Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås nya regler om den familjerättsliga underhållsskyl- digheten. Reformen innefattar en fullständig revision av de civilrättsliga reglerna i föräldrabalken och giftermålsbalken men berör också annan lagstiftning. Ett huvudsyfte är att mildra underhållsbördan för underhålls- skyldiga som har svag ekonomi.

Föräldrarnas underhållsskyldighet mot sina barn begränsas i princip till att gälla till dess barnet fyller l8 år. Om barnet då inte har avslutat gymnasie- studier eller annan grundutbildning, står underhållsskyldigheten likväl kvar så länge barnet studerar. Den upphör dock senast när barnet fyller 21 år.

Föräldrarnas underhållsplikt blir i fortsättningen aldrig ovillkorlig utan görs beroende av föräldrarnas ekonomiska förmåga och barnets behov. I lagen skrivs in en rätt för en förälder att förbehålla sig ett belopp för sitt eget underhåll när underhållsbidrag skall bestämmas till ett barn. Förbehållsbe- loppet bestäms med ledning av ett normalbelopp för levnadskostnader. Normalbeloppet per år utgör 1,2 basbelopp enligt lagen om allmän försäkring (med basbeloppet för september 1978 blir normalbeloppet ] 260 kr i måna- den). Till detta kommer skälig kostnad för bostad. I vissa fall kan den underhållsskyldige förbehållas även belopp för hemmavarande makes eller samboendes underhåll. Också försörjningsskyldigheten mot barn som vistas hemma beaktas när bidraget skall beräknas.

Reglerna om lörbehållsbelopp syftar till större enhetlighet i rättstillämp- ningen. Meningen är att de skall kompletteras med vissa centralt meddelade riktlinjer till barnavårdsnämnder och försäkringskassor om hur underhålls- bidrag bör beräknas.

lndexhöjningarna av underhållsbidrag till barn dämpas. De årliga höjning- arna begränsas i fortsättningen till 7/l0 av höjningen av basbeloppet. En höjning som hittills skulle ha varit 10 procent blir alltså endast 7 procent. Vidare görs inte någon indcxändring av sådana bidrag som har bestämts högst tre månader före en generell ändring.

En nyhet är att en förälder som är skyldig att betala underhållsbidrag får rätt

• Sida 2
•  Original

Prop. 1978/79:12 2

till avdrag på bidraget, om han eller hon har haft barnet hos sig under en sammanhängande tid av minst fem hela dygn. Avdraget är 1/40 av underhållsbidraget för varje helt dygn som barnet vistas hos föräldern. Varar vistelsen en hel månad, blir avdraget alltså 3/4 av månadsbidraget. Om det ftnns särskilda skäl kan domstol bestämma andra villkor för denna avdrags- rätt. Föräldrarna kan också själva avtala om andra villkor. Avdraget beaktas i princip även i fall då bidragsförskott utgår.

Preskriptionstiden för fordran på underhållsbidrag förkortas från tio till tre år. Det gäller både bidrag till barn och bidrag till make. Preskriptionsavbrott medges i princip inte. .

Bestämmelserna om jämkning '.'.v domar och avtal om underhållsbidrag har setts över. Möjligheterna ökas att i en och samma rättegång få prövat en underhållsskyldigs underhållsansvar mot flera barn. Försäkringskassorna får lättare att meddela eftergift enligt bidragsförskottslagen av återkrav mot den bidragsskyldige för förskott som har lämnats barnet.

Föräldrar som har gemensam vårdnad om ett barn kan f. n. inte förpliktas att utge underhållsbidrag till barnet. Något bidragsförskott kan inte heller läntnas.FörattnneinsntutetgentensantvårdnaditnaknkcnskanlörbehåHas lönädrarsontiä ekononnsktobenaende och hue behöversanthääem Möd införs rätt till underhållsbidrag och bidragsförskott även i fall då föräldrar som har del i vårdnaden inte båda varaktigt bor tillsammans med barnet.

Handläggningen av vårdnadsfrägor vid domstol ändras. Bl. a. blir det möjligt att på ett enklare sätt behandla vårdnads- och underhållsfrågor när föräldrarna är överens.

bdakes skyldighettnt eher skäsntässa betahi underhåHsbidrag täl andra maken begränsas, i nära anslutning till den praxis som har utbildats vid domstolarna. Utgångspunkten är att varoch en av makarna efter skilsmässan skall svara för sin egen försörjning. Underhållsbidrag kan dock förekomma under en övergångstid och. om det finns synnerliga skäl. även för en längre tid efter skilsmässan. Underhållsbidraget skall inte automatiskt upphöra vid omghe

NuvarandelagegeloniskykäghetRnlönädnnzntsvantRM'underhälnu vuxetnnuktbarnupphävs.DemannnagääerbemännnehenontskykhghetRn barn att underhålla föräldrar som på grund av sjukdom eller annan sådan orsak inte kan försörja sig.

Huvuddelen av reformen föreslås träda i kraft den 1 juli 1979. De nya processuella reglerna om vårdnad m.m. träder dock i kraft redan den 1 januari 1979. Detsamma gäller förslaget om att indexändringarna av underhållsbidrag till barn skall dämpas. Främst av administrativa skäl kan rätten till avdrag på underhållsbidrag träda i kraft först den 1 januari 1980.

• Sida 3
•  Original

Prop. 1978/79:12 . 3

1. Förslag till Lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrivs i fråga om föräldrabalken' dels att i 6 kap. 7 och 8 && ordet "ansökan" skall bytas ut mot "talan". dels att i 6 kap. 9 & ordet ”anmälan" skall bytas ut mot "talan”, dels att 6 kap. 12 &, 7 kap., 15 kap. 12 äoch 20 kap. 9 och 11 55 skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i 6 kap. skall införas en ny paragraf, 10a 5, av nedan angivna lydelse.

Föreslagen lydelse 6 kap.

Nuvarande lydelse

IO a )” Står barn under vårdnad av särskilt förordnad förmyndare. kan rätten besluta att vårdnaden ska/I överföras till-äiräldrarna eller till en av dem, om det är skäligt med hänsyn till barnets bästa. '

Fråga om att överföra vårdnaden till förälder prövas på talan av förälder eller barnavårdsnämnden.

12å

Fråga rörande vårdnad om barn Fråga rörande vårdnad om barn upptages av rätten i den ort där vårdnadshavare har sitt hemvist. Vad nu sagts utgör dock ej hinder att upptaga/råga om vårdnad i samband med äktenskapsmål.

Finns ej behörig domstol enligt vad som sägs i första stycket, Upptages vårdnadsfrågan av Stock- holms tingsrätt.

l Balken omtryckt 1976:612.

upptages av rätten i den ort där vårdnadshavare har sitt hemvist. Sådan fråga kan upptagas även i samband med äktenskapsmål. Finns ej behörig domstol enligt vad som nu harsagts upptages vårdnadsfrågan av Stockholms tingsrätt.

Fråga om vårdnad som avses i 7—9 55, 10 a 5 samt 11 5 handlägges i den ordning som är föreskriven för tviste- mål. Står barnet under vårdnad av föräldrarna eller en av dem och äro föräldrarna ense i saken. kunna de dock anhängiggöra frågan genom ansökan.

Är fråga om vårdnad anhängig- gjord i behörig ordning, kan utan

• Sida 4
•  Original

Prop. 1978/79:12

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse stämning i vårdnadsmålet yrkas un- derhållsbidrag för barnet.

Dom i vårdnadsmål får meddelas utan huvudförhandling, om parterna äro ense i saken.

7 kap. Om underhållsskyldighet

l _a" Föräldrarna vare skyldiga att vid— kännas kostnaden för barnets uppe— hälle och utbildning, om ej barnet har egna til/gångar.

Underhållsskyldigheten upphör ej innan barnet erhållit den utbildning som med hänsyn till föräldrarnas villkor och barnets anlag må finnas tillbörlig och ej i något fall förrän barnet fyllt sexton år.

2 55" första stycket [ kostnaden för barnets underhåll skall var och en av föräldrarna taga del efter sin förmåga.

2 9" andra stycket F ader eller moder, som ej ltar vård- naden om barnet. skall betala under- hållsbidrag. Äroföräldrarna gifta med varandra men tillkommer vårdnaden om barnet endast den ene av dem och leva de ej åtskilda. gäller dock 5 kap. giftermålsbalken .

1 &

Föräldrarna skall svara för under- håll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska för-

måga. När föräldrarnas underhålls- skyldighet bestäms skall hänsyn tas till barnets egna inkomster och tillgångar samt till barnets sociala förmåner under beaktande av vad som följer av

föreskrifterna om dessa.

Underhållsslevldigheten upphör när barnet fyller arton år. Går barnet i skolan vid denna tidpunkt eller åter- upptas skolgången innan barnetfyller nitton år. är föräldrarna dock intill dess barnet .btller tjugoett år under- hållsskyldiga så länge skolgången pågår. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gvmnasieskolan och annan _ jämför/ig grundutbildning.

1 kostnaderna för barnets under- håll skall föräldrarna sinsemellan ta del var och en efter sin förmåga.

2 s*" Förälder skall fullgöra sin under- hållsskyldighet genom att betala un- derhållsbidrag till barnet. om föräl- dem

I . inte har vårdnaden om barnet och inte heller varaktigt bor tillsam- mans med barnet, eller

2. har vårdnaden om barnet ge- mensamt med den andra föräldern men barnet varaktigt bor tillsammans

• Sida 5
•  Original

Prop. 1978/79:12

Nuvarande lydelse

7 &" tredje stycket Avtal angående underhållsbidrag till barn kan slutas även före barnets födelse.

Föreslagen lydelse nted endast den andra föräldern. Underhållsbidrag fastställs genom dom eller avtal.

Vårdnadshavaren får företräda barnet i frågor om underhållsbidrag, även om vårdnadshavaren inte har uppnått myndig ålder. Också särskilt förordnad förmyndare har rätt att

företräda barnet. Avtal om under- hållsbidrag kan slutas även före barnets födelse.

3 _ti'

Är barnet, sedan dess rätt till under- håll enligt ]; upphört, i följd av sjukdom eller annan dylik orsak ur stånd att självförsörja sig, vat'eföräld- rarna i mån av förmåga skyldiga att giva barnet skäl/gt underhåll.

Enahanda underhållsskvldighet åligga barnet emot fader eller moder, som av sjukdom eller annan dylik orsak är ur stånd att själv försörja Sig.

När underhållsbidrag bestäms enligt 2 _é'får den bidragsskyldigeförbehålla sig ett belopp för eget eller annans underhåll enligt andra —fjärde styck- etta.

Förbehållsbelopp för den bidrag - skyldiges eget underhåll innefattar alla vanliga levnadskostnader. Bostads- kostnaden beräknas för sig efter vad som är skäligt. De andra levnadskost- naderna beräknas med ledning av ett normalbelopp. För år räknat utgör normalbeloppet 120 procent av gällan- de basbelopp enligt lagen (] 962.381) om allmän försäkring.

Om det finns särskilda skäl får ett belopp förbehållas för underhåll åt make som den bidragsskyldige varak- tigt bor tillsammans med. Med make

• Sida 6
•  Original

Prop. 1978/79:12

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

jämställs annan som den bidragsskyl- dige varaktigt bor tillsammans med, om de har barn gemensamt. Förbe- hållsbeloppet bestäms enligt andra stycket. Norma/beloppet utgör dock 60 procent av basbeloppet.

Oberoende av vad som annars gäller om en förälders underhållsskyldighet mot två eller flera barn får den bidragsskyldige för underhåll är varje hemmavarande eget barn förbehålla sig ett belopp som, tillsammans med vad som utges till barnet av den andra föräldern eller för dennas räkning, för år utgör 40 procent av gällande basbe- lopp. Rätten kan dock bestämma ett annat förbehållsbelopp om det föran- leds av omständigheterna i det särskil- da fallet.

4 9" Har förälder som enligt 2 &" skall betala underhållsbidrag haft barnet hos sig under en sammanhängande tid av minst./em hela dygn, fårföräldern vid fullgörande av sin bidragsskyl- dighet tillgodoräkna sig ett avdrag för varje helt dygn av barnets vistelse med 1/40 av det underhållsbidrag som räknar för kalendermånad gäller un- der tiden för vistelsen. Sådant avdrag får dock inte göras på underhållsbi— drag som belöper på senare tid ätt sex månaderfrån utgången av den kalen- dermånad då vistelsen upphörde. Föreligger särskilda skäl kan rätten förordna om andra villkorför avdrags- rätten än som anges iförsta stycket. Mot parts bestridande får sådant förordnande dock inte meddelas för tiden innan talan har väckts.

R ätt till avdragföreligger ej ifall då underhållsbidraget harf'astställts med beaktande av att den bidragsskyldiga

• Sida 7
•  Original

Prop. l978/79:12

Nuvarande lydelse

4 31" Har make under sin vårdnad barn som ej är även andra makens barn, är andra maken./"ämte honom skyldig att efter sin förmåga bidraga till barnets underhåll, så länge äktenskapet be- star.

Vad nu sagts med/ör ej ändring i den underhållsskyldighet som må åligga den andre av barnetsföräldrar.

6 # Betalning av underhållsbidrag skall erläggas i förskott för kalendermå- nad, om ej på grund av särskilda omständigheter annorlunda bestäm- mes av rätten eller genom avtal som i 7 9" andra stycket sägs. F örskottsbetal- ning utöver vad nu sagts medför ej befrielse från att gälda underhållsbi- drag för den tid sådan betalning avser.

framtiden skall betalas

Föreslagen lydelse föräldern i väsentlig mån fullgör sin underhållsskyldighet genom att ha barnet hos sig.

5 51")

Den som varaktigt bor tillsammans med annans barn och med förälder som har vårdnaden om barnet är underhållsskyldlg mot barnet, om ltan eller hon är gif? med föräldern eller har eget barn tillsammans medföräldern. Om det finns särskilda skäl, kvarstår underltållssltyldigheten även sedan barnet harflyttat hemifrån.

Underhållsskyldigheten bestäms på samma sätt som för förälder enligt I 9" men gäller ej till den del barnet kan få underhåll Fån den förälder som den underhållsskyldige ej bor tillsammans med.

6 9— Om annan ätt den som ett/igt 2 _Q' har att betala underhållsbidrag försum- mar sin underhållsskyldighet. kan rätten ålägga denförsumltge att betala underhållsbidrag till barnet.

7 58" Underhållsbidrag betalas i förskott för kalendermånad.

Avtal om att uttderhållsbidrag för med ett engångsbelopp ellerför längre perio- der än tre månader är giltigt endast om avtalet är skriftligt och bevittnat av två

2Förutvarande 7 kap. 5 & upphävd genom 19711870.

• Sida 8
•  Original

Prop. 1978/79:12

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse personer. Är barnet under arton år skall avtalet dessutom vara godkänt av barnavårdsnämnden i kommun där barnet eller dess vårdnadshavare är varaktigt bosatt eller, om ingen av dem är varaktigt bosatt i riket, av barna- vårdsnämnden i Stockholm.

Rätten får bestämma annat betal- ningssätt än som anges i_ första stycket, om detfinns särskilda skäl.

Underhållsbidrag i form av ett engångsbelopp skall betalas till barna- vårdsnämnden om barnet är under arton år. Ifråga om sådan betalning tillämpas 4 kap. 6 &" andra stycket andra meningen.

Betalning i strid mot denna paragraf medför inte befrielsefrån skyldigheten att betala underhållsbidrag på före- skrivet sätt.

8 9" Talan om att underhållsbidrag skall fastställas får inte bifallas. för längre tid tillbaka än tre år före den dag då talan väcktes, om inte den bidragsskyldige medger det.

9 s*" Rätten att kräva ut fastställt under- hållsbidrag går förlorad tre år efter den ursprungligen gällande förfallodagen, om inte annat följer av andra eller tredje stycket.

Har utmätning för underhållsbi- draget skett före den tidpunkt som anges iförsta stycket eller har den bidragsskyldige blivit försatt i konkurs på grund av ansökan som har gjorts före denna tidpunkt, får betalning för fordringen tas ut ur den utmätta egen- domen eller erhållas i konkursen även därefter.

Har före den tidpunkt som anges i första stycket ansökan gjorts om

• Sida 9
•  Original

Prop. 1978/79:12

Nuvarande lydelse

7 9" första och andra styckena Avtal angående fullgörande för framtiden av underhållsskyldighet som ovan sägs utgör ej hinder för den underhållsberättigade att göra gällan- de rätt till högre underhållsbidrag.

Gäller avtalet underhåll enligt 1 59 till barn varsföräldrar varken vid dess födelse vara eller därefter ha varit gifta med varandra, är det dock bindande för den underhållsberättigade, om avtalet slutits genom skriftlig, av två personer bevittnad handling och god- känts av barnavårdsnämnden. Vård- nadshavarefår sluta avtal som nu har angetts, även om vårdnadshavaren ej har uppnått myndig ålder. Inne/artar avtalet åtagande att till barnets under- håll utge visst belopp en gångför alla, skall beloppet betalas till barnavårds- nämnden, och skall med beloppet så förfaras som i 4 kap. 6 )” sägs med avseende på där nämnt engångsbe- lopp.

Föreslagen lydelse förordnande av god man enligt ackordslagen (l970:847), får under- hållsbidraget krävas utom inom tre månader från det att verkan av godmansförardnandet förföll eller, när förhandling om offentligt ackord har följt, ackordsfrågan avgjordes. Kom- mer ackord till stånd, får fordringen krävas ut inom tre månader från det att ackordet skulle ha ful/gjorts. Har utmätning för underhållsbidraget eller konkursansökan gjorts inom tid som nu har angetts, gäller vad som före- skrivs i andra stycket.

Avtal i strid mot denna paragraf är ogiltigt.

10 _Q'

• Sida 10
•  Original

Prop; 1978/79:12

Nuvarande lydelse 8 9" Utan hinder av vad genom dom eller genom avtal, som enligt 7 _Q' är bindande jämväl för den underhålls-- berättigade, blivit bestämt om under-- hållsbidrag äger rätten annorlunda förordna därom, när ändradeförhål-- landen påkalla det. Under samma förutsättning må ock avtal om under-- hållsbidrag, som enligt 7 f icke är bindande för den underhållsberätti-- gade. på talan av den underhållsskyl- dige jämkas av rätten. Är underhåll som avses i I 9" fastställt att utgå till dess barnet nått viss ålder, vare det ej hinder att göra gällande rätt till bidrag för tid därefter, ändå att fall ej ärför handen som nyss är sagt.

Talan som avses i första stycket må ej föras i fråga om avtal, varigenom underhållsskyldig, i den ordning som stadgas i 7 _é' andra stycket, åtagit sig att till fullgörande av underhållsskyl- dighet som där avses utgi va visst belopp en gång för alla.

9 33. Är avtal, som makar med avseende å. förestående äktenskapsskillnad slutit om underhåll till barn, uppenbart obil- ligtför ena maken, må avta/et på hans talan av rätten jämkas. Har talan ei väckts inom ett år från det äktenskaps-- skillnaden meddelades, är rätten till talan förlorad.

] 0 Föreslagen lydelse

Dom eller avtal om underhåll kan jämkas av rätten, om ändring iförhål- landena föranleder det. För tiden innan talan har väckts får jämkning dock mot parts bestridande göras endast på så sätt att obetalda bidrag sätts ned eller tas bort.

Avtal om underhåll kan också jämkas av rätten, om avtalet är oskä- ligt med hänsyn till omständigheterna vid dess tillkomst och förhållandena i övrigt. Beslut om att erhållna bidrag skall betalas tillbakafår dock medde- las endast om det ,Hnns särskilda

skäl. H arfastställt underhållsbidrag, som utgesfortlöpande, under en tid av sex år inte ändrats till beloppet på annat sätt än som avses i l &" lagen (] 966 :680) om ändring av vissa underhållsbidrag, kan rätten/ör tiden efter det att talan har väckts ompröva vad som har bestämts om underhållet, utan att anledning till jämkning enligt första

• Sida 11
•  Original

PrOp. 1978/79:12

Nuvarande lydelse

2 _j" tredje stycket Det åligger barnavårdsnämnd, som enligt 2 kap. 1 & skall sörja för att faderskapet till barn fastställes, att tillse att barnet tillförsäkras under- håll.

10 sl" första—tredje styckena

Talan om underhåll till barn upptages av rätten i den ort där svaranden har sitt hemvist. Sådan fråga kan väckas även i samband med mål rörande fastställande av faderskapet till barn.

Första stycket utgör ej hinder att upptagafråga om underhåll i samband med äktenskapsmål.

Finns ej behörig domstol enligt vad som sägs i första eller andra stycket, upptages målet av Stock- holms tingsrätt.

11

Föreslagen lydelse eller andra stycket behöver åbero- pas.

Dom eller avtal om underhållsbi- dragför tid intill dess barnet har nått en viss ålder utgör inte hinder att pröva frågan om bidragför tiden därefter.

ll &" Barnavårdsnämnd, som enligt 2 kap. 1 åskall sörja föratt faderskapet till barn fastställs, skall se till att barnet tillförsäkras underhåll.

12 _l" Talan om underhåll till barn upptas av rätten i den ort där svaranden har sitt hemvist. Sådan fråga kan väckas även i samband med mål om fastställande av fader- skapet till barn, äktenskapsmå/ eller mål om vårdnaden om barn.

Finns ej behörig domstol enligt första stycket, upptas målet av Stock- holms tingsrätt.

13 _j" Två eller flera mål om skyldighet för någon att utge underhållsbidrag till barn får handläggas i en rättegång, om det är till nytta för utredningen eller prövningen. ! sådant fall får domstol som enligt 12 59 är behörig att uppta ett av målen utan hinder av nämnda paragraf uppta även det eller de andra, om talan i målen väcks vid domstolen och det är lämpligt att målen handläggs där.

Rätten kan besluta att åter särskilja mål som har förenats enligt första stycket.

• Sida 12
•  Original

Prop. 1978/79:12

Nuvarande lydelse

[0 _j" fjärde stycket

Har rätten att avgöra vilken av flera män som ärfader till barnet, får" talan om underhållsbidrag ej prövas slutligt innan faderskapsfrågan har avgjorts genom dom som vunnit laga kraft.

11 9'

1 mål om underhåll till barn får vårdnadshavare./öra talan för barnet.. även om vårdnadshavaren ej har uppnått myndig ålder. A'r särskild förmyndareförordnad för barnet, har han samma rätt att föra talan för barnet. Även barnavårdsnämnd som enligt 2 & tredje stycket skall tillse att: barnet tillförsäkras underhåll får föra sådan talan. Var och en som kan föra talan för barnet skall beredas tillfälle: att yttra sig i målet.

12

Föreslagen lydelse

Har rätten att avgöra vilken av flera män som ärfar till ett barn, får talan om underhållsbidrag ej prövas slutligt innan faderskapsfrågan har avgjorts genom dom som vunnit laga kraft.

14 9"

I mål om underhåll till barn har barnavårdsnämnd som enligt 1159 skall tillse att barnet tillförsäkras underhåll rätt att föra talan för barnet. Var och en som kan föra talan för barnet skall beredas tillfälle att yttra sig i målet.

Underhållsbidrag får bestämmas till olika belopp för särskilda delar av underhållstiden.

Underhåll till barn får ej mot den underhållsskyldiges bestridande be— stämmas för tid efter det barnet fyll". (Idé/Ton år. innan det kan till/örlit/igen bedömas huruvida underhållsskyl- dighet föreligger därefter.

12 38" I mål om underhåll till barn kan rätten för tiden intill dess laga kraft. ägande dom eller beslut föreligger förordna om underhållet efter vac". som finnes skäligt. Skyldighet att. utge bidrag får dock ej åläggas någon. om icke sannolika skäl föreligga att han är bidragsskyldig. Har fråga om underhåll väckts i samband med mål om fastställande av faderskap till barn. får förordnande som nu nämnts ej meddelas, om flera män äro instämda i målet.

Underhåll till barn får ej mot den underhållsskyldiges bestridande be- stämmas för tid efter det barnet fyllt arton år, innan det kan tillförlitligt bedömas om underhållsskyldighet föreligger därefter.

[5 _j" 1 mål om underhåll till barn kan rätten för tiden intill dess laga kraft ägande dom eller beslut föreligger förordna om underhållet efter vad som är skäligt. Skyldighet att utge bidrag får dock åläggas någon endast om det finns sannolika skäl för att bidragsskyldighetföre/igger. Har fråga om underhåll väckts i samband med mål om fastställande av faderskap till barn, får förordnande som nu nämnts ej meddelas, om flera män är instämda i målet.

• Sida 13
•  Original

Prop. 1978/79:12 13

Nuvarande lydelse Förordnande enligt första stycket kan på yrkande meddelas utan huvud- förhandling. lnnan förordnande meddelas, skall motparten beredas tillfälle att yttra sig över yrkandet. Har förordnande meddelats, prövar rätten när målet avgöres, om åtgärden skall bestå. Förordnande som nu nämnts går i verkställighet lika med laga kraft ägande dom men kan när som helst återkallas av rätten.

Föreslagen lydelse

13 t' 16 _,x- Har någon genom skriftlig, av två personer bevittnad handling åtagit sig att till barn för vilket faderskapet skall fastställas utge underhållsbidrag för tid intill dess resultatet av blodundersökning om faderskapet föreligger, gäller i fråga om verkställighet på grund av handlingen vad som är föreskrivet om verkställighet på grund av förbindelse att utge underhåll enligt denna balk.

Beträffande åtagande enligt första stycket skall i övrigt i tillämpliga delar gälla vad som i lag eller annan författning är föreskrivet för fall då rätten enligt 12 5 har meddelat förordnande om underhållsbidrag till barn.

Om rätt att i vissa fall få ersättning av allmänna medel för utgivna underhållsbidrag/innas särskilda be- stämmelser.

14 39 Har viss man enligt 1 kap. 15 ansetts som barns fader och fast- ställes att annan man är fader till barnet, har den förstnämnde endast om särskilda skäl föreligga rätt till ersättning av den andre för kost- nader som han har haft för barnets försörjning.

Beträffande åtagande enligt första stycket skall i övrigt i tillämpliga delar gälla vad som i lag eller annan författning är föreskrivet för fall då rätten enligt 1555 har meddelat förordnande om underhållsbidrag till barn.

Om rätt att i vissa fall få ersättning av allmänna medel för utgivna underhållsbidrag finns särskilda be- stämmelser.

17 58' Har viss man enligt 1 kap. l & ansetts som barns far och fastställes att annan man är far till barnet, har den förstnämnde endast om särskil- da skälföre/igger rätt till ersättning av den andre för kostnader som han har haft för barnets försörjning.

15 kap. 12 &

Förvärvar omyndig värdehandling som avses i 8 &, eller äger omyndig eljest att av annan utfå sådan värdehandling, må den som skall utgiva handlingen fullgöra sin förpliktelse genom att i den omyndiges namn nedsätta handlingen i öppet förvar hos bank, såvida ej den omyndige äger att själv förvalta handlingen. Förpliktelse att utgiva penningbelopp må ock fullgöras hos bank, ändå att den ej grundas å nedsatt värdehandling', och skola medlen av banken insättas för den omyndiges räkning enligt vad om betalning, som uppbäres å nedsatt värdehandling, är särskilt stadgat.

• Sida 14
•  Original

Prop. l978/79:12

Nuvarande lydelse

Äger omyndig att av dödsbo utfå värdehandling eller penningar på grund av giftorätt, arv eller testa- mente eller såsom underhåll enligt 8 kap. ärvdabalken, vare boutred- ningsman eller testamentsexekutor pliktig att, såframt ej värdet är ringa eller överförmyndaren eljest medgi- ver undantag, nedsätta värdehand- lingen eller inbetala medlen hos bank enligt vad i första stycket stad- gas. Vad nu sagts om skyldighet att inbetala penningmedel hos bank skall ock gälla, där någon, som här i riket driver försäkringsrörelse, skall utgiva försäkringsbelopp, som till- kommer omyndig, och fråga ej är om försäkringsbelopp, som den omyn- dige äger att själv förvalta. [ fråga om pension, livränta eller annan på grund av försäkring utgående perio- disk förmån gäller att inbetalning hos bank skall ske i den mån förmånen för kalenderår överstiger ett belopp motsvarande två gånger det basbelopp enligt lagen (196213811- om allmän försäkring som gällt vid årets början.

14

Föreslagen lydelse

Äger omyndig att av dödsbo utfå värdehandling eller penningar på grund av giftorätt, arv eller testa- mente, vare boutredningsman eller testamentsexekutor pliktig att, så- framt ej värdet är ringa eller överför- myndaren eljest medgiver undantag, nedsätta värdehandlingen eller inbe- tala medlen hos bank enligt vad i första stycket stadgas. Vad nu sagts om skyldighet att inbetala penning- medel hos bank skall ock gälla, där någon, som här i riket driver försäk- ringsrörelse, skall utgiva försäk- ringsbelopp, som tillkommer omyn- dig, och fråga ej är om försäkringsbe- lopp, som den omyndige äger att själv förvalta. I fråga om pension, livränta eller annan på grund av försäkring utgående periodisk för- mån gäller att inbetalning hos bank skall ske i den mån förmånen för kalenderår överstiger ett belopp mot- svarande två gånger det basbelopp enligt lagen (19622381) om allmän försäkring som gällt vid årets bör- jan.

1 andra fall än som avses i andra stycket äge överförmyndaren genom meddelande till den som skall utgiva värdehandling eller penningar förordna, att nedsättning eller inbetalning skall ske hos bank.

Den som nedsätter värdehandling eller inbetalar penningar hos bank enligt vad i denna paragraf är stadgat vare pliktig att ofördröjligen underrätta förmyndaren därom.

20 kap.

s

] fråga om mål eller ärende, där barnavårdsnämnd eller överförmyndare har rätt att föra talan, skall 20% lagen (19461804) om införande av nya rättegångsbalken äga motsvarande tillämpning.

Första stycket gäller ej mål om fastställande av faderskap eller un- derhåll till barn.

Första stycket gäller ej mål om fastställande av faderskap, vårdnad om eller underhåll till barn.

• Sida 15
•  Original

Prop. l978/79:12 15

11 53 Mot beslut som underrätt har Mot beslut som underrätt har meddelat under rättegången i fråga, meddelat under rättegången i fråga, som avses i 6 kap. 13 &, 7 kap. 12 &, 10 som avses i 6 kap. 13 ä, 7 kap. 15 ;, 10 kap. 14 &, 11 kap. 15 eller 16 ;" eller 18 kap. 14 &, 11 kap. 15eller 16 & eller 18 kap. 14 &, skall talan föras särskilt. kap. 14 &, skall talan föras särskilt.

Övergångsbestämrne/ser

1. Denna lag träder i kraft, såvitt avser 6 kap. 7—9, 10a och 12 && samt 20 kap. 95 den 1 januari 1979, såvitt avser 7 kap. 4å den 1 januari 1980, och iövrigt den 1 juli 1979. Vad som föreskrivs i 7 kap. 12 å i nya lydelsen om att fråga om underhåll till barn kan väckas i samband med mål om vårdnaden om barn skall tillämpas redan fr. o. m. den 1 januari 1979. Bestämmelserna i 7 kap. 4 & i äldre lydelse upphör att gälla vid utgången av juni 1979.

2. Fråga om vårdnad som har väckts före ikraftträdandet handläggs enligt äldre bestämmelser.

3. Är mål om underhåll anhängigt vid ikraftträdandet, prövas målet enligt äldre bestämmelser.

4. Talan om underhållsbidrag som har väckts före utgången av år 1979 får utan hinder av 7 kap. 8 & i dess nya lydelse bifallas för längre tid tillbaka än tre år före den dag då talan väcktes, i den mån inte fordran på bidraget skulle ha preskriberats enligt äldre bestämmelser.

5. Bidragsskyldighet som har bestämts enligt äldre bestämmelser skall bestå enligt vad som följer av domen eller avtalet.

6. Bidragsskyldighet som har bestämts enligt äldre bestämmelser skall fullgöras enligt de nya bestämmelserna. Rätten att kräva ut underhållsbidrag som har förfallit till betalning går dock inte förlorad före utgången av år 1979, om den inte skulle ha gått förlorad dessförinnan enligt äldre bestämmel— set.

7. För bidragsskyldighet som har bestämts enligt äldre bestämmelser gäller i fråga om jämkning och omprövning de nya bestämmelserna. Har någon enligt 7 kap. 7 & andra stycket i dess äldre lydelse slutit avtal om att betala engångsbelopp till barnet. får talan om jämkning enligt 7 kap. 10 & första stycket i dess nya lydelse dock inte föras i fråga om avtalet. Omprövning enligt 7 kap. 10% tredje stycket i nya lydelsen kan påkallas tidigast den 1 juli 1982. Underhållsberättigad som enligt 7 kap. 7 s' i dess äldre lydelse är oförhindrad att göra gällande rätt till högre underhållsbidrag får utan hinder

3Senaste lydelse 1976:1118.

• Sida 16
•  Original

Prop. 1978/79:12

Nuvarande lydelse

16

F äreslagen lydelse

av de nya bestämmelserna väcka talan om sådant bidrag intill utgången av år 1979.

8. Bestämmelserna i 15 kap. 12 å andra stycket i äldre lydelse tillämpas fortfarande om arvlåtaren har avlidit före ikraftträdandet.

9. Förekommeri lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i den nya lagen, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

2. Förslag till Lag om ändring i giftermålsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om giftermålsbalkenl dels att 7 kap. 3—5 55 skall upphöra att gälla, dels att5kap., 11 kap. loch 14—16 åå, 13 kap lOåsamt 15 kap. 11, 24, 25 och 31 55 skall ha nedan angivna lydelse, dels att i 11 kap. skall införas en ny paragraf, 14 a &, av nedan angivna lydelse.

5 kap.

Allmänna bestämmelser om makars rättsförhållanden

Man och hustru äro skyldiga varandra trohet och bistånd: de hava att i samråd verka för familjens bästa.

Makarna äro pliktiga att, var efter sin förmåga, genom tillskott av pen- ningar, verksamhet i hemmet eller annorledes bidraga till att bereda familjen det underhåll, som med avse- ende å makarnas villkor må anses tillhör/igt. Til/_ familjens underhåll skall räknas vad som erfordras för den gemensamma hushållningen och bar- nens uppfostran samt för tillgodose- ende av vardera makens särskilda behov.

lBalken omtryckt 19731645.

15

Man och hustru är skyldiga varandra trohet och bistånd. De skall gemensamt vårda hem och barn och i samråd verka för familjens bästa.

25

Makarna skall, var och en efter sin förmåga, bidra till det underhåll som behövs för att tillgodose deras gemen- samma och personliga behov. De skall fördela utgifter och sysslor mellan

sig.

Om underhåll till barn finns bestämmelser i föräldrabalken .

• Sida 17
•  Original

Prop. 1978/79:12

Nuvarande lydelse

Lämnar vad ena maken enligt 2 9" har att til/skjuta icke tillgång till bestri- dande av utgifterna/ör hans särskilda behov och de utgifter, han eljest med hänsyn till makarnas levnadsförhål- landen enligt sed har att ombesörja för familjens underhåll, vare andra ma- ken pliktig att i lämpliga poster tillhan- dahålla honom erforderliga penning- medel. Rätt till sådant bidrag till- kornrne dock ej make, som visar oför- måga att hand/lava medel eller av annan särskild orsak icke bör äga ombesörja utgifterna.

17

F äreslagen lydelse

3å

Om det som make skall bidra med inte räcker till för makens personliga behov eller för de betalningar som den maken annars ombesörjer för famil- . jens underhåll, skall den andra maken skjuta till de pengar som behövs.

4é

Vad med tillämpning av 2 och 3 åå av ena maken överlämnats till den andre för tillgodoseende av hans särskilda behov vare hans egendom.

Vad make med tillämpning av 2 och 3 åå har lämnat till den andra makenfo'r dennes personliga behov är mottagarens egendom.

55

Gör make sig skyldig till uppenbar försummelse av sin underhållsplikt. varde han, om andra maken det yrkar, av rättenförpliktad att till denne utgiva bidrag till de utgifter för familjens underhåll, vilkas ombesörjande enligt sed ankommer på honom eller rätten med hänsyn till omständigheterna finner skäligen böra anförtros hon- om.

6 .f

Har ena maken under ett kalen- derår för familjens tillbörliga under- håll haft utgifter, som uppenbarligen överstiga vad enligt 2 59" ålegat honom för underhållet til/skjuta, äge han, om ej annat avtalats eller med hänsyn till omständigheterna får antagas vara avsett, av andra maken utfå ersättning för vad av sagda utgifter ma" anses

Försummar make sin underhålls- skyldighet kan rätten ålägga den försumlige att betala underhållsbidrag till den andra maken.

• Sida 18
•  Original

Prop. 1978/79:12

Nuvarande lydelse beläpa på denne.

Talan om ersättning må ej väckas. sedan ett år förflutit efter kalender- årets utgång.

Rätt till ersättning må ej göras gällande av annan än den ersättning.-;— berättigade själv, ej helleri den ersätt- ningsskyldiges konkurs.

7 5

Lever makar på grund av söndring åtskilda, skall make ändå bidraga till andra makens underhåll enligt de grunder som anges i 2 5.

Om bidrag till barnens underhåll i fall, som avses i första stycket. stadgas i föräldrabalken .

18

Föreslagen I ydelse

6 5

Om makarna inte varaktigt har till- sammans, skall make beta/a under- hållsbidrag till den andra maken enligt de grunder som anges i 2 5.

7 5

Talan om att underhållsbidrag skall fastställasfår inte bifallas/ör längre tid tillbaka än tre årföre den dag då talan väcktes, om inte den bidragsskyldige medger det.

8 &

Rätten att kräva utfastställt under- hållsbidrag går förlorad tre år efter den ursprungligen gällande förfallodagen, om inte annat följer av andra eller tredje stycket.

Har utmatning för underhållsbi- draget skett före den tidpunkt som anges i första stycket eller har den bidragsskyldige blivit försatt i konkurs på grund av ansökan som har gjorts före denna tidpunkt. får betalningför fordringen tas ut ur den utmätta egen- domen eller erhållas i kankursen även därefter.

Har före den tidpunkt som anges i första stycket ansökan gjorts om förordnande av god man enligt ackordslagen ( 1970:847 ), får under- hållsbidraget krävas ut inom tre

• Sida 19
•  Original

Prop. 1978/79:12

Nuvarande lydelse

19

Föreslagen lydelse månader från det att verkan av godmansförora'rtandet förföll eller, när

förhandling om offentligt ackord har Eljt, ackordsfrågan avgjordes. Kom- mer ackord till stånd, får fordringen krävas ut inom tre månader från det att ackordet skulle ha fullgjorts. Har utmätning för underhållsbidraget eller konkursansökan gjorts inom tid som nu har angetts, gäller vad som före- skrivs i andra stycket.

Avtal i strid mot denna paragraf är ogiltigt.

9?

Utan hinder av vad rätten beslut/! om bidrag, som i 5 eller 7 &" sägs, äge rätten på endera makens yrkande annorlunda förordna därom, när änd- rade förhållanden påkalla det.

10 9'3

Avtal ifråga, som avses i 2, 3, 7 eller 8 55", må på ena makens yrkande av rätten jämkas, om avtalet finnes uppenbart obilligt eller ändrade för- hållanden påkalla det.

11 å"

Makarna vare pliktiga giva varand— ra de upplysningar rörande sina ekonomiska förhållanden, som er- fordras för bedömande av varderas underhållsskyldighet. 2Senaste lydelse l976:613. 3 Senaste lydelse l976z613.

Dom eller avtal om underhåll kan jämkas av rätten, om ändring i förhål- landena föranleder det. För tiden innan talan har väckts får jämkning dack mot parts bestridande göras endast på så sätt att obetalda bidrag sätts ned eller tas bort.

Avtal om underhåll kan också jämkas av rätten, om avtalet är oskä- ligt med hänsyn till omständigheterna vid dess tillkomst och förhållandena i övrigt. Beslut om att erhållna bidrag skall betalas tillbaka får dock medde- las endast Om det finns särskilda skäl.

IO _é'

Makarna är skyldiga att lämna varandra de upplysningar om sina ekonomiska förhållanden som be— hövs för att de skall kunna bedöma varandras underhållsskyldighet.

• Sida 20
•  Original

Prop. l978/79:12

Nuvarande lydelse

8.55"

1 fall, som avses i 7 58", må, såvitt det med hänsyn till vardera makens levnadsförhållanden och omständig- heterna i övrigt ftnnes skäligt, make förpliktas att till nyttjande lämna andra maken lösören, vilka vid sammanlevnadens hävande ingingo i let för makarnas gemensamma be- ,ragnande avsedda bohaget eller ut- zjorde andra makens arbetsredskap. l—lar ena maken tillhörig egendom sålunda lämnats den andre till nytt- jande, skall avtal. som ägaren må med tredje man träffa angående egen- domen, ei lända till inskränkning; i andra makens nyttjanderätt.

20

Föreslagen lydelse

11 58"

1 fall som avses i 6 9" kan make förpliktas att lämna lösören till den andra maken för att användas av denne, om det är skäligt med hänsyn till makarnas levnadsförhållanden och omständigheterna i övrigt. Skyldig- heten omfattar dock endast lösören som ingick i makarnas bohag när sammanlevnaden upphörde och var avsedda att användas av makarna gemensamt eller som då var den andra makens arbetsredskap. Om egendom som tillhör den ena maken sålunda har lämnats till den andra, med/ör avtal mellan ägaren och tredje man om egendomen inte någon inskränk- ning i den andra makens nyttjande- rätt.

Bestämmelserna i 9 58" om jämkning av avtal om underhållsbidrag gäller även avtal i fråga som avses i första stycket.

lZé

En var av makarna äge attför den dagliga hushållningen eller barnens uppfostran med förpliktande verkan jämväl för den andra maken ingå sådana rättshandlingar, sorti set/vart- Iigen företagas för dessa ändamål. Rättshandlingen skall anses vara in- gången i syfte att förplikta jämväl andra tnaken, såvida ej annat framgår av omständigheterna.

Rättshandling, varom iförsta styck— et sägs. vare ejförpliktandeför andra ' maken. om den. med vilken rätts- handlingen slöts, insåg eller bort inse. att det, som anskaffades genom rätts- handlingen. ej var erforderligt.

Vad sålunda Zir stadgat skall ej äga tillämpning. om makarna på grund av söndring leva åtskilda.

Var och en av makarna får med förpliktande verkan även för den andra maken ingå sådana rättshand- lingar för den dagliga hushållningen eller barnens uppfostran som enligt sedvana företas för dessa ändamål. Rättshandlingen skall anses vara in- gången i syfte att förplikta även den andra maken, om inte annat framgår av omständigheterna.

Rättshandling som avses iförsta stycketförpliktar dock inte den andra maken, om tredje man insåg eller bort inse att det som anskaffades inte behövdes.

Vad som sägs i första stycket om makes behörighet gäller ej. om sam- manlevnaden tnellan makarna har upphört.

• Sida 21
•  Original

Prop. 1978/79:12

Nuvarande lydelse

21

Föreslagen lydelse

13 54

Missbrukar make den honom enligt 12 55 tillkommande behörighet, må han kunna på yrkande av andra maken av rätten förklaras behörig- heten förlustig.

Sådant beslut varde av rätten uppltävt. om makarna enas därom eller förändrade förhållanden visas hava inträtt.

Om rättens beslut, som i denna paragraf avses, ska/l ofördröjligen genom rättens . försorg anmälan göras till äktenskapsregistret samt kungö- relse införas l Past- och Inrikes

Tidningar och ortstidning.

Missbrukar make sin behörighet enligt 12 ä'. kan rätten på yrkande av den andra maken besluta att behörig- heten skall upphöra.

Sådant beslut kan hävas av rätten om makarna är överens om det eller om ändring i förhållandena föranleder det.

Rätten skall genast anmäla beslut som avses i denna paragraf till äkten- skapsregistret och kungöra det i Post- och Inrikes Tidningar och ortstid- ning.

l4å

Är ena maken för bortavaro eller sjukdom ur stånd att själv ombesörja sina angelägenheter; har han ej nämnt fullmäktig, och är ej heller förmyndare eller god man, för honom förordnad. äge andra maken före— träda honorn, när angelägen/tet yppar sig, ej utan olägenhet kan uppskjutas, uppbära avkastningen av hans egendom och annan inkomst samt, om detför anskaffande av medel till familjens underhåll ound- gängligen tarvas, pantsätta eller avytt- ra honom tillhörig egendom. Ej må i

SO"!

hans

något fall fast egendom avyttras eller intecknas eller i egendom upplåten med mindre rätten, efter inhämtande av yttrande/rån hans närmaste/ränder, sorti vistas i riket, medgiver det. Vad nu är stadgat äge ej tillämp- ning. om makarna på grund av sönd- ring leva åtskilda.

sådan

rättighet inskrivas.

4 Senaste lydelse l977z655.

Kan den "ena maken på grund av sjukdom eller bortavaro inte själv sköta sina angelägenheter och fattas mede/förfamiijens underhåll, får den andra maken i behövlig omfattning lyfta den sjuke eller bortavarande makens inkomst och avkastningen av den makens egendom samt kvittera ut bankti/lgodohavanden och andra petr- ningmedel. Vad som har sagts nu om makes behörighet gäller dock ej, om sarmnatrlevnaden mellan makarna har upphört eller om fullmäktig, förmyndare eller god man finns. för den sjuke eller bortavarande tnaken.

Rättshandling som avses i första stycket är bindande/”ör den sjuke eller bortavarande maken även om medlen inte behövdesförfara/[jens underhåll. såvida tredje man varken insåg eller borde ha insett att behovet ej före- låg.

• Sida 22
•  Original

Prop. 1978/79:12

Nuvarande lydelse

Om makes släktnamn är särskilt stadgat.

3 58'

Häftar hustrun jämte mannen för gäld, som båda makarna eller endera gjort genom rättshandling av den i 5 kap. 12 5 avsedda beskaffenhet, och vill borgenären söka hustrun för gälden, skall _han anhängiggöra sin talan inom två år från förfallodagen eller. om gälden skall betalas vid anfordran,f'rån dess uppkomst,'försil - tes denna tid, vare rätt till talan mot henne förlorad.

Varder hustrun försatt i konkurs, vare han ej pliktig att,/ör dessförinnan gjord gäld av beskaffenhet, som i första stycket avses, ansvara med egendont, som hon Linder konkursen eller däref- ter förvärvar. 4 9"

Har bodelning verkställts i anled- ning av boskillnad eller äktenskapets upplösning, svarar hustrun för gäld, som avses i 3 _é' och som uppkommit före boskillnadsansökningen eller, om äktenskapet upplösts genom mannens död utan att talan om äktenskap.;- skillnad då var anhängig, före död.;- fallet eller, om äktenskapet upplösts l annat ,fall, före ansökningen om äktenskapsskillnad, endast intill vär- det av dels den enskilda egendom han ägde vid den tillämpliga tidpunkten, dels den egendom som tillades henne vid bodelningen. Vad nu sagts skal.-' i tillämpliga delar gälla ävenför det fall att bodelning ej skall äga rum i anled- ning av äktenskapets upplösning.

Häftade egendom, som i första

Föreslagen lydelse 15 5 Om makes släktnamn finns sär- skilda bestämmelser.

7 kap.

22

• Sida 23
•  Original

Prop. l978/79:12

Nuvarande lydelse stycket sägs, på grund av inteckning eller eljest särskilt för annan gäld än där avses, varde motsvarande del av egendomens värde ej medräknad.

5 55

Vad i 3 och 4 M" är stadgat skall ej äga tillämpning, om hustrun iklätt sig vidsträcktare betalningsansvar.

23

Föreslagen lydelse

11 kap.

Är makar ense om att äktenskapet skall upplösas, har de rätt till äkten- skapsskillnad. Har make barn under sexton år som står under hans vård- nad, skall äktenskapsskillnaden dock föregås av betänketid.

14 _é' första stycket

Om ena maken efter äktenskaps- skillnaden är ibehov av bidrag till sitt tillbörliga underhåll. kan rätten ålägga andra maken att utge sådant bidrag efter vad som är skäligt med hänsyn till hans förmåga och övriga omständig- heter. Vid prövningen skall beaktas att make kan ha särskilt behov av bidrag för tiden närmast efter äktenskaps- skillnaden.

14 é' andra stycket

Bidraget kan, om den underhålls- skyldiges förmögenhetsförhållanden och omständigheterna i övrigt föran- leder det, bestämmas till visst belopp att utges en gång/ör alla. Är bidraget bestämt att utgå på särskilda tider och ingår den underhållsberättigade nytt äktenskap, ska/l bidrag ej vidare utgå.

15

Är makarna ense om att äkten- skapet skall upplösas, har de rätt till äktenskapsskillnad. A'ktenskapsskill- naden skall föregås av betänketid, om makarna begär det eller om make varaktigt bor tillsammans med eget barn under sexton år som står under den makens vårdnad.

14 55"

Efter äktenskapsskillnad svarar var- je make för sin försörjning.

Är make under en övergångstid ! behov av bidrag till sitt underhåll, har maken rätt att få underhållsbidrag av den andra maken efter vad som är skäligt med hänsyn till den makens hrmåga och övriga omständigheter.

Har make svårigheter att försörja sig själv efter upplösning av ett långva- rigt äktenskap eller finns det synnerliga skäl har maken rätt till underhållsbi- drag för längre tid än som anges i andra stycket.

14 a &

Underhållsbidrag efter äktenskaps- skillnad utges fortlöpande. Om det finns särskilda skäl kan rätten dock bestämma att bidraget skall erläggas med ett engångsbelopp.

• Sida 24
•  Original

Prop. 1978/79:12

Nuvarande lydelse

24

Föreslagen lydelse

Bestämmelserna i5 kap. 7 och 8 539 skall tillämpas även ifråga om under- håll efter äktenskapsskillnad.

15 å5

Utan hinder av vad som genom rättens beslut eller genom avtal blivit bestämt om bidrag til/frånskild makes underhåll kan rätten på endera makens yrkande förordna på annat sätt därom, när ändrade förhållanden påkallar det. Endast om synnerliga skäl föreligger får dock underhållsbi- drag utdömas, om sådant bidrag icke tidigare skolat utgå, eller höjas utöver det högsta belopp till vilket bidraget tidigare varit bestämt.

Första stycket äger ej tillämpning, om någon förpliktats eller åtagit sig att til/frånskild makes underhåll utge visst belopp en gång för alla.

Bestämmelsern i 5 kap. 9 5 om jämkning tillämpas även i fråga om underhåll efter äktenskapsskillnad. Endast om synnerliga skäl föreligger får dock på grund av ändring i förhål- landena underhållsbidrag höjas ut- över det högsta belopp till vilket bidraget tidigare har varit bestämt. Dom eller avtal om underhållsbidrag i form av ett engångsbelopp får ej mot parts bestridande jämkas på grund av ändring i förhållandena.

16%

Är avtal, som makar med avse- ende på förestående äktenskapsskill- nad trälTat om bodelning eller vad därmed äger samband eller om bidrag till makes underhåll, uppenbart obil- ligt för ena maken, skall det på hans talan jämkas av rätten. Har talan ej väckts inom ett år från det äkten- skapsskillnaden meddelades, är rät- ten till talan förlorad.

Är avtal, som makar med avse- ende på förestående äktenskapsskill- nad träffat om bodelning eller vad som har samband därmed. uppenbart obilligt för ena maken, skall det på den makens talan jämkas av rätten. Har talan ej väckts inom ett år från det äktenskapsskillnaden medde- lades, är rätten till talan förlorad.

13 kap. 10%

Till betalning förfallet underhålls- bidrag, som make jämlikt 11 kap. 14 58" har att en gång för alla utge till andra maken, skall vid bodelningen utgå av vad därvid tillkommer andra

Till betalning förfallet underhålls- bidrag, som make jämlikt 11 kap. 14 a 5 första stycket har att en gång för alla utge till andra maken, skall vid bodelningen utgå av vad därvid

5 Senaste lydelse 19761613. Ändringen innebär bl. a. att andra stycket upphävs.

• Sida 25
•  Original

Prop. 1978/ 79:12 25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse tillkommer andra maken utöver egendom till täckning av denne åvilande gäld. maken utöver egendom till täckning av denne åvilande gäld.

15 kap. 11 &

I mål om äktenskapsskillnad skall rätten. på yrkande av endera maken, för tiden intill dess laga kraft ägande dom föreligger förordna om sammanlevna- dens hävande och om förbud för makarna vid vite av fängelse i högst ett år eller böter att besöka varandra. Rätten kan också för samma tid förordna efter vad som finnes skäligt om bidrag av ena maken till den andras underhåll.

Vid förordnande om sammanlev- nadens hävande kan rätten bestäm- ma, vilken av makarna som skall få sitta kvar i hemmet. Dömes till äktenskapsskillnad, skall sådan be- stämmelse gälla till dess bodelning sker. Make som berättigats att sitta kvar i hemmet får inneha och nyttja de andra maken tillhöriga lösören som ingår i bohaget. såvida ej rätten beträffande viss egendom förordnar annorlunda. Om den nyttjanderätt som sålunda kan tillkomma make gäller vad i 5 kap. 85 sägs.

Vid förordnande om sammanlev- nadens hävande kan rätten bestäm- ma, vilken av makarna som skall få sitta kvar i hemmet. Dömes till äktenskapsskillnad, skall sådan be- stämmelse gälla till dess bodelning sker. Make som berättigats att sitta kvar i hemmet får inneha och nyttja de andra maken tillhöriga lösören som ingår i bohaget, såvida ej rätten beträffande viss egendom förordnar annorlunda. Om den nyttjanderätt som sålunda kan tillkomma make gäller vad i 5 kap. ]] # sägs.

Förordnande enligt första eller andra stycket får meddelas utan huvudför- handling. Innan förordnande meddelas. skall tillfälle att yttra sig över yrkandet beredas andra maken. Har förordnande meddelats, skall rätten när målet avgöres pröva, om åtgärden skall bestå. Förordnande om sammanlev- nadens hävande och om besöksförbud skall bestå. om make begär det,

Beslut enligt denna paragraf skall verkställas lika med laga kraft ägande dom men kan när som helst återkallas av rätten. Beslut om sammanlevna- dens hävande och om besöksförbud får dock ej återkallas, om make motsätter sig det.

245

Har make yrkat åläggande för andra maken att utgiva underhålls- bidrag enligt 5 kap. 5 eller 7 55 eller, efter det till äktenskapsskillnad blivit dömt, enligt ll kap. l4 &. eller har make påkallatjämkning i vad genom rättens beslut eller genom avtal blivit bestämt om sådant bidrag. kan rätten

Har make yrkat åläggande för andra maken att utgiva underhålls- bidrag enligt 5 kap. 5 eller 6 f" eller, efter det till äktenskapsskillnad blivit dömt, enligt 11 kap. 14 5, eller har make påkallat jämkning i vad genom rättens beslut eller genom avtal blivit bestämt om sådant bidrag. kan rätten

• Sida 26
•  Original

Prop. 1978/79:12 26

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

på yrkande för tiden intill dess laga på yrkande för tiden intill dess laga kraft ägande dom föreligger förordna kraft ägande dom föreligger förordna därom efter vad som finnes skäligt. därom efter vad som finnes skäligt.

25 &

Har make yrkat att enligtS kap.8 é- Har make yrkat att enligt 5 kap. av andra maken till nyttjande erhålla 11 & av andra maken till nyttjande nödiga lösören eller påkallat jämk-- erhålla nödiga lösören eller påkallat ning av avtal i sådan fråga, äge jämkning av avtal i sådan fråga, äge rätten, på yrkande, meddela förord-- rätten, på yrkande, meddela förord- nande därom för tiden intill dess laga. nande därom för tiden intill dess laga kraft ägande dom föreligger. kraft ägande dom föreligger.

31 56

Vistas den, mot vilken talan enligt denna balk riktas, på okänd ort. skall hans rätt i saken bevakas av god man som sägs i 18 kap. föräldrabalken . Detsamma gäller, om han vistas på känd ort utom riket men stämningen eller andra handlingar i målet ej kan delges honom eller han underlåter att ställa ombud för sig och särskilda skäl föreligger att förordna god man. Gode mannen skall samråda med part för vilken han förordnats i den mån det kan ske.

I fråga om ersättning till god man. I fråga om ersättning till god man som avses i första stycket skall gälla. som avses i första stycket skall gälla vad i 20 kap. 19 _é' föräldrabalken . vad i IO kap. 13 9" föräldrabalken stadgas angående ersättning åt rätte- stadgas angående ersättning åt rätte- gångsbiträde. gångsbiträde.

Övergångsbesrämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

2. Har någon genom sådan rättshandling som avses i 5 kap. 14å i äldre lydelse före den 1 juli 1979 förpliktat sin make får rättshandlingen göras gällande enligt äldre bestämmelser. De upphävda bestämmelserna i 7 kap. 3—5 && gäller alltjämt i fråga om skuld som har uppkommit före ikraftträdan- det. Vad som sägs i 5 kap. 14 å andra stycket i dess nya lydelse tillämpas endast i fråga om rättshandling som har företagits efter ikraftträdandet.

3. Är mål om underhåll anhängigt vid ikraftträdandet. prövas målet enligt äldre bestämmelser. _

4. Talan om underhållsbidrag som har väckts före utgången av år 1979 får utan hinder av 5 kap. 7å och 11 kap. 14aå andra stycket i nya lydelsen bifallas för längre tid tillbaka än tre år före den dag då talan väcktes, i den mån inte fordran på bidraget skulle ha preskriberats enligt äldre bestämmelser.

6 Senaste lydelse 19731944.

• Sida 27
•  Original

Prop. 1978/79:12 27

5. Talan om underhållsbidrag enligt 5 kap. 5 & i den nya lydelsen får ej avse tid före utgången av år 1977. |

6. Bidragsskyldighet som har bestämts enligt äldre bestämmelser skall bestå enligt vad som följer av domen eller avtalet. Vad som är föreskrivet i 11 kap. 14 & andra stycket i dess äldre lydelse om att bidrag skall upphöra att utgå, om den underhållsberättigade ingår nytt äktenskap, skall fortfarande gälla i fråga om bidrag som har bestämts före ikraftträdandet.

7. Bidragsskyldighet som har bestämts enligt äldre bestämmelser skall fullgöras enligt de nya bestämmelserna. Rätten att kräva ut underhållsbidrag som har förfallit till betalning går dock inte förlorad före utgången av år 1979, om den inte skulle ha gått förlorad dessförinnan enligt äldre bestämmel-

ser. 8. För bidragsskyldighet som har bestämts enligt äldre bestämmelser

gäller i fråga om jämkning de nya bestämmelserna. 9. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i den nya lagen, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

4. Förslag till Lag om ändring i utsökningslagen (1877:31 s. ])

Härigenom föreskrivs att 54 aå utsökningslagen (1877131 5. 1) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

54aål På grund av skriftlig, av två På grund av skriftlig, av två personer bevittnad förbindelse får personer bevittnad förbindelse får utmätning äga rum för bidrag, som utmätning äga rum för bidrag, som någon enligt förbindelsen skolat någon enligt förbindelsen skolat

1 Senaste lydelse 19761615. Ändringen innebär bl. a. att andra stycket upphävs.

• Sida 28
•  Original

Prop. 1978/79:12

Nuvarande lydelse

utgiva till fullgörande av underhålls- skyldighet jämlikt giftermåls- eller föräldrabalken eller skolat erlägga till barnavårdsnämnd såsom ersättning för barns vård jämlikt barnavårdsla- gen. Beträffande underhållsbidrag till make skall dock vad nu sagts ej äga tillämpning, med mindre makar- na under den tid bidraget avser levde och alltjämt leva åtskilda på grund av söndring eller efter henzski/lnad.

Har bidrag som avses i I mom. förfallit till betalning tidigare än tre är innan ansökan gjordes. för utmätning på grund av förbindelsen ej ske, om gäldenären påstår att bidraget guldits och invändningen ej kan med hänsyn till omständigheterna i övrigt lämnas utan avseende.

28

Föreslagen lydelse

utgiva till fullgörande av underhålls- skyldighet jämlikt giftermåls- eller föräldrabalken eller skolat erlägga till barnavårdsnämnd såsom ersättning för barns vård jämlikt barnavårdsla- gen ( 1960:97 ). Beträffande under- hållsbidrag som skall utgivas till gälde- närens make/ör makens egen del eller för makarnas bara skall dock vad nu sagts äga tillämpning endast om makarna under den tid bidraget avser ei varaktigt bodde tillsammans och alltjämt ej göra det.

Är talan om förbindelsen anhängig vid domstol, äger denna förordna. att utmätning på grund av förbindelsen tills vidare ej får äga rum.

Den som vill erhålla utmätning skall ingiva förbindelsen i huvud- skrift till utmätningsmannen.

Den som vill erhålla utmätning skall ingiva förbindelsen i huvud- skrift eller, om utmätningsmannen anser det tillräckligt, i bestyrkt avskrift.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979. Bestämmelserna i 2 mom. i paragrafens äldre lydelse gäller dock fortfarande intill utgången av år 1979.

• Sida 29
•  Original

Prop. 1978/79:12 29

6. Förslag till

30

Lag om ändring i lagen ( 1964:1143 ) om bidragsförskott

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (l964:l43) om bidragsförskottl dels att 1, 2, 4, 7, 15 och 18 åå skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 4a å, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Tillkommer vårdnaden om barn, som är svensk medborgare och bosatt i riket, endast en av föräldrarna eller står barnet icke under föräldrarnas vårdnad. utgår enligt vad nedan stadgas av allmänna medel bidrags- förskott till barnet i förhållande till fader eller moder, som ej har vård- naden om barnet.

Bidragsförskott utgår även till häri riket bosatt barn som icke är svensk medborgare om vårdnadshavaren är bosatt i riket och antingen barnet eller vårdnadshavaren sedan minst sex månader vistas i riket.

Fader eller moder, som ej har vård- naden om barnet. benämnes i denna lag underhållsskyldig.

Bidragsförskott utgår icke därest a) barnet har tillsammans med den

Lagen omtryckt 19761277.

F äreslagen lydelse

] enlighet med vad som föreskrivs i denna lag lämnas bidragsförskott av allmänna medel till barn som är bosatt här i landet. Är barnet inte svensk medborgare, tillämpas dock lagen endast om också barnets vårdnadsha- vare är bosatt här i landet och antingen denne eller barnet vistas här sedan minst sex månader.

Om ingen av föräldrarna eller endast en av dem har vårdnaden om barnet. lämnas bidragsförskott i för- hållande till förälder som inte har vårdnaden, såvida denne inte varak- tigt bor tillsammans med barnet. Om båda föräldrarna har vårdnaden om barnet gemensamt men barnet varak— tigt bor tillsammans med endast en av dem, lämnas bidragsförskott i förhål- lande till den andra föräldern.

Förälder i förhållande till vilken bidragsh'rskott lämnas enligt andra stycket kallas i lagen underhållsskyl- dig. Vad som sägs i lagen om vård- nadshavare gäller, ifall då barnet står under bådaföräldrarnas vårdnad, den avförd/drama som varaktigt bor till- sammans med barnet.

Bidragsförskott lämnas ej, om a) vårdnadshavaren uppenbarligen

• Sida 31
•  Original

Prop. 1978/ 79:12 31

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

utan giltigt skäl underlåter att vidtaga eller medverka till åtgärder för att få underhållsbidrag eller faderskap till barnet fastställt;

b) det föreligger grundad anledning antaga att den underhållsskyldige i vederbörlig ordning betalar fastställt underhållsbidrag icke understigande vad som skulle utgå i bidragsförskott enligt 4 å första och andra styckena;

c) det finnes uppenbart att den underhållsskyldige annorledes sörjt eller sörjer för att barnet erhåller motsvarande underhåll;

d) vårdnadshavaren uppenbarligen ' d) barnet av annat skäl uppenbar- utan giltigt skäl underlåter att vidtaga ligen saknar behov av bidragsför- el/er medverka till åtgärder för att få skott. underhållsbidrag eller faderskap till barnet fastställt.

underhållsskyldige:

4 &

Bidragsförskott utgör för år räknat fyrtio procent av det basbelopp som enligt 1 kap. 6å lagen (1962:381) om allmän försäkring har fastställts för månaden före den som bidragsförskottet avser.

Skall bidragsförskott utgå i förhållande till såväl fader som moder eller är barnet berättigat till barnpension enligt 8 kap. 5 å lagen om allmän försäkring, utgör dock bidragsförskottet trettio procent av det basbelopp som anges i första stycket, i förra fallet i förhållande till varje underhållsskyldig.

Föreligger grundad anledning antaga att fastställt underhållsbidrag betalas i vederbörlig ordning, utgör bidragsförskottet skillnaden mellan förskottsbe- Iopp enligt första eller andra stycket samt underhållsbidragets belopp.

Bidragsförskott utgår ej med högre belopp än underhållsbidraget. därest vårdnadshavaren uppenbarligen utan giltigt skäl underlåter att vidtaga eller medverka till å tgärder för attfå under- hållsbidraget höjt.

4a

Om det underhållsbidrag som har blivit fastställt uppenbarligen under- stiger vad den underhållsskyldige bör erlägga i bidrag. lämnas inte bidrags- förskott enligt första eller andra stycket med högre belopp än underhållsbidra- get. Ifall som avses i tredje stycket lämnas inget bidragsförskott.

&

Har när underhållsbidrag skal/fast- ställas beaktats att den underhålls- skyldige i väsentlig mån fullgör sin underhållsskyldighet genom att ha barnet hos sig, minskas bidragsför—

• Sida 32
•  Original

Prop. 1978/79:12

Nuvarande lydelse

Sedan bidragsförskott sökts skall, under förutsättning att den under- hållsskyldiges vistelseort är känd eller kan utrönas, omedelbart till honom avsändas meddelande om ansökningen med föreläggande att, därest han har något att anföra i anledning av ansökningen. inom viss kort tid muntligen eller skrift- ligen yttra sig. ] meddelandet skall tillika lämnas underrättelse om stad- gandena i 2 å a). b) och c) samt 4 å tredje stycket.

När försäkringskassan meddelat beslut i ärendet, skall sökande och vårdnadshavare skriftligen under- rättas om beslutet. Beslutet skall skriftligen delgivas den underhålls- skyldige. Har ansökan om bidrags- förskott ej bifallits eller bifallits endast till viss del. skall beslutet delgivas även sökanden och vård- nadshavaren. Har förskott beviljats, skall därvid underrättelse lämnas sökanden och vårdnadshavaren om stadgandena i 12 och 13 åå samt, i annat fall än som avses i 4å tredje stycket, den underhållsskyldige om

32

Föreslagen lydelse

skottet med belopp som svarar mot den del av underhållsskyldigheten som fullgörs på detta sätt.

Har den underhållsskyldige rätt till avdrag på underhållsbidraget enligt 7 kap. 4 å" föräldrabalken därför att han har haft barnet hos sig och skall avdraget beaktas enligt 15 _å' vid åter- krav av bidragsförskott, minskas kom- mande bidrags/örskott med belopp som skall beaktas vid återkravet.

&

Sedan bidragsförskott sökts skall. under förutsättning att den under- hållsskyldiges vistelseort är känd eller kan utrönas, omedelbart till honom avsändas meddelande om ansökningen med föreläggande att, därest han har något att anföra i anledning av ansökningen, inom viss kort tid muntligen eller skrift- ligen yttra sig. I meddelandet skall tillika lämnas underrättelse om stad- gandena i ] 5 första och andra styck- ena, 2 å b), c) och d) samt 4 å tredje stycket.

När försäkringskassan meddelat beslut i ärendet, skall sökande och vårdnadshavare skriftligen under— rättas om beslutet. Beslutet skall skriftligen delgivas den underhålls- skyldige. Har ansökan om bidrags- förskott ej bifallits eller bifallits endast till viss del, skall beslutet delgivas även sökanden och vård- nadshavaren. Har förskott beviljats, skall därvid underrättelse lämnas sökanden och vårdnadshavaren om stadgandena i 12 och 13 åå samt, i annat fall än som avses i 4å tredje stycket, den underhållsskyldige om

• Sida 33
•  Original

Prop. 1978/79:12

Nuvarande lydelse

föreskrifterna i 2 å a). b) och c) samt 16 å.

15å

I den mån bidragsförskott svarar mot fastställt underhållsbidrag inträ- der den försäkringskassa hos vilken den underhållsskyldige är inskriven eller skulle ha varit inskriven om han uppfyllt åldersvillkoret i 1 kap. 4å lagen (19621381) om allmän försäk- ring i barnets rätt till underhållsbi- drag gentemot den underhållsskyl- dige. Är den underhållsskyldige ej inskriven och skulle han ej heller under angiven förutsättning ha varit inskriven hos allmän försäkrings- kassa, inträder Stockholms läns all- männa försäkringskassa i barnets rätt.

33

Föreslagen lydelse

föreskrifterna i 2 å b), c") och d) samt 16 ä.

1 den mån bidragsförskott svarar mot fastställt underhållsbidrag inträ- der den försäkringskassa hos vilken den underhållsskyldige är inskriven eller skulle ha varit inskriven om han uppfyllt åldersvillkoret i 1 kap. 4å lagen ( 1962:381 ) om allmän försäk- ring intill belopp som har lämnats i bidragsförskott i barnets rätt till underhållsbidrag gentemot den un- derhållsskyldige. Är den underhålls- skyldige ej inskriven och skulle han ej heller under angiven förutsättning ha varit inskriven hos allmän försäk- ringskassa, inträder Stockholms läns allmänna försäkringskassa i barnets rätt.

Har den underhållsskyldige rätt till avdrag på underhållsbidraget enligt 7kap. 4 å" föräldrabalken därför att han har haft barnet hos sig, skall han, för att avdraget skall kunna beaktas vid återkrav av bidragsförskott enligt första stycket. anmäla detta till försäk- ringskassan inom tre månader från utgången av den kalendermånad då vistelsen upphörde. Den underhålls- skyldige skall genom intyg av den andra föräldern eller. om sådant intyg inte kan erhållas, på annat sätt styrka att han har haft barnet hos sig under den tid som avdraget avser.

Oavsett vad som har bestämts genom dom eller avtal beaktas avdrag som avses i andra stycket endast om den underhållsskyldige har haft barnet hos sig under en sammanhängande tid av minst fem hela dygn.

• Sida 34
•  Original

Prop. 1978/79:12

Nuvarande lydelse

34

Föreslagen lydelse

18å

Försäkringskassa som avses i 15 å får besluta att återkrav gentemot den underhållsskyldige för det allmän- nas räkning skall eftergivas. Eftergift får meddelas om det är skäligt med hänsyn till att den underhållsskyldige varit sjuk, arbetslös, omhändertagen för vård eller haft stor försörjnings- börda. Eftergift får också meddelas om det av annan anledning framstår som skäligt.

Försäkringskassa som avses i 15 å får besluta att återkrav gentemot den underhållsskyldige för det allmän- nas räkning skall eftergivas helt eller delvis. Eftergift får meddelas om det är påkallat av ändring i den under- hållsskyldiges ekonomiska förhållan- den. Eftergift får också i övrigt meddelas om det framstår som skäligt med hänsyn till den under- hållsskyldiges personliga förhållanden eller av annan särskild anledning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979 i fråga om 1,2 och 4 åå, 4 a å första stycket, 7 och 18 åå samt den 1 januari 1980 beträffande 4 a å andra stycket och 15 å.

7 Förslag till Lag om ändring i lagen ( 1966:680 ) om ändring av vissa underhålls-

bidrag

Härigenom föreskrivs att 1 och 3 åå lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Är någon skyldig att till fullgö- rande av lagstadgad underhållsskyl- dighet på särskilda tider utge bidrag i svenskt mynt till make, förutva- rande make, barn, makes barn, fader eller moder, ändras bidragets belopp enligt denna lag med hänsyn till penningvärdets förändring.

Föreslagen lydelse

ål

1 .

Är någon skyldig att till fullgö- rande av lagstadgad familjerättslig underhållsskyldighet på särskilda ti- der utge bidrag i svenskt mynt till make, förutvarande make, eget barn eller annans barn, ändras bidragets belopp enligt denna lag med hänsyn till penningvärdets förändring.

Lagen äger ej tillämpning, om dom eller avtal varigenom bidraget bestämts innehåller föreskrift om att bidraget skall vid ändring i penningvärdet eller den bidragspliktiges inkomster utgå med ändrat belopp enligt grunder som anges i domen eller avtalet.

1 Senaste lydelse l971:89l.

• Sida 35
•  Original

Prop. 1978/79:12

Nuvarande lydelse

35

Föreslagen lydelse

se

Bidragsbelopp som höjts enligt 2 å samt bidragsbelopp som senast be— stämts eller bestämmes efter utgång— en av år 1965 ändras i anslutning till basbeloppet enligt lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring. Ändring sker första gången den 1 april det år basbeloppet för april månad med minst fem prOCent över— eller underskrider basbeloppet för april 1966 och därefter den 1 april varje år basbeloppet för mars månad med minst fem procent över- eller underskrider det basbelopp som låg till grund för senaste ändring.

Bidragsbeloppet ändras med det procenttal med vilket basbeloppet ändrats. Brutet procenttal avrundas till närmast lägre hela procenttal. Procenttalet fastställes av myndig— het, som Konungen bestämmer.

Bidragsbelopp som höjts enligt 2 å samt bidragsbelopp som senast be- stämts eller bestämmes efter utgång- en av år 1965 ändras i anslutning till basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Ändring sker första gången den 1 april det år basbeloppet för april månad med minst fem procent över- eller under- skrider basbeloppet för april 1966 och därefter den 1 april varje år basbe- loppet för mars månad med minst fem procent över- eller underskrider det basbelopp som låg till grund för senaste ändring. Bidragsbelopp som år 1979 eller därefter bestämmes under tiden januari—mars ändras dock tidigast den 1 april året därpå.

Bidragsbeloppet ändras med det procenttal med vilket basbeloppet ändrats. Bidragsbelopp till eget eller annans barn ändras dock fr. o. m. den I april 1979 endast med ett procenttal som utgör sju tiondelar av det nämnda procenttalet. Är procenttal/ör ändring av bidragsbelopp brutet, avrundas det till närmast lägre hela procenttal. Procenttalenför ändring av bidragsbe- lopp fastställes av myndighet som regeringen bestämmer.

Bidrag, vars belopp efter ändringen slutar på öretal, utgår med närmast lägre krontal.

Denna lag träderi kraft såvitt avser 1 å den 1 juli 1979 och såvitt avser 3 å den 1 januari 1979.

Har underhållsbidrag bestämts till fader eller moder med stöd av 7 kap. 3 å föräldrabalken i dess lydelse intill den 1 juli 1979, skall bidragsbeloppet ändras enligt vad som i denna lag är föreskrivet om underhållsbidrag till make eller förutvarande make.

2Senaste lydelse 1972:583.

• Sida 36
•  Original

Prop. 1978/79:12

8. Förslag till

36

Lag om ändring i införsellagen (19682621)

Härigenom föreskrivs i fråga om införsellagen (1968z621) dels att l6å skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 15a å, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 a _å' Har gäldenären rätt till avdrag på underhållsbidrag enligt 7 kap. 4 55

föräldrabalken . får belopp som på grund härav tillgodoräknas honom ej tagas i anspråk genom införsel för

fordran som tillkommer annan än den underhållsberättigade eller någon som inträtt i dennes rätt.

lös"

Om underhållsbidrag som avses i 5 kap. 5 5 giftermålsbalken överstiger vad som skäligen bör tillkomma familjen, får underhållsbidraget vid tillämpning av 15 å jämkas med hänsyn till annan fordran för vilken införsel samtidigt äger rum. Är det påkallat av särskilda skäl får jämk- ning ske även av annat underhållsbi- drag, om detta uppenbart överstiger vad som skäligen fordras för den underhållsberättigades försörjning.

Bor gäldenären varaktigt tillsam- mans med sin make och överstiger underhållsbidrag till maken eller till makarnas barn vad som skäligen bör tillkomma underhållsberätti— gade, får underhållsbidraget vid tillämpning av 15å jämkas med hänsyn till annan fordran för vilken införsel samtidigt äger rum. Är det påkallat av särskilda skäl får jämk- ning ske även av annat underhållsbi- drag, om detta uppenbart överstiger vad som skäligen fordras för den underhållsberättigades försörjning.

den

Första stycket äger motsvarande tillämpning, om skatteavdrag eller utmätning ej kan äga rum till följd av införsel för underhållsbidrag,som avses där.

Denna lag träder i kraft såvitt avser 15 a å den 1 januari 1980 och såvitt avser 16 å den 1 juli 1979.

• Sida 37
•  Original

Prop. 1978/79:12

9. Förslag till

37

Lag om ändring i lagen ( 1969:620 ) om ersättning i vissa fall för

utgivna underhållsbidrag

Härigenom föreskrivs att ] å lagen ( 1969:620 ) om ersättning i vissa fall för utgivna underhållsbidrag skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lål

Den som på grund av förordnande enligt 7 kap. 12å föräldrabalken i mål om fastställande av faderskap utgivit underhållsbidrag till barn har rätt att av allmänna medel återfå vad han utgivit, om domstolen genom dom eller beslut som vunnit laga kraft skilt målet från sig utan att mannen blivit underhållsskyldig.

Den som på grund av förordnande enligt 7 kap. 15 å föräldrabalken i mål om fastställande av faderskap utgivit underhållsbidrag till barn har rätt att av allmänna medel återfå vad han utgivit, om domstolen genom dom eller beslut som vunnit laga kraft skilt målet från sig utan att mannen blivit underhållsskyldig.

Vad som sägs i första stycket om rätt till ersättning av allmänna medel gäller också för det fall att underhållsbidrag utgivits på grund av att mannen i skriftlig, av två personer bevittnad handling, som godkänts av barnavårds- nämnden, åtagit sig att utge underhåll för tid, intill dess resultatet av blodundersökning om faderskapet föreligger, och blodundersökningen visar att han icke kan vara fader till barnet. Är hans faderskap enligt blodunder- sökningen osannolikt, har han rätt till ersättning för utgivna underhållsbi- drag, såvida talan om faderskapet icke väckes mot honom inom sex månader från det utlåtandet över blodundersökningen förelåg. Oavsett resultatet av blodundersökningen föreligger rätt till ersättning, om han genom lagakraft- vunnen dom friats från faderskapet eller om annan man på grund av lagakraftvunnen dom eller erkännande är att anse som fader till barnet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

]Senaste lydelse l976:625.

• Sida 38
•  Original

Prop. 1978/79:12

10. Förslag till

38

Lag om ändring i lagen ( 1846:807 ) om handläggning av domstols- ärenden

Härigenom föreskrivs att 6å lagen ( 1946:807 ) om handläggning av domstolsärenden skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 å' Under-rätt är vid handläggning av ärende domför med en lagfaren domare, om ej annat följer av vad som föreskrives nedan i denna paragraf. Vid annan handläggning än som sägs i 3 eller 4å skall rätten hava den sammansättning som anges i tredje stycket,

om ärendet är tvistigt, om eljest särskild anledning föreligger därtill, eller om ärendet angår

1. samtycke till hävande av tjänst-e- eller arbetsavtal som barn ingått, medgivande till äktenskap enligt 2 kap. 2å giftermålsbalken eller till åtgärd beträffande makars egendom enligt 5 kap. 145 eller 6 kap. 6å

1. medgivande till äktenskap en- ligt 2 kap. 2 å giftermålsbalken eller till åtgärd beträffande makars egen- dom enligt 6 kap. 6å nämnda balk eller förordnande angående sådan egendoms förvaltning i andra fall,

nämnda balk eller förordnande angå- ende sådan egendoms förvaltning i andra fall,

2. talan mot överförmyndares beslut,

3. nedsättning av bolags aktiekapital eller grundfond, tillstånd till vinstut- delning i bolag, skyldighet för bolag eller förening att träda i likvidation, förordnande eller entledigande av likvidator eller tillstånd till försäljning av egendom under likvidation eller till fusion,

4. förvaltning av stiftelse, eller

5. tillstånd till viss förvaltningsåtgärd i annat fall än som avses ovan i detta stycke.

1 fall som avses i andra stycket skall rätten bestå av en lagfaren domare och nämnd, när ärendet skall prövas enligt giftermålsbalken eller föräldrabalken , samt eljest av minst tre och högst fyra lagfarna domare. Har nämnd säte i rätten äger 15 kap. 29 och 30 åå giftermålsbalken motsvarande tillämp- ning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

1 Senaste lydelse 1973:1155.

• Sida 39
•  Original

Prop. l978/79:12 39

11 Förslag till Lag om ändring i lagen ( 1962:512 ) om indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller

Norge

Härigenom föreskrivs att 2 å lagen ( 1962:512 ) om indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge skall ha nedan angivna lydelse.

Föreslagen lydelse 2 &

Framställning om erhållande av verkställighet göres hos myndighet i den fördragsslutande stat, där sökanden vistas, eller i den stat, där domen eller beslutet meddelades eller förbindelsen ingicks.

Vistas sökanden i Sverige, göres framställning direkt hos vederbörande utmätningsman.

Framställning, som gjorts hos myndighet i Danmark, Finland, Nuvarande lydelse

Framställning, som gjorts 1 Dan- mark, Finland, lsland eller Norge,

Island eller Norge, skall översändas till vederbörande länsstyrelse här i riket eller, om ovisshet råder angå-

skall av behörig myndighet över- sändas till vederbörande länsstyrelse här i riket eller, om ovisshet råder

ende behörig länsstyrelse, till utri- angående behörig länsstyrelse, till kesdepartementets rättsavdelning. utrikesdepartementets rättsavdel- Behöriga att översända framställning- ning. en ära:

i Danmark: överövrigheten (i Kö- penhamn överpresidenten och eljest vederbörande amtman) eller, om ovisshet råder angående behörig över- övrighet, justitieministeriet: i F inland: vederbörande länsstyrelse eller, om ovisshet råder angående behörig länsstyrelse, ministeriet för utrikesärendena; i Island: justitieministeriet: samt i Norge: vederbörande fjrlkesman eller, om ovisshet råder angående behörigfylkesman, soda/departemen- tet, när fråga är om bidrag till barn utom äktenskap eller moder till sådant barn, och eljest justitiedepartemen- tet. Myndighet, som i Danmark, Finland, Island eller Norge förskottsvis utbetalat bidrag, äger göra framställning om indrivning av bidraget direkt hos

• Sida 40
•  Original

Prop. 1978/79:12 40

svensk myndighet enligt vad i tredje stycket sägs.

Handling, som är avfattad på finska eller isländska språket, skall vara åtföljd av bestyrkt översättning i erforderliga delar till svenska, danska eller norska språket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979.

• Sida 41
•  Original

Prop. uns/79:12 41

Utdrag Inledning JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1978-06-08

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ullsten, Romanus, Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Wikström, Johansson, Frig- gebo, Wirtén

Föredragande: statsrådet Romanus

Lagrådsremiss om underhåll till barn och frånskilda, m. m.

2.2. Underhållsskyldigheten mellan makar 2.2.1 Underhållsskvldigheren under äktenskapet

l 5 kap. GB har meddelats allmänna bestämmelser om makars rättsförhål- landen, bl. a. om underhållsskyldigheten under äktenskapet. Kapitlet inleds med en allmänt formulerad bestämmelse i 1 å, enligt vilken man och hustru är skyldiga varandra trohet och bistånd samt har att i samråd verka för familjens bästa.

De egentliga reglerna om underhållsskyldighet inleds med 2 å. Enligt denna är var och en av makarna skyldig att efter sin förmåga bidra till familjens tillbörliga underhåll. Dit räknas vad som är nödvändigt för den gemensamma hushållningen och barnens uppfostran samt för att tillgodose vardera makens särskilda behov. Underhållsskyldigheten kan fullgöras genom tillskott i pengar, genom verksamhet i hemmet eller på annat sätt. Underhållsreglerna bygger på tanken att makarna under äktenskapet skall leva på samma ekonomiska standard.

Om ena maken inte har egna tillgångar eller tillgångarna inte räcker för att klara av utgifterna för makens särskilda behov och för vad maken annars med hänsyn till makarnas levnadsförhållanden "enligt sed” har att ombesörja för familjens underhåll, är andra maken skyldig att i lämpliga poster bidra med de pengar som behövs (3 å). Denna rätt till bidrag har dock inte make som visar oförmåga att ha hand om pengar eller av annan särskild orsak inte bör få sköta utgifterna.

Om den ena maken för att fullgöra sin underhållsskyldighet lämnar andra maken pengar eller annat för dennes särskilda behov, blir detta mottagarens egendom (4 å). Också besparingar av sådana medel tillhör mottagaren. Motsättningsvis gäller att äganderätten till pengar som har lämnats över för den gemensamma konsumtionen. inkl. barnens uppfostran, tillkommer den make som har lämnat pengarna, liksom besparingar av dessa medel.

Gällande rätt

• Sida 50
•  Original

Prop. 1978/ 79:12 50

Om en make uppenbart försummar sin underhållsplikt kan rätten på yrkande av andra maken förplikta den försumlige att betala underhållsbidrag (Så). Bidraget skall avse de utgifter för familjens underhåll som maken ”enligt sed" har att ombesörja eller som rätten med hänsyn till omständig- heterna finner skäligen böra anförtros denne. Av grunderna för 6 å anses följa att bidrag kan fastställas endast för framtiden.

[ 6 å ges bestämmelser för den situationen att en make har bidragit med mer till familjens underhåll än sorr. har ålegat denne enligt 2 å. Om maken under ett kalenderår har haft utgifter som uppenbarligen överstiger vad han eller hon har varit skyldig att skjuta till enligt 2 å, kan maken kräva den andra maken på ersättning. Regeln gäller om inte annat har avtalats eller med hänsyn till omständigheterna får antas vara avsett. Särskilda inskränkningar gäller dock i fråga om rätten att göra kravet gällande.

De regler för vilka nu har redogjorts avser underhållsskyldigheten mellan samlevande makar. Under bestämmelserna inbegrips också det fall att makarna av någon mera tillfa'llig anledning inte bor tillsammans.

Om makar lever åtskilda på grund. av söndring är make skyldig att bidra till andra makens underhåll enligt de grunder som anges i 2 å (7 å första stycket). Underhållsskyldigheten mellan makar som lever åtskilda medan betänketid som föregår äktenskapsskillnad löper regleras av detta stadgande. Bidrag enligt 7 å avser endast make. Bidragsskyldigheten beträffande barnen i de fall makarna lever isär regleras helt i FB ( 7 å andra stycket). Regleringen bygger på den förutsättningen att domstol har meddelat beslut enligt 6 kap. 7 å FB om vem av föräldrarna som i detta fall skall ha vårdnaden om barnen.

Ett i dom eller avtal fastställt periodiskt bidrag till familjens eller enbart makes underhåll kan under vissa förhållanden ändras. Domstols beslut om underhållsbidrag enligt 5 eller 7 å kan sålunda på yrkande av endera maken omprövas när ändrade förhållanden påkallar det (9 å). Avtal om underhåll eller annan fråga som avses i 2, 3, 7 eller 8 å kan jämkas om rätten finner avtalet uppenbart obilligt eller om ändrade förhållanden påkallar det (10 å). I stället för att gå till domstol kan makarna träffa avtal om ändring.

För att makarna skall kunna bedöma underhållsskyldighetens fördelning är de skyldiga att ge varandra de upplysningar om sina ekonomiska förhållanden som är nödvändiga (] 1 å).

I 12 å regleras den s. k. hushållsfullmakten. Huvudregeln är att var och en av makarna — förutsatt att de inte lever åtskilda på grund av söndring - "för den dagliga hushållningen och barnens uppfostran" med förpliktande verkan även för den andra maken får ingå sådana rättshandlingar som brukar företas för dessa ändamål. 1 7 kap. 2å andra stycket GB finns en kompletterande bestämmelse om att makarna blir solidariskt ansvariga för skulder som härrör ur sådan rättshandling som avses i 5 kap. 12 å. Beträffande hustrus ansvar för dessa skulder finns dock samtidigt vissa särregler (7 kap. 3—5 åå). Om make missbrukar sin behörighet kan denna med tillämpning av 13 å tas ifrån honom eller henne. Beslut om detta fattas av rätten på yrkande av andra

Gällande rät!

• Sida 51
•  Original

Prop. 1978/79:12 _ . 51

maken. Beslutet kan upphävas om makarna är ense om det ellerom det visas att förhållandena har ändrats. .

Även i andra fall när makar inte lever isär på grund av söndring har det ansetts påkallat att låta ena maken representera den andre. Enligt 14 å får ena maken företräda den andra, om denne på grund av bortavaro eller sjukdom inte själv kan sköta sina angelägenheter. Behörigheten gäller angelägenhet som inte utan olägenhet kan skjutas upp. och makc får därvid så långt det behövs förfoga över den andras egendom och ingå förbindelser för dennes räkning. Med hänsyn till den bortavarande eller sjuke makens underhålls- plikt har andra maken också behörighet att uppbära avkastningen av dennes egendom och annan inkomst. Maken kan även pantsätta och avyttra egendom om det är nödvändigt för familjens försörjning. Rättens medgi- vande måste dock inhämtas till försäljning och inteckning m.m. av fast egendom. Om det finns ombud, förmyndare eller god man för den sjuke eller bortavarande har den andra maken dock ingen representationsrätt.

2.2.2. Under/rä/Isskv/digheren eller äktenskapsskillnad

Enligt nu gällande skilsmässoregler, som trädde i kraft den 1 januari 1974 (SFS 1973:645), kan makar få äktenskapsskillnad omedelbart om de är överens om det. Har make barn under sexton år som står under makens vårdnad skall äktenskapsskillnaden dock föregås av betänketid (11 kap. 1 å GB). Vill endast en av makarna att äktenskapet skall upplösas har make rätt till äktenskapsskillnad efter betänketid (2 å). Betänketid löper minst sex månader och högst ett år (3 å). Särskilda fall av rätt till äktenskapsskillnad utan föregående betänketid anges i 4 och 5 åå. — Skilsmässoreformen innebar att institutet hemskillnad avskaffades.

Efter upplösning av äktenskapet genom äktenskapsskillnad gäller en mera begränsad underhållsskyldighet än under äktenskapet. Om ena maken är i behov av bidrag till sitt "tillbörliga underhåll” kan andra maken åläggas att betala bidrag efter vad som är skäligt med hänsyn till förmågan och övriga omständigheter (11 kap. 14 å första stycket GB). Vid prövningen av underhållsfrågan skall beaktas att make kan ha särskilt behov av bidrag för tiden närmast efter äktenskapsskillnaden. Sistnämnda föreskrift kom till i samband med Skilsmässoreformen. Man ville med den betona att den ekonomiskt svagare partens behov av en omställningstid skulle beaktas även sedan den övergångstid som hemskillnadstiden innebar hade avskaffats. Vanligast är att ett underhållsbidrag bestäms att utgå periodiskt på bestämda tider. Det kan emellertid också, om den underhållsskyldiges förmögenhets- förhållanden och omständigheterna i övrigt föranleder det, bestämmas till ett engångsbelopp. Ett periodiskt bidrag skall upphöra om den underhållsberät- tigade gifter om sig (l4å andra stycket).

Dom eller avtal om underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad kan jämkas enligt regler liknande dem som gäller underhåll under äktenskapet. Vad som

Gällande rätt

• Sida 52
•  Original

Prop. 1978/79:12 52

har bestämts om underhållsbidrag till frånskild make kan sålunda ändras om ändrade förhållanden påkallar det. Här finns dock några begränsningar som inte gäller bidrag under äktenskapet. Bara om synnerliga skäl föreligger får underhållsbidrag dömas ut om bidrag inte tidigare har utgått, eller höjas utöver det högsta belopp'till vilket bidraget tidigare har varit bestämt (15 å första stycket). Vidare kan rätten inte jämka ett engångsbelopp på grund av ändrade förhållanden (15 å andra stycket).

Ett avtal om underhållsbidrag som makar har träffat med avseende på förestående äktenskapsskillnad kan jämkas också om avtalet är uppenbart obilligt för ena maken. Rätten till talan är förlorad om talan inte väcks inom ett år från det äktenskapsskillnaden meddelades (16 å som också gäller avtal om annat än underhåll).

Att bidragsbeloppen automatiskt: ändras i takt med ändringar i penning- värdet framgår av den s. k. indexlagen. Den äger tillämpning både på bidrag under äktenskapet och bidrag efter äktenskapsskillnad. En redogörelse för indexlagen har lämnats i avsnitt 2.1.4 .

2.3. Underhållsskyldigheten mot föräldrar

Enligt 7 kap. 3 å andra stycket FB är barn underhållsskyldigt mot sina föräldrar. Sådan skyldighet föreligger dock endast gentemot förälder som på grund av sjukdom eller av annan dylik orsak inte kan försörja sig själv. Bestämmelsen är analog med förälders underhållsskyldighet mot vuxet barn. Barnets underhållsplikt är liksom förälderns motsvarande skyldighet mot vuxet barn beroende av om och i vad mån den underhållsskyldige har förmåga att betala underhåll.

Processer om underhåll till föräldrar är sällsynta. Någon gång begagnas underhållsbestämmelserna av ett barn, som underhållit sin far eller mor, till att regressvis yrka ersättning av sina syskon. Sådan regressrätt anses i praxis föreligga med nuvarande regler, men reglerna tillämpas restriktivt.

Bakgrunden till familje- Iagssakkun- nigas förslag

• Sida 53
•  Original

Prop. 1978/79:12 53

76:170) att också föräldrar som inte är gifta med varandra skall kunna få gemensam vårdnad om sina barn (LU 1975/76:33, rskr. 1975/761397, SFS 1976:612). Någon ändring i de grundläggande reglerna om underhållsskyl- dighet mot barn kom dock inte till stånd. En ändring av dessa regler borde enligt vad som anfördes i propositionen i allt väsentligt anstå i avvaktan på förslag från familjelagssakkunniga. Detta innebär att det i dag inte går att få bidragsskyldighet fastställd ide fall då föräldrarna inte är gifta med varandra men har gemensam vårdnad om sina barn. Inte heller gjordes vid tillfället någon ändring i reglerna om bidragsförskott, vilka har ett direkt samband med föreskrifterna om underhållsbidrag. Till följd härav är det f. n. inte möjligt att i de nyss nämnda fallen få bidragsförskott för barnen, trots att föräldrarna inte lever tillsammans.

När förslaget om gemensam vårdnad remissbehandlades uttryckte flera remissinstanser oro för att kretsen av dem som kom att utnyttja systemet med gemensam vårdnad skulle komma att begränsas till följd av de villkor som gäller för bidragsförskott. Med anledning härav tillsattes under våren 1976 inom justitiedepartementet en arbetsgrupp som skulle pröva de frågor kring bidragsförskott m. m. som anknyter till reglerna om underhållsbidrag. Arbetsgruppen skulle också i övrigt överväga frågan om ekonomiskt stöd i de situationer som kan uppkomma vid delad bosättning och gemensam vårdnad.

När förslaget om gemensam vårdnad prövades av riksdagen, betonade lagutskottet vikten av att frågan om bidragsförskott fick en tillfredsställande lösning. Utskottet tog också upp de allmänna reglerna om underhållsbidrag till barn. Med hänvisning bl. a. till att gällande regelsystem i tillämpningen ofta kunde leda till betydande svårigheter för dem som har att utge bidrag ansåg utskottetatt starka skäl talade för en reform (se närmare LU 1975/76:33 s. 96). En sådan reform kunde inte genomföras utan en mer ingående undersökning. Utskottet förordade att en översyn av reglerna kom till stånd och att denna översyn skedde med skyndsamhet.

Riksdagen anslöt sig till utskottets uppfattning i denna del. Samtidigt beslutade emellertid riksdagen också att bifalla ett i utskottet reservationsvis framlagt förslag (reservation nr 13) om ändring av bestämmelserna om jämkning av underhållsbidrag (7 kap. 8 å FB och 5 kap. 9 och 10 åå samt 11 kap. 15 å GB). Beslutet innebar att underhållsbidrag kanjämkas när ändrade förhållanden föreligger, utan att ändringen behöver vara väsentlig.

Med anledning av riksdagens hemställan uppdrog regeringen ijuni 1976 åt familjelagssakkunniga att skyndsamt göra den begärda översynen av reglerna om underhållsbidrag till barn.

Under hösten 1976 slutförde den arbetsgrupp som hade tillsatts för frågorna om bidragsförskott m. m. sitt arbete. Som ett resultat av gruppens arbete lades ibudgctpropositionen 1976/77:100(bi1. 16 s. 31) fram förslag om ändrade regler för bostadsbidrag i syfte att ekonomiskt underlätta möjlighe- terna för förälder som inte försörjer sitt barn inom familjen att ha detta boende

Bakgrunden till familje- lagssakkun- nigas förslag

• Sida 54
•  Original

Prop. 1978/79:12 54

hos sig. Förslaget antogs av riksdagen, och de ändrade bestämmelserna träddci kraft den 1 januari 1978 (SFS l977z39l). Med hänsyn till att frågorna om bidragsförskott och underhållsbidrag vid gemensam vårdnad hängde samman med de frågor som utreddes av familjelagssakkunniga och då några åtgärder på detta område inte skulle kunna genomföras samtidigt med ikraftträdandet den 1 januari 1977 av de nya vårdnadsreglerna lämnade arbetsgruppen över sitt material i denna del till familjelagssakkunniga.

1 det delbetänkande som familjelagssakkunniga nu har avgett har de lämnat förslag angående den familjerättsliga underhållsskyldigheten i dess helhet. De sakkunnigas arbete i övrigt fortsätter. Till resterande delar hör bl. a. reglerna om makars egendom, vissa arvsrättsfrågor och internationella familjerättsfrågor.

Samtidigt med familjelagssakunnigas översyn av den familjerättsliga lagstiftningen om underhållsskyldighet har inom juridiska fakulteten vid Uppsala universitet pågått ett forskningsprojekt kallat Underhåll och social— förmån. Projektet har syftat till en undersökning av underhållssystemets funktion på olika plan. Projektledaren, professor Anders Agell, har i en promemoria lämnat en sammanfattning av arbetet. Promemorian bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.

4.2. Underhållsskyldigheten mot barn 4.2.1 De grundläggande bestämmelserna om underhållsskyldigheten

Enligt familjelagssakkunnigas mening bör uppfattningen att fö räl d - rarnas skyldighet att underhålla sina barn är ovillkorlig överges i dagens samhälle. Om föräldrarna har förmåga att ge barnet en högre standard måste det enligt de sakkunniga anses självklart att denna standard- höjning också får komma barnet till del. Däremot finns det ingen anledning att av den förälder som saknar medel till annat än sitt eget uppehälle utdöma underhållsbidrag till barnet. Beloppet kan inte tas ut i exekutiv väg till följd av reglerna om vad som skall förbehållas gäldenären för eget underhåll. Följden kan då bara bli en växande underhållsskuld. De sakkunniga anser det därför naturligt att föräldrarnas ekonomiska förhållanden tillmäts avgörande bety- delse för deras underhållsskyldighet och att detta kommer till uttryck redan i de grundläggande bestämmelserna i 7 kap. 1 &" FB. Enligt de sakkunnigas mening bör av paragrafen också framgå att underhållsskyldigheten skall gälla endast i den mån inte barnet på annat sätt får bidrag till kostnaderna eller har egna tillgångar. Med bidrag som minskar underhållsskyldigheten avser de sakkunniga allmänna och särskilda socialförmåner för barnet i den mån inte förmånens eget syfte eller konstru .(tion talar emot en minskning.

De sakkunniga stryker under det angelägna i att snabbt lätta bördorna för de underhållsskyldiga. Om den reform rörande återkrav vid bidragsförskott som de sakkunniga har föreslagit: (se avsnitt 4.2.4) uppskjuts. anser de sakkunniga det angeläget att man i anslutning till 7 kap. 2 & FB snarast anger _ riktlinjer för vilka belopp som den underhållsskyldige och hans familj

Fam iljelags - sakkunniga

• Sida 57
•  Original

Prop. 1978/79:12 57

behöver för olika ändamål. så att inte underhållsbidraget inkräktar på det nödvändiga livsuppehållet. De förslag till beräkning av återkravens storlek som lagts fram i fråga om bidragsförskotten skulle enligt de sakkunniga kunna tillämpas i sina huvuddrag.

Beträffandefråganomunderhållsskyldighetens längdanserde sakkunniga det naturligt att anknyta till den tidpunkt då barnet blir myndigt, dvs. när det fyller 18 år. I den utsträckning barnets grundutbildning då inte är avslutad bör dock underhållsskyldigheten kvarstå till dess skolgången är slut. Med ordet "kvarstår" vill de sakkunniga markera att det inte får ha varit något längre avbrott i barnets skolgång. Till skolgången hänförs grundskola, gymnasieskola och annan grundläggande utbildning som är jämförlig med sådan skola. De sakkunniga föreslår att de nuvarande bestämmelserna i 7 kap. l å andra stycket FB ändras i enlighet med detta.

Med hänsyn till det ekonomiska skydd som lämnas genom sjukförsäkring. förtidspension och sjukbidrag anser de sakkunniga att de nuvarande bestämmelserna i 7 kap. 3 & första stycket FB om förälders u n d e r h å ! ls - skyldighet mot vuxet barn som på grund av sjukdom e. d. är ur stånd att själv försörja sig kan avskaffas.

Enligt de sakkunniga ger reglerna i 7 kap. 4?" FB om styv förä ] de rs underhållsskyldighet mot makens barn uttryck förden själv- klara principen att alla barn i en och samma faktiska familjebildning skall leva på samma standard. Ett alternativ vore därför. yttrar de sakkunniga, att utvidga paragrafen till att gälla -— förutom som f. n. vid äktenskap — även vid fall av samboende under äktenskapsliknande förhållanden. De sakkunniga ifrågasätter dock om en sådan utvidgning skulle ha någon praktisk betydelse. Så länge föräldrarna sammanbor torde lagrummet ha endast en normbildande funktion. När det gäller situationen efter det att sammanlevnaden är hävd i ett äktenskap kan gällande bestämmelser leda till missbruk. Därtill kommer att reglernas praktiska betydelse har minskat på så sätt att barnet numera i förhållande till sin primärt underhållsskyldige förälder är berättigat inte bara till underhållsbidrag utan också till bidragsförskott. Majoriteten bland de sakkunniga anser därför att 4 & i stället för att utvidgas till att omfatta också inte gifta samboende bör upphävas. De sakkunniga betonar dock att föräldrarna så länge de sammanlever självklart har en moralisk plikt att hålla barnen i familjen på samma ekonomiska standard.

Två av de sakkunniga har reserverat sig mot majoritetens förslag. Att det inte gärna låter sig göra att utvidga bestämmelsen till att gälla barn i alla samboendeförhållanden bör enligt reservanternas mening inte leda till att bestämmelsen tas bort. Denna får anses fylla en uppgift från normbildnings- synpunkt och bör därför behållas.

De sakkunniga framhåller att förslagen om begränsning av rätten till underhåll får återverkningar utanför FB:s område. Särskilt behandlas konse- kvenserna för rätten enligt skadeståndslagen(19721207) till ersättning för förlust av underhåll (5 kap. 2 ä).

F ami/jelags - sakkunniga

• Sida 58
•  Original

Prop. 1978/79:12 58

I sammanhanget tar de sakkunniga också upp bestämmelserna i 8 kap. ÄB om underhållsbidrag ur kva rlåtenskap.Genomatt underhålls- skyldigheten gentemot vuxet sjukt barn avskaffas faller grunden för bestämmelserna i 8 kap. 2 och 3 && bort. Vidare måste bestämmelserna i 8 kap. få om bidrag till barn vars uppfostran inte är avslutad under alla omständigheter anpassas till de föreslagna ändringarna i 7 kap. FB. De sakkunniga ifrågasätter emellertid om rätten till underhållsbidrag ur kvar- låtenskapen enligt 8 kap. lä ÄB har någon verklig betydelse i dagens samhälle. De pekar bl. a. på det ekonomiska skydd som barnpensionerna ger, på de tilläggsbelopp som utgår till avlidens barn enligt villkoren för tjänstegrupplivförsäkring samt på rätten till laglott. Även om det kan frnnas fall då det föreligger behov av underhållsbidrag är det enligt de sakkunniga tveksamt om detta kan bli tillgodosett enligt 8 kap. ÄB. I större bon kan barnets behov många gånger täckas genom barnets arvslott i förening med andra förmåner. ] mindre bon kommer å andra sidan ofta den efterlevande maken att med stöd av den s. k. basbeloppsregeln i 13 kap. 12 å" andra stycket GB överta hela behållningen. — På grund av det anförda föreslår de sakkunniga att 8 kap. ÄB i sin helhet upphävs. om förslaget till ändring av de grundläggande underhållsbestämmelserna antas.

4.2.2. Underhållsskyldigheten vid gemensam vårdnad

De sakkunniga anser till en början att de grundläggande bestämmelserna om underhållsskyldighet och plikten för vardera föräldern att ta del iden efter sin förmåga i och för sig alltid bör kunna läggas till grund för en talan, om en far eller mor försummar sin skyldighet. En föreskrift om detta föreslås i 7 kap. 9 ; FB.

Bortsett från den här nämnda situationen kan. yttrar de sakkunniga, föräldrar som gemensamt har vårdnaden om barn och som sammanbor fördela underhållsbördan mellan sig som de finner bäst. Läget blir emellertid ett annat. när föräldrarna inte sammanbor. En av dem kommer att ha den omedelbara omsorgen om barnet och svarar på så sätt direkt för underhålls- kostnaderna. Den andra skall i stället fullgöra sin del av underhållet genom att betala underhållsbidrag. Med nuvarande bestämmelser är skyldigheten att betala underhållsbidrag ställd i relation till vårdnaden om barnet; den som inte har vårdnaden om barnet är bidragsskyldig. De sakkunniga konstaterar att man tidigare genom anknytningert till vårdnaden kunde få ett enkelt och klart rekvisit för bidragsplikten. Den nya ordningen med möjlighet till gemensam vårdnad även för föräldrar som inte bor tillsammans innebär dock. anför de sakkunniga. att denna anknytning inte längre slår rätt.

De sakkunniga uppmärksammar i detta sammanhang också gällande bestämmelser om bidragsförskott. För rätt till sådant förSkott förutsätts att vårdnaden om barnet tillkommer endast en av föräldrarna eller att barnet inte står under föräldrarnas vårdnad. Får föräldrarna gemensam vårdnad blir

F ami/je/ags- sakkunniga

• Sida 59
•  Original

Prop. 1978/79:12 59

följden att möjligheten att få bidragsförskott faller bort. För att undanröja denna effekt har de sakkunniga först övervägt om det är möjligt att inom bidragsförskottssystemets reglering finna en lösning utan att reglerna i FB om underhållsbidrag ändras. De sakkunniga lägger fram olika alternativ, som dock alla enligt de sakkunnigas mening innebär någon olägenhet. En nackdel är att endast 3. k. utfyllnadsbidrag kan utgå. Barnet kommer därigenom att sakna den betalningsgaranti som är ett viktigt syfte med bidragsförskottet. Dessutom är det svårt att finna en anknytning för ett utfyllnadsbidrag som inte antingen gynnar eller missgynnar barn till föräldrar med gemensam vårdnad, jämfört med barn som endast har en förälder som vårdnadsha- vare.

De sakkunniga anser därför den bästa lösningen vara att utvidga skyldig- heten i FB att utge underhållsbidrag också till fall av gemensam vårdnad. Även mera allmänt sett talar starka skäl för detta. Vill föräldrarna ha gemensam vårdnad men kan de inte enas om storleken av det underhålls- bidrag den ena skall betala till barnet, förefaller det rimligt att rättsordningen tillhandahåller en modell för att lösa underhållsfrågan utan att föräldrarna för den skull först måste ge upp den gemensamma vårdnaden. En lösning är då att för skyldigheten att betala underhållsbidrag helt överge anknytningen till vårdnadsbegreppet och i stället söka ett helt nytt rekvisit till vilket skyldigheten att utge underhållsbidrag skulle knytas. Ett sådant rekvisit har de sakkunniga funnit i barnets bosättning. Med detta rekvisit träffar man samma faktiska situation som man tidigare har kunnat ange genom anknytningen till vårdnadsbegreppet. En nackdel med ett rekvisit som anknyter till bosättningen är dock att det blir svårare att tillämpa. Det är inte lika lätt att konstatera att barnet bor tillsammans med den ena eller den andra föräldern som det är att fastslå att det finns ett rättens beslut om vårdnaden. Denna olägenhet kan man dock begränsa, anser de sakkunniga och föreslår att anknytningen till vårdnadsbegreppet inte helt avskaffas. Man bör nöja sig med att som ett särskilt rekvisit vid gemensam vårdnad införa anknytningen till boendeförhållandena.

För att inte ge upphov till den missuppfattningen att barnets mer eller mindre tillfälliga uppehållsort skall vara avgörande föreslår de sakkunniga att bidragsplikten skall avse den förälder som inte "varaktigt" sammanbor med barnet.

De sakkunniga föreslår sålunda att det i FB införs en regel av innehåll att förälder som inte har vårdnaden om barnet eller som har del i vårdnaden men inte varaktigt sammanbor med barnet skall betala underhållsbidrag. Även om föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet kommer barnet enligt de sakkunniga normalt att kunna anses varaktigt boende hos en av dem. Förutom föräldrarnas avsikt vid överenskommelsen om gemensam vårdnad och den tid barnet faktiskt vistas hos vardera föräldern kan barnets folkbokföring ge en anvisning om var barnet är att anse som bosatt.

Om reglerna om skyldigheten att betala underhållsbidrag ändras på det sätt

F amiljelags- sakkunniga

• Sida 60
•  Original

Prop. 1978/79:12 60

som har angetts nu får man enligt de sakkunniga också en naturlig utgångspunkt för bestämmande av bidragsförskott vid gemensam vårdnad. De sakkunniga föreslår sålunda att bidragsförskott skall kunna utgå, förutom när vårdnaden tillkommer endast en av föräldrarna eller barnet inte står under föräldrarnas vårdnad, när barnet vid gemensam vårdnad varaktigt sammanbor med endast en av föräldrarna. l sistnämnda fall skall förskottet utgå i förhållande till den andra föräldern.

Att barnets bosättning får avgörande betydelse vid gemensam vårdnad kan enligt de sakkunniga fresta föräldrarna att se till att barnet blir att anse som varaktigt bosatt hos den av dem som har den högsta inkomsten. Bidragsför- skott bestäms då i förhållande till den förälder som har den lägsta inkomsten. Denna effekt kan dock föräldrarna i och för sig nå redan genom gällande bestämmelser, yttrar de sakkunniga. Vad som tillkommer med de sakkun- nigas förslag är att ingen av föräldrarna för att uppnå detta resultat behöver avstå från sin del i den juridiska vårdnaden. Bl. a. för att ge möjlighet att ingripa mot missbruk av detta slag föreslår de sakkunniga att det i 2 & lagen om bidragsförskott införs en ny bestämmelse, punkt e, av innehåll att bidragsförskott inte utgår om barnet har egna tillgångar eller eljest uppen- barligen saknar behov av bidragsförskott. Med denna bestämmelse kan barnets behov av bidragsförskott bedömas mot båda föräldrarnas ekono- miska förhållanden, oberoende av vem av dem som de själva pekar ut som bidragsskyldig.

4.2.3. Periodiska bidrag och engångsbidrag

De sakkunniga finner det naturligt att såsom huvudregel i lagen behålla bestämmelsen i 7 kap. 6 ä' FB att underhållsbidrag skall betalas månadsvis och att beloppen förfaller till betalning förskottsvis för kalendermånad. Från denna huvudregel bör emellertid liksom nu undantag kunna medges. Såväl kortare som längre perioder bör kunna komma i fråga. Enligt de sakkunnigas mening bör dock betalning för längre period än en månad bestämmas bara när starka skäl talar för det, starkare ju längre period betalningen skall avse. Därför föreslås att det nuvarande kravet på "särskilda omständigheter" för avvikelse från huvudregeln skall stå. kvar.

Enligt de sakkunniga bör även i fortsättningen domstol vid tvist ha rätt att pröva om sådana särskilda omständigheter föreligger som motiverar en avvikelse från huvudregeln. Det bör också vara möjligt att genom avtal bestämma om betalning i annan ordning. Något skäl att i fråga om avtalsmöjligheterna göra skillnad beroende på om föräldrarna har varit gifta med varandra eller ej finns inte. För att föräldrarna skall ha frihet att frångå huvudregeln bör liksom f.n. krävas att barnavårdsnämnden godkänner avtalet.

De sakkunniga redovisar i betänkandet närmare vilka omständigheter som bör beaktas när domstol eller barnavårdsnämnd prövar fråga om underhåll en

F amine/ags- sakkunniga

• Sida 61
•  Original

Prop. 1978/79:12 61

gång för alla, 5. k. engångsbidrag. Av betydelse är bl. a. att barnet i regel torde vara berättigat till bidragsförskott. Om den underhållsskyldige inte har förmåga att betala ett belopp som ger barnet ett bidrag som minst motsvarar bidragsförskottet, är det inte så mycket barnets som det allmännas intresse som skall bevakas. Det återkravssystem för utgivna förskott som de sakkunniga föreslår innebär nämligen att ett avtal om engångsbidrag som har slutits i vederbörlig ordning befriar den underhållspliktige från framtida återkrav, även om betalningsförmågan skulle förbättras. Om avtalet innebär att barnet kommer att kunna förvärva rätt till ett periodiskt bidrag som väl överstiger bidragsförskottets nivå får en samlad bedömning göras, där inte bara parternas ekonomiska förhållanden tillmäts betydelse utan också möjligheterna att bevara en god kontakt mellan barnet och den underhålls- skyldige. Det bör inte komma i fråga att bestämma om engångsbidrag i strid mot den underhållsskyldiges eller den underhållsberättigades önskan. Prin- cipiellt anser de sakkunniga att stor restriktivitet bör iakttas när det gäller att godkänna avtal om engångsbidrag.

De formkrav som f. n. gäller för avtal om betalning i annan ordning än huvudregeln medger bör enligt de sakkunnigas mening fortfarande gälla. Om parterna åsidosätter formföreskrifterna bör detta också i fortsättningen få till följd att erlagd betalning inte befriar den bidragsskyldige från skyldigheten att enligt huvudregeln betala underhållsbidrag på nytt för kommande måna— der.

4.2.4. Fullgörelse av bidragsskyldigheten genom återbetalning av bidragsförskott, m. m.

De sakkunniga konstaterar att bidragsförskottets nuvarande beroende av underhållsbidraget har flera nackdelar. De uppgifter som inom bidragsför- skottssystemets ram redan åvilar försäkringskassorna har föranlett de sakkunniga att ställa frågan om det inte vore tänkbart att frigöra bidragsför- skotten från beroendet av ett fastställt underhållsbidrag och i stället ge kassorna möjlighet att självständigt pröva den underhållsskyldiges förmåga att till det allmänna betala tillbaka utgivna bidragsförskott. Återkrav och återbetalning skulle i så fall bli en engelägenhet mellan kassan och den underhållsskyldige. Såvitt avser underhållsbidrag som förskotteras av allmänna medel skulle man slippa jämkningsprocessen vid domstol, eftersom återbetalningsskyldigheten hela tiden kunde anpassas efter växling- arna i den underhållsskyldiges betalningsförmåga. Den konstlade partsställ- ningen i många av de nuvarande jämkningsprocesserna skulle därmed försvinna. Uppkomsten av stora underhållsskulder skulle i stor utsträckning kunna undvikas och vidare skulle man kunna undgå risken för att ett för lågt underhållsbidrag bestäms i syfte att minska den underhållsskyldiges återbe- talningsskyldighet. De sakkunniga anser att så stora fördelar står att vinna med en sådan ordning att den bör genomföras. De påpekar emellertid att om

F ami/jelags— sakkunniga

• Sida 62
•  Original

Prop. 1978/79:12 62

förslaget godtas en särskild utredning av organisationsfrågorna krävs. För att försäkringskassorna skall klara återkravsverksamheten föreslår de sakkunniga att riktlinjer meddelas för bedömning av den underhållsskyldiges betalningsförmåga. Ett förslag till sådana riktlinjer har de sakkunniga lämnat i bilaga till sitt betänkande. Bilagan torde få fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga 4. De sakkunniga betonar att ytterligare övervä- ganden krävs innan definitiva riktlinjer kan fastställas.

Innehållet i de sakkunnigas förslag till riktlinjer för bedömning av den underhållsskyldiges bidragsförmåga äri huvudsak följande. Utgångspunkten bör vara den underhållsskyldiges förväntade nettoinkomst, dvs. bruttoin- komsten minskad med skatt. Den u nderhållsskyldige bör förbehållas ett visst belopp för sin egen och sin familjs försörjning inkl. bostadskostnaden. Sedan förbehållsbeloppet har fastställts skall viss andel i överskjutande nettoin- komst tas i anspråk för underhållsbidrag. Därvid bör gälla att den under- hållsskyldige bör tåla större uppoffringar ju fler barn han eller hon är underhållsskyldig mot.

I anslutning till förslaget om nytt återkravssystem föreslår dc sakkunniga också ett tillägg till FB:s underhå'elsbestämmelser. Enligt detta skall den underhållsskyldige, om underhållsbidrag förskotteras av allmänna medel, fullgöra sin betalningsskyldighet genom att till det allmänna betala tillbaka utgivna förskott eller så stor del som försäkringskassan bestämmer. Om underhållsbidraget är större än förskottet skall det överskjutande beloppet betalas direkt till barnet. Återbetalningarna till det allmänna bör alltså enligt de sakkunniga också i fortsättningen vara att betrakta som ett sätt attzfullgöra bidragsskyldigheten. De sakkunniga anser vidare att försäkringskassan fortfarande bör anses inträda i barnets rätt till underhåll såvitt avser de förskotterade beloppen. [ fråga om betalning och indrivning bör de belopp som försäkringSkassan fastställer anses jämställda med underhållsbidrag som har fastställts genom dom eller avtal. införsel och utmätning bör alltså kunna beviljas för återkrav som grundas på försäkringskassas beslut.

Rättens medverkan för att tillgodose underhållsbehovet blir med de sakkunnigas förslag strängt taget nödvändig endast om bidragsförskott lagligen inte kan utgå till barnet eller om den underhållsskyldige kan betala ett bidrag som överstiger bidragsförskottets nivå. Också i fortsättningen bör det dock vara möjligt att föra en tvist om underhållsbidrag till rätten även om bidragsförskott i och för sig kan utgå eller utgår och yrkat underhållsbidrag inte är högre än förskottet. Med hänsyn till detta har de sakkunniga övervägt .att låta de riktlinjer som skall läggas fast för återkravsverksamheten bli gällande också för domstolarnas prövning av underhållsbidrag i den mån bidragen kommer att ligga på eller under förskottets nivå. De har emellertid funnit att det inte skulle vara lämpligt att på detta sätt binda domstolarna. De förutsätter dock att de principer som kommer till uttryck i riktlinjer—na ändå kommer att bli vägledande för domstolarna. Om domstol eller parterna själva

Fam iljelags- sakkunniga

• Sida 63
•  Original

Prop. 1973/79:12 63

har bestämt ett underhållsbidrag och bidragsförskott utgår, skall enligt Familjelags- förslaget den underhållsskyldige betala tillbaka detta belopp till försäkrings- sakkunniga kassan i den mån det motsvarar bidrägsförskottet till dess att försäkrings- kassan finner skäl att besluta om annat återkravsbelopp.

Det föreslagna systemet gör det också möjligt för försäkringskassan att, om föräldern efter förmåga betalar underhållsbidrag direkt till barnet, betala ut enbart den del som motsvarar skillnaden mellan bidragsförskottet och förälderns bidrag, 5. k. utfyllnadsbidrag. Försäkringskassan bedömer själv- ständigt vilket belopp som den underhållsskyldige kan svara för, oberoende av vad som har bestämts i dom eller avtal, låt vara att kassan i regel kan godta ett färskt domstolsavgörande angående betalningsförmågan. Kassan har därefter att regelbundet ompröva den underhållsskyldiges betalningsförmåga och därmed också utfyllnadsbidragets storlek.

Mellan tidpunkterna för den omprövning av betalningsförmågan som kassan har att göra då underhållsbidrag förskotteras eller utfyllnadsbidrag utgår bör också den underhållsskyldige själv kunna påkalla omprövning och begära nedsättning av underhållsbidraget. Jämkning bör kunna påkallas också ijämkningsprocess vid domstol. Utgår inte bidragsförskott bör enligt de sakkunnigas mening den underhållsskyldige ändå ha rätt att vid ändrade förhållanden få motsvarande nedsättning av underhållsbidraget.

Några kostnadsberäkningar avseende förslaget om ändrat återkravssystem har de sakkunniga inte presenterat. De pekar på en rad olika faktorer som har betydelse för det allmännas totalkostnad. Det avgörande för om en liberali- sering av återkraven medför en kostnadsfördyring eller inte är enligt de sakkunniga vilken nivå man bestämmer för vad som skall förbehållas den underhållsskyldige och vad som skall tas ut av överskottet. Vid bedömningen av kostnaderna för reformen anser de sakkunniga det viktigt att man inte bara ser till de ökade utgifterna för bidragsförskott utan också beaktar dc vinster som reformen bör medföra från samhälleliga och samhällsekonomiska synpunkter. De sakkunniga nämner bl. a. att ett klart samband har kunnat visas vid rrndersökningar i Uppsala kommun mellan återbetalning av bidragsförskott och beviljande av socialhjälp. Det noteras också att återbe- talningarna av utgivna bidragsförskott under perioden 1966—1975 uppgick till i huvudsak endast mellan 30 och 40 % av den summa som hade betalats ut i förskott.

4 2.5 Den underhållsskyldiges egna utgifter./ör barnet

De sakkunniga framhåller att det särskilt under senare år har gjorts gällande att den underhållsskyldige borde ha rätt att vid betalningen av underhållsbidraget tillgodoräkna sig åtminstone en del av de mera direkta

_ utgifter som uppkommer när umgängesrätten utövas eller när barnet eljest faktiskt står under den underhållsskyldiges direkta tillsyn. l extrema fall har

• Sida 64
•  Original

Prop. 1978/79:12 64

den underhållsskyldige inte råd att ha barnet hos sig i någon större utsträckning, vilket resulterar i att kontakten med barnet försvåras. De sakkunniga anser det angeläget att barnets möjligheter att hålla god kontakt med båda sina föräldrar på allt sätt underlättas. De har därför sökt en lösning _som tillgodoser den underhållsskyldiges berättigade intressen av lättnad i kostnaderna, samtidigt som den beaktar att vårdnadshavaren har huvudan- svaret för att barnet oavsett vistelseort har sin försörjning.

Enligt de sakkunniga kan umgängesrättskostnaderna beaktas på två olika sätt. Antingen räknar man redan från början med att barnet i viss utsträckning kommer att vistas hos den underhållsskyldige och bestämmer underhållsbidraget till ett lägre belopp än man annars skulle göra. Eller också bestäms ett visst avdrag som den underhållsskyldige i efterhand får göra från underhållsbidraget för den tid som han eller hon rent faktiskt har sörjt för barnets uppehälle. De sakkunniga anser att i första hand föräldrarna själva bör kunna bestämma hur kostnaderna för umgängesrätten skall beaktas, antingen redan när de avtalar om underhållsbidragets storlek eller senare när fråga om avdrag uppkommer. Kan löräldrarna inte komma överens bör de ha möjlighet att vända sig till rätten. De regler som skall ges i lag till ledning för rättens avgörande bör enligt de sakkunnigas mening följa den_scnare av de två alternativa lösningarna. Denna innebär inte risker för barnets försörjning som den först nämnda lösningen, och den leder till en omedelbart märkbar minskning av underhållsbidraget. Om avdrag får ske endast i samma mån som den underhållsberättigade förälderns kostnader minskar behöver man enligt de sakkunniga inte befara att denne blir mindre angelägen att medverka till att umgängesrätten utövas.

inte varje tid för umgänge bör emellertid berättiga till avdrag, anser de sakkunniga. Normalt bör nedsättning av underhållsbidrag får ske endast om umgängestiden uppgår till minst tre dagar, dvs. besök över ett vanligt veckoslut skall inte berättiga till avdrag. Som riktpunkt föreslås att nedsätt- ning bör ske med 1/30 av underhållsbidraget för varje dag utöver de två första, i vart fall om underhållsbidraget inte överstiger bidragsförskottets nivå. Är bidraget högre. kan denna norm medföra ett för stort avdrag. Avdraget får då bestämmas efter en allmän skälighetsbedömning. En sakkunnig har reserverat sig mot förslaget om en allmän skälighetsbedöm- ning när det gäller högre underhållsbidrag. Förslaget kan enligt reservantens mening få till följd att avdraget blir alltför högt. Enligt reservantens mening bör avdraget per dag maximeras till ett belopp som motsvarar l/30 av bidragsförskottet.

De sakkunniga lägger inte fram något särskilt förslag till reglering i bidragsförskottslagen i fråga om avdragsrätten. Om endast utfyllnadsbidrag utgår för barnet har den underhållsskyldige inget betalningsansvar mot försäkringskassan. Eventuella avdrag bör göras från det belopp som betalas direkt till barnet. Bidragsförskottsdelen bör däremot vara oförändrad. Om

F amiljelags- sakkunniga

• Sida 65
•  Original

Prop. 1978/79:12 65

fullt bidragsförskott utgår för barnet bör försäkringskassan enligt de sakkun- niga kunna reducera återkravsbeloppet. Däremot är det normaltlinte påkallat att minska det utgående bidragsförskottet. Detta skulle också komplicera systemet. Om avdraget vid återkommande tillfällen blir så högt att något återkrav inte blir aktuellt, kan detta tyda på att rätten till bidragsförskott missbrukas. En möjlighet är då att dra in förskottet helt med stöd av 2ä bidragsförskottslagen. Om risken för missbruk bedöms som betydande anser de sakkunniga att detta är ett argument mot de föreslagna avdragsreg- lerna.

4.2.6 Jämkning av underhållsbidrag

De gällande bestämmelserna om jämkning av underhållsbidrag, 7 kap. 8 och 9 åå FB,är enligt de sakkunnigas uppfattning inte lätta att överskåda. Det bör därför undersökas om inte reglerna kan förenklas.

inledningsvis konstaterar de sakkunniga att, så länge det var en förutsätt- ning för jämkning att förhållandena var "väsentligen” ändrade, det var motiverat att i lagtexten uttryckligen beskriva avtalet som bindande och att mot den bakgrunden ge barnet en rätt att trots avtalet erhålla högre underhållsbidrag. Ändringarna år 1976 i FB.som innebär att det förjämkning numera krävs endast att förhållandena ändrats, gör det emellertid generellt avsevärt lättare att få avtalet ändrat. Om de sakkunnigas förslag rörande återkrav av bidragsförskott antas kommer vidare den underhållsskyldige att bli skyldig att betala tillbaka utgivna förskott med belopp som bestäms oberoende av vad som har avtalats mellan parterna om underhållsbidrag. De sakkunniga anser därför att bestämmelsen att den underhållsberättigade oberoende av avtal kan göra gällande rätt till högre underhållsbidrag kan utgå. Regeln om jämkning vid ändrade förhållanden skulle då bli tillämplig i lika män för den underhållsberättigade och den underhållsskyldige.

F. n. gäller att jämkning av engångsbidrag inte kan komma i fråga. Som framgår av tidigare avsnitt (4.2.3) anser de sakkunniga att avtal om sådant bidrag i och för sig inte bör uppmuntras. Kommer den underhållsskyldige sedermera i en bättre ekonomisk situation kan det enligt de sakkunnigas mening många gånger vara stötande att inte barnet får komma iåtnjutande av det högre bidrag som skulle ha utgått om utvecklingen hade kunnat förutses. De sakkunnigas restriktiva syn på engångsbidragen leder dcm därför fram till ställningstagandet att avtal om sådant bidrag bör kunna jämkas vid ändrade förhållanden. Möjligheten att avtala om engångsbidrag får i så fall endast den betydelsen att den underhållsskyldige kan tillgodoräkna sig betalningen såsom förskottsbetalning. Däremot bör det knappast bli tal om att den underhållsskyldige skulle kunna kräva en del av bidraget åter om förhållan- dena ändrar sig till hans nackdel. Av rättsförhållandets natur får enligt de sakkunnigas mening anses följa att bidrag som i behörig ordning har betalats inte kan krävas tillbaka.

F amiljelags- sakkunniga

• Sida 66
•  Original

Prop. 1978/79:12 66

Enligt gällande rätt kan avtal om underhållsbidrag jämkas, förutom vid ändrade förhållanden, när avtalet är uppenbart obilligt. Bestämmelserna är dock här begränsade till avtal som makar har slutit med avseende på förestående äktenskapsskillnad. De sakkunniga anser att en regel om jämkning med hänsyn till omständigheter som förelåg redan då avtalet slöts bör gälla generellt, oberoende av föräldrarnas civilstånd. De föreslår också att regeln utformas i nära anslutning till den s. k. generalklausulcn på förmö- genhetsrättens område (36 & avtalslagen ) och får den lydelsen att jämkning kan ske "när avtalet är oskäligt med hänsyn till omständigheterna vid dess tillkomst och övriga omständigheter". Den nu gällande, ettåriga preskrip- tionsregeln föreslås bli slopad.

De sakkunniga anser vidare att det finns skäl att redan ijämkningsmålet ställa den möjligheten till förfogande att äldre, obetalda underhållsbidrag kan sättas ned eller heltjämkas bort. En sådan regel kan vara praktisk redan med hänsyn till att den underhållsskyldiges skuldbörda är en väsentlig faktor då det gäller att bedöma hans eller hennes betalningsförmåga. Den retroaktiva jämkningen bör kunna göras såväl då jämkning sker på grund av ändrade förhållanden som då ett avtal jämkas på grund av att det är oskäligt med hänsyn till omständigheterna vid dess tillkomst och övriga omständighe- ter.

4.2. 7 Indexändringarna och underhållsbidrag till barn

De regelbundet återkommande höjningarna av underhållsbidragen enligt indexlagen har, yttrar de sakkunniga, med hänsyn till försämringen av penningvärdet under senare tid blivit betungande för de underhållsskyldiga, vars ekonomiska situation många gånger inte har förbättrats i samma takt. De sakkunniga anser emellertid att det på sikt måste vara till fördel för både underhållsskyldiga och underhållsberättigade att bidragsbeloppen på något sätt påverkas av förändringarna i penningvärdet. Det bör därför inte gärna komma i fråga att helt avskaffa indexregleringen. Å andra sidan finner de sakkunniga det inte heller vara någon god lösning att lämna indexlagen helt oförändrad i samband med den pågående översynen av underhållsreglerna, även om de nya möjligheterna tilljämkning vid ändrade förhållanden nu gör det väsentligt lättare för den av parterna som är missnöjd med utfallet av indexuppräkningarna att få bidraget ändrat.

De sakkunniga diskuterar härefter olika metoder för att söka begränsa storleken av de årliga ändringarna. Ett alternativ är att sätta ett tak för de årliga procentuella höjningarna. Detta alternativ innebär dock enligt de sakkunniga en stel och opraktisk lösning. Den största svårigheten skulle vara att finna en lämplig gräns som redan på förhand kan sägas vara ändamåls- enlig. Även om den övre gränsen relaterades till de nuvarande ärliga höjningarna och avse bara en del därav skulle det vara svårt att bestämma denna andel. Också tanken att indexhöjningarna skulle bcräknas på det

F amiljelags - sakkunniga

• Sida 67
•  Original

Prop. 1978/79:12 67

ursprungligen bestämda bidragsbeloppet och inte på det senast utgående avvisas. En sådan ändring skulle i allmänhet ge en alltför blygsam förbättring för de underhållsberättigade. De sakkunniga föreslår i stället en lösning som innebär att man låter den del av underhållsbidraget som kan sägas motsvara de nödvändiga kostnaderna för barnet följa förändringarna i penningvärdet och följa dessa helt. Den del av bidraget som ligger ovanför denna nivå skulle däremot inte träffas av någon förhöjning enligt lagen. De sakkunniga finner det naturligt att här anknyta till bidragsförskotten så att den del av ett underhållsbidrag som motsvarar förskottet ändras i anslutning till detta. Vad som ligger ovanför bidragsförskottet skulle däremot utgå för framtiden som ett fast belopp.

De sakkunniga pekar på att det förslag som de har lagt fram om nytt återkravssystem inom bidragsförskottssystemets ram löser problemet med indexhöjningar för den grupp underhållsskyldiga som inte har förmåga att betala högre underhållsbidrag än som motsvarar bidragsförskottet. Skyldig- heten att betala tillbaka utgivet bidragsförskott kommer nämligen att hela tiden ställas i relation till den underhållsskyldiges betalningsförmåga. För övriga grupper skulle förslaget innebära en rimligare anpassning till prisni- Vån. Här erinrar de sakkunniga om att underhållsbidrag till barn vid inkomsttaxeringen är avdragsgilla endast med begränsat belopp.

l fråga om underhållsbidrag som har bestämts innan de föreslagna nya uppräkningsreglerna börjar tillämpas föreslår de sakkunniga särskilda bestämmelser. Höjningar som har ägt rum enligt hittills gällande ordning måste beaktas. De bidragsbelopp som utgår efter verkställda höjningar får tas som utgångspunkt och jämföras med det bidragsförskott som gällde vid senaste förhöjning. Den del av bidragsbeloppet som motsvarar förskottet skall i fortsättningen ändras automatiskt enligt indexlagen, under det att överskjutande del i fortsättningen utgår utan ändring.

Om det sker en samordning mellan bidragsförskotten och höjningarna enligt indexlagen uppkommer frågan hur ofta i fortsättningen underhållsbi- dragen bör ändras enligt indexlagen. Helst bör underhållsbidrag och bidrags- förskott ändras samtidigt. framhåller de sakkunniga. Ett alternativ vore att fortfarande ändra bidragen endast en gång om året och låta också bidrags- förskottet i framtiden ändras bara en gång årligen. samtidigt med underhålls- bidragen. En sådan lösning innebär dock att barnet inte lika snabbt som nu skulle få kompensation för penningvärdets fall. Den har dessutom samma tröskeleffekter som den nuvarande ordningen. De sakkunniga förordar i stället att underhållsbidragen till barn i framtiden ändras lika ofta som f.n. bidragsförskottet. De sakkunniga framhåller dock att detta förslag kräver att allmänheten fortlöpande informeras om ändringarna av bidragsförskotten.

4.2.8 Preskription avfordran på underhållsbidrag

De sakkunniga har övervägt frågan om preskription av fordran på underhåll mot bakgrund av det förslag till ny preskriptionslagstiftning som

F amiljelags- sakkunniga

• Sida 68
•  Original

Prop. 1978/79:12 68

regeringen lade fram under l976/77års riksmöte(prop. 5). Propositionen har sedermera avslagits av riksdagen (LU 1976/77:24), och någon ny generell lagstiftning på preskriptionsområdet har därför inte kommit till stånd.

De sakkunniga anser att preskriptionsfrågan bör regleras uttömmande i FB. Enligt deras mening har man skäl att ställa sig restriktiv till krav på bidrag för förfluten tid. vare sig bidraget har blivit fastställt eller inte. I den nämnda propositionen föreslogs som huvudregel en treårig preskriptionstid. Denna tid finner de sakkunniga välavvägd och lämpad för preskription av fordran på underhållsbidrag. Den treåriga preskriptionstiden bör gälla såväl fordran på fastställt som fordran på icke fastställt bidrag.

Beträffande frågan om preskriptionsavbrott förklarar de sakkunniga att mycket talar för att rätten att göra fordringar gällande helt skall upphöra om den underhållsberättigade inte under treårstiden har lyckats utverka betal- ning frivilligt eller i exekutiv väg. De föreslår därför att all rätt att göra fordran på fastställt underhållsbidrag gällande i princip skall upphöra sedan tre år har förflutit från förfallodagen. utan möjlighet till preskriptionsavbrott. Två undantag bör dock medges. Om de'-: före preskriptionstidens utgång har skett utmätning på grund av bidraget bör verkställigheten få fortsätta och betalning tas ut ur den utmätta egendomen även efter tidens utgång. Likaså bör betalning för bidragsfordringen få uppbäras i konkurs om den underhålls- skyldige har blivit försatt i konkurs på ansökan som har gjorts före preskriptionstidens utgång.

i fråga om fordran på underhållsbidrag som inte har fastställts finns ingen förfallodag och här måste enligt de sakkunniga preskriptionstiden räknas bakåt från den dag krav har framställts. Förslaget innebär alltså att en form av preskriptionsavbrott tillåts i dessa fall. Preskriptionen bör få avbrytas endast genom att talan väcks. [ målet kan underhållsbidrag dömas ut högst för en tid som ligger tre år före dagen för talans väckande. Av domen i målet kommer att framgå när förfallodagen inträffar. och från den löper en ny treårig preskriptionstid.

4.2. 9 Övergångsbeslänune/sar

Enligt de sakkunniga bör utgångspunkten vara att de nya bestämmelserna om underhåll till barn skall tillämpas från ikraftträdandet. även om den underhållsrelation som det är fråga om har uppkommit tidigare. Underhålls- bidrag som har fastställts före ikraftträdandet skall dock i princip utgå också för tiden därefter. i konsekvens härmed bör också underhållsfrågor som har väckts före ikraftträdandet prövas enligt äldre lag. även om det rör sig om fall där underhållsbidrag inte kan dömas ut enligt de nya bestämmelserna.

Enligt de sakkunniga bör emellertid även i fråga om bidrag som har bestämts före ikraftträdandet de nya reglerna om fullgörande av bidragsskyl- digheten och om jämkning gälla omedelbart. Detta innebär bl.a. att de

F am iljelags - sakkunniga

• Sida 69
•  Original

Prop. 1978/79:12 69

föreslagna nya preskriptionsbestämmelserna blir tillämpliga på dessa bidragl fråga om sådana underhållsbidrag som har stått ute obetalda i minst tre år föreslås dock en särskild övergångstid om ett halvt år. Vidare föreslås att de nya jämkningsbestämmelserna i två fall inte skall tillämpas på fastställda äldre underhållsbidrag. nämligen dels när fråga är om engångsbidrag som har fastställts genom avtal. dels när det gäller bidrag beträffande vilka talan om jämkning på grund av en från början föreliggande jämkningsgrund har gått förlorad före ikraftträdandet.

4.3 Underhållsskyldigheten mellan makar 4.3.1 Underhållsskyldigheten under äktenskapet m. m.

De sakkunniga föreslår inledningsvis ändring i den allmänna handlings- norm avseende makar som 5 kap. l & GB nu innehåller. De sakkunniga anser det inte motiverat att i GB ha en paragrafsom iallmänna ordalag bara talar om hur makarna bör förhålla sig mot varandra (jfr LU 1973120). Däremot kan de tänka sig en allmän inledning till en mera konkret bestämmelse. De finner att orden lojalitet och hänsyn ger ett bättre uttryck än ordet trohet för den sammanhållning som bör finnas i äktenskapet. De sakkunniga är emellertid inte eniga i denna uppfattning. Två reservanterönskar behålla den nuvarande inledningen i 5 kap. 1 ;" att man och hustru är skyldiga varandra trohet och bistånd. Samtliga sakkunniga är dock eniga om att de konkreta bestämmel- serna bör ge uttryck för att äldre tiders arbetsfördelning i familjen inte längre skall gälla. utan att båda makarna skall ta ett direkt och personligt ansvar för hem och barn.

De sakkunniga ifrågasätter om det finns anledning att behålla lagens bestämmelser om makars ekonomiska förpliktelser mot varandra under äktenskapet. De finner emellertid att det finns skäl att behålla sådana regler. De pekar här på uppgifter från advokater och familjerådgivare om att reglerna kan få betydelse vid förhandlingar mellan makar även om det inte blir tal om att processa om underhållsbidrag. Det är särskilt viktigt att det finns regler till skydd för den ekonomiskt svagare parten när en skilsmässa börjar bli aktuell. I vissa situationer är det befogat att döma ut underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad. En sådan bidragsskyldighet är svår att motivera om makarna inte har några i lag föreskrivna ekonomiska förpliktelser mot varandra under äktenskapet. Från dessa bedömningar kommer de sakkun- niga fram till att det i GB bör finnas regler om ömsesidig underhållsskyldighet mellan makar.

Regleringen av underhållsskyldigheten i 5 kap. GB bör enligt de sakkun- niga i sina huvuddrag gälla också i fortsättningen. En del sakliga ändringar och moderniseringar föreslås emellertid.

Till en början föreslår de sak kunniga sålunda att 5 kap. 2 & ändras så att där föreskrivs att makarna tillsammans skall svara för den gemensamma

F amiije/ags- sakkunniga

• Sida 70
•  Original

Prop. 1978/79:12 70

hushållningen och vardera makens personliga kostnader samt fördela utgifter och sysslor mellan sig. Vidare föreslår de att den nuvarande hänvisningen till makarnas förmåga utgår, eftersom en uttrycklig hänvisning kan tänkas ge endera maken en ursäkt att inte fullgöra eller delta i sådana uppgifter som han eller hon inte anser sig kunna klara av. Inte heller fyller det enligt de sakkunniga någon egentlig praktisk funktion att ställa makes bidragsskyl- dighet i relation inte bara till hans eller hennes förmåga utan också till det "underhåll, som med avseende å makarnas villkor må anses tillbörligt". Det har inte heller ansetts nödvändigt att i GB ha någon regel om att barnens försörjning ingår i familjens underhåll.

De sakkunniga föreslår att också i fortsättningen en regel liknande den nuvarande 5 kap. 35 bör gälla om makes skyldighet att lämna den andra pengar i lämpliga poster, när den andras tillgångar inte räcker till. Regeln bör enligt de sakkunniga avse de gemensamma och personliga utgifter som maken ombesörjer. Däremot bör man slopa den precisering som lagen nu innehåller om att utgifterna skall vara sådana som maken med hänsyn till makarnas levnadsförhållanden enligt sed har att ombesörja. Vidare anser de sakkunniga det inte lämpligt att man i lagen uttalar sig om makes oförmåga att ha hand om pengar eller ombesörja vissa utgifter och av det skälet tar ifrån maken rätten att få pengar av den andra för familjens uppehälle. De föreslår därför att den nuvarande begränsningen i 3 & i makes rätt att få pengar av den andra för familjens underhåll upphävs.

Även iövrigt föreslår de sakkunniga en del ändringar i 5 kap. Bl. a. föreslås att nuvarande bestämmelser om s. k. hushållsfullmakt upphävs.

4.3.2 Underhållsskyldigheten efter äktenskapsskillnad

Äktenskapets ekonomiska rättsverkningar bör enligt de sakkunniga såvitt möjligt inte utsträckas att gälla efter äktenskapets upplösning. Huvudregeln bör vara att de frånskilda betraktas som ekonomiskt oberoende av varandra. De sakkunniga föreslår att denna huvudregel kommer till uttryck i lagen.

Under en övergångstid efter äktenskapsskillnaden bör det dock enligt de sakkunniga vara möjligt för make att få underhållsbidrag. Behov av underhållsbidrag kan sålunda föreligga under en omställningsperiod då ekonomiska förutsättningar saknas för den frånskilde att ordna utbildning, arbete eller barntillsyn m. m. Också då man i det enskilda fallet inte kan kräva att en frånskild sätter sig i skuld med stora belopp för att få en utbildning som möjliggör egen försörjning bör underhållsbidrag kunna utgå under en viss utbildningstid. Familjelagssakkunnigas ståndpunkt sägs i stor utsträckning redan ha beaktats i praxis. Denna praxis bör få stöd i en lagregel. Någon bestämd tidsgräns bör inte föreskrivas i GB. De sakkunniga framhåller att de faktiska förhållandena bör vara avgörande när det gäller att bestämma om underhållsbidrag. Inom rimliga gränser bör sålunda var och en av ma karna ha

F amiljelags- sakkunniga

• Sida 71
•  Original

Prop. 1978/79:12 71

frihet att ordna sina arbets- och inkomstförhållanden, även om därigenom Familjelags- underhållsförmågan skulle minska. sakkunniga len del fall skulle det enligt de sakkunnigas mening leda till obilliga följder om man uteslöt möjligheten fören make att få underhållsbidrag för längre tid än en övergångstid. Det förekommer fortfarande att särskilda försörjnings- svårigheter uppstår efter upplösningen av ett långvarigt äktenskap. lnte enbart äktenskapets längd får emellertid vara avgörande. ] första hand bör man överväga ett tidsbegränsat underhållsbidrag för att ge den underhålls- berättigade tid och tillfälle att själv skaffa sig sin försörjning. Kan man emellertid förutse att den underhållsberättigade maken inte heller efter en övergångstid har möjligheter att skaffa sig en rimlig försörjning, bör underhållsbidrag kunna dömas ut för en längre tid. Som exempel på fall då särskilda försörjningssvårigheter kan uppstå nämner de sakkunniga långva- riga äktenskap där makarna har varit överens om att hustrun skulle stå för skötseln av hus och hem. Det kan också hända att ålder och sjukdom utesluter möjligheten att få arbete.

De sakkunniga har inte velat utesluta möjligheten till underhållsbidrag också i andra fall. Bl.a. har man att räkna med att underhåll kan ingå som ett led i en uppgörelse mellan makarna. De sakkunniga föreslår därför att det i lagen anges att det i övrigt skall föreligga synnerliga skäl för att underhålls- bidrag skall utgå för längre tid än en övergångstid.

4.3.3 Periodiska bidrag och engångsbidrag

De sakkunniga anser att parterna också i fortsättningen bör ha frihet att avtala såväl om periodiskt bidrag som om engångsbidrag (jfr nuvarande ll kap. 14 å andra stycket GB). Några föreskrifter utöver den att underhållsbi- drag skall utgå på bestämda tider eller med ett engångsbelopp är inte påkallade. Om särskilda skäl föreligger skall rätten kunna bestämma ett engångsbelopp även mot ena partens bestridande. Något hinder mot att bestämma både ett engångsbelopp och ett periodiskt bidrag bör inte möta, anser de sakkunniga.

4.3.4 Underhållsskyldigheten vid den underhållsberättigades omgifte

Med nuvarande regler upphör underhållsskyldigheten om den som får periodiskt underhållsbidrag från sin förutvarande make gifter om sig (ll kap. 14 å andra stycket andra meningen). Om den underhållsberättigade däremot sammanlever med en annan under äktenskapsliknande former utan att gifta sig upphör underhållsskyldigheten inte automatiskt. Att reglerna om under— hållsbidrag på så sätt kan inverka på frågan om man i en särskild situation bör gifta sig eller inte anser de sakkunniga olämpligt. Faktiskt likartade fall bör behandlas lika.

• Sida 72
•  Original

Prop. 1978/79:12 72

För att nå likabehandling överväger de sakkunniga två alternativ till lösningar. Det ena alternativet är att äktenskaplig samlevnad jämställs med nytt äktenskap på det sättet att underhållet faller bort helt och hållet utan prövning av de ekonomiska förhållandena. Att i det enskilda fallet fastställa om det är fråga om äktenskapsliknande samlevnad erbjuder dock uppenbara svårigheter. Det andra alternativet att söka jämställa nytt äktenskap med äktenskapsliknande samlevnad är att upphäva regeln att underhållsbidrag skall upphöra att utgå vid omgifte. De sakkunniga anser att det knappast är berättigat att underhållsskyldigheten alltid skall upphöra i sådana fall. De föreslår därför en ordning enligt vilken det i varje enskilt fall skall kunna prövas om parternas faktiska ekonomiska förhållanden har ändrats så att en jämkning är motiverad. dvs. vanliga jämkningsregler blir tillämpliga. Parterna bör dock ha möjlighet att i avtal bestämma att underhållsbidraget under vissa angivna förhållanden skall kunna upphöra.

4.3.5 Jämkning av underhållsbidrag

De sakkunniga erinrar om att deras förslag till ändring av reglerna om underhåll efter äktenskapsskillnad innebär att det fordras synnerliga skäl för att döma ut bidrag för annat än en övergångstid. Om bidrag inte har bestämts från början torde behov av att döma ut bidrag under en övergångstid bara undantagsvis förekomma. Skulle det vara skäligt att döma ut bidrag i ett sådant fall bör inte ytterligare hinder ställas upp. Det nuvarande kravet att synnerliga skäl skall föreligga bör alltså frånfallas.

F. n. gäller också att underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad får höjas utöver det högsta belopp till vilket bidraget tidigare har varit bestämt endast om synnerliga skäl föreligger. Här kan de sakkunniga inte finna några skäl till att utvidga underhållsskyldigheten. vilket skulle bli följden om höjningsför- budet togs bort. De föreslår därför att detta förbud får stå kvar.

De sakkunniga erinrar vidare om att det tidigare gällande kravet att ändringen skulle vara väsentlig för att jämkning på grund av ändrade förhållanden skulle kunna komma 5- fråga togs bort den l januari l977(5 kap. 9 och 10 åå samt ll kap. 15 & fösta stycket första meningen GB). Att förutsättningarna förjämkning har mjukats upp anser de sakkunniga vara ett steg i rätt riktning och de förutsätter att domstolarna vid rättstillämpningen beaktar att kraven för att få jämkning har mildrats. Någon ytterligare ändring av reglerna om jämkning på grund av ändrade förhållanden finner de inte behövlig.

Avtal om underhåll kan jämkas också om det anses uppenbart obilligt (5 kap. lO % och 11 kap. 16 & GB). Särskilda föreskrifter gäller dock i fråga om avtal om underhåll efter äktenskaps-skillnad. De sakkunniga anser att det inte bör göras någon skillnad mellan sådana avtal och andra avtal om underhåll till

F amiljelags - sakkunniga

• Sida 73
•  Original

Prop. 1978/79:12 73

make. 1 enlighet med vad de sakkunniga tidigare har föreslagit om att närma terminologin beträffandejämkning av familjerättsliga avtal om underhåll till generalklausulen i avtalslagen, föreslår de att jämkning också av avtal om underhåll mellan makar får ske "när avtalet är oskäligt med hänsyn till omständigheterna vid dess tillkomst och övriga omständigheter". Förslaget innebär att den tidsbegränsning som nu finns för rätten att väcka talan om jämkning av avtal om underhåll efter äktenskapsskillnad utgår. Inte heller föreligger det som f. n. något hinder motjämkning av sådant avtal när det har slutits efter äktenskapets upplösning.

Sammanfattningsvis innebär familjelagssakkunnigas förslag om jämkning av periodiskt utgående bidrag att jämkningsreglerna med ett undantag blir gemensamma för alla underhållsbidrag enligt GB.

Närdet gäller fråga om jämkning av avtal om engångsbelopp (jfr nuvarande 11 kap. 15 å andra stycket) har de sakkunniga förståelse för att makarna kan önska göra upp om sina ekonomiska mellanhavanden en gång för alla. De föreslår därför att ett sådant underhåll inte bör kunnajämkas till sitt belopp på grund av ändrade förhållanden. Eftersom avtalet får betraktas som ett led i en slutlig uppgörelse anser de att den underhållsberättigade parten inte heller, under åberopande av ändrade förhållanden. bör få framställa krav även på periodiskt bidrag. Har engångsbidraget redan från början kombinerats med ett periodiskt bidrag. bör detta emellertid kunna jämkas på grund av ändrade förhållanden enligt vanliga regler. Jämkning bör också kunna ske om avtalet är oskäligt, och därvid bör ingen tidsbegränsning gälla (jfr nuvarande 11 kap. 16 ä' andra meningen).

Även i fråga om avtal mellan makar om underhåll föreslår de sakkunniga att jämkning skall få göras med retroaktiv verkan på det sättet att obetalda bidrag får sättas ned eller falla bort. Retroaktiv jämkning bör enligt de sakkunniga kunna komma i fråga både när jämkningen sker på grund av ändrade förhållanden och när avtalet jämkas på grund av att det är oskäligt.

Sammanfattningsvis föreslår de sakkunniga i fråga om underhållsbidrag såväl under som efter äktenskapet, att dom eller avtal skall få jämkas när ändrade förhållanden påkallar det samt att avtal fårjämkas också när avtalet är oskäligt med hänsyn till omständigheterna vid dess tillkomst och övriga omständigheter. När det gäller underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad skall höjning av bidraget utöver det högsta belopp till vilket bidraget tidigare har varit bestämt dock få ske endast om synnerliga skäl föreligger. Engångsbidrag skall vidare få jämkas endast om bidraget har bestämts genom avtal och avtalet är oskäligt enligt vad som tidigare har sagts.

4.3.6 Preskription avjordran på underhållsbidrag

De sakkunniga föreslår att samma preskriptionsbestämmelser skall gälla i fråga om fordran på underhållsbidrag till make som de sakkunniga har

F amiljelags- sakkunniga

• Sida 74
•  Original

Prop. 1978/79:12 74

föreslagit beträffande underhållsbidrag till barn. dvs. en preskriptionstid av tre år från förfallodagen.

4.3. 7 1966 års lag om ändring av vissa underhållsbidrag

De sakkunniga anser att regler om automatiska ändringar av underhålls- bidrag också i fortsättningen bör tillämpas på samtliga fall av underhållsbi- drag till make, till skydd för den svagare parten.

De sakkunniga har övervägt möjligheterna att på något sätt begränsa storleken av ändringarna men stannat för att behålla nuvarande regler. De anför två skäl för detta. Dels är det relativt sällsynt med långvariga bidrag. Dels är den framtida utvecklingen av en vuxen persons behov av bidrag mycket svårare att förutse än ett barns.och därför kan bidraget behöva prövas igen av många olika orsaker. De sakkunniga framhåller också att de nuvarande reglerna om avdrag vid taxeringen för utgivna underhållsbidrag gör att de automatiska uppräkningarna slår mindre hårt mot den underhålls- skyldige när det gäller bidrag till make än när det är fråga om bidrag till barn. Om det finns behov av att neutralisera eller modifiera de automatiska uppräkningarna får det ske i en jämkningsprocedur. anser de sakkunniga.

4.4 Underhållsskyldigheten mot föräldrar

De sakkunniga konstaterar att behovet av bistånd från anhöriga vid sjukdom och dylika situationer har minskat genom samhällets insatser. Också tilläggspensioneringen och de :Brbättrade folkpensionsförmånerna har reducerat behovet av anhörigas stöd. Även andra samhällets insatser för äldre. sjuka och handikappade spelar in.

Vad som numera utgår till äldre och sjuka eller handikappade personer ersätter enligt de sakkunnigas mening väl de ekonomiska skyldigheter som nu lagligen åvilar barnen (se 7 kap. 3 i andra stycket FB). De sakkunniga föreslår därför att denna underhållsskyldighet mot sjuka föräldrar 0. [. upphävs. Den nära samhörigheten mellan föräldrar och barn har dock till naturlig följd att det får anses åligga båda parter som en skyldighet att bistå varandra i mån av förmåga. Förslaget om att upphäva den lagliga under- hållsskyldigheten skall därför inte tolkas så att barnets moraliska skyldighet att i övrigt bistå och hjälpa vårdbehövande föräldrar skall tas bort.

Enligt nuvarande regler kan ett barn som har underhållit sin far eller mor regressvis yrka ersättning av sina syskon. De sakkunniga pekar på att om underhållsskyldigheten mot föräldrarna upphävs detta kan få till följd att också underlaget för en regresstalan mot syskonen försvinner.

F amilielags - sakkunniga

• Sida 75
•  Original

Prop. 1978/79:12 75

5.1. Reformens inriktning och omfattning

5 . I. I Bakgrunden

Bestämmelser om familjerättslig underhållsskyldighet finns i gällande rätt i föräldrabalken (FB) och giftermålsbalken (GB). Av störst intresse är reglerna om föräldrars underhållsskyldighet gentemot sina underåriga barn och om makars underhållsskyldighet i förhållande till varandra.

Lagstiftningen om underhåll har under årens lopp ändrats men kan i sina huvuddrag föras tillbaka till de lagar på familjerättens område som kom till åren omkring l920. Förändringarna i samhället under tiden därefter har fört med sig att de familjerättsliga underhållsbestämmclscrna inte längre har samma betydelse förden enskildes trygghet. Samhället har genom stöd iolika former till barn och ungdomar tagit över en ansenlig del av de kostnader som förut måste täckas genom underhållsbidrag. Kvinnornas ekonomiska frigö- relse har också fått till följd att de nuförtiden mera sällan är hänvisade till det underhåll som de kan erhålla från make.

Trots de samhällslörändringar som har ägt rum står det klart att lagstiftningen om underhåll fortfarande spelar en stor roll. särskilt den som gäller underhåll till barn. Andra drag i utvecklingen än de jag nämnde nyss har medverkat till detta. Antalet äktenskapsskillnader har ökat betydligt. Det har blivit vanligare att män och kvinnor bor tillsammans utan att vara gifta. Åtskilliga av dessa samboendelörhållanden blir inte bestående. Följden har blivit att frågor om underhåll till barn aktualiseras i betydligt fler fall än tidigare. Det har beräknats att det f. n. i Sverige finns drygt 400 000 barn som har föräldrar som inte är gifta med varandra och som inte heller lever tillsammans.

Efter framställning från riksdagen fick familjelagssakkunniga (Ju l970152) år 1976 i uppdrag att göra en skyndsam översyn av reglerna om underhålls- bidrag till barn.

I det delbetänkande som de sakkunniga med anledning av tilläggsupp- draget lade fram är l977 (SOU l977137) valde de att behandla den familjerättsliga underhållsskyldigheten i dess helhet. således också reglerna om underhåll till make. Betänkandet innehåller i första hand lörslag till ändringar i FB och GB.

Nära samband med de civilrättsliga löreskrifterna om underhållsbidrag till barn har den offentligrättsliga regleringen i lagen | l064:l43) om bidragslör- skott. De sakkunnigas förslag berör också denna lag. Bl. a. föreslår de ett nytt system for återkrav från den underhållsskyldige av bidragsförskott som det allmänna har betalt ut till ett underhållsberättigat barn. Rcformlörslaget avser också lagen (l966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag.

Allmän motivering

• Sida 76
•  Original

Prop. 1978/79:12 76

Som helhet sett har famichlagssakkunnigas förslag lätt ett gynnsamt mottagande under remissbehandlingen. Från llera håll betonas att ny lagstiftning på området bör komma till stånd snarast. Även instanser som är kritiska mot vissa avsnitt i betänkandet framhåller att detta i andra delar innehåller förslag till angelägna reformer. I allmänhet ansluter sig remissin- stanserna till de sakkunnigas uppfattning att en reform bör gälla den familjerättsliga underhållsskyldigheten i dess helhet. Ett par instanser ställer sig dock frågande till tanken att ändra reglerna om underhåll till make innan ställning tas till andra spörsmål orn äktenskapets ekonomiska rättsverk— ningar.

Riksdagens begäran om en delreform av reglerna om underhållsbidrag till barn hade sin grund i ett konstaterande att nuvarande regelsystem i tillämpningen ofta leder till betydande svårigheter för de underhållsskyldiga (LU 1975/76:33 s. 96). Många av dessa befinner sig i en besvärlig ekonomisk och social situation. Underhållsbitlragen överstiger inte sällan den eko- nomiska bärkraften. med ofta betungande skulder på obetalda underhållsbi- drag som följd. Förhållandena har kartlagts bl. a. genom det forskningsarbete om underhåll och socialförmån som bedrivs vid juridiska fakulteten vid Uppsala universitet (se bil. 3). Under arbetet har beträffande de undersökta urvalsgrupperna kommit fram bl. a. att hälften av de underhållsskyldiga i slutet av år 1975 hade skulder för obetalda underhållsbidrag. Av de frånskilda underhållsskyldiga hade 40 ”o skulder på minst 3 000 kr och nästan 20 ”.. på merän 10 000 kr. Också andra. nyligen genom förda undersökningar bekräftar att det ekonomiska läget är bekymmersamt för många bidragsskyldiga. Det är lätt att förstå att en alltför betungande underhållsskyldighet inte bara medför allvarliga påfrestningar för den bidragsskyldige utan också kan få negativa följder för dennes förhållande till barnet.

Tyngdpunkten i familjelagssakkunnigas betänkande har också lagts vid förslag som syftar till att förbättra de underhållsskyldigas situation. De sakkunniga föreslår sålunda att man lagfäster principen att underhållsskyl- digheten inte är ovillkorlig. att man förkortar preskriptionstiden för ford- ringar på underhållsbidrag och att man dämpar indexhöjningarna av bidragen. Den centrala ställningen intar dock det förut berörda förslaget angående sättet att kräva tillbaka utgivna bidragsförskott.

J. I ..7 Nr ordning/ör återkrav at' hit/rags/örskol/."

När bidragsförskott utgår inträder f.n. det allmänna i barnets rätt till underhållsbidrag eller den del av detta som svarar mot bidragsförskottet. Den återkrävande myndigheten — numera den allmänna försäkringskassan — är alltså bunden till det bidrag som har fastställts genom dom eller avtal. De sakkunnigas förslag innebär att försäkringskassorna i stället självständigt skall pröva den bidragsskyldiges betalningsförmåga och avgöra vad han eller hon skall betala tillbaka till det allmänna. Genom att prövningen sker

A Ilm än motivering

• Sida 77
•  Original

Prop. 1978/79:12 77

fortlöpande kan återbetalningarna hela tiden göras beroende av den bidrags- skyldiges aktuella betalningsförmåga. Processer omjämkning av underhålls- bidrag på grund av ändrade förhållanden blir på så sätt överflödiga iden mån underhållsbidraget inte är större än bidragsförskottet. Den föreslagna ordningen innebär. också att samhället kan lätta på bördan för den under- hållsskyldige utan att barnets intresse blir lidande.

De sakkunniga föreslår att särskilda riktlinjer utarbetas till ledning för försäkringskassornas återkrav. Dessa riktlinjer förutsätts tjäna till ledning också när underhållsbidrag fastställs genom dom eller avtal. l betänkandet presenteras ett förslag till sådana riktlinjer (se bil. 4 till lagrådsremissen). Dessa bygger på tanken att den underhållsskyldige skall förbehållas ett belopp för sin egen och sin familjs försörjning och att en del av överskottet skall tas i anspråk för åtet'betalningar till försäkringskassan.

Många remissinstanser har anslutit sig till de sakkunnigas uppfattning om de fördelar som står att vinna om försäkringskassorna får en befogenhet att inom bidragsförskottssystemets ram självständigt pröva den underhållsskyl- diges bidragsförmåga. Åtskilliga instanser är emellertid kritiska. Några anser att rättssäkerheten inte blir tillräckligt tillgodosedd ifall prövningen ankommer på försäkringskassorna. Andra reagerar mot att domstolarna och försäkringskassorna jämsides skall kunna fastställa underhållsskyldigheten. med rätt för kassorna att frångå domstols avgörande inte bara i sänkande utan också i höjande riktning. Kritik riktas också mot att försäkringskassorna vid sin prövning skall beakta endast den underhållsskyldiges förhållanden, medan domstolarna har att ta hänsyn till båda Rjräldrarnas förmåga. En annan invändning mor förslaget går ut på att det uppmuntrar till ökad användning av bidragsförskottssystemet.

Ett stort antal av de instanser som tillstyrker förslaget betonar att ställningstagandet bygger på att organisationsfrågorna först blir lösta och att försäkringskassornas personal i god tid hinner utbilda sig för sin uppgift. Riksförsäkringsverket framhåller att ytterligare överväganden i fråga om administrationen av systemet oundgängligen behövs.

Efter bemyndigande den 22 september 1977 av regeringen har chefen för socialdepartementet tillkallat en kommitté (S l977:16) som skall se över samhällets stöd till föräldrar som inte lever tillsammans. I direktiven (l977:lO4) framhålls att samhällsutvecklingen har ändrat Rirutsättningarna för existerande former av stöd till de särlevande föräldrarna och aktualiserat samhällsinsatser i delvis andra former. Utgångspunkten för kommitténs överväganden bör vara att stödet riktas till barnen.

Utredningsuppdraget har uppmärksammats under remissbehandlingen av familjelagssakkunnigas förslag. Från ett par håll hävdas att frågan om att införa en annan ordning för återkrav av bidragsförskott bör ansrå i avvaktan på resultatet av den nya utredningen.

För egen del kan jag se åtskilliga fördelar i att frigöra prövningen av

Allmän motivering

• Sida 78
•  Original

Prop. 1978/79:12 73

skyldigheten att betala tillbaka bidragsförskott från de civilrättsliga avgöran- dena om underhållsbidrag. Jag skall emellertid inte gå in på dessa argument eller på de invändningar som kan riktas mot förslaget som sådant. I vilket fall som helst talar starka skäl för att tiden inte är mogen att införa det system som familjelagssakkunniga har föreslagit.

Som de sakkunniga framhåller måste försäkringskassorna redan i dag i vissa fall rätt ingående bedöma de underhållsskyldigas ekonomiska och sociala situation. Det gäller främst i ärenden om eftergift från det allmännas sida av återkrav. Med familjelagssakkunnigas förslag skall emellertid kassorna i stor omfattning ha a'='.t löpande fastställa omfattningen av underhå'tllsskyldigheten mot barn, ofta utan att ha stöd idom eller avtal. Det säger sig självt att detta kommer att"—: ställa stora krav på kassorna och deras personal. Försäkringskassorna har nyligen fått sitt verksamhetsområde vidgat. Efter samråd med chefen för socialdepartementet harjag kommit till . att kassorna bör få rimlig tid till förfogande innan ytterligare. krävande uppgifter läggs på dem.

Det nuvarande bidragsförskottssystemet har bristeroch skall,som nämnts, tillsammans med andra former för stöd åt föräldrar som lever isär, ses över av en särskild kommitté. Med tanke på detta skulle det vara olyckligt att nu genomföra en reform som tillför institutet nya och viktiga rättsliga moment och som med stor sannolikhet skulle leda till att allt flera kommer att anlita systemet. Reformert skulle också kunna få till konsekvens att ansenliga medel tas i anspråk, utan att den avvägning mellan olika stödbehov och stödformer kommer till stånd som förutsätts i direktiven för den nya utredningen.

Med hänsyn till vad som har anförts nu har jag kommit till att familjelagssakkunnigas förslag till nytt återkravssystem i varje fall f. n. inte bör genomföras.

5 . I .3 Rc/örin/örs/ag angående tHitler/ttil/.sskt'lt/ig/wtwi mot barn

Det förhållandet att familjelagssakkunnigas förslag till nytt återkravs- - systent inte skall leda till lagstiftning under den närmaste tiden behöver inte medföra att förslaget också i övrigt bör vila tills vidare. Tvärtom serjag starka skäl att redan nu göra ändringar i FB:s reglering angående underhåll till barn och att i samband därmed ta upp en del närliggande lagstiftningsfrågor.

Främst är tlet önskemålet att förbättra situationen för de bidragsskyldiga som talar för en reform. Att deras belägenhet många gånger är pressad har i den allmänna debatten senast uppmärksammats i samband med årets generella indexhöjning av underhållsbidrag. vilken uppgick till M ”... Det skulle kunna få bctänkliga sociala konsekvenser. om statsmakterna sköt på framtiden att vidta åtgärder till hjälp för de bidragsskyldiga. Riksdagen har också i sin begäran år 1976 om utredning förutsatt att lagstiftningen om underhållsbidrag skulle ändras snarast möjligt.

Allmän motivering

• Sida 79
•  Original

Prop. 1978/79:12 79

Även om det alltså är angeläget att utan uppskov vidta åtgärder för att lätta bördan för de underhållsskyldiga. måste man samtidigt söka undvika att åtgärderna går ut över barnen Och den förälder som ttppbär underhållsbidra- get. Att också vårdnadshavarens situation många gånger är ekonomiskt bekymmersam kan man finna stöd för i den undersökning vid Uppsala universitet som har omtalats under 5.1.1,

En utväg är då att samhället tar på sig en betydligt större del av underhållskostnaderna än f. n. Emellertid kan i dagens allmänna eko- nontiska läge endast begränsade ökningar med ges av stödet till föräldrar som lever isär. För återhållsamhet med nya kostnadsåtaganden talar också önskemålet att inte föregripa resultatet av utredningen om samhällsstödet till dessa föräldrar.

En påtaglig förbättring för de bidragsskyldiga kan emellertid enligt min mening åstadkommas nted ganska begränsade åtgärder.

Jag vill då till en början erinra om att den som betalar underhållsbidrag till barn i dag har rätt att vid beskattningen göra ett inkomstavdrag om högst 2 500 kr om året för varje barn. Beloppet har varit oförändrat sedan l974 års taxering. lsitt slutbetänkandetSOU l977:9l)Översyn av skattesystemet har l972 års skatteutredning enhälligt föreslagit att beloppsgränsen skall höjas till 3000 kr. Betänkandet har nyligen remissbehandlats. Chefen för budgetde- partcmentet har emellertid redan nu underrättat mig om att han har för avsikt att under hösten l978 föreslå en höjning av avdraget. Höjningen bör enligt budgetministern tillämpas redan vid l979 års taxering och alltså få verkan för inkomståret l978.

Vad härefter angår den lagstiftning som närmast är aktuell idetta ärende. främst den civilrättsliga, bör principen om att underhållsskyldigheten inte skall vara ovillkorlig ens mot barn kunna lagfästas. Man bör därvid kunna ta fasta på de sakkunnigas tanke att den underhållsskyldige skall förbehållas visst belopp för egna nödvändiga utgifter, i vissa fall också belopp för hemmavarande make och barn. Det bör vidare vara möjligt att underlätta jämkning vid domstol av gällande domar och avtal om underhållsbidrag. Försäkringskassorna bör i större utsträckning än nu få medge eftergift av lämnade bidragsförskott. I syfte att minska underhållsskuklerna bör man också kunna genomföra familjelagssa-tkkunnigas förslag om att förkorta preskriptionstiden för fordringar på underhållsbidrag, inräknat återkrav av bidragsförskott. Slutligen ter det sig befogat att dämpa indexhöjningen av utgående bidrag.

Bortser man från den minskning av skatteintäkterna som en höjning av avdraget för utgivna underhållsbidrag medför. torde de åtgärder som jag har nämnt nu inte leda till någon sammantaget större ekonomisk belastning för stat eller kommun. Man måste nämligen räkna med de samhälleliga vinster som kan följa av en reform som syftar till att minska riskerna för social utslagning av underhållsskyldiga med särskilt svåra problem och att i övrigt

Allmän motivering

• Sida 80
•  Original

Prop. 1978/79:12 80

anpassa underhållsskyldigheten efter den ekonomiska förmågan. De ifråga- satta åtgärderna torde knappast heller komma att försämra de underhållsbe- rättigades situation i en utsträckning som inte kan anses godtagbar. Genom de allmänna barnbidragen och rätten till bidragsförskott är barnen alltid garanterade en minsta underhållsstandard.

Önskemålct att göra de bidragsskyldigas situation mindre pressande utgör alltså ett starkt skäl fören reform redan nu av underhålIsbestämmelscrna. Ett annat skäl är att nuvarande praxis för beräkning av underhållsbidrag av allt att döma är mycket ojämn. Till detta bidrar titt flera organ medverkar vid tillkomsten av untlerhållsavgöranden: domstolarna, barnavårdsnämnderna, försäkringskassorna och advokatbyråerna. Delvis läggs därvid olika principer till grund för beräkningarna. Det får anses vara ett rättssäkerhctsintresse titt söka få till stånd en tner enhetlig bedömning.

Utöver vad jag nu har sagt är de'-'. två speciella problem som särskilt har uppmärksammats av riksdagen och som kräver sin snara lösning. Det ena gäller frågan om underhållsbidrag till barn som enligt de år l976 antagna nya reglerna (SFS l97616l 2) står under gemensam vårdnad av föräldrar som inte sammanlever med varandra. Frågan är intimt förknippad med spörsmålet om rätt till bidragsförskott. F. n. kan dessa barn inte få bidragsförskott. Detta kan avhålla en del föräldrar från att anlita det nya institutet gemensam vårdnad. Det andra problemet angår rätten för underhållsskyldig förälder att få underhållsbidraget nedsatt nted hänsyn till kostnader som har varit nödvän- diga under tid då han eller hon har utövat sin rätt till umgänge med barnet.

Vad jag har åberopat i detta avsnitt bör enligt min mening föranleda att förslag nu föreläggs riksdagen om revision av främst FB:s bestämmelser om underhållsbidrag till barn. Förslagets huvudsakliga inriktning framgår av vad som har anförts i det föregående.

Den omständigheten att man inte nu kan definitivt lösa frågan om förhållandet mellan den civilrättsliga underhållsplikten till barn och skyldig- heten att inom ramen för ett bidragsförskottssystem eller dess framtida motsvarighet betala medel till det. allmänna kan få till följd att vissa justeringar senare måste göras i den civilrättsliga lagstiftningen. Den reglering i FB som blir resultatet av den föreslagna reformen torde dock i allt väsentligt kunna ligga fast för framtiden. För utredningen om samhällsstödet till de särlevande föräldrarna måste det anses vara en fördel att kunna utgå från en ny lagstiftning på det civilrättsliga området. ] utredningsdirektiven har också förutsatts att kommittén skall bygga på en sådan lagstiftning.

5 . 1.4 Den InnliI/"crällsliun tin(Ior/ttills:;k_1'/(/igltt'tt'ii i övrigt

Under 5.1.3 harjag uppehållit mig vid bestämmelserna om underhåll till barn. De sakkunniga har emellertid också lagt fram förslag som avser

Allmän motivering

• Sida 81
•  Original

Prop. 1978/79:12 81

underhållsskyldigheten mellan makar. I likhet med det 'stora flertalet remissinstanser anserjag det riktigt att på detta sätt ta upp den familjerättsliga underhållsskyldigheten till en samlad bedömning. Visserligen kan det medföra vissa nackdelar att låta föreskrifterna om äktenskapets ekonomiska rättsverkningar reformeras etappvis. Jag delar emellertid de sakkunnigas uppfattning att det skulle leda till ännu större olägenheter att bryta ut bestämmelserna om underhåll till barn till separat behandling. Man kan också se det som en fördel att det fortsatta lagstiftningsarbetet på äktenskapsrättens område kan koncentreras till frågorna om den familjerättsliga egendomsord- ningen. Den nu aktuella reformen bör alltså enligt min mening omfatta samtliga regler i FB och GB om underhållsskyldighet.

5.2. Underhållsskyldigheten mot barn 5.2.1 De grundläggande bestämmelserna om ttnderhål/sskyldiglteten Föräldrarnas tinderhållsskvlditzltet mot barn som inte är vuxet

Som jag har nämnt under 5.l lämnar samhället i olika former ett omfattande stöd åt barn och barnfamiljer. Syftet är att skapa förutsättningar för att barnen skall få en god uppväxt och att över huvud taget ge ekonomisk trygghet åt familjerna. De olika sociala förmåner som riktar sig till barn och barnfamiljer rör delvis förmåner som utgår generellt. Hit hör föräldrapenning, allmänna barnbidrag, fri sjukvård och tandvård samt fri skolutbildning med fria läroböcker och skolmåltider. I något högre ålder underlättas de ungas utbildning genom studiehjälp och studiemedel. Andra stödformer tar mera sikte på att utjämna villkoren mellan olika barnfamiljer. Till denna grupp kan räknas de olika formerna av bostadsbidrag och de ekonomiska insatserna för att få till stånd barntillsyn till rimlig kostnad för den enskilde. Av central

Sammanfattningsvis förordar jag som huvudregel att bidragsskyldig förälder som har haft barnet hos sig under en sammanhängande tid av minst fem hela dygn skall vid fullgörande av bidragsskyldigheten få tillgodoräkna sig ett avdrag för varje helt dygn av barnets vistelse med l/40 av det underhållsbidrag som räknat för kalendermånad gäller vid denna tid. Det är "rimligt att denna reduktion inte kommer alltför sent. Jag föreslår därför att den bidragsskyldiga föräldern inte skall kunna göra avdrag på underhållsbi- drag som belöper på senare tid än sex månader från utgången av den kalendermånad då vistelsen upphörde.

Under remissbehandlingen har från olika håll påpekats att de förordade avdragsreglerna inte är tillräckliga i fall då den bidragsskyldiga föräldern bor långt från barnet och därför måste vidkännas dryga resekostnader för att barnet skall kunna besöka honom eller henne. Denna fråga har också behandlats i en motion till årets riksmöte (mot. 1977/78:1470). Med anledning av motionen uttalade riksdagen att frågan föll inom ramen för det utredningsuppdrag som ligger på kommittén för översyn av samhällsstödet till särlevande föräldrar. Riksdagen förutsatte att det spörsmål som hade tagits upp i motionen skulle komma att behandlas av kommittén under dess fortsatta arbete. Mötionen föranledde därför inte någon åtgärd från riksda- gens sida (LU 1977/78:23). Även jag anser att det är lämpligast att detta spörsmål i första hand får övervägas av kommittén under dess arbete. Jag finner därför inte anledning att ta upp frågan till närmare behandling i detta sammanhang.

Regleringen i bidi'agsföiskottslagen

En särskild fråga är hur den föreslagna avdragsrätten skall passas in i gällande system för bidragsförskott och återkrav av sådant förskott. Enligt familjelagssakkunnigas förslag skall utgående bidragsförskott inte påverkas av att den bidragsskyldige kan ha rätt till avdrag på underhållsbidraget. Däremot skall försäkringskassan vid återkrav av bidragsförskottet kunna ta

Allmän motivering

• Sida 112
•  Original

Prop. 1978/79:12 112

hänsyn till att den bidragsskyldige: har haft barnet hos sig och reducera återkravsbeloppet i motsvarande mån.

Remissinstanserna har allmänt godtagit att den bidragsskyldiges återbetal- ningsskyldighet för utgivna bidragsförskott skall reduceras när barnet har vistats hos honom eller henne under sådana förhållanden att rätt till avdrag har uppkommit. Ocksåjag anser att detta är lämpligt. [ annat fall skulle syftet med de nya avdragsreglerna i stor utsträckning förfelas. För att undvika alltför stora administrativa besvär för försäkringskassorna bör hänsyn dock kunna tas endast till vistelser som har pågått minst fem hela dygn i följd, även om den bidragsskyldige enligt dom eller avtal har rätt att göra avdrag för kortare perioder. Vidare bör krävas att den bidragsskyldige inom en kortare tidsfrist anmäler önskemål om att avdraget skall beaktas vid återkrav mot honom eller henne av utgivna bidragsförskott. I övrigt bör försäkringskas- sorna vid återkravet tillämpa samma regler som gäller mellan'föräldrarna i fråga om rätten till avdrag på underhållsbidraget. Om inget annat har bestämts bör alltså återkravsbeloppet reduceras med l/4O för varje dygn under en månad som umgängesrätt har utövats. 1 fall då underhållsbidraget överstiger bidragsförskottet, får avdraget fördelas proportionellt mellan bidragsförskottet och det överskjutande underhållsbidraget. Denna ordning överensstämmer med den som tillämpas när försäkringskassan har fullmakt att uppbära överskjutande underhållsbidrag och skall fördela belopp som den underhållsskyldige betalar till kassan men som inte räcker till för att täcka hela underhållsbidraget.

Flera remissinstanser har framhållit att en motsvarande reduktion bör göras på bidragsförskotten till barnet. Annars skulle barn som får bidrags- förskott gynnas otillbörligt framför andra barn. Ocksåjag anseratt man måste låta bidragsförskotten reduceras i de berörda fallen. En annan ordning skulle inte bara leda till orättvisor utan också direkt inbjuda till missbruk av bidragsförskottssystemet. Utgående bidragsförskott bör alltså minskas med samma belopp som räknas av vid återkravet mot den bidragsskyldiga föräldern. Det innebär att barnet enligt huvudregeln likväl får ut minst l/4 av förskottet. även om det vistas hela månaden hos den bidragsskyldiga föräldern. Och är underhållsbidraget lägre än förskottet. utgår alltid mellan- skillnaden ograverad. Det bör också beaktas att eventuellt bostadsbidrag ochi allmänhet också barnbidrag hela tiden lämnas till den förälder som Stadig- varande har hand om barnet. Den reduktion av bidragsförskottet som jag har förordat kan därför inte få några allvarliga konsekvenser för denna förälder, som ju också har fått sina utgifter för barnet minskade medan det vistas hos den andra föräldern.

Efter samråd med socialministern förordar jag alltså att den bidragsskyl- diges rätt till avdrag för en sammanhängande tid av minst fem hela dygn skall beaktas inte bara vid återkrav mot honom eller henne för utgivna bidrags- förskott utan också när bidragsförskott utgår till barnet. Jag återkommer närmare till dessa frågor i specialntotiveringen.

Allmän motivering

• Sida 113
•  Original

Prop. 1978/79:12 113

5.2.5 Periodiska bidrag och engångsbidrag

Underhållsbidrag kan utges antingen periodiskt eller med ett belopp en gång för alla. Huvudregeln är enligt 7 kap. oå FB att bidrag skall betalas i förskott för kalendermånad. Om särskilda omständigheter föreligger kan domstolen dock bestämma annat. Bidragen kan sålunda" utgå i förskott för kortare eller längre perioder eller också i efterskott.

Parterna kan vidare själva komma överens om att gå ifrån huvudregeln. Överenskommelsen kan gå ut på att bidraget skall erläggas med ett engångsbelopp. Av 7 kap. 6 och 7 && FB framgår att avtalet måste vara skriftligt och bevittnat. Det skall dessutom vara godkänt av barnavårdsnämn- den. Möjligheten att genom avtal frångå huvudregeln står dock öppen endast i fråga om barn vars föräldrar varken vid dess födelse var eller senare har varit gifta med varandra.

Bestämmelserna om när ett underhållsbidrag skall betalas har tvingande karaktär. Om en underhållsskyldig betalar bidrag i förskott för längre tid än som är bestämd i föreskriven ordning innebär nämligen betalningen inte att han eller hon blir befriad från att betala bidraget på den förfallodag som rätteligen gäller.

De sakkunniga har funnit det naturligt att behålla den nuvarande huvudregeln och möjligheten för domstol att meddela undantag från den. De anser vidare att det också i fortsättningen bör vara möjligt för parterna att avtala om avvikelse men att avtalsmöjligheten bör gälla lika för alla barn, dvs. oavsett om föräldrarna har varit gifta med varandra eller inte. Formkravet och kravet på godkännande av barnavårdsnämnden bör enligt förslaget stå kvar om avtalet gäller betalning med ett engångsbidrag eller i förskott för längre tid än en kalendermånad. Betalning i sådan ordning bör komma i fråga endast när starka skäl talar för det.

De sakkunnigas förslag har i allmänhet godtagits under remissbehand— lingen. Även jag anser att den nuvarande huvudregeln om betalning i förskott månadsvis bör stå kvar. Regeln tillgodoser barnets intresse av att fortlöpande få bidrag för sin försörjning allt efter som behov uppkommer. Den är i allmänhet till fördel också för den bidragsskyldige, vars betalnings— ansvar delas upp i perioder som för det mesta torde vara väl anpassade efter inkomstförhållandena.

Huvudregeln bör emellertid även i fortsättningen i dag kunna frångås under särskilda omständigheter. En avvikande betalningsordning bör kunna grundas på rättens beslut eller på avtal.

Liksom remissinstanserna biträder jag de sakkunnigas förslag att möjlig- heten att genom avtal avvika från huvudregeln bör stå öppen beträffande alla grupper av barn. Avtal bör alltså kunna träffas också för barn vars föräldrar har varit gifta med varandra.

Den längst gående avvikelsen från huvudregeln är att bestämma att bidraget skall utgå med ett engångsbelopp. De sakkunniga har som nämnts

Allmän motivering

• Sida 114
•  Original

Prop. 1978/79:12 114

ansett att man bör vara mycket återhållsam med att bestämma engångsbi- drag. Detta är också min åsikt: Denna betingas delvis av hänsyn till barnets ekonomiska intressen. Visserligen bör. enligt vad jag kommeratt föreslå i det följande. även avtal om engångsbidrag kunna jämkas till förmån för barnet när ändrade förhållanden föranleder det. Och genom krav på att beloppet liksom nu skall betalas till barnavårdsnämnd kan man skydda barnet mot att bidraget förbrukas i förtid. Det är likväl en betydande risk att barnet genom ett engångsbidrag får ett lägre underhåll än genom ett fortlöpande bidrag som, till skillnad från engångsbidraget, är indexreglerat.

Väl så stor betydelse bör tillmätas önskemålet att kontakten mellan barnet och den bidragsskyldiga föräldern inte skärs av. Betalning genom ett engångsbidrag får lätt en sådan verkan. Redan detta gör att det mycket sällan bör komma i fråga att mot någon parts vilja bestämma att underhållsbidraget skall betalas en gång för alla.

Under remissbehandlingen har en instans ifrågasatt om inte tiden är inne att helt avskaffa engångsbidrag som betalningsform. Jag anser dock att man inte bör gå så långt. l särskilda fall kan ett engångsbidrag vara att föredra. Om exempelvis den underhållsskyldige inte har haft någon familjesamhörighet med barnet och det inte heller kan väntas att en sådan kontakt kommer att uppstå, kan det vara bättre för barnet att få ett engångsbidrag i stället för en kanske osäker rätt till framtida periodiska bidrag. Detta gäller särskilt om den bidragsskyldiga föräldern avser att bosätta sig i annat land och svårigheter att utfå underhållsbidrag därigenom kan väntas uppkomma. Frågan om engångsbidrag bör sålunda enligt min mening prövas med utgångspunkt främst i vad som är bäst för barnet.

Med hänsyn till vad jag har sagt nu biträder jag de sakkunnigas förslag att avtal om engångsunderhåll skall godkännas av barnavårdsnämnden för att vara giltigt. Alternativt bör rätten kunna lämna sitt medgivande. F. n. anses domstolen inte kunna bestämma om engångsbidrag, om inte parterna är ense om sådant bidrag. Med tanke på de begränsade verkningar som för framtiden bör tilläggas engångsbetalning ( avsnitt 5.2.6 ) finns det emellertid enligt min mening inte tillräcklig anledning att formligen utesluta möjligheten för rätten att mot ena partens vilja förordna om denna form av betalning. En annan sak är att det mycket sällan torde bli aktuellt att utnyttja en sådan möjlighet.

Ett särskilt behov av att bevaka barnets rätt föreligger enligt min mening också i de fall då fråga uppkommer om att betala periodiska bidrag för längre tidsperioder åt gången. antingen det gäller betalning i förskott eller i efterhand. Det kan vara svårt att dra en bestämd skiljelinje mellan dessa situationer och fall då engångsbidrag skall betalas i två eller flera omgångar. Bl.a. med hänsyn härtill finns det skäl att även när det gäller bidrag som skall utgå periodvis med längre tidsmellanrum behålla den särskilda prövning som kravet på barnavårdsnämndens godkännande innebär. Jag föreslår att avtal som innebär att framtida bidrag skall betalas i förskott eller efterskott för

Allmän motivering

• Sida 115
•  Original

Prop. 1978/79:12 115

längre tid än tre månader skall godkännas av nämnden,om barnet är under 18 år. Domstol bör också kunna bestämma om avvikelse från huvudregeln, om den finner att särskilda skäl föreligger. Detta gäller vare sig parterna är överens om det eller ej.

Utöver vad jag nu har sagt bör några begränsningar inte göras i parternas frihet att avtala om avvikelse från huvudregeln. Det bör sålunda stå dem fritt att avtala om betalning för kortare terminer än tre månader, vare sig betalningen skall erläggas i förskott eller i efterskott.

Mitt förslag innebär sålunda att avtalsmöjligheten utvidgas till att omfatta alla barn oavsett föräldrarnas civilstånd men att kravet på godkännande från barnavårdsnämnd begränsas till att avse väsentligare avvikelser från huvud- regeln. Kravet på nämndens medgivande kommer att gälla också avtal som frånskilda föräldrar ingår beträffande sina barn. De forrnkrav som i dag uppställs för avtal om avvikelse från huvudregeln bör stå kvar för sådana avtal som skall underkastas barnavårdsnämndens granskning. Avtalen bör alltså i dessa fall vara skriftliga och bevittnade.

Skulle en underhållsskyldig betala bidrag i förskott för längre tid än vad som följer av huvudregeln, domstols avgörande eller ett i behörig ordning slutet avtal, bör betalningen inte heller i fortsättningen befria den bidrags— skyldige från att på nytt betala bidrag på de förfallodagar som rätteligen gäller.

5.2.6 Jämkning av underhållsbidrag Grundläggande bestämmelser

Bestämmelser om möjligheterna att få till stånd ändring av domar och avtal om underhållsbidrag till barn är intagna i 7 kap. 7—9 %& FB. Har bidraget blivit fastställt genom dom kan det. om man bortser från indexändringar, jämkas endast när ändrade förhållanden påkallar det. Också avtal om periodiska underhållsbidrag kan jämkas på grund av ändrade förhållanden. Avtal som makar har slutit med tanke på förestående skilsmässa kanjämkas även därför att avtalet är obilligt. Mot det underhållsberättigade barnet är bidragsavtal över huvud taget inte bindande, såvida inte barnets föräldrar aldrig har varit gifta med varandra och avtalet har slutits i särskild form. Gentemot den underhållsskyldige upprätthåller FB däremot grundsatsen att avtal är bindande, dock med de betydande avsteg som nyss har nämnts.

Familjelagssakkunnigas förslag innebär en förenkling av den nu behand- lade regleringen. Det föreslås bl. a. att man upphäver bestämmelsen om att den underhållsberättigade oberoende av vad som har avtalats kan göra anspråk på högre underhållsbidrag. Regeln om jämkning vid ändrade förhållanden skulle därmed i lika mån bli tillämplig för den underhållsskyl- dige och den underhållsberättigade. De sakkunniga föreslår vidare en allmän

Allmän motivering

• Sida 116
•  Original

Prop. 1978/79:12 116

föreskrift om jämkning av avtal som är oskäliga med hänsyn till omständig- heter som förelåg vid tillkomsten.

Vad de sakkunniga sålunda har föreslagit har i allmänhet godtagits under remissbehandlingen. En remissinstans. juridiska fakultetsnämnden i Uppsala, ifrågasätter emellertid om inte båda parterna i ett underhållsavtal borde ha oinskränkt rätt att begära omprövning vid domstol av underhålls- frågan. Socialstyrelsen går ett steg längre och förordar att ett oriktigt underhållsbidrag alltid bör kunna ändras av domstol, vare sig bidraget är fastställt genom avtal eller i dom. De båda remissinstansernas ståndpunkt får ses mot bakgrund av att de anser att den myndighet, i första hand försäkringskassan, som har betalt ut bidragsförskott bör ha viss rätt att uppträda som part vid domstol i mål om fullgörande av underhållsskyldig- heten.

Också jag anser att bestämmelserna om när fastställda underhållsbidrag kan jämkas behöver ses över. Den naturliga utgångspunkten är enligt min mening att både domar och avtal om underhållsbidrag enligt allmänna grundsatser skall ligga fast för framtiden. En sådan ordning är ägnad att ge stabilitet åt parternas ekonomiska planering och att främja önskvärd eftertanke inför avtal och rättegångar om underhållsbidrag.

Det är emellertid uppenban att man måste tillåta ganska långtgående avsteg från denna utgångspunkt. Hänsynen till barnets bästa och intresset av att belastningen på föräldrarnas ekonomi blir rättvis och från social synpunkt rimlig kräver sålunda att underhållsbidragen anpassas till ändrade förutsätt- ningar.

Sedan år 1977 uppställs i FB inte något krav på att en ändring av förhållandena skall vara väsentlig för att dom eller avtal om underhåll skall kunna jämkas. Självfallet kan inte varje förändring åberopas som grund för jämkning. Under förarbetena har framhållits att en förutsättning är att bidraget med hänsyn till de ändrade: förhållandena inte framstår som rimligt och att förändringen inte är tillfällig. Förändringen bör vara något så när betydelsefull. Vidare kan inte omständigheter som har varit kända eller kunnat förutses av parterna när underhållsbidraget bestämdes föranleda jämkning (LU 1975/76:33 s. l30 f.). Vad som sålunda har uttalats bör enligt min mening fortfarande ha giltighet. Jag föreslår därför att den gällande bestämmelsen får bestå och att villkoren förjämkning till följd av nya faktorer anges på väsentligen samma sätt som f. n.

1 avsnitt 5.2.3 har jag framhållit att underhållsbidrag bör bestämmas på grundval av en bedömning av barnets behov och att behovet i allmänhet växlar under barnets uppväxttid. F. n. är det ofta osäkert i vilken utsträckning ändringar i barnets behov har vägts in när underhållsbidrag fastställts i avtal och domar. Enligt 7 kap. ll & andra stycket FB kan ändringari kostnaderna beaktas på så sätt att underhållsbidrag bestäms till olika belopp för särskilda

Allmän motivering

• Sida 117
•  Original

Prop. 1978/79:12 117

delar av underhållstiden. Denna möjlighet torde emellertid inte utnyttjas så ofta. Om en indelning i perioder saknas torde det ligga närmast till hands att anse att bidraget är beräknat med ledning av de genomsnittliga kostnaderna för barnet under den tid underhåll skall utgå.

För fall då underhållstiden sträcker sig över många årär enligt min mening en genomsnittsberäkning för hela tiden av kostnaderna för barnet mindre väl förenlig med strävandena att anpassa underhållsbidragen efter de verkliga förhållandena. Vill parterna inte från början differentiera underhållet med hänsyn till barnets åldersperioder bör perspektivet begränsas några år framåt i tiden när bidraget bestäms. Jag anser att FB bör ge visst stöd för en sådan ordning genom en föreskrift som ger part frihet att begära omprövning av dom eller avtal om underhåll när bidraget, bortsett från indexändringar, har utgått med oförändrat belopp under en längre tid, förslagsvis sex år. Även i övrigt kan det te sig befogat att efterså pass lång tid medge fri omprövning av ett fastställt underhållsbidrag. I och för sig torde förhållandena då ofta ha ändrats på ett sätt som motiverar enjämkning av underhållsbidraget. En part som begär omprövning skall emellertid i fortsättningen inte uttryckligen behöva åberopa ändrade förhållanden för att en omprövning skall komma till stånd. Vidare bör domstolen ha frihet att jämka underhållsbidraget utan att ange ändrade förhållanden som grund.

Jag vill understryka att den nu förordade omprövningsregeln inte innebär att själva avtalstiden förkortas. Påkallas inte någon jämkning, när sex år har förflutit, utgår bidraget som förut. lnte heller får den nya omprövningsmöj- ligheten åberopas till stöd för en mer restriktiv bedömning av frågan, om ändrade förhållanden gör det befogat att jämka bidraget innan sex år har gått.

Vad jag har sagt i det föregående mynnar alltså ut i förslag om att dom och avtal om underhållsbidrag bör kunna jämkas för framtiden när ändring i förhållandena föranleder det. Omprövning bör alltid kunna begäras när bidrag har utgått med ett och samma belopp i sex år. frånsett indexuppräk- ning. Dessutom bör ett avtal kunnajämkas om det redan vid tillkomsten var oskäligt. Till denna fråga återkommerjag strax. Med tanke på de vidsträckta möjligheter som sålunda öppnas att ändra fastställda underhållsbidrag hyser jag inte några betänkligheter mot förslaget att underhållsavtal — liksom underhållsdomar— i övrigt görs bindande inte bara för den underhållsskyldige utan också för den underhållsberättigade.

Jämkning av avtal om engångsbidrag

Som jag tidigare har föreslagit i avsnitt 5.2.5 bör det även i fortsättningen vara möjligt att träffa avtal om engångsbidrag. Möjligheten bör stå öppen för alla barn och inte som nu förbehållas barn till dem som inte har varit gifta med varandra.

Allmän motivering

• Sida 118
•  Original

Prop. 1978/79:12 118

Enligt gällande rätt (7 kap. 8 5 andra stycket FB) kan avtal om engångsbi- drag inte jämkas på grund av att förhållandena har ändrats. De sakkunniga har emellertid föreslagit att också sådana avtal skall kunnajämkas till förmån för den underhållsberättigade. Remissinstanserna har anslutit sig till försla- get. . Ävenjag biträder förslaget i den delen. Kommer t. ex. den underhållsskyl— dige sedan avtalet har träffats i en bättre ekonomisk situation, bör det finnas möjlighet för barnet att få ytterligare bidrag, antingen i form av ett nytt engångsbidrag eller som ett periodiskt bidrag. Däremot bör den underhålls- skyldige, sedan bidraget väl har erlagts, inte kunna kräva att få tillbaka en del av bidraget om förhållandena ändrar sig till hans nackdel. Det är troligt att den föreslagna ordningen leder till en minskning av antalet fall där bidrag bestäms att utgå med ett enda belopp. Liksom de sakkunniga serjag emellertid detta närmast som en fördel.

Jämkning av oskäliga avtal

De sakkunniga har som nämnts föreslagit att också bestämmelserna om jämkning av uppenbart obilliga avtal om underhåll ändras. Bestämmelserna gäller i dag avtal som makar har träffat inför en förestående äktenskaps- skillnad (7 kap. 9 & FB). Talan om jämkning måste väckas inom ett år.

De sakkunniga har ansett att det. även i de fall då barnets föräldrar inte är eller har varit gifta med varandra kan finnas behov av en regel som innebär att obilliga avtal kanjämkas. Med avtalslagens generalklausul som förebild, dvs. 36 & lagen (l915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhets- rättens område, föreslår de att jämkning skall kunna ske när avtalet är oskäligt med hänsyn till omständigheterna vid dess tillkomst och övriga omständigheter. Det föreslås också att den särskilda preskriptionsregeln slopas. Förslaget har mottagits postitivt under remissbehandlingen

Generalklausulen, som trädde i kraft den 1 juli 1976, är formellt inte tillämplig på familjerättens område. Det har dock förutsatts att bestämmelsen kan tillämpas analogivis (prop. l9'75/76:81 s. 113). Om den föreskrift om ändring av oskäliga avtal som de sakkunniga föreslår genomförs, medför den i förening med bestämmelsen om jämkning på grund av ändrade förhål- landen att man i FB får en uttrycklig och uttömmande reglering av jämkningsgrunderna. Jag förordar att den föreslagna regleringen genomförs. Detta innebär att möjligheterna att få ett underhåll jämkat på grund av omständigheter som har förelegat redan när avtalet slöts blir desamma som gäller för rent förmögenhetsrättsliga avtal. Vid prövningen kan sålunda beaktas om motparten har fått igenom avtalet genom aggressivt uppträdande, överraskningstaktik eller annat missbruk av förhandlingsläget. Det bör också vara möjligt attjämka ett avtal som har grundats på oriktiga uppgifter, oavsett om dessa har lämnats i god tro eller inte, om avtalet med hänsyn till omständigheterna även i övrigt är oskäligt (jfr prop. 1975/76:81 s. 126).

Allmän motivering

• Sida 119
•  Original

Prop. 1978/79:12 119

Jämkning av bidragjörjiir/lulen tiil

Vad som i dag gäller i fråga om möjligheten att få till stånd jämkning för förfluten tid av underhållsbidrag kan inte anses helt klart. Jämkning på grund av ändrade förhållanden torde dock inte kunna ske för tid som har förflutit innan jämkningsfrågan aktualiseraslNJA 1929 s. 35:jfr dock SvJT 1936 rfs. 65).

De sakkunniga har föreslagit att jämkning så till vida skall kunna göras med retroaktiv verkan att obetalda bidrag får sättas ned eller helt falla bort, oavsett om jämkningen beror på att förhållandena har ändrats eller att avtalet är oskäligt. Däremot har de ansett att bidrag som har betalts i behörig ordning inte skall kunna krävas tillbaka.

Samtliga remissinstanser som har yttrat sig i saken ställer sig positiva till de sakkunnigas förslag. Även jag anser det värdefullt om möjlighet öppnas att helt eller delvis sätta ned äldre obetalda bidrag. När bidragsskyldigheten prövas måste en bedömning göras av föräldrarnas framtida ekonomi. Blir den underhållsskyldiges ekonomi sämre än som förutsågs, innebär det att han kan få svårt att fullgöra sin skyldighet. Förhoppningar inför framtiden kan göra att han dröjer med att begära jämkning. Skuldbördan kan under tiden växa till betydande belopp. Främst med tanke på sådana situationer föreslår jag att, om förhållandena har ändrats sedan underhållsbidraget bestämdes, jämkning får ske av förfallna belopp som inte har blivit betalda. Jämknings- möjligheten bör naturligtvis begagnas med tillbörligt beaktande av den underhållsberättigades intresse av att ha kvar sin fordran.

Rätt att få bidrag för förfluten tid nedsatt bör föreligga inte endast när den underhållsskyldige samtidigt begärjämkning för framtiden. Även jämkning enbart för förfluten tid bör kunna ske. Om en sådan fristående rätt till jämkning införs torde man bl.a. kunna vinna den fördelen att en underhålls- skyldig inte av rädsla för att annars gå miste om jämkningsmöjligheten påkallar nedsättning för framtiden så snart bidragsförmågan försämras.

Möjligheten att medgejämkning för tid innan talan har väckts bör, som jag nyss framhöll, begagnas med återhållsamhet. Frågan bör prövas efter omständigheterna i det enskilda fallet. Jag anser därför inte att det finns skäl att —såsom har föreslagits under remissbehandlingen — särskilt begränsa den tid för vilken jämkning kan göras. Till detta kommer att jag i det följande ämnar föreslå en förkortning av preskriptionstiden för fordran på underhålls- bidrag.

En remissinstans har ansett att det ibland kunde vara motiverat att på grund av ändrade förhållanden också höja bidrag retroaktivt. Något angeläget behov av att införa en möjlighet härtill kan dock inte anses föreligga. Underhållsbidrag tjänar i första hand syftet att tillgodose det löpande behovet av medel för uppehälle. Enligt min mening får det anses tillräckligt om den underhållsberättigade har möjlighet att få höjning av bidraget från den dag talan om jämkning väcks. Detta bör gälla oavsett om fråga är om periodiska bidrag eller om engångsbidrag.

Allmän motivering

• Sida 120
•  Original

Prop. 1978/79:12 120

Jämkning av avtal för förfluten tid bör kunna komma i fråga även i fall då avtalet är oskäligt med hänsyn till omständigheterna vid dess tillkomst och övriga omständigheter. Eftersom det här gäller förhållanden som förelåg redan när avtalet slöts bör, som en remissinstans har påpekat, möjlighet finnas både att låta bidragsskyldigheten helt upphöra eller sätta ner den och att bestämma att bidrag skall utgå med högre belopp än som framgår av avtalet. ] praktiken torde det knappast bli aktuellt att förordna om återbetal- ning av redan erlagda bidrag, men möjligheten härtill bör inte uteslutas.

Sammanfattningsvis föreslår jag alltså att underhållsbidrag skall på grund av ändrade förhållanden kunnajämkas förtid innan talan har väckts på så sätt att obetalda bidrag sätts ner eller faller bort. Är bidragsavtal oskäligt med hänsyn till omständigheterna vid tillkomsten. bör det i princip kunnajämkas enligt vad som gäller i fråga om avtal på förmögenhetsrättens område.

Proceduren förjämkning. Jämkning inom bidrags/örskorIssyslemel

För att man skall få en smidig anpassning av underhållsskyldigheten till de verkliga förhållandena är det inte nog att de materiella bestämmelserna i FB öppnar möjligheter att jämka fastställda underhållsbidrag. Man måste också söka se till attjämkning i praktiken kommer till stånd i önskvärd omfattning. Av särskilt intresse är vilka möjligheter som erbjuder sig att beakta växlingari de bidragsskyldigas betalningsförmåga inom ramen för bidragsförskottssys- temet. '

Familjelagssakkunnigas förslag om en självständig prövning från försäk- ringskassornas sida av skyldigheten att betala tillbaka bidragsförskott har fördelar i det hänseende som nu diskuteras. Försäkringskassorna skulle enligt förslaget fortlöpande och på eget initiativ kunna höja och sänka återkravs- beloppen efter ändringar i den underhållspliktiges inkomster och andra ekonomiska förhållanden.

Jämkningsprocesser skulle bli onödiga så länge det inte är fråga om bidrag som ligger över nivån för bidragsförskott. Man skulle också undgå olägen- heten med den konstlade partsställning som nu många gånger föreligger i jämkningsmålen. F. n. har den underhållsberättigade ofta inget annat intresse av utgången i processen än att förekomma att försäkringskassan sätter ner bidragsförskottet med hänvisning till att underhållsbidraget och därmed det allmännas anspråk på återkrav är för lågt.

Som jag har konstaterat förut bör emellertid de sakkunnigas förslag till nytt återkravssystem inte leda till lagstiftning f. n. Frågan är då om man på annat sätt kan främja de syften som ligger bakom förslaget. Under remissbehand- lingen har några instanser föreslagit att försäkringskassa skulle få rätt att uppträda som part gentemot den underhållsskyldige vid avtal och rättegång om underhållsbidrag upp till bidragsförskottsnivån. Förslaget är enligt min mening värt att pröva som ett alternativ till den ordning som de sakkunniga har föreslagit. Också denna prövning bör emellertid anstå i avvaktan bl. a. på

Allmän motivering

• Sida 121
•  Original

Prop. 1978/79:12 121

den pågående översynen av bidragsförskottslagen.

Andra remissinstanser anser att man redan inom ramen för gällande ordning kan nå ganska långt på vägen att anpassa återbetalningsskyldigheten för bidragsförskott till betalningsförmågan. De syftar då i främsta rummet på möjligheten enligt bidragsförskottslagen att besluta om eftergift av återkrav. Enligt 18% i lagen kan försäkringskassan efterge det allmännas krav, om det är skäligt med hänsyn till att den underhållsskyldige har varit sjuk, arbetslös, omhändertagen för vård eller haft stor försörjningsbörda. Eftergift kan meddelas också om det av annan anledning framstår som skäligt.

Det är också min åsikt att eftergiftsinstitutet i ganska stor omfattning kan användas som ett medel att rätta återbetalningsskyldigheten efter ändringar till det sämre i den bidragspliktiges förhållanden. Redan de gällande bestämmelserna ger goda möjligheter till detta. Det har dock satts i fråga om eftergift kan beviljas enbart eller i huvudsak av ekonomiska skäl (se Rune Lavin. Bidragsförskottsinstitutet. s. 66 ff). Denna osäkerhet bör undanröjas. Jag har nyss förordat att domstol skall kunna sätta ner eller slopa underhålls- bidrag för förfluten tid när det föranleds av ändring i förhållandena. På motsvarande sätt bör, som en remissinstans har framhållit, försäkringskassan helt eller delvis kunna efterge återkrav när det i efterhand visar sig att det fastställda underhållsbidraget blev för högt därför att den underhållsskyldiges förhållanden i själva verket inte blev sådana som man från början hade antagit. Vid eftergiftsprövningen bör kassan hämta ledning från de riktlinjer som jag har talat om i avsnitt 5.2.3 . Av särskild betydelse för bedömningen blir de föreslagna föreskrifterna i FB om vilka belopp som den underhålls- skyldige bör kunna förbehålla sig när underhållsbidrag bestäms.

Jag förutsätter att försäkringskassorna i den utsträckning som tillgången på personal och hänsynen till andra arbetsuppgifter tillåter själva uppmärk- sammar de fall då återkravscftergift är befogad. Närmare föreskrifter om detta kan meddelas av riksförsäkringsverket. Redan i dag gäller att försäkrings- kassorna även utan framställning från den underhållsskyldige kan pröva frågan om eftergift. En erinran om detta har också tagits in ide verkställig- hetsföreskrifter till bidragsförskottslagen som riksförsäkringsverket har utfärdat.

Eftergiftsinstitutet bör i och för sig inte göras till ett instrument för korrigering av underhållsavtal som är oskäliga eller domar som anses oriktiga. Detta hindrar inte att återkrav efterges — utöver de fall då den underhålls- skyldiges situation har förändrats — när det är påkallat med tanke på hans rehabilitering eller i andra särskilda situationer. i enlighet med vad som följer av l8,$ bidragsförskottslagen i gällande lydelse (se bl.a. prop. 1974112 5. 26 och 27).

Många av de underhållsskyldiga som har betalningssvårigheter och som pressas av underhållsskulder kan ha ganska goda inkomster när de väl har förvärvsarbete. Deras problem kan vara att de ofta är sjukskrivna eller arbetslösa. För denna kategori blir möjligheten för försäkringskassorna att i

Allmän motivering

• Sida 122
•  Original

Prop. 1978/79:12 122

efterhand sätta ner eller helt efterge återbetalningsskyldigheten av särskilt värde. Jämkning vid domstol torde nämligen ofta inte komma i fråga, eftersom en prognos för framtiden kan peka på en ganska god förvärvsför- måga.

Försäkringskassan bör kunna meddela eftergift inte bara när ändringen i den underhållspliktiges förhållanden är övergående utan också när den är bestående. I det senare fallet bör emellertid den underhållsskyldige uppmanas att söka få en ändring till stånd i den dom eller det avtal som bidragsskyldigheten grundas på. Jämkning genom dom eller avtal är den enda möjlighet som står till buds när det är fråga om att sätta ner ett bidrag som ligger över nivån för bidragsförskottet eller över huvud taget när det gäller att höja ett en gång fastställt bidrag.

Försäkringskassan har goda möjligheter att i ett sammanhang bedöma den underhållsskyldiges förpliktelser mot flera barn. En sådan hclhetsbedömning av underhållsbördans storlek kan i". n. inte alltid komma till stånd vid domstol. Domstolen kan ju endast bestämma om bidrag till den som i målet är den underhållsskyldiges motpart. Endast i begränsad utsträckning är det möjligt att i en rättegång pröva flera mål om underhåll. Detta är en brist som man enligt min mening nu bör rätta till. Jag anser alltså att man bör underlätta för den underhållsskyldige att i processen dra in alla dem mot åvilka han är bidragsskyldig. Jag avser att behandla denna fråga närmare under 5.2.9.

Som jag nyss har antytt torde försäkringskassorna inte sällan ha anledning att uppmärksamma föräldrar på möjligheten att genom avtal eller dom få till stånd jämkning av ett fastställt underhållsbidrag. ] flertalet fall torde emellertid jämkning bli beroende av parternas eget initiativ. Det är angeläget att sprida information om förutsättningarna för jämkning och att motverka föreställningen att jämkning endast är en extraordinär åtgärd. Många föräldrar är inte medvetna om att de genom avtal kan ändra ett underhålls- bidrag som har fastställts av rätten. Enligt min mening skulle det vara av värde om domar i underhållsmål alltid innehöll en erinran om de förutsätt- ningar under vilka det fastställda bidraget kan ändras. En sådan erinran bör också regelmässigt föras in i underhållsavtal som upprättas under medverkan av myndighet. Det allmänna bör sörja för att information om jämknings- möjligheterna också lämnas i andra former. Det ankommer på regeringen att ta ställning till hithörande frågor.

De åtgärder som jag har berört i detta avsnitt bör kunna leda till att underhållsbidragen i praktiken blir bättre anpassade till faktiska behov och verklig bärkraft. Jag är emellertid medveten om att systemet för återkrav av utgivna bidragsförskott har brister och att på längre sikt andra lösningar kanske måste sökas. Bidragsförskottsinstitutet kommer att prövas i den kommitté för utredning av stödet tili särlevande föräldrar som socialminis- tern har tillkallat.

Allmän motivering

• Sida 123
•  Original

Prop. 1978/79:12 123

5.2.7 lndexändringarna och underhållsbidrag till barn

I lagen (l966z680) om ändring av vissa underhållsbidrag, den s. k. indexlagen, föreskrivs att underhållsbidrag som på grund av lag skall utgå till bl. a. eget barn och makes barn skall ändras i anslutning till basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. lndexlagens syfte är att anpassa underhållsbi- dragen till ändringar i penningvärdet. Underhållsbidragen ändras årligen den 1 april, men endast om basbeloppet för mars med minst fem procent över— eller underskrider det basbelopp som låg till grund för den senaste ändringen. Bidrag som har fastställts i tiden mellan två ändringarjusteras redan vid nästföljande ändring. Gällande bidrag ändras med det procenttal med vilket basbeloppet har ändrats. i år har bidragsbeloppen höjts enligt lagen med 14 procent. Höjningarna åren 1975—1977 uppgick till resp. ll, 11 och 7 procent. Om den underhållsskyldiges inkomster inte har stigit i en utsträckning som motsvarar höjningen av bidragsbeloppet, kan nedsättning aktualiseras enligt de allmänna reglerna i FB om jämkning vid ändrade förhållanden.

De sakkunniga har ansett att det på sikt måste vara till fördel både för den underhållsskyldige och för den underhållsberättigade om bidragsbeloppen på något sätt påverkas av förändringarna i penningvärdet. De har därför inte velat avskaffa indexregleringen. De nuvarande regelbundet återkommande höjningarna av underhållsbidragen har dock enligt de sakkunniga blivit betungande för de underhållsskyldiga. vilkas ekonomiska situation många gånger inte har förbättrats i samma takt. De sakkunniga föreslår därför att storleken av de årliga ändringarna begränsas. Den lösning som förs fram innebär att endast den del av underhållsbidraget som kan sägas motsvara de nödvändiga kostnaderna för barnet följer ändringarna i penningvärdet. Till den del bidraget ligger ovanför denna nivå skall däremot någon förhöjning inte göras enligt lagen. Närmare bestämt skall enligt förslaget den del av ett underhållsbidrag som motsvarar bidragsförskottet ändras i anslutning till detta, medan den del som ligger ovanför utgår som ett fast belopp utan ändring. Samordningen med bidragsförskottet föreslås få till följd att underhållsbidragen ändras lika ofta som bidragsförskottet. Detta kan ändras från en månad till en annan, beroende på ändringarna i basbeloppet.

De sakkunnigas förslag angående metoden att indexreglera underhållsbi- dragen har fått ett blandat mottagande. En majoritet av remissinstanserna är kritisk eller anser att en annan lösning bör övervägas. Några efterlyser ett system som tar hänsyn såväl till prisutvecklingen som till ändringar i den underhållsskyldiges inkomst. Andra föreslår att skatteavdraget för utgivna underhållsbidrag höjs. Förslaget att bidragsbeloppen skall ändras vid samma tillfällen som bidragsförskotten har avvisats av flertalet remissinstanser.

Som de sakkunniga har framhållit måste det i längden vara en fördel både för de underhållsberättigade och de underhållsskyldiga att underhållsbi- dragen genom en generellt verkande reglering anpassas till ändringar i

Allmän motivering

• Sida 124
•  Original

Prop. 1978/79:12 124

penningvärdet. Det bör alltså inte komma i fråga att avskaffa systemet med indexreglering av underhållsbidragen.

Särskilt de senaste årens indexuppräkningar har emellertid medfört kännbara påfrestningar för många underhållsskyldiga vars inkomster inte har ökat i samma takt. Åtskilliga bidragsskyldiga hör ekonomiskt sett inte till de mera gynnade grupperna och kan ha svårt att kompensera sig för en höjning av den allmänna prisnivån. Visserligen är det numera betydligt lättare än när indexlagen kom till att få till ståndjämkning av bidrag som har ändrats enligt denna lag. Det kan emellertid inte anses lämpligt med ett system som påkallar ett stort antaljämkningsprocesser. lden mån indexlagen ger sådana effekter. bör reglerna ses över.

Under 5.1.3 harjag nämnt att budgetministern till hösten kommer att lägga fram förslag om att höja skatteavdraget för underhållsbidrag till barn. En sådan uppräkning är ägnad att mildra konsekvenserna för de underhållsskyl- diga av en indexhöjning av underhållsbidragen. l sammanhanget vill jag erinra om det inflationsskydd av skalorna för den statliga inkomstbeskatt- ningen som riksdagen har beslutat om (prop. 1977/78:49, SkU 1977/78:14, rskr 1977/78:48) och som kommer att tillämpas första gången vid 1979 års taxering. Regleringen innebär i princip att en inkomstökning som endast avser att kompensera för prisstegringar inte som hittills reduceras genom att den reella skattebelastningen ökar på grund av skalornas progressivitet.

De ändringar i skattelagstiftningen som jag har nämnt nu kan emellertid inte anses tillräckliga för att eliminera nackdelarna med den gällande indexregleringen av underhållsbidragen. Liksom de sakkunniga anser jag därför att man bör begränsa storleken av de generella ändringarna av dessa bidrag.

Den lösning som de sakkunniga har föreslagit innebär sedd isolerad inte någon lättnad för de underhållsskyldiga som betalar ett underhållsbidrag som uppgår till eller understiger bidragsförskottets nivå. Lösningen skall emel- lertid ställas samman med de sakkunnigas förslag till nytt återkravssystem för bidragsförskott. Enligt detta skulle den underhållsskyldiges återbetal- ningSplikt fortlöpande anpassas till hans betalningsförmåga. När nu detta återkravssystem inte genomförs, kan knappast heller de sakkunnigas metod att begränsa indexhöjningarna väljas. Denna skulle nämligen missgynna bidragsskyldiga som har lägre inkomster och sådana som har flera barn att betala bidrag till och som till följd därav betalar låga underhållsbidrag.

Önskvärt hade givetvis varit att finna en metod att automatiskt justera underhållsbidragen med hänsyn till pris- och inkomstutvecklingen så att bidragen kom att ligga på samma nivå som efter en omprövning av domstol. En sådan metod går dock knappast att finna. För detta är förhållandena under olika år och mellan skilda grupper av underhållsskyldiga alltför växlande. Man får nöja sig med en reglering som genomsnittligt sett kan väntas ge ett någorlunda rättvisande resultat. I övrigt får parterna även i fortsättningen

Allmän motivering

• Sida 125
•  Original

Prop. 1978/79:12 125

hänvisas att ta i anspråk möjligheten att jämka fastställda bidrag vid ändrade förhållanden. Den generella regleringen bör vidare utformas så, att det inte som nu alltid är den bidragsskyldige som behöver ta initiativ till korrigering, om reglerna i ett särskilt fall skulle ge ett orättvist resultat.

Från dessa utgångspunkter föreslårjag att indexändringen av underhålls- bidrag till barn för framtiden dämpas på det sättet att den bestäms till viss andel av ändringen av basbeloppet. Andelen bör skäligen sättas till sju tiondelar. Med denna regel skulle t. ex. årets höjning på 14 procent ha stannat vid 9 procent. Metoden innebär att lättnaden i förhållande till nuvarande ordning kommer alla underhållsskyldiga till del i proportion till storleken av underhållsbidraget. Däremot bör det inte ske någon motsvarande begräns- ning av höjningen av bidragsförskottet. som också det är anknutet till basbeloppet. Barnets grundbehov är därför under alla förhållanden tryggat även vid inflation. Det allmänna träder med andra ord emellan i fråga om barn som har bidragsförskott och tar över kostnadsansvaret till den del höjningen av bidragsbeloppen begränsas.

Under utredningsarbetet med samhällsstödet till särlevande föräldrar får övervägas på vilket sätt bidragsförskottet eller den förmån som kan komma i dess ställe skall anpassas till pris- och kostnadsutvecklingen. [ samband därmed kan det finnas anledning att ompröva den nu föreslagna regeln om indexreglering av underhållsbidragen. Denna får alltså anses ha i viss mån provisorisk karaktär.

De sakkunnigas förslag att underhållsbidrag skall kunna indexändras varje månad var en följd av den föreslagna samordningen mellan underhållsbidrag och bidragsförskott. Uteblir en sådan samordning, har man enligt min mening inte anledning att gå ifrån nuvarande ordning med generell ändring av underhållsbidragen endast en gång om året. Förslaget bör följaktligen i den delen inte leda till lagändring.

De nuvarande bestämmelserna om och när underhållsbidrag ändras med hänsyn till penningvärdet har emellertid den nackdelen att bidrag som har bestämts kort tid före den I april räknas upp med samma procenttal som bidrag som har varit oförändrade ett helt år eller 1. o. m. längre tid. Som har framhållits under remissbehandlingen kan detta leda till överkompcnsation för de underhållsberättigade. Visserligen skall i princip hänsyn tas till en väntad indexhöjning när bidraget fastställs (jfr prop. l966:155 s. 2l). men detta torde man i praktiken ofta underlåta. Saken skulle kunna rättas till genom att höjningen bestäms till olika procenttal. beroende på när under det gångna året som underhållsbidraget har fastställts. Detta skulle emellertid leda till praktiska och administrativa komplikationer. något som också framhölls redan under förarbetena till indexlagen. Enklast kan man enligt min mening komma till rätta med det berörda tröskelproblemet genom att vid en omräkning förbigå de bidrag som har fastställts under tiden närmast före omräkningen. Dessa bidrag kommer att justeras först vid nästa omräknings-

Allmän motivering

• Sida 126
•  Original

Prop. 1978/79:12 126

tillfälle, med det procenttal som då är aktuellt. För egen del anser jag det skäligt att bidrag som har bestämts under en tremånadersperiod före en generell ändring, dvs. under tiden januari—mars, på detta sätt får stå över den omräkningen. Förslaget kan inte anses leda till att barnets berättigade intresse av kompensation blir lidande.

Sammanfattningsvis föreslår jag alltså sådana ändringar i indexlagen att höjningar av basbeloppet inte fullt ut får slå igenom i generella höjningar av underhållsbidragen till barn och att uppräkning inte görs av bidrag som nyligen har blivit fastställda genom dom eller avtal.

5.2.8 Preskription anfordran på lIII-f/l'l'hå/ISbit/l'ag

Rätten till underhåll enligt FB är som sådan inte föremål för preskription. Har ett underhållsbidrag blivit bestämt, preskriperas däremot fordran på betalning tio år från förfallodagen. Preskriptionen kan emellertid avbrytas på olika sätt, t. ex. genom indrivningsförsök, krav eller endast en erinran om skulden. Om något underhållsbidrag inte har blivit bestämt torde bidrag kunna krävas ut längst för tio år före den dag krav på bidrag framställs.

I prop. 1976/7715 föreslogs en lag med nya bestämmelser om allmän fordringspreskription. Förslaget innebar att fordran enligt huvudregeln skulle preskriberas tre år från den dag ford ringen tidigast kunde göras gällande. En preskriptionstid om tio år skulle dock i princip gälla för fordran som grundar sig på skriftligt fordringsbevis eller som är fastställd genom dom. Detta innebar att den nuvarande tioåriga preskriptionstiden skulle behållas för fordran på underhållsbidrag enligt dom eller skriftligt avtal. I fråga om fordran på underhåll som inte har blivit fastställd genom dom eller skriftligt avtal skulle däremot den kortare preskriptionstiden på tre år gälla. Möjligheten till preskriptionsavbrott skulle alltjämt. finnas kvar. men kraven föreslogs bli skärpta.

Förslaget till en ny preskriptionslagstiftning avslogs av riksdagen (LU 1976/77:24, rskr 216). Riksdagen beslöt emellertid samtidigt att uppdra åt regeringen att med utgångspunkt i en treårig preskriptionstid närmare utreda utformningen av särskilda preskriptionsbestämmelser på konsumentområ- det. Ett förslag till en ny preskriptionslag har därefter lagts fram i promemo- rian (Ds Ju l977zl4) Reviderad preskriptionslagstiftning. l promemorian föreslås att preskriptionstiden för konsumentfordringar skall vara tre år räknat från fordringens tillkomst. För övriga fordringar skall den allmänna preskriptionstiden även i fortsättningen vara tio år. Gällande bestämmelser om preskriptionsavbrott behålls i allt väsentligt. Preskriptionsavbrott skall normalt leda till att ny preskriptionstid börjar löpa. — Remissbehandlingen av promemorian har nyligen avslutats.

Mot bakgrund av det nämnda propositionsförslaget om en förkortning av preskriptionstiden för fordringar i allmänhet har de sakkunniga föreslagit en

Allmän motivering

• Sida 127
•  Original

Prop. 1978/79:12 127

särskild reglering i FB beträffande fordringar på underhållsbidrag. Enligt de sakkunnigas förslag bör samma preskriptionstid i princip gälla oavsett om bidragsbeloppet har blivit fastställt eller inte. Med tanke på att underhållsbi- drag har till syfte att tillgodose borgenärens behov av medel för sin löpande försörjning har man anledning att ställa sig restriktiv till krav på bidrag för förfluten tid. Den treårstid som föreslogs som huvudregel i den nämnda propositionen är enligt de sakkunniga väl avvägd och lämpad för preskription av fordran på underhåll. [ syfte att förekomma stora underhållsskulder bör man i princip inte tillåta att preskriptionen avbryts.

De sakkunnigas förslag innebär närmare bestämt att rätten att göra gällande fordran på underhållsbidrag som har blivit fastställt skall upphöra tre år efter förfallodagen utan möjlighet till preskriptionsavbrott. Om utmätning har skett på grund av fordringen före preskriptionstidens utgång eller om den underhållsskyldige har blivit försatt i konkurs på ansökan som har gjorts dessförinnan, skall dock betalning för fordringen få tas ut ur den utmätta egendomen eller erhållas i konkursen även sedan treårstiden har gått ut. Har något underhållsbidrag inte blivit fastställt skall preskriptionstiden räknas bakåt från den dag krav framställs. Preskriptionen skall i detta fall kunna brytas, men endast genom att talan om underhållsbidrag väcks. l målet skall underhållsbidrag kunna dömas ut högst för en tid av tre år före den dag talan väcktes. Av domen i målet kommer att framgå när förfallodagen inträffar, och från den dagen löper en ny preskriptionstid.

De sakkunnigas förslag har fått ett övervägande positivt mottagande under remissbehandlingen. Föreningen Sveriges kronofogdar har framhållit att en regel om en absolut preskriptionstid i enlighet med förslaget skulle fylla ett praktiskt behov som har existerat i många år. Några instanser har dock ansett att förslaget inte i tillräcklig grad tillgodoser de underhållsberättigades intresse eller att det i vart fall inte bör genomföras så länge den allmänna preskriptionstiden är tio år.

Genomförs de förslag som har lagts fratn i promemorian Ds Ju l977:14, kommer den allmänna preskriptionstiden också i fortsättningen att vara tio år, medan preskriptionstiden för konsumentfordringar blir tre år. En ny preskriptionslagstiftning efter dessa riktlinjer skulle alltså inte ändra rätts- läget i fråga om preskription av fordringar på underhållsbidrag. Detta hindrar naturligtvis inte att man genom särskilda bestämmelser i FB inför en preskriptionstid för underhållsfordringar som är kortare än tio år.

Som familjelagssakkunniga har framhållit är syftet med underhållsbi- dragen att tillgodose den bidragsberättigades behov av medel för sin löpande försörjning. Genom sin starka inriktning på ett aktuellt behov skiljer sig fordringar på underhållsbidrag från flertalet andra fordringar. Det underhålls- berättigade barnets intresse av att kunna kräva ut underhållsbidrag i efterhand minskas också i de flesta fall genom att det allmänna genom bidragsförskott tillförsäkrar barnet pengar för uppehälle.

Den nuvarande tioåriga preskriptionstiden i förening med de långtgående

Allmän motivering

• Sida 128
•  Original

Prop. 1978/79:12 128

möjligheterna till avbrott i preskriptionen för med sig att ansvaret för gamla underhållsbidrag kan stå kvar under mycket lång tid. Gjorda undersökningar pekar på att en växande underhållsskuld medför betydande sociala påfrest- ningar för åtskilliga underhållsskyldiga. Från kronofogdehåll har under remissbehandlingen hävdats att den omständigheten att utmätning har kunnat begäras för många års bidragsskulder till ansenliga belopp har medverkat till att skapa ett betalningsmotstånd hos vissa underhållsskyldiga. Vilka på allt sätt söker undvika att erlägga även löpande bidrag. Preskrip- tionsregler som får sådana konsekvenser gagnar tydligen inte någon parts intresse.

De nu angivna omständigheterna talar enligt min mening med styrka för att preskriptionstiden för fordran på underhållsbidrag förkortas och i princip görs absolut. Också önskemålet att undvika tvister kring äldre rättsförhål- landen och att bespara myndigheterna tidskrävande och oftast resultatlösa indrivningsåtgärder kan åberopas. Å andra sidan får naturligtvis preskrip- tionsbestämmelserna inte utformas så att de gynnar en gäldenär som avsiktligt försöker undgå betalning. Detta talar föratt man inte inför en alltför kort preskriptionstid. Den tid av tre år som de sakkunniga har förordat finner jag för min del vara lämpligt avvägd. Den ansluter f. ö. till de bestämmelser som nu finns om föräldrars skyldighet att till kommunen betala ersättning för socialhjälp till barn eller för vård som har lämnats omhändertaget barn. Talan om sådan ersättning skall nämligen väckas senast inom tre år från det att socialhjälpen eller vården lämnades, 39 & socialhjälpslagen (19562) och 73 & barnavårdslagen (1960:97).

Också när det gäller den närmare utformningen av preskriptionsreglerna ansluter jag mig till de sakkunnigas förslag. Detta innebär att fordran på underhållsbidrag som har blivit fastställd genom dom eller avtal preskriberas tre år från förfallodagen. i princip utan att möjlighet finns att avbryta preskriptionen. Är något underhållsbidrag inte tidigare fastställt, kan parterna i avtal fritt bestämma för hur lång tid tillbaka bidrag skall utgå. Kan någon uppgörelse inte nås. måste den underhållsberättigade väcka talan vid domstol. Domstolen kan — om inte den underhållsskyldige medger annat — döma ut bidrag längst för en tid av tre år före talans väckande. Som de sakkunniga har påpekat betyder detta att fordran på underhållsbidrag som inte har varit fastställt kan hållas vid liv i mer än tre år. Det bidrag som i domen bestäms för förfluten tid kan nämligen krävas ut intill tre år efter den dag då bidraget förfaller till betaln-ng. vilket det i princip gör när domen vinner laga kraft. Risken för att detta skall leda till en oskäligt stor underhållsskuld motverkas naturligen genom att rätten i ett sammanhang beaktar den underhållsberättigades behov av retroaktivt bidrag och den underhållsskyldiges förmåga att erlägga ett belopp för den gångna tiden, eventuellt vid sidan av ett bidrag för framtiden.

] anslutning till de sakkunnigas förslag om en förkortning av preskrip—

Allmän motivering

• Sida 129
•  Original

Prop. 1978/79:12 129

tionstiden för underhållsbidrag har under remissbehandlingen tagits upp Allmän också ett par frågor som rör införsel. motivering

F. n. gäller att genom införsel får tas ut endast bidragsbelopp som har förfallit till betalning tidigast två år före början av den kalendermånad under vilken verkställigheten skall ske, 5 å andra stycket införsellagen (19681621). Om en delbetalning flyter in på en underhållsberättigads fordran skall enligt 15 & tredje stycket införsellagen avräkning i första hand ske på det belopp som har stått ute längst och som fortfarande kan tas ut genom införsel.

En remissinstans har föreslagit att införseltiden förlängs så att den sammanfaller med den föreslagna preskriptionstiden för obetalda underhålls- bidrag. En annan instans har ansett att den föreslagna förkortningen av preskriptionstiden skulle få större saklig betydelse om vid införsel betalning i första hand räknades av på den löpande underhållsfordringen och inte som nu på den äldsta delen av restskulden.

Mot förslaget att utvidga införselmöjligheterna till att avse underhållsbi- drag som är upp till tre år gamla kan anföras att den underhållsskyldiges situation skulle försämrasjämfört med läget idag. Det kan vidare rent allmänt sättas i fråga om införselinstitutet bör stå öppet för indrivning av fordringar som är äldre än två år (ifr uttalanden av första lagutskottet lLU 195117 5. 7—9 och föredragande departementschefen i prop. 1963252 s. 174). Utvidgningen skulle kanske kunna godtas om den förenades med den avräkningsordning som har förordats under remissbehandlingen, dvs. avräkning i första hand på löpande underhållsfordran. En sådan ordning har tidigare tillämpats inom införselsystemet men övergavs därför att den ansågs ha påtagliga nackdelar för den underhållsberättigade (se SOU l964:57 s. 155—157 och prop. 1968: l30 s. 135 och 136). Det torde med hänsyn till den underhållsberättigades intresSe inte vara lämpligt att nu, när dessutom preskriptionstiden för fordringen som sådan föreslås förkortad. återgå till denna avräkningsordning. En ändring som gäller både omfattningen av de införselbara underhållsbidragen och avräkningsordningen skulle också innebära en ganska betydande omlägg- ning av införselsystemet. Tillräckligt underlag saknas för att pröva om en sådan omläggning är lämplig. Då några mer påtagliga nackdelar inte synes föreligga med de nuvarande bestämmelserna förordarjag att de i varje fall tills vidare får bestå i sak oförändrade.

5. 2 . 9 Processue/la _ frågor F ormen/ör handläggning av vårdnads— och underhålls/rågor

Frågor om underhåll till barn skall enligt gällande rätt alltid handläggas i den ordning som är föreskriven för tvistemål. Vårdnadsfrågor behandlas däremot i princip i den enklare ordning som anges i lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden (ärendelagen). Om frågor angående vårdnad och underhåll kommer upp i samband med mål om äktenskaps-

• Sida 130
•  Original

Prop. 1978/79:12 130

skillnad handläggs de dock gemensamt i äktenskapsmålet (15 kap. 4 5 andra stycket GB, 6 kap. 12% första stycket och 7 kap. lOä andra stycket FB). [ praxis torde underhålls- och vårdnadsfrågor som väcks samtidigt även annars handläggas tillsammans i ett tvistemål. Däremot kan underhållsfrågan inte tas upp inom ramen för ett ärende om vårdnad.

Ett ärende vid domstol upptas efter ansökan. ] tvistemål måste talan normalt väckas genom stämning. Fråga om äktenskapsskillnad kan dock anhängiggöras genom ansökan, om båda makarna vill skiljas. Är fråga om äktenskapsskillnad anhängiggjord på rätt sätt, kan make utan särskild stämning framställa yrkande angående bl. a. underhåll och vårdnad (15 kap. 45 GB). Också i övrigt är handläggningen av äktenskapsmål förenklad. Sålunda kan domstolen utan huvudförhandling meddela dom bl. a. i underhålls- och vårdnadsfrågorna. om parterna är eniga (l5 kap. 7 & tredje stycket GB). Parterna behöver alltså inte inställa sig vid rätten.

Att föräldrar inte annat än i samband med äktenskapsmål gemensamt kan ansöka både om överflyttande av vårdnad och om fastställande av under- hållsbidrag har ansetts som en brist (LU l97S/76:33 s. 115 f). Familjelags- sakkunniga har därför föreslagit att parterna genom ansökan i samband med ärende om vårdnad skall kunna väcka talan om underhållsbidrag till barnet. om de är eniga i underhållsfrågan. En mer genomgripande reform som innebär att också tvistiga underhållsfrågor får tas upp i förenklad form bör enligt de sakkunniga övervägas i ett; större sammanhang.

De sakkunnigas förslag förutsätter att en fråga om vårdnad om barn fortfarande som huvudregel skall handläggas enligt ärendelagen. Det lämp- liga i detta har emellertid ifrågasattsi en skrivelse den 4 maj 1977 från Sveriges advokatsamfund. Samfundet påpekar där att den vanliga tvistemålsproce- duren är att föredra framför ärendeformen utom när parterna är ense. Skrivelsen mynnar ut i en hemställan om lagstiftningsåtgärder i syfte att göra det möjligt för domstolarna att välja alternativa rättegångsformer vid behandling av umgänges- och vårdnadsfrågor enligt FB. Med anledning av framställningen beslutade regeringen den 30ju ni 1977 genom tilläggsdirektiv (dir. l977z9l) att uppdra åt rättegångsutredningen (Ju 1977206) att vid sitt arbete beakta de problem som samfundet har fäst uppmärksamheten på.

Familjelagssakkunnigas förslag om en förenklad handläggning i vissa fall av underhållsfrågor har välkomnats under remissbehandlingen. Spörsmålet om rättegångsformen för vårdnadsfrågor har emellertid väckts på nytt. denna gång av Stockholms och Göteborgs tingsrätter. Dessa förordar sådana lagändringar redan i det nu aktuella lagstiftningsärendet att i varje fall tvistiga vårdnadsfrågor för framtiden handläggs i den ordning som gäller för tvistemål.

Frågor om vårdnad och underhåll kan i äktenskapsmål handläggas i en ordning som svarar mot de praktiska behoven. Sedan nya regler om vårdnad infördes fr.o.m. år 1977 torde det emellertid bli vanligare att frågor om

Allmän motivering

• Sida 131
•  Original

Prop. 1978/79:12 __ 131

vårdnad och underhåll prövas utan samband med äktenskapsskillnad. De procedurregler som då skall följas leder enligt vad som har omvittnats från våra två största tingsrätter och från Advokatsamfundet till besvärande olägenheter. Jag har kommit till den uppfattningen att dessa snarast möjligt bör undanröjas. Efter samråd med rättegångsutredningen tarjag därför redan nu i dess helhet upp frågan om rättegångsformen för vårdnads- och underhållsfrågor. Den lösning som jag föreslår kan naturligtvis komma att beröras av rättegångsutredningens blivande förslag till reform av rättegångs- ordningen i allmänhet. Handläggningen i vårdnadsmål torde också komma att behandlas av utredningen (Ju l977:08) om barnens rätt.

Handläggning i ett tvistigt vårdnadsärende skall enligt ärendelagen i princip äga rum under medverkan av nämnd. Muntlig förhandling kan förekomma. Lagen utgår närmast från att endast en förhandling hålls i ärendet. Många gångar kan det emellertid vara av värde att en förberedande förhandling äger rum inför rätten. En sådan förhandling förekommer regelmässigt i tvistemål av denna typ och leds då av ensamdomare. Kravet på att nämnd skall medverka även vid en förberedande förhandling i ett ärende gör förfarandet tungrott och kostsamt. Som Stockholms tingsrätt har framhållit blir följden lätt att domstolen avstår från att hålla muntlig förberedelse i ärendet.

Även andra nackdelar är förenade med att tvistiga vårdnadsfrågor ibland handläggs som ärenden. Om vårdnadsfrågan prövas i samband med ett äktenskapsmål kommer rättens avgörande att meddelas i form av dom. medan avgörandet i ett vårdnadsärende sker genom beslut. Skilda fullföljds- regler gäller då. Även handläggningen i hovrätt följer olika regler. Talan mot en dom prövas i tvistemål, och saken avgörs vid huvudförhandling vid vilken nämnd i allmänhet medverkar. Tingsrätts beslut i ett vårdnadsärende prövas däremot i ett besvärsmål. vilket innebär att huvudförhandling inte äger rum. Endast muntligt förhör med part eller annan kan komma i fråga. 1 besvärsmålen är hovrätten domför med enbart juristdomare. Detta innebär att i dessa mål grundtanken om nämndemäns medverkan även i hovrätt i familjerättsmål inte förverkligas (jfr JuU 1975/76 :44 s. 28).

De olägenheter som jag har pekat på nu visar att reglerna om domstols- ärenden är mindre väl lämpade för handläggningen av tvistiga vårdnadsfrå- gor. Enligt min mening bör sådana frågor i stället prövas i den ordning som är föreskriven för tvistemål.

Målformen är i första hand anpassad för rättstvister enskilda emellan. Det kan därför ligga närmast till hands att en fråga om överflyttande av vårdnad fortfarande behandlas som ärende när föräldrarna är överens om den sökta åtgärden. Praktiska skäl talar emellertid för att vårdnadsfrågan även i ett sådant fall handläggs som mål. Därigenom skapar man nämligen förutsätt- ningar föratt vårdnads- och underhållsfrågor som har samband med varandra alltid kan handläggas tillsammans, oberoende av om tvist råder i någon av

Allmän motivering

• Sida 132
•  Original

Prop. 1978/79:12 132

frågorna eller om full enighet föreligger mellan parterna. Samtidigt vinner man att vårdnads- resp. underhållsfrågor alltid behandlas inom ramen för en och samma processform. Redan svårigheterna att från början ange om en fråga är tvistig eller inte gör det f. ö. mindre lämpligt att bestämma handläggningsformen utifrån detta kriterium.

Vad som främst kan tyckas tala mot den angivna lösningen är att man skulle gå miste om den förenkling i handläggningen som ärendelagen erbjuder när frågorna inte är tvistiga. Denna konsekvens är emellertid inte nödvändig. Bl. a. reglerna om äktenskapsmål visar att förfarandet i ett mål kan göras smidigt när parterna är ense. Efter mönster av dessa regler bör kunna föreskrivas att vårdnadsfrågan får upptas efter gemensam ansökan, utan stämning, och att dom får meddelas utan huvudförhandling. 1 så fall torde det inte uppstå extra besvär eller kostnad för parter eller domstol som följd av att icke tvistiga vårdnadsfrågor för framtiden behandlas i tvistemåls- ordningen i stället för ärendevägen.

Jag förordar på grund av det anförda att både tvistiga och icke tvistiga frågor om ändring i vårdnadsförhållandena handläggs enligt tvistemålsreglerna. Denna ordning bör alltså tillämpas också när barnavårdsnämnd enligt 6 kap. 95 FB begär att förälder Skall skiljas från vårdnaden därför att förälderns deltagande i denna innebär fara för barnets utveckling. Undantag bör däremot göras för vårdnadsfråga som åsyftas i 10 &. Paragrafen gäller fall då barnet står endast under en förälders vårdnad och denna dör. Rätten skall då på ansökan av den andra föräldern eller efter anmälan av barnavårds- nämnden förordna den andra föräldern att utöva vårdnaden. om det inte är uppenbart med hänsyn till barnets bästa att vårdnaden bör anförtros åt särskilt förordnad förmyndare. l dessa fall torde det i allmänhet inte finnas någon motpart till sökanden, och vårdnadsfrågan bör därför fortfarande handläggas i form av ärende.

För att en gemensam handläggning av vårdnads- och underhållsfrågor skall underlättas bör— med 15 kap 4 _3 andra stycket GB som förebild — i FB föreskrivas att yrkande om underhållsbidrag skall kunna framställas utan stämning i ett vårdnadsmål. Önskemålet om att föräldrar i gemensam ansökan till rätten skall kunna på en gång begära överflyttning av vårdnad och fastställande av underhållsbidrag uppfylls härigenom. Är föräldrarna ense om underhållet kan rätten med stöd av allmänna processuella reglert42 kap. 185 rättegångsbalken) meddela dom i den delen under förberedelsen.

Sammanfattningsvis innebär mitt förslag att så gott som samtliga vård- nadsfrågor fortsättningsvis kommer att handläggas som mål vid domstol. Föräldrar som vill ha ändring i vårdnaden kan alltid samtidigt få frågan om underhåll till barnet prövad. Är föräldrarna ense om både vårdnad och underhåll, kan de erhålla dom efter en gemensam ansökan och utan att de behöver inställa sig vid rätten.

Allmän motivering

• Sida 133
•  Original

Prop. 1978/79:12 133

Gemensam handläggning av flera mål om underhållsbidrag

Om en person har två eller flera barn tillsammans med en annan kan han eller hon regelmässigt räkna med att få sin bidragsskyldighet mot dessa barn prövad i en och samma rättegång. Enligt 14 kap. Zä rättegångsbalken (RB) gäller nämligen att, om någon samtidigt väcker käromål mot flera svarande, eller flera kärande väcker talan mot en svarande, målen skall handläggas i en rättegång. såvida de stöder sig på väsentligen samma grund. Möjligheten till gemensam handläggning av underhållsfrågoma erbjuder sig däremOt inte så ofta när barnen är halvsyskon och den underhållsskyldige alltså har att göra med två eller flera föräldrar på motsidan. För detta fall torde 14 kap. 2 & RB ganska sällan kunna åberopas. Visserligen medger 14 kap. 6 &" RB allmänt att mål mellan samma eller olika parter får handläggas i en rättegång, om det är till gagn för utredningen. En förutsättning är emellertid att målen har väckts vid samma domstol och att denna är behörig (14 kap. 7 & RB). Enligt 7 kap. 10 & FB skall som regel talan om underhåll till barn tas upp av rätten iden ort där svaranden har sitt hemvist. Har svarandena i olika underhållsmål hemvist under skilda domstolar, saknas i allmänhet förutsättningar för gemensam handläggning av målen. 1 RB eller FB finns inte någon särskild regel om domStols behörighet som underlättar förening av mål i de fall som avses i 14 kap. 6 & RB.

Som jag har framhållit under 5.2.6 är det önskvärt att en underhållsskyldig kan få sin bidragsskyldighet mot samtliga barn prövad i ett sammanhang. På så sätt kan en rättvis och säker avvägning göras mellan de olika barnens underhållsbehov och den bidragsskyldiges betalningsförmåga. Den vidgning av rätten till jämkning vid ändrade förhållanden som gäller sedan år 1977 får ökat värde om den som är underhållsskyldig mot ett barn omedelbart kan få jämkningsfrågan prövad i en rättegång som avser nytt underhållsbidrag till ett annat barn. En samlad prövning bör också i de flesta fall ställa sig proeessekonomiskt gynnsam. Även för barnen och den förälder som företräder dem i underhållsfrågan kan en gemensam handläggning antas vara fördelaktig genom den bättre inblick som den ger i de berörda personernas ekonomiska och personliga förhållanden.

Någon ovillkorlig rätt för en underhållsskyldig att få till stånd gemensam handläggning mellan flera underhållsmål bör emellertid inte införas. En förening av flera mål kan nämligen ibland medföra olägenheter som vid en samlad bedömning inte uppväger fördelarna. Så kan vara fallet om inställelse i målet blir mycket tids- eller kostnadskrävande för någon av de underhålls- berättigade som är bosatt på stort avstånd från domstolen. En begäran om gemensam prövning kan också föras fram så sent att det ursprungliga målet skulle fördröjas otillbörligt om framställningen vinner bifall. Med hänsyn till sådana och liknande omständigheter bör det läggas i rättens hand att bedöma om förening av underhållsmålen lämpligen skall tillåtas.

Allmän motivering

• Sida 134
•  Original

Prop. 1978/79:12 134

Som jag redan har nämnt kan eniigt 14 kap. 6 & RB mål mellan olika parter handläggas i en rättegång om det. är "till gagn för utredningen". Det är tveksamt om denna bestämmelse medger gemensam handläggning i ett fall där denna är _motiverad mindre av behovet av att bevisningen skall underlättas än av önskemålet om att rätten skall kunna göra en samlad bedömning av den underhållsskyldiges bidragsförmåga och barnens under- hållsanspråk. Genom en bestämmelse i 7 kap. FB bör därför göras klart att underhållsmål kan förenas också på sistnämnda grund. Vidare krävs en bestämmelse som medger att underhållsmål som i och för sig kan handläggas gemensamt men som hör under skilda domstolar kan tas upp vid en av de behöriga domstolarna. Jag föreslåratt också en bestämmelse om detta förs ini kapitlet.

Möjligheten att få flera underhållsmål förenade kan aktualiseras t. ex. när den underhållsskyldige själv väcker talan om jämkning av bidrag mot två eller flera barn. Den kan vidare tas i anspråk när talan har väckts mot en person om nytt eller höjt underhållsbidrag till ett barn och den bidragsskyl- dige med anledning av detta vill yrkajämkning av ett redan utgående bidrag till ett annat barn. Sammanläggningen av mål bör få äga rum inte bara när underhållsfrågan behandlas separat i det första målet utan också när den har väckts i ett mål om fastställande av faderskap elleri ett vårdnadsmål antingen detta mål handläggs i samband med ett äktenskapsmål eller fristående. Nyss har jag föreslagit att i en vårdnadstvist frågan om underhåll till det barn tvisten rör skall få anhängiggöras utan stämning. Vill den underhållsskyldige i målet dra in fråga om bidrag till annat barn. måste han dock givetvis göra ansökan om stämning i vanlig ordning.

Det kunde övervägas att också införa särskilda bestämmelser i FB och GB som gör det möjligt att alltid tillsammans handlägga frågor om en persons bidragsskyldighet mot make eller förutvarande make och mot barn. Behovet av sådana regler torde emellertid inte vara framträdande. Underhållsbidrag till frånskild make som utgår under en längre period blir med det förslag som jag lägger fram i det följande allt mera sällsynta. Det bör också beaktas att storleken av bidrag till barn endast undantagsvis kommer att påverkas av att bidrag till make utgår eller skall utgå. Med hänsyn till detta och till redan existerande möjligheter att få till stånd en sammanhållen domstolsbehand- ling finner jag inte tillräckliga skäl föreligga att föreslå sådana bestämmelser som nyss nämndes.

5.3 Underhållsskyldigheten mellan makar 5.3.1 Underhållsskyldigheten under äktenskapet Allmänna utgångspunkter

Underhållsskyldigheten mellan tnakar är en viktig rättsverkan av äkten- skapet. Enligt 5 kap. 2 & GB är makar skyldiga att bidra till familjens tillbörliga

Allmän motivering

• Sida 135
•  Original

Prop. 1978/79:12 .. . 135

underhåll, var och en efter sin förmåga. Till familjens underhåll räknas vad som behövs för den gemensamma hushållningen och barnens fostran samt för att tillgodose varje makes särskilda behov. Bestämmelsen kompletteras av andra föreskrifter i kapitlet.

Familjelagssakkunniga har i enlighet med sina direktiv diskuterat om det finns anledning att behålla lagens bestämmelser om makars ekonomiska förpliktelser mot varandra under äktenskapet. Enligt de sakkunniga talar främst vissa praktiska skäl för att det i GB fortfarande bör finnas bestäm- melser om underhållsskyldighet mellan makar under bestående äktenskap. De sakkunniga föreslår emellertid vissa ändringar i underhållsbestämmel- serna i syfte att anpassa dem till nutida sätt att se på rollfördelningen i familjen.

Familjelagssakkunnigas ståndpunkt har godtagits av de flesta remissin- stanserna. Ett par instanser har dock invänt att bestämmelser om underhålls- skyldighet i äktenskapet strider mot önskemålet om att varje make skall vara ekonomiskt självständig och oberoende.

Grunden för en underhållsskyldighet mellan dem som är gifta med varandra är tanken att makarna bör leva på samma ekonomiska standard. Denna utgångspunkt är enligt min mening riktig. En sociologisk undersök- ning som har utförts av familjelagssakkunniga visar också att uppfattningen har stöd hos allmänheten. Att man accepterar den nämnda grundsatsen betyder inte att man ger avkall på strävandena att bereda fler kvinnor tillfälle till förvärvsarbete och att så långt möjligt likställa män och kvinnor i fråga om inkomster. Det är nämligen uppenbart att man inte bara under en övergångstid utan också på längre sikt måste räkna med att en make — mannen eller kvinnan — permanent eller under någon period av äktenskapet har lägre inkomst än den andra maken eller helt saknar inkomst.

En annan sak är att det med visst fog kan göras gällande att regler i GB om underhållsskyldighet under bestående äktenskap knappast fyller någon praktisk funktion. Antingen. kan det sägas. kommer makarna ändå överens om hur de skall fördela inkomster och utgil'teri hemmet. Eller också uppstår varaktiga motsättningar i de ekonomiska frågorna. och då står äktenskapet med stor sannolikhet inför sin upplösning.

Som de sakkunniga har framhållit tycks det likväl finnas beaktansvärda skäl att behålla bestämmelser i lag om underhållsskyldighet mellan makar under äktenskapet. Det kan bli lättare för jurister och familjerådgivare att hjälpa makar som tvistar om ekonomin, om de kan peka på bestämmelser i lag. Dessa kan också bli av direkt betydelse inför förestående skilsmässa, särskilt under betänketiden. Även en mycket begränsad underhållsskyl- dighet efter äktenskapsskillnad kan bli svårare att motivera, om det inte finns någon lagreglerad underhållsskyldighet under äktenskapet.

På grund av det anförda ansluter jag mig till familjelagssakkunnigas mening att GB också för framtiden bör uppta regler om makars ekonomiska förpliktelser mot varandra medan de är gifta.

Allmän motivering

• Sida 136
•  Original

Prop. 1978/79:12 136

En allmän bestämmelse om makars skyldigheter mot varandra i ekono- miskt hänseende bör, som framgår av det förut sagda, kunna stå kvar i GB utan att komma i motsättning till utvecklingen mot större ekonomisk självständighet för bägge makarna. Andra föreskrifter i 5 kap. GB avspeglar emellertid mer eller mindre tydligt det familjemönster med mannen som förvärvsarbetande och kvinnan som hemarbetande vilket var det förhär- skande när GB kom till. Liksom familjelagssakkunniga anserjag att sådana inslag bör utgå. ] stället bör regleringen i GB klart bygga på den jämställdhet mellan män och kvinnor som bör råda både i hemmet och i förvärvslivet.

Den närmare regleringen

] detta avsnitt ämnar jag behandla ett par mer centrala bestämmelser i 5 kap. GB som föreslås ändrade. Övriga regler tas upp i senare avsnitt (5.3.5 och 5.3.6) och i specialmotiveringen.

Enligt nuvarande bestämmelser är makes bidragsskyldighet satt i relation till varje makes förmåga och till det "underhåll, som med avseende å makarnas villkor må anses tillbörligt" (5 kap. 2 å). Om det som den ena maken har att skjuta till inte räcker för de utgifter som denna har att ombesörja är den andra maken skyldig att lämna de pengar som behövs. Om maken visar oförmåga att ha hand om medel eller av annan särskild orsak inte bör ombesörja utgifterna, har maken dock enligt lagen inte rätt att få något bidrag av den andra för familjens underhåll ("5 kap. 3 $).

De sakkunniga föreslår att den nuvarande uttryckliga hänvisningen till makarnas förmåga avskaffas, eftersom en sådan hänvisning kan tänkas ge en av makarna en ursäkt att inte fullgöra eller delta i sådana uppgifter som maken inte anser sig kunna klara av. Vidare anser de sakkunniga att det inte fyller någon egentlig praktisk funktion att sätta makes bidragsskyldighet i relation till det underhåll som kan anses tillbörligt med avseende på makarnas villkor. De föreslår därför att hänvisningen även i denna del utgår. Vidare anser de att det inte är nödvändigt att, som nu, i GB ha en uttrycklig regel om att barnens försörjning ingår i familjens underhåll. Reglerna om underhåll till barn samlas i de sakkunnigas förslag i FB.

Enligt de sakkunnigas förslag bör det i GB uttryckligen föreskrivas att makarna skall fördela utgifter och sysslor mellan sig. Skyldigheten för en make att under särskilda förutsättningar lämna den andra maken pengar för vissa utgifter bör bestå. Dock föreslås att man inte behåller den precisering som lagen nu innehåller om att utgifterna skall vara sådana som maken med hänsyn till makarnas levnadsförhållanden enligt sed har att ombesörja. Vidare bör enligt förslaget den nu gällande begränsningen i en makes rätt att få pengar av den andra maken upphävas. De sakkunniga anser inte att det är lämpligt att genom ett Stadgande i lagen uttala sig om makes förutsättningar att sköta uppgifter i hemmet.

Allmän motivering

• Sida 137
•  Original

Prop. 1978/79:12 137

Vad de sakkunniga sålunda har Rirslagit har i allmänhet godtagits av remissinstanserna. Ocksåjag biträder i det väsentliga familjelagssakkunnigas ändringsförslag. Dessa medför enligt min åsikt att lagen tydligare än nu markerar att makarna har ett gemensamt ansvar för ekonomi och sysslor.

Till skillnad från de sakkunniga anser jag emellertid inte att hänvisningen till makes förmåga i fråga om underhållsskyldigheten bör utgå ur lagtexten. Jag kan i och för sig förstå de sakkunnigas betänkligheter mot uttrycket. Å andra sidan ger ordet förmåga en antydan om vilken standard som bör vara makarnas gemensamma. Hänvisningen till makes förmåga får också prak- tiskt betydelse när det t. ex. under betänketid inför äktenskapsskillnad blir aktuellt att döma ut underhållsbidrag.

! 5 kap. GB, som enligt sin rubrik upptar allmänna bestämmelser om makars rättsförhållanden, finns bestämmelser om den ena makens rätt att företräda den andre i särskilda angelägenheter. Härtill anknyter vissa paragraferi 7 kap. GB. Bestämmelserna i fråga har anknytning till under- hållsskyldigheten. och familjelagssakkunniga har ansett att de bör ses över i detta sammanhang. Jag ansluter mig till denna bedömning. Jag skall här ta upp frågan om den s.k. hushållsfullmakten. i övrigt får jag hänvisa till specialmotiveringen.

Enligt 5 kap. 12 & kan en make med bindande verkan även för den andra maken ingå sådana rättshandlingar som vanligtvis kommer i fråga för den dagliga hushållningen eller barnens uppfostran. Med detta avses främst kreditinköp av matvaror, husgeråd och kläder. Enligt 7 kap. 2 & andra stycket är makarna solidariskt ansvariga för de förpliktelser som sålunda uppkom- mer. Hustruns ansvar har dock begränsats enligt särskilda föreskrifter i 7 kap. 3 och 4 åå. Make som missbrukar den behörighet som hushållsfullmakten ger kan enligt närmare bestämmelser i 5 kap. 13 & fråntas sin behörighet. Om makarna lever åtskilda på grund av söndring gäller inte reglerna om hushållsfullmakt.

De sakkunniga har ansett att det inte längre finns behov av bestämmelser om hushållsfullmakt och föreslår därför att de nu nämnda paragraferna upphävs. Enligt de sakkunniga får de allmänna fullmaktsreglerna, inklusive reglerna om s. k. tyst fullmakt. anses tillräckliga.

i allmänhet har remissinstanserna inte haft något att erinra mot förslaget. Ett par remissinstanser har dock förordat att bestämmelserna behålls.

Som de sakkunniga har framhållit är köpvanorna i dag helt andra än vid den tidpunkt då GB kom till. Kontantköpen dominerari fråga om dagligva- ror. Hushållsfullmaktens praktiska användningsområde har bl.a. därför starkt begränsats. Vidare kommer make enligt en särskild bestämmelse, som jag ämnar behandla i specialmotiveringen (5 kap. 12 & GB), att även i fortsättningen få viss befogenhet att företräda den andra maken. när denne är sjuk eller borta. Som de sakkunniga har anfört kan en make också handla med stöd av den andra makens uttryckliga eller tysta bemyndigande. Allmänna fullmaktsregler blir då tillämpliga.

Allmän motivering

• Sida 138
•  Original

Pr0p. 1978/79:12 138

Med hänvisning till det anförda biträderjag förslaget att bestämmelsen om hushållsfullmakt och anslutande föreskrifter i GB upphävs.

5.3 .] Underhållsskyldigheten e/ier äktenskapsskillnad

Om en make efter äktenskapsskillnad äri behov av bidrag till sitt tillbörliga underhåll, kan domstolen enligt 11 kap. 14 & GB ålägga den andra maken att betala sådant bidrag efter vad som är skäligt med hänsyn till makens förmåga och övriga omständigheter. När frågan om bidragsskyldighet prövas skall rätten särskilt beakta att ena maken kan ha ett särskilt behov av bidrag för tiden närmast efter äktenskapsskillnaden. Den sistnämnda föreskriften lades till år 1973, då institutet hemskillnad avskaffades och bestämmelserna om äktenskapsskillnad reviderades. Tillägget innebär att det är möjligt att ta hänsyn till att skilsmässa numera ofta kommer till stånd utan betänketid eller föregås av en omställningstid som är kortare än den dåvarande hemskill- nadstiden.

Rättstillämpningen har med åren blivit alltmer restriktiv när det gäller att döma ut underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad. Detta framgår bl. a. av undersökningar som de sakkunniga har låtit utföra. Undersökningarna, som har omfattat ett urval hem- och äktenskapsskillnader under år 1973. visar att det under hemskillnadstiden var ganska vanligt med underhållsbidrag till hustrun, medan siffrorna för underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad var låga. Det var dessutom vanligt att, när bidrag efter äktenskapsskillnad förekom. det bestämdes att utgå ertdast under en begränsad tid.

Enligt familjelagssakkunniga bör utgångspunkten för den framtida regle- ringen vara att underhållsbidrag mellan makar inte skall komma i fråga efter äktenskapsskillnad. De sakkunniga föreslår därför att det kommer till klart uttryck i lagtexten att vardera maken efter äktenskapsskillnad svarar för sin försörjning.

Att genomföra den angivna principen fullt ut har de sakkunniga dock funnit vara svårt. De pekar på att det fortfarande finns många äktenskap där den ena maken — oftast hustrun — har en betydligt svagare ekonomisk ställning än den andra. 1 de fall det inte är möjligt för den frånskilda maken att omedelbart ordna de ekonomiska förutsättningarna för utbildning eller för att skaffa arbete eller ordna barntillsyn m. m. bör det finnas utrymme för underhållsbidrag från den andra maken under en omställningsperiod. De sakkunniga föreslår därför att bidragsskyldighet skall kunna åläggas under en övergångstid om den frånskilda maken är i behov av bidrag till sitt underhåll. Bidraget skall betalas efter vad som är skäligt med hänsyn till den andra makens förmåga och övriga omständigheter. Någon bestämd tidsgräns för underhållsskyldigheten föreslås inte.

len del fall skulle det enligt de sakkunnigas mening leda till obilliga följder om man uteslöt möjligheten för en make att få underhållsbidrag längre än för

Allmän motivering

• Sida 139
•  Original

Prop. 1978/79:12 139

en övergångstid. Det förekommer sålunda fortfarande att särskilda försörj- ningssvårigheter uppstår efter upplösningen av ett långvarigt äktenskap, där endast den ena maken har arbetat utom hemmet. Kan man förutse att den make som har stannat hemma inte heller efter en övergångstid har möjligheter att skaffa sig en rimlig försörjning, bör underhållsbidrag kunna dömas ut för längre tid. De sakkunniga har inte heller velat utesluta möjligheten till underhållsbidrag också i andra fall. De föreslår därför att underhållsbidrag även i övrigt, om synnerliga skäl föreligger, skall kunna utgå för längre tid än en övergångstid.

De sakkunniga har övervägt att utforma reglerna om underhållsskyldighet olika beroende på när äktenskapet ingicks men har avvisat tanken på detta.

De sakkunnigas förslag att varje make som huvudregel skall svara för sin försörjning efter äktenskapsskillnaden tillstyrks eller godtas av så gott som alla remissinstanser som har yttrat sig i saken. Flertalet anser i likhet med de sakkunniga att det bör vara möjligt att i vissa fall bestämma underhållsbidrag även efter ett äktenskaps upplösning. Några instanser för dock fram tanken att man borde låta principen om vuxna människors ekonomiska självstän- dighet slå igenom mera fullständigt för äktenskap som ingås efter det att den nya lagstiftningen har trätt i kraft medan en särskild reglering införs för äldre äktenskap.

Som de sakkunniga har framhållit bör äktenskapets rättsverkningar såvitt möjligt inte utsträckas till att gälla efter en äktenskapsskillnad. Rätten att få äktenskapet upplöst är i annat fall ofullständig. Huvudregeln bör alltså vara att frånskilda betraktas som ekonomiskt oberoende av varandra. Jag delar de sakkunnigas uppfattning att denna princip. på vilken redan gällande rätt bygger, bör komma till klart uttryck i GB. En bestämmelse om att varje make efter äktenskapsskillnaden svarar för sin försörjning kan bidra till att makarna inrättar sina förhållanden så att de är ekonomiskt oberoende av varandra. Den kan på så sätt främja strävandena mot jämställdhet mellan könen.

Det går emellertid inte att bortse från att också i framtiden främst de frånskilda kvinnorna ofta kommer att ha en påtagligt svag ekonomisk ställning. Särskilt gäller detta efter upplösningen av äldre äktenskap, som i högre grad har präglats av den traditionella rollfördelningen mellan män och kvinnor. Men också i nyare äktenskap måste man räkna med att ena maken kan ha ägnat avsevärd tid åt skötseln av hem och barn och därför kan få svårt att efter en äktenskapsskillnad ge sig ut i förvärvslivet. Äktenskapslagstift- ningen bör med tanke på dessa fall innehålla bestämmelser som — till skydd för den svagare parten — modifierar den uppställda huvudregeln. Man kan också uttrycka saken på det sättet att en viss underhållsskyldighet mot frånskild make är motiverad när äktenskapet har begränsat möjligheterna för maken att försörja sig på egen hand.

Bestämmelser om underhållsskyldighet efter äktenskapsskillnad bör i första hand utformas så, att den frånskilda maken får möjlighet att skaffa sig

Allmän motivering

• Sida 140
•  Original

Prop. 1978/79:12 140

den ekonomiska självständighet som är eftersträvansvärd. Bidrag bör därför i allmänhet utgå bara under en omställningsperiod och syfta till att ge den behövande maken möjligheter att genom utbildning och omskolning skaffa förvärvsarbete eller förbättra inkomsterna.

Liksom familjelagssakkunniga och den stora majoriteten bland remissin- stanserna anser jag emellertid att underhållsbidrag efter äktenskapets upplösning undantagsvis bör komma i fråga för längre tid än en övergångstid. Efter ett långvarigt äktenskap kan det ibland vara svårt för den part som har ägnat all sin tid åt skötseln av barn och hem att komma in i förvärvslivet. Till detta kan ålder och sjukdom medverka. Även om denna make kan skaffa sig en mindre egen inkomst. kan det någon gång vara berättigat att den andre betalar ett visst bidrag för längre tid. Jag tänker på fall då den ena maken på grund av den sneda arbetsfördelningen i hemmet har lyckats nå en god position i förvärvslivet, medan den andre, som har ägnat sin tid åt hus och hem, har förlorat motsvarande möjligheter. Jag vill emellertid framhålla att man bör vara restriktiv med att bestämma underhållsbidrag för tid utöver en omställningsperiod.

Jag föreslår alltså att — med avsteg från huvudregeln — underhållsbidrag skall kunna utgå till en frånskild make under en övergångstid samt, när maken har svårt att försörja sig efter ett långvarigt äktenskap eller när det annars föreligger synnerliga skäl, också för längre tid. Liksom enligt gällande rätt bör bidragsskyldigheten vara beroende av den förutvarande makens förmåga och övriga omständigheter. Av detta följer att bidrag inte kommer att kunna dömas ut i en del fall där behov i och för sig föreligger. 1 andra fall kommer det att finnas utrymme endast för ett lågt bidrag.

Jag vill betona att den reglering som jag sålunda förordar inte innefattar någon brytning med gällande rätt utan snarast innebär en vidareutveckling av den praxis som har utbildats under senare år vid tillämpningen av nuvarande bestämmelser i 11 kap. 14% GB. De föreslagna bestämmelserna ger i den praktiska tillämpningen rum för en anpassning till ändrade sociala förhållan- den. Med hänsyn till detta anser jag det varken behövligt eller lämpligt att i lagstiftningen göra skillnad mellan äldre och nyare äktenskap.

5.3.3 Periodiska bidrag och engångsbidrag

Underhållsbidrag till förutvarande make bestäms vanligen att utgå per månad. Någon uttrycklig lagregel om detta motsvarande huvudregeln i FB om underhållsbidrag till barn finns dock inte. Inte heller gäller enligt GB några inskränkningar i parternas möjligheter att avtala om förskottsbetal- ning. En särskild bestämmelse om engångsbidrag finns emellertid i 11 kap. 14% andra stycket GB. Enligt denna kan sådant bidrag bestämmas om den underhållsskyldiges förmögenhetsförhållanden och omständigheterna i övrigt föranleder det. Ett av skälen till att man införde möjligheten till

Allmän motivering

• Sida 141
•  Original

Prop. 1978/79:12 141

engångsbidrag var att man därigenom kunde undvika obilliga följder av bodelning. I praktiken förekommer engångsbidrag bara när parterna är ense.

De sakkunnigas förslag innebär att parternas nuvarande avtalsfrihet skall behållas. De föreslår att den nuvarande, inte direkt utsagda, möjligheten att bestämma periodiskt underhållsbidrag tas upp som huvudregel. Bidraget skall dock kunna bestämmas att utgå med ett engångsbelopp, om makarna är överens om det. Om särskilda skäl föreligger skall rätten dock även mot den ena makens vilja kunna bestämma ett engångsbelopp.

Jag biträder förslaget som inte har mött någon erinran under remissbe-

handlingen.

5.3.4 Unclerhällsslw/rligheten vid den tnulerllällsherättigatles (ungt/ie

Enligt 11 kap. 14% andra stycket GB upphör skyldigheten att betala periodiskt underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad när den underhållsbe- rättigade gifter om sig. Ett engångsbidrag behöver däremot inte till någon del betalas tillbaka även om den som har uppburit beloppet gifter om sig kort tid efter skilsmässan. Sammanlever den underhållsberättigade med annan under äktenskapsliknande former utan att gifta om sig. upphör inte bidragsskyldig- heten automatiskt. Om det visas att den underhållsberättigade genom sammanlevnaden har uppnått en förbättring i sina ekonomiska förhållanden kan dock jämkning ske.

De sakkunniga har ansett det angeläget att reellt likartade fall behandlas lika. De finner det emellertid knappast vara en framkomlig väg att jämställa äktenskapsliknande samlevnad med nytt äktenskap på det sättet att under- hållet i båda situationerna utan vidare faller bort. 1 stället vill de gå den motsatta vägen och slopa den nuvarande bestämmelsen om att bidraget alltid upphör att utgå vid omgifte. Denna regel är enligt de sakkunniga inte sakligt berättigad. Det får i varje enskilt fall — med tillämpning av allmänna jämkningsregler— prövas om parternas ekonomiska förhållanden har ändrats så attjämkning är motiverad när den underhållsberättigade gifter om sig eller bor tillsammans med en ny partner. Parterna bör emellertid ha frihet att i avtal bestämma att underhållet skall upphöra under vissa angivna förhållanden. t.ex. vid omgifte.

Flera remissinstanser tillstyrker uttryckligen de sakkunnigas förslag. Ett större antal intar emellertid en avvisande hållning. Enligt några av dessa har förslaget knappast förankring hos allmänheten. Det görs vidare från något håll gällande att de fall då underhållsskyldigheten bör bestå efter ett omgifte säkert är få.

För egen del vill jag först fästa uppmärksamheten på det samband som föreligger med de nya bestämmelserna om när underhållsskylt'lighet över huvud taget kommeri fråga efter äktenskapsskillnad. Enligt de sakkunnigas

Allmän motivering

• Sida 142
•  Original

Prop. 1978/79:12 144

De förslag som jag nu har redovisat har i allmänhet lämnats utan invändning under remissbehandlingen. Jag förordar att de genomförs. Jag föreslår dock så till vida en avvikelse som det enligt min mening bör vara möjligt att för förfluten tid jämka oskäliga avtal även på annat sätt än genom att obetalda bidrag sätts ner eller faller bort. Jag vill tillägga att vadjag föreslår ifråga om anpassningen av terminologin angåendejämkning av obilliga avtal till generalklausulen i avtalslagen samt om möjligheterna till retroaktiv jämkning motsvarar de ändringar i FB som jag under 5.2.6 har föreslagit beträffande underhåll till barn.

Engångsbidrag

Enligt gällande rätt kan dom eller avtal om engångsunderhåll intejämkas på grund av ändrade förhållanden (11 kap. 155 andra stycket GB). De sakkunniga föreslår att denna ordning skall bestå för framtiden. Förslaget har inte mött någon erinran under rentissbehandlingen.

Liksom de sakkunniga har jag förståelse för att makarna kan önska göra upp om sina mellanhavanden en gång för alla. Ett engångsbidrag bör därför inte kunna jämkas till sitt belopp på grund av ändrade förhållanden. Inte heller bör den underhållsberättigade under åberopande av att förhållandena har ändrats kunna kräva _vtterligare ett engångsbelopp eller ett periodiskt bidrag utöver engångsbidraget. Jag ansluter mig alltså till de sakkunnigas förslag. Jag vill tillägga att avtal om engångsbidrag givetvis bör kunnajämkas om det är oskäligt.

5.3.6 Preskription av./ordrar; pa' mulerhål/sbidrag

De sakkunniga har föreslagitsamma regleri GB om preskription av fordran på underhållsbidrag till make som de har föreslagit i fråga om underhållsbi- drag till barn. De skäl som de sakkunniga har åberopat för ändring av preskriptionsbestämmelserna i FB har återgetts i avsnitt 5.2.8 . Skälen gäller enligt de sakkunniga i tillämpliga delar också i fråga om underhållsbidrag till make.

Jag har tidigare anslutit mig till de sakkunnigas förslag till ändrade preskriptionsbestämmelser i FB. Motsvarande ändringar bör enligt min mening göras också i GB.

5.3. 7 Indexändringarna och underhållsbidrag till make

De bestämmelser om indexreglering av underhållsbidrag till barn som jag har redogjort för i det föregående ( avsnitt 5.2.7 ) gäller också underhållsbidrag till make eller förutvarande make. Bidragen ändras alltså i regel årligen den 1 april med det procenttal med vilket. basbeloppet för mars månad har ändrats sedan mars föregående år.

Allmän motivering

• Sida 143
•  Original

Prop. 1978/79:12 145

De sakkunniga anser att lagstiftningen fortfarande bör tillhandahålla ett automatiskt system för att värdesäkra underhållsbidrag till make. Efter att ha konstaterat att den metod för begränsning av storleken av de generella ändringarna som de sakkunniga har föreslagit beträffande bidrag till barn inte kan tillämpas på bidrag till make stannar de sakkunniga för att inte föreslå någon ändring av gällande regler om inflationsskydd för bidrag till make. Till stöd för denna ståndpunkt åberopas bl. a. att det är relativt sällsynt med långvariga bidrag. Ett annat huvudskäl är att bidrag till make ändå kan behöva omprövas ofta i en jämkningsprocedur med tanke på svårigheterna att från början förutse underhållsbehovet. Dessutom får skatteavdrag alltid göras med det fulla beloppet när det gäller underhållsbidrag till make.

De sakkunnigas förslag har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av det fåtal remissinstanser som har yttrat sig i saken.

Det kan synas ligga nära till hands att jämka nuvarande bestämmelser om inflationsskydd för underhållsbidrag till make på samma sätt som jag har föreslagit i fråga om bidrag till barn. Bl.a. vinner man den från praktisk synpunkt värdefulla fördelen att alla slag av familjerättsliga underhållsbidrag höjs med samma procentsats.

På några punkter föreligger det emellertid enligt min mening avgörande skillnader mellan underhållsbidrag till barn och bidrag till make. Till en början saknas, som de sakkunniga också har påpekat, i fråga om underhålls- bidrag till make den garanti för en minimistandard som erbjuds barn genom det fullt ut indexreglerade bidragsförskottet. Vidare finns inte som vid underhållsbidrag till barn någon beloppsmässig begränsning i rätten att vid beskattningen göra avdrag för bidrag. De automatiska uppräkningarna slår därför mindre hån mot den som betalar underhåll till make. Av betydelse är också att, enligt vad jag har föreslagit under 5.3.5, möjligheten att efter prövning i det särskilda fallet få till stånd ändring av bidrag till frånskild make på grund av ändring i förhållandena bör vara begränsad. Sådant bidrag föreslås nämligen inte kunna höjas utöver tidigare högsta belopp, om inte synnerliga skäl föreligger. Skulle det visa sig att den generella bidragshöj- ningen är för låg i förhållande till pris- och löneutvecklingen, skulle alltså den underhållsberättigade maken få mycket svårt att åstadkomma rättelse genom att inleda en jämkningsprocess.

Med hänsyn till det anförda och till de skäl som de sakkunniga i övrigt har åberopat föreslår jag att reglerna om indexomräkning av underhållsbidrag till make och förutvarande make lämnas oförändrade. Dock bör inte helleri fråga om sådana bidrag uppräkning göras när bidraget har fastställts så sent som inom tre månader före dagen för den generella ändringen, den 1 april. Makarna bör även i fortsättningen kunna avtala om annan indexreglering än den som följer av lagen.

Allmän motivering

• Sida 144
•  Original

Prop. 1978/79:12 146

5.4 Underhållsskyldigheten mot föräldrar

Liksom en förälder enligt gällande rätt har att efter förmåga bidra till vuxet sjukt barns underhåll, när barnet inte kan försörja sig självt, är också ett barn underhållsskyldigt mot en förälder som av sjukdom eller annan sådan orsak inte kan försörja sig (7 kap. 3 % andra stycket FB).

De sakkunniga har föreslagit att också denna regel om underhållsskyl- dighet skall upphävas. Vad som numera utgår från det allmänna till äldre, sjuka eller handikappade ersätter enligt deras mening väl de ekonomiska skyldigheter som f. n. lagligen åvilar barnen. De sakkunniga betonar dock att förslaget inte skall tolkas så att barnens moraliska skyldighet att i övrigt bistå och hjälpa vårdbehövande föräldrar skall försvinna.

De remissinstanser som har yttrat sig över förslaget har tillstyrkt det eller lämnat det utan erinran. Endast hovrätten för Nedre Norrland har avstyrkt förslaget. Enligt hovrätten bör underhållsskyldigheten mot föräldrar inte uppfattas endast som en moralisk skyldighet utan ses som ett uttryck för den centrala roll familjen och familjebildningen alltjämt har i samhället.

Med hänsyn till omfattningen av de förmåner som enligt den allmänna försäkringen och i annan ordning utgår vid sjukdom, invaliditet och ålderdom anser jag att den nuvarandejuridiska skyldigheten för ett barn att i särskilda fall utge underhållsbidrag till förälder kan undvaras. Någon direkt ekonomisk betydelse torde den knappast ha. Jag kan inte heller se att ett upphävande av skyldigheten negativt skulle påverka familjesammanhåll- ningen. Liksom de sakkunniga vill. jag poängtera att det är angeläget att de äldre får hjälp och stöd av sina barn. Behovet är emellertid inte av ekonomisk art utan avser främst den personliga omsorgen.

Ett upphävande av underhållsskyldigheten medför den nackdelen att ett barn, som har underhållit sin far eller mor, kommer att sakna underlag för en regresstalan mot sina syskon. Detta. är en följd som får godtas. Bl. a. gäller att krav på regressrätt har bedömts restriktivt i hittillsvarande rättstillämp- ning.

Avskaffas underhållsskyldigheten mot föräldrar, får det rättsliga konse- kvenser utanför FB:s område. Jag hänvisar till vad jag i denna del har anfört i avsnitt 5.2.1 angående underhållsskyldigheten gentemot vuxet barn.

5.5 Kostnadsfrågor

Jag har redan i avsnitt 5.1.3 berört frågan om vilka kostnader för det allmänna som de föreslagna reformerna kan leda till. Efter samråd med chefen för socialdepartementet skall jag gå ytterligare in på detta spörs- mål.

De föreslagna grunderna för hur underhållsbidrag skall fastställas torde i åtskilliga fall leda till att sådana bidrag för framtiden bestäms till lägre belopp än f. n., något somju också är åsyftat. Jag vill särskilt erinra om rätten för den

Allmän motivering

• Sida 145
•  Original

Prop. 1978/79:12 147

bidragsskyldige att förbehålla sig vissa belopp av sin inkomst för underhåll åt sig och sin familj. En sänkning av bidragen kan i sin tur få till följd att det allmännas intäkter i form av återbetalade bidragsförskott minskar. Det är emellertid mycket svårt att uppskatta de budgetmässiga verkningarna av denna del av reformen. För detta fordras en ganska säker bedömning av hur stora underhållsbidrag som skulle komma att bestämmas om någon ny lagstiftning inte genomfördes. En sådan bedömning försvåras av att praxis f. n. skiljer sig i ej obetydlig utsträckning mellan olika domstolar och av att praxis dessutom fortlöpande ändras. Till detta kommer att lindringen i underhållsbördan oftast betyder endast en avlastning av ett krav som den underhållsskyldige inte kan fullgöra, i varje fall inte utan störningar i den sociala situationen. En mer verklighetsnära anpassning av underhållsskyl- digheten till den ekonomiska bärkraften torde tvärtom ofta — direkt och indirekt — ge besparingar för det allmänna, t.ex. i form av minskning av socialhjälpen och minskade administrationskostnader.

Vad jag har sagt nu har i allt väsentligt tillämpning också på förslagen om en dämpning av indexhöjningarna av bidragen och om en ökad användning av eftergiftsinstitutet i bidragsförskottslagen. Genom sin generella karaktär kan ändringen av normerna för indexregleringen möjligen mer än de övriga åtgärderna vara ägnad att medföra ett bortfall av återbetalningar av bidrags- förskottsbelopp. Bortfallet blir givetvis beroende av hur basbeloppet utvecklas i framtiden.

Endast förhållandevis få torde hittills ha valt den nya möjligheten för föräldrar som inte är gifta med varandra att ha gemensam vårdnad om sina barn. I den mån den föreslagna rätten till bidragsförskott vid gemensam vårdnad skulle få till följd att fler tar institutet i anspråk, behöver det i och för sig inte medföra någon ökning av utgifterna för bidragsförskott. Barnen i fråga torde nämligen i de flesta fall ha varit berättigade till bidragsförskott även om vårdnaden hade legat hos endast en av föräldrarna. Den risk för missbruk som de nya reglerna kan inrymma motverkas genom de föreslagna tilläggsreglerna i bidragsförskottslagen.

Rätten för en bidragsskyldig att vid återbetalning av bidragsförskott få räkna sig till godo kostnader som han har haft medan barnet har vistats hos honom motsvaras enligt departementsförslaget av en reduktion av de bidragsförskott som utbetalas. Med tanke på att en del av de återkravsbelopp som faller bort genom att avdrag medges ändå inte skulle ha erlagts, uppkommer här sannolikt en besparing för det allmänna.

Jag har hittills uppehållit mig vid det allmännas utgifter i förhållande till enskilda. Också frågan om resursbehovet för de myndigheter som berörs av förslaget måste emellenid beaktas. Det torde främst vara riksförsäkrings- verket och de allmänna försäkringskassorna som utsätts för ökade adminis- trationskostnader när förslagen skall genomföras. Särskilt hanteringen av det

Allmän motivering

• Sida 146
•  Original

Prop. 1978/79:12 148

nya avdragssystemet för bidragsförskott torde kräva en del insatser. Sålunda får man räkna med engångskostnader för systemutveckling inom riksförsäk- ringsverkets ADB-system och för utbildning av personal vid försäkringskas- sorna. Vidare har man att förutse behov av en viss personalförstärkning vid främst försäkringskassorna för handläggning av de löpande ärendena. Också handläggningen av ärenden om bidragsförskott vid gemensam vårdnad torde medföra vissa, fastän föga betydande driftskostnader, liksom den förväntade ökningen av ärenden om eftergift av återkrav på bidragsförskott.

Även för andra myndigheter kan kostnader uppkomma. Sålunda kan tillströmningen av jämkningsmål vid domstolarna bli större. Också krono- fogdemyndigheterna kan få merarbete till följd av de nya reglerna om avdrag på underhållsbidraget i samband med att umgängesrätt utövas. ] gengäld kan andra av de föreslagna åtgärderna minska arbetsbelastningen hos de exekutiva organen, t. ex. förkortningen av preskriptionstiden för fordringar på underhåll. De fastare normerna för beräkning av underhållsbidrag kan också leda till att antalet tvister vid domstol blir mindre.

För att de framlagda förslagen skall få åsyftad verkan krävs särskilda informationsinsatser. lnformationsbehovet gäller inte bara personal vid myndigheter och andra som handlägger underhålls- och bidragsförskottsfrå- gor. Det är också angeläget att den berörda allmänheten i lättillgänglig form får upplysning om vad reformen innebär. Det gäller t. ex. rätten till avdrag vid utövande av umgänge med barnet. möjligheten till bidragsförskott vid gemensam vårdnad och förkortningen av preskriptionstiden. Medel får alltså avdelas för utbildning och information.

För dagen är jag inte beredd att ange till vilka belopp de olika kostnaderna kan uppgå. Med hänsyn till vad jag idet följande ( avsnitt 5.7 ) föreslår om när förslagen bör genomföras torde endast begränsade kostnadsökningar aktua- liseras under detta budgetår. Frågan om medelsbehovet för tiden därefter får prövas i anslutning till de årliga anslagsfrågorna.

5.6 Följdändringar i andra författningar

Att bidragsskyldigheten mot barn enligt vad jag tidigare har förordat uttömmande skall regleras i FB föranleder ändringar i utsökningslagen (1877231 5. 1) och införsellagen. Förslaget om ändrade preskriptionsbestäm- melser föranleder även annan ändring i utsökningslagen. Vissa redaktionella ändringar erfordras även i barnavårdslagen(1960:97) och i lagen (19691620) om ersättning i vissa fall för underhållsbidrag.

5.7 lkraftträdande- och övergångsbestämmelser

Det är givetvis angeläget att den föreslagna reformen i fråga om den familjerättsliga underhållsskyldigheten får träda i kraft så snart som möjligt.

Allmän motivering

• Sida 147
•  Original

Prop. 1978/79:12 149

Behovet av att åstadkomma lättnader för de bidragsskyldiga är påtagligt. Å Allmän andra sidan måste myndigheter och andra som sysslar med underhållsfrågor få rimligt rådrum inför ett ikraftträdande. Riklinjer för beräkning av underhållsbidrag m.m. som skall tjäna till vägledning för försäkringskas- sorna och barnavårdsnämnderna bör också finnas färdiga när ändringarna skall börja tillämpas, helst i så god tid att de kan ligga till grund för utbildning av personalen. Arbetet med riktlinjer kräver ganska lång tid. Tidsmässigt utrymme måste också finnas för att ställa samman och förmedla behövlig information till allmänheten.

Med hänvisning till vadjag nu har sagt föreslårjag att ikraftträdandedageni princip sätts till den 1 juli 1979. På så sätt blir det också möjligt att inom ramen för den ordinarie budgetbehandlingen ta upp de anslagsfrågor som aktuali- seras inför genomförandet.

Bland de förslag som bör träda i kraft den 1 juli 1979 kan nämnas de som gäller varaktigheten av underhållsskyldigheten mot barn. rätten för den bidragsskyldige till förbehållsbelopp vid bidragsberäkningen, underhållsskyl- digheten efter skilsmässa. rätten till jämkning av underhållsbidrag. de nya preskriptionsbestämmelserna och de processuella bestämmelserna om gemensam handläggning av mål om underhållsbidrag till barn. Vidare skulle också de nya bestämmelserna i FB och bidragsförskottslagen om underhålls- bidrag resp. bidragsförskott vid gemensam vårdnad börja tillämpas vid den tidpunkten. Detsamma gäller ändringen i bestämmelserna om eftergift av återkrav av bidragsförskott.

Skall också förslaget till ändring i indexlagen träda i kraft den ] juli l979, kommer ändringen att få verkan först vid den generella justering av underhållsbidragen som kan komma att äga rum år l980. Det är emellertid önskvärt att en dämpning av indexhöjningarna av underhållsbidrag till barn kan slå igenom redan vid det ändringstilllälle som kan inträffa den 1 april 1979. i denna del bör reformen därför träda i kraft den i januari 1979.

Denna dag bör lämpligen väljas för ikraftträdande också i fråga om de föreslagna processuella förenklingarna av handläggningen av vårdnads— och umgängesfrågor.

Som jag har berört i avsnitt 5.5 kräver införandet av en rätt till avdrag på underhållsbidrag när barn vistas hos den bidragsskyldige ett ganska omfat- tande förberedelsearbete för riksförsäkringsverkets och de allmänna försäk- ringskassornas del. Skall systemutvecklingsarbete och andra förberedelser kunna utföras utan en forcering som leder till betydande kostnader måste, enligt vad jag har inhämtat, en tid av minst ett år från det att riksdagen har beslutat i saken stå till förfogande. Det kan knappast komma i fråga att sätta de civilrättsliga bestämmelserna i FB i kraft utan att de samtidigt får slå igenom beträffande de underhållsskyldiga som betalar sina bidrag till försäkringskassorna. Med hänsyn till detta föreslårjag att de regler i FB och i bidragsförskottslagen som gäller avdragsrätten får träda i kraft först den 1

motivering

• Sida 148
•  Original

Prop. 1978/79:12 150

januari 1980.

Åtskilliga av de föreslagna lagändringarna kräver särskilda övergångsbe- stämmelser. Familjelagssakkunniga har i sitt betänkande gjort vissa utta- landen om vilka principer som bör läggas till grund vid övergången till ny lag i fråga om den familjerättsliga underhållsskyldigheten. De sakkunniga anser att nya ändringar på familjerättens område måste tillåtas få viss effekt omedelban, om syftet med ändringarna skall nås. Utgångspunkten bör därför vara att nya bestämmelser om underhåll skall tillämpas från ikraftträdandet, även om den underhållsrelation som det är fråga om har uppkommit tidigare. Ett annat synsätt är emellertid enligt de sakkunniga befogat när underhålls- relationen vid ikraftträdandet redan har resulterat i att ett underhållsbidrag har fastställts. I denna situation kommer de synpunkter in som har lett till att man på förmögenhetsrättens område har velat bevara rättigheter som har uppkommit i hägnet av äldre lag. Bl. a. kan den underhållsberättigade ha inrättat sin tillvaro i förlitan på att det fastställda bidraget kommer att utgå enligt vad som har blivit bestämt. De sakkunniga intar därför den stånd- punkten att underhållsbidrag som är fastställt vid ikraftträdandet i princip skall utgå också för tiden därefter.

Vad de sakkunniga sålunda har yttrat har lämnats utan erinran under remissbehandlingen. Också jag ansluter mig till de sakkunnigas förslag om vilka principer som bör gälla vid övergången till ny lag i förevarande fall. Det närmare innehållet i övergångsbeStämmelserna till de olika lagändringarna kommer jag att behandla i specialmotiveringen.

NPMPPNZ—

Vid upprättande av lagförslagen 5 och 6 har samråd skett med chefen för socialdepartementet.

Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5.

Allmän motivering

• Sida 149
•  Original

Prop. 1978/79:12 151

7. Specialmotivering

7.1 Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken 6 kap.

7 och 8 åå

Paragraferna innehåller bestämmelser om den framtida vårdnaden om barn när barnet står under en förälders eller båda föräldrarnas vårdnad och föräldrarna eller en av dem önskar ändring i vårdnadssituationen. Som en följd av den ändring i formen för handläggning av vårdnadsfrågor som tidigare har föreslagits (se avsnitt 5.2.9 ) har paragraferna ändrats redaktio- nellt. Som närmare framgår av 125 andra stycket departementsförslaget föreslås de frågor som behandlas i paragraferna bli handlagda i den ordning som är föreskriven för tvistemål. För att inte några missförstånd skall behöva uppkomma har därför ordet ”ansökan” i de båda paragraferna bytts ut mot ”talan".

9.3

Enligt paragrafen kan rätten på anmälan av barnavårdsnämnd ta upp fråga om vårdnaden om barnet, om förälder som är vårdnadshavare grovt missbrukar eller grovt försummar sin vårdnasplikt eller om förälderns deltagande i vårdnaden annars innebär fara för barnets utveckling. Även dessa frågor föreslås i fortsättningen bli handlagda i den ordning som är föreskriven för tvistemål. Ordet "anmälan” har därför i departementsför- slaget bytts ut mot "talan". ] processen avses barnavårdsnämnd, som väcker talan, få samma ställning som pan i tvistemål. Samma bestämmelser bör sålunda gälla för nämnden som för enskild part när fråga är om att fullfölja ett vårdnadsmål till högre rätt etc. Jag återkommer till denna fråga i special- motiveringen till 20 kap. 9å.

Förslaget innebär inte att barnavårdsnämnden i en vanlig vårdnadsprocess mellan föräldrarna får ställning av part. 1 den delen kommer även i fortsättningen att gälla att barnavårdsnämnden på begäran kan komma in med yttrande i målet. Skulle barnavårdsnämnden under sin utredning finna att särskild förmyndare bör förordnas enligt 6 kap. 9 5, är det inget som hindrar att nämnden väcker talan om det. Denna talan skall då enligt 14 kap. 4 & RB som regel handläggas gemensamt med det mål som föräldrarna eller en av dem har anhängiggjon.

lOaå

Paragrafen är ny. Den innehåller bestämmelser om när vårdnaden om ett barn som står under särskilt förordnad förmyndares vårdnad kan föras över

6 kap. 7—9 55 och 10a 5? FB

• Sida 150
•  Original

Prop. 1978/79:12 152

på föräldrarna eller en av dem. Uppkommer fråga om att entlediga en särskilt förordnad förmyndare som har anförtrotts vårdnaden om barnet men är det inte fråga om att föra över vårdnaden till barnets far eller mor, ingår vårdnadsfrågan i förmynderskapsärendet.

Första stycket. Rätten kan besluta att vårdnaden om barnet skall överföras till föräldrarna eller till en av dem, under förutsättning att det är skäligt med hänsyn till barnets bästa. l princip har domstolen att här göra samma prövning som enligt 6 kap. 8 & första meningen när en förälder ansöker om att få vårdnaden överförd på sig från den andra föräldern. Vid prövningen enligt förevarande paragraf har rätten dock särskilt att beakta de omständigheter som har legat till grund för beslutet att föra över vårdnaden till en särskild förmyndare, antingen avgörandet har meddelats med stöd av 7 5, 9 & eller 10 å andra stycket. Liksom i fråga om övriga vårdnadsprocesser torde domstolen genom de gällande bestämmelserna om rättegångskostnadernas fördelning ha tillräckliga möjligheter att ingripa om en rättegång enligt denna paragraf inleds helt utan skäl.

Andra stycket. Fråga om att föra över vårdnaden till barnets far eller mor eller dem båda får prövas på talan av föräldrarna eller en av dem. Också barnavårdsnämnden kan väcka talan enligt paragrafen. Det är uppenbart att en sådan talan inte kan bli aktuell| om inte föräldrarna är villiga att åta sig vårdnadshavares förpliktelser.

Som framgår av 12 å andra stycket departementsförslaget kommer också vårdnadsfrågor som avses i denna paragraf att handläggas i den ordning som gäller för tvistemål. Även i dessa fall bör för barnavårdsnämnden gälla samma bestämmelser som för part i tvistemål.

125

I nuvarande 12 & finns bestämmelser om behörig domstol för vårdnads- processer.

Paragrafen har byggts ut med bestämmelser om formen för handläggning av vårdnadsfrågorna och möjligheten att i vårdnadsprocessen få prövat också frågan om underhåll till barnet. Förslaget har behandlats utförligt i avsnitt 5.2.9 .

[ departementsförslaget har bestämmelserna i nuvarande första och andra styckena förts samman iförsta stycket.

1 andra stycket föreskrivs att fråga om vårdnad som avses i 7 —9 %% samt 10 a & handläggs i den ordning som gäller för tvistemål. Som domstolsärenden kommer således i fortsättningen att handläggas endast frågor som avses i 10 &, dvs. vårdnadsfrågor som efter'en vårdnadshavande förälders död upptas efter ansökan av den efterlevande föräldern eller efter anmälan av barna- vårdsnämnden.

6 kap. 12 5 FB

• Sida 151
•  Original

Prop. 1978/79:12 . 153

För att förenkla förfarandet har i departementsförslaget. med 15 kap. 4 ;" första stycket andra meningen GB som förebild, föreskrivits att om barnet står under vårdnad av föräldrarna eller en av dem och föräldrarna är ense i saken, föräldrarna genom ansökan kan väcka talan om vårdnaden om barnet. Huvudregeln att talan väcks genom stämning har således frångåtts för dessa mål. I praktiken kan gemensam ansökan förekomma endast i mål som avses i 7 och 8 åå. Däremot ger lagtexten inte utrymme för annat än ansökan om stämning i de fall som avses i 9; och lOa &.

Om ett barn står under båda föräldrarnas vårdnad och den ena föräldern instämmer talan om att ensam få vårdnaden om barnet, bör det vara möjligt för den andra föräldern att utan stämning i det målet yrka vårdnaden för egen del.

Även tredje stycket har sin förebild i bestämmelserna för processen i mål om äktenskapsskillnad. 1 stycket sägs att om vårdnadsfrågan har väckts i behörig ordning förälder utan stämning i vårdnadsmålct kan yrka under- hållsbidrag för barnet. Av 7 kap. 125 första stycket departementsförslaget följer att talan om underhåll till barnet alltid kan väckas i samband med vårdnadsmålct.

Fiärdvstvcket. Liksom parterna i ett mål om äktenskapsskillnad kan få frågan om vårdnad om barnet avgjord på handlingarna om parterna är överens (15 kap. 7 & tredje stycket GB jämfört med 6 kap. 12 5 första stycket FB). kan de enligt förslaget i ett rent vårdnadsmål få dom utan huvudför- handling. om de är ense i saken. Av 42 kap. 18,5 RB följer att dom om skyldighet att betala underhållsbidrag kan meddelas under förberedelsen.om anspråket har medgetts eller eftergetts.

7 kap. 1 &

Paragrafen innehåller de grundläggande bestämmelserna om föräldrars underhållsskyldighet mot sina barn. Departementsförslaget motsvarar 1 & och 2 5 första stycket i gällande rätt och de sakkunnigas förslag. Bestämme1-. serna har närmare behandlats i avsnitt 5.2.1 men har också belysts i avsnitt 5.2.3 . Bestämmelserna gäller oberoende av om föräldrarna har vårdnaden om barnet eller inte och oavsett om de bor tillsammans med barnet eller ej.

iförsta stycket slås fast att föräldrarna tillsammans skall svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas ekonomiska förhållanden. Av det senare följer att en förälder som saknar ekonomiska förutsättningar att bidra till sitt barns underhåll inte heller är underhållsskyldig.

Barnet har i första hand behov av att få sin grundförsörjning tillgodosedd.

7kap. IåFB

• Sida 152
•  Original

Prop. 1978/79:12 154

Barnet kan därutöver ha anspråk på en högre standard, om föräldrarnas ekonomiska ställning motiverar det. När barnets behov bedöms skall enligt lagtexten hänsyn tas till barnets egna inkomster och tillgångar. Ett barn i högre ålder som har börjat förvärvsarbeta får i allmänhet räkna med att använda inkomsterna av arbetet till sitt eget uppehälle. Detta utesluter dock inte att föräldrarna ändå kan ha underhållsskyldighet för att barnet skall komma upp i den standard som det är berättigat till. Mindre inkomster som ett barn kan få under feriearbete eller liknande förhållanden bör normalt inte påverka föräldrarnas underhållsskyldighet. Såvitt gäller barnets tillgångar bör i allmänhet hänsyn tas endast till avkastningen. Det kan dock någon gång finnas skäl att beakta också värdet av en mer betydande tillgång.

När underhållsskyldigheten bedöms skall vidare enligt förslaget beaktas sociala förmåner som barnet har rätt till. Vilka sociala förmåner som skall beaktas beror på vad som följer av föreskrifterna om de olika förmånerna. Det måste sålunda undersökas under vilka förutsättningar förmånerna utgår och vad syftet med dem är. Det får anses klan att föräldrarnas underhållsskyl- dighet påverkas av det allmänna barnbidraget och av det förlängda barnbi- draget och studiebidraget inom studiehjälpssystemet. På motsatt sätt förhåller det sig med barnets rätt till socialhjälp. Sådan hjälp utgår endast i den mån barnet självt saknar medel och behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Att ett barn kan ha rätt till bidragsförskott i förhållande till en förälder inverkar i princip inte på den förälderns underhållsskyldighet. Eftersom föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga i förening med barnets behov bestämmer underhållsskyldighetens omfattning får dock bidragsförskottet, om detta är större än det bidrag som en förälder kan betala, viss betydelse för hur stort underhåll barnet har rätt till av den andra föräldern. Om barnet har barnpension efter avliden förälder bör också denna sociala förmån ingå i det underlag som bestämmer omfattningen av barnets rätt till underhåll av den andra föräldern.

Utan att det särskilt har nämnts i lagtexten bör även sociala förmåner som föräldrarna har rätt till beaktas, nämligen när det gäller att bedöma deras underhållsförmåga.

De sakkunniga har i bilaga 3 till sitt betänkande gjort en genomgång av olika sociala förmåner och deras inverkan på den familjerättsliga underhålls- skyldigheten. Som framhålls i bilagan är det önskvärt att paner i under- hållsmål och deras ombud samt domstolar och andra som handlägger underhållsfrågor verkar för en så långt möjligt fullständig utredning av sådana sociala förmåner som i det aktuella fallet kan tänkas påverka underhållsskyldigheten och som är beroende på individuella förutsätt- ningar.

Att en förälders underhållsskyldighet är beroende av den ekonomiska förmågan innebär att föräldern i princip inte skall behöva skuldsätta sig föratt kunna bidra till sitt barns underhåll. Alldeles undantagslöst kan dock denna

7kap. 15? FB

• Sida 153
•  Original

Prop. 1978/79:12 155

princip inte upprätthållas. Av en förälder som studerar och saknar medel till sitt barns underhåll kan krävas att han använder sig av de lånemöjligheter som erbjuds, exempelvis inom studiestödssystemet (jfr NJA 1970 s. 362 ). Det kan sägas att skuldsättning i denna situation ingår i en ekonomisk planering på längre sikt. Det får på motsvarande sätt godtas att då föräldern kommer ut i förvärvslivet underhållsförmågan anses nedsatt på grund av skyldigheten att betala tillbaka studielånen.

] 3 & departementsförslaget har tagits upp särskilda bestämmelser om rätt för en förälder att, när underhållsbidrag skall fastställas. förbehålla sig vissa belopp för egna nödvändiga levnadskostnader. Om särskilda skäl föreligger. får ett belopp också förbehållas för hemmavarande makes grundläggande behov av underhåll. Dessa föreskrifter kan sägas utgå från den allmänna principen att en förälder annars i första hand skall ta i anspråk medel för sina barns underhåll. Sedan barnens grundläggande behov har blivit tillgodo- sedda. bör emellertid ett eventuellt överskott kunna fördelas mellan föräldern själv, hans make och barnen efter mera skönsmässiga grunder.

Föräldrarnas underhållsskyldighet upphör enligt andra stycket när barnet fyller 18 år. Har barnet inte då avslutat sin skolgång, kan dock underhålls- skyldigheten kvarstå så länge studierna pågår. men inte längre än till dess barnet har fyllt 21 år. Till skolgång hänförs enligt lagtexten utbildning i grundskola eller gymnasieskola och annan jämförlig grundutbildning. Med denna utformning bör det vara möjligt för barnet att få underhåll för sådana studier för vilka studiehjälp enligt 3 kap. studiestödslagen (19731349) kan utgå. Underhållsskyldighet föreligger främst om barnet studerar när det fyller 18 år. Om barnet inte gör det men återupptar studierna före fyllda 19 år, är föräldrarna dock fortfarande underhållsskyldiga. Det Spelari och för sig ingen roll hur länge avbrottet i studierna har pågått. Med tanke på att det rör sig om den unges grundutbildning, kan underhållsskyldigheten inte heller göras beroende av att särskild studielämplighet visas föreligga.

Är barnet 19 år eller äldre när studierna återupptas, föreligger ingen underhållsskyldighet för föräldrarna. Inte heller kan underhållsskyldigheten återupplivas, om barnet avbryter utbildningen sedan det har fyllt 19 år. Vid bedömandet av om underhållsskyldighet kvarstår får man dock se bort från ett kortare uppehåll i samband med byte av skola eller utbildningslinje e. d.

Den som fyller lägst 20 år under det kalenderår då ett läsår börjar har möjlighet att genom statliga studiemedel själv bekosta studierna. Fyller barnet högst 19 år det kalenderår då läsåret börjar, kan barnet inom det statliga studiestödssystemet få studiehjälp men inte studiemedel. Vissa former av studiehjälp är behovsprövadc mot bl.a. föräldrarnas inkomster och förmö— genhet. lnom utbildningsdepartementet förbereds emellertid en reform av studiestödsreglerna för att ge barn som fyller 18 eller 19 år det kalenderår då läsåret börjar ökade möjligheter fr. o. m. läsåret 1979/80 att genom statligt

7kap. 15 FB

• Sida 154
•  Original

Prop. 1978/79:12 156

studiestöd själva bekosta sina studier.

Om underhållsskyldigheten mot barn över 18 år begränsas och får en mer preciserad utformning, kan det finnas skäl att slopa det nuvarande kravet i 46 ä 2 mom. 4 p. kommunalskattelagen på att underhållsbidrag till ett sådant barn skall ha fastställts genom dom för att avdrag skall kunna ske vid beskattningen för utgivna bidrag. Efter samråd med chefen för budgetdepar- tementet har jag emellertid kommit fram till att denna fråga bör prövas i samband med den fortsatta beredningen av skatteutredningens slutbetän- kande.

Trediestyckel motsvarar med smärre redaktionell ändring nuvarande 2 & första stycket. Av stycket följer att föräldrarnas ansvar för barnets underhåll skall fördelas efter den förmåga resp. förälder har.

Underhållsskyldigheten enligt ] ågäller i princip lika gentemot alla barn. 1 3 & fjärde stycket har visserligen föreslagits särskilda bestämmelser för de fall då en förälder som är skyldig att betala underhållsbidrag till ett barn utanför familjen också har ett hemmavarande barn att försörja. Utgångspunkten är dock att en far eller mor som har flera barn har samma underhållsansvar mot varje barn. Detta innebär inte att en förälder alltid har att bidra med lika mycket till vart och ett av sina barn. Om två barn har samma far men olika mödrar, kan fadern ha en större underhållsskyldighet mot det ena barnet beroende på att det barnets mor har sämre ekonomi än det andra barnets mor.

Regleringen i 1 5 av föräldrars underhållsskyldighet är så till vida uttömmande att några andra grunder för underhållsskyldigheten inte har tagits upp i 7 kap. Den nuvarande skyldigheten i 3 5 för en far eller mor att bidra till underhåll av vuxet barn som till följd av sjukdom eller annan sådan orsak är ur stånd att försörja sig har i departementsförslaget utgått. Detsamma gäller barns motsvarande skyldighet att bidra till förälders underhåll.

2.5

Medan ] & anger omfattningen av föräldrarnas underhållsskyldighet mot sina barn och hur kostnaderna för barnens underhåll skall fördelas mellan föräldrarna. innehåller 25 regler om när underhållsskyldigheten skall fullgöras i form av underhållsbidrag. Dessa regler kompletteras av 6 &. som innebär att också förälder som inte ärbidragsskyldig enligt 2 5 kan åläggas att utge underhållsbidrag om han försummar sin underhållsskyldighet enligt 1 &.

Skyldigheten att utge underhållsbidrag regleras i första sivckcl i två punkter. Den första punkten motsvarar i huvudsak nuvarande bestämmelser i 25 andra stycket. Den andra punkten saknar däremot motsvarighet i gällande rätt.

Enligt punkt! gäller, liksom f. n., som grundläggande förutsättning för bidragsskyldighet att den underhållsskyldiga föräldern inte har del i den

7kap. 25 FB

• Sida 155
•  Original

Prop. 1978/79:12 157

rättsliga vårdnaden om barnet. Bestämmelsen tari första hand sikte på fall när föräldrarna är frånskilda eller annars inte är gifta med varandra men avser också fall när en gift förälder genom lagakraftvunnet avgörande eller interimistiskt beslut har skilts från vårdnaden om barnet. En ytterligare förutsättning är emellertid i båda fallen att föräldern inte heller tar del i den faktiska vården på det sättet att han eller hon varaktigt bor tillsammans med barnet. i fråga om ogifta eller frånskilda föräldrar står detta krav i nära överensstämmelse med nuvarande domstolspraxis. enligt vilken bidrags- skyldighet inte föreligger medan föräldrarna bor tillsammans och gemensamt vårdar barnet (se NJA 1924 s. 198 och SvJT 1960 rf s. 17). Och till följd av hänvisningen till GB i 2 ;" andra stycket andra meningen i dess nuvarande lydelse gäller f. n. i princip en motsvarande ordning för det mindre vanliga fallet att en gift förälderär fråntagen sin del i vårdnaden om barnet utan att för den skull leva åtskild från den andra föräldern.

För bidragsskyldighet enligt punkt 1 är det däremot inte någon förutsätt- ning att den förälder som har den rättsliga vårdnaden om barnet också utövar den faktiska vårdnaden. Den andra föräldern är alltså skyldig att utge underhållsbidrag även i den situationen att barnet varaktigt bor hos t. ex. sina far- eller morföräldrar eller vistas i fosterhem.

Om ingen av föräldrarna har del i den rättsliga vårdnaden om barnet, är båda bidragsskyldiga enligt punkt 1, för såvitt inte barnet ändå varaktigt bor tillsammans med någon av dem.

Punk/2 innehåller de nya regler om underhållsbidrag vid gemensam vårdnad som jag har förordat i den allmänna motiveringen (avsnitt 5.2.2). Avgörande för bidragsskyldighet är i detta fall att barnet varaktigt bor tillsammans med endast en av föräldrarna. ] likhet med vad som gäller enligt punkt 1 kan ingen av vårdnadshavarna förpliktas att utge underhållsbidrag om barnet är varaktigt bosatt hos en tredje person eller har eget hem, såvida inte 6 S är tillämplig. Liksom hittills kan alltså gifta föräldrar med gemensam vårdnad— inte utan vidare åläggas att betala underhållsbidrag, när barnet stadigvarande vistas på annan ort.

Enligt punkt 2 är den förälder som inte varaktigt bor tillsammans med barnet bidragsskyldig vare sig han är gift med den andra föräldern eller ej. Föräldrar i bestående äktenskap torde dock endast sällan leva åtskilda under sådana förhållanden att de inte kan anses varaktigt bosatta tillsammans. Även om en av föräldrarna t. ex. på grund av sitt arbete måste bo på annat håll under t. o. m. ganska långa perioder, föreligger inte bidragsskyldighet enligt punkt 2, om föräldern måste anses ha sitt fasta hem där den andra föräldern och barnet bor. Bestämmelsen i punkt 2 får därför i praktiken sin främsta tillämpning på fall då ogifta eller frånskilda föräldrar som inte lever tillsammans har gemensam vårdnad eller då gifta föräldrar lever åtskilda under betänketid som föregår dom på äktenskapsskillnad utan att ha begärt att den gemensamma vårdnaden skall upplösas.

] fall då föräldrar med gemensam vårdnad stadigvarande lever på skilda

7kap. 2 39 FB

• Sida 156
•  Original

Prop. 1978/79:12 158

håll kan det alltså gälla att avgöra hos vem av dem som barnet skall anses varaktigt bosatt. Som jag har sagt i den allmänna motiveringen kan denna fråga ofta besvaras med ledning av barnets folkbokföring. Barnet måste vara skrivet någonstans, och man kan i regel utgå från att där det är kyrkobokfört är det också att anse som varaktigt bosatt i FB:s mening. Vid tvist om var barnet är bosatt kan dock även andra omständigheter få betydelse, t. ex. hur länge barnet faktiskt vistas hos var och en av föräldrarna eller var barnet förvarar sina tillhörigheter.

Bidragsskyldigheten enligt punkt 2 bortfaller inte under den tid som barnet vistas hos den bidragsskyldiga föräldern i andra fall än när vistelsen är att anse som varaktig. Att föräldern delvis fullgör sin underhållsskyldighet genom att ha barnet hos sig under mera begränsade perioder kan emellertid enligt 4 & beaktas i form av avdrag på underhållsbidragen. Bidragen kan också redan från början ha fastställts med beakta nde av att barnet periodvis vistas hos den bidragsskyldiga föräldern.

1 andra stycket har i förtydligande syfte föreskrivits att underhållsbidrag faStställs genom dom eller avtal. Så gäller också f. n., även om nuvarande regler inte innehåller någon uttrycklig motsvarighet till bestämmelsen. Av 7 kap. 15 & FB i förslaget framgår att domstolen liksom f. n. genom beslut kan förordna om underhållsbidrag interimistiskt.

Av 7 kap. 10;; första stycket i förslaget framgår att dom eller avtal om underhållsbidrag kan jämkas av domstol, om ändrade förhållanden föran- leder det. Föräldrarna kan även utan att förhållandena har ändrats komma överens om att tillämpa andra villkor för underhållsbidraget än de som tidigare har bestämts genom dom eller avtal. Vidare kan domstol enligt 10 å andra stycket jämka ett avtal om underhållsbidrag. om det är oskäligt med hänsyn till omständigheterna. Avtalet kan också angripas med stöd av allmänna grundsatser om avtals ogiltighet på grund av tvång,.svek, ocker e. d. Slutligen öppnas genom 10% tredje stycket en allmän möjlighet att få dom eller avtal om underhållsbidrag omprövat när bidraget har varit i princip oförändrat i sex år.

Om en förälder sedan underhållsbidrag har fastställts genom dom eller avtal varaktigt bosätter sig tillsammans med barnet, är han inte längre bidragsskyldig enligt första stycket i denna paragraf. Detta inverkar visser- ligen inte på skyldigheten att betala underhållsbidrag för tiden dessförinnan. 1 den mån sådana bidrag ännu inte har betalts, kan domen eller avtalet alltjämt användas för att få utmätning eller införsel för bidragen (se dock 54aå utsökningslagen). Däremot förlorar domen eller avtalet sin verkan för tiden efter det att föräldern stadigvarande har flyttat ihop med barnet, om inte underhållsbidraget har fastställts med stöd av 6 ;. Skulle föräldrarna efter en tid åter flytta isär, lever domen eller avtalet emellertid upp igen. Något underhållsbidrag behöver då alltså inte fastställas på nytt.

Vid .avtal om underhållsbidrag kan det underhållsberättigade barnet företrädas av sin vårdnadshavare även om denne inte har uppnått myndig

7kap. 2 59 FB

• Sida 157
•  Original

Prop. 1978/79:12 159

ålder. En uttrycklig föreskrift härom har tagits upp i ”w,/ja styv/rer. Den har 7 kap. 3 5 FB f. n. delvis sin motsvarighet i 7å andra stycket andra meningen. Att en underårig vårdnadshavare också kan föra barnets talan i underhållsmål framgår av 145 första stycket (11 å i gällande lydelse).

Har föräldrarna gemensam vårdnad om sitt barn, kan endast den förälder som inte är bidragsskyldig företräda barnet i underhållsfrågan. Den bidrags- skyldiga föräldern, dvs. den som inte varaktigt bor tillsammans med barnet, kan givetvis inte företräda barnet mot sig själv.

Till 2å tredje stycket har förts även den nuvarande bestämmelsen i 7_$ tredje stycket att avtal om underhållsbidrag kan slutas även före barnets födelse.

3t

AV./öl'Sla srt-'c'kw framgår att paragrafen innehåller bestämmelser om belöpp som en bidragsskyldig får förbehålla sig för eget eller familjens underhåll när underhållsbidrag enligt 2 & bestäms. Bestämmelserna saknar motsvarighet i gällande kapitel och de sakkunnigas förslag. Förslaget har behandlats utförligt i den allmänna motiveringen ( avsnitt 5.2.3 ). Bestämmelserna får betydelse inte bara när underhållsbidrag till barnet första gången bestäms utan också när bidragsskyldigheten exempelvis omprövas i en jämknings- process.

Enligt amlra stycke! innefattar det belopp som den bidragsskyldige får förbehålla sig för egen del alla vanliga levnadskostnader. Dessa kostnader, utom bostadskostnaden, beräknas med ledning av ett normalbelopp som utgör 120 procent av gällande basbelopp enligt lagen om allmän försäkring. Med gällande basbelopp avses det basbelopp som gäller när underhållsbi- draget fastställs. 1 den allmänna motiveringen har lämnats exempel på levnadskostnader som får anses täckta av normalbeloppet. Bostadskostnaden beräknas särskilt. efter vad som är skäligt. Det innebär att den faktiska kostnaden normalt kan godtas om den inte är oskäligt hög. Som regel bör en underhållsskyldig som delar bostad med en annan vuxen med egen inkomst få tillgodoräkna sig högSt halva bostadskostnaden.

Om det finns särskilda skäl får den bidragsskyldige enligt Imi/v SIW/(UI förbehållas ett belopp också för underhåll åt make som han varaktigt bor tillsammans med. Förbehållsbeloppet bestäms på samma sätt som för den bidragsskyldige själv. Normalbeloppet utgör dock såvitt gäller maken 60 procent av det gällande basbeloppet.

1 den allmänna motiveringen har närmare behandlats under vilka förut- sättningar förbehåll för make kan komma i fråga. Rätten till förbehåll avser givetvis i första hand make utan egen inkomst. Kan maken klara sin egen försörjning, skall den underhållsskyldige inte få tillgodoräkna sig något förbehållsbelopp för makens del.

Har maken en nettoinkomst som motsvarar 12 basbelopp och halva

• Sida 158
•  Original

Prop. 1978/79:12 160

bostadskostnaden bör maken anses klara sig själv. Är inkomsten lägre, bör ett reducerat förbehållsbelopp kunna tillgodoräknas den bidragspliktige. I enlighet med vad de sakkunniga har föreslagit i sina riktlinjer kan lämpligen det fulla förbehållsbeloppet för andra levnadskostnader än bostadskostnaden minskas med makens halva nettoinkomst. Detta innebär i allmänhet att något förbehåll för sådana kostnader inte får göras om maken har en nettoinkomst som svarar mot 1,2 basbelopp eller mer. Överstiger inkomsten 1,2 basbelopp, reduceras också — med hela det överskjutande beloppet — vad den underhållsskyldige får förbehålla sig för makens bostadskostnad.

Med make jämställs i fråga om rätten till förbehåll annan som den underhållsskyldige bor varaktigt tillsammans med, om de har barn tillsam- mans. Om den underhållsskyldige och partnern inte har något gemensamt barn kan förbehåll enligt paragrafen för den samboende inte göras, även om denne ägnar sig åt att i hemmet vårda eget barn.

Enligtjjärde stycket får den som skall betala underhållsbidrag till ett barn utanför familjen men som också har ett hemmavarande eget barn alltid förbehålla sig ett belopp för det barnets underhåll när underhållsbidrag skall bestämmas. Beloppet utgör normalt 0,4 basbelopp per år. Avräkning skall emellertid göras för vad barnet erhåller av den andra föräldern eller för dennas räkning. Med hemmavarande barn avses barn som den bidragsskyldige varaktigt bor tillsammans med.

Tredje stycket innebär ett avsteg från en underförstådd huvudregel om att barnets grundläggande underhållsbehov går före anspråk på underhåll även från hemmavarande make till den underhållsskyldige. Någon motsvarande förtur har givetvis inte ett bidragsberättigat barn i förhållande till ett barn som den bidragsskyldige bor tillsammans med. Fjärde stycket bygger i stället på grundsatsen att barnen i princip skall behandlas lika. Som nämnts senast under l & betyder det inte att de har anspråk på lika ston underhåll från den gemensamma föräldern. Fjärde stycket är en garantiregel som aktualiseras först när det står klart att det hemmavarande barnet inte får ett minimibehov tillgodosett med tillämpning av allmänna fördelningsregler. Ett par schema- tiska exempel får illustrera tankegången. Därvid förutsätts att den bidrags- skyldige ensam får dra försorg om det hemmavarande barnets underhåll, att förbehållsbeloppet enligt huvudregeln skall vara 0,4 basbelopp per år och att detta motsvarar 400 kr. i månaden.

Om den bidragsskyldige, sedan han från nettoinkomsten har räknat av förbehållsbelopp enligt andra och tredje styckena, har kvar 400 kr. eller mindre, kommer något underhållsbidrag inte att utges utan hela beloppet får tas i anspråk för det hemmavarande barnet. Disponerar han 600 kr., vilket i exemplen antas täcka ett barns normalbehov, bör 200 kr. kunna betalas i bidrag, förutsatt att det bidragsberättigade barnets andra förälder saknar nämnvärd bidragsförmåga. Kan emellertid det barnets förälder ensam klara barnets normalbehov, bör den bidragsskyldige få använda större delen av beloppet 600 kr. för det hemmavarande barnet; detta är ju sämre ställt än

7kap. 3 5 FB

• Sida 159
•  Original

Prop. 1978/79:12 161

syskonet. Antas slutligen överskottet vara 1 000 kr. och skall den gemen— samma föräldern ensam svara för båda barnens underhåll, bör varje barn kunna göra anspråk på inemot 500 kr. Underhållsbidraget kan emellertid bli lägre, om och i den mån den förälder som det bidragsberättigade barnet bor tillsammans med disponerar medel för underhåll till barnet.

Som exemplen visar kan en person, som är skyldig att betala underhålls- bidrag till ett barn men som tillika ensam har att svara för försörjningen av ett hemmavarande barn, redan som följd av allmänna regler komma att förfoga över mer än 0,4 basbelopp för underhåll åt det hemmavarande barnet, även om han inte lever under påtagligt goda ekonomiska förhållanden.

Det belopp som — även när det inte följer av allmänna principer- alltid skall få reserveras för hemmavarande barn kan bestämmas till ett högre belopp än 0,4 basbelopp per år, om omständigheterna i det särskilda fallet föranleder det. Enbart det förhållandet att de genomsnittliga kostnaderna för barn i allmänhet bedöms överstiga 0,4 basbelopp berättigar inte till en höjning. Om däremot omständigheterna talar för att det barn som det är fråga om kräver ett underhåll som är större än det genomsnittliga, kan ett tillägg till utgångsbe- loppet komma i fråga. En sådan omständighet kan vara att barnet på grund av sjukdom eller liknande behöver kostsam vård. en annan att barnet är i tonåren och därför har dryga behov. Å andra sidan aktualiseras ett lägre förbehållsbelopp än 0,4 basbelopp, om barnet har egna inkomster. Är dessa tillräckligt stora bortfaller rätten till förbehållsbelopp för barnet.

Förbehållsbeloppet skall reduceras med vad som utges till det hemmava- rande barnet av den andra föräldern eller för dennas räkning. Inte bara vad den föräldern själv har förmåga att bidra med skall alltså beaktas, utan även bidragsförskott och pension som utges till barnet i förhållande till den föräldern. Med hänsyn till vad som tidigare sagts om förbehåll för makes eller annan samboendes del bör man i allmänhet kunna utgå från att samboende förälder till det hemmavarande barnet har förmåga att bidra till barnets underhåll endast om föräldern har en årlig nettoinkomst som överstiger 1,2 basbelopp och halva bostadskostnaden.

4å

Paragrafen, som saknar motsvarighet i gällande rätt, innehåller de bestämmelser som jag har förordat i den allmänna motiveringen ( avsnitt 5.2.4 ) om den bidragsskyldiges rätt till avdrag på underhållsbidraget för sina egna utgifter för barnet.

Huvudregeln il/örsrasrvcket innebär att den bidragsskyldiga föräldern får tillgodoräkna sig ett avdrag när barnet vistas hos honom eller henne under en sammanhängande tid av minst fem hela dygn. Är denna förutsättning uppfylld, räknas avdraget på varje fullbordat dygn av barnets vistelse. Med ett dygn avses tiden mellan kl. 0 och kl. 24.

Den tid som berättigar till avdrag räknas från det att barnet har överlämnats

7kap. 45 FB

• Sida 160
•  Original

Prop. 1978/79:12 162

till den bidragsskyldiga föräldern till dess att denne har återlämnat barnet till den andra föräldern. Barnet får anses ha mottagits av en förälder när det befinner sig under förälderns omedelbara vård och tillsyn antingen i dennes hem eller när föräldern har hämtat barnet på annan plats. Eftersom avdraget räknas endast på varje fullbordat dygn, får det emellertid sällan betydelse vid vilken tidpunkt på dygnet som barnet skall anses ha överlämnats från den ena föräldern till den andra.

Avdraget uppgår enligt huvudregeln till 1/40 av det månatliga underhålls- bidrag som belöper på tiden för barnets vistelse. Utgår bidraget för annan tid än en månad, får det vid bestämmande av avdraget räknas om till ett månatligt bidrag. Om underhållsbidraget utgår för perioder om tre månader och för varje period uppgår till 1 200 kr., utgör avdraget alltså 1/40 av 400 kr. (dvs. 10 kr.) för varje dag barnet vistas hos den bidragsskyldige. Retroaktiva ändringar av underhållsbidraget medför att också avdraget får ändras i efterhand i motsvarande mån.

Avdraget tillgodoräknas den bidragsskyldige i form av reduktion av underhållsbidrag i samband med att bidragsskyldigheten fullgörs. Rätten till avdrag uppkommer dock först i och med att barnet har vistats hos den bidragsskyldige. Eftersom underhållsbidrag som regel skall betalas i förskott, kan avdraget alltså normalt inte reducera det bidrag som belöper på tiden för barnets vistelse. ! stället får avdraget göras på kommande bidrag eller på eventuellt tidigare förfallna men ännu inte betalda bidrag. Vistelsen behöver dock inte vara avslutad för att ett avdrag skall få göras. Sträcker sig vistelsen över ett månadsskifte kan den bidragsskyldige när han betalar underhållsbi- draget för den kommande månaden tillgodoräkna sig ett avdrag för den tid som barnet redan har varit hos honom under den gångna månaden.

Att avdraget får tillgodoräknas endast vid fullgörande av bidragsskyldig- heten innebär att det inte utgör någon självständig fordringsrätt som den bidragsskyldige kan kvitta mot andra skulder till barnet. Än mindre kan det användas som betalning av underhållsbidrag till barnets syskon eller till den andra föräldern. Har bidragsskyldigheten undantagsvis fullgjorts helt och hållet såväl för förfluten tid som för framtiden när barnet vistas hos den bidragsskyldige, har denne alltså inte någon möjlighet att utnyttja avdraget. Så blir fallet när underhåll redan har betalts med ett engångsbelopp eller när barnets vistelse avser den sista månaden som bidragsskyldighet föreligger och bidraget för den månaden har betalts i förskott samtidigt som några andra obetalda bidrag inte finns.

När den bidragSSkyldige reducerar ett underhållsbidrag med stöd av denna paragraf behöver han inte uttryckligen ge detta till känna för den andra föräldern. Avdraget framgår i stället av att bidraget inte betalas fullt ut. För att framtida tvister om avdragsrätten skall kunna undvikas är det dock alltid lämpligt att föräldrarna klarar ut vilket belopp som den bidragsskyldige vid varje tillfälle är berättigad att dra av från underhållsbidragen.

Om avdraget inte genast utnyttjas får det tillgodoräknas när bidragsskyl-

7kap. 459FB

• Sida 161
•  Original

Prop. 1978/79:12 163

digheten senare fullgörs. Detta gäller vare sig de bidrag som skall betalas belöper på tiden före eller efter barnets vistelse hos den bidragsskyldige. Avdrag får dock inte göras på underhållsbidrag som belöper på senare tid än sex månader från utgången av den kalendermånad då vistelsen upphörde. Betalar den bidragsskyldiga föräldern bidragen för de närmaste sex måna- derna fullt ut utan att göra något avdrag och har han inte några äldre obetalda bidrag. förlorar han alltså rätten till detta avdrag. Härigenom undviks att en reducering av löpande underhållsbidrag kommer alltför långt efter det att vistelsen har upphört. I allmänhet torde dock den bidragsskyldige vara angelägen om att utnyttja avdraget så snart som möjligt.

Om verkställighet har sökts för underhållsbidragen får den bidragsskyldige när han har haft barnet hos sig vända sig till utmätningsmannen och begära reduktion av bidraget. Detta är att jämställa med en invändning att han har fullgjort sin betalningsskyldighet i denna del. Godtas invändningen skall avdraget beaktas av utmätningsmannen. 1 ett pågående införselmål får den bidragsskyldige alltså tillgodoräknas avdraget på den bidragspost som härnäst förfaller till betalning. Kvarstår äldre underhållsbidrag obetalda, bör avdraget dock i första hand göras på dem (se 15 % tredje stycket införsellagen).

När den bidragsskyldige har rätt till avdrag i ett införselmål bör det inte medföra att själva införselbeslutet ändras, utan arbetsgivaren bör på vanligt sätt innehålla och tillställa utmätningsmannen det införselbeIOpp som har fastställts. Om avdraget inte kan göras på äldre obetalda underhållsbidrag, får utmätningsmannen därefter tillställa den bidragsskyldige den del av det inlevererade beloppet som motsvarar avdraget. Att denna del inte får tas ut genom införsel eller utmätning för fordran som tillkommer annan än den underhållsberättigade framgår av den nya lSaå och 175 tredje stycket införsellagen.

För att utmätningsmannen skall beakta rätten till avdrag enligt första stycket krävs inte att denna som sådan har fastslagits i dom eller avtal. Däremot måste den bidragsskyldiga föräldern styrka att han har haft barnet hos sig under den tid som avses med avdraget. Enklast sker detta genom att han ger in ett intyg från den andra föräldern som utvisar att barnet har vistats hos honom under denna tid. Normalt bör utmätningsmannen också i första hand kräva sådant intyg i stället för att vända sig till den andra föräldern för att höra dennas ståndpunkt i frågan. Kan den bidragsskyldiga föräldern inte förete sådant intyg. t. ex. därför att den andra föräldern vägrar att medverka till detta, får avdragsrätten styrkas på annat sätt, exempelvis genom intyg av grannar c. d. 1 ett sådant fall måste utmätningsmannen bereda den andra föräldern tillfälle att yttra sig över begäran om avdraget. Utmätningsmannen bör därvid lämpligen ange en viss tid inom vilken detta yttrande måste avges. lnkommer inte inom denna tid något yttrande som bekräftar det riktiga i den bidragsskyldiges uppgifter, får utmätningsmannen från fall till fall bedöma om den ingivna bevisningen kan anses tillräcklig. Kan den bidragsskyldige över huvud taget inte förebringa någon bevisning om att barnet har vistats

7kap. 45FB

• Sida 162
•  Original

Prop. 1978/79:12 164

hos honom, kan det begärda avdraget inte göras utan att den andra föräldern medger det.

De närmare föreskrifter som katt behövas för utmätningsmannens hand— läggning av frågor om avdragsrätt enligt denna paragraf kan tas in i en förordning.

Enligt andra styckar kan rätten förordna om andra villkor än som anges i första stycket. För detta krävs dock att det föreligger särskilda skäl. Så kan vara fallet om barnet vistas hos den bidragsskyldige i mycket stor utsträck- ning eller bor så långt från denne att en stor del av den tid som barnet har på sig att besöka föräldern går åt enban till resorna. Det kan då finnas anledning att bestämma att avdraget får tillgodoräknas redan vid kortare vistelser än fem hela dygn. Ett alternativ är att rätten i stället bestämmer att vistelsen inte behöver vara sammanhängande utan att den bidragsskyldige får tillgodo- räkna sig alla dygn som barnet har vistats hos honom utöver ett visst minsta antal, räknat över en längre tid. 1 så fall kan det kanske vara lämpligt att avdraget får göras även på underhållsbidrag som belöper på senare tid än sex månader från det att vistelsen upphörde vid varje tillfälle.

Rätten kan också föreskriva att avdraget skall ske med annan andel än l/40 per dygn av det månatliga underhållsbidraget. Detta torde framför allt kunna bli aktuellt vid fall av gemensam vårdnad då den bidragsskyldiga föräldern har barnet hos sig i nästan samma utsträckning som den andra föräldern och därigenom tar på sig en större del av de fasta kostnaderna för barnet än som annars är fallet. Den bidragsskyldige bör då kunna tillgodoräknas ett större avdrag än 1/40 av underhållsbidraget. Om föräldrarna har ungefär samma underhållsförmåga. kan i sådana fall avdraget t. o. m. behöva sättas till mer än 1/30 för dygn av månadsbeloppet föratt en rättvis utjämning skall komma till stånd sett över en längre tid.

Även i fall då barnet inte så ofta vistas hos den bidragsskyldige kan ett avdrag på t. ex. 1/ 30 per dag av månadsbidraget vara befogat, om bidraget är bestämt till ett lågt belopp därför att den andra föräldem har mycket god ekonomi. Det får då anses förutsatt att de fasta kostnaderna för barnet bärs av denna förälder ensam. Det kan å andra sidan någon gång finnas skäl att bestämma en lägre andel än 1/40. om underhållsbidraget är mycket högt. Annars är det risk för att avdraget blir alltför stort i förhållande till de faktiska utgifter som den bidragsskyldige har för barnet medan det vistas hos honom.

Mot parts bestridande får rätten dock inte meddela avvikande föreskrifter för tid innan talan har väckts. Härigenom undviks i princip att ett avdrag som utmätningsmannen i t. ex. ett införselmål har beaktat enligt huvudregeln i första stycket måste ändras i efterhand därför att rätten förordnar om andra villkor för avdragsrätten. Av 15€i framgår att rätten genom beslut kan förordna om avdrag interimistiskt, dvs. i avvaktan på det slutliga avgörandet i målet.

7kap. 45FB

• Sida 163
•  Original

Prop. 1978/79:12 165

l likhet med de flesta andra bestämmelser i FB om underhåll är bestämmelserna i första stycket dispositiva, dvs. föräldrarna kan själva komma överens om andra villkor för avdragsrätten utan att behöva vända sig till domstol för att få dessa avvikande villkor fastställda. Några särskilda skäl behöver inte anges för att en sådan överenskommelse skall kunna ingås.

Föräldrarna har möjlighet att redan när underhållsbidraget fastställs beakta att den bidragsskyldiga föräldern delvis fullgör sin underhållsskyldighet genom att tidvis ha barnet hos sig. Underhållsbidraget bestäms då till ett lägre belopp än som annars skulle ha fastställts. Givetvis bör den bidragsskyldige då inte dessutom kunna kräva avdrag på underhållsbidraget enligt denna paragrafnär barnet har vistats hos honom eller henne. En föreskrift om detta har tagits in i tredje stycket. Bestämmelsen avser dock bara fall när underhållsskyldigheten i väsentlig mån fullgörs genom att barnet vistas hos den bidragsskyldiga föräldern. Även om underhållsbidraget har fastställts till ett något lägre belopp därför att barnet ibland besöker den bidragsskyldiga föräldern över veckoslut eller andra kortare perioder, hindrar det inte rätt till avdrag enligt denna paragraf för längre vistelser.

När ett underhållsbidrag fastställs bör det anges i domen eller avtalet om hänsyn har tagits till att barnet tidvis vistas hos den bidragsskyldiga föräldern.

Under remissbehandlingen har ifrågasatts hur ett avdrag på underhållsbi- draget enligt denna paragrafskall bedömas skatterättsligt. Enligt 46 ä 2 mom. första stycket 4 kommunalskattelagen medges avdrag för belopp som skattskyldig enligt intyg eller annat skriftligt bevis har gett ut under beskattningsåret för underhåll av icke hemmavarande barn, dock med högst 2 500 kr. för varje år. Som jag har angett i den allmänna motiveringen (avsnitt 5.1.3) kommer denna beloppsgräns inom kort att höjas. Det ligger nära till hands att sådant avdrag får avse även belopp som har dragits av från under- hållsbidraget med stöd av förevarande paragraf, eller med andra ord att det skatterättsliga avdraget görs med hela det belopp som har fastställts i underhållsbidrag trots att en viss del av beloppet inte betalas därför att barnet har vistats hos den bidragsskyldige. Däremot torde det vara mera osäkert om skattereglerna medger avdrag för den bidragsskyldiges utgifter för barnet i fall då underhållsbidraget har bestämts till ett lägre belopp med hänsyn till dessa utgifter, dvs. i det fall som avses i tredje stycket. Skäl kan tala för att de skatterättsliga avdragsreglerna så långt möjligt bör leda till samma resultat vare sig underhållsbidraget har bestämts enligt denna metod eller den bidragsskyldiges utgifter för barnet tillgodoräknas i form av avdrag på underhållsbidraget enligt förevarande paragraf. Denna fråga får övervägas i samband med den översyn av skattereglerna som f. n. förbereds i budgetde- partementet på grundval av det förslag som 1972 års skatteutredning har lagt fram. '

7kap. 45 FB

• Sida 164
•  Original

Prop. 1978/79:12 166

55

Paragrafen innehåller bestämmelser om underhållsskyldighet mot makes eller annan samboendes barn. Bestämmelserna har delvis motsvarighet i nuvarande 45. Något motsvarande förslag finns inte i de sakkunnigas betänkande. Förslaget har motiverats i avsnitt 5.2.1 .

Första stycket. Den som varaktigt bor tillsammans med annans barn och förälder som har vårdnaden om barnet är enligt förslaget underhållsskyldig mot barnet, om parterna är gifta med varandra eller har barn tillsammans. Detta underhållsansvar innebär en utvidgning i förhållande till gällande rätt, enligt vilken underhållsskyldighet föreligger endast mot makes barn. Det saknar i och för sig betydelse om barnets förälder är ensam vårdnadshavare eller utövar den juridiska vårdnaden gemensamt med barnets andra förälder. Till skillnad mot vad som nu gäller kommer något underhållsansvar gentemot makes barn inte att föreligga om makarna flyttar isär under betänketid inför en förestående äktenskapsskillnad eller av annat skäl. Någon underhållsskyldighet föreligger i princip inte heller om barnet flyttar hemifrån. Även detta innebär jämfört med gällande rätt en inskränkning såvitt gäller underhåll till makes barn. Om särskilda skäl föreligger kvarstår dock underhållsskyldigheten, t. ex. om barnet flyttar hemifrån för att studera. Förutsättningen för fortsatt ansvar för barnets underhåll är dock att den underhållsskyldige och barnets förälder fortfarande bor tillsammans.

Andra stycket motsvarar delvis nuvarande 45 andra stycket. Underhålls- skyldigheten, som bestäms på samma sätt som för förälder enligt l &, gäller sålunda endast i den mån barnet inte kan få underhåll från den förälder som den underhållsskyldige inte bor tillsammans med. Styvförälderns underhålls- skyldighet är alltså subsidiär i förhållande till den underhållsskyldighet som åligger denna förälder. Eftersom barnet är berättigat till bidragsförskott i förhållande till den primärt underhäilsskyldiga föräldern, kommer styvföräl- derns underhållsplikt normalt att avse endast att tillförsäkra barnet en nivå ovanför bidragsförskottet.

Av 6 & departementsförslaget följer att den som försummar sin underhålls- skyldighet enligt 5 5 kan förpliktas: att betala underhållsbidrag.

65

I paragrafen ges bestämmelser om skyldighet för den som försummar sin underhållsskyldighet att betala underhållsbidrag. Förslaget saknar motsva- righet i gällande FB men motsvarar 9é första meningen i de sakkunnigas förslag.

Enligt gällande rätt kan en far eller mor som sammanbor med barnet bli skyldig att betala bidrag till barnets underhåll, om föräldrarna är gifta med varandra och föräldern har gjort sig skyldig till uppenbar försummelse av sin underhållsskyldighet. Bidragsskylcligheten åläggs då med stöd av 5 kap. 5 ä

7 kap. 5 och 6 5955 FB

• Sida 165
•  Original

Prop. 1978/79:12 167

GB och avser familjens underhåll, vari inräknas underhåll till barnet. Som framgår av avsnitt 5.3.1 föreslås att skyldigheten att betala underhållsbidrag till barn uttömmande skall regleras i FB. _

Oavsett om föräldrarna är gifta med varandra eller inte kan enligt departementsförslaget rätten förordna att en förälder som inte har att betala underhållsbidrag enligt 25 men som försummar sin underhållsskyldighet skall betala underhållsbidrag. Den nuvarande begränsningen i GB att försummelsen skall ha varit uppenbar har utgått. lnte bara en förälder som bor tillsammans med sitt barn kan bli ålagd att betala underhållsbidrag enligt 6 &. Paragrafen kan tillämpas också t. ex. när båda föräldrarna har vårdnaden om barnet men ingen av dem bor tillsammans med barnet utan detta bor t. ex. hos fosterföräldrar. Bidragsskyldighet kan, som tidigare har sagts, åläggas även den som enligt 5 5 är underhållsskyldig mot makes eller samboendes barn, dvs. Styvförälder.

Av 8 & departementsförslaget kan utläsas att bidrag kan dömas ut även för förfluten tid, t. ex. i samband med upplösningen av ett äktenskap.

Det bidrag som rätten har att döma ut får bestämmas med beaktande av de faktiska kostnader som den underhållsskyldige har svarat eller svarar för, trots försummelsen i övrigt. Häri ligger en skillnad i förhållande till bidragsskyldigheten enligt 2 5, som innebär att rätten har att bestämma den underhållsskyldiges hela underhållsbörda i pengar, såvida inte parterna är överens om annat. Bestämmelserna i 3 & om förbehållsbelopp är inte formellt tillämpliga i fråga om underhållsbidrag enligt 6 9". De bör emellertid delvis kunna åberopas analogt. Att den underhållsskyldige inte får åläggas ett bidrag som han inte kan bära framgår redan av 1 &. Av att bidraget skall bestämmas med beaktande av den underhållsskyldiges faktiska utlägg följer att reglerna i 4ä om rätt till avdrag när barnet vistas hos den underhållsskyldige inte gäller.

Skillnaden mellan de olika bidragssituationerna i 2 5 och denna paragraf har sin betydelse endast inom ramen för FB. När det i andra författningar talas om underhållsbidrag enligt FB eller om fullgörande av lagstadgad underhålls- skyldighet o.d. avses givetvis också underhållsbidrag enligt denna para- graf.

75

Paragrafen ersätter delar av nuvarande öä och 75 andra stycket och motsvarar delvis 5 & och 75 första stycket i de sakkunnigas förslag. Nuvarande 75 första stycket har utgått. Detta innebär att enligt departe- mentsförslaget alla avtal om underhållsbidrag i princip är bindande för båda parter, oavsett om barnets föräldrar är eller har varit gifta med varandra eller ej. 1 75 departementsförslaget regleras när underhållsbidrag för framtiden skall betalas ut och vilken verkan en betalning i strid mot föreskrifterna får. Förslaget har behandlats i avsnitt 5.2.5.

7kap. 75? FB

• Sida 166
•  Original

Prop. 1978/79:12 168

Enligtjörsta stycket skall underhållsbidrag betalas i förskott för kalender- månad. Från denna huvudregel, som gäller redan i dag, kan parterna avtala om avvikelse. Avtalsfriheten är dock begränsad på sätt som framgår av andra stycket. Vidare kan rätten avvika från huvudregeln. Bestämmelser om det finns i tredje stycket.

Enligt andra stycket är avtal om att underhållsbidrag för framtiden skall betalas med ett engångsbelopp eller för längre perioder än tre månader giltigt endast om avtalet är skriftligt och bevittnat av två personer. Om barnet är under 18 år skall avtalet dessutom vara godkänt av barnavårdsnämnden. Kravet på godkännande gäller oavsett om barnets föräldrar är gifta med varandra eller ej. Till skillnad mot vad som gäller i dag får barnavårdsnämn- dens godkännande inte någon betydelse för barnets bundenhet av det underhållsbidrag som bestäms. Som tidigare har sagts blir med departements- förslaget båda parterna i princip bundna så snart avtalet har slutits, låt vara att endast i behörig ordning bestämda villkor för betalningen är giltiga.

Är avtalet inte slutet och godkänt i behörig ordning, gäller huvudregeln att betalning skall erläggas förskottsvis för kalendermånad. Den bidragsskyldige kan inte tvingas att betala i förskott enligt en ogiltig klausul. Gör han det likväl, riskerar han att enligt femte stycket få betala beloppet eller del av det en gång till.

Av andra stycket följer att parterna kan formlöst avtala om betalning i förskott eller efterskott för perioder upp till tre månader.

Barnavårdsnämnden har att beakta om det föreligger sådana särskilda skäl att det finns anledning att godkänna avtal om betalning för längre perioder. Skälen för avvikelse bör vara starkare ju längre perioder det är fråga om. Nämnden bör visa särskild återhållsamhet med att godkänna avtal om engångsunderhåll. _ .

Om betalning i efterskott har avtalats kan denna betalningsordning komma att få betydelse för försäkringskassans möjlighet att återkräva utgivna bidragsförskott. Bidragsförskott skall nämligen enligt 85 bidragsförskotts- lagen utges förskottsvis per månad, medan det av 15 och 16 55 följer att den bidragsskyldige får fullgöra sin betalningsskyldighet mot kassan på de förfallodagar som har avtalats med den underhållsberättigade. Denna konsekvens bör beaktas när barnavårdsnämnden har att pröva om villkor om betalning i efterskott för längre tid än tre månader skall godkännas.

Enligt tredje stycket får rätten bestämma annat betalningssätt än som följer av huvudregeln, om det finns särskilda skäl. Rätten kan sålunda bestämma att underhållsbidrag skall betalas förskottsvis för kortare eller längre perioder än kalendermånad eller också i efterskott. Den kan också förordna att bidraget inte skall betalas löpande utan erläggas genom ett engångsbidrag. Till skillnad mot vad som gäller i dag kan rätten enligt förslaget bestämma om engångsbidrag även om inte båda parter är överens om det. Som har framhållitsi den allmänna motvierizngen bör detta dock komma i fråga endast i särskilda undantagsfall.

7kap. 75 FB

• Sida 167
•  Original

Prop. 1978/79:12 169

Fjärdje stycket motsvarar nuvarande 7 å andra stycket sista meningen. [jämte stycket sägs att den som betalar underhållsbidrag i strid mot paragrafen inte är befriad från skyldigheten att betala underhållsbidrag på föreskrivet sätt. Bestämmelsen får betydelse om betalning sker med ett engångsbidrag eller i förskott för längre tid än som följer av huvudregeln och betalning i sådan ordning inte har bestämts genom dom eller giltigt avtal. Den blir tillämplig också om den bidragsskyldige rätteligen skall betala ett engångsbidrag men i strid med fjärde stycket första meningen inte erlägger beloppet till barnavårdsnämnden. Att den som betalar i strid med paragrafen inte är befriad från att betala underhållsbidrag på föreskrivet sätt betyder, i överensstämmelse med vad som gäller f. n., att han riskerar att få betala en gång till, om barnet saknar underhåll för den tid som det är fråga om.

86

Paragrafen, som saknar motsvarighet i gällande rätt. innehåller bestäm- melser om preskription av rätt till underhållsbidrag som inte har blivit fastställt. De sakkunnigas motsvarande förslag finns i 9 & andra meningen. Förslaget har behandlats i avsnitt 5.2.8.

Enligt paragrafen får talan om underhållsbidrag inte bifallas för längre tid tillbaka än tre år före den dag då talan väcktes, om inte den underhållsskyl- dige medger det. Enligt 13 kap. 45 tredje stycket RB anses talan väckt då ansökan om stämning kom in till rätten, eller, om stämning inte krävs. då talan framställdes inför rätten.

Preskriptionsbestämmelsen gäller vare sig fråga är om underhållsbidrag enligt 2 eller 6 &. Något hinder föreligger inte för parterna att själva avtala om underhållsbidrag för längre tid tillbaka än tre år. När underhållsbidraget har blivit bestämt, löper från förfallodagen en ny preskriptionstid enligt 9 &.

95

Paragrafen innehåller nya bestämmelser om preskription av fordran på underhållsbidrag som har blivit bestämt genom dom eller avtal. Även detta förslag har motiverats i avsnitt 5.2.8. Paragrafen motsvarar 5 å andra stycket i de sakkunnigas förslag.

Enligt paragrafen går rätten att kräva ut underhållsbidrag förlorad tre år efter förfallodagen. Har barnet inte före denna tids utgång fått ut sitt underhåll, kan något krav mot den underhållsskyldige på detta bidrag inte tvingas fram vare sig av barnet eller regressvis av förälder som har lagt ut pengar av egna eller lånade medel för den del av underhållet som den underhållsskyldige haft att svara för.

Preskriptionen kan i princip inte förlängas. Från denna regel gäller dock två undantag. Om utmätning för bidragsfordringen har skett före preskriptions- tidens utgång fårbetalning för bidraget tas ut ur den utmätta egendomen även

7kap. 8 och 9 55? FB

• Sida 168
•  Original

Prop. 1978/79:12 170

efter tidens utgång. Det andra undantaget gäller om den underhållsskyldige har blivit försatt i konkurs på grund av ansökan som har gjorts före preskriptionstidens utgång. Betalning får då erhållas därefter i konkursen, oavsett om konkursansökningen har gjorts av den underhållsberättigade eller av annan borgenär. Om en utmätning går åter i anledning av gäldenärens konkurs, bör betalning få uppbäras i konkursen även om konkursansök- ningen har gjorts först efter det att preskriptionstiden har inträtt, under förutsättning dock att utmätningen gjordes dessförinnan.

De exekutiva myndigheterna torde ha att ex officio beakta preskription enligt denna paragraf när verkställighet begärs av dom eller avtal på underhållsbidrag.

105

I paragrafen ges bestämmelser om jämkning och omprövning av domar och avtal om underhåll. Bestämmelserna motsvaras delvis av 8 och 9 åå i gällande rätt och 8 & i de sakkunnigas förslag. Bestämmelserna har utförligt behandlats i avsnitt 5.2.6.

I första stycket återfinns med en språklig justering den gällande bestäm- melsen att dom eller avtal om underhåll kan jämkas av rätten, om ändrade förhållanden påkallar det. Bestämmelsen gäller till skillnad från vad som nu är fallet lika för båda parter. Jämkning kan avse inte bara vad som är bestämt om underhållsbidraget som sådant utan också villkoren för betalning och villkor för den avdragsrätt som regleras i 4 &. Ett skäl för att begärajämkning enligt 10 % första stycket kan vara att. den bidragsskyldige har fått underhålls- ansvar mot ytterligare ett barn. Har han gift sig, kan också en rätt till förbehåll för underhåll åt maken enligt 3 äaktualiserajämkning. Å andra sidan kan det också vara så att de förutsättningar för rätt till förbehållsbelopp för make eller barn som förelåg när bidraget bestämdes har upphört. Också i sådant fall kan jämkning komma ifråga.

Oavsett anledningen kan parterna alltid själva— med de begränsningar som följer av 7ä andra stycket — komma överens om att ändra vad som har bestämts i dom eller avtal.

Domstolens möjligheter attjämka en dom eller ett avtal för förfluten tid är begränsade. För tid innan talan har väckts får jämkning göras endast på så sätt att obetalda bidrag sätts ner eller tas bort. Det är alltså inte möjligt att i dessa fall helt eller delvis sätta ned underhållsbidrag som redan har betalts. Har barnet en gång fått sitt underhållsbidrag för förfluten tid, behöver det alltså inte befara att på grund av ändrade förhållanden få betala tillbaka något av det som har uppburits. Inte heller är det möjligt att höja underhållsbidrag som hänför sig till tid som ligger före den dag då talan väckts. Det spelar härvid ingen roll om det fastställda bidraget är betalt eller inte. Av 4 & andra stycket följer att domstol för tid innan talan har väckts i princip inte kan ändra

7kap. 10 & FB

• Sida 169
•  Original

Prop. 1978/79:12 l7l

villkoren för rätten till avdrag på underhållsbidrag ens på det sättet att en ökad avdragsrätt medges beträffande bidrag som utestår obetalda. Om domstolen för förfluten tid genom jämkning sätter ner underhållsbidraget, kommer avdraget — om det utgör en kvotdel av underhållsbidraget — att minska till beloppet. Någon ändring i villkoren för avdragsrätten är det inte fråga om i ett sådant fall.

Möjligheten att för förfluten tid jämka ett underhållsbidrag på grund av ändring i förhållandena bör som jag har framhållit i den allmänna motive- ringen användas med återhållsamhet. Den kan utnyttjas när de ändrade ekonomiska förhållandena som ger rätt till jämkning redan har förelegat en tid men den underhållsskyldige av olika skäl har dröjt med att begära jämkning. Inget hindrar att jämkning bara får avse förfluten tid. Enbart det förhållandet att den underhållsskyldige när talan prövas har en försämrad ekonomisk situation bör inte leda till att skuld för förfluten tid sätts ned. Nedsättning av underhållsskulder bör nämligen i princip prövas mot bakgrund av de ekonomiska förhållanden som förelåg när skulden uppkom. Är en eftersläpande underhållsskuld oskäligt betungande för den underhålls- skyldige bör dock, oavsett att den ekonomiska situationen har försämrats först på ett senare stadium, jämkning undantagsvis kunna tillgripas om hänsynen till barnets intressen inte talar däremot.

Till skillnad mot nuvarande reglering blir det med departementsförslaget möjligt att jämka inte bara periodiska bidrag utan också engångsbidrag, oavsett om bidraget gäller barn till föräldrar som inte är eller har varit gifta med varandra eller ej. Jämkning av engångsbidrag på grund av ändring i förhållandena kommer i praktiken knappast i fråga på annat sätt än att barnet för framtiden får ytterligare underhållsbidrag, eventuellt i form av periodiska bidrag. Har engångsbidrag betalts när talan väckts, får det nämligen anses följa av rättsförhållandets natur att bidraget inte kan krävas tillbaka ens till den del det avser tiden efter det att talan anhängiggjordes. Ibland är det bestämt att ett engångsbidrag skall betalas i två eller flera poster. Om någon post ännu inte är betald när rättegången börjar, är det formellt möjligt att sätta ned den delen av engångsbidraget.

Rätten får vidare enligt andra stycket jämka avtal som är oskäligt med hänsyn till omständigheterna vid dess tillkomst och förhållandena i övrigt. Denna bestämmelse har formulerats efter förebild av 36% avtalslagen . Bestämmelsen har delvis motsvarighet i nuvarande 9 &. Orden ”uppenbart obilligt" i det lagrummet har bytts ut mot ”oskäligt". Vidare har bestäm- melsen. som nu gäller endast avtal inför förestående äktenskapsskillnad, gjorts tillämplig oavsett föräldrarnas civilstånd och tidpunkten då avtalet ingicks. Den nuvarande ettåriga fristen för talans väckande saknas vidare i departementsförslaget.

Jämkning på grund av att avtal är oskäligt kan omfatta avtalet i dess helhet eller särskilt avtalsvillkor. även villkor för rätt till avdrag enligt 4 &. Jämkning

7kap. 105 FB

• Sida 170
•  Original

Prop. 1978/79:12 172

kan innebära såväl att ett fastställt ttnderhållsbidrag höjs som att det sänks eller t. o. m. helt faller bort. Jämkningen kan vidare utan begränsning gälla även för förfluten tid.

Tredje stycket saknar motsvarighet i kapitlets gällande lydelse. Här före- skrivs att, om ett fastställt underhållsbidrag. som utges fortlöpande, under en tid av sex år inte har ändrats till beloppet på annat sätt än som avses i l 5 lagen om ändring av vissa underhållsbidrag (den s. k. indexlagen), rätten för tiden efter det att talan har väckts kan ompröva vad som har bestämts i fråga om underhållet utan att anledning till jämkning enligt första eller andra stycket behöver åberopas. Sexårstiden bör i allmänhet räknas från den dag det gällande underhållsbidraget bestämdes genom dom eller avtal. Att ett underhållsbidrag har ändrats på grund av de legala indexändringarna utgör inte något hinder mot omprövning efter sex år. Detsamma gäller om underhållsbidraget enligt 1 & andra stycket indexlagen till följd av ändring i penningvärdet eller den bidragspliktiges inkomster har utgått med ändrat belopp enligt grunder som har angetts i domen eller avtalet. Har underhålls- bidraget däremot enligt 7 kap. 14 å andra stycket FB i departementsförslaget bestämts till olika belopp för särskilda delar av underhållstiden, bör bidraget anses ändrat när den föreskrivna tidsgränsen uppnås och en ny sexårstid räknas från den första förfallodagen för det ändrade underhållsbidraget.

Rättens omprövning innebär att domstolen direkt prövar underhållet för framtiden, utan att någon hänsyn behöver tas till den dom eller det avtal som ftnns. Även om förhållandena skulle ha ändrats, behöver domstolen inte ange det som grund för den nya domen. Inget hindrar att omprövningen leder till ett beslut om att något underhållsbidrag tills vidare inte skall erläggas. Omprövningen kan, beroende på parternas yrkanden, omfatta inte bara frågan om underhållsbidragets storlek utan också villkor för avdragsrätten enligt 4 & eller om betalningsterminer 0. l.

Utnyttjar inte någon av parterna möjligheten att begära omprövning skall underhållsbidraget fortsätta att utgå tills vidare enligt vad som är bestämt i domen eller avtalet. Någon senaste tid inom vilken rätten till omprövning måste göras gällande har inte föreskrivits. En part kan således begagna sin rätt till omprövning först en längre tid efter det att sex år har förflutit sedan bidraget började utgå med gällande belopp.

Som har framhållits i den allmänna motiveringen bör inte möjligheten till omprövning av underhållsbidrag som i princip har legat fast i sex år tas till intäkt för en restriktiv bedömning av när ändring i förhållandena gör en jämkning av bidraget befogad redan dessförinnan.

I ,[järde stycket har med en redaktionell omformulering tagits in den bestämmelse som nu finns i 8 5 första stycket sista meningen. Bestämmelsen torde, med tanke på de vidsträckta möjligheter till ny prövning av under- hållsskyldigheten som paragrafen i övrigt öppnar, för framtiden få en ganska begränsad betydelse.

7kap. 10 5 FB

• Sida 171
•  Original

Prop. 1978/79:12 173

115

Paragrafen motsvarar nuvarande 25 tredje stycket.

12å

Paragrafen innehåller bestämmelser om behörig domstol för frågor om underhåll. Den motsvarar lOå första-tredje styckena i gällande rätt.

F örsta stycket. Som framgår av vad som tidigare har sagts föreslås att frågor om vårdnad i de flesta fall skall handläggas i den ordning som är föreskriven för tvistemål. För att möjligheterna skall underlättas att gemensamt med en talan om vårdnad pröva även frågan om underhållsbidrag till barnet föreskrivs att fråga om underhåll kan väckas i samband med mål om vårdnaden om barnet. Samtidigt har bestämmelsen i nuvarande 105 andra stycket om att underhållsfrågor kan upptas i samband med äktenskapsmål förts samman med de övriga föreskrifterna om behörig domstol i första stycket.

Andra stycket motsvarar i sak nuvarande 10 & tredje stycket.

135

Paragrafens första och andra stycken är nya och upptar bestämmelser om förening av mål om underhåll m. m. utöver vad som följer av 14 kap. RB . I första hand hänvisas till den allmänna motiveringen, avsnitt 5.2.9

Första stycket. 1 första meningen sägs att två eller flera mål om skyldighet för någon att utge underhållsbidrag till barn får handläggas i en rättegång, om det är till nytta för utredningen eller prövningen. Det krävs att den underhållsskyldige parten är densamme i de olika målen. Är så fallet, kan sammanläggning av målen komma till stånd i något vidare omfattning än enligt den närbesläktade regeln i 14 kap. 6 & RB. Enbart den underhållsskyl- diges önskemål att få hela sin underhållsskyldighet prövad i ett sammanhang kan sålunda vara skäl för gemensam handläggning, även om denna inte skulle innebära några särskilda fördelar med tanke på själva utredningen i målet.

Sammanläggning av underhållsmålen är aldrig obligatorisk enligt den föreslagna bestämmelsen. En sammanläggning kan t. ex. vara oläglig därför att det ena av målen fördröjs. I så fall kan rätten avslå en begäran om gemensam handläggning.

I andra meningen har föreslagits en bestämmelse om behörig domstol som kompletterar föreskriften om förening av mål. Domstol som enligt 12 & är behörig att uppta ett av målen med samma underhållsskyldiga part får för gemensam handläggning ta upp även ett eller flera andra sådana mål. Det eller de andra målen måste vara väckta vid domstolen i fråga. Bestämmelsen medger alltså inte att ett redan anhängigt mål flyttas från en domstol till en

7kap. 11—13559 FB

• Sida 172
•  Original

Prop. 1978/79:12 174

annan. För att en domstol som inte enligt 12 & är behörig att handlägga ett visst underhållsmål likväl skall få ta upp målet krävs att förutsättningarna för sammanläggning enligt första meningen är uppfyllda. Dessa förutsättningar kan emellertid inte alltid anses tillräckliga. I vissa fall kan olägenheterna för den part som skulle ha att svara vid annan domstol än den vanliga vara så avsevärda att domstolen inte bör ta upp målet. Detta har i lagtexten uttryckts så att behörighet också kräver att det i övrigt är lämpligt att målet handläggs vid domstolen. Tvisten skall dock anses väckt vid rätt domstol, om inte svaranden i rätt tid har gjort invändning om domstolens behörighet eller uteblivit från första inställelsen eller, då förberedelsen är skriftlig, underlåtit att komma in med svaromål (10 kap. 18 & RB). Vill part göra invändning om att rätten inte är behörig, skall han enligt 34 kap. Zä RB framställa sin invändning när han första gången skall föra talan i målet vid rätten.

Bestämmelsen om behörig domstol torde i första hand få betydelse när den underhållsskyldige vill väcka talan mot ett barn till gemensam handläggning med ett annat underhållsmål. Formellt sett finns emellertid inget hinder mot att bestämmelsen tillämpas så att talan av ett barn mot den bidragsskyldige tas upp vid domstol som redan handlägger ett underhållsmål med denne som part.

I fråga om rättegångskostnadernas fördelning i rättegång där flera under- hållsmål har handlagts gemensamt gäller de allmänna bestämmelserna i 18 kap. RB. Hänför sig kostnad till del av målet som angår endast någon av parterna, skall enligt 9 & i kapitlet kostnaden betalas av den parten ensam, om den parten har att ersätta rättegångskostnaden.

Har i tingsrätt handlagts flera mål om underhåll i en rättegång och har domen överklagats, blir frågan i vilken utsträckning hovrätten har möjlighet att pröva domen beroende av vilka parter som fullföljer talan och i vilka delar de gör det. Om exempelvis bidragsskyldighet har ålagts en förälder i två mål och den ena motparten yrkar högre bidrag, kan den bidragsskyldige inte genom anslutningsvad yrka nedsättning av bidraget till den andra motparten. För att få bidragsskyldigheten även i denna del upptagen till prövning måste den underhållsskyldige själv eller den andra motparten fullfölja talan i vanlig ordning.

Andra stycket. Enligt vad som här föreskrivs kan rätten åter särskilja mål som har förenats enligt första stycket. Domstolen kan också skilja ett av målen från sig genom att med stöd av 17 kap. 4 & RB meddela deldom. Om rätten särskiljer mål som endast med stöd av första stycket andra meningen har kunnat behandlas gemensamt saknar den befogenhet att besluta att mål skall flyttas till annan domstol.

Tredje stycket överensstämmer med nuvarande 10 & fjärde stycket.

7 kap. 13 5 FB

• Sida 173
•  Original

Prop. 1978/79:12 . 175

14—1755

Paragraferna motsvarar nuvarande 11—14 åå. De hari förslaget justerats i språkligt och redaktionellt hänseende.

Det i 14 och 15 55 använda uttrycket ”mål om underhåll till barn” får i fortsättningen anses inbegripa mål om sådan rätt till avdrag från underhålls- bidraget som avses i 4 &.

På samma sätt får befogenheten enligt 15 5 att förordna interimistiskt ”om underhållet” anses gälla också villkor för denna avdragsrätt.

Som framgår av 4 & andra stycket kan förordnande om andra villkor för rätt till avdrag inte avse tiden innan talan har väckts. Däremot är det inte uteslutet att underhållsbidrag kan fastställas interimistiskt även för gången tid. Någon begränsning av möjligheten att meddela sådant beslut har inte föreskrivits. Det får emellertid anses ligga i sakens natur att interimistiskt beslut om underhållsbidrag för förfluten tid bör meddelas endast om mycket viktiga skäl talar för det, t. ex. om den förälder som har haft den omedelbara tillsynen av barnet har fått göra stora utlägg eller har fått sätta sig i skuld för att klara underhållet. Detta kan bli aktuellt särskilt om en make har övergivit sin familj. Som framgår av vad som tidigare har sagts föreslås nämligen att bestämmelserna om den s.k. hushållsfullmakten (5 kap. 12å GB) skall upphävas.

20 kap. 9 &

Enligt första stycket i nuvarande paragraf skall i fråga om mål och ärenden där barnavårdsnämnd eller överförmyndare har rätt att föra talan bestäm- melserna i 20 & lagen om införande av nya rättegångsbalken äga motsvarande tillämpning. Detta innebär att RB:s regler för brottmål skall tillämpas i fråga om rättegångskostnad och om ordningen för målets fullföljd i högre rätt. Det betyder vidare att beträffande den som för talan på det allmännas vägnar vad som är föreskrivet om åklagare skall gälla i stället för bestämmelserna om föreläggande för part och parts utevaroi tvistemål. Av hänvisningen till 20 å RB:s promulgationslag jämförd med 7 kap. 4 & RB följer att talan som barnavårdsnämnd för i hovrätt får fullföljas till högsta domstolen endast av riksåklagaren.

Tidigare har föreslagits att barnavårdsnämnds begäran enligt 6 kap. 9 & FB om att vårdnaden skall tas ifrån förälder skall handläggas i den ordning som är föreskriven för tvistemål. [ anslutning till detta förslag förordade jag att samma processuella bestämmelser borde gälla för nämnden som för den enskilda parten. I andra stycket av förevarande paragraf har därför föreskri- vits att bestämmelserna i första stycket inte skall gälla i mål om vårdnad om barn. Detta innebär främst att barnavårdsnämnden själv får besluta, om talan

7 kap. 14—1 7 55 och 20 kap. 9 5 FB

• Sida 174
•  Original

Prop. 1978/79:12 176

mot ett vårdnadsavgörande skall fullföljas till högsta domstolen eller inte. Vidare blir följden av ändringen att nämndens talan kan komma att förfalla, om nämnden uteblir från sammanträde för muntlig förberedelse eller från huvudförhandling. När det gäller ordningen för fullföljd av talan mot tingsrätts dom innebär ändringen att även barnavårdsnämnden har att iaktta bestämmelserna om vadeanmälan. I fråga om rättegångskostnaderna kommer de allmänna tvistemålsreglema i förening med de särskilda bestämmelser som har meddelats i 6 kap. FB att gälla.

Något undantag från första stycket har inte föreskrivits för de fall då barnavårdsnämnden gör anmälan enligt 6 kap. 10 &. Vårdnadsfrågor enligt den bestämmelsen kommer även i fortsättningen att handläggas i den ordning som gäller för ärenden.

llé

I paragrafen har gjorts en redaktionell ändring föranledd av omdisposi- tionen inom 7 kap. av gällande bestämmelser.

Övetgättgsbestämmelser

Enligt punkt] i övergångsbestämmelserna träder huvuddelen av de ändringar som föreslås i FB i kraft den 1 juli 1979. Ändringarna i 6 och 20 kap. om handläggningen vid domstol av vårdnadsfrågor och vad därmed sammanhänger föreslås dock trädai kraft den ljanuari 1979. Ianslutning till dessa bestämmelser föreslås att den nya bestämmelsen i 7 kap. 12 5 att talan om underhåll till barn kan väckas i samband med mål om vårdnaden om barn skall tillämpas redan fr.o.m. samma dag. Slutligen föreslås att de nya bestämmelserna om rätt till avdrag på underhållsbidrag (7 kap. 4 &) skall träda i kraft först den 1 januari 1980. Angående skälen för valet av tidpunkter för ikraftträdande hänvisas till den allmänna motiveringen (avsnitt 5.7).

Övergångsregleringen innebär att de nya bestämmelserna om underhåll i princip skall tillämpas från ikraftträdandet, även om den underhållsrelation som det är fråga om har uppkommit tidigare. Efter ikraftträdandet kan sålunda underhållsbidrag inte dömas ut till barn som avser att studera för högre utbildning eller till sjukt, vuxet barn eller sjuk förälder, även om studierna har planerats eller sjukdomen har brutit ut före ikraftträdandet. Inte heller kan underhållsskyldighet efter ikraftträdandet åläggas gentemot styvbarn, om makarna och barnet inte varaktigt bor tillsammans.

Övergångsregleringen innebär å andra sidan att en förälder inte kan åläggas att betala underhållsbidrag enligt de nya reglerna för tiden före ikraftträdan- det, om inte bidragsskyldighet har förelegat redan enligt äldre bestämmelser. Detta gäller exempelvis bidragsskyldigheten vid gemensam vårdnad (7 kap.

20 kap. I I 5: övergångsbest. FB

• Sida 175
•  Original

Prop. 1978/79:12 177

2 & första stycket 2), skyldigheten för en person att bidra till underhållet för barn till samboende (7 kap. 5 6) och skyldigheten för en förälder som har försummat sin underhållsskyldighet att betala bidrag (7 kap. 6 5).

Att bestämmelserna om avdrag från underhållsbidrag för utgifter under tid då barnet vistas hos den bidragsskyldige träder i kraft först den 1 januari 1980 hindrar inte parterna att själva avtala om sådant avdrag för tiden dessförin- nan. Det är däremot osäkert om domstol, som skall bestämma underhålls- bidrag, mot ena partens bestridande enligt gällande rätt kan förordna om sådant avdrag. Någon direkt på lag grundad rätt till avdrag kan hur som helst inte göras gällande förrän lagändringen träder i kraft.

Enligt punkt.? handläggs en fråga om vårdnad, som har väckts före ikraftträdandet, enligt äldre processuella bestämmelser. Det innebär att frågan även efter ikraftträdandet skall behandlas som ett ärende i tingsrätten, om den från början har tagits upp i denna form, och att den i ett sådant fall efter fullföljd till hovrätten skall handläggas som ett besvärsmål där.

I punkt 3 föreskrivs att underhållsfrågor, som har väckts före ikraftträdan- det, i sak prövas enligt äldre bestämmelser.

Punkt 4. Enligt 7 kap. 8 5 i departementsförslaget får talan om underhålls- bidrag för förfluten tid inte bifallas för längre tid tillbaka än tre år, räknat från den dag då talan väcktes. F. n. torde endast gälla vanlig tioårspreskription. De underhållsberättigade bör inte omedelbart skäras av från möjligheten att göra gällande anspråk på bidrag som är mer än tre år gamla men som enligt äldre rätt inte skulle ha varit preskriberade. Genom bestämmelsen i punkt 4 har de underhållsberättigade getts ett rådrum intill utgången av år 1979 att väcka talan om att få ut sådana äldre bidrag. Detta innebär i praktiken att de underhållsberättigade torde få omkring ett år på sig från det att den nya preskriptionsbestämmelsen kungörs i Svensk författningssamling. En motsvarande bestämmelse i fråga om preskriptionen av bidrag som är fastställda och förfallna till betalning har tagits upp i punkt 6.

I enlighet med en princip som har angetts i den allmänna motiveringen föreskrivs i punkt5 att bidragsskyldighet som har bestämts enligt äldre bestämmelser skall bestå enligt vad som följer av domen eller avtalet. Det blir således den genom domen eller avtalet fastställda skyldigheten att betala underhållsbidrag som lever kvar, inte den bakomliggande underhållsskyldig- heten som sådan. Har det exempelvis bestämts att underhållsbidrag skall utgå till ett barn för högre studier, kvarstår underhållsskyldigheten så länge som är bestämt. Och om det har bestämts att underhållsbidrag skall utgå till styvbarn under betänketid inför en förestående äktenskapsskillnad skall detta fortsätta att gälla, även om makarna inte bor tillsammans och någon underhållsskyl- dighet enligt de nya bestämmelserna därför inte föreligger.

1 punkt 6 har föreskrivits att underhållsskyldighet som har bestämts enligt äldre bestämmelser skall fullgöras enligt de nya bestämmelserna. Härmed avses bl. a. att de nya reglerna i 7 kap. 9å om treårig preskription skall bli

Övergångsbest. FB

• Sida 176
•  Original

Prop. 1978/79:12 178

tillämpliga. För att de underhållsberättigade inte skall drabbas av rättsför- luster har de emellertid genom en särskild bestämmelse fått en frist intill utgången av år 1979 att kräva ut äldre, obetalda bidrag.

Enligt punkt 7 första stycket gäller för bidragsskyldighet som har bestämts enligt äldre lag de nya bestämmelserna, när det är fråga om jämkning eller omprövning. Det betyder att bestämmelserna i 7 kap. 10 5 om i vilka fall och på vilket sätt jämkning och omprövning får göras skall tillämpas. Vissa modifikationer och undantag framgår dock av de följande tre styckena. Första stycket innebär också att de nya föreskrifterna i 7 kap. 1 och 3 55 om beaktande av föräldrarnas ekonomiska förhållanden och utgående sociala förmåner till barnet blir tillämpliga.

Att jämkning på grund av ändring i förhållandena kan göras enligt de nya bestämmelserna medför att ett underhållsbidrag till bam avseende högre studier eller till sjukt, vuxet barn vid omprövning kan sättas ned, tas bort eller höjas om de ändrade förhållandena föranleder det. Detsamma gäller vid omprövning enligt 7 kap. 10 & tredje stycket. Eftersom det enligt punkt 5 är bidragsskyldigheten enligt dom eller avtal som består och inte underhålls- skyldigheten som sådan, kanjämkningen däremot inte innebära att bidrags- skyldigheten förlängs utöver den tid som är bestämd. Inget hindrar emellertid att bidragsskyldigheten förkortas. Om jämkningen skulle innebära att bidragsskyldigheten helt tas bort, bör någon ny fastställelse inte kunna ske, även om den ursprungligen bestämda tiden ännu inte har gått till ända. Av grunderna för punkt 5 följer att bidraget givetvis inte får tas bort vid omprövning eller jämkning endast därför att någon underhållsskyldighet i motsvarande fall över huvud taget inte kommer i fråga enligt de nya bestämmelserna.

Familjelagssakkunniga har föreslagit två undantag från regeln att de nya jämkningsbestämmelserna skall tillämpas på äldre, fastställda underhållsbi- drag. Det ena undantaget har i departementsförslaget tagits upp i punkt 7 andra stycket. F. n. kan engångsbidrag inte jämkas på grund av ändring i förhållandena. Med anledning härav föreskrivs att talan om jämkning enligt 7 kap. 10 5 första stycket inte får föras i fråga om avtal som någon enligt 7 kap. 7 5 andra stycket i dess äldre lydelse har slutit om att betala engångsbelopp till barnet. '

Enligt gällande rätt kan avtal om underhållsbidrag som makar träffar inför en förestående äktenskapsskillnadjaämkas om det är uppenbart obilligt för ena maken (7 kap. 9 5). Talan måste emellertid väckas inom ett år från det att äktenskapsskillnaden meddelades. De sakkunniga har föreslagit att de nya reglerna om jämkning av oskäliga avtal, som saknar motsvarande tidsbe- gränsning, inte skall tillämpas på äldre avtal, om rätten att väcka talan har gått förlorad före ikraftträdandet. Denna bestämmelse, som har kritiserats under remissbehandlingen, har inte tagits upp i departementsförslaget. I enlighet med de principer som i allmänhet har tillämpats när klausuler av motsva-

Övergångsbest. FB

• Sida 177
•  Original

Prop. 1978/79:12 179

rande slag har införts i lagstiftningen bör avtalspart utan inskränkning kunna få till stånd jämkning av ett oskäligt avtal enligt de nya bestämmelserna. Om ena parten begär jämkning av ett underhållsavtal som har slutits inför en förestående äktenskapsskillnad, bör domstolen emellertid kunna beakta anledningen till att parten inte redan före ikraftträdandet har begärtjämkning av avtalet med stöd av äldre 7 kap. 9 &.

Enligt 7 kap. 10 & tredje stycket i departementsförslaget kan domstol alltid ompröva dom eller avtal om underhåll om bidraget har utgått med oförändrat belopp i minst sex år, bortsett från indexändringar. Denna bestämmelse bör inte utan vidare göras tillämplig på äldre avgöranden, som parterna har uppfattat som i princip bestående för framtiden. En övergångstid av tre år förefaller skälig. I tredje stycket har därför föreskrivits att rätt till omprövning enligt bestämmelsen kan påkallas tidigast den 1 juli 1982.

Departementsförslaget innebär att avtal om underhållsbidrag i princip blir bindande för båda parter. Enligt gällande rätt har en underhållsberättigad däremot alltid möjlighet att göra gällande rätt till högre underhållsbidrag, såvida inte avtalet gäller barn vars föräldrar inte har varit gifta med varandra och är upprättat i särskild ordning och godkänt av barnavårdsnämnden (7 kap. 7 5). Om departementsförslaget skulle få omedelbar verkan skulle detta innebära att den underhållsberättigade inte längre skulle kunna få underhållsbidraget omprövat utan att fall som anges i nya 7kap. 105 föreligger. För att ge den underhållsberättigade ett visst rådrum har i jjörde stycket föreskrivits att den underhållsberättigade utan hinder av de nya bestämmelserna får utnyttja äldre befogenhet att väcka talan om höjning av det avtalade underhållsbidraget intill utgången av år 1979.

I punkt8 har föreskrivits att om det i lag eller annan författning förekommer hänvisning till föreskrift som har ersatts genom föreskrift i den nya lagen, den nya bestämmelsen i stället skall tillämpas.

7.2 Förslaget till lag om ändring i giftermålsbalken

Liksom familjelagssakkunniga anserjag att ändringarna i GB:s underhålls- regler bör genomföras inom ramen för 5 och 11 kap. Frågan om det är lämpligt att föra samman samtliga bestämmelser om underhållsskyldighet till ett kapitel får tas upp när reformarbetet beträffande äktenskapsrätten når sitt slutskede.

5 kap.

De sakkunnigas förslag berör samtliga nuvarande paragrafer i 5 kap. Enligt förslaget upphävs flera lagrum, medan de övriga ändras i större eller mindre omfattning. Fastän det nu endast rör sig om en delreform av GB, förordar jag att de kvarvarande bestämmelserna i kapitlet ordnas i löpande paragrafföljd. Samtidigt bör samtliga bestämmelser moderniseras språkligt.

5 kap. GB

• Sida 178
•  Original

Prop. 1978/79:12 180

15

Paragrafen upptar f. n. en allmän handlingsnorm av etisk natur avseende det personliga förhållandet mellan makar. Det föreskrivs sålunda att man och hustru är skyldiga varandra trohet och bistånd och att de i samråd har att verka för familjens bästa.

Frågan om paragrafens utformning har tidigare behandlats i samband med den reform av GB som beslutades år 1973 (SFS 1973:645). I sitt betänkande Familj och äktenskap I föreslog familjelagssakkunniga att paragrafen skulle upphävas. Åtskilliga remissinstanser ansåg emellertid att GB även i fortsätt- ningen borde innehålla en motsvarighet till l &, eftersom en sådan bestäm- melse kunde vara av värde som ett stöd för sammanhållningen inom äktenskapet. I det förslag till ändring av GB som förelades riksdagen stod också paragrafen kvar (prop. 1973-32). I propositionen uttalades dock att formuleringen i lagrummet var något ålderdomlig och till synes tillmätte den sexuella troheten i äktenskapet alltför stor vikt. I själva verket hade trohetskravet en vidsträcktare innebörd och var närmast liktydigt med lojalitet och ömsesidig hänsyn. Även lagutskottet (LU 1973120) ansåg att "lojalitet och ömsesidig hänsyn” på ett bättre sätt än ordet trohet gav uttryck för den djupare gemenskap som borde råda mellan ett par makar och tillade att man kunde överväga att låta denna uppfattning komma till uttryck i lagtexten. Eftersom det då endast var frågan om en partiell reform av äktenskapsrätten, avstod utskottet emellertid från att förorda en lagänd- ring.

De sakkunniga har nu anfört att de i likhet med vad de uttalade i sitt första betänkande inte anser det motiverat att 1 GB ha en paragraf som i allmänna ordalag bara talar om hur makarna skall förhålla sig mot varandra. Däremot kan de tänka sig en allmän inledning till en mera konkret bestämmelse. De har anslutit sig till uppfattningen att "lojalitet och hänsyn” ger ett bättre uttryck än ordet trohet för den sammanhållning som bör finnas i ett äktenskap. De konkreta bestämmelserna bör enligt de sakkunniga ge uttryck för att båda makarna skall ta ett direkt och personligt ansvar för hem och barn. Makarna bör också i övrigt vara skyldiga att verka för familjens bästa.

De sakkunniga är inte eniga. Två reserva'nter förordar att den gällande formuleringen om att makar är skyldiga varandra trohet och bistånd får stå kvar.

Flertalet remissinstanser har inte haft någon invändning mot den före- slagna lydelsen av l &. Åtskilliga instanser har emellenid anslutit sig till reservanternas mening om hur den inledande bestämmelsen bör formule- ras.

För egen del anser jag att det är värdefullt att det i lagen slås fast att hemarbete och barnomsorg är en uppgift såväl för mannen som för kvinnan i ett äktenskap. Bestämmelsen härom kan få viss betydelse när det gäller att påverka människors attityder och på så sätt främja en utveckling mot reell

5kap.159 GB

• Sida 179
•  Original

Prop. 1978/79:12 ' 181

jämställdhet mellan kvinnor och män ioch utanför hemmet. Det bör sålunda i enlighet med de sakkunnigas förslag föreskrivas att makarna gemensamt skall vårda hem och barn och i samråd verka för familjens bästa.

Jag är också ense med de sakkunniga om att en erinran om den särskilda sammanhållning som bör råda mellan makar alltjämt försvarar sin plats som en inledning till lagens bestämmelser om äktenskapets rättsverkningar. Mera tveksam är jag till förslaget att härvidlag byta uttrycket "trohet och bistånd” mot "lojalitet och hänsyn". De sakkunniga står splittrade i denna fråga, och inte heller under remissbehandlingen har förslaget till omformulering vunnit någon allmän anslutning. Enligt min mening kan ett slutligt ställningsta- gande till lydelsen av portalbestämmelsen lämpligen anstå till den slutliga revisionen av GB. Till dess bör den gällande formuleringen stå kvar i balken.

Zå

Paragrafen upptar de centrala bestämmelserna om makars underhållsskyl- dighet mot varandra under äktenskapet. Motsvarande regler ftnns redan i paragrafens gällande lydelse och i 25 i de sakkunnigas förslag. Enligt de sakkunniga borde i lagrummet också finnas en föreskrift om skyldighet för en make att lämna pengar till den andra. I departementsförslaget har denna föreskrift emellenid, liksom i gällande rätt, fått sin plats i 3 5.

De sakkunniga har föreslagit att underhållsskyldigheten skall beskrivas så, att makarna tillsammans skall svara för den gemensamma hushållningen och vardera makens personliga kostnader samt sig emellan fördela utgifter och sysslor. Som har påpekats av en remissinstans kan de valda ordalagen i viss mån uppfattas som en upprepning av föreskriften i l & om att makarna gemensamt skall vårda hem och barn. Jag föreslår att 2 & första meningen, i anslutning till gällande rätt, uttryckligen får ange att fråga är om att fullgöra underhållsskyldighet. Den bör följas av en föreskrift om att makarna skall fördela utgifter och sysslor mellan sig. Att båda makarna har ansvar för olika moment i familjens försörjning torde med tillräcklig tydlighet framgå av sistnämnda bestämmelse och av 1 5.

I gällande lydelse av 2 & anges att underhållsskyldigheten avser vad som behövs för familjens gemensamma hushållning, barnens uppfostran och varje makes personliga utgifter. Enligt min mening behöver det i lagtexten främst poängteras att en make kan vara skyldig att sörja förden andra makens rent personliga behöv. 1 övrigt torde det vara tillräckligt att tala om "familjens underhåll”. Att häri kan inläsas vad som behövs för barnen serjag knappast som en nackdel. Genom en hänvisning i paragrafens andra stycke bör emellertid klargöras att underhållsskyldigheten till barn får sin egentliga reglering i FB.

Som jag har angett i den allmänna motiveringen bör makes underhålls-

5 kap. 25 GB

• Sida 180
•  Original

Prop. 1978/79:12 182

skyldighet fortfarande ställas i relation till förmågan. Däremot bör makarnas Villkor inte längre nämnas som måttstock för hur långt underhållsskyldig- heten sträcker sig. F. n. sägs att underhållsskyldigheten kan fullgöras bl. a. genom verksamhet i hemmet. Liksom familjelagssakkunniga föreslårjag att detta omnämnande utgår. Givetvis kan också för framtiden makes arbete med hus och hem vara ett sätt att sörja för familjens underhåll.

35

Familjelagssakkunniga har som en andra mening i 25 föreslagit ett stadgande enligt vilket makeskall lämna pengar till andra maken, om det som denna make har att tillskjuta inte räcker till för de gemensamma och personliga utgifter som han ombesörjer. En motsvarande bestämmelse återfinns i gällande rätt i 3 &.

Jag anser att en regel med det föreslagna innehållet bör finnas i 5 kap. Liksom en remissinstans anser jag emellertid att det ökar klarheten, om bestämmelsen skiljs från 2 & och förs till 3 5.

I enlighet med vad jag har tillstyrkt i den allmän'na motiveringen innehåller bestämmelsen inte, som f. n., någon precisering till utgifter som det med hänsyn till makarnas Ievnadsförhåfälanden enligt sed ankommer på make att Ombesörja. Inte heller finns någon motsvarighet till nu gällande regel att make under vissa förhållanden inte har rätt att få pengar av den andra maken.

4å

] denna paragraf föreskrivs f. n. att vad ena maken med tillämpning av reglerna om underhållsbidrag har lämnat över till den andra maken för dennes personliga behov är den mottagande makens egendom.

De sakkunniga har föreslagit att paragrafen upphävs. Enligt deras mening får det utan uttryckligt stadgande anses gälla att make blir ägare till vad som har överlämnats till honom för hans personliga kostnader.

För egen del är jag inte helt övertygad om att bestämmelsen är rättsligt överflödig. Den har dessutom ett värde från informativ synpunkt, därigenom att den motsatsvis klargör att hushållspengar, besparingar av sådana medel och varor som har köpts för dessa pengar i princip tillhör den make som har lämnat pengarna. Någon ändring i rättsläget i detta avseende har de sakkunniga inte förordat. Jag anser att prövningen av frågan om att upphäva bestämmelsen bör anstå till dess att familjelagssakkunnigas nu pågående översyn av regleringen av makarrtas egendomsordning har slutförts. Para- grafen har därför med endast smärre språkliga jämkningar behållits i departementsförslaget.

_5 kap. 3 och 4 599" GB

• Sida 181
•  Original

Prop. 1978/79:12 183

5—8 55

Familjelagssakkunniga har 1 mg föreslagit bestämmelser om domstols möjlighet att förordna om underhållsskyldigheten mellan makar som sammanlever, om den längsta tid för vilken underhåll kan dömas ut retroaktivt och om preskription av fordran på förfallet underhållsbidrag. Paragrafen har endast delvis motsvarighet i gällande rätt. De sakkunniga hari 7 & behållit bestämmelser om underhåll mellan makar som lever åtskilda.

Enligt min mening vinner man en mera'överskådlig disposition om preskriptionsbestämmelserna hålls isär frånövriga regler och placeras efter. dessa. Jag föreslår att Så upptar en föreskrift om förordnande om under- hållsskyldighet mellan sammanlevande makar och 6 & en bestämmelse om underhållsbidrag mellan särlevande makar. I 75 bör regleras i vilken utsträckning underhållsbidrag för förfluten tid kan dömas ut, medan föreskrifter om preskription av bidrag som har förfallit till betalning bör utgöra 8 5.

55

F.n. gäller enligt Så att en make under samlevnad kan förpliktas att fullgöra sin underhållsskyldighet endast om maken visar uppenbar försum- melse. För krav på ersättning för förfluten tid gäller enligt 6_$ särskilda bestämmelser. Om en make sålunda under ett kalenderår har bidragit med uppenbart mer till familjens underhåll än vad som har ålegat den maken, kan denne i princip kräva den andra på ersättning. Krav på sådan ersättning får dock inte väckas sedan ett år har gått efter kalenderårets utgång, och det är endast den ersättningsberättigade maken som får göra kravet gällande. Ersättningsanspråket får inte bevakas i den ersättningsskyldiges konkurs.

De sakkunniga har föreslagit att nämnda föreskrifter ersätts av en enhetlig bestämmelse enligt vilken rätten förordnar hur underhållsskyldigheten skall fullgöras för tid då makar lever tillsammans, om make försummar sin skyldighet. Med stöd av bestämmelsen kan underhållsbidrag dömas ut både för framtiden och för förfluten tid. Såvitt gäller förfluten tid föreslås dock en treårsgräns, som är gemensam för underhåll under samlevnad och för underhåll under särlevnad (se 7 5 i det följande).

Som framgått innebär förslaget att vissa av de begränsningar som nu gälleri rätten att framställa krav på underhåll under samlevnad frånfalls. De sakkunniga har inte ansett att nuvarande förbud för annan än den ersätt- ningsberättigade maken att göra gällande ersättningsrätt för förfluten tid fyller någon funktion. Det är enligt de sakkunniga ändå inte praktiskt möjligt för ena makens borgenärer att göra gällande ett icke fastställt underhållskrav mot andra maken. Inte heller förbudet att bevaka anspråket i den ersätt- ningsskyldiges konkurs har ansetts behövligt. Någon risk för att övriga

5kap. 55GB

• Sida 182
•  Original

Prop. 1978/79:12 184

borgenärer skall bli lidande om anspråket får göras gällande föreligger enligt de sakkunniga inte i praktiken.

Förslaget har i allt väsentligt lämnats utan erinran ”under remissbehand- lingen. Det torde bättre än nuvarande reglering svara mot det praktiska rättslivets krav. Jag tillstyrker därför att den föreslagna bestämmelsen tas upp i lagen.

6å

Paragrafen motsvarar gällande 7 ;;». Där behandlas det fall att makarna lever åtskilda på grund av söndring. Make skall då bidra till andra makens underhåll enligt samma grunder som i 2 5.

I enlighet med vad de sakkunniga har föreslagit bör söndringsbegreppet utgå ur paragrafen. Detta begrepp har redan utmönstrats som grund för yrkanden i andra äktenskapsrättsliga sammanhang. För att överensstäm- melse skall råda med föreskrifterna om vårdnadshavares skyldighet att betala underhållsbidrag till barn bör som rekvisit för paragrafens tillämpning anges att makarna inte bor varaktigt tillsammans. Någon ändring i förhållande till gällande rätt torde detta inte innebära. Det bör uttryckligen anges att underhållsskyldigheten skall fullgöras genom betalning av underhållsbi- drag.

Liksom enligt gällande rätt är makes rätt att vid särlevnad få underhålls- bidrag utdömt inte beroende av att den andra maken har visat någon försumlighet. Detta framgår vid en jämförelse mellan 5 och 6 åå.

75

I enlighet med familjelagssakkunnigas förslag föreslås i lagrummet en gräns för att döma ut underhållsbidrag för förfluten tid. Talan får inte bifallas för längre tid tillbaka än tre år före den dag då talan väcktes. Bestämmelsen har i departementsförslaget sin motsvarighet när det gäller underhållsbidrag till barn, se 7 kap. 85 FB.

Bestämmelsen gäller som förut nämnts både underhåll under samlevnad och underhåll vid särlevnad. För det senare fallet innebär den en begränsning i den nuvarande rätten att begära retroaktivt underhållsbidrag. Enligt gällande rätt torde nämligen sådant bidrag kunna utkrävas för tio år före den dag då kravet framställdes.

8?

I paragrafen upptas i enlighet med de sakkunnigas förslag bestämmelser om förkortad preskriptionstid i fråga om underhållsbidrag som har blivit

5 kap. 6—8 395 GB

• Sida 183
•  Original

Prop. 1978/79:12 185

bestämt till sitt belopp. Bestämmelserna överensstämmer med vad som 5 kap. 9—12 55' GB föreslås beträffande underhållsbidrag till barn. För en närmare kommentar får jag hänvisa till specialmotiveringen till 7kap. 9å FB. Den särskilda preskriptionstiden gäller också för fordran på underhåll som har dömts ut för förfluten tid.

95

Paragrafen handlar om jämkning av domar och avtal om underhållsbidrag och motsvarar nu gällande 9 och 10 åå. Angående innehållet i bestämmel- serna får jag i första hand hänvisa till den allmänna motiveringen, avsnitt 5.3.5.

I fråga om jämkning för framtiden på grund av ändrade förhållanden innebär paragrafen ingen saklig ändring i förhållande till gällande rätt. När det gällerjämkning av oskäliga avtal har bestämmelserna formulerats på samma sätt som motsvarande regler i FB. Jag får därför hänvisa till avsnitt 5.2.6 och specialmotiveringen till 7 kap. 10 & FB. Detsamma gäller i fråga om möjligheten att jämka underhållsbidrag för förfluten tid.

IOå

Paragrafen motsvarar nuvarande 11 9” med några smärre språkliga juste- ringar. Frågan om att utvidga makes upplysningsplikt får, som de sakkunniga har framhållit, anstå till den slutliga översynen av GB.

llå

Nuvarande föreskrifter i Så om makes rätt att vid särlevnad använda lösören som tillhör den andra maken har, efter en språklig modernisering, förts över till 11 5 första stycket. En ändring i sak bör anstå till översynen av reglerna om egendomsordningen.

Den bestämmelse om jämkning av avtal som nu finns i 105 gäller även avtal om nyttjanderätt till makes lösören under särlevnad. Genom andra stycket i förevarande paragraf har de nya jämkningsbestämmelserna i 9å gjorts tillämpliga på sådana avtal.

12 ä'

1 den allmänna motiveringen har jag föreslagit att bestämmelserna i nuvarande 12 & om den s. k. hushållsfullmakten skall upphävas. l 5 kap. finns f. n. ytterligare en paragrafsom ger en make rätt att ingå rättshandlingar med förpliktande verkan för den andra maken. Sålunda sägs i 14 5 att om en make är borta eller sjuk och därför inte själv kan ombesörja sina angelägenheter,

1 125 i det remitterade förslaget svarar mot l4å i propositionsförslaget.

• Sida 184
•  Original

Prop. 1978/79:12 186

den andra maken får företräda den sjuke eller bortavarande i de angelägen- heter som inte kan uppskjutas utan olägenhet. Den andra maken får också uppbära avkastningen av den sjukes eller bortavarandes egendom och annan inkomst. Vidare får han pantsätta eller avyttra makens egendom om det är oundgängligen nödvändigt för att få medel till familjens underhåll. Särskilda inskränkningar gäller dock i fråga om behörigheten att förfoga över fast egendom. Behörigheten att företräda sjuk eller bortavarande make gäller inte om det finns ombud, förmyndare eller god man för denne eller om makarna lever åtskilda på grund av söndring.

De sakkunniga har ansett att det fortfarande kan finnas behov av att låta ena maken företräda den andra i vissa vanligen oförutsedda situationer såsom vid sjukdom eller bortavaro. De har dock funnit att de gällande bestämmel- serna är onödigt vida. Ett påtagligt behov av att företräda den andra maken föreligger enligt de sakkunniga endast om familjen behöver medel för sin försörjning. De föreslår därför att en make skall ha behörighet att uppbära sjuk eller bortavarande makes inkomst och avkastningen av hans egendom och att kvittera ut banktillgodöhavanden och andra penningmedel, om det behövs för familjens underhåll. Någon behörighet att pantsätta eller sälja egendom har de sakkunniga inte funnit behövlig. Liksom hittills skall behörigheten inte gälla om det finns ombud, förmyndare eller god man för den sjuke eller bortavarande. Inte heller bör make ha någon behörighet enligt bestämmelserna om makarna inte bor tillsammans.

Remissinstanserna har i allmänhet godtagit de sakkunnigas förslag. En instans har dock ifrågasatt om paragrafen alls har någon funktion i dagens samhälle.

I likhet med de sakkunniga anserjag för min del att en föreskrift som ger en make rätt att förfoga över sjuk eller bortavarande makes medel, om det behövs för familjens försörjning, fyller ett behov. En sådan behörighet får större betydelse om, som jag har förordat, någon allmän hushållsfullmakt grundad på lag inte skall kunna åberopas av en make vid transaktioner av löpande natur. Däremot synes det välbetänkt att avskaffa den behörighets- regel som helt allmänt gäller angelägenhet som inte lämpligen kan uppskju- tas. Också i övrigt delar jag de sakkunnigas uppfattning om hur makes behörighet enligt lagrummet bör avgränsas. Jag föreslår därför att den av de sakkunniga framlagda bestämmelsen, efter redaktionell ändring, förs in i lagen som ett första stycke i 12 %.

Ett par remissinstanser har efterlyst ett klarläggande beträffande bety- delsen av god tro hos tredje man. En instans erinrar om att det i förarbetena till det nuvarande lagrummet uttalades att tredje man inte kan åberopa godtrosskydd. Det är emellertid, sägs det i yttrandet, inte säkert att lösningen bör upprätthållas i fråga om kravet på att rättshandlingen skall behövas för familjens underhåll. Detta är en för tredje man alldeles särskilt svårbedömd omständighet, som det inte heller är lätt för den handlande maken att leda i bevis.

' 12 & i det remitterade förslaget svarar mot l4å i propositionsförslaget.

5 kap. 12 Q' GB

• Sida 185
•  Original

Prop. 1978/79:12 . 187

Jag kan instämma i detta uttalande. Om tredje man inte tillerkänns något godtrosskydd kan följden tänkas bli att den rätt, som lagen ger en make som är i behov av medel för familjens försörjning, blir svår att förverkliga. Jag förordar därför en regel med innebörd att de uttag som en make gör av sjuk eller bortavarande makes medel skall vara bindande för den andra maken även om medlen inte behövdes för familjens underhåll, förutsatt att den hos vilken uttaget har skett varken insåg eller borde ha insett hur det förhöll sig härmed. Bestämmelsen bildar ett andra stycke i paragrafen. Jag vill betona att god tro hos tredje maninte botar annan brist i rekvisiten för fullmaktsregelns tillämpning. Någon risk för att den sjuke eller bortavarande makens rättssäkerhet äventyras kan därför inte anses föreligga.

Övriga paragrafer'

Som jag har nämnt i det föregående bör de bestämmelser om s. k. hushållsfullmakt som nu är upptagna i 12 & upphävas. Till följd härav måste också 13 å, som gäller missbruk av behörighet enligt 12 &, upphävas.

I 15 & görs nu en hänvisning till vad som är stadgat om makes släktnamn. Denna bestämmelse har med språklig ändring tagits in som [3 55" i departe- mentsförslaget. Det kan tilläggas att bestämmelserna om bl. a. makes släktnamn f. n. ses över av namnlagsutredningen (Ju 1972:06). Frågan om att låta den förevarande bestämmelsen utgå, vilket de sakkunniga har föreslagit, bör därför lämpligen prövas i ett senare sammanhang. Detta gäller för övrigt även i fråga om motsvarande bestämmelse i 5 kap. 1 & FB om barns släktnamn.

7 kap. 2 5

Som en konsekvens av förslaget att upphäva nuvarande bestämmelser i 5 kap. 12å om hushållsfullmakt har andra stycket fått utgå.

3—5 55

Paragraferna innehåller nu vissa bestämmelser om hustrus ansvar för skuld som avses i 5 kap. 12 &. Även dessa bestämmelser bör upphävas som följd av att institutet hushållsfullmakt slopas.

11 kap. 1 5

Paragrafen innehåller regler om äktenskapsskillnad när båda makarna är överens om att skiljas. Enligt de nuvarande reglerna skall äktenskapsskill- naden föregås av betänketid om någon av makarna är vårdnadshavare för

1I propositionsförslaget har bestämmelserna om hushållsfullmakt och missbruk av sådan fullmakt med redaktionell ändring behållits (5 kap. 12 och 13 åå). 13ä i det remitterade förslaget svarar mot 155 i propositionsförslaget.

5 kap. 13 5', 7 kap. 2 och 3—5 595? samt 11 kap. 1 59 GB

• Sida 186
•  Original

Prop. 1978/79:12 188

barn under 16 år. Kravet på betänketid i dessa fall har införts för att man i barnens intresse så långt möjligt skall förekomma förhastade beslut om skils- mässa.

Med dc nya regler om gemensam vårdnad som trädde i kraft den 1 januari 1977 kan en make i ett äktenskap som står inför sin upplösning ha vårdnaden om barn under 16 är gemensamt med en annan person än sin make. Familjelagssakkunniga framhåller att reglerna om betänketid givetvis bör gälla om barnet bor hos makarna och därigenom har en faktisk gemenskap med styvföräldern. Bor däremot barrtet varaktigt hos den andra föräldern, bör enligt de sakkunniga någon betänketid inte krävas före äktenskapsskillna- den. De sakkunniga har föreslagit att paragrafen omarbetas i enlighet härmed.

Någon erinran mot förslaget har inte förts fram under remissbehandlingen. Jag förordar att det genomförs. I paragrafen bör sålunda föreskrivas att betänketid skall föregå äktenskapsskillnaden om make varaktigt bor tillsam- mans med eget barn under 16 år som står under makens vårdnad.

De gällande bestämmelserna i 1 & innebär att makar som är överens om att skiljas men som inte har vårdnaden om barn under 16 år, inte kan få beslut om betänketid. Om makarna inte är överens om skilsmässa, skall äkten- skapsskillnaden däremot föregås av betänketid (2 5).

De sakkunniga har föreslagit att makar som önskar betänketid skall ha rätt till beslut därom. Förslaget är föranlett av en skrivelse från Sveriges advokatsamfund. Enligt samfundet förekommer det inte sällan att båda makarna inför en äktenskapsskillnad önskar betänketid. För att betänketid skall bestämmas i dessa fall fordras emellenid att en make formellt motsätter sig skilsmässan. Ett sådant förfarande ärcnligt samfundet stötande, menings- löst och onödigt dyrbart. Makarna avstår därför i allmänhet från en välmotiverad betänketid och begär i stället omedelbar skilsmässa.

Dc sakkunniga framhåller att lagens regler inte kan anses vara lämpligt utformade i den mån de leder till :skenbetonade rättegångar. Och om det förekommer att makar som önskar betänketid men som inte vill utnyttja möjligheten att genom bestridande inför domstol erhålla beslut härom i stället väljer omedelbar äktenskapsskillnad, är detta enligt de sakkunniga skäl nog för att införa rätt till betänketid-. även efter gemensam ansökan.

Någon erinran mot förslaget har inte förts fram under remissbehandlingen. Det har uttryckligen tillstyrkts av bl. a. Stockholms tingsrätt. Också för egen del kanjag instämma i vad de sakkunniga har yttrat. Jag föreslår alltså att l & förses med ett tillägg enligt vilket äktenskapsskillnaden skall föregås av betänketid om makarna begär det.

145

I paragrafen regleras frågan om en makes underhållsskyldighet efter äktenskapsskillnad. Den ersätter de bestämmelser som nu ftnns i 14 & första stycket. Ändringarna har utförligt behandlats i den allmänna motiveringen

]] kap. 14 5? GB

• Sida 187
•  Original

Prop. 1978/79:12 189

(avsnitt 5.3.2). 11 kap. 14 5? GB

Första stycket innehåller huvudregeln att varje make efter äktenskaps- skillnad svarar för sin försörjning. Eftersom denna princip i stor utsträckning tillämpas redan nu innebär regeln ingen egentlig saklig nyhet.

Det står givetvis makarna fritt att avtala om underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad även om sådant inte skulle utgå med en strikt tillämpning av denna paragraf, inklusive undantagsreglerna i andra och tredje styckena. Det torde vara vanligt att underhållsbidrag åtminstone för en begränsad tid avtalas som led i en mer omfattande ekonomisk uppgörelse vid vilken den bidragsskyldige får kompensation, t. ex. genom att få behålla vissa tillgångar odelade. Avtalsfriheten innebär också att makarna fritt kan bestämma om t. ex. förfallodagar samt ändra tidigare överenskommelser.

Andra stycket innehåller den undantagsregeln att underhåll till frånskild make kan bestämmas att utgå under en övergångstid. Regeln är bl. a. avsedd att ersätta den bestämmelse som fogades till paragrafen i samband med att hemskillnadsinstitutet avskaffades och som anger att det vid prövningen av underhållsbehovet skall beaktas att make kan ha ett särskilt behov av bidrag för tiden närmast efter äktenskapsskillnaden.

Som de sakkunniga har framhållit har en frånskild person samma rätt som alla andra att få del av samhällets stödinsatser. Den förutvarande makens underhållsskyldighet är av sekundär natur. När underhållsbehovet bedöms. skall alltså hänsyn tas till de sociala förmåner som kan tillkomma den frånskilde maken. Vad särskilt gäller studiestöd kan det dock tänkas att mani det enskilda fallet inte kan kräva att den frånskilde sätter sig i skuld med stora belopp för att få en utbildning som gör en egen försörjning möjlig. ] sådana fall bör det kunna utgå underhållsbidrag under en viss utbildningstid.

En makes underhållsskyldighet är beroende också av hans eller hennes förmåga och omständigheterna i övrigt. De faktiska förhållandena bör i allmänhet vara avgörande. Av de frånskilda makarnas ekonomiska obero- ende följer att var och en av dem i princip har frihet att inom rimliga gränser själv ordna sina arbets- och inkomstförhållanden även om den faktiska möjligheten att betala underhållsbidrag skulle minska. Att en make efter en skilsmässa slutar ett arbete eller på annat sätt sänker sina inkomster i avsikt att undgå betalningsskyldighet mot den förutvarande maken kan dock naturligtvis inte godtas. Den bidragsskyldiges förvärvsförmåga är ju oföränd- rad. Frågan vilken betydelse ett arbetsbyte och liknande har får bedömas med hänsyn till de bakomliggande förhållandena.

För att den underhållsskyldige skall anses ha förmåga att betala under- hållsbidrag får först och främst krävas att han förfogar över större medel än som går åt för hans egen försörjning. Är han försörjningsskyldig mot eget barn. bör också detta förbehållas belopp för sina grundläggande behov innan bidrag till den f. d. maken kan utgå. Att barnens behov har företräde torde med tillräcklig tydlighet kunna utläsas av 7 kap. 3 & FB i dess lydelse enligt departementsförslaget och kräver ingen uttrycklig föreskrift i förevarande paragraf.

• Sida 188
•  Original

Prop. 1978/79:12 190

Underhållsbidrag enligt andra stycket bör bestämmas för viss begränsad tid. Någon tidsgräns har inte angetts i lagen. Liksom de sakkunniga anserjag att frågan lämpar sig bättre för avgörande från fall till fall.

i tredje stucket behandlas de fall då det finns skäl att döma ut underhålls- bidrag för en längre tid än en övergångstid. Förslaget överensstämmer i sak med de sakkunnigas.

1 första hand nämns i stycket fall då makarna har varit gifta under en lång tid och den ena maken efter äktenskapsskillnaden har svårt att försörja sig själv. Den omständigheten att äktenskapet har varat länge får. som de sakkunniga har framhållit. inte vara enbart avgörande. Det måste dessutom föreligga försörjningssvårigheter av mera permanent slag till följd av jämförelsevis hög ålder. brist på utbildning, sjukdom e. d.

I undantagsfall kan underhållsbidrag för längre tid utgå också i andra situationer. För detta krävs synnerliga skäl. Somjag har angett iden allmänna motiveringen bör möjligheten utnyttjas restriktivt.

Utan att det särskilt har sagts gäller naturligtvis att även bidrag som avses i tredje stycket skall bestämmas med hänsyn till den underhållsskyldiges förmåga och övriga omständigheter.

Även underhållsbidrag enligt tredje stycket bör tidsbegränsas där det är möjligt. I andra fall kan det vara meningslöst att med hänsyn till den underhållsberättigades förvärvsförmåga begränsa bidragstiden. En situation då ett tidsbegränsat underhållsbidrag kan komma i fråga är när man känner till en framtida händelse som innebär att behovet av bidrag faller bort. Skulle den framtida händelsen leda till att bidragsbehovet minskar, kan det ibland vara lämpligt att redan på förhand bestämma ett lägre bidrag för tiden efter denna händelse. På detta sätt kan ett jämkningsförfarande undvikas. En framtida rätt till pension kan här nämnas som exempel på en händelse som kan förutses. Att bestämma bidraget till olika belopp kan komma i fråga också av andra skäl. Så t. ex. kan en frånskild make ha ett större behov av bidrag alldeles efter skilsmässan.

l4aä

Första stycket ersätter nuvarande 145 andra stycket och motsvarar 155 första stycket ide sakkunnigas förslag. Som huvudregel gäller att underhålls— bidrag efter äktenskapsskillnad skall utges fortlöpande. dvs. för bestämda perioder. Om det finns särskilda skäl kan underhållsbidraget dock bestämmas till ett engångsbelopp. Bland de omständigheter som domstol vid denna bedömning särskilt har att beakta är den underhållsskyldiges förmögenhets- förhållanden. Något hinder möter inte mot att bestämma både ett engångs- belopp och ett periodiskt bidrag. Makarna har frihet att avtala om hur betalningen skall fullgöras.

I enlighet med vadjag har sagt i den allmänna motiveringen (avsnitt 5.3.4) har den nuvarande bestämmelsen i 145 andra stycket att periodiska bidrag

11 kap. 14 a 5 GB

• Sida 189
•  Original

Prop. 1978/79:12 191

skall upphöra att utgå om den underhållsberättigade gifter om sig tagits bort. Enligt de allmänna bestämmelserna om jämkning skall bidraget dock kunna sättas ned eller helt falla bort om det nya äktenskapet medför en ändring till det bättre i den underhållsberättigades ekonomiska förhållanden. På samma sätt kan bidraget komma att jämkas därför att den underhållsberättigade lever tillsammans med annan under äktenskapsliknande förhållanden.

I andra stycket hänvisas i fråga om den tid för vilken talan om underhålls- bidrag efter äktenskapsskillnad får bifallas eller förfallet bidrag sist kan göras gällande till 5 kap. 7 och 8 55. Bestämmelsen motsvarar 15 & tredje stycket i de

sakkunnigas förslag.

155

Paragrafen innehåller bestämmelser om jämkning av domar och avtal om underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad. Den ersätter nuvarande 15 å och, såvitt gäller underhållsbidrag, även 16 &. Paragrafen överensstämmer i sak med de sakkunnigas förslag till 15 å andra stycket.

Bestämmelserna har i det väsentliga samma innehåll som de föreslagna reglerna om jämkning av underhållsbidrag under äktenskap. Jag hänvisar i första hand till vad jag har anfört om förslaget i den allmänna motiveringen, avsnitt 5.3.5 . [ paragrafen har behållits den nuvarande begränsningen att synnerliga skäl krävs för att periodiska bidrag på grund av ändring i förhållandena skall få höjas utöver det högsta belopp till vilket det tidigare har varit bestämt. Den andra begränsningen som nu gäller, nämligen att det fordras synnerliga skäl för att döma ut bidrag om sådant inte tidigare har skolat utgå. har däremot, som framgår av den allmänna motiveringen, bedömts som överflödig och fått utgå.

Enligt förslaget kan underhållsbidrag jämkas vid ändrade förhållanden utan att krav uppställs på att ändringen skall vara väsentlig. Gällande rätt intar sedan år 1977 samma ståndpunkt. Som jag har framhållit i specialmoti- veringen till 11 kap. 14 å andra stycket bör barns rätt att fåsina grundläggande behov tillgodosedda gå före en förutvarande makes anspråk på underhåll. Detta bör gälla också i fråga om barn som föds efter det att bidrag till maken har bestämts. Ökar den bidragsskyldiges underhållsansvar genom tillkom- sten av ett nytt barn, kan detta alltså vara en anledning attjämka bidraget till den frånskilda maken.

Enbart det förhållandet att den underhållsskyldige gifter om sig bör däremot enligt min mening normalt inte medföra att underhållsbidraget till den frånskilda maken jämkas. Om de samlade ekonomiska resurserna i den nya familjen är små av skäl som makarna inte förmår råda över. börjämkning av bidraget dock kunna komma i fråga. 1 sådana fall får en avvägning göras mellan den bidragsberättigades intresse av fortsatt bidrag och den bidrags- skyldiges nya familjesituation.

]] kap. 15 59 GB

• Sida 190
•  Original

Prop. 1978/79:12 192

165

Hänvisningen i 15 5 till 5 kap. 9 & innebär att de nya reglerna omjämkning av oskäliga avtal blir tillämpliga på avtal om underhållsbidrag efter äkten- skapsskillnad. Den särskilda reglering som f. n. finns i 16 5 på denna punkt har fått utgå. Detta betyder att de nuvarande begränsningarna ijämknings- möjligheterna att underhållsavtalet skall vara träffat före äktenskapsskill- naden och att talan måste väckas inom ett år från äktenskapsskillnaden inte har tagits upp i förslaget.

13 kap. IOä

I paragrafen har gjorts endast en redaktionell ändring med hänsyn till den ändrade paragrafindelningen i 11 kap. GB .

15 kap. 11, 24 och 25 65

Även i dessa paragrafer har redaktionella ändringar gjorts beroende på ändrad paragrafmdelning, i dessa fall i 5 kap. GB.

315

I paragrafen har gjorts en redaktionell ändring på grund av en tidigare paragrafändring i FB.

Overgångsbesrämmelser

lpunkt [ föreskrivs att de föreslagna ändringarna skall träda i kraft den 1 juli 1979.

De nya bestämmelserna om underhåll tillämpas från ikraftträdandet även om äktenskapet har ingåtts dessförinnan. Att man nu exempelvis upphäver bestämmelsen om att make under särskilda förhållanden inte har rätt att få pengar av den andre för personliga eller gemensamma utgifter får på samma sätt omedelbar verkan också i ett äldre äktenskap.

Med de nya bestämmelserna blir det möjligt fören make att få ut underhåll för förfluten tid, även om maken har försuttit rätten enligt 5 kap. 6 & i den äldre lydelsen att begära ersättning för tid som har gått.

Av punkt 1 följer vidare att de nya. bestämmelserna om betänketid i 11 kap. 1 & skall tillämpas omedelbart.

I departementsförslaget har de äldre bestämmelserna om den s. k. hushållsfullmakten (5 kap. 12 &) upphävts. Har någon med stöd av den

11 kap. 16 5, 13 kap. 10 5 och 15 kap. 11,24, 25 och 31 55 GB: övergångsbest.

• Sida 191
•  Original

Prop. 1978/79:12 193

bestämmelsen före ikraftträdandet förpliktat sin make får enligt punkt 2 rättshandlingen göras gällande enligt de äldre bestämmelserna. Detsamma gäller i fråga om äldre bestämmelserna i 5 kap. 145 om behörighet att företräda den andra maken. 1 de fall 5 kap. 12 å i äldre lydelse fortfarande kan göras gällande blir också de upphävda bestämmelserna i 7 kap. 25 andra stycket samt 3—5 55 om hustrus ansvar för skuld tillämpliga i fråga om skuld som makarna har ådragit sig.

1 förtydligande syfte har i andra punkten också föreskrivits att de nya bestämmelserna i 5 kap. 12 å andra stycket om verkan av god tro hos tredje man gäller endast i fråga om sådan rättshandling som har företagits efter ikraftträdandet.

1 punkt 3 har tagits in en bestämmelse som motsvarar punkt 3 i övergångsbestämmelserna till förslaget till lag om ändring i FB. Mål om underhåll som är anhängigt vid ikraftträdandet skall sålunda prövas enligt äldre lag.

Av samma skäl som har åberopats till stöd för punkten 4 i övergångsbe- stämmelserna till lagen om ändring i FB föreskrivs i punkt 4 att talan om underhållsbidrag som har väckts före utgången _av år 1979 utan hinder av 5 kap. 7 åoch llkap. 14 a 5 andra stycket i nya lydelsen får bifallas förlängre tid tillbaka än tre år före den dag då talan väcktes, i den mån inte fordran på bidraget skulle ha preskriberats enligt äldre bestämmelser.

Enligt punkt 5' skall bidragsskyldighet som har bestämts enligt äldre bestämmelser bestå enligt vad som följer av domen eller avtalet. Även denna föreskrift har motsvarighet i övergångsbestämmelserna till FB (punkt 5).

Enligt 11 kap. 14 å andra stycket i dess äldre lydelse skall underhållsbidrag till make efter äktenskapsskillnad inte utgå vidare, om den underhållsberät- tigade maken gifter om sig. Denna verkan av ett omgifte har inte behållits i departementsförslaget. Även i de fall då bidragsskyldigheten i äldre dom eller avtal inte har begränsats till att gälla så länge den bidragsberättigade maken lever ogift. bör emellertid 11 kap. 14å andra stycket i dess äldre lydelse fortfarande iakttas. En bestämmelse om detta återfinns i andra meningen av punkt 5. Någon möjlighet att med stöd av bestämmelserna om jämkning få bidrag även för tiden efter ett omgifte finns inte.

1 punkt 6' har förts in en bestämmelse som motsvarar punkten 6 i övergångsbestämmelserna till förslaget till lag om ändring i FB. Detta betyder att även bidragsskyldighet enligt GB som har bestämts enligt äldre bestäm- melser skall fullgöras enligt de nya bestämmelserna. De nya reglerna om treårig preskription blir alltså tillämpliga även i fråga om underhållsbidrag enligt denna balk, men den underhållsberättigade har genom en särskild föreskrift fått en frist intill utgången av år 1979 för att kräva ut äldre, obetalda bidrag.

Av punkt 7' följer att de nya bestämmelserna om jämkning gäller även när bidragsskyldigheten har bestämts enligt äldre bestämmelser. De nya bestäm- melserna omjämkning av oskäliga avtal (5 kap. 9 & andra stycket och 11 kap.

IPunkterna 5. 6 och 7 i det remitterade förslaget svarar mot resp. 6. 7 och 8 i propositionsförslaget.

Övergångsbest. GB

• Sida 192
•  Original

Prop. 1978/79:12 194

15 &) gäller även i de fall maken skulle ha förlorat sin rätt enligt 11 kap. 16 å i dess äldre lydelse att påkallajämkning av avtalet. Angående skälen för denna ståndpunkt, som avviker från de sakkunnigas, hänvisas till specialmotive- ringen till punkt 7 i övergångsbestämmelserna till FB.

I stort sett har äldre bestämmelser motsvarighet i den nya lagen men i 5 kap. har större omdispositioner skett. 1 den mån hänvisning förekommer i annan lag eller författning skall enligt punkt 8' i stället den nya bestämmelsen tillämpas.

7.3 Förslaget till lag om ändring i ärvdabalken

l 7 kap. 6 & och 8 kap. ÄB finns bestämmelser som gäller underhållsbidrag ur kvarlåtenskap. Av skäl som har redovisats i den allmänna motiveringen (avsnitt 5.2.1) föreslås att dessa bestämmelser upphävs.

Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1979. I enlighet med vad som allmänt brukar iakttas vid ändringar i arvslagstiftningen föreslås att de upphävda bestämmelserna fortfarande skall tillämpas om dödsfallet har inträffat före ikraftträdandet. Har arvlåtaren avlidit först därefter men före ikraftträdandet genom testamente meddelat förordnande som avses i 8 kap. 2 &, får förordnandet anses som ett vanligt testamentariskt förordnande på vilket de upphävda bestämmelserna inte skall tillämpas.

[ 8 kap. ÄB har redan tidigare bl. a. 10 & upphävts (SFS l969:621). 1 paragrafen togs upp det fallet att en far hade avlidit och efterlämnat ett barn. vars mor han inte hade varit gift med, med äldre terminologi ett barn utom äktenskap. Ofta saknade ett sådant barn arvsrätt efter sin far. Om så var fallet, hade barnet enligt 105 rätt att ur behållningen i boet få ut ett belopp som skulle motsvara vad som behövdes för att faderns underhållsskyldighet mot barnet för framtiden skulle fullgöras. 1 paragrafen reglerades denna rätt närmare.

Paragrafen upphävdes i samband med att lika arvsrätt för alla barn infördes år 1969. Barn utom äktenskap som är födda före den 1 januari 1970 ärver dock sin far och hans släkt endast om särskilda förutsättningar är uppfyllda, såvida inte arvsrätt förelåg redan enligt äldre rätt. se punkt 3 av övergångsbestäm- melserna till lagen(l969:621)om ändring i ärvdabalken. Enligt punkt 4 i dessa övergångsbestämmelser gäller8 kap. 10 & ÄB fortfarande i fråga om barn som enligt punkt 3 inte har arvsrätt. Som de sakkunniga har föreslagit bör denna övergångsbestämmelse fortfarande gälla. Någon särskild föreskrift härom i övergångsbestämmelserna till den nu aktuella lagen om ändring i ÄB är i och för sig inte behövlig. [ de fall då 8 kap. 10 & ÄB alltjämt kommer att tillämpas kan emellertid också 7 kap. 6 & ÄB aktualiseras. I denna paragraf föreskrivs att när ett barn har rätt till underhållsbidrag ur kvarlåtenskapen, hänsyn inte skall tas till detta när bröstarvin ges laglott bestäms. Genom en särskild övergångsbestämmelse till förevarande lag har angetts att paragrafen över- gångsvis gäller vid tillämpningen av 8 kap. 10 å.ÄB.

lPunkt 8 i det remitterade förslaget svarar mot punkt 9 i propositionsförslaget.

Ärvdabalken

• Sida 193
•  Original

Prop. 1978/79:12 195

Att övriga bestämmelser i ÄB om underhållsbidrag ur kvarlåtenskap upphävs får betydelse för den fortsatta tillämpningen av 8 kap. 10 å i de fall denna kommer i fråga. När det i paragrafen sägs att barnet inte får erhålla större del av behållningen i boet än det skulle fått om det hade varit av äktenskaplig börd, kommer denna begränsning i fortsättningen att hänföra sig endast till reglerna om arv, inte dessutom till reglerna i 8 kap. 1 & ÄB om underhållsbidrag ur kvarlåtenskap (se betänkandet s. 148).

7.4 Förslaget till lag om ändring i utsökningslagen (1877:31 s. 1)

Enligt 54 a 5 första stycket utsökningslagen i nuvarande lydelse får utmätning ske på grund av skriftlig, bevittnad förbindelse att betala bl. a. bidrag på grund av underhållsskyldighet enligt GB eller FB. Utmätning får dock inte äga rum om det är fråga om underhållsbidrag till make, såvida inte makarna under den tid bidraget avser levde och alltjämt lever åtskilda på grund av söndring eller efter hemskillnad.

lnskränkningen i rätten till utmätning för bidrag till make har till syfte att förekomma att makarna skapar skenfordringar och tillgriper exekutiva åtgärder för att hindra utmätning för utomståendes fordringar. Förbudet mot utmätning för underhållsbidrag till make anses, i de fall som regleras i nuvarande 5 kap. 2—6 åå GB, omfatta allt som hör till familjens underhåll, dvs. även underhåll till barn (SOU 1961:53 s. 45).

Som jag tidigare har föreslagit bör bestämmelserna om underhållsbidrag till barn i sin helhet regleras i FB. För att undantagsbestämmelsen i 54 a åskall ha kvar samma räckvidd som hittills har i departementsförslaget angetts att begränsningen gäller bidrag som skall utges till gäldenärens make för dennes egen del eller för makarnas barn. Vidare har kravet på att makarna skall ha levt isär under den tid bidraget avser och även vid den tidpunkt när utmätning skall äga rum anpassats efter den terminologi som har använts i departementsförslagets 5 kap. 6 & GB. Slutligen har - i enlighet med vadjag i lagrådsremissen den 16 mars 1978 med förslag till utsökningsbalk har förordat i fråga om motsvarande bestämmelse i 4 kap. 2 & utsökningsbalken- rekvisiten ”söndring” och "hemskillnad" utgått som förutsättning för att utmätning skall kunna ske för underhållsbidrag till make.

Enligt den föreslagna lydelsen kommer sålunda utmätning — när fråga är om skriftlig förbindelse — att kunna äga rum för bidrag som skall utges till gäldenärens make för makens egen del eller för makarnas barn endast om makarna inte bodde varaktigt tillsammans under den tid bidraget avser och de alltjämt när utmätningen skall ske inte bor varaktigt tillsammans. Paragrafen utesluter inte att annan än gäldenärens make kan få utmätning för bidrag till barnet. 1 de sällsynta fall då bidragsförskott enligt de ändrade bestämmelser. som jag har förordat, har lämnats till ett barn med gifta föräldrar är försäkringskassan således inte förhindrad att genom utmätning

Utsöknings- lagen

• Sida 194
•  Original

Prop. 1978/79:12 196

söka åter de bidrag som gäldenären har haft att betala, även om gäldenären Barnavårdslagen; och dennes make skulle ha flyttat samman när utmätning begärs. 1 ; Lagen om 1 departementsförslaget har paragrafens nuvarande andra stycke utgått. 1 bidragsförskott detta stycke finns f. n. bestämmelser om utmätning i de fall då underhålls- (BfSk'L) bidraget har förfallit till betalning; tidigare än tre år innan ansökningen gjordes. Med hänsyn till att preskriptionstiden för fordran på underhållsbi- drag som har förfallit till betalning föreslås förkortad till tre år (se avsnitt 5.2.8 och 5.3.6 i den allmänna motiveringen) saknar bestämmelsen betydelse för framtiden. Som framgår av punkten 6 av övergångsbestämmelserna till FB och GB föreslås att bestämmelsen om den förkortade preskriptionstiden blir fullt ut tillämplig i fråga om äldre underhållsbidrag den 1 januari 1980. Bestämmelserna i andra stycket bör därför gälla till utgången av år 1979. _1 övrigt bör den föreslagna ändringen i 54 aå träda i kraft den 1 juli 1979.

7.5 Förslaget till lag om ändring i barnavårdslagen(1960:97)

1 7 & tredje stycket har gjorts vissa redaktionella ändringar med hänsyn till ändringarna i 7 kap. FB.

7.6 Förslaget till lag om ändring i. lagen ( 1964:143 ) om bidragsförskott 1 &

Paragrafen innehåller de allmänna förutsättningarna för bidragsförskott. Ändringarna i paragrafen har förartletts av de regler om bidragsförskott vid gemensam vårdnad som jag har förordat i den allmänna motiveringen (avsnitt 5.2.2). I samband därmed har paragrafen underkastats vissa redak- tionella jämkningar i övrigt.

lförsta stycket anges lagens tillämpningsområde." Sålunda föreskrivs att bidragsförskott av allmänna medel lämnas till barn som är bosatt häri landet. Är barnet inte svensk medborgare. tillämpas dock lagen endast om också barnets vårdnadshavare är bosatt här i landet och antingen denne eller barnet Vistas här sedan minst sex månader. 1 fall då barnet står under båda föräldrarnas vårdnad avser föreskriften om vårdnadshavare den av föräld- rarna som varaktigt bor tillsammans med barnet. Detta framgår av tredje stycket.

Bestämmelserna i första stycket har hämtats från de nuvarande första och andra styckena. Någon ändring i sak i förhållande till de nuvarande bestämmelserna avses ej.

1 andra stycket regleras i vilka fall bidragsförskott kan lämnas. Liksom f. n. lämnas bidragsförskott, om ingen av föräldrarna eller endast en av dem har vårdnaden om barnet. Bidragsförskott lämnas då i förhållande till förälder som inte har vårdnaden om barnet. Ett undantag gäller dock för det fall att denna förälder varaktigt bor tillsammans med barnet. Detta undantag har f. n. sin motsvarighet i 2 & a.

• Sida 195
•  Original

Prop. 1978/79:12 ' 197

En nyhet är att bidragsförskott också lämnas, om båda föräldrarna har vårdnaden om barnet gemensamt men barnet varaktigt bor tillsammans med endast en av dem. Bidragsförskott utges då i förhållande till den förälder som barnet inte bor hos. Bidragsförskott lämnas däremot inte, om barnet varaktigt bor hos annan än föräldrarna, t. ex. hos någon släkting eller hos fosterför- äldrar.

En gemensam förutsättning för bidragsförskott är alltså att barnet inte varaktigt bor tillsammans med förälder i förhållande till vilken bidragsför- skott skall lämnas. Vid bedömningen av bosättningsfrågan bör försäkrings- kassan som regel kunna utgå från att barnet är varaktigt bosatt där det är kyrkobokfört. lbland kan dock omständigheterna kring barnets bosättning behöva utredas närmare. Som jag har sagt i specialmotiveringen till 7 kap. 2 & FB i fråga om de motsvarande problem som uppkommer vid tillämpningen av den paragrafen får bosättningsfrågan då avgöras med beaktande av den tid som barnet faktiskt vistas hos resp. förälder och andra omständigheter, t. ex. var barnet förvarar sina tillhörigheter.

Att föräldrarna lever på skilda håll under ibland t.o.m. ganska långa perioder innebär inte med nödvändighet att sammanlevnaden kan anses ha hävts. Om den ena föräldern på grund av sitt arbete bor på annat håll men regelbundet besöker familjen, får föräldern alltjämt anses varaktigt bosatt där familjen bor. Detsamma gäller om föräldern är intagen på t. ex. kriminal- vårdsanstalt men har för avsikt att åter flytta samman med familjen efter avtjänat straff. Detta överensstämmer med praxis vid tillämpningen av 2 & ai dess nuvarande lydelse. Liksom när det gäller att bedöma var barnet kan anses varaktigt bosatt kan kyrkobokföringen tjäna till ledning också vid bedömningen om föräldrarna lever tillsammans eller ej.

Bidragsförskott kan i vissa fall lämnas även när föräldrarna är gifta med varandra. Ett praktiskt fall är att föräldrarna lever åtskilda under betänketid som föregår dom på äktenskapsskillnad. Bidragsförskott kan då utges vare sig den gemensamma vårdnaden har upplösts eller inte. 1 övrigt torde det emellertid höra till sällsyntheterna att gifta föräldrar lever åtskilda under sådana förhållanden att bidragsförskott kan utgå. Vid ansökan om bidrags- förskott i ett sådant fall bör försäkringskassan därför alltid ägna denna fråga särskild uppmärksamhet.

Förutsättningarna för bidragsförskott enligt andra stycket motsvarar dem som gäller för skyldigheten att utge underhållsbidrag enligt 7 kap. 2 & FB. ] princip måste också ett underhållsbidrag ha fastställts genom dom eller avtal för att bidragsförskott skall lämnas (se 2 åa i dess nya lydelse). Det kan dock hända att den som är bidragsskyldig enligt FB saknar förmåga att utge underhållsbidrag. Att sådant bidrag då inte har fastställts inverkar inte på möjligheterna att få bidragsförskott. Förskottet utges även i detta fall i förhållande till den förälder som i princip är bidragsskyldig enligt FB.

l bidragsförskottslagen talas på flera ställen om den underhållsskyldige. Enligt tredje stycket avses med detta uttryck den förälder i förhållande till

1 5 stktL

• Sida 196
•  Original

Prop. 1978/79:12 ' 198

vilken bidragsförskott utgår. Det är alltså denna förälder som enligt 15 & kan krävas på utgivna förskott till den del de motsvarar det underhållsbidrag som har fastställts.

I tredje stycket återfinns även den tidigare nämnda bestämmelsen att vad som sägs i bidragsförskottslagen om vårdnadshavare gäller, i fall då barnet står under båda föräldrarnas vårdnad, den av föräldrarna som varaktigt bor tillsammans med barnet.

25

Paragrafen innehåller vissa undantag från rätten till bidragsförskott. Den kompletteras av 4 & fjärde stycket och 4 a &, vilka bestämmelser innebär att bidragsförskott i vissa fall lämnas med lägre belopp än som följer av huvudreglerna i 4å första — tredje styckena.

1 punkta föreskrivs f.n. att bidragsförskott inte utgår, om barnet bor tillsammans med den underhållsskyldige. En motsvarande förutsättning gäller enligt förslaget i 1 5, och den nuvarande föreskriften i punkt a kan därför utgå. Av redaktionella skäl har i stället den bestämmelse som f. n. finns i punkt d förts över i oförändrat skick till punkt a.

Punkt b och punkt 0 har behållits oförändrade. 1 punkt d återfinns den nya bestämmelse som enligt vad jag har förordat i den allmänna motiveringen ( avsnitt 5.2.2 ) gör det möjligt att vägra bidrags- förskott, om barnet av annat skä"; än som anges i de tidigare punkterna uppenbarligen saknar behov av bidragsförskott. Bestämmelsen avser i första hand att förhindra att de nya reglerna om bidragsförskott vid gemensam vårdnad ger större förmåner än som är befogat med hänsyn till syftet med reglerna. Bestämmelsen har dock getts generell räckvidd och kan alltså tillämpas även i andra fall när det inte finns någon anledning att samhället ingriper med stöd i form av bidragsförskott.

Ett fall då bestämmelsen blir tillämplig är då barnet genom egna inkomster helt försörjer sig självt. Barnet har i denna situation inte rätt till underhåll enligt 7 kap. 1 & FB, och det är då rimligt att det inte heller har rätt till bidragsförskott.

Även annars då bidragsförskott framstår som klart obehövligt kan sådant förskott vägras med stöd av bestämmelsen. Här åsyftas främst fall då någon tvekan inte kan råda om att den av föräldrarna som barnet anges bo hos och som därför inte är bidragspliktig utan vidare kan svara för barnets underhåll, eventuellt med tillskott av medel från barnets egna tillgångar. I vissa fall bör hänsyn också kunna tas till vad föräldrarna sammanlagt kan bidra med. Detta kan resultera i att något utfyllnadsbidrag inte bör utgå. En hållpunkt för bedömning av barnets behov av bidragsförskott finns i 4 5 andra stycket, som innebär att förskottet utgör 60 procent av basbeloppet per år, dvs. f. n. 630 kr. i månaden, i fall då förskott utges i förhållande till båda föräldrarna. Disponerar den förälder som för barnets räkning skulle uppbära bidragsförskottet medel

2 &" BjivktL

• Sida 197
•  Original

Prop. 1978/79:12 199

som kan tas i anspråk för barnets underhåll och som klart överstiger nämnda belopp, bör något bidragsförskott rimligen inte lämnas.—När det gäller att bedöma förälderns bidragsförmåga, kan de riktlinjer tillämpas som bör tjäna till ledning för beräkning av underhållsbidrag. Det betyder bl. a. att föräldern självfallet bör tillgodoräknas vissa förbehållsbelopp för underhåll åt sig själv och sin familj.

Den föreslagna bestämmelsen innebär dock inte att försäkringskassan i varje ärende måste göra en ingående undersökning av barnets behov av bidragsförskott. Bestämmelsen är i första hand till för att förhindra missbruk och behöver därför inte aktualiseras rutinmässigt. Endast ifall omständighe- terna pekar på att behov av bidragsförskott kan saknas, behöver någon närmare utredning företas. En sådan omständighet kan vara att underhålls— bidraget är bestämt till ett lågt belopp fastän den bidragsskyldiges ekonomi inte tycks vara påtagligt svag. Det låga bidraget kan förklaras av att den andra föräldern har ansetts ha så god ekonomi att han eller hon bör bära större delen av underhållsansvaret. I så fall kan det tänkas att något behov av bidrags- förskott inte föreligger. Det kan över huvud taget finnas anledning att närmare undersöka föräldrarnas ekonomiska förhållanden i fall då de har gemensam vårdnad om barnet och den av dem som barnet inte bor hos saknar inkomst eller har en mycket låg sådan. Som jag har sagt i den allmänna motiveringen finns det nämligen en risk för att föräldrarna låter barnet varaktigt bo hos den av dem som har den bästa ekonomin enbart i syfte att få så stora fördelar av bidragsförskottet som möjligt.

Med förutsättningarna för bestämmelsens tillämplighet sammanhänger att den inte utgör någon jämkningsregel som innebär att barnets exakta behov måste fastställas. Som jag har sagt i den allmänna motiveringen står valet mellan att i uppenbara fall helt vägra bidragsförskott och att i andra fall tillerkänna barnet fullt bidragsförskott.

Bestämmelsen i punkt d får ses som ett provisorium i avvaktan på den översyn av bidragsförskottssystemet som f. n. pågår inom utredningen angående stödet till särlevande föräldrar.

4.5

Enligt fjärde stycket i gällande rätt utgår bidragsförskott inte med högre belopp än det underhållsbidrag som har bestämts, om vårdnadshavaren uppenbarligen utan giltigt skäl underlåter att vidta eller medverka till åtgärder för att få underhållsbidraget höjt.

Tidigare har föreslagits att utgångspunkten i fråga om avtal om under- hållsbidrag bör vara att avtalet är bindande för båda parter. Med en sådan utgångspunkt har det inte ansetts möjligt att ha kvar den gällande bestäm- melsen. Å andra sidan har det inte heller ansetts möjligt att låta parterna med bibehållen rätt till bidragsförskott fritt bestämma underhållsbidragets storlek. Detta skulle kunna locka till sådana avtal att försäkringskassorna inte kunde

4 59 stktL

• Sida 198
•  Original

Prop. 1978/79:12 200

göra gällande de återkrav mot den underhållsskyldige som denne rätteligen borde betala. Som framgår av den allmänna motiveringen ( avsnitt 5.2.6 ) har det inte ansetts lämpligt att nu pröva frågan om att införa talerätt för försäkringskassorna vid avtal och rättegång om underhållsbidrag upp till bidragsförskottsnivån.

Med utgångspunkt iatt avtal om underhållsbidrag och process i sådan fråga fortfarande är en sak över vilken partema råder föreskrivs enligt förslaget i fjärde stycket att bidragsförskott inte utgår med högre belopp än det underhållsbidrag som har blivit fastställt, om bidraget uppenbarligen under- stiger vad den underhållsskyldige bör erlägga i bidrag. Av det tidigare presenterade förslaget till 7 kap. 10 å andra stycket FB framgår att den part som har träffat ett oskäligt avtal har möjlighet att få avtalet jämkat. Om avtalet inte är oskäligt men bidraget ändå uppenbart understiger vad den underhållsskyldige bör bidra med, kan det knappast finnas något att erinra mot den föreslagna spärregeln för att förhindra missbruk av rätten till bidragsförskott. Av förslaget till ändring av 7 kap. 105 FB följer vidare att, liksom idag, jämkning av dom eller avtal om underhållsbidrag kan komma i fråga om ändring i förhållandena föranleder det. En underhållsberättigad som underlåter att begära höjning av ett underhållsbidrag när detta efter ändring i förhållandena uppenbarligen understiger vad som bör utgå riskerar att bidragsförskott inte kommer att lämnas med högre belopp än underhållsbi- draget.

Paragrafens utformning gör att det kan förväntas att försäkringskassorna endast mera sällan får anledning att tillämpa bestämmelsen. Det får ankomma på riksförsäkringsverket att ange vissa riktlinjer för bestämmel- sens tillämpning. Har avtal om underhållsbidag kommit till under medverkan av barnavårdsnämnd torde det i allmänhet inte finnas anledning att ifrågasätta att ett alltför lågt bidrag har blivit bestämt: en annan sak är att bidraget på grund av ändring i förhållandena kunde behöva höjas. Många gånger bör försäkringskassan kunna ge den underhållsberättigade skälig tid att få en ändring av underhållsbidraget till stånd innan beslut om bidrags- förskott enligt 45 fjärde stycket fattas.

Fjärde stycket kan inte tillämpas om något underhållsbidrag inte har fastställts. 1 så fall kan emellertid 2 %& a enligt förslaget åberopas till stöd för att bidragsförskott inte skall lämnas. Ett påstående att bidrag inte har bestämts därför att den bidragsskyldige helt saknar bidragsförmåga får alltså prövas enligt denna punkt. Bedömningen bliri princip densamma som den som görs enligt 4 & fjärde stycket.

lbland kan underhållsbidraget ha bestämts till ett påfallande lågt belopp utan att det finns fog för att hävda att bidraget understiger vad den bidragsskyldige bör betala. Det kan emellertid hända att bidragsförskott i sådana fall ändå inte skall utges. Ett sådant fall har berörts i kommentaren till 2 5 (1. Ett annat behandlas i första stycket i den nyinsatta 4 a &. Enligt detta stycke kan också resultatet bli att förskott sätts ner.

4 5? stktL

• Sida 199
•  Original

Prop. 1978/79:12 . 201

Gällande rätt innebär uppenbarligen att det i fall som åsyftas i fjärde stycket 4 a 5 3]??le inte skall utgå något utfyllnadsbidrag enligt tredje stycket, dvs. ett bidrag som utgör skillnaden mellan fullt bidragsförskott och underhållsbidraget. Detta har i förslaget klargjorts genom ett tillägg i fjärde stycket.

4aå

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om reducering av bidragsförskott.

Första stycket behandlar det fallet att den underhållsskyldige i väsentlig mån fullgör sin underhållsskyldighet genom att ha barnet hos sig och att underhållsbidraget på grund härav har fastställts till ett lägre belopp än som annars skulle ha utgått. Detta fall skiljer sig alltså från det som behandlas i 4 & fjärde stycket, nämligen att underhållsbidraget uppenbarligen understiger vad den underhållsskyldige bör erlägga i bidrag. När underhållsskyldigheten delvis fullgörs genom att den underhållsskyldige har barnet hos sig skall bidragsförskottet inte, som enligt 45 fjärde stycket, sättas ned till det fastställda underhållsbidraget. ] stället skall bidragsförskottet minskas med belopp som svarar mot den del av underhållsskyldigheten som fullgörs genom att barnet vistas hos den underhållsskyldige. Från kortare vistelser under veckoslut e. (1. skall dock bortses. Hänsyn skall som sagt tas bara till vistelser som innebär att underhållsskyldigheten i väsentlig mån fullgörs på detta sätt.

Somjag har sagt i specialmotiveringen till 7 kap. 4 & tredje stycket FB är det önskvärt att det när ett underhållsbidrag fastställs anges i domen eller avtalet om hänsyn har tagits till att barnet tidvis vistas hos den underhållsskyldige. I den mån underhållsbidraget har fastställts på detta sätt i äldre domar eller avtal torde detta dock mera sällan framgå av domen eller avtalet. Man måste också räkna med att det även i fortsättningen kan förekomma avtal som inte innehåller någon erinran om den hänsyn som har tagits till den underhålls- skyldiges direkta utgifter för barnet. Om underhållsbidraget i dessa fall avsevärt understiger vad som skulle ha utgetts enligt de riktlinjer för bestämmande av bidragen som jag har förordat i den allmänna motiveringen, torde det i första hand bli aktuellt för försäkringskassan att överväga att sänka bidragsförskottet med stöd av 4 & fjärde stycket. Parterna i bidragsförskotts- ärendet kan emellertid då invända att underhållsbidraget har fastställts till ett så lågt belopp därför att barnet tidvis vistas hos den underhållsskyldige. Godtas denna invändning, bör bidragsförskottet alltså'i stället minskas med stöd av 4 a & första stycket. Minskningen sker då med det belopp som utgör skillnaden mellan den totala underhållsskyldigheten. beräknad enligt de riktlinjer jag nyss nämnde, och det fastställda underhållsbidraget.

När bidragsförskottet skall minskas enligt förevarande stycke får man skilja mellan två fall. Det ena fallet är att den underhållsskyldige inte betalar det fastställda underhållsbidraget. Enligt 4å första stycket utgör ett helt

• Sida 200
•  Original

Prop. 1978/79:12 202

bidragsförskott då 40 "lö av basbeloppet räknat för ett år, dvs. f. n. 420 kr. i månaden. Detta belopp minskas med den delav underhållsskyldigheten som fullgörs genom att barnet vistas hos den underhållsskyldige. Om denna del kan uppskattas till 150 kr. i månaden, lämnas alltså bidragförskott med 270 kr. oavsett hur stort det fastställda underhållsbidraget är. Det andra fallet är att den underhållsskyldige betalar det fastställda underhållsbidraget. Om detta uppgår till 200 kr. i månaden, utgör det 5. k. utfyllnadsbidraget enligt 4 & tredje stycket (420-200 =) 220 kr. Efter avdrag för värdet av den underhålls- skyldiges insatser för barnet under vistelseperioderna, 150 kr. , utgår bidrags- förskott i detta fall med 70 kr.

Någon gång kan det förekomma att barnet vistas hos den underhållsskyl- dige i så avsevärd omfattning att något underhållsbidrag över huvud taget inte fastställs. I ett sådant fall minskas bidragsförskottet med belopp som motsvarar det underhåll som skulle ha fastställts om barnet inte alls hade vistats hos den underhållsskyldige.

Sedan ett bidragsförskott har minskats med stöd av första stycket, kan avdraget behöva justeras tid efter annan med hänsyn till att det belopp som den underhållsskyldiges insatser för barnet under vistelseperioderna kan uppskattas till ökar i takt med penningvärdesförsämringen.

1 andra stycket regleras det fallet att den underhållsskyldige har rätt till avdrag på underhållsbidraget enligt 7 kap. 45 FB därför att han har haft barnet hos sig. Av 15 & framgår att sådant avdrag under vissa förutsättningar skall beaktas vid återkrav mot den underhållsskyldige för lämnade bidrags- förskott. Beslut i denna fråga fattas av den försäkringskassa som enligt 15 5 har att utöva återkravet. Om det är en annan kassa som enligt Så andra stycket beslutar om bidragsförskott, skall denna kassa omgående underrättas om avdragsbeslutet. När bidragsförskott härefter betalas, skall det enligt andra stycket i förevarande paragraf minskas med belopp som enligt tidigare beslut skall beaktas vid återkravet. Det är inget som hindrar att nedsättningen av bidragsförskottet slås ut över flera månader. På så sätt kan ett avdrag göras mindre kännbart för den bidragsberättigade.

7å

Den hänvisning som f. n. finns i första och andra styckena till 2 _5 a har tagits bort som följd av att den nuvarande 2 åå har utgått i förslaget. I stället har tagits in en hänvisning till den föreslagna bestämmelsen i 2 & d.

155

Paragrafen handlar om försäkringskassans rätt att kräva tillbaka lämnade bidragsförskott från den underhållsskyldige.

Första stycket motsvarar nuvarande 15 &. l förtydligande syfte har dock föreskrivits att försäkringskassan inträder i barnets rätt till underhållsbidrag

7 och 15 55 BjisktL

• Sida 201
•  Original

Prop. 1978/79:12 203

endast intill belopp som har lämnats i bidragsförskott. Givetvis har det aldrig varit meningen att den underhållsskyldige skulle behöva betala mer till försäkringskassan än som motsvarar de lämnade bidragsförskotten.

Att försäkringskassan inträder i barnets rätt till underhållsbidrag enligt första stycket innebär att kassan inte får större rätt än barnet självt har gentemot den underhållsskyldige. Försäkringskassan skall alltså i princip beakta avdrag på underhållsbidraget som den underhållsskyldige har rätt till enligt 7 kap. 45 FB därför att han har haft barnet hos sig. Denna princip modifieras dock något genom andra och tredje styckena.

Om underhållsbidraget överstiger bidragsförskottet, bör avdraget fördelas proportionellt mellan bidragsförskottet och det överskjutande underhållsbi- draget. Enklast räknar man ut avdraget vid återbetalning av bidragsförskott genom att direkt tillämpa regeln om avdrag med viss kvotdel, vanligen 1/40, för varje dag av vistelsen på den del av underhållsbidraget som svarar mot bidragsförskottet.

Enligt andra stycket skall den underhållsskyldige när han vill att ett avdrag skall beaktas vid återkrav av bidragsförskott anmäla detta till försäkrings- kassan inom tre månader från utgången av den kalendermånad då vistelsen upphörde. Underlåter han det, förlorar han rätten att åberopa avdraget gentemot försäkringskassan.

För att avdraget skall kunna beaktas krävs vidare att den underhållsskyl- dige styrker att han har haft barnet hos sig under den tid som avdraget avser. Normalt bör detta ske genom att han vid sin anmälan om detta avdrag företer ett intyg från den andra föräldern om barnets vistelse. Kan detta inte ske, t. ex. därför att den andra föräldern vägrar att utfärda ett sådant intyg, får vistelsen emellertid styrkas på annat sätt, exempelvis genom intyg av grannar e. d. 1 ett sådant fall måste försäkringskassan bereda den andra föräldern" tillfälle att yttra sig innan beslut fattas om avdraget.

Det är angeläget att föräldrarna noga informeras om vad som skall iakttas för att avdraget skall beaktas av försäkringskassan. 1 samband med att beslut meddelas om bidragsförskott bör kassan tillställa den underhållsskyldige formulär till anmälan om avdrag och till intyg av den andra föräldern om barnets vistelse.

Den underhållsskyldiges anmälan att han vill att avdraget skall beaktas vid återkrav mot honom skall göras hos den försäkringskassa som avses i första stycket. Denna kassa meddelar beslut i frågan. Styrker den underhållsskyl- dige sin rätt till avdrag bör avdraget i första hand göras på den äldsta fordran som kassan har mot den underhållsskyldige, på samma sätt som gäller i fråga om frivilliga inbetalningar av underhållsbidrag till försäkringskassan enligt 55 första stycket riksförsäkringsverkets kungörelse (RFFS 1977zl4) om tillämpning av bidragsförskottslagen. Har den underhållsskyldige inga skulder till försäkringskassan, får avdraget göras vid närmast följande tillfälle som försäkringskassan återkräver ett lämnat bidragsförskott.

Även i fall då bidragsförskotten tas ut genom införsel bör beslut om avdrag"

15 9" stktL

• Sida 202
•  Original

Prop. 1978/79:12 204

i första hand fattas av försäkringskassan. invänder den underhållsskyldige i införselmålet att hans skuld skall reduceras därför att han har haft barnet hos sig, bör utmätningsmannen alltså avvakta försäkringskassans beslut i denna fråga innan han själv tar ställning i saken. Den underhållsskyldiges invändning till utmätningsmannen bör i sådant fall tillgodoräknas honom som en anmälan till försäkringskassan enligt andra stycket i denna para- graf.

Om detär en annan försäkringskassa som utbetalarbidragsförskott än som fattar beslut i avdragsfrågan, bör den kassa som betalar bidragsförskott omgående underrättas om avdragsbeslutet. Enligt 4 aå andra stycket skall nämligen förskott som lämnas efter avdragsbeslutet minskas med belopp som skall beaktas vid återkravet.

Enligt 7 kap. 4 & andra stycket FB kan rätten om särskilda skäl föreligger förordna om andra villkor för avdragsrätten än som framgår av huvudregeln i första stycket i den paragrafen. Föräldrarna kan också sinsemellan komma överens om andra avvikande villkor. Som jag har sagt i den allmänna motiveringen (avsnitt 5.2.4) skulle det emellertid kunna leda till alltför stora administrativa besvär för försäkringskassorna, om de måste ta hänsyn'till vistelser som har pågått mindre än fem hela dygn i följd.

I tredje stycket föreskrivs därför att avdrag beaktas endast om barnet har vistats hos den underhållsskyldige under en sammanhängande tid av minst fem hela dygn, även om han enligt dom eller avtal har rätt till avdrag för kortare perioder. Den del av avdraget som på grund härav inte beaktas vid återkrav av bidragsförskott får den underhållsskyldige i stället dra av på eventuellt överskjutande delar av underhållsbidraget.

185

Denna paragraf handlar om eftergift för det allmännas räkning av återkrav av utgivna bidragsförskott från den underhållsskyldige. [ enlighet med vad som har föreslagits i den allmänna motiveringen ( avsnitt 5.2.6 ) har paragrafen formulerats om så att det klart framgår att redan ekonomiska skäl kan leda till eftergift. 1 andra meningen föreskrivs sålunda att eftergift får meddelas om det är påkallat av ändring i den underhållsskyldiges ekonomiska förhållan- den.

En förutsättning för eftergift enligt den föreslagna föreskriften är alltså att en avgörande ändring till det sämre har inträtt i den underhållsskyldiges ekonomiska förhållanden. Att underhållsbidraget från början har bestämts till ett för högt belöpp är däremot inte skäl för eftergift enligt regeln. Inte heller den omständigheten att barnets andra förälder har fått en bättre ekonomi och därför kan bära en större del av underhållsbördan utgör grund för eftergift. Såsom faktorer som kan leda till eftergift nämns i nuvarande lydelse sjukdom, arbetslöshet. omhändertagande för vård och stor försörjnings- börda. Dessa har givetvis fortfarande betydelse. Men också andra omstän-

18 5 stktL

• Sida 203
•  Original

Prop. 1978/79:12 . 205

digheter som försvagar den underhållsskyldiges betalningsförmåga får 18 & stktL beaktas. Dit hör t. ex. att den bidragsskyldige har börjat studera. Även en eftersläpning av inkomstökningen i förhållande till den automatiska index- uppräkningen av underhållsbidragen kan tänkas utgöra en sådan försämring som berättigar till eftergift av återkrav.

En inkomstförsämring eller liknande berättigar till eftergift endast om det är "påkallat”. För detta får krävas att ändringen har viss varaktighet och storlek. Mindre variationer i de ekonomiska villkoren får den underhålls- skyldige acceptera. Även en mera påtaglig ändring till det sämre bör i detta sammanhang lämnas utan beaktande, om den underhållsskyldige ändå utan vidare kan betala det fastställda bidraget. Detta kan nämligen redan från början ha satts lågt med tanke på den andra förälderns särskilt goda underhållsförmåga. När väl eftergift får meddelas, blir de nämnda faktorerna — försämringens varaktighet och dess grad — också avgörande för frågan om hur mycket av återkravsbeloppet som skall efterges. Genom ett tillägg till paragrafens första mening har i förslaget gjorts klart att eftergiften kan vara partiell och alltså avse del av ett månadsbelopp. De bestämmelser om förbehållsbelopp vid beräkning av underhållsbidrag som i departementsför- slaget är upptagna i 7 kap. 3 & FB bör kunna bli till ledning för bedömningen av eftergiftsfrågorna. 1 övrigt får anvisningar ges i de riktlinjer som skall utfärdas av riksförsäkringsverket.

För att eftergift skall kunna beslutas är det inte nödvändigt att försäkrings- kassan först har gjort försök att få ut återkravsbeloppet genom införsel eller annan indrivningsåtgärd. lnnan indrivningsåtgärd 'vidtas skall kassan bedöma om den underhållsskyldige "efter förmåga" fullgör sin betalnings- skyldighet (17 & bidragsförskottslagen). Visar det sig då att skäl för eftergift föreligger. bör kassan underlåta att begära införsel eller utmätning. Som förut nämnts kan kassan själv ta initiativ till beslut om eftergift.

En del underhållsskyldiga betalar fullt ut löpande återkravsbelopp via införsel. Även för deras del kan emellertid fråga om eftergift undantagsvis uppkomma. Jag vill erinra om att en underhållsskyldig vid införsel ofta förbehålls ett lägre belopp än enligt de föreslagna bestämmelserna i 7 kap. 3 & FB. Visserligen kan eftergift i princip inte avse redan betalda återkravsbelopp. Det torde emellertid vara möjligt att bevilja eftergift beträffande belopp som har tagits ut tvångsvis efter det att ansökan har gjorts om eftergift. l avvaktan på prövningen av återkravsfrågan bör försäkringskassan också kunna begära att införselbeloppet minskas. Hinder kan, i enlighet med hittillsvarande praxis, inte heller anses möta mot att bevilja eftergift för bidragsförskott som kan komma att utges för viss, begränsad tid framöver. Eftergiftsinstitutet är emellertid inte något egentligt instrument för jämkning av underhållsbidra- get. Vid förändringar som består för framtiden bör den underhållsskyldige därför hänvisas att söka rättelse genom jämkning av underhållsdomen eller avtalet.

• Sida 204
•  Original

Prop. 1978/79:12 206

Den nu diskuterade bestämmelsen bör inte få användas så att en underhållsskyldig, som har dragit på sig en underhållsskuld genom betal- ningsförsummelse, får behålla mera av sin inkomst för egen del än som följer av införsellagens regler om förbehållsbelopp. Rätten till eftergift enligt bestämmelsen bör bedömas i förhållande till den bidragsskyldiges ekono- miska villkor under den tid då skulden uppkom. Betalning av skulden kan emellenid försvåra den underhållsskyldiges rehabilitering efter en senare inträdd sjukdom eller anstaltsvistelse eller annars få socialt ogynnsamma verkningar för honom. Liksom enligt gällande rätt bör därför eftergift kunna medges också i sådana fall efter en skälighetsprövning. Bestämmelsen om detta återfinns i paragrafens tredje mening. Den kan givetvis tillämpas även när maninte kan tala om betalningsförsummelse men då återbetalningsskyl- digheten pressar den bidragspliktige på ett sätt som kan få olyckliga följder med hänsyn till hans personliga förhållanden. utan att betalningssvårighe- terna kan föras tillbaka på någon ändring i de ekonomiSka förhållandena. Också i övrigt öppnar bestämmelsen möjlighet till eftergift, om ett återkrav på grund av särskilda omständigheter skulle vara oskäligt.

Övergångsbestämme/ser

Som jag har sagt i den allmänna motiveringen (avsnitt 5.7) bör de regler som avser reduktion av bidragsförskott och återkrav därför att den underhålls- skyldige har haft barnet hos sig träda i kraft först den 1 januari 1980. Detta gäller alltså de nya bestämmelserna i 4 aé andra Stycket och 15 &. Övriga ändringar i lagen träder däremot i kraft den 1 juli 1979.

7.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag.

15

I paragrafens första stycke har giorts en redaktionell ändring så att det framgår att den lagstadgade bidragsskyldighet som åsyftas är den familje- rättsliga underhållsskyldigheten. Vidare har med anledning av förslaget i 7 kap. 5 & FB kretsen av bidragsmottagare ändrats så att "makes barn” har ersatts med uttrycket ”eget eller annans barn”. Enligt den nämnda paragrafen kan en person nämligen bli underhållsskyldig mot barn till någon han bor tillsammans med utan att vara gift med. Slutligen har ur kretsen av bidragsmottagare utmönstrats ”fader eller moder”, eftersom barns bidrags- skyldighet mot föräldrar enligt nuvarande 7 kap. 36 FB föreslås bli upphävd.

Övergångsbest. stktL; ] & indexlagen

• Sida 205
•  Original

Prop. 1978/79:12 _ _ 207

3å

] paragrafen finns bestämmelser om indexändringar av underhållsbidrag som senast bestämts eller bestämts efter utgången av år 1965. Av skäl som närmare har redovisats i den allmänna motiveringen (avsnitt 5.2.7) föreslås två ändringar i paragrafen.

Avjörsta styckat följer att indexändringar under närmare angivna förut- sättningar sker den 1 april varje år med hänsyn till basbeloppsutvecklingen sedan mars året innan eller det tidigare år som låg till grund för senaste ändringen.

ldepartementsförslaget har tagits upp en särskild bestämmelse i fråga om bidragsbelopp som bestäms under någon av månaderna januari-mars år 1979 eller senare år. Ett sådant belopp skall inte kunna ändras samma år som det har bestämts utan tidigast den 1 april året därpå. Om ett bidrag bestäms i februari ett år och indexhöjningar enligt 3 & äger rum den 1 april samma år, berörs det bidraget således inte av ändringen. Sker indexändring återigen den 1 april året därpå, gäller däremot ändringen också det bidraget. Bidraget ändras då med samma procenttal som övriga bidrag.

Enligt andra stycket ändras bidragsbeloppet med det procenttal med vilket basbeloppet har ändrats. I fråga om bidragsbelopp till eget eller annans barn föreskrivs dock i departementsförslaget att ändring fr. o. m. den 1 april 1979 endast skall utgöra 7/10 av det nämnda procenttalet. För underhållsbidrag till make eller frånskild make utgör talet oförändrat det procenttal med vilket basbeloppet ändras.

Den nya beräkningsmetoden har inte någon retroaktiv verkan. Vid en indexändring år 1979 av ett bidrag som har bestämts före den 1 april 1978 har man alltså att utgå från ett bidragsbelopp som för de föregående åren har räknats upp med hela det procenttal med vilket basbeloppet har ändrats.

När man enligt första stycket har att avgöra om basbeloppet har ändrats med fem procent och om alltså någon indexändring ett visst år skall komma tillstånd eller ej, skall någon reduktion av procenttalet till 7/ 10 inte göras. Av detta och av den nya bestämmelsen i andra stycket följer att en basbelopps- ändring på fem—sju procent leder till en indexändring av bidragsbelopp till barn som understiger fem procent.

1 andra stycket har också föreslagits en ändring i bestämmelsen om avrundning av brutet procenttal. Gäller det bidragsbelopp till barn. skall någon avrundning inte göras av det procenttal med vilket basbeloppet har ändrats, innan detta tal reduceras till 7/10. Först det tal som därefter erhålls skall avrundas till närmast lägre hela procenttal.

Öitcrggänesbcstärnrnc/ser

Som framgår av vad som har sagts i avsnitt 5.7 bör 3,5" träda i kraft den 1 januari 1979. Ändringarnai ] Sär föranledda av ändringar i FB och bör träda i kraft samtidigt som de eller den 1 juli 1979.

3 59; övergångs- best. indexlagen

• Sida 206
•  Original

Prop. 1978/79:12 208

Enligt övergångsbestämmelserna till ändringarna i FB skall bidragsskyl- dighet som har ålagts någon gentemot fader eller moder och som har fastställts enligt äldre lag fortfarande bestå. Dessa bidrag skall enligt andra stycket följa samma regler som hittills, dvs. de skall indexändras efter vad som gäller för bidragsbelopp till make eller förutvarande make.

Också underhållsbidrag till sjukt, vuxet barn består enligt den dom eller det avtal varigenom bidraget har blivit bestämt, trots att någon underhållsskyl- dighet inte föreligger enligt de nya "bestämmelserna i FB. Detsamma gäller bidrag till styvbarn i vissa fall. Dessa bidrag kommer emellertid utan särskild föreskrift att ändras enligt indexlagerts bestämmelser om underhållsbidrag till eget eller annans barn.

7.8 Förslaget till lag om ändring i införsellagen (1968:621) 15 a &

Bestämmelserna i 7 kap. 4å FB om rätt till avdrag på underhållsbidrag därför att barnet har vistats hos den bidragsskyldiga föräldern skall beaktas även när införsel har begärts för bidragen. Om den bidragsskyldige anmäler till utmätningsmannen att han har haft barnet hos sig under sådan tid som berättigar till avdrag, görs avdraget i första hand på äldre bidrag som ännu inte har betalts till barnet. Föreligger ingen sådan skuld. får den del av det fastställda underhållsbidraget som skall tillgodoräknas den bidragsskyldige i form av avdrag på bidraget inte tas i anspråk genom införsel för fordran som tillkommer annan än den underhållsberättigade eller någon som har inträtt i dennes rätt. Detta framgår av den nya 15 a &. Att denna del inte heller får tas ut genom utmätning framgår av 17 _S tredje stycket. Utmätningsmannen skall alltså översända det avdragna beloppet direkt till den bidragsskyldiga föräldern.

165

Enligt 16 & första stycket första meningen införsellagen i nuvarande lydelse får jämkning av underhållsbidrag ske med hänsyn till annan fordran för vilken införsel samtidigt äger rum. om bidraget är sådant som avses i 5 kap. 5 & GB och överstiger vad som skäligen bör tillkomma gäldenärens familj. Bestämmelsen riktar sig alltså mot underhållsbidrag till make och barn under tid då makarna lever tillsammans. Syftet med bestämmelsen är att förhindra att ett oskäligt högt underhållsbidrag tas ut till förfång för andra borgenä- rer.

Eftersom underhållsbidrag till barn i fortsättningen föreslås bli reglerat uteslutande i FB har i departementsförslaget bestämmelsen ändrats så att det framgår att fråga är om underhållsbid rag till gäldenärens make eller makarnas barn. Sålunda föreskrivs att om underhållsbidrag till dessa, i de fall makarna

Injörsellagen

• Sida 207
•  Original

Prop. 1978/79:12 209

varaktigt bor tillsammans, överstiger vad som skäligen bör tillkomma den underhållsberättigade, underhållsbidraget vid tillämpning av 15 & kanjämkas med hänsyn till annan fordran för vilken införsel samtidigt äger rum.

Någon utvidgning föreslås inte av denna jämkningsmöjlighet till att omfatta underhållsbidrag också till andra barn som gäldenären bor tillsam- mans med, dvs. barn till sammanboende ogifta föräldrar. ] likhet med familjelagssakkunniga anser jag att paragrafen i övrigt redan erbjuder goda möjligheter att förhindra misserk av underhållsskyldigheten till skada för andra borgenärer. Enligt första stycket andra meningen får nämligen, om det är påkallat av särskilda skäl.jämkning ske även av annat underhållsbidrag, om detta uppenbart överstiger vad som skäligen fordras för den underhålls- berättigades försörjning.

Ikraftträdande

Den nya 15 a & bör träda i kraft samtidigt som den föreslagna 7 kap. 4 & FB, dvs. den 1 januari 1980. Ändringen i 16 & däremot bör träda i kraft den 1 juli 1979.

7.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1969:620) om ersättning i vissa fall för utgivna underhållsbidrag.

[ l 5 första stycket har gjorts en redaktionell ändring med hänsyn till ändringarna i 7 kap. FB.

959.435”

Familjelagssakkunnigas lagförslag

]. Förslag till Lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrives i fråga om 7 kap. föräldrabalken dels att 1. 2 och 6—12åä skall ha nedan angivna lydelse, dels att 3 och 4 ä;" skall upphöra att gälla, dels att i kapitlet skall införas en ny paragraf, 5 &. av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

" kap. 1 .'

Föräldrarna vare skyldiga att via- kännas kostnaden för barnets uppe- hälle och utbildning, om ej barnet har egna tillgångar.

Underhållsskyldigheten upphör ej innan barnet erhållit den utbildning som med hänsyn till-föräldrarnas vill- kor oclt barnets anlag ma' finnas till- bör/ig och ej i något./allförrän barnet .[vllt sexton år.

2_'

1 kostnaden för barnets underhåll skall var och en av föräldrarna taga del efter sin förmåga.

Fader eller moder. som ej har vårdnaden om barnet, skall betala underhållsbidrag. Ära föräldrarna gi/ia med varandra men tillkommer vårdnaden om barnet endast den en? av dem och leva de ej åtskilda, gäller

Föreslagen lydelse

Föräldrarna skola efter sina ekono- miska förhållanden svara för kostna- derna för barnets uppehälle och ut- bildning. iden mån ej barnet på annat sätt erhåller bidrag till kostnaderna el- ler har egna tillgångar.

Underhållsskyldigheten upphör när barnetjfi'llt arton år. För tid efter det barnet./j,!!! arton år kvarstår dock underhållsskv/digheten så länge bar— nets ska/gång ei avslutats. Till skolgång hän/öres grundskola och gvmnasiesko- la eller annan grundläggande utbild- ning som ärjäm/örlig därmed.

1 kostnaderna för barnets underhåll skall var och en av föräldrarna taga del efter sin förmåga.

Fader eller moder. som ej har vårdnaden om barnet eller som har del i vårdnaden men ej varaktigt sam- manbor med barnet. skall betala un- derhållsbidrag.

F amiljelags- sakkunnigas lagförslag

• Sida 209
•  Original

Prop. 1978/79:12

Nuvarande lydelse

dock 5 kap. giftermålsbalken .

Det åligger barnavårdsnämnd. som enligt 2 kap. [ y' skall sörja/ör attfa- derskapet till barn fastställes, att tillse att barnet tillförsäkras underhåll.

3 &

Är barnet. sedan dess rätt till un- derhåll enligt ] _»V upphört, iföljd av sjukdom eller annan dylik orsak ur stånd att själv försörja sig. vare för- äldrarna i mån av förmåga skyldiga att giva barnet skäligt underhåll.

Enahanda underhållsskyldighet åligge barnet emot-fader eller moder, som av sjukdom eller annan dylik or— sak är ur stånd att själv försörja sig.

4 &

Har make under sin vårdnad barn som ej är även andra makens barn, är andra maken jämte honom skyldig att efter sin förmåga bidraga till bar- nets underhåll. så länge äktenskapet består.

Vad nu sagts medh» ej ändring i den underhållsskyldighet som må ålig- ga den andre av barnets föräldrar.

6 & Betalning av underhållsbidrag skall erläggas i förskott för kalender- månad. om ej på grund av särskilda omständigheter annorlunda bestäm- mes av rätten eller genom avtal som i 7 & andra stycket sägs. Förskottsbe- talning utöver vad nu sagts medför ej befrielse från att gälda underhålls- bidrag för den tid sådan betalning av-

SCF.

211

Föreslagen lydelse

Har den bidragsskyldige vid utövan- de av sin rätt till umgänge med barnet haft kostnader som varit nödvändiga för barnets uppehälle under en icke obetydlig del av bidragstiden, skall un- derhållsbidraget nedsättas iskä/tg om—

fattning.

5 &" Betalning av underhållsbidrag skall erläggas i förskott för kalen- dermånad. Föreligga särskilda om- ständigheterfår dock annorlunda be- stämmas av rätten eller genom avtal som i H" sägs. Förskottsbetalning utöver vad nu sagts medför ej be- frielse från att betala underhållsbi- drag för den tid sådan betalning av- ser.

Fordran på underhållsbidrag som förfallit till betalning får ej göras gäl- lande sedan tre år förflutit från för- fallodagen. Harföre utgången av den-

F amiyelags- sakkunnigas lagförslag

• Sida 210
•  Original

Prop. 1978/79:12

Nuvarande lydelse

Avtal angående fullgörande för framtiden av underhållsskyldighet som ovan sägs utgör ej hinder för den un- derhållsberättigade att göra gällande rätt till högre underhållsbidrag.

Gäller avtalet underhåll enligt l '+' till barn varsföräldrar varken vid dess födelse vara eller därefter ha varit gifta med varandra. är det dock bindande för den underhållsberättigade, om av- talet slutits genom skriftlig. av två personer bevittnad handling och godkänts av barnavårdsnämnden. Vårdnadshavare får sluta avtal som nu har angetts, även om vårdnads- havaren ej har uppnått myndig ålder. Inne/altar avta/et åtagande att till bar- nets underhåll utge visst belopp en gång _för alla, skall beloppet betalas till barnavårdsnämnden, och skall med beloppet såförfaras som i 4 kap. 6 &" sägs med avseende på där nänmt engångsbelopp.

212

Föreslagen lydelse

na tid utmätning skett på grund av fordringen eller har den. underhålls- skyldige blivitförsatt i konkurs på an- sökan som gjorts före tidens utgång, får dock betalning för fordringen ul- tagas ur den utmätta egendomen eller erhållas i konkursen.

6 &

Färska/teras underhållsbidrag av allmänna medel, skall den underhålls- skyldigefullgöra sin bidragsskyldighet genom att till det allmänna återbetala utgivnaförskott eller så stor del därav som fastställes i särskild ordning. Är underhållsbidraget större än förskot- tet, skal/ överskjutande belopp erläg- gas direkt till barnet.

'.!/:

Avtal som innefattar åtagande att till barnets underhåll utge visst belopp en gång för alla eller eljest iförskott beta/a underhållsbidrag/ör längre tid än kalendermånad skall slutas genom skriftlig, av två personer bevittnad handling och, om barnet är under- årigt. godkännas av barnavårds- nämnden. Vårdnadshavare får på barnets vägnar sluta avtal som nu har angetts. även om vårdnadshavaren ej har uppnått myndig ålder. Belopp som skall utges en gång-för alla skall. om barnet är underårigt. betalas till barnavårdsnäm nden. Nämnden skall så förfara med beloppet som sägs i 4 kap. 6 &" med avseende på där nämnt engångsbelopp.

Avtal angående underhållsbidrag till barn kan slutas även före barnets födelse.

F amiljelags- sakkunnigas lagförslag

• Sida 211
•  Original

Prop. 1978/79:12 213 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Familjelags- _ sakkunnigas 8 * lagförslag

Utan hinder av vad genom dom el- ler genom avtal, som enligt 7 _f är bin- dande jäm väl_ för den underhållsberät- tigade, blivit bestämt om underhålls- bidrag äger rätten annorlunda./örord- na därom, när ändrade förhållanden påkalla det. Under samma förutsätt- ning må ock avtal om underhållsbi- drag, som enligt 7 58" icke är bindande för den underhållsberättigade. på ta- lan av den underhållsskyldige jämkas av rätten. Är underhåll som avses i l & fastställt att utgå till dess barnet nått viss ålder, vare det ej hinder att göra gällande rätt till bidrag för tid därefter, ändå attfall ej ärför handen som nyss är sagt.

Talan som avses i första stycket må ejföras ifråga om avtal, varigenom underhållsskyldig, i den ordning som stadgas i 7 _f andra stycket, åtagit sig att till fullgörande av underhållsskyl- dighet som där avses utgiva visst belopp en gång för alla.

Är avtal. som makar med avseende å förestående äktenskapsskillnad slutit om underhåll till barn, uppenbart obil- ligt för ena maken, må avtalet på hans talan av rätten jämkas. Har talan ej väckts inom ett år från det äktenskaps- skillnaden meddelades. är rätten till talan förlorad.

Dom eller avtal om underhållsbi- dragfårjämkas, när ändrade förhål- landen påkalla det. Avtal om under- hållsbidrag får jämkas också när av- talet är oskäligt med hänsyn till om- ständigheterna vid dess tillkomst och övriga omständigheter. Jämkning kan även innebära att obetalda bidrag nedsättas eller bortfalla.

Är underhåll som avses i 1 & fast- ställt att utgå till dess barnet nått viss ålder, utgör det ej hinder att göra gäl- lande rätt till bidrag för tid därefter, även om anledning till jämkning enligt första stycket ey" föreligger.

um

Försummar fader eller moder sin underhållsskyldighet, förordnar rätten hur den skal/fullgöras. Talan därom eller om underhållsbidrag ifall som av- ses i 2 _a" andra stycket får till den del den avser förfluten tid ej bifallas för längre tid än tre årföre dagenför ta- lans väckande.

lOä

Talan om underhåll till barn upp- tages av rätten i den ort där svaran- den har sitt hemvist. Sådan fråga kan väckas även i samband med mål rö- rande fastställande av faderskapet till barn.

Talan om underhåll till barn upp- tages av rätten i den ort där svaran- den har sitt hemvist. Sådan fråga kan väckas även i samband med mål rö- rande fastställande av faderskapet till barn eller, om parterna äro ense ifrågan, genom ansökan i samband nted ärende angående vårdnaden om barn.

Första stycket utgör ej hinder att upptaga fråga om underhåll i samband med äktenskapsmål.

• Sida 212
•  Original

Prop. 1978/79:12

Nuvarande lydelse

214

Föreslagen lydelse

Finns ej behörig domstol enligt 'vad som sägs i första eller andra stycket, upptages målet av Stockholms tingsrätt.

Har rätten att avgöra vilken av flera män som är fader till barnet, får talan om underhållsbidrag ej prövas slutligt innan faderskapsfrågan har av- gjorts genom dom som vunnit laga kraft.

115

1 mål om underhåll till barn får vårdnadshavare föra talan för barnet, även om vårdnadshavaren ej har uppnått myndig ålder. Är särskild förmyndare förordnad för barnet, har han samma rätt att föra talan för bar- net. Även barnavårdsnämnd som en- ligt 2 ; tredje stycket skall tillse att bar- net tillförsäkras underhåll får föra så- dan talan. Var och en som kan föra talan för barnet skall beredas tillfälle att yttra sig i målet.

1 mål eller ärende om underhåll till barn får vårdnadshavare föra ta- lan för barnet, även om vårdnads- havaren ej har uppnått myndig ålder. Är särskild förmyndare förordnad för barnet, har han samma rätt att föra talan för barnet. Var och en som kan föra talan för barnet skall be- redas tillfälle att yttra sig i målet eller ärendet.

På begäran av den underhållsberät- tigade äger rätten utan att fastställa beloppet förklara att den underhålls- skyldige skaII utge underhållsbidrag.

Underhållsbidrag får bestämmas till olika belopp för särskilda delar av underhållstiden.

Underhåll till barn får ej mot (len underhållsskyldiges bestridande be- stämmas för tid efter det barnet fyllt aderton år, innan det kan tillförlitligen bedömas huruvida underhållsskyldighet föreligger därefter.

12ä

1 mål om underhåll till barn kan rätten för tiden intill dess laga kraft ägande dom eller beslut föreligger förordna om underhållet efter vad som finnes skäligt. Skyldighet att utge bidrag får dock ej åläggas någon, om icke sannolika skäl föreligga att han är bidragsskyldig. Har fråga om un- derhåll väckts i samband med mål om fastställande av faderskap till barn, får förordnande som nu nämnts ej meddelas, om flera män äro instämda i målet.

] mål eller ärende om underhåll till barn kan rätten för tiden intill dess laga kraft ägande dom eller beslut föreligger förordna om underhållet efter vad som finnes skäligt. Åläg- gande eller förklaring att någon skall utge underhållsbidrag får dock ej med- delas, om icke sannolika skäl före- ligga att han är bidragsskyldig. Har fråga om underhåll väckts i samband med mål om fastställande av fader- skap till barn, får förordnande som nu nämnts ej meddelas, om flera män äro instämda i målet.

Förordnande enligt första stycket kan på yrkande meddelas utan huvud- förhandling. Innan förordnande meddelas, skall motparten beredas tillfälle att yttra sig över yrkandet. Har förordnande meddelats, prövar rätten när

F amiljelags- sakkunnigas lagförslag

• Sida 213
•  Original

Prop. 1978/79:12 . 215

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Familjelags- sakkunnigas målet avgöres, om åtgärden skall bestå. lagförslag

Förordnande som nu nämnts gåri verkställighet lika med laga kraft ägande dom men kan när som helst återkallas av rätten.

]. Denna lag träder i kraft den

2. Är mål om underhåll anhängigt vid ikraftträdandet, prövas målet enligt äldre lag.

3. Bidragsskyldighet som ålagts någon med tillämpning av äldre lag skall bestå men fullgöras och vid jämkning omprövas enligt de nya bestäm- melserna.

4. Den tid efter vilken fordran på underhållsbidrag, som förfallit till be- talning, enligt de nya bestämmelserna i 7 kap. Så andra stycket ej får göras gällande skall utgå tidigast vid utgången av månad l9xx.

5. Har någon enligt 7 kap. 7 & andra stycket i dess äldre lydelse slutit avtal, som innefattar åtagande att till barns underhåll utge visst belopp en gång för alla, får talan om jämkning enligt 7 kap. Sä första stycket första punkten i dess nya lydelse ej föras i fråga om avtalet.

6. Har före ikraftträdandet rätten att väcka talan om jämkning av avtal om underhåll gått förlorad enligt 7 kap. 9 ;" i dess äldre lydelse, får talan om jämkning enligt 7 kap. 8ä första stycket andra punkten i dess nya lydelse ej föras.

7. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som ersatts genom bestämmelse i nya lagen, tillämpas i stället den nya be- stämmelsen.

65. Har ena maken under ett kalender- år för familjens tillbörliga underhåll haft utgifler, som uppenbarligen över- stiga vad eniigt 2 9— å/egat honom för

216

Föreslagen lydelse

nader sdmt sig emellan fördela utgifter och sysslor. Räcker vad make har att_ tillskjuta icke till för de gemensamma och personliga utgifter som han om- besörjer, skall andra maken lämna honom pengar.

Om underhåll till barn finns bestäm- melser i föräldrabalken .

F amiljelags- sakkunnigas lagförslag

• Sida 215
•  Original

Prop. 1978/79:12

Nuvarande lydelse

underhållet tillskjuta, äge han, om ey" annat avtalats eller med hänsyn till omständigheterna får antagas vara av- sett, av andra maken utfå ersättning för vad av sagda utgifter må anses be- Iöpa på denne.

Talan om ersättning må ej väckas. sedan ett år förflutit efter kalender- årets utgång.

Rätt till ersättning må ej göras gäl- lande av annan än den ersättnings- berättigade själv, ej heller i den er- sättningsslgtldiges konkurs.

Lever makar på grund av söndring åtskilda, skall make ändå bidraga till andra makens underhåll enligt de grunder som anges i 2 &.

Om bidrag till barnens underhåll i fall, som avses iförsta stycket, stadgas i föräldrabalken .

] fall, som avses i 7 &, må, såvitt det med hänsyn till vardera makens levnadsförhållanden och omständig- heterna i övrigt finnes skäligt, make förpliktas att till nyttjande lämna andra maken lösören, vilka vid sam- manlevnadens hävande ingingo i det för makarnas gemensamma begag- nande avsedda bohaget eller utgjor- de andra makens arbetsredskap. Har ena maken tillhörig egendom sålun- da lämnats den andre till nyttjande, skall avtal. som ägaren må med tred- je man träffa angående egendomen, ej lända till inskränkning i andra ma- kens nyttjanderätt.

Utan hinder av vad rätten bes/utit om bidrag, som i5 eller 7 &" sägs. äge rätten på endera makens yrkande an- nor/undo förordna därom, när änd— rade förhållanden påkalla det.

"J):

217

Föreslagen lydelse

Sammanbor ej makarna, skall make utge underhållsbidrag till andra maken enligt de grunder som anges i 2 $.

1 fall. som avses i 7 ä,får, såvitt' det med hänsyn till vardera makens levnadsförhållanden och omständig- heterna i övrigt fmnes skäligt, make förpliktas att till nyttjande lämna andra maken lösören, vilka vid sam- manlevnadens hävande ingick i det för makarnas gemensamma begag- nande avsedda bohaget eller utgjor- de andra makens arbetsredskap. Har ena maken tillhörig egendom sålun- da lämnats den andre till nyttjande. skall avtal, som ägaren träffar med tredje man angående egendomen, ej lända till inskränkning i andra ma- kens nyttjanderätt.

Dam eller avtal om underhållsbi- drag får jämkas när ändrade förhål- landen påkal/ar det. Avtal om under- hållsbidrag får jämkas också när av- talet är oskäligt med hänsyn till ont-

Fam iljelags - sakkunnigas lagförslag

• Sida 216
•  Original

Prop. 1978/79:12

Nuvarande lydelse

218

Föreslagen lydelse

ständigheterna vid dess tillkomst och övriga omständigheter. Jämkningen kan även innebära att obetalda bidrag nedsättes eller bortfaller.

Vad i första stycket sägs om jämk- ning av avtal om underhåll äger mot- svarande tillämpning ifråga om avtal om nyttjanderätt som avses i 8.6.

10%

Avtal i fråga, som avses i 2, 3, 7 eller 8 9' , må på ena makens yrkande av rätten jämkas, om avtalet finnes uppenbart obilligt eller ändrade för- hållanden påkalla det.

Försummar make sin underhålls- skyldighet, förordnar rätten hur den skal/fullgöras. Talan därom eller om underhållsbidrag ifall som avses i 7 9" får till den del den avserförfluten tid ej bifallas för längre tid än tre år före dagen för talans väckande.

Fordran på underhållsbidrag som förfallit till betalning får ej göras gäl- lande sedan tre år förflutit från för- fallodagen. Harföre utgången av den- na tid utmätning skett" på grund av fordringen eller har den underhålls- skyldige blivit försatt i konkurs på an- sökan som gjorts före tidens utgång, får dock betalningjör fordringen ut- tagas ur den utmätta egendomen eller erhållas i konkursen.

115

Makarna vare pliktiga giva va- randra de upplysningar rörande sina ekonomiska förhållanden. som er- fordras för bedömande av varderas underhållsskyldighet.

Makarna är pliktiga att giva va- randra de upplysningar rörande sina ekonomiska förhållanden. som er- fordras för bedömande av varderas underhållsskyldighet.

125

En var av makarna äge attför den dagliga hushållningen eller barnens uppfostran med förpliktande verkan jämväl för den andra maken ingå så- dana rättshandlingar, som sedvanligen företagas för dessa ändamål. Rätts- handlingen skall anses vara ingången i syfte att förplikta jämväl andra ma- ken, såvida ej annat framgår av om- ständigheterna.

Rättshandling, varom iförsta styck-

F amiljelags- sakkunnigas lagförslag

• Sida 217
•  Original

Prop. 1978/79:12

Nuvarande lydelse

et sägs, vare ej förpliktandeför andra maken, om den, med vilken rätts- handlingen slöts, insåg eller bort inse. att det, som anskaffades genom rätts- handlingen, ej var erforderligt.

Vad sålunda är stadgat skall ej äga tillämpning, om makarna på grund av söndring leva åtskilda.

219

Föreslagen lydelse

Bä

Missbrukar make den honom enligt 12 ji tillkommande behörighet, må han kunna på yrkande av andra ma- ken av rätten förklaras behörigheten förlustig.

Sådant beslut varde av rätten upp- hävt, om makarna enas därom eller . förändrade förhållanden visas ha va in- trätt.

Om rättens beslut, som i denna pa- ragraf avses, skall ofördröjligen genom rättens försorg anmälan göras till äk- tenskapsregistret samt kungörelse in- föras i allmänna tidningarna och tid- ning inom orten.

145

Är ena maken för bortavaro eller sjukdom ur stånd att själv ombesörja sina angelägenheter; har han ej nämnt fullmäktig, och är ej heller för- myndare eller god man för honom förordnad, äge andra maken företrä- da honom, när angelägenhet yppar sig, som ej utan olägenhet kan upp- skjutas, uppbära avkastningen av hans egendom och annan hans inkomst samt, om detför anskafande av medel till familjens underhåll oundgängligen tarvas, pantsätta eller avyttra honom tillhörig egendom. Ej må i något fall fast egendom avyttras eller intecknas eller i sådan egendom upplåten rät- tighet inskrivas, med mindre rätten, efter inhämtande av yttrande från hans närmaste fränder, som vistas i riket, medgiver det.

Är ena maken på grund av sjukdom eller bortavaro ur stånd att själv om- besörja sina angelägenheter, och fin- nes ej fullmäktig, förmyndare eller god man för honom, äger andra ma- ken, om det behövsforfami/jens un- derhåll, uppbära hans inkomst och av- kastningen av hans egendom samt ut- kvittera banktillgodohavanden och andra penningmedel.

F amiljelags- sakkunnigas lagförslag

• Sida 218
•  Original

Prop. 1978/79:12

Nuvarande lydelse

Vad nu är stadgat äge ej tillämp- ning, om makarna på grund av sönd- ring leva åtskilda.

220

Föreslagen lydelse

Vad nu är stadgat äger ej tillämp- ning, om makarna ej sammanbor.

15å

Om makes släktnamn är särskilt stadgat.

7 kap. :! 5

Är i äktenskapet gäld gjord av bägge makarna, svare de en för bägge och bägge för en för gälden, såvida ej annat avtalats.

Samma lag vare, där ena maken gjort gäld, för vilken enligt 5 kap. 12 51" jämväl andra maken svarar.

35

Häftar hustrun jämte mannen för gäld, som båda makarna eller endera gjort genom rättshandling av den i 5 kap. 12 58" avsedda beskaffenhet, och vill borgenären söka hustrun för gå!- den, skall han anltängiggöra sin talan inom två år från förfallodagen eller, om gälden skall betalas vid anfordran, från dess uppkomst; försittes denna tid, vare rätt till talan mot henneför- Iorad.

Varder hustrun försatt i konkurs, vare hon ej pliktig attför dessförinnan gjordgäld av beskaffenhet, som i_ första stycket avses, ansvara med egendom, som hon under konkursen eller där- efter förvärvar.

Har bodelning verkställts i anled- ning av boskillnad eller äktenskapets upplösning, svarar hustrun för gäld, som avses i 3 _f och som uppkommit före boskillnadsansökningen eller, om äktenskapet upplösts genom mannens död utan att talan om äktenskapsskill- nad då var anhängig, före dödsfallet eller, om äktenskapet upplösts i annat fall, före ansökningen om äktenskaps- skillnad. endast intill värdet av dels den enskilda egendom han ägde vid

% 4.'

F amiijelags- sakkunnigas lagförslag

• Sida 219
•  Original

Prop. 1978/79:12

Nuvarande lydelse

den tillämpliga tidpunkten, dels den egendom som tillades henne vid bo- delningen. Vad nu sagts ska/li tillämp- liga delar gälla även för det få!! att bodelning ej skall äga rum i anledning av äktenskapets upplösning. Häftade egendom, som i första stycket Sägs, på grund av inteckning eller eljest särskilt för annan gäld än där avses. varde motsvarande del av egendomerts värde ej medräknad.

Sä

Vad i 3 och 4 M är stadgat skall ej äga tillämpning, om hustrun iklätt sig vidsträcktare betalningsansvar.

11 kap. 1 .'

Är makar ense om att äktenskapet skall upplösas, har de rätt till äkten- skapsskillnad. Har make barn under sexton år som står under hans vård- nad. skall äktenskapsskillnaden dock föregås av betänketid.

Om ena maken efter äktenskaps- skillnaden är i behov av bidrag till sitt tillbörliga underhåll, kan rätten ålägga andra maken att utge sådant bidrag efter vad som är skäligt med hänsyn till hans förmåga och övriga omstän- digheter. Vid prövningen skall beaktas att make kan ha särskilt behov av bl- drag för tiden närmast efter äkten- skapsskillnaden.

Bidraget kan, om den underhålls- skyldiges förmögenhetsförhållanden och omständigheterna /' övrigt föran- leder det, bestämmas till viss! belopp att utges ert gångför alla. Är bidraget bestämt att utgå på särskilda tider och

221

Föreslagen lydelse

Är makar ense om att äktenskapet skall upplösas, har de rätt till äkten- skapsskillnad. Har make barn under sexton år, som står under hans vård- nad och varaktigt sammanbor med honom, ellerframställer makarna be- gäran därom hos rätten, skall äkten- skapsskillnaden dock föregås av be- tänketid.

145

Efter äktenskapsskillnad svarar var- dera maken för sin försörjning.

Är make under en övergångstid i be- hov av bidrag till sitt underhåll. skall dock andra maken utge underhållsbi- drag efter vad som är skäligt med hän- syn ti/l hans förmåga och övriga om- ständigheter.

F amiljelags- sakkunnigas lagförslag

• Sida 220
•  Original

Prop. 1978/79:12

Nuvarande lydelse

ingår den underhållsberättigade nytt äktenskap, skall bidrag ej vidare utgå.

222

Föreslagen lydelse

Har make svårigheter att försörja sig själv efter upplösning av ett lång- varigt äktenskap eller föreligger eljest synnerliga skäl, skall underhållsbidrag utgå för längre tid än i andra stycket sägs.

"155

Utan hinder av vad som genom rät- tens beslut eller genom avtal blivit be- stämt om bidrag till frånskild makes underhåll kan rätten på endera ma- kens yrkande förordna på annat sätt därom, när ändradeförhållanden på- kallar det. Endast om synnerliga skäl föreligger får dock underhållsbidrag utdömas, om sådant bidrag icke tidi- gare skolat utgå, eller höjas utöver det högsta belopp till vilket bidraget tidigare varit bestämt.

Första stycket äger ej tillämpning om någonförpliktats eller åtagit sig att till, frånskild makes underhåll utge visst belopp en gång för alla.

Underhållsbidrag efter äktenskaps- skillnad utgår på bestämda tider eller, om makarna är ense därom eller eljest särskilda skäl föreligger, med ett be- lopp som utges en gång för alla.

Vad i 5 kap. 955 första stycket sägs äger motsvarande tillämpning i fråga om underhåll efter äktenskapsskill- nad. Endast om synnerliga skäl fö- religger får dock underhållsbidrag höjas utöver det högsta belopp till vilket bidraget tidigare varit bestämt. Underhållsbidrag, som erlagts en gång för alla. får jämkas endast om sådant underhållsbidrag bestämts genom av- tal och avtalet är oskäligt med hänsyn till omständigheterna vid dess tillkomst och övriga omständigheter.

Bestämmelserna i 5 kap. 10; om den tid för vilken talan_ får bifallas eller förfället underhållsbidrag sist kan gö- ras gällande äger motsvarande till- lämpning ifråga om fordran på un- derhåll efter äktenskapsskillnad.

'löå

Är avtal, som makar med avse- ende på förestående äktenskapsskill- nad träffat om bodelning eller vad därmed äger samband eller om bidrag

Är avtal, som makar med avse- ende på förestående äktenskapsskill- nad träffat om bodelning eller vad därmed äger samband, uppenbart

Familjelags- sakkunnigas lagförslag

• Sida 221
•  Original

Prop. 1978/79:12

Nuvarande lydelse

till makes underhåll, uppenbart obil- ligt lör ena maken, skall det på hans talan jämkas av rätten. Har talan ej väckts inom ett år från det äkten- skapsskillnaden meddelades, är rät- ten till talan förlorad.

223

Föreslagen lydelse

obilligt för ena maken, skall det på hans talan jämkas av rätten. Har ta— lan ej väckts inom ett år från det äk— tenskapsskillnaden meddelades, är rätten till talan förlorad.

13 kap. 10%

Till betalning förfallet underhålls- bidrag, som make jämlikt 11 kap. 14 9" har att en gång för alla utge till andra maken, skall vid bodelningen utgå av vad därvid tillkommer andra maken utöver egendom till täckning av denne åvilande gäld.

Till betalning förfallet underhålls— bidrag, som make jämlikt 11 kap. 15 58" första stycket har att en gång för alla utge till andra maken, skall vid bodelningen utgå av vad därvid till— kommer andra maken utöver egen- dom till täckning av denne åvilande gäld.

15 kap. 24 &

Har make yrkat åläggande för and- ra maken att utgiva underhållsbidrag enligt 5 kap. 5 eller 755 eller, efter det till äktenskapsskillnad blivit dömt, enligt 11 kap. 14 ;, eller har make påkallatjämkning i vad genom rättens beslut eller genom avtal blivit bestämt om sådant bidrag, kan rät- ten på yrkande för tiden intill dess laga kraft ägande dom föreligger för- ordna därom efter vad som finnes skäligt.

Familjelags- sakkunnigas lagförslag

• Sida 222
•  Original

Prop. 1978/79:12

224

i 5 kap. 12 eller 14 åå förpliktat sin make får rättshandlingen göras gällande mot denne enligt äldre lag.

6. Har före ikraftträdandet rätten att väcka talan om jämkning av avtal om underhåll gått förlorad enligt 11 kap. löä i dess äldre lydelse, får talan om jämkning enligt de nya bestämmelserna om jämkning av avtal ej föras på den grund att avtalet är oskäligt med hänsyn till omstän- digheterna vid dess tillkomst och övriga omständigheter.

7. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som ersatts genom bestämmelse i nya lagen, tillämpas i stället den nya be- stämmelsen.

Familjelags- sakkunnigas lagförslag

• Sida 223
•  Original

Prop. 1978/79:12

Nuvarande lydelse

Har bidrag som avses i 1 mom. för- fallit till betalning tidigare än tre år innan ansökan gjordes, får utmätning på grund av förbindelsen ej ske, om gäldenären påstår att bidraget guldits och invändningen ej kan med hänsyn till omständigheterna i övrigt lämnas utan avseende.