Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs förslag fram om särskilda beskattningsregler för högt kvalificerade utländska forskare som arbetar tillfälligt i Sverige. Syf- tet är att ekonomiskt underlätta för forskningsinstitutioner och företag att anlita utländsk kompetens för angeläget forsknings- och utvecklingsarbete. Detta uppnås genom lindring i inkomstbeskattningen under en kortare tid. Beslut om att reglerna skall få tillämpas för en forskare skall fattas av en särskild nämnd kallad forskarskattenämnden. Förslag läggs också fram om en reduktion av underlaget för socialavgifter för berörda forskare och om sekretess hos forskarskattenämnden.

] Riksdagen 1984/85. ! saml. Nr 76

• Sida 2
•  Original

IQ

Prop. 1984/85: 76

1. Förslag till Lag om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige

Härigenom föreskrivs följande.

l 5 För utländska forskare gäller skattelättnader vid tillfälligt arbete i Sverige i den omfattning som anges i denna lag. Med utländsk forskare avses forskare som inte är svensk medborgare.

2 & Skattelättnader medges för inkomst av tillfällig anställning eller till- fälligt uppdrag som avser kvalificerat forsknings- eller utvecklingsarbete med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå att betydande svårig- heter föreligger för en rekrytering inom landet. Skattelättnaderna medges under en tid av högst två år eller — om det finns särskilda skäl — högst fyra år under en tioårsperiod. '

3 & Skattelättnader medges endast om forskaren omedelbart innan han börjar arbeta i Sverige har varit bosatt och verksam utomlands eller vistats här en kortare tid för uppdrag inom sitt verksamhetsområde utan att vara att anse som bosatt i Sverige.

4 & Som skattepliktig intäkt för forskaren tas upp 70 procent av sådan lön av anställningen eller uppdraget för vilken han är skattskyldig i Sverige.

Med lön likställs sjukpenning och föräldrapenning enligt lagen (1962381) om allmän försäkring. sjukpenning enligt lagen ( 1976:380 ) om arbetsskade- försäkring och lagen (l977:265) om statligt personskadeskydd samt ersätt- ning enligt lagen (19562293) om ersättning åt smittbärare ävensom till intäkt av tjänst enligt 325 1 mom. kommunalskattelagen (l928:370) hänförlig ersättning. som i annan form än livränta har utgått på grund av sjuk- eller olycksfallsförsäkring, tagen i samband med tjänsten, allt under förutsätt- ning att ersättningen helt eller till huvudsaklig del grundar sig på anställ- ningen eller uppdraget.

5 5 Som skattepliktig intäkt anses inte ersättning för kostnader som forskaren på grund av vistelsen i Sverige har haft för bostad här i landet, för flyttning till eller från Sverige, för egna och familjemedlemmars resor mellan Sverige och hemlandet eller i form av avgifter för barns skolgång här i landet. Inte heller skall förmån av fri eller delvis fri bostad tas upp som skattepliktig intäkt. Avdrag medges inte för kostnader som täcks av sådana icke skattepliktiga ersättningar.

6 5 Frågan om förutsättningar för skattelättnader föreligger prövas av en forskarskattenämnd knuten till n'ksskatteverket. Ordförande i nämnden är verkets generaldirektör med överdirektören i verket som personlig supple- ant.

Nämnden skall i övrigt bestå av tre ledamöter. var och en med personlig suppleant. Av ledamöterna skall en ha särskild insikt i beskattningsfrågor och två särskild insikt i forskningsfrågor. Motsvarande gäller deras sup- pleanter.

Ledamöterna och deras suppleanter förordnas av regeringen för tre år. Ordförandena i naturvetenskapliga forskningsrådet och medicinska forsk-

• Sida 3
•  Original

'.')

Prop. 1984/85 : 76

ningsrådet skall gemensamt avge förslag till en ledamot jämte suppleant. ordföranden i humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet förslag till en ledamot samt generaldirektörén'för Styrelsen för teknisk utveckling förslag till en suppleant.

7 & Suppleant får kallas att delta i behandlingen av ett ärende i stället för ledamoten, om han har särskild sakkunskap inom det område som ärendet avser.

8 & Framställning till forskarskattenämnden skall vara skriftlig och avse en viss forskare. Ansökan får göras. förutom av forskaren, av den som anlitar eller avser att anlita forskaren och av arbetsgivaren i utlandet om forskaren kvarstår i dennes tjänst.

9 5 Som forskarskattenämndens beslut gäller den mening som de flesta enar sig om. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.

Forskarskattenämnden är beslutför med ordföranden och två ledamöter, om de är ense om beslutet.

10 5 Om forskarskattenämnden finner förutsättningarna för skattelätt- nader uppfyllda, skall i beslutet anges den tid beslutet avser.

11 5 Om nämndens beslut skall forskaren och den som anlitar eller avser att anlita forskaren underrättas. även om han inte är sökande.

12 & Forskarskattenämndens beslut får inte överklagas.

13 5 ] kontrolluppgift enligt 3745 1 mom. taxeringslagen (19561623) skall arbetsgivaren lämna uppgift även om sådan lön. ersättning eller förmån som inte utgör skattepliktig intäkt på grund av bestämmelserna i denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års taxering. I fråga om forskare som vid ikraftträdandet innehar tillfällig anställning eller tillfälligt uppdrag i Sverige skall prövningen ske med utgångspunkt i förhållandena vid anställningens eller uppdragets bör- jan. Från dagen för ikraftträdandet räknas också den tidrymd under vilken skattelättnader kan medges.

• Sida 4
•  Original

Prop. 1984/85: 76 4

2. Förslag till Lag om ändring i lagen (1984z670) om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4s lagen ( 1981:691 ) om socialavgifter. i den lydelse paragrafen har erhållit genom lagen ( 1984:670 ) om ändring i nämnda lag. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap. 4 %

Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall bortses från

1. ersättning till en och samme arbetstagare om den under året inte uppgått till 1 000 kronor,

2. ersättning till arbetstagare som vid årets ingång fyllt 65 år.

3. ersättning till arbetstagare vid sjukdom eller ledighet för vård av barn eller med anledning av barns födelse. till den del ersättningen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning som arbetsgivare får uppbära enligt 3 kap. 16%5 eller 4 kap. 205 lagen (19622381) om allmän försäkring.

4. uppdragsersättning för vilken bevillningsavgift har erlagts enligt lagen (1908: 128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.

5. ersättning som en arbetsgivare utgett till barn för arbete som utförts i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för ersättningen inte får göras vid inkomsttaxcringen.

6. ersättning till den del denna motsvarar kostnader i arbetet som arbets- tagare haft att täcka med ersättningen.

7. ersättning för tjänstgöring i verkskydd enligt 47% tredje stycket civil- försvarslagen ( 1960:74) . i den mån ersättningen utgör eller motsvarar dag- penning.

8. ersättning för arbete som har utförts utomlands. till den del denna inte räknas som lön enligt 11 kap. 2 &" första stycket lagen om allmän försäkring.

9. ersättning för skiljemannaupp— 9. ersättning för skiljemannaupp- drag i fall där parterna i skiljeförfa- drag i fall där parterna i skiljeförfa- randet är av utländsk nationalitet. randet är av utländsk nationalitet,

10. ersättning som på grund av bestämmelserna i 4 eller 5.6 lagen (I984:00) om beskattning av ut- ländska forskare vid tillfälligt arbe- te [ Sverige inte utgör skattepliktig intäkt.

Bestämmelsen i första stycket 6 är tillämplig endast om kostnaderna kan beräknas uppgå till minst 10 procent av arbetstagarens ersättning från arbetsgivaren under utgiftsåret. Regeringen eller den myndighet som rege- ringen bestämmer får fastställa schablon för beräkning av arbetstagares kostnaderi viss verksamhet.

I fråga om inkomst från fåmansföretag skall föreskrifterna i punkt 13 av anvisningarna till 32.5 kommunalskattelagen (1928z370) tillämpas vid be- stämmande av avgiftsunderlaget.

• Sida 5
•  Original

Prop. 1984/85 : 76

3. Förslag till Lag om ändring i sekretesslagen (1980: 100)

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 1 & sekretesslagen (1980: 100)] skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap. 1 Så

Sekretess gäller i myndighets verksamhet. som avser bestämmande av skatt eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag för bestämmande av skatt, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomis- ka förhållanden. Uppgift hos tullverket får dock lämnas ut. om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men. För uppgift i mål hos domstol gäller sekretessen endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. l-lar uppgiften erhål- lits från annan myndighet och är den sekretessbelagd där. gäller dock denna sekretess hos domstolen. om uppgiften saknar betydelse i målet.

Med skatt avses i detta kapitel skatt på inkomst eller förmögenhet samt omsättningsskatt. tull och annan indirekt skatt. Med skattjämställs arbets- givaravgift. prisregleringsavgift och liknande avgift samt skatte- och av- giftstillägg och förseningsavgift. Med verksamhet som avser bestämmande av skatt jämställs verksamhet som avser bestämmande av pensionsgrun- dande inkomst.

Sekretessen gäller inte beslut. varigenom skatt eller pensionsgrundande inkomst bestäms eller underlag för bestämmande av skatt fastställs. såvida inte beslutet meddelas i ärende om

1. förhandsbesked i taxerings- eller skattefråga.

2. befrielse från tillämpning av bestämmelserna om beräkning av skatte- pliktig realisationsvinst vid avyttring av aktier och liknande egendom i samband med strukturrationalisering.

3. rätt att erhålla avdrag vid taxeringen för avsättning till särskild nyan- skaffningsfond.

4. rätt att erhålla avdrag vid taxe- 4. rätt att erhålla avdrag vid taxe- ringen för kostnad för exportkredit. ringen för kostnad för exportkredit.

5. beskattning av utländska fors- kare vid tillfälligt arbete i Sverige när beslutet har fattats av forskar- skattenämnden.

Utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i lag om förfarandet vid beskattning eller om skatteregister.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1985.

' Lagen omtryckt 1982: 1106.

• Sida 6
•  Original

Prop. 1984/85: 76 6

Utdrag FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-11—01

Närvarande: statsministern Palme. ordförande, och statsråden [. Carlsson. Feldt. Sigurdsen. Gustafsson. Leijon. Hjelm-Wallén. Bodström. Görans- son. Dahl. R. Carlsson. Hellström. Thunborg. Wickbom

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om beskattning av vissa utländska forskare

2.2. Forskaren och uppdraget

Mitt förslag: För att en forskare skall kunna få skatteförmåner fordras att han inte är svensk medborgare samt att han är bosatt och verksam utomlands när han tillträder sitt uppdrag här i landet. Uppdraget skall avse kvalificerat forsknings- eller utvecklingsarbete med sådan inrikt- ning eller på sådan kompetcnsnivå att betydande svårigheter föreligger för en rekrytering inom landet. Uppdraget skall vidare vara tillfälligt.

Utredningen: Har inte haft till uppgift att avge något eget förslag om avgränsning av den krets av personer som skall komma i fråga för skatte- lättnader. l betänkandet har personkretsen angetts på samma sätt som i direktiven för utredningen. Detta innebär överensstämmelse med mitt förslag.

Remissinstanserna: Har över lag lämnat den presenterade avgränsningen utan erinran. Företrädare för den medicinska forskningen har dock önskat att alla utländska gästforskare med doktorskompetens eller motsvarande skall kunna komma ifråga för skattelättnader.

Skälen för mitt förslag: Det ligger i sakens natur att skattelättnader som tillskapas för att främja svenska arbetsgivares anlitande av utländska fors- kare inte bör utformas så att de kommer att avse en alltför stor krets av personer. En begränsning bör åstadkommas genom högt ställda kompe- tenskrav. Reglerna bör självfallet också utformas så att anlitandet av utländska forskare inte framstår som ett allmänt tillgängligt alternativ till att anlita svenska forskare.

Det kan givetvis inte kommai fråga att gå ifrån de bärande principerna i beskattningssystemet för personer som hör fastare till det svenska samhäl- let och fullt ut har tillgång till de förmåner som finansieras genom skatter och avgifter. Det måste därför slås fast att den som skall få skattelättnader inte bara skall vara utländsk medborgare utan också skall ha varit bosatt någon annanstans än i Sverige. Det skall heller inte vara fråga om inflyttan- de personer utan deras uppdrag skall vara sådant att man kan räkna med att deras vistelse här i landet är tillfällig.

• Sida 9
•  Original

Prop. 1984/85: 76 " :" 9

2.3. Skattereglernas utformning

Mitt förslag: Skatteförmånerna innebär att endast 70 %. av lönen från uppdraget skall tas till beskattning. Ersättning som forskaren uppbär från arbetsgivaren för kostnader för bostad, flyttning. resor mellan Sverige och hemlandet eller för avgifter för barns skolgång här i landet skall vara skattefria. Inte heller skall förmån av fri eller hyresbillig bostad tas upp som skattepliktig intäkt. Avdrag skall inte medges för kostnader som täcks av sådan inte skattepliktig ersättning. Underlaget för socialavgifter skall reduceras till samma nivå som underlaget för beskattningen. Forskaren skall kunna få sådana skattelättnader under normalt två år och i särskilda fall under fyra är. allt räknat under en tioårsperiod.

Utredningens förslag: I huvudsak överensstämmande med mitt. Beträffan- de kostnadsersättningarna angav utredningen samma typer av ersättningar som exempel. Utredningen har föreslagit att ett beslut om att en forskare skall få skattelättnader skall gälla för högst två år med möjlighet till förlängning. Den sammanlagda tiden bör enligt utredningen inte överstiga fyra år.

Remissinstanserna: Har ställt sig positiva till metoden för skattelindring. Ingen har ansett att nedsättningen är för stor. Flera instanser har ifrågasatt om lindringen är tillräcklig. Från fiskalt håll har man rest invändningar mot tanken på skattefria ersättningar och bostadsförmåner. Beträffande tiden har en instans hävdat att beslut kan behöva fattas för mer än två år i vissa fall. En annan instans har ansett att en ovillkorlig tidsbegränsning till fyra år skall gälla.

Skälen för mitt förslag: Det finns anledning att räkna med att en utländsk forskare ställer som villkor för att anta ett uppdrag eller ett arbete här att lönen bestäms så att han eller hon kan behålla sin tidigare standard. Lättnaderna i skatter och avgifter bör därför ges den omfattningen att en svensk arbetsgivare kan erbjuda forskaren sådana förmåner utan att det medför allvarligare konkurrensnackdelar för företaget.

Beträffande valet av metod för skattelättnaderna instämmerjag i huvud- sak i de bedömningar som utredningen har gjort i frågan. För en närmare redogörelse för detta hänvisar jag till betänkandet. Avgörande för mig har varit att denna metod mycket väl passar in i det allmänna förfarandet vid inkomstbeskattningen och att den därför utomordentligt väl kan tillämpas i kombination med taxering och beskattning av andra inkomster som forska- ren kan ha. Den valda procentsatsen. 70% är enligt min mening väl avvägd för att en forskare skall kunna behålla sin levnadsstandard från

• Sida 10
•  Original

Prop. 1984/85: 76 10

hemlandet. Vid denna procentsats fyller metoden alltså sitt syfte. För de närmare beräkningar som ligger till grund för detta ställningstagande hän- visarjag till betänkandet.

Att metoden skall tillämpas även på vissa ersättningar som kan komma att träda i stället för lönen förefaller mig vara självklart.

En förutsättning för att den valda huvudmetoden för skattelättnad skall ha avsedd effekt är att den kombineras med skattefrihet för ersättningar som till sin typ är avsedda att täcka sådana merkostnader som en gästfors- kare normalt har under tillfällig verksamhet här i landet. Med hänsyn till att det i någon mån är oklart i vilken utsträckning avdrag enligt gällande rätt kan erhållas för vissa av sådana kostnader anserjag. liksom utredning- en, att ersättningarna bör undantas från beskattning. Avdrag för kostnader som täcks av sådan ersättning kan givetvis inte medges. Däremot är rätten till avdrag för kostnader i övrigt oförändrad.

En annan förutsättning är enligt min mening att underlaget för socialav- gifter minskas till samma nivå som underlaget för beskattningen. Vad gäller en utländsk arbetstagares rätt till försäkringsskydd m.m. hänvisar jag till vad som anförs i utredningens betänkande. Jag har i denna fråga samrått med chefen för socialdepancmentet.

Ändringen föranleder ett tillägg till 2 kap. 4.5 lagen (1984z670) om änd- ring i lagen (.19811691) om socialavgifter.

Av de upplysningar som innovationsskatteutredningen samlat in och av remissutfallet framgår att en utländsk forskares insatser normalt är särskilt värdefulla för uppdrags- eller arbetsgivaren under de två första åren av hans vistelse här. Det framgår också att den typ av uppdrag som här är aktuella sällan pågår längre tid än fyra år. Jag anser att lättnadsreglerna bör utformas i anslutning till detta. Av praktiska skäl och kontrollskäl bör tidsgränserna gälla inom en tioårsperiod.

2.4 Förfarandet 2.4.1 Allmänt om förfarandet Mitt förslag: Frågan om en forskare för ett visst uppdrag eller en viss anställning är berättigad till de särskilda skattelättnaderna skall prövas av en till riksskatteverket knuten forskarskattenämnd. Ansökan får

göras av forskaren själv. av hans tillämnade uppdrags- eller arbetsgiva- re i Sverige eller av hans arbetsgivare i hemlandet om han kvarstår i dennes tjänst.

Utredningen förslag: Överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna: Har godtagit utredningens förslag.

• Sida 11
•  Original

Prop. 1984/85: 76 ,_' ll

Skälen för mitt förslag: Det finns för närvarande inte något organ som lämpar sig för uppgiften att fatta beslut om de särskilda skattereglernas tillämpning. Det beslutsorgan som bör tillskapas bör knytas till en existe- rande myndighet som kan tillhandahålla administrativ service. En anknyt- ning bör ske till riksskatteverket med hänsyn till verkets centrala roll i skatteförvaltningen. Organet bör kallas forskarskattenämnden. Jag åter- kommer till frågan om nämndens sammansättning och verksamhetsformer.

2.4.2. F orskarskattenämndens sammanslutning

Mitt förslag: Gcneraldirektören i riksskatteverket skall vara ordförande i nämnden med överdirektören i verket som suppleant. Nämnden skall i övrigt ha tre ledamöter med personliga suppleanter som alla utses av regeringen. En av ledamöterna och-dennes suppleant skall ha särskilda insikter i beskattningsfrågor. De övriga två och deras suppleanter skall ha särskilda insikter i forskningsfrågor. Förslag på en av dessa leda- möter med suppleant skall lämnas av ordförandena i medicinska forsk- ningsrådet och naturvetenskapliga forskningsrådet i förening. Förslag på den andre ledamoten skall lämnas av ordföranden i humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet. medan förslag till suppleant för denne skall lämnas av generaldirektören för styrelsen för teknisk ut- veckling.

Utredningens förslag: Överenstämmer med mitt förslag utom så till vida att det inte omfattar någon ledamot med särskilda insikter i beskattningsfrågor samt att ordföranden i humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningarådet skall lämna förlag på såväl en ledamot som en suppleant.

Remissinstanserna: Har i huvudsak godtagit utredningens förslag. Olika meningar har dock kommit fram om vem som bör lämna förslag på leda- möter.

Skälen för mitt förslag: Forskarskattenämnden bör bestå av ett litet antal ledamöter. Detta är av betydelse för att nämnden skall kunna fatta beslut snabbt. Den snabbhet i handläggningen som ofta torde bli angelägen kräver också att nämnden inom sig har breda och goda kunskaper inom både beskattningsrätt och forskning.

Med hänsyn främst till nämndens anknytning till riksskatteverket bör verkets generaldirektör vara ordförande i nämnden. Valet av suppleant för honom faller därmed naturligen på överdirektören i verket.

Av ledamöterna med särskilda insikter i forskningsfrågor bör en ha särskilda insikter på de tekniskt naturvetenskapliga och medicinska forskningsområdena och jämväl på de forskningsområden som är aktuella

• Sida 12
•  Original

Prop. 1984/85: 76 12 inom läkemedelsindustrin. Det kan antas att framställningar om tillämp- ning av de särskilda skattereglerna blir mest frekventa inom dessa områ- den. Sannolikt kan det vara svårt att finna en person med en så hög och bred kompetens som den nyss antydda. När en ersättare för den ordinarie ledamoten föreslås. bör därför detta ske med tanke på den komplettering av sakkunskapen som bör eftersträvas. Enligt min mening bör förslag på denne ledamot och suppleant för honom lämnas av ordförandena i medi- cinska och naturvetenskapliga forskningsråden gemensamt.

De särskilda skattereglerna kan antas få stor betydelse även på det humanistisk-samhällsvetenskapliga området. Jag förordar därför att den andre ledamoten med särskilda insikter i forskningsfrågor skall föreslås av ordföranden i humanistisk—samhällsvetenskapliga forskningsrådet.

Det kan antas att ärendena hos forskarskattenämnden inte sällan kom— mer att röra sig om forsknings— och utvecklingsarbete inom industrin. För att ytterligare bredda den samlade kunskap som finns att tillgå inom nämnden bör en suppleant föreslås av generaldirektören för styrelsen för teknisk utveckling.

Trots att nämnden genom sin sammansättning kan antas få mycket breda kunskaper om forskning kan det antas att nämnden i vissa fall kommer att inom sig sakna den särskilda sakkunskap inom ett forskningsområde som kan krävas för bedömande av en ansökan. Nämnden får givetvis i en sådan situation inhämta dc upplysningar som behövs utifrån. exempelvis från skogs- och jordbrukets forskningsråd.

När forskarskattenämnden har varit i verksamhet något är bör en över- syn ske av nämndens sammansättning. Förslagsordningen i fråga om de två ledamöterna med särskild insikt i forskningsfrågor och deras supplean- ter kan då bedömas mot bakgrund av vunna erfarenheter av vilka områden de behandlade ärendena berör.

2.5. Övrigt

Mitt förslag: Sekretess bör gälla beträffande ärenden hos forskarskat- tenämnden.

Utredningen förslag: Överenstämmer med mitt. Remissinstanserna: Har inte yttrat sig i sekretessfrågan.

Skälen för mitt förslag: Det är uppenbart att det i ärenden av förevarande slag kan förekomma uppgifter vars utlämnande kan medföra skada för den enskilde. Bl.a. förutsätts att den skriftliga framställningen om reglernas tillämpning innehåller en redogörelse för den verksamhet forskaren skall bedriva i Sverige och vad syftet är med denna verksamhet. Även skydds-

• Sida 13
•  Original

Prop. 1984/85: 76

värda uppgifter rörande forskarens person kan tänkas förekomma. Enligt min mening bör den sekretessnivå som gäller på skatteområdet i övrigt i första instans också gälla nu aktuella ärenden. Sekretessen bör alltså vara absolut.

Enligt 9 kap. 1 % första stycket sekretesslagen (1980: 100) gäller sekretess i myndighets verksamhet som avser bestämmande av skatt eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag för bestämmande av skatt. för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Härav följer enligt min mening att någon särskild sekretessregel vid sidan av den som finns inte behövs annat än för nämndens beslut. Beträffande dessa bör beaktas att den beskattningsfråga som behandlas vanligen har samband med ett planerat eller pågående projekt. Här kan ett mycket starkt sek- retessintresse föreligga. Med tanke på den motiveringsplikt som i vissa fall föreligger enligt förvaltningslagen kan ett beslut komma att innehålla åt- skilligt av skyddsvärd natur. Det vore beklagligt om t.ex. ett företag av hänsyn till risken för att uppgifter som man anser skyddsvärda tas in i ett offentligt beslut avstod från att göra en framställning om skattelättnad med följd att man kanske också tvingades avstå från att anlita den utländske forskaren. Jag anser därför att även forskarskattenämndens beslut bör omfattas av sekretess. I den uppräkning som finns i 9 kap. 15 tredje stycket sekretesslagen bör därför beslut av ifrågavarande slag tas med.

Jag har i denna fråga samrått med chefen förjustitiedepartementet.

4. Specialmotivering

Lagen om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige

155

1 paragrafen anges lagens inriktning. Vidare avgränsas kretsen som kan medges skattelättnader så till vida att det skall vara fråga om utländsk forskare, varmed skall förstås forskare som inte är svensk medborgare.

255

I första meningen i paragrafen anges det grundläggande kriteriet för att skattelättnader skall medges, nämligen att det skall vara fråga om kvalifi- cerat forsknings- eller utvecklingsarbete och att inriktningen eller kompe- tensnivån skall vara sådan att rekrytering inom landet möter betydande svårigheter. Begreppet forsknings- och utvecklingsarbete har här samma innebörd som i andra sammanhang. De svårigheter som i allmänhet förelig- ger vid en sådan avgränsning bör bli mindre framträdande genom att det också krävs att det skall vara fråga om ett kvalificerat arbete.

Vad gäller frågan om svårigheter möter för rekrytering inom landet så kan detta bero på antingen den höga kompetensnivån eller på den särskilda inriktningen på arbetet. Här är att märka att det inte räcker med att det råder en viss brist på kvalificerade forskare inom ett visst område för att kraven skall vara uppfyllda. Å andra sidan kan naturligtvis inte det förhål- landet att det över huvud taget finns en person inom landet som uppfyller kompetenskraven leda till att tillräckliga hinder mot rekrytering inte skall anses föreligga.

För att lagen skall vara tillämplig krävs också att det skall vara fråga om tillfällig anställning eller tillfälligt uppdrag. Tolkningen av detta begrepp får ses i samband med den tidrymd varunder de särskilda skattelättnaderna kan medges. Bestämmelser om detta finns i andra meningen.

Skattelättnader medges normalt under högst två år. Härmed avses en verklig tidsperiod av två år, oberoende av hur perioden infaller under olika kalenderår. Om särskilda skäl föreligger kan skattelättnader medges under längre tid. dock högst fyra år. Sådana särskilda skäl kan vara att det rör sig om ett avgränsat forskningsprojekt som på grund av sin särskilda art eller sin omfattning inte kan genomföras på kortare tid. Andra skäl kan vara att projektet försenas t.ex. på grund av en olyckshändelse eller forskarens sjukdom. Begränsningen avser en tioårsperiod.

Att det skall vara fråga om en tillfällig anställning innebär att skattelätt- naderna inte får åtnjutas under de första åren av en mer långvarig anställ- ning. Avgränsningen får därför ses i samband med tidsgränsen för skatte- lättnader. Givetvis måste gränsdragningen dock vara något mindre exakt. Således utgör det inte hinder mot att betrakta-anställningen som tillfällig att den med någon eller några månader överskrider den angivna maximitiden för skattelättnader.

• Sida 15
•  Original

. Prop. 1984/85: 76 . 15

35

För att skattelättnader skall medges -ska11 forskaren normalt ha varit bosatt och verksam utomlands närmast före anställningens början. Be- stämmelserna i lagen får dock tillämpas även om forskaren strax före anställningens början har vistats tillfälligt i Sverige och under vistelsen också varit verksam här. Gränsdragningen mellan tillfällig och stadigva- rande vistelse skall göras på samma sätt som vid beskattningen i övrigt.

45

Skattelättnaderna innebär att endast 70 % av lönen behöver tas upp som intäkt. Detta gäller dock endast inkomst från sådan anställning som anges i lagen. Har forskaren under vistelsen i Sverige haft inkomster från annat håll, t.ex. genom att författa artiklar eller hålla föreläsningar, är dessa inkomster skattepliktiga i normal omfattning.

Av andra stycket framgår att vissa ersättningar för förlorad arbetsför- tjänst skall likställas med lönen. En förutsättning för detta är att de helt eller till huvudsaklig del grundas på denna lön. Att så inte är fallet torde kunna inträffa endast i undantagsfall.

5.5

Av paragrafen framgår att vissa ersättningar för kostnader som har samband med vistelsen i Sverige inte heller skall utgöra skattepliktig intäkt. Det är fråga om kostnader för bostad i Sverige, flyttning till och från Sverige, resor mellan Sverige och hemlandet samt avgifter för barns skol- gång i Sverige. Som framgår av reglernas utformning skall det vara fråga om ersättning för faktiska kostnader. 1 den mån utbetalning sker utan att ersättningen motsvarar faktiska kostnader tillämpas de regler som gäller för beskattning av lönen.

[ konsekvens med att ersättning för kostnader för bostad inte skall tas upp som intäkt skall förmånsbeskattning inte ske om forskaren får fri eller hyresbillig bostad.

Tredje meningen innehåller den självklara regeln att avdrag inte medges för kostnader som täcks av ej skattepliktig ersättning.

6.5

Paragrafen innehåller de grundläggande bestämmelserna om prövning- en. huruvida lagens bestämmelser är tillämpliga på viss anställning. Pröv- ningen ankommer på en särskild nämnd, knuten till riksskatteverket. Nämnden skall kallas forskarskattenämnden.

Nämnden består av ordförande och tre ledamöter, var och en med en personlig suppleant. Ordförande är generaldirektören i riksskatteverket och överdirektören i verket hans suppleant. En av ledamöterna och dennes suppleant skall ha särskild insikt i skattefrågor. Övriga ledamöter och deras suppleanter skall ha särskilda insikter i frågor om forskning.

• Sida 16
•  Original

Prop. 1984/85: 76 16

Regeringen utser ledamöter och suppleanter för en tid av tre år. Av ledamöterna med särskild insikt i forskningsfrägor föreslås den ena jämte dennes suppleant av ordförandena i naturvetenskapliga forskningsrådet och medicinska forskningsrådet gemensamt. den andra av ordföranden i humanistisk—samhällsvetenskapliga forskningsrådet samt dennes supple- ant av generaldirektören för styrelsen för teknisk utveckling. Beträffande

ledamoten och suppleanten med särskild insikt i skattefrågor skall något särskilt förslag inte lämnas.

7.6

Normalt skall suppleant tjänstgöra för ledamot endast vid förfall för ledamoten. Av paragrafen framgår emellertid att ordföranden även i annat fall får kalla suppleanten att i stället för ledamoten delta i behandlingen av ett ärende, nämligen om suppleanten har särskild sakkunskap på det områ- de som berörs av ärendet. Härigenom kan man på bästa sätt tillvarata den samlade sakkunskapen hos ledamöter och suppleanter.

85

lförsta meningen anges att en framställning om prövning av om förut- sättningar för tillämpning av lagen finns skall göras Skriftligen samt att framställningen skall avse en viss forskare. Den får således inte avse enbart en viss forskningsuppgift. I andra meningen regleras vem som får göra en sådan framställning utöver forskaren själv. Den får göras av såväl den hos vilken forskaren direkt har anställning eller uppdrag som den som anlitar eller avser att anlita forskarens tjänster trots att någon annan är arbetsgivare.

955

Av paragrafen framgår att avgörande i forskarskattenämnden sker med enkel majoritet och utslagsröst för ordföranden. Normalt skall ordföran- den och samtliga tre ledamöter delta i besluten men nämnden är beslutför med ordföranden och två ledamöter om de är ense om beslutet.

105

Forskarskattenämndens prövning avser om de särskilda skattebestäm- melserna är tillämpliga på en viss anställning eller ett visst uppdrag som en forskare har eller avser att påbörja. l paragrafen anges att ett beslut där nämnden finner förutsättningarna uppfyllda skall avse viss angiven tid.

När forskarskattenämnden meddelar sitt beslut kan forskaren redan ha påbörjat sitt arbete i Sverige men det kan också påbörjas först senare och tidpunkten kan fortfarande vara oviss. Inte minst kan detta vara fallet om ett positivt beslut är en förutsättning för att anställningen skall komma till stånd.

Har anställningen påbörjats kan i beslutet anges att detta gäller anställ-

• Sida 17
•  Original

Prop. 1984/85:76 . _ . 17

ning mellan vissa tidpunkter. I annat fall får beslutet avse såväl en viss tidrymd för anställningen (exempelvis två år) som en viss sista tidpunkt till vilken beslutet gäller. Det ligger nämligen i sakens natur att förutsättning- arna kan ha förändrats om alltför lång tid förflyter innan anställningen kommer till stånd. Förnyad framställning kan sedan göras för tid utöver den som beslutet avser.

11.5

Paragrafen innehåller bestämmelser om vem som skall underrättas om beslutet. Att sådan underrättelse skall lämnas sökanden följer redan av bestämmelserna i förvaltningslagen (1971:290) . Av praktiska skäl bör emellertid beslutet även sändas till den som anlitar eller avser att anlita forskaren i de fall någon annan är sökande. Eftersom ett ärende inte bör kunna prövas utan att forskaren får kännedom om beslutet. skall också forskaren underrättas även när han inte är sökande.

l betänkandet föreslås att underrättelse skall skickas också till den lokala skattemyndigheten. En sådan bestämmelse har inte intagits i lagför- slaget. Skälet är att det i de fall där forskaren ännu inte har påbörjat sin anställning kan vara ovisst vilken lokal skattemyndighet som kommer att vara behörig att utfärda skattsedel. Det får i stället ankomma på forskaren själv eller arbetsgivaren att förete beslutet för den lokala skattemyndighe- ten liksom vid behov för försäkringskassan.

12.6

1 paragrafen föreskrivs att forskarskattenämndens beslut inte får över- klagas. Skälet härtill är behovet av att snabbt få fram ett slutgiltigt avgö- rande. Forskarskattenämndens kompetens är sådan att avsaknaden av möjlighet till överprövning inte inger betänkligheter.

13.5

För att inte missförstånd skall uppkomma skall arbetsgivaren i kontroll- uppgiften under särskilda upplysningar lämna uppgift om skattefri del av lönen och om skattefri ersättning eller förmån som forskaren har haft. Upplysning om ersättningar krävs med hänsyn till att avdrag inte får göras för kostnad som täcks av skattefri ersättning.

Övergångsbestämmelserna

Lagen skall gälla fr.o.m. 1985. års inkomster. dvs. 1986 års taxering. Bestämmelserna i lagen kan också tillämpas på forskare som vid ikraftträ- dandet innehar anställning eller uppdrag i Sverige, om de förutsättningar som anges i lagen förelåg när de påbörjade anställningen eller uppdraget. Den maximala tidsperioden för skattelättnader skall också räknas från denna tidpunkt.

2 Riksdagen 1984185. ) sam). Nr 76

• Sida 18
•  Original

Pro-p. 1984/85: 76 18

5. Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till 1. lag om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige. . lag om ändring i lagen (19842670l om ändring i lagen (l981:69l) om socialavgifter.

3. lag om ändring i sekretesslagen (1980: 100). F.)

6. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan- den har lagt fram.

• Sida 19
•  Original

Prop. 1984/85: 76 19

&

ww FINANS- '& DEPARTEMENTET

Bilaga ]

UTLÄNDSKA GÄSTFORSKARES BESKATTNING

Betänkande av innovationsskatteutredningen

Ds Fi 1984: 16

• Sida 20
•  Original

Prop. 1984/85: 76 20

Till statsrådet och chefen för finansdepartementet.

Genom ”beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 1984 bemyndigades chefen för finansdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag bland annat att se över be- skattningen av utländska forskare med tillfällig anställning i Sverige. Med stöd av detta bemyndigande förordnade depar—

tementschefen den 1 mars 1984 f d kammarrättspresident Gustaf Hedborg till särskild utredare.

Till experter att biträda utredaren förordnades samtidigt direktör Arne Gustafson, direktör Dag Jarness, kammarrätts— lassessor Johan Lengquist, f d försäkringsdomare Allan Lundberg, biträdande skattedirektör Tore Lundin, kammarrätts— assessor Margareta Sahlström, direktör Olle Siwersson, t f

regeringsrättssekreterare Björne Sjökvist och sekreterare Lars Starkerud.

Som sekreterare förordnades samma dag kammarrättsassessor Per Sjöblom.

Av experterna har Sjökvist på heltid biträtt utredaren och svarar jämte denne för det egentliga utredningsarbetet. Lundberg har främst haft ansvaret för de frågor avseende socialförsäkringen, som aktualiseras vid en skatteomläggning

av förevarande slag.

Den särskilda utredaren har för uppdraget antagit benämningen

innovationsskatteutredningen.

Utredningen, som nu slutfört arbetet i det inledningsvis angivna hänseendet, får härmed överlämna betänkandet Utländ-

ska gästforskares beskattning.

• Sida 21
•  Original

Prop. l984/85: 76 ' 21

Utredningen har berett universitet och andra institutioner med uppgifter på forskningsområdet liksom ett antal enskilda företag med intresse för den på utredningen ankommande upp— giften att — om man så önskade - redovisa erfarenheter och synpunkter som kunde vara av värde för utredningen. Detta har i hög grad efterkommits. Därvid har också tagits upp åtskil- liga frågor med viss anknytning till utredningens uppgift utan att likväl falla'inom ramen för denna. Det sålunda er- hållna materialet, som inrymmer åtskilligt av intresse, över-

lämnas samtidigt med betänkandet.

Återstående på utredningen ankommande uppgifter redovisas framdeles i ett särskilt betänkande.

Stockholm den 28 augusti 1984

För innovationsskatteutredningen

Gustaf Hedborg Per Sjöblom

• Sida 22
•  Original

Prop. 1984/85: 76 '>'>

lnnehållsförteckning

Förkortningar ................................................ 24 Sammanfattning .............................................. 25 Författningsförslag ........................................... 29 1 Direktiven ....................................... 37 2 Inledning ........................................ 40 3 Skattskyldighet i Sverige .......................... 42 3.1 Interna svenska regler ............................ 42 3.1.1 Obegränsat skattskyldiga .......................... 42 3.1.2 Begränsat skattskyldiga ........................... 44

3.1.3 Metoder för att hindra eller undvika dubbelbeskattning när dubbelbeskattningsavtal saknas ................. 45 3.2 Dubbelbeskattningsavtal .......................... 47 4 Socialförsäkringsbestämmelser .................... 53 4.1 Försäkringsskyddct .............................. 53 4.2 Avgiftsskyldigheten .............................. 59 5 Särskilda skatteregler i vissa andra länder ........... 61 6 lnhämtade upplysningar och synpunkter ............ 65 6.1 Antalet utländska forskare i Sverige ................ 65 6.2 Rekryteringsförfarandet ........................... 67 6.3 Vistelsetidens längd .............................. 68 6.4 Anställningsvillkoren ............................. 70 6.5 Omständigheter som försvårar rekryteringen ........ 72 6.6 Begreppen forskning och forskare .................. 76 6.7 Nordiska gästforskare ............................ 78 6.8 Beslutsorgan .................................... 78 7 Allmänna synpunkter ............................. 80 8 Särbestämmelsernas utformning enligt olika alternativ 9] A. Schabloniserat omkostnadsavdrag .................. 95 B. lnkomsten fritas helt från statlig inkomstskatt ........ 96 C. Definitiv källskatt ................................ 97 D. Avdrag från den uträknade skatten ................. 99 E. Del av lönen fritas från beskattning ................. 102 9 Särskilda frågor .................................. 1 13 9.1 Forskare som ifrågakommcr för Skattelättnad ........ 1 13 9.2 Beslutsorgan .................................... 118 9.3 Procederet i övrigt ............................... 124 9.4 Sekretess ....................................... 126 10 Författningsbestämmelser m.m. ................... 128 Bilaga 1—4 Tabeller .......................................... 130

• Sida 23
•  Original

Prop.l984/85:76 _ 23

FÖRKORTNINGAR

AFL Lagen (l962:381) om allmän försäkring

ATP Tilläggspension enligt lagen om allmän försäkring

FoU Forskning och utveckling

FOA Försvarets forskningsanstalt

HSFR Humanistisk—samhällsvetenskapliga forsk— ningsrådet

IVA Ingenjörsvetenskapsakademien

KL Kommunalskattelagen (1928z370)

KTH Tekniska högskolan i Stockholm

MFR Medicinska forskningsrådet

NFR Naturvetenskapliga forskningsrådet

OECD Organisation for Economic Cooperation and Developnent

SAMKO Kollektivforskningsinstitutens samarbets— organ

SiL Lagen ( 1947:576 ) om statlig inkomstskatt

SIPRI Stiftelsen Stockholms internationella fredsforskningsinstitut

SJFR Statens råd för skogs- och jordbruks— forskning

STU Styrelsen för teknisk utveckling

• Sida 24
•  Original

• Sida 25
•  Original

Prop. 1984/85: 76 25

SAMMANFATTNING

Syftet med de ifrågasatta särskilda skattereglerna för högt kvalificerade utländska gästforskare i Sverige är att ekono- miskt underlätta eller möjliggöra att anlita sådana forskare i vårt land. Dessa forskare är merendels högre avlönade i sitt hemland än motsvarande svenska forskare här i landet samtidigt som inkomstskatten i Sverige ofta är mycket högre än i hemlandet. I dessa hänseenden kräver forskarna kompensa—

tion för att överväga en anställning.

Sådan kan merendels av anslagsmässiga och andra skäl inte erbjudas av universitet och andra institutioner. Läget kan vara annorlunda för industriföretag men med hänsyn till in- komstskattens storlek måste mycket höga löner utges. Härtill kommer socialavgifter, f n drygt 36 procent på utgående lön. I en tabell intagen som bilaga 4 kan utläsas vad det kostar en arbetsgivare som tillförsäkrat en forskare visst netto efter skatt på lönen.

Innovationsskatteutredningen har funnit det erforderligt att försöka förskaffa sig en mer ingående kännedom om det faktis— ka läget beträffande utländska gästforskare i Sverige och inhämta synpunkter från dem med erfarenheter på området. Frågor har formulerats och universitet och andra institutio— ner på forskningsområdena liksom ett antal industriföretag har beretts tillfälle ge svar och synpunkter. Vad som på

detta sätt inhämtats redovisas i avsnitt 6. I sammandrag kan

följande återges.

Om anställningsvillkoren har erfarits, som ovan inledningsvis antytts, att vid universitet och andra institutioner det endast undantagsvis förekommer att annan lön erbjuds än som ifrågakommer för svenska forskare med en motsvarande institu-

tionsanknytning. Löneläget är högre när det gäiler högt kva—

• Sida 26
•  Original

Prop. 1984/85: 76 26

lificerade personer från utlandet, som hos industriföretag gör forsknings— eller utvecklingsinsatser. Men även där sägs man eftersträva en lönesättning som svarar mot vad som gäller

svenska anställda med likvärda uppgifter.

Gästforskare vid universitet etc får hit- och hemresor ersat— ta av arbetsgivaren, även för familjen, men merendels inte ersättningar av annat slag. Industriföretagen synes däremot ge särskilda ersättningar i en betydligt vidare omfattning. Exempel härpå är ersättning för inte bara rese— utan även flyttningskostnader, för semesterresa till hemlandet vid

längre vistelse i Sverige, för bostadskostnad, för barns skolgång och kanske annat.

Enligt utredningens mening är önskvärt att från beskattning frita förmåner som i normalfallet är att betrakta som ersätt- ning för merkostnader orsakade av vistelsen i Sverige. sådana förmåner kan enligt de vanliga skattereglerna utgöra skatte— pliktig intäkt och det är i någon mån tveksamt om avdrag kan medges för kostnader som svarar mot förmånerna. Utredningen förordar att ersättning för sådant som hyra av bostad här i landet, för flyttning av bohag mellan länderna i fråga, för resor för forskaren med åtföljande familjemedlemmar mellan Sverige och hemlandet och för avgifter för barns skolgång i Sverige samt förmån av fri bostad förklaras skattefria sam— tidigt som avdrag förklaras inte ifrågakomma för kostnader som täckts eller bestritts genom förmånerna i fråga. - For- skare, som inte åtnjutit förmån av detta slag, bibehålls vid

den avdragsrätt som kan föreligga i nuläget.

När det gäller lättnaden av skatten på lönen har utredningen haft som utgångspunkt att denna lättnad bör vara sådan att forskaren tillförsäkras en levnadsstandard motsvarande den i hemlandet i den meningen att han bör efter skatt få behålla lika mycket lön som i hemlandet. Denna vägledande tankegång

(|

• Sida 27
•  Original

Prop. 1984/85: 76 27

har förordats eller godtagits av alla dem som utredningen haft att samråda med. Utredningen har undersökt vad som genomsnittligen gäller om lön efter skatt i de länder, som i detta sammanhang är i särskild mån av intresse. Det har där—

efter gällt att konstruera de särskilda skattereglerna så att den nämnda målsättningen i möjlig mån infrias.

Olika skattetekniska möjligheter har undersökts och närmare redovisats. Några av dem kan vara tänkbara, en är enligt utredningens mening klart att föredra. Det har visat sig på ett närmast förvånansvärt sätt att önskat resultat i det hela nås om beskattningen av lönen begränsas till 70 procent där— lav. En sifferuppställning i avsnitt 8 under rubriken "E. Del av lönen fritas från beskattning" visar detta.

I konsekvens med att viss del av lönen inte beskattas och således inte heller blir förmånsgrundande befrias arbetsgiva—

ren från socialavgifter för en motsvarande del av lönen.

Arbetsgivarens kostnader för en gästforskare från utlandet, som har tillförsäkrats viss nettolön, begränsas avsevärt genom de ifrågasatta åtgärderna. Detta är belyst i tabell

intagen som bilaga 4.

Vad härefter angår frågan på vem det skall ankomma att pröva

huruvida forskaren är eller avses bli knuten till ett — för att återge utredningsdirektiven i denna del - "kvalificerat forsknings— eller utvecklingsarbete med sådan inriktning

eller på sådan kompetensnivå att betydande svårigheter skulle .föreligga för rekrytering inom landet", är till en början uppenbart att detta inte kan ifrågakomma för taxeringsnämn— derna. Utredningen förordar att ett särskilt beslutsorgan inrättas, en "forskarskattenämnd", som anknyts till riks-

skatteverket och som består av tre ledamöter med personliga

x,.

• Sida 28
•  Original

Prop. 1984/85: 76 28

suppleanter. Ordföranden föreslås vara riksskatteverkets generaldirektör med överdirektören i verket sonV suppleant. Förslag till de båda övriga ledamöterna jämte suppleanter bör

avges beträffande den ene gemensamt av MFR och NFR och be— träffande den andre av HSFR.

Beslut av nämnden skall inte kunna överklagas. Det kan där— emot på framställning omprövas.

En framställning till nämnden kan innehålla upplysningar om produktionsplaner och andra affärshemligheter. Sekretess .skall därför gälla.

De nya bestämmelserna avses skola tillämpas från och med beskattningsåret 1985 med möjlighet för forskarskattenämnden

att ge besked så snart författning utfärdats efter ett riks— dagsbeslut.

Utredningen har inte underlag för ett uttalande om hur många forskare som kan ifrågakomma för skattelättnaderna i fråga. IVA har emellertid gjort ett uttalande att det kan handla om minst 50 och högst 200 kvalificerade utländska gästforskare i Sverige för närvarande. Av dem torde minst hälften vara så— dana som på grund av gällande dubbelbeskattningsavtal inte ifrågakommer för svensk beskattning. Å andra sidan kan anta— let gästforskare med skattskyldighet i Sverige förutses öka om de nya reglerna beslutas.

Några-kostnadsberäkningar kan inte göras. Utredningen anser

sig kunna uttala att skatte- och avgiftsbortfallet blir av mycket marginell betydelse.

• Sida 29
•  Original

Prop. 1984/85: 76 29

FÖ RFATTNINGSFÖRS LAC

Förslag till Lag Iom beskattning av utländska_ forskare vid tillfälligt uppdrag i Syerige

Härigenom föreskrivs följande.

l & Bestämmelserna i denna lag, vilka innefattar avvikelser från vad som eljest är föreskrivet, gäller utländska medbor- gare som tillfälligt anlitas i Sverige för kvalificerat forsknings— eller utvecklingsarbete med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå att betydande svårigheter möter för en rekrytering inom landet (forskare). En forskare anses tillfälligt anlitad om hans arbete i Sverige avses skola pågå under en begränsad tid. normalt högst fyra år. För bestäm— melsernas tillämplighet förutsätts att forskaren omedelbart innan han börjar arbetet i Sverige är bosatt och verksam utomlands eller att han, utan att vara att anse som bosatt i Sverige, vistas här i landet en kortare tid för uppdrag inom

sitt verksamhetsområde.

Frågan om förenämnda villkor är uppfyllda prövas av myndighet

som anges i 4 5.

2 & Forskare, som avses i 1 $ första stycket och som är skattskyldig i Sverige för lön för forskaruppdraget, skall erlägga statlig och kommunal inkomstskatt endast för (70)

procent av lönen. Detta gäller oavsett om arbetsgivaren finns i Sverige eller utlandet.

Med lön i första stycket likställs sjukpenning och föräldra- penning enligt lagen ( 1962:381 ) om allmän försäkring, sjuk— penning enligt lagen (l976:380) om arbetsskadeförsäkring och

lagen ( 1977:265 ) om statligt personskadeskydd samt ersättning

• Sida 30
•  Original

Prop. ]984/85: 76 30

enligt lagen (l965:293) om ersättning åt smittbärare ävensom till intäkt av tjänst enligt 32 5 1 mom. kommunalskattelagen

(1928z370) hänförlig ersättning, som i annan form än livränta

har utgått på grund av sjuk— eller olycksfallsförsäkring,

tagen i samband med tjänsten.

3 5 Om forskaren vid sidan av lönen uppbär ersättning för av vistelsen i Sverige föranledda särskilda kostnader såsom för hyra av bostad här i landet, för flyttning av bohag mellan länderna i fråga, för resor för forskaren med åtföljande familjemedlemmar mellan Sverige och hemlandet eller för av- gifter för barns skolgång i Sverige eller åtnjuter han förmån av hyresfri bostad, skall ersättningen eller värdet av för- månen inte utgöra för forskaren skattepliktig intäkt. Å andra sidan är forskaren ej berättigad till avdrag för kostnader som har bestritts eller täckts genom vad som sålunda har upp— burits eller tillhandahållits.

4 5 Myndighet som avses i 1 & andra stycket är en till riks- skatteverket knuten forskarskattenämnd. Nämndens ordförande är verkets generaldirektör med överdirektören i verket som personlig suppleant. Nämnden skall i övrigt bestå av två av regeringen för en mandatperiod om tre år utsedda ledamöter, var och en med personlig suppleant. Förslag till en av dessa ledamöter jämte suppleant för honom skall gemensamt avges av ordförandena i naturvetenskapliga forskningsrådet och medi- cinska forskningsrådet och till den andre av dessa ledamöter jämte suppleant för honom av ordföranden i humanistisk-sam—

hällsvetenskapliga forskningsrådet.

Vid sammanträde tned fulltalig nämnd gäller sont beslut den mening. varom minst två av ledamöterna har förenat sig. Om sådant förhinder att delta i sammanträde föreligger att, förutom ordföranden, endast en av de övriga ledamöterna kan

delta i beslutet, får nämnden likväl fatta sådant under för—

• Sida 31
•  Original

Prop. 1984/85 : 76 , .. 31

utsättning att de närvarande ledamöterna är ense om beslu- tet.

Avser framställning, som sägs i 5 5, forskare inom ett om- råde, besträffande vilket suppleant besitter" särskild sak— kunskap, äger ordföranden kalla denne att närvara i stället

för den ordinarie ledamoten.

5 5 Framställning till forskarskattenämnden om att denna lag skall gälla viss namngiven forskare görs skriftligen med .redovisning av de—uppgifter_sgm_erfordras för ett bedömande. Framställningen kan göras av den som här i landet anlitar eller avser att anlita forskaren, av arbetsgivaren i utlandet om forskaren kvarstår i dennes tjänst eller av forskaren

själv.

Om framställningen bifalls skall den tid anges, varunder bestämmelserna i denna lag skall gälla. Ett beslut skall avse högst två år med möjlighet för nämnden att på framställning förlänga tiden om detta erfordras för att forskarens uppgift skall kunna slutföras. Den sammanlagda tid, varunder lagen får gälla för viss forskare, bör ej överstiga fyra år.

65. Av forskarskattenämnden fattat beslut får ej överkla—

gas '

7 & Nämndens beslut skall ges sökanden tillkänna och, om denne är annan än den institution eller det företag som an- litar eller avser att anlita forskaren i Sverige, även insti— tutionen eller företaget i fråga.

Innefattar beslut att framställningen bifalls skall lokal skattemyndighet underrättas. På denna ankommer, under iakt— tagande av vad som sägs i denna lag, att, om arbetsgivaren finns i Sverige, ge denne besked beträffande avdrag på lönen

• Sida 32
•  Original

Prop. 1984/85: 76 32

för preliminär skatt eller. om arbetsgivaren finns i utlan- det, utfärda skattsedel på preliminär skatt att erläggas av

forskaren.

8 & Arbetsgivare, som har att lämna kontrolluppgift i enlig- het med vad i 37 & 1 mom. taxeringslagen (l956:623) sägs för forskare beträffande vilken forskarskattenämnden förklarat bestämmelserna i l 5 första stycket förevarande lag tillämp— liga, skall i kontrolluppgiften lämna meddelande härom samt ange, förutom hela den utbetalda lönesumman, den del därav som enligt denna lag skall beskattas. Arbetsgivaren är inte skyldig att utan anmaning lämna uppgift om sådan ersättning "eller förmån, som anges i 3 5.

95. Om sekretess beträffande framställningar och beslut

enligt denna lag är stadgat i 9 kap. 1 5 sekretesslagen (1980:100).

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling och skall tillämpas, när förutsättningar— na i övrigt föreligger härför. första gången i fråga om pre- liminär skatt för år 1985 och i. beskattningshänseende vid 1986 års taxering. Beträffande forskare med sådan uppgift att bestämmelserna i l 5 första stycket är på honom tillämpliga och som avlönas av arbetsgivare i Sverige men som börjat sitt här i landet pågående arbete före denna lags ikraftträdande äger forskarskattenämnden på framställning förklara att lagen skall fortsättningsvis gälla honom, därest detta med hänsyn till vad som i ekonomiskt avseende gäller mellan forskaren och arbetsgivaren och till omständigheterna i övrigt befinns

förenligt med lagens syfte.

• Sida 33
•  Original

'rop.l984/85:76 ' 33

Försla till

Lag om ändring i lagen ( 1984:670 ) om ändring i lagen ( 1981:691 ) om

socialavgifter ___.a——— i

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 5 lagen (l981:691) om socialav—

gifter skall ha nedan avgivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap. 451

vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall bortses från

1. ersättning till en och samme arbetstagare om den under året inte uppgått till 1 000 kronor,

2. ersättning till arbetstagare som vid årets ingång fyllt 65 år,

3. ersättning till arbetstagare vid sjukdom eller ledighet för vård av barn eller med anledning av barns födelse, till den del er5ättningen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning son arbetsgivare får uppbära enligt 3 kap. 16 & eller 4 kap. 20 5 lagen (l962:381) om allmän försäkring,

4. uppdragsersättning för vilken bevillningsavgift har erlagts enligt lagen (l908:128) om bevillningsavgifter för särskilda för- måner och rättigheter,

5. ersättning som en arbetsgivare utgett till barn för arbete sem utförts i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för ersätt- ningen inte får göras vid inkomsttaxeringen,

6. ersättning till den del denna motsvarar kostnader i arbetet som arbetstagare haft att täcka med ersättningen,

7. ersättning för tjänstgöring i verkskydd enligt 47 5 tredje stycket civilförsvarslagen (1960:74), i den mån ersättningen utgöl eller motsvarar dagpenning,

8. ersättning för arbete som har utförts utomlands, till den del denna inte räknas som lön enligt 11 kap. 2 5 första stycket laget

m_—

om allmän försäkring.

• Sida 34
•  Original

Prop. 1984/85: 76

Nuvarande lydelse

9. ersättning för skiljeman— nauppdrag i fall där parterna i skiljeförfarandet är av ut—

ländsk nationalitet.

34 föreslagen lydelse

9. ersättning för skiljeman— nauppdrag i fall där parterna i skiljeförfarandet är av ut- ländsk nationalitet;

10. ersättning till_ den del

.denna enligt 2 och 3 55 lagen (oooo:oo)

om beskattning av

utländska forskare vid till—

fälligt uppdrag i Sverige inte utgör skattepliktig intäkt.

Bestämmelsen i första stycket 6 är tillämplig endast om kostna—

derna kan beräknas uppgå till minst 10 procent av arbetstagarens

ersättning från arbetsgivaren under utgiftsåret. Regeringen eller

den myndighet som regeringen bestämmer får fastställa schablon för

beräkning av arbetstagares kostnader i viss verksamhet.

I fråga om inkomst från fåmansföretag skall föreskrifterna i punkt 13 av anvisningarna till 32 5 kommunalskattelagen (1928z370) tillämpas vid bestämmande av avgiftsunderlaget.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

• Sida 35
•  Original

Prop. 1984/85: 76 år.” 35

Forslag till _ Lag om ändring i sekretesslagen (l980:100)

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 1 5 sekretesslagen (l980:100)

skall ha nedan angivna lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap. 1 51

Sekretess gäller i myndighets verksamhet, som avser bestämmande av skatt eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag för bestämmande av skatt, för uppgift om enskilds person- liga eller ekonomiska förhållanden. Uppgift hos tullverket får dock lämnas ut, om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men. För uppgift i mål hos domstol gäller sekretessen endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Har uppgiften erhållits från annan myndighet och är den sekretessbelagd där, gäller dock denna sekretess hos domstolen, om uppgiften saknar betydelse i målet.

Med skatt avses i detta kapitel skatt på inkomst eller förmögen— het samt omsättningsskatt, tull och annan indirekt skatt. Med skatt jämställs arbetsgivaravgift, prisregleringsavgift och lik— nande avgift samt skatte- och avgiftstillägg och förseningsavgift. Med verksamhet som avser bestämmande av skatt jämställs verksamhet som avser bestämmande av pensionsgrundande inkomst.

Sekretessen gäller inte beslut, varigenom skatt eller pensions— grundande inkomst bestäms eller underlag för bestämmande av skatt fastställs, såvida inte beslutet meddelas i ärende om

1. förhandsbesked i taxerings— eller skattefråga,

2. befrielse från tillämpning av bestämmelserna om beräkning av skattepliktig realisationsvinst vid avyttring av aktier och lik-

nande egendom i samband med strukturrationalisering.

lsenaste lydelse l980:880 *

• Sida 36
•  Original

Prop. 1984/85: 76 . 36

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3. rätt att erhålla avdrag vid taxeringen för avsättning till

särskild nyanskaffningsfond,

4. rätt att erhålla avdrag 4. rätt att erhålla avdrag vid taxeringen för kostnad för vid taxeringen för kostnad för exportkredit. exportkreditå

5. beskattning av utländska forskare vid tillfälligt upp- drag i Sverige i. vad beslutet härom ankommit på forskar- skattenämnden. Utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i lag om förfarandet vid beskattning eller om skatteregister.

I fråga Om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författnings-

samling.

• Sida 37
•  Original

Prop. 1984/85: 76 37

3.2. Dubbelbeskattningsavtal

Av 72 9 2 mom KL och 20 5 2 mom SiL framgår att dubbelbe— skattningen kan lindras eller undanröjas genom att avtal ingås med annan stat. Bestämmelserna i dubbelbeskattnings— avtal kan inte skärpa de interna svenska bestämmelserna. Föreligger inte skattskyldighet för en viss inkomst enligt de interna svenska reglerna så är alltså inkomsten skattefri här

oavsett vad som sägs i avtalet.

Innehållet i dubbelbeskattningsavtalen varierar från fall till fall. Inom OECD har upprättats ett modellavtal till

vilket de nyare svenska avtalen anknyter.

De huvudmetoder som förekommer i avtalen för att förhindra dubbelbeskattning är vad som kallas exemptmetoden resp credit of tax-metoden.

Exemptmetoden innebär att en av de avtalsslutande staterna avstår från att beskatta en viss inkomst. Denna metod innebär alltså en uppdelning av beskattningsrätten mellan de båda länderna. Metoden kompletteras med bestämmelser i avtalen om rätt för envar av staterna att beakta den undantagnä inkoms— ten vid beräkningen av skatt på övriga inkomster som personen kan ha. Beskattningen av de övriga inkomsterna sker då efter en skattesats som motsvarar den som skulle belöpa på den skattskyldiges hela inkomst (den s k progressionsregeln). Detta sker på så. sätt att först räknas den skatt ut som skulle ha påförts den skattskyldige om hela inkomsten — dvs inklusive den undantagna — tagits till beskattning. Därefter fastställs hur stor procent den sålunda uträknade skatten utgör av hela den beskattningsbara inkomsten på vilken den beräknats. Med den erhållna procentsatsen uträknas skatten på

den inkomst som verkligen skall beskattas.

• Sida 48
•  Original

Prop. 1984/85: 76 48

Ett annat sätt att beakta den undantagna inkomsten är att ta med denna inkomst i beskattningsunderlaget. Den skatt som skulle ha utgått om inkomsten inte undantagits från beskatt- ning nedsätts med så stort belopp som belöper på den undan—

tagna inkomsten. Metoden kallas alternativ exempt.

Credit of tax—metoden innebär att avräkning får göras i hem— viststaten för den skatt som erlagts på sådan inkomst som beskattas i den andra staten. Alltså i princip detsamma SOm den tidigare nämnda avräkningsmetoden i intern svensk rätt. Den skattskyldige taxeras alltså på vanligt sätt för hela inkomsten, dvs även för inkomst som enligt avtalet får be— 'skattas i den andra staten. Från skatten avräknas sedan den i den andra staten betalda skatten på den inkomst som enligt avtalet får beskattas där. I avtalen tas ofta in en begräns— ningsregel som innebär att det skattebelopp som skall avräk— nas inte får överstiga den inhemska skatt som belöper på den i utlandet beskattade inkomsten.

Huvudregeln enligt dubbelbeskattningsavtalen är att inkomst av enskild tjänst beskattas i den stat där arbetet utförts. En i Sverige verksam utländsk forskare skall alltså, om ingen undantagssituation föreligger, beskattas i Sverige för in- komsten av verksamheten. Är forskaren skattskyldig för inkomsten även i hemlandet kan den totala skatt han skall betala på inkomsten variera beroende på vilken metod för undvikande av dubbelbeskattning son1 anges i dubbelbeskatt— ningsavtalet. Stadgas att exemptmetoden skall tillämpas inne— bär detta — som förut omnämnts — att inkomsten är undantagen från beskattning i hemlandet. Den skatt som forskaren skall betala är således den svenska skatten, varken mer eller mindre. En annan sak är att inkomsten i Sverige kan påverka progressiviteten beträffande den skatt han skall erlägga i hemlandet på inkomster som han har där. Stadgas i avtalet att credit of tax-metoden skall tillämpas gälleg att inkomsten

• Sida 49
•  Original

Prop. 1984/85: 76 . 49

från verksamheten i Sverige vid beskattningen i hemlandet in— räknas i beskattningsunderlaget. När man sedan bestämmer skatten i hemlandet avräknas den skatt som erlagts i Sverige

för inkomsten i fråga.

Från huvudregeln att inkomst av enskild tjänst skall eller får beskattas i den stat där arbetet utförs finns flera undantag. Ett sådant undantag är den s k 183—dagarsregeln. Denna regel innebär, om tre villkor är uppfyllda, att be— skattning av inkomsten sker i den stat där personen har sitt hemvist.- För att en här verksam utländsk forskare enligt denna regel skall få inkomsten av den i Sverige bedrivna verksamheten beskattad i hemlandet krävs att vistelsen i Sverige inte överstiger 183 dagar under viss tidrymd, vanli— gen under ett och samma beskattningsår, att ersättningen betalas av eller på uppdrag av arbetgivare som inte har hem— vist i Sverige samt att ersättningen inte belastar ett fast

driftställe i Sverige.

Det kan knappast hävdas att 183-dagarsregeln innebär att Sverige avstått från sin principiella rätt att beskatta inkomsten i fråga. Enligt de interna svenska reglerna skall ju en person som vistas här kortare tid än sex månader (praxis) hänföras till gruppen begränsat skattskyldiga. Han är då inte skattskyldig i Sverige för inkomst som uppburits från utländsk arbetsgivare.

Beträffande inkomst av offentlig tjänst varierar innehållet i avtalen. Huvudregeln är dock att ersättning, som betalas av en av de avtalsslutande staterna till fysisk person på grund av arbete som utförs i offentlig tjänst, beskattas endast i denna stat. Vanligtvis behandlas dessa inkomster enligt exemptmetoden med progressionsförbehåll.

• Sida 50
•  Original

Prop. 1984/85: 76 50

Från reglerna om offentlig tjänst brukar undantas sådan er—

sättning som betalas på grund av arbete som utförs i samband med handel eller affärsverksamhet som bedrivs av en av de

avtalsslutande staterna. I sådant fall tillämpas reglerna för enskild tjänst.

Den 5 k visiting professors—regeln, som förekommer i ett

antal avtal, är i sammanhanget av intresse. Följande skall återges härom.

Utländska lärare är enligt de interna svenska reglerna skatt- skyldiga i Sverige för inkomster som uppbärs i samband med "undervisning vid svenska universitet, skolor och kursverksam- heter av olika slag. I dubbelbeskattningsavtalen med vissa länder har emellertid särskilda bestämmelser tagits in som reglerar professorers, lärares, forskares m fl skattskyldig— het. Innebörden av bestämmelserna är i regel att en i en stat bosatt professor etc, som uppbär ersättning från universitet o dyl i den andra staten under tillfällig vistelse där, inte överstigande två år, skall var befriad från beskattning i sistnämnda stat för ifrågavarande ersättning. Sverige har med andra ord i dessa fall avstått från att beskatta ersättning— en. Syftet är att främja kulturellt utbyte mellan Sverige och utlandet. I vissa avtal anges uttryckligen att regeln inte är tillämplig på ersättning professor etc mottager för ett forskningsuppdrag, om forskningen utförs i första hand för att gagna viss persons eller vissa personers privata

intresse.

De professorsregler som finns i dubbelbeskattningsavtalen är sinsemellan olika utformade. Skillnader föreligger bl a i sättet att beskriva personkretsen. I vissa avtal används t ex uttrycket "professor eller lärare" i andra "fysisk person"

eller "person" med uppdrag av antydd innebörd.

• Sida 51
•  Original

Prop. 1984/85: 76 51

Skilda krav föreligger också såvitt gäller den undervisnings— anstalt vid vilken tjänstgöringen sker. Enligt t ex avtalet med Frankrike föreligger skattebefrielse endast för ersätt- ningar som uppbärs i samband med undervisning vid "univer— sitet eller därmed jämförlig högre undervisingsanstalt". Enligt avtalet med Storbritannien _gäller skattebefrielse däremot även för ersättning som uppbärs från högskola, skola eller annan undervisningsanstalt. Det skall tilläggas att beslut träffats om att professorsregeln skall utgå ur detta

avtal.

Ett annat vanligt krav för regelns tillämpning är att an— ställningen utomlands skall vara grundad på en inbjudan av den främmande staten eller den institution där tjänstgöringen skall ske.

De olika professorsreglerna innehåller även bestämmelser som anger den att av verksamhet som skall föreligga för att vis— telsestaten skall lämna ifrån sig beskattningsrätten. I några avtal är undervisningsverksamhet den enda angivna typen av verksamhet. Arten av verksamheten kan också anges som "i syfte att undervisa eller bedriva avancerade studier eller forskning". Även "ersättning för tjänstgöring" förekommer. Några regler inkluderar "vetenskapliga studier" eller "konst—

närlig verksamhet".

Även den i regeln angivna tidrymden varierar. Den vanligast förekommande är två år. Ett år respektive aderton månader

förekommer.

För en i sverige bosatt professor etc som bedriver undervis- ning eller forskning vid utländsk läroanstalt kan professors— regeln leda till mycket gynnsamma skattekonsekvenser. Om han vistas utomlands mindre än två år leder professorsregeln till att han i vistelsestaten är befriad från skatE'för ersätt—

• Sida 52
•  Original

Prop. 1984/85: 76 . 52

ningen för undervisningen. (Förutsatt givetvis att den i professorsregeln angivna tidrymden är två år.) Har vistelsen i utlandet varat minst ett år leder den svenska ettårsregeln till att ersättningen inte skall beskattas i Sverige. Ersätt— ningen blir alltså helt skattefri. Detsamma gäller naturligt- vis även en utländsk forskare i Sverige under förutsättning att det i hans hemland finns en motsvarighet till den svenska ettårsregeln. Denna skattefrihet har i några avtal elimine— rats på så sätt att tidrymden satts till ett år. I några andra avtal har man villkorat skattefriheten i vistelsestaten

med att ersättningen skall vara underkastad beskattning i

hemviststaten.

Det ovan omnämnda modellavtal, som upprättats inom OECD, inrymmer ingen visiting professors-regel. Bl a med hänsyn härtill övervägs vid översyn av dubbelbeskattningsavtal med sådan regel huruvida denna bör kvarstå (jfr ovan om avtalet

med Storbritannien).

• Sida 53
•  Original

Prop. 1984/85: 76 53

4.2. Avgiftsskyldigheten

Socialförsäkringarna ooh vissa andra sociala åtgärder finan— sieras helt eller till väsentlig del genom avgifter. Enligt lagen (1981:691) om socialavgifter skall en arbetsgivare på i lagen närmare angivet avgiftsunderlag för varje år betala arbetsgivaravgifter. Dessa utgör år 1984 sjukförsäkringsav— gift (9,50 %), folkpensionsavgift (9,45 %), tilläggspensions- avgift (10,00 %), delpensionsavgift (0,50 %), barnomsorgs— avgift (2,20 %), arbetsskadeavgift (0,60 %), arbetsmarknads— avgift (1,30 %), arbetarskyddsavgift (0.155 %), vuxenutbild- ningsavgift (0,25 %) samt lönegarantiavgift (0,20 %). Den ' sammanlagda avgiftssatsen är således 34.155 %, vartill kommer 2 % i allmän löneavgift. Nedsättning (med 10 procentenheter) av eller hel befrielse från socialavgifter och allmän löneav—

gift gäller i viss utsträckning för verksamheter som bedrivs

i Norrbottens län.

Underlag för beräkning av arbetsgivaravgifter är — såvitt här är av intresse — summan av vad arbetsgivaren under året har utgett som lön i pengar eller naturaförmåner i form av kost, bostad eller bil. Kostnadsersättningar, som enligt ovan inte är pensionsgrundande, ingår inte heller i underlaget för arbetsgivaravgifter. Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall bortses från bl a lön till den del den motsvarar kost— nader i arbetet som arbetstagaren haft att täcka med ersätt- ningen, i den mån riksförsäkringsverket medger detta. Kost— nadsavdrag får medges — på framställning av arbetsgivaren - endast om kostnaderna beräknas uppgå till minst en tiondel av ersättningen. För ersättning fr o m 1985 har borttagits kravet på medgivande från riksförsäkringsverket och särskild

framställning från arbetsgivaren.

En svensk arbetsgivare skall betala arbetsgivaravgifter för i

princip alla arbetstagare som han sysselsätter här i landet. a_—

• Sida 60
•  Original

Prop. 1984/85: 76 60

Han är således skyldig att betala alla de svenska arbetsgi- varavgifterna för sin utländske forskare, även om denne skall vara här t ex 8—10 månader (och alltså inte anses bosatt här i landet enligt socialförsäkringspraxis) och därför inte enligt AFL eller konvention" är omfattad av annan svensk socialförsäkring än arbetsskadeförsäkringen men likväl är skattskyldig här i landet (med tillämpning av' det skatte— rättsliga bosättningsbegreppet) och alltså har en vid taxe— ring till statlig inkomstskatt redovisad inkomst, som skulle

kunnat läggas till grund för pensionsgrundande inkomst.

En arbetsgivare som är bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person skall också betala samtliga arbetsgivaravgif— ter för arbetskraft som han sysselsätter här i landet. Såvitt avser s k utsända arbetstagare gäller dock särskilda regler. Om arbetstagaren hitsänts för arbete från icke-konventions— land skall sålunda alltid ATP—avgift erläggas för denne men övriga avgifter skall inte betalas om arbetet avses pågå högst 12 månader. Den utländske arbetsgivaren skall enligt gällande konventioner inte betala någon arbetsgivaravgift till Sverige för sådana av-sina hitsända arbetstagare som omfattas av utsändningsreglerna i resp konvention (jfr ovan). Sedan avgiftsskyldigheten upphört i utsändningslandet, blir arbetsgivaren avgiftsskyldig i sysselsättningslandet Sverige. Om utsändningen från början var avsedd att vara längre tid - i de konventioner där den avsedda längden av utsändningstiden är avgörande — skall avgifter erläggas omedelbart här i landet.

• Sida 61
•  Original

Prop. 1984/85: 76 _. _ 61

6.4. Anställningsvillkoren

Då en kvalificerad utländsk forskare anställs av ett univer— sitet eller annan institution bestäms med ett fåtal undantag lönen med ledning av vad som gäller för motsvarande svenska forskare. Detta ifrågakommer givetvis endast om finansiering— en sker från svensk offentlig källa. Avlönas forskaren exem— pelvis hemifrån kan endast kompletterande ersättning bli aktuell. Så har t ex institutet för mikrovågsteknik upplyst att gästforskarna där i flertalet fall varit dubbelfinansie- rade, dvs i huvudsak haft sina tilläggskostnader i samband med Sverigevistelsen bekostade från institutet men behållit sin grundlön från sin utländska moderorganisation.

En utländsk professor erbjuds således svensk professorslön, f n ca 180 000 kr/år. I och för sig föreligger inget formellt hinder mot att betala högre lön förutsatt att man inte över— skrider tilldelade anslag. I praktiken kan man emellertid inte betala mer än vad de svenska kollegerna har. Några för— måner utöver lön och ersättning för flygresor för forskaren och hans familj till och från Sverige utgår normalt inte. Dock förekommer uppgifter om att fri bostad och "traktamente" understundom tillhandahålls.

• Sida 71
•  Original

Prop. 1984/85: 76 :. 7l

Lönerna för de utländska forskare som är anställda inom in— dustrin varierar. Bland de faktorer som mera direkt påverkar lönenivån är gästforskarens nettolön i hemlandet. efterfrågan på den aktuella typen av forskare och lönen för jämförbara svenska forskare. Några generella löneuppgifter har inte kunnat erhållas. Årslöner på 200 000 kr och avsevärt mer än så har nämnts. Från några håll har hävdats att gästforskarnas löner i Sverige med undantag av några extrema fall ligger i skiktet 200 000 — 300 000 kr. Ett läkemedelsföretag har sär— skilt understrukit att man iakttar försiktighet vid lönesätt— ningen för att inte utarma universiteten på forskare och att detta haft återverkningar på lönen till utländska gästfors— .kare. Vanliga förmåner utöver lönen är rese- och flyttnings- kostnader, fri eller subventionerad bostad, fri sjukvård i den mån denna inte tillhandahålls av det allmänna, hemresa för semester och ersättning — hel eller delvis — för kost— nader för barns skolgång i Sverige. Vid korttidsbesök kan

traktamente utgå.

Det är inte vanligt att gästforskarna har inkomst av annat än

anställningen. Undervisningsarvode och inkomster från kon—

sultverksamhet kan dock förekomma liks0m arvode för artiklar i facktidskrifter.

Här kan tillfogas i anslutning till vad som inhämtats beträf— fande anställningsförmånerna att en forskare vid Uppsala universitet velat rikta uppmärksamheten på det bristande sambandet i vissa fall mellan å ena sidan arbetsgivarens fullgjorda skyldighet att erlägga socialavgifter och å andra sidan den anställdes rätt att åtnjuta de förmåner. som socialförsäkringen i princip skall tillförsäkra honom. Den framförda kritiken hänför sig till en faktisk situation. nämligen för den förste innehavaren av Erlanderprofessuren. Vederbörande var en forskare från USA som av och till — en

eller ett par månader i taget - vistades i Sverige under om—

) —;

• Sida 72
•  Original

Prop. 1984/85: 76 72

kring två år. Universitetet hade från anslagna medel gällande professuren betalat föreskriven arbetsgivaravgift. Likväl visade det sig att den amerikanske forskaren inte var berätt— tigad att åtnjuta sedvanliga sjukförsäkringsförmåner. Han nödgades på egen bekostnad förskaffa sig och sin-familj det

erforderliga försäkringsskyddet. 6.5 Omständigheter som försvårar rekryteringen

Då universitet eller andra institutioner försöker rekrytera en kvalificerad utländsk forskare framställer denna ofta krav ' på kompensation för utebliven lön i hemlandet och fördyrade levnadskostnader. Som tidigare nämnts anser man sig emeller— tid inte kunna betala högre lön än vad som utgår till jämför- bara svenska forskare. Detta medför stora svårigheter efter— som forskarlönerna är högre utomlands. Som exempel på unge—

färligt löneläge för utländska professorer har nämnts bl a

följande. Bruttolön Nettolön (lön efter skatt och avgifter) 'USA 350 000 230 000 Storbritannien 250 000 157 000 Frankrike 250 000 160 000 Danmark 300 000 120 000

Vad som erbjuds en utländsk professor är som nämnts en svensk professorslön dvs ca 180 000 kr. I de fall dubbelbeskatt— ningsavtal med gästprofessorns hemland innehåller en visiting professors-regel skall inkomsten i Sverige i regel under högst två år beskattas i hemlandet, vilket normalt innebär en högre nettolön än om beskattningen sker i Sverige. Förekoms- ten av visiting professors—regeln har ocksåäframhållits som

• Sida 73
•  Original

Prop. 1984/85: 76 73

mycket betydelsefull i sammanhanget. Även om en sådan regel leder till att en gästforskare får behålla mer av sin brutto-

lön än de svenska kollegerna får han ändå göra avkall på sin

ekonomiska standard.

Chalmers tekniska högskola har för att belysa rekryterings— svårigheterna anfört följande exempel. Innehavaren av en gästprofessur som inrättades vid högskolans 150—årsjubileum placeras f n i L 26:6 (ca 16 OOO/mån). Professuren har hit— tills innehafts av sju personer, varav sex kommit från USA. Trots det nuvarande förmånliga dubbelbeskattningsavtalet med USA (visiting professors—regeln) har några som inbjudits .avvisat erbjudandet eller kortat ner sin planerade vistelse under hänvisning till den låga ekonomiska ersättningen. Andra exempel som visar rekryteringssvårigheterna har redovisats av

institutet för internationell ekonomi vid Stockholms univer—

sitet.

En annan uppgift som belyser svårigheterna att rekrytera är lantbruksuniversitetets upplysning att man under de senaste

fem åren lyckats rekrytera endast i tre fall men misslyckats i ett tiotal.

I de fall någon visiting professors—regel inte finns att tillämpa och inkomsten således skall beskattas i Sverige är

svårigheterna att rekrytera än större. Det har angetts att situationen ibland är sådan att det inte ens är någon idé att försöka. Såvitt gäller denna grupp, framhålls det, kommer skattelättnader i den form som nu övervägs att få betydelse.

Från flera håll, bl a forskningsråden, har vikten av visiting professors—regeln framhållits. Det har påpekats att nu ifrågavarande utredning endast tar sikte på skattelättnader

för högt kvalificerade gästforskare. I visiting professors-

• Sida 74
•  Original

Prop. 1984/85: 76 74

regeln, vars tillämpning i realiteten medför skattelättnader för gästforskarna, finns inget kvalitetskrav av detta slag. De kommande reglerna om skattelättnader kan alltså inte, utom i ett litet antal fall, ersätta visiting professors-regeln. Ett avskaffande av regeln, som redan beslutats beträffande storbritannien och försports vara under övervägande beträf— fande USA, anses medföra stora svårigheter för det forskarut— byte som äger rum på den nivå som ligger under den i utred— ningens direktiv angivna. Detta utbyte gäller yngre forskare som kommer till Sverige under en begränsad tid i syfte att

lära samtidigt som de förmedlar erfarenhet och kunskap till de svenska kollegerna.

Av vad som upplysts framgår att det även inom industrin före- ligger stora svårigheter att rekrytera utländska högt kvali— ficerade forskare. Forskaren ställer krav på kompensation för minskad nettolön och för fördyrade levnadskostnader. Forska- ren kräver med andra ord minst bibehållen ekonomisk standard. Detta innebär i första hand krav på en nettolön (lön efter skatt Och avgifter) som i köpkraft motsvarar den han har i hemlandet samt vidare kompensation för bl a kostnader för barns skolgång i Sverige och kostnader för bostad. En annan omständighet som brukar nämnas är att den andra maken har 'svårt att erhålla arbetsinkomst i Sverige. Eftersom forskar- nas nettolöner generellt är högre utomlands erfordras en mycket hög bruttolön i Sverige för att forskaren inte skall behöva sänka sin standard. Man har till utredningen uppgett att företagets kostnader, som ju också inkluderar arbets— givaravgifter, många gånger blir så höga att man' tvingas avstå från att rekrytera. Flera exempel har muntligen redo— visats för utredningen. Bara att ersätta kostnader för ett barns skolgång i Sverige, ca 18 000 kr/år, kostar företaget, eftersom förmånen är skattepliktig för mottagaren, närmare 100 000 kr.

• Sida 75
•  Original

Prop.1984/85:76 := 75

Enligt vad som inhämtats från stiftelsen Sveriges Teknisk- Vetenskapliga Attachéverksamhet är den ungefärliga medellönen uttryckt i svenska kronor för högt kvalificerade forskare i nedan angivna länder vad som i det följande återges.

Bruttolön Nettolön USA Privat 310' 200' Statlig 310' 200' Västtyskland Privat 285'—360' 160'—190' Statlig 255'—330' 140l—180' Frankrike Privat ZOC,—400, 133'—233' Statlig 150'—310' 110'—200' Storbritannien Privat 200'—225' 132'—150' Statlig 160'—l90' 110'4130'

En annan faktor, förutom kostnaderna, som angetts påverka ett företags möjligheter att betala höga bruttolöner till ut» ländska gästforskare är de svenska kollegernas inställning. I och för sig är dessa väl medvetna om att en gästforskare generellt har högre levnadskostnader än de själva och att en viss kompensation därför är rimlig. Men eftersom bruttolönen ses som ett uttryck för hur forskaruppgiften värderas anses enligt industrins representanter svenska forskare inte gärna acceptera att med dem jämförbara utländska gästforskare har löner som väsentligt överstiger vad de själva har. Däremot torde det vara lättare att acceptera att gästforskaren be— handlas gynnsammare vid beskattningen. En svensk forskare kan ju själv komma i åtnjutande av skatteförmåner då han till-

fälligt tjänstgör utomlands.

Av till utredningen avgivna svar framgår att det svenska socialförsäkringssystemet ur gästforskarens synpunkt är täm— ligen ointressant. Hans möjligheter att utnyttja detta under

den korta tid han vistas här är små. Flera institutioner vid

• Sida 76
•  Original

Prop. 1984/85: 76 76

Stockholms universitet föreslår att lönekostnadspålägget slopas vad gäller till gästforskare utgivna löner. Beträffan— de industrin ingår ofta i gästforskarens anställningsavtal, att arbetsgivaren svarar för kostnader vid sjukdom. Den pen- sion forskaren hinner intjäna är så ringa att beloppet saknar intresse. Vad i övrigt gäller de förmåner samhället svarar för har framhållits att forskaren sällan kan utnyttja de allmänna skolresurserna för sina barn. Barnen placeras vanli—

gen i en avgiftsbelagd internationell skola. 6.6 Begreppen forskning och forskare

För universiteten och institutionerna synes det inte före— ligga några problem med att urskilja vilken verksamhet som är att hänföra till forskning eller vilka personer som skall betecknas som forskare. Man sysslar här i allt väsentligt med grundforskning och de personer som är verksamma härmed

har vanligen avlagt forskarexamen.

Från bl a STU har upplysts att den forskning som bedrivs inom industrin är att hänföra till tillämpad forskning och i ännu högre grad utvecklingsarbete. Att i det enskilda fallet av— göra vad som är att hänföra till FoU—arbete har allmänt bedömts som mycket svårt. En frågeställning som varit aktuell är huruvida en gästforskare som rekryterats_till Sverige i syfte endast att tillämpa sina redan tidigare förvärvade kun— skaper skall anses bedriva FoU—arbete. STU har ansett att så är fallet eftersom en sådan forskare för att klara sin upp— gift måste hålla stark kontakt med forskningen på det ak— tuella området. Från IVA har den tanken framförts att det i och för sig borde vara möjligt att hänföra t ex en rationali— seringsexpert till den grupp forskare som får åtnjuta skatte— lättnader, dock endast om han är forskare (docent eller pro— fessor) på området i sitt hemland och att verksamheten i

Sverige kan ses som ett utflöde av forskningep i hemlandet.

• Sida 77
•  Original

Prop. 1984/85: 76 . 77

Från flera håll har också framförts åsikten att den i utred- ningens direktiv angivna begränsningen till forsknings— och utvecklingsarbete, dvs grundforskning, tillämpad forskning och utvecklingsarbete, är för snäv. Även på områden där man normalt inte kan påstå att FoU—arbete i traditionell mening förekommer, t ex administration och logistik, anses behov av

skattelättnader för utlänningar föreligga.

Särskilt kan vidare nämnas att Saab—Scania med tanke på dess flygdivision beklagat att direktiven för utredningen inte syns möjliggöra skattelättnader i ett för företaget mycket angeläget hänseende. För den verksamhet som äger rum i Sverige som ett led i produktionen av Saab-Fairchild—flyg— planen erfordras insatser från industritekniker inlånade från annat land, tekniker med en avancerad kunskap men till synes inte hänförliga under de restriktivt utformade föreskrifterna i direktiven. Dessa tekniker, som inte kan ersättas av svens- ka sådana, ger samma ekonomiska problem för Saab—Scania som forskare och utvecklingsarbetare på den i direktiven åsyftade nivån. Det har därför blivit aktuellt för företaget att över- väga viss utflyttning av verksamheten till annat land. — Atlas Copco, som understrukit hur betydelsefulla de ifråga— satta nya bestämmelserna är för bolaget med dess stora sats— ning på FoU—området, riktar uppmärksamheten på hur i lika mån angeläget det är att bestämmelser av det slag, som nu över-

vägs. tar sikte också på dem som har marknadsföringsupp— gifter.

Stora Kopparberg har ansett att statistiska centralbyråns definition av begreppet utvecklingsarbete bör vara allmän— giltig, nämligen "att systematiskt och metodiskt utnyttja forskningsresultat och vetenskaplig kunskap och nya idéer för att åstadkomma nya produkter, nya processer, nya system eller väsentliga förbättringar av redan existerande sådana", av

bolaget benämnt avancerad produktutveckling.

• Sida 78
•  Original

Prop. l984/85: 76 78

6.7. Nordiska gästforskare

Vid de samtal och intervjuer som ägt rum har också frågan om de aktuella skattelättnaderna skall omfatta jämväl nordiska forskare tagits upp. Som argument för ett uteslutande av de nordiska forskarna har anförts att skillnaderna beträffande skatterna i de nordiska länderna inte är så stora och att något behov av skattelättnader därför inte föreligger. Vidare skulle - vid motsvarande bestämmelser i andra nordiska länder — en forskare enbart av skatteskäl kunna tänkas söka sig till annat nordiskt land. Mot ett uteslutande har fram— hållits att forskarlönerna i de övriga nordiska länderna är högre än i Sverige. Eftersom den nordiske forskaren vid an— ställning i Sverige inte kan påräkna högre lön än sina svens- ka kolleger skulle han alltså få det sämre i Sverige än i hemlandet.

6.8. Beslutsorgan

Forskningsråden har som sin åsikt framfört att det är bättre att låta relevanta sakkunniga organ pröva vilka som skall få åtnjuta skattelättnader än att inrätta en särskild nämnd eller annat beslutsorgan för ändamålet. Lantbruksuniversite- "tet har framhållit att beslutet bör ligga så nära den aktu— ella forskningsinstitutionen som möjligt. Liknande synpunkter har framförts av vissa institutioner vid Umeå universitet. Rektorsämbetet vid Lunds universitet anser en särskild nämnd vara en god lösning och har anfört att den erforderliga kompetensen inom forskarvärlden bör kunna hämtas genom forsk- ningsråden alternativt genom företrädare för respektive fakultetsområde. Rektorsämbetet vid Göteborgs universitet anser att beslutsorganet bör knytas till forskningsråden. KTH anser att organet i fråga kan knytas till STU och att profes— sorskompetenta personer bör ingå däri. Universitetskanslern

har framfört tanken, såvitt avser universitet och högskolor,

• Sida 79
•  Original

Prop. 1984/85: 76 79

att låta institutionen i fråga avge förslag som med rektors av- eller tillstyrkan vidarebefordras till beslutsorganet.' Karolinska institutet, som tillstyrkt en central nämnd knuten till riksskatteverket, har ansett att en representant för medicinska forskningsrådet bör ingå i nämnden.

STU har uppfattningen att den aktuella nämnden lämpligen knyts till STU. En nämnd inom STU skulle enligt förslaget kunna bildas av personer från STU:s vetenskapliga råd samt i varje enskilt fall kompletteras med personer med kompetens

inom aktuellt område.

IVA har förklarat sig villig att om så önskas lämna förslag_ på en representant i den aktuella nämnden samt framfört tan— ken på att rektorerna vid universiteten skulle föreslå en

annan .

Från såväl institutionerna som industrin har man framhållit vikten av att besluten kan meddelas snabbt och att inte för-

farandet onödigt byråkratiseras.

• Sida 80
•  Original

Prop. ][ 984/85 : 76 80

7. ALLMÄNNA SYNPUNKTER

Även om utredningen inte har att bedöma om skattelättnader bör införas eller ej för de i direktiven avsvdda gästforskar—

na, skall här anges vad som framkommit av intresse för den på

vilken ett ställningstagande ankommer.

I de många yttranden eller muntligen framförda synpunkter, som kommit utredningen till del från forskningsinstitutioner och företag inom vilka forsknings— och utvecklingsarbete bedrivs, har angelägenheten av att genom skatte— och avgifts- lättnader underlätta anlitandet i Sverige av de högt kvalifi- cerade gästforskare, som avses i direktiven, genomgående understrukits. Detta har emellertid av såväl universitet och andra forskningsinstitutioner som industriföretag förenats med uttalanden av annat slag. Det framgår av den resumé som återgivits ovan under avsnitt 6. Utredningen vill först något uppehålla sig härvid.

Institutionerna i fråga har understrukit vilken stor betydel- se det har för ett framgångsrikt forskningsarbete i Sverige att nuvarande forskarkontakter kan upprätthållas. Därvid åsyftas att många utländska forskare, ofta yngre men med en grundläggande forskarutbildning, kommer till institutioner i Sverige för att få del av och insyn i arbetet och arbetsre- sultatet i vårt land samtidigt som de tillför de svenska forskarna kunnande och erfarenhet från annat håll. Motsva- rande gäller om svenska forskare som besöker utländska fors—

karinstitutioner. Detta forskarutbyte tillmäts mycket stor

betydelse.

De nu åsyftade forskarna kan ha kommit hit på eget eller institutionens initiativ. Understundom försörjer de sig genom stipendier eller bidrag från hemlandet, i andra fall genom lön eller bidrag från Sverige. Enligt uppgifs.från MFR, för

• Sida 81
•  Original

Prop. 1984/85: 76 81

att ta det medicinska forskarområdet som exempel, skulle f n omkring 200 utländska forskare vara verksamma i Sverige varav ungefär 50 ersätts ekonomiskt härifrån. De nu ifrågavarande forskarna skulle endast undantagsvis kunna, efter vad som uttalats, hänföras till den högkvalificerade grupp, som enligt direktiven för utredningen ifrågakommer för skatte— lättnader.

Att den nuvarande ordningen ekonomiskt fungerar beror på, hävdas det från institutionernas sida, att dessa forskare merendels är befriade från svensk inkomstskatt under en peri- od om högst två år i enlighet med vad som är föreskrivet i vissa dubbelbeskattningsavtal (den s k visiting professors- regeln). däribland det med USA. Man återger förljudanden att ett borttagande av denna regel ur USA—avtalet är under över- vägande. Om så sker, framhålls det, skulle detta leda till stor skada för det fortsatta forskningsarbetet. Det tilläggs att, om de planerade skattelättnaderna skulle utformas i enlighet med direktiven, bestämmelserna härom skulle vara utan all betydelse för den stora gruppen av forskare. Tas visiting professors-regeln bort måste krävas att de tilltänk— ta skattebestämmelserna får omfatta en långt vidare grupp av

forskare än som åsyftas i direktiven.

Det ankommer inte på utredningen att uttala sig i frågan om ett bibehållande av visiting professors-regeln och inte hel— ler om lämpligheten av att - såsom redan skett i vissa avtal - bibehålla den men med den inskränkningen att dess tillämp— lighet är beroende av att forskaren beskattas i hemlandet. Utredningen vill endast konstatera att de meddelade direkti- ven inte är förenliga med ett önskemål av den innebörd, som

institutionerna framfört för den händelse den nyssnämnda

regeln avskaffas.

6 Riksdagen 1984i85. I mm!. Nr 76

• Sida 82
•  Original

Prop. 1984/85: 76 82

Från industrihåll hälsar man alltså i och för sig med till— fredsställelse att särskilda skatteregler avses tillskapade för högt kvalificerade gästforskare från utlandet. Men samti— digt framhålls att den avsedda snäva gränsdragningen beträf- fande personkretsen medför att de förhandenvarande problemen blir endast delvis lösta. Företrädare för ett stort industri- företag har sålunda för utredningen framhållit att det in— hemska utbudet av ingenjörsutbildade personer är otillräck— ligt och att man därför försökt förvärva sådan arbetskraft från annat land. Därmed hade-man misslyckats till följd av lönekrav och skatteeffekter. Det hade varit önskvärt, till- läggs det, med en mindre snäv gränsdragning än den som gjorts 'i direktiven. — Från annat håll har, som tidigare återgivits, allvarligt beklagats att de utländska industritekniker, nöd- vändiga för den i landet bedrivna flygplanstillverkningen, tycks falla utanför den åsyftade gränsdragningen.

Viss kritik har också riktats mot att de tilltänkta bestäm— melserna avses begränsade till forsknings— och utvecklingsar— bete. Det finns, har det uppgivits, även annan expertis som det kan vara lika angeläget för företagen att kunna tillfäl- ligt anlita och där de ekonomiska och skattemässiga konse- kvenserna är jämförbara med vad som gäller på forskningsområ-

det.

Utredningen konstaterar i anslutning härtill att dess uppdrag enligt direktiven är strikt begränsat till forsknings- och

utvecklingsarbete.

Utredningen vill härefter något belysa vissa skiljaktigheter i förutsättningarna institutionerna och industrin emellan, när det gäller att anlita högt kvalificerade utländska gäst—

forskare, men också vissa gemensamma synpunkter.

• Sida 83
•  Original

Prop. 1984/85: 76 . . 83

Möjligheterna för universitet och institutioner, där ton— vikten helt ligger på grundforskning, att anlita utländska gästforskare är till en början beroende av storleken av de anslag som står till förfogande. En annan omständighet av betydelse är de i jämförelse med utlandet låga forskarlönerna i Sverige. Man vill uppenbarligen inte heller gärna erbjuda gästforskare andra löneförmåner än som ifrågakommer i Sverige för t ex professorer eller docenter. Med hänsyn härtill kan en utländsk gästforskare av ekonomiska skäl tänkas komma till Sverige endast om han är skattefri här jämlikt gällande dubbelbeskattningsavtal eller ges en väsentlig Skattelättnad genom särskilda bestämmelser såsom dem vilka nu övervägs. - 'Högre lön än vad nyss angetts ansågs böra ifrågakomma endast i alldeles speciella fall, därvid forskare vid Kiruna Geofy-

siska Institut (Eiscat) och innehavaren av Erlanderprofessu—

ren omnämndes.

När det gäller industrin, där gästforskarens arbetsinsatser främst avser tillämpad forskning och utvecklingsarbete, är det inte på samma sätt fråga om tillgången på ekonomiska resurser. Att anlita en framstående gästforskare kan - såsom framgår av en längre fram under detta avsnitt redovisad kost- nadsberäkning — betyda en årsinvestering i storleksordningen närmare eller mer än en miljon kronor. Samtidigt som företa— get gör en lönsamhetskalkyl ställs frågan om möjligheterna att nedbringa kostnaderna genom att förlägga forskningsarbe- tet utomlands. Det finns exempel på mycket stora företag som redan gjort detta. Utredningen har erfarit att åtgärder i sådan riktning, såsom framgår av vad tidigare omtalats, över— vägs även på andra håll. Samtidigt har påpekats att de skattelättnader, varom ru: är tal, kan förhindra eller mot— verka en sådan för vårt land inte önskvärd utveckling. a Man har från industrihåll även framhållit att man inte gärna vill ge mycket höga bruttolöner till gästforskare även om syftet

endast är att tillförsäkra dem en bevarad levnadsstandard.

• Sida 84
•  Original

Prop. 1984/85: 76 84

Bruttolönen ses gärna som ett uttryck för arbetsuppgiftens värde och betydelse. Irritationer kan uppkomma när jämförel— ser görs med likvärdiga uppgifter för en svensk forskare med lägre bruttolön. Betydligt lättare att acceptera är att den utländske forskaren åtnjuter förmånligare regler för själva skatteberäkningen - sådana kan ju en svensk forskare komma i åtnjutande av när han tillfälligt tjänstgör utomlands. — Eftersonl på industrisidan någon motsvarighet till visiting professorsfregeln inte finns, bedöms de skattelättnader vars

utformning nu är aktuell som mycket angelägna.

Även om det är utformningen av det svenska skatte— och so- cialavgiftssystemet som i första hand ansetts ekonomiskt försvåra eller i vissa fall omöjliggöra anlitandet av ut— ländska gästforskare, finns även annat som verkar i samma riktning. Det har sålunda för utredningen uppgivits - såsom nyss framhållits - att löneläget för framstående forskare vid såväl universitet och andra institutioner som inom industrin merendels är högre, stundom avsevärt högre. i andra länder av intresse i förevarande sammanhang än i Sverige. För att till- försäkra en här beskattad gästforskare ett netto efter skatt

likvärdigt med det i hemlandet måste bruttolönen sättas

mycket hög.

On levnadskostnadsnivån är högre i Sverige än i hemlandet har för utredningen uppgivits att även sådan skiljaktighet måste kompenseras vid lönesättningen. För några år sedan var detta ett större problem än som f n synes vara fallet. Några inter— lnationellt anlitade indexserier visar att levnadskostnaderna kring årsskiftet 1983—1984 var ungefärligen desamma i Frank— rike, Västtyskland och Sverige. I förhållandet Sverige-Stor- britannien ger en indexserie relationen lOO./.83, en annan 100./.102. En jämförelse mellan Sverige och USA ger enligt den ena indexserien relationen 100./.102, enligt den andra,

som avser endast de större städerna, 100./.124—130- Vilket

• Sida 85
•  Original

Prop. 1984/85: 76 _ _ xs

eventuellt beaktande som sker när levnadskostnadsläget är lägre i Sverige än i hemlandet är inte för utredningen känt. — Att mer eller mindre drastiska förändringar beträffande levnadskostnaderna i de olika länderna kan inträffa även

framdeles är uppenbart.

Det kan konstateras vilken bruttolön som erfordras för "noll- ställning" i den bemärkelsen att gästforskaren blir bibehåll— en vid en nettolön efter skatt motsvarande den i hemlandet. Härtill kommer att gästforskaren kan önska en ekonomisk vin- ning av sitt arbete i Sverige i förhållande till ett kvarbli- vande i hemlandet. Han kan också ha krav på ersättning för

resor, flyttning, traktamenten, dubbel bosättning etc.

De höga bruttolöner som framtvingas av skatteskalan och de ovan antydda omständigheterna för också med sig att arbetsgi-

varavgifterna kraftigt ökar.

Utredningen har räknat fram den kostnad, som åsamkas en ar- betsgivare när han skall 1985 tillförsäkra en anställd en nettolön (= lön efter skatt) av den storlek som anges i föl- jande uppställning. Kostnadsbelastningen återfinns under rubriken "Kostnad tax 86". Tillika har angetts motsvarande utfall för 1982 (rubriken "Kostnad tax 83"). Anledningen härtill är att den ifrågavarande problematiken särskilt ob— serverades vid detta tidigare tillfälle. Samtidigt ges en belysning av effekterna av den skatteomläggning som påbörjats 1983 och avslutas 1985. — Beräkningen bygger på en kommunal utdebitering av 30 kr. Arbetsgivaravgifterna var sammanlagt 33.055 procent det tidigare året medan de för det senare året antagits vara desamma som fastställts för 1984, nämligen

36.155 procent.

• Sida 86
•  Original

Prop. 1984/85: 76 86

Nettolön Kostnad månad år tax 83 tax 86 5 000 60 000 138 800 124 100 6 000 72 000 212 600 156 800 7 000 84 000 298 100 191 700 8 000 96 000 404 600 234 500 9 000 108 000 511 000 291 700 10 000 120 000 633 800 357 100 11 000 132 000 723 900 422 500 12 000 144 000 830 300 490 300 13 000 156 000 936 800 572 000 14 000 168 000 1 043 200 653 700 15 000 180 000 1 149 600 735 400 16 000 192 000 1 256 100 817 100 17 000 204 000 1 362 500 898 700 18 000 216 000 1 469 000 980 400 20 000 240 000 1 681 900 1 143 800 22 000 264 000 1 894 800 1 307 200 25 000 300 000 2 214 100 1 552 300 30 000 360 000 2 746 300 1 960 800

Får man en realistisk uppgift från gästforskaren om ”hans behållna inkomst efter skatt i hemlandet är ju detta till- .räckligt för att räkna fram hur stor bruttoinkomst som erfordras i Sverige för ett lika stort netto. Har man känne— dom bara om hans bruttolön där eller har man endast en allmän uppfattning om lönenivån för en forskartjänst av' aktuellt slag, är önskvärt med vetskap om vilken skatt som i landet i fråga träffar en inkomst av ifrågavarande slag. Utredningen har tagit fram några uppgifter härom som återges i avsnitt 8 (se tabellerna l, 2 och 3). Här skall endast erinras om att

den skatt och de avgifter som på en löneinkbmst tas ut i

• Sida 87
•  Original

Prop.]984/85:76 87

länder som USA, Storbritannien, Västtyskland och Frankrike genomsnittligen är betydligt lägre än vad som tas ut i Sverige. Så är t ex skatter och avgifter på en löneinkomst om 200 000 SEK ca 50 000 SEK lägre i USA än i Sverige.

Följande skall här tilläggas. Den internationellt sett höga nivån för den svenska beskattningen har sin grund bl a i särskilt vittgående åtaganden från det allmännas sida gent— emot medborgarna. Arbetsgivaravgifterna för socialförsäkring- en m m, f n drygt 36 procent av utbetalda löner och värdet av vissa andra förmåner för de anställda, är också en bety- dande belastning i och för finansieringen, helt eller delvis, av för de anställda betydelsefulla förmåner. I de länder, därifrån utländska gästforskare i Sverige kommer, svarar det allmänna vanligen inte för förmåner av nu ifrågavarande slag i samma omfattning som i vårt land. Det gäller t ex beträf—

fande pensionering, sjukvård och barns skolgång.

Det är följaktligen uppenbarligen inte korrekt att jämföra skatte- och avgiftstrycket i olika länder utan att också väga in förmånssidan. Men när det gäller de utländska gästforskar- na, torde det emellertid förhålla sig så att de endast i begränsad omfattning har intresse ax' eller möjlighet att utnyttja de ifrågavarande förmånerna så långt detta överhuvud kan ifrågakomma för den som tillfälligt vistas här. För att anknyta till exemplen nyss kan framhållas att en gästforska- re, oavsett att arbetsgivaravgift hela tiden erläggs, förvär— var rätt till ålderspension i form av ATP endast om han är här under minst tre kalenderår (eller delar av sådana år) och under vart och ett av dem har en inkomst som uppgår till minst ett basbelopp. Om åter dessa förutsättningar föreligger förvärvar han en rätt till ATP att vid pensionsåldern uppbä- ras varhelst han befinner sig. Det kan finnas anledning godta uttalanden som gjorts till utredningen att någon merendels

• Sida 88
•  Original

Prop. 1984/85: 76 88

obetydlig pension från Sverige längre fram i tiden inte ter

sig särskilt intressant för en utländsk gästforskare.

Rätt till sjukvårdsförmåner tillkommer en icke svensk medbor— gare som inskrivits hos försäkringskassan, något som ifråga— -kommer för sådan gästforskare vars vistelse i Sverige omfat— tar minst ett år, ett tidsrekvisit som inte alltid behöver iakttas enligt vissa socialförsäkringskonventioner. Av indu— striföretag anlitade forskare med de kvalifikationer varom här är tal torde vanligen ha i sina anställningsvillkor in- fogat rätt till fri sjukvård på företagets bekostnad i den mån den allmänna sjukvårdsförsäkringen inte står för kostna— den. Forskarens intresse för de lagligt reglerade sjukvårds— förmånerna är med andra ord begränsat. — Läget torde emeller-

tid inte vara detsamma för gästforskare hos universitet och

liknande institutioner.

Vad angår barns skolgång finns vissa möjligheter för utländs— ka forskare att utnyttja de allmänna skolresurserna. Vanli— gare synes emellertid vara att gästforskarnas barn får under— visning i annan ordning vare sig detta sker på arbetsgivarens

bekostnad eller ej.

Utredningen har alltså bibragts den säkerligen riktiga upp— fattningen att lönenivån-för utländska gästforskare inte i nämnvärd grad påverkas av de i förhållande till hemlandet ökade förmåner, som det svenska samhället genom den höga beskattningen tillhandahåller - förutom svenska medborgare - även under vissa förutsättningar utlänningar som vistas här. Slutsatsen blir då att vid överväganden av det slag, varom i detta sammanhang är tal, det inte är realistiskt att korrige— ra nettobehållningen av gästforskarens lön efter skatt med hänsyn till de mer vidsträckta förmåner som det svenska sam— hället kan tillhandahålla vid jämförelse med hemlandet.

• Sida 89
•  Original

Prop. 1984/85: 76 . 89

Utredningen har också att fästa uppmärksamheten på följande förhållande som kan spela in vid en avvägning av omfattningen av skattelättnader. Sverige har dubbelbeskattningsavtal med praktiskt taget alla de stater som i sammanhanget synes vara i särskild mån intressanta. Vissa av dessa avtal - däribland de med Frankrike och Västtyskland — bygger på den s k exempt— metoden innebärande att avtalet anger vilken av de båda av- talsslutande parterna som ensam äger beskatta viss inkomst. I dessa fall kan den svenska skatten nedsättas för t ex utländska gästforskare utan att några komplikationer tillstö- ter. I andra avtal — däribland de med Storbritannien och USA — följer man en annan linje, nämligen den av OECD förordade 'credit of tax—metoden. Denna innebär att båda de avtalsslu- tande staterna har en principiell rätt till beskattning av en och samma inkomst i den mån intern lagstiftning medger detta. Så kan vara fallet med utländska gästforskare i Sverige. Dubbelbeskattning förhindras genom att skatten i det ena landet avräknas mot skatten i det andra landet. Gu Sverige skulle avstå från skatt på gästforskare från t ex USA i sådan omfattning att den svenska skatten understiger den i hem- landet blir resultatet att skatteavståendet i motsvarande mån sker till USA. En sådan effekt bör undvikas då den inte fyller det syfte som avses med skattelättnaden.

Avslutningsvis vill utredningen som sin mening framhålla att en rimlig utgångspunkt när man överväger graden av skatte— lättnader för gästforskare i Sverige bör vara att i möjlig mån söka bibehålla forskaren vid hemlandets levnadsstandard. Nettot efter skatt på lönen borde bli ungefärligen lika stort här som i hemlandet. Beskattningsreglerna i de olika ifråga- kommande hemländerna kan emellertid i många hänseenden skilja sig från varandra såsom i avseende å skatteskalor, sam— eller särbeskattning, avdrag för barn etc. Givetvis kan inte ifrågakomma att ha olika regler för forskare med skilda hem- länder. Det skulle bli alltför krångligt i gillämpningen och

• Sida 90
•  Original

Prop. 1984/85: 76 90

kräva återkommande översyn allteftersom skattereglerna ändra- des. Man får söka sig fram med stöd av överslagsberäkningar och med visst särskilt beaktande av vad som gäller i de länder därifrån flertalet gästforskare kommer. Att levnads- kostnadsnivåerna skiljer sig länderna emellan kan svårligen vägas in i sammanhanget. Vidare kan tilläggas att de SVenska lönerna särskilt vad. gäller professorer understundom under— stiger motsvarande löner utomlands i sådan omfattning att inte ens om man eftergav all skatt på gästforskaren med svensk professorslön han blev bibehållen vid hemlandets levnadstandard.

• Sida 91
•  Original

Prop. 1984/85 : 76 91

8. SÄRBESTÄMMELSERNAS UTFORMNING ENLIGT OLIKA ALTERNATIV

Innan olika möjligheter att genomföra de tilltänkta skatte- lättnaderna för gästforskarna närmare redovisas skall följan—

de tas upp.

Gästforskare vid universitet och liknande institutioner synes ofta inte åtnjuta annan förmån vid sidan av lönen än att forskaren med familj får på arbetsgivarens bekostnad resa hit och efter avslutat arbete åter till det land han kom ifrån. Det förekommer emellertid enligt vissa uppgifter att en del forskare därjämte uppbär särskild ersättning för logi, annan kostnadsfördyring o d. Bostad kan också någon gång ha kost— nadsfritt åtnjutits i av arbetsgivaren disponerad lokalitet.

De av industrin anlitade gästforskarna synes merendels erbju- das eller betinga sig mer långtgående förmåner. Exempel härpå är vid sidan av lönen fri bostad, ersättning inte bara för rese— utan även för flyttningskostnader, fri sjukvård (som vanligen täcks genom en av arbetsgivaren tagen försäkring), fri resa till hemlandet för sig och familjen en gång om året vid anställning mer än ett år, ersättning för kostnaden för barns skolgång i Sverige och kanske även för någon annan av

vistelsen i Sverige föranledd kostnad för forskaren.

Vissa av de antydda förmånerna är sådana att värdet därav utgör skattepliktig inkomst och underlag för socialavgifter. I andra fall kan vara svårt att avgöra huru härmed förhåller sig och i vad mån en avdragsrätt på grund av t ex dubbel bosättning ifrågakommer (jfr departementschefens uttalande i prop l979/80:106 vari förslogs att forskare vid SIPRI skulle skattebefrias för vissa ersättningar). Svårbedömda frågor av detta slag ger lätt upphov till tvistigheter och irritation. Det kan vara ett bestämt önskemål att hålla sådant borta, när

• Sida 92
•  Original

Prop. 1984/85: 76 92

man överväger skattebestämmelser som skall öka intresset för

forskare att tillfälligt arbeta i Sverige.

Den nu tilltänkta lagstiftningen syftar just till skattelätt- nader och det ter sig för utredningen naturligt att till en början från beskattning frita förmåner av angivet slag och samtidigt ange att kostnader i motsvarande hänseenden inte är avdragsgilla i den mån de bestritts eller täckts av vad som uppburits eller tillhandahållits. En sådan föreskrift för— hindrar inte den forskare, som ej åtnjutit förmån av ifråga— varande slag, att tillgodoföra sig det avdrag som i nuläget kan ifrågakomma. — Det skall här tilläggas att vad nu av starkt praktiska skäl förordats inte ifrågakommer till genom— förande om den alternativa metod för utformningen av de sär— skilda skattereglerna skulle väljas som utredningen redovisar nedan vid A, en metod som utredningen för sin del ställer sig

avvisande till.

Utredningen förordar alltså att vissa förmåner fritas från beskattning. Naturligtvis är utredningen medveten om att missbruk kan på så sätt uppkomma att en förmån uppvärderas och lönen i motsvarande mån minskas. Möjligheterna till miss— bruk kan emellertid motverkas om till de skattefria förmåner- na hänförs endast sådana som är i det hela verifierbara. Dit är främst att hänföra sådant som ersättning för hyra av bostad här i landet, för flyttning av bohag mellan länderna i fråga, för resor för forskaren med åtföljande familjemedlem— mar mellan Sverige och hemlandet och för avgifter för barns skolgång i Sverige samt förmån av fri bostad.

Avslutningsvis i avsnitt 7 "har utredningen som sin mening uttalat att en rimlig utgångspunkt när man bedömer skatte— lättnadernas önskvärda omfattning kan vara att eftersträva en sådan begränsning av skatten på lönen att gästforskaren kan

• Sida 93
•  Original

Prop. 1984/85: 76 . | . 93

bibehålla den levnadsstandard som han hade i hemlandet. Att på ett stringent sätt realisera denna tankegång är inte möj- ligt, bl a därför att skattesystemen i de olika länderna skiljer sig i många hänseenden från varandra, vartill kommer att skatteutfallet blir olika för ensamstående och gift, för gift där andra maken har resp inte har inkomst, för skatt— skyldig med resp "utan barn etc. En schablonartad lösning

måste väljas för att nå enhetliga och lättillämpade regler.

Utredningen har emellertid i avsikt att i möjlig utsträckning tillämpa synpunkten beträffande den bevarade levnadsstandar— den tagit fram en del uppgifter till ledning härför. Nedan i tabell 1 visas när fråga är om ensamstående utan barn storle— ken av skatt och obligatoriska avgifter i några skilda in— komstlägen i ett antal stater. I tabell 2 anges den behållna

inkomsten. Tabell 1

Summa skatt och för arbetstagaren obligatoriska sociala av— gifter i olika inkomstlägen för ensamstående utan barn ut—

tryckt i lOOO—tal kr och procent av inkomsten.

Årsin— USA Storbri— Västtysk— Frankrike Sverige komst tannien land

% % % % % 150 28 18 51 34 54 36 44 29 62 41 200 43 21 68 34 80 40 67 33 96 48 400 144 36 167 41 188 47 167 41 248 62 600 248 41 285 47 300 50 296 49 408 68

800 338 42 405 51 412 51 430 53 568 71

• Sida 94
•  Original

Prop.198485:76 94

Tabell 2

Behållning i 1000-tal kr efter skatt och för arbetstagaren

obligatoriska sociala avgifter i olika inkomstlägen för en— samstående utan barn.

Årsin— USA Storbri— Västtysk- Frankrike Sverige komst tannien land

150 122 99 96 106 88

200 157 132 120 133 104 "400 256 233 212 233 152

600 352 315 300 304 192

800 462 395 388 370 232

Siffrorna i tabell 2 för Storbritannien, Västtyskland och Frankrike visar en inbördes relativt stor överenstämmelse medan den behållna inkomsten i USA genomgående är högre. Vid en sammanvägning bör hållas i minnet att, efter vad som synes framgå av de upplysningar som utredningen inhämtat, en större del av gästforskarna i Sverige kommer från USA.

Med utgångspunkt i vad som nu redovisats har utredningen funnit att nettobehållningen i det tänkta hemlandet kan anges

till belopp som framgår av nedanstående uppställning.

• Sida 95
•  Original

Prop. 1984/85: 76 . 95

Tabell 3

Beloppen angivna i 1000-tal kr

Årsinkomst Nettobehållning 150 110 200 145 400 245 600 335

800 420

Utredningen kommer att i det följande hänföra sig till detta

siffermaterial.

Inom utredningen har följande möjligheter för ett genomföran— de av ifrågavarande skattelättnader övervägts.

A. Schabloniserat omkostnadsavdrag

För en gästforskare kan förutses att särskilda omkostnader är förenade med en tillfällig anställning i Sverige. Hit kan höra sådant som särskilda utgifter för dubbel bosättning, för ökade levnadskostnader av annat slag, för barns skolgång här i Sverige etc. Även om vissa forskare men uppenbarligen inte alla kan utverka särskild ersättning härför av arbetsgivaren, kan man likväl - såsom antytts i direktiven — tänka sig att för de forskare, varom är fråga, ställa upp en legalpresum- tion av innebörd att forskaren är berättigad till särskilt kostnadsavdrag vid taxeringen. Sådant avdrag skulle medges honom utan annan prövning från taxeringsmyndigheternas sida än att han i särskild ordning förklarats vara sådan forskare, för vilka särskilda skatteregler gäller (denna fråga behand-

las senare under avsnitt 9).

• Sida 96
•  Original

Prop. 1984/85: 76 96

Ett avgörande argument mot den nu diskuterade metoden, som tankemässigt bygger på ett i alla inkomstlägen fixt kostnads— avdrag för varje dag under Sverigevistelsen,är att ett sådant avdrag väl kan lämpligt avvägas för ett visst inkomstläge men

passar inte i andra lägen. Detta illustreras lätt med hjälp av följande tabell 4.

Tabell 4 Inkomst önskad inkomst Erforderligt avdrag efter skatt -150 000 110 000 40 000 200 000 145 000 62 000 400 000 245 000 120 000 600 000 335 000 180 000 800 000 420 000 235 000

Forskaren med en årsinkomst av 200 000 kr behöver således få ett avdrag med 62 000 kr för att få en inkomst efter skatt om ca 145 000 kr, vilket är vad som enligt utredningen bör åsyf— tas. Forskaren med 400 000 kr i årslön behöver ett avdrag med 120 000 kr för att nå ett åsyftat netto av ungefär 245 000 kr

och den med 600 000 kr i årslön ett avdrag om 180 000 kr för ett önskvärt netto om ca 335 000 kr.

Något genomsnittsavdrag att tillämpa i alla inkomstlägen är

ingen godtagbar lösning. Metoden kan inte förordas.

B. Inkomsten fritas helt från statlig inkomstskatt

Denna möjlighet antyds i direktiven och den kan tankemässigt motiveras bl a med att staten naturligen bör bära den skatte- förlust som blir ofrånkomlig till följd av skattesänkningen i

fråga. Vad forskningsresultaten med tiden kan ekonomiskt av-

• Sida 97
•  Original

Prop. 1984/85: 76 97

kasta är mer en riksangelägenhet än en kommunal sådan. Vad gäller industrins forskningskostnader bidrar staten i vårt land därtill i betydligt mindre omfattning än som förekommer på jämförbart håll, något som också motiverar att skattebort— fallet främst drabbar staten.

Frågan är emellertid vilka effekter som uppnås med denna i och för sig enkla metod. För att ånyo observera de inkomst— lägen, som anges i tabell 3, finner man att vid en beskatt— ningsbar inkomst av 150 000 kr resp 200 000 kr skatten blir - vid en antagen kommunal utdebitering av 30 kr - 45 000 kr resp.60 000 kr och nettobehållningen följaktligen 105 000 kr 'resp 140 000 kr. Detta ligger ungefärligen i linje med vad som man kan vilja uppnå. Bilden förändras emellertid avsevärt i de högre inkomstlägena. Är den beskattningsbara inkomsten 400 000 kr blir skatten 120 000 kr och nettobehållningen 280 000 kr, dvs en avsevärt högre skattereduktion än som rimligen åsyftas. I inkomstlägena 600 000 kr och 800 000 kr blir skatten 180 000 kr resp 240 000 kr och nettobehållningen ej mindre än 420 000 kr resp 560 000 kr. I de båda sistnämnda fallen medför credit of tax—regeln, som gäller enligt åt- skilliga dubbelbeskattningsavtal däribland det med USA, att forskarens hemland tillförs en inte obetydlig del av den skatt som Sverige efterskänker. Den effekten är inte av be-

skaffenhet att underlätta anlitandet i Sverige av forskare

från de ifrågavarande länderna.

Metoden kan inte godtas. C. Definitiv källskatt

Den här åsyftade metoden innebär, att arbetsgivaren vid varje löneutbetalningstillfälle gör ett procentuellt. bestämt av— drag. Det häremot svarande beloppet inbetalas till läns— styrelsen, återstoden tillförs följaktligen fopskaren. Därmed

• Sida 98
•  Original

Prop. 1984/85: 76 98

skulle allt vara klart. Forskaren behöver inte avge självdek— laration, arbetsgivaren slipper lämna kontrolluppgift, någon taxering och skattedebitering sker inte. Forskaren och hans

arbetsgivare kan med största lätthet överblicka vilken netto- behållning efter skatt som framkommer. '

Metoden har alltså sina fördelar men när man tränger närmare in i den framträder bristerna. Väljs en för alla inkomstlägen enhetlig procentsats i avseende å skatteavdraget, möter samma invändningar som riktats mot effekterna enligt metoden vid E ovan. Med hänvisning till nedan intagna tabell 5 kan konsta— teras att en källskatt med 30 procent är lämplig för inkomst- .läget 200 000 kr per år men ger inte godtagbara resultat i de högre inkomstlägena. Vid en årslön om 400 000 kr bör käll— skatteprocenten vara ca 40 men denna procentsats passar inte

för de lägre resp än högre inkomstlägena. Tabell 5

Inkomst önskad nettoinkomst Erfoderlig källskatt i procent

150 000 110 000 26,7 200 000 145 000 27,5 400 000 245 000 38,7 600 000 335 000 44,2 800 000 420 000 47,5

Följaktligen måste metoden förfinas på så sätt att olika procentuella avdrag görs i skilda inkomstlägen. Men inte heller om så sker får man en acceptabel ordning i andra fall än när forskaren är här ett helt kalenderår (= beskattnings- år). Detta belyses lätt med ett exempel. Antag att månadslö— nen är 20 000 kr, motsvarande en årslön av 240 000 kr. Lämp- ligt skatteavdrag vid sådan årslön är 30 procent. Skatteav—

draget blir då 6 000 kr per månad. Om forskaren emellertid är i—

• Sida 99
•  Original

Prop.1984/85:76 . 99

verksam i Sverige under endast en månad under ett beskatt— ningsår, skulle den i vanlig ordning beräknade skatten uppgå till ungefär 4 000 kr. Det för stora skatteuttaget på omkring 2 000 kr är inte försvarbart eller i enlighet med principerna för inkomstbeskattningen.

Metoden skulle med andra ord behöva ytterligare förfinas. nämligen genom att även väga in ett hänsynstagande till verk— samhetstiden i Sverige. Detta skulle emellertid i utformning och tillämpning innebära mycket komplicerade bestämmelser. Därtill kommer att betydande svårigheter skulle vid metodens tillämpning möta när man genom någon form av definitiv B— skatt skulle reglera den situation som föreligger när forska—

ren avlönas från hemlandet och är skattskyldig i Sverige.

Även denna metod måste avvisas.

D. Avdrag från den uträknade skatten

Denna metod torde vara mer möjlig än de tidigare berörda. Utredningen skall därför uppehålla sig vid den med en viss utförlighet.

Metoden innebär, såsom framgår av dess benämning, att efter deklaration och taxering i vanlig ordning den därefter uträk—

nade inkomstskatten reduceras i viss omfattning.

Reduktionen bör enligt utredningens mening ha det syfte som tidigare angetts, nämligen att ungefärligen bibehålla gäst— forskaren vid den lön efter skatt som är aktuell för honom i hemlandet. Vilken nettobehållning i olika inkomstlägen som utredningen anser rimlig för att åstadkomma detta har tidiga— re redogjorts för (tabell 3). I nedanstående uppställning

anges - förutom inkomst och önskad nettobehållning — den

• Sida 100
•  Original

Prop. 1984/85: 76 l00

svenska skatten för inkomsten i fråga och den procentuella

reduktion av denna skatt som erfordras för "O-ställning".

Årsin— önskad netto- Svensk Procentuellt avdrag komst behållning skatt på den svenska skat- ten

150 000 110 000 62 316 35,8

200 000 145 000 95 708 42,5

400 000 245 000 248 018 37,5

600 000 335 000 408 018 35,0

800 000 420 000 568 018 33,1

Skatteavdraget bör lämpligen beräknas efter en och samma procentsats i samtliga inkomstlägen. Med varierande procent— tal anknutna till årsinkomsten blir den faktiska reduktionen beroende av hur lång tid forskaren arbetat i Sverige under beskattningsåret i fråga. Detta medför vissa olägenheter. nämligen dels ytterligare en faktor att beakta vid skattede— biteringen, dels — och kanske viktigare att uppmärksamma - att det kan bli svårare för arbetsgivare och forskare att på förhand överblicka månadslönen när anställningstidens påbör— jan och varaktighet kan vara i någon mårl oviss. Förlängs eller avkortas den från början beräknade anställningstiden kan skilda avdragsprocent leda till att källskatteavdraget — som arbetsgivaren har att göra i enlighet med besked från den lokala skattemyndigheten — visar sig vara för stort eller för litet. Visserligen kan detta tillrättaläggas i efterhand - kanske vid en tid då gästforskaren lämnat landet - men man bör undvika allt som onödigt komplicerar hanteringen.

Fråga uppkommer om vilket procenttal som bör väljas om meto— den skall användas. Det framlagda siffermaterialet pekar hän mot 35 eller 40 procent. Mot det lägre talet kan invändas att man inte genomgående når den avsedda "O-stäkgningen", mot det

• Sida 101
•  Original

Prop.l9&MSS:76 . HH

högre talet att reduktionen i vissa lägen blir större än som åsyftas. Möjligt är ju även att ta något tal mellan 35 och 40 utan att därför helt komma tillrätta med invändningarna i fråga. Ett mer avjämnat tal torde dock i ett sammanhang som detta te sig naturligast. I tabell intagen som bilaga 1 kan

effekten vid olika procenttal utläsas.

Om den nu redovisade metoden kan allmänt sägas att den bör kunna fungera utan att åsamka arbetsgivarna några egentliga nytillkommande besvärligheter. Visserligen kan de vanliga källskattetabellerna inte användas utan viss bearbetning. Skattemyndigheterna får här lämna de erforderliga anvisning- arna. — Vid en diskussion mellan den tilltänkte gästforskaren och den presumtive arbetsgivaren om anställningsvillkoren blir det inte svårare än nu att ange den svenska inkomstskat— ten på lönen.

Metoden innebär vidare, i motsats till de vid E och C berör— da, att det progressiva inslaget i inkomstbeskattningen åtminstone i viss omfattning består - något i och för sig önskvärt eftersom progressivitet finns i alla jämförbara länders skattesystem. Dock skall observeras att metoden får den verkan att marginalskatten stannar vid 48 procent om skatten minskas med 40 procent och vid 52 procent om skatten minskas med 35 procent. så låg högsta marginalskatt finns inte i t ex Frankrike, Storbritannien eller Västtyskland; i USA torde den ligga på drygt 50 procent. Det ligger också i sakens natur — även om högsta marginalskatt utomlands van- ligtvis ifrågakommer vid högre inkomstlägen än som fallet är i Sverige - att vad nu påpekats kan innebära skattelättnader som ej är avsedda och som därjämte ökar successivt i högre

lönelägen.

Med det nu sagda sammanhänger vad som påpekats redan tidigare

att hur man än väljer procenttalet för skattereduktionen w_—

• Sida 102
•  Original

Prop. 1984/85: 76 102

överkompensation sker i vissa inkomstlägen och motsatsen i andra.

Ytterligare en olägenhet skall påpekas. Ch! forskaren har annan inkomst att skatta för i Sverige, t ex kapitalinkomst, måste myndigheterna först undersöka hur mycket av den uträk— nade skatten som proportionellt belöper på lönen för att därefter reducera detta skattebelopp. Utredningen har genom förfrågningar hos dem som haft gästforskare anställda huruvi- da det var känt om de senare hade annan inkomst av tjänst än lönen bibragts den uppfattningen att detta endast undantags- vis kunde förekomma i form av särskilda föreläsnings— eller 'författararvoden. Om forskarnas ev kapitalinkomster är inget känt.

Utredningen har sökt bilda sig en uppfattning i frågan huru— vida metoden kan medföra att hemlandet i stället för Sverige tar ut någon skatt i enlighet med vad som gäller i de avtal som inrymmer credit of tax—metoden. I förhållande till USA

torde så inte bli fallet. I vissa andra länder kan detta

tänkas bli fallet men till synes i negligerbar omfattning.

Utredningen ifrågasätter lämpligheten av att använda denna metod.

E. Del av lönen fritas från beskattning

En även i direktiven uppmärksammad möjlighet att uppnå den åsyftade skattelättnaden är att beskatta endast en del av forskarens lön. Det skall redan nu sägas att utredningen för sin del finner denna lösning vara att i första hand förorda. Innan skälen härför utvecklas, skall på samma sätt som skett tidigare visas att metoden kan leda till att gästforskaren bibehålls vid nettolönen i hemlandet, dvs "O-ställs" i detta avseende.

• Sida 103
•  Original

Prop.1984/85:76 103

Om lönen beskattas till 70 procent kan konstateras att gäst- forskaren får ett netto efter skatt som väl svarar mot vad utredningen anser önskvärt. Med anknytning till de inkomst-

lägen, som finns i uppställningen ovan vid redovisningen av

metoden D, kan följande här anges:

Årsinkomst önskad netto- Netto om 70 % av behållning lönen beskattas

150 000 110 000 111 918

200 000 145 000 143 658

400 000 245 000 244 432

600 000 335 000 335 982

800 000 420 000 423 982

Det kan konstateras att siffrorna i andra och tredje kolum— nerna överensstämmer förvånansvärt väl. Metoden medför med andra ord inte sådana effekter som föranleds av metoden vid D, nämligen att en beaktansvärd över- eller underkompensation sker i vissa inkomstlägen när en anpassning skall ske till nettot efter skatt i hemlandet.

Även denna metod innebär ett visst bevarande av progressionen i inkomstbeskattningen, något SON! är principiellt önskvärt och riktigt. Den högsta marginalskatten blir här 56 procent, vilket bättre överensstämmer med vad som gäller i andra län- der än de 48 resp 52 procent som följer av metoden vid D.

Den nu diskuterade metoden medför inte några större praktiska problem såsom kan bli fallet med metoden vid D. Arbetsgivar- en, som naturligtvis skall aviseras härom av skattemyndig- heterna, kan här använda de sedvanliga källskattetabellerna"

och därvid avläsa preliminärskatten för den inkomst som

svarar mot 70 procent av lönen.

• Sida 104
•  Original

Prop. 1984/85: 76 _ 104

I kontrolluppgiften inför avgivandet av självdeklaration. vilken uppgift kommer både taxeringsnämnden och den skatt— skyldige tillhanda, bör hela inkomsten anges med uppgift

samtidigt att 70 procent därav — ett belopp som lämpligen framräknas — skall tas upp i deklarationen.

Vid förhandlingar om anställning av gästforskare föreligger

inga särskilda svårigheter att ange den skatt som kommer att tas ut på lönen.

I det föregående har det problem något berörts som uppkommer när den i Sverige skattskyldige gästforskaren avlönas från hemlandet. Denna uppenbarligen relativt vanliga situation ger särskilda problem. som i princip dock inte skiljer sig från vad som redan för närvarande gäller. Den utländske arbetsgi— varen kan inte åläggas göra källskatteavdrag och till de svenska myndigheterna inleverera innehållen skatt. Den till— lämpade ordningen är i stället att gästforskaren avkrävs be- sked om sina löneförmåner, varefter han tillställs en skatt-

sedel på preliminär B-skatt som han har att inbetala.

Eftersom de ifrågasatta särskilda skattereglerna skall kunna tillämpas även i nu åsyftade fall har lokal skattemyndighet att - sedan vederbörligt beslut meddelats om att forskaren skall åtnjuta skattelättnaderna i fråga - uträkna den preli— minära B-skatten med beaktande härav.

Avslutningsvis vad gäller metoden vid D har angetts att i särskilda fall, om än i negligerbar omfattning. credit. of tax-metoden kan medföra att hemlandet tar viss skatt på lönen i stället för Sverige. Metoden vid E med dess högre marginal- skatt gör sannolikheten för att så skulle ske vid tillämpning av denna metod än mindre.

:|. _

• Sida 105
•  Original

Prop. 1984/85: 76 105

Enligt direktiven är det inte utredningens uppgift att före- slå de eventuella skattelättnadernas omfattning. Detta har inte hindrat utredningen från att konstatera, att en beskatt- ning av 70 procent av lönen leder fram till att forskaren ungefärligen bibehålls vid det netto efter skatt som han har i hemlandet. Givetvis kan annat procental väljas med de effekter som följer därav. I tabeller intagna som bilaga 2 och 3 till detta betänkande ges sifferunderlag för framräk-

ning av dessa effekter.

Innan man bestämmer sig för det sätt på vilket man vill ge- nOmföra de ifrågavarande skattelättnaderna och omfattningen av desamma bör man beakta vad som gäller om arbetsgivares skyldighet att erlägga avgifter till socialförsäkringen m m och om arbetstagares - i detta fall gästforskares - förmåner

enligt försäkringen.

Här må först erinras om att, såsom framgår av redogörelsen i avsnitt 4 , vissa utländska gästforskare här i landet inte omfattas av den svenska socialförsäkringen samt utländska arbetsgivare inte alltid skall betala svenska sociala avgif—

ter för sin här sysselsatta arbetskraft. Gränsdragningen beträffande dessa undantag berörs i och för sig inte av de olika alternativ för att genomföra skattelindring som redovi- sats i det föregående. I den följande framställningen kommer därför att .bortses från de forskare och arbetsgivare som

omfattas av ifrågavarande undantag.

Syftet med de särskilda skattereglerna är att ekomoniskt möjliggöra eller underlätta för arbetsgivare i Sverige att anlita utländska gästforskare. För arbetgivaren är emellertid också uttaget av socialavgifter i nu avsedda fall en betydel— sefull fråga. Lindras skatten kan förutsättas att lönekravet i motsvarande mån påverkas. Underlaget för arbetsgivaravgif- 1—

• Sida 106
•  Original

Prop. 1984/85: 76 106

ter och därmed dessas storlek sänks därigenom automatiskt. Detta är gemensamt för alla skattelindringsmetoderna. Vid de skilda metoderna finns därutöver utrymme för införande av särbestämmelser som medför ytterligare minskning av uttaget

av socialavgifter med därmed förenade konsekvenser vad gäller

förmånssidan.

Vad beträffar utredningens förslag att vissa ersättningar vid sidan av den egentliga lönen skall undantas från beskattning torde det i praktiken vara betydelselöst om man låter skatte- friheten medföra att man vid bestämmande av den sjukpenning— grundande inkomsten bortser från dessa ersättningar eller ej. Eftersom den sjukpenninggrundande inkomsten fastställs med hänsyn till den beräknade arbetsinkomsten under det närmaste året, kommer vid de löner som kan antas vara aktuella för forskarna den högsta sjukpenninggrundande inkomsten (152 250 kr år 1984) att uppnås även om man bortser från ersättnings— beloppen i fråga. Att införa en lagbestämmelse för att mar— kera att sådant bortseende skall ske synes ej påkallat.

Såsom redovisats i avsnitt 4.1 läggs vid fastställande av försäkrade pensionsgrundande inkomst för visst år hans taxe- ring till statlig inkomstskatt avseende samma år till grund. Undantas nyssnämnda ersättningar från beskattning, kommer de, även om ersättningen skulle överstiga de avdragsgilla utgif- terna, ej att beaktas vid beräkning av pensionsgrundande inkomst. Detta kan resultera i att forskaren för ett kalen— derår då han arbetar här endast en mindre del av året får en reducerad pensionspoäng. I regel är detta utan större intres- se för forskaren. Intjänat poängår kan emellertid oavsett poängens storlek i förekommande fall vara av betydelse för rätten till folkpension. Att göra icke skattepliktiga spe— ciella ersättningsbelopp pensionsgrundande kräver införande av en särskild lagbestämmelse härom. Vidare kan nämnas att

* ett bortseende från ifrågavarande ersättningar synes stå helt

• Sida 107
•  Original

Prop. 1984/85: 76 107

i samklang med ett stadgande i 11 kap 2 5 första stycket AFL, enligt vilket i fråga om arbete som har utförts utomlands vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst bortses från sådana lönetillägg som betingas av ökade levnadskostnader och andra särskilda förhållanden i sysselsättningslandet (jfr prop 1981/82:199 sid 18—20). Enligt utredningens mening bör ersättningsbeloppen i fråga ej vara pensionsgrundande. Något tillägg härom i 11 kap 2 5 första stycket AFL synes ej erfor- derligt med hänsyn till bestämmelsen i 4 & samma kapitel att taxeringen till statlig inkomstskatt läggs till grund för den

pensionsgrundande inkomsten.

Om nu åsyftade ersättningsbelopp ej blir förmånsgrundande för ATP, bör undantag ske även på avgiftssidan. Det nyssnämnda stadgandet i 11 kap 2 5 första stycket AFL motsvaras i lagen (l981:691) om socialavgifter av en bestämmelse i dess 2 kap 4 5, enligt vilken vid bestämmande av underlaget för alla socialavgifterna skall bortses bl a från ersättning för arbete som har utförts utomlands, till den del denna inte räknas som lön enligt 11 kap 2 & första stycket AFL. Bestäm- melsen i avgiftslagen bör enligt utredningens mening komplet-

teras på sätt framgår av vad nu angivits.

Med den avvisande inställning som utredningen redovisat be— träffande de under A — C angivna metoderna för att åstadkomma skattelindring finner utredningen ej anledning att ytterli—

gare beröra dem i förmåns— eller avgiftshänseende för social—

försäkringen.

Den under D angivna metoden för att åstadkomma skattelind- ring, nämligen avdrag från den uträknade skatten, medför inga särskilda konsekvenser för socialförsäkringen vare sig på förmånssidan eller avgiftssidan. Såväl pensionsgrundande inkomst som avgiftsunderlag fastställs enligt de allmäna reglerna på grundval av den åtnjutna lönen. En begränsning av i—

• Sida 108
•  Original

Prop. 1984/85: 76 108

avgiftsskyldigheten med motsvarande effekter på förmånssidan är givetvis möjlig, om man så skulle önska. Detta kräver dock införande av särskilda lagbestämmelser härom både på förmåns—

sidan och på avgiftssidan.

Beträffande den under E angivna skattelindringsmetoden, näm— ligen att endast viss del — t ex 70 procent - av lönen skall beskattas och att därför endast denna del skall tas upp i forskarens självdeklaration, kan i huvudsak hänvisas till vad som ovan anförts i fråga om bortseende från vissa särskilda ersättningar. Såväl förmåns- som avgiftssidan anknyts till den del av lönen som beskattas. Skulle det inträffa att fors— karen - på grund av att endast 70 procent av lönen beaktas - inte får högsta sjukpenninggrundande inkomst kan förutsättas att arbetsgivaren ger en kompletterande sjuklön.

Av tabell intagen som bilaga 4 framgår arbetsgivarens totala kostnad (lön jämte avgift på den del av lönen som tas upp till beskattning), när denne skall för 1985 tillförsäkra en

anställd viss lön efter skatt.

Ett fritagande av viss procentuell del av lönen från beskatt- ning och ett bortseende från denna lönedel vid fastställande av sjukpenninggrundande resp pensionsgrundande inkomst torde inte påkalla någon lagändring såvitt gäller reglerna för beräkning av dessa inkomster. En komplettering av bestämmel- serna i 2 kap 4 5 socialavgiftslagen om bortseende från viss ersättning vid bestämmande av underlaget för socialavgifterna bör emellertid enligt utredningens mening göras vid en skattelindring enligt den under E angivna metoden. Bestämmel— sen härom kan utformas så att den täcker såväl det procentu- ella löneavdraget som de ovan omnämnda särskilda ersättning—

arna i vad dessa är att anse som en löneförmån.

• Sida 109
•  Original

Prop.1984/85:76 109

Sammanfattningsvis har utredningen till en början funnit, att - oavsett vilken inetod för genomförandet av den egentliga skattelättnaden som väljs — de särskilda ersättningar, som kan utgå till forskaren vid sidan av lönen, av angelägna praktiska skäl bör fritas från beskattning i den mån de enligt gällande rätt överhuvud är att bedöma som en skatte— lpliktig förmån. Samtidigt bör föreskrivas att eljest avdrags- gilla kostnader för dubbel bosättning eller liknande ej med- ges till avdrag i den mån de får anses ha täckts eller be- stritts genom förmånerna i fråga.

.Vad gäller val av metod för utformning av de särskilda skatteregler som leder fram till den egentliga skattelättna- den, har utredningen funnit att de ovan vid A, B och C redo- visade metoderna möter sådana invändningar att de inte kan förordas. Metoden vid D är inte heller en invändningsfri lösning. Mot metoden vid E finns inga egentliga invändningar

att rikta, varför denna förordas.

Om man fritar viss del av lönen från beskattning, kan göras gällande att en motsvarande reduktion borde göras av even— tuellt förekommande avdragsgilla omkostnader föranledda av anställningen. Utredningen vill emellertid inte förorda en

föreskrift av sådan innebörd och detta av följande skäl.

Beträffande till industriföretag knutna forskare är upplyst att de i merendels ganska vid omfattning uppbär särskilda ersättningar eller åtnjuter förmåner av annan art som kompen- sation för beräknade merkostnader i anledning av anställning- en i Sverige. Utredningen har, som framgår av det föregående, föreslagit att huvuddelen av dessa ersättningsbelopp resp värdet av dessa förmåner inte skall tas upp som skattepliktig intäkt, varvid tillika skall gälla att merkostnader som be- stritts genom vad sålunda tillhandahållits ej skall vara avdragsgilla. Godtas detta torde merendels inte kvarstå några

• Sida 110
•  Original

Prop. 1984/85: 76 110

avdragsgilla omkostnader av nu förevarande slag vad gäller gästforskare vid industriföretag. Om så emellertid undantags— vis skulle vara fallet, talar starka praktiska skäl mot en reduktion samtidigt som det kan konstateras att beskattnings—

effekten är från det allmännas synpunkt negligerbar.

Annorlunda torde det merendels förhålla sig för forskare från utlandet som tillfälligt knyts till universitet och andra institutioner. De kommer inte i samma mån i åtnjutande av nu avsedda förmåner. Att med tanke på dem reducera ifrågavarande avdragsrätt ligger inte i linje med önskemålet att stimulera deras intresse för gästforskning i Sverige. Aven pratiska skäl talar emot en sådan reduktion.

Här skall en situation beröras, aktuell närmast vid skatte- lindring enligt metoden under E. Denna innebär ju att endast viss del — t ex 70 procent — av den egentliga lönen skall beskattas. Om forskaren blir sjuk, kommer detta att gälla även lön, som kan komma att utgå till honom under sjukskriv—

ningstid. Fråga uppkommer emellertid hur man bör behandla den sjukpenning, som kan komma att utgå från allmän försäk—

ringskassa eller annan försäkringsinrättning.

Den gästforskare, vars vistelse i Sverige är avsedd att vara minst ett år, skall vara sjukpenningförsäkrad här enligt AFL, i den mån han inte enligt socialförsäkringskonvention allt- jämt omfattas av sitt hemlands motsvarande lagstiftning (jfr avsnitt 4). Vid sjukdom, som drabbar sådan gästforskare, utger försäkringskassan sjukpenning till honom, bortsett från det undantagsfall att han omfattas av s k arbetgivarinträde och får sjuklön av sin arbetsgivare. Den sjukpenning, som forskaren får från kassan, är skattepliktig intäkt av tjänst enligt punkt 12 av anvisningarna till 32 & KL. Sjukpenningen ersätter i princip förlorad forskarlön och bör därför enligt

. . .- .. A*. .. utredningens mening 1 skattehanseende behandlas pa samma satt

• Sida 111
•  Original

Prop. 1984/85: 76 | 1 1

som lönen och alltså vid skattelindring enligt metoden under

E vara skattepliktig endast till samma procentuella del som

lönen.

Vad som nu har sagts om sjukpening enligt AFL bör gälla även vissa andra i punkt 12 av anvisningarna till 32 å KL angivna ersättningar, nämligen sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller lagen (l977:265) om statligt personskadeskydd, ersättning enligt lagen (1956:293) om er- sättning åt smittbärare och föräldrapenning enligt AFL. Detsamma bör gälla även sådan i 32 5 1 mom KL såsom skatte- _pliktig omnämnd ersättning, som i annan form än livränta utgått på grund av sjuk— eller olycksfallsförsäkring, tagen i

samband med forskartjänsten.

Följande skall här tilläggas. I avsnitt 6.4 har återgivits ett uttalande däri en forskare vid Uppsala universitet kriti— serat att den förste innehavaren av Erlanderprofessuren, en forskare från USA, som av och till arbetat i Sverige under ungefär två år, inte kom i åtnjutande av sjukförsäkringsför- måner oaktat universitet erlade arbetsgivaravgifter. Härtill är att säga att — såsom närmare belysts under avsnitt 4.1— en förutsättning för förmånerna i fråga är att vederbörande blivit inskriven hos försäkringskassa. Härför erfordras att vistelsen i Sverige är avsedd att vara minst ett år. Det är inte för utredningen känt om framställning om inskriving hos kassa gjorts. Det kan naturligtvis också vara tveksamt hur en framställning i ett fall som detta skall bedömas. Utredningen får under alla förhållanden konstatera att hithörande bestäm— melser på socialförsäkringsområdet, vilka är av generell natur, inte kan av innovationsskatteutredningen omprövas. — Slutligen skall tilläggas att arbetsgivaravgifterna till

socialförsäkringen är av kollektiv natur och att det förhål-

landet att en viss arbetsgivare betalat sådana avgifter sak

• Sida 112
•  Original

Prop-. 1984/85: 76 112

nar samband med frågan huruvida en hos honom anställd är

förmånsberättigad eller ej.

Slutligen må följande beröras. Sedan några år gäller särskil— da regler för "kontraktsanställd forskare" vid SIPRI i syfte att bereda sådan forskare vissa skattelättnader. Dessa be- stämmelser, som kan avse även annan forskare än den som fyller kraven enligt de ifrågasatta nya bestämmelserna för utländska gästforskare, bör bibehållas samtidigt som forskare hos SIPRI - om han fyller villkoren enligt de sistnämnda

reglerna - kan äga att i stället begära tillämpning av dem.

• Sida 113
•  Original

Prop. 1984/85: 76 113

9 SÄRSKILDA FRÅGOR 9.1 Forskare som ifrågakommer för skattelättnader I direktiven görs härom följande uttalande.

"De särskilda skattereglerna skall endast omfatta utländska medborgare som är "bosatta och verksamma utomlands före anställningen här i landet. Anställ— ningen bör avse kvalificerat forsknings— eller ut- vecklingsarbete med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå att betydande svårigheter skulle före- ligga för rekrytering inom landet. Kompetenskraven bör ställas så högt att antalet personer som uppfyl-

ler kraven blir begränsat."

Utredningen vill något kommentera detta uttalande. Grundtan- ken är uppenbarligen att den forskare som på grund av med— borgarskap eller bosättning och hemvist har en påtaglig an— knytning till vårt land skall vara underkastad vanliga svens— ka skatteregler. Det betyder bl a att en svensk medborgare bosatt och verksam utomlands inte ifrågakommer för skatte— lättnader vid tillfälligt forskningsarbete i Sverige. En utländsk forskare anställd vid ett bolag utomlands, som är dotterbolag till ett svenskt moderbolag, har däremot inte sådan anknytning till Sverige att han ej kan ifrågakomma för

skattelättnader vid gästforskningsuppdrag i Sverige,

Uttrycket "verksam utomlands före anställningen här i landet" ger givetvis uttryck för en riktig princip. Det kan emeller— tid finnas situationer där uttrycket inte bör hårdras. En utländsk forskare kan, såsom påpekats för utredningen, ha sin verksamhet tillfälligt förlagd till Sverige — kanske för föreläsningsverksamhet e d - för att därefter knytas till ett

gästforskaruppdrag här i landet. Man bör undgika sådant som

8 Riksdagen 1984/85. 1 mm!. Nr 76

• Sida 114
•  Original

Prop. 1984/85: 76 114

att han skall nödgas återvända till hemlandet, där för en kortare tid ta upp någon verksamhet och sedan fara tillbaka till Sverige för att bli berättigad att utnyttja de förmån— ligare skattereglerna.

En inskränkning utöver vad som inryms i det nyss återgivna direktivuttalandet kan å andra sidan möjligen övervägas. Under utredningsarbetets gång har viss tvekan yppats om det lämpliga i att de förmånligare skattereglerna skulle kunna gälla även för gästforskare i Sverige som är medborgare i annat nordiskt land. Denna tvekan skulle hänföra sig till en möjlig irritation när det uppmärksammades att den nordiske gästforskaren fick behålla väsentligt mer av sin lön än den inhemske kollegan. Vidare har sagts att med likartade bestäm— melser i andra nordiska länder — en följsamhet i skattelag- stiftningssammanhang finns många tidigare exempel på - skulle nordiska forskare av renodlade skatteskäl eftersträva arbete i annat nordiskt land än hemlandet.

Mot ett uteslutande av nordiska gästforskare från skattereg— lerna i fråga talar å andra sidan att forskarlönerna, i varje fall professorslönerna, är så avsevärt mycket högre i Danmark och Norge att utan en lindring i beskattningen gästforskare från dessa länder inte kan påräknas. För utredningen har påvisats flera exempel härpå. Även från industrihåll har bestämda önskemål framställts om att inte göra undantag för nordiska forskare.

Utredningen erinrar om ett tidigare återgivet uttalande att svenska forskare kan känna irritation över att utländska kolleger får en högre bruttolön än den egna, enär detta anses ge uttryck för en värdering av forskaruppgiften som sådan, men å andra sidan kan godta en förmånligare skattemässig behandling av gästforskaren än som ifrågakommer för den in- hemske forskaren som själv kan bli förmånsbehapdlad vid gäst—

• Sida 115
•  Original

Prop. 1984/85: 76 ' 1 15

forskning utomlands. Med hänsyn härtill och till att de nu aktuella skattereglerna i varje fall tills vidare inte har någon motsvarighet i övriga nordiska länder förordar utred- ningen att man avstår från den nu diskuterade inskränkning—

en.

Ett särskilt problem är vidare hur det skall förfaras beträf— fande utländska gästforskare som befinner sig i Sverige när de ifrågasatta nya skattereglerna träder i kraft. Mot att tillämpa dem i sådana fall kan sägas tala att forskaren knu- tits till verksamheten i Sverige under de.villkor som gällde när denna påbörjades. Dessa villkor bör ha varit bekanta för honom och för hans arbetsgivare och hans anställningsförmåner kan vara avvägda med hänsyn härtill. För en tillämpning av bestämmelserna i dessa fall talar å andra sidan att det kan vara angeläget att ekonomiskt möjliggöra eller underlätta att forskaren i fråga ges tillfälle att fullfölja ett pågående uppdrag. Utredningen har för egen del den uppfattningen att skattereglerna i fråga skall kunna tillämpas även i de nu åsyftade fallen därest detta bedöms vara i enlighet med lag— stiftningens syfte. Det innebär att man beaktar omständig- heterna i det särskilda fallet. Är forskaren på ett för arbetsgivaren förbindande sätt tillförsäkrad full ekonomisk

kompensation för hela anställningstiden, kan anledning saknas att medge skattelättnader. Om åter läget är det att uppdra— gets fullföljande och avslutande reellt är beroende av skatteeftergifter, bör sådana kunna meddelas. Det kan tilläg— gas att någon retroaktiv skattelättnad givetvis inte ifråga—

kommer.

Som ovan antytts bör någon 'begränsning finnas av den tid varunder de förmånliga skattereglerna skall gälla. Anledning— en härtill är i och för sig uppenbar. Den forskare som stan- nar här för längre tid måste antas ha anpassat sig till de i

Sverige gällande villkoren i olika hänseenden och han bör

• Sida 116
•  Original

Prop. 1984/85: 76 116

skattemässigt behandlas på samma sätt som andra inkomst-

tagare. Problemet är vilken tidsbegränsning som bör gälla.

Som redovisats under avsnitt 6.3 har utredningen noterat ganska skilda uppfattningar hos dem man rådgjort med: två upp till fyra år, i båda fallen med möjlighet till förlängning. när det är av särskilda skäl påkallat, har angetts som lämp- liga längsta tider.

Utredningens mening är att en betydande flexibilitet bör gälla. Ett medgivande av nu ifrågavarande slag bör givetvis inte ifrågakomma för längre tid än som begärts eller som kan förutses vara erforderlig för den avsedda forskarinsatsen. En god ordning kan vara när anställningstiden inte kan med stör— re säkerhet överblickas och önskemål framställts om att de särskilda reglerna skall gälla för längre tid att ge ett medgivande för två år med en möjlighet till förlängning för att arbetet eller projektet i fråga skall kunna föras till ett slut. Den längsta tiden för skattelättnader för en och samme forskare bör normalt vara fyra år, och detta även om forskaren anlitas av skilda institutioner eller företag eller under inte sammanhängande tidsperioder. När utredningen här och i den utarbetade lagtexten använder ordet "bör" sker detta i syfte att ge beslutsorganet i fråga viss möjlighet att gå utöver fyraårsgränsen, när detta ter sig betingat av alldeles särskilda omständigheter.

I direktiven talas om "forsknings- eller utvecklingsarbete" och man kan utgå från att den närmare innebörden därav av— setts vara vad SOHI går in under de i sammanhanget gängse definitionerna sådana de återges t ex i regeringens proposi- tion 1983/84:107 om forskning (sid 7—8).

Utredningen har vid sina kontakter ställt frågan om vad som

. . * .. . sålunda avses med forsknings- och utvecklingsarbete ar nagot

• Sida 117
•  Original

Prop. 1984/85: 76 . 117

entydigt eller om man här möter tolkningsproblem. Svaren har

inneburit ungefär följande.

De områden inom vilka forskning och utbildning sker vid uni- versitet och högskolor är notoriskt sådana områden som här är i fråga. Det kan emellertid också finnas forskningsområden utomlands-som tills vidare inte återfinns vid våra läroan— stalter. I övrigt har svaren inneburit, att vad som hänförs till FoU är vad som det här bör vara fråga om samtidigt som det påpekats att det kan vara svårt i det enskilda fallet att avgöra om det verkligen handlar om ett FoU-arbete. Till så- -dant arbete vill man genomgående också hänföra en forskarin- sats som visserligen innebär att gästforskaren endast utnytt- jar sitt befintliga kunnande i syfte att utveckla eller för— ändra ett företags produktion men i och för sig inte har till resultat att forskningen som sådan vidareutvecklas. Vid så— dana uttalanden har fogats kravet på att arbetet skall ligga på en kvalitativt hög nivå - det har talats om att man kanske borde upprätthålla krav på professorskompetens eller doktors—

grad för att få en presumtion för att det handlar om en verk—

samhet på den avsedda höga nivån.

Det kan i detta sammanhang omnämnas att statistiska central- byrån i anslutning till en enkät om forsknings— och utveck— lingsarbete 1981—1983 (blankett 811) karaktäriserat det sena— re son1 en uppgift "att systematiskt och metodiskt utnyttja forskningsresultat och vetenskaplig kunskap och nya idéer för att åstadkomma nya produkter, nya processer. nya system eller väsentliga förbättringar av redan existerande sådana". med andra ord — för att återge ett av ett industriföretag nyttjat

uttryck — en "avancerad produktutveckling".

Det är anledning att här erinra om tidigare återgivna till utredningen gjorda uttalanden att bestämmelserna borde kunna .tillämpas även när fråga är om utvecklingåårbete avseende

• Sida 118
•  Original

Prop. 1984/85: 76 1 18

sådant SOHI t ex rationalisering, administration, logistik, marknadsföring. Utredningen vill som sin mening uttala, att när i den utarbetade lagtexten, i enlighet med direktiven, talas om "utvecklingsarbete" detta väl kan tänkas omfatta även sådant som rationalisering etc. Den avgörande synpunkten bör vara om den som anlitas för utvecklingsarbetet utför detta med utnyttjande av forskningsresultat som han uppnått eller vetenskapligt kunnande som han genom forskarinsatser

förvärvat. I praktiken kan detta betyda att beslutsorganet i fråga fäster särskild vikt vid om vederbörande är på ,.ofes-

sors- eller doktorsnivå.

Utredningen har den uppfattningen att man inte kan och möjli- gen inte heller bör precisera sig i nu förevarande sammanhang mer än som skett. Det gäller i stället att tillse att de som

har att göra bedömningen har kompetens härför och följer de allmänna riktlinjer som angetts i det föregående.

1 direktiven sägs också att en förutsättning för de tänkta skattereglerna är att betydande svårigheter skulle föreligga för forskarrekrytering inom landet. På denna punkt har utred- ningen fått ett mycket entydigt svar, nämligen att man anli- tar inte en utländsk forskare om en lika kvalificerad svensk sådan finns att tillgå. Många skäl sägs tala härför såsom under alla förhållanden högre kostnader, nödvändigheten att hjälpa till med bostadsfrågan. understundom kanske Språksvå- righeter.

9.2. Beslutsorgan

Med det föregående har berörts vad som i princip synes böra gälla för att de särskilda skattereglerna skall bli tillämp- liga på en gästforskare. Den därpå följande frågan gäller på vem det skall ankomma att pröva om forskaren i fråga uppfyl—

ä'

ler de ställda villkoren.

• Sida 119
•  Original

Prop. 1984/85: 76 1 19

Vissa av dessa villkor, såsom att vederbörande är utländsk medborgare samt bosatt och verksam utomlands före anställ— ningen i Sverige, kan i och för sig tänkas prövade av taxe— ringsnämnd. Men åtskilliga olägenheter skulle vara förenade med en sådan ordning. Taxeringsnämnderna är inte verksamma hela året. Sina beslut fattar nämnden i anslutning till att taxeringen bestäms. Några förhandsuttalanden kan nämnden inte göra. Vid tvistigheter kan besvär anföras och ärendet fördrö—

jas på ett oacceptabelt sätt.

Bedömningen huruvida fråga är om ett kvalificerat forsknings— och utvecklingsarbete enligt bestämmelserna härom är något som av uppenbara skäl inte kan ankomma på taxeringsnämnderna.

Någon annan lösning måste eftersträvas.

Inom riksskatteverket finns en nämnd för rättsärenden xned uppgift att ge förhandsbesked i inkomsttaxeringsfrågor. Inte heller denna nämnd är en lämplig lösning av detta problem. Ledamöterna är åtta och det kan inte förutsättas att dessa kan sammanträffa för beslut så ofta och med den snabbhet som här erfordras. De är inte heller utsedda med tanke på en bedömning av frågor som den nu aktuella. Förfarandet är vida— re formaliserat med motpart och på annat sätt. Och besluten kan av part överklagas. - Vid sidan av förhandsbesked ges också besked i åtskilliga dispensärenden där inte överklag- bara beslut lämnas av ordföranden jämte ytterligare två leda— möter. Dessa är hämtade från nämnden där särskild sakkunskap beträffande forsknings- och utvecklingsarbete inte kan förut—

sättas vara representerad.

I stället bör en okonventionell lösning övervägas som möjlig— gör snabba och slutliga beslut. Beslutsuppgiften bör läggas på en starkt begränsad personkrets med inslag av särskild

sakkunskap. Anknytning bör vidare ske till en befintlig myn-

=-.

• Sida 120
•  Original

Prop. 1984/85: 76 120

dighet som kan tillhandahålla erforderlig administrativ ser-

vice.

En anknytning bör ske till riksskatteverket med hänsyn till den centrala ställning inom skatteförvaltningen som verket har och med de förutsättningar som därigenom finns för att fattade beslut snabbt skall kunna bringas till kännedom för arbetsgivare och arbetstagare samt vederbörande lokala skattemyndighet. Därvid ges tillika information om vad som skall beaktas för att ett beslut om tillämpning av de sär- skilda skattereglerna blir vederbörligen effektuerat och iakttaget.

I särskild mån ansvarig bör enligt utredningen generaldirek— tören i riksskatteverket vara och han bör som ordförande ingå i ett beslutskollegium. Vid förhinder för generaldirektören bör överdirektören i verket inträda och ta över den förres

uppgifter och ansvar.

I beslutskollegiet bör vid sidan av generaldirektören endast några få personer ingå och de bör företräda särskild sakkun- skap. Anledningen till att personkretsen bör vara så liten är önskemålet att kunna ge snabba besked. Med en större person— krets ökar svårigheten att samla vederbörande till sammanträ— de resp genom telefonkontakt nå fram till ett beslut.

Givetvis ankommer det på regeringen att utse de personer — enligt utredningens mening ej fler än två jämte ersättare för dem - som förutom ordföranden skall ingå i kollegiet. Utred-

ningen vill emellertid redovisa några synpunkter i samman— hanget.

En av de två bör helst ha särskilda insikter på de tekniskt naturvetenskapliga och medicinska forskningsområdena och jämväl på de forskningsområden som är aktuella inom läkeme—

• Sida 121
•  Original

Prop. 1984/85: 76 121

delsindustrin. Det kan antas att framställningar om tillämp- ning av de särskilda skattereglerna blir relativt sett mest

frekventa inom dessa områden.

Sannolikt kan det vara svårt att finna en person med en så hög och bred kompetens som den nyss antydda. När en ersättare för den ordinarie ledamoten utses, bör detta ske med tanke på

att få den komplettering av sakkunskapen som kan böra efter—

strävas.

Avser en framställning ett ämnesområde utanför den ordinarie ledamotens särskilda kompetens men inom ersättarens, bör 'ordföranden vara oförhindrad att låta den sistnämnde i stäl—

let för den ordinarie ledamoten inträda i beslutsfunktionen.

Förslag till ledamot och ersättare för denne i nu åsyftat fall kan tänkas bli avgivet från olika håll. Utredningen har haft såväl IVA som STU i tankarna men stannat för att förorda att förslag i ämnet bör gemensamt avges av NFR och MFR. För- slaget bör vara ett ordförandeärende bl a därför att befatt- ningshavare vid de båda forskningsråden - som inte gärna kan vara med om att förorda sig själva — inte skall vara på för- hand uteslutna från att kunna ifrågakomma för förslag.

De särskilda skattereglerna kan vinna tillämpning även på många andra forskningsområden. Särskilt bör i sammanhanget det humanistiskt samhällsvetenskapliga området uppmärksammas, och utredningen förordar att den andre av de båda nu aktuella ledamöterna jämte dennes ersättare utses på förslag av HSFR eller rättare sagt dess ordförande. Vid val av ledamot och suppleant bör eftersträvas att de båda tillsammans täcker så vida i sammanhanget aktuella områden som möjligt. Vad ovan sagts om anlitande i vissa fall av ersättaren i stället för

den ordinarie ledamoten bör gälla även i detta fall.

• Sida 122
•  Original

Prop. 1984/85: 76 po

_l.

Hur valet av ledamöter och suppleanter än utfaller. ligger det i sakens natur att framställningar kan inkomma som ligger utanför den inom beslutskollegiet representerade omedelbara sakkunskapen. Det kan antas att framställningarna, som måste förutsättas vara så motiverade att forsknings— eller utveck- lingsarbetets innebörd klart framgår och att tillräckliga uppgifter lämnats rörande den tilltänkte, eller redan befint— lige, gästforskarens data i vad dessa är av betydelse vid ärendets behandling, merendels kan bedömas av kollegiet även om framställningen avser något utanför ledamöternas egentliga kompetensområde. När så emellertid inte är fallet, kan ifrågakomma att genom en formlig remiss till sakkunnig in- stans inhämta dess synpunkter före ett beslut. Är ärendet brådskande eller finner man detta enklare och bekvämare bör hinder inte möta för företrädare för kollegiet att ta en direkt kontakt med den eller dem som här kan lämna avgörande synpunkter. En tjänsteanteckning att läggas till handlingarna bör göras med uppgift varifrån synpunkter inhämtats och, kortfattat, vilka dessa varit.

När det gäller framställningar från universitet, högskolor etc, har universitetskanslern under hand framfört synpunkten, att det bör ankomma på institutionen i fråga att göra en till ifrågavarande beslutskollegium ställd framställning som inges till vederbörande rektorsämbete. Det skulle därefter ankomma på rektor att med till— eller avstyrkan vidarebefordra fram- ställningen. Tillämpas denna ordning kompletteras följaktli- lgen beslutsunderlaget. En sådan ordning, som synes ändamåls— enlig, bör kunna iakttas utan att detta blir i lag eller för— ordning direkt föreskrivet.

Här skall tillfogas att åtskilliga framställningar om de särskilda skattereglernas tillämpning kan komma att avse utländska personer med uppgift att bedriva tillämpad forsk— * . " ning eller utvecklingsarbete vid svenska industriforetag.

• Sida 123
•  Original

Prop.1984/85z76 . 123 Utredningen har övervägt om på grund härav i beslutsorganet borde ingå också någon ledamot med särskilda insikter på detta område. Tanken har emellertid avvisats dels därför att fältet här är så vitt att en enskild person knappast kan tänkas ha en samlad överblick, dels - och kanske främst - för att inte äventyra en snabb handläggning genom att utöka kret— sen av dem som har att delta i ett beslut. Enligt utredning— ens mening bör det i stället ankomma på ordförandena i NFR och MFR när de ger in förslag till regeringen beträffande en ledamot med suppleant för denna att väga in även sådant som nu berörts. Möjligheterna för beslutsorganet att inhämta

synpunkter från t ex IVA och STU skall inte heller förbises.

Utredningen har övervägt om det bör föreskrivas att de tre i beslutet deltagande skall vara ense om bifall för att sådant skall meddelas. En föreskrift av denna innebörd kunde tänkas i sin mån medverka till särskild återhållsamhet när det gäl— ler att medge skattelättnaderna i fråga, en återhållsamhet som ges uttryck för i direktiven. Å andra sidan finns grundad anledning anta att de tre beslutsfattarna vinnlägger sig om att nå en gemensam uppfattning i enlighet med lagstiftningens syfte och att man endast rent undantagsvis kommer till olika slut. Utredningen finner sammanfattningsvis inte anledning förorda annat än vad som normalt gäller när ett kollegium om

tre personer har att fatta ett beslut.

Om det skulle inträffa att ett brådskande beslut behöver fattas när en av ledamöterna, annan än ordföranden, av sjuk—

dom eller annat skäl inte kan delta och detsamma gäller den—

nes personlige suppleant, bör beslut likväl kunna meddelas

men endast under förutsättning att de två är om beslutet

ense.

Beslutskollegiet bör ges en benämning som ansluter till dess

uppgift. Utredningen föreslår benämningen "forskarskattenämn—

• Sida 124
•  Original

Prop. 1984/85: 76 124

den oaktat detta inte ter sig helt adekvat då beslutsuppgif—

ten avser endast utländska forskare.

Forskarskattenämnden knyts alltså i servicehänseende till riksskatteverket men har i övrigt en fristående ställning till verket .

9.3. Om procederet i övrigt

En framställning om tillämpning av de särskilda skatteizgler— na inges naturligen av den institution eller det företag som anlitat eller avser att lanlita den utländske forskaren. Hinder möter givetvis ej för forskaren att själv göra en framställning. överhuvud finns inget behov av någon formali— sering i detta hänseende utom såtillvida att framställningen skall vara skriftlig. Inte ovanligt är att forskaren eller den som utför utvecklingsarbetet kvarstår i tjänst hos sin arbetsgivare i hemlandet och också avlönas därifrån. Upp- dragsgivaren i Sverige, i dessa fall normalt ett industri- företag, ersätter sedan det utländska företaget för till—' handahållna tjänster. Forskaren hos industriföretaget blir skattskyldig i Sverige om arbetet sträcker sig över ett halv— år. Även här kan skattelättnader ifrågakomma - det svenska företagets kostnad gentemot det utländska företaget påverkas av skatten i Sverige. Framställning om skattelättnader bör

kunna göras av vem som helst av forskaren och något av de

båda berörda företagen.

Inkommet ärende diarieförs och förbereds för avgörande genom remiss till sakkunnig instans om så erfordras och tiden det medger eller genom muntligen inhämtade upplysningar som doku— menteras genom en tjänsteanteckning. Sedan beslut fattats och skriftligen utformats - vid bifall kan en standardblankett användas — ges sökanden och andra berörda del därav. Av be- slutet skall framgå de skatte- och avgiftsreglzr som gäller.

• Sida 125
•  Original

Prop.1984/85z76 ' .. 125

Beslutet bör inte kunna överklagas (jfr nedan) varför något formellt delgivningsförfarande inte erfordras. Vederbörande lokala skattemyndighet underrättas när framställning bifal- lits och på myndigheten ankommer att ge den svenske arbetsgi- varen besked om vad denne har att iaktta beträffande prelimi- närskatteavdrag. Avlönas forskaren från utlandet skall för honom utfärdas en debetsedel på preliminär B—skatt, beräknad med stöd av inhämtade eller i ansökningshandlingen lämnade uppgifter om lönens storlek och med iakttagande av de sär-

skilda skattereglerna.

Som nyss antytts bör ett beslut av förevarande slag inte kunna överklagas. Olika skäl talar härför. Någon naturlig överinstans finns inte - skattedomstolarna är inte lämpliga i sammanhang som detta och regeringen bör inte överpröva beslut gällande enskilda personers beskattning. Med besvärsrätt fördröjs också enligt sakens natur ärendets slutliga avgöran- de och en administrativt besvärlig situation kan uppkomma under mellantiden om besvären skulle bifallas. I stället bör gälla att nämnden kan på förnyad framställning ompröva frå-

gan.

Enligt förvaltningslagen skall ett för sökanden negativt besked innehålla skälen härför. Om annat inte direkt före- skrivs kommer detta att gälla i nu förevarande fall. Före- ligger inte besvärsrätt kan sägas att behovet av motivering inte är mer framträdande — motiveringens syfte är bl a att ge vägledning vid ett överklagande. Å andra sidan kan sökan— den ha behov av motiveringen för avslaget, nämligen om han vill göra en förnyad och kompletterad framställning. Utred— ningen anser att motiveringsskyldigheten vid avslag bör

gälla. - Vid bifall erfordras ingen motivering.

• Sida 126
•  Original

Prop. 1l 984/85: 76 126

9.4. Sekretess

Utredningen har föreslagit att prövningen huruvida de sär- skilda skattereglerna skall bli tillämpliga på en gästforska— re skall göras av ett särskilt beslutsorgan — forskarskatte— nämnden — knutet till riksskatteverket. Det är uppenbart att det i ärenden av förevarande slag kan förekomma uppgifter, vars utlämnande kan medföra skada för den enskilde. Bl a förutsätts att den skriftliga framställningen om reglernas tillämpning innehåller en redogörelse för den verksamhet gästforskaren skall bedriva i Sverige och vad syftet är med denna verksamhet. Även skyddsvärda uppgifter rörande forska- rens person kan tänkas förekomma. Enligt utredningens mening bör den sekretessnivå som gäller på skatteområdet i övrigt i första instans också gälla nu aktuella ärenden. Sekretessen bör alltså vara absolut.

Enligt 9 ”kap 1 5 första stycket sekretesslagen (1980:100) gäller sekretess i myndighets verksamhet, som avser bestäm— mande av skatt eller som avser taxering eller i övrigt fast- ställande av underlag för bestämmande av skatt, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Med fastställande av underlag för bestämmande av skatt åsyftas - som framgår av prop l979/80:2 med förslag till sekretesslag m m, del A sid 258 - i första hand taxering som i lagtexten uttryckligen nämns som exempel härpå. Likaså åsyftas värde- sättning av aktier i bolag eller andelar i ekonomiska för- eningar till ledning för taxering. Som en verksamhet av nu angivet slag är vidare att räkna dispensärenden. Exempel på dispensärenden är ärenden om befrielse från tillämpningen av bestämmelserna om 'beräkning av skattepliktig realisations- vinst vid avyttring av aktier eller liknande egendom i sam- band med strukturrationaliering. Hit hör också ärenden angå- ende rätt att erhålla avdrag vid taxeringen för avsättning

&— till särskild nyanskaffningsfond och ärenden om avdrag enligt

• Sida 127
•  Original

Prop. 1984/85: 76 -. 127

lagen (l978:401) om exportkreditstöd. Dessutom innefattas i den nu nämnda verksamheten även ärenden om förhandsbesked i

taxerings- och skattefrågor.

Otvivelaktigt företer de ärenden som forskarskattenämnden kommer att handlägga stora likheter med flera av de ärende- typer som nämnts ovan. De beslut som nämnden har att meddela beträffande gästforskare är enligt utredningens mening att se som ett led i fastställande av underlag för bestämmande av

skatt för dem. Härav följer att någon särskild sekretessregel

vid sidan av den befintliga inte erfordras.

I 9 kap 1 G tredje stycket görs undantag från sekretessen för beslut varigenom bl a underlag för bestämmande av skatt fast— ställs. Vissa beslut är emellertid inte undantagna från sek— retessen. Dessa återfinns i nämnda stycke i en särskild upp- räkning. Vidkommande frågan om vilket sekretesskydd som skall gälla beträffande beslut av den särskilda nämnden bör beaktas att den beskattningsfråga som behandlas vanligen har samband med ett vid en institution eller ett företag planerat eller pågående projekt. Här kan ett mycket starkt sekretessintresse föreligga. Med tanke på den motiveringsplikt som i vissa fall föreligger enligt förvaltningslagen kan ett beslut av ifråga— varande slag komma att innehålla åtskilligt av skyddsvärd natur. Det vore beklagligt om t ex ett företag av hänsyn till

risken för att uppgifter som man anser skyddsvärda tas in i ett offentligt beslut avstod från möjligheten att göra fram-

ställning om skattelindring med följd att man kanske också tvingades avstå från att anlita den utländske forskaren. Utredningen anser att även forskarskattenämndens beslut bör omfattas av sekretess. I den uppräkning som finns i-9 kap 1 5 tredje stycket sekretesslagen bör därför beslut av ifrågava— rande slag tas med. Det kan tillfogas att med ett sådant

tillägg någon som helst tvekan inte kan råda om att ärendena hos forskarskattenämnden omfattas av föreskrifterna i 9 kap

l & första stycket sagda lag.

• Sida 128
•  Original

Prop. 1984/85: 76 128

10 FÖRFATTNINGSBESTÄMMELSER M M

En lagstiftning som den nu ifrågavarande innebär vissa om än begränsade ingrepp i kommunalskattelagens regelsystem och därigenom också i vad som i. motsvarande hänseenden gäller enligt lagen om statlig inkomstskatt. Även från bestämmelser

i uppbördslagen och taxeringslagen görs vissa avsteg.

När de tidigare omnämnda särreglerna beträffande forskare vid SIPRI infördes skedde detta lagtekniskt genom några ändringar i kommunalskattelagen. När det gäller de erforderliga gäst- 'forskarbestämmelserna ter det sig för utredningen med hänsyn till dessas omfattning och karaktär som mest ändamålsenligt att sammanföra dem i en särskild lag. Större överskådlighet vinns och man ser lätt sambandet mellan de olika bestämmel—

serna. Förslag till lagtext har utarbetats i enlighet här-

med.

Även sekretesslagen bör kompletteras i visst hänseende. För— slag härtill har likaledes utarbetats. Detsamma gäller även

lagen om socialavgifter.

Om statsmakterna godtar den ordning för gästforskarfrågans hantering, som utredningen förordar, bör instruktionen för riksskatteverket kompletteras på ett par ställen. Det har saknats anledning för utredningen att i det rådande läget avge förslag till ändring i denna i. administrativ ordning tillkomna författning.

De nya bestämmelserna avses kunna tillämpas fr o m ingången av beskattningsåret 1985. De bör emellertid ges sådant ikraftträdande att beslut beträffande de nya reglernas till- lämplighet i enskilda fall kan, med verkan från nämnda tid-

punkt, meddelas dessförinnan.

• Sida 129
•  Original

Prop. 1984/85: 76 129

Utredningen vill tillfoga några ord som berör kostnadsfrågan från kommunal och statlig synpunkt. I avsnitt 6 har redovi-

sats de upplysningar om antalet anlitade högt kvalificerade utländska gästforskare, som lämnats av dem som tillfrågats och som också svarat. Vad som erfarits ger av skilda skäl inte något bärande underlag för en uppskattning av hur många sådana gästforskare som genomsnittligen är verksamma i Sveri- ge under ett år. Det kan vara anledning erinra om att IVA på fråga svarat att antalet troligen inte understeg 50 och knap- past översteg 200. Uppgifterna är alltså högst osäkra, och_ härtill kommer att om de nu övervägda särskilda skatteregler- na genomförs detta kan antas medföra att fler utländska gäst— forskare än tidigare kommer att bli anlitade. I vilken om-

fattning detta kommer att ske kan givetvis inte förutses.

Redan av vad nu anförts framgår att det saknas förutsättning- ar för utredningen att ge en antydan om storleken av' det skatte— och avgiftsbortfall som reformen kommer att medföra. Härtill kommer andra omständigheter som också förhindrar beräkningar av detta slag. Bland de 50 — 200, som IVA giss— ningsvis angett, finns åtskilliga, troligen ett flertal. som inte ifrågakommer för svensk beskattning antingen därför att de är här högst ett halvt år och därunder avlönas från hem— landet eller därför att visiting professors—regeln är till- lämplig. För att överhuvud kunna göra en beräkning erfordras också ett jämförelsematerial av annat slag, nämligen kännedom om de avlöningsförmåner som gästforskare i nuläget åtnjuter. I varje fall vad gäller sådana forskare i näringslivets

tjänst saknas uppgifter härom.

Det är alltså av mångahanda skäl inte möjligt att siffer- mässigt antyda vilket skatte- och avgiftsbortfall som kan tänkas föranledas av reformen liksom det inte heller är möj- ligt att beräkna skattemässiga och andra effekter i avseende å gästforskarnas arbetsgivare, vars kostnader för forskarna minskas. Allmänt torde dock kunna sägas att skatte— och av- giftsbortfallet blir av mycket marginell betydelse. 9 Rikxdagen 1984/85. 1 saml. Nr 76

• Sida 130
•  Original

Bilaga ]

Kommunal utdebitering 30 kr

Lön

________________________________—————————-

HHl—l-Å 1 1

100 150 200 250 300 400 500 600 700 800 900 000 100 200 300 400 500 600 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000

Tax 86

Skatt

35 62 95 133 170 248 328 408 488 568 648 728 808 888 968 ¹ 048 ¹ 128 ¹ 208

582 316 708 068 568 018 018 018 018 018 018 018 018 018 018 018 018 018

Lön efter

skatt

64 87 104 116 129 151 171 191 211 231 251 271 291 311 331 351 371 391

418 684 292 932 432 982 982 982 982 982 982 982 982 982 982 982 982 982

Lön efter skatt efter visst avdrag från den uträknade

skatten

10 %

67 93 113 130 146 176 204 232 260 288 316 344 372 400 428 456 484 512

558 915 862 238 488 783 783 783 783 783 783 783 783 783 783 783 783 783

20 71 100

123

"143

163 201 237 273 309 345 391 417 453 489 525 561 597 633

%

164 147 433 545 545 585 585 585 585 585 585 585 585 585 585 585 585 585

30 74 106 133 156 180 226 270 314 358 402 446 490 534 578 622 666 710 754

%

092 378 004 852 602 387 387 387 387 387 387 387 387 387 387 387 387 387

40

%

50

%

___,_______-——-—

78 112 142 170 197 251 303 355 407 459 511 563 615 667 719 771 823 875

650 610 575 159 659 189 189 189 189 189 189 189 189 189 189 189 189 189

82 118 152 183 214 275 335 395 455 515 575 635 695 755 815 875 935 995

209 842 146 466 716 991 991 991 991 991 991 991 991 991 991 991 991 991

Prop. 1984/85 76

130

• Sida 131
•  Original

Bilaga 2 Kommunal utdebitering 30 kr

Lön

_————_'——'_-—'—'—'__'_—_——-——

i—II-Il-CHF'CHl-C

100 150 200 250 300 400 500 600 700 800 900 000 100 200 300 400 500 600

4

Tax

86

Skatt

35 62 95 133 170 248 328 408 488 568 648 728 808 888 968 ¹ 048 ¹ 128 ¹ 208

582 316 708 068 568 018 018 018 018 018 018 018 018 018 018 018 018 018

Lön efter

skatt

64 87 104 116 129 151 171 191 211 231 251 271 291 311 331 351 371 391

418 684 292 932 432 982 982 982 982 982 982 982 982 982 982 982 982 982

Lön efter skatt när del aå lönen beskattas ______________________________________________

90 69 96 118 135 151 183 211 239 267 295 323 351 379 407 435 463 491 519

%

418 408 292 682 932 942 982 982 982 982 982 982 982 982 982 982 982 982

.80

74 104 131 154 174 214 251 287 323 359 395 431 467 503 539 575 611 647

&

___—___—

418 418 284 292 432 432 982 982 982 982 982 982 982 982 982 982 982 982

70 78 111 143 171 196 244 291 335 379 423 467 511 555 599 643 687 731 775

%

996 918 658 557 932 432 932 982 982 982 982 982 982 982 982 982 982 982

60 82 119 154 187 218 274 329 383 435 487 539 591 643

695 747 799 851 903

%

936 418 418 684 292 432 432 942 982 982 982 982 982 982 982 982 982 982

50 85 126 164 201 237 304 366 429 491 551 611 671 731 791 851 911 971 ¹ 031

%

796 768 418 908 684 292

'932

432 932 982 982 982 982 982 982 982 982 982

Prop. 1984/85 76

131

• Sida 132
•  Original

Bilaga 3 Kommunal utdebitering 30 kr. Felmarginal +/— 100 kr.

___________;___________________________________ lön när del av lönen beskattas.

Er orderll

Erforder11 ön öre sEatt.

0 % 80 % 70 % 60 % 50 % _

Tax 86 9 ________

60 000 91 200 83 200 78 600 75 100 71 900 68 900 72 000 115 200 104 700 96 100 90 800 86 900 83 400 84 000 140 800 126 500 116 000 107 300 102 000 98 400 96 000 172 200 149 200 136 000 125 500 117 100 112 300 108 000 214 300 175 300 156 000 144 000 133 700 126 800 120 000 262 300 204 600 177 500 162 400 150 800 141 300 132 000 310 300 238 700 201 700 180 900 168 000 156-800 144 000 360 100 275 600. 226 600 199 400 185 100 172 800 156 000 420 100 312 500 254 000 221 600 202 300 188 800 168 000 480 100 349 400 284 000 243 500 219 900 204 800 180 000 540 100 385 800 314 000 266 100 238 000 220 800 192 000 600 100 428 600 344 000 289 600 257 000 236 800 204 000 660 100 471 500 374 000 314 900 276 500 252 900 216 000 720 100 514 400 404 000 340 100 296 200 269 400 240*P00 840 100 600 100 466 700 390 700 337 400 303 400 264 000 960 100 685 800 533 400 441 200 381 000 338 800 300 000 1 140 100 814 400 633 400 518 200 446 500 393 400 360 000 1 440 100 1 028 600 800 100 654 600 555 600 488 900

siatt _

Prop. 1984/85 76

132

• Sida 200
•  Original

Bilaga 4

Kommunal utdebitering 30 kr. Arbetsgivaravgift (36.155 %) beräknad.på den del av lönen som tas upp till

beskattning. Felmarginal +/- 200 kr.

”— Lön eftEFF'-

skatt.

60 72 84 96

108 120 132 144 156 168 180 192 204 216 240 264 300 360

000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 600 000 000 000 000

A betsg1— varens kost- nad.

Tax-86 __,_______________.______________

124 156 191 234 291 357 422 490 572 653 735 817 898 980 143 307 552 960 100 800 700 500 700 100 500 300 000 700 400 100 700 400 800 200 300 800

90

110 138 167 197 232 271 316 365 414 463 511 568 624 681 795 908 ¹ 079 ¹ 363

Arbetsg

%

200 800 700 700 300 200 300 300 200 300 300 100 900 700 300 900 300 300

1varens Eostnaa när

101 123 149 175 201 228 260 292 327 366 404 443 482 520 601 687 816

¹ 031

300 900 500 300 100 900 000 200 400 000 700 400 100 700 700 700 600 500

el av lön beskattas

94 113 134 157 180 203 226 249 277 305 333 362 394 426 489 552 649 820

100 800 400 300 400 500 700 800 700 100 400 900 600 200 500 900 400 300

87 105 124 142 162 183 204 225 246 267 289 312 336 360 410 463 543 676 81 98 116 132 149 166 185 204 222 241 260 279 298 318 358 400 464 577

400 500 200 600 700 800 100 000 900 800 700 600 600 100 300 000 500 300

Prop. 1984/85 76

LN 1.»

• Sida 201
•  Original

Prop. 1984/85: 76 134

Bilaga .?

Remissammanställning

1 Remissinstanserna

Efter remiss har yttranden över betänkandet (Ds Fi 1984: 16) Utländska gästforskares beskattning avgetts av riksförsäkringsverket (RFV). riks- skatteverket (RSV). universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). medicins- ka forskningsrådet (MFR). naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR), sty- relsen för teknisk utveckling (STU). ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), länsstyrelsen i Malmöhus län. Centralorganisationen SACO/SR. Landsorganisationen i Sverige (LO). Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO). Kammarrätten i Sundsvall och humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) har avstått från att yttra sig. Yttranden har också inkommit från statens industriverk (SIND) och Sveriges industriförbund.