Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att det skall bli möjligt att förklara förverkade föremål som kan användas som hjälpmedel vid bl.a. skadegörelse. Förut- sättningen är att föremålen har påträffats i situationer som gav uppenbar anledning att befara att föremålen skulle komma till användning vid sådana brott. Genom den föreslagna bestämmelsen skall det bli lättare att motver- ka vandalisering i form av klotter och liknande skadegörelse.

Förverkanderegeln föreslås kompletterad med en regel om kroppsvisita- tion. Polisen skall hos en person som man misstänker medför föremål som kan förklaras förverkade kunna söka efter sådana föremål. om det behövs för att avvärja brott.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1988.

Lagförslagen i denna propOsition har granskats av lagrådet. Proposi- tionen innehåller därför tre huvuddelar: lagrådsremissen (s. 5), lag- rådets yttrande (5. 15) och föredragande statsrådets ställningstagan- den till lagrådets synpunkter (s. 18"). Den som vill ta del av samtliga skäl för lagförslagen måste därför läsa alla tre delarna.

• Sida 2
•  Original

Propositionens lagförslag 1 Förslag till

Lag om ändring i brottsbalken

Härigenom föreskrivs att 36 kap. 3 & brottsbalken skall ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse Nuvarande lydelse

36 kap. 3 ä'

Förverkande får även i annat fall än som avses i 2 & beslutas i fråga om

1. föremål. som på grund av sin särskilda beskaffenhet och omstän- digheterna i övrigt kan befaras komma till brottslig användning,

"2. andra föremål. som är ägnade att användas som vapen vid brott mot liv eller hälsa och som har på- träffats under omständigheter som gav anledning att befara att de skul- le komma till sådan användning.

Förverkande får även i annat fall än som avses i 2 & beslutas i fråga om föremål

[. som på grund av sin särskilda beskaffenhet och omständigheterna i övrigt kan befaras komma till brottslig användning.

?.. som är ägnade att användas som vapen vid brott mot liv eller hälsa och som har påträffats under omständigheter som gav anledning att befara att de skulle komma till sådan användning, eller

3. som är ägnade att användas som hjälpmedel vid brott som inne- fattar skada på egendom och som har påträffats under omständighe- ter som gav uppenbar anledning att befara att des/culle komma till så— dan användning.

Denna lag träder i kraft den ljuli 1988.-

' Senaste lydelse 1983:224.

lx)

• Sida 3
•  Original

2. Förslag till

Lag om ändring i polislagen (1984z387)

Härigenom föreskrivs att 19 & polislagen (1984:387') skall ha följande

lydelse. -

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 å'

En polisman som med laga stöd griper eller annars omhändertar eller avlägsnar någon får i anslutning till ingripandet kroppsvisitera denne i den utsträckning som är nödvändig

1. av säkerhetsskäl för att vapen eller andra farliga föremål skall kunna ' tas om hand, eller

2. för att hans identitet skall kunna

En polisman får också kroppsvi- ' sitera i den utsträckning det behövs för att söka efter vapen eller andra farliga föremål som är ägnade att användas vid brott mot liv eller häl- sa, om det med hänsyn till omstän- digheterna kan antas att ett sådant föremål kan förklaras förverkat cn- ligt 36 kap. 3 & brottsbalken. För detta ändamål får polismannen även undersöka portfölj. handväs- ka eller annat liknande handbagage.

fastställas.

En polisman får också kroppsvi- sitera i den utsträckning det behövs för att söka efter föremål som är ägnade att användas som vapen vid brott mot liv eller hälsa, om det med hänsyn till omständigheterna kan antas att ett sådant föremål kan förklaras förverkat enligt 36 kap. 3 % brottsbalken. För detta ändamål får polismannen även undersöka portfölj, handväska eller annat lik- nande handbagage.

Vidare får en polisman kroppsvi- sitera samt undersöka portfölj, handväska eller annat liknande handbagage för att söka efter före- mål som är ägnade att användas som hjälpmedel vid brott som inne- fattar skada på egendom, om det finns anledning att anta att någon medför ett sådant föremål som kan förklaras förverkat enligt 36 kap. 3 n' 3 brottsbalken och attföremålet behöver tas om hand för att avvärja brott.

Denna lag träderi kraft den [juli 1988.

1 Senaste lydelse 1987z577.

• Sida 4
•  Original

3. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1986: 1009) om förfarandet i vissa fall

vid förverkande m. m.

Härigenom föreskrivs att l & lagen (1986: 1009") om förfarandet i vissa fall vid förverkande m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Denna lag reglerar förfarandet vid prövning av fråga om förver- kande av egendom till det allmänna eller om annan särskild rättsverkan av brott, när frågan inte angår den som är tilltalad för brottet. Lagen gäller, om inte annat följer av sär- skilda bestämmelser i lag eller an- nan författning.

Föreslagen lydelse

Denna lag reglerar förfarandet vid prövning av fråga om förver- kande av egendom till det allmänna eller om annan särskild rättsverkan av brott. när frågan inte rör någon som är tilltalad för brott. Lagen gäl- ler. om inte annat följer av särskilda bestämmelser i lag eller annan för- fattning.

Denna lag träder i kraft den ljuli 1988.

• Sida 5
•  Original

1. Inledning

Inom justitiedepartementet upprättades i november 1987 departements- promemorian (Ds Ju 1987: 16) Förverkande av hjälpmedel vid skadegörel- se m.m. I promemorian föreslås att det i brottsbalken (BrB) tas in en bestämmelse som gör det möjligt att förklara förverkade föremål som kan användas som hjälpmedel vid bl. a. skadegörelse, om föremålen har påträf- fats under omständigheter som ger anledning att befara att de skall komma till användning vid sådana brott. Vidare föreslås att det blir möjligt för en polisman att utföra kroppsvisitation för att söka efter sådana föremål. Promemorians lagförslag bör fogas som bilaga I till protokollet i detta ärende.

Promemorian har remissbehandlats. En sammanställning av remissytt- randena bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2 .

Jag avser att nu ta upp frågan om ett genomförande av förslagen i promemorian. Som jag återkommer till i specialmotiveringen föreslår jag också en mindre redaktionell ändring i lagen (1986: 1009) om förfarandet i vissa fall vid förverkande m.m.

2. Bakgrund

Under senare tid har problemet med dets. k. klotter som i ökad omfattning drabbat allmänna samfärdsmedel och olika offentliga platser dragit till sig stor uppmärksamhet. Klotter har visserligen förekommit i alla tider och torde ofta te sig tämligen harmlöst och föga angeläget för samhället att ingripa mot. Vad som har hänt är emellertid att vissa former av klotter ökat i en omfattning som gör att det inte längre kan avfärdas som ett obetydligt problem. Jag tänker då främst på sådana texter eller teckningar som målas med olika typer av färger på husväggar eller på andra platser där de är väl synliga. Denna typ av klotter kännetecknas av att den av i varje fall andra än upphovsmännen uppfattas som en vandalisering av de platser där den

Prop. 1987/885143

'JI

• Sida 6
•  Original

förekommer. Detta klotter måste till största delen anses vara ett ungdoms- fenomen och är koncentrerat till i första hand storstadsregionerna. Detta innebär dock inte att det förekommer endast där. Även i övriga delar av landet har dessa problem med klotter ökat.

Klotter som vandalisering orsakar samhället och enskilda stora kostna- der samtidigt som allmänheten drabbas mer eller-mindre påtagligt. Enligt uppgift beräknas kostnaderna för att ta bort klotter i Stockholms tunnelba- na och på bussar och tåg ha ökat från omkring tre miljoner kronor år 1985 till ca femton miljoner kronor år 1987. Allmänheten drabbas direkt genom störningar i kollektivtrafiken när nedklottrade tåg och tunnelbanevagnar måste tas ur trafik för att rengöras. Även risken för färgfläckar på resenä- rernas kläder och den kraftigt förfulade miljö som uppstår genom klotter är förhållanden som också särskilt har uppmärksammats.

I en skrivelse ijuni 1987 tilljustitiedepartementet har brottsförebyggan- de rådet (BRÅ) med hänvisning till problemet med klotter anfört att det är angeläget att överväga en lagstiftning som ger polisen möjlighet att ingripa för att förhindra skadegörelse genom klotter. Det är närmast BRÄ:s skri- velse som har föranlett den nyssnämnda departementspromemorian.

Bakgrunden till BRÄzs skrivelse var bl.a. en diskussion angående klot- ter som BRÅ anordnade den 24 mars 1987. I diskussionen deltog bland andra företrädare för AB Storstockholms lokaltrafik (SL) och Statens järnvägar. Vid diskussionen framfördes från olika håll bl.a. synpunkter liknande dem som BRÄ tar upp i sin skrivelse.

Jag vill i sammanhanget också nämna att BRÅ den 20 maj 1987 lämnat en skrivelse till handelns branschorganisationer med en vädjan till dem som saluför färgpennor, sprayfärger och annat liknande material att sälja pro- dukterna endast över disk eller annars på ett sätt som försvårar tillgrepp. Skrivelsen har fått ett positivt mottagande över lag. Sveriges Färghandla- res Rikaörbund har t. ex. förklarat sig berett att ändra formerna för försälj- ning av ifrågavarande produkter.

BRÅ planerar vidare i samarbete med SL inom ramen för ett forsknings- projekt att bl. a. utarbeta förslag ”till ytterligare åtgärder mot klotter och annan Skadegörelse. Arbetet skall enligt planerna påbörjas under våren 1988.

Inom BRÅ arbetar för närvarande också en arbetsgrupp med att under- söka om vårdnadshavares ansvar för sina barns brottsliga handlingar bör utökas genom en utvidgning av det skadeståndsrättsliga ansvaret eller på annat sätt.

Jag vill till slut nämna att länsstyrelsen i Stockholms län, som en åtgärd mot klotter, i ordningsstadgan för tunnelbane- och spårvägstrafiken i sep- tember 1987 införde ett förbud för trafikant att i vagn eller inom tunnelba— nans område medföra spritpennor, sprayfärger eller annat dylikt som inne- has under omständigheter. som ger anledning att befara. att föremålen skall användas för att skada trailkföretagetsegendom.

• Sida 7
•  Original

3. Allmän motivering 3.1 Gällande rätt

När det gäller det straffrättsliga ansvaret gör den som klottrar i regel sig skyldig till skadegörelse eller åverkan enligt 12 kap. 1 5 eller 2 .5 första stycket BrB. I allvarliga fall kan det vara fråga om grov Skadegörelse enligt 12 kap.3 åBrB. .

Förverkande av färgburkar, sprayllaskor eller andra föremål som har använts vid ett skadegörelsebrott kan ske med stöd av 36 kap. 2 .S BrB. En förutsättning för förverkande enligt detta lagrum är att det kan klarläggas att föremålen har använts som hjälpmedel vid ett brott. Dessutom krävs att ett förverkande är påkallat för att förebygga brott eller att det annars föreligger särskilda skäl. Bestämmelsen torde inte föranleda några större problem när det gäller att förklara färgmaterial m.m. förverkat hos den som har gjort sig skyldig'till skadegörelse genom klotter.

I 36 kap. 3 & [ BrB ges också vissa möjligheter att förverka egendom som har karaktär av utpräglade brottsverktyg utan att de har använts vid brott. Enligt bestämmelsen får sådant förverkande ske i fråga om föremål, som på grund av sin särskilda beskaffenhet och omständigheterna i övrigt- kan befaras komma till brottslig användning.

Den kategori av föremål som avses med bestämmelsen omfattar sådan egendom som normalt kan användas bara i samband med brott. Som exempel brukar nämnas dyrkar, falska mynt samt fotografier, kartor och teckningar som tillkommit i spionerisyfte, falska skuldebrev och konstverk med falsk signatur.

Utanför bestämmelsen faller i princip därmed sådana föremål som vis- serligen kan användas vid brott men som dessutom har ett legitimt använd- ningsområde. Undantagsvis kan det dock förekomma fall där omständig- heterna är sådana att en samling av föremål kan förklaras förverkad. trots att varje föremål för sig inte är av den särskilda beskaffenhet som krävs enligt bestämmelsen.

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att brottsbalkens regler för när- varande ger tillräckliga möjligheter att förverka hjälpmedel som har an- vänts vid skadegörelsebrott men att möjligheterna måste anses mycket begränsade när det gäller att förklara sprayburkar och annan utrustning för klotter förverkade på den grunden att de kan antas komma att bli använda vid sådan brottslighet.

När det gäller möjligheterna att förverka föremål på den grunden att de kan misstänkas komma till användning vid en viss typ av brott, vill jag vidare peka på den ändring i 36 kap. 3 & BrB som trädde i kraft den 1 juli 1983 (prop. 1982/83189. JuU 23, SFS l983:224). Ändringen innebar att det infördes en möjlighet till förverkande även av föremål, som är ägnade att användas som vapen vid brott mot liv eller hälsa och som har påträffats under omständigheter som gav anledning att befara att de skulle komma till sådan användning (punkt -2 i paragrafen). Avsikten med bestämmelsen är att motverka att personer bär knivar eller liknande föremål i situationer och på platser, där risken typiskt sett är stor för att föremålen skall komma till användning i samband med våldsbrott. När det gäller karaktären av de

• Sida 8
•  Original

föremål som kan förverkas enligt denna punkt ligger i uttrycket "ägnat att" att föremålen lätt skall kunna användas som tillhygge vid våldsbrotts- lighet eller annars som ett medel att skada annan. Det krävs dock inte att det skall vara fråga om några specifika brottsverktyg.

Reglerna om beslag i 27 kap. rättegångsbalken (RB) överensstämmer med möjligheterna till förverkande av egendom. Enligt 27 kap. ] 5 får föremål som skäligen kan antas äga betydelse för utredning om brott eller vara genom brott någon avhänt eller på grund av brott förverkat tas i beslag. Enligt 27 kap. 14 a & gäller att föremål som skäligen kan antas vara förverkat enligt 36 kap. 3 & BrB får tas i beslag.

När det slutligen gäller möjligheterna att företa kroppsvisitation för att söka efter föremål gäller olika regler. Enligt 28 kap. 11 & RB kan kroppsvi- sitation ske för att söka efter föremål under förutsättning att anledning förekommer att brott som kan medföra fängelse har förövats. Genom en ändringi 19 åpolislagen (19842387) infördes den ljuli 1987 en möjlighet till kroppsvisitation för att söka efter vapen eller andra farliga föremål som kan förklaras förverkade enligt 36 kap. 3 & BrB.

3.2. Allmänna utgångspunkter

Av vad jag tidigare har anfört framgår att flera olika åtgärder planeras eller redan har vidtagits för att komma till rätta med den särskilda form av skadegörelse som här avsett klotter utgör. Det är självfallet att sådana åtgärder i första hand bör ta sikte på att påverka ungdomarnas beteende genom information och upplysning av olika slag. Detta utesluter dock inte att det är angeläget att det samtidigt med sådana allmänt inriktade åtgärder sker en anpassning av lagstiftningen så att det också finns tillräckliga möjligheter att reagera mot och förebygga vandalisering i form av klotter genom ingripanden i enskilda fall.

De ansvarsbestämmelser som jag tidigare kortfattat berört har en till- räcklig räckvidd och någon utvidgning av straffansvaret behövs därför inte enligt min mening. Inte heller finns det skäl att överväga någon skärpning av straffskalorna.

När det däremot gäller möjligheterna att i förebyggande syfte förverka föremål som kan användas vid klotter av allvarlig natur finns såväl enligt promemorian som enligt min mening ett behov av ändrade regler. Detta vitsordas också genomgående av remissinstanserna.

Jag vill redan här nämna att jag ansluter mig i sak helt till-promemorio- förslaget vad gäller ökade möjligheter till såväl förverkande som kroppsvi- sitation.

Jag övergår nu till att närmare behandla de olika delarna av mitt förslag.

3.3. Förverkande av hjälpmedel vid skadegörelse m.m.

Mitt förslag: Förverkande skall kunna ske av föremål som är ägnade att användas som hjälpmedel vid brott som innefattar skada på egendom. Det krävs dessutom att föremålen har påträffats under omständigheter som gav anledning att befara att de skulle komma till sådan användning.

• Sida 9
•  Original

Promemorieförslaget överensstämmer med mitt. Remissinstanserna ställer sig med ett undantag utan närmare invändning- ar bakom förslaget. Sveriges advokatsamfund avstyrker förslaget. Sveri- ges domareförbund framför en mindre invändning som går ut på att försla- get är något för långtgående.

Skälen för mitt förslag: I enlighet med vad jag tidigare har anfört anser jag att det bör införas en regel som gör det möjligt att förverka föremål som kan misstänkas komma till användning vid klotter av allvarligare slag. En sådan lagstiftning bör dock, som också uttalas i promemorian. inte lagtek- niskt begränsas till enbart sådana föremål. utan bör utformas så att den blir tillämplig även på föremål som kan användas för att skada egendom.

Advokatsamfundet har avstyrkt förslaget. Enligt samfundet finns i och för sig inga skäl mot förverkande-av föremål som kan användas vid skade- görelsebrott. Samfundet säger sig dock inte kunna godta den lösning som föreslås och pekar på de möjligheter som torde finnas till ingripande mot försök eller förberedelse till skadegörelsebrott genom en mindre justering av 12 kap. 5 Ö BrB. .. .

Som advokatsamfundet anför skulle det genom att förberedelse till ska- degörelse straffbelades bli möjligt att också ingripa mcd förverkande i vissa fall. Enligt min mening skulle en sådan ordning inte vara vare sig ändamålsenlig eller lämplig. Jag vill bl. a. peka på att det endast undantags- vis kan antas att färgburkar och liknande är att anse som sådant hjälpmedel som avses i bestämmelsen om förberedelse. ] likhet med vad samtliga övriga remissinstanser tillstyrkt anserjag att en lösningi överensstämmel- se med promemorians förslag är att föredra.

Domareförbundet har gjort en invändning mot den lagtekniska lösning- en. Förbundet anför att den föreslagna bestämmelsen kommer att få en mycket vidsträckt tillämpning och att det inte är möjligt att överblicka den mångfald av situationer som kan uppstå. Det kan därför inte uteslutas att bestämmelsen kommer att omfatta föremål som i värde inte står i rimlig proportion till den skada som var förutsebar vid det befarade brottet. Förbundet förordar därför att bestämmelsen förenas med en föreskrift att ett förverkande får ske, om det inte är uppenbart obilligt.

Jag vill i denna del framhålla att den föreslagna bestämmelsen är fakulta- tiv genom att den anger att ett förverkande får ske. I sammanhanget finns det anledning att påpeka att ett fakultativt förverkande kan uttryckas antingen genom att ange att ett förverkande "får ske” eller att ett förver- _ kande skall ske om det inte är uppenbart oskäligt. Enligt allmänna princi- per (iämför prop. 1968179 5. 50 f) anses den senare formuleringen innebära ett mindre utrymme för att underlåta ett förverkande. Mot den bakgrunden anser jag inte att det av domareförbundet föreslagna tillägget skulle fylla någon funktion. Lämpligheten av ett förverkande i det enskilda fallet måste naturligtvis prövas utifrån de föreliggande omständigheterna, där- ibland det ifrågavarande föremålets värde.

Allmänt sett gäller naturligtvis att ett förverkande endast bör komma i fråga när inte endast övriga omständigheter utan också föremålens karak- tär gör att det finns anledning att befara skadegörelse som inte är bagatell- artad.

• Sida 10
•  Original

Den föreslagna förverkanderegeln bör tas in i 36 kap. 3 5 2 BrB. Den nya lydelsen av punkt 2 kommer genom denna utvidgning att gälla förver- kande för att förebygga både våldsbrott och olika former av brott som innefattar skada på egendom. Jag återkommer i specialmotiveringen när- mare till hur bestämmelsen är avsedd att tillämpas.

3.4. Kroppsvisitation

Mitt förslag: Genom ett tillägg i polislagen får en polisman, på samma sätt som nu gäller beträffande vapen eller andra farliga föremål, möjlighet att företa kroppsvisitation för att söka efter före- mål som är ägnade att användas som hjälpmedel vid brott som innefattar skada på egendom. En ytterligare förutsättning är att det med hänsyn till omständigheterna kan antas att föremålet kan för- klaras förverkat enligt 36 kap. 3 &" BrB. Även portfölj. handväska eller annat liknande handbagage får undersökas.

Promemorieförslaget överensstämmer med mitt. Remissinstanserna, med ett undantag, godtar eller lämnar förslaget utan erinran. Advokatsamfundet avstyrker förslaget. Hovrätten för Nedre Norrland tar upp frågan vem som bör ha rätt att besluta om kroppsvisita— tion.

Skälen för mitt förslag: Som jag tidigare har berört infördes den 1 juli 1987 genom ett nytt andra stycke i 19 å" polislagen en rätt för polisman att företa kroppsvisitation för att söka efter vapen eller andra farliga föremål. Förutsättningen är att föremålet kan antas bli förverkat enligt 36 kap. 3 & BrB. Man kan förutse att bestämmelsen i sin praktiska tillämpning i första hand kommer att avse förverkande enligt paragrafens punkt 2. Skälet till att möjligheten till kroppsvisitation infördes var att förverkandelagstift- ningens förebyggande effekter därmed otvivelaktigt skulle öka (jämför prop. 1986/87: 115 s. 7 f.)

Förutom från advokatsamfundet har det inte riktats någon invändning mot förslaget om rätt till kroppsvisitation.

Jag vill framhålla att det givetvis är väsentligen samma synpunkter som de beträffande vapen och andra farliga föremål som gör sig gällande också beträffande den av mig nu föreslagna regeln om förverkande. Utan en motsvarande möjlighet till kroppsvisitation skulle polisens möjligheter att ingripa förebyggande mot allvarligare klotter och andra former av skadegö- ' relse komma att bli ganska begränsade.

Hovrätten för Nedre Norrland tar upp frågan om det lämpliga i att en enskild polisman ges rätt att besluta om kroppsvisitation. Enligt hovrätten borde denna rätt med beaktande av den integritetskränkning som kroppsvisitation utgör medföra att sådant beslut normalt bör fattas av högre polisbefäl eller av polismyndighet. om det inte är fara i dröjsmål.

Den av mig nu föreslagna bestämmelsens utformning innebär liksom enligt den nuvarande lydelsen av andra stycket i 19 & polislagen att beslut

• Sida 11
•  Original

om kroppsvisitation får fattas av en enskild polisman. Frågan om beslutan- derätten i detta avseende togs särskilt upp, efter påpekande av en remissin- stans, i det lagstiftningsärendct. Vad som uttalades då (prop. 1986/87:115 s. 12) anserjag vara tillämpligt även när det gäller beslut om kroppsvisita- tion för att söka efter föremål som kan användas vid t. ex. skadegörelse.. Detta innebär bl. a. att i fall då en mera rutinmässig visitation kan bli aktuell beslut regelmässigt bör fattas av en polisman i befälsställning.

Mitt förslag överensstämmer således i sak helt med promemorians. Det bör genomföras en komplettering av 19 å andra stycket polislagen.

4. Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu anfört har inom justitiedepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i brottsbalken.

2. lag om ändringi polislagen (1984:387),

3. lag om ändring i lagen (1986:]009) om förfarandet i vissa fall vid förverkande m. m.

Förslagen bör fogas som bilaga 3 till protokollet i detta ärende.

5. Specialmotivering 5.1 Förslaget till lag om ändring i brottsbalken 36 kap. 3 &

Förverkande får även i annat fall än som avses i 2 % beslutas i fråga om

1. föremål. som på grund av sin särskilda beskaffenhet och omständighe- terna i övrigt kan befaras komma till brottslig användning,

2. andra föremål, som är ägnade att användas som vapen vid brott mot liv eller hälsa eller som hjälpmedel vid bro!! som innefattar skada på egendom och som har påträffats under omständigheter som gav anledning att befara att de skulle komma till sådan användning.

Ändringen består i att föremål som är ägnade att användas som hjälpmedel vid brott som innefattar skada på egendom anges bland de föremål som kan förklaras förverkade enligt bestämmelsen. I förhållande till promemorie- förslaget har den redaktionella ändringen gjorts att ordet "annans" har tagits bort.

De brott som här avses är i första hand skadegörelse, åverkan och grov skadegörelse enligt 12 kap. 1—3 åå. Självfallet kommer den nya bestäm- melsen att bli tillämplig även när det gäller att förebygga annan allvarligare brottslighet som kan hänföras under bestämmelsen, t. ex. mordbrand. Kravet på att föremålen skall vara ägnade att användas vid sådana brott innebär att de lätt skall kunna användas för sådana ändamål.

Bestämmelsen kommer att bli tillämplig på ett ganska stort antal typer av föremål som är möjliga att använda vid skadegörelsebrott. En praktiskt viktig begränsning av tillämpningsområdet ligger dock i att det krävs att

• Sida 12
•  Original

man på goda grunder skall kunna misstänka att det finns risk för att föremålen också skall komma till användning vid olika former av skadegö- relsebrott. Det måste — på samma sätt som nu sker i fråga om våldsverktyg — göras en samlad bedömning av de förhållanden under vilka föremålet har påträffats och omständigheterna i övrigt. Ett praktiskt exempel på situatio— ner då bestämmelsen kan aktualiseras är om någon som tidigare ertappats med att klottra påträffas med färgburkar utan att kunna ge en godtagbar förklaring till innehavet. En annan situation är att ungdomar försedda med olika verktyg påträffas i samband med en redan inträffad eller påbörjad skadegörelse utan att det kan klarläggas vilka som deltagit i denna.

Bestämmelsen måste självfallet tillämpas med en viss försiktighet. Den som kan anföra godtagbara skäl för att han medför färgburkar eller andra aktuella föremål skall inte behöva riskera att förlora dem. Som har fram- hållits i den allmänna motiveringen måSte hänsyn tas till olika omständig- heter, bl.a. föremålets värde. i

När det gäller tillämpningen i övrigt av bestämmelsen kan hänvisas till prop. 1982/83:89(s. 15 ff).

I praktiken kan omständigheterna ibland vara sådana att det föreligger risk för att ett visst föremål kan befaras komma till användning både vid våldsbrott och skadegörelse. Det kan då bli aktuellt att förklara det förver- kat med hänvisning till båda dessa omständigheter. I detta sammanhang kan närmast för tydlighets skull påpekas att. om någon innehar ett föremål under sådana omständigheter att ansvar för förberedelse till brott enligt 23 kap. 2 % BrB kan komma i fråga. frågan om förverkande i första hand skall prövas enligt 36 kap. 2 5 första stycket andra meningen BrB.

Frågan om förverkande skall kunna prövas enligt bestämmelserna i lagen (1986:1009) om förfarandet i vissa fall vid förverkande m.m. Detta innebär i allmänhet att åklagare kan pröva frågan eftersom värdet nästan alltid torde understiga 2 000 kr. Jag återkommer i avsnitt 5.3 till en mindre redaktionell ändring i den lagen.

5.2. Förslaget till lag om ändring i polislagen (1984:387) 19 5

En polisman som med laga stöd griper eller annars omhändertar eller avlägsnar någon får i anslutning till ingripandet kroppsvisitera denne i den utsträckning som är nödvändig -

1. av säkerhetsskäl för att vapen eller andra farliga föremål skall kunna tas om hand, eller

2. för att hans identitet skall kunna fastställas. En polisman får också kroppsvisitera i den utsträckning det behövs för att söka efter föremål som är ägnade att användas som vapen vid brott mot liv eller hälsa eller som hjälpmedel vid brott som innefattar skada på egendom, om det med hänsyn till omständigheterna kan antas att ett sådant föremål kan förklaras förverkat enligt 36 kap. 3 ä brottsbalken. För detta ändamål får polismannen även undersöka portfölj, handväskaeller annat liknande handbagage.

• Sida 13
•  Original

Genom en ändring i paragrafens andra stycke enligt den lydelse som gäller sedan den 1 juli 1987 får en polisman rätt att företa kroppsvisitation också för att söka efter sådana föremål som nu föreslås kunna bli förverkade enligt 36 kap. 3 % BrB. Polismannen får även rätt att undersöka portfölj, handväska eller annat liknande handbagage i dessa fall. Att det är den enskilde polismannen som i allmänhet har rätt att besluta om kroppsvisita- tion har berörts i den allmänna motiveringen (avsnitt 3.4). När det gäller tillämpningen i övrigt kan hänvisas till prop. 1986/87: 115. Bl.a. framhålls där att det självfallet är ytterst väsentligt att den praktiska tillämpningen inte får en sådan utformning att den av allmänheten uppfattas som ett utslag av obefogat trakasseri. Det bör framhållas, bl. a. med hänsyn till vad advokatsamfundet har anfört, att den nya befogenheten bör utnyttjas med tillbörlig försiktighet. .

I polislagen finns särskilda bestämmelser om ordningsvakternas rättsliga befogenheter att ingripa i olika situationer. Dessa ingripandemöjligheter kan aktualiseras i skilda sammanhang. t. ex. på tunnelbane- och pendeltåg. I vissa särskilda fall har en ordningsvakt rätt att tillfälligt omhänderta en person bl. a. i syfte att avvärja en straffbelagd handling. Den omhändertag- ne skall i ett sådant fall skyndsamt överlämnas till närmaste polisman. Det bör i det sammanhanget understrykas att möjligheten att företa kroppsvisi- tation enligt den föreslagna bestämmelsen inte tillkommer ordningsvakter, utan alltid är förbehållen en polisman.

I samband med ändringen görs även en mindre justering så att bestäm- melsen när det gäller vapen m.m. får en bättre språklig överensstämmelse med 36 kap. 3 Ö 2 BrB.

Vid remissbehandlingen har hovrätten för Nedre Norrland pekat på att detta medför att beteckningen "vapen" i paragrafens första resp. andra stycke synes få olika innebörd. Detta kan dock inte anses som någon större olägenhet. Med ordet vapen förstås då i första stycket vapen i egentlig betydelse, medan uttrycket "användas som vapen” i andra stycket kom- mer att få en mera vidsträckt betydelse där det mera är möjligheten att ett föremål kan utnyttjas för att skada någon som avses.

5.3. Förslaget till lag om ändring i lagen (1986: 1009) om förfarandet i vissa fall vid förverkande m. m.

1 5

Denna lag reglerar förfarandet vid prövning av fråga om förverkande av egendom till det allmänna eller om annan särskild rättsverkan av brott. när frågan inte gäller någon som är tilltalad för brott. Lagen gäller, om inte annat följer av särskilda bestämmelser i lag eller annan författning.

I paragrafen görs den redaktionella ändringen att ordet ”brottet” i första meningen ersätts med ”brott". Avsikten är att det skall stå helt klart att lagen är tillämplig vid förverkande m.m. utan att fråga behöver vara om förverkande på grtrnd av brott. (Jämför prop. 1986/87:6 s. 25 f.) I det sammanhanget görs också i förtydligande syfte en språklig justering.

• Sida 14
•  Original

6. Hemställan Prop. 1987/88:143

Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till 1. lag om ändring i brottsbalken. 2. lag om ändring i polislagen (1984: 387). 3. lag om ändring i lagen (1986:1009) om förfarandet i vissa fall vid förverkande m. m.

7. Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

• Sida 15
•  Original