär- das värdintyg. skall polismyndighe- ten" genast föranstalta om att den omhändertagne tas in på sjukhus för sluten psykiatrisk vård. l fall som avses i denna paragraf behöver värdintyget icke innehålla annat än uttalande att sannolika skälförelig- ger för att den omhändertagne på grund av psykisk sjukdom är i behov av sluten psykiatrisk vård och för att han är farlig för annans personliga säkerhet eller eget liv jämte en

redogörelse för de iakttagelser på

vilka läkaren grundar sin uppfatt- ning.

'Sker intagning enligt 85. skall polismyndigheten senast andra da- gen efter dagen för intagningen till- ställa överläkaren protokoll rörande de omständigheter som föranlett 'mulc'rsökning för vårt/intyg.

Utfärdas icke beslutas (ij om intagning. får den omhändertagne icke längre kvarhål—

värdintyg eller

las av polismyndigheten med stöd av denna lag.

Bestämmelserna i andra—fjärde styckena ska/l icke tillämpas om den omhändertagne redan intagits på sjukhus med stöd av denna lag och icke utskrivits därifrån enligt 16 &. Friges den omhändertagne i sådant fall icke omedelbart av polismyndig- heten. skall han genast föras till sjukhus.

Ot'erensxtämmer vårdintyget 'med föreskrifterna" i 5—7 så och föreligger

• Sida 8
•  Original

Prop. 198l/82:72

Nuvarande lydelse

och föreligga sannolika skäl för att värd kan beredas med stöd av denna lag. får den ansökningen avser inta- gas pä sjukhus.

Om intagning beslutar överläka- ren. Om särskilda skäl föreligga. äger han överläta på annan läkare vid sjukhuset att besluta om intag- ning.

95

Sker intagning enligt 85. skall ("överläkaren efter undersökning av patienten snarast möjligt och senast tionde dagen efter dagen för intag- ningen pröva om vård kan beredas patienten med stöd av denna lag. Har som grund för ansökningen om intagning åberopats att patienten är farlig för annans personliga säkerhet. får med prövningen anstå till femton- de dagen cf ter dagen för intagningen. om särskilda ska"/föreligga och intag- ningen icke beslutats med stöd av vördintyg av innehåll som avses i 7 5 andra stycket.

Finner överläkaren att värd kan

beredas med stöd av denna lag. skall han besluta att patienten även i fortsättningen skall vara intagen pä

Föreslagen lydelse

sannolika skäl för att värd kan bere- das med stöd av denna lag. fär den som värdintygel avser tas in pä sjuk- hus.

Vårdintyget får ej godtas som uiuierlag för ett intagitingsbes/ut om det är utfärdat mer än fjorton dagar före beslutet.

Om intagning beslutar överläka- ren. Om särskilda skälföreligger. får han överläta på annan läkare vid

sjukhuset att besluta om intagning.

Beslut enligt denna paragraf får. utom i sådana fall som avses i () 5 tredje stycket. inte meddelas av sam- ma läkare som har utfärdat vdrdinty- get. Utskrivningsnämmlmr skall ge- nast underriittas om intag/tingsbeslu- tet ifall när det enligt I!) # åvilar behovet av

nämnden att pröva värd.

Sker intagning enligt 8 15. skall överläkaren efter undersökning av patienten snarast möjligt och senast åttonde dagen efter dagen för intag- ningen pröva om vård kan beredas patienten med stöd av denna lag.

Finner överläkaren att värd kan beredas med stöd av denna lag. skall han besluta att patienten även i fortsättningen skall vara intagen pä

• Sida 9
•  Original

Prop. l981/82z72

Nuvarande lydelse

sjukhuset. I annat fall skall ("överläka- ren omedelbart atskriva honom.

l-"öreslagen lydelse

sjukhuset. [ annat fall skall ("överläka- ren omedelbart skriva ut patienten.

lt) &

Beslut enligt 8 elle/'$) .Q' fär icke meddelas av läkare som utfärdat

värt/intyget.

lies/ut enligt () s* skall istället fattas av utskrit'ningstu'imnden om

I. intagningen. ifallsom avsesiö s" tredje stycket. ltar grundats på ett värt/intyg som ltar utfärdats av över- läkaren eller annan läkare vid den klinik eller

3. jäv enligt 4 s* _f'öri'altningslagt'n (l97l:3()t'l) harfi'irelegat mot den som

där intagningen har skett

utfärdat värt/intyget eller beslutat om intagningen eller om sådant jäv före- ligger mot överläkaren.

Utan hinder av första stycket fär ("iver/äkaren fatta beslut som ej katt ans/ä. Sådant beslut skall (t/k'irdröfli- gen u/ulerställas nämndens pröv- ning.

llä

Beslut enligt 8 eller 9 s* ägarförtsatt giltighet. om patienten överföres till annat sjukhus utan att ha utskrivits enligt lo &.

Beslut enligt 8. 1.) eller [(i s*" gäller _fortfaratule. om patienten över/ins till annat sjukhus utan att ha utskri- vits enligt lo s*.

12 i"

Har någon genom lagakraftvunnen dom överlämnats till sluten psykiatrisk vård. skall st')cialst_s-'relsen föranstalta om att han utan dröjstnäl intages pä sjttkhus för sådan värd. Är han redan intagen på sjukhus för sluten psykiatrisk vård. skall han i fortsättningen anses intagen pä grttnd av domstolens förordnande.

Är den dömde häktad skall vad som sägs i första stycket gälla även om domen ej har vunnit laga kraft under förutsättning att den dömde och åklagaren medger att intagning får ske.

hSenaste lydelse 19:39:211

• Sida 10
•  Original

Prop. l981/82:72 10

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bestämmelser om patienterna 13 &

Den som är intagen på sjukhus med stöd av denna lag får hindras att lämna sjukhuset och får i övrigt underkastas det tvång som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med vården eller för att skydda honom själv eller om gi v nin ge n .

14 &

Patient kan få tillstånd att vistas på egen hand utom sjukhusområdet under viss del av dygnet eller tillfälligt under visst antal dygn. om det icke medför fa- ra för annans personliga säkerhet eller hans eget liv. Sådant tillstånd får fi'irbindas med särskilda föreskrifter.

(')m tillstånd att vistas på egen hand utom sjukhusområdet beslutar överläkaren. om annat ej följer av tredje stycket. Om särskilda skäl föreligga. äger han beträffande viss patient överlåta på annan läkare vid sjukhuset att besluta om tillstånd.

I fråga om patient som avses i 17 & andra stycket beslutar utskrivnings- nämnden om tillstånd att vistas på egen hand utom sjukhusområdet. Nämnden äger beträffande viss patient överlåta pä ("överläkaren att besluta om tillstånd.

Överläkaren får återkalla tillstånd att vistas på egen hand utom sjukhus- området. om förhållandena påkalla det. Om särskilda skäl föreligga. äger han beträffande viss patient överlåta på annan läkare vid sjukhuset att återkalla tillstånd.

[5

Om särskilda skäl föreligga. får (fwerläkaren taga del av innehållet i brev ankommer till patient eller sotn pati-

eller annan handling som

ent önskar avsända. Kan vidarebe- fordrande av handling sotn ankom- mer till patient medföra fara för ordningen eller säkerheten på sjuk- huset eller vara olämpligt med hän- syn till syftet med vården eller kan handling som patient önskar avsän- da föranleda betydande olägenhet för honom eller annan person. får ("iverh'ikaren besluta att han—dlingen skall kvarhällas.

7Senaste lydelse 19731129.

'7

Om det finns särskilda skäl. får överläkaren eller den han har be- myndiga! ta del av innehållet i brev eller annan handling som kommer till en patient eller som en patient önskar avsända.

Kan vidarebefordrandc av en handling som kommer till en patient medföra fara för ordningen eller säkerheten på sjukhuset eller vara olämpligt med hänsyn till syftet med vården eller kan en handling som en patient önskar avsända föranleda betydande olägenhet för honom eller annan person. får handlingen

• Sida 11
•  Original

Prop. l98l/82z72

Nuvarande lydelse

llandling som är ställd till utskriv- ningsnämnden. psykiatriska nämn- den. socialstyrelsen. justitiekanslern eller någon av riksdagens ombuds- skall granskning. Handling sotn är ställd män vidarebefordras utan till eller avsedd för annan myndighet och rör mål eller ärende vari patien- ten själv äger föra talan. samt hand- ling ställd till eller avsedd för advo- kat eller offentligt biträde skall vida- rebefordras. Beslutar överläkaren att kvarhålla brev till myndighet. skall beslutet underställas utskrivnings-

nämndens prövning.

Visar det sig att handling. som är ställd till annan än utskrivnings- nämnden. psykiatriska nämnden. so- ein/styrelsen. justitiekanslern eller nå— gon av riksdagens ombtnlsmän. är avsedd för någon av dessa myndighe- t'er. skall den vidarebefordras.

ll

Ft'ireslagen lydelse

kvt'trhållas. Beslut att kvarhållt't en handling fattas av utsk rivningsnämn- den efter fratris—fällning av överläka- ren. 1 avvaktan på nämndens beslut _färöverläkaren ta hand om handling- en.

En handling som är ställd till utskrivningsnämnden. psykiatriska nämnden. socialstyrelsen. hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. förtro- emleru'imnden. justitiekanslern eller någon av riksdagens ombudsmän skall vidarebefordras utan gransk- ning. Vad nu har sagts skall också gälla en handling som är ställd till offentlig försvarare för patienten.

En handling som är ställd till eller avsedd för annan myndighet än dent som anges i tredje stycket och som rör mål eller ärende. vari patienten själv får föra talan. får granskas men inte kvarhållas. Detsamma gäller en handling som är ställd till eller avsedd för" en advokat som ej är offentlig försvarare eller någon som är biträde (197.2439).

Visar det sig att en handling. som

enligt rättshjälpslagen

är ställd till annan mottagare än dem som anges i tredje .s'tveket. är avsedd för någon av dessa. skall den vidare- befordras.

Utskrivning 16 &

Den som beretts värd med stöd av beslut enligt vs andra stveket eller på grund av domstols förordnande

Den som beretts vård med stöd av beslut enligt 9 eller 10 5 eller på grund av domstols förordnande skall

• Sida 12
•  Original

Prop. l98l/82:72 12

t'Vttvarande lydelse l'FI'reslagen lydelse

skallofördröjligcn utskrivas.(mt för- ofördröjligen utskrivas. om förut- utsättningar enligt 1 äför att bereda sättningar enligt 1 &” för att bereda honom värd icke längre föreligga. honotn värd icke längre föreligger. ()ntsu'itulig/tet som avses i l & första Sådana ontsu'imlig/teter som avses i stycket e) fär icke utgöra grund för l s första stycket e) för icke utgöra kvarhallande i annat fall än da grttnd för kvarhallandeiannatfall än patienten beretts värd pä grund av dä patienten beretts värd pä grttnd domstols fi.")rt'n'dnande. av domstols förordnande.

Frågan om utskrivning skall prövas fortlöpande

17 &” (_)m utskrivning beslutar överläkaren. om annat ej följer av andra stycket. llan äger hänskjuta fragan om utskrivning till utskrivningsnämnden. ltskrivningsnämnden beslutar om utskrivning enligt lo s* av patient som intagits pä grund av domstols förordnande eller som under inflytande av psykisk sjukdom begatt brott mot annans personliga säkerhet. för vilket ätal icke väckts. eller som varit intagen i kritninalvärdsanstalt för undergäende av päfi'äljd för brott och under tiden för anstaltsvärden eller i samband med att delma upphört intagits för sluten psykiatrisk värd med stöd av denna lag och icke skall återföras till anstalten. När anledning föreligger till utskrivning av patient sotn avses i andra stycket. skall överläkaren ofördröjligen anmäla detta hos nämnden. Utskrit'nittgsnt'inutden far även i andrajal/ [in som förut sagts skriva ut

en patient.

18 &

Patienten eller hans make. om makarna sammanbmlde vid tiden för intagningen. eller annan. som dä stadigvarande sammanbodde med honom eller hans barn. fader. moder. syskon. förmynt'lare eller gode man far göra ansökan om utskrivning.

Ansökan hos utskrivningsnämnden göres skriftligen. Om patient sotn avses i 175 andra stycket ger till känna att han icke vill vara intagen på sjukhuset. skall han genom överläkarens försorg underrättas om sin möjlighet att ansöka om utskrivning och tillfälle beredas honom att upprätta

erforderliga handlingar.

" Senaste lydelse 1974206.

• Sida 13
•  Original

Prop. 1981/82:72 |3

th'ttvarande lydels'e l'":')'/'t'.s'ltl.'—.'t"1 [Ulf/St”

Utskrivningsnämnden är icke Utskrivningsnämnden är icke skyldig att pröva ansökan om skyldig att pröva ansökan om utskrivning förrän tre månader för- utskrivning förrän en måtttulförflutit flutit frän prövningen av tidigare frän prövningen av tidigare ansö- ansökan. kan.

18 a &

llar beträffande nägon sotn är patient enligt denna lag beslut tneddelats om avvisning eller utvisning enligt utlänningslagen(19802376) eller utläm- ning enligt lagen ( 19572668) om utlämning för brott eller lagen ( 19591254) om utlämning för brott till Danmark. Finland. Island och Norge eller lagen (197flz375) om utlämning till Danmark. Finland. Island eller Norge för verkställighet av beslut om värd eller behandling. skall han utskrivas. om det begärs av den myndighet som skall verkställa beslutet och hans tillständ tillater sadan verkställighet.

Beträffande utskrivning som nu sagts gäller l7 s*.

19 ; Patient fär utskrivas pä försök om särskilda skäl föreligga och det icke medför fara för annans personliga säkerhet eller hans eget liv. (_ltskrivning pä försök skall avse viss tid. högst ses mänader sotn kan förlängas med högst ses mänader ät gängen. Patienten fär äläggas att iakttaga särskilda föreskrifter och ställas under tillsyn av lämplig person.

Bestämmelserna i 17 och 18 ss avse även utskrivning pä försök.

20 5 Den som utskrivits pa försök far aterintagas pä sjukhuset. om förhällan- dena päkalla det. Om äterintagning beslutar överläkaren. (f.)m särskilda skäl föreligga. äger han beträffant'le viss patient överläta pä annan läkare vid sjukhuset att besluta om atcrintagning.

20 a

III:

Har en patient värdats på sjukhus under tre mänader efter intagningen med stöd av denna lag och anser överläkaren att patienten behöver fortsatt sådan värd. skall ("jvet'ltlikaren snarast anmäla detta till utskrivnings- nämndett. l anmälan ska/l läkaren ange skä/en för sitt ställttingstagan- (Il'.

• Sida 14
•  Original

Prop. NSI/82:72

Nuvarande lydelse

14

Föreslagen lydelse

Finner utskrit'ningsnämnden efter en sådan anmälan lieträjfam'le en viss patient skäl därtill. skall nämnden ta upp fråga om utskrivning enligt 16 5 eller om utskrivning på försök.

Besvär m. m.

Zlå

Talan får föras möt läkares beslut enligt denna lag. om läkaren intagit någon pä sjukhus eller enligt 9 s* andra stycket beslutat att patient alltjämt skall vara intagen på sjukhus.

lämnat begäran om tillstånd att vistas pa egen hand utom sjuklntsomradet helt eller delvis titan bifall eller äterkallat sådant tillständ.

avslagit ansökan om utskrivning i annat fall än som avses i 18 a & eller om

utskrivning pä försök.

i samband med utskrivning pä försök älagt patient att iakttaga särskilda föreskrifter eller ställt honom under tillsyn eller

äterintagit patient under utskrivning pä försök. [ övrigt fär talan icke föras mot läkares beslut enligt denna lag.

Talan föres hos utskrivningsnämndcn genom besvär.

22 &" Talan fär föras mot utskrivningsnämnds beslut. om nämnden ogillat besvär över beslut om intagning eller beslut enligt 9 & andra stycket

avslagit anstiikan om utskrivning i annat fall än som avses i 18 a s eller om utskrivning pä försök eller ogillat besvär över läkares beslut om avslag på sådan ansökan eller

i samband med utskrivning pä försök älagt patient att iakttaga sär- skilda föreskrifter eller ställt honom under tillsyn eller lämnat besvär över läkares beslut i sädana frägor helt eller delvis utan bifall.

l*Senaste lydelse 198038].

enligt 10.5 beslutat att en patient alltjämt skall vara intagen pä sjuk- luts,

avslagit ansökan om utskrivning i annat fall än som avses i 18 a 5 eller om utskrivning pä försök eller ogillat besvär över läkares beslut om avslag pä sädan ansökan.

i samband med utskrivning pä försök alagt patienten att iaktta sär- ställt under tillsyn eller lämnat besvär skilda föreskrifter. honom över läkares beslut i sådana frågor helt eller delvis utan bifall eller

i annat fall beslutat att utskrivning eller utskrivning på försök ej skall ske.

• Sida 15
•  Original

Prop. l981/82:72

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I övrigt får talan mot utskrivningsnämnds beslut enligt denna lag föras endast i fall som avses i 20 &.

Talan föres hos psykiatriska nämnden genom besvär.

235

Mot psykiatriska nämndens beslut enligt denna lag får talan icke föras.

24 gm

Talan enligt 21 eller 22 s får föras av den som enligt 18 & äger ansöka om utskrivning. Talan fär föras utan

Talan enligt 21 eller 22 & fär föras av den som enligt IS äfår ansöka om utskrivning. 'l'alan får föras utan

inskränkning till viss tid. I fråga om inskränkning till viss tid så länge prövning av talan enligt 21 & äger patienten vårdas med stöd av denim bestämmelsen i 18 & tredje stycket lag. Talan fär därutt'iver föras under motsvarande tillämpning. tre veckor från det patienten skrevs ut. I fråga om prövning av talan enligt 21 & tillämpas bestämmelsen i IS % tredje stycket.

25 &

På begäran av överläkaren skall utskrivningsnämnds beslut underställas psykiatriska nämndens prövning. om överläkaren gjort förbehåll om underställning senast vid det sammanträde då beslutet fattades och begärt underställning inom tre dagar därefter.

26 & Talan mot beslut. varigenom utskrivningsnämnd utlätit sig om ersättning som avses i 32 5 eller 33 & tredje stycket, föres hos psykiatriska nämnden genom besvär.

27 5 Beslut som meddelas enligt denna lag länder omedelbart till efterrättelse. Har förbehåll gjorts enligt 25 &. får dock utskrivningsnämnds beslut. varigenom patient fått tillstånd att vistas på egen hand utom sjukhusområdet eller utskrivits eller utskrivits pä försök. verkställas först sedan beslutet blivit bestående.

1” Senaste lydelse 19711638.

• Sida 16
•  Original

Prop. l981/82:72

Nuvarande lydelse

lo

Ft'ireslagen lydelse

Nämnderna

zggll

Utskrivningsnämnd består av lag- faren ordförande som är eller varit innehavare av ordinarie domar- tjänst. en läkare som bör vara sär- skilt kunnig ipsykiatri och en person med erfarenhet i allmänna värv.

Psykiatriska nämnden bcstär av lagfaren ordförande som är eller varit innehavare av ordinarie domar- tjänst. tvä läkare som äro särskilt kunniga ipsykiatri och tvä personer med erfarenhet i allmänna värv.

För nämnd eller psykiatriska nämnden

ledamot av utskrivnings— finnas en eller flera suppleanter. Bestämmelserna om ledamot gälla även suppleant.

Utskrivningsnämnd bestär av lag- faren ordli'ärande som är eller varit innehavare av ordinarie domar- tjänst. en läkare som bör ha specia- listkompetens inom gruppen psykis- ka sjukdnmar och en person med erfarenhet i allmänna värv.

Psykiatriska nämnden består av lagfaren ordförande som är eller varit innehavare av ordinarie domar- tjänst. tvä läkare som har specialist- kompetens -inam gruppen psykiska sjukdmnar och två personer med erfarenhet i allmänna värv.

För

nämnd eller psykiatriska nämnden

ledamot av utskrivnings- finns en eller flera suppleanter. Bestämmelserna om ledamot gäller även suppleant;

29 gl: Ledamot av utskrivningsnämnd eller psykiatriska nämnden förordnas av regeringen för högst fyra är i sänder.

lnnan ledamot börjar tjänstgöra. skall han ha avlagt domared eller fi'irist'ikran enligt 4 kap. ll sf rätte- gängsbalken.

Läkare som tjänstgör inom den slutna psykiatriska värden fär icke som ledamot deltaga i hamlläggning- en av ärende rörande patient på det sjukhus där han tjänstgör. Om jäv mot ledamot gälla i övrigt bestäm— melserna i 4 kap. rättegängsbalken om jäv mot domare.

" Senaste lydelse mussr '3 Senaste lydelse lU7—lzåh'l.

lnnan ledamot börjar tjänstgöra. skall han ha avlagt domared.

En läkare som tjänstgör inom den slutna psykiatriska värden fär icke som ledamot delta i handläggningen av ärenden rörande patienter pa det sjukhus där han tjänstgör. Om jäv mot ledamot gäller i övrigt bestäm- melserna i 4 kap. rättegangsbalken om jäv mot domare.

• Sida 17
•  Original

Prop. l98l/82z72 17

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

30 &

Vid sammanträde med utskrivningsnämnd skola överläkaren och patien— ten vara närvarande. om icke särskilda skäl föranleda annat. Föres talan av annan än patienten. skall den som för talan beredas tillfälle att närvara. om ieke särskilda skäl föranleda annat.

Ärende som handlägges i patientens frånvaro fär ieke avgöras utan att nämndens ledamöter före avgörandet skaffat sig personlig kännedom om patienten. Är denne utskriven på försök. får dock ärendet avgöras. om minst en av ledamöterna har sådan kännedom.

31 9" l ärende hos psykiatriska nämnden skall muntlig förhandling hållas. om ärendets beskaffenhet kräver det. Därvid äga bestämmelserna i 30 & första stycket motsvarande tillämpning.

32 &

Patient eller annan som för talan hos utskrivningsnämnd eller psykiatriska nämnden fär tillerkännas ersättning a ' allmänna medel för kostnad för resa och uppehälle i samband med inställelse inför nämnden. i den mån det finnes skäligt. Nämnden fär bevilja förskott pä ersättningen. Närmare bestämmel- ser om ersättning och förskott meddelas av regeringen.

33 &

I ärende hos utskrivningsnämnd eller psykiatriska nämnden får förhör anordnas med den som kan antagas ha upplysningar av betydelse att lämna.

Vid förhöret skall patienten vara närvarande. om icke särskilda skäl föranleda annat.

I fråga om ersättning till den med vilken förhör anordnas äga bestämmel— serna om ersättning av allmänna medel till vittnen motsvarande tillämpning. Ersättningen skall stanna pa statsverket.

34 &

Utskrivningsnämnd eller psykiatriska nämnden fär avgöra ärende endast om nämndens samtliga ledamöter äro närvarande. Beslut rörande förskott pä ersättning som avses i 32 & eller 33 s' tredje stycket får dock på nämndens vägnar meddelas av ordföranden. Detsamma gäller beslut som rör rättshjälp genom offentligt biträde.

Bestämmelserna i 29 kap. rättegångsbalken om omröstning i överrätt äga

2 Riksdagen l981l82. I saml. Nr 72

• Sida 18
•  Original

Prop. l981/82z72 18

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

motsvarande tillämpning på avgörande av utskrivningsnämnd eller psykia- triska nämnden.

Särskilda bestämmelser 34 a s '

l ärende. vari 175 förvaltningslagen (19712290) äger tillämpning få skälen för beslutet utelämnas även i andra fall än som sägs där. om ändamålet med värden annars skulle motverkas.

l läkares beslut enligt 8 eller 9 & eller varigenom ansökan om utskrivning avslagits samt i motsvarande beslut av utskrivningsnämnd eller psykiatriska nämnden skola alltid anges de i l ä angivna förutsättningar på vilka beslutet grundas.

35 & Polismyndighet skall lämna ham'lräekning på begäran av läkare som enligt (rå på begäran av läkare som enligt 6.5 första stycket är behörig att utfärda värdintyg. om första stycket är behörig att utfärda. — värdintyg. om den som skall-under- läkaren behöver sökas icke ställer sig till förfogande - för undersökningen eller läkaren behöver skydd för sin personliga säkerhet.

på begäran av överläkaren. om den som med stöd av denna lag skall inragas på sjukhus icke inställer sig på sjukhuset.

skydd för sin personliga säkerhet eller. på begäran av läkare i allmän tjänst. om den som-skall undersökas icke ställer sig till förfogande för undersökningen.

på begäran av läkare i allmän tjänstsom har utfärdat vårdintyg eller överläkare-11. om den som med stöd av denna lag skall lasin på sjukhus icke inställer sig på sjukhuset.

på begäran av överläkaren, om patient avviker från sjukhuset eller icke återvänder dit. sedan tiden för tillstånd att vistas på egen hand utom sjukhusområdet eller för utskrivning pä försök gått ut. eller icke inställer sig på sjukhuset. sedan tillstånd att vistas på egen hand utom sjukhusområdet äterkallats eller beslut meddelats om äterintagning under utskrivning på försök.

Om särskilda skäl föreligga. må överläkaren beträffande viss patient överlåta på annan läkare vid sjukhuset att begära handräckning.

36 a 5 Har överläkare med stöd av 13 s

36 5” Har med stöd av 13 å omhänder-

mnlza'nrlerlagitalkoholhaltiga (lryck- !agils alkoholhaltiga drycker eller

” FÖI'UtVill'illldC 36 & upphävd genom lag WSR—164. Senaste lydelse av 36 a & tsz7qz373.

• Sida 19
•  Original

Prop. l981/82:72

[N'uvarande lydelse

er eller andra berusningsmedel som påträffats hos eller ankommit till den som är intagen på sjukhus med stöd av denna lag. skall den ont/länder- Iagna egendomen bevisligen förstö- ras eller försäljas enligt bestämmel- serna om beslagtagen egendom i 2 % lagen ( 19581205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m. m. Be- lopp. som erhållits vid sådan försälj- ning. tillfaller staten.

Påträffas alkoholhaltiga drycker eller andra berusningsmedel inom sjukhus där patienter som intagits med stöd av denna lag vårdas. får berusningsmedlen omhändertagas av sjukhusdirektören eller styres- mannen för sjukhuset. om känd ägare till berusningsmedlen ej fin- nes. Första stycket har motsvarande tillämpning på sålunda omhänderta- gen egendom.

19

Föreslagen lydelse

andra berusningsmedel som påträf- fats hos eller ankommit till den som är intagen på sjukhus med stöd av denna lag. skall över-lr'ik'aren låta bevisligen förstöra eller försälja den omltändertagna egendomen enligt bestämmelsermt om beslagtagen egendom i 2 & I första stvcket lagen (1958205) om förverkande av alko— Belopp, som erhållits vid sädan försäljning, holhaltiga drycker m.m.

tillfaller staten.

Påträffas alkoholhaltiga drycker eller andra berusningsmedel inom sjukhus där patienter som intagits med stöd av denna lag vårdas. får berusningsmedlen omhändertas av sjukhusdirektören eller styresman— nen för sjukhuset. om det inte finns någon känd ägare till berusnings— medlen. Första stycket tillämpas också ifråga om sålunda omhänder— tagen egendom. Vad som där före— skrivs am Örerläkaren skall i stället gälla den som omhändertagit egen- domen.

Bestämmelsernai första och andra styckena har motsvarande tillämpning på injektionsspruta eller kanyl som kan användas för insprutning i

människokroppen.

375

Tillsyn över efterlevnaden av denna lag och föreskrifter som meddelas med stöd av lagen uten-as av socialstyrelsen.

385

Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna lag meddelas av regeringen eller. efter regeringens bemyndigande. av socialstyrelsen.

• Sida 20
•  Original

Prop. l98l/82z72 . 20

1. Denna lag träder i kraft den I juli 1982. -

2. Har en ansökan gjorts. ett vårdintyg upprättats eller ett intagningsbeslut fattats före ikraftträdandet skall för förfarandet i samband med intagning och prövning enligt Slå gälla äldre bestämmelser.

3. Utan hinder av 24 5 får talan enligt 21 eller 22 & föras under tre veckor från ikraftträdandet.

• Sida 21
•  Original

Prop. 1981/82:72 . 21

2. Förslag till Lag om ändring i lagen (1976z37l) om behandlingen av häktade och anhållna m. fl.

Härigenom föreskrivs att 19 5 lagen (l976:37l) om behandlingen av häktade och anhållna m. fl. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 5 Om behandlingen i vissa fall av Om behandlingen i vissa fall av häktad som skall undergå rättspsy- häktad som skall undergå rättspsy- kiatrisk undersökning finns särskilda kiatrisk undersökning eller som bestämmelseri 7aå'lagen (196630! ) genom en dom som inte har vurmit om rättspsykiatrisk undersökning i laga kraft har överlämnats till sluten brottmål. psykiatrisk vård finns särskilda be- stämmelser.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982.

• Sida 22
•  Original

Prop. l981/82z72 22

3. Förslag till Lag om ändring i lägen (1980z623) om ändring i lagen tl962:381) om allmän försäkring

l-lärigenom föreskrivs att 3 kap. 15 & lagen (19621381) om allmän försäkring i den lydelse paragrafen har erhållit genom lagen (1981):623) om ändringi nämnda lag samt övergångsbestämmelserna till lagen skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse 3 kap. 15 å ' Sjukpenning utgår ej för tid då den försäkrade a) fullgör värnpliktstjänstgöring ' a) fullgör värnpliktstjänstgöring eller vapenfri tjänst eller genomgår eller vapenfri tjänst eller genomgår militär grundutbildning för kvinnor militär grundutbildning för kvin- eller bistånds- eller katastrofutbild- nor; ning;

b) är intagen i sådant hem som avses i .12 & (19801621') med särskilda bestämmelser om vård av unga med stöd av 1 5 andra stycket 2 eller tredje stycket sagda lag:

c) är häktad eller intagen i kriminalvårdsanstalt:

d) i annat fall än under b eller c sagts av annan orsak än sjukdom tagits om hand på det allmännas bekostnad.

För varje dag då en försäkrad bereds vård i ett sådant hem för vård eller boende enligt socialtjänstlagen(1980:620) som ger vård och behand- ling ät missbrukare av alkohol eller narkotika. skallsjukpenningen mins- kas på det sätt som framgår av 4 5 andra stycket.

Utan hinder av första stycket utgår sjukpenning till försäkrad som avses under c vid sjukdom som inträffar under tid då han får vistas utom anstalt och därvid bereds tillfälle att förvärvsarbeta.

Denna lagI träder i kraft. såvitt gäller 18 kap. 5 s. den 1 januari 1981 ochi övrigt den 1 januari 1982. Vad som enligt 18 kap. 5 5 andra stycket i dess nu gällande lydelse stadgas om skyldighet för allmän försäkringskassa att tillställa socialregistret behövliga uppgifter skall dock bestå till utgången av år 1981. För den som har antagits till bi- stånds— och katastrofutbildning före den I januari 1982 gäller äldre bestämmelser i 3 kap. 15 s. l Senaste lydelse 19801991.

• Sida 23
•  Original

Prop. 1981/82:72 23

Utdrag SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1981-1 1-05

Närvarande: statsministern Fälldin. (')rdförande. och statsråden Ullsten. Wikström. Friggebo. Dahlgren. Åsling. Johansson. Wirtén. Andersson. Boo. Petri. Eliasson. Gustafsson. Elmstedt. Tillander. Ahrland. Molin

Föredragande: statsrädet Ahrland

Proposition om ändringar i lagen om beredande av sluten psy- kiatrisk vård i vissa fall (LSPV), m.m.

] Inledning

I propositionen .1979/8021 Om socialtjänsten ingick bl.a. ett förslag till lag om ändring i lagen ( 1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall (LSPV). Förslaget var avsett att till väsentlig del utgöra svaret på den sedan länge kontroversiella frågan om vård utan samtycke av vuxna alkohol- och narkotikamissbrukare men innehöll också ändringar som inte hängde samman med missbruksproblematiken utan avsåg att undanröja vissa allmänna brister i lagen. Förslagettill ändringari LSPV avslogs i sin helhet av riksdagen i juni 1980 utan att det skedde någon prövning i sak av de senare ändringarna. Riksdagen enades om att begära nya överväganden rörande vård av missbrukare oberoende av samtycke. Det ansågs dä mest ändamåls- enligt att lämna återstoden av LSPV-förslaget utan sakprövning i det sammanhanget.

Ungefär samtidigt uppdrog regeringen efter förslag av riksdagens social- utskott at en parlamentarisk beredning. socialbcredningen (5 1980107). att utarbeta ett nytt förslag till vård av missbrukare oberoende av samtycke men också att bl.a. se över LSPV i sin helhet och inte bara med avseende på vården av missbrukare. -

Socialbercdningen avlämnade i januari 1981 delbetänkamlet (SOU 198127) LVM. Lag om vård av missbrukare i vissa fall. Betänkandet har efter remiss- och lagrädsbehamiling legat till grund för regeringens proposition l981i8218 Lag om värd av missbrukare i vissa fall. m.m.. som avses -bli behandlad av riksdagen under hösten 1981 och träda i kraft den 1 januari 1982.

• Sida 24
•  Original

Prop. l98l/82z72 24

Socialberedningen har därefter i juni 1981 avlämnat delbetänkandet Ds S 1981:7 Ändringar i lagen om beredande av sluten psykiatrisk värd i vissa fall (LSPV). Betänkandets allmänna motivering bör fogas vid protokollet i detta ärende som bilaga I.

1 betänkandet föreslås en rad ändringar i LSPV. Dessa ('_')verensstämmer väsentligen med de förslag som lades fram redan i propositionen om socialtjänsten men inte hade samband med frågan om hur missbrukare skulle vårdas. Propositionsförslaget byggde i dessa delar på förslag från främst en arbetsgrupp inom socialstyrelsen (Socialstyrelsen redcwisat 197711-1) LPV — Lag om viss psykiatrisk 'ärd.

Socialstyrelserapporten hade rcmissbehandlats. Remissammanställningen återfinns i prop. 197918021 del C. Lagrådsremiss den 18 december 1978. s. 322-347.

Det förslag till ändring i LSPV som togs upp i propositionen om socialtjänsten var granskat av lagrådet. lagrådsremissen återfinns i prop. 1979/8(.l:l del C. Lagrådets yttrande återfinns i prop. 19791'81111 del B. s. 394-403.

Socialberedningen föreslår också en annan mindre ändring som bygger på ett förslag av 1971 års utredning om behandling av psykiskt avvikande i betänkandet (SOU 1977:23) Psykiskt störda lagöverträdare. Förslaget har remissbehandlats. En sammanställning av remissyttrandcmi i den här aktuella delen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

i anslutning till de nu redovisade förslagen har i annan ordning aktualiserats en fråga om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL). Liksom LSPV—förslaget hängcr'den frågan samman med den tidigare riksdagsbehandlingen av frågan om vård oberoende av samtycke av vuxna missbrukare.

2.1. Ändringar i LSPV 2.1.1 Allmänt

Som har 'ramgått av min inledning är de förslag som socialbercdningen nu lagt fram i allt väsentligt desamma som redan en gång tidigare har förelagts riksdagen men som då avslogs som en konsekvens av att riksdagen avvisade propositionens förslag till lösning av frågan om vård utan samtycke av vuxna alkohol- och narkotikamissbrukare.

Beredningen framhåller som skäl att nu på nytt ta upp samma förslag till särskild behandling sammanfattningsvis följande. Fi'irslagen har redan vederbörligen beretts och kräver inte mera ingående överväganden. Riksdagens tidigare avslag grundades inte på någon prövningi sak. Förslagen innebär heller inte någon ändring i de grundläggande förutsättningarna för vård enligt LSPV eller några andra viktiga principiella ställningstagandcn.

• Sida 25
•  Original

I.) -'J|

Prop. l981/82z72

Förslagen syftar genomgående till en bättre värd och rättssäkerhet för patienterna. De är av ("övervägande teknisk och praktisk natur och har bedömts som angelägna och brådskande. li'f'irslagen föregriper inte bered- ningens översyn av LSPV i dess helhet.

Jag delar i allt väsentligt beredningens uppfattning att de förslag som beredningen nu har fi:"irt fram kan behandlas för sig och inte föregriper beredningens större genomgång av LSPV. Som beredningen har anfört har förslagen varit aktuella en längre tid och har tidigare bedömts vara så angelägna att de. med undantag som jag återkommer till. har underställts riksdagen. .lag har därför gjort den bedömningen att förslagen bör underställas riksdagen igen snarast möjligt. Någon ny remissbehanding eller lagrådsgranskning har jag därvid inte ansett vara erftu'derlig.

Jag vill tillägga följande. Med stöd av regeringens bemyndigande den 27 augusti 1981 har chefen för socia[departementet uppdragit åt socialbered- ningen att bl.a. redovisa sina principiella ("överväganden i fråga om LSPV under år 1983. Jag vill för min del och efter samråd med chefen för socialdepartementet framhålla som angeläget. att soeialberedningen nalkas sitt utredningsuppdrag förutsättningslöst. De ändringar som nu föreslås gjorda i LSPV bör ses i det begränsade perspektivet att de avser att underlätta tillämpningen av nuvarande lagstiftning och de får alltså inte bli styrande för utredningens fortsatta arbete enbart som följd av att de gjorts så

nyligen.

3.1.2. Förslagen i sak

Beredningcns förslag framgår. som tidigare har nämnts. av bilaga [. De förslag beredningen tar upp återfinns samtliga med något undantag också i den tidigare propositionen om socialtjänsten. Förslagen berör huvudsakligen intagningsförfarandet och utskrivningsnämndernas verksamhet. De har där motiverats ingående. Vlll'fÖl' jag inte anser någon ny utförlig redogörelse för bakgrund och motiv behövlig här. Jag hänvisar i stället till propositionen l97958tlzl ()m socialtjänsten och till specialmotiveringen till det nu framlagda lagtextförslaget.

Jag föreslår i huvudsaklig överensstämmelse med socialbercdningen sammanfattningsvis ft'jljande.

Kravet på en särskild ansökan om intagning på sjukhus från särskilt uppräknade behöriga sökande tas bort. I stället skall v ä rd i n t y get tjänstgöra som ensam intagningshandling. Behörighetskrzwen förde läkare som får utfärda vårdintyg skärps därför samtidigt som läkaren får skyldighet att vid behov initiera vården men också blir skyldig att se till att någon undersökning för vårdintyg inte inleds annat än då det finns skälig anledning till det.

B e slut om i n t ag n i n g skall som huvudregel alltjämt fattas av en annan och från den vårdintygsskrivande läkaren oberoende läkare. Från

• Sida 26
•  Original

Prop. 1981/82:72 Zo

denna regel om s.k. tv ä l ä k ar p r ö v ni n g medges ett undantag. [ det fall där den psykiskt sjuke redan vårdas på sjukhus på egen begäran öppnas möjlighet att i akutsituationer omvandla vården till vård enligt LSPV. s.k. ko n v e l' te ring . genom beslut av bara en läkare. Detta överensstämmer med propositionen om socialtjänsten. Beredningens förslag att öppna möjlighet till enläkarbeslut vid samtliga LSPV-intagningar har jag däremot bedömt ha en sådan räckvidd att ställningstagandet bör anstå till den mera omfattande prt'ivning av hela intagningsfi'irfarandet. som blir följden av beredningens uppdrag att se över LSPV i dess helhet.

Möjlighet att begära polis ha n dräc k n i n g för intagning av den sjuke ges förutom åt överläkaren vid sjukhuset också åt den värdintygsskrivande läkaren. Samtidigt begränsas kretsen av läkare behöriga att begära handräckning till dem som är verksamma i allmän tjänst.

Den tid som längst får förflyta mellan det interimistiska beslutet om intagning och det definitiva be slutet o m vå rd enligt LSPV förkortas. Sedan intagning på sjukhus har skett skall överläkaren själv efter undersök- ning av patienten besluta om patienten behöver vård enligt LSPV. Den tid som enligt nuvarande regler längst får förflyta är i normalfallet tio dagar från intagningen eller i fall då patienten har bedömts som farlig femton dagar. Tiden blir nu enligt förslaget åtta dagar i samtliga fall.

För att inte genom organisatoriska föreskrifter onödigtvis hindra att svårt psykiskt sjuka färden vård de vid varje tidpunkt bäst behöver och ändå kan vara underkastade LSPV:s regelsystem. föreslår jag vissa regler som skall göra det möjligt att efter regeringens tillstånd vårda patienterna på t.ex. mindre sjukhem.

Vissa mindre justeringar i bl.a. reglerna om b re v g ra n s k n i n g och överklagande föreslås också.

1 dag finns 31 särskilda ut s k r i v n i n g s n ä m nde r . som är inrättade i anslutning till de sjukhus som bereder LSPV-vard. Som högsta instans fungerar den psykiatriska nämnden. Nämnderna har f.n. huvudsakligen till uppgift att dels överpröva överläkarens beslut enligt LSPV. dels själva besluta om utskrivning m.m. av patienter som vårdas på sjukhuset som påföljd för brott m.m. Nämnderna består av en domare som ordl'i'irande. en läkare och en lcktnan. Nämnderna föreslås nu få en stärkt funktion som til ls y n so rg a n avseende l.SPX"-vården. Sålunda skall nämnderna själv- mant kunna ta tipp en fråga om utskrivning och inte vara beroende av att någon aktualiserar frågan hos nämnden. Vidare skall nämnderna obligato- riskt pröva det fortsatta vårdbehovet avseende patienter som har vårdats i tre månader med stöd av LSPV. Nämnderna föreslås också komma in och pröva vårdbehmct i sådana fall där en läkare har svarat för både vårdintyg ”Ch intagningsbeslut dvs. i de nyss beskrivna konverteringsfallcn. Slutligen blir nämnderna skyldiga att pröva ansökningar om utskrivning och besvär över läkares beslut från samma patient oftare än f.n. 'l'iden sänks här från tre till en månad. Samtliga förslag syftar till att stärka patienternas rättssäkerhet.

• Sida 27
•  Original

Prop. 1981/82z72 27

För att markera nämndernas nya roll föreslogs i såväl socialstyrelsens rapport som i socialtjänstpropositionen att nämnderna skall få nya namn. Även socialberedningen har framfört denna uppfattning. Med hänsyn till att beredningen inom kort kan förväntas överväga hela beslutsförfarandet i fråga om vård utan samtycke av psykiskt sjuka. har jag emellertid för min del stannat för att benämningarna utskrivningsnämnder och psykiatriska nämn- den kan behållas tills vidare.

Beredningensförslag. att den som har dömts förbrott till ö v e rl ä m n a n - de till sluten p s y k i a t r i s k v å r d med stöd av 3] kap. 3 ;" brottsbal— ken och som är häktad i målet skall kunna tas in på sjukhus redan innan domen har vunnit laga kraft. bygger på ett förslag av den s.k. Bexeliuskom- mitten från år l977. Förslaget nwtiveras med att den som genom en rättspsykiatrisk undersökning har bedömts vara så sjuk att förutsättningar för vård föreligger bör komma i åtnjutande av den behövliga vården så fort som möjligt. Den vården kan inte ges på de rättspsykiatriska klinikerna. dit de dömda har varit hänvisade under häktningstiden.

cheliuskommittens förslag har godtagits av flertalet remissinstanser. Beredningen föreslår att undantag görs för fall då det finns skäl emot ett överförande. Enligt min mening bör regeln utformas så att överflyttning får ske endast med samtycke av den dömde och av åklagaren. Genom detta krav på samtycke bör de betänkligheter som överåklagaren i Stockholm och BRÅ framförde vid remissbehandlingen av kommittéförslaget 'ara i huvudsak undanröjda.

Förutsättningarna för redan träffade avtal mellan staten och sjukvårdshu- vudmännen angående olika ekonomiska ersättningar för sjukvården m.m. rubbas inte av förslaget.

Jag vill slutligen beröra frågan om behovet av inform ation till patienterna om deras rättigheter.

Propositionen om socialtjänsten innehöll ett förslag till en lagregel att patienten skulle upplysas om sin rätt att föra talan mot ett beslut om intagning m.m. och om rätten till juridiskt biträde. Upplysning skulle ges så snart patientens tillstånd medgav det. '

Socialberedningen har inte föreslagit någon motsvarande lagregel. under åberopande av bl.a. att åtgärder av det slag som socialtjänstpropositionen föreslog borde kunna genomföras även utan lagreglering.

Jag delar beredningens uppfattning att det knappast skall behöva föreskrivas i lag att patienterna måste underrättas om sina rättigheter. om utskrivningsnämndernas existens och uppgifter osv. Jag vill dock understry— ka det angelägna i att den informatit'm som berör l.SPV-patienternas särskilda rättssäkerhetsbehov faktiskt kommer dessa patienter till del. Även om socialstyrelsen — som beredningen framhåller- tidigare har gjort insatser på området bör detta arbete kontinuerligt följas tipp. Det kan t.ex. ske genom att tilllutndaht'tlla lättillgängligt faktatmtterial. Att ett viktigt infor—

• Sida 28
•  Original

Prop. ]981/82z72 28

mationsansvar vilar på hälso- och sjukvärt'lspersonalen följer av 5 & lagen (19811: 1 1) om tillsyn över hälso- och sjukvärdsperstmal m.fl.

2.2. Ändring i lagen om allmän försäkring

Jag tar i detta sammanhang i samråd med chefen för socialdepartemcntet upp en fråga om sjukpenningrätt och sjukpenningavdrag för missbrukare som bereds vård på en institution. Frågan sammanhänger liksom de nyss föreslagna ändringarna i LSPV med den stegvisa behandlingen av misåbruks- problematiken inom socialtjänstreformen.

1 3 kap. 15 s andra stycket Al—"L i dess nuvarande lydelse f("ireskrivs att under tid då en försäkrad är intagen på vårdanstalt för alkoholmissbrukare skall sjukpenningen minskas på samma sätt som vid intagning på sjukhus. 1 proposition 1979.-"Rll:1 Om socialtjänsten föreslogs att vård av vuxna missbrukare utan deras samtycke skulle kunna ske endast på sjukhus eller annan vårdinstitution med stöd av LSPV. Bestämmelserna i 3 kap. 4 s andra stycket AFL om minskning av sjukpenning då en försäkrad vistas på sjukhus skulle därvid bli direkt tillämpliga. Bestämmelsen i 3 kap. 15 å andra stycket AFL föreslogs därför utgå. I samband med att riksdagen i jttni 1981) antog den nya sociallagstiltningen. bl.a. socialtjänstlagen. antogs även förslaget till lag om ändring i AFL (l91s't11623). Som har framgått tidigare avslogs samtidigt 1Öl'5121gc'101'11 vård av missbrukare enligt LSPV i sin helhet. Den nya lydelsen av3 kap. 15 s Al-"L träder i kraft samtidigt med den nya sociala lagstiftningen i övrigt. dvs. den 1 januari 1982.

I propositionen 1981/82:8 fi'ireslås. som jag har nämnt i inledningen. en ny lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). som avses träda i kraft samtidigt som socialtjänstlagen. Både missbrukare av alkohol och narkotika föreslås enligt LVM kunna beredas vård oberoende av samtycke om vissa i lagen angivna förutsättningar är uppfyllda. Vården ges företrädesvis på kommunala eller låndstingsktunmunala institutioner som int ' är att anse som sjukhus. För vården blir därför sorti regel inte bestämmelserna i 3 kap. 4 55 andra stycket AFL om sjukpenningavdrag vid intagning på sjukhus direkt tillämpliga. [ avsaknad av annan bestämmelse får man under sådana förhållant'len räkna med att sjukpenningen kommer att utbetalas utan avdrag.

Reglerna om rätt till sjukpenning för missbrukare som vårdas på en institution komtncr att övervägas i annat sammanhang, 1 avvaktan på resultatet av dessa överväganden bör nuvarande bestämmelse i 3 kap. 15 s andra stycket AFL behållas även efter det att den nya sociallagstiftningen trätt i kraft den 1 januari 1982. Bestämmelsen bör liksom hittills gälla både dem som vårdas frivilligt och dem på vilka det särskilda intagningsförfaran- det enligt LVM har kommit till användning. Liksom hittills bör den gälla på både allmänna och enskilda institutioner. l konsekvens med inbi—föl'Sillng bör regeln gälla lika för missbrukare av alkohol och narkotika. Det bör

• Sida 29
•  Original

Prop. l98l/82z72 29

således föreskrivas att för den som bereds vård i en sådan institution skall sjukpenningen minskas pä samma sätt som v'id intagning på sjukhus.

13 kap. 15 & första stycket AFL bör samtidigt göras en formell ändring som föranleds av de nya reglerna om utbildning för uppdragi u-land m.m. (Prop. l98tl/8lzll7. UU 23. rskr 271).

propositionen.

105

I 10 5 LSPV återfinns f.n. den centrala rättssäkerhetsregeln att beslut om intagning enligt 8 5 och om vård enligt 9 5 inte får meddelas av den läkare som har utfärdat vårdintyget.

I den nu föreslagna lydelsen har regeln flyttats till 8 5 fjärde stycket och undergått de förändringar som krävs för att möjliggöra snabba konverte- ringsbeslut i enlighet med vad som föreslås i de allmänna övervägandena. avsnitt 2.3, och i anslutning till reglerna om värdintyget i 6 5.

Första stycket i den nya lydelsen av 105 reglerat i vilka fall utskrivnings- nämnden skall fatta beslut om vård enligt 95 i stället för överläkaren. Indirekt uttrycks därigenom samma förbud som f.n. enligt 10 5 mot att den vårdintygsskrivande läkaren får fatta beslut enligt 9 5.

De fall där utskrivningsnämnden i stället för överläkaren skall pröva vårdbehovet är

1. när möjligheten till enläkarprövning enligt 65 tredje stycket och 85 fjärde stycket har utnyttjats i de s.k. ktmverteringsfallen.

2. när undersökande eller intagande läkare eller överläkaren har varit jävig enligt 45 förvaltningslagen.

Det kan undantagsvis vara svårt att genomföra en nämndprövning inom den i 9 5 första stycket angivna tiden åtta dagar efter intagningsbeslutet. t.ex. därför att man till en början inte upptäckt att jäv förelegat. För dessa fall föreslås därför överläkaren få besluta om vård i avvaktan på att nämnden kan avgöra frågan. Ett sådant beslut av överläkaren skall genast underställas nämndens prövning (andra stycket).

115

l paragrafen har vidtagits en ren konsekvensändring till den nya regeln i 10 5. som förutsätter nämndbeslut om vård i vissa särskilda fall.

12.5

Enligt 125 LSPV får den som av domstol har överlämnats till sluten psykiatrisk vård inte överföras till vård enligt LSPV förrän domen vunnit laga kraft. Bakgrunden till bestämmelsen är naturligtvis att domen. om den överklagas. kan komma att ändras.

[ de fall där den dömde är häktad förvaras han på rättspsykiatrisk klinik i avvaktan på att domen skall vinna laga kraft. Detta innebär att behandlings—

• Sida 36
•  Original

Prop. l98l/82z72 36

planen och den mer långsiktiga behandling som kan ges på sjukhus fördröjs i åtminstone tre veckor. Ifall av överklagande kan fördröjningen av vården bli betydande och det givetvis även om överklagandet inte gäller vårdbeho- vet.

I enlighet med socialberedningens förslag öppnas här möjlighet att påbörja vården även om domen inte vunnit laga kraft. Möjligheten har dock begränsats till fall där den dömde är häktad. Regeln har inte utformats som en absolut skyldighet att genast påbörja vården.

Det är ingen förutsättning för tillämpning av regeln att den dömde har förklarat sig nöjd med domen. En allmän förutsättning bör emellertid vara att varken den dömde eller åklagaren motsätter sig överföring till vård enligt LSPV. Initiativet till att begära intagning hos socialstyrelsen bör tas av klinikchefen vid den rättspsykiatriska kliniken eller den som tjänstgör i hans ställe och det bör också vara till denne som samtycke till överföringen skall lämnas. Det bör sedan ankomma på socialstyrelsen som beslutar om placering av den sjuke att förvissa sig om att de nödvändiga förutsättningarna föreligger. Då den dömdes samtycke till intagning på sjukhus inte avskär honom från möjligheten att överklaga domen förrän denna vunnit laga kraft kan det i enstaka fall inträffa att han döms till annan påföljd i högre rätt efter det han tagits in på sjukhus. Det kan givetvis i sällsynta fall även inträffa att en åklagare överklagar domen trots att han av hänsyn till den dömdes akuta vårdbehov samtyckt till sjukhusintagning. Fratn till dess domen vinner laga kraft är emellertid den dömde — även om han vistas på sjukhus — att betrakta som häktad. Om den nya påföljden blir fängelse kommer därft'.'>r reglerna i 33 kap. 5 5 BrB om avräkning av häktningstid att gälla. Både lagen (l97oz37l) om behandlingen av häktade och anhållna m.fl. och LSPV kommer i här avsedda fall att bli tillämpliga på behandlingen på samma sätt som när en häktad tas in på sjukhus för sluten psykiatrisk vård på grund av akut vårdbehov.

Det föreslagna tillägget har tagits in i ett nytt andra stycke.

155

Denna paragraf innehåller bestämmelser om rätt att granska handlingar som ankommer till en patient eller som en patient önskar avsända samt om kvarhållande av sådana handlingar.

Enligt nuvarande bestämmelser beslutar överläkaren om att kvarhålla en handling, Beslutar överläkaren att kvarhålla en handling som är ställd till en myndighet skall dock beslutet underställas utskrivningsnämndens prövning. Vidare finns bestämmelser om att handlingar till vissa adressater. bl.a, JO. alltid skall vidarebefordras utan granskning. I vissa fall får handlingen granskas men inte kvarhållas.

Första stycket ändras så att överläkaren får en entydig möjlighet att bemyndiga annan att verkställa den granskning som beslutats av överläka-

• Sida 37
•  Original

Prop. 1981/82:72 37 '

ren. Skälet är att överläkaren av rent praktiska skäl kan vara förhindrad att själv ombesörja dessa åtgärder.

I andra stycket, som delvis är nytt, föreslås att beslut om kvarhållande av handling skall fattas av nämnden och inte av överläkaren med hänsyn till att denna fråga rymmer olika rättssäkerhetsaspekter. l brådskande fall skall dock överläkaren kunna ta handlingen om hand i avvaktan på nämndens beslut.

I tredje stycket föreslås att kretsen av myndigheter till vilka handlingar skall vidarebefordras utan granskning utökas med hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd och förtroendenämnder. dvs. de nämnder som regleras genom lagen (1980: 12) om förtroendenämnder inom hälso- och sjukvården. Även handling ställd till offentlig försvarare för patienten har medtagits i detta sammanhang.

Förslagen överensstämmer i huvudsak med socialtjänstpropositionen. Övriga ändringar är enbart av redaktionellt slag.

17 5

Enligt LSPV är det i allmänhet överläkaren som beslutar om utskrivning (s.k. P-fall). Utskrivningsnämnden beslutar emellertid enligt 175 andra stycket om utskrivning av dels patienter som tagits in på grund av domstols förordnande (s.k. N—fall). dels patienter som under inflytande av psykisk sjukdom har begått brott mot annans personliga säkerhet för vilket åtal inte väckts (s.k. O-fall) och dels patienter som överflyttats från kriminalvårds- anstalt (s.k. PN-fall).

Enligt socialtjänstpropositionen skulle nämndens befogenheter att besluta om utskrivning utökas med en allmän rätt att skriva ut patienter även i andra fall än de nämnda. Socialberedningen inhämtade att detta snarast var en kodifiering av en redan inledd praxis hos nämnderna. Det föreslagna tillägget får anses ägnat att leda till en mera allsidig och kritisk granskning av förutsättningarna för vård enligt LSPV. En motsvarande regel tas nu uppi ett nytt fjärde stycke.

"18.5

Denna paragraf innehåller bestämmelser om vem som är behörig att ansöka om utskrivning av patienten och om det närmare förfarandet vid en sådan ansökan. Behöriga att ansöka om utskrivning är förutom patienten bl.a. olika anhöriga till denne. Vidare gäller att om en patient bara kan utskrivas av nämnden (se ovan under 17 5) skall överläkaren i förekomman- de fall underrätta honom om hans möjlighet att begära utskrivning och bereda honom tillfälle att upprätta erforderliga handlingar.

Av 18 5 tredje stycket följer vidare att utskrivningsnämnden f.n. inte är skyldig att pröva en ansökan om utskrivning oftare än var tredje månad. Enligt socialtjänstpropositionen skulle denna tid kortas ned till en månad.

• Sida 38
•  Original

Prop. l981/82z72 38

Förslaget återkommer nu här. Även om det i något fall skulle innebära att det inte blir möjligt för den psykiatriska nämnden att pröva eventuella besvär innan frågan om utskrivning på nytt kommer upp i utskrivningsnämnden. bör detta inte hindra möjligheten till ny prövning i första instans. Utfallet av den ändrade regleringen bör dock följas med viss uppmärksamhet av socialbe- redningen i dess fortsatta arbete.

lsammanhangct erinras om att med utskrivning avses även utskrivning på försök (19 & tredje stycket). Nämnden bör inte vara skyldig att pröva framställningar om utskrivning från en patient oftare än en gång i månaden. även om begäran ena gången avser slutlig utskrivning och andra gången endast utskrivning på försök.

20 a 5

Denna paragraf är ny. [ socialtjänstpropositionen föreslogs en ny 20 a 5 av innebörd dels att om en patient vårdats enligt LSPV under en tid av tre månader och fortfarande ansågs behöva sådan vård överläkaren skulle anmäla detta till utskrivnings- nämnden. dels att sådan anmälan i fortsättningen skulle ske var tredje månad så länge patienten vårdades på sjukhuset. Bakgrunden till förslaget var önskemål om att stärka patienternas rättssäkerhet genom att nämnden viss tid efter det att patienten tagits in för vård skulle pröva behovet av fortsatt vård enligt LSPV. Den återkommande anmälningsskyldigheten skulle vidare ge nämnden insyn i den fortsatta vården av patienten.

Socialberedningen delade uppfattningen att det från rättssäkerhetssyn- punkt innebär fördelar att nämnden efter viss tid överväger förutsättningarna för att bereda någon vård enligt lagen. Efter tre månader bör det. menade beredningen. vara möjligt att göra en säkrare bedömning av patientens sjukdom. Beredningen föreslog därför i enlighet med socialtjänstpropositio- nen att överläkaren skall anmäla de fall till nämnden där vården bedöms behöva fortsätta utöver en tid av tre månader. Nämnden kan härefter i förekommande fall ta upp frågan om utskrivning eller utskrivning på försök. .

Däremot ville beredningen inte i nuläget föreslå en återkommande anmälningsskyldighet var tredje månad under hela vårdtiden. Enligt beredningens uppfattning måste man i många fall ifrågasätta värdet av en sådan återkommande nämndprövning. Bl.a. kunde erinras om det stora antalet äldre patienter med en kronisk sjukdomsbild som knappast undergår några större förändringar. En sådan regelbunden prövning i nämnd skulle också innebära en avsevärt ökad arbetsbörda för nämnderna, i varje fall om prövningen skulle bli av annat än rent formell natur. Andra former av återkommande kontroll kan eventuellt vara bättre ägnade att tillgodose behovet av insyn i den fortsatta vården. Frågan borde därför övervägas närmare vid den kommande översynen av LSPV. menade beredningen. Bestämmelsen har nu utformats enligt socialberedningens förslag. dvs.

• Sida 39
•  Original

Prop. 1981/82:72 39

som en föreskrift om en obligatorisk nämndprövning efter de första tre månaderna på sjukhus. Det finns anledning att räkna med att beredningen i sitt fortsatta (")versynsarbete presenterar ett faktamaterial angående vårdti- der m.m. som gör det möjligt att realistiskt bedöma vilka resursbchov en regelbundet återkommande nämndprövning skulle medföra. I samman- hanget erinras också om 16% andra stycket. som ålägger överläkaren att pröva frågan om utskrivning fortlöpande.

Beträffande innebörden av att nämnden inte tar upp frågan om utskrivning enligt andra stycket kan hänvisas till prop. 1979/8021del A 5. 624. där bl. a.

följande sågs:

[ paragrafens andra stycke föreskrivs att nämnden, om den efter överläkarens anmälan finner anledning att sätta i fråga dennes bedömning av det fortsatta vårdbehovet. skall ta upp fråga om utskrivning enligt 16 si eller om utskrivning på försök. Resulterar nämndens prövning i att utskrivning inte skall ske. får beslutet ("överklagas-av patienten enligt ett föreslaget tillägg till 22 s. Finner nämnden inte skäl att ta upp ett ärende till särskild behandling enligt andra stycket. får nämnden lägga överläkarens anmälan till handlingarna. Varken ett sådant beslut eller ett beslut att ta tipp ett ärende om utskrivning eller försöksutskrivning kan — som lagrådet har påpekat — anses innefatta myndighetsutövning och är inte heller överklagbart.

1 235 LSPV finns uttömmande uppräknat vilka beslut av utskrivnings- nämnd som kan överklagas till psykiatriska nämnden. De beslut som avses vara överklagbara skall således tas med i uppräkningen.

[ enlighet med de principer som gäller för besvärsrätt enligt LSPV bör självfallet utskrivningsnänmdens beslut enligt 105 i förslaget kunna över- klagas. Ett häremot svarande tillägg har gjorts iförsta stycket andra punkten. Talan mot ("överläkarens interimistiska beslut enligt 10 å andra stycket kan dock av naturliga skäl ej föras.

Enligt 17 & tredje stycket LSPV skall överläkaren. näranledning föreligger att skriva ut en patient som enligt 17 5 andra stycket bara kan skrivas ut av nämnd. ofördröjligen anmäla detta till nämnden. Nämnden har därefter att pröva frågan om utskrivning. Enligt nuvarande regler kan ett beslut om att utskrivning i sådant fall inte skall ske ej överklagas. Socialtjänstpropositio- nen innebar ingen ändring på denna punkt. Beslut att vägra utskrivning efter anmälan enligt 17 & tredje stycket LSPV bör dock kunna överklagas. i likhet med vad som föreslås gälla beträffande nämndens beslut att inte skriva ut en patient slutligt ellerpå försök enligt 20 a & andra stycket. Dessa ändringar har nu på förslag av socialberedningen tillagts iföma stycket femte punkten.

345

Enligt denna paragraf gäller bl.a. att besvär enligt 21 eller 22 å — dvs. i frågor rörande intagning. utskrivning. vissa frihetsinskränkningar m.m. — får

• Sida 40
•  Original

Prop. 1981/82:72 40

föras utan begränsning till viss tid. Denna bestämmelse har vållat tolknings- problem vad gäller besvärstidens längd. Ordalydelsen ger vid handen att en patient också flera år efter utskrivning kan föra talan mot t.ex. ett beslut om intagning. Enligt vad beredningen inhämtade har psykiatriska nämnden därför valt den för patienten förmånligaste tolkningen och prövar sålunda besvär över beslut om t.ex. intagning även efter det att definitiv utskrivning skett. I allmänhet har talan väckts innan patienten utskrivits men i undantagsfall förekommer även att besvär anförs först efter utskrivning- en.

Frågan om att pröva besvär sedan utskrivning skett diskuterades i sinnessjuklagstiftningskommitte'ns betänkande (SOU 1964:40). vilket ligger till grund för LSPV. Däri anfördes bl.a. följande (s. 336).

"Har beslut om utskrivning meddelats. innan sjukhusnämnd tagit ställning till klagomål i frågor rörande intagning eller prövning av vårdbehovet. detta kan t.ex. ha skett på läkarens föranstaltande eller efter framställning därom av den intagne eller annan. som är därtill behörig. bör. i överensstämmelse med allmänna förvaltningsrättsliga principer. nämnden vara oförhindrad att anse klagomålen förfallna. I det föregående har visserligen som motivering till att införa bestämmelser om klagorätt i nu avsedda hänseenden framhållits bl.a.. att avsaknaden av möjlighet att hos högre instans få ett beslut om intagning eller ett konstaterande av vårdbehov undanröjt för den intagne i vissa fall kan framstå som en brist i lagstiftningen. Emellertid torde. då utskrivning redan kommit till stånd. angelägenheten av att kunna framtvinga en prövning i högre instans av ifrågavarande avgöranden icke vara av sådan betydelse. att särskild hänsyn bör tagas därtill. Föreligger däremot till samtidig prövning klagomål. som anförts i något av berörda hänseenden. ävensom särskild framställning om utskrivning. bör emellertid sjukhusnämn- den. om den finner sistnämnda framställning böra bifallas. icke kunna undandraga sig att jämväl pröva de frågor. som i övrigt föreligger till bedömande. Ett annat ställningstagande skulle otvivelaktigt ha till följd. att värdet av rätten att klaga över beslut om intagning och den särskilda vårdbehovsprövningen avsevärt förringades."

Enligt soeialtjänstpropositionen borde besvärsrätten sådan den för närva- rande är utformad begränsas. Det föreslogs att patienten skulle få föra talan mot beslut. dels under vårdtiden. varvid inga begränsningar i tiden gällde. dels inom högst tre veckor efter definitiv utskrivning.

Socialberedningen framhöll för sin del att en besvärsrätt allmänt sett syftar till att det överklagade beslutet skall kunna ändras. dvs. när det gäller en eventuellt felaktig intagning enligt LSPV att utskrivning skall ske. Mot denna bakgrund fanns det. menade beredningen. knappast något praktiskt behov av besvärsrätt efter det att vården upphört. I den mån felaktiga beslut förekommit har de i vart fall inte längre någon rättsverkan. De bör därför närmast beivras inom ramen för den tillsyn som utövas genom bl.a. socialstyrelsen och J(_). Detta kan i förekommande fall leda till ansvar för vederbörande läkare. Enligt beredningens uppfattning saknades således skäl att utsträcka besvärstiden utöver den tid patienten vårdas enligt lagen.

• Sida 41
•  Original

Prop. l981/82z72 41

Starka skäl talar för beredningens slutsats. Samtidigt måste emellertid konstateras att en besvärsrätt även efter utskrivningen föreligger enligt nuvarande praxis. Det har också gjorts gällande att det faktum att ett intagningsbeslut har fattats kan ha rättslig betydelse i något hänseende även efter utskrivningen. Förslaget att helt skära av den enligt praxis föreliggande besvärsrätten för den som blivit utskriven bör därför inte slutgiltigt prövas i samband med förevarande begränsade lagändringar. Det bör i stället slutligt bedömas i samband med kommande prövning av intagnings- och utskriv- ningsförfarandet i sin helhet. dvs. när beredningen slutfört sin principiella översyn av LSPV. Däremot kan det under inga förhållanden anses befogat att besvärsrätten efter utskrivningen skulle fortleva längre än den tid som regelmässigt gäller för överklagande av myndighetsbeslut. nämligen tre veckor. Den tidsbegränsningen — som lagrådet tidigare godtagit — har därför nu införts i paragrafen.

285

I nuvarande LSPV ställs beträffande de i nämnderna ingående läkarna det kompetenskravet att de skall vara särskilt kunniga i psykiatri. Detta innebär att kompetenskravet är lägre än för överläkare. som har att fatta de flesta beslut enligt LSPV.

I socialstyrelsens förslag till LPV uttalades att läkaren helst bör vara specialistkompetent i allmän psykiatri. Någon lagändring på denna punkt föreslogs dock ej.

I remissyttrande över förslaget anförde socialstyrelsen i denna del att det vore önskvärt att läkarledamoten i nämnderna hade specialistkompetens inom området psykiatri.

Socialtjänstpropositionen upptog ej något förslag till ändringi förevarande hänseende.

Enligt socialberedningen utgör redan vid nuvarande förhållanden diffe- rensen i kraven på kompetens mellan överläkaren och läkarcn i nämnden anledning att skärpa kompetenskravet för nämndläkaren. Det nu framlagda förslaget kommer att ställa ökade krav på nämnderna. Bl.a. medför förslaget att det i vissa fall ankommer på nämnden att göra den prövning om behovet av vård som annars åvilar överläkaren. Skillnaden i kraven på kompetens får därvid ökad betydelse. Beredningen föreslog därför att det kravet ställs på nämndläkaren att han har specialistkompetens inom gruppen psykiska sjukdomar. (Beträffande detta uttryck. se motiveringen till 6 5).

Första och andra styckena har utformats i enlighet med beredningens förslag. Lagtextens utformning innebär emellertid inte något absolut hinder mot att i utskrivningsnämnd anlita läkare som saknar formell specialistkom- petens.

• Sida 42
•  Original

Prop. l981/82z72 42

29.5

Sedan LSPV trädde i kraft har reglerna i rättegångsbalken om domared ändrats. Tidigare kunde eden i vissa fall ersättas av försäkran. Andra stycket har anpassats till ändringen i rättegångsbalken.

35.5

Denna paragraf innehåller bestämmelser om rätt för läkare att påkalla polishandräckning dels i samband med undersökning för vårdintyg. dels för att hämta någon som skall tas in på sjukhuset.

När det gäller undersökning för vårdintyg kan f.n. varje läkare som är behörig att utfärda vårdintyg — således även enskilt verksamma läkare — påkalla polishandri'ickning om den som skall undersökas inte ställer sig till förfogande för undersökningen eller om läkaren behöver skydd för sin personliga säkerhet. Enligt socialtjänstpropositionen skulle denna rätt att begära handräckning begränsas till att enbart avse läkare i allmän tjänst. Om läkaren behövde skydd för sin personliga säkerhet skulle dock även enskilt verksamma läkare kunna påkalla polishandräckning. En begränsningi rätten att påkalla polishandräckning är motiverad inte minst med hänsyn till att kravet på ansökan tagits bort. Förslaget föranleder ändring av första stycket första punkten.

F.n. gäller vidare att endast överläkaren kan påkalla polishandräckning i det fallet att någon sotn skall tas in på sjukhus med stöd av LSPV inte inställer sig på sjukhuset (första stycket andra punkten i den nuvarande lydelsen). Enligt socialtjz'instpmpositionen skulle denna rätt att påkalla handräckning utvidgas till att även avse läkare i allmän tjänst som utfärdat vårdintyg. Bakgrunden var att det ansågs att det var den undersökande läkaren som hade de. bästa förutsättningarna att bedöma behovet av att anlita polisen. Det ansågs inte rimligt att en läkare som inte själv undersökt patienten skulle avgöra den frågan. Förslaget är utformat i enlighet med socialtjänstpropo- sitionen och föranleder ändring iförsta stycket andra punkten.

36.5

Nuvarande 365 LSPV upphör med utgången av år 1981 (se JuU IOM/81:38. rskr 379). 1 beredningens förslag har därför nuvarande 3611? LSPV ändrats till 36 .5.

l socialtjänstpropositionens förslag ingick också vissa ändringar i 36 a & sotn förordats av lagrådets ledamöter. Ändringarna hade till syfte att i vissa hänseenden klargöra innebörden av bestämmelserna om förstörande av omhändertagna berusningsmedel m.m.

Det nu framlagda förslaget överensstämmer med socialtjänstpropositio-

nens.

• Sida 43
•  Original

Prop. 1981/82:72 43

3.2 Lagen om behandlingen av häktade och anhållna m.11.

Den justering som föreslås utgör en följdändring till det föreslagna nya andra stycket i 12 å LSPV. Någon motsvarande justering i den bestämmelsei rättegångsbalken — 24 kap. 22 å — som behandlar frågan om häktades förvaring har inte ansetts erforderlig med hänsyn till innehållet i den paragrafens tredje stycke.

4. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att anta inom socialdepartetnentet upprättade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall.

2. lag om ändring i lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna m.fI..

3. lag om ändring i lagen (1980:623) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Förslaget under "2. har upprättats i samråd med chefen för justitiedepar- tementet.

5. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

• Sida 44
•  Original

Prop. 1981/82:72 4-4