Prop. 1987/88:144
om musiken i svenska kyrkan
Regeringens proposition % 1987/88: 144 & om musiken i svenska kyrkan Prop. 1987/88: 144 Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 17 mars 1988 för den åtgärd och det ändamål som framgår av föredragandens hemställan. På regeringens vägnar Ingvar C arlsson Bo Holmberg Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen lägger regeringen fram förslag till en ny lag om kyrkomusi- ken i svenska kyrkan. Den är avsedd att ersätta både lagen (1947z275) om kyrkomusiker och kyrkomusikerförordningen (1950: 375). Den nya regleringen innebär en väsentlig förenkling av bestämmelserna på området. Den syftar till att skapa förutsättningar för en smidig och till de lokala förhållandena anpassad organisation. Enligt den nya lagen skall pastoraten svara för den kyrkomusikaliska verksamhet som behövs i församlingarna. Kyrkomusikcrtjänsterna, som i dag är statligt reglerade, föreslås i fortsättningen bli rent kyrkokommunala. De nuvarande skolkantorstjänsterna avvecklas på sikt. Ett visst statligt inflytande över kyrkomusikerorganisalionen behålls. Lagen innehåller sålunda föreskrifter dels om vissa obligatoriska inslag i den kyrkomusikaliska verksamheten och olika behörighetskrav för kyrko- musiker. dels om att domkapitlen skall pröva vissa behörighetsfrågor och yttra sig vid tjänstetillsättningar och vid fastställandet av reglementen för den kyrkomusikaliska verksamheten i pastoraten. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1990. I propositionen behandlas också vissa övergripande frågor om utbild- ningen av kyrkomusiker. Utbildningen av kantorer bör i första hand ske vid Sköndalsinstitutet och inom folkhögskolans ram. Frågan om den särskilda sommarkursverk- samhet m.m. som för närvarande bedrivs av Musikaliska akademien med inriktning bl. a. på att ge lärare kantorsbehörighet kan ersättas av en kyrkomusikalisk tillvalsmöjlighet på högskolans ettämnesutbildning i mu- sik utreds närmare. | Riksdagen 1987/88. 1 sum/. Nr 144
Regeringens proposition % 1987/88: 144 &
Regeringens proposition % 1987/88: 144 &
Regeringens proposition %
Regeringens
proposition
%
1987/88: 144 &
1987/88:
144
&
om musiken i svenska kyrkan Prop.
om musiken i svenska kyrkan Prop.
om musiken i svenska kyrkan
om
musiken
i
svenska
kyrkan
Prop.
Prop.
1987/88: 144
1987/88: 144
1987/88: 144
1987/88:
144
Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 17 mars 1988 för den åtgärd och det ändamål som framgår av föredragandens hemställan.
Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 17 mars 1988 för den åtgärd och det ändamål som framgår av föredragandens hemställan.
Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag
Regeringen
förelägger
riksdagen
vad
som
har
tagits
upp
i
bifogade
utdrag
ur regeringsprotokollet den 17 mars 1988 för den åtgärd och det ändamål
ur
regeringsprotokollet
den
17
mars
1988
för
den
åtgärd
och
det
ändamål
som framgår av föredragandens hemställan.
som
framgår
av
föredragandens
hemställan.
På regeringens vägnar
På regeringens vägnar
På regeringens vägnar
På
regeringens
vägnar
Ingvar C arlsson
Ingvar C arlsson
Ingvar C arlsson
Ingvar
C
arlsson
Bo Holmberg
Bo Holmberg
Bo Holmberg
Bo
Holmberg
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionens
huvudsakliga
innehåll
I propositionen lägger regeringen fram förslag till en ny lag om kyrkomusi- ken i svenska kyrkan. Den är avsedd att ersätta både lagen (1947z275) om kyrkomusiker och kyrkomusikerförordningen (1950: 375). Den nya regleringen innebär en väsentlig förenkling av bestämmelserna på området. Den syftar till att skapa förutsättningar för en smidig och till de lokala förhållandena anpassad organisation. Enligt den nya lagen skall pastoraten svara för den kyrkomusikaliska verksamhet som behövs i församlingarna. Kyrkomusikcrtjänsterna, som i dag är statligt reglerade, föreslås i fortsättningen bli rent kyrkokommunala. De nuvarande skolkantorstjänsterna avvecklas på sikt. Ett visst statligt inflytande över kyrkomusikerorganisalionen behålls. Lagen innehåller sålunda föreskrifter dels om vissa obligatoriska inslag i den kyrkomusikaliska verksamheten och olika behörighetskrav för kyrko- musiker. dels om att domkapitlen skall pröva vissa behörighetsfrågor och yttra sig vid tjänstetillsättningar och vid fastställandet av reglementen för den kyrkomusikaliska verksamheten i pastoraten. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1990. I propositionen behandlas också vissa övergripande frågor om utbild- ningen av kyrkomusiker. Utbildningen av kantorer bör i första hand ske vid Sköndalsinstitutet och inom folkhögskolans ram. Frågan om den särskilda sommarkursverk- samhet m.m. som för närvarande bedrivs av Musikaliska akademien med inriktning bl. a. på att ge lärare kantorsbehörighet kan ersättas av en kyrkomusikalisk tillvalsmöjlighet på högskolans ettämnesutbildning i mu- sik utreds närmare.
I propositionen lägger regeringen fram förslag till en ny lag om kyrkomusi- ken i svenska kyrkan. Den är avsedd att ersätta både lagen (1947z275) om kyrkomusiker och kyrkomusikerförordningen (1950: 375).
I propositionen lägger regeringen fram förslag till en ny lag om kyrkomusi-
I
propositionen
lägger
regeringen
fram
förslag
till
en
ny
lag
om
kyrkomusi-
ken i svenska kyrkan. Den är avsedd att ersätta både lagen (1947z275) om
ken
i
svenska
kyrkan.
Den
är
avsedd
att
ersätta
både
lagen
(1947z275)
om
kyrkomusiker och kyrkomusikerförordningen (1950: 375).
kyrkomusiker
och
kyrkomusikerförordningen
(1950:
375).
Den nya regleringen innebär en väsentlig förenkling av bestämmelserna på området. Den syftar till att skapa förutsättningar för en smidig och till de lokala förhållandena anpassad organisation.
Den nya regleringen innebär en väsentlig förenkling av bestämmelserna
Den
nya
regleringen
innebär
en
väsentlig
förenkling
av
bestämmelserna
på området. Den syftar till att skapa förutsättningar för en smidig och till
på
området.
Den
syftar
till
att
skapa
förutsättningar
för
en
smidig
och
till
de lokala förhållandena anpassad organisation.
de
lokala
förhållandena
anpassad
organisation.
Enligt den nya lagen skall pastoraten svara för den kyrkomusikaliska verksamhet som behövs i församlingarna. Kyrkomusikcrtjänsterna, som i dag är statligt reglerade, föreslås i fortsättningen bli rent kyrkokommunala. De nuvarande skolkantorstjänsterna avvecklas på sikt.
Enligt den nya lagen skall pastoraten svara för den kyrkomusikaliska
Enligt
den
nya
lagen
skall
pastoraten
svara
för
den
kyrkomusikaliska
verksamhet som behövs i församlingarna. Kyrkomusikcrtjänsterna, som i
verksamhet
som
behövs
i
församlingarna.
Kyrkomusikcrtjänsterna,
som
i
dag är statligt reglerade, föreslås i fortsättningen bli rent kyrkokommunala.
dag
är
statligt
reglerade,
föreslås
i
fortsättningen
bli
rent
kyrkokommunala.
De nuvarande skolkantorstjänsterna avvecklas på sikt.
De
nuvarande
skolkantorstjänsterna
avvecklas
på
sikt.
Ett visst statligt inflytande över kyrkomusikerorganisalionen behålls. Lagen innehåller sålunda föreskrifter dels om vissa obligatoriska inslag i den kyrkomusikaliska verksamheten och olika behörighetskrav för kyrko- musiker. dels om att domkapitlen skall pröva vissa behörighetsfrågor och yttra sig vid tjänstetillsättningar och vid fastställandet av reglementen för den kyrkomusikaliska verksamheten i pastoraten.
Ett visst statligt inflytande över kyrkomusikerorganisalionen behålls.
Ett
visst
statligt
inflytande
över
kyrkomusikerorganisalionen
behålls.
Lagen innehåller sålunda föreskrifter dels om vissa obligatoriska inslag i
Lagen
innehåller
sålunda
föreskrifter
dels
om
vissa
obligatoriska
inslag
i
den kyrkomusikaliska verksamheten och olika behörighetskrav för kyrko-
den
kyrkomusikaliska
verksamheten
och
olika
behörighetskrav
för
kyrko-
musiker. dels om att domkapitlen skall pröva vissa behörighetsfrågor och
musiker.
dels
om
att
domkapitlen
skall
pröva
vissa
behörighetsfrågor
och
yttra sig vid tjänstetillsättningar och vid fastställandet av reglementen för
yttra
sig
vid
tjänstetillsättningar
och
vid
fastställandet
av
reglementen
för
den kyrkomusikaliska verksamheten i pastoraten.
den
kyrkomusikaliska
verksamheten
i
pastoraten.
Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1990.
Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1990.
Den
nya
lagen
föreslås
träda
i
kraft
den
1
januari
1990.
I propositionen behandlas också vissa övergripande frågor om utbild- ningen av kyrkomusiker.
I propositionen behandlas också vissa övergripande frågor om utbild-
I
propositionen
behandlas
också
vissa
övergripande
frågor
om
utbild-
ningen av kyrkomusiker.
ningen
av
kyrkomusiker.
Utbildningen av kantorer bör i första hand ske vid Sköndalsinstitutet och inom folkhögskolans ram. Frågan om den särskilda sommarkursverk- samhet m.m. som för närvarande bedrivs av Musikaliska akademien med inriktning bl. a. på att ge lärare kantorsbehörighet kan ersättas av en kyrkomusikalisk tillvalsmöjlighet på högskolans ettämnesutbildning i mu- sik utreds närmare.
Utbildningen av kantorer bör i första hand ske vid Sköndalsinstitutet
Utbildningen
av
kantorer
bör
i
första
hand
ske
vid
Sköndalsinstitutet
och inom folkhögskolans ram. Frågan om den särskilda sommarkursverk-
och
inom
folkhögskolans
ram.
Frågan
om
den
särskilda
sommarkursverk-
samhet m.m. som för närvarande bedrivs av Musikaliska akademien med
samhet
m.m.
som
för
närvarande
bedrivs
av
Musikaliska
akademien
med
inriktning bl. a. på att ge lärare kantorsbehörighet kan ersättas av en
inriktning
bl.
a.
på
att
ge
lärare
kantorsbehörighet
kan
ersättas
av
en
kyrkomusikalisk tillvalsmöjlighet på högskolans ettämnesutbildning i mu-
kyrkomusikalisk
tillvalsmöjlighet
på
högskolans
ettämnesutbildning
i
mu-
sik utreds närmare.
sik
utreds
närmare.
| Riksdagen 1987/88. 1 sum/. Nr 144
| Riksdagen 1987/88. 1 sum/. Nr 144
| Riksdagen 1987/88. 1 sum/. Nr 144
|
Riksdagen
1987/88.
1
sum/.
Nr
144
Högskolans organistutbildning bör enligt propositionen ses över av Prop. 1987/88zl44 universitets- och högskoleämbetet för att vidga möjligheterna till fyllnads- tjänstgöring som musiklärare för organister. I'd
Högskolans organistutbildning bör enligt propositionen ses över av Prop. 1987/88zl44 universitets- och högskoleämbetet för att vidga möjligheterna till fyllnads- tjänstgöring som musiklärare för organister.
Högskolans organistutbildning bör enligt propositionen ses över av Prop. 1987/88zl44 universitets- och högskoleämbetet för att vidga möjligheterna till fyllnads- tjänstgöring som musiklärare för organister.
Högskolans organistutbildning bör enligt propositionen ses över av Prop. 1987/88zl44
Högskolans
organistutbildning
bör
enligt
propositionen
ses
över
av
Prop.
1987/88zl44
universitets- och högskoleämbetet för att vidga möjligheterna till fyllnads-
universitets-
och
högskoleämbetet
för
att
vidga
möjligheterna
till
fyllnads-
tjänstgöring som musiklärare för organister.
tjänstgöring
som
musiklärare
för
organister.
I'd
I'd
I'd
I'd
Propositionens lagförslag . Prop. 1987/88: |44 Förslag till ' Lag om kyrkomusiken i svenska kyrkan Härigenom föreskrivs följande. Lagens tillämpningsområde m. m. 1 5 Denna lag innehåller bestämmelser om den kyrkomusikaliska verk- samheten i svenska kyrkans territoriella församlingar. Regeringen fär före- skriva att lagen skall tillämpas också på icke-territoriella församlingar. [ lagen avses med kvrkmnusika/isk verksam/mr musikverksamheten hos svenska kyrkans församlingar, ' kyrkomusiker den som är behörig att anställas på en tjänst som kantor eller som organist. Pastoratets ansvar 2 & Pastoraten skall svara för den kyrkomusikaliska verksamheten. 3 & 1 den kyrkomusikaliska verksamheten ingår bl. a. ]. orgelspel vid gudstjänster och övriga kyrkliga handlingar enligt den ordning som gäller för svenska kyrkan, 2. främjande av kyrkosången. 3. fri musikundervisning med inriktning på kyrkans musikverksamhet samt 4. vård av de orglar som finns hos församlingarna. ' 4 9” För sådan verksamhet som anges i'3å skall pastoratet förordna en eller flera kyrkomusiker. - Domkapitlet får dock, när det films särskilda skäl. medge att pastoratet förordnar någon annan. Medgivandet får begränsas till att gälla'en viss gudstjänstlokal eller en viss kyrkomusikalisk uppgift. 'fjänsteorganisation 5 & Tjänster som kyrkomusiker i ett pastorat är tjänster som organist eller som kantor. 6 & I varje pastorat skall det finnas minst en tjänst som organist. om inte domkapitlet medger något annat. Domkapitlet får lämna medgivande enligt första stycket. om de kyrko- musikaliska arbetsuppgifterna är av liten omfattning eller om det av organi- satoriska skäl inte är lämpligt att anställa någon organist. Domkapitlet får begränsa medgivandet till att avse en viss tid. 7 & 1 det pastorat där stiftets domkyrka är belägen skall det finnas en tjänst som domkyrkoorganist. Behörighet 8 & Behörig att anställas på en tjänst som organist är den som har avlagt högskoleexamen på kyrkomusikerlinjen. '_'.)
Propositionens lagförslag . Prop. 1987/88: |44 Förslag till '
Propositionens lagförslag . Prop. 1987/88: |44 Förslag till '
Propositionens lagförslag . Prop. 1987/88: |44
Propositionens
lagförslag
.
Prop.
1987/88:
|44
Förslag till '
Förslag
till
'
Lag om kyrkomusiken i svenska kyrkan
Lag om kyrkomusiken i svenska kyrkan
Lag om kyrkomusiken i svenska kyrkan
Lag
om
kyrkomusiken
i
svenska
kyrkan
Härigenom föreskrivs följande.
Härigenom föreskrivs följande.
Härigenom föreskrivs följande.
Härigenom
föreskrivs
följande.
Lagens tillämpningsområde m. m.
Lagens tillämpningsområde m. m.
Lagens tillämpningsområde m. m.
Lagens
tillämpningsområde
m.
m.
1 5 Denna lag innehåller bestämmelser om den kyrkomusikaliska verk- samheten i svenska kyrkans territoriella församlingar. Regeringen fär före- skriva att lagen skall tillämpas också på icke-territoriella församlingar. [ lagen avses med kvrkmnusika/isk verksam/mr musikverksamheten hos svenska kyrkans församlingar, ' kyrkomusiker den som är behörig att anställas på en tjänst som kantor eller som organist.
1 5 Denna lag innehåller bestämmelser om den kyrkomusikaliska verk- samheten i svenska kyrkans territoriella församlingar. Regeringen fär före- skriva att lagen skall tillämpas också på icke-territoriella församlingar.
1 5 Denna lag innehåller bestämmelser om den kyrkomusikaliska verk-
1
5
Denna
lag
innehåller
bestämmelser
om
den
kyrkomusikaliska
verk-
samheten i svenska kyrkans territoriella församlingar. Regeringen fär före-
samheten
i
svenska
kyrkans
territoriella
församlingar.
Regeringen
fär
före-
skriva att lagen skall tillämpas också på icke-territoriella församlingar.
skriva
att
lagen
skall
tillämpas
också
på
icke-territoriella
församlingar.
[ lagen avses med
[ lagen avses med
[
lagen
avses
med
kvrkmnusika/isk verksam/mr musikverksamheten hos svenska kyrkans församlingar, '
kvrkmnusika/isk verksam/mr musikverksamheten hos svenska kyrkans
kvrkmnusika/isk
verksam/mr
musikverksamheten
hos
svenska
kyrkans
församlingar, '
församlingar,
'
kyrkomusiker den som är behörig att anställas på en tjänst som kantor eller som organist.
kyrkomusiker den som är behörig att anställas på en tjänst som kantor
kyrkomusiker
den
som
är
behörig
att
anställas
på
en
tjänst
som
kantor
eller som organist.
eller
som
organist.
Pastoratets ansvar
Pastoratets ansvar
Pastoratets ansvar
Pastoratets
ansvar
2 & Pastoraten skall svara för den kyrkomusikaliska verksamheten.
2 & Pastoraten skall svara för den kyrkomusikaliska verksamheten.
2 & Pastoraten skall svara för den kyrkomusikaliska verksamheten.
2
&
Pastoraten
skall
svara
för
den
kyrkomusikaliska
verksamheten.
3 & 1 den kyrkomusikaliska verksamheten ingår bl. a. ]. orgelspel vid gudstjänster och övriga kyrkliga handlingar enligt den ordning som gäller för svenska kyrkan, 2. främjande av kyrkosången. 3. fri musikundervisning med inriktning på kyrkans musikverksamhet samt 4. vård av de orglar som finns hos församlingarna. '
3 & 1 den kyrkomusikaliska verksamheten ingår bl. a.
3 & 1 den kyrkomusikaliska verksamheten ingår bl. a.
3
&
1
den
kyrkomusikaliska
verksamheten
ingår
bl.
a.
]. orgelspel vid gudstjänster och övriga kyrkliga handlingar enligt den ordning som gäller för svenska kyrkan,
]. orgelspel vid gudstjänster och övriga kyrkliga handlingar enligt den
].
orgelspel
vid
gudstjänster
och
övriga
kyrkliga
handlingar
enligt
den
ordning som gäller för svenska kyrkan,
ordning
som
gäller
för
svenska
kyrkan,
2. främjande av kyrkosången.
2. främjande av kyrkosången.
2.
främjande
av
kyrkosången.
3. fri musikundervisning med inriktning på kyrkans musikverksamhet samt 4. vård av de orglar som finns hos församlingarna. '
3. fri musikundervisning med inriktning på kyrkans musikverksamhet samt
3.
fri
musikundervisning
med
inriktning
på
kyrkans
musikverksamhet
samt
4. vård av de orglar som finns hos församlingarna. '
4.
vård
av
de
orglar
som
finns
hos
församlingarna.
'
4 9” För sådan verksamhet som anges i'3å skall pastoratet förordna en eller flera kyrkomusiker. - Domkapitlet får dock, när det films särskilda skäl. medge att pastoratet förordnar någon annan. Medgivandet får begränsas till att gälla'en viss gudstjänstlokal eller en viss kyrkomusikalisk uppgift.
4 9” För sådan verksamhet som anges i'3å skall pastoratet förordna en eller flera kyrkomusiker. -
4 9” För sådan verksamhet som anges i'3å skall pastoratet förordna en
4
9”
För
sådan
verksamhet
som
anges
i'3å
skall
pastoratet
förordna
en
eller flera kyrkomusiker. -
eller
flera
kyrkomusiker.
-
Domkapitlet får dock, när det films särskilda skäl. medge att pastoratet förordnar någon annan. Medgivandet får begränsas till att gälla'en viss gudstjänstlokal eller en viss kyrkomusikalisk uppgift.
Domkapitlet får dock, när det films särskilda skäl. medge att pastoratet
Domkapitlet
får
dock,
när
det
films
särskilda
skäl.
medge
att
pastoratet
förordnar någon annan. Medgivandet får begränsas till att gälla'en viss
förordnar
någon
annan.
Medgivandet
får
begränsas
till
att
gälla'en
viss
gudstjänstlokal eller en viss kyrkomusikalisk uppgift.
gudstjänstlokal
eller
en
viss
kyrkomusikalisk
uppgift.
'fjänsteorganisation
'fjänsteorganisation
'fjänsteorganisation
'fjänsteorganisation
5 & Tjänster som kyrkomusiker i ett pastorat är tjänster som organist eller som kantor.
5 & Tjänster som kyrkomusiker i ett pastorat är tjänster som organist eller som kantor.
5 & Tjänster som kyrkomusiker i ett pastorat är tjänster som organist
5
&
Tjänster
som
kyrkomusiker
i
ett
pastorat
är
tjänster
som
organist
eller som kantor.
eller
som
kantor.
6 & I varje pastorat skall det finnas minst en tjänst som organist. om inte domkapitlet medger något annat. Domkapitlet får lämna medgivande enligt första stycket. om de kyrko- musikaliska arbetsuppgifterna är av liten omfattning eller om det av organi- satoriska skäl inte är lämpligt att anställa någon organist. Domkapitlet får begränsa medgivandet till att avse en viss tid.
6 & I varje pastorat skall det finnas minst en tjänst som organist. om inte domkapitlet medger något annat.
6 & I varje pastorat skall det finnas minst en tjänst som organist. om inte
6
&
I
varje
pastorat
skall
det
finnas
minst
en
tjänst
som
organist.
om
inte
domkapitlet medger något annat.
domkapitlet
medger
något
annat.
Domkapitlet får lämna medgivande enligt första stycket. om de kyrko- musikaliska arbetsuppgifterna är av liten omfattning eller om det av organi- satoriska skäl inte är lämpligt att anställa någon organist. Domkapitlet får begränsa medgivandet till att avse en viss tid.
Domkapitlet får lämna medgivande enligt första stycket. om de kyrko-
Domkapitlet
får
lämna
medgivande
enligt
första
stycket.
om
de
kyrko-
musikaliska arbetsuppgifterna är av liten omfattning eller om det av organi-
musikaliska
arbetsuppgifterna
är
av
liten
omfattning
eller
om
det
av
organi-
satoriska skäl inte är lämpligt att anställa någon organist. Domkapitlet får
satoriska
skäl
inte
är
lämpligt
att
anställa
någon
organist.
Domkapitlet
får
begränsa medgivandet till att avse en viss tid.
begränsa
medgivandet
till
att
avse
en
viss
tid.
7 & 1 det pastorat där stiftets domkyrka är belägen skall det finnas en
7 & 1 det pastorat där stiftets domkyrka är belägen skall det finnas en
7 & 1 det pastorat där stiftets domkyrka är belägen skall det finnas en
7
&
1
det
pastorat
där
stiftets
domkyrka
är
belägen
skall
det
finnas
en
tjänst som domkyrkoorganist.
tjänst som domkyrkoorganist.
tjänst som domkyrkoorganist.
tjänst
som
domkyrkoorganist.
Behörighet
Behörighet
Behörighet
Behörighet
8 & Behörig att anställas på en tjänst som organist är den som har avlagt högskoleexamen på kyrkomusikerlinjen.
8 & Behörig att anställas på en tjänst som organist är den som har avlagt högskoleexamen på kyrkomusikerlinjen.
8 & Behörig att anställas på en tjänst som organist är den som har avlagt
8
&
Behörig
att
anställas
på
en
tjänst
som
organist
är
den
som
har
avlagt
högskoleexamen på kyrkomusikerlinjen.
högskoleexamen
på
kyrkomusikerlinjen.
'_'.)
'_'.)
'_'.)
'_'.)
9 & Behörig att anställas på en tjänst som kantor är I. den som har avlagt organist- och kantorsexamen och som med godkänt vitsord har genomgått pedagogisk kurs för kantorer. 2. den som har avlagt högskoleexamen för musiklärare med kyrkomusika- liskt tillval samt 3. den som är behörig att anställas som organist. 10 & Domkapitlet kan förklara en sökande som inte uppfyller villkoren i 8 och 9 så behörig att anställas på en tjänst som organist eller kantor. om han med hänsyn till sin utbildning och yrkeserfarenhet är att anse som jäm- ställd med den som uppfyller dessa villkor. Tjänstetillsättningar 11 & Tjänster som kyrkomusiker tillsätts i ett enförsamlingspastorat av kyrkorådet och i ett tlerförsamlingspastorat av den tillsättningsnämnd som anges i 7.6 prästanställningslagen (l988:000). 12 _ki Innan en tjänst som kyrkomusiker tillsätts, skall domkapitlet pröva vilka sökande som är behöriga samt yttra sig över deras kyrkomusikaliska skicklighet. Reglemente 13 & Församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige skall faställa ett reg- lemente för den kyrkomusikaliska verksamheten. Av reglementet skall framgå hur de uppgifter som anges i 3 % skall- tillgodoses. Utförs sådana uppgifter av flera. skall reglementet ange hur uppgifterna är fördelade mellan dem. ' 14 & Innan reglementet fastställs. skall yttrande inhämtas från försam- lingarna i pastoratet och domkapitlet. Av domkapitlets yttrande skall sär- skilt framgå huruvida förslaget till reglemente står i överensstämmelse med vad som har bestämts om gudstjänsteri församlingarna. Orgelvård 15 5 Den som enligt reglementet har att svara för vården av en orgel skall till pastoratet anmäla sådana brister som han inte lämpligen själv kan avhjälpa. 16 & Innan pastoratet tillåter någon annan än den som är förordnad enligt 4å att använda en orgel. skall yttrande inhämtas från den som enligt reglementet har att svara för vården av orgeln. Fyllnadstjänstgöring 17 & Innehavaren av en tjänst som kyrkomusiker är skyldig att fullgöra fyllnadstjänstgöring hos en annan arbetsgivare i den omfattning som följer av anställningsavtalet. Prop. 1987/88: 144
9 & Behörig att anställas på en tjänst som kantor är I. den som har avlagt organist- och kantorsexamen och som med godkänt vitsord har genomgått pedagogisk kurs för kantorer. 2. den som har avlagt högskoleexamen för musiklärare med kyrkomusika- liskt tillval samt
9 & Behörig att anställas på en tjänst som kantor är
9 & Behörig att anställas på en tjänst som kantor är
9
&
Behörig
att
anställas
på
en
tjänst
som
kantor
är
I. den som har avlagt organist- och kantorsexamen och som med godkänt vitsord har genomgått pedagogisk kurs för kantorer.
I. den som har avlagt organist- och kantorsexamen och som med godkänt
I.
den
som
har
avlagt
organist-
och
kantorsexamen
och
som
med
godkänt
vitsord har genomgått pedagogisk kurs för kantorer.
vitsord
har
genomgått
pedagogisk
kurs
för
kantorer.
2. den som har avlagt högskoleexamen för musiklärare med kyrkomusika- liskt tillval samt
2. den som har avlagt högskoleexamen för musiklärare med kyrkomusika-
2.
den
som
har
avlagt
högskoleexamen
för
musiklärare
med
kyrkomusika-
liskt tillval samt
liskt
tillval
samt
3. den som är behörig att anställas som organist.
3. den som är behörig att anställas som organist.
3. den som är behörig att anställas som organist.
3.
den
som
är
behörig
att
anställas
som
organist.
10 & Domkapitlet kan förklara en sökande som inte uppfyller villkoren i 8 och 9 så behörig att anställas på en tjänst som organist eller kantor. om han med hänsyn till sin utbildning och yrkeserfarenhet är att anse som jäm- ställd med den som uppfyller dessa villkor.
10 & Domkapitlet kan förklara en sökande som inte uppfyller villkoren i 8 och 9 så behörig att anställas på en tjänst som organist eller kantor. om han med hänsyn till sin utbildning och yrkeserfarenhet är att anse som jäm- ställd med den som uppfyller dessa villkor.
10 & Domkapitlet kan förklara en sökande som inte uppfyller villkoren i 8
10
&
Domkapitlet
kan
förklara
en
sökande
som
inte
uppfyller
villkoren
i
8
och 9 så behörig att anställas på en tjänst som organist eller kantor. om han
och
9
så
behörig
att
anställas
på
en
tjänst
som
organist
eller
kantor.
om
han
med hänsyn till sin utbildning och yrkeserfarenhet är att anse som jäm-
med
hänsyn
till
sin
utbildning
och
yrkeserfarenhet
är
att
anse
som
jäm-
ställd med den som uppfyller dessa villkor.
ställd
med
den
som
uppfyller
dessa
villkor.
Tjänstetillsättningar
Tjänstetillsättningar
Tjänstetillsättningar
Tjänstetillsättningar
11 & Tjänster som kyrkomusiker tillsätts i ett enförsamlingspastorat av kyrkorådet och i ett tlerförsamlingspastorat av den tillsättningsnämnd som anges i 7.6 prästanställningslagen (l988:000).
11 & Tjänster som kyrkomusiker tillsätts i ett enförsamlingspastorat av kyrkorådet och i ett tlerförsamlingspastorat av den tillsättningsnämnd som anges i 7.6 prästanställningslagen (l988:000).
11 & Tjänster som kyrkomusiker tillsätts i ett enförsamlingspastorat av
11
&
Tjänster
som
kyrkomusiker
tillsätts
i
ett
enförsamlingspastorat
av
kyrkorådet och i ett tlerförsamlingspastorat av den tillsättningsnämnd som
kyrkorådet
och
i
ett
tlerförsamlingspastorat
av
den
tillsättningsnämnd
som
anges i 7.6 prästanställningslagen (l988:000).
anges
i
7.6
prästanställningslagen
(l988:000).
12 _ki Innan en tjänst som kyrkomusiker tillsätts, skall domkapitlet pröva vilka sökande som är behöriga samt yttra sig över deras kyrkomusikaliska skicklighet.
12 _ki Innan en tjänst som kyrkomusiker tillsätts, skall domkapitlet pröva vilka sökande som är behöriga samt yttra sig över deras kyrkomusikaliska skicklighet.
12 _ki Innan en tjänst som kyrkomusiker tillsätts, skall domkapitlet pröva
12
_ki
Innan
en
tjänst
som
kyrkomusiker
tillsätts,
skall
domkapitlet
pröva
vilka sökande som är behöriga samt yttra sig över deras kyrkomusikaliska
vilka
sökande
som
är
behöriga
samt
yttra
sig
över
deras
kyrkomusikaliska
skicklighet.
skicklighet.
Reglemente
Reglemente
Reglemente
Reglemente
13 & Församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige skall faställa ett reg- lemente för den kyrkomusikaliska verksamheten.
13 & Församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige skall faställa ett reg- lemente för den kyrkomusikaliska verksamheten.
13 & Församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige skall faställa ett reg-
13
&
Församlingsdelegerade
eller
kyrkofullmäktige
skall
faställa
ett
reg-
lemente för den kyrkomusikaliska verksamheten.
lemente
för
den
kyrkomusikaliska
verksamheten.
Av reglementet skall framgå hur de uppgifter som anges i 3 % skall-
Av reglementet skall framgå hur de uppgifter som anges i 3 % skall-
Av reglementet skall framgå hur de uppgifter som anges i 3 % skall-
Av
reglementet
skall
framgå
hur
de
uppgifter
som
anges
i
3
%
skall-
tillgodoses. Utförs sådana uppgifter av flera. skall reglementet ange hur uppgifterna är fördelade mellan dem. '
tillgodoses. Utförs sådana uppgifter av flera. skall reglementet ange hur uppgifterna är fördelade mellan dem. '
tillgodoses. Utförs sådana uppgifter av flera. skall reglementet ange hur
tillgodoses.
Utförs
sådana
uppgifter
av
flera.
skall
reglementet
ange
hur
uppgifterna är fördelade mellan dem. '
uppgifterna
är
fördelade
mellan
dem.
'
14 & Innan reglementet fastställs. skall yttrande inhämtas från försam- lingarna i pastoratet och domkapitlet. Av domkapitlets yttrande skall sär- skilt framgå huruvida förslaget till reglemente står i överensstämmelse med vad som har bestämts om gudstjänsteri församlingarna.
14 & Innan reglementet fastställs. skall yttrande inhämtas från försam- lingarna i pastoratet och domkapitlet. Av domkapitlets yttrande skall sär- skilt framgå huruvida förslaget till reglemente står i överensstämmelse med vad som har bestämts om gudstjänsteri församlingarna.
14 & Innan reglementet fastställs. skall yttrande inhämtas från försam-
14
&
Innan
reglementet
fastställs.
skall
yttrande
inhämtas
från
försam-
lingarna i pastoratet och domkapitlet. Av domkapitlets yttrande skall sär-
lingarna
i
pastoratet
och
domkapitlet.
Av
domkapitlets
yttrande
skall
sär-
skilt framgå huruvida förslaget till reglemente står i överensstämmelse med
skilt
framgå
huruvida
förslaget
till
reglemente
står
i
överensstämmelse
med
vad som har bestämts om gudstjänsteri församlingarna.
vad
som
har
bestämts
om
gudstjänsteri
församlingarna.
Orgelvård
Orgelvård
Orgelvård
Orgelvård
15 5 Den som enligt reglementet har att svara för vården av en orgel skall till pastoratet anmäla sådana brister som han inte lämpligen själv kan avhjälpa.
15 5 Den som enligt reglementet har att svara för vården av en orgel skall till pastoratet anmäla sådana brister som han inte lämpligen själv kan avhjälpa.
15 5 Den som enligt reglementet har att svara för vården av en orgel skall
15
5
Den
som
enligt
reglementet
har
att
svara
för
vården
av
en
orgel
skall
till pastoratet anmäla sådana brister som han inte lämpligen själv kan
till
pastoratet
anmäla
sådana
brister
som
han
inte
lämpligen
själv
kan
avhjälpa.
avhjälpa.
16 & Innan pastoratet tillåter någon annan än den som är förordnad enligt 4å att använda en orgel. skall yttrande inhämtas från den som enligt reglementet har att svara för vården av orgeln.
16 & Innan pastoratet tillåter någon annan än den som är förordnad enligt 4å att använda en orgel. skall yttrande inhämtas från den som enligt reglementet har att svara för vården av orgeln.
16 & Innan pastoratet tillåter någon annan än den som är förordnad enligt
16
&
Innan
pastoratet
tillåter
någon
annan
än
den
som
är
förordnad
enligt
4å att använda en orgel. skall yttrande inhämtas från den som enligt
4å
att
använda
en
orgel.
skall
yttrande
inhämtas
från
den
som
enligt
reglementet har att svara för vården av orgeln.
reglementet
har
att
svara
för
vården
av
orgeln.
Fyllnadstjänstgöring
Fyllnadstjänstgöring
Fyllnadstjänstgöring
Fyllnadstjänstgöring
17 & Innehavaren av en tjänst som kyrkomusiker är skyldig att fullgöra fyllnadstjänstgöring hos en annan arbetsgivare i den omfattning som följer av anställningsavtalet.
17 & Innehavaren av en tjänst som kyrkomusiker är skyldig att fullgöra fyllnadstjänstgöring hos en annan arbetsgivare i den omfattning som följer av anställningsavtalet.
17 & Innehavaren av en tjänst som kyrkomusiker är skyldig att fullgöra
17
&
Innehavaren
av
en
tjänst
som
kyrkomusiker
är
skyldig
att
fullgöra
fyllnadstjänstgöring hos en annan arbetsgivare i den omfattning som följer
fyllnadstjänstgöring
hos
en
annan
arbetsgivare
i
den
omfattning
som
följer
av anställningsavtalet.
av
anställningsavtalet.
Prop.
1987/88:
144
Musiksakkunniga 18 5 Vid handläggningen av ärenden enligt denna lag får domkapitlet biträdas av en eller flera musiksakkunniga. Behörig att vara musiksakkunnig i domkapitlet är domkyrkoorganisten eller någon annan som är behörig att anställas på en tjänst som organist. Stiftsstyrelsen skall förordna en eller flera musiksakkunniga efter yttran- de av domkapitlet. Överklagande 19 & Domkapitlets beslut enligt denna lag får överklagas hos regeringen. Domkapitlets beslut enligt 4 5 andra stycket och 6 & andra stycket får överklagas endast av pastoratet. ]. Denna lag träder i kraft den ljanuari 1990. 2. Genom lagen upphävs lagen (1947: 275") om kyrkomusiker samt kyrko- musikerförordningen (1950: 375). 3. Om det i en lag eller någon annan författning hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en föreskrift i denna lag. skall i stället den nya föreskriften tillämpas. 4. Den som enligt äldre föreskrifter eller beslut är behörig till en tjänst som organist eller kyrkokantor skall anses vara behörig till motsvarande tjänst även efter ikraftträdandet av de nya föreskrifterna. Detsamma gäller den som enligt äldre föreskrifter" är behörig till en tjänst som extra kyrkokantor och som i minst fem år innehaft en tjänst som kyrkomusiker med minst 40 procent av heltidsanställning. 5. Den som vid ikraftträdandet är anställd på en kyrkomusikertjänst med fullmakt eller konstitutorial eller med förordnande för en bestämd tid som ännu löper är skyldig att utöva sin tjänst genom att utföra i huvudsak samma arbetsuppgifter som tidigare hos pastoratet. 6. För den som vid utgången av år 1989 alltjämt innehar en klockar-. organist- eller kyrkosångarbefattning. som fanns inrättad i församlingen före den 1 juli 1947, skall andra stycket ] övergångsbestämmelserna till lagen (1947: 275) om kyrkomusiker fortfarande tillämpas, så länge inneha- varen kvarstår på befattningen. Prop. 1987/88: 144
Musiksakkunniga
Musiksakkunniga
Musiksakkunniga
Musiksakkunniga
18 5 Vid handläggningen av ärenden enligt denna lag får domkapitlet biträdas av en eller flera musiksakkunniga. Behörig att vara musiksakkunnig i domkapitlet är domkyrkoorganisten eller någon annan som är behörig att anställas på en tjänst som organist. Stiftsstyrelsen skall förordna en eller flera musiksakkunniga efter yttran- de av domkapitlet.
18 5 Vid handläggningen av ärenden enligt denna lag får domkapitlet biträdas av en eller flera musiksakkunniga. Behörig att vara musiksakkunnig i domkapitlet är domkyrkoorganisten eller någon annan som är behörig att anställas på en tjänst som organist. Stiftsstyrelsen skall förordna en eller flera musiksakkunniga efter yttran- de av domkapitlet.
18 5 Vid handläggningen av ärenden enligt denna lag får domkapitlet
18
5
Vid
handläggningen
av
ärenden
enligt
denna
lag
får
domkapitlet
biträdas av en eller flera musiksakkunniga.
biträdas
av
en
eller
flera
musiksakkunniga.
Behörig att vara musiksakkunnig i domkapitlet är domkyrkoorganisten
Behörig
att
vara
musiksakkunnig
i
domkapitlet
är
domkyrkoorganisten
eller någon annan som är behörig att anställas på en tjänst som organist.
eller
någon
annan
som
är
behörig
att
anställas
på
en
tjänst
som
organist.
Stiftsstyrelsen skall förordna en eller flera musiksakkunniga efter yttran-
Stiftsstyrelsen
skall
förordna
en
eller
flera
musiksakkunniga
efter
yttran-
de av domkapitlet.
de
av
domkapitlet.
Överklagande
Överklagande
Överklagande
Överklagande
19 & Domkapitlets beslut enligt denna lag får överklagas hos regeringen. Domkapitlets beslut enligt 4 5 andra stycket och 6 & andra stycket får överklagas endast av pastoratet.
19 & Domkapitlets beslut enligt denna lag får överklagas hos regeringen. Domkapitlets beslut enligt 4 5 andra stycket och 6 & andra stycket får överklagas endast av pastoratet.
19 & Domkapitlets beslut enligt denna lag får överklagas hos regeringen.
19
&
Domkapitlets
beslut
enligt
denna
lag
får
överklagas
hos
regeringen.
Domkapitlets beslut enligt 4 5 andra stycket och 6 & andra stycket får
Domkapitlets
beslut
enligt
4
5
andra
stycket
och
6
&
andra
stycket
får
överklagas endast av pastoratet.
överklagas
endast
av
pastoratet.
]. Denna lag träder i kraft den ljanuari 1990. 2. Genom lagen upphävs lagen (1947: 275") om kyrkomusiker samt kyrko- musikerförordningen (1950: 375). 3. Om det i en lag eller någon annan författning hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en föreskrift i denna lag. skall i stället den nya föreskriften tillämpas. 4. Den som enligt äldre föreskrifter eller beslut är behörig till en tjänst som organist eller kyrkokantor skall anses vara behörig till motsvarande tjänst även efter ikraftträdandet av de nya föreskrifterna. Detsamma gäller den som enligt äldre föreskrifter" är behörig till en tjänst som extra kyrkokantor och som i minst fem år innehaft en tjänst som kyrkomusiker med minst 40 procent av heltidsanställning. 5. Den som vid ikraftträdandet är anställd på en kyrkomusikertjänst med fullmakt eller konstitutorial eller med förordnande för en bestämd tid som ännu löper är skyldig att utöva sin tjänst genom att utföra i huvudsak samma arbetsuppgifter som tidigare hos pastoratet. 6. För den som vid utgången av år 1989 alltjämt innehar en klockar-. organist- eller kyrkosångarbefattning. som fanns inrättad i församlingen före den 1 juli 1947, skall andra stycket ] övergångsbestämmelserna till lagen (1947: 275) om kyrkomusiker fortfarande tillämpas, så länge inneha- varen kvarstår på befattningen.
]. Denna lag träder i kraft den ljanuari 1990.
]. Denna lag träder i kraft den ljanuari 1990.
].
Denna
lag
träder
i
kraft
den
ljanuari
1990.
2. Genom lagen upphävs lagen (1947: 275") om kyrkomusiker samt kyrko- musikerförordningen (1950: 375).
2. Genom lagen upphävs lagen (1947: 275") om kyrkomusiker samt kyrko-
2.
Genom
lagen
upphävs
lagen
(1947:
275")
om
kyrkomusiker
samt
kyrko-
musikerförordningen (1950: 375).
musikerförordningen
(1950:
375).
3. Om det i en lag eller någon annan författning hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en föreskrift i denna lag. skall i stället den nya föreskriften tillämpas.
3. Om det i en lag eller någon annan författning hänvisas till en föreskrift
3.
Om
det
i
en
lag
eller
någon
annan
författning
hänvisas
till
en
föreskrift
som har ersatts genom en föreskrift i denna lag. skall i stället den nya
som
har
ersatts
genom
en
föreskrift
i
denna
lag.
skall
i
stället
den
nya
föreskriften tillämpas.
föreskriften
tillämpas.
4. Den som enligt äldre föreskrifter eller beslut är behörig till en tjänst som organist eller kyrkokantor skall anses vara behörig till motsvarande tjänst även efter ikraftträdandet av de nya föreskrifterna.
4. Den som enligt äldre föreskrifter eller beslut är behörig till en tjänst
4.
Den
som
enligt
äldre
föreskrifter
eller
beslut
är
behörig
till
en
tjänst
som organist eller kyrkokantor skall anses vara behörig till motsvarande
som
organist
eller
kyrkokantor
skall
anses
vara
behörig
till
motsvarande
tjänst även efter ikraftträdandet av de nya föreskrifterna.
tjänst
även
efter
ikraftträdandet
av
de
nya
föreskrifterna.
Detsamma gäller den som enligt äldre föreskrifter" är behörig till en tjänst som extra kyrkokantor och som i minst fem år innehaft en tjänst som kyrkomusiker med minst 40 procent av heltidsanställning.
Detsamma gäller den som enligt äldre föreskrifter" är behörig till en tjänst
Detsamma
gäller
den
som
enligt
äldre
föreskrifter"
är
behörig
till
en
tjänst
som extra kyrkokantor och som i minst fem år innehaft en tjänst som
som
extra
kyrkokantor
och
som
i
minst
fem
år
innehaft
en
tjänst
som
kyrkomusiker med minst 40 procent av heltidsanställning.
kyrkomusiker
med
minst
40
procent
av
heltidsanställning.
5. Den som vid ikraftträdandet är anställd på en kyrkomusikertjänst med fullmakt eller konstitutorial eller med förordnande för en bestämd tid som ännu löper är skyldig att utöva sin tjänst genom att utföra i huvudsak samma arbetsuppgifter som tidigare hos pastoratet.
5. Den som vid ikraftträdandet är anställd på en kyrkomusikertjänst med
5.
Den
som
vid
ikraftträdandet
är
anställd
på
en
kyrkomusikertjänst
med
fullmakt eller konstitutorial eller med förordnande för en bestämd tid som
fullmakt
eller
konstitutorial
eller
med
förordnande
för
en
bestämd
tid
som
ännu löper är skyldig att utöva sin tjänst genom att utföra i huvudsak
ännu
löper
är
skyldig
att
utöva
sin
tjänst
genom
att
utföra
i
huvudsak
samma arbetsuppgifter som tidigare hos pastoratet.
samma
arbetsuppgifter
som
tidigare
hos
pastoratet.
6. För den som vid utgången av år 1989 alltjämt innehar en klockar-. organist- eller kyrkosångarbefattning. som fanns inrättad i församlingen före den 1 juli 1947, skall andra stycket ] övergångsbestämmelserna till lagen (1947: 275) om kyrkomusiker fortfarande tillämpas, så länge inneha- varen kvarstår på befattningen.
6. För den som vid utgången av år 1989 alltjämt innehar en klockar-.
6.
För
den
som
vid
utgången
av
år
1989
alltjämt
innehar
en
klockar-.
organist- eller kyrkosångarbefattning. som fanns inrättad i församlingen
organist-
eller
kyrkosångarbefattning.
som
fanns
inrättad
i
församlingen
före den 1 juli 1947, skall andra stycket ] övergångsbestämmelserna till
före
den
1
juli
1947,
skall
andra
stycket
]
övergångsbestämmelserna
till
lagen (1947: 275) om kyrkomusiker fortfarande tillämpas, så länge inneha-
lagen
(1947:
275)
om
kyrkomusiker
fortfarande
tillämpas,
så
länge
inneha-
varen kvarstår på befattningen.
varen
kvarstår
på
befattningen.
Prop.
1987/88:
144
Civildepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 1988 Närvarande: statsministern Carlsson. ordförande. och statsråden Sigurd- sen. Gustafsson. Leijon. Hjelm-Wallén. Peterson. Göransson. Dahl. R. Carlsson. Holmberg. Hellström. Johansson. Lindqvist. G. Andersson. Lönnqvist. Thalén Föredragande: statsrådet Holmberg Proposition om musiken i svenska kyrkan 1 Inledning Tillsammans med 1982 års kyrkokommitté (Kn l985:05) har kyrkomusi- kerutredningen (Kn 1980204. utredare f.d. statsrådet. lektorn Bertil Hans- son) avgett dels diskussionsbetänkandct (SOU 1983:55) Församlingen i framtiden. dels remissammanställningen (SOU 1984175) Församlingarna om framtiden. Utredningen har dessutom överlämnat slutbetänkandet (SOU l985:55) Musiken i svenska kyrkan. I slutbetänkandet redovisas överväganden rörande grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska verksamheten" och behovet av en ny tjänsteorganisation samt angående instruktioner.- tjänsteåligganden och anställningsformer för kyrkomusiker. Vidare har ' utredningen övervägt vad som bör gälla i fråga om inrättande och tillsätt- ning av kyrkomusikertjänster. behörighetsvillkor och befordringsgrunder samt frågor om utbildningen av kyrkomusiker m. m. Betänkandet innehål- ler förslag till lag om kyrkomusikalisk verksamhet i svenska kyrkan samt till förordningar om lärares fyllnadstjänstgöring som kyrkomusiker m.m. och om förordnande av skolkantorer på tjänster som lärare m.m. Till protokollet i detta ärende bör som bilaga [ fogas den sammanfatt- ning av slutbetänkandet som finns i SOU l985:55. Det lagförslag som har lagts fram i betänkandet bör fogas till protokollet som bilaga 2. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan- serna och en sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokol- let i detta ärende som bilaga 3. [fortsättningen av mitt anförande kommerjag att först ange några enligt min bedömning viktigare utgångspunkter för en reform av den kyrkomusi- kaliska verksamheten. Därefter kommerjag att ta upp de lagstiftningsfrå- gor som föranleds av utredningens förslag och som gäller kyrkomusikeror- ganisationen. Slutligen redovisarjag vilka riktlinjer som enligt min mening bör gälla i fråga om den framtida utbildningen av kyrkomusiker. I utbild- ningsfrågorna har jag samrått med chefen för utbildningsdepartementet och med statsrådet Göransson. Prop. 1987/881144
Civildepartementet
Civildepartementet
Civildepartementet
Civildepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 1988
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 1988
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 1988
Utdrag
ur
protokoll
vid
regeringssammanträde
den
17
mars
1988
Närvarande: statsministern Carlsson. ordförande. och statsråden Sigurd- sen. Gustafsson. Leijon. Hjelm-Wallén. Peterson. Göransson. Dahl. R. Carlsson. Holmberg. Hellström. Johansson. Lindqvist. G. Andersson. Lönnqvist. Thalén
Närvarande: statsministern Carlsson. ordförande. och statsråden Sigurd- sen. Gustafsson. Leijon. Hjelm-Wallén. Peterson. Göransson. Dahl. R. Carlsson. Holmberg. Hellström. Johansson. Lindqvist. G. Andersson. Lönnqvist. Thalén
Närvarande: statsministern Carlsson. ordförande. och statsråden Sigurd-
Närvarande:
statsministern
Carlsson.
ordförande.
och
statsråden
Sigurd-
sen. Gustafsson. Leijon. Hjelm-Wallén. Peterson. Göransson. Dahl. R.
sen.
Gustafsson.
Leijon.
Hjelm-Wallén.
Peterson.
Göransson.
Dahl.
R.
Carlsson. Holmberg. Hellström. Johansson. Lindqvist. G. Andersson.
Carlsson.
Holmberg.
Hellström.
Johansson.
Lindqvist.
G.
Andersson.
Lönnqvist. Thalén
Lönnqvist.
Thalén
Föredragande: statsrådet Holmberg
Föredragande: statsrådet Holmberg
Föredragande: statsrådet Holmberg
Föredragande:
statsrådet
Holmberg
Proposition om musiken i svenska kyrkan
Proposition om musiken i svenska kyrkan
Proposition om musiken i svenska kyrkan
Proposition
om
musiken
i
svenska
kyrkan
1 Inledning
1 Inledning
1 Inledning
1
Inledning
Tillsammans med 1982 års kyrkokommitté (Kn l985:05) har kyrkomusi- kerutredningen (Kn 1980204. utredare f.d. statsrådet. lektorn Bertil Hans- son) avgett dels diskussionsbetänkandct (SOU 1983:55) Församlingen i framtiden. dels remissammanställningen (SOU 1984175) Församlingarna om framtiden. Utredningen har dessutom överlämnat slutbetänkandet (SOU l985:55) Musiken i svenska kyrkan. I slutbetänkandet redovisas överväganden
Tillsammans med 1982 års kyrkokommitté (Kn l985:05) har kyrkomusi- kerutredningen (Kn 1980204. utredare f.d. statsrådet. lektorn Bertil Hans- son) avgett dels diskussionsbetänkandct (SOU 1983:55) Församlingen i framtiden. dels remissammanställningen (SOU 1984175) Församlingarna om framtiden.
Tillsammans med 1982 års kyrkokommitté (Kn l985:05) har kyrkomusi-
Tillsammans
med
1982
års
kyrkokommitté
(Kn
l985:05)
har
kyrkomusi-
kerutredningen (Kn 1980204. utredare f.d. statsrådet. lektorn Bertil Hans-
kerutredningen
(Kn
1980204.
utredare
f.d.
statsrådet.
lektorn
Bertil
Hans-
son) avgett dels diskussionsbetänkandct (SOU 1983:55) Församlingen i
son)
avgett
dels
diskussionsbetänkandct
(SOU
1983:55)
Församlingen
i
framtiden. dels remissammanställningen (SOU 1984175) Församlingarna
framtiden.
dels
remissammanställningen
(SOU
1984175)
Församlingarna
om framtiden.
om
framtiden.
Utredningen har dessutom överlämnat slutbetänkandet (SOU l985:55) Musiken i svenska kyrkan. I slutbetänkandet redovisas överväganden
Utredningen har dessutom överlämnat slutbetänkandet (SOU l985:55)
Utredningen
har
dessutom
överlämnat
slutbetänkandet
(SOU
l985:55)
Musiken i svenska kyrkan. I slutbetänkandet redovisas överväganden
Musiken
i
svenska
kyrkan.
I
slutbetänkandet
redovisas
överväganden
rörande grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska verksamheten" och behovet av en ny tjänsteorganisation samt angående instruktioner.- tjänsteåligganden och anställningsformer för kyrkomusiker. Vidare har '
rörande grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska verksamheten" och behovet av en ny tjänsteorganisation samt angående instruktioner.- tjänsteåligganden och anställningsformer för kyrkomusiker. Vidare har '
rörande grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska verksamheten"
rörande
grunden
för
indelningen
av
den
kyrkomusikaliska
verksamheten"
och behovet av en ny tjänsteorganisation samt angående instruktioner.-
och
behovet
av
en
ny
tjänsteorganisation
samt
angående
instruktioner.-
tjänsteåligganden och anställningsformer för kyrkomusiker. Vidare har '
tjänsteåligganden
och
anställningsformer
för
kyrkomusiker.
Vidare
har
'
utredningen övervägt vad som bör gälla i fråga om inrättande och tillsätt- ning av kyrkomusikertjänster. behörighetsvillkor och befordringsgrunder samt frågor om utbildningen av kyrkomusiker m. m. Betänkandet innehål- ler förslag till lag om kyrkomusikalisk verksamhet i svenska kyrkan samt till förordningar om lärares fyllnadstjänstgöring som kyrkomusiker m.m. och om förordnande av skolkantorer på tjänster som lärare m.m. Till protokollet i detta ärende bör som bilaga [ fogas den sammanfatt- ning av slutbetänkandet som finns i SOU l985:55. Det lagförslag som har lagts fram i betänkandet bör fogas till protokollet som bilaga 2. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan- serna och en sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokol- let i detta ärende som bilaga 3. [fortsättningen av mitt anförande kommerjag att först ange några enligt min bedömning viktigare utgångspunkter för en reform av den kyrkomusi- kaliska verksamheten. Därefter kommerjag att ta upp de lagstiftningsfrå- gor som föranleds av utredningens förslag och som gäller kyrkomusikeror- ganisationen. Slutligen redovisarjag vilka riktlinjer som enligt min mening bör gälla i fråga om den framtida utbildningen av kyrkomusiker. I utbild- ningsfrågorna har jag samrått med chefen för utbildningsdepartementet och med statsrådet Göransson.
utredningen övervägt vad som bör gälla i fråga om inrättande och tillsätt- ning av kyrkomusikertjänster. behörighetsvillkor och befordringsgrunder samt frågor om utbildningen av kyrkomusiker m. m. Betänkandet innehål- ler förslag till lag om kyrkomusikalisk verksamhet i svenska kyrkan samt till förordningar om lärares fyllnadstjänstgöring som kyrkomusiker m.m. och om förordnande av skolkantorer på tjänster som lärare m.m.
utredningen övervägt vad som bör gälla i fråga om inrättande och tillsätt-
utredningen
övervägt
vad
som
bör
gälla
i
fråga
om
inrättande
och
tillsätt-
ning av kyrkomusikertjänster. behörighetsvillkor och befordringsgrunder
ning
av
kyrkomusikertjänster.
behörighetsvillkor
och
befordringsgrunder
samt frågor om utbildningen av kyrkomusiker m. m. Betänkandet innehål-
samt
frågor
om
utbildningen
av
kyrkomusiker
m.
m.
Betänkandet
innehål-
ler förslag till lag om kyrkomusikalisk verksamhet i svenska kyrkan samt
ler
förslag
till
lag
om
kyrkomusikalisk
verksamhet
i
svenska
kyrkan
samt
till förordningar om lärares fyllnadstjänstgöring som kyrkomusiker m.m.
till
förordningar
om
lärares
fyllnadstjänstgöring
som
kyrkomusiker
m.m.
och om förordnande av skolkantorer på tjänster som lärare m.m.
och
om
förordnande
av
skolkantorer
på
tjänster
som
lärare
m.m.
Till protokollet i detta ärende bör som bilaga [ fogas den sammanfatt- ning av slutbetänkandet som finns i SOU l985:55.
Till protokollet i detta ärende bör som bilaga [ fogas den sammanfatt-
Till
protokollet
i
detta
ärende
bör
som
bilaga
[
fogas
den
sammanfatt-
ning av slutbetänkandet som finns i SOU l985:55.
ning
av
slutbetänkandet
som
finns
i
SOU
l985:55.
Det lagförslag som har lagts fram i betänkandet bör fogas till protokollet som bilaga 2.
Det lagförslag som har lagts fram i betänkandet bör fogas till protokollet
Det
lagförslag
som
har
lagts
fram
i
betänkandet
bör
fogas
till
protokollet
som bilaga 2.
som
bilaga
2.
Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan- serna och en sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokol- let i detta ärende som bilaga 3.
Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-
Betänkandet
har
remissbehandlats.
En
förteckning
över
remissinstan-
serna och en sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokol-
serna
och
en
sammanställning
av
remissyttrandena
bör
fogas
till
protokol-
let i detta ärende som bilaga 3.
let
i
detta
ärende
som
bilaga
3.
[fortsättningen av mitt anförande kommerjag att först ange några enligt min bedömning viktigare utgångspunkter för en reform av den kyrkomusi- kaliska verksamheten. Därefter kommerjag att ta upp de lagstiftningsfrå- gor som föranleds av utredningens förslag och som gäller kyrkomusikeror- ganisationen. Slutligen redovisarjag vilka riktlinjer som enligt min mening bör gälla i fråga om den framtida utbildningen av kyrkomusiker. I utbild- ningsfrågorna har jag samrått med chefen för utbildningsdepartementet och med statsrådet Göransson.
[fortsättningen av mitt anförande kommerjag att först ange några enligt
[fortsättningen
av
mitt
anförande
kommerjag
att
först
ange
några
enligt
min bedömning viktigare utgångspunkter för en reform av den kyrkomusi-
min
bedömning
viktigare
utgångspunkter
för
en
reform
av
den
kyrkomusi-
kaliska verksamheten. Därefter kommerjag att ta upp de lagstiftningsfrå-
kaliska
verksamheten.
Därefter
kommerjag
att
ta
upp
de
lagstiftningsfrå-
gor som föranleds av utredningens förslag och som gäller kyrkomusikeror-
gor
som
föranleds
av
utredningens
förslag
och
som
gäller
kyrkomusikeror-
ganisationen. Slutligen redovisarjag vilka riktlinjer som enligt min mening
ganisationen.
Slutligen
redovisarjag
vilka
riktlinjer
som
enligt
min
mening
bör gälla i fråga om den framtida utbildningen av kyrkomusiker. I utbild-
bör
gälla
i
fråga
om
den
framtida
utbildningen
av
kyrkomusiker.
I
utbild-
ningsfrågorna har jag samrått med chefen för utbildningsdepartementet
ningsfrågorna
har
jag
samrått
med
chefen
för
utbildningsdepartementet
och med statsrådet Göransson.
och
med
statsrådet
Göransson.
Prop. 1987/881144
Prop. 1987/881144
Prop. 1987/881144
Prop.
1987/881144
2 Allmän motivering 2.1 Allmänna utgångspunkter I l3kap. 1686 års kyrkolag föreskrivs att man i församlingarna skall lova Gud med sång. spel och musik. Över sängen och musiken skall enligt kyrkolagen kyrkoherden ha inseende. I övrigt finns de grundläggande bestämmelserna om den kyrkomusikalis- ka verksamheten i lagen (19471275) om kyrkomusiker (ändrad senast 1970z941). Där föreskrivs bl. a. att för kyrkomusikens uppehållande skall för varje territoriell församling flnnas anställd kyrkomusiker. Lagen före- skriver också att sådana anställnings- och arbetsvillkor som får bestämmas genom avtal skall fastställas under medverkan av regeringen eller av myn- dighet som regeringen bestämmer. Kyrkomusikertjänster är alltså statligt reglerade. ' Närmare bestämmelser om den kyrkomusikaliska verksamheten finns i kyrkomttsikerförordningen (1950z375. omtryckt 1973:681. ändrad senast 19871549). Förordningen innehåller bestämmelser om kyrkomusikerdi- strikt. Ett sådant distrikt utgörs i regel av en församling. I princip skall deti varje distrikt finnas en kyrkomusiker. Förordningen innehåller bestämmel- ser om olika slag av kyrkomusikertjänster och om behörighetsvillkoren för sådana tjänster. Vidare innehåller den en detaljerad reglering av de ålig- ganden som är förenade med olika tjänster och om hur omfattningen av dessa skall beräknas. Arbetsgivarfunktionerna är fördelade mellan det lokala kyrkorådet och domkapitlet. En rad förvaltningsuppgifter. bl.a. att fastställa instruktioner för varje tjänst. fullgörs av domkapitlet. Kyrkomusikerförordningen har förut setts över. men några genomgri- pande förändringar har inte kommit till stånd. Dess regler är stela. detalje- rade och komplicerade. De framstår i dag som starkt föråldrade. Under årens lopp har också gjorts en rad framställningar till regeringen om att reglerna skall revideras. Sådana framställningar har kommit från kyrkomö- tet. från såväl arbetstagar- som arbetsgivarhåll saint från domkapitel och andra myndigheter. . I flera viktiga avseenden har tiden gått förbi den nuvarande organisatio- nen. Jag vill här nämna.de förändringar som skett på det arbetsrättsliga området, på utbildningsområdet och framför allt i fråga om kyrkans egen organisation. ' ' Det kyrkliga reformarbetet under senare år har präglats av en strävan att ge svenska kyrkan en större inomkyrklig frihet att själv besluta om resurs- användning och resursfördelning. Reformarbc'tet har också präglats av en medveten strävan att decentralisera viktiga delar av förvaltningen och att minska det statliga inflytandet på olika områden. De förslag till en reformerad kyrklig organisation på det lokala planet och på stiftsnivån som nyligen lagts fram för riksdagen på grundval av 1982 års kyrkokommittés förslag (prop. 1'987/88z31) bildar en viktig bakgrund . till mina ställningstaganden i det följande. Den grundläggande enheten inom svenska kyrkan är församlingen. Det är församlingens gudstjänst och församlingslivet i övrigt som utgör grund- valen för svenska kyrkans verksamhet. Församlingarnas behov av kyrko- Prop. 1987/88: 144
2 Allmän motivering
2 Allmän motivering
2 Allmän motivering
2
Allmän
motivering
2.1 Allmänna utgångspunkter
2.1 Allmänna utgångspunkter
2.1 Allmänna utgångspunkter
2.1
Allmänna
utgångspunkter
I l3kap. 1686 års kyrkolag föreskrivs att man i församlingarna skall lova Gud med sång. spel och musik. Över sängen och musiken skall enligt kyrkolagen kyrkoherden ha inseende. I övrigt finns de grundläggande bestämmelserna om den kyrkomusikalis- ka verksamheten i lagen (19471275) om kyrkomusiker (ändrad senast 1970z941). Där föreskrivs bl. a. att för kyrkomusikens uppehållande skall för varje territoriell församling flnnas anställd kyrkomusiker. Lagen före- skriver också att sådana anställnings- och arbetsvillkor som får bestämmas genom avtal skall fastställas under medverkan av regeringen eller av myn- dighet som regeringen bestämmer. Kyrkomusikertjänster är alltså statligt reglerade. ' Närmare bestämmelser om den kyrkomusikaliska verksamheten finns i kyrkomttsikerförordningen (1950z375. omtryckt 1973:681. ändrad senast 19871549). Förordningen innehåller bestämmelser om kyrkomusikerdi- strikt. Ett sådant distrikt utgörs i regel av en församling. I princip skall deti varje distrikt finnas en kyrkomusiker. Förordningen innehåller bestämmel- ser om olika slag av kyrkomusikertjänster och om behörighetsvillkoren för sådana tjänster. Vidare innehåller den en detaljerad reglering av de ålig- ganden som är förenade med olika tjänster och om hur omfattningen av dessa skall beräknas. Arbetsgivarfunktionerna är fördelade mellan det lokala kyrkorådet och domkapitlet. En rad förvaltningsuppgifter. bl.a. att fastställa instruktioner för varje tjänst. fullgörs av domkapitlet. Kyrkomusikerförordningen har förut setts över. men några genomgri- pande förändringar har inte kommit till stånd. Dess regler är stela. detalje- rade och komplicerade. De framstår i dag som starkt föråldrade. Under årens lopp har också gjorts en rad framställningar till regeringen om att reglerna skall revideras. Sådana framställningar har kommit från kyrkomö- tet. från såväl arbetstagar- som arbetsgivarhåll saint från domkapitel och andra myndigheter. . I flera viktiga avseenden har tiden gått förbi den nuvarande organisatio- nen. Jag vill här nämna.de förändringar som skett på det arbetsrättsliga området, på utbildningsområdet och framför allt i fråga om kyrkans egen organisation. ' ' Det kyrkliga reformarbetet under senare år har präglats av en strävan att ge svenska kyrkan en större inomkyrklig frihet att själv besluta om resurs- användning och resursfördelning. Reformarbc'tet har också präglats av en medveten strävan att decentralisera viktiga delar av förvaltningen och att minska det statliga inflytandet på olika områden. De förslag till en reformerad kyrklig organisation på det lokala planet och på stiftsnivån som nyligen lagts fram för riksdagen på grundval av 1982
I l3kap. 1686 års kyrkolag föreskrivs att man i församlingarna skall lova Gud med sång. spel och musik. Över sängen och musiken skall enligt kyrkolagen kyrkoherden ha inseende.
I l3kap. 1686 års kyrkolag föreskrivs att man i församlingarna skall lova
I
l3kap.
1686
års
kyrkolag
föreskrivs
att
man
i
församlingarna
skall
lova
Gud med sång. spel och musik. Över sängen och musiken skall enligt
Gud
med
sång.
spel
och
musik.
Över
sängen
och
musiken
skall
enligt
kyrkolagen kyrkoherden ha inseende.
kyrkolagen
kyrkoherden
ha
inseende.
I övrigt finns de grundläggande bestämmelserna om den kyrkomusikalis- ka verksamheten i lagen (19471275) om kyrkomusiker (ändrad senast 1970z941). Där föreskrivs bl. a. att för kyrkomusikens uppehållande skall för varje territoriell församling flnnas anställd kyrkomusiker. Lagen före- skriver också att sådana anställnings- och arbetsvillkor som får bestämmas genom avtal skall fastställas under medverkan av regeringen eller av myn- dighet som regeringen bestämmer. Kyrkomusikertjänster är alltså statligt reglerade. '
I övrigt finns de grundläggande bestämmelserna om den kyrkomusikalis-
I
övrigt
finns
de
grundläggande
bestämmelserna
om
den
kyrkomusikalis-
ka verksamheten i lagen (19471275) om kyrkomusiker (ändrad senast
ka
verksamheten
i
lagen
(19471275)
om
kyrkomusiker
(ändrad
senast
1970z941). Där föreskrivs bl. a. att för kyrkomusikens uppehållande skall
1970z941).
Där
föreskrivs
bl.
a.
att
för
kyrkomusikens
uppehållande
skall
för varje territoriell församling flnnas anställd kyrkomusiker. Lagen före-
för
varje
territoriell
församling
flnnas
anställd
kyrkomusiker.
Lagen
före-
skriver också att sådana anställnings- och arbetsvillkor som får bestämmas
skriver
också
att
sådana
anställnings-
och
arbetsvillkor
som
får
bestämmas
genom avtal skall fastställas under medverkan av regeringen eller av myn-
genom
avtal
skall
fastställas
under
medverkan
av
regeringen
eller
av
myn-
dighet som regeringen bestämmer. Kyrkomusikertjänster är alltså statligt
dighet
som
regeringen
bestämmer.
Kyrkomusikertjänster
är
alltså
statligt
reglerade. '
reglerade.
'
Närmare bestämmelser om den kyrkomusikaliska verksamheten finns i kyrkomttsikerförordningen (1950z375. omtryckt 1973:681. ändrad senast 19871549). Förordningen innehåller bestämmelser om kyrkomusikerdi- strikt. Ett sådant distrikt utgörs i regel av en församling. I princip skall deti varje distrikt finnas en kyrkomusiker. Förordningen innehåller bestämmel- ser om olika slag av kyrkomusikertjänster och om behörighetsvillkoren för sådana tjänster. Vidare innehåller den en detaljerad reglering av de ålig- ganden som är förenade med olika tjänster och om hur omfattningen av dessa skall beräknas. Arbetsgivarfunktionerna är fördelade mellan det lokala kyrkorådet och domkapitlet. En rad förvaltningsuppgifter. bl.a. att fastställa instruktioner för varje tjänst. fullgörs av domkapitlet.
Närmare bestämmelser om den kyrkomusikaliska verksamheten finns i
Närmare
bestämmelser
om
den
kyrkomusikaliska
verksamheten
finns
i
kyrkomttsikerförordningen (1950z375. omtryckt 1973:681. ändrad senast
kyrkomttsikerförordningen
(1950z375.
omtryckt
1973:681.
ändrad
senast
19871549). Förordningen innehåller bestämmelser om kyrkomusikerdi-
19871549).
Förordningen
innehåller
bestämmelser
om
kyrkomusikerdi-
strikt. Ett sådant distrikt utgörs i regel av en församling. I princip skall deti
strikt.
Ett
sådant
distrikt
utgörs
i
regel
av
en
församling.
I
princip
skall
deti
varje distrikt finnas en kyrkomusiker. Förordningen innehåller bestämmel-
varje
distrikt
finnas
en
kyrkomusiker.
Förordningen
innehåller
bestämmel-
ser om olika slag av kyrkomusikertjänster och om behörighetsvillkoren för
ser
om
olika
slag
av
kyrkomusikertjänster
och
om
behörighetsvillkoren
för
sådana tjänster. Vidare innehåller den en detaljerad reglering av de ålig-
sådana
tjänster.
Vidare
innehåller
den
en
detaljerad
reglering
av
de
ålig-
ganden som är förenade med olika tjänster och om hur omfattningen av
ganden
som
är
förenade
med
olika
tjänster
och
om
hur
omfattningen
av
dessa skall beräknas. Arbetsgivarfunktionerna är fördelade mellan det
dessa
skall
beräknas.
Arbetsgivarfunktionerna
är
fördelade
mellan
det
lokala kyrkorådet och domkapitlet. En rad förvaltningsuppgifter. bl.a. att
lokala
kyrkorådet
och
domkapitlet.
En
rad
förvaltningsuppgifter.
bl.a.
att
fastställa instruktioner för varje tjänst. fullgörs av domkapitlet.
fastställa
instruktioner
för
varje
tjänst.
fullgörs
av
domkapitlet.
Kyrkomusikerförordningen har förut setts över. men några genomgri- pande förändringar har inte kommit till stånd. Dess regler är stela. detalje- rade och komplicerade. De framstår i dag som starkt föråldrade. Under årens lopp har också gjorts en rad framställningar till regeringen om att reglerna skall revideras. Sådana framställningar har kommit från kyrkomö- tet. från såväl arbetstagar- som arbetsgivarhåll saint från domkapitel och andra myndigheter. .
Kyrkomusikerförordningen har förut setts över. men några genomgri-
Kyrkomusikerförordningen
har
förut
setts
över.
men
några
genomgri-
pande förändringar har inte kommit till stånd. Dess regler är stela. detalje-
pande
förändringar
har
inte
kommit
till
stånd.
Dess
regler
är
stela.
detalje-
rade och komplicerade. De framstår i dag som starkt föråldrade. Under
rade
och
komplicerade.
De
framstår
i
dag
som
starkt
föråldrade.
Under
årens lopp har också gjorts en rad framställningar till regeringen om att
årens
lopp
har
också
gjorts
en
rad
framställningar
till
regeringen
om
att
reglerna skall revideras. Sådana framställningar har kommit från kyrkomö-
reglerna
skall
revideras.
Sådana
framställningar
har
kommit
från
kyrkomö-
tet. från såväl arbetstagar- som arbetsgivarhåll saint från domkapitel och
tet.
från
såväl
arbetstagar-
som
arbetsgivarhåll
saint
från
domkapitel
och
andra myndigheter. .
andra
myndigheter.
.
I flera viktiga avseenden har tiden gått förbi den nuvarande organisatio- nen. Jag vill här nämna.de förändringar som skett på det arbetsrättsliga området, på utbildningsområdet och framför allt i fråga om kyrkans egen organisation. ' '
I flera viktiga avseenden har tiden gått förbi den nuvarande organisatio-
I
flera
viktiga
avseenden
har
tiden
gått
förbi
den
nuvarande
organisatio-
nen. Jag vill här nämna.de förändringar som skett på det arbetsrättsliga
nen.
Jag
vill
här
nämna.de
förändringar
som
skett
på
det
arbetsrättsliga
området, på utbildningsområdet och framför allt i fråga om kyrkans egen
området,
på
utbildningsområdet
och
framför
allt
i
fråga
om
kyrkans
egen
organisation. ' '
organisation.
'
'
Det kyrkliga reformarbetet under senare år har präglats av en strävan att ge svenska kyrkan en större inomkyrklig frihet att själv besluta om resurs- användning och resursfördelning. Reformarbc'tet har också präglats av en medveten strävan att decentralisera viktiga delar av förvaltningen och att minska det statliga inflytandet på olika områden.
Det kyrkliga reformarbetet under senare år har präglats av en strävan att
Det
kyrkliga
reformarbetet
under
senare
år
har
präglats
av
en
strävan
att
ge svenska kyrkan en större inomkyrklig frihet att själv besluta om resurs-
ge
svenska
kyrkan
en
större
inomkyrklig
frihet
att
själv
besluta
om
resurs-
användning och resursfördelning. Reformarbc'tet har också präglats av en
användning
och
resursfördelning.
Reformarbc'tet
har
också
präglats
av
en
medveten strävan att decentralisera viktiga delar av förvaltningen och att
medveten
strävan
att
decentralisera
viktiga
delar
av
förvaltningen
och
att
minska det statliga inflytandet på olika områden.
minska
det
statliga
inflytandet
på
olika
områden.
De förslag till en reformerad kyrklig organisation på det lokala planet och på stiftsnivån som nyligen lagts fram för riksdagen på grundval av 1982
De förslag till en reformerad kyrklig organisation på det lokala planet
De
förslag
till
en
reformerad
kyrklig
organisation
på
det
lokala
planet
och på stiftsnivån som nyligen lagts fram för riksdagen på grundval av 1982
och
på
stiftsnivån
som
nyligen
lagts
fram
för
riksdagen
på
grundval
av
1982
års kyrkokommittés förslag (prop. 1'987/88z31) bildar en viktig bakgrund .
års kyrkokommittés förslag (prop. 1'987/88z31) bildar en viktig bakgrund .
års kyrkokommittés förslag (prop. 1'987/88z31) bildar en viktig bakgrund .
års
kyrkokommittés
förslag
(prop.
1'987/88z31)
bildar
en
viktig
bakgrund
.
till mina ställningstaganden i det följande. Den grundläggande enheten inom svenska kyrkan är församlingen. Det är församlingens gudstjänst och församlingslivet i övrigt som utgör grund- valen för svenska kyrkans verksamhet. Församlingarnas behov av kyrko-
till mina ställningstaganden i det följande.
till mina ställningstaganden i det följande.
till
mina
ställningstaganden
i
det
följande.
Den grundläggande enheten inom svenska kyrkan är församlingen. Det är församlingens gudstjänst och församlingslivet i övrigt som utgör grund- valen för svenska kyrkans verksamhet. Församlingarnas behov av kyrko-
Den grundläggande enheten inom svenska kyrkan är församlingen. Det
Den
grundläggande
enheten
inom
svenska
kyrkan
är
församlingen.
Det
är församlingens gudstjänst och församlingslivet i övrigt som utgör grund-
är
församlingens
gudstjänst
och
församlingslivet
i
övrigt
som
utgör
grund-
valen för svenska kyrkans verksamhet. Församlingarnas behov av kyrko-
valen
för
svenska
kyrkans
verksamhet.
Församlingarnas
behov
av
kyrko-
Prop.
1987/88:
144
musikaliska insatser och önskvärdheten av att upprätthålla en god kyrko- musikalisk standard är viktiga utgångspunkter för mina överväganden. Vid en reform av den kyrkomusikaliska organisationen tnåste också beaktas samhällets intresse av ett rikt förgrenat och differentierat musikliv. Kyrkomusikens anknytning till församlingens gudstjänst och försam- lingslivet för med sig en viss koncentration av de kyrkomusikaliska uppgif- terna till helgerna. Den förgrenade församlingsstrukturen kan därför ofta innebära svårigheter att bereda underlag för kyrkomusikaliskt heltidsarbe- te. Möjligheterna att förena kyrkomusikalisk tjänst med andra tjänster i kyrka och samhälle bör därför förbättras. En reform måste också ta sikte på att ta tillvara och bättre än nu utnyttja kyrkomusikcrnas kyrkomusika- liska kompetens. Det är med dessa utgångspunkter viktigt att finna en lokal organisation av verksamheten som ger förutsättningar att förbättra utnyttjandet av befintliga resurser och därmed höja musiklivet inom församlingarna liksom musiklivet i allmänhet. Den svenska kyrkomusiken har stor bredd och engagerar många. Den håller en mycket hög standard, även vid en internationell jämförelse. Kyrkorna erbjuder i dag en omfattande konsertverksamhet. Denna har bidragit till ett tilltagande intresse för orgelmusik. Den kyrkomusikaliska verksamhet som bedrivs i svenska kyrkans och andra trossamfunds regi utgör en tillgång som måste tas till vara. Staten har ett övergripande ansvar för att verksamheten kan bedrivas. För att kvaliteten iden kyrkomusikalis- ka verksamheten skall garanteras även i framtiden bör därför ett visst statligt inflytande finnas kvar. 2.2 Grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska verksamheten Mitt förslag: Den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna skall organiseras pastoratsvis. Utredningens förslag: Överensstämmeri huvudsak med mitt. Utredning- en har dock lämnat ett utrymme för att undantagsvis använda någon annan indelningsgrund än pastoratet. Remissinstanserna: Det övervägande antalet remissinstanser tillstyrker förslagets princip. Bland dem märks svenska kyrkans centralstyrelse, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund och Domkyrkoorga- nisternas förening. Några remissinstanser som tillstyrker förslaget fram- håller vissa svårigheter med detta. t. ex. att det kan bli många tjänstgö- ringsställen och långa resor. vilket fordrar särskild planering och samord- ning beträtfande gudstjänsttider. Musikaliska akademien anser bl.a. att det behövs normer beträffande pastoratens storlek. Sambandet med för- samlingsverksamheten har framhållits av åtskilliga remissinstanser. Detta samband synes ha varit det avgörande skälet för de remissinstanser som avstyrkt förslaget. Bland dessa märks fiera församlingar och pastorat. Prop. 1987/88: 144
musikaliska insatser och önskvärdheten av att upprätthålla en god kyrko- musikalisk standard är viktiga utgångspunkter för mina överväganden. Vid en reform av den kyrkomusikaliska organisationen tnåste också beaktas samhällets intresse av ett rikt förgrenat och differentierat musikliv. Kyrkomusikens anknytning till församlingens gudstjänst och försam- lingslivet för med sig en viss koncentration av de kyrkomusikaliska uppgif- terna till helgerna. Den förgrenade församlingsstrukturen kan därför ofta innebära svårigheter att bereda underlag för kyrkomusikaliskt heltidsarbe- te. Möjligheterna att förena kyrkomusikalisk tjänst med andra tjänster i kyrka och samhälle bör därför förbättras. En reform måste också ta sikte på att ta tillvara och bättre än nu utnyttja kyrkomusikcrnas kyrkomusika- liska kompetens. Det är med dessa utgångspunkter viktigt att finna en lokal organisation av verksamheten som ger förutsättningar att förbättra utnyttjandet av befintliga resurser och därmed höja musiklivet inom församlingarna liksom musiklivet i allmänhet. Den svenska kyrkomusiken har stor bredd och engagerar många. Den håller en mycket hög standard, även vid en internationell jämförelse. Kyrkorna erbjuder i dag en omfattande konsertverksamhet. Denna har bidragit till ett tilltagande intresse för orgelmusik. Den kyrkomusikaliska verksamhet som bedrivs i svenska kyrkans och andra trossamfunds regi utgör en tillgång som måste tas till vara. Staten har ett övergripande ansvar för att verksamheten kan bedrivas. För att kvaliteten iden kyrkomusikalis- ka verksamheten skall garanteras även i framtiden bör därför ett visst statligt inflytande finnas kvar.
musikaliska insatser och önskvärdheten av att upprätthålla en god kyrko- musikalisk standard är viktiga utgångspunkter för mina överväganden. Vid en reform av den kyrkomusikaliska organisationen tnåste också beaktas samhällets intresse av ett rikt förgrenat och differentierat musikliv.
musikaliska insatser och önskvärdheten av att upprätthålla en god kyrko-
musikaliska
insatser
och
önskvärdheten
av
att
upprätthålla
en
god
kyrko-
musikalisk standard är viktiga utgångspunkter för mina överväganden. Vid
musikalisk
standard
är
viktiga
utgångspunkter
för
mina
överväganden.
Vid
en reform av den kyrkomusikaliska organisationen tnåste också beaktas
en
reform
av
den
kyrkomusikaliska
organisationen
tnåste
också
beaktas
samhällets intresse av ett rikt förgrenat och differentierat musikliv.
samhällets
intresse
av
ett
rikt
förgrenat
och
differentierat
musikliv.
Kyrkomusikens anknytning till församlingens gudstjänst och försam- lingslivet för med sig en viss koncentration av de kyrkomusikaliska uppgif- terna till helgerna. Den förgrenade församlingsstrukturen kan därför ofta innebära svårigheter att bereda underlag för kyrkomusikaliskt heltidsarbe- te. Möjligheterna att förena kyrkomusikalisk tjänst med andra tjänster i kyrka och samhälle bör därför förbättras. En reform måste också ta sikte på att ta tillvara och bättre än nu utnyttja kyrkomusikcrnas kyrkomusika- liska kompetens.
Kyrkomusikens anknytning till församlingens gudstjänst och försam-
Kyrkomusikens
anknytning
till
församlingens
gudstjänst
och
försam-
lingslivet för med sig en viss koncentration av de kyrkomusikaliska uppgif-
lingslivet
för
med
sig
en
viss
koncentration
av
de
kyrkomusikaliska
uppgif-
terna till helgerna. Den förgrenade församlingsstrukturen kan därför ofta
terna
till
helgerna.
Den
förgrenade
församlingsstrukturen
kan
därför
ofta
innebära svårigheter att bereda underlag för kyrkomusikaliskt heltidsarbe-
innebära
svårigheter
att
bereda
underlag
för
kyrkomusikaliskt
heltidsarbe-
te. Möjligheterna att förena kyrkomusikalisk tjänst med andra tjänster i
te.
Möjligheterna
att
förena
kyrkomusikalisk
tjänst
med
andra
tjänster
i
kyrka och samhälle bör därför förbättras. En reform måste också ta sikte
kyrka
och
samhälle
bör
därför
förbättras.
En
reform
måste
också
ta
sikte
på att ta tillvara och bättre än nu utnyttja kyrkomusikcrnas kyrkomusika-
på
att
ta
tillvara
och
bättre
än
nu
utnyttja
kyrkomusikcrnas
kyrkomusika-
liska kompetens.
liska
kompetens.
Det är med dessa utgångspunkter viktigt att finna en lokal organisation av verksamheten som ger förutsättningar att förbättra utnyttjandet av befintliga resurser och därmed höja musiklivet inom församlingarna liksom musiklivet i allmänhet.
Det är med dessa utgångspunkter viktigt att finna en lokal organisation
Det
är
med
dessa
utgångspunkter
viktigt
att
finna
en
lokal
organisation
av verksamheten som ger förutsättningar att förbättra utnyttjandet av
av
verksamheten
som
ger
förutsättningar
att
förbättra
utnyttjandet
av
befintliga resurser och därmed höja musiklivet inom församlingarna liksom
befintliga
resurser
och
därmed
höja
musiklivet
inom
församlingarna
liksom
musiklivet i allmänhet.
musiklivet
i
allmänhet.
Den svenska kyrkomusiken har stor bredd och engagerar många. Den håller en mycket hög standard, även vid en internationell jämförelse. Kyrkorna erbjuder i dag en omfattande konsertverksamhet. Denna har bidragit till ett tilltagande intresse för orgelmusik. Den kyrkomusikaliska verksamhet som bedrivs i svenska kyrkans och andra trossamfunds regi utgör en tillgång som måste tas till vara. Staten har ett övergripande ansvar för att verksamheten kan bedrivas. För att kvaliteten iden kyrkomusikalis- ka verksamheten skall garanteras även i framtiden bör därför ett visst statligt inflytande finnas kvar.
Den svenska kyrkomusiken har stor bredd och engagerar många. Den
Den
svenska
kyrkomusiken
har
stor
bredd
och
engagerar
många.
Den
håller en mycket hög standard, även vid en internationell jämförelse.
håller
en
mycket
hög
standard,
även
vid
en
internationell
jämförelse.
Kyrkorna erbjuder i dag en omfattande konsertverksamhet. Denna har
Kyrkorna
erbjuder
i
dag
en
omfattande
konsertverksamhet.
Denna
har
bidragit till ett tilltagande intresse för orgelmusik. Den kyrkomusikaliska
bidragit
till
ett
tilltagande
intresse
för
orgelmusik.
Den
kyrkomusikaliska
verksamhet som bedrivs i svenska kyrkans och andra trossamfunds regi
verksamhet
som
bedrivs
i
svenska
kyrkans
och
andra
trossamfunds
regi
utgör en tillgång som måste tas till vara. Staten har ett övergripande ansvar
utgör
en
tillgång
som
måste
tas
till
vara.
Staten
har
ett
övergripande
ansvar
för att verksamheten kan bedrivas. För att kvaliteten iden kyrkomusikalis-
för
att
verksamheten
kan
bedrivas.
För
att
kvaliteten
iden
kyrkomusikalis-
ka verksamheten skall garanteras även i framtiden bör därför ett visst
ka
verksamheten
skall
garanteras
även
i
framtiden
bör
därför
ett
visst
statligt inflytande finnas kvar.
statligt
inflytande
finnas
kvar.
2.2 Grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska verksamheten
2.2 Grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska verksamheten
2.2 Grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska
2.2
Grunden
för
indelningen
av
den
kyrkomusikaliska
verksamheten
verksamheten
Mitt förslag: Den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna
Mitt förslag: Den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna
Mitt förslag: Den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna
Mitt
förslag:
Den
kyrkomusikaliska
verksamheten
i
församlingarna
skall organiseras pastoratsvis.
skall organiseras pastoratsvis.
skall organiseras pastoratsvis.
skall
organiseras
pastoratsvis.
Utredningens förslag: Överensstämmeri huvudsak med mitt. Utredning- en har dock lämnat ett utrymme för att undantagsvis använda någon annan indelningsgrund än pastoratet. Remissinstanserna: Det övervägande antalet remissinstanser tillstyrker förslagets princip. Bland dem märks svenska kyrkans centralstyrelse, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund och Domkyrkoorga- nisternas förening. Några remissinstanser som tillstyrker förslaget fram- håller vissa svårigheter med detta. t. ex. att det kan bli många tjänstgö- ringsställen och långa resor. vilket fordrar särskild planering och samord- ning beträtfande gudstjänsttider. Musikaliska akademien anser bl.a. att det behövs normer beträffande pastoratens storlek. Sambandet med för- samlingsverksamheten har framhållits av åtskilliga remissinstanser. Detta samband synes ha varit det avgörande skälet för de remissinstanser som avstyrkt förslaget. Bland dessa märks fiera församlingar och pastorat.
Utredningens förslag: Överensstämmeri huvudsak med mitt. Utredning- en har dock lämnat ett utrymme för att undantagsvis använda någon annan indelningsgrund än pastoratet.
Utredningens förslag: Överensstämmeri huvudsak med mitt. Utredning-
Utredningens
förslag:
Överensstämmeri
huvudsak
med
mitt.
Utredning-
en har dock lämnat ett utrymme för att undantagsvis använda någon annan
en
har
dock
lämnat
ett
utrymme
för
att
undantagsvis
använda
någon
annan
indelningsgrund än pastoratet.
indelningsgrund
än
pastoratet.
Remissinstanserna: Det övervägande antalet remissinstanser tillstyrker förslagets princip. Bland dem märks svenska kyrkans centralstyrelse, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund och Domkyrkoorga- nisternas förening. Några remissinstanser som tillstyrker förslaget fram- håller vissa svårigheter med detta. t. ex. att det kan bli många tjänstgö- ringsställen och långa resor. vilket fordrar särskild planering och samord- ning beträtfande gudstjänsttider. Musikaliska akademien anser bl.a. att det behövs normer beträffande pastoratens storlek. Sambandet med för- samlingsverksamheten har framhållits av åtskilliga remissinstanser. Detta samband synes ha varit det avgörande skälet för de remissinstanser som avstyrkt förslaget. Bland dessa märks fiera församlingar och pastorat.
Remissinstanserna: Det övervägande antalet remissinstanser tillstyrker
Remissinstanserna:
Det
övervägande
antalet
remissinstanser
tillstyrker
förslagets princip. Bland dem märks svenska kyrkans centralstyrelse,
förslagets
princip.
Bland
dem
märks
svenska
kyrkans
centralstyrelse,
Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund och Domkyrkoorga-
Svenska
kyrkans
församlings-
och
pastoratsförbund
och
Domkyrkoorga-
nisternas förening. Några remissinstanser som tillstyrker förslaget fram-
nisternas
förening.
Några
remissinstanser
som
tillstyrker
förslaget
fram-
håller vissa svårigheter med detta. t. ex. att det kan bli många tjänstgö-
håller
vissa
svårigheter
med
detta.
t.
ex.
att
det
kan
bli
många
tjänstgö-
ringsställen och långa resor. vilket fordrar särskild planering och samord-
ringsställen
och
långa
resor.
vilket
fordrar
särskild
planering
och
samord-
ning beträtfande gudstjänsttider. Musikaliska akademien anser bl.a. att
ning
beträtfande
gudstjänsttider.
Musikaliska
akademien
anser
bl.a.
att
det behövs normer beträffande pastoratens storlek. Sambandet med för-
det
behövs
normer
beträffande
pastoratens
storlek.
Sambandet
med
för-
samlingsverksamheten har framhållits av åtskilliga remissinstanser. Detta
samlingsverksamheten
har
framhållits
av
åtskilliga
remissinstanser.
Detta
samband synes ha varit det avgörande skälet för de remissinstanser som
samband
synes
ha
varit
det
avgörande
skälet
för
de
remissinstanser
som
avstyrkt förslaget. Bland dessa märks fiera församlingar och pastorat.
avstyrkt
förslaget.
Bland
dessa
märks
fiera
församlingar
och
pastorat.
Prop.
1987/88:
144
Många av dessa har uttryckt farhågor för att det kommer att innebära en minskning av antalet kyrkomusikertjänster, som kan komma att gå ut över de små församlingarnas gudstjänstliv. Skälen för mitt förslag: Omfattningen av den kyrkomusikaliska verksam- heten varierar starkt mellan olika församlingar. Särskilt tydligt framgår detta vid enjämförelse mellan större tätorter och landsbygdsförsamlingar. Beträffande många församlingar på landsbygden får indelningen bl. a. till följd att kyrkomusikertjänsten inte sällan har en mycket liten omfattning och ibland inte kan tillsättas. Ett särskilt problem utgör här det stora antal skolkantorstjänster. som inte är tillsatta på det sätt som från början varit avsett. En viktig orsak till dessa problem är anknytningen till församlingen som grund för indelningen i kyrkomusikerdistrikt. Antalet församlingar är och torde under överskådlig tid komma att förbli stort.Även om problemen i någon mån undanröjts genom sammanslagning av två eller flera försam- lingar till ett kyrkomusikerdistrikt. står det klart att de väsentliga svårighe- terna skulle komma att kvarstå med församlingarna som kyrkomusikerdi- strikt. Enligt min mening måste därför församlingen överges som grund för indelningen i kyrkomusikerdistrikt. Det gäller alltså att finna större enheter som är så stora att möjligheterna till kombinationer av olika tjänsteri kyrka och samhälle kan tas till vara på ett enkelt och smidigt sätt. Det gäller alltså att se till att organisationen blir så flexibel som möjligt. I sistnämnda krav ligger att organisationen skall kunna anpassas till de lokala behoven och en lämplig fördelning av arbetsuppgiftcrna kunna göras när det finns flera kyrkomusiker. Men det gäller också att skapa förutsätt- ningar för att på ett smidigt sätt kunna möta från tid till annan uppkomman- de behov. Det måste också finnas sådana administrativa resurser att en effektiv och smidig handläggning av kyrkomusikerärenden kan uppnås. Samtidigt måste kyrkomusikerna ha kvar en nära anknytning till försam- lingarna och församlingslivet. Utredningen har förordat pastoraten som nya organisatoriska enheter för den kyrkomusikaliska verksamheten. en tanke som för övrigt flera gånger tidigare förts fram vid översyner av kyrkomusikerorganisationen. Enligt min mening har tiden nu mognat för en sådan reform. Vid en övergång till pastoratet som grund för den kyrkomusikaliska verksamheten skulle antalet sådana enheter komma att minska från unge- fär 2 500 till ungefär 1 100. Det står klart att förutsättningarna för en ändamålsenlig och flexibel organisation därigenom skulle förbättras avse- värt. Det kan naturligvis övervägas att gå längre och bygga en ny organisa- tion kring kontraktet som enhet. Då skulle man dock enligt min mening avlägsna sig alltför långt från församlingarna. Pastoratet är dessutom från bl.a. administrativ synpunkt en mera naturlig enhet. Jag vill i detta sammanhang erinra om innebörden av de förslag som regeringen lagt fram för riksdagen genom propositionen 1987/88z31 om ny organisation på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan. En bärande prin- cip i dessa förslag är att slå vakt om församlingen som kyrkans grundläg- gande enhet. Förslagen innchär att det lika lite i framtiden som hittills skall finnas några i författning angivna gränser för församlingarnas storlek. vare Prop. 1987/88: 144
Många av dessa har uttryckt farhågor för att det kommer att innebära en minskning av antalet kyrkomusikertjänster, som kan komma att gå ut över de små församlingarnas gudstjänstliv. Skälen för mitt förslag: Omfattningen av den kyrkomusikaliska verksam- heten varierar starkt mellan olika församlingar. Särskilt tydligt framgår detta vid enjämförelse mellan större tätorter och landsbygdsförsamlingar. Beträffande många församlingar på landsbygden får indelningen bl. a. till följd att kyrkomusikertjänsten inte sällan har en mycket liten omfattning och ibland inte kan tillsättas. Ett särskilt problem utgör här det stora antal skolkantorstjänster. som inte är tillsatta på det sätt som från början varit avsett. En viktig orsak till dessa problem är anknytningen till församlingen som grund för indelningen i kyrkomusikerdistrikt. Antalet församlingar är och torde under överskådlig tid komma att förbli stort.Även om problemen i någon mån undanröjts genom sammanslagning av två eller flera försam- lingar till ett kyrkomusikerdistrikt. står det klart att de väsentliga svårighe- terna skulle komma att kvarstå med församlingarna som kyrkomusikerdi- strikt. Enligt min mening måste därför församlingen överges som grund för indelningen i kyrkomusikerdistrikt. Det gäller alltså att finna större enheter som är så stora att möjligheterna till kombinationer av olika tjänsteri kyrka och samhälle kan tas till vara på ett enkelt och smidigt sätt. Det gäller alltså att se till att organisationen blir så flexibel som möjligt. I sistnämnda krav ligger att organisationen skall kunna anpassas till de lokala behoven och en lämplig fördelning av arbetsuppgiftcrna kunna göras när det finns flera kyrkomusiker. Men det gäller också att skapa förutsätt- ningar för att på ett smidigt sätt kunna möta från tid till annan uppkomman- de behov. Det måste också finnas sådana administrativa resurser att en effektiv och smidig handläggning av kyrkomusikerärenden kan uppnås. Samtidigt måste kyrkomusikerna ha kvar en nära anknytning till försam- lingarna och församlingslivet. Utredningen har förordat pastoraten som nya organisatoriska enheter för den kyrkomusikaliska verksamheten. en tanke som för övrigt flera gånger tidigare förts fram vid översyner av kyrkomusikerorganisationen. Enligt min mening har tiden nu mognat för en sådan reform. Vid en övergång till pastoratet som grund för den kyrkomusikaliska verksamheten skulle antalet sådana enheter komma att minska från unge- fär 2 500 till ungefär 1 100. Det står klart att förutsättningarna för en ändamålsenlig och flexibel organisation därigenom skulle förbättras avse- värt. Det kan naturligvis övervägas att gå längre och bygga en ny organisa- tion kring kontraktet som enhet. Då skulle man dock enligt min mening avlägsna sig alltför långt från församlingarna. Pastoratet är dessutom från bl.a. administrativ synpunkt en mera naturlig enhet. Jag vill i detta sammanhang erinra om innebörden av de förslag som regeringen lagt fram för riksdagen genom propositionen 1987/88z31 om ny organisation på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan. En bärande prin- cip i dessa förslag är att slå vakt om församlingen som kyrkans grundläg- gande enhet. Förslagen innchär att det lika lite i framtiden som hittills skall finnas några i författning angivna gränser för församlingarnas storlek. vare
Många av dessa har uttryckt farhågor för att det kommer att innebära en minskning av antalet kyrkomusikertjänster, som kan komma att gå ut över de små församlingarnas gudstjänstliv.
Många av dessa har uttryckt farhågor för att det kommer att innebära en
Många
av
dessa
har
uttryckt
farhågor
för
att
det
kommer
att
innebära
en
minskning av antalet kyrkomusikertjänster, som kan komma att gå ut över
minskning
av
antalet
kyrkomusikertjänster,
som
kan
komma
att
gå
ut
över
de små församlingarnas gudstjänstliv.
de
små
församlingarnas
gudstjänstliv.
Skälen för mitt förslag: Omfattningen av den kyrkomusikaliska verksam- heten varierar starkt mellan olika församlingar. Särskilt tydligt framgår detta vid enjämförelse mellan större tätorter och landsbygdsförsamlingar. Beträffande många församlingar på landsbygden får indelningen bl. a. till följd att kyrkomusikertjänsten inte sällan har en mycket liten omfattning och ibland inte kan tillsättas. Ett särskilt problem utgör här det stora antal skolkantorstjänster. som inte är tillsatta på det sätt som från början varit avsett. En viktig orsak till dessa problem är anknytningen till församlingen som grund för indelningen i kyrkomusikerdistrikt. Antalet församlingar är och torde under överskådlig tid komma att förbli stort.Även om problemen i någon mån undanröjts genom sammanslagning av två eller flera försam- lingar till ett kyrkomusikerdistrikt. står det klart att de väsentliga svårighe- terna skulle komma att kvarstå med församlingarna som kyrkomusikerdi- strikt.
Skälen för mitt förslag: Omfattningen av den kyrkomusikaliska verksam-
Skälen
för
mitt
förslag:
Omfattningen
av
den
kyrkomusikaliska
verksam-
heten varierar starkt mellan olika församlingar. Särskilt tydligt framgår
heten
varierar
starkt
mellan
olika
församlingar.
Särskilt
tydligt
framgår
detta vid enjämförelse mellan större tätorter och landsbygdsförsamlingar.
detta
vid
enjämförelse
mellan
större
tätorter
och
landsbygdsförsamlingar.
Beträffande många församlingar på landsbygden får indelningen bl. a. till
Beträffande
många
församlingar
på
landsbygden
får
indelningen
bl.
a.
till
följd att kyrkomusikertjänsten inte sällan har en mycket liten omfattning
följd
att
kyrkomusikertjänsten
inte
sällan
har
en
mycket
liten
omfattning
och ibland inte kan tillsättas. Ett särskilt problem utgör här det stora antal
och
ibland
inte
kan
tillsättas.
Ett
särskilt
problem
utgör
här
det
stora
antal
skolkantorstjänster. som inte är tillsatta på det sätt som från början varit
skolkantorstjänster.
som
inte
är
tillsatta
på
det
sätt
som
från
början
varit
avsett. En viktig orsak till dessa problem är anknytningen till församlingen
avsett.
En
viktig
orsak
till
dessa
problem
är
anknytningen
till
församlingen
som grund för indelningen i kyrkomusikerdistrikt. Antalet församlingar är
som
grund
för
indelningen
i
kyrkomusikerdistrikt.
Antalet
församlingar
är
och torde under överskådlig tid komma att förbli stort.Även om problemen
och
torde
under
överskådlig
tid
komma
att
förbli
stort.Även
om
problemen
i någon mån undanröjts genom sammanslagning av två eller flera försam-
i
någon
mån
undanröjts
genom
sammanslagning
av
två
eller
flera
försam-
lingar till ett kyrkomusikerdistrikt. står det klart att de väsentliga svårighe-
lingar
till
ett
kyrkomusikerdistrikt.
står
det
klart
att
de
väsentliga
svårighe-
terna skulle komma att kvarstå med församlingarna som kyrkomusikerdi-
terna
skulle
komma
att
kvarstå
med
församlingarna
som
kyrkomusikerdi-
strikt.
strikt.
Enligt min mening måste därför församlingen överges som grund för indelningen i kyrkomusikerdistrikt. Det gäller alltså att finna större enheter som är så stora att möjligheterna till kombinationer av olika tjänsteri kyrka och samhälle kan tas till vara på ett enkelt och smidigt sätt. Det gäller alltså att se till att organisationen blir så flexibel som möjligt.
Enligt min mening måste därför församlingen överges som grund för
Enligt
min
mening
måste
därför
församlingen
överges
som
grund
för
indelningen i kyrkomusikerdistrikt. Det gäller alltså att finna större enheter
indelningen
i
kyrkomusikerdistrikt.
Det
gäller
alltså
att
finna
större
enheter
som är så stora att möjligheterna till kombinationer av olika tjänsteri kyrka
som
är
så
stora
att
möjligheterna
till
kombinationer
av
olika
tjänsteri
kyrka
och samhälle kan tas till vara på ett enkelt och smidigt sätt. Det gäller alltså
och
samhälle
kan
tas
till
vara
på
ett
enkelt
och
smidigt
sätt.
Det
gäller
alltså
att se till att organisationen blir så flexibel som möjligt.
att
se
till
att
organisationen
blir
så
flexibel
som
möjligt.
I sistnämnda krav ligger att organisationen skall kunna anpassas till de lokala behoven och en lämplig fördelning av arbetsuppgiftcrna kunna göras när det finns flera kyrkomusiker. Men det gäller också att skapa förutsätt- ningar för att på ett smidigt sätt kunna möta från tid till annan uppkomman- de behov. Det måste också finnas sådana administrativa resurser att en effektiv och smidig handläggning av kyrkomusikerärenden kan uppnås. Samtidigt måste kyrkomusikerna ha kvar en nära anknytning till försam- lingarna och församlingslivet.
I sistnämnda krav ligger att organisationen skall kunna anpassas till de
I
sistnämnda
krav
ligger
att
organisationen
skall
kunna
anpassas
till
de
lokala behoven och en lämplig fördelning av arbetsuppgiftcrna kunna göras
lokala
behoven
och
en
lämplig
fördelning
av
arbetsuppgiftcrna
kunna
göras
när det finns flera kyrkomusiker. Men det gäller också att skapa förutsätt-
när
det
finns
flera
kyrkomusiker.
Men
det
gäller
också
att
skapa
förutsätt-
ningar för att på ett smidigt sätt kunna möta från tid till annan uppkomman-
ningar
för
att
på
ett
smidigt
sätt
kunna
möta
från
tid
till
annan
uppkomman-
de behov. Det måste också finnas sådana administrativa resurser att en
de
behov.
Det
måste
också
finnas
sådana
administrativa
resurser
att
en
effektiv och smidig handläggning av kyrkomusikerärenden kan uppnås.
effektiv
och
smidig
handläggning
av
kyrkomusikerärenden
kan
uppnås.
Samtidigt måste kyrkomusikerna ha kvar en nära anknytning till försam-
Samtidigt
måste
kyrkomusikerna
ha
kvar
en
nära
anknytning
till
försam-
lingarna och församlingslivet.
lingarna
och
församlingslivet.
Utredningen har förordat pastoraten som nya organisatoriska enheter för den kyrkomusikaliska verksamheten. en tanke som för övrigt flera gånger tidigare förts fram vid översyner av kyrkomusikerorganisationen. Enligt min mening har tiden nu mognat för en sådan reform.
Utredningen har förordat pastoraten som nya organisatoriska enheter
Utredningen
har
förordat
pastoraten
som
nya
organisatoriska
enheter
för den kyrkomusikaliska verksamheten. en tanke som för övrigt flera
för
den
kyrkomusikaliska
verksamheten.
en
tanke
som
för
övrigt
flera
gånger tidigare förts fram vid översyner av kyrkomusikerorganisationen.
gånger
tidigare
förts
fram
vid
översyner
av
kyrkomusikerorganisationen.
Enligt min mening har tiden nu mognat för en sådan reform.
Enligt
min
mening
har
tiden
nu
mognat
för
en
sådan
reform.
Vid en övergång till pastoratet som grund för den kyrkomusikaliska verksamheten skulle antalet sådana enheter komma att minska från unge- fär 2 500 till ungefär 1 100. Det står klart att förutsättningarna för en ändamålsenlig och flexibel organisation därigenom skulle förbättras avse- värt. Det kan naturligvis övervägas att gå längre och bygga en ny organisa- tion kring kontraktet som enhet. Då skulle man dock enligt min mening avlägsna sig alltför långt från församlingarna. Pastoratet är dessutom från bl.a. administrativ synpunkt en mera naturlig enhet.
Vid en övergång till pastoratet som grund för den kyrkomusikaliska
Vid
en
övergång
till
pastoratet
som
grund
för
den
kyrkomusikaliska
verksamheten skulle antalet sådana enheter komma att minska från unge-
verksamheten
skulle
antalet
sådana
enheter
komma
att
minska
från
unge-
fär 2 500 till ungefär 1 100. Det står klart att förutsättningarna för en
fär
2
500
till
ungefär
1
100.
Det
står
klart
att
förutsättningarna
för
en
ändamålsenlig och flexibel organisation därigenom skulle förbättras avse-
ändamålsenlig
och
flexibel
organisation
därigenom
skulle
förbättras
avse-
värt. Det kan naturligvis övervägas att gå längre och bygga en ny organisa-
värt.
Det
kan
naturligvis
övervägas
att
gå
längre
och
bygga
en
ny
organisa-
tion kring kontraktet som enhet. Då skulle man dock enligt min mening
tion
kring
kontraktet
som
enhet.
Då
skulle
man
dock
enligt
min
mening
avlägsna sig alltför långt från församlingarna. Pastoratet är dessutom från
avlägsna
sig
alltför
långt
från
församlingarna.
Pastoratet
är
dessutom
från
bl.a. administrativ synpunkt en mera naturlig enhet.
bl.a.
administrativ
synpunkt
en
mera
naturlig
enhet.
Jag vill i detta sammanhang erinra om innebörden av de förslag som regeringen lagt fram för riksdagen genom propositionen 1987/88z31 om ny organisation på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan. En bärande prin- cip i dessa förslag är att slå vakt om församlingen som kyrkans grundläg- gande enhet. Förslagen innchär att det lika lite i framtiden som hittills skall finnas några i författning angivna gränser för församlingarnas storlek. vare
Jag vill i detta sammanhang erinra om innebörden av de förslag som
Jag
vill
i
detta
sammanhang
erinra
om
innebörden
av
de
förslag
som
regeringen lagt fram för riksdagen genom propositionen 1987/88z31 om ny
regeringen
lagt
fram
för
riksdagen
genom
propositionen
1987/88z31
om
ny
organisation på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan. En bärande prin-
organisation
på
lokal-
och
stiftsplanet
i
svenska
kyrkan.
En
bärande
prin-
cip i dessa förslag är att slå vakt om församlingen som kyrkans grundläg-
cip
i
dessa
förslag
är
att
slå
vakt
om
församlingen
som
kyrkans
grundläg-
gande enhet. Förslagen innchär att det lika lite i framtiden som hittills skall
gande
enhet.
Förslagen
innchär
att
det
lika
lite
i
framtiden
som
hittills
skall
finnas några i författning angivna gränser för församlingarnas storlek. vare
finnas
några
i
författning
angivna
gränser
för
församlingarnas
storlek.
vare
Prop.
1987/88:
144
sig nedåt eller uppåt. Huruvida en församling är stor nog för att fungera beror i första hand på församlingsmedlemmarnas engagemang och vilja till frivilliga insatser. Propositionens förslag till ansvarsfördelning mellan för- . samling och pastorat är emellertid inriktade på en ökad samverkan mellan församlingarna i llerförsamlingspastorat. Avsikten är att uppnå en förbätt- rad resursanvändning ochjämnare kostnadsfördelning. Genom att försam- lingarna i ett flerförsamlingspastorat skall svara gemensamt för tunga ekonomiska åtaganden får de enskilda församlingarna en påtaglig ekono- misk avlastning och kan bättre koncentrera sig på församlingsverksamhe- ten. Därigenom skall församlingens möjligheter att ta ansvar för bl.a. kyrkans gudstjänstliv och undervisning stärkas. Förslagen är alltså av avgörande betydelse inte minst för de små församlingarnas möjligheter att bestå som självständiga enheter. [ propositionen 1987/88z3l (s. 89) har jag gjort bedömningen att det är rationellt att pastoratssamfälligheten tar över arbetsgivaransvaret för för- samlingsanställd personal som diakoner. församlingsassistenter. lokalvår- dare och kyrkogårdsarbetare. Pastoratssamfälligheten har enligt mitt bedö- mande bättre förutsättningar än de enskilda församlingarna att svara för de pcrsonaladministrativa frågorna. Syftet för framtiden är också att pastora- ten skall ha en sådan storlek att de verkligen kan bära de ekonomiska bördorna. För att en hög kyrkomusikalisk standard skall kunna upprätthållas och utvecklas är det viktigt att man kan inrätta tjänster med ett så stort kyrkomusikaliskt innehåll som möjligt. Utan sådana tjänster kommer man i längden inte att kunna upprätthålla de krav på utbildning och yrkesskick- lighet som är en förutsättning för en sådan standard. Med pastoratet som enhet breddas underlaget för de kyrkomusikaliska uppgifterna. Möjlighe- terna att inrätta kvalificerade kyrkomusikertjänster blir därmed större-. I några remissyttranden har det framförts farhågor för att antalet kyrko- musikertjänster kommer att minska vilket kan komma att gå ut över mindre församlingar och musiklivet där. För egen del anser jag'dessa farhågor överdrivna. Som jag ser det torde snarare behovet av högt kvalifi- cerade tjänster öka. För de små församlingarnas del är det viktigt att det så långt möjligt tillskapas kvalificerade tjänster med ett så stort kyrkomusika- liskt innehåll som möjligt. Endast på det sättet kan man enligt min mening- på sikt garantera att även de mindre församlingarna får. tillgång till kyrko-- musik av hög kvalitet. Utredningen har lämnat ett visst utrymme för att undantagsvis bedriva den kyrkomusikaliska verksamheten i mindre'enheter än pastorat. Också en del remissinstanser har förordat att församlingen undantagsvis. exem- pelvis efter dispens av domkapitlet. skall 'kunna. utgöra enhet för den kyrkomusikaliska verksamheten. Som argument för detta har framför allt. framhållits förhållandena i pastorat med många församlingar eller stor ytvidd. Man har varnat för att det kan bli många tjänstgöringstillfällen och långa resor och för att kyrkomusikern kan mista kontakten med försam- lingslivet. Jag har förståelse för dessa synpunkter. I detta sammanhang vill jag emellertid betona att en övergång till pastoratet som enhet för den kyrkomusikaliska verksamheten inte innebär att pastoratet ersätter för- - Prop. 1987/88: 144 10
sig nedåt eller uppåt. Huruvida en församling är stor nog för att fungera beror i första hand på församlingsmedlemmarnas engagemang och vilja till frivilliga insatser. Propositionens förslag till ansvarsfördelning mellan för- . samling och pastorat är emellertid inriktade på en ökad samverkan mellan församlingarna i llerförsamlingspastorat. Avsikten är att uppnå en förbätt- rad resursanvändning ochjämnare kostnadsfördelning. Genom att försam- lingarna i ett flerförsamlingspastorat skall svara gemensamt för tunga ekonomiska åtaganden får de enskilda församlingarna en påtaglig ekono- misk avlastning och kan bättre koncentrera sig på församlingsverksamhe- ten. Därigenom skall församlingens möjligheter att ta ansvar för bl.a. kyrkans gudstjänstliv och undervisning stärkas. Förslagen är alltså av avgörande betydelse inte minst för de små församlingarnas möjligheter att bestå som självständiga enheter. [ propositionen 1987/88z3l (s. 89) har jag gjort bedömningen att det är rationellt att pastoratssamfälligheten tar över arbetsgivaransvaret för för- samlingsanställd personal som diakoner. församlingsassistenter. lokalvår- dare och kyrkogårdsarbetare. Pastoratssamfälligheten har enligt mitt bedö- mande bättre förutsättningar än de enskilda församlingarna att svara för de pcrsonaladministrativa frågorna. Syftet för framtiden är också att pastora- ten skall ha en sådan storlek att de verkligen kan bära de ekonomiska bördorna. För att en hög kyrkomusikalisk standard skall kunna upprätthållas och utvecklas är det viktigt att man kan inrätta tjänster med ett så stort kyrkomusikaliskt innehåll som möjligt. Utan sådana tjänster kommer man i längden inte att kunna upprätthålla de krav på utbildning och yrkesskick- lighet som är en förutsättning för en sådan standard. Med pastoratet som enhet breddas underlaget för de kyrkomusikaliska uppgifterna. Möjlighe- terna att inrätta kvalificerade kyrkomusikertjänster blir därmed större-. I några remissyttranden har det framförts farhågor för att antalet kyrko- musikertjänster kommer att minska vilket kan komma att gå ut över mindre församlingar och musiklivet där. För egen del anser jag'dessa farhågor överdrivna. Som jag ser det torde snarare behovet av högt kvalifi- cerade tjänster öka. För de små församlingarnas del är det viktigt att det så långt möjligt tillskapas kvalificerade tjänster med ett så stort kyrkomusika-
sig nedåt eller uppåt. Huruvida en församling är stor nog för att fungera beror i första hand på församlingsmedlemmarnas engagemang och vilja till frivilliga insatser. Propositionens förslag till ansvarsfördelning mellan för-
sig nedåt eller uppåt. Huruvida en församling är stor nog för att fungera
sig
nedåt
eller
uppåt.
Huruvida
en
församling
är
stor
nog
för
att
fungera
beror i första hand på församlingsmedlemmarnas engagemang och vilja till
beror
i
första
hand
på
församlingsmedlemmarnas
engagemang
och
vilja
till
frivilliga insatser. Propositionens förslag till ansvarsfördelning mellan för-
frivilliga
insatser.
Propositionens
förslag
till
ansvarsfördelning
mellan
för-
. samling och pastorat är emellertid inriktade på en ökad samverkan mellan församlingarna i llerförsamlingspastorat. Avsikten är att uppnå en förbätt- rad resursanvändning ochjämnare kostnadsfördelning. Genom att försam- lingarna i ett flerförsamlingspastorat skall svara gemensamt för tunga ekonomiska åtaganden får de enskilda församlingarna en påtaglig ekono- misk avlastning och kan bättre koncentrera sig på församlingsverksamhe- ten. Därigenom skall församlingens möjligheter att ta ansvar för bl.a. kyrkans gudstjänstliv och undervisning stärkas. Förslagen är alltså av avgörande betydelse inte minst för de små församlingarnas möjligheter att bestå som självständiga enheter.
. samling och pastorat är emellertid inriktade på en ökad samverkan mellan
.
samling
och
pastorat
är
emellertid
inriktade
på
en
ökad
samverkan
mellan
församlingarna i llerförsamlingspastorat. Avsikten är att uppnå en förbätt-
församlingarna
i
llerförsamlingspastorat.
Avsikten
är
att
uppnå
en
förbätt-
rad resursanvändning ochjämnare kostnadsfördelning. Genom att försam-
rad
resursanvändning
ochjämnare
kostnadsfördelning.
Genom
att
försam-
lingarna i ett flerförsamlingspastorat skall svara gemensamt för tunga
lingarna
i
ett
flerförsamlingspastorat
skall
svara
gemensamt
för
tunga
ekonomiska åtaganden får de enskilda församlingarna en påtaglig ekono-
ekonomiska
åtaganden
får
de
enskilda
församlingarna
en
påtaglig
ekono-
misk avlastning och kan bättre koncentrera sig på församlingsverksamhe-
misk
avlastning
och
kan
bättre
koncentrera
sig
på
församlingsverksamhe-
ten. Därigenom skall församlingens möjligheter att ta ansvar för bl.a.
ten.
Därigenom
skall
församlingens
möjligheter
att
ta
ansvar
för
bl.a.
kyrkans gudstjänstliv och undervisning stärkas. Förslagen är alltså av
kyrkans
gudstjänstliv
och
undervisning
stärkas.
Förslagen
är
alltså
av
avgörande betydelse inte minst för de små församlingarnas möjligheter att
avgörande
betydelse
inte
minst
för
de
små
församlingarnas
möjligheter
att
bestå som självständiga enheter.
bestå
som
självständiga
enheter.
[ propositionen 1987/88z3l (s. 89) har jag gjort bedömningen att det är rationellt att pastoratssamfälligheten tar över arbetsgivaransvaret för för- samlingsanställd personal som diakoner. församlingsassistenter. lokalvår- dare och kyrkogårdsarbetare. Pastoratssamfälligheten har enligt mitt bedö- mande bättre förutsättningar än de enskilda församlingarna att svara för de pcrsonaladministrativa frågorna. Syftet för framtiden är också att pastora- ten skall ha en sådan storlek att de verkligen kan bära de ekonomiska bördorna.
[ propositionen 1987/88z3l (s. 89) har jag gjort bedömningen att det är
[
propositionen
1987/88z3l
(s.
89)
har
jag
gjort
bedömningen
att
det
är
rationellt att pastoratssamfälligheten tar över arbetsgivaransvaret för för-
rationellt
att
pastoratssamfälligheten
tar
över
arbetsgivaransvaret
för
för-
samlingsanställd personal som diakoner. församlingsassistenter. lokalvår-
samlingsanställd
personal
som
diakoner.
församlingsassistenter.
lokalvår-
dare och kyrkogårdsarbetare. Pastoratssamfälligheten har enligt mitt bedö-
dare
och
kyrkogårdsarbetare.
Pastoratssamfälligheten
har
enligt
mitt
bedö-
mande bättre förutsättningar än de enskilda församlingarna att svara för de
mande
bättre
förutsättningar
än
de
enskilda
församlingarna
att
svara
för
de
pcrsonaladministrativa frågorna. Syftet för framtiden är också att pastora-
pcrsonaladministrativa
frågorna.
Syftet
för
framtiden
är
också
att
pastora-
ten skall ha en sådan storlek att de verkligen kan bära de ekonomiska
ten
skall
ha
en
sådan
storlek
att
de
verkligen
kan
bära
de
ekonomiska
bördorna.
bördorna.
För att en hög kyrkomusikalisk standard skall kunna upprätthållas och utvecklas är det viktigt att man kan inrätta tjänster med ett så stort kyrkomusikaliskt innehåll som möjligt. Utan sådana tjänster kommer man i längden inte att kunna upprätthålla de krav på utbildning och yrkesskick- lighet som är en förutsättning för en sådan standard. Med pastoratet som enhet breddas underlaget för de kyrkomusikaliska uppgifterna. Möjlighe- terna att inrätta kvalificerade kyrkomusikertjänster blir därmed större-.
För att en hög kyrkomusikalisk standard skall kunna upprätthållas och
För
att
en
hög
kyrkomusikalisk
standard
skall
kunna
upprätthållas
och
utvecklas är det viktigt att man kan inrätta tjänster med ett så stort
utvecklas
är
det
viktigt
att
man
kan
inrätta
tjänster
med
ett
så
stort
kyrkomusikaliskt innehåll som möjligt. Utan sådana tjänster kommer man
kyrkomusikaliskt
innehåll
som
möjligt.
Utan
sådana
tjänster
kommer
man
i längden inte att kunna upprätthålla de krav på utbildning och yrkesskick-
i
längden
inte
att
kunna
upprätthålla
de
krav
på
utbildning
och
yrkesskick-
lighet som är en förutsättning för en sådan standard. Med pastoratet som
lighet
som
är
en
förutsättning
för
en
sådan
standard.
Med
pastoratet
som
enhet breddas underlaget för de kyrkomusikaliska uppgifterna. Möjlighe-
enhet
breddas
underlaget
för
de
kyrkomusikaliska
uppgifterna.
Möjlighe-
terna att inrätta kvalificerade kyrkomusikertjänster blir därmed större-.
terna
att
inrätta
kvalificerade
kyrkomusikertjänster
blir
därmed
större-.
I några remissyttranden har det framförts farhågor för att antalet kyrko- musikertjänster kommer att minska vilket kan komma att gå ut över mindre församlingar och musiklivet där. För egen del anser jag'dessa farhågor överdrivna. Som jag ser det torde snarare behovet av högt kvalifi- cerade tjänster öka. För de små församlingarnas del är det viktigt att det så långt möjligt tillskapas kvalificerade tjänster med ett så stort kyrkomusika-
I några remissyttranden har det framförts farhågor för att antalet kyrko-
I
några
remissyttranden
har
det
framförts
farhågor
för
att
antalet
kyrko-
musikertjänster kommer att minska vilket kan komma att gå ut över
musikertjänster
kommer
att
minska
vilket
kan
komma
att
gå
ut
över
mindre församlingar och musiklivet där. För egen del anser jag'dessa
mindre
församlingar
och
musiklivet
där.
För
egen
del
anser
jag'dessa
farhågor överdrivna. Som jag ser det torde snarare behovet av högt kvalifi-
farhågor
överdrivna.
Som
jag
ser
det
torde
snarare
behovet
av
högt
kvalifi-
cerade tjänster öka. För de små församlingarnas del är det viktigt att det så
cerade
tjänster
öka.
För
de
små
församlingarnas
del
är
det
viktigt
att
det
så
långt möjligt tillskapas kvalificerade tjänster med ett så stort kyrkomusika-
långt
möjligt
tillskapas
kvalificerade
tjänster
med
ett
så
stort
kyrkomusika-
liskt innehåll som möjligt. Endast på det sättet kan man enligt min mening- på sikt garantera att även de mindre församlingarna får. tillgång till kyrko--
liskt innehåll som möjligt. Endast på det sättet kan man enligt min mening- på sikt garantera att även de mindre församlingarna får. tillgång till kyrko--
liskt innehåll som möjligt. Endast på det sättet kan man enligt min mening-
liskt
innehåll
som
möjligt.
Endast
på
det
sättet
kan
man
enligt
min
mening-
på sikt garantera att även de mindre församlingarna får. tillgång till kyrko--
på
sikt
garantera
att
även
de
mindre
församlingarna
får.
tillgång
till
kyrko--
musik av hög kvalitet. Utredningen har lämnat ett visst utrymme för att undantagsvis bedriva den kyrkomusikaliska verksamheten i mindre'enheter än pastorat. Också en del remissinstanser har förordat att församlingen undantagsvis. exem- pelvis efter dispens av domkapitlet. skall 'kunna. utgöra enhet för den
musik av hög kvalitet.
musik av hög kvalitet.
musik
av
hög
kvalitet.
Utredningen har lämnat ett visst utrymme för att undantagsvis bedriva den kyrkomusikaliska verksamheten i mindre'enheter än pastorat. Också en del remissinstanser har förordat att församlingen undantagsvis. exem- pelvis efter dispens av domkapitlet. skall 'kunna. utgöra enhet för den
Utredningen har lämnat ett visst utrymme för att undantagsvis bedriva
Utredningen
har
lämnat
ett
visst
utrymme
för
att
undantagsvis
bedriva
den kyrkomusikaliska verksamheten i mindre'enheter än pastorat. Också
den
kyrkomusikaliska
verksamheten
i
mindre'enheter
än
pastorat.
Också
en del remissinstanser har förordat att församlingen undantagsvis. exem-
en
del
remissinstanser
har
förordat
att
församlingen
undantagsvis.
exem-
pelvis efter dispens av domkapitlet. skall 'kunna. utgöra enhet för den
pelvis
efter
dispens
av
domkapitlet.
skall
'kunna.
utgöra
enhet
för
den
kyrkomusikaliska verksamheten. Som argument för detta har framför allt.
kyrkomusikaliska verksamheten. Som argument för detta har framför allt.
kyrkomusikaliska verksamheten. Som argument för detta har framför allt.
kyrkomusikaliska
verksamheten.
Som
argument
för
detta
har
framför
allt.
framhållits förhållandena i pastorat med många församlingar eller stor ytvidd. Man har varnat för att det kan bli många tjänstgöringstillfällen och långa resor och för att kyrkomusikern kan mista kontakten med försam- lingslivet. Jag har förståelse för dessa synpunkter. I detta sammanhang vill jag emellertid betona att en övergång till pastoratet som enhet för den
framhållits förhållandena i pastorat med många församlingar eller stor ytvidd. Man har varnat för att det kan bli många tjänstgöringstillfällen och långa resor och för att kyrkomusikern kan mista kontakten med försam- lingslivet. Jag har förståelse för dessa synpunkter. I detta sammanhang vill jag emellertid betona att en övergång till pastoratet som enhet för den
framhållits förhållandena i pastorat med många församlingar eller stor
framhållits
förhållandena
i
pastorat
med
många
församlingar
eller
stor
ytvidd. Man har varnat för att det kan bli många tjänstgöringstillfällen och
ytvidd.
Man
har
varnat
för
att
det
kan
bli
många
tjänstgöringstillfällen
och
långa resor och för att kyrkomusikern kan mista kontakten med försam-
långa
resor
och
för
att
kyrkomusikern
kan
mista
kontakten
med
försam-
lingslivet. Jag har förståelse för dessa synpunkter. I detta sammanhang vill
lingslivet.
Jag
har
förståelse
för
dessa
synpunkter.
I
detta
sammanhang
vill
jag emellertid betona att en övergång till pastoratet som enhet för den
jag
emellertid
betona
att
en
övergång
till
pastoratet
som
enhet
för
den
kyrkomusikaliska verksamheten inte innebär att pastoratet ersätter för- -
kyrkomusikaliska verksamheten inte innebär att pastoratet ersätter för- -
kyrkomusikaliska verksamheten inte innebär att pastoratet ersätter för- -
kyrkomusikaliska
verksamheten
inte
innebär
att
pastoratet
ersätter
för-
-
Prop.
1987/88:
144
10
10
10
10
samlingen som kyrkomusikerdistrikt i den nuvarande meningen. Som jag tidigare har framhållit är det i stället fråga om att med pastoratet som enhet bygga upp en flexibel kyrkomusikerorganisation som skall tillgodose för- samlingarnas behov. I den förut nämnda propositionen l987/88:31 har jag anfört att det förhållandet att personal som sysslar med församlingsarbetc blir anställd hos pastoratssamfälligheten naturligtvis inte utesluter att många ändå kan ha sin tjänstgöring helt eller till väsentlig del förlagd till någon viss försam— ling inom pastoratet. En sådan ordning kommer säkert att tillämpas även för kyrkomusiker. I sådana fall är det fullt möjligt att också låta församling- en ta det närmaste ansvaret för arbetsledningen. Emellanåt kan det finnas ett behov av att bedriva den kyrkomusikaliska verksamheten i samverkan över en pastoratsgräns. Inte heller för detta fall anser jag att det finns något behov av att skapa särskilda lösningar. Som jag längre fram kommer att redogöra för kan en samverkan mellan pastora- ten åstadkommas på frivillig väg genom avtal angående fyllnadstjänstgö- ring. varvid likväl en berörd tjänst organisatoriskt hör till ettdera pastora- tet. En kyrkomusiker kan givetvis också. liksom för närvarande. inneha flera deltidstjänster. 2.3 Den statliga detaljregleringen avskaffas Mitt förslag: Den statliga detaljregleringen av kyrkomusikertjänster- na slopas. Tjänsterna skall inte heller längre vara statligt reglerade utan blir i framtiden rent kyrkokommunalt reglerade. Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt. Remissinstanserna: Förslaget att kyrkomusikertjänsterna- skall vara kommunalt reglerade har tillstyrkts av bl. a. statens arbetsgivarverk. kam- marrätten i Jönköping. några domkapitel. svenska kyrkans centralstyrelse och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. Flertalet remiss- instanser har dock varit emot förslaget. Till dessa hör flera domkapitel. Svenska kyrkans personalförbund. Kyrkomusikernas riksförbund och Mu- sikaliska akademien. En av många framförd uppfattning är att ett statligt inflytande genom domkapitlen bör bibehållas av hänsyn till.kvaliteten på kyrkomusiken. Tjänstgöringsföreskrifternas samband med dem som gäller för prästerna har framhållits. Vidare har framförts farhågor för sänkt kvalitet på kyrkomusiken eller i vart fall stora skillnader mellan pastora- tens ambitionsnivåer. t-. ex. ifråga om att inrätta tjänster. En del remissin- . stanser har varnat för ett slags "minimitänkandc". Kyrkomusikernas riks- förbund har ansett att avskaffande av den statliga regleringen medför starkt försämrade anställningsvillkor och såsom negativa konsekvenser framhållit avskaffat ordinarieskap. sämre semesterförmåner. sämre sjuk- förmåner. avskaffat arbetsgivarihträde och en friare meritvärdering. . Skälen för mitt förslag: Kyrkomusikerorganisationen fick i det väsentliga Prop. 1987/88: 144 ll
samlingen som kyrkomusikerdistrikt i den nuvarande meningen. Som jag tidigare har framhållit är det i stället fråga om att med pastoratet som enhet bygga upp en flexibel kyrkomusikerorganisation som skall tillgodose för- samlingarnas behov. I den förut nämnda propositionen l987/88:31 har jag anfört att det förhållandet att personal som sysslar med församlingsarbetc blir anställd hos pastoratssamfälligheten naturligtvis inte utesluter att många ändå kan ha sin tjänstgöring helt eller till väsentlig del förlagd till någon viss försam— ling inom pastoratet. En sådan ordning kommer säkert att tillämpas även för kyrkomusiker. I sådana fall är det fullt möjligt att också låta församling- en ta det närmaste ansvaret för arbetsledningen. Emellanåt kan det finnas ett behov av att bedriva den kyrkomusikaliska verksamheten i samverkan över en pastoratsgräns. Inte heller för detta fall anser jag att det finns något behov av att skapa särskilda lösningar. Som jag längre fram kommer att redogöra för kan en samverkan mellan pastora- ten åstadkommas på frivillig väg genom avtal angående fyllnadstjänstgö- ring. varvid likväl en berörd tjänst organisatoriskt hör till ettdera pastora- tet. En kyrkomusiker kan givetvis också. liksom för närvarande. inneha flera deltidstjänster.
samlingen som kyrkomusikerdistrikt i den nuvarande meningen. Som jag tidigare har framhållit är det i stället fråga om att med pastoratet som enhet bygga upp en flexibel kyrkomusikerorganisation som skall tillgodose för- samlingarnas behov.
samlingen som kyrkomusikerdistrikt i den nuvarande meningen. Som jag
samlingen
som
kyrkomusikerdistrikt
i
den
nuvarande
meningen.
Som
jag
tidigare har framhållit är det i stället fråga om att med pastoratet som enhet
tidigare
har
framhållit
är
det
i
stället
fråga
om
att
med
pastoratet
som
enhet
bygga upp en flexibel kyrkomusikerorganisation som skall tillgodose för-
bygga
upp
en
flexibel
kyrkomusikerorganisation
som
skall
tillgodose
för-
samlingarnas behov.
samlingarnas
behov.
I den förut nämnda propositionen l987/88:31 har jag anfört att det förhållandet att personal som sysslar med församlingsarbetc blir anställd hos pastoratssamfälligheten naturligtvis inte utesluter att många ändå kan ha sin tjänstgöring helt eller till väsentlig del förlagd till någon viss försam— ling inom pastoratet. En sådan ordning kommer säkert att tillämpas även för kyrkomusiker. I sådana fall är det fullt möjligt att också låta församling- en ta det närmaste ansvaret för arbetsledningen.
I den förut nämnda propositionen l987/88:31 har jag anfört att det
I
den
förut
nämnda
propositionen
l987/88:31
har
jag
anfört
att
det
förhållandet att personal som sysslar med församlingsarbetc blir anställd
förhållandet
att
personal
som
sysslar
med
församlingsarbetc
blir
anställd
hos pastoratssamfälligheten naturligtvis inte utesluter att många ändå kan
hos
pastoratssamfälligheten
naturligtvis
inte
utesluter
att
många
ändå
kan
ha sin tjänstgöring helt eller till väsentlig del förlagd till någon viss försam—
ha
sin
tjänstgöring
helt
eller
till
väsentlig
del
förlagd
till
någon
viss
försam—
ling inom pastoratet. En sådan ordning kommer säkert att tillämpas även
ling
inom
pastoratet.
En
sådan
ordning
kommer
säkert
att
tillämpas
även
för kyrkomusiker. I sådana fall är det fullt möjligt att också låta församling-
för
kyrkomusiker.
I
sådana
fall
är
det
fullt
möjligt
att
också
låta
församling-
en ta det närmaste ansvaret för arbetsledningen.
en
ta
det
närmaste
ansvaret
för
arbetsledningen.
Emellanåt kan det finnas ett behov av att bedriva den kyrkomusikaliska verksamheten i samverkan över en pastoratsgräns. Inte heller för detta fall anser jag att det finns något behov av att skapa särskilda lösningar. Som jag längre fram kommer att redogöra för kan en samverkan mellan pastora- ten åstadkommas på frivillig väg genom avtal angående fyllnadstjänstgö- ring. varvid likväl en berörd tjänst organisatoriskt hör till ettdera pastora- tet. En kyrkomusiker kan givetvis också. liksom för närvarande. inneha flera deltidstjänster.
Emellanåt kan det finnas ett behov av att bedriva den kyrkomusikaliska
Emellanåt
kan
det
finnas
ett
behov
av
att
bedriva
den
kyrkomusikaliska
verksamheten i samverkan över en pastoratsgräns. Inte heller för detta fall
verksamheten
i
samverkan
över
en
pastoratsgräns.
Inte
heller
för
detta
fall
anser jag att det finns något behov av att skapa särskilda lösningar. Som
anser
jag
att
det
finns
något
behov
av
att
skapa
särskilda
lösningar.
Som
jag längre fram kommer att redogöra för kan en samverkan mellan pastora-
jag
längre
fram
kommer
att
redogöra
för
kan
en
samverkan
mellan
pastora-
ten åstadkommas på frivillig väg genom avtal angående fyllnadstjänstgö-
ten
åstadkommas
på
frivillig
väg
genom
avtal
angående
fyllnadstjänstgö-
ring. varvid likväl en berörd tjänst organisatoriskt hör till ettdera pastora-
ring.
varvid
likväl
en
berörd
tjänst
organisatoriskt
hör
till
ettdera
pastora-
tet. En kyrkomusiker kan givetvis också. liksom för närvarande. inneha
tet.
En
kyrkomusiker
kan
givetvis
också.
liksom
för
närvarande.
inneha
flera deltidstjänster.
flera
deltidstjänster.
2.3 Den statliga detaljregleringen avskaffas
2.3 Den statliga detaljregleringen avskaffas
2.3 Den statliga detaljregleringen avskaffas
2.3
Den
statliga
detaljregleringen
avskaffas
Mitt förslag: Den statliga detaljregleringen av kyrkomusikertjänster-
Mitt förslag: Den statliga detaljregleringen av kyrkomusikertjänster-
Mitt förslag: Den statliga detaljregleringen av kyrkomusikertjänster-
Mitt
förslag:
Den
statliga
detaljregleringen
av
kyrkomusikertjänster-
na slopas. Tjänsterna skall inte heller längre vara statligt reglerade utan blir i framtiden rent kyrkokommunalt reglerade.
na slopas. Tjänsterna skall inte heller längre vara statligt reglerade utan blir i framtiden rent kyrkokommunalt reglerade.
na slopas. Tjänsterna skall inte heller längre vara statligt reglerade
na
slopas.
Tjänsterna
skall
inte
heller
längre
vara
statligt
reglerade
utan blir i framtiden rent kyrkokommunalt reglerade.
utan
blir
i
framtiden
rent
kyrkokommunalt
reglerade.
Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt.
Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt.
Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt.
Utredningens
förslag:
Överensstämmer
med
mitt.
Remissinstanserna: Förslaget att kyrkomusikertjänsterna- skall vara kommunalt reglerade har tillstyrkts av bl. a. statens arbetsgivarverk. kam- marrätten i Jönköping. några domkapitel. svenska kyrkans centralstyrelse och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. Flertalet remiss- instanser har dock varit emot förslaget. Till dessa hör flera domkapitel. Svenska kyrkans personalförbund. Kyrkomusikernas riksförbund och Mu- sikaliska akademien. En av många framförd uppfattning är att ett statligt inflytande genom domkapitlen bör bibehållas av hänsyn till.kvaliteten på kyrkomusiken. Tjänstgöringsföreskrifternas samband med dem som gäller för prästerna har framhållits. Vidare har framförts farhågor för sänkt kvalitet på kyrkomusiken eller i vart fall stora skillnader mellan pastora-
Remissinstanserna: Förslaget att kyrkomusikertjänsterna- skall vara kommunalt reglerade har tillstyrkts av bl. a. statens arbetsgivarverk. kam- marrätten i Jönköping. några domkapitel. svenska kyrkans centralstyrelse och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. Flertalet remiss- instanser har dock varit emot förslaget. Till dessa hör flera domkapitel. Svenska kyrkans personalförbund. Kyrkomusikernas riksförbund och Mu- sikaliska akademien. En av många framförd uppfattning är att ett statligt inflytande genom domkapitlen bör bibehållas av hänsyn till.kvaliteten på kyrkomusiken. Tjänstgöringsföreskrifternas samband med dem som gäller för prästerna har framhållits. Vidare har framförts farhågor för sänkt kvalitet på kyrkomusiken eller i vart fall stora skillnader mellan pastora-
Remissinstanserna: Förslaget att kyrkomusikertjänsterna- skall vara
Remissinstanserna:
Förslaget
att
kyrkomusikertjänsterna-
skall
vara
kommunalt reglerade har tillstyrkts av bl. a. statens arbetsgivarverk. kam-
kommunalt
reglerade
har
tillstyrkts
av
bl.
a.
statens
arbetsgivarverk.
kam-
marrätten i Jönköping. några domkapitel. svenska kyrkans centralstyrelse
marrätten
i
Jönköping.
några
domkapitel.
svenska
kyrkans
centralstyrelse
och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. Flertalet remiss-
och
Svenska
kyrkans
församlings-
och
pastoratsförbund.
Flertalet
remiss-
instanser har dock varit emot förslaget. Till dessa hör flera domkapitel.
instanser
har
dock
varit
emot
förslaget.
Till
dessa
hör
flera
domkapitel.
Svenska kyrkans personalförbund. Kyrkomusikernas riksförbund och Mu-
Svenska
kyrkans
personalförbund.
Kyrkomusikernas
riksförbund
och
Mu-
sikaliska akademien. En av många framförd uppfattning är att ett statligt
sikaliska
akademien.
En
av
många
framförd
uppfattning
är
att
ett
statligt
inflytande genom domkapitlen bör bibehållas av hänsyn till.kvaliteten på
inflytande
genom
domkapitlen
bör
bibehållas
av
hänsyn
till.kvaliteten
på
kyrkomusiken. Tjänstgöringsföreskrifternas samband med dem som gäller
kyrkomusiken.
Tjänstgöringsföreskrifternas
samband
med
dem
som
gäller
för prästerna har framhållits. Vidare har framförts farhågor för sänkt
för
prästerna
har
framhållits.
Vidare
har
framförts
farhågor
för
sänkt
kvalitet på kyrkomusiken eller i vart fall stora skillnader mellan pastora-
kvalitet
på
kyrkomusiken
eller
i
vart
fall
stora
skillnader
mellan
pastora-
tens ambitionsnivåer. t-. ex. ifråga om att inrätta tjänster. En del remissin- .
tens ambitionsnivåer. t-. ex. ifråga om att inrätta tjänster. En del remissin- .
tens ambitionsnivåer. t-. ex. ifråga om att inrätta tjänster. En del remissin- .
tens
ambitionsnivåer.
t-.
ex.
ifråga
om
att
inrätta
tjänster.
En
del
remissin-
.
stanser har varnat för ett slags "minimitänkandc". Kyrkomusikernas riks- förbund har ansett att avskaffande av den statliga regleringen medför starkt försämrade anställningsvillkor och såsom negativa konsekvenser framhållit avskaffat ordinarieskap. sämre semesterförmåner. sämre sjuk- förmåner. avskaffat arbetsgivarihträde och en friare meritvärdering. . Skälen för mitt förslag: Kyrkomusikerorganisationen fick i det väsentliga
stanser har varnat för ett slags "minimitänkandc". Kyrkomusikernas riks- förbund har ansett att avskaffande av den statliga regleringen medför starkt försämrade anställningsvillkor och såsom negativa konsekvenser framhållit avskaffat ordinarieskap. sämre semesterförmåner. sämre sjuk- förmåner. avskaffat arbetsgivarihträde och en friare meritvärdering. . Skälen för mitt förslag: Kyrkomusikerorganisationen fick i det väsentliga
stanser har varnat för ett slags "minimitänkandc". Kyrkomusikernas riks-
stanser
har
varnat
för
ett
slags
"minimitänkandc".
Kyrkomusikernas
riks-
förbund har ansett att avskaffande av den statliga regleringen medför
förbund
har
ansett
att
avskaffande
av
den
statliga
regleringen
medför
starkt försämrade anställningsvillkor och såsom negativa konsekvenser
starkt
försämrade
anställningsvillkor
och
såsom
negativa
konsekvenser
framhållit avskaffat ordinarieskap. sämre semesterförmåner. sämre sjuk-
framhållit
avskaffat
ordinarieskap.
sämre
semesterförmåner.
sämre
sjuk-
förmåner. avskaffat arbetsgivarihträde och en friare meritvärdering. .
förmåner.
avskaffat
arbetsgivarihträde
och
en
friare
meritvärdering.
.
Skälen för mitt förslag: Kyrkomusikerorganisationen fick i det väsentliga
Skälen
för
mitt
förslag:
Kyrkomusikerorganisationen
fick
i
det
väsentliga
Prop.
1987/88:
144
ll
ll
ll
ll
sin nuvarande utformning genom lagen om kyrkomusiker och den därtill anslutande regleringen. Lagen om kyrkomusiker trädde i kraft den I juli 1947, men reformen genomfördes först år [950 då den nuvarande kyrko- musikerförordningen tillkom. Reformen var resultatet av en lång tids ut- redningsarbete och fick sin prägel av dåtida förhållanden. I stället för de tidigare klockar-. organist- och kyrkosångarbefattningarna kom de nya kyrkomusikertjänsterna. Kyrkomusikerna förblev som tidigare kommu- nalt anställda och avlönade. Sådana anställnings- och arbetsvillkor som får bestämmas genom avtal skulle emellertid fastställas under medverkan av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Kyrkomusiker- tjänsterna blev alltså — och är alltjämt — s.k. statligt reglerade tjänster. Som jag har redovisat tidigare (avsnitt 2.l) är den kyrkomusikaliska verksamheten och kyrkomusikertjänsterna kringgärdade av ett stort antal detaljerade författningsbestämmelser. Kyrkomusikerförordningens mycket detaljerade och delvis komplicera- de föreskrifter har av utredningen på goda grunder betecknats som otids- enliga. De har också under årens lopp blivit föremål för åtskillig kritik. Detta avspeglas i ett stort antal framställningar till regeringen från skilda håll om olika ändringar i förordningen. Utredningen har konstaterat att regleringens bristande flexibilitet med- för svårigheter att tillgodose olika församlingars behov av säsongmässigt ökade insatser. t. ex. i den s.k. fritidskyrkan. och att den är ett hinder för att utveckla möjligheterna att kombinera kyrkomusikalisk tjänstgöring med annat arbete. Dessa är för närvarande tämligen begränsade och svå- righeterna framstår som särskilt påtagliga i fråga om skolkantorerna. I det föregående harjag förordat att den nuvarande organisationen med församlingen som kyrkomusikerdistrikt ersätts av en mera flexibel organi- sation på pastoratsnivå. Jag har därvid fäst särskild vikt vid att organisatio- nen skall kunna anpassas till behoven och de särskilda förhållandena i varje enskilt pastorat. Det ligger i sakens natur att en författningsrcglering som detaljerat lägger fast vad som skall ankomma på olika kyrkomusiker såsom innehavare av vissa typer av tjänster utgör ett hinder för en sådan anpassning. Som jag har konstaterat i föregående avsnitt ger en övergång till pastoratet som den organisatoriska basen för den kyrkomusikaliska verksamheten goda möjligheter att höja kvaliteten på många av kyrkomu- sikertjänsterna. Detta kan ske genom att föra samman dem till tjänster med större kyrkomusikaliskt innehåll och besätta dem med utbildade kyrkomu- siker. För att dessa möjligheter skall kunna utnyttjas fullt ut är det angelä- get att ta bort den nuvarande statliga regleringen och skapa största möjliga utrymme för smidiga lösningar och en ändamålsenlig fördelning av arbets- uppgifterna på det lokala planet. Även ur de anställda kyrkomusikernas synvinkel får den nuvarande ordningen anses vara otidsenlig. Kyrkomusikerförordningens detaljerade regler lämnar ett mycket litet utrymme för ett sådant mcdinflytande som den arbetsrättsliga lagstiftning- en i princip medger.Detta gäller t. ex. något så viktigt som tjänsteåliggan- dena och omfattningen av tjänstgöringsskyldigheten. Mot bakgrund av vadjag nu har anfört och strävan att åstadkomma en så Prop. 1987/88: [44
sin nuvarande utformning genom lagen om kyrkomusiker och den därtill anslutande regleringen. Lagen om kyrkomusiker trädde i kraft den I juli 1947, men reformen genomfördes först år [950 då den nuvarande kyrko- musikerförordningen tillkom. Reformen var resultatet av en lång tids ut- redningsarbete och fick sin prägel av dåtida förhållanden. I stället för de tidigare klockar-. organist- och kyrkosångarbefattningarna kom de nya kyrkomusikertjänsterna. Kyrkomusikerna förblev som tidigare kommu- nalt anställda och avlönade. Sådana anställnings- och arbetsvillkor som får bestämmas genom avtal skulle emellertid fastställas under medverkan av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Kyrkomusiker- tjänsterna blev alltså — och är alltjämt — s.k. statligt reglerade tjänster. Som jag har redovisat tidigare (avsnitt 2.l) är den kyrkomusikaliska verksamheten och kyrkomusikertjänsterna kringgärdade av ett stort antal detaljerade författningsbestämmelser. Kyrkomusikerförordningens mycket detaljerade och delvis komplicera- de föreskrifter har av utredningen på goda grunder betecknats som otids- enliga. De har också under årens lopp blivit föremål för åtskillig kritik. Detta avspeglas i ett stort antal framställningar till regeringen från skilda håll om olika ändringar i förordningen. Utredningen har konstaterat att regleringens bristande flexibilitet med- för svårigheter att tillgodose olika församlingars behov av säsongmässigt ökade insatser. t. ex. i den s.k. fritidskyrkan. och att den är ett hinder för att utveckla möjligheterna att kombinera kyrkomusikalisk tjänstgöring med annat arbete. Dessa är för närvarande tämligen begränsade och svå- righeterna framstår som särskilt påtagliga i fråga om skolkantorerna. I det föregående harjag förordat att den nuvarande organisationen med församlingen som kyrkomusikerdistrikt ersätts av en mera flexibel organi- sation på pastoratsnivå. Jag har därvid fäst särskild vikt vid att organisatio- nen skall kunna anpassas till behoven och de särskilda förhållandena i varje enskilt pastorat. Det ligger i sakens natur att en författningsrcglering som detaljerat lägger fast vad som skall ankomma på olika kyrkomusiker såsom innehavare av vissa typer av tjänster utgör ett hinder för en sådan anpassning. Som jag har konstaterat i föregående avsnitt ger en övergång till pastoratet som den organisatoriska basen för den kyrkomusikaliska verksamheten goda möjligheter att höja kvaliteten på många av kyrkomu- sikertjänsterna. Detta kan ske genom att föra samman dem till tjänster med större kyrkomusikaliskt innehåll och besätta dem med utbildade kyrkomu- siker. För att dessa möjligheter skall kunna utnyttjas fullt ut är det angelä- get att ta bort den nuvarande statliga regleringen och skapa största möjliga utrymme för smidiga lösningar och en ändamålsenlig fördelning av arbets- uppgifterna på det lokala planet. Även ur de anställda kyrkomusikernas synvinkel får den nuvarande ordningen anses vara otidsenlig. Kyrkomusikerförordningens detaljerade regler lämnar ett mycket litet utrymme för ett sådant mcdinflytande som den arbetsrättsliga lagstiftning- en i princip medger.Detta gäller t. ex. något så viktigt som tjänsteåliggan- dena och omfattningen av tjänstgöringsskyldigheten. Mot bakgrund av vadjag nu har anfört och strävan att åstadkomma en så
sin nuvarande utformning genom lagen om kyrkomusiker och den därtill anslutande regleringen. Lagen om kyrkomusiker trädde i kraft den I juli 1947, men reformen genomfördes först år [950 då den nuvarande kyrko- musikerförordningen tillkom. Reformen var resultatet av en lång tids ut- redningsarbete och fick sin prägel av dåtida förhållanden. I stället för de tidigare klockar-. organist- och kyrkosångarbefattningarna kom de nya kyrkomusikertjänsterna. Kyrkomusikerna förblev som tidigare kommu- nalt anställda och avlönade. Sådana anställnings- och arbetsvillkor som får bestämmas genom avtal skulle emellertid fastställas under medverkan av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Kyrkomusiker- tjänsterna blev alltså — och är alltjämt — s.k. statligt reglerade tjänster.
sin nuvarande utformning genom lagen om kyrkomusiker och den därtill
sin
nuvarande
utformning
genom
lagen
om
kyrkomusiker
och
den
därtill
anslutande regleringen. Lagen om kyrkomusiker trädde i kraft den I juli
anslutande
regleringen.
Lagen
om
kyrkomusiker
trädde
i
kraft
den
I
juli
1947, men reformen genomfördes först år [950 då den nuvarande kyrko-
1947,
men
reformen
genomfördes
först
år
[950
då
den
nuvarande
kyrko-
musikerförordningen tillkom. Reformen var resultatet av en lång tids ut-
musikerförordningen
tillkom.
Reformen
var
resultatet
av
en
lång
tids
ut-
redningsarbete och fick sin prägel av dåtida förhållanden. I stället för de
redningsarbete
och
fick
sin
prägel
av
dåtida
förhållanden.
I
stället
för
de
tidigare klockar-. organist- och kyrkosångarbefattningarna kom de nya
tidigare
klockar-.
organist-
och
kyrkosångarbefattningarna
kom
de
nya
kyrkomusikertjänsterna. Kyrkomusikerna förblev som tidigare kommu-
kyrkomusikertjänsterna.
Kyrkomusikerna
förblev
som
tidigare
kommu-
nalt anställda och avlönade. Sådana anställnings- och arbetsvillkor som får
nalt
anställda
och
avlönade.
Sådana
anställnings-
och
arbetsvillkor
som
får
bestämmas genom avtal skulle emellertid fastställas under medverkan av
bestämmas
genom
avtal
skulle
emellertid
fastställas
under
medverkan
av
regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Kyrkomusiker-
regeringen
eller
den
myndighet
regeringen
bestämmer.
Kyrkomusiker-
tjänsterna blev alltså — och är alltjämt — s.k. statligt reglerade tjänster.
tjänsterna
blev
alltså
—
och
är
alltjämt
—
s.k.
statligt
reglerade
tjänster.
Som jag har redovisat tidigare (avsnitt 2.l) är den kyrkomusikaliska verksamheten och kyrkomusikertjänsterna kringgärdade av ett stort antal detaljerade författningsbestämmelser.
Som jag har redovisat tidigare (avsnitt 2.l) är den kyrkomusikaliska
Som
jag
har
redovisat
tidigare
(avsnitt
2.l)
är
den
kyrkomusikaliska
verksamheten och kyrkomusikertjänsterna kringgärdade av ett stort antal
verksamheten
och
kyrkomusikertjänsterna
kringgärdade
av
ett
stort
antal
detaljerade författningsbestämmelser.
detaljerade
författningsbestämmelser.
Kyrkomusikerförordningens mycket detaljerade och delvis komplicera- de föreskrifter har av utredningen på goda grunder betecknats som otids- enliga. De har också under årens lopp blivit föremål för åtskillig kritik. Detta avspeglas i ett stort antal framställningar till regeringen från skilda håll om olika ändringar i förordningen.
Kyrkomusikerförordningens mycket detaljerade och delvis komplicera-
Kyrkomusikerförordningens
mycket
detaljerade
och
delvis
komplicera-
de föreskrifter har av utredningen på goda grunder betecknats som otids-
de
föreskrifter
har
av
utredningen
på
goda
grunder
betecknats
som
otids-
enliga. De har också under årens lopp blivit föremål för åtskillig kritik.
enliga.
De
har
också
under
årens
lopp
blivit
föremål
för
åtskillig
kritik.
Detta avspeglas i ett stort antal framställningar till regeringen från skilda
Detta
avspeglas
i
ett
stort
antal
framställningar
till
regeringen
från
skilda
håll om olika ändringar i förordningen.
håll
om
olika
ändringar
i
förordningen.
Utredningen har konstaterat att regleringens bristande flexibilitet med- för svårigheter att tillgodose olika församlingars behov av säsongmässigt ökade insatser. t. ex. i den s.k. fritidskyrkan. och att den är ett hinder för att utveckla möjligheterna att kombinera kyrkomusikalisk tjänstgöring med annat arbete. Dessa är för närvarande tämligen begränsade och svå- righeterna framstår som särskilt påtagliga i fråga om skolkantorerna.
Utredningen har konstaterat att regleringens bristande flexibilitet med-
Utredningen
har
konstaterat
att
regleringens
bristande
flexibilitet
med-
för svårigheter att tillgodose olika församlingars behov av säsongmässigt
för
svårigheter
att
tillgodose
olika
församlingars
behov
av
säsongmässigt
ökade insatser. t. ex. i den s.k. fritidskyrkan. och att den är ett hinder för
ökade
insatser.
t.
ex.
i
den
s.k.
fritidskyrkan.
och
att
den
är
ett
hinder
för
att utveckla möjligheterna att kombinera kyrkomusikalisk tjänstgöring
att
utveckla
möjligheterna
att
kombinera
kyrkomusikalisk
tjänstgöring
med annat arbete. Dessa är för närvarande tämligen begränsade och svå-
med
annat
arbete.
Dessa
är
för
närvarande
tämligen
begränsade
och
svå-
righeterna framstår som särskilt påtagliga i fråga om skolkantorerna.
righeterna
framstår
som
särskilt
påtagliga
i
fråga
om
skolkantorerna.
I det föregående harjag förordat att den nuvarande organisationen med församlingen som kyrkomusikerdistrikt ersätts av en mera flexibel organi- sation på pastoratsnivå. Jag har därvid fäst särskild vikt vid att organisatio- nen skall kunna anpassas till behoven och de särskilda förhållandena i varje enskilt pastorat. Det ligger i sakens natur att en författningsrcglering som detaljerat lägger fast vad som skall ankomma på olika kyrkomusiker såsom innehavare av vissa typer av tjänster utgör ett hinder för en sådan anpassning. Som jag har konstaterat i föregående avsnitt ger en övergång till pastoratet som den organisatoriska basen för den kyrkomusikaliska verksamheten goda möjligheter att höja kvaliteten på många av kyrkomu- sikertjänsterna. Detta kan ske genom att föra samman dem till tjänster med större kyrkomusikaliskt innehåll och besätta dem med utbildade kyrkomu- siker. För att dessa möjligheter skall kunna utnyttjas fullt ut är det angelä- get att ta bort den nuvarande statliga regleringen och skapa största möjliga utrymme för smidiga lösningar och en ändamålsenlig fördelning av arbets- uppgifterna på det lokala planet.
I det föregående harjag förordat att den nuvarande organisationen med
I
det
föregående
harjag
förordat
att
den
nuvarande
organisationen
med
församlingen som kyrkomusikerdistrikt ersätts av en mera flexibel organi-
församlingen
som
kyrkomusikerdistrikt
ersätts
av
en
mera
flexibel
organi-
sation på pastoratsnivå. Jag har därvid fäst särskild vikt vid att organisatio-
sation
på
pastoratsnivå.
Jag
har
därvid
fäst
särskild
vikt
vid
att
organisatio-
nen skall kunna anpassas till behoven och de särskilda förhållandena i
nen
skall
kunna
anpassas
till
behoven
och
de
särskilda
förhållandena
i
varje enskilt pastorat. Det ligger i sakens natur att en författningsrcglering
varje
enskilt
pastorat.
Det
ligger
i
sakens
natur
att
en
författningsrcglering
som detaljerat lägger fast vad som skall ankomma på olika kyrkomusiker
som
detaljerat
lägger
fast
vad
som
skall
ankomma
på
olika
kyrkomusiker
såsom innehavare av vissa typer av tjänster utgör ett hinder för en sådan
såsom
innehavare
av
vissa
typer
av
tjänster
utgör
ett
hinder
för
en
sådan
anpassning. Som jag har konstaterat i föregående avsnitt ger en övergång
anpassning.
Som
jag
har
konstaterat
i
föregående
avsnitt
ger
en
övergång
till pastoratet som den organisatoriska basen för den kyrkomusikaliska
till
pastoratet
som
den
organisatoriska
basen
för
den
kyrkomusikaliska
verksamheten goda möjligheter att höja kvaliteten på många av kyrkomu-
verksamheten
goda
möjligheter
att
höja
kvaliteten
på
många
av
kyrkomu-
sikertjänsterna. Detta kan ske genom att föra samman dem till tjänster med
sikertjänsterna.
Detta
kan
ske
genom
att
föra
samman
dem
till
tjänster
med
större kyrkomusikaliskt innehåll och besätta dem med utbildade kyrkomu-
större
kyrkomusikaliskt
innehåll
och
besätta
dem
med
utbildade
kyrkomu-
siker. För att dessa möjligheter skall kunna utnyttjas fullt ut är det angelä-
siker.
För
att
dessa
möjligheter
skall
kunna
utnyttjas
fullt
ut
är
det
angelä-
get att ta bort den nuvarande statliga regleringen och skapa största möjliga
get
att
ta
bort
den
nuvarande
statliga
regleringen
och
skapa
största
möjliga
utrymme för smidiga lösningar och en ändamålsenlig fördelning av arbets-
utrymme
för
smidiga
lösningar
och
en
ändamålsenlig
fördelning
av
arbets-
uppgifterna på det lokala planet.
uppgifterna
på
det
lokala
planet.
Även ur de anställda kyrkomusikernas synvinkel får den nuvarande ordningen anses vara otidsenlig.
Även ur de anställda kyrkomusikernas synvinkel får den nuvarande
Även
ur
de
anställda
kyrkomusikernas
synvinkel
får
den
nuvarande
ordningen anses vara otidsenlig.
ordningen
anses
vara
otidsenlig.
Kyrkomusikerförordningens detaljerade regler lämnar ett mycket litet utrymme för ett sådant mcdinflytande som den arbetsrättsliga lagstiftning- en i princip medger.Detta gäller t. ex. något så viktigt som tjänsteåliggan- dena och omfattningen av tjänstgöringsskyldigheten.
Kyrkomusikerförordningens detaljerade regler lämnar ett mycket litet
Kyrkomusikerförordningens
detaljerade
regler
lämnar
ett
mycket
litet
utrymme för ett sådant mcdinflytande som den arbetsrättsliga lagstiftning-
utrymme
för
ett
sådant
mcdinflytande
som
den
arbetsrättsliga
lagstiftning-
en i princip medger.Detta gäller t. ex. något så viktigt som tjänsteåliggan-
en
i
princip
medger.Detta
gäller
t.
ex.
något
så
viktigt
som
tjänsteåliggan-
dena och omfattningen av tjänstgöringsskyldigheten.
dena
och
omfattningen
av
tjänstgöringsskyldigheten.
Mot bakgrund av vadjag nu har anfört och strävan att åstadkomma en så
Mot bakgrund av vadjag nu har anfört och strävan att åstadkomma en så
Mot
bakgrund
av
vadjag
nu
har
anfört
och
strävan
att
åstadkomma
en
så
Prop. 1987/88: [44
Prop. 1987/88: [44
Prop. 1987/88: [44
Prop.
1987/88:
[44
flexibel kyrkomusikerorganisation som möjligt framstår det som naturligt att staten i framtiden inte reglerar kyrkomusikertjänsterna mer än som behövs för att säkerställa verksamheten och dess kvalitet. Slopar man den statliga detaljregleringen av kyrkomusikerorganisa- tionen och de kyrkomusikaliska tjänsterna är det inte längre motiverat att låta tjänsterna vara s.k. statligt reglerade anställningar. Jag delar alltså utredningens uppfattning att tjänsterna bör bli kyrkokommunala och att avlöningsförmånerna inte längre bör fastställas under medverkan av rege- ringen eller någon myndighet som regeringen bestämmer. Som utredning- en också har konstaterat åstadkommer man därigenom ett ökat självbe- stämmande för pastoraten som arbetsgivare och ger förutsättningar för ett ökat medinflytande för kyrkomusikerna som arbetstagare. De farhågor för bl. a. försämrade anställningsvillkor som har förts fram av ett antal remiss- instanser framstår enligt min bedömning som överdrivna. För egen del kan jag inte se något skäl varför anställningsvillkoren skulle försämras om statliga organ inte längre skulle medverka vid fastställande av dem. 2.4 Obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifter Mitt förslag: Minimikraven på den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna anges i lag. Förutom den verksamhet som behövs för gudstjänster och kyrkliga handlingar skall pastoraten svara för den verksamhet som församlingslivet kräver. Det gäller främjandet av kyrkosång. fri musikundervisning och orgelvård. Pastoraten får själva bestämma vilken kyrkomusikalisk verksamhet som därutöver Skall bedrivas. Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt i fråga om de obligatoriska kyrkomusikaliska åliggandena. Utredningen har emeller- tid föreslagit en ordning där stiftsstyrelsen skall genom särskilda beslut lägga fast ett minimum för verksamhetens omfattning i varje pastorat. Remissinstanserna: Dessa har främst uppehållit sig vid frågorna om den statliga regleringens avskaffande och vilket organ som bör svara för det kvarvarande statliga inflytandet. Några har dock kritiskt kommenterat utredningens lös'ning med beslut på stiftsplanet om verksamhetens omfatt- ning i pastoraten. Bl.a. Göteborgs kyrkliga samfällighet har betecknat det som självklart att beslutanderätten bör tillkomma kyrkokommunen, efter- som tjänsterna skall vara kyrkokommunala och det ekonomiska ansvaret skall vila på kommunen. Även Sveriges kyrkokamerala förening och läns- skolnämnden i Malmöhus län har framfört liknande synpunkter. Musikalis- ka akademien har påpekat att det statliga inflytandet fått en påtagligt oklar beskrivning. Riksförbundet Svensk kyrkomusik har efterlyst en' närmare författningsreglering. om den statliga regleringen avskaffas. Flera andra har på liknande sätt påpekat att det är oklart vad som skall inverka på miniminivån eller efterlyst en närmare reglering. Andra har påpekat att man får räkna med skilda bedömningar i olika stift. Som en risk med Prop. l987/88: l44
flexibel kyrkomusikerorganisation som möjligt framstår det som naturligt att staten i framtiden inte reglerar kyrkomusikertjänsterna mer än som behövs för att säkerställa verksamheten och dess kvalitet. Slopar man den statliga detaljregleringen av kyrkomusikerorganisa- tionen och de kyrkomusikaliska tjänsterna är det inte längre motiverat att låta tjänsterna vara s.k. statligt reglerade anställningar. Jag delar alltså utredningens uppfattning att tjänsterna bör bli kyrkokommunala och att avlöningsförmånerna inte längre bör fastställas under medverkan av rege- ringen eller någon myndighet som regeringen bestämmer. Som utredning- en också har konstaterat åstadkommer man därigenom ett ökat självbe- stämmande för pastoraten som arbetsgivare och ger förutsättningar för ett ökat medinflytande för kyrkomusikerna som arbetstagare. De farhågor för bl. a. försämrade anställningsvillkor som har förts fram av ett antal remiss- instanser framstår enligt min bedömning som överdrivna. För egen del kan jag inte se något skäl varför anställningsvillkoren skulle försämras om statliga organ inte längre skulle medverka vid fastställande av dem.
flexibel kyrkomusikerorganisation som möjligt framstår det som naturligt att staten i framtiden inte reglerar kyrkomusikertjänsterna mer än som behövs för att säkerställa verksamheten och dess kvalitet.
flexibel kyrkomusikerorganisation som möjligt framstår det som naturligt
flexibel
kyrkomusikerorganisation
som
möjligt
framstår
det
som
naturligt
att staten i framtiden inte reglerar kyrkomusikertjänsterna mer än som
att
staten
i
framtiden
inte
reglerar
kyrkomusikertjänsterna
mer
än
som
behövs för att säkerställa verksamheten och dess kvalitet.
behövs
för
att
säkerställa
verksamheten
och
dess
kvalitet.
Slopar man den statliga detaljregleringen av kyrkomusikerorganisa- tionen och de kyrkomusikaliska tjänsterna är det inte längre motiverat att låta tjänsterna vara s.k. statligt reglerade anställningar. Jag delar alltså utredningens uppfattning att tjänsterna bör bli kyrkokommunala och att avlöningsförmånerna inte längre bör fastställas under medverkan av rege- ringen eller någon myndighet som regeringen bestämmer. Som utredning- en också har konstaterat åstadkommer man därigenom ett ökat självbe- stämmande för pastoraten som arbetsgivare och ger förutsättningar för ett ökat medinflytande för kyrkomusikerna som arbetstagare. De farhågor för bl. a. försämrade anställningsvillkor som har förts fram av ett antal remiss- instanser framstår enligt min bedömning som överdrivna. För egen del kan jag inte se något skäl varför anställningsvillkoren skulle försämras om statliga organ inte längre skulle medverka vid fastställande av dem.
Slopar man den statliga detaljregleringen av kyrkomusikerorganisa-
Slopar
man
den
statliga
detaljregleringen
av
kyrkomusikerorganisa-
tionen och de kyrkomusikaliska tjänsterna är det inte längre motiverat att
tionen
och
de
kyrkomusikaliska
tjänsterna
är
det
inte
längre
motiverat
att
låta tjänsterna vara s.k. statligt reglerade anställningar. Jag delar alltså
låta
tjänsterna
vara
s.k.
statligt
reglerade
anställningar.
Jag
delar
alltså
utredningens uppfattning att tjänsterna bör bli kyrkokommunala och att
utredningens
uppfattning
att
tjänsterna
bör
bli
kyrkokommunala
och
att
avlöningsförmånerna inte längre bör fastställas under medverkan av rege-
avlöningsförmånerna
inte
längre
bör
fastställas
under
medverkan
av
rege-
ringen eller någon myndighet som regeringen bestämmer. Som utredning-
ringen
eller
någon
myndighet
som
regeringen
bestämmer.
Som
utredning-
en också har konstaterat åstadkommer man därigenom ett ökat självbe-
en
också
har
konstaterat
åstadkommer
man
därigenom
ett
ökat
självbe-
stämmande för pastoraten som arbetsgivare och ger förutsättningar för ett
stämmande
för
pastoraten
som
arbetsgivare
och
ger
förutsättningar
för
ett
ökat medinflytande för kyrkomusikerna som arbetstagare. De farhågor för
ökat
medinflytande
för
kyrkomusikerna
som
arbetstagare.
De
farhågor
för
bl. a. försämrade anställningsvillkor som har förts fram av ett antal remiss-
bl.
a.
försämrade
anställningsvillkor
som
har
förts
fram
av
ett
antal
remiss-
instanser framstår enligt min bedömning som överdrivna. För egen del kan
instanser
framstår
enligt
min
bedömning
som
överdrivna.
För
egen
del
kan
jag inte se något skäl varför anställningsvillkoren skulle försämras om
jag
inte
se
något
skäl
varför
anställningsvillkoren
skulle
försämras
om
statliga organ inte längre skulle medverka vid fastställande av dem.
statliga
organ
inte
längre
skulle
medverka
vid
fastställande
av
dem.
2.4 Obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifter
2.4 Obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifter
2.4 Obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifter
2.4
Obligatoriska
kyrkomusikaliska
uppgifter
Mitt förslag: Minimikraven på den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna anges i lag. Förutom den verksamhet som behövs för gudstjänster och kyrkliga handlingar skall pastoraten svara för den
Mitt förslag: Minimikraven på den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna anges i lag. Förutom den verksamhet som behövs för gudstjänster och kyrkliga handlingar skall pastoraten svara för den
Mitt förslag: Minimikraven på den kyrkomusikaliska verksamheten i
Mitt
förslag:
Minimikraven
på
den
kyrkomusikaliska
verksamheten
i
församlingarna anges i lag. Förutom den verksamhet som behövs för
församlingarna
anges
i
lag.
Förutom
den
verksamhet
som
behövs
för
gudstjänster och kyrkliga handlingar skall pastoraten svara för den
gudstjänster
och
kyrkliga
handlingar
skall
pastoraten
svara
för
den
verksamhet som församlingslivet kräver. Det gäller främjandet av kyrkosång. fri musikundervisning och orgelvård. Pastoraten får själva bestämma vilken kyrkomusikalisk verksamhet som därutöver Skall bedrivas.
verksamhet som församlingslivet kräver. Det gäller främjandet av kyrkosång. fri musikundervisning och orgelvård. Pastoraten får själva bestämma vilken kyrkomusikalisk verksamhet som därutöver Skall bedrivas.
verksamhet som församlingslivet kräver. Det gäller främjandet av
verksamhet
som
församlingslivet
kräver.
Det
gäller
främjandet
av
kyrkosång. fri musikundervisning och orgelvård. Pastoraten får
kyrkosång.
fri
musikundervisning
och
orgelvård.
Pastoraten
får
själva bestämma vilken kyrkomusikalisk verksamhet som därutöver
själva
bestämma
vilken
kyrkomusikalisk
verksamhet
som
därutöver
Skall bedrivas.
Skall
bedrivas.
Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt i fråga om de obligatoriska kyrkomusikaliska åliggandena. Utredningen har emeller- tid föreslagit en ordning där stiftsstyrelsen skall genom särskilda beslut lägga fast ett minimum för verksamhetens omfattning i varje pastorat. Remissinstanserna: Dessa har främst uppehållit sig vid frågorna om den statliga regleringens avskaffande och vilket organ som bör svara för det kvarvarande statliga inflytandet. Några har dock kritiskt kommenterat utredningens lös'ning med beslut på stiftsplanet om verksamhetens omfatt- ning i pastoraten. Bl.a. Göteborgs kyrkliga samfällighet har betecknat det som självklart att beslutanderätten bör tillkomma kyrkokommunen, efter- som tjänsterna skall vara kyrkokommunala och det ekonomiska ansvaret skall vila på kommunen. Även Sveriges kyrkokamerala förening och läns- skolnämnden i Malmöhus län har framfört liknande synpunkter. Musikalis- ka akademien har påpekat att det statliga inflytandet fått en påtagligt oklar beskrivning. Riksförbundet Svensk kyrkomusik har efterlyst en' närmare författningsreglering. om den statliga regleringen avskaffas. Flera andra har på liknande sätt påpekat att det är oklart vad som skall inverka på miniminivån eller efterlyst en närmare reglering. Andra har påpekat att man får räkna med skilda bedömningar i olika stift. Som en risk med
Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt i fråga om de obligatoriska kyrkomusikaliska åliggandena. Utredningen har emeller- tid föreslagit en ordning där stiftsstyrelsen skall genom särskilda beslut lägga fast ett minimum för verksamhetens omfattning i varje pastorat.
Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt i fråga om
Utredningens
förslag:
Överensstämmer
i
huvudsak
med
mitt
i
fråga
om
de obligatoriska kyrkomusikaliska åliggandena. Utredningen har emeller-
de
obligatoriska
kyrkomusikaliska
åliggandena.
Utredningen
har
emeller-
tid föreslagit en ordning där stiftsstyrelsen skall genom särskilda beslut
tid
föreslagit
en
ordning
där
stiftsstyrelsen
skall
genom
särskilda
beslut
lägga fast ett minimum för verksamhetens omfattning i varje pastorat.
lägga
fast
ett
minimum
för
verksamhetens
omfattning
i
varje
pastorat.
Remissinstanserna: Dessa har främst uppehållit sig vid frågorna om den statliga regleringens avskaffande och vilket organ som bör svara för det kvarvarande statliga inflytandet. Några har dock kritiskt kommenterat utredningens lös'ning med beslut på stiftsplanet om verksamhetens omfatt- ning i pastoraten. Bl.a. Göteborgs kyrkliga samfällighet har betecknat det som självklart att beslutanderätten bör tillkomma kyrkokommunen, efter- som tjänsterna skall vara kyrkokommunala och det ekonomiska ansvaret skall vila på kommunen. Även Sveriges kyrkokamerala förening och läns- skolnämnden i Malmöhus län har framfört liknande synpunkter. Musikalis- ka akademien har påpekat att det statliga inflytandet fått en påtagligt oklar beskrivning. Riksförbundet Svensk kyrkomusik har efterlyst en' närmare författningsreglering. om den statliga regleringen avskaffas. Flera andra har på liknande sätt påpekat att det är oklart vad som skall inverka på miniminivån eller efterlyst en närmare reglering. Andra har påpekat att man får räkna med skilda bedömningar i olika stift. Som en risk med
Remissinstanserna: Dessa har främst uppehållit sig vid frågorna om den
Remissinstanserna:
Dessa
har
främst
uppehållit
sig
vid
frågorna
om
den
statliga regleringens avskaffande och vilket organ som bör svara för det
statliga
regleringens
avskaffande
och
vilket
organ
som
bör
svara
för
det
kvarvarande statliga inflytandet. Några har dock kritiskt kommenterat
kvarvarande
statliga
inflytandet.
Några
har
dock
kritiskt
kommenterat
utredningens lös'ning med beslut på stiftsplanet om verksamhetens omfatt-
utredningens
lös'ning
med
beslut
på
stiftsplanet
om
verksamhetens
omfatt-
ning i pastoraten. Bl.a. Göteborgs kyrkliga samfällighet har betecknat det
ning
i
pastoraten.
Bl.a.
Göteborgs
kyrkliga
samfällighet
har
betecknat
det
som självklart att beslutanderätten bör tillkomma kyrkokommunen, efter-
som
självklart
att
beslutanderätten
bör
tillkomma
kyrkokommunen,
efter-
som tjänsterna skall vara kyrkokommunala och det ekonomiska ansvaret
som
tjänsterna
skall
vara
kyrkokommunala
och
det
ekonomiska
ansvaret
skall vila på kommunen. Även Sveriges kyrkokamerala förening och läns-
skall
vila
på
kommunen.
Även
Sveriges
kyrkokamerala
förening
och
läns-
skolnämnden i Malmöhus län har framfört liknande synpunkter. Musikalis-
skolnämnden
i
Malmöhus
län
har
framfört
liknande
synpunkter.
Musikalis-
ka akademien har påpekat att det statliga inflytandet fått en påtagligt oklar
ka
akademien
har
påpekat
att
det
statliga
inflytandet
fått
en
påtagligt
oklar
beskrivning. Riksförbundet Svensk kyrkomusik har efterlyst en' närmare
beskrivning.
Riksförbundet
Svensk
kyrkomusik
har
efterlyst
en'
närmare
författningsreglering. om den statliga regleringen avskaffas. Flera andra
författningsreglering.
om
den
statliga
regleringen
avskaffas.
Flera
andra
har på liknande sätt påpekat att det är oklart vad som skall inverka på
har
på
liknande
sätt
påpekat
att
det
är
oklart
vad
som
skall
inverka
på
miniminivån eller efterlyst en närmare reglering. Andra har påpekat att
miniminivån
eller
efterlyst
en
närmare
reglering.
Andra
har
påpekat
att
man får räkna med skilda bedömningar i olika stift. Som en risk med
man
får
räkna
med
skilda
bedömningar
i
olika
stift.
Som
en
risk
med
Prop. l987/88: l44
Prop. l987/88: l44
Prop. l987/88: l44
Prop.
l987/88:
l44
utredningens förslag har också framhållits att pastoraten kan komma att betrakta besluten om miniminivå som normerande och bli obenägna att gå utöver den fastlagda nivån. Frågan huruvida den fria musikundervisningen bör ingå bland de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna har varit föremål för delade meningar bland dem som tagit upp saken. Skälen för mitt förslag Sammanfattning av skälen för mitt förslag: Jag gör den bedömningen att pastoraten bör åläggas att svara för den kyrkomusikaliska verksamhet som behövs för gudstjänster och kyrkliga handlingar samt för orgelvård, främ- jande av kyrkosången och fri musikundervisning. Detta är också genomgå- ende sådana kvalificerade uppgifter för vilka erfordras befattningshavare med grundlig utbildning. Jag vill samtidigt kraftigt betona att det står pastoraten fritt att utvidga den kyrkomusikaliska verksamheten till helt andra områden än de nu nämnda. Jag vill här särskilt nämna den alltmer utbredda kvalificerade konsertverksamhet som blivit en värdefull tillgång såväl för det kyrkliga livet som för samhället i övrigt. Utgångspunkter: Den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna är i dag reglerad främst genom detaljerade föreskrifter i kyrkomusikerför- ordningen om kyrkomusikernas tjänsteäligganden. Föreskrifter om den kyrkomusik som skall eller får användas vid gudstjänster och kyrkliga handlingar finns i kyrkohandboken och andra kyrkliga böcker samt i de författningar som reglerar användningen av dessa. Utredningen anser — liksom även jag— att staten inte kan frånsäga sig ett ansvar för att den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna även framgent håller en god standard. Det är mot denna bakgrund som utredningen har föreslagit att stiftsstyrelsen skall fastställa minimum för den kyrkomusikaliska verksamhetens omfattning i varje "pastorat på för- slag av pastoratet. Bedömningen skall enligt förslaget utgå från ett flertal skilda kriterier. Det gäller antalet församlingsmedlemmar och befolkning- en i pastoratet. särskilda bchov med hänsyn till förekomsten av större vårdinstitutioner. s. k. fritidskyrka m.m. Andra kriterier skulle vara den körverksamhet som bedrivs och orgelbeståndets karaktär. Enligt förslaget skall stiftsstyrelsens beslut kunna omprövas närhelst stiftsstyrelsen eller pastoratet finner skäl till det. Utredningen har inte ansett att kriterierna behöver anges i lag, och den har inte närmare utvecklat hur stiftsstyrelsens beslut skall utformas. Vid remissbehandlingen har åtskilliga kritiska syn- punkter förts fram mot den av utredningen föreslagna lösningen. I det föregående har jag som viktiga skäl för den av mig förordade reformen av kyrkomusikerorganisationen hänvisat till dagens strävan att lägga viktiga beslutsfunktioner nära dem som_ berörs av besluten och till betydelsen av att kyrkomusikerorganisationcn smidigt skall kunna anpassas till det en— skilda pastoratets behov Och särskilda förhållanden. Utredningens förslag om att stiftsstyrelsen skall fatta beslut varigenom minimiomfattningen av den kyrkomusikaliska verksamheten i pastorat och församlingar noga läggs fast tycks mig stå i mindre god överensstämmelse med dessa utgångs- Prop. l987/88: 144 14
utredningens förslag har också framhållits att pastoraten kan komma att betrakta besluten om miniminivå som normerande och bli obenägna att gå utöver den fastlagda nivån. Frågan huruvida den fria musikundervisningen bör ingå bland de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna har varit föremål för delade meningar bland dem som tagit upp saken.
utredningens förslag har också framhållits att pastoraten kan komma att betrakta besluten om miniminivå som normerande och bli obenägna att gå utöver den fastlagda nivån. Frågan huruvida den fria musikundervisningen bör ingå bland de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna har varit föremål för delade meningar bland dem som tagit upp saken.
utredningens förslag har också framhållits att pastoraten kan komma att
utredningens
förslag
har
också
framhållits
att
pastoraten
kan
komma
att
betrakta besluten om miniminivå som normerande och bli obenägna att gå
betrakta
besluten
om
miniminivå
som
normerande
och
bli
obenägna
att
gå
utöver den fastlagda nivån. Frågan huruvida den fria musikundervisningen
utöver
den
fastlagda
nivån.
Frågan
huruvida
den
fria
musikundervisningen
bör ingå bland de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna har varit
bör
ingå
bland
de
obligatoriska
kyrkomusikaliska
uppgifterna
har
varit
föremål för delade meningar bland dem som tagit upp saken.
föremål
för
delade
meningar
bland
dem
som
tagit
upp
saken.
Skälen för mitt förslag
Skälen för mitt förslag
Skälen för mitt förslag
Skälen
för
mitt
förslag
Sammanfattning av skälen för mitt förslag: Jag gör den bedömningen att pastoraten bör åläggas att svara för den kyrkomusikaliska verksamhet som behövs för gudstjänster och kyrkliga handlingar samt för orgelvård, främ- jande av kyrkosången och fri musikundervisning. Detta är också genomgå- ende sådana kvalificerade uppgifter för vilka erfordras befattningshavare med grundlig utbildning. Jag vill samtidigt kraftigt betona att det står pastoraten fritt att utvidga den kyrkomusikaliska verksamheten till helt andra områden än de nu nämnda. Jag vill här särskilt nämna den alltmer utbredda kvalificerade konsertverksamhet som blivit en värdefull tillgång såväl för det kyrkliga livet som för samhället i övrigt. Utgångspunkter: Den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna är i dag reglerad främst genom detaljerade föreskrifter i kyrkomusikerför- ordningen om kyrkomusikernas tjänsteäligganden. Föreskrifter om den kyrkomusik som skall eller får användas vid gudstjänster och kyrkliga handlingar finns i kyrkohandboken och andra kyrkliga böcker samt i de författningar som reglerar användningen av dessa. Utredningen anser — liksom även jag— att staten inte kan frånsäga sig ett ansvar för att den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna även framgent håller en god standard. Det är mot denna bakgrund som utredningen har föreslagit att stiftsstyrelsen skall fastställa minimum för den kyrkomusikaliska verksamhetens omfattning i varje "pastorat på för- slag av pastoratet. Bedömningen skall enligt förslaget utgå från ett flertal skilda kriterier. Det gäller antalet församlingsmedlemmar och befolkning- en i pastoratet. särskilda bchov med hänsyn till förekomsten av större vårdinstitutioner. s. k. fritidskyrka m.m. Andra kriterier skulle vara den körverksamhet som bedrivs och orgelbeståndets karaktär. Enligt förslaget skall stiftsstyrelsens beslut kunna omprövas närhelst stiftsstyrelsen eller pastoratet finner skäl till det. Utredningen har inte ansett att kriterierna behöver anges i lag, och den har inte närmare utvecklat hur stiftsstyrelsens beslut skall utformas. Vid remissbehandlingen har åtskilliga kritiska syn- punkter förts fram mot den av utredningen föreslagna lösningen. I det föregående har jag som viktiga skäl för den av mig förordade reformen av kyrkomusikerorganisationen hänvisat till dagens strävan att lägga viktiga beslutsfunktioner nära dem som_ berörs av besluten och till betydelsen av att kyrkomusikerorganisationcn smidigt skall kunna anpassas till det en— skilda pastoratets behov Och särskilda förhållanden. Utredningens förslag om att stiftsstyrelsen skall fatta beslut varigenom minimiomfattningen av den kyrkomusikaliska verksamheten i pastorat och församlingar noga läggs fast tycks mig stå i mindre god överensstämmelse med dessa utgångs-
Sammanfattning av skälen för mitt förslag: Jag gör den bedömningen att pastoraten bör åläggas att svara för den kyrkomusikaliska verksamhet som behövs för gudstjänster och kyrkliga handlingar samt för orgelvård, främ- jande av kyrkosången och fri musikundervisning. Detta är också genomgå- ende sådana kvalificerade uppgifter för vilka erfordras befattningshavare med grundlig utbildning.
Sammanfattning av skälen för mitt förslag: Jag gör den bedömningen att
Sammanfattning
av
skälen
för
mitt
förslag:
Jag
gör
den
bedömningen
att
pastoraten bör åläggas att svara för den kyrkomusikaliska verksamhet som
pastoraten
bör
åläggas
att
svara
för
den
kyrkomusikaliska
verksamhet
som
behövs för gudstjänster och kyrkliga handlingar samt för orgelvård, främ-
behövs
för
gudstjänster
och
kyrkliga
handlingar
samt
för
orgelvård,
främ-
jande av kyrkosången och fri musikundervisning. Detta är också genomgå-
jande
av
kyrkosången
och
fri
musikundervisning.
Detta
är
också
genomgå-
ende sådana kvalificerade uppgifter för vilka erfordras befattningshavare
ende
sådana
kvalificerade
uppgifter
för
vilka
erfordras
befattningshavare
med grundlig utbildning.
med
grundlig
utbildning.
Jag vill samtidigt kraftigt betona att det står pastoraten fritt att utvidga den kyrkomusikaliska verksamheten till helt andra områden än de nu nämnda. Jag vill här särskilt nämna den alltmer utbredda kvalificerade konsertverksamhet som blivit en värdefull tillgång såväl för det kyrkliga livet som för samhället i övrigt.
Jag vill samtidigt kraftigt betona att det står pastoraten fritt att utvidga
Jag
vill
samtidigt
kraftigt
betona
att
det
står
pastoraten
fritt
att
utvidga
den kyrkomusikaliska verksamheten till helt andra områden än de nu
den
kyrkomusikaliska
verksamheten
till
helt
andra
områden
än
de
nu
nämnda. Jag vill här särskilt nämna den alltmer utbredda kvalificerade
nämnda.
Jag
vill
här
särskilt
nämna
den
alltmer
utbredda
kvalificerade
konsertverksamhet som blivit en värdefull tillgång såväl för det kyrkliga
konsertverksamhet
som
blivit
en
värdefull
tillgång
såväl
för
det
kyrkliga
livet som för samhället i övrigt.
livet
som
för
samhället
i
övrigt.
Utgångspunkter: Den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna är i dag reglerad främst genom detaljerade föreskrifter i kyrkomusikerför- ordningen om kyrkomusikernas tjänsteäligganden. Föreskrifter om den kyrkomusik som skall eller får användas vid gudstjänster och kyrkliga handlingar finns i kyrkohandboken och andra kyrkliga böcker samt i de författningar som reglerar användningen av dessa.
Utgångspunkter: Den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna
Utgångspunkter:
Den
kyrkomusikaliska
verksamheten
i
församlingarna
är i dag reglerad främst genom detaljerade föreskrifter i kyrkomusikerför-
är
i
dag
reglerad
främst
genom
detaljerade
föreskrifter
i
kyrkomusikerför-
ordningen om kyrkomusikernas tjänsteäligganden. Föreskrifter om den
ordningen
om
kyrkomusikernas
tjänsteäligganden.
Föreskrifter
om
den
kyrkomusik som skall eller får användas vid gudstjänster och kyrkliga
kyrkomusik
som
skall
eller
får
användas
vid
gudstjänster
och
kyrkliga
handlingar finns i kyrkohandboken och andra kyrkliga böcker samt i de
handlingar
finns
i
kyrkohandboken
och
andra
kyrkliga
böcker
samt
i
de
författningar som reglerar användningen av dessa.
författningar
som
reglerar
användningen
av
dessa.
Utredningen anser — liksom även jag— att staten inte kan frånsäga sig ett ansvar för att den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna även framgent håller en god standard. Det är mot denna bakgrund som utredningen har föreslagit att stiftsstyrelsen skall fastställa minimum för den kyrkomusikaliska verksamhetens omfattning i varje "pastorat på för- slag av pastoratet. Bedömningen skall enligt förslaget utgå från ett flertal skilda kriterier. Det gäller antalet församlingsmedlemmar och befolkning- en i pastoratet. särskilda bchov med hänsyn till förekomsten av större vårdinstitutioner. s. k. fritidskyrka m.m. Andra kriterier skulle vara den körverksamhet som bedrivs och orgelbeståndets karaktär. Enligt förslaget skall stiftsstyrelsens beslut kunna omprövas närhelst stiftsstyrelsen eller pastoratet finner skäl till det. Utredningen har inte ansett att kriterierna behöver anges i lag, och den har inte närmare utvecklat hur stiftsstyrelsens beslut skall utformas. Vid remissbehandlingen har åtskilliga kritiska syn- punkter förts fram mot den av utredningen föreslagna lösningen. I det föregående har jag som viktiga skäl för den av mig förordade reformen av kyrkomusikerorganisationen hänvisat till dagens strävan att lägga viktiga beslutsfunktioner nära dem som_ berörs av besluten och till betydelsen av att kyrkomusikerorganisationcn smidigt skall kunna anpassas till det en— skilda pastoratets behov Och särskilda förhållanden. Utredningens förslag om att stiftsstyrelsen skall fatta beslut varigenom minimiomfattningen av den kyrkomusikaliska verksamheten i pastorat och församlingar noga läggs fast tycks mig stå i mindre god överensstämmelse med dessa utgångs-
Utredningen anser — liksom även jag— att staten inte kan frånsäga sig
Utredningen
anser
—
liksom
även
jag—
att
staten
inte
kan
frånsäga
sig
ett ansvar för att den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna
ett
ansvar
för
att
den
kyrkomusikaliska
verksamheten
i
församlingarna
även framgent håller en god standard. Det är mot denna bakgrund som
även
framgent
håller
en
god
standard.
Det
är
mot
denna
bakgrund
som
utredningen har föreslagit att stiftsstyrelsen skall fastställa minimum för
utredningen
har
föreslagit
att
stiftsstyrelsen
skall
fastställa
minimum
för
den kyrkomusikaliska verksamhetens omfattning i varje "pastorat på för-
den
kyrkomusikaliska
verksamhetens
omfattning
i
varje
"pastorat
på
för-
slag av pastoratet. Bedömningen skall enligt förslaget utgå från ett flertal
slag
av
pastoratet.
Bedömningen
skall
enligt
förslaget
utgå
från
ett
flertal
skilda kriterier. Det gäller antalet församlingsmedlemmar och befolkning-
skilda
kriterier.
Det
gäller
antalet
församlingsmedlemmar
och
befolkning-
en i pastoratet. särskilda bchov med hänsyn till förekomsten av större
en
i
pastoratet.
särskilda
bchov
med
hänsyn
till
förekomsten
av
större
vårdinstitutioner. s. k. fritidskyrka m.m. Andra kriterier skulle vara den
vårdinstitutioner.
s.
k.
fritidskyrka
m.m.
Andra
kriterier
skulle
vara
den
körverksamhet som bedrivs och orgelbeståndets karaktär. Enligt förslaget
körverksamhet
som
bedrivs
och
orgelbeståndets
karaktär.
Enligt
förslaget
skall stiftsstyrelsens beslut kunna omprövas närhelst stiftsstyrelsen eller
skall
stiftsstyrelsens
beslut
kunna
omprövas
närhelst
stiftsstyrelsen
eller
pastoratet finner skäl till det. Utredningen har inte ansett att kriterierna
pastoratet
finner
skäl
till
det.
Utredningen
har
inte
ansett
att
kriterierna
behöver anges i lag, och den har inte närmare utvecklat hur stiftsstyrelsens
behöver
anges
i
lag,
och
den
har
inte
närmare
utvecklat
hur
stiftsstyrelsens
beslut skall utformas. Vid remissbehandlingen har åtskilliga kritiska syn-
beslut
skall
utformas.
Vid
remissbehandlingen
har
åtskilliga
kritiska
syn-
punkter förts fram mot den av utredningen föreslagna lösningen. I det
punkter
förts
fram
mot
den
av
utredningen
föreslagna
lösningen.
I
det
föregående har jag som viktiga skäl för den av mig förordade reformen av
föregående
har
jag
som
viktiga
skäl
för
den
av
mig
förordade
reformen
av
kyrkomusikerorganisationen hänvisat till dagens strävan att lägga viktiga
kyrkomusikerorganisationen
hänvisat
till
dagens
strävan
att
lägga
viktiga
beslutsfunktioner nära dem som_ berörs av besluten och till betydelsen av
beslutsfunktioner
nära
dem
som_
berörs
av
besluten
och
till
betydelsen
av
att kyrkomusikerorganisationcn smidigt skall kunna anpassas till det en—
att
kyrkomusikerorganisationcn
smidigt
skall
kunna
anpassas
till
det
en—
skilda pastoratets behov Och särskilda förhållanden. Utredningens förslag
skilda
pastoratets
behov
Och
särskilda
förhållanden.
Utredningens
förslag
om att stiftsstyrelsen skall fatta beslut varigenom minimiomfattningen av
om
att
stiftsstyrelsen
skall
fatta
beslut
varigenom
minimiomfattningen
av
den kyrkomusikaliska verksamheten i pastorat och församlingar noga
den
kyrkomusikaliska
verksamheten
i
pastorat
och
församlingar
noga
läggs fast tycks mig stå i mindre god överensstämmelse med dessa utgångs-
läggs
fast
tycks
mig
stå
i
mindre
god
överensstämmelse
med
dessa
utgångs-
Prop. l987/88: 144
Prop. l987/88: 144
Prop. l987/88: 144
Prop.
l987/88:
144
14
14
14
14
punkter. Jag befarar att en sådan ordning lätt skulle kunna innebära att dagens detaljerade författningsrcglering på många håll ersattes av en näs- tan Iika ingående styrning genom stiftsstyrelsens beslut. Risken är då bl.a.. som någon remissinstans varit inne på, att det blir ett så litet utrymme kvar för initiativ på det lokala planet att besluten i själva verket blir helt avgörande för verksamhetens omfattning. De kan med andra ord - komma att verka hämmande på viljan att ta lokala initiativ. Utgångspunkten för mina överväganden. liksom för utredningens, är synen på svenska kyrkan som ett trossamfund där församlingen är basen- heten. Det äri församlingen som evangelisation bedrivs och gudstjänstlivet får sin gestaltning. Det är församlingslivets behov som i första hand skall tillgodoses. Den kyrkomusikaliska verksamheten är en faktor av stor betydelse för församlingslivet och samtidigt för kyrkans möjligheter att nå ut och verka bland människorna. Som jag ser det. ligger däri den bästa garantin för att verksamheten blir av tillfredsställande omfattning och kvalitet. Det är därför enligt min mening inte motiverat att låta en regional myndighet. statlig eller kommunal. bestämma omfattningen och inriktningen av den kyrkomusikaliska verksamheten i varje enskilt pastorat. Jag anser att man i stället bör välja en lösning.- enligt vilken riksdagen i- lag anger vilken kyrkomusikalisk verksamhet som obligatoriskt skall före- komma i varje pastorat. Omfattningcn av denna verksamhet bör pastora- ten själva fä besluta om med utgångspunkt i de behov som finns. Pastora- ten bör även själva få besluta om vilken kyrkomusikalisk verksamhet som därutöver skall bedrivas. Genom att i lag ange de obligatoriska kyrkomusi- kaliska uppgifterna skapas garantier för att verksamheten i varje pastorat håller en godtagbar bredd. Som utredningen har framhållit är vissa kyrkomusikaliska uppgifter av den arten att de genomgående skall finnas med i församlingarnas arbete. Det är till stor del fråga om sådana uppgifter som kyrkomusikerna i dag ' enligt kyrkomusikerförordningen är skyldiga att fullgöra. När man skall bestämma pastoratens ansvar bör utgångspunkten vara de obligatoriska inslag i den kyrkomusikaliska verksamheten som i dag förekommer i församlingarna. Musik vid gudstjänster m.m: Till de nuvarande obligatoriska uppgifterna hör först och främst att vid gudstjänster och kyrkliga handlingar leda församlingssängen och att utföra orgelmusik på det sätt som förutsätts i kyrkohandboken och mässboken (10% 2 mom. kyrkomusikerförordning- en). I likhet med utredningen och de remissinstanser som har yttrat sig i frågan anserjag att dessa uppgifter även i fortsättningen skall vara obliga- toriska inslag i den kyrkomusikaliska verksamheten. Det förekommer dock rätt ofta att en del av församlingssängen leds av andra än kyrkomusi- kern. Regleringen bör därför kunna begränsas till spel på orgel vid guds- tjänster och kyrkliga handlingar. Kyrkosång: I kyrkomusikernas åligganden ingår att främja intresset för kyrkosången. bl. a. genom att öva och leda kyrkokören. Vidare åligger det kyrkomusikerna att undervisa konfirmander i psalmsång. _Utredningen har ansett att körverksamheten är av den arten att den Prop. 1987/88: 144
punkter. Jag befarar att en sådan ordning lätt skulle kunna innebära att dagens detaljerade författningsrcglering på många håll ersattes av en näs- tan Iika ingående styrning genom stiftsstyrelsens beslut. Risken är då bl.a.. som någon remissinstans varit inne på, att det blir ett så litet utrymme kvar för initiativ på det lokala planet att besluten i själva verket
punkter. Jag befarar att en sådan ordning lätt skulle kunna innebära att dagens detaljerade författningsrcglering på många håll ersattes av en näs- tan Iika ingående styrning genom stiftsstyrelsens beslut. Risken är då bl.a.. som någon remissinstans varit inne på, att det blir ett så litet utrymme kvar för initiativ på det lokala planet att besluten i själva verket
punkter. Jag befarar att en sådan ordning lätt skulle kunna innebära att
punkter.
Jag
befarar
att
en
sådan
ordning
lätt
skulle
kunna
innebära
att
dagens detaljerade författningsrcglering på många håll ersattes av en näs-
dagens
detaljerade
författningsrcglering
på
många
håll
ersattes
av
en
näs-
tan Iika ingående styrning genom stiftsstyrelsens beslut. Risken är då
tan
Iika
ingående
styrning
genom
stiftsstyrelsens
beslut.
Risken
är
då
bl.a.. som någon remissinstans varit inne på, att det blir ett så litet
bl.a..
som
någon
remissinstans
varit
inne
på,
att
det
blir
ett
så
litet
utrymme kvar för initiativ på det lokala planet att besluten i själva verket
utrymme
kvar
för
initiativ
på
det
lokala
planet
att
besluten
i
själva
verket
blir helt avgörande för verksamhetens omfattning. De kan med andra ord -
blir helt avgörande för verksamhetens omfattning. De kan med andra ord -
blir helt avgörande för verksamhetens omfattning. De kan med andra ord -
blir
helt
avgörande
för
verksamhetens
omfattning.
De
kan
med
andra
ord
-
komma att verka hämmande på viljan att ta lokala initiativ. Utgångspunkten för mina överväganden. liksom för utredningens, är synen på svenska kyrkan som ett trossamfund där församlingen är basen- heten. Det äri församlingen som evangelisation bedrivs och gudstjänstlivet får sin gestaltning. Det är församlingslivets behov som i första hand skall tillgodoses. Den kyrkomusikaliska verksamheten är en faktor av stor betydelse för församlingslivet och samtidigt för kyrkans möjligheter att nå ut och verka bland människorna. Som jag ser det. ligger däri den bästa garantin för att verksamheten blir av tillfredsställande omfattning och kvalitet. Det är därför enligt min mening inte motiverat att låta en regional myndighet. statlig eller kommunal. bestämma omfattningen och inriktningen av den kyrkomusikaliska verksamheten i varje enskilt pastorat.
komma att verka hämmande på viljan att ta lokala initiativ.
komma att verka hämmande på viljan att ta lokala initiativ.
komma
att
verka
hämmande
på
viljan
att
ta
lokala
initiativ.
Utgångspunkten för mina överväganden. liksom för utredningens, är synen på svenska kyrkan som ett trossamfund där församlingen är basen- heten. Det äri församlingen som evangelisation bedrivs och gudstjänstlivet får sin gestaltning. Det är församlingslivets behov som i första hand skall tillgodoses.
Utgångspunkten för mina överväganden. liksom för utredningens, är
Utgångspunkten
för
mina
överväganden.
liksom
för
utredningens,
är
synen på svenska kyrkan som ett trossamfund där församlingen är basen-
synen
på
svenska
kyrkan
som
ett
trossamfund
där
församlingen
är
basen-
heten. Det äri församlingen som evangelisation bedrivs och gudstjänstlivet
heten.
Det
äri
församlingen
som
evangelisation
bedrivs
och
gudstjänstlivet
får sin gestaltning. Det är församlingslivets behov som i första hand skall
får
sin
gestaltning.
Det
är
församlingslivets
behov
som
i
första
hand
skall
tillgodoses.
tillgodoses.
Den kyrkomusikaliska verksamheten är en faktor av stor betydelse för församlingslivet och samtidigt för kyrkans möjligheter att nå ut och verka bland människorna. Som jag ser det. ligger däri den bästa garantin för att verksamheten blir av tillfredsställande omfattning och kvalitet. Det är därför enligt min mening inte motiverat att låta en regional myndighet. statlig eller kommunal. bestämma omfattningen och inriktningen av den kyrkomusikaliska verksamheten i varje enskilt pastorat.
Den kyrkomusikaliska verksamheten är en faktor av stor betydelse för
Den
kyrkomusikaliska
verksamheten
är
en
faktor
av
stor
betydelse
för
församlingslivet och samtidigt för kyrkans möjligheter att nå ut och verka
församlingslivet
och
samtidigt
för
kyrkans
möjligheter
att
nå
ut
och
verka
bland människorna. Som jag ser det. ligger däri den bästa garantin för att
bland
människorna.
Som
jag
ser
det.
ligger
däri
den
bästa
garantin
för
att
verksamheten blir av tillfredsställande omfattning och kvalitet. Det är
verksamheten
blir
av
tillfredsställande
omfattning
och
kvalitet.
Det
är
därför enligt min mening inte motiverat att låta en regional myndighet.
därför
enligt
min
mening
inte
motiverat
att
låta
en
regional
myndighet.
statlig eller kommunal. bestämma omfattningen och inriktningen av den
statlig
eller
kommunal.
bestämma
omfattningen
och
inriktningen
av
den
kyrkomusikaliska verksamheten i varje enskilt pastorat.
kyrkomusikaliska
verksamheten
i
varje
enskilt
pastorat.
Jag anser att man i stället bör välja en lösning.- enligt vilken riksdagen i-
Jag anser att man i stället bör välja en lösning.- enligt vilken riksdagen i-
Jag anser att man i stället bör välja en lösning.- enligt vilken riksdagen i-
Jag
anser
att
man
i
stället
bör
välja
en
lösning.-
enligt
vilken
riksdagen
i-
lag anger vilken kyrkomusikalisk verksamhet som obligatoriskt skall före- komma i varje pastorat. Omfattningcn av denna verksamhet bör pastora- ten själva fä besluta om med utgångspunkt i de behov som finns. Pastora- ten bör även själva få besluta om vilken kyrkomusikalisk verksamhet som därutöver skall bedrivas. Genom att i lag ange de obligatoriska kyrkomusi- kaliska uppgifterna skapas garantier för att verksamheten i varje pastorat håller en godtagbar bredd. Som utredningen har framhållit är vissa kyrkomusikaliska uppgifter av den arten att de genomgående skall finnas med i församlingarnas arbete.
lag anger vilken kyrkomusikalisk verksamhet som obligatoriskt skall före- komma i varje pastorat. Omfattningcn av denna verksamhet bör pastora- ten själva fä besluta om med utgångspunkt i de behov som finns. Pastora- ten bör även själva få besluta om vilken kyrkomusikalisk verksamhet som därutöver skall bedrivas. Genom att i lag ange de obligatoriska kyrkomusi- kaliska uppgifterna skapas garantier för att verksamheten i varje pastorat håller en godtagbar bredd.
lag anger vilken kyrkomusikalisk verksamhet som obligatoriskt skall före-
lag
anger
vilken
kyrkomusikalisk
verksamhet
som
obligatoriskt
skall
före-
komma i varje pastorat. Omfattningcn av denna verksamhet bör pastora-
komma
i
varje
pastorat.
Omfattningcn
av
denna
verksamhet
bör
pastora-
ten själva fä besluta om med utgångspunkt i de behov som finns. Pastora-
ten
själva
fä
besluta
om
med
utgångspunkt
i
de
behov
som
finns.
Pastora-
ten bör även själva få besluta om vilken kyrkomusikalisk verksamhet som
ten
bör
även
själva
få
besluta
om
vilken
kyrkomusikalisk
verksamhet
som
därutöver skall bedrivas. Genom att i lag ange de obligatoriska kyrkomusi-
därutöver
skall
bedrivas.
Genom
att
i
lag
ange
de
obligatoriska
kyrkomusi-
kaliska uppgifterna skapas garantier för att verksamheten i varje pastorat
kaliska
uppgifterna
skapas
garantier
för
att
verksamheten
i
varje
pastorat
håller en godtagbar bredd.
håller
en
godtagbar
bredd.
Som utredningen har framhållit är vissa kyrkomusikaliska uppgifter av den arten att de genomgående skall finnas med i församlingarnas arbete.
Som utredningen har framhållit är vissa kyrkomusikaliska uppgifter av
Som
utredningen
har
framhållit
är
vissa
kyrkomusikaliska
uppgifter
av
den arten att de genomgående skall finnas med i församlingarnas arbete.
den
arten
att
de
genomgående
skall
finnas
med
i
församlingarnas
arbete.
Det är till stor del fråga om sådana uppgifter som kyrkomusikerna i dag '
Det är till stor del fråga om sådana uppgifter som kyrkomusikerna i dag '
Det är till stor del fråga om sådana uppgifter som kyrkomusikerna i dag '
Det
är
till
stor
del
fråga
om
sådana
uppgifter
som
kyrkomusikerna
i
dag
'
enligt kyrkomusikerförordningen är skyldiga att fullgöra. När man skall bestämma pastoratens ansvar bör utgångspunkten vara de obligatoriska inslag i den kyrkomusikaliska verksamheten som i dag förekommer i församlingarna. Musik vid gudstjänster m.m: Till de nuvarande obligatoriska uppgifterna hör först och främst att vid gudstjänster och kyrkliga handlingar leda församlingssängen och att utföra orgelmusik på det sätt som förutsätts i kyrkohandboken och mässboken (10% 2 mom. kyrkomusikerförordning- en). I likhet med utredningen och de remissinstanser som har yttrat sig i frågan anserjag att dessa uppgifter även i fortsättningen skall vara obliga- toriska inslag i den kyrkomusikaliska verksamheten. Det förekommer dock rätt ofta att en del av församlingssängen leds av andra än kyrkomusi- kern. Regleringen bör därför kunna begränsas till spel på orgel vid guds- tjänster och kyrkliga handlingar. Kyrkosång: I kyrkomusikernas åligganden ingår att främja intresset för kyrkosången. bl. a. genom att öva och leda kyrkokören. Vidare åligger det kyrkomusikerna att undervisa konfirmander i psalmsång. _Utredningen har ansett att körverksamheten är av den arten att den
enligt kyrkomusikerförordningen är skyldiga att fullgöra. När man skall bestämma pastoratens ansvar bör utgångspunkten vara de obligatoriska inslag i den kyrkomusikaliska verksamheten som i dag förekommer i församlingarna.
enligt kyrkomusikerförordningen är skyldiga att fullgöra. När man skall
enligt
kyrkomusikerförordningen
är
skyldiga
att
fullgöra.
När
man
skall
bestämma pastoratens ansvar bör utgångspunkten vara de obligatoriska
bestämma
pastoratens
ansvar
bör
utgångspunkten
vara
de
obligatoriska
inslag i den kyrkomusikaliska verksamheten som i dag förekommer i
inslag
i
den
kyrkomusikaliska
verksamheten
som
i
dag
förekommer
i
församlingarna.
församlingarna.
Musik vid gudstjänster m.m: Till de nuvarande obligatoriska uppgifterna hör först och främst att vid gudstjänster och kyrkliga handlingar leda församlingssängen och att utföra orgelmusik på det sätt som förutsätts i kyrkohandboken och mässboken (10% 2 mom. kyrkomusikerförordning- en). I likhet med utredningen och de remissinstanser som har yttrat sig i frågan anserjag att dessa uppgifter även i fortsättningen skall vara obliga- toriska inslag i den kyrkomusikaliska verksamheten. Det förekommer dock rätt ofta att en del av församlingssängen leds av andra än kyrkomusi- kern. Regleringen bör därför kunna begränsas till spel på orgel vid guds- tjänster och kyrkliga handlingar.
Musik vid gudstjänster m.m: Till de nuvarande obligatoriska uppgifterna
Musik
vid
gudstjänster
m.m:
Till
de
nuvarande
obligatoriska
uppgifterna
hör först och främst att vid gudstjänster och kyrkliga handlingar leda
hör
först
och
främst
att
vid
gudstjänster
och
kyrkliga
handlingar
leda
församlingssängen och att utföra orgelmusik på det sätt som förutsätts i
församlingssängen
och
att
utföra
orgelmusik
på
det
sätt
som
förutsätts
i
kyrkohandboken och mässboken (10% 2 mom. kyrkomusikerförordning-
kyrkohandboken
och
mässboken
(10%
2
mom.
kyrkomusikerförordning-
en). I likhet med utredningen och de remissinstanser som har yttrat sig i
en).
I
likhet
med
utredningen
och
de
remissinstanser
som
har
yttrat
sig
i
frågan anserjag att dessa uppgifter även i fortsättningen skall vara obliga-
frågan
anserjag
att
dessa
uppgifter
även
i
fortsättningen
skall
vara
obliga-
toriska inslag i den kyrkomusikaliska verksamheten. Det förekommer
toriska
inslag
i
den
kyrkomusikaliska
verksamheten.
Det
förekommer
dock rätt ofta att en del av församlingssängen leds av andra än kyrkomusi-
dock
rätt
ofta
att
en
del
av
församlingssängen
leds
av
andra
än
kyrkomusi-
kern. Regleringen bör därför kunna begränsas till spel på orgel vid guds-
kern.
Regleringen
bör
därför
kunna
begränsas
till
spel
på
orgel
vid
guds-
tjänster och kyrkliga handlingar.
tjänster
och
kyrkliga
handlingar.
Kyrkosång: I kyrkomusikernas åligganden ingår att främja intresset för kyrkosången. bl. a. genom att öva och leda kyrkokören. Vidare åligger det kyrkomusikerna att undervisa konfirmander i psalmsång.
Kyrkosång: I kyrkomusikernas åligganden ingår att främja intresset för
Kyrkosång:
I
kyrkomusikernas
åligganden
ingår
att
främja
intresset
för
kyrkosången. bl. a. genom att öva och leda kyrkokören. Vidare åligger det
kyrkosången.
bl.
a.
genom
att
öva
och
leda
kyrkokören.
Vidare
åligger
det
kyrkomusikerna att undervisa konfirmander i psalmsång.
kyrkomusikerna
att
undervisa
konfirmander
i
psalmsång.
_Utredningen har ansett att körverksamheten är av den arten att den
_Utredningen har ansett att körverksamheten är av den arten att den
_Utredningen
har
ansett
att
körverksamheten
är
av
den
arten
att
den
Prop.
1987/88:
144
genomgående skall finnas med i varje församlings arbete. Som en minimi- standard har angetts normalt minst en köri varje församling. Samtidigt har utredningen anfört att avgörande för verksamhetens omfattning bör vara en bedömning som tar hänsyn till varje pastorats behov och resurser och övriga omständigheter. Rcmissinstanserna har inte haft någon erinran mot utredningens förslag i denna del. För egen del vill jag till en början framhålla att den körverksamhet som förekommer i församlingarna är av stor betydelse för såväl gudstjänstlivct som församlingslivet i övrigt. Därtill berikar verksamheten inte sällan det lokala musiklivet. Körverksamheten utgör en stor folkrörelse. Ett allmänt önskemål torde vara att denna verksamhet kan garanteras i framtiden. Att ställa upp ett krav på pastoraten att se till att det i varje församling eller pastorat skall finnas minst en kyrkokör kan emellertid vålla problem. Det gäller framför allt i mindre glesbygdspastorat. Att samla och öva en kyrko- kör kan vara en i det närmaste omöjlig uppgift i pastorat där befolkningsun- derlaget är litet och de geografiska avstånden stora. Det kan också vara svårt att finna en klar definition av begreppet kyrkokör. Med hänsyn till dessa förhållanden anserjag inte att det rimligt att ställa ett sådant uttryck- ligt krav på pastoraten. Enligt min mening är det emellertid angeläget att kyrkomusiken vid gudstjänsterna inte begränsas till församlingssång och orgelmusik. Även annan kyrkomusik. främst körsång. bör förekomma så långt det är möjligt. En framkomlig väg att åstadkomma en bred kyrkomusikalisk verksam- het vid gudstjänster m.m. är enligt min mening att ålägga pastoraten att främja intresset för kyrkosången i församlingarna. Detta knyter an till den ordning som i dag gäller för kyrkomusikerna. Främjandet av intresset för kyrkosången sker normalt genom att församlingssången leds på ett kvalifi- cerat sätt samt genom att en kyrkomusiker övar och leder en eller flera kyrkokörer. Det kan emellertid ske även på annat sätt. Jag föreslår därför att pastoraten åläggs att främja detta intresse. Som jag har sagt i det föregående åligger det också en kyrkomusiker att undervisa konfirmander i psalmsång. Detta är en viktig uppgift. Enligt min mening får det emellertid anses ligga i kravet påatt främja kyrkosången att konfirmanderna ges den undervisning som behövs. Någon ytterligare reg- lering är därför enligt min mening inte nödvändig. Orgelvård: Det orgelbestånd som finns i vårt land representerar stora ekonomiska värden och utgör en betydande kulturtillgång. En riktig vård och skötsel av orglarna är inte bara en nödvändighet för församlingarnas gudstjänstliv. den är också en viktig förutsättning för ett allsidigt musikliv i landet. Många av landets orglar är dessutom historiskt värdefulla kultur- föremål. Enligt kyrkomusikerförordningen ligger ansvaret för vården av orgelver- ket obligatoriskt hos kyrkomusikerna. Som en följd av detta har också föreskrivits att kyrkorådet inte får medge att någon annan använder orgeln innan rådet har låtit kyrkomusikern yttra sig. Utredningens förslag utgår från att stiftsstyrelsen skall bestämma ett 'minimum för den kyrkomusikaliska verksamhetens omfattning. Det går därför inte i alla delar att jämföra med mitt förslag. Vad utredningen Prop. 1987/88: 144 16
genomgående skall finnas med i varje församlings arbete. Som en minimi- standard har angetts normalt minst en köri varje församling. Samtidigt har utredningen anfört att avgörande för verksamhetens omfattning bör vara en bedömning som tar hänsyn till varje pastorats behov och resurser och övriga omständigheter. Rcmissinstanserna har inte haft någon erinran mot utredningens förslag i denna del. För egen del vill jag till en början framhålla att den körverksamhet som förekommer i församlingarna är av stor betydelse för såväl gudstjänstlivct som församlingslivet i övrigt. Därtill berikar verksamheten inte sällan det lokala musiklivet. Körverksamheten utgör en stor folkrörelse. Ett allmänt önskemål torde vara att denna verksamhet kan garanteras i framtiden. Att ställa upp ett krav på pastoraten att se till att det i varje församling eller pastorat skall finnas minst en kyrkokör kan emellertid vålla problem. Det gäller framför allt i mindre glesbygdspastorat. Att samla och öva en kyrko- kör kan vara en i det närmaste omöjlig uppgift i pastorat där befolkningsun- derlaget är litet och de geografiska avstånden stora. Det kan också vara svårt att finna en klar definition av begreppet kyrkokör. Med hänsyn till dessa förhållanden anserjag inte att det rimligt att ställa ett sådant uttryck- ligt krav på pastoraten. Enligt min mening är det emellertid angeläget att kyrkomusiken vid gudstjänsterna inte begränsas till församlingssång och orgelmusik. Även annan kyrkomusik. främst körsång. bör förekomma så långt det är möjligt. En framkomlig väg att åstadkomma en bred kyrkomusikalisk verksam- het vid gudstjänster m.m. är enligt min mening att ålägga pastoraten att främja intresset för kyrkosången i församlingarna. Detta knyter an till den ordning som i dag gäller för kyrkomusikerna. Främjandet av intresset för kyrkosången sker normalt genom att församlingssången leds på ett kvalifi- cerat sätt samt genom att en kyrkomusiker övar och leder en eller flera kyrkokörer. Det kan emellertid ske även på annat sätt. Jag föreslår därför att pastoraten åläggs att främja detta intresse. Som jag har sagt i det föregående åligger det också en kyrkomusiker att undervisa konfirmander i psalmsång. Detta är en viktig uppgift. Enligt min mening får det emellertid anses ligga i kravet påatt främja kyrkosången att konfirmanderna ges den undervisning som behövs. Någon ytterligare reg- lering är därför enligt min mening inte nödvändig. Orgelvård: Det orgelbestånd som finns i vårt land representerar stora ekonomiska värden och utgör en betydande kulturtillgång. En riktig vård och skötsel av orglarna är inte bara en nödvändighet för församlingarnas gudstjänstliv. den är också en viktig förutsättning för ett allsidigt musikliv i landet. Många av landets orglar är dessutom historiskt värdefulla kultur- föremål. Enligt kyrkomusikerförordningen ligger ansvaret för vården av orgelver- ket obligatoriskt hos kyrkomusikerna. Som en följd av detta har också föreskrivits att kyrkorådet inte får medge att någon annan använder orgeln innan rådet har låtit kyrkomusikern yttra sig. Utredningens förslag utgår från att stiftsstyrelsen skall bestämma ett 'minimum för den kyrkomusikaliska verksamhetens omfattning. Det går därför inte i alla delar att jämföra med mitt förslag. Vad utredningen
genomgående skall finnas med i varje församlings arbete. Som en minimi- standard har angetts normalt minst en köri varje församling. Samtidigt har utredningen anfört att avgörande för verksamhetens omfattning bör vara en bedömning som tar hänsyn till varje pastorats behov och resurser och övriga omständigheter. Rcmissinstanserna har inte haft någon erinran mot utredningens förslag i denna del.
genomgående skall finnas med i varje församlings arbete. Som en minimi-
genomgående
skall
finnas
med
i
varje
församlings
arbete.
Som
en
minimi-
standard har angetts normalt minst en köri varje församling. Samtidigt har
standard
har
angetts
normalt
minst
en
köri
varje
församling.
Samtidigt
har
utredningen anfört att avgörande för verksamhetens omfattning bör vara
utredningen
anfört
att
avgörande
för
verksamhetens
omfattning
bör
vara
en bedömning som tar hänsyn till varje pastorats behov och resurser och
en
bedömning
som
tar
hänsyn
till
varje
pastorats
behov
och
resurser
och
övriga omständigheter. Rcmissinstanserna har inte haft någon erinran mot
övriga
omständigheter.
Rcmissinstanserna
har
inte
haft
någon
erinran
mot
utredningens förslag i denna del.
utredningens
förslag
i
denna
del.
För egen del vill jag till en början framhålla att den körverksamhet som förekommer i församlingarna är av stor betydelse för såväl gudstjänstlivct som församlingslivet i övrigt. Därtill berikar verksamheten inte sällan det lokala musiklivet. Körverksamheten utgör en stor folkrörelse. Ett allmänt önskemål torde vara att denna verksamhet kan garanteras i framtiden. Att ställa upp ett krav på pastoraten att se till att det i varje församling eller pastorat skall finnas minst en kyrkokör kan emellertid vålla problem. Det gäller framför allt i mindre glesbygdspastorat. Att samla och öva en kyrko- kör kan vara en i det närmaste omöjlig uppgift i pastorat där befolkningsun- derlaget är litet och de geografiska avstånden stora. Det kan också vara svårt att finna en klar definition av begreppet kyrkokör. Med hänsyn till dessa förhållanden anserjag inte att det rimligt att ställa ett sådant uttryck- ligt krav på pastoraten. Enligt min mening är det emellertid angeläget att kyrkomusiken vid gudstjänsterna inte begränsas till församlingssång och orgelmusik. Även annan kyrkomusik. främst körsång. bör förekomma så långt det är möjligt.
För egen del vill jag till en början framhålla att den körverksamhet som
För
egen
del
vill
jag
till
en
början
framhålla
att
den
körverksamhet
som
förekommer i församlingarna är av stor betydelse för såväl gudstjänstlivct
förekommer
i
församlingarna
är
av
stor
betydelse
för
såväl
gudstjänstlivct
som församlingslivet i övrigt. Därtill berikar verksamheten inte sällan det
som
församlingslivet
i
övrigt.
Därtill
berikar
verksamheten
inte
sällan
det
lokala musiklivet. Körverksamheten utgör en stor folkrörelse. Ett allmänt
lokala
musiklivet.
Körverksamheten
utgör
en
stor
folkrörelse.
Ett
allmänt
önskemål torde vara att denna verksamhet kan garanteras i framtiden. Att
önskemål
torde
vara
att
denna
verksamhet
kan
garanteras
i
framtiden.
Att
ställa upp ett krav på pastoraten att se till att det i varje församling eller
ställa
upp
ett
krav
på
pastoraten
att
se
till
att
det
i
varje
församling
eller
pastorat skall finnas minst en kyrkokör kan emellertid vålla problem. Det
pastorat
skall
finnas
minst
en
kyrkokör
kan
emellertid
vålla
problem.
Det
gäller framför allt i mindre glesbygdspastorat. Att samla och öva en kyrko-
gäller
framför
allt
i
mindre
glesbygdspastorat.
Att
samla
och
öva
en
kyrko-
kör kan vara en i det närmaste omöjlig uppgift i pastorat där befolkningsun-
kör
kan
v