om ny kommunalförbundslag
Regeringens proposition
1984/85: 216
om ny kommunalförbundslag;
beslutad den 30 maj 1985.
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i
bifogade utdrag av regeringsprotokoll. På regeringens vägnar SVANTE LUNDKVIST
BO HOLMBERG
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås en ny lag om kommunalförbund som skall ersätta 1957 års lag i samma ämne. Den nya lagen syftar till att främja
användningen av kommunalförbund för mellankommunal samverkan.
En nyhet i förslaget är att kommunerna och landstingskommunerna får möjlighet att välja en enklare form av kommunalförbund som ett alternativ
till den hittillsvarande formen. Vidare föreslås att länsstyrelsens nuvaran-
de tillsyns- och kontrollfunktioner helt skall upphöra. Det föreslås också
nya regler om utträde ur kommunalförbund. som skall göra det lättare för
en kommun eler en landstingskommun att lösgöra sig från samarbetet.
Den nya lagen avses träda I kraft den 1 januari 1986.
I Riksdagen 1984/85.1 saml. Nr 216
1¶Förslag till Kommunalförbundslag
Härigenom föreskrivs följande.
I kap. Inledande bestämmelser Kommunalförbund 18 För att ha hand om en eller flera kommunala angelägenheter får kommuner eller landstingskommuner sluta sig samman till kommunalförbund enligt bestämmelserna i denna lag. En sådan sammanslutning får också ske mellan kommuner och landstingskommuner.
Om det i någon annan författning finns särskilda bestämmelser om
kommunalförbund för ett visst ändamäl, skall de gälla i stället för bestämmelserna I denna lag.
28 När ett kommunalförbund har hand om angelägenheter, om vilka det finns regler i särskild författning, skall författningens bestämmelser om kommun eller landstingskommun gälla för förbundet.
38 I denna lag avses med förbundsmedlem de kommuner och landstingskommuner som ingår i ett kommunalförbund.
Med förbundsmedlems fullmäktige avses kommunfullmäktige och landstinget samt med förbundsmedlems styrelse kommunstyrelsen och förvaltningsutskottet.
48 Ett kommunalförbund kan ha fullmäktige, styrelse och andra nämnder (kommunalförbund med fullmäktige) eller vara organiserat enbart med en förbundsdirektion (kommunalförbund med förbundsdirektion).
58 Om ett kommunalförbund saknar tillgångar för att betala en skuld, är
medlemmarna skyldiga att fylla bristen. Varje medlem skall tillskjuta så stor del av bristen som svarar mot medlemmens andel i skulden efter de grunder som har bestämts enligt 9 8 7.
Kommunalförbunds bildande 65 Ett kommunalförbund kan bildas för bestämd eller obestämd tid.
7& För varje kommunalförbund skall finnas en förbundsordning som
antas av förbundsmedlemmarna.
Ett kommunalförbund är bildat när förbundsordningen har antagits och
undertecknats av förbundsmedlemmarna.
88 Förbundsordningen i gällande lydelse skall finnas tillgänglig hos kom-
munalförbundet och hos dess medlemmar.
98 Förbundsordningen skall ange
1. förbundets ändamål och medlemmar,
2. förbundets benämning och den ort där förbundet skall ha sitt säte.
3. den tid som förbundet skall bestå om det inte har bildats för obestämd tid,
4. om förbundet skall vara ett förbund med fullmäktige eller med förbundsdirekuon,
5. på vilken förbundsmedlems anslagtavla tillkännagivande om justering av protokoll skall ske,
6. de begränsningar som förbundsmedlemmarna har överenskommit i
fråga om förbundets rätt att ta upp lån, ingå borgen och andra förbindelser eller avsätta medel till tonder. 7. förbundsmedlemmarnas andelar i förbundets tillgångar och skulder,
och om någon annan grund skall gälla för medlemmarnas deltagande i kostnaderna för förbundets verksamhet, den grunden,
8. de bestämmelser i fråga om förutsättningarna för förbundets likvida-
tion och upplösning som skall gälla utöver vad som föreskrivs i 4 kap. Loch 285, 9. grunderna för skifte av förbundets behållna tillgångar samt
10. vad förbundsmedlemmarna I övrigt anser nödvändigt för att ordna de ekonomiska förhållandena mellan förbundet och dess medlemmar och
förbundets förhållanden i fråga om ekonomi och förvaltning.
I förbundsordningen för ett förbund som skall ha hand om en angelägenhet som enhigt särskild författning ankommer på kommuner eller landstingskommuner får inte, såvitt angår den angelägenheten, tas in någon bestämmelse om begränsning av förbundsmedlems skyldighet att tillhandahålla medel.
108 För kommunalförbund med fullmäktige skall förbundsordningen.
utöver vad som sägs I 9 §, innehålla bestämmelser om
I. antalet ledamöter i fullmäktige och, om suppleanter skall utses, deras antal samt det antal ledamöter och suppleanter som varje förbundsmedlem skall utse,
2, antalet ledamöter och suppleanter i förbundets styrelse samt, om
styrelsen även skall vara sådan nämnd som anges i särskild författning, vad
som skall gälla angående valbarhet, sättet att utse ledamöter och supplean-
ter samt deras tjänstgöringstid,
3. huruvida i förbundet skall finnas endast styrelse eller därutöver cen
eller flera nämnder och i det senare fallet vilka av förbundets angelägenhe-
ter som skall handhas av de olika förvaltningsorganen.
118 För kommunalförbund med förbundsdirektion skall i förbundsordningen, utöver vad som sägs i 9 §, finnas bestämmelser om antalet leda-
möter och suppleanter i förbundsdirektionen och om det antal ledamöter och suppleanter som varje medlem skall utse. Om förbundsdirektionen även skall vara sådan nämnd som anges i
särskild författning, skall i förbundsordningen finnas bestämmelser om
valbarhet, sättet att utse Jedamöter och suppleanter samt deras tjänstgö-
ringstid.
2 kap. Kommunalförbund med fullmäktige Beslutanderätt och förvaltning 18 I kommunalförbund med fullmäktige utövas beslutanderätten av förbundets fullmäktige.
28 Förvaltning och verkställighet tillkommer förbundets styrelse och
övriga nämnder. Nämnderna bereder även ärenden som skall avgöras av
fullmäktige. För sådana uppgifter kan en särskild beredning bestående av en eller flera personer tillsättas.
Partssammansatta organ får inrättas med uppgift att svara för viss beredning. förvaltning och verkställighet inom förbundets verksamhetsområde.
Fullmäktige 3§& Bestämmelserna i I kap. 5 § fjärde stycket, 2 kap. 4 § tredje stycket,
5 §, 8 § andra stycket och 10—29 §§ kommunallagen (1977: 179) skall till-
lämpas i fråga om koömmunalförbunds fullmäktige. Bestämmelserna i 2
kap. 11 § nämnda lag tillämpas dock endast om suppleanter har utsetts.
48 Varje förbundsmedlem skall vara representerad i förbundsfullmäk-
tige. Antalet ledamöter skall bestämmas till ett udda antal.
Förbundsmedlemmarna får bestämma att suppleanter skall utses för ledamöterna.
5§ Ledamöter och suppleanter i förbundsfullmäktige väljs av medlemmarnas fullmäktige.
Om en mediem skall utse mer än en ledamot eller mer än cn suppleant,
skall valet vara proportionellt, om det begärs av minst så många leda-
möter, som motsvarar den kvot som erhålls, om antalet närvarande ledamöter delas med det antal personer valet avser, ökat med 1. Om kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmast högre hela tal. Om förfarandet
vid sådant proportionellt val finns bestämmelser i lagen (1955: 138) om
proportionellt valsätt vid val inom landsting, kommunfullmäktige m. m.
Om suppleanter ej väljs proportionellt, skall vid valet även bestämmas i vilken ordning de skall inkallas till tjänstgöring.
68 Förbundsmedlemmarna får till ledamot eller suppleant i förbundsfullmäktige välja endast ledamot eller suppleant i förbundsmedlemmens fullmäktige. Den omständigheten att tjänstgöringstiden för ledamöter och
suppleanter i förbundsmedlemmarnas fullmäktige upphör vid utgången av oktober månad det år då vai i hela riket till kommunfullmäktige och
landsting har ägt rum medför ej att uppdraget som ledamot eller suppleant i
förbundsfullmäktige upphör före tjänstgöringstidens utgång.
7§& Ledamöter och suppleanter i förbundsfullmäktige väljs för tre år, räknat från och med den 1 januari året efter det, då val i hela riket till kommunfullmäktige och landsting har ägt rum.
Val av ledamöter och suppleanter It förbundsfullmäktige förrättas av de nyvalda fullmäktige det år då val i hela riket till kommunfullmäktige och
landsting har ägt rum.
Om val till en medlems fullmäktige har upphävts och omval har ägt rum eller om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandat-
fördelningen mellan partierna i medlemmens fullmäktige därvid har änd-
rats, upphör uppdragen för de ledamöter och suppleanter i förbundsfull-
mäktige som har utsetts av en sådan medlem två månader efter det att
omvalet eller sammanräkningen har avslutats. När omvalet eller den för-
nyade sammanräkningen har avslutats, skall en sådan förbundsmedlems
fullmäktige förrätta nytt val av ledamöter och suppleanter för återstoden av tjänstgöringstiden.
885 När val av ledamöter och suppleanter i förbundsfullmäktige sker första gången, skall det avse tiden från valets förrättande till ingängen av
det år, då nästa tjänstgöringstid för fullmäktige börjar.
När sammanträde med förbundsfullmäktige skall hållas första gången utfärdas kungörelse om sammanträdet av ordföranden i fullmäktige hos den förbundsmedlem som har flest röstberättigade invånare eller, om
ordföranden är förhindrad, av vice ordförande i samma fullmäktige.
98 Om en ledamot i förbundsfullmäktige som har utsetts vid proportio-
nellt val avgår under tjänstgöringstiden och om suppleanter har utsetts,
inträder suppleanten i den avgångnes ställe för återstoden av tjänstgörings-
tiden. Suppleanterna inträder i den ordning som har bestämts vid valet. Avgår en ledamot i annat fall under tjänstgöringstiden skall den medlem
som utsett honom förrätta fyllnadsval för den återstående delen av tjänstgörmgstiden.
1038 Förbundsfullmäktige väljer för den tid fullmäktige bestämmer bland sina ledamöter en ordförande och en eller två vice ordförande. Till dess valet har förrättats utövas ordförandeskapet av den som fullmäktige utser.
118 Bestämmelserna i 2 kap. 9 § första och tredje styckena kommunallagen (1977:179) om fullmäktiges sammanträden och om vissa val som
fullmäktige skall förrätta skall tillämpas i fråga om förbundsfullmäktiges sammanträden. År då val i hela riket till kommunfullmäktige och landsting
har ägt rum förrättas valen av de nyvalda förbundsfullmäktige. Dessa förrättar även andra val, avseende tid efter utgången av nämnda år, vilka ankommer på fullmäktige. I fråga om tid för sammanträde för fastställelse av förbundets budget skall gälla vad som sägs i 2 kap. 19 § denna lag.
128 Kungörelse om fullmäktiges sammanträde skall anslås på anslagstavlan för varje förbundsmedlem.
13838 Tillkännagivande om justering av fullmäktiges protokoll skall ske på en av förbundsmedlemmarnas anslagstavla i enlighet med vad som har bestämts i förbundsordningen.
Styrelse och övriga nämnder m.m. 14 & Om inte annat är särskilt föreskrivet, gäller bestämmelserna i 3 kap.
1—16 §8 kommunallagen (1977: 179) i tillämpliga delar i fråga om kommu-
nalförbunds styrelse och övriga nämnder, partssammansatta organ m. m.
158 I ett nybildat förbund skall val av ledamöter och suppleanter i förbundets styrelse äga rum vid förbundsfullmäktiges första sammanträde.
Valet skall avse tiden från valets förrättande till ingången av det år, då nästa tjänstgöringstid för ledamöter och suppleanter börjar.
168 Kommunalförbundets styrelse skall hålla förbundsmedlemmarna underrättade om den allmänna planläggningen av förbundets verksamhet samt om frågor av större ekonomisk eller organisatorisk räckvidd.
Styrelsen får från förbundsmedlemmarnas styrelser infordra de yttran-
den och upplysningar, som behövs för att styrelsen skall kunna fullgöra sina uppgifter.
17 8 När justering av protokoll tillkännages skall 13 § tillämpas.
Ekonomisk förvaltning 188 Bestämmelserna i 4 kap. I och 3 §§, 4 § tredje stycket. 5-7 och 9 &$ kommunallagen (1977: 179) gäller i tillämpliga delar i fråga om kommunalförbunds ekonomiska förvaltning.
I övrigt gäller de begränsningar I rätten att ta upp lån, ingå borgen och
andra förbindelser eller avsätta medel till fonder som förbundsmedlemmarna har tagit in i förbundsordningen.
19 8 Förslaget till budget skall göras upp av förbundsstyrelsen. Övriga nämnder skall, inom tid som styrelsen bestämmer, ge in sina budgetförslag till denna.
Innan förslaget till budget görs upp, skall förbundsstyrelsen samråda
med förbundsmedlemmarnas styrelser.
Vid sammanträde med förbundsfullmäktige före utgången av september månad fastställs kommunalförbundets budget.
20 & När budgeten fastställs bestämmer fullmäktige det bidrag som varje mediem skall lämna till förbundet enligt de grunder som anges i förbundsordningen.
Revision 218 Bestämmelserna i 5 kap. kommunallagen (1977: 179) gäller i tillämp-
liga delar i fråga om revision hos kommunalförbund. I ett nybildat förbund skall val av revisorer och revisorssuppleanter äga
rum vid förbundsfullmäktiges första sammanträde. Valet skall avse granskning av verksamheten under tiden från valet till dess nästa tjänstgöringstid för revisorer och revisorssuppleanter börjar.
228 Kopia av revisionsberättelsen jämte infordrade förklaringar skall tillställas förbundsmedlemmarnas styrelser minst två veckor före det sam-
manträde, då berättelsen läggs fram för förbundsfullmäktige.
3 kap. Kommunalförbund med förbundsdirektion
Beslutanderätt och förvaltning
18 I kommunalförbund med förbundsdirektion utövas beslutanderätt,
förvaltning och verkställighet av förbundsdirektionen.
Partssammansatta organ får inrättas med uppgift att svara för viss bered-
ning, förvaltning och verkställighet inom förbundets verksamhetsområde.
Förbundsdirektion
28 Förbundsmedlemmarna bestämmer antalet ledamöter och suppleanter i förbundsdirektionen. Antalet ledamöter får inte vara mindre än fem. Antalet suppleanter bör vara minst lika stort som antalet ledamöter. Varje förbundsmedlem skall ha minst en ledamot eller en suppleant i förbundsdirektionen.
38 Ledamöter och suppleanter i förbundsdirektionen väljs av medlemmarnas fullmäktige. I fråga om sådana val m. m. skall bestämmelserna i 2
kap. 5—9 §§ tillämpas.
Förbundsdirektionen väljer bland sina ledamöter en ordförande och en
eller två vice ordförande för den tid som förbundsdirektionen bestämmer. Till dess valet har förrättats utövas ordförandeskapet av den som förbundsdirektionen utser.
48 Förbundsmedlemmarna får besluta närmare föreskrifter om för-
bundsdirektionens verksamhet.
Förbundsdirektionen får uppdra åt en särskild avdelning, bestående av ledamöter eller suppleanter i förbundsdirektionen. åt en ledamot eller
suppleant eller åt en tjänsteman hos förbundet att på förbundsdirektionens
vägnar besluta i viss grupp av ärenden, vilkas beskaffenhet skall anges i reglemente eller särskilt beslut. Framställning eller yttrande till medlem liksom yttrande med anledning av överklagande av förbundsdirektionens beslut får dock beslutas endast av förbundsdirektionen samfällt.
Beslut som har fattats med stöd av uppdrag enligt andra stycket skall anmälas till förbundsdirektionen, som bestämmer i vilken ordning detta skall ske.
58 Bestämmelserna i 2 kap. 27 §, 3 kap. 3 och 4 88. 7—-11 8§, 13 a, 13 b
och 16 8& kommunallagen (1977: 179) skall i tillämpliga delar gälla i fråga
om förbundsdirektion. Härifrån skall dock följande avvikelser gälla.
I fråga om tillkännagivande om justering av förbundsdirektionens proto-
koll gäller föreskrifterna i 2 kap. 13 § denna lag. Sammanträde för fastställande av budget skall vara offentligt. Därvid
skall bestämmelserna 1 2 kap. 10 § första—tredje styckena och 28 § andra stycket kommunallagen gälla i tillämpliga detar.
6 8 Förbundsdirektionen skall hålla förbundsmedlemmarna underrättade om den allmänna planläggningen av förbundets verksamhet samt om frågor av större ekonomisk eller organisatorisk räckvidd.
Förbundsdirektionen får från förbundsmedlemmarnas styrelser infordra de yttranden och upplysningar som behövs för att förbundsdirektionen skall kunna fullgöra sina uppgifter.
Ekonomisk förvaltning
78 Bestämmelserna i 4 kap. I och 3 §§, 4 § tredje stycket och 5—7 §§ kommunallagen (1977: 179) gäller i tillämpliga delar i fråga om ekonomisk förvaltning i kommunalförbund med förbundsdircktion.
I övrigt gäller de begränsningar i rätten att ta upp lån, ingå borgen och
andra förbindelser eller avsätta medel till fonder som förbundsmedlemmarna har tagit in i förbundsordningen.
8& Förbundsdirektionen fastställer kommunalförbundets budget före utgängen av september månad. Förbundsdirektionen skall dessförinnan sam-
råda med förbundsmedlemmarnas styrelser om budgeten.
98 När budgeten fastställs bestämmer förbundsdirektionen det bidrag
som varje medlem skall lämna till förbundet enligt de grunder som anges i förbundsordningen.
10 § Förbundsdirektionen skall fortlöpande föra räkenskaper över kommunalförbundets medel och skall inom skälig tid årligen sammanfatta och avsluta räkenskaperna.
Revision 118 Varje förbundsmedlems fullmäktige väljer en eller flera revisorer och minst lika många revisorssuppleanter för revision av förbundets verksamhet.
För granskning av ett nybildat förbund skall val av revisor och revisors-
suppleant ske senast när förbundet bildas. Valet skall avse tiden från valets förrättande till dess nästa tjänstgöringstid för revisorer och revisorssupp-
leanter börjar.
Bestämmelserna i 5 kap. kommunallagen (1977: 179) gäller i övrigt i
tillämpliga delar i fråga om revision. Förbundsmedlemmarna skall var för sig pröva frågan om ansvarsfrihet för förbundsdirektionen.
4 kap. Gemensamma bestämmelser Utträde, likvidation och upplösning 18 Ett kommunalförbund som har bildats för bestämd tid. skall träda i likvidation när tiden har gått ut.
Om ett kommunalförbund har bildats för obestämd tid, får en förbundsmedlem säga upp sitt medlemskap när som helst. Förbundet skall i sådant fall träda i likvidation ett år efter uppsägningen, om inte någon annan uppsägningstid har bestämts i förbundsordningen.
28 Har sådana ändrade förhållanden inträtt, att det vid en samlad bedömning framstår som oskäligt att en medlem av ett kommunalförbund i fortsättningen skall vara bunden av sitt medlemskap i förbundet, skall på begäran av förbundsmedlemmen förbundet omedelbart träda i likvidation.
3 & När grund för likvidation enligt 1 eller 2 § har uppkommit fär förbundsmedlemmarna avtala att en medlem får utträda ur förbundet i stället för att förbundet skall träda i likvidation. I avtalet skall bestämmas från
vilken tidpunkt utträdet skall ske.
Vid avtal om utträde skall de kvarvarande medlemmarna anta de änd-
ringar i förbundsordningen som föranleds av utträdet. När en förbundsmedlem utträder ur kommunalförbundet upphör med-
lemmens ansvar för förbundets skulder om inte annat har överenskommits i det avtal som avses i första stycket.
48& Likvidationen verkställs av kommunalförbundets styrelse eller av förbundsdirektionen i egenskap av likvidator. När förbundet har trätt i likvidation, får kallelse på förbundets okända borgenärer sökas av förbundsmedlem eller likvidatorn. När förbundet har trätt i likvidation, skall förbundets egendom i den mån det behövs för likvidationen förvandlas till pengar genom försäljning på offentlig auktion eller på annat lämpligt sätt. Förbundets verksamhet får fortsättas, om det behövs för en ändamålsenlig avveckling.
58 När styrelsen eller förbundsdirektionen har fullgjort sitt uppdrag som
likvidator, skall styrelsen eller förbundsdirektionen avge slutredovisning för sin förvaltning genom en förvaltningsberättelse som rör likvidationen i
dess helhet. Berättelsen skall även innehålla en redovisning för skiftet av
behållna tillgångar. Till berättelsen skall fogas redovisningshandlingar för
hela likvidationstiden.
6 & När likvidationsuppdraget är fullgjort, skall styrelsen eller förbundsdirektionen besluta om vilken av förbundets medlemmar som skall överta och vårda de handlingar som hör till förbundets arkiv.
Förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna skall delges var och en av förbundsmedlemmarna. När berättelsen och redovisningshand-
lingarna delgetts samtliga förbundsmedlemmar, är förbundet upplöst.
78 En förbundsmedlem som inte är nöjd med redovisningen eller det skifte som förrättats av förbundets styrelse eller av förbundsdirektionen, har rätt att väcka talan om detta mot de övriga förbundsmedlemmarna inom ett år från det slutredovisningen delgavs medlemmen.
88 Om det framkommer någon tillgång för kommunalförbundet efter dess upplösning eller om talan väcks mot kommunalförbundet eller om det
på annat sätt uppkommer behov av en ytterligare likvidationsåtgärd, skall
likvidationen fortsättas.
98 Tvister om kommunalförbunds likvidation och upplösning enligt I och 2 §8 samt om förbundsmedlems rätt till utträde enligt 3 5 handläggs
enligt lagen (1929: 145) om skiljemän.
Besvär 108 Bestämmelserna i 7 kap. kommunallagen (1977: 179) gäller i tillämp-
liga delar i fråga om kommunalförbund. Besvär får anföras av såväl med-
lemmar av förbundet som medlemmar av varje kommun eller landstings-
kommun som ingår i förbundet. Beträffande besvär över kammarrättens beslut tillämpas 7 kap. 5 §& kommunallagen. Besvär över ett beslut. varigenom kammarrätten har bifallit
besvär eller förbjudit att det överklagade beslutet verkställs, får anföras även av förbundsmedlem.
I kommunalförbund med förbundsdirektion får besvärsnämnd inte inrät-
tas.
1. Denna lag träder i kraft den I januari 1986, då lagen (1957:281) om
kommunalförbund skall upphöra att gälla.
2. Om det i en lag eller annan författning hänvisas till den gamla lagen
eller till en föreskrift i denna som har ersatts genom en föreskrift i den nya
lagen, tillämpas i stället den nya lagen eller den nya föreskriften, om inte
annat följer av punkt 3.
3. Den nya lagen gäller även för kommunalförbund som har bildats enligt
den gamla lagen. I stället för bestämmelserna i 4 kap. I och 2 §§ gäller dock till och med år 1990 att ett kommunalförbund som har bildats enligt den
gamla lagen skall träda i likvidation på begäran av en förbundsmedlem, om
det vid en samlad bedömning framstår som skäligt att låta medlemmen
frånträda sitt medlemskap.
Om medlemmarna inte kan enas om ett kommunalförbunds likvidation på nu angiven grund, skall frågan överlämnas till regeringen för avgörande.
4, Utan hinder av punkt 3 får medlemmarna i ett kommunalförbund som har bildats enligt den gamla lagen genom ändring i förbundsordningen besluta att även bestämmelserna i 4 kap. 1 och 2 §§ i den nya lagen skall gälla för förbundet.
5. En förbundsordning som har fastställts enligt den gamla lagen gäller
även om den inte stämmer överens med bestämmelserna i 1 kap. 9 och
10 38 i den nya lagen.
6. Om cen särskild likvidator har utsetts för ett kommunalförbund som har trätt i likvidation före den nya lagens ikraftträdande, skall denne slutföra likvidationen.
2¶Förslag till
Lag om ändring i lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss
kollektiv persontrafik
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1978: 438) om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
3§
I fall som avses i 2 § första meningen handhas huvudmannens uppgifter av landstingskommunen och kommunerna i kommunalförbund. Är landstingskommunen och kommunerna i länet överens därom, får dock uppgifterna i stället handhas genom ett aktiebolag. som har bildats för ändamålet. Landstingskommunen och kommunerna skall inneha samtliga aktier i bola-
get.
I fråga om kommunalförbund gäl- I fråga om kommunalförbund gäller lagen (1957:281) om kommunal- Aer komnumalförbundslagen (1985: förbund, om inte annat följer av 4— = 000) om inte annat följer av 4—7 88. 7 88. Därvid skall bestämmelse i 218 tredje stycket, 28§ första stycket, 29—32 §§ och 34 § första stycket nämnda lag om länsstyrelse i stället avse regeringen.
Denna lag träder i kraft den I januari 1986.
Utdrag
CIVILDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1985-05-30
Närvarande: statsrådet Lundkvist, ordförande, och statsråden Feldt. Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Bodström, Göransson, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom
Föredragande: statsrådet Holmberg
Proposition om ny kommunalförbundslag
1¶Inledning
Samarbete mellan kommuner och mellan landstingskommuner förekommer i betydande omfattning. Det förekommer också samarbete mellan kommuner och landstingskommuner. Kommunallagen (1977: 179, ändrad
senast 1985: 128) innehåller inga regler om sådant mellankommunalt sam-
arbete. Den förutsätter emellertid att ett samarbete kan förekomma genom kommunalförbund. Även i övrigt rnedger den att en kommun eller en landstingskommun löser sina uppgifter i samarbete med en annan kommun eller landstingskommun, om inte särskilda bestämmelser hindrar ett sådant samarbete.
Regler om kommunalförbund finns i lagen (1957: 281) om kommunalförbund (KFL. omtryckt 1977: 181, ändrad senast 1981:1106). I lagen finns bestämmelser om bl. a. bildande av kommunalförbund, dess organisation och ekonomiska förvaltning samt om besvär, utträde ur kommunalförbund och kommunalförbunds upplösning. Bestämmelserna innehåller i stor utsträckning hänvisningar till de bestämmelser it kommunallagen, som regle-
rar motsvarande frågor beträffande kommuner och landstingskommuner.
En redogörelse för gällande rätt bör fogas till protokollet i detta ärende
som bilaga I.
När 1977 års kommunallag antogs föranledde detta ett flertal ändringar i KFL. Någon mera djupgående översyn av lagen gjordes emellertid inte vid detta tillfälle. Vissa särskilda frågor om kommunalförbund har aktualiserats under senare år. Det gäller bl. a. möjligheterna till utträde ur kommunalförbund och reglerna om underställning av förbundsordning. Mot bak-
grund härav tillkallades i februari 1981 en särskild utredare! för att se över
KFL. Utredaren, som har bedrivit sitt arbete under namnet kommunalförbundsutredningen, avlämnade i juli 1983 betänkandet (Ds C 1983:15) Kommunalförbund. En sammanfattning av betänkandet bör fogas till protokollet i detta ärende som biluga 2 och de författningsförslag som läggs
fram i betänkandet som bilaga 3.
Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-
serna och en sammanställning av deras yttranden bör fogas till protokollet i ärendet som bilaga 4. F april 1983 tillkallades en beredning (C 1983: 02) för att utreda frågan om
ökad samverkan mellan stat och kommun samt förenkling av statliga regler. m. m. (stat-kommunberedningen). Enligt sina direktiv (Dir 1983: 30) skall beredningen som en huvuduppgift pröva behovet av och formerna för samverkan inom den kommunala sektorn. Beredningen har som ett led i detta arbete till mig överlämnat betänkandet (Ds C 1985:4) Enklare former för interkommunalt samarbete. Beredningen föreslår i betänkandet att kommunalförbundsutredningens förslag till en ny kommunalförbundslag i huvudsak genomförs. I vissa deltrågor har dock beredningen med anledning av synpunkter som har framförts under remissbehandlingen av utredningens förslag stannat för andra lösningar. Det gäller framför allt beträf-
fande frågan om den föreslagna nya lagens tillämpning på redan befintliga
kommunalförbund. När jag i det följande överväger kommunalförbundsutredningens förslag kommer jag att beakta den överarbetning av förslaget som stat-kommunberedningen har gjort på vissa punkter.
2¶Allmän motivering
2.1 Mellankommunalt samarbete
Mitt förslag: Den nuvarande lagen om kommunalförbund ersätts av en
helt ny lag i ämnet. Den nya lagstiftningen syftar till att främja mellankommunalt samarbete i form av kommunalförbund.
Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.
Remissinstanserna: Remissinstanserna är positiva till att åtgärder vidtas för att främja användningen av kommunalförbund för mellankommunalt samarbete.
! Hovrättsrådet Ulf Lindquist.
Bakgrunden till mitt förslag: Samarbete mellan kommuner kan bedrivas såväl i privaträttsliga som 1 offentligrättsliga former. För båda samarbetsformerna gäller att den gemensamma angelägenheten skall falla inom var
och en av de samarbetande kommunernas kompetens för att vara laglig.
Privaträttslig samverkan kan ske i olika former, allt från enkla avtal till komplicerade bolagsbildningar.
Det mellankommunala samarbetet genom privaträttsliga juridiska personer har efter hand ökat. Ökningen har varit särskilt märkbar under de
senaste åren. År 1982 fanns det 122 samarbetsorgan av privaträttslig natur mot 71 år 1979. Av ökningen bidrar länstrafikbolagen med ett tjugotal. De
utan jämförelse vanligaste privaträttsliga formerna för mellankommunalt samarbete är aktiebolag och stiftelser. Det mellankommunala samarbete som sker genom privaträttsliga juridiska personer omsätter ca [2 miljarder
kr per är.
Kommunalförbundet är en offentligrättslig juridisk person för samarbete mellan kommuner och mellan landstingskommuner och också för samarbete mellan kommuner och landstingskommuner. Regler om samarbete i form av kommunalförbund finns i lagen (1957:281) om kommunalförbund
(KFL).
Kommunalförbund kan bildas för vilken kommunal angelägenhet som helst under vissa i lagen angivna förutsättningar. De kommuner och landstingskommuner som avser att samverka skall enas om en förbundsordning. I denna skall anges bl. a. vilken eller vilka uppgifter som förbundet skall ha hand om. Förbundsordningen skall underställas länsstyrelsen för faststäl-
delse. Kommunalförbundets beslutande organ är förbundsfullmäktige, som väljs av medlemmarnas beslutande församlingar. För förvaltning och verk-
ställighet skall finnas en förbundsstyrelse. Förbundet har egen budget och egna räkenskaper.
När den nuvarande kommunalförbundslagen kom till år 1957 fanns det
sammanlagt 242 kommunalförbund. varav 167 inom polisväsendet. I dag finns det 19 kommunalförbund fördelade på tio verksamhetsgrenar. Fyra kommunalförbund har hand om frågor som rör regionplanering, fyra ansvarar för vattenverk, två har bildats för brandförsvarsfrågor, tvä för kollektivtrafik och två för vård av missbrukare. Kommunalförbund finns också för renhällning, avloppssystem, bostadsförmedling. älderdomshem och värdskola.
Skälen för mitt förslag: För den kommunala indelningen gäller på samma sätt som för all annan administrativ indelning att själva indelningen alstrar behov av samarbete. Genom samarbete över de kommunala gränserna är
det möjligt att åtminstone delvis bota inte bara de ogynnsamma verkningar som oundvikligen uppkommer vid varje administrativ gräns utan också vissa förekommande brister i själva indelningen. Genom samarbete är det
Prop. 1984/85: 216 l tin
vidare, oavsett indelningsförhållandena, möjligt att öka effekten och minska kostnaderna för vissa verksamhetsgrenar som är särskilt resurskrävande.
Under småkommunernas tid mäste åtskilliga kommunala uppgifter lösas
i kommunalt samarbete. Genom de under efterkrigstiden genomförda kom-
munindelningsreformerna är emellertid kommunerna i dag på ett helt annat
sätt än tidigare i ständ, att var för sig fullgöra de samhällsuppgifter som
lagts på dem. Om man ser till förhållandena i stort, har kommunindelnings-
reformerna minskat behovet av samarbete mellan kommunerna.
Även för landstingskommunerna har en del indelningsändringar skett.
Men dessa har inte på längt när varit av så genomgripande natur som
kommunindelningsreformerna. För landstingskommunerna kan man närmast tala om justeringar som är av mindre intresse när det gäller att bedöma utvecklingen av det indelningsbetingade behovet av samarbete.
Samarbetsbehovet är Kanske mest framträdande i tätortsregionerna. De
på sin tid långtgående samarbetsbehoven i Stockholmsregionen har delvis
försvunnit genom att landstingskommunen där med direkt stöd av en särskild kompetensbestämmelse i I kap. 4 § andra stycket kommunallagen
har tagit hand om uppgifter som annars skulle ankomma på kommunerna i
regionen. I de övriga stora tätortsregionerna har emellertid samarbetsbehoven snarast ökat.
Fastän den kommunala indelningen och uppgifternas fördelning på det kommunala området så längt som möjligt har inriktats på att varje kommun och landstingskommun själv skall kunna fullgöra sina uppgifter, kvarstär ändå betydande samarbetsbehov över hela landet. Den kommunala indelningen är. trots allt arbete som har ägnats åt denna, inte perfekt och kan inte heller bli det. Den snabba samhällsutvecklingen skapar i vissa fall i och för sig behov av gränsjusteringar som man dock, bl. a. med hänsyn till intresset av stabilitet i förvaltningen, mäste avstå från. Motsvarande gäller om uppegiftsfördelningen. främst mellan kommuner och landstingskommuner. En del uppgifter som traditionellt ävilar kommunerna har efter hand fått regional räckvidd utan att för den skull bli landstingskommunala. Ofullkomligheter i den kommunala indelningen liksom ofullkomligheter i
uppgiftsfördelningen på det kommunala området kan delvis övervinnas genom kommunalt samarbete. Min bedömning är att denna typ av samarbetsbehov kommer att öka i framtiden.
Alla administrativa gränser ger nägot som man brukar kalla barriäreffekter. Det finns exempelvis en tendens för kommuner och landstingskommuner att lokalisera serviceinrättningar av större geografisk räckvidd så centralt som möjligt inom kommunen eller landstingskommunen. Detta
försvagar servicceutbudet i gränsområdena. Samarbetsbehov på denna
grund finns i både tätorts- och glesbygdsregioner.
Samarbetsbehov alstras också av det stigande intresset av att nedbringa kostnaderna för den kommunala servicen och på det hela taget göra den
kommunala verksamheten så effektiv som möjligt. Det är ett både rikspolitiskt och kommunalpolitiskt mycket viktigt intresse att för detta ändamål främja samverkan mellan de olika enheterna inom den kommunala sek-
torn. Av vad jag tidigare har anfört framgår att samarbetet f.n. mest bedrivs i privaträttslig form. Att kommunalförbundet så sällan kommer till använd-
ning torde bl. a. bero på att det uppfattas som en krånglig form för samarbete. Organisationsformen uppfattas som tungrodd och omständlig. Härtill kommer de stränga utträdesregler som f. n. gäller. Enligt min mening bör nu åtgärder vidtas för att främja användningen av kommunalförbund för
mellankommunal samverkan. Det bör sålunda tillskapas ett mera tidsenligt utformat kommunalförbundsinstitut. Härvid inställer sig frågan om den
valfrihet mellan kommunalförbund och bolag som f.n. finns inom den s.k.
oreglerade sektorn bör bestå. Enligt min mening måste de offentligrättsliga verksamhetsformerna be-
traktas som primära former även för s. k. oreglerad kommunal förvaltning och jag anser därför att det är ett allmänt intresse att kommunala angelägenheter inte i onödan överlämnas till bolag och andra privaträttsliga subjekt. I fråga om mellankommunalt samarbete bör detta intresse enligt min mening främjas genom en reform av kommunalförbundsinstitutet som gör kommunalförbundet till en mera attraktiv form för samarbete än det är i dag. Jag vill i detta sammanhang framhålla att samverkan i kommunalförbund medför att allmänhetens och de förtroendevaldas insyn och inflytande är större än om samverkan sker i privaträttsliga former.
Från kommunaldemokratiska synpunkter är visserligen inte heller samarbetet i kommunalförbund helt invändningsfritt. Ett kommunalförbund
har ett formellt ensambestämmande över den eller de uppgifter som för-
bundet har fått sig tilldelade av samarbetsparterna, och de förtroendevalda som verkar i förbundet väljs enbart genom indirekta val av olika slag.
Ensambestämmandet över en särskild samhällsangelägenhet kan leda till
att den angelägenheten får ett större medelstillskott och en högre standard än den skulle ha fått i den konkurrens mellan olika samhällsuppgifter som utvecklas inom kommunernas och landstingskommunernas ordinära förvaltning. Kommunalförbundsförvaltning inrymmer därmed risker för fel-
prioriteringar. Genom att de förtroendevalda i kommunalförbund är indirekt valda får medborgarna ett svagare inflytande över den berörda angelä-
genheten än de skulle ha haft om angelägenheten hade legat kvar i den
ordinära kommunala förvaltningen. Till detta kommer så att de politiska majoritetsförhållanden som uppstår genom de allmänna valen endast kom-
munvis slår igenom i kommunalförbundet.
Riskerna för ogynnsamma effekter av det slag som jag nu har pekat på
får emellertid enligt min mening inte överdrivas. Genom kommunindelningsreformerna har kommunerna fått en sådan ställning att kommunalförbunden, som f.ö. är bundna vid en legal samrådsskyldighet i förhållande
till medlemmarna, knappast har några reella möjligheter att välja vägar som inte kan godkännas av förbundsmedlemmarna. Det relativa avständet
mellan väljarna och de förtroendevalda i ett kommunalförbund kan knap-
pas in genom de förbättringar i demokratin som hela tiden sker inom
kommunerna och landstingskommunerna. Samarbetsuppgifterna är dess-
utom ofta av sådan teknisk och ekonomisk natur att de inte inbjuder till
några mera djupgående politiska meningsskiljaktigheter. De invändningar
som ändå kvarstär vägs enligt min mening väl upp av intresset av att kommunerna och landstingskommunerna har tillgång ull ett effektivt in-
strument för det samarbetsbehov som faktiskt finns. Jämfört med de privaträttsliga alternativen för mellankommunalt samarbete är som jag tidigare har framhållit kommunalförbundet i regel att föredra även från
kommunaldemokratiska synpunkter.
Bildande av kommunalförbund enligt KFE är en frivillig åtgärd från de berörda kommunernas och landstingskommunernas sida. Emellertid har statsmakterna enligt vissa speciallagar möjlighet att under särskilt angivna förutsättningar tvängsvis inrätta kommunalförbund. Sädana speciallagar
finns för bostadsförmedlingsförbund, regionplaneförbund och kollektivtra-
fiktörbund. Kommunalförbundsutredningen har intagit den principiella
ståndpunkten att Kommuner och landstingskommuner inte bör kunna åläg-
gas att bilda kommunalförbund för vissa uppgifter. Utredningen har emellertid inte föreslagit någon ändrad lagstiftning på denna punkt, eftersom
det torde förutsätta ett materiellt ändrat innehåll i berörda lagar. Det har
inte ankommit på utredningen att göra sådana överväganden. Även jag har
den principiella uppfattningen att ett kommunalt samarbete helst bör bygga
på frivillighet och en ömsesidig vilja hos parterna att tillsammans fullgöra en uppgift. Jag är emellertid inte beredd att nu lägga fram något förslag i denna del. Det är nämligen angeläget att reformeringen av kommunalförbundsinstitutet inte fördröjs av det utredningsarbete som skulle fordras för en ändrad lagstiftning om tvångsvis bildade förbund.
Mot bakgrund av vad jag hittills har anfört föreslår jag att 1957 års lag om kommunalförbund ersätts av en helt ny lag. Ett huvudsyfte med den nya lagstiftningen är att främja ett samarbete i form av kommunalförbund. I det följande kommer jag att gä in på de viktigaste nyheterna i lagstiftningen. En nyhet är tillskapandet av en organisatoriskt enklare variant av kommunaålförbund vid sidan av det nuvarande tavsnitt 2.2). Vidare föreslås
kommunerna och landstingskommunerna få möjlighet att själva, utan nä-
gon statskontroll, välja den samarbetsform som är lämpligast. Länsstyrelsens nuvarande tllsyns- och kontrollfunktioner upphör därmed helt (av-
snitt 2.3). Jag föreslår också nya regler om utträde ur kommunalförbund,
som skall göra det lättare för cn kommun eller en landstingskommun att
lösgöra sig från ett samarbete i ett kommunalförbund (avsnitt 2.5).
2 Riksdugen 1984/85,. 1 samt. Nr 216
2.2 Kommunalförbundets organisation
Mitt förslag: Kommunerna och landstingskommunerna får möjlighet att välja en enklare form av kommunalförbund vid sidan av den nuvarande
organisationsformen.
Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.
Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser godtar eller lämnar utan erinran förslaget om att erbjuda en enklare variant av kommunalförbund. De biträder också förslaget om att kommunerna och landstingskommunerna från fall till fall själva skall få välja mellan de två organisatoriska formerna av kommunalförbund.
Skälen för mitt förslag: När kommunalförbundet år 1919 första gången
introducerades I svensk förvaltningsrätt som institution för det mellankommunala samarbetet fick det organisatoriskt sett en enkel konstruktion med ett enda organ som benämndes förbundsdirektion. Denna enkla organisation övergavs genom 1957 års reform och ersattes av det nuvarande kommunalförbundsinstitutet, vars organisation i allt väsentligt motsvarar kommunernas och landstingskommunernas egen organisation.
De synpunkter som låg till grund för 1957 års revision var att de dåvaran-
de kommunalförbundens verksamhet bedrevs utan sedvanlig offentlighetskontroll och utan att förbundsmedlemmarna hade något egentligt inflytan-
de över verksamheten. Det bristande inflytandet ansågs bero på att de dåvarande kommunalförbunden inte var organiserade på samma sätt som
kommunerna och landstingskommunerna med skilda beslutande samt verkställande och förvaltande organ. Dessa synpunkter fick fälla avgöran-
det, fastän invändningar förekom om att den nya kommunalförbundsor-
ganisationen skulle bli alltför tungrodd, omständlig och dyr för vissa kommunala samarbetsuppgifter.
Den kritik som från en del håll riktades mot att införa fullmäktigeinstitu-
tionen i kommunalförbunden har i viss mån visat sig berättigad. De undersökningar som kommunalförbundsutredningen har gjort bland de befintliga
kommunalförbunden visar att arten av den verksamhet som förbunden driver spelar stor roll för hur verksamheten fungerar. Den nuvarande organisationen är enligt utredningens mening lämplig för samarbetsprojekt
som till sin natur kan inbjuda till politiska åsiktsskillnader om hur verksam-
heten skall bedrivas. För teknisk verksamhet, som är av mera affärsmässig
natur och som traditionellt brukar bära sina egna kostnader, kan den nuvarande kommunalförbundsformen å andra sidan ha vissa nackdelar. I en ekonomisk och teknisk verksamhet som skall finansiera sig själv kan det ofta t. ex. krävas snabba beslut av styrelsen på ungefär samma sätt som
i ett enskilt företag. Det kan bl.a. bli nödvändigt med beslut om investe-
ringar som inte är förutsedda. Det kommunala budgetsystemet har här en tröghet, som saknar betydelse för den stora skattefinansierade sektorn,
men som kan verka hämmande på affärsverksamheten. Vid de kontakter som utredningen har haft med förtroendevalda och tjänstemän som direkt eller indirekt befattar sig med kommunalförbund har det. mot bakgrund av vad jag nu har sagt, på sina håll efterlysts ett offentligrättsligt samarbetsorgan som är enklare och mera lätthanterligt än det nuvarande kommunalför-
bundet.
Enligt min mening är de invändningar som kan riktas mot den gällande kommunalförbundsorganisationen inte sådana att det finns anledning att avskaffa den som en möjlig form för kommunalt och landstingskommunalt samarbete. I likhet med utredningen och en enhällig remissopinion anser jag emellertid att det finns skäl att vid sidan av kommunalförbund med fullmäktige erbjuda en enklare organisationsform. Som utredningen har föreslagit bör alternativet vara en kommunalförbundsorganisation med ett enda organ, som bör kallas förbundsdirektion. Denna bör handha alla de uppgifter som i det nuvarande kommunalförbundet är fördelade mellan
fullmäktige å ena sidan samt styrelsen och övriga nämnder å den andra. Med en sådan organisation bör man enligt min mening bäde kunna underlätta det mellankommunala samarbetet och minska kommunernas och landstingskommunernas benägenhet att använda privaträttsliga organ för sådant samarbete. Dessa fördelar väger enligt min mening tyngre än de principiellt betonade invändningar som vid lagändringen år 1957 riktades
mot en sådan organisation av kommunalförbund.
Det är en lämplighetsfråga när kommunalförbund med fullmäktige eller
kommunalförbund med förbundsdirektion bör komma till användning. I
likhet med utredningen och remissinstanserna anser jag därför att valet av organisationsform bör göras av kommunerna själva utan någon särskild reglering i ämnet.
2.3 Minskad statskontroll
Mitt förslag: Länsstyrelsernas tillsyns- och kontrolluppgifter i fråga om
kommunalförbund upphör. Det skall i fortsättningen i stället ankomma
på kommunerna och landstingskommunerna själva att besluta om bil-
dande av kommunalförbund, om utträde ur ett sådant förbund och om kommunalförbundets upplösning.
Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.
Remissinstanserna: Förslaget biträds eller lämnas utan erinran av samtliga remissinstanser.
Skälen för mitt förslag: Enhgt gällande rätt är det länsstyrelsen som beslu-
tar om bildandet av kommunalförbund genom att förbundsordningarna
skall underställas länsstyrelsens prövning. Länsstyrelsen beslutar också
om utträde ur kommunalförbund och om kommunalförbunds upplösning.
Under senare år har det varit en allmän strävan att minska statskontrollen över kommuner och landstingskommuner. Detta har bl. a. resulterat i att antalet ärendegrupper som kräver underställning har reducerats kraf-
tigt. Ett bärande motiv för utvecklingen i den riktningen har varit att denna
form av generell statskontroll stämmer mindre väl överens med en modern syn på samspelet mellan statliga och kommunala organ.
Ilikhet med utredningen och en enig remissopinion anser jag att tiden nu är mogen att också slopa den legalitetskontroll som länsstyrelsen i olika hänseenden utövar i fråga om kommunalförbundens angelägenheter. Jag är helt övertygad om att kommunerna och landstingskommunerna har förmåga att på egen hand fatta beslut i de frägor som länsstyrelsen nu tar befattning med.
Jag föreslår alltså att länsstyrelsens tillsyns- och kontrolluppgifter i fräga
om kommunalförbund upphör helt. Det innebär att de kommuner och landstingskommuner som vill samarbeta i ett kommunalförbund själva får göra den Ilegalitets- och lämplighetsprövning som behövs inför förbundets bildande. Även frågan om utträde ur ett kommunalförbund och om förbundets upplösning får avgöras av de samarbetande parterna själva. Jag åter-
kommer i det följande till dessa frågor.
I detta sammanhang vill jag beröra en annan fråga som hänger samman med att länsstyrelsens uppgifter bortfaller. Länsstyrelsens nuvarande befattning med kommunalförbunden ger en viss offentlighet åt bildandet och upplösningen av ett kommunalförbund. För att även i framtiden säkra en sädan offentlighet samt för att göra en central överblick över kommunernas och landstingskommunernas deltagande i kommunalförbund möjlig föreslår utredningen att vissa viktigare beslut rörande ett kommunalförbund skall registreras. Enligt förslaget skall kammarkollegiet vara registreringsmyndighet.
För egen del är jag tveksam till utredningens förslag i denna det. Jag ifrågasätter nämligen om det finns något egentligt behov av en central registrering på det sätt och i den omfattning som utredningen har föreslagit. Det ligger visserligen ett värde i att kunna få tillgång till uppgifter om
hur många och vilka kommunalförbund som finns. Detta bör dock kunna
tillgodoses på ett enklare sätt än genom ctt registreringsförfarande. Jag vill erinra om att statistiska centralbyrån (SCB) i publikationen Rikets indel-
ningar lämnar uppgifter om kommunalförbunden. Hittills har SCB fått ett underlag för detta från länsstyrelserna. I framtiden bör det vara möjligt för Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet att bistå med uppgifterna. Mot bakgrund av vad jag nu har sagt, föreslär jag alltså inte något
registreringsförfarande.
2.4 Kommunalförbunds bildande
Mitt förslag: Det ankommer på kommunerna och landstingskommuner-
na själva att ta ställning till om ett kommunalförbund skall bildas.
Ett kommunalförbund är bildat när en förbundsordning är antagen
och undertecknad av dem som skall samarbeta i förbundet.
Utredningens förslag: Avviker från mitt förslag på så sätt att tidpunkten för
ett kommunalförbunds bildande bestäms till när förbundsordningen ges in till registreringsmyndigheten.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna lämnar förslaget utan erinringar. Kammarkollegiet har invändningar mot att själva ingivandet av förbundsordningen fär konstitutiv verkan. Kollegiet anser att en sådan ordning är otillfredsställande från rättssäkerhetssynpunkt. Kollegict föreslår att konstituerandet av ett kommunalförbund i stället knyts till ett beslut att registrera förbundet. Svenska kommunförbundet anför att ett
problem i samband med förbundsbildning är avsaknaden av regler om
möjligheten att företa rättshandlingar. innan ett kommunalförbund är bildat.
Skälen för mitt förslag: Enligt gällande rätt förutsätter tillkomsten av ett kommunalförbund att berörda kommuner eller landstingskommuner bestämmer sig för att bilda ett kommunalförbund för en eller flera samarbetsuppgifter genom att anta en förbundsordning. Denna skall ges in till länsstyrelsen för prövning. Om länsstyrelsen finner att förbundsordningens bestämmelser inte strider mot lag eller författning samt att bildande av det föreslagna förbundet skulle medföra allmänt gagn, skall länsstyrelsen fastställa förbundsordningen och bestämma den tid då förbundet skall träda i verksamhet.
Som jag nyss har anfört bör länsstyrelsens befattning med frågor rörande kommunalförbund upphöra. I stället får det ankomma på kommunerna och landstingskommunerna att på egen hand avgöra nyttan och den allmänna lämpligheten av att ett visst kommunalförbund bildas. Till följd härav
behövs enligt min mening inte längre någon bestämmelse om att ctt till-
tänkt kommunalförbund skall medföra allmänt gagn för att få bildas.
Den nya ordning för kommunalförbunds bildande som jag nu föreslår innebär att det i lag måste fastställas vid vilken tidpunkt som ett kommunalförbund skall anses vara bildat. Detta har betydelse för frågan om när förbundet får rättskapacitet, dvs. som självständig juridisk person kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter.
Hlikhet med vad som gäller f.n. bör till grund för ett kommunalförbund ligga en samarbetsöverenskommelse — en förbundsordning — som antas
av dem som skall ingå i förbundet. Jag delar kammarkollegiets uppfattning att ingivandet av den antagna förbundsordningen inte bör ha någon konstitutiv verkan. Det blir alltför svärt att avgöra vid vilken tidpunkt vederbörliga handlingar skall anses ha getts in till myndigheten. Jag är emellertid inte beredd att biträda kollegiets förslag om att ett kommunalförbund skall
anses vara bildat först vid tidpunkten för registrering. Det kan i detta sammanhang finnas anledning att göra en jämförelse med
reglerna om bildande av aktiebolag. Ett aktiebolag bildas genom beslut som fattas på en konstituerande stämma. För att ett aktiebolag skall få rättskapacitet fordras emellertid att detta efter viss kontroll av Patent- och registreringsverket blivit registrerat hos denna myndighet. Någon motsva-
rande kontroll av kommunalförbund skall enligt vad jag har sagt tidigare
inte ske. Enligt min mening bör därför ett kommunalförbund kunna erhålla rättskapacitet samtidigt som det bildas. Om man knyter tidpunkten för ett kommunalförbunds bildande till att en registreringsätgärd vidtas, torde det
vara nödvändigt med bestämmelser om förbundets rättshandlingsförmåga
under tiden mellan antagandet av förbundsordningen och registreringen av förbundet. Det är därför enligt min mening lämpligare att bestämma tidpunkten för ett kommunalförbunds bildande till beslutet om att anta förbundsordningen. Detta bör vara den mest tilltalande lösningen ur kommunal självstyrelsesynpunkt. Med hänsyn till den kommunala beslutsordningen kan det förmodas att
beslut om att anta en förbundsordning fattas vid olika tidpunkter hos de
kommuner och landstingskommuner som avser att samarbeta. För att lätt
kunna fastställa när en förbundsordning är antagen föreslår jag en regel om
att förbundsordningen skall undertecknas av dem som bildar förbundet. När samtliga har undertecknat den kan förbundet anses vara bildat.
2.5 Utträde ur och upplösning av kommunalförbund
Mitt förslag: I kommunalförbund som har ingåtts på obestämd tid får varje medlem en ovillkorlig rätt att när som helst säga upp medlemska-
pet. Uppsägningstiden är ett år, om inte annan tid har avtalats. En
förbundsmedlem har också rätt att omedelbart lösgöra sig från ett
kommunalförbund när väsentligt ändrade förhållanden har inträtt. Det-
ta gäller även om kommunalförbundet har bildats för bestämd tid. Huvudregeln är att en uppsägning skall leda till likvidation och upplösning. Tvister i frågor om utträde samt om kommunalförbundets
likvidation och upplösning skall handläggas enligt lagen (1929: 145) om
skiljemän.
Utredningens förslag: Avviker från mitt förslag endast på så sätt att eventu-
ella tvister skall handläggas hos de allmänna domstolarna.
Remissinstanserna: Förslaget godtas eller lämnas utan erinran av flertalet remissinstanser. Några remissinstanser anser att den föreslagna uppsäg-
ningstiden är för kort. Kammarkollegiet anser att allmän domstol inte är en
lämplig instans för att slita tvister som kan antas ha uppkommit på grund av olika politiska uppfattningar eller förvaltningsmässiga problem. Kolle-
giet förordar ett skiljemannaförfarande.
Skälen för mitt förslag: F.n. gäller i fråga om utträde ur och upplösning av kommunalförbund i första hand de bestämmelser som kan finnas intagna i
förbundsordningarna. Utträde eller upplösning skall också ske när för-
bundsmedlemmarna är överens om detta. Om medlemmarna inte är överens. gäller den regeln att utträde eller upplösning skall ske när sådana ändrade förhållanden har inträtt. att antingen förbundsverksamheten inte
kan med fördel fortsättas eller ändamålet med förbundet lämpligare kan
tillgodoses på annat sätt. Frågor om utträde och upplösning kräver beslut av länsstyrelsen. Över länsstyrelsens beslut får besvär anföras hos regeringen.
När länsstyrelsens beslutanderätt i kommunalförbundsfrågor upphör be-
hövs ett nytt system för utträde ur kommunalförbund och för upplösning
av kommunalförbund. Felet med gällande bestämmelser om utträde och upplösning är att de ger för lite utrymme att beakta den enskilda kommunens eller landstingskommunens önskemål om att frigöra sig från ett sam-
arbete i kommunalförbund. Det är aldrig tillräckligt att en förbundsmedlem
av subjektiva skäl inte längre vill vara med i samarbetet. Det måste finnas objektiva skäl som talar mot ett fortsatt samarbete i förbundet. I likhet med utredningen och remissinstanserna anser jag att det behövs vissa lättnader
i möjligheterna att lösgöra sig från samarbetet i ett kommunalförbund.
Utgångspunkten måste vara att de samarbetande parterna tar in bestämmelser om detta i förbundsordningen. Det behövs emellertid också vissa bestämmelser i lag som garanterar en rätt till utträde och som i vissa fall kan ta över vad som har avtalats, Jag behandlar detta i det följande.
I och för sig kan det förutsättas att kommuner och landstingskommuner som vill samarbeta i kommunalförbund i betydligt större utsträckning än tidigare tar in bestämmelser i förbundsordningen om utträde ur och upplösning av kommunalförbund. För det fall att förbundsmedlemmarna likväl
har ingått i ett kommunalförbund på obestämd tid utan att ha tagit in någon bestämmelse i förbundsordningen om utträde eller upplösning bör det
föreligga en ovillkorlig rätt för förbundsmedlemmarna att när som helst
säga upp medlemskapet att upphöra efter en lämplig i lagen bestämd uppsägningstid. Jag föreslår att en regel om en sådan uppsägningsrätt tas in
i den nya lagen.
I fråga om uppsägningstidens längd bör enligt min mening särskilt beak-
tas att förutsättningarna för ett samarbete I verklig bemärkelse typiskt sett
har gått förlorad när en uppsägning sker. Det är därför angeläget att
uppsägningstiden. som måste göras generell och som bara skall gälla om inte parterna har avtalat annat i förbundsordningen, inte görs för lång. Jag
är fullt på det klara med att olika samarbetsföretag kräver olika uppsäg-
ningstider. Den uppsägningstid som exempelvis kan vara lagom för en verksamhet som relativt lätt kan avslutas är sannolikt i hög grad olämplig
när det gäller mera långsiktiga samarbetsprojekt. Det måste i första hand
bli en fråga för förbundsmedlemmarna att på förhand komma överens om uppsägningstidens längd. De kan bäst själva anpassa tiden till förhållandena i det enskilda fallet. Jag är övertygad om att kommunerna och landstingskommunerna i regel kommer att ta ställning till denna fråga när de utarbetar förbundsordningen. Om det någon gång inte skulle ha skett. bör det finnas en legal uppsägningstid. Jag biträder utredningens förslag om att den legala uppsägningstiden för tidsobestämda kommunalförbund lämpligen kan bestämmas till ett år. Jag kan nämna att även stat-kommunberedningen vid sin granskning av utredningsförslaget har stannat för denna uppsägningstid.
Utöver den bestämmelse som jag nu har föreslagit bör det i lagen tas in en bestämmelse som ger en förbundsmedlem rätt att lösgöra sig från ett kommunalförbund när väsentligt ändrade förhållanden har inträtt. En sådan bestämmelse fär naturligtvis i praktiken betydelse i första hand för de
tidsbestämda kommunalförbunden. Den kan emellertid också tänkas komma till användning i andra fall och då särskilt i sådana tidsobestämda förbund, där förbundsmedlemmarna har enats om en mycket lång uppsäg-
ningstid. Bestämmelsen bör få det innehållet att en förbundsmedlem skall
kunna lösgöra sig från samarbetet, om sådana ändrade förhållanden har inträtt att det framstår som oskäligt att medlemmen i fortsättningen skall
vara bunden av sitt medlemskap i förbundet. Jag återkommer till bestämmelsens närmare utformning I specialmotiveringen.
När cen eller flera förbundsmedlemmar säger upp sitt medlemskap upp-
kommer regelmässigt helt nya förutsättningar för ett fortsatt samarbete mellan övriga förbundsmedlemmar. Förbundsordningen måste under alla omständigheter ändras på en del punkter. Huvudregeln bör därför vara att en uppsägning skall leda till likvidation och upplösning. Nägra remissin-
stanser framhåller att likvidation bör tillgripas först om det visar sig vara
omöjligt att komma överens om en fortsättning av verksamheten. Jag vill med anledning härav stryka under att förbundsmedlemmarna självfallet har kvar sin rätt att lösa den uppkomna situationen genom en överenskom-
melse, exempelvis om att fortsätta under en ny eller ändrad förbundsordning. Jag utgår från att en formell uppsägning alltid utlöser försök att på ett
eller annat sätt bli överens. Något skäl för att i lagen ta in en föreskrift om detta finns inte. Däremot bör det i lagen tas in en föreskrift om att
förbundsmedlemmarna får avtala om att en medlem får utträda ur förbun-
det i stället för att förbundet skall träda i likvidation. Jag återkommer till bestämmelsen i specialmotiveringen.
Kommunalförbundsutredningen har avstått från att anvisa något speciellt förfarande för handläggning av tvister mellan förbundsmedlemmarna i frågor om utträde och upplösning. Tvistande får enligt utredningen följakt-
ligen vända sig till de allmänna domstolarna. De erfarenheter som nu finns om samarbete i kommunalförbund visar i och för sig att tvister mellan
förbundsmedlemmar om utträde och upplösning är ovanliga. Med de nya mer liberala utträdesreglerna kun man emellertid enligt min mening inte utesluta att meningsskiljaktigheter kan uppstå i dessa sammanhang. Att hänvisa sådana tvister ull de allmänna domstolarna är enligt min mening
inte lämpligt. Det är inte i första hand en rättsfråga som skall lösas utan
snarare en intressefråga mellan de berörda parterna. Härtill kommer risken för en långdragen process i flera instanser om ett domstolsförfarande väljs. Det närmast till hands liggande alternativet är i stället det som kammarkol-
legiet har förespråkat, nämligen ett skiljemannaförfarande. Jag föreslår
därdör att eventuella tvister skall handläggas enligt lagen (1929: 145) om skiljemän.
2.6¶Övergångsbestämmelser
Mitt förslag: Den nya lagen skall gälla även för äldre kommunalförbund. För dessa skall emellertid under en femårig övergångstid gälla särskilda utträdesbestämmelser.
Utredningens förslag: Avviker från mitt förslag på så sätt att KFL även i
fortsättningen skall gälla för de kommunalförbund som finns när den nya
lagen träder 1 kraft. De kommunalförbund som inte reorganiseras under den nya lagen skall vara upplösta när två år har förflutit från den dag då
den nya lagen trädde i kraft.
Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna lämnar övergångsbestämmelserna utan anmärkning. Nägra är dock kritiska eller direkt avvisande. Hit hör bl. a. Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet. Förbunden föredrar en lösning där de nya reglerna i huvudsak blir tillämp-
liga på de nu befintliga kommunalförbunden.
Skälen för mitt förslag: De skäl som kommunalförbundsutredningen har
åberopat till stöd för sitt förslag är främst att två lagar om kommunalför-
bund inte bör vara It kraft samtidigt och att utträdesrätten bör förbättras i de befintliga kommunalförbunden. I sistnämnda hänseende anför utredningen att utträdesrätten i de bestående kommunalförbunden i de flesta fallen regleras av de snävt hållna utträdesreglerna i KFL, vilket i praktiken innebär att medlemmarna befinner sig i ett avtalsförhållande av cvighets-
natur.
Jag delar utredningens uppfattning om att man bör undvika en ordning som innebär att två olika regelsystem för längre tid framöver gäller på kommunalförbundsområdet. Jag är också ense med utredningen om att
den legala utträdesrätten bör förbättras i de befintliga kommunalförbun-
den. Den nya kommunalförbundslagen bör därför, med vissa tidsmässiga och materiella övergångsanordningar som jag strax skall beröra. gälla även för de kommunalförbund som har bildats enligt den gamla lagen.
Olika vägar kan väljas för att inordna de bestående kommunalförbunden
under den nya lagen. Utredningens förslag om att de kommunalförbund
som skall fortsätta sin verksamhet måste upplösas och nybildas medför
enligt min mening en onödig omgång. I allt väsentligt är de nyheter som föreslås i den nya lagen av sådan art att de inte hindrar att de bestående kommunalförbunden automatiskt kommer in under den nya lagen. Jag finner därför att övervägande skäl talar för den lösning som nagra remissinstanser har förordat och som innebär att den nya lagen skall gälla även för de gamla kommunalförbunden. Jag vill också nämna att stat-kommunberedningen vid sin överarbetning av utredningens förslag har stannat för denna lösning.
Mitt förslag medför att även de nya liberala reglerna om en ovillkorlig uppsägningsrätt kommer att gälla för de förbund som har bildats enligt den
gamla lagen. Det är visserligen i princip mindre tilltalande att gå in med
legala utträdes- och upplösningsregler som inte fanns när de berörda kommunerna och landstingskommunerna en gång i tiden blev överens om en förbundsordning och på så sätt göra förändringar i samarbetsöverenskommelser som kommuner och landstingskommuner inom ramen för den kommunaäla självstyrelsen har ingått. De som har ingått i ett kommunalförbund kan sägas ha gjort det i medvetande om de snäva möjligheter till utträde som lagen då gav dem. I praktiken har det dock visat sig att gällande legala utträdesbestämmelser inte erbjuder rimliga lösningar på utträdesproble-
met. De föreslagna nya utträdesreglerna erbjuder de samarbetande par-
terna en ökad frihet att lösgöra sig från ett samarbete som de inte önskar
kvarstå i. I ett sådant läge torde oftast förutsättningarna för ett ändamåls-
enligt fortsatt samarbete ha brustit. Med hänsyn härtill anser jag att det inte utgör något anmärkningsk värt ingrepp i de befintliga samarbetsavtalen
att låta den nya lagens bestämmelser om utträde och upplösning bli tillämpliga på de gamla kommunalförbunden.
Utträdesbestämmelserna i den nya lagen bör emellertid inte omedelbart
bli tillämpliga på de gamla kommunalförbunden. I enstaka kommunalför-
bund kan de nya utträdesbestämmelserna skapa en uppbrottsstämning. och ett behov av att under en längre övergångsperiod anpassa förbundet
till de nya utträdesreglerna kan därför föreligga på sina håll. Jag anser att de nya utträdesreglerna bör bli gällande för de gamla kommunalförbunden först efter en tid av fem är efter det den nya lagen har trätt i kraft. Under
denna tid bör regeringen följa de diskussioner om ett fortsatt samarbete
Prop. 1984/85: 216 2 hn
som kan förväntas komma att pågå i de gamla förbunden. En sådan uppföljning är särskilt angelägen i fråga om sädana frivilligt ingångna
kommunalförbund som har hand om samarbetsuppgifter som regeringen
enligt lag skulle kunna ålägga dem att sköta. nämligen regionplaneförbund
och bostadsförmedlingsförbund. Sådana förbund är typiskt sett av särskild
betydelse för samhällslivet, och det är därför av allmänt intresse att främja sådana förbunds bestånd.
Den nuvarande lagens utträdesregler är, som jag har nämnt tidigare. bristfälliga och det kan enligt min mening inte komma i fråga att ha kvar
dem ens under den femåriga övergångsperioden. Samtidigt skulle det föra för långt att Jäta den nya lagens utträdesregler bli omedelbart tillämpliga.
Jag föreslår därför en jämkad regel om utträde och upplösning som skall gälla för gamla förbund under övergångstiden. Regeln bör ges det innehål-
let att ett kommunalförbund skall träda i likvidation på begäran av en förbundsmedlem, om det framstär som skäligt att låta medlemmen från-
träda sitt medlemskap I förbundet. Jag avser att kommentera bestämmelsen närmare i specialmotUiveringen. I det sammanhanget berör jag också
några ytterligare övergångsbestämmelser som enligt min mening är nöd-
vändiga.
3¶Upprättade lagförslag
I enlighet med vad jag nu har anfört har inom civildepartementet upprät-
tats förslag till
I. kommunalförbundslag,
2. lag om ändring i lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss
kollektiv persontrafik.
Det under 2 angivna förslaget har upprättats i samråd med chefen för kommunikationsdepartementet.
4¶Specialmotivering
4.1¶Förslaget till kommunalförbundslag
Som framgår av den allmänna motiveringen förordas på flera väsentliga
punkter sakliga ändringar i kommunalförbundsinstitutet. 1957 års lag är
också i behov av en överarbetning i språkligt och redaktionellt hänseende. Lagen har därför ersatts av en helt ny lag om kommunalförbund. Från utredningens förslag skiljer sig lagen främst genom att den är indelad i fyra kapitel.
I kap. innehåller inledande bestämmelser av allmängiltig karaktär. Där återfinns vissa defimitioner samt de grundläggande bestämmelserna om kommunalförbunds bildande samt om vad en förbundsordning skall inne-
hålla.
2 kap. innehåller bestämmelser om kommunalförbund med fullmäktige. Det är uppdelat på fem avsnitt som skiljs ät genom underrubriker. Efter ett
första avsnitt om beslutanderätt m. m. följer ett avsnitt om fullmäktige. Det
tredje avsnittet behandlar styrelse och övriga nämnder m. m. och det fjärde
ekonomisk förvaltning. Kapitlet avslutas med ett avsnitt om revision.
1 3 kap. finns bestämmelser om kommunalförbund med förbundsdirek-
tion. Kupitlet är indelat i fyra avsnitt som behandlar beslutanderätt m. m., förbundsdirektion, ekonomisk förvaltning samt revision.
4 kap. innehåller gemensamma bestämmelser för båda typerna av kom-
munalförbund. Det är uppdelat på ett avsnitt om utträde, likvidation och upplösning och ett om besvär.
I kap. Inledande bestämmelser Kommunalförbund 18 För att ha hand om en eller flera kommunala angelägenheter får kommuner eller landstingskommunrer sluta sig samman till kommunalförbund enligt bestämmelserna i denna lag. En sådan sammanslutning får också ske mellan kommuner och landstingskommuner.
Om det i någon annan författning finns särskilda bestämmelser om kommunalförbund för ett visst ändamål, skall de gälla i stället för bestämmelserna i denna lag.
Första stycket. Detta stycke motsvarar 1§ första och andra styckena
KFL. Samarbete mellan kommuner och landstingskommuner kan bedrivas bäde i privaträttsliga och offentligrättsliga former. Kommunalförbundet, som är den enda offentligrättsliga formen för mellankommunal samverkan. är en offentligrättslig juridisk person med egen rättskapacitet. Denna form
för samverkan står öppen för både kommuner och landstingskommuner.
Av bestämmelsen framgår att ett samarbete kan ske mellan kommuner, mellan landstingskommuner samt mellan kommuner och landstingskommuner. Att de som önskar samarbeta saknar gemensamma gränser eller
ligger inom olika län utgör 1 och för sig inte hinder för en kommunalförbundsbildning dem emellan. Däremot är det nödvändigt att ändamålet för
samarbetet faller inom varje i samarbetet deltagande kommuns eller lands-
tingskommuns kompetens. Om ett samarbete skall etableras mellan kom-
muner och en landstingskommun måste alltså föremålet för samarbetet vara kompetensenligt både för landstingskommunen och för varje i samar-
betet deltagande kommun.
Enligt gällande rätt kan ett kommunalförbund inte samarbeta i kommunalförbund med ett annat kommunalförbund eller med kommuner eller
landstingskommuner. Behov av ett sådant samarbete är inte heller känt.
Någon ändring föreslås därför inte i detta hänseende.
Andra stycket motsvarar 15 tredje stycket KFL. Av bestämmelsen
framgår att särregler om kommunalförbund i annan författning tar över
kommunalförbundslagens regler. Sådana regler finns i byggnadslagen (1947: 385), i lagen (1947: 523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande samt i lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik. 28 När ett kommunalförbund här hand om angelägenheter, om vilka det finns regler i särskild författning. skall författningens bestämmelser om kommun eller landstungskommun gälla för förbundet.
Paragrafen överensstämmer i sak med 2 § KFL. Bestämmelsen tar sikte på det fallet att ett kommunalförbund har hand om specialreglerade upp-
gifter. Om specialförfattningen ställer upp särskilda regler eller villkor för
en kommunal verksamhet, skall dessa regler också gälla för förbundet. Detta gäller vavsett om det handlar om en obligatorisk eller en frivillig kommunal uppgift.
Gällande rätt lägger inte hinder i vägen för att ett kommunalförbund har hand om en del av en specialreglerad uppgift. Kommunallagsutredningen övervägde en bestämmelse som skulle hindra sådan delförvaltning av en obligatorisk angelägenhet. men föreslog inte någon ändring i detta hänseende (SOU 1974:99. s. 376). Mot olämpliga arrangemang av delförvaltning av obligatoriska angelägenheter fanns enligt utredningen korrektiv genom att förbundsordningen skulle granskas av länsstyrelsen. Det bör nu kunna anförtros åt kommunerna och landstingskommunerna själva att göra denna lämplighetsprövning.
38 Idennalag avses med förbundsmedlem de kommuner och landstingskommuner som ingär i ett kommunalförbund.
Med förbundsmedlems fullmäktige avses kommunfullmäktige och lands-
tinget samt med förbundsmedlems styrelse kommunstyrelsen och förvaltningsutskottet.
För att inte tynga lagtexten i onödan har i denna paragraf förts in vissa grundläggande definiuoner. Av första stycket framgär att uttrycket förbundsmedlem i lagen avser de kommuner och landstingskommuner som ingår i ett kommunalförbund. I andra stycket klargörs att uttrycket förbundsmedlems fullmäktige i lagen syftar på kKommunfullmäktige och landstinget och att uttrycket förbundsmedlems styrelse avser kommunstyrelsen och förvaltningsutskottet. Bestämmelsen har utformats efter mönster av I kap. 2§ kommunallagen (KL). 48 Ett kommunalförbund kan ha fullmäktige. styrelse och andra
nämnder (kommunalförbund med fullmäktigey eller vara organiserat en-
bart med en förbundsdirekvion(kommunalförbund med förbundsdirektiom.
Enligt KFL utövas kommunalförbundets beslutanderätt av förbundets
fullmäktige. Förvaltning och verkställighet tillkommer styrelsen och övri-
gå nämnder. Som har anförts 1 den allmänna motiveringen tavsnitt 2.2) bör det i den nya lagen vid sidan av hittillsvarande organisationsform införas en enklare form av kommunalförbund som har ett enda organ med bäde beslutande och verkställande uppgifter, en förbundsdirektion. Förevaran-
de paragraf upplyser om att det finns kommunalförbund med dessa två
former av organisation. Det är kommunerna och landstingskommunerna själva som bestämmer vilken av de två organisationsformerna som skall gälla för samarbetet. Valet av organisationsform är en lämplighetsfråga som alltså får prövas av kommunerna och landstingskommunerna inom ramen för deras självstyrelse. Lämplighetsfrägan berörs därför inte alls i lagtexten.
58 Om ett kommunalförbund saknar tillgångar för att betala en skuld, är medlemmarna skyldiga att fylla bristen. Varje medlem skall tillskjuta så stör del av bristen som svarar mot medlemmens andel i skulden efter de grunder som har bestämts enligt 9 § 7.
Paragrafen ersätter 3448 KFL. Ett kommunalförbund är en självständig juridisk person som kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter.
För ett kommunalförbunds skulder står i första hand dess tillgångar till
förfogande.
I förevarande paragraf finns regler för fall då tillgångarna inte förslår till betalning av skulderna. Det behövs för sådana fall ett stadgande som skyddar fordringsägarnas rättsanspråk. Eftersom kommunalförbundet är
ett offentligrättsligt organ som tll sin uppbyggnad liknar en kommun, är det inte lämpligt att konstruera bestämmelsen efter privaträttsliga regler. Bestämmelsen bör i stället, liksom f.n., reglera medlemmarnas inbördes
förhållande och deras förhållande till förbundet vad avser ansvarigheten
för förbundets skulder.
Bestämmelsen ålägger medlemmarna en skyldighet att fylla den brist som uppkommer om kommunalförbundet saknar tillgångar till betalning av skulder. Från tredje mans synpunkt bör bestämmelsen ses som en garantiregel. Borgenärernas trygghet ligger I första hand i förbundsmedlemmarnas förmåga att fullgöra den lagstadgade skyldigheten att fylla eventuell medelsbrist i förbundet. Skulle den situationen uppkomma att en medlem
ändå inte fullgör sin skyldighet, har en borgenär möjlighet att med stöd av
förevarande paragraf vända sig direkt till medlemmarna. i sista hand med
exekutiva åtgärder.
Tillskott för atv fylla en eventuell brist skall ske i förhällande till varje medlems andel i skulden enligt vad medlemmarna har bestämt i förbundsordningen om andelsfördelningen. Detta följer av hänvisningen till 9§ punkt 7.
Bestämmelsen i 34 § andra stycket KFL om ansvaret för skuld som blir
känd först efter förbundets upplösning har ansetts onödig och har därför
fätt utgå. Det är självklart att medlemmarna svarar även för sådan skuld med den fördelning dem emellan som gällde före förbundets upplösning. Förbundet får i detta läge på samma sätt som gäller inom den privata
associationsrätten anses såsom icke slutligen upplöst.
Kommunalförbunds bildande 68 Ett kommunalförbund kan bildas för bestämd eler obestämd tid.
Bestämmelsen i denna paragraf har inte någon motsvarighet i KFL. I paragrafen slås fast att ett Kommunalförbund kan bildas för bestämd eller
obestämd tid. Valet mellan bestämd och obestämd tid har betydelse bl. a. för förbundsmedlemmarnas möjlighet att frigöra sig från samarbetet i kommunalförbund. Av 108 punkt 3 följer att ett kommunalförbund skall anses bildat för obestämd tid om tiden för förbundets bestånd inte har angetts i förbundsordningen.
78 För varje kommunalförbund skall finnas en förbundsordning som
antas av förbundsmedlemmarna.
Ett kommunalförbund är bildat när förbundsordningen har antagits och
undertecknats av förbundsmedlemmarna.
Första stycket. Stadgandet ersätter delvis 4§ första stycket KFL. Av de skäl som har angetts i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3) har bestämmelserna om länsstyrelsen som underställningsmyndighet för förbunds-
ordning, utgått. Det är självklart att även ändringar i förbundsordningen
skall antas av medlemmarna.
Andra stycket. När länsstyrelsens legalitetskontroll upphör behövs en
uttrycklig lagregel om när ett kommunalförbund är bildat. Av bestämmel-
sen i detta stycke framgår att ett kommunalförbund är bildat när förbundsordningen har antagits och undertecknats av förbundsmedlemmarna. De närmare motiven för stadgandet har angivits i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.4). Ett kommunalförbund får rättskapacitet i och med bildandet.
Av den allmänna kompetensfördelningen inom kommuner och lands-
tingskommuner följer att det är förbundsmedlemmarnas fullmäktige som
skall anta förbundsordningen. I samband med beslutet om antagande av förbundsordningen kan det vara lämpligt att uppdra åt någon att underteckna den. Bestämmelsen är så utformad att kommunalförbundet är bildat först sedan förbundsordningen har undertecknats av alla förbundsmedlemmarna. Om undertecknandet inte sker samtidigt innebär detta att det är bildat när den sista förbundsmedlemmen har undertecknat förbundsordningen. Man får utgå från att tidpunkten för undertecknandet framgår av förbundsordningen.
Det ligger i sakens natur att kommuner och landstingskommuner fär ta initiativ till att bilda kommunalförbund. Den bestämmelse som nu finns i
Prop. 1984/85: 216 a [0
218 första stycket andra meningen KFL om rätt för länsstyrelsen att väcka
fråga om att bilda kommunalförbund har fått utgå. Av 2 kap. 158 KL
framgår nämligen att fullmäktige skall besluta i ärende som väcks av regeringen, central förvaltningsmyndighet eller länsstyrelsen.
I 21§ tredje stycket KFL finns en bestämmelse om att ett tilltänkt
kommunalförbund skall medföra allmänt gagn för att få bildas. I fortsätt-
ningen bör det ankomma på kommunerna och landstingskommunerna att på egen hand avgöra nyttan av att ett visst kommunalförbund bildas. Nägon bestämmelse som reglerar detta förhållande behövs inte i den nya lagen.
I KFL finns inte någon direkt bestämmelse om att det i särskild lag kan finnas bestämmelser som ger regeringen rätt att tvinga in en kommun eller en landstingskommun i ett kommunalförbund. Någon sädan bestämmelse har inte heller ansetts behövlig i den nya lagen. 88 Förbundsordningen i gällande lydelse skall finnas tillgänglig hos kommunalförbundet och hos dess medlemmar.
Paragrafen har inte någon motsvarighet i KFL. För att tillgodose myndigheters och enskildas behov av insyn i kommunalförbundens verksamhet skall förbundsordningen finnas tillgänglig hos kommunalförbundet och hos varje kommun och landstingskommun som ingår i förbundet. Förbundsordningen skall finnas i gällande lydelse. Det innebär att alla ändring-
ar som vidtas mäste föras in så att det alltid finns en version i aktuell lydelse. Detta har betydelse både för allmänheten och de förtroendevalda.
9& Förbundsordningen skall ange
1. förbundets ändamäl och medlemmar,
2. förbundets benämning och den ort där förbundet skall ha sitt säte.
3. den tid som förbundet skall bestå om det inte har bildats för obestämd
tid, 4. om förbundet skall vara ett förbund med fullmäktige eller med för-
bundsdirektion,
5. på vilken förbundsmedlems anslagstavla tillkännagivande om juste-
ring av protokoll skall ske.
6. de begränsningar som förbundsmedlemmarna har överenskommit i
fråga om förbundets rätt att tå upp lån. ingå borgen och andra förbindelser eller avsätta medel till fonder,
7. förbundsmedlemmarnas andelar i förbundets tillgångar och skulder. och om någon annan grund skall gälla för medlemmarnas deltagande i kostnaderna för förbundets verksamhet, den grunden.
8. de bestämmelser i fråga om förutsättningarna för förbundets likvidation och upplösning som skall gälla utöver vad som föreskrivs i 4 kap. 1
och 28§, 9. grunderna för skifte av förbundets behållna tillgångar samt
10. vad förbundsmedlemmarna i övrigt anser nödvändigt för att ordna de ekonomiska förhållundena mellan förbundet och dess medlemmar och förbundets förhällanden i fråga om ekonomi och förvaltning.
Prop. 1984/85: 216 [Se [ST
I förbundsordningen för ett förbund som skall ha hand om en angelägenhet som enligt särskild författning ankommer på kommuner eller landstingskommuner får inte, såvitt angår den angelägenheten, tas in någon bestämmelse om begränsning av förbundsmedlems skyldighet att tillhandahälla medel.
Paragrafen innehåller bestämmelser om vad en förbundsordning skall innehålla och motsvarar i stora delar 4§ KFL.
Första stycket.
Punkt I och 2. Dessa bestämmelser stämmer överens med punkt I och 2 14§ KFL.
Punkt 3. Det är angeläget att förbundsmedlemmarna 1 förbundsordningen tar ställning till frågan om vilken tid som förbundet skall bestå. I
förevarande punkt har därför tagits in en bestämmelse om att förbundsord-
ningen skall innehålla en uppgift om den tid som förbundet skall bestå. En sådan uppgift behövs emellertid endast för förbund som bildas för bestämd tid. Härav följer att ett kommunalförbund skall anses vara bildat för obestämd tid om någon tid inte anges i förbundsordningen.
Tiden kan bestämmas genom att det anges att förbundet skall bestå under en viss tidsrymd eller till ett visst datum. Tiden kan också bestämmas genom att det i förbundsordningen hänvisas till ett visst ändamål som till sin natur är tidsbegränsat. Detta är exempelvis fallet om samarbetsuppgiften gäller ett byggnadsprojekt e.d. Valet mellan bestämd och obestämd
tid har betydelse för förbundsmedlemmarnas möjlighet att frigöra sig från samarbetet i kommunalförbundet. Se vidare 4 kap. I och 28§. Punkt 4. Enligt denna punkt skall medlemmarnas val av organisations-
form anges i förbundsordningen.
Punkri 5. Bestämmelsen ersätter 4§ fjärde stycket KFL. I 2 kap. 138 finns närmare bestämmelser om på vilken anslagstavla som tillkännagi-
vande av protokollsjustering skall ske.
Punkt 6. Denna bestämmelse ersätter punkterna 5 och 6 14§ KFL.
Enligt nuvarande ordning har ett kommunalförbund inte automatiskt någon rätt att ta upp lån, ingå borgen eller avsätta medel till fonder. En sådan rätt föreligger först om det finns bestämmelser härom i förbundsordningen. Enhigt den nya lagen skall emellertid ett kommunalförbund ha en lagstadgad låne-, borgens- och fonderingsrätt på samma sätt som kom-
muner och landstingskommuner har (se 2 kap. 188). Om förbundsmedlemmarna vill begränsa dessa rättigheter skall de enligt förevarande punkt ta in
bestämmelser om sådana begränsningar i förbundsordningen. Av punkten framgår att begränsningarna även kan avse förbundets rätt att ingå andra förbindelser än lån och borgen. Här avses främst de andra möjligheter att skaffa krediter som finns på det moderna kreditväsendets område.
Punkt 7. Denna punkt stämmer i sak överens med 4§ första stycket
3 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 216
punkt 7 och andra stycket första meningen KFL. Andelsbestämning är en obligatorisk punkt i en förbundsordning. Medlems andel avser självfallet inte bara tillgångarna utan även skulderna. Bestämmelsen har avfattats i enlighet härmed. Den täcker även det fallet att förbundsmedlemmarna kommer överens om andra grunder för skyldigheten att tillhandahålla
medel för den löpande verksamheten. Punkt & Denna punkt ersätter punkterna 8 och 9 1i4§ KFL. I förbunds-
ordningen kan en förbundsmedlem ges vilka rättigheter som helst när det gäller att frigöra sig från samarbetet i kommunalförbundet. Inskränkning får dock inte ske i rätten enligt 4 kap. 1§ att när som helst säga upp
medlemskapet i ett kommunalförbund som bildats på obestämd tid och
rätten att lämna samarbetet vid ändrade förhållanden enligt 4 kap. 28.
Punkt 9. Denna punkt stämmer överens med punki 10i3§ KFL.
Punki 10. Denna punkt motsvarar punkt 11 och delvis punkt 7148 KFE.
Andra stycket stämmer överens med 4§ andra stycket andra meningen
KFL.
108 För kommunalförbund med fullmäktuge skall förbundsordningen, utöver vad som sägs i 98, innehålla bestämmelser om
I. antalet ledamöter i fullmäktige och, om suppleanter skall utses, deras antal samt det antal ledamöter och suppleanter som varje förbundsmedlem skall utse,
2. antalet ledamöter och suppleanter i förbundets styrelse samt, om styrelsen även skall vara sådan nämnd som anges i särskild författning, vad som skall gälla angående valbarhet, sättet att utse ledamöter och supplean-
ter samt deras tjänstgöringstid,
3. huruvida i förbundet skall finnas endast styrelse eller därutöver en
eller flera nämnder och i det senare fallet vilka av förbundets angelägenhe-
ter som skall handhas av de olika förvaltningsorganen.
Paragrafen innehåller föreskrifter om vissa obligatoriska bestämmelser i
en förbundsordning för kommunalförbund med fullmäktige. De motsvarar 4§ första stycket punkterna 3 och 4 samt tredje stycket KFL.
118 För kommunalförbund med förbundsdirektion skall i förbundsord-
ningen, utöver vad som sägs i 98, finnas bestämmelser om antalet leda-
möter och suppleanter i förbundsdirektionen och om det antal ledamöter och suppleanter som varje medlem skall utse.
Om förbundsdirektionen även skall vara sådan nämnd som anges i särskild författning, skall i förbundsordningen finnas bestämmelser om
valbarhet, sättet att utse ledamöter och suppleanter samt deras tjänstgö-
ringstid.
Paragrafen innehåller bestämmelser om särskilda obligatoriska uppgifter
som skall finnas i förbundsordningen för ett kommunalförbund med för-
bundsdirektion.
2 kap. Kommunalförbund med fullmäktige
Beslutanderätt och förvaltning
18 I kommunalförbund med fullmäktige utövas beslutanderätten av förbundets fullmäktige.
28 Förvaltning och verkställighet ullkommer förbundets styrelse och
övriga nämnder. Nämnderna bereder även ärenden som skall avgöras av
fullmäktige. För sådana uppgifter kan en särskild beredning bestående av
en eller flera personer tillsättas.
Partssammansatta organ får inrättas med uppgift att svara för viss beredning, förvaltning och verkställighet inom förbundets verksamhetsområde.
Paragraferna, som ersätter 38 KFL. reglerar kompetensfördelningen
mellan de olika organen i ett förbund med fullmäktige. Fördelningen är gjord efter samma grundsatser som enligt I kap. 5§ KL gäller för kommunerna och landstingskommunerna. Sålunda utövas beslutanderätten av förbundets fullmäktige medan förbundets styrelse och övriga nämnder svarar för beredning, förvaltning och verkställighet.
Av 28 framgår att kommunalförbund har möjlighet att inrätta partssammansatta organ. Inrättandet av sådana organ är beroende av medbestämmandeavtal som sluts mellan arbetsmarknadens parter. Det ankommer på
fullmäktige att på grundval av sådana avtal besluta om organens inrättande och att fastställa deras uppgifter. Frågor om den genom kommunalförbun-
det drivna verksamhetens mål, inriktning, omfattning och kvalitet fär inte
överlämnas åt partssammansatta organ. Dessa organ får endast befatta sig med ärenden som rör förhållandet mellan förbundet som arbetsgivare och
dess arbetstagare. Detta följer av hänvisningen 1 2 kap. 14§ till 3 kap. 13 a och 13 b§§ KL.
Fullmäktige 38 Bestämmelserna i I kap. 5§ fjärde stycket, 2 kap. 4§ tredje stycket. 58, 88 andra stycket och 10—298§ kommunallagen (1977: 179) skall tilläm-
pas i fråga om kommunalförbunds fullmäktige. Bestämmelserna i 2 kap.
118 nämnda lag tillämpas dock endast om suppleanter har utsetts.
Paragrafen ersätter 5§ KFL, som emellertid saknar regler om fullmäktiges delegationsrätt. Genom att införa en hänvisning till I kap. 5§ fjärde
stycket KL har KL:s regler gjorts tillämpliga i detta hänseende. Hänvis-
ningarna till KL i övrigt avser obehörighet och avsägelse (2 kap. 43 tredje stycket), ledighet från anställning (2 kap. 58), ersättare för ordförande och
vice ordförande (2 kap. 8§ andra stycket) samt förfarandet m.m, hos
fullmäktige (2 kap. 10—29 838).
48 Varje förbundsmedlem skall vara representerad i förbundsfullmäktige. Antalet ledamöter skall bestämmas till ett udda antal
Förbundsmedlemmarna får bestämma att suppleanter skall utses för ledamöterna.
Första stycker stämmer överens med 6§ KFL med en avvikelse. Bestämmelsen om att fullmäktiges antal bestäms med hänsyn till omständigheterna har ansetts som onödig, varför den har fått utgå. En ny bestämmelse har införts om att antalet fullmäktigeledamöter skall bestämmas till ett udda antal.
Andra stycket. Av bestämmelsen framgår att det är frivilligt att utse
suppleanter för ledamöterna i fullmäktige. Detta stämmer överens med
gällande ordning. Under remissbehandlingen har föreslagits att bestämmelsen om suppleanter skall vara obligatorisk. Frågan om suppleanter för förbundsfullmäktige har diskuterats både vid tillkomsten av KFL och i
samband med 1977 års ändringar i KFL. Något egentligt behov av sådana
suppleanter har emellertid inte kunnat påvisas. Inte heller jag finner anledning att införa en obligatorisk bestämmelse om suppleanter för förbundsfullmäktige. Kommunalförbundets huvudsakliga verksamhet utgörs av förvaltning och verkställighet. Dessa uppgifter handhas av förbundets styrel-
se och övriga nämnder och för ledamöterna i styrelsen och nämnderna
skall suppleanter finnas.
5§ Ledamöter och suppleanter i förbundsfullmäktige väljs av medlem-
marnas fullmäktige.
Om en medlem skall utse mer än en ledamot eller mer än en suppleant,
skall valet vara proportionellt, om det begärs av minst så många ledamöter, som motsvarar den kvot som erhålls, om antalet närvarande leda-
möter delas med det antal personer valet avser, ökat med 1. Om kvoten är
ett brutet tal, skall den avrundas till närmast högre hela tal. Om förfarandet
vid sådant proportionellt val finns bestämmelser i lagen (1955: 138) om
proportionellt valsätt vid val inom landsting, kommunfullmäktige m. m.
Om suppleanter ej väljs proportionellt, skall vid valet även bestämmas i
vilken ordning de skall inkallas till tjänstgöring.
Bestämmelserna i första och andra styckena motsvarar 78 första och andra styckena KFL. Terminologin har dock stramats upp. Tredje stycket
reglerar det fallet att suppleanterna utses genom majoritetsval. Bestäm-
melsen efterbildar 3 kap. 2 § andra stycket KL.
6 & Förbundsmedlemmarna får till ledamot eller suppleant i förbundsfullmäktige välja endast ledamot eller suppleant i förbundsmedlemmens full-
mäktige. Den omständigheten att tjänstgöringstiden för ledamöter och suppleanter i förbundsmedlemmarnas fullmäktige upphör vid utgången av
oktober månad det år då val i hela riket till kommunfullmäktige och landsting har ägt rum medför ej att uppdraget som ledamot eller suppleant i
förbundsfullmäktige upphör före tjänstgöringstidens utgång.
Bestämmelserna I paragrafen motsvarar 78 tredje stycket KFL. Det framgår att både ledamöter och suppleanter i en medlemskommuns beslu-
tande församling kan väljas till ledamot eller suppleant i förbundsfullmäktige. Det snabbare valgenomslaget för kommunfullmäktige och landsting föranleder inte att uppdrag som ledamot eller suppleant i forbundsfullmäktige upphör före tjänstgöringstidens utgång.
7§ Ledamöter och suppleanter i förbundsfullmäktige väljs för tre år, räknat från och med den 1 januari året efter det, då val i hela riket till
kommunfullmäktige och landstung har ägt rum.
Val av ledamöter och suppleanter i förbundsfullmäktige förrättas av de
nyvalda fullmäktige det år då val i hela riket till kommunfullmäktige och landsting har ägt rum.
Om val till en medlems fullmäktige har upphävts och omval har ägt rum eller om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandat-
fördelningen mellan partierna i medlemmens fullmäktige därvid har änd-
rats, upphör uppdragen för de ledamöter och suppleanter i förbundsfull-
mäktige som har utsetts av en sådan medlem två månader efter det att
omvalet eller sammanräkningen har avslutats. När omvalet eHer den förnyade sammanräkningen har avslutats, skall en sådan förbundsmedlems fullmäktige förrätta nytt val av ledamöter och suppleanter för återstoden av tjänstgöringstiden.
Paragrafen stämmer i stort överens med 8§ I mom. KFL.
Första stycket. Bestämmelsen anger mandattiden för ledamöter och
suppleanter i förbundsfullmäktige. Mandattiden är i princip tre kalenderår Gämför 8 8).
Andra stycket. Det ankommer på de nyvalda fullmäktige i medlemskommunerna att förrätta val av ledamöter och suppleanter i förbundsfullmäktige. 1 88 I mom. andra stycket KFL finns en bestämmelse om att valet
skall ske vid de nyvalda fullmäktiges första sammanträde. Något sådant uttryckligt krav finns inte i förevarande bestämmelse. Det torde räcka att
valet förrättas före den I januari och att så skall ske följer av paragrafens första stycke. Porportionellt val kan ske så snart en medlem har att utse mer än en ledamot eller mer än en suppleant till fullmäktige.
Tredje stycket. Bestämmelsen reglerar det förhållandet att val av kom-
munfulimäktige eller landstinget har fått göras om. Av bestämmelsen följer att det i sådana fall blir möjligt att förrätta omval av förbundsfullmäktige.
En motsvarande bestämmelse infördes i KFL från den I januari 1982 (SFS
1981: 1106). De närmare motiven framgår av prop. 1981/82:4.
8838 När val av ledamöter och suppleanter i förbundsfullmäktige sker första gången. skall det avse tiden från valets förrättande till ingången av
det år, då nästa tjänstgöringstid för fullmäktige börjar.
När sammanträde med förbundsfullmäktige skall hållas första gången
utfärdas kungörelse om sammanträdet av ordföranden i fullmäktige hos
den förbundsmedlem som har flest röstberättigade invånare eller, om
ordföranden är förhindrad, av vice ordförande i samma fullmäktige.
Paragrafen innehäller bestämmelser om nybildade kommunalförbund.
Första stycket motsvarar 8 § 2 mom. första stycket KFL. Av bestämmel-
sen framgår att tjänstgöringstiden för fullmäktige i ett nybildat förbund
löper från valets förrättande till ingången av det år, då nästa tjänstgörings-
tid för fullmäktige börjar, dvs. till ingången av det är som följer efter det då
val i hela riket till kommunfullmäktige och landsting nästa gäng äger rum.
Andra stycket motsvarar 8§ 2 mom. andra stycket KFL. Enligt den bestämmelsen skall länsstyrelsen underrättas när förbundsfullmäktige har valts första gången. Underrättelsen skall innehålla uppgifter om de valdas namn och adress. När länsstyrelsen har tagit emot underrättelsen skall länsstyrelsen förordna en person att utfärda kungörelse om fullmäktiges första sammanträde och där föra ordet tills en ordförande har valts. I den nya bestämmelsen har i stället använts en teknik som återfinns i 2 kap. 138 lagen (1982: 1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter. Bestämmelsen innebär att det blir fullmäktigeordföranden i den till invånarantalet största medlemskommunen som utfärdar kungörelse om det första sammanträdet. Underrättelseförfarandet blir härigenom obehövligt.
9& Om en ledamot i förbundsfullmäktige som har utsetts vid proportionellt val avgår under tjänstgöringstiden och om suppleanter har utsetts,
inträder suppleanten i den avgångnes ställe för återstoden av tjänstgörings-
tiden. Suppleanterna inträder i den ordning som har bestämts vid valet. Avgår en ledamot i annat fall under tjänstgöringstiden skall den medlem
som utsett honom förrätta fyllnadsval för den återstående delen av tjänst-
göringstiden.
Paragrafen motsvarar 8§ 3 mom. KFL. Enligt bestämmelsen, skall om en ledamot som har utsetts genom proportionellt val avgår, en suppleant automatiskt rycka upp som efterträdare i den vid valet bestämda ordningen. Om ledamoten har utsetts genom majoritetsval, måste fyllnadsval förrättas.
10 & Förbundsfullmäktige väljer för den tid fullmäktige bestämmer bland
sina ledamöter en ordförande och en eller två vice ordförande. Till dess
valet har förrättats utövas ordförandeskapet av den som fullmäktige utser.
Paragrafen ersätter 8§ 4 mom. första stycket KFL, som föreskriver att
förbundsfullmäktige varje år och för det följande kalenderåret skall förrätta de val som det här är fråga om. Det har befunnits vara lämpligare att
överlåta åt förbundsfullmäktige att bestämma funktionärernas tjänstgöringstider.
I konsekvens med den nya ordningen för kallelse till första sammanträdet (8 §) har andra meningen i första stycket och andra stycket i 8§ 4 mom.
KFL inte fått någon motsvarighet i den nya lagen.
118 Bestämmelserna i 2 kap. 9§ första och tredje styckena kommunallagen (1977:179) om fullmäktiges sammanträden och om vissa val som fullmäktige skall förrätta skall tillämpas i fråga om förbundsfullmäktiges sammanträden. Ar dä val i hela riket till kommunfullmäktige och landsting har ägt rum förrättas valen av de nyvalda förbundsfullmäktige. Dessa förrättar även andra val, avseende tid efter utgången av nämnda år, vilka
ankommer på fullmäktige. I fråga om tid för sammanträde för fastställelse
av förbundets budget skall gälla vad som sägs 12 kap. 19§ denna lag.
Paragrafen motsvarar 9§ KFL.
I paragrafen hänvisas till bestämmelserna i 2 kap. 9§ första och tredje
styckena KE om fullmäktiges sammanträdestider och om vissa val som
fullmäktige skall förrätta.
Hänvisningen till 2 kap. 9§ första stycket KL innebär att förbundsfullmäktige I princip fritt beslutar om sammanträdestider. Budgeten skall
emellertid fastställas före utgången av september månad (jämför 198).
Vidare skall förbundsfullmäktige hålla sammanträde när förbundsstyrelsen eller minst en tredjedel av fullmäktiges Jedamöter begär det eller ordföran-
den anser att det behövs. I 2 kap. 9§ tredje stycket KL föreskrivs att val till de befattningar inom
kommunen som blir lediga vid årets slut skall ske vid ett sammanträde före december månads utgång och att det är de nyvalda fullmäktige som skall förrätta dessa val. Förbundsfullmäktige tillträder den 1 januari året efter ett valår. Genom andra och tredje meningarna i förevarande paragraf får förbundsfullmäktige lagstöd för att förrätta de val som avses i den angivna bestämmelsen i KL. Denna ordning har under lång tid tillämpats i praktiken och har fungerat bra.
128 Kungörelse om fullmäktiges sammanträde skall anslås på anslags-
tavlan för varje förbundsmedlem.
Denna paragraf stämmer i såk överens med 108 KFL.
138 Tillkännagivande om justering av fullmäktiges protokoll skall ske på en av förbundsmedlemmarnas anslagstavla i enlighet med vad som har bestämts i förbundsordningen.
Paragrafen, som ersätter 1138 första stycket KFL, ger besked om att anslag endast skall ske på en av förbundsmedlemmaurnas anslagstavla. Härigenom skapas garanti för en enhetlig besvärstid. Bestämmelsen ger förbundsmedlemmarna frihet att själva bestämma på vilken anslagstavla som tillkännagivandet skall ske. Av I kap. 9§ punkt 5 följer att detta skall regleras i förbundsordningen. Det torde vara naturligast att välja anslagstavlan i den kommun eller landstingskommun, där förbundet har sitt säte. Om ett kommunalförbund undantagsvis har sitt säte i en kommun, som inte tillhör förbundet. innebär bestämmelsen att den kommunens anslagstavla inte kan användas.
I 115 andra stycket KFL finns en bestämmelse om att avskrift av
protokoll efter verkställd justering skall tillställas förbundsmedlemmarnas styrelser. Expeditionella bestämmelser av detta slag har ansetts passa mindre väl i den nya lagen. Bestämmelsen har därför utelämnats. Liknande frågor bör i stället regleras i förbundsordningarna med stöd av I kap. 98 punkt 10.
Styrelse och övriga nämnder m.m. 14 & Om inte annat är särskilt föreskrivet, gäller bestämmelserna i 3 kap.
1-165§ kommunallagen (1977: 179) i tillämpliga delar i fråga om kommu-
nalförbunds styrelse och övriga nämnder, partssammansatta organ m. m.
Paragrafen motsvarar 128 KFL.
Hänvisningen till 3 kap. 1-16§§ KL innebär bl. a. att antalet ledamöter i
förbundsstyrelsen skall vara minst fem och att antalet suppleanter bör vara minst lika stort som antalet ledamöter (3 kap. 2§ första stycket), att styrelsen genom enkelt majoritetsbeslut kan kalla ledamot eller suppleant i fullmäktige, annan nämnd eller beredning, tjänsteman hos förbundet eller särskild sakkunnig att närvara vid dess sammanträde (3 kap. 7§ andra stycket) samt att styrelsen får uppdra åt särskild avdelning, åt ledamot eller suppleant eller åt tjänsteman att på styrelsens vägnar besluta i viss
grupp av ärenden (3 kap. 12§ första stycket). I viss utsträckning anlitar
kommunalförbund tjänstemän som är anställda hos förbundsmedlemmarna
för en del arbetsuppgifter i förbundet. Om det då uppstår ett uppdragsför-
hållande mellan kommunalförbundet och den person som är tjänsteman hos en förbundsmedlem får delegation till denna person anses förenlig med reglerna om delegationsrätt.
158 I ett nybildat förbund skall val av ledamöter och suppleanter i förbundets styrelse äga rum vid förbundsfullmäktiges första sammanträde.
Valet skall avse tiden från valets förrättande till ingången av det år, då
nästa tjänstgöringstid för ledamöter och suppleanter börjar.
Paragrafen motsvarar i allt väsentligt 13§ KFL. I den finns emellertid en
reservation för det fall att annat är särskild stadgat. Den reservationen
fyller inte någon funktion i dag och den har därför fått utgå.
16 & Kommunaltörbundets styrelse skall hålla förbundsmedlemmarna underrättade om den allmänna planläggningen av förbundets verksamhet samt om frågor av större ekonomisk eller organisatorisk räckvidd.
Styrelsen får från förbundsmedlemmarnas styrelser infordra de yttran-
den och upplysningar, som behövs för att styrelsen skall kunna fullgöra
sina uppgifter.
Paragrafen motsvarar med vissa språkliga justeringar 148 KFL.
Genom den underrättelseplikt som föreskrivs I paragrafen säkerställs att kontakt skapas mellan ett kommunalförbund och dess medlemmar.
17.8 När justering av protokoll utlkännages skall 138 tillämpas.
Denna paragraf ersätter 158 första stycket KFL. Den bestämmelsen innehåller en reservation för det fall att annat är särskilt stadgat. Reservationen saknar numera aktualitet och den har därför fått utgå. J 158 andra stycket KFL finns en bestämmelse om att styrelsen skall expediera avskrift av protokoll till förbundsmedlemmarnas styrelser. Detta är en typisk reglementsbestämmelse som inte behöver finnas i lagen. Bestämmelsen har därför fått utgå.
Ekonomisk förvaltning
I KFL återfinns bestämmelser om ekonomisk förvaltning och revision under samma rubrik. Liksom i KL bör emellertid bestämmelserna hållas
isär och de har därför tagits tn under två skilda rubriker i den nya lagen.
Det skulle i och för sig vara möjligt att under rubrikerna ta in regler för såväl kommunalförbund med fullmäktige som kommunalförbund med förbundsdirektion. Detta skulle dock leda till en alltför svårtillgänglig lagtext,
varför de båda organisationsformerna har hållits isär.
1835 Bestämmelserna i 4 kap. I och 38§, 4§ tredje stycket, 5-7 och 988
kommunallagen (1977: 179) gäller i tillämpliga delar i fråga om kommunalförbunds ekonomiska förvaltning.
I övrigt gäller de begränsningar i rätten att ta upp lån, ingå borgen och
andra förbindelser eller avsätta medel till fonder som förbundsmedlemmarna har tagit in i förbundsordningen.
Första stycket. Bestämmelsen motsvarar 16§ första stycket KFL såvitt
avser ekonomisk förvaltning. Genom hänvisningen till 4 kap. 6 och 7§§ KL, får kommunalförbundet samma rätt som kommuner och landstingskommuner att ta upp lån, ingå borgen och avsätta medel till fonder.
Andra stycket. Som framgår av 1 kap. 9§ punkt 6 får förbundsmedlemmarna i förbundsordningen begränsa kommunalförbundets rätt i de hänseenden som anges i första stycket. Här erinras om att förbundsordningen kan innehålla sådana begränsningar. Långivare, kreditgivare, entreprenörer och andra som kommer i ekonomisk förbindelse med ett kommunalförbund får härigenom upplysning om att ett kommunalförbunds befogenheter i berörda hänseenden bestäms av både lagen och förbundsordningen.
198 Förslaget till budget skall göras upp av förbundsstyrelsen. Övriga
nämnder skall, inom tid som styrelsen bestämmer ge in sina budgetförslag
till denna.
Innan förslaget till budget görs upp, skall förbundsstyrelsen samråda med förbundsmedlemmarnas styrelser.
Vid sammanträde med förbundsfullmäktige före utgången av september
månad fastställs kommunalförbundets budget.
Paragrafen stämmer överens med 16 § andra— fjärde styckena KFL.
Första stycket. Bestämmelsen slår fast att förslag till budget skall göras upp av förbundsstyrelsen efter samordning av övriga nämnders budgetförslag. Andra stycket. Behandlingen av budgetförslaget utgör en av de viktigaste uppgifterna för fullmäktige. Behandlingen har givetvis stort intresse för medlemmarna. Detta motiverar samrådsregeln i detta stycke. Ett sådant
samråd kan ske formlöst och behöver därför inte nämnvärt tynga budgetprocessen.
Tredje stycket. Bestämmelsen slår fast att förbundsfullmäktige skall fastställa budgeten före september månads utgäng. Detta medför att de fullmäktige och de styrelser m.m. som tillträder den 1 januari efter ett valår har att arbeta under en budget som har fastställts av avgående
förbundsfullmäktige. Detta innebär dock i praktiken inte nägon större
olägenhet eftersom nya förbundsfullmäktige är oförhindrade att göra om-
fördelningar inom den ekonomiska ram som budgeten anger.
Budgeten skall fastställas senast under september månad. Några remissinstanser har framfört önskemål om att tidpunkten flyttas fram. Tidpunkten för fastställelse av budgeten har emellertid ett samband med de frister som gäller i kommunerna och landstingskommunerna. Där skall styrelsen före oktober månads utgång göra upp förslag till budget. Sedan skall
budgeten fastställas av fullmäktige före november månads utgång (4 kap. 4& KL). På grund av detta samband torde det inte vara möjligt att flytta
fram budgetbehandlingen i kommunalförbund utan att göra ändringar i KL. Detta får tas upp till behandling i samband med en allmän översyn av KL:s regler.
208 När budgeten fastställs bestämmer fullmäktige det bidrag som varje
medlem skall lämna till förbundet enligt de grunder som anges i förbundsordningen.
Paragrafen stämmer i sak överens med 178 KFL. Medlemmarna av ett kommunalförbund är skyldiga att finansiera förbundets verksamhet. Enligt
denna paragraf skall debitering av bidrag från medlemmarna ske i anslut-
ning till att Kommunalförbundets budget fastställs. Ytterligare debitering under budgetåret kan inte ske utan att medlemmarna är överens om det.
Revision 218 Bestämmelserna i 5 kap. kommunallagen (1977: 179) gäller i tillämp-
liga delar i fråga om revision hos kommunalförbund. I ett nybildat förbund skall val av revisorer och revisorssuppleanter äga
rum vid förbundsfullmäktiges första sammanträde. Valet skall avse granskning av verksamheten under tiden från valet till dess nästa tjänstgöringstid för revisorer och revisorssuppleanter börjar.
Hänvisningen i första stycket ull 5 kap. KL är densamma som finns i 16 § första stycket KFL. Härigenom framgår bl. a. att alla som är valbara till revisor i någon kommun eller landstingskommun som ingär i ett kommu-
nalförbund också är valbara til revisor eller revisorssuppleant i förbundet.
Andra stycker överensstämmer med 168 femte stycket KFL.
228 Kopia av revisionsberättelsen jämte infordrade förklaringar skall tillställas förbundsmedlemmarnas styrelser minst två veckor före det sam-
manträde, då berättelsen läggs fram för förbundsfullmäktige.
Paragrafen motsvarar 198 KFL.
3 kap. Kommunalförbund med förbundsdirektion
Som framgår av den allmänna motiveringen favsnitt 2.2) bör det införas en ny typ av kommunalförbund som är organiserat med ett enda organ. Detta skall handha alla de uppgifter som i det nuvarande kommunalförbundet är fördelade mellan fullmäktige å ena sidan samt styrelsen och övriga nämnder å den andra. Detta organ har föreslagits bli benämnt förbundsdirektion. Kommunalförbund med förbundsdirektion kan närmast väntas komma till användning för samarbetsuppgifter som i ekonomiskt och andra hänseenden är av mindre omfattning eller som är av mera tillfällig natur.
I den nya lagen har de bestämmelser som enbart avser kommunalför-
bund med förbundsdirektion tagits in i ett särskilt kapitel.
Beslutanderätt och förvaltning
18 I kommunalförbund med förbundsdirektion utövas beslutanderätt, förvaltning och verkställighet av förbundsdirektionen.
Partssammansatta organ får inrättas med uppgift att svara för viss beredning, förvaltning och verkställighet inom förbundets verksamhetsområde.
Första stycket. Bestämmelsen ger besked om att det i kommunalförbund
med förbundsdirektion ankommer på förbundsdircektionen att fullgöra de
uppgifter som i ett kommunalförbund med fullmäktige är fördelade på fullmäktige, styrelsen och övriga nämnder. Förbundsdirektionens huvud-
sakliga uppgifter kommer att gälla förvaltning och verkställighet. Den får
därför på samma sätt som kommunala nämnder betraktas som en förvaltningsmyndighet. Det innebär att förvaltningslagen blir tillämplig vid handläggningen av sådana ärenden som överklagas genom förvaltningsbesvär. Av 5 8 framgår att KL:s regler om styrelse och nämnder huvudsakligen
skall tillämpas i övrigt. Även i ett kommunalförbund med förbundsdirektion måste ärendena beredas på något sätt. Det har emellertid inte ansetts nödvändigt att i lagen
nämna någonting om beredningen av förbundsdirektionens ärenden.
Andra stycket. Aven i det enklare organiserade kommunalförbundet bör
det kunna inrättas partssammansatta organ. Ett stöd för detta finns i bestämmelsen i detta stycke. Vad som har sagts i specialmotiveringen till 2 kap. 2§ andra stycket om purtssammansatta organ i kommunalförbund med fullmäktige har giltighet även i förevarande fall.
Förbundsdirektion 28 Förbundsmedlemmarna bestämmer antalet ledamöter och suppleanter i förbundsdirektionen. Antalet ledamöter får inte vara mindre än fem. Antalet suppleanter bör vara minst lika stort som antalet ledamöter.
Varje förbundsmedlem skall ha minst en ledamot eller en suppleant i förbundsdirektionen.
Första stycket. Bestämmelsen innebär att de som avser att bilda ett kommunalförbund skall bestämma hur många ledamöter och suppleanter som skall finnas i förbundsdirektionen. Av I kap. 11§ framgår att bestämmelser härom skall tas in i förbundsordningen. Bestämmelsen i förevarande stycke, som har utformats efter mönster av 3 kap. 28 KL, innebär att suppleanter är obligatoriska i förbundsdirektionen till skillnad från vad som gäller för fullmäktige i förbund som har sådant beslutande organ. Antalet ledamöter i förbundsdirektionen får inte vara mindre än fem. Det finns inte något hinder mot att det är ett jämnt antal ledamöter. Av de hänvisningar till KL som finns i 3 kap. 5§ följer att vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst, utom vid val och tjänstetillsättning (jfr 3 kap. 105 och 2 kap. 228 KL).
Andra stycket I bestämmelsen föreskrivs att varje förbundsmedlem skall ha minst en ledamot eller en suppleant i förbundsdirektionen. En sådan representationsregel är nödvändig för att åstadkomma ett nöjaktigt samband mellan kommunalförbundet och dess medlemmar. Regeln möjliggör en tillfredsställande representation utan att förbundsdircktionerna blir för stora. Bestämmelsen hindrar inte en överenskommelse om att varje förbundsmedlem utser en ordinarie ledamot. En sådan ordning torde i regel vara lämplig i förbund med ett relativt begränsat antal medlemmar.
38 Ledamöter och suppleanter i förbundsdirektionen väljs av medlemmarnas fullmäktige. I fråga om sådana val m.m. skall bestämmelserna i 2 kap. 5—98§ tillämpas.
Förbundsdirektionen väljer bland sina ledamöter en ordförande och cen eller två vice ordförande för den tid som förbundsdirektionen bestämmer. Till dess valet har förrättats utövas ordförandeskapet av den som förbundsdirektionen utser.
Förbundsdirektionen bör i princip utses på samma sätt som förbundsfullmäktige. I första stycket har tillkomsten av en förbundsdirektion därför reglerats genom en hänvisning till bestämmelserna om förbundsfullmäktige i2 kap. 5—-9§§. Som redan har anförts i specialmotiveringen till 2 kap. 78 kan proportionellt val ske så snart en förbundsmedlem skall välja mer än
en ledamot eller mer än en suppleant. I andra stycket har tagits in en
bestämmelse som innebär att medlemmarna i förbundsdirektionen själva väljer ordförande och en eller två vice ordförande i förbundsdirektionen. Tjänstgöringstiden, som naturligtvis inte kan vara längre än ledamöternas mandattid, bestäms av förbundsdirektionen.
48 Förbundsmedlemmarna får besluta närmare föreskrifter om förbundsdirektionens verksamhet.
Förbundsdirektionen får uppdra åt en särskild avdelning. bestående av
ledamöter eller suppleanter i förbundsdirektionen, åt en ledamot eller
suppleant eller ät en tjänsteman hos förbundet att på förbundsdirektionens vägnar besluta i viss grupp av ärenden, vilkas beskaffenhet skall anges i
reglemente eller särskilt beslut. Framställning eller yttrande till medlem
liksom yttrande med anledning av överklagande av förbundsdirektionens beslut får dock beslutas endast av förbundsdirektionen samfällt.
Beslut som fattats med stöd av uppdrag enligt andra stycket skall anmälas till förbundsdirektionen, som bestämmer i vilken ordning detta skall ske.
De närmare föreskrifter om förbundsdirektionens verksamhet som kan behövas, får med stöd av bestämmelsen 1 första stycket beslutas av förbundsmedlemmarna. Sådana föreskrifter kan lämpligen beslutas i samband med att förbundsmedlemmarna antar förbundsordningen. Föreskrifterna kan t.ex. tas i form av ett reglemente, som kan fogas som en bilaga till förbundsordningen.
I kommunalförbund med förbundsdirektion kan det finnas ett stort be-
hov av delegationsmöjligheter. Det får ankomma på förbundsdirektionen
själv att bestämma om delegation. Bestämmelser härom har tagits in i undra och tredje styckena.
5§& Bestämmelserna i 2 kap. 27§, 3 kap. 3 och 488, 7—-118§8. 13 a. 13 b
och 1688 kommunallagen (1977: 179) skall i ullämpliga delar gälla i fråga om förbundsdirektion. Härifrån skall dock följande avvikelser gälla.
I fråga om tillkännagivande om justering av förbundsdirektionens protokoll gäller föreskrifterna i 2 kap. 13§ denna lag.
Sammanträde för fastställande av budget skall vara offentligt. Därvid
skall bestämmelserna i 2 kap. 10§ första—tredje styckena och 28§ andra stycket kommunallagen gälla i ullämphiga delar.
För förbundsdirektionens verksamhet kan reglerna i KL om kommunal styrelses verksamhet användas i tillämpliga delar. Första stycket i denna paragraf innehåller därför hänvisningar till de regler i KL om styrelsen som skall gälla för förbundsdirektionen. Vissa avvikelser har dock befunnits nödvändiga. En sådan avvikelse gäller vilken anslagstavla som skall användas för ullkännagivande av protokollsjustering m.m. En särskild bestämmelse om detta finns i andra stycket. Den innebär att samma särbestämmelse som gäller för kommunalförbund med fullmäktige också gäller för kommunalförbund med förbundsdirekuion.
En annan avvikelse berör offentligheten vid förbundsdirektionens sammanträden. Förbundsdirektionens huvudsakliga verksamhet kommer att
bli förvaltning, inte utövande av beslutanderätt. Det är därför nödvändigt
att uppehälla den princip om slutna sammanträden som gäller för styrelser och nämnder. Det sammanträde som hålls för att anta budget bör emellertid vara offentligt. Offentligheten bör gälla både överläggningen om budgeten och beslutet att anta den. Bestämmelser om offentlighet vid budgetsammanträde har tagits in i tredje stycket.
När det gäller att ta ställning till vilka av KE: s regler om styrelse och
nämnder som bör tillämpas på förbundsdirektionen kan följande kommen-
tarer göras.
3 kap. I$ KL: 1 paragrafen finns bestämmelser om styrelsens uppgifter och styrelsens roll i ett system med en fullmäktigeförsamling, styrelse och andra nämnder. Eftersom förbundsdirektion är det enda organet i ett kommunalförbund utan fullmäktige behövs det ingen uppgiftsfördelning och ingen annan rollbestämning än den som redan har gjorts i 1§ första stycket. Någon hänvisning till 3 kap. 18 KL behövs följaktligen inte.
3 kap. 28 KL: Här finns bestämmelser om val av ledamöter och sup-
pleanter till styrelsen. När det gäller sådana val skall enligt den nya lagen i stället reglerna om val av förbundsfullmäktige gälla. I 3 § hänvisas till dessa
bestämmelser. Hänvisning till 3 kap. 2§ KL skall alltså inte ske.
3 kap. 3S KL: Här finns bestämmelser om valbarhet, obehörighet och avsägelse. Med hänsyn till vad som tidigare har anförts om att förbundsdirektionen huvudsakligen kommer att få uppgifter av förvaltande natur bör en hänvisning ske till hela denna paragraf. Det innebär bl. a. att borgarråd i Stockholms kommun. som nu inte kan väljas till ledamot i ett kommunalförbunds styrelse, inte heller kan väljas till denna ställning i en förbundsdirektion.
3 kap. 48 KL om rätt till ledighet för uppdrag skall gälla även för förbundsdirektion.
3 kap. 5§ KL gäller val av ledamöter och suppleanter i styrelse. I fråga om motsvarande val till förbundsdirektion hänvisar 3§ till 2 kap. 5-—98§ 1 den nya lagen. Någon hänvisning till 3 kap. 5§ KL görs därför inte.
3 kap. 68 KL gäller val av ordförande och vice ordförande i styrelsen. Bestämmelser om sådana val för förbundsdirektion finns i 3§ andra
stycket, varför någon hänvisning till 3 kap. 6§ KL inte skall göras.
3 kap. 7§ KL innehäller bestämmelser om tidpunkter och plats för
styrelsens sammanträden och om att styrelsen fär kalla vissa personer bl. a. ledamot av fullmäktige och särskilda sakkunniga att vara närvarande vid sammanträde med styrelsen. Denna bestämmelse bör gälla även för förbundsdirektion fastän direktionen inte har någon fullmäktigeförsamling över sig och alltså inte kan kalla någon ledamot i en sådan församling.
3 kap. 8&& KL: Här finns bestämmelser om suppleants tjänstgöring i styrelsen m. m, Dessa bestämmelser bör också gälla för förbundsdirektion.
3 kap. 98 KL: Paragrafen handlar om styrelsens beslutförhet. Den regeln bör också gälla för förbundsdirektion.
3 kap. 108 KL: Alla bestämmelser i 3 kap. 105 bör gälla för förbundsdirektionen med undantag för bestämmelserna om vilken anslagstavla som
skull användas för tillkännagivande om protokollsjustering m.m. En särbestämmelse om detta har som tidigare har sagts tagits in i paragrafens
andra stycke. 3 kap. 108 KL innehåller bl.a. en bestämmelse om att styrelsens protokoll och övriga handlingar skall vårdas och förtecknas.
Detta kommer också att gälla för förbundsdirektionen. Riksarkivet har i sitt remissyttrande över kommunalförbundsutredningens förslag påpekat att det dessutom bör föreligga en skyldighet för direktionen att meddela föreskrifter om arkivvården. Jag instämmer i detta. I paragrafen har därför tagits in en hänvisning till 2 kap. 275 KL.
3 kup. 118 KL: Paragrafen innehåller regler om när en handling skall anses ha kommit in till myndighet m.m. Paragrafen bör i sin helhet gälla
för förbundsdirektionen.
3 kap. 128 KL: Här finns bestämmelser om att fullmäktige får anta
reglemente för styrelsen och om att styrelsen får delegera i den män fullmäktige beslutar det. Bestämmelser av detta slag har för förbundsdirektionen tagits upp I 4§. Möjligheterna att delegera till tjänstemän hos för-
bundsmedlemmarna har berörts i specialmotiven till 2 kap. 148. Vad där
sagts skall även gälla för kommunalförbund med förbundsdirektion.
3 kap. [38 KL: En särskild principiell fråga är om det bör finnas möjlighet att inrätta lokala organ i ett kommunalförbund. Den möjligheten finns inte enligt gällande rätt och det har heller inte, när lokala organ
möjliggjordes för kommuner, ifrågasatts att det kunde behövas sådana organ i kommunalförbund. Något behov av sådana lokala organ har inte framkommit under utredningens arbete, 3 kap. 138 KL bör därför inte till någon del gälla för förbundsdirektion.
3 kap. 13 a och 13 b§§ KL: Dessa paragrafer handlar om partssammansatta organ. Att sådana kan inrättas även i kommunalförbund med förbundsdirektion framgår av 3 kap. 1§ andra stycket. Genom en hänvisning
till 3 kap. 13 a och 13 b§§ KL görs kommunallagens regler om partssam-
mansatta organ tillämpliga.
3 kap. 148 KL: Här finns bestämmelser om rätt för fullmäktige att göra
viss omfördelning av uppgifter mellan styrelsen och nämnderna. En sådan
reglering är obehövlig I kommunalförbund med förbundsdirektion cfter-
som där bara finns ett organ.
3 kap. 158 KL: Paragrafen innehåller bestämmelser om att fullmäktige
får besluta att förtroendemän som hör hemma i ett organ i kommunen kan få närvara vid sammanträden som ett annat organ håller. Den bestämmel-
sen behövs inte heller för kommunalförbund med förbundsdirektion av
samma skäl som har nämnts beträffande regeln i 3 kap. 148 KL.
3 kap. 168 KL: Paragrafen handlar om fullmäktiges befogenhet att besluta om ersättningar till kommunala förtroendemän. Motsvarande bestämmelse behövs för kommunalförbund med förbundsdirektion.
6 § Förbundsdirektionen skall hälla förbundsmedlemmarna underrättade om den allmänna planläggningen av förbundets verksamhet samt om frågor
av större ekonomisk eller organisatorisk räckvidd.
Förbundsdirektionen får från förbundsmedlemmarnas styrelser infordra de yttranden och upplysningar som behövs för att förbundsdirektionen
skall kunna fullgöra sina uppgifter.
Paragrafen stämmer överens med vad som gäller enligt 2 kap. 16§ för kommunalförbund med fullmäktige. De regler om sambandet mellan ett
kommunalförbund och dess medlemmar som det här är fråga om har
ansetts så viktiga att de har upprepats bland bestämmelserna om kommu-
nalförbund med förbundsdirektion.
Ekonomisk förvaltning 78 Bestämmelserna i 4 kap. 1 och 3§§, 48 tredje stycket och 5—7§§ kommunallagen (1977: 179) gäller i tillämpliga delar i fråga om ekonomisk förvaltning i kommunalförbund med förbundsdirektion.
I övrigt gäller de begränsningar i rätten att ta upp lån, ingå borgen och andra förbindelser eller avsätta medel till fonder som förbundsmedlemmarna har tagit in I förbundsordningen.
Bestämmelserna i denna paragraf stämmer överens med vad som gäller
för styrelsen i kommunalförbund med fullmäktige. Någon hänvisning har emellertid inte gjorts till 4 kap. 98 KL om styrelsens räkenskaper och bokslut. Dessa bestämmelser har tagits in i en särskild paragraf (10 §).
88 Förbundsdirektionen fastställer kommunalförbundets budget före utgängen av september månad. Förbundsdirektionen skall dessförinnan samråda med förbundsmedlemmarnas styrelser om budgeten.
l ett kommunalförbund med förbundsdirektion är det nödvändigt med en särskild ordning för budgetbehandlingen. Det får ankomma på förbunds-
direktionen själv att arbeta fram och fastställa budget. Det bör emellertid ske i samråd med förbundsmedlemmarnas styrelser. Detta kommer till uttryck i förevarande paragraf.
Även för kommunalförbund med förbundsdirektion kommer den ordningen att gälla att en förbundsdirektion som tillträder den 1 januari efter valår har att arbeta under en budget som har fastställts av avgående förbundsdirektion.
9§ När budgeten fastställs bestämmer förbundsdirektionen det bidrag som varje medlem skall lämna till förbundet enligt de grunder som anges i förbundsordningen.
Denna paragraf stämmer i såk överens med bestämmelsen i 2 kap. 208
beträffande kommunalförbund med fullmäktige. Bestämmelsen är så viktig
alt den inte här införts genom en hänvisning till nämnda paragraf, vilket
annars I och för sig hade varit möjligt.
10 & Förbundsdirektionen skall fortlöpande föra räkenskaper över kommunalförbundets medel och skall inom skälig tid ärligen sammanfatta och
avsluta räkenskaperna.
Paragrafen motsvarar bestämmelsen i 4 kap. 98& KL. Eftersom den paragrafen också har bestämmelser om räkenskapsföringen i nämnder har det inte varit lämpligt att använda hänvisningstekniken. I stället föreslås här en särskild bestämmelse om förbundsdirektionens räkenskapsföring. I kommuner. landstingskommuner och kommunalförbund med fullmäktige är det enligt 4 kap. 985 KL fullmäktige som bestämmer tidpunkten när räkenskaperna skall vara slutförda. Denna tidpunkt bör förbundsdirektionen få bestämma själv. Det kan inte anses finnas något behov av en närmare reglering av tidpunkten än att säga att räkenskaperna bör vara avslutade inom skälig tid.
Revision 11 8 Varje förbundsmedlems fullmäktige väljer en eller flera revisorer och minst lika många revisorssuppleanter för revision av förbundets verksamhet.
För granskning av ett nybildat förbund skall val av revisor och revisors-
suppleant ske senast när förbundet bildas. Valet skall avse tiden från valets
förrättande till dess nästa tjänstgöringstid för revisorer och revisorssuppleanter börjar.
Bestämmelserna i 5 kap. kommunallagen (1977:179) gäller 1 övrigt i
tillämpliga delar i fråga om revision. Förbundsmedlemmarna skall var för sig pröva frågan om ansvarsfrihet för förbundsdirektionen.
Första stveket. Bestämmelserna i 5 kap. KL om revision kan inte använ-
das på samma sätt för kommunalförbund med förbundsdirektion som för
kommunalförbund med fullmäktige. För förbund av det senare slaget gäller utt fullmäktige reviderar de förvaltande organen genom revisorer som
fullmäktige har valt för ändamålet. Denna revision har alltså karaktären av
en intern uppgörelse där de verkliga intressenterna. nämligen förbundsmedlemmarna själva. inte har något direkt inflytande. Denna ordning är inte lämplig för ett kommunalförbund med förbundsdirektion med hänsyn till dess speciella organisationsform. Revisionen mäste i stället ske genom revisorer som direkt företräder förbundsmedlemmarna.
Kommunalförbundsutredningen har föreslagit att varje förbundsmedlem skal! välja en eller flera revisorer och minst lika många suppleanter för revision av förbundets verksamhet. Förslaget har mött viss kritik vid remissbehandlingen. Några remissinstanser påpekar att i förbund med 4 Riksdagen 198485.1 saml. Nr 216
Prop. 1984/85: 216 nn oo
mänga medlemmar kan regeln medföra att antalet revisorer och supplean-
ter blir alltför stort. För att undvika detta föreslås att varje medlem utser
endast en revisor eller att förbundsmedlemmarna väljer gemensamma re vi-
sorer.
För egen del finner jag utredningens förslag vara det bästa alternativet för revision av verksamheten i ett kommunalförbund med enbart förbundsdirektion. Det kan finnas ett individuellt medlemsintresse av sakrevision av verksamheten. Det intresset blir inte fullt ut tillgodosett genom gemen-
samma revisorer. Det kan också uppstå praktiska svårigheter att få flera
kommuner eller landstingskommuner att ena sig om revisorer. Olägenheterna av att i vissa fall ett mycket stort antal revisorer har att granska
förbundsdirektionens förvaltning kan i viss mån undvikas genom att revi-
sorerna samverkar för att undvika onödigt dubbelarbete. Regeln utesluter inte att varje förbundsmedlem utser endast en revisor och en revisorssuppleant. Regeln hindrar inte heller att förbundsmedlemmarna eller vissa av dem väljer gemensamma revisorer.
Förfarandet vid revision av kommunalförbund med förbundsdirektion blir alltså det att revisionen förrättas av revisorer som har valts av för-
bundsmedlemmarna och att revisionsberättelserna behandlas av varje
medlem på samma sätt som vanlig revision i medlemmens egen förvaltning.
Andra stycket. Bestämmelsen behandlar frågan om val av revisorer för granskning av ett nybildat förbund. Regeln är nödvändig för att revisorers och revisorssuppleanters tjänstgöringsperioder skall sammanfalla med de
allmänna mandatperioderna. Val torde kunna ske exempelvis i samband med att förbundsordning antas av en blivande förbundsmedlem. Någon
verksamhet att granska finns givetvis inte förrän ett förbund har bildats, dvs. när förbundsordningen har antagits av samtliga förbundsmedlemmar.
Regeln är därför att förstå så att valet avser granskning av verksamheten
under tiden från det kommunalförbundet har bildats.
Tredje stycket. Vid sidan av de särbestämmelser som har tagits in i första och andra styckena skall bestämmelserna i 5 kap. KL tillämpas. Det gäller
alltså bl. a. bestämmelserna om revisorernas uppgifter och om revisionsjäv. För tydlighets skull har tagits in en bestämmelse om att förbundsmedlemmarna var för sig skall pröva frågan om ansvarsfrihet. Av 5 kap. 6§ KL följer att denna uppgift tillkommer fullmäktige.
4 kap. Gemensamma bestämmelser Utträde, likvidation och upplösning
Som har anförts 1 den allmänna motiveringen (avsnitt 2.5) behövs ett
nytt system för utträde ur och upplösning av kommunalförbund när läns-
styrelsens befattning med dessa frågor upphör. Av de skäl som har anförts i den allmänna motiveringen behövs också vissa lättnader i möjligheterna
alt lösgöra sig från ett samarbete i kommunalförbund. De lagregler som
behövs har samlats i detta avsnitt. Reglerna har hämtat drag från motsvarunde regler i lagen (1980: ] 102) om handelsbolag och enkla bolag.
Regleringen bygger på principen att förbundsmedlemmarna har avtalsfrihet när det gäller förutsättningarna för utträde, likvidation och upplös-
ning. Vissa bindande regler har dock befunnits nödvändiga. Avtal om
bildande av kommunalförbund för obestämd tid och utan uppsägningsrätt godtas inte i den nya lagen. Det finns därför en regel om en generell och bindande uppsägningsrätt vid sådana avtal. Likaså finns det en ovillkorlig
uppsägningsrätt när vissa ändrade förhållanden har inträtt. Det finns också
vissa bindande regler om förfarandet vid likvidation och upplösning.
18 Ett kommunalförbund som har bildats för bestämd tid, skall träda i
likvidation när tiden har gått ut.
Om ett kommunalförbund har bildats för obestämd tid. får en förbundsmedlem säga upp sitt medlemskap när som helst. Förbundet skall i sådant
fall träda i likvidation ett år efter uppsägningen, om inte någon annan
uppsägningstid har bestämts i förbundsordningen.
Ett kommunalförbund kan bildas för bestämd eller obestämd tid. Enligt
I kap. 9§ punkt 3 skall förbundsordningen ange den tid förbundet skall
bestå om det inte har bildats för obestämd tid. Det är alltså en angelägen uppgift för förbundsmedlemmarna att från början ta ställning till frågan om vilken tid som förbundet skall bestå.
Första stycket. Om ett kommunalförbund har bildats för bestämd tid
finns inte någon ordinär uppsägningsrätt. Möjligheterna att i förtid lösgöra sig från samarbetet i ett sådant förbund behandlas i 2 §. När den bestämda
tidpunkten för samarbetsprojektets slut inträffar måste sannolikt i de flesta fall olika åtgärder vidtas beträffande förbundets tillgångar och skulder. Det behövs alltså ett likvidationsförfarande. Av bestämmelsen i första stycket
framgår att förbundet skall träda i likvidation när den bestämda tiden för samarbetet har gått ut. Om samtliga förbundsmedlemmar skulle vilja fort-
sätta verksamheten när den avtalade tiden har gått ut, har de möjlighet att dessförinnan ändra förbundsordningen på ett sådant sätt att den bestämda tiden för verksamheten förlängs eller att denna kan fortsätta på obestämd
tid. Av 38 följer att förbundsmedlemmarna får avtala om en eller flera medlemmars utträde ur förbundet i stället för att förbundet träder i likvida-
tion. Härigenom öppnas det allså en möjlighet för de kvarvarande medlem-
marna att fortsätta verksamheten antingen till en ny bestämd tidpunkt eller för obestämd tid. En sådan överenskommelse kräver ändring av förbunds-
ordningen.
Andra stycket. Av den allmänna motiveringen framgår att det bör föreligga en ovillkorlig rätt för förbundsmedlemmarna att när som helst säga upp sitt medlemskap i ett kommunalförbund som har bildats för obestämd tid.
Prop. 1984/85: 216 'n to
En regel om detta har tagits in 1 andra stycket. Uppsägningsrätten kan inte medlemmarna avsäga sig i förbundsordningen eller på annat sätt avtala bort. Om förbundsordningen skulle innehålla bestämmelser som strider häremot blir dessa bestämmelser utan verkan. Uppsägningsrätten har förenats med en bestämmelse om en uppsägningstid om ett år. Över denna uppsägningstid kan emellertid förbundsmedlemmarna disponera genom bestämmelser i förbundsordningen. Motiven föruppsägningstidens längd har behandlats i den allmänna motiveringen. Av bestämmelsen framgär att
en uppsägning skall leda till förbundets likvidation. Regler om avtal om
medlems utträde ur förbundet i stället för hkvidation finns i 3§. Reglerna om utträdesrätt och upplösning av kommunalförbund gäller inte utan vi-
dare för regionplaneförbund och bostadsförmedlingsförbund som ullkom-
mer på grund av ett direkt åläggande av regeringen. Om inte annat utsägs I regeringsbeslutet får åläggandet uppfattas som en skyldighet för kommunerna att driva kommunalförbundet tills vidare till dess regeringen beslutar
om annat.
28 Har sådana ändrade förhållanden inträtt, att det vid en samlad bedömning framstår som oskäligt att en medlem av ett kommunalförbund i fortsättningen skall vara bunden av sitt medlemskap i förbundet, skall på begäran av förbundsmedlemmen förbundet omedelbart träda i likvidation. Paragrafen motsvarar de bestämmelser som finns i 24 och 27§§ KFL.
I paragrafen behandlas rätten att begära ett kommunalförbund i likvidation när det har inträffat sådana ändrade förhållanden att förbundet bör upplösas. Bestämmelsen kan i praktiken antas få betydelse främst för de
tidsbestämda kommunalförbunden. 1 förbund som har bildats för obestämd tid finns nämligen alltid en ovillkorlig uppsägningsrätt enligt IS andra stycket. Bestämmelsen kan dock komma att få betydelse även i
förbund av detta slag, nämligen i sådana för vilka en mycket lång uppsäg-
ningstid har bestämts. Grunden för att bestämmelsen i denna paragraf skall kunna åberopas är
att det har inträtt sådana ändrade förhållanden att det framstår som oskäligt att en medlem av ett kommunalförbund skall vara bunden av sitt
medlemskap. Det ankommer på förbundsmedlemmarna själva att göra en sädan bedömning. Det kan t.ex. gälla ändrade förhållanden i fråga om
verksamhetens art och omfattning, verksamhetens utvecklingsläge, behovet av verksamheten med hänsyn till den tekniska och samhälleliga utvecklingen, tidsaspekten m.m. En medlem som åberopar att ändrade
förhållanden har inträtt får vägras utträde först när övriga medlemmar inte betraktar det som oskäligt att han är bunden av sitt medlemskap. Av 38
följer att det även i förevarande fall finns en möjlighet för förbundsmed-
lemmarna utt avtala om utträde ur förbundet i stället för likvidation och
upplösning. Som framgår av 9§ får ev. tvister om tillämpningen av den nu
ifrågavarande paragrafen lösas genom skiljemannaförfarande.
"än ET
3& När grund för likvidation enligt I eller 2§ har uppkommit får för-
bundsmedlemmarna avtala att en medlem fär utträda ur förbundet i stället för att förbundet skall träda i likvidation. I avtalet skall bestämmas från
vilken tidpunkt utträdet skall ske.
Vid avtal om utträde skali de kvarvarande medlemmarna anta de ändringar i förbundsordningen som föranleds av utträdet.
När en förbundsmedlem utträder ur kommunalförbundet upphör med-
lemmens ansvar för förbundets skulder om inte annat har överenskommits i det avtal som avses I första stycket.
Ett kommunalförbund skall träda i likvidation på de grunder som anges i I och 288. I förevarande paragraf öppnas en möjlighet för förbundsmedlemmarna att i stället för en likvidation avtala om att en medlem får utträda ur förbundet.
Första stycket. Om en förbundsmedlem vill utträda ur ett kommunalförbund skall ett avtal upprättas om förutsättningarna för medlemmens utträde. En väsentlig fråga att ta ställning till är från vilken tidpunkt utträdet skall ske. Av bestämmelsen framgär att detta måste bestämmas i avtalet. Om förbundsmedlemmarna inte kan komma överens i alla frågor är det en rättighet för den medlem som vill lämna samarbetet att frigöra sig genom likvidation och skifte.
Andra stycket. När ett avtal om utträde har träffats måste de kvarvaran-
de förbundsmedlemmarna ändra förbundsordningen. Exempel på sådant
som oundvikligen behöver ändras är uppgiften om förbundets medlemmar. I de flesta fall är det också nödvändigt att göra en ny bestämning av medlemmarnas andelar i förbundets tillgångar och skulder. I detta stycke har getts en föreskrift om att de kvarvarande förbundsmedlemmarna skall göra de ändringar i förbundsordningen som föranleds av avtalet om utträde.
Tredje stycket. I denna bestämmelse behandlas den utträdande för-
bundsmedlemmens ansvar för förbundets skulder. F.n. gäller enligt 26§
KFL att sådant ansvar upphör ett år efter utträdet, om inte länsstyrelsen finner skäligt att förordna om annat. I vad mån en utträdande medlem bör befrias från förbundets skulder berör inte bara förbundet och dess medlemmar utan också tredje mans rätt. Som framgår av 1 kap. 5§ har förbundsmedlemmarna ytterst ett ansvar för förbundets skulder. Det innebär att de
förbundsmedlemmar som fortsätter verksamheten i ett förbund där någon
medlem har utträtt, har kvar sitt ansvar för skulderna efter den nva
andelsbestämningen. Från tredje mans synpunkt bör det därför knappast
finnas betänkligheter mot att den medlem som utträder ur förbundet frigörs från skulderna. För denne medlem är det givetvis av största betydelse att snarast möjligt avveckla sina mellanhavanden med förbundet. Den nuva-
rande ettårsfristen har därför fått utgå i den nya bestämmelsen. Det kan
emellertid i vissa situationer framstå som olämpligt att den avgångne medlemmen över huvud taget befrias från skulderna. Bestämmelsen ger därför parterna en möjlighet att avtala bort skuldbefrielsen.
48 Likvidationen verkställs av kommunalförbundets styrelse eller av
förbundsdirektionen i egenskap av likvidator.
När förbundet har trätt i likvidation, får kallelse på förbundets okända
borgenärer sökas av förbundsmedlem eller likvidatorn.
När förbundet har trätt i likvidation, skall förbundets egendom i den mån
det behövs för likvidationen förvandlas till pengar genom försäljning på offentlig auktion eller på annat lämpligt sätt. Förbundets verksamhet får
fortsättas, om det behövs för en ändamålsenligt avveckling.
Första stycket. Likvidationen skall verkställas av kommunalförbundets
styrelse eller av förbundsdirektionen. Det är inte påkallat att i detta offent-
ligrättsliga sammanhang tillskapa någon befogenhet för domstol eller stat-
lig myndighet att förordna om en särskild likvidator.
Andra och tredje styckena har utformats efter mönster av 2 kap. 32 och 33 §§ lagen om handelsbolag och enkla bolag.
£& När styrelsen eller förbundsdirektionen har fullgjort sitt uppdrag som likvidator, skall styrelsen eller förbundsdirektionen avge slutredovisning för sin förvaltning genom en förvaltningsberättelse som rör likvidationen i
dess helhet. Berättelsen skall även innehålla en redovisning för skiftet av
behållna tillgångar. Till berättelsen skall fogas redovisningshandlingar för hela likvidationstiden.
Paragrafen innehåller bestämmelser om slutredovisning och förvaltningsberättelse. Motsvarande bestämmelser finns i 2 kap. 41§ lagen om
handelsbolag och enkla bolag och i 13 kap. 14§ första stycket aktiebolagslagen (1975: 1385).
6 & När likvidationsuppdraget är fullgjort, skall styrelsen eller förbunds-
direktionen besluta om vilken av förbundets medlemmar som skall överta
och vårda de handlingar som hör till förbundets arkiv.
Förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna skall delges var
och en av förbundsmedlemmarna. När berättelsen och redovisningshandlingarna delgetts samtliga förbundsmedlemmar, är förbundet upplöst.
Första stycket. En motsvarande bestämmelse finns i 328 KFL. Kom-
munalförbundsutredningens lagförslag saknar bestämmelser om förvaring
och vård av ett upplöst kommunalförbunds arkiv. Vid remissbehandlingen
har riksarkivet föreslagit att sådana bestämmelser bör finnas också i den nya lagen. Riksarkivet framhåller att det finns flera skäl till att arkiven
bevaras och vårdas även efter det att ett förbund har upplösts. Till dessa
skäl hör bl. a. hänsyn till rättssäkerheten och forskningens behov. Vidare torde enligt riksarkivet handlingarna i många fall ha betydelse för statliga och kommunala myndigheter. Jag biträder riksarkivets synpunkter och en bestämmelse i ämnet har därför tagits in i första stycket. Det ligger i sakens natur att arkivhandlingarna skall överlämnas till den förbundsmedlem som
har utsetts att överta och vårda dem. Någon särskild bestämmelse härom
har inte ansetts erforderlig.
Prop. 1984/85: 216 'n nn
Andra stycket. Av lagen måste det klart framgå när ett kommunalförbund är upplöst. Denna tidpunkt har knutits till den dag då samtliga förbundsmedlemmar har delgetts förvaltningsberättelsen och redovis-
ningshandlingarna.
7 & En förbundsmedlem som inte är nöjd med redovisningen eller det skifte som förrättats av förbundets styrelse eller av förbundsdirektionen, har rätt att väcka talan om detta mot de övriga förbundsmedlemmarna
inom ett år från det slutredovisningen delgavs medlemmen.
Paragrafen. som motsvarar 31§ andra stycket KFL, ger en förbundsmedlem som inte är nöjd med redovisning eller skifte rätt att föra talan mot de övriga förbundsmedlemmarna. Sädan talan skall väckas inom ett år från
det att medlemmen fick del av slutredovisningen. Det följer av allmänna
regler att talan skall väckas hos tingsrätt.
88 Om det framkommer någon tillgång för kommunalförbundet efter dess upplösning eller om talan väcks mot kommunalförbundet eter om det på annat sätt uppkommer behov av cen ytterligare likvidationsätgärd. skall likvidationen fortsättas.
Bestämmelsen i denna paragraf fyller en funktion ur klarhetssynpunkt,
trots att det som regleras egentligen ligger i sakens natur. I bestämmelsen
lämnas beskedet att en likvidation som har avslutats skall tas upp igen och
fortsättas om det visar sig att det finns någon tillgång eller någon skuld som man inte känt till tidigare eller det tillkommit någon annan omständighet
som gör att likvidationen framstår som ofullbordad fastän den har avslu-
tats.
98 Tvister om kommunalförbunds hkvidation och upplösning enligt 1 och 2§§ samt om förbundsmedlems rätt till utträde enligt 3§ handläggs
enligt lagen (1929: 145) om skiljemän.
Som har anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.5) bör ev. tvister
om rätt till utträde och om likvidation handläggas i ett skiljemannaförfa-
rande. I förevarande paragraf ges en regel om att tvisterna skall handläggas enligt lagen (1929: 145) om skiljemän.
Besvär 108 Bestämmelserna i 7 kap. kommunallagen (1977: 179) gäller i tillämp-
liga delar i fråga om kommunalförbund. Besvär får anföras av såväl med-
lemmar av förbundet som medlemmar av varje kommun eller landstings-
kommun som ingår i förbundet.
Beträffande besvär över kammarrättens beslut tillämpas 7 kap. 5§ kommunallagen. Besvär över ett beslut. varigerom kammarrätten har bifallit besvär eller förbjudit att det överklagade beslutet verkställs, får anföras även av förbundsmedlem.
I kommunalförbund med förbundsdirektion får besvärsnämnd inte inrätlas. ”
I denna paragraf finns regler om besvär över kommunalförbunds beslut.
Första stycket stämmer överens med 208 KFL. Hänvisningen till 7 kap. KL innebär att kommunalbesvär far anföras över kommunalförbundens beslut på de besvärsgrunder som anges i 7 kap. 18 KL. Besluten skall överklagas hos kammarrätt. Kretsen av besvärsberättigade har bestämts så att den omfattar såväl medlemmar av förbundet, dvs. kommuner eller landstingskommuner, som medlemmar av varje kommun eller landstingskommun som ingår i förbundet.
Andra stycket. Om kammarrätten har bifallit besvär och sålunda helt eller delvis har upphävt ett kommunalförbunds beslut får kommunalförbundet i sin egenskap av motpart i målet föra talan mot kammarrättens beslut. Detta följer av hänvisningen till 7 kap. 5§ KL i detta stycke. Därutöver bör emellertid även varje förbundsmedlem ha talerätt. I 238 andra stycket lagen (1979:412) om kommunala indelningsdelegerade som innehåller en motsvarande reglering ges även kommunmedlemmarna rätt att föra talan mot kammarrättens beslut att bifalla besvär eller förbjuda verkställighet av det överklagade beslutet. Att på motsvarande sätt ge förbundsmedlemmarnas invånare rätt att överklaga kammarrätts beslut skulle föra alltför långt. Utvidgningen i förevarande bestämelse har därför
begränsats till att avse förbundsmedlemmarna själva.
Tredje stycket. Hänvisningen i första stycket till 7 kap. KL innebär att besvärsnämnd får inrättas i kommunalförbund. En sådan nämnd har till uppgift att pröva besvär över bl.a. styrelsens eller annan nämnds beslut om tillsättning av tjänst och andra beslut i vissa personalfrågor. Med hänsyn till den specialla organisationen i kommunalförbund med enbart
förbundsdirektion är det inte lämpligt att sådana förbund inrättar besvärsnämnder. Ett förbud mot detta har därför tagits in i tredje stycket.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
I den allmänna motiveringen (avsnitt 2.6) har förordats att den nya lagen automatiskt skall gälla för äldre kommunalförbund. Vissa övergångsbestämmelser har dock befunnits nödvändiga. De principiella motiven för dessa har redan behandlats. Några ytterligare kommentarer ges i det
följande.
I. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986, då lagen (1957: 281) om kommunalförbund skall upphöra att gälla.
2, Om det i en lag eller annan författning hänvisas till den gamla lagen eller till en föreskrift i denna som har ersatts genom en förerskrift i den nya lagen, tillimpas i stället den nya lagen eller den nya föreskriften, om inte annat följer av punkt 3.
Prop. 1984/85: 216 'n =
Den nya lagen bör träda i kraft den I januari 1986. En föreskritt härom finns i punkt 1. Lagen avses helt ersätta 1957 ärs lag om kommunalför-
bund. Av föreskriften under punkt I framgår därför att den lagen skall upphöra att gälla.
Av punkt 2 följer att hänvisningar i annan lagstiftning till den gamla lagen i stället gäller motsvarande bestämmelse i den nya lagen. En ändring bör
dock göras direkt i lagen (1978: 438) om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik. Jag återkommer strax till den lagändringen (avsnitt 4.2).
3. Den nya lagen gäller även för kommunalförbund som har bildats enligt den gamla lagen. I stället för bestämmelserna i 4 kap. I och 2 §§ gäller dock till och med år 1990 att ett kommunalförbund som har bildats enligt den gamla lagen skall träda i likvidation på begäran av en förbundsmedlem. om det vid en samlad bedömning framstår som skäligt att låta medlemmen frånträda sitt medlemskap.
Om medlemmarna inte kan enas om ett kommunalförbunds likvidation
på nu angiven grund, skall frågan överlämnas till regeringen för avgörande.
I punkt 3 har tagits in en uttrycklig föreskrift om att den nya lagen gäller för kommunalförbund, som har bildats enligt den gamla lagen.
Det har inte ansetts nödvändigt med någon övergångsbestämmelse för de fåtaliga fall där ärenden om bildande av kommunalförbund kan vara anhängiga hos länsstyrelserna när den nya lagen träder i kraft. Sådana
ärenden får avskrivas och det får i stället ankomma på kommunerna eller landstingskommunerna att själva bilda förbundet.
Av de skäl som har redovisats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.6) bör de nya utträdesreglerna inte omedelbart bli tillämpliga på de gamla kommunalförbunden. För sådana förbund skall i stället fram till och med år 1990, dvs. under en femårsperiod, gälla en jämkad utträdes- och upplösningsbestämmelse.
Av punktens första stycke följer att den obligatoriska uppsägningsregeln
i 4 kap. 1§ inte skall gälla över huvud taget. Däremot finns i punkten en regel som till sin konstruktion liknar bestämmelsen i 4 kap. 28. Övergångs-
regeln innebär att om det vid en samlad bedömning framstår som skäligt att
låta en medlem av ett kommunalförbund frånträda sitt medlemskap i förbundet, skall förbundet träda i likvidation på begäran av förbundsmedlemmen. Till skillnad från bestämmelsen 1 4 kap. 2§ ställs här inte något krav på att det skall ha inträtt några ändrade förhållanden för att en
medlem skall få frånträda sitt medlemskap. Rätten till utträde är alltså inte enbart betingad av yttre omständigheter utan det får göras en fri och allmän intresseavvägning av om en förbundsmedlem bör frigöras från samarbetet i kommunalförbundet. Det finns alltså ett stort utrymme för att ta hänsyn till subjektiva önskemål om utträde.
Av 4 kap. 9§ framgår att oenighet mellan förbundsmedlemmarna i fråga om rätten till utträde m.m. enligt 4 kap. I och 288 avgörs genom ett
skiljemannaförfarande. Den oenighet som kan uppstå i fråga om utträdesregeln i första stycket av förevarande övergångsbestämmelse bör emellertid. med hänsyn till de intresseavvägningar som skall göras, avgöras av regeringen. En regel om detta har tagits in i andra stycket. Om regeringen
finner att ett kommunalförbund bör träda i likvidation får det också ankomma på regeringen att bestämma tidpunkten när så skall ske.
4. Utan hinder av punkt 3 får medlemmarna i ett kommunalförbund som
har bildats enligt den gamla lagen genom ändring i förbundsordningen besluta att även bestämmelserna i 4 kap. I och 2§§ i den nya lagen skall gälla för förbundet.
Fall kan tänkas där medlemmarna i ett gammalt kommunalförbund redan under den femåriga övergångsperioden vill att förbundet helt skall inordnas under den nya lagen. I syfte att möjliggöra detta utan att förbundet för den skull skall behöva upplösas och nybildas finns en föreskrift i punkt 4, enligt vilken förbundsmedlemmarna ges rätt att genom en ändring i förbundsordningen besluta att även bestämmelserna i 4 kap. I och 288: den nya lagen skall gälla för förbundet i stället för de särregler som har tagits upp i punkt 3. Om de fattar ett sådant beslut. blir även regeln i 4 kap. 9§ om skiljemannaförfarandet tillämplig vid eventuella tvister.
5. En förbundsordning som har fastställts enligt den gamla lagen gäller även om den inte stämmer överens med bestämmelserna i 1 kap. 9 och
1088 i den nya lagen.
I I kap. 9 och 1088 finns regler om vad en förbundsordning skall innehålla. Som tidigare har sagts skall den nya lagen gälla beträffande de
gamla kommunalförbunden. De gamla förbundens förbundsordningar kommer emellertid inte att i alla avseenden kunna uppfylla de krav som
uppställs i den nya lagen om vad en förbundsordning skall innehålla. Bristerna är emellertid inte av det slag att de gamla förbunden bör tvingas att ändra sina förbundsordningar. I punkt 5 har därför tagits in en bestämmelse som säger att en förbundsordning, som har fastställts enligt den gamla lagen, gäller även om den inte stämmer överens med bestämmelserna i I kap. 9 och 1088 i den nya lagen.
6. Om en särskild likvidator har utsetts för ett kommunalförbund som
har trätt i likvidation före den nya lagens ikraftträdande, skall denne
slutföra likvidationen.
Det föreligger en skillnad mellan den gamla och den nya lagen när det gäller vem som kan utses till likvidator. Enligt KFL kan likvidation verkställas antingen av kommunalförbundets styrelse eller av en särskilt utsedd likvidator. I den nya lagen finns inte den senare möjligheten. Om en
särskild likvidator har utsetts för ett kommunalförbund som har trätt i
likvidation före den nya lagens ikraftträdande, bör denne ändå få slutföra
likvidationen. En bestämmelse av denna innebörd har tagits in I punkt 6.
4.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1978: 438) om huvudmannaskap
för viss kollektiv persontrafik
Åndringen i denna lag innebär att en hänvisning i lagens tredje paragraf
till 1957 års lag om kommunalförbund har ersatts av en hänvisning till den
nya lagen. Paragrafen innehåller f.n. också en regel med den innebörden att bestämmelserna om länsstyrelse i 1957 års lag i stället avser regeringen när det gäller kommunalförbund för kollektivtrafik. Som har anförts i den
allmänna motiveringen tavsnitt 2.3) bör länsstyrelsen inte längre ta någon befattning med kommunalförbund i fråga om underställning av förbundsordning m.m. På samma sätt bör regeringens motsvarande uppgifter beträffande kollektivtrafikförbunden upphöra. Tredje paragrafen i förevarande lag har ändrats i enlighet härmed.
5 Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till
I. kommunalförbundslag,
2. lag om ändring i lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik.
6 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan-
den har lagt fram.
Bilaga I
Gällande rätt i fråga om kommunalförbund
Reglerna om kommunalförbund finns i lagen (1957:281) om kommunalförbund (KFL). Ett kommunalförbund är en offentligrättslig juridisk person som I fråga om organisation liknar en kommun eller en landstingskommun. I ett kommunalförbund finns sålunda en fullmäktigeförsamling (3 § KFL), vald av förbundsmedlemmarnas fullmäktigeförsamlingar (7 §
K FL). Där finns också styrelse och nämnder för förvaltning, verkställighet
och beredning. Ett kommunalförbund har visserligen inte någon beskatt-
ningsrätt, men det har i stället rätt att debitera förbundsmedlemmarna för sina kostnader. Förbundsmedlemmarna är skyldiga att tillskjuta de medel
som förbundet behöver för sin verksamhet (17 § KFL).
Tillkomsten av ett kommunalförbund förutsätter att de berörda kommunerna eller landstingskommunerna bestämmer sig för att bilda ett kommunalförbund för en eller flera samarbetsuppgifter genom att anta en förbundsordning. Det är emellertid länsstyrelsen som fattar det avgörande
beslutet efter en allmän legalitets- och lämplighetsprövning (1 och 2 8§
KFL). Det är också länsstyrelsen som beslutar i sådana frågor som utträde ur kommunalförbund och upplösning av kommunalförbund (25 och 29 §§
KFL). Frågor av detta slag kan förbundsmedlemmarna reglera i förbundsordningen. Om förbundsordningen inte innehåller något ställningstagande i
dessa ämnen, skall länsstyrelsen bestämma med ledning av vissa standard-
regler i KFL (23 och 27 §§). Kommunalförbundet har inledningsvis karakteriserats som ett slags spe-
cialkommun. Den karakteristiken har sin grund inte bara i kommunalför-
bundets organisatoriska förhållanden utan även däri att den specialregle-
ring som kan finnas för en uppgift, som anförtrotts åt ett kommunalförbund, automatiskt blir gällande beträffande förbundet i stället för vederbö-
rande kommuner eller landstingskommuner (2 & KFL). Till följd härav
gäller också att förbundsmedlemmarna var för sig inte längre har befogenhet att sysselsätta sig med en uppgift som har anförtrotts åt kommunalförbundet. Den befogenheten tillkommer i stället exklusivt kommunalförbundet.
KFL inleds med cen serie allmänna bestämmelser (1—4 §§).
Medlemskap i kommunalförbund står öppet för kommuner och landstingskommuner. Kommunalförbund kan inte självt vara medlem i ett kom-
munalförbund. Varje tänkbar kommunal angelägenhet kan handhas av ett
kommunalförbund. Till möjliga upppifter för ett kommunalförbund hör alltså inte bara uppgifter inom kommunernas s. k. fria verksamhetssektor
utan även den specialreglerade. Här finns alltså inte några begränsningar av motsvarande slag som gäller vid interkommunalt samarbete genom privaträttsliga organ (1 & I mom. KFL).
När ett kommunalförbund anförtros en specialreglerad kommunal upp-
gift, exempelvis en uppgift som innefattar myndighetsutövning. blir — som
tidigare har berörts — de föreskrifter som finns beträffande uppgiften automatiskt gällande beträffande förbundet i stället för de kommuner eller Jandstingskommuner som ingår i förbundet (2 § KFL).
Kommunalförbunds beslutanderätt utövas av förbundets fullmäktige.
Förvaltning och verkställighet handhas av förbundets styrelse och övriga nämnder. I kommunalförbund får inrättas purtssammansatta organ (3 § KFL).
Till grund för ett kommunalförbund skall ligga en samarbetsöverenskommelse mellan de kommunala intressenterna. I 4 & KEL finns bestämmelser om vad denna överenskommelse — förbundsordningen — skall innehålla.
1 förbundsördningen skall finnas bestämmelser om bl. a. förbundets ändamål. förbundets namn. hur många ledamöter som skall finnas i förbundets fullmäktige, det antal ledamöter som varje medlem skall utse i fullmäktige, hur många ledamöter och suppleanter som skall finnas i förbundets styrelse samt. om styrelsen även skall vara specialregicrad nämnd, vad som skall gälla om valbarhet, sättet för att utse ledamöter och supp- Icanter och deras tjänstgöring (4 § första stycket KFL).
Förbundsordningen skall också innehålla bestämmelser om förbundets rätt att ta upp län eller ingå borgen och om rätt till fondbildning. Där skall
också finnas bestämmelser om varje medlems andel i förbundets tillgångar
och andra bestämmelser om de ekonomiska förhållandena mellan förbundet och medlemmarna som medlemmarna kan behöva (4 § första stycket
KFL).
Om medlemmarna vill att särskilda villkor skall gälla för medlems ut-
träde ur förbundet eller att särskilt villkor skall finnas för upplösning av
förbundet. skall de ta in bestämmelser härom i förbundsordningen. Där skall också finnas bestämmelser om den uppgörelse som kan behövas med
anledning av att medlem utträder ur förbundet samt grunderna för skifte av förbundets behållna tillgångar om förbundet upplöses (4 § första stycket KFL).
Till de ekonomiska frågorna för ett kommunalförbund hör efter vilka grunder medlemmarna skall tillhandahålla medel för förbundets verksamhet och vilken eventuell begränsning av denna skyldighet som skall förekomma. Enligt 4 § andra stycket KFL skall förbundsordningen innehålla bestämmelser I dessa ämnen. I fråga om specialreglerade angelägenheter är det inte tillåtet att begränsa medlems skyldighet att tillhandahälla medel (4 § andra stycket KFL).
Om ett kommunalförbund skall ha hand om flera angelägenheter, skall i förbundsordningen anges huruvida i förbundet skall finnas enbart styrelse eller därutöver cen celler flera nämnder. I det senare fallet skall också anges vilka av förbundets angelägenheter som skall handhas av de olika förvaltningsorganen (4 § tredje stycket KFL).
I fråga om kommunalförbunds fullmäktige gäller genom hänvisning till
KL flertalet av de bestämmelser som finns för fullmäktige i kommuner och landstingskommuner (5 & KFL). En del särbestämmelser har dock varit
nödvändiga. I kommunalförbunds fullmäktige skall varje förbundsmedlem
vara representerad (6 & KFL). Förbundsfullmäktige och suppleanter väljs av medlemmarnas fullmäktige. Om medlem skall utse mer än en fullmäktige gäller samma proportionalitetsregel som i KL. För fullmäktig eller
suppleant i förbundet gäller en särskild valbarhetsregel. Endast ledamot eller suppleant i förbundsmedlemmens fullmäktige är valbar (7 § KFL). Förbundsfullmäktiges och suppleanters mandattid är parallell med treårs-
perioderna för fullmäktige i kommuner och landstingskommuner. Förbundsfullmäktige väljer själva sin ordförande och en eller två vice ordförande (8 & KFL).
Även för kommunalförbunds styrelse och övriga nämnder gäller flertalet
av bestämmelserna i KL. På samma sätt som i en kommun eller en
landsungskommun är det sålunda förbundsfullmäktige som väljer ledamöter och suppleanter i förbundets styrelse och övriga nämnder (12 §
KFL).
Även i fråga om ckonomisk förvaltning och revision tillämpas bestämmelserna i KL på motsvarande sätt som I fråga om kommunalförbund. Enligt uttrycklig föreskrift åligger det förbundsstyrelsen att samråda med
förbundsmedlemmarnas styrelser innan förbundsstyrelsen gör upp förslag till budget (16 & KFL). När förbundsfullmäktige fastställer förbundets
budget skall de också bestämma beloppet av de bidrag som varje medlem har att utge till förbundet. Bestämningen av dessa belopp skall ske enligt de grunder för kostnadsfördelningen som finns i förbundsordningen (17 § KFL). Revision i kommunalförbund sker enligt samma regler som revisionen i en kommun eller landstingskommun. Kommunalförbundet revideras inte av sina medlemmar (19 & KFL).
KL:s bestämmelser om kommunalbesvär tillämpas på motsvarande sätt i fråga om kommunalförbund (20 & KFL). Kommunalbesvär får emellertid
anföras inte bara av de kommuner och landstingskommuner som är medlemmar i förbundet utan även av medlemmarna i varje kommun eller
landstingskommun som ingår i förbundet. I anslutning till KFEL:s besvärsbestämmelser finns några regler utöver de tidigare nämnda om bildande av kommunalförbund. Fråga om att bilda kommunalförbund kan väckas av länsstyrelsen om den finner anledning därtill. När de kommuner eller landstingskommuner som vill samarbeta
har antagit en förbundsordning skall den ges in till länsstyrelsen för prövning. Om länsstyrelsen finner att förbundsordningens bestämmelser inte
strider mot lag eller författning samt att bildande av det föreslagna förbun-
det skulle medföra allmänt gagn skall länsstyrelsen fastställa förbundsord-
ningen och bestämma den tid då förbundet skall träda i verksamhet (21 § KFL). Samma procedur tillämpas i fråga om ändring i förbundsordningen
(22 & KFL).
Medlem kan utträda ur kommunalförbund om förutsättning härför föreligger enligt bestämmelserna om utträde i förbundsordningen eller om förbundets övriga medlemmar samtycker. Utträde kan också ske under andra särskilda i lagen angivna förutsättningar. Utträde förutsätter emel-
lertid alltid ett beslut av länsstyrelsen. Medlem som vill utträda har att göra
ansökan härom till länsstyrelsen som, om förutsättningarna enligt ovan för utträde föreligger, har att förordna om utträde och bestämma om tiden därför och om den uppgörelse som kan vara erforderlig (24 och 25 §§
KFL). När ett år har gått efter utträdet är den utträdande medlemmen fri
från ansvarighet från förbundets förbindelser om inte länsstyrelsen finner
skäligt att beträffande viss förbindelse förordna på annat sätt.
Kommunalförbund kan upplösas om förbundsmedlemmarna är överens om upplösning eller om förutsättningar för upplösning föreligger enligt särskilda bestämmelser därom i förbundsordningen. Upplösning kan cmel-
lertid också ske då sådana förändrade förhållanden inträtt. att antingen
förbundsverksamheten inte kan med fördel fortsättas eller ändamälet med förbundet lämpligare kan tillgodoses på annat sätt (28 & KFL). Även
upplösning av ett kommunalförbund kräver beslut av länsstyrelsen. Förbundsmedlem som vill väcka fråga om förbundets upplösning skall göra ansökan därom hos länsstyrelsen (28 & KFL). Om någon av de tidigare
angivna förutsättningarna för upplösning av förbundet föreligger, skall
länsstyrelsen förordna att förbundsverksamheten skall upphöra på viss
angiven tid och att förbundet skall träda i likvidation (29 & KFL). Huvudregeln är att förbundets styrelse verkställer likvidationen. Men länsstyrelsen har rätt alt om den anser det behövligt förordna en eller flera särskilda
likvidatorer (30 § KFL). Om kommunalförbund i likvidation händelsevis
skulle sakna tillgångar till betalning av sina skulder är medlemmarna skyl-
diga att fylla bristen. Om det skulle behövas kan länsstyrelsen besluta om
utdebitering på medlemmarna för att täcka förbundets skuld. Det nu sagda gäller även om skulder som blir kända först efter förbundets upplösning
(34 § KFL).
Över beslut som meddelats av länsstyrelse i fråga om kommunalförbunds bildande, ändring eller upplösning eller i ärende, som därmed äger samband, får besvär anföras direkt hos regeringen (35 & KFL).
Bilaga 2
Sammanfattning av kommunalförbundsutredningens be-
tänkande
Interkommunalt samarbete måste i stor utsträckning bedrivas så att de samarbetande kommunerna och landstingskommunerna tar hand om den gemensamma uppgiften i ett särskilt bildat rättssubjekt. Det enda offentligrättsliga organet för sådant samarbete är kommunalförbund. Kommunerna och landstingskommunerna får också samverka genom aktiebolag, stiftelser och andra privaträttsliga subjekt. Myndighetsut-
övning far dock inte utan lagstöd anförtros åt sådana rättssubjekt. Vanligt-
vis kan inte heller specialreglerade kommunala uppgifter anförtros åt privaträttsliga subjekt. Reglerna om kommunalförbund finns i lagen (1957:281) om kommunal-
förbund (KFL). Ett kommunalförbund är en juridisk person som i fråga om
organisation liknar kommunerna och landstingskommunerna. I ett kommunalförbund finns sålunda en fullmäktigeförsamling, vald av förbundsmedlemmarnas fullmäktigeförsamlingar. Där finns också styrelse och nämnder för förvaltning, verkställighet och beredning. Eu kommunalförbund har visserligen inte någon beskattningsrätt, men det har i stället en
rätt att debitera förbundsmedlemmarna för sina kostnader. Förbundsmed-
lemmarna svarar i den meningen för kommunalförbundets förbindelser att medlemmarna är skyldiga att tillskjuta de medel som förbundet behöver för sin verksamhet. Tillkomsten av ett kommunalförbund förutsätter att de berörda kommu-
nerna eller landstingskommunerna bestämmer sig för att bilda ett kommunalförbund genom att anta en förbundsordning. Det är emellertid läns-
styrelsen som fattar det avgörande beslutet om kommunalförbundets tillkomst efter en allmän legalitets- och lämplighetsprövning. I KFL finns
regler om utträde ur kommunalförbundet och om upplösning av förbundet.
men det är länsstyrelsen som efter ansökan av vederbörande medlem eller medlemmar beslutar i dessa ämnen. Utredningen har haft i uppdrag att göra en säväl materiell som lagteknisk
översyn av KFL. Utredningen föreslår att det även i fortsättningen skall finnas möjlighet för kommuner och landstingskommuner att bilda kom-
munalförbund av den typ som finns i dag, dvs. med den organisation som kommunerna och landstingskommunerna har. Utredningen anser emellertid att det också bör finnas en organisatoriskt enklare variant av kommunalförbund vid sidan av det nuvarande, och föreslår därför att kommunernå och landstingskommunerna i fortsättningen skall kunna bilda kommunalförbund som bara har ett organ. en förbundsdirektion.
Utredningen föreslår också att länsstyrelsens nuvarande tillsyns- och
kontrollfunktioner helt skall upphöra. Det skall enligt förslaget i fortsätt-
ningen ankomma på kommunerna och landstingskommunerna själva att bilda och upplösa kommunalförbund.
Utredningen föreslår nya regler om utträde ur kommunalförbund. De nya reglerna skall göra det lättare för en kommun eller en landstingskommun att lösgöra sig från samarbete i ett kommunalförbund. För det fall att kommunalförbund har ingåtts på obestämd tid föreslår utredningen att en medlem skall ha en ovillkorlig rätt att när som helst säga upp medlemskapet, en rätt som inte får avtalas bort i förbundsordningen. Utträde föreslås få ske ett år efter uppsägning om inte längre uppsägningstid har avtalats.
Utredningen föreslår vidare att kommunalförbunden skall registreras centralt och att kammarkollegiet skall vara registreringsmyndighet.
5 Riksdagen 1984/85.1 saml. Nr 216
Bilaga 3
Kommunalförbundsutredningens förslag till
Lag om kommunalförbund
Inledande bestämmelser
1 & För att ha hand om en eller flera kommunala angelägenheter får kommuner eller landstingskommuner sammansluta sig till kommunalförbund. Sådan sammanslutning får också ske mellan kommuner och landstingskommuner. Ett kommunalförbund kan bildas för bestämd eller obestämd tid.
Om det i annan författning finns särskilda bestämmelser om kommunalförbund för visst ändamäl, skall de gälla i stället för bestämmelserna i denna lag.
I denna lag avses med förbundsmedlems fullmäktige kommunfullmäk-
tige och landstinget samt med förbundsmedlems styrelse kommunstyrel-
sen och förvaltningsutskottet.
28 Ett kommunalförbund kan ha fullmäktige, styrelse och andra
nämnder på samma sätt som en kommun eller en landstingskommun (kommunalförbund med fullmäktige) men kan också vara organiserat enbart med en förbundsdirektion (kommunalförbund med förbundsdirektion). Förbundsmedlemmarna bestämmer vilken av dessa organisationsformer
som skall gälla för förbundet.
3 & När kommunalförbund har hand om en angelägenhet. om vilken det finns regler i särskild författning, skall författningens bestämmelser om kommun eller landstingskommun gälla för förbundet.
4 & I kommunalförbund med fullmäktige utövas beslutanderätten av för-
bundets fullmäktige. Förvaltning och verkställighet i sådant förbund tillkommer förbundets styrelse och övriga nämnder. Nämnderna bereder
även ärenden som skall avgöras av fullmäktige. För sådan uppgift kan
särskild beredning bestående av en eller flera personer tillsättas.
I kommunalförbund med förbundsdirektion utövas beslutanderätt, förvaltning och verkställighet av förbundsdirektionen.
I kommunalförbund får inrättas partssammansatta organ med uppgift att
svara för viss beredning, förvaltning och verkställighet inom förbundets
verksamhetsområde.
58 För kommunalförbund skall finnas en förbundsordning som skall
antas av medlemmarna. Även ändring i förbundsordningen skall antas av medlemmarna.
Ett kommunalförbund bildas genom att den antagna förbundsordningen ges in till registreringsmyndigheten. Ändring i en förbundsordning blir gällande när den har getts in till denna myndighet.
6 & Förbundsordningen skall ange
1. förbundets ändamål och medlemmar,
2. förbundets benämning och den ort där förbundet skall ha sitt säte,
3. den tid som förbundet skall bestå. p . huruvida förbundet skall vara ett förbund med fullmäktige eller med förbundsdirektion.
5. de begränsningar som medlemmarna överenskommit i fråga om förbundets rätt att ta upp lån, ingå borgen, åta sig andra förbindelser eller avsätta medel till fonder.
6. medlems andel i förbundets ullgångar och skulder samt vad medlemmarna i övrigt finner behövligt för att ordna de ekonomiska förhållandena mellan förbundet och medlemmarna,
7. de bestämmelser i fråga om förutsättningarna för förbundets likvidation och upplösning som skall gälla utöver vad som föreskrivs i 38 och
39 §§, 8. grunderna för skifte av förbundets behållna tillgångar samt
9. vad medlemmarna i övrigt finner behövligt för att ordna förbundets
förhållanden i fråga om ekonomi och förvaltning. Förbundsordningen skall vidare innehålla bestämmelser om grunderna för medlems skyldighet att tillhandahålla medel för förbundets verksamhet
och den begränsning av denna skyldighet som skall förekomma. I förbundsordningen för ett förbund som skall ha hand om angelägenhet som
enligt särskild författning ankommer på kommuner eller landstingskommuner får dock inte, såvitt angår sådan angelägenhet, tas in bestämmelse om
begränsning av medlems skyldighet att tillhandahålla medel.
Om ett förbund har sitt säte utanför medlemmarnas geografiska område,
skall i förbundsordningen anges på vilken medlems anslagstavla tillkännagivande om justering av protokoll skall ske.
7 & För kommunalförbund med fullmäktige skall förbundsordningen, utöver vad som sägs i 5 §, innehålla bestämmelser om
1. antalet ledamöter i fullmäktige och det antal ledamöter som varje
medlem skall utse,
2. antalet ledamöter och suppleanter i förbundets styrelse samt. om styrelsen även skall vara sådan nämnd som anges i särskild författning, vad
som skall gälla angående valbarhet, sättet att utse ledamöter och supplean-
ter samt deras tjänstgöringstid.
Antalet ledamöter i fullmäktige skall bestämmas till ett udda tal.
Om ett förbund med fullmäktige skall handha flera angelägenheter, skall i förbundsordningen anges, huruvida i förbundet skall finnas endast styrel-
se eller därutöver en eller flera nämnder. I det senare fallet skall också anges vilka av förbundets angelägenheter som skall handhas av de olika förvaltningsorganen.
I förbundsordningen för ett förbund med fullmäktige får bestämmas att suppleanter skall utses för ledamöterna i fullmäktige. I sådant fall skall i förbundsordningen även bestämmas suppleanternas antal och det antal suppleanter som varje medlem skall utse. ”
883 För kommunalförbund med förbundsdirektion skall i förbundsordningen, utöver vad som sägs I 6 §, finnas bestämmelser om antalet ledamöter och suppleanter i förbundsdirektionen och om det antal ledamöter och suppleanter som varje medlem skall utse. Varje medlem skall ha minst en ledamot eller en suppleant i förbundsdirektionen och antalet ledamöter får inte vara mindre än fem. Antalet suppleanter bör vara minst lika stort som antalet ledamöter. Om förbundsdirektionen även skall vara sådan nämnd som anges i särskild författning, skall i förbundsordningen finnas bestämmelser om valbarhet, sättet att utse ledamöter och suppleanter samt deras tjänstgöringstid.
Kommunalförbund med fullmäktige Fullmäktige 9 & Bestämmelserna i I kap. 5 § fjärde stycket, 2 kap. 4 § tredje stycket, £ $, 8 § andra stycket och 10—29 §§ kommunallagen (1977: 179) tillämpas i fråga om kommunalförbunds fullmäktige. Bestämmelserna i 2 kap. 11 § nämnda lag tillämpas dock endast om suppleanter har utsetts.
10 & Varje förbundsmedlem skall vara representerad i förbundsfullmäktige.
1 & Ledamöter och suppleanter I förbundsfullmäktige väljs av medlemmarnas fullmäktige.
Då medlem skall utse mer än en tedamot eller mer än en suppleant, skall valet vara proportionellt, om det begärs av minst så många ledamöter, som motsvarar den kvot vilken erhålls, om antalet närvarande ledamöter delas med det antal personer valet avser, ökat med 1. Om kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmast högre hela tal. Om förfarandet vid sådant proportionellt val finns bestämmelser i lagen (1955: 138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting, kommunfullmäktige m. m.
Förbundsmediem får till ledamot eller suppleant i förbundsfullmäktige välja endast ledamot eller suppleant i förbundsmedlemmens fullmäktige. Den omständigheten att tjänstgöringstiden för ledamöter och suppleanter i förbundsmedlems fullmäktige upphör vid utgången av oktober månad år då val i hela riket av fullmäktige har ägt rum medför ej att uppdrag som
ledamot eller suppleant i förbundsfullmäktige upphör före tjänstgöringstidens utgång.
Om suppleanter ej väljs proportionellt, skall vid valet även bestämmas I
vilken ordning de skall inkallas till tjänstgöring.
12 & Ledamöter och suppleanter i förbundsfullmäktige väljs för tre år,
räknat fr. o. m. den 1 januari året efter det, då val i hela riket till kommun-
fullmäktige och landsting ägt rum.
Val av ledamöter och suppleanter i förbundsfullmäktige förrättas av de
nyvalda fullmäktige år då val i hela riket till kommunfullmäktige och landsting ägt rum.
Om val till en medlems fullmäktige har upphävts och omval har ägt rum eller om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandat-
fördelningen mellan partierna i medlems fullmäktige därvid har ändrats,
upphör uppdragen för de ledamöter och suppleanter i förbundsfullmäktige
som har utsetts av sådan medlem två månader efter det att omvalet eller
sammanräkningen har avslutats. När omvalet eller den förnyade samman-
räkningen har avslutats, skall fullmäktige i sådan medlemskommun för-
rätta nytt val av ledamöter och suppleanter för återstoden av tjänstgöringstiden.
13 8 Då val av ledamöter och suppleanter i förbundsfullmäktige sker första gången, skall det avse tiden från valets förrättande till ingången av det år, då nästa tjänstgöringstid för fullmäktige börjar. När sammanträde med förbundsfullmäktige skall hållas första gången
utfärdas kungörelse om sammanträdet av ordföranden i fullmäktige i den förbundsmedlem som har flest röstberättigade invånare eller, om ordföran-
den är förhindrad, av vice ordförande I samma fullmäktige.
14 §& Avgår ledamot i förbundsfullmäktige som utsetts vid proportionellt val under tjänstgöringstiden och har suppleanter utsetts, inträder supple-
ant i den avgångnes ställe för återstoden av tjänstgöringstiden. Supplean-
terna inträder i den ordning som har bestämts vid valet. Avgår ledamot i
annat fall under tjänstgöringstiden förrättar den medlem som utsett honom fyllnadsval för den återstående delen av tjänstgöringstiden.
15 § Förbundsfullmäktige väljer för den tid fullmäktige bestämmer bland sina ledamöter en ordförande och en eller två vice ordförande. Tills valet har förrättats utövas ordförandeskapet av den som fullmäktige därtill särskilt utsett.
16 8 Bestämmelserna i 2 kap. 9 § första och tredje styckena kommunal-
lagen (1977: 179) om fullmäktiges sammanträden och om vissa val som
fullmäktige skall förrätta tillämpas i fråga om förbundsfullmäktiges sam-
manträden. År då val i hela riket till kommunfullmäktige och landsting ägt
rum förrättas valen av de nyvalda förbundsfullmäktige. Dessa förrättar även andra val, avseende tid efter utgången av nämnda år, vilka ankommer
på fullmäktige. I fräga om tid för sammanträde för fastställelse av förbun-
dets budget skall gälla vad som sägs i 24 § denna lag.
17 8 Kungörelse om fullmäktiges sammanträde skall anslås på anslagstavlan för varje kommun och landstingskommun som är förbundsmedlem.
18 & Tillkännagivande om justering av fullmäktiges protokoll skall, om inte annat har bestämts i förbundsordningen, ske på anslagstavlan för den kommun. där förbundet har sitt säte. Om alla förbundsmedlemmar är landstingskommuner skall tillkännagivandet i sådant fall ske på anslagstav-
lan för den landstingskommun där förbundet har sitt säte.
Styrelse och övriga nämnder m. m. 19 & Om inte annat är särskilt föreskrivet, gäller bestämmelserna i 3 kap. 1—16 §§ kommunallagen (1977: 179) i ullämpliga delar i fråga om kommunalförbunds styrelse och övriga nämnder, partssammansatta organ m. m.
20 & I ett nybildat förbund skall val av ledamöter och suppleanter i
förbundets styrelse äga rum vid förbundsfullmäktiges första sammanträde.
Valet skall avse tiden från valets förrättande till ingången av det år, då
"nästa tjänstgöringstid för ledamöter och suppleanter börjar.
21 8 Kommunalförbundets styrelse skall hålla förbundsmedlemmarna underrättade om den allmänna planläggningen av förbundets verksamhet
samt om frågor av större ekonomisk eller organisatorisk räckvidd. Styrelsen får från förbundsmedlemmarnas styrelser infordra de yttranden och upplysningar, som behövs för att styrelsen skall kunna fullgöra sina uppgifter.
22 & När justering av protokoll tillkännages skall 18 § tillämpas.
Ekonomisk förvaltning
23 & Bestämmelserna i 4 kap. I och 3 §§, 4 § tredje stycket, 5-7 och 9 §§
kommunallagen (1977: 179) gäller i tillämpliga delar i fråga om kommunal-
förbunds ekonomiska förvaltning.
I förbundsordningen kan enligt 6 § denna lag finnas begränsningar i rätten att ta upp lån, ingå borgen, åta sig andra förbindelser eller avsätta medel till fonder.
24 & Förslag till budget skall göras upp av förbundsstyrelsen. Övriga nämnder skall, inom tid som styrelsen bestämmer, ge in sina särskilda budgetförslag till denna.
Innan förslaget till budget görs upp. skall förbundsstyrelsen samråda med förbundsmedlemmarnas styrelser.
Vid sammanträde med förbundsfullmäktge före utgången av september
månad fastställs kommunalförbundets budget.
25 8 När budgeten fastställs bestämmer fullmäktige det bidrag som varje
medlem skall utge till förbundet enligt de grunder som anges i förbundsordningen.
Reviston 26 & Bestämmelserna i 5 kap. kommunallagen (1977: 179) gäller i tillämp-
liga delar i fråga om revision hos kommunalförbund.
I ett nybildat förbund skall val av revisorer och revisorssuppleanter äga rum vid förbundsfullmäktiges första sammanträde. Valet skall avse granskning av verksamheten under tiden från valet till dess nästa tjänstgöringstid för revisorer och revisorssuppleanter börjar.
27. & Avskrift av revisionsberättelsen jämte infordrade förklaringar skall tillställas förbundsmedlemmarnas styrelser minst två veckor före det sammanträde, då berättelsen framläggs för förbundsfullmäktige.
Kommunalförbund med förbundsdirektion Förbundsdirektion 288 Ledamöter och suppleanter i förbundsdirektionen väljs av medlemmarnas fullmäktige. I fråga om sådana val m. m. skall bestämmelserna i
11—15 §§ tillämpas.
Förbundsdirektionen väljer bland sina ledamöter ordförande och en eller två vice ordförande för den tid som förbundsdirektionen bestämmer. Tills
valet har förrättats utövas ordförandeskapet av den som förbundsdirek-
tionen därtill särskilt utsett.
29 & Förbundsmedlemmarna får anta reglemente med närmare bestämmelser om förbundsdirektionens verksamhet.
Förbundsdirektionen får uppdra åt särskild avdelning, bestående av ledamöter eller suppleanter i förbundsdirektionen, åt ledamot eller supple-
ant eller åt tjänsteman hos förbundet att på förbundsdirektionens vägnar
besluta i viss grupp av ärenden, vilkas beskaffenhet skall anges i särskilt beslut. Framställning eller yttrande till medlem liksom yttrande med anled-
ning av överklagande av förbundsdirektionens beslut får dock beslutas
endast av förbundsdirektionen samfällt.
Beslut som har fattats med stöd av uppdrag enligt andra stycket skall
anmälas till förbundsdirektionen, som bestämmer i vilken ordning detta
skall ske.
30 & Bestämmelserna i 3 kap. 3 och 4 88, 7—11 88, 13 a, 13 b och 16 88
kommunallagen (1977: 179) skall i tillämpliga delar gälla i fråga om för-
bundsdirektion. Härifrån skall dock följande avvikelser gälla.
I fråga om anslagstavla för justering av förbundsdirektionens protokoll m. m. skall gälla vad i 18 § denna lag sägs.
Sammanträde för fastställelse av budget skall vara offentligt. Därvid
skall bestämmelserna 1 2 kap. 10 § första—-tredje styckena och 28 § andra stycket gälla i tillämpliga delar.
De beslut som enligt 3 kap. 13 a, 13 b och 16 §§ kommunallagen fattas av
fullmäktige ankommer i stället på förbundsdirektionen.
31 & Förbundsdirektionen skall hålla förbundsmedlemmarna underrättade om den allmänna planläggningen av förbundets verksamhet samt om frågor av större ekonomisk eller organisatorisk räckvidd.
Förbundsdirektionen får från förbundsmedlemmarnas styrelser infordra de yttranden och upplysningar. som behövs för att förbundsdirektionen skall kunna fullgöra sina uppgifter.
Ekonomisk förvaltning 32 & Bestämmelserna i 4 kap. 1 och 3 8§, 4 §& tredje stycket och 5—7 8&$ kommunallagen (1977: 179) gäller i tillämpliga delar i fråga om ekonomisk förvaltning i kommunalförbund med förbundsdirektion.
I förbundsordningen kan enligt 6 § denna lag finnas begränsningar i rätten att ta upp lån, ingå borgen, åta sig andra förbindelser eller avsätta
medel till fonder.
33 & Förbundsdirektionen fastställer kommunalförbundets budget före utgången av september månad. Förbundsdirektionen skall dessförinnan samråda med förbundsmedlemmarnas styrelser om budgeten.
34 & När budgeten fastställs bestämmer förbundsdirektionen det bidrag som varje medlem skall utge till förbundet enligt de grunder som anges i förbundsordningen.
35 8 Förbundsdirektionen skall fortlöpande föra räkenskaper över kommunalförbundets medel och skall inom skälig tid årligen sammanfatta och
avsluta räkenskaperna.
Revision 36 & Varje förbundsmedlems fullmäktige väljer en eller flera revisorer
och minst lika många revisorssuppleanter för revision av förbundets verk-
samhet.
För granskning av ett nybildat förbund skall val av revisor och revisors-
suppleant ske innan förbundet bildas. Valet skall avse granskning av
verksamheten under tiden från valet tills nästa tjänstgöringstid för revi-
sorer och revisorssuppleanter börjar.
Bestämmelserna 1 5 kap. kommunallagen (1977: 179) gäller i övrigt i
tillämpliga delar i fråga om revision. Förbundsmedlemmarna skall var för
sig pröva frågan om ansvarsfrihet för förbundsdirektionen.
Besvär 37 & Bestämmelserna i 7 kap. kommunallagen (1977: 179) gäller i tillämpliga delar i fråga om kommunalförbund. Besvär får anföras av såväl med-
lemmar av förbundet som medlemmar av varje kommun eller landstings-
kommun som ingår i förbundet.
Beträffande besvär över kammarrättens beslut tillämpas 7 kap. 5 §& kommunallagen. Besvär över ett beslut, varigenom kammarrätten har bifallit besvär eller förbjudit att det överklagade beslutet verkställs. får anföras även av förbundsmedlem.
I kommunalförbund med förbundsdirektion får besvärsnämnd inte inrät-
tas.
Likvidation och upplösning
38 & Om ett kommunalförbund har bildats för obestämd tid, får en för-
bundsmedlem säga upp sitt medlemskap när som helst. Förbundet skall då träda i likvidation ett år efter uppsägning, om inte någon annan uppsäg-
ningstid har bestämts i förbundsordningen.
39 & På begäran av en förbundsmedlem skall ett kommunalförbund träda i
likvidation då sådana förändrade förhållanden inträtt att förbundsverksamheten inte kan med fördel fortsättas eller ändamålet med förbundet lämpligare kan tillgodoses på annat sätt.
40 & När grund för likvidation enligt 38 eller 39 § har uppkommit får
förbundsmedlemmarna avtala att medlem får utträda ur förbundet i stället för att förbundet skall träda i likvidation.
Vid avtal om utträde skall de kvarvarande medlemmarna anta de änd-
ringar i förbundsordningen som föranleds av utträdet. Den ändrade för-
bundsordningen skall ges in till registreringsmyndigheten. Utträdet har skett när den ändrade förbundsordningen har inkommit dit.
När medlem utträder ur kommunalförbundet upphör medlemmens an-
svar för förbundets skulder om inte annat har överenskommits i det avtal som avses i första stycket.
41 § Beslut av kommunalförbund att träda i likvidation skall ges in till registreringsmyndigheten.
Likvidation verkställs av kommunalförbundets styrelse eller av förbundsdirektionen i egenskap av likvidator.
Då förbundet har trätt i likvidation får kallelse på förbundets okända borgenärer sökas av förbundsmedlem eller likvidatorn.
När förbundet har trätt i likvidation, skall förbundets egendom i den mån det behövs för likvidationen förvandlas till pengar genom försäljning på offentlig auktion eller på annat lämpligt sätt. Förbundets verksamhet får fortsättas. om det behövs för en ändamålsenlig avveckling.
42 & När styrelsen eller förbundsdirektionen har fullgjort sitt uppdrag
som likvidator, skall styrelsen eller förbundsdirektionen avge slutredo-
visning för sin förvaltning genom en förvaltningsberättelse rörande likvidationen i dess helhet. Berättelsen skall även innehålla en redovisning för
skiftet av behållna tillgångar. Till berättelsen skall fogas redovisningshandlingar för hela likvidationstiden. Berättelsen och redovisningshandlingarna skall delges var och en av förbundsmedlemmarna samt ges in till registre-
ringsmyndigheten. Förbundet är upplöst när berättelsen och redovisningshandlingarna har delgetts förbundsmedlemmarna.
43 & Förbundsmedlem som inte är nöjd med redovisning eller skifte som förrättats av förbundets styrelse eller av förbundsdirektionen har rätt att väcka talan härom mot de övriga förbundsmedlemmarna inom ett är från det slutredovisningen delgavs medlemmen.
44 § Om det framkommer någon tillgång för kommunalförbundet efter dess upplösning eller om talan väcks mot kommunalförbundet eller om det på annat sätt uppkommer behov av en ytterligare likvidationsåtgärd, skall likvidationen fortsättas.
Medlemmarnas ansvarighet för kommunalförbunds skuld 45 & Om kommunalförbund saknar tillgångar till betalning av skuld, är medlemmarna skyldiga att fylla bristen. Varje medlem skall tillskjuta så
stor del av bristen som svarar mot medlemmens andel i förbundets tillgångar och skulder.
Registrering 46 & Kammarkollegiet är registreringsmyndighet enligt denna lag.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.
2. Genom lagen upphävs lagen (1957: 281) om kommunalförbund. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om kommunalförbund som
bildats före den I juli 1984.
3. Med den avvikelse som följer av p. 4. skall länsstyrelsen den I juli 1986 självmant förordna om upplösning av de kommunalförbund som bildats före den 1 juli 1984.
4. Verksamheten i kommunalförbund som före den 1 juli 1984 bildats till
följd av förordnande eller älaggande av regeringen enligt byggnadslagen (1947: 385) eller lagen (1947:523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande skall fortsättas I ett enligt den nya lagen bildat kommunalförbund om inte annan form för verksamheten har föreskrivits eller medgetts i nämnda författningar. Beslut om att anta ny förbundsord-
ning skall fattas före den 1 juli 1986.
5. Om det i lag eller annan författning förekommer hänvisning till före-
skrift som har ersatts genom bestämmelse i denna lag, tillämpas i stället
den nya bestämmelsen.
Bilaga 4
Sammanställning av remissyttrandena över kommunalförbundsutredningens betänkande
Remissinstanserna
Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av Göta hovrätt.
kammarrätten i Sundsvall. kammarkollegiet. länsstyrelserna i Kristian-
stads, Göteborgs och Bohus samt Västerbottens län, landstingskommuner-
na I Uppsala län, Malmöhus län, Göteborgs och Bohus län samt Skaraborgs län, Haninge, Stockholms. Uppsala, Nyköpings, Oxelösunds, Växjö, Örkelljunga, Helsingborgs, Malmö, Kungsbacka, Göteborgs, Öc-
kerö, Ale, Mullsjö, Grums, Karlstads, Karlskoga, Örnsköldsviks, Ström-
sunds och Umeå kommuner, Kommunalförbundet för Stor-Stockholms bostadsförmedling (KSB), Nordvästra Skänes kommunalförbund, Sydvästra Skånes kommunalförbund, Göteborgsregionens kommunalförbund, Skaraborgs vattenverksförbund. Kommunalförbundet för vård av missbrukare i Västerbottens län, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR och Landsorganisationen i Sverige (LO).
Länsstyrelsen i Kristianstads län har bifogat yttrande från Svenska kommunförbundet Kristianstads länsavdelning. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har bifogat yttrande från Tjörns kommun. Länsstyrelsen i
Västerbottens län har bifogat yttrande från Nordmalings kommun. LO har
bifogat yttrande från Svenska kommunalarbetareförbundet.
Yttranden över betänkandet har dessutom inkommit från Riksarkivet
samt Perstorps och Eslövs kommuner. Eslövs kommun har bifogat yttrande från Mellanskånes Planeringskommitté.
1. Allmänna och sammanfattande synpunkter
Utredningens förslag har fått ett i huvudsak positivt mottagande av så gott som samtliga remissinstanser. Länsstyrelserna i Kristianstads och Västerbottens län, Nordmalings,
Uppsala, Växjö och Umeå kommuner, Skaraborgs vattenverksförbund, SABO samt TCO tillstyrker utredningens förslag.
Uppsala och Göteborgs och Bohus läns landstingskommuner samt Es-
lövs kommun har ingen erinran mot förslagen.
Göta hovrätt anser det nödvändigt att en samlad översyn av kommunalförbundsutredningens förslag och kommunalföretagskommitténs förslag i betänkandet (Ds C 1983:6) Interkommunal samverkan i privaträttslig form kommer till stånd innan utredningens förslag blir föremål för lagstiftning.
Hovrätten delar emellertid kommunalförbundsutredningens uppfattning att det är angeläget att allmänna medel så långt som möjligt hanteras i
offentligrättsliga former och att kommunerna inte i onödan bedriver samarbete i privaträttslig form. Hovrätten tillstyrker därför utredningens förslag om inrättandet av en kommunalförbundsorganisation med en förbundsdirektion som enda organ. Ett tillskapande av en sådan förenklad organisation bör enligt hovrätten i många fall kunna erbjuda ett alternativ till
samverkan i företagsform. Hovrätten anför vidare att den, från de synpunkter hovrätten har att företräda, inte har något att erinra mot de övriga
förslag ull ändringar i lagen om kommunalförbund som utredningen förordat.
Kammarrätten i Sundsvall ansluter sig till de grundläggande tankegångarna i utredningens förslag till ny lag om kommunalförbund och tillstyrker att det vid sidan om den nuvarande kommunalförbundsformen inrättas en i
organisatoriskt hänseende enklare form med förbundsdirektion som enda
organ. En sådan organisation, verksam i offentligrättsliga former, bör enligt kammarrätten kunna erbjuda ett effektivt alternativ till samverkan i företagsform.
Kammarrätten, som inte granskat förslaget i alla detaljer, framhåller att detta allmänt sett framstår som väl genomarbetat och ägnat att läggas till grund för det fortsatta lagstiftningsarbetet.
Kummarkollegiet instämmer i utredningens bedömning att det är angelä-
get att allmänna medel så långt möjligt hanteras i offentligrättsligt reglerade
former. Kollegiet delar vidare utredningens uppfattning att det vid sidan av nuvarande form för kommunalförbund bör finnas en enklare och mera
lätthanterlig variant av offentligrättsligt samarbetsorgan. Kollegiet tillstyr-
ker därför förslaget om möjlighet att bilda kommunalförbund med enbart förbundsdirektion.
Kollegiet har inte något att erinra mot att länsstyrelsens tillsyns- och kontrollfunktioner i samband med bildande och upplösning av kommunalförbund, utträde ur förbund m.m. upphör. Kollegiet ställer sig vidare positivt till uppgiften att vara registreringsmyndighet för kommunalförbund. I fråga om registreringen, framförallt dess konstitutiva verkan, har
kollegiet dock några synpunkter som avviker från utredningens förslag.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län ulstyrker förslaget om kom-
munalförbund med enbart förbundsdircktion. Enligt länsstyrelsen borde
en sädan konstruktion bli ett värdefullt Komplement till det konventionella kommunalförbundet. Länsstyrelsen har inget att erinra mot att underställningsförfarandet hos länsstyrelserna upphör och ersätts med enkel registrering hos kammarkollegiet.
Malmöhus läns landstingskomnmun har inga invändningar mot förslagen om förenklad organisation, förbättrade möjligheter till utträde och avveckling av underställningsförfarandet.
Landstingskommunen framhåller dock att det i vissa fall finns andra
alternativ till kommunalförbund när det gäller hantering av frågor som
berör flera kommuner. Det är, säger landstineskommunen, att se över kompetensfördelningen mellan kommuner och landsting. När utvecklingen går dithän att en verksamhet inte längre med fördel kan administreras inom kommunen utan kräver hantering på en mer övergripande nivå kan lösningen vara att föra in verksamheten i landstingens kompetensområde, anser landstingskommunen.
Haninge kommun ställer sig 1 stora drag positiv till utredningens förslag om reformering av lagstiftningen rörande kommunalförbund. Kommunen har dock invändningar mot de föreslagna utträdesbestämmelserna och
övergångsbestämmelserna.
Stockholms kommun har endast en detaljsynpunkt att erinra mot betänkandet. Enbart detaljsynpunkter på utredningens förslag har även Nyhöpings, Oxelösunds. Örkelljunga, Malmö, Öckerö. Ale och Perstorps kommuner samt Kommunalförbundet för vård av missbrukare i Västerbottens län.
Helsingborgs kommun tillstyrker, med vissa reservationer, de förslag
som lagts fram i betänkandet.
Kungsbacka kommun ser positivt på de förslag som lagts fram.
Göteborgs kommun finner att kommunalförbundsutredningens förslag i allt väsentligt kan ligga till grund för lagstiftning. Sälunda tillstyrker kommunen att möjlighet att välja mellan kommunalförbund med fullmäktige och kommunalförbund med förbundsdirektion införs, att underställnings-
plikten avskaffas, att avtalsfriheten i fråga om rätten för en kommun att
lämna ett kommunalförbund görs större och att kommunalförbund registreras centralt. Kommunen har dock synpunkter på några av de bestäm-
melser som föreslås.
Mullsjö kommun lämnar endast positiva omdömen om betänkandet.
Grums kommun tillstyrker förslagen om kommunalförbund med enbart direktion, avvecklingen av länsstyrelsens tillsyns- och kontrollfunktion samt de förbättrade möjligheterna till utträde. I övrigt lämnar kommunen
vissa synpunkter på frågan om tvång att bilda kommunalförbund. Karlstads kommun biträder utredningens förslag till modernisering och förenkling av reglerna för kommunalförbund. Kommunen förutsätter att
kammarkollegiets registrering av kommunalförbund inte kommer att innebära en ny prövning av de kommunala besluten i likhet med nuvarande underställningsprövning hos länsstyrelse.
I övrigt har kommunen endast synpunkter på frågan om tvångsvis bil-
dande av kommunalförbund och på övergängsbestämmelserna.
Karlskoga kommun finner att betänkandet innebär förenklingar i frågan om möjligheterna att organisera ett kommunalförbund. Den föreslagna
möjligheten att välja mellan kommunalförbund med fullmäktige och kom-
munalförbund med förbundsdirektion tillstyrks av kommunen. Vidare tillstyrker kommunen förslaget att kommunerna får frihet att själva bestämma
om frågor som rör bildande och upplösande av kommunalförbund. Ett positivt inslag I betänkandet utgör enligt kommunen också de regler som
föreslås i syfte att avtalsvägen åstadkomma utträde ur kommunalförbund.
Med hänsyn till de kommunaldemokratiska aspekierna är enligt kom-
munen kommunalförbundsformen i vissa hänseenden att föredra framför interkommunal samverkan i företagsform. Kommunen anser det vara väsentligt, att kommunernas valfrihet får finnas kvar. Örnsköldsviks kommun anser det värdefullt att bibehålla institutet kom-
munalförbund som den enda offentligrättsliga formen för samarbetet kommuner emellan. Utredningen har enligt kommunens mening på ett förtjänstfullt sätt lyckats i sitt uppsät att modernisera och förenkla reglerna för sådant samarbete. Särskilt den i lagförslaget erbjudna möjligheten att
organisera ett kommunalförbund enbart med en förbundsdirektion uppfat-
tar kommunen som en positiv förenkling.
Som ett naturligt led i erkännandet av den kommunala självstyrelsen även vad gäller kommunalförbund anser kommunen det följdriktigt att länsstyrelsens nuvarande tillsyns- och kontrollfunktion slopas. Kommunen förutsätter, att kammarkollegiets roll som föreslagen registrerings-
myndighet inte framledes utvidgas till att omfatta även annan befattning
med kommunalförbunden.
Kommunen biträder utredningens förslag angående nya regler om ut-
träde ur kommunalförbund. Vidare biträds utredningens uttalade tveksam-
het rörande behovet av en rättsreglering av samarbetsnämnder och liknan-
de enklare former av interkommunalt samarbete. Det torde enligt kom-
munen vara en riktig bedömning att denna fråga får anstå i avvaktan på att man vunnit ytterligare praktiska erfarenheter av nu rådande ordning.
Strömsunds kommun imstämmer i utredningens förslag att länsstyrelsens tillsyns- och kontrollfunktioner upphör och att kommunen själv bestämmer såväl medlemskap som rätt att säga upp detsamma. Enligt kommunen är det vidare rekommendabelt att ett kommunförbund kan bildas för bestämd eller obestämd tid. Möjligheten att endast ha en direktion alternativt med en fullmäktige, en styrelse etc. finner kommunen också helt utmärkt.
Kommunalförbundetr för Stor-Stockholms bostadsförmedling (KSB) tillstyrker
— möjligheten att bilda kommunalförbund av den typ som finns idag
— möjligheten att bilda kommunalförbund utan fullmäktige — principen om att en frivillig sammanslutning i kommunalförbund också
ska innebära möjlighet ull fritt utträde
KSB avstyrker
— en ovillkorlig rätt till utträde ur ett kommunalförbund av KSB:s typ,
eftersom KSB inte kan betraktas som ett renodlat frivilligt kommunal-
förbund mot bakgrund av stockholmsregionens enhet i bostadsförsörj-
ningshänseende och 4 § BFL
— Övergängsbestämmelser på två år
— att kommunalförbund kan upplösas om ny förbundsordning ej antagits
inom tvåårsperioden.
Nordvästra Skånes kommunalförbund tillstyrker utredringens förslag. men har vissa synpunkter på dessa.
Sydvästra Skånes kommunalförbund har invändningar mot förslagen om
revision i och utträde ur kommunalförbund. Göteborgsregionens kommunalförbund ullstyrker i allt väsentligt utredningens förslag till förändringar i kommunalförbundslagen. Förbundet har
dock synpunkter på några frågor.
Förbundet ifrågasätter också om inte en speciell lagstiftning erfordras för vissa kommunalförbund med bredare ansvarsområde och anför:
I sådana kommunalförbund ställs helt andra krav på verksamhetens innehåll och förankring i medlemskommunerna än i ett förbund som till-
kommit för att lösa enstaka och avgörande frågor. Detta innebär i sin tur
att verksamheten måste organiseras I fastare former.
I Göteborgsregionen är behovet av ett permanent samarbetsorgan särskilt starkt. Regionen utgör ett gemensamt bostads- och arbetsmarknadsområde och omfattar delar av tre län, tre landsting och en landstingsfri kommun. Göteborgsregionens kommunalförbund bildades 1974 och övertog då regionplaneförbundets arbetsuppgifter, liksom Stor-Göteborgs samarbetskommittés uppgifter att genom utredningar och på annat sätt verka för samordning av kommunala angelägenheter av gemensamt intresse för medlemskommunerna. Enligt förbundets uppfattning bör det mot denna bakgrund vara en viktig uppgift för stat-kommunberedningen, som har ansvaret för den fortsatta handläggningen av dessa frågor, att beakta de speciella förhållanden för samordningen av samhällsplaneringen som föreligger i Göteborgsregionen. Landstingsförbundet anför att det är berett att slutgiltigt ta ställning till utredningens förslag först sedan stat-kommunberedningen redovisat sin samlade bedömning av betänkandet och kommunalföretagskommitténs betänkanden Kommunalföretaget (SOU 1982:13) och Interkommunal
samverkan i privaträttslig form (Ds C 1983:6). I avvaktan på denna redovisning lämnar förbundet dock synpunkter på några frågor i utredningens förslag.
Förbundet tillstyrker att kommunerna och landstingskommunerna ges möjlighet att välja mellan kommunalförbund med fullmäktige och kom-
munalförbund med förbundsdirektion. Förbundet framhåller dock som sin principiella uppfattning att olika kommunala samhällsuppgfter i första hand bör försöka lösas genom endera primärkommunalt eller landstings-
kommunalt huvudmannaskap, varigenom direkt politiskt och ekonomiskt ansvar kan utkrävas. Enligt förbundet bör ur kommunaldemokratisk syn-
punkt dubbla och oklara huvudmannaskapsgränser så längt möjligt undvikas.
Förbundet delar utredningens uppfattning att länsstyrelsens nuvarande
kontroll- och tillsynsfunktioner vad gäller kommunalförbund helt skall upphöra. Förbundet tillstyrker också utredningens förslag att ge kommunen och landstingskommunen större avtalsfrihet i fråga om möjligheterna att utträda ur kommunalförbund liksom den lösning av revisionsfrägorna i kommunalförbund med förbundsdirektion som föreslagits.
Förbundet har invändningar när det gäller frågorna om tvång att bilda kommunalförbund samt övergångsbestämmelserna.
Svenska kommunförbundet anser att utredningens förslag är i stora delar väl ägnat att ligga till grund för lagstiftning. I vissa frågor finns emellertid enligt förbundet anledning att göra ytterligare överväganden, vilket bör ske inom ramen för den samlade bedömning av den föreslagna kommunalförbundslagen och av kommunalföretagskommitténs förslag om interkommunal samverkan som skall ske inom stat-kommunberedningen.
Förbundet tillstyrker att kommunerna ges möjlighet att välja mellan kommunalförbund med fullmäktige och kommunalförbund med förbundsdirektion. Den enklare formen kan enligt förbundet komma till praktisk användning i de fall då ett interkommunalt avtal framstär som en otillräcklig lösning å den ena sidan och ett kommunalförbund med fullmäktige som en för tungrodd lösning å den andra. På de skäl som utredningen anfört tillstyrker förbundet också att länsstyrelsens befattning med kommunalförbunden genom underställning av vissa beslut m. m. upphör. Likaså tillstyrks den lösning av revisionsfrågorna i kommunalförbund med förbundsdirektion som utredningen föreslagit.
Förbundet har ingen erinran mot att kommunalförbunden registreras centralt, men förutsätter därvid att någon laglighets- eller sakprövning inte sker från kammarkollegiets sida vid denna registrering.
De frågor som enligt förbundet ytterligare bör övervägas gäller samarbetsnämnder, jävsreglerna i kommunalförbundslagen, bildande av kommunalförbund genom tvång, möjligheten att företa rättshandlingar innan kommunalförbund bildats, utträde ur och upplösning av kommunalförbund samt övergångsbestämmelserna.
Centralorganisationen SACOISR uwtllstyrker de framlagda förslagen. SACO/SR påpekar dock att utredningen inte belyst vilka arbetsrättsliga konsekvenser ett genomförande av förslagen kan få för de anställda. Personalkonsekvenserna bör vara utredda innan eventuell verksamhet enligt de framlagda förslagen påbörjas, anser SACO/SR.
LO anser att det är viktigt att de anställdas behov av insyn och representation i bl.a. kommunalförbund uppmärksammas särskilt i det fortsatta lagstiftningsarbetet.
Svenska kommunalarbetareförbundet delar utredningens uppfattning att huvudlinjen även i fortsättningen bör vara att allmänna medel så långt som möjligt hanteras i offentligrättsliga former. Bolagsformen skall enligt förbundet vara ett undantag. Förbundet instämmer i att den nuvarande kommunalförbundsorganisationen kan vara en trög och omständlig konstruk- 6 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 216
tion. Det kan enligt förbundet särskilt gälla för verksamheter som är av utpräglad teknisk natur. Förbundet anser därför att det vore värdefullt att det, såsom utredningen föreslår. vid sidan av kommunalförbund med full-
mäktige inrättas en kommunalförbundsorganisation med ett enda organ. en förbundsdirektion, som har hand om alla de uppgifter som nu är uppdelade
på fullmäktige och styrelsen. Därmed kan behovet av bolagsbildning mins-
ka anför förbundet.
Mellanskånes Planeringskommitté anser att utredningsförslaget är positivt. eftersom det torde stimulera tull ett ökat bildande av kommunalförbund.
2¶Synpunkter på särskilda frågor
2.1 Kommunalförbunds bildande
Kammarkollegiet anför: Enligt förslaget bildas ett kommunalförbund genom att den antagna förbundsordningen ges in till registreringsmyndig-
heten. Själva ingivandet föreslås alltså få konstitutiv verkan för kommu-
nalförbundet. En sådan ordning kan inte anses tillfredsställande från rättssäkerhetssynpunkt. Tidpunkten för bildandet av en juridisk person, sär-
skilt en sådan av offenthgrättslig karaktär, bör alluid vara ostridig och lätt
att fastställa. Detta är av betydelse inte bara för dem som bildar kommu-
nalförbundet utan också. och inte minst, för tredje man och allmänheten.
Något exempel på den av utredningen föreslagna ordningen för bildande av juridisk person är inte känt för kollegiet. Med den föreslagna ordningen skulle fråga lätt kunna uppkomma när ett kommunalförbund skall anses bildat. Det kan vara svårt att avgöra t. ex. vid vilken tidpunkt vederbörliga handlingar skall anses ha kommit in till myndigheten, särskilt som hand-
lingar tydligen kan komma successivt från olika håll och svårigheter kan uppstå vid bedömningen vilka handlingar som är konstitutiva och om de
getts in i vederbörhligt skick. I stället bör enligt kollegiets mening konsti-
tuerandet av ett Kommunalförbund — liksom bildandet av andra juridiska
personer — knytas till beslut av myndigheten att registrera förbundet. I annat fall bör myndigheten inte ges den missvisande beteckningen regi-
streringsmyndighet.
2.2¶Förbundsordnings innehåll
Svenska kommunförbundet Kristianstads länsavdelning och Perstorps
kommun anför: För att förhindra ”övergrepp” mot medlemskommuner,
som är i minoritet inom et kommunalförbund, är det mycket angeläget, att förslaget till ny lag om kommunalförbund ändras så, att förbundsordningen mäste innehålla en närmare preciserad beskrivning av den verksamhet förbundet skall bedriva. Verksamheter tuppgifter) utöver de, som klart
framgår av förbundsstadgarna föreslås förutsätta samtliga medlemmars godkännande i varje särskilt fall. I annat fall bör de icke få bedrivas (verkställas). Nordvästra Skånes kommunalförbund anför: Det är enligt NSKsS mening
väsentligt att kommunerna skall ha rätten att själva bestämma formerna för
sitt samarbete, såvida icke annat föreskrivs i särskild lagstiftning. I enlig-
het härmed är det också kommunerna själva inom ett förbund som i förbundsordningen formulerar och beslutar om ändamälen med förbundets verksamhet. Lagtexten, 6 8 p. I, föreslås få följande lydelse: (Förbundsordningen skall ange) 1. förbundets medlemmar och ändamål, som skall vara klart avgränsade.
2.3 Förbundsfullmäktige och förbundsstyrelse
Kammarkollegiet anför: Utredningen har inte funnit anledninp att föreslå en obligatorisk bestämmelse om suppleanter i förbundsfullmäktige. Däremot föreslas i 8 § att suppleanter skall utses I kommunalförbund med
förbundsdirektion. För de beslutande organen I kommuner, landstings-
kommuner. församlingar och totala kyrkliga samfälligheter är det obligatoriskt att utse suppleanter. Kollegiet ser inga skäl varför inte suppleanter skall utses även för ledamöter i förbundsfullmäktige. Genom ett obligatoriskt suppleantsystem tillförsäkras medlemmarna representativitet i kom-
munalförbundet. Kollegiet föreslår därför att 7 § kompletteras med regler
om suppleanter.
Om suppleanter för förbundsfullmäktige blir obligatoriska, bör andra meningen i 9 § resp. orden ”och har suppleanter utsetts” i första meningen i 14 8 utgå.
Örkelljunga kommun anför: Förslaget att de nyvalda kommunfullmäk-
tige omedelbart efter mandatskiftet måste utse förbundsfullmäktige. som i
sin tur skulle välja ny förbundsstyrelse med mandat från och med den 1 januari året efter valåret kan vara besvärligt för medlemskommunerna. Valet tull förbundsfullmäktige bör samordnas med de övriga val som kommunfullmäktige förrättar i december. Det vore bättre om den gamla förbundsstyrelsens mandatperiod utsträcktes att gälla in i januari året efter valåret, intill dess förbundsfullmäktige valt ny styrelse.
Helsingborgs kommun anför: Enligt 12 § i lagförslaget skall förbundsfullmäktige väljas från och med den 1 januari året efter valäret. Av 19 § kan
utläsas, att den av de nyvalda fullmäktuge utsedda styrelsen jämte andra
organ också skall väljas från och med samma dag. I 16 § angives, att de
nyvalda fullmäktige skall förrätta sådana på dem ankommande val, som avser tiden efter valåret. I specialmotiveringen till denna paragraf sägs, att fullmäktige genom denna bestämmelse fått lagligt stöd för att förrätta val till styrelser och nämnder, redan innan fullmäktiges mandatperiod börjat löpa.
Även om så är fallet. torde det i praktiken bli svårt att hinna med dessa val. En nyvald kommunfullmäktigeförsamling tilltrader som bekant den 1 november, och vid sitt första sammanträde 1 denna månad utser den en
valberedning. På grundval av dess förslag utser sedan församlingen vid
sammanträde omkring 20 december bl. a. sina representanter i kommunalförbundets fullmäktige.
Enligt lagförslaget skall det inte finnas någon motsvarighet till länsstyrel-
sens prövning av förbundsordningen från legalitets- och lämplighetssyn-
punkt. I stället skall det helt och hållet vara medlemmarnas angelägenhet att bestämma om bildandet av kommunalförbund och antagande av förbundsordning.
Det torde ligga i sakens natur att registreringsmyndigheten måste underkasta handlingar. som getts in för registrering, någon formell granskning
innan registrering kan ske. Sälunda måste myndigheten se till att det finns formellt riktiga beslut om att anta förbundsordning av de organ som är behöriga att fatta sådana beslut och att de ingivna handlingarna uppfyller
andra formella krav. Även om en registrering inte skulle krävas, måste en
sådan granskning ske, om besked skall kunna lämnas på fråga, om ett
kommunalförbund bildats och när detta skett. Ett formellt sådant besked torde f.ö. knappast kunna lämnas utan att registreringsmyndigheten fattat
ett beslut om registrering eller likvärdigt godkännande av de ingivna hand-
lingarna.
Vidare finns i 6—8 §§ i lagförslaget vissa tvingande regler om innehållet i en förbundsordning. Det bör ankomma på registreringsmyndigheten att
också pröva om en antagen förbundsordning upprättats i enlighet med
dessa bestämmelser. innan kommunalförbundet kan registreras. För att underlätta för kommuner och landstingskommuner som önskar bilda kommunalförbund skulle det givetvis vara av värde om någon form av anvisningar för upprättande av förbundsordning eller en ”normalförbundsord-
ning” utarbetades genom Svenska kommunförbundets och/eller Svenska
landstingsförbundets försorg.
Sedan prövning skett av en ingiven förbundsordning enligt vad som nu sagts, bör det ankomma på registreringsmyndigheten att besluta om regi-
strering. Först genom detta beslut bör kommunalförbundet anses bildat. Detta bör framgå av lagtexten i 5 3.
Motsvarande bör gälla för ändring i förbundsordning. Således bör sådan
ändring bli gällande först när registreringsmyndigheten beslutat om registrering av ändringen. Tidpunkten för ändring av förbundsordning kan vara av betydelse för både medlemmar och utomstående. Samma synpunkter på vikten av klarhet om tidpunkten gäller här som i fråga om
bildandet av kommunalförbund. Vad som sagts nu bör givetvis också
framgå av lagtexten i 5 §. Svenska kommunförbundet anför: Ett problem som aktualiserats i samband med förbundsbildning är avsaknaden av regler om konstituering och
möjligheten att företa rättshandlingar innan förbundet är bildat. Sådana
regler finns i aktiebolagslagen för aktiebolagens del. Det är emellertid inte säkert att bolagsreglerna kan tjäna som modell för kommunalförbunden. Problemet har uppkommit i första hand när kommunalförbund skall bildas på det obligatoriska området där speciallagstiftningen förutsätter alt den obligatoriska verksamheten — oavsett om denna skall drivas i förbunds-
form eller ej — skall tas över av kommunerna vid viss tidpunkt. Sådana problem uppkom t. ex. när värdförbunden skulle bildas men också i samband med bildandet av kollektivtrafikförbund. Denna fråga bör analy-
seras ytterligare under det fortsatta lagstiftningsarbetet.
Om de nyvalda förbundsfullmäktige skall hinna med att välja sina organ
före årsskiftet, måste de med hänsyn till kallelsetiden sammanträda mellan jul och nyår. En sådan lösning förefaller inte särskilt önskvärd, och det torde därför vara bättre, om mandatperioden för kommunalförbundets styrelse och övriga organ kunde utsträckas till den I februari, eventuellt
den I mars, året efter valåret för fullmäktige, så att de nya förbundsfull-
mäktige fär rimligare tid på sig att förbereda sina val.
Nordvästra Skånes kommunalförbund anför: Beträffande bestämmel-
serna för kommunalförbund med fullmäktige noterar NSK att utredningen
under valår ”legaliserar” ett decembersammanträde med de fr.o.m. 1
januari nästkommande år utsedda ledamöterna. Detta torde innebära att
medlemskommunernas nyvalda fullmäktige redan vid sitt första sammanträde måste utse ledamöter till kommunalförbundet. En samordning med nomineringarna I övrigt i en kommun, dvs. valberedningens arbete, kommer inte att ske, vilket synes beklagligt.
Bättre torde vara att införa en bestämmelse som ger den gamla styrelsen
förlängt mandat tills de av medlemskommunerna nyutsedda förbundsfull-
mäktige kunnat sammankallas i början av januari och då valt ny styrelse.
Ett sådant system motsvarar principiellt sett vad som tillämpas i kommu-
nerna under valär.
2.4 Ekonomisk förvaltning
Kommunalförbundet för vård av missbrukare i Västerbottens län anför: För kommunalförbundet innebär det svårigheter att fastställa budgeten för
kommande år under september månad (33 & KFL). Vär verksamhet finansieras genom dels statsbidrag, dels vårdavgifter
som betalas av de kommuner som placerar vårdtagare i vår verksamhet. Det är inte bara förbundets medlemskommuner som placerar missbrukare
på våra institutioner utan verksamheten omfattar hela länet. Vårdavgif-
terna utgör det underskott som förbundet får i verksamheten. Dessa preliminärdebiteras av förbundet och regleras efter bokslutet då det exakta underskottet är känt. Västerbottens kommunalförbund finansierar alltså inte sin verksamhet med bidrag enligt 34 & KFL som lagstiftarna beskriver normalfallet för kommunalförbund.
Både den gamla och nya lagsuftningen bygger på att budgeten skall
fastställas i god tid så att medlemskommunerna hinner budgetera sina
kostnader i den egna budgeten.
Kommunalförbundet tycker att möjligheter borde finnas att fastställa budgeten i november eftersom vare sig förbundets medlemmar som övriga
kommuner på nägot sätt kan känna sina kostnader ett visst budgetår. Ingen
kommun kan i förväg säga hur många personer som kommer att placeras i vär verksamhet och därmed veta kostnaderna.
2.5 Revision
Kammurrätten i Sundsvall anför: Föreskrifterna i 36 § i förslaget innebär att i ett kommunalförbund med förbundsdirektion varje förbundsmedlem skall välja en eller flera revisorer och minst lika många revisorssuppleanter för revision av förbundets verksamhet. Mot bakgrunden av att förbundsdirektionen är ett sådant kommunalförbunds enda organ framstår en sådan ordning som i princip riktig. I fall då förbundsmedlemmarna är många kan emellertid bestämmelserna leda till att antalet revisorer och suppleanter blir alltför stort. För att undvika detta bör det vara möjligt för förbundsmedlemmarna eller vissa av dem att välja gemensamma revisorer. De föreslagna bestämmelserna synes inte utesluta ett sådant förfarande.
Kammarkollegiet anför: 1 36 § första stycket föreslås att varje förbunds-
medlem ti kommunalförbund med förbundsdirektion) skall välja en eller
flera revisorer och minst lika många revisorssuppleanter. Kollegiet tillstyrker i och för sig den föreslagna ordningen att varje medlem skall utse revisor för revision av förbundets verksamhet. Men kollegieir anser full ullräckligt att varje medlem endast utser en revisor. Orden "eller flera” i
36 § första stycket bör säledes utgå. I specialmotiveringen s. 183 synes
utredningen ha utgått från att varje medlem skall utse endast en revisor.
I 36 § tredje stycket görs en hänvisning till kommunallagens bestämmel-
ser om revision som föreslås i övrigt i tillämpliga delar gälla för revision av
kommunalförbund med direktion. Förbundsmedlemmarna skall dock enligt förslaget var för sig pröva frågan om ansvarsfrihet för direktionen. Man kan då fråga sig hur situationen skall lösas om medlemmarna kommer till
olika resultat i ansvarsfrihetsfrågan. 5 kap 6 § kommunallagen torde vara tillämplig i sådant fall och varje enskild medlemskommun kan var för sig
väcka talan gentemot förbundsdirektionen. I ett sådant läge kan det emellertid vara naturligare att förbundsmedlem, som inte anser sig kunna
bevilja direktionen i kommunalförbundet ansvarsfrihet, i stället begär sitt
utträde ur förbundet.
Malmö kommun anför: När det gäller förbund med direktion skall frågan
om ansvarsfrihet prövas av förbundsmedlemmarna själva var för sig.
Kommunstyrelsen kan inte finna det särskilt meningsfullt att varje medlem under sådant förhållande skall utse minst en revisor och suppleant för detta
ändamål.
Göteborgs kommun anför: I fråga om revision av kommunalförbund med förbundsdirektion har föreslagits att varje förbundsmedlem utser en
revisor och en suppleant att granska förbundets verksamhet och varje förbundsmedlem skall besluta om ansvarsfrihet. Kommunstyrelsen inser
svärigheterna att finna ett system för revisionen men ser också de praktiska olägenheterna av förslaget i samband med förbund med många med-
lemmar. Frågan bör övervägas yuerligare.
Svdvästru Skånes kommunalförbund anför: När det gäller förbund med direktion skall frägan om ansvarsfrihet prövas av förbundsmedlemmarna
själva var för sig. Vi kan inte se någon större mening i att varje medlem skall utse minst en revisor och suppleant för detta ärende. I vårt förbund
skulle detta innebära att 18 personer skulle engageras. Vi förordar i stället den av utredningen diskuterade men förkastade lösningen att den revision, som enligt kommunallagen skall ske av de kommunala räkenskaperna. också skall omfatta revision av kommunalförbund vari kommunen kan ingå.
Göteborgsregionens kommunalförbund anför: När det gäller kommunalförbund med förbundsdirektion föreslår utredningen att frågan om ansvarsfrihet skall prövas direkt av förbundsmedlemmarna genom att vardera utse minst en revisor och en suppleant. I ett förbund med många medlemmar innebär förslaget att ett mycket stort antal personer skulle
engageras. Frågan om revision i kommunalförbund med direktion bör
därför övervägas ytterligare.
Kommunalförbundet för vård av missbrukare i Västerbottens län anför:
Lagförslaget 36 & KFL att varje förbundsmedlems fullmäktige väljer en
eller flera revisorer verkar på oss överambitiöst. För ett kommunalförbund
med många medlemmar (i vart fall kunde det ha varit 15 medlemmar)
måste denna regel te sig svårbemästrad. Västerbottens kommunalförbund förordar en enklare reglering av revisionen.
2.6 Utträde ur och likvidation av kommunalförbund
Kammarkollegiet anför: Enligt nuvarande ordning kan en medlem utträda ur kommunalförbund och kommunalförbund upplösas endast om vissa i lagen närmare angivna ändrade förhållanden inträtt. Det är länsstyrelsen som prövar om förutsättningarna för utträde och upplösning föreligger och som beslutar i dessa frågor.
Enligt utredningens förslag skall det i stället tillkomma medlemmarna att
själva besluta 1 sådana fall. Säledes skall enligt 39 8 i lagförslaget ett kommunalförbund på begäran av en förbundsmedlem träda i likvidation då
väsentligt förändrade förhållanden inträtt. Om medlemmarna emellertid inte kommer överens i frågan om sådana förutsättningar föreligger, finns i lagförslaget inte någon väg anvisad för lösning av tvisten. Utredningen har inte ansett detta nödvändigt (s. 196 i bet), eftersom den anser det osanno-
likt att förbundsmedlemmarna inte själva skall kunna lösa meningsskiljak-
tigheler om sådana frågor. Om mot förmodan tvist skulle uppstå mellan
förbundsmedlemmar, får de enligt utredningen vända sig till de allmänna domstolarna.
Kollegiet anser inte att allmän domstol är en lämplig instans för att slita
tvister som i dessa sammanhang kan antas ha uppkommit på grund av olika
politiska uppfattningar eller förvaltningsmässiga problem. I lagen bör enligt kollegiets mening anvisas en väg att lösa dylika tvister. En möjlighet är att ta in en bestämmelse att tvist mellan förbundsmedlemmar skall hänskjutas till avgörande av skiljemän.
Enligt utredningens förslag fastställs tidpunkten för en medlems utträde
ur förbundet till den dag då den ändrade förbundsordningen kommit in till
registreringsmyndigheten. Kollegiet har föreslagit att ändring i förbundsordning skall bli gällande när registreringsmyndigheten fattat beslut om att registrera ändringen. Givetvis måste med detta synsätt även sådana ändringar I förbundsordning som föranieds av medlems utträde registreras för att få rättsverkan. Därför bör utträdet tidsmässigt knytas till registreringsbeslutet och lagtexten bör ändras så att det framgår att utträdet har skett när ändringen i förbundsordningen har registrerats.
Det är nödvändigt att registreringsmyndigheten underkastar handlingar, som ges in för registrering, någon formell prövning för att kontrollera att beslut om ändring i förbundsordningen fattats i behörig ordning o.d. Vidare bör myndigheten pröva att den ändrade förbundsordningen stär i
överensstämmelse med bestämmelserna i kommunalförbundslagen.
Eftersom betydande rättsverkningar knyts till ett kommunalförbunds
beslut om likvidation, bör ett sådant beslut — i fråga om kommunalförbund
med fullmäktige — endast kunna fattas av förbundets fullmäktige. Detta är enligt kollegiets mening en självklarhet men bör ändå framgå av lagtexten.
Utredningen menar att likvidationen börjar I och med beslutet om denna. Det finns enligt kollegiets mening inget att invända mot detta. Eftersom likvidationsbeslut tilldrar sig stort intresse från såväl offentligrättslig som privaträttslig synpunkt föreslår utredningen att sådana beslut skall ges in till registreringsmyndigheten, dock utan att ingivandet skall medföra någon särskild rättsverkan.
Som sagts tidigare, anser kollegiet inte lämpligt att enbart ett ingivande
av handlingar till registreringsmyndigheten skall få rättslig verkan i olika
avseenden. I stället bör sådan verkan uppnås genom att myndigheten efter
viss formell prövning fattar beslut om registrering. I analogi med detta bör
även beslut om likvidation registreras hos myndigheten, trots att någon direkt rättsverkan inte förbinds med registreringsbeslutet. En registrering innebär dock som kollegiet framhållit ovan att registreringsmyndigheten måste kontrollera besluten i fråga om behörighet m. m. Utredningen föreslår att ett kommunalförbund skall vara upplöst när förbundsmedlemmarna har delgetts förvaltningsberättelsen rörande likvi-
dation och till denna fogade redovisningshandlingar. Kollegiet anser denna tidpunkt mindre väl vald. Förbundsmedlemmarna kan nämligen delges vid olika tidpunkter och det kan vara svårt för rättsägare och andra intressen-
ter att få vetskap om när så skett. I detta fall bör det inte vara nödvändigt
att knyta upplösning av kommunalförbund till ett särskilt registreringsbe-
slut. Däremot bör registreringsmyndigheten av praktiska skäl få kännedom om när förbundsmedlemmar blivit i behörig ordning delgivna aktuella handlingar för att bl.a. kunna lämna upplysning till tredje man om detta.
Kollegiet föreslär därför att ett kommunalförbund skall anses upplöst när
ifrågavarande handlingar har delgetts samtliga förbundsmedlemmar och
bevis om detta har kommit in till registreringsmyndigheten. Lagtexten bör
således kompletteras i detta avseende.
Registreringsmyndigheten bör också få kännedom om att likvidation tas
upp på nytt och fortsätts för kommunalförbund som upplösts. 44 § bör därför kompletteras med en bestämmelse att anmälan om fortsättande av
likvidation skall göras hos registreringsmyndigheten.
Länsstyrelsen i Kristianstads län ullstyrker de föreslagna reglerna om utträde, men anser att också en längsta ovillkorlig uppsägningstid exem-
pelvis på två är. bör skrivas in i lagen. Enligt länsstyrelsen är det nämligen
inte uteslutet att en kommun vid inträdet i ett kommunalförbund tar alltför
lätt på frågan om utträdestid. Om det då avtalas mycket långa uppsägnings-
tider blir det reella värdet av utträdesrätten mindre för berörda kommuner. anser länsstyrelsen.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anför: Länsstyrelsen ifrågasätter om utträde ur kommunålförbund bör kunna ske så lättvindigt som utredningen föreslår. De flesta kommunalförbund verkar på lång sikt med
ofta ansenliga investeringar och åtaganden. Det förefaller då inte rimligt att en enda förbundsmedlem skall kunna säga upp sitt medlemsskap när som
helst i de kommunalförbund som bildats för obestämd tid. I vart fall bör
enligt länsstyrelsens mening skyldigheten för förbundet att träda i likvida-
tion inträda senare än ett år efter uppsägning. Möjligheten för förbunds-
medlemmarna att medge medlem utträde i stället för likvidation bör natur-
ligtvis kvarstå även i den nya lagstiftningen. Haninge kommun anför: Sett till de fall då några kommuner frivilligt och
med ömsesidig vilja bildat ett kommunalförbund för att sköta en gemensam
angelägenhet, framstår utredningens mening — att medlem får rimliga
möjligheter att lösgöra sig från ett kommunalförbund som ingåtts på obestämd tid — som acceptabel.
När det gäller kommunalförbund för att gemensamt fördela olika bördor mellan kommuner inom samma marknad, t. ex. KSB. ställer sig saken
nägot annorlunda. Som utredningen tidigare omtalat finns intresse hos vissa kommuner inom KSB att lämna förbundet. Denna utveckling är enligt Haninge kommun inte acceptabel.
KSB:s speciella uppgifter och inriktning gör att Haninge kommun ställer 7 Riksdagen 1984/85.1 saml. Nr 216
sig negativ till utredningens förslag om utträdesbestämmelser i denna typ av kommunalförbund. Stockholms kommun erinrar om att utredningens förslag om ovillkorlig
utträdesrätt och dess förslag om att upplösning skall beslutas för förbund som inte reorganiserats kan medföra negativa konsekvenser för det enda
kommunalförbund som Stockholms kommun är medlem t, nämligen Kommunalförbundet för Stor-Stockholms Bostadsförmedling, KSB.
Kommunen finner med hänsyn till att medlemskommunerna i KSB inte
kunnat enas om ändring av förbundsordningen att det är troligt att någon reorganisation av KSB inte kommer att göras. I så fall, menar kommunen,
blir följden den att KSB upplöses utan att kommunerna enas om något annat. Men även om KSB reorganiseras kan enligt kommunen den före-
slagna ovillkorliga rätten till utträde leda till att någon eller några av
medlemskommunerna begär utträde ur KSB. Också i detta fall. framhåller kommunen, äventyras KSB:s verksamhet. Kommunen avstyrker därför förslaget.
Nyköpings kommun anför: Kommunen vill rikta uppmärksamheten på att de nya föreslagna regler som lättare möjliggör ett utträde ur ett kommunalförbund, bildade på obestämd tid, kan få negativa ekonomiska konsekvenser för de kvarvarande medlemmarna i de fall kommunalförbundet
fortsätter att existera. Kommunen saknar synpunkter från utredningen om
hur en sådan situation skall lösas. Det kan eljest bli besvärliga förhand-
lingsförhållanden medlemmarna emellan, som i realiteten motverkar utredningens syfte att göra bestämmelserna om utträde och upplösning enklare
och mer lätthanterliga.
Oxelösunds kommun pekar också på att de nya reglerna om utträde ur
kommunalförbund kan få negativa ekonomiska konsekvenser för de kvarvarande medlemmarna i de fall kommunalförbundet fortsätter att existera.
Örkelljunga kommun anför: Med en vag formulering i förbundsordningen rörande ett kommunalförbunds ändamål kan förbundet bedriva en mängd verksamheter även mot vissa medlemmars vilja, om blott majoriteten beslutat därom. Minoriteten tvingas att delta i kostnaderna även för
sådana aktiviteter, som den ej gillar. Ej heller har minoriteten möjlighet att med nuvarande bestämmelser utträda ur förbundet.
På grund härav är det i högsta grad angeläget, att I lagstiftningen klart utsäges, att förbundsordningen ovillkorligen måste innehålla klart preciserade ändamålsbestämmelser för kommunalförbundet, som därutöver ej får befatta sig med uppgifter. som ligger utanför ändamålsbestämmelserna, såvida inte samtliga medlemskommuner är ense därom. Men även om
förbundets ändamål ursprungligen är väl avgränsade, kan utvecklingen och
ändrade förhållanden medföra, att viss eller vissa kommuner ej längre
anser sig ha behov eller nytta av att vara med i förbundet. En medlemskommuns rätt till utträde måste därför lagfästas. Föreslagen uppsägningstid kan dock vara i kortaste laget och bör därför kunna utsträckas till två
år. Själva utträdet bör sammanfalla med räkenskapsårets utgång. Likvidation av ett kommunalförbund är en förhållandevis omständlig och tidsödande samt därmed också kostsam procedur. Om en medlem begärt
utträde. bör de ekonomiska mellanhavandena därför i första hand lösas
genom avtal. Om överenskommelse emellertid inte kan nås, skall likvida-
tionsförfarande ovillkorligen tillgripas. Genom en dylik bestämmelse är
pressen på båda parter härdare att lösa frågan avtalsvägen, varjämte ett
kommunalförbund ej indirekt genom att förhala överenskommelse om de ekonomiska mellanhavandena kan förhindra ett utträde.
Helsingborgs kommun anför: Om en förbundsmedlem säger upp sitt medlemsskap i ett kommunalförbund, skall enligt 38 § förbundet träda i likvidation inom ett år från uppsägningen. Enligt 40 § kan dock övriga
medlemmar besluta, att förbundet skall fortsätta verksamheten utan den
avgångna medlemmen.
Kommunen anser, att likvidation inte skall anges som huvudalternativet. Det bör tvärtom förutsättas, att verksamheten i förbundet skall kunna fortsättas och att likvidation skall tillgripas först om det inte visar sig
möjligt att avtala om en sådan fortsättning. Uppsägningstiden på ett år är för kort. Om en medlem skulle vilja lämna
ett förbund, medan övriga vill fortsätta verksamheten. finns det stor risk
för att en likvidation på så kort tid som ett år medför att allt normalt arbete
avstannar, medan all kraft går åt för likvidations- och rekonstruktionsarbetet och lösandet av praktiska problem. som t. ex. personal- och lokalfrågor. Sistnämnda frågor skulle bliva särskilt accentuerade. om förbundet
helt skulle upphöra efter ett år. Tidpunkten för en likvidation bör i stället anknytas till utgången av
kommunernas mandatperioder. Uppsägningstiden bör dock inte få vara
kortare än två år. Genom anknytningen till mandatperioderna förhindras
att den politiska sammansättningen av förbundsorganen förändras under
löpande mandattid.
Malmö kommun anför: Att man får en absolut rätt till utträde bedömer kommunstyrelsen som positivt. Minimitiden är emellertid för kort. En så
kort tid som den föreslagna minimitiden kommer troligen föra med sig att man i nya förbund kommer att i förbundsordningen skriva in en längre tid.
Kommunstyrelsen föreslår i denna del den föreskriften i lagen att om inget
annat sägs så skall likvidation till följd av uppsägningen inträffa först efter
utgången av den mandatperiod, som följer efter den period, under vilken
utträde begärts. Detta skulle innebära en minimitid om 4—6 är.
KSB anför: KSB ansluter sig till den principiella ståndpunkten att samar-
bete mellan kommuner eller landstingskommuner helst bör bygga på frivil-
lighet och på ömsesidig vilja hos parterna att tillsammans lösa ett problem eller fullgöra en uppgift.
Enligt bostadsförsörjningslagens 4 § har regeringen rätt att fatta beslut rörande gemensam bostadsförmedling som innebär att berörda kommuner
måste bilda kommunalförbund för uppgiften. Utredningen har en del invändningar mot 4 § BFL. Den anser det inkonsekvent, att det för anbefalld samverkan i fråga om bostadsförmedling föreskrivs kommunalförbund som obligatorisk form, när det inte finns något krav i BFL att en kommuns
egen förmedling ska drivas av en nämnd. Den anser vidare, att det för
modern lagstiftningsteknik hade varit naturligare, att formulera de materi-
ella förutsättningarna för en kommunal förpliktelse, så att direkta ålägganden från regeringens sida framstår som onödiga. Trots utredningens lagtekniska invändningar föreslås ingen ändring av
BFL. Utredningen har däremot anfört att den kommunala bostadsförmed-
lingen är av sådan betydelse för den enskilde att den bör bedrivas av
kommunala organ, dvs. av kommunala nämnder eller av kommunalförbund. KSB instämmer i den uppfattningen och anser att bostadsförmedlingens betydelse för den enskilde, stockholmsregionens enhet i bostads-
försörjningshänseende och tvånget i BFL innebär att utträdesmöjligheter
ur ett kommunalförbund typ KSB bara kan bli en formell möjlighet. KSB anser inte att utredningen har löst frågan om utträdesrätt ur kommunalförbund, där det samtidigt finns en tvingande lagstiftning.
Utträde ur KSB av någon eller några kommuner skulle medföra att KSB:s hela existens skulle ifrågasättas. KSB:s existens i framtiden bör avgöras med utgångspunkt i hur en gemensam bostadsförmedling i stock-
holmsregionen bäst bör organiseras och inte utifrån en i och för sig lovvärd princip om frivilligt samarbete mellan kommuner.
KSB avstyrker en ovillkorlig rätt till utträde ur ett kommunalförbund av
KSB:s typ. Eftersom KSB är unikt som kommunalförbund skulle särskilda
regler för enbart KSB kunna vara motiverade.
Nordvästra Skånes kommunalförbund anför: NSK instämmer i utred-
ningens grundinställning beträffande utträdesmöjligheterna men föreslår
vissa modifieringar av de föreslagna bestämmelserna.
En ovillkorlig rätt till utträde skall enligt förbundets mening finnas i
förbund som bildats för obestämd tid. En uppsägning skall inte behöva motiveras.
Såvida annan uppsägningstid inte bestämts i förbundsordningen skall,
enligt utredningens förslag, ett kommunalförbund träda i likvidation och upplösas ett år efter det att en kommun sagt upp sitt medlemsskap. Förmodligen har utredningen inte haft tid att tillräckligt penetrera de praktiska konsekvenserna av detta förslag till huvudregel.
NSK vill bestämt hävda att huvudregeln vid en medlemskommuns utträde inte bör vara likvidation och upplösning. I ett förbund med många medlemmar torde en reorganisation och fortsatt verksamhet i första hand komma att eftersträvas, vilket i hög grad kan försvåras vid likvidation. Vid
en förhållandevis kort uppsägningstid riskerar man att ett pågäcnde och för
övriga kommuner fungerande samarbete blir helt lamslaget under den tid likvidationsförfarandet tar och tills nya samstämmiga beslut därefter kan tas i kommunerna om ett nytt samarbetsorgan.
Huvudregeln vid utträde bör enligt förbundets mening vara att en uppgö-
relse eller ett särskilt avtal om utträdet i första hand bör träffas. Därvid kan förutom en ekonomisk uppgörelse troligen också överenskommelse om
lämpligaste tidpunkt för utträdet träffas. Stat- kommunberedningen bör överväga hur en lagstiftning bäst utformas i enlighet med dessa utgängs-
punkter.
Den av utredningen föreslagna uppsägningstiden på ett är är enligt förbundets mening av praktiska skäl alltför kort. En normal uppsägningstid
av lägst två är synes för de interkommunala verksamhetsformer som här är aktuella vara lämpligare. I en förbundsordning kan givetvis kortare uppsägningstid avtalas men bör inte vara huvudregel.
Beträffande utträdesreglerna föreslär förbundet sammanfattningsvis, att den ovillkorliga rätten till utträde slås fast, att avtal om utträde skall prövas
innan likvidationsbestämmelserna blir aktuella, att utträde sker vid utgång-
en av det kalenderår, som infaller 2 år efter uppsägning, såvida inte avtal träffats om annan tid.
Svdvästra Skånes kommunalförbund anför: Enligt nuvarande lagen om
kommunalförbund får medlem utträda endast om samtliga medlemmar går
med på det. Detta till synes hårda villkor för utträde finns helt enkelt därför att medlem inte skall kunna lämna en överenskommen samverkan hur lätt
som helst. Det nya förslaget kan innebära risk för alltför lösa villkor för
samarbete inom ramen för ett kommunalförbund. Man kan då i onödan välja att samverka i bolagsform i stället. I förbundsordningen kan man
emellertid reglera denna fråga efter önskemål. Så torde dock sällan ha skett. Nu öppnas en möjlighet för medlem, som vill utträda, en villkorlig
rätt. och i lagen föreslås därvid en uppsägningstid om ett år. Denna tid kan emellertid förlängas i förbundsordningen. Oavsett detta förefaller emeller-
tid en uppsägningstid om ett år vara orealistiskt kort. Om man — vilket
synes riktigt — inte skall få skriva bort själva uppsägningsrätten i förbundsordningen bör i vart fall den legala minimitiden vara betydligt längre. Förbundet föreslår att den likvidation som blir en följd av uppsägning, skall inträffa först efter utgången av den mandatperiod, som följer efter den under vilken utträde begärts. Detta skulle innebära en minimitid om 4—6
är.
Göteborgsregionens kommunalförbund anför: Genom utredningens förslag vidgas avtalsfriheten i fråga om möjligheterna att utträda ur ett kommunalförbund. En uppmjukning av den nuvarande bestämmelsen att medlem endast får utträda om förbundets övriga medlemmar medger det kan vara motiverad. Det bör emellertid inte accepteras att en kommun kan lämna en överenskommen samverkan inom ramen för ett kommunalförbund alltför lättvindigt, vilket utredningens förslag kan komma att leda till. Den minimala uppsägningstiden på ett är förefaller orealistiskt kort, även om möjlighet finns att i förbundsordningen komma överens om annan tid. Det är vidare väsentligt att lagen möjliggör för förbundsmedlemmarna att
medge medlem utträde istället för likvidation och upplösning av förbundet.
Svenska kommunförbundet anför: Förbundet tillstyrker utredningens förslag att ge kommunerna större avtalsfrihet i fråga om möjligheterna för en kommun att utträda ur ett kommunalförbund. Däremot kan ifrågasättas om förslaget att en uppsägning skall leda till likvidation och upplösning ett år efter uppsägningen om förbundsmedlemmarna inte avtalar om annat är en lämplig huvudregel. Enligt förbundets mening bör lagen i stället utgå
frän att frågan om fortsatt samverkan i första hand prövas. Först om detta inte lyckas bör förbundets likvidation och upplösning bli aktuell. Statkommunberedningen bör från dessa utgångspunkter bedöma hur lagstift-
ningen kan utformas på denna punkt.
2.7 Arbetsrättsliga synpunkter
SACO/SR påpekar, som tidigare nämnts, att utredningen inte belyst vilka arbetsrättsliga konsekvenser ett genomförande av förslagen kan få för de anställda. Enligt SACO/SR:s uppfattning bör interkommunal samverkan bedrivas av personal som är särskilt anställd för verksamheten. och inte genom att de samverkande kommunerna ställer sin egen personal till förfogande genom tillfälliga anställningsformer. Det är enligt SACO/SR också väsentligt att en ökad interkommunal samverkan inte kommer att
innebära några negativa konsekvenser för personalen i de samverkande
kommunerna. SACO/SR menar att de arbetsrättsliga och personalpolitiska
konsekvenserna av interkommunal samverkan bäst löses genom kollektiv-
avtal mellan de berörda parterna.
2.8 Jäv
Svenska kommunförbundet anför: Det har förekommit konflikter mellan en förbundsmedlem och förbundets övriga medlemmar. Jävsreglerna i
kommunalförbundslagen är emellertid inte anpassade härtill. Den ledamot
i förbundsstyrelsen eller annat förbundsorgan, som representerar en viss
medlemskommun blir nu inte jävig ens om rättegång pågår mellan för-
bundsmedlem och kommunalförbundet. I vad mån särskilda jävsregler kan behövas för dylika fall av intressekonflikter bör enligt förbundets mening övervägas ytterligare.
2.9 Arkivvård
Riksarkivet anför: I kommunallagen (1977: 179) finns bestämmelser om
skyldighet för kommuner och landsting att vårda och förteckna sina arkiv. I den gällande lagen om kommunalförbund (1957: 281) finns hänvisningar till dessa bestämmelser. Motsvarande hänvisningar finns i lagförslaget.
Enligt förslaget skall sålunda fullmäktiges. styrelses och nämnders arkiv
värdas och förtecknas. Fullmäktige skall dessutom meddela föreskrifter
om arkivvärden (9 och 19 §§). I förbund med förbundsdirektion skall enligt
30 § arkivet vårdas och förtecknas.
Enligt riksarkivets uppfattning bör bestämmelserna om arkivvården
vara likartade oberoende av hur kommunalförbundet organiseras. En skyl-
munalförbund med förbundsdirektion. Detta kan ske genom att en hänvis-
ning till 2 kap. 27 § kommunallagen intas i 30 § lagförslaget. I nu gällande lag (32 §) finns bestämmelser om förvaring och vård av upplöst kommunalförbunds arkiv. Enligt dessa skall länsstyrelse förordna
vilken av förbundets medlemmar som skall övertaga och vårda de till förbundets arkiv hörande handlingarna. Denna bestämmelse saknar motsvarighet i förslaget ull ny lag.
Enligt riksarkivets mening bör frågan om förvaring och vård av upplöst kommunalförbunds arkiv regleras i; lagen. Det finns flera skäl till att dessa arkiv bevaras och vårdas även efter det att respektive förbund upplösts. Till dessa skäl hör bl. a. hänsyn till rättssäkerheten samt till forskningens behov. Dessutom torde handlingarna i många fall ha betydelse för statliga och kommunala myndigheter. Det bör i sammanhanget observeras att regeringen beslutar om förvaringen av upphörd kommuns arkiv enligt
kungörelsen (1966: 568) om överlämnande av kommunala arkiv vid ändring
i kommunal indelning.
Enligt lagförslaget skall beslut av kommunalförbund att träda i likvida-
tion inges till kammarkollegiet. Riksarkivet föreslår, att i lagen intas en
föreskrift om att kommunalförbund vid likvidation skall fatta beslut om till vilken av medlemmarna arkivet skall överlämnas. Detta beslut bör inges
till registreringsmyndigheten (kammarkollegiet) i likhet med de handlingar som omnämns i 42 § lagförslaget. Kammarkollegiet bör underrätta riksar-
kivet när sådana beslut inges.
2.10 Lagteknik
Kammarkollegiet lämnar lagtekniska synpunkter på de av utredningen föreslagna bestämmelserna i kommunalförbundslagen enligt följande:
5 § första stycket
Enligt förslaget skall förbundsordning hksom ändring i förbundsordning
antas av medlemmarna”. Beslut om antagande av förbundsordning eller
ändring av sådan bör ankomma på kommunfullmäktige respektive lands-
ting. Detta torde i och för sig följa av huvudregeln orm kompetensfördelningen i I kap. 5 § kommunallagen (1977: 179). För klarhetens skull, och mot bakgrund av I $ fjärde stycket i lagförslaget, bör det dock framgå av
det aktuella lagrummet att förbundsordning eller ändring i sådan skall antas av medlemmarnas fullmäktige.
285 Andra stycket i denna paragraf motsvarar bestämmelserna i 15 §. Eftersom första stycket innehåller hänvisning till bl. a. 15 §. bör andra stycket
kunna utgå.
36 § andra stycket
I andra stycket föreskrivs att revisor och revisorssuppleant skall väljas för ett nybildat förbund, ”innan förbundet bildas”. och valet skall avse granskning av verksamheten under tiden från valet etc. Val av revisor och revisorssuppleant torde kunna ske exempelvis i samband med att förbundsordning antas av en blivande förbundsmedlem. Någon verksamhet att granska förekommer emellertid inte förrän ett förbund har bildats. Andra meningen i detta stycke kan därför i stället förslagsvis lyda. ”Valet skall avse tiden från valets förrättande tills nästa tjänstgöringstid för revisorer och revisorssuppleanter börjar.” Med detta förstås att valet avser granskning av verksamheten under tiden från det kommunalförbundet bildats.
37 §
Avsnittet om besvär bör enligt kollegiets mening flyttas sist i lagen efter 46 §. eftersom besvärsreglerna är tillämpliga även i fråga om beslut rörande likvidation och upplösning. Även över kammarkollegiets beslut i fråga om registrering bör besvär kunna anföras och paragrafen bör därför kompletteras i detta hänseende.
Övergängsbestämmelserna
Punkt 3
Ordet "senast bör tilläggas före ”den 1 juh 1986” och ordet ”själv-
mant” utgå.
Punkt 4
Sista meningen bör lyda: ”Beslut om att anta förbundsordning enligt den nya lagen skall ges in till registreringsmyndigheten för registrering senast
den I juli 1986.”
Malmö kommun och Sydvästra Skånes kommunalförbund anför: I punkt 3 bland övergångsbestämmelserna stadgas att länsstyrelserna den 1 juli
1986 självmant skall förordna om upplösning av kommunalförbund, bil-
dade före den 1 juli 1984, alltså enligt nuvarande lag. Man räknar i utredningen med att det stora flertalet av de nuvarande kommunalförbunden kommer att bli kvar, men reorganiserade efter den nya lagstiftningen.
borde ge uttryck för att upplösningstvånget inte gäller gamla, men reorganiserade förbund. Detta kan exempelvis ske genom tillägg av orden
"men som icke ombildats i enlighet med denna lag”.
2.11 Övergångsbestämmelserna
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anför: Utredningen föreslär att
de nuvarande kommunalförbunden skall upplösas den 1 juli 1986. De
serna. Detta medför naturligtvis en stor omgång. Genom övergångsregler
borde de nuvarande kommunalförbunden kunna kvarstå tills vidare i sin
funktion. I vart fall bör de få fortleva under längre tid än till 1986.
Haninge kommun anför: Utredningen anser att om KFL får fortsätta att gälla för existerande kommunalförbund, uppkommer det ”icke önskvärda läget” att två lagar om kommunalförbund för lång tid framöver kommer att vara I kraft samtidigt. Särskilt anses nu gällande regler för medlems utträde ur kommunalförbund vara otillfredsställande. Utredningen anser att nuva-
rande ”avtalsförhållande av evig natur” bör rättas till utan alltför långt
dröjsmål.
Utredningen föreslår därför att de kommunalförbund som inte ombildas under den nya lagen upplöses när tva år förflutit från den nya lagens ikraftträdande. Utredningen räknar med att de flesta kommunalförbund. med oförändrat medlemsantal, kommer att reorganiseras i enlighet med
övergångsbestämmelserna innan 1986-07-01. Haninge kommun delar inte utredningens uppfattning i denna del. Mot bakgrund av dels de synpunkter
som framkommit vid utredningens kontakter med KSB tavsnitt 8.8) dels
kommunens synpunkter vad gäller utredningens förslag om ovillkorlig rätt
för medlem till utträde ur kommunalförbund (avsnitt 10.5), framstår föreslagna regler om övergångsbestämmelser som inkonsekventa och oacceptabla.
Den huvudsakliga orsaken till KSB:s tillkomst var att få till ständ ett samarbete för bostadsförmedling i Storstockholmsregionen. Nägra år efter bildandet tillkom uppgiften att utjämna medlemmarnas kostnader för bostadsbidrag. KSB:s uppgifter är lika viktiga och angelägna idag som vid dess tillkomst. Det handlar ytterst om att solidariskt utjämna regionens bördor i bostadsförsörjningshänseende.
Utredningen har konstaterat att kommuner, för vilka medlemskapet i
KSB endast innebär kostnader. önskar utträda ur förbundet. Med de övergångsbestämmelser som föreslagits blir utträdet en realitet. Effekterna av detta drabbar främst de kommuner som har hög andel av regionens bostadsbidragskostnader samt segregationsproblem i bostadsområdena.
Av ovan angivna orsaker föreslår kommunen i stället att KSB fortsättningsvis verkar inom ramen för nu gällande KFL. Kommunen ställer sig i
övrigt frågande ull lagstiftning som till följd av övergångsbestämmelser fär
retroaktiv verkan
Nyköpings kommun anser att de föreslagna övergångsbestämmelserna
inte ger mycket ledtråd för vilka "formalia" som måste iakttas för att en
reorganisation skall genomföras under den tid som den gamla lagen före-
slås skall vara gällande för de bestående kommunalförbunden.
Göteborgs kommun anser att förslaget att befintliga förbund skall upplö-
sas om de inte reorganiseras inom två år onödigt strängt. Lämpligheten av
en sådan regel kan enligt kommunen också ifrågasättas. I varje fall anser kommunen att tiden bör förlängas.
Öckerö kommun anser att övergångstiden är något snävt tilltagen och
framhåller som sin mening också att ”nya” kommunalförbund bör anpas-
sas till tidpunkten för val av mandatperioden.
Ale kommun anför: Utredningen föreslår i övergångsbestämmelser att länsstyrelsen — med visst undantag — den 1 juli 1986 självmant skall förordna om upplösning av de kommunalförbund som bildats före den I
juli 1984. Bestämmelsen innebär att nu verksamma kommunalförbund har
en tidsfrist på två år att ombilda sig enligt de nya lagbestämmelserna.
Kommunen anser att denna tid bör förlängas och att övergångsbestäm-
melserna bör medge att nyval till kommunernas fullmäktige hunnit genom-
föras och de nya fullmäktugeförsamlingarna getts erforderlig tid att ta ställning till ändrad förbundsordning. Kommunen anser att tidsfristen för ombildande av komnunalförbund som tillkommit före den 1 juli 1984 bör utsträckas till den I juli 1988.
Karlstads kommun ifrågasätter om övergångsreglerna skall ha den föreslagna utformningen enligt vilken kommunalförbund, som inte reorganiscras, skall vara upplösta efter två år. Det förefaller enligt kommunen
möjligt att finna en bättre lösning under det fortsatta arbetet.
KSPB anför: Förslaget till övergångsregler för den nya lagstiftningen kan
få till följd att KSB, om förbundet inte lyckas anta nya bestämmelser enligt föreslagen lagstiftning, kommer att upplösas två år efter det den nya lagen trätt i kraft. Svårigheterna att få igenom en ny förbundsordning är uppen-
bara samtidigt som tidigare bestämmelser i 4 § BFL, om länsstyrelsens möjlighet att ingripa numera är borttagna.
KSB anser det orimligt att 16 års arbete med gemensam bostadsförmed-
ling i regionen skulle kunna upplösas efter en tvåårsperiod på enbart
formella grunder.
KSB anser att lydelsen av 4 § BFL medför att KSB inte kan betraktas
som ett renodlat frivilligt förbund. KSB har förordat en kontinuitet och enhetlighet i bostadsförsörjningsområdet vad gäller grunderna för bostads-
bidrag. Utredningen har också diskuterat innehållet i 4 & BFL och KSB
anser att så länge nuvarande lydelse av 4 §& BFL kvarstår är det motiverat
att KSB, som enda kommunalförbund för bostadsförmedling, ges tillfälle
att fortsätta sin verksamhet enligt nuvarande ordning.
Nordvästra Skånes kommunalförbund anför: De av utredningen före-
slagna övergångsbestämmelserna kan enligt NSK:s mening ifrågasättas.
Den nya lagen bör kunna tillämpas för befintliga kommunalförbund utan att upplösning tillgrips. Av praktiska skäl torde förbunden anta den revide-
rade förbundsordningen för tillämpning från en ny mandatperiods inträde.
Göteborgsregionens kommunalförbund anför: Utredningens förslag till övergångsbestämmelser innehåller ett par oacceptabla inslag. För det första bör man kunna finna en smidigare lösning av frågan om anpassning av nu befintliga kommunalförbund till den nya lagen i stället för det hot om
upplösning två är efter lagens ikraftträdande som föreslagits. För det andra bör övergångstiden förlängas jämfört med förslaget och anpassas till gäl-
lande mandatperioder. Om den nya lagen i enlighet med förslaget träder i
kraft den I juli 1984 — vilket i och för sig förefaller orealistiskt — bör tiden för ombildning av de befintliga kommunalförbunden utgå tidigast den 31
december 1988.
Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet ifrågasätter om det är en lämplig och nödvändig lösning att föreskriva att de kommunalförbund som inte reorganiseras skall vara upplösta när två år förflutit från den dag då den nya lagen trädde i kraft. Förbunden föredrar en lösning där de nya reglerna i huvudsak blir tillämpliga på de nu befintliga kommunalförbunden. Denna fråga bör enligt förbunden övervägas ytterligare under det fortsatta lagstiftningsarbetet.
2.12¶Tvång att bilda kommunalföbund
Länsstyrelsen i Kristianstads län anser at det inte längre finns motiv för att behålla de lagliga möjligheter regeringen för närvarande har att tvinga kommuner att bilda kommunalförbund i frågor som gäller bostadsförmedling och regionplanering. Ett samarbete i kommunalförbundets form bör enligt länsstyrelsen alltid förutsätta ett frivilligt engagemang från samtliga berörda kommuners sida.
Svenska kommunförbundet Kristianstads länsavdelning och Perstorps kommun anför: Enligt speciallagstiftning har regeringen rätt att fatta beslut rörande bostadsförmedling och regionplanering. som innebär att berörda
kommuner måste bilda kommunalförbund för angelägenheten.
Ett annat tvångsmoment finns i lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik.
Enligt 4 § lagen (1947: 523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande skall kommun anordna avgiftsfri bostadsförmedling om det behövs för bostadsförsörjningens främjande. Regeringen kan ålägga kommunerna att fullgöra denna skyldighet inom en region. Om regeringen har ålagt kommuner att anordna gemensam bostadsförmedling skall de deltagande kommunerna ha hand om denna i kommunalförbund.
Enligt 128 § byggnadslagen (1947: 385) bestämmer regeringen om det skall finnas regionplan för ett område. Om regeringen meddelar förordnande härom skall de berörda kommunerna bilda ett kommunalförbund för angelägenheten (regionplaneförbund). Beträffande regionplaneförbund gäller KFL med vissa avvikelser. som närmare anges i byggnadslagen.
Eftersom förslaget till ny planlagsuftning inte är färdigt har kommunalförbundsbetänkandet icke gått in på att anpassa byggnadslagens särbestämmelser om kommunalförbund tll den nya lag om kommunalförbund som
planeförbund lär inte vara att vänta p. gp. a. det arbete som nu pågår på ny
planlagstiftning.
Vi anser, att det inte längre är nödvändigt att bibehålla möjligheterna för regeringen att tvångsvis bilda kommunalförbund. Kommunerna har numera tillräcklig kompetens för att självständigt bedöma och avgöra behovet
av sådana åtgärder som nu tvångsvis kan föreskrivas. Vi föreslår att
nuvarande och föreslagen (PBL) lagsuftning ändras sä. att kommunalförbund endast kan bildas genom frivilliga överenskommelser. Det finns av samma skäl ingen motivering att bibehålla föreslagna regionplanregler i PBL.
Skulle detta förslag inte bifallas är det enligt vär uppfattning mycket angeläget att det föreskrivs. att kommunalförbund som tvångsvis bildas
endast fär bedriva en klart avgränsad verksamhet, som närmare anges i regeringens beslut. En allmänt hållen formulering i förbundsstadgarna för
ett kommunalförbund som bildats genom tvångsbeslut. om vilken verksamhet som förbundet skall bedriva, bör inte tillåtas. I tvångsbeslutet bör verksamheten detaljregleras.
Kommunalförbund som bildats genom tvång föreslås inte få bedriva annan verksamhet än den som närmare angivits i regeringens beslut med
mindre än att varje medlemskommun frivilligt lämnat medgivande till
erforderliga tillägg till förbundsstadgarna. Dessutom föreslås att varje medlem får rätt att säga upp en överenskommelse om ett sådant frivilligt
tillägg till förbundsstadgarna. Örkelljunga kommun anför: Det kan med fog ifrågasättas, huruvida
möjligheten för staten att med stöd av speciallagstiftning bilda kommunalförbund skall bibehållas. Kommunerna är numera kapabla att själva ombesörja de speciella uppgifter, som dylika förbund skulle omhänderha. Be-
hövs interkommunalt samräd, kan sådant åstadkommas på andra sätt än
genom kommunalförbund. Det finns ju t. ex. i varje län en länsavdelning av
Svenska kommunförbundet. som säkerligen skulle kunna ta på sig den samordning. som i det särskilda fallet kunde anses behövlig. Nu ifrågava-
rande bestämmelser bör därför utmönstras ur lagstiftningen.
Göteborgs kommun framhåller som sin uppfattning att varje form av
statliga regler som syftar till att tvängsvis åstadkomma interkommunal
samverkan bör avskaffas. Samverkan med en part som inte vill samverka
kan enligt kommunen inte förväntas ge något positivt resultat.
Grums kommun anför: Utredningen understryker vikten av att ett sam-
arbete helst bör bygga på frivillighet och på en ömsesidig vilja att tillsam-
mans lösa ett problem eller fullgöra en uppgift. Man framhåller dock att det
någon gång kan vara oundvikligt för lagstiftaren att ålägga kommuner eller
landstingskommuner att ha hand om en uppgift gemensamt. Om detta skulle ske i någon omfattning undergrävs kommunernas självbestämmanderätt. Särskilt drabbas de mindre kommunerna som har betydligt större kommuner som naturliga samarbetspartners. Därför erfordras att man i särskilda bestämmelser om kommunalförbund för visst ändamäl. då inte reglerna I kommunalförbundslagen skall gälla. ser till att det finns stadgan-
den som garanterar de mindre kommunernas inflytande. Mot samma bakgrund bör man från statsmakternas sida avväga de uppgifter som tilldelas
kommunerna så, att ett organiserat samarbete exempelvis i form av kommunalförbund alltid är ett andrahandsalternativ.
Karlstads kommun motsätter sig att statsmakterna tvångsvis kan kräva bildande av kommunalförbund. Som en följd härav bör enligt kommunen
reglerna för kommunalförbund enligt lag om huvudmannaskap för kollektivtrafik bli föremål för en översyn, lämpligen i stat-kommunberedningens arbete. Även frågan om särskilda regler om regionplaneförbund bör enligt kommunen övervägas ytterligare, bl.a. mot bakgrund av lagrådsremissen beträffande ny plan- och bygglag.
Landstingsförbundet anför: Enligt viss speciallagstiftning kan det före-
ligga tvång att bilda kommunalförbund. Enligt förbundets uppfattning bör
statsmakterna I det längsta undvika att tvinga fram interkommunal samverkan i kommunalförbundets form. Tvångsvis bildade kommunalförbund är enligt förbundets uppfattning oförenligt med de strävanden till minskad statlig styrning och detaljreglering, som statsmakterna i olika sammanhang
ger uttryck för. Utredningen har enligt sina direktiv inte gått in på bestäm-
melserna om kommunalförbund i 1978 års lag om huvudmannaskap för kollektivtrafik. Förbundet anser dock att stat-kommunberedningens övergripande bedömning bör omfatta också denna lag.
Svenska kommunförbundet anför: Enligt viss speciallagstiftning kan regeringen tvångsvis se till att kommunalförbund bildas, nämligen i fråga om bostadsförmedling, regionplanering och kollektivtrafik. Förbundet anser principiellt sett att alla möjligheter från statsmakternas sida att tvinga fram interkommunal samverkan i kommunalförbundets form bör avskaffas. Att behålla möjligheterna att på något område tvångsvis bilda kommunalförbund är enligt förbundet oförenligt med de strävanden till minskad statlig styrning och detaljreglering, som statsmakterna i olika sammanhang gett och ger uttryck för.
KSB anför: Utredningen har föreslagit att länsstyrelsens nuvarande befattning med fastställelse av förbundsordning och andra tillsyns- och kontrollfunktioner ska upphöra.
Före 1977 fanns en bestämmelse 14 § BFL om att länsstyrelsen. resp.
regeringen, skulle besluta om förbundsordning eller ändring därav om medlemskommunerna inte kunde enas. Denna bestämmelse togs bort i
samband med 1977 års ändringar i kommunallagstiftningen.
KSB anser att så länge regeringen kan besluta om gemensam bostadsför-
medling i ett bostadsförsörjningsområde måste det finnas garantier att
beslutet kan verkställas, om några/någon av medlemskommunerna skulle vägra att acceptera ett förslag till förbundsordning. KSB föreslår därför en
återgång till ordningen före 1977 då länsstyrelsen, resp. regeringen, hade
möjlighet att ingripa.
Innehåll
Regeringens PrOpOSiliON ooooeeesssesesesrrerasesss rer s ss seas osa 1
Propositionens huvudsakliga innehåll sosoossossssssssssss ene sons | Förslag till kommunalförbundslaäg =sosooosoosserrrsersersee rer rea 2 Förslag till lag om ändring i lagen (1978: 438) om huvudmannaskap för
viss kollektiv persontraftk oosooooesssereeeresrsessrr ers rss rerna 1 Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 30 maj 1985 0. 12
I Inledfing sososesseerererereserserereerers sees ers ere sees esi es nes 12
2 Allmän mOtiveri0g omosososeeseeerererrrer ers rs rss rss rr rens s a 13
2.1¶Mellankommunalt samarbete s.soosoososssesresesres ser sees 13
2.2 Kommunalförbundets organtsattON oossoosseresresrsers rest 18
2.3 Minskad statskOntroll osossosssseeser reses rsese sees ser sea 19
2.4 Kommunalförbunds bildande = sosooooessssser sees sr ess rena 21
2.6¶Övergångsbestämmelser s..ssssosssssssssssrsss sees es sa aa 25
3¶Upprättade lagförslag sooooooesosrssere esse es ss ras reses ere sa 27
4 Specialmotiverilg oossoeoererreerrrerere re ere rs e rr rr ser rer rss 27
4.1 Förslaget till kommunalförbundslaäg —sssossssseesssrer reser 27
4.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:438) om huvudman-
naskap för viss kollektiv persontrafik oossossssssss ss senses 59 5 Hemställaäf sooosoooeerrrrsrrereeerre rear rr rskr rr res rss resa 59 6 Beslut Losooseoseseresseeeeseeer rr rr rer sr er rr rr rer rss ss rss na 59
Bilaga 2 Sammanfattning av kommunalförbundsutredningens betän-
kande dooooeseeeerrererrreserr rer ere ss ser e restes 64
Bilaga 4 Sammanställning av remissyttrandena = ...sssosssss..sss 76
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985