SOU 1986:11

Enklare skolförfattningar

Till statsrådet Bengt Göransson

Regeringen bemyndigade den 6 september 1979 dåvarande statsrådet Rodhe att tillkalla en särskild utredare med uppgift att se över vissa skolförfattningar.

Den 13 september 1979 förordnades rättschefen i utbildningsdeparte— mentet, numera hovrättslagmannen Arvid Sanmark till utredare.

Att såsom experter biträda utredaren förordnades den 16 oktober 1979 sektionschefen Henry Björinder (t.o.m. den 31 december 1981), departe- mentssekreteraren Lillemor Johansson, departementssekreteraren Olle Johnson (t.o.m. den 31 december 1979), språkexperten Kenneth Larsson och f.d. länsskolinspektören Östen Persson. Därefter har såsom experter förordnats, den 6 mars 1980 numera förhandlingsdirektören Sven-Erik Wallin, den 16 februari 1982 avdelningsdirektören Bertil Hammarström och den 17januari 1983 sektionschefen Bertil Andersson.

Till sekreterare förordnades den 15 oktober 1979 hovrättsassessorn Lars Eric Håkansson.

Utredningen har antagit namnet skolförfattningsutredningen. Utredningen har tidigare överlämnat två delbetänkanden, (Ds U 1981:4) Skollagen och (Ds U 1982z5) Konferenseri skolan. Vidare har utredningen i en skrivelse till regeringen föreslagit att ett stort antal skolförfattningar omedelbart upphävs.

Hammarström har biträtt med att utarbeta förslag till bestämmelser rörande skolans personal.

Utredningen får härmed överlämna sitt slutbetänkande. Enklare skolför- fattningar. Experterna har instämt i förslagen.

Betänkandet har två delar. 1 del 1 (SOU 1986110) finns dels en kort inledning och sammanfattning, dels utredningens författningsförslag. Del 2 (SOU 1986:]1) innehåller motiven samt ett antal bilagor.

Utredningsuppdraget är härmed slutfört.

Stockholm ijanuari 1986

Arvid Sanmark

/Lars Eric Håkansson

InnehåH

SOU 1986:11 Enklare skolförfattningar, del 2.

Förkortningar

]

1.1 1.2 1.3

3.1 3.2 3.3

4.1 4.2 4.3 4.4

4.5 4.6

4.7

4.8

Utredningsuppdragel Direktiven

Utredningens arbete . . Något om betänkandets uppläggning

Nuvarande regelsystem

Enklare skolförfattningar — allmänna överväganden Vad är förenkling? Förenkling för vem? Regelsystemets uppbyggnad Behovet av ytterligare regelförenklingar

Skolledares och lärares åligganden Bakgrund och avgränsningar

Åligganden enligt delegation

Åligganden enligt författning . . . . Allmänt om gränsdragningen mellan förtroendevaldas och tjänstemäns funktioner Allmänt om tjänstemäns åligganden . . . Något om bakgrunden till nuvarande detaljreglering av rek- tors uppgifter . . . . . . Närmare om rektors uppgifter enligt skolförordningen

4.7.1 4.7.2 4.7.3

4.7.4 4.7.5

4.7.6

Pedagogiska, sociala och administrativa funktioner Befattningsbeskrivning . Handläggning av ärenden- faktiskt handlande. Myn- dighetsutövning

Beslut- verkställighet . . Rektors kompetensområde 1 förhållande till skolsty- relsens och lärarnas . . . . . Några sammanfattande synpunkter på rektors ställ- ning formellt och reellt

Överväganden och förslag

4.8.1 4.8.2

Rektor Lärare

10 11

13

17 17 19 24

25 25 26 27

27 29

34 35 36 36

36 38

39

41 41 41 46

5. Behörighet för./ärare 5.1 Allmänna behörighetsvillkor 5.2 Särskilda behörighetsvillkor 5.3 Materiell behörighetsprövning 5.4 Förslagen till behörighetsföreskrifter

5.4.1 Den redaktionella utformningen av behörighetsbila- gorna

5. 4. 2 Särskilda frågor rörande vissa tjänsteslag 5.4.3 Ytterligare förenkling av behörighetsbilagorna?

6 Tillsättning av tjänster som lärare . . 6.1 Tillkännagivande av ledig icke—ordinarie lärartjänst 6.2 Ämneskombinationer m.m.

6.3 Befordringsgrunder . . . . .

6.4. Tillträdes- och avgångsdag på lärartjänst 6.4.1 Nuvarande regler 6.4.2 Överväganden och förslag

7. Lärares anställning vid viss skolform

8 Lärarvikarier . . . . . . 8.1 Något om bakgrunden till nuvarande regler 8.2 Önskemål och synpunkter

8.3 Personanknytning av vikariat

8.4. Överväganden och förslag

8.5 Vad innebär förslagen jämfört med nuvarande bestämmelser i skolförordningen och LAS?

9. Genomförande av skolförfattningsutredningens förslag

10 Ekonomiska konsekvenser av förslagen

Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7

Bilaga 8

Jämförelse mellan skolförordningen och skolförfatt- ningsutredningens författningsförslag jämte kommen- tarer Sammanställningar över vissa föreskrifter som ersätts av förslaget till personalförordning för skolväsendet Jämförelse mellan förslaget till personalförordning för skolväsendet och skolförordningen m.fl. författningar Jämförelse mellan förslaget till grundskoleförordning och skolförordningen . . . . Jämförelse mellan förslaget till gymnasieskolförord- ningen och skolförordningen . . . Sammanställning över skolförfattningar jämte förslag till vissa åtgärder . . . . . . . . . Sammanställning över övergångsbestämmelser till vis- sa skolförfattningar jämte förslag till vissa åtgärder Rektors åligganden m.m. enligt skolförordningen

47 48 48 49 50

50 52 54 57 57 57 58 61 61 62 65 67 67 68 69 72 75 79

81

83

117

129

139

143

147

169 177

Bilaga 9 Lärares åligganden m.m. enligt skolförordningen 183 Bilaga 10 Skiss till föreskrifter om rektor och biträdande rektor 185 Bilaga 11 Utdrag ur skolförfattningsutredningens förslag till föreskrifter om samverkan i skolan. Ur betänkandet (Ds U 1982:5) Konferenser i skolan . . . . 189

1 SOU 1986:10 Enklare skolförfattningar, del 1. har tagits in inledning och sammanfattning samt författningsförslag.

Förkortnlngar

AD Arbetsdomstolen AST Allmänt avlöningsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän Dir. Kommittédirektiv Ds Betänkande i form av departementsstencil (t.ex. betyder Ds C departementsstencil från civildepartementet och Ds U departe- mentsstencil från utbildningsdepartementet) GrF Förslaget till grundskoleförordning GyF Förslaget till gymnasieskolförordning LAS Lagen (1982:80) om anställningsskydd Lgr 80 1980 års läroplan för grundskolan (hänvisningar avser SÖ:s publikation Läroplan för grundskolan, Allmän del, 1980) Lgy 70 1970 års läroplan för gymnasieskolan (hänvisningar avser SÖ:s publikation Läroplan för gymnasieskolan. Allmän del. Tredje upplagan, 1983) LOA Lagen (1976:600) om offentlig anställning MBL Lagen (1976z580) om medbestämmande i arbetslivet Omsorgs- Lagen (1967z940) angående omsorger om vissa psykiskt ut- lagen vecklingsstörda Omsorgs— Stadgan (1968: 146) angående omsorger om vissa psykiskt

stadgan utvecklingsstörda PF Förslaget till personalförordning för skolväsendet

PM Promemoria prop. Regeringens proposition rskr. Riksdagens skrivelse SIA Utredningen om skolans inre arbete SL Skollagen (1962z319) Nya SL Förslaget till ny skollag enligt prop. 1985/86: 10 SF Skolförordningen (19711235) SOU Statens offentliga utredningar SFS Svensk författningssamling SYO Studie- och yrkesorientering

SÖ Skolöverstyrelsen SÖ-FS Skolöverstyrelsens författningssamling UbU Utbildningsutskottets betänkande UFB Utbildningsväsendets författningsbok

1 l l 1

1. Utredningsuppdraget

1.1. Direktiven

Enligt direktiven (Dir. 1979:122) skall skolförfattningsutredningen göra en språklig och redaktionell översyn av skollagen och skolförordningen. Ut- redningen skall också undersöka om olika bestämmelser och regelsystem i dessa författningar kan förenklas. Utredningsuppdraget omfattar, förutom skollagen och skolförordningen, även sådana föreskrifter i andra författ- ningar på skolområdet som hänvisar eller på annat sätt knyter an till skollagen eller skolförordningen.

För skolförfattningsutredningen gäller direktiven (Dir. 1981:42) om be- gränsning av statlig normgivning till kommuner och landstingskommuner. Däri framhålls bl.a. att av hänsyn till den kommunala självstyrelsen och samhällsekonomin bör tvingande statliga föreskrifter rörande kommunal verksamhet i princip förekomma endast när särskilt starka skäl kan åbero- pas för det.

Skolförfattningsutredningen skall också iaktta vad som sägs i direktiven (Dir. l984:5) angående utredningsförslagens inriktning. Där framhålls bl.a. att varje möjlighet att effektivisera den offentliga sektorn bör tas tillvara samt att framlagda utredningsförslag inte får öka de offentliga utgifterna eller minska statsinkomsterna.

Regeringen har till skolförfattningsutredningen överlämnat en framställ- ning från Svenska kommunförbundet angående översyn av föreskrifterna om entledigande från lärartjänst.

Den språkliga och redaktionella bearbetningen av gällande föreskrifter är givetvis en väsentlig del av Utredningsuppdraget. Samtidigt har man under arbetets gång i olika sammanhang markerat betydelsen av att regel- system förenklas. Det är i allmänhet inte möjligt att göra ett regelsystem enklare utan att systemets sakliga innehåll berörs. Direktiven kan inte anses hindra att skolförfattningsutredningen föreslår ändringar i sakligt hänseende när sådana kan medföra förenkling av regelsystem, minskad byråkrati eller andra fördelar. Med den allmänna inriktning som utredning- en har framstår det samtidigt som naturligt att det faller utanför uppdraget att föreslå mer genomgripande förändringar av saklig natur.

Många föreskrifter i skolförordningen och anknytande författningar rör skolans personal. Merparten av dessa föreskrifter behandlar sådant som numera får regleras genom kollektivavtal. Det är arbetsmarknadens parter

som skall avgöra om och i vad mån regleringen skall överföras till avtal. Därför måste en utgångspunkt för skolförfattningsutredningen vara att en fråga som nu regleras i författning tills vidare skall regleras i denna ordning även om frågan är avtalsbar. Detta hindrar inte att skolförfattningsutred- ningen överväger och föreslår förenkling av regelsystem inom det avtals- bara området (övergångsbestämmelserna till LOA punkt 6 och 7).

1.2. Utredningens arbete

Skolförfattningsutredningen har gått igenom ett mycket stort antal författ- ningar för att kartlägga om och i vad mån dessa anknyter till skollagen eller skolförordningen.

Jämsides med skolförfattningsutredningen har det på många håll — inom regeringskansliet, i olika kommittéer och hos förvaltningsmyndigheter — bedrivits omfattande utrednings- och reformeringsarbete som direkt eller indirekt kan påverka innehållet i skolförfattningarna. Detta arbete har haft delvis andra utgångspunkter och annan inriktning än skolförfattningsutred- ningens uppdrag. Det har visat sig vara svårt att få en samlad överblick över allt som nu är på gång och som kan ha betydelse för skolans regelsys- tem.

Under arbetet har skolförfattningsutredningen samrått med flera andra utredningar, vars förslag i större eller mindre omfattning kan påverka skolans regelsystem. Endast i begränsad utsträckning har det varit möjligt att åstadkomma samordning av förslag med andra utredningar.

Skolförfattningsutredningen har fortlöpande haft kontakt med bl.a. före- trädare för myndigheter på olika nivåer inom skoladministrationen. perso- nalorganisationer och andra intresseorganisationer. Vid ett antal samman- komster med skolledare och andra som har att tillämpa skolans regelsys- tem har svårigheterna vid den praktiska tillämpningen av skolförfattningar- na belysts. Vid de underhandskontakter som utredningen haft har också diskuterats olika förslag till regelförenklingar, som arbetats fram inom utredningens sekretariat. Många värdefulla synpunkter och idéer som där- vid har framförts har beaktats i utredningens fortsatta arbete.

Skolförfattningsutredningen har tidigare överlämnat två delbetänkan- den, nämligen Skollagen (Ds U 1981:4) och Konferenser i skolan (Ds U 1982:5). Utredningen har vidare i en skrivelse till utbildningsdepartementet föreslagit att ett stort antal författningar omedelbart upphävs. Skolförfatt- ningsutredningen har avgett remissyttranden över vissa förslag från andra utredningar.

I detta betänkande lägger skolförfattningsutredningen fram förslag till dels en samlad personalförordning för skolväsendet dels utbildningsförord— ningar för grundskolan och gymnasieskolan. Däremot har utredningen inte utarbetat fullständiga författningsförslag till utbildningsförordningar för andra skolformer på motsvarande nivå. Dessa bör, enligt utredningens mening, utformas efter samma mönster som förordningarna om utbildning- en i grundskolan och gymnasieskolan.

I detta betänkande lämnar skolförfattningsutredningen också förslag till

åtgärder med ett stort antal författningar som på ett eller annat sätt knyter an till skollagen eller skolförordningen.

De författningsförslag som nu läggs fram bör kunna genomföras utan att man avvaktar resultat av annat utredningsarbete. Utredningen ser det som särskilt angeläget att genomförandet av en personalförordning för skolvä- sendet inte onödigtvis fördröjs. I samband med genomförandet av utred- ningens nu framlagda förslag måste vissa föreskrifter som Skolöverstyrel- sen har utfärdat ses över.

I detta betänkande har — bl.a. på grund av det omfattande författnings- komplexet — endast i begränsad omfattning kunnat beaktas sådant som har betydelse för utredningens förslag men som trätt i kraft efter den 1 juli 1985. Emellertid har utredningen så långt som möjligt också tagit hänsyn till senare beslutade ändringar och framlagda förslag. Skolförfattningsut- redningens förslag bör, efter remissbehandling, kunna genomföras den 1 juli 1987.

1.3. Något om betänkandets uppläggning

Skolförordningen är en utgångspunkt för de förslag som läggs fram i detta betänkande. Visserligen avviker de föreslagna författningarna väsentligt från skolförordningen såväl vad gäller utformning som omfång. Däremot är det endast i begränsad omfattning som sakliga ändringar av betydelse föreslås.

Skolförfattningsutredningens författningsförslag finns i del 1 av betän- kandet (SOU 1986:10). Gällande författningstexter, som är mycket om- fångsrika, har inte tagits i in betänkandet. Utredningen har nämligen ansett sig kunna utgå från att läsaren i allmänhet lätt kan få tillgång till dessa, t.ex. i UFB.

Motiv samt vissa bilagor finns i del 2 av betänkandet (SOU 1986:11). För att underlätta för läsaren redovisas motiv och kommentarer till olika före- skrifter i en sammanställning (bilaga 1), som paragraf för paragraf innehål— ler jämförelser mellan skolförordningen och närmaste motsvarigheter i författningsförslagen. I en del fall har utredningen ansett att någon särskild kommentar utöver själva hänvisningen inte behövs. I allmänhet kommen— teras utredningens förslag kortfattat i sammanställningen. När en fråga behandlats mer ingående i betänkandet hänvisas till det aktuella kapitlet i den löpande texten. En motsvarande sammanställning för personalbestäm- melser i några andra skolförfattningar än skolförordningen finns i bilaga 2.

2. Nuvarande regelsystem

Normgivningen enligt regeringsformen berördes översiktligt i betänkandet Skollagen (Ds U 1981:4 s. 48—54). En mera utförlig redogörelse finns i statsrådsberedningens publikation Regeringsformens regler om normgiv- ningsmakten (1985).

Skolväsendet är en viktig del av den offentliga sektorn; det förekommer statligt, kommunalt och landstingskommunalt huvudmannaskap. Dessut- om fmns det skolor med enskild huvudman; för närvarande i ringa omfatt— ning.

Dagens skolväsende har utvecklats ur olika skolformer med skiftande organisation. Många av de föreskrifter som gäller i dag har tillkommit under helt andra samhällsförhållanden än dagens.

Det statliga regelsystemet för skolväsendet är, jämfört med andra kom- munala och landstingskommunala sektorer, omfattande och delvis mycket detaljerat. På senare år har detaljreglering ersatts av s.k. ramlagstiftning inom bl.a. socialtjänsten samt hälso- och sjukvården.

Speciellt för skolväsendet är att en stor del av personalen inom kommu- nala och landstingskommunala skolformer har statligt reglerade anställ- ningar. Det dubbla huvudmannaskapet för sådan personal kräver särskild uppmärksamhet vid författningsreglering.

Flera reformer har genomförts under årens lopp utan att skolans författ- ningssystem blivit föremål för en mer samlad översyn. I vissa fall har tillägg och ändringar gjorts i en befintlig författning, t.ex. har regler om elevers och föräldrars medinflytande tagits in i skolförordningen (bl.a. 2 a och 2 b kap.). I andra fall har man valt att reglera en fråga i en särskild författning, t.ex. gymnasial lärlingsutbildning. Skolans regelsystem har med tiden fått karaktär av ett ”lappverk” som blivit allt svårare att överblicka.

Ett särskilt problem som gäller statlig reglering av kommunal och lands- tingskommunal verksamhet är principen om den kommunala självstyrel— sen. Mot denna princip måste för varje sektor vägas riksövergripande intressen såsom ett enhetligt skolsystem och en likvärdig utbildningsstan- dard.

Det finns en rad ledningsorgan på olika nivåer, både statliga och kommu- nala, innan man når den konkreta skolverksamheten i klassrummet. Sko— lans ledningsorganisation fungerar endast delvis som ett hierarkiskt sy- stem. I ganska stor omfattning tilläggs självständiga befogenheter olika

nivåer med förbigående av andra ”överordnade” nivåer (SIA:s betänkan- de (SOU 1974:53) Skolans arbetsmiljö, s. 857). Exempelvis föreskrivs i skolförordningen i detalj vad som ankommer på rektor och lärare i vissa avseenden. De ”överordnade” statliga och kommunala ledningsorganen kan formellt sett inte påverka avgörandet i en sådan fråga, t.ex. betygsätt- ning. Ofta, men inte alltid, är det sådana frågor där en professionell pedagogisk bedömning har ansetts vara särskilt viktig. Det bör i detta sammanhang noteras att det ytterst ankommer på statsmakterna att avväga på vilken nivå olika uppgifter skall utföras samt att ange ramarna för hand- lingsutrymmet. Om detta inte direkt eller indirekt framgår gäller naturligt- vis de för all offentlig verksamhet grundläggande föreskrifterna i 1 kap. 9 & regeringsformen; allas likhet inför lagen samt att i all offentlig verksamhet skall iakttas saklighet och objektivitet. I princip finns således inget utrym— me för godtycke!

Det anges i allmänhet inte i författning hur eventuella kompetenskon- flikter mellan olika nivåer skall lösas. Sådana kan förekomma t.ex. mellan rektor och Skolstyrelsen/lokalt organ eller mellan kommunfullmäktige och Skolstyrelsen.

De grundläggande föreskrifterna för grundskolan och gymnasieskolan liksom för motsvarande skolformer i ungdomsskolan kommer att ges i den nya skollagen (prop. 1985/86:10). Till skillnad från nu gällande skollag kommer även utbildningen i särskolan att regleras i den nya skollagen. Sedan den 1 juli 1985 finns de grundläggande föreskrifterna för komvux, grundvux och statens skolor för vuxna i vuxenutbildningslagen (1984:1118).

Enligt lagen (1975: 160) med bemyndigande att meddela föreskrifter om kommuns och landstingskommuns medverkan i utbildning får regeringen meddela föreskrifter i ämnen där normgivningen enligt regeringsformen primärt tillkommer riksdagen.

I skolförordningen finns föreskrifter om grundskolan och gymnasiesko- lan. Skolförordningen omfattar fler än 600 paragrafer jämte två långa bilagor. Den tar upp närmare 200 trycksidor i SFS. Föreskrifterna i skol- förordningen kan mycket grovt uppdelas i '”utbildningsföreskrifter'” och ””personalföreskrifter".

Motsvarande föreskrifter finns för specialskolan i specialskolförordning- en (19652478) samt för särskolan i omsorgslagen (1968: 146) och omsorgs- stadgan (1968zl46). Reglerna om utbildningen i särskolan är f.n. under beredning i regeringskansliet. Skolförfattningsutredningen har därför inte funnit skäl att utarbeta förslag till utbildnings- och personalföreskrifter för särskolan. För vuxenutbildningen gäller sedan den 1juli 1985 vuxenutbild- ningsförordningen (1985z288). Föreskrifter finns för andra skolformer i särskilda förordningar; t.ex. sameskolförordningen (1967z216), privatskol- förordningen (1967:270), förordningen (1970:333) om riksinternatskolor samt folkhögskoleförordningen (19771551).

I ett stort antal författningar har regeringen meddelat föreskrifter som i olika avseenden knyter an till och kompletterar föreskrifterna i de nu uppräknade författningarna (se bilaga 6).

I skolans regelsystem har läroplanerna för olika skolformer en särställ- ning. Läroplanerna är författningar. De innehåller således bindande före-

skrifter. Dessutom ingår det i läroplanerna kommentarmaterial, som där- emot har karaktär av allmänna råd.

Skolöverstyrelsen har i betydande omfattning meddelat bindande före- skrifter för olika skolformer. Denna normgivning grundas på bemyndigan- den från regeringen. Dessutom utfärdar Skolöverstyrelsen allmänna råd för skolväsendet. Dessa är formellt sett inte bindande men kan naturligtvis ha stor betydelse för tolkning och tillämpning av regler inom skolväsendet.

En lång rad författningar har betydelse för skolväsendets verksamhet utan att författningarna direkt tar sikte på just denna sektor. Främst kan nämnas sådana grundläggande regler som finns intagna i grundlagarna. Särskilt bör nämnas föreskrifterna om fri- och rättigheter (2 kap. regerings- formen) samt om meddelarfrihet, allmänna handlingars offentlighet och rätt till anonymitet (1—3 kap. tryckfrihetsförordningen). Exempel på andra författningar som har grundläggande betydelse är kommunallagen (l977:179), sekretesslagen (1980: 100) och förvaltningslagen (197lz290).

Dessutom kan nämnas centrala författningar inom arbetsrätten, t.ex. lagen (l976z580) om medbestämmande i arbetslivet, lagen (1976:600) om offentlig anställning, lagen (1982280) om anställningsskydd och arbetsmil- jölagen (1977: 160).

Det kan erinras om tendensen att inom den offentliga sektorn i ökad omfattning reglera arbetsrättsliga frågor genom kollektivavtal. Sådana av- tal får successivt ersätta författningsreglering. Många av de personalföre- skrifter som finns i t.ex. skolförordningen rör frågor som i och för sig faller inom det avtalsbara området.

I utbildningsväsendets författningsbok (UFB), finns huvuddelen av de föreskrifter som gäller för skolväsendet, dock inte läroplanerna. I UFB finns också kollektivavtal för anställda med statligt reglerad anställning. UFB ges ut varje hösttermin.

Regeringsförfattningar publiceras i Svensk författningssamling (SFS) eller i någon annan författningssamling, t.ex. Skolöverstyrelsens författ- ningssamling (SÖ-FS). Det bör observeras att SÖ-FS inte längre innehåller s.k. andrahandstryck av författningar som publicerats i SFS. I publika- tionen UFB-Nytt återges däremot fortlöpande ändringar i bl.a. alla sådana författningar som tagits in i UFB.

Även lokalt meddelas föreskrifter för skolväsendet. Skolstyrelsen får besluta om t.ex. principer för skolskjutsning eller resursfördelning inom kommunen. Skolstyrelsen får också utfärda ordningsstadga (12 kap. 1 & SF). Det kan också nämnas att rektor skall meddela erforderliga ordnings- föreskrifter för sitt arbetsområde (12 kap. 7 & och 13 kap. 7 & SF).

3. Enklare skolförfattningar — allmänna överväganden

Rättsordningen skall främst styra människors handlande och ge vägledning för att lösa konflikter. En utgångspunkt för rättsordningen är antagandet att alla känner till vad som är gällande rätt. Den som handlat i strid mot gällande rätt kan i princip inte freda sig med att han eller hon svävat i villfarelse om vad som gäller.

Innehållet i gällande rätt förmedlas genom olika rättskällor. Den vikti- gaste är författningar av olika valör. För att fastställa vad som är gällande rätt är det ofta nödvändigt att söka ledning även i andra rättskällor. Som exempel kan nämnas propositioner, utskottsbetänkanden, domstolspraxis, uttalanden av justitieombudsmannen, doktrin och allmänna råd från för- valtningsmyndigheter.

Samhällsutvecklingen har inneburit att allt fler områden blivit föremål för ingående reglering. Omfattningen av författningarna ökar ständigt. Detta gäller i synnerhet det regelverk som styr skolan. Redan omfånget av UFB:s Sidantal ger en antydan om detta.

Det är av stor vikt att innehållet i gällande rätt görs tillgängligt för dem som är berörda. Förståelsen för rättsreglerna är en viktig faktor när det gäller att skapa respekt för rättsordningen. Exempelvis får föreskrifterna inte vara så krångliga att det inte går att tillämpa dem i praktiken (17 kap. 49 c & SF;jämför betänkandet (Ds U 1982:5) Konferenser i skolan).

Det finns en växande opinion mot för många och alltför krångliga regler. Från statsmakternas sida har olika åtgärder vidtagits för att minska regel- beståndet eller på annat sätt förenkla reglerna.

Allmänt sett pågår en utveckling mot minskad detaljreglering från sta- tens sida inom sådana förvaltningsområden som administreras av kom— muner och landstingskommuner. Det finns en politisk strävan att stärka den kommunala självstyrelsen; Som ett led i denna utveckling får man se den ramlagstiftning som tillkommit inom bl.a. hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. Det pågår också försöksverksamhet med s.k. frikommuner.

3.1. Vad är förenkling? Förenkling för vem?

Det är inte enkelt att förenkla. Man kan inte entydigt ange vad som är förenkling av regler. Vad som är ett enkelt regelsystem i något avseende eller för en grupp av personer kan vara krångligt i andra avseenden eller för

en annan grupp. I samband med att föreskrifter utformas är det en rad olika — delvis motstridiga — hänsyn som måste tas.

Som en bakgrund till skolförfattningsutredningens överväganden och förslag skall helt kort anges några aspekter på regelförenkling.

Syftet med den rättsliga regleringen skiftar. Självklart är det av grundläg- gande betydelse vid utformningen av författningar att tillgodose syftet med det beslut som är grunden för den rättsliga regleringen. Exempelvis är det i vissa fall en politisk avsikt att endast i allmänna ordalag ange inriktning eller målsättning för en verksamhet utan att närmare ange hur verksamhe- ten skall bedrivas.

I andra fall önskar man en rättslig reglering som i detalj anger hur olika frågor skall lösas. Ytterst är det en politisk avvägning hur stort utrymmet för handlingsfrihet är — hur vida ramarna skall vara — för att syftet med regleringen skall anses vara tillgodosett.

Författningsföreskrifter är av mycket skiftande slag. Det fmns allt ifrån allmänna och grundläggande principregler som berör alla och envar till ytterst detaljerade föreskrifter som riktar sig till ett fåtal specialister. När författningar utformas är det viktigt att göra klart för sig vem eller vilka som är adressater. Det är tyvärr inte möjligt att i praktiken utforma alla föreskrifter så att de kan förstås av alla. Utformningen av författningarna bör så långt möjligt anpassas efter adressaternas behov och önskemål, låt vara att de inte alltid är samstämmiga. Ett och samma regelsystem kan uppfattas olika av olika adressater. Detta kan hänga samman med i vilken egenskap dessa skall ”använda” reglerna. Det kan också bero på de olika förutsättningar som adressaterna har. Det är således viktigt att göra klart för sig — förutom naturligtvis syftet med reglerna — vilka som är de huvudsakliga adressaterna.

Avreglering innebär naturligtvis ofta förenkling. Sådana föreskrifter som är föråldrade och inte längre fyller någon funktion kan utan svårigheter utmönstras. I andra fall måste man i samband med att avreglering övervägs vara observant på att denna inte leder till att ett nytt regelverk tillkommer på annan väg. Erfarenheten visar att den som är van vid en långtgående detaljreglering ofta efterlyser vägledning i samband med att avreglering sker. Detta kan ibland ske genom att allmänna råd — eller rentav föreskrif- ter — utfärdas av en förvaltningsmyndighet. Författningsreglering som tas bort ersätts ibland av kollektivavtal. Ofta är kollektivavtal mer svårtolkade än motsvarande författningar. När det gäller att åstadkomma en mer om- fattande sanering av ett regelkomplex har på senare år regeringen utfärdat s. k. solnedgångsförordningar (t. ex. SFS 19841778).

Ökad reglering är — för många kanske överraskande — också en väg att förenkla. Detaljföreskrifter som exakt anger hur man skall handla i en viss situation framstår ofta som enkla för tillämparen. Sådana regler kräver ett minimum av utfyllnad. Samtidigt är det i ett detaljreglerat system lätt att förutse effekterna av ett visst handlande, vilket kan ha betydelse för rättssäkerheten. Ju mer generell utformning en föreskrift ges desto svårare kan det bli för tillämparen. Det behövs mer utfyllnad. För detta krävs kunskaper och omdöme. — Ett detaljreglerat system blir ofta mycket stelbent. Det blir också svårt att överblicka. Det finns således en gräns för förenkling genom ökad reglering.

Overskådligheten av ett regelsystem har mycket stor betydelse för til- lämpningen och förståelsen. Man kan inte se enbart på de enskilda bestäm- melsernas utformning utan måste också sätta in dem i ett vidare samman- hang. Olika regelsystem är sammanflätade med varandra. Det gäller såväl författningar av olika valörer som kollektivavtal liksom allmänna råd. Hänvisningar mellan olika författningar och paragrafer föranleder ofta praktiska svårigheter. Många gånger är upprepningar att föredra framför kortfattade hänvisningar. Dispositionen av regelsystemen har grundläg- gande betydelse för överskådligheten. Det gäller naturligtvis dispositionen av varje författning men också av systemen som helhet. Här kommer sådana överväganden in som vad som bör regleras var, t.ex. på skolområ- det i förordning eller läroplan. Det är viktigt att man inte behöver söka på för många ställen för att få fram innehållet i gällande rätt. Register är en väg som kan underlätta sökandet. När det är fråga om en omfattande författning kan det ibland vara lämpligt att ha ett sakregister som en del av författningen. I detta sammanhang har också användande av ADB-teknik betydelse. Ibland kan tabelluppställningar avsevärt förbättra överskådlig- heten av reglerjämfört med traditionell paragrafindelning. — Man måste se på ett regelverk som helhet för att kunna bedöma hur enkelt eller kompli- cerat det är. Detta kräver överblick över systemet. Systemförståelse är viktig för att rätt kunna förstå och tillämpa ett mer komplicerat regelverk. Det gäller således att se varje detalj från "makroperspektiv". För detta krävs information och kunskap. Allmänt sett har systemförståelsen större betydelse ju mer generell utformning reglerna har.

För överskådligheten har naturligt nog tillgängligheten stor betydelse. Handböcker och författningssammanställningar, t.ex. UFB, fyller här en viktig uppgift. Författningssamlingarna är ofta svårtillgängliga, inte minst beroende på de tillägg och ändringar som sker utan att hela författningen trycks om. '

Den språkliga utformningen är naturligtvis en viktig del av förenklings- arbetet. Språket måste anpassas till adressaternas förutsättningar. Detta är inte minst viktigt när det gäller användningen av facktermer. För övrigt är det viktigt att försöka undvika att termer och uttryck används i olika betydelser i författningar och andra regler som har anknytning till varand- ra. Meningsbyggnad och utmönstring av svårförståeliga ord och uttryck skall inte underskattas vid förenklingsarbete.

Sammanfattningsvis skulle man kunna säga att en målsättning för för- fattningsskrivningen bör vara att åstadkomma FASTA — FÅ — GENE- RELLA regler. Häri ligger givetvis motsättningar, men det bör inte hindra att målsättningen kan finnas. Det måste alltid bli en avvägning av olika intressen.

3.2. Regelsystemets uppbyggnad

De övergripande målsättningarna för skolan, såsom en likvärdig utbild- ningsstandard och ett enhetligt skolsystem, är naturligen av grundläggande betydelse för all reglering av skolverksamheten. Författningarna är ett viktigt instrument för att styra verksamheten mot dessa mål. Emellertid är

skolans verksamhet så mångfacetterad att olika delar av regelverket måste ha varierande utformning. I vissa frågor anses en ganska långtgående detaljreglering från statens sida vara nödvändig för att tillgodose likvär- dighetskravet. När det gäller bl.a. vissa organisatoriska frågor har det ansetts lämpligt att ge vidsträckt utrymme för lokala variationer.

Skolförfattningsutredningen har, i enlighet med direktiven, arbetat med den allmänna inriktningen att den statliga regleringen skall minskas så att ramarna för lokalt inflytande vidgas. Som en komplikation i detta samman- hang får ses de olika specialdestinerade statsbidrag som utgår till skolverk— samhet. Detta avviker från andra kommunala förvaltningsområden. Ge- nom den utveckling som pågår mot mer schabloniserade statsbidrag mins- kar samtidigt behovet av statlig detaljreglering.

Skolförfattningsutredningen har allmänt sett strävat efter att göra regler- na mer enhetliga. Detta gäller såväl särreglering för skolan i förhållande till andra förvaltningar som varierande regler för olika skolformer. Enligt utredningens mening bör särreglering behållas endast om det finns starka skäl för det. Naturligtvis får likriktningen av reglerna inte inkräkta på sådant som olika skolformers särart.

Olika föreskrifter för skolan har olika adressater. Vissa delar av regel- verket är av stort allmänt intresse och riktar sig till i stort sett alla medbor- gare. En snävare men ändå bred målgrupp har sådana föreskrifter som rör elevernas rättigheter och skyldigheter liksom bestämmelser om skolans inre arbete. Som exempel kan nämnas delar av skolförordningens utbild- ningsföreskrifter liksom läroplanerna. Förutom till skolans personal riktar sig dessa föreskrifter till bl.a. eleverna och deras föräldrar. En stor del av de detaljbetonade bestämmelser som finns i skolförordningen och motsva- rande författningar är emellertid huvudsakligen av intresse för den admini- strativa personal som arbetar inom skolväsendet. Det är då i första hand dessa tjänstemän, men även förtroendevalda, som skall tillämpa bestäm- melserna. Författningarna är för dem ett viktigt ”arbetsredskap”. I stort sett dagligen har de att i sitt arbete läsa, tolka och tillämpa olika föreskrif- ter. Deras rättstillämpning har stor betydelse såväl för skolväsendet som helhet som för enskilda personer. Skolförfattningsutredningen anser att det är angeläget att föreskrifterna utformas så att de underlättar arbetet inom skolan. Vid utformningen måste beaktas bl.a. att de tjänstemän som i allmänhet tillämpar bestämmelserna saknar juridisk utbildning. De svårig- heter som kommunala tjänstemän har när det gäller lagtillämpning har nyligen varit föremål för en vetenskaplig undersökning. Resultatet av undersökningen presenteras i en rapport (Britt-Louise Gunnarsson och Lena Edling: Laganvändning på kommunnivå, Fums rapport nr 127). Mot de behov och önskemål om författningarnas utformning som finns hos tjänstemännen måste naturligtvis vägas bl.a. intresset att de som berörs av beslut, som fattas med stöd av bestämmelserna kan kontrollera om beslu- ten är korrekta.

Ett viktigt led i skolförfattningsutredningens arbete har varit att under hand inhämta synpunkter från dem som har att tillämpa skolförfattningar- na. Det är de som i sin dagliga verksamhet har att tillämpa bestämmelserna som konfronteras med de praktiska problemen. De har också kunnat lämna många värdefulla synpunkter och idéer beträffande reglernas ut-

formning. Vid olika tillfällen har skisser till förenklingar, som utarbetats inom utredningens sekretariat, presenterats och diskuterats. Skolförfatt- ningsutredningen har, framförallt när det gäller utformningen av förslaget till personalförordning, tagit stor hänsyn till sådana synpunkter som läm- nats under hand. Det gäller inte bara från tjänstemän inom skolväsendet utan även vad som framkommit vid kontakter med företrädare för olika personalorganisationer och andra intresseorganisationer. Naturligtvis har det inte varit möjligt att tillgodose alla önskemål som framförts. Detta beror bl.a. på att många delvis motstridiga intressen måste beaktas.

När man överväger förenkling av skolförordningens bestämmelser är det, som tidigare framhållits, nödvändigt att också beakta föreskrifter i andra författningar. För att det skall vara möjligt att skapa en bättre överblick över regelkomplexet bör hänsyn tas också till sådan reglering som inte direkt omfattas av utredningsuppdraget. Skolförfattningsutred- ningen går emellertid inte närmare in på dessa föreskrifter. Det gäller t.ex. läroplaner och statsbidragsförfattningar.

För att få en överblick över skolans regelkomplex har skolförfattningsut- redningen giort en kartläggning av de författningar på skolområdet som har utfärdats av regeringen (se sammanställningen i bilaga 6). Sammanställ- ningen tar endast upp sådana författningar som har en direkt anknytning till de skolformer som utredningens arbete omfattar. Sådana allmänna föreskrifter som har betydelse även för skolan, t.ex. förvaltningslagen och allmänna arbetsrättsliga lagar, har inte tagits med. Det har i vissa fall varit svårt att utröna om och i vad mån en författning alltjämt är formellt gällande. Utredningen har funnit att åtskilliga föreskrifter som alltjämt är gällande numera saknar praktisk betydelse. I en särskild skrivelse till regeringen föreslog skolförfattningsutredningen att ett stort antal författ- ningar skulle upphävas.

Även om utredningen strävat efter att få fram en samlad översikt över gällande skolförfattningar, som har utfärdats av regeringen, gör samman- ställningen inte anspråk på att vara uttömmande. Det är enligt utredning- ens mening därför angeläget att i samband med remissbehandlingen för- valtningsmyndigheter, intresseorganisationer och andra ger upplysningar som kan tjäna som underlag för komplettering av sammanställningen.

Skolförfattningsutredningen föreslår att ett stort antal författningar och övergångsbestämmelser upphävs (se bilagorna 6 och 7). Vidare föreslås att många föreskrifter arbetas samman i syfte att förbättra överskådligheten av författningskomplexet. Förslag lämnas till en särskild förordning om upphävande av vissa äldre författningar. Dessutom anser skolförfattnings- utredningen att man närmare bör överväga om det är möjligt och lämpligt att tillämpa ett s.k. solnedgångsförfarande vad gäller sådana regeringsför— fattningar som inte tagits med i sammanställningen och som reglerar enbart de skolformer som nu är aktuella. Emellertid är en sådan åtgärd inte invändningsfri. Sålunda kan någon enstaka författning som borde finnas kvar komma att bli upphävd. Denna risk får dock anses vara ganska liten sedan sammanställningen kunnat kompletteras efter remissbehandlingen. Skolförfattningsutredningen utgår således ifrån att de remissinstanser som får yttra sig över betänkandet anger vilka äldre författningar och över- gångsbestämmelser som inte tagits med i sammanställningarna men som

fortfarande har aktualitet. En särskild svårighet är att ge ett s. k. solned- gångsförfarande en sådan avgränsning att det i framtiden inte kan uppstå någon tvekan om huruvida en författning gäller eller inte.

Till de författningar som tagits med i sammanställningen anknyter ett stort antal föreskrifter som har utfärdats av Skolöverstyrelsen. Därtill kommer allmänna råd. Dessutom har en del författningar som tas upp i sammanställningen mer eller mindre anknytning till kollektivavtal.

För att förbättra överskådligheten bör enligt skolförfattningsutredning- ens mening en strävan vara att den som vill ta reda på vad som är gällande rätt i en viss fråga skall behöva läsa på så få ställen som möjligt. Detta har utredningen försökt tillgodose genom olika åtgärder i förslagen.

Det går i praktiken inte att åstadkomma en författningsreglering som innebär att alla bestämmelser samlas i en enda författning. Praktisk bety— delse har här handböcker m.m. I sådana kan man på ett för läsaren praktiskt sätt samla regler av olika slag, oberoende av normgivningsnivå. Vidare kan tas in upplysningar om innehållet i rättspraxis, motivuttalanden och allmänna råd.

Som särskilt besvärande upplevs hänvisningar mellan olika författning- ar. Sådana förekommer i stor omfattning till skolförordningen från andra författningar. Redan på ett tidigt stadium i utredningsarbetet skisserade utredningen en samlad personalförordning för flera skolformer. Genom- gående har de som under hand tillfrågats ansett att detta skulle kunna underlätta betydligt. Genom det förslag till personalförordning som skol- författningsutredningen nu lägger fram undviks i stor utsträckning hänvis- ningar. I förslaget till personalförordning har skolförfattningsutredningen också strävat efter att så långt som möjligt ha enhetliga bestämmelser för olika skolformer.

Behörighetsvillkoren för lärare anses allmänt vara svåröverskådliga. Skolförfattningsutredningen föreslår att villkoren anges i tabellform. Dess- utom föreslås att i författningstexten i allmänhet anges endast nu aktuella utbildningsvägar för lärare. Beträffande den närmare'uppbyggnaden av utredningens förslag till reglering av behörigheten för lärare hänvisas till kapitel 5. Sammantaget bör de föreslagna åtgärderna göra att behörighets- reglerna blir mer lätthanterliga.

Skolförfattningsutredningen har övervägt att sammanföra föreskrifter om utbildning i olika skolformer till en samlad författning på motsvarande sätt som nyss angavs beträffande personalföreskrifterna. En sådan ”ut- bildningsförordning" skulle då inledas med gemensamma föreskrifter och därefter i särskilda avsnitt särbestämmelser för de olika skolformerna. Eftersom det finns ganska stora skillnader mellan olika skolformer skulle det för alla skolformer gemensamma avsnittet bli tämligen begränsat. Vinsterna med en samlad författning skulle därigenom begränsas avsevärt. Utredningen har också övervägt om den skulle förbättra överskådligheten med en förordning för utbildning på grundskolans nivå och en på gymna- sieskolans. Emellertid har utredningen funnit att ej heller detta skulle vara någon bra lösning.

Skolförfattningsutredningen anser att det är mest ändamålsenligt och bäst gagnar läsarna om varje skolform regleras i en förordning för sig. Härigenom undviks hänvisningar. Olägenheten med en ökning av textom-

fånget uppvägs enligt utredningens mening mer än väl av den förbättrade överskådligheten. I detta sammanhang är att märka att de föreskrifter som föreslås inflyta i utbildningsförordning för olika skolformer generellt sett har intresse för betydligt bredare grupper än personalbestämmelserna.

Viktigt för överskådligheten är, som tidigare sagts, att författningsföre- skrifter i ett ämne inte sprids i onödigt många författningar. Genom sam- manslagning kan överskådligheten förbättras betydligt. Emellertid bör man enligt utredningens mening inte driva detta alltför långt. Hänsyn måste också tas till att föreskrifterna i ett och samma ämne kan ha olika adressater — vissa föreskrifter riktas till en bred allmänhet, medan en del specialbestämmelser riktas endast till ett fåtal experter.

Särskilt gymnasieskolans regler framstår som något av ett "lappverk”. Ett stort antal författningar skulle enligt skolförfattningsutredningens me- ning med fördel kunna arbetas samman till en utbildningsförordning. Se närmare bilaga 5 och förslaget till gymnasieskolförordning.

Inom gymnasieskolan pågår ett omfattande reformarbete. Nämnas kan t.ex. den försöksverksamhet som inletts mot bakgrund av gymnasieutred- ningens förslag om en reformerad gymnasieskola (prop. 1983/84: 1 16; även SOU 1981 :96). Utformningen av den framtida yrkesutbildningen övervägs för närvarande av arbetsgruppen för översyn av den gymnasiala yrkesut— bildningen (ÖGY). Arbetsgruppen väntas inom kort överlämna sina förslag till utbildningsdepartementet. Vidare är statsbidragssystemet för gymna- sieskolan under övervägande. Av särskild betydelse är att läroplanen för gymnasieskolan, Lgy 70, framstår som föråldrad såväl sakligt som författ- ningstekniskt.

Enligt skolförfattningsutredningens mening bör en samlad och mer över- gripande bearbetning av gymnasieskolans regelverk göras. Detta arbete bör naturligtvis omfatta även läroplanen. En sådan bearbetning har inte kunnat göras inom ramen för skolförfattningsutredningens uppdrag. Detta hindrar emellertid inte att betydande förenklingar kan göras genast. Skol- författningsutredningens förslag till gymnasieskolförordning bör således kunna träda i kraft utan att man avvaktar den mer övergripande bearbet- ning som bör komma till stånd.

Även om läroplanerna inte omfattas av skolförfattningsutredningens uppdrag är det viktigt att försöka åstadkomma bättre harmoni mellan utbildningsförordningar och läroplaner. Smärre ändringar i läroplanerna föreslås därför.

Läroplanerna för grundskolan, specialskolan och komvux är något bätt- re synkroniserade med skolförordningen än Lgy 70. Emellertid finns det dubbelreglering i en rad frågor. Inte sällan finns samma föreskrift både i skolförordningen och Lgr 80. Särskilt svårt blir det för läsaren om olika uttryckssätt används.

Det finns inte något enkelt och klart system i uppdelningen mellan reglering i skolförordningen och läroplan. Många gånger är det tillfällighe- ter som avgjort om en föreskrift tagits in på ena eller andra stället. Skolför- fattningsutredningen anser att det bör göras en principiell avvägning mel- lan vad som skall regleras i utbildningsförordning och läroplan. Eftersom läroplanerna inte direkt omfattas av utredningsuppdraget går utredningen inte närmare in på detta. Allmänt sett bör dock dubbelreglering undvikas.

Detta hindrar inte att en föreskrift som meddelas i en författning upprepas i en annan, när detta behövs för sammanhanget. Tvärtom kan överskådlig- heten då förbättras. Det är emellertid då viktigt att det klart framgår vilket som är den rättsliga regleringen och vilket som endast är ett återgivande av denna.

3.3. Behovet av ytterligare regelförenklingar

Skolförfattningsutredningens uppdrag är, som tidigare sagts, begränsat till skolförordningen och vissa direkt anknytande författningar. Ibland har det hävdats att hela regelkomplexet för skolan borde ses över i ett samman- hang. Detta skulle krävt betydligt större insatser än skolförfattningsutred- ningen haft resurser för.

De förslag till grundskoleförordning och gymnasieskolförordning som utredningen nu lägger fram är avsedda att tjäna som modell för utformning- en av motsvarande författningar för andra skolformer, såsom specialsko- lan, komvux och särskolan. För att undvika ett kanske omfattande dubbel- arbete bör dock utformningen av dessa författningar kunna anstå tills de nu framlagda förslagen har remissbehandlats.

Skolöverstyrelsens författningar är för närvarande föremål för en syste- matisk genomgång. Det bör i samband därmed vara lämpligt att göra den anpassningen av reglerna som kan föranledas av de förslag som läggs fram i detta betänkande.

Vissa kollektivavtal bör ses över och anpassas till de nu framlagda författningsförslagen.

Som framgår av det tidigare sagda anser skolförfattningsutredningen att även andra delar av skolans regelkomplex än som omfattas av utrednings- uppdraget är i behov av översyn från författningsteknisk synvinkel. Det gäller bl.a. gymnasieskolans läroplan och andra föreskrifter för denna skolform.

Statsbidragsgivningen till skolväsendet är föremål för överväganden i sakligt hänseende. Det bör enligt skolförfattningsutredningens mening också beträffande de författningar som reglerar statsbidragen tas ett samlat grepp för att åstadkomma mer enhetliga regler och bättre överblick. Där— vid bör övervägas om föreskrifterna kan samlas i ett mindre antal författ- ningar, kanske rentav en eller två. Åtgärder i denna riktning bör underlät- tas genom att statsbidragen görs mer schabloniserade.

4. Skolledares och lärares åligganden

4.1. Bakgrund och avgränsningar

Det bör framhållas att frågan om olika tjänstemäns åligganden numera får regleras genom kollektivavtal. Det har således förekommit förhandlingar angående ett sådant avtal för lärare. Något kollektivavtal har emellertid ännu inte träffats. Som tidigare angetts är en utgångspunkt för skolförfatt- ningsutredningens arbete att sådana ämnen som nu regleras i författnings- bestämmelser tills vidare skall regleras i någon författning (jämför över- gångsbestämmelserna till LOA). Det ankommer på arbetsmarknadens parter att avgöra om och när det är lämpligt att föra över olika regler till kollektivavtal.

Av tradition innehåller skolförfattningarna detaljerade föreskrifter om åligganden för skolledarna och lärarna (bilagorna 8 och 9). Samtidigt inne- bär denna reglering inte någon fullständig beskrivning av dessa befatt- ningshavares uppgifter. Vid de kontakter som utredningen haft med före- trädare för bl.a. myndigheter och intresseorganisationer har det framkom- mit att det inte sällan råder osäkerhet om vad som åligger olika arbetstaga- re. Många har efterlyst klarlägganden, inte minst när det gäller gränsdrag- ningen mellan de förtroendevaldas och tjänstemännens uppgifts- och an- svarsområden. I linje med den allmänna utvecklingen mot ökat bruk av ramlagstiftning när det gäller kommunal och landstingskommunal förvalt- ning har det framförts önskemål om minskad detaljreglering av befattnings- havares åligganden.

En viktig uppgift för skolförfattningsutredningen är därför att granska och överväga den statliga regleringen av skolledarnas och lärarnas åliggan- den.

Framställningen i det följande tar i första hand sikte på grundskolan och gymnasieskola med primärkommun som huvudman. I huvudsak gäller motsvarande för gymnasieskola med landstingskommun som huvudman.

I det följande behandlar skolförfattningsutredningen inte närmare den i och för sig betydelsefulla frågan om den inbördes kompetensfördelningen mellan olika politiska organ på lokal nivå, såsom kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och andra nämnder samt lokala organ. Utredningen har nämligen utgått ifrån att frågan kommer att behandlas ingående i samband med den pågående översynen av kommunallagen. Av särskilt intresse är gränsdragningen när en fråga skall behandlas av olika organ inom kom-

munen, t.ex. både kommunfullmäktige och skolstyrelsen. Detta gäller exempelvis införande av samlad skoldag. Som ett led i arbetet med över- syn av kommunallagen har 1983 års demokratiberedning överlämnat be- tänkandet (SOU 1985:29) Principer för ny kommunallag. Betänkandet remissbehandlas. I detta sammanhang kan också nämnas att i de s.k. frikommunerna får redan nu en friare nämndorganisation förekomma för- söksvis [lagen (1984:382) om försöksverksamhet med en friare kommunal nämndorganisation].

4.2. Åligganden enligt delegation

Av 13 & skollagen framgår att skolstyrelsen har rätt att utnyttja de delega- tionsföreskrifter som 3 kap. 12 & kommunallagen anvisar. Detta sker också i betydande omfattning i anslutning till bl.a. 12 kap. 9 .S 1 och 13 kap. 9 5 l skolförordningen.

Utformningen av 3 kap. 12 & kommunallagen visar att skolstyrelsens rätt att delegera bygger på ett förfarande i två steg. Först krävs ett bemyndi- gande av fullmäktige som ger skolstyrelsen rätt att begagna sig av den delegationsordning som styrelsen gett in till fullmäktige. Därefter krävs ett beslut av skolstyrelsen att utnyttja den. Båda dessa led är nödvändiga för att beslut som fattats med stöd av delegation skall vara lagliga.

Delegationsbestämmelserna i 3 kap. 12 & kommunallagen syftar på dele- gation av beslutanderätt, dvs. rätten att fatta beslut som självständigt får överklagas. Från sådana beslut bör man skilja den arbetsledning som närmast anknyter till verkställigheten av beslut som skolstyrelsen fattat. Denna beslutsrätt faller utanför den lagreglerade delegationsrätten.

Riksdagen har uttalat att delegationsinstitutet bör användas restriktivt och på ett sådant sätt att allmänna demokratisynpunkter inte träds för nära.

Delegation kan ges till en ledamot eller en suppleant, till ledamöter eller suppleanter eller till ledamöter och suppleanter i förening. Delegation kan ges till en tjänsteman. Däremot kan inte delegation ges till två eller flera tjänstemän i förening. En sådan konstellation anses som ett kollegialt organ och regleras inte i kommunallagen.

Blandad delegation, dvs. delegation till förtroendeman och tjänsteman i förening är inte tillåten. Orsaken är att olika ansvarsregler gäller för för- troendemän och tjänstemän. Detta skulle kunna leda till en märklig situa- , tion om ansvar skulle behöva utkrävas för ett felaktigt beslut.

Vidaredelegation (subdelegation) är inte tillåten. Den som mottagit ett delegationsuppdrag kan alltså inte i sin tur delegera detta till någon annan. Rent praktiskt kan detta medföra att delegation till en arbetstagare som är underställd rektor. t.ex. studierektor, måste ske med förbigående av rek- tor.

Skolstyrelsen kan när som helst återkalla lämnad delegation. Däremot kan i princip inte ett med stöd av delegation fattat beslut återtas. Ansvaret för ett med stöd av delegation fattat beslut övergår helt på den eller de personer som bemyndigats fatta beslutet.

Beslut som fattats med stöd av delegation skall anmälas till skolstyrel-

sen. Därigenom tillgodoser man bland annat skolstyrelsens informations- och kontrollbehov.

Rektor fattar i allmänhet många beslut som grundas på delegation från skolstyrelsen. Han eller hon handlar då på skolstyrelsens vägnar och besluten blir överklagbara i samma utsträckning som om skolstyrelsen själv hade fattat beslutet.

Vad som nu sagts har motsvarande tillämpning på kommundelsnämnd eller annat lokalt organ som tillkommit med stöd av lagen (1979:408) om vissa lokala organ i kommunerna.

4.3. Åligganden enligt författning

Enligt skolförordningen har rektor direkt tilldelats en lång rad uppgifter. Många gånger är det fråga om beslut. Skolstyrelsen eller det lokala organet får i ett sådant fall inte ingripa i beslutsfattandet och långt mindre själv fatta beslut. En annan sak är att skolstyrelsen många gånger indirekt utövar ett inflytande genom t.ex. resurstilldelning och budgetbeslut. Som tidigare nämnts får inte rektor delegera rätten att besluta till annan, om detta inte uttryckligen anges i författning. Ej heller får rektor utan författ- ningsstöd sätta annan i sitt ställe i de olika konferenser enligt skolförord- ningen där rektor är ledamot (Ds U l982:5 Konferenser i skolan, 5. 87— 88).

Skolförordningen innehåller endast allmänt hållna föreskrifter om biträ- dande skolledares uppgifter (bl.a. 12 kap. 10 å och 13 kap. 10, 24 och 25 åå SF).

Rektor har under skolstyrelsen och skolchefen det övergripande led- ningsansvaret för verksamheten inom sitt arbetsområde (12 kap. 7 5 1. och 13 kap. 7 & 1. SF). Detta ansvar är i princip odelbart. Det innebär naturligt- vis inte att rektor skall delta i alla verksamheter. Tvärtom måste många skolledningsfunktioner fullgöras av andra, t.ex. biträdande skolledare eller lärare med specialfunktioner.

Skolledarrollen har beskrivits i olika sammanhang (se t.ex. SIA:s betän- kande (SOU 1974:53) Skolans arbetsmiljö s. 887 ff). Även om innehållet i Skolledarrollen är mycket varierande får tyngdpunkten anses ligga på det pedagogiska -— professionella — ledarskapet. Det konkreta innehållet i Skolledarrollen utvecklas och förändras ständigt. Föreskrifterna bör därför ges en sådan utformning att det finns ett rimligt utrymme för utveckling av Skolledarrollen utan att ändring av föreskrifterna behöver göras.

Även i fråga om lärarnas uppgifter innehåller skolförordningen ganska detaljerade föreskrifter (bl.a. 14 kap. 9—14 55, 15 kap. 22—34 %% och 16 kap. 33—41 a åå SF). De nya föreskrifterna i skolförordningen om syofunk- tionärernas åligganden är däremot mindre detaljerade (bl.a.16 a kap. 5 % SF).

4.4. Allmänt om gränsdragningen mellan förtroendevaldas och tjänstemäns funktioner

Det är ofta svårt att dra gränsen mellan de förtroendevaldas och tjänste- männens kompetensområden. Detta gäller såväl statlig som kommunal och landstingskommunal verksamhet.

I olika sammanhang har till skolförfattningsutredningen framförts att det upplevs som ett särskilt problem att rektor genom statliga föreskrifter tillagts befogenheter "med förbigående av skolstyrelsen".

Förvaltningsutredningen har i betänkandet (SOU 1983:39) Politisk styr— ning — administrativ självständighet berört gränsdragningsproblemet och anfört bl.a. (s. 79—80):

En svårdragen och ofta omtvistad gränslinje inom den offentliga sektorn är den som löper mellan ”politiska” och "tekniska” avgöranden. Politiska beslut handlar i första hand om verksamhetens mål medan tekniska beslut rör dess medel eller metoder, men mellan dessa zoner finns ingen beständig och vedertagen avgräns— ning. Vad som vid ett tillfälle uppfattas som teknik kan vid ett annat tillfälle vara politik och vice versa; under senare år har t.ex. en rad frågor kring kärnkraftens användning flyttats från det ena området till det andra. Men även vid en och samma tidpunkt råder ofta delade meningar om var politikernas legitima revir slutar och tjänstemännens börjar. De förtroendevalda gör å ena sidan gällande, att alla kontro- versiella aspekter av den offentliga verksamheten måste kunna underkastas en politisk bedömning. De anställda å sin sida begär respekt för sin erfarenhet och sakkunskap. Diskussionen om var skiljelinjen bör gå har intensifierats under senare tid — bl.a. i anslutning till arbetsrättsreformerna — men några allmänt omfattade slutsatser har knappast kunnat dras.

Den växande volymen av ”tekniska" avgöranden inom den offentliga sektorn har samband både med den allmänna expansionen och med den tilltagande specialise— ringen. Statstjänsten har visserligen alltid hanterat en mycket stor del av sin tids vetande. Från äldsta tider fram till våra dagar har den övervägande delen av universitets- och högskoleutbildade absorberats av offentliga sysslor. Men mycket länge var de yrkesgrupper som sysselsattes i offentlig tjänst ändå relativt få och sammanhållna. Under de senaste decennierna har däremot arbetsuppgifterna finför— delats och antalet specialiserade yrkesgrupper kraftigt ökat. Detta är bl.a. en reflex av förändringar inom utbildningssystemet, där det i stället för ett fåtal "generalis- tiskt" inriktade studiegångar numera finns mer än hundra olika yrkesförberedande utbildningslinjer. Utvecklingen mot allt fler skilda specialiteter och befattningstyper kan beskrivas som en horisontell differentiering av förvaltningen.

Vid sidan härav har det emellertid också skett en vertikal dinferentiering i de offentliga arbetsprocesserna. I små organisationer behöver avståndet mellan beslut och handling inte bli långt. När systemen växer i omfång spjälkas emellertid verk— samheten upp i många olika moment och kedjan från beredning via beslut till verkställighet blir allt längre. Härigenom blir också ledning och styrning viktiga professionella specialiteter. Yrkeskunniga planerare får i uppdrag att stå för fram- förhållning och framtidstänkande.

Den differentiering och specialisering som således skett inom tjänstemannakåren har på flera sätt medverkat till ökad självständighet. Först och främst har den enskildes möjligheter till egna ställningstaganden i skilda arbetsfrågor ökat. För det andra har det på många områden utvecklats gruppnormer som spelar stor roll för olika yrkeskategoriers verksamhet. Med uppkomsten av olika yrkesgrenar växer det fram professionella beteendekoder om hur olika slags arbetsuppgifter skall lösas och vilka skyldigheter den yrkesverksamme har i förhållande till arbetsgivare, kolleger och klienter. Professionella normer kommer därmed att komplettera — och någon gång kanske konkurrera med — de normer som utfärdats av riksdag och regering. För det tredje kan det fördjupade yrkeskunnandet i viss utsträckning försvåra insyn och påverkan från lekmän. Genom den ökade komplexiteten har de förtroendevalda i ökande utsträckning kommit att inrikta sig på målen och de huvudsakliga medlen för verksamheten.

Även om förvaltningsutredningens uppdrag varit inriktat på den statliga förvaltningen gäller de nu citerade uttalandena i allt väsentligt hela den offentliga sektorn.

Det är naturligtvis ytterst ett politiskt ställningstagande att avgöra var gränslinjen skall dras mellan politikers och tjänstemäns funktioner. Sär- skilt intresse tilldrar sig då frågan om och i vad mån politiska organ på olika nivåer skall få styra verksamheten mellan riksdagen och klassrummet.

I detta sammanhang bör också framhållas den konflikt som kan ligga i andra former av inflytande. Det gäller dels arbetstagarnas inflytande enligt MBL och annan arbetsrättslig lagstiftning samt enligt kollektivavtal dels elevernas och vårdnadshavarnas inflytande genom konferenser och andra samverkansorgan.

1983 års demokratiberedning har nyligen behandlat frågan om brukarin- flytandet och därvid berört också frågan om ansvars- och uppgiftsfördel- ning mellan förtroendevalda och tjänstemän. Beredningen har överlämnat tre betänkanden som kan vara av intresse i sammanhanget, nämligen (SOU 1985:28) Aktivt folkstyre i kommuner och landsting, (SOU 1985:229) Prin- ciper för ny kommunallag och (SOU 1985:30) Skola för delaktighet. Dessa betänkanden remissbehandlas.

4.5. Allmänt om tjänstemäns åligganden

Rent allmänt gäller att en tjänsteman är skyldig att dels följa instruktion, arbetsordning och andra bestämmelser om arbetet, dels oberoende av fastställd arbetsfördelning lämna det biträde som förman bestämmer (se numera upphävda 10 % statstjänstemannalagen (1965:274) och 15 & kommu- naltjänstemannalagen (19652275) jämförda med övergångsbestämmelserna till LOA).

En tjänsteman —- det må vara skolledare, lärare eller syofunktionär — får anses skyldig att utöver vad som följer av skolförordningen och andra författningar utföra uppgifter som står i naturligt samband med skolans verksamhet och som kan anses falla inom tjänstemannens yrkeskvalifrka- tioner (AD:s dom 1929 nr 29 och prop. 1975/76:105 s. 214—215. Se även t.ex. AD:s dom 1985 nr 6).

Som tidigare nämnts finns det i skolförordningen detaljerade föreskrifter om rektors och lärares åligganden. Det går emellertid inte att dela upp skolans pedagogiska verksamhet i olika roller och sedan strikt hålla isär dem. Verksamheten består av många moment, som överlappar varandra. Det är därför inte möjligt att fullständigt och samtidigt detaljerat ange allt vad som kan åligga en skolledare eller lärare i tjänsten. Förhållandena kan variera mycket mellan olika skolor. Utvecklingen av nya arbetsformer, där ansvaret i stor utsträckning ligger på lokal nivå, medför särskilda svårighe- ter för en detaljreglering.

Den kommunala självstyrelsen är en av de grundläggande principerna för all kommunal förvaltning. Särskilt inom specialreglerade verksamhets- former är emellertid den kommunala självstyrelsen mer eller mindre be- gränsad genom statliga föreskrifter (3 & kommunallagen). Inom förvalt- ningen pågår en utveckling mot en minskad statlig detaljstyrning av kom-

munal verksamhet. Ramföreskrifter och allmänt formulerade målangi- velser har i allt större utsträckning ersatt detaljbestämmelser. Inom so- cialtjänsten samt hälso- och sjukvården har på senare år gjorts genomgri- pande ändringar i denna riktning. Utrymmet för kommunerna har vidgats betydligt bl.a. när det gäller möjligheterna att anpassa organisationen efter varierande lokala förhållanden.

I regel finns det inte några statliga föreskrifter som lägger bestämda funktioner på vissa kommunala tjänstemän. Inom exempelvis socialtjäns- ten finns det över huvud taget inte någon statlig reglering av tjänstemän- nens uppgifter. Kommunala delegationsbeslut och befattningsbeskrivning- ar är helt avgörande för olika tjänsters innehåll.

Inom några förvaltningsområden förekommer det dock att statliga före- skrifter anger att vissa uppgifter skall tillkomma bestämda kommunala befattningshavare. Sådan reglering förekommer inom hälso- och sjukvår- den, omsorgen om psykiskt utvecklingsstörda, skolväsendet och brandvä- sendet.

Genomgående torde enhetlighets-, kvalitets- och effektivitetshänsyn vara orsaken till den statliga regleringen av vissa kommunala befattnings- havares uppgifter. Denna reglering kan få till följd att konflikter uppstår såväl i förhållande till den kommunala politiska demokratin som den rätt till medinflytande som arbetstagare, elever och föräldrar kan ha.

Det finns en politisk strävan att decentralisera beslutsfunktioner till lägre nivåer, att närma besluts- och verkställighetsnivåerna till varandra, bl.a. genom minskad detaljreglering, samt att öka arbetstagar- och brukar- inflytandet över den egna situationen.

Utredningen om den kommunala demokratin yttrade i betänkandet (SOU 1977239) Företagsdemokrati i kommuner och landstingskommuner bl.a. (s. 144):

De speciella befogenheter som på vissa områden tillagts chefstjänstemän synes regelmässigt ha motiverats av effektivitetshänsyn. Sålunda är det t.ex. uppenbart att brandlagstiftningens bestämmelser om åligganden för brandchef har till syfte att för det allmännas bästa säkerställa brandförsvarets funktionsduglighet i alla tänkbara situationer. Liknande intentioner ligger bakom reglerna om chefstjänstemännens uppgifter på sjukvårdsområdet. Lagstiftaren har genom klara befogenhets- och ansvarsregler velat garantera hög och jämn kvalitet på vården. På skolområdet kan reglerna i vissa avseenden uppfattas som en vilja hos lagstiftaren att säkerställa den pedagogiska sakkunskapens inflytande över skolans verksamhet.

Vi anser det självklart att vissa specialbestämmelser erfordras i syfte att säkerstäl- la grundläggande effektivitets- och kvalitetskrav t.ex. vad gäller brandskydd och sjukvård. Vissa av de föreställningar om effektivitet som kommer till uttryck i speciallagstiftningen är dock med dagens synsätt på kommunal demokrati och kommunalt arbetsliv enligt vår mening alltför snäva. Det kan sålunda inte anses rimligt eller acceptabelt att regler i speciallagstiftning kan medföra avgörande hinder för en numera normal och av kommunala arbetsgivare och arbetstagare genom avtal eftersträvad företagsdemokratisk utveckling i förvaltningarna. Alltför långtgående formuleringar i speciallagstiftningen om chefstjänstemän bör därför bli föremål för översyn dels från allmän kommunaldemokratisk synpunkt (inflytandet för de för- troendevalda, medborgare och brukare av kommunala tjänster), dels från medbe- stämmandesynpunkt (inflytande för de anställda).

Kommittén för vissa medbestämmandefrågor har i betänkandet (SOU 1982:56) Kommunal förvaltning och medbestämmanderätt bl.a. övervägt i vad mån de befogenheter som i författning har tillagts chefstjänstemännen bör tas bort ellerjämkas med hänsyn till den kommunala demokratin eller till de anställdas medbestämmande. Kommittén yttrade bl.a. (s. 189):

Vad angår skolområdet innehåller nuvarande författningsreglering en mängd detalj- föreskrifter, inte minst såvitt angår chefstjänstemännens befogenheter. I avsevärd utsträckning lämnar bestämmelserna tillfälle till samverkan och samråd inte bara med elever och föräldrar utan även med de anställda. Skolsystemet har fortlöpande varit föremål för översyn och f.n. pågår bl.a. viss försöksverksamhet med kommun— delsnämnder.

Situationen på skolområdet är enligt kommitténs uppfattning därför f.n. sådan att det inte är möjligt att ur skollagen eller skolförordningen plocka fram några särskilda befogenheter för chefstjänstemännen som kan sägas på något väsentligt sätt utgöra hinder för de anställda att utöva medbestämmande i de här ifrågavarande formerna utan att systemet för verksamheten påverkas. Överväganden i den riktningen bör därför enligt kommitténs mening göras i samband med en översyn som även tar sikte på utformningen av själva skolverksamheten. Detsamma gäller förhållandet till den kommunala demokratin.

Från de utgångspunkter som kommittén har för sina överväganden i detta avsnitt finns inte heller skäl att föreslå några författningsändringar såvitt rör folkhögskole— väsendet.

Stat-kommunberedningen (Dir. 1983:30) kan i sitt arbete antas komma in på frågan om den statliga regleringen av skolledarnas uppgifter. Syftet med beredningens uppdrag är främst att föreslå sådana förändringar i det stat- liga regelsystemet som leder till effektivitetshöjningar och kostnadsredu— ceringari den kommunala verksamheten. Inom beredningen har tillsatts en särskild arbetsgrupp för skolfrågor. Av intresse är den försöksverksamhet som bedrivs i de s.k. frikommunerna.

1983 års demokratiberedning har allmänt förordat en klarare rollfördel- ning mellan de förtroendevalda och förvaltningen; de förtroendevalda läg- ger fast målen medan förvaltningen väljer metoder och arbetsformer för att nå de uppsatta målen. Se närmare betänkandet (SOU 1985:28) Aktivt folkstyre i kommuner och landsting.

Skolförfattningsutredningen har vid kontakter med företrädare för fram- förallt sådana kommuner som har försöksverksamhet med lokala organ erfarit att många upplever detaljregleringen på skolans område, bl.a. regle- ringen av rektors uppgifter, som ett hinder för samverkan mellan olika förvaltningsgrenar. Såväl skolledare som lärare bör, menar man," ha sam- ma ställning som andra kommunala tjänstemän. Särskilda problem som hänger samman med lokala organ har behandlats av 1983 års demokrati- beredning. Vidare flnns det en särskild arbetsgrupp inom civildepartemen- tet som arbetar med frågor rörande lokala organ.

Det nya statsbidragssystemet för skolledningsresurser innebär en viss utvidgning av det lokala inflytandet över skolledarorganisationen.

Mot bakgrund av vad som nu sagts kan man konstatera att det allmänt sett finns en strävan mot minskad statlig detaljreglering av kommunal verksamhet. Denna strävan inbegriper också reglering av kommunala tjänstemäns uppgifter. I detta sammanhang anmäler sig osökt frågan om

utvecklingen kommer att medföra en förskjutning av skolans pedagogiska ledning från rektor till de förtroendevalda. Diskussionerna kring de lokala arbetsplanerna har redan aktualiserat frågan (se Lgr 80 s. 59 och UbU 1983/84:3 5. 2—3).

Det kan vara av visst intresse att i detta sammanhang som jämförelse nämna något om den statliga regleringen av hälso- och sjukvårdens perso- nal efter det att hälso- och sjukvårdslagen (l982:763) trätt ikraft.

Genom statliga föreskrifter om behörighetsvillkor för läkare och andra stora personalgrupper tillförsäkras verksamheten viss kvalitet. All perso- nal inom hälso- och sjukvården har ett självständigt medicinskt yrkesan- svar, som avser egna bedömningar, beslut och åtgärder inom yrkesutöv- ningen. De anställda är därvid skyldiga att följa socialstyrelsens föreskrif- ter om medicinsk behandling.

När det gäller ledningen av verksamheten på tjänstemannanivå brukar man skilja mellan medicinskt och administrativt ledningsansvar.

Det medicinska ledningsansvaret (14 & hälso- och sjukvårdslagen) kan betecknas som ett yttersta ansvar för att underställd personal fullgör sina medicinska åligganden. Ansvaret omfattar främst diagnos, vård och be- handling av enskilda patienter men även t.ex. in- och utskrivning av patienter, prioritering mellan patienter och journalföring. Den som har ålagts det medicinska ledningsansvaret — i allmänhet en överläkare — är när det gäller vård och behandling av enskilda patienter endast underställd socialstyrelsens tillsyn och ansvarsnämndens disciplinära prövning. De förtroendevalda får självklart inte direkt ingripa i den medicinska behand- lingen av enskilda patienter. Samtidigt är det emellertid viktigt att framhål- la att landstingskommunen/kommunen får ange de ramar inom vilka övriga åtgärder inom det medicinska ledningsansvarets ram får ske, t.ex. antalet patientplatser på olika avdelningar. Departementschefen framhöll med anledning härav att det var angeläget att de läkare som ålagts ett medi- cinskt ledningsansvar deltar i huvudmannens planering av verksamheten (prop. 1981/82z97 s. 82).

Det administrativa ledningsansvaret avser alla åligganden som inte om- fattas av den medicinska verksamheten (prop. 1981/82:97 s. 74). Före hälso- och sjukvårdslagens tillkomst fanns det mycket detaljerade före- skrifter, bl.a. i 1962 års sjukvårdslag, om olika befattningshavares admini- strativa uppgifter.

Denna reglering har utmönstrats och numera finns det över huvud taget inga statliga föreskrifter rörande det administrativa ledningsansvaret. Det- ta är en helt landstingskommunal/kommunal angelägenhet. Vid remissbe- handlingen motsatte sig flera remissinstanser att den statliga regleringen skulle avvecklas. Som skäl anfördes bl.a. att administrativa och medicins— ka beslut inte kunde särskiljas samt att ansvarsförhållandena blev oklara. Å andra sidan ifrågasattes under remissbehandlingen om det fanns behov av statlig reglering rörande det medicinska ledningsansvaret.

Stor försiktighet måste naturligtvis iakttas när man försöker dra paral- leller från ett förvaltningsområde till ett annat. Varje sakområde fordrar särskilda hänsynstaganden. Emellertid kan enligt skolförfattningsutred- ningens mening ett par iakttagelser vara av intresse. Inom såväl hälso- och sjukvården som skolväsendet upprätthålls ett kvalitetskrav genom behö-

righetsföreskrifter för personal, låt vara mer rigoröst inom hälso- och sjukvården än inom skolväsendet. Det medicinska yrkesansvaret som bl.a. läkare har innefattar skyldighet att följa socialstyrelsens föreskrifter om medicinsk behandling. På liknande sätt kan varje lärare sägas ha ett "peda- gogiskt yrkesansvar”. Läraren är skyldig att följa läroplanen. Han eller hon har ett självständigt ansvar för egna bedömningar, beslut och åtgärder. Den självständighet i förhållande till huvudmannen som det medicinska ledningsansvaret ger uttryck för är av likartad natur som det ledningsan- svar rektor har när det gäller ledningen av skolans inre arbete (ett pedago- giskt ledningsansvar).

I många fall får skolstyrelsen ange ramar för verksamhet som faller inom rektors yrkesmässiga ledningsansvar.

På motsvarande sätt som inom hälso- och sjukvården framstår det som angeläget att den som har det professionella ledningsansvaret deltar i huvudmannens planering av verksamheten. Svårigheterna att hålla isär det professionella ledningsansvaret och det administrativa är måhända större inom skolväsendet än inom hälso- och sjukvården, men tveklöst finns gränsdragningsproblemet inom båda förvaltningsområdena.

För skolans del uppmärksammades detta gränsdragningsproblem i sam- band med tillkomsten av föreskriften i 9 5 andra stycket b) skollagen om skyldighet för skolstyrelsen att "tillse, att verksamheten vid skolorna fortgår enligt gällande föreskrifter och sörja för samordning av och enhet- lighet i verksamheten”. 1951 års skolstyrelseutredning hade föreslagit att föreskriften skulle ha en något annorlunda utformning, nämligen en skyl- dighet för skolstyrelsen att ”med avseende å skolans inre arbete följa undervisningen och tillse, att den fortgår efter givna föreskrifter, ävensom främja pedagogisk försöksverksamhet” (betänkandet (SOU 1955:31) Skol- väsendets lokala och regionala ledning samt lärartillsättningen, s. 500). Vid behandlingen av skolstyrelseutredningens förslag på denna punkt anförde departementschefen bl.a. (prop. 1956: 182 s. 59—60):

Jag delar skolstyrelseutredningens uppfattning, att tyngdpunkten i en skolstyrelse- reform icke ligger i att den nya styrelsen erhåller ett större antal administrativa uppgifter utan i det vidgade kompetensområde styrelsen får med åtföljande möjlig— heter att överblicka, samordna och utveckla skolväsendet i kommunen. Jag har också i allt väsentligt kunnat ansluta mig till vad utredningen föreslagit rörande skolstyrelsens allmänna uppgifter enligt skolstyrelselagen. Emellertid synes det mig, som om utredningen i sitt förslag icke tillräckligt klart markerat gränsen mellan skolstyrelsens och den fackliga ledningens befogenheter. Utredningen citerar i sitt betänkande (s. 415) och ger sin anslutning till skolkommissionens uttalande att "rektorer, kollegier och lärare måste tillerkännas självständighet även i förhållande till de kommunala skolorganen. Undervisningens frihet måste säkerställas. ”Jag finner det angeläget, att utformningen av skolans inre arbete och ledningen av detta icke blir föremål för direkta ingripanden från skolstyrelseledamöternas sida och har i detta syfte givit lagförslaget i denna del en annan utformning än utredningen. Denna har föreslagit att det skall åligga skolstyrelsen 'att med avseende å skolornas inre arbete följa undervisningen och tillse, att den fortgår efter givna föreskrifter, även- som främja pedagogisk försöksverksamhet.” Denna formulering skulle kunna ge upphov till föreställningen, att skolstyrelsernas ledamöter skall öva tillsyn över hur den egentliga pedagogiska verksamheten bedrives. vilket icke kan vara meningen. Jag anser det i detta avseende vara tillfyllest med en allmänt hållen bestämmelse om

att styrelsen skall tillse, att undervisningen vid skolorna fortgår enligt gällande föreskrifter.

Avslutningsvis kan noteras att skolverksamhet liksom hälso- och sjukvår- den ställer krav på professionalism, men att detta krav allmänt sett är betydligt svagare inom skolväsendet.

4.6. Något om bakgrunden till nuvarande detaljreglering av rektors uppgifter

Stadgan (1933: 109) för rikets allmänna läroverk innehöll mycket detaljera- de föreskrifter om rektors uppgifter. Dessa uppgifter var av mycket skif- tande slag — pedagogiska, skolsociala och administrativa (se bl.a. 139— 153 åå läroverksstadgan). Rektor var en statlig ämbetsman med mycket själv- ständig ställning. Han fattade vad som brukade kallas enrådighetsbeslut. Läroverksstadgan fungerade som en instruktion för rektor. En antydan om att regleringen i stadgan i princip skulle betraktas som uttömmande ger lydelsen av 152 5:

Skulle för något fall i fråga om läroverkets angelägenheter bestämd föreskrift sak- nas, skall rektor anmäla sådant hos Skolöverstyrelsen, som förordnar, huru i ärendet skall förfaras; ägande rektor emellertid att för tillfället meddela föreskrift, och gäller sådan föreskrift till ovillkorlig efterlevnad, intill dess överstyrelsens beslut hunnit meddelas.

Den statliga regleringen av skolledningen i det obligatoriska skolväsendet är av sent datum. Distriktsöverlärarna tillkom sålunda först år 1946. Här- vid kom den kollektiva beslutsformen, som användes inom kommunalför- valtningen, att gälla.

På grundval av förslag från 1951 års skolstyrelseutredning realiserades principen att det i varje kommun skulle finnas en skolstyrelse. Skolstyrel- seutredningen gick inte närmare in på den detaljreglering av skolledarnas uppgifter som då fanns för olika skolformer (SOU 195531 5. 103). Däremot föreslog skolstyrelseutredningen en harmonisering mellan olika skolformer vad gällde uppgiftsfördelning mellan skolans styrelse och rektor. 1956 års riksdag beslutade på grundval av skolstyrelseutredningens förslag om en genomgripande reformering av skolväsendets lokala och regionala ledning. En särskild utredning, skolförfattningssakkunniga, tillsattes för att biträda ecklesiastikdepartementet med att utarbeta de för reformen nödvändiga författningsförslagen. Det kan nämnas att skolförfattningssakkunniga övervägde att samla alla föreskrifter rörande de skolformer som omfat- tades av reformen i en författning. Denna skulle disponeras efter reglernas sakinnehåll och i varje kapitel skulle anges dels för alla skolformer gemen- samma föreskrifter dels därefter de nödvändiga special- och undantagsbe- stämmelserna. De sakkunniga ansåg emellertid att detta inte var möjligt eftersom det fanns alltför många avvikelser inom de dåvarande yrkessko- lorna (jämför 1957 års skolberednings betänkande (SOU l961:30) Grund- skolan, 5. 751 ff). Det författningssystem som tillskapades innehöll visserli- gen en allmän skolstadga, som var gemensam för de skolformer som

omfattades av reformen. Emellertid behöll man samtidigt systemet med en särskild författning (stadga) för varje skolform.

Principen en kommun — en skolstyrelse innebar att rektors ställning som beslutsfattare stärktes i samband med övergången från distriktsöverlärare till rektor den 1 juli 1958. När det gällde att ange arbetsuppgifterna för skolledarna i den obligatoriska skolan kom läroverksstadgan att ligga till grund. Frågan synes inte ha närmare diskuterats i förarbetena.

1957 års skolberedning utarbetade förslag till, förutom en skollag, en gemensam skolstadga för grundskolan och de skolformer som byggde på grundskolan, dvs. motsvarande nuvarande gymnasieskolan (SOU 1961 :30 s. 747—757 samt departementsstencil (1961:848) Förslag angående skol- stadga). Härigenom blev författningssystemet mer överskådligt. Den långt- gående detaljregleringen av rektors uppgifter behölls. Någon närmare för- klaring finns inte i förarbetena.

Efter de nu nämnda genomgripande reformerna har ändringar och tillägg gjorts i föreskrifterna om skolledarnas uppgifter. Det har emellertid varit fråga om ändringar inom ramen för det nuvarande detaljsystemet.

Rektors beslutsfunktioner enligt skolförordningen har i vissa frågor sin grund i tanken att rektor — som specialist — och inte skolstyrelsen skall ansvara för ledningen av det pedagogiska arbetet vid en skolenhet eller motsvarande (se t.ex. UbU l983/84:3. Jämför vad som sagts om gränsdrag- ningen mellan förtroendevaldas och tjänstemäns uppgifter under 4.4 ovan). Härigenom vill statsmakterna tillförsäkra skolverksamheten, det inre arbe- tet, en professionell pedagogisk ledning. I andra frågor kan sådana motiv knappast finnas. I stället framstår det närmast som om praktiska övervä- ganden lett till att vissa uppgifter lagts på rektor och andra på skolstyrel- sen.

4.7. Närmare om rektors uppgifter enligt skolförordningen

I bilaga 8 finns en sammanställning över skolförordningens föreskrifter om uppgifter som ankommer på rektor. Vissa föreskrifter beskriver i allmänna ordalag innehållet i en rektorstjänst (12 kap.7—9 åå och 13 kap. 7—9 åå SF), medan andra mer i detalj anger olika uppgifter för en rektor. Här bortses från sådana åligganden som direkt har samband med rektors under- visning. I denna verksamhet har rektor samma uppgifter som lärare (se t.ex. 12 kap. 15 å och 13 kap. 17 & SF).

Även av läroplan och andra författningar framgår direkt eller indirekt att olika uppgifter ankommer på rektor. Dessutom fullgör rektor, som tidigare nämnts, åtskilliga uppgifter enligt delegation från skolstyrelsen (12 kap. 7 å 6. och 9 å 1. samt 13 kap. 7 å 8. och 9 å 1. SF) eller lokalt organ. Någon gång kan det vara svårt att avgöra om en uppgift formellt hör till skolstyrel- sens eller rektors kompetensområde.

I det följande begränsas framställningen, om inte annat anges särskilt, till den reglering av rektors uppgifter som finns i skolförordningen.

Innan man närmare diskuterar behovet av statliga föreskrifter om rek- tors uppgifter kan det finnas skäl att helt kort nämna något om hur man kan

se på den nuvarande regleringen. Det skall emellertid genast påpekas att rektors uppgifter ofta är så komplexa att det ter sig föga meningsfullt att systematiskt gruppera dem i några klart avgränsade kategorier. Gränsdrag- ningsproblemen är många och ofta svåra eller rentav "omöjliga" att lösa på ett tillfredställande sätt.

4.7.1. Pedagogiska, sociala och administrativa funktioner

De uppgifter som rektor har indelas ibland i pedagogiska, sociala och administrativa. En sådan indelningsgrund kan visserligen ha ett visst värde för att belysa skolledningens roll. Många uppgifter är emellertid alltför komplexa för att en systematisk gruppering i dessa kategorier skall vara meningsfull.

Skoladministrativa utredningen gjorde i betänkandet (SOU 1964:53) Or- ganisation av skolledningen i grundskolan en indelning av rektors uppgifter med utgångspunkt i de kvalifikationer som var mest betydelsefulla för att fullgöra olika uppgifter (5. 31 och 155—160). Det visade sig vara mycket svårt att finna några rationella indelningsgrunder. Den föreslagna gruppin- delningen utsattes också för stark kritik.

4.7.2. Befattningsbeskrivning

Många av de föreskrifter om rektors uppgifter som finns i skolförordningen och andra författningar kan närmast karaktäriseras som en allmän befatt- ningsbeskrivning (främst 12 kap. 7—9 åå och 13 kap. 7—9 55 SF). De anger i huvudsak olika slag av verkställighetsuppdrag.

Vissa föreskrifter anger ärenden som rektor skall eller får besluta i (t.ex. 5 kap. 10 a % SF om hemspråksundervisning och 6 kap. 25 & SF om elevs

ledighet). I viss män kan rektor anses ha uppgifter på grund av sin tjänsteställning — "ställningsfullmakt" — även om det inte direkt framgår av vare sig författning eller skolstyrelsens beslut.

För att få en mer fullständig bild av innehållet i en rektorstjänst måste man även känna till vilka uppgifter skolstyrelsen genom "befattningsbe- skrivning” har lagt på rektor. Se även ovan under 4.2.

4.7.3. Handläggning av ärenden — faktiskt handlande Myndighetsutövning

Myndigheternas — och således även skolans — verksamhet brukar delas in i handläggning av ärenden och s.k. faktiskt handlande.

Typiskt sett leder handläggningen av ett ärende fram till ett beslut, nämligen ett myndighetsuttalande som myndigheter och enskilda har att rätta sig efter. Ärenden kan naturligtvis vara av mångahanda slag. En grupp av ärenden som det finns anledning att särskilt uppmärksamma är sådana som innefattar myndighetsutövning mot enskild.

Myndighetsutövning mot enskild kan beskrivas som ”befogenhet att för enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinpåföljd, av- skedande eller annat jämförbart förhållande" (3 & förvaltningslagen. Även

prop. 1985/86:80 om ny förvaltningslag). Som exempel på ”jämförbart förhållande” har angetts disciplinära åtgärder mot elever.

Det dagliga arbetet i skolan illustrerar på ett mycket konkret sätt s.k. faktiskt handlande. Som exempel kan anges att en lärare håller lektion, att man laborerar eller företar studiebesök. Till grund för det faktiska handlan- det ligger ofta ett eller flera beslut. Det faktiska handlandet innefattar således verkställighet av beslut. Handlandet kan givetvis också grundas direkt på författningsföreskrifter. Ofta är emellertid beslutet outtalat — ”ord och handling är ett".

Någon klar gränslinje mellan handläggning av ärende och faktiskt hand- lande kan inte anges. En del beslutsfattande av ren verkställighetsnatur får närmast anses ske inom ramen för vad som är faktiskt handlande. Ibland smälter även handläggning av ett ärende in i det faktiska handlandet (se t.ex. betänkandet (Ds U 1982:5) Konferenser i skolan, 5. 68—69). När man närmare skall se på de uppgifter som ankommer på rektor är det inte heller avgränsningen mellan handläggning av ärende och faktiskt handlande som är mest väsentlig. Det är dock viktigt att framhålla att det finns en artskill- nad mellan verksamhetsformerna.

Vad som däremot är viktigt att försöka avgränsa är handläggning av sådana ärenden som innebär myndighetsutövning mot enskilda. När det gäller sådana ärenden är rättssäkerhetsintresset särskilt framträdande.

Naturligtvis bör den som handlägger ett ärende och skall besluta ha klart för sig om det är fråga om myndighetsutövning mot enskild. Detta har betydelse bl.a. för vilka föreskrifter rörande handläggningen som skall tillämpas (3 samt 14—19 åå förvaltningslagen; jämför förvaltningsutred- ningens betänkande (SOU 1983173) Förslag till ny förvaltningslag samt prop. 1985/86:80 om ny förvaltningslag).

Beslutsfunktioner som rektor har enligt skolförordningen och som får anses innebära myndighetsutövning mot enskilda är exempelvis

—— betygsättning vid oenighet mellan lärare (6 kap. 11 å och 9 kap. 32 & SF), - rättelse av betyg (6 kap. 15 å och 9 kap. 38 & SF), — uppflyttning av elev under läsåret (6 kap. 18 å och 19 & tredje stycket SF). — elevs ledighet för enskilda angelägenheter (6 kap. 25 å och 9 kap. 54 & SF), — beslut om hemspråksundervisning (5 kap. 10 a & tredje stycket och 8 kap. 4 a % SF), — intagning av extra elev i gymnasieskolan, m.m. (9 kap. 28 & SF). Även normbeslut kan vara att hänföra till myndighetsutövning, t.ex. rektors beslut om ordningsföreskrifter (12 kap. 7 % 5. och 13 kap. 7 % 7. SF).

Relationerna mellan en offentlig arbetsgivare och en arbetstagare be- stäms i princip genom avtal. Som huvudregel gäller att det i sådana avtals- situationer inte är fråga om myndighetsutövning när arbetsgivaren medde- lar beslut som rör arbetstagaren. Det har emellertid förutsatts att vissa frågor rörande offentligt anställda inte skall bestämmas på kontraktsrätts- lig väg. Det gäller sådant som har med den offentliga verksamhetens mål, omfattning, inriktning och kvalitet att göra. Regleringen av arbetstagares

skyldigheter i tjänsten faller däremot inom det avtalsbara området. Emel- lertid har kollektivavtal ännu inte träffats om arbetsskyldighet för skolleda- re och lärare. Dessa och andra frågor inom det avtalsbara området regleras därför fortfarande ensidigt av arbetsgivaren; i detta fall staten eftersom tjänsterna är statligt reglerade. Det skulle därför kunna hävdas att det rör sig om myndighetsutövning mot enskild när rektor med stöd av skolförord- ningen beslutar om tjänstefördelning mellan lärarna.

Skolförfattningsutredningen anser att man bör skilja mellan ärenden som närmast rör ledningen och fördelningen av arbetet (tjänstgöringsföreskrif- ter) och ärenden som främst rör tjänstemännen personligen t.ex. tjänstetill- sättning, avskedande, anställningsförmåner och disciplinfrågor. Ärenden som väsentligen rör ledningen och fördelningen av arbetet bör inte hänfö- ras till myndighetsutövning. Däremot bör ärenden som främst rör tjänste- männen personligen betraktas som myndighetsutövning, i den mån kollek- tivavtal i ämnet ännu inte har träffats.

Med detta synsätt är således rektors handläggning av ärenden som rör tjänstefördelning mellan lärare samt olika lärares skyldigheter enligt åtskil- liga föreskrifter i 15 och 16 kap. skolförordningen inte att anse som myn- dighetsutövning mot enskilda.

4.7.4. Beslut — verkställighet

Det förekommer en mängd olika definitioner av begreppet beslut. En vanlig beskrivning är att det formella beslutet är ett val mellan olika alternativ i avsikt att påverka framtida tillstånd.

Det formella beslutsfattandet brukar ses som ett bland flera led i en beslutsprocess. Denna kan sammanfattas i tre faser, nämligen initiativ, beredning och formellt beslutsfattande. Efter själva beslutsprocessen följer verkställigheten. Ibland hänförs verkställigheten till beslutsproces—

*— sen (se t.ex. SIA:s betänkande (SOU 1974153) Skolans arbetsmiljö, s. 872 0. Hur man avgränsar beslutsprocessen är i detta sammanhang av under- ordnad betydelse. Det viktiga är att markera att väsentliga led föregår det formella beslutet och att detta i allmänhet måste följas av ytterligare led för att förverkligas.

Ett reellt inflytande över ett beslut förutsätter inte nödvändigtvis rätt att delta i det formella beslutsfattandet. De led som föregår det formella beslutet är ofta av avgörande betydelse för beslutets innehåll. Som exem- pel kan anges rektors — ofta på sakkunskap grundade — yttrande och förslagxi frågor som skolstyrelsen skall besluta i. Motsvarande kan gälla medinflytande från t.ex. lärare och elever i frågor där den formella beslu- tanderätten tillkommer rektor.

Verksamheten inom ett rektorsområde eller en skolenhet är typiskt sett att betrakta som verkställighet. Man företar olika åtgärder som innebär eller ytterst syftar till förverkligande av de politiska besluten om övergri- pande mål för skolan.

Teoretiskt — men inte i praktiken — skulle man kunna tänka sig en så långtgående detaljreglering av någon verksamhet att verkställigheten följde med ”automatik” av föreskrifter och beslut. Beslut om hur verkställighe— ten skall ske skulle då inte behövas. Ett sådant system är naturligtvis otänkbart i skolan.

Utvecklingen på skolområdet går tvärtom i riktning mot att avgöranden om hur verkställigheten skall ske skall läggas så nära de närmast berörda som möjligt. Inom ramen för verkställigheten av ett beslut är det ofta nödvändigt att fatta en rad olika beslut. Sådana beslut kan vara av skiftan- de karaktär. Av intresse är här två huvudtyper, nämligen dels beslut som närmare preciserar mål/delmål dels beslut om val mellan olika handlingsal- ternativ för hur olika mål/delmål skall nås. Var gränslinjen ligger mellan "målbeslut" och ”'verkställighetsbeslut” är inte lätt att ange. Lokala ar- betsplaner i grundskolan kan sägas innefatta båda dessa beslutstyper även om arbetsplanerna som helhet anses ha karaktär av ”verkställighetsbe- slut" (jämför bl.a. gränsdragningen mellan politikernas och tjänstemän- nens funktioner, ovan under 4.4).

Skolstyrelsen har ett övergripande ansvar för skolverksamheten och dess organisation. Samordningsfrågor intar också en central roll i skolsty- relsens uppgifter. Skolstyrelsen skall inom de ramar som staten anger organisera skolan. Alla funktioner som inte uttryckligen har tillagts någon annan kan sägas formellt ligga på skolstyrelsen. Bland skolstyrelsens upp- gifter ingår att fatta beslut som på olika sätt har betydelse för vilka mål/delmål som kan uppställas för skolverksamheten.

Det är emellertid viktigt att mål/delmål på förtroendemannanivå inte anges med så långtgående konkretisering att utrymmet för anpassning på verkställighetsnivå onödigtvis begränsas. De närmast berörda, dvs. perso- nalen och eleverna inom ett rektorsområde eller en skolenhet, bör ges möjlighet att påverka utformningen av sin arbetssituation. Här har politi- kerna ett ansvar för att de inte utan starka skäl begränsar handlingsfriheten på verkställighetsnivå. Skolstyrelsen får också anses ha en viss ”skyldig- het” att delegera så att olika frågor inte handläggs på högre nivå än nödvändigt. Genom befattningsbeskrivningar och beslutsdelegering bör besluts— och verkställighetsnivåerna närmas varandra.

Den konkreta verkställigheten — det pedagogiska skeendet — äger rum på klass- eller arbetsenhetsnivå. Lärarna verkställer! Detta skall ske i nära samverkan med såväl skolledare som annan personal, elever och föräldrar.

En huvuduppgift för rektor är att vara arbetsledare. Rektor kan sägas vara arbetsledare för såväl personal som elever inom sitt arbetsområde. Liksom arbetsledare inom annan verksamhet skall rektor samordna verk- samheten. Detta innebär inte att rektor skall i detalj ange hur verkställighe- ten skall ske. Tvärtom är detta något som läraren — ofta tillsammans med eleverna —- skall avgöra. Rektor skall emellertid inte bara leda själva verkställighetsprocessen utan också leda utvecklingen av hur verkställig- heten skall kunna förbättras i framtiden. Detta utvecklingsarbete är en annan av rektors huvuduppgifter.

4.7.5. Rektors kompetensområde i förhållande till skolstyrelsens och lärarnas

När man ser litet närmare på de uppgifter som enligt skolförordningen ankommer på rektor kan man konstatera att de ofta rör ämnen som ligger inom skolstyrelsens kompetensområde.

Sålunda är skolstyrelsen i vissa frågor beslutande. Här bortses från att

skolstyrelsen kan delegera beslutsrätten till rektor (jämför ovan under 4.2). Enligt föreskrifter i skolförordningen skall rektor förse skolstyrelsen med beslutsunderlag. yttra sig, delta i sammanträden e.d. Som exempel kan nämnas att rektor skall

— yttra sig i viktigare ärenden som rör skolenheten (2 kap. 6 & SF). — avge förslag till basläromedel m.m. (5 kap. 13 & SF), — yttra sig rörande klassindelning (5 kap. 22 så SF). — planlägga lärarnas tjänstgöring (14 kap. 23 å SF), — avge förslag till ämneskombinationer för lärartjänst (15 kap. 13 &

SF),

—— yttra sig rörande lärartillsättning (17 kap. 46 & SF), — föreslå huvudlärare (17 kap. 50 & SF), — föreslå institutionsföreståndare (17 kap. 51 så SF). I något fall får rektor enligt skolförordningen interimistiskt besluta i en fråga som normalt ankommer på skolstyrelsen, t.ex. inställande av skolar— betet vid smittorisk (5 kap. 32 % SF). Det kan ifrågasättas om beslutsdele- gation över huvud taget behövs för ”nödsituationer”. Rektor får anses ha vissa beslutsbefogenheter i kraft av sin ställning som arbetsledare (en form av ställningsfullmakt).

I andra frågor har rektor inom sitt arbetsområde en i förhållande till skolstyrelsen självständig beslutsbefogenhet. Detta gäller emellertid ofta ämnen där mer övergripande beslut skall fattas av skolstyrelsen. Exempel på detta är anskaffande av vissa läromedel inom angivna ekonomiska ramar (5 kap. 13 & SF), anpassning av lärotider efter förhållandena inom rektorsområdet (5 kap. 27 och 28 %% SF), inställande av skolarbetet viss kortare tid (5 kap. 33 5 SF). Hit kan även hänföras beslut i fråga om lärarnas tjänstefördelning m.m. inom rektorsområdet enligt bl.a. 5 kap. 35 å och 8 kap. 38 % samt olika föreskrifteri 14— 16 kap. skolförordningen. Detta är frågor som rör den mer detaljbetonade arbetsfördelningen inom rektorsområdet. I allmänhet förutsätts att samråd sker innan rektor fattar beslut.

I några frågor med direkt anknytning till skolans inre arbete har lärarna självständig beslutsbefogenhet. Främst gäller det betygsättning. Rektor har emellertid att besluta i speciella situationer, t.ex. betygsättning vid oenighet mellan lärare och beslut om att betyg inte skall sättas med anledning av lång frånvaro (t.ex.6 kap. 11 & SF). Även beslut om rättelse av betyg hör hit (t.ex. 6 kap.l5 & SF). Vissa andra uppgifter som ankom- mer på rektor och har anknytning till betygsättningen kan däremot betrak- tas som rent expeditionella, t.ex. utfärdande av slutbetyg (6 kap. 13 & SF).

Föreskrifterna om prövning av elevs ledighet för enskilda angelägenhe- ter bör uppmärksammas i detta sammanhang. För grundskolans del gäller att prövningen skall göras av klassföreståndaren, rektor eller skolstyrel- sen. Vissa begränsningar gäller för klassföreståndaren och rektor, bl. a. att de får bevilja en elev ledighet med sammanlagt högst nio dagar under ett läsår. En elev/vårdnadshavare har emellertid rätt att få frågan om ledighet prövad av skolstyrelsen redan från första ledighetsdagen under läsåret. Skolstyrelsen får delegera beslutanderätt till exempelvis rektor. Således kan rektor när det gäller elevs ledighet fatta beslut i två typfall, nämligen dels enligt skolförordningen dels enligt delegation från skolstyrelsen. Det

har visat sig att detta kan leda till praktiska svårigheter när det gäller frågan om överklagande. I allmänhet fårju beslut som rektor meddelar med stöd av skolförordningen inte överklagas, medan skolstyrelsens beslut — lik- som beslut som rektor meddelar enligt delegation — får överklagas genom kommunalbesvär (se regeringsrättens beslut den 18 december 1984 i mål nr 1825—1827 /1984). När det gäller gymnasieskolans elever skall prövning av frågor om ledighet för enskilda angelägenheter göras av klassföreståndaren eller rektor (9 kap. 54 & SF). Skolstyrelsen har således inte att pröva sådana frågor. Detta hänger naturligtvis samman med att gymnasieskolan är en frivillig skolform.

4.7.6. Några sammanfattande synpunkter på rektors ställning formellt och reellt

Rektors självständighet i förhållande till skolstyrelsen framstår formellt sett som ganska begränsad. Ramarna för rektors handlingsfrihet är i all- mänhet snäva. Genom olika föreskrifter i bl.a. skolförordningen och läro- planer anges ramar för rektors handlingsfrihet. I många frågor är rektor direkt underställd skolstyrelsen. I andra frågor begränsas handlingsfrihe- ten indirekt genom skolstyrelsens anslagsbeslut m.m. Lärarna har tillsam- mans med eleverna stor självständighet att utforma den konkreta skolverk- samheten. Ofta fattas verkställighetsbeslut i konferenser och andra sam- verkansorgan där rektor är en av flera ledamöter. I alla väsentliga frågor som rektor ensam skall besluta i skall samrådsförfarande i någon form föregå det formella beslutet.

En annan sak är att rektor ofta i realiteten har ett betydande inflytande i olika frågor. Detta kan emellertid antas bero på sådant som rektors person- lighet och sakkunskap. Även t.ex. traditioner samt föreställningar om formell kompetens kan inverka.

4.8. Överväganden och förslag

4.8.1. Rektor

Den nuvarande regleringen i skolförordningen av vad som ankommer på rektor är en provkarta på allt från kvalificerade pedagogiska ledningsfunk- tioner till administrativa rutinuppgifter. Denna detaljreglering framstår som otidsenlig.

Genom olika reformer har rektorsfunktionen successivt förändrats från en auktoritativ chef till en samordnande ledare. Ökat medinflytande från olika intressegrupper i väsentliga frågor ställer nya krav på ledningsfunk— tionen inom ett rektorsområde. Författningstekniska anpassningar har i allt väsentligt skett genom påbyggnad av det detaljreglerade system som härrör från äldre läroverksstadgor. Den utveckling som har skett talar enligt skolförfattningsutredningens mening för att lämpligheten av en långtgående statlig detaljreglering kan ifrågasättas.

De lokala förhållandena kan variera mycket mellan olika kommuner liksom mellan rektorsområdena inom en kommun. En statlig detaljregle- ring blir med nödvändighet stelbent. Allmänt sett bör tillgängliga resurser bäst kunna utnyttjas om man så långt som möjligt kan anpassa tjänstemän- nens uppgifter efter rådande lokala förhållanden. Naturligtvis får detta inte ske på ett sådant sätt att övergripande mål för skolan sätts åsido.

Genom kommunreformer har antalet kommuner minskat avsevärt. Kommunerna bör numera ha goda förutsättningar att utan statlig detalj- styrning självständigt organisera och administrera olika verksamheter. Sedan något decennium pågår också en utveckling mot minskad statlig detaljreglering av kommunala förvaltningsområden. Den statliga normgiv- ningen har allt mer fått kazaktär av målinriktad ramstyrning.

Statsmakterna har i olika sammanhang klart angett att skolans inre arbete och ledningen av detta inte får bli föremål för direkta ingripanden från skolstyrelseledamöternas sida. Härigenom har markering gjorts av att skolan skall ses som en professionell organisation. Detta framstår som en grundläggande tanke bakom den självständighet i förhållande till skolsty- relsen som skolledare och lärare tillförsäkras genom statliga föreskrifter. En stor del av skolförordningens föreskrifter om rektors uppgifter bygger på detta. Frågan huruvida denna principiella och grundläggande skiljelinje mellan skolstyrelsens och rektors kompetens- och ansvarsområden skall brytas får anses falla utanför ramen för skolförfattningsutredningens upp- drag. En utgångspunkt för utredningens överväganden av förenklingar av nuvarande regelsystem är därför att nämnda princip skall bibehållas. Detta bör emellertid inte hindra att förslag läggs fram som innebär förskjutningar i den nuvarande kompetensfördelningen förutsatt att det sker med beak— tande av denna grundläggande skiljelinje. I detta sammanhang kan erinras om att principiella överväganden när det gäller kompetensfördelningen mellan förtroendevalda och tjänstemän kan komma att göras inom bl.a. stat- kommunberedningen.

Skolförfattningsutredningens överväganden rörande statlig reglering av rektors (och andra skolledares) uppgifter har som allmänna utgångspunk— ter dels att tjänster som skolledare alltjämt skall vara statligt reglerande dels att skolledarnas och lärarnas åligganden tills vidare inte regleras i kollektivavtal dels ock att rektor skall ha en självständig ställning i förhål- lande till skolstyrelsen när det gäller ledningen av skolans inre arbete inom rektors arbetsområde.

Skolförfattningsutredningen anser att en strävan bör vara att försöka åstadkomma ett system som ger vida möjligheter att anpassa rektors uppgifter efter varierande lokala förhållanden men som samtidigt inte tvingar kommunerna att göra några mer genomgripande förändringar. Den kommunala självständigheten när det gäller att bestämma om skolans organisation bör inte begränsas genom statliga föreskrifter i vidare mån än som är nödvändigt för att tillgodose sådana övergripande målsättningar som en likvärdig utbildningsstandard och ett enhetligt skolsystem. Samti- digt måste emellertid beaktas att rättssäkerheten ställer krav på viss regle- ring när det gäller handläggningen av sådana ärenden som innebär myn- dighetsutövning mot enskilda.

Inom en kommun har skolstyrelsen det övergripande ansvaret för skol-

verksamheten. Det är därför enligt skolförfattningsutredningens mening naturligt att se rektor, liksom andra tjänstemän, som underställda skolsty- relsen. Som en huvudregel bör gälla att rektor under skolstyrelsen leder verksamheten inom sitt arbetsområde. Statliga föreskrifter om undantag från denna huvudregel bör enligt utredningens mening meddelas endast när det finns starka skäl för det.

Skolan är en professionell organisation i den meningen att funktionärer med speciella yrkeskvalifikationer behövs för verksamhetens bedrivande. Samtidigt är verksamheten till sin natur sådan att även andra aspekter än renodlat pedagogiska kan ges ett betydande utrymme. Samverkan mellan olika intressegrupper är numera en hörnpelare i skolans inre arbete. Som jämförelse kan nämnas att medicinska åtgärder beträffande en patient ofta lämnar mycket litet, om ens något, utrymme för annat än rent medicinska hänsyn. Skolan får vid en jämförelse betraktas som en avsevärt mindre professionellt inriktad verksamhet än exempelvis hälso-och sjukvården. Detta kan sägas komma till uttryck också genom t.ex. de vidsträckta möjligheter som finns att utnyttja lärare som saknar formell behörighet.

Sett mot denna bakgrund bör det inte vara nödvändigt att inom skolsek- torn ställa lika stränga krav på avgränsningen mellan de förtroendevaldas kompetensområde och det professionella området som man behöver inom hälso- och sjukvården. Tvärtom kan det kanske finnas vissa fördelar i en mindre strikt och detaljreglerad avgränsning. Förhoppningsvis kan detta vara ägnat att bredda och fördjupa samverkan mellan förtroendevalda och tjänstemän och därmed minska det ”revirtänkande" som i vissa fall kan märkas från båda grupperna.

Samtidigt bör emellertid framhållas att det mot bakgrund av vad som tidigare anförts alltjämt skall finnas en spärr mot att skolstyrelseledamö- terna utövar ett direkt bestämmande inflytande över skolans inre arbete. Skolförfattningsutredningen anser att detaljregleringen av rektors upp— gifter bör utmönstras. Därvid bör i stället i mer allmänna ordalag anges det självständiga ansvarsområde som rektor har. De förtroendevalda har lika väl som tjänstemännen ett ansvar för att intentionerna bakom en sådan föreskrift följs. En svårighet är naturligtvis alltid med ramföreskrifter att de i sig ger utrymme för varierande tolkningar. Detta behöver emellertid inte vara till men för skolverksamheten så länge ramarna inte är vidare än som kan godtas med hänsyn till de övergripande målen för skolan.

Det kan i sammanhanget framhållas att beslutsnivån generellt sett så långt som möjligt bör närmas verkställighetsnivån. Detta innebär att såväl skolstyrelsen som lokala organ har anledning att sträva efter en långtgåen- de delegering till rektorsområdesnivå.

Som tidigare angetts får de förtroendevalda inte direkt ingripa i skolans operativa verksamhet. I första hand tillförsäkras lärarna, såsom pedago— giska specialister, en betydande självständighet. De skall i samverkan med bl.a. eleverna utforma verksamheten inom givna ramar. Föreskrifter om hur det pedagogiska arbetet skall bedrivas ges främst i läroplaner. Varje lärare har ett "pedagogiskt yrkesansvar” för sina egna bedömningar, beslut och åtgärder inom yrkesutövningen.

Rektor och andra skolledare (skolledningen) har från denna utgångs- punkt väsentliga uppgifter när det gäller att leda, samordna och utveckla

skolans inre arbete. Det är främst i denna ledningsfunktion som skolledar- nas professionalism kan ha betydelse. Det ärju också inom detta område som skolstyrelsen inte tillåts att direkt ingripa i ledningen. Rektors pedago- giska ledningsansvar innefattar ett yttersta ansvar för att lärarna och annan personal fullgör sina åligganden när det gäller den pedagogiska verksamhe— ten. Detta ledningsansvar omfattar också samordning och planering av den pedagogiska verksamheten inom rektorsområdet. Hit hör t.ex. ansvar för schemaläggningen samt för att lokala arbetsplaner utarbetas, utvärderas och fortlöpande bearbetas. Rektors självständighet när det gäller den peda- gogiska ledningen kan begränsas genom beslut av skolstyrelsen.

Det pedagogiska ledningsansvaret kan också sägas innefatta ett ansvar för att underställd personal inte åläggs andra eller mer kvalificerade upp- gifter än deras utbildning och erfarenheter medger. Enligt särskilda före- skrifter i skolförordningen skall rektor besluta om en lärare skall fullgöra uppgifter som inte ingår i lärarens tjänst. Vanligtvis skall då en bedömning göras om läraren har tillräckliga kvalifikationer.

Det ankommer på skolstyrelsen att anställa lärare. Vida möjligheter finns att anställa icke behöriga lärare. I sådana fall måste givetvis göras en bedömning av om läraren har tillräckliga kvalifikationer för att över huvud taget kunna upprätthålla en viss tjänst. Det finns enligt utredningens me- ning inte några vägande skäl för att i författning föreskriva att rektor skall besluta om en redan anställd lärare skall fullgöra uppgifter utöver vad som ingår i tjänsten. Tvärtom kräver den arbetsrättsliga lagstiftningen att det finns en enda arbetsgivare. Emellertid är det i allmänhet lämpligast och mest ändamålsenligt att rektor är den som faktiskt beslutar. Detta är emellertid inte skäl nog för att staten skall detaljreglera frågan. Skolför- fattningsutredningen förutsätter att sådana arbetsledningsfrågor kommer att handläggas av rektor även i framtiden.

Rektor har en viktig funktion som arbetsledare för personalen. I denna egenskap uppträder rektor närmast som skolstyrelsens administrative le- dare för rektorsområdet. Enligt skolförfattningsutredningens mening finns det inte några vägande skäl för att staten skall reglera vilka administrativa uppgifter som skall ankomma på rektor. Det administrativa ledningsansva- ret bör därför vara en helt kommunal angelägenhet. Det bör dock framhål- las att det enligt utredningens mening ter sig naturligt att arbetsledande uppgifter i mycket stor omfattning ankommer på rektor. Exempelvis kan den nyss berörda frågan om lärarnas åligganden normalt läggas på rektor. Beslutsnivån bör allmänt sett läggas så nära verkställighetsnivån som möjligt. Emellertid behöver inte varje uppgift i detalj beskrivas i delege- ringsbeslut eller befattningsbeskrivning. Vissa uppgifter bör kunna anses ingå i arbetsledarens — rektors — funktion såsom chef för ett rektorsområ- de (ställningsfullmakt). Formellt sett bör rektor dock när det gäller den administrativa ledningen anses vara underställd skolstyrelsen.

Svårigheterna att hålla isär det pedagogiska och administrativa lednings- ansvaret skall inte underskattas. Ett nära samarbete mellan förtroende- valda och rektor är därför nödvändigt.

När det gäller den elevvårdande verksamheten — främst den individin- riktade elevvården — har ofta andra yrkesspecialiteter än den pedagogiska stor betydelse. Det gäller framför allt hälso- och sjukvården (läkare, skol-

sköterska, skolpsykolog) samt socialtjänsten (skolkurator). Många viktiga beslutsfunktioner ankommer på skolstyrelsen eller i vissa fall elevvårds- konferensen när det gäller mer ingripande åtgärder inom elevvården. På detta mycket betydelsefulla område inom skolverksamheten är det natur- ligtvis väsentligt att de tjänstemän som har olika fackkunskaper kan utöva ett inflytande. Samtidigt bör det allmänt sett ligga närmast till hands att skolstyrelsen har ett samlat övergripande ansvar för elevvården. Givetvis måste i praktiken elevvården väsentligen äga rum inom rektorsområdet. Rektor har då sin naturliga funktion som ledare och samordnare för elev- vårdsinsatser av olika slag. Emellertid finns det enligt skolförfattningsut- redningens mening inte samma behov av att markera en självständighet för rektor i förhållande till skolstyrelsen på detta område som när det gäller den pedagogiska verksamheten. Som jämförelse kan erinras om att hela socialtjänsten saknar reglering av olika tjänstemäns uppgifter. Vad gäller individinriktade åtgärder som kan hänföras till hälso- och sjukvården gäller givetvis de särskilda ansvarsreglerna för medicinska åtgärder.

Mycket av den nuvarande detaljregleringen av rektors uppgifter rör annat än beslutsbefogenheter för rektor. I stor omfattning bör sådan detalj- reglering kunna utmönstras.

Det bör vara självklart att skolstyrelsen i frågor som angår ett rektors- område och i synnerhet om det finns inslag som kan hänföras till det pedagogiska området nära samarbetar med rektor och andra berörda.

Det går inte att bortse från att en sådan teknik som skolförfattningsut- redningen förordar för att avgränsa de förtroendevaldas kompetensområde från rektors kan leda till kompetenskonflikter. Det är viktigt att det lö- pande arbetet i skolan inte hindras genom sådana konflikter. Även om skolstyrelsen måste ha det yttersta ansvaret för skolverksamheten bör det vara rektor som har att se till att det inre arbetet inte stoppas upp. Det löpande arbetet i skolan får inte hindras, lika litet som man får avbryta den medicinska behandlingen av en patient.

Om man, som skolförfattningsutredningen förordar, överger nuvarande detaljreglering av rektors uppgifter och i stället markerar rektors självstän- dighet som pedagogisk ledare genom en ramföreskrift, behövs viss kom- plettering. Sådana beslutsfunktioner som rektor nu har och som kan anses innebära myndighetsutövning mot enskilda bör enligt utredningens mening preciseras i författning. Rättssäkerhetskravet är särskilt framträdande i sådana frågor.

Många viktiga beslut som innebär myndighetsutövning ankommer idag på skolstyrelsen. Skolförfattningsutredningen anser att endast sådana frå- gor som har ett särskilt markant pedagogiskt inslag formellt bör ankomma på rektor. Det gäller exempelvis sådant som har med betygsättning att göra. I övrigt bör den formella beslutanderätten ankomma på skolstyrel— sen. Detta bör även gälla frågor om elevs ledighet för enskilda angelägen- heter, både i grundskolan och gymnasieskolan. Givetvis måste skolstyrel- sen i praktiken delegera olika uppgifter.

Genom att beslutanderätten ankommer på skolstyrelsen får man också ett mer enhetligt system för överklagande.

4.8.2. Lärare

Mycket av vad de allmänna övervägandena som gjorts under 4.8.1 beträf- fande skolledare gäller även lärare.

Som tidigare nämnts har vid skolförfattningsutredningens kontakter med företrädare för olika myndigheter och intresseorganisationer m.fl. ofta framförts önskemål om att utredningen bör försöka utmönstra eller i vart fall minska detaljregleringen av lärarnas åligganden.

Till skillnad från exempelvis skolledarna har lärarna inte reglerad arbets— tid. Omfattningen av en lärares tjänstgöring anges som ett visst antal timmars undervisningsskyldighet i veckan. En allmän utgångspunkt är att denna undervisningsskyldighet, vilken varierar mellan olika tjänsteslag, ger uttryck för full tjänstgöring. En lärares genomsnittliga tjänstgöringstid anses sålunda vara densamma oavsett om undervisningsskyldigheten är bestämd till 29 timmar (t.ex. lågstadielärare) eller 21 timmar (lektor).

Det förhållandet att lärarna inte har reglerad arbetstid innebär naturligt- vis vissa svårigheter vad gäller precisering av deras åligganden.

Å andra sidan finns enligt skolförfattningsutredningens mening flera skäl för att man bör överväga en mer allmän beskrivning av lärarnas åliggan- den. Utredningen vill särskilt framhålla följande: El Skolans arbetssätt utvecklas och förändras ständigt. Verksamheten bygger i allt större utsträckning på samverkan mellan olika personer inom och utom skolan. Den decentralisering som bl.a. SIA- reformen har inneburit, har medfört att möjligheterna att besluta lokalt har ökat. Frågan om ytterligare decentralisering övervägs t.ex. i samband med det s.k. frikommunförsöket. [] Detaljregleringen av lärarnas uppgifter kan aldrig göras fullständig. Om en exemplifierande uppräkning av skyldigheter blir alltför omfattande, finns det en benägenhet att i praktiken uppfatta uppräkningen som uttömmande. Detta har vid flera tillfällen framhållits vid de kontakter som skolförfattningsutredningen haft. Cl Parterna på arbetsmarknaden har möjligheten att träffa kollektivavtal

om en precisering i framtiden skulle visa sig önskvärd/nödvändig. Ut- redningen kan inte finna att det från statsmakternas sida finns något behov av detaljreglering. Den föreslagna författningstexten innebär inte några sakliga ändringar. Författningstekniskt är lösningen enkel.

EIB

5 Behörighet för lärare

Vid tillsättning av statligt reglerade tjänster får man fästa avseende endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet (11 kap. 9 å andra stycket regeringsformen, 4 kap. 3 & andra stycket LOA samt 17 kap. 38 och 39 5.5 SF). Förtjänst avser anställningstidens längd. Befordringsgrunden skicklighet omfattar däremot en rad olika faktorer, såsom utbildning, yr- keserfarenhet. personliga egenskaper och språkkunskaper. För en del tjänster finns föreskrifter om viss behörighet. Ibland är den formella behö- righeten ett absolut krav, t.ex. legitimation för viss sjukvårdspersonal. I andra fall kan även den som saknar föreskriven formell behörighet komma ifråga, t.ex. då det inte finns någon behörig sökande att tillgå. Så är fallet beträffande lärare. Den formella behörigheten är en av de faktorer som utgör skicklighetskriteriet. (Se närmare t.ex. Meritutredningens betänkan- de (Ds C 1983: 16) Meritvärderingen vid statliga tjänstetillsättningar m. m., 5. 174 ff).

Genom att ange behörighetsvillkor på skolområdet ger staten en form av garanti för utbildningens kvalitet. Detta är ett av de medel som staten använder för att uttrycka den övergripande målsättningen om en likvärdig utbildningsstandard i hela landet. Föreskrifterna om behörighetsvillkor för lärare är mycket omfattande. Det torde vara den mest ingående reglering av formell behörighet som förekommer på den svenska arbetsmarknaden (se betänkandet (SOU 1978:65 s. 90) Skolan. En ändrad ansvarsfördel- ning).

Behörighetsvillkoren för lärare indelas i allmänna och särskilda. De allmänna behörighetsvillkoren anges i 14 kap. 8 & skolförordningen och gäller alla slags lärare. Det föreskrivs att en lärare dels skall vara fri från sjukdom eller handikapp som medför olämplighet för tjänsten, dels skall ha god förmåga att undervisa och gott sätt att behandla eleverna.

De särskilda behörighetsvillkoren är knutna till olika slag av lärartjäns- ter. I huvudsak avser dessa behörighetsvillkor utbildning och yrkeserfa- renhet.

Huvuddelen av behörighetsvillkoren för lärare i grundskolan och gym- nasieskolan är intagna i skolförordningen, bilagorna ] och 2. Komplette- rande villkor frnns i föreskrifter som regeringen eller Skolöverstyrelsen utfärdar. I skolförordningen finns det även utanför bilagorna föreskrifter om behörighet att undervisa i visst ämne, t.ex. 15 kap. 16 och 17 %& skolförordningen. För lärare vid andra skolformer än grundskolan och gymnasieskolan finns 'ofta behörighetsföreskrifter som anknyter till skol- förordningen.

5 . 1 Allmänna behörighetsvillkor

De allmänna behörighetsvillkoren, som anges i 14 kap. 8 & skolförordning- en har gamla anor. De har tillkommit under helt andra samhällsförhållan- den än dagens. De avser vissa personliga egenskaper. I praktiken tycks det vara mycket sällsynt att en sökande utesluts med tillämpning av de all- männa behörighetsvillkoren. I de fall då en sökande är uppenbart olämplig som lärare kan sökanden uteslutas även om det inte finns någon specialfö- reskrift i skolförfattningarna. Det måste anses ligga i tillsättningsmyndig- hetens allmänna prövning av skicklighetskriteriet.

I detta sammanhang kan också framhållas att man i framtiden, enligt meritutredningens förslag, skall fästa större vikt vid sökandens personliga lämplighet för den sökta tjänsten. (Prop. 1984/85:219. Även meritutred- ningens betänkande (Ds C 1983216) Meritvärderingen vid statliga tjänste- tillsättningar m.m.)

Skolförfattningsutredningen föreslår att föreskrifterna om allmänna be- hörighetsvillkof för lärare utmönstras.

5.2. Särskilda behörighetsvillkor

Det framstår som angeläget att man försöker underlätta den praktiska hanteringen av de särskilda behörighetsvillkoren för lärare. Vid övervä- gande av förenklingar av reglerna måste dock en grundläggande förutsätt- ning vara att det reella kvalitetskravet på lärarna i huvudsak blir oföränd- rat. De särskilda behörighetsvillkoren kan hänföras till tre kategorier; nämligen

a) utbildning/yrkeserfarenhet,

b) praktisk lärarerfarenhet (dvs. tjänstgöring som lärare viss tid, i all- mänhet efter fullgjord teoretisk utbildning),

c) övriga villkor. Att sökande har praktisk lärarerfarenhet föreskrivs i många fall som villkor för behörighet till en extra ordinarie anställning. I en urvalssituation är numera betydelsen av detta behörighetsvillkor ringa. Vid val mellan behöriga sökande blir i allmänhet tjänstgöringstiden som lärare (förtjäns- ten) utslagsgivande (jämför dock t.ex. prop. 1984/85:219 om den statliga personalpolitiken). Det särskilda behörighetskravet på pedagogisk erfaren- het för extra ordinarie anställning bör därför kunna utmönstras. Man kan räkna med att det i framtiden endast blir i undantagsfall som konkurrensen är så liten att en lärare förordnas som extra ordinarie utan att dessfönnnan ha arbetat som lärare under en tid som motsvarar nuvarande krav.

Huvuddelen av de särskilda behörighetsvillkoren som anges i de förut nämnda bilagorna gäller utbildningsvägar som inte längre förekommer. Flertalet av de i dag verksamma lärarna har emellertid fått sin behörighet grundad på dem. Efter hand kommer allt fler lärare att ha sin behörighet grundad på nu aktuella utbildningsvägar. För att man inte i varje kommun skall behöva ha föreskrifter om äldre, ej längre förekommande, utbild- ningsvägar aktuella föreslår skolförfattningsutredningen att föreskrifter om behörighet för lärare utformas efter i huvudsak följande riktlinjer:

D I tabellform anges för varje tjänsteslag de utbildningsvägar m.m. som förekommer i dag och som ger behörighet för lärartjänst. El Samma behörighetskrav skall gälla för extra ordinarie och extra tjänst som lärare. Detta innebär vissa marginella förbättringar för arbetstagar— na.

[1 En generell föreskrift meddelas om att den som har eller har innehaft en ordinarie eller extra ordinarie anställning som lärare av visst slag är behörig till sådan tjänst. Detsamma gäller den som har eller har haft förordnande tills vidare som extra lärare. Genom denna föreskrift kom- mer de allra flesta behöriga lärarna med äldre utbildning att vara behöri- ga även enligt det nya författningssystemet (3 kap. 6 & PF).

[] För de fall då någon med tidigare behörighetsgivande utbildning varken har eller har haft förordnande som lärare föreslås att en möjlighet till formell behörighetsprövning införs. Behörighetsförklaring skall efter ansökan meddelas om sökanden uppfyller de behörighetsvillkor som gällde fram till den tidpunkt då de nya föreskrifterna träder i kraft (3 kap. 7 % PF). Troligtvis kommer det, möjligen bortsett från en över- gångsperiod, att röra sig om ganska få personer som söker sådan behö- righetsförklaring. Prövningen är regelmässigt mycket enkel. El När det gäller ämneslärare uppkommer emellertid en svårighet. Det förekommer ju ofta att en lärare är behörig att undervisa i fler ämnen än som ingår i den tjänst han eller hon innehar. Detta skulle kunna medföra praktiska problem om inte avsteg från huvudregeln gjordes. Exempel- vis skulle en filosofie magister, som är behörig att undervisa i matema- tik, fysik och kemi, men som innehar en tjänst som endast omfattar matematik och fysik, inte genom innehav av denna tjänst vara formellt behörig för en tjänst som även omfattar kemi. Det skulle fordras behö- righetsförklaring även i dessa fall. De mest frekventa äldre utbildnings- vägarna för ämneslärare bör därför anges i författning. Beträffande den närmare utformningen av behörighetsvillkoren för olika tjänsteslag, se nedan under 5.4 samt bilagorna till PF.

5.3. Materiell behörighetsprövning

Fram till den 1 juli 1982 fick länsskolnämnden medge en sökande till ordinarie lärartjänst befrielse från vissa behörighetsvillkor. Detsamma gällde vid tillsättning av icke-ordinarie lärartjänster. Länsskolnämndens beslut gällde endast en viss tjänst. Länsskolnämndens beslut fick överkla- gas hos regeringen.

SÖ kunde, om särskilda skäl förelåg, förklara en person behörig till tjänst av visst slag om bristen i behörighet var av mindre vikt med hänsyn till övriga meriter. Behörighetsförklaring av SÖ gällde generellt. SÖ:s beslut kunde inte överklagas.

Länsskolnämndens prövning kan sedan den 1 juli 1982 gälla både sökan— de till tjänst och innehavare av tjänst. Länsskolnämnden skall höra skol- styrelsen innan nämnden beslutar. Länsskolnämnden kan befria från samt- liga slag av behörighetsvillkor. Fortfarande begränsas prövningen till att avse en viss kommun. Besvärsprövningen har flyttats från regeringen till SÖ, som också är slutinstans.

De två system som nu finns för befrielse från behörighetsvillkor är snarlika och utredningen har övervägt om det verkligen är lämpligt att pröva befrielse hos olika myndigheter. Utredningen har uppmärksammats på att det inte är helt ovanligt att två olika myndigheter ungefär samtidigt prövar en lärares behörighet och att detta ibland leder till icke önskvärda olikheter i bedömningen.

Skolförfattningsutredningens förslag innebär att prövning av behörighet i första hand skall göras av länsskolnämnderna. Det bör gälla alla fall när behörighetsprövningen har ett samband med en sökt eller innehavd tjänst (3 kap. 6 & första stycket PF). Den som av en länsskolnämnd har förklarats behörig till en viss tjänst i en kommun blir enligt förslaget också behörig till motsvarande tjänster i andra kommuner (3 kap. 8 & första stycket PF). I de fall då någon söker behörighetsförklaring utan att det finns något samband med sökt eller innehavd tjänst bör dock alltjämt prövningen göras av SÖ (3 kap. 6 & andra stycket PF). Exempelvis kan SÖ, liksom nu, meddela generell behörighetsförklaring för en lärare som har utländsk utbildning även om denne varken innehar eller söker någon lärartjänst.

5.4. Förslagen till behörighetsföreskrifter

5.4.1. Den redaktionella utformningen av behörighetsbilagorna

I skolförordningen betecknas tjänster som lärare i grundskolan och gymna- sieskolan med nummer. För grundskolan används nummerserien 1—23 och för gymnasieskolan 101—185. Skolförfattningsutredningen föreslår att nummerbeteckning införs även för lärartjänster vid de andra skolformer för vilka personalförordningen enligt förslaget skall tillämpas. För detta ändamål kan förslagsvis en 300-serie användas för specialskolan och en 400-serie för särskolan. Utredningen använder genomgående tre positioner för nummerbeteckning av en lärartjänst. Denna metod överensstämmer med de rutiner som redan tillämpas för registrering av lärare i kommuner- nas dataregister.

För skolformerna sameskola, statens skolor för vuxna, kommunal vux— enutbildning, grundutbildning för vuxna, riksinternatskolor och fristående skolor med statsunderstöd är tjänsteslagen samma som för grundskolan och/eller gymnasieskolan. Några särskilda nummerserier behövs därför inte för dessa skolformer.

Sammanföring av föreskrifter till bilagorna

De särskilda behörighetsvillkoren som gäller för olika tjänsteslag anges i bilagorna till skolförordningen. I 15 och 16 kap. skolförordningen finns en rad föreskrifter som också knyter an till vissa tjänsteslag, nämligen föl- jande:

grundskolan gymnasieskolan a) tjänsteslag 15 kap. ] å 16 kap. 1 och 27 åå b) ämneskombinationer 15 kap. 4—5 åå 16 kap. 5— 16, 20—22 åå

c) särskilda villkor för inrättande av

visst tjänsteslag 15 kap. 10—10 a åå 16 kap. 20 och 25 åå d) hur innehållet i en redan inrättad 15 kap. 22—34 åå 16 kap. 33—41 åå

tjänst kan ändras (delvis) (delvis)

För att skapa bättre överblick har i bilagorna till PF sammanförts föreskrif- ter om behörighetsvillkor och föreskrifter i de avseenden som anges under a) — d) ovan.

Varianter av tjänsteslag

I de föreslagna tabellbilagorna används för vissa tjänsteslag en modell som innebär att den tresiffriga koden för tjänsteslagen kompletteras med en tvåsiffrig kod för att beteckna en variant av ett tjänsteslag. På detta sätt redovisas,

— inriktningen av specialundervisningen på olika handikapp, — ämneskombinationer för tjänster som lektor, adjunkt m.fl., — sådan arbetsteknik som kan förekomma för lärare inom yrkesinrik-

tad utbildning.

Vid kontakter med expertis för datamässig registrering har utredningen erfarit att man önskar komplettera lärarregistren med aktuella ämneskom- binationer då sådana förekommer. Införandet av tjänstebeteckningar i enlighet med skolförfattningsutredningens förslag underlättas om antalet tjänsteslag är färre.

Tjänstebeteckningar

I skolförordningen betecknas en lärartjänst med dess nummer och arbets- område. Skolförfattningsutredningen anser att det är ändamålsenligt att komplettera dessa uppgifter med en tjänstebeteckning. För tjänster som lektor och adjunkt finns redan föreskrifter om att tjänstebeteckningar skall utsättas i förordnandena. Tjänstebeteckningar används normalt inom all statlig och kommunal verksamhet.

Viss ”uppmjukning" av behörighetsföreskrmer

Vid sin genomgång av nuvarande behörighetsföreskrifter har utredningen funnit ett antal föreskrifter som framstår som föga klarläggande. Ett krav på t.ex. "ådagalagd lämplighet för tjänsten genom föregående praktisk verksamhet” är inte tillräckligt preciserat för att vara vägledande vid tillsättningen av en tjänst. Skolförfattningsutredningens förslag innebär genom borttagandet av sådana villkor en viss uppmjukning av nuvarande krav. Om vetenskapligt författarskap eller liknande krävs för behörighet till en viss tjänst är det enligt utredningens uppfattning bättre att ett svårtolkat behörighetskrav ersätts med ett krav på behörighetsförklaring av SÖ. Värdet av författarskapet blir då prövat av expertis.

Nuvarande bemyndiganden till Skolöverstyrelsen

De behörighetsföreskrifter som finns i skolförordningens bilagor komplet- teras för vissa tjänsteslag av behörighetsföreskrifter som SÖ har utfärdat på grund av särskilda bemyndiganden. Skolförfattningsutredningens för- slag innehåller inga sådana bemyndiganden. Det har möjliggjorts dels genom den utmönstring av vissa tjänsteslag som redovisas i det följande dels genom att det i bilagorna till PF tagits in sådana behörighetsföreskrif- ter som tidigare utfärdats av SÖ.

5.4.2. Särskilda frågor rörande vissa tjänsteslag

Nuvarande tjänsteslag 12—15, 21 och 177 (kombinationstjänster)

Behovet av att inrätta tyåämnestjänster av dessa slag är obetydligt. Enligt statistiska centralbyråns lärarstatistik för 1985 finns 55 tjänster i hela landet, vilket innebär cirka nio tjänster för vart och ett av de sex tjänstesla- gen. En tjänst kan med andra ord sägas bli inrättad i var trettionde kom- mun. En utökad kompetens hos en lärare bör enligt utredningens uppfatt- ning kunna utnyttjas av en skolstyrelse utan tjänstebyte. Om den utökade kompetensen motiverar en högre lön bör detta kunna lösas avtalsvägen.

Nuvarande tjänsteslag 16, 17 och 18

I skolförordningen finns tre tjänsteslag för undervisning på grundskolans högstadium i ämnena svenska, svenska som andraspråk, matematik, eng- elska, tyska, franska, finska, religionskunskap, samhällskunskap, historia, geografi, biologi, kemi och fysik. Tjänsteslagen är 16, 17 och 18. Den som utses till innehavare av en tjänst som lärare 16 förordnas att vara adjunkt. Tjänst som lärare 18 — tidigare benämnd ämneslärartjänst — inrättas om den som förordnas har avlagt folkskollärarexamen eller examen på mellan- stadielärarlinjen vid lärarhögskola och genom vidareutbildning förvärvat kompetens för att undervisa på högstadiet.

Skolförfattningsutredningen föreslår att alla tjänster som inrättas för ändamålet får beteckningen adjunkt. Det nuvarande utbildningskravet för tjänst som lärare 18 redovisas i bilaga 1 till PF. Utredningens förslag innebär samtidigt att föreskrifterna i 15 kap. 18 å SF utmönstras.

I den mån olika kompetens för en tjänst kan anses motivera olika lönesättning bör detta, liksom nu, regleras i kollektivavtal. Föreskrifterna i 15 kap. 18 å och 19 a å SF bör utgå.

Nuvarande tjänsteslag 158—161 (kombinationstjänster)

För dessa fyra tjänsteslag gäller för närvarande följande. Kombinations- tjänster finns för lektorer (158 och 160) samt adjunkter (159 och 161). Kombinationsmöjligheten innebär att ett ämne för en lektor 152 samman- förs med ett ämne för en lektor 154 (ekonomiskt ämne). På motsvarande sätt kombineras ett ämne för en lektor 152 med ett ämne för en lektor 156 (tekniskt ämne). Samma kombinationsmöjligheter föreligger för tjänster

som adjunkt (159 och 161). Skolöverstyrelsen har bemyndigande att före- skriva om behörighetsvillkor.

Det finns f.n. i hela landet 27 lektorstjänster och 351 adjunktstjänster av dessa slag.

Behovet av dylika ämneskombinationer bör enligt utredningens uppfatt- ning kunna tillgodoses inom ramen för tjänsterna 154— 157. Tjänsteslagen 158— 161 föreslås därför bli utmönstrade. För tjänst 154 och 155 föreslås ett tillägg "Ett av tjänstens ämnen kan även vara samhällskunskap eller matematik”. För tjänst 156 och 157 föreslås ett motsvarande tillägg "Ett av tjänstens ämnen kan även vara matematik, fysik eller kemi”. Kraven på genomgången utbildning på ekonomlinjen respektive linje inom sektorn för utbildning för tekniska ämnen bör kvarstå. För det ämne som kombineras med ekonomiskt eller tekniskt ämne bör därutöver krävas 40 poäng.

SÖ:s bemyndigande kan med den föreslagna regleringen utmönstras.

Nuvarande tjänsteslag 162— 166

Utredningen har funnit att behov inte längre föreligger att inrätta tjänste- slagen 163 och 165. De bör därför utmönstras ur tjänsteförteckningen. Övriga tjänsteslag inom gruppen bör redovisas som varianter av tjänstesla- gen 101, 137 och 145. Nuvarande tjänsteslag 162 motsvaras av 101/99, 164 av 145/02 och 166 av 137/02.

Preciserade behörighetsföreskrifter saknas i skolförordningens bilaga 2. SÖ har med stöd av bemyndigande utfärdat sådana föreskrifter. Utred- ningen föreslår att dessa tas in i bilaga 2 till PF. Bemyndigandet för SÖ kan då utgå.

Nuvarande tjänsteslag 167—176

Tjänsterna är en kvarleva från yrkesskolan. Efter den" 1 juli 1971 får ordinarie tjänster av dessa slag inte tillsättas.

Utredningen bedömer att behov inte längre föreligger att nyinrätta tjäns- ter inom gruppen 167— 175 och att förhållandet är detsamma för tjänstesla- get 176. Utredningen föreslår därför att tjänsteslagen utmönstras.

Nuvarande tjänsteslag 178, 179 och 181

Tjänsteslagen har tillkommit för ämnen i följande Specialkurser: — 178 för utbildning av arbetsterapeuter — 179 för utbildning av fritidspedagoger — 181 för utbildning av sjukgymnaster.

Utbildning av arbetsterapeuter, fritidspedagoger och sjukgymnaster sker numera i högskolan och inte i gymnasieskolan. Utredningen föreslår därför att tjänsteslagen 178, 179 och 181 utmönstras.

Tjänsteslaget 180

I en ämbetsskrivelse från den 30juni 1972 finns föreskrifter om provisoris- ka särskilda behörighetsvillkor för lärare 180.

Skolförfattningsutredningen har övervägt att arbeta in de provisoriska föreskrifterna i bilaga 2 till PF. Utredningen har emellertid erfarit att SÖ utrett frågan om behörighet för att undervisa i datakunskap i både grund— skolan och gymnasieskolan. Ett förslag till behörighetsregler har nyligen överlämnats till regeringen. Därför avstår skolförfattningsutredningen från att nu ta in behörighetsvillkor för lärare 180 i bilaga 2 till PF.

Tjänsteslaget 183

Tjänster av detta slag inrättas för undervisning i karaktärsämnen på tvåårig musiklinje inom gymnasieskolan. Ett stort antal ämneskombinationer är möjliga och ett stort antal utbildningsalternativ ger behörighet i olika situationer. Behörighetsregleringen är därför omfattande och komplicerad. Ett sjuttiotal tjänster av detta slag har inrättats i hela landet.

Utredningen föreslår att nuvarande behörighetsreglering kvarstår om ämnena allmän musiklära samt allmän musiklära och musikhistorisk orien- tering ingår och om de kombineras med ämnet ensemble (183/01-04). Under varianten 183/05 samlas de övriga ämneskombinationer som före- kommer på musiklinjen. Detta innebär ökade möjligheter för kommunerna att anpassa tjänsterna efter sina behov.

5.4.3. Ytterligare förenkling av behörighetsbilagorna?

Skolförfattningsutredningen har diskuterat om bilagorna till PF skulle kun- na göras mer överskådliga och lättlästa genom att anmärkningskolumnen togs bort. En del anmärkningar kan eventuellt tas bort helt eller utformas som fotnoter. Andra skulle kunna tas in i någon annan kolumn i bilagorna. I det följande anges några alternativ vad gäller de anmärkningar som finns i bilagorna till PF. Utredningen anser att det kan vara lämpligt att få denna praktiska fråga belyst vid remissbehandlingen.

Regleringen av fyllnadstjänstgöring på annat underlag än sådant som normalt kan utgöra underlag för statligt reglerade tjänster skulle kunna tas in i fotnot, regleras i en särskild bilaga eller tas in i 3 kap. PF under avsnittet om fyllnadstjänstgöring. Detta gäller anmärkningarna till lärar- tjänsterna 001, 003/03, 004/03, 006, 022 anmärkning 3, 145/01, 145/02 an- märkning 2, 150, 182/07, 183 och 304/03.

I en del fall finns föreskrifter om att tjänstgöringen till högst en tredjedel får avse undervisning på mellanstadiet och specialundervisning. Huvud- syftet med regleringen är sannolikt statsfinansiellt. Genomgående innebär nämligen regeln att lärare med högre lön inte i så stor utsträckning får tjänstgöra på ett underlag som normalt är avsett för lärare med lägre lön. Kopplingen mellan lärarlönerna och statsbidraget är inte så direkt som tidigare. Om en kommun väljer att utnyttja exempelvis en adjunkt på mellanstadiet får kommunen i stort sett bära kostnaden för det. Varje prövning av om en lärare på högstadiet skall få sin tjänstgöring förlagd till mellanstadiet eller specialundervisning måste givetvis grundas på en be- dömning av lärarens förutsättningar och skolans behov. Risken för miss- bruk torde vara mycket liten. Detta gäller anmärkningarna till tjänsterna 016 och 019. Motsvarande bör gälla anmärkning 1 till tjänst 305.

Anmärkningen till tjänst 016 och anmärkning 2 till tjänst 305 innebär att nuvarande lärare 18 (vidareutbildad mellanstadielärare) inte är behörig till en tjänst som endast omfattar ett eller två ämnen. Den bestämmelsen borde kunna utgå. Normalt skall alla tjänster för lärare 16 i den föreslagna ordningen likaväl som i den nuvarande omfatta tre ämnen. Det borde vara tillräckligt styrande. Dessutom omfattar utbildningen för grundskolans ”ämneslärare" numera tre ämnen. När tjänsten väl är inrättad och tillsatt kan skolstyrelsen ändra förläggningen av tjänstgöringen så att den bara omfattar två ämnen. Även mot den bakgrunden kan det förefalla obehöv- ligt att för just vidareutbildade mellanstadielärare föreskriva att tjänsten vid tillsättningstillfället skall omfatta tre ämnen.

Anmärkningen för tjänst 016/22 innebär att tjänst i någon annan än de angivna kombinationerna får inrättas endast om det finns särskilda skäl. Bestämmelsen bör kunna utmönstras. För att få behöriga lärare, vilket skolstyrelsen skall sträva efter (1 kap. 2 å andra stycket PF), måste skolstyrelsen inrätta tjänster i de kombinationer vari lärarutbildning ges. Dessa kombinationer överensstämmer med skolförordningens regler. Mot- svarande gäller anmärkningen till tjänst 153/18.

Anmärkning 1 och 2 beträffande tjänst 022 kan möjligen anses vidga innehållet i lärartjänsten till att avse även studiehandledning och socialt kontaktarbete. Om någon särskild reglering behövs av detta kan den ske i kolumn 3. Man kan också anse att det täcks av regleringen av lärares skyldigheter i 3 kap. 9 å PF. Det ligger i sakens natur att olika lärare har olika skyldigheter beroende på tjänsternas innehåll, läroplanens innehåll beträffande det deras tjänstgöring omfattar m.m., trots att författningsreg- leringen i PF är densamma för alla.

Anmärkningen till tjänst 023 och 182 kan ha samma motiv som anmärk- ningarna till 016 och 019, dvs. att ekonomiska överväganden har legat bakom regleringen. Eftersom skolstyrelsen omedelbart efter tjänstens in- rättande kan ändra innehållet så att det strider mot innebörden i bestäm- melsen utan att begå något fel, är det knappast meningsfullt att upprätthål- la kravet beträffande själva tillsättnings- och inrättandeögonblicket.

Enligt anmärkningen till tjänst 101/99 får tjänsten inrättas endast om den inte kan inrättas som någon av de tidigare under 101 nämnda varianterna. Det kan ifrågasättas om denna reglering är nödvändig. Detsamma gäller tjänst 137/02 och 145/02, anmärkning 1.

Anmärkningen till tjänst 152 kan flyttas till kolumn 4. Anmärkning 1 till tjänst 156 och 157 kan utgå. I stället kallas ämnet enbart "elteknik”, utan angivande av inriktning. Resultatet synes bli det- samma. .

Anmärkningen till tjänst 185 bör kunna flyttas till kolumn 4.

6. Tillsättning av tjänster som lärare

Skolförfattningsutredningen behandlar i detta kapitel några frågor som har samband med tillsättning av lärartjänster, nämligen tillkännagivande av en ledig icke-ordinarie lärartjänst (6.1), ämneskombinationer m.m. (6.2), be- fordringsgrunder (6.3) samt tillträdes- och avgångsdag på lärartjänst (6.4). I de följande kapitlen tar utredningen upp ett par frågor som har mer princi- piell betydelse, nämligen lärares anställning vid viss skolform (kapitel 7) och frågan om lärarvikariat (kapitel 8).

6.4.1. Nuvarande regler

Det finns inte någon reglering av tillträdesdag för tjänster i allmänhet i LAS, LOA eller anställningsförordningen. Regelmässigt är tillträdesdagen den första tjänstgöringsdagen för arbetstagaren. Det förekommer dock att arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om att en tjänstledig- hetsperiod skall inleda anställningen.

I skolförordningen finns det för lärare föreskrifter som innebär avsteg från huvudregeln att tillträdesdagen är första tjänstgöringsdagen. Skolför- ordningens föreskrifter bygger på att en lärartjänst i allmänhet skall tillträ- das den 1 januari eller den 1 juli. Främst gäller detta förordnanden tills vidare utan tidsbegränsning. När förordnande skall utfärdas för viss tid gäller däremot i regel att tillträdesdagen är första tjänstgöringsdagen. Un- dantag förekommer vid vissa fall av tjänsteförening (17 kap. 47 h å SF).

Regeln om att en lärartjänst skall tillträdas den ljuli eller den ljanuari i stället för första tjänstgöringsdagen hänger samman med skolans redovis- ningsår, som omfattar tiden fr. o. m. den ljuli t. o. m. den 30juni följande år (1 kap. 5 å SF). Tidigare gav grundskolans statsbidragssystem kommu- nerna täckning, i stort sett, för lönekostnaderna för varje lärare under redovisningsåret.

Av betydelse är också lärarnas rätt till ferieledighet (18 kap. 6 å SF) och reglerna om lön under ferierna (18 å AST). När tillträdesdagen är den ljuli eller den 1 januari infaller således vanligen en tjänstgöringsfri tid mellan tillträdesdagen och första tjänstgöringsdagen.

Genom bestämmelserna om ferieavdrag i specialbestämmelserna till 18 å AST relateras lönen under ferietiden till den lön som utgått under läsåret efter ganska komplicerade regler. Löneberäkningen är negativ, dvs. det är genom avdrag på lönen som den önskade relationen åstadkoms. Ferieavdrag kan förekomma både under julferier och sommarferier.

I fråga om avgångsdag finns det föreskrifter i LAS, LOA och anställ-

ningsförordningen. Vidare regleras uppsägningstiden i AST. För arbetsta- gare med statligt reglerad anställning är i allmänhet avgångsdagen den sista tjänstgöringsdagen.

På grund av terminsindelningen och lärarnas ferieledighet infaller av- gångsdagen från en lärartjänst vanligen under ferietid. I skolförordningen finns därför specialregler som i vissa fall förskjuter avgångsdagen till den 30juni eller den 31 december (17 kap. 47 i å och 18 kap. 8 a å SF).

Flera grupper av arbetstagare med kommunalt reglerad anställning har tjänstgöringsförhållanden som kan jämföras med vad som gäller för lärare med statligt reglerad anställning. Det gäller exempelvis förskollärare, lära- re vid kommunala musikskolor, skolmåltidspersonal och vissa lokalvår- dare.

Inom det kommunalt reglerade området används delvis andra begrepp än inom det statligt reglerade. Sålunda motsvaras uppehåll av ferier. verk- samhetsår av redovisningsår, arbetsår av läsår och uppehållslön av ferie- lön.

Uppehållslönen åstadkoms genom en positiv löneberäkningsmetod. Den är aktuell endast under sommarferier. Syftet är detsamma som i det statliga systemet, dvs. att relatera lönen under uppehållstiden (ferierna) till den lön som utgått under arbetsäret (läsåret).

För en arbetstagare med kommunalt reglerad anställning sammanfaller i allmänhet första tjänstgöringsdagen med tillträdesdagen. Om den första tjänstgöringsdagen är vårterminens första dag och anställningen avser hela vårterminen skall dock den 1 januari anses som tillträdesdag. Avgångsda- gen är i allmänhet sista tjänstgöringsdagen. Emellertid skall, om anställ- ningen varat hela höstterminen, den 31 december vara avgångsdag.

Av intresse i sammanhanget är också att det för arbetstagare med statligt reglerad anställning i vissa fall är möjligt att sluta sin anställning och övergå till en annan tjänst utan att säga upp sig. Så får exempelvis den som har anställts men inte börjat utöva tjänsten sluta anställningen när som helst fram till första tjänstgöringsdagen utan att iaktta något uppsägnings- förfarande. Vidare kan även den som utövar en statligt reglerad tjänst övergå till en annan sådan tjänst utan att iaktta uppsägningsförfarande (7 kap. 11 å LOA). Huruvida den första anställningen då upphör utan sär- skild åtgärd eller ej hänger samman med bestämmelserna om förening av tjänster.

Det finns från kommunerna ett starkt önskemål om att föreskrifter införs som innebär att en lärare i princip alltid skall vara skyldig att iaktta uppsägningsförfarande. Ett skäl till detta är att kommunerna inte sällan har svårt att med kort varsel rekrytera lärare när en redan anställd övergår till tjänstgöring i annan kommun. Dessutom kan en kommun i vissa fall drabbas av lönekostnader utan att läraren över huvud taget tjänstgjort i kommunen.

6.4.2. Överväganden och förslag

För kommunerna skulle det innebära fördelar om samma regler om till- trädes- och avgångsdag gällde för alla arbetstagare med likartade tjänstgö- ringsförhållanden, oberoende om det är fråga om statligt eller kommunalt

reglerade anställningar. Önskemål har framförts om att den nuvarande — enligt många krångliga — särregleringen om tillträdes- och avgångsdag på lärartjänst tas bort.

Nuvarande statsbidragssystem är så konstruerat att det inte krävs någon direkt knytning mellan bestämmelser om tillträdesdag och redovisnings- årets början. Föreskrifterna kan därför ändras utan att detta påverkar statsbidragsgivningen.

Det nuvarande regelsystemet har nackdelar för kommunerna såsom arbetsgivare. Ett vanligt fall i praktiken är att en person samtidigt söker lärartjänster i olika kommuner och att de sökta tjänsterna skall tillträdas vid höstterminens början. I denna situation händer det ofta att läraren under en period blir betraktad som arbetstagare i flera kommuner. Från arbetsgivarens synvinkel är det också otillfredsställande att en lärare i ”spekulationssyfte" ända fram till terminens början kan hålla öppet i vilken kommun han eller hon skall tjänstgöra.

Vidare kan en lärare genom att själv välja uppsägningsdag flytta fram avgångsdagen och därigenom åsamka kommunen extra kostnader. Det nuvarande systemet medför vidare att det kan bli olika tillträdesdagar för lärare som börjar tjänstgöra samma dag. Detta beror på om tillsättnings- beslutet fattas före eller efter den 1 juli.

För lärarna såsom arbetstagare" skulle en övergång till det kommunala systemet i många fall medföra ett avbrott i anställningen. Detta blir fallet bl. a. när en lärare övergår från en kommun till en annan. Några exempel får illustrera detta:

Sista tjänst- Första tjänst- Enl. 17 kap. Enl. det kom- göringsdagi göringsdag i 47 c 5 SF munala systemet A kommun B kommun -— avgångs- till- avgångs- till- dag i trädes- dag i trädes- kommun A 'dag i kommun A dag i kommun B kommun B 10/6 19/8 30/6 1/7 10/6 19/8 10/6 19/8 15/7 16/7 10/6 19/8 20/12 10/1 31/12 1/1 31/12 1/1 20/12 10/1 6/1 7/1 31/12 1/1

Enligt skolförfattningsutredningens mening kan den försämring i form av anställningsavbrott som framgår av de två första exemplen inte utan vidare anses godtagbar från arbetstagarnas synvinkel. Emellertid skulle anställ- ningsavbrott kunna undvikas om i de angivna exemplen ferietiden fram till tillträdesdagen i kommun B betraktades som anställningstid hos kommun A. För kommunernas del skulle detta inte heller medföra någon särskild olägenhet. Dessutom är lösningen författningstekniskt enkel.

Det kommunala systemet skulle innebära att en lärare får senare tillträ- desdag än enligt skolförordningens bestämmelser. Ett anställningsförhål- lande skulle uppkomma första tjänstgöringsdagen i stället för som nu den 1 januari eller den 1 juli. Detta innebär en anpassning till vad som gäller för arbetstagare i allmänhet. För en lärare som övergår direkt från en tjänst till en annan skulle detta emellertid inte innebära några direkta nackdelar.

Läraren skulle nämligen behålla den tidigare anställningen ända fram till tillträdesdagen på den nya tjänsten. Den nackdel det kan innebära för en lärare som tillträder sin första tjänst att få en något senare tillträdesdag än enligt nuvarande regler bör mer än väl uppvägas av de fördelar systemet i övrigt innebär.

Skolförfattningsutredningen föreslår att nuvarande regler om tillträdes- och avgångsdag på tjänst som lärare ändras i enlighet med det sagda. Därvid förutsätter utredningen att de nuvarande reglerna i AST angående lärarnas ferielön anpassas till det föreslagna systemet.

Någon särskild föreskrift om tillträdesdag behövs inte. Beträffande den författningstekniska utformningen i övrigt hänvisas till 7 kap. 2 å PF.

När det gäller frågan om uppsägning från arbetstagarens sida är det att märka att en generell föreskrift om skyldighet för lärare att iaktta uppsäg- ningstid skulle innebära avsteg från vad som enligt LOA gäller för statligt reglerade tjänster i allmänhet. Skolförfattningsutredningen anser att en sådan ordning bör införas endast om det finns mycket starka skäl för det.

De förslag som skolförfattningsutredningen lägger fram mildrar i vissa fall de för kommunerna negativa verkningarna av föreskriften i 7 kap. 11 å LOA. Sålunda föreslås att tjänster som lärare i allmänhet skall tillträdas första tjänstgöringsdagen. Vidare föreslår utredningen att vikariat som omfattar en hel termin i framtiden skall kunna tidsbegränsas (se kapitel 8).

Införande av en föreskrift om uppsägningstid för lärare skulle skapa nya problem med lärarbyten under en termin i två kommuner. Detta kan illustreras med ett exempel. Det antas att lärartjänster tillsätts den 1, 10 och 20 under perioden från den 1 maj fram till höstterminens första dag som är den 20 augusti. Om en arbetstagare säger upp sin anställning är uppsägningstiden en månad. Verkningarna av att införa uppsägningstid framgår av följande översikt:

Datum för Läraren Uppsägnings- Tillträde i Mottagande tillsätt- säger upp tiden löper den nya kommun får ningsbeslut sig ut kommunen sätta in i ny kommun sker vikarie

1/5 19/7 19/8 20/8 10/5 19/7 19/8 20/8 20/5 19/7 19/8 20/8 1/6 19/7 19/8 20/8 10/6 19/7 19/8 20/8 20/6 19/7 19/8 20/8 1/7 19/7 19/8 20/8 10/7 19/7 19/8 20/8 20/7 24/7* 24/8 25/8 5 dagar 1/8 4/8* 4/9 5/9 16 dagar 10/8 14/8* 14/9 15/9 26 dagar 20/8 24/8* 24/9 25/9 36 dagar

* Här räknas med 3 dagar från beslut till mottagande av detta.

Trots att vissa problem tveklöst finns för kommunerna med nuvarande regler, anser skolförfattningsutredningen inte att det finns tillräckliga skäl att beträffande uppsägningstid för lärare ha andra regler än som gäller för andra arbetstagare med statligt reglerad anställning.

6.1. Tillkännagivande av ledig icke-ordinarie lärartjänst

Enligt 17 kap. 44 å första stycket skolförordningen skall lediga icke— ordinarie lärartjänster anmälas lediga hos den offentliga arbetsförmedling- en. Från denna huvudregel finns flera undantag. Några sådana anges i paragrafens andra stycke medan andra anges i föreskrifter som SÖ har meddelat med stöd av bemyndigande.

För att ge en bättre överblick över de undantagsfall då lediganmälan får underlåtas bör enligt skolförfattningsutredningens mening dessa anges i personalförordningen för skolväsendet (6 kap. 5 å PF).

Det är också viktigt att undantagen begränsas till de fall då en lediganmä- lan inte fyller någon praktisk funktion. Länsskolnämnden skall hålla sig informerad om övertalighetsläget bland lärarna i länet (17 å förordningen (SÖ-FS 1984:49) om vissa åtgärder i fråga om anställningstrygghet för lärare med anställning tills vidare). Mot denna bakgrund anser utredningen att man i vissa av de fall då undantag generellt medges i dag i stället bör göra detta beroende av länsskolnämndens prövning. Det gäller de fall som avses i 17 kap. 44 å andra stycket 4. skolförordningen samt i SÖ-FS 1983z228 under avsnitten 1.2.2 och 1.2.3.

Skolförfattningsutredningens förslag vad gäller undantag från kravet på lediganmälan hos arbetsförmedlingen innebär att de undantagsföreskrifter som SÖ har utfärdat kan upphävas. Något bemyndigande för SÖ behövs inte i frågan.

6.2. Ämneskombinationer m.m.

När en lärartjänst nyinrättas får innehållet inte avvika från vad som före- skrivs i 15 kap. 1—13 åå respektive 16 kap. 1—27 åå skolförordningen.

När en lärare väl har blivit anställd finns det emellertid möjlighet att ändra innehållet i tjänsten. 15 kap. 30 å skolförordningen är ett exempel på en föreskrift som gör detta möjligt. Exempelvis kan en adjunktstjänst i grundskolan i ämnena samhällskunskap, historia och geografi utöver dessa ämnen innehålla även t.ex. religionskunskap och medverkan i fria aktivi- teter. Så blir förhållandet om läraren med tillämpning av 14 kap. 9 å andra stycket och 9 a å första stycket 1. skolförordningen, utöver att undervisa i tjänstens ämnen, har ålagts att undervisa i religionskunskap och medverka i fria aktiviteter.

Enligt vad skolförfattningsutredningen erfarit finns det många gånger ett praktiskt behov av att redan i samband med lediganmälan av en tjänst kunna ange vad denna faktiskt kommer att omfatta. Särskilt angeläget tycks det vara att denna möjlighet ges i fråga om samhällsorienterande och naturorienterande ämnen i grundskolan.

Skolförfattningsutredningen föreslår inte någon ändring vad gäller prin- cipen att en lärartjänst skall inrättas i en i författning angiven kombination (3 kap. PF samt bilagorna till PF). Emellertid framstår det enligt utred- ningens mening som ändamålsenligt, för såväl arbetsgivaren som för dem som överväger att söka en ledig tjänst, att det redan i samband med lediganmälan av tjänsten så långt som möjligt preciseras vad tjänsten faktiskt är avsedd att omfatta. För att markera detta föreslås att i personal- förordningen tas in en föreskrift om detta (6 kap. 8 å PF).

I det exempel som nyss angavs skulle tjänsteunderlaget kunna anges i samband med lediganmälan på det av följande tre sätt som bäst gagnar verksamheten, både den för dagen aktuella och inom den tid som kan överblickas:

_________ Tjänstens ämnen Annat ämne m. m.

l. religionskunskap, historia, samhälls- geografi, fri aktivitet

kunskap 2. religionskunskap, historia, geografi samhällskunskap, fri aktivitet 3. samhällskunskap, historia, geografi religionskunskap, fri aktivitet

Urvalet bland dem som söker tjänsten skall naturligtvis göras med utgångspunkt från tjänstens ämnen. Detta hindrar emellertid inte att man även, t.ex. vid val mellan flera behöriga sökande, kan fästa avseende vid kunskaper i det fjärde ämnet.

6.3. Befordringsgrunder

Enligt regeringsformen och 4 kap. 3 å andra stycket LOA skall det vid tillsättning av statliga tjänster fästas avseende endast vid sakliga grunder. l skolförordningen finns det vissa preciseringar av vad som är sakliga grun- der vid tjänstetillsättningar, nämligen följande:

17 kap. SF Tjänstetyp Föreskriftens innehåll 15 å Ordinarie skolledare ]. Insikter 23 å Ordinarie biträdande 2. Erfarenhet skolledare 3. Ovriga egenskaper som före- trädesvis fordras för att utöva 23 å Extra tjänst som tjänsten biträdande rektor 26 å Arvodestjänst som Den lämpligaste skall förordnas studierektor 31 å Lektor ]. Kunskaper och färdigheter i

ämnen som hör till tjänsten eller på någon annan grund kan vara av betydelse vid tjänstens utövande.

2. Särskild vikt skall fästas vid doktorsexamen, betyget 1 li- centiatexamen och vid dispu- tation för doktorsgrad.

3. Längden av väl vitsordad

tjänstgöring. 38 å Icke-ordinarie tjänst som 1. Kunskaper och färdigheter i lärare ämnen som hör till tjänsten

eller på någon annan grund kan vara av betydelse vid tjänstens utövande.

2. Längden av väl vitsordad tjänstgöring.

39 å Lärare 22 i hemspråk 1. Kunskaper i hemspråket.

2. Kunskaper i svenska.

3. Utbildning som är av betydel- se för tjänsten.

4. Insikter, erfarenhet och övri- ga egenskaper som företrä- desvis behövs för att utöva tjänsten.

Skolförfattningsutredningen anser att de nu redovisade föreskrifterna inte ger någon nämnvärd vägledning utöver vad som ligger i orden förtjänst och skicklighet. I utredningens författningsförslag har det därför inte tagits in några motsvarande föreskrifter. Ett undantag utgör bestämmelsen om att särskild vikt skall fästas vid forskarerfarenhet vid tillsättning av tjänster som lektor (6 kap. 11 och 12 åå PF). Några ändringar i sak innebär inte förslagen.

Till ledning för tillsättning av icke—ordinarie tjänster som lärare har SÖ enligt 17 kap. 40 å skolförordningen meddelat tillämpningsföreskrifter. Dessa anger i detalj hur olika meriter skall värderas poängmässigt.

Meritpoäng skall enligt dessa föreskrifter tillgodoräknas för följande slag av meriter:

I Betyg från den behörighetsgivande utbildningen. II Genomgången vidareutbildning/fortbildning.

III Tjänstgöring som lärare eller i därmed jämställd befattning.

Motiven för att komplettera föreskrivna befordringsgrunder med en poängmässig meritvärdering är flera. Inför en ny termin skall ofta ett stort antal tjänster tillsättas under en kort tidsperiod. Det finns ofta många sökande till varje tjänst. Det är önskvärt att meriter värderas på samma sätt oberoende av i vilken kommun tillsättningen sker. De som söker en tjänst har inte sällan utbildning enligt olika studieordningar med olika betygssystem vilket medför svårigheter att jämföra sökandena om det saknas hjälpmedel.

De under tiden 1982—85 utfärdade föreskrifterna har anpassat meritvär- deringen till de förändringar som genomfördes 1982. Betyget i lärarskick- lighet utgick och därmed försvann en tidigare första befordringsgrund. Detta rubbade balansen mellan förtjänst och skicklighet. Vidare ändrades metoden för betygsättning i lärarutbildningen. Betyg sätts på kurser i stället för ämnen/studiekurser.

Systemet för poängberäkning av behörighetsgivande utbildning (1) inne- bär att varje kurs/ämne i lärarutbildningen som krävs för att vara behörig värderas i poäng med hänsyn till omfattning och åsatt betyg. För att värdera omfattningen tillämpas ett viktfaktorsystem. Examensbetyg och verbala betyg förvandlas till numeriska värden.

Genom poängberäkningsgrund Il, genomgången vidareutbildning/fort- bildning, beräknas värdet av dels utbildning inom högskolan som ligger utanför den som krävs för behörighet dels annan utbildning (kurser och motsvarande) som anses vara av betydelse för den sökta tjänsten.

För varje läsårs heltidstjänstgöring som lärare tillgodoräknas en sökande 2 meritpoäng enligt poängberäkningsgrund III. Deltidstjänstgöring och tjänstgöring kortare tid än helt läsår ges lägre poängvärden i relation till talet 2. Med fullgjord lärartjänstgöring likställs viss annan tjänstgöring och även tid för viss tjänstledighet.

Annan yrkesverksamhet (även som egen företagare) ges enligt poäng- beräkningsgrund IV under vissa förutsättningar samma värde som lärar- tjänstgöring för maximalt två år och för överskjutande tid halva värdet. Som jämförbart med annan yrkesverksamhet kan under vissa villkor räk- nas militärtjänstgöring och vård av egna barn eller andra anhöriga.

En sökande får tillgodoräknas högst 40 meritpoäng sammanlagt enligt poängberäkningsgrunderna III och IV.

Det nuvarande systemet innebär att en sökandes förtjänst och skicklig- het till huvudsaklig del skall mätas genom poängmässig värdering av meri- terna. Det utrymme som är kvar för att fastställa en slutlig rangordning är emellertid inte helt obetydligt. ”Skicklighet som styrkts på annat sätt än genom betyg” öppnar för en granskning av sökande i vid bemärkelse. En sådan granskning motiveras även av villkoren om tjänstens beskaffenhet och skolans särskilda behov. De slag av meriter i övrigt som anges är fortsatta studier, vetenskapligt författarskap, pedagogiskt författarskap, insatser inom folkbildningsarbetet och verksamhet som ungdomsledare. Sådana meriter får betydelse framför allt vid val mellan sökande som poängmässigt är ungefär lika meriterade.

Skolförfattningsutredningen har uppfattningen att den poängmässiga be— räkningen av meriter ofta följs alltför slaviskt. Möjligheterna att göra avsteg utnyttjas sällan. Enligt utredningens mening bör en så strikt formell

bedömning av meriter som ett poängsystem medför användas endast som ett hjälpmedel vid rekryteringen och inte vara ensamt utslagsgivande. Utredningen anser att man på sikt bör överväga att avskaffa poängberäk- ningssystemet. I vart fall bör det kunna förenklas avsevärt.

Det kan enligt skolförfattningsutredningens uppfattning vara lämpligt att uppdra åt SÖ att i ett antal kommuner bedriva försöksverksamhet med lärartillsättning utan poängmässig värdering av meriter eller med en sådan värdering i minskad omfattning.

Skolförfattningsutredningen anser dock att betydelsen av den poäng- mässiga värderingen redan nu, innan en sådan försöksverksamhet äger rum. kan tonas ner. Detta kan lämpligen ske genom att låta systemet för poängmässig värdering ha karaktär av allmänna råd och inte av föreskrifter (6 kap. 15 å PF).

Utredningen förutsätter att de förslag som lämnas i detta betänkande sammanvägs med de förslag som i samma fråga lämnas på annat sätt.

7 Lärares anställning vid viss skolform

För de flesta lärare med statligt reglerad anställning hos en kommun eller landstingskommun gäller att tjänsten är knuten till en viss skolform. An— ställningen avser t.ex. tjänstgöring vid grundskolan eller gymnasieskolan i kommunen. På motsvarande sätt avser anställningen hos en landstings- kommun gymnasieskolan eller särskolan. Reglerna om fyllnadstjänstgö- ring innebär emellertid att det i en tjänst som formellt är knuten till en viss skolform faktiskt kan ingå ganska omfattande tjänstgöring vid en eller flera andra skolformer.

Från det nu beskrivna mönstret avviker de lärare som huvudsakligen tjänstgör inom komvux i en kommun. Dessa lärare skall anställas vid skolväsendet i kommunen och inte vid någon viss skolform enligt förord- ningen (1975:337) om tjänster som lärare vid skolväsendet i kommun. Någon formell knytning till komvux finns således inte även om läraren uteslutande tjänstgör vid denna skolform.

För lärare vid grundvux har det hittills inte varit möjligt att inrätta tjänster som direkt knyter an till denna skolform. I stället har i allmänhet tjänsterna knutits till grundskolan. Lärare förordnas således vid grundsko- lan i kommunen trots att de över huvud taget inte tjänstgör vid denna skolform, utan tjänstgöringen är förlagd till grundvux. Denna fråga har behandlats i budgetpropositionen för år 1984/85. Bl.a. framhålls att grund- vux vanligen organiseras och administreras av komvux och att grundvux även i övrigt mycket nära följer de regler som gäller för komvux. Enligt gällande föreskrifter får emellertid en lärare som skall tjänstgöra enbart vid grundvux inte förordnas som lärare vid skolväsendet i kommunen enligt 1975 års förordning. På förslag av departementschefen har riksdagen be- slutat att reglerna skall ändras på så sätt att vissa tjänster som lärare vid skolväsendet i kommun skall få inrättas för tjänstgöring inom grundvux. Det gäller tjänsteslagen 1, 2, 3 och 22 igrundskolan (prop. 1984/85:100 bil. 10 s. 228-229, UbU 1984/85:20, rskr 1984/85:199). Skolförfattningsutred- ningen har under hand inhämtat att ändringarna troligen inte kommer att genomföras förrän den 1 juli 1987.

Skolförfattningsutredningen har övervägt om det är möjligt och lämpligt att införa ett mer enhetligt system för förordnande av lärare vid olika skolformer med kommunalt huvudmannaskap.

De praktiska skillnaderna mellan att en lärare förordnas vid viss skol- form, t.ex. gymnasieskolan, och vid skolväsendet i kommun enligt 1975 års förordning (dvs. i praktiken komvux) är obetydliga.

Komvux och grundvux har numera sådan omfattning att det i de flesta kommunerna kan finnas skäl att förordna lärare vid dessa skolformer. Det finns knappast något praktiskt behov av 1975 års förordning.

En möjlighet är att alla lärare anställs vid skolväsendet i kommunen utan att anställningen knyts till någon viss skolform. Med hänsyn bl.a. till de stora olikheter som gäller för behörighet för lärare vid olika skolformer anser skolförfattningsutredningen att en sådan reform kräver grundligare undersökningar än skolförfattningsutredningen kunnat göra.

En annan möjlighet att åstadkomma större enhetlighet i fråga om regler- na angående lärares anställning är att anställningen alltid knyts till en viss skolform. En sådan lösning ligger i linje med det beslut som riksdagen nyligen har fattat beträffande lärare som tjänstgör inom grundvux. Möjlig- heterna till fyllnadstjänstgöring vid andra skolformer än den anställningen är knuten till gör att det knappast finns några olägenheter med detta, vare sig för arbetsgivare eller arbetstagare. I annat sammanhang behandlar skolförfattningsu(redningen frågan om utvidgning av möjligheterna till fyll- nadstjänstgöring (3 kap. 3 å PF). En regel om att lärare alltid skall anställas vid viss skolform har inte heller några ekonomiska konsekvenser.

Skolförfattningsutredningen föreslår att tjänster som lärare alltid skall inrättas vid en viss skolform. Lärarens anställning bör då naturligen knytas till den skolform som tjänstgöringen i huvudsak skall vara förlagd till (5 kap. 1 åPF).

När det gäller frågan vilka tjänsteslag som enligt skolförfattningsutred- ningens mening skall få inrättas vid olika skolformer hänvisas till bilagorna till förslaget till personalförordning för skolväsendet.

I samband med övergång till det nu föreslagna systemet kan förordning- en om tjänster som lärare vid skolväsendet i kommun upphävas. De lärare som nu är anställda som lärare vid skolväsendet i kommun bör i stället få sin anställning knuten till viss skolform. Regelmässigt blir detta komvux. Vissa övergångsanordningar kan behövas.

8. Lärarvikarier

Ett anställningsavtal skall enligt huvudregeln i 4 å LAS gälla tills vidare. För att avtalet skall upphöra att gälla krävs därför i allmänhet att det sägs upp av arbetsgivaren eller arbetstagaren. I 5 och 6 åå LAS anges en rad undantagssituationer då ett anställningsavtal får tidsbegränsas. Ett vanligt sådant fall är vikariat. Emellertid gäller föreskrifterna i 5 och 6 åå LAS inte lärare. I stället regleras frågorna om anställningsformer för lärare i 17 kap. skolförordningen. [ sammanhanget bör nämnas att särskilda föreskrifter finns i skolförordningen också beträffande anställningsform för skolledare och syofunktionärer. För dessa personalgrupper är emellertid avvikelserna från LAS inte lika betydande som vad gäller lärarna (jämför översikten under 8.5 nedan).

Av 17 kap. skolförordningen följer att en "lärarvikarie" många gånger skall förordnas tills vidare även om man redan när anställningsavtalet ingås bedömer att det inte finns underlag för anställning mer än en termin. Som förutsättningar för att ett tillsvidare-förordnande skall meddelas gäller dock att den som anställs är behörig till det tjänsteslag som är aktuellt, att tjänstgöringen skall pågå minst en termin och att tjänstgöringen avser minst halvtid.

Systemet medför bl. a. att ett uppsägningsförfarande måste iakttas i många fall när man i en likartad situation för annan arbetstagare från början kunnat träffa avtal med tidsbegränsning.

Alla särbestämmelser för skolans personal i förhållande till vad som gäller för andra arbetstagare med statligt reglerad anställning bör kunna moti- veras. Om några särskilda skäl inte finns bör således de "vanliga" före- skrifterna gälla också för skolans personal. Skolförfattningsutredningen har diskuterat om föreskrifterna i LAS om anställning kan göras tillämpliga även inom skolväsendet. Detta skulle innebära att de undantag från LAS regler som anges i 17 kap. 1 å tredje och fjärde styckena skolförordningen togs bort. Därigenom skulle det bli möjligt att tidsbegränsa anställningsav- tal för lärare i motsvarande fall som man kan göra det för de flesta andra personalgrupper. Det gäller bl. a. i vikariatssituationer.

Å andra sidan skulle en tillämpning av LAS regler inom skolväsendet innebära att många icke behöriga lärare skulle få förordnande tills vidare utan tidsbegränsning. Detta skulle stå i strid med behörighetsvillkorens huvudsyfte, nämligen att ett visst kvalitetskrav skall finnas för alla lärar- tjänster. Denna fråga har stor betydelse såväl principiellt som praktiskt. Tillämpningen av LAS regler skulle också leda till att ett förordnande tills vidare kunde komma att meddelas även vid låg tjänstgöringsgrad för en lärare. Detsamma skulle gälla om det fanns behov av att inrätta en tjänst för endast ett begränsat kursavsnitt under en del av en termin. Skolförfatt- ningsutredningen anser att det behövs en ingående beredning, under med- verkan av bl. a. arbetsgivare och arbetstagare, för att ett sådant steg skall kunna komma ifråga. En utgångspunkt för utredningens överväganden när det gäller vikariat för lärare är således att de grundläggande reglerna för tillsättning av lärartjänster i huvudsak skall vara oförändrade. Detta inne- bär bl. a. att som förutsättningar för att en lärare skall anställas med förordnande tills vidare utan tidsbegränsning i allmänhet skall gälla vissa villkor i fråga om lärarens behörighet samt beträffande tjänstgöringsgrad och tjänstgöringens varaktighet.

Skolförfattningsutredningen anser att man åtminstone till en del bör kunna komma tillrätta med de svårigheter som kommunerna har genom att öka möjligheterna att anställa s. k. fasta lärarvikarier. Sådana bör enligt utredningens mening kunna täcka behovet av ersättare oavsett hur lång tjänstledigheten är. Den nuvarande treprocentsregeln bör därför ersättas

av ett mer flexibelt system. Kommunerna har erfarenhetsmässigt en gans- ka god bild av hur behovet av ersättare varierar. I stället för att ange en bestämd procentsats bör det vara möjligt att knyta an till vad som varje kommun bedömer vara kommunens stadigvarande behov. Vidare bör det, enligt utredningens mening, vara möjligt att anställa fasta lärarvikarier även vid andra skolformer än grundskolan.

Hur behovet av fasta lärarvikarier kan beräknas illustreras med följande exempel:

Frånvaro i procent

15 14 13 12 11 10

Mätnings- 15/9 15/1015/11 15/1215/1 15/2 15/3 15/4 15/5 tillfällen

Vid mätningstillfällena bör alla tjänstledigheter tas med. Det bör gälla oavsett hur långa eller korta de är. I exemplet är den lägsta frånvaron 8,5 procent och den högsta 15 procent. Således skulle man kunna betrakta 8,5 procent som ett stadigvarande behov.

Det kan i sammanhanget erinras om att dessa fasta lärarvikarier är anställda tills vidare vid viss skolform i kommunen. De har således samma anställningstrygghet som andra fast anställda lärare.

Den sålunda förordade utvidgningen av möjligheterna att anställa fasta lärarvikarier löser emellertid endast en del av de problem som kommuner- na har.

Vilka fördelar och nackdelar skulle då vara förenade med att dessutom införa en möjlighet att tidsbegränsa förordnanden för behöriga lärare som skall tjänstgöra en hel termin och med en tjänstgöringsgrad av minst 40 procent? Kravet på tjänstgöringsgrad för lärare skulle således minskas från 50 till 40 procent av heltidstjänstgöring och därigenom anpassas till vad som gäller för arbetstagare i allmänhet (jämför 17 kap. 47 a å första stycket 2 SF).

För arbetsgivaren skulle en sådan ordning framför allt förbättra överblic- ken och möjligheterna till god personalplanering. Förfarandet med uppsäg- ningar är administrativt mer arbetskrävande än förfarandet för att få ett tidsbegränsat anställningsavtal att upphöra. Förutom de besparingar som kan göras genom minskad administration kan också uppsägningslön ofta undvikas. Kvaliteten på skolverksamheten bör allmänt sett kunna hållas högre om underlaget för lärarnas tjänstgöring mera konsekvent svarar mot

deras behörighet. Stridigheter om en klass skall få behålla sin vikarie eller få tillbaka den lärare som varit tjänstledig kan i många fall undvikas.

För arbetstagaren framstår ett förordnande tills vidare utan tidsbe- gränsning som tryggare än ett tidsbegränsat förordnande. Detta gäller framför allt fram till dess företrädesrätt till återanställning föreligger. En— ligt gällande turordningsregler kan det dock vara så att ett förordnande tills vidare faktiskt inte ger en större trygghet i anställningen än ett tidsbegrän- sat. Minskar underlaget för tjänster — på grund av en minskad organisation eller därför att tjänstlediga lärare återgår i tjänst — måste nämligen några anställda sluta oavsett om de är förordnade tills vidare eller för bestämd tid. När en arbetstagare har förvärvat rätt till återanställning minskar skillnaden i trygghetshänseende. En nackdel för arbetstagaren kan vara att förmåner enligt gällande trygghetsavtal för icke-statliga lärare (TrA-L) inte utgår om en tidsbegränsad anställning upphör. Emellertid gäller trygghets- avtalet inte för en arbetstagare under de tre första anställningsåren. Det oaktat kan en arbetstagare i begränsad omfattning få del av förmåner enligt avtalet redan tidigare. Vidare är att märka att den som har förordnande tills vidare inte skulle riskera att bli utslagen av sin vikarie, vilket kan förekom- ma med nuvarande system.

Skolförfattningsutredningen bedömer att fördelarna med att införa möj- lighet att tidsbegränsa förordnande för lärare är sådana att detta bör mer än väl uppväga de nackdelar som i vissa fall otvivelaktigt kan uppkomma för arbetstagarna. Den omständigheten att vikariat som lärare inte alltid kan personanknytas utgör, som tidigare har angetts, inte något hinder mot att ett vikariesystem införs. Utredningen vill framhålla att man i samband med införande av ett vikariesystem bör ändra nuvarande bestämmelser om rätt till återanställning så att dessa kommer att bli tillämpliga även på behöriga lärare med tidsbegränsad anställning.

Eftersom skolstyrelsen i allmänhet knappast kan överblicka beman- ningssituationen för lärare för mer än en termin i taget, dvs. cirka 150 dagar, bör långtidsvikariat på lärartjänster inte förekomma (6 kap. 17 å andra stycket PF).

Skolförfattningsutredningen anser att obehöriga lärare skall kunna erhål- la tidsbegränsat förordnande, längst till utgången av läsåret (6 kap. 19 och 20 åå PF). Även om detta innebär en viss förbättring av dessa lärares anställningsvillkor vill utredningen framhålla att skolstyrelsen alltid har ett ansvar för att så långt det är möjligt anställa behöriga lärare ( 1 kap. 3 å PF).

Under 8.5 nedan finns en sammanställning som visar vad utredningens förslag beträffande anställningsform för skolledare, lärare och syofunk- tionärer innebär dels i förhållande till gällande föreskrifter i skolförord- ningen dels i förhållande till LAS. Av sammanställningen framgår också mer i detalj vad förslaget till vikariesystem för lärare innebär.

8.1. Något om bakgrunden till nuvarande regler

Innan den obligatoriska skolans _lönesystem år 1942 anpassades till det statliga användes för lärare anställningsformerna ordinarie, extra ordinarie och vikarierande. Med vikarierande lärare avsågs en lärare som anställdes som ersättare för en tjänstledig lärare eller på en vakant befattning (va- kansvikarie), dvs. som ersättare på en ordinarie tjänst som av någon anledning inte fått en ny innehavare. Som synes var vikariebegreppet klart personanknutet. Det bör påpekas att vid denna tid användes begreppet anställningsform för att ange vad som numera betecknas som tjänstetyp.

Genom folkskolans avlöningsreglemente den 30 juni 1942 inordnades lärarna i det statliga lönesystemet. 1 reglementet fanns följande anställ- ningsformer för lärare; ordinarie, extra ordinarie och extra.

De ordinarie lärarnas antal fastställdes av SÖ. De icke ordinarie lärarnas antal bestämdes med ledning av det klassanordningsbeslut som statens folkskoleinspektör fastställde inför varje läsår.

Om en icke ordinarie lärare skulle anställas som extra ordinarie eller extra lärare berodde på de behörighetsvillkor som anknöt till tjänsteslaget. I regel var kravet på viss tids lärartjänstgöring den enda skillnaden i behörighetsvillkoren för extra ordinarie och extra anställning. Vikariat som anställningsform försvann i formell mening med den nya löneregle- ringen. Det fanns då inte längre något krav på identifikation mellan den tjänstledige och den som trädde i hans eller hennes ställe. I allmänt språk- bruk har begreppet vikarie emellertid levt kvar med oförändrad styrka. Avsaknaden av ett vikariebegrepp skulle senare visa sig komplicera till- lämpningen av LAS på skolområdet.

Med åren har läget blivit ett helt annat. Antalet kommuner har minskat från cirka 2 500 på 1940-talet till f. n. 284. Den obligatoriska skolan har blivit nioårig och fått en organisation som förutsätter en tämligen rik uppsättning av olika slags lärare. Ungdomsskolan i övrigt har utökats från något tiotal procent av en årskull till i det närmaste etthundra procent. För framför allt gymnasieskolan krävs lärare av många skilda slag. Denna utveckling har lett till att många kommuner har funnit det nödvändigt att skaffa sig en egen organisation för att bemästra sitt ersättningsbehov av lärare. Sedan länscentralernas medverkan i vikarieförmedlingen upphörde år 1982 har en sådan utveckling påskyndats. Trots skyldigheten att göra anmälan till arbetsförmedlingen, både vad gäller lediga tjänster och ersät- tare för lediga lärare, får skolstyrelserna numera i stor omfattning lösa sina vikarieproblem själva.

När det gäller problemen i samband med ersättare för lärare kan man urskilja två typsituationer. Den ena situationen hänger samman med hur stort ersättningsbehov man har att räkna med vid början av en termin. Behovet grundas på såväl begärda ledigheter som erfarenhetsmässigt be- räknade sådana. Den andra situationen, som kan sägas vara vikariat i hävdvunnen mening, avser sådana inte beräkningsbara och i allmänhet mera kortvariga behov av ersättare som uppkommer under terminens gång, bl. a. i samband med sjukdomsfall. Det bör i detta sammanhang framhållas att det numera inte finns något hinder mot att vikariat är mycket långvariga, ibland åtskilliga år.

Ett skäl till att ett vikariebegrepp för lärare inte infördes i samband med att LAS trädde i kraft synes ha varit att det skulle inneburit en försämring av anställningsvillkoren för många lärare.

8.2. Önskemål och synpunkter

Skolförfattningsutredningen har ofta tagit emot starka önskemål om att utredningen skulle se över reglerna om förordnande av ersättare för lärare. Från bl. a. kommunalt håll har man framhållit att det behövs ökade möjlig- heter att förordna lärarvikarier för bestämd tid.

Olika skäl har anförts för att möjligheterna att tidsbegränsa förordnande för lärare skall ökas. Den möjlighet som finns att enligt 15 kap. 8 å skolför-

ordningen anställa s. k. fasta lärarvikarier i grundskolan är otillräcklig för att täcka behoven av ersättare vid tillfälliga tjänstledigheter. 1 stor ut- sträckning uppkommer underlag för att anställa lärare i en kommun genom tjänstledigheter under en termin eller mer. En ökande andel av de lärare som anställs såsom ersättare är behöriga. De skall därför i allmänhet förordnas tills vidare. Tillfälliga tjänstledighetstoppar i en kommun får ofta till följd att kommunen får ett antal övertaliga lärare med förordnande tills vidare. Den som ersätter en tjänstledig lärare får samma anställningsform som den tjänstledige. Ibland kan då en konkurrenssituation uppstå dem emellan när den tjänstledige skall återinträda i tjänst. Enligt turordnings- reglerna kan nämligen ersättaren komma att placeras förmånligare än den som varit ledig. 1 sin tur kan detta leda till att den som varit tjänstledig blir uppsagd, medan ersättaren får behålla sin anställning. Det har sagts att systemet kan leda till manipulerande med tjänstledighetsperioder. Från administrativ synpunkt är förfarandet med uppsägningar tungrott, i syn- nerhet som det tenderar att beröra allt fler lärare. De nuvarande reglerna medför kostnader i form av uppsägningslön. Det har påståtts att nuvarande regelsystem indirekt kan leda till konflikter mellan skolledning och lärare, å ena sidan, samt elever och föräldrar, å den andra, om vilken lärare som skall undervisa i en klass i samband med att en tjänstledig lärare återin- träder i tjänst.

Mot bakgrund av dessa önskemål och synpunkter upprättades inom skolförfattningsutredningen en skiss till ett system för lärarvikarier. Denna skiss diskuterades med företrädare för bl. a. kommuner och olika intres- seorganisationer. Skissen, som i allt väsentligt överensstämmer med det förslag som nu läggs fram, granskades också av tjänstemän vid skolförvalt- ningarna i några kommuner av varierande storlek. Vad som därvid fram- kom stödde uppfattningen att det — åtminstone för flertalet kommuner — skulle innebära stora fördelar att i ökad omfattning kunna tidsbegränsa förordnandena för lärare i vikariatssituationer.

8.3. Personanknytning av vikariat

Ett vikariat föreligger om en ersättare förordnas att i stället för den som innehar en viss befattning fullgöra dennes arbetsuppgifter helt eller delvis. Enligt hittillsvarande praxis har det i princip krävts att det finns en anknyt- ning mellan ersättarens anställning och en viss ledig arbetstagares anställ- ning eller en bestämd ledig befattning. Vanligen har detta inte föranlett några särskilda svårigheter. I vissa fall har det emellertid visat sig vara svårt att strikt upprätthålla kravet på personanknytning. Det har ibland sagts att detta skulle vara ett hinder mot att införa ett vikariesystem för lärare.

AD har i en dom den 4 december 1985, nr 130/85, som gällde vikariat på vissa tjänster vid en specialskola, ansett att något oeftergivligt krav på personanknytning av vikariat inte kan upprätthållas. AD anförde i sina domskäl bl. a. följande:

Enligt domstolens mening måste dock anknytningskravet i nu aktuellt hänseende alltid ställas i relation till omständigheterna i det enskilda fallet. Så till exempel kan

arten av arbetsgivarens verksamhet och inte minst förekomsten av tjänstledigheter av olika längd och procentandelar ge upphov till praktiska svårigheter vid tillsät- tande av vikariat. Det skulle således i vissa fall vara att gå för långt att kräva att ett visst vikariat alltid måste stämma överens med längden och/eller procentandelen av en viss ordinarie arbetstagares ledighet. Det väsentliga är i stället att en anknytning föreligger på det sättet att vikariaten vid en helhetssyn så att säga speglar den verkliga personalsituationen och grundar sig på ordinarie tjänsteinnehavares ledig- heter. I det anförda ligger att de skäl arbetsgivaren åberopar till stöd för att vikaria— ten är äkta inte får framstå som en efterhandskonstruktion.

Skolförfattningsutredningen anser att det bör vara möjligt att ha ett system som innebär att vikarier på lärartjänster skall anställas utan att varje vikariat kan knytas till en bestämd tjänstledig befattningshavare eller an- nars till en bestämd tjänst. Väsentligt i sammanhanget är att vikarier inte får anställas utöver den ram som tjänstledighetsvolymen utgör.

Många gånger går det även på lärarområdet att se ett klart samband mellan ett vikariat och den tjänst som vikariatet avser. Det är emellertid ofta svårt att åstadkomma personanknytning av vikariat i stora kommuner.

Skolförfattningsutredningen har funnit att tjänstledighetsvolymen i en kommun bör kunna beräknas enligt följande.

Inför varje termin görs i kommunen en sammanställning över de tjänstle- digheter som är aktuella. Av en sådan sammanställning bör för varje tjänstledig lärare framgå dels det tjänsteslag som tjänsten avser dels hur många timmars undervisning som tjänstledigheten avser. Endast sådana ledigheter som avser hela terminen är aktuella. Det sagda kan illustreras med följande exempel för lärare i grundskolan i en kommun:

Tjänstledighetsvolymen Registrering av ansökningar om tjänstledighet

Lärarens Tjänsteslag/antal veckotimmar som ledighet begärs från

namn 12 3 45 678910111213141516—1920212223

18

AA 24 BB 13 CC 29 DD 14,5

EE 29 FF 12 GG 6 HH 29

11 29 JJ 24 KK 29 LL 24

MM 29 NN 29 00 PP 4

00

QQ 24 RR 29 SS 29 TT 29

U U 29 VV 29 XX 29 YY 29 ZZ 24

Summavtr l45159,5— 13 — 29 29 35 12 — — — — — — 132 — — — 29 — Bemanning

avtills- vidare- förordn. lärare 11687———29—29———————72_____ Underlag för

vikarie 2972,5—13——29612——————60———29—

Av sammanställningen i exemplet framgår bl. a. att tjänstledighetsvoly- men inför en termin är för lärare 2 (mellanstadielärare) 159,5 veckotimmar. Detta underlag skall användas i första hand för att bereda de lärare som har förordnande tills vidare utan tidsbegränsning fortsatt anställning. I exemp- let utnyttjas 87 veckotimmar för detta, dvs. tre heltidstjänster om 29 veckotimmar. Resterande underlag (159,5—87 =) 72,5 veckotimmar kan utnyttjas på två sätt, nämligen dels för att med tidsbegränsat förordnande

återanställa sådana lärare som har företrädesrätt till anställning, dels för att nyrekrytera vikarier med tidsbegränsat förordnande. Underlaget medger således två heltidstjänster och en halvtidstjänst.

Det bör framhållas att enligt skolförfattningsutredningens mening bör förordningen (1977:98) om turordning vid uppsägning av vissa lärare med statligt reglerad anställning i kommun m. m. ändras så att företrädesrätt till återanställning kommer att omfatta även behöriga lärare som har tidsbe- gränsade förordnanden.

Föreskrifterna i LAS om underrättelse och besked till en arbetstagare i vissa fall när en tidsbegränsad anställning upphör skall naturligtvis tilläm- pas även på vikarierande lärare.

8.5. Vad innebär förslagen jämfört med nuvarande bestämmelser i skolförordningen och LAS?

6 kap. PF

l6ålst

16å2$t

l7ålst

17å25t

1851.

Vad behandlar föreskriften?

Tillsättning av tjänst som skol- ledare

Tillsättning av vikarie på tjänst som skolledare

Tillsättning av tjänst som lektor

Tillsättning av vikarie på tjänst som lektor

Tillsättning av tjänst som lärare, be- hörig sökande, hel termin, minst 40 pro- cent (som be- hörig anses även adjunkt enligt 6 kap. 14 å PF)

Undantag från huvudregeln

Typ av för- ordnande?

Förordnande tills vidare utan tidsbegräns- ning Tidsbegränsat förordnande

Förordnande tills vidare utan tidsbe- gränsning

Tidsbegränsat förordnande som korttids- vikariat på adjunktstjänst

Förordnande tills vidare utan tidsbe- gränsning

Tidsbegränsat förordnande

Vad gäller enligt nuvarande regler?

Dzo

Dzo

Tidsbegränsat förordnande antingen som långtidsvika- riat på lek- torstjänst eller korttids- vikariat på adjunktstjänst

Förordnande tills vidare utan tidsbe- gränsning. Nu- varande möj- ligheter till sammanlägg- ning av perio- der enligt 17 kap. 47 a å första stycket a—b har ut- mönstrats. Även begräns- ningsregler i 17 kap. 47 a å andra stycket har utmönstrats.

Tidsbegränsat förordnande enligt 17 kap. 47 h 5

Vad gäller enligt LAS och SFS 1974: 1007?

Dzo

Tidsbegrän- sat förord- nande

Förordnande tills vidare utan tids- begränsning

Reglerar inte tjänste- förenings- fall

6 kap. PF Vad behandlar Typ av för- Vad gäller enligt Vad gäller enligt föreskriften? ordnande? nuvarande regler? LAS och SFS 1974: 1007?

18 å 2. Tillsättning Förordnande Förordnande Förordnande av tjänst som tills vidare tills vidare tills vidare lärare, behö- utan tidsbe- utan tidsbe- utan tids- rig sökande, gränsning gränsning en- begränsning del av termin ligt 17 kap. + hela nästa 47j å. För termin, minst övriga fall 40 procent som kan bli aktuella sak- nas föreskrift

18 å 3. Tillsättning Tidsbegränsat Tidsbegränsat Förordnande av tjänst som förordnande förordnande tills vidare lärare, behö- utan tids- rig sökande, begränsning kortare tid än hel termin men minst 7 dagar i följd, minst 40 pro- cent.

18 å 4. Tillsättning Tidsbegränsat Tidsbegränsat Tidsbegrän- av tjänst som förordnande förordnande sat förord— lärare, behö- (bestämd tid) (längstförord- nande rig sökande, nande) kortare tid än 7 dagar

19 å 1. Tillsättning Tidsbegränsat Tidsbegränsat Förordnande av tjänst med förordnande förordnande tills vidare obehörig sö- (längst till längst till utan tids- kande, minst utgången av utgången av begränsning 7 dagar, minst läsåret) läsåret enligt 40 procent 17 kap. 47 b å

andra stycket och 17 kap. 47 e å, längst till utgången av terminen enligt 17 kap. 47 d å

19 å 2. Tillsättning Tidsbegränsat Tidsbegränsat Tidsbegränsat av tjänst med förordnande förordnande förordnande obehörig sö- (bestämd tid) (längstförord- kande, kortare nande) tid än 7 dagar

SOU 1986: 11 Lärararvikarier 77 6 kap. PF Vad behandlar Typ av för- Vad gäller enligt Vad gäller enligt föreskriften? ordnande? nuvarande regler? LAS och SFS 1974: 1007?

20 å 1 st Tillsättning Tidsbegränsat Tidsbegränsat Förordnande av tjänst som förordnande förordnande, tillsvidare omfattar mind- (längst till längst till utan tids- re än 40 pro- utgången av utgången av begränsning cent, minst läsåret) läsåret enligt 7 dagar 17 kap. 47 f å,

längst till utgången av terminen en- ligt 17 kap. 47 d å

20 å 2 st Tillsättning Tidsbegränsat Tidsbegränsat Tidsbegränsat av tjänst som förordnande förordnande förordnande omfattar mind- (bestämd tid) (längstförord- re än 40 pro- nande) cent, kortare tid än 7 dagar

21 å 1 st Tillsättning Tidsbegränsat Föreskrift Tidsbegränsat av vikarie på förordnande saknas förordnande lärartjänst (längst till

utgången av läsåret)

22 å 1 st Tillsättning Förordnande Dzo Dzo av tjänst som tillsvidare syofunktionär, utan tidsbe- behörig sökan- gränsning de, minst 40 procent

22 å 2 st Tillsättning Tidsbegränsat D:o Förordnande av tjänst som förordnande tills vidare syofunktionär, (längst till utan tids- obehörig sö- utgången av begränsning kande, minst redovisnings- 40 procent året)

22 & 3 st Tillsättning Tidsbegränsat Dzo Förordnande av tjänst som förordnande tills vidare syofunktionär, (längst till utan tids- mindre än 40 utgången av begränsning procent redovisnings-

året)

22 å 4 st Tillsättning Tidsbegränsat D10 D10

av vikarie på förordnande en syofunktio- närstjänst

.. mar-. '»?

L—_'

9 Genomförande av skolförfattningsutredningens förslag

Som tidigare har framgått finns det ett stort praktiskt behov hos dem som är anställda inom skoladministrationen av att snarast få tillgång till enklare och mer överskådliga skolförfattningar. De nu framlagda förslagen bör därför genomföras så snart som möjligt. Förslagen innebär också ett ytter- ligare steg i decentraliseringen av den offentliga verksamheten.

Den reglering som behövs i anledning av olika framtida reformer inom skolväsendet bör kunna ske inom ramen för det författningssystem som nu föreslås. Det finns därför inte skäl att skjuta upp ett genomförande av förslagen i avvaktan på annat arbete som nu pågår eller planeras inom regeringskansliet eller i särskilda utredningar. En fördröjning skulle också lätt kunna få till följd att det blir nödvändigt att ånyo i detalj gå igenom ett omfattande författningsmaterial och därigenom medföra ett tidsödande extraarbete.

För att utforma utbildningsförordningar för andra skolformer än grund- skolan och gymnasieskolan, bl.a. för komvux, behövs vissa arbetsinsatser. Dessa behöver emellertid inte bli särskilt betungande om förslagen till grundskoleförordning och gymnasieskolförordning får tjäna som mönster.

En del föreskrifter i skolförordningen grundas på beslut av riksdagen. Detsamma gäller vissa föreskrifter i andra skolförfattningar som berörs av utredningens förslag. Sådana föreskrifter kan inte ändras i sakligt hänseen- de utan föregående riksdagsbeslut. Skolförfattningsutredningens förslag kan visserligen till största delen genomföras utan föregående riksdagsbe- handling. Emellertid innebär förslagen i en del avseenden sådana ändringar som måste underställas riksdagen i en proposition. Detta gäller exempelvis förslaget att de lärare som tjänstgör vid komvux skall anställas vid denna skolform och inte som nu vid skolväsendet i kommunen. Den ändrade regleringen av rektors åligganden som utredningen föreslår innefattar mo- ment som bör underställas riksdagen. Detsamma gäller förslaget till enk- lare behörighetsbestämmelser för lärare.

Att slå fast huruvida vissa av de sakliga lösningarna av olika detaljfrågor är bundna med riksdagen eller ej — bundna därför att riksdagen har uttalat sig i frågorna — kräver stora arbetsinsatser. Det skulle nämligen i princip vara nödvändigt att noga gå igenom riksdagstrycket för ett mycket stort antal år. Utredningen har inte ansett ett sådant tidsödande arbete vara befogat. Utredningen föreslår i stället att regeringen utverkar ett generellt bemyndigande av riksdagen att i syfte att förenkla reglerna på skolans

område genomföra ändringar i sakligt hänseende, även om det innebär smärre avsteg från vad riksdagen kan ha beslutat tidigare.

SÖ har utfärdat både föreskrifter och allmänna råd — tidigare anvisning- ar — som knyter an till sådana frågor som berörs av skolförfattningsutred— ningens förslag. Det är därför angeläget att SÖ ges möjlighet att gå igenom och anpassa sina författningar och råd innan skolförfattningsutredningens förslag genomförs. Detta arbete bör underlättas av att SÖ, liksom andra förvaltningsmyndigheter, före den 1 juli 1986 skall gå igenom alla sina författningar.

Sedan skolförfattningsutredningens förslag remissbehandlats, bör en proposition kunna överlämnas till riksdagen under hösten 1986. Förslagen bör därefter, efter de kompletterande åtgärder som kan behövas, kunna genomföras den 1 juli 1987.

10. Ekonomiska konsekvenser av förslagen

De direkta ekonomiska följderna av skolförfattningsutredningens förslag är endast marginella. I några fall kan man påvisa kostnadskonsekvenser. Vissa förslag innebär besparingar eller förskjutningar av kostnader mellan skolhuvudmän. Det gäller exempelvis förslaget till ändrade föreskrifter för tillträdes- och avgångsdag på lärartjänst (kapitel 6.4). De föreslagna regler- na om lärarvikariat (kapitel 8) kan också i vissa fall medföra besparingar. Sålunda kan lön under uppsägningstid undvikas om det blir möjligt att tidsbegränsa ett förordnande. En viss kostnadsökning kan de föreslagna förenklingarna av behörighetsvillkoren medföra. I en del fall kan nämligen en lärare komma att förordnas på en extra ordinarie tjänst vid en tidigare tidpunkt än enligt nu gällande bestämmelser.

Visserligen är de direkta ekonomiska följderna av de nu framlagda förslagen totalt sett ringa. Skolförfattningsutredningen anser emellertid att det enklare regelsystem som nu föreslås såsom helhet indirekt bör ge betydande ekonomiska fördelar. Genom enklare och överskådligare för- fattningar — i förening med lämplig information och utbildning — kan på sikt mycken värdefull tid vinnas inom skoladministrationen på olika ni- våer. Tidsåtgången för att läsa och tolka författningar bör minska för i stort sett alla som har detta som en del av sitt arbete. Med hänsyn till det stora antal befattningshavare som detta gäller blir det enligt utredningens upp- fattning sammanlagt fråga om betydande besparingar.

Bilaga 1

Jämförelse mellan skolförordningen och skolförfattningsutredningens författnings-

förslag jämte kommentarer

I bilaga 1 finns paragraf för paragraf en jämförande sammanställning mel- lan skolförordningen och närmaste motsvarigheter i utredningens författ- ningsförslag. Kommentarer och motiv till förslagen anges ofta kort i bila- gan. Det är att märka att dessa kommentarer och motiv ofta inte finns i någon annan del av betänkandet. Delvis kan bilagan således anses utgöra en specialmotivering. I många fall hänvisas dock från bilagan till det kapitel i den löpande texten där en fråga behandlas mer utförligt.

Den som önskar jämföra gällande föreskrifter i skolförordningen med utredningens förslag bör således med fördel kunna göra detta med utgångs- punkt från bilaga 1. Samtidigt måste man givetvis ha tillgång till såväl gällande författningstext, t.ex. UFB 2, och utredningens författningsför- slag, del 1 av betänkandet.

Skolförordningen Författningsförslaget

Kommentarer m.m.

lkap. 1 å lst.

2 st.

lkap. 2å

PFl kap. lå

GrFl kap. 1 å GyFl kap. 1 å

PF] kap. 3 å

Den uppföljande verksamheten regleras i förord— ningen (1983: 583) om uppföljningsinsatser för ungdomar under 18 år. I förordningen finns före- skrifter om statsbidrag, utbildning och personal. Se även 3 kap. 18 å Nya SL och Lgr 80 s. 40.

De olika personalgrupper med statligt reglerad anställning som finns i skolan anges i 2—4 kap. PF. Däremot finns det inga detaljerade föreskrif- ter om t. ex. personaltäthet i författningsförsla- get. Utredningen vill framhålla att kommunerna genom Statsbidragsgivningen ges bestämda grän- ser för det antal lärare som kommunen får an- ställa (se t. ex. prop. 1981/82:157). Det bör också påpekas att behöriga lärare skall anställas så långt som möjligt (se 6 kap. 13 å PF).

Skolförordningen Författningsförslaget Kommentarer m.m. ] kap. 3å GrF3 kap. Se betänkandet (Ds U 1982:5) Konferenser i GyF2 kap. skolan. Utdrag ur författningsförslaget finns i

bilaga 11 nedan. Jämför även demokratibered- ningens betänkande (SOU 1985:30) Skola för delaktighet.

1 kap. 4 å — Onödig reglering. Jämför förordningen (1985: 894) om kommunalförbund.

1 kap. 5 å PFl kap. 2 å Särskilda definitioner i inledningskapitlen till

GrFl kap. 2 å GrF och GyF av basläromedel (Se 4 kap. 22 å GrF4 kap. 22 å GrF och 4 kap. 28 å GyF), läromedel (jämför GyFl kap. 2 å t.ex. Lgr 80 s. 50—51) och skola får anses vara GyF4 kap. 28 å obehövliga i de nu föreslagna författningarna. —

Skolförfattningsutredningen föreslår däremot i förtydligande syfte att definitioner införs av fe- rietid. fria aktiviteter, rektorsområde och skol- dagar. Dessa förslag innebär inte några ändring- ar av vad som redan gäller. För tydlighetens skull bör det dock framhållas att ett rektorsom- råde, liksom nu, inte behöver vara geografiskt avgränsat. — Årskurs har i skolförordningen två, delvis olika, definitioner. I de nu föreslagna för- fattningarna används emellertid årskurs endast i en betydelse. — Från åtskilliga håll har angetts att den nuvarande definitionen av begreppet skolenhet är svår att begripa. Skolförfattningsut- redningen har därför i förtydligande syfte och utan att ändring i sak åsyftas utarbetat förslag till ändrad lydelse av definitionen (jämför betänkan— det (SOU 1978:4) Skolplanering och skolstor- lek). — I definitionen av studieväg har ordet kurs använts i stället för specialkurs. Någon saklig förändring avses inte därmed. Självstudietimmar i gymnasieskolan (8 kap. lb å SF) omfattas av begreppet lektion.

1 kap. 6 å — I författningsförslagen används i stället för ordet ”föräldrar” termen ”vårdnadshavare”. Se prop. 1985/86:10 s. 31—32 och Ds U 1981:4 s. 70.

1 kap. 7 å Förslaget till förord- Föreskrifterna om poängsystem för beräkning av

ning om beräkning av skolväsendets omfattning har i huvudsak bety- omfattningen av skol- delse för Statsbidragsgivningen och föreslås bli väsendet m.m. intagna i en särskild förordning om beräkning av

omfattningen av skolväsendet i kommun, se 5. 00.

Skolförordningen

1 kap. 7a å 1 kap. 7b å 1 kap. 7c å 1 kap. 7d å

1 kap. 8å 1 kap. 915

2 kap. lå

2kap. laå

2kap. 2å 2kap. 35

2 kap. 4å 2 kap. 5å 2 kap. 6å

2kap. 7å 2kap. 8å 2kap. 8aå

2 kap. 9 å 1 st. 2 st.

Författningsförslaget

GyF6 kap. 1 5

GrF4 kap. 40 å GyF4 kap. 45 å

Kommentarer m. m.

7a—7d åå SF innehåller endast hänvisningar till olika författningar (jämför 1 kap. 1 åPF, 1 kap. 2 åGrF och 1 kap. 1 åGyF).

Särskild föreskrift om skyldighet för skolöver- styrelsen att utfärda allmänna råd behövs inte. Se 8 å förordningen (1981: 1371) med instruktion för den statliga skoladministrationen.

Enligt 2 kap. 6 å Nya SL (9 å SL) har skolstyrel— sen ansvaret för förvaltning och verkställighet. Häri ligger också att skolstyrelsen skall fatta de beslut som behövs för arbetsledningen vid olika skolenheter. Föreskriften i 2 kap. 1 å SF är när- mast ett förtydligande om detta och inte någon delegering av normgivning i regeringsformens mening. Skolförfattningsutredningen anser där- för att föreskriften kan utgå.

Se Ds U 1982: 5, främst s. 107 samt 9 å författ- ningsförslaget (bilaga 11 nedan). Jämför även 2 kap. 6 å SF.

Onödig detaljregering.

Se 2 kap. 6 å Nya SL (även kommentaren till 2 kap. ] å SF ovan).

Har upphävts genom SFS 1983: 721. Har upphävts genom SFS 1971: 1272. Se kapitel 4.

Statlig reglering av rådgivande organ till skolsty- relsen bör kunna utmönstras (se prop. 1985/ 86:10 s. 132jämfört med Ds U 1981:4 s. 120). En skolstyrelse kan inrätta de rådgivande organ den anser behövas i den mån det finns medel för det.

Se 3 kap. 12 å andra stycket Nya SL.

Skolförordningen

2 kap.10 å

2 kap. 11 å

2 kap. 12 å 1 st.

2 st.

2 kap. 13 å ] st. 2 st. 2 kap. 14 å

2 kap. 15 å 2 kap. 16 å 2 kap. 17 å 2 kap. 18 å 2 kap. 19 å

2 kap. 20å 1 st. 2 st.

Författningsförslaget

GrF2 kap. 1 å

GrF2 kap. 4 å 1 st. GrF2 kap. 4 å 2 st. GrF2 kap. 4 å ] st.

Kommentarer rn. rn.

Av allmänna grundsatser för prövning av för- valtningsärenden följer att en myndighet skall se till att nödvändig utredning görs innan beslut fattas i en fråga. Detta innebär att läkarunder- sökning och andra undersökningar, t. ex. anlags- test, regelmässigt behövs för att avgöra ett ärende om skolgång vid sex års ålder liksom en fråga om uppskjuten skolgång. Enligt skolför- fattningsutredningens mening behövs det inte någon särskild föreskrift om detta i GrF (jämför prop. 1985/86: 10 s. 86. Se även förvaltningsrätts- utredningens betänkande (SOU 1983: 73) Ny för- valtningslag s. 80—82).

Föreskriften är numera obehövlig (jämför prop. 1985/86: 10 s. 87). Bestämmelserna i Nya SL (se även 36 å SL) är tillräckliga.

Jämför dock prop. 1985/86: 10 s. 90 (3 kap. 13 å Nya SL).

Föreskriften behövs inte. Skolstyrelsen måste självklart föra behövliga register över skolplik- tiga barn för att kunna fullgöra sina skyldigheter. Se även vid 6 kap. 1 å tredje stycket SF nedan, angående inskrivning.

9 kap. 10 å Nya SL.

Jämför dock prop. 1985/86:10 s. 90 (3 kap. 14 å Nya SL).

Ändrade föreskrifter om elevområden tas in i Nya SL. Se prop. 1985/86: 10 s. 34 ff samt 4 kap. 6—9 åå och 5 kap. 3—6 åå Nya SL. — Föreskrift om vem som skall besluta om elevområden för gymnasieskolan bör tas in i GyF. I avvaktan på det förslag i frågan, som Skolöverstyrelsen har i uppdrag att utarbeta, har skolförfattningsutred- ningen emellertid avstått från att föreslå någon sådan föreskrift (jämför prop. 1985/86:10 s. 36).

Föreskriften är obehövlig.

Särskilda föreskrifter om skyldighet att inhämta yttrande behövs inte. Av allmänna grundsatser för prövning av förvaltningsärenden följer att en myndighet skall se till att nödvändig utredning görs innan beslut fattas i ett ärende. Det är där- för självklart att yttrande från länsstyrelsen skall inhämtas i sådana ärenden som har större re- gionalpolitisk betydelse.

Skolförordningen

2 kap. 21 å

2 kap. 22 å 2 kap. 23 å

2 kap. 24 å 2 kap. 25 å

2 kap. 26 å

2 kap. 27 å 1 st. 2 st. 3 st.

2 kap. 28 å 2 kap. 29 å

2 kap. 30 å

2a kap. 2b kap. 3 kap.

Författningsförslaget

GrF4 kap. 21 å

GrF 3 kap. GrF 2 kap.

Kommentarer m.m.

Kommunal angelägenhet. Jämför dock vad som gäller om en allsidig social sammansättning en- ligt 5 kap. 14 å andra stycket SF och Lgr 80 s. 14.

En organisationsplan behövs naturligtvis alltid i praktiken, men skolförfattningsutredningen an- ser att staten inte behöver meddela någon före- skrift om detta. Det kan vara lämpligt att skol- styrelsen för kännedom sänder sådan plan till länsskolnämnden även om detta inte uttryckli- gen föreskrivs. Länsskolnämnden bör vara oför- hindrad att infordra organisationsplan. — Om pågående försöksverksamhet leder till att basre- surser i framtiden inte binds till skolenhet [4 å förordningen (1985: 782) om försöksverksamhet beträffande skolväsendet i vissa kommuner och landstingskommuner] behövs det inte någon fö- reskrift om att länsskolnämnden får besluta att anordna eller dra in skolenheter.

Onödig detaljreglering.

För Skolöverstyrelsens rådgivande verksamhet behövs det inte någon föreskrift utöver vad som följer av allmänna bestämmelser om skolöver- styrelsens uppgifter enligt 8 å 9. förordningen (1981: 1371) med instruktion för den statliga skol- administrationen.

Har upphävts genom SFS 1975: 159. Se även 4 kap. 15 å Nya SL.

Lgr 80 s. 50.

Föreskriften år obehövlig.

Obehövlig reglering.

Nödvändiga föreskrifter finns i förordningen (19831583) om statsbidrag till uppföljningsin- satser för ungdomar under 18 år. Jämför även 3 kap. 18 å Nya SL.

Frågor om samrådsförfarande, konferenser m.m. har behandlats i skolförfattningsutred- ningens betänkande (Ds U 1982: 5) Konferenseri skolan. Utredningens författningsförslag, se bi- laga 11 nedan. Frågan har därefter behandlats av demokratiberedningen, se betänkandet (SOU 1985: 30) Skola för delaktighet.

Skolförordningen

4 kap.

5 kap. 5 kap. 5 kap. 5 kap.

5 kap. 5 kap.

5 kap.

5 kap.

5 kap. 5 kap. 5 kap. 5 kap. 5 kap. 5 kap. 5 kap. 5 kap. 5 kap.

5 kap.

lå

2å

3å

3aålst. Zst. 3st.

3bå

3cålst. Zst.

4ålst.

2 st.

5ålst. Zst. 65 6215 6bå 7å 85 Saå 8bå Scå 9å

10å

Författningsförslaget

GrFl kap. 2 å GrF4 kap. 14 å GrF4 kap. 7 å GrF4 kap. 8 å 1 st. GrF4 kap. 8 å 2 st.

GrF4 kap. 18 å 2— 3 st.

GrF4 kap. 18å 1 st.

GrF4 kap. 20 å

GrF4 kap. 19 å

Kommentarer m. m.

Föreskrifter om skolhälsovården finns i 11 kap. Nya SL (prop. 1985/8610 5. 129—130). Skolför- fattningsutredningen anser att ytterligare regle- ring inte behövs. Se även kommmentar vid 17 kap. 54 å SF angående föreskrifter om behörig- het för skolsköterska.

Lgr 80 s. 14 och 16— 19.

Har upphävts genom SFS 1981: 149. Lgr 80 s. 26.

Jämför 3 kap. 11 å Nya SL.

Skolförfattningsutredningens förslag innebär att föreskriften om att länsskolnämnden skall fast- ställa lokalt utarbetade kursplaner utmönstras. Frågor om dessa planer bör kunna handläggas på lokal nivå.

Lgr 80 5.156 ff.

Lgr 80 s. 65 ff. Onödig detaljreglering.

Lgr 80 s. 156.

Lgr 80 s. 157—158.

Lgr 80 s. 160.

Föreskriften bör tas in i Lgr 80. Föreskriften bör tas in i Lgr 80.

Lgr 80 s. 158. Anpassning i läroplanen måste göras.

Lgr 80 s. 27—28.

Skolförordningen Författningsförslaget

Kommentarer m. m.

_____________________—-—__——

5 kap.

5 kap. 5 kap.

5 kap.

5 kap. 5 kap.

5 kap. 5 kap. 5 kap. 5 kap. 5 kap. 5 kap.

5 kap.

5 kap. 5 kap. 5 kap.

10aå

llå 12å

13å

13a å

14å 1 st. 2 st. 3 st.

15å l6å l7å 18å l9å 20å

21 å 1 st. 2 st.

22å 23å

23aå 1 st. 2 st.

GrF5 kap. 1 å

GrF4 kap. 21 å GyF4 kap. 22 å

GrF4 kap. 2 &

GrF4 kap. 5 å GrF4 kap. 4 å GrF4 kap. 9 å

Skolförfattningsutredningens förslag innebär att skolstyrelsen beslutar om en elev skall få under- visning i hemspråk. Emellertid förutsätts att så- dana frågor i lämplig omfattning delegeras; exempelvis till rektor (se kapitel 4). Skolförfattningsutredningen anser att dubbel- reglering i olika författningar så långt som möj- ligt bör undvikas. Således böri allmänhet samma föreskrift inte finnas både i GrF och i Lgr 80 (jämför s. 23). Utredningen förutsätter att de ändringar beträffande hemspråk som gjorts bl. a. genom SFS 1985: 587 arbetas in i Lgr 80. Sådana föreskrifter i 5 kap. 10a 5 SF som inte har tagits in i 5 kap. 1 å GrF bör således enligt skolförfatt- ningsutredningens mening finnas endast i Lgr 80.

Lgr 80 s. 161.

Lgr 80 s. 47. Anpassning i läroplanen måste gö- ras.

Beträffande skolstyrelsens och rektors funktio- ner hänvisas till kapitel 4.

Lgr 80 s. 50—51. Jämför ännu Ds U 1982: 5.

Lgr 80 s. 14.

Föreskrifter om arbetsformer m.m. finns i Lgr 80 s. 46 ff.

5 kap. 15—20 åå SF har upphävts genom SFS 1978:588.

Lgr 80 s. 34 och 158.

Skolförfattningsutredningen anser att föreskrif- ten bör kunna utgå. I annat fall bör den föras över till Lgr 80.

Har upphävts genom SFS 1978: 588.

Eftersom utbildning skall äga rum under frilufts- dagar kommer dessa att omfattas av definitionen av skoldagar enligt 1 kap. 2 å GrF.

Skolförordningen Författningsförslaget

Kommentarer m.m.

5 kap. 24 å

5 kap. 25 å 1 st. 2 st.

5 kap. 26 å ] st. 2 st.

5 kap. 27 å

5 kap. 28 å 5 kap. 29 å 5 kap. 30 å 5 kap. 31 å 5 kap. 32 å

5 kap. 33 å

GrF4 kap. 9 å GrF4 kap. 10 å GrF4 kap. 6 å GrF4 kap. 11 å

GrF4 kap. 12 å GrF 4 kap. 13 å

Onödig detaljreglering.

Se 3 kap. 11 å tredje stycket Nya SL.

Skolförfattningsutredningen föreslår att reglerna om samling utformas så att större möjligheter ges till anpassningar efter olika lokala förhållan- den. Samlingar behöver inte nödvändigtvis äga rum på morgonen, även om detta ofta är lämp— ligt. Ordet "morgonsamling" bör därför ersättas av ”samling”. Däremot bör begreppet ”gemen- sam samling" användas som benämning endast på sådana samlingar som avses i Lgr 80 (se t. ex. Lgr 80 s. 22 och 47). Enligt skolförfattnings— utredningens mening är det tillräckligt att ange en tidsram per vecka för samlingar enligt grund- skoleförordningen. Utredningen anser att tiden lämpligen bör bestämmas till en timme i veckan, vilket innebär en smärre avvikelse från nuvaran- de bestämmelser. Av 3 kap. 9 å PF följer att en lärare är skyldig att leda sådan samling som avses i GrF. Detta föreslås således gälla oavsett om samlingen omfattar eleverna i en eller flera klasser. Det tillhör arbetsledningen att avgöra när samling skall äga rum och hur den skall ledas (jämför kapitel 4).

Lgr 80 s. 47 Har upphävts genom SFS 1978: 588.

Regleringen framstår som otidsenlig. Det får anses vara en arbetsledningsuppgift att ställa in arbetet vid akut fara. Eftersom återläsning nu- mera får anses sakna praktisk betydelse har ut- redningen inte funnit skäl att i författningsförsla— get ta med föreskrift om återläsning.

Inom ramen för rektors arbetsledning finns ut- rymme för att samla eleverna eller i begränsad omfattning befria dem från skolarbete när det finns särskilda skäl för det. Jämför även vad som i Lgr 80 sägs om t. ex. temaarbeten och gemen- sam samling.

Skolförordningen

5 kap.

5 kap.

5 kap.

5 kap. 5 kap. 5 kap.

5 kap. 5 kap.

5 kap.

5 kap. 5 kap. 5 kap. 5 kap.

5 kap.

5 kap.

5 kap. 5 kap. 5 kap.

34å

35å

36å

37å 37aå

38 å 1 st. 2 st. 3 st.

39å 40å

4lå

425 435 445

45 å 1 st. 2 st.

46 å 1 st. 2 st. 3 st.

47 å 1 st. 2 st.

48 å

49 å

50å

Författningsförslaget

GrF 4 kap

GrF 4 kap.

GrF 5 kap. GrF 5 kap. GrF 5 kap.

GrF 5 kap

GrF 5 kap

GrF 5 kap.

GrF 5 kap GrF 5 kap. GrF 5 kap.

GrF 5 kap

GrF 5 kap

.14å

3å

2å 3å 4å

.5å25t.

.5ålst.

Så

.lOå 7å 9å' .6å25t.

.1lålst.

Kommentarer m. m.

Se även Lgr 80 s. 50. Det är självklart att hem- uppgifterna skall fördelas så att eleverna får en såjämn arbetsbörda som möjligt.

Att det skall finnas en plan för lärarnas tjänstgö- ring är självklart och behöver inte föreskrivas i PF eller GrF. Samråd m.m. regleras i MBL och anknytande föreskrifter och avtal. Utarbetande av en sådan plan är närmast att se som ett mo- ment i schemaläggningen (jämför vid 5 kap. 36 å SF).

Det ankommer på rektor såsom arbetsledare att avgöra hur förslag till schema skall utarbetas.

Jämför kommentaren till 2 kap. 10 å SF ovan. Förslaget innebär att beslutanderätten alltid lig- ger på skolstyrelsen, som i lämplig omfattning kan delegera till någon befattningshavare att be- sluta (jämför kapitel 4)

Föreskrifter om avvikelser från tim- och kurspla- ner bör finnas endast i läroplanen.

5 kap. 41—44 åå SF har upphävts genom SFS 19781588

Jämför 10 kap. 3 å Nya SL Föreskrift om att länsskolnämnden i vissa fall skall lämna medgivande synes vara obehövlig.

Se 10 kap. 3 å Nya SL. Har upphävts genom SFS 1978:588. Se 10 kap. 3 å Nya SL.

De föreskrifter utöver 5 kap. 11 å GrF om anpas- sad studiegång som regeringen behöver meddela finns i Lgr 80 s. 55—56.

Skolförordningen

5 kap. 51 å 5 kap. 52 å

6 kap. 1 å 1 st. 2 st.

3 st.

6 kap. 2 å 1 st. 2 st.

6 kap. 3 å

6 kap. 4 å

6 kap. 5 å 1 st. 2 st.

6 kap. 6 å

6kap. 7 å

6 kap. 8 å

6 kap. 9 å 1 st. 2 st. 3 st.

6kap.9aå 6kap. 10å1st

2 st. 6kap. 11 å lst. 2 st. 3 st. 4 st.

Författningsförslaget

GrF 5 kap. 11 å 2 st. GrF 2 kap. 2 å 2 st.

GrF 2 kap. 2 å 1 st.

GrF 2 kap. 3 å

GrF4 kap. 36 å 1 st.

GrF 2 kap. 2 å

GrF4 kap. 27 å 1 st. GrF 4 kap. 27 å 2 st.

GrF 4 kap. 28 å

GrF4 kap. 29 å ] st. GrF 4 kap. 29 å 2 st.

GrF 4 kap. 30 å GrF 4 kap. 31 å

1

Kommentarer m.m.

Se kommentar vid 5 kap. 50 å SF ovan.

Enligt prop. 1985/86: 10 skall vartannatårsintag- ning upphöra (s. 59—60). Skolstyrelsen i hemkommunen har ett ansvar för att skolpliktiga barn fullgör sin skolplikt. In- skrivning föeslås därför avse alla skolpliktiga barn, således även de barn som inte skall gå i hemkommunens grundskola. lnskrivningen skall enligt skolförfattningsutredningens förslag vara en registrering av att ett barn är skolpliktigt och inte innefatta ställningstagande till om skolplik- ten skall fullgöras vid annan skolform än grund— skolan eller i grundskolan i någon annan kom- mun än hemkommunen.

Vad som föreskrivs i 3 kap. 8 å Nya SL är till- räckligt.

Onödig detaljreglering som bör kunna utgå.

Utmönstras som självklarhet.

Jämför 4 kap. 12 å Nya SL (prop. 1985/86: 10 s. 38—39 och 99).

Jämför beträffande inskrivning anmärkning vid 6 kap. 1 å tredje stycket SF ovan.

Föreskriften synes numera vara obehövlig.

I Lgr 80 anges i vilka ämnen betyg skall ges.

Föreskriften, som infördes hösten 1985 , bör tas in i Lgr 80.

Föreskriften bör tas in i Lgr 80.

Föreskrifter om tillvalskurser bör tas in i Lgr 80.

Skolförordningen Författningsförslaget Kommentarer m.m.

6 kap. 12 å GrF 4 kap. 32 å

GrF 4 kap. 33 å

6 kap. 13 å GrF 4 kap. 34 å

6 kap. 14 å GrF 4 kap. 35 å

GrF 4 kap. 36 å

6 kap. 15 å GrF 4 kap. 37 å 6 kap. 16 å lst. GrF 4 kap. 23 å 2 st. GrF 4 kap. 24 å

6 kap. 17 å GrF 4 kap. 38 å

6 kap. 18 å GrF 4 kap. 25 å

6 kap. 19 å GrF 4 kap. 24 å Se även betänkandet (Ds U 1982: 5) Konferenser

GrF 4 kap. 25 å i skolan s. 73.

6 kap. 20 å GrF 4 kap. 26 å Förslaget innebär att beslutanderätten ankom- mer på skolstyrelsen som har möjlighet att i lämplig omfattning delegera till någon befatt- ningshavare att besluta (se närmare kapitel 4).

6 kap. 21 å GrF 4 kap. 23 å Detaljföreskrifter bör kunna undvaras. Samtliga 6 kap. 22 å beslut i samband med uppflyttning av elever, bör 6 kap. 23 å meddelas på lokal nivå. Se kapitel 4.

6 kap. 24 å GrF 4 kap. 15 å

GrF 4 kap. 16 å

6kap. 25 å GrF4 kap. 17 å ] st. Se 3 kap. 11 å andra stycket Nya SL. Även kapitel 4.

6 kap. 26 å GrF 4 kap. 17 å 2 st.

6 kap. 27 å — Föreskriften behövs inte.

6 kap. 28 å — Se prop. 1985/86: 10 s. 60—61 och 87—88 samt 3 6 kap. 29å — kap. 11 å andra stycket Nya SL. Skolförfatt- 6 kap. 30 å — ningsutredningen anser att information om möj- ligheterna att vidta disciplinära åtgärder måste ges till skolorna. Enligt utredningens mening råder det ofta osäkerhet hos skolledare och lära- re om vad man får göra och när det kan vara lämpligt med olika åtgärder. Det bör ankomma på Skolöverstyrelsen att informera.

6 kap. 31 å — Har upphävts genom SFS 1971: 1272.

6 kap. 32 å GrF 4 kap. 38 å 6 kap. 33 å 6 kap. 34 å 6 kap. 35 å 1 st.

2 st. GrF 4 kap. 39 å

Skolförordningen Författningsförslaget Kommentarer m.m.

6 kap. 36 å — Se 12 kap. 6 å Nya SL och förordningen (l984:63l) om avgifter för prövning inom skol- väsendet och vuxenutbildningen. 7 kap. 1 å — Se 5 kap. 1 å Nya SL.

7kap.]aå GyFlkap.3å

7 kap. 2 å GyF 4 kap. 1 å Det råder oklarhet i fråga om bl.a. gränsdrag-

GyF bilagan ningen mellan högre specialkurs och påbygg- nadsutbildning. Skolförfattningsutredningen an- ser att termen kurs lämpligen kan användas som sammanfattande benämning för högre special- kurser och påbyggnadsutbildningar för att sär- skilja dessa från utbildning på linjer och inom ramen för gymnasial lärlingsutbildning.

7 kap. 3 å — Se 5 kap. 1 å Nya SL.

7 kap. 4 å 1 st. GyF4 kap. 1 å 2 st.

GyF7 kap. 4 å 1.

2 st. GyF 4 kap. 2 å 3 st. — Se 5 kap. 1 å Nya SL. 4 st. — Se vid 7 kap. 1 a å SF ovan.

7kap.5å GyF7kap.4å1.

7kap. 5 aå GyF6kap. ] å Se kapitel 3 s. 23. — I samband med en mer genomgripande bearbetning av regelkomplexet för gymnasieskolan bör bestämmelserna om gymnasial lärlingsutbildning tas in i ett särskilt kapitel i GyF. I avvaktan härpå har skolförfatt- ningsutredningen hänvisat till de föreskrifter som finns i den nu gällande förordningen från 1984.

7 kap. 6 å ] st. — Se 5 kap. 2 å Nya SL.

2 st. — Onödig detaljreglering. 3 st. GyF 6 kap. 1 å

7 kap. 7 å ] st. — De föreskrifter som behövs finns i 5 kap. 2 å Nya

SL. 2 st. GyF 1 kap. 5 å 3 st. GyF 1 kap. 5 å 4 st. —

7 kap. 8 år — Skolförfattningsutredningen anser. att det inte 7 kap. 9 å — behövs några föreskrifter om begränsningar av 7 kap. 10 å — studievägarna vid en gymnasieskola utöver vad 7kap. 11 å som föreskrivs i Nya SL och i förordningen

Skolförordningen

7 kap

8 kap

8 kap.

8 kap

8 kap.

8 kap

8 kap. 8 kap.

8 kap

8 kap

8 kap.

.llå

.lålst.

2 st.

3 st.

4 st.

5st. laå

.lbålst. Zst.

3 st.

lcå .2ålst.

Zst. 3st. 3å 4å .4aålst. Zst. 3st. 4st. .4bå 4cå

Författningsförslaget

GyF 4 kap. 25 å 2 st.

GyF 4 kap. 25 å 1 st. GyF 7 kap. 4 å 6.

GyF 7 kap. 5 å

GyF 1 kap. 2 å

GyF 4 kap. 16 å GyF 7 kap. 4 å 7.

GyF 5 kap. 1 å 1 st.

GyF 5 kap. 1 sz st.

Kommentarer m.m.

(l984:618) om elevplatser i gymnasieskolan m.m. Självklart skall Skolöverstyrelsen göra en allsidig bedömning i ärenden som gäller vilka studievägar som skall finnas vid en kommuns eller landstingskommuns gymnasieskola.

Skolförfattningsutredningen anser att det är an- geläget att se över läroplanen för gymnasiesko- lan (se 5. 23). Benämningarna för läroplanens olika delar bör därvid ändras. Lämpligen an- vänds samma benämningar som i Lgr 80.

Föreskrifterna i 4 kap. GyF gäller inte gymnasial lärlingsutbildning. Jämför 6 kap. 1 å GyF.

Se Lgy 70 s. 138 samt förordningen (1983r505) om samordnade timplaner och resurser.

Behövliga samråd skall ske. Särskilda föreskrif- ter om detta behövs inte.

Lgy 70 s. 140 samt timplanerna.

Självstudietimmar omfattas av definitionen för veckotimmar. Se vid 1 kap. 5 å SF ovan.

Jämför kapitel 3.

Föreskriften bör tas in i Lgy 70, Allmänna be- stämmelser till timplanerna.

Lgy 70 s. 141.

Lgy 70, timplanerna.

Beträffande hemspråk, se kommentar vid 5 kap. 10 a å SF ovan.

Lgy 70 s. 198.

Bör föras över till Lgy 70, Allmänna bestämmel- ser till timplanerna.

Skolförordningen

8kap.4då

8kap. 5å 8kap. 6å

8 kap. 7 å

8 kap. 8 å

8kap. 9å

8 kap. 10 å

8 kap. 11 å

8 kap. 12 å

8kap. 12 a å 1 st. 2 st.

8kap.13å

8 kap. 13 a å 8 kap. 13 b å 8 kap. 13 c å

8 kap. 13 då

8 kap. 14 å

8 kap. 15å lst. 2 st.

8kap. 16 å 1 st. 2 st.

8 kap. 17 å

Författningsförslaget

GyF 5 kap GyF 5 kap

GyF 7 kap

GyF 4 kap.

GyF 4 kap. GyF 4 kap.

GyF 7 kap

GyF 4 kap. GyF 4 kap.

.2å .3å

.4åll.

.6å

.28å

26å

27å 6å .4å4. 7å 9å

Kommentarer m. m.

Föreskrifter om undervisning i svenska finns även i förordningen (1982: 490) om extra under- visning i svenska för vissa elever i gymnasiesko- lan.

Lgy 70 s. 141.

Föreskrifter om bl.a. frivilliga ämnen och ut- ökad studiekurs bör lämpligen samlas i Lgy 70 (jämför Lgy 70 s. 39 samt timplanerna). Bemyn- digandet för Skolöverstyrelsen bör dock tas in i GyF .

Se vid 8 kap. 6 å SF ovan.

Se även Lgy 70.

Lgy 70, särskilt s. 35—38.

Föreskriften bör tas in i Lgy 70.

Föreskriften bör tas in i Lgy 70 (jämför Lgr 80).

Se närmare kapitel 4. Lgy 70 s. 65 ff.

Jämför betänkandet (Ds U 1982: 5) Konferenseri skolan.

Skolförfattningsutredningen kan inte finna att ”eller annan undervisning med samma syfte” ger någonting utöver vad som följer av ordet arbetsteknik. — Arbetsteknik är ju inte något ämne i gymnasieskolan utan utgör ett moment i en rad olika ämnen. — Skolstyrelsen bör själv- ständigt få besluta även i de fall som avses i 8 kap. 13 c å andra stycket SF.

Onödig detaljreglering.

Detaljregleringen kan enligt skolförfattnings- utredningens mening undvaras. Jämför förord- ningen (1984: 618) om elevplatser i gymnasiesko- lan.

Skolförordningen

8 kap.

8 kap. 8 kap.

8 kap.

8 kap. 8 kap.

8 kap. 8 kap.

8 kap. 8 kap.

8 kap. 8 kap.

8 kap.

8 kap.

8 kap. 8 kap.

8 kap. 8 kap.

18ålst.

2 st. 3 st. 4 st. 5 st.

l9å

20 å 1 st. 2 st. 3 st. 4 st.

21ålst.

2 st. 3 st. 4 st.

21aå

22 å 1 st. 2 st.

23å

24 å 1 st. 2 st. 3 st.

24aå

25 å 1 st. 2 st.

3 st.

26å

27 å 1 st. 2 st.

28 å ] st. 2 st. 3 st. 4 st.

29å

30å 31å

32å 33å

Författningsförslaget

GyF 4 kap

GyF 4 kap.

GyF ] kap. GyF 4 kap. GyF 4 kap.

GyF 4 kap

GyF 4 kap GyF 4 kap

GyF 7 kap.

GyF 7 kap GyF 4 kap

GyF 4 kap GyF 7 kap GyF 4 kap

GyF 4 kap

GyF 4 kap.

GyF 4 kap.

GyF 4 kap. GyF 4 kap.

GyF 4 kap. GyF 4 kap. GyF 4 kap. GyF 4 kap.

GyF 4 kap.

GyF 4 kap.

GyF 4 kap

.8å

9å

Så 3å 5å

.4ålst.

.4ålst. .4å25t.

4å2.

.4å3. .12ålst.

.12ålst. .4å5. .12å2st.

.llå lZåZst.

13å

l8å 16å

14 å 1 st. 14 å25t. 16å 15å

17å

l9å .20å

Kommentarer m.m.

Skolförfattningsutredningen anser att det inte behövs någon särskild föreskrift om att skolsty- relsen beslutar när utbildningen skall börja.

Onödig detaljreglering.

Se även Lgy 70 s. 54—55.

Särskilda föreskrifter om arbetspassens längd behöver inte meddelas i GyF (jämför vad som gäller för grundskolan).

Skolförordningen Författningsförslaget

Kommentarer m.m.

8 kap. 34 å

8 kap. 35 å 8 kap. 36 å

8 kap. 37 å

8 kap. 38 å 8 kap. 39 å

8 kap. 40 å ] st. 2 st. 3 st.

8 kap. 41 å 8 kap. 41 a å 8 kap. 42 å 8 kap. 43 å

8 kap. 44 å 8 kap. 45 å 1 st.

2 st.

3 st. 4 st.

8 kap. 46 å ] st. 2 st. 8 kap. 47 å

9kap.laå 9kap.lbå

9 kap. 2 å 1 st. 2 st. 9 kap. 3 å

GyF 4 kap. 21 å

GyF 5 kap. 3 å

GyF 7 kap. 4 å 8. GyF 5 kap. 4 å

GyF 5 kap. 5 å

GyF 7 kap. 4 å 8. GyF 5 kap. 9 & lst. GyF 5 kap. 11 å GyF 5 kap. 9 å 1 st.

GyF 5 kap. 10 å GyF 5 kap. 11 å 2 st.

GyF 5 kap. 9 å'2 st. GyF 5 kap. 12 å GyF 5 kap. 13 å

GyF 3 kap. 1 å GyF7 kap. 4 å 13. GyF 3 kap. 2 å

Regleringen framstår som otidsenlig. Det får anses vara en arbetsledningsuppgift att ställa in arbetet vid akut fara. Utredningen anser att åter- läsning numera saknar praktisk betydelse. Se även kommentar vid 5 kap. 33 åå SF ovan.

Jämför kommentaren till 5 kap. 34 å SF ovan.

Det är självklart att hemuppgifterna bör fördelas så att eleverna får såjämn arbetsbörda som möj- ligt.

Föreskriften bör inte behövas. Skolförfatt- ningsutredningen utgår från att lokaler om möj- ligt ställs till förfogande såväl för religiösa sam- lingsstunder som för andra liknande ändamål, t. ex. elevernas föreningsverksamhet. Från sko- lans sida bör elevernas aktivitet inom kultur— och föreningsliv uppmuntras och stödjas.

Jämför kommentaren till 5 kap. 35 och 36 åå SF ovan.

Lgy 70 s. 48.

Beslutanderätten föreslås bli flyttad från skol- överstyrelsen till länsskolnämnden.

] Har upphävts genom SFS 1984: 625.

Skolförordningen

9 kap. 9 kap.

9 kap. 9 kap.

9 kap. 9 kap.

9 kap. 9 kap.

9 kap.

9 kap. 9 kap. 9 kap.

9 kap. 9 kap. 9 kap. 9 kap.

9 kap. 9 kap.

9 kap. 9 kap. 9 kap.

9 kap.

9 kap. 9 kap.

9 kap.

9 kap. 9 kap.

4å Så

6å 7å

8å 9å

lOå llå

12å

13å 14å 15å

l6å 16aå 16bå 16cå

17å

18 å lst. 2 st.

3 st.

l9å 20å Zlå

22å 23å 24 å ] st. 2 st.

25 å ] st. 2 st.

3 st.

26å

27ålst.

2 st.

Författningsförslaget

GyF 7 kap GyF 3 kap GyF 7 kap

GyF 3 kap GyF 3 kap

GyF 7 kap GyF 7 kap GyF 7 kap GyF 3 kap.

GyF 3 kap.

GyF 7 kap

GyF 3 kap.

GyF 7 kap

GyF 3 kap. GyF 3 kap.

GyF 7 kap GyF 7 kap

GyF 3 kap.

.4ål3. .2ålst. .4ål3.

.4å .Så

.4å .6å

.4å13. .4ål3. .4å13. 3å

105

.4å13.

7å

.4å13.

8å 9å

.4å13. .4ål3.

4å

Kommentarer m.m.

Se även 9 kap. 27 å andra stycket SF

Har upphävts genom SFS 1984: 625.

Har upphävts genom SFS 1984: 625.

Har upphävts genom SFS 1973: 9.

Onödig föreskrift.

Se 5 kap. 12 å Nya SL.

Föreskrifter om tid och sätt för inträdesprövning behöver inte tas in i GyF (jämför 7 kap. 4 å 13. GyF).

Skolförordningen

9 kap.

9 kap.

9 kap.

9 kap. 9 kap.

9 kap.

9 kap. 9 kap. 9 kap.

9 kap.

9 kap.

9 kap. 9 kap. 9 kap.

9 kap. 9 kap.

9 kap. 9 kap. 9 kap.

9 kap.

28å

29ålst.]

2 st.

3 st.

30 å 1 st. 2 st.

30 a å 31 å 1 st. 2 st. 3 st. 4 st. 32 å 1 st. 2 st. 3 st.

33 å 34 å 35 å

36ålst.]

2 st. 3 st.

37 å 1—4 st.

5 st. 6 st. 38 å 39 å 40 å

41å

42 å ] st. 2 st. 43 å 44 å 45 å 1 st. 2 st.

46å

Författningsförslaget

GyF 3 kap.

GyF 7 kap. GyF 3 kap. GyF 4 kap.

GyF 4 kap. GyF 4 kap. GyF 4 kap. GyF 4 kap. GyF 4 kap. GyF 4 kap. GyF 4 kap. GyF 4 kap. GyF 4 kap. GyF 4 kap. GyF 4 kap.

GyF 4 kap.

GyF 4 kap. GyF 4 kap. GyF 4 kap. GyF 4 kap. GyF 7 kap. GyF 4 kap. GyF 4 kap. GyF 4 kap.

GyF 4 kap.

GyF 4 kap. GyF 3 kap. GyF 4 kap. GyF 4 kap. GyF 5 kap. GyF 5 kap.

Så

4å13. Så 445

29å 30ålst. 29å2st. 32å 31 ålst. 31 å23t. 32å25t. 29å 33å 34å 35å

36å

37å28t. 40å 37ålst. 38å 4å9. 39å 41å 42å

42å

42å3st. lst. 44å 43å 6å 7å

Kommentarer m.m.

Något behov av föreskrifter om extra elev och specialelev finns inte. Specialelever synes inte ha förekommit under senare tid. Givetvis bör det finnas möjlighet att låta även den som inte är elev i gymnasieskolan följa undervisningen i vis- sa fall. T.ex. gäller det utlandsstipendiater. Skolförfattningsutredningen anser att det inte behövs någon särskild föreskrift om detta (jäm- för 12 kap. 5 å Nya SL).

Utmönstras som självklarhet.

Lgy 70 s. 143.

Lgy 70 s. 142—143.

Lgy 70 s. 142—143.

Skolförordningen Författningsförslaget 9 kap. 47 å GyF 4 kap. 41 å

9 kap. 48 å —

9 kap. 49 å GyF 3 kap. 11 å 9 kap. 50 å GyF 5 kap. 8 å 9kap.51å GyF3kap. 12 å25t. 9 kap. 52 å GyF 3 kap. 12 å 1 st. 9 kap. 53 å 1 st GyF4 kap. 22 å 2 st GyF 4 kap. 23 å

9 kap. 54 å GyF 4 kap. 24 å 9 kap. 55 å —

9 kap. 56 å _

9 kap. 57 å GyF 7 kap. 1 å 9 kap. 58 å — 9 kap. 59 å GyF 7 kap. 3 å 9 kap. 60 å GyF 7 kap. 2 å 9 kap. 61 å GyF 4 kap. 44 å 9 kap. 62 å

9 kap. 63 å GyF 7 kap. 4 å 12. 9 kap. 64 å _

10 kap. 1 å _

10 kap. 2 & PF 3 kap. 3 å

10 kap. 3 å —-

10 kap. 4 å _

10 kap. 5 å PF 1 kap. 1 å

Kommentarer m.m.

Onödig detaljreglering. Jämför Ds U 1982: 5.

Med hänsyn till gymnasieelevernas ålder bör skriftlig försäkran kunna avges även av den som ännu inte fyllt 18 år. Intyg från vårdnadshavare bör då inte längre förekomma.

Se kapitel 4. Föreskriften behövs inte.

Se 3 kap. 21 å Nya SL beträffande disciplinära åtgärder mot elever i gymnasieskola (jämför be- träffande grundskolan prop. 1985/86: 10 s. 60— 61). — Ordet "avstängning” används i förslaget oavsett vilken tid som åtgärden avser. Ordet "förvisning” används således inte. Det sakliga innehållet är oförändrat. — Det ligger i sakens natur att rektor som arbetsledare får ”varna" elever som inte följer gällande regler m.m. Nå- gon särskild föreskrift om detta behövs inte. — Jämför även vad som har sagts om behovet av information i kommentaren till 6 kap. 28—30 åå SF ovan.

12 kap. 6 å Nya SL och förordningen (1984: 631) om avgifter för prövning inom skolväsendet och vuxenutbildningen. Utmönstras som självklarhet. Framgår av Lgr 80 och Lgy 70.

Otidsenlig. Har upphävts genom SFS 1976: 938.

Lärare vid inbyggd utbildning har inte statligt reglerad anställning. De omfattas därför inte av föreskrifterna i PF.

Skolförordningen Författningsförslaget Kommentarer 111. m.

11 kap. — Har upphävts genom SFS 1985: 587.

12 kap. PF 2 kap. 12—13 kap. SF har omarbetats och ersätts av 2 kap. PF. Se även kapitel 4. Jämför bilaga 10. 13 kap. PF 2 kap.

14 kap. 1 å lst. PF 3 kap. 2 å2 st.

2 st. — Föreskriften om rätt för en lärare att välja an— ställning som timlärare i stället för anställning som extra ordinarie eller extra infördes år 1957 för att adjunkter och övningslärare inte skulle förlora ekonomiskt genom den då använda s.k. vägningsmodellen för fastställande av undervis- ningsskyldighet. Eftersom denna typ av regle- ring inte torde finnas på arbetsmarknaden i öv- rigt och det enligt utredningens mening inte nu finns skäl för särreglering för skolan, bör före- skriften i 14 kap. ] å andra stycket SF kunna utgå.

3 st. — Se kapitel 7.

14 kap. 2 å 1 st. PFS kap. 1 å lst.

2—3 st. PF5 kap. 8 å 1 st.

14 kap. 3 å PF 5 kap. 9 å Förslaget innebär att skolstyrelsen alltid skall besluta om förläggning av lärares tjänstgöring till skolenheter.

14 kap. 4 å — Har upphävts genom SFS 1982: 614. 14 kap. 5 å — 14 kap. 6 å — 14 kap. 7 å —

14 kap. 8 å — Beträffande allmänna behörighetsvillkor se kapi- tel 5.1

14 kap. 9 å PF 3 kap. 9 å Se kapitel 4. 14 kap. 9 a å 14 kap. 10 å

14 kap. 11 å — Regleras i kollektivavtal, se Tjänsteförteck-

14 kap. 12 å lst. 2 st.

PF3 kap. 10 å l. PF 3 kap. 10 å 2.

ningsavtal för undervisningsområdet (TFU Avd. A, 6 kap. 1 å 3 mom.).

Den nya föreskriften har utformats med utgångs- punkt från att riksdagens beslut om en ändrad skolledning i gymnasieskolan genomförs från och med den 1 juli 1987. Förslaget innebär att huvudlärare och institutionsföreståndare ersätts av lärare med specialfunktioner.

Skolförordningen

14 kap. 14 kap.

13å 13a å 1—2 st.

3 st.

4 st. 5 st.

14 kap. 14 å

14 kap. 14 kap. 14 kap. 14 kap. 14 kap.

15å 16å 17å l8å l9å

14 kap. 20 å 14 kap. 21 å

Författningsförslaget

PF 3 kap. 11 å PF 3 kap. 10 å 2. PF 3 kap. 12 å

PF 3 kap. 13 å

PF 3 kap. 10 å 3.

PF3kap. 3 å

Kommentarer m.m.

Någon inskränkning i de uppgifter som nu kan vara specialfunktioner innebär inte förslaget. Ut— över vad som nu gäller bör enligt utredningens mening även t. ex. administrativa uppgifter inom ett rektorsområde ibland kunna vara special- funktioner för lärare. På så sätt åstadkoms ett mer flexibelt systern. Emellertid bör, liksom för närvarande, rektors biträde med administrativa uppgifter i allmänhet ankomma på biträdande skolledare.

Nuvarande begränsning till ett läsår föreslås bli utmönstrad.

Onödig detaljreglering.

Ytterligare föreskrifter behövs inte. Givetvis skall skolstyrelsen i varje enskilt fall fatta de beslut som behövs.

Skolförfattningsutredningen anser att den nuva— rande detaljregleringen av fyllnadstjänstgöring är otidsenlig. Samverkan över skolforms- och kommungränser kan bäst ske genom mer flexibla regler för fyllnadstjänstgöring. Förslaget till så- dana finns i 3 kap. 3 å första stycket PF. För några få tjänsteslag anser utredningen dock att detaljregler behövs. Förslag till sådana föreskrif- ter har tagits in vid respektive tjänsteslag i bila- gorna till PF (se t. ex. lärare nr 003/03 och 150). l 3 kap. 4å PF har skolförfattningsutredningen tagit in behövliga föreskrifter om fyllnadstjänst- göring för vissa befattningshavare med kommu- nalt reglerad anställning.

Från kommunalt håll har uttryckts önskemål om generell möjlighet för befattningshavare med kommunal anställning att få fullgöra uppgifter som ligger inom ramen för vad som ankommer på bl.a. lärare. Skolförfattningsutredningen an- ser dock att denna fråga inte ryms inom utred- ningsdirektiven. Emellertid föreslår utredningen en viss utvidgning med några personalgrupper vilka det synes vara särskilt angeläget att kunna utnyttja i skolan.

Förslaget beträffande förskollärare knyter an till betänkandet (SOU 1985: 22) Förskola — sko- la och den försöksverksamhet med frikommuner som pågår.

Skolförordningen

14 kap. 22 å 1 st.

2 st.

3 st. 14 kap. 23 å 14 kap. 24 å

14 kap. 25 å

14 kap. 26 å 14 kap. 27 å 14 kap. 28 å 14 kap. 29 å 14 kap. 30 å

15 kap. 1 å lst.

2 st. 3 st. 4 st.

5 st. 15 kap. 2 å

15 kap. 3 å

15 kap. 4 å 15 kap. 5 å

15 kap. 6 å 15 kap. 7 å 15 kap. 8 5 15 kap. 9 å 15 kap. 105

Författningsförslaget

PF5kap. 1 å25t.

PF7kap. 3 å

PF 3 kap. 1 å Bilaga 1 till PF Bilaga 1 till PF Bilaga 1 till PF

PF 1 kap. 3 å 1 st. PF5 kap. 3 å

Bilaga 1 till PF Bilaga 1 till PF

PFS kap. Så

Kommentarer m. m.

För att en extra eller extra ordinarie statligt reg- lerad tjänst skall få inrättas krävs i allmänhet att tjänstgöringsgraden är minst fyrtio procent av heltidstjänstgöring. F.n. gäller dock undantag för lärare, vars tjänstgöringsgrad skall vara minst femtio procent. Skolförfattningsutredning- en anser att denna särreglering inte längre bör finnas.

Föreskrift utöver vad som följer av förordningen (1981: 1371) med instruktion för den statliga skoladministrationen behövs inte.

Onödig detaljreglering.

Föreskrift om länsskolnämndens medverkan sy- nes icke behövas. En förutsättning för fyllnads- tjänstgöring bör i de fall då mer än en skolhuvud- man berörs vara att huvudmännen kan enas.

Särskild föreskrift om när betyg eller intyg Skall utfärdas behövs inte. Det är självklart att detta skall göras snarast möjligt. Har upphävts genom SFS 1982: 694.

Angående behörighetsbilagornas innehåll, se ka- pitel 5.

Se övergångsbestämmelserna tillPF p. 4.

Har upphävts genom SFS 1982: 694.

Har upphävts genom SFS 1982: 694.

Se kapitel 8. Har upphävts genom SFS 1982: 694. Se kapitel 5.

Skolförordningen

15 kap. 15 kap. 15 kap. 15 kap. 15 kap. 15 kap.

15 kap. 15 kap. 15 kap. 15 kap. 15 kap. 15 kap. 15 kap. 15 kap.

15 kap. 15 kap. 15 kap. 15 kap. 15 kap. 15 kap. 15 kap. 15 kap. 15 kap. 15 kap. 15 kap. 15 kap. 15 kap.

15 kap.

15 kap. 15 kap. 15 kap.

15 kap.

10aå llå 12å 13å 14å 15ålst.

Zst. 16å 17å 18å l9å 19aå 20å Zlå 21aå

22å 23å 24å 25å 26å 27å 28å 29å 30å 3lå 32å 33å 34å

34aå

35å 36å 37å

38å

Författningsförslaget

Bilaga 1 till PF

PF5 kap. 4 å

PF 3 kap. 5 å 1 st. Bilaga 1 till PF

PF3kap.5å2$t.

PF3 kap. 8 å 1 st. PF3 kap. 8 å2 st.

PF 3 kap. 9 å Bilaga 1 till PF PF 3 kap. 14 å

PF3kap. 3 å

Kommentarer m. m.

Tjänsteslag 023. Har upphävts genom SFS 1975: 269. Har upphävts genom SFS 1982: 694.

Har upphävts genom SFS 1982: 694.

Föreskrifter om tillämpningen av behörighetsbi- lagorna behövs inte enligt utredningens mening. Detta hindrar inte Skolöverstyrelsen att meddela de allmänna råd som kan behövas.

Se kapitel 5. Se kapitel 5. Se kapitel 5. Har upphävts genom SFS 19821694. Se kapitel 5. Se kapitel 5. Se kapitel 5. Se kapitel 5.

Se kapitel 4. Även bilaga 9. Se även kommentar vid 15 kap. 39 å SF nedan.

Se kapitel 7.

Se kommentar vid 14 kap. 15—21 åå SF ovan angående fyllnadstjänstgöring.

Har upphävts genom SFS 1984: 45.

Skolförordningen

15 kap. 39 å

Författningsförslaget

PF 3 kap. 14 å

Kommentarer m.m.

Genom en nedsättning kan en lärare inom ramen för en fastställd undervisningsskyldighet fullgöra andra arbetsuppgifter än att undervisa. I stället för nedsättning används ibland begreppet ”in- räknande av tjänstgöring" men utredningenjäm- ställer dessa båda begrepp och använder genom- gående det förra uttrycket.

För närvarande regleras möjligheterna för en lärare att fullgöra andra arbetsuppgifter än un- dervisning på olika sätt.

De arbetsuppgifter som enligt skolförordning- en får föranleda nedsättning och de tjänsteslag för vilka åtgärden får vidtagas är följande:

A. konsulentuppgifter — lärare 3, 4, 5— 15. 21,

inom sitt ämnesom- 23, 149— 151, 176, råde 177, 182 B. studie- och yrkes- — lärare i specialskolan orientering C. studiehandledning — lärare 22 på hemspråk D. socialt kontakt- — lärare 22 arbete

E. specialfunktion — lärare 1—23 F. annan arbetsuppgift — lärare 1—4

Om nedsättning av undervisningsskyldigheten sker enligt SF gäller — oavsett om statsbidrag eller helt kommunala medel tas i anspråk för åtgärden — att nedsättningstiden ur pensions— synpunkt jämställs med fullgjord undervisning.

Detsamma gäller möjligheter för lärare som undervisar i idrott att få nedsättning för planlägg- ning och övervakning av elevernas friluftsverk- samhet. Denna fråga är reglerad i kollektivavtal.

Vid sidan om regleringen i skolförordningen och kollektivavtalet finns en förordning (1984: 225) om tillgodoräkning av tjänsteår för pensionsförmån åt skolledare och lärare m.fl. I denna uppräknas vissa arbetsuppgifter som har anknytning till skolverksamheten men inte ståri sådan överensstämmelse med lärarens roll att de kan betraktas som åligganden. Innebörden av förordningen är följande. Läraren förutsätts vara tjänstledig med helt eller partiellt C-avdrag för att fullgöra någon av de uppräknade uppgifterna på en kommunal befattning. Sådan tjänstledghet betraktas ur pensionssynpunkt som fullgjord

Skolförordningen

15 kap.

15 kap. 15 kap. 15 kap.

15 kap.

15 kap. 15 kap. 15 kap. 15 kap.

15 kap. 15 kap. 15 kap. 15 kap.

39å

40å 41å 42å

43å

443 453 46å 473

48å 49å 50å Slå

Författningsförslaget PF 3 kap. 14 å

PF3 kap. 4 å

Kommentarer m.m.

tjänstgöring på skolledar- eller lärartjänsten. Om den kommunala befattningen har en tjänstgö- ringsgrad om lägst 40 procent är förutsättningen för detta dock att kommunen erlägger pensions- avgift till staten. Förklaringen till detta är att pensionsrätt uppkommer på en kommunal be- fattning med sådan tjänstgöringsgrad.

Utredningens förslag innebär följande: 1) Studie- och yrkesorientering, studiehand- ledning på hemspråk, socialt kontaktarbete och specialfunktion anses vara uppgifter för lärare som står i överensstämmelse med lärarens roll enligt läroplan och för vilka kostnader kom- munen erhåller statsbidrag. Skolstyrelsen får be- sluta om nedsättning för sådana uppgifter med tillämpning av 3 kap. 14 å PF.

2) Om skolstyrelsen utnyttjar en lärare för de speciella arbetsuppgifter som uppräknas i 1984 års förordning och för vilka kommunen inte er- håller statsbidrag, beviljas läraren tjänstledighet med C—avdrag. Då gäller föreskrifterna om tillgo- doräkning av tid för pension och i förekomman- de fall avgift. Nuvarande konsulentuppgifter för lärare 3,4, 5—15,21,23, 149—151, 176, 177 och 182 förs över till detta område.

3) Om skolstyrelsen utnyttjar lärare för andra arbetsuppgifter beviljas läraren tjänstledighet med C-avdrag. Kommunen svarar för tillgodo- räkning av tid för pension. Nuvarande andra ar- betsuppgifter för lärare 1—4 förs över till detta område.

Har upphävts genom SFS 1973: 417.

Särskild föreskrift om denna självklarhet behövs inte. *

Se kommentar vid 14 kap. 3 å SF ovan.

Har upphävts genom SFS 1982: 694. Se kommentar vid 14 kap. 3 å SF ovan. Har upphävts genom SFS 1981: 986.

Skolförordningen Författningsförslaget Kommentarer m.m. 15 kap. 52 å — Har upphävts genom SFS 1981 : 986. 15 kap. 53 å — 15 kap. 54 å — 15 kap. 55 å _ 15 kap. 56 å — 16 kap. 1 å PF 3 kap. ] å Angående behörighetsbilagornas innehåll, se ka- Bilaga pitel 5. 2 till PF. 16 kap. 2 å ] st. Bilaga 2 till PF 2 st. PF 3 kap. 2 å 2 st. 3 st. 4 st. PF 3 kap. 2 å lst. 5 st. — Se övergångsbestämmelserna till PF p. 4. 16 kap. 3 å — Har upphävts genom SFS 1982: 694. 16kap.4ålst PF5kap.2å 2 st. 3 st. PF 1 kap. 3 å PF 5 kap. 3 å 16 kap. 5 å Bilaga Se kapitel 5. Med den utformning som förslagen 16 kap. 6 å 2 till PF till behörighetsvillkor har behövs inte någon fö- 16 kap. 7 å reskrift om rätt för Skolöverstyrelsen att besluta 16 kap. 8 å ide fall som avses i 16 kap. 6 och 16 åå SF. 16 kap. 9 å 16 kap. 10 å 16 kap. 11 å 16 kap. 12 å 16 kap. 13 å 16 kap. 14 å 16 kap. 15 å 16 kap. 16 å 16 kap. 17 å PF 5 kap. 4 å 16 kap. 18 å — Se kapitel 4. 16 kap. 19 å — Se kapitel 4. 16 kap. 20 å Bilaga Se kapitel 4. 16 kap. 21 å 2 till PF 16 kap. 22 å 16 kap. 23 å — Har upphävts genom SFS 1982: 694. 16 kap. 24 å — Har upphävts genom SFS 1975: 269. 16 kap. 25 å — Se kapitel 4.

16 kap. 25 a å — Har upphävts genom SFS 1982: 694.

Skolförordningen

16 kap. 16 kap. 16 kap.

16 kap. 16 kap. 16 kap.

16 kap. 16 kap.

16 kap. 16 kap. 16 kap. 16 kap. 16 kap. 16 kap. 16 kap. 16 kap. 16 kap.

16 kap.

16 kap. 16 kap.

16 kap. 16 kap.

16 kap. 16 kap. 16 kap. 16 kap. 16 kap.

26å 27å

28 å 1 st.

2 st. 29 å 30 å

31 å 1 st. 2st.

3 st.

32å 32aå

33å 34å 35å 36å 37å 38å 39å 40å 41å

41aå

423 433 443

44aå

4Så 46å 47å 48å 49å

16 akap. lå

Författningsförslaget

Bilaga 2 till PF

PF3kap. 8 å 1 st.

PF3kap. 8 å2st.

PF 3 kap. 9 å Bilaga 2 till PF

PF3 kap. 3 å

PF3 kap. 4 å

PF4 kap. lå PF4kap. 2 å

Kommentarer m.m.

Har upphävts genom SFS 1982: 694 Se övergångsbestämmelserna till PF p. 4.

Med den föreslagna utformningen av behörig- hetsvillkoren behövs inte något bemyndigande för Skolöverstyrelsen motsvarande det som finns 116 kap. 28 å SF. Se kapitel 5. Se kapitel 5. Se kapitel 5.

Se kommentar vid 14 kap. 15—21 åå SF ovan. Se kapitel 5.3.

Se kapitel 5 .

Se kapitel 4.

Bör kunna utgå i samband med att ändrade före- skrifter för skolledare i gymnasieskolan införs den 1 juli 1987. Behovet av resurser för ändamå- let bör tillgodoses inom ramen för skollednings— resurserna för gymnasieskolan. Uppgifterna som sådana bör rymmas inom specialfunktionerna (3 kap. 12 å PF).

Se kommentar vid 14 kap. 15—21 åå SF ovan.

Bör kunna utgå som en följd av riksdagens beslut om en ändrad skolledning i gymnasieskolan från och med den 1 juli 1987.

Skolförordningen Författningsförslaget 16akap.2å PF4kap.4å 16akap.3å PF4kap.5ålst. 16akap.4å PF4kap.5å25t. 16akap.5å PF4kap.6å 16akap.6å PF4kap.7å 16 a kap. 7 å _ 16 a kap. 8 å — 16 a kap. 9 å _ 16 a kap. 10 å — 16 a kap. 11 å — 16 3 kap. 12 å — 16 a kap. 13 å — 17 kap. 1 å lst. —- 2 st. — 3 st. PF 6 kap. 1 å 17 kap. 1 & å — 17 kap. 2 å PF 6 kap. 3 å 17 kap. 3 å . PF 6 kap. 9 å 17 kap. 4 å PF 6 kap. 9 å 17 kap. 5 å 17 kap. 6 å _ 17 kap. 7 å PF 6 kap. 1 å 17 kap. 8 å PF 6 kap. 10 å 17 kap. 9 å lst. — 2 st. PF 6 kap. 1 å 17 kap. 10 å PF6 kap. 1 å

17 kap. 11 å 1 st. —

Kommentarer m.m.

För tydlighetens skull bör framhållas att försla- get inte innebär någon ändring i sak.

Föreskriften är obehövlig. Se kommentar vid 14 kap. 15—21 åå SF ovan.

Föreskrifter utöver de som finns i lagen (1979: 1118) om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet samt i författningar som ankny- ter därtill behövs inte.

Har upphävts genom SFS 1975: 269.

Föreskrifter om vilka ansökningshandlingar som skall ges in behöver inte meddelas av regeringen.

Föreskrift om förnyat ledigkungörande. Jämför 6 kap. 3 å PF.

Se anställningsförordningen till vilken 6 kap. ] å PF hänvisar.

Utmönstras som självklarhet.

I 6 kap. 1 å PF hänvisas till 10 å anställningsför- ordningen. Att skolstyrelsen skall ange skälen för sitt förslag följer av förvaltningslagen.

Om det efter det att en tjänst har ledigförklarats visar sig att tjänsten inte bör tillsättas, kan myn- digheten besluta att ej tillsätta tjänsten. Ett så- dant beslut skall motiveras. Skolförfattningsut- redningen anser att en särskild föreskrift i PF inte behövs. Jämför 1 kap. 3 å andra stycket PF.

Skolförordningen

17 kap. 11 å 2 st.

17 kap. 17 kap. 17 kap. 17 kap. 17 kap. 17 kap. 17 kap. 17 kap. 17 kap. 17 kap. 17 kap.

17 kap.

17 kap. 17 kap.

17 kap.

17 kap.

17 kap. 17 kap. 17 kap.

17 kap.

12å 13å 14å 15å 16å 17å l8å l9å 20å 21å 22å

23å

24å 25å

26å

27å

28å 29å 30 å 1 st.

2 st.

3lå

Författningsförslaget

PF 6 kap

PF 6 kap. PF 6 kap. PF 6 kap PF 6 kap

PF 6 kap. PF 6 kap PF 6 kap PF 6 kap

PF 6 kap PF 6 kap

PF 6 kap PF 6 kap. PF 6 kap.

PF 6 kap PF 6 kap

.23å

2å 3å .llå .16ålst.

2å .llå .l6å .23å

."2å25t. .16ålst.

.2ålst. 3å 4å

.llå .12å

Kommentarer m.m.

Förslaget innebär att samma förfarande för till- kännagivande skall tillämpas för alla tjänster. Utredningen anser att det är rimligt att alla som sökt en tjänst skall underrättas om beslut i till- sättningsärendet. Det bör vara tillräckligt att sända meddelande med posten under sökandens uppgivna adress.

Har upphävts genom SFS 1985:587.

Se kapitel 6.3.

i Har upphävts genom SFS 1975 : 269.

Har upphävts genom SFS 1985:587. Se kommentaren vid 17 kap. 11 å SF. Har upphävts genom SFS 1985 : 587.

Bör kunna utgå som följd av riksdagens beslut om en ändrad skolledning i gymnasieskolan.

Se kapitel 6 och 8. Även kommentaren vid 17 kap. 11 å SF.

Har upphävts genom SFS 1982: 694.

Se kapitel 6 och '8. Även kommentaren vid 17 kap. 11 åSF.

Bör kunna utgå. Se kommentar vid 17 kap. 22 å SF ovan.

Se kapitel 6.

Föreskrifterna om länsskolnämndens uppgifter i förordningen (1981: 1371) med instruktion för den statliga skoladministrationen är tillräckliga.

Se kapitel 6.3.

Skolförordningen

17 kap. 17 kap.

17 kap. 17 kap.

17 kap. 17 kap.

17 kap. 17 kap.

17 kap.

17 kap. 17 kap.

17 kap. 17 kap.

17 kap. 17 kap. 17 kap.

17 kap. 17 kap. 17 kap. 17 kap. 17 kap. 17 kap. 17 kap. 17 kap. 17 kap. 17 kap.

17 kap.

17 kap.

32å 33ålst.

2 st. 34 å 35 å

36å 37 å 1 st.

2 st.

38å 39å 40å

4lå 42ålst.

2 st. 43 å 44 å

45å 46å 47å

47aå 47bå 47cå 47då 47eå 47få 47gå 47hå 47iå 47jå

48å lst.

2 st. 49 å

Författningsförslaget

PF 6 kap. 17 å Bilaga 2 till PF

PF 6 kap. 25 å PF 6 kap. 23 å

PF 6 kap. 27 å PF6 kap. 2 å2 st.

PF6kap.]1å

PF6 kap. 15 å

PF 1 kap. 3 å PF6 kap. 13 å PF6kap. 14å

PF6 kap. Så PF6kap.6å

PF6kap. 7 å

PF 6 kap. 24 3

PF6 kap. 14 å PF6 kap. 18 å PF6 kap. 19 å PF6 kap. 20 å PF6 kap. 21 å

PF6 kap. 23 å PF6 kap. 26 å

Kommentarer m. m.

Onödig detaljreglering.

Se kommentar vid 17 kap. 11 å SF. Se kapitel 6.4.

Beträffande tjänster som skolkantor, se förord- ningen (1982: 375) med provisoriska bestämmel- ser om skolkantorer.

Se kapitel 6 och 8.

Se kapitel 6.3.

Har upphävts genom SFS 1976: 682. Se kapitel 6.1.

Onödiga detaljföreskrifter

Se kapitel 8 angående förslaget till system för lärarvikarier. Angående tillträdes- och avgångs- dag på lärartjänst se även kapitel 6.4 samt 7 kap. 2 å PF.

Skolförfattningsutredningen anser att föreskrif- terna är obehövliga.

Se kommentar vid 17 kap. 11 å SF.

Skolförordningen

17 kap. 49å å 17 kap. 49b å 17 kap. 49c å

17 kap. 50 å 17 kap. 51 å

17 kap. Sla å 17 kap. Slb å 17 kap. Slc å

17 kap. Sld å 1 st.

2 st. 17 kap.SIe å 17 kap. 52 å

17 kap. 53 å 17 kap. 54 å

17 kap. 55 å

18 kap. 1 å 18 kap. 2 å

18 kap. 3 å 1 st.

Författningsförslaget

PFS kap. 7 å

PF6 kap. 5 3

PF6 kap. 2 å 2 st. PF6 kap. 22 å

PF6 kap. 23 å

PF6 kap. 2 å 3 st. PF7 kap. 4 å

Kommentarer m.m.

17 kap. 49a—49c åå SF behandlar ändrad om- fattning av lärartjänster. För att minska omfatt- ningen av en tjänst torde det enligt rättspraxis numera krävas att föreskrifterna om uppsägning i lagen om anställningsskydd iakttas. Skolför- fattningsutredningen anser att någon särskild fö— reskrift om minskad omfattning av tjänst inte behöver tas in i PF. Skulle reglering anses be— hövlig bör denna tas in i förordningen (SÖ-FS 1984: 245) om vissa åtgärder i fråga om anställ- ningstrygghet för lärare med anställning tills vi- dare. — Skolförfattningsutredningen föreslår ett förenklat förfarande för ökning av omfattningen av en lärartjänst. Föreskrifterna finns i 5 kap. 7å PF.

Bör kunna utgå som en följd av riksdagens beslut om en ändrad skolledning i gymnasieskolan från och med den ljuli 1987.

Se kapitel 6.1 Onödig detaljföreskrift.

Skolförfattningsutredningen anser att föreskrif- ten är obehövlig.

Se kommentar vid 17 kap. 11 å SF. Bör enligt utredningens mening utmönstras.

Tjänsten är helt kommunal. Föreskriften är där- för obehövlig (jämför 1 kap. 3 å PF).

Har upphävts genom SFS 1978:588.

Statlig reglering av behörighet och befordrings— grunder för skolsköterska är enligt utredningens mening obehövliga. Självfallet ankommer det på kommunen att endast anställa legitimerad sjuk- sköterska (jämför ] kap. 3 å PF).

I PF har tagits in föreskrifter endast om personal med statligt reglerad anställning. Har upphävts genom SFS 1985 : 587.

Skolförfattningsutredningen anser inte att god— kännande av länsskolnämnden behövs för för- längning av lärarvikariat.

Skolförordningen

18 kap

18 kap.

18 kap. 18 kap.

18 kap. 18 kap. 18 kap.

18 kap.

18 kap. 18 kap. 18 kap.

18 kap.

18 kap.

18 kap.

18 kap 18 kap

18 kap

.3å2st.

4å

Så 6å

7å 7aå 7bå

8ålst.

Zst. Saå 8bå 8cå

9å

9aå

9bå .10å .llå

.12å

Författningsförslaget

PF7 kap. 4 å PF7 kap. lå

PF7 kap. 4 å

PFS kap. Så PF6 kap. 21 3 PF3 kap. 93 PF7 kap. 2 å PF7 kap. 43 PF7 kap. 43

PF6 kap. 16 å 2 st. PF6 kap. 22 å 4 st.

PF6 kap. 1 3

PF7 kap. 4 å

PF7 kap. 4 å

Kommentarer m. m.

Föreskriften är enligt skolförfattningsutred- ningen mening obehövlig. Skolstyrelsen bör utan särskild reglering kunna handlägga frågorna.

Har upphävts genom SFS 1985 : 587.

Förslaget innebär att samtliga beslutsfunktioner läggs på skolstyrelsen, som i lämplig omfattning får delegera till någon befattningshavare att be- sluta. Se kapitel 4. Hänvisningen i 18 kap. 7a å andra stycket SF utgår.

I PF har endast tagits in föreskrifter om arbetsta- gare med statligt reglerad anställning.

Har upphävts genom SFS 1985: 587.

Frågor om disciplinansvar, avskedande, åtalsan- mälan eller avstängning enligt 10— 12 kap. och 13 kap. 1 å LOA prövas av länsskolnämnden, me- dan frågor om läkarundersökning och avstäng- ning enligt 13 kap. 2 å LOA prövas av SÖ. Skol- författningsutredningen föreslår att skolstyrel- sen skall handlägga dessa frågor. Redan nu är det kommunerna som handlägger sådana frågor för arbetstagare som inte har statligt reglerad anställning. Kommunerna bör ha tillräcklig kom- petens för att göra prövningen. Genom den möj- lighet till prövning av AD som finns får, enligt utredningens mening, den enskildes rättssäker- het anses tillgodosedd.

SOU 1986:11 Bilaga 1 115 Skolförordningen Författningsförslaget Kommentarer m.m. 19 kap. ] å 1 st. PF9 kap. 1 å 1 st. Förslaget innebär att beslut om fyllnadstjänst- GrF9 kap. 1 å göring, vilket får anses tillhöra arbetsledningen, GyF7 kap. 6 å inte kan överklagas. — Överklagande angående skolplikt regleras i Nya SL. Beträffande de gene- rella besvärsbestämmelserna om anställningsför- måner m.m., se personalbesvärsutredningens betänkande (Ds C 1985 : 20) Överprövning av be- slut i personalfrågor, särskilt s. 127 ff. 2 st. PF9 kap. 6 å 19 kap. 2 å PF9 kap. ] å 2 st. 19 kap. 3 å — Har upphävts genom SFS 1982: 590. 19 kap. 4 å GyF7 kap. 8 å 19 kap. 5 å 1 st. PF9 kap. 2 å 2 st. — Se kommentar vid 19 kap. 1 å ] st. SF ovan. 3 st. — Se kommentar vid 2 kap. 22å SF ovan. 4 st. PF9 kap. 6 å 19 kap. 6 å lst. PF9 kap. 3 å 2 st. 3 st. — Se kommentar vid 19 kap. lå 1 st. SF ovan. 19 kap. 7 å PF9 kap. 4 å 19 kap. 8 å — Se Nya SL. 19 kap. 9 å PF9 kap. 8 å 19 kap. 10 å PF9 kap. Så 19 kap. 10a å — Har upphävts genom SFS 1982: 590. 19 kap. 11 å PF9 kap.7å BILAGORNA BILAGORNA TILL Beträffande behörighetsbilagorna till PF hänvi- TILL SF PF sas till kapitel 8.

l , n' _U] .41 ' . .. 1- _ '.113' '.' . ,.I II i » . . . .

l ." '1 11.51 ' uH* Ill ll];lh

, ., 444». .»

”'|1'*"'

i'l'31=4411431.....v. w .. .fia,""1”--' . = .a...

...- | 'i. 1 '.'-

4411-3314 ..

..1...

-|.5'11il'|7h

Ahal—|. | '.'. _ %li m= ”43111'1'11- .Ti. , _ 11.1 N'; ..

i!.k — 1

'”” ll- . ...",;

|; .. ull.

-..|,, 4. :l”... "

w., 'i'.—. -. ; ...,

IE.—.".”rll . . .. .rl'lll

Bilaga 2

Sammanställning över vissa föreskrifter som er- sätts av förslaget till personalförordning för skolväsendet

I sammanställningarna har tagits in föreskrifter i vissa skolförfattningar som ersätts av föreskrifter i förslaget till personalförordning för skolväsen- det eller som kan utgå till följd av förslaget. Sammanställningarna avser följande författningar: Specialskolförordningen (1971 : 235) bilaga 2 A Sameskolförordningen (1967: 216) bilaga 2 B Vuxenutbildningsförordningen (1985: 288) bilaga 2 C Förordningen (1975 : 337) om tjänster som lärare vid skol- väsendet i kommun bilaga 2 D

Det bör påpekas att innehållet även i andra paragrafer i specialskolför- ordningen, sameskolförordningen och vuxenutbildningsförordningen än de som anges i sammanställningarna kan påverkas av skolförfattningsutred- ningens förslag. Det gäller exempelvis vissa paragrafer som innehåller föreskrifter om åliggande för rektor och lärare.

Förordningen om tjänster som lärare vid skolväsendet i kommun före- slås bli upphävd i sin helhet, se kapitel 7.

118 Bilaga 2 A sou 1986: 11 Bilaga 2 A Specialskol- Förslaget till Kommentarer m. m. förordningen personalförord- ning

63 å 1 kap. 3 å Se kommentar vid 1 kap. 2 å SF i bilaga 1. Den lokala styrelsen bör enligt skolförfattningsutred- ningens mening få besluta om tjänsteorganisa- tionens omfattning inom de ekonomiska ramarna för varje läsår.

Allmänna bestämmelser om de lokala styrel- serna för specialskolan bör tas in i utbildnings- förordning för specialskolan. (Jämför allmänna verksstadgan och 20 å sameskolförordningen)

64 å 3 kap. 3 å 65 å 2 kap. 1 å Se kommentar vid 63 å ovan. 66 å 2 kap. 6 å 67 å 2 kap. 6 å 68 å 1 st. 2 kap. 9 å 1 st. Skolförfattningsutredningen föreslår att styrel- sen vid en skolenhet bör bestämma rektors och biträdande skolledares undervisning. 2 st. — 3 st. — 69 å — Onödig detaljföreskrift. 70 å 1 kap. 3 å Se kommentar vid 63 åovan. 71ålst. 2kap.7å 2 st. 2 kap. 9 å 1 st. Se kommentar vid 68 å första stycket ovan. 3 st. — Motsvarande föreskrift har inte ansetts behövas för grundskolan. 4 st. — 5 st. — 72 å 1 st. 1 kap. 3 å Se kommentar vid 63 å ovan. 2 st. 2 kap. 9 å ] st. Jämför kommentar vid 68 å första stycket ovan. 73ålst. 3kap.1å 2 st. Bilaga 3 till PF 3 st. — Se kapitel 5.4 4 st. — Onödig upplysning. 73 a å 3 kap. 1 å Bilaga 3 till PF 74å 3kap.2å25t.

Specialskol- Förslaget till Kommentarer m.m. förordningen personalförord- ning 75å1st. 3kap.9å 5 kap. 1 å 2 st. 7 kap. 3 å 2 st. 8 kap. 3 å Det bör ankomma på rektor som arbetsledare att

besluta om i vilken ordning resplaner för elever skall utarbetas.

3 st. 3 kap. 10 å 76 å 3 kap. 11 å 77 å — Har upphävts genom SFS 1982: 745. 78 å 3 kap. 14 å - Se kommentar vid 15 kap. 39 å SF i bilaga 1. 78 a å 79 å 80 å 3 kap. 9 å 81 å 3 kap. 14 å 82 å Bilaga 3 till PF 83 å — Har upphävts genom SFS 1967: 252. 84 å — 85 å — 86 å —- Uppgiften får anses falla inom styrelsens arbets- ledningsfunktion. 86 a å 6 kap. 1 å 6 kap. 2 å 6 kap. 3 å 6 kap. 9 å 6 kap. 10 å 6 kap. 11 å 6 kap. 16 å 6 kap. 23 å 6 kap. 24 å 6 kap. 25 å 87å 1 st. 6 kap. llå 6 kap. 2 å 2—3 st. 6 kap. S—15 åå 6 kap. 18—21 åå 6 kap. 23—24 åå 6 kap. 26 å 2 st. 6 kap. 1 å

6 kap. 2 å 3 st. 6 kap. 5—15 33 6 kap. 18—21 åå 6 kap. 23—24 åå 6 kap. 26 å

Specialskol- förordningen

87 å 3 st. 4 st. 5 st. 6 st. 7 st. 8 st. 9 st.

88å 89å 90å 91å 92å 93å 94å 95å 96å

97å 98å 99å 1 st.

2 st.

3 st. 4 st.

99aå 100å

101 å 102 å 103 å

Förslaget till personalförord- ning

2kap. Så

3 kap. 5 å Bilaga 3 till FF

3 kap. 8å

6 kap. 2 å 3 st. 6 kap. 21 å 7 kap. 1 å 7 kap. 2 å 7 kap. 4 å

6 kap. 2 å 3 st. 6 kap. 21 å 7 kap. 1 å 7 kap. 2 å 7 kap. 4 å

6 kap. 21 å 7 kap. 4 å

9 kap.

Kommentarer m.m.

Se kommentar vid 17 kap. 49 a—49 c åå SF i bilaga 1 (jämför 5 kap. 7 å PF).

Onödiga detaljföreskrifter.

Har upphävts genom SFS 1982: 745.

Har upphävts genom SFS 1978: 619.

Föreskriften bör ej tas in i personalförordningen.

Same- skolför- ordningen

6å25t. 25å 26å 27å

36å 1 st. 3 st. 4 st.

37å

38å

39å 40å

42å 43å

443 453

46å 47å

48å

49å SOå

Förslaget till personalförord- ning

Bilaga 2 B

Kommentarer m.m.

8 kap. 1 å ] st. 8kap.1å2 st.

8 kap. 2 å 1—2 st.

8kap. l å 3 st. 8kap. 2 å 3 st. 6kap. 2å

8kap.1å2 st.

8kap.2å25t.

7kap. 4å 7kap. 4å

1kap.3å 3kap. 3å

2kap. 8å

2kap. 7å 2 kap. 9å 1 st.

2 kap. 7 å 3 kap. 5 kap.

Se kommentar vid 1 kap. 3 å SF i bilaga 1. Sameskolstyrelsen bör enligt skolförfattnings- utredningens mening få besluta om tjänsteor- ganisationens omfattning inom de ekonomiska ramarna för varje läsår.

Allmänna bestämmelser om sameskolstyrel- sen bör tas in i utbildningsförordning för same- skolan. Jämför 20 å sameskolförordningen.

Skolförfattningsutredningen föreslår att de sär— skilda behörighetsvillkoren för sameskolchefen utgår. Givetvis skall väl vitsordad erfarenhet av samisk utbildning, samisk kultur och samiska levnadsförhållanden tillmätas stor betydelse vid tillsättningen (jämför meritutredningens förslag i betänkandet (Ds C 1983: 16) Meritvärderingen vid statliga tjänstetillsättningar m.m.). I enlighet härmed bör föreskriften i 37å andra stycket utgå.

Förslaget innebär att de frågor som anges i 40 å skall prövas av sameskolstyrelsen.

Se kommentar vid 27 3 ovan.

Se kommentar vid 27 å ovan.

Same- skolför- ordningen

Slå

52å

S3å 54å

55 å 1 st.

55 å 2—6 st.

7 st.

S6å S7å

62å 63å 64å

Förslaget till personalförord- ning

Övergångsbestämmel- serna till PF p. 4

Inledningen till bila- gorna till PF, not 1

8 kap. 1 å 3 st. 8 kap. 2 å 3 st. 6 kap.

7 kap. 4 å 7 kap. 4 å 9 kap.

Kommentarer m.m.

] Har upphävts genom SFS 1982: 1036.

Se kommentar vid 17 kap. 49 a—49 c åå SF i bilaga ] (jämför 5 kap. 7 å PF). Onödig detaljföreskrift.

Vuxenutbildnings- förordningen

2 kap.

3 kap. 3 kap. 3 kap. 3 kap. 3 kap. 3 kap. 3 kap. 3 kap. 3 kap. 3 kap. 3 kap. 3 kap. 3 kap. 3 kap. 3 kap.

3 kap.

3 kap.

3 kap.

3 kap.

3 kap. 3 kap.

3 kap. 3 kap.

8å

403 413 423 433 443 453 463 473 48å 493 503 Slå 523 S3å 54å

SSå

56 å 1 st. 2 st.

57å

58ålst.

2 st.

S9å 60å

61å 62å

Förslaget till personalförordning

3 kap. 1 å Bilaga 1 till PF

2 kap.

3 kap. 1 å Bilaga 1 och 2 till PF 3 kap. 3 å 3 kap. 2 å 2 st.

3 kap. 9 å 3 kap. 10 å

4kap. ] å 1 st. 4 kap. 2å 4 kap. 1 å 2 st.

4kap. 4å

4kap. 6å 4kap. 7å 4kap. 3 å

6 kap. 1 å 6 kap. 2 å 6 kap. 3 å 6 kap. 9 å 6 kap. 10 å

Bilaga 2 C

Kommentarer m.m.

3 kap. 40—54 åå vuxenutbildningsförordningen har omarbetats och ersätts av 2 kap. PF

Detaljregleringen bör kunna utgå.

Vuxenutbildnings- förordningen

3 kap. 63 å

3kap.64 å ] st.

2 st.

3 kap. 65 å

3 kap. 66 å 3 kap. 67 å

3 kap. 68 å

Förslaget till

personalförordning

6 kap. 6 kap. 6 kap. 6 kap. 6 kap. 6 kap. 6 kap.

6 kap. 6 kap. 6 kap. 6 kap. 6 kap. 6 kap. 6 kap. 6 kap. 6 kap. 6 kap. 6 kap. 6 kap. 6 kap. 6 kap. 6 kap. 6 kap.

5 kap.

6 kap. 6 kap. 6 kap. 6 kap. 6 kap. 6 kap. 6 kap. 6 kap. 6 kap.

7 kap.

7 kap. 7 kap. 7 kap.

6 kap. 7 kap.

1å25t. 9å 10å llå 16å 23å 24å

lå 2å Så 6å 7å 8å 9å 10å llå 13å 14å 15å 18å l9å 20å 21å

7å

lå 2å2st. Så 9å 10å llå 22å 23å 24å

4å

lå 2å 4å

22å4st. 4å

Kommentarer m.m.

Se kommentar vid 17 kap. 49 a—49 c åå SF i bilaga 1.

Vuxenutbildnings- förordningen

3 kap. 69 3 4 kap. 8 å

4kap.9å 4kap.10å 4kap.11å

4 kap. 12 å 1 st. 1.

1 st. 2.

2—3 st.

4 kap. 13 å

4 kap. 14 å 4 kap. 15 å 4 kap. 16 å

4 kap. 17 å

Förslaget till personalförordning

3 kap 2 kap

.3å

2 kap. 2 kap. 2 kap.

3 kap

Bilagorna 1 och 2 till PF

3 kap 5 kap 3 kap

Bilagorna 1 och 2 till PF 3 kap

3 kap

6 kap 6 kap. 6 kap. 6 kap. 6 kap 6 kap 6 kap 6 kap 6 kap 6 kap

.lå

.lå

.2å25t.

.9å

.lå 2å 3å 9å .10å .llå .16å .23å .24å .25å

Kommentarer 111. m.

Den personal som skall finnas vid en statlig skola bör redovisas i personalförteckning.

Föreskrifterna ersätts av 2 kap. PF. Beslutande- rätt enligt 4 kap. 11 å vuxenutbildningsförord- ningen föreslås bli överförd till skolstyrelsen.

Utredningen förutsätter att riksdagens beslut om en ändrad skolledning i gymnasieskolan får ge— nomslag även vid statens skolor för vuxna var— vid huvudlärare och institutionsföreståndare er- sätts av lärare med specialfunktioner.

Föreskrifter om annan personal än skolledare, lärare och syofunktionärer bör ej tas in i PF. Tjänsteorganisationens omfattning bör bestäm- mas inom de ekonomiska ramarna för varje läs- ar.

Vuxenutbildnings- förordningen

Förslaget till personalförordning

Kommentarer 111. m.

4 kap. 18 å 1 st.

2—6 st.

4 kap. 19 å

4 kap. 20 å 4 kap. 21 å 4 kap. 22 å

5 kap.

6 kap. 6 kap. 6 kap. 6 kap. 6 kap. 6 kap. 6 kap. 6 kap. 6 kap. 6 kap. 6 kap. 6 kap. 6 kap. 6 kap. 6 kap. 6 kap. 6 kap. 6 kap. 6 kap. 6 kap. 6 kap. 6 kap. 6 kap. 5 kap.

7 kap.

7 kap. 7 kap.

9 kap.

lå 2å 4å Så 6å 7å 8å 9å 10å llå 12å 13å 14å 15å 17å 18å l9å 20å 21å 23å 24å 25å 26å 7å

lå

2å 4å

Se kommentar vid 17 kap. 49 a—49 c åå SF i bilaga 1.

Föreskrifter om annan personal än skolledare, lärare och syofunktionärer bör ej tas in i PF.

Bilaga 2 D

Förordning om tjänster som lärare vid skol- väsendet i kommun

lålst.

2 st.

2å

3ålst.

2st. 4å Så

6å 7å 8å

9å 10å llå

12å

13å 14å

Förslaget till personalförordning

Skap. 1 å lst.

3kap. lå

Bilagorna 1 och 2 till PF.

Skap. lå 3kap. 3 å

Skap. Så

6kap. 18 å 6 kap. 19 å 6kap. 20 å 6kap. 21 å

Skap. 7å

3 kap. 3 å 3 kap. 9 å 3 kap. 10 3 3. 5 kap. 1 å 2 st. 7 kap. 3 å

3kap. 3 å 3kap. 3 å

3 kap. 5 å Bilagorna 1 och 2 till PF.

6 kap. 18 å 6 kap. 19 å 6 kap. 20 å 6 kap. 21 å

3kap. Så 6kap. 2 åZSt.

Kommentarer m.m.

Skolförfattningsutredningens förslag innebär att tjänster alltid skall inrättas vid viss skolform. Se kapitel 7.

Onödig reglering. Jämför lagen (1985:894) om kommunalförbund.

Se anmärkning vid 1 å första stycket ovan.

Föreskrifterna har utformats för att täcka även särskilda förhållanden inom komvux.

Onödig detaljreglering.

Förslaget innebär att vissa nu gällande föreskrif- ter utmönstras på motsvarande sätt som gäller SF.

I 11 å första stycket 3. och andra stycket finns föreskrifter om särskild lärarutbildning eller sär- skild erfarenhet för att bli anställd vid komvux. Utredningen föreslår att dessa särskilda behörig- hetskrav utmönstras.

Förordning om tjänster som lärare vid skol- väsendet i kommun

15å

16å 17å

18å

l9å 20å

21 ålst.

2 st.

3 st. 4 st.

22å

23å 23aå

24å 25å

Förslaget till

personalförordning

6 kap. 6 kap. 6 kap. 6 kap. 6 kap.

6 kap. 6 kap. 6 kap. 6 kap.

6 kap. 6 kap. 6 kap. 6 kap.

6 kap. 6 kap. 6 kap. 6 kap. 6 kap. 6 kap.

6 kap. 6 kap.

3 kap.

7 kap. 7 kap.

7 kap. 7 kap.

9 kap.

llå 12å 13å 14å 15å

18å l9å 20å 21å

18å l9å 20å 21å

lå Så 6å 7å 24å 26å

2å3st. Zlå

9å

lå 4å

2å 4å

]

Kommentarer m.m.

Se kapitel 6 och 8.

Se kapitel 6 och 8.

Se kommentar vid 17 kap. 49 a — 49 c åå SF i bilaga ], (jämför 5 kap. 7 å PF).

Förslaget innebär att beslutsfunktionen läggs på skolstyrelsen. Jämför kommentar vid 18 kap. 7— 7 b åå SF.

Föreskrifterna synes inte behövas. Om emeller- tid någon föreskrift skall anses nödvändig bör den tas in i statsbidragsförfattning rörande kom- vux.

Bilaga 3

Jämförelse mellan förslaget till personalförord- ning för skolväsendet och skolförordningen m.fl. författningar

I följande tabell finns en översiktlig jämförelse mellan skolförfattnings- utredningens förslag till personalförordning för skolväsendet och vissa nu gällande föreskrifter i följande skolförfattningar, nämligen

skolförordningen (1971: 235), förkortas SF specialskolförordningen (1965: 478), förkortas SpF sameskolförordningen (1967: 216), förkortas SaF vuxenutbildningsförordningen ( 1985 : 288), förkortas VuF förordningen (1975: 337) om tjänster som lärare vid skol- väsendet i kommun förkortas SIK Förslaget till personal- Nu gällande föreskrifter förordning för skolväsendet i SF-SpF-SaF—VuF-SIK

1 kap. 1 å SF 10 kap. 5 å 1 kap. 2 å SF 1 kap. 5 å 1 kap. 3 å SF 15 kap. 2 å

SF 16 kap. 4 å SF 17 kap. 42 å SpF 63 å SpF 70 å SpF 72 å SaF 42 å 2 kap. SF 12 kap.

SF 13 kap. VuF 3 kap. 40—54 åå VuF 4 kap. 8—11 åå SpF 65—68 åå SpF 71—72 åå SpK 89—90 åå SaF 45—49 åå 3 kap. VuF 4 kap. 12 å

SaF 50 å

Förslaget till personal- förordning för skolväsendet

Nu gällande föreskrifter i SF-SpF—SaF-VuF-SIK

3kap.1å

3kap. 2 å

3kap. 3 å

3kap.4å

3 kap. Så

3 kap. 6å 3kap. 7å 3 kap. 8 5

SF SF VuF VuF VuF VuF SIK SpF SpF

SF SF VuF VuF SpF

SF SF SF SF SF SF SF SF SF SF SF SF SF VuF VuF SIK SIK SIK SIK SpF SaF

SF SF

SF SIK SpF SpF SpF SpF SpF SpF

SF SF SF SF SIK SpF

15 kap. 16 kap. 2 kap. 3 kap. 4 kap. 4 kap.

14 kap. 16 kap. 3 kap. 4 kap.

10 kap. 14 kap. 14 kap. 14 kap. 14 kap. 14 kap. 14 kap. 14 kap. 15 kap. 15 kap. 15 kap. 16 kap. 16 kap.

3 kap. 3 kap.

15 kap. 16 kap.

15 kap.

15 kap. 15 kap. 16 kap. 16 kap.

Xlxl ___-,,. wwNle—AW—o— GO)

xl—Ul N ÅWONN— =O! matmomroaroa NWWWEO'JEMWJWW ___- xIONUI mamma

18å 19å 20å Zlå 355 36å 37å 42å 43å SSå 69å

3å 8å 9å 10å 64å 43å

44å 44å

15å llå 91å 92å 93å 94å 95å 96å

20å 21å 31å 32å 13å 97å

Förslaget till personal- förordning för skolväsendet

3kap. 9?

3 kap.

3 kap.

3 kap 3 kap 3 kap

10å

115

.12å .135 .145

Nu gällande föreskrifter i SF-SpF-SaF-VuF-SIK

SF SF SF SF SF SF SF SF SF SF SF SF SF SF SF SF SF SF SF SF SF SF SF SF SF SF VuF VuF SIK SIK SpF SpF SpF SpF

SF SF _ SF VuF SIK SpF

SF SpF

SF SF

SF SF SF SF SF SF SF SF SF SF

14 kap. 14 kap. 14 kap. 15 kap. 15 kap. 15 kap. 15 kap. 15 kap. 15 kap. 15 kap. 15 kap. 15 kap. 15 kap. 15 kap. 15 kap. 15 kap. 16 kap. 16 kap. 16 kap. 16 kap. 16 kap. 16 kap. 16 kap. 16 kap. 16 kap. 18 kap. 3 kap. 4 kap.

14 kap. 14 kap. 14 kap. 3 kap.

14 kap.

14 kap. 14 kap.

15 kap. 15 kap. 15 kap. 15 kap. 15 kap. 15 kap. 15 kap. 15 kap. 15 kap. 15 kap.

Förslaget till personal- Nu gällande föreskrifter förordning för skolväsendet i SF-SpF-SaF-VuF-SIK 3 kap. 145 SF 15 kap. 32 5

SF 15 kap. 33 5 SF 15 kap. 34 5 SF 15 kap. 39 5 SpF 78 5 SpF 79 5 SpF 80 5 SpF 81 5 SpF 82 5 4 kap. 1 5 SF 16 a kap. 15 VuF 3 kap. 58 5 4 kap. 25 SF 16 a kap. 15 VuF 3 kap. 58 5 4 kap. 3 5 VuF 3 kap. 61 5 4 kap. 45 SF 16 3 kap. 2 5 VuF 3 kap. 59 5 4 kap. 55 SF 16 a kap. 35 SF 16 a kap. 4 5 4 kap. 65 SF 16 a kap. 55 VuF 3 kap. 60 5 4kap.7 5 SF 16akap. 65 VuF 3 kap. 60 5 5 kap. VuF 4 kap. 12 5 SaF 50 5 5 kap. 1 5 SF 14 kap. 25 SF 14 kap. 22 5 SIK 1 5 SIK 3 5 SIK 8 5 SpF 75 5 5 kap. 25 SF 16 kap. 4 5 5 kap. 3 5 SF 15 kap. 25 SF 16 kap. 4 5 5 kap. 45 SF 15 kap. 135 SF 16 kap. 17 5 5 kap. 55 SF 15 kap. 85 SF 18 kap. 8 5 5 kap. 6 5 5 kap. 75 SF 17 kap. 49 a 5 SF 17 kap. 49 b 5 SF 17 kap. 49 c 5 VuF 3 kap. 64 5 SIK 7 5 5 kap. 85 SF 14 kap. 25 SIK 3 5 5 kap. 9 5 SF 14 kap. 3 5

6 kap. SaF 55 5

Förslaget till personal- förordning för skolväsendet

Nu gällande föreskrifter i SF-SpF-SaF-VuF-SIK

6kap.15

6kap. 25

6kap. 3 5

6kap.—45

6kap. 55

6kap. 65

SF SF SF SF SF VuF VuF VuF VuF VuF VuF SIK SpF SpF

SF SF SF SF SF SF SF SF VuF VuF VuF VuF VuF SIK SIK SpF SpF SpF SaF

SF SF SF SF VuF VuF SpF

SF VuF SF SF VuF VuF VuF SIK SpF

SF VuF VuF SIK SpF

17 kap. 17 kap. 17 kap. 17 kap. 18 kap. 3 kap. 3 kap. 3 kap. 3 kap. 4 kap. 4 kap.

17 kap. 17 kap. 17 kap. 17 kap. 17 kap. 17 kap. 17 kap. 18 kap. 3 kap. 3 kap. 3 kap. 4 kap. 4 kap.

17 kap. 17 kap. 17 kap. 17 kap. 3 kap. 4 kap.

17 kap. 4 kap.

17 kap. 17 kap. 3 kap. 3 kap. 4 kap.

17 kap. 3 kap. 4 kap.

Förslaget till personal- Nu gällande föreskrifter förordning för skolväsendet i SF-SpF-SaF-VuF-SIK

6 kap. 75 SF 17 kap. 45 5 VuF 3 kap. 64 5 VuF 4 kap. 18 5 SIK 18 5 SpF 87 5 6 kap. 8 5 VuF 3 kap. 645 VuF 4 kap. 18 5 SpF 87 5 6 kap. 95 SF 17 kap. 35

SF 17 kap. 4 5 SF 17 kap. 5 5 VuF 3 kap. 62 5 VuF 3 kap. 63 5 VuF 3 kap. 64 5 VuF 3 kap. 65 5 VuF 4 kap. 17 5 VuF 4 kap. 18 5 SpF 86 a 5 SpF 875 6 kap. 10 5 SF 17 kap. 85

VuF 3 kap. 62 5 VuF 3 kap. 63 5 VuF 3 kap. 64 5 VuF 3 kap. 65 5 VuF 4 kap. 17 5 VuF 4 kap. 18 5 SpF 86 a 5 SpF 87 5 6kap.11 5 SF 17 kap. 15 5 SF 17 kap. 23 5 SF 17 kap. 25 5 SF 17 kap. 31 5 SF 17 kap. 38 5 SF 17 kap. 39 5 VuF 3 kap. 62 5 VuF 3 kap. 63 5 VuF 3 kap. 64 5 VuF 3 kap. 65 5 VuF 4 kap. 17 5 VuF 4 kap. 18 5 SIK 15 5 SpF 86 a 5 SpF 87 5 6kap. 12 5 SF 17 kap. 31 5 VuF 4 kap. 18 5 SIK 15 5 SpF 87 5 6 kap. 13 5 SF 17 kap. 42 5

VuF 3 kap. 64 5 VuF 4 kap. 18 5 SIK 15 5 SpF 87 5

Förslaget till personal- Nu gällande föreskrifter förordning för skolväsendet i SF-SpF-SaF-VuF-SIK

6 kap. 145 SF 17 kap. 425 VuF 3 kap. 64 5 VuF 4 kap. 18 5 SIK 15 5 SpF 87 5 6kap. 159 SF 17 kap. 40%

VuF 3 kap. 64 5 VuF 4 kap. 18 5 SIK 15 5 SpF 87 5 6 kap. 16 5 SF 17 kap. 23 5

SF 17 kap. 25 & SF 17 kap. 27 & SF 18 kap. 9 a 5 VuF 3 kap. 62 5 VuF 3 kap. 63 5 VuF 4 kap. 17 5 SpF 86 a 5 6 kap. 17 5 SF 17 kap. 33 5

VuF 4 kap. 18 5 6 kap. 18 5 SF 17 kap. 47 a 5

SF 17 kap. 47 b 5 SF 17 kap. 47 c 5 SF 17 kap. 47 d 5 SF 17 kap. 47 e 5 SF 17 kap. 47 f 5 SF 17 kap. 47 g 5 SF 17 kap. 47 h 5 SF 17 kap. 47 i 5 SF 17 kap. 47j 5 VuF 3 kap. 64 5 VuF 4 kap. 18 5 SIK 5 5 SIK 12 5 SIK 16 5 SIK 17 5 SpF 87 5 6 kap. 195 SF 17 kap. 47 a 5

SF 17 kap. 47 b 5 SF 17 kap. 47 c 5 SF 17 kap. 47 d 5 SF 17 kap. 47 e 5 SF 17 kap. 47 f5 SF 17 kap. 47 g & SF 17 kap. 47 h 5 SF 17 kap. 47 i 5 SF 17 kap. 47 j 5 VuF 3 kap. 64 5 VuF 4 kap. 18 5 SIK 5 5 SIK 12 5 SIK 16 5 SIK 17 5 SpF 87 5

Förslaget till personal- Nu gällande föreskrifter förordning för skolväsendet i SF—SpF-SaF-VuF-SIK

6 kap. 20 5 SF 17 kap. 47 a 5 SF 17 kap. 47 b 5 SF 17 kap. 47 c 5 SF 17 kap. 47 d 5 SF 17 kap. 47 e 5 SF 17 kap. 47 f5 SF 17 kap. 47 g 5 SF 17 kap. 47 h 5 SF 17 kap. 47 i 5 SF 17 kap. 47j 5 VuF 3 kap. 64 5 VuF 4 kap. 18 5 SIK 5 5 SIK 12 5 SIK 16 5 SIK 17 5 SpF 87 5

6 kap. 215 SF 17 kap. 47 a 5

SF 17 kap. 47 b 5 SF 17 kap. 47 c 5 SF 17 kap. 47 d & SF 17 kap. 47 e 5 SF 17 kap. 47 f5 SF 17 kap. 47 g 5 SF 17 kap. 47 h & SF 17 kap. 47 i 5 SF 17 kap. 47j 5 SF 18 kap. 8 5 VuF 3 kap. 64 5 VuF 4 kap. 18 5 SIK 5 5 SIK 12 5 SIK 16 5 SIK 17 5 SIK 21 5 SpF 87 5 SpF 99 5 6 kap. 22 5 SF 17 kap. 51 c 5

SF 18 kap. 9 a 5 VuF 3 kap. 65 5 VuF 3 kap. 68 5

6kap. 235 SF 17 kap. 11 5 SF 17 kap. 19 5 SF 17 kap. 25 5 SF 17 kap. 34 5 SF 17 kap. 48 5 SF 17 kap. 51 d 5 VuF 3 kap. 62 5 VuF 3 kap. 63 5 VuF 3 kap. 65 5 VuF 4 kap. 17 5 VuF 4 kap. 18 5 SIK 18 5 SpF 86 a 5 SpF 87 5

Förslaget till personal- förordning för skolväsendet

6 kap. 245

6 kap. 25 5

6 kap. 265

6 kap. 27 5 7 kap. 1 5

7kap. 25

7kap. 35

7kap. 45

Nu gällande föreskrifter i SF-SpF—SaF-VuF-SIK

SF VuF VuF VuF VuF VuF SIK SpF SpF

SF VuF VuF VuF SpF

SF VuF SIK SpF

SF SF VuF VuF VuF SIK SpF

SF VuF VuF VuF SIK SpF

SF SIK SpF

SF SF SF SF SF SF SF SF SF VuF VuF VuF VuF VuF SIK SIK SpF SpF SpF

17 kap. 3 kap. 3 kap. 3 kap. 4 kap. 4 kap.

17 kap. 3 kap. 4 kap. 4 kap.

17 kap. 4 kap.

17 kap. 18 kap. 3 kap. 4 kap. 4 kap.

18 kap. 3 kap. 4 kap. 4 kap.

14 kap.

18 kap. 18 kap. 18 kap. 18 kap. 18 kap. 18 kap. 18 kap. 18 kap. 18 kap. 3 kap. 3 kap. 3 kap. 4 kap. 4 kap.

475 625 635 655 175 185 185 86a5 875

335 625 175 185 86a5

495 185 185 875

365

65 675 215 225 215 995

8a5 675 215 225 225 995

255 85 755

35 55 75 7a5 7b5 8b5 8c5 115 125 665 675 685 215 225 215 225 995 99a5 1005

Förslaget till personal- Nu gällande föreskrifter förordning för skolväsendet i SF-SpF-SaF-VuF-SIK 7 kap. 4 5 SaF 39 5 SaF 40 5 SaF 56 5 SaF 57 5 8 kap. 1 5 SaF 6 5 SaF 25 5 SaF 36 5 Saf 37 5 SaF 55 5 8 kap. 2 5 SaF 26 5 SaF 36 5 SaF 38 5 SaF 55 5 8 kap. 3 5 SpF 75 5 9 kap. VuF 5 kap. SIK 24 5 SIK 25 5 SpF 101 5 SpF 102 & SpF 103 & SaF 62 5 SaF 63 5 SaF 64 5 9kap. 1 5 SF 19 kap. 1 5 SF 19 kap. 2 5 9 kap. 25 SF 19 kap. 5 5 9 kap. 3 5 SF 19 kap. 65 9 kap. 45 SF 19 kap. 75 9 kap. 5 5 SF 19 kap. 10 5 9 kap. 65 SF 19 kap. 1 5 SF 19 kap. 5 5 9 kap. 7 5 SF 19 kap. 11 5

9kap. 85 SF 19kap. 95

Bilaga 4

Jämförelse mellan förslaget till grundskoleför- ordning och skolförordningen

Förslaget till

grundskoleförordning Skolförordningen lkap. ] 5 lkap. l 5 1 kap. 25 1 kap. 5 5 5 kap. 3 a 5 2 kap. 1 5 2 kap. 12 5 2 kap. 25 6 kap. 1 5 6 kap. 7 5 2 kap. 35 6 kap. 25 2 kap. 45 2 kap. 135 2 kap. 14 5 2 kap. 5 5 — 3 kap. 1 kap. 3 5 4 kap. 1 5 _ 4 kap. 2 5 5 kap. 14 5 4 kap. 3 5 5 kap. 36 5 4 kap. 4 5 5 kap. 23 a 5 4 kap. 55 5 kap. 235 4 kap. 65 5 kap. 265 4kap. 75 Skap. 3b5 4kap. 85 Skap. 3c5 4 kap. 95 5 kap. 23 a 5 5 kap. 25 5 4 kap. 10 5 5 kap. 255 4kap. 115 5 kap, 275 4 kap. 12 5 5 kap. 30 5 4kap. 135 Skap. 315 4kap. 145 Skap. 335 5 kap. 34 5 4 kap. 15 5 6 kap. 245

4 kap. 165 6 kap. 24 5

Förslaget till . grundskoleförordmng

4 kap.

4 kap. 4 kap. 4 kap. 4 kap.

4 kap.

4 kap.

4 kap. 4 kap.

4 kap. 4 kap. 4 kap. 4 kap. 4 kap. 4 kap. 4 kap. 4 kap. 4 kap. 4 kap. 4 kap.

4 kap. 4 kap.

4 kap. 4 kap.

5 kap. 5 kap. 5 kap. 5 kap. 5 kap.

175

185 195 205 215

225

235

245

255

265 275 285 295 305 315 325 335 345 355 365

375 385

395 405

15 25 35 45 55

Skolförordningen

6 kap. 25 5 6 kap. 26 5

5 kap. 5 kap. 5 kap.

2 kap. 5 kap.

1 kap. 5 kap.

6 kap. 6 kap. 6 kap. 6 kap.

6 kap. 6 kap.

6 kap. 6 kap.

6 kap. 6 kap. 6 kap. 6 kap. 6 kap. 6 kap. 6 kap. 6 kap. 6 kap. 6 kap.

6 kap. 6 kap.

6 kap.

6 kap. 6 kap. 6 kap. 6 kap. 6 kap.

6 kap. 2 kap.

5 kap. 5 kap. 5 kap. 5 kap.

5 kap. 5 kap.

45 6b5 55

275 135

55 135

165 215 225 235

165 195

185 195

205

95 105 115 115 115 125 125 135 145

55 145

155

175 325 335 345 355

355 95

10215 375 37a5 385

385 395

Förslaget till grundskoleförordning Skolförordningen 5 kap. 65 5 kap. 47 5 5 kap. 75 5 kap. 465 5 kap. 8 5 5 kap. 45 5 5 kap. 95 5 kap. 465 5 kap. 10 5 5 kap. 465 Skap. 115 Skap. 505

5 kap. 52 5 6kap. l 5 19 kap. 1 5 6 kap. 2 5 —

Bilaga 5

Jämförelse mellan förslaget till gymnasieskol— förordning och skolförordningen

Förslaget till gymnasieskolförordning Skolförordningen

lkap. l 5 lkap. 1 5

1 kap. 25 1 kap. 55 8 kap. 1 b 5 lkap. 35 7kap. 135

1 kap. 4 5 —

1 kap. 55 7 kap. 75 8 kap. 20 5

1 kap. 6 5 —

1 kap. 7 5 —

2 kap. 1 kap. 3 5

3 kap. 1 5 9 kap. 25 9 kap. 42 5

3 kap. 25 9 kap. 3 5 9 kap. 5 5

3 kap. 35 9 kap. 16 c 5

3 kap. 45 9 kap. 65 9 kap. 10 5 9 kap. 27 5

3 kap. 55 9kap. 7 5 9 kap. 29 5 9 kap. 30 5

3kap. 65 9kap. 115

3 kap. 75 9 kap. 19 5 9 kap. 20 5 9kap. 21 5

3 kap. 8 5 9 kap. 245

3 kap. 95 9 kap. 25 5

3 kap. 10 5 9 kap. 18 5

3kap. 115 9kap. 495

3 kap. 125 9kap. 515

9 kap. 52 5

Förslaget till . gymnasieskolförordmng

4 kap.

4 kap. 4 kap. 4 kap. 4 kap. 4 kap. 4 kap. 4 kap. 4 kap.

4 kap. 4 kap. 4 kap.

4 kap. 4 kap. 4 kap. 4 kap.

4 kap. 4 kap. 4 kap. 4 kap. 4 kap. 4 kap. 4 kap. 4 kap. 4 kap. 4 kap.

4 kap.

4 kap. 4 kap.

4 kap. 4 kap.

15

25 35 45 55 65 75 85 95

105

115 125

135 145 155 165

175 185 195 205 215 225 235 245 255 265

275

285 295

305 315

Skolförordningen 7 kap. 7 kap. 7 kap. 8 kap. 8 kap. 8 kap. 8 kap. 8 kap. 8 kap.

8 kap. 8 kap.

8 kap.

8 kap. 8 kap. 8 kap.

8 kap. 8 kap. 8 kap.

8 kap. 8 kap. 8 kap.

8 kap. 8 kap. 8 kap. 8 kap. 8 kap. 9 kap. 9 kap. 9 kap. 8 kap.

8 kap. 8 kap. 8 kap. 8 kap.

1 kap. 8 kap.

8 kap.

9 kap. 9 kap.

9 kap. 9 kap.

25 45

45 205 215 205 155 165 185

165 185

24215

235 245 255

255 285 285

25 275 285

295 275 325 335 365 535 535 545

15

135 13215 13b5 1305

55 145

125

315 335

315 325

Förslaget till gymnasieskolförordning Skolförordningen 4 kap. 32 5 9 kap. 31 5 9 kap. 32 5 4 kap. 33 5 9 kap. 34 5 4 kap. 34 5 9 kap. 35 5 4 kap. 35 5 9 kap. 35 5 4 kap. 36 5 9 kap. 36 5 4 kap. 37 5 9 kap. 365 9 kap. 37 5 4 kap. 385 9 kap. 375 4 kap. 39 5 9 kap. 38 5 4 kap. 405 9 kap. 36 5 4 kap. 41 5 9kap. 39 5 9 kap. 47 5 4 kap. 42 5 9 kap. 40 5 9 kap. 41 5 9 kap. 42 5 4kap. 435 9kap._445 4 kap. 44 5 9 kap. 30 5 9 kap. 43 5 9kap. 61 5 9 kap. 62 5 4 kap. 45 5 2 kap. 95 Skap. 15 8kap. 4a5 Skap. 25 8kap. 4d5 Skap. 35 8kap. 4d5 8 kap. 40 5 5 kap. 45 8 kap. 415 5 kap. 5 5 8 kap. 42 5 Skap. 65 8kap. 85 9 kap. 45 5 5 kap. 75 9kap. 455 5 kap. 85 9 kap. 50 5 5 kap. 95 8 kap. 45 5 8 kap. 46 5 5 kap. 10 5 8 kap. 45 5 5 kap. 115 8 kap. 45 5 5 kap. 12 5 8 kap. 465 5 kap. 13 5 8 kap. 47 5 6kap. 15 lkap. 7d5 7 kap. 5 a 5 7 kap. 6 5 7kap. 15 9kap. 25 9 kap. 57 5

7 kap. 25 9 kap. 605

Förslaget till gymnasieskolförordning

7 kap. 7 kap.

7 kap. 7 kap. 7 kap. 7 kap. Bilagan

35 45

55 65 75 85

Skolförordningen

9 kap.

7 kap. 7 kap. 8 kap. 8 kap. 8 kap. 8 kap. 8 kap. 8 kap. 8 kap. 8 kap. 8 kap. 9 kap. 9 kap. 9 kap. 9 kap. 9 kap. 9 kap. 9 kap. 9 kap. 9 kap. 9 kap. 9 kap. 9 kap. 9 kap.

8 kap. 19 kap.

19 kap. 7 kap.

Bilaga 6

Sammanställning över skolförfattningar jämte förslag till vissa åtgärder

Sammanställningen är upprättad per den 1 juli 1985. Ändringar och tillägg som har gjorts senare har inte alltid kunnat beaktas. I fråga om äldre författningar som inte har publicerats i någon författningssamling har det ofta varit svårt att fastslå om författningarna har upphävts eller ej.

Sammanställningen har avgränsats enligt följande tre huvudlinjer:

1. Endast författningar som har utfärdats eller beslutats av regeringen — Kungl. Maj:t — har tagits med i sammanställningen. Således saknas sådana författningar som har beslutats av Skolöverstyrelsen eller annan förvalt- ningsmyndighet.

2. I sammanställningen har endast tagits med författningar som hör till utbildningsdepartementets ansvarsområde. Det innebär bl.a. att författ- ningar rörande särskolan (socialdepartementet) och viss arbetsmarknads- utbildning (arbetsmarknadsdepartementet) inte har tagits med.

3. Vidare har i sammanställningen endast tagits med författningar som enligt sin lydelse helt eller till huvudsaklig del rör grundskolan, gymnasie- skolan, komvux eller andra skolformer på motsvarande nivå. Författningar med en mer generell inriktning på förvaltningsverksamhet i stort har inte tagits med även om de skall tillämpas inom skolväsendet. Ej heller författ- ningar som rör studiestöd och stipendiefonder m.m. har tagits med i förteckningen. Detsamma gäller sådana författningar som väsentligen ut- gör instruktioner för förvaltningsmyndigheter. Trots de gjorda avgränsningarna innehåller sammanställningen ett stort antal författningar. Många av dessa finns i sin helhet eller till vissa delar återgivna i UFB. Skolförfattningsutredningen har inte i detalj haft möjlighet att granska de förtecknade författningarna. Emellertid framstår det redan vid en summa- risk genomgång som tämligen klart att många författningar bör kunna upphävas. I en del fall tycks författningarna vara inaktuella. Skolförfatt- ningsutredningen har på grundval av sin summariska genomgång av för- fattningarna angett vilka författningar som utredningen anser bör kunna utmönstras. Vid en närmare granskning kan man antagligen i en del fall komma till annan slutsats. Det finns säkerligen anledning att upphäva även andra författningar än dem som skolförfat(ningsutredningen föreslagit. Mot bakgrund härav är det viktigt att de myndigheter, intresseorganisa- tioner och andra som ges tillfälle att yttra sig över skolförfattnings- utredningens betänkande, närmare går igenom sådana skolförfattningar

som faller inom remissorganets intresseområde och lämnar synpunkter och förslag såväl när det gäller kompletteringar av sammanställningen som i fråga om upphävande m.m. av författningar.

Skolförfattningutredningen anser efter sin genomgång av författnings- komplexet att det bör övervägas att för överskådlighetens skull i en årligen utgiven förordning ta in sådana föreskrifter som gäller försöksverksamhet. Särskilt inom gymnasieskolan förekommer en omfattande försöksverk- samhet. Skolförfattningsutredningen har i sammanställningen angett vilka författningar som lämpligen skulle kunna tas in i en sådan förordning.

Skolförfattningsutredningens förslag till utmönstring av författningar har i sammanställningen markerats med X (se även förslag till förordning om upphävande av vissa författningar rörande skolväsendet, m.m. i del 1 av betänkandet). På motsvarande sätt har i sammanställningen markerats med FÖ för sådana författningar som föreslås ingå i en årligen förnyad författning om försöksverksamhet.

Ordn. Författning UFB 2 Anmärkning nr 1985/86 sida

_.

Kungörelse (1936: 45) angående statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet

N Kungörelse (1948: 485) angående särskilda skolor å lots- och fyrplatser

Ämbetsskrivelse 1953-04-17 angående till- 33 stånd för vissa trossamfund att i skolornas ställe ombesörja religionsundervisning

Cirkulär ( 1954: 671) till de lokala styrelserna för statliga, kommunala och statsunder— stödda enskilda skolor och utbildningsan— stalter angående upplåtelse av lokaler åt folkbildningsorganisationer och andra ideella organisationer

Kungl. brev 1955-05-12 med särskilda be- X stämmelser om tjänstgöringsskyldigheten för vissa rektorer m.fl. med riksdagsman- nauppdrag

L))

.:;

(II

& Kungl. brev 1956-06-29 angående hälsovår- den vid de statsunderstödda privatlärover- - ken

x! Förordning (1961: 210) om elevhem inom 613 det obligatoriska skolväsendet

Ämbetsskrivelse 1961—01-27 angående för- läggning av viss undervisning till ort utom riket

Skollagen (1962: 319) 15 Nya SL

10 Kungl. brev 1963-06-05 med reglemente rö— X rande skolledare och lärare vid skogsbru- kets yrkesskolor

11 Stadga 1963-06-28 för lantbrukets yrkessko- lor 00 ©

Ordn. Författning UFB 2 Anmärkning nr 1985/86

sida

12 Kungl. brev 1963-06-28 med övergångsbe- 412 X stämmelser till 10 kap. 21 —23 55 skolstad- 3 kap. 6 5 PF gan

13 Kungl. brev 1963-06-28 beträffande tillämp— 414 X ningen av 10 kap. 23 5 skolstadgan i fråga 3 kap. 6 5 PF om läroämnet samhällskunskap

14 Ämbetsskrivelse 1963-11-08 angående un— X

dantagande av vissa lantbruks- och hus— hållsskolor från överinseende av regional skolstyrelse m.m.

15 Kungl. brev (1963: 687) med särskilda be- X stämmelser om skolledare och lärare vid landstingskommunala yrkesskolor m.m.

16 Ämbetsskrivelse 1963-11—22 angående un- X dantagande av vissa yrkesskolor på lantbru- kets område från överinseende av regional skolstyrelse m. m.

17 Förordning (1964: 137) om statsbidrag till 791 vissa privatskolor 18 Ämbetsskrivelse 1964-02-21 om benämning 76 X av vissa skolanläggningar 19 Ämbetsskrivelse 1964-10-23 om dispens an- 415 X gående behörighet till vissa lärartjänster 20 Specialskolförordningen (1965: 478) 505 21 Ämbetsskrivelse 1965-01-29 om behörighet 417 X efter genomgång av viss allmän yrkespeda- 3 kap. 6 5 PF . gogisk kurs 22 Ämbetsskrivelse 1965-03-26 om behörighet 418 X till tjänst som lärare i vårdyrken 3 kap. 6 5 PF 23 Ämbetsskrivelse 1965-06-30 om behörighet 418 x efter genomgång av extra lärarkurs för exa- 3 kap. 6 5 PF minerade ekonomiföreståndare 24 Ämbetsskrivelse 1965-12-10 om utbildning 418 X av lärare vid omskolningsverksamheten 3 kap. 6 5 PF 25 Förordning (1966: 115) om statsbidrag till 687 driftkostnader för viss kommunal utbild- ning . 26 Kungl. brev 1966-01-27 med bestämmelser X

om tjänstetillsättning m. m. för vissa lärare vid försvaret

27 Ämbetsskrivelse 1966-04-29 om de privata gymnasiernas organisation 28 Ämbetsskrivelse 1966—05-06 angående mu- sikgymnasiet i Stockholm 29 Ämbetsskrivelse 1966-05-13 med behörig- 409 X

hetsvillkor för vissa lärare i läroämnen 3 kap. 6 5 PF

SOU 1986: 11 Ordn. Författning UFB 2 Anmärkning nr 1985/86 sida

30 Ämbetsskrivelse 1966-06-16 om behörighet 417 X

som speciallärare efter genomgång av Eri- 3 kap. 6 5 PF castiftelsens läkepedagogiska institut 31 Kungl. brev 1966-06-29 angående vissa fö- X

reskrifter rörande icke-pedagogisk personal vid gymnasierna

32 Kungl. brev 1966-12-09 angående bestäm- X melser rörande skyldighet för vissa ordina- rie lärare att utöva tjänst vid kommunalt /gymnasium/ m. m.

33 Sameskolförordningen (1967: 216) 489

34 Privatskolförordningen (1967: 270) 587

35 Ämbetsskrivelse 1967-03-31 om tillgodoräk— 416 X ning av tjänstgöring som assistentlärare

36 Cirkulär 1967-09-06 om rätt att i vissa fall ur 642 X skolkantorstjänst avskilja däri ingående lä- rartjänst

37 Kungl. brev 1968-02-16 angående prövning X

av frågor om återbetalning av äldre statsbi- drag till skolbyggnader och lärarbostäder

38 Ämbetsskrivelse 1968-03-15 angående av— X veckling av vissa skolformer inom vuxenut— bildningen 39 Ämbetsskrivelse 1968-07-11 om behörighet 415 X för vissa teckningslärare att söka och inne- 3 kap. 6 5 PF ha ordinarie och extra ordinarie tjänst som lärare i teckning

40 Ämbetsskrivelse 1968-11-29 om behörighet 414 X för ämneslärarinna till adjunktstjänst 3 kap. 6 5 PF 41 Ämbetsskrivelse 1969-03-14 angående dis- 21

positionen av lönedonationer vid rikets all- männa läroverk m. m.

42 Ämbetsskrivelse 1969-04-11 angående änd- rad sammansättning av vissa skolstyrelser för lantbrukets yrkesskolor

43 Ämbetsskrivelse 1969-04-11 om viss befriel- 417 X se från praktisk-pedagogisk utbildning för 3 kap. 6 5 PF lärare i klassiska språk 44 Ämbetsskrivelse 1969-07-10 om nedsättning 594 x av undervisningsskyldigheten för arvodes- 2 kap. 9 5 PF anställd studierektor vid privatskola med gymnasium 45 Ämbetsskrivelse 1969-07-24 om behörighet 417 X till ordinarie tjänst som speciallärare m. m. 3 kap. 6 5 PF 46 Ämbetsskrivelse 1969-08-28 angående kost- X

nader för vissa samlingsannonser i Post- och Inrikes Tidningar

Ordn. Författning

nr

47 Ämbetsskrivelse 1969-11-21 om avbrytande

48

49 50

51

52

53

54

55 56

57

58

59

60

61

62

63

av tillsättningsförfarandet beträffande vissa tjänster inom skolväsendet

Förordning (1970: 333) om riksintematsko- lor

Förordning (1970: 340) om skolskjutsning

Ämbetsskrivelse 1970-03-13 angående avtal om lokaler för högstadium vid Birgittasko- lan i Orebro

Kungl. brev 1970-05-14 angående läroplan för gymnasieskolan

Ämbetsskrivelse 1970-06-17 angående in- tagningsnämnd för riksinternatskolor

Ämbetsskrivelse 1970-06-29 om särskild ut- bildning av lärare i musik Ämbetsskrivelse 1970-07-24 om intagning av icke svenska medborgare i skolor för syn- och hörselskadade

Skolförordningen (1971: 235)

Kungörelse (1971: 339) om ersättning vid samverkan inom skolväsendet

Ämbetsskrivelse 1971-03-19 med bestäm- melser om lärare vid skola som byter hu- vudman med anledning av gymnasieskolans genomförande m. rn. Ämbetsskrivelse 1971-04-23 angående loka- liseringen av skogsbruksutbildningen i gym- nasieskolan

Ämbetsskrivelse 1971-04-23 med bestäm- melser om särskild utbildning av lärare i teckning Ämbetsskrivelse 1971-05-14 med bestäm- melser om frivillig undervisning i instru- mentalmusik m.fl. ämnen vid de privatsko- lor som avses i privatskolstadgan

Ämbetsskrivelse 1971-06-18 med bestäm- melser om skolledare och lärare i gymnasie- skolan, såvitt denna ersätter lantbrukssko- la, lanthushållsskola eller skogsbruksskola

Ämbetsskrivelse 1971-06-30 angående fö- rande på övergångsstat av tjänsten som by- rådirektör vid länsskolnämnden i Gotlands län m. m.

Ämbetsskrivelse 1971-06-30 med behörig- hetsvillkor för tjänst i vilken ämnet steno- grafi ingår

UFB 2 1985/86 sida

287

601 , 799

24

415

38

59 43

322

415

323

369

Anmärkning

X 6kap. 1 5 PF

X 3kap. 6 5 PF

X 3 kap. 6 5 PF

X 3 kap. 6 5 PF

Ordn. Författning UF B 2 Anmärkning nr 1985/86 sida

64 Ämbetsskrivelse 1971—06-30 med bestäm- 607 melser om korrespondensundervisning på gymnasial nivå

65 Ämbetsskrivelse 1971—06-30 om delegering av beslutanderätten rörande statsbidrag till vissa enskilda yrkesskolor

66 Kungl. brev 1971-06-30 om statsbidrag till X driftkostnader för utbildning på tvåårig jordbrukslinje inom gymnasieskolan m. m. 67 Ämbetsskrivelse 1971-11-05 angående Om special- statsbidrag till specialkurser för utbildning kurs godkänns av yrkeschaufförer m.m. av länsskol-

nämnden, blir statsbidrags- reglerna auto- matiskt till- lämpliga

68 Ämbetsskrivelse 1972-01-21 angående loka- X liseringen av utbildningen inom jordbruk och trädgårdsnäring i gymnasieskolan 69 Ämbetsskrivelse 1972-01-28 angående pla- neringen av utbildningen vid skolor för lanthushållsutbildning

70 Ämbetsskrivelse 1972-04—07 med bestäm- X melser om frivillig undervisning i instru- mentalmusik m.fl. ämnen i gymnasieskolan

71 Ämbetsskrivelse 1972-04-21 om särskild ut- 342 x bildning av lärare i musik vid lärarhögsko- 3 kap. 6 5 PF lorna under budgetåret 1972/73 111. m.

72 Ämbetsskrivelse 1972—05-05 om anord- 583 X nande av kompletteringskurs för lärare i 3 kap. 6 5 PF särskolans träningsskola (jämställande ur behörighetssynpunkt med viss utbildning vid lärarhögskolans speciallärarlinje)

73 Ämbetsskrivelse 1972-06-07 om särskild ut- 343 X bildning av lärare i teckning 3 kap. 6 5 PF

74 Ämbetsskrivelse 1972-06-30 om förlängd 197 undervisning i gymnasieämnen utanför gymnasieskolan 75 Ämbetsskrivelse 1972-06-30 med särskilda 399 Bör finnas behörighetsvillkor för extra ordinarie och kvar tills nya extra tjänst som lärare 1801 gymnasiesko- föreskrifter lan om behörighet

för tjänst som lärare i ADB har utfärdats

76 Ämbetsskrivelse 1972-09-29 om ersättning X

till viss personal vid skolor för skogsbru- kets yrkesutbildning för resor mellan bo- stad och tjänsteställe

Bör ha ersatts av reseavtal

Ordn. nr

77

78

79

80

81

82

83

84

85

86

87

88

89

90

91

92

Författning

Ämbetsskrivelse 1972-12-28 om befrielse från deltagande i viss undervisning m. m.

Ämbetsskrivelse 1973-01-26 angående ut- bildning av trafikskolepersonal vid gymna- sieskolan m.m.

Ämbetsskrivelse 1973-03-16 angående in- tagning i Stor-Stockholms gymnasieskola m.m.

Ämbetsskrivelse 1973-04-06 angående med- givande att anordna undervisning i visst C- språk

Ämbetsskrivelse 1973-04-13 om försöks- verksamhet med samarbetsnämnder

Ämbetsskrivelse 1973-05-25 om särskild pe- dagogisk kurs för nu verksamma lärare inom handel och kontor

Ämbetsskrivelse 1973-06-05 om åtgärder rörande lärare vid statsunderstödda enskil- da yrkesskolor i samband med att statsbi- draget upphör

Ämbetsskrivelse 1973-06-05 angående flexi- bel periodindelning på gymnasieskolans vårdlinje Ämbetsskrivelse 1973-06-14 angående statsbidrag m. m. till förberedande scenisk utbildning i gymnasieskolan i Skara kom- mun

Ämbetsskrivelse 1973-06-20 om befrielse från avgift vid särskild prövning

Ämbetsskrivelse 1973-06-29 om särskild kurs för behörighet till lärartjänst i textil- slöjd vid grundskolan Ämbetsskrivelse 1973-12-20 om komplette- rande utbildning för vissa vävlärare i syfte att ge behörighet till lärartjänst i textilslöjd vid grundskolan

Förordning (1974: 439) om statsbidrag till produktion av vissa läromedel

Kungl. brev 1974-04-19 angående statsbi- drag till vissa privatskolor i Stockholm Ämbetsskrivelse 1974-04-26 angående be- stämmelser för utrikes resor inom ramen för det pedagogiska utvecklingsarbetet inom skolväsendet

Ämbetsskrivelse 1974-05-31 om försöks- verksamhet med specialinriktad kursplan i gymnasieskolan

UFB 2 1985/86 sida

33

357, 367

344

344

827

Anmärkning

Jämför Ds U 1982: 5

X 3kap. 6 5 PF

X

X 3 kap. 6 5 PF

x 3kap. 6 & PF

FÖ

Ordn. nr

93

94

95

96

97

98

99

100

101

102

103

104

105

106

107

108

Författning

Ämbetsskrivelse 1974-05-31 om resurser för samordnad specialundervisning i gymnasie- skolan m.m.

Ämbetsskrivelse 1974-06-28 med bestäm- melser om ledningen av gymnasieskolen- heter med utbildning för jordbruk, skogs- bruk och trädgårdsnäring m. m.

Ämbetsskrivelse 1974-06—28 med bestäm- melser om tjänstgöring under ferier för yr- kesvalslärare i grundskolan

Ämbetsskrivelse 1974-08-30 om elevom— råde för sjukgymnastutbildningen i Göte- borg

Ämbetsskrivelse 1974-09-13 om obligatoris- ka tillvalsämnen på vissa linjer i gymnasie- skolan

Ämbetsskrivelse 1974-09-27 om befrielse från deltagande i viss undervisning

Ämbetsskrivelse 1974-12-13 angående för- söksverksamhet med övergång från special- kurs till linje i vissa kommuner

Lag (1975 : 160) med bemyndigande att med- dela föreskrifter om kommuns och lands- tingskommuns medverkan i utbildning

Förordning (1975 : 337) om tjänster som lä- rare vid skolväsendet i kommun

Förordning 1975-04-17 om ansvarsåtagande för staten vid specialskolans obligatoriska praktiska yrkesorientering

Förordning 1975-12-18 om vidtagande av särskilda åtgärder rörande vissa lärare med avvecklingstjänster vid grundskolan

Beslut 1976-06-23 om utseende av elevrep- resentanter m.m. i styrelsen för försvarets gymnasieskola

Förordning (1977:535) om utbildning av apotekselever

Folkhögskoleförordningen (1977z551)

Förordning (SÖ-FS 1977: 19) om försöks- verksamhet med transportteknisk utbild- ning

Förordning (SÖ-FS 1977z69) om försöks- verksamhet med övergång från specialkurs till verkstadsteknisk linje i Strömstads kom- mun

UFB 2 1985/86 sida

181

221

166

33

53

410

475, 763

Anmärkning

Ordn. Författning UFB 2 Anmärkning nr 1985/86 sida

109 Förordning (SÖ-FS 1977:177) om Bergssko- lan i Filipstad

110 Förordning 1977-03-30 om viss skolledarut-

bildning lll Förordning 1977-05-12 om anställning av lä- 390 X rare med ordinarie tjänst i merkantila äm- 3 kap. 6 5 PF

nen vid gymnaieskolan på extra ordinarie tjänst som adjunkt

112 Förordning (1978:345) om statsbidrag till 657 driftkostnader för grundskolan, rn. m.

113 Förordning (1978z591) om statsbidrag till * 769 svensk undervisning i utlandet

114 Förordning (SÖ-FS 1978z4l) om utbildning i 152 konsumtionsfrågor vid landstingskommuns gymnasieskola

115 Förordning (SÖ-FS 1978:113) om försök X med särskild läroplan på helklassisk variant i gymnasieskolan i vissa kommuner

116 Förordning (SÖ-FS 1978: 1 14) om försöks- FÖ verksamhet på vårdlinjens gren för barna- och ungdomsvård

117 Förordning (SÖ-FS 1978: 1 18) om anord- nande av vissa specialkurser i gymnasie- skolan

118 Förordning (SÖ-FS 19781150) om utbyte av undervisning i yrkesbetonat ämne mot un- dervisning i ämnet svenska i årskurs 2 på vissa tvååriga och treåriga specialkurser

119 Förordning (SÖ-FS 19782162) om viss för- FÖ söksverksamhet på gymnasieskolans treåri— ga ekonomiska linje, tvååriga ekonomiska linje och distributions- och kontorslinje

120 Förordning (SÖ-FS 1978zl81) om meritbe- 771 räkning vid tjänstgöring vid utlandsskola

121 Förordning (SÖ-FS 1978: 182) om statsbi- drag till kostnad för resor och flyttning för lärare vid utlandsskolor

122 Förordning (SÖ-FS 1978:l90) om statsbi- drag till särskild undervisning av zigenar— barn

Ordn. nr

123

124

125

126

127

128

129

130

131

132

133

134

135

136

137

Författning

Förordning (SÖ-FS 1978:208) om ersättning till kommun vid undervisning av utlands- svenskars barn

Förordning (SÖ-FS l978:246) om skolor för barn till utlandsanställda vid styrelsen för internationell utveckling

Förordning (SÖ—FS l979:20) om betygsätt- ning i praktikämnen inom gymnasieskolans vårdutbildning

Förordning (SÖ-FS 1979:56) om försöks- verksamhet med fiskeutbildning inom gym- nasieskolan

Beslut (SÖ-FS 1979:62) med bestämmelser om åtgärder för att främja ungdomars ut- bildning i gymnasieskolan, m.m.

Förordning (SÖ-FS 1979:64) om tjänstle- dighet för anställning vid utlandsskola

Förordning (SÖ-FS 1979:73) om försöks- verksamhet på vårdlinjen

Förordning (SÖ-FS 1979:75) om försöks- verksamhet med tvåårig social servicelinje i gymnasieskolan

Förordning (SÖ-FS 1979:103) om särskilda ordinarie tjänster som lärare

Förordning (SÖ-FS 1979: 141) om anord- nande äv vissa specialkurser i gymnasie- skolan

Förordning (SÖ-FS 1979: 151) om omplace- ring av skolledare inom gymnasieskolan

Förordning (SÖ-FS 1979: 194) om försöks- verksamhet med jämkade timplaner på grundskolans låg- och mellanstadier för hemspråksundervisning

Förordning (1980:63) om rätt för skolöver- styrelsen att meddela föreskrifter om läkar- intyg för vissa lärartjänster m. m.

Förordning (1980164) om mål och riktlinjer i 1980 års läroplan för grundskolan

Förordning (SÖ-FS 1980:34) om behörighet efter genomgången avkortad praktisk-peda- gogisk utbildning

UFB 2 1985/86 sida

776

777

192

771

Anmärkning

FÖ

FÖ

Ordn.

nr

Författning UFB 2 1985/86 sida

Anmärkning

138

139

140

141

142

143

144

145

146

147

148

149

150

151

Förordning (SÖ-FS 1980267) om lärares un- dervisning i specialkurs i mätteknik

Förordning (SÖ-FS 1980: 1 13) om studie- 521 och yrkesorientering i specialskolan

Förordning (SÖ-FS 1980:124) om försök med estetisk variant av gymnasieskolans tvååriga sociala linje i Stockholm och Lin- köping

Förordning (SÖ-FS 1980: 147) om anställ- ningsförhållanden för lärare som genomgår viss utbildning till ämneslärare

Förordning (SÖ-FS 1980: 148) om anställ- ningsförhållanden för vissa lärare vid ge- nomgång av praktisk-pedagogisk utbildning

Förordning (SÖ-FS 1980:161) om anställ- ningsförhållanden för viss personal med an- ledning av avvecklingen av den gymnasiala utbildningen inom försvaret

Förordning (SÖ-FS 19802218) om försöks- verksamhet med vårdinriktad komplette- ringskurs (högre specialkurs) i gymnasie- skolan

Förordning 1980-07-10 om fortsatt försöks- verksamhet med ändrad gymnasieskolor- ganisation i Ludvika

Förordning 1980-10-30 om kursplaneri 1980 års läroplan för grundskolan

Förordning 1980-10-30 om timplaner och fö- reskrifter för timplaner i 1980 års läroplan för grundskolan

Förordningar 1980-10-30, 1980-12-18 och 1981-04-23 om kommentarmaterial i 1980 års läroplan för grundskolan

Förordning (1981 :449) om minskning av 819 statsbidrag till kommunal utbildning

Förordning (1981:501) om statsbidrag till 711 särskilda åtgärder på skolområdet

Förordning (SÖ-FS 1981 :6) om beräkning 660 av basresurser på grundskolans mellansta- dium

FÖ

T. 0. rn. 1986- 06—30 (SO-F S 1985z53)

X

FÖ

FÖ

Ordn. Författning UFB 2 Anmärkning nr 1985/86 sida 152 Förordning (SÖ-FS 1981:]07) om statsbi- 813 drag till driftkostnader för vissa lanthus- hållsskolor

153 Förordning (SÖ-FS 1981:125) om kopiering i skolorna och högskolorna (se även SO-FS 1985: 15)

154 Förordning (SÖ-FS '1981 : 149) om statsbi- drag för särskilda behov inom kommunal vuxenutbildning och grundutbildning för vuxna

155 Förordning (SÖ-F S 1981:]50) om försöks- X verksamhet med grundskolekurser på in- vandrarspråk

156 Förordning (SÖ-F S 1981 : 169) om gymnasial utbildning för döva och gravt hörselskadade i Orebro

157 Beslut (SÖ-FS 19811196) om försöksverk- FÖ samhet med slopande av altemativkurser i matematik och engelska m.m.

158 Förordning (SÖ-FS 1981:201) om försöks- FÖ verksamhet med förberedande dansunder- visning i grundskolan

159 Förordning (198239) om resurstimmar i 160 gymnasieskolan

160 Förordning (19822393) om vissa statliga in- 823 satser beträffande läromedel

161 Förordning (1982:490) om extra undervis- 169 ning i svenska för vissa elever i gymnasie- skolan

162 Förordning (1982:608) om statsbidrag till 10- 735 kal skolutveckling m.m.

163 Förordning (1982:897) om yrkesinriktad fr- 63 lialutbildning i gymnasieskolan

164 Förordning (1982:993) med provisoriska be- 128 stämmelser om undervisning och betyg- sättning i orienteringsämnen på grundsko- lans högstadium m.m.

165 Förordning (SÖ-FS 1982zl3) om vissa re- surser för undervisning i franska och tyska i grundskolan

Ordn. Författning UFB 2 Anmärkning nr 1985/86 sida

166 Förordning (SÖ-FS l982z88) om minskning av statsbidrag till Bergsskolan i Filipstad

167 Förordning (SÖ-FS 19822100) om bibehål- 276 lande av vissa tjänster som huvudlärare

168 Förordning (SÖ-FS 1982:152) om special- kurs för utbildning av yrkesdansare i gym- nasieskolan

169 Förordning (SÖ-FS 1982: 161) om ersätt- ning för metodiklektors tjänstgöring i grundskolan

170 Förordning (SÖ—FS 1982: 163) om ersätt- ning till vissa handikappade elever m.fl. för resor

171 Förordning (SÖ-FS 1982: 181) om timre- duktion i vissa privata skolors gymnasieut- bildning vid låga elevantal

172 Förordning (SÖ-FS 1982: 184) om avgifter för undervisningsmaterial i statlig vuxenut- bildning 173 Förordning (SÖ-FS 1982: 187) om statsbi- drag till kostnader för tilläggspensionsavgift enligt lagen (1981: 691) om socialavgifter för lärare vid statsunderstödda utlandsskolor

174 Förordning (SÖ-FS 1982: 189) om tillsynslä- 216 X rare i grundskolan (1986-07-01)

175 Förordning (SÖ-FS 1982: 198) om över- gångsanordningar med anledning av apo- teksteknikerutbildningens avveckling i gymnasieskolan 176 Förordning (SÖ-FS 1982: 202) om interna- tionell gymnasial utbildning vid Sigtunasko- lan Humanistiska Läroverket

177 Förordning (SÖ-FS 1982: 262) om försöks- FÖ verksamhet på tvåårig distributions- och kontorslinje i gymnasieskolan

178 Förordning (SÖ-FS 1982: 265) om viss fyll- nadstjänstgöring för lärare i gymnasiesko- lan i Jokkmokk

179 Förordning (SÖ-FS 1982: 266) om konsu- lenter för rörelsehindrade elever respektive för dövblinda

180 Förordning (SÖ-FS 1982: 305) om tillsätt- X ning av vissa lärare m. m. i nybildade kom- muner

Ordn. nr

181

182

183

184

185

186

187

188

189

190

191

192

193

194

195

196

197

Författning

Förordning (SÖ-FS 1982: 309) med vissa fö- reskrifter med anledning av överenskom- melser den 3 mars 1982 mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge om gemen- sam nordisk arbetsmarknad för klasslärare i grundskolan

Förordning (SÖ-FS 1982: 335) om vissa högre specialkurser i gymnasieskolan

Förordning (1982: 199) om kombination med specialidrott i gymnasieskolan

Förordning (1982: 200) om engelskspråkig gymnasial utbildning i Stockholm

Förordning (1982: 208) om försöksverksam- het med yrkesinriktad utbildning på invand- rarspråk inom kommunal vuxenutbildning

Förordning (1983: 28) om undervisning av barn och ungdom som bereds vård med stöd av lagen (1980: 621) med särskilda be- stämmelser om vård av unga

Förordning (1983: 46) om kurser för invand- rarungdom i gymnasieskolan

Förordning (1983: 97) om statsbidrag till fri- stående skolor för skolpliktiga elever

Förordning (1983: 199) om statsbidrag till Göteborgs högre samskola m.fl. för under- visning på grundskolenivå

Förordning (1983: 238) om särskilt statsbi- drag till lokal skolutveckling (omtryckt 1984: 630)

Förordning (1983: 412) om minskning av vissa statsbidrag till riksinternatskolor m.m.

Förordning (1983: 505) om samordnade tim- planer och resurser i vissa kommuners gymnasieskolor

Förordning (1983: 583) om statsbidrag till uppföljningsinsatser för ungdomar under 18 år

Förordning (1983: 584) om statsbidrag till utbildning av handledare för skolungdomar under praktik på arbetsplats

Förordning (1983: 599) om statsbidrag till vissa elevresor

Förordning (1983: 724) om skolverksamhet under krig och vid krigsfara

Förordning (SÖ-FS 1983: 25) om rätt för vårdlärare att fullgöra viss undervisning i gymnasieskolan och kommunal högskoleut- bildning, m.m.

UFB 2 1985/86 sida

250

148

17

779

792

751

800

155

719

727

15

Anmärkning

FÖ

Ordn. Författning UFB 2

nr 1985/86 sida

198 Förordning (SÖ-FS 1983: 43) om försöks-

199

200

201

202

204

205

206

207

208

209

210

211

212

verksamhet med specialkurs i Bild och form i gymnasieskolan Förordning (SÖ-FS 1983: 61) om statsbi- drag till Kristofferskolan, Hillelskolan och de estniska skolorna

Förordning (SÖ-FS 1983: 65) om statsbi- drag till Sigtunaskolan Humanistiska Läro— verket för undervisning på grundskolenivå

Förordning (SÖ-FS 1983: 66) om högre spe— cialkurs för utbildning till maskinförare

Förordning (SÖ-FS 1983: 75) om försöks- verksamhet med finskspråkiga linjer i gym- nasieskolan i Stockholm

Förordning (SÖ-FS 1983: 98) om försöks- verksamhet med individuella timplanejämk- ningar för idrottsträning för elever i gymna- sieskolan

Förordning (SÖ-FS 1983: 106) om statsbi- drag till lokalt utvecklingsarbete på grund- skolans lågstadium

Förordning (SÖ-FS 1983: 110) om special- kurs i gymnasieskolan för utbildning av tandtekniker

Förordning (SÖ-FS 1983: 111) om försöks- verksamhet med kost- och näringsinriktad gren av tvåårig konsumtionslinje i gymna- sieskolan

Förordning (SÖ-FS 1983: 123) om försöks- verksamhet med integrerad samisk högsta- dieundervisning vid grundskolan i Gällivare Förordning (SÖ-FS 1983: 124) om försöks- verksamhet med integrerad samisk under- visning på låg- och mellanstadiet vid grund- skolan i Arjeplog

Förordning (SÖ-FS 1983: 125) om integre- rad samisk högustadieundervisning vid grundskolan i Are

Förordning (SÖ-FS 1983: 126) med vissa fö- reskrifter om behörighetsförklaring till tjänster som lärare vid grundskolan och gymnasieskolan

Förordning (SÖ-FS 1983: 127) med vissa bestämmelser om lärare som är förordnade på särskilda extra ordinarie lärartjänster och bristtjänster

Förordning (SÖ-FS 1983: 128) om ramar för elevplatser i gymnasieskolan redovisnings— åren 1983/84—1985/86

Anmärkning

FÖ

FÖ

FÖ

FÖ

FÖ

FÖ

FÖ

x 3kap.65PF

Ordn. nr

213

214

215

216

217

218

219

220

221 222

223

224

225

226

227 228

229

Författning UFB 2 1985/86 sida

Förordning (SÖ-FS 1983: 141) om nedlägg- ning av vissa specialkurser i gymnasiesko- lan Förordning (SÖ-FS 1983: 154) om särskilda möjligheter att anordna gren eller variant i gymnasieskolan genom inbyggd utbildning

Förordning (SÖ-FS 1983: 155) om tilldel- 516 ning av lärarresurser vid specialskolan m. m.

Förordning (SÖ-FS 1983: 157) om försöks- verksamhet med kommunikationstekniska och naturvetenskapliga varianter av natur- vetenskaplig linje i gymnasieskolan Förordning (SÖ-FS 1983: 169) om vissa på- byggnadsutbildningar inom gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning

Förordning (SÖ-FS 1983: 183) om statsbi- drag till kostnader för korrespondensmate- rial vid handledning vid försöksverksamhet med Swedish Culture vid internationell sko- la

Förordning (SÖ-FS 1983: 184) om modifie- rade alternativa timplaner vid Grännasko- lan

Förordning (SÖ-FS 1983:266) om försöks- verksamhet med engelskspråkiga tekniska studievägar i gymnasieskolan i Norrköping

Förordning (1984: 41) om timreduktioner i 163 gymnasieskolan i förhållande till elevantal

Förordning (1984: 43) om extra resurstim- 163 mari gymnasieskolan

Förordning (1984: 75) om regional samver- kan i fråga om undervisning för elever med handikapp

Förordning (1984: 234) om resurstimmar i 589 gymnasieskolutbildning vid riksinternat- skolor

Förordning (1984: 329) om kommunal er- 46 sättning till staten i vissa fall för kostnader för specialskolans elever

Förordning (1984: 571) om ramtimplaner 65 och resurstilldelningssystem för årskurs 4 av fyraårig teknisk linje i gymnasieskolan

Förordning (1984: 573) om statsbidrag till 803 fristående skolor på gymnasial nivå

Förordning (1984: 618) om elevplatser i 145 gymnasieskolan m. m.

Förordning (1984: 622) om gymnasial lär- 138 lingsutbildning

Anmärkning

FÖ

T. 0. m. läsåret 1985/86

FÖ

Ordn. Författning UFB 2 Anmärkning nr 1985/86

sida 230 Förordning (1984: 623) om avveckling av 143

försöksverksamheten med gymnasial lär— lingsutbildning

231 Förordning (1984: 624) om intagning till 829 grundskoleanknutna studievägar i gymna- sieskolan

232 Förordning (1984: 626) om statsbidrag till 755 kostnader för vissa trygghetsåtgärder för skolledare, biträdande skolledare och lärare i kommunal utbildning

233 Förordning (1984: 628) om statsbidrag till 701 anskaffning och förnyelse av utrustning i gymnasieskolan

234 Förordning (1984: 631) om avgifter för pröv- 133 ning inom skolväsendet och vuxenutbild- ningen

235 Förordning (1984: 632) om extra statsbidrag 699 till försöksverksamhet och utvecklingsarbe- te i gymnasieskolan

236 Förordning (1984: 633) om resurser för 166 stödinsatser i svenska på vissa yrkesinrikta- de studievägar i gymnasieskolan

237 Förordning (1984: 762) om turordning vid uppsägning av vissa lärare med statligt reglerad anställning i kommun m.m.

238 Förordning (1984: 795) om försöksverksam- het med beslut av länsskolnämnden om re- gionalt arbetsmarknadsanknutna påbygg- nadsutbildningar i gymnasieskolan

239 Förordning (1984: 825) om verksamheten 491 vid vissa statliga skolor under krig och vid krigsfara

240 Vuxenutbildningslagen (1984: 1118) 421

241 Förordning (1984: 1120) om inbyggd utbild- 431 ning i kommunal och statlig vuxenutbild- ning

242 Förordning (SÖ-FS 1984: 49) om vissa åt- 289

gärder i fråga om anställningstrygghet för lärare med anställning tills vidare '

243 Förordning (SÖ-FS 1984: 64) om speciallä- X rare vid den gymnasiala utbildningen för 3 kap. 1 5 PF döva och gravt hörselskadade i Orebro och

bilaga 3 till PF

244 Förordning (SÖ-FS 1984:66) om utveckling 514 av verksamheten vid specialskolan 245 Förordning (SÖ-FS 1984: 68) om tilldelning 490 av lärarresurser vid sameskolan

Ordn. Författning UFB 2 Anmärkning nr 1985/86 sida

246 Förordning (SÖ-FS 1984: 72) om statsbi- drag till kostnader för undervisning i hem- språk m.m. som kommun anordnat för ele— ver med minoritetsspråk vid vissa friståen- de skolor

247 Förordning (SÖ-FS 1984: 85) om resurstim- mar i gymnasieskolutbildning vid riksinter- natskolor

248 Förordning (SÖ-FS 1984: 87) om undervis- 215 X ningsskyldighet för skolledare i grundsko— lan m. m.

249 Förordning (SÖ-FS 1984: 88) om omplace— T. 0. m. ring av lärare i samband .med omlokalise- 1986-06-30 ring av myndigheter till Ostersund 250 Förordning (SÖ-FS 1984:96) om beräkning av elevveckor för föräldrar till döva, hörsel- skadade eller talskadade barn vid genom— gång av teckenspråkkurs vid folkhögskola

251 Förordning (SÖ-FS 1984: 101) om statsbi- drag till datorutrustning och programvara för dataundervisning på grundskolans hög- stadium

252 Förordning (SÖ-FS 1984: 102) om oavkor- tad lön till lärare vid vissa läroanstalter un- der tjänstledighet för arbetslivsorientering och yrkesstudier m.m.

253 Förordning (SÖ-FS 1984: 106) om yrkes- 335 valslärartjänster i grundskolan 254 Förordning (SÖ-FS 1984: 114) om statsbi- drag till utveckling av verksamheten vid statliga skolor för vuxna Förordning (SÖ-FS 1984: 119) om försöks- FÖ verksamhet med ramtimplan för tvåårig musiklinje i gymnasieskolan 256 Förordning (SÖ-FS 1984: 122) om försöks- FÖ verksamhet med estetisk variant av tvåårig social linje i gymnasieskolan

257 Förordning (SÖ-FS 1984: 125) om avveck- ling äv statsbidrag till traditionell lärlingsut- bildning m.m. 258 Förordning (SÖ-FS 1984: 127) om försöks— FÖ verksamhet med tvåårig estetisk-praktisk linje i gymnasieskolan 259 Förordning (SÖ-FS 1984: 128) om försöks- FÖ verksamhet med ämnet kulturkunskap i gymnasieskolan

260 Förordning (SÖ-FS 1984: 131) om befrielse 608 från avgift vid särskild prövning av vissa elever i statlig vuxenutbildning 10 '.!l Ul

Ordn. Författning UFB 2 nr 1985/86 sida

261 Förordning (SÖ-FS 1984: 132) om befrielse

262

266

267

268

269

270

271 272

273

274

275

från avgift vid särskild prövning i gymnasie- skolan

Förordning (SÖ-FS 1984: 134) om vecko- timpris för bas- och förstärkningsresurser m. m.

Förordning (SÖ-FS 1984: 151) om utbild- ning av hörselskadade i Orebro kommuns gymnasieskola Förordning (SÖ-FS 1984: 152) om konsu- lenter för dövblinda vuxna

Förordning (SÖ-FS 1984: 167) om beräk- ning av elevveckor vid Ljungskile folkhög- skola

Förordning (SÖ-FS 1984: 175) om försöks- verksamhet med kurs som förbereder två- språkiga för vårdutbildning i gymnasiesko- lan

Förordning (SÖ-FS 1984: 223) om försöks- verksamhet i gymnasieskolan med indivi- duella timplanejämkningar Förordning (SÖ-FS 1984: 234) om fortbild- ning för det lokala utvecklingsarbetet i den kommunala vuxenutbildningen och grund- utbildningen för vuxna Förordning (SÖ-FS 1984: 245) om vissa åt- 483 gärder i fråga om anställningstrygghet för lärare med anställning tills vidare vid folk- högskolor

Förordning (1985: 123) om försöksverksam- 167 het i fråga om praktik för elever i gymnasie- skolan

Vuxenutbildningsförordningen (1985: 288) 431

Förordning (1985 : 537) med särskilda be- 621 stämmelser för skolledare, biträdande skol- ledare och lärare inom skolväsendet

Förordning (1985 : 548) om statsbidrag till 707 studie- och yrkesorientering i gymnasiesko— lan budgetåret 1985/86

Förordning (1985: 554) om statsbidrag till 759 kostnader för vissa trygghetsåtgärder för rektorer, studierektorer och lärare vid vissa privatskolor, riksinternatskolor och stats— understödda folkhögskolor

Förordning ( 1985 : 586) om gymnasieskolans 693 timunderlag för undervisning och statsbi- drag

Anmärkning

FÖ

FÖ

FÖ

Ordn. nr

276

277

278

279

280

281

282

283

284

285

286

287

288

289

290

Författning UFB 2 1985/86 sida

Förordning (1985: 709) om vissa ersättning- ar vid kommunal samverkan på skolväsen- dets område under läsåret 1985/86

Förordning (1985: 782) om försöksverksam- het beträffande skolväsendet i vissa kom- muner och landstingskommuner

Lag (1985: 903) om uppdragsutbildning i an- slutning till det kommunala skolväsendet m. m.

Förordning (SÖ-FS 1985: 7) om yrkesinrik- tad filialutbildning (specialkurs i manuell glastillverkning) i Lessebo kommun Förordning(SÖ-FS 1985: 16) om kopieringi skolorna

Förordning (SÖ-FS 1985: 18) om turordning vid uppsägning och företrädesrätt till åter- anställning för lärare vid folkhögskolor

Förordning (SÖ-FS 1985: 20) om bemyndi— gande för Skolöverstyrelsen att meddela fö- reskrifter om vissa prov i grundskolan och gymnasieskolan

Förordning (SÖ-FS 1985: 27) om ändring av vissa bestämmelser om undervisning för in- vandrare i svenska språket m.m.

Förordning (SÖ-FS 1985: 36) om försöks- verksamhet med tvåårig handels- och kon- torslinje gymnasieskolan

Förordning (SÖ-FS 1985: 37) om försöks- verksamhet med industriteknisk gren i års- kurs 2 av tvåårig drift- och underhållstek- nisk linje i gymnasieskolan

Förordning (SÖ-FS 1985: 38) om försöks- verksamhet med sammanhållen, variantlös utbildning på livsmedelsteknisk linje, gren för storhushåll och restaurang i gymnasie— skolan

Förordning (SÖ-FS 1985: 39) om försöks- verksamhet med sammanslagning av grenar i årskurs 2 av processteknisk linje i gymna- sieskolan

Förordning (SÖ-FS 1985: 40) om över- gångsanordningar för vissa studievägar i gymnasieskolan läsåret 1985/86 Förordning(SÖ-FS 1985: 41) om folkhög- 764 skolans undervisningsvolym Förordning (SÖ-FS 1985: 42) om riktlinjer för att fastställa timplaner m.m. för kom- munal vuxenutbildning

Anmärkning

FÖ

FÖ

FÖ

FÖ

FÖ

Ordn. Författning UF B 2 Anmärkning nr 1985/86 sida

291 Förordning (SÖ-FS 1985: 43) om riktlinjer för att fastställa timplaner för statens skolor för vuxna

292 Förordning (SÖ-FS 1985: 44) om försöks- FÖ verksamhet med särskild intagning av två- språkiga elever inom vårdutbildning i gym- nasieskolan

293 Förordning (SÖ-FS 1985:45) om antalet X skolledare och biträdande skolledare i (T. 0. m. 1986- grundskolan och gymnasieskolan vid sjun- 06-30) kande poängtal

294 Förordning (SÖ—FS 1985: 46) om en dag (Läsåret 1985/ för kulturaktiviteter i skolan 86)

295 Förordning (SÖ-FS 1985: 47) om statsbi- drag till planering och information i sam- band med införandet av 1982 års läroplan för kommunal och statlig utbildning för vuxna

296 Förordning (SÖ-FS 1985: 52) om tidsbe- 292, 302 X gränsning av förordnanden på tjänster som skolledare och biträdande skolledare m.fl. i grundskolan, gymnasieskolan och kommu- nal vuxenutbildning, m. m.

297 Förordning (SÖ-FS 1985: 55) om statsbi- drag till utvecklingsarbete med kultur i sko- lan

298 Förordning (SÖ-FS 1985: 57) om statsbi- drag till sommarkurser i teknik för flickor

299 Förordning (SÖ-FS 1985: 60) om ramar för elevplatser i gymnasieskolan redovisnings- åren 1985/86 och 1987/88

300 Förordning (SÖ-FS 1985: 64) om försöks- FÖ verksamhet med sameskola i Kiruna 301 Förordning (SÖ-FS 1985: 75) om ändring av

vissa bestämmelser om undervisning för in- vandrare i svenska språket m.m.

302 Förordning (SÖ-FS 1985: 76) om elev- veckor för studerande med särskilt vuxen- studiestöd för arbetslösa som genomgår folkhögskolekurs under budgetåret 1985/86

303 Förordning (SÖ-FS 1985: 77) om visst un- dantag från föreskrifter om särskild delram 304 Förordning (SÖ-FS 1985: 79) om vissa kur- ser på folkhögskola för arbetslös ungdom 305 Förordning (SÖ-FS 185: 97) om nedsättning av undervisningsskyldighet i samband med verksamhet med teknikservice i gymnasie- skolan läsåret 1985/86

Ordn. nr

306

307

308

309

310

311

Författning

Förordning (SÖ-FS 1985 : 98) om försöks- verksamhet med gemensam undervisning för elever i gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning

Förordning (SÖ-FS 1985: 100) om försöks- verksamhet med grund- och tilläggskurser i vårdämnen i gymnasieskolan

Förordning (SÖ-FS 1985: 102) om försöks- verksamhet med grund— och tilläggskurser i ämnet handels- och kontorslära i gymnasie- skolan

Förordning (SÖ-FS 1985: 102) om försöks- verksamhet med ändrade förutsättningar för fortbildning av lärare

Förordning (SÖ-FS 1985: 105) om vecko- timpris för bas- och förstärkningsresurser m.m.

Förordning (SÖ-FS 1985: 124) om försöks- verksamhet med sammanhållen årskurs 3 och förlängning av fyraårig teknisk linje

UFB 2 1985/86 sida

673

Anmärkning

FÖ

FÖ

FÖ

FÖ

Bilaga 7

Sammanställning över övergångsbestämmelser till vissa skolförfattningar jämte förslag till vissa åtgärder

1 sammanställningen har tagits in vissa övergångsbestämmelser som rör följande författningar: Skolförordningen (1971: 235) i nr 1—54 Specialskolförordningen (1965: 478) nr 55 —63 Sameskolförordningen (19671216) nr 64—70 Privatskolförordningen (1967: 270) nr 71 —75 Förordningen (1975: 337) om tjänster som lärare vid skolväsendet i kommun nr 76—78 Ordn. Övergångsbe— Innehåll Bör ut- Kommentar nr stämmelser till mönstras Skolförordningen ] SFS 1971: 235. Allmän föreskrift om att en ny x p. 3 föreskrift ersätter en äldre till vilken hänvisning gjorts 2 SFS 1971 : 235, Vissa prövningar enligt äldre x Beslut enligt p. 5 läroplan för grundskolan får övergångsbestäm- fortsätta till 1974—12-31 melsen bör således eller senare efter särskilt inte längre få beslut av skolstyrelsen fattas av skol- styrelsen 3 SFS 1971: 235, Tidigare medgivande att in- Se övergångsbe- p. 6 rätta yrkesskola, fackskola stämmelse till eller gymnasium skall anses GyF punkt 4 a gälla gymnasieskola 4 SFS 1971: 235, Medgivande för vissa kommuner x p. 10 och landstingskommuner att in- rätta vissa specialkurser ' t.o.m. 1974-06-30 5 SFS 1971: 235, Möjlighet till förlängning av x Synes inte längre p. 11 medgivande enligt nr 4 ovan vara aktuell 6 SFS 1971: 235. Medgivande att t.o.m. 1979 — x Synes inte längre

p. 19 eller senare om SÖ medger det — anordna prövning enligt läro- plan för fackskola

vara aktuell

Ordn. nr

Övergångsbe-

stämmelser till

SFS 1971: p.21

SFS 1971: p. 25

SFS 1971: p. 26 nrl

SFS 1971: p. 26 nr2

SFS 1971: p. 27

SFS 1971: p. 33

SFS 1971:

p.35

SFS 1971: p. 36

SFS 1971: p. 37

SFS 1971: p. 39

SFS 1971: p. 42

SFS 1971: p.44

SFS 1973:

p.2

SFS 1973:

p.3

SFS 1973:

SFS 1974: p.3

235,

235,

235,

235,

235,

235,

235,

235 ,

235,

235,

235 ,

235 ,

417,

417,

481,

Innehåll

Verkan av tidigare konstituto- rial och förordnande med av— seende på de nya nummertjäns- tema i grundskolan

Skolledningen i gymnasieskola i vissa fall

Angående särskilda bestämmelser om lärare med anledning av gymnasieskolans införande

Angående särskilda bestämmelser om lärare som 1971-06-30 hade tjänst vid lantbruksskola, lant- hushållsskola eller skogs- bruksskola

Överföring av ordinarie lärare vid yrkesskola, fackskola och gymnasium till gymnasieskolan Överföring till gymnasieskolan av icke ordinarie lärare vid yrkesskola, fackskola och gym- nasium

Äliggande för vissa lärare

Skyldigheten för lärare att delta i viss fortbildning enligt 1962 års skolstadga

Äldre ämneskombinationer får efter 1971-06-30 tillämpas på sökande med äldre utbildning (SÖ har preciserat i cirkulär) Äldre behörigheter gäller för mot- svarande tjänst efter 1971-06-30

Angående fortsatt giltighet av vissa äldre föreskrifter

Bemyndigande för SÖ att meddela vissa övergångsbestämmelser Överföring av vissa skolledar- tjänster

Behörighet för vissa yrkesvals- lärare

Äliggande för vissa lärare (lärare 5—15, 16—19)

Bestämmelser om studie- och yrkes- orientering skall gälla vissa lärar- tjänster som finns övergångsvis

Bör ut- mönstras

Kommentar

Ersätts av över— gångsbestämmelse till PF punkt 4

Synes inte längre vara aktuell

Jämför ämbets— skrivelse 1971— 03-19 (bilaga 6 nr 57)

Jämför ämbets- skrivelse 1971— 06-18 (bilaga 6 nr 61)

Se övergångsbe- stämmelse till PF punkt 10 a

Se övergångsbe- stämmelse till PF punkt 10 a

Se3 kap. 9 5 PF

Synes inte längre vara aktuell

Se övergångsbe— stämmelse till PF punkt 3

Se3kap.65PF

Synes inte längre behövas

Synes inte längre behövas

Se övergångsbe- stämmelse till PF punkt 10 b.

Synes inte längre vara aktuell. Järn- för bilaga 1 till PF, lärare 016

Synes inte längre behövas. Jämför 3 kap. 9 5 PF

Synes inte längre behövas

Ordn. Övergångsbe-

nr stämmelser till

23 SFS 1974:481. p. 4

24 SFS 1975:1185. p. 2

25 SFS 1976:938, p. 4

26 SFS 1977:518. p. 3

27 SFS 1978: 588, p. 3

28 SFS l978z588, p. 4

29 SFS 1978: 588, p. 5

— SFS 1980: 531

30 SFS 1980:531, p. 2

31 SFS 1980:531. p. 3

32 SFS 1980:531,

p.4

Innehåll

Vissa bestämmelser angående yrkes- valslärare

Fortsatt giltighet av äldre för- ordnanden i samband med LAS ikraftträdande

Poängberäkning i vissa fall med avvikelse från 1 kap. 7 5 skol- förordningen

Poängberäkning i vissa fall med avvikelse från 1 kap. 7 5 skolförordningen

Behörighet för vissa lärare

Överföring av vissa lärartjänster

Adjunktstjänster med ämneskombina- tion i vilken ämnet finska ingår

Tjänsteorganisationen i gymnasie- skolan ändrades. Den tidigare gruppen 121—125 delade i två grupper 121—122a och 123—125. Tjänsteslaget 122a infördes. ] samband härmed föreskrevs (se ordn. nr. 30—32):

Tjänst som lärare 128 fick inte in- rättas eller återbesättas

Ordinarie tjänst som lärare 141 med ämnet produktionsteknik fick inte inrättas eller återbesättas

Ordinarie och icke-ordinarie lärare 141 som var behörig till tjänst som lärare 125 fick utan ledigförkla- rande under vissa förutsättningar förordnas på tjänst som lärare 125

Bör ut- mönstras

Kommentar

Synes inte längre vara aktuella

Se övergångsbe- bestämmelse till PF punkt 10 c

Förlorar betydelsen när riksdagens be- slut om en ändrad skolledning i grund- skolan genomförs 1986—07-01

Förlorar betydelsen när riksdagens be- slut om en ändrad skolledning i gymn- nasieskolan genom- förs

Se3 kap. 6 5 PF

Ersätts av över- gångsbestämmelser till PF

Ämnet finska kan ingå i adjunkts- tjänst (se 15 kap. 4 5 SF samt bilaga 1 till PF)

Tjänsteslaget har tagits bort ur tjänsteförteckningen

Se övergångsbe- stämmelse till PF punkt 4

Synes inte längre vara aktuell

Ordn. nr

Övergångsbe- stämmelser till

SFS 1981:986

SFS 1982z4l

SFS1982z251, p. 2 och 3

SFS 1982:251, p. 4

SFS 1982: 590

SFS 1982:694, p. 2

SFS 1982: 694, p. 3

SFS 1982: 694, p. 4

SFS 1982:694, p. 5 SFS 1983: 187

SFS 1983: 508. p. 2

SFS 1983:508, p. 3

Innehåll

Arvodestjänster som huvudlärare och institutionsföreståndare i grundskolan drogs in 1982-07-01 och ersattes av specialfunk- tioner. De innehavare av tjänster som då hade högst fem år kvar till nedre grän- sen av pensioneringsperioden fick behålla tjänsten till avgången

Avgångsbetyg från gymnasie- skolan som utfärdas efter 1982-06-30 skall innehålla uppgift om specialarbete som utförts dessförinnan

SÖ:s rätt att i vissa fall be- sluta att centrala läromedel får antas som basläromedel

Yttrande i ärenden om gransk- ningar av basläromedel

Vid överförandet av besvärs- prövningen från länsskolnämn- den till Skolöverstyrelsen 1982-09-01 föreskrevs att länsskolnämnden alltjämt skulle pröva besvär över beslut om tillsättningar före 1982-09—01

Behörighet till skolchefs- tjänster

Återförande på stat av vissa lärartjänster

Behörighet för vissa lärare Äldre handläggningsordning Äldre besvärsordning

Överförande av tjänster

Äldre besvärsordning

Bör ut- mönstras

Kommentar

Föreskriften gäller t. o. m. 1987-06—30

Ersätts av över— gångsbestämmelse till GyF punkt 4 b

Synes inte längre vara aktuell

Synes inte längre vara aktuell

Den statliga reg- leringen av skol- chefstjänsterna har upphört 1985- 07—01

Viss övergångs- bestämmelse be- hövs. Jämför över- gångsbestämmelse till SFS 1985: 587 punkt 5, (nr 50 nedan)

Se3 kap. 6 5 PF

Synes inte längre vara aktuell

Synes inte längre vara aktuell

Se övergångsbe- stämmelse till PF punkt 10 e

Synes inte längre vara aktuell

Ordn. Övergångsbe- Innehåll Bör ut- Kommentar nr stämmelser till mönstras 45 SFS 1984: 209, Yrkesvalslärarejämställs med x Synes sakna aktua-

p. 2 syofunktionär vid sammansätt- litet när Nya

ning av intagningsnämnd SL träder i kraft 46 SFS 1984: 209, Övergångsbestämmelser i sam- Se övergångsbe-

p. 3—6 och 8 band med att statligt regle- stämmelse till rade tjänster som syofunk- PF punkt 10 f tionär infördes 1984-07-01

47 SFS 1984: 209, Särskilda föreskrifter om Senförordningen p. 7 yrkesvalslärare i grundskolan (SO-FS 1984: 106) om yrkesvalslärar- tjänster i" grund- skolan. Aven över- gångsbestämmelse till PF punkt 10 f 48 SFS 1985: 587, Förfarande när tjänst som skol- x Se övergångsbe- p. 2 chef ledigförklarats före 1985- stämmelse till PF 07-01 punkt 10 g. (En- 49 SFS 1985: 587, Behållande av tjänst som skol- dast då" puver- 1 p. 3 och 4 direktör m.fl. efter 1985-06—30 gangs es amme se som finns 1 punkt 50 SFS 1985: 587, Rätt för skolchef m. 11. att be- Still SFS 1985: p. 5 hålla lärartjänst som botten- 587 synes vara tjänst aktuell efter 51 SFS 1985: 587, Äldre besvärsordning i vissa 1987'07'01) p. 6 fall 52 SFS 1969: 51, Gäller ämbetsskrivelse x Ämbetsskrivelsen

p. 3 1966-05-13 med behörighetsvillkor föreslås bli ut- för vissa lärare i läroämnen mönstrad (se nr 29 i bilaga 6)

53 SFS 1970: 78, Gäller förordningen 1975- x 1975 års för-

p. 4—5 12-18 om vidtagande av sär- ordning föreslås skilda åtgärder rörande vissa bli utmönstrad lärare med avvecklingstjänster vid grundskolan (se nr 103 i bilaga 6)

54 SFS 1970: 578, Behörighetsvillkor för huvud- x Synes inte längre

p. 3 lärartjänst i ekonomi vara aktuell

Specialskolförordningen 55 SFS 1970: 327, Vissa ordinarie lärartjäns— x Se övergångsbe-

p. 5 ter får finnas kvar efter stämmelserna till

1970-07-01 PF punkt 4 56 SFS 1970: 327, Icke-ordinarie tjänster som x Torde inte längre

p. 6 yrkeslärare och lärare i vara aktuell handelsyrken fick tills vi- dare inrättas i specialskolan

57 SFS 1970: 327, Bemyndigande för SÖ att ut- x Inaktuellt

p. 7—8 färda övergångsbestämmelser

174 Bilaga 7 SOU 1986: 11 Ordn. Övergångsbe- Innehåll Bör ut- Kommentar nr stämmelser till mönstras 58 SFS 1971: 346, Äldre föreskrifteri skolför- x p. 3 ordningen fick i vissa fall tillämpas på sökande till vissa tjänster 59 SFS 1976: 1034 Förordnande på ordinarie tjänst x Föreskriften under åren 1977—1980 eller synes vara in- första halvåret 1981 ges kon- aktuell eftersom stitutorials verkan det i förordnan- dena skall ha an- getts att de har konstitutorials verkan 60 SFS 1982: 745, Äldre besvärsordning x Synes inte längre p. 3 vara aktuell 61 SFS 1982: 745, Återförande på stat av vissa p. 4 tjänster som förts över stat 62 SFS 19831421 Äldre besvärsordning x Synes inte längre 63 SFS 1985: 540 Äldre besvärsordning vara aktuell Sameskolförordningen 64 SFS 1975: 451, Tillsättningsförfarande x Synes inte längre p. 2—5 vara aktuell 65 SFS 1975: 1196 Äldre besvärsordning x Synes inte längre vara aktuell 66 SFS 1976: 1038 Förordnande på ordinarie x Föreskriften sy- tjånst under åren 1977—1980 nes vara inaktuell eller första halvåret 1981 eftersom det i ges konstitutorials verkan förordnandena skall ha angetts att de har kon- stitutorials ver- kan 67 SFS 1982: 747, Äldre besvärsordning x Synes inte längre p. 4 vara aktuell 68 SFS 1982: 747, Återförande på stat av vissa p. 5 tjänster som förts över stat 69 ' SFS 1983: 615, Äldre besvärsordning x Synes inte längre p_ 4 vara aktuell 70 SFS 1985: 542 Äldre besvärsordning x Privatskolförordningen 71 SFS 1975: 454, Förfarande vid tillsättning x Synes inte längre p. 2—7 av vissa tjänster vara aktuell 72 SFS 1982: 746, Återförande på stat av vissa p. 3 tjänster som förts över stat 73 SFS 1982: 746, Äldre besvärsordning x Synes inte längre

p.4

vara aktuell

SOU 1986: 11 74 SFS 1983: 419 Äldre besvärsordning 75 SFS 1985: 553 Äldre besvärsordning

Förordningen om tjänster som lärare vid skolväsendet i kommun 76 SFS 1975: 337 Tillsättningsförfarande

77 SFS 1979: 449, Tillsättningsförfarande p. 2—5

78 SFS 1982: 793 Äldre besvärsordning

Synes inte längre vara aktuell

Synes inte längre vara aktuell

Synes inte längre vara aktuell

Synes inte längre vara aktuell

Bilaga 8

Rektors åligganden m.m. enligt

skolförordningen Skolförordningen Åligganden 2 kap. 65 Yttra sig i viktigare ärende som rör skolenheten innan styrelsen avgör ärendet 13 5 Underrätta hemkommunen om elev som fullgör skolplikt i annan kommun 14 5 Underrätta särskilt då förhållanden enligt 2 kap. 13 5 före- ligger och sådan elev utan giltigt förfall är frånvarande i större omfattning 2 a kap. 1 5 Dels lämna information till företrädare för elever och för- äldrar, dels samråda med företrädarna inför beslut 4 5 Informera 5 5 1—2 st. Samråda i frågor av stor betydelse för eleverna 6 5 Samråda i andra frågor som rör eleverna 10 5 Tillsammans med företrädarna bestämma former för infor- mation och samråd 2 b kap. 3 5 Vara skolkonferensens ordförande 9 5 Kalla till icke-obligatorisk skolkonferens 11 5 Avge utslagsröst vid lika röstetal i skolkonferensen 12— 13 55 Efter samråd med föräldrar respektive elever kalla andra företrädare till skolkonferens 3 kap. 1 5 2 st. Ingå i och vara ordförande för personalkonferens 3 5 Utfärda kallelse till personalkonferens 4 5 2 st. Avge utslagsröst vid lika röstetal i personalkonferens 5 5 2 st. Ingå i arbetsenhetskonferens 5 5 3 st. Vara ordförande eller utse annan att vara ordförande i ar- betsenhetskonferens 8 5 Om rektor är ordförande i arbetsenhetskonferens, kalla företrädare för eleverna till sammanträden 10 5 Ingå i klasskonferens på gymnasieskolan. Rättighet att kalla annan personal att delta 10 a 5 1 st. Kalla arbetstagare till annan konferens 10 a 5 2 st. Kalla elever när rektor utnyttjar rättigheten enligt 10 a 5

första stycket

Skolförordningen

3 kap.

6 kap.

10b5

10c5 1552st.

2252 st.

2253 st. 245

2551—25t. 6b5 10a53st.

13529. 1353st.

135Sst

27525t. 2753st. 285

325lst.

335

355 lst. 365 | st. 3653st.

11525t. 1153—4st. 1353 st. 15525t

1953 st. 205 22 5 Zst.

2253 st.

2254st.

235

Åligganden

Ta upp frågor som gäller anskaffning av läromedel i konfe- rens enligt 10 a 5 första stycket innan rektor fattar beslut

Kalla enbart icke-pedagogisk personal till överläggning Ingå i samarbetsnämnd vid gymnasieskola Ingå i elevvårdskonferens om rektor inte utnyttjar möjlig- het att lämna över uppdraget åt annan skolledare

Vara ordförande eller att utse annan till detta

Sammankalla elevvårdskonferensen om rektor är ordfö— rande

Kalla icke—ledamöter till elevvårdskonferens Tillse att arbetsplan finns

Besluta om undervisning i hemspråk. Skyldighet att sam- råda före beslut

Föreslå basläromedel

Inom fastställda ekonomiska ramar besluta om anskaff- ning av andra läromedel (betr. samråd se 3 kap. 10 b 5)

Ta del av avgivna uttalanden då det gäller basläromedel som skall granskas

Besluta i frågor angående anordnande av morgonsamling Bestämma vem som skall leda morgonsamling Besluta om avvikelser från 40-minuters arbetspass

I brådskande fall besluta om inställande av skolarbete innan skolstyrelsen tagit ställning

Samla eleverna eller befria dem från skolarbete på minnes- dag

Fastställa tjänstefördelning Fastställa schema

Tillse att lärarna bereds tillfälle att yttra sig över förslaget till schema

Bestämma betyg vid oenighet mellan lärare Besluta om att betyg inte skall sättas Utfärda slutbetyg

Besluta om rättelse av betyg och att vidta åtgärder i sam- band med detta

Besluta om uppflyttning till högre årskurs under läsåret Medge elev att gå om årskurs

Besluta om avvikelse från regeln att elever skall behålla sina klasskamrater vid uppflyttning

Yttra sig då skolstyrelse skall pröva frågan om att eleverna skall behålla sina klasskamrater

Föreslå klassammansättning som grundas på elevernas val av tillvalsämnen

Yttra sig då ärende om avvikande klassammansättning av skolstyrelsen hänskjuts till länsskolnämnd

Skolförordningen

6 kap.

8 kap.

9 kap.

25 5 2 st. 265 275 295 lst. 2952 st.

305

33 5 2 st. 3454st. 355

4a525t.

653st.

12525t. 1253 st.

1254st.

12555t.

13d52st.

295 305 31535t.

34 5 1 st.

355

385 lst. 395 | St. 39525t. 3953 st.

285 lst. 2852st.

2854st. 305

3252st. 32 5 3 st.

Åligganden

Pröva fråga om elevs ledighet från skolarbetet Befria elev från vissa lektioner

Besluta om ledighet då elev har smittosam sjukdom Utreda orsaken till elevs onormala beteende

Rätta till elevs onormala beteende och rättighet att utdela varning

Hänskjuta disciplinärende till skolstyrelsen i vissa fall

Utfärda betyg vid särskild prövning Utfärda betyg över fyllnadsprövning Utse lärare som skall förrätta prövning

Efter samråd med berörda besluta om hemspråksundervis- ning

Besluta om frivilligt deltagande i viss undervisning eller att utbyta viss undervisning mot annan

Föreslå basläromedel

Besluta om anskaffande av andra läromedel än baslärome- del

Samråda innan förslag lämnas enligt 12 kap. 2 5 och beslut fattas enligt 12 kap. 3 5

Ta del av uttalande i granskningsärende angående lärome— del

Fullgöra av styrelsen för skolan bestämda uppgifter beträf- fande inbyggd utbildning

Besluta om gemensam samling Besluta om sammanläggning av lektioner till arbetspass

Bestämma om avvikande fördelning av lektioner och ras- ter

Inställa undervisning i brådskande fall för att hindra sprid— ning av smittosam sjukdom

Samla elever för högtidlighållande av minnesdag eller för annat särskilt ändamål

Fastställa tjänstefördelning Fastställa schema Fastställa planer för skrivningar, friluftsverksamhet m.m.

Tillse att lärarna bereds tillfälle att yttra sig över förslag till schema

Besluta om intagning av extra elev och specialelev

Medge extra elev undantag från deltagande i undervisning 1 Visst ämne

Medge den som inte är elev att följa undervisningen Bestämma former för flyttningsprövning Avgöra betygsfråga om lärare är oeniga

Avgöra om betyg ej skall sättas

Skolförordningen

9 kap. 36 5 3 st. 38 5 2 st. 43 5 1 st. 545 lst. 5452 st. 54 5 3 st. 54 5 4 St.

555

575 lst. 575251. 62525t. 6254st.

63525t.

12kap. 75 85 95

115 155 13kap. 75 85 95 9a5 115lst. 11535t.

17 5 23 5 265 1 st. 26 5 3 st. 305 1 St. 33 5 355 1 st. 35 5 2 st. 37 5

14 kap. 9 5 2 st.

953st.

Åligganden

Ufärda avgångsbetyg

Besluta om utfärdande av nytt betyg då rättelse behövs Bestämma sätt för flyttningsprövning

Bevilja elev ledighet för enskilda angelägenheter Besluta om elevs ledighet vid värnpliktstjänstgöring Befria elev från vissa lektioner m. m.

Befria elev från undervisning i ämne i vilket han undergått prövning

Besluta om ledighet då elev har smittsam sjukdom Utreda disciplinärenden för elever

Vidta åtgärder vid disciplinfall

Utfärda betyg eller intyg om prövning

Utfärda avgångsbetyg då prövning skett vid flera skolen- heter

Avgöra betygsfråga då lärare är oeniga i samband med fyllnadsprövning samt utfärda betyg eller intyg

Utföra vissa arbetsledningsuppgifter Utveckla skolverksamheten

Utföra de övriga arbetsuppgifter som skolstyrelsen ålägger rektor

Vara skolchef

Fullgöra skyldigheteri samband med att rektor undervisar Motsvarar 12 kap. 7 5

Motsvarar 12 kap. 8 5

Motsvarar 12 kap. 9 5

Motsvarar 12 kap. 11 5

Fullgöra fastställd undervisningsskyldighet Fullgöra den sammanlagda högsta undervisningsskyldig- heten

Fullgöra skyldigheter i samband med att rektor undervisar Hänvisning till 13 kap. 7—9 a 55

Fullgöra fastställd undervisningsskyldighet

Motsvarar 13 kap. 11 5 3 st.

Hänvisning till 13 kap. 17 5

Hänvisning till 13 kap. 7—9 3 55

Fullgöra fastställd undervisningsskyldighet

Motsvarar 13 kap. 11 5 3 st.

Hänvisning till 13 kap. 17 5

Besluta om att lärare skall undervisa i ämnen som inte ingår i tjänsten

Besluta om att lärare skall undervisa i tillvalskurser

Skolförordningen

Åligganden

14 kap. 19 5

235

25 & 2st. 15 kap. 135 29525t.

315

325251. 335 33c525t.

345 lst.

16kap.175 33525t. 33a525t. 33b5 33c5 3553st.

36525t. 375 385251. 40525t. 40b525t.

415

41a5

17 kap. 46 5

5051—25t. 5151—25t.

18kap. 75 7a5

7b5

8525t.

Samverka med annan rektor för bestämmande av tjänstgö— ringstider när lärare har fyllnadstjänstgöring

Delta i sammanträde för planläggning av lärares tjänstgö- ring

Utfärda betyg och intyg för lärare

Avge förslag om ämneskombination för lärartjänst

Besluta om att särskild undervisning skall fullgöras av lärare 5 — 15

Besluta om att undervisning på mellanstadiet eller special- undervisning skall fullgöras av lärare 16— 19

Besluta om specialundervisning, lärare 20 Besluta om specialundervisning, lärare 21

Besluta om att lärare 23 skall meddela specialundervisning eller leda planläggning av friluftsverksamhet

Besluta om att vissa lärare skall undervisa i svenska som andraspråk

Lämna förslag till ämneskombination för lärartjänst Besluta om specialundervisning, lärare 101— 139 Besluta om specialundervisning, lärare 140

Besluta om specialundervisning, lärare 141— 147 Besluta om specialundervisning, lärare 148

Besluta om att lärare 149— 151 skall fullgöra visst slag av undervisning/tjänstgöring

Besluta om specialundervisning, lärare 152— 161 Besluta om specialundervisning, lärare 162— 166 Besluta om specialundervisning, lärare 167— 175 Besluta om specialundervisning, lärare 178— 181

Besluta om att lärare 182 skall meddela viss undervisning och fullgöra viss tjänstgöring

Pröva om vissa lärare skall undervisa i ämnen som inte ingår i tjänsten

Besluta om nedsättning för lärare som biträder skolledning vid särskild enhet, typ 1

Yttra sig i ärende om tillsättning av tjänst som lärare Föreslå huvudlärare

Föreslå institutionsföreståndare

Bevilja lärare ledighet vid sjukdom, högst två veckor i följd

Avgöra om ersättare behövs vid kortare ledighet för lärare i gymnasieskolan

Avgöra om ersättare behövs vid kortare ledighet för lärare i grundskolan

Besluta om hur undervisningen skall uppehållas vid tillfal- ligt förfall för lärare

Lärares åligganden m.m. enligt skolförordningen

Skolförordningen

14 kap. 95 1 st.

9 5 2—3 st.

9a51. 92152.

1051. 1051.

1052. 1052. 1052.

1053. 1053. 1054.

1055. 1056.

1251st. 13a5 145

145

15 kap. 29 5 3.

Åligganden Undervisa i första hand på stadium eller i ämne som ingår i tjänsten

Undervisa i andra hand i ämne av annat slag. (I 15 och 16 kap. finns detaljföreskrifter till 14 kap. 9 5 2—3 st.)

Medverka i fri aktivitet

Besöka arbetsplatser där elever har praktisk arbetslivsorientering

Medverka i friluftsverksamhet

Övervaka elevernas uppförande och ordning när de står under skolans omedelbara tillsyn

Delta i konferenser Delta i studiedagar

Delta i föräldramöten och samman- komster

Biträda vid inskrivning av elever Biträda vid prövningar

Vårda materiel och inventarier i an- slutning till utbildning

Medverka i samarbetsnämnd

Biträda med övervakning av elever vid elevhem

Vara klassföreståndare Fullgöra specialfunktion

Biträda vid lärarutbildning vid skol- enheten

Delta i anordnande och bedömning av undervisningsprov

Planlägga och övervaka friluftsverk- samhet

Bilaga 9

Gäller lärare nr

1—23, 101—184

1—23. 101—184

1—23 1—23

1—23, 101—184 1—23, 101—184

1—23, 101—184 1—23. 101—184 1—23, 101—184

1—23, 101—184 l—23. 101—184 1—23, 101—184

1—23, 101—184 1—23, 101—184

1—23, 101—184 1—23 1—23, 101—184

1—23, 101—184

5,149samt21,23, 176, 177, 182 om idrott ingår i tjänsten

Skolförordningen

16 kap. 33 5 3st. 3335351. 33b5 33c5 375

3353st. 33a53st. 33175 33c5 375

Åligganden

Föra anteckningar för material—. tids- och arbetskontroll

Biträda rektor vid kostnadsbe— räkningar m.m. för arbetsuppgifter, som kan tillföras skolan

Gäller lärare nr

101—148. 162—166

101—148. 162—166

Bilaga 10

Skiss till föreskrifter om rektor och biträdande rektor

Inom skolförfattningsutredningens sekretariat utarbetades hösten 1983 en skiss till minskad statlig reglering av skolans ledningsorganisation. Skissen har legat till grund för diskussioner såväl inom utredningen som vid kon- takter med myndigheter och intresseorganisationer. Skissen innebar i hu- vuddrag att den statliga regleringen av tjänster som skolchefer i kommun skulle utgå samt att den statliga regleringen av tjänster för skolledare skulle minska avsevärt. De i det följande återgivna föreskrifterna i skissen var avsedda att i huvudsak ersätta 12 och 13 kap. skolförordningen. Eftersom riksdagen i samband med beslutet om ett nytt statsbidragssystem för skolledningsresurser också tagit ställning till frågan om vilka tjänster för skolledare som skall få finnas, har skolförfattningsutredningen ansett att det för närvarande inte bör föreslås ytterligare ändringar. Med hänsyn till det intresse som från olika håll visats för ytterligare minskning av den statliga regleringen vad gäller tjänster för skolledare har utredningen emel- lertid ansett det vara lämpligt att ta in skissen som en bilaga till betänkan- det.

Skolförfattningsutredningens förslag rörande rektor och biträdande skolledare finns i 2 kap. PF. Några kommentarer till olikheterna mellan förslaget och skissen har tagits in nedan på s. 187.

Skiss till Kap. Rektor och biträdande rektor

Organiserande av rektorstjänster

1 5 För varje rektorsområde skall det finnas en rektor.

Tjänst som rektor är en ordinarie heltidstjänst. En rektorstjänst kan dock förenas med arvodestjänst som förvaltningschef eller motsvarande under skolstyrelsen.

2 5 En tjänst som rektor får avse flera skolformer som har gemensam styrelse.

Åligganden

3 5 Rektor skall under skolstyrelsen leda verksamheten inom rektorsom- rådet.

Rektor skall särskilt ansvara för ledning, samordning och utveckling av den pedagogiska verksamheten.

Rektor skall besluta i sådana frågor som anges i särskilda föreskrifter.

4 5 För att biträda en eller flera rektorer får skolstyrelsen inrätta en eller flera tjänster som biträdande rektor. Arbetsområdet för en biträdande rektor bestäms av skolstyrelsen.

Behörighet

5 5 Behörig till tjänst som rektor eller biträdande rektor är den som är behörig till tjänst som lärare eller syofunktionär vid någon skolform som ingår i arbetsområdet.

Om det finns särskilda skäl får den som inte har sådan behörighet förordnas.

Undervisningsskyldighet

6 5 Skolstyrelsen skall besluta i fråga om rektorers och biträdande rekto- rers undervisningsskyldighet.

Undervisningsskyldigheten får inte omfatta mer än . . .' av tjänstgörings- tiden om det inte finns särskilda skäl för det.

Specialfunktioner

7 5 Lärare och syofunktionärer får biträda en eller flera rektorer med att fullgöra särskilda arbetsuppgifter (specialfunktioner). Specialfunktioner får avse högst . . .I av tjänstgöringstiden.

' Något förslag härtill har inte behandlats inom skolförfattningsutredningen.

Jämförelse mellan 2 kap. förslaget till personalförordning och ut- redningens ursprungliga skiss

Förslaget till Kommentar 2 kap. PF

l 5 Ingen skillnad mot 1 5 första stycket i skissen.

2—3 55 3 5 PF innebär en anpassning till senare ändringar i skolförord— ningen beträffande skolchefsfunktionen. I övrigt ingen ändring av betydelse.

4 5 Paragrafen, som inte fanns i den ursprungliga skissen, innebär en

anpassning till 1985 års riksdagsbeslut om en ändrad skolledning.

5 5 I 5 5 PF anges både tjänsteslag och tjänstetyp för biträdande skolledare i grundskolan, gymnasieskolan och komvux. Det inne- bär en anpassning till riksdagsbeslutet om en ändrad skolledning.

Enligt den ursprungliga skissen fick kommunen frihet att välja tjänstetyp. Endast ett tjänsteslag skulle finnas. Alla biträdande skolledare benämndes i skissen "biträdande rektor". Sådana tjänster kunde inrättas antingen för heltidstjänstgöring eller del— tidstjänstgöring (4 5 i skissen).

6 5 Ingen ändringjämfört med 3 5 i skissen.

7 5 Ingen ändringjämfört med 4 5 andra stycket i skissen.

8 5 Ingen ändringjämfört med 5 5 i skissen.

9 5 6 5 andra stycket och 7 5 i skissen grundades på tanken att ingen

principiell skillnad skulle upprätthållas mellan skolledningsupp' gifter och specialfunktioner. Vad som nu benämns specialfunk- tioner får i allt väsentligt betraktas som ledningsuppgifter, som skall fullgöras inom ett rektorsområde eller en del därav, t. ex. en arbetsenhet eller institution. Någon uppräkning av specialfunk- tioner skulle således inte tas in iförfattningstexten (se 3 kap. 12 5 PF). Gränsdragningen mellan en biträdande rektor och en lärare/ syofunktionär med specialfunktioner skulle enligt skissen göras på grundval av hur stor del av arbetstagarens tjänstgöringstid som utgjordes av undervisning och hur mycket som upptogs av olika ledningsuppgifter.

Enligt skissen var konstruktionen lärare/syofunktionär med specialfunktioner förenad med möjlighet till tilläggsarvode.

9 5 andra stycket PF innebär i förhållande till skissen en än- passning till riksdagens beslut.

Bilaga 11

Utdrag ur skolförfattningsutredningens förslag till föreskrifter om samverkan i skolan

Ur betänkandet (Ds U 1982:5) Konferenser i skolan

Inledande föreskrifter

1 5 I detta kapitel finns föreskrifter om

1. skolkonferens, elevvårdskonferens och klassråd i grundskolan och gymnasieskolan samt om klasskonferens i gymnasieskolan (obligatoriska samverkansgrupper).

2. samverkansgrupper som inrättas efter beslut inom ett rektorsområde eller en skolenhet (lokala samverkansgrupper).

2 5 Utöver den samverkan som skall ske i obligatoriska eller lokala samverkansgrupper får rektor, när det behövs, kalla berörda arbetstagare, elever och andra till överläggningar i en fråga.

3 5 Samverkan som sker med stöd av föreskrifterna i detta kapitel får inte inkräkta på vad som enligt andra författningar eller enligt kollektivav- tal gäller om behandling av en viss fråga.

Skolkonferens

4 5 En skolkonferens skall finnas antingen för varje skolenhet eller ge- mensamt för alla skolenheter inom ett rektorsområde.

Om särskilda skäl föreligger får en skolkonferens dock ha ett annat verksamhetsområde.

5 5 Ledamöteri skolkonferensen är

1. rektor, som också är ordförande,

2. företrädare för personal som representerar olika delar av skol- verksamheten,

3. företrädare för eleverna på grundskolans högstadium och i gymnasie- skolan, 4. företrädare för vårdnadshavarna till eleverna på grundskolans alla stadier.

6 5 Styrelsen för skolan skall bestämma 1. skolkonferensens verksamhetsområde,

2. det antal ledamöter som skall företräda olika grupper. 3. formerna för hur företrädare för olika grupper skall utses, 4. mandattiden för ledamöterna.

7 5 I skolkonferensen skall samråd och information äga rum

1. i frågor som är av gemensamt intresse för skolkonferensens verksam- hetsområde och som rektor eller någon annan ledamot tar upp till behand- ling,

2. i andra frågor som skall behandlas av konferensen enligt denna för- ordning eller andra föreskrifter.

8 5 Frågor som gäller enskilda individer får inte behandlas av skolkonfe— rensen.

9 5 Innan rektor beslutar i en fråga som har stor betydelse för eleverna skall rektor ta upp frågan till samråd i skolkonferensen. Detsamma gäller innan rektor avger förslag eller yttrande i en sådan fråga.

Föreligger tidsnöd eller annat hinder får rektor underlåta att samråda. Frågan skall då anmälas vid nästa sammanträde med skolkonferensen.

Om en fråga är begränsad till exempelvis en arbetsenhet, en klass eller ett ämne, behöver rektor inte ta upp frågan till samråd i skolkonferensen. Frågan skall då i stället behandlas i någon annan samverkansgrupp vari ingår ledamöter som företräder de berörda eleverna på grundskolans hög- stadium och i gymnasieskolan samt vårdnadshavarna till de berörda ele- verna på grundskolans lågstadium och mellanstadium.

10 5 Rektors samrådsskyldighet enligt 95 gäller oavsett om rektors be- hörighet grundas direkt på föreskrift i författning eller på delegationsbe- slut.

11 5 Skolkonferensen skall sammanträda på kallelse av ordföranden minst en gång varje termin.

Elevvårdskonferens

12 5 En elevvårdskonferens skall finnas för varje rektorsområde i grund- skolan samt för varje skolenhet med gymnasieskola.

Om. en skolenhet omfattar både grundskola och gymnasieskola skall en elevvårdskonferens finnas för var och en av skolformerna.

13 5 Ledamöter i elevvårdkonferensen är

rektor, som också är ordförande,

Skolläkare, Skolpsykolog, skolsköterska, skolkurator,

arbetstagare som svarar för studie- och yrkesorientering, den studierektor som ansvarar för den berörde elevens studier,

SPEAPWN—

8. klassföreståndaren till den berörde eleven. I förekommande fall är dessutom berörd speciallärare eller hemspråkslä- rare ledamot i elevvårdkonferensen.

14 5 Elevvårdkonferensen skall handlägga ]. frågor som ankommer på konferensen enligt denna förordning eller andra föreskrifter, 2. andra elevvårdsfrågor som rör en enskild elev och som med hänsyn till elevens bästa inte lämpligen kan lösas på annat sätt.

15 5 Elevvårdkonferensen skall sammanträda på kallelse av ordföranden när ordföranden eller någon annan ledamot anser att det behövs.

Klassråd

16 5 För varje klass i grundskolan och gymnasieskolan skall det finnas ett klassråd. Ledamöter i klassrådet är samtliga elever i klassen och deras klass- förståndare.

17 5 Klassrådet skall behandla frågor som är av gemensamt intresse för eleverna i klassen. Innan en sådan fråga behandlas i en annan samver- kansgrupp, som elever medverkar i, skall frågan ha diskuterats i klassrå- det. Detta behöver dock inte ske om tidsnöd eller annat hinder föreligger.

Klasskonferens i gymnasieskolan

18 5 För varje klass i gymnasieskolan skall det finnas en klasskonferens. Ledamöter i klasskonferensen är 1. rektor, som också är ordförande, 2. den eller de studierektorer vilkas ansvarsområde klassen tillhör, 3. de arbetstagare som stadigvarande tjänstgör i klassen.

19 5 Klasskonferensen skall handlägga ]. frågor om elevernas studiesituation och vad som hänger samman därmed, i den mån handläggningen inte ankommer på elevvårdskonfe-

rensen, . 2. frågor som enligt denna förordning eller andra föreskrifter ankommer

på klasskonferensen.

Lokala samverkansgrupper

20 5 I fråga om lokala samverkansgrupper beslutar rektor efter samråd med skolkonferensen I. vilka lokala samverkansgrupper som skall finnas inom ett rektorsom- råde eller en skolenhet,

2. vilka slag av frågor som en lokal samverkansgrupp skall behandla,

3. vilka persongrupper som skall ingå i eller vara företrädda i varje samverkansgrupp och det antal ledamöter som skall företräda varje persongrupp,

4. formerna för hur företrädare för olika persongrupper skall utses,

5. mandattiden för de ledamöter som skall utses,

6. hur ordföranden skall utses. Om rektor i en fråga har annan uppfattning än skolkonferensens majori- tet, skall frågan hänskjutas till styrelsen för skolan för avgörande.

Samverkan i vissa frågor

215. I någon samverkansgrupp med företrädare för berörda arbetstagare och elever skall alltid behandlas

]. frågor om planering och uppföljning av skolverksamheten,

2. pedagogiska frågor av allmän karaktär,

3. frågor om skolmiljön,

4. förslag till läromedel som skall antas av styrelsen för skolan.

Gemensamma föreskrifter

22 5 Den som i egenskap av arbetstagare är ledamot i en samver- kansgrupp är skyldig att delta i beslut som ankommer på samverkansgrup- pen.

Elever på grundskolans högstadium eller gymnasieskolan, som är le- damöter i en samverkansgrupp, får delta i besluten, men har rätt att avstå därifrån. Detsamma gäller den som i egenskap av vårdnadshavare är ledamot.

Elever på grundskolans lågstadium eller mellanstadium, som är ledamö- ter i en samverkansgrupp, får inte delta i besluten. De får dock delta i sådana beslut som fattas i klassrådet, men har även rätt att avstå därifrån.

23 5 En samverkansgrupp är beslutför när mer än hälften av de ledamö- ter som enligt 22% första stycket skall delta i besluten är närvarande.

Som samverkansgruppens mening gäller den mening som de flesta av dess ledamöter enar sig om. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.

24 5 Om rektor är självskriven ledamot i en samverkansgrupp, får rektor sätta annan arbetstagare i sitt ställe, om inte annat är särskilt föreskrivet.

25 5 En samverkansgrupp får tillåta att även andra än ledamöter är närvarande och yttrar sig vid sammanträdena.

265 Protokoll skall föras vid varje sammanträde med en samver- kansgrupp. Vid sammanträden med ett klassråd är protokollföring dock inte obligatorisk.

27 5 Protokollet skall innehålla uppgifter om

1. tid och plats för sammanträdet,

2. vilka som varit närvarande,

3. de beslut som fattats,

4. skiljaktig mening, om sådan förekommit. En elev på grundskolans lågstadium eller mellanstadium, som är leda- mot i en annan samverkansgrupp än klassråd, har rätt att på begäran få sin mening antecknad i protokollet.

28 5 Länsskolnämnden får från föreskrifterna om obligatoriska sam- verkansgrupper i detta kapitel medge sådana avvikelser som av särskilda skäl är nödvändiga för ett rektorsområde eller en skolenhet.