Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en ny lag om kommunalförbund som skall ersätta 1957 års lag i samma ämne. Den nya lagen syftar till att främja användningen av kommunalförbund för mellankommunal samverkan.

En nyhet i förslaget är att kommunerna och landstingskommunerna får möjlighet att välja en enklare form av kommunalförbund som ett alternativ till den hittillsvarande formen. Vidare föreslås att länsstyrelsens nuvaran- de tillsyns- och kontrollfunktioner helt skall upphöra. Det föreslås också nya regler om utträde ur kommunalförbund. som skall göra det lättare för en kommun eller en landstingskommun att lösgöra sig från samarbetet.

Den nya lagen avses träda i kraft den ljanuari 1986.

| Riksdagen [984/85. ] saml. Nr216

• Sida 2
•  Original

Prop. 1984/85: 216

M)

] Förslag till

Kommunalförbundslag Härigenom föreskrivs följande.

I kap. Inledande bestämmelser

Kmnmlllittl/2')rlmrtd

[ & För att ha hand om en eller flera kommunala angelägenheter fär kommuner eller landstingskommuner sluta sig samman till kommunalför- bund enligt bestämmelserna i denna lag. En sådan sammanslutning får också ske mellan kommuner och landstingskommuner.

Om det i någon annan författning finns särskilda bestämmelser om kommunalförbund för ett visst ändamål. skall de gälla i stället för bestäm- melserna i denna lag.

2 & När ett kommunalförbund har hand om angelägenheter. om vilka det finns regler i särskild författning. skall författningens bestämmelser om kommun eller landstingskommun gälla för förbundet.

3 & I denna lag avses med förbundsmedlem de kommuner och landstings- kommuner som ingår i ett kommunalförbund.

Med förbundsmedlems fullmäktige avses kommunfullmäktige och lands- tinget samt med förbundsmedlems styrelse kommunstyrelsen och förvalt- ningsutskottet.

45 Ett kommunalförbund kan ha fullmäktige. styrelse och andra nämnder (kommunuljörbzmd medfill/mäktigt") eller vara organiserat cn- bart med en förbundsdirektion (kommmm/förblmd med förbundsdirek- lion).

5 & Om ett kommunalförbund saknar tillgångar för att betala en skuld. är medlemmarna skyldiga att fylla bristen. Varje medlem skall tillskjuta så stor del av bristen som svarar mot medlemmens andel i skulden efter de grunder som har bestämts enligt 9 & 7.

Komnumalförbmzds bildande 6 & Ett kommunalförbund kan bildas för bestämd eller obestämd tid.

75 För varje kommunalförbund skall finnas en förbundsordning som antas av förbundsmedlemmarna. Ett kommunalförbund är bildat när förbundsordningen har antagits och undertecknats av förbundsmedlemmarna.

8 & Förbundsordningen i gällande lydelse skall finnas tillgänglig hos kom- munalförbundet och hos dess medlemmar.

9 & Förbundsordningen skall ange ]. förbundets ändamål och medlemmar. 2. förbundets benämning och den ort där förbundet skall ha sitt säte.

3. den tid som förbundet skall bestå om det inte har bildats för obestämd tid.

• Sida 3
•  Original

Prop. 1984/85: 216 3

4. om förbundet skall vara ett förbund med fullmäktige eller med för- bundsdirektion.

5. på vilken förbundsmedlems anslagtavla tillkännagivande omjustering av protokoll skall ske.

6. de begränsningar som förbundsmedlemmarna har överenskommit i fråga om förbundets rätt att ta upp län. ingä borgen och andra förbindelser eller avsätta medel till fonder.

7. förbundsmedlemmarnas andelar i förbundets tillgångar och skulder. och om någon annan grund skall gälla för medlemmarnas deltagande i kostnaderna för förbundets verksamhet. den grunden.

8. de bestämmelser i fråga om förutsättningarna för förbundets likvida- tion och upplösning som skall gälla utöver vad som föreskrivs i 4 kap. 1 och 2 åå.

9. grunderna för skifte av förbundets behållna tillgångar samt l(l. vad förbundsmcdlemmarna i övrigt anser nödvändigt för att ordna de ekonomiska förhållandena mellan förbundet och dess medlemmar och förbundets förhållanden i fråga om ekonomi och förvaltning.

] förbundsordningen för ett förbund som skall ha hand om en angelägen- het som enligt särskild författning ankommer på kommuner eller lands- tingskommuner får inte. såvitt angår den angelägenheten. tas in någon bestämmelse om begränsning av förbundsmedlems skyldighet att tillhan- dahålla medel.

10 .5 För kommunalförbund med fullmäktige skall förbundsordningen. utöver vad som sägs i 9 &. innehålla bestämmelser om

[. antalet ledamöter i fullmäktige och. om suppleanter skall utses. deras antal samt det antal ledamöter och suppleanter som varje förbundsmedlem skall utse,

2. antalet ledamöter och suppleanter i förbundets styrelse samt. om styrelsen även skall vara sådan nämnd som anges i särskild författning. vad som skall gälla angående valbarhet. sättet att utse ledamöter och supplean- ter samt deras t_iänstgöringstid.

3. huruvida i förbundet skall finnas endast styrelse eller därutöver en eller flera nämnder och i det senare fallet vilka av förbundets angelägenhe- ter som skall handhas av de olika förvaltningsorganen.

11 & För kommunalförbund med förbundsdirektion skall i förbundsord- ningen. utöver vad som sägs i 9 s. finnas bestämmelser om antalet leda- möter och suppleanter i förbundsdirektionen och om det antal ledamöter och suppleanter som varje medlem skall utse.

Om förbundsdirektionen även skall vara sådan nämnd som anges i särskild författning. skall i förbundsordningen finnas bestämmelser om valbarhet. sättet att utse ledamöter och suppleanter samt deras tjänstgö- ringstid.

2 kap. Kommunalförbund med fullmäktige Bcslurunderärl och jört'alming 1 & ] kommunalförbund med fullmäktige utövas beslutanderätten av för- bundets fullmäktige.

2.5 Förvaltning och verkställighet tillkommer förbundets styrelse och övriga nämnder. Nämnderna bereder även ärenden som skall avgöras av

• Sida 4
•  Original

Prop. 1984/85: 216 4

fullmäktige. För sådana uppgifter kan en särskild beredning bestående av en eller flera personer tillsättas.

Partssammansatta organ får inrättas med uppgift att svara för viss bered- ning. förvaltning och verkställighet inom förbundets verksamhetsomräde.

Fullmäktige

3 ?; Bestämmelsernai l kap. 5 ätjärde stycket. 2 kap. 4 åtredje stycket, 5 &. 8 %$ andra stycket och l0—29 åå kommunallagen (1977: 179) skall till- lämpas i fråga om kömmunalförbunds fullmäktige. Bestämmelserna i 2 kap. 11 & nämnda lag tillämpas dock endast om suppleanter har utsetts.

45 Varje förbundsmedlem skall vara representerad i förbundsfullmäk- tige. Antalet ledamöter skall bestämmas till ett udda antal. Förbundsmedlemmarna får bestämma att suppleanter skall utses för ledamöterna.

S & Ledamöter och suppleanter i förbundsfullmäktige väljs av medlem- marnas fullmäktige.

Om en medlem skall utse mer än en ledamot eller mer än en suppleant, skall valet vara proportionellt. om det begärs av minst så många leda- möter, som motsvarar den kvot som erhålls. om antalet närvarande leda- möter delas med det antal personer valet avser, ökat med 1. Om kvoten är ett brutet tal. skall den avrundas till närmast högre hela tal. Om förfarandet vid sädant proportionellt val finns bestämmelser i lagen (1955: 138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting, kommunfullmäktige m. m.

Om suppleanter ej väljs proportionellt. skall vid valet även bestämmas i vilken ordning de skall inkallas till tjänstgöring.

6 & Förbundsmedlemmarna får till ledamot eller suppleant i förbundsfull- mäktige välja endast ledamot eller suppleant i förbundsmedlemmens full- mäktige. Den omständigheten att tjänstgöringstiden för ledamöter och suppleanter i förbundsmedlemmarnas fullmäktige upphör vid utgången av oktober månad det år då val i hela riket till kommunfullmäktige och landsting har ägt rum medför ej att uppdraget som ledamot eller suppleant i förbundsfullmäktige upphör före tjänstgöringstidens utgång.

75 Ledamöter och suppleanter i förbundsfullmäktige väljs för tre år, räknat från och med den 1 januari året efter det. då val i hela riket till kommunfullmäktige och landsting har ägt rum. Val av ledamöter och suppleanter i förbundsfullmäktige förrättas av de nyvalda fullmäktige det år då val i hela riket till kommunfullmäktige och landsting har ägt rum. ()m val till en medlems fullmäktige har upphävts och omval har ägt rum eller om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandat- fördelningen mellan partierna i medlemmens fullmäktige därvid har änd- rats. upphör uppdragen för de ledamöter och suppleanter i förbundsfull- mäktige som har utsetts av en sådan medlem två månader efter det att omvalet eller sammanräkningen har avslutats. När omvalet eller den för- nyade sammanräkningen har avslutats. skall en sådan förbundsmedlems fullmäktige förrätta nytt val av ledamöter och suppleanter för återstoden av tjänstgöringstiden.

• Sida 5
•  Original

Prop. 1984/85: 216 5

Så När val av ledamöter och suppleanter i förbundsfullmäktige sker första gången. skall det avse tiden från valets förrättande till ingången av det år, då nästa tjänstgöringstid för fullmäktige börjar.

När sammanträde med förbundsfullmäktige skall hållas första gången utfärdas kungörelse om sammanträdet av ordföranden i fullmäktige hos den förbundsmedlem som har flest röstberättigade invånare eller. om ordföranden är förhindrad. av vice ordförande i samma fullmäktige.

9 & Om en ledamot i förbundsfullmäktige som har utsetts vid proportio- nellt val avgår under tjänstgöringstiden och om suppleanter har utsetts. inträder suppleanten i den avgångnes ställe för återstoden av tjänstgörings- tiden. Suppleanterna inträder i den ordning som har bestämts vid valet. Avgår en ledamot i annat fall under tjänstgöringstiden skall den medlem som utsett honom förrätta fyllnadsval för den återstående delen av tjänst- göringstiden.

10 & Förbundsfullmäktige väljer för den tid fullmäktige bestämmer bland sina ledamöter en ordförande och en eller två vice ordförande. Till dess valet har förrättats utövas ordförandeskapet av den som fullmäktige utser.

11 & Bestämmelserna i 2 kap. 9 % första och tredje styckena kommunalla- gen (1977: 179) om fullmäktiges sammanträden och om vissa val som fullmäktige skallnförrätta skall tillämpas i fråga om förbundsfullmäktiges sammanträden. Ar då val i hela riket till kommunfullmäktige och landsting har ägt rum förTättas valen av de nyvalda förbundsfullmäktige. Dessa förrättar även andra val. avseende tid efter utgången av nämnda är, vilka ankommer på fullmäktige. I fråga om tid för sammanträde för fastställelse av förbundets budget skall gälla vad som sägs i 2 kap. 19 % denna lag.

12 & Kungörelse om fullmäktiges sammanträde skall anslås på anslags- tavlan för varje förbundsmedlem.

13 & Tillkännagivande om justering av fullmäktiges protokoll skall ske på en av förbundsmedlemmarnas anslagstavla i enlighet med vad som har bestämts i förbundsordningen.

Styrelse och övriga nämnder m. m. 14 & Om inte annat är särskilt föreskrivet, gäller bestämmelserna i 3 kap. 1—16 ås kommunallagen (1977: 179) i tillämpliga delar i fråga om kommu- nalförbunds styrelse och övriga nämnder. partssammansatta organ m. rn.

155 1 ett nybildat förbund skall val av ledamöter och suppleanter i förbundets styrelse äga rum vid förbundsfullmäktiges första sammanträde. Valet skall avse tiden från valets förrättande till ingången av det år. då nästa tjänstgöringstid för ledamöter och suppleanter börjar.

16 & Kommunalförbundets styrelse skall hålla förbundsmedlcmmarna underrättade om den allmänna planläggningen av förbundets verksamhet samt om frågor av större ekonomisk eller organisatorisk räckvidd.

Styrelsen får från förbundsmedlemmarnas styrelser infordra de yttran- den och upplysningar. som behövs för att styrelsen skall kunna fullgöra sina uppgifter.

• Sida 6
•  Original

Prop. 1984/85: 2166 17 & Närjustcring av protokoll tillkännages skall 13 & tillämpas.

Ekonmnisk_Rirra/ming 18 & Bestämmelserna i 4 kap. 1 och 3 åå. 4 stredje stycket. 5—7 och 9 åå kommunallagen (1977: 179) gäller i tillämpliga delar i fråga om kommunal- förbunds ekonomiska förvaltning.

1 övrigt gäller de begränsningar i rätten att ta upp län. ingå borgen och andra förbindelser eller avsätta medel till fonder som förbundsmedlem- marna har tagit in i förbundsordningen.

19 & Förslaget till budget skall göras upp av förbundsstyrelsen. Övn'ga nämnder skall. inom tid som styrelsen bestämmer. ge in sina budgetförslag till denna.

Innan förslaget till budget görs upp. skall förbundsstyrelsen samråda med förbundsmedlemmarnas styrelser.

Vid sammanträde med förbundsfullmäktige före utgången av september månad fastställs kommunalförbundets budget.

20 & När budgeten fastställs bestämmer fullmäktige det bidrag som varje medlem skall lämna till förbundet enligt de grunder som anges i förbunds- ordningen.

Revision

21 & Bestämmelserna i 5 kap. kommunallagen (1977: 179) gälleri tillämp- liga dclar i fråga om revision hos kommunalförbund.

I ett nybildat förbund skall val av revisorer och revisorssuppleanter äga rum vid förbundsfullmäktiges första sammanträde. Valet skall avse granskning av verksamheten under tiden från valet till dess nästa tjänstgö- ringstid för revisorer och revisorssupplcanter börjar.

225 Kopia av revisionsberättelsen jämte infordrade förklaringar skall tillställas förbundsmedlemmarnas styrelser minst två veckor före det sam- manträde. då berättelsen läggs fram för förbundsfullmäktige.

3 kap. Kommunalförbund med förbundsdirektion

Bcslutanderätt ochförvultning 1 & I kommunalförbund med förbundsdirektion utövas beslutanderätt. förvaltning och verkställighet av förbundsdirektionen.

Partssammansatta organ får inrättas med uppgift att svara för viss bered- ning. förvaltning och verkställighet inom förbundets verksamhetsområde.

Förbundsdirektion

2 & Förbundsmedlemmarna bestämmer antalet ledamöter och supplean- ter i förbundsdirektionen. Antalet ledamöter får inte vara mindre än fem. Antalet suppleanter bör vara minst lika ston som antalet ledamöter.

Varje förbundsmedlem skall ha minst en ledamot eller en suppleant i förbundsdirektionen.

3 å Ledamöter och suppleanter i förbundsdirektionen väljs av medlem- marnas fullmäktige. I fråga om sådana val m.m. skall bestämmelserna i 2 kap. 5—9 åå tillämpas.

Förbundsdirektioncn väljer bland sina ledamöter en ordförande och en

• Sida 7
•  Original

Prop. 1984/85: 216 7

eller två vice ordförande för den tid som förbundsdirektionen bestämmer. Till dess valet har förrättats utövas ordförandeskapet av den som för- bundsdirektionen utser.

49' Förbundsmedlemmarna får besluta närmare föreskrifter om för- bundsdirektionens verksamhet.

Förbundsdirektionen får uppdra åt en särskild avdelning. bestående av ledamöter eller suppleanter i förbundsdirektionen. åt en ledamot eller suppleant eller åt en tjänsteman hos förbundet att på förbundsdirektionens vägnar besluta i viss grupp av ärenden. vilkas beskaffenhet skall anges i reglemente eller särskilt beslut. Framställning eller yttrande till medlem liksom yttrande med anledning av överklagande av förbundsdirektionens beslut får dock beslutas endast av förbundsdirektionen samfällt.

Beslut som har fattats med stöd av uppdrag enligt andra stycket skall anmälas till förbundsdirektionen, som bestämmer i vilken ordning detta skall ske.

Så Bestämmelserna i 2 kap. 27 s. 3 kap. 3 och 4 åå. 7—11 ååå. 13 a. 13 b och 16 555 kommunallagen (1977: 179) skall i tillämpliga delar gälla i fråga om förbundsdirektion. Härifrån skall dock följande avvikelser gälla.

I fråga om tillkännagivande omjustering av förbundsdirektionens proto- koll gäller föreskrifterna i 2 kap. 13 & denna lag.

Sammanträde för fastställande av budget skall vara offentligt. Därvid skall begtämmclserna i 2 kap. 10 & första—tredje styckena och 28 å andra stycket kommunallagen gälla i tillämpliga delar.

6 & Förbundsdirektionen skall hålla förbundsmedlemmarna underrättade om den allmänna planläggningen av förbundets verksamhet samt om frågor av större ekonomisk eller organisatorisk räckvidd.

Förbundsdirektionen får från förbundsmedlemmarnas styrelser infordra de yttranden och upplysningar som behövs för att förbundsdirektionen skall kunna fullgöra sina uppgifter.

Ekonomiskförvaltning

7 & Bestämmelserna i 4 kap. 1 och 3 åå. 4 & tredje stycket och 5—7 15% kommunallagen (1977: 179) gäller i tillämpliga delar i fråga om ekonomisk förvaltning i kommunalförbund med förbundsdirektion.

1 övrigt gäller de begränsningar i rätten att ta upp lån. ingå borgen och andra förbindelser eller avsätta medel till fonder som förbundsmedlem- marna har tagit in i förbundsordningen.

8 & Förbundsdirektionen fastställer kommunalförbundets budget före ut- gången av september månad. Förbundsdirektionen skall dessförinnan sam- råda med förbundsmedlemmarnas styrelser om budgeten.

95% När budgeten fastställs bestämmer förbundsdirektionen det bidrag som varje medlem skall lämna till förbundet enligt de grunder som anges i förbundsordningen.

10 & Förbundsdirektionen skall fortlöpande föra räkenskaper över kom- munalförbundcts medel och skall inom skälig tid årligen sammanfatta och avsluta räkenskaperna.

• Sida 8
•  Original

Prop. 1984/85: 216 8

Revision 11 & Varje förbundsmedlems fullmäktige väljer en eller flera revisorer och minst lika många revisorssuppleanter för revision av förbundets verk- samhet.

För granskning av ett nybildat förbund skall val av revisor och revisors- suppleant ske senast när förbundet bildas. Valet skall avse tiden från valets förrättande till dess nästa tjänstgöringstid för revisorer och revisorssupp- leanter börjar.

Bestämmelserna i 5 kap. kommunallagen (1977: 179) gäller i övrigt i tillämpliga delar i fråga om revision. Förbundsmedlemmarna skall var för sig pröva frågan om ansvarsfrihet för förbundsdirektionen.

4 kap. Gemensamma bestämmelser

Utträde. likvidation och upplösning ] 5 Ett kommunalförbund som har bildats för bestämd tid. skall träda i likvidation när tiden har gått ut.

Om ett kommunalförbund har bildats för obestämd tid. får en förbunds- medlem säga upp sitt medlemskap när som helst. Förbundet skall i sådant fall träda i likvidation ett år efter uppsägningen. om inte någon annan uppsägningstid har bestämts i förbundsordningen.

2 5 Har sådana ändrade förhållanden inträtt, att det vid en samlad be- dömning framstår som oskäligt att en medlem av ett kommunalförbund i fortsättningen skall vara bunden av sitt medlemskap i förbundet. skall på begäran av förbundsmedlemmen förbundet omedelbart träda i likvidation.

3 & När grund för likvidation enligt 1 eller 2 & har uppkommit får för- bundsmedlemmarna avtala att en medlem får utträda ur förbundet i stället för att förbundet skall träda i likvidation. I avtalet skall bestämmas från vilken tidpunkt utträdet skall— ske.

Vid avtal om utträde skall de kvarvarande medlemmarna anta de änd- ringar i förbundsordningen som föranleds av utträdct.

När en förbundsmedlem utträdcr ur kommunalförbundet upphör med- lemmens ansvar för förbundets skulder om inte annat har överenskommits i det avtal som avses i första stycket.

45 Likvidationen verkställs av kommunalförbundets styrelse eller av förbundsdirektionen i egenskap av likvidator. När förbundet har trätt i likvidation, får kallelse på förbundets okända borgenärer sökas av förbundsmedlem eller likvidatorn. När förbundet har trätt i likvidation. skall förbundets egendom i den mån det behövs för likvidationen förvandlas till pengar genom försäljning på offentlig auktion eller på annat lämpligt sätt. Förbundets verksamhet får fortsättaS. om det behövs för en ändamålsenlig avveckling.

5 5 När styrelsen eller förbundsdirektionen har fullgjort sitt uppdrag som likvidator. skall styrelsen eller förbundsdirektionen avge slutredovisning för sin förvaltning genom en förvaltningsberättelse som rör likvidationen i dess helhet. Berättelsen skall även innehålla en redovisning för skiftet av behållna tillgångar. Till berättelsen skall fogas redovisningshandlingar för hela likvidationstiden.

• Sida 9
•  Original

Prop. 1984/85: 216 9

6 å När likvidationsuppdraget är fullgjort. skall styrelsen eller förbunds— direktionen besluta om vilken av förbundets medlemmar som skall överta och vårda de handlingar som hör till förbundets arkiv. Förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna skall delges var och en av förbundsmedlemmarna. När berättelsen och redovisningshand— lingarna delgetts samtliga förbundsmedlemmar. är förbundet upplöst.

7å En förbundsmedlem som inte är nöjd med redovisningen eller det skifte som förrättats av förbundets styrelse eller av förbundsdirektionen. har rätt att väcka talan om detta mot de övriga förbundsmedlemmarna inom ett år från det slutredovisningen delgavs medlemmen.

8 å Om det framkommer någon tillgång för kommunalförbundet efter dess upplösning eller om talan väcks mot kommunalförbundet eller om det på annat sätt uppkommer behov av en ytterligare likvidationsåtgärd. skall likvidationen fonsättas.

95 Tvister om kommunalförbunds likvidation och upplösning enligt 1 och 2 åå samt om förbundsmedlems rätt till utträde enligt 3 å handläggs enligt lagen (1929: 145) om skiljemän.

Besvär 10 å Bestämmelserna i 7 kap. kommunallagen (1977: 179) gälleri tillämp- liga delari fråga om kommunalförbund. Besvär får anföras av såväl med- lemmar av förbundet som medlemmar av varje kommun eller landstings- kommun som ingåri förbundet.

Beträffande besvär över kammarrättens beslut tillämpas 7 kap. 5 å kom- munallagen. Besvär över ett beslut. varigenom kammarrätten har bifallit besvär eller förbjudit att det överklagade beslutet verkställs. får anföras även av förbundsmedlem.

[ kommunalförbund med förbundsdirektion får besvärsnämnd inte inrät- tas.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986. då lagen ( 1957:281 ) om kommunalförbund skall upphöra att gälla.

2. Om det i en lag eller annan författning hänvisas till den gamla lagen eller till en föreskrift i denna som har ersatts genom en föreskrift i den nya lagen. tillämpas i stället den nya lagen eller den nya föreskriften, om inte annat följer av punkt 3.

3. Den nya lagen gäller även för kommunalförbund som har bildats enligt den gamla lagen. I stället för bestämmelserna i 4 kap. 1 och 2 åå gäller dock till och med år 1990 att ett kommunalförbund som har bildats enligt den gamla lagen skall träda i likvidation på begäran av en förbundsmedlem. om det vid en samlad bedömning framstår som skäligt att låta medlemmen frånträda sitt medlemskap. Om medlemmarna inte kan enas om ett kommunalförbunds likvidation på nu angiven grund. skall frågan överlämnas till regeringen för avgörande.

4. Utan hinder av punkt 3 får medlemmarna i ett kommunalförbund som har bildats enligt den gamla lagen genom ändring i förbundsordningen besluta att även bestämmelserna i 4 kap. 1 och 2 åå i den nya lagen skall gälla för förbundet.

5. En förbundsordning som har fastställts enligt den gamla lagen gäller även om den inte stämmer överens med bestämmelserna i 1 kap. 9 och 10 åå iden nya lagen.

• Sida 10
•  Original

Prop. 1984/85: 216 10

6. Om en särskild likvidator har utsetts för ett kommunalförbund som har trätt i likvidation före den nya lagens ikraftträdande. skall denne slutföra likvidationen.

• Sida 11
•  Original

Prop. 1984/85: 216 11

2. Förslag till Lag om ändring i lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik

Härigenom föreskrivs att 3 å lagen (1978: 438) om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse FtÖirt'slugen lydelse

3å

1 fall som avses i 2 å första meningen handhas huvudmannens uppgifter av landstingskommunen och kommunerna i kommunalförbund. Är lands- tingskommunen och kommunerna i länet överens därom. får dock uppgif- terna i stället handhas genom ett aktiebolag. som har bildats för ändamålet. Landstingskommunen och kommunerna skall inneha samtliga aktier i bola- get.

I fråga om kommunalförbund gäl- l fråga om kommunalförbund gäl- ler lagen (1957: 281) om kommunal- ler ktmzmunalförb[mds/(igen (1985: förbund. om inte annat följer av 4— 0001 om inte annat följer av 4—7 åå. 7 åå. Därvid skall bestämmelse i 21 .å' tredje stycket. 28 5 första stycket, 29—32 å'å' och 34 55 första stycket nämnda lag om länsstyrelse istället avse regeringen.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1986.

• Sida 12
•  Original

Prop. 1984/85: 216 12

Utdrag ClVlLDEPARTEMENTE'l' PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1985-05-30

Närvarande: statsrådet Lundkvist. ordförande, och statsråden Feldt. Si- gurdsen, Gustafsson. Leijon. Hjelm-Wallén. Peterson. Andersson. Bo- ström. Bodström. Göransson. Dahl. R. Carlsson. Holmberg. Hellström. Thunborg. Wiekbom

Föredragande: statsrådet Holmberg

Proposition om ny kommunalförbundslag

1. Inledning

Samarbete mellan kommuner och mellan landstingskommuner förekom- mer i betydande omfattning. Det förekommer också samarbete mellan kommuner och landstingskommuner. Kommunallagen (1977: 179, ändrad senast 1985: 128) innehåller inga regler om sådant mellankommunalt sam- arbete. Den förutsätter emellertid att ett samarbete kan förekomma genom kommunalförbund. Även i övrigt medger den att en kommun eller en landstingskommun löser sina uppgifter i samarbete med en annan kommun eller landstingskommun. om inte särskilda bestämmelser hindrar ett sådant samarbete.

Regler om kommunalförbund finns i lagen (1957: 281) om kommunalför- bund (KFL. omtryckt 1977: 181, ändrad senast 1981: 1106). I lagen finns bestämmelser om bl. a. bildande av kommunalförbund. dess organisation och ekonomiska förvaltning samt om besvär. utträde ur kommunalförbund och kommunalförbunds upplösning. Bestämmelserna innehåller i stor ut- sträckning hänvisningar till de bestämmelser i kommunallagen . som regle- rar motsvarande frågor beträffande kommuner och landstingskommuner. En redogörelse för gällande rätt bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga [.

När 1977 års kommunallag antogs föranledde detta ett flertal ändringar i KFL. Någon mera djupgående översyn av lagen gjordes emellertid inte vid detta tillfälle. Vissa särskilda frågor om kommunalförbund har aktualise- rats under senare år. Det gäller bl. a. möjligheterna till utträde ur kommu— nalförbund och reglerna om underställning av förbundsordning. Mot bak-

• Sida 13
•  Original

Prop. 1984/85: 216 13

grund härav tillkallades i februari 1981 en särskild utredare' för att se över KFL. Utredaren. som har bedrivit sitt arbete under namnet kommunalför- bundsutredningen. avlämnade i juli 1983 betänkandet (Ds C 1983: 15) Kommunalförbund. En sammanfattning av betänkandet bör fogas till pro- tokollet i detta ärende som bilaga 2 och de författningsförslag som läggs fram i betänkandet som bilaga 3.

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan— serna och en sammanställning av deras yttranden bör fogas till protokollet i ärendet som bilaga 4.

1 april 1983 tillkallades en beredning (C 1983: 02) för att utreda frågan om ökad samverkan mellan stat och kommun samt förenkling av statliga regler. m. rn. (stat-kommunheredningen). Enligt sina direktiv (Dir 1983: 30) skall beredningen som en huvuduppgift pröva behovet av och formerna för samverkan inom den kommunala sektorn. Beredningen har som ett led i detta arbete till mig överlämnat betänkandet (Ds C 1985: 4) Enklare former för interkommunalt samarbete. Beredningen föreslår i betänkandet att kommunalförbundsutredningens förslag till en ny kommunalförbundslag i huvudsak genomförs. I vissa delfrågor har dock beredningen med anled- ning av synpunkter som har framförts under remissbehandlingen av utred- ningens förslag stannat för andra lösningar. Det gäller framför allt beträf- fande frågan om den föreslagna nya lagens tillämpning på redan befintliga kommunalförbund. Närjag i det följande överväger kommunalförbundsut- redningens förslag kommer jag att beakta den överarbetning av förslaget som stat-kommunbcredningen har gjort på vissa punkter.

2.2. Kommunalförbundets organisation

Mitt förslag: Kommunerna och landstingskommunerna. får möjlighet att välja en enklare form av kommunalförbund vid sidan av den nuvarande organisationsformen.

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser godtar eller lämnar utan en'n- ran förslaget om att erbjuda en enklare variant av kommunalförbund. De biträder också förslaget om att kommunerna och landstingskommunerna från fall till fall själva skall få välja mellan de två organisatoriska formerna av kommunalförbund.

Skälen för mitt förslag: När kommunalförbundet år 1919 första gången introducerades i svensk förvaltningsrätt som institution för det mellankom- munala samarbetet tick det organisatoriskt sett en enkel konstruktion med ett enda organ som benämndes förbundsdirektion. Denna enkla organisa- tion övergavs genom 1957 års reform och ersattes av det nuvarande kom- munalförbundsinstitutet. vars organisation i allt väsentligt motsvarar kom- munernas och landstingskommunernas egen organisation.

De synpunkter som låg till grund för 1957 års revision var att de dåvaran- de kommunalförbundens verksamhet bedrevs utan sedvanlig offentlighets- kontroll och utan att förbundsmedlemmarna hade något egentligt inflytan- de över verksamheten. Det bristande inflytandet ansågs bero på att de dåvarande kommunalförbunden inte var organiserade på samma sätt som kommunerna och landstingskommunerna med skilda beslutande samt verkställande och förvaltande organ. Dessa synpunkter fick fälla avgöran- det. fastän invändningar förekom om att den nya kommunalförbundsor- ganisationen skulle bli alltför tungrodd. omständlig och dyr för vissa kom- munala samarbetsuppgifter.

Den kritik som från en del häll riktades mot att införa fullmäktigeinstitu- tionen i kommunalförbunden har i viss mån visat sig berättigad. De under- sökningar som kommunalförbundsutredningen har gjort bland de befintliga kommunalförbunden visar att arten av den verksamhet som förbunden driver spelar stor roll för hur verksamheten fungerar. Den nuvarande organisationen är enligt utredningens mening lämplig för samarbetsprojekt som till sin natur kan inbjuda till politiska åsiktsskillnader om hur verksam- heten skall bedrivas. För teknisk verksamhet. som är av mera affärsmässig natur och som traditionellt brukar bära sina egna kostnader. kan den nuvarande kommunalförbundsformen å andra sidan ha vissa nackdelar. 1 en ekonomisk och teknisk verksamhet som skall finansiera sig själv kan det ofta t. ex. krävas snabba beslut av styrelsen på ungefär samma sätt som

• Sida 19
•  Original

Prop. 1984/85: 216 19

i ett enskilt företag. Det kan bl.a. bli nödvändigt med beslut om investe- ringar som inte är förutsedda. Det kommunala budgetsystemet har här en tröghet, som saknar betydelse för den stora skattelinansierade sektorn. men som kan verka hämmande pä affärsverksamheten. Vid de kontakter som utredningen har haft med förtroendevalda och tjänstemän som direkt eller indirekt befattar sig med kommunalförbund har det. mot bakgrund av vadjag nu har sagt. på sina håll efterlysts ett offentligrättsligt samarbetsor- gan som är enklare och mera lätthanterligt än det nuvarande kommunalför- bundet.

Enligt min mening är de invändningar som kan riktas mot den gällande kommunalförbundsorganisationen inte sådana att det finns anledning att avskaffa den som en möjlig form för kommunalt och landstingskommunalt samarbete. I likhet med utredningen och en enhällig remissopinion anser jag emellenid att det finns skäl att vid sidan av kommunalförbund med fullmäktige erbjuda en enklare organisationsform. Som utredningen har föreslagit bör alternativet vara en kommunalförbundsorganisation med ett enda organ, som bör kallas förbundsdirektion. Denna bör handha alla de uppgifter som i det nuvarande kommunalförbundet är fördelade mellan fullmäktige å ena sidan samt styrelsen och övriga nämnder å den andra. Med en sådan organisation bör man enligt min mening bäde kunna under- lätta det mellankommunala samarbetet och minska kommunernas och landstingskommunernas benägenhet att använda privaträttsliga organ för sådant samarbete. Dessa fördelar väger enligt min mening tyngre än de principiellt betonade invändningar som vid lagändringen år 1957 riktades mot en sådan organisation av kommunalförbund.

Det är en lämplighetsfräga när kommunalförbund med fullmäktige eller kommunalförbund med förbundsdirektion bör komma till användning. I likhet med utredningen och remissinstanserna anserjag därför att valet av organisationsform bör göras av kommunerna själva utan någon särskild reglering i ämnet.

2.3. Minskad statskontroll

Mitt förslag: Länsstyrelsernas tillsyns- och kontrolluppgifter i fråga om kommunalförbund upphör. Det skall i fortsättningen i stället ankomma pä kommunerna och landstingskommunerna själva att besluta om bil- dande av kommunalförbund. om utträde ur ett sådant förbund och om kommunalförbundets upplösning.

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: Förslaget biträds eller lämnas utan erinran av samtliga remissinstanser.

• Sida 20
•  Original

Prop. 1984/85: 216 20

Skälen för mitt förslag: Enligt gällande rätt är det länsstyrelsen som beslu- tar om bildandet av kommunalförbund genom att förbundsordningarna skall underställas länsstyrelsens prövning. Länsstyrelsen beslutar också om utträde ur kommunalförbund och om kommunalförbunds upplösning.

Under senare är har det varit en allmän strävan att minska statskontrol- len över kommuner och landstingskommuncr. Detta har bl.a. resulterat i att antalet ärendcgrupper som kräver underställning har reducerats kraf- tigt. Ett bärande motiv för utvecklingen i den riktningen har varit att denna form av generell statskontroll stämmer mindre väl överens med en modern syn på samspelet mellan statliga och kommunala organ.

[ likhet med utredningen och en enig remissopinion anserjag att tiden nu är mogen att också slopa den legalitetskontroll som länsstyrelsen i olika hänseenden utövar i fråga om kommunalförbundens angelägenheter. Jag är helt övertygad om att kommunerna och landstingskommunerna har förmä- ga att på egen hand fatta beslut i de frågor som länsstyrelsen nu tar befattning med.

Jag föreslår alltså att länsstyrelsens tillsyns— och kontrolluppgifter i fråga om kommunalförbund upphör helt. Det innebär att de kommuner och landstingskommuner som vill samarbeta i ett kommunalförbund själva får göra den lcgalitets- och lämplighetsprövning sorti behövs inför förbundets bildande. Även frågan om utträde ur ett kommunalförbund och om förbun- dets upplösning får avgöras av de samarbetande parterna själva. Jag åter- kommer i det följande till dessa frågor.

I detta sammanhang vill jag beröra en annan fråga som hänger samman med att länsstyrelsens uppgifter bortfaller. Länsstyrelsens nuvarande be- fattning med kommunalförbunden ger en viss offentlighet ät bildandet och upplösningen av ett kommunalförbund. För att även i framtiden säkra en sådan offentlighet samt för att göra en central överblick över kommuner- nas och landstingskommunernas deltagande i kommunalförbund möjlig föreslår utredningen att vissa viktigare beslut rörande ett kommunalför- bund skall registreras. Enligt förslaget skall kammarkollegiet vara registre- ringsmyndighet.

För egen del är jag tveksam till utredningens förslag i denna del. Jag ifrågasätter nämligen om det finns något egentligt behov av en central registrering på det sätt och i den omfattning som utredningen har föresla- git. Dct ligger visserligen ett värde i att kunna få tillgång till uppgifter om hur många och vilka kommunalförbund som finns. Detta bör dock kunna tillgodoses på ett enklare sätt än genom ett registreringsförfarande. Jag vill erinra om att statistiska centralbyrån (SCB) i publikationen Rikets indel- ningar lämnar uppgifter om kommunalförbunden. Hittills har SCB fått ett underlag för detta från länsstyrelserna. I framtiden bör det vara möjligt för Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet att bistå med uppgif- terna. Mot bakgrund av vad jag nu har sagt. föreslår jag alltså inte något registreringsförfarande.

• Sida 21
•  Original

Prop. 1984/85: 216 Zl

2.4. Kommunalförbunds bildande

Mitt förslag: Det ankommer på kommunerna och landstingskommuner-

na själva att ta ställning till om ett kommunalförbund skall bildas. Ett kommunalförbund är bildat när en förbundsordning är antagen och undertecknad av dem som skall samarbeta i förbundet.

Utredningens förslag: Avviker från mitt förslag på så sätt att tidpunkten för ett kommunalförbunds bildande bestäms till när förbundsordningen ges in till registreringsmyndighcten.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna lämnar förslaget utan erin- ringar. Kammarkollegiet har invändningar mot att själva ingivandet av förbundsordningen fär konstitutiv verkan. Kollegiet anser att en sådan ordning är otillfredsställande från rättssäkerhetssynpunkt. Kollegiet före- slär att konstituerandet av ett kommunalförbund i stället knyts till ett beslut att registrera förbundet. Svenska kommunförbundet anför att ett problem i samband med förbundsbildning är avsaknaden av regler om möjligheten att företa rättshandlingar. innan ett kommunalförbund är bil- dat.

Skälen för mitt förslag: Enligt gällande rätt förutsätter tillkomsten av ett kommunalförbund att berörda kommuner eller landstingskommuner be- stämmer sig föratt bilda ett kommunalförbund för en eller flera samarbets- uppgifter genom att anta en förbundsordning. Denna skall ges in till läns— styrelsen för prövning. Om länsstyrelscn finner att förbundsordningcns bestämmelser inte strider mot lag eller författning samt att bildande av det föreslagna förbundet skulle medföra allmänt gagn, skall länsstyrelsen fast- ställa förbundsordningen och bestämma den tid då förbundet skall träda i verksamhet.

Som jag nyss har anfört bör länsstyrelsens befattning med frågor rörande kommunalförbund upphöra. I stället får det ankomma på kommunerna och landstingskommunerna att på egen hand avgöra nyttan och den allmänna lämpligheten av att ett visst kommunalförbund bildas. Till följd härav behövs enligt min mening inte längre någon bestämmelse om att ett till- tänkt kommunalförbund skall medföra allmänt gagn för att få bildas.

Den nya ordning för kommunalförbunds bildande som jag nu föreslär innebär att det i lag måste fastställas vid vilken tidpunkt som ett kommu- nalförbund skall anses vara bildat. Detta har betydelse för frågan om när förbundet fär rättskapacitet. dvs. som självständig juridisk person kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter.

[ likhet med vad som gäller f. n. bör till grund för ett kommunalförbund ligga en samarbetsöverenskommelse —— en förbundsordning — som antas

• Sida 22
•  Original

Prop. 1984/85: 216 "n

av dem som skall ingå i förbundet. Jag delar kammarkollegiets uppfattning att ingivandet av den antagna förbundsordningen inte bör ha någon konsti- tutiv verkan. Det blir alltför svårt att avgöra vid vilken tidpunkt vederbör— liga handlingar skall anses ha getts in till myndigheten. Jag är emellertid inte beredd att biträda kollegiets förslag om att ett kommunalförbund skall anses vara bildat först vid tidpunkten för registrering.

Det kan i detta sammanhang finnas anledning att göra en jämförelse med reglerna om bildande av aktiebolag. Ett aktiebolag bildas genom beslut som fattas på en konstituerande stämma. För att ett aktiebolag skall få rättskapacitet fordras emellertid att detta efter viss kontroll av Patent- och registreringsverket blivit registrerat hos denna myndighet. Nägon motsva- rande kontroll av kommunalförbund skall enligt vad jag har sagt tidigare inte ske. Enligt min mening bör därför ett kommunalförbund kunna erhålla rättskapacitet samtidigt som det bildas. Om man knyter tidpunkten för ett kommunalförbunds bildande till att en registreringsätgärd vidtas. torde det vara nödvändigt med bestämmelser om förbundets rättshandlingsförmäga under tiden mellan antagandet av förbundsordningen och registreringen av förbundet. Det är därför enligt min mening lämpligare att bestämma tid— punkten för ett kommunalförbunds bildande till beslutet om att anta för- bundsordningen. Detta bör vara den mest tilltalande lösningen ur kommu- nal självstyrelsesynpunkt.

Med hänsyn till den kommunala beslutsordningen kan det förmodas att beslut om att anta en förbundsordning fattas vid olika tidpunkter hos de kommuner och landstingskommuner som avser att samarbeta. För att lätt kunna fastställa när en förbundsordning är antagen föreslårjag en regel om att förbundsordningen skall undertecknas av dem som bildar förbundet. När samtliga har undertecknat den kan förbundet anses vara bildat.

2.5 Utträde ur och upplösning av kommunalförbund

Mitt förslag: 1 kommunalförbund som har ingåtts på obestämd tid får varje medlem en ovillkorlig rätt att när som helst säga upp medlemska- pet. Uppsägningstiden är ett är. om inte annan tid har avtalats. En förbundsmedlem har också rätt att omedelbart lösgöra sig från ett kommunalförbund när väsentligt ändrade förhållanden har inträtt. Det- ta gäller även om kommunalförbundet har bildats för bestämd tid.

Huvudregeln är att en uppsägning skall leda till likvidation och upp- lösning. Tvister i frågor om utträde samt om kommunalförbundets likvidation och upplösning skall handläggas enligt lagen (1929: 145) om skiljemän.

Utredningens förslag: Avviker från mitt förslag endast på så sätt att eventu- ella tvister skall handläggas hos de allmänna domstolarna.

• Sida 23
•  Original

Prop. 1984/85: 216 23 Remissinstanserna: Förslaget godtas eller lämnas utan erinran av flertalet remissinstanser. Några remissinstanser anser att den föreslagna uppsäg— ningstiden är för kort. Kammarkollegiet anser att allmän domstol inte är en lämplig instans för att slita tvister som kan antas ha uppkommit på grund av olika politiska uppfattningar eller förvaltningsmässiga problem. Kolle- giet förordar ett skiljemannafötfarande.

Skälen för mitt förslag: F.n. gäller i fråga om utträde ur och upplösning av kommunalförbund i första hand de bestämmelser som kan finnas intagna i förbundsordningarna. Utträde eller upplösning skall också ske när för- bundsmedlemmarna är överens om detta. Om medlemmarna inte är över- ens. gäller den regeln att utträde eller upplösning skall ske när sådana ändrade förhållanden har inträtt. att antingen förbundsverksamheten inte kan med fördel fortsättas eller ändamålet med förbundet lämpligare kan tillgodoses på annat sätt. Frågor om utträde och upplösning kräver beslut av länsstyrelsen. Över länsstyrelsens beslut får besvär anföras hos rege— ringen.

När länsstyrelsens beslutanderätt i kommunalförbundsfrågor upphör be- hövs ett nytt system för utträde ur kommunalförbund och för upplösning av kommunalförbund. Felet med gällande bestämmelser om utträde och upplösning är att de ger för lite utrymme att beakta den enskilda kommu- nens eller landstingskommunens önskemål om att frigöra sig från ett sam- arbete i kommunalförbund. Det är aldrig tillräckligt att en förbundsmedlem av subjektiva skäl inte längre vill vara med i samarbetet. Det måste finnas objektiva skäl som talar mot ett fortsatt samarbete i förbundet. ] likhet med utredningen och remissinstanserna anserjag att det behövs vissa lättnader i möjligheterna att lösgöra sig från samarbetet i ett kommunalförbund. Utgångspunkten måste vara att de samarbetande parterna tar in bestäm- ntelser om detta i förbundsordningen. Det behövs emellertid också vissa bestämmelser i lag som garanterar en rätt till utträde och som i vissa fall kan ta över vad som har avtalats. Jag behandlar detta i det följande.

I och för sig kan det förutsättas att kommuner och landstingskommuner som vill samarbeta i kommunalförbund i betydligt större utsträckning än tidigare tar in bestämmelser i förbundsordningen om utträde ur och upplös- ning av kommunalförbund. För det fall att förbundsmedlemmarna likväl har ingått i ett kommunalförbund på obestämd tid utan att ha tagit in någon bestämmelse i förbundsordningen om utträde eller upplösning bör det föreligga en ovillkorlig rätt för förbundsmedlemmarna att när som helst säga upp medlemskapet att upphöra efter en lämplig i lagen bestämd uppsägningstid. Jag föreslår att en regel om en sådan uppsägningsrätt tas in iden nya lagen.

I fråga om uppsägningstidens längd bör enligt min mening särskilt beak- tas att förutsättningarna för ett samarbete i verklig bemärkelse typiskt sett har gått förlorad när en uppsägning sker. Det är därför angeläget att

• Sida 24
•  Original

Prop. 1984/85: 216 24

uppsägningstiden. som måste göras generell och som bara skall gälla om inte parterna har avtalat annat i förbundsordningen. inte görs för lång. Jag är fullt på det klara med att olika samarbetsföretag kräver olika uppsäg- ningstider. Den uppsägningstid som exempelvis kan vara lagom för en verksamhet som relativt lätt kan avslutas är sannolikt i hög grad olämplig när det gäller mera långsiktiga samarbetsprojekt. Det måste i första hand bli en fråga för förbundsmedlemmarna att på förhand komma överens om uppsägningstidens längd. De kan bäst själva anpassa tiden till förhållan- dena i det enskilda fallet. Jag är övertygad om att kommunerna och landstingskommunerna i regel kommer att ta ställning till denna fråga när de utarbetar förbundsordningen. Om det någon gång inte skulle ha skett. bör det finnas en legal uppsägningstid. Jag biträder utredningens förslag om att den legala uppsägningstiden för tidsobestämda kommunalförbund lämpligen kan bestämmas till ett ät. Jag kan nämna att även stat-kommun- beredningen vid sin granskning av utredningsförslaget har stannat för denna uppsägningstid.

Utöver den bestämmelse som jag nu har föreslagit bör det i lagen tas in en bestämmelse som ger en förbundsmedlem rätt att lösgöra sig från ett kommunalförbund när väsentligt ändrade förhållanden har inträtt. En så- dan bestämmelse fär naturligtvis i praktiken betydelse i första hand för de tidsbestämda kommunalförbunden. Den kan emellertid också tänkas kom- ma till användning i andra fall och då särskilt i sådana tidsobestämda förbund. där förbundsmedlemmarna har enats om en mycket lång uppsäg- ningstid. Bestämmelsen bör få det innehållet att en förbundsmedlem skall kttnna lösgöra sig från samarbetet. om sådana ändrade förhållanden har inträtt att det framstår som oskäligt att medlemmen i fortsättningen skall vara bunden av sitt medlemskap i förbundet. Jag återkommer till bestäm- melsens närmare utformning i specialmotiveringen.

När en eller flera förbundsmedlemmar säger upp sitt medlemskap upp- kommer regelmässigt helt nya förutsättningar för ett fortsatt Samarbete mellan övriga förbundsmedlemmar. Förbundsordningen måste under alla omständigheter ändras på en del punkter. Huvudregeln bör därför vara att en uppsägning skall leda till likvidation och upplösning. Några remissin- stanser framhåller att likvidation bör tillgripas först om det visar sig vara omöjligt att komma överens om en fortsättning av verksamheten. Jag vill med anledning härav stryka under att förbundsmedlemmarna självfallet har kvar sin rätt att lösa den uppkomna situationen genom en överenskom- melse. exempelvis om att fortsätta under en ny eller ändrad förbundsord- ning. Jag utgår från att en formell uppsägning alltid utlöser försök att på ett eller annat sätt bli överens. Något skäl för att i lagen ta in en föreskrift om detta finns inte. Däremot bör det i lagen tas in en föreskrift om att förbundsmedlemmarna får avtala om att en medlem får utträda ur förbun- det i stället för att förbundet skall träda i likvidation. Jag återkommer till bestämmelsen i specialmotiveringen.

• Sida 25
•  Original

Prop. 1984/851216 25

Kommunalförbundsutredningen har avstått från att anvisa nagot speci- ellt förfarande för handläggning av tvister mellan förbundsmedlemmarna i frågor om utträde och upplösning. Tvistande får enligt utredningen följakt- ligen vända sig till de allmänna domstolarna. De erfarenheter som nu finns om samarbete i kommunalförbund visar i och för sig att tvister mellan förbundsmedlemmar om utträde och upplösning är ovanliga. Med de nya mer liberala utträdesreglerna kan man emellertid enligt min mening inte utesluta att meningsskiljaktigheter kan uppstå i dessa sammanhang. Att hänvisa sådana tvister till de allmänna domstolarna är enligt min mening inte lämpligt. Det är inte i första hand en rättsfråga som skall lösas utan snarare en intressefräga mellan de berörda parterna. Härtill kommer risken för en långdragen process i flera instanser om ett domstolsförf'arande väljs. Det närmast till hands liggande alternativet äri stället det som kammarkol— legiet har förespråkat. nämligen ett skiljemannaförfarande. Jag föreslår därför att eventuella tvister skall handläggas enligt lagen (1929: l45) om skiljemän.

2.6. Övergångsbestämmelser

Mitt förslag: Den nya lagen skall gälla även för äldre kommunalförbund. För dessa skall emellertid under en femårig övergångstid gälla särskilda utträdesbestämmelser.

Utredningens förslag: Avviker från mitt förslag på så sätt att KFL även i fortsättningen skall gälla för de kommunalförbund som finns när den nya lagen träder i kraft. De kommunalförbund som inte reorganiseras under den nya lagen skall vara upplösta när två år har förflutit från den dag då den nya lagen trädde i kraft.

Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna lämnar övergångsbc- stämmelserna utan anmärkning. Några är dock kritiska eller direkt avvi- sande. Hit hör bl.a. Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet. Förbunden föredrar en lösning där de nya reglerna i huvudsak blir tillämp- liga på de nu befintliga kommunalförbunden.

Skälen för mitt förslag: De skäl som kornmunalförbundsutredningen har åberopat till stöd för sitt förslag är främst att två lagar om kommunalför- bund inte bör vara i kraft samtidigt och att utträdesrätten bör förbättras i de befintliga kommunalförbunden. l sistnämnda hänseende anför utred- ningen att utträdesrätten i de bestående kommunalförbunden i de flesta fallen regleras av de snävt hållna utträdesreglernai KFL. vilket i praktiken innebär att medlemmarna befinner sig i ett avtalsförhåflande av evighets- natur.

• Sida 26
•  Original

Prop. 1984/85: 216 26

Jag delar utredningens uppfattning om att man bör undvika en ordning som innebär att två olika regelsystem för längre tid framöver gäller på kommunalförbundsområdet. Jag är också ense med utredningen om att den legala utträdesrätten bör förbättras i de befintliga kommunalförbun- den. Den nya kommunalförbundslagen bör därför. med vissa tidsmässiga och materiella övergängsanordningar somjag strax skall beröra. gälla även för de kommunalförbund som har bildats enligt den gamla lagen.

Olika vägar kan väljas för att inordna de bestående kommunalförbunden under den nya lagen. Utredningens förslag om att de kommunalförbund som skall fortsätta sin verksamhet mäste upplösas och nybildas medför enligt min mening en onödig omgång. I allt väsentligt är de nyheter som föreslås i den nya lagen av sådan art att de inte hindrar att de bestående kommunalförbunden automatiskt kommer in under den nya lagen. Jag finner därför att övervägande skäl talar för den lösning som nägra remissin- stanser har förordat och som innebär att den nya lagen skall gälla även för de gamla kommunalförbunden. Jag vill också nämna att stat-kommunbe- redningen vid sin överarbetning av utredningens förslag har stannat för denna lösning.

Mitt förslag medför att även de nya liberala reglerna om en ovillkorlig uppsägningsrätt kommer att gälla för de förbund som har bildats enligt den gamla lagen. Det är visserligen i princip mindre tilltalande att gå in med legala utträdes- och upplösningsregler som inte fanns när de berörda kom- munerna och landstingskommunerna en gång i tiden blev överens om en förbundsordning och på så sätt göra förändringar i samarbetsöverenskom- melscr som kommuner och landstingskommuner inom ramen för den kom- munala självstyrelsen har ingått. De som har ingått i ett kommunalförbund kan sägas ha gjort det i medvetande om de snäva möjligheter till utträde som lagen då gav dem. I praktiken har det dock visat sig att gällande legala utträdesbestämmelser inte erbjuder rimliga lösningar på utträdesproble- met. De föreslagna nya utträdesreglerna erbjuder de samarbetande par- terna en ökad frihet att lösgöra sig från ett samarbete som de inte önskar kvarstå i. I ett Sådant läge torde oftast förutsättningarna för ett ändamåls- enligt fortsatt samarbete ha brustit. Med hänsyn härtill anser jag att det inte utgör något anmärkningskvärt ingrepp i de befintliga samarbetsavtalen att låta den nya lagens bestämmelser om utträde och upplösning bli tillämpliga på de gamla kommunalförbunden.

Utträdesbestämmelserna i den nya lagen bör emellertid inte omedelbart bli tillämpliga på de gamla kommunalförbunden. ] enstaka kommunalför- bund kan de nya utträdesbestämmelserna skapa en uppbrottsstämning. och ett behov av att under en längre övergångsperiod anpassa förbundet till de nya utträdesreglerna kan därför föreligga på sina håll. Jag anser att de nya utträdesreglerna bör bli gällande för de gamla kommunalförbunden först efter en tid av fem år efter det den nya lagen har trätt i kraft. Under denna tid bör regeringen följa de diskussioner om ett fortsatt samarbete

• Sida 27
•  Original

Prop. 1984/85: 216

| J *—J

som kan förväntas komma att pågå i de gamla förbunden. En sådan uppföljning är särskilt angelägen i fråga om sådana frivilligt ingångna kommunalförbund som har hand om samarbetsuppgifter som regeringen enligt lag skulle kunna ålägga dem att sköta. nämligen regionplaneförbund och bostadsförmedlingsförbund. Sådana förbund är typiskt sett av särskild betydelse för samhällslivet. och det är därför av allmänt intresse att främja sådana förbunds bestånd.

Den nuvarande lagens utträdesregler är. som jag har nämnt tidigare. bristfälliga och det kan enligt min mening inte komma i fråga att ha kvar dem ens under den femåriga övergångsperioden. Samtidigt skulle det föra för långt att [äta den nya lagens utträdesreglcr bli omedelbart tillämpliga. Jag föreslår därför en jämkad regel om trtträde och upplösning som skall gälla för gamla förbund under övergångstiden. Regeln bör ges det innehål- let att ett kommunalförbund skall träda i likvidation på begäran av en förbundsmedlem. om det framstår som skäligt att låta medlemmen frän— träda sitt medlemskap i förbundet. Jag avser att kommentera bestämmel- sen närmare i specialmotiveringen. I det sammanhanget berör jag också några ytterligare övergångsbestämmelser som enligt min mening är nöd- vändiga.

3. Upprättade lagförslag

I enlighet med vadjag nu har anfört har inom civildepartementet upprät- tats förslag till

1. kommunalförbundslag,

2. lag om ändring i lagen (19781438) om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik.

Det under 2 angivna förslaget har upprättats i samråd med chefen för kommunikationsdepartementet.

4. Specialmotivering

4.1. Förslaget till kommunalförbundslag

Som framgår av den allmänna motiveringen förordas på flera väsentliga punkter sakliga ändringar i kommunalförbundsinstitutet. 1957 års lag är också i behov av en överarbetning i språkligt och redaktionellt hänseende. Lagen har därför ersatts av en helt ny lag om kommunalförbund. Från utredningens förslag skiljer sig lagen främst genom att den är indelad 't fyra kapitel.

• Sida 28
•  Original

Prop. 1984/85: 216 28

1 kap. innehåller inledande bestämmelser av allmängiltig karaktär. Där återfinns vissa definitioner samt de grundläggande bestämmelserna om kommunalförbunds bildande samt om vad en förbundsordning skall inne— hälla.

2 kap. innehåller bestämmelser om kommunalförbund med fullmäktige. Det är uppdelat på fem avsnitt som skiljs åt genom underrubriker. Efter ett första avsnitt om beslutanderätt m. m. följer ett avsnitt om fullmäktige. Det tredje avsnittet behandlar styrelse och övriga nämnder m.m. och det fjärde ekonomisk förvaltning. Kapitlet avslutas med ett avsnitt om revision.

l 3 kap. finns bestämmelser om kommunalförbund med förbundsdirek- tion. Kapitlet är indelat i fyra avsnitt som behandlar beslutanderätt m. m.. förbundsdirektion. ekonomisk förvaltning samt revision.

4 kap. innehåller gemensamma bestämmelser för båda typerna av kom- munalförbund. Det är uppdelat på ett avsnitt om utträde. likvidation och upplösning och ett om besvär.

] kap. Inledande bestämmelser

Kommunalförbund

15 För att ha hand om en eller flera kommunala angelägenheter får kommuner eller landstingskommuner sluta sig samman till kommunalför— bund enligt bestämmelserna i denna lag. En sådan sammanslutning får också ske mellan kommuner och landstingskommuner. Om det i någon annan författning finns särskilda bestämmelser om kommunalförbund för ett visst ändamål. skall de gälla i stället för bestäm- melserna i denna lag.

Första stycket. Detta stycke motsvarar lå första och andra styckena KFL. Samarbete mellan kommuner och landstingskommuner kan bedrivas både i privaträttsliga och offentligrättsliga former. Kommunalförbundet. som är den enda offentligrättsliga formen för mellankommunal samverkan. är en offentligrättsligjuridisk person med egen rättskapacitet. Denna form för samverkan står öppen för både kommuner och landstingskommuner. Av bestämmelsen framgår att ett samarbete kan ske mellan kommuner, mellan landstingskommuner samt mellan kommuner och landstingskom- muner. Att de som önskar samarbeta saknar gemensamma gränser eller ligger inom olika län utgör i och för sig inte hinder för en kommunalför- bundsbildning dem emellan. Däremot är det nödvändigt att ändamålet för samarbetet faller inom varje i samarbetet deltagande kommuns eller lands- tingskommuns kompetens. Om ett samarbete skall etableras mellan kom- muner och en landstingskommun måste alltså föremålet för samarbetet vara kompetensenligt både för landstingskommunen och för varje i samar- betet deltagande kommun.

Enligt gällande rätt kan ett kommunalförbund inte samarbeta i kommu- nalförbund med ett annat kommunalförbund eller med kommuner eller

• Sida 29
•  Original

Prop. 1984/85: 216 29

landstingskommuner. Behov av ett sådant samarbete är inte heller känt. Någon ändring föreslås därför inte i detta hänseende.

Andra styv/(ct motsvarar ls' tredje stycket KFL. Av bestämmelsen framgår att särrcgler om kommunalft'irbund i annan författning tar över kommunalförbundslagcns regler. Sådana regler finns i byggnadslagen (1947: 385), i lagen fl947: 523) om kommunala åtgärder till bostadsft'irst'itj- ningens främjande samt i lagen (I9782438) om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik.

?. & När ett kommunalförbund har hand om angelägenheter. om vilka det finns regler i särskild författning. skall f("jrfattningens bestämmelser om kommun eller landstingskommun gälla för förbundet.

Paragrafen överensstämmer i sak med 2 & KFL. Bestämmelsen tar sikte på det fallet att ett kommunalförbund har hand om specialreglerade upp- gifter. (')m specialförfattningen ställer upp särskilda regler eller villkor för en kommunal verksamhet. skall dessa regler också gälla för förbundet. Detta gäller oavsett om det handlar om en obligatorisk eller en frivillig kommunal Uppgift.

Gällande rätt lägger inte hinder i vägen för att ett kommunalförbund har hand om en del av en Specialregler—ad uppgift. Kommunallagsutredningen övervägde en bestämmelse som skulle hindra sädan delförvaltning av en obligatorisk angelägenhet. men föreslog inte nägon ändring i detta hänse- ende (SOU 1974: 99. s. 376). Mot olämpliga arrangemang av delförvaltning av obligatoriska angelägenheter fanns enligt utredningen korrektiv genom att förbundsordningen skulle granskas av länsstyrelsen. Det bör nu kunna anförtros ät kommunerna och landstingskommunerna själva att göra denna lämplighetsprövning.

3 & I denna lag avses med förbundsmedlem de kommuner och landstings— kommuner som ingår i ett kommunalförbund.

Med förbundsmedlems fullmäktige avses kommunfullmäktige och lands- tinget samt med förbundsmedlems styrelse kommunstyrelsen och förvalt- ningsutskottet.

För att inte tynga lagtexten i onödan har i denna paragraf förts in vissa grundläggande definitioner. Av _li'jrxta stycket framgår att uttrycket för- bundsmedlem i lagen avser de kommuner och landstingskommuner som ingär i ett kommunalförbund. l andra stycket klargörs att uttrycket för- bundsmedlems fullmäktige i lagen syftar på kommunfullmäktige och lands- tinget och att uttrycket förbundsmedlems styrelse avser kommunstyrelsen och förvaltningsutskottet. Bestämmelsen har utformats efter mönster av l kap. 2.5 kommunallagen (KL).

4 & Ett kommunalförbund kan ha fullmäktige. styrelse och andra nämnder (kommtumf/ifirbtmd medfill/mäktige) eller vara organiserat en- bart med en förbundsdirektiomktmimlumlft'ir/nmt/medför/71111d.vdirt'ktion).

• Sida 30
•  Original

Prop. 1984/85: 216 30

Enligt KFL utövas kommunalförbundets beslutanderätt av förbundets fullmäktige. Förvaltning och verkställighet tillkommer styrelsen och övri- ga nämnder. Som har anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.2) bör det i den nya lagen vid sidan av hittillsvarande organisationsform införas en enklare form av kommunalförbund som har ett enda organ med både beslutande och verkställande uppgifter. en förbundsdirektit'in. Förevaran— de paragraf upplyser om att det finns kommunalförbund med dessa två former av organisation. Det är kommunerna och landstingskommunerna själva som bestämmer vilken av de två organisationsformerna som skall gälla för samarbetet. Valet av organisationsform är en lämplighetsfräga som alltså får prövas av kommunerna och landstingskornmunerna inom ramen för deras självstyrelse. Lämplighetsfrägan berörs därför inte alls i lagtexten.

5 5 Om ett kommunalförbund saknar tillgångar för att betala en skuld. är medlemmarna skyldiga att fylla bristen. Varje medlem skall tillskjuta så stor del av bristen som svarar mot medlemmens andel i skttlden efter de grunder som har bestämts enligt 9 & 7.

Paragrafen ersätter 34å KFL. Ett kommunalförbund är en självständig juridisk person som kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter. För ett kommunalförbttnds skulder står i första hand dess tillgångar till förfogande.

[ förevarande paragraf finns regler för fall då tillgångarna inte förslår till betalning av skulderna. Det behövs för sådana fall ett stadgande som skyddar fordringsägarnas rättsanspråk. Eftersom kommunalförbundet är ett offentligrättsligt organ som till sin uppbyggnad liknar en kommun, är det inte lämpligt att konstruera bestämmelsen efter privaträttsliga regler. Bestämmelsen bör i stället. liksom f.n.. reglera medlemmarnas inbördes förhållande och deras förhållande till förbundet vad avser ansvarigheten för förbundets skulder.

Bestämmelsen ålägger medlemmarna en skyldighet att fylla den brist som uppkommer om kommunalförbundet saknar tillgångar till betalning av skulder. Från tredje mans synpunkt bör bestämmelsen ses som en garanti- regel. Borgenärernas trygghet ligger i första hand ( förbundsmedlemmar- nas förmåga att fullgöra den lagstadgade skyldigheten att fylla eventuell medelsbrist i förbundet. Skulle den situationen uppkomma att en medlem ändå inte fullgör sin skyldighet. har en borgenär möjlighet att med stöd av förevarande paragraf vända sig direkt till medlemmarna. i sista hand med exekutiva åtgärder.

Tillskott för att fylla en eventuell brist skall ske i förhållande till varje medlems andel i skulden enligt vad medlemmarna har bestämt i förbunds- ordningen om andelsfördelningen. Detta följer av hänvisningen till 9? punkt 7.

Bestämmelsen i 345 andra stycket KFL om ansvaret för skuld som blir

• Sida 31
•  Original

Prop. 1984/85: 216 tl

känd först efter förbundets upplösning har ansetts onödig och har därför fått utgå. Det är självklart att medlemmarna svarar även för sådan skuld med den fördelning dem emellan som gällde före förbundets upplösning. Förbundet får i detta läge på samma sätt som gäller inom den privata associationsrätten anses såsom icke slutligen upplöst.

Kr)/nmtuztlfförhiurds bildande 6 5 Ett kommunalförbund kan bildas för bestämd eller obestämd tid.

Bestämmelsen i denna paragraf har inte någon motsvarighet i KFL. ] paragrafen slås fast att ett kommunalförbund kan bildas för bestämd eller obestämd tid. Valet mellan bestämd och obestämd tid har betydelse bl. a. för förbundsmedlemmarnas möjlighet att frigöra sig frän samarbetet i kom- munalförbund. Av lOå punkt 3 följer att ett kommunalförbund skall anses bildat för obestämd tid om tiden för förbundets bestånd inte har angetts i förbundsordningen.

7ä För varje kommunalförbund skall finnas en förbundsordning som antas av förbundsmedlemmarna.

Ett kommunalförbund är bildat när förbundsordningen har antagits och undertecknats av förbundsmedlemmarna.

Första stycket. Stadgandet ersätter delvis 4s första stycket KFL. Av de skäl som har angetts i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3) har bestäm- melserna om länsstyrelsen som underställningsmyndighet för förbunds- ordning utgått. Det är självklart att även ändringar i förbundsordningen skall antas av medlemmarna.

Andra styr-ket. När länsstyrelsens legalitetskontroll upphör behövs en uttrycklig lagregel om när ett kommunalförbund är bildat. Av bestämmel— sen i detta stycke framgår att ett kommunalförbund är bildat när förbunds- ordningen har antagits och undertecknats av förbundsmedlemmarna. De närmare motiven för stadgandet har angivits i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.4). Ett kommunalförbund får rättskapacitet i och med bildandet.

Av den allmänna kompetensfördelningen inom kommuner och lands- tingskommuner följer att det är förbundsmedlemmarnas fullmäktige som skall anta förbundsordningen. ] samband med beslutet om antagande av förbundsordningen kan det vara lämpligt att uppdra åt någon att under- teckna den. Bestämmelsen är så utformad att kommunalförbundet är bildat först sedan förbundsordningen har undertecknats av alla förbundsmedlem- marna. Om undertecknandet inte sker samtidigt innebär detta att det är bildat när den sista förbundsmedlemmen har undertecknat förbundsord- ningen. Man får utgå från att tidpunkten för undertecknandet framgår av förbundsordningen.

Det ligger i sakens natur att kommuner och landstingskommuner får ta initiativ till att bilda kommunalförbund. Den bestämmelse som nu finns i

• Sida 32
•  Original

Prop. 1984/85: 216

'.») |.)

Zl & första stycket andra meningen KFL om rätt för länsstyrelsen att väcka fråga om att bilda kommunalförbund har fått utgå. Av 2 kap. 15.5 KL framgår nämligen att fullmäktige skall besluta i ärende som väcks av regeringen. central förvaltningsmyndighet eller länsstyrelsen.

I 215 tredje stycket KFL finns en bestämmelse om att ett tilltänkt kommunalförbund skall medföra allmänt gagn för att få bildas. l fortsätt- ningen bör det ankomma på kommunerna och landstingskommunerna att på egen hand avgöra nyttan av att ett visst kommunalförbund bildas. Någon bestämmelse som reglerar detta förhållande behövs inte i den nya lagen.

l Kl-"L finns inte någon direkt bestämmelse om att det i särskild lag kan finnas bestämmelser som ger regeringen rätt att tvinga in en kommun eller en landstingskommun i ett kommunalförbund. Någon sådan bestämmelse har inte heller ansetts behövlig i den nya lagen.

8 & förbundsordningen i gällande lydelse skall finnas tillgänglig hos kom- munalförbundet och hos dess medlemmar.

Paragrafen har inte någon motsvarighet i KFL. För att tillgodose myn- digheters och enskildas behov av insyn i kommunalförbundens verksam- het skall förbundsordningen finnas tillgänglig hos kommunalförbundet och hos varje kommun och landstingskommun som ingår i förbundet. För- bundsordningen skall finnas i gällande lydelse. Det innebär att alla ändring- ar som vidtas måste föras in så att det alltid finns en version i aktuell lydelse. Detta har betydelse både för allmänheten och de förtroendevalda.

9 & Förbundsordningen skall ange

l. förbundets ändamål och medlemmar.

2. förbundets benämning och den ort där förbundet skall ha sitt säte..

3. den tid som förbundet skall bestå om det inte har bildats för obestämd tid.

4. om förbundet skall vara ett förbund med fullmäktige eller med för- bundsdirektion.

5. på vilken förbundsmedlems anslagstavla tillkännagivande om juste- ring av protokoll skall ske.

6. de begränsningar som förbundsmedlemmarna har överenskommit i fråga om förbundets rätt att ta tipp lån. ingä borgen och andra förbindelser eller avsätta medel till fonder,

7. förbundsmcdlemmarnas andelar i förbundets tillgångar och skulder. och om någon annan grund skall gälla för medlemmarnas deltagande i kostnaderna för förbundets verksamhet. den grunden.

8. de bestämmelser i fråga om förutsättningarna för förbundets likvida- tion och upplösning som skall gälla utöver vad som föreskrivs i 4 kap. 1 och 2 ss

9. grunderna för skifte av förbundets behållna tillgångar samt lf). vad förbundsrnedlcmrnarna i övrigt anser nödvändigt för att ordna de ekonomiska förhållandena mellan förbundet och dess medlemmar och förbundets förhållanden i fråga om ekonomi och förvaltning.

• Sida 33
•  Original

Prop. 1984/85: 216 3 l..-)

] förbundsordningen för ett förbund som skall ha hand om en angelägen- het som enligt särskild författning ankommer på kommuner eller lands- tingskommuner får inte. såvitt angår den angelägenheten. tas in någon bestämmelse om begränsning av förbundsmedlems skyldighet att tillhan- dahålla medel.

4 kap. innehåller gemensamma bestämmelser för båda typerna av kom- munalförbund. Det är uppdelat på ett avsnitt om utträde. likvidation och upplösning och ett om besvär.

Punkt I nr.-112. Dessa bestämmelser stämmer överens med punkt 1 och 2 i 415 KFL.

Punkt 3. Det är angeläget att förbundsmedlemmarna i förbundsordning- en tar ställning till frågan om vilken tid som förbundet skall bestå. [ förevarande punkt har därför tagits in en bestämmelse om att förbundsord- ningen skall innehålla en uppgift om den tid som förbundet skall bestå. En sådan uppgift behövs emellertid endast för förbund som bildas för bestämd tid. Härav följer att ett kommunalförbund skall anses vara bildat för obestämd tid om någon tid inte anges i förbtrndsordningen.

Tiden kan bestämmas genom att det anges att förbundet skall bestå under en viss tidsrymd eller till ett visst datum. Tiden kan också bestäm- mas genom att det i förbundsordningen hänvisas till ett visst ändamål som till sin natur är tidsbegränsat. Detta är exempelvis fallet om samarbetsupp- giften gäller ett byggnadsprojekt e.d. Valet mellan bestämd och obestämd tid har betydelse för förbundsmedlemmarnas möjlighet att frigöra sig från samarbetet i kommunalförbundet. Se vidare 4 kap. 1 och 2 åå.

Punkt 4. Enligt denna punkt skall medlemmarnas val av organisations- form anges i förbundsordningen.

Punkt 5. Bestämmelsen ersätter 14% fjärde stycket KFL. I 2 kap. 13? finns närmare bestämmelser om på vilken anslagstavla som tillkännagi- vande av protokollsjustering skall ske.

Punkt 6. Denna bestämmelse ersätter punkterna 5 och 6 i 4å KFL. Enligt nuvarande ordning har ett kommunalförbund inte automatiskt någon rätt att ta upp lån. ingå borgen eller avsätta medel till fonder. En sådan rätt föreligger först om det finns bestämmelser härom i förbundsord- ningen. Enligt den nya lagen skall emellertid ett kommunalförbund ha en lagstadgad låne-, borgens— och fonderingsrätt på samma sätt som kom- muner och landstingskommuner har (se 2 kap. l8 s). Om förbundsmedlem- marna vill begränsa dessa rättigheter skall de enligt förevarande punkt ta in bestämmelser om sådana begränsningar i förbundsordningen. Av punkten framgår att begränsningarna även kan avse förbundets rätt att ingå andra förbindelser än lån och borgen. Här avses främst de andra möjligheter att skaffa krediter som finns på det moderna kreditväsendets område.

Punkt 7. Denna punkt stämmer i sak överens med 4.5 första stycket

3 Riksdagen [984/85. I .tmnl. Nr 216

• Sida 34
•  Original

Prop. 1984/85: 216 34

punkt 7 och andra stycket första meningen KFL. Andelsbestämning är en obligatorisk punkt i en förbundsordning. Medlems andel avser självfallet inte bara tillgångarna utan även skulderna. Bestämmelsen har avfattats i enlighet härmed. Den täcker även det fallet att förbundsmedlemmarna kommer överens om andra grunder för skyldigheten att tillhandahålla medel för den löpande verksamheten.

Punkt 8. Denna punkt ersätter punkterna 8 och 9 i 45 KFL. [förbunds— ordningen kan en förbundsmedlem ges vilka rättigheter som helst när det gäller att frigöra sig från samarbetet i kommunalförbundet. lnskränkning får dock inte ske i rätten enligt 4 kap. lä att när som helst säga upp medlemskapet i ett kommunalförbund som bildats på obestämd tid och rätten att lämna samarbetet vid ändrade förhållanden enligt 4 kap. 2 &.

Punkt 9. Denna punkt stämmer överens med punkt lf) i % KFL. Punkt IO. Denna punkt motsvarar punkt ll och delvis punkt 7 i 4? KFL. Andra stycket stämmer överens med 4.5 andra stycket andra meningen KFL.

IO 9” För kommunalförbund med fullmäktige skall förbundsordningen. utöver vad som sägs i 9 ä, innehålla bestämmelser om

]. antalet ledamöter i fullmäktige och. om suppleanter skall utses. deras antal samt det antal ledamöter och suppleanter som varje förbundsmedlem skall utse.

2. antalet ledamöter och suppleanter i förbundets styrelse samt. om styrelsen även skall vara sådan nämnd som anges i särskild författning. vad som skall gälla angående valbarhet. sättet att utse ledamöter och supplean- ter samt deras tjänstgöringstid.

3. huruvida i förbundet skall finnas endast styrelse eller därutöver en eller flera nämnder och i det senare fallet vilka av förbundets angelägenhe- ter som skall handhas av de olika förvaltningsorganen.

ll & För kommunalförbund med förbundsdirektion skall i förbundsord- ningen. utöver vad som sägs i 9.5. finnas bestämmelser om antalet leda— möter och suppleanter i förbundsdirektionen och om det antal ledamöter och suppleanter som varje medlem skall utse.

Om förbundsdirektionen även skall vara sådan nämnd som anges i särskild författning. skall i förbundsordningen finnas bestämmelser om valbarhet. sättet att utse ledamöter och suppleanter samt deras tjänstgö- ringstid.

Paragrafen innehåller bestämmelser om särskilda obligatoriska uppgifter som skall finnas i förbundsordningen för ett kommunalförbund med för- bundsdirektion.

• Sida 35
•  Original

Prop. 1984/85: 216 35

2 kap. Kommunalförbund med fullmäktige

Brns'lutundet'äll och förvaltning l ä 1 kommunalförbund med fullmäktige utövas beslutanderätten av för- bundets fullmäktige.

lå Förvaltning och verkställighet tillkommer förbundets styrelse och övriga nämnder. Nämnderna bereder även ärenden som skall avgöras av fullmäktige. För sådana uppgifter kan en särskild beredning bestående av en eller flera personer tillsättas.

Partssammansatta organ fär inrättas med uppgift att svara för viss bered- ning. förvaltning och verkställighet inom förbundets verksamhetsomräde.

Paragraferna. som ersätter 35 KFL. reglerar kompetensfördelningen mellan de olika organen i ett förbund med fullmäktige. Fördelningen är gjord efter samma grundsatser som enligt 1 kap. Sä KL gäller för kommu- nerna och landstingskommunerna. Sålunda utövas beslutanderätten av förbundets fullmäktige medan förbundets styrelse och övriga nämnder svarar för beredning, förvaltning och verkställighet.

Av 25 framgår att kommunalförbund har möjlighet att inrätta partssam- mansatta organ. Inrättandet av sådana organ är beroende av medbestäm- mandcavtal som sluts mellan arbetsmarknadens parter. Det ankommer på fullmäktige att på grundval av sådana avtal besluta om organens inrättande och att fastställa deras uppgifter. Frågor om den genom kommunalförbun- det drivna verksamhetens mäl. inriktning. omfattning och kvalitet får inte överlämnas ät partssammansatta organ. Dessa organ får endast befatta sig med ärenden som rör förhållandet mellan förbundet som arbetsgivare och dess arbetstagare. Detta följer av hänvisningen i 2 kap. 14% till 3 kap. l3 a och 13 bés' KL.

Fullmäktige

3 & Bestämmelserna i ] kap. Sä fjärde stycket. 2 kap. 4ä tredje stycket. 5 få. 855 andra stycket och l0—29 äs' kommunallagen (1977: 179) skall tilläm- pas i fråga om kommunalförbunds fullmäktige. Bestämmelserna i 2 kap. ll & nämnda lag tillämpas dock endast om suppleanter har utsetts.

Paragrafen ersätter Så KFL. som emellertid saknar regler om fullmäk- tiges delegationsrätt. Genom att införa en hänvisning till 1 kap. Sä fjärde stycket KL har KL: s regler gjorts tillämpliga i detta hänseende. Hänvis- ningarna till KL i övrigt avser obehörighet och avsägelse (2 kap. 4å tredje stycket). ledighet frän anställning (2 kap. 5 %$). ersättare för ordförande och vice ordförande (2 kap. 8å andra stycket) samt förfarandet m.m. hos fullmäktige (2 kap. lOe29åå).

45. Varje förbundsmedlem skall vara representerad i förbundsfullmäk— tige. Antalet ledamöter skall bestämmas till ett udda antal

• Sida 36
•  Original

Prop. 1984/85: 216 36

Förbundsmedlemmarna får bestämma att suppleanter skall utses för ledamöterna.

Första styrker stämmer överens med 6.5 KFL med en avvikelse. Be- stämmelsen om att fullmäktiges antal bestäms med hänsyn till omständig- heterna har ansetts som onödig. varför den har fått utgä. En ny bestämmel- se har införts om att antalet fullmäktigeledamöter skall bestämmas till ett udda antal.

Andra styrker. Av bestämmelsen framgår att det är frivilligt att utse suppleanter för ledamöterna i fullmäktige. Detta stämmer överens med gällande ordning. Under remissbehandlingen har föreslagits att bestäm- melsen om suppleanter skall vara obligatorisk. Frågan om suppleanter för förbundsfullmäktige har diskuterats både vid tillkomsten av KFL och i samband med 1977 års ändringari KFL. Något egentligt behov av sådana suppleanter har emellertid inte kunnat påvisas. lnte hellerjag finner anled- ning att införa en obligatorisk bestämmelse om suppleanter för förbunds- fullmäktige. Kommunalförbundets huvudsakliga verksamhet utgörs av för- valtning och verkställighet. Dessa uppgifter handhas av förbundets styrel- se och övriga nämnder och för ledamöterna i styrelsen och nämnderna skall suppleanter finnas.

5 & Ledamöter och suppleanter i förbundsfullmäktige väljs av medlem— marnas fullmäktige.

Om en medlem skall utse mer än en ledamot eller mer än en suppleant. skall valet vara proportionellt. om det begärs av minst så många leda— möter. som motsvarar den kvot som erhålls, om antalet närvarande leda— möter delas med det antal personer valet avser. ökat med 1. Om kvoten är ett brutet tal. skall den avrundas till närmast högre hela tal. Om förfarandet vid sådant proportionellt val finns bestämmelser i lagen (1955: 138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting. kommunfullmäktige m. m.

Om suppleanter ej väljs proportionellt. skall vid valet även bestämmas i vilken ordning de skall inkallas till tjänstgöring.

Bestämmelserna iförsta och andra styckena motsvarar 7.5 första och andra styckena KFL. Terminologin har dock stramats upp. Tredje stycket reglerar det fallet att suppleanterna utses genom majoritetsval. Bestäm- melsen efterbildar 3 kap. Zå andra stycket KL.

6 S' Förbundsmedlemmarna får till ledamot eller suppleant i förbundsfull- mäktige välja endast ledamot eller suppleant i förbundsmedlemmens full- mäktige. Den omständigheten att tjänstgöringstiden för ledamöter och suppleanter i förbundsmedlemmarnas fullmäktige upphör vid utgången av oktober månad det år då val i hela riket till kommunfullmäktige och landsting har ägt rum medför ej att uppdraget som ledamot eller suppleant i förbundsfullmäktige upphör före tjänstgöringstidens utgång.

• Sida 37
•  Original

Prop. 1984/85: 216 37

Bestämmelserna i paragrafen motsvarar 75 tredje stycket KFL. Det framgår att både ledamöter och suppleanter i en medlemskommuns beslu— tande församling kan väljas till ledatnot eller suppleant i förbundsfullmäk- tige. Det snabbare valgenomslaget för kommunfullmäktige och landsting föranleder inte att uppdrag som ledamot eller suppleant i förbundsfullmäk- tige upphör före tjänstgöringstidens utgång.

7ä Ledamöter och suppleanter i förbundsfullmäktige väljs för tre år. räknat från och med den 1 januari året efter det. då val i hela riket till kommunfullmäktige och landsting har ägt rum.

Val av ledamöter och suppleanter i förbundsfullmäktige förrättas av de nyvalda fullmäktige det år då val i hela riket till kommunfullmäktige och landsting har ägt rum.

Om val till en medlems fullmäktige har upphävts och omval har ägt rum eller om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandat- fördelningen mellan partierna i medlemmens fullmäktige därvid har änd- rats. upphör uppdragen för dc ledamöter och suppleanter i förbundsfull- mäktige som har utsetts av en sådan medlem två månader efter det att omvalet eller sammanräkningen har avslutats. När omvalet eller den för- nyade sammanräkningen har avslutats. skall en sådan förbundsmedlems fullmäktige förrätta nytt val av ledamöter och suppleanter för återstoden av tjänstgöringstiden.

Paragrafen stämmer i stort överens med 8.5 1 mom. KFL. Första stycket. Bestämmelsen anger mandattiden för ledamöter och suppleanter i förbundsfullmäktige. Mandattiden är i princip tre kalenderår (jämför 8 5).

Andra stycket. Det ankommer på de nyvalda fullmäktige i medlemskom— munerna att förrätta val av ledamöter och suppleanter i förbundsfullmäk- tige. 1 Så 1 mom. andra stycket KFL finns en bestämmelse om att valet skall ske vid de nyvalda fullmäktiges första sammanträde. Något sådant uttryckligt krav finns inte i förevarande bestämmelse. Det torde räcka att valet förrättas före den 1 januari och att så skall ske följer av paragrafens första stycke. Porportionellt val kan ske så snart en medlem har att utse mer än en ledamot eller mer än en suppleant till fullmäktige.

Tredje stycket. Bestämmelsen reglerar det förhållandet att val av kom- munfullmäktige eller landstinget har fått göras om. Av bestämmelsen följer att det i sådana fall blir möjligt att förrätta omval av förbundsfullmäktige. En motsvarande bestämmelse infördes i KFL från den ljanuari 1982 (SFS 1981: 1106). De närmare motiven framgår av prop. 1981/82: 4.

85 När val av ledamöter och suppleanter i förbundsfullmäktige sker första gången. skall det avse tiden från valets förrättande till ingången av det år. då nästa tjänstgöringstid för fullmäktige börjar. När sammanträde med förbundsfullmäktige skall hållas första gången utfärdas kungörelse om sammanträdet av ordföranden i fullmäktige hos den förbundsmedlem som har flest röstberättigade invånare eller. om ordföranden är förhindrad. av vice ordförande i samma fullmäktige.

• Sida 38
•  Original

Prop. 1984/85: 216 38 Paragrafen innehåller bestämmelser om nybildade kommunalförbund.

Förslu styr-km motsvarar 8 5 2 mom. första stycket KFL. Av bestämmel- sen framgär att tjänstgöringstiden för fullmäktige i ett nybildat förbund löper frän valets förrättande till ingången av det år. då nästa tjänstgörings- tid för fullmäktige börjar. dvs. till ingången av detär som följer efter det då val i hela riket till kommunfullmäktige och landsting nästa gäng äger rum.

Andra stycket motsvarar Sä 2 mom. andra stycket KFL. Enligt den bestämmelsen skall länsstyrelsen underrättas när förbundsfullmäktige har valts första gängen. Underrättelsen skall innehålla uppgifter om de valdas namn och adress. När länsstyrelsen har tagit emot underrättelsen skall länsstyrelsen förordna en person att utfärda kungörelse om fullmäktiges första sammanträde och där föra ordet tills en ordförande har valts. [ den nya bestämmelsen har i stället använts en teknik som återfinns i 2 kap. Bä lagen (1982: 1052") om församlingar och kyrkliga samfälligheter. Bestäm- melsen innebär att det blir fullmäktigcordföranden i den till invånarantalet största medlemskommunen som utfärdar kungörelse om det första sam- manträdet. Underrättelseförfarandet blir härigenom obehövligt.

9 & Om en ledamot i förbundsfullmäktige som har utsetts vid proportio- nellt val avgår under tjänstgöringstiden och om suppleanter har utsetts, inträder suppleanten i den avgängnes ställe för återstoden av tjänstgörings- tiden. Suppleanterna inträder i den ordning som har bestämts vid valet. Avgår en ledamot i annat fall under tjänstgöringstiden skall den medlem som utsett honom förrätta fyllnadsval för den återstående delen av tjänst- göringstiden.

Paragrafen motsvarar Sä 3 mom. KFL. Enligt bestämmelsen. skall om en ledamot som har utsetts genom proportionellt val avgår. en suppleant automatiskt rycka upp som efterträdare i den vid valet bestämda ordning- en. Om ledamoten har utsetts genom majoritetsval. mäste fyllnadsval förrättas.

10 & Förbundsfullmäktige väljer för den tid fullmäktige bestämmer bland sina ledamöter en ordförande och en eller två vice ordförande. Till dess valet har förrättats utövas ordförandeskapet av den som fullmäktige utser.

Paragrafen ersätter 8ä 4 mom. första stycket KFL. som föreskriver att förbundsfullmäktige varje år och för det följande kalenderåret skall förrätta de val som det här är fråga om. Det har befunnits vara lämpligare att överlåta ät förbundsfullmäktige att bestämma funktionärernas tjänstgö- ringstider.

l konsekvens med den nya ordningen för kallelse till första sammanträ- det (8 5) har andra meningen i första stycket och andra stycket i 8 %$ 4 mom. KFL inte fått någon motsvarighet i den nya lagen.

• Sida 39
•  Original

Prop. 1984/85: 216 39

11 & Bestämmelserna i 2 kap. 9ä första och tredje styckena kommunalla— gen (1977: l79) om fullmäktiges sammanträden och om vissa val som fullmäktige skallafön'ätta skall tillämpas i fråga om förbundsfullmäktiges sammanträden. Ar dä val i hela riket till kommunfullmäktige och landsting har ägt rum förrättas valen av de nyvalda förbundsfullmäktige. Dessa förrättar även andra val, avseende tid efter utgången av nämnda är. vilka ankommer på fullmäktige. I fråga om tid för sammanträde för fastställelse av förbundets budget skall gälla vad som sägs i 2 kap. 19.5 denna lag.

Paragrafen motsvarar 9å KFL. l paragrafen hänvisas till bestämmelserna i 2 kap. 9ä första och tredje styckena KL om fullmäktiges sammanträdestider och om vissa val som fullmäktige skall förrätta.

Hänvisningen till 2 kap. 95 första stycket KL innebär att förbundsfull- mäktige i princip fritt beslutar om sammanträdestider. Budgeten skall emellertid fastställas före utgången av september månad (jämför 19%). Vidare skall förbundsfullmäktige hälla sammanträde när förbundsstyrelsen eller minst en tredjedel av fullmäktiges ledamöter begär det eller ordföran- den anser att det behövs.

I 2 kap. 95% tredje stycket KL föreskn'vs att val till de befattningar inom kommunen som blir lediga vid årets slut skall ske vid ett sammanträde före december månads utgång och att det är de nyvalda fullmäktige som skall förrätta dessa val. Förbundsfullmäktige tillträder den 1 januari året efter ett valår. Genom andra och tredje meningarna i förevarande paragraf får förbundsfullmäktige lagstöd för att förrätta de val som avses i den angivna bestämmelsen i KL. Denna ordning har under lång tid tillämpats i prakti— ken och har fungerat bra.

12.5 Kungörelse om fullmäktiges sammanträde skall anslås pä anslags- tavlan för varje förbundsmedlem.

Denna paragraf stämmer i sak överens med l0s' KFL.

13 & Tillkännagivande omjustering av fullmäktiges protokoll skall ske på en av förbundsmedlemmarnas anslagstavla i enlighet med vad som har bestämts i förbundsordningen.

Paragrafen. som ersätter lls' första stycket KFL. ger besked om att anslag endast skall ske på en av förbundsmedlemmarnas anslagstavla. Härigenom skapas garanti för en enhetlig besvärstid. Bestämmelsen ger förbundsmedlemmarna frihet att själva bestämma på vilken anslagstavla som tillkännagivandet skall ske. Av ] kap. 9.5 punkt 5 följer att detta skall regleras i förbundsordningen. Det torde vara naturligast att välja anslags- tavlan i den kommun eller landstingskommun. där förbundet har sitt säte. Om ett kommunalförbund undantagsvis har sitt säte i en kommun. som

inte tillhör förbundet. innebär bestämmelsen att den kommunens anslags- tavla inte kan användas.

• Sida 40
•  Original

Prop. 1984/85: 216 40

1 11% andra stycket KFL finns en bestämmelse om att avskrift av protokoll efter verkställd justering skall tillställas förbundsmedlemmarnas styrelser. Expeditionella bestämmelser av detta slag har ansetts passa mindre väl i den nya lagen. Bestämmelsen har därför utelämnats. Liknan- de frågor bör i stället regleras i törbundsordningarna med stöd av 1 kap. 9.6 punkt 10.

Styre/.te och övriga nämnder m.m. 14 & Om inte annat är särskilt föreskrivet. gäller bestämmelserna i 3 kap. 1— 1695 kommunallagen (1977: 179) i tillämpliga delar i fråga om kommu- nalförbunds styrelse och övriga nämnder. partssammansatta organ m.m.

Paragrafen motsvarar 12.6 KFL. Hänvisningen till 3 kap. 1— 1655 KL innebär bl.a. att antalet ledamöteri förbundsstyrelsen skall vara minst fem och att antalet suppleanter bör vara minst lika stort som antalet ledamöter (3 kap. zs första stycket). att styrelsen genom enkelt majoritetsbeslut kan kalla ledamot eller suppleant i fullmäktige. annan nämnd eller beredning. tjänsteman hos förbundet eller särskild sakkunnig att närvara vid dess sammanträde (3 kap. 7å andra stycket) samt att styrelsen får uppdra åt särskild avdelning. åt ledamot eller suppleant eller åt tjänsteman att på styrelsens vägnar besluta i viss grupp av ärenden (3 kap. 125 första stycket). I viss utsträckning anlitar kommunalförbund tjänstemän som är anställda hos förbundsmedlemmarna för en del arbetsuppgifter i förbundet. Om det då uppstår ett uppdragsför- hållande mellan kommunalförbundet och den person som är tjänsteman hos en förbundsmedlem får delegation till denna person anses förenlig med reglerna om delegationsrätt.

155 1 ett nybildat förbund skall val av ledamöter och suppleanter i förbundets styrelse äga rum vid förbundsfullmäktiges första sammanträde. Valet skall avse tiden från valets förrättande till ingången av det år. då nästa tjänstgöringstid för ledamöter och suppleanter börjar.

Paragrafen motsvarar i allt väsentligt 13.5 KFL. 1 den finns emellertid en reservation för det fall att annat är särskild stadgat. Den reservationen fyller inte någon funktion i dag och den har därför fått utgå.

16 & Kommunalförbundets styrelse skall hålla förbundsmedlemmarna underrättade om den allmänna planläggningen av förbundets verksamhet samt om frågor av större ekonomisk eller organisatorisk räckvidd.

Styrelsen får från förbundsmedlemmarnas styrelser infordra de yttran- den och upplysningar. som behövs för att styrelsen skall kunna fullgöra sina uppgifter.

Paragrafen motsvarar med vissa språkliga justeringar 145 KFL. Genom den underrättelseplikt som föreskrivs i paragrafen säkerställs att kontakt skapas mellan ett kommunalförbund och dess medlemmar.

• Sida 41
•  Original

Prop. 1984/85: 216 41 17 & Närjustering av protokoll tillkännages skall 139 tillämpas.

Denna paragraf ersätter 155 första stycket KFL. Den bestämmelsen innehåller en reservation för det fall att annat är särskilt stadgat. Reserva- tionen saknar numera aktualitet och den har därför fått utgå,

] 15.5 andra stycket KFL finns en bestämmelse om att styrelsen skall expediera avskrift av protokoll till förbundsmedlemmarnas styrelser. Det- ta är en typisk reglementsbcstämmelsc som inte behöver finnas i lagen. Bestämmelsen har därför fått utgå.

Ekonomis/t' förvaltning

[ KFL återfinns bestämmelser om ekonomisk förvaltning och revision under samma rubrik. Liksom i KL bör emellertid bestämmelserna hållas isär och de har därför tagits in under två skilda rubriker i den nya lagen. Det skulle i och för sig vara möjligt att under rubrikerna ta in regler för såväl kommunalförbund med fullmäktige som kommunalförbund med för- bundsdirektion. Detta skulle dock leda till en alltför svårtillgänglig lagtext. varför de båda organisationsformerna har hållits isär.

18 & Bestämmelserna i 4 kap. 1 och 3 ss. 4.5 tredje stycket. 5—7 och 93? kommunallagen (1977: 179) gäller i tillämpliga delar i fråga om kommunal- förbunds ekonomiska förvaltning.

1 övrigt gäller de begränsningar i rätten att ta upp län. ingå borgen och andra förbindelser eller avsätta medel till fonder som förbundsmedlem- marna har tagit in i förbundsordningen.

Första stycket. Bestämmelsen motsvarar 1658 första stycket KFL såvitt avser ekonomisk förvaltning. Genom hänvisningen till 4 kap. 6 och 7s'ä KL. får kommunalförbundet samma rätt som kommuner och landstings- kommuner att ta upp lån. ingå borgen och avsätta medel till fonder.

Andra stycket. Som framgår av l kap. 9? punkt 6 får förbundsmedlem- marna i förbundsordningen begränsa kommunalförbundets rätt i de hänse- enden som anges i första stycket. Här erinras om att förbundsordningen kan innehålla sådana begränsningar. Långivare. kreditgivare. entreprenö- rer och andra som kommer i ekonomisk förbindelse med ett kommunalför- bund fär härigenom upplysning om att ett kommunalförbunds befogen- heter i berörda hänseenden bestäms av både lagen och förbundsordningen.

19.5 Förslaget till budget skall göras upp av förbundsstyrelsen. Övriga nämnder skall. inom tid som styrelsen bestämmer gc in sina budgetförslag till denna. Innan förslaget till budget görs upp. skall förbundsstyrelsen samråda med förbundsmedlemmarnas styrelser. Vid sammanträde med förbundsfullmäktige före utgången av september månad fastställs kommunalförbundets budget.

• Sida 42
•  Original

Prop. 1984/85: 216 42

Paragrafen stämmer överens med 16 s andra—fjärde styckena KFL. Första stycket. Bestämmelsen slår fast att förslag till budget skall göras upp av förbundsstyrelsen efter samordning av övriga nämnders budgetför- slag.

Andra styr-ket. Behandlingen av budgetförslaget utgör en av de viktigas- te uppgifterna för fullmäktige. Behandlingen har givetvis stort intresse för medlemmarna. Detta motiverar samrådsregeln i detta stycke. Ett sådant samråd kan ske formlöst och behöver därför inte nämnvärt tynga budget- processen.

Trcdjc stycket. Bestämmelsen slår fast att förbundsfullmäktige skall fastställa budgeten före september månads utgång. Detta medför att de fullmäktige och de styrelser m.m. som tillträder den 1 januari efter ett valår har att arbeta under en budget som har fastställts av avgående förbundsfullmäktige. Detta innebär dock i praktiken inte någon större olägenhet eftersom nya förbundsfullmäktige är oförhindrade att göra om- fördelningar inom den ekonomiska ram som budgeten anger.

Budgeten skall fastställas senast under september månad. Några remiss- instanser har framfört önskemål om att tidpunkten flyttas fram. Tidpunk- ten för fastställelse av budgeten har emellertid ett samband med de frister som gäller i kommunerna och landstingskommunerna. Där skall styrelsen före oktober månads utgång göra upp förslag till budget. Sedan skall budgeten fastställas av fullmäktige före november månads utgång (4 kap. 45 KL). På grund av detta samband torde det inte vara möjligt att flytta fram budgetbehandlingen i kommunalförbund utan att göra ändringar i KL. Detta får tas upp till behandling i samband med en allmän översyn av KL: s regler.

20 & När budgeten fastställs bestämmer fullmäktige det bidrag som varje medlem skall lämna till förbundet enligt de grunder som anges i förbunds- ordningen.

Paragrafen stämmer i sak överens med 17.5 KFL. Medlemmarna av ett kommunalförbund är skyldiga att finansiera förbundets verksamhet. Enligt denna paragraf skall debitering av bidrag från medlemmarna ske i anslut- ning till att kommunalförbundets budget fastställs. Ytterligare debitering under budgetåret kan inte ske utan att medlemmarna är överens om det.

Revision 21 & Bestämmelserna i 5 kap. kommunallagen( 1977: 179) gäller i tillämp- liga delar i fråga om revision hos kommunalförbund.

1 ett nybildat förbund skall val av revisorer och revisorssuppleanter äga rum vid förbundsfullmäktiges första sammanträde. Valet skall avse granskning av verksamheten under tiden från valet till dess nästa tjänstgö- ringstid för revisorer och revisorssuppleanter börjar.

• Sida 43
•  Original

Prop. 1984/85: 216 43

Hänvisningen iförsta stycket till 5 kap. KL är densamma som finns i 165 första stycket KFL. Härigenom framgår bl.a. att alla som är valbara till revisor i någon kommun eller landstingskommun som ingår i ett kommu- nalförbund också är valbara til revisor eller rcvisorssuppleant i förbundet.

Andra Stycke] överensstämmer med 16.5 femte stycket KFL.

Zlé Kopia av revisionsberättelsen jämte infordrade förklaringar skall tillställas förbundsmedlemmarnas styrelser minst två veckor före det sam— manträde. då berättelsen läggs fram för förbundsfullmäktige.

Paragrafen motsvarar 195 KFL.

3 kap. Kommunalförbund med förbundsdirektion

Som framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 2.2) bör det införas en ny typ av kommunalförbund som är organiserat med ett enda organ. Detta skall handha alla de uppgifter som i det nuvarande kommunalförbun— det är fördelade mellan fullmäktige å ena sidan samt styrelsen och övriga nämnder å den andra. Detta organ har föreslagits bli benämnt förbundsdi— rektion. Kommunalförbund med förbundsdirektion kan närmast väntas komma till användning för samarbetsuppgifter som i ekonomiskt och andra hänseenden är av mindre omfattning eller som är av mera tillfällig natur.

I den nya lagen har de bestämmelser som enbart avser kommunalför- bund med förbundsdirektion tagits in i ett särskilt kapitel.

Bcslumnderätt och förvaltning 1 ä ] kommunalförbund med förbundsdirektion utövas beslutanderätt. förvaltning och verkställighet av förbundsdirektionen.

Pattssammansatta organ får inrättas med uppgift att svara för viss bered- ning, förvaltning och verkställighet inom förbundets verksamhetsområde.

Första stycket. Bestämmelsen ger besked om att det i kommunalförbund med förbundsdirektion ankommer på förbundsdirektionen att fullgöra de uppgifter som i ett kommunalförbund med fullmäktige är fördelade på fullmäktige. styrelsen och övriga nämnder. Förbundsdirektionens huvud- sakliga uppgifter kommer att gälla förvaltning och verkställighet. Den får därför på samma sätt som kommunala nämnder betraktas som en förvalt— ningsmyndighet. Det innebär att förvaltningslagen blir tillämplig vid hand- läggningen av sådana ärenden som överklagas genom förvaltningsbesvär. Av 5 & framgår att KL:s regler om styrelse och nämnder huvudsakligen skall tillämpas i övrigt.

Även i ett kommunalförbund mcd förbundsdirektion måste ärendena beredas på något sätt. Det har emellertid inte ansetts nödvändigt att i lagen nämna någonting om beredningen av förbundsdirektionens ärenden.

Andra stycket. Även i det enklare organiserade kommunalförbundet bör

• Sida 44
•  Original

Prop. 1984/85: 216 44

det kunna inrättas partssammansatta organ. Ett stöd för detta finns i bestämmelsen i detta stycke. Vad som har sagts i specialmotiveringen till 2 kap. lä andra stycket om partssammansatta organ i kommunalförbund med fullmäktige har giltighet även i förevarande fall.

F Örhundsa'ircktiun

2 & Förbundsmedlemmarna bestämmer antalet ledamöter och supplean- ter i förbundsdircktionen. Antalet ledamöter får inte vara mindre än fem. Antalet suppleanter bör vara minst lika stort som antalet ledamöter.

Varje förbundsmedlem skall ha minst en ledamot eller en suppleant i förbundsdirektionen.

Första stycket. Bestämmelsen innebär att de som avser att bilda ett kommunalförbund skall bestämma hur många ledamöter och suppleanter som skall finnas i förbundsdirektionen. Av 1 kap. 11 s" framgår att bestäm- melscr härom skall tas in i förbundsordningen. Bestämmelsen i föreva- rande stycke. som har utformats efter mönster av 3 kap. 2.5 KL. innebär att suppleanter är obligatoriska i förbundsdirektionen till skillnad från vad som gäller för fullmäktige i förbund som har sådant beslutande organ. Antalet ledamöter i förbundsdirektionen får inte vara mindre än fem. Det finns inte något hinder mot att det är ett jämnt antal ledamöter. Av de hänvisningar till KL som finns i 3 kap. Så följer att vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. utom vid val och tjänstetillsättning (jfr 3 kap. 10% och 2 kap. 22.5 KL).

Andra stycket ] bestämmelsen föreskrivs att varje förbundsmedlem skall ha minst en ledamot eller en suppleant i förbundsdirektionen. En sådan representationsregel är nödvändig för att åstadkomma ett nöjaktigt sam- band mellan kommunalförbundet och dess medlemmar. Regeln möjliggör en tillfredsställande representation utan att förbundsdirektionerna blir för stora. Bestämmelsen hindrar inte en överenskommelse om att varje för- bundsmedlem utser en ordinarie ledamot. En sådan ordning torde i regel vara lämplig i förbund med ett relativt begränsat antal medlemmar.

3 & Ledamöter och suppleanter i förbundsdirektionen väljs av medlem- marnas fullmäktige. ] fråga om sådana val m.m. skall bestämmelserna i 2 kap. 5—9så tillämpas.

Förbundsdirektionen väljer bland sina ledamöter en ordförande och en eller två vice ordförande för den tid som förbundsdirektionen bestämmer. Till dess valet har förrättats utövas ordförandeskapet av den som för- bundsdirektionen utser.

Förbundsdirektionen bör i princip utses på samma sätt som förbunds- fullmäktige. lförsta stycket har tillkomsten av en förbundsdirektion därför reglerats genom en hänvisning till bestämmelserna om förbundsfullmäktige i 2 kap. 5—955. Som redan har anförts i specialmotiveringen till 2 kap. 79" kan proportionellt val ske så snart en förbundsmedlem skall välja mer än

• Sida 45
•  Original

Prop. 1984/85: 216 45

en ledamot eller mer än en suppleant. 1 andra stycket har tagits in en bestämmelse som innebär att medlemmarna i förbundsdirektionen själva väljer ordförande och en eller två vice ordförande i förbundsdirektionen. 'Ijänstgöringstiden. som naturligtvis inte kan vara längre än ledamöternas mandattid. bestäms av förbundsdirektionen.

4 & Förbundsmedlemmarna fär besluta närmare föreskrifter om för- bundsdirektionens verksamhet.

Förbundsdirektionen fär uppdra åt en särskild avdelning. bestående av ledamöter eller suppleanter i förbundsdirektionen. ät en ledamot eller suppleant eller ät en tjänsteman hos förbundet att på förbundsdirektionens vägnar besluta i viss grupp av ärenden. vilkas beskaffenhet skall anges i reglemente eller särskilt beslut. Framställning eller yttrande till medlem liksom yttrande med anledning av överklagande av förbundsdirektionens beslut får dock beslutas endast av förbundsdirektionen samfällt.

Beslut som fattats med stöd av uppdrag enligt andra stycket skall anmä- las till förbundsdirektionen. som bestämmer i vilken ordning detta skall ske.

De närmare föreskrifter om förbundsdirektionens verksamhet som kan behövas. får med stöd av bestämmelsen iförstu stycket beslutas av för- bundsmedlemmarna. Sådana föreskrifter kan lämpligen beslutas i samband med att förbundsmedlemmarna antar förbundsordningen. Föreskrifterna kan t.ex. tas i form av ett reglemente. som kan fogas som en bilaga till förbundsordningen.

l kommunalförbund med förbundsdirektion kan det finnas ett stort be- hov av delegationsmöjligheter. Det får ankomma pä förbundsdirektionen själv att bestämma om delegation. Bestämmelser härom har tagits in i andra och tredje styckena.

Sä Bestämmelserna i 2 kap. 27å. 3 kap. 3 och 41%. 7—11s'ä. 13 a. 13 b och 16% kommunallagen (1977: 1791 skall i tillämpliga delar gälla i fråga om förbundsdirektion. Härifrån skall dock följande avvikelser gälla.

I fråga om tillkännagivande omjustering av förbundsdirektionens proto- koll gäller föreskrifterna i 2 kap. 13 så denna lag.

Sammanträde för fastställande av budget skall vara offentligt. Därvid skall bestämmelserna i ?. kap. 10.5 första—tredje styckena och 28.5 andra stycket kommunallagen gälla i tillämpliga delar.

För förbundsdirektionens verksamhet kan reglerna i KL om kommunal styrelses verksamhet användas i tillämpliga delar. Första styr-kpl i denna paragraf innehåller därför hänvisningar till de regler i KL om styrelsen som skall gälla för förbundsdirektionen. Vissa avvikelser har dock befunnits nödvändiga. En sådan avvikelse gäller vilken anslagstavla som skall an- vändas för tillkännagivande av protokollsjustering m.m. En särskild be- stämmelse om detta finns i andra stycket. Den innebär att samma särbe- stämmelse som gäller för kommunalförbund med fullmäktige också gäller för kommunalförbund med förbundsdirektion.

• Sida 46
•  Original

Prop. 1984/85: 216 46

En annan avvikelse berör offentligheten vid förbundsdirektionens sam- manträden. Förbundsdirektionens huvudsakliga verksamhet kommer att bli förvaltning. inte utövande av beslutanderätt. Det är därför nödvändigt att uppehålla den princip om slutna sammanträden som gäller för styrelser och nämnder. Det sammanträde som hälls för att anta budget bör emeller- tid vara offentligt. Offcntligheten bör gälla bädc överläggningen om budge- ten och beslutet att anta den. Bestämmelser om offentlighet vid budget— sammanträdc har tagits in i tredje stycket.

När det gäller att ta ställning till vilka av KL: s regler om styrelse och nämnder som bör tillämpas på förbundsdirektionen kan följande kommen- tarer göras.

3 kap. 15 Kl.: l paragrafen finns bestämmelser om styrelsens uppgifter och styrelsens roll i ett system med en fullmäktigeförsamling, styrelse och andra nämnder. Eftersom förbundsdirektion är det enda organet i ett kommunalförbund utan fullmäktige behövs det ingen uppgiftsfördelning och ingen annan rollbestämning än den som redan har gjorts i 15 första stycket. Någon hänvisning till 3 kap. 1 5 KL behövs följaktligen inte.

3 kap. 25 KL: Här finns bestämmelser om val av ledamöter och sup— pleanter till styrelsen. När det gäller sådana val skall enligt den nya lagen i stället reglerna om val av förbundsfullmäktige gälla. I 3 5 hänvisas till dessa bestämmelser. Hänvisning till 3 kap. 25 KL skall alltså inte ske.

3 kap. 35 Kl.: Här finns bestämmelser om valbarhet, obehörighet och avsägelse. Med hänsyn till vad som tidigare har anföns om att förbundsdi- rektionen huvudsakligen kommer att få uppgifter av förvaltande natur bör en hänvisning ske till hela denna paragraf. Det innebär bl. a. att borgarråd i Stockholms kommun. som nu inte kan väljas till ledamot i ett kommunal- förbunds styrelse. inte heller kan väljas till denna ställning i en förbunds- direktion.

3 kap. 45 KL om rätt till ledighet för uppdrag skall gälla även för förbundsdirektion.

3 kap. 55 KL gäller val av ledamöter och suppleanter i styrelse. I fråga om motsvarande val till förbundsdirektion hänvisar 35 till 2 kap. 5—955 i den nya lagen. Någon hänvisning till 3 kap. 55 KL görs därför inte.

3 kap. 6.5 KL gäller val av ordförande och vice ordförande i styrelsen. Bestämmelser om sådana val för förbundsdirektion ftnns i 35 andra stycket. varför någon hänvisning till 3 kap. 65 KL inte skall göras.

3 kap. 75 KL innehäller bestämmelser om tidpunkter och plats för styrelsens sammanträden och om att styrelsen får kalla vissa personer bl. a. ledamot av fullmäktige och särskilda sakkunniga att vara närvarande vid sammanträde med styrelsen. Denna bestämmelse bör gälla även för förbundsdirektion fastän direktionen inte har någon fullmi'tktigeförsamling över sig och alltså inte kan kalla nägon ledamot i en sådan församling.

3 kap. 85 KL: Här finns bestämtnclser om suppleants tjänstgöring i styrelsen m.m. Dessa bestämmelser bör ocksä gälla för förbundsdirektion.

• Sida 47
•  Original

Prop. 1984/85: 216 47

3 kap. 95 KL: Paragrafen handlar om styrelsens beslutförhet. Den regeln bör också gälla för förbundsdirektion.

3 kap. [()5 Kl.: Alla bestämmelser i 3 kap. 105 bör gälla för förbundsdi- rektionen med undantag för bestämmelserna om vilken anslagstavla som skall användas för tillkännagivande om protokollsjustering m.m. En sär- bestämmelse om detta har som tidigare har sagts tagits in i paragrafens andra stycke. 3 kap. 105 KL innehåller bl.a. en bestämmelse om att styrelsens protokoll och övriga handlingar skall vårdas och förtecknas. Detta kommer också att gälla för förbundsdirektionen. Riksarkivet har i sitt remissyttrande över kommunalförbundsutredningens förslag påpekat att det dessutom bör föreligga en skyldighet för direktionen att meddela föreskrifter om arkivvården. Jag instämmcri detta. ! paragrafen har därför tagits in en hänvisning till 2 kap. 275 Kl...

3 kup. 115 KL: Paragrafen innehäller regler om när en handling skall anses ha kommit in till myndighet m.m. Paragrafen bör i sin helhet gälla för förbundsdirektionen.

3 kap. 125 KL: Här finns bestämmelser om att fullmäktige får anta reglemente för styrelsen och om att styrelsen fär delegera i den mån fullmäktige beslutar det. Bestämmelser av detta slag har för förbundsdirek- tionen tagits upp i 45. Möjligheterna att delegera till tjänstemän hos för- bundsmedlemmarna har berörts i spccialmotiven till 2 kap. 145. Vad där sagts skall även gälla för kommunalförbund med förbundsdirektion.

3 kap. [35 KL: En särskild principiell fråga är om det bör finnas möjlighet att inrätta lokala organ i ett kommunalförbund. Den möjligheten finns inte enligt gällande rätt och det har heller inte. när lokala organ möjliggjordes för kommuner. ifrågasatts att det kunde behövas sådana organ i kommunalförbund. Nägot behov av sådana lokala organ har inte framkommit under utredningens arbete. 3 kap. 135 KL bör därför inte till någon del gälla för förbundsdirektion.

3 kap. 13 a och 13 b 55 KL: Dessa paragrafer handlar om partssamman- satta organ. Att sådana kan inrättas även i kommunalförbund med för- bundsdirektion framgår av 3 kap. 1 5 andra stycket. Genom en hänvisning till 3 kap. 13 a och 13 b55 KL görs kommunallagens regler om partssam- mansatta organ tillämpliga.

3 kap. 14.5 KL: Här finns bestämmelser om rätt för fullmäktige att göra viss omfördelning av uppgifter mellan styrelsen och nämnderna. En sådan reglering är obehövlig i kommunalförbund med förbundsdirektion efter- som där bara finns ett organ.

3 kap. [55 KL: Paragrafen innehåller bestämmelser om att fullmäktige fär besluta att förtroendemän som hör hemma i ett organ i kommunen kan få närvara vid sammanträden som ett annat organ häller. Den bestämmel- sen behövs inte hellcr för kommunalförbund med förbundsdirektion av samma skäl som har nämnts beträffande regeln i 3 kap. 145 KL.

• Sida 48
•  Original

Prop. 1984/85: 216 43

3 kap. ms KL: Paragrafen handlar om fullmäktiges befogenhet att besluta om ersättningar till kommunala förtroendemän. Motsvarande be- stämmelse behövs för kommunalförbund med förbundsdirektion.

6 & Förbundsdirektionen skall hälla förbundsmedlemmarna underrättade om den allmänna planläggningen av förbundets verksamhet samt om frågor av större ekonomisk eller organisatorisk räckvidd.

Förbundsdirektionen får från förbundsmedlemmarnas styrelser infordra de yttranden och upplysningar som behövs för att förbundsdirektionen skall kunna fullgöra sina uppgifter.

Paragrafen stämmer överens med vad som gäller enligt 2 kap. 16% för kommunalförbund med fullmäktige. De regler om sambandet mellan ett kommunalförbund och dess medlemmar som det här är fråga om har ansetts så viktiga att de har upprepats bland bestämmelserna om kommu- nalförbund med förbundsdirektion.

Ekonomisk fört-'alming 75 Bestämmelserna i 4 kap. 1 och 3äs', 45 tredje stycket och 5—7ås' kommunallagen (1977: 179) gäller i tillämpliga delar i fråga om ekonomisk förvaltning i kommunalförbund med förbundsdirektion.

I övrigt gäller de begränsningar i rätten att ta upp lån, ingä borgen och andra förbindelser eller avsätta medel till fonder som förbundsmedlem- marna har tagit in i förbundsordningen.

Bestämmelserna i denna paragraf stämmer överens med vad som gäller för styrelsen i kommunalförbund med fullmäktige. Någon hänvisning har emellertid inte gjorts till 4 kap. 9s' KL om styrelsens räkenskaper och bokslut. Dessa bestämmelser har tagits in i en särskild paragrafthä).

8 & Förbundsdirektionen fastställer kommunalförbundets budget före ut- gången av september månad. Förbundsdirektionen skall dessförinnan sam- råda med förbundsmedlemmarnas styrelser om budgeten. '

lett kommunalförbund med förbundsdirektion är det nödvändigt med en särskild ordning för budgetbehandlingen. Det får ankomma på förbunds- direktionen själv att arbeta fram och fastställa budget. Det bör emellertid ske i samråd med förbundsmedlemmarnas styrelser. Detta kommer till uttryck i förevarande paragraf.

Även för kommunalförbund med förbundsdirektion kommer den ord- ningen att gälla att en förbundsdirektion som tillträder den 1 januari efter valår har att arbeta under en budget som har fastställts av avgående förbundsdirektion.

9å När budgeten fastställs bestämmer förbundsdirektionen det bidrag som varje medlem skall lämna till förbundet enligt de grunder som anges i förbundsordningen.

• Sida 49
•  Original

Prop. 1984/85: 216 49

Denna paragraf stämmer i sak överens med bestämmelsen i 2 kap. ZOå beträffande kommunalförbund med fullmäktige. Bestämmelsen är så viktig att den inte har införts genom en hänvisning till nämnda paragraf. vilket annars i och för sig hade varit möjligt.

10 & Förbundsdirektionen skall fortlöpande föra räkenskaper över kom- mtrnalförbundets medel och skall inom skälig tid ärligen sammanfatta och avsluta räkenskaperna.

Paragrafen motsvarar bestämmelsen i 4 kap. ss KL. Eftersom den paragrafen ocksä har bestämmelser om ri'rkenskapsföringen i nämnder har det inte varit lämpligt att använda hänvisningstekniken. [ stället föreslås här en särskild bestämmelse om förbundsdirektionens räkenskapsföring. [ kommuner. landstingskommuner och kommunalförbund med fullmäktige är det enligt 4 kap. 9.5 KL fullmäktige som bestämmer tidpunkten när räkenskaperna skall vara slutförda. Denna tidpunkt bör förbundsdirek- tionen fä bestämma själv. Det kan inte anses finnas något behov av en närmare reglering av tidpunkten än att säga att räkenskaperna bör vara avslutade inom skälig tid.

Revision 11 5 Varje förbundsmedlems fullmäktige väljer en eller flera revisorer och minst lika många revisorssuppleanter för revision av förbundets verk- samhet.

För granskning av ett nybildat förbund skall val av revisor och revisors— suppleant ske senast när förbundet bildas. Valet skall avse tiden frän valets förrättande till dess nästa tjänstgöringstid för revisorer och revisorssupp- leanter börjar.

Bestämmelserna i 5 kap. kommunallagen (1977: 1791 gäller i övrigt i tillämpliga delar i fräga om revision. Förbundsmedlemmarna skall var för sig pröva frågan om ansvarsfrihet för förbundsdirektionen.

Första stycket. Bestämmelserna i 5 kap. KL om revision kan inte använ- das pä samma sätt för kommunalförbund med förbundsdirektion som för kommunalförbund med fullmäktige. För förbund av det senare slaget gäller att fullmäktige reviderar de förvaltande organen genom revisorer som fullmäktige har valt för ändamålet. Denna revision har alltså karaktären av en intern uppgörelse där de verkliga intressenterna. nämligen förbunds- medlemmarna själva. inte har något direkt inflytande. Denna ordning är inte lämplig för ett kommunalförbund med förbundsdirektion med hänsyn till dess speciella organisationsform. Revisionen mäste i stället ske genom revisorer som direkt företräder förbundsmcdlemmarna.

Kommunalförbundsutredningen har föreslagit att varje förbundsmedlem skall välja en eller flera revisorer och minst lika många suppleanter för revision av förbundets verksamhet. Förslaget har mött viss kritik vid remissbehandlingen. Nägra remissinstanser påpekar att i förbund med

4 Riksdagen [().S4i85. ] sum/. Nr216

• Sida 50
•  Original

Prop. 1984/85: 216

U- 0

mänga medlemmar kan regeln medföra att antalet revisorer och supplean- ter blir alltför stort. För att undvika detta föreslås att varje medlem utser endast en revisor eller att förbundsmedlemmarna väljer gemensamma revi— sorer.

För egen del finner jag utredningens förslag vara det bästa alternativet för revision av verksamheten i ett kommunalförbund med enbart förbunds- direktion. Det kan finnas ett individuellt medlemsintresse av sakrevision av verksamheten. Det intresset blir inte fullt ut tillgodosett genom gemen- samma revisorer. Det kan också uppstä praktiska svårigheter att få flera kommuner eller landstingskommuner att ena sig om revisorer. Olägenhe- terna av att i vissa fall ett mycket stort antal revisorer har att granska förbundsdirektionens förvaltning kan i viss mån undvikas genom att revi- sorerna samverkar för att undvika onödigt dttbbelarbete. Regeln utesluter inte att varje förbundsmedlem utser endast en revisor och en revisorssupp- leant. Regeln hindrar inte heller att förbundsmedlemmarna eller vissa av dem väljer gemensamma revisorer.

Förfarandet vid revision av kommunalförbund med förbundsdirektion blir alltså det att revisionen förrättas av revisorer som har valts av för- bundsmedlemmarna och att revisionsberättelserna behandlas av varje medlem på samma sätt som vanlig revision i medlemmens egen förvalt- ning.

Andra styckct. Bestämmelsen behandlar frågan om val av revisorer för granskning av ett nybildat förbund. Regeln är nödvändig för att revisorers och revisorssuppleanters tjänstgöringsperioder skall sammanfalla med de allmänna mandatperioderna. Val torde kunna ske exempelvis i samband med att förbundsordning antas av en blivande förbundsmedlem. Någon verksamhet att granska finns givetvis inte förrän ett förbund har bildats, dvs. när förbundsordningen har antagits av samtliga förbundsmedlemmar. Regeln är därför att förstå så att valet avser granskning av verksamheten under tiden från det kommunalförbundet har bildats.

Tredje styrker. Vid sidan av de särbestämmelser som har tagits in i första och andra styckena skall bestämmelserna i 5 kap. KL tillämpas. Det gäller alltså bl. a. bestämmelserna om revisorernas uppgifter och om revisions- jäv. För tydlighets skull har tagits in en bestämmelse om att förbundsmed- lemmarna var för sig skall pröva frågan om ansvarsfrihet. Av 5 kap. 65 KL följer att denna uppgift tillkommer fullmäktige.

4 kap. Gemensamma bestämmelser Utträde. likvidation och upplösning

Som har anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.5) behövs ett nytt system för utträde ur och upplösning av kommunalförbund när läns- styrelsens befattning med dessa frågor upphör. Av de skäl som har anförts i den allmänna motiveringen behövs också vissa lättnader i möjligheterna

• Sida 51
•  Original

Prop. 1984/85: 216 51

att lösgöra sig från ett samarbete i kommunalförbund. De lagregler som behövs har samlats i detta avsnitt. Reglerna har hämtat drag från motsva- rande regler i lagen (1980: 1102) om handelsbolag och enkla bolag.

Regleringen bygger på principen att förbundsmedlemmarna har avtals— frihet när det gäller förutsättningarna för utträde. likvidation och upplös- ning. Vissa bindande regler har dock befunnits nödvändiga, Avtal om bildande av kommunalförbund för obestämd tid och utan uppsägningsrätt godtas inte i den nya lagen. Det finns därför en regel om en generell och bindande uppsägningsrätt vid sådana avtal. Likaså finns det en ovillkorlig uppsägningsrätt när vissa ändrade förhållanden har inträtt. Det finns också vissa bindande regler om förfarandet vid likvidation och upplösning.

1 5 Ett kommunalförbund som har bildats för bestämd tid. skall träda i likvidation när tiden har gått ut.

Om ett kommunalförbund har bildats för obestämd tid. får en förbunds- medlem säga upp sitt medlemskap när som helst. Förbundet skall i sådant fall träda i likvidation ett är efter uppsägningen. om inte någon annan uppsägningstid har bestämts i förbundsordningen.

Ett kommunalförbund kan bildas för bestämd eller obestämd tid. Enligt 1 kap. 9å punkt 3 skall förbundsordningen ange den tid förbundet skall bestå om det inte har bildats för obestämd tid. Det är alltså en angelägen uppgift för förbundsmedlemmarna att från början ta ställning till frågan om vilken tid som förbundet skall bestå.

Första stycket. Om ett kommunalförbund har bildats för bestämd tid finns inte någon ordinär uppsägningsrätt. Möjligheterna att i förtid lösgöra sig från samarbetet i ett sådant förbund behandlas i 2 s. När den bestämda tidpunkten för samarbetsprojektets slut inträffar måste sannolikt i de flesta fall olika åtgärder vidtas beträffande förbundets tillgångar och skulder. Det behövs alltså ett likvidationsförfarande. Av bestämmelsen i första stycket framgår att förbundet skall träda i likvidation när den bestämda tiden för samarbetet har gått ut. Om samtliga förbundsmedlemmar skulle vilja fort- sätta verksamheten när den avtalade tiden har gått ut. har de möjlighet att dessförinnan ändra förbundsordningen på ett sådant sätt att den bestämda tiden för verksamheten förlängs eller att denna kan fortsätta på obestämd tid.

Av 31% följer att förbundsmedlemmarna får avtala om en eller flera medlemmars utträde ur förbundet i stället för att förbundet träder i likvida- tion. Härigenom öppnas det allså en möjlighet för de kvarvarande medlem— marna att fortsätta verksamheten antingen till en ny bestämd tidpunkt eller för obestämd tid. En sådan överenskommelse kräver ändring av förbunds- ordningen.

Andra slyeketAv den allmänna motiveringen framgår att det bör förelig- ga en ovillkorlig rätt för förbundsmedlemmarna att när som helst säga upp sitt medlemskap i ett kommunalförbund som har bildats för obestämd tid.

• Sida 52
•  Original

Prop. 1984/85: 216

'Jl IJ

En regel om detta har tagits in i andra stycket. Lippsägningsrätten kan inte medlemmarna avsäga sig i förbundsordningen eller på annat sätt avtala bort. Om förbttndsordningen skttlle innehålla bestämmelser som strider häremot blir dessa bestämmelser titan verkan. Uppsägningsrätten har för- enats med en bestämmelse om en uppsägningstid om ett år. Över denna uppsägningstid kan emellertid förbundsmedlemmarna disponera genom bestämmelser i förbundsordningen. Motiven föruppsägningstidens längd har behandlats i den allmänna motiveringen. Av bestämmelsen framgår att en uppsägning skall leda till förbundets likvidation. Regler om avtal om medlems utträde ur förbundet i stället för likvidation finns i 35. Reglerna om utträdesrätt och upplösning av kommunalförbund gäller inte utan vi- dare för regionplaneförbund och bostadsförrnedlingsförbund som tillkom- mer på grund av ett direkt åläggande av regeringen. Om inte annat utsågs i regeringsbeslutet får åläggandet uppfattas som en skyldighet för kommu- nerna att driva kommunalförbundet tills vidare till dess regeringen beslutar om annat.

2 & Har sådana ändrade förhållanden inträtt. att det vid en samlad be— dömning framstår som oskäligt att en medlem av ett kommunalförbund i fortsättningen skall vara bunden av sitt medlemskap i förbundet. skall på begäran av förbundsmedlemmen förbundet omedelbart träda i likvidation.

Paragrafen motsvarar de bestämmelser som finns i 24 och 27 så KFL. l paragrafen behandlas rätten att begära ett kommunalförbund i likvida- tion när det har inträffat sådana ändrade förhållanden att förbundet bör upplösas. Bestämmelsen kan i praktiken antas få betydelse främst för de tidsbestämda kommunalförbunden. l förbund som har bildats för obe- stämd tid ftnns nämligen alltid en ovillkorlig ttppsägningsrätt enligt 15 andra stycket. Bestämmelsen kan dock komma att få betydelse även i förbund av detta slag, nämligen i sådana för vilka en mycket lång uppsäg- ningstid har bestämts.

Grunden för att bestämmelsen i denna paragraf skall kunna åberopas är att det har inträtt sådana ändrade förhållanden att det framstår som oskä- ligt att en medlem av ett kommunalförbund skall vara bunden av sitt medlemskap. Det ankommer på förbundsmedlemmarna själva att göra en sådan bedömning. Det kan t.ex. gälla ändrade förhållanden i fråga om verksamhetens art och omfattning. verksamhetens utvecklingsläge. beho- vet av verksamheten med hänsyn till den tekniska och samhälleliga ut- vecklingen. tidsaspekten m.m. En medlem som åberopar att ändrade förhållanden har inträtt får vägras utträde först när övriga medlemmar inte betraktar det som oskäligt att han är bunden av sitt medlemskap. Av $& följer att det även i förevarande fall finns en möjlighet för förbundsmed- lemmarna att avtala om utträde ur förbundet i stället för likvidation och upplösning. Som framgår av 9s får ev. tvister om tillämpningen av den nu ifrågavarande paragrafen lösas genom skiljemannaft'jrfarande.

• Sida 53
•  Original

Prop. 1984/85: 216

'Jl '.'-)

Bä När grund för likvidation enligt 1 eller Zå har uppkommit får för- bundsmedlemmarna avtala att en medlem fär utträda ur förbundet i stället för att förbundet skall träda i likvidation. I avtalet skall bestämmas från vilken tidpunkt utträdet skall ske.

Vid avtal om utträde skall de kvarvarande medlemmarna anta de änd- ringar i förbundsordningen som föranleds av utträdet.

När en förbundsmedlem utträder ur kommunalförbundet upphör med- lemmens ansvar för förbundets skulder om inte annat har överenskommits i det avtal som avses i första stycket.

Ett kommunalförbund skall träda i likvidation på de grunder som anges i 1 och 2 äs" ] förevarande paragraf öppnas en möjlighet för förbundsmed- lemmarna att i stället för en likvidation avtala om att en medlem får utträda ur förbundet.

Första .S'I_V('Å'(-'l. Om en förbundsmedlem vill utträda ur ett kommunalför- bund skall ctt avtal upprättas om förutsättningarna för medlemmens ut- träde. En väsentlig fråga att ta ställning till är från vilken tidpunkt utträdct skall ske. Av bestämmelsen framgår att detta måste bestämmas i avtalet. Om förbundsmedlemmarna inte kan komma överens i alla frågor är det en rättighet för den medlem som vill lämna samarbetet att frigöra sig genom likvidation och skifte.

Andra stycket. När ett avtal om utträde har träffats måste de kvarvaran- de förbundsmedlemmarna ändra förbundsordningen. Exempel på sådant som oundvikligen behöver ändras är uppgiften om förbundets medlemmar. 1 de flesta fall är det också nödvändigt att göra en ny bestämning av medlemmarnas andelar i förbundets tillgångar och skulder. I detta stycke har getts en föreskrift om att de kvarvarande förbundsmedlemmarna skall göra de ändringar i förbundsordningen som föranleds av avtalet om at- träde.

Tredje stycket. I denna bestämmelse behandlas den utträdande för- bundsmedlemmens ansvar för förbundets skulder. F.n. gäller enligt 26% KFL att sådant ansvar upphör ett år efter utträdct. om inte länsstyrelsen finner skäligt att förordna om annat. I vad mån en utträdande medlem bör befrias från förbundets skulder berör inte bara förbundet och dess medlem- mar utan också tredje mans rätt. Som framgår av 1 kap. 5.5 har förbunds medlemmarna ytterst ett ansvar för förbundets skulder. Det innebär att de förbundsmedlemmar som fortsätter verksamheten i ett förbund där någon medlem har utträtt. har kvar sitt ansvar för skulderna efter den nya andelsbestämningen. Fran tredje mans synpunkt bör det därför knappast finnas betänkligheter mot att den medlem som utträder ur förbundet frigörs från skulderna. För denne medlem är det givetvis av största betydelse att snarast möjligt avveckla sina mellanhavanden med förbundet. Den nuva- rande ettärsfristen har därför fått utgå i den nya bestämmelsen. Det kan emellertid i vissa situationer framstå som olämpligt att den avgängne medlemmen över huvud taget befrias från skulderna. Bestämmelsen ger därför parterna en möjlighet att avtala bort skuldbefrielscn.

• Sida 54
•  Original

Prop. 1984/85: 216 54

4 & Likvidationen verkställs av kommunalförbundets styrelse eller av förbundsdirektionen i egenskap av likvidator.

När förbundet har trätt i likvidation, får kallelse på förbundets okända borgenärer sökas av förbundsmedlem eller likvidatorn.

När förbundet har trätt i likvidation. skall förbundets egendom i den mån det behövs för likvidationen förvandlas till pengar genom försäljning på offentlig auktion eller på annat lämpligt sätt. Förbundets verksamhet får fortsättas. om det behövs för en ändamålsenligt avveckling.

Första stycket. Likvidationen skall verkställas av kommunalförbundets styrelse eller av förbundsdirektionen. Det är inte påkallat att i detta offent- ligrättsliga sammanhang tillskapa någon befogenhet för domstol eller stat- lig myndighct att förordna om en särskild likvidator.

Andra och tredje styckena har utformats efter mönster av 2 kap. 32 och 33 ss lagen om handelsbolag och enkla bolag.

5 & När styrelsen eller förbundsdirektionen har fullgjort sitt uppdrag som likvidator. skall styrelsen eller förbundsdirektionen avge slutredovisning för sin förvaltning genom en förvaltningsberättelse som rör likvidationen i dess helhet. Berättelsen skall även innehålla en redovisning för skiftet av behållna tillgångar. Till berättelsen skall fogas redovisningshandlingar för hela likvidationstiden.

Paragrafen innehåller bestämmelser om slutredovisning och förvalt- ningsberätte15e_ Motsvarande bestämmelser finns i 2 kap. 415 lagen om handelsbolag och enkla bolag och i 13 kap. 14?) första stycket aktiebolags- lagen (1975: 1385).

6 & När likvidationsuppdraget är fullgjort. skall styrelsen eller förbunds- direktionen besluta om Vilken av förbundets medlemmar som skall överta och vårda de handlingar som hör till förbundets arkiv. Förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna skall delges var och en av förbundsmedlemmarna. När berättelsen och redovisningshand- lingarna delgetts samtliga förbundsmedlemmar. är förbundet upplöst.

Första stycket. En motsvarande bestämmelse finns i 32% KFL. Kom- munalförbundsutredningens lagförslag saknar bestämmelser om förvaring och vård av ett upplöst kommunalförbunds arkiv. Vid remissbehandlingen har riksarkivet föreslagit att sådana bestämmelser bör finnas också i den nya lagen. Riksarkivet framhåller att det finns flera skäl till att arkiven bevaras och vårdas även efter det att ett förbund har upplösts. Till dessa skäl hör bl.a. hänsyn till rättssäkerheten och forskningens behov. Vidare torde enligt riksarkivet handlingarna i många fall ha betydelse för statliga och kommunala myndigheter. Jag biträder riksarkivets synpunkter och en bestämmelse i ämnet har därför tagits in i första stycket. Det liggeri sakens natur att arkivhandlingarna skall överlämnas till den förbundsmedlem som har utsetts att överta och vårda dem. Någon särskild bestämmelse härom har inte ansetts erforderlig.

• Sida 55
•  Original

Prop. 1984/85: 216 55

Andra styckat. Av lagen måste det klart framgå när ett kommunalför- bund är upplöst. Denna tidpunkt har knutits till den dag då samtliga förbundsmedlemmar har delgetts förvaltningsberättelsen och redovis- ningshandlingarna.

75 En förbundsmedlem som inte är nöjd med redovisningen eller det skifte som förrättats av förbundets styrelse eller av förbundsdirektionen. har rätt att väcka talan om detta mot de övriga förbundsmedlemmarna inom ett år från det slutredovisningen delgavs medlemmen.

Paragrafen. som motsvarar 31.5 andra stycket KFL. ger en förbunds- medlem som inte är nöjd med redovisning eller skifte rätt att föra talan mot de övriga förbundsmedlemmarna. Sådan talan skall väckas inom ett år från det att medlemmen fick del av slutredovisningen. Det följer av allmänna regler att talan skall väckas hos tingsrätt.

8 & Om det framkommer någon tillgång för kommunalförbundet efter dess upplösning eller om talan väcks mot kommunalförbundet eller om det på annat sätt uppkommer behov av en ytterligare likvidationsåtgärd. skall likvidationen fortsättas.

Bestämmelsen i denna paragraf fyller en funktion ur klarhetssynpunkt. trots att det som regleras egentligen ligger i sakens natur. 1 bestämmelsen lämnas beskedet att en likvidation som har avslutats skall tas upp igen och fortsättas om det visar sig att det finns någon tillgång eller någon skuld som man inte känt till tidigare eller det tillkommit någon annan omständighet som gör att likvidationen framstår som ofullbordad fastän den har avslu- tats.

95 Tvister om kommunalförbunds likvidation och upplösning enligt 1 och Zäå samt om förbundsmedlems rätt till utträde enligt 3? handläggs enligt lagen (1929: 145) om skiljemän.

Som har anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.5) bör ev. tvister om rätt till utträde och om likvidation handläggas i ett skiljemannaförfa- rande. l förevarande paragraf ges en regel om att tvisterna skall handläggas enligt lagen (1929: 145) om skiljemän.

Besvär 10 & Bestämmelserna i 7 kap. kommunallagen (1977: 179) gälleri tillämp- liga delar i fråga om kommunalförbund. Besvär får anföras av såväl med- lemmar av förbundet som medlemmar av varje kommun eller landstings- kommun som ingår i förbundet.

Beträffande besvär över kammarrättens beslut tillämpas 7 kap. 5.5 kom- munallagen. Besvär över ett beslut. varigenom kammarrätten har bifallit besvär eller förbjudit att det överklagade beslutet verkställs. får anföras även av förbundsmedlem.

• Sida 56
•  Original

Prop. 1984/85: 216 56

l kommunalförbund med förbundsdirektion far besvärsnämnd inte inrät- tas. '

I denna paragraf finns regler om besvär över kommunalförbunds beslut. Första stycket stämmer överens med 20.6 KFL. Hänvisningen till 7 kap. KL innebär att kommunalbesvär far anföras över kommunalförbundens beslut pä de besvärsgrunder som anges i 7 kap. ls" KL. Besluten skall överklagats hos kammarrätt. Kretsen av besvärsberättigade har bestämts sa att den omfattar såväl medlemmar av förbundet, dvs. kommuner eller landstingskommuner. som medlemtnar av varje kommun eller landstings- kommun som ingår i förbundet.

Andra stycket. Om kammarrätten har bifallit besvär och sålunda helt eller delvis har upphävt ctt kommunalförbunds beslut får kommunalför- bundet i sin egenskap av motpart i målet föra talan mot kammarrättens beslut. Detta följer av hänvisningen till 7 kap. Ss' KL i detta stycke. Därutöver bör emellertid även varje förbundsmedlem ha talerätt. [ ut andra stycket lagen (1979:412) om kommunala indelningsdelegerade som innehåller en motsvarande reglering ges även kommunmedlemmarna rätt att föra talan mot kammarrättens beslut att bifalla besvär eller förbjuda verkställighet av det överklagade beslutet. Att på motsvarande sätt ge förbundsmedlemmarnas invänare rätt att överklaga kammarrätts beslut skulle föra alltför långt. Utvidgningen i förevarande bestämelse har därför begränsats till att avse förbundsmedlemmarna själva.

Tredje stycket. Hänvisningen i första stycket till 7 kap. KL innebär att besvärsnämnd får inrättas i kommunalförbund. En sådan nämnd har till uppgift att pröva besvär över bl.a. styrelsens eller annan nämnds beslut om tillsättning av tjänst och andra beslut i vissa personalfrågor. Med hänsyn till den specialla organisationen i kommunalförbund med enbart förbundsdirektion är det inte lämpligt att sådana förbund inrättar besvärs- nämnder. Ett förbud mot detta har därför tagits in i tredje stycket.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1 den allmänna motiveringen (avsnitt 2.61 har förordats att den nya lagen automatiskt skall gälla för äldre kommunalförbund. Vissa övergångsbe- stämmelser har dock befunnits nödvändiga. De principiella motiven för dessa har redan behandlats. Några ytterligare kommentarer ges i det följande.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986. dä lagen 11957:281') om kommunalförbund skall upphöra att gälla.

2. Om det i en lag eller annan författning hänvisas till den gamla lagen eller till en föreskrift i denna som har ersatts genom en förerskrift i den nya lagen. tillämpas i stället den nya lagen eller den nya föreskriften. om inte annat följer av punkt 3.

• Sida 57
•  Original

Prop. 1984/85: 216

'JI x)

Den nya lagen bör träda i kraft den ljanuari 1986. En föreskrift härom finns i punkt 1. Lagen avses helt ersätta 1957 års lag om kommunalför— bund. Av föreskriften under punkt ! framgår därför att den lagen skall upphöra att gälla.

Av punkt 2 följer att hänvisningar i annan lagstiftning till den gamla lagen i stället gäller motsvarande bestämmelse i den nya lagen. En ändring bör dock göras direkt i lagen ( 1978:438] om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik. Jag återkommer strax till den lagändringen (avsnitt 4.2).

3. Den nya lagen gäller även för kommunalförbund som har bildats enligt den gamla lagen. [ stället för bestämmelserna 14 kap. 1 och 2 ös" gäller dock till och med år 1990 att ett kommunalförbund som har bildats enligt den gamla lagen skall träda i likvidation på begäran av en förbundsmedlem. om det vid en samlad bedömning framstår som skäligt att låta medlemmen frånträda sitt medlemskap. Om medlemmarna inte kan enas om ett kommunalförbunds likvidation på nu angiven grund. skall frågan överlämnas till regeringen för avgörande.

1 punkt 3 har tagits in en uttrycklig föreskrift om att den nya lagen gäller för kommunalförbund. som har bildats enligt den gamla lagen.

Det har inte ansetts nödvändigt med nägon över'gängsbestämmelse för de fåtaliga fall där ärenden om bildande av kommunalförbund kan vara anhängiga hos länsstyrelserna när den nya lagen träder i kraft. Sådana ärenden fär avskrivas och det får i stället ankomma på kommunerna eller landstingskommunerna att själva bilda förbundet.

Av de skäl som har redovisats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.6) bör de nya utträdesreglerna inte omedelbart bli tillämpliga på de gamla kommunalförbunden. För sådana förbund skall i stället fram till och med är 1990. dvs. under en femårsperiod. gälla en jämkad utträdes- och upplös- ningsbestämmelse.

Av pllltktl'llsför.t'!u stycka följer att den obligatoriska uppsägningsregeln i 4 kap. 1.5 inte skall gälla över huvud taget. Däremot finns i punkten en regel som till sin konstruktion liknar bestämmelsen i 4 kap. 2 &. Övergångsv regeln innebär att om det vid en samlad bedömning framstår som skäligt att låta en medlem av ett kommunalförbund frånträda sitt medlemskap i förbundet. skall förbundet träda i likvidation på begäran av förbundsmed- lemmen. Till skillnad från bestämmelsen i 4 kap. 2.5 ställs här inte något krav på att det skall ha inträtt nägra ändrade förhållanden för att en medlem skall få frånträda sitt medlemskap. Rätten till utträde är alltså inte enbart betingad av yttre omständigheter utan det fär göras en fri och allmän intresseavvägning av om en förbundsmedlem bör frigöras från samarbetet i kommunalförbundet. Det finns alltså ett stort utrymme för att ta hänsyn till subjektiva önskemål om utträde.

Av 4 kap. 9? framgår att oenighet mellan förbundsmedlemmarna i fråga om rätten till utträde m.m. enligt 4 kap. 1 och 25%? avgörs genom ett

• Sida 58
•  Original

Prop. 1984/85: 216 58

skiljemannaförfarande. Den oenighet som kan uppstå i fräga om utträdes- regeln i första stycket av förevarande övergångsbestämmelse bör emeller- tid. med hänsyn till de intresscavvägningar som skall göras. avgöras av regeringen. En regel om detta har tagits in i andra stycket. (_)m regeringen finner att ett kommunalförbund bör träda i likvidation får det också an- komma pä regeringen att bestämma tidpunkten när så skall ske.

4. Utan hinder av punkt 3 får medlemmarna i ett kommunalförbund som har bildats enligt den gamla lagen genom ändring i förbundsordningen besluta att även bestämmelserna i 4 kap. I och Zåå i den nya lagen skall gälla för förbundet.

Fall kan tänkas där medlemmarna i ett gammalt kommunalförbund re- dan under den femåriga övergångsperioden vill att förbundet helt skall inordnas under den nya lagen. ] syfte att möjliggöra detta utan att förbun- det för den skull skall behöva upplösas och nybildas finns en föreskrift i punkt 4. enligt vilken förbundsmedlemmarna ges rätt att genom en ändring i förbundsordningen besluta att även bestämmelserna i 4 kap. 1 och 2 åå i den nya lagen skall gälla för förbundet i stället för de särregler som har tagits upp i punkt 3. Om de fattar ett sådant beslut. blir även regeln i 4 kap. 9å Om skiljemannaförfarandet tillämplig vid eventuella tvister.

5. En förbundsordning som har fastställts enligt den gamla lagen gäller även om den inte stämmer överens med bestämmelserna i 1 kap. 9 och 10% i den nya lagen.

] 1 kap. 9 och 10.55 finns regler om vad en förbundsordning skall innehålla. Som tidigare har sagts skall den nya lagen gälla beträffande de gamla kommunalförbunden. De gamla förbundens förbundsordningar kommer emellertid inte att i alla avseenden kttnna uppfylla de krav som uppställs i den nya lagen om vad en förbundsordning skall innehålla. Bristerna är emellertid inte av det slag att de gamla förbunden bör tvingas att ändra sina förbundsordningar. I punkt 5 har därför tagits in en bestäm- melse som säger att en förbundsordning. som har fastställts enligt den gamla lagen. gäller även om den inte stämmer överens med bestämmelser- na i l kap. 9 och 105?" i den nya lagen.

6. Om en särskild likvidator har utsetts för ett kommunalförbund som har trätt i likvidation före den nya lagens ikraftträdande. skall denne slutföra likvidationen.

Det föreligger en skillnad mellan den gamla och den nya lagen när det gäller vem som kan utses till likvidator. Enligt KFL kan likvidation verk- ställas antingen av kommunalförbundets styrelse eller av en särskilt utsedd likvidator. ] den nya lagen finns inte den senare möjligheten. Om en

• Sida 59
•  Original

Prop. 1984/85: 216 59

särskild likvidator har utsetts för ett kommunalförbund som har trätt i likvidation före den nya lagens ikraftträdande. bör denne ändå få slutföra likvidationen. En bestämmelse av denna innebörd har tagits in i punkt 6.

4.2. Förslaget till lag om ändring i lagen (1978: 438) om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik

Ändringen i denna lag innebär att en hänvisning i lagens tredje paragraf till 1957 äts lag om kommunalförbund har ersatts av en hänvisning till den nya lagen. Paragrafen innehåller f.n. också en regel med den innebörden att bestämmelserna om länsstyrelse i 1957 års lag i stället avser regeringen när det gäller kommunalförbund för kollektivtrafik. Som har anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3) bör länsstyrelsen inte längre ta någon befattning med kommunalförbund i fråga om underställning av förbunds- ordning m.m. På samma sätt bör regeringens motsvarande uppgifter be- träffande kollektivtrafikförbunden upphöra. Tredje paragrafen i föreva- rande lag har ändrats i enlighet härmed.

5. Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till ]. kommunalförbundslag, 2. lag om ändring i lagen (1978: 438) om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik.

6. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan- den har lagt fram.

• Sida 60
•  Original

Prop. 1984/85: 216 60

Bilaga ] Gällande rätt i fråga om kommunalförbund

Reglerna om kommunalförbund finns i lagen (1957: 281) om kommunal- förbund (KFL). Ett kommunalförbund är en offentligrättslig juridisk perv son som i fräga om organisation liknar en kommun eller en landstingskom— mun. I ett kommunalförbund finns sålunda en fullmäktigeförsamling (3 5 KFL). vald av förbundsmedlemmarnas fullmäktigeförsamlingar (7 & KFL). Där finns också styrelse och nämnder för förvaltning. verkställighet och beredning. Ett kommunalförbund har visserligen inte någon beskatt- ningsrätt. men det har i stället rätt att debitera förbundsmedlemmarna för sina kostnader. Förbundsmedlemmarna är skyldiga att tillskjuta de medel som förbundet behöver för sin verksamhet (17 & KFL).

Tillkomsten av ett kommunalförbund förutsätter att de berörda kommu- nerna eller landstingskommunerna bestämmer sig för att bilda ett kom- munalförbund för en eller flera samarbetsuppgifter genom att anta en förbundsordning. Det är emellertid länsstyrelsen som fattar det avgörande beslutet efter en allmän legalitets- och lämplighetsprövning (] och 2 åå KFL). Det är också länsstyrelsen som beslutar i sådana frågor som utträde ur kommunalförbund och upplösning av kommunalförbund (25 och 29 åå KFL). Frågor av detta slag kan förbundsmedlemmarna reglera i förbunds- ordningen. Om förbundsordningen inte innehåller något ställningstagande i dessa ämnen. skall länsstyrelsen bestämma med ledning av vissa standard- regleri KFL (23 och 27 5.5).

Kommunalförbundet har inledningsvis karakteriserats som ett slags spe- cialkommun. Den karakteristiken har sin grund inte bara i kommunalför- bundets organisatoriska förhällanden utan även däri att den Specialregle- ring som kan finnas för en uppgift. som anförtrotts åt ett kommunalför- bund. automatiskt blir gällande beträffande förbundet i stället för vederbö- rande kommuner eller landstingskomrnuner (2 & KFL). Till följd härav gäller också att förbundsmedlemmarna var för sig inte längre har befogen- het att sysselsätta sig med en uppgift som har anförtrotts åt kommunalför- bundet. Den befogenheten tillkommer i stället exklusivt kommunalförbun- det.

KFL inleds med en serie allmänna bestämmelser ("l—4 åå). Medlemskap i kommunalförbund står öppet för kommuner och lands- tingskommuner. Kommunalförbund kan inte självt vara medlem i ett kom- munalförbund. Varje tänkbar kommunal angelägenhet kan handhas av ett kommunalförbund. Till möjliga uppgifter för ett kommunalförbund hör alltså inte bara uppgifter inom kommunernas s. k. fria vcrksamhetssektor utan även den specialreglerade. Här finns alltså inte nägra begränsningar av motsvarande slag som gäller vid interkommunalt samarbete genom privaträttsliga organ (l & l mom. KFL).

• Sida 61
•  Original

Prop. 1984/85: 216 61

När ett kommunalförbund anförtros en specialreglerad kommunal tipp- gift. exempelvis en uppgift som innefattar myndighetsutövning. blir — som tidigare har berörts - de föreskrifter som finns beträffande uppgiften automatiskt gällande beträffande förbundet i stället för de kommuner eller landstingskommuner som ingår i förbundet (2 & KFL).

Kommunalförbunds beslutanderätt titövas av förbundets fullmäktige. Förvaltning och verkställighet handhas av förbundets styrelse och övriga nämnder. l kommunalförbund får inrättas partssammansatta organ (3 & KFL).

Till grund för ett kommunalförbund skall ligga en samarbetsöverens— kommelse mellan de kommunala intressenterna. l 4 & KFL finns bestäm- melser om vad denna överenskommelse — förbtindsordningen — skall innehålla.

l förbundsordningen skall finnas bestämmelser om bl. a. förbundets ändamål. förbundets namn. hur många ledamöter som skall finnas i förbun- dets fullmäktige. det antal ledamöter som varje medlem skall utse i full- mäktige. hur mänga ledamöter och suppleanter som skall finnas i förbun- dets styrelse samt. om styrelsen även skall vara specialreglerad nämnd. vad som skall gälla om valbarhet. sättet för att utse ledamöter och supp- leanter och deras tjänstgöring (4 & första stycket KFL).

Förbundsordningen skall också innehålla bestämmelser om förbundets rätt att ta upp län eller ingå borgen och om rätt till fondbildning. Där skall också finnas bestämmelser om varje medlems andel i förbundets tillgångar och andra bestämmelser om de ekonomiska förhållandena mellan förbun- det och medlemmarna som medlemmarna kan behöva (4 & första stycket KFL).

Om medlemmarna vill att särskilda villkor skall gälla för medlems tii- träde ur förbundet eller att särskilt villkor skall finnas för upplösning av förbundet. skall de ta in bestämmelser härom i förbundsordningen. Där skall också finnas bestämmelser om den uppgörelse som kan behövas med anledning av att medlem utträder ur förbundet samt grunderna för skifte av förbundets behållna tillgångar om förbundet upplöses (4 få första stycket KFL).

Till de ekonomiska frågorna för ett kommunalförbund hör efter vilka grunder medlemmarna skall tillhandahålla medel för förbundets verksam— het och vilken eventuell begränsning av denna skyldighet som skall före- komma. linligt 4 & andra stycket KFL skall förbundsordningen innehälla bestämmelser i dessa ämnen. I fråga om specialreglerade angelägenheter är det inte tillåtet att begränsa medlems skyldighet att tillhandahålla medel (4 s* andra stycket KFL).

Om ett kommunalförbund skall ha hand om flera angelägenheter. skall i förbundsordningen anges huruvida i förbundet skall finnas enbart styrelse eller därutöver en eller flera nämnder. ] det senare fallet skall också anges vilka av förbundets angelägenheter som skall handhas av de olika förvalt— ningsorganen (4 s" tredje stycket KFL).

• Sida 62
•  Original

Prop. 1984/85: 216 62

l fräga om kommunalförbunds fullmäktige gäller genom hänvisning till KL flertalet av de bestämmelser som finns för fullmäktige i kommuner och landstingskommuner (5 ä KFL). En del särbestämmelser har dock varit nödvändiga. ] kommunalförbunds fullmäktige skall varje förbundsmedlem vara representerad (6 lå KFL). Förbundsfttllmäktige och suppleanter väljs av medlemmarnas fullmäktige. Om medlem skall utse mer än en fullmäk- tige gäller samma proportionalitetsregel som i KL. För fullmäktig eller suppleant i förbundet gäller en särskild valbarhetsregel. Endast ledamot eller suppleant i förbundsmedlemmens fullmäktige är valbar (7 & KFL). Förbundsfullmäktiges och suppleanters mandattid är parallell med treårs- perioderna för fullmäktige i kommuner och landstingskommuner. För- bundsfullmäktige väljer själva sin ordförande och en eller två vice ordfö- rande (8 lt KFL).

Även för kommunalförbunds styrelse och övriga nämnder gäller flertalet av bestämmelserna i KL. På samma sätt som i en kommun eller en landstingskommun är det sålunda förbundsfullmäktige som väljer leda- möter och suppleanter i förbundets styrelse och övriga nämnder (llsi KFL).

Även i fråga om ekonomisk förvaltning och revision tillämpas bestäm- melserna i KL på motsvarande sätt som i fråga om kommunalförbund. Enligt uttrycklig föreskrift åligger det förbundsstyrelsen att samråda med förbundsmedlemmarnas styrelser innan förbundsstyrelsen gör upp förslag till budget (löä KFL). När förbundsfullmäktige fastställer förbundets budget skall de också bestämma beloppet av de bidrag som varje medlem har att utge till förbundet. Bestämningen av dessa belopp skall ske enligt de grunder för kostnadsfördelningen som finns i förbundsordningen (17 & KFL). Revision i kommunalförbund sker enligt samma regler som revi- sionen i en kommun eller landstingskommun. Kommunalförbundet revide- ras inte av sina medlemmar (19 lå KFL).

KLzs bestämmelser om kommunalbesvär tillämpas på motsvarande sätt ifråga om kommunalförbund (20 & KFL). Kommunalbesvär får emellertid anföras inte bara av de kommuner och landstingskommuner som är med- lemmar i förbundet utan även av medlemmarna i varje kommun eller landstingskommun som ingår i förbundet.

i anslutning till KFL: s besvärsbestämmelser finns några regler utöver de tidigare nämnda om bildande av kommunalförbund. Fråga om att bilda kommunalförbund kan väckas av länsstyrelsen om den finner anledning därtill. När de kommuner eller landstingskommuner som vill samarbeta har antagit en förbundsordning skall den ges in till länsstyrelsen för pröv- ning. Om länsstyrelsen finner att förbundsordningens bestämmelser inte strider mot lag eller författning samt att bildande av det föreslagna förbun- det skulle medföra allmänt gagn skall länsstyrelsen fastställa förbundsord- ningen och bestämma den tid då förbundet skall träda i verksamhet (21 & KFL). Samma procedur tillämpas i fråga om ändring i förbundsordningen (22 & KFL).

• Sida 63
•  Original

Prop. 1984/85: 216 63

Medlem kan utträda ur kommunalförbund om förutsättning härför före- ligger enligt bestämmelserna om utträde i förbundsordningen eller om förbttndets övriga medlemmar samtycker. Utträde kan också ske under andra särskilda i lagen angivna förutsättningar. Utträde förutsätter emel— lertid alltid ett beslut av länsstyrelsen. Medlem som vill utträda har att göra ansökan härom till länsstyrelsen som. om förutsättningarna enligt ovan för utträde föreligger. har att förordna om utträde och bestämma om tiden därför och om den uppgörelse som kan vara erforderlig (24 och 25 åå KFL). När ett är har gått efter utträdet är den utträdande medlemmen fri från ansvarighet från förbundets förbindelser om inte länsstyrelsen finner skäligt att beträffande viss förbindelse förordna på annat sätt.

Kommunalförbund kan upplösas om förbundsmedlemmarna är överens om upplösning eller om förutsättningar för upplösning föreligger enligt särskilda bestämmelser därom i förbundsordningen. Upplösning kan emel- lertid också ske dä sådana förändrade förhållanden inträtt. att antingen förbundsverksamheten inte kan med fördel fortsättas eller ändamålet med förbundet lämpligare kan tillgodoses på annat sätt (28 & KFL). Även upplösning av ett kommunalförbund kräver beslut av länsstyrelsen. För- bundsmedlem som vill väcka fråga om förbundets upplösning skall göra ansökan därom hos länsstyrelsen (28 .ö KFL). Om någon av de tidigare angivna förutsättningarna för upplösning av förbundet föreligger. skall länsstyrelsen förordna att förbundsverksamheten skall upphöra på viss angiven tid och att förbundet skall träda i likvidation (29 & KFL). "Huvud- regeln är att förbundets styrelse verkställer likvidationen. Men länsstyrel- sen har rätt att om den anser det behövligt förordna en eller flera särskilda likvidatorer (30 & KFL). Om kommunalförbund i likvidation händelsevis skulle sakna tillgångar till betalning av sina skulder är medlemmarna skyl- diga att fylla bristen. Om det skttlle behövas kan länsstyrelsen besluta om utdebitering pä medlemmarna för att täcka förbundets skttld. Det nu sagda gäller även om skulder som blir kända först efter förbundets upplösning (34 & KFL).

Över beslut som meddelats av länsstyrelse i fråga om kommunalför- bunds bildande. ändring eller upplösning eller i ärende. som därmed äger samband. får besvär anföras direkt hos regeringen (35 & KFL).

• Sida 64
•  Original

Prop. 1984/85: 216 64