Prop. 1987/88:144

om musiken i svenska kyrkan

Regeringens proposition % 1987/88: 144 & om musiken i svenska kyrkan Prop. 1987/88: 144 Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 17 mars 1988 för den åtgärd och det ändamål som framgår av föredragandens hemställan. På regeringens vägnar Ingvar C arlsson Bo Holmberg Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen lägger regeringen fram förslag till en ny lag om kyrkomusi- ken i svenska kyrkan. Den är avsedd att ersätta både lagen (1947z275) om kyrkomusiker och kyrkomusikerförordningen (1950: 375). Den nya regleringen innebär en väsentlig förenkling av bestämmelserna på området. Den syftar till att skapa förutsättningar för en smidig och till de lokala förhållandena anpassad organisation. Enligt den nya lagen skall pastoraten svara för den kyrkomusikaliska verksamhet som behövs i församlingarna. Kyrkomusikcrtjänsterna, som i dag är statligt reglerade, föreslås i fortsättningen bli rent kyrkokommunala. De nuvarande skolkantorstjänsterna avvecklas på sikt. Ett visst statligt inflytande över kyrkomusikerorganisalionen behålls. Lagen innehåller sålunda föreskrifter dels om vissa obligatoriska inslag i den kyrkomusikaliska verksamheten och olika behörighetskrav för kyrko- musiker. dels om att domkapitlen skall pröva vissa behörighetsfrågor och yttra sig vid tjänstetillsättningar och vid fastställandet av reglementen för den kyrkomusikaliska verksamheten i pastoraten. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1990. I propositionen behandlas också vissa övergripande frågor om utbild- ningen av kyrkomusiker. Utbildningen av kantorer bör i första hand ske vid Sköndalsinstitutet och inom folkhögskolans ram. Frågan om den särskilda sommarkursverk- samhet m.m. som för närvarande bedrivs av Musikaliska akademien med inriktning bl. a. på att ge lärare kantorsbehörighet kan ersättas av en kyrkomusikalisk tillvalsmöjlighet på högskolans ettämnesutbildning i mu- sik utreds närmare. | Riksdagen 1987/88. 1 sum/. Nr 144

Regeringens proposition % 1987/88: 144 &

Regeringens proposition % 1987/88: 144 &

Regeringens proposition %

Regeringens

proposition

%

1987/88: 144 &

1987/88:

144

&

om musiken i svenska kyrkan Prop.

om musiken i svenska kyrkan Prop.

om musiken i svenska kyrkan

om

musiken

i

svenska

kyrkan

Prop.

Prop.

1987/88: 144

1987/88: 144

1987/88: 144

1987/88:

144

Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 17 mars 1988 för den åtgärd och det ändamål som framgår av föredragandens hemställan.

Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 17 mars 1988 för den åtgärd och det ändamål som framgår av föredragandens hemställan.

Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag

Regeringen

förelägger

riksdagen

vad

som

har

tagits

upp

i

bifogade

utdrag

ur regeringsprotokollet den 17 mars 1988 för den åtgärd och det ändamål

ur

regeringsprotokollet

den

17

mars

1988

för

den

åtgärd

och

det

ändamål

som framgår av föredragandens hemställan.

som

framgår

av

föredragandens

hemställan.

På regeringens vägnar

På regeringens vägnar

På regeringens vägnar

regeringens

vägnar

Ingvar C arlsson

Ingvar C arlsson

Ingvar C arlsson

Ingvar

C

arlsson

Bo Holmberg

Bo Holmberg

Bo Holmberg

Bo

Holmberg

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionens

huvudsakliga

innehåll

I propositionen lägger regeringen fram förslag till en ny lag om kyrkomusi- ken i svenska kyrkan. Den är avsedd att ersätta både lagen (1947z275) om kyrkomusiker och kyrkomusikerförordningen (1950: 375). Den nya regleringen innebär en väsentlig förenkling av bestämmelserna på området. Den syftar till att skapa förutsättningar för en smidig och till de lokala förhållandena anpassad organisation. Enligt den nya lagen skall pastoraten svara för den kyrkomusikaliska verksamhet som behövs i församlingarna. Kyrkomusikcrtjänsterna, som i dag är statligt reglerade, föreslås i fortsättningen bli rent kyrkokommunala. De nuvarande skolkantorstjänsterna avvecklas på sikt. Ett visst statligt inflytande över kyrkomusikerorganisalionen behålls. Lagen innehåller sålunda föreskrifter dels om vissa obligatoriska inslag i den kyrkomusikaliska verksamheten och olika behörighetskrav för kyrko- musiker. dels om att domkapitlen skall pröva vissa behörighetsfrågor och yttra sig vid tjänstetillsättningar och vid fastställandet av reglementen för den kyrkomusikaliska verksamheten i pastoraten. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1990. I propositionen behandlas också vissa övergripande frågor om utbild- ningen av kyrkomusiker. Utbildningen av kantorer bör i första hand ske vid Sköndalsinstitutet och inom folkhögskolans ram. Frågan om den särskilda sommarkursverk- samhet m.m. som för närvarande bedrivs av Musikaliska akademien med inriktning bl. a. på att ge lärare kantorsbehörighet kan ersättas av en kyrkomusikalisk tillvalsmöjlighet på högskolans ettämnesutbildning i mu- sik utreds närmare.

I propositionen lägger regeringen fram förslag till en ny lag om kyrkomusi- ken i svenska kyrkan. Den är avsedd att ersätta både lagen (1947z275) om kyrkomusiker och kyrkomusikerförordningen (1950: 375).

I propositionen lägger regeringen fram förslag till en ny lag om kyrkomusi-

I

propositionen

lägger

regeringen

fram

förslag

till

en

ny

lag

om

kyrkomusi-

ken i svenska kyrkan. Den är avsedd att ersätta både lagen (1947z275) om

ken

i

svenska

kyrkan.

Den

är

avsedd

att

ersätta

både

lagen

(1947z275)

om

kyrkomusiker och kyrkomusikerförordningen (1950: 375).

kyrkomusiker

och

kyrkomusikerförordningen

(1950:

375).

Den nya regleringen innebär en väsentlig förenkling av bestämmelserna på området. Den syftar till att skapa förutsättningar för en smidig och till de lokala förhållandena anpassad organisation.

Den nya regleringen innebär en väsentlig förenkling av bestämmelserna

Den

nya

regleringen

innebär

en

väsentlig

förenkling

av

bestämmelserna

på området. Den syftar till att skapa förutsättningar för en smidig och till

området.

Den

syftar

till

att

skapa

förutsättningar

för

en

smidig

och

till

de lokala förhållandena anpassad organisation.

de

lokala

förhållandena

anpassad

organisation.

Enligt den nya lagen skall pastoraten svara för den kyrkomusikaliska verksamhet som behövs i församlingarna. Kyrkomusikcrtjänsterna, som i dag är statligt reglerade, föreslås i fortsättningen bli rent kyrkokommunala. De nuvarande skolkantorstjänsterna avvecklas på sikt.

Enligt den nya lagen skall pastoraten svara för den kyrkomusikaliska

Enligt

den

nya

lagen

skall

pastoraten

svara

för

den

kyrkomusikaliska

verksamhet som behövs i församlingarna. Kyrkomusikcrtjänsterna, som i

verksamhet

som

behövs

i

församlingarna.

Kyrkomusikcrtjänsterna,

som

i

dag är statligt reglerade, föreslås i fortsättningen bli rent kyrkokommunala.

dag

är

statligt

reglerade,

föreslås

i

fortsättningen

bli

rent

kyrkokommunala.

De nuvarande skolkantorstjänsterna avvecklas på sikt.

De

nuvarande

skolkantorstjänsterna

avvecklas

sikt.

Ett visst statligt inflytande över kyrkomusikerorganisalionen behålls. Lagen innehåller sålunda föreskrifter dels om vissa obligatoriska inslag i den kyrkomusikaliska verksamheten och olika behörighetskrav för kyrko- musiker. dels om att domkapitlen skall pröva vissa behörighetsfrågor och yttra sig vid tjänstetillsättningar och vid fastställandet av reglementen för den kyrkomusikaliska verksamheten i pastoraten.

Ett visst statligt inflytande över kyrkomusikerorganisalionen behålls.

Ett

visst

statligt

inflytande

över

kyrkomusikerorganisalionen

behålls.

Lagen innehåller sålunda föreskrifter dels om vissa obligatoriska inslag i

Lagen

innehåller

sålunda

föreskrifter

dels

om

vissa

obligatoriska

inslag

i

den kyrkomusikaliska verksamheten och olika behörighetskrav för kyrko-

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

och

olika

behörighetskrav

för

kyrko-

musiker. dels om att domkapitlen skall pröva vissa behörighetsfrågor och

musiker.

dels

om

att

domkapitlen

skall

pröva

vissa

behörighetsfrågor

och

yttra sig vid tjänstetillsättningar och vid fastställandet av reglementen för

yttra

sig

vid

tjänstetillsättningar

och

vid

fastställandet

av

reglementen

för

den kyrkomusikaliska verksamheten i pastoraten.

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

i

pastoraten.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1990.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1990.

Den

nya

lagen

föreslås

träda

i

kraft

den

1

januari

1990.

I propositionen behandlas också vissa övergripande frågor om utbild- ningen av kyrkomusiker.

I propositionen behandlas också vissa övergripande frågor om utbild-

I

propositionen

behandlas

också

vissa

övergripande

frågor

om

utbild-

ningen av kyrkomusiker.

ningen

av

kyrkomusiker.

Utbildningen av kantorer bör i första hand ske vid Sköndalsinstitutet och inom folkhögskolans ram. Frågan om den särskilda sommarkursverk- samhet m.m. som för närvarande bedrivs av Musikaliska akademien med inriktning bl. a. på att ge lärare kantorsbehörighet kan ersättas av en kyrkomusikalisk tillvalsmöjlighet på högskolans ettämnesutbildning i mu- sik utreds närmare.

Utbildningen av kantorer bör i första hand ske vid Sköndalsinstitutet

Utbildningen

av

kantorer

bör

i

första

hand

ske

vid

Sköndalsinstitutet

och inom folkhögskolans ram. Frågan om den särskilda sommarkursverk-

och

inom

folkhögskolans

ram.

Frågan

om

den

särskilda

sommarkursverk-

samhet m.m. som för närvarande bedrivs av Musikaliska akademien med

samhet

m.m.

som

för

närvarande

bedrivs

av

Musikaliska

akademien

med

inriktning bl. a. på att ge lärare kantorsbehörighet kan ersättas av en

inriktning

bl.

a.

att

ge

lärare

kantorsbehörighet

kan

ersättas

av

en

kyrkomusikalisk tillvalsmöjlighet på högskolans ettämnesutbildning i mu-

kyrkomusikalisk

tillvalsmöjlighet

högskolans

ettämnesutbildning

i

mu-

sik utreds närmare.

sik

utreds

närmare.

| Riksdagen 1987/88. 1 sum/. Nr 144

| Riksdagen 1987/88. 1 sum/. Nr 144

| Riksdagen 1987/88. 1 sum/. Nr 144

|

Riksdagen

1987/88.

1

sum/.

Nr

144

Högskolans organistutbildning bör enligt propositionen ses över av Prop. 1987/88zl44 universitets- och högskoleämbetet för att vidga möjligheterna till fyllnads- tjänstgöring som musiklärare för organister. I'd

Högskolans organistutbildning bör enligt propositionen ses över av Prop. 1987/88zl44 universitets- och högskoleämbetet för att vidga möjligheterna till fyllnads- tjänstgöring som musiklärare för organister.

Högskolans organistutbildning bör enligt propositionen ses över av Prop. 1987/88zl44 universitets- och högskoleämbetet för att vidga möjligheterna till fyllnads- tjänstgöring som musiklärare för organister.

Högskolans organistutbildning bör enligt propositionen ses över av Prop. 1987/88zl44

Högskolans

organistutbildning

bör

enligt

propositionen

ses

över

av

Prop.

1987/88zl44

universitets- och högskoleämbetet för att vidga möjligheterna till fyllnads-

universitets-

och

högskoleämbetet

för

att

vidga

möjligheterna

till

fyllnads-

tjänstgöring som musiklärare för organister.

tjänstgöring

som

musiklärare

för

organister.

I'd

I'd

I'd

I'd

Propositionens lagförslag . Prop. 1987/88: |44 Förslag till ' Lag om kyrkomusiken i svenska kyrkan Härigenom föreskrivs följande. Lagens tillämpningsområde m. m. 1 5 Denna lag innehåller bestämmelser om den kyrkomusikaliska verk- samheten i svenska kyrkans territoriella församlingar. Regeringen fär före- skriva att lagen skall tillämpas också på icke-territoriella församlingar. [ lagen avses med kvrkmnusika/isk verksam/mr musikverksamheten hos svenska kyrkans församlingar, ' kyrkomusiker den som är behörig att anställas på en tjänst som kantor eller som organist. Pastoratets ansvar 2 & Pastoraten skall svara för den kyrkomusikaliska verksamheten. 3 & 1 den kyrkomusikaliska verksamheten ingår bl. a. ]. orgelspel vid gudstjänster och övriga kyrkliga handlingar enligt den ordning som gäller för svenska kyrkan, 2. främjande av kyrkosången. 3. fri musikundervisning med inriktning på kyrkans musikverksamhet samt 4. vård av de orglar som finns hos församlingarna. ' 4 9” För sådan verksamhet som anges i'3å skall pastoratet förordna en eller flera kyrkomusiker. - Domkapitlet får dock, när det films särskilda skäl. medge att pastoratet förordnar någon annan. Medgivandet får begränsas till att gälla'en viss gudstjänstlokal eller en viss kyrkomusikalisk uppgift. 'fjänsteorganisation 5 & Tjänster som kyrkomusiker i ett pastorat är tjänster som organist eller som kantor. 6 & I varje pastorat skall det finnas minst en tjänst som organist. om inte domkapitlet medger något annat. Domkapitlet får lämna medgivande enligt första stycket. om de kyrko- musikaliska arbetsuppgifterna är av liten omfattning eller om det av organi- satoriska skäl inte är lämpligt att anställa någon organist. Domkapitlet får begränsa medgivandet till att avse en viss tid. 7 & 1 det pastorat där stiftets domkyrka är belägen skall det finnas en tjänst som domkyrkoorganist. Behörighet 8 & Behörig att anställas på en tjänst som organist är den som har avlagt högskoleexamen på kyrkomusikerlinjen. '_'.)

Propositionens lagförslag . Prop. 1987/88: |44 Förslag till '

Propositionens lagförslag . Prop. 1987/88: |44 Förslag till '

Propositionens lagförslag . Prop. 1987/88: |44

Propositionens

lagförslag

.

Prop.

1987/88:

|44

Förslag till '

Förslag

till

'

Lag om kyrkomusiken i svenska kyrkan

Lag om kyrkomusiken i svenska kyrkan

Lag om kyrkomusiken i svenska kyrkan

Lag

om

kyrkomusiken

i

svenska

kyrkan

Härigenom föreskrivs följande.

Härigenom föreskrivs följande.

Härigenom föreskrivs följande.

Härigenom

föreskrivs

följande.

Lagens tillämpningsområde m. m.

Lagens tillämpningsområde m. m.

Lagens tillämpningsområde m. m.

Lagens

tillämpningsområde

m.

m.

1 5 Denna lag innehåller bestämmelser om den kyrkomusikaliska verk- samheten i svenska kyrkans territoriella församlingar. Regeringen fär före- skriva att lagen skall tillämpas också på icke-territoriella församlingar. [ lagen avses med kvrkmnusika/isk verksam/mr musikverksamheten hos svenska kyrkans församlingar, ' kyrkomusiker den som är behörig att anställas på en tjänst som kantor eller som organist.

1 5 Denna lag innehåller bestämmelser om den kyrkomusikaliska verk- samheten i svenska kyrkans territoriella församlingar. Regeringen fär före- skriva att lagen skall tillämpas också på icke-territoriella församlingar.

1 5 Denna lag innehåller bestämmelser om den kyrkomusikaliska verk-

1

5

Denna

lag

innehåller

bestämmelser

om

den

kyrkomusikaliska

verk-

samheten i svenska kyrkans territoriella församlingar. Regeringen fär före-

samheten

i

svenska

kyrkans

territoriella

församlingar.

Regeringen

fär

före-

skriva att lagen skall tillämpas också på icke-territoriella församlingar.

skriva

att

lagen

skall

tillämpas

också

icke-territoriella

församlingar.

[ lagen avses med

[ lagen avses med

[

lagen

avses

med

kvrkmnusika/isk verksam/mr musikverksamheten hos svenska kyrkans församlingar, '

kvrkmnusika/isk verksam/mr musikverksamheten hos svenska kyrkans

kvrkmnusika/isk

verksam/mr

musikverksamheten

hos

svenska

kyrkans

församlingar, '

församlingar,

'

kyrkomusiker den som är behörig att anställas på en tjänst som kantor eller som organist.

kyrkomusiker den som är behörig att anställas på en tjänst som kantor

kyrkomusiker

den

som

är

behörig

att

anställas

en

tjänst

som

kantor

eller som organist.

eller

som

organist.

Pastoratets ansvar

Pastoratets ansvar

Pastoratets ansvar

Pastoratets

ansvar

2 & Pastoraten skall svara för den kyrkomusikaliska verksamheten.

2 & Pastoraten skall svara för den kyrkomusikaliska verksamheten.

2 & Pastoraten skall svara för den kyrkomusikaliska verksamheten.

2

&

Pastoraten

skall

svara

för

den

kyrkomusikaliska

verksamheten.

3 & 1 den kyrkomusikaliska verksamheten ingår bl. a. ]. orgelspel vid gudstjänster och övriga kyrkliga handlingar enligt den ordning som gäller för svenska kyrkan, 2. främjande av kyrkosången. 3. fri musikundervisning med inriktning på kyrkans musikverksamhet samt 4. vård av de orglar som finns hos församlingarna. '

3 & 1 den kyrkomusikaliska verksamheten ingår bl. a.

3 & 1 den kyrkomusikaliska verksamheten ingår bl. a.

3

&

1

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

ingår

bl.

a.

]. orgelspel vid gudstjänster och övriga kyrkliga handlingar enligt den ordning som gäller för svenska kyrkan,

]. orgelspel vid gudstjänster och övriga kyrkliga handlingar enligt den

].

orgelspel

vid

gudstjänster

och

övriga

kyrkliga

handlingar

enligt

den

ordning som gäller för svenska kyrkan,

ordning

som

gäller

för

svenska

kyrkan,

2. främjande av kyrkosången.

2. främjande av kyrkosången.

2.

främjande

av

kyrkosången.

3. fri musikundervisning med inriktning på kyrkans musikverksamhet samt 4. vård av de orglar som finns hos församlingarna. '

3. fri musikundervisning med inriktning på kyrkans musikverksamhet samt

3.

fri

musikundervisning

med

inriktning

kyrkans

musikverksamhet

samt

4. vård av de orglar som finns hos församlingarna. '

4.

vård

av

de

orglar

som

finns

hos

församlingarna.

'

4 9” För sådan verksamhet som anges i'3å skall pastoratet förordna en eller flera kyrkomusiker. - Domkapitlet får dock, när det films särskilda skäl. medge att pastoratet förordnar någon annan. Medgivandet får begränsas till att gälla'en viss gudstjänstlokal eller en viss kyrkomusikalisk uppgift.

4 9” För sådan verksamhet som anges i'3å skall pastoratet förordna en eller flera kyrkomusiker. -

4 9” För sådan verksamhet som anges i'3å skall pastoratet förordna en

4

9”

För

sådan

verksamhet

som

anges

i'3å

skall

pastoratet

förordna

en

eller flera kyrkomusiker. -

eller

flera

kyrkomusiker.

-

Domkapitlet får dock, när det films särskilda skäl. medge att pastoratet förordnar någon annan. Medgivandet får begränsas till att gälla'en viss gudstjänstlokal eller en viss kyrkomusikalisk uppgift.

Domkapitlet får dock, när det films särskilda skäl. medge att pastoratet

Domkapitlet

får

dock,

när

det

films

särskilda

skäl.

medge

att

pastoratet

förordnar någon annan. Medgivandet får begränsas till att gälla'en viss

förordnar

någon

annan.

Medgivandet

får

begränsas

till

att

gälla'en

viss

gudstjänstlokal eller en viss kyrkomusikalisk uppgift.

gudstjänstlokal

eller

en

viss

kyrkomusikalisk

uppgift.

'fjänsteorganisation

'fjänsteorganisation

'fjänsteorganisation

'fjänsteorganisation

5 & Tjänster som kyrkomusiker i ett pastorat är tjänster som organist eller som kantor.

5 & Tjänster som kyrkomusiker i ett pastorat är tjänster som organist eller som kantor.

5 & Tjänster som kyrkomusiker i ett pastorat är tjänster som organist

5

&

Tjänster

som

kyrkomusiker

i

ett

pastorat

är

tjänster

som

organist

eller som kantor.

eller

som

kantor.

6 & I varje pastorat skall det finnas minst en tjänst som organist. om inte domkapitlet medger något annat. Domkapitlet får lämna medgivande enligt första stycket. om de kyrko- musikaliska arbetsuppgifterna är av liten omfattning eller om det av organi- satoriska skäl inte är lämpligt att anställa någon organist. Domkapitlet får begränsa medgivandet till att avse en viss tid.

6 & I varje pastorat skall det finnas minst en tjänst som organist. om inte domkapitlet medger något annat.

6 & I varje pastorat skall det finnas minst en tjänst som organist. om inte

6

&

I

varje

pastorat

skall

det

finnas

minst

en

tjänst

som

organist.

om

inte

domkapitlet medger något annat.

domkapitlet

medger

något

annat.

Domkapitlet får lämna medgivande enligt första stycket. om de kyrko- musikaliska arbetsuppgifterna är av liten omfattning eller om det av organi- satoriska skäl inte är lämpligt att anställa någon organist. Domkapitlet får begränsa medgivandet till att avse en viss tid.

Domkapitlet får lämna medgivande enligt första stycket. om de kyrko-

Domkapitlet

får

lämna

medgivande

enligt

första

stycket.

om

de

kyrko-

musikaliska arbetsuppgifterna är av liten omfattning eller om det av organi-

musikaliska

arbetsuppgifterna

är

av

liten

omfattning

eller

om

det

av

organi-

satoriska skäl inte är lämpligt att anställa någon organist. Domkapitlet får

satoriska

skäl

inte

är

lämpligt

att

anställa

någon

organist.

Domkapitlet

får

begränsa medgivandet till att avse en viss tid.

begränsa

medgivandet

till

att

avse

en

viss

tid.

7 & 1 det pastorat där stiftets domkyrka är belägen skall det finnas en

7 & 1 det pastorat där stiftets domkyrka är belägen skall det finnas en

7 & 1 det pastorat där stiftets domkyrka är belägen skall det finnas en

7

&

1

det

pastorat

där

stiftets

domkyrka

är

belägen

skall

det

finnas

en

tjänst som domkyrkoorganist.

tjänst som domkyrkoorganist.

tjänst som domkyrkoorganist.

tjänst

som

domkyrkoorganist.

Behörighet

Behörighet

Behörighet

Behörighet

8 & Behörig att anställas på en tjänst som organist är den som har avlagt högskoleexamen på kyrkomusikerlinjen.

8 & Behörig att anställas på en tjänst som organist är den som har avlagt högskoleexamen på kyrkomusikerlinjen.

8 & Behörig att anställas på en tjänst som organist är den som har avlagt

8

&

Behörig

att

anställas

en

tjänst

som

organist

är

den

som

har

avlagt

högskoleexamen på kyrkomusikerlinjen.

högskoleexamen

kyrkomusikerlinjen.

'_'.)

'_'.)

'_'.)

'_'.)

9 & Behörig att anställas på en tjänst som kantor är I. den som har avlagt organist- och kantorsexamen och som med godkänt vitsord har genomgått pedagogisk kurs för kantorer. 2. den som har avlagt högskoleexamen för musiklärare med kyrkomusika- liskt tillval samt 3. den som är behörig att anställas som organist. 10 & Domkapitlet kan förklara en sökande som inte uppfyller villkoren i 8 och 9 så behörig att anställas på en tjänst som organist eller kantor. om han med hänsyn till sin utbildning och yrkeserfarenhet är att anse som jäm- ställd med den som uppfyller dessa villkor. Tjänstetillsättningar 11 & Tjänster som kyrkomusiker tillsätts i ett enförsamlingspastorat av kyrkorådet och i ett tlerförsamlingspastorat av den tillsättningsnämnd som anges i 7.6 prästanställningslagen (l988:000). 12 _ki Innan en tjänst som kyrkomusiker tillsätts, skall domkapitlet pröva vilka sökande som är behöriga samt yttra sig över deras kyrkomusikaliska skicklighet. Reglemente 13 & Församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige skall faställa ett reg- lemente för den kyrkomusikaliska verksamheten. Av reglementet skall framgå hur de uppgifter som anges i 3 % skall- tillgodoses. Utförs sådana uppgifter av flera. skall reglementet ange hur uppgifterna är fördelade mellan dem. ' 14 & Innan reglementet fastställs. skall yttrande inhämtas från försam- lingarna i pastoratet och domkapitlet. Av domkapitlets yttrande skall sär- skilt framgå huruvida förslaget till reglemente står i överensstämmelse med vad som har bestämts om gudstjänsteri församlingarna. Orgelvård 15 5 Den som enligt reglementet har att svara för vården av en orgel skall till pastoratet anmäla sådana brister som han inte lämpligen själv kan avhjälpa. 16 & Innan pastoratet tillåter någon annan än den som är förordnad enligt 4å att använda en orgel. skall yttrande inhämtas från den som enligt reglementet har att svara för vården av orgeln. Fyllnadstjänstgöring 17 & Innehavaren av en tjänst som kyrkomusiker är skyldig att fullgöra fyllnadstjänstgöring hos en annan arbetsgivare i den omfattning som följer av anställningsavtalet. Prop. 1987/88: 144

9 & Behörig att anställas på en tjänst som kantor är I. den som har avlagt organist- och kantorsexamen och som med godkänt vitsord har genomgått pedagogisk kurs för kantorer. 2. den som har avlagt högskoleexamen för musiklärare med kyrkomusika- liskt tillval samt

9 & Behörig att anställas på en tjänst som kantor är

9 & Behörig att anställas på en tjänst som kantor är

9

&

Behörig

att

anställas

en

tjänst

som

kantor

är

I. den som har avlagt organist- och kantorsexamen och som med godkänt vitsord har genomgått pedagogisk kurs för kantorer.

I. den som har avlagt organist- och kantorsexamen och som med godkänt

I.

den

som

har

avlagt

organist-

och

kantorsexamen

och

som

med

godkänt

vitsord har genomgått pedagogisk kurs för kantorer.

vitsord

har

genomgått

pedagogisk

kurs

för

kantorer.

2. den som har avlagt högskoleexamen för musiklärare med kyrkomusika- liskt tillval samt

2. den som har avlagt högskoleexamen för musiklärare med kyrkomusika-

2.

den

som

har

avlagt

högskoleexamen

för

musiklärare

med

kyrkomusika-

liskt tillval samt

liskt

tillval

samt

3. den som är behörig att anställas som organist.

3. den som är behörig att anställas som organist.

3. den som är behörig att anställas som organist.

3.

den

som

är

behörig

att

anställas

som

organist.

10 & Domkapitlet kan förklara en sökande som inte uppfyller villkoren i 8 och 9 så behörig att anställas på en tjänst som organist eller kantor. om han med hänsyn till sin utbildning och yrkeserfarenhet är att anse som jäm- ställd med den som uppfyller dessa villkor.

10 & Domkapitlet kan förklara en sökande som inte uppfyller villkoren i 8 och 9 så behörig att anställas på en tjänst som organist eller kantor. om han med hänsyn till sin utbildning och yrkeserfarenhet är att anse som jäm- ställd med den som uppfyller dessa villkor.

10 & Domkapitlet kan förklara en sökande som inte uppfyller villkoren i 8

10

&

Domkapitlet

kan

förklara

en

sökande

som

inte

uppfyller

villkoren

i

8

och 9 så behörig att anställas på en tjänst som organist eller kantor. om han

och

9

behörig

att

anställas

en

tjänst

som

organist

eller

kantor.

om

han

med hänsyn till sin utbildning och yrkeserfarenhet är att anse som jäm-

med

hänsyn

till

sin

utbildning

och

yrkeserfarenhet

är

att

anse

som

jäm-

ställd med den som uppfyller dessa villkor.

ställd

med

den

som

uppfyller

dessa

villkor.

Tjänstetillsättningar

Tjänstetillsättningar

Tjänstetillsättningar

Tjänstetillsättningar

11 & Tjänster som kyrkomusiker tillsätts i ett enförsamlingspastorat av kyrkorådet och i ett tlerförsamlingspastorat av den tillsättningsnämnd som anges i 7.6 prästanställningslagen (l988:000).

11 & Tjänster som kyrkomusiker tillsätts i ett enförsamlingspastorat av kyrkorådet och i ett tlerförsamlingspastorat av den tillsättningsnämnd som anges i 7.6 prästanställningslagen (l988:000).

11 & Tjänster som kyrkomusiker tillsätts i ett enförsamlingspastorat av

11

&

Tjänster

som

kyrkomusiker

tillsätts

i

ett

enförsamlingspastorat

av

kyrkorådet och i ett tlerförsamlingspastorat av den tillsättningsnämnd som

kyrkorådet

och

i

ett

tlerförsamlingspastorat

av

den

tillsättningsnämnd

som

anges i 7.6 prästanställningslagen (l988:000).

anges

i

7.6

prästanställningslagen

(l988:000).

12 _ki Innan en tjänst som kyrkomusiker tillsätts, skall domkapitlet pröva vilka sökande som är behöriga samt yttra sig över deras kyrkomusikaliska skicklighet.

12 _ki Innan en tjänst som kyrkomusiker tillsätts, skall domkapitlet pröva vilka sökande som är behöriga samt yttra sig över deras kyrkomusikaliska skicklighet.

12 _ki Innan en tjänst som kyrkomusiker tillsätts, skall domkapitlet pröva

12

_ki

Innan

en

tjänst

som

kyrkomusiker

tillsätts,

skall

domkapitlet

pröva

vilka sökande som är behöriga samt yttra sig över deras kyrkomusikaliska

vilka

sökande

som

är

behöriga

samt

yttra

sig

över

deras

kyrkomusikaliska

skicklighet.

skicklighet.

Reglemente

Reglemente

Reglemente

Reglemente

13 & Församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige skall faställa ett reg- lemente för den kyrkomusikaliska verksamheten.

13 & Församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige skall faställa ett reg- lemente för den kyrkomusikaliska verksamheten.

13 & Församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige skall faställa ett reg-

13

&

Församlingsdelegerade

eller

kyrkofullmäktige

skall

faställa

ett

reg-

lemente för den kyrkomusikaliska verksamheten.

lemente

för

den

kyrkomusikaliska

verksamheten.

Av reglementet skall framgå hur de uppgifter som anges i 3 % skall-

Av reglementet skall framgå hur de uppgifter som anges i 3 % skall-

Av reglementet skall framgå hur de uppgifter som anges i 3 % skall-

Av

reglementet

skall

framgå

hur

de

uppgifter

som

anges

i

3

%

skall-

tillgodoses. Utförs sådana uppgifter av flera. skall reglementet ange hur uppgifterna är fördelade mellan dem. '

tillgodoses. Utförs sådana uppgifter av flera. skall reglementet ange hur uppgifterna är fördelade mellan dem. '

tillgodoses. Utförs sådana uppgifter av flera. skall reglementet ange hur

tillgodoses.

Utförs

sådana

uppgifter

av

flera.

skall

reglementet

ange

hur

uppgifterna är fördelade mellan dem. '

uppgifterna

är

fördelade

mellan

dem.

'

14 & Innan reglementet fastställs. skall yttrande inhämtas från försam- lingarna i pastoratet och domkapitlet. Av domkapitlets yttrande skall sär- skilt framgå huruvida förslaget till reglemente står i överensstämmelse med vad som har bestämts om gudstjänsteri församlingarna.

14 & Innan reglementet fastställs. skall yttrande inhämtas från försam- lingarna i pastoratet och domkapitlet. Av domkapitlets yttrande skall sär- skilt framgå huruvida förslaget till reglemente står i överensstämmelse med vad som har bestämts om gudstjänsteri församlingarna.

14 & Innan reglementet fastställs. skall yttrande inhämtas från försam-

14

&

Innan

reglementet

fastställs.

skall

yttrande

inhämtas

från

försam-

lingarna i pastoratet och domkapitlet. Av domkapitlets yttrande skall sär-

lingarna

i

pastoratet

och

domkapitlet.

Av

domkapitlets

yttrande

skall

sär-

skilt framgå huruvida förslaget till reglemente står i överensstämmelse med

skilt

framgå

huruvida

förslaget

till

reglemente

står

i

överensstämmelse

med

vad som har bestämts om gudstjänsteri församlingarna.

vad

som

har

bestämts

om

gudstjänsteri

församlingarna.

Orgelvård

Orgelvård

Orgelvård

Orgelvård

15 5 Den som enligt reglementet har att svara för vården av en orgel skall till pastoratet anmäla sådana brister som han inte lämpligen själv kan avhjälpa.

15 5 Den som enligt reglementet har att svara för vården av en orgel skall till pastoratet anmäla sådana brister som han inte lämpligen själv kan avhjälpa.

15 5 Den som enligt reglementet har att svara för vården av en orgel skall

15

5

Den

som

enligt

reglementet

har

att

svara

för

vården

av

en

orgel

skall

till pastoratet anmäla sådana brister som han inte lämpligen själv kan

till

pastoratet

anmäla

sådana

brister

som

han

inte

lämpligen

själv

kan

avhjälpa.

avhjälpa.

16 & Innan pastoratet tillåter någon annan än den som är förordnad enligt 4å att använda en orgel. skall yttrande inhämtas från den som enligt reglementet har att svara för vården av orgeln.

16 & Innan pastoratet tillåter någon annan än den som är förordnad enligt 4å att använda en orgel. skall yttrande inhämtas från den som enligt reglementet har att svara för vården av orgeln.

16 & Innan pastoratet tillåter någon annan än den som är förordnad enligt

16

&

Innan

pastoratet

tillåter

någon

annan

än

den

som

är

förordnad

enligt

4å att använda en orgel. skall yttrande inhämtas från den som enligt

att

använda

en

orgel.

skall

yttrande

inhämtas

från

den

som

enligt

reglementet har att svara för vården av orgeln.

reglementet

har

att

svara

för

vården

av

orgeln.

Fyllnadstjänstgöring

Fyllnadstjänstgöring

Fyllnadstjänstgöring

Fyllnadstjänstgöring

17 & Innehavaren av en tjänst som kyrkomusiker är skyldig att fullgöra fyllnadstjänstgöring hos en annan arbetsgivare i den omfattning som följer av anställningsavtalet.

17 & Innehavaren av en tjänst som kyrkomusiker är skyldig att fullgöra fyllnadstjänstgöring hos en annan arbetsgivare i den omfattning som följer av anställningsavtalet.

17 & Innehavaren av en tjänst som kyrkomusiker är skyldig att fullgöra

17

&

Innehavaren

av

en

tjänst

som

kyrkomusiker

är

skyldig

att

fullgöra

fyllnadstjänstgöring hos en annan arbetsgivare i den omfattning som följer

fyllnadstjänstgöring

hos

en

annan

arbetsgivare

i

den

omfattning

som

följer

av anställningsavtalet.

av

anställningsavtalet.

Prop.

1987/88:

144

Musiksakkunniga 18 5 Vid handläggningen av ärenden enligt denna lag får domkapitlet biträdas av en eller flera musiksakkunniga. Behörig att vara musiksakkunnig i domkapitlet är domkyrkoorganisten eller någon annan som är behörig att anställas på en tjänst som organist. Stiftsstyrelsen skall förordna en eller flera musiksakkunniga efter yttran- de av domkapitlet. Överklagande 19 & Domkapitlets beslut enligt denna lag får överklagas hos regeringen. Domkapitlets beslut enligt 4 5 andra stycket och 6 & andra stycket får överklagas endast av pastoratet. ]. Denna lag träder i kraft den ljanuari 1990. 2. Genom lagen upphävs lagen (1947: 275") om kyrkomusiker samt kyrko- musikerförordningen (1950: 375). 3. Om det i en lag eller någon annan författning hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en föreskrift i denna lag. skall i stället den nya föreskriften tillämpas. 4. Den som enligt äldre föreskrifter eller beslut är behörig till en tjänst som organist eller kyrkokantor skall anses vara behörig till motsvarande tjänst även efter ikraftträdandet av de nya föreskrifterna. Detsamma gäller den som enligt äldre föreskrifter" är behörig till en tjänst som extra kyrkokantor och som i minst fem år innehaft en tjänst som kyrkomusiker med minst 40 procent av heltidsanställning. 5. Den som vid ikraftträdandet är anställd på en kyrkomusikertjänst med fullmakt eller konstitutorial eller med förordnande för en bestämd tid som ännu löper är skyldig att utöva sin tjänst genom att utföra i huvudsak samma arbetsuppgifter som tidigare hos pastoratet. 6. För den som vid utgången av år 1989 alltjämt innehar en klockar-. organist- eller kyrkosångarbefattning. som fanns inrättad i församlingen före den 1 juli 1947, skall andra stycket ] övergångsbestämmelserna till lagen (1947: 275) om kyrkomusiker fortfarande tillämpas, så länge inneha- varen kvarstår på befattningen. Prop. 1987/88: 144

Musiksakkunniga

Musiksakkunniga

Musiksakkunniga

Musiksakkunniga

18 5 Vid handläggningen av ärenden enligt denna lag får domkapitlet biträdas av en eller flera musiksakkunniga. Behörig att vara musiksakkunnig i domkapitlet är domkyrkoorganisten eller någon annan som är behörig att anställas på en tjänst som organist. Stiftsstyrelsen skall förordna en eller flera musiksakkunniga efter yttran- de av domkapitlet.

18 5 Vid handläggningen av ärenden enligt denna lag får domkapitlet biträdas av en eller flera musiksakkunniga. Behörig att vara musiksakkunnig i domkapitlet är domkyrkoorganisten eller någon annan som är behörig att anställas på en tjänst som organist. Stiftsstyrelsen skall förordna en eller flera musiksakkunniga efter yttran- de av domkapitlet.

18 5 Vid handläggningen av ärenden enligt denna lag får domkapitlet

18

5

Vid

handläggningen

av

ärenden

enligt

denna

lag

får

domkapitlet

biträdas av en eller flera musiksakkunniga.

biträdas

av

en

eller

flera

musiksakkunniga.

Behörig att vara musiksakkunnig i domkapitlet är domkyrkoorganisten

Behörig

att

vara

musiksakkunnig

i

domkapitlet

är

domkyrkoorganisten

eller någon annan som är behörig att anställas på en tjänst som organist.

eller

någon

annan

som

är

behörig

att

anställas

en

tjänst

som

organist.

Stiftsstyrelsen skall förordna en eller flera musiksakkunniga efter yttran-

Stiftsstyrelsen

skall

förordna

en

eller

flera

musiksakkunniga

efter

yttran-

de av domkapitlet.

de

av

domkapitlet.

Överklagande

Överklagande

Överklagande

Överklagande

19 & Domkapitlets beslut enligt denna lag får överklagas hos regeringen. Domkapitlets beslut enligt 4 5 andra stycket och 6 & andra stycket får överklagas endast av pastoratet.

19 & Domkapitlets beslut enligt denna lag får överklagas hos regeringen. Domkapitlets beslut enligt 4 5 andra stycket och 6 & andra stycket får överklagas endast av pastoratet.

19 & Domkapitlets beslut enligt denna lag får överklagas hos regeringen.

19

&

Domkapitlets

beslut

enligt

denna

lag

får

överklagas

hos

regeringen.

Domkapitlets beslut enligt 4 5 andra stycket och 6 & andra stycket får

Domkapitlets

beslut

enligt

4

5

andra

stycket

och

6

&

andra

stycket

får

överklagas endast av pastoratet.

överklagas

endast

av

pastoratet.

]. Denna lag träder i kraft den ljanuari 1990. 2. Genom lagen upphävs lagen (1947: 275") om kyrkomusiker samt kyrko- musikerförordningen (1950: 375). 3. Om det i en lag eller någon annan författning hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en föreskrift i denna lag. skall i stället den nya föreskriften tillämpas. 4. Den som enligt äldre föreskrifter eller beslut är behörig till en tjänst som organist eller kyrkokantor skall anses vara behörig till motsvarande tjänst även efter ikraftträdandet av de nya föreskrifterna. Detsamma gäller den som enligt äldre föreskrifter" är behörig till en tjänst som extra kyrkokantor och som i minst fem år innehaft en tjänst som kyrkomusiker med minst 40 procent av heltidsanställning. 5. Den som vid ikraftträdandet är anställd på en kyrkomusikertjänst med fullmakt eller konstitutorial eller med förordnande för en bestämd tid som ännu löper är skyldig att utöva sin tjänst genom att utföra i huvudsak samma arbetsuppgifter som tidigare hos pastoratet. 6. För den som vid utgången av år 1989 alltjämt innehar en klockar-. organist- eller kyrkosångarbefattning. som fanns inrättad i församlingen före den 1 juli 1947, skall andra stycket ] övergångsbestämmelserna till lagen (1947: 275) om kyrkomusiker fortfarande tillämpas, så länge inneha- varen kvarstår på befattningen.

]. Denna lag träder i kraft den ljanuari 1990.

]. Denna lag träder i kraft den ljanuari 1990.

].

Denna

lag

träder

i

kraft

den

ljanuari

1990.

2. Genom lagen upphävs lagen (1947: 275") om kyrkomusiker samt kyrko- musikerförordningen (1950: 375).

2. Genom lagen upphävs lagen (1947: 275") om kyrkomusiker samt kyrko-

2.

Genom

lagen

upphävs

lagen

(1947:

275")

om

kyrkomusiker

samt

kyrko-

musikerförordningen (1950: 375).

musikerförordningen

(1950:

375).

3. Om det i en lag eller någon annan författning hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en föreskrift i denna lag. skall i stället den nya föreskriften tillämpas.

3. Om det i en lag eller någon annan författning hänvisas till en föreskrift

3.

Om

det

i

en

lag

eller

någon

annan

författning

hänvisas

till

en

föreskrift

som har ersatts genom en föreskrift i denna lag. skall i stället den nya

som

har

ersatts

genom

en

föreskrift

i

denna

lag.

skall

i

stället

den

nya

föreskriften tillämpas.

föreskriften

tillämpas.

4. Den som enligt äldre föreskrifter eller beslut är behörig till en tjänst som organist eller kyrkokantor skall anses vara behörig till motsvarande tjänst även efter ikraftträdandet av de nya föreskrifterna.

4. Den som enligt äldre föreskrifter eller beslut är behörig till en tjänst

4.

Den

som

enligt

äldre

föreskrifter

eller

beslut

är

behörig

till

en

tjänst

som organist eller kyrkokantor skall anses vara behörig till motsvarande

som

organist

eller

kyrkokantor

skall

anses

vara

behörig

till

motsvarande

tjänst även efter ikraftträdandet av de nya föreskrifterna.

tjänst

även

efter

ikraftträdandet

av

de

nya

föreskrifterna.

Detsamma gäller den som enligt äldre föreskrifter" är behörig till en tjänst som extra kyrkokantor och som i minst fem år innehaft en tjänst som kyrkomusiker med minst 40 procent av heltidsanställning.

Detsamma gäller den som enligt äldre föreskrifter" är behörig till en tjänst

Detsamma

gäller

den

som

enligt

äldre

föreskrifter"

är

behörig

till

en

tjänst

som extra kyrkokantor och som i minst fem år innehaft en tjänst som

som

extra

kyrkokantor

och

som

i

minst

fem

år

innehaft

en

tjänst

som

kyrkomusiker med minst 40 procent av heltidsanställning.

kyrkomusiker

med

minst

40

procent

av

heltidsanställning.

5. Den som vid ikraftträdandet är anställd på en kyrkomusikertjänst med fullmakt eller konstitutorial eller med förordnande för en bestämd tid som ännu löper är skyldig att utöva sin tjänst genom att utföra i huvudsak samma arbetsuppgifter som tidigare hos pastoratet.

5. Den som vid ikraftträdandet är anställd på en kyrkomusikertjänst med

5.

Den

som

vid

ikraftträdandet

är

anställd

en

kyrkomusikertjänst

med

fullmakt eller konstitutorial eller med förordnande för en bestämd tid som

fullmakt

eller

konstitutorial

eller

med

förordnande

för

en

bestämd

tid

som

ännu löper är skyldig att utöva sin tjänst genom att utföra i huvudsak

ännu

löper

är

skyldig

att

utöva

sin

tjänst

genom

att

utföra

i

huvudsak

samma arbetsuppgifter som tidigare hos pastoratet.

samma

arbetsuppgifter

som

tidigare

hos

pastoratet.

6. För den som vid utgången av år 1989 alltjämt innehar en klockar-. organist- eller kyrkosångarbefattning. som fanns inrättad i församlingen före den 1 juli 1947, skall andra stycket ] övergångsbestämmelserna till lagen (1947: 275) om kyrkomusiker fortfarande tillämpas, så länge inneha- varen kvarstår på befattningen.

6. För den som vid utgången av år 1989 alltjämt innehar en klockar-.

6.

För

den

som

vid

utgången

av

år

1989

alltjämt

innehar

en

klockar-.

organist- eller kyrkosångarbefattning. som fanns inrättad i församlingen

organist-

eller

kyrkosångarbefattning.

som

fanns

inrättad

i

församlingen

före den 1 juli 1947, skall andra stycket ] övergångsbestämmelserna till

före

den

1

juli

1947,

skall

andra

stycket

]

övergångsbestämmelserna

till

lagen (1947: 275) om kyrkomusiker fortfarande tillämpas, så länge inneha-

lagen

(1947:

275)

om

kyrkomusiker

fortfarande

tillämpas,

länge

inneha-

varen kvarstår på befattningen.

varen

kvarstår

befattningen.

Prop.

1987/88:

144

Civildepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 1988 Närvarande: statsministern Carlsson. ordförande. och statsråden Sigurd- sen. Gustafsson. Leijon. Hjelm-Wallén. Peterson. Göransson. Dahl. R. Carlsson. Holmberg. Hellström. Johansson. Lindqvist. G. Andersson. Lönnqvist. Thalén Föredragande: statsrådet Holmberg Proposition om musiken i svenska kyrkan 1 Inledning Tillsammans med 1982 års kyrkokommitté (Kn l985:05) har kyrkomusi- kerutredningen (Kn 1980204. utredare f.d. statsrådet. lektorn Bertil Hans- son) avgett dels diskussionsbetänkandct (SOU 1983:55) Församlingen i framtiden. dels remissammanställningen (SOU 1984175) Församlingarna om framtiden. Utredningen har dessutom överlämnat slutbetänkandet (SOU l985:55) Musiken i svenska kyrkan. I slutbetänkandet redovisas överväganden rörande grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska verksamheten" och behovet av en ny tjänsteorganisation samt angående instruktioner.- tjänsteåligganden och anställningsformer för kyrkomusiker. Vidare har ' utredningen övervägt vad som bör gälla i fråga om inrättande och tillsätt- ning av kyrkomusikertjänster. behörighetsvillkor och befordringsgrunder samt frågor om utbildningen av kyrkomusiker m. m. Betänkandet innehål- ler förslag till lag om kyrkomusikalisk verksamhet i svenska kyrkan samt till förordningar om lärares fyllnadstjänstgöring som kyrkomusiker m.m. och om förordnande av skolkantorer på tjänster som lärare m.m. Till protokollet i detta ärende bör som bilaga [ fogas den sammanfatt- ning av slutbetänkandet som finns i SOU l985:55. Det lagförslag som har lagts fram i betänkandet bör fogas till protokollet som bilaga 2. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan- serna och en sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokol- let i detta ärende som bilaga 3. [fortsättningen av mitt anförande kommerjag att först ange några enligt min bedömning viktigare utgångspunkter för en reform av den kyrkomusi- kaliska verksamheten. Därefter kommerjag att ta upp de lagstiftningsfrå- gor som föranleds av utredningens förslag och som gäller kyrkomusikeror- ganisationen. Slutligen redovisarjag vilka riktlinjer som enligt min mening bör gälla i fråga om den framtida utbildningen av kyrkomusiker. I utbild- ningsfrågorna har jag samrått med chefen för utbildningsdepartementet och med statsrådet Göransson. Prop. 1987/881144

Civildepartementet

Civildepartementet

Civildepartementet

Civildepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 1988

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 1988

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 1988

Utdrag

ur

protokoll

vid

regeringssammanträde

den

17

mars

1988

Närvarande: statsministern Carlsson. ordförande. och statsråden Sigurd- sen. Gustafsson. Leijon. Hjelm-Wallén. Peterson. Göransson. Dahl. R. Carlsson. Holmberg. Hellström. Johansson. Lindqvist. G. Andersson. Lönnqvist. Thalén

Närvarande: statsministern Carlsson. ordförande. och statsråden Sigurd- sen. Gustafsson. Leijon. Hjelm-Wallén. Peterson. Göransson. Dahl. R. Carlsson. Holmberg. Hellström. Johansson. Lindqvist. G. Andersson. Lönnqvist. Thalén

Närvarande: statsministern Carlsson. ordförande. och statsråden Sigurd-

Närvarande:

statsministern

Carlsson.

ordförande.

och

statsråden

Sigurd-

sen. Gustafsson. Leijon. Hjelm-Wallén. Peterson. Göransson. Dahl. R.

sen.

Gustafsson.

Leijon.

Hjelm-Wallén.

Peterson.

Göransson.

Dahl.

R.

Carlsson. Holmberg. Hellström. Johansson. Lindqvist. G. Andersson.

Carlsson.

Holmberg.

Hellström.

Johansson.

Lindqvist.

G.

Andersson.

Lönnqvist. Thalén

Lönnqvist.

Thalén

Föredragande: statsrådet Holmberg

Föredragande: statsrådet Holmberg

Föredragande: statsrådet Holmberg

Föredragande:

statsrådet

Holmberg

Proposition om musiken i svenska kyrkan

Proposition om musiken i svenska kyrkan

Proposition om musiken i svenska kyrkan

Proposition

om

musiken

i

svenska

kyrkan

1 Inledning

1 Inledning

1 Inledning

1

Inledning

Tillsammans med 1982 års kyrkokommitté (Kn l985:05) har kyrkomusi- kerutredningen (Kn 1980204. utredare f.d. statsrådet. lektorn Bertil Hans- son) avgett dels diskussionsbetänkandct (SOU 1983:55) Församlingen i framtiden. dels remissammanställningen (SOU 1984175) Församlingarna om framtiden. Utredningen har dessutom överlämnat slutbetänkandet (SOU l985:55) Musiken i svenska kyrkan. I slutbetänkandet redovisas överväganden

Tillsammans med 1982 års kyrkokommitté (Kn l985:05) har kyrkomusi- kerutredningen (Kn 1980204. utredare f.d. statsrådet. lektorn Bertil Hans- son) avgett dels diskussionsbetänkandct (SOU 1983:55) Församlingen i framtiden. dels remissammanställningen (SOU 1984175) Församlingarna om framtiden.

Tillsammans med 1982 års kyrkokommitté (Kn l985:05) har kyrkomusi-

Tillsammans

med

1982

års

kyrkokommitté

(Kn

l985:05)

har

kyrkomusi-

kerutredningen (Kn 1980204. utredare f.d. statsrådet. lektorn Bertil Hans-

kerutredningen

(Kn

1980204.

utredare

f.d.

statsrådet.

lektorn

Bertil

Hans-

son) avgett dels diskussionsbetänkandct (SOU 1983:55) Församlingen i

son)

avgett

dels

diskussionsbetänkandct

(SOU

1983:55)

Församlingen

i

framtiden. dels remissammanställningen (SOU 1984175) Församlingarna

framtiden.

dels

remissammanställningen

(SOU

1984175)

Församlingarna

om framtiden.

om

framtiden.

Utredningen har dessutom överlämnat slutbetänkandet (SOU l985:55) Musiken i svenska kyrkan. I slutbetänkandet redovisas överväganden

Utredningen har dessutom överlämnat slutbetänkandet (SOU l985:55)

Utredningen

har

dessutom

överlämnat

slutbetänkandet

(SOU

l985:55)

Musiken i svenska kyrkan. I slutbetänkandet redovisas överväganden

Musiken

i

svenska

kyrkan.

I

slutbetänkandet

redovisas

överväganden

rörande grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska verksamheten" och behovet av en ny tjänsteorganisation samt angående instruktioner.- tjänsteåligganden och anställningsformer för kyrkomusiker. Vidare har '

rörande grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska verksamheten" och behovet av en ny tjänsteorganisation samt angående instruktioner.- tjänsteåligganden och anställningsformer för kyrkomusiker. Vidare har '

rörande grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska verksamheten"

rörande

grunden

för

indelningen

av

den

kyrkomusikaliska

verksamheten"

och behovet av en ny tjänsteorganisation samt angående instruktioner.-

och

behovet

av

en

ny

tjänsteorganisation

samt

angående

instruktioner.-

tjänsteåligganden och anställningsformer för kyrkomusiker. Vidare har '

tjänsteåligganden

och

anställningsformer

för

kyrkomusiker.

Vidare

har

'

utredningen övervägt vad som bör gälla i fråga om inrättande och tillsätt- ning av kyrkomusikertjänster. behörighetsvillkor och befordringsgrunder samt frågor om utbildningen av kyrkomusiker m. m. Betänkandet innehål- ler förslag till lag om kyrkomusikalisk verksamhet i svenska kyrkan samt till förordningar om lärares fyllnadstjänstgöring som kyrkomusiker m.m. och om förordnande av skolkantorer på tjänster som lärare m.m. Till protokollet i detta ärende bör som bilaga [ fogas den sammanfatt- ning av slutbetänkandet som finns i SOU l985:55. Det lagförslag som har lagts fram i betänkandet bör fogas till protokollet som bilaga 2. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan- serna och en sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokol- let i detta ärende som bilaga 3. [fortsättningen av mitt anförande kommerjag att först ange några enligt min bedömning viktigare utgångspunkter för en reform av den kyrkomusi- kaliska verksamheten. Därefter kommerjag att ta upp de lagstiftningsfrå- gor som föranleds av utredningens förslag och som gäller kyrkomusikeror- ganisationen. Slutligen redovisarjag vilka riktlinjer som enligt min mening bör gälla i fråga om den framtida utbildningen av kyrkomusiker. I utbild- ningsfrågorna har jag samrått med chefen för utbildningsdepartementet och med statsrådet Göransson.

utredningen övervägt vad som bör gälla i fråga om inrättande och tillsätt- ning av kyrkomusikertjänster. behörighetsvillkor och befordringsgrunder samt frågor om utbildningen av kyrkomusiker m. m. Betänkandet innehål- ler förslag till lag om kyrkomusikalisk verksamhet i svenska kyrkan samt till förordningar om lärares fyllnadstjänstgöring som kyrkomusiker m.m. och om förordnande av skolkantorer på tjänster som lärare m.m.

utredningen övervägt vad som bör gälla i fråga om inrättande och tillsätt-

utredningen

övervägt

vad

som

bör

gälla

i

fråga

om

inrättande

och

tillsätt-

ning av kyrkomusikertjänster. behörighetsvillkor och befordringsgrunder

ning

av

kyrkomusikertjänster.

behörighetsvillkor

och

befordringsgrunder

samt frågor om utbildningen av kyrkomusiker m. m. Betänkandet innehål-

samt

frågor

om

utbildningen

av

kyrkomusiker

m.

m.

Betänkandet

innehål-

ler förslag till lag om kyrkomusikalisk verksamhet i svenska kyrkan samt

ler

förslag

till

lag

om

kyrkomusikalisk

verksamhet

i

svenska

kyrkan

samt

till förordningar om lärares fyllnadstjänstgöring som kyrkomusiker m.m.

till

förordningar

om

lärares

fyllnadstjänstgöring

som

kyrkomusiker

m.m.

och om förordnande av skolkantorer på tjänster som lärare m.m.

och

om

förordnande

av

skolkantorer

tjänster

som

lärare

m.m.

Till protokollet i detta ärende bör som bilaga [ fogas den sammanfatt- ning av slutbetänkandet som finns i SOU l985:55.

Till protokollet i detta ärende bör som bilaga [ fogas den sammanfatt-

Till

protokollet

i

detta

ärende

bör

som

bilaga

[

fogas

den

sammanfatt-

ning av slutbetänkandet som finns i SOU l985:55.

ning

av

slutbetänkandet

som

finns

i

SOU

l985:55.

Det lagförslag som har lagts fram i betänkandet bör fogas till protokollet som bilaga 2.

Det lagförslag som har lagts fram i betänkandet bör fogas till protokollet

Det

lagförslag

som

har

lagts

fram

i

betänkandet

bör

fogas

till

protokollet

som bilaga 2.

som

bilaga

2.

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan- serna och en sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokol- let i detta ärende som bilaga 3.

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-

Betänkandet

har

remissbehandlats.

En

förteckning

över

remissinstan-

serna och en sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokol-

serna

och

en

sammanställning

av

remissyttrandena

bör

fogas

till

protokol-

let i detta ärende som bilaga 3.

let

i

detta

ärende

som

bilaga

3.

[fortsättningen av mitt anförande kommerjag att först ange några enligt min bedömning viktigare utgångspunkter för en reform av den kyrkomusi- kaliska verksamheten. Därefter kommerjag att ta upp de lagstiftningsfrå- gor som föranleds av utredningens förslag och som gäller kyrkomusikeror- ganisationen. Slutligen redovisarjag vilka riktlinjer som enligt min mening bör gälla i fråga om den framtida utbildningen av kyrkomusiker. I utbild- ningsfrågorna har jag samrått med chefen för utbildningsdepartementet och med statsrådet Göransson.

[fortsättningen av mitt anförande kommerjag att först ange några enligt

[fortsättningen

av

mitt

anförande

kommerjag

att

först

ange

några

enligt

min bedömning viktigare utgångspunkter för en reform av den kyrkomusi-

min

bedömning

viktigare

utgångspunkter

för

en

reform

av

den

kyrkomusi-

kaliska verksamheten. Därefter kommerjag att ta upp de lagstiftningsfrå-

kaliska

verksamheten.

Därefter

kommerjag

att

ta

upp

de

lagstiftningsfrå-

gor som föranleds av utredningens förslag och som gäller kyrkomusikeror-

gor

som

föranleds

av

utredningens

förslag

och

som

gäller

kyrkomusikeror-

ganisationen. Slutligen redovisarjag vilka riktlinjer som enligt min mening

ganisationen.

Slutligen

redovisarjag

vilka

riktlinjer

som

enligt

min

mening

bör gälla i fråga om den framtida utbildningen av kyrkomusiker. I utbild-

bör

gälla

i

fråga

om

den

framtida

utbildningen

av

kyrkomusiker.

I

utbild-

ningsfrågorna har jag samrått med chefen för utbildningsdepartementet

ningsfrågorna

har

jag

samrått

med

chefen

för

utbildningsdepartementet

och med statsrådet Göransson.

och

med

statsrådet

Göransson.

Prop. 1987/881144

Prop. 1987/881144

Prop. 1987/881144

Prop.

1987/881144

2 Allmän motivering 2.1 Allmänna utgångspunkter I l3kap. 1686 års kyrkolag föreskrivs att man i församlingarna skall lova Gud med sång. spel och musik. Över sängen och musiken skall enligt kyrkolagen kyrkoherden ha inseende. I övrigt finns de grundläggande bestämmelserna om den kyrkomusikalis- ka verksamheten i lagen (19471275) om kyrkomusiker (ändrad senast 1970z941). Där föreskrivs bl. a. att för kyrkomusikens uppehållande skall för varje territoriell församling flnnas anställd kyrkomusiker. Lagen före- skriver också att sådana anställnings- och arbetsvillkor som får bestämmas genom avtal skall fastställas under medverkan av regeringen eller av myn- dighet som regeringen bestämmer. Kyrkomusikertjänster är alltså statligt reglerade. ' Närmare bestämmelser om den kyrkomusikaliska verksamheten finns i kyrkomttsikerförordningen (1950z375. omtryckt 1973:681. ändrad senast 19871549). Förordningen innehåller bestämmelser om kyrkomusikerdi- strikt. Ett sådant distrikt utgörs i regel av en församling. I princip skall deti varje distrikt finnas en kyrkomusiker. Förordningen innehåller bestämmel- ser om olika slag av kyrkomusikertjänster och om behörighetsvillkoren för sådana tjänster. Vidare innehåller den en detaljerad reglering av de ålig- ganden som är förenade med olika tjänster och om hur omfattningen av dessa skall beräknas. Arbetsgivarfunktionerna är fördelade mellan det lokala kyrkorådet och domkapitlet. En rad förvaltningsuppgifter. bl.a. att fastställa instruktioner för varje tjänst. fullgörs av domkapitlet. Kyrkomusikerförordningen har förut setts över. men några genomgri- pande förändringar har inte kommit till stånd. Dess regler är stela. detalje- rade och komplicerade. De framstår i dag som starkt föråldrade. Under årens lopp har också gjorts en rad framställningar till regeringen om att reglerna skall revideras. Sådana framställningar har kommit från kyrkomö- tet. från såväl arbetstagar- som arbetsgivarhåll saint från domkapitel och andra myndigheter. . I flera viktiga avseenden har tiden gått förbi den nuvarande organisatio- nen. Jag vill här nämna.de förändringar som skett på det arbetsrättsliga området, på utbildningsområdet och framför allt i fråga om kyrkans egen organisation. ' ' Det kyrkliga reformarbetet under senare år har präglats av en strävan att ge svenska kyrkan en större inomkyrklig frihet att själv besluta om resurs- användning och resursfördelning. Reformarbc'tet har också präglats av en medveten strävan att decentralisera viktiga delar av förvaltningen och att minska det statliga inflytandet på olika områden. De förslag till en reformerad kyrklig organisation på det lokala planet och på stiftsnivån som nyligen lagts fram för riksdagen på grundval av 1982 års kyrkokommittés förslag (prop. 1'987/88z31) bildar en viktig bakgrund . till mina ställningstaganden i det följande. Den grundläggande enheten inom svenska kyrkan är församlingen. Det är församlingens gudstjänst och församlingslivet i övrigt som utgör grund- valen för svenska kyrkans verksamhet. Församlingarnas behov av kyrko- Prop. 1987/88: 144

2 Allmän motivering

2 Allmän motivering

2 Allmän motivering

2

Allmän

motivering

2.1 Allmänna utgångspunkter

2.1 Allmänna utgångspunkter

2.1 Allmänna utgångspunkter

2.1

Allmänna

utgångspunkter

I l3kap. 1686 års kyrkolag föreskrivs att man i församlingarna skall lova Gud med sång. spel och musik. Över sängen och musiken skall enligt kyrkolagen kyrkoherden ha inseende. I övrigt finns de grundläggande bestämmelserna om den kyrkomusikalis- ka verksamheten i lagen (19471275) om kyrkomusiker (ändrad senast 1970z941). Där föreskrivs bl. a. att för kyrkomusikens uppehållande skall för varje territoriell församling flnnas anställd kyrkomusiker. Lagen före- skriver också att sådana anställnings- och arbetsvillkor som får bestämmas genom avtal skall fastställas under medverkan av regeringen eller av myn- dighet som regeringen bestämmer. Kyrkomusikertjänster är alltså statligt reglerade. ' Närmare bestämmelser om den kyrkomusikaliska verksamheten finns i kyrkomttsikerförordningen (1950z375. omtryckt 1973:681. ändrad senast 19871549). Förordningen innehåller bestämmelser om kyrkomusikerdi- strikt. Ett sådant distrikt utgörs i regel av en församling. I princip skall deti varje distrikt finnas en kyrkomusiker. Förordningen innehåller bestämmel- ser om olika slag av kyrkomusikertjänster och om behörighetsvillkoren för sådana tjänster. Vidare innehåller den en detaljerad reglering av de ålig- ganden som är förenade med olika tjänster och om hur omfattningen av dessa skall beräknas. Arbetsgivarfunktionerna är fördelade mellan det lokala kyrkorådet och domkapitlet. En rad förvaltningsuppgifter. bl.a. att fastställa instruktioner för varje tjänst. fullgörs av domkapitlet. Kyrkomusikerförordningen har förut setts över. men några genomgri- pande förändringar har inte kommit till stånd. Dess regler är stela. detalje- rade och komplicerade. De framstår i dag som starkt föråldrade. Under årens lopp har också gjorts en rad framställningar till regeringen om att reglerna skall revideras. Sådana framställningar har kommit från kyrkomö- tet. från såväl arbetstagar- som arbetsgivarhåll saint från domkapitel och andra myndigheter. . I flera viktiga avseenden har tiden gått förbi den nuvarande organisatio- nen. Jag vill här nämna.de förändringar som skett på det arbetsrättsliga området, på utbildningsområdet och framför allt i fråga om kyrkans egen organisation. ' ' Det kyrkliga reformarbetet under senare år har präglats av en strävan att ge svenska kyrkan en större inomkyrklig frihet att själv besluta om resurs- användning och resursfördelning. Reformarbc'tet har också präglats av en medveten strävan att decentralisera viktiga delar av förvaltningen och att minska det statliga inflytandet på olika områden. De förslag till en reformerad kyrklig organisation på det lokala planet och på stiftsnivån som nyligen lagts fram för riksdagen på grundval av 1982

I l3kap. 1686 års kyrkolag föreskrivs att man i församlingarna skall lova Gud med sång. spel och musik. Över sängen och musiken skall enligt kyrkolagen kyrkoherden ha inseende.

I l3kap. 1686 års kyrkolag föreskrivs att man i församlingarna skall lova

I

l3kap.

1686

års

kyrkolag

föreskrivs

att

man

i

församlingarna

skall

lova

Gud med sång. spel och musik. Över sängen och musiken skall enligt

Gud

med

sång.

spel

och

musik.

Över

sängen

och

musiken

skall

enligt

kyrkolagen kyrkoherden ha inseende.

kyrkolagen

kyrkoherden

ha

inseende.

I övrigt finns de grundläggande bestämmelserna om den kyrkomusikalis- ka verksamheten i lagen (19471275) om kyrkomusiker (ändrad senast 1970z941). Där föreskrivs bl. a. att för kyrkomusikens uppehållande skall för varje territoriell församling flnnas anställd kyrkomusiker. Lagen före- skriver också att sådana anställnings- och arbetsvillkor som får bestämmas genom avtal skall fastställas under medverkan av regeringen eller av myn- dighet som regeringen bestämmer. Kyrkomusikertjänster är alltså statligt reglerade. '

I övrigt finns de grundläggande bestämmelserna om den kyrkomusikalis-

I

övrigt

finns

de

grundläggande

bestämmelserna

om

den

kyrkomusikalis-

ka verksamheten i lagen (19471275) om kyrkomusiker (ändrad senast

ka

verksamheten

i

lagen

(19471275)

om

kyrkomusiker

(ändrad

senast

1970z941). Där föreskrivs bl. a. att för kyrkomusikens uppehållande skall

1970z941).

Där

föreskrivs

bl.

a.

att

för

kyrkomusikens

uppehållande

skall

för varje territoriell församling flnnas anställd kyrkomusiker. Lagen före-

för

varje

territoriell

församling

flnnas

anställd

kyrkomusiker.

Lagen

före-

skriver också att sådana anställnings- och arbetsvillkor som får bestämmas

skriver

också

att

sådana

anställnings-

och

arbetsvillkor

som

får

bestämmas

genom avtal skall fastställas under medverkan av regeringen eller av myn-

genom

avtal

skall

fastställas

under

medverkan

av

regeringen

eller

av

myn-

dighet som regeringen bestämmer. Kyrkomusikertjänster är alltså statligt

dighet

som

regeringen

bestämmer.

Kyrkomusikertjänster

är

alltså

statligt

reglerade. '

reglerade.

'

Närmare bestämmelser om den kyrkomusikaliska verksamheten finns i kyrkomttsikerförordningen (1950z375. omtryckt 1973:681. ändrad senast 19871549). Förordningen innehåller bestämmelser om kyrkomusikerdi- strikt. Ett sådant distrikt utgörs i regel av en församling. I princip skall deti varje distrikt finnas en kyrkomusiker. Förordningen innehåller bestämmel- ser om olika slag av kyrkomusikertjänster och om behörighetsvillkoren för sådana tjänster. Vidare innehåller den en detaljerad reglering av de ålig- ganden som är förenade med olika tjänster och om hur omfattningen av dessa skall beräknas. Arbetsgivarfunktionerna är fördelade mellan det lokala kyrkorådet och domkapitlet. En rad förvaltningsuppgifter. bl.a. att fastställa instruktioner för varje tjänst. fullgörs av domkapitlet.

Närmare bestämmelser om den kyrkomusikaliska verksamheten finns i

Närmare

bestämmelser

om

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

finns

i

kyrkomttsikerförordningen (1950z375. omtryckt 1973:681. ändrad senast

kyrkomttsikerförordningen

(1950z375.

omtryckt

1973:681.

ändrad

senast

19871549). Förordningen innehåller bestämmelser om kyrkomusikerdi-

19871549).

Förordningen

innehåller

bestämmelser

om

kyrkomusikerdi-

strikt. Ett sådant distrikt utgörs i regel av en församling. I princip skall deti

strikt.

Ett

sådant

distrikt

utgörs

i

regel

av

en

församling.

I

princip

skall

deti

varje distrikt finnas en kyrkomusiker. Förordningen innehåller bestämmel-

varje

distrikt

finnas

en

kyrkomusiker.

Förordningen

innehåller

bestämmel-

ser om olika slag av kyrkomusikertjänster och om behörighetsvillkoren för

ser

om

olika

slag

av

kyrkomusikertjänster

och

om

behörighetsvillkoren

för

sådana tjänster. Vidare innehåller den en detaljerad reglering av de ålig-

sådana

tjänster.

Vidare

innehåller

den

en

detaljerad

reglering

av

de

ålig-

ganden som är förenade med olika tjänster och om hur omfattningen av

ganden

som

är

förenade

med

olika

tjänster

och

om

hur

omfattningen

av

dessa skall beräknas. Arbetsgivarfunktionerna är fördelade mellan det

dessa

skall

beräknas.

Arbetsgivarfunktionerna

är

fördelade

mellan

det

lokala kyrkorådet och domkapitlet. En rad förvaltningsuppgifter. bl.a. att

lokala

kyrkorådet

och

domkapitlet.

En

rad

förvaltningsuppgifter.

bl.a.

att

fastställa instruktioner för varje tjänst. fullgörs av domkapitlet.

fastställa

instruktioner

för

varje

tjänst.

fullgörs

av

domkapitlet.

Kyrkomusikerförordningen har förut setts över. men några genomgri- pande förändringar har inte kommit till stånd. Dess regler är stela. detalje- rade och komplicerade. De framstår i dag som starkt föråldrade. Under årens lopp har också gjorts en rad framställningar till regeringen om att reglerna skall revideras. Sådana framställningar har kommit från kyrkomö- tet. från såväl arbetstagar- som arbetsgivarhåll saint från domkapitel och andra myndigheter. .

Kyrkomusikerförordningen har förut setts över. men några genomgri-

Kyrkomusikerförordningen

har

förut

setts

över.

men

några

genomgri-

pande förändringar har inte kommit till stånd. Dess regler är stela. detalje-

pande

förändringar

har

inte

kommit

till

stånd.

Dess

regler

är

stela.

detalje-

rade och komplicerade. De framstår i dag som starkt föråldrade. Under

rade

och

komplicerade.

De

framstår

i

dag

som

starkt

föråldrade.

Under

årens lopp har också gjorts en rad framställningar till regeringen om att

årens

lopp

har

också

gjorts

en

rad

framställningar

till

regeringen

om

att

reglerna skall revideras. Sådana framställningar har kommit från kyrkomö-

reglerna

skall

revideras.

Sådana

framställningar

har

kommit

från

kyrkomö-

tet. från såväl arbetstagar- som arbetsgivarhåll saint från domkapitel och

tet.

från

såväl

arbetstagar-

som

arbetsgivarhåll

saint

från

domkapitel

och

andra myndigheter. .

andra

myndigheter.

.

I flera viktiga avseenden har tiden gått förbi den nuvarande organisatio- nen. Jag vill här nämna.de förändringar som skett på det arbetsrättsliga området, på utbildningsområdet och framför allt i fråga om kyrkans egen organisation. ' '

I flera viktiga avseenden har tiden gått förbi den nuvarande organisatio-

I

flera

viktiga

avseenden

har

tiden

gått

förbi

den

nuvarande

organisatio-

nen. Jag vill här nämna.de förändringar som skett på det arbetsrättsliga

nen.

Jag

vill

här

nämna.de

förändringar

som

skett

det

arbetsrättsliga

området, på utbildningsområdet och framför allt i fråga om kyrkans egen

området,

utbildningsområdet

och

framför

allt

i

fråga

om

kyrkans

egen

organisation. ' '

organisation.

'

'

Det kyrkliga reformarbetet under senare år har präglats av en strävan att ge svenska kyrkan en större inomkyrklig frihet att själv besluta om resurs- användning och resursfördelning. Reformarbc'tet har också präglats av en medveten strävan att decentralisera viktiga delar av förvaltningen och att minska det statliga inflytandet på olika områden.

Det kyrkliga reformarbetet under senare år har präglats av en strävan att

Det

kyrkliga

reformarbetet

under

senare

år

har

präglats

av

en

strävan

att

ge svenska kyrkan en större inomkyrklig frihet att själv besluta om resurs-

ge

svenska

kyrkan

en

större

inomkyrklig

frihet

att

själv

besluta

om

resurs-

användning och resursfördelning. Reformarbc'tet har också präglats av en

användning

och

resursfördelning.

Reformarbc'tet

har

också

präglats

av

en

medveten strävan att decentralisera viktiga delar av förvaltningen och att

medveten

strävan

att

decentralisera

viktiga

delar

av

förvaltningen

och

att

minska det statliga inflytandet på olika områden.

minska

det

statliga

inflytandet

olika

områden.

De förslag till en reformerad kyrklig organisation på det lokala planet och på stiftsnivån som nyligen lagts fram för riksdagen på grundval av 1982

De förslag till en reformerad kyrklig organisation på det lokala planet

De

förslag

till

en

reformerad

kyrklig

organisation

det

lokala

planet

och på stiftsnivån som nyligen lagts fram för riksdagen på grundval av 1982

och

stiftsnivån

som

nyligen

lagts

fram

för

riksdagen

grundval

av

1982

års kyrkokommittés förslag (prop. 1'987/88z31) bildar en viktig bakgrund .

års kyrkokommittés förslag (prop. 1'987/88z31) bildar en viktig bakgrund .

års kyrkokommittés förslag (prop. 1'987/88z31) bildar en viktig bakgrund .

års

kyrkokommittés

förslag

(prop.

1'987/88z31)

bildar

en

viktig

bakgrund

.

till mina ställningstaganden i det följande. Den grundläggande enheten inom svenska kyrkan är församlingen. Det är församlingens gudstjänst och församlingslivet i övrigt som utgör grund- valen för svenska kyrkans verksamhet. Församlingarnas behov av kyrko-

till mina ställningstaganden i det följande.

till mina ställningstaganden i det följande.

till

mina

ställningstaganden

i

det

följande.

Den grundläggande enheten inom svenska kyrkan är församlingen. Det är församlingens gudstjänst och församlingslivet i övrigt som utgör grund- valen för svenska kyrkans verksamhet. Församlingarnas behov av kyrko-

Den grundläggande enheten inom svenska kyrkan är församlingen. Det

Den

grundläggande

enheten

inom

svenska

kyrkan

är

församlingen.

Det

är församlingens gudstjänst och församlingslivet i övrigt som utgör grund-

är

församlingens

gudstjänst

och

församlingslivet

i

övrigt

som

utgör

grund-

valen för svenska kyrkans verksamhet. Församlingarnas behov av kyrko-

valen

för

svenska

kyrkans

verksamhet.

Församlingarnas

behov

av

kyrko-

Prop.

1987/88:

144

musikaliska insatser och önskvärdheten av att upprätthålla en god kyrko- musikalisk standard är viktiga utgångspunkter för mina överväganden. Vid en reform av den kyrkomusikaliska organisationen tnåste också beaktas samhällets intresse av ett rikt förgrenat och differentierat musikliv. Kyrkomusikens anknytning till församlingens gudstjänst och försam- lingslivet för med sig en viss koncentration av de kyrkomusikaliska uppgif- terna till helgerna. Den förgrenade församlingsstrukturen kan därför ofta innebära svårigheter att bereda underlag för kyrkomusikaliskt heltidsarbe- te. Möjligheterna att förena kyrkomusikalisk tjänst med andra tjänster i kyrka och samhälle bör därför förbättras. En reform måste också ta sikte på att ta tillvara och bättre än nu utnyttja kyrkomusikcrnas kyrkomusika- liska kompetens. Det är med dessa utgångspunkter viktigt att finna en lokal organisation av verksamheten som ger förutsättningar att förbättra utnyttjandet av befintliga resurser och därmed höja musiklivet inom församlingarna liksom musiklivet i allmänhet. Den svenska kyrkomusiken har stor bredd och engagerar många. Den håller en mycket hög standard, även vid en internationell jämförelse. Kyrkorna erbjuder i dag en omfattande konsertverksamhet. Denna har bidragit till ett tilltagande intresse för orgelmusik. Den kyrkomusikaliska verksamhet som bedrivs i svenska kyrkans och andra trossamfunds regi utgör en tillgång som måste tas till vara. Staten har ett övergripande ansvar för att verksamheten kan bedrivas. För att kvaliteten iden kyrkomusikalis- ka verksamheten skall garanteras även i framtiden bör därför ett visst statligt inflytande finnas kvar. 2.2 Grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska verksamheten Mitt förslag: Den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna skall organiseras pastoratsvis. Utredningens förslag: Överensstämmeri huvudsak med mitt. Utredning- en har dock lämnat ett utrymme för att undantagsvis använda någon annan indelningsgrund än pastoratet. Remissinstanserna: Det övervägande antalet remissinstanser tillstyrker förslagets princip. Bland dem märks svenska kyrkans centralstyrelse, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund och Domkyrkoorga- nisternas förening. Några remissinstanser som tillstyrker förslaget fram- håller vissa svårigheter med detta. t. ex. att det kan bli många tjänstgö- ringsställen och långa resor. vilket fordrar särskild planering och samord- ning beträtfande gudstjänsttider. Musikaliska akademien anser bl.a. att det behövs normer beträffande pastoratens storlek. Sambandet med för- samlingsverksamheten har framhållits av åtskilliga remissinstanser. Detta samband synes ha varit det avgörande skälet för de remissinstanser som avstyrkt förslaget. Bland dessa märks fiera församlingar och pastorat. Prop. 1987/88: 144

musikaliska insatser och önskvärdheten av att upprätthålla en god kyrko- musikalisk standard är viktiga utgångspunkter för mina överväganden. Vid en reform av den kyrkomusikaliska organisationen tnåste också beaktas samhällets intresse av ett rikt förgrenat och differentierat musikliv. Kyrkomusikens anknytning till församlingens gudstjänst och försam- lingslivet för med sig en viss koncentration av de kyrkomusikaliska uppgif- terna till helgerna. Den förgrenade församlingsstrukturen kan därför ofta innebära svårigheter att bereda underlag för kyrkomusikaliskt heltidsarbe- te. Möjligheterna att förena kyrkomusikalisk tjänst med andra tjänster i kyrka och samhälle bör därför förbättras. En reform måste också ta sikte på att ta tillvara och bättre än nu utnyttja kyrkomusikcrnas kyrkomusika- liska kompetens. Det är med dessa utgångspunkter viktigt att finna en lokal organisation av verksamheten som ger förutsättningar att förbättra utnyttjandet av befintliga resurser och därmed höja musiklivet inom församlingarna liksom musiklivet i allmänhet. Den svenska kyrkomusiken har stor bredd och engagerar många. Den håller en mycket hög standard, även vid en internationell jämförelse. Kyrkorna erbjuder i dag en omfattande konsertverksamhet. Denna har bidragit till ett tilltagande intresse för orgelmusik. Den kyrkomusikaliska verksamhet som bedrivs i svenska kyrkans och andra trossamfunds regi utgör en tillgång som måste tas till vara. Staten har ett övergripande ansvar för att verksamheten kan bedrivas. För att kvaliteten iden kyrkomusikalis- ka verksamheten skall garanteras även i framtiden bör därför ett visst statligt inflytande finnas kvar.

musikaliska insatser och önskvärdheten av att upprätthålla en god kyrko- musikalisk standard är viktiga utgångspunkter för mina överväganden. Vid en reform av den kyrkomusikaliska organisationen tnåste också beaktas samhällets intresse av ett rikt förgrenat och differentierat musikliv.

musikaliska insatser och önskvärdheten av att upprätthålla en god kyrko-

musikaliska

insatser

och

önskvärdheten

av

att

upprätthålla

en

god

kyrko-

musikalisk standard är viktiga utgångspunkter för mina överväganden. Vid

musikalisk

standard

är

viktiga

utgångspunkter

för

mina

överväganden.

Vid

en reform av den kyrkomusikaliska organisationen tnåste också beaktas

en

reform

av

den

kyrkomusikaliska

organisationen

tnåste

också

beaktas

samhällets intresse av ett rikt förgrenat och differentierat musikliv.

samhällets

intresse

av

ett

rikt

förgrenat

och

differentierat

musikliv.

Kyrkomusikens anknytning till församlingens gudstjänst och försam- lingslivet för med sig en viss koncentration av de kyrkomusikaliska uppgif- terna till helgerna. Den förgrenade församlingsstrukturen kan därför ofta innebära svårigheter att bereda underlag för kyrkomusikaliskt heltidsarbe- te. Möjligheterna att förena kyrkomusikalisk tjänst med andra tjänster i kyrka och samhälle bör därför förbättras. En reform måste också ta sikte på att ta tillvara och bättre än nu utnyttja kyrkomusikcrnas kyrkomusika- liska kompetens.

Kyrkomusikens anknytning till församlingens gudstjänst och försam-

Kyrkomusikens

anknytning

till

församlingens

gudstjänst

och

försam-

lingslivet för med sig en viss koncentration av de kyrkomusikaliska uppgif-

lingslivet

för

med

sig

en

viss

koncentration

av

de

kyrkomusikaliska

uppgif-

terna till helgerna. Den förgrenade församlingsstrukturen kan därför ofta

terna

till

helgerna.

Den

förgrenade

församlingsstrukturen

kan

därför

ofta

innebära svårigheter att bereda underlag för kyrkomusikaliskt heltidsarbe-

innebära

svårigheter

att

bereda

underlag

för

kyrkomusikaliskt

heltidsarbe-

te. Möjligheterna att förena kyrkomusikalisk tjänst med andra tjänster i

te.

Möjligheterna

att

förena

kyrkomusikalisk

tjänst

med

andra

tjänster

i

kyrka och samhälle bör därför förbättras. En reform måste också ta sikte

kyrka

och

samhälle

bör

därför

förbättras.

En

reform

måste

också

ta

sikte

på att ta tillvara och bättre än nu utnyttja kyrkomusikcrnas kyrkomusika-

att

ta

tillvara

och

bättre

än

nu

utnyttja

kyrkomusikcrnas

kyrkomusika-

liska kompetens.

liska

kompetens.

Det är med dessa utgångspunkter viktigt att finna en lokal organisation av verksamheten som ger förutsättningar att förbättra utnyttjandet av befintliga resurser och därmed höja musiklivet inom församlingarna liksom musiklivet i allmänhet.

Det är med dessa utgångspunkter viktigt att finna en lokal organisation

Det

är

med

dessa

utgångspunkter

viktigt

att

finna

en

lokal

organisation

av verksamheten som ger förutsättningar att förbättra utnyttjandet av

av

verksamheten

som

ger

förutsättningar

att

förbättra

utnyttjandet

av

befintliga resurser och därmed höja musiklivet inom församlingarna liksom

befintliga

resurser

och

därmed

höja

musiklivet

inom

församlingarna

liksom

musiklivet i allmänhet.

musiklivet

i

allmänhet.

Den svenska kyrkomusiken har stor bredd och engagerar många. Den håller en mycket hög standard, även vid en internationell jämförelse. Kyrkorna erbjuder i dag en omfattande konsertverksamhet. Denna har bidragit till ett tilltagande intresse för orgelmusik. Den kyrkomusikaliska verksamhet som bedrivs i svenska kyrkans och andra trossamfunds regi utgör en tillgång som måste tas till vara. Staten har ett övergripande ansvar för att verksamheten kan bedrivas. För att kvaliteten iden kyrkomusikalis- ka verksamheten skall garanteras även i framtiden bör därför ett visst statligt inflytande finnas kvar.

Den svenska kyrkomusiken har stor bredd och engagerar många. Den

Den

svenska

kyrkomusiken

har

stor

bredd

och

engagerar

många.

Den

håller en mycket hög standard, även vid en internationell jämförelse.

håller

en

mycket

hög

standard,

även

vid

en

internationell

jämförelse.

Kyrkorna erbjuder i dag en omfattande konsertverksamhet. Denna har

Kyrkorna

erbjuder

i

dag

en

omfattande

konsertverksamhet.

Denna

har

bidragit till ett tilltagande intresse för orgelmusik. Den kyrkomusikaliska

bidragit

till

ett

tilltagande

intresse

för

orgelmusik.

Den

kyrkomusikaliska

verksamhet som bedrivs i svenska kyrkans och andra trossamfunds regi

verksamhet

som

bedrivs

i

svenska

kyrkans

och

andra

trossamfunds

regi

utgör en tillgång som måste tas till vara. Staten har ett övergripande ansvar

utgör

en

tillgång

som

måste

tas

till

vara.

Staten

har

ett

övergripande

ansvar

för att verksamheten kan bedrivas. För att kvaliteten iden kyrkomusikalis-

för

att

verksamheten

kan

bedrivas.

För

att

kvaliteten

iden

kyrkomusikalis-

ka verksamheten skall garanteras även i framtiden bör därför ett visst

ka

verksamheten

skall

garanteras

även

i

framtiden

bör

därför

ett

visst

statligt inflytande finnas kvar.

statligt

inflytande

finnas

kvar.

2.2 Grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska verksamheten

2.2 Grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska verksamheten

2.2 Grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska

2.2

Grunden

för

indelningen

av

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

verksamheten

Mitt förslag: Den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna

Mitt förslag: Den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna

Mitt förslag: Den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna

Mitt

förslag:

Den

kyrkomusikaliska

verksamheten

i

församlingarna

skall organiseras pastoratsvis.

skall organiseras pastoratsvis.

skall organiseras pastoratsvis.

skall

organiseras

pastoratsvis.

Utredningens förslag: Överensstämmeri huvudsak med mitt. Utredning- en har dock lämnat ett utrymme för att undantagsvis använda någon annan indelningsgrund än pastoratet. Remissinstanserna: Det övervägande antalet remissinstanser tillstyrker förslagets princip. Bland dem märks svenska kyrkans centralstyrelse, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund och Domkyrkoorga- nisternas förening. Några remissinstanser som tillstyrker förslaget fram- håller vissa svårigheter med detta. t. ex. att det kan bli många tjänstgö- ringsställen och långa resor. vilket fordrar särskild planering och samord- ning beträtfande gudstjänsttider. Musikaliska akademien anser bl.a. att det behövs normer beträffande pastoratens storlek. Sambandet med för- samlingsverksamheten har framhållits av åtskilliga remissinstanser. Detta samband synes ha varit det avgörande skälet för de remissinstanser som avstyrkt förslaget. Bland dessa märks fiera församlingar och pastorat.

Utredningens förslag: Överensstämmeri huvudsak med mitt. Utredning- en har dock lämnat ett utrymme för att undantagsvis använda någon annan indelningsgrund än pastoratet.

Utredningens förslag: Överensstämmeri huvudsak med mitt. Utredning-

Utredningens

förslag:

Överensstämmeri

huvudsak

med

mitt.

Utredning-

en har dock lämnat ett utrymme för att undantagsvis använda någon annan

en

har

dock

lämnat

ett

utrymme

för

att

undantagsvis

använda

någon

annan

indelningsgrund än pastoratet.

indelningsgrund

än

pastoratet.

Remissinstanserna: Det övervägande antalet remissinstanser tillstyrker förslagets princip. Bland dem märks svenska kyrkans centralstyrelse, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund och Domkyrkoorga- nisternas förening. Några remissinstanser som tillstyrker förslaget fram- håller vissa svårigheter med detta. t. ex. att det kan bli många tjänstgö- ringsställen och långa resor. vilket fordrar särskild planering och samord- ning beträtfande gudstjänsttider. Musikaliska akademien anser bl.a. att det behövs normer beträffande pastoratens storlek. Sambandet med för- samlingsverksamheten har framhållits av åtskilliga remissinstanser. Detta samband synes ha varit det avgörande skälet för de remissinstanser som avstyrkt förslaget. Bland dessa märks fiera församlingar och pastorat.

Remissinstanserna: Det övervägande antalet remissinstanser tillstyrker

Remissinstanserna:

Det

övervägande

antalet

remissinstanser

tillstyrker

förslagets princip. Bland dem märks svenska kyrkans centralstyrelse,

förslagets

princip.

Bland

dem

märks

svenska

kyrkans

centralstyrelse,

Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund och Domkyrkoorga-

Svenska

kyrkans

församlings-

och

pastoratsförbund

och

Domkyrkoorga-

nisternas förening. Några remissinstanser som tillstyrker förslaget fram-

nisternas

förening.

Några

remissinstanser

som

tillstyrker

förslaget

fram-

håller vissa svårigheter med detta. t. ex. att det kan bli många tjänstgö-

håller

vissa

svårigheter

med

detta.

t.

ex.

att

det

kan

bli

många

tjänstgö-

ringsställen och långa resor. vilket fordrar särskild planering och samord-

ringsställen

och

långa

resor.

vilket

fordrar

särskild

planering

och

samord-

ning beträtfande gudstjänsttider. Musikaliska akademien anser bl.a. att

ning

beträtfande

gudstjänsttider.

Musikaliska

akademien

anser

bl.a.

att

det behövs normer beträffande pastoratens storlek. Sambandet med för-

det

behövs

normer

beträffande

pastoratens

storlek.

Sambandet

med

för-

samlingsverksamheten har framhållits av åtskilliga remissinstanser. Detta

samlingsverksamheten

har

framhållits

av

åtskilliga

remissinstanser.

Detta

samband synes ha varit det avgörande skälet för de remissinstanser som

samband

synes

ha

varit

det

avgörande

skälet

för

de

remissinstanser

som

avstyrkt förslaget. Bland dessa märks fiera församlingar och pastorat.

avstyrkt

förslaget.

Bland

dessa

märks

fiera

församlingar

och

pastorat.

Prop.

1987/88:

144

Många av dessa har uttryckt farhågor för att det kommer att innebära en minskning av antalet kyrkomusikertjänster, som kan komma att gå ut över de små församlingarnas gudstjänstliv. Skälen för mitt förslag: Omfattningen av den kyrkomusikaliska verksam- heten varierar starkt mellan olika församlingar. Särskilt tydligt framgår detta vid enjämförelse mellan större tätorter och landsbygdsförsamlingar. Beträffande många församlingar på landsbygden får indelningen bl. a. till följd att kyrkomusikertjänsten inte sällan har en mycket liten omfattning och ibland inte kan tillsättas. Ett särskilt problem utgör här det stora antal skolkantorstjänster. som inte är tillsatta på det sätt som från början varit avsett. En viktig orsak till dessa problem är anknytningen till församlingen som grund för indelningen i kyrkomusikerdistrikt. Antalet församlingar är och torde under överskådlig tid komma att förbli stort.Även om problemen i någon mån undanröjts genom sammanslagning av två eller flera försam- lingar till ett kyrkomusikerdistrikt. står det klart att de väsentliga svårighe- terna skulle komma att kvarstå med församlingarna som kyrkomusikerdi- strikt. Enligt min mening måste därför församlingen överges som grund för indelningen i kyrkomusikerdistrikt. Det gäller alltså att finna större enheter som är så stora att möjligheterna till kombinationer av olika tjänsteri kyrka och samhälle kan tas till vara på ett enkelt och smidigt sätt. Det gäller alltså att se till att organisationen blir så flexibel som möjligt. I sistnämnda krav ligger att organisationen skall kunna anpassas till de lokala behoven och en lämplig fördelning av arbetsuppgiftcrna kunna göras när det finns flera kyrkomusiker. Men det gäller också att skapa förutsätt- ningar för att på ett smidigt sätt kunna möta från tid till annan uppkomman- de behov. Det måste också finnas sådana administrativa resurser att en effektiv och smidig handläggning av kyrkomusikerärenden kan uppnås. Samtidigt måste kyrkomusikerna ha kvar en nära anknytning till försam- lingarna och församlingslivet. Utredningen har förordat pastoraten som nya organisatoriska enheter för den kyrkomusikaliska verksamheten. en tanke som för övrigt flera gånger tidigare förts fram vid översyner av kyrkomusikerorganisationen. Enligt min mening har tiden nu mognat för en sådan reform. Vid en övergång till pastoratet som grund för den kyrkomusikaliska verksamheten skulle antalet sådana enheter komma att minska från unge- fär 2 500 till ungefär 1 100. Det står klart att förutsättningarna för en ändamålsenlig och flexibel organisation därigenom skulle förbättras avse- värt. Det kan naturligvis övervägas att gå längre och bygga en ny organisa- tion kring kontraktet som enhet. Då skulle man dock enligt min mening avlägsna sig alltför långt från församlingarna. Pastoratet är dessutom från bl.a. administrativ synpunkt en mera naturlig enhet. Jag vill i detta sammanhang erinra om innebörden av de förslag som regeringen lagt fram för riksdagen genom propositionen 1987/88z31 om ny organisation på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan. En bärande prin- cip i dessa förslag är att slå vakt om församlingen som kyrkans grundläg- gande enhet. Förslagen innchär att det lika lite i framtiden som hittills skall finnas några i författning angivna gränser för församlingarnas storlek. vare Prop. 1987/88: 144

Många av dessa har uttryckt farhågor för att det kommer att innebära en minskning av antalet kyrkomusikertjänster, som kan komma att gå ut över de små församlingarnas gudstjänstliv. Skälen för mitt förslag: Omfattningen av den kyrkomusikaliska verksam- heten varierar starkt mellan olika församlingar. Särskilt tydligt framgår detta vid enjämförelse mellan större tätorter och landsbygdsförsamlingar. Beträffande många församlingar på landsbygden får indelningen bl. a. till följd att kyrkomusikertjänsten inte sällan har en mycket liten omfattning och ibland inte kan tillsättas. Ett särskilt problem utgör här det stora antal skolkantorstjänster. som inte är tillsatta på det sätt som från början varit avsett. En viktig orsak till dessa problem är anknytningen till församlingen som grund för indelningen i kyrkomusikerdistrikt. Antalet församlingar är och torde under överskådlig tid komma att förbli stort.Även om problemen i någon mån undanröjts genom sammanslagning av två eller flera försam- lingar till ett kyrkomusikerdistrikt. står det klart att de väsentliga svårighe- terna skulle komma att kvarstå med församlingarna som kyrkomusikerdi- strikt. Enligt min mening måste därför församlingen överges som grund för indelningen i kyrkomusikerdistrikt. Det gäller alltså att finna större enheter som är så stora att möjligheterna till kombinationer av olika tjänsteri kyrka och samhälle kan tas till vara på ett enkelt och smidigt sätt. Det gäller alltså att se till att organisationen blir så flexibel som möjligt. I sistnämnda krav ligger att organisationen skall kunna anpassas till de lokala behoven och en lämplig fördelning av arbetsuppgiftcrna kunna göras när det finns flera kyrkomusiker. Men det gäller också att skapa förutsätt- ningar för att på ett smidigt sätt kunna möta från tid till annan uppkomman- de behov. Det måste också finnas sådana administrativa resurser att en effektiv och smidig handläggning av kyrkomusikerärenden kan uppnås. Samtidigt måste kyrkomusikerna ha kvar en nära anknytning till försam- lingarna och församlingslivet. Utredningen har förordat pastoraten som nya organisatoriska enheter för den kyrkomusikaliska verksamheten. en tanke som för övrigt flera gånger tidigare förts fram vid översyner av kyrkomusikerorganisationen. Enligt min mening har tiden nu mognat för en sådan reform. Vid en övergång till pastoratet som grund för den kyrkomusikaliska verksamheten skulle antalet sådana enheter komma att minska från unge- fär 2 500 till ungefär 1 100. Det står klart att förutsättningarna för en ändamålsenlig och flexibel organisation därigenom skulle förbättras avse- värt. Det kan naturligvis övervägas att gå längre och bygga en ny organisa- tion kring kontraktet som enhet. Då skulle man dock enligt min mening avlägsna sig alltför långt från församlingarna. Pastoratet är dessutom från bl.a. administrativ synpunkt en mera naturlig enhet. Jag vill i detta sammanhang erinra om innebörden av de förslag som regeringen lagt fram för riksdagen genom propositionen 1987/88z31 om ny organisation på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan. En bärande prin- cip i dessa förslag är att slå vakt om församlingen som kyrkans grundläg- gande enhet. Förslagen innchär att det lika lite i framtiden som hittills skall finnas några i författning angivna gränser för församlingarnas storlek. vare

Många av dessa har uttryckt farhågor för att det kommer att innebära en minskning av antalet kyrkomusikertjänster, som kan komma att gå ut över de små församlingarnas gudstjänstliv.

Många av dessa har uttryckt farhågor för att det kommer att innebära en

Många

av

dessa

har

uttryckt

farhågor

för

att

det

kommer

att

innebära

en

minskning av antalet kyrkomusikertjänster, som kan komma att gå ut över

minskning

av

antalet

kyrkomusikertjänster,

som

kan

komma

att

ut

över

de små församlingarnas gudstjänstliv.

de

små

församlingarnas

gudstjänstliv.

Skälen för mitt förslag: Omfattningen av den kyrkomusikaliska verksam- heten varierar starkt mellan olika församlingar. Särskilt tydligt framgår detta vid enjämförelse mellan större tätorter och landsbygdsförsamlingar. Beträffande många församlingar på landsbygden får indelningen bl. a. till följd att kyrkomusikertjänsten inte sällan har en mycket liten omfattning och ibland inte kan tillsättas. Ett särskilt problem utgör här det stora antal skolkantorstjänster. som inte är tillsatta på det sätt som från början varit avsett. En viktig orsak till dessa problem är anknytningen till församlingen som grund för indelningen i kyrkomusikerdistrikt. Antalet församlingar är och torde under överskådlig tid komma att förbli stort.Även om problemen i någon mån undanröjts genom sammanslagning av två eller flera försam- lingar till ett kyrkomusikerdistrikt. står det klart att de väsentliga svårighe- terna skulle komma att kvarstå med församlingarna som kyrkomusikerdi- strikt.

Skälen för mitt förslag: Omfattningen av den kyrkomusikaliska verksam-

Skälen

för

mitt

förslag:

Omfattningen

av

den

kyrkomusikaliska

verksam-

heten varierar starkt mellan olika församlingar. Särskilt tydligt framgår

heten

varierar

starkt

mellan

olika

församlingar.

Särskilt

tydligt

framgår

detta vid enjämförelse mellan större tätorter och landsbygdsförsamlingar.

detta

vid

enjämförelse

mellan

större

tätorter

och

landsbygdsförsamlingar.

Beträffande många församlingar på landsbygden får indelningen bl. a. till

Beträffande

många

församlingar

landsbygden

får

indelningen

bl.

a.

till

följd att kyrkomusikertjänsten inte sällan har en mycket liten omfattning

följd

att

kyrkomusikertjänsten

inte

sällan

har

en

mycket

liten

omfattning

och ibland inte kan tillsättas. Ett särskilt problem utgör här det stora antal

och

ibland

inte

kan

tillsättas.

Ett

särskilt

problem

utgör

här

det

stora

antal

skolkantorstjänster. som inte är tillsatta på det sätt som från början varit

skolkantorstjänster.

som

inte

är

tillsatta

det

sätt

som

från

början

varit

avsett. En viktig orsak till dessa problem är anknytningen till församlingen

avsett.

En

viktig

orsak

till

dessa

problem

är

anknytningen

till

församlingen

som grund för indelningen i kyrkomusikerdistrikt. Antalet församlingar är

som

grund

för

indelningen

i

kyrkomusikerdistrikt.

Antalet

församlingar

är

och torde under överskådlig tid komma att förbli stort.Även om problemen

och

torde

under

överskådlig

tid

komma

att

förbli

stort.Även

om

problemen

i någon mån undanröjts genom sammanslagning av två eller flera försam-

i

någon

mån

undanröjts

genom

sammanslagning

av

två

eller

flera

försam-

lingar till ett kyrkomusikerdistrikt. står det klart att de väsentliga svårighe-

lingar

till

ett

kyrkomusikerdistrikt.

står

det

klart

att

de

väsentliga

svårighe-

terna skulle komma att kvarstå med församlingarna som kyrkomusikerdi-

terna

skulle

komma

att

kvarstå

med

församlingarna

som

kyrkomusikerdi-

strikt.

strikt.

Enligt min mening måste därför församlingen överges som grund för indelningen i kyrkomusikerdistrikt. Det gäller alltså att finna större enheter som är så stora att möjligheterna till kombinationer av olika tjänsteri kyrka och samhälle kan tas till vara på ett enkelt och smidigt sätt. Det gäller alltså att se till att organisationen blir så flexibel som möjligt.

Enligt min mening måste därför församlingen överges som grund för

Enligt

min

mening

måste

därför

församlingen

överges

som

grund

för

indelningen i kyrkomusikerdistrikt. Det gäller alltså att finna större enheter

indelningen

i

kyrkomusikerdistrikt.

Det

gäller

alltså

att

finna

större

enheter

som är så stora att möjligheterna till kombinationer av olika tjänsteri kyrka

som

är

stora

att

möjligheterna

till

kombinationer

av

olika

tjänsteri

kyrka

och samhälle kan tas till vara på ett enkelt och smidigt sätt. Det gäller alltså

och

samhälle

kan

tas

till

vara

ett

enkelt

och

smidigt

sätt.

Det

gäller

alltså

att se till att organisationen blir så flexibel som möjligt.

att

se

till

att

organisationen

blir

flexibel

som

möjligt.

I sistnämnda krav ligger att organisationen skall kunna anpassas till de lokala behoven och en lämplig fördelning av arbetsuppgiftcrna kunna göras när det finns flera kyrkomusiker. Men det gäller också att skapa förutsätt- ningar för att på ett smidigt sätt kunna möta från tid till annan uppkomman- de behov. Det måste också finnas sådana administrativa resurser att en effektiv och smidig handläggning av kyrkomusikerärenden kan uppnås. Samtidigt måste kyrkomusikerna ha kvar en nära anknytning till försam- lingarna och församlingslivet.

I sistnämnda krav ligger att organisationen skall kunna anpassas till de

I

sistnämnda

krav

ligger

att

organisationen

skall

kunna

anpassas

till

de

lokala behoven och en lämplig fördelning av arbetsuppgiftcrna kunna göras

lokala

behoven

och

en

lämplig

fördelning

av

arbetsuppgiftcrna

kunna

göras

när det finns flera kyrkomusiker. Men det gäller också att skapa förutsätt-

när

det

finns

flera

kyrkomusiker.

Men

det

gäller

också

att

skapa

förutsätt-

ningar för att på ett smidigt sätt kunna möta från tid till annan uppkomman-

ningar

för

att

ett

smidigt

sätt

kunna

möta

från

tid

till

annan

uppkomman-

de behov. Det måste också finnas sådana administrativa resurser att en

de

behov.

Det

måste

också

finnas

sådana

administrativa

resurser

att

en

effektiv och smidig handläggning av kyrkomusikerärenden kan uppnås.

effektiv

och

smidig

handläggning

av

kyrkomusikerärenden

kan

uppnås.

Samtidigt måste kyrkomusikerna ha kvar en nära anknytning till försam-

Samtidigt

måste

kyrkomusikerna

ha

kvar

en

nära

anknytning

till

försam-

lingarna och församlingslivet.

lingarna

och

församlingslivet.

Utredningen har förordat pastoraten som nya organisatoriska enheter för den kyrkomusikaliska verksamheten. en tanke som för övrigt flera gånger tidigare förts fram vid översyner av kyrkomusikerorganisationen. Enligt min mening har tiden nu mognat för en sådan reform.

Utredningen har förordat pastoraten som nya organisatoriska enheter

Utredningen

har

förordat

pastoraten

som

nya

organisatoriska

enheter

för den kyrkomusikaliska verksamheten. en tanke som för övrigt flera

för

den

kyrkomusikaliska

verksamheten.

en

tanke

som

för

övrigt

flera

gånger tidigare förts fram vid översyner av kyrkomusikerorganisationen.

gånger

tidigare

förts

fram

vid

översyner

av

kyrkomusikerorganisationen.

Enligt min mening har tiden nu mognat för en sådan reform.

Enligt

min

mening

har

tiden

nu

mognat

för

en

sådan

reform.

Vid en övergång till pastoratet som grund för den kyrkomusikaliska verksamheten skulle antalet sådana enheter komma att minska från unge- fär 2 500 till ungefär 1 100. Det står klart att förutsättningarna för en ändamålsenlig och flexibel organisation därigenom skulle förbättras avse- värt. Det kan naturligvis övervägas att gå längre och bygga en ny organisa- tion kring kontraktet som enhet. Då skulle man dock enligt min mening avlägsna sig alltför långt från församlingarna. Pastoratet är dessutom från bl.a. administrativ synpunkt en mera naturlig enhet.

Vid en övergång till pastoratet som grund för den kyrkomusikaliska

Vid

en

övergång

till

pastoratet

som

grund

för

den

kyrkomusikaliska

verksamheten skulle antalet sådana enheter komma att minska från unge-

verksamheten

skulle

antalet

sådana

enheter

komma

att

minska

från

unge-

fär 2 500 till ungefär 1 100. Det står klart att förutsättningarna för en

fär

2

500

till

ungefär

1

100.

Det

står

klart

att

förutsättningarna

för

en

ändamålsenlig och flexibel organisation därigenom skulle förbättras avse-

ändamålsenlig

och

flexibel

organisation

därigenom

skulle

förbättras

avse-

värt. Det kan naturligvis övervägas att gå längre och bygga en ny organisa-

värt.

Det

kan

naturligvis

övervägas

att

längre

och

bygga

en

ny

organisa-

tion kring kontraktet som enhet. Då skulle man dock enligt min mening

tion

kring

kontraktet

som

enhet.

skulle

man

dock

enligt

min

mening

avlägsna sig alltför långt från församlingarna. Pastoratet är dessutom från

avlägsna

sig

alltför

långt

från

församlingarna.

Pastoratet

är

dessutom

från

bl.a. administrativ synpunkt en mera naturlig enhet.

bl.a.

administrativ

synpunkt

en

mera

naturlig

enhet.

Jag vill i detta sammanhang erinra om innebörden av de förslag som regeringen lagt fram för riksdagen genom propositionen 1987/88z31 om ny organisation på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan. En bärande prin- cip i dessa förslag är att slå vakt om församlingen som kyrkans grundläg- gande enhet. Förslagen innchär att det lika lite i framtiden som hittills skall finnas några i författning angivna gränser för församlingarnas storlek. vare

Jag vill i detta sammanhang erinra om innebörden av de förslag som

Jag

vill

i

detta

sammanhang

erinra

om

innebörden

av

de

förslag

som

regeringen lagt fram för riksdagen genom propositionen 1987/88z31 om ny

regeringen

lagt

fram

för

riksdagen

genom

propositionen

1987/88z31

om

ny

organisation på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan. En bärande prin-

organisation

lokal-

och

stiftsplanet

i

svenska

kyrkan.

En

bärande

prin-

cip i dessa förslag är att slå vakt om församlingen som kyrkans grundläg-

cip

i

dessa

förslag

är

att

slå

vakt

om

församlingen

som

kyrkans

grundläg-

gande enhet. Förslagen innchär att det lika lite i framtiden som hittills skall

gande

enhet.

Förslagen

innchär

att

det

lika

lite

i

framtiden

som

hittills

skall

finnas några i författning angivna gränser för församlingarnas storlek. vare

finnas

några

i

författning

angivna

gränser

för

församlingarnas

storlek.

vare

Prop.

1987/88:

144

sig nedåt eller uppåt. Huruvida en församling är stor nog för att fungera beror i första hand på församlingsmedlemmarnas engagemang och vilja till frivilliga insatser. Propositionens förslag till ansvarsfördelning mellan för- . samling och pastorat är emellertid inriktade på en ökad samverkan mellan församlingarna i llerförsamlingspastorat. Avsikten är att uppnå en förbätt- rad resursanvändning ochjämnare kostnadsfördelning. Genom att försam- lingarna i ett flerförsamlingspastorat skall svara gemensamt för tunga ekonomiska åtaganden får de enskilda församlingarna en påtaglig ekono- misk avlastning och kan bättre koncentrera sig på församlingsverksamhe- ten. Därigenom skall församlingens möjligheter att ta ansvar för bl.a. kyrkans gudstjänstliv och undervisning stärkas. Förslagen är alltså av avgörande betydelse inte minst för de små församlingarnas möjligheter att bestå som självständiga enheter. [ propositionen 1987/88z3l (s. 89) har jag gjort bedömningen att det är rationellt att pastoratssamfälligheten tar över arbetsgivaransvaret för för- samlingsanställd personal som diakoner. församlingsassistenter. lokalvår- dare och kyrkogårdsarbetare. Pastoratssamfälligheten har enligt mitt bedö- mande bättre förutsättningar än de enskilda församlingarna att svara för de pcrsonaladministrativa frågorna. Syftet för framtiden är också att pastora- ten skall ha en sådan storlek att de verkligen kan bära de ekonomiska bördorna. För att en hög kyrkomusikalisk standard skall kunna upprätthållas och utvecklas är det viktigt att man kan inrätta tjänster med ett så stort kyrkomusikaliskt innehåll som möjligt. Utan sådana tjänster kommer man i längden inte att kunna upprätthålla de krav på utbildning och yrkesskick- lighet som är en förutsättning för en sådan standard. Med pastoratet som enhet breddas underlaget för de kyrkomusikaliska uppgifterna. Möjlighe- terna att inrätta kvalificerade kyrkomusikertjänster blir därmed större-. I några remissyttranden har det framförts farhågor för att antalet kyrko- musikertjänster kommer att minska vilket kan komma att gå ut över mindre församlingar och musiklivet där. För egen del anser jag'dessa farhågor överdrivna. Som jag ser det torde snarare behovet av högt kvalifi- cerade tjänster öka. För de små församlingarnas del är det viktigt att det så långt möjligt tillskapas kvalificerade tjänster med ett så stort kyrkomusika- liskt innehåll som möjligt. Endast på det sättet kan man enligt min mening- på sikt garantera att även de mindre församlingarna får. tillgång till kyrko-- musik av hög kvalitet. Utredningen har lämnat ett visst utrymme för att undantagsvis bedriva den kyrkomusikaliska verksamheten i mindre'enheter än pastorat. Också en del remissinstanser har förordat att församlingen undantagsvis. exem- pelvis efter dispens av domkapitlet. skall 'kunna. utgöra enhet för den kyrkomusikaliska verksamheten. Som argument för detta har framför allt. framhållits förhållandena i pastorat med många församlingar eller stor ytvidd. Man har varnat för att det kan bli många tjänstgöringstillfällen och långa resor och för att kyrkomusikern kan mista kontakten med försam- lingslivet. Jag har förståelse för dessa synpunkter. I detta sammanhang vill jag emellertid betona att en övergång till pastoratet som enhet för den kyrkomusikaliska verksamheten inte innebär att pastoratet ersätter för- - Prop. 1987/88: 144 10

sig nedåt eller uppåt. Huruvida en församling är stor nog för att fungera beror i första hand på församlingsmedlemmarnas engagemang och vilja till frivilliga insatser. Propositionens förslag till ansvarsfördelning mellan för- . samling och pastorat är emellertid inriktade på en ökad samverkan mellan församlingarna i llerförsamlingspastorat. Avsikten är att uppnå en förbätt- rad resursanvändning ochjämnare kostnadsfördelning. Genom att försam- lingarna i ett flerförsamlingspastorat skall svara gemensamt för tunga ekonomiska åtaganden får de enskilda församlingarna en påtaglig ekono- misk avlastning och kan bättre koncentrera sig på församlingsverksamhe- ten. Därigenom skall församlingens möjligheter att ta ansvar för bl.a. kyrkans gudstjänstliv och undervisning stärkas. Förslagen är alltså av avgörande betydelse inte minst för de små församlingarnas möjligheter att bestå som självständiga enheter. [ propositionen 1987/88z3l (s. 89) har jag gjort bedömningen att det är rationellt att pastoratssamfälligheten tar över arbetsgivaransvaret för för- samlingsanställd personal som diakoner. församlingsassistenter. lokalvår- dare och kyrkogårdsarbetare. Pastoratssamfälligheten har enligt mitt bedö- mande bättre förutsättningar än de enskilda församlingarna att svara för de pcrsonaladministrativa frågorna. Syftet för framtiden är också att pastora- ten skall ha en sådan storlek att de verkligen kan bära de ekonomiska bördorna. För att en hög kyrkomusikalisk standard skall kunna upprätthållas och utvecklas är det viktigt att man kan inrätta tjänster med ett så stort kyrkomusikaliskt innehåll som möjligt. Utan sådana tjänster kommer man i längden inte att kunna upprätthålla de krav på utbildning och yrkesskick- lighet som är en förutsättning för en sådan standard. Med pastoratet som enhet breddas underlaget för de kyrkomusikaliska uppgifterna. Möjlighe- terna att inrätta kvalificerade kyrkomusikertjänster blir därmed större-. I några remissyttranden har det framförts farhågor för att antalet kyrko- musikertjänster kommer att minska vilket kan komma att gå ut över mindre församlingar och musiklivet där. För egen del anser jag'dessa farhågor överdrivna. Som jag ser det torde snarare behovet av högt kvalifi- cerade tjänster öka. För de små församlingarnas del är det viktigt att det så långt möjligt tillskapas kvalificerade tjänster med ett så stort kyrkomusika-

sig nedåt eller uppåt. Huruvida en församling är stor nog för att fungera beror i första hand på församlingsmedlemmarnas engagemang och vilja till frivilliga insatser. Propositionens förslag till ansvarsfördelning mellan för-

sig nedåt eller uppåt. Huruvida en församling är stor nog för att fungera

sig

nedåt

eller

uppåt.

Huruvida

en

församling

är

stor

nog

för

att

fungera

beror i första hand på församlingsmedlemmarnas engagemang och vilja till

beror

i

första

hand

församlingsmedlemmarnas

engagemang

och

vilja

till

frivilliga insatser. Propositionens förslag till ansvarsfördelning mellan för-

frivilliga

insatser.

Propositionens

förslag

till

ansvarsfördelning

mellan

för-

. samling och pastorat är emellertid inriktade på en ökad samverkan mellan församlingarna i llerförsamlingspastorat. Avsikten är att uppnå en förbätt- rad resursanvändning ochjämnare kostnadsfördelning. Genom att försam- lingarna i ett flerförsamlingspastorat skall svara gemensamt för tunga ekonomiska åtaganden får de enskilda församlingarna en påtaglig ekono- misk avlastning och kan bättre koncentrera sig på församlingsverksamhe- ten. Därigenom skall församlingens möjligheter att ta ansvar för bl.a. kyrkans gudstjänstliv och undervisning stärkas. Förslagen är alltså av avgörande betydelse inte minst för de små församlingarnas möjligheter att bestå som självständiga enheter.

. samling och pastorat är emellertid inriktade på en ökad samverkan mellan

.

samling

och

pastorat

är

emellertid

inriktade

en

ökad

samverkan

mellan

församlingarna i llerförsamlingspastorat. Avsikten är att uppnå en förbätt-

församlingarna

i

llerförsamlingspastorat.

Avsikten

är

att

uppnå

en

förbätt-

rad resursanvändning ochjämnare kostnadsfördelning. Genom att försam-

rad

resursanvändning

ochjämnare

kostnadsfördelning.

Genom

att

försam-

lingarna i ett flerförsamlingspastorat skall svara gemensamt för tunga

lingarna

i

ett

flerförsamlingspastorat

skall

svara

gemensamt

för

tunga

ekonomiska åtaganden får de enskilda församlingarna en påtaglig ekono-

ekonomiska

åtaganden

får

de

enskilda

församlingarna

en

påtaglig

ekono-

misk avlastning och kan bättre koncentrera sig på församlingsverksamhe-

misk

avlastning

och

kan

bättre

koncentrera

sig

församlingsverksamhe-

ten. Därigenom skall församlingens möjligheter att ta ansvar för bl.a.

ten.

Därigenom

skall

församlingens

möjligheter

att

ta

ansvar

för

bl.a.

kyrkans gudstjänstliv och undervisning stärkas. Förslagen är alltså av

kyrkans

gudstjänstliv

och

undervisning

stärkas.

Förslagen

är

alltså

av

avgörande betydelse inte minst för de små församlingarnas möjligheter att

avgörande

betydelse

inte

minst

för

de

små

församlingarnas

möjligheter

att

bestå som självständiga enheter.

bestå

som

självständiga

enheter.

[ propositionen 1987/88z3l (s. 89) har jag gjort bedömningen att det är rationellt att pastoratssamfälligheten tar över arbetsgivaransvaret för för- samlingsanställd personal som diakoner. församlingsassistenter. lokalvår- dare och kyrkogårdsarbetare. Pastoratssamfälligheten har enligt mitt bedö- mande bättre förutsättningar än de enskilda församlingarna att svara för de pcrsonaladministrativa frågorna. Syftet för framtiden är också att pastora- ten skall ha en sådan storlek att de verkligen kan bära de ekonomiska bördorna.

[ propositionen 1987/88z3l (s. 89) har jag gjort bedömningen att det är

[

propositionen

1987/88z3l

(s.

89)

har

jag

gjort

bedömningen

att

det

är

rationellt att pastoratssamfälligheten tar över arbetsgivaransvaret för för-

rationellt

att

pastoratssamfälligheten

tar

över

arbetsgivaransvaret

för

för-

samlingsanställd personal som diakoner. församlingsassistenter. lokalvår-

samlingsanställd

personal

som

diakoner.

församlingsassistenter.

lokalvår-

dare och kyrkogårdsarbetare. Pastoratssamfälligheten har enligt mitt bedö-

dare

och

kyrkogårdsarbetare.

Pastoratssamfälligheten

har

enligt

mitt

bedö-

mande bättre förutsättningar än de enskilda församlingarna att svara för de

mande

bättre

förutsättningar

än

de

enskilda

församlingarna

att

svara

för

de

pcrsonaladministrativa frågorna. Syftet för framtiden är också att pastora-

pcrsonaladministrativa

frågorna.

Syftet

för

framtiden

är

också

att

pastora-

ten skall ha en sådan storlek att de verkligen kan bära de ekonomiska

ten

skall

ha

en

sådan

storlek

att

de

verkligen

kan

bära

de

ekonomiska

bördorna.

bördorna.

För att en hög kyrkomusikalisk standard skall kunna upprätthållas och utvecklas är det viktigt att man kan inrätta tjänster med ett så stort kyrkomusikaliskt innehåll som möjligt. Utan sådana tjänster kommer man i längden inte att kunna upprätthålla de krav på utbildning och yrkesskick- lighet som är en förutsättning för en sådan standard. Med pastoratet som enhet breddas underlaget för de kyrkomusikaliska uppgifterna. Möjlighe- terna att inrätta kvalificerade kyrkomusikertjänster blir därmed större-.

För att en hög kyrkomusikalisk standard skall kunna upprätthållas och

För

att

en

hög

kyrkomusikalisk

standard

skall

kunna

upprätthållas

och

utvecklas är det viktigt att man kan inrätta tjänster med ett så stort

utvecklas

är

det

viktigt

att

man

kan

inrätta

tjänster

med

ett

stort

kyrkomusikaliskt innehåll som möjligt. Utan sådana tjänster kommer man

kyrkomusikaliskt

innehåll

som

möjligt.

Utan

sådana

tjänster

kommer

man

i längden inte att kunna upprätthålla de krav på utbildning och yrkesskick-

i

längden

inte

att

kunna

upprätthålla

de

krav

utbildning

och

yrkesskick-

lighet som är en förutsättning för en sådan standard. Med pastoratet som

lighet

som

är

en

förutsättning

för

en

sådan

standard.

Med

pastoratet

som

enhet breddas underlaget för de kyrkomusikaliska uppgifterna. Möjlighe-

enhet

breddas

underlaget

för

de

kyrkomusikaliska

uppgifterna.

Möjlighe-

terna att inrätta kvalificerade kyrkomusikertjänster blir därmed större-.

terna

att

inrätta

kvalificerade

kyrkomusikertjänster

blir

därmed

större-.

I några remissyttranden har det framförts farhågor för att antalet kyrko- musikertjänster kommer att minska vilket kan komma att gå ut över mindre församlingar och musiklivet där. För egen del anser jag'dessa farhågor överdrivna. Som jag ser det torde snarare behovet av högt kvalifi- cerade tjänster öka. För de små församlingarnas del är det viktigt att det så långt möjligt tillskapas kvalificerade tjänster med ett så stort kyrkomusika-

I några remissyttranden har det framförts farhågor för att antalet kyrko-

I

några

remissyttranden

har

det

framförts

farhågor

för

att

antalet

kyrko-

musikertjänster kommer att minska vilket kan komma att gå ut över

musikertjänster

kommer

att

minska

vilket

kan

komma

att

ut

över

mindre församlingar och musiklivet där. För egen del anser jag'dessa

mindre

församlingar

och

musiklivet

där.

För

egen

del

anser

jag'dessa

farhågor överdrivna. Som jag ser det torde snarare behovet av högt kvalifi-

farhågor

överdrivna.

Som

jag

ser

det

torde

snarare

behovet

av

högt

kvalifi-

cerade tjänster öka. För de små församlingarnas del är det viktigt att det så

cerade

tjänster

öka.

För

de

små

församlingarnas

del

är

det

viktigt

att

det

långt möjligt tillskapas kvalificerade tjänster med ett så stort kyrkomusika-

långt

möjligt

tillskapas

kvalificerade

tjänster

med

ett

stort

kyrkomusika-

liskt innehåll som möjligt. Endast på det sättet kan man enligt min mening- på sikt garantera att även de mindre församlingarna får. tillgång till kyrko--

liskt innehåll som möjligt. Endast på det sättet kan man enligt min mening- på sikt garantera att även de mindre församlingarna får. tillgång till kyrko--

liskt innehåll som möjligt. Endast på det sättet kan man enligt min mening-

liskt

innehåll

som

möjligt.

Endast

det

sättet

kan

man

enligt

min

mening-

på sikt garantera att även de mindre församlingarna får. tillgång till kyrko--

sikt

garantera

att

även

de

mindre

församlingarna

får.

tillgång

till

kyrko--

musik av hög kvalitet. Utredningen har lämnat ett visst utrymme för att undantagsvis bedriva den kyrkomusikaliska verksamheten i mindre'enheter än pastorat. Också en del remissinstanser har förordat att församlingen undantagsvis. exem- pelvis efter dispens av domkapitlet. skall 'kunna. utgöra enhet för den

musik av hög kvalitet.

musik av hög kvalitet.

musik

av

hög

kvalitet.

Utredningen har lämnat ett visst utrymme för att undantagsvis bedriva den kyrkomusikaliska verksamheten i mindre'enheter än pastorat. Också en del remissinstanser har förordat att församlingen undantagsvis. exem- pelvis efter dispens av domkapitlet. skall 'kunna. utgöra enhet för den

Utredningen har lämnat ett visst utrymme för att undantagsvis bedriva

Utredningen

har

lämnat

ett

visst

utrymme

för

att

undantagsvis

bedriva

den kyrkomusikaliska verksamheten i mindre'enheter än pastorat. Också

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

i

mindre'enheter

än

pastorat.

Också

en del remissinstanser har förordat att församlingen undantagsvis. exem-

en

del

remissinstanser

har

förordat

att

församlingen

undantagsvis.

exem-

pelvis efter dispens av domkapitlet. skall 'kunna. utgöra enhet för den

pelvis

efter

dispens

av

domkapitlet.

skall

'kunna.

utgöra

enhet

för

den

kyrkomusikaliska verksamheten. Som argument för detta har framför allt.

kyrkomusikaliska verksamheten. Som argument för detta har framför allt.

kyrkomusikaliska verksamheten. Som argument för detta har framför allt.

kyrkomusikaliska

verksamheten.

Som

argument

för

detta

har

framför

allt.

framhållits förhållandena i pastorat med många församlingar eller stor ytvidd. Man har varnat för att det kan bli många tjänstgöringstillfällen och långa resor och för att kyrkomusikern kan mista kontakten med försam- lingslivet. Jag har förståelse för dessa synpunkter. I detta sammanhang vill jag emellertid betona att en övergång till pastoratet som enhet för den

framhållits förhållandena i pastorat med många församlingar eller stor ytvidd. Man har varnat för att det kan bli många tjänstgöringstillfällen och långa resor och för att kyrkomusikern kan mista kontakten med försam- lingslivet. Jag har förståelse för dessa synpunkter. I detta sammanhang vill jag emellertid betona att en övergång till pastoratet som enhet för den

framhållits förhållandena i pastorat med många församlingar eller stor

framhållits

förhållandena

i

pastorat

med

många

församlingar

eller

stor

ytvidd. Man har varnat för att det kan bli många tjänstgöringstillfällen och

ytvidd.

Man

har

varnat

för

att

det

kan

bli

många

tjänstgöringstillfällen

och

långa resor och för att kyrkomusikern kan mista kontakten med försam-

långa

resor

och

för

att

kyrkomusikern

kan

mista

kontakten

med

försam-

lingslivet. Jag har förståelse för dessa synpunkter. I detta sammanhang vill

lingslivet.

Jag

har

förståelse

för

dessa

synpunkter.

I

detta

sammanhang

vill

jag emellertid betona att en övergång till pastoratet som enhet för den

jag

emellertid

betona

att

en

övergång

till

pastoratet

som

enhet

för

den

kyrkomusikaliska verksamheten inte innebär att pastoratet ersätter för- -

kyrkomusikaliska verksamheten inte innebär att pastoratet ersätter för- -

kyrkomusikaliska verksamheten inte innebär att pastoratet ersätter för- -

kyrkomusikaliska

verksamheten

inte

innebär

att

pastoratet

ersätter

för-

-

Prop.

1987/88:

144

10

10

10

10

samlingen som kyrkomusikerdistrikt i den nuvarande meningen. Som jag tidigare har framhållit är det i stället fråga om att med pastoratet som enhet bygga upp en flexibel kyrkomusikerorganisation som skall tillgodose för- samlingarnas behov. I den förut nämnda propositionen l987/88:31 har jag anfört att det förhållandet att personal som sysslar med församlingsarbetc blir anställd hos pastoratssamfälligheten naturligtvis inte utesluter att många ändå kan ha sin tjänstgöring helt eller till väsentlig del förlagd till någon viss försam— ling inom pastoratet. En sådan ordning kommer säkert att tillämpas även för kyrkomusiker. I sådana fall är det fullt möjligt att också låta församling- en ta det närmaste ansvaret för arbetsledningen. Emellanåt kan det finnas ett behov av att bedriva den kyrkomusikaliska verksamheten i samverkan över en pastoratsgräns. Inte heller för detta fall anser jag att det finns något behov av att skapa särskilda lösningar. Som jag längre fram kommer att redogöra för kan en samverkan mellan pastora- ten åstadkommas på frivillig väg genom avtal angående fyllnadstjänstgö- ring. varvid likväl en berörd tjänst organisatoriskt hör till ettdera pastora- tet. En kyrkomusiker kan givetvis också. liksom för närvarande. inneha flera deltidstjänster. 2.3 Den statliga detaljregleringen avskaffas Mitt förslag: Den statliga detaljregleringen av kyrkomusikertjänster- na slopas. Tjänsterna skall inte heller längre vara statligt reglerade utan blir i framtiden rent kyrkokommunalt reglerade. Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt. Remissinstanserna: Förslaget att kyrkomusikertjänsterna- skall vara kommunalt reglerade har tillstyrkts av bl. a. statens arbetsgivarverk. kam- marrätten i Jönköping. några domkapitel. svenska kyrkans centralstyrelse och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. Flertalet remiss- instanser har dock varit emot förslaget. Till dessa hör flera domkapitel. Svenska kyrkans personalförbund. Kyrkomusikernas riksförbund och Mu- sikaliska akademien. En av många framförd uppfattning är att ett statligt inflytande genom domkapitlen bör bibehållas av hänsyn till.kvaliteten på kyrkomusiken. Tjänstgöringsföreskrifternas samband med dem som gäller för prästerna har framhållits. Vidare har framförts farhågor för sänkt kvalitet på kyrkomusiken eller i vart fall stora skillnader mellan pastora- tens ambitionsnivåer. t-. ex. ifråga om att inrätta tjänster. En del remissin- . stanser har varnat för ett slags "minimitänkandc". Kyrkomusikernas riks- förbund har ansett att avskaffande av den statliga regleringen medför starkt försämrade anställningsvillkor och såsom negativa konsekvenser framhållit avskaffat ordinarieskap. sämre semesterförmåner. sämre sjuk- förmåner. avskaffat arbetsgivarihträde och en friare meritvärdering. . Skälen för mitt förslag: Kyrkomusikerorganisationen fick i det väsentliga Prop. 1987/88: 144 ll

samlingen som kyrkomusikerdistrikt i den nuvarande meningen. Som jag tidigare har framhållit är det i stället fråga om att med pastoratet som enhet bygga upp en flexibel kyrkomusikerorganisation som skall tillgodose för- samlingarnas behov. I den förut nämnda propositionen l987/88:31 har jag anfört att det förhållandet att personal som sysslar med församlingsarbetc blir anställd hos pastoratssamfälligheten naturligtvis inte utesluter att många ändå kan ha sin tjänstgöring helt eller till väsentlig del förlagd till någon viss försam— ling inom pastoratet. En sådan ordning kommer säkert att tillämpas även för kyrkomusiker. I sådana fall är det fullt möjligt att också låta församling- en ta det närmaste ansvaret för arbetsledningen. Emellanåt kan det finnas ett behov av att bedriva den kyrkomusikaliska verksamheten i samverkan över en pastoratsgräns. Inte heller för detta fall anser jag att det finns något behov av att skapa särskilda lösningar. Som jag längre fram kommer att redogöra för kan en samverkan mellan pastora- ten åstadkommas på frivillig väg genom avtal angående fyllnadstjänstgö- ring. varvid likväl en berörd tjänst organisatoriskt hör till ettdera pastora- tet. En kyrkomusiker kan givetvis också. liksom för närvarande. inneha flera deltidstjänster.

samlingen som kyrkomusikerdistrikt i den nuvarande meningen. Som jag tidigare har framhållit är det i stället fråga om att med pastoratet som enhet bygga upp en flexibel kyrkomusikerorganisation som skall tillgodose för- samlingarnas behov.

samlingen som kyrkomusikerdistrikt i den nuvarande meningen. Som jag

samlingen

som

kyrkomusikerdistrikt

i

den

nuvarande

meningen.

Som

jag

tidigare har framhållit är det i stället fråga om att med pastoratet som enhet

tidigare

har

framhållit

är

det

i

stället

fråga

om

att

med

pastoratet

som

enhet

bygga upp en flexibel kyrkomusikerorganisation som skall tillgodose för-

bygga

upp

en

flexibel

kyrkomusikerorganisation

som

skall

tillgodose

för-

samlingarnas behov.

samlingarnas

behov.

I den förut nämnda propositionen l987/88:31 har jag anfört att det förhållandet att personal som sysslar med församlingsarbetc blir anställd hos pastoratssamfälligheten naturligtvis inte utesluter att många ändå kan ha sin tjänstgöring helt eller till väsentlig del förlagd till någon viss försam— ling inom pastoratet. En sådan ordning kommer säkert att tillämpas även för kyrkomusiker. I sådana fall är det fullt möjligt att också låta församling- en ta det närmaste ansvaret för arbetsledningen.

I den förut nämnda propositionen l987/88:31 har jag anfört att det

I

den

förut

nämnda

propositionen

l987/88:31

har

jag

anfört

att

det

förhållandet att personal som sysslar med församlingsarbetc blir anställd

förhållandet

att

personal

som

sysslar

med

församlingsarbetc

blir

anställd

hos pastoratssamfälligheten naturligtvis inte utesluter att många ändå kan

hos

pastoratssamfälligheten

naturligtvis

inte

utesluter

att

många

ändå

kan

ha sin tjänstgöring helt eller till väsentlig del förlagd till någon viss försam—

ha

sin

tjänstgöring

helt

eller

till

väsentlig

del

förlagd

till

någon

viss

försam—

ling inom pastoratet. En sådan ordning kommer säkert att tillämpas även

ling

inom

pastoratet.

En

sådan

ordning

kommer

säkert

att

tillämpas

även

för kyrkomusiker. I sådana fall är det fullt möjligt att också låta församling-

för

kyrkomusiker.

I

sådana

fall

är

det

fullt

möjligt

att

också

låta

församling-

en ta det närmaste ansvaret för arbetsledningen.

en

ta

det

närmaste

ansvaret

för

arbetsledningen.

Emellanåt kan det finnas ett behov av att bedriva den kyrkomusikaliska verksamheten i samverkan över en pastoratsgräns. Inte heller för detta fall anser jag att det finns något behov av att skapa särskilda lösningar. Som jag längre fram kommer att redogöra för kan en samverkan mellan pastora- ten åstadkommas på frivillig väg genom avtal angående fyllnadstjänstgö- ring. varvid likväl en berörd tjänst organisatoriskt hör till ettdera pastora- tet. En kyrkomusiker kan givetvis också. liksom för närvarande. inneha flera deltidstjänster.

Emellanåt kan det finnas ett behov av att bedriva den kyrkomusikaliska

Emellanåt

kan

det

finnas

ett

behov

av

att

bedriva

den

kyrkomusikaliska

verksamheten i samverkan över en pastoratsgräns. Inte heller för detta fall

verksamheten

i

samverkan

över

en

pastoratsgräns.

Inte

heller

för

detta

fall

anser jag att det finns något behov av att skapa särskilda lösningar. Som

anser

jag

att

det

finns

något

behov

av

att

skapa

särskilda

lösningar.

Som

jag längre fram kommer att redogöra för kan en samverkan mellan pastora-

jag

längre

fram

kommer

att

redogöra

för

kan

en

samverkan

mellan

pastora-

ten åstadkommas på frivillig väg genom avtal angående fyllnadstjänstgö-

ten

åstadkommas

frivillig

väg

genom

avtal

angående

fyllnadstjänstgö-

ring. varvid likväl en berörd tjänst organisatoriskt hör till ettdera pastora-

ring.

varvid

likväl

en

berörd

tjänst

organisatoriskt

hör

till

ettdera

pastora-

tet. En kyrkomusiker kan givetvis också. liksom för närvarande. inneha

tet.

En

kyrkomusiker

kan

givetvis

också.

liksom

för

närvarande.

inneha

flera deltidstjänster.

flera

deltidstjänster.

2.3 Den statliga detaljregleringen avskaffas

2.3 Den statliga detaljregleringen avskaffas

2.3 Den statliga detaljregleringen avskaffas

2.3

Den

statliga

detaljregleringen

avskaffas

Mitt förslag: Den statliga detaljregleringen av kyrkomusikertjänster-

Mitt förslag: Den statliga detaljregleringen av kyrkomusikertjänster-

Mitt förslag: Den statliga detaljregleringen av kyrkomusikertjänster-

Mitt

förslag:

Den

statliga

detaljregleringen

av

kyrkomusikertjänster-

na slopas. Tjänsterna skall inte heller längre vara statligt reglerade utan blir i framtiden rent kyrkokommunalt reglerade.

na slopas. Tjänsterna skall inte heller längre vara statligt reglerade utan blir i framtiden rent kyrkokommunalt reglerade.

na slopas. Tjänsterna skall inte heller längre vara statligt reglerade

na

slopas.

Tjänsterna

skall

inte

heller

längre

vara

statligt

reglerade

utan blir i framtiden rent kyrkokommunalt reglerade.

utan

blir

i

framtiden

rent

kyrkokommunalt

reglerade.

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt.

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt.

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt.

Utredningens

förslag:

Överensstämmer

med

mitt.

Remissinstanserna: Förslaget att kyrkomusikertjänsterna- skall vara kommunalt reglerade har tillstyrkts av bl. a. statens arbetsgivarverk. kam- marrätten i Jönköping. några domkapitel. svenska kyrkans centralstyrelse och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. Flertalet remiss- instanser har dock varit emot förslaget. Till dessa hör flera domkapitel. Svenska kyrkans personalförbund. Kyrkomusikernas riksförbund och Mu- sikaliska akademien. En av många framförd uppfattning är att ett statligt inflytande genom domkapitlen bör bibehållas av hänsyn till.kvaliteten på kyrkomusiken. Tjänstgöringsföreskrifternas samband med dem som gäller för prästerna har framhållits. Vidare har framförts farhågor för sänkt kvalitet på kyrkomusiken eller i vart fall stora skillnader mellan pastora-

Remissinstanserna: Förslaget att kyrkomusikertjänsterna- skall vara kommunalt reglerade har tillstyrkts av bl. a. statens arbetsgivarverk. kam- marrätten i Jönköping. några domkapitel. svenska kyrkans centralstyrelse och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. Flertalet remiss- instanser har dock varit emot förslaget. Till dessa hör flera domkapitel. Svenska kyrkans personalförbund. Kyrkomusikernas riksförbund och Mu- sikaliska akademien. En av många framförd uppfattning är att ett statligt inflytande genom domkapitlen bör bibehållas av hänsyn till.kvaliteten på kyrkomusiken. Tjänstgöringsföreskrifternas samband med dem som gäller för prästerna har framhållits. Vidare har framförts farhågor för sänkt kvalitet på kyrkomusiken eller i vart fall stora skillnader mellan pastora-

Remissinstanserna: Förslaget att kyrkomusikertjänsterna- skall vara

Remissinstanserna:

Förslaget

att

kyrkomusikertjänsterna-

skall

vara

kommunalt reglerade har tillstyrkts av bl. a. statens arbetsgivarverk. kam-

kommunalt

reglerade

har

tillstyrkts

av

bl.

a.

statens

arbetsgivarverk.

kam-

marrätten i Jönköping. några domkapitel. svenska kyrkans centralstyrelse

marrätten

i

Jönköping.

några

domkapitel.

svenska

kyrkans

centralstyrelse

och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. Flertalet remiss-

och

Svenska

kyrkans

församlings-

och

pastoratsförbund.

Flertalet

remiss-

instanser har dock varit emot förslaget. Till dessa hör flera domkapitel.

instanser

har

dock

varit

emot

förslaget.

Till

dessa

hör

flera

domkapitel.

Svenska kyrkans personalförbund. Kyrkomusikernas riksförbund och Mu-

Svenska

kyrkans

personalförbund.

Kyrkomusikernas

riksförbund

och

Mu-

sikaliska akademien. En av många framförd uppfattning är att ett statligt

sikaliska

akademien.

En

av

många

framförd

uppfattning

är

att

ett

statligt

inflytande genom domkapitlen bör bibehållas av hänsyn till.kvaliteten på

inflytande

genom

domkapitlen

bör

bibehållas

av

hänsyn

till.kvaliteten

kyrkomusiken. Tjänstgöringsföreskrifternas samband med dem som gäller

kyrkomusiken.

Tjänstgöringsföreskrifternas

samband

med

dem

som

gäller

för prästerna har framhållits. Vidare har framförts farhågor för sänkt

för

prästerna

har

framhållits.

Vidare

har

framförts

farhågor

för

sänkt

kvalitet på kyrkomusiken eller i vart fall stora skillnader mellan pastora-

kvalitet

kyrkomusiken

eller

i

vart

fall

stora

skillnader

mellan

pastora-

tens ambitionsnivåer. t-. ex. ifråga om att inrätta tjänster. En del remissin- .

tens ambitionsnivåer. t-. ex. ifråga om att inrätta tjänster. En del remissin- .

tens ambitionsnivåer. t-. ex. ifråga om att inrätta tjänster. En del remissin- .

tens

ambitionsnivåer.

t-.

ex.

ifråga

om

att

inrätta

tjänster.

En

del

remissin-

.

stanser har varnat för ett slags "minimitänkandc". Kyrkomusikernas riks- förbund har ansett att avskaffande av den statliga regleringen medför starkt försämrade anställningsvillkor och såsom negativa konsekvenser framhållit avskaffat ordinarieskap. sämre semesterförmåner. sämre sjuk- förmåner. avskaffat arbetsgivarihträde och en friare meritvärdering. . Skälen för mitt förslag: Kyrkomusikerorganisationen fick i det väsentliga

stanser har varnat för ett slags "minimitänkandc". Kyrkomusikernas riks- förbund har ansett att avskaffande av den statliga regleringen medför starkt försämrade anställningsvillkor och såsom negativa konsekvenser framhållit avskaffat ordinarieskap. sämre semesterförmåner. sämre sjuk- förmåner. avskaffat arbetsgivarihträde och en friare meritvärdering. . Skälen för mitt förslag: Kyrkomusikerorganisationen fick i det väsentliga

stanser har varnat för ett slags "minimitänkandc". Kyrkomusikernas riks-

stanser

har

varnat

för

ett

slags

"minimitänkandc".

Kyrkomusikernas

riks-

förbund har ansett att avskaffande av den statliga regleringen medför

förbund

har

ansett

att

avskaffande

av

den

statliga

regleringen

medför

starkt försämrade anställningsvillkor och såsom negativa konsekvenser

starkt

försämrade

anställningsvillkor

och

såsom

negativa

konsekvenser

framhållit avskaffat ordinarieskap. sämre semesterförmåner. sämre sjuk-

framhållit

avskaffat

ordinarieskap.

sämre

semesterförmåner.

sämre

sjuk-

förmåner. avskaffat arbetsgivarihträde och en friare meritvärdering. .

förmåner.

avskaffat

arbetsgivarihträde

och

en

friare

meritvärdering.

.

Skälen för mitt förslag: Kyrkomusikerorganisationen fick i det väsentliga

Skälen

för

mitt

förslag:

Kyrkomusikerorganisationen

fick

i

det

väsentliga

Prop.

1987/88:

144

ll

ll

ll

ll

sin nuvarande utformning genom lagen om kyrkomusiker och den därtill anslutande regleringen. Lagen om kyrkomusiker trädde i kraft den I juli 1947, men reformen genomfördes först år [950 då den nuvarande kyrko- musikerförordningen tillkom. Reformen var resultatet av en lång tids ut- redningsarbete och fick sin prägel av dåtida förhållanden. I stället för de tidigare klockar-. organist- och kyrkosångarbefattningarna kom de nya kyrkomusikertjänsterna. Kyrkomusikerna förblev som tidigare kommu- nalt anställda och avlönade. Sådana anställnings- och arbetsvillkor som får bestämmas genom avtal skulle emellertid fastställas under medverkan av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Kyrkomusiker- tjänsterna blev alltså — och är alltjämt — s.k. statligt reglerade tjänster. Som jag har redovisat tidigare (avsnitt 2.l) är den kyrkomusikaliska verksamheten och kyrkomusikertjänsterna kringgärdade av ett stort antal detaljerade författningsbestämmelser. Kyrkomusikerförordningens mycket detaljerade och delvis komplicera- de föreskrifter har av utredningen på goda grunder betecknats som otids- enliga. De har också under årens lopp blivit föremål för åtskillig kritik. Detta avspeglas i ett stort antal framställningar till regeringen från skilda håll om olika ändringar i förordningen. Utredningen har konstaterat att regleringens bristande flexibilitet med- för svårigheter att tillgodose olika församlingars behov av säsongmässigt ökade insatser. t. ex. i den s.k. fritidskyrkan. och att den är ett hinder för att utveckla möjligheterna att kombinera kyrkomusikalisk tjänstgöring med annat arbete. Dessa är för närvarande tämligen begränsade och svå- righeterna framstår som särskilt påtagliga i fråga om skolkantorerna. I det föregående harjag förordat att den nuvarande organisationen med församlingen som kyrkomusikerdistrikt ersätts av en mera flexibel organi- sation på pastoratsnivå. Jag har därvid fäst särskild vikt vid att organisatio- nen skall kunna anpassas till behoven och de särskilda förhållandena i varje enskilt pastorat. Det ligger i sakens natur att en författningsrcglering som detaljerat lägger fast vad som skall ankomma på olika kyrkomusiker såsom innehavare av vissa typer av tjänster utgör ett hinder för en sådan anpassning. Som jag har konstaterat i föregående avsnitt ger en övergång till pastoratet som den organisatoriska basen för den kyrkomusikaliska verksamheten goda möjligheter att höja kvaliteten på många av kyrkomu- sikertjänsterna. Detta kan ske genom att föra samman dem till tjänster med större kyrkomusikaliskt innehåll och besätta dem med utbildade kyrkomu- siker. För att dessa möjligheter skall kunna utnyttjas fullt ut är det angelä- get att ta bort den nuvarande statliga regleringen och skapa största möjliga utrymme för smidiga lösningar och en ändamålsenlig fördelning av arbets- uppgifterna på det lokala planet. Även ur de anställda kyrkomusikernas synvinkel får den nuvarande ordningen anses vara otidsenlig. Kyrkomusikerförordningens detaljerade regler lämnar ett mycket litet utrymme för ett sådant mcdinflytande som den arbetsrättsliga lagstiftning- en i princip medger.Detta gäller t. ex. något så viktigt som tjänsteåliggan- dena och omfattningen av tjänstgöringsskyldigheten. Mot bakgrund av vadjag nu har anfört och strävan att åstadkomma en så Prop. 1987/88: [44

sin nuvarande utformning genom lagen om kyrkomusiker och den därtill anslutande regleringen. Lagen om kyrkomusiker trädde i kraft den I juli 1947, men reformen genomfördes först år [950 då den nuvarande kyrko- musikerförordningen tillkom. Reformen var resultatet av en lång tids ut- redningsarbete och fick sin prägel av dåtida förhållanden. I stället för de tidigare klockar-. organist- och kyrkosångarbefattningarna kom de nya kyrkomusikertjänsterna. Kyrkomusikerna förblev som tidigare kommu- nalt anställda och avlönade. Sådana anställnings- och arbetsvillkor som får bestämmas genom avtal skulle emellertid fastställas under medverkan av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Kyrkomusiker- tjänsterna blev alltså — och är alltjämt — s.k. statligt reglerade tjänster. Som jag har redovisat tidigare (avsnitt 2.l) är den kyrkomusikaliska verksamheten och kyrkomusikertjänsterna kringgärdade av ett stort antal detaljerade författningsbestämmelser. Kyrkomusikerförordningens mycket detaljerade och delvis komplicera- de föreskrifter har av utredningen på goda grunder betecknats som otids- enliga. De har också under årens lopp blivit föremål för åtskillig kritik. Detta avspeglas i ett stort antal framställningar till regeringen från skilda håll om olika ändringar i förordningen. Utredningen har konstaterat att regleringens bristande flexibilitet med- för svårigheter att tillgodose olika församlingars behov av säsongmässigt ökade insatser. t. ex. i den s.k. fritidskyrkan. och att den är ett hinder för att utveckla möjligheterna att kombinera kyrkomusikalisk tjänstgöring med annat arbete. Dessa är för närvarande tämligen begränsade och svå- righeterna framstår som särskilt påtagliga i fråga om skolkantorerna. I det föregående harjag förordat att den nuvarande organisationen med församlingen som kyrkomusikerdistrikt ersätts av en mera flexibel organi- sation på pastoratsnivå. Jag har därvid fäst särskild vikt vid att organisatio- nen skall kunna anpassas till behoven och de särskilda förhållandena i varje enskilt pastorat. Det ligger i sakens natur att en författningsrcglering som detaljerat lägger fast vad som skall ankomma på olika kyrkomusiker såsom innehavare av vissa typer av tjänster utgör ett hinder för en sådan anpassning. Som jag har konstaterat i föregående avsnitt ger en övergång till pastoratet som den organisatoriska basen för den kyrkomusikaliska verksamheten goda möjligheter att höja kvaliteten på många av kyrkomu- sikertjänsterna. Detta kan ske genom att föra samman dem till tjänster med större kyrkomusikaliskt innehåll och besätta dem med utbildade kyrkomu- siker. För att dessa möjligheter skall kunna utnyttjas fullt ut är det angelä- get att ta bort den nuvarande statliga regleringen och skapa största möjliga utrymme för smidiga lösningar och en ändamålsenlig fördelning av arbets- uppgifterna på det lokala planet. Även ur de anställda kyrkomusikernas synvinkel får den nuvarande ordningen anses vara otidsenlig. Kyrkomusikerförordningens detaljerade regler lämnar ett mycket litet utrymme för ett sådant mcdinflytande som den arbetsrättsliga lagstiftning- en i princip medger.Detta gäller t. ex. något så viktigt som tjänsteåliggan- dena och omfattningen av tjänstgöringsskyldigheten. Mot bakgrund av vadjag nu har anfört och strävan att åstadkomma en så

sin nuvarande utformning genom lagen om kyrkomusiker och den därtill anslutande regleringen. Lagen om kyrkomusiker trädde i kraft den I juli 1947, men reformen genomfördes först år [950 då den nuvarande kyrko- musikerförordningen tillkom. Reformen var resultatet av en lång tids ut- redningsarbete och fick sin prägel av dåtida förhållanden. I stället för de tidigare klockar-. organist- och kyrkosångarbefattningarna kom de nya kyrkomusikertjänsterna. Kyrkomusikerna förblev som tidigare kommu- nalt anställda och avlönade. Sådana anställnings- och arbetsvillkor som får bestämmas genom avtal skulle emellertid fastställas under medverkan av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Kyrkomusiker- tjänsterna blev alltså — och är alltjämt — s.k. statligt reglerade tjänster.

sin nuvarande utformning genom lagen om kyrkomusiker och den därtill

sin

nuvarande

utformning

genom

lagen

om

kyrkomusiker

och

den

därtill

anslutande regleringen. Lagen om kyrkomusiker trädde i kraft den I juli

anslutande

regleringen.

Lagen

om

kyrkomusiker

trädde

i

kraft

den

I

juli

1947, men reformen genomfördes först år [950 då den nuvarande kyrko-

1947,

men

reformen

genomfördes

först

år

[950

den

nuvarande

kyrko-

musikerförordningen tillkom. Reformen var resultatet av en lång tids ut-

musikerförordningen

tillkom.

Reformen

var

resultatet

av

en

lång

tids

ut-

redningsarbete och fick sin prägel av dåtida förhållanden. I stället för de

redningsarbete

och

fick

sin

prägel

av

dåtida

förhållanden.

I

stället

för

de

tidigare klockar-. organist- och kyrkosångarbefattningarna kom de nya

tidigare

klockar-.

organist-

och

kyrkosångarbefattningarna

kom

de

nya

kyrkomusikertjänsterna. Kyrkomusikerna förblev som tidigare kommu-

kyrkomusikertjänsterna.

Kyrkomusikerna

förblev

som

tidigare

kommu-

nalt anställda och avlönade. Sådana anställnings- och arbetsvillkor som får

nalt

anställda

och

avlönade.

Sådana

anställnings-

och

arbetsvillkor

som

får

bestämmas genom avtal skulle emellertid fastställas under medverkan av

bestämmas

genom

avtal

skulle

emellertid

fastställas

under

medverkan

av

regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Kyrkomusiker-

regeringen

eller

den

myndighet

regeringen

bestämmer.

Kyrkomusiker-

tjänsterna blev alltså — och är alltjämt — s.k. statligt reglerade tjänster.

tjänsterna

blev

alltså

och

är

alltjämt

s.k.

statligt

reglerade

tjänster.

Som jag har redovisat tidigare (avsnitt 2.l) är den kyrkomusikaliska verksamheten och kyrkomusikertjänsterna kringgärdade av ett stort antal detaljerade författningsbestämmelser.

Som jag har redovisat tidigare (avsnitt 2.l) är den kyrkomusikaliska

Som

jag

har

redovisat

tidigare

(avsnitt

2.l)

är

den

kyrkomusikaliska

verksamheten och kyrkomusikertjänsterna kringgärdade av ett stort antal

verksamheten

och

kyrkomusikertjänsterna

kringgärdade

av

ett

stort

antal

detaljerade författningsbestämmelser.

detaljerade

författningsbestämmelser.

Kyrkomusikerförordningens mycket detaljerade och delvis komplicera- de föreskrifter har av utredningen på goda grunder betecknats som otids- enliga. De har också under årens lopp blivit föremål för åtskillig kritik. Detta avspeglas i ett stort antal framställningar till regeringen från skilda håll om olika ändringar i förordningen.

Kyrkomusikerförordningens mycket detaljerade och delvis komplicera-

Kyrkomusikerförordningens

mycket

detaljerade

och

delvis

komplicera-

de föreskrifter har av utredningen på goda grunder betecknats som otids-

de

föreskrifter

har

av

utredningen

goda

grunder

betecknats

som

otids-

enliga. De har också under årens lopp blivit föremål för åtskillig kritik.

enliga.

De

har

också

under

årens

lopp

blivit

föremål

för

åtskillig

kritik.

Detta avspeglas i ett stort antal framställningar till regeringen från skilda

Detta

avspeglas

i

ett

stort

antal

framställningar

till

regeringen

från

skilda

håll om olika ändringar i förordningen.

håll

om

olika

ändringar

i

förordningen.

Utredningen har konstaterat att regleringens bristande flexibilitet med- för svårigheter att tillgodose olika församlingars behov av säsongmässigt ökade insatser. t. ex. i den s.k. fritidskyrkan. och att den är ett hinder för att utveckla möjligheterna att kombinera kyrkomusikalisk tjänstgöring med annat arbete. Dessa är för närvarande tämligen begränsade och svå- righeterna framstår som särskilt påtagliga i fråga om skolkantorerna.

Utredningen har konstaterat att regleringens bristande flexibilitet med-

Utredningen

har

konstaterat

att

regleringens

bristande

flexibilitet

med-

för svårigheter att tillgodose olika församlingars behov av säsongmässigt

för

svårigheter

att

tillgodose

olika

församlingars

behov

av

säsongmässigt

ökade insatser. t. ex. i den s.k. fritidskyrkan. och att den är ett hinder för

ökade

insatser.

t.

ex.

i

den

s.k.

fritidskyrkan.

och

att

den

är

ett

hinder

för

att utveckla möjligheterna att kombinera kyrkomusikalisk tjänstgöring

att

utveckla

möjligheterna

att

kombinera

kyrkomusikalisk

tjänstgöring

med annat arbete. Dessa är för närvarande tämligen begränsade och svå-

med

annat

arbete.

Dessa

är

för

närvarande

tämligen

begränsade

och

svå-

righeterna framstår som särskilt påtagliga i fråga om skolkantorerna.

righeterna

framstår

som

särskilt

påtagliga

i

fråga

om

skolkantorerna.

I det föregående harjag förordat att den nuvarande organisationen med församlingen som kyrkomusikerdistrikt ersätts av en mera flexibel organi- sation på pastoratsnivå. Jag har därvid fäst särskild vikt vid att organisatio- nen skall kunna anpassas till behoven och de särskilda förhållandena i varje enskilt pastorat. Det ligger i sakens natur att en författningsrcglering som detaljerat lägger fast vad som skall ankomma på olika kyrkomusiker såsom innehavare av vissa typer av tjänster utgör ett hinder för en sådan anpassning. Som jag har konstaterat i föregående avsnitt ger en övergång till pastoratet som den organisatoriska basen för den kyrkomusikaliska verksamheten goda möjligheter att höja kvaliteten på många av kyrkomu- sikertjänsterna. Detta kan ske genom att föra samman dem till tjänster med större kyrkomusikaliskt innehåll och besätta dem med utbildade kyrkomu- siker. För att dessa möjligheter skall kunna utnyttjas fullt ut är det angelä- get att ta bort den nuvarande statliga regleringen och skapa största möjliga utrymme för smidiga lösningar och en ändamålsenlig fördelning av arbets- uppgifterna på det lokala planet.

I det föregående harjag förordat att den nuvarande organisationen med

I

det

föregående

harjag

förordat

att

den

nuvarande

organisationen

med

församlingen som kyrkomusikerdistrikt ersätts av en mera flexibel organi-

församlingen

som

kyrkomusikerdistrikt

ersätts

av

en

mera

flexibel

organi-

sation på pastoratsnivå. Jag har därvid fäst särskild vikt vid att organisatio-

sation

pastoratsnivå.

Jag

har

därvid

fäst

särskild

vikt

vid

att

organisatio-

nen skall kunna anpassas till behoven och de särskilda förhållandena i

nen

skall

kunna

anpassas

till

behoven

och

de

särskilda

förhållandena

i

varje enskilt pastorat. Det ligger i sakens natur att en författningsrcglering

varje

enskilt

pastorat.

Det

ligger

i

sakens

natur

att

en

författningsrcglering

som detaljerat lägger fast vad som skall ankomma på olika kyrkomusiker

som

detaljerat

lägger

fast

vad

som

skall

ankomma

olika

kyrkomusiker

såsom innehavare av vissa typer av tjänster utgör ett hinder för en sådan

såsom

innehavare

av

vissa

typer

av

tjänster

utgör

ett

hinder

för

en

sådan

anpassning. Som jag har konstaterat i föregående avsnitt ger en övergång

anpassning.

Som

jag

har

konstaterat

i

föregående

avsnitt

ger

en

övergång

till pastoratet som den organisatoriska basen för den kyrkomusikaliska

till

pastoratet

som

den

organisatoriska

basen

för

den

kyrkomusikaliska

verksamheten goda möjligheter att höja kvaliteten på många av kyrkomu-

verksamheten

goda

möjligheter

att

höja

kvaliteten

många

av

kyrkomu-

sikertjänsterna. Detta kan ske genom att föra samman dem till tjänster med

sikertjänsterna.

Detta

kan

ske

genom

att

föra

samman

dem

till

tjänster

med

större kyrkomusikaliskt innehåll och besätta dem med utbildade kyrkomu-

större

kyrkomusikaliskt

innehåll

och

besätta

dem

med

utbildade

kyrkomu-

siker. För att dessa möjligheter skall kunna utnyttjas fullt ut är det angelä-

siker.

För

att

dessa

möjligheter

skall

kunna

utnyttjas

fullt

ut

är

det

angelä-

get att ta bort den nuvarande statliga regleringen och skapa största möjliga

get

att

ta

bort

den

nuvarande

statliga

regleringen

och

skapa

största

möjliga

utrymme för smidiga lösningar och en ändamålsenlig fördelning av arbets-

utrymme

för

smidiga

lösningar

och

en

ändamålsenlig

fördelning

av

arbets-

uppgifterna på det lokala planet.

uppgifterna

det

lokala

planet.

Även ur de anställda kyrkomusikernas synvinkel får den nuvarande ordningen anses vara otidsenlig.

Även ur de anställda kyrkomusikernas synvinkel får den nuvarande

Även

ur

de

anställda

kyrkomusikernas

synvinkel

får

den

nuvarande

ordningen anses vara otidsenlig.

ordningen

anses

vara

otidsenlig.

Kyrkomusikerförordningens detaljerade regler lämnar ett mycket litet utrymme för ett sådant mcdinflytande som den arbetsrättsliga lagstiftning- en i princip medger.Detta gäller t. ex. något så viktigt som tjänsteåliggan- dena och omfattningen av tjänstgöringsskyldigheten.

Kyrkomusikerförordningens detaljerade regler lämnar ett mycket litet

Kyrkomusikerförordningens

detaljerade

regler

lämnar

ett

mycket

litet

utrymme för ett sådant mcdinflytande som den arbetsrättsliga lagstiftning-

utrymme

för

ett

sådant

mcdinflytande

som

den

arbetsrättsliga

lagstiftning-

en i princip medger.Detta gäller t. ex. något så viktigt som tjänsteåliggan-

en

i

princip

medger.Detta

gäller

t.

ex.

något

viktigt

som

tjänsteåliggan-

dena och omfattningen av tjänstgöringsskyldigheten.

dena

och

omfattningen

av

tjänstgöringsskyldigheten.

Mot bakgrund av vadjag nu har anfört och strävan att åstadkomma en så

Mot bakgrund av vadjag nu har anfört och strävan att åstadkomma en så

Mot

bakgrund

av

vadjag

nu

har

anfört

och

strävan

att

åstadkomma

en

Prop. 1987/88: [44

Prop. 1987/88: [44

Prop. 1987/88: [44

Prop.

1987/88:

[44

flexibel kyrkomusikerorganisation som möjligt framstår det som naturligt att staten i framtiden inte reglerar kyrkomusikertjänsterna mer än som behövs för att säkerställa verksamheten och dess kvalitet. Slopar man den statliga detaljregleringen av kyrkomusikerorganisa- tionen och de kyrkomusikaliska tjänsterna är det inte längre motiverat att låta tjänsterna vara s.k. statligt reglerade anställningar. Jag delar alltså utredningens uppfattning att tjänsterna bör bli kyrkokommunala och att avlöningsförmånerna inte längre bör fastställas under medverkan av rege- ringen eller någon myndighet som regeringen bestämmer. Som utredning- en också har konstaterat åstadkommer man därigenom ett ökat självbe- stämmande för pastoraten som arbetsgivare och ger förutsättningar för ett ökat medinflytande för kyrkomusikerna som arbetstagare. De farhågor för bl. a. försämrade anställningsvillkor som har förts fram av ett antal remiss- instanser framstår enligt min bedömning som överdrivna. För egen del kan jag inte se något skäl varför anställningsvillkoren skulle försämras om statliga organ inte längre skulle medverka vid fastställande av dem. 2.4 Obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifter Mitt förslag: Minimikraven på den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna anges i lag. Förutom den verksamhet som behövs för gudstjänster och kyrkliga handlingar skall pastoraten svara för den verksamhet som församlingslivet kräver. Det gäller främjandet av kyrkosång. fri musikundervisning och orgelvård. Pastoraten får själva bestämma vilken kyrkomusikalisk verksamhet som därutöver Skall bedrivas. Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt i fråga om de obligatoriska kyrkomusikaliska åliggandena. Utredningen har emeller- tid föreslagit en ordning där stiftsstyrelsen skall genom särskilda beslut lägga fast ett minimum för verksamhetens omfattning i varje pastorat. Remissinstanserna: Dessa har främst uppehållit sig vid frågorna om den statliga regleringens avskaffande och vilket organ som bör svara för det kvarvarande statliga inflytandet. Några har dock kritiskt kommenterat utredningens lös'ning med beslut på stiftsplanet om verksamhetens omfatt- ning i pastoraten. Bl.a. Göteborgs kyrkliga samfällighet har betecknat det som självklart att beslutanderätten bör tillkomma kyrkokommunen, efter- som tjänsterna skall vara kyrkokommunala och det ekonomiska ansvaret skall vila på kommunen. Även Sveriges kyrkokamerala förening och läns- skolnämnden i Malmöhus län har framfört liknande synpunkter. Musikalis- ka akademien har påpekat att det statliga inflytandet fått en påtagligt oklar beskrivning. Riksförbundet Svensk kyrkomusik har efterlyst en' närmare författningsreglering. om den statliga regleringen avskaffas. Flera andra har på liknande sätt påpekat att det är oklart vad som skall inverka på miniminivån eller efterlyst en närmare reglering. Andra har påpekat att man får räkna med skilda bedömningar i olika stift. Som en risk med Prop. l987/88: l44

flexibel kyrkomusikerorganisation som möjligt framstår det som naturligt att staten i framtiden inte reglerar kyrkomusikertjänsterna mer än som behövs för att säkerställa verksamheten och dess kvalitet. Slopar man den statliga detaljregleringen av kyrkomusikerorganisa- tionen och de kyrkomusikaliska tjänsterna är det inte längre motiverat att låta tjänsterna vara s.k. statligt reglerade anställningar. Jag delar alltså utredningens uppfattning att tjänsterna bör bli kyrkokommunala och att avlöningsförmånerna inte längre bör fastställas under medverkan av rege- ringen eller någon myndighet som regeringen bestämmer. Som utredning- en också har konstaterat åstadkommer man därigenom ett ökat självbe- stämmande för pastoraten som arbetsgivare och ger förutsättningar för ett ökat medinflytande för kyrkomusikerna som arbetstagare. De farhågor för bl. a. försämrade anställningsvillkor som har förts fram av ett antal remiss- instanser framstår enligt min bedömning som överdrivna. För egen del kan jag inte se något skäl varför anställningsvillkoren skulle försämras om statliga organ inte längre skulle medverka vid fastställande av dem.

flexibel kyrkomusikerorganisation som möjligt framstår det som naturligt att staten i framtiden inte reglerar kyrkomusikertjänsterna mer än som behövs för att säkerställa verksamheten och dess kvalitet.

flexibel kyrkomusikerorganisation som möjligt framstår det som naturligt

flexibel

kyrkomusikerorganisation

som

möjligt

framstår

det

som

naturligt

att staten i framtiden inte reglerar kyrkomusikertjänsterna mer än som

att

staten

i

framtiden

inte

reglerar

kyrkomusikertjänsterna

mer

än

som

behövs för att säkerställa verksamheten och dess kvalitet.

behövs

för

att

säkerställa

verksamheten

och

dess

kvalitet.

Slopar man den statliga detaljregleringen av kyrkomusikerorganisa- tionen och de kyrkomusikaliska tjänsterna är det inte längre motiverat att låta tjänsterna vara s.k. statligt reglerade anställningar. Jag delar alltså utredningens uppfattning att tjänsterna bör bli kyrkokommunala och att avlöningsförmånerna inte längre bör fastställas under medverkan av rege- ringen eller någon myndighet som regeringen bestämmer. Som utredning- en också har konstaterat åstadkommer man därigenom ett ökat självbe- stämmande för pastoraten som arbetsgivare och ger förutsättningar för ett ökat medinflytande för kyrkomusikerna som arbetstagare. De farhågor för bl. a. försämrade anställningsvillkor som har förts fram av ett antal remiss- instanser framstår enligt min bedömning som överdrivna. För egen del kan jag inte se något skäl varför anställningsvillkoren skulle försämras om statliga organ inte längre skulle medverka vid fastställande av dem.

Slopar man den statliga detaljregleringen av kyrkomusikerorganisa-

Slopar

man

den

statliga

detaljregleringen

av

kyrkomusikerorganisa-

tionen och de kyrkomusikaliska tjänsterna är det inte längre motiverat att

tionen

och

de

kyrkomusikaliska

tjänsterna

är

det

inte

längre

motiverat

att

låta tjänsterna vara s.k. statligt reglerade anställningar. Jag delar alltså

låta

tjänsterna

vara

s.k.

statligt

reglerade

anställningar.

Jag

delar

alltså

utredningens uppfattning att tjänsterna bör bli kyrkokommunala och att

utredningens

uppfattning

att

tjänsterna

bör

bli

kyrkokommunala

och

att

avlöningsförmånerna inte längre bör fastställas under medverkan av rege-

avlöningsförmånerna

inte

längre

bör

fastställas

under

medverkan

av

rege-

ringen eller någon myndighet som regeringen bestämmer. Som utredning-

ringen

eller

någon

myndighet

som

regeringen

bestämmer.

Som

utredning-

en också har konstaterat åstadkommer man därigenom ett ökat självbe-

en

också

har

konstaterat

åstadkommer

man

därigenom

ett

ökat

självbe-

stämmande för pastoraten som arbetsgivare och ger förutsättningar för ett

stämmande

för

pastoraten

som

arbetsgivare

och

ger

förutsättningar

för

ett

ökat medinflytande för kyrkomusikerna som arbetstagare. De farhågor för

ökat

medinflytande

för

kyrkomusikerna

som

arbetstagare.

De

farhågor

för

bl. a. försämrade anställningsvillkor som har förts fram av ett antal remiss-

bl.

a.

försämrade

anställningsvillkor

som

har

förts

fram

av

ett

antal

remiss-

instanser framstår enligt min bedömning som överdrivna. För egen del kan

instanser

framstår

enligt

min

bedömning

som

överdrivna.

För

egen

del

kan

jag inte se något skäl varför anställningsvillkoren skulle försämras om

jag

inte

se

något

skäl

varför

anställningsvillkoren

skulle

försämras

om

statliga organ inte längre skulle medverka vid fastställande av dem.

statliga

organ

inte

längre

skulle

medverka

vid

fastställande

av

dem.

2.4 Obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifter

2.4 Obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifter

2.4 Obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifter

2.4

Obligatoriska

kyrkomusikaliska

uppgifter

Mitt förslag: Minimikraven på den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna anges i lag. Förutom den verksamhet som behövs för gudstjänster och kyrkliga handlingar skall pastoraten svara för den

Mitt förslag: Minimikraven på den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna anges i lag. Förutom den verksamhet som behövs för gudstjänster och kyrkliga handlingar skall pastoraten svara för den

Mitt förslag: Minimikraven på den kyrkomusikaliska verksamheten i

Mitt

förslag:

Minimikraven

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

i

församlingarna anges i lag. Förutom den verksamhet som behövs för

församlingarna

anges

i

lag.

Förutom

den

verksamhet

som

behövs

för

gudstjänster och kyrkliga handlingar skall pastoraten svara för den

gudstjänster

och

kyrkliga

handlingar

skall

pastoraten

svara

för

den

verksamhet som församlingslivet kräver. Det gäller främjandet av kyrkosång. fri musikundervisning och orgelvård. Pastoraten får själva bestämma vilken kyrkomusikalisk verksamhet som därutöver Skall bedrivas.

verksamhet som församlingslivet kräver. Det gäller främjandet av kyrkosång. fri musikundervisning och orgelvård. Pastoraten får själva bestämma vilken kyrkomusikalisk verksamhet som därutöver Skall bedrivas.

verksamhet som församlingslivet kräver. Det gäller främjandet av

verksamhet

som

församlingslivet

kräver.

Det

gäller

främjandet

av

kyrkosång. fri musikundervisning och orgelvård. Pastoraten får

kyrkosång.

fri

musikundervisning

och

orgelvård.

Pastoraten

får

själva bestämma vilken kyrkomusikalisk verksamhet som därutöver

själva

bestämma

vilken

kyrkomusikalisk

verksamhet

som

därutöver

Skall bedrivas.

Skall

bedrivas.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt i fråga om de obligatoriska kyrkomusikaliska åliggandena. Utredningen har emeller- tid föreslagit en ordning där stiftsstyrelsen skall genom särskilda beslut lägga fast ett minimum för verksamhetens omfattning i varje pastorat. Remissinstanserna: Dessa har främst uppehållit sig vid frågorna om den statliga regleringens avskaffande och vilket organ som bör svara för det kvarvarande statliga inflytandet. Några har dock kritiskt kommenterat utredningens lös'ning med beslut på stiftsplanet om verksamhetens omfatt- ning i pastoraten. Bl.a. Göteborgs kyrkliga samfällighet har betecknat det som självklart att beslutanderätten bör tillkomma kyrkokommunen, efter- som tjänsterna skall vara kyrkokommunala och det ekonomiska ansvaret skall vila på kommunen. Även Sveriges kyrkokamerala förening och läns- skolnämnden i Malmöhus län har framfört liknande synpunkter. Musikalis- ka akademien har påpekat att det statliga inflytandet fått en påtagligt oklar beskrivning. Riksförbundet Svensk kyrkomusik har efterlyst en' närmare författningsreglering. om den statliga regleringen avskaffas. Flera andra har på liknande sätt påpekat att det är oklart vad som skall inverka på miniminivån eller efterlyst en närmare reglering. Andra har påpekat att man får räkna med skilda bedömningar i olika stift. Som en risk med

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt i fråga om de obligatoriska kyrkomusikaliska åliggandena. Utredningen har emeller- tid föreslagit en ordning där stiftsstyrelsen skall genom särskilda beslut lägga fast ett minimum för verksamhetens omfattning i varje pastorat.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt i fråga om

Utredningens

förslag:

Överensstämmer

i

huvudsak

med

mitt

i

fråga

om

de obligatoriska kyrkomusikaliska åliggandena. Utredningen har emeller-

de

obligatoriska

kyrkomusikaliska

åliggandena.

Utredningen

har

emeller-

tid föreslagit en ordning där stiftsstyrelsen skall genom särskilda beslut

tid

föreslagit

en

ordning

där

stiftsstyrelsen

skall

genom

särskilda

beslut

lägga fast ett minimum för verksamhetens omfattning i varje pastorat.

lägga

fast

ett

minimum

för

verksamhetens

omfattning

i

varje

pastorat.

Remissinstanserna: Dessa har främst uppehållit sig vid frågorna om den statliga regleringens avskaffande och vilket organ som bör svara för det kvarvarande statliga inflytandet. Några har dock kritiskt kommenterat utredningens lös'ning med beslut på stiftsplanet om verksamhetens omfatt- ning i pastoraten. Bl.a. Göteborgs kyrkliga samfällighet har betecknat det som självklart att beslutanderätten bör tillkomma kyrkokommunen, efter- som tjänsterna skall vara kyrkokommunala och det ekonomiska ansvaret skall vila på kommunen. Även Sveriges kyrkokamerala förening och läns- skolnämnden i Malmöhus län har framfört liknande synpunkter. Musikalis- ka akademien har påpekat att det statliga inflytandet fått en påtagligt oklar beskrivning. Riksförbundet Svensk kyrkomusik har efterlyst en' närmare författningsreglering. om den statliga regleringen avskaffas. Flera andra har på liknande sätt påpekat att det är oklart vad som skall inverka på miniminivån eller efterlyst en närmare reglering. Andra har påpekat att man får räkna med skilda bedömningar i olika stift. Som en risk med

Remissinstanserna: Dessa har främst uppehållit sig vid frågorna om den

Remissinstanserna:

Dessa

har

främst

uppehållit

sig

vid

frågorna

om

den

statliga regleringens avskaffande och vilket organ som bör svara för det

statliga

regleringens

avskaffande

och

vilket

organ

som

bör

svara

för

det

kvarvarande statliga inflytandet. Några har dock kritiskt kommenterat

kvarvarande

statliga

inflytandet.

Några

har

dock

kritiskt

kommenterat

utredningens lös'ning med beslut på stiftsplanet om verksamhetens omfatt-

utredningens

lös'ning

med

beslut

stiftsplanet

om

verksamhetens

omfatt-

ning i pastoraten. Bl.a. Göteborgs kyrkliga samfällighet har betecknat det

ning

i

pastoraten.

Bl.a.

Göteborgs

kyrkliga

samfällighet

har

betecknat

det

som självklart att beslutanderätten bör tillkomma kyrkokommunen, efter-

som

självklart

att

beslutanderätten

bör

tillkomma

kyrkokommunen,

efter-

som tjänsterna skall vara kyrkokommunala och det ekonomiska ansvaret

som

tjänsterna

skall

vara

kyrkokommunala

och

det

ekonomiska

ansvaret

skall vila på kommunen. Även Sveriges kyrkokamerala förening och läns-

skall

vila

kommunen.

Även

Sveriges

kyrkokamerala

förening

och

läns-

skolnämnden i Malmöhus län har framfört liknande synpunkter. Musikalis-

skolnämnden

i

Malmöhus

län

har

framfört

liknande

synpunkter.

Musikalis-

ka akademien har påpekat att det statliga inflytandet fått en påtagligt oklar

ka

akademien

har

påpekat

att

det

statliga

inflytandet

fått

en

påtagligt

oklar

beskrivning. Riksförbundet Svensk kyrkomusik har efterlyst en' närmare

beskrivning.

Riksförbundet

Svensk

kyrkomusik

har

efterlyst

en'

närmare

författningsreglering. om den statliga regleringen avskaffas. Flera andra

författningsreglering.

om

den

statliga

regleringen

avskaffas.

Flera

andra

har på liknande sätt påpekat att det är oklart vad som skall inverka på

har

liknande