Propositionens huvudsakliga innehåll

Sedan riksdagens revisorer företagit en granskning av bidragsförskottssyste- met och lämnat riksdagen förslag i ämnet, behandlade riksdagen under vå- ren 1986 frågor om bidragsförskott och underhållsbidrag till barn (förslag till riksdagen 1985/86zl7, SoU 29, rskr. 354).

Riksdagen förordade en utredning av bidragsförskottssystemet. Det över- lämnades till regeringen att överväga om det finns skäl för att genomföra de olika åtgärder på kortare sikt som föreslagits av revisorerna. I propositionen görs mot den bakgrunden en genomgång av de åtgärder som enligt revisorer- na bör övervägas utan att utredningsresultatet avvaktas.

I propositionen behandlas också indexregleringen av underhållsbidrag.

Följande lagändringar föreslås.

- lndexregleringen av underhållsbidragen ändras så att bidragen närmare följer basbeloppsutvecklingen. Dels slopas den nuvarande regeln att bidra- gen justeras endast när basbeloppet har ökat eller minskat med minst fem procent sedan den senaste justeringen. Dels skall underhållsbidragen till barn följa basbeloppsändringarna utan den nuvarande begränsningen till 7/10 av basbeloppsändringen. Detta innebär att man uppnår en större likhet med de basbeloppsanknutna bidragsförskotten.

- Nivån för bidragsförskott sänks från 41 till 40 % av basbeloppet. - Skyldighet att betala förfallna underhållsbidrag till försäkringskassan skall gälla även om bidragsförskottsbeslutet inte delgetts den underhållsskyl- dige. Betalningar som skett till barnets ställföreträdare före delgivning får dock åberopas mot kassan. Förslaget innebär att införsel kan äga rum även om den underhållsskyldige inte delgetts kassans beslut att betala ut bidrags- njleOtt.

• Sida 2
•  Original

- Handläggningen hos försäkringskassorna av frågor om umgängesavdrag samordnas till den underhållsskyldiges försäkringskassa.

— Det minsta bidragsförskottsbelopp som föranleder utbetalning föreslås höjt till 50 kr. per månad.

- Vissa krav på delgivning slopas i bidragsförskottslagstiftningen. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1987. Det innebär bl.a. att den förändrade indexregleringen tillämpas första gången i fråga om juste- ring av underhållsbidragen den 1 februari 1987.

• Sida 3
•  Original

1. Förslag till Prop. 1986/87:35

Lag om ändring i lagen (1966:680) om ändring av vissa un- derhållsbidrag

Härigenom föreskrivs att 3 och 4 55 lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 5'

Bidragsbelopp som höjts enligt 2 & samt bidragsbelopp som senast be- stämts eller bestämmes efter utgången av år 1965 ändras i anslutning till bas- beloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Ändring sker första gången den 1 april det år basbeloppet för april månad med minst fem procent över- eller underskrider basbeloppet för april 1966. Därefter sker ändring den 1 april varje år basbeloppet för mars månad med minst fem procent över- eller underskrider det basbelopp som låg till grund för senaste ändring. om inte annat följer av tredje eller fjärde stycket. Bi- dragsbelopp som är 1979 eller 1980 har bestämts under tiden januari—mars ändras dock tidigast den 1 april året därpå.

År 1982 sker ändring den 1 mars, om basbeloppet för det året med minst fem procent över- eller un- derskrider basbeloppet för mars 1981 och annat inte följer av fjärde stycket. Fr.o.m. år 1983 sker änd- ring den 1 februari varje år basbe- loppet med minst fem procent över- eller underskrider det basbelopp som låg till grund för senaste änd- ring, om inte annat följer av fjärde stycket.

År 1982 sker ändring den 1 mars, om basbeloppet för det året med minst fem procent över- eller un- derskrider basbeloppet för mars 1981 och annat inte följer av fjärde stycket. Under åren 1983—1986 sker ändring den 1 februari varje år bas- beloppet med minst fem procent över- eller underskrider det basbe- lopp som låg till grund för senaste ändring. om inte annat följer av fjär- de stycket. Fr.o.m. år l987sker änd- ring den 1 februari varje år basbelop- pet är ändrat jämfört med föregående år, om inte annat följer av fjärde styc- ket.

Bidragsbelopp som har bestämts under tiden januari—mars 1981 ändras ti- digast den 1 mars 1982. Bidragsbelopp som har bestämts under december 1981 eller januari eller februari 1982 ändras tidigast den 1 februari 1983. Bi- dragsbelopp, som fr.o.m. november 1982 har bestämts under november. de- cember eller januari, ändras tidigast den 1 februari sedan ett år har förflutit efter det att beloppet bestämdes.

452

Bidragsbelopp enligt 35 ändras med det procenttal med vilket bas- beloppet ändrats. Bidragsbelopp till eget eller annans barn ändras dock fr.o.m. den I april 1979 endast med

1 Senaste lydelse 198111192. : Senaste lydelse l981:1192.

Bidragsbelopp enligt 35 ändras med det procenttal med vilket bas- beloppet ändrats. Bidragsbelopp till eget eller annans barn ändras dock under åren 1979—1986 endast med

• Sida 4
•  Original

Nuvarande lydelse

ett procenttal som utgör sju tionde- lar av det nämnda procenttalet. Är procenttal för ändring av bidragsbe- lopp brutet, avrundas det till när- mast lägre hela procenttal. Procent- talen för ändring av bidragsbelopp fastställes av myndighet som rege- ringen bestämmer.

Föreslagen lydelse

ett procenttal som utgör sju tionde- lar av det nämnda procenttalet. Är procenttal för ändring av bidragsbe- lopp brutet, avrundas det till när- mast lägre hela procenttal. Procent- talen för ändring av bidragsbelopp fastställs av regeringen eller den myn- dighet som regeringen bestämmer.

Bidrag, vars belopp efter ändringen slutar på öretal, utgår med närmast lägre krontal.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

• Sida 5
•  Original

2. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott

Härigenom föreskrivs att 4, 5, 7, 8, 11 och 16 55 lagen (1964:143) om bidragsförskott1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

452

Bidragsförskott utgör för år räk- nat fyrtioen procent av det basbe- lopp som enligt 1 kap. 65 lagen (l962:381) om allmän försäkring har fastställts för året. För det bidrags- förskott som avser januari månad tillämpas dock det basbeIOpp som gällde för det föregående året.

Skall bidragsförskott utgå i för- hållande till såväl fader som moder eller är barnet berättigat till barn- pension enligt 8 kap. 5 5 lagen om allmän försäkring eller till bidrag en— ligt lagen (1984:1096) om särskilt bi- drag till vissa adoptivbarn, utgör dock bidragsförskottet trettioen pro- cent av det basbelopp som anges i första stycket, i det förstnämnda fal- let i förhållande till varje under- hållsskyldig.

Bidragsförskott utgör för år räk- nat fyrtio procent av det basbelopp som enligt 1 kap. 6 & lagen ( 1962:381) om allmän försäkring har fastställts för året. För det bidrags- förskott som avser januari månad tillämpas dock det basbelopp som gällde för det föregående året.

Skall bidragsförskott utgå i för- hållande till såväl fader som moder eller är barnet berättigat till barn- pension enligt 8 kap. 5 5 lagen om allmän försäkring eller till bidrag en- ligt lagen (1984:1096) om särskilt bi- drag till vissa adoptivbarn, utgör dock bidragsförskottet trettio pro- cent av det basbelopp som anges i första stycket, i det förstnämnda fal- let i förhållande till varje under- hållsskyldig.

Föreligger grundad anledning antaga att fastställt underhållsbidrag beta- las i vederbörlig ordning. utgör bidragsförskottet skillnaden mellan för- skottsbelopp enligt första eller andra stycket samt underhållsbidragets be- lopp.

Om det underhållsbidrag som har blivit fastställt uppenbarligen understi- ger vad den underhållsskyldige bör erlägga i bidrag, lämnas inte bidragsför- skott enligt första eller andra stycket med högre belopp än underhållsbidra- get. I fall som avses i tredje stycket lämnas inget bidragsförskott.

5 53

Frågor om bidragsförskott handhavas av riksförsäkringsverket och de all- männa försäkringskassorna.

Beslut om bidragsförskott fattas av den allmänna försäkringskassa hos vil- ken barnets vårdnadshavare är inskriven eller skulle ha varit inskriven om han uppfyllt åldersvillkoret i 1 kap. 4 & lagen (1962:381) om allmän försäk- ring.

Finnes ej försäkringskassa enligt vad i andra stycket sägs fattas beslut om bidragsförskott av den kassa hos vilken barnet är inskrivet eller skulle ha varit inskrivet om det uppfyllt det nämnda åldersvillkoret.

' Lagen omtryckt 19761277. 2 Senaste lydelse 1984:1098, 3 Senaste lydelse 19832194.

• Sida 6
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Beslut om att minska bidragsför- skott enligt 4 a 5 andra stycket fattas dock av den försäkringskassa som avses i 15 5.

Bestämmelsen i 20 kap. 2 a % lagen (1962:381) om allmän försäkring om förordnande till dess slutligt beslut kan fattas gäller även i ärenden enligt denna lag.

7 54 Sedan bidragsförskott sökts skall. under förutsättning att den underhålls- skyldiges vistelseort är känd eller kan utrönas. omedelbart till honom avsän- das meddelande om ansökningen med föreläggande att, därest han har något att anföra i anledning av ansökningen, inom viss kort tid muntligen eller skriftligen yttra sig. I meddelandet skall tillika lämnas underrättelse om stad- gandena i 1 5 första och andra styckena, 2 5 b) och c) samt 4 & tredje stycket.

När försäkringskassan meddelat beslut i ärendet, skall sökande och vårdnadshavare skriftligen under- rättas om beslutet. Beslutet skall skriftligen delgivas den underhålls- skyldige. Har ansökan om bidrags- förskott ej bifallits eller bifallits en- dast till viss del, skall beslutet delgi- vas även sökanden och vårdnadsha- varen. Har förskott beviljats, skall därvid underrättelse lämnas sökan- den och vårdnadshavaren om stad- gandena i 12 och 13 55 samt, i annat fall än som avses i 4 5 tredje stycket, den underhållsskyldige om föreskrif- terna i2 9' b) och c) samt 16 9.

När försäkringskassan meddelat beslut i ärendet, skall sökande och vårdnadshavare skriftligen under- rättas om beslutet. Har förskott be- viljats, skall därvid lämnas underrät- telse om föreskrifterna i 12 och 13 åå. Beslut om bidragsförskott i annat fall än som avses i 4 ä' tredje stycket skall skriftligen delges den underhållsskyl- dige. Har förskott beviljats, skall därvid lämnas underrättelse om före- skrifterna i2 & b) och () samt 16 5.

8 ? Bidragsförskott utgives förskottsvis för månad. Vid beräkningen av bidragsför- skott för månad skall det årliga be- lopp, från vilket beräkningen utgår, avrundas till närmaste hela krontal, som är jämnt delbart med tolv. Ar årsbeloppet lägre än sextio kronor, bortfaller bidragsförskottet för den månad beräkningen avser.

Vid beräkningen av bidragsför- skott för månad skall det årliga be- lopp. från vilket beräkningen utgår. avrundas till närmaste hela krontal, som är jämnt delbart med tolv. Är årsbeloppet lägre än serhundra kro- nor. bortfaller bidragsförskottet för den månad beräkningen avser.

I den mån bidragsförskott svarar mot fastställt underhållsbidrag skall från förskott för viss månad avdragas på samma tid belöpande bidragsbelopp. som den underhållsskyldige må hava erlagt innan han erhållit underrättelse enligt 7 5 andra stycket.

Ätnjuter barn under hel månad på statens bekostnad vård på anstalt eller eljest kost och bostad, må bidragsförskott ej utgå för den månaden; dock må förskott utgå för tid då barnet är inackorderat vid sameskola. Bor barnet

* Senaste lydelse 1978:858. 5 Senaste lydelse 19861241.

• Sida 7
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

under hel månad i elevhem eller gruppbostad, som avses i lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. eller på huvud- mannens bekostnad i familjehem enligt nämnda lag, utgår ej heller bidrags- förskott för den månaden.

Har bidragsförskottet ej lyfts före utgången av året näst efter det, under vilket förskottet förfallit till betalning, skall förskottet vara förverkat.

11 5

Det åligger försäkringskassan att besluta om indragning av förskottet, dä- rest förutsättningarna för utgivande av förskott icke längre föreligga; dock erfordras ej sådant beslut såframt bidragsförskott skall upphöra att utgå på den grund att barnet fyllt aderton år eller avlidit. Försäkringskassan skall jämväl besluta om nedsättning av bidragsförskott, när bestämmelserna i denna lag föranleda därtill.

Om barnet upphört att vara svensk medborgare eller bosatt i riket, må försäkringskassan utan hinder därav besluta, att barnet i fortsättningen skall åtnjuta bidragsförskott, därest det med hänsyn till omständigheterna skulle framstå såsom oskäligt att indraga förskottet.

Beslut om indragning eller ned- sättning av bidragsförskott skall skriftligen delgivas vårdnadshava- ren, särskilt förordnad förmyndare för barnet och den som eljest uppbär bidragsförskottet samt den under- hållsskyldige.

Sedan den underhållsskyldige er- hållit underrättelse enligt 7 5 andra stycket, skall han, så länge bidrags- förskott utgår, till försäkringskassa som avses i 15 ? erlägga fastställt un- derhållsbidrag, som belöper å för- skottet, allteftersom underhållsbi- draget förfaller till betalning. Gent- emot kassan må icke åberopas betal- ning av underhållsbidrag, som er- lagts annorledes än nu sagts.

Beslut om indragning eller ned— sättning av bidragsförskott skall skriftligen delges den underhållsskyl- dige, om det inte avser bidragsför- skott enligt 4 5 tredje stycket.

16ä

Den underhållsskyldige skall, så länge bidragsförskott utgår, till den försäkringskassa som avses i 15 & er- lägga fastställt underhållsbidrag som svarar mot förskottet, allteftersom underhållsbidraget förfaller till be- talning. Betalning av underhållsbi- draget som sker till barnet innan den underhållsskyldige enligt 7 ä' andra stycket har delgetts beslutet om bi- dragsförskott får dock åberopas mot kassan.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. Bestämmelserna i 4 och 8 åå i sin nya lydelse tillämpas första gången för bidragsförskott som avser februari 1987.

• Sida 8
•  Original

3. Förslag till Prop. 1986/87:35

Lag om ändring i lagen (1984:1095) om förlängt bidragsför- skott för studerande

Härigenom föreskrivs att 7 och 9 åå lagen (1984:1095) om förlängt bi- dragsförskott för studerande skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 5

Sedan förlängt bidragsförskott sökts skall försäkringskassan omedelbart sända meddelande om ansökningen till den underhållsskyldige, under förut- sättning att hans vistelseort är känd eller kan utrönas. Meddelandet skall in- nehålla en uppmaning till den underhållsskyldige att han skall yttra sig munt- ligen eller skriftligen inom en viss tid. om han har något att invända mot an- sökningen. I meddelandet skall även anges vad som gäller om förlängt bi- dragsförskott dels enligt 1—3 55 och 4 5 c) och d) denna lag, dels enligt 4 & tredje stycket lagen (1964:143) om bidragsförskott.

När försäkringskassan har med- När försäkringskassan har med- delat beslut i ärendet. skall barnet delat beslut i ärendet, skall barnet och den förälder som barnet bor till- och den förälder som barnet bor till- sammans med skriftligen underrät- sammans med skriftligen underrät- tas om beslutet. Den underhållsskyl- tas om beslutet. Den underhållsskyl- dige skall skriftligen delges beslutet. dige skall skriftligen delges beslutet i Har ansökningen inte bifallits eller annat fall än detsom avsesi4 # tredje bifallits endast till viss del, skall be- stycket lagen (1964-143) om bidrags- slutet delges även sökandena. förskott.

Har förskott beviljats, skall underrättelse lämnas till barnet och den föräl- der som barnet bor tillsammans med om vad som gäller i enlighet med 10 & denna lag och 13 5 lagen (1964:143) om bidragsförskott. I annat fall än det som aVses i 4 & tredje stycket samma lag skall dessutom den underhållsskyl- dige underrättas om föreskrifterna i 4 & c) och d) i denna lag och 16 & lagen (1964:143) om bidragsförskott.

9 &

Försäkringskassan skall dra in förskottet om förutsättningarna för det inte längre föreligger. Särskilt beslut behövs dock inte när förskottet skall upphö- ra vid juni månads utgång det år barnet fyller 20 år eller på grund av att har- net har avlidit. Försäkringskassan skall även sätta ned förskottet när bestäm- melserna i denna lag föranleder det.

Beslut om indragning eller ned- Beslut om indragning eller ned- sättning av förskottet skall skriftli- sättning av förskottet skall skriftli- gen delges den som uppburit för- gen delges den underhållsskyldige. skottet, barnet och den underhålls- om det inte gäller förskott som avses skyldige. i 4 5 tredje stycket lagen (1964.'143) '

om bidragsförskott.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

• Sida 9
•  Original

4. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1984:1096) om särskilt bidrag till

vissa adoptivbarn

Härigenom föreskrivs att 5 och 6 55 lagen (1984:1096) om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn skall ha följande lydelse.

Nu varande lydelse

Det särskilda bidraget utgör för år räknat fyrtioen procent av det basbe- lopp som enligt 1 kap. 6 5 lagen (1962:381) om allmän försäkring har fastställts för året. För det bidrag som avser januari månad tillämpas dock det basbelopp som gällde för det föregående året.

Skall även utgå bidragsförskott enligt lagen (1964:143) om bidrags- förskott eller är barnet berättigat till barnpension enligt 8 kap. 5 5 lagen om allmän försäkring, utgör dock det särskilda bidraget trettioen pro- cent av det basbelopp som anges i första stycket.

Föreslagen lydelse

55

Det särskilda bidraget utgör för år räknat fyrtio procent av det basbe- lopp som enligt 1 kap. 65 lagen (1962:381) om allmän försäkring har fastställts för året. För det bidrag som avser januari månad tillämpas dock det basbelopp som gällde för det föregående året.

Skall även utgå bidragsförskott enligt lagen (1964:143) om bidrags- förskott eller förlängt bidragsför- skott enligt lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott för stude- rande eller är barnet berättigat till barnpension enligt 8 kap. 5 5 lagen om allmän försäkring, utgör dock det särskilda bidraget trettio procent av det basbelopp som anges i första stycket.

6 5 Försäkringskassan skall dra in bidraget om förutsättningarna för det inte längre föreligger. Särskilt beslut behövs dock inte när bidraget skall upphöra på grund av att barnet uppnår viss ålder eller har avlidit. Försäkringskassan skall även sätta ned bidraget när bestämmelserna i denna lag föranleder det.

Beslut om indragning eller ned- sättning av bidraget skall skriftligen delges vårdnadshavaren, särskilt för- ordnad förmyndare för barnet och den som annars uppbär bidraget.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. Bestämmelserna i 5 5 i sin nya lydelse tillämpas första gången för bidrag som avser februari 1987.

1' Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 35

• Sida 10
•  Original

5. Behovsprövning mot barnets inkomster

Min bedömning: Behovsprövning av bidragsförskott blir en fråga för den föreslagna utredningen.

Skälen för min bedömning: Riksdagens revisorer anser att en av de grund- läggande bristerna i bidragsförskottssystemet är att bidragsförskott kan ut- betalas trots att barnet saknar behov av underhållsbidrag. Revisorerna anför i denna del bl.a.:

Riksförsäkringsverket föreslår (framställan 1985—12—19 till regeringen ang. vissa ändringar i lagen om allmän försäkring och till denna angränsande om- råden) att en behovsprövning av rätten till bidragsförskott mot barnets in- komster införs. Riksförsäkringsverket räknar med att 8000 barn skall berö- ras av den föreslagna regeländringen. Besparingen uppskattas av verket bli 35 milj.kr. årligen. 18 nya tjänster kommer enligt riksförsäkringsverket att behövas för att klara av det administrativa merarbetet. Verket anser att förändringarna kan införas i januari 1987.

Revisorernas grundinställning till behovsprövningen inom bidragsför- skottssystemet är som tidigare framgått positiv. Revisorerna känner dock en viss tveksamhet till att på detta sätt ytterligare komplicera regelsystemet i avvaktan på resultatet av den utredning som föreslås. Eftersom riksförsäk- ringsverket förklarat att den av verket förordade behovsprövningen kan in- föras redan i januari 1987 och då den härav föranledda besparingen är ansen- lig är revisorerna dock beredda att i princip ställa sig bakom förslaget.

• Sida 19
•  Original

Den av riksförsäkringsverket uppskattade besparingen byggde på mate— rial från år 1980. Efter det att revisorernas förslag lämnats har riksförsäk- ringsverket gjort om de datakörningar som ligger till grund för beräkningen. Det visar sig då att antalet berörda barn sjunkit mycket kraftigt och nu utgör ca 2500. Den möjliga besparingen sjunker då till ca 17 milj.kr.

Revisorernas arbete har på ett förtjänstfullt sätt varit inriktat på att söka förenklingar i reglerna och administrationen. Undantaget har varit just för- slaget om behovsprövning mot barns inkomster, som ger upphov till en om- fattande administration. Revisorerna har lämnat sitt förslag mot bakgrund av den betydande besparing som det tidigare beräknades ge. De har inte haft tillfälle att närmare överväga vilka regler och vilka kontrollsystem som be- hövs för att införa prövning omfattande barns inkomster av olika slag.

En åtgärd som leder till ökade kontroller och utbyggd administration kan godtas endast om motiven för åtgärden är starka. Enligt min mening bör inte resultatet av den föreslagna utredningen föregripas med nya och förhållan- devis komplexa regler om behovsprövning i det hittills generella systemet.

I de förslag till direktiv för en utredning av underhållsbidrag och bidrags- förskott som jag avser att senare förelägga regeringen kommer att behandlas frågan om inkomst- eller behovsprövning i förhållande till vårdnadshavarens situation. Jag förutsätter att utredningen i ett samlat sammanhang behandlar inkomst- eller behovsprövning mot både barnets och vårdnadshavarens eko- nomiska situation.

6. Tidpunkten då skyldighet uppkommer att beta- la underhållsbidrag till försäkringskassan. Del- givningsfrågor

Mitt förslag: Den underhållsskyldige blir skyldig att betala underhålls- bidrag till försäkringskassan redan när underhållsbidrag som svarar mot utgivet bidragsförskott förfaller till betalning. Det nuvarande kravet enligt 16 & bidragsförskottslagen att beslutet om bidragsför- skott skall vara delgivet den underhållsskyldige för att betalningsskyl— dighet skall inträda slopas därmed. Detta vidgar i motsvarande mån försäkringskassornas möjligheter att driva in underhållsfordringar.

Bidragsförskottsbeslut skall i fortsättningen inte delges den under- hållsskyldige när beslutet avser endast utfyllnadsbidrag. I övriga fall behålls ordningen att beslut om bidragsförskott skall delges den un- derhållsskyldige. Delgivningen får i fortsättningen betydelse för be- svärstiden och frågan om den underhållsskyldige kan åberopa betal- ning till annan än kassan. Det som nu sagts skall gälla även förlängt bidragsförskott för studerande.

Vidare slopas inom bidragsförskottslagstiftningen skyldigheten för försäkringskassan att delge sökanden/vårdnadshavaren beslut som går denne emot.

• Sida 20
•  Original

Skälen för mitt förslag: När bidragsförskott söks skall försäkringskassan enligt 7 & bidragsförskottslagen skicka meddelande om ansökningen till den underhållsskyldige. Härigenom bereds han eller hon tillfälle att yttra sig. När kassan beslutat i ärendet skall vårdnadshavaren underrättas och den un- derhållsskyldige skriftligen delges beslutet. Om beslutet innebär att ansökan inte bifallits eller bifallits endast delvis, skall också vårdnadshavaren delges beslutet. Delgivning av beslutet medför dels att besvärstiden börjar löpa för den delgivne, dels att den delgivne underhållsskyldige inte längre gentemot kassan får åberopa betalning av underhållsbidrag som sker direkt till barnet.

Försäkringskassan inträder enligt 15 & bidragsförskottslagen i barnets rätt till underhållsbidraget så snart ett mot underhållsbidraget svarande bidrags- förskott utbetalas. Den underhållsskyldiges skyldighet att betala direkt till kassan inträder däremot enligt 16 & bidragsförskottslagen först när han eller hon delgetts bidragsförskottsbeslutet. Först då anses kassan ha rätt att driva in underhållsfordran (jfr 17 5).

När delgivning av beslut om bidragsförskott skett med den underhållsskyl- dige har emellertid kassan rätt att indriva också utestående underhållsbidrag som belöper på bidragsförskott som utgetts för tiden före delgivningen. Kon- sekvensen av en utebliven delgivning blir som regel att den underhållsskyldi- ge samlar på sig en skuld till kassan, som blir föremål för krav och införsel först efter delgivning. I fall när den underhållsskyldige medvetet undviker delgivning kan skulden bli betydande och därmed svår för kassan att driva in. Detta problem har uppmärksammats av revisorerna som förordar att ändringar övervägs. så att den underhållsskyldige blir betalningsskyldig mot kassan redan när underhållsbidrag som svarar mot utgivet bidragsförskott förfaller till betalning.

Jag ansluter mig i princip till revisorernas bedömning. Att en underhålls- skyldig i början av betalningsperioden drar på sig en stor skuld innebär att samhället riskerar att gå miste om pengar som rätteligen borde betalats, men också att den underhållsskyldige kan hamna i en skuldsituation som förefal- ler hopplös och i sig kan bidra till utslagning.

Jag vill erinra om att när det blir fråga om bidragsförskott har frågan om underhållsbidrag i allmänhet redan behandlats. Om ett underhållsbidrag har bestämts är den underhållsskyldige normalt medveten om sin skyldighet att också betala bidraget och att utebliven betalning för underhållsbidrag kan utlösa en ansökan om bidragsförskott.

Enligt min mening bör av 7 & bidragsförskottslagen alltjämt följa krav på att beslut om bidragsförskott skall delges den underhållsskyldige. Undantag bör dock, såsom riksförsäkringsverket föreslagit i sin framställan till rege- ringen. göras förfall där beslutet avser endast utfyllnadsbidrag. Delgivning- en bildar även i fortsättningen utgångspunkt för besvärstiden. Däremot bör den inte vara en förutsättning för den underhållsskyldiges skyldighet att be- tala underhållsbidraget till kassan i stället för till barnet. Detta bör framgå genom att 16 å ändras.

De nya reglerna innebär att en betalning av förfallet underhållsbidrag som skett till barnet före delgivningen får åberopas mot kassan till skillnad från betalning till annan än kassan som sker efter delgivningen. Delgivningen en- ligt 7 5 med den underhållsskyldi ge får alltså fortsatt betydelse i detta avseen-

• Sida 21
•  Original

de. Däremot skall delgivningen inte ha någon betydelse i frågan om indriv- ning över huvud taget får ske av kassans fordran på underhållsbidragsbe- lopp. Så skall t.ex. införsel få ske utan hinder av utebliven delgivning.

Några avgörande hinder från rättssäkerhetssynpunkt mot en sådan ord- ning kan inte anses föreligga. Grunden för bidragsförskott till den del det svarar mot underhållsbidrag är att underhållsbidraget inte betalas i veder- börlig ordning och genom bidragsförskottsbeslutet uppstår ingen ny skuld för den underhållsskyldige, som för övrigt tillställs underrättelse om ansök- ningarna såväl i bidragsförskottsärendet som i införselärendet. Bidragsför- skottsbeslutet innebär för den underhållsskyldige endast ett borgenärsbyte.

Riksförsäkringsverket har i sin framställan ytterligare föreslagit att kravet på delgivning med vårdnadshavaren av beslut som går denne emot skall slo- pas genom ändringar i 7 och 11 55 bidragsförskottslagen, 7 och 9 55 lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott för studerande samt 6 & lagen (1984:1096) om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn. Kraven på delgivning med sökanden/vårdnadshavaren enligt dessa lagrum inom bidragsförskotts- lagstiftningen saknar motsvarigheter inom socialförsäkringsområdet i övrigt och torde uteslutande syfta till att besvärstiden skall börja löpa. De kan en- ligt min mening undvaras. Naturligtvis skall dock kassan ha skyldighet att underrätta om beslutet.

7. Prövningen av den underhållsskyldiges betal- ningsförmåga

Riksdagens revisorer anser att det i försäkringskassornas kravverksamhet i princip bör ankomma på den underhållsskyldige att påvisa bristande förmå- ga att betala skulden. Enligt vad jag inhämtat avser riksförsäkringsverket att ändra sina rekommendationer om utredningen av betalningsförmågan så att större krav ställs på den underhållsskyldige att bidra till utredningen. Där- med tillgodoses det behov av åtgärder som revisorerna angivit i denna del.

8. Utbetalningsdagen

Bidragsförskott utbetalas den 20:e i månaden före den månad förskottet av- ser. Utbetalningen är samordnad med utbetalning av barnbidrag. Riksda- gens revisorer och riksförsäkringsverket har pekat på vissa nackdelar med den nuvarande utbetalningstidpunkten. Den förskottsvisa utbetalningen gör att bidrag i vissa fall betalas även när det senare under månaden visar sig att rätten till bidrag ändrats.

En övergång till betalning i efterskott skulle medföra vissa engångsbespar- ingar och vissa bestående räntevinster.

Det finns således skäl för en övergång till efterskottsbetalning som riksda- gens revisorer synes förespråka. Efterskottsbetalning innebär emellertid för- ändringar som inte är helt kartlagda. Denna fråga kräver enligt min mening ytterligare överväganden och bör därför tas upp av den nya utredningen.

• Sida 22
•  Original

9. Kravrutiner

Riksdagens revisorer har i sitt förslag konstaterat att underhållsskyldig som inte betalar i tid först får en påminnelse och först därefter en betalningsan- maning. Revisorerna framhåller att med de nuvarande handläggningsruti- nerna tar det minst 2,5 månader från det att den underhållsskyldige försitter förfallodagen för ett visst underhållsbidrag till dess att ärendet överlämnas till kronofogdemyndigheten för indrivning.

Jag delar revisorernas mening att kravverksamheten bör bedrivas så effek— tivt som möjligt, med hänsyn tagen till de resurser som finns och till de krav på den enskildes integritet som måste ställas. De regler som gäller för god inkassosed i övrigt i samhället måste givetvis iakttas också på detta område.

Jag har erfarit att riksförsäkringsverket planerar en översyn av kravverk— samheten i dess helhet. Jag finner en sådan översyn angelägen. Däri bör ock- så ingå den fråga som riksdagens revisorer tagit upp.

10. Påminnelseavgift

Skulder för bidragsförskott medför i nuläget inga extra kostnader för den underhållsskyldige vare sig i form av ränta eller avgifter. Ensamförälderkommittén har i sitt betänkande (SOU 1983:51 s. 277- 281) tagit upp frågan om avgifter för skulder för bidragsförskott. Kommittén kon- staterar att samhället ger de underhållsskyldiga en omfattande kostnadsfri service genom administrationen av bidragsförskotten och motsvarande un- derhållsbidrag. Motsvarande skulder i bank skulle innebära att de under- hållsskyldiga fick betala avgifter av olika slag. Detta är enligt kommittén skäl för att införa avgifter. Kommittén finner emellertid att de olika kostnader som finns för bidragsförskottsskulder bör föranleda olika avgifter i skilda si- tuationer. Kommittén lämnar inte något genomarbetat förslag utan anser att frågan bör utredas ytterligare.

Flera remissinstanser som berörde frågan var positiva till någon form av kostnad för de underhållsskyldiga. Några remissinstanser ansåg dock att samhällsservice av detta slag bör vara kostnadsfri.

Bland de remissinstanser som var positiva förespråkade några avgifter me- dan andra ansåg en räntebeläggning av skulderna som mera logisk. Riksda- gens revisorer föreslår också att påminnelseavgift införs. De lämnar dock inte något förslag hur en sådan skulle utformas.

Riksförsäkringsverket är positivt till någon form av avgiftsbeläggning på betalningar av bidragsförskottsskulder. Verket pekar dock på den mängd av frågor som måste klaras ut innan ett sådant system kan införas. Det gäller såväl lagtekniska som administrativa frågor.

Det administrativa arbetet med skulder för bidragsförskott är som riksda- gens revisorer funnit mycket dyrbart för samhället. Det är angeläget att så många som möjligt sköter sina underhållsbidragsbetalningar direkt utan att gå vägen över försäkringskassan.

Enligt min mening är det vidare rimligt att administrationskostnaderna inte bara drabbar samhället utan att de underhållsskyldiga åtminstone i nå- gon mån bidrar. Om skulderna för bidragsförskott betraktas från kreditkost- nadssynpunkt kan man konstatera att det är en utomordentligt billig kredit.

• Sida 23
•  Original

Självfallet bör dock inte de underhållsskyldiga läggas på några orimliga kost-

nader. Bland dem finns grupper som har en svag ekonomisk situation. Som framgår av den inledning jag har gjort rymmer ett avgifts- eller ränte-

system ett antal problem som måste lösas innan systemet kan införas. Det kräver också ett betydande administrativt förarbete exempelvis på datasi- dan.

Mot denna bakgrund anser jag mig nu inte ha underlag för att lämna något konkret förslag i frågan. Jag avser i stället att uppdra åt riksförsäkringsverket att utreda frågan ur olika aspekter och att lämna förslag som gör det möjligt att införa någon form av ränta eller avgift på skulder för bidragsförskott.

11. Tiden för preskription och införsel

Rätten att kräva ut fastställt underhållsbidrag till barn går enligt 7 kap. 9 % föräldrabalken förlorad tre år efter förfallodagen. Tiden för införsel enligt utsökningsbalkcn är också tre år (15 kap. 5 5). Preskriptionstiden förkorta- des från tio till tre år vid den stora genomgången av reglerna för underhålls- bidrag år 1979. Samtidigt bestämdes tiden för införsel till två år. Tiden för införsel förlängdes fr.o.m. den 1 juli 1984 till tre år (prop. 1983/84:149, LU 33, rskr. 326).

När det gäller att avväga tiden för hur länge införsel kan pågå och efter vilken tid fordran för underhållsbidrag skall preskriberas, står mot varandra behovet av att inte pressa den underhållsskyldige med för stor underhålls- börda och behovet av att göra indrivning så effektiv som möjligt.

Riksdagens revisorer föreslår nu för att effektivisera indrivningen, att ti- derna för införsel och preskription förlängs från tre till fem år. Skälen för den förkortning av preskriptionstiden som gjordes år 1979 var i första hand sociala. En för stor skuldbörda kan medverka till en social utslagning. Det faktum att en människa inte fungerar socialt i arbetslivet och i förhållande till sin familj blir ofta dyrbart för samhället. I sammanhanget kan konstateras att en social utslagning ofta innebär att betalningen av underhållsbidrag upp- hör.

Jag förutsätter att den kommande utredningen analyserar indrivnings- och skuldproblematiken.

Jag har i denna fråga samrått med chefen för justitiedepartementet.

12 Införsel och utmätning i arbetslöshetsersätt— ning och vissa andra löneliknande ersättningar.

Min bedömning: Utsökningsbalken bör ändras i fråga om vilka förmå- ner som kan tas i anspråk för införsel enligt 15 kap. och utmätning enligt 7 kap. så att också dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa och vissa andra löneliknande ersättningar skall kunna tas i anspråk. Det bör gälla såväl införsel för underhållsbidrag som annan införsel och utmätning enligt 7 kap. Eftersom utformningen av ändringarna kräver ytterligare beredning. är jag emellertid inte beredd att lämna något förslag i denna del.

• Sida 24
•  Original

Skälen för min bedömning: Enligt 15 kap. 1 & utsökningsbalkcn får införsel äga rum för underhållsbidrag enligt giftermålsbalken och föräldrabalken, för skatter och allmänna avgifter i fall som särskilt föreskrivs samt för böter och viten. För införsel får enligt 15 kap. 2 & utsökningsbalkcn tas i anspråk bl.a. lön och vissa löneliknande inkomster såsom pension och livränta samt sjuk- penning och föräldrapenning. Däremot kan inte införsel — och inte heller ut- mätning av lön enligt 7 kap. utsökningsbalkcn — ske i arbetslöshetsersätt- ning, utbildningsbidrag och en del andra förmåner som ersätter inkomstbort- fall.

Riksdagen har vid flera tillfällen på förslag av lagutskottet avslagit motio- ner om vidgade möjligheter till införsel i nämnda typer av ersättningar. Lag- utskottet hänvisade härvid till ensamförälderkommitténs förslag av motsva- rande innebörd och att regeringens ställningstaganden i frågan inte borde föregripas.

Ensamförälderkommittén behandlade frågan i sitt betänkande Ensamför- äldrarna och deras barn (SOU 1983:51). Kommittén föreslår där att utrym- met för införsel utvidgas till att gälla också arbetslöshetsersättning och de andra löneliknande förmåner som räknas upp i 11 kap. 2 5 lagen (1962:381) om allmän försäkring med undantag av vårdbidrag för handikappade barn och visst timstudiestöd enligt studiestödslagen.

Ensamförälderkommitténs förslag har inte mött några invändningar vid remissbehandlingen.

I princip samma förslag lämnas också av riksdagens revisorer och av riks- försäkringsverket i verkets framställan av den 19 december 1985 till rege- ringen.

Endast omkring hälften av de underhållsbidrag som försäkringskassorna debiterar flyter in genom frivilliga betalningar, ofta först efter förfallodagen och någon kravåtgärd. Bland de betalningar som flyter in genom exekutiva åtgärder är införselbetalningarna de helt dominerande (jfr tabell över krav- verksamhetens ekonomiska omfattning år 1985. intagen i SoU "1985/86:29 s. 20). Införseln utgör alltså en förhållandevis effektiv metod att driva in ford- ringar. Det gäller såväl försäkringskassans och underhållsberättigades ford- ringar som det allmännas fordringar på skatter och böter m.m.

Den nuvarande avgränsningen i utsökningsbalkcn av förmåner som får tas i anspråk för införsel är enligt min mening inte välavvägd. Den innebär. som ensamförälderkommittén pekat på. att perioder av sjukledighet, arbetslös- het. föräldraledighet och repetionsövning i det militära ställer sig olika ur ekonomisk synpunkt för gäldenärer, när samtidigt förmågan att betala av på skulden kan finnas kvar till följd av den kompensationsnivå som de olika förmånerna för inkomstbortfall numera ofta har. Utgångspunkten för en ändrad avgränsning bör enligt min mening vara att människor med likartad ekonomisk situation vid utmätning i lön och införsel skall behandlas lika. Underhållsbidragets storlek och exekutionens omfattning bör i princip bero på inkomstens storlek och inte på slaget av inkomster.

Mycket talar för att i stort sett alla de förmåner som enligt 11 kap. 2 & lagen om allmän försäkring beaktas vid beräkning av pensionsgrundande in- komst bör kunna tas i anspråk för såväl löneutmätning som införsel. Vissa av förmånerna är emellertid av sådan karaktär att det kan vara olämpligt att

• Sida 25
•  Original

ta dem i anspråk. Därför krävs ytterligare beredning innan ett ändringsför- slag kan föreläggas riksdagen.

I denna fråga har jag samrått med cheferna för justitie-, försvars-, utbild- nings- och arbetsmarknadsdepartementen. Frågan kommer att beredas vida- re inom berörda departement med målsättningen att förslag till erforderliga ändringar i utsökningsbalkcn skall kunna föreläggas riksdagen under år 1987.

13. Umgängesavdraget

Mitt förslag: Den underhållsskyldiges försäkringskassa blir behörig att besluta inte bara — som hittills — om umgängesavdrag på det under- hållsbidrag som skall återkrävas utan också om att minska utgående bidragsförskott med detta avdrag. Ingen ändring görs nu i reglerna om rätt till umgängesavdrag.

Skälen för mitt förslag: Riksdagens revisorer har vid sin granskning ifråga- satt om umgängesavdrag på underhållsbidrag bör finnas kvar och vilken form avdraget i sådant fall bör ha. Enligt revisorerna bör detta bli en fråga för den föreslagna utredningen men bör vissa åtgärder övervägas utan att utredningsresultatet avvaktas.

Umgängesavdrag enligt föräldrabalken är ett avdrag som i vissa fall får göras på underhållsbidrag till barn när den underhållsskyldige har haft bar- net hos sig (se 7 kap. 4 5). Vårdnadshavaren drabbas av motsvarande avdrag på bidragsförskott (se 4 a 5 andra stycket och 15 & bidragsförskottslagen). Reglerna ärinte alldeles lika när det gäller å ena sidan avdrag enligt föräldra- balken och å andra sidan avdrag på bidragsförskott och det underhållsbidrag som försäkringskassan kräver åter av den underhållsskyldige. Revisorerna föreslår att reglerna nu samordnas. Vidare bör enligt revisorerna administra- tionen hos försäkringskassorna av avdragen förenklas genom att den under- hållsskyldiges försäkringskassa blir behörig att fatta beslut om avdrag såväl på bidragsförskottet som på det underhållsbidrag som skall återkrävas hos den underhållsskyldige. F.n. är denna försäkringskassa behörig endast i sist- nämnda avseende (15 Ö första stycket bidragsförskottslagen) medan den kas- sa där vårdnadshavaren är inskriven beslutar om att minska bidragsförskot- tet med nämnda avdrag (5 5 andra stycket).

Det finns två skillnader mellan ifrågavarande regler i föräldrabalken och bidragsförskottssystemet. I det senare ges inte möjlighet till avdrag för kor- tare tids umgänge än fem dygn. Det kan däremot ske enligt underhållsregler— na, om parterna kommer överens om det eller om domstol finner särskilda skäl tala för det. Vidare förlorar den underhållsskyldige i bidragsförskotts- systemet rätten till avdrag om han inte anmäler umgänget inom tre månader efter den kalendermånad då umgänget upphörde. Enligt underhållsreglerna finns avdragsrätten kvar så länge det finns ett obetalt underhållsbidrag som avser tid högst sex månader efter umgänget.

Sistnämnda sexmånaderstid kan i och för sig ändras till tre månader. Nå-

• Sida 26
•  Original

gon fullständig samordning mellan reglerna i denna del uppnås dock inte ge- nom en sådan ändring, eftersom de olika tiderna med nödvändighet måste ha olika konstruktion. Denna skillnad har inte heller någon betydelse för statens kostnader för bidragsförskott.

Underhållsfrågor är dispositiva. Föräldrarna har alltså möjlighet att avtala om umgängesavdrag m.m. Det skulle helt strida mot systemet i föräldrabal- ken att införa tvingande regler om underhåll.

Enligt min mening bör det inte nu företas några ändringar i föräldrabalken eller bidragsförskottslagen beträffande rätten till umgängesavdrag. Jag hari denna fråga samrått med chefen för justitiedepartementet.

Däremot bör reglerna om behörig försäkringskassa ändras nu såsom före- slagits både av revisorerna och av riksförsäkringsverket i framställan den 19 december 1985 till regeringen. Till följd av ändringen, som bör göras genom ett tillägg i 5 % bidragsförskottslagen, blir den underhållsskyldiges försäk- ringskassa behörig att fatta beslut inte bara om umgängesavdrag på under- hållsbidrag som skall återkrävas utan också om att minska utgående bidrags- förskott med detta avdrag. Härigenom förenklas administrationen och förfa- randet blir lättare för parterna att förstå.

14. Minsta belopp som utbetalas i bidragsförskott

Mitt förslag: Gränsen för minsta belopp som utbetalas i bidragsför- skott höjs från 5 till 50 kr. per månad.

Skälen för mitt förslag: Enligt 8 5 lagen om bidragsförskott, som tillämpas även för förlängt bidragsförskott. bortfaller bidragsförskottet för en månad när det är lägre än 5 kr. Gränsen för det minsta beloppet har varit oförändrad sedan år 1964. Den bör nu höjas. Enligt min mening är 50 kr. ett lämpligt minsta belopp.

15. Sammantagna kostnadskonsekvenser

De förslag som lämnas i denna proposition har inriktningen att förenkla re- gelsystemen och administrationen. Effekterna av vissa av åtgärderna är svå- ra att kostnadsberäkna.

Här redovisas kostnadseffekterna av de åtgärder där kostnadseffekterna är möjliga att beräkna. Besparingarna är av olika slag. Vissa besparingar uppstår omedelbart medan det i andra fall dröjer innan fullfunktionsstadiet uppnåtts.

Reduceringsregeln

Enligt riksförsäkringsverkets uppskattningar kommer belastningen på ansla- get att minska med ca 50 milj.kr. när regeln har slagit igenom helt. Bespa-

• Sida 27
•  Original

ringarna kommer att uppstå stegvis under en tjugoårsperiod. Första årets besparing kan beräknas till ca 10 milj.kr.

Bid ragsförskottsni vån

En sänkning av bidragsförskottsnivån får omedelbart genomslag. Den totala besparingen kan på helt år beräknas till ca 60 milj.kr.

Den ändrade indexuppräkningen

Jag räknar med att de föreslagna förändringarna av indexreglerna samman- tagna innebär en kostnadsminskning för statsverket på 20 milj.kr. för bud- getåret 1987/88. Besparingen uppstår delvis genom att underhållsbidragen räknas upp i februari 1987, vilket inte skulle skett om femprocentsspärren fortfarande varit i kraft. Den nya bestämmelsen att hela prisändringen slår igenom vid beräkningen av underhållsbidragen till barn medför en återkom- mande utebliven kostnadsökning på 10—15 milj.kr. per år vid nuvarande in- tlationsnivå.

Totalt

För budgetåret 1986/87 blir det besparingar på 40 milj.kr. För budgetåret 1987/88 blir det — i 1987 års prisnivå — besparingar på ytterligare 45 milj.kr. Därutöver uppstår en engångsbesparing på 25 milj.kr. på grund av att 5-pro- ' centsspärren tas bort. Dessa besparingseffekter kommer att beaktas i bud- getpropositionen 1987 vid bedömningen av anslagsbehovet för nästa budget- år.

16. Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom socialdepartementet upprät- tats förslag till

1. lag om ändring i lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbi- drag,

2. lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott.

3. lag om ändring i lagen (1984: 1095) om förlängt bidragsförskott för stu— (lerande,

4. lag om ändring i lagen (1984:1096) om särskilt bidrag till vissa adoptiv- barn.

Beträffande lagförslaget under 1 har jag samrått med chefen för justitiede- partementet. Detta lagförslag hör till lagrådets granskningsområde. Med hänsyn till att lagändringen är okomplicerad och till frågans beskaffenhet i övrigt anser jag dock att lagrådets hörande kan undvaras.

• Sida 28
•  Original

17. Specialmotivering

17.1. Förslaget till lag om ändring i lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag

3.5

Till följd av ändringen i tredje stycket skall underhållsbidragen fr.o.m. år 1987 ändras efter basbeloppet även om basbeloppet inte har ändrats med minst fem procent. Det gäller både underhållsbidrag till barn, till make eller förutvarande make och, i förekommande fall, till förälder.

Enligt tredje stycket indexändras alltså underhållsbidragen vid den tid- punkt som följer av tredje eller fjärde stycket så snart basbeloppet har änd- ratsi förhållande till föregående års basbelopp. Av den oförändrade lydelsen av avrundningsregeln i 4 & första stycket följer dock att en basbeloppsänd- ring som understiger en procent inte föranleder någon ändring av under- hållsbidragen.

46

Regeln att bidragsbelopp till barn ändras endast med ett procenttal som ut- gör sju tiondelar av det procenttal med vilket basbeloppet ändrats har slo- pats för indexändringar fr.o.m. år 1987. Ändring skall i fortsättningen göras med hela procenttalet. avrundat enligt första stycket tredje meningen. Första stycket sista meningen har ändrats för att svara mot gällande be- stämmelser i regeringsformen om normgivningsmaktens fördelning.

17.2. Förslaget till lag om ändring i lagen (1964:143) om bi— dragsförskott

45

Genom ändringarna i första och andra styckena sänks nivåerna för bidrags- förskott med en procentenhet. De nya nivåerna kommer att gälla även för- längt bidragsförskott för studerande, eftersom 5 5 lagen (1984: 1095) om för- längt bidragsförskott för studerande hänvisar till förevarande lagrum. Att de nya nivåerna skall gälla även motsvarande bidrag till vissa adoptivbarn framgår av ändringarna i 5 % lagen (1984:1096) om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn.

De nya nivåerna skall tillämpas första gången för bidragsförskott och bi- drag som avser februari 1987, dvs. vid utbetalningar i januari 1987. Detta följer av ikraftträdandebestämmelserna.

Som framgår av de allmänna övervägandena har inte nu föreslagits någon ändring i nivåerna för barnpension.

55

I 15 & föreskrivs vilken försäkringskassa som övertar barnets rätt till under- hållsbidrag som svarar mot bidragsförskott. Denna kassa. dvs. enligt huvud-

• Sida 29
•  Original

regeln den där den underhållsskyldige är inskriven, beslutar om umgäng- esavdrag på det underhållsbidrag som skall återkrävas av den underhålls- skyldige. Enligt det nya fjärde stycket i 5 5 skall i fortsättningen samma för- säkringskassa besluta också om att minska utgående bidragsförskott med det beslutade umgängesavdraget.

75

Genom ändringarna i andra stycket har slopats dels skyldigheten att delge den underhållsskyldige sådant beslut om bidragsförskott som avser endast utfyllnadsbidrag och dels kravet på delgivning med sökande/vårdnadshavare av beslut som går dem emot. Ett beslut om' enbart utfyllnadsbidrag har inte ansetts ha sådan betydelse för den underhållsskyldige att delgivning behövs. Det slopade kravet på delgivning med sökanden/vårdnadshavaren hindrar inte att försäkringskassan exempelvis bifogar ett delgivningskvitto när den översänder beslutet för att underrätta därom enligt första meningen i andra stycket. Det kan tvärtom vara praktiskt att få en klar utgångspunkt för be- svärstiden på grund av ett återsänt delgivningskvitto. Avsikten med det slo- pade delgivningskravet är emellertid att resurser inte skall tas i anspråk för att fullfölja delgivning. Reglerna om besvärstid är oförändrade. Tiden räk- nas från den tidpunkt då sökanden/vårdnadshavaren bevisligen fått del av beslutet.

85

Rätten till bidragsförskott bortfaller för månad när förskottet för månaden är lägre än ett i förevarande paragraf angivet gränsbelopp. Gränsbeloppet höjs genom ändringen från 5 till 50 kr. räknat för månad. På grund av hänvis- ningen i 12 5 lagen (1984: 1095) om förlängt bidragsförskott för studerande gäller det nya gränsbeloppet även förlängt bidragsförskott.

115

Kravet att delge den som uppbär bidragsförskottet beslut om indragning el- ler nedsättning av förskottet har slopats. De förvaltningsrättsliga principerna om underrättelse om ifrågasatt beslut och om beslutet gäller dock. Vidare har det som anförts under 7 & om delgivning och besvärstid giltighet även här. Den underhållsskyldige skall i fortsättningen delges ett beslut om in- dragning eller nedsättning, om det inte gäller endast utfyllnadsbidrag.

165

Enligt 15 % inträder försäkringskassan i barnets rätt till underhållsbidrag i den mån fastställt underhållsbidrag svarar mot bidragsförskott. Den under- hållsskyldiges betalningsskyldighet till kassan inträffar dock enligt 16 å i gäl- lande lydelse först sedan han eller hon delgivits beslutet om bidragsförskott. Därefter åligger det kassan enligt 17 5 att kräva och driva in -— bl.a. med hjälp av införsel -— förfallna underhållsbidrag som svarar mot bidragsförskottet,

• Sida 30
•  Original

även sådana obetalda underhållsbidrag som kassan har rätt till enligt 15 5 och som förfallit före delgivningen av bidragsförskottsbeslutet. Om den un— derhållsskyldige betalat sådant underhållsbidrag till barnet före delgivningen får betalningen dock åberopas mot kassan.

16 5 har nu ändrats så att betalningsskyldigheten för underhållsbidrag som avses i 15 & inträffar redan i och med beslutet om bidragsförskott allteftersom underhållsbidragen förfaller till betalning. Beslutet om bidragsförskott skall alltjämt delges den underhållsskyldige enligt 7 & andra stycket. Betalningar till annan än kassan som sker därefter får inte åberopas mot kassan i motsats till betalningar till barnet före delgivningen.

Med den föreslagna ordningen kan kassan begära införsel även om bi- dragsförskottsbeslutet inte kunnat delges den underhållsskyldige. Dock bör kassan givetvis först söka delge beslutet och kräva att det obetalda under- hållsbidraget betalas på frivillig väg. I införselärendet får den underhållsskyl- dige åberopa betalningar i enlighet med vad nyss sagts.

Den nya ordningen till följd av ändringen i förevarande paragraf kommer att gälla även förlängt bidragsförskott för studerande, se 12 & lagen om för- längt bidragsförskott för studerande.

Ikraftträdandebestämmelsen

Lagändringarna skall träda i kraft den 1 januari 1987. De nya lägre nivåerna enligt 4 5 och det nya gränsbeloppet enligt 8 & tillämpas första gången för bidragsförskott som avser februari 1987.

17.3. Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott för studerande

I 7 och 9 åå har föreslagits ändringar som motsvarar dem i 7 och 11 55 lagen om bidragsförskott. Se specialmotiveringen till de sistnämnda lagrummen.

Av 5 & förevarande lag följer att de nya nivåerna för bidragsförskott enligt 4 & lagen om bidragsförskott och det höjda gränsbeloppet enligt 8 5 andra stycket samma lag gäller även förlängt bidragsförskott.

17.4. Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:1096) om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn

55

[ paragrafen har nivåerna för bidraget sänkts såsom för bidragsförskott med en procentenhet.

Ett tillägg har gjorts i 5 å andra stycket. Den situationen kan inträffa att det särskilda bidraget för adoptivbarn lämnas till en särskilt förordnad eller tidigare förmyndare när samtidigt skall utges förlängt bidragsförskott i för- hållande till adoptivföräldern enligt lagen (1984:1095) om förlängt bidrags- förskott för studerande. I den situationen samordnas f.n. de båda bidragen så att det förlängda bidragsförskottet utges med "31 % av basbeloppet istället

• Sida 31
•  Original

för normalt 41 %. Det följer av 5 å i den nyssnämnda lagen jämförd med 4 5 andra stycket lagen (1964:143) om bidragsförskott. Däremot utgår det särskilda bidraget med 41 % av basbeloppet. Enligt de nu föreslagna änd- ringarna i 5 5 andra stycket skall även det särskilda bidraget sättas ned till 30 % av basbeloppet i den angivna situationen.

Den nu föreslagna samordningsregeln föreslogs av regeringen i förslaget till lagen om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn (prop. 1985/86:39) men kom inte att antas av riksdagen till följd av att förslaget utskottsbehandlades separat före behandlingen av förslaget till lagen om förlängt bidragsförskott för studerande (SoU 1984/85:6 s. 3).

65

Andra stycket föreslås upphöra. Det nuvarande delgivningskravet slopas alltså på motsvarande sätt som i 11 & lagen om bidragsförskott. Se specialmo- tiveringen till sistnämnda ändring.

Ikraftträdandebestämmelsen -

De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 1987. De nya nivåerna enligt 5 % tillämpas första gången för bidrag som avser februari 1987.

18. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen före- slår riksdagen att anta förslagen till 1. lag om ändring i lagen (1966:680) om ändring av vissa underhålls- bidrag. 2. lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott.

3. lag om ändring i lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott för studerande.

4. lag om ändring i lagen (1984:1096) om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn.

19. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

• Sida 32
•  Original

Innehåll

Propositionen ........................................ Propositionens huvudsakliga innehåll ....................... Lagförslag ........................................... Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 oktober 1986 1 Inledning ........................................ 2 Indexregleringen av underhållsbidrag ................... 2.1 Inledning ................................... 2.2 Den nuvarande begränsningen till sju tiondelar av basbe- loppsändringarna vid indexreglering av underhållsbidra- gen till barn ................................. 2.3 Indexjustering av underhållsbidragen vid basbelopps- ändringar som understiger fem procent ............ 3 Den s.k. reduceringsregeln ........................... 4 Justering av nivåerna för bidragsförskott ................ 5 Behovsprövning mot barnets inkomster ................. 6 Tidpunkten då skyldighet uppkommer att betala underhållsbi- drag till försäkringskassan. Delgivningsfrågor ............. 7 Prövningen av den underhållsskyldiges betalningsförmåga . . . 8 Utbetalningsdagen ................................. 9 Kravrutiner ....................................... 10 Påminnelseavgift .................................. 11 Tiden för preskription och införsel ..................... 12 Införsel och utmätning i arbetslöshetsersättning och vissa andra löneliknande ersättningar ............................ 13 Umgängesavdraget ................................. 14 Minsta belopp som utbetalas i bidragsförskott ............ 15 Sammantagna kostnadskonsekvenser ................... 16 Upprättade lagförslag ............................... 17 Specialmotivering .................................. 18 Hemställan ....................................... 19 Beslut ...........................................

gotab Stockholm 1986 85442

b-lr-Au—n

10 10 12 12

13

15 16 1.7 18

19 21 21 22 22 23

25 26 26 27 28 3 1 31