om musiken i svenska kyrkan

Prop. 1987/88:144

Regeringens proposition % 1987/88: 144 & om musiken i svenska kyrkan Prop. 1987/88: 144 Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 17 mars 1988 för den åtgärd och det ändamål som framgår av föredragandens hemställan. På regeringens vägnar Ingvar C arlsson Bo Holmberg Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen lägger regeringen fram förslag till en ny lag om kyrkomusi- ken i svenska kyrkan. Den är avsedd att ersätta både lagen (1947z275) om kyrkomusiker och kyrkomusikerförordningen (1950: 375). Den nya regleringen innebär en väsentlig förenkling av bestämmelserna på området. Den syftar till att skapa förutsättningar för en smidig och till de lokala förhållandena anpassad organisation. Enligt den nya lagen skall pastoraten svara för den kyrkomusikaliska verksamhet som behövs i församlingarna. Kyrkomusikcrtjänsterna, som i dag är statligt reglerade, föreslås i fortsättningen bli rent kyrkokommunala. De nuvarande skolkantorstjänsterna avvecklas på sikt. Ett visst statligt inflytande över kyrkomusikerorganisalionen behålls. Lagen innehåller sålunda föreskrifter dels om vissa obligatoriska inslag i den kyrkomusikaliska verksamheten och olika behörighetskrav för kyrko- musiker. dels om att domkapitlen skall pröva vissa behörighetsfrågor och yttra sig vid tjänstetillsättningar och vid fastställandet av reglementen för den kyrkomusikaliska verksamheten i pastoraten. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1990. I propositionen behandlas också vissa övergripande frågor om utbild- ningen av kyrkomusiker. Utbildningen av kantorer bör i första hand ske vid Sköndalsinstitutet och inom folkhögskolans ram. Frågan om den särskilda sommarkursverk- samhet m.m. som för närvarande bedrivs av Musikaliska akademien med inriktning bl. a. på att ge lärare kantorsbehörighet kan ersättas av en kyrkomusikalisk tillvalsmöjlighet på högskolans ettämnesutbildning i mu- sik utreds närmare. | Riksdagen 1987/88. 1 sum/. Nr 144

Regeringens proposition % 1987/88: 144 &

Regeringens proposition %

Regeringens

proposition

1987/88: 144 &

1987/88:

144

om musiken i svenska kyrkan Prop.

om musiken i svenska kyrkan

musiken

svenska

kyrkan

Prop.

1987/88: 144

1987/88:

144

Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 17 mars 1988 för den åtgärd och det ändamål som framgår av föredragandens hemställan.

Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag

Regeringen

förelägger

riksdagen

vad

som

har

tagits

upp

bifogade

utdrag

ur regeringsprotokollet den 17 mars 1988 för den åtgärd och det ändamål

regeringsprotokollet

den

mars

1988

för

den

åtgärd

och

det

ändamål

som framgår av föredragandens hemställan.

som

framgår

föredragandens

hemställan.

På regeringens vägnar

På

regeringens

vägnar

Ingvar C arlsson

Ingvar

arlsson

Bo Holmberg

Holmberg

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionens

huvudsakliga

innehåll

I propositionen lägger regeringen fram förslag till en ny lag om kyrkomusi- ken i svenska kyrkan. Den är avsedd att ersätta både lagen (1947z275) om kyrkomusiker och kyrkomusikerförordningen (1950: 375). Den nya regleringen innebär en väsentlig förenkling av bestämmelserna på området. Den syftar till att skapa förutsättningar för en smidig och till de lokala förhållandena anpassad organisation. Enligt den nya lagen skall pastoraten svara för den kyrkomusikaliska verksamhet som behövs i församlingarna. Kyrkomusikcrtjänsterna, som i dag är statligt reglerade, föreslås i fortsättningen bli rent kyrkokommunala. De nuvarande skolkantorstjänsterna avvecklas på sikt. Ett visst statligt inflytande över kyrkomusikerorganisalionen behålls. Lagen innehåller sålunda föreskrifter dels om vissa obligatoriska inslag i den kyrkomusikaliska verksamheten och olika behörighetskrav för kyrko- musiker. dels om att domkapitlen skall pröva vissa behörighetsfrågor och yttra sig vid tjänstetillsättningar och vid fastställandet av reglementen för den kyrkomusikaliska verksamheten i pastoraten. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1990. I propositionen behandlas också vissa övergripande frågor om utbild- ningen av kyrkomusiker. Utbildningen av kantorer bör i första hand ske vid Sköndalsinstitutet och inom folkhögskolans ram. Frågan om den särskilda sommarkursverk- samhet m.m. som för närvarande bedrivs av Musikaliska akademien med inriktning bl. a. på att ge lärare kantorsbehörighet kan ersättas av en kyrkomusikalisk tillvalsmöjlighet på högskolans ettämnesutbildning i mu- sik utreds närmare.

I propositionen lägger regeringen fram förslag till en ny lag om kyrkomusi-

propositionen

lägger

regeringen

fram

förslag

till

lag

kyrkomusi-

ken i svenska kyrkan. Den är avsedd att ersätta både lagen (1947z275) om

ken

svenska

kyrkan.

Den

är

avsedd

att

ersätta

både

lagen

(1947z275)

kyrkomusiker och kyrkomusikerförordningen (1950: 375).

kyrkomusiker

och

kyrkomusikerförordningen

(1950:

375).

Den nya regleringen innebär en väsentlig förenkling av bestämmelserna på området. Den syftar till att skapa förutsättningar för en smidig och till de lokala förhållandena anpassad organisation.

Den nya regleringen innebär en väsentlig förenkling av bestämmelserna

Den

nya

regleringen

innebär

väsentlig

förenkling

bestämmelserna

på området. Den syftar till att skapa förutsättningar för en smidig och till

på

området.

Den

syftar

till

att

skapa

förutsättningar

för

smidig

och

till

de lokala förhållandena anpassad organisation.

lokala

förhållandena

anpassad

organisation.

Enligt den nya lagen skall pastoraten svara för den kyrkomusikaliska verksamhet som behövs i församlingarna. Kyrkomusikcrtjänsterna, som i dag är statligt reglerade, föreslås i fortsättningen bli rent kyrkokommunala. De nuvarande skolkantorstjänsterna avvecklas på sikt.

Enligt den nya lagen skall pastoraten svara för den kyrkomusikaliska

Enligt

den

nya

lagen

skall

pastoraten

svara

för

den

kyrkomusikaliska

verksamhet som behövs i församlingarna. Kyrkomusikcrtjänsterna, som i

verksamhet

som

behövs

församlingarna.

Kyrkomusikcrtjänsterna,

som

dag är statligt reglerade, föreslås i fortsättningen bli rent kyrkokommunala.

dag

är

statligt

reglerade,

föreslås

fortsättningen

bli

rent

kyrkokommunala.

De nuvarande skolkantorstjänsterna avvecklas på sikt.

nuvarande

skolkantorstjänsterna

avvecklas

på

sikt.

Ett visst statligt inflytande över kyrkomusikerorganisalionen behålls. Lagen innehåller sålunda föreskrifter dels om vissa obligatoriska inslag i den kyrkomusikaliska verksamheten och olika behörighetskrav för kyrko- musiker. dels om att domkapitlen skall pröva vissa behörighetsfrågor och yttra sig vid tjänstetillsättningar och vid fastställandet av reglementen för den kyrkomusikaliska verksamheten i pastoraten.

Ett visst statligt inflytande över kyrkomusikerorganisalionen behålls.

Ett

visst

statligt

inflytande

över

kyrkomusikerorganisalionen

behålls.

Lagen innehåller sålunda föreskrifter dels om vissa obligatoriska inslag i

Lagen

innehåller

sålunda

föreskrifter

dels

vissa

obligatoriska

inslag

den kyrkomusikaliska verksamheten och olika behörighetskrav för kyrko-

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

och

olika

behörighetskrav

för

kyrko-

musiker. dels om att domkapitlen skall pröva vissa behörighetsfrågor och

musiker.

dels

att

domkapitlen

skall

pröva

vissa

behörighetsfrågor

och

yttra sig vid tjänstetillsättningar och vid fastställandet av reglementen för

yttra

sig

vid

tjänstetillsättningar

och

vid

fastställandet

reglementen

för

den kyrkomusikaliska verksamheten i pastoraten.

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

pastoraten.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1990.

Den

nya

lagen

föreslås

träda

kraft

den

januari

1990.

I propositionen behandlas också vissa övergripande frågor om utbild- ningen av kyrkomusiker.

I propositionen behandlas också vissa övergripande frågor om utbild-

propositionen

behandlas

också

vissa

övergripande

frågor

utbild-

ningen av kyrkomusiker.

ningen

kyrkomusiker.

Utbildningen av kantorer bör i första hand ske vid Sköndalsinstitutet och inom folkhögskolans ram. Frågan om den särskilda sommarkursverk- samhet m.m. som för närvarande bedrivs av Musikaliska akademien med inriktning bl. a. på att ge lärare kantorsbehörighet kan ersättas av en kyrkomusikalisk tillvalsmöjlighet på högskolans ettämnesutbildning i mu- sik utreds närmare.

Utbildningen av kantorer bör i första hand ske vid Sköndalsinstitutet

Utbildningen

kantorer

bör

första

hand

ske

vid

Sköndalsinstitutet

och inom folkhögskolans ram. Frågan om den särskilda sommarkursverk-

och

inom

folkhögskolans

ram.

Frågan

den

särskilda

sommarkursverk-

samhet m.m. som för närvarande bedrivs av Musikaliska akademien med

samhet

m.m.

som

för

närvarande

bedrivs

Musikaliska

akademien

med

inriktning bl. a. på att ge lärare kantorsbehörighet kan ersättas av en

inriktning

bl.

på

att

lärare

kantorsbehörighet

kan

ersättas

kyrkomusikalisk tillvalsmöjlighet på högskolans ettämnesutbildning i mu-

kyrkomusikalisk

tillvalsmöjlighet

på

högskolans

ettämnesutbildning

mu-

sik utreds närmare.

sik

utreds

närmare.

| Riksdagen 1987/88. 1 sum/. Nr 144

Riksdagen

1987/88.

sum/.

144

Högskolans organistutbildning bör enligt propositionen ses över av Prop. 1987/88zl44 universitets- och högskoleämbetet för att vidga möjligheterna till fyllnads- tjänstgöring som musiklärare för organister. I'd

Högskolans organistutbildning bör enligt propositionen ses över av Prop. 1987/88zl44

Högskolans

organistutbildning

bör

enligt

propositionen

ses

över

Prop.

1987/88zl44

universitets- och högskoleämbetet för att vidga möjligheterna till fyllnads-

universitets-

och

högskoleämbetet

för

att

vidga

möjligheterna

till

fyllnads-

tjänstgöring som musiklärare för organister.

tjänstgöring

som

musiklärare

för

organister.

I'd

Propositionens lagförslag . Prop. 1987/88: |44 Förslag till ' Lag om kyrkomusiken i svenska kyrkan Härigenom föreskrivs följande. Lagens tillämpningsområde m. m. 1 5 Denna lag innehåller bestämmelser om den kyrkomusikaliska verk- samheten i svenska kyrkans territoriella församlingar. Regeringen fär före- skriva att lagen skall tillämpas också på icke-territoriella församlingar. [ lagen avses med kvrkmnusika/isk verksam/mr musikverksamheten hos svenska kyrkans församlingar, ' kyrkomusiker den som är behörig att anställas på en tjänst som kantor eller som organist. Pastoratets ansvar 2 & Pastoraten skall svara för den kyrkomusikaliska verksamheten. 3 & 1 den kyrkomusikaliska verksamheten ingår bl. a. ]. orgelspel vid gudstjänster och övriga kyrkliga handlingar enligt den ordning som gäller för svenska kyrkan, 2. främjande av kyrkosången. 3. fri musikundervisning med inriktning på kyrkans musikverksamhet samt 4. vård av de orglar som finns hos församlingarna. ' 4 9” För sådan verksamhet som anges i'3å skall pastoratet förordna en eller flera kyrkomusiker. - Domkapitlet får dock, när det films särskilda skäl. medge att pastoratet förordnar någon annan. Medgivandet får begränsas till att gälla'en viss gudstjänstlokal eller en viss kyrkomusikalisk uppgift. 'fjänsteorganisation 5 & Tjänster som kyrkomusiker i ett pastorat är tjänster som organist eller som kantor. 6 & I varje pastorat skall det finnas minst en tjänst som organist. om inte domkapitlet medger något annat. Domkapitlet får lämna medgivande enligt första stycket. om de kyrko- musikaliska arbetsuppgifterna är av liten omfattning eller om det av organi- satoriska skäl inte är lämpligt att anställa någon organist. Domkapitlet får begränsa medgivandet till att avse en viss tid. 7 & 1 det pastorat där stiftets domkyrka är belägen skall det finnas en tjänst som domkyrkoorganist. Behörighet 8 & Behörig att anställas på en tjänst som organist är den som har avlagt högskoleexamen på kyrkomusikerlinjen. '_'.)

Propositionens lagförslag . Prop. 1987/88: |44 Förslag till '

Propositionens lagförslag . Prop. 1987/88: |44

Propositionens

lagförslag

Prop.

1987/88:

|44

Förslag till '

Förslag

till

Lag om kyrkomusiken i svenska kyrkan

Lag

kyrkomusiken

svenska

kyrkan

Härigenom föreskrivs följande.

Härigenom

föreskrivs

följande.

Lagens tillämpningsområde m. m.

Lagens

tillämpningsområde

1 5 Denna lag innehåller bestämmelser om den kyrkomusikaliska verk- samheten i svenska kyrkans territoriella församlingar. Regeringen fär före- skriva att lagen skall tillämpas också på icke-territoriella församlingar. [ lagen avses med kvrkmnusika/isk verksam/mr musikverksamheten hos svenska kyrkans församlingar, ' kyrkomusiker den som är behörig att anställas på en tjänst som kantor eller som organist.

1 5 Denna lag innehåller bestämmelser om den kyrkomusikaliska verk-

Denna

lag

innehåller

bestämmelser

den

kyrkomusikaliska

verk-

samheten i svenska kyrkans territoriella församlingar. Regeringen fär före-

samheten

svenska

kyrkans

territoriella

församlingar.

Regeringen

fär

före-

skriva att lagen skall tillämpas också på icke-territoriella församlingar.

skriva

att

lagen

skall

tillämpas

också

på

icke-territoriella

församlingar.

[ lagen avses med

[

lagen

avses

med

kvrkmnusika/isk verksam/mr musikverksamheten hos svenska kyrkans församlingar, '

kvrkmnusika/isk verksam/mr musikverksamheten hos svenska kyrkans

kvrkmnusika/isk

verksam/mr

musikverksamheten

hos

svenska

kyrkans

församlingar, '

församlingar,

kyrkomusiker den som är behörig att anställas på en tjänst som kantor eller som organist.

kyrkomusiker den som är behörig att anställas på en tjänst som kantor

kyrkomusiker

den

som

är

behörig

att

anställas

på

tjänst

som

kantor

eller som organist.

eller

som

organist.

Pastoratets ansvar

Pastoratets

ansvar

2 & Pastoraten skall svara för den kyrkomusikaliska verksamheten.

Pastoraten

skall

svara

för

den

kyrkomusikaliska

verksamheten.

3 & 1 den kyrkomusikaliska verksamheten ingår bl. a. ]. orgelspel vid gudstjänster och övriga kyrkliga handlingar enligt den ordning som gäller för svenska kyrkan, 2. främjande av kyrkosången. 3. fri musikundervisning med inriktning på kyrkans musikverksamhet samt 4. vård av de orglar som finns hos församlingarna. '

3 & 1 den kyrkomusikaliska verksamheten ingår bl. a.

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

ingår

bl.

]. orgelspel vid gudstjänster och övriga kyrkliga handlingar enligt den ordning som gäller för svenska kyrkan,

]. orgelspel vid gudstjänster och övriga kyrkliga handlingar enligt den

orgelspel

vid

gudstjänster

och

övriga

kyrkliga

handlingar

enligt

den

ordning som gäller för svenska kyrkan,

ordning

som

gäller

för

svenska

kyrkan,

2. främjande av kyrkosången.

främjande

kyrkosången.

3. fri musikundervisning med inriktning på kyrkans musikverksamhet samt 4. vård av de orglar som finns hos församlingarna. '

3. fri musikundervisning med inriktning på kyrkans musikverksamhet samt

fri

musikundervisning

med

inriktning

på

kyrkans

musikverksamhet

samt

4. vård av de orglar som finns hos församlingarna. '

vård

orglar

som

finns

hos

församlingarna.

4 9” För sådan verksamhet som anges i'3å skall pastoratet förordna en eller flera kyrkomusiker. - Domkapitlet får dock, när det films särskilda skäl. medge att pastoratet förordnar någon annan. Medgivandet får begränsas till att gälla'en viss gudstjänstlokal eller en viss kyrkomusikalisk uppgift.

4 9” För sådan verksamhet som anges i'3å skall pastoratet förordna en eller flera kyrkomusiker. -

4 9” För sådan verksamhet som anges i'3å skall pastoratet förordna en

9”

För

sådan

verksamhet

som

anges

i'3å

skall

pastoratet

förordna

eller flera kyrkomusiker. -

eller

flera

kyrkomusiker.

Domkapitlet får dock, när det films särskilda skäl. medge att pastoratet förordnar någon annan. Medgivandet får begränsas till att gälla'en viss gudstjänstlokal eller en viss kyrkomusikalisk uppgift.

Domkapitlet får dock, när det films särskilda skäl. medge att pastoratet

Domkapitlet

får

dock,

när

det

films

särskilda

skäl.

medge

att

pastoratet

förordnar någon annan. Medgivandet får begränsas till att gälla'en viss

förordnar

någon

annan.

Medgivandet

får

begränsas

till

att

gälla'en

viss

gudstjänstlokal eller en viss kyrkomusikalisk uppgift.

gudstjänstlokal

eller

viss

kyrkomusikalisk

uppgift.

'fjänsteorganisation

5 & Tjänster som kyrkomusiker i ett pastorat är tjänster som organist eller som kantor.

5 & Tjänster som kyrkomusiker i ett pastorat är tjänster som organist

Tjänster

som

kyrkomusiker

ett

pastorat

är

tjänster

som

organist

eller som kantor.

eller

som

kantor.

6 & I varje pastorat skall det finnas minst en tjänst som organist. om inte domkapitlet medger något annat. Domkapitlet får lämna medgivande enligt första stycket. om de kyrko- musikaliska arbetsuppgifterna är av liten omfattning eller om det av organi- satoriska skäl inte är lämpligt att anställa någon organist. Domkapitlet får begränsa medgivandet till att avse en viss tid.

6 & I varje pastorat skall det finnas minst en tjänst som organist. om inte domkapitlet medger något annat.

6 & I varje pastorat skall det finnas minst en tjänst som organist. om inte

varje

pastorat

skall

det

finnas

minst

tjänst

som

organist.

inte

domkapitlet medger något annat.

domkapitlet

medger

något

annat.

Domkapitlet får lämna medgivande enligt första stycket. om de kyrko- musikaliska arbetsuppgifterna är av liten omfattning eller om det av organi- satoriska skäl inte är lämpligt att anställa någon organist. Domkapitlet får begränsa medgivandet till att avse en viss tid.

Domkapitlet får lämna medgivande enligt första stycket. om de kyrko-

Domkapitlet

får

lämna

medgivande

enligt

första

stycket.

kyrko-

musikaliska arbetsuppgifterna är av liten omfattning eller om det av organi-

musikaliska

arbetsuppgifterna

är

liten

omfattning

eller

det

organi-

satoriska skäl inte är lämpligt att anställa någon organist. Domkapitlet får

satoriska

skäl

inte

är

lämpligt

att

anställa

någon

organist.

Domkapitlet

får

begränsa medgivandet till att avse en viss tid.

begränsa

medgivandet

till

att

avse

viss

tid.

7 & 1 det pastorat där stiftets domkyrka är belägen skall det finnas en

det

pastorat

där

stiftets

domkyrka

är

belägen

skall

det

finnas

tjänst som domkyrkoorganist.

tjänst

som

domkyrkoorganist.

Behörighet

8 & Behörig att anställas på en tjänst som organist är den som har avlagt högskoleexamen på kyrkomusikerlinjen.

8 & Behörig att anställas på en tjänst som organist är den som har avlagt

Behörig

att

anställas

på

tjänst

som

organist

är

den

som

har

avlagt

högskoleexamen på kyrkomusikerlinjen.

högskoleexamen

på

kyrkomusikerlinjen.

'_'.)

9 & Behörig att anställas på en tjänst som kantor är I. den som har avlagt organist- och kantorsexamen och som med godkänt vitsord har genomgått pedagogisk kurs för kantorer. 2. den som har avlagt högskoleexamen för musiklärare med kyrkomusika- liskt tillval samt 3. den som är behörig att anställas som organist. 10 & Domkapitlet kan förklara en sökande som inte uppfyller villkoren i 8 och 9 så behörig att anställas på en tjänst som organist eller kantor. om han med hänsyn till sin utbildning och yrkeserfarenhet är att anse som jäm- ställd med den som uppfyller dessa villkor. Tjänstetillsättningar 11 & Tjänster som kyrkomusiker tillsätts i ett enförsamlingspastorat av kyrkorådet och i ett tlerförsamlingspastorat av den tillsättningsnämnd som anges i 7.6 prästanställningslagen (l988:000). 12 _ki Innan en tjänst som kyrkomusiker tillsätts, skall domkapitlet pröva vilka sökande som är behöriga samt yttra sig över deras kyrkomusikaliska skicklighet. Reglemente 13 & Församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige skall faställa ett reg- lemente för den kyrkomusikaliska verksamheten. Av reglementet skall framgå hur de uppgifter som anges i 3 % skall- tillgodoses. Utförs sådana uppgifter av flera. skall reglementet ange hur uppgifterna är fördelade mellan dem. ' 14 & Innan reglementet fastställs. skall yttrande inhämtas från försam- lingarna i pastoratet och domkapitlet. Av domkapitlets yttrande skall sär- skilt framgå huruvida förslaget till reglemente står i överensstämmelse med vad som har bestämts om gudstjänsteri församlingarna. Orgelvård 15 5 Den som enligt reglementet har att svara för vården av en orgel skall till pastoratet anmäla sådana brister som han inte lämpligen själv kan avhjälpa. 16 & Innan pastoratet tillåter någon annan än den som är förordnad enligt 4å att använda en orgel. skall yttrande inhämtas från den som enligt reglementet har att svara för vården av orgeln. Fyllnadstjänstgöring 17 & Innehavaren av en tjänst som kyrkomusiker är skyldig att fullgöra fyllnadstjänstgöring hos en annan arbetsgivare i den omfattning som följer av anställningsavtalet. Prop. 1987/88: 144

9 & Behörig att anställas på en tjänst som kantor är

Behörig

att

anställas

på

tjänst

som

kantor

är

I. den som har avlagt organist- och kantorsexamen och som med godkänt vitsord har genomgått pedagogisk kurs för kantorer.

I. den som har avlagt organist- och kantorsexamen och som med godkänt

den

som

har

avlagt

organist-

och

kantorsexamen

och

som

med

godkänt

vitsord har genomgått pedagogisk kurs för kantorer.

vitsord

har

genomgått

pedagogisk

kurs

för

kantorer.

2. den som har avlagt högskoleexamen för musiklärare med kyrkomusika- liskt tillval samt

2. den som har avlagt högskoleexamen för musiklärare med kyrkomusika-

den

som

har

avlagt

högskoleexamen

för

musiklärare

med

kyrkomusika-

liskt tillval samt

liskt

tillval

samt

3. den som är behörig att anställas som organist.

den

som

är

behörig

att

anställas

som

organist.

10 & Domkapitlet kan förklara en sökande som inte uppfyller villkoren i 8 och 9 så behörig att anställas på en tjänst som organist eller kantor. om han med hänsyn till sin utbildning och yrkeserfarenhet är att anse som jäm- ställd med den som uppfyller dessa villkor.

10 & Domkapitlet kan förklara en sökande som inte uppfyller villkoren i 8

Domkapitlet

kan

förklara

sökande

som

inte

uppfyller

villkoren

och 9 så behörig att anställas på en tjänst som organist eller kantor. om han

och

så

behörig

att

anställas

på

tjänst

som

organist

eller

kantor.

han

med hänsyn till sin utbildning och yrkeserfarenhet är att anse som jäm-

med

hänsyn

till

sin

utbildning

och

yrkeserfarenhet

är

att

anse

som

jäm-

ställd med den som uppfyller dessa villkor.

ställd

med

den

som

uppfyller

dessa

villkor.

Tjänstetillsättningar

11 & Tjänster som kyrkomusiker tillsätts i ett enförsamlingspastorat av kyrkorådet och i ett tlerförsamlingspastorat av den tillsättningsnämnd som anges i 7.6 prästanställningslagen (l988:000).

11 & Tjänster som kyrkomusiker tillsätts i ett enförsamlingspastorat av

Tjänster

som

kyrkomusiker

tillsätts

ett

enförsamlingspastorat

kyrkorådet och i ett tlerförsamlingspastorat av den tillsättningsnämnd som

kyrkorådet

och

ett

tlerförsamlingspastorat

den

tillsättningsnämnd

som

anges i 7.6 prästanställningslagen (l988:000).

anges

7.6

prästanställningslagen

(l988:000).

12 _ki Innan en tjänst som kyrkomusiker tillsätts, skall domkapitlet pröva vilka sökande som är behöriga samt yttra sig över deras kyrkomusikaliska skicklighet.

12 _ki Innan en tjänst som kyrkomusiker tillsätts, skall domkapitlet pröva

_ki

Innan

tjänst

som

kyrkomusiker

tillsätts,

skall

domkapitlet

pröva

vilka sökande som är behöriga samt yttra sig över deras kyrkomusikaliska

vilka

sökande

som

är

behöriga

samt

yttra

sig

över

deras

kyrkomusikaliska

skicklighet.

Reglemente

13 & Församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige skall faställa ett reg- lemente för den kyrkomusikaliska verksamheten.

13 & Församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige skall faställa ett reg-

Församlingsdelegerade

eller

kyrkofullmäktige

skall

faställa

ett

reg-

lemente för den kyrkomusikaliska verksamheten.

lemente

för

den

kyrkomusikaliska

verksamheten.

Av reglementet skall framgå hur de uppgifter som anges i 3 % skall-

reglementet

skall

framgå

hur

uppgifter

som

anges

skall-

tillgodoses. Utförs sådana uppgifter av flera. skall reglementet ange hur uppgifterna är fördelade mellan dem. '

tillgodoses. Utförs sådana uppgifter av flera. skall reglementet ange hur

tillgodoses.

Utförs

sådana

uppgifter

flera.

skall

reglementet

ange

hur

uppgifterna är fördelade mellan dem. '

uppgifterna

är

fördelade

mellan

dem.

14 & Innan reglementet fastställs. skall yttrande inhämtas från försam- lingarna i pastoratet och domkapitlet. Av domkapitlets yttrande skall sär- skilt framgå huruvida förslaget till reglemente står i överensstämmelse med vad som har bestämts om gudstjänsteri församlingarna.

14 & Innan reglementet fastställs. skall yttrande inhämtas från försam-

Innan

reglementet

fastställs.

skall

yttrande

inhämtas

från

försam-

lingarna i pastoratet och domkapitlet. Av domkapitlets yttrande skall sär-

lingarna

pastoratet

och

domkapitlet.

domkapitlets

yttrande

skall

sär-

skilt framgå huruvida förslaget till reglemente står i överensstämmelse med

skilt

framgå

huruvida

förslaget

till

reglemente

står

överensstämmelse

med

vad som har bestämts om gudstjänsteri församlingarna.

vad

som

har

bestämts

gudstjänsteri

församlingarna.

Orgelvård

15 5 Den som enligt reglementet har att svara för vården av en orgel skall till pastoratet anmäla sådana brister som han inte lämpligen själv kan avhjälpa.

15 5 Den som enligt reglementet har att svara för vården av en orgel skall

Den

som

enligt

reglementet

har

att

svara

för

vården

orgel

skall

till pastoratet anmäla sådana brister som han inte lämpligen själv kan

till

pastoratet

anmäla

sådana

brister

som

han

inte

lämpligen

själv

kan

avhjälpa.

16 & Innan pastoratet tillåter någon annan än den som är förordnad enligt 4å att använda en orgel. skall yttrande inhämtas från den som enligt reglementet har att svara för vården av orgeln.

16 & Innan pastoratet tillåter någon annan än den som är förordnad enligt

Innan

pastoratet

tillåter

någon

annan

än

den

som

är

förordnad

enligt

4å att använda en orgel. skall yttrande inhämtas från den som enligt

4å

att

använda

orgel.

skall

yttrande

inhämtas

från

den

som

enligt

reglementet har att svara för vården av orgeln.

reglementet

har

att

svara

för

vården

orgeln.

Fyllnadstjänstgöring

17 & Innehavaren av en tjänst som kyrkomusiker är skyldig att fullgöra fyllnadstjänstgöring hos en annan arbetsgivare i den omfattning som följer av anställningsavtalet.

17 & Innehavaren av en tjänst som kyrkomusiker är skyldig att fullgöra

Innehavaren

tjänst

som

kyrkomusiker

är

skyldig

att

fullgöra

fyllnadstjänstgöring hos en annan arbetsgivare i den omfattning som följer

fyllnadstjänstgöring

hos

annan

arbetsgivare

den

omfattning

som

följer

av anställningsavtalet.

anställningsavtalet.

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

Musiksakkunniga 18 5 Vid handläggningen av ärenden enligt denna lag får domkapitlet biträdas av en eller flera musiksakkunniga. Behörig att vara musiksakkunnig i domkapitlet är domkyrkoorganisten eller någon annan som är behörig att anställas på en tjänst som organist. Stiftsstyrelsen skall förordna en eller flera musiksakkunniga efter yttran- de av domkapitlet. Överklagande 19 & Domkapitlets beslut enligt denna lag får överklagas hos regeringen. Domkapitlets beslut enligt 4 5 andra stycket och 6 & andra stycket får överklagas endast av pastoratet. ]. Denna lag träder i kraft den ljanuari 1990. 2. Genom lagen upphävs lagen (1947: 275") om kyrkomusiker samt kyrko- musikerförordningen (1950: 375). 3. Om det i en lag eller någon annan författning hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en föreskrift i denna lag. skall i stället den nya föreskriften tillämpas. 4. Den som enligt äldre föreskrifter eller beslut är behörig till en tjänst som organist eller kyrkokantor skall anses vara behörig till motsvarande tjänst även efter ikraftträdandet av de nya föreskrifterna. Detsamma gäller den som enligt äldre föreskrifter" är behörig till en tjänst som extra kyrkokantor och som i minst fem år innehaft en tjänst som kyrkomusiker med minst 40 procent av heltidsanställning. 5. Den som vid ikraftträdandet är anställd på en kyrkomusikertjänst med fullmakt eller konstitutorial eller med förordnande för en bestämd tid som ännu löper är skyldig att utöva sin tjänst genom att utföra i huvudsak samma arbetsuppgifter som tidigare hos pastoratet. 6. För den som vid utgången av år 1989 alltjämt innehar en klockar-. organist- eller kyrkosångarbefattning. som fanns inrättad i församlingen före den 1 juli 1947, skall andra stycket ] övergångsbestämmelserna till lagen (1947: 275) om kyrkomusiker fortfarande tillämpas, så länge inneha- varen kvarstår på befattningen. Prop. 1987/88: 144

Musiksakkunniga

18 5 Vid handläggningen av ärenden enligt denna lag får domkapitlet biträdas av en eller flera musiksakkunniga. Behörig att vara musiksakkunnig i domkapitlet är domkyrkoorganisten eller någon annan som är behörig att anställas på en tjänst som organist. Stiftsstyrelsen skall förordna en eller flera musiksakkunniga efter yttran- de av domkapitlet.

18 5 Vid handläggningen av ärenden enligt denna lag får domkapitlet

Vid

handläggningen

ärenden

enligt

denna

lag

får

domkapitlet

biträdas av en eller flera musiksakkunniga.

biträdas

eller

flera

musiksakkunniga.

Behörig att vara musiksakkunnig i domkapitlet är domkyrkoorganisten

Behörig

att

vara

musiksakkunnig

domkapitlet

är

domkyrkoorganisten

eller någon annan som är behörig att anställas på en tjänst som organist.

eller

någon

annan

som

är

behörig

att

anställas

på

tjänst

som

organist.

Stiftsstyrelsen skall förordna en eller flera musiksakkunniga efter yttran-

Stiftsstyrelsen

skall

förordna

eller

flera

musiksakkunniga

efter

yttran-

de av domkapitlet.

domkapitlet.

Överklagande

19 & Domkapitlets beslut enligt denna lag får överklagas hos regeringen. Domkapitlets beslut enligt 4 5 andra stycket och 6 & andra stycket får överklagas endast av pastoratet.

19 & Domkapitlets beslut enligt denna lag får överklagas hos regeringen.

Domkapitlets

beslut

enligt

denna

lag

får

överklagas

hos

regeringen.

Domkapitlets beslut enligt 4 5 andra stycket och 6 & andra stycket får

Domkapitlets

beslut

enligt

andra

stycket

och

andra

stycket

får

överklagas endast av pastoratet.

överklagas

endast

pastoratet.

]. Denna lag träder i kraft den ljanuari 1990. 2. Genom lagen upphävs lagen (1947: 275") om kyrkomusiker samt kyrko- musikerförordningen (1950: 375). 3. Om det i en lag eller någon annan författning hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en föreskrift i denna lag. skall i stället den nya föreskriften tillämpas. 4. Den som enligt äldre föreskrifter eller beslut är behörig till en tjänst som organist eller kyrkokantor skall anses vara behörig till motsvarande tjänst även efter ikraftträdandet av de nya föreskrifterna. Detsamma gäller den som enligt äldre föreskrifter" är behörig till en tjänst som extra kyrkokantor och som i minst fem år innehaft en tjänst som kyrkomusiker med minst 40 procent av heltidsanställning. 5. Den som vid ikraftträdandet är anställd på en kyrkomusikertjänst med fullmakt eller konstitutorial eller med förordnande för en bestämd tid som ännu löper är skyldig att utöva sin tjänst genom att utföra i huvudsak samma arbetsuppgifter som tidigare hos pastoratet. 6. För den som vid utgången av år 1989 alltjämt innehar en klockar-. organist- eller kyrkosångarbefattning. som fanns inrättad i församlingen före den 1 juli 1947, skall andra stycket ] övergångsbestämmelserna till lagen (1947: 275) om kyrkomusiker fortfarande tillämpas, så länge inneha- varen kvarstår på befattningen.

]. Denna lag träder i kraft den ljanuari 1990.

Denna

lag

träder

kraft

den

ljanuari

1990.

2. Genom lagen upphävs lagen (1947: 275") om kyrkomusiker samt kyrko- musikerförordningen (1950: 375).

2. Genom lagen upphävs lagen (1947: 275") om kyrkomusiker samt kyrko-

Genom

lagen

upphävs

lagen

(1947:

275")

kyrkomusiker

samt

kyrko-

musikerförordningen (1950: 375).

musikerförordningen

(1950:

375).

3. Om det i en lag eller någon annan författning hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en föreskrift i denna lag. skall i stället den nya föreskriften tillämpas.

3. Om det i en lag eller någon annan författning hänvisas till en föreskrift

det

lag

eller

någon

annan

författning

hänvisas

till

föreskrift

som har ersatts genom en föreskrift i denna lag. skall i stället den nya

som

har

ersatts

genom

föreskrift

denna

lag.

skall

stället

den

nya

föreskriften tillämpas.

föreskriften

tillämpas.

4. Den som enligt äldre föreskrifter eller beslut är behörig till en tjänst

Den

som

enligt

äldre

föreskrifter

eller

beslut

är

behörig

till

tjänst

som organist eller kyrkokantor skall anses vara behörig till motsvarande

som

organist

eller

kyrkokantor

skall

anses

vara

behörig

till

motsvarande

tjänst även efter ikraftträdandet av de nya föreskrifterna.

tjänst

även

efter

ikraftträdandet

nya

föreskrifterna.

Detsamma gäller den som enligt äldre föreskrifter" är behörig till en tjänst som extra kyrkokantor och som i minst fem år innehaft en tjänst som kyrkomusiker med minst 40 procent av heltidsanställning.

Detsamma gäller den som enligt äldre föreskrifter" är behörig till en tjänst

Detsamma

gäller

den

som

enligt

äldre

föreskrifter"

är

behörig

till

tjänst

som extra kyrkokantor och som i minst fem år innehaft en tjänst som

som

extra

kyrkokantor

och

som

minst

fem

år

innehaft

tjänst

som

kyrkomusiker med minst 40 procent av heltidsanställning.

kyrkomusiker

med

minst

procent

heltidsanställning.

5. Den som vid ikraftträdandet är anställd på en kyrkomusikertjänst med fullmakt eller konstitutorial eller med förordnande för en bestämd tid som ännu löper är skyldig att utöva sin tjänst genom att utföra i huvudsak samma arbetsuppgifter som tidigare hos pastoratet.

5. Den som vid ikraftträdandet är anställd på en kyrkomusikertjänst med

Den

som

vid

ikraftträdandet

är

anställd

på

kyrkomusikertjänst

med

fullmakt eller konstitutorial eller med förordnande för en bestämd tid som

fullmakt

eller

konstitutorial

eller

med

förordnande

för

bestämd

tid

som

ännu löper är skyldig att utöva sin tjänst genom att utföra i huvudsak

ännu

löper

är

skyldig

att

utöva

sin

tjänst

genom

att

utföra

huvudsak

samma arbetsuppgifter som tidigare hos pastoratet.

samma

arbetsuppgifter

som

tidigare

hos

pastoratet.

6. För den som vid utgången av år 1989 alltjämt innehar en klockar-. organist- eller kyrkosångarbefattning. som fanns inrättad i församlingen före den 1 juli 1947, skall andra stycket ] övergångsbestämmelserna till lagen (1947: 275) om kyrkomusiker fortfarande tillämpas, så länge inneha- varen kvarstår på befattningen.

6. För den som vid utgången av år 1989 alltjämt innehar en klockar-.

För

den

som

vid

utgången

år

1989

alltjämt

innehar

klockar-.

organist- eller kyrkosångarbefattning. som fanns inrättad i församlingen

organist-

eller

kyrkosångarbefattning.

som

fanns

inrättad

församlingen

före den 1 juli 1947, skall andra stycket ] övergångsbestämmelserna till

före

den

juli

1947,

skall

andra

stycket

]

övergångsbestämmelserna

till

lagen (1947: 275) om kyrkomusiker fortfarande tillämpas, så länge inneha-

lagen

(1947:

275)

kyrkomusiker

fortfarande

tillämpas,

så

länge

inneha-

varen kvarstår på befattningen.

varen

kvarstår

på

befattningen.

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

Civildepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 1988 Närvarande: statsministern Carlsson. ordförande. och statsråden Sigurd- sen. Gustafsson. Leijon. Hjelm-Wallén. Peterson. Göransson. Dahl. R. Carlsson. Holmberg. Hellström. Johansson. Lindqvist. G. Andersson. Lönnqvist. Thalén Föredragande: statsrådet Holmberg Proposition om musiken i svenska kyrkan 1 Inledning Tillsammans med 1982 års kyrkokommitté (Kn l985:05) har kyrkomusi- kerutredningen (Kn 1980204. utredare f.d. statsrådet. lektorn Bertil Hans- son) avgett dels diskussionsbetänkandct (SOU 1983:55) Församlingen i framtiden. dels remissammanställningen (SOU 1984175) Församlingarna om framtiden. Utredningen har dessutom överlämnat slutbetänkandet (SOU l985:55) Musiken i svenska kyrkan. I slutbetänkandet redovisas överväganden rörande grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska verksamheten" och behovet av en ny tjänsteorganisation samt angående instruktioner.- tjänsteåligganden och anställningsformer för kyrkomusiker. Vidare har ' utredningen övervägt vad som bör gälla i fråga om inrättande och tillsätt- ning av kyrkomusikertjänster. behörighetsvillkor och befordringsgrunder samt frågor om utbildningen av kyrkomusiker m. m. Betänkandet innehål- ler förslag till lag om kyrkomusikalisk verksamhet i svenska kyrkan samt till förordningar om lärares fyllnadstjänstgöring som kyrkomusiker m.m. och om förordnande av skolkantorer på tjänster som lärare m.m. Till protokollet i detta ärende bör som bilaga [ fogas den sammanfatt- ning av slutbetänkandet som finns i SOU l985:55. Det lagförslag som har lagts fram i betänkandet bör fogas till protokollet som bilaga 2. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan- serna och en sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokol- let i detta ärende som bilaga 3. [fortsättningen av mitt anförande kommerjag att först ange några enligt min bedömning viktigare utgångspunkter för en reform av den kyrkomusi- kaliska verksamheten. Därefter kommerjag att ta upp de lagstiftningsfrå- gor som föranleds av utredningens förslag och som gäller kyrkomusikeror- ganisationen. Slutligen redovisarjag vilka riktlinjer som enligt min mening bör gälla i fråga om den framtida utbildningen av kyrkomusiker. I utbild- ningsfrågorna har jag samrått med chefen för utbildningsdepartementet och med statsrådet Göransson. Prop. 1987/881144

Civildepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 1988

Utdrag

protokoll

vid

regeringssammanträde

den

mars

1988

Närvarande: statsministern Carlsson. ordförande. och statsråden Sigurd- sen. Gustafsson. Leijon. Hjelm-Wallén. Peterson. Göransson. Dahl. R. Carlsson. Holmberg. Hellström. Johansson. Lindqvist. G. Andersson. Lönnqvist. Thalén

Närvarande: statsministern Carlsson. ordförande. och statsråden Sigurd-

Närvarande:

statsministern

Carlsson.

ordförande.

och

statsråden

Sigurd-

sen. Gustafsson. Leijon. Hjelm-Wallén. Peterson. Göransson. Dahl. R.

sen.

Gustafsson.

Leijon.

Hjelm-Wallén.

Peterson.

Göransson.

Dahl.

Carlsson. Holmberg. Hellström. Johansson. Lindqvist. G. Andersson.

Carlsson.

Holmberg.

Hellström.

Johansson.

Lindqvist.

Andersson.

Lönnqvist. Thalén

Lönnqvist.

Thalén

Föredragande: statsrådet Holmberg

Föredragande:

statsrådet

Holmberg

Proposition om musiken i svenska kyrkan

Proposition

musiken

svenska

kyrkan

1 Inledning

Inledning

Tillsammans med 1982 års kyrkokommitté (Kn l985:05) har kyrkomusi- kerutredningen (Kn 1980204. utredare f.d. statsrådet. lektorn Bertil Hans- son) avgett dels diskussionsbetänkandct (SOU 1983:55) Församlingen i framtiden. dels remissammanställningen (SOU 1984175) Församlingarna om framtiden. Utredningen har dessutom överlämnat slutbetänkandet (SOU l985:55) Musiken i svenska kyrkan. I slutbetänkandet redovisas överväganden

Tillsammans med 1982 års kyrkokommitté (Kn l985:05) har kyrkomusi-

Tillsammans

med

1982

års

kyrkokommitté

(Kn

l985:05)

har

kyrkomusi-

kerutredningen (Kn 1980204. utredare f.d. statsrådet. lektorn Bertil Hans-

kerutredningen

(Kn

1980204.

utredare

f.d.

statsrådet.

lektorn

Bertil

Hans-

son) avgett dels diskussionsbetänkandct (SOU 1983:55) Församlingen i

son)

avgett

dels

diskussionsbetänkandct

(SOU

1983:55)

Församlingen

framtiden. dels remissammanställningen (SOU 1984175) Församlingarna

framtiden.

dels

remissammanställningen

(SOU

1984175)

Församlingarna

om framtiden.

framtiden.

Utredningen har dessutom överlämnat slutbetänkandet (SOU l985:55) Musiken i svenska kyrkan. I slutbetänkandet redovisas överväganden

Utredningen har dessutom överlämnat slutbetänkandet (SOU l985:55)

Utredningen

har

dessutom

överlämnat

slutbetänkandet

(SOU

l985:55)

Musiken i svenska kyrkan. I slutbetänkandet redovisas överväganden

Musiken

svenska

kyrkan.

slutbetänkandet

redovisas

överväganden

rörande grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska verksamheten" och behovet av en ny tjänsteorganisation samt angående instruktioner.- tjänsteåligganden och anställningsformer för kyrkomusiker. Vidare har '

rörande grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska verksamheten"

rörande

grunden

för

indelningen

den

kyrkomusikaliska

verksamheten"

och behovet av en ny tjänsteorganisation samt angående instruktioner.-

och

behovet

tjänsteorganisation

samt

angående

instruktioner.-

tjänsteåligganden och anställningsformer för kyrkomusiker. Vidare har '

tjänsteåligganden

och

anställningsformer

för

kyrkomusiker.

Vidare

har

utredningen övervägt vad som bör gälla i fråga om inrättande och tillsätt- ning av kyrkomusikertjänster. behörighetsvillkor och befordringsgrunder samt frågor om utbildningen av kyrkomusiker m. m. Betänkandet innehål- ler förslag till lag om kyrkomusikalisk verksamhet i svenska kyrkan samt till förordningar om lärares fyllnadstjänstgöring som kyrkomusiker m.m. och om förordnande av skolkantorer på tjänster som lärare m.m. Till protokollet i detta ärende bör som bilaga [ fogas den sammanfatt- ning av slutbetänkandet som finns i SOU l985:55. Det lagförslag som har lagts fram i betänkandet bör fogas till protokollet som bilaga 2. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan- serna och en sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokol- let i detta ärende som bilaga 3. [fortsättningen av mitt anförande kommerjag att först ange några enligt min bedömning viktigare utgångspunkter för en reform av den kyrkomusi- kaliska verksamheten. Därefter kommerjag att ta upp de lagstiftningsfrå- gor som föranleds av utredningens förslag och som gäller kyrkomusikeror- ganisationen. Slutligen redovisarjag vilka riktlinjer som enligt min mening bör gälla i fråga om den framtida utbildningen av kyrkomusiker. I utbild- ningsfrågorna har jag samrått med chefen för utbildningsdepartementet och med statsrådet Göransson.

utredningen övervägt vad som bör gälla i fråga om inrättande och tillsätt-

utredningen

övervägt

vad

som

bör

gälla

fråga

inrättande

och

tillsätt-

ning av kyrkomusikertjänster. behörighetsvillkor och befordringsgrunder

ning

kyrkomusikertjänster.

behörighetsvillkor

och

befordringsgrunder

samt frågor om utbildningen av kyrkomusiker m. m. Betänkandet innehål-

samt

frågor

utbildningen

kyrkomusiker

Betänkandet

innehål-

ler förslag till lag om kyrkomusikalisk verksamhet i svenska kyrkan samt

ler

förslag

till

lag

kyrkomusikalisk

verksamhet

svenska

kyrkan

samt

till förordningar om lärares fyllnadstjänstgöring som kyrkomusiker m.m.

till

förordningar

lärares

fyllnadstjänstgöring

som

kyrkomusiker

m.m.

och om förordnande av skolkantorer på tjänster som lärare m.m.

och

förordnande

skolkantorer

på

tjänster

som

lärare

m.m.

Till protokollet i detta ärende bör som bilaga [ fogas den sammanfatt- ning av slutbetänkandet som finns i SOU l985:55.

Till protokollet i detta ärende bör som bilaga [ fogas den sammanfatt-

Till

protokollet

detta

ärende

bör

som

bilaga

[

fogas

den

sammanfatt-

ning av slutbetänkandet som finns i SOU l985:55.

ning

slutbetänkandet

som

finns

SOU

l985:55.

Det lagförslag som har lagts fram i betänkandet bör fogas till protokollet som bilaga 2.

Det lagförslag som har lagts fram i betänkandet bör fogas till protokollet

Det

lagförslag

som

har

lagts

fram

betänkandet

bör

fogas

till

protokollet

som bilaga 2.

som

bilaga

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan- serna och en sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokol- let i detta ärende som bilaga 3.

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-

Betänkandet

har

remissbehandlats.

förteckning

över

remissinstan-

serna och en sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokol-

serna

och

sammanställning

remissyttrandena

bör

fogas

till

protokol-

let i detta ärende som bilaga 3.

let

detta

ärende

som

bilaga

[fortsättningen av mitt anförande kommerjag att först ange några enligt min bedömning viktigare utgångspunkter för en reform av den kyrkomusi- kaliska verksamheten. Därefter kommerjag att ta upp de lagstiftningsfrå- gor som föranleds av utredningens förslag och som gäller kyrkomusikeror- ganisationen. Slutligen redovisarjag vilka riktlinjer som enligt min mening bör gälla i fråga om den framtida utbildningen av kyrkomusiker. I utbild- ningsfrågorna har jag samrått med chefen för utbildningsdepartementet och med statsrådet Göransson.

[fortsättningen av mitt anförande kommerjag att först ange några enligt

[fortsättningen

mitt

anförande

kommerjag

att

först

ange

några

enligt

min bedömning viktigare utgångspunkter för en reform av den kyrkomusi-

min

bedömning

viktigare

utgångspunkter

för

reform

den

kyrkomusi-

kaliska verksamheten. Därefter kommerjag att ta upp de lagstiftningsfrå-

kaliska

verksamheten.

Därefter

kommerjag

att

upp

lagstiftningsfrå-

gor som föranleds av utredningens förslag och som gäller kyrkomusikeror-

gor

som

föranleds

utredningens

förslag

och

som

gäller

kyrkomusikeror-

ganisationen. Slutligen redovisarjag vilka riktlinjer som enligt min mening

ganisationen.

Slutligen

redovisarjag

vilka

riktlinjer

som

enligt

min

mening

bör gälla i fråga om den framtida utbildningen av kyrkomusiker. I utbild-

bör

gälla

fråga

den

framtida

utbildningen

kyrkomusiker.

utbild-

ningsfrågorna har jag samrått med chefen för utbildningsdepartementet

ningsfrågorna

har

jag

samrått

med

chefen

för

utbildningsdepartementet

och med statsrådet Göransson.

och

med

statsrådet

Göransson.

Prop. 1987/881144

Prop.

1987/881144

2 Allmän motivering 2.1 Allmänna utgångspunkter I l3kap. 1686 års kyrkolag föreskrivs att man i församlingarna skall lova Gud med sång. spel och musik. Över sängen och musiken skall enligt kyrkolagen kyrkoherden ha inseende. I övrigt finns de grundläggande bestämmelserna om den kyrkomusikalis- ka verksamheten i lagen (19471275) om kyrkomusiker (ändrad senast 1970z941). Där föreskrivs bl. a. att för kyrkomusikens uppehållande skall för varje territoriell församling flnnas anställd kyrkomusiker. Lagen före- skriver också att sådana anställnings- och arbetsvillkor som får bestämmas genom avtal skall fastställas under medverkan av regeringen eller av myn- dighet som regeringen bestämmer. Kyrkomusikertjänster är alltså statligt reglerade. ' Närmare bestämmelser om den kyrkomusikaliska verksamheten finns i kyrkomttsikerförordningen (1950z375. omtryckt 1973:681. ändrad senast 19871549). Förordningen innehåller bestämmelser om kyrkomusikerdi- strikt. Ett sådant distrikt utgörs i regel av en församling. I princip skall deti varje distrikt finnas en kyrkomusiker. Förordningen innehåller bestämmel- ser om olika slag av kyrkomusikertjänster och om behörighetsvillkoren för sådana tjänster. Vidare innehåller den en detaljerad reglering av de ålig- ganden som är förenade med olika tjänster och om hur omfattningen av dessa skall beräknas. Arbetsgivarfunktionerna är fördelade mellan det lokala kyrkorådet och domkapitlet. En rad förvaltningsuppgifter. bl.a. att fastställa instruktioner för varje tjänst. fullgörs av domkapitlet. Kyrkomusikerförordningen har förut setts över. men några genomgri- pande förändringar har inte kommit till stånd. Dess regler är stela. detalje- rade och komplicerade. De framstår i dag som starkt föråldrade. Under årens lopp har också gjorts en rad framställningar till regeringen om att reglerna skall revideras. Sådana framställningar har kommit från kyrkomö- tet. från såväl arbetstagar- som arbetsgivarhåll saint från domkapitel och andra myndigheter. . I flera viktiga avseenden har tiden gått förbi den nuvarande organisatio- nen. Jag vill här nämna.de förändringar som skett på det arbetsrättsliga området, på utbildningsområdet och framför allt i fråga om kyrkans egen organisation. ' ' Det kyrkliga reformarbetet under senare år har präglats av en strävan att ge svenska kyrkan en större inomkyrklig frihet att själv besluta om resurs- användning och resursfördelning. Reformarbc'tet har också präglats av en medveten strävan att decentralisera viktiga delar av förvaltningen och att minska det statliga inflytandet på olika områden. De förslag till en reformerad kyrklig organisation på det lokala planet och på stiftsnivån som nyligen lagts fram för riksdagen på grundval av 1982 års kyrkokommittés förslag (prop. 1'987/88z31) bildar en viktig bakgrund . till mina ställningstaganden i det följande. Den grundläggande enheten inom svenska kyrkan är församlingen. Det är församlingens gudstjänst och församlingslivet i övrigt som utgör grund- valen för svenska kyrkans verksamhet. Församlingarnas behov av kyrko- Prop. 1987/88: 144

2 Allmän motivering

Allmän

motivering

2.1 Allmänna utgångspunkter

2.1

Allmänna

utgångspunkter

I l3kap. 1686 års kyrkolag föreskrivs att man i församlingarna skall lova Gud med sång. spel och musik. Över sängen och musiken skall enligt kyrkolagen kyrkoherden ha inseende. I övrigt finns de grundläggande bestämmelserna om den kyrkomusikalis- ka verksamheten i lagen (19471275) om kyrkomusiker (ändrad senast 1970z941). Där föreskrivs bl. a. att för kyrkomusikens uppehållande skall för varje territoriell församling flnnas anställd kyrkomusiker. Lagen före- skriver också att sådana anställnings- och arbetsvillkor som får bestämmas genom avtal skall fastställas under medverkan av regeringen eller av myn- dighet som regeringen bestämmer. Kyrkomusikertjänster är alltså statligt reglerade. ' Närmare bestämmelser om den kyrkomusikaliska verksamheten finns i kyrkomttsikerförordningen (1950z375. omtryckt 1973:681. ändrad senast 19871549). Förordningen innehåller bestämmelser om kyrkomusikerdi- strikt. Ett sådant distrikt utgörs i regel av en församling. I princip skall deti varje distrikt finnas en kyrkomusiker. Förordningen innehåller bestämmel- ser om olika slag av kyrkomusikertjänster och om behörighetsvillkoren för sådana tjänster. Vidare innehåller den en detaljerad reglering av de ålig- ganden som är förenade med olika tjänster och om hur omfattningen av dessa skall beräknas. Arbetsgivarfunktionerna är fördelade mellan det lokala kyrkorådet och domkapitlet. En rad förvaltningsuppgifter. bl.a. att fastställa instruktioner för varje tjänst. fullgörs av domkapitlet. Kyrkomusikerförordningen har förut setts över. men några genomgri- pande förändringar har inte kommit till stånd. Dess regler är stela. detalje- rade och komplicerade. De framstår i dag som starkt föråldrade. Under årens lopp har också gjorts en rad framställningar till regeringen om att reglerna skall revideras. Sådana framställningar har kommit från kyrkomö- tet. från såväl arbetstagar- som arbetsgivarhåll saint från domkapitel och andra myndigheter. . I flera viktiga avseenden har tiden gått förbi den nuvarande organisatio- nen. Jag vill här nämna.de förändringar som skett på det arbetsrättsliga området, på utbildningsområdet och framför allt i fråga om kyrkans egen organisation. ' ' Det kyrkliga reformarbetet under senare år har präglats av en strävan att ge svenska kyrkan en större inomkyrklig frihet att själv besluta om resurs- användning och resursfördelning. Reformarbc'tet har också präglats av en medveten strävan att decentralisera viktiga delar av förvaltningen och att minska det statliga inflytandet på olika områden. De förslag till en reformerad kyrklig organisation på det lokala planet och på stiftsnivån som nyligen lagts fram för riksdagen på grundval av 1982

I l3kap. 1686 års kyrkolag föreskrivs att man i församlingarna skall lova Gud med sång. spel och musik. Över sängen och musiken skall enligt kyrkolagen kyrkoherden ha inseende.

I l3kap. 1686 års kyrkolag föreskrivs att man i församlingarna skall lova

l3kap.

1686

års

kyrkolag

föreskrivs

att

man

församlingarna

skall

lova

Gud med sång. spel och musik. Över sängen och musiken skall enligt

Gud

med

sång.

spel

och

musik.

Över

sängen

och

musiken

skall

enligt

kyrkolagen kyrkoherden ha inseende.

kyrkolagen

kyrkoherden

inseende.

I övrigt finns de grundläggande bestämmelserna om den kyrkomusikalis- ka verksamheten i lagen (19471275) om kyrkomusiker (ändrad senast 1970z941). Där föreskrivs bl. a. att för kyrkomusikens uppehållande skall för varje territoriell församling flnnas anställd kyrkomusiker. Lagen före- skriver också att sådana anställnings- och arbetsvillkor som får bestämmas genom avtal skall fastställas under medverkan av regeringen eller av myn- dighet som regeringen bestämmer. Kyrkomusikertjänster är alltså statligt reglerade. '

I övrigt finns de grundläggande bestämmelserna om den kyrkomusikalis-

övrigt

finns

grundläggande

bestämmelserna

den

kyrkomusikalis-

ka verksamheten i lagen (19471275) om kyrkomusiker (ändrad senast

verksamheten

lagen

(19471275)

kyrkomusiker

(ändrad

senast

1970z941). Där föreskrivs bl. a. att för kyrkomusikens uppehållande skall

1970z941).

Där

föreskrivs

bl.

att

för

kyrkomusikens

uppehållande

skall

för varje territoriell församling flnnas anställd kyrkomusiker. Lagen före-

för

varje

territoriell

församling

flnnas

anställd

kyrkomusiker.

Lagen

före-

skriver också att sådana anställnings- och arbetsvillkor som får bestämmas

skriver

också

att

sådana

anställnings-

och

arbetsvillkor

som

får

bestämmas

genom avtal skall fastställas under medverkan av regeringen eller av myn-

genom

avtal

skall

fastställas

under

medverkan

regeringen

eller

myn-

dighet som regeringen bestämmer. Kyrkomusikertjänster är alltså statligt

dighet

som

regeringen

bestämmer.

Kyrkomusikertjänster

är

alltså

statligt

reglerade. '

reglerade.

Närmare bestämmelser om den kyrkomusikaliska verksamheten finns i kyrkomttsikerförordningen (1950z375. omtryckt 1973:681. ändrad senast 19871549). Förordningen innehåller bestämmelser om kyrkomusikerdi- strikt. Ett sådant distrikt utgörs i regel av en församling. I princip skall deti varje distrikt finnas en kyrkomusiker. Förordningen innehåller bestämmel- ser om olika slag av kyrkomusikertjänster och om behörighetsvillkoren för sådana tjänster. Vidare innehåller den en detaljerad reglering av de ålig- ganden som är förenade med olika tjänster och om hur omfattningen av dessa skall beräknas. Arbetsgivarfunktionerna är fördelade mellan det lokala kyrkorådet och domkapitlet. En rad förvaltningsuppgifter. bl.a. att fastställa instruktioner för varje tjänst. fullgörs av domkapitlet.

Närmare bestämmelser om den kyrkomusikaliska verksamheten finns i

Närmare

bestämmelser

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

finns

kyrkomttsikerförordningen (1950z375. omtryckt 1973:681. ändrad senast

kyrkomttsikerförordningen

(1950z375.

omtryckt

1973:681.

ändrad

senast

19871549). Förordningen innehåller bestämmelser om kyrkomusikerdi-

19871549).

Förordningen

innehåller

bestämmelser

kyrkomusikerdi-

strikt. Ett sådant distrikt utgörs i regel av en församling. I princip skall deti

strikt.

Ett

sådant

distrikt

utgörs

regel

församling.

princip

skall

deti

varje distrikt finnas en kyrkomusiker. Förordningen innehåller bestämmel-

varje

distrikt

finnas

kyrkomusiker.

Förordningen

innehåller

bestämmel-

ser om olika slag av kyrkomusikertjänster och om behörighetsvillkoren för

ser

olika

slag

kyrkomusikertjänster

och

behörighetsvillkoren

för

sådana tjänster. Vidare innehåller den en detaljerad reglering av de ålig-

sådana

tjänster.

Vidare

innehåller

den

detaljerad

reglering

ålig-

ganden som är förenade med olika tjänster och om hur omfattningen av

ganden

som

är

förenade

med

olika

tjänster

och

hur

omfattningen

dessa skall beräknas. Arbetsgivarfunktionerna är fördelade mellan det

dessa

skall

beräknas.

Arbetsgivarfunktionerna

är

fördelade

mellan

det

lokala kyrkorådet och domkapitlet. En rad förvaltningsuppgifter. bl.a. att

lokala

kyrkorådet

och

domkapitlet.

rad

förvaltningsuppgifter.

bl.a.

att

fastställa instruktioner för varje tjänst. fullgörs av domkapitlet.

fastställa

instruktioner

för

varje

tjänst.

fullgörs

domkapitlet.

Kyrkomusikerförordningen har förut setts över. men några genomgri- pande förändringar har inte kommit till stånd. Dess regler är stela. detalje- rade och komplicerade. De framstår i dag som starkt föråldrade. Under årens lopp har också gjorts en rad framställningar till regeringen om att reglerna skall revideras. Sådana framställningar har kommit från kyrkomö- tet. från såväl arbetstagar- som arbetsgivarhåll saint från domkapitel och andra myndigheter. .

Kyrkomusikerförordningen har förut setts över. men några genomgri-

Kyrkomusikerförordningen

har

förut

setts

över.

men

några

genomgri-

pande förändringar har inte kommit till stånd. Dess regler är stela. detalje-

pande

förändringar

har

inte

kommit

till

stånd.

Dess

regler

är

stela.

detalje-

rade och komplicerade. De framstår i dag som starkt föråldrade. Under

rade

och

komplicerade.

framstår

dag

som

starkt

föråldrade.

Under

årens lopp har också gjorts en rad framställningar till regeringen om att

årens

lopp

har

också

gjorts

rad

framställningar

till

regeringen

att

reglerna skall revideras. Sådana framställningar har kommit från kyrkomö-

reglerna

skall

revideras.

Sådana

framställningar

har

kommit

från

kyrkomö-

tet. från såväl arbetstagar- som arbetsgivarhåll saint från domkapitel och

tet.

från

såväl

arbetstagar-

som

arbetsgivarhåll

saint

från

domkapitel

och

andra myndigheter. .

andra

myndigheter.

I flera viktiga avseenden har tiden gått förbi den nuvarande organisatio- nen. Jag vill här nämna.de förändringar som skett på det arbetsrättsliga området, på utbildningsområdet och framför allt i fråga om kyrkans egen organisation. ' '

I flera viktiga avseenden har tiden gått förbi den nuvarande organisatio-

flera

viktiga

avseenden

har

tiden

gått

förbi

den

nuvarande

organisatio-

nen. Jag vill här nämna.de förändringar som skett på det arbetsrättsliga

nen.

Jag

vill

här

nämna.de

förändringar

som

skett

på

det

arbetsrättsliga

området, på utbildningsområdet och framför allt i fråga om kyrkans egen

området,

på

utbildningsområdet

och

framför

allt

fråga

kyrkans

egen

organisation. ' '

organisation.

Det kyrkliga reformarbetet under senare år har präglats av en strävan att ge svenska kyrkan en större inomkyrklig frihet att själv besluta om resurs- användning och resursfördelning. Reformarbc'tet har också präglats av en medveten strävan att decentralisera viktiga delar av förvaltningen och att minska det statliga inflytandet på olika områden.

Det kyrkliga reformarbetet under senare år har präglats av en strävan att

Det

kyrkliga

reformarbetet

under

senare

år

har

präglats

strävan

att

ge svenska kyrkan en större inomkyrklig frihet att själv besluta om resurs-

svenska

kyrkan

större

inomkyrklig

frihet

att

själv

besluta

resurs-

användning och resursfördelning. Reformarbc'tet har också präglats av en

användning

och

resursfördelning.

Reformarbc'tet

har

också

präglats

medveten strävan att decentralisera viktiga delar av förvaltningen och att

medveten

strävan

att

decentralisera

viktiga

delar

förvaltningen

och

att

minska det statliga inflytandet på olika områden.

minska

det

statliga

inflytandet

på

olika

områden.

De förslag till en reformerad kyrklig organisation på det lokala planet och på stiftsnivån som nyligen lagts fram för riksdagen på grundval av 1982

De förslag till en reformerad kyrklig organisation på det lokala planet

förslag

till

reformerad

kyrklig

organisation

på

det

lokala

planet

och på stiftsnivån som nyligen lagts fram för riksdagen på grundval av 1982

och

på

stiftsnivån

som

nyligen

lagts

fram

för

riksdagen

på

grundval

1982

års kyrkokommittés förslag (prop. 1'987/88z31) bildar en viktig bakgrund .

års

kyrkokommittés

förslag

(prop.

1'987/88z31)

bildar

viktig

bakgrund

till mina ställningstaganden i det följande. Den grundläggande enheten inom svenska kyrkan är församlingen. Det är församlingens gudstjänst och församlingslivet i övrigt som utgör grund- valen för svenska kyrkans verksamhet. Församlingarnas behov av kyrko-

till mina ställningstaganden i det följande.

till

mina

ställningstaganden

det

följande.

Den grundläggande enheten inom svenska kyrkan är församlingen. Det är församlingens gudstjänst och församlingslivet i övrigt som utgör grund- valen för svenska kyrkans verksamhet. Församlingarnas behov av kyrko-

Den grundläggande enheten inom svenska kyrkan är församlingen. Det

Den

grundläggande

enheten

inom

svenska

kyrkan

är

församlingen.

Det

är församlingens gudstjänst och församlingslivet i övrigt som utgör grund-

är

församlingens

gudstjänst

och

församlingslivet

övrigt

som

utgör

grund-

valen för svenska kyrkans verksamhet. Församlingarnas behov av kyrko-

valen

för

svenska

kyrkans

verksamhet.

Församlingarnas

behov

kyrko-

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

musikaliska insatser och önskvärdheten av att upprätthålla en god kyrko- musikalisk standard är viktiga utgångspunkter för mina överväganden. Vid en reform av den kyrkomusikaliska organisationen tnåste också beaktas samhällets intresse av ett rikt förgrenat och differentierat musikliv. Kyrkomusikens anknytning till församlingens gudstjänst och försam- lingslivet för med sig en viss koncentration av de kyrkomusikaliska uppgif- terna till helgerna. Den förgrenade församlingsstrukturen kan därför ofta innebära svårigheter att bereda underlag för kyrkomusikaliskt heltidsarbe- te. Möjligheterna att förena kyrkomusikalisk tjänst med andra tjänster i kyrka och samhälle bör därför förbättras. En reform måste också ta sikte på att ta tillvara och bättre än nu utnyttja kyrkomusikcrnas kyrkomusika- liska kompetens. Det är med dessa utgångspunkter viktigt att finna en lokal organisation av verksamheten som ger förutsättningar att förbättra utnyttjandet av befintliga resurser och därmed höja musiklivet inom församlingarna liksom musiklivet i allmänhet. Den svenska kyrkomusiken har stor bredd och engagerar många. Den håller en mycket hög standard, även vid en internationell jämförelse. Kyrkorna erbjuder i dag en omfattande konsertverksamhet. Denna har bidragit till ett tilltagande intresse för orgelmusik. Den kyrkomusikaliska verksamhet som bedrivs i svenska kyrkans och andra trossamfunds regi utgör en tillgång som måste tas till vara. Staten har ett övergripande ansvar för att verksamheten kan bedrivas. För att kvaliteten iden kyrkomusikalis- ka verksamheten skall garanteras även i framtiden bör därför ett visst statligt inflytande finnas kvar. 2.2 Grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska verksamheten Mitt förslag: Den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna skall organiseras pastoratsvis. Utredningens förslag: Överensstämmeri huvudsak med mitt. Utredning- en har dock lämnat ett utrymme för att undantagsvis använda någon annan indelningsgrund än pastoratet. Remissinstanserna: Det övervägande antalet remissinstanser tillstyrker förslagets princip. Bland dem märks svenska kyrkans centralstyrelse, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund och Domkyrkoorga- nisternas förening. Några remissinstanser som tillstyrker förslaget fram- håller vissa svårigheter med detta. t. ex. att det kan bli många tjänstgö- ringsställen och långa resor. vilket fordrar särskild planering och samord- ning beträtfande gudstjänsttider. Musikaliska akademien anser bl.a. att det behövs normer beträffande pastoratens storlek. Sambandet med för- samlingsverksamheten har framhållits av åtskilliga remissinstanser. Detta samband synes ha varit det avgörande skälet för de remissinstanser som avstyrkt förslaget. Bland dessa märks fiera församlingar och pastorat. Prop. 1987/88: 144

musikaliska insatser och önskvärdheten av att upprätthålla en god kyrko-

musikaliska

insatser

och

önskvärdheten

att

upprätthålla

god

kyrko-

musikalisk standard är viktiga utgångspunkter för mina överväganden. Vid

musikalisk

standard

är

viktiga

utgångspunkter

för

mina

överväganden.

Vid

en reform av den kyrkomusikaliska organisationen tnåste också beaktas

reform

den

kyrkomusikaliska

organisationen

tnåste

också

beaktas

samhällets intresse av ett rikt förgrenat och differentierat musikliv.

samhällets

intresse

ett

rikt

förgrenat

och

differentierat

musikliv.

Kyrkomusikens anknytning till församlingens gudstjänst och försam- lingslivet för med sig en viss koncentration av de kyrkomusikaliska uppgif- terna till helgerna. Den förgrenade församlingsstrukturen kan därför ofta innebära svårigheter att bereda underlag för kyrkomusikaliskt heltidsarbe- te. Möjligheterna att förena kyrkomusikalisk tjänst med andra tjänster i kyrka och samhälle bör därför förbättras. En reform måste också ta sikte på att ta tillvara och bättre än nu utnyttja kyrkomusikcrnas kyrkomusika- liska kompetens.

Kyrkomusikens anknytning till församlingens gudstjänst och försam-

Kyrkomusikens

anknytning

till

församlingens

gudstjänst

och

försam-

lingslivet för med sig en viss koncentration av de kyrkomusikaliska uppgif-

lingslivet

för

med

sig

viss

koncentration

kyrkomusikaliska

uppgif-

terna till helgerna. Den förgrenade församlingsstrukturen kan därför ofta

terna

till

helgerna.

Den

förgrenade

församlingsstrukturen

kan

därför

ofta

innebära svårigheter att bereda underlag för kyrkomusikaliskt heltidsarbe-

innebära

svårigheter

att

bereda

underlag

för

kyrkomusikaliskt

heltidsarbe-

te. Möjligheterna att förena kyrkomusikalisk tjänst med andra tjänster i

te.

Möjligheterna

att

förena

kyrkomusikalisk

tjänst

med

andra

tjänster

kyrka och samhälle bör därför förbättras. En reform måste också ta sikte

kyrka

och

samhälle

bör

därför

förbättras.

reform

måste

också

sikte

på att ta tillvara och bättre än nu utnyttja kyrkomusikcrnas kyrkomusika-

på

att

tillvara

och

bättre

än

utnyttja

kyrkomusikcrnas

kyrkomusika-

liska kompetens.

liska

kompetens.

Det är med dessa utgångspunkter viktigt att finna en lokal organisation av verksamheten som ger förutsättningar att förbättra utnyttjandet av befintliga resurser och därmed höja musiklivet inom församlingarna liksom musiklivet i allmänhet.

Det är med dessa utgångspunkter viktigt att finna en lokal organisation

Det

är

med

dessa

utgångspunkter

viktigt

att

finna

lokal

organisation

av verksamheten som ger förutsättningar att förbättra utnyttjandet av

verksamheten

som

ger

förutsättningar

att

förbättra

utnyttjandet

befintliga resurser och därmed höja musiklivet inom församlingarna liksom

befintliga

resurser

och

därmed

höja

musiklivet

inom

församlingarna

liksom

musiklivet i allmänhet.

musiklivet

allmänhet.

Den svenska kyrkomusiken har stor bredd och engagerar många. Den håller en mycket hög standard, även vid en internationell jämförelse. Kyrkorna erbjuder i dag en omfattande konsertverksamhet. Denna har bidragit till ett tilltagande intresse för orgelmusik. Den kyrkomusikaliska verksamhet som bedrivs i svenska kyrkans och andra trossamfunds regi utgör en tillgång som måste tas till vara. Staten har ett övergripande ansvar för att verksamheten kan bedrivas. För att kvaliteten iden kyrkomusikalis- ka verksamheten skall garanteras även i framtiden bör därför ett visst statligt inflytande finnas kvar.

Den svenska kyrkomusiken har stor bredd och engagerar många. Den

Den

svenska

kyrkomusiken

har

stor

bredd

och

engagerar

många.

Den

håller en mycket hög standard, även vid en internationell jämförelse.

håller

mycket

hög

standard,

även

vid

internationell

jämförelse.

Kyrkorna erbjuder i dag en omfattande konsertverksamhet. Denna har

Kyrkorna

erbjuder

dag

omfattande

konsertverksamhet.

Denna

har

bidragit till ett tilltagande intresse för orgelmusik. Den kyrkomusikaliska

bidragit

till

ett

tilltagande

intresse

för

orgelmusik.

Den

kyrkomusikaliska

verksamhet som bedrivs i svenska kyrkans och andra trossamfunds regi

verksamhet

som

bedrivs

svenska

kyrkans

och

andra

trossamfunds

regi

utgör en tillgång som måste tas till vara. Staten har ett övergripande ansvar

utgör

tillgång

som

måste

tas

till

vara.

Staten

har

ett

övergripande

ansvar

för att verksamheten kan bedrivas. För att kvaliteten iden kyrkomusikalis-

för

att

verksamheten

kan

bedrivas.

För

att

kvaliteten

iden

kyrkomusikalis-

ka verksamheten skall garanteras även i framtiden bör därför ett visst

verksamheten

skall

garanteras

även

framtiden

bör

därför

ett

visst

statligt inflytande finnas kvar.

statligt

inflytande

finnas

kvar.

2.2 Grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska verksamheten

2.2 Grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska

2.2

Grunden

för

indelningen

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

Mitt förslag: Den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna

Mitt

förslag:

Den

kyrkomusikaliska

verksamheten

församlingarna

skall organiseras pastoratsvis.

skall

organiseras

pastoratsvis.

Utredningens förslag: Överensstämmeri huvudsak med mitt. Utredning- en har dock lämnat ett utrymme för att undantagsvis använda någon annan indelningsgrund än pastoratet. Remissinstanserna: Det övervägande antalet remissinstanser tillstyrker förslagets princip. Bland dem märks svenska kyrkans centralstyrelse, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund och Domkyrkoorga- nisternas förening. Några remissinstanser som tillstyrker förslaget fram- håller vissa svårigheter med detta. t. ex. att det kan bli många tjänstgö- ringsställen och långa resor. vilket fordrar särskild planering och samord- ning beträtfande gudstjänsttider. Musikaliska akademien anser bl.a. att det behövs normer beträffande pastoratens storlek. Sambandet med för- samlingsverksamheten har framhållits av åtskilliga remissinstanser. Detta samband synes ha varit det avgörande skälet för de remissinstanser som avstyrkt förslaget. Bland dessa märks fiera församlingar och pastorat.

Utredningens förslag: Överensstämmeri huvudsak med mitt. Utredning- en har dock lämnat ett utrymme för att undantagsvis använda någon annan indelningsgrund än pastoratet.

Utredningens förslag: Överensstämmeri huvudsak med mitt. Utredning-

Utredningens

förslag:

Överensstämmeri

huvudsak

med

mitt.

Utredning-

en har dock lämnat ett utrymme för att undantagsvis använda någon annan

har

dock

lämnat

ett

utrymme

för

att

undantagsvis

använda

någon

annan

indelningsgrund än pastoratet.

indelningsgrund

än

pastoratet.

Remissinstanserna: Det övervägande antalet remissinstanser tillstyrker förslagets princip. Bland dem märks svenska kyrkans centralstyrelse, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund och Domkyrkoorga- nisternas förening. Några remissinstanser som tillstyrker förslaget fram- håller vissa svårigheter med detta. t. ex. att det kan bli många tjänstgö- ringsställen och långa resor. vilket fordrar särskild planering och samord- ning beträtfande gudstjänsttider. Musikaliska akademien anser bl.a. att det behövs normer beträffande pastoratens storlek. Sambandet med för- samlingsverksamheten har framhållits av åtskilliga remissinstanser. Detta samband synes ha varit det avgörande skälet för de remissinstanser som avstyrkt förslaget. Bland dessa märks fiera församlingar och pastorat.

Remissinstanserna: Det övervägande antalet remissinstanser tillstyrker

Remissinstanserna:

Det

övervägande

antalet

remissinstanser

tillstyrker

förslagets princip. Bland dem märks svenska kyrkans centralstyrelse,

förslagets

princip.

Bland

dem

märks

svenska

kyrkans

centralstyrelse,

Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund och Domkyrkoorga-

Svenska

kyrkans

församlings-

och

pastoratsförbund

och

Domkyrkoorga-

nisternas förening. Några remissinstanser som tillstyrker förslaget fram-

nisternas

förening.

Några

remissinstanser

som

tillstyrker

förslaget

fram-

håller vissa svårigheter med detta. t. ex. att det kan bli många tjänstgö-

håller

vissa

svårigheter

med

detta.

ex.

att

det

kan

bli

många

tjänstgö-

ringsställen och långa resor. vilket fordrar särskild planering och samord-

ringsställen

och

långa

resor.

vilket

fordrar

särskild

planering

och

samord-

ning beträtfande gudstjänsttider. Musikaliska akademien anser bl.a. att

ning

beträtfande

gudstjänsttider.

Musikaliska

akademien

anser

bl.a.

att

det behövs normer beträffande pastoratens storlek. Sambandet med för-

det

behövs

normer

beträffande

pastoratens

storlek.

Sambandet

med

för-

samlingsverksamheten har framhållits av åtskilliga remissinstanser. Detta

samlingsverksamheten

har

framhållits

åtskilliga

remissinstanser.

Detta

samband synes ha varit det avgörande skälet för de remissinstanser som

samband

synes

varit

det

avgörande

skälet

för

remissinstanser

som

avstyrkt förslaget. Bland dessa märks fiera församlingar och pastorat.

avstyrkt

förslaget.

Bland

dessa

märks

fiera

församlingar

och

pastorat.

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

Många av dessa har uttryckt farhågor för att det kommer att innebära en minskning av antalet kyrkomusikertjänster, som kan komma att gå ut över de små församlingarnas gudstjänstliv. Skälen för mitt förslag: Omfattningen av den kyrkomusikaliska verksam- heten varierar starkt mellan olika församlingar. Särskilt tydligt framgår detta vid enjämförelse mellan större tätorter och landsbygdsförsamlingar. Beträffande många församlingar på landsbygden får indelningen bl. a. till följd att kyrkomusikertjänsten inte sällan har en mycket liten omfattning och ibland inte kan tillsättas. Ett särskilt problem utgör här det stora antal skolkantorstjänster. som inte är tillsatta på det sätt som från början varit avsett. En viktig orsak till dessa problem är anknytningen till församlingen som grund för indelningen i kyrkomusikerdistrikt. Antalet församlingar är och torde under överskådlig tid komma att förbli stort.Även om problemen i någon mån undanröjts genom sammanslagning av två eller flera försam- lingar till ett kyrkomusikerdistrikt. står det klart att de väsentliga svårighe- terna skulle komma att kvarstå med församlingarna som kyrkomusikerdi- strikt. Enligt min mening måste därför församlingen överges som grund för indelningen i kyrkomusikerdistrikt. Det gäller alltså att finna större enheter som är så stora att möjligheterna till kombinationer av olika tjänsteri kyrka och samhälle kan tas till vara på ett enkelt och smidigt sätt. Det gäller alltså att se till att organisationen blir så flexibel som möjligt. I sistnämnda krav ligger att organisationen skall kunna anpassas till de lokala behoven och en lämplig fördelning av arbetsuppgiftcrna kunna göras när det finns flera kyrkomusiker. Men det gäller också att skapa förutsätt- ningar för att på ett smidigt sätt kunna möta från tid till annan uppkomman- de behov. Det måste också finnas sådana administrativa resurser att en effektiv och smidig handläggning av kyrkomusikerärenden kan uppnås. Samtidigt måste kyrkomusikerna ha kvar en nära anknytning till försam- lingarna och församlingslivet. Utredningen har förordat pastoraten som nya organisatoriska enheter för den kyrkomusikaliska verksamheten. en tanke som för övrigt flera gånger tidigare förts fram vid översyner av kyrkomusikerorganisationen. Enligt min mening har tiden nu mognat för en sådan reform. Vid en övergång till pastoratet som grund för den kyrkomusikaliska verksamheten skulle antalet sådana enheter komma att minska från unge- fär 2 500 till ungefär 1 100. Det står klart att förutsättningarna för en ändamålsenlig och flexibel organisation därigenom skulle förbättras avse- värt. Det kan naturligvis övervägas att gå längre och bygga en ny organisa- tion kring kontraktet som enhet. Då skulle man dock enligt min mening avlägsna sig alltför långt från församlingarna. Pastoratet är dessutom från bl.a. administrativ synpunkt en mera naturlig enhet. Jag vill i detta sammanhang erinra om innebörden av de förslag som regeringen lagt fram för riksdagen genom propositionen 1987/88z31 om ny organisation på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan. En bärande prin- cip i dessa förslag är att slå vakt om församlingen som kyrkans grundläg- gande enhet. Förslagen innchär att det lika lite i framtiden som hittills skall finnas några i författning angivna gränser för församlingarnas storlek. vare Prop. 1987/88: 144

Många av dessa har uttryckt farhågor för att det kommer att innebära en minskning av antalet kyrkomusikertjänster, som kan komma att gå ut över de små församlingarnas gudstjänstliv.

Många av dessa har uttryckt farhågor för att det kommer att innebära en

Många

dessa

har

uttryckt

farhågor

för

att

det

kommer

att

innebära

minskning av antalet kyrkomusikertjänster, som kan komma att gå ut över

minskning

antalet

kyrkomusikertjänster,

som

kan

komma

att

gå

över

de små församlingarnas gudstjänstliv.

små

församlingarnas

gudstjänstliv.

Skälen för mitt förslag: Omfattningen av den kyrkomusikaliska verksam- heten varierar starkt mellan olika församlingar. Särskilt tydligt framgår detta vid enjämförelse mellan större tätorter och landsbygdsförsamlingar. Beträffande många församlingar på landsbygden får indelningen bl. a. till följd att kyrkomusikertjänsten inte sällan har en mycket liten omfattning och ibland inte kan tillsättas. Ett särskilt problem utgör här det stora antal skolkantorstjänster. som inte är tillsatta på det sätt som från början varit avsett. En viktig orsak till dessa problem är anknytningen till församlingen som grund för indelningen i kyrkomusikerdistrikt. Antalet församlingar är och torde under överskådlig tid komma att förbli stort.Även om problemen i någon mån undanröjts genom sammanslagning av två eller flera försam- lingar till ett kyrkomusikerdistrikt. står det klart att de väsentliga svårighe- terna skulle komma att kvarstå med församlingarna som kyrkomusikerdi- strikt.

Skälen för mitt förslag: Omfattningen av den kyrkomusikaliska verksam-

Skälen

för

mitt

förslag:

Omfattningen

den

kyrkomusikaliska

verksam-

heten varierar starkt mellan olika församlingar. Särskilt tydligt framgår

heten

varierar

starkt

mellan

olika

församlingar.

Särskilt

tydligt

framgår

detta vid enjämförelse mellan större tätorter och landsbygdsförsamlingar.

detta

vid

enjämförelse

mellan

större

tätorter

och

landsbygdsförsamlingar.

Beträffande många församlingar på landsbygden får indelningen bl. a. till

Beträffande

många

församlingar

på

landsbygden

får

indelningen

bl.

till

följd att kyrkomusikertjänsten inte sällan har en mycket liten omfattning

följd

att

kyrkomusikertjänsten

inte

sällan

har

mycket

liten

omfattning

och ibland inte kan tillsättas. Ett särskilt problem utgör här det stora antal

och

ibland

inte

kan

tillsättas.

Ett

särskilt

problem

utgör

här

det

stora

antal

skolkantorstjänster. som inte är tillsatta på det sätt som från början varit

skolkantorstjänster.

som

inte

är

tillsatta

på

det

sätt

som

från

början

varit

avsett. En viktig orsak till dessa problem är anknytningen till församlingen

avsett.

viktig

orsak

till

dessa

problem

är

anknytningen

till

församlingen

som grund för indelningen i kyrkomusikerdistrikt. Antalet församlingar är

som

grund

för

indelningen

kyrkomusikerdistrikt.

Antalet

församlingar

är

och torde under överskådlig tid komma att förbli stort.Även om problemen

och

torde

under

överskådlig

tid

komma

att

förbli

stort.Även

problemen

i någon mån undanröjts genom sammanslagning av två eller flera försam-

någon

mån

undanröjts

genom

sammanslagning

två

eller

flera

försam-

lingar till ett kyrkomusikerdistrikt. står det klart att de väsentliga svårighe-

lingar

till

ett

kyrkomusikerdistrikt.

står

det

klart

att

väsentliga

svårighe-

terna skulle komma att kvarstå med församlingarna som kyrkomusikerdi-

terna

skulle

komma

att

kvarstå

med

församlingarna

som

kyrkomusikerdi-

strikt.

Enligt min mening måste därför församlingen överges som grund för indelningen i kyrkomusikerdistrikt. Det gäller alltså att finna större enheter som är så stora att möjligheterna till kombinationer av olika tjänsteri kyrka och samhälle kan tas till vara på ett enkelt och smidigt sätt. Det gäller alltså att se till att organisationen blir så flexibel som möjligt.

Enligt min mening måste därför församlingen överges som grund för

Enligt

min

mening

måste

därför

församlingen

överges

som

grund

för

indelningen i kyrkomusikerdistrikt. Det gäller alltså att finna större enheter

indelningen

kyrkomusikerdistrikt.

Det

gäller

alltså

att

finna

större

enheter

som är så stora att möjligheterna till kombinationer av olika tjänsteri kyrka

som

är

så

stora

att

möjligheterna

till

kombinationer

olika

tjänsteri

kyrka

och samhälle kan tas till vara på ett enkelt och smidigt sätt. Det gäller alltså

och

samhälle

kan

tas

till

vara

på

ett

enkelt

och

smidigt

sätt.

Det

gäller

alltså

att se till att organisationen blir så flexibel som möjligt.

att

till

att

organisationen

blir

så

flexibel

som

möjligt.

I sistnämnda krav ligger att organisationen skall kunna anpassas till de lokala behoven och en lämplig fördelning av arbetsuppgiftcrna kunna göras när det finns flera kyrkomusiker. Men det gäller också att skapa förutsätt- ningar för att på ett smidigt sätt kunna möta från tid till annan uppkomman- de behov. Det måste också finnas sådana administrativa resurser att en effektiv och smidig handläggning av kyrkomusikerärenden kan uppnås. Samtidigt måste kyrkomusikerna ha kvar en nära anknytning till försam- lingarna och församlingslivet.

I sistnämnda krav ligger att organisationen skall kunna anpassas till de

sistnämnda

krav

ligger

att

organisationen

skall

kunna

anpassas

till

lokala behoven och en lämplig fördelning av arbetsuppgiftcrna kunna göras

lokala

behoven

och

lämplig

fördelning

arbetsuppgiftcrna

kunna

göras

när det finns flera kyrkomusiker. Men det gäller också att skapa förutsätt-

när

det

finns

flera

kyrkomusiker.

Men

det

gäller

också

att

skapa

förutsätt-

ningar för att på ett smidigt sätt kunna möta från tid till annan uppkomman-

ningar

för

att

på

ett

smidigt

sätt

kunna

möta

från

tid

till

annan

uppkomman-

de behov. Det måste också finnas sådana administrativa resurser att en

behov.

Det

måste

också

finnas

sådana

administrativa

resurser

att

effektiv och smidig handläggning av kyrkomusikerärenden kan uppnås.

effektiv

och

smidig

handläggning

kyrkomusikerärenden

kan

uppnås.

Samtidigt måste kyrkomusikerna ha kvar en nära anknytning till försam-

Samtidigt

måste

kyrkomusikerna

kvar

nära

anknytning

till

försam-

lingarna och församlingslivet.

lingarna

och

församlingslivet.

Utredningen har förordat pastoraten som nya organisatoriska enheter för den kyrkomusikaliska verksamheten. en tanke som för övrigt flera gånger tidigare förts fram vid översyner av kyrkomusikerorganisationen. Enligt min mening har tiden nu mognat för en sådan reform.

Utredningen har förordat pastoraten som nya organisatoriska enheter

Utredningen

har

förordat

pastoraten

som

nya

organisatoriska

enheter

för den kyrkomusikaliska verksamheten. en tanke som för övrigt flera

för

den

kyrkomusikaliska

verksamheten.

tanke

som

för

övrigt

flera

gånger tidigare förts fram vid översyner av kyrkomusikerorganisationen.

gånger

tidigare

förts

fram

vid

översyner

kyrkomusikerorganisationen.

Enligt min mening har tiden nu mognat för en sådan reform.

Enligt

min

mening

har

tiden

mognat

för

sådan

reform.

Vid en övergång till pastoratet som grund för den kyrkomusikaliska verksamheten skulle antalet sådana enheter komma att minska från unge- fär 2 500 till ungefär 1 100. Det står klart att förutsättningarna för en ändamålsenlig och flexibel organisation därigenom skulle förbättras avse- värt. Det kan naturligvis övervägas att gå längre och bygga en ny organisa- tion kring kontraktet som enhet. Då skulle man dock enligt min mening avlägsna sig alltför långt från församlingarna. Pastoratet är dessutom från bl.a. administrativ synpunkt en mera naturlig enhet.

Vid en övergång till pastoratet som grund för den kyrkomusikaliska

Vid

övergång

till

pastoratet

som

grund

för

den

kyrkomusikaliska

verksamheten skulle antalet sådana enheter komma att minska från unge-

verksamheten

skulle

antalet

sådana

enheter

komma

att

minska

från

unge-

fär 2 500 till ungefär 1 100. Det står klart att förutsättningarna för en

fär

500

till

ungefär

100.

Det

står

klart

att

förutsättningarna

för

ändamålsenlig och flexibel organisation därigenom skulle förbättras avse-

ändamålsenlig

och

flexibel

organisation

därigenom

skulle

förbättras

avse-

värt. Det kan naturligvis övervägas att gå längre och bygga en ny organisa-

värt.

Det

kan

naturligvis

övervägas

att

gå

längre

och

bygga

organisa-

tion kring kontraktet som enhet. Då skulle man dock enligt min mening

tion

kring

kontraktet

som

enhet.

Då

skulle

man

dock

enligt

min

mening

avlägsna sig alltför långt från församlingarna. Pastoratet är dessutom från

avlägsna

sig

alltför

långt

från

församlingarna.

Pastoratet

är

dessutom

från

bl.a. administrativ synpunkt en mera naturlig enhet.

bl.a.

administrativ

synpunkt

mera

naturlig

enhet.

Jag vill i detta sammanhang erinra om innebörden av de förslag som regeringen lagt fram för riksdagen genom propositionen 1987/88z31 om ny organisation på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan. En bärande prin- cip i dessa förslag är att slå vakt om församlingen som kyrkans grundläg- gande enhet. Förslagen innchär att det lika lite i framtiden som hittills skall finnas några i författning angivna gränser för församlingarnas storlek. vare

Jag vill i detta sammanhang erinra om innebörden av de förslag som

Jag

vill

detta

sammanhang

erinra

innebörden

förslag

som

regeringen lagt fram för riksdagen genom propositionen 1987/88z31 om ny

regeringen

lagt

fram

för

riksdagen

genom

propositionen

1987/88z31

organisation på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan. En bärande prin-

organisation

på

lokal-

och

stiftsplanet

svenska

kyrkan.

bärande

prin-

cip i dessa förslag är att slå vakt om församlingen som kyrkans grundläg-

cip

dessa

förslag

är

att

slå

vakt

församlingen

som

kyrkans

grundläg-

gande enhet. Förslagen innchär att det lika lite i framtiden som hittills skall

gande

enhet.

Förslagen

innchär

att

det

lika

lite

framtiden

som

hittills

skall

finnas några i författning angivna gränser för församlingarnas storlek. vare

finnas

några

författning

angivna

gränser

för

församlingarnas

storlek.

vare

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

sig nedåt eller uppåt. Huruvida en församling är stor nog för att fungera beror i första hand på församlingsmedlemmarnas engagemang och vilja till frivilliga insatser. Propositionens förslag till ansvarsfördelning mellan för- . samling och pastorat är emellertid inriktade på en ökad samverkan mellan församlingarna i llerförsamlingspastorat. Avsikten är att uppnå en förbätt- rad resursanvändning ochjämnare kostnadsfördelning. Genom att försam- lingarna i ett flerförsamlingspastorat skall svara gemensamt för tunga ekonomiska åtaganden får de enskilda församlingarna en påtaglig ekono- misk avlastning och kan bättre koncentrera sig på församlingsverksamhe- ten. Därigenom skall församlingens möjligheter att ta ansvar för bl.a. kyrkans gudstjänstliv och undervisning stärkas. Förslagen är alltså av avgörande betydelse inte minst för de små församlingarnas möjligheter att bestå som självständiga enheter. [ propositionen 1987/88z3l (s. 89) har jag gjort bedömningen att det är rationellt att pastoratssamfälligheten tar över arbetsgivaransvaret för för- samlingsanställd personal som diakoner. församlingsassistenter. lokalvår- dare och kyrkogårdsarbetare. Pastoratssamfälligheten har enligt mitt bedö- mande bättre förutsättningar än de enskilda församlingarna att svara för de pcrsonaladministrativa frågorna. Syftet för framtiden är också att pastora- ten skall ha en sådan storlek att de verkligen kan bära de ekonomiska bördorna. För att en hög kyrkomusikalisk standard skall kunna upprätthållas och utvecklas är det viktigt att man kan inrätta tjänster med ett så stort kyrkomusikaliskt innehåll som möjligt. Utan sådana tjänster kommer man i längden inte att kunna upprätthålla de krav på utbildning och yrkesskick- lighet som är en förutsättning för en sådan standard. Med pastoratet som enhet breddas underlaget för de kyrkomusikaliska uppgifterna. Möjlighe- terna att inrätta kvalificerade kyrkomusikertjänster blir därmed större-. I några remissyttranden har det framförts farhågor för att antalet kyrko- musikertjänster kommer att minska vilket kan komma att gå ut över mindre församlingar och musiklivet där. För egen del anser jag'dessa farhågor överdrivna. Som jag ser det torde snarare behovet av högt kvalifi- cerade tjänster öka. För de små församlingarnas del är det viktigt att det så långt möjligt tillskapas kvalificerade tjänster med ett så stort kyrkomusika- liskt innehåll som möjligt. Endast på det sättet kan man enligt min mening- på sikt garantera att även de mindre församlingarna får. tillgång till kyrko-- musik av hög kvalitet. Utredningen har lämnat ett visst utrymme för att undantagsvis bedriva den kyrkomusikaliska verksamheten i mindre'enheter än pastorat. Också en del remissinstanser har förordat att församlingen undantagsvis. exem- pelvis efter dispens av domkapitlet. skall 'kunna. utgöra enhet för den kyrkomusikaliska verksamheten. Som argument för detta har framför allt. framhållits förhållandena i pastorat med många församlingar eller stor ytvidd. Man har varnat för att det kan bli många tjänstgöringstillfällen och långa resor och för att kyrkomusikern kan mista kontakten med försam- lingslivet. Jag har förståelse för dessa synpunkter. I detta sammanhang vill jag emellertid betona att en övergång till pastoratet som enhet för den kyrkomusikaliska verksamheten inte innebär att pastoratet ersätter för- - Prop. 1987/88: 144 10

sig nedåt eller uppåt. Huruvida en församling är stor nog för att fungera

sig

nedåt

eller

uppåt.

Huruvida

församling

är

stor

nog

för

att

fungera

beror i första hand på församlingsmedlemmarnas engagemang och vilja till

beror

första

hand

på

församlingsmedlemmarnas

engagemang

och

vilja

till

frivilliga insatser. Propositionens förslag till ansvarsfördelning mellan för-

frivilliga

insatser.

Propositionens

förslag

till

ansvarsfördelning

mellan

för-

. samling och pastorat är emellertid inriktade på en ökad samverkan mellan församlingarna i llerförsamlingspastorat. Avsikten är att uppnå en förbätt- rad resursanvändning ochjämnare kostnadsfördelning. Genom att försam- lingarna i ett flerförsamlingspastorat skall svara gemensamt för tunga ekonomiska åtaganden får de enskilda församlingarna en påtaglig ekono- misk avlastning och kan bättre koncentrera sig på församlingsverksamhe- ten. Därigenom skall församlingens möjligheter att ta ansvar för bl.a. kyrkans gudstjänstliv och undervisning stärkas. Förslagen är alltså av avgörande betydelse inte minst för de små församlingarnas möjligheter att bestå som självständiga enheter.

. samling och pastorat är emellertid inriktade på en ökad samverkan mellan

samling

och

pastorat

är

emellertid

inriktade

på

ökad

samverkan

mellan

församlingarna i llerförsamlingspastorat. Avsikten är att uppnå en förbätt-

församlingarna

llerförsamlingspastorat.

Avsikten

är

att

uppnå

förbätt-

rad resursanvändning ochjämnare kostnadsfördelning. Genom att försam-

rad

resursanvändning

ochjämnare

kostnadsfördelning.

Genom

att

försam-

lingarna i ett flerförsamlingspastorat skall svara gemensamt för tunga

lingarna

ett

flerförsamlingspastorat

skall

svara

gemensamt

för

tunga

ekonomiska åtaganden får de enskilda församlingarna en påtaglig ekono-

ekonomiska

åtaganden

får

enskilda

församlingarna

påtaglig

ekono-

misk avlastning och kan bättre koncentrera sig på församlingsverksamhe-

misk

avlastning

och

kan

bättre

koncentrera

sig

på

församlingsverksamhe-

ten. Därigenom skall församlingens möjligheter att ta ansvar för bl.a.

ten.

Därigenom

skall

församlingens

möjligheter

att

ansvar

för

bl.a.

kyrkans gudstjänstliv och undervisning stärkas. Förslagen är alltså av

kyrkans

gudstjänstliv

och

undervisning

stärkas.

Förslagen

är

alltså

avgörande betydelse inte minst för de små församlingarnas möjligheter att

avgörande

betydelse

inte

minst

för

små

församlingarnas

möjligheter

att

bestå som självständiga enheter.

bestå

som

självständiga

enheter.

[ propositionen 1987/88z3l (s. 89) har jag gjort bedömningen att det är rationellt att pastoratssamfälligheten tar över arbetsgivaransvaret för för- samlingsanställd personal som diakoner. församlingsassistenter. lokalvår- dare och kyrkogårdsarbetare. Pastoratssamfälligheten har enligt mitt bedö- mande bättre förutsättningar än de enskilda församlingarna att svara för de pcrsonaladministrativa frågorna. Syftet för framtiden är också att pastora- ten skall ha en sådan storlek att de verkligen kan bära de ekonomiska bördorna.

[ propositionen 1987/88z3l (s. 89) har jag gjort bedömningen att det är

[

propositionen

1987/88z3l

(s.

89)

har

jag

gjort

bedömningen

att

det

är

rationellt att pastoratssamfälligheten tar över arbetsgivaransvaret för för-

rationellt

att

pastoratssamfälligheten

tar

över

arbetsgivaransvaret

för

för-

samlingsanställd personal som diakoner. församlingsassistenter. lokalvår-

samlingsanställd

personal

som

diakoner.

församlingsassistenter.

lokalvår-

dare och kyrkogårdsarbetare. Pastoratssamfälligheten har enligt mitt bedö-

dare

och

kyrkogårdsarbetare.

Pastoratssamfälligheten

har

enligt

mitt

bedö-

mande bättre förutsättningar än de enskilda församlingarna att svara för de

mande

bättre

förutsättningar

än

enskilda

församlingarna

att

svara

för

pcrsonaladministrativa frågorna. Syftet för framtiden är också att pastora-

pcrsonaladministrativa

frågorna.

Syftet

för

framtiden

är

också

att

pastora-

ten skall ha en sådan storlek att de verkligen kan bära de ekonomiska

ten

skall

sådan

storlek

att

verkligen

kan

bära

ekonomiska

bördorna.

För att en hög kyrkomusikalisk standard skall kunna upprätthållas och utvecklas är det viktigt att man kan inrätta tjänster med ett så stort kyrkomusikaliskt innehåll som möjligt. Utan sådana tjänster kommer man i längden inte att kunna upprätthålla de krav på utbildning och yrkesskick- lighet som är en förutsättning för en sådan standard. Med pastoratet som enhet breddas underlaget för de kyrkomusikaliska uppgifterna. Möjlighe- terna att inrätta kvalificerade kyrkomusikertjänster blir därmed större-.

För att en hög kyrkomusikalisk standard skall kunna upprätthållas och

För

att

hög

kyrkomusikalisk

standard

skall

kunna

upprätthållas

och

utvecklas är det viktigt att man kan inrätta tjänster med ett så stort

utvecklas

är

det

viktigt

att

man

kan

inrätta

tjänster

med

ett

så

stort

kyrkomusikaliskt innehåll som möjligt. Utan sådana tjänster kommer man

kyrkomusikaliskt

innehåll

som

möjligt.

Utan

sådana

tjänster

kommer

man

i längden inte att kunna upprätthålla de krav på utbildning och yrkesskick-

längden

inte

att

kunna

upprätthålla

krav

på

utbildning

och

yrkesskick-

lighet som är en förutsättning för en sådan standard. Med pastoratet som

lighet

som

är

förutsättning

för

sådan

standard.

Med

pastoratet

som

enhet breddas underlaget för de kyrkomusikaliska uppgifterna. Möjlighe-

enhet

breddas

underlaget

för

kyrkomusikaliska

uppgifterna.

Möjlighe-

terna att inrätta kvalificerade kyrkomusikertjänster blir därmed större-.

terna

att

inrätta

kvalificerade

kyrkomusikertjänster

blir

därmed

större-.

I några remissyttranden har det framförts farhågor för att antalet kyrko- musikertjänster kommer att minska vilket kan komma att gå ut över mindre församlingar och musiklivet där. För egen del anser jag'dessa farhågor överdrivna. Som jag ser det torde snarare behovet av högt kvalifi- cerade tjänster öka. För de små församlingarnas del är det viktigt att det så långt möjligt tillskapas kvalificerade tjänster med ett så stort kyrkomusika-

I några remissyttranden har det framförts farhågor för att antalet kyrko-

några

remissyttranden

har

det

framförts

farhågor

för

att

antalet

kyrko-

musikertjänster kommer att minska vilket kan komma att gå ut över

musikertjänster

kommer

att

minska

vilket

kan

komma

att

gå

över

mindre församlingar och musiklivet där. För egen del anser jag'dessa

mindre

församlingar

och

musiklivet

där.

För

egen

del

anser

jag'dessa

farhågor överdrivna. Som jag ser det torde snarare behovet av högt kvalifi-

farhågor

överdrivna.

Som

jag

ser

det

torde

snarare

behovet

högt

kvalifi-

cerade tjänster öka. För de små församlingarnas del är det viktigt att det så

cerade

tjänster

öka.

För

små

församlingarnas

del

är

det

viktigt

att

det

så

långt möjligt tillskapas kvalificerade tjänster med ett så stort kyrkomusika-

långt

möjligt

tillskapas

kvalificerade

tjänster

med

ett

så

stort

kyrkomusika-

liskt innehåll som möjligt. Endast på det sättet kan man enligt min mening- på sikt garantera att även de mindre församlingarna får. tillgång till kyrko--

liskt innehåll som möjligt. Endast på det sättet kan man enligt min mening-

liskt

innehåll

som

möjligt.

Endast

på

det

sättet

kan

man

enligt

min

mening-

på sikt garantera att även de mindre församlingarna får. tillgång till kyrko--

på

sikt

garantera

att

även

mindre

församlingarna

får.

tillgång

till

kyrko--

musik av hög kvalitet. Utredningen har lämnat ett visst utrymme för att undantagsvis bedriva den kyrkomusikaliska verksamheten i mindre'enheter än pastorat. Också en del remissinstanser har förordat att församlingen undantagsvis. exem- pelvis efter dispens av domkapitlet. skall 'kunna. utgöra enhet för den

musik av hög kvalitet.

musik

hög

kvalitet.

Utredningen har lämnat ett visst utrymme för att undantagsvis bedriva den kyrkomusikaliska verksamheten i mindre'enheter än pastorat. Också en del remissinstanser har förordat att församlingen undantagsvis. exem- pelvis efter dispens av domkapitlet. skall 'kunna. utgöra enhet för den

Utredningen har lämnat ett visst utrymme för att undantagsvis bedriva

Utredningen

har

lämnat

ett

visst

utrymme

för

att

undantagsvis

bedriva

den kyrkomusikaliska verksamheten i mindre'enheter än pastorat. Också

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

mindre'enheter

än

pastorat.

Också

en del remissinstanser har förordat att församlingen undantagsvis. exem-

del

remissinstanser

har

förordat

att

församlingen

undantagsvis.

exem-

pelvis efter dispens av domkapitlet. skall 'kunna. utgöra enhet för den

pelvis

efter

dispens

domkapitlet.

skall

'kunna.

utgöra

enhet

för

den

kyrkomusikaliska verksamheten. Som argument för detta har framför allt.

kyrkomusikaliska

verksamheten.

Som

argument

för

detta

har

framför

allt.

framhållits förhållandena i pastorat med många församlingar eller stor ytvidd. Man har varnat för att det kan bli många tjänstgöringstillfällen och långa resor och för att kyrkomusikern kan mista kontakten med försam- lingslivet. Jag har förståelse för dessa synpunkter. I detta sammanhang vill jag emellertid betona att en övergång till pastoratet som enhet för den

framhållits förhållandena i pastorat med många församlingar eller stor

framhållits

förhållandena

pastorat

med

många

församlingar

eller

stor

ytvidd. Man har varnat för att det kan bli många tjänstgöringstillfällen och

ytvidd.

Man

har

varnat

för

att

det

kan

bli

många

tjänstgöringstillfällen

och

långa resor och för att kyrkomusikern kan mista kontakten med försam-

långa

resor

och

för

att

kyrkomusikern

kan

mista

kontakten

med

försam-

lingslivet. Jag har förståelse för dessa synpunkter. I detta sammanhang vill

lingslivet.

Jag

har

förståelse

för

dessa

synpunkter.

detta

sammanhang

vill

jag emellertid betona att en övergång till pastoratet som enhet för den

jag

emellertid

betona

att

övergång

till

pastoratet

som

enhet

för

den

kyrkomusikaliska verksamheten inte innebär att pastoratet ersätter för- -

kyrkomusikaliska

verksamheten

inte

innebär

att

pastoratet

ersätter

för-

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

samlingen som kyrkomusikerdistrikt i den nuvarande meningen. Som jag tidigare har framhållit är det i stället fråga om att med pastoratet som enhet bygga upp en flexibel kyrkomusikerorganisation som skall tillgodose för- samlingarnas behov. I den förut nämnda propositionen l987/88:31 har jag anfört att det förhållandet att personal som sysslar med församlingsarbetc blir anställd hos pastoratssamfälligheten naturligtvis inte utesluter att många ändå kan ha sin tjänstgöring helt eller till väsentlig del förlagd till någon viss försam— ling inom pastoratet. En sådan ordning kommer säkert att tillämpas även för kyrkomusiker. I sådana fall är det fullt möjligt att också låta församling- en ta det närmaste ansvaret för arbetsledningen. Emellanåt kan det finnas ett behov av att bedriva den kyrkomusikaliska verksamheten i samverkan över en pastoratsgräns. Inte heller för detta fall anser jag att det finns något behov av att skapa särskilda lösningar. Som jag längre fram kommer att redogöra för kan en samverkan mellan pastora- ten åstadkommas på frivillig väg genom avtal angående fyllnadstjänstgö- ring. varvid likväl en berörd tjänst organisatoriskt hör till ettdera pastora- tet. En kyrkomusiker kan givetvis också. liksom för närvarande. inneha flera deltidstjänster. 2.3 Den statliga detaljregleringen avskaffas Mitt förslag: Den statliga detaljregleringen av kyrkomusikertjänster- na slopas. Tjänsterna skall inte heller längre vara statligt reglerade utan blir i framtiden rent kyrkokommunalt reglerade. Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt. Remissinstanserna: Förslaget att kyrkomusikertjänsterna- skall vara kommunalt reglerade har tillstyrkts av bl. a. statens arbetsgivarverk. kam- marrätten i Jönköping. några domkapitel. svenska kyrkans centralstyrelse och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. Flertalet remiss- instanser har dock varit emot förslaget. Till dessa hör flera domkapitel. Svenska kyrkans personalförbund. Kyrkomusikernas riksförbund och Mu- sikaliska akademien. En av många framförd uppfattning är att ett statligt inflytande genom domkapitlen bör bibehållas av hänsyn till.kvaliteten på kyrkomusiken. Tjänstgöringsföreskrifternas samband med dem som gäller för prästerna har framhållits. Vidare har framförts farhågor för sänkt kvalitet på kyrkomusiken eller i vart fall stora skillnader mellan pastora- tens ambitionsnivåer. t-. ex. ifråga om att inrätta tjänster. En del remissin- . stanser har varnat för ett slags "minimitänkandc". Kyrkomusikernas riks- förbund har ansett att avskaffande av den statliga regleringen medför starkt försämrade anställningsvillkor och såsom negativa konsekvenser framhållit avskaffat ordinarieskap. sämre semesterförmåner. sämre sjuk- förmåner. avskaffat arbetsgivarihträde och en friare meritvärdering. . Skälen för mitt förslag: Kyrkomusikerorganisationen fick i det väsentliga Prop. 1987/88: 144 ll

samlingen som kyrkomusikerdistrikt i den nuvarande meningen. Som jag

samlingen

som

kyrkomusikerdistrikt

den

nuvarande

meningen.

Som

jag

tidigare har framhållit är det i stället fråga om att med pastoratet som enhet

tidigare

har

framhållit

är

det

stället

fråga

att

med

pastoratet

som

enhet

bygga upp en flexibel kyrkomusikerorganisation som skall tillgodose för-

bygga

upp

flexibel

kyrkomusikerorganisation

som

skall

tillgodose

för-

samlingarnas behov.

samlingarnas

behov.

I den förut nämnda propositionen l987/88:31 har jag anfört att det förhållandet att personal som sysslar med församlingsarbetc blir anställd hos pastoratssamfälligheten naturligtvis inte utesluter att många ändå kan ha sin tjänstgöring helt eller till väsentlig del förlagd till någon viss försam— ling inom pastoratet. En sådan ordning kommer säkert att tillämpas även för kyrkomusiker. I sådana fall är det fullt möjligt att också låta församling- en ta det närmaste ansvaret för arbetsledningen.

I den förut nämnda propositionen l987/88:31 har jag anfört att det

den

förut

nämnda

propositionen

l987/88:31

har

jag

anfört

att

det

förhållandet att personal som sysslar med församlingsarbetc blir anställd

förhållandet

att

personal

som

sysslar

med

församlingsarbetc

blir

anställd

hos pastoratssamfälligheten naturligtvis inte utesluter att många ändå kan

hos

pastoratssamfälligheten

naturligtvis

inte

utesluter

att

många

ändå

kan

ha sin tjänstgöring helt eller till väsentlig del förlagd till någon viss försam—

sin

tjänstgöring

helt

eller

till

väsentlig

del

förlagd

till

någon

viss

försam—

ling inom pastoratet. En sådan ordning kommer säkert att tillämpas även

ling

inom

pastoratet.

sådan

ordning

kommer

säkert

att

tillämpas

även

för kyrkomusiker. I sådana fall är det fullt möjligt att också låta församling-

för

kyrkomusiker.

sådana

fall

är

det

fullt

möjligt

att

också

låta

församling-

en ta det närmaste ansvaret för arbetsledningen.

det

närmaste

ansvaret

för

arbetsledningen.

Emellanåt kan det finnas ett behov av att bedriva den kyrkomusikaliska verksamheten i samverkan över en pastoratsgräns. Inte heller för detta fall anser jag att det finns något behov av att skapa särskilda lösningar. Som jag längre fram kommer att redogöra för kan en samverkan mellan pastora- ten åstadkommas på frivillig väg genom avtal angående fyllnadstjänstgö- ring. varvid likväl en berörd tjänst organisatoriskt hör till ettdera pastora- tet. En kyrkomusiker kan givetvis också. liksom för närvarande. inneha flera deltidstjänster.

Emellanåt kan det finnas ett behov av att bedriva den kyrkomusikaliska

Emellanåt

kan

det

finnas

ett

behov

att

bedriva

den

kyrkomusikaliska

verksamheten i samverkan över en pastoratsgräns. Inte heller för detta fall

verksamheten

samverkan

över

pastoratsgräns.

Inte

heller

för

detta

fall

anser jag att det finns något behov av att skapa särskilda lösningar. Som

anser

jag

att

det

finns

något

behov

att

skapa

särskilda

lösningar.

Som

jag längre fram kommer att redogöra för kan en samverkan mellan pastora-

jag

längre

fram

kommer

att

redogöra

för

kan

samverkan

mellan

pastora-

ten åstadkommas på frivillig väg genom avtal angående fyllnadstjänstgö-

ten

åstadkommas

på

frivillig

väg

genom

avtal

angående

fyllnadstjänstgö-

ring. varvid likväl en berörd tjänst organisatoriskt hör till ettdera pastora-

ring.

varvid

likväl

berörd

tjänst

organisatoriskt

hör

till

ettdera

pastora-

tet. En kyrkomusiker kan givetvis också. liksom för närvarande. inneha

tet.

kyrkomusiker

kan

givetvis

också.

liksom

för

närvarande.

inneha

flera deltidstjänster.

flera

deltidstjänster.

2.3 Den statliga detaljregleringen avskaffas

2.3

Den

statliga

detaljregleringen

avskaffas

Mitt förslag: Den statliga detaljregleringen av kyrkomusikertjänster-

Mitt

förslag:

Den

statliga

detaljregleringen

kyrkomusikertjänster-

na slopas. Tjänsterna skall inte heller längre vara statligt reglerade utan blir i framtiden rent kyrkokommunalt reglerade.

na slopas. Tjänsterna skall inte heller längre vara statligt reglerade

slopas.

Tjänsterna

skall

inte

heller

längre

vara

statligt

reglerade

utan blir i framtiden rent kyrkokommunalt reglerade.

utan

blir

framtiden

rent

kyrkokommunalt

reglerade.

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt.

Utredningens

förslag:

Överensstämmer

med

mitt.

Remissinstanserna: Förslaget att kyrkomusikertjänsterna- skall vara kommunalt reglerade har tillstyrkts av bl. a. statens arbetsgivarverk. kam- marrätten i Jönköping. några domkapitel. svenska kyrkans centralstyrelse och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. Flertalet remiss- instanser har dock varit emot förslaget. Till dessa hör flera domkapitel. Svenska kyrkans personalförbund. Kyrkomusikernas riksförbund och Mu- sikaliska akademien. En av många framförd uppfattning är att ett statligt inflytande genom domkapitlen bör bibehållas av hänsyn till.kvaliteten på kyrkomusiken. Tjänstgöringsföreskrifternas samband med dem som gäller för prästerna har framhållits. Vidare har framförts farhågor för sänkt kvalitet på kyrkomusiken eller i vart fall stora skillnader mellan pastora-

Remissinstanserna: Förslaget att kyrkomusikertjänsterna- skall vara

Remissinstanserna:

Förslaget

att

kyrkomusikertjänsterna-

skall

vara

kommunalt reglerade har tillstyrkts av bl. a. statens arbetsgivarverk. kam-

kommunalt

reglerade

har

tillstyrkts

bl.

statens

arbetsgivarverk.

kam-

marrätten i Jönköping. några domkapitel. svenska kyrkans centralstyrelse

marrätten

Jönköping.

några

domkapitel.

svenska

kyrkans

centralstyrelse

och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. Flertalet remiss-

och

Svenska

kyrkans

församlings-

och

pastoratsförbund.

Flertalet

remiss-

instanser har dock varit emot förslaget. Till dessa hör flera domkapitel.

instanser

har

dock

varit

emot

förslaget.

Till

dessa

hör

flera

domkapitel.

Svenska kyrkans personalförbund. Kyrkomusikernas riksförbund och Mu-

Svenska

kyrkans

personalförbund.

Kyrkomusikernas

riksförbund

och

Mu-

sikaliska akademien. En av många framförd uppfattning är att ett statligt

sikaliska

akademien.

många

framförd

uppfattning

är

att

ett

statligt

inflytande genom domkapitlen bör bibehållas av hänsyn till.kvaliteten på

inflytande

genom

domkapitlen

bör

bibehållas

hänsyn

till.kvaliteten

på

kyrkomusiken. Tjänstgöringsföreskrifternas samband med dem som gäller

kyrkomusiken.

Tjänstgöringsföreskrifternas

samband

med

dem

som

gäller

för prästerna har framhållits. Vidare har framförts farhågor för sänkt

för

prästerna

har

framhållits.

Vidare

har

framförts

farhågor

för

sänkt

kvalitet på kyrkomusiken eller i vart fall stora skillnader mellan pastora-

kvalitet

på

kyrkomusiken

eller

vart

fall

stora

skillnader

mellan

pastora-

tens ambitionsnivåer. t-. ex. ifråga om att inrätta tjänster. En del remissin- .

tens

ambitionsnivåer.

t-.

ex.

ifråga

att

inrätta

tjänster.

del

remissin-

stanser har varnat för ett slags "minimitänkandc". Kyrkomusikernas riks- förbund har ansett att avskaffande av den statliga regleringen medför starkt försämrade anställningsvillkor och såsom negativa konsekvenser framhållit avskaffat ordinarieskap. sämre semesterförmåner. sämre sjuk- förmåner. avskaffat arbetsgivarihträde och en friare meritvärdering. . Skälen för mitt förslag: Kyrkomusikerorganisationen fick i det väsentliga

stanser har varnat för ett slags "minimitänkandc". Kyrkomusikernas riks-

stanser

har

varnat

för

ett

slags

"minimitänkandc".

Kyrkomusikernas

riks-

förbund har ansett att avskaffande av den statliga regleringen medför

förbund

har

ansett

att

avskaffande

den

statliga

regleringen

medför

starkt försämrade anställningsvillkor och såsom negativa konsekvenser

starkt

försämrade

anställningsvillkor

och

såsom

negativa

konsekvenser

framhållit avskaffat ordinarieskap. sämre semesterförmåner. sämre sjuk-

framhållit

avskaffat

ordinarieskap.

sämre

semesterförmåner.

sämre

sjuk-

förmåner. avskaffat arbetsgivarihträde och en friare meritvärdering. .

förmåner.

avskaffat

arbetsgivarihträde

och

friare

meritvärdering.

Skälen för mitt förslag: Kyrkomusikerorganisationen fick i det väsentliga

Skälen

för

mitt

förslag:

Kyrkomusikerorganisationen

fick

det

väsentliga

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

sin nuvarande utformning genom lagen om kyrkomusiker och den därtill anslutande regleringen. Lagen om kyrkomusiker trädde i kraft den I juli 1947, men reformen genomfördes först år [950 då den nuvarande kyrko- musikerförordningen tillkom. Reformen var resultatet av en lång tids ut- redningsarbete och fick sin prägel av dåtida förhållanden. I stället för de tidigare klockar-. organist- och kyrkosångarbefattningarna kom de nya kyrkomusikertjänsterna. Kyrkomusikerna förblev som tidigare kommu- nalt anställda och avlönade. Sådana anställnings- och arbetsvillkor som får bestämmas genom avtal skulle emellertid fastställas under medverkan av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Kyrkomusiker- tjänsterna blev alltså — och är alltjämt — s.k. statligt reglerade tjänster. Som jag har redovisat tidigare (avsnitt 2.l) är den kyrkomusikaliska verksamheten och kyrkomusikertjänsterna kringgärdade av ett stort antal detaljerade författningsbestämmelser. Kyrkomusikerförordningens mycket detaljerade och delvis komplicera- de föreskrifter har av utredningen på goda grunder betecknats som otids- enliga. De har också under årens lopp blivit föremål för åtskillig kritik. Detta avspeglas i ett stort antal framställningar till regeringen från skilda håll om olika ändringar i förordningen. Utredningen har konstaterat att regleringens bristande flexibilitet med- för svårigheter att tillgodose olika församlingars behov av säsongmässigt ökade insatser. t. ex. i den s.k. fritidskyrkan. och att den är ett hinder för att utveckla möjligheterna att kombinera kyrkomusikalisk tjänstgöring med annat arbete. Dessa är för närvarande tämligen begränsade och svå- righeterna framstår som särskilt påtagliga i fråga om skolkantorerna. I det föregående harjag förordat att den nuvarande organisationen med församlingen som kyrkomusikerdistrikt ersätts av en mera flexibel organi- sation på pastoratsnivå. Jag har därvid fäst särskild vikt vid att organisatio- nen skall kunna anpassas till behoven och de särskilda förhållandena i varje enskilt pastorat. Det ligger i sakens natur att en författningsrcglering som detaljerat lägger fast vad som skall ankomma på olika kyrkomusiker såsom innehavare av vissa typer av tjänster utgör ett hinder för en sådan anpassning. Som jag har konstaterat i föregående avsnitt ger en övergång till pastoratet som den organisatoriska basen för den kyrkomusikaliska verksamheten goda möjligheter att höja kvaliteten på många av kyrkomu- sikertjänsterna. Detta kan ske genom att föra samman dem till tjänster med större kyrkomusikaliskt innehåll och besätta dem med utbildade kyrkomu- siker. För att dessa möjligheter skall kunna utnyttjas fullt ut är det angelä- get att ta bort den nuvarande statliga regleringen och skapa största möjliga utrymme för smidiga lösningar och en ändamålsenlig fördelning av arbets- uppgifterna på det lokala planet. Även ur de anställda kyrkomusikernas synvinkel får den nuvarande ordningen anses vara otidsenlig. Kyrkomusikerförordningens detaljerade regler lämnar ett mycket litet utrymme för ett sådant mcdinflytande som den arbetsrättsliga lagstiftning- en i princip medger.Detta gäller t. ex. något så viktigt som tjänsteåliggan- dena och omfattningen av tjänstgöringsskyldigheten. Mot bakgrund av vadjag nu har anfört och strävan att åstadkomma en så Prop. 1987/88: [44

sin nuvarande utformning genom lagen om kyrkomusiker och den därtill

sin

nuvarande

utformning

genom

lagen

kyrkomusiker

och

den

därtill

anslutande regleringen. Lagen om kyrkomusiker trädde i kraft den I juli

anslutande

regleringen.

Lagen

kyrkomusiker

trädde

kraft

den

juli

1947, men reformen genomfördes först år [950 då den nuvarande kyrko-

1947,

men

reformen

genomfördes

först

år

[950

då

den

nuvarande

kyrko-

musikerförordningen tillkom. Reformen var resultatet av en lång tids ut-

musikerförordningen

tillkom.

Reformen

var

resultatet

lång

tids

ut-

redningsarbete och fick sin prägel av dåtida förhållanden. I stället för de

redningsarbete

och

fick

sin

prägel

dåtida

förhållanden.

stället

för

tidigare klockar-. organist- och kyrkosångarbefattningarna kom de nya

tidigare

klockar-.

organist-

och

kyrkosångarbefattningarna

kom

nya

kyrkomusikertjänsterna. Kyrkomusikerna förblev som tidigare kommu-

kyrkomusikertjänsterna.

Kyrkomusikerna

förblev

som

tidigare

kommu-

nalt anställda och avlönade. Sådana anställnings- och arbetsvillkor som får

nalt

anställda

och

avlönade.

Sådana

anställnings-

och

arbetsvillkor

som

får

bestämmas genom avtal skulle emellertid fastställas under medverkan av

bestämmas

genom

avtal

skulle

emellertid

fastställas

under

medverkan

regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Kyrkomusiker-

regeringen

eller

den

myndighet

regeringen

bestämmer.

Kyrkomusiker-

tjänsterna blev alltså — och är alltjämt — s.k. statligt reglerade tjänster.

tjänsterna

blev

alltså

—

och

är

alltjämt

—

s.k.

statligt

reglerade

tjänster.

Som jag har redovisat tidigare (avsnitt 2.l) är den kyrkomusikaliska verksamheten och kyrkomusikertjänsterna kringgärdade av ett stort antal detaljerade författningsbestämmelser.

Som jag har redovisat tidigare (avsnitt 2.l) är den kyrkomusikaliska

Som

jag

har

redovisat

tidigare

(avsnitt

2.l)

är

den

kyrkomusikaliska

verksamheten och kyrkomusikertjänsterna kringgärdade av ett stort antal

verksamheten

och

kyrkomusikertjänsterna

kringgärdade

ett

stort

antal

detaljerade författningsbestämmelser.

detaljerade

författningsbestämmelser.

Kyrkomusikerförordningens mycket detaljerade och delvis komplicera- de föreskrifter har av utredningen på goda grunder betecknats som otids- enliga. De har också under årens lopp blivit föremål för åtskillig kritik. Detta avspeglas i ett stort antal framställningar till regeringen från skilda håll om olika ändringar i förordningen.

Kyrkomusikerförordningens mycket detaljerade och delvis komplicera-

Kyrkomusikerförordningens

mycket

detaljerade

och

delvis

komplicera-

de föreskrifter har av utredningen på goda grunder betecknats som otids-

föreskrifter

har

utredningen

på

goda

grunder

betecknats

som

otids-

enliga. De har också under årens lopp blivit föremål för åtskillig kritik.

enliga.

har

också

under

årens

lopp

blivit

föremål

för

åtskillig

kritik.

Detta avspeglas i ett stort antal framställningar till regeringen från skilda

Detta

avspeglas

ett

stort

antal

framställningar

till

regeringen

från

skilda

håll om olika ändringar i förordningen.

håll

olika

ändringar

förordningen.

Utredningen har konstaterat att regleringens bristande flexibilitet med- för svårigheter att tillgodose olika församlingars behov av säsongmässigt ökade insatser. t. ex. i den s.k. fritidskyrkan. och att den är ett hinder för att utveckla möjligheterna att kombinera kyrkomusikalisk tjänstgöring med annat arbete. Dessa är för närvarande tämligen begränsade och svå- righeterna framstår som särskilt påtagliga i fråga om skolkantorerna.

Utredningen har konstaterat att regleringens bristande flexibilitet med-

Utredningen

har

konstaterat

att

regleringens

bristande

flexibilitet

med-

för svårigheter att tillgodose olika församlingars behov av säsongmässigt

för

svårigheter

att

tillgodose

olika

församlingars

behov

säsongmässigt

ökade insatser. t. ex. i den s.k. fritidskyrkan. och att den är ett hinder för

ökade

insatser.

ex.

den

s.k.

fritidskyrkan.

och

att

den

är

ett

hinder

för

att utveckla möjligheterna att kombinera kyrkomusikalisk tjänstgöring

att

utveckla

möjligheterna

att

kombinera

kyrkomusikalisk

tjänstgöring

med annat arbete. Dessa är för närvarande tämligen begränsade och svå-

med

annat

arbete.

Dessa

är

för

närvarande

tämligen

begränsade

och

svå-

righeterna framstår som särskilt påtagliga i fråga om skolkantorerna.

righeterna

framstår

som

särskilt

påtagliga

fråga

skolkantorerna.

I det föregående harjag förordat att den nuvarande organisationen med församlingen som kyrkomusikerdistrikt ersätts av en mera flexibel organi- sation på pastoratsnivå. Jag har därvid fäst särskild vikt vid att organisatio- nen skall kunna anpassas till behoven och de särskilda förhållandena i varje enskilt pastorat. Det ligger i sakens natur att en författningsrcglering som detaljerat lägger fast vad som skall ankomma på olika kyrkomusiker såsom innehavare av vissa typer av tjänster utgör ett hinder för en sådan anpassning. Som jag har konstaterat i föregående avsnitt ger en övergång till pastoratet som den organisatoriska basen för den kyrkomusikaliska verksamheten goda möjligheter att höja kvaliteten på många av kyrkomu- sikertjänsterna. Detta kan ske genom att föra samman dem till tjänster med större kyrkomusikaliskt innehåll och besätta dem med utbildade kyrkomu- siker. För att dessa möjligheter skall kunna utnyttjas fullt ut är det angelä- get att ta bort den nuvarande statliga regleringen och skapa största möjliga utrymme för smidiga lösningar och en ändamålsenlig fördelning av arbets- uppgifterna på det lokala planet.

I det föregående harjag förordat att den nuvarande organisationen med

det

föregående

harjag

förordat

att

den

nuvarande

organisationen

med

församlingen som kyrkomusikerdistrikt ersätts av en mera flexibel organi-

församlingen

som

kyrkomusikerdistrikt

ersätts

mera

flexibel

organi-

sation på pastoratsnivå. Jag har därvid fäst särskild vikt vid att organisatio-

sation

på

pastoratsnivå.

Jag

har

därvid

fäst

särskild

vikt

vid

att

organisatio-

nen skall kunna anpassas till behoven och de särskilda förhållandena i

nen

skall

kunna

anpassas

till

behoven

och

särskilda

förhållandena

varje enskilt pastorat. Det ligger i sakens natur att en författningsrcglering

varje

enskilt

pastorat.

Det

ligger

sakens

natur

att

författningsrcglering

som detaljerat lägger fast vad som skall ankomma på olika kyrkomusiker

som

detaljerat

lägger

fast

vad

som

skall

ankomma

på

olika

kyrkomusiker

såsom innehavare av vissa typer av tjänster utgör ett hinder för en sådan

såsom

innehavare

vissa

typer

tjänster

utgör

ett

hinder

för

sådan

anpassning. Som jag har konstaterat i föregående avsnitt ger en övergång

anpassning.

Som

jag

har

konstaterat

föregående

avsnitt

ger

övergång

till pastoratet som den organisatoriska basen för den kyrkomusikaliska

till

pastoratet

som

den

organisatoriska

basen

för

den

kyrkomusikaliska

verksamheten goda möjligheter att höja kvaliteten på många av kyrkomu-

verksamheten

goda

möjligheter

att

höja

kvaliteten

på

många

kyrkomu-

sikertjänsterna. Detta kan ske genom att föra samman dem till tjänster med

sikertjänsterna.

Detta

kan

ske

genom

att

föra

samman

dem

till

tjänster

med

större kyrkomusikaliskt innehåll och besätta dem med utbildade kyrkomu-

större

kyrkomusikaliskt

innehåll

och

besätta

dem

med

utbildade

kyrkomu-

siker. För att dessa möjligheter skall kunna utnyttjas fullt ut är det angelä-

siker.

För

att

dessa

möjligheter

skall

kunna

utnyttjas

fullt

är

det

angelä-

get att ta bort den nuvarande statliga regleringen och skapa största möjliga

get

att

bort

den

nuvarande

statliga

regleringen

och

skapa

största

möjliga

utrymme för smidiga lösningar och en ändamålsenlig fördelning av arbets-

utrymme

för

smidiga

lösningar

och

ändamålsenlig

fördelning

arbets-

uppgifterna på det lokala planet.

uppgifterna

på

det

lokala

planet.

Även ur de anställda kyrkomusikernas synvinkel får den nuvarande ordningen anses vara otidsenlig.

Även ur de anställda kyrkomusikernas synvinkel får den nuvarande

Även

anställda

kyrkomusikernas

synvinkel

får

den

nuvarande

ordningen anses vara otidsenlig.

ordningen

anses

vara

otidsenlig.

Kyrkomusikerförordningens detaljerade regler lämnar ett mycket litet utrymme för ett sådant mcdinflytande som den arbetsrättsliga lagstiftning- en i princip medger.Detta gäller t. ex. något så viktigt som tjänsteåliggan- dena och omfattningen av tjänstgöringsskyldigheten.

Kyrkomusikerförordningens detaljerade regler lämnar ett mycket litet

Kyrkomusikerförordningens

detaljerade

regler

lämnar

ett

mycket

litet

utrymme för ett sådant mcdinflytande som den arbetsrättsliga lagstiftning-

utrymme

för

ett

sådant

mcdinflytande

som

den

arbetsrättsliga

lagstiftning-

en i princip medger.Detta gäller t. ex. något så viktigt som tjänsteåliggan-

princip

medger.Detta

gäller

ex.

något

så

viktigt

som

tjänsteåliggan-

dena och omfattningen av tjänstgöringsskyldigheten.

dena

och

omfattningen

tjänstgöringsskyldigheten.

Mot bakgrund av vadjag nu har anfört och strävan att åstadkomma en så

Mot

bakgrund

vadjag

har

anfört

och

strävan

att

åstadkomma

så

Prop. 1987/88: [44

Prop.

1987/88:

[44

flexibel kyrkomusikerorganisation som möjligt framstår det som naturligt att staten i framtiden inte reglerar kyrkomusikertjänsterna mer än som behövs för att säkerställa verksamheten och dess kvalitet. Slopar man den statliga detaljregleringen av kyrkomusikerorganisa- tionen och de kyrkomusikaliska tjänsterna är det inte längre motiverat att låta tjänsterna vara s.k. statligt reglerade anställningar. Jag delar alltså utredningens uppfattning att tjänsterna bör bli kyrkokommunala och att avlöningsförmånerna inte längre bör fastställas under medverkan av rege- ringen eller någon myndighet som regeringen bestämmer. Som utredning- en också har konstaterat åstadkommer man därigenom ett ökat självbe- stämmande för pastoraten som arbetsgivare och ger förutsättningar för ett ökat medinflytande för kyrkomusikerna som arbetstagare. De farhågor för bl. a. försämrade anställningsvillkor som har förts fram av ett antal remiss- instanser framstår enligt min bedömning som överdrivna. För egen del kan jag inte se något skäl varför anställningsvillkoren skulle försämras om statliga organ inte längre skulle medverka vid fastställande av dem. 2.4 Obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifter Mitt förslag: Minimikraven på den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna anges i lag. Förutom den verksamhet som behövs för gudstjänster och kyrkliga handlingar skall pastoraten svara för den verksamhet som församlingslivet kräver. Det gäller främjandet av kyrkosång. fri musikundervisning och orgelvård. Pastoraten får själva bestämma vilken kyrkomusikalisk verksamhet som därutöver Skall bedrivas. Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt i fråga om de obligatoriska kyrkomusikaliska åliggandena. Utredningen har emeller- tid föreslagit en ordning där stiftsstyrelsen skall genom särskilda beslut lägga fast ett minimum för verksamhetens omfattning i varje pastorat. Remissinstanserna: Dessa har främst uppehållit sig vid frågorna om den statliga regleringens avskaffande och vilket organ som bör svara för det kvarvarande statliga inflytandet. Några har dock kritiskt kommenterat utredningens lös'ning med beslut på stiftsplanet om verksamhetens omfatt- ning i pastoraten. Bl.a. Göteborgs kyrkliga samfällighet har betecknat det som självklart att beslutanderätten bör tillkomma kyrkokommunen, efter- som tjänsterna skall vara kyrkokommunala och det ekonomiska ansvaret skall vila på kommunen. Även Sveriges kyrkokamerala förening och läns- skolnämnden i Malmöhus län har framfört liknande synpunkter. Musikalis- ka akademien har påpekat att det statliga inflytandet fått en påtagligt oklar beskrivning. Riksförbundet Svensk kyrkomusik har efterlyst en' närmare författningsreglering. om den statliga regleringen avskaffas. Flera andra har på liknande sätt påpekat att det är oklart vad som skall inverka på miniminivån eller efterlyst en närmare reglering. Andra har påpekat att man får räkna med skilda bedömningar i olika stift. Som en risk med Prop. l987/88: l44

flexibel kyrkomusikerorganisation som möjligt framstår det som naturligt

flexibel

kyrkomusikerorganisation

som

möjligt

framstår

det

som

naturligt

att staten i framtiden inte reglerar kyrkomusikertjänsterna mer än som

att

staten

framtiden

inte

reglerar

kyrkomusikertjänsterna

mer

än

som

behövs för att säkerställa verksamheten och dess kvalitet.

behövs

för

att

säkerställa

verksamheten

och

dess

kvalitet.

Slopar man den statliga detaljregleringen av kyrkomusikerorganisa- tionen och de kyrkomusikaliska tjänsterna är det inte längre motiverat att låta tjänsterna vara s.k. statligt reglerade anställningar. Jag delar alltså utredningens uppfattning att tjänsterna bör bli kyrkokommunala och att avlöningsförmånerna inte längre bör fastställas under medverkan av rege- ringen eller någon myndighet som regeringen bestämmer. Som utredning- en också har konstaterat åstadkommer man därigenom ett ökat självbe- stämmande för pastoraten som arbetsgivare och ger förutsättningar för ett ökat medinflytande för kyrkomusikerna som arbetstagare. De farhågor för bl. a. försämrade anställningsvillkor som har förts fram av ett antal remiss- instanser framstår enligt min bedömning som överdrivna. För egen del kan jag inte se något skäl varför anställningsvillkoren skulle försämras om statliga organ inte längre skulle medverka vid fastställande av dem.

Slopar man den statliga detaljregleringen av kyrkomusikerorganisa-

Slopar

man

den

statliga

detaljregleringen

kyrkomusikerorganisa-

tionen och de kyrkomusikaliska tjänsterna är det inte längre motiverat att

tionen

och

kyrkomusikaliska

tjänsterna

är

det

inte

längre

motiverat

att

låta tjänsterna vara s.k. statligt reglerade anställningar. Jag delar alltså

låta

tjänsterna

vara

s.k.

statligt

reglerade

anställningar.

Jag

delar

alltså

utredningens uppfattning att tjänsterna bör bli kyrkokommunala och att

utredningens

uppfattning

att

tjänsterna

bör

bli

kyrkokommunala

och

att

avlöningsförmånerna inte längre bör fastställas under medverkan av rege-

avlöningsförmånerna

inte

längre

bör

fastställas

under

medverkan

rege-

ringen eller någon myndighet som regeringen bestämmer. Som utredning-

ringen

eller

någon

myndighet

som

regeringen

bestämmer.

Som

utredning-

en också har konstaterat åstadkommer man därigenom ett ökat självbe-

också

har

konstaterat

åstadkommer

man

därigenom

ett

ökat

självbe-

stämmande för pastoraten som arbetsgivare och ger förutsättningar för ett

stämmande

för

pastoraten

som

arbetsgivare

och

ger

förutsättningar

för

ett

ökat medinflytande för kyrkomusikerna som arbetstagare. De farhågor för

ökat

medinflytande

för

kyrkomusikerna

som

arbetstagare.

farhågor

för

bl. a. försämrade anställningsvillkor som har förts fram av ett antal remiss-

bl.

försämrade

anställningsvillkor

som

har

förts

fram

ett

antal

remiss-

instanser framstår enligt min bedömning som överdrivna. För egen del kan

instanser

framstår

enligt

min

bedömning

som

överdrivna.

För

egen

del

kan

jag inte se något skäl varför anställningsvillkoren skulle försämras om

jag

inte

något

skäl

varför

anställningsvillkoren

skulle

försämras

statliga organ inte längre skulle medverka vid fastställande av dem.

statliga

organ

inte

längre

skulle

medverka

vid

fastställande

dem.

2.4 Obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifter

2.4

Obligatoriska

kyrkomusikaliska

uppgifter

Mitt förslag: Minimikraven på den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna anges i lag. Förutom den verksamhet som behövs för gudstjänster och kyrkliga handlingar skall pastoraten svara för den

Mitt förslag: Minimikraven på den kyrkomusikaliska verksamheten i

Mitt

förslag:

Minimikraven

på

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

församlingarna anges i lag. Förutom den verksamhet som behövs för

församlingarna

anges

lag.

Förutom

den

verksamhet

som

behövs

för

gudstjänster och kyrkliga handlingar skall pastoraten svara för den

gudstjänster

och

kyrkliga

handlingar

skall

pastoraten

svara

för

den

verksamhet som församlingslivet kräver. Det gäller främjandet av kyrkosång. fri musikundervisning och orgelvård. Pastoraten får själva bestämma vilken kyrkomusikalisk verksamhet som därutöver Skall bedrivas.

verksamhet som församlingslivet kräver. Det gäller främjandet av

verksamhet

som

församlingslivet

kräver.

Det

gäller

främjandet

kyrkosång. fri musikundervisning och orgelvård. Pastoraten får

kyrkosång.

fri

musikundervisning

och

orgelvård.

Pastoraten

får

själva bestämma vilken kyrkomusikalisk verksamhet som därutöver

själva

bestämma

vilken

kyrkomusikalisk

verksamhet

som

därutöver

Skall bedrivas.

Skall

bedrivas.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt i fråga om de obligatoriska kyrkomusikaliska åliggandena. Utredningen har emeller- tid föreslagit en ordning där stiftsstyrelsen skall genom särskilda beslut lägga fast ett minimum för verksamhetens omfattning i varje pastorat. Remissinstanserna: Dessa har främst uppehållit sig vid frågorna om den statliga regleringens avskaffande och vilket organ som bör svara för det kvarvarande statliga inflytandet. Några har dock kritiskt kommenterat utredningens lös'ning med beslut på stiftsplanet om verksamhetens omfatt- ning i pastoraten. Bl.a. Göteborgs kyrkliga samfällighet har betecknat det som självklart att beslutanderätten bör tillkomma kyrkokommunen, efter- som tjänsterna skall vara kyrkokommunala och det ekonomiska ansvaret skall vila på kommunen. Även Sveriges kyrkokamerala förening och läns- skolnämnden i Malmöhus län har framfört liknande synpunkter. Musikalis- ka akademien har påpekat att det statliga inflytandet fått en påtagligt oklar beskrivning. Riksförbundet Svensk kyrkomusik har efterlyst en' närmare författningsreglering. om den statliga regleringen avskaffas. Flera andra har på liknande sätt påpekat att det är oklart vad som skall inverka på miniminivån eller efterlyst en närmare reglering. Andra har påpekat att man får räkna med skilda bedömningar i olika stift. Som en risk med

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt i fråga om

Utredningens

förslag:

Överensstämmer

huvudsak

med

mitt

fråga

de obligatoriska kyrkomusikaliska åliggandena. Utredningen har emeller-

obligatoriska

kyrkomusikaliska

åliggandena.

Utredningen

har

emeller-

tid föreslagit en ordning där stiftsstyrelsen skall genom särskilda beslut

tid

föreslagit

ordning

där

stiftsstyrelsen

skall

genom

särskilda

beslut

lägga fast ett minimum för verksamhetens omfattning i varje pastorat.

lägga

fast

ett

minimum

för

verksamhetens

omfattning

varje

pastorat.

Remissinstanserna: Dessa har främst uppehållit sig vid frågorna om den statliga regleringens avskaffande och vilket organ som bör svara för det kvarvarande statliga inflytandet. Några har dock kritiskt kommenterat utredningens lös'ning med beslut på stiftsplanet om verksamhetens omfatt- ning i pastoraten. Bl.a. Göteborgs kyrkliga samfällighet har betecknat det som självklart att beslutanderätten bör tillkomma kyrkokommunen, efter- som tjänsterna skall vara kyrkokommunala och det ekonomiska ansvaret skall vila på kommunen. Även Sveriges kyrkokamerala förening och läns- skolnämnden i Malmöhus län har framfört liknande synpunkter. Musikalis- ka akademien har påpekat att det statliga inflytandet fått en påtagligt oklar beskrivning. Riksförbundet Svensk kyrkomusik har efterlyst en' närmare författningsreglering. om den statliga regleringen avskaffas. Flera andra har på liknande sätt påpekat att det är oklart vad som skall inverka på miniminivån eller efterlyst en närmare reglering. Andra har påpekat att man får räkna med skilda bedömningar i olika stift. Som en risk med

Remissinstanserna: Dessa har främst uppehållit sig vid frågorna om den

Remissinstanserna:

Dessa

har

främst

uppehållit

sig

vid

frågorna

den

statliga regleringens avskaffande och vilket organ som bör svara för det

statliga

regleringens

avskaffande

och

vilket

organ

som

bör

svara

för

det

kvarvarande statliga inflytandet. Några har dock kritiskt kommenterat

kvarvarande

statliga

inflytandet.

Några

har

dock

kritiskt

kommenterat

utredningens lös'ning med beslut på stiftsplanet om verksamhetens omfatt-

utredningens

lös'ning

med

beslut

på

stiftsplanet

verksamhetens

omfatt-

ning i pastoraten. Bl.a. Göteborgs kyrkliga samfällighet har betecknat det

ning

pastoraten.

Bl.a.

Göteborgs

kyrkliga

samfällighet

har

betecknat

det

som självklart att beslutanderätten bör tillkomma kyrkokommunen, efter-

som

självklart

att

beslutanderätten

bör

tillkomma

kyrkokommunen,

efter-

som tjänsterna skall vara kyrkokommunala och det ekonomiska ansvaret

som

tjänsterna

skall

vara

kyrkokommunala

och

det

ekonomiska

ansvaret

skall vila på kommunen. Även Sveriges kyrkokamerala förening och läns-

skall

vila

på

kommunen.

Även

Sveriges

kyrkokamerala

förening

och

läns-

skolnämnden i Malmöhus län har framfört liknande synpunkter. Musikalis-

skolnämnden

Malmöhus

län

har

framfört

liknande

synpunkter.

Musikalis-

ka akademien har påpekat att det statliga inflytandet fått en påtagligt oklar

akademien

har

påpekat

att

det

statliga

inflytandet

fått

påtagligt

oklar

beskrivning. Riksförbundet Svensk kyrkomusik har efterlyst en' närmare

beskrivning.

Riksförbundet

Svensk

kyrkomusik

har

efterlyst

en'

närmare

författningsreglering. om den statliga regleringen avskaffas. Flera andra

författningsreglering.

den

statliga

regleringen

avskaffas.

Flera

andra

har på liknande sätt påpekat att det är oklart vad som skall inverka på

har

på

liknande

sätt

påpekat

att

det

är

oklart

vad

som

skall

inverka

på

miniminivån eller efterlyst en närmare reglering. Andra har påpekat att

miniminivån

eller

efterlyst

närmare

reglering.

Andra

har

påpekat

att

man får räkna med skilda bedömningar i olika stift. Som en risk med

man

får

räkna

med

skilda

bedömningar

olika

stift.

Som

risk

med

Prop. l987/88: l44

Prop.

l987/88:

l44

utredningens förslag har också framhållits att pastoraten kan komma att betrakta besluten om miniminivå som normerande och bli obenägna att gå utöver den fastlagda nivån. Frågan huruvida den fria musikundervisningen bör ingå bland de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna har varit föremål för delade meningar bland dem som tagit upp saken. Skälen för mitt förslag Sammanfattning av skälen för mitt förslag: Jag gör den bedömningen att pastoraten bör åläggas att svara för den kyrkomusikaliska verksamhet som behövs för gudstjänster och kyrkliga handlingar samt för orgelvård, främ- jande av kyrkosången och fri musikundervisning. Detta är också genomgå- ende sådana kvalificerade uppgifter för vilka erfordras befattningshavare med grundlig utbildning. Jag vill samtidigt kraftigt betona att det står pastoraten fritt att utvidga den kyrkomusikaliska verksamheten till helt andra områden än de nu nämnda. Jag vill här särskilt nämna den alltmer utbredda kvalificerade konsertverksamhet som blivit en värdefull tillgång såväl för det kyrkliga livet som för samhället i övrigt. Utgångspunkter: Den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna är i dag reglerad främst genom detaljerade föreskrifter i kyrkomusikerför- ordningen om kyrkomusikernas tjänsteäligganden. Föreskrifter om den kyrkomusik som skall eller får användas vid gudstjänster och kyrkliga handlingar finns i kyrkohandboken och andra kyrkliga böcker samt i de författningar som reglerar användningen av dessa. Utredningen anser — liksom även jag— att staten inte kan frånsäga sig ett ansvar för att den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna även framgent håller en god standard. Det är mot denna bakgrund som utredningen har föreslagit att stiftsstyrelsen skall fastställa minimum för den kyrkomusikaliska verksamhetens omfattning i varje "pastorat på för- slag av pastoratet. Bedömningen skall enligt förslaget utgå från ett flertal skilda kriterier. Det gäller antalet församlingsmedlemmar och befolkning- en i pastoratet. särskilda bchov med hänsyn till förekomsten av större vårdinstitutioner. s. k. fritidskyrka m.m. Andra kriterier skulle vara den körverksamhet som bedrivs och orgelbeståndets karaktär. Enligt förslaget skall stiftsstyrelsens beslut kunna omprövas närhelst stiftsstyrelsen eller pastoratet finner skäl till det. Utredningen har inte ansett att kriterierna behöver anges i lag, och den har inte närmare utvecklat hur stiftsstyrelsens beslut skall utformas. Vid remissbehandlingen har åtskilliga kritiska syn- punkter förts fram mot den av utredningen föreslagna lösningen. I det föregående har jag som viktiga skäl för den av mig förordade reformen av kyrkomusikerorganisationen hänvisat till dagens strävan att lägga viktiga beslutsfunktioner nära dem som_ berörs av besluten och till betydelsen av att kyrkomusikerorganisationcn smidigt skall kunna anpassas till det en— skilda pastoratets behov Och särskilda förhållanden. Utredningens förslag om att stiftsstyrelsen skall fatta beslut varigenom minimiomfattningen av den kyrkomusikaliska verksamheten i pastorat och församlingar noga läggs fast tycks mig stå i mindre god överensstämmelse med dessa utgångs- Prop. l987/88: 144 14

utredningens förslag har också framhållits att pastoraten kan komma att

utredningens

förslag

har

också

framhållits

att

pastoraten

kan

komma

att

betrakta besluten om miniminivå som normerande och bli obenägna att gå

betrakta

besluten

miniminivå

som

normerande

och

bli

obenägna

att

gå

utöver den fastlagda nivån. Frågan huruvida den fria musikundervisningen

utöver

den

fastlagda

nivån.

Frågan

huruvida

den

fria

musikundervisningen

bör ingå bland de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna har varit

bör

ingå

bland

obligatoriska

kyrkomusikaliska

uppgifterna

har

varit

föremål för delade meningar bland dem som tagit upp saken.

föremål

för

delade

meningar

bland

dem

som

tagit

upp

saken.

Skälen för mitt förslag

Skälen

för

mitt

förslag

Sammanfattning av skälen för mitt förslag: Jag gör den bedömningen att pastoraten bör åläggas att svara för den kyrkomusikaliska verksamhet som behövs för gudstjänster och kyrkliga handlingar samt för orgelvård, främ- jande av kyrkosången och fri musikundervisning. Detta är också genomgå- ende sådana kvalificerade uppgifter för vilka erfordras befattningshavare med grundlig utbildning. Jag vill samtidigt kraftigt betona att det står pastoraten fritt att utvidga den kyrkomusikaliska verksamheten till helt andra områden än de nu nämnda. Jag vill här särskilt nämna den alltmer utbredda kvalificerade konsertverksamhet som blivit en värdefull tillgång såväl för det kyrkliga livet som för samhället i övrigt. Utgångspunkter: Den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna är i dag reglerad främst genom detaljerade föreskrifter i kyrkomusikerför- ordningen om kyrkomusikernas tjänsteäligganden. Föreskrifter om den kyrkomusik som skall eller får användas vid gudstjänster och kyrkliga handlingar finns i kyrkohandboken och andra kyrkliga böcker samt i de författningar som reglerar användningen av dessa. Utredningen anser — liksom även jag— att staten inte kan frånsäga sig ett ansvar för att den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna även framgent håller en god standard. Det är mot denna bakgrund som utredningen har föreslagit att stiftsstyrelsen skall fastställa minimum för den kyrkomusikaliska verksamhetens omfattning i varje "pastorat på för- slag av pastoratet. Bedömningen skall enligt förslaget utgå från ett flertal skilda kriterier. Det gäller antalet församlingsmedlemmar och befolkning- en i pastoratet. särskilda bchov med hänsyn till förekomsten av större vårdinstitutioner. s. k. fritidskyrka m.m. Andra kriterier skulle vara den körverksamhet som bedrivs och orgelbeståndets karaktär. Enligt förslaget skall stiftsstyrelsens beslut kunna omprövas närhelst stiftsstyrelsen eller pastoratet finner skäl till det. Utredningen har inte ansett att kriterierna behöver anges i lag, och den har inte närmare utvecklat hur stiftsstyrelsens beslut skall utformas. Vid remissbehandlingen har åtskilliga kritiska syn- punkter förts fram mot den av utredningen föreslagna lösningen. I det föregående har jag som viktiga skäl för den av mig förordade reformen av kyrkomusikerorganisationen hänvisat till dagens strävan att lägga viktiga beslutsfunktioner nära dem som_ berörs av besluten och till betydelsen av att kyrkomusikerorganisationcn smidigt skall kunna anpassas till det en— skilda pastoratets behov Och särskilda förhållanden. Utredningens förslag om att stiftsstyrelsen skall fatta beslut varigenom minimiomfattningen av den kyrkomusikaliska verksamheten i pastorat och församlingar noga läggs fast tycks mig stå i mindre god överensstämmelse med dessa utgångs-

Sammanfattning av skälen för mitt förslag: Jag gör den bedömningen att

Sammanfattning

skälen

för

mitt

förslag:

Jag

gör

den

bedömningen

att

pastoraten bör åläggas att svara för den kyrkomusikaliska verksamhet som

pastoraten

bör

åläggas

att

svara

för

den

kyrkomusikaliska

verksamhet

som

behövs för gudstjänster och kyrkliga handlingar samt för orgelvård, främ-

behövs

för

gudstjänster

och

kyrkliga

handlingar

samt

för

orgelvård,

främ-

jande av kyrkosången och fri musikundervisning. Detta är också genomgå-

jande

kyrkosången

och

fri

musikundervisning.

Detta

är

också

genomgå-

ende sådana kvalificerade uppgifter för vilka erfordras befattningshavare

ende

sådana

kvalificerade

uppgifter

för

vilka

erfordras

befattningshavare

med grundlig utbildning.

med

grundlig

utbildning.

Jag vill samtidigt kraftigt betona att det står pastoraten fritt att utvidga den kyrkomusikaliska verksamheten till helt andra områden än de nu nämnda. Jag vill här särskilt nämna den alltmer utbredda kvalificerade konsertverksamhet som blivit en värdefull tillgång såväl för det kyrkliga livet som för samhället i övrigt.

Jag vill samtidigt kraftigt betona att det står pastoraten fritt att utvidga

Jag

vill

samtidigt

kraftigt

betona

att

det

står

pastoraten

fritt

att

utvidga

den kyrkomusikaliska verksamheten till helt andra områden än de nu

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

till

helt

andra

områden

än

nämnda. Jag vill här särskilt nämna den alltmer utbredda kvalificerade

nämnda.

Jag

vill

här

särskilt

nämna

den

alltmer

utbredda

kvalificerade

konsertverksamhet som blivit en värdefull tillgång såväl för det kyrkliga

konsertverksamhet

som

blivit

värdefull

tillgång

såväl

för

det

kyrkliga

livet som för samhället i övrigt.

livet

som

för

samhället

övrigt.

Utgångspunkter: Den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna är i dag reglerad främst genom detaljerade föreskrifter i kyrkomusikerför- ordningen om kyrkomusikernas tjänsteäligganden. Föreskrifter om den kyrkomusik som skall eller får användas vid gudstjänster och kyrkliga handlingar finns i kyrkohandboken och andra kyrkliga böcker samt i de författningar som reglerar användningen av dessa.

Utgångspunkter: Den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna

Utgångspunkter:

Den

kyrkomusikaliska

verksamheten

församlingarna

är i dag reglerad främst genom detaljerade föreskrifter i kyrkomusikerför-

är

dag

reglerad

främst

genom

detaljerade

föreskrifter

kyrkomusikerför-

ordningen om kyrkomusikernas tjänsteäligganden. Föreskrifter om den

ordningen

kyrkomusikernas

tjänsteäligganden.

Föreskrifter

den

kyrkomusik som skall eller får användas vid gudstjänster och kyrkliga

kyrkomusik

som

skall

eller

får

användas

vid

gudstjänster

och

kyrkliga

handlingar finns i kyrkohandboken och andra kyrkliga böcker samt i de

handlingar

finns

kyrkohandboken

och

andra

kyrkliga

böcker

samt

författningar som reglerar användningen av dessa.

författningar

som

reglerar

användningen

dessa.

Utredningen anser — liksom även jag— att staten inte kan frånsäga sig ett ansvar för att den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna även framgent håller en god standard. Det är mot denna bakgrund som utredningen har föreslagit att stiftsstyrelsen skall fastställa minimum för den kyrkomusikaliska verksamhetens omfattning i varje "pastorat på för- slag av pastoratet. Bedömningen skall enligt förslaget utgå från ett flertal skilda kriterier. Det gäller antalet församlingsmedlemmar och befolkning- en i pastoratet. särskilda bchov med hänsyn till förekomsten av större vårdinstitutioner. s. k. fritidskyrka m.m. Andra kriterier skulle vara den körverksamhet som bedrivs och orgelbeståndets karaktär. Enligt förslaget skall stiftsstyrelsens beslut kunna omprövas närhelst stiftsstyrelsen eller pastoratet finner skäl till det. Utredningen har inte ansett att kriterierna behöver anges i lag, och den har inte närmare utvecklat hur stiftsstyrelsens beslut skall utformas. Vid remissbehandlingen har åtskilliga kritiska syn- punkter förts fram mot den av utredningen föreslagna lösningen. I det föregående har jag som viktiga skäl för den av mig förordade reformen av kyrkomusikerorganisationen hänvisat till dagens strävan att lägga viktiga beslutsfunktioner nära dem som_ berörs av besluten och till betydelsen av att kyrkomusikerorganisationcn smidigt skall kunna anpassas till det en— skilda pastoratets behov Och särskilda förhållanden. Utredningens förslag om att stiftsstyrelsen skall fatta beslut varigenom minimiomfattningen av den kyrkomusikaliska verksamheten i pastorat och församlingar noga läggs fast tycks mig stå i mindre god överensstämmelse med dessa utgångs-

Utredningen anser — liksom även jag— att staten inte kan frånsäga sig

Utredningen

anser

—

liksom

även

jag—

att

staten

inte

kan

frånsäga

sig

ett ansvar för att den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna

ett

ansvar

för

att

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

församlingarna

även framgent håller en god standard. Det är mot denna bakgrund som

även

framgent

håller

god

standard.

Det

är

mot

denna

bakgrund

som

utredningen har föreslagit att stiftsstyrelsen skall fastställa minimum för

utredningen

har

föreslagit

att

stiftsstyrelsen

skall

fastställa

minimum

för

den kyrkomusikaliska verksamhetens omfattning i varje "pastorat på för-

den

kyrkomusikaliska

verksamhetens

omfattning

varje

"pastorat

på

för-

slag av pastoratet. Bedömningen skall enligt förslaget utgå från ett flertal

slag

pastoratet.

Bedömningen

skall

enligt

förslaget

utgå

från

ett

flertal

skilda kriterier. Det gäller antalet församlingsmedlemmar och befolkning-

skilda

kriterier.

Det

gäller

antalet

församlingsmedlemmar

och

befolkning-

en i pastoratet. särskilda bchov med hänsyn till förekomsten av större

pastoratet.

särskilda

bchov

med

hänsyn

till

förekomsten

större

vårdinstitutioner. s. k. fritidskyrka m.m. Andra kriterier skulle vara den

vårdinstitutioner.

fritidskyrka

m.m.

Andra

kriterier

skulle

vara

den

körverksamhet som bedrivs och orgelbeståndets karaktär. Enligt förslaget

körverksamhet

som

bedrivs

och

orgelbeståndets

karaktär.

Enligt

förslaget

skall stiftsstyrelsens beslut kunna omprövas närhelst stiftsstyrelsen eller

skall

stiftsstyrelsens

beslut

kunna

omprövas

närhelst

stiftsstyrelsen

eller

pastoratet finner skäl till det. Utredningen har inte ansett att kriterierna

pastoratet

finner

skäl

till

det.

Utredningen

har

inte

ansett

att

kriterierna

behöver anges i lag, och den har inte närmare utvecklat hur stiftsstyrelsens

behöver

anges

lag,

och

den

har

inte

närmare

utvecklat

hur

stiftsstyrelsens

beslut skall utformas. Vid remissbehandlingen har åtskilliga kritiska syn-

beslut

skall

utformas.

Vid

remissbehandlingen

har

åtskilliga

kritiska

syn-

punkter förts fram mot den av utredningen föreslagna lösningen. I det

punkter

förts

fram

mot

den

utredningen

föreslagna

lösningen.

det

föregående har jag som viktiga skäl för den av mig förordade reformen av

föregående

har

jag

som

viktiga

skäl

för

den

mig

förordade

reformen

kyrkomusikerorganisationen hänvisat till dagens strävan att lägga viktiga

kyrkomusikerorganisationen

hänvisat

till

dagens

strävan

att

lägga

viktiga

beslutsfunktioner nära dem som_ berörs av besluten och till betydelsen av

beslutsfunktioner

nära

dem

som_

berörs

besluten

och

till

betydelsen

att kyrkomusikerorganisationcn smidigt skall kunna anpassas till det en—

att

kyrkomusikerorganisationcn

smidigt

skall

kunna

anpassas

till

det

en—

skilda pastoratets behov Och särskilda förhållanden. Utredningens förslag

skilda

pastoratets

behov

Och

särskilda

förhållanden.

Utredningens

förslag

om att stiftsstyrelsen skall fatta beslut varigenom minimiomfattningen av

att

stiftsstyrelsen

skall

fatta

beslut

varigenom

minimiomfattningen

den kyrkomusikaliska verksamheten i pastorat och församlingar noga

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

pastorat

och

församlingar

noga

läggs fast tycks mig stå i mindre god överensstämmelse med dessa utgångs-

läggs

fast

tycks

mig

stå

mindre

god

överensstämmelse

med

dessa

utgångs-

Prop. l987/88: 144

Prop.

l987/88:

144

punkter. Jag befarar att en sådan ordning lätt skulle kunna innebära att dagens detaljerade författningsrcglering på många håll ersattes av en näs- tan Iika ingående styrning genom stiftsstyrelsens beslut. Risken är då bl.a.. som någon remissinstans varit inne på, att det blir ett så litet utrymme kvar för initiativ på det lokala planet att besluten i själva verket blir helt avgörande för verksamhetens omfattning. De kan med andra ord - komma att verka hämmande på viljan att ta lokala initiativ. Utgångspunkten för mina överväganden. liksom för utredningens, är synen på svenska kyrkan som ett trossamfund där församlingen är basen- heten. Det äri församlingen som evangelisation bedrivs och gudstjänstlivet får sin gestaltning. Det är församlingslivets behov som i första hand skall tillgodoses. Den kyrkomusikaliska verksamheten är en faktor av stor betydelse för församlingslivet och samtidigt för kyrkans möjligheter att nå ut och verka bland människorna. Som jag ser det. ligger däri den bästa garantin för att verksamheten blir av tillfredsställande omfattning och kvalitet. Det är därför enligt min mening inte motiverat att låta en regional myndighet. statlig eller kommunal. bestämma omfattningen och inriktningen av den kyrkomusikaliska verksamheten i varje enskilt pastorat. Jag anser att man i stället bör välja en lösning.- enligt vilken riksdagen i- lag anger vilken kyrkomusikalisk verksamhet som obligatoriskt skall före- komma i varje pastorat. Omfattningcn av denna verksamhet bör pastora- ten själva fä besluta om med utgångspunkt i de behov som finns. Pastora- ten bör även själva få besluta om vilken kyrkomusikalisk verksamhet som därutöver skall bedrivas. Genom att i lag ange de obligatoriska kyrkomusi- kaliska uppgifterna skapas garantier för att verksamheten i varje pastorat håller en godtagbar bredd. Som utredningen har framhållit är vissa kyrkomusikaliska uppgifter av den arten att de genomgående skall finnas med i församlingarnas arbete. Det är till stor del fråga om sådana uppgifter som kyrkomusikerna i dag ' enligt kyrkomusikerförordningen är skyldiga att fullgöra. När man skall bestämma pastoratens ansvar bör utgångspunkten vara de obligatoriska inslag i den kyrkomusikaliska verksamheten som i dag förekommer i församlingarna. Musik vid gudstjänster m.m: Till de nuvarande obligatoriska uppgifterna hör först och främst att vid gudstjänster och kyrkliga handlingar leda församlingssängen och att utföra orgelmusik på det sätt som förutsätts i kyrkohandboken och mässboken (10% 2 mom. kyrkomusikerförordning- en). I likhet med utredningen och de remissinstanser som har yttrat sig i frågan anserjag att dessa uppgifter även i fortsättningen skall vara obliga- toriska inslag i den kyrkomusikaliska verksamheten. Det förekommer dock rätt ofta att en del av församlingssängen leds av andra än kyrkomusi- kern. Regleringen bör därför kunna begränsas till spel på orgel vid guds- tjänster och kyrkliga handlingar. Kyrkosång: I kyrkomusikernas åligganden ingår att främja intresset för kyrkosången. bl. a. genom att öva och leda kyrkokören. Vidare åligger det kyrkomusikerna att undervisa konfirmander i psalmsång. _Utredningen har ansett att körverksamheten är av den arten att den Prop. 1987/88: 144

punkter. Jag befarar att en sådan ordning lätt skulle kunna innebära att

punkter.

Jag

befarar

att

sådan

ordning

lätt

skulle

kunna

innebära

att

dagens detaljerade författningsrcglering på många håll ersattes av en näs-

dagens

detaljerade

författningsrcglering

på

många

håll

ersattes

näs-

tan Iika ingående styrning genom stiftsstyrelsens beslut. Risken är då

tan

Iika

ingående

styrning

genom

stiftsstyrelsens

beslut.

Risken

är

då

bl.a.. som någon remissinstans varit inne på, att det blir ett så litet

bl.a..

som

någon

remissinstans

varit

inne

på,

att

det

blir

ett

så

litet

utrymme kvar för initiativ på det lokala planet att besluten i själva verket

utrymme

kvar

för

initiativ

på

det

lokala

planet

att

besluten

själva

verket

blir helt avgörande för verksamhetens omfattning. De kan med andra ord -

blir

helt

avgörande

för

verksamhetens

omfattning.

kan

med

andra

ord

komma att verka hämmande på viljan att ta lokala initiativ. Utgångspunkten för mina överväganden. liksom för utredningens, är synen på svenska kyrkan som ett trossamfund där församlingen är basen- heten. Det äri församlingen som evangelisation bedrivs och gudstjänstlivet får sin gestaltning. Det är församlingslivets behov som i första hand skall tillgodoses. Den kyrkomusikaliska verksamheten är en faktor av stor betydelse för församlingslivet och samtidigt för kyrkans möjligheter att nå ut och verka bland människorna. Som jag ser det. ligger däri den bästa garantin för att verksamheten blir av tillfredsställande omfattning och kvalitet. Det är därför enligt min mening inte motiverat att låta en regional myndighet. statlig eller kommunal. bestämma omfattningen och inriktningen av den kyrkomusikaliska verksamheten i varje enskilt pastorat.

komma att verka hämmande på viljan att ta lokala initiativ.

komma

att

verka

hämmande

på

viljan

att

lokala

initiativ.

Utgångspunkten för mina överväganden. liksom för utredningens, är synen på svenska kyrkan som ett trossamfund där församlingen är basen- heten. Det äri församlingen som evangelisation bedrivs och gudstjänstlivet får sin gestaltning. Det är församlingslivets behov som i första hand skall tillgodoses.

Utgångspunkten för mina överväganden. liksom för utredningens, är

Utgångspunkten

för

mina

överväganden.

liksom

för

utredningens,

är

synen på svenska kyrkan som ett trossamfund där församlingen är basen-

synen

på

svenska

kyrkan

som

ett

trossamfund

där

församlingen

är

basen-

heten. Det äri församlingen som evangelisation bedrivs och gudstjänstlivet

heten.

Det

äri

församlingen

som

evangelisation

bedrivs

och

gudstjänstlivet

får sin gestaltning. Det är församlingslivets behov som i första hand skall

får

sin

gestaltning.

Det

är

församlingslivets

behov

som

första

hand

skall

tillgodoses.

Den kyrkomusikaliska verksamheten är en faktor av stor betydelse för församlingslivet och samtidigt för kyrkans möjligheter att nå ut och verka bland människorna. Som jag ser det. ligger däri den bästa garantin för att verksamheten blir av tillfredsställande omfattning och kvalitet. Det är därför enligt min mening inte motiverat att låta en regional myndighet. statlig eller kommunal. bestämma omfattningen och inriktningen av den kyrkomusikaliska verksamheten i varje enskilt pastorat.

Den kyrkomusikaliska verksamheten är en faktor av stor betydelse för

Den

kyrkomusikaliska

verksamheten

är

faktor

stor

betydelse

för

församlingslivet och samtidigt för kyrkans möjligheter att nå ut och verka

församlingslivet

och

samtidigt

för

kyrkans

möjligheter

att

nå

och

verka

bland människorna. Som jag ser det. ligger däri den bästa garantin för att

bland

människorna.

Som

jag

ser

det.

ligger

däri

den

bästa

garantin

för

att

verksamheten blir av tillfredsställande omfattning och kvalitet. Det är

verksamheten

blir

tillfredsställande

omfattning

och

kvalitet.

Det

är

därför enligt min mening inte motiverat att låta en regional myndighet.

därför

enligt

min

mening

inte

motiverat

att

låta

regional

myndighet.

statlig eller kommunal. bestämma omfattningen och inriktningen av den

statlig

eller

kommunal.

bestämma

omfattningen

och

inriktningen

den

kyrkomusikaliska verksamheten i varje enskilt pastorat.

kyrkomusikaliska

verksamheten

varje

enskilt

pastorat.

Jag anser att man i stället bör välja en lösning.- enligt vilken riksdagen i-

Jag

anser

att

man

stället

bör

välja

lösning.-

enligt

vilken

riksdagen

lag anger vilken kyrkomusikalisk verksamhet som obligatoriskt skall före- komma i varje pastorat. Omfattningcn av denna verksamhet bör pastora- ten själva fä besluta om med utgångspunkt i de behov som finns. Pastora- ten bör även själva få besluta om vilken kyrkomusikalisk verksamhet som därutöver skall bedrivas. Genom att i lag ange de obligatoriska kyrkomusi- kaliska uppgifterna skapas garantier för att verksamheten i varje pastorat håller en godtagbar bredd. Som utredningen har framhållit är vissa kyrkomusikaliska uppgifter av den arten att de genomgående skall finnas med i församlingarnas arbete.

lag anger vilken kyrkomusikalisk verksamhet som obligatoriskt skall före-

lag

anger

vilken

kyrkomusikalisk

verksamhet

som

obligatoriskt

skall

före-

komma i varje pastorat. Omfattningcn av denna verksamhet bör pastora-

komma

varje

pastorat.

Omfattningcn

denna

verksamhet

bör

pastora-

ten själva fä besluta om med utgångspunkt i de behov som finns. Pastora-

ten

själva

fä

besluta

med

utgångspunkt

behov

som

finns.

Pastora-

ten bör även själva få besluta om vilken kyrkomusikalisk verksamhet som

ten

bör

även

själva

få

besluta

vilken

kyrkomusikalisk

verksamhet

som

därutöver skall bedrivas. Genom att i lag ange de obligatoriska kyrkomusi-

därutöver

skall

bedrivas.

Genom

att

lag

ange

obligatoriska

kyrkomusi-

kaliska uppgifterna skapas garantier för att verksamheten i varje pastorat

kaliska

uppgifterna

skapas

garantier

för

att

verksamheten

varje

pastorat

håller en godtagbar bredd.

håller

godtagbar

bredd.

Som utredningen har framhållit är vissa kyrkomusikaliska uppgifter av den arten att de genomgående skall finnas med i församlingarnas arbete.

Som utredningen har framhållit är vissa kyrkomusikaliska uppgifter av

Som

utredningen

har

framhållit

är

vissa

kyrkomusikaliska

uppgifter

den arten att de genomgående skall finnas med i församlingarnas arbete.

den

arten

att

genomgående

skall

finnas

med

församlingarnas

arbete.

Det är till stor del fråga om sådana uppgifter som kyrkomusikerna i dag '

Det

är

till

stor

del

fråga

sådana

uppgifter

som

kyrkomusikerna

dag

enligt kyrkomusikerförordningen är skyldiga att fullgöra. När man skall bestämma pastoratens ansvar bör utgångspunkten vara de obligatoriska inslag i den kyrkomusikaliska verksamheten som i dag förekommer i församlingarna. Musik vid gudstjänster m.m: Till de nuvarande obligatoriska uppgifterna hör först och främst att vid gudstjänster och kyrkliga handlingar leda församlingssängen och att utföra orgelmusik på det sätt som förutsätts i kyrkohandboken och mässboken (10% 2 mom. kyrkomusikerförordning- en). I likhet med utredningen och de remissinstanser som har yttrat sig i frågan anserjag att dessa uppgifter även i fortsättningen skall vara obliga- toriska inslag i den kyrkomusikaliska verksamheten. Det förekommer dock rätt ofta att en del av församlingssängen leds av andra än kyrkomusi- kern. Regleringen bör därför kunna begränsas till spel på orgel vid guds- tjänster och kyrkliga handlingar. Kyrkosång: I kyrkomusikernas åligganden ingår att främja intresset för kyrkosången. bl. a. genom att öva och leda kyrkokören. Vidare åligger det kyrkomusikerna att undervisa konfirmander i psalmsång. _Utredningen har ansett att körverksamheten är av den arten att den

enligt kyrkomusikerförordningen är skyldiga att fullgöra. När man skall

enligt

kyrkomusikerförordningen

är

skyldiga

att

fullgöra.

När

man

skall

bestämma pastoratens ansvar bör utgångspunkten vara de obligatoriska

bestämma

pastoratens

ansvar

bör

utgångspunkten

vara

obligatoriska

inslag i den kyrkomusikaliska verksamheten som i dag förekommer i

inslag

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

som

dag

förekommer

församlingarna.

Musik vid gudstjänster m.m: Till de nuvarande obligatoriska uppgifterna hör först och främst att vid gudstjänster och kyrkliga handlingar leda församlingssängen och att utföra orgelmusik på det sätt som förutsätts i kyrkohandboken och mässboken (10% 2 mom. kyrkomusikerförordning- en). I likhet med utredningen och de remissinstanser som har yttrat sig i frågan anserjag att dessa uppgifter även i fortsättningen skall vara obliga- toriska inslag i den kyrkomusikaliska verksamheten. Det förekommer dock rätt ofta att en del av församlingssängen leds av andra än kyrkomusi- kern. Regleringen bör därför kunna begränsas till spel på orgel vid guds- tjänster och kyrkliga handlingar.

Musik vid gudstjänster m.m: Till de nuvarande obligatoriska uppgifterna

Musik

vid

gudstjänster

m.m:

Till

nuvarande

obligatoriska

uppgifterna

hör först och främst att vid gudstjänster och kyrkliga handlingar leda

hör

först

och

främst

att

vid

gudstjänster

och

kyrkliga

handlingar

leda

församlingssängen och att utföra orgelmusik på det sätt som förutsätts i

församlingssängen

och

att

utföra

orgelmusik

på

det

sätt

som

förutsätts

kyrkohandboken och mässboken (10% 2 mom. kyrkomusikerförordning-

kyrkohandboken

och

mässboken

(10%

mom.

kyrkomusikerförordning-

en). I likhet med utredningen och de remissinstanser som har yttrat sig i

en).

likhet

med

utredningen

och

remissinstanser

som

har

yttrat

sig

frågan anserjag att dessa uppgifter även i fortsättningen skall vara obliga-

frågan

anserjag

att

dessa

uppgifter

även

fortsättningen

skall

vara

obliga-

toriska inslag i den kyrkomusikaliska verksamheten. Det förekommer

toriska

inslag

den

kyrkomusikaliska

verksamheten.

Det

förekommer

dock rätt ofta att en del av församlingssängen leds av andra än kyrkomusi-

dock

rätt

ofta

att

del

församlingssängen

leds

andra

än

kyrkomusi-

kern. Regleringen bör därför kunna begränsas till spel på orgel vid guds-

kern.

Regleringen

bör

därför

kunna

begränsas

till

spel

på

orgel

vid

guds-

tjänster och kyrkliga handlingar.

tjänster

och

kyrkliga

handlingar.

Kyrkosång: I kyrkomusikernas åligganden ingår att främja intresset för kyrkosången. bl. a. genom att öva och leda kyrkokören. Vidare åligger det kyrkomusikerna att undervisa konfirmander i psalmsång.

Kyrkosång: I kyrkomusikernas åligganden ingår att främja intresset för

Kyrkosång:

kyrkomusikernas

åligganden

ingår

att

främja

intresset

för

kyrkosången. bl. a. genom att öva och leda kyrkokören. Vidare åligger det

kyrkosången.

bl.

genom

att

öva

och

leda

kyrkokören.

Vidare

åligger

det

kyrkomusikerna att undervisa konfirmander i psalmsång.

kyrkomusikerna

att

undervisa

konfirmander

psalmsång.

_Utredningen har ansett att körverksamheten är av den arten att den

_Utredningen

har

ansett

att

körverksamheten

är

den

arten

att

den

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

genomgående skall finnas med i varje församlings arbete. Som en minimi- standard har angetts normalt minst en köri varje församling. Samtidigt har utredningen anfört att avgörande för verksamhetens omfattning bör vara en bedömning som tar hänsyn till varje pastorats behov och resurser och övriga omständigheter. Rcmissinstanserna har inte haft någon erinran mot utredningens förslag i denna del. För egen del vill jag till en början framhålla att den körverksamhet som förekommer i församlingarna är av stor betydelse för såväl gudstjänstlivct som församlingslivet i övrigt. Därtill berikar verksamheten inte sällan det lokala musiklivet. Körverksamheten utgör en stor folkrörelse. Ett allmänt önskemål torde vara att denna verksamhet kan garanteras i framtiden. Att ställa upp ett krav på pastoraten att se till att det i varje församling eller pastorat skall finnas minst en kyrkokör kan emellertid vålla problem. Det gäller framför allt i mindre glesbygdspastorat. Att samla och öva en kyrko- kör kan vara en i det närmaste omöjlig uppgift i pastorat där befolkningsun- derlaget är litet och de geografiska avstånden stora. Det kan också vara svårt att finna en klar definition av begreppet kyrkokör. Med hänsyn till dessa förhållanden anserjag inte att det rimligt att ställa ett sådant uttryck- ligt krav på pastoraten. Enligt min mening är det emellertid angeläget att kyrkomusiken vid gudstjänsterna inte begränsas till församlingssång och orgelmusik. Även annan kyrkomusik. främst körsång. bör förekomma så långt det är möjligt. En framkomlig väg att åstadkomma en bred kyrkomusikalisk verksam- het vid gudstjänster m.m. är enligt min mening att ålägga pastoraten att främja intresset för kyrkosången i församlingarna. Detta knyter an till den ordning som i dag gäller för kyrkomusikerna. Främjandet av intresset för kyrkosången sker normalt genom att församlingssången leds på ett kvalifi- cerat sätt samt genom att en kyrkomusiker övar och leder en eller flera kyrkokörer. Det kan emellertid ske även på annat sätt. Jag föreslår därför att pastoraten åläggs att främja detta intresse. Som jag har sagt i det föregående åligger det också en kyrkomusiker att undervisa konfirmander i psalmsång. Detta är en viktig uppgift. Enligt min mening får det emellertid anses ligga i kravet påatt främja kyrkosången att konfirmanderna ges den undervisning som behövs. Någon ytterligare reg- lering är därför enligt min mening inte nödvändig. Orgelvård: Det orgelbestånd som finns i vårt land representerar stora ekonomiska värden och utgör en betydande kulturtillgång. En riktig vård och skötsel av orglarna är inte bara en nödvändighet för församlingarnas gudstjänstliv. den är också en viktig förutsättning för ett allsidigt musikliv i landet. Många av landets orglar är dessutom historiskt värdefulla kultur- föremål. Enligt kyrkomusikerförordningen ligger ansvaret för vården av orgelver- ket obligatoriskt hos kyrkomusikerna. Som en följd av detta har också föreskrivits att kyrkorådet inte får medge att någon annan använder orgeln innan rådet har låtit kyrkomusikern yttra sig. Utredningens förslag utgår från att stiftsstyrelsen skall bestämma ett 'minimum för den kyrkomusikaliska verksamhetens omfattning. Det går därför inte i alla delar att jämföra med mitt förslag. Vad utredningen Prop. 1987/88: 144 16

genomgående skall finnas med i varje församlings arbete. Som en minimi-

genomgående

skall

finnas

med

varje

församlings

arbete.

Som

minimi-

standard har angetts normalt minst en köri varje församling. Samtidigt har

standard

har

angetts

normalt

minst

köri

varje

församling.

Samtidigt

har

utredningen anfört att avgörande för verksamhetens omfattning bör vara

utredningen

anfört

att

avgörande

för

verksamhetens

omfattning

bör

vara

en bedömning som tar hänsyn till varje pastorats behov och resurser och

bedömning

som

tar

hänsyn

till

varje

pastorats

behov

och

resurser

och

övriga omständigheter. Rcmissinstanserna har inte haft någon erinran mot

övriga

omständigheter.

Rcmissinstanserna

har

inte

haft

någon

erinran

mot

utredningens förslag i denna del.

utredningens

förslag

denna

del.

För egen del vill jag till en början framhålla att den körverksamhet som förekommer i församlingarna är av stor betydelse för såväl gudstjänstlivct som församlingslivet i övrigt. Därtill berikar verksamheten inte sällan det lokala musiklivet. Körverksamheten utgör en stor folkrörelse. Ett allmänt önskemål torde vara att denna verksamhet kan garanteras i framtiden. Att ställa upp ett krav på pastoraten att se till att det i varje församling eller pastorat skall finnas minst en kyrkokör kan emellertid vålla problem. Det gäller framför allt i mindre glesbygdspastorat. Att samla och öva en kyrko- kör kan vara en i det närmaste omöjlig uppgift i pastorat där befolkningsun- derlaget är litet och de geografiska avstånden stora. Det kan också vara svårt att finna en klar definition av begreppet kyrkokör. Med hänsyn till dessa förhållanden anserjag inte att det rimligt att ställa ett sådant uttryck- ligt krav på pastoraten. Enligt min mening är det emellertid angeläget att kyrkomusiken vid gudstjänsterna inte begränsas till församlingssång och orgelmusik. Även annan kyrkomusik. främst körsång. bör förekomma så långt det är möjligt.

För egen del vill jag till en början framhålla att den körverksamhet som

För

egen

del

vill

jag

till

början

framhålla

att

den

körverksamhet

som

förekommer i församlingarna är av stor betydelse för såväl gudstjänstlivct

förekommer

församlingarna

är

stor

betydelse

för

såväl

gudstjänstlivct

som församlingslivet i övrigt. Därtill berikar verksamheten inte sällan det

som

församlingslivet

övrigt.

Därtill

berikar

verksamheten

inte

sällan

det

lokala musiklivet. Körverksamheten utgör en stor folkrörelse. Ett allmänt

lokala

musiklivet.

Körverksamheten

utgör

stor

folkrörelse.

Ett

allmänt

önskemål torde vara att denna verksamhet kan garanteras i framtiden. Att

önskemål

torde

vara

att

denna

verksamhet

kan

garanteras

framtiden.

Att

ställa upp ett krav på pastoraten att se till att det i varje församling eller

ställa

upp

ett

krav

på

pastoraten

att

till

att

det

varje

församling

eller

pastorat skall finnas minst en kyrkokör kan emellertid vålla problem. Det

pastorat

skall

finnas

minst

kyrkokör

kan

emellertid

vålla

problem.

Det

gäller framför allt i mindre glesbygdspastorat. Att samla och öva en kyrko-

gäller

framför

allt

mindre

glesbygdspastorat.

Att

samla

och

öva

kyrko-

kör kan vara en i det närmaste omöjlig uppgift i pastorat där befolkningsun-

kör

kan

vara

det

närmaste

omöjlig

uppgift

pastorat

där

befolkningsun-

derlaget är litet och de geografiska avstånden stora. Det kan också vara

derlaget

är

litet

och

geografiska

avstånden

stora.

Det

kan

också

vara

svårt att finna en klar definition av begreppet kyrkokör. Med hänsyn till

svårt

att

finna

klar

definition

begreppet

kyrkokör.

Med

hänsyn

till

dessa förhållanden anserjag inte att det rimligt att ställa ett sådant uttryck-

dessa

förhållanden

anserjag

inte

att

det

rimligt

att

ställa

ett

sådant

uttryck-

ligt krav på pastoraten. Enligt min mening är det emellertid angeläget att

ligt

krav

på

pastoraten.

Enligt

min

mening

är

det

emellertid

angeläget

att

kyrkomusiken vid gudstjänsterna inte begränsas till församlingssång och

kyrkomusiken

vid

gudstjänsterna

inte

begränsas

till

församlingssång

och

orgelmusik. Även annan kyrkomusik. främst körsång. bör förekomma så

orgelmusik.

Även

annan

kyrkomusik.

främst

körsång.

bör

förekomma

så

långt det är möjligt.

långt

det

är

möjligt.

En framkomlig väg att åstadkomma en bred kyrkomusikalisk verksam- het vid gudstjänster m.m. är enligt min mening att ålägga pastoraten att främja intresset för kyrkosången i församlingarna. Detta knyter an till den ordning som i dag gäller för kyrkomusikerna. Främjandet av intresset för kyrkosången sker normalt genom att församlingssången leds på ett kvalifi- cerat sätt samt genom att en kyrkomusiker övar och leder en eller flera kyrkokörer. Det kan emellertid ske även på annat sätt. Jag föreslår därför att pastoraten åläggs att främja detta intresse.

En framkomlig väg att åstadkomma en bred kyrkomusikalisk verksam-

framkomlig

väg

att

åstadkomma

bred

kyrkomusikalisk

verksam-

het vid gudstjänster m.m. är enligt min mening att ålägga pastoraten att

het

vid

gudstjänster

m.m.

är

enligt

min

mening

att

ålägga

pastoraten

att

främja intresset för kyrkosången i församlingarna. Detta knyter an till den

främja

intresset

för

kyrkosången

församlingarna.

Detta

knyter

till

den

ordning som i dag gäller för kyrkomusikerna. Främjandet av intresset för

ordning

som

dag

gäller

för

kyrkomusikerna.

Främjandet

intresset

för

kyrkosången sker normalt genom att församlingssången leds på ett kvalifi-

kyrkosången

sker

normalt

genom

att

församlingssången

leds

på

ett

kvalifi-

cerat sätt samt genom att en kyrkomusiker övar och leder en eller flera

cerat

sätt

samt

genom

att

kyrkomusiker

övar

och

leder

eller

flera

kyrkokörer. Det kan emellertid ske även på annat sätt. Jag föreslår därför

kyrkokörer.

Det

kan

emellertid

ske

även

på

annat

sätt.

Jag

föreslår

därför

att pastoraten åläggs att främja detta intresse.

att

pastoraten

åläggs

att

främja

detta

intresse.

Som jag har sagt i det föregående åligger det också en kyrkomusiker att undervisa konfirmander i psalmsång. Detta är en viktig uppgift. Enligt min mening får det emellertid anses ligga i kravet påatt främja kyrkosången att konfirmanderna ges den undervisning som behövs. Någon ytterligare reg- lering är därför enligt min mening inte nödvändig.

Som jag har sagt i det föregående åligger det också en kyrkomusiker att

Som

jag

har

sagt

det

föregående

åligger

det

också

kyrkomusiker

att

undervisa konfirmander i psalmsång. Detta är en viktig uppgift. Enligt min

undervisa

konfirmander

psalmsång.

Detta

är

viktig

uppgift.

Enligt

min

mening får det emellertid anses ligga i kravet påatt främja kyrkosången att

mening

får

det

emellertid

anses

ligga

kravet

påatt

främja

kyrkosången

att

konfirmanderna ges den undervisning som behövs. Någon ytterligare reg-

konfirmanderna

ges

den

undervisning

som

behövs.

Någon

ytterligare

reg-

lering är därför enligt min mening inte nödvändig.

lering

är

därför

enligt

min

mening

inte

nödvändig.

Orgelvård: Det orgelbestånd som finns i vårt land representerar stora ekonomiska värden och utgör en betydande kulturtillgång. En riktig vård och skötsel av orglarna är inte bara en nödvändighet för församlingarnas gudstjänstliv. den är också en viktig förutsättning för ett allsidigt musikliv i landet. Många av landets orglar är dessutom historiskt värdefulla kultur- föremål.

Orgelvård: Det orgelbestånd som finns i vårt land representerar stora

Orgelvård:

Det

orgelbestånd

som

finns

vårt

land

representerar

stora

ekonomiska värden och utgör en betydande kulturtillgång. En riktig vård

ekonomiska

värden

och

utgör

betydande

kulturtillgång.

riktig

vård

och skötsel av orglarna är inte bara en nödvändighet för församlingarnas

och

skötsel

orglarna

är

inte

bara

nödvändighet

för

församlingarnas

gudstjänstliv. den är också en viktig förutsättning för ett allsidigt musikliv i

gudstjänstliv.

den

är

också

viktig

förutsättning

för

ett

allsidigt

musikliv

landet. Många av landets orglar är dessutom historiskt värdefulla kultur-

landet.

Många

landets

orglar

är

dessutom

historiskt

värdefulla

kultur-

föremål.

Enligt kyrkomusikerförordningen ligger ansvaret för vården av orgelver- ket obligatoriskt hos kyrkomusikerna. Som en följd av detta har också föreskrivits att kyrkorådet inte får medge att någon annan använder orgeln innan rådet har låtit kyrkomusikern yttra sig.

Enligt kyrkomusikerförordningen ligger ansvaret för vården av orgelver-

Enligt

kyrkomusikerförordningen

ligger

ansvaret

för

vården

orgelver-

ket obligatoriskt hos kyrkomusikerna. Som en följd av detta har också

ket

obligatoriskt

hos

kyrkomusikerna.

Som

följd

detta

har

också

föreskrivits att kyrkorådet inte får medge att någon annan använder orgeln

föreskrivits

att

kyrkorådet

inte

får

medge

att

någon

annan

använder

orgeln

innan rådet har låtit kyrkomusikern yttra sig.

innan

rådet

har

låtit

kyrkomusikern

yttra

sig.

Utredningens förslag utgår från att stiftsstyrelsen skall bestämma ett 'minimum för den kyrkomusikaliska verksamhetens omfattning. Det går därför inte i alla delar att jämföra med mitt förslag. Vad utredningen

Utredningens förslag utgår från att stiftsstyrelsen skall bestämma ett

Utredningens

förslag

utgår

från

att

stiftsstyrelsen

skall

bestämma

ett

'minimum för den kyrkomusikaliska verksamhetens omfattning. Det går

'minimum

för

den

kyrkomusikaliska

verksamhetens

omfattning.

Det

går

därför inte i alla delar att jämföra med mitt förslag. Vad utredningen

därför

inte

alla

delar

att

jämföra

med

mitt

förslag.

Vad

utredningen

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

emellertid anfört är att vid bedömningen av omfattningen skall beaktas om det finns ett orgelbestånd av speciell karaktär. Orgelverken och orgelmusik vid gudstjänster och andra förrättningar är av grundläggande betydelse för gudstjänst- och församlingsliv. Med hän- syn härtill anser jag att pastoraten uttryckligen bör åläggas att svara för vården av de orglar som finns hos församlingarna i pastoratet. Det är därvid viktigt att orgelvården anförtros kyrkomusiker med en kvalificerad utbildning. Till denna fråga återkommerjag emellertid i det följande närjag behandlar behörighetsvillkoren. ' Fri musikundervisning: För närvarande ingår också 5. k. fri musikunder- visning bland kyrkomusikernas åligganden. Under remissbehandlingen har röster höjts för att denna verksamhet inte skall höra till det som pastoraten obligatoriskt bör svara för. I denna fråga villjag säga följande. I början av 1900-talet var möjligheterna till utbildning i musik begränsa- de. Behovet kunde inte täckas. Även om ett betydelsefullt frivilligt arbete utfördes bl.a. inom ABF och IOGT fanns det stora grupper. främst på landsbygden, som inte kunde få någon musikutbildning. " Under det arbete som ledde fram till 1950 års reform av kyrkomusi- kerverksamheten togs tanken upp att kyrkomusikerna skulle kunna även mer allmänt utveckla sång- och musiklivet i församlingarna. Kyrkomusi- kernas kompetens togs därför tillvara så. att de blev skyldiga att meddela en allmän och kostnadsfri musikundervisning. Kyrkomusikerna fanns ju tillgängliga som kvalificerade 'musikaliska krafter. På många håll skulle kyrkomusikern kunna bli en centralgestalt i bygdens musikaliska liv. De som engagerades som elever skulle få möjligheter att delta i och tillgodogö- ra sig även den rent kyrkomusikaliska verksamheten. t. ex. genom att delta i kyrkokörer. Avsikten med undervisningen var att — med utgångspunkt i grundsko- lans undervisning— ge eleverna en elementär musikteoretisk allmänbild- ning samt att ge dem som hade förutsättningar för det undervisning i instrumentalmusik och sång. Genom kyrkomusikerförordningen infördes alltså fri musikundervisning som en tjänsteuppgift för organisterna. När sedan kyrkokantorerna tillkom i slutet av 1950-talet. bestämdes det att även de skulle meddela fri musikundervisning. varigenom musikundervis- ningen utsträcktes till betydligt fler kyrkomusikerdistrikt. Fri musikunder- visning har däremot inte ålegat skolkantorerna med hänsyn till deras arbetsbörda. Utredningen har funnit att den fria musikundervisningen i stort sett har fungerat på det sätt som varit avsett från början. Inget annat har framkom- mit än att undervisningen har varit av stor betydelse för det musikaliska livets utveckling i församlingarna. Den har i hög grad bidragit till att underlätta rekryteringen av medlemmar till kyrkokörer av olika slag. Även undervisningen på instrument har bidragit till att skapa och vidmakthålla en god kyrkomusikalisk standard. ' ' Sedan den fria musikundervisningen infördes har den kommunala mu- sikundervisningen vuxit fram som ett alternativ. Kyrkomusikerna har inte för den skull förlorat i betydelse för landets musikliv. Däremot har utrym- met på många håll ökat för en mera markerad kyrklig prägel i den fria 2 Riksdagen [987/88. I saml. Nr 144 Prop. 1987/88: 144 17

emellertid anfört är att vid bedömningen av omfattningen skall beaktas om det finns ett orgelbestånd av speciell karaktär.

emellertid anfört är att vid bedömningen av omfattningen skall beaktas om

emellertid

anfört

är

att

vid

bedömningen

omfattningen

skall

beaktas

det finns ett orgelbestånd av speciell karaktär.

det

finns

ett

orgelbestånd

speciell

karaktär.

Orgelverken och orgelmusik vid gudstjänster och andra förrättningar är av grundläggande betydelse för gudstjänst- och församlingsliv. Med hän- syn härtill anser jag att pastoraten uttryckligen bör åläggas att svara för vården av de orglar som finns hos församlingarna i pastoratet. Det är därvid viktigt att orgelvården anförtros kyrkomusiker med en kvalificerad utbildning. Till denna fråga återkommerjag emellertid i det följande närjag behandlar behörighetsvillkoren. '

Orgelverken och orgelmusik vid gudstjänster och andra förrättningar är

Orgelverken

och

orgelmusik

vid

gudstjänster

och

andra

förrättningar

är

av grundläggande betydelse för gudstjänst- och församlingsliv. Med hän-

grundläggande

betydelse

för

gudstjänst-

och

församlingsliv.

Med

hän-

syn härtill anser jag att pastoraten uttryckligen bör åläggas att svara för

syn

härtill

anser

jag

att

pastoraten

uttryckligen

bör

åläggas

att

svara

för

vården av de orglar som finns hos församlingarna i pastoratet. Det är

vården

orglar

som

finns

hos

församlingarna

pastoratet.

Det

är

därvid viktigt att orgelvården anförtros kyrkomusiker med en kvalificerad

därvid

viktigt

att

orgelvården

anförtros

kyrkomusiker

med

kvalificerad

utbildning. Till denna fråga återkommerjag emellertid i det följande närjag

utbildning.

Till

denna

fråga

återkommerjag

emellertid

det

följande

närjag

behandlar behörighetsvillkoren. '

behandlar

behörighetsvillkoren.

Fri musikundervisning: För närvarande ingår också 5. k. fri musikunder- visning bland kyrkomusikernas åligganden. Under remissbehandlingen har röster höjts för att denna verksamhet inte skall höra till det som pastoraten obligatoriskt bör svara för. I denna fråga villjag säga följande.

Fri musikundervisning: För närvarande ingår också 5. k. fri musikunder-

Fri

musikundervisning:

För

närvarande

ingår

också

fri

musikunder-

visning bland kyrkomusikernas åligganden. Under remissbehandlingen har

visning

bland

kyrkomusikernas

åligganden.

Under

remissbehandlingen

har

röster höjts för att denna verksamhet inte skall höra till det som pastoraten

röster

höjts

för

att

denna

verksamhet

inte

skall

höra

till

det

som

pastoraten

obligatoriskt bör svara för. I denna fråga villjag säga följande.

obligatoriskt

bör

svara

för.

denna

fråga

villjag

säga

följande.

I början av 1900-talet var möjligheterna till utbildning i musik begränsa- de. Behovet kunde inte täckas. Även om ett betydelsefullt frivilligt arbete utfördes bl.a. inom ABF och IOGT fanns det stora grupper. främst på landsbygden, som inte kunde få någon musikutbildning. "

I början av 1900-talet var möjligheterna till utbildning i musik begränsa-

början

1900-talet

var

möjligheterna

till

utbildning

musik

begränsa-

de. Behovet kunde inte täckas. Även om ett betydelsefullt frivilligt arbete

de.

Behovet

kunde

inte

täckas.

Även

ett

betydelsefullt

frivilligt

arbete

utfördes bl.a. inom ABF och IOGT fanns det stora grupper. främst på

utfördes

bl.a.

inom

ABF

och

IOGT

fanns

det

stora

grupper.

främst

på

landsbygden, som inte kunde få någon musikutbildning. "

landsbygden,

som

inte

kunde

få

någon

musikutbildning.

Under det arbete som ledde fram till 1950 års reform av kyrkomusi- kerverksamheten togs tanken upp att kyrkomusikerna skulle kunna även mer allmänt utveckla sång- och musiklivet i församlingarna. Kyrkomusi- kernas kompetens togs därför tillvara så. att de blev skyldiga att meddela en allmän och kostnadsfri musikundervisning. Kyrkomusikerna fanns ju tillgängliga som kvalificerade 'musikaliska krafter. På många håll skulle kyrkomusikern kunna bli en centralgestalt i bygdens musikaliska liv. De som engagerades som elever skulle få möjligheter att delta i och tillgodogö- ra sig även den rent kyrkomusikaliska verksamheten. t. ex. genom att delta i kyrkokörer.

Under det arbete som ledde fram till 1950 års reform av kyrkomusi-

Under

det

arbete

som

ledde

fram

till

1950

års

reform

kyrkomusi-

kerverksamheten togs tanken upp att kyrkomusikerna skulle kunna även

kerverksamheten

togs

tanken

upp

att

kyrkomusikerna

skulle

kunna

även

mer allmänt utveckla sång- och musiklivet i församlingarna. Kyrkomusi-

mer

allmänt

utveckla

sång-

och

musiklivet

församlingarna.

Kyrkomusi-

kernas kompetens togs därför tillvara så. att de blev skyldiga att meddela

kernas

kompetens

togs

därför

tillvara

så.

att

blev

skyldiga

att

meddela

en allmän och kostnadsfri musikundervisning. Kyrkomusikerna fanns ju

allmän

och

kostnadsfri

musikundervisning.

Kyrkomusikerna

fanns

tillgängliga som kvalificerade 'musikaliska krafter. På många håll skulle

tillgängliga

som

kvalificerade

'musikaliska

krafter.

På

många

håll

skulle

kyrkomusikern kunna bli en centralgestalt i bygdens musikaliska liv. De

kyrkomusikern

kunna

bli

centralgestalt

bygdens

musikaliska

liv.

som engagerades som elever skulle få möjligheter att delta i och tillgodogö-

som

engagerades

som

elever

skulle

få

möjligheter

att

delta

och

tillgodogö-

ra sig även den rent kyrkomusikaliska verksamheten. t. ex. genom att delta

sig

även

den

rent

kyrkomusikaliska

verksamheten.

ex.

genom

att

delta

i kyrkokörer.

kyrkokörer.

Avsikten med undervisningen var att — med utgångspunkt i grundsko- lans undervisning— ge eleverna en elementär musikteoretisk allmänbild- ning samt att ge dem som hade förutsättningar för det undervisning i instrumentalmusik och sång. Genom kyrkomusikerförordningen infördes alltså fri musikundervisning som en tjänsteuppgift för organisterna. När sedan kyrkokantorerna tillkom i slutet av 1950-talet. bestämdes det att även de skulle meddela fri musikundervisning. varigenom musikundervis- ningen utsträcktes till betydligt fler kyrkomusikerdistrikt. Fri musikunder- visning har däremot inte ålegat skolkantorerna med hänsyn till deras arbetsbörda.

Avsikten med undervisningen var att — med utgångspunkt i grundsko-

Avsikten

med

undervisningen

var

att

—

med

utgångspunkt

grundsko-

lans undervisning— ge eleverna en elementär musikteoretisk allmänbild-

lans

undervisning—

eleverna

elementär

musikteoretisk

allmänbild-

ning samt att ge dem som hade förutsättningar för det undervisning i

ning

samt

att

dem

som

hade

förutsättningar

för

det

undervisning

instrumentalmusik och sång. Genom kyrkomusikerförordningen infördes

instrumentalmusik

och

sång.

Genom

kyrkomusikerförordningen

infördes

alltså fri musikundervisning som en tjänsteuppgift för organisterna. När

alltså

fri

musikundervisning

som

tjänsteuppgift

för

organisterna.

När

sedan kyrkokantorerna tillkom i slutet av 1950-talet. bestämdes det att

sedan

kyrkokantorerna

tillkom

slutet

1950-talet.

bestämdes

det

att

även de skulle meddela fri musikundervisning. varigenom musikundervis-

även

skulle

meddela

fri

musikundervisning.

varigenom

musikundervis-

ningen utsträcktes till betydligt fler kyrkomusikerdistrikt. Fri musikunder-

ningen

utsträcktes

till

betydligt

fler

kyrkomusikerdistrikt.

Fri

musikunder-

visning har däremot inte ålegat skolkantorerna med hänsyn till deras

visning

har

däremot

inte

ålegat

skolkantorerna

med

hänsyn

till

deras

arbetsbörda.

Utredningen har funnit att den fria musikundervisningen i stort sett har fungerat på det sätt som varit avsett från början. Inget annat har framkom- mit än att undervisningen har varit av stor betydelse för det musikaliska livets utveckling i församlingarna. Den har i hög grad bidragit till att underlätta rekryteringen av medlemmar till kyrkokörer av olika slag. Även undervisningen på instrument har bidragit till att skapa och vidmakthålla en god kyrkomusikalisk standard. ' '

Utredningen har funnit att den fria musikundervisningen i stort sett har

Utredningen

har

funnit

att

den

fria

musikundervisningen

stort

sett

har

fungerat på det sätt som varit avsett från början. Inget annat har framkom-

fungerat

på

det

sätt

som

varit

avsett

från

början.

Inget

annat

har

framkom-

mit än att undervisningen har varit av stor betydelse för det musikaliska

mit

än

att

undervisningen

har

varit

stor

betydelse

för

det

musikaliska

livets utveckling i församlingarna. Den har i hög grad bidragit till att

livets

utveckling

församlingarna.

Den

har

hög

grad

bidragit

till

att

underlätta rekryteringen av medlemmar till kyrkokörer av olika slag. Även

underlätta

rekryteringen

medlemmar

till

kyrkokörer

olika

slag.

Även

undervisningen på instrument har bidragit till att skapa och vidmakthålla

undervisningen

på

instrument

har

bidragit

till

att

skapa

och

vidmakthålla

en god kyrkomusikalisk standard. ' '

god

kyrkomusikalisk

standard.

Sedan den fria musikundervisningen infördes har den kommunala mu- sikundervisningen vuxit fram som ett alternativ. Kyrkomusikerna har inte för den skull förlorat i betydelse för landets musikliv. Däremot har utrym- met på många håll ökat för en mera markerad kyrklig prägel i den fria

Sedan den fria musikundervisningen infördes har den kommunala mu-

Sedan

den

fria

musikundervisningen

infördes

har

den

kommunala

mu-

sikundervisningen vuxit fram som ett alternativ. Kyrkomusikerna har inte

sikundervisningen

vuxit

fram

som

ett

alternativ.

Kyrkomusikerna

har

inte

för den skull förlorat i betydelse för landets musikliv. Däremot har utrym-

för

den

skull

förlorat

betydelse

för

landets

musikliv.

Däremot

har

utrym-

met på många håll ökat för en mera markerad kyrklig prägel i den fria

met

på

många

håll

ökat

för

mera

markerad

kyrklig

prägel

den

fria

2 Riksdagen [987/88. I saml. Nr 144

Riksdagen

[987/88.

saml.

144

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

musikundervisningen. Samtidigt har åtskilliga kyrkomusiker med deltids- tjänster kunnat öka sin arbetstid med tjänstgöring i den kommunala musik- skolan och därigenom blivit i tillfälle att ta vara på många unga människors intresse för den kyrkomusikaliska verksamheten och engagera dem för ideell verksamhet inom kyrkan. Den fria musikundervisningen är sålunda enligt min bedömning fortfa- rande en värdefull tillgång i landets musikliv samtidigt som den behövs för kyrkans egen verksamhet. Därför bör den. som utredningen också har föreslagit. finnas kvar i framtidens kyrkomusikaliska verksamhet. Liksom nu bör den fria musikundervisningen skötas av organister och kantorer med kvalificerad utbildning. Med hänsyn till framväxten av den kommu- nala musikundervisningen böri enlighet med utredningens förslag pastora- tens ansvar begränsas till musikundervisning med kyrklig inriktning. Ett åläggande för pastoraten att meddela sådan undervisning bör gälla endast för dem som är medlemmar i en församling inom pastoratet. Eftersom det är kyrkans och församlingarnas behov som i första hand skall tillgodoses. bör den närmare omfattningen och uppläggningen av den fria musikundervisningen bestämmas av pastoratet. 2.5 Tjänsteorganisationen Mitt förslag:l regel skall det i varje pastorat finnas minst en organist anställd. Undantag från detta får medges av domkapitlet. I övrigt får pastoraten utforma en lämplig organisation och avgöra vilka anställ- ningar som skall finnas. Endast med domkapitlets medgivande får för de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna anlitas någon som saknar kyrkomusikalisk behörighet. Någon begränsning av anställ- ningsskyddet för sådant fall skall inte föreskrivas. Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att stiftsstyrelsen efter en samlad bedömning av förhållandena och efter förslag från pastoraten. skall bestämma minimum för verksamhetens omfattning samt fastställa minimikrav på kompetensnivän för den eller de kyrkomusikertjänster som skall finnas inrättade. Utredningen har vidare föreslagit att anställnings- skyddct för s. k. orgelspelare skall begränsas. Remissinstanserna: Remissinstansernas inställning har i väsentliga delar redovisats tidigare (avsnitt 2.4). Några har mera i detalj kritiskt kommente- rat utredningens förslag. Sveriges kyrkokamerala förening. har ansett att minimikraven på kompetensnivå bör fastställas på det lokala planet enligt vad som avtalats centralt. i likhet med vad som nu är fallet beträffande andra kyrkomusikaliska tjänster. Länsskolnämnden i Malmöhus län har ställt sig tveksam till behovet av att en regional statlig myndighet bestäm- mer minimikompetenscn för kyrkomusiker i större kommuner. Länsskol- nämnden har ansett att den kyrkliga samfälligheten själv bör kunna klara uppgiften. särskilt som den enligt förslaget skall ha rätt att bestämma sig för en högre kompetens än myndigheten bestämt. Även Göteborgs kyrkli- ga samfällighet har ansett att kyrkokommunen bör ha det avgörande infly- tandet. Prop. 1987/88: 144 18

musikundervisningen. Samtidigt har åtskilliga kyrkomusiker med deltids-

musikundervisningen.

Samtidigt

har

åtskilliga

kyrkomusiker

med

deltids-

tjänster kunnat öka sin arbetstid med tjänstgöring i den kommunala musik-

tjänster

kunnat

öka

sin

arbetstid

med

tjänstgöring

den

kommunala

musik-

skolan och därigenom blivit i tillfälle att ta vara på många unga människors

skolan

och

därigenom

blivit

tillfälle

att

vara

på

många

unga

människors

intresse för den kyrkomusikaliska verksamheten och engagera dem för

intresse

för

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

och

engagera

dem

för

ideell verksamhet inom kyrkan.

ideell

verksamhet

inom

kyrkan.

Den fria musikundervisningen är sålunda enligt min bedömning fortfa- rande en värdefull tillgång i landets musikliv samtidigt som den behövs för kyrkans egen verksamhet. Därför bör den. som utredningen också har föreslagit. finnas kvar i framtidens kyrkomusikaliska verksamhet. Liksom nu bör den fria musikundervisningen skötas av organister och kantorer med kvalificerad utbildning. Med hänsyn till framväxten av den kommu- nala musikundervisningen böri enlighet med utredningens förslag pastora- tens ansvar begränsas till musikundervisning med kyrklig inriktning. Ett åläggande för pastoraten att meddela sådan undervisning bör gälla endast för dem som är medlemmar i en församling inom pastoratet.

Den fria musikundervisningen är sålunda enligt min bedömning fortfa-

Den

fria

musikundervisningen

är

sålunda

enligt

min

bedömning

fortfa-

rande en värdefull tillgång i landets musikliv samtidigt som den behövs för

rande

värdefull

tillgång

landets

musikliv

samtidigt

som

den

behövs

för

kyrkans egen verksamhet. Därför bör den. som utredningen också har

kyrkans

egen

verksamhet.

Därför

bör

den.

som

utredningen

också

har

föreslagit. finnas kvar i framtidens kyrkomusikaliska verksamhet. Liksom

föreslagit.

finnas

kvar

framtidens

kyrkomusikaliska

verksamhet.

Liksom

nu bör den fria musikundervisningen skötas av organister och kantorer

bör

den

fria

musikundervisningen

skötas

organister

och

kantorer

med kvalificerad utbildning. Med hänsyn till framväxten av den kommu-

med

kvalificerad

utbildning.

Med

hänsyn

till

framväxten

den

kommu-

nala musikundervisningen böri enlighet med utredningens förslag pastora-

nala

musikundervisningen

böri

enlighet

med

utredningens

förslag

pastora-

tens ansvar begränsas till musikundervisning med kyrklig inriktning. Ett

tens

ansvar

begränsas

till

musikundervisning

med

kyrklig

inriktning.

Ett

åläggande för pastoraten att meddela sådan undervisning bör gälla endast

åläggande

för

pastoraten

att

meddela

sådan

undervisning

bör

gälla

endast

för dem som är medlemmar i en församling inom pastoratet.

för

dem

som

är

medlemmar

församling

inom

pastoratet.

Eftersom det är kyrkans och församlingarnas behov som i första hand skall tillgodoses. bör den närmare omfattningen och uppläggningen av den fria musikundervisningen bestämmas av pastoratet.

Eftersom det är kyrkans och församlingarnas behov som i första hand

Eftersom

det

är

kyrkans

och

församlingarnas

behov

som

första

hand

skall tillgodoses. bör den närmare omfattningen och uppläggningen av den

skall

tillgodoses.

bör

den

närmare

omfattningen

och

uppläggningen

den

fria musikundervisningen bestämmas av pastoratet.

fria

musikundervisningen

bestämmas

pastoratet.

2.5 Tjänsteorganisationen Mitt förslag:l regel skall det i varje pastorat finnas minst en organist

2.5 Tjänsteorganisationen

2.5

Tjänsteorganisationen

Mitt förslag:l regel skall det i varje pastorat finnas minst en organist

Mitt

förslag:l

regel

skall

det

varje

pastorat

finnas

minst

organist

anställd. Undantag från detta får medges av domkapitlet. I övrigt får pastoraten utforma en lämplig organisation och avgöra vilka anställ-

anställd. Undantag från detta får medges av domkapitlet. I övrigt får

anställd.

Undantag

från

detta

får

medges

domkapitlet.

övrigt

får

pastoraten utforma en lämplig organisation och avgöra vilka anställ-

pastoraten

utforma

lämplig

organisation

och

avgöra

vilka

anställ-

ningar som skall finnas. Endast med domkapitlets medgivande får för de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna anlitas någon som saknar kyrkomusikalisk behörighet. Någon begränsning av anställ- ningsskyddet för sådant fall skall inte föreskrivas.

ningar som skall finnas. Endast med domkapitlets medgivande får

ningar

som

skall

finnas.

Endast

med

domkapitlets

medgivande

får

för de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna anlitas någon som

för

obligatoriska

kyrkomusikaliska

uppgifterna

anlitas

någon

som

saknar kyrkomusikalisk behörighet. Någon begränsning av anställ-

saknar

kyrkomusikalisk

behörighet.

Någon

begränsning

anställ-

ningsskyddet för sådant fall skall inte föreskrivas.

ningsskyddet

för

sådant

fall

skall

inte

föreskrivas.

Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att stiftsstyrelsen efter en samlad bedömning av förhållandena och efter förslag från pastoraten. skall bestämma minimum för verksamhetens omfattning samt fastställa minimikrav på kompetensnivän för den eller de kyrkomusikertjänster som skall finnas inrättade. Utredningen har vidare föreslagit att anställnings- skyddct för s. k. orgelspelare skall begränsas. Remissinstanserna: Remissinstansernas inställning har i väsentliga delar redovisats tidigare (avsnitt 2.4). Några har mera i detalj kritiskt kommente- rat utredningens förslag. Sveriges kyrkokamerala förening. har ansett att minimikraven på kompetensnivå bör fastställas på det lokala planet enligt vad som avtalats centralt. i likhet med vad som nu är fallet beträffande andra kyrkomusikaliska tjänster. Länsskolnämnden i Malmöhus län har ställt sig tveksam till behovet av att en regional statlig myndighet bestäm- mer minimikompetenscn för kyrkomusiker i större kommuner. Länsskol- nämnden har ansett att den kyrkliga samfälligheten själv bör kunna klara uppgiften. särskilt som den enligt förslaget skall ha rätt att bestämma sig för en högre kompetens än myndigheten bestämt. Även Göteborgs kyrkli- ga samfällighet har ansett att kyrkokommunen bör ha det avgörande infly- tandet.

Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att stiftsstyrelsen efter

Utredningens

förslag:

Utredningen

har

föreslagit

att

stiftsstyrelsen

efter

en samlad bedömning av förhållandena och efter förslag från pastoraten.

samlad

bedömning

förhållandena

och

efter

förslag

från

pastoraten.

skall bestämma minimum för verksamhetens omfattning samt fastställa

skall

bestämma

minimum

för

verksamhetens

omfattning

samt

fastställa

minimikrav på kompetensnivän för den eller de kyrkomusikertjänster som

minimikrav

på

kompetensnivän

för

den

eller

kyrkomusikertjänster

som

skall finnas inrättade. Utredningen har vidare föreslagit att anställnings-

skall

finnas

inrättade.

Utredningen

har

vidare

föreslagit

att

anställnings-

skyddct för s. k. orgelspelare skall begränsas.

skyddct

för

orgelspelare

skall

begränsas.

Remissinstanserna: Remissinstansernas inställning har i väsentliga delar redovisats tidigare (avsnitt 2.4). Några har mera i detalj kritiskt kommente- rat utredningens förslag. Sveriges kyrkokamerala förening. har ansett att minimikraven på kompetensnivå bör fastställas på det lokala planet enligt vad som avtalats centralt. i likhet med vad som nu är fallet beträffande andra kyrkomusikaliska tjänster. Länsskolnämnden i Malmöhus län har ställt sig tveksam till behovet av att en regional statlig myndighet bestäm- mer minimikompetenscn för kyrkomusiker i större kommuner. Länsskol- nämnden har ansett att den kyrkliga samfälligheten själv bör kunna klara uppgiften. särskilt som den enligt förslaget skall ha rätt att bestämma sig för en högre kompetens än myndigheten bestämt. Även Göteborgs kyrkli- ga samfällighet har ansett att kyrkokommunen bör ha det avgörande infly- tandet.

Remissinstanserna: Remissinstansernas inställning har i väsentliga delar

Remissinstanserna:

Remissinstansernas

inställning

har

väsentliga

delar

redovisats tidigare (avsnitt 2.4). Några har mera i detalj kritiskt kommente-

redovisats

tidigare

(avsnitt

2.4).

Några

har

mera

detalj

kritiskt

kommente-

rat utredningens förslag. Sveriges kyrkokamerala förening. har ansett att

rat

utredningens

förslag.

Sveriges

kyrkokamerala

förening.

har

ansett

att

minimikraven på kompetensnivå bör fastställas på det lokala planet enligt

minimikraven

på

kompetensnivå

bör

fastställas

på

det

lokala

planet

enligt

vad som avtalats centralt. i likhet med vad som nu är fallet beträffande

vad

som

avtalats

centralt.

likhet

med

vad

som

är

fallet

beträffande

andra kyrkomusikaliska tjänster. Länsskolnämnden i Malmöhus län har

andra

kyrkomusikaliska

tjänster.

Länsskolnämnden

Malmöhus

län

har

ställt sig tveksam till behovet av att en regional statlig myndighet bestäm-

ställt

sig

tveksam

till

behovet

att

regional

statlig

myndighet

bestäm-

mer minimikompetenscn för kyrkomusiker i större kommuner. Länsskol-

mer

minimikompetenscn

för

kyrkomusiker

större

kommuner.

Länsskol-

nämnden har ansett att den kyrkliga samfälligheten själv bör kunna klara

nämnden

har

ansett

att

den

kyrkliga

samfälligheten

själv

bör

kunna

klara

uppgiften. särskilt som den enligt förslaget skall ha rätt att bestämma sig

uppgiften.

särskilt

som

den

enligt

förslaget

skall

rätt

att

bestämma

sig

för en högre kompetens än myndigheten bestämt. Även Göteborgs kyrkli-

för

högre

kompetens

än

myndigheten

bestämt.

Även

Göteborgs

kyrkli-

ga samfällighet har ansett att kyrkokommunen bör ha det avgörande infly-

samfällighet

har

ansett

att

kyrkokommunen

bör

det

avgörande

infly-

tandet.

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

En del remissinstanser har understrukit att glesbygdens behov av kyrko- musik pä många håll inte kan tillgodoses om inte orgelspelare utan formell behörighet liksom hittills kan ingå i organisationen. Många remissinstanser förordar att det statliga inflytandet skall utövas av domkapitlen i stället för av stiftsstyrelserna. Bland dessa märks domka- pitlen. Domkyrkoorganisternas förening samt församlingar och pastorat. Kyrkomusikernas riksförbund/Sveriges lärarförbund. TCO. Kristen demo- kratisk samlings kyrkopolitiska råd och andra remissinstanser, bland vilka märks många församlingar och pastorat som avstyrkt förslaget om den statliga regleringens avskaffande. har på olika sätt argumenterat för att domkapitlen även i fortsättningen skall behålla ett inflytande över den kyrkomusikaliska verksamheten. Skälen för mitt förslag Nuvarande tjänsteorganisation: 1 de nuvarande kyrkomusikerdistrikten skall det normalt finnas antingen en organisttjänst eller en kantorstjänst. Organisttjänst får inrättas i distrikt med fler än 5 000 invånare och kantors- tjänst i distrikt med färre invånare. Domkapitlet. som fastställer distriktets tjänstetyp. får dock medge undantag från denna regel. Organisttjänsten är en självständig kyrkomusikalisk tjänst. i vilken dock kan ingå fyllnadstjänstgöring som musiklärare. Kantorstjänsten kan vara en skolkantorstjänst. dvs. en grundskollärartjänst med tillkommande kyr- komusikaliska uppgifter. Den kan också vara en kyrkokantorstjänst. som är en självständig kyrkomusikalisk tjänst. I små distrikt kan med domka- pitlets medgivande finnas en orgelspelare. Den senare saknar formell kyr- komusikalisk kompetens. 1 större distrikt kan organisationen förstärkas med biträdande kyrkomusiker med den kompetens som domkapitlet i varje särskilt fall fastställer. Utanför den författningsmässiga regleringen faller . de s.k. församlingsmusikerna. som kan anställas för särskilda kyrkomusi- kaliska uppgifter. Den 1 mars 1988 fanns i hela landet 2536 kyrkomusiker. varav 417 organister (inklusive de 13 domkyrkoorganisterna). 638 kyrkokantorcr. 287 skolkantorer, 521 biträdande kyrkomusiker och 487 orgelspelare. var- av 318 fullgjorde den kyrkomusikaliska delen av en vakant skolkantors- tjänst. Antalet församlingsmusiker var 166. Övriga kyrkomusiker. t. ex. på sjukhus. var 20. Jämförs siffrorna med dem som utredningen återgett i bilaga 8 till betän- kandet. framträder en påtaglig ökning av antalet kyrkokantorer och biträ- dande kyrkOmusiker och en minskning av antalet orgelspelare. Utgångspunkterna för mina överväganden: För att garantera en god kyrkomusikalisk standard skall det enligt mina förslag även i fortsättningen finnas bestämmelser om särskilda behörighetsvillkor för anställning som kyrkomusiker. Förslagen (avsnitt 2.7) innebär att det även fortsättningsvis skall finnas två huvudtyper av kyrkomusiker nämligen organister och kantorer. Därutöver kan i en del fall med domkapitlets medgivande få anlitas orgelspelare. Jag föreslår också (avsnitt 2.6) att pastoratet för de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna skall kunna förordna någon Prop. 1987/88: 144 19

En del remissinstanser har understrukit att glesbygdens behov av kyrko-

del

remissinstanser

har

understrukit

att

glesbygdens

behov

kyrko-

musik pä många håll inte kan tillgodoses om inte orgelspelare utan formell

musik

pä

många

håll

inte

kan

tillgodoses

inte

orgelspelare

utan

formell

behörighet liksom hittills kan ingå i organisationen.

behörighet

liksom

hittills

kan

ingå

organisationen.

Många remissinstanser förordar att det statliga inflytandet skall utövas

Många

remissinstanser

förordar

att

det

statliga

inflytandet

skall

utövas

av domkapitlen i stället för av stiftsstyrelserna. Bland dessa märks domka-

domkapitlen

stället

för

stiftsstyrelserna.

Bland

dessa

märks

domka-

pitlen. Domkyrkoorganisternas förening samt församlingar och pastorat. Kyrkomusikernas riksförbund/Sveriges lärarförbund. TCO. Kristen demo- kratisk samlings kyrkopolitiska råd och andra remissinstanser, bland vilka märks många församlingar och pastorat som avstyrkt förslaget om den statliga regleringens avskaffande. har på olika sätt argumenterat för att domkapitlen även i fortsättningen skall behålla ett inflytande över den kyrkomusikaliska verksamheten.

pitlen. Domkyrkoorganisternas förening samt församlingar och pastorat.

pitlen.

Domkyrkoorganisternas

förening

samt

församlingar

och

pastorat.

Kyrkomusikernas riksförbund/Sveriges lärarförbund. TCO. Kristen demo-

Kyrkomusikernas

riksförbund/Sveriges

lärarförbund.

TCO.

Kristen

demo-

kratisk samlings kyrkopolitiska råd och andra remissinstanser, bland vilka

kratisk

samlings

kyrkopolitiska

råd

och

andra

remissinstanser,

bland

vilka

märks många församlingar och pastorat som avstyrkt förslaget om den

märks

många

församlingar

och

pastorat

som

avstyrkt

förslaget

den

statliga regleringens avskaffande. har på olika sätt argumenterat för att

statliga

regleringens

avskaffande.

har

på

olika

sätt

argumenterat

för

att

domkapitlen även i fortsättningen skall behålla ett inflytande över den

domkapitlen

även

fortsättningen

skall

behålla

ett

inflytande

över

den

kyrkomusikaliska verksamheten.

kyrkomusikaliska

verksamheten.

Skälen för mitt förslag

Skälen

för

mitt

förslag

Nuvarande tjänsteorganisation: 1 de nuvarande kyrkomusikerdistrikten skall det normalt finnas antingen en organisttjänst eller en kantorstjänst. Organisttjänst får inrättas i distrikt med fler än 5 000 invånare och kantors- tjänst i distrikt med färre invånare. Domkapitlet. som fastställer distriktets tjänstetyp. får dock medge undantag från denna regel. Organisttjänsten är en självständig kyrkomusikalisk tjänst. i vilken dock kan ingå fyllnadstjänstgöring som musiklärare. Kantorstjänsten kan vara en skolkantorstjänst. dvs. en grundskollärartjänst med tillkommande kyr- komusikaliska uppgifter. Den kan också vara en kyrkokantorstjänst. som är en självständig kyrkomusikalisk tjänst. I små distrikt kan med domka- pitlets medgivande finnas en orgelspelare. Den senare saknar formell kyr- komusikalisk kompetens. 1 större distrikt kan organisationen förstärkas med biträdande kyrkomusiker med den kompetens som domkapitlet i varje

Nuvarande tjänsteorganisation: 1 de nuvarande kyrkomusikerdistrikten

Nuvarande

tjänsteorganisation:

nuvarande

kyrkomusikerdistrikten

skall det normalt finnas antingen en organisttjänst eller en kantorstjänst.

skall

det

normalt

finnas

antingen

organisttjänst

eller

kantorstjänst.

Organisttjänst får inrättas i distrikt med fler än 5 000 invånare och kantors-

Organisttjänst

får

inrättas

distrikt

med

fler

än

000

invånare

och

kantors-

tjänst i distrikt med färre invånare. Domkapitlet. som fastställer distriktets

tjänst

distrikt

med

färre

invånare.

Domkapitlet.

som

fastställer

distriktets

tjänstetyp. får dock medge undantag från denna regel.

tjänstetyp.

får

dock

medge

undantag

från

denna

regel.

Organisttjänsten är en självständig kyrkomusikalisk tjänst. i vilken dock kan ingå fyllnadstjänstgöring som musiklärare. Kantorstjänsten kan vara en skolkantorstjänst. dvs. en grundskollärartjänst med tillkommande kyr- komusikaliska uppgifter. Den kan också vara en kyrkokantorstjänst. som är en självständig kyrkomusikalisk tjänst. I små distrikt kan med domka- pitlets medgivande finnas en orgelspelare. Den senare saknar formell kyr- komusikalisk kompetens. 1 större distrikt kan organisationen förstärkas med biträdande kyrkomusiker med den kompetens som domkapitlet i varje

Organisttjänsten är en självständig kyrkomusikalisk tjänst. i vilken dock

Organisttjänsten

är

självständig

kyrkomusikalisk

tjänst.

vilken

dock

kan ingå fyllnadstjänstgöring som musiklärare. Kantorstjänsten kan vara

kan

ingå

fyllnadstjänstgöring

som

musiklärare.

Kantorstjänsten

kan

vara

en skolkantorstjänst. dvs. en grundskollärartjänst med tillkommande kyr-

skolkantorstjänst.

dvs.

grundskollärartjänst

med

tillkommande

kyr-

komusikaliska uppgifter. Den kan också vara en kyrkokantorstjänst. som

komusikaliska

uppgifter.

Den

kan

också

vara

kyrkokantorstjänst.

som

är en självständig kyrkomusikalisk tjänst. I små distrikt kan med domka-

är

självständig

kyrkomusikalisk

tjänst.

små

distrikt

kan

med

domka-

pitlets medgivande finnas en orgelspelare. Den senare saknar formell kyr-

pitlets

medgivande

finnas

orgelspelare.

Den

senare

saknar

formell

kyr-

komusikalisk kompetens. 1 större distrikt kan organisationen förstärkas

komusikalisk

kompetens.

större

distrikt

kan

organisationen

förstärkas

med biträdande kyrkomusiker med den kompetens som domkapitlet i varje

med

biträdande

kyrkomusiker

med

den

kompetens

som

domkapitlet

varje

särskilt fall fastställer. Utanför den författningsmässiga regleringen faller .

särskilt

fall

fastställer.

Utanför

den

författningsmässiga

regleringen

faller

de s.k. församlingsmusikerna. som kan anställas för särskilda kyrkomusi- kaliska uppgifter. Den 1 mars 1988 fanns i hela landet 2536 kyrkomusiker. varav 417 organister (inklusive de 13 domkyrkoorganisterna). 638 kyrkokantorcr. 287 skolkantorer, 521 biträdande kyrkomusiker och 487 orgelspelare. var- av 318 fullgjorde den kyrkomusikaliska delen av en vakant skolkantors- tjänst. Antalet församlingsmusiker var 166. Övriga kyrkomusiker. t. ex. på sjukhus. var 20. Jämförs siffrorna med dem som utredningen återgett i bilaga 8 till betän- kandet. framträder en påtaglig ökning av antalet kyrkokantorer och biträ- dande kyrkOmusiker och en minskning av antalet orgelspelare. Utgångspunkterna för mina överväganden: För att garantera en god kyrkomusikalisk standard skall det enligt mina förslag även i fortsättningen finnas bestämmelser om särskilda behörighetsvillkor för anställning som kyrkomusiker. Förslagen (avsnitt 2.7) innebär att det även fortsättningsvis skall finnas två huvudtyper av kyrkomusiker nämligen organister och kantorer. Därutöver kan i en del fall med domkapitlets medgivande få anlitas orgelspelare. Jag föreslår också (avsnitt 2.6) att pastoratet för de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna skall kunna förordna någon

de s.k. församlingsmusikerna. som kan anställas för särskilda kyrkomusi- kaliska uppgifter.

de s.k. församlingsmusikerna. som kan anställas för särskilda kyrkomusi-

s.k.

församlingsmusikerna.

som

kan

anställas

för

särskilda

kyrkomusi-

kaliska uppgifter.

kaliska

uppgifter.

Den 1 mars 1988 fanns i hela landet 2536 kyrkomusiker. varav 417 organister (inklusive de 13 domkyrkoorganisterna). 638 kyrkokantorcr. 287 skolkantorer, 521 biträdande kyrkomusiker och 487 orgelspelare. var- av 318 fullgjorde den kyrkomusikaliska delen av en vakant skolkantors- tjänst. Antalet församlingsmusiker var 166. Övriga kyrkomusiker. t. ex. på sjukhus. var 20.

Den 1 mars 1988 fanns i hela landet 2536 kyrkomusiker. varav 417

Den

mars

1988

fanns

hela

landet

2536

kyrkomusiker.

varav

417

organister (inklusive de 13 domkyrkoorganisterna). 638 kyrkokantorcr.

organister

(inklusive

domkyrkoorganisterna).

638

kyrkokantorcr.

287 skolkantorer, 521 biträdande kyrkomusiker och 487 orgelspelare. var-

287

skolkantorer,

521

biträdande

kyrkomusiker

och

487

orgelspelare.

var-

av 318 fullgjorde den kyrkomusikaliska delen av en vakant skolkantors-

318

fullgjorde

den

kyrkomusikaliska

vakant

skolkantors-

tjänst. Antalet församlingsmusiker var 166. Övriga kyrkomusiker. t. ex. på

tjänst.

Antalet

församlingsmusiker

var

166.

Övriga

kyrkomusiker.

ex.

på

sjukhus. var 20.

sjukhus.

var

20.

Jämförs siffrorna med dem som utredningen återgett i bilaga 8 till betän- kandet. framträder en påtaglig ökning av antalet kyrkokantorer och biträ- dande kyrkOmusiker och en minskning av antalet orgelspelare.

Jämförs siffrorna med dem som utredningen återgett i bilaga 8 till betän-

Jämförs

siffrorna

med

dem

som

utredningen

återgett

bilaga

till

betän-

kandet. framträder en påtaglig ökning av antalet kyrkokantorer och biträ-

kandet.

framträder

påtaglig

ökning

antalet

kyrkokantorer

och

biträ-

dande kyrkOmusiker och en minskning av antalet orgelspelare.

dande

kyrkOmusiker

och

minskning

antalet

orgelspelare.

Utgångspunkterna för mina överväganden: För att garantera en god kyrkomusikalisk standard skall det enligt mina förslag även i fortsättningen finnas bestämmelser om särskilda behörighetsvillkor för anställning som kyrkomusiker. Förslagen (avsnitt 2.7) innebär att det även fortsättningsvis skall finnas två huvudtyper av kyrkomusiker nämligen organister och kantorer. Därutöver kan i en del fall med domkapitlets medgivande få anlitas orgelspelare. Jag föreslår också (avsnitt 2.6) att pastoratet för de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna skall kunna förordna någon

Utgångspunkterna för mina överväganden: För att garantera en god

Utgångspunkterna

för

mina

överväganden:

För

att

garantera

god

kyrkomusikalisk standard skall det enligt mina förslag även i fortsättningen

kyrkomusikalisk

standard

skall

det

enligt

mina

förslag

även

fortsättningen

finnas bestämmelser om särskilda behörighetsvillkor för anställning som

finnas

bestämmelser

särskilda

behörighetsvillkor

för

anställning

som

kyrkomusiker. Förslagen (avsnitt 2.7) innebär att det även fortsättningsvis

kyrkomusiker.

Förslagen

(avsnitt

2.7)

innebär

att

det

även

fortsättningsvis

skall finnas två huvudtyper av kyrkomusiker nämligen organister och

skall

finnas

två

huvudtyper

kyrkomusiker

nämligen

organister

och

kantorer. Därutöver kan i en del fall med domkapitlets medgivande få

kantorer.

Därutöver

kan

del

fall

med

domkapitlets

medgivande

få

anlitas orgelspelare. Jag föreslår också (avsnitt 2.6) att pastoratet för de

anlitas

orgelspelare.

Jag

föreslår

också

(avsnitt

2.6)

att

pastoratet

för

obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna skall kunna förordna någon

obligatoriska

kyrkomusikaliska

uppgifterna

skall

kunna

förordna

någon

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

söm har organist- eller kantorsbehörighet. men som är anställd hos någon annan. exempelvis som musiklärare på en skola eller som kyrkomusiker i ett annat pastorat. Med pastoratet som ny indelningsgrund uppkommer i många fall nya möjligheter att anpassa den kyrkomusikaliska organisationen till de lokala behoven och förhållandena i övrigt. Avskaffandet av den statliga reglering- en gör det också möjligt att genomföra en lämplig fördelning av arbetsupp- gifterna mellan flera kyrkomusiker. För att dessa fördelar skall kttnna tas till vara. bör enligt min mening göras så få ingrepp som möjligt i pastoratets frihet att anordna en till de lokala förhållandena anpassad organisation. Regleringens syfte skall endast vara att garanteraen god och så långt möjligt likvärdig kyrkomusikalisk standard. Principiellt krav på en organist i varje pastorat: Utredningen har ansett att det statliga inflytandet över organisationen av den kyrkomusikaliska verksamheten främst bör bestå i att efter förslag av pastoraten bestämma dels minimum för verksamhetens omfattning i varje pastorat. dels mini- mikraven på behörighet för de kyrkomusikertjänster som inrättas. Av det jag tidigare anfört framgår attjag anser att minimikravet på den kyrkomusi- kaliska verksamheten i pastoraten bör anges direkt i lag. Kvaliteten i organisationen tillgodoses enligt mitt förslag i första hand genom kravet på åtminstone kantorsbehörighet för att få förordnas för den obligatoriska kyrkomttsikaliska verksamheten i pastoratet. Därutöver be- hövs endast en föreskrift om när organist skall finnas anställd. Enligt kyrkomusikerförordningen avgörs valet mellan organist och kan- tor av om invånarantalet i distriktet överstiger 5000 personer. Regeln är enkel. men alltför stel. Detta har även utredningen konstaterat. 1 och med att kyrkomusikerorganisationen skall byggas llpp med pastoratet som en- het i stället för församlingen. passar inte heller konstruktionen. Utgångspunkten bör enligt min mening vara att det i varje pastorat skall finnas åtminstone en organist. Då kan ett kvalitativt högtstående utbud av kyrkomusik ställas till alla församlingarnas förfogande. Möjlighet att ge dispens: Den 1 januari 1987 understeg folkmängden 4000 i 559 av landets 1 138 pastorat och 6000 i 729 av dem. Det betyder att en stor del av landets pastorat inte för närvarande har någon organisttjänst. Av mindre pastorat där även de kyrkomusikaliska uppgifterna är av mind- re omfattning kan av bl. a. ekonomiska skäl oftast inte krävas att de anställer en organist. Det är därför nödvändigt att undantag kan göras från det principiella kravet på minst en organist. En naturlig utgångspunkt för bedömningen huruvida det finns underlag för att anställa en organist är invånarantalet och de regler som idag är knutna till detta. Invånarantalet är dock inte en sådan faktor som ensam kan få fälla utslaget. Flera andra faktorer måste också kunna vägas in. En sådan faktor är antalet kyrkomedlemmar. På orter där många invåna- re inte är medlemmar i kyrkan, kan det vara så att medlemsantalet bättre än invånarantalet återspeglar behovet av kyrkomusikaliska insatser. Med- lemsantalet är också i viss mån ett uttryck för pastoratets ekonomiska förmåga. Viktigare än antalet kyrkomedlemmar är dock den kyrkliga besöks- Prop. 1987/88: 144

söm har organist- eller kantorsbehörighet. men som är anställd hos någon annan. exempelvis som musiklärare på en skola eller som kyrkomusiker i ett annat pastorat.

söm har organist- eller kantorsbehörighet. men som är anställd hos någon

söm

har

organist-

eller

kantorsbehörighet.

men

som

är

anställd

hos

någon

annan. exempelvis som musiklärare på en skola eller som kyrkomusiker i

annan.

exempelvis

som

musiklärare

på

skola

eller

som

kyrkomusiker

ett annat pastorat.

ett

annat

pastorat.

Med pastoratet som ny indelningsgrund uppkommer i många fall nya möjligheter att anpassa den kyrkomusikaliska organisationen till de lokala behoven och förhållandena i övrigt. Avskaffandet av den statliga reglering- en gör det också möjligt att genomföra en lämplig fördelning av arbetsupp- gifterna mellan flera kyrkomusiker. För att dessa fördelar skall kttnna tas till vara. bör enligt min mening göras så få ingrepp som möjligt i pastoratets frihet att anordna en till de lokala förhållandena anpassad organisation. Regleringens syfte skall endast vara att garanteraen god och så långt möjligt likvärdig kyrkomusikalisk standard.

Med pastoratet som ny indelningsgrund uppkommer i många fall nya

Med

pastoratet

som

indelningsgrund

uppkommer

många

fall

nya

möjligheter att anpassa den kyrkomusikaliska organisationen till de lokala

möjligheter

att

anpassa

den

kyrkomusikaliska

organisationen

till

lokala

behoven och förhållandena i övrigt. Avskaffandet av den statliga reglering-

behoven

och

förhållandena

övrigt.

Avskaffandet

den

statliga

reglering-

en gör det också möjligt att genomföra en lämplig fördelning av arbetsupp-

gör

det

också

möjligt

att

genomföra

lämplig

fördelning

arbetsupp-

gifterna mellan flera kyrkomusiker. För att dessa fördelar skall kttnna tas

gifterna

mellan

flera

kyrkomusiker.

För

att

dessa

fördelar

skall

kttnna

tas

till vara. bör enligt min mening göras så få ingrepp som möjligt i pastoratets

till

vara.

bör

enligt

min

mening

göras

så

få

ingrepp

som

möjligt

pastoratets

frihet att anordna en till de lokala förhållandena anpassad organisation.

frihet

att

anordna

till

lokala

förhållandena

anpassad

organisation.

Regleringens syfte skall endast vara att garanteraen god och så långt

Regleringens

syfte

skall

endast

vara

att

garanteraen

god

och

så

långt

möjligt likvärdig kyrkomusikalisk standard.

möjligt

likvärdig

kyrkomusikalisk

standard.

Principiellt krav på en organist i varje pastorat: Utredningen har ansett att det statliga inflytandet över organisationen av den kyrkomusikaliska verksamheten främst bör bestå i att efter förslag av pastoraten bestämma dels minimum för verksamhetens omfattning i varje pastorat. dels mini- mikraven på behörighet för de kyrkomusikertjänster som inrättas. Av det jag tidigare anfört framgår attjag anser att minimikravet på den kyrkomusi- kaliska verksamheten i pastoraten bör anges direkt i lag.

Principiellt krav på en organist i varje pastorat: Utredningen har ansett

Principiellt

krav

på

organist

varje

pastorat:

Utredningen

har

ansett

att det statliga inflytandet över organisationen av den kyrkomusikaliska

att

det

statliga

inflytandet

över

organisationen

den

kyrkomusikaliska

verksamheten främst bör bestå i att efter förslag av pastoraten bestämma

verksamheten

främst

bör

bestå

att

efter

förslag

pastoraten

bestämma

dels minimum för verksamhetens omfattning i varje pastorat. dels mini-

dels

minimum

för

verksamhetens

omfattning

varje

pastorat.

dels

mini-

mikraven på behörighet för de kyrkomusikertjänster som inrättas. Av det

mikraven

på

behörighet

för

kyrkomusikertjänster

som

inrättas.

det

jag tidigare anfört framgår attjag anser att minimikravet på den kyrkomusi-

jag

tidigare

anfört

framgår

attjag

anser

att

minimikravet

på

den

kyrkomusi-

kaliska verksamheten i pastoraten bör anges direkt i lag.

kaliska

verksamheten

pastoraten

bör

anges

direkt

lag.

Kvaliteten i organisationen tillgodoses enligt mitt förslag i första hand genom kravet på åtminstone kantorsbehörighet för att få förordnas för den obligatoriska kyrkomttsikaliska verksamheten i pastoratet. Därutöver be- hövs endast en föreskrift om när organist skall finnas anställd.

Kvaliteten i organisationen tillgodoses enligt mitt förslag i första hand

Kvaliteten

organisationen

tillgodoses

enligt

mitt

förslag

första

hand

genom kravet på åtminstone kantorsbehörighet för att få förordnas för den

genom

kravet

på

åtminstone

kantorsbehörighet

för

att

få

förordnas

för

den

obligatoriska kyrkomttsikaliska verksamheten i pastoratet. Därutöver be-

obligatoriska

kyrkomttsikaliska

verksamheten

pastoratet.

Därutöver

be-

hövs endast en föreskrift om när organist skall finnas anställd.

hövs

endast

föreskrift

när

organist

skall

finnas

anställd.

Enligt kyrkomusikerförordningen avgörs valet mellan organist och kan- tor av om invånarantalet i distriktet överstiger 5000 personer. Regeln är enkel. men alltför stel. Detta har även utredningen konstaterat. 1 och med att kyrkomusikerorganisationen skall byggas llpp med pastoratet som en- het i stället för församlingen. passar inte heller konstruktionen.

Enligt kyrkomusikerförordningen avgörs valet mellan organist och kan-

Enligt

kyrkomusikerförordningen

avgörs

valet

mellan

organist

och

kan-

tor av om invånarantalet i distriktet överstiger 5000 personer. Regeln är

tor

invånarantalet

distriktet

överstiger

5000

personer.

Regeln

är

enkel. men alltför stel. Detta har även utredningen konstaterat. 1 och med

enkel.

men

alltför

stel.

Detta

har

även

utredningen

konstaterat.

och

med

att kyrkomusikerorganisationen skall byggas llpp med pastoratet som en-

att

kyrkomusikerorganisationen

skall

byggas

llpp

med

pastoratet

som

en-

het i stället för församlingen. passar inte heller konstruktionen.

het

stället

för

församlingen.

passar

inte

heller

konstruktionen.

Utgångspunkten bör enligt min mening vara att det i varje pastorat skall finnas åtminstone en organist. Då kan ett kvalitativt högtstående utbud av kyrkomusik ställas till alla församlingarnas förfogande.

Utgångspunkten bör enligt min mening vara att det i varje pastorat skall

Utgångspunkten

bör

enligt

min

mening

vara

att

det

varje

pastorat

skall

finnas åtminstone en organist. Då kan ett kvalitativt högtstående utbud av

finnas

åtminstone

organist.

Då

kan

ett

kvalitativt

högtstående

utbud

kyrkomusik ställas till alla församlingarnas förfogande.

kyrkomusik

ställas

till

alla

församlingarnas

förfogande.

Möjlighet att ge dispens: Den 1 januari 1987 understeg folkmängden 4000 i 559 av landets 1 138 pastorat och 6000 i 729 av dem. Det betyder att en stor del av landets pastorat inte för närvarande har någon organisttjänst. Av mindre pastorat där även de kyrkomusikaliska uppgifterna är av mind- re omfattning kan av bl. a. ekonomiska skäl oftast inte krävas att de anställer en organist. Det är därför nödvändigt att undantag kan göras från det principiella kravet på minst en organist.

Möjlighet att ge dispens: Den 1 januari 1987 understeg folkmängden 4000

Möjlighet

att

dispens:

Den

januari

1987

understeg

folkmängden

4000

i 559 av landets 1 138 pastorat och 6000 i 729 av dem. Det betyder att en

559

landets

138

pastorat

och

6000

729

dem.

Det

betyder

att

stor del av landets pastorat inte för närvarande har någon organisttjänst.

stor

del

landets

pastorat

inte

för

närvarande

har

någon

organisttjänst.

Av mindre pastorat där även de kyrkomusikaliska uppgifterna är av mind-

mindre

pastorat

där

även

kyrkomusikaliska

uppgifterna

är

mind-

re omfattning kan av bl. a. ekonomiska skäl oftast inte krävas att de

omfattning

kan

bl.

ekonomiska

skäl

oftast

inte

krävas

att

anställer en organist. Det är därför nödvändigt att undantag kan göras från

anställer

organist.

Det

är

därför

nödvändigt

att

undantag

kan

göras

från

det principiella kravet på minst en organist.

det

principiella

kravet

på

minst

organist.

En naturlig utgångspunkt för bedömningen huruvida det finns underlag för att anställa en organist är invånarantalet och de regler som idag är knutna till detta. Invånarantalet är dock inte en sådan faktor som ensam kan få fälla utslaget. Flera andra faktorer måste också kunna vägas in.

En naturlig utgångspunkt för bedömningen huruvida det finns underlag

naturlig

utgångspunkt

för

bedömningen

huruvida

det

finns

underlag

för att anställa en organist är invånarantalet och de regler som idag är

för

att

anställa

organist

är

invånarantalet

och

regler

som

idag

är

knutna till detta. Invånarantalet är dock inte en sådan faktor som ensam

knutna

till

detta.

Invånarantalet

är

dock

inte

sådan

faktor

som

ensam

kan få fälla utslaget. Flera andra faktorer måste också kunna vägas in.

kan

få

fälla

utslaget.

Flera

andra

faktorer

måste

också

kunna

vägas

in.

En sådan faktor är antalet kyrkomedlemmar. På orter där många invåna- re inte är medlemmar i kyrkan, kan det vara så att medlemsantalet bättre än invånarantalet återspeglar behovet av kyrkomusikaliska insatser. Med- lemsantalet är också i viss mån ett uttryck för pastoratets ekonomiska förmåga.

En sådan faktor är antalet kyrkomedlemmar. På orter där många invåna-

sådan

faktor

är

antalet

kyrkomedlemmar.

På

orter

där

många

invåna-

re inte är medlemmar i kyrkan, kan det vara så att medlemsantalet bättre

inte

är

medlemmar

kyrkan,

kan

det

vara

så

att

medlemsantalet

bättre

än invånarantalet återspeglar behovet av kyrkomusikaliska insatser. Med-

än

invånarantalet

återspeglar

behovet

kyrkomusikaliska

insatser.

Med-

lemsantalet är också i viss mån ett uttryck för pastoratets ekonomiska

lemsantalet

är

också

viss

mån

ett

uttryck

för

pastoratets

ekonomiska

förmåga.

Viktigare än antalet kyrkomedlemmar är dock den kyrkliga besöks-

Viktigare

än

antalet

kyrkomedlemmar

är

dock

den

kyrkliga

besöks-

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

frekvensen och det lokala engagemanget i kyrkans musikliv. En särskilt viktig faktor utgör körverksamheten. vilken kan variera högst betydligt. både i omfattning och kvalitet. Det kan röra sig om såväl stora oratoriekö- rer som körer med lägre ambitioner. ' 1 de inre delarna av storstäderna bor nttmera inte så många. men ett mycket stort antal människor vistas ändå regelbundet där. Detta medför ett krav på resurser för kvalificerad kyrkomusikalisk verksamhet. Andra liknande faktorer kan vara förekomsten av större sjukhus och andra lik- nande inrättningar. Det kan. också. dock mera undantagsvis. vara så att förhållandena i ett pastorat inte motiverar att en organist anställs, trots att pastoratet är stort. De kyrkomusikaliska uppgifterna kan fördela sig på ett större antal försam- lingar. så att de av organisatoriska skäl måste utföras av flera anställda med mindre tjänstgöring. Domkapitlet medger undantag från kravet på organist: Utredningen har föreslagit att det skall ankomma på stiftsstyrelserna att fastställa behörig- hetskraven för kyrkomusikertjänsterna. Avgörande för utredningens val mellan domkapitel och stiftsstyrelse har blivit den begränsning av domka— pitlets framtida uppgifter till frågor som rör kyrkans lära och den prästerli- ga ämbetsförvaltningen, som föreslagits av 1982 års kyrkokommitté och som återspeglas i propositionen (1987/88:31) om ny organisation på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan, m.m. Domkapitlen har emellertid lång erfarenhet av kyrkomusikfrågor. I det följande kommerjag att föreslå att det skall ankomma på domkapitlen att medverka även vid tillsättningen av kyrkomusiker och vid fastställandet av reglementen för den kyrkomusika— liska verksamheten i pastoraten. Därför finnerjag det lämpligast att dom- kapitlen handlägger även den här behandlade frågan. Därigenom tillgodo- ses också ett önskemål från många remissinstanser. Jag vill i detta sammanhang understryka. att vad det nu handlar om är en reglering, avsedd att garantera en kvalitativ minimistandard på den kyrko- musikaliska verksamheten i pastoraten. l normalfallet bör domkapitlet enligt min bedömning kunna utgå från att det nuvarande antalet inrättade organisttjänster i stort sett kan anses motsvara behovet. En minskning av antalet organister strider mot syftet att säkra den höga kvalitet som i dag kännetecknar svensk kyrkomusik. Den pågående verksamhetens omfatt- ning och innehåll bör också vara utgångspunkten när pastoraten planerar den kyrkomusikaliska verksamheten i framtiden. Jag utgår från att det liksom nu i många pastorat. inte minst i städer. kommer att finnas flera kyrkomusiker med organistbehörighet. Orgelspelare: I ett kyrkomusikerdistrikt. där arbetsuppgifterna är av ringa omfattning och kantorstjänst av organisatoriska skäl inte lämpligen kan inrättas eller behållas. får för närvarande i stället efter medgivande av domkapitlet anställas en orgelspelare. Orgelspelare får också anställas för kyrkomusikaliska uppgifter som avskilts från en'ledig skolkantorstjänst som visat sig svårbesätt. Orgelspelare kan ha en högst varierande utbild- ningsbakgrund. ' Som jag anfört i det föregående år det angeläget att hålla uppe kvalifika- tionerna hos de utövande kyrkomusikerna på en Så hög nivå som möjligt. Prop. 1987/88:144

frekvensen och det lokala engagemanget i kyrkans musikliv. En särskilt

frekvensen

och

det

lokala

engagemanget

kyrkans

musikliv.

särskilt

viktig faktor utgör körverksamheten. vilken kan variera högst betydligt.

viktig

faktor

utgör

körverksamheten.

vilken

kan

variera

högst

betydligt.

både i omfattning och kvalitet. Det kan röra sig om såväl stora oratoriekö-

både

omfattning

och

kvalitet.

Det

kan

röra

sig

såväl

stora

oratoriekö-

rer som körer med lägre ambitioner. '

rer

som

körer

med

lägre

ambitioner.

1 de inre delarna av storstäderna bor nttmera inte så många. men ett mycket stort antal människor vistas ändå regelbundet där. Detta medför ett krav på resurser för kvalificerad kyrkomusikalisk verksamhet. Andra liknande faktorer kan vara förekomsten av större sjukhus och andra lik- nande inrättningar.

1 de inre delarna av storstäderna bor nttmera inte så många. men ett

inre

delarna

storstäderna

bor

nttmera

inte

så

många.

men

ett

mycket stort antal människor vistas ändå regelbundet där. Detta medför

mycket

stort

antal

människor

vistas

ändå

regelbundet

där.

Detta

medför

ett krav på resurser för kvalificerad kyrkomusikalisk verksamhet. Andra

ett

krav

på

resurser

för

kvalificerad

kyrkomusikalisk

verksamhet.

Andra

liknande faktorer kan vara förekomsten av större sjukhus och andra lik-

liknande

faktorer

kan

vara

förekomsten

större

sjukhus

och

andra

lik-

nande inrättningar.

nande

inrättningar.

Det kan. också. dock mera undantagsvis. vara så att förhållandena i ett pastorat inte motiverar att en organist anställs, trots att pastoratet är stort. De kyrkomusikaliska uppgifterna kan fördela sig på ett större antal försam- lingar. så att de av organisatoriska skäl måste utföras av flera anställda med mindre tjänstgöring.

Det kan. också. dock mera undantagsvis. vara så att förhållandena i ett

Det

kan.

också.

dock

mera

undantagsvis.

vara

så

att

förhållandena

ett

pastorat inte motiverar att en organist anställs, trots att pastoratet är stort.

pastorat

inte

motiverar

att

organist

anställs,

trots

att

pastoratet

är

stort.

De kyrkomusikaliska uppgifterna kan fördela sig på ett större antal försam-

kyrkomusikaliska

uppgifterna

kan

fördela

sig

på

ett

större

antal

försam-

lingar. så att de av organisatoriska skäl måste utföras av flera anställda

lingar.

så

att

organisatoriska

skäl

måste

utföras

flera

anställda

med mindre tjänstgöring.

med

mindre

tjänstgöring.

Domkapitlet medger undantag från kravet på organist: Utredningen har föreslagit att det skall ankomma på stiftsstyrelserna att fastställa behörig- hetskraven för kyrkomusikertjänsterna. Avgörande för utredningens val mellan domkapitel och stiftsstyrelse har blivit den begränsning av domka— pitlets framtida uppgifter till frågor som rör kyrkans lära och den prästerli- ga ämbetsförvaltningen, som föreslagits av 1982 års kyrkokommitté och som återspeglas i propositionen (1987/88:31) om ny organisation på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan, m.m. Domkapitlen har emellertid lång erfarenhet av kyrkomusikfrågor. I det följande kommerjag att föreslå att det skall ankomma på domkapitlen att medverka även vid tillsättningen av kyrkomusiker och vid fastställandet av reglementen för den kyrkomusika— liska verksamheten i pastoraten. Därför finnerjag det lämpligast att dom- kapitlen handlägger även den här behandlade frågan. Därigenom tillgodo- ses också ett önskemål från många remissinstanser.

Domkapitlet medger undantag från kravet på organist: Utredningen har

Domkapitlet

medger

undantag

från

kravet

på

organist:

Utredningen

har

föreslagit att det skall ankomma på stiftsstyrelserna att fastställa behörig-

föreslagit

att

det

skall

ankomma

på

stiftsstyrelserna

att

fastställa

behörig-

hetskraven för kyrkomusikertjänsterna. Avgörande för utredningens val

hetskraven

för

kyrkomusikertjänsterna.

Avgörande

för

utredningens

val

mellan domkapitel och stiftsstyrelse har blivit den begränsning av domka—

mellan

domkapitel

och

stiftsstyrelse

har

blivit

den

begränsning

domka—

pitlets framtida uppgifter till frågor som rör kyrkans lära och den prästerli-

pitlets

framtida

uppgifter

till

frågor

som

rör

kyrkans

lära

och

den

prästerli-

ga ämbetsförvaltningen, som föreslagits av 1982 års kyrkokommitté och

ämbetsförvaltningen,

som

föreslagits

1982

års

kyrkokommitté

och

som återspeglas i propositionen (1987/88:31) om ny organisation på lokal-

som

återspeglas

propositionen

(1987/88:31)

organisation

på

lokal-

och stiftsplanet i svenska kyrkan, m.m. Domkapitlen har emellertid lång

och

stiftsplanet

svenska

kyrkan,

m.m.

Domkapitlen

har

emellertid

lång

erfarenhet av kyrkomusikfrågor. I det följande kommerjag att föreslå att

erfarenhet

kyrkomusikfrågor.

det

följande

kommerjag

att

föreslå

att

det skall ankomma på domkapitlen att medverka även vid tillsättningen av

det

skall

ankomma

på

domkapitlen

att

medverka

även

vid

tillsättningen

kyrkomusiker och vid fastställandet av reglementen för den kyrkomusika—

kyrkomusiker

och

vid

fastställandet

reglementen

för

den

kyrkomusika—

liska verksamheten i pastoraten. Därför finnerjag det lämpligast att dom-

liska

verksamheten

pastoraten.

Därför

finnerjag

det

lämpligast

att

dom-

kapitlen handlägger även den här behandlade frågan. Därigenom tillgodo-

kapitlen

handlägger

även

den

här

behandlade

frågan.

Därigenom

tillgodo-

ses också ett önskemål från många remissinstanser.

ses

också

ett

önskemål

från

många

remissinstanser.

Jag vill i detta sammanhang understryka. att vad det nu handlar om är en reglering, avsedd att garantera en kvalitativ minimistandard på den kyrko- musikaliska verksamheten i pastoraten. l normalfallet bör domkapitlet enligt min bedömning kunna utgå från att det nuvarande antalet inrättade organisttjänster i stort sett kan anses motsvara behovet. En minskning av antalet organister strider mot syftet att säkra den höga kvalitet som i dag kännetecknar svensk kyrkomusik. Den pågående verksamhetens omfatt- ning och innehåll bör också vara utgångspunkten när pastoraten planerar den kyrkomusikaliska verksamheten i framtiden. Jag utgår från att det liksom nu i många pastorat. inte minst i städer. kommer att finnas flera kyrkomusiker med organistbehörighet.

Jag vill i detta sammanhang understryka. att vad det nu handlar om är en

Jag

vill

detta

sammanhang

understryka.

att

vad

det

handlar

är

reglering, avsedd att garantera en kvalitativ minimistandard på den kyrko-

reglering,

avsedd

att

garantera

kvalitativ

minimistandard

på

den

kyrko-

musikaliska verksamheten i pastoraten. l normalfallet bör domkapitlet

musikaliska

verksamheten

pastoraten.

normalfallet

bör

domkapitlet

enligt min bedömning kunna utgå från att det nuvarande antalet inrättade

enligt

min

bedömning

kunna

utgå

från

att

det

nuvarande

antalet

inrättade

organisttjänster i stort sett kan anses motsvara behovet. En minskning av

organisttjänster

stort

sett

kan

anses

motsvara

behovet.

minskning

antalet organister strider mot syftet att säkra den höga kvalitet som i dag

antalet

organister

strider

mot

syftet

att

säkra

den

höga

kvalitet

som

dag

kännetecknar svensk kyrkomusik. Den pågående verksamhetens omfatt-

kännetecknar

svensk

kyrkomusik.

Den

pågående

verksamhetens

omfatt-

ning och innehåll bör också vara utgångspunkten när pastoraten planerar

ning

och

innehåll

bör

också

vara

utgångspunkten

när

pastoraten

planerar

den kyrkomusikaliska verksamheten i framtiden. Jag utgår från att det

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

framtiden.

Jag

utgår

från

att

det

liksom nu i många pastorat. inte minst i städer. kommer att finnas flera

liksom

många

pastorat.

inte

minst

städer.

kommer

att

finnas

flera

kyrkomusiker med organistbehörighet.

kyrkomusiker

med

organistbehörighet.

Orgelspelare: I ett kyrkomusikerdistrikt. där arbetsuppgifterna är av ringa omfattning och kantorstjänst av organisatoriska skäl inte lämpligen kan inrättas eller behållas. får för närvarande i stället efter medgivande av domkapitlet anställas en orgelspelare. Orgelspelare får också anställas för kyrkomusikaliska uppgifter som avskilts från en'ledig skolkantorstjänst som visat sig svårbesätt. Orgelspelare kan ha en högst varierande utbild- ningsbakgrund. '

Orgelspelare: I ett kyrkomusikerdistrikt. där arbetsuppgifterna är av

Orgelspelare:

ett

kyrkomusikerdistrikt.

där

arbetsuppgifterna

är

ringa omfattning och kantorstjänst av organisatoriska skäl inte lämpligen

ringa

omfattning

och

kantorstjänst

organisatoriska

skäl

inte

lämpligen

kan inrättas eller behållas. får för närvarande i stället efter medgivande av

kan

inrättas

eller

behållas.

får

för

närvarande

stället

efter

medgivande

domkapitlet anställas en orgelspelare. Orgelspelare får också anställas för

domkapitlet

anställas

orgelspelare.

Orgelspelare

får

också

anställas

för

kyrkomusikaliska uppgifter som avskilts från en'ledig skolkantorstjänst

kyrkomusikaliska

uppgifter

som

avskilts

från

en'ledig

skolkantorstjänst

som visat sig svårbesätt. Orgelspelare kan ha en högst varierande utbild-

som

visat

sig

svårbesätt.

Orgelspelare

kan

högst

varierande

utbild-

ningsbakgrund. '

ningsbakgrund.

Som jag anfört i det föregående år det angeläget att hålla uppe kvalifika- tionerna hos de utövande kyrkomusikerna på en Så hög nivå som möjligt.

Som jag anfört i det föregående år det angeläget att hålla uppe kvalifika-

Som

jag

anfört

det

föregående

år

det

angeläget

att

hålla

uppe

kvalifika-

tionerna hos de utövande kyrkomusikerna på en Så hög nivå som möjligt.

tionerna

hos

utövande

kyrkomusikerna

på

Så

hög

nivå

som

möjligt.

Prop. 1987/88:144

Prop.

1987/88:144

Det bör vara en strävan hos pastoraten att skapa tjänster med ett sådant Prop. 1987/88:144 kyrkomusikaliskt innehåll eller med sådan annan kompletterande musika- lisk tjänstgöring. att tjänsterna kan besättas med kompetenta innehavare. Den nya organisationen med pastoratet som indelningsenhet skapar för- bättrade möjligheter till detta. De lokala förhållandena är emellertid myc- ket skiftande. och dct är inte realistiskt att bortse från de organisatoriska problem som koncentrationen av viktiga kyrkomusikaliska uppgifter till framför allt helgerna på många håll medför. 1 de fall där antalet församlingar i vilka gudstjänst firas är stort eller där avstånden mellan församlingarna är stora måste det enligt min mening liksom hittills finnas möjlighet att förstärka organisationen av utbildade kyrkomusiker med insatser av orgelspelare. Detta är också något som framhållits av många remissinstanser med erfarenhet av detta problem. Om det uppstår svårigheter. som inte är endast övergående. att besätta en kyrkomusikertjänst med någon behörig innehavare måste pastoratet också kunna anlita någon som saknar full kyrkomusikalisk kompetens. I enlighet med det sagda, måste orgelspelare finnas kvar för de kyrkomu- sikaliska uppgifterna i många fall. En förutsättning för att orgelspelare skall få förordnas bör emellertid vara att det finns särskilda skäl. Ett sådant skäl kan vara att det är påkallat med hänsyn till gudstjänstlivets bchov. (.)rgclspelarens uppgift blir därvid som regel endast att medverka vid gudstjänster och kyrkliga handlingar. Övriga obligatoriska kyrkomusikalis- ka åligganden bör som regel tillgodoses genom utbildade kyrkomusiker. eventuellt genom att avtal träffas med ett annat pastorat om fyllnadstjänst- göring för någon där anställd organist eller kantor. Ett annat skäl till att få förordna en orgelspelare kan, som jag förut har antytt. vara att en behörig kyrkomusiker inte kan rekryteras. Det gäller t.ex. när pastoratet trots utannonsering av ledigheten inte har fått någon behörig sökande till tjäns- ten eller uppdraget. Även för dessa fall bör pastoratet få anlita någon som inte är behörig. För att få förordna någon som saknar behörighet som kyrkomusiker bör liksom för närvarande krävas medgivande i särskild ordning. Ett sådant medgivande bör kunna begränsas till att avse en eller flera bestämda gudstjänstlokaler inom pastoratet och till vissa slag av kyrkomusikaliska uppgifter. Medgivandet bör grundas på en bedömning av kvalifikationerna i det särskilda fallet, bl.a. med hänsyn till vad som krävs för att handha orglarna. öva körerna osv. Eftersom det enligt mitt förslag skall ankomma på domkapitlet att pröva andra behörighetsfrågor beträffande kyrkomusi- ker och domkapitlet bäst kan bedöma vad som erfordras för gudstjänst- livets behov. bör prövningen även i fortsättningen ankomma på domkapit- let. Ingen begränsning i lag av anställningsskyddet för den som inte är behö- rig: Utredningen har föreslagit en särskild lagbestämmelse om att en an- ställning av någon som inte är behörig kyrkomusiker skall ske på viss tid. dock längst två år. Som utredningen särskilt anmärkt står den föreslagna regeln inte i överensstämmelse med vad som annars gäller för anställning enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd (ändrad senast 1984:1008). Utredningens förslag sammanhänger med att den sett anställandet av en lx) lx)

Det bör vara en strävan hos pastoraten att skapa tjänster med ett sådant Prop. 1987/88:144

Det

bör

vara

strävan

hos

pastoraten

att

skapa

tjänster

med

ett

sådant

Prop.

1987/88:144

kyrkomusikaliskt innehåll eller med sådan annan kompletterande musika-

kyrkomusikaliskt

innehåll

eller

med

sådan

annan

kompletterande

musika-

lisk tjänstgöring. att tjänsterna kan besättas med kompetenta innehavare.

lisk

tjänstgöring.

att

tjänsterna

kan

besättas

med

kompetenta

innehavare.

Den nya organisationen med pastoratet som indelningsenhet skapar för-

Den

nya

organisationen

med

pastoratet

som

indelningsenhet

skapar

för-

bättrade möjligheter till detta. De lokala förhållandena är emellertid myc-

bättrade

möjligheter

till

detta.

lokala

förhållandena

är

emellertid

myc-

ket skiftande. och dct är inte realistiskt att bortse från de organisatoriska

ket

skiftande.

och

dct

är

inte

realistiskt

att

bortse

från

organisatoriska

problem som koncentrationen av viktiga kyrkomusikaliska uppgifter till

problem

som

koncentrationen

viktiga

kyrkomusikaliska

uppgifter

till

framför allt helgerna på många håll medför.

framför

allt

helgerna

på

många

håll

medför.

1 de fall där antalet församlingar i vilka gudstjänst firas är stort eller där avstånden mellan församlingarna är stora måste det enligt min mening liksom hittills finnas möjlighet att förstärka organisationen av utbildade kyrkomusiker med insatser av orgelspelare. Detta är också något som framhållits av många remissinstanser med erfarenhet av detta problem.

1 de fall där antalet församlingar i vilka gudstjänst firas är stort eller där

fall

där

antalet

församlingar

vilka

gudstjänst

firas

är

stort

eller

där

avstånden mellan församlingarna är stora måste det enligt min mening

avstånden

mellan

församlingarna

är

stora

måste

det

enligt

min

mening

liksom hittills finnas möjlighet att förstärka organisationen av utbildade

liksom

hittills

finnas

möjlighet

att

förstärka

organisationen

utbildade

kyrkomusiker med insatser av orgelspelare. Detta är också något som

kyrkomusiker

med

insatser

orgelspelare.

Detta

är

också

något

som

framhållits av många remissinstanser med erfarenhet av detta problem.

framhållits

många

remissinstanser

med

erfarenhet

detta

problem.

Om det uppstår svårigheter. som inte är endast övergående. att besätta en kyrkomusikertjänst med någon behörig innehavare måste pastoratet också kunna anlita någon som saknar full kyrkomusikalisk kompetens.

Om det uppstår svårigheter. som inte är endast övergående. att besätta

det

uppstår

svårigheter.

som

inte

är

endast

övergående.

att

besätta

en kyrkomusikertjänst med någon behörig innehavare måste pastoratet

kyrkomusikertjänst

med

någon

behörig

innehavare

måste

pastoratet

också kunna anlita någon som saknar full kyrkomusikalisk kompetens.

också

kunna

anlita

någon

som

saknar

full

kyrkomusikalisk

kompetens.

I enlighet med det sagda, måste orgelspelare finnas kvar för de kyrkomu- sikaliska uppgifterna i många fall. En förutsättning för att orgelspelare skall få förordnas bör emellertid vara att det finns särskilda skäl. Ett sådant skäl kan vara att det är påkallat med hänsyn till gudstjänstlivets bchov. (.)rgclspelarens uppgift blir därvid som regel endast att medverka vid gudstjänster och kyrkliga handlingar. Övriga obligatoriska kyrkomusikalis- ka åligganden bör som regel tillgodoses genom utbildade kyrkomusiker. eventuellt genom att avtal träffas med ett annat pastorat om fyllnadstjänst- göring för någon där anställd organist eller kantor. Ett annat skäl till att få förordna en orgelspelare kan, som jag förut har antytt. vara att en behörig kyrkomusiker inte kan rekryteras. Det gäller t.ex. när pastoratet trots utannonsering av ledigheten inte har fått någon behörig sökande till tjäns- ten eller uppdraget. Även för dessa fall bör pastoratet få anlita någon som inte är behörig.

I enlighet med det sagda, måste orgelspelare finnas kvar för de kyrkomu-

enlighet

med

det

sagda,

måste

orgelspelare

finnas

kvar

för

kyrkomu-

sikaliska uppgifterna i många fall. En förutsättning för att orgelspelare

sikaliska

uppgifterna

många

fall.

förutsättning

för

att

orgelspelare

skall få förordnas bör emellertid vara att det finns särskilda skäl. Ett sådant

skall

få

förordnas

bör

emellertid

vara

att

det

finns

särskilda

skäl.

Ett

sådant

skäl kan vara att det är påkallat med hänsyn till gudstjänstlivets bchov.

skäl

kan

vara

att

det

är

påkallat

med

hänsyn

till

gudstjänstlivets

bchov.

(.)rgclspelarens uppgift blir därvid som regel endast att medverka vid

(.)rgclspelarens

uppgift

blir

därvid

som

regel

endast

att

medverka

vid

gudstjänster och kyrkliga handlingar. Övriga obligatoriska kyrkomusikalis-

gudstjänster

och

kyrkliga

handlingar.

Övriga

obligatoriska

kyrkomusikalis-

ka åligganden bör som regel tillgodoses genom utbildade kyrkomusiker.

åligganden

bör

som

regel

tillgodoses

genom

utbildade

kyrkomusiker.

eventuellt genom att avtal träffas med ett annat pastorat om fyllnadstjänst-

eventuellt

genom

att

avtal

träffas

med

ett

annat

pastorat

fyllnadstjänst-

göring för någon där anställd organist eller kantor. Ett annat skäl till att få

göring

för

någon

där

anställd

organist

eller

kantor.

Ett

annat

skäl

till

att

få

förordna en orgelspelare kan, som jag förut har antytt. vara att en behörig

förordna

orgelspelare

kan,

som

jag

förut

har

antytt.

vara

att

behörig

kyrkomusiker inte kan rekryteras. Det gäller t.ex. när pastoratet trots

kyrkomusiker

inte

kan

rekryteras.

Det

gäller

t.ex.

när

pastoratet

trots

utannonsering av ledigheten inte har fått någon behörig sökande till tjäns-

utannonsering

ledigheten

inte

har

fått

någon

behörig

sökande

till

tjäns-

ten eller uppdraget. Även för dessa fall bör pastoratet få anlita någon som

ten

eller

uppdraget.

Även

för

dessa

fall

bör

pastoratet

få

anlita

någon

som

inte är behörig.

inte

är

behörig.

För att få förordna någon som saknar behörighet som kyrkomusiker bör liksom för närvarande krävas medgivande i särskild ordning. Ett sådant medgivande bör kunna begränsas till att avse en eller flera bestämda gudstjänstlokaler inom pastoratet och till vissa slag av kyrkomusikaliska uppgifter. Medgivandet bör grundas på en bedömning av kvalifikationerna i det särskilda fallet, bl.a. med hänsyn till vad som krävs för att handha orglarna. öva körerna osv. Eftersom det enligt mitt förslag skall ankomma på domkapitlet att pröva andra behörighetsfrågor beträffande kyrkomusi- ker och domkapitlet bäst kan bedöma vad som erfordras för gudstjänst- livets behov. bör prövningen även i fortsättningen ankomma på domkapit- let.

För att få förordna någon som saknar behörighet som kyrkomusiker bör

För

att

få

förordna

någon

som

saknar

behörighet

som

kyrkomusiker

bör

liksom för närvarande krävas medgivande i särskild ordning. Ett sådant

liksom

för

närvarande

krävas

medgivande

särskild

ordning.

Ett

sådant

medgivande bör kunna begränsas till att avse en eller flera bestämda

medgivande

bör

kunna

begränsas

till

att

avse

eller

flera

bestämda

gudstjänstlokaler inom pastoratet och till vissa slag av kyrkomusikaliska

gudstjänstlokaler

inom

pastoratet

och

till

vissa

slag

kyrkomusikaliska

uppgifter. Medgivandet bör grundas på en bedömning av kvalifikationerna

uppgifter.

Medgivandet

bör

grundas

på

bedömning

kvalifikationerna

i det särskilda fallet, bl.a. med hänsyn till vad som krävs för att handha

det

särskilda

fallet,

bl.a.

med

hänsyn

till

vad

som

krävs

för

att

handha

orglarna. öva körerna osv. Eftersom det enligt mitt förslag skall ankomma

orglarna.

öva

körerna

osv.

Eftersom

det

enligt

mitt

förslag

skall

ankomma

på domkapitlet att pröva andra behörighetsfrågor beträffande kyrkomusi-

på

domkapitlet

att

pröva

andra

behörighetsfrågor

beträffande

kyrkomusi-

ker och domkapitlet bäst kan bedöma vad som erfordras för gudstjänst-

ker

och

domkapitlet

bäst

kan

bedöma

vad

som

erfordras

för

gudstjänst-

livets behov. bör prövningen även i fortsättningen ankomma på domkapit-

livets

behov.

bör

prövningen

även

fortsättningen

ankomma

på

domkapit-

let.

Ingen begränsning i lag av anställningsskyddet för den som inte är behö- rig: Utredningen har föreslagit en särskild lagbestämmelse om att en an- ställning av någon som inte är behörig kyrkomusiker skall ske på viss tid. dock längst två år. Som utredningen särskilt anmärkt står den föreslagna regeln inte i överensstämmelse med vad som annars gäller för anställning enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd (ändrad senast 1984:1008). Utredningens förslag sammanhänger med att den sett anställandet av en

Ingen begränsning i lag av anställningsskyddet för den som inte är behö-

Ingen

begränsning

lag

anställningsskyddet

för

den

som

inte

är

behö-

rig: Utredningen har föreslagit en särskild lagbestämmelse om att en an-

rig:

Utredningen

har

föreslagit

särskild

lagbestämmelse

att

an-

ställning av någon som inte är behörig kyrkomusiker skall ske på viss tid.

ställning

någon

som

inte

är

behörig

kyrkomusiker

skall

ske

på

viss

tid.

dock längst två år. Som utredningen särskilt anmärkt står den föreslagna

dock

längst

två

år.

Som

utredningen

särskilt

anmärkt

står

den

föreslagna

regeln inte i överensstämmelse med vad som annars gäller för anställning

regeln

inte

överensstämmelse

med

vad

som

annars

gäller

för

anställning

enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd (ändrad senast 1984:1008).

enligt

lagen

(1982:80)

anställningsskydd

(ändrad

senast

1984:1008).

Utredningens förslag sammanhänger med att den sett anställandet av en

Utredningens

förslag

sammanhänger

med

att

den

sett

anställandet

lx) lx)

lx)

orgelspelare endast som en tillfällig åtgärd i avvaktan på att en tjänst Prop. 1987/882144 tillsätts med behörig innehavare. Som framgått. kan jag liksom många remissinstanser inte till fullo ansluta mig till det synsättet. Enligt min mening bör det fordras starka skäl för att uppställa särskilda regler. som begränsar det lagfästa anställningsskyddet. Jag är därför inte beredd att föreslå en sådan regel som utredningen förordat. Emellertid vill jag fram- hålla att avtal om tidsbegränsad anställning enligt 5.5 lagen om anställ- ningsskydd får träffas bl.a. i fråga om vikariat. ] den mån det finns ett behov av sådana avtal utöver vad som följer av lagen om anställningsskydd kan dessutom avvikelser från dessa regler göras genom kollektivavtal. som slutits med eller godkänts av central arbetstagarorganisation. 2.6 Kombinationstjänster Mitt förslagzDet skall finnas möjligheter att i en anställning som kyrkomusiker låta ingå fyllnadstjänstgöring. Den som är anställd som kyrkomusiker i ett pastorat bör vara skyldig att fullgöra fyll- nadstjänstgöring hos annan. om en sådan skyldighet avtalats i sam- band med anställningen. Pastoratet bör också få anlita en behörig kyrkomusiker som är anställd hos någon annan. ] sådant fall inrättar pastoratet ingen tjänst. De nuvarande skolkantorstjänsterna avskaf- fas. Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt. Remissinstanserna: Flertalet av dem som yttrat sig i frågan tillstyrker avskaffandet av skolkantorstjänsterna. Åtskilliga har uppehållit sig vid frågor om hur övergången skall ske. Samtliga som yttrat sig därom ansluter sig till tanken på kombinationstjänster. men det framförs många olika uppfattningar om hur sådana tjänster kan utformas. Skälen för mitt förslag Fyllnadstjänstgöring: Målet för framtiden måste vara att öka tjänsternas kyrkomusikaliska innehåll. Framför allt förslaget om pastoratet som ny indelningsgrund ger bättre förutsättningar för detta. Trots detta torde de rent kyrkomusikaliska uppgifterna i många fall inte kunna ge underlag för mer än deltidsarbete. En förutsättning för rekryteringen till kyrkomusiker- yrket är att man på annat sätt kan skapa ett sådant underlag för kyrkomusi- kertjänsterna. att dessa ger en tryggad sysselsättning för innehavarna. Som utredningen konstaterat måste det därför finnas möjligheter att i en anställ- ning som kyrkomusiker låta ingå fyllnadstjänstgöring. Kombinationsalternativ: Utredningen har undersökt intresset för olika kombinationsalternativ hos yrkesverksamma kyrkokantorer och studeran- de med inriktning på kyrkokantorsbehörighct. Alternativen var det allmän- na skolväsendet. dvs. kommunal grundskola. gymnasieskola eller vuxen- utbildning, den kommunala musikskolan, annan församlingsvärd och kyrk- r .) '_'-)

orgelspelare endast som en tillfällig åtgärd i avvaktan på att en tjänst Prop. 1987/882144

orgelspelare

endast

som

tillfällig

åtgärd

avvaktan

på

att

tjänst

Prop.

1987/882144

tillsätts med behörig innehavare. Som framgått. kan jag liksom många

tillsätts

med

behörig

innehavare.

Som

framgått.

kan

jag

liksom

många

remissinstanser inte till fullo ansluta mig till det synsättet. Enligt min

remissinstanser

inte

till

fullo

ansluta

mig

till

det

synsättet.

Enligt

min

mening bör det fordras starka skäl för att uppställa särskilda regler. som

mening

bör

det

fordras

starka

skäl

för

att

uppställa

särskilda

regler.

som

begränsar det lagfästa anställningsskyddet. Jag är därför inte beredd att

begränsar

det

lagfästa

anställningsskyddet.

Jag

är

därför

inte

beredd

att

föreslå en sådan regel som utredningen förordat. Emellertid vill jag fram-

föreslå

sådan

regel

som

utredningen

förordat.

Emellertid

vill

jag

fram-

hålla att avtal om tidsbegränsad anställning enligt 5.5 lagen om anställ-

hålla

att

avtal

tidsbegränsad

anställning

enligt

5.5

lagen

anställ-

ningsskydd får träffas bl.a. i fråga om vikariat. ] den mån det finns ett

ningsskydd

får

träffas

bl.a.

fråga

vikariat.

]

den

mån

det

finns

ett

behov av sådana avtal utöver vad som följer av lagen om anställningsskydd

behov

sådana

avtal

utöver

vad

som

följer

lagen

anställningsskydd

kan dessutom avvikelser från dessa regler göras genom kollektivavtal. som

kan

dessutom

avvikelser

från

dessa

regler

göras

genom

kollektivavtal.

som

slutits med eller godkänts av central arbetstagarorganisation.

slutits

med

eller

godkänts

central

arbetstagarorganisation.

2.6 Kombinationstjänster

2.6

Kombinationstjänster

Mitt förslagzDet skall finnas möjligheter att i en anställning som kyrkomusiker låta ingå fyllnadstjänstgöring. Den som är anställd som kyrkomusiker i ett pastorat bör vara skyldig att fullgöra fyll- nadstjänstgöring hos annan. om en sådan skyldighet avtalats i sam-

Mitt förslagzDet skall finnas möjligheter att i en anställning som

Mitt

förslagzDet

skall

finnas

möjligheter

att

anställning

som

kyrkomusiker låta ingå fyllnadstjänstgöring. Den som är anställd

kyrkomusiker

låta

ingå

fyllnadstjänstgöring.

Den

som

är

anställd

som kyrkomusiker i ett pastorat bör vara skyldig att fullgöra fyll-

som

kyrkomusiker

ett

pastorat

bör

vara

skyldig

att

fullgöra

fyll-

nadstjänstgöring hos annan. om en sådan skyldighet avtalats i sam-

nadstjänstgöring

hos

annan.

sådan

skyldighet

avtalats

sam-

band med anställningen. Pastoratet bör också få anlita en behörig kyrkomusiker som är anställd hos någon annan. ] sådant fall inrättar pastoratet ingen tjänst. De nuvarande skolkantorstjänsterna avskaf- fas.

band med anställningen. Pastoratet bör också få anlita en behörig

band

med

anställningen.

Pastoratet

bör

också

få

anlita

behörig

kyrkomusiker som är anställd hos någon annan. ] sådant fall inrättar

kyrkomusiker

som

är

anställd

hos

någon

annan.

]

sådant

fall

inrättar

pastoratet ingen tjänst. De nuvarande skolkantorstjänsterna avskaf-

pastoratet

ingen

tjänst.

nuvarande

skolkantorstjänsterna

avskaf-

fas.

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt. Remissinstanserna: Flertalet av dem som yttrat sig i frågan tillstyrker avskaffandet av skolkantorstjänsterna. Åtskilliga har uppehållit sig vid frågor om hur övergången skall ske. Samtliga som yttrat sig därom ansluter sig till tanken på kombinationstjänster. men det framförs många olika uppfattningar om hur sådana tjänster kan utformas.

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt.

Utredningens

förslag:

Överensstämmer

med

mitt.

Remissinstanserna: Flertalet av dem som yttrat sig i frågan tillstyrker avskaffandet av skolkantorstjänsterna. Åtskilliga har uppehållit sig vid frågor om hur övergången skall ske. Samtliga som yttrat sig därom ansluter sig till tanken på kombinationstjänster. men det framförs många olika uppfattningar om hur sådana tjänster kan utformas.

Remissinstanserna: Flertalet av dem som yttrat sig i frågan tillstyrker

Remissinstanserna:

Flertalet

dem

som

yttrat

sig

frågan

tillstyrker

avskaffandet av skolkantorstjänsterna. Åtskilliga har uppehållit sig vid

avskaffandet

skolkantorstjänsterna.

Åtskilliga

har

uppehållit

sig

vid

frågor om hur övergången skall ske. Samtliga som yttrat sig därom ansluter

frågor

hur

övergången

skall

ske.

Samtliga

som

yttrat

sig

därom

ansluter

sig till tanken på kombinationstjänster. men det framförs många olika

sig

till

tanken

på

kombinationstjänster.

men

det

framförs

många

olika

uppfattningar om hur sådana tjänster kan utformas.

uppfattningar

hur

sådana

tjänster

kan

utformas.

Skälen för mitt förslag

Skälen

för

mitt

förslag

Fyllnadstjänstgöring: Målet för framtiden måste vara att öka tjänsternas kyrkomusikaliska innehåll. Framför allt förslaget om pastoratet som ny indelningsgrund ger bättre förutsättningar för detta. Trots detta torde de rent kyrkomusikaliska uppgifterna i många fall inte kunna ge underlag för mer än deltidsarbete. En förutsättning för rekryteringen till kyrkomusiker- yrket är att man på annat sätt kan skapa ett sådant underlag för kyrkomusi- kertjänsterna. att dessa ger en tryggad sysselsättning för innehavarna. Som utredningen konstaterat måste det därför finnas möjligheter att i en anställ- ning som kyrkomusiker låta ingå fyllnadstjänstgöring. Kombinationsalternativ: Utredningen har undersökt intresset för olika kombinationsalternativ hos yrkesverksamma kyrkokantorer och studeran- de med inriktning på kyrkokantorsbehörighct. Alternativen var det allmän- na skolväsendet. dvs. kommunal grundskola. gymnasieskola eller vuxen- utbildning, den kommunala musikskolan, annan församlingsvärd och kyrk-

Fyllnadstjänstgöring: Målet för framtiden måste vara att öka tjänsternas

Fyllnadstjänstgöring:

Målet

för

framtiden

måste

vara

att

öka

tjänsternas

kyrkomusikaliska innehåll. Framför allt förslaget om pastoratet som ny

kyrkomusikaliska

innehåll.

Framför

allt

förslaget

pastoratet

som

indelningsgrund ger bättre förutsättningar för detta. Trots detta torde de

indelningsgrund

ger

bättre

förutsättningar

för

detta.

Trots

detta

torde

rent kyrkomusikaliska uppgifterna i många fall inte kunna ge underlag för

rent

kyrkomusikaliska

uppgifterna

många

fall

inte

kunna

underlag

för

mer än deltidsarbete. En förutsättning för rekryteringen till kyrkomusiker-

mer

än

deltidsarbete.

förutsättning

för

rekryteringen

till

kyrkomusiker-

yrket är att man på annat sätt kan skapa ett sådant underlag för kyrkomusi-

yrket

är

att

man

på

annat

sätt

kan

skapa

ett

sådant

underlag

för

kyrkomusi-

kertjänsterna. att dessa ger en tryggad sysselsättning för innehavarna. Som

kertjänsterna.

att

dessa

ger

tryggad

sysselsättning

för

innehavarna.

Som

utredningen konstaterat måste det därför finnas möjligheter att i en anställ-

utredningen

konstaterat

måste

det

därför

finnas

möjligheter

att

anställ-

ning som kyrkomusiker låta ingå fyllnadstjänstgöring.

ning

som

kyrkomusiker

låta

ingå

fyllnadstjänstgöring.

Kombinationsalternativ: Utredningen har undersökt intresset för olika

Kombinationsalternativ:

Utredningen

har

undersökt

intresset

för

olika

kombinationsalternativ hos yrkesverksamma kyrkokantorer och studeran-

kombinationsalternativ

hos

yrkesverksamma

kyrkokantorer

och

studeran-

de med inriktning på kyrkokantorsbehörighct. Alternativen var det allmän-

med

inriktning

på

kyrkokantorsbehörighct.

Alternativen

var

det

allmän-

na skolväsendet. dvs. kommunal grundskola. gymnasieskola eller vuxen-

skolväsendet.

dvs.

kommunal

grundskola.

gymnasieskola

eller

vuxen-

utbildning, den kommunala musikskolan, annan församlingsvärd och kyrk-

utbildning,

den

kommunala

musikskolan,

annan

församlingsvärd

och

kyrk-

r .) '_'-)

r .)

'_'-)

lig administration samt i fråga om studerandegruppen även annat arbete. Det fanns enligt utredningen ett sådant intresse för samtliga alternativ, att inget borde uteslutas. Alternativen med annan musikverksamhet tilldrog sig dock det större intresset. Som ytterligare kombinationsalternativ har utredningen särskilt nämnt kyrkomusikalisk tjänstgöring inom ett annat pastorat och tjänstgöring som lärare i folkhögskola. Även tjänstgöring i orkester har nämnts. Slutligen har utredningen omnämnt ett uppslag som har kommit från Svenska kyr- kans kulturinstitut och gäller kombinationstjänster med exempelvis dra- maverksamhet, film. kulturpcdagogik eller kulturadministrativ verksam- het. För min del anser jag det helt givet att sådana kombinationsalternativ som innebär att kyrkomusikertjänsten fylls ut med musikutövning eller undervisning i musik måste stå i förgrunden. Det ärju för sådan verksam- het kyrkomusikcrn valt att skaffa sig utbildning. Detta väger särskilt tungt i fråga om den mera långvariga och rätt krävande organistutbildningen. Samtidigt står det klart att det i första hand måste ankomma på kyrkan att svara för innehållet i kyrkomusikertjänsten. Flera remissinstanser har också framhållit detta. Av det nyss anförda följer till en början att alla möjligheter till samver- kan mellan pastoraten bör tas väl till vara. Den nuvarande kyrkomusiker- organisationen har sina rötter i ett äldre samhälle. Numera ligger en sådan samverkan närmare till hands. Ansvaret ligger i första hand på pastoraten som kyrkomuSikernas arbetsgivare. men jag förutsätter att även kyrkans ' centrala och regionala organ kommer att stimulera pastoraten till ökad samverkan. Samhället måste tillhandahålla sådana utbildningsvägar som kan under- lätta inrättandet av kombinationstjänster med annan musikalisk verksam- het än dcn kyrkomusikaliska. Med hänsyn till kyrkomusikerns yrkesinrikt- ning är det därvid kombinationer med utbildningsyrken som kommer i förgrunden. De övriga uppslag utredningen lämnat för olika former av fyllnadstjänst- göring bedömer jag som intressanta alternativ. värda att prövas. Jag vill särskilt peka på möjligheterna till samverkan med den lokala och regionala musikproduktionen i övrigt. I likhet med utredningen anserjag emellertid inte att det för närvarande behövs några särskilda åtgärder från samhällets sida. Kombinationer med lärartjänstgöring: Kombinationstjänstgöring som kyrkomusiker och lärare har gammal hävd och förekommer för närvarande i två former. På kantorsnivån finns skolkantorstjänsterna, som är lärartjänster för klass på grundskolans lågstadium eller på dess mellanstadium. enligt skol- förordningen (19712235, omtryckt l983z721. ändrad senast l987z882). För skolkantorerna tillkommer utöver lärartjänstgöringen den kyrkomusikali- ska. Bchörighet för den kyrkomusikaliska tjänstgöringen kan i dag förvär- vas av en lärare genom den av Musikaliska akademien anordnade utbild- ning och examination som beskrivs närmare i avsnitt 2.1 1.1. På organistnivån finns möjligheten att i en organisttjänst eller en tjänst Prop. 1987/88:144

lig administration samt i fråga om studerandegruppen även annat arbete.

lig

administration

samt

fråga

studerandegruppen

även

annat

arbete.

Det fanns enligt utredningen ett sådant intresse för samtliga alternativ, att

Det

fanns

enligt

utredningen

ett

sådant

intresse

för

samtliga

alternativ,

att

inget borde uteslutas. Alternativen med annan musikverksamhet tilldrog

inget

borde

uteslutas.

Alternativen

med

annan

musikverksamhet

tilldrog

sig dock det större intresset.

sig

dock

det

större

intresset.

Som ytterligare kombinationsalternativ har utredningen särskilt nämnt kyrkomusikalisk tjänstgöring inom ett annat pastorat och tjänstgöring som lärare i folkhögskola. Även tjänstgöring i orkester har nämnts. Slutligen har utredningen omnämnt ett uppslag som har kommit från Svenska kyr- kans kulturinstitut och gäller kombinationstjänster med exempelvis dra- maverksamhet, film. kulturpcdagogik eller kulturadministrativ verksam- het.

Som ytterligare kombinationsalternativ har utredningen särskilt nämnt

Som

ytterligare

kombinationsalternativ

har

utredningen

särskilt

nämnt

kyrkomusikalisk tjänstgöring inom ett annat pastorat och tjänstgöring som

kyrkomusikalisk

tjänstgöring

inom

ett

annat

pastorat

och

tjänstgöring

som

lärare i folkhögskola. Även tjänstgöring i orkester har nämnts. Slutligen

lärare

folkhögskola.

Även

tjänstgöring

orkester

har

nämnts.

Slutligen

har utredningen omnämnt ett uppslag som har kommit från Svenska kyr-

har

utredningen

omnämnt

ett

uppslag

som

har

kommit

från

Svenska

kyr-

kans kulturinstitut och gäller kombinationstjänster med exempelvis dra-

kans

kulturinstitut

och

gäller

kombinationstjänster

med

exempelvis

dra-

maverksamhet, film. kulturpcdagogik eller kulturadministrativ verksam-

maverksamhet,

film.

kulturpcdagogik

eller

kulturadministrativ

verksam-

het.

För min del anser jag det helt givet att sådana kombinationsalternativ som innebär att kyrkomusikertjänsten fylls ut med musikutövning eller undervisning i musik måste stå i förgrunden. Det ärju för sådan verksam- het kyrkomusikcrn valt att skaffa sig utbildning. Detta väger särskilt tungt i fråga om den mera långvariga och rätt krävande organistutbildningen. Samtidigt står det klart att det i första hand måste ankomma på kyrkan att svara för innehållet i kyrkomusikertjänsten. Flera remissinstanser har också framhållit detta.

För min del anser jag det helt givet att sådana kombinationsalternativ

För

min

del

anser

jag

det

helt

givet

att

sådana

kombinationsalternativ

som innebär att kyrkomusikertjänsten fylls ut med musikutövning eller

som

innebär

att

kyrkomusikertjänsten

fylls

med

musikutövning

eller

undervisning i musik måste stå i förgrunden. Det ärju för sådan verksam-

undervisning

musik

måste

stå

förgrunden.

Det

ärju

för

sådan

verksam-

het kyrkomusikcrn valt att skaffa sig utbildning. Detta väger särskilt tungt i

het

kyrkomusikcrn

valt

att

skaffa

sig

utbildning.

Detta

väger

särskilt

tungt

fråga om den mera långvariga och rätt krävande organistutbildningen.

fråga

den

mera

långvariga

och

rätt

krävande

organistutbildningen.

Samtidigt står det klart att det i första hand måste ankomma på kyrkan att

Samtidigt

står

det

klart

att

det

första

hand

måste

ankomma

på

kyrkan

att

svara för innehållet i kyrkomusikertjänsten. Flera remissinstanser har

svara

för

innehållet

kyrkomusikertjänsten.

Flera

remissinstanser

har

också framhållit detta.

också

framhållit

detta.

Av det nyss anförda följer till en början att alla möjligheter till samver- kan mellan pastoraten bör tas väl till vara. Den nuvarande kyrkomusiker- organisationen har sina rötter i ett äldre samhälle. Numera ligger en sådan samverkan närmare till hands. Ansvaret ligger i första hand på pastoraten

Av det nyss anförda följer till en början att alla möjligheter till samver-

det

nyss

anförda

följer

till

början

att

alla

möjligheter

till

samver-

kan mellan pastoraten bör tas väl till vara. Den nuvarande kyrkomusiker-

kan

mellan

pastoraten

bör

tas

väl

till

vara.

Den

nuvarande

kyrkomusiker-

organisationen har sina rötter i ett äldre samhälle. Numera ligger en sådan

organisationen

har

sina

rötter

ett

äldre

samhälle.

Numera

ligger

sådan

samverkan närmare till hands. Ansvaret ligger i första hand på pastoraten

samverkan

närmare

till

hands.

Ansvaret

ligger

första

hand

på

pastoraten

som kyrkomuSikernas arbetsgivare. men jag förutsätter att även kyrkans '

som

kyrkomuSikernas

arbetsgivare.

men

jag

förutsätter

att

även

kyrkans

centrala och regionala organ kommer att stimulera pastoraten till ökad samverkan. Samhället måste tillhandahålla sådana utbildningsvägar som kan under- lätta inrättandet av kombinationstjänster med annan musikalisk verksam- het än dcn kyrkomusikaliska. Med hänsyn till kyrkomusikerns yrkesinrikt- ning är det därvid kombinationer med utbildningsyrken som kommer i förgrunden. De övriga uppslag utredningen lämnat för olika former av fyllnadstjänst- göring bedömer jag som intressanta alternativ. värda att prövas. Jag vill särskilt peka på möjligheterna till samverkan med den lokala och regionala musikproduktionen i övrigt. I likhet med utredningen anserjag emellertid inte att det för närvarande behövs några särskilda åtgärder från samhällets sida. Kombinationer med lärartjänstgöring: Kombinationstjänstgöring som kyrkomusiker och lärare har gammal hävd och förekommer för närvarande i två former. På kantorsnivån finns skolkantorstjänsterna, som är lärartjänster för klass på grundskolans lågstadium eller på dess mellanstadium. enligt skol- förordningen (19712235, omtryckt l983z721. ändrad senast l987z882). För skolkantorerna tillkommer utöver lärartjänstgöringen den kyrkomusikali- ska. Bchörighet för den kyrkomusikaliska tjänstgöringen kan i dag förvär- vas av en lärare genom den av Musikaliska akademien anordnade utbild- ning och examination som beskrivs närmare i avsnitt 2.1 1.1. På organistnivån finns möjligheten att i en organisttjänst eller en tjänst

centrala och regionala organ kommer att stimulera pastoraten till ökad samverkan.

centrala och regionala organ kommer att stimulera pastoraten till ökad

centrala

och

regionala

organ

kommer

att

stimulera

pastoraten

till

ökad

samverkan.

Samhället måste tillhandahålla sådana utbildningsvägar som kan under- lätta inrättandet av kombinationstjänster med annan musikalisk verksam- het än dcn kyrkomusikaliska. Med hänsyn till kyrkomusikerns yrkesinrikt- ning är det därvid kombinationer med utbildningsyrken som kommer i förgrunden.

Samhället måste tillhandahålla sådana utbildningsvägar som kan under-

Samhället

måste

tillhandahålla

sådana

utbildningsvägar

som

kan

under-

lätta inrättandet av kombinationstjänster med annan musikalisk verksam-

lätta

inrättandet

kombinationstjänster

med

annan

musikalisk

verksam-

het än dcn kyrkomusikaliska. Med hänsyn till kyrkomusikerns yrkesinrikt-

het

än

dcn

kyrkomusikaliska.

Med

hänsyn

till

kyrkomusikerns

yrkesinrikt-

ning är det därvid kombinationer med utbildningsyrken som kommer i

ning

är

det

därvid

kombinationer

med

utbildningsyrken

som

kommer

förgrunden.

De övriga uppslag utredningen lämnat för olika former av fyllnadstjänst- göring bedömer jag som intressanta alternativ. värda att prövas. Jag vill särskilt peka på möjligheterna till samverkan med den lokala och regionala musikproduktionen i övrigt. I likhet med utredningen anserjag emellertid inte att det för närvarande behövs några särskilda åtgärder från samhällets sida.

De övriga uppslag utredningen lämnat för olika former av fyllnadstjänst-

övriga

uppslag

utredningen

lämnat

för

olika

former

fyllnadstjänst-

göring bedömer jag som intressanta alternativ. värda att prövas. Jag vill

göring

bedömer

jag

som

intressanta

alternativ.

värda

att

prövas.

Jag

vill

särskilt peka på möjligheterna till samverkan med den lokala och regionala

särskilt

peka

på

möjligheterna

till

samverkan

med

den

lokala

och

regionala

musikproduktionen i övrigt. I likhet med utredningen anserjag emellertid

musikproduktionen

övrigt.

likhet

med

utredningen

anserjag

emellertid

inte att det för närvarande behövs några särskilda åtgärder från samhällets

inte

att

det

för

närvarande

behövs

några

särskilda

åtgärder

från

samhällets

sida.

Kombinationer med lärartjänstgöring: Kombinationstjänstgöring som kyrkomusiker och lärare har gammal hävd och förekommer för närvarande i två former.

Kombinationer med lärartjänstgöring: Kombinationstjänstgöring som

Kombinationer

med

lärartjänstgöring:

Kombinationstjänstgöring

som

kyrkomusiker och lärare har gammal hävd och förekommer för närvarande

kyrkomusiker

och

lärare

har

gammal

hävd

och

förekommer

för

närvarande

i två former.

två

former.

På kantorsnivån finns skolkantorstjänsterna, som är lärartjänster för klass på grundskolans lågstadium eller på dess mellanstadium. enligt skol- förordningen (19712235, omtryckt l983z721. ändrad senast l987z882). För skolkantorerna tillkommer utöver lärartjänstgöringen den kyrkomusikali- ska. Bchörighet för den kyrkomusikaliska tjänstgöringen kan i dag förvär- vas av en lärare genom den av Musikaliska akademien anordnade utbild- ning och examination som beskrivs närmare i avsnitt 2.1 1.1.

På kantorsnivån finns skolkantorstjänsterna, som är lärartjänster för

På

kantorsnivån

finns

skolkantorstjänsterna,

som

är

lärartjänster

för

klass på grundskolans lågstadium eller på dess mellanstadium. enligt skol-

klass

på

grundskolans

lågstadium

eller

på

dess

mellanstadium.

enligt

skol-

förordningen (19712235, omtryckt l983z721. ändrad senast l987z882). För

förordningen

(19712235,

omtryckt

l983z721.

ändrad

senast

l987z882).

För

skolkantorerna tillkommer utöver lärartjänstgöringen den kyrkomusikali-

skolkantorerna

tillkommer

utöver

lärartjänstgöringen

den

kyrkomusikali-

ska. Bchörighet för den kyrkomusikaliska tjänstgöringen kan i dag förvär-

ska.

Bchörighet

för

den

kyrkomusikaliska

tjänstgöringen

kan

dag

förvär-

vas av en lärare genom den av Musikaliska akademien anordnade utbild-

vas

lärare

genom

den

Musikaliska

akademien

anordnade

utbild-

ning och examination som beskrivs närmare i avsnitt 2.1 1.1.

ning

och

examination

som

beskrivs

närmare

avsnitt

2.1

1.1.

På organistnivån finns möjligheten att i en organisttjänst eller en tjänst

På

organistnivån

finns

möjligheten

att

organisttjänst

eller

tjänst

Prop. 1987/88:144

Prop.

1987/88:144

som biträdande kyrkomusiker lägga in fyllnadstjänstgöring som-lärare i Prop. 1987/88:144 musik. antingen inom det allmänna skolväsendet och vissa övriga statliga eller statsunderstödda läroanstalter eller inom kommunal musikundervis- ning. Såsom jag närmare kommer att beskriva senare (avsnitt 2.ll.2) förvärvas behörigheten för fyllnadstjänstgöringen genom det val av fördjupningskurs som sker under den blivande organistens högskoleutbildf ning. ' Utredningen föreslår att skolkantorstjänsterna skall avskaffas. I stället bör enligt utredningen ges vissa möjligheter för en musiklärare inom grund— Skolan och gymnasieskolan till fyllnadstjänstgöring som kantor och om- vänt för en kantor som sådan musiklärare. Enligt utredningens förslag skall en blivande musiklärare kunna förvärva kantorskompetens genom vissa tillvalsalternativ inom högskoleutbildningen. Däremot skall det enligt ut-' redningens förslag inte längre finnas någon högre kyrkomusikerutbildning ' som ger förutsättningar för att kombinera en organisttjänst med verksam- het som musiklärare inom det allmänna skolväsendet. Jag kommer längre fram (avsnitt 2.11) att närmare ta upp och ange min syn på utredningens förslag till lösningar i fråga om den framtida kyrkomu- sikerutbildningcn. Redan nu kan jag emellertid säga att dessa förslag enligt mitt bedömande kommer att behöva bearbetas ytterligare. [ fråga om den högre kyrkomusikerutbildningen bör emellertid med utgångspunkt i re- missutfallet som målsättning kunna anges att det även i fortsättningen skall vara möjligt att kombinera tjänstgöring som- organist med verksamhet som lärare inom grundskola och gymnasieskola. Konstruktionen av en kombinationstjänst: När det gäller sättet att tillska- pa en kombinationstjänst har utredningen ansett att det inte kan bli fråga om att lägga fram förslag med färdiga konstruktioner. Grunden för sådana tjänster bör enligt utredningens förslag i stället utgöras av avtal mellan dem som skall bidra med underlaget för tjänsten. Förslaget bygger på tanken att kyrkomusikern alltid skall vara anställd av endast den ena avtalsparten. Konstruktionen som sådan har inte rönt kritik under remissbehandlingen. Även jag ansluter mig till förslaget i denna del. De träffade avtalen bör innehålla överenskommelser om sådana förhållanden av personaladmini- strativ och ekonomisk art som parterna behöver reglera sinsemellan. ] skolförfattningarna får regler införas som gör det möjligt att låta kyrkomu- sikalisk fyllnadstjänstgöring ingå i de lärartjänster som blir aktuella. Det ankommer på regeringen att utfärda närmare föreskrifter om detta. I övrigt behövs det inte något särskilt författningsstöd för att avtalen skall kunna träffas. Utredningen har framhållit att det finns ett normalavtal. upprättat av Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. som gäller fyllnads- tjänstgöring för kyrkomusiker i kommunal musikskola. Avtal av liknande slag kan givetvis underlätta det lokala arbetet med att åstadkomma kombi- nationstjänster. Jag förutsätter att frågan tas upp av pastoratsförbundet. För sådana kombinationstjänster- som nyss har beskrivits bör ges en föreskrift om skyldighet för den som har en tjänst som kyrkomusiker att . fullgöra fyllnadstjänstgöring åt någon annan än pastoratet. En förutsätt- ning för att en sådan skyldighet skall föreligga bör vara att den avtalas i 25

som biträdande kyrkomusiker lägga in fyllnadstjänstgöring som-lärare i Prop. 1987/88:144 musik. antingen inom det allmänna skolväsendet och vissa övriga statliga

som biträdande kyrkomusiker lägga in fyllnadstjänstgöring som-lärare i Prop. 1987/88:144

som

biträdande

kyrkomusiker

lägga

fyllnadstjänstgöring

som-lärare

Prop.

1987/88:144

musik. antingen inom det allmänna skolväsendet och vissa övriga statliga

musik.

antingen

inom

det

allmänna

skolväsendet

och

vissa

övriga

statliga

eller statsunderstödda läroanstalter eller inom kommunal musikundervis-

eller

statsunderstödda

läroanstalter

eller

inom

kommunal

musikundervis-

ning. Såsom jag närmare kommer att beskriva senare (avsnitt 2.ll.2)

ning.

Såsom

jag

närmare

kommer

att

beskriva

senare

(avsnitt

2.ll.2)

förvärvas behörigheten för fyllnadstjänstgöringen genom det val av

förvärvas

behörigheten

för

fyllnadstjänstgöringen

genom

det

val

fördjupningskurs som sker under den blivande organistens högskoleutbildf

fördjupningskurs

som

sker

under

den

blivande

organistens

högskoleutbildf

ning. '

ning.

Utredningen föreslår att skolkantorstjänsterna skall avskaffas. I stället bör enligt utredningen ges vissa möjligheter för en musiklärare inom grund— Skolan och gymnasieskolan till fyllnadstjänstgöring som kantor och om- vänt för en kantor som sådan musiklärare. Enligt utredningens förslag skall en blivande musiklärare kunna förvärva kantorskompetens genom vissa tillvalsalternativ inom högskoleutbildningen. Däremot skall det enligt ut-' redningens förslag inte längre finnas någon högre kyrkomusikerutbildning ' som ger förutsättningar för att kombinera en organisttjänst med verksam- het som musiklärare inom det allmänna skolväsendet.

Utredningen föreslår att skolkantorstjänsterna skall avskaffas. I stället

Utredningen

föreslår

att

skolkantorstjänsterna

skall

avskaffas.

stället

bör enligt utredningen ges vissa möjligheter för en musiklärare inom grund—

bör

enligt

utredningen

ges

vissa

möjligheter

för

musiklärare

inom

grund—

Skolan och gymnasieskolan till fyllnadstjänstgöring som kantor och om-

Skolan

och

gymnasieskolan

till

fyllnadstjänstgöring

som

kantor

och

om-

vänt för en kantor som sådan musiklärare. Enligt utredningens förslag skall

vänt

för

kantor

som

sådan

musiklärare.

Enligt

utredningens

förslag

skall

en blivande musiklärare kunna förvärva kantorskompetens genom vissa

blivande

musiklärare

kunna

förvärva

kantorskompetens

genom

vissa

tillvalsalternativ inom högskoleutbildningen. Däremot skall det enligt ut-'

tillvalsalternativ

inom

högskoleutbildningen.

Däremot

skall

det

enligt

ut-'

redningens förslag inte längre finnas någon högre kyrkomusikerutbildning '

redningens

förslag

inte

längre

finnas

någon

högre

kyrkomusikerutbildning

som ger förutsättningar för att kombinera en organisttjänst med verksam-

som

ger

förutsättningar

för

att

kombinera

organisttjänst

med

verksam-

het som musiklärare inom det allmänna skolväsendet.

het

som

musiklärare

inom

det

allmänna

skolväsendet.

Jag kommer längre fram (avsnitt 2.11) att närmare ta upp och ange min syn på utredningens förslag till lösningar i fråga om den framtida kyrkomu- sikerutbildningcn. Redan nu kan jag emellertid säga att dessa förslag enligt mitt bedömande kommer att behöva bearbetas ytterligare. [ fråga om den högre kyrkomusikerutbildningen bör emellertid med utgångspunkt i re- missutfallet som målsättning kunna anges att det även i fortsättningen skall vara möjligt att kombinera tjänstgöring som- organist med verksamhet som lärare inom grundskola och gymnasieskola.

Jag kommer längre fram (avsnitt 2.11) att närmare ta upp och ange min

Jag

kommer

längre

fram

(avsnitt

2.11)

att

närmare

upp

och

ange

min

syn på utredningens förslag till lösningar i fråga om den framtida kyrkomu-

syn

på

utredningens

förslag

till

lösningar

fråga

den

framtida

kyrkomu-

sikerutbildningcn. Redan nu kan jag emellertid säga att dessa förslag enligt

sikerutbildningcn.

Redan

kan

jag

emellertid

säga

att

dessa

förslag

enligt

mitt bedömande kommer att behöva bearbetas ytterligare. [ fråga om den

mitt

bedömande

kommer

att

behöva

bearbetas

ytterligare.

[

fråga

den

högre kyrkomusikerutbildningen bör emellertid med utgångspunkt i re-

högre

kyrkomusikerutbildningen

bör

emellertid

med

utgångspunkt

re-

missutfallet som målsättning kunna anges att det även i fortsättningen skall

missutfallet

som

målsättning

kunna

anges

att

det

även

fortsättningen

skall

vara möjligt att kombinera tjänstgöring som- organist med verksamhet som

vara

möjligt

att

kombinera

tjänstgöring

som-

organist

med

verksamhet

som

lärare inom grundskola och gymnasieskola.

lärare

inom

grundskola

och

gymnasieskola.

Konstruktionen av en kombinationstjänst: När det gäller sättet att tillska- pa en kombinationstjänst har utredningen ansett att det inte kan bli fråga om att lägga fram förslag med färdiga konstruktioner. Grunden för sådana tjänster bör enligt utredningens förslag i stället utgöras av avtal mellan dem som skall bidra med underlaget för tjänsten. Förslaget bygger på tanken att kyrkomusikern alltid skall vara anställd av endast den ena avtalsparten. Konstruktionen som sådan har inte rönt kritik under remissbehandlingen. Även jag ansluter mig till förslaget i denna del. De träffade avtalen bör innehålla överenskommelser om sådana förhållanden av personaladmini- strativ och ekonomisk art som parterna behöver reglera sinsemellan. ] skolförfattningarna får regler införas som gör det möjligt att låta kyrkomu- sikalisk fyllnadstjänstgöring ingå i de lärartjänster som blir aktuella. Det ankommer på regeringen att utfärda närmare föreskrifter om detta. I övrigt behövs det inte något särskilt författningsstöd för att avtalen skall kunna träffas.

Konstruktionen av en kombinationstjänst: När det gäller sättet att tillska-

Konstruktionen

kombinationstjänst:

När

det

gäller

sättet

att

tillska-

pa en kombinationstjänst har utredningen ansett att det inte kan bli fråga

kombinationstjänst

har

utredningen

ansett

att

det

inte

kan

bli

fråga

om att lägga fram förslag med färdiga konstruktioner. Grunden för sådana

att

lägga

fram

förslag

med

färdiga

konstruktioner.

Grunden

för

sådana

tjänster bör enligt utredningens förslag i stället utgöras av avtal mellan dem

tjänster

bör

enligt

utredningens

förslag

stället

utgöras

avtal

mellan

dem

som skall bidra med underlaget för tjänsten. Förslaget bygger på tanken att

som

skall

bidra

med

underlaget

för

tjänsten.

Förslaget

bygger

på

tanken

att

kyrkomusikern alltid skall vara anställd av endast den ena avtalsparten.

kyrkomusikern

alltid

skall

vara

anställd

endast

den

ena

avtalsparten.

Konstruktionen som sådan har inte rönt kritik under remissbehandlingen.

Konstruktionen

som

sådan

har

inte

rönt

kritik

under

remissbehandlingen.

Även jag ansluter mig till förslaget i denna del. De träffade avtalen bör

Även

jag

ansluter

mig

till

förslaget

denna

del.

träffade

avtalen

bör

innehålla överenskommelser om sådana förhållanden av personaladmini-

innehålla

överenskommelser

sådana

förhållanden

personaladmini-

strativ och ekonomisk art som parterna behöver reglera sinsemellan. ]

strativ

och

ekonomisk

art

som

parterna

behöver

reglera

sinsemellan.

]

skolförfattningarna får regler införas som gör det möjligt att låta kyrkomu-

skolförfattningarna

får

regler

införas

som

gör

det

möjligt

att

låta

kyrkomu-

sikalisk fyllnadstjänstgöring ingå i de lärartjänster som blir aktuella. Det

sikalisk

fyllnadstjänstgöring

ingå

lärartjänster

som

blir

aktuella.

Det

ankommer på regeringen att utfärda närmare föreskrifter om detta. I övrigt

ankommer

på

regeringen

att

utfärda

närmare

föreskrifter

detta.

övrigt

behövs det inte något särskilt författningsstöd för att avtalen skall kunna

behövs

det

inte

något

särskilt

författningsstöd

för

att

avtalen

skall

kunna

träffas.

Utredningen har framhållit att det finns ett normalavtal. upprättat av Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. som gäller fyllnads- tjänstgöring för kyrkomusiker i kommunal musikskola. Avtal av liknande slag kan givetvis underlätta det lokala arbetet med att åstadkomma kombi- nationstjänster. Jag förutsätter att frågan tas upp av pastoratsförbundet.

Utredningen har framhållit att det finns ett normalavtal. upprättat av

Utredningen

har

framhållit

att

det

finns

ett

normalavtal.

upprättat

Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. som gäller fyllnads-

Svenska

kyrkans

församlings-

och

pastoratsförbund.

som

gäller

fyllnads-

tjänstgöring för kyrkomusiker i kommunal musikskola. Avtal av liknande

tjänstgöring

för

kyrkomusiker

kommunal

musikskola.

Avtal

liknande

slag kan givetvis underlätta det lokala arbetet med att åstadkomma kombi-

slag

kan

givetvis

underlätta

det

lokala

arbetet

med

att

åstadkomma

kombi-

nationstjänster. Jag förutsätter att frågan tas upp av pastoratsförbundet.

nationstjänster.

Jag

förutsätter

att

frågan

tas

upp

pastoratsförbundet.

För sådana kombinationstjänster- som nyss har beskrivits bör ges en föreskrift om skyldighet för den som har en tjänst som kyrkomusiker att . fullgöra fyllnadstjänstgöring åt någon annan än pastoratet. En förutsätt- ning för att en sådan skyldighet skall föreligga bör vara att den avtalas i 25

För sådana kombinationstjänster- som nyss har beskrivits bör ges en

För

sådana

kombinationstjänster-

som

nyss

har

beskrivits

bör

ges

föreskrift om skyldighet för den som har en tjänst som kyrkomusiker att .

föreskrift

skyldighet

för

den

som

har

tjänst

som

kyrkomusiker

att

fullgöra fyllnadstjänstgöring åt någon annan än pastoratet. En förutsätt-

fullgöra

fyllnadstjänstgöring

åt

någon

annan

än

pastoratet.

förutsätt-

ning för att en sådan skyldighet skall föreligga bör vara att den avtalas i 25

ning

för

att

sådan

skyldighet

skall

föreligga

bör

vara

att

den

avtalas

samband med anställningen. Omfattningen av skyldigheten att fullgöra fyllnadstjänstgöring bör regleras i anställningsavtalet. Skolkantorstjänster avskaffas: Skolkantortjänsterna har haft stor bety- delse genom åren. De framstår emellertid numera som otidsenliga och från administrativ synpunkt opraktiska. Nackdelen med arbete på heltid som lärare i skolan och dessutom kyrkomusikalisk tjänstgöring med i vissa fall så mycket som l4-l5 veckotimmar är uppenbar. Ett stort och ökande antal Skolkantorstjänster är vakanta. Jag delar därför utredningens och flertalet remissinstansers uppfattning att dessa tjänster bör avskaffas. Genom re- formen av kyrkomusikcrorganisationcn bör således tillsättningen av såda- na tjänster upphöra. Det ankommer på regeringen att i förordning meddela sådana bestämmelser som kan behövas för att bereda de nuvarande skol- kantorer som så önskar möjlighet att övergå på annan tjänst. Till frågan om de skolkantorer som är förordnade med fullmakt eller konstitutorial och vill behålla sina tjänster återkommerjag senare (avsnitt 2. l2). 2.7 Behörighetsvillkor Mitt förslag: För att utföra kyrkomusikaliska uppgifter skall även i fortsättningen normalt krävas behörighet motsvarande dagens högre och lägre kyrkomusikerutbildning. Om det behövs för att tillgodose gudstjänstlivets behov. får domkapitlet för vissa fall godta lägre kompetens. Allmänna behörighetsvillkor behövs inte. Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. Utredning- en har dock som ett allmänt behörighetsvillkor föreslagit att den sökande skall vara lämplig för anställningen. Remissinstanserna: Dessa har överlag gett sitt stöd åt tanken att tjänste- organisationen även i fortsättningen skall anknyta till statligt fastställda examenskrav för en högre och en lägre kyrkomusikerutbildning. Domka- pitlet i Skara har krävt en precisering av kriterierna för att kantorskompe- tensen skall få underskridas. Ett stort antal remissinstanser tar upp frågan om medlemskap i svenska kyrkan som ett allmänt behörighetsvillkor. Ett sådant villkor förespråkas av bl.a. domkapitlen i Uppsala. Strängnäs. Skara. Lund. Härnösand. Luleå och Visby samt av Svenska kyrkans personalförbund. Domkyrkoor- ganisternas förening och Evangeliska fosterlandsstiftelsen (EFS). EFS framhåller dock att viktigare är kyrkomusikerns lojalitet mot kyrkans arbete och grundläggande målsättning. Bl.a. Svenska kyrkans försam- lings- och pastoratsförbund anser att något krav på medlemskap inte behöver ställas upp. En del remissinstanser. bl.a. kammarrätten i Jönkö- ping och Svenska kyrkans nämnd för församlings- och pastoratsförvalt- ning. anser att pastoraten själva bör få avgöra vilken betydelse medlem- skapet skall ha. En precisering av kravet på lämpligth efterlyses av domkapitlet i Linköping. Prop. 1987/88: 144

samband med anställningen. Omfattningen av skyldigheten att fullgöra fyllnadstjänstgöring bör regleras i anställningsavtalet.

samband med anställningen. Omfattningen av skyldigheten att fullgöra

samband

med

anställningen.

Omfattningen

skyldigheten

att

fullgöra

fyllnadstjänstgöring bör regleras i anställningsavtalet.

fyllnadstjänstgöring

bör

regleras

anställningsavtalet.

Skolkantorstjänster avskaffas: Skolkantortjänsterna har haft stor bety- delse genom åren. De framstår emellertid numera som otidsenliga och från administrativ synpunkt opraktiska. Nackdelen med arbete på heltid som lärare i skolan och dessutom kyrkomusikalisk tjänstgöring med i vissa fall så mycket som l4-l5 veckotimmar är uppenbar. Ett stort och ökande antal Skolkantorstjänster är vakanta. Jag delar därför utredningens och flertalet remissinstansers uppfattning att dessa tjänster bör avskaffas. Genom re- formen av kyrkomusikcrorganisationcn bör således tillsättningen av såda- na tjänster upphöra. Det ankommer på regeringen att i förordning meddela sådana bestämmelser som kan behövas för att bereda de nuvarande skol- kantorer som så önskar möjlighet att övergå på annan tjänst.

Skolkantorstjänster avskaffas: Skolkantortjänsterna har haft stor bety-

Skolkantorstjänster

avskaffas:

Skolkantortjänsterna

har

haft

stor

bety-

delse genom åren. De framstår emellertid numera som otidsenliga och från

delse

genom

åren.

framstår

emellertid

numera

som

otidsenliga

och

från

administrativ synpunkt opraktiska. Nackdelen med arbete på heltid som

administrativ

synpunkt

opraktiska.

Nackdelen

med

arbete

på

heltid

som

lärare i skolan och dessutom kyrkomusikalisk tjänstgöring med i vissa fall

lärare

skolan

och

dessutom

kyrkomusikalisk

tjänstgöring

med

vissa

fall

så mycket som l4-l5 veckotimmar är uppenbar. Ett stort och ökande antal

så

mycket

som

l4-l5

veckotimmar

är

uppenbar.

Ett

stort

och

ökande

antal

Skolkantorstjänster är vakanta. Jag delar därför utredningens och flertalet

Skolkantorstjänster

är

vakanta.

Jag

delar

därför

utredningens

och

flertalet

remissinstansers uppfattning att dessa tjänster bör avskaffas. Genom re-

remissinstansers

uppfattning

att

dessa

tjänster

bör

avskaffas.

Genom

re-

formen av kyrkomusikcrorganisationcn bör således tillsättningen av såda-

formen

kyrkomusikcrorganisationcn

bör

således

tillsättningen

såda-

na tjänster upphöra. Det ankommer på regeringen att i förordning meddela

tjänster

upphöra.

Det

ankommer

på

regeringen

att

förordning

meddela

sådana bestämmelser som kan behövas för att bereda de nuvarande skol-

sådana

bestämmelser

som

kan

behövas

för

att

bereda

nuvarande

skol-

kantorer som så önskar möjlighet att övergå på annan tjänst.

kantorer

som

så

önskar

möjlighet

att

övergå

på

annan

tjänst.

Till frågan om de skolkantorer som är förordnade med fullmakt eller

Till

frågan

skolkantorer

som

är

förordnade

med

fullmakt

eller

konstitutorial och vill behålla sina tjänster återkommerjag senare (avsnitt 2. l2).

konstitutorial och vill behålla sina tjänster återkommerjag senare (avsnitt

konstitutorial

och

vill

behålla

sina

tjänster

återkommerjag

senare

(avsnitt

2. l2).

l2).

2.7 Behörighetsvillkor

2.7

Behörighetsvillkor

Mitt förslag: För att utföra kyrkomusikaliska uppgifter skall även i fortsättningen normalt krävas behörighet motsvarande dagens högre

Mitt förslag: För att utföra kyrkomusikaliska uppgifter skall även i

Mitt

förslag:

För

att

utföra

kyrkomusikaliska

uppgifter

skall

även

fortsättningen normalt krävas behörighet motsvarande dagens högre

fortsättningen

normalt

krävas

behörighet

motsvarande

dagens

högre

och lägre kyrkomusikerutbildning. Om det behövs för att tillgodose gudstjänstlivets behov. får domkapitlet för vissa fall godta lägre kompetens. Allmänna behörighetsvillkor behövs inte.

och lägre kyrkomusikerutbildning. Om det behövs för att tillgodose

och

lägre

kyrkomusikerutbildning.

det

behövs

för

att

tillgodose

gudstjänstlivets behov. får domkapitlet för vissa fall godta lägre

gudstjänstlivets

behov.

får

domkapitlet

för

vissa

fall

godta

lägre

kompetens. Allmänna behörighetsvillkor behövs inte.

kompetens.

Allmänna

behörighetsvillkor

behövs

inte.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. Utredning- en har dock som ett allmänt behörighetsvillkor föreslagit att den sökande skall vara lämplig för anställningen. Remissinstanserna: Dessa har överlag gett sitt stöd åt tanken att tjänste- organisationen även i fortsättningen skall anknyta till statligt fastställda examenskrav för en högre och en lägre kyrkomusikerutbildning. Domka- pitlet i Skara har krävt en precisering av kriterierna för att kantorskompe- tensen skall få underskridas. Ett stort antal remissinstanser tar upp frågan om medlemskap i svenska kyrkan som ett allmänt behörighetsvillkor. Ett sådant villkor förespråkas av bl.a. domkapitlen i Uppsala. Strängnäs. Skara. Lund. Härnösand. Luleå och Visby samt av Svenska kyrkans personalförbund. Domkyrkoor- ganisternas förening och Evangeliska fosterlandsstiftelsen (EFS). EFS framhåller dock att viktigare är kyrkomusikerns lojalitet mot kyrkans arbete och grundläggande målsättning. Bl.a. Svenska kyrkans försam- lings- och pastoratsförbund anser att något krav på medlemskap inte behöver ställas upp. En del remissinstanser. bl.a. kammarrätten i Jönkö- ping och Svenska kyrkans nämnd för församlings- och pastoratsförvalt- ning. anser att pastoraten själva bör få avgöra vilken betydelse medlem- skapet skall ha. En precisering av kravet på lämpligth efterlyses av domkapitlet i Linköping.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. Utredning- en har dock som ett allmänt behörighetsvillkor föreslagit att den sökande skall vara lämplig för anställningen.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. Utredning-

Utredningens

förslag:

Överensstämmer

huvudsak

med

mitt.

Utredning-

en har dock som ett allmänt behörighetsvillkor föreslagit att den sökande

har

dock

som

ett

allmänt

behörighetsvillkor

föreslagit

att

den

sökande

skall vara lämplig för anställningen.

skall

vara

lämplig

för

anställningen.

Remissinstanserna: Dessa har överlag gett sitt stöd åt tanken att tjänste- organisationen även i fortsättningen skall anknyta till statligt fastställda examenskrav för en högre och en lägre kyrkomusikerutbildning. Domka- pitlet i Skara har krävt en precisering av kriterierna för att kantorskompe- tensen skall få underskridas.

Remissinstanserna: Dessa har överlag gett sitt stöd åt tanken att tjänste-

Remissinstanserna:

Dessa

har

överlag

gett

sitt

stöd

åt

tanken

att

tjänste-

organisationen även i fortsättningen skall anknyta till statligt fastställda

organisationen

även

fortsättningen

skall

anknyta

till

statligt

fastställda

examenskrav för en högre och en lägre kyrkomusikerutbildning. Domka-

examenskrav

för

högre

och

lägre

kyrkomusikerutbildning.

Domka-

pitlet i Skara har krävt en precisering av kriterierna för att kantorskompe-

pitlet

Skara

har

krävt

precisering

kriterierna

för

att

kantorskompe-

tensen skall få underskridas.

tensen

skall

få

underskridas.

Ett stort antal remissinstanser tar upp frågan om medlemskap i svenska kyrkan som ett allmänt behörighetsvillkor. Ett sådant villkor förespråkas av bl.a. domkapitlen i Uppsala. Strängnäs. Skara. Lund. Härnösand. Luleå och Visby samt av Svenska kyrkans personalförbund. Domkyrkoor- ganisternas förening och Evangeliska fosterlandsstiftelsen (EFS). EFS framhåller dock att viktigare är kyrkomusikerns lojalitet mot kyrkans arbete och grundläggande målsättning. Bl.a. Svenska kyrkans försam- lings- och pastoratsförbund anser att något krav på medlemskap inte behöver ställas upp. En del remissinstanser. bl.a. kammarrätten i Jönkö- ping och Svenska kyrkans nämnd för församlings- och pastoratsförvalt- ning. anser att pastoraten själva bör få avgöra vilken betydelse medlem- skapet skall ha. En precisering av kravet på lämpligth efterlyses av domkapitlet i Linköping.

Ett stort antal remissinstanser tar upp frågan om medlemskap i svenska

Ett

stort

antal

remissinstanser

tar

upp

frågan

medlemskap

svenska

kyrkan som ett allmänt behörighetsvillkor. Ett sådant villkor förespråkas

kyrkan

som

ett

allmänt

behörighetsvillkor.

Ett

sådant

villkor

förespråkas

av bl.a. domkapitlen i Uppsala. Strängnäs. Skara. Lund. Härnösand.

bl.a.

domkapitlen

Uppsala.

Strängnäs.

Skara.

Lund.

Härnösand.

Luleå och Visby samt av Svenska kyrkans personalförbund. Domkyrkoor-

Luleå

och

Visby

samt

Svenska

kyrkans

personalförbund.

Domkyrkoor-

ganisternas förening och Evangeliska fosterlandsstiftelsen (EFS). EFS

ganisternas

förening

och

Evangeliska

fosterlandsstiftelsen

(EFS).

EFS

framhåller dock att viktigare är kyrkomusikerns lojalitet mot kyrkans

framhåller

dock

att

viktigare

är

kyrkomusikerns

lojalitet

mot

kyrkans

arbete och grundläggande målsättning. Bl.a. Svenska kyrkans försam-

arbete

och

grundläggande

målsättning.

Bl.a.

Svenska

kyrkans

försam-

lings- och pastoratsförbund anser att något krav på medlemskap inte

lings-

och

pastoratsförbund

anser

att

något

krav

på

medlemskap

inte

behöver ställas upp. En del remissinstanser. bl.a. kammarrätten i Jönkö-

behöver

ställas

upp.

del

remissinstanser.

bl.a.

kammarrätten

Jönkö-

ping och Svenska kyrkans nämnd för församlings- och pastoratsförvalt-

ping

och

Svenska

kyrkans

nämnd

för

församlings-

och

pastoratsförvalt-

ning. anser att pastoraten själva bör få avgöra vilken betydelse medlem-

ning.

anser

att

pastoraten

själva

bör

få

avgöra

vilken

betydelse

medlem-

skapet skall ha. En precisering av kravet på lämpligth efterlyses av

skapet

skall

ha.

precisering

kravet

på

lämpligth

efterlyses

domkapitlet i Linköping.

domkapitlet

Linköping.

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

Skälen för mitt förslag Utgångspunkter: För kyrkomusikertjänster gäller i dag dels allmänna behörighetsvillkor. dels särskilda behörighetsvillkor. De allmänna behörig- hetsvillkoren avser hälsotillstånd. vandel. vilja att främja församlingslivet samt undervisningsförmåga m.m. De särskilda behörighetsvillkoren inne- fattar krav på avlagda examina eller prov eller annars på genomgången utbildning. I vissa fall krävs det också viss praktisk tjänstgöring. Från de särskilda krav som uppställs när fyllnadstjänstgöring ingår i en tjänst bortserjag nu. Särskilda behörighetskrav: För att garantera en god kyrkomusikalisk standard bör det enligt min mening även i framtiden ställas krav på att kyrkomusiker uppfyller bestämda kompetenskrav. Liksom utredningen utgårjag från att kraven för anställning som kyrkomusiker allmänt sett inte i framtiden kan vara lägre än vad som nu gäller för de bägge huvudtyperna av självständiga kyrkomusikaliska tjänster. Kyrkomusikerförordningens särskilda behörighetsregler. vilka återges i utredningsbetänkandet (s. 161 ff.) är detaljerade och komplicerade. l prin- cip krävs emellertid i dag för behörighet till organisttjänst examen från en fyraårig musikalisk högskoleutbildning på kyrkomusikerlinje samt viss tids tjänstgöring. För behörighet till kantorstjänst krävs antingen viss lärarut- bildning jämte organist- och kantorsexamen eller en två- till treårig utbild- ning på folkhögskola eller liknande. varefter avlagts dels organist- och kantorsexamen. dels pedagogisk examen för kyrkokantorer. Enligt min mening är det också för framtiden ändamålsenligt att tjänste- organisationen är principiellt knuten till specificerade kunskapskrav på motsvarande bägge nivåer. Längre fram kommerjag att behandla utbild- ningsfrågorna närmare. Jag kan emellertid redan nu säga attjag inte kom- mer att förorda några genomgripande förändringar i fråga om den kyrko- musikaliska utbildningens innehåll. Mina förslag innebär sålunda i huvud-- sak oförändrade särskilda behörighetskrav för organister och kantorer. Dispens från särskilda behörighetskrav: För närvarande gäller att domka- pitlet får medge en sökande till en organist- eller kantorstjänst befrielse från bl.a. särskilda behörighetsvillkor. om det finns särskilda skäl (24 ä 5 mom. och 26 ä 3 mom. kyrkomusikerförordningen). Innan sådan befrielse medges skall domkapitlet inhämta yttranden av kyrkorådet och domkyrko- organisten. Sådan befrielse kan t. ex. gälla kravet på pedagogisk utbildning eller i fråga om organist på viss tids tjänstgöring som kyrkomusiker eller lärare. Det kan också handla om någon som har undergått utbildning utomlands. Utredningen har föreslagit att en sådan dispensmöjlighet be- hålls. Ocksåjag är av uppfattningen att den fyller en funktion. Som villkor för befrielse från eljest gällande behörighetsvillkor bör gälla att den sökan- de med hänsyn till utbildning och yrkeserfarenhet är att anse somjämställd med den som uppfyller de för den ifrågavarande tjänsten gällande behörig- hetsvillkoren. Dispensprövningen bör ankomma på domkapitlet. Allmänna behörighetskrav: Jag övergår härefter till frågan om det behövs några allmänna behörighetsvillkor för kyrkomusiker. I denna fråga har utredningen till en början påpekat att bestämmelserna i 19 kap. 2 % kyrko- lagen om psykiskt eller fysiskt handikapp som hinder för antagning till Prop. 1987/88: 144

Skälen för mitt förslag

Skälen

för

mitt

förslag

Utgångspunkter: För kyrkomusikertjänster gäller i dag dels allmänna behörighetsvillkor. dels särskilda behörighetsvillkor. De allmänna behörig- hetsvillkoren avser hälsotillstånd. vandel. vilja att främja församlingslivet samt undervisningsförmåga m.m. De särskilda behörighetsvillkoren inne- fattar krav på avlagda examina eller prov eller annars på genomgången utbildning. I vissa fall krävs det också viss praktisk tjänstgöring. Från de särskilda krav som uppställs när fyllnadstjänstgöring ingår i en tjänst bortserjag nu. Särskilda behörighetskrav: För att garantera en god kyrkomusikalisk standard bör det enligt min mening även i framtiden ställas krav på att kyrkomusiker uppfyller bestämda kompetenskrav. Liksom utredningen utgårjag från att kraven för anställning som kyrkomusiker allmänt sett inte i framtiden kan vara lägre än vad som nu gäller för de bägge huvudtyperna av självständiga kyrkomusikaliska tjänster. Kyrkomusikerförordningens särskilda behörighetsregler. vilka återges i utredningsbetänkandet (s. 161 ff.) är detaljerade och komplicerade. l prin- cip krävs emellertid i dag för behörighet till organisttjänst examen från en fyraårig musikalisk högskoleutbildning på kyrkomusikerlinje samt viss tids tjänstgöring. För behörighet till kantorstjänst krävs antingen viss lärarut- bildning jämte organist- och kantorsexamen eller en två- till treårig utbild- ning på folkhögskola eller liknande. varefter avlagts dels organist- och kantorsexamen. dels pedagogisk examen för kyrkokantorer. Enligt min mening är det också för framtiden ändamålsenligt att tjänste- organisationen är principiellt knuten till specificerade kunskapskrav på motsvarande bägge nivåer. Längre fram kommerjag att behandla utbild- ningsfrågorna närmare. Jag kan emellertid redan nu säga attjag inte kom- mer att förorda några genomgripande förändringar i fråga om den kyrko-

Utgångspunkter: För kyrkomusikertjänster gäller i dag dels allmänna

Utgångspunkter:

För

kyrkomusikertjänster

gäller

dag

dels

allmänna

behörighetsvillkor. dels särskilda behörighetsvillkor. De allmänna behörig-

behörighetsvillkor.

dels

särskilda

behörighetsvillkor.

allmänna

behörig-

hetsvillkoren avser hälsotillstånd. vandel. vilja att främja församlingslivet

hetsvillkoren

avser

hälsotillstånd.

vandel.

vilja

att

främja

församlingslivet

samt undervisningsförmåga m.m. De särskilda behörighetsvillkoren inne-

samt

undervisningsförmåga

m.m.

särskilda

behörighetsvillkoren

inne-

fattar krav på avlagda examina eller prov eller annars på genomgången

fattar

krav

på

avlagda

examina

eller

prov

eller

annars

på

genomgången

utbildning. I vissa fall krävs det också viss praktisk tjänstgöring. Från de

utbildning.

vissa

fall

krävs

det

också

viss

praktisk

tjänstgöring.

Från

särskilda krav som uppställs när fyllnadstjänstgöring ingår i en tjänst

särskilda

krav

som

uppställs

när

fyllnadstjänstgöring

ingår

tjänst

bortserjag nu.

bortserjag

nu.

Särskilda behörighetskrav: För att garantera en god kyrkomusikalisk standard bör det enligt min mening även i framtiden ställas krav på att kyrkomusiker uppfyller bestämda kompetenskrav. Liksom utredningen utgårjag från att kraven för anställning som kyrkomusiker allmänt sett inte i framtiden kan vara lägre än vad som nu gäller för de bägge huvudtyperna av självständiga kyrkomusikaliska tjänster.

Särskilda behörighetskrav: För att garantera en god kyrkomusikalisk

Särskilda

behörighetskrav:

För

att

garantera

god

kyrkomusikalisk

standard bör det enligt min mening även i framtiden ställas krav på att

standard

bör

det

enligt

min

mening

även

framtiden

ställas

krav

på

att

kyrkomusiker uppfyller bestämda kompetenskrav. Liksom utredningen

kyrkomusiker

uppfyller

bestämda

kompetenskrav.

Liksom

utredningen

utgårjag från att kraven för anställning som kyrkomusiker allmänt sett inte

utgårjag

från

att

kraven

för

anställning

som

kyrkomusiker

allmänt

sett

inte

i framtiden kan vara lägre än vad som nu gäller för de bägge huvudtyperna

framtiden

kan

vara

lägre

än

vad

som

gäller

för

bägge

huvudtyperna

av självständiga kyrkomusikaliska tjänster.

självständiga

kyrkomusikaliska

tjänster.

Kyrkomusikerförordningens särskilda behörighetsregler. vilka återges i utredningsbetänkandet (s. 161 ff.) är detaljerade och komplicerade. l prin- cip krävs emellertid i dag för behörighet till organisttjänst examen från en fyraårig musikalisk högskoleutbildning på kyrkomusikerlinje samt viss tids tjänstgöring. För behörighet till kantorstjänst krävs antingen viss lärarut- bildning jämte organist- och kantorsexamen eller en två- till treårig utbild- ning på folkhögskola eller liknande. varefter avlagts dels organist- och kantorsexamen. dels pedagogisk examen för kyrkokantorer.

Kyrkomusikerförordningens särskilda behörighetsregler. vilka återges i

Kyrkomusikerförordningens

särskilda

behörighetsregler.

vilka

återges

utredningsbetänkandet (s. 161 ff.) är detaljerade och komplicerade. l prin-

utredningsbetänkandet

(s.

161

ff.)

är

detaljerade

och

komplicerade.

prin-

cip krävs emellertid i dag för behörighet till organisttjänst examen från en

cip

krävs

emellertid

dag

för

behörighet

till

organisttjänst

examen

från

fyraårig musikalisk högskoleutbildning på kyrkomusikerlinje samt viss tids

fyraårig

musikalisk

högskoleutbildning

på

kyrkomusikerlinje

samt

viss

tids

tjänstgöring. För behörighet till kantorstjänst krävs antingen viss lärarut-

tjänstgöring.

För

behörighet

till

kantorstjänst

krävs

antingen

viss

lärarut-

bildning jämte organist- och kantorsexamen eller en två- till treårig utbild-

bildning

jämte

organist-

och

kantorsexamen

eller

två-

till

treårig

utbild-

ning på folkhögskola eller liknande. varefter avlagts dels organist- och

ning

på

folkhögskola

eller

liknande.

varefter

avlagts

dels

organist-

och

kantorsexamen. dels pedagogisk examen för kyrkokantorer.

kantorsexamen.

dels

pedagogisk

examen

för

kyrkokantorer.

Enligt min mening är det också för framtiden ändamålsenligt att tjänste- organisationen är principiellt knuten till specificerade kunskapskrav på motsvarande bägge nivåer. Längre fram kommerjag att behandla utbild- ningsfrågorna närmare. Jag kan emellertid redan nu säga attjag inte kom- mer att förorda några genomgripande förändringar i fråga om den kyrko-

Enligt min mening är det också för framtiden ändamålsenligt att tjänste-

Enligt

min

mening

är

det

också

för

framtiden

ändamålsenligt

att

tjänste-

organisationen är principiellt knuten till specificerade kunskapskrav på

organisationen

är

principiellt

knuten

till

specificerade

kunskapskrav

på

motsvarande bägge nivåer. Längre fram kommerjag att behandla utbild-

motsvarande

bägge

nivåer.

Längre

fram

kommerjag

att

behandla

utbild-

ningsfrågorna närmare. Jag kan emellertid redan nu säga attjag inte kom-

ningsfrågorna

närmare.

Jag

kan

emellertid

redan

säga

attjag

inte

kom-

mer att förorda några genomgripande förändringar i fråga om den kyrko-

mer

att

förorda

några

genomgripande

förändringar

fråga

den

kyrko-

musikaliska utbildningens innehåll. Mina förslag innebär sålunda i huvud--

musikaliska

utbildningens

innehåll.

Mina

förslag

innebär

sålunda

huvud--

sak oförändrade särskilda behörighetskrav för organister och kantorer. Dispens från särskilda behörighetskrav: För närvarande gäller att domka- pitlet får medge en sökande till en organist- eller kantorstjänst befrielse från bl.a. särskilda behörighetsvillkor. om det finns särskilda skäl (24 ä 5 mom. och 26 ä 3 mom. kyrkomusikerförordningen). Innan sådan befrielse medges skall domkapitlet inhämta yttranden av kyrkorådet och domkyrko- organisten. Sådan befrielse kan t. ex. gälla kravet på pedagogisk utbildning eller i fråga om organist på viss tids tjänstgöring som kyrkomusiker eller lärare. Det kan också handla om någon som har undergått utbildning utomlands. Utredningen har föreslagit att en sådan dispensmöjlighet be- hålls. Ocksåjag är av uppfattningen att den fyller en funktion. Som villkor för befrielse från eljest gällande behörighetsvillkor bör gälla att den sökan- de med hänsyn till utbildning och yrkeserfarenhet är att anse somjämställd med den som uppfyller de för den ifrågavarande tjänsten gällande behörig- hetsvillkoren. Dispensprövningen bör ankomma på domkapitlet. Allmänna behörighetskrav: Jag övergår härefter till frågan om det behövs några allmänna behörighetsvillkor för kyrkomusiker. I denna fråga har utredningen till en början påpekat att bestämmelserna i 19 kap. 2 % kyrko- lagen om psykiskt eller fysiskt handikapp som hinder för antagning till

sak oförändrade särskilda behörighetskrav för organister och kantorer.

sak

oförändrade

särskilda

behörighetskrav

för

organister

och

kantorer.

Dispens från särskilda behörighetskrav: För närvarande gäller att domka-

Dispens

från

särskilda

behörighetskrav:

För

närvarande

gäller

att

domka-

pitlet får medge en sökande till en organist- eller kantorstjänst befrielse

pitlet

får

medge

sökande

till

organist-

eller

kantorstjänst

befrielse

från bl.a. särskilda behörighetsvillkor. om det finns särskilda skäl (24 ä 5

från

bl.a.

särskilda

behörighetsvillkor.

det

finns

särskilda

skäl

(24

mom. och 26 ä 3 mom. kyrkomusikerförordningen). Innan sådan befrielse

mom.

och

mom.

kyrkomusikerförordningen).

Innan

sådan

befrielse

medges skall domkapitlet inhämta yttranden av kyrkorådet och domkyrko-

medges

skall

domkapitlet

inhämta

yttranden

kyrkorådet

och

domkyrko-

organisten. Sådan befrielse kan t. ex. gälla kravet på pedagogisk utbildning

organisten.

Sådan

befrielse

kan

ex.

gälla

kravet

på

pedagogisk

utbildning

eller i fråga om organist på viss tids tjänstgöring som kyrkomusiker eller

eller

fråga

organist

på

viss

tids

tjänstgöring

som

kyrkomusiker

eller

lärare. Det kan också handla om någon som har undergått utbildning

lärare.

Det

kan

också

handla

någon

som

har

undergått

utbildning

utomlands. Utredningen har föreslagit att en sådan dispensmöjlighet be-

utomlands.

Utredningen

har

föreslagit

att

sådan

dispensmöjlighet

be-

hålls. Ocksåjag är av uppfattningen att den fyller en funktion. Som villkor

hålls.

Ocksåjag

är

uppfattningen

att

den

fyller

funktion.

Som

villkor

för befrielse från eljest gällande behörighetsvillkor bör gälla att den sökan-

för

befrielse

från

eljest

gällande

behörighetsvillkor

bör

gälla

att

den

sökan-

de med hänsyn till utbildning och yrkeserfarenhet är att anse somjämställd

med

hänsyn

till

utbildning

och

yrkeserfarenhet

är

att

anse

somjämställd

med den som uppfyller de för den ifrågavarande tjänsten gällande behörig-

med

den

som

uppfyller

för

den

ifrågavarande

tjänsten

gällande

behörig-

hetsvillkoren. Dispensprövningen bör ankomma på domkapitlet.

hetsvillkoren.

Dispensprövningen

bör

ankomma

på

domkapitlet.

Allmänna behörighetskrav: Jag övergår härefter till frågan om det behövs

Allmänna

behörighetskrav:

Jag

övergår

härefter

till

frågan

det

behövs

några allmänna behörighetsvillkor för kyrkomusiker. I denna fråga har

några

allmänna

behörighetsvillkor

för

kyrkomusiker.

denna

fråga

har

utredningen till en början påpekat att bestämmelserna i 19 kap. 2 % kyrko-

utredningen

till

början

påpekat

att

bestämmelserna

kap.

kyrko-

lagen om psykiskt eller fysiskt handikapp som hinder för antagning till

lagen

psykiskt

eller

fysiskt

handikapp

som

hinder

för

antagning

till

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

präst numera slopats med hänvisning till att föreskrifterna inte längre tillämpades rigoröst och att prövningen av de blivande prästernas lämplig- het ankom på biskoparna. Utredningen har vidare påpekat att enligt de allmänna bestämmelser som hör till gällande huvudövcrenskommelse på det kyrkokommunala området (AB 84) är en arbetstagare skyldig att i samband med anställandet eller annars-lämna s.k. tjänstbarhctsintyg. om arbetsgivaren kräver det. Jag anser liksom utredningen att det inte behövs särskilda föreskrifter om kyrkomusikers tjänstbarhet. En behörighetsprövning av någon som har ett handikapp bör göras i det enskilda fallet utan fördomar eller förutfatta- de meningar i fråga om handikappades möjligheter att fungera i arbetslivet. Det är viktigt att ta till vara de möjligheter till arbetsbiträde och tekniska arrangemang som ingår i nutida arbetsmarknadspolitik och ger förutsätt- ningar för en god arbetsinsats även från den som är handikappad. Kyrkan bör i detta avseende vara en föregångare. Utredningen har vidare diskuterat om medlemskap i svenska kyrkan bör vara en förutSättning för anställning som kyrkomusiker. något som även har tagits upp av många remissinstanser. Det kan finnas principiella skäl som talar för ett sådant krav. Liksom utredningen anserjag emellertid föga vunnet med en sådan regel. Det är viktigare att det av medarbetaren kan förutsättas en lojalitet mot kyrkans arbete än att lyfta fram något formellt krav på medlemskap. Ett sådant krav ärinte som jag ser det någon garanti för den nödvändiga lojaliteten. Det kan också framhållas att något motsva- rande krav inte har uppställts när det gäller andra kategorier av försam- lingsarbetare och att det är svårt att se varför kyrkomusikerna skulle särbehandlas i detta hänseende. Jag är därför inte beredd att som ett formellt behörighetsvillkor för kyrkomusiker föreslå krav på medlemskap i kyrkan. Utredningen har stannat för att förorda en allmän behörighetsregel av innebörd att som kyrkomusiker endast får anställas den som är lämplig. Ett så allmänt hållet behörighetsvillkor fyller emellertid enligt min mening ingen funktion. Som jag anfört angående motsvarande fråga beträffande präster (prop. 1987/88:31 s. 147) anser jag att den allmänna behörighets- prövningen måste anses ingå i tillsättningsmyndighetens bedömning av den sökandes skicklighet. Det finns inte någon skyldighet att tillsätta en tjänst med någon som inte uppfyller de krav tjänsten ställer. 2.8 Tillsättning av tjänster Mitt förslag: Tjänster'som kyrkomusiker i ett enförsamlingspastorat tillsätts av pastoratskyrkorådet. [ fierförsamlingspastorat skall kyr- komusiker anställas genom beslut av den tillsättningsnämnd. som skall finnas för tillsättning av prästtjänster. Domkapitlet skall pröva de sökandes behörighet och yttra sig över deras kyrkomusikaliska skicklighet. _ Prop. 1987/88:144

präst numera slopats med hänvisning till att föreskrifterna inte längre

präst

numera

slopats

med

hänvisning

till

att

föreskrifterna

inte

längre

tillämpades rigoröst och att prövningen av de blivande prästernas lämplig-

tillämpades

rigoröst

och

att

prövningen

blivande

prästernas

lämplig-

het ankom på biskoparna. Utredningen har vidare påpekat att enligt de

het

ankom

på

biskoparna.

Utredningen

har

vidare

påpekat

att

enligt

allmänna bestämmelser som hör till gällande huvudövcrenskommelse på

allmänna

bestämmelser

som

hör

till

gällande

huvudövcrenskommelse

på

det kyrkokommunala området (AB 84) är en arbetstagare skyldig att i

det

kyrkokommunala

området

(AB

84)

är

arbetstagare

skyldig

att

samband med anställandet eller annars-lämna s.k. tjänstbarhctsintyg. om

samband

med

anställandet

eller

annars-lämna

s.k.

tjänstbarhctsintyg.

arbetsgivaren kräver det.

arbetsgivaren

kräver

det.

Jag anser liksom utredningen att det inte behövs särskilda föreskrifter om kyrkomusikers tjänstbarhet. En behörighetsprövning av någon som har ett handikapp bör göras i det enskilda fallet utan fördomar eller förutfatta- de meningar i fråga om handikappades möjligheter att fungera i arbetslivet. Det är viktigt att ta till vara de möjligheter till arbetsbiträde och tekniska arrangemang som ingår i nutida arbetsmarknadspolitik och ger förutsätt- ningar för en god arbetsinsats även från den som är handikappad. Kyrkan bör i detta avseende vara en föregångare.

Jag anser liksom utredningen att det inte behövs särskilda föreskrifter

Jag

anser

liksom

utredningen

att

det

inte

behövs

särskilda

föreskrifter

om kyrkomusikers tjänstbarhet. En behörighetsprövning av någon som har

kyrkomusikers

tjänstbarhet.

behörighetsprövning

någon

som

har

ett handikapp bör göras i det enskilda fallet utan fördomar eller förutfatta-

ett

handikapp

bör

göras

det

enskilda

fallet

utan

fördomar

eller

förutfatta-

de meningar i fråga om handikappades möjligheter att fungera i arbetslivet.

meningar

fråga

handikappades

möjligheter

att

fungera

arbetslivet.

Det är viktigt att ta till vara de möjligheter till arbetsbiträde och tekniska

Det

är

viktigt

att

till

vara

möjligheter

till

arbetsbiträde

och

tekniska

arrangemang som ingår i nutida arbetsmarknadspolitik och ger förutsätt-

arrangemang

som

ingår

nutida

arbetsmarknadspolitik

och

ger

förutsätt-

ningar för en god arbetsinsats även från den som är handikappad. Kyrkan

ningar

för

god

arbetsinsats

även

från

den

som

är

handikappad.

Kyrkan

bör i detta avseende vara en föregångare.

bör

detta

avseende

vara

föregångare.

Utredningen har vidare diskuterat om medlemskap i svenska kyrkan bör vara en förutSättning för anställning som kyrkomusiker. något som även har tagits upp av många remissinstanser. Det kan finnas principiella skäl som talar för ett sådant krav. Liksom utredningen anserjag emellertid föga vunnet med en sådan regel. Det är viktigare att det av medarbetaren kan förutsättas en lojalitet mot kyrkans arbete än att lyfta fram något formellt krav på medlemskap. Ett sådant krav ärinte som jag ser det någon garanti för den nödvändiga lojaliteten. Det kan också framhållas att något motsva- rande krav inte har uppställts när det gäller andra kategorier av försam- lingsarbetare och att det är svårt att se varför kyrkomusikerna skulle särbehandlas i detta hänseende. Jag är därför inte beredd att som ett formellt behörighetsvillkor för kyrkomusiker föreslå krav på medlemskap i kyrkan.

Utredningen har vidare diskuterat om medlemskap i svenska kyrkan bör

Utredningen

har

vidare

diskuterat

medlemskap

svenska

kyrkan

bör

vara en förutSättning för anställning som kyrkomusiker. något som även

vara

förutSättning

för

anställning

som

kyrkomusiker.

något

som

även

har tagits upp av många remissinstanser. Det kan finnas principiella skäl

har

tagits

upp

många

remissinstanser.

Det

kan

finnas

principiella

skäl

som talar för ett sådant krav. Liksom utredningen anserjag emellertid föga

som

talar

för

ett

sådant

krav.

Liksom

utredningen

anserjag

emellertid

föga

vunnet med en sådan regel. Det är viktigare att det av medarbetaren kan

vunnet

med

sådan

regel.

Det

är

viktigare

att

det

medarbetaren

kan

förutsättas en lojalitet mot kyrkans arbete än att lyfta fram något formellt

förutsättas

lojalitet

mot

kyrkans

arbete

än

att

lyfta

fram

något

formellt

krav på medlemskap. Ett sådant krav ärinte som jag ser det någon garanti

krav

på

medlemskap.

Ett

sådant

krav

ärinte

som

jag

ser

det

någon

garanti

för den nödvändiga lojaliteten. Det kan också framhållas att något motsva-

för

den

nödvändiga

lojaliteten.

Det

kan

också

framhållas

att

något

motsva-

rande krav inte har uppställts när det gäller andra kategorier av försam-

rande

krav

inte

har

uppställts

när

det

gäller

andra

kategorier

försam-

lingsarbetare och att det är svårt att se varför kyrkomusikerna skulle

lingsarbetare

och

att

det

är

svårt

att

varför

kyrkomusikerna

skulle

särbehandlas i detta hänseende. Jag är därför inte beredd att som ett

särbehandlas

detta

hänseende.

Jag

är

därför

inte

beredd

att

som

ett

formellt behörighetsvillkor för kyrkomusiker föreslå krav på medlemskap i

formellt

behörighetsvillkor

för

kyrkomusiker

föreslå

krav

på

medlemskap

kyrkan.

Utredningen har stannat för att förorda en allmän behörighetsregel av innebörd att som kyrkomusiker endast får anställas den som är lämplig. Ett så allmänt hållet behörighetsvillkor fyller emellertid enligt min mening ingen funktion. Som jag anfört angående motsvarande fråga beträffande präster (prop. 1987/88:31 s. 147) anser jag att den allmänna behörighets- prövningen måste anses ingå i tillsättningsmyndighetens bedömning av den sökandes skicklighet. Det finns inte någon skyldighet att tillsätta en tjänst med någon som inte uppfyller de krav tjänsten ställer.

Utredningen har stannat för att förorda en allmän behörighetsregel av

Utredningen

har

stannat

för

att

förorda

allmän

behörighetsregel

innebörd att som kyrkomusiker endast får anställas den som är lämplig. Ett

innebörd

att

som

kyrkomusiker

endast

får

anställas

den

som

är

lämplig.

Ett

så allmänt hållet behörighetsvillkor fyller emellertid enligt min mening

så

allmänt

hållet

behörighetsvillkor

fyller

emellertid

enligt

min

mening

ingen funktion. Som jag anfört angående motsvarande fråga beträffande

ingen

funktion.

Som

jag

anfört

angående

motsvarande

fråga

beträffande

präster (prop. 1987/88:31 s. 147) anser jag att den allmänna behörighets-

präster

(prop.

1987/88:31

147)

anser

jag

att

den

allmänna

behörighets-

prövningen måste anses ingå i tillsättningsmyndighetens bedömning av den

prövningen

måste

anses

ingå

tillsättningsmyndighetens

bedömning

den

sökandes skicklighet. Det finns inte någon skyldighet att tillsätta en tjänst

sökandes

skicklighet.

Det

finns

inte

någon

skyldighet

att

tillsätta

tjänst

med någon som inte uppfyller de krav tjänsten ställer.

med

någon

som

inte

uppfyller

krav

tjänsten

ställer.

2.8 Tillsättning av tjänster

2.8

Tillsättning

tjänster

Mitt förslag: Tjänster'som kyrkomusiker i ett enförsamlingspastorat tillsätts av pastoratskyrkorådet. [ fierförsamlingspastorat skall kyr- komusiker anställas genom beslut av den tillsättningsnämnd. som

Mitt förslag: Tjänster'som kyrkomusiker i ett enförsamlingspastorat

Mitt

förslag:

Tjänster'som

kyrkomusiker

ett

enförsamlingspastorat

tillsätts av pastoratskyrkorådet. [ fierförsamlingspastorat skall kyr-

tillsätts

pastoratskyrkorådet.

[

fierförsamlingspastorat

skall

kyr-

komusiker anställas genom beslut av den tillsättningsnämnd. som

komusiker

anställas

genom

beslut

den

tillsättningsnämnd.

som

skall finnas för tillsättning av prästtjänster. Domkapitlet skall pröva de sökandes behörighet och yttra sig över deras kyrkomusikaliska skicklighet. _

skall finnas för tillsättning av prästtjänster. Domkapitlet skall pröva

skall

finnas

för

tillsättning

prästtjänster.

Domkapitlet

skall

pröva

de sökandes behörighet och yttra sig över deras kyrkomusikaliska

sökandes

behörighet

och

yttra

sig

över

deras

kyrkomusikaliska

skicklighet. _

skicklighet.

Prop. 1987/88:144

Prop.

1987/88:144

Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit ett rent kommunalt tillsättningsförfarande med en möjlighet för tillsättningsmyndighetcn att påkalla sakkunnigt biträde från stiftsorganisationen. Remissinstanserna: Många remissinstanser har vänt sig mot ett rent kommunalt tillsättningsförfarande. Deras remissyttranden återspeglar far- hågor för att det i så fall kan uppstå svårigheter i fråga om en riktig meritvärdering. Likaså har framhållits att det vid kommunala tjänstetill- sättningar inte behövs någon riksomfattande annonsering. Bl. a. Kyrkomu- sikernas riksförbund/Sveriges Lärarförbund vill värna om den nuvarande tillsättningsordningen. Till de remissinstanser som tillstyrkt förslaget eller lämnat detta utan väsentlig erinran hör bl. a. svenska kyrkans centralsty- relse. Svenska kyrkans församlings- och patoratsförbund. Nämnden för församlings- och pastoratsförvaltning. domkapitlen i Härnösand. Skara och Stockholm. Göteborgs kyrkliga samfällighet och Sveriges kyrkokame- rala förening. Skälen för mitt förslag Utgångspunkter: En följd av att kyrkomusikertjänsterna blir kyrkokommu- nala är att de nu gällande detaljerade reglerna om tillsättningsförfarandet kan slopas. Pastoratens infiytande över tillsättningarna kommer därmed att öka. Som jag har anfört i det föregående bör emellertid ett visst statligt inliytandc behållas även i framtiden. Tillsättningsmyndighet: I dag gäller för organist- och kantorstjänster att dessa tillsätts av kyrkorådet i församlingen. Organister och kyrkokantorer tillsätts genom val av någon av de behöriga sökande som domkapitlet har fört upp på förslag till tjänsten. Som en följd av förslaget att pastoratet skall utgöra grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska verksamhe- ten har utredningen föreslagit att kyrkomusikerna anställs genom beslut av pastoratet i stället för församlingen. Utredningen har emellertid framhållit att församlingarna även i framtiden bör ha ett inflytande över tillsättningar- na. Enligt utredningens förslag bör pastoraten därför ge församlingarna tillfälle att yttra sig över ansökningarna. Jag ansluter mig till utredningens förslag att tillsättningsbeslutet skall fattas på pastoratsnivån. I likhet med utredningen anser jag också att församlingarna även i framtiden bör ha ett inliytande över tillsättningarna. Den kyrkomusikaliska verksamheten bedrivs i församlingarna och har stor betydelse för gudstjänst- och församlingslivet. l enförsamlingspastoratet blir församlingens behov av inflytande auto- matiskt tillgodosett. Frågan är hur inflytandet skall ske i flerförsamlings- pastoratet. En tänkbar lösning är den som utredningen har föreslagit. nämligen att församlingarna skall få yttra sig till pastoratet. För egen del anserjag emellertid att övervägande skäl talar för att välja samma lösning som har valts i fråga om prästtjänster i llerförsamlingspastorat. För tillsättning av prästtjänster skall det enligt 7s' förslaget till prästan- ställningslag (prop. 1987/88:31) i varje l'lerförsamlingspastorat finnas en tillsättningsnämnd. till vilken församlingarnas kyrkoråd inom sig utser representanter. Syftet med denna ordning är att garantera församlingarna Prop. 1987/88:144

Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit ett rent kommunalt

Utredningens

förslag:

Utredningen

har

föreslagit

ett

rent

kommunalt

tillsättningsförfarande med en möjlighet för tillsättningsmyndighetcn att

tillsättningsförfarande

med

möjlighet

för

tillsättningsmyndighetcn

att

påkalla sakkunnigt biträde från stiftsorganisationen.

påkalla

sakkunnigt

biträde

från

stiftsorganisationen.

Remissinstanserna: Många remissinstanser har vänt sig mot ett rent kommunalt tillsättningsförfarande. Deras remissyttranden återspeglar far- hågor för att det i så fall kan uppstå svårigheter i fråga om en riktig meritvärdering. Likaså har framhållits att det vid kommunala tjänstetill- sättningar inte behövs någon riksomfattande annonsering. Bl. a. Kyrkomu- sikernas riksförbund/Sveriges Lärarförbund vill värna om den nuvarande tillsättningsordningen. Till de remissinstanser som tillstyrkt förslaget eller lämnat detta utan väsentlig erinran hör bl. a. svenska kyrkans centralsty- relse. Svenska kyrkans församlings- och patoratsförbund. Nämnden för församlings- och pastoratsförvaltning. domkapitlen i Härnösand. Skara och Stockholm. Göteborgs kyrkliga samfällighet och Sveriges kyrkokame- rala förening.

Remissinstanserna: Många remissinstanser har vänt sig mot ett rent

Remissinstanserna:

Många

remissinstanser

har

vänt

sig

mot

ett

rent

kommunalt tillsättningsförfarande. Deras remissyttranden återspeglar far-

kommunalt

tillsättningsförfarande.

Deras

remissyttranden

återspeglar

far-

hågor för att det i så fall kan uppstå svårigheter i fråga om en riktig

hågor

för

att

det

så

fall

kan

uppstå

svårigheter

fråga

riktig

meritvärdering. Likaså har framhållits att det vid kommunala tjänstetill-

meritvärdering.

Likaså

har

framhållits

att

det

vid

kommunala

tjänstetill-

sättningar inte behövs någon riksomfattande annonsering. Bl. a. Kyrkomu-

sättningar

inte

behövs

någon

riksomfattande

annonsering.

Bl.

Kyrkomu-

sikernas riksförbund/Sveriges Lärarförbund vill värna om den nuvarande

sikernas

riksförbund/Sveriges

Lärarförbund

vill

värna

den

nuvarande

tillsättningsordningen. Till de remissinstanser som tillstyrkt förslaget eller

tillsättningsordningen.

Till

remissinstanser

som

tillstyrkt

förslaget

eller

lämnat detta utan väsentlig erinran hör bl. a. svenska kyrkans centralsty-

lämnat

detta

utan

väsentlig

erinran

hör

bl.

svenska

kyrkans

centralsty-

relse. Svenska kyrkans församlings- och patoratsförbund. Nämnden för

relse.

Svenska

kyrkans

församlings-

och

patoratsförbund.

Nämnden

för

församlings- och pastoratsförvaltning. domkapitlen i Härnösand. Skara

församlings-

och

pastoratsförvaltning.

domkapitlen

Härnösand.

Skara

och Stockholm. Göteborgs kyrkliga samfällighet och Sveriges kyrkokame-

och

Stockholm.

Göteborgs

kyrkliga

samfällighet

och

Sveriges

kyrkokame-

rala förening.

rala

förening.

Skälen för mitt förslag

Skälen

för

mitt

förslag

Utgångspunkter: En följd av att kyrkomusikertjänsterna blir kyrkokommu- nala är att de nu gällande detaljerade reglerna om tillsättningsförfarandet kan slopas. Pastoratens infiytande över tillsättningarna kommer därmed att öka. Som jag har anfört i det föregående bör emellertid ett visst statligt inliytandc behållas även i framtiden. Tillsättningsmyndighet: I dag gäller för organist- och kantorstjänster att dessa tillsätts av kyrkorådet i församlingen. Organister och kyrkokantorer tillsätts genom val av någon av de behöriga sökande som domkapitlet har fört upp på förslag till tjänsten. Som en följd av förslaget att pastoratet skall utgöra grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska verksamhe- ten har utredningen föreslagit att kyrkomusikerna anställs genom beslut av pastoratet i stället för församlingen. Utredningen har emellertid framhållit att församlingarna även i framtiden bör ha ett inflytande över tillsättningar- na. Enligt utredningens förslag bör pastoraten därför ge församlingarna tillfälle att yttra sig över ansökningarna. Jag ansluter mig till utredningens förslag att tillsättningsbeslutet skall fattas på pastoratsnivån. I likhet med utredningen anser jag också att församlingarna även i framtiden bör ha ett inliytande över tillsättningarna. Den kyrkomusikaliska verksamheten bedrivs i församlingarna och har stor betydelse för gudstjänst- och församlingslivet. l enförsamlingspastoratet blir församlingens behov av inflytande auto- matiskt tillgodosett. Frågan är hur inflytandet skall ske i flerförsamlings- pastoratet. En tänkbar lösning är den som utredningen har föreslagit. nämligen att församlingarna skall få yttra sig till pastoratet. För egen del anserjag emellertid att övervägande skäl talar för att välja samma lösning som har valts i fråga om prästtjänster i llerförsamlingspastorat. För tillsättning av prästtjänster skall det enligt 7s' förslaget till prästan- ställningslag (prop. 1987/88:31) i varje l'lerförsamlingspastorat finnas en tillsättningsnämnd. till vilken församlingarnas kyrkoråd inom sig utser representanter. Syftet med denna ordning är att garantera församlingarna

Utgångspunkter: En följd av att kyrkomusikertjänsterna blir kyrkokommu-

Utgångspunkter:

följd

att

kyrkomusikertjänsterna

blir

kyrkokommu-

nala är att de nu gällande detaljerade reglerna om tillsättningsförfarandet

nala

är

att

gällande

detaljerade

reglerna

tillsättningsförfarandet

kan slopas. Pastoratens infiytande över tillsättningarna kommer därmed

kan

slopas.

Pastoratens

infiytande

över

tillsättningarna

kommer

därmed

att öka. Som jag har anfört i det föregående bör emellertid ett visst statligt

att

öka.

Som

jag

har

anfört

det

föregående

bör

emellertid

ett

visst

statligt

inliytandc behållas även i framtiden.

inliytandc

behållas

även

framtiden.

Tillsättningsmyndighet: I dag gäller för organist- och kantorstjänster att dessa tillsätts av kyrkorådet i församlingen. Organister och kyrkokantorer tillsätts genom val av någon av de behöriga sökande som domkapitlet har fört upp på förslag till tjänsten. Som en följd av förslaget att pastoratet skall utgöra grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska verksamhe- ten har utredningen föreslagit att kyrkomusikerna anställs genom beslut av pastoratet i stället för församlingen. Utredningen har emellertid framhållit att församlingarna även i framtiden bör ha ett inflytande över tillsättningar- na. Enligt utredningens förslag bör pastoraten därför ge församlingarna tillfälle att yttra sig över ansökningarna.

Tillsättningsmyndighet: I dag gäller för organist- och kantorstjänster att

Tillsättningsmyndighet:

dag

gäller

för

organist-

och

kantorstjänster

att

dessa tillsätts av kyrkorådet i församlingen. Organister och kyrkokantorer

dessa

tillsätts

kyrkorådet

församlingen.

Organister

och

kyrkokantorer

tillsätts genom val av någon av de behöriga sökande som domkapitlet har

tillsätts

genom

val

någon

behöriga

sökande

som

domkapitlet

har

fört upp på förslag till tjänsten. Som en följd av förslaget att pastoratet

fört

upp

på

förslag

till

tjänsten.

Som

följd

förslaget

att

pastoratet

skall utgöra grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska verksamhe-

skall

utgöra

grunden

för

indelningen

den

kyrkomusikaliska

verksamhe-

ten har utredningen föreslagit att kyrkomusikerna anställs genom beslut av

ten

har

utredningen

föreslagit

att

kyrkomusikerna

anställs

genom

beslut

pastoratet i stället för församlingen. Utredningen har emellertid framhållit

pastoratet

stället

för

församlingen.

Utredningen

har

emellertid

framhållit

att församlingarna även i framtiden bör ha ett inflytande över tillsättningar-

att

församlingarna

även

framtiden

bör

ett

inflytande

över

tillsättningar-

na. Enligt utredningens förslag bör pastoraten därför ge församlingarna

na.

Enligt

utredningens

förslag

bör

pastoraten

därför

församlingarna

tillfälle att yttra sig över ansökningarna.

tillfälle

att

yttra

sig

över

ansökningarna.

Jag ansluter mig till utredningens förslag att tillsättningsbeslutet skall fattas på pastoratsnivån. I likhet med utredningen anser jag också att församlingarna även i framtiden bör ha ett inliytande över tillsättningarna. Den kyrkomusikaliska verksamheten bedrivs i församlingarna och har stor betydelse för gudstjänst- och församlingslivet.

Jag ansluter mig till utredningens förslag att tillsättningsbeslutet skall

Jag

ansluter

mig

till

utredningens

förslag

att

tillsättningsbeslutet

skall

fattas på pastoratsnivån. I likhet med utredningen anser jag också att

fattas

på

pastoratsnivån.

likhet

med

utredningen

anser

jag

också

att

församlingarna även i framtiden bör ha ett inliytande över tillsättningarna.

församlingarna

även

framtiden

bör

ett

inliytande

över

tillsättningarna.

Den kyrkomusikaliska verksamheten bedrivs i församlingarna och har stor

Den

kyrkomusikaliska

verksamheten

bedrivs

församlingarna

och

har

stor

betydelse för gudstjänst- och församlingslivet.

betydelse

för

gudstjänst-

och

församlingslivet.

l enförsamlingspastoratet blir församlingens behov av inflytande auto- matiskt tillgodosett. Frågan är hur inflytandet skall ske i flerförsamlings- pastoratet. En tänkbar lösning är den som utredningen har föreslagit. nämligen att församlingarna skall få yttra sig till pastoratet. För egen del anserjag emellertid att övervägande skäl talar för att välja samma lösning som har valts i fråga om prästtjänster i llerförsamlingspastorat.

l enförsamlingspastoratet blir församlingens behov av inflytande auto-

enförsamlingspastoratet

blir

församlingens

behov

inflytande

auto-

matiskt tillgodosett. Frågan är hur inflytandet skall ske i flerförsamlings-

matiskt

tillgodosett.

Frågan

är

hur

inflytandet

skall

ske

flerförsamlings-

pastoratet. En tänkbar lösning är den som utredningen har föreslagit.

pastoratet.

tänkbar

lösning

är

den

som

utredningen

har

föreslagit.

nämligen att församlingarna skall få yttra sig till pastoratet. För egen del

nämligen

att

församlingarna

skall

få

yttra

sig

till

pastoratet.

För

egen

del

anserjag emellertid att övervägande skäl talar för att välja samma lösning

anserjag

emellertid

att

övervägande

skäl

talar

för

att

välja

samma

lösning

som har valts i fråga om prästtjänster i llerförsamlingspastorat.

som

har

valts

fråga

prästtjänster

llerförsamlingspastorat.

För tillsättning av prästtjänster skall det enligt 7s' förslaget till prästan- ställningslag (prop. 1987/88:31) i varje l'lerförsamlingspastorat finnas en tillsättningsnämnd. till vilken församlingarnas kyrkoråd inom sig utser representanter. Syftet med denna ordning är att garantera församlingarna

För tillsättning av prästtjänster skall det enligt 7s' förslaget till prästan-

För

tillsättning

prästtjänster

skall

det

enligt

7s'

förslaget

till

prästan-

ställningslag (prop. 1987/88:31) i varje l'lerförsamlingspastorat finnas en

ställningslag

(prop.

1987/88:31)

varje

l'lerförsamlingspastorat

finnas

tillsättningsnämnd. till vilken församlingarnas kyrkoråd inom sig utser

tillsättningsnämnd.

till

vilken

församlingarnas

kyrkoråd

inom

sig

utser

representanter. Syftet med denna ordning är att garantera församlingarna

representanter.

Syftet

med

denna

ordning

är

att

garantera

församlingarna

Prop. 1987/88:144

Prop.

1987/88:144

ett jämlikt inflytande på tillsättningsbeslutet. Enligt min mening kan sam- ma synsätt anläggas när det gäller kyrkomusiker. Jag föreslår därför att tjänster som kyrkomusiker i ett flerförsamlingspastorat tillsätts av tillsätt- ningsnämnden. Behörighetsprövning: Enligt den ordning som gäller i dag prövar domka- pitlet före tillsättningen av tjänster som organist och kantor de sökandes behörighet. Utredningen har föreslagit att denna uppgift i framtiden skall ankomma på pastoraten själva. Flera remissinstanser har ansett att den nuvarande ordningen bör behållas. Som jag har anfört tidigare bör det statliga inflytandet över kyrkomusi— kerorganisationen i viss utsträckning behållas.'Detta kommer i mitt förslag till uttryck bl.a. genom att det i lag anges vilka behörighetsvillkor som skall gälla för olika kyrkomusiker. Det är enligt min mening naturligt att inflytandet i detta avseende följs upp med en behörighetsprövning av ett statligt organ. Jag finner det också naturligt att denna uppgift även i framtiden handhas av domkapitlen. som har en omfattande erfarenhet av sådana ärenden. I domkapitlens framtida uppgifter kommer bl.a. också att ingå att pröva behörigheten hos sökanden till prästtjänster enligt förslagen i propositionen 1987/88:31. Mitt förslag är alltså att domkapitlen skall pröva behörigheten hos de sökande innan en kyrkomusiker anställs i pastoratet. Domkapitlets beslut blir bindande och kan inte frångås av pastoratet. Meritvärdering: Regler om de befordringsgrunder som skall gälla vid tillsättning av tjänster som kyrkomusiker finns i dag i 27.5 kyrkomusiker- förordningen. När domkapitlet upprättar sitt förslag skall de sökande rangordnas på grundval av den meritvärdering domkapitlet har gjort. Ut- redningens förslag innebär att tilIsättningsförlarandet skall följa kyrko- kommunala regler och att några särskilda regler om meritvärdering inte skall ges. Flera remissinstanser har uttryckt farhågor för att det kan uppstå svårigheter vid meritvärderingen. När det gäller valet mellan olika sökande kan man. som utredningen konstaterat. inte komma ifrån att en del tillsättningsärenden kan bli svåra att bedöma för pastoraten. Det är därför angeläget att garantier ges för en sakkunnig belysning av de sökandes kvalifikationer. Utredningen har an- sett att stiftsstyrelsen på begäran av pastoratet skall avge yttrande över ansökningarna. Ett ytterligare stöd kttnde enligt utredningen vara att den föreslagna s. k. stiftsmusikern på begäran av pastoratet föredrar tillsätt- - ningsärendct för de lokala beslutsfattarna. Många remissinstanser har emellertid förordat att det statliga inllytandet utövas genom domkapitlen. Jag har förståelse för de synpunkter som ligger bakom yttrandena. Även i denna fråga ligger det enligt min mening nära till hands att knyta an till den lösning som har valts beträffande tillsättning av prästtjänster i pastoraten. Enligt förslaget till prästanställningslag i propositionen l987/88z3l skall domkapitlet vid prästtillsättningar. sedan det prövat de sökandes behörig- het. med eget yttrande lämna över ansökningshandlingarna till den myn- dighet som tillsätter tjänsten. Förslaget att domkapitlet alltid skall avge 'yttrande kommer från kyrkomötet. Kyrkomötet ansåg att det var värde- fullt för tiIlsättningsmyndigheterna med ett yttrande från domkapitlet. Prop. l987/88: 144 30

ett jämlikt inflytande på tillsättningsbeslutet. Enligt min mening kan sam-

ett

jämlikt

inflytande

på

tillsättningsbeslutet.

Enligt

min

mening

kan

sam-

ma synsätt anläggas när det gäller kyrkomusiker. Jag föreslår därför att

synsätt

anläggas

när

det

gäller

kyrkomusiker.

Jag

föreslår

därför

att

tjänster som kyrkomusiker i ett flerförsamlingspastorat tillsätts av tillsätt-

tjänster

som

kyrkomusiker

ett

flerförsamlingspastorat

tillsätts

tillsätt-

ningsnämnden.

Behörighetsprövning: Enligt den ordning som gäller i dag prövar domka- pitlet före tillsättningen av tjänster som organist och kantor de sökandes behörighet. Utredningen har föreslagit att denna uppgift i framtiden skall ankomma på pastoraten själva. Flera remissinstanser har ansett att den nuvarande ordningen bör behållas.

Behörighetsprövning: Enligt den ordning som gäller i dag prövar domka-

Behörighetsprövning:

Enligt

den

ordning

som

gäller

dag

prövar

domka-

pitlet före tillsättningen av tjänster som organist och kantor de sökandes

pitlet

före

tillsättningen

tjänster

som

organist

och

kantor

sökandes

behörighet. Utredningen har föreslagit att denna uppgift i framtiden skall

behörighet.

Utredningen

har

föreslagit

att

denna

uppgift

framtiden

skall

ankomma på pastoraten själva. Flera remissinstanser har ansett att den

ankomma

på

pastoraten

själva.

Flera

remissinstanser

har

ansett

att

den

nuvarande ordningen bör behållas.

nuvarande

ordningen

bör

behållas.

Som jag har anfört tidigare bör det statliga inflytandet över kyrkomusi— kerorganisationen i viss utsträckning behållas.'Detta kommer i mitt förslag till uttryck bl.a. genom att det i lag anges vilka behörighetsvillkor som skall gälla för olika kyrkomusiker. Det är enligt min mening naturligt att inflytandet i detta avseende följs upp med en behörighetsprövning av ett statligt organ. Jag finner det också naturligt att denna uppgift även i framtiden handhas av domkapitlen. som har en omfattande erfarenhet av sådana ärenden. I domkapitlens framtida uppgifter kommer bl.a. också att ingå att pröva behörigheten hos sökanden till prästtjänster enligt förslagen i propositionen 1987/88:31.

Som jag har anfört tidigare bör det statliga inflytandet över kyrkomusi—

Som

jag

har

anfört

tidigare

bör

det

statliga

inflytandet

över

kyrkomusi—

kerorganisationen i viss utsträckning behållas.'Detta kommer i mitt förslag

kerorganisationen

viss

utsträckning

behållas.'Detta

kommer

mitt

förslag

till uttryck bl.a. genom att det i lag anges vilka behörighetsvillkor som

till

uttryck

bl.a.

genom

att

det

lag

anges

vilka

behörighetsvillkor

som

skall gälla för olika kyrkomusiker. Det är enligt min mening naturligt att

skall

gälla

för

olika

kyrkomusiker.

Det

är

enligt

min

mening

naturligt

att

inflytandet i detta avseende följs upp med en behörighetsprövning av ett

inflytandet

detta

avseende

följs

upp

med

behörighetsprövning

ett

statligt organ. Jag finner det också naturligt att denna uppgift även i

statligt

organ.

Jag

finner

det

också

naturligt

att

denna

uppgift

även

framtiden handhas av domkapitlen. som har en omfattande erfarenhet av

framtiden

handhas

domkapitlen.

som

har

omfattande

erfarenhet

sådana ärenden. I domkapitlens framtida uppgifter kommer bl.a. också att

sådana

ärenden.

domkapitlens

framtida

uppgifter

kommer

bl.a.

också

att

ingå att pröva behörigheten hos sökanden till prästtjänster enligt förslagen

ingå

att

pröva

behörigheten

hos

sökanden

till

prästtjänster

enligt

förslagen

i propositionen 1987/88:31.

propositionen

1987/88:31.

Mitt förslag är alltså att domkapitlen skall pröva behörigheten hos de sökande innan en kyrkomusiker anställs i pastoratet. Domkapitlets beslut blir bindande och kan inte frångås av pastoratet.

Mitt förslag är alltså att domkapitlen skall pröva behörigheten hos de

Mitt

förslag

är

alltså

att

domkapitlen

skall

pröva

behörigheten

hos

sökande innan en kyrkomusiker anställs i pastoratet. Domkapitlets beslut

sökande

innan

kyrkomusiker

anställs

pastoratet.

Domkapitlets

beslut

blir bindande och kan inte frångås av pastoratet.

blir

bindande

och

kan

inte

frångås

pastoratet.

Meritvärdering: Regler om de befordringsgrunder som skall gälla vid tillsättning av tjänster som kyrkomusiker finns i dag i 27.5 kyrkomusiker- förordningen. När domkapitlet upprättar sitt förslag skall de sökande rangordnas på grundval av den meritvärdering domkapitlet har gjort. Ut- redningens förslag innebär att tilIsättningsförlarandet skall följa kyrko- kommunala regler och att några särskilda regler om meritvärdering inte skall ges. Flera remissinstanser har uttryckt farhågor för att det kan uppstå svårigheter vid meritvärderingen.

Meritvärdering: Regler om de befordringsgrunder som skall gälla vid

Meritvärdering:

Regler

befordringsgrunder

som

skall

gälla

vid

tillsättning av tjänster som kyrkomusiker finns i dag i 27.5 kyrkomusiker-

tillsättning

tjänster

som

kyrkomusiker

finns

dag

27.5

kyrkomusiker-

förordningen. När domkapitlet upprättar sitt förslag skall de sökande

förordningen.

När

domkapitlet

upprättar

sitt

förslag

skall

sökande

rangordnas på grundval av den meritvärdering domkapitlet har gjort. Ut-

rangordnas

på

grundval

den

meritvärdering

domkapitlet

har

gjort.

Ut-

redningens förslag innebär att tilIsättningsförlarandet skall följa kyrko-

redningens

förslag

innebär

att

tilIsättningsförlarandet

skall

följa

kyrko-

kommunala regler och att några särskilda regler om meritvärdering inte

kommunala

regler

och

att

några

särskilda

regler

meritvärdering

inte

skall ges. Flera remissinstanser har uttryckt farhågor för att det kan uppstå

skall

ges.

Flera

remissinstanser

har

uttryckt

farhågor

för

att

det

kan

uppstå

svårigheter vid meritvärderingen.

svårigheter

vid

meritvärderingen.

När det gäller valet mellan olika sökande kan man. som utredningen konstaterat. inte komma ifrån att en del tillsättningsärenden kan bli svåra att bedöma för pastoraten. Det är därför angeläget att garantier ges för en sakkunnig belysning av de sökandes kvalifikationer. Utredningen har an- sett att stiftsstyrelsen på begäran av pastoratet skall avge yttrande över ansökningarna. Ett ytterligare stöd kttnde enligt utredningen vara att den föreslagna s. k. stiftsmusikern på begäran av pastoratet föredrar tillsätt- - ningsärendct för de lokala beslutsfattarna. Många remissinstanser har emellertid förordat att det statliga inllytandet utövas genom domkapitlen. Jag har förståelse för de synpunkter som ligger bakom yttrandena. Även i denna fråga ligger det enligt min mening nära till hands att knyta an till den lösning som har valts beträffande tillsättning av prästtjänster i pastoraten.

När det gäller valet mellan olika sökande kan man. som utredningen

När

det

gäller

valet

mellan

olika

sökande

kan

man.

som

utredningen

konstaterat. inte komma ifrån att en del tillsättningsärenden kan bli svåra

konstaterat.

inte

komma

ifrån

att

del

tillsättningsärenden

kan

bli

svåra

att bedöma för pastoraten. Det är därför angeläget att garantier ges för en

att

bedöma

för

pastoraten.

Det

är

därför

angeläget

att

garantier

ges

för

sakkunnig belysning av de sökandes kvalifikationer. Utredningen har an-

sakkunnig

belysning

sökandes

kvalifikationer.

Utredningen

har

an-

sett att stiftsstyrelsen på begäran av pastoratet skall avge yttrande över

sett

att

stiftsstyrelsen

på

begäran

pastoratet

skall

avge

yttrande

över

ansökningarna. Ett ytterligare stöd kttnde enligt utredningen vara att den

ansökningarna.

Ett

ytterligare

stöd

kttnde

enligt

utredningen

vara

att

den

föreslagna s. k. stiftsmusikern på begäran av pastoratet föredrar tillsätt-

föreslagna

stiftsmusikern

på

begäran

pastoratet

föredrar

tillsätt-

- ningsärendct för de lokala beslutsfattarna. Många remissinstanser har

ningsärendct

för

lokala

beslutsfattarna.

Många

remissinstanser

har

emellertid förordat att det statliga inllytandet utövas genom domkapitlen.

emellertid

förordat

att

det

statliga

inllytandet

utövas

genom

domkapitlen.

Jag har förståelse för de synpunkter som ligger bakom yttrandena. Även i

Jag

har

förståelse

för

synpunkter

som

ligger

bakom

yttrandena.

Även

denna fråga ligger det enligt min mening nära till hands att knyta an till den

denna

fråga

ligger

det

enligt

min

mening

nära

till

hands

att

knyta

till

den

lösning som har valts beträffande tillsättning av prästtjänster i pastoraten.

lösning

som

har

valts

beträffande

tillsättning

prästtjänster

pastoraten.

Enligt förslaget till prästanställningslag i propositionen l987/88z3l skall domkapitlet vid prästtillsättningar. sedan det prövat de sökandes behörig- het. med eget yttrande lämna över ansökningshandlingarna till den myn- dighet som tillsätter tjänsten. Förslaget att domkapitlet alltid skall avge 'yttrande kommer från kyrkomötet. Kyrkomötet ansåg att det var värde- fullt för tiIlsättningsmyndigheterna med ett yttrande från domkapitlet.

Enligt förslaget till prästanställningslag i propositionen l987/88z3l skall

Enligt

förslaget

till

prästanställningslag

propositionen

l987/88z3l

skall

domkapitlet vid prästtillsättningar. sedan det prövat de sökandes behörig-

domkapitlet

vid

prästtillsättningar.

sedan

det

prövat

sökandes

behörig-

het. med eget yttrande lämna över ansökningshandlingarna till den myn-

het.

med

eget

yttrande

lämna

över

ansökningshandlingarna

till

den

myn-

dighet som tillsätter tjänsten. Förslaget att domkapitlet alltid skall avge

dighet

som

tillsätter

tjänsten.

Förslaget

att

domkapitlet

alltid

skall

avge

'yttrande kommer från kyrkomötet. Kyrkomötet ansåg att det var värde-

'yttrande

kommer

från

kyrkomötet.

Kyrkomötet

ansåg

att

det

var

värde-

fullt för tiIlsättningsmyndigheterna med ett yttrande från domkapitlet.

fullt

för

tiIlsättningsmyndigheterna

med

ett

yttrande

från

domkapitlet.

Prop. l987/88: 144

Prop.

l987/88:

144

särskilt med tanke på meritvärderingen. Enligt min mening bör man nu för kyrkomusikerna välja samma lösning. Domkapitlets yttrande bör avse den kyrkomusikaliska skickligheten och innehålla enjämförelse av de behöriga sökandena i detta hänseende. I detta sammanhang vill jag framhålla att det endast är domkapitlets prövning av behörigheten som är bindande för pastoraten. Yttrandet är inte bindande. men bör kunna tjäna som en vägledning. Yttrande vid tillsättning av domkyrkoorganist: Enligt 30.5 2 mom. kyrko- musikerförordningen skall domkapitlet innan det upprättar förslag till tjänst som domkyrkoorganist inhämta yttrande av Musikaliska akademi- ens styrelse. Utredningen har föreslagit att yttrande i sådana ärenden i stället skall inhämtas från svenska kyrkans centralstyrelse. Förslaget hänger samman med att utredningen har föreslagit att Musikaliska akade- miens befattning med kyrkomusikerutbildningen skall upphöra. Jag lägger inte nu fram några sådana förslag i utbildningsdelen. Emellertid bör det i framtiden stå domkapitlet fritt att bestämma hur det expertutlåtande skall inhämtas som kan behövas när en domkyrkoorganist skall anställas. Möj- ligheten att anlita akademiens expertis finns kvar, men detta blir alltså inte obligatoriskt. Däremot bör man beakta att en domkyrkoorganist behöver särskild kunnighet och erfarenhet för att biträda domkapitlet i kyrkomusi- kaliska frågor fifr avsnitt 2.10). Annonsering av lediga tjänster: För närvarande skall kyrkomusikertjäns- ter i regel kungöras lediga i Post- och Inrikes Tidningar. Sådan kungörelse brukar i allmänhet kompletteras med annonsering i Kyrkomusikernas tid- ning. som är ett organ för Kyrkomusikernas riksförbund och som sprids till förbundets medlemmar. Härigenom åstadkommer man en god kännedom om lediga tjänster. Utredningen har framhållit att det. för att behålla en bred rekryterings- bas. är angeläget att kungörelser om lediga tjänster får så stor spridning som möjligt. Detta mål kan enligt utredningen nås genom annonsering förutom i dagspressen. i Svenska kyrkans tidning och Kyrkomusikernas tidning. Flera remissinstanser anser att det bör finnas en föreskrift om att tjänsterna skall annonseras ut i något rikstäckande organ med spridning bland de berörda. För egen del vill jag till en början erinra om att tillsättningsförfarandet vid kyrkokommunala anställningar delvis är reglerat genom kollektivavtal. Enligt de allmänna bestämmelser (AB 84) som hör till den gällande huvud- överenskommelsen på området gäller i fråga om tillsvidareanställning av arbetstagare med minst 40 procents tjänstgöring en skyldighet att kungöra tjänsten ledig till ansökan med minst fjorton dagars ansökningstid. om inte . särskilda skäl föranleder annat. Kungörandet sker vanligen med anslag på kommunens anslagstavla. Samma reglering gäller i fråga om sådan anställ- ning för viss tid. eller vikariat, som beräknas omfatta minst sex månader. Vid bl.a. omplaceringsbehov eller när någon arbetstagare har företrädes- rätt till ny anställning. behöver kungörande inte ske. Frågor om annonsering av lediga tjänster kan regleras i kollektivavtal. Så har också redan skett på det kommunala området. Jag vill starkt betona att det måste ligga i pastoratens eget intresse att få ett sa brett rekryterings- Prop. 1987/882144 31

särskilt med tanke på meritvärderingen. Enligt min mening bör man nu för

särskilt

med

tanke

på

meritvärderingen.

Enligt

min

mening

bör

man

för

kyrkomusikerna välja samma lösning. Domkapitlets yttrande bör avse den

kyrkomusikerna

välja

samma

lösning.

Domkapitlets

yttrande

bör

avse

den

kyrkomusikaliska skickligheten och innehålla enjämförelse av de behöriga

kyrkomusikaliska

skickligheten

och

innehålla

enjämförelse

behöriga

sökandena i detta hänseende.

sökandena

detta

hänseende.

I detta sammanhang vill jag framhålla att det endast är domkapitlets prövning av behörigheten som är bindande för pastoraten. Yttrandet är inte bindande. men bör kunna tjäna som en vägledning.

I detta sammanhang vill jag framhålla att det endast är domkapitlets

detta

sammanhang

vill

jag

framhålla

att

det

endast

är

domkapitlets

prövning av behörigheten som är bindande för pastoraten. Yttrandet är

prövning

behörigheten

som

är

bindande

för

pastoraten.

Yttrandet

är

inte bindande. men bör kunna tjäna som en vägledning.

inte

bindande.

men

bör

kunna

tjäna

som

vägledning.

Yttrande vid tillsättning av domkyrkoorganist: Enligt 30.5 2 mom. kyrko- musikerförordningen skall domkapitlet innan det upprättar förslag till tjänst som domkyrkoorganist inhämta yttrande av Musikaliska akademi- ens styrelse. Utredningen har föreslagit att yttrande i sådana ärenden i stället skall inhämtas från svenska kyrkans centralstyrelse. Förslaget hänger samman med att utredningen har föreslagit att Musikaliska akade- miens befattning med kyrkomusikerutbildningen skall upphöra. Jag lägger inte nu fram några sådana förslag i utbildningsdelen. Emellertid bör det i framtiden stå domkapitlet fritt att bestämma hur det expertutlåtande skall inhämtas som kan behövas när en domkyrkoorganist skall anställas. Möj- ligheten att anlita akademiens expertis finns kvar, men detta blir alltså inte obligatoriskt. Däremot bör man beakta att en domkyrkoorganist behöver särskild kunnighet och erfarenhet för att biträda domkapitlet i kyrkomusi- kaliska frågor fifr avsnitt 2.10).

Yttrande vid tillsättning av domkyrkoorganist: Enligt 30.5 2 mom. kyrko-

Yttrande

vid

tillsättning

domkyrkoorganist:

Enligt

30.5

mom.

kyrko-

musikerförordningen skall domkapitlet innan det upprättar förslag till

musikerförordningen

skall

domkapitlet

innan

det

upprättar

förslag

till

tjänst som domkyrkoorganist inhämta yttrande av Musikaliska akademi-

tjänst

som

domkyrkoorganist

inhämta

yttrande

Musikaliska

akademi-

ens styrelse. Utredningen har föreslagit att yttrande i sådana ärenden i

ens

styrelse.

Utredningen

har

föreslagit

att

yttrande

sådana

ärenden

stället skall inhämtas från svenska kyrkans centralstyrelse. Förslaget

stället

skall

inhämtas

från

svenska

kyrkans

centralstyrelse.

Förslaget

hänger samman med att utredningen har föreslagit att Musikaliska akade-

hänger

samman

med

att

utredningen

har

föreslagit

att

Musikaliska

akade-

miens befattning med kyrkomusikerutbildningen skall upphöra. Jag lägger

miens

befattning

med

kyrkomusikerutbildningen

skall

upphöra.

Jag

lägger

inte nu fram några sådana förslag i utbildningsdelen. Emellertid bör det i

inte

fram

några

sådana

förslag

utbildningsdelen.

Emellertid

bör

det

framtiden stå domkapitlet fritt att bestämma hur det expertutlåtande skall

framtiden

stå

domkapitlet

fritt

att

bestämma

hur

det

expertutlåtande

skall

inhämtas som kan behövas när en domkyrkoorganist skall anställas. Möj-

inhämtas

som

kan

behövas

när

domkyrkoorganist

skall

anställas.

Möj-

ligheten att anlita akademiens expertis finns kvar, men detta blir alltså inte

ligheten

att

anlita

akademiens

expertis

finns

kvar,

men

detta

blir

alltså

inte

obligatoriskt. Däremot bör man beakta att en domkyrkoorganist behöver

obligatoriskt.

Däremot

bör

man

beakta

att

domkyrkoorganist

behöver

särskild kunnighet och erfarenhet för att biträda domkapitlet i kyrkomusi-

särskild

kunnighet

och

erfarenhet

för

att

biträda

domkapitlet

kyrkomusi-

kaliska frågor fifr avsnitt 2.10).

kaliska

frågor

fifr

avsnitt

2.10).

Annonsering av lediga tjänster: För närvarande skall kyrkomusikertjäns- ter i regel kungöras lediga i Post- och Inrikes Tidningar. Sådan kungörelse brukar i allmänhet kompletteras med annonsering i Kyrkomusikernas tid- ning. som är ett organ för Kyrkomusikernas riksförbund och som sprids till förbundets medlemmar. Härigenom åstadkommer man en god kännedom om lediga tjänster.

Annonsering av lediga tjänster: För närvarande skall kyrkomusikertjäns-

Annonsering

lediga

tjänster:

För

närvarande

skall

kyrkomusikertjäns-

ter i regel kungöras lediga i Post- och Inrikes Tidningar. Sådan kungörelse

ter

regel

kungöras

lediga

Post-

och

Inrikes

Tidningar.

Sådan

kungörelse

brukar i allmänhet kompletteras med annonsering i Kyrkomusikernas tid-

brukar

allmänhet

kompletteras

med

annonsering

Kyrkomusikernas

tid-

ning. som är ett organ för Kyrkomusikernas riksförbund och som sprids till

ning.

som

är

ett

organ

för

Kyrkomusikernas

riksförbund

och

som

sprids

till

förbundets medlemmar. Härigenom åstadkommer man en god kännedom

förbundets

medlemmar.

Härigenom

åstadkommer

man

god

kännedom

om lediga tjänster.

lediga

tjänster.

Utredningen har framhållit att det. för att behålla en bred rekryterings- bas. är angeläget att kungörelser om lediga tjänster får så stor spridning som möjligt. Detta mål kan enligt utredningen nås genom annonsering förutom i dagspressen. i Svenska kyrkans tidning och Kyrkomusikernas tidning. Flera remissinstanser anser att det bör finnas en föreskrift om att tjänsterna skall annonseras ut i något rikstäckande organ med spridning bland de berörda.

Utredningen har framhållit att det. för att behålla en bred rekryterings-

Utredningen

har

framhållit

att

det.

för

att

behålla

bred

rekryterings-

bas. är angeläget att kungörelser om lediga tjänster får så stor spridning

bas.

är

angeläget

att

kungörelser

lediga

tjänster

får

så

stor

spridning

som möjligt. Detta mål kan enligt utredningen nås genom annonsering

som

möjligt.

Detta

mål

kan

enligt

utredningen

nås

genom

annonsering

förutom i dagspressen. i Svenska kyrkans tidning och Kyrkomusikernas

förutom

dagspressen.

Svenska

kyrkans

tidning

och

Kyrkomusikernas

tidning. Flera remissinstanser anser att det bör finnas en föreskrift om att

tidning.

Flera

remissinstanser

anser

att

det

bör

finnas

föreskrift

att

tjänsterna skall annonseras ut i något rikstäckande organ med spridning

tjänsterna

skall

annonseras

något

rikstäckande

organ

med

spridning

bland de berörda.

bland

berörda.

För egen del vill jag till en början erinra om att tillsättningsförfarandet vid kyrkokommunala anställningar delvis är reglerat genom kollektivavtal. Enligt de allmänna bestämmelser (AB 84) som hör till den gällande huvud- överenskommelsen på området gäller i fråga om tillsvidareanställning av arbetstagare med minst 40 procents tjänstgöring en skyldighet att kungöra tjänsten ledig till ansökan med minst fjorton dagars ansökningstid. om inte . särskilda skäl föranleder annat. Kungörandet sker vanligen med anslag på kommunens anslagstavla. Samma reglering gäller i fråga om sådan anställ- ning för viss tid. eller vikariat, som beräknas omfatta minst sex månader. Vid bl.a. omplaceringsbehov eller när någon arbetstagare har företrädes- rätt till ny anställning. behöver kungörande inte ske.

För egen del vill jag till en början erinra om att tillsättningsförfarandet

För

egen

del

vill

jag

till

början

erinra

att

tillsättningsförfarandet

vid kyrkokommunala anställningar delvis är reglerat genom kollektivavtal.

vid

kyrkokommunala

anställningar

delvis

är

reglerat

genom

kollektivavtal.

Enligt de allmänna bestämmelser (AB 84) som hör till den gällande huvud-

Enligt

allmänna

bestämmelser

(AB

84)

som

hör

till

den

gällande

huvud-

överenskommelsen på området gäller i fråga om tillsvidareanställning av

överenskommelsen

på

området

gäller

fråga

tillsvidareanställning

arbetstagare med minst 40 procents tjänstgöring en skyldighet att kungöra

arbetstagare

med

minst

procents

tjänstgöring

skyldighet

att

kungöra

tjänsten ledig till ansökan med minst fjorton dagars ansökningstid. om inte

tjänsten

ledig

till

ansökan

med

minst

fjorton

dagars

ansökningstid.

inte

. särskilda skäl föranleder annat. Kungörandet sker vanligen med anslag på

särskilda

skäl

föranleder

annat.

Kungörandet

sker

vanligen

med

anslag

på

kommunens anslagstavla. Samma reglering gäller i fråga om sådan anställ-

kommunens

anslagstavla.

Samma

reglering

gäller

fråga

sådan

anställ-

ning för viss tid. eller vikariat, som beräknas omfatta minst sex månader.

ning

för

viss

tid.

eller

vikariat,

som

beräknas

omfatta

minst

sex

månader.

Vid bl.a. omplaceringsbehov eller när någon arbetstagare har företrädes-

Vid

bl.a.

omplaceringsbehov

eller

när

någon

arbetstagare

har

företrädes-

rätt till ny anställning. behöver kungörande inte ske.

rätt

till

anställning.

behöver

kungörande

inte

ske.

Frågor om annonsering av lediga tjänster kan regleras i kollektivavtal. Så har också redan skett på det kommunala området. Jag vill starkt betona att det måste ligga i pastoratens eget intresse att få ett sa brett rekryterings-

Frågor om annonsering av lediga tjänster kan regleras i kollektivavtal.

Frågor

annonsering

lediga

tjänster

kan

regleras

kollektivavtal.

Så har också redan skett på det kommunala området. Jag vill starkt betona

Så

har

också

redan

skett

på

det

kommunala

området.

Jag

vill

starkt

betona

att det måste ligga i pastoratens eget intresse att få ett sa brett rekryterings-

att

det

måste

ligga

pastoratens

eget

intresse

att

få

ett

brett

rekryterings-

Prop. 1987/882144

Prop.

1987/882144

underlag som möjligt. Detta kan endast erhållas genom att ledigheter annonseras så att de når aktuella grupper. Överklagande av tillsättningsbeslut: Kyrkorådets tillsättning av tjänster som organist och kyrkokantor får i dag överklagas enligt bestämmelserna i lagen (1982: 1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter. Utöver vad som gäller enligt den lagen får beslutet överklagas av den som är uppförd på domkapitlets förslag. . Utredningens förslag innebär att överklagande av beslut om tillsättning av kyrkomusiker i framtiden helt skall följa kyrkokommunala överklagan- deregler. Av detta följer att beslutet endast får överklagas av den som är kyrkobokförd i pastoratet och av en församling som ingår i ett flerförsam- lingspastorat. En del remissinstanser har föreslagit att kretsen som har rätt att överklaga nu aktuella beslut skall-utökas till att avse andra sökande till tjänsten. Jag har viss förståelse för de önskemål som sålunda har förts fram. De överensstämmer med den ordning som gäller i dag. I denna fråga görjag emellertid samma bedömning som jag har gjort i propositionen 1987/88:31 när det gäller överklagande av beslut om tillsättning av prästtjänster. Att utöka kretsen av dem som får överklaga kyrkorådets eller tillsättnings- nämndens beslut till att avse även andra sökande stämmer inte överens med allmänna principer för vem som får klaga på ett kommunalt beslut. Jag är därför inte beredd att gå ifrån utredningens förslag på denna punkt. 2.9 Regleringen av kyrkomusikernas tjänsteåligganden Mitt förslag: För varje pastorat skall det finnas ett reglemente för den kyrkomusikaliska verksamheten. Av reglementet skall framgå hur de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna är fördelade mel- lan pastoratets kyrkomusiker. Reglementet fastställs efter yttrande av församlingarna i pastoratet och domkapitlet. Domkapitlet skall särskilt se till att gudstjänstlivets behov blir tillgodosedda. Utredningens förslag: Pastoraten skall fastställa en instruktion för varje kyrkomusikertjänst. En tjänst skall inte kunna omfatta mer än vad som kan anses vara heltid. Uppgifter i tjänsten skall vara tjänstgöring vid gudstjäns- ter och förrättningar/kyrkliga handlingar. körverksamhet samt orgelvård m.m. ] princip skall också fri musikundervisning vara en tjänsteuppgift för samtliga kyrkomusiker. Fastställandet av omfattningen av uppgifterna i varje tjänst bör ske efter lokala MBL-förhandlingar. Remissinstanserna: Remissinstansernas inställning präglas av deras ståndpunktstaganden till utredningens huvudförslag om en kommunal reg- lering av tjänsterna. Kritiska instanser har i allmänhet ansett att fastställ- landet av tjänsteinstruktioner bör ankomma på domkapitlet. Enligt en uppfattning. företrädd bl. a. av domkapitlet i Göteborg. kan pastoraten inte ha personal som är tillräckligt utbildad för uppgiften. Därvid skulle uppstå risker för bristande enhetlighet m.m. Enligt en annan uppfattning. före- Prop. 1987/88: 144

underlag som möjligt. Detta kan endast erhållas genom att ledigheter annonseras så att de når aktuella grupper.

underlag som möjligt. Detta kan endast erhållas genom att ledigheter

underlag

som

möjligt.

Detta

kan

endast

erhållas

genom

att

ledigheter

annonseras så att de når aktuella grupper.

annonseras

så

att

når

aktuella

grupper.

Överklagande av tillsättningsbeslut: Kyrkorådets tillsättning av tjänster som organist och kyrkokantor får i dag överklagas enligt bestämmelserna i lagen (1982: 1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter. Utöver vad som gäller enligt den lagen får beslutet överklagas av den som är uppförd på domkapitlets förslag. .

Överklagande av tillsättningsbeslut: Kyrkorådets tillsättning av tjänster

Överklagande

tillsättningsbeslut:

Kyrkorådets

tillsättning

tjänster

som organist och kyrkokantor får i dag överklagas enligt bestämmelserna i

som

organist

och

kyrkokantor

får

dag

överklagas

enligt

bestämmelserna

lagen (1982: 1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter. Utöver vad

lagen

(1982:

1052)

församlingar

och

kyrkliga

samfälligheter.

Utöver

vad

som gäller enligt den lagen får beslutet överklagas av den som är uppförd

som

gäller

enligt

den

lagen

får

beslutet

överklagas

den

som

är

uppförd

på domkapitlets förslag. .

på

domkapitlets

förslag.

Utredningens förslag innebär att överklagande av beslut om tillsättning av kyrkomusiker i framtiden helt skall följa kyrkokommunala överklagan- deregler. Av detta följer att beslutet endast får överklagas av den som är kyrkobokförd i pastoratet och av en församling som ingår i ett flerförsam- lingspastorat. En del remissinstanser har föreslagit att kretsen som har rätt att överklaga nu aktuella beslut skall-utökas till att avse andra sökande till tjänsten.

Utredningens förslag innebär att överklagande av beslut om tillsättning

Utredningens

förslag

innebär

att

överklagande

beslut

tillsättning

av kyrkomusiker i framtiden helt skall följa kyrkokommunala överklagan-

kyrkomusiker

framtiden

helt

skall

följa

kyrkokommunala

överklagan-

deregler. Av detta följer att beslutet endast får överklagas av den som är

deregler.

detta

följer

att

beslutet

endast

får

överklagas

den

som

är

kyrkobokförd i pastoratet och av en församling som ingår i ett flerförsam-

kyrkobokförd

pastoratet

och

församling

som

ingår

ett

flerförsam-

lingspastorat. En del remissinstanser har föreslagit att kretsen som har rätt

lingspastorat.

del

remissinstanser

har

föreslagit

att

kretsen

som

har

rätt

att överklaga nu aktuella beslut skall-utökas till att avse andra sökande till

att

överklaga

aktuella

beslut

skall-utökas

till

att

avse

andra

sökande

till

tjänsten.

Jag har viss förståelse för de önskemål som sålunda har förts fram. De överensstämmer med den ordning som gäller i dag. I denna fråga görjag emellertid samma bedömning som jag har gjort i propositionen 1987/88:31 när det gäller överklagande av beslut om tillsättning av prästtjänster. Att utöka kretsen av dem som får överklaga kyrkorådets eller tillsättnings- nämndens beslut till att avse även andra sökande stämmer inte överens med allmänna principer för vem som får klaga på ett kommunalt beslut. Jag är därför inte beredd att gå ifrån utredningens förslag på denna punkt.

Jag har viss förståelse för de önskemål som sålunda har förts fram. De

Jag

har

viss

förståelse

för

önskemål

som

sålunda

har

förts

fram.

överensstämmer med den ordning som gäller i dag. I denna fråga görjag

överensstämmer

med

den

ordning

som

gäller

dag.

denna

fråga

görjag

emellertid samma bedömning som jag har gjort i propositionen 1987/88:31

emellertid

samma

bedömning

som

jag

har

gjort

propositionen

1987/88:31

när det gäller överklagande av beslut om tillsättning av prästtjänster. Att

när

det

gäller

överklagande

beslut

tillsättning

prästtjänster.

Att

utöka kretsen av dem som får överklaga kyrkorådets eller tillsättnings-

utöka

kretsen

dem

som

får

överklaga

kyrkorådets

eller

tillsättnings-

nämndens beslut till att avse även andra sökande stämmer inte överens

nämndens

beslut

till

att

avse

även

andra

sökande

stämmer

inte

överens

med allmänna principer för vem som får klaga på ett kommunalt beslut. Jag

med

allmänna

principer

för

vem

som

får

klaga

på

ett

kommunalt

beslut.

Jag

är därför inte beredd att gå ifrån utredningens förslag på denna punkt.

är

därför

inte

beredd

att

gå

ifrån

utredningens

förslag

på

denna

punkt.

2.9 Regleringen av kyrkomusikernas tjänsteåligganden

2.9

Regleringen

kyrkomusikernas

tjänsteåligganden

Mitt förslag: För varje pastorat skall det finnas ett reglemente för den kyrkomusikaliska verksamheten. Av reglementet skall framgå hur de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna är fördelade mel- lan pastoratets kyrkomusiker. Reglementet fastställs efter yttrande av församlingarna i pastoratet och domkapitlet. Domkapitlet skall särskilt se till att gudstjänstlivets behov blir tillgodosedda.

Mitt förslag: För varje pastorat skall det finnas ett reglemente för

Mitt

förslag:

För

varje

pastorat

skall

det

finnas

ett

reglemente

för

den kyrkomusikaliska verksamheten. Av reglementet skall framgå

den

kyrkomusikaliska

verksamheten.

reglementet

skall

framgå

hur de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna är fördelade mel-

hur

obligatoriska

kyrkomusikaliska

uppgifterna

är

fördelade

mel-

lan pastoratets kyrkomusiker. Reglementet fastställs efter yttrande

lan

pastoratets

kyrkomusiker.

Reglementet

fastställs

efter

yttrande

av församlingarna i pastoratet och domkapitlet. Domkapitlet skall

församlingarna

pastoratet

och

domkapitlet.

Domkapitlet

skall

särskilt se till att gudstjänstlivets behov blir tillgodosedda.

särskilt

till

att

gudstjänstlivets

behov

blir

tillgodosedda.

Utredningens förslag: Pastoraten skall fastställa en instruktion för varje kyrkomusikertjänst. En tjänst skall inte kunna omfatta mer än vad som kan anses vara heltid. Uppgifter i tjänsten skall vara tjänstgöring vid gudstjäns- ter och förrättningar/kyrkliga handlingar. körverksamhet samt orgelvård m.m. ] princip skall också fri musikundervisning vara en tjänsteuppgift för samtliga kyrkomusiker. Fastställandet av omfattningen av uppgifterna i varje tjänst bör ske efter lokala MBL-förhandlingar. Remissinstanserna: Remissinstansernas inställning präglas av deras ståndpunktstaganden till utredningens huvudförslag om en kommunal reg- lering av tjänsterna. Kritiska instanser har i allmänhet ansett att fastställ- landet av tjänsteinstruktioner bör ankomma på domkapitlet. Enligt en uppfattning. företrädd bl. a. av domkapitlet i Göteborg. kan pastoraten inte ha personal som är tillräckligt utbildad för uppgiften. Därvid skulle uppstå risker för bristande enhetlighet m.m. Enligt en annan uppfattning. före-

Utredningens förslag: Pastoraten skall fastställa en instruktion för varje

Utredningens

förslag:

Pastoraten

skall

fastställa

instruktion

för

varje

kyrkomusikertjänst. En tjänst skall inte kunna omfatta mer än vad som kan

kyrkomusikertjänst.

tjänst

skall

inte

kunna

omfatta

mer

än

vad

som

kan

anses vara heltid. Uppgifter i tjänsten skall vara tjänstgöring vid gudstjäns-

anses

vara

heltid.

Uppgifter

tjänsten

skall

vara

tjänstgöring

vid

gudstjäns-

ter och förrättningar/kyrkliga handlingar. körverksamhet samt orgelvård

ter

och

förrättningar/kyrkliga

handlingar.

körverksamhet

samt

orgelvård

m.m. ] princip skall också fri musikundervisning vara en tjänsteuppgift för

m.m.

]

princip

skall

också

fri

musikundervisning

vara

tjänsteuppgift

för

samtliga kyrkomusiker. Fastställandet av omfattningen av uppgifterna i

samtliga

kyrkomusiker.

Fastställandet

omfattningen

uppgifterna

varje tjänst bör ske efter lokala MBL-förhandlingar.

varje

tjänst

bör

ske

efter

lokala

MBL-förhandlingar.

Remissinstanserna: Remissinstansernas inställning präglas av deras ståndpunktstaganden till utredningens huvudförslag om en kommunal reg- lering av tjänsterna. Kritiska instanser har i allmänhet ansett att fastställ- landet av tjänsteinstruktioner bör ankomma på domkapitlet. Enligt en uppfattning. företrädd bl. a. av domkapitlet i Göteborg. kan pastoraten inte ha personal som är tillräckligt utbildad för uppgiften. Därvid skulle uppstå risker för bristande enhetlighet m.m. Enligt en annan uppfattning. före-

Remissinstanserna: Remissinstansernas inställning präglas av deras

Remissinstanserna:

Remissinstansernas

inställning

präglas

deras

ståndpunktstaganden till utredningens huvudförslag om en kommunal reg-

ståndpunktstaganden

till

utredningens

huvudförslag

kommunal

reg-

lering av tjänsterna. Kritiska instanser har i allmänhet ansett att fastställ-

lering

tjänsterna.

Kritiska

instanser

har

allmänhet

ansett

att

fastställ-

landet av tjänsteinstruktioner bör ankomma på domkapitlet. Enligt en

landet

tjänsteinstruktioner

bör

ankomma

på

domkapitlet.

Enligt

uppfattning. företrädd bl. a. av domkapitlet i Göteborg. kan pastoraten inte

uppfattning.

företrädd

bl.

domkapitlet

Göteborg.

kan

pastoraten

inte

ha personal som är tillräckligt utbildad för uppgiften. Därvid skulle uppstå

personal

som

är

tillräckligt

utbildad

för

uppgiften.

Därvid

skulle

uppstå

risker för bristande enhetlighet m.m. Enligt en annan uppfattning. före-

risker

för

bristande

enhetlighet

m.m.

Enligt

annan

uppfattning.

före-

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

trädd bl.a. av Göteborgs kyrkliga samfällighet. bör beslutanderätten i fråga om instruktionerna tillkomma kyrkokommunen. eftersom tjänsterna skall vara kyrkokommunala och även det ekonomiska ansvaret kyrkokom- munalt. Samfälligheten anför att en normalinstruktion kan utarbetas av Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. Kyrkomusikernas riksförbund/Sveriges Lärarförbund anser att såväl obligatoriska som andra åligganden skall framgå av instruktionen och denna fastställas av domka- pitlet. Domkyrkoorganisternas förening anser också att instruktioner skall fastställas av domkapitlen. Föreningen ser dock med tillfredställelse att- utredningens förslag innebär flexibilitet i fråga om den kyrkomusikaliska verksamhetens omfattning. Skälen för mitt förslag Utgångspunkter: Den närmare regleringen av de kyrkomusikaliska göro- målen i varje enskild församling sker enligt 7å kyrkomusikerförordningen genom att domkapitlet fastställer en instruktion för varje kyrkomusiker- tjänst. Förslag till sådana instruktioner upprättas av kyrkorådet. som har att höra kyrkoherden och tjänsteinnehavaren samt i förekommande fall skolmyndigheterna. Till ledning vid fastställandet av vad som bör ingå i instruktionerna gäller. utöver de föreskrifter som betingas av lokala förhållanden. cirkulä- ret (1952z804) angående normalinstruktion för kyrkomusikertjänst. Till cirkuläret hör som bilagor normalinstruktioner för organisttjänster och kantorstjänster. Normalinstruktionerna upptar föreskrifter om var kyrko- musikern skall tjänstgöra och om omfattningen av hans tjänstgöringsskyl- dighet i olika hänseenden. Det finns också föreskrifter bl. a. om samverkan mellan kyrkomusiker och präst. orgelvård och om den fria musikundervis- ningen. Kyrkomusikernas tjänstgöringsskyldighet m.m. kommer naturligtvis att kräva en närmare reglering även i framtiden. Utredningen har bedömt att det även i framtiden är nödvändigt med en instruktion för varje tjänst. I sammanhanget har utredningen framhållit att en tjänst inte bör kunna fastställas att omfatta mer än vad som kan anses vara heltid. Syftet med den reform som jag nu föreslår är bl.a. — som jag har framhållit flera gånger tidigare — att avskaffa den statliga detaljregleringen och att skapa förutsättningar för en så flexibel kyrkomusikalisk organisa- tion som möjligt. På så sätt underlättas möjligheterna att anpassa verksam- heten och tjänsteorganisalionen till de lokala önskemålen och behoven. Dessa förhållanden tillsammans med den omständigheten att kyrkomusi- kerna i framtiden inte längre skall ha statligt reglerade anställningar gör att deras tjänstgöringsskyldighet m.m inte längre kan eller bör författnings- regleras. Utredningens lagförslag innehåller inte heller några regler angå- ende tjänsteinstruktioner för kyrkomusikerna. 1 motsvarande mån som förf'attningsregleringen bortfaller ökar utrymmet för en reglering genom kollektivavtal. Kollektivavtal: Utredningen har konstaterat att det är naturligt att speci- albestämmelser för kyrkomusikerbefattningarna tas in i kollektivavtal när 3 Riksdagen [987/88. I .ru/nl. Nr [44 Prop. 1987/88: 144 '...» '...)

trädd bl.a. av Göteborgs kyrkliga samfällighet. bör beslutanderätten i

trädd

bl.a.

Göteborgs

kyrkliga

samfällighet.

bör

beslutanderätten

fråga om instruktionerna tillkomma kyrkokommunen. eftersom tjänsterna

fråga

instruktionerna

tillkomma

kyrkokommunen.

eftersom

tjänsterna

skall vara kyrkokommunala och även det ekonomiska ansvaret kyrkokom-

skall

vara

kyrkokommunala

och

även

det

ekonomiska

ansvaret

kyrkokom-

munalt. Samfälligheten anför att en normalinstruktion kan utarbetas av

munalt.

Samfälligheten

anför

att

normalinstruktion

kan

utarbetas

Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. Kyrkomusikernas

Svenska

kyrkans

församlings-

och

pastoratsförbund.

Kyrkomusikernas

riksförbund/Sveriges Lärarförbund anser att såväl obligatoriska som andra

riksförbund/Sveriges

Lärarförbund

anser

att

såväl

obligatoriska

som

andra

åligganden skall framgå av instruktionen och denna fastställas av domka-

åligganden

skall

framgå

instruktionen

och

denna

fastställas

domka-

pitlet. Domkyrkoorganisternas förening anser också att instruktioner skall

pitlet.

Domkyrkoorganisternas

förening

anser

också

att

instruktioner

skall

fastställas av domkapitlen. Föreningen ser dock med tillfredställelse att-

fastställas

domkapitlen.

Föreningen

ser

dock

med

tillfredställelse

att-

utredningens förslag innebär flexibilitet i fråga om den kyrkomusikaliska verksamhetens omfattning.

utredningens förslag innebär flexibilitet i fråga om den kyrkomusikaliska

utredningens

förslag

innebär

flexibilitet

fråga

den

kyrkomusikaliska

verksamhetens omfattning.

verksamhetens

omfattning.

Skälen för mitt förslag

Skälen

för

mitt

förslag

Utgångspunkter: Den närmare regleringen av de kyrkomusikaliska göro- målen i varje enskild församling sker enligt 7å kyrkomusikerförordningen genom att domkapitlet fastställer en instruktion för varje kyrkomusiker- tjänst. Förslag till sådana instruktioner upprättas av kyrkorådet. som har att höra kyrkoherden och tjänsteinnehavaren samt i förekommande fall skolmyndigheterna. Till ledning vid fastställandet av vad som bör ingå i instruktionerna gäller. utöver de föreskrifter som betingas av lokala förhållanden. cirkulä- ret (1952z804) angående normalinstruktion för kyrkomusikertjänst. Till cirkuläret hör som bilagor normalinstruktioner för organisttjänster och kantorstjänster. Normalinstruktionerna upptar föreskrifter om var kyrko- musikern skall tjänstgöra och om omfattningen av hans tjänstgöringsskyl- dighet i olika hänseenden. Det finns också föreskrifter bl. a. om samverkan mellan kyrkomusiker och präst. orgelvård och om den fria musikundervis- ningen. Kyrkomusikernas tjänstgöringsskyldighet m.m. kommer naturligtvis att kräva en närmare reglering även i framtiden. Utredningen har bedömt att det även i framtiden är nödvändigt med en instruktion för varje tjänst. I sammanhanget har utredningen framhållit att en tjänst inte bör kunna fastställas att omfatta mer än vad som kan anses vara heltid. Syftet med den reform som jag nu föreslår är bl.a. — som jag har framhållit flera gånger tidigare — att avskaffa den statliga detaljregleringen och att skapa förutsättningar för en så flexibel kyrkomusikalisk organisa- tion som möjligt. På så sätt underlättas möjligheterna att anpassa verksam- heten och tjänsteorganisalionen till de lokala önskemålen och behoven. Dessa förhållanden tillsammans med den omständigheten att kyrkomusi- kerna i framtiden inte längre skall ha statligt reglerade anställningar gör att deras tjänstgöringsskyldighet m.m inte längre kan eller bör författnings- regleras. Utredningens lagförslag innehåller inte heller några regler angå- ende tjänsteinstruktioner för kyrkomusikerna. 1 motsvarande mån som förf'attningsregleringen bortfaller ökar utrymmet för en reglering genom kollektivavtal. Kollektivavtal: Utredningen har konstaterat att det är naturligt att speci- albestämmelser för kyrkomusikerbefattningarna tas in i kollektivavtal när

Utgångspunkter: Den närmare regleringen av de kyrkomusikaliska göro-

Utgångspunkter:

Den

närmare

regleringen

kyrkomusikaliska

göro-

målen i varje enskild församling sker enligt 7å kyrkomusikerförordningen

målen

varje

enskild

församling

sker

enligt

7å

kyrkomusikerförordningen

genom att domkapitlet fastställer en instruktion för varje kyrkomusiker-

genom

att

domkapitlet

fastställer

instruktion

för

varje

kyrkomusiker-

tjänst. Förslag till sådana instruktioner upprättas av kyrkorådet. som har

tjänst.

Förslag

till

sådana

instruktioner

upprättas

kyrkorådet.

som

har

att höra kyrkoherden och tjänsteinnehavaren samt i förekommande fall

att

höra

kyrkoherden

och

tjänsteinnehavaren

samt

förekommande

fall

skolmyndigheterna.

Till ledning vid fastställandet av vad som bör ingå i instruktionerna gäller. utöver de föreskrifter som betingas av lokala förhållanden. cirkulä- ret (1952z804) angående normalinstruktion för kyrkomusikertjänst. Till cirkuläret hör som bilagor normalinstruktioner för organisttjänster och kantorstjänster. Normalinstruktionerna upptar föreskrifter om var kyrko- musikern skall tjänstgöra och om omfattningen av hans tjänstgöringsskyl- dighet i olika hänseenden. Det finns också föreskrifter bl. a. om samverkan mellan kyrkomusiker och präst. orgelvård och om den fria musikundervis- ningen.

Till ledning vid fastställandet av vad som bör ingå i instruktionerna

Till

ledning

vid

fastställandet

vad

som

bör

ingå

instruktionerna

gäller. utöver de föreskrifter som betingas av lokala förhållanden. cirkulä-

gäller.

utöver

föreskrifter

som

betingas

lokala

förhållanden.

cirkulä-

ret (1952z804) angående normalinstruktion för kyrkomusikertjänst. Till

ret

(1952z804)

angående

normalinstruktion

för

kyrkomusikertjänst.

Till

cirkuläret hör som bilagor normalinstruktioner för organisttjänster och

cirkuläret

hör

som

bilagor

normalinstruktioner

för

organisttjänster

och

kantorstjänster. Normalinstruktionerna upptar föreskrifter om var kyrko-

kantorstjänster.

Normalinstruktionerna

upptar

föreskrifter

var

kyrko-

musikern skall tjänstgöra och om omfattningen av hans tjänstgöringsskyl-

musikern

skall

tjänstgöra

och

omfattningen

hans

tjänstgöringsskyl-

dighet i olika hänseenden. Det finns också föreskrifter bl. a. om samverkan

dighet

olika

hänseenden.

Det

finns

också

föreskrifter

bl.

samverkan

mellan kyrkomusiker och präst. orgelvård och om den fria musikundervis-

mellan

kyrkomusiker

och

präst.

orgelvård

och

den

fria

musikundervis-

ningen.

Kyrkomusikernas tjänstgöringsskyldighet m.m. kommer naturligtvis att kräva en närmare reglering även i framtiden. Utredningen har bedömt att det även i framtiden är nödvändigt med en instruktion för varje tjänst. I sammanhanget har utredningen framhållit att en tjänst inte bör kunna fastställas att omfatta mer än vad som kan anses vara heltid.

Kyrkomusikernas tjänstgöringsskyldighet m.m. kommer naturligtvis att

Kyrkomusikernas

tjänstgöringsskyldighet

m.m.

kommer

naturligtvis

att

kräva en närmare reglering även i framtiden. Utredningen har bedömt att

kräva

närmare

reglering

även

framtiden.

Utredningen

har

bedömt

att

det även i framtiden är nödvändigt med en instruktion för varje tjänst. I

det

även

framtiden

är

nödvändigt

med

instruktion

för

varje

tjänst.

sammanhanget har utredningen framhållit att en tjänst inte bör kunna

sammanhanget

har

utredningen

framhållit

att

tjänst

inte

bör

kunna

fastställas att omfatta mer än vad som kan anses vara heltid.

fastställas

att

omfatta

mer

än

vad

som

kan

anses

vara

heltid.

Syftet med den reform som jag nu föreslår är bl.a. — som jag har framhållit flera gånger tidigare — att avskaffa den statliga detaljregleringen och att skapa förutsättningar för en så flexibel kyrkomusikalisk organisa- tion som möjligt. På så sätt underlättas möjligheterna att anpassa verksam- heten och tjänsteorganisalionen till de lokala önskemålen och behoven. Dessa förhållanden tillsammans med den omständigheten att kyrkomusi- kerna i framtiden inte längre skall ha statligt reglerade anställningar gör att deras tjänstgöringsskyldighet m.m inte längre kan eller bör författnings- regleras. Utredningens lagförslag innehåller inte heller några regler angå- ende tjänsteinstruktioner för kyrkomusikerna. 1 motsvarande mån som förf'attningsregleringen bortfaller ökar utrymmet för en reglering genom kollektivavtal.

Syftet med den reform som jag nu föreslår är bl.a. — som jag har

Syftet

med

den

reform

som

jag

föreslår

är

bl.a.

—

som

jag

har

framhållit flera gånger tidigare — att avskaffa den statliga detaljregleringen

framhållit

flera

gånger

tidigare

—

att

avskaffa

den

statliga

detaljregleringen

och att skapa förutsättningar för en så flexibel kyrkomusikalisk organisa-

och

att

skapa

förutsättningar

för

så

flexibel

kyrkomusikalisk

organisa-

tion som möjligt. På så sätt underlättas möjligheterna att anpassa verksam-

tion

som

möjligt.

På

så

sätt

underlättas

möjligheterna

att

anpassa

verksam-

heten och tjänsteorganisalionen till de lokala önskemålen och behoven.

heten

och

tjänsteorganisalionen

till

lokala

önskemålen

och

behoven.

Dessa förhållanden tillsammans med den omständigheten att kyrkomusi-

Dessa

förhållanden

tillsammans

med

den

omständigheten

att

kyrkomusi-

kerna i framtiden inte längre skall ha statligt reglerade anställningar gör att

kerna

framtiden

inte

längre

skall

statligt

reglerade

anställningar

gör

att

deras tjänstgöringsskyldighet m.m inte längre kan eller bör författnings-

deras

tjänstgöringsskyldighet

m.m

inte

längre

kan

eller

bör

författnings-

regleras. Utredningens lagförslag innehåller inte heller några regler angå-

regleras.

Utredningens

lagförslag

innehåller

inte

heller

några

regler

angå-

ende tjänsteinstruktioner för kyrkomusikerna. 1 motsvarande mån som

ende

tjänsteinstruktioner

för

kyrkomusikerna.

motsvarande

mån

som

förf'attningsregleringen bortfaller ökar utrymmet för en reglering genom

förf'attningsregleringen

bortfaller

ökar

utrymmet

för

reglering

genom

kollektivavtal.

Kollektivavtal: Utredningen har konstaterat att det är naturligt att speci- albestämmelser för kyrkomusikerbefattningarna tas in i kollektivavtal när

Kollektivavtal: Utredningen har konstaterat att det är naturligt att speci-

Kollektivavtal:

Utredningen

har

konstaterat

att

det

är

naturligt

att

speci-

albestämmelser för kyrkomusikerbefattningarna tas in i kollektivavtal när

albestämmelser

för

kyrkomusikerbefattningarna

tas

kollektivavtal

när

3 Riksdagen [987/88. I .ru/nl. Nr [44

Riksdagen

[987/88.

.ru/nl.

[44

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

'...» '...)

'...»

'...)

anställningarna förs över till det kyrkokommunalt reglerade området. Så- dana specialbestämmelser kan upprättas för verksamhetsomräden där be- hov föreligger enligt de centrala parternas gemensamma bedömning och de knyts till de allmänna bestämmelser som avtalas. Specialbestämmelser innehåller normalt lönegradsbestämningar eller la- titud- eller lönefältsangivelser för olika befattningar. De brukar även inne- hålla överenskommelser angående det huvudsakliga innehållet i befatt- ningarna, liksom även bl.a. de kvalifikationer som skall gälla för lönevill- koren. I vissa fall kan bestämmelserna också innefatta ändringar eller tillägg i förhållande till de allmänna bestämmelserna, liksom överenskom- melser om avvikelser från dispositiv arbetsrättslig lagstiftning. såsom ar- betsmiljölagen (1977: 1160) och arbetstidslagen (19821673). För sådana verksamhetsområden. där det är erforderligt att för de enskilda anställ- ningarna bestämma anställningens sysselsättningsgrad när inte arbetstiden direkt schemaläggs. kan de centrala parterna också komma överens om tidslistor. Det är också möjligt att komma överens om normalinstruktion för särskilda befattningstyper. Jag förutsätter att möjligheterna att dra upp enhetliga riktlinjer genom sådana specialbestämmelser och normalinstruktioner kommer att tas till- vara vid förhandlingar mellan pastoratens och kyrkomusikernas centrala organisationer i den mån det är behövligt och lämpligt. Jag kan därför inte dela de under remissbehandlingen framförda farhågorna för att det skall komma att brista i enhetlighet i verksamheten på olika håll i landet. Reglemente: Mina förslag i det föregående bygger. somjag nyss har sagt. genomgående på tanken att pastoraten skall ha frihet att organisera den kyrkomusikaliska verksamheten på det sätt som bäst tillgodoser behoven i församlingarna. Den av mig föreslagna lagregleringen syftar i det väsentli- ga till att garanterat en hög och så långt möjligt likvärdig standard i fråga om vissa särskilt angelägna kyrkomtlsikaliska uppgifter. Uppgifterna skall av pastoratet kunna fördelas mellan flera kyrkomusiker efter vad som är lämpligt med hänsyn till de lokala förhållandena. En ordning där det skall ankomma på något regionalt organ att fastställa instruktioner för de enskil- da tjänsterna i pastoratet är enligt min mening inte förenlig med reformens syfte. Med det sagda följer emellertid inte att man helt bör avstå från att ge föreskrifter om tjänsteorganisationen i pastoratet. Som jag även tidigare framhållit råder det ett nära samband mellan kyrkomusikernas och präster- nas uppgifter och tjänstgöring. Till den obligatoriska kyrkomusikaliska verksamheten enligt mitt förslag hör först och främst medverkan vid guds- tjänster och övriga kyrkliga handlingar. Jag har tidigare (avsnitt 2.4) be- dömt att det behövs någon garanti för att verksamheten i pastoratet plane- ras så. att en samordning kommer till stånd med vad som bestämts i fråga om gudstjänstlivet i församlingarna. Enligt min mening är det lämpligt att det för varje pastorat finns ett reglemente för den kyrkomusikaliska verksamheten. Ett sådant reglemen- te bör utvisa hur de obligatoriska uppgifterna skall tillgodoses. En före- skrift om detta kan bidra till att ge stadga åt organisationen av den kyrko- musikaliska verksamheten i pastoratet och klargöra arbets- och ansvars- Prop. 1987/88:144

anställningarna förs över till det kyrkokommunalt reglerade området. Så-

anställningarna

förs

över

till

det

kyrkokommunalt

reglerade

området.

Så-

dana specialbestämmelser kan upprättas för verksamhetsomräden där be-

dana

specialbestämmelser

kan

upprättas

för

verksamhetsomräden

där

be-

hov föreligger enligt de centrala parternas gemensamma bedömning och de

hov

föreligger

enligt

centrala

parternas

gemensamma

bedömning

och

knyts till de allmänna bestämmelser som avtalas.

knyts

till

allmänna

bestämmelser

som

avtalas.

Specialbestämmelser innehåller normalt lönegradsbestämningar eller la- titud- eller lönefältsangivelser för olika befattningar. De brukar även inne- hålla överenskommelser angående det huvudsakliga innehållet i befatt- ningarna, liksom även bl.a. de kvalifikationer som skall gälla för lönevill- koren. I vissa fall kan bestämmelserna också innefatta ändringar eller tillägg i förhållande till de allmänna bestämmelserna, liksom överenskom- melser om avvikelser från dispositiv arbetsrättslig lagstiftning. såsom ar- betsmiljölagen (1977: 1160) och arbetstidslagen (19821673). För sådana verksamhetsområden. där det är erforderligt att för de enskilda anställ- ningarna bestämma anställningens sysselsättningsgrad när inte arbetstiden direkt schemaläggs. kan de centrala parterna också komma överens om tidslistor. Det är också möjligt att komma överens om normalinstruktion för särskilda befattningstyper.

Specialbestämmelser innehåller normalt lönegradsbestämningar eller la-

Specialbestämmelser

innehåller

normalt

lönegradsbestämningar

eller

la-

titud- eller lönefältsangivelser för olika befattningar. De brukar även inne-

titud-

eller

lönefältsangivelser

för

olika

befattningar.

brukar

även

inne-

hålla överenskommelser angående det huvudsakliga innehållet i befatt-

hålla

överenskommelser

angående

det

huvudsakliga

innehållet

befatt-

ningarna, liksom även bl.a. de kvalifikationer som skall gälla för lönevill-

ningarna,

liksom

även

bl.a.

kvalifikationer

som

skall

gälla

för

lönevill-

koren. I vissa fall kan bestämmelserna också innefatta ändringar eller

koren.

vissa

fall

kan

bestämmelserna

också

innefatta

ändringar

eller

tillägg i förhållande till de allmänna bestämmelserna, liksom överenskom-

tillägg

förhållande

till

allmänna

bestämmelserna,

liksom

överenskom-

melser om avvikelser från dispositiv arbetsrättslig lagstiftning. såsom ar-

melser

avvikelser

från

dispositiv

arbetsrättslig

lagstiftning.

såsom

ar-

betsmiljölagen (1977: 1160) och arbetstidslagen (19821673). För sådana

betsmiljölagen

(1977:

1160)

och

arbetstidslagen

(19821673).

För

sådana

verksamhetsområden. där det är erforderligt att för de enskilda anställ-

verksamhetsområden.

där

det

är

erforderligt

att

för

enskilda

anställ-

ningarna bestämma anställningens sysselsättningsgrad när inte arbetstiden

ningarna

bestämma

anställningens

sysselsättningsgrad

när

inte

arbetstiden

direkt schemaläggs. kan de centrala parterna också komma överens om

direkt

schemaläggs.

kan

centrala

parterna

också

komma

överens

tidslistor. Det är också möjligt att komma överens om normalinstruktion

tidslistor.

Det

är

också

möjligt

att

komma

överens

normalinstruktion

för särskilda befattningstyper.

för

särskilda

befattningstyper.

Jag förutsätter att möjligheterna att dra upp enhetliga riktlinjer genom sådana specialbestämmelser och normalinstruktioner kommer att tas till- vara vid förhandlingar mellan pastoratens och kyrkomusikernas centrala organisationer i den mån det är behövligt och lämpligt. Jag kan därför inte dela de under remissbehandlingen framförda farhågorna för att det skall komma att brista i enhetlighet i verksamheten på olika håll i landet.

Jag förutsätter att möjligheterna att dra upp enhetliga riktlinjer genom

Jag

förutsätter

att

möjligheterna

att

dra

upp

enhetliga

riktlinjer

genom

sådana specialbestämmelser och normalinstruktioner kommer att tas till-

sådana

specialbestämmelser

och

normalinstruktioner

kommer

att

tas

till-

vara vid förhandlingar mellan pastoratens och kyrkomusikernas centrala

vara

vid

förhandlingar

mellan

pastoratens

och

kyrkomusikernas

centrala

organisationer i den mån det är behövligt och lämpligt. Jag kan därför inte

organisationer

den

mån

det

är

behövligt

och

lämpligt.

Jag

kan

därför

inte

dela de under remissbehandlingen framförda farhågorna för att det skall

dela

under

remissbehandlingen

framförda

farhågorna

för

att

det

skall

komma att brista i enhetlighet i verksamheten på olika håll i landet.

komma

att

brista

enhetlighet

verksamheten

på

olika

håll

landet.

Reglemente: Mina förslag i det föregående bygger. somjag nyss har sagt. genomgående på tanken att pastoraten skall ha frihet att organisera den kyrkomusikaliska verksamheten på det sätt som bäst tillgodoser behoven i församlingarna. Den av mig föreslagna lagregleringen syftar i det väsentli- ga till att garanterat en hög och så långt möjligt likvärdig standard i fråga om vissa särskilt angelägna kyrkomtlsikaliska uppgifter. Uppgifterna skall av pastoratet kunna fördelas mellan flera kyrkomusiker efter vad som är lämpligt med hänsyn till de lokala förhållandena. En ordning där det skall ankomma på något regionalt organ att fastställa instruktioner för de enskil- da tjänsterna i pastoratet är enligt min mening inte förenlig med reformens syfte.

Reglemente: Mina förslag i det föregående bygger. somjag nyss har sagt.

Reglemente:

Mina

förslag

det

föregående

bygger.

somjag

nyss

har

sagt.

genomgående på tanken att pastoraten skall ha frihet att organisera den

genomgående

på

tanken

att

pastoraten

skall

frihet

att

organisera

den

kyrkomusikaliska verksamheten på det sätt som bäst tillgodoser behoven i

kyrkomusikaliska

verksamheten

på

det

sätt

som

bäst

tillgodoser

behoven

församlingarna. Den av mig föreslagna lagregleringen syftar i det väsentli-

församlingarna.

Den

mig

föreslagna

lagregleringen

syftar

det

väsentli-

ga till att garanterat en hög och så långt möjligt likvärdig standard i fråga om

till

att

garanterat

hög

och

så

långt

möjligt

likvärdig

standard

fråga

vissa särskilt angelägna kyrkomtlsikaliska uppgifter. Uppgifterna skall av

vissa

särskilt

angelägna

kyrkomtlsikaliska

uppgifter.

Uppgifterna

skall

pastoratet kunna fördelas mellan flera kyrkomusiker efter vad som är

pastoratet

kunna

fördelas

mellan

flera

kyrkomusiker

efter

vad

som

är

lämpligt med hänsyn till de lokala förhållandena. En ordning där det skall

lämpligt

med

hänsyn

till

lokala

förhållandena.

ordning

där

det

skall

ankomma på något regionalt organ att fastställa instruktioner för de enskil-

ankomma

på

något

regionalt

organ

att

fastställa

instruktioner

för

enskil-

da tjänsterna i pastoratet är enligt min mening inte förenlig med reformens

tjänsterna

pastoratet

är

enligt

min

mening

inte

förenlig

med

reformens

syfte.

Med det sagda följer emellertid inte att man helt bör avstå från att ge föreskrifter om tjänsteorganisationen i pastoratet. Som jag även tidigare framhållit råder det ett nära samband mellan kyrkomusikernas och präster- nas uppgifter och tjänstgöring. Till den obligatoriska kyrkomusikaliska verksamheten enligt mitt förslag hör först och främst medverkan vid guds- tjänster och övriga kyrkliga handlingar. Jag har tidigare (avsnitt 2.4) be- dömt att det behövs någon garanti för att verksamheten i pastoratet plane- ras så. att en samordning kommer till stånd med vad som bestämts i fråga om gudstjänstlivet i församlingarna.

Med det sagda följer emellertid inte att man helt bör avstå från att ge

Med

det

sagda

följer

emellertid

inte

att

man

helt

bör

avstå

från

att

föreskrifter om tjänsteorganisationen i pastoratet. Som jag även tidigare

föreskrifter

tjänsteorganisationen

pastoratet.

Som

jag

även

tidigare

framhållit råder det ett nära samband mellan kyrkomusikernas och präster-

framhållit

råder

det

ett

nära

samband

mellan

kyrkomusikernas

och

präster-

nas uppgifter och tjänstgöring. Till den obligatoriska kyrkomusikaliska

nas

uppgifter

och

tjänstgöring.

Till

den

obligatoriska

kyrkomusikaliska

verksamheten enligt mitt förslag hör först och främst medverkan vid guds-

verksamheten

enligt

mitt

förslag

hör

först

och

främst

medverkan

vid

guds-

tjänster och övriga kyrkliga handlingar. Jag har tidigare (avsnitt 2.4) be-

tjänster

och

övriga

kyrkliga

handlingar.

Jag

har

tidigare

(avsnitt

2.4)

be-

dömt att det behövs någon garanti för att verksamheten i pastoratet plane-

dömt

att

det

behövs

någon

garanti

för

att

verksamheten

pastoratet

plane-

ras så. att en samordning kommer till stånd med vad som bestämts i fråga

ras

så.

att

samordning

kommer

till

stånd

med

vad

som

bestämts

fråga

om gudstjänstlivet i församlingarna.

gudstjänstlivet

församlingarna.

Enligt min mening är det lämpligt att det för varje pastorat finns ett reglemente för den kyrkomusikaliska verksamheten. Ett sådant reglemen- te bör utvisa hur de obligatoriska uppgifterna skall tillgodoses. En före- skrift om detta kan bidra till att ge stadga åt organisationen av den kyrko- musikaliska verksamheten i pastoratet och klargöra arbets- och ansvars-

Enligt min mening är det lämpligt att det för varje pastorat finns ett

Enligt

min

mening

är

det

lämpligt

att

det

för

varje

pastorat

finns

ett

reglemente för den kyrkomusikaliska verksamheten. Ett sådant reglemen-

reglemente

för

den

kyrkomusikaliska

verksamheten.

Ett

sådant

reglemen-

te bör utvisa hur de obligatoriska uppgifterna skall tillgodoses. En före-

bör

utvisa

hur

obligatoriska

uppgifterna

skall

tillgodoses.

före-

skrift om detta kan bidra till att ge stadga åt organisationen av den kyrko-

skrift

detta

kan

bidra

till

att

stadga

åt

organisationen

den

kyrko-

musikaliska verksamheten i pastoratet och klargöra arbets- och ansvars-

musikaliska

verksamheten

pastoratet

och

klargöra

arbets-

och

ansvars-

Prop. 1987/88:144

Prop.

1987/88:144

fördelningen mellan kyrkomusikerna. när flera är verksamma i ett pas- torat. 1 ett sådant reglemente kan också meddelas de närmare föreskrifter ' som kan behövas angående arbetsledningen. Reglementet bör ges en sådan utformning att det framgår hur gudstjänstlivets behov skall tillgodoses. Eftersom pastoratet skall ha ansvaret för den kyrkomusikaliska verk- samheten bör det ankomma på pastoratet att fastställa reglementet. Den kyrkomusikaliska verksamheten måste dock samordnas och anpassas till församlingsarbetct. gudstjänster och övriga kyrkliga handlingar. Det är därför nödvändigt att församlingarna i ett llerförsamlingspastorat kan läm- na synpunkter för att få sina behov tillgodosedda. De bör därför få yttra sig över förslaget till reglemente. En samordning behövs också med vad som skall gälla i fråga om prästernas tjänstgöring och gudstjänsthållningen. Behovet av samordning i detta hänseende kan enligt min mening ske enklast genom att domkapitlet också får yttra sig över förslaget till regle- mente. Domkapitlet och dess musiksakkunniga kan också tänkas ha syn- punkter på hur behovet av en betryggande orgelvård bäst kan tillgodoses i pastoratet. De anställda kyrkomusikern-as inflytande över innehållet i ett reglemente tillgodoses genom reglerna i lagen (1976:580) om medbestämmande i ar- betslivet och eventuella avtal som kan komma att träffas på området. Tillsyn: Jag vill i detta sammanhang beröra frågan om det behövs särskil- da föreskrifter om tillsynen över den kyrkomusikaliska verksamheten. Utredningen har i sitt lagförslag tagit med bestämmelser som i huvudsak motsvarar föreskriften i 4å kyrkomusikerförordningen om domkapitlens allmänna inseende över verksamheten och den närmare tillsyn som till- kommer kyrkorådet och kyrkoherden. Med stöd av bl.a. denna bestäm- melse anses arbetsledningen när det gäller den kyrkomusikaliska verksam- heten tillkomma kyrkoherden. På kyrkomötets uppdrag arbetar f.n. en inomkyrklig utredning med frågorna om ansvarsfördelningen i församlingen. Resultatet av utredning- ens arbete bör enligt min mening avvaktas innan ställning tas till frågan om arbetsledningen i församling och pastorat närmare skall regleras. Jag vill dock erinra om att 1982 års kyrkokommitté redovisade en preliminär ståndpunkt i sin rapport (SOU 1985:1) Församlingar i samverkan. Där uttalade kommitten bl. a. att det är rimligt att pastoratets organ beslutar om vem eller vilka som skall utöva den faktiska arbetsledningen inom skilda områden samt att kyrkoherden under alla förhållanden bör vara arbetsle- dare för det rent församlingsvårdande arbetet liksom också för den perso- nal som arbetar i och i anslutning till församlingsvård och gudstjänst. Jag delar denna uppfattning. som också vinner stöd i den alltjämt gällande kyrkolagen. Av mitt förslag att pastoratet skall ha ansvaret för den kyrko- musikaliska verksamheten följer att det är pastoratskyrkorådet som skall leda verksamheten. Vem som skall utöva den faktiska arbetsledningen på området bör anges i det reglemente som pastoratet enligt mitt förslag i det föregående skall besluta om. Någon särskild lagbestämmelse med det innehåll som utredningen har föreslagit anserjag därför inte nödvändig. Jag vill också påpeka att man även från stiftsledningens sida kan väntas komma att uppmärksamt följa utvecklingen av den kyrkomusikaliska verk- Prop. 1987/88: 144

fördelningen mellan kyrkomusikerna. när flera är verksamma i ett pas-

fördelningen

mellan

kyrkomusikerna.

när

flera

är

verksamma

ett

pas-

torat. 1 ett sådant reglemente kan också meddelas de närmare föreskrifter '

torat.

ett

sådant

reglemente

kan

också

meddelas

närmare

föreskrifter

som kan behövas angående arbetsledningen. Reglementet bör ges en sådan utformning att det framgår hur gudstjänstlivets behov skall tillgodoses. Eftersom pastoratet skall ha ansvaret för den kyrkomusikaliska verk- samheten bör det ankomma på pastoratet att fastställa reglementet. Den kyrkomusikaliska verksamheten måste dock samordnas och anpassas till församlingsarbetct. gudstjänster och övriga kyrkliga handlingar. Det är därför nödvändigt att församlingarna i ett llerförsamlingspastorat kan läm- na synpunkter för att få sina behov tillgodosedda. De bör därför få yttra sig över förslaget till reglemente. En samordning behövs också med vad som skall gälla i fråga om prästernas tjänstgöring och gudstjänsthållningen. Behovet av samordning i detta hänseende kan enligt min mening ske enklast genom att domkapitlet också får yttra sig över förslaget till regle- mente. Domkapitlet och dess musiksakkunniga kan också tänkas ha syn- punkter på hur behovet av en betryggande orgelvård bäst kan tillgodoses i pastoratet. De anställda kyrkomusikern-as inflytande över innehållet i ett reglemente tillgodoses genom reglerna i lagen (1976:580) om medbestämmande i ar- betslivet och eventuella avtal som kan komma att träffas på området. Tillsyn: Jag vill i detta sammanhang beröra frågan om det behövs särskil- da föreskrifter om tillsynen över den kyrkomusikaliska verksamheten. Utredningen har i sitt lagförslag tagit med bestämmelser som i huvudsak motsvarar föreskriften i 4å kyrkomusikerförordningen om domkapitlens allmänna inseende över verksamheten och den närmare tillsyn som till- kommer kyrkorådet och kyrkoherden. Med stöd av bl.a. denna bestäm- melse anses arbetsledningen när det gäller den kyrkomusikaliska verksam- heten tillkomma kyrkoherden. På kyrkomötets uppdrag arbetar f.n. en inomkyrklig utredning med frågorna om ansvarsfördelningen i församlingen. Resultatet av utredning- ens arbete bör enligt min mening avvaktas innan ställning tas till frågan om arbetsledningen i församling och pastorat närmare skall regleras. Jag vill dock erinra om att 1982 års kyrkokommitté redovisade en preliminär ståndpunkt i sin rapport (SOU 1985:1) Församlingar i samverkan. Där uttalade kommitten bl. a. att det är rimligt att pastoratets organ beslutar om vem eller vilka som skall utöva den faktiska arbetsledningen inom skilda områden samt att kyrkoherden under alla förhållanden bör vara arbetsle- dare för det rent församlingsvårdande arbetet liksom också för den perso- nal som arbetar i och i anslutning till församlingsvård och gudstjänst. Jag delar denna uppfattning. som också vinner stöd i den alltjämt gällande kyrkolagen. Av mitt förslag att pastoratet skall ha ansvaret för den kyrko- musikaliska verksamheten följer att det är pastoratskyrkorådet som skall leda verksamheten. Vem som skall utöva den faktiska arbetsledningen på området bör anges i det reglemente som pastoratet enligt mitt förslag i det föregående skall besluta om. Någon särskild lagbestämmelse med det innehåll som utredningen har föreslagit anserjag därför inte nödvändig. Jag vill också påpeka att man även från stiftsledningens sida kan väntas komma att uppmärksamt följa utvecklingen av den kyrkomusikaliska verk-

som kan behövas angående arbetsledningen. Reglementet bör ges en sådan utformning att det framgår hur gudstjänstlivets behov skall tillgodoses.

som kan behövas angående arbetsledningen. Reglementet bör ges en sådan

som

kan

behövas

angående

arbetsledningen.

Reglementet

bör

ges

sådan

utformning att det framgår hur gudstjänstlivets behov skall tillgodoses.

utformning

att

det

framgår

hur

gudstjänstlivets

behov

skall

tillgodoses.

Eftersom pastoratet skall ha ansvaret för den kyrkomusikaliska verk- samheten bör det ankomma på pastoratet att fastställa reglementet. Den kyrkomusikaliska verksamheten måste dock samordnas och anpassas till församlingsarbetct. gudstjänster och övriga kyrkliga handlingar. Det är därför nödvändigt att församlingarna i ett llerförsamlingspastorat kan läm- na synpunkter för att få sina behov tillgodosedda. De bör därför få yttra sig över förslaget till reglemente. En samordning behövs också med vad som skall gälla i fråga om prästernas tjänstgöring och gudstjänsthållningen. Behovet av samordning i detta hänseende kan enligt min mening ske enklast genom att domkapitlet också får yttra sig över förslaget till regle- mente. Domkapitlet och dess musiksakkunniga kan också tänkas ha syn- punkter på hur behovet av en betryggande orgelvård bäst kan tillgodoses i pastoratet.

Eftersom pastoratet skall ha ansvaret för den kyrkomusikaliska verk-

Eftersom

pastoratet

skall

ansvaret

för

den

kyrkomusikaliska

verk-

samheten bör det ankomma på pastoratet att fastställa reglementet. Den

samheten

bör

det

ankomma

på

pastoratet

att

fastställa

reglementet.

Den

kyrkomusikaliska verksamheten måste dock samordnas och anpassas till

kyrkomusikaliska

verksamheten

måste

dock

samordnas

och

anpassas

till

församlingsarbetct. gudstjänster och övriga kyrkliga handlingar. Det är

församlingsarbetct.

gudstjänster

och

övriga

kyrkliga

handlingar.

Det

är

därför nödvändigt att församlingarna i ett llerförsamlingspastorat kan läm-

därför

nödvändigt

att

församlingarna

ett

llerförsamlingspastorat

kan

läm-

na synpunkter för att få sina behov tillgodosedda. De bör därför få yttra sig

synpunkter

för

att

få

sina

behov

tillgodosedda.

bör

därför

få

yttra

sig

över förslaget till reglemente. En samordning behövs också med vad som

över

förslaget

till

reglemente.

samordning

behövs

också

med

vad

som

skall gälla i fråga om prästernas tjänstgöring och gudstjänsthållningen.

skall

gälla

fråga

prästernas

tjänstgöring

och

gudstjänsthållningen.

Behovet av samordning i detta hänseende kan enligt min mening ske

Behovet

samordning

detta

hänseende

kan

enligt

min

mening

ske

enklast genom att domkapitlet också får yttra sig över förslaget till regle-

enklast

genom

att

domkapitlet

också

får

yttra

sig

över

förslaget

till

regle-

mente. Domkapitlet och dess musiksakkunniga kan också tänkas ha syn-

mente.

Domkapitlet

och

dess

musiksakkunniga

kan

också

tänkas

syn-

punkter på hur behovet av en betryggande orgelvård bäst kan tillgodoses i

punkter

på

hur

behovet

betryggande

orgelvård

bäst

kan

tillgodoses

pastoratet.

De anställda kyrkomusikern-as inflytande över innehållet i ett reglemente tillgodoses genom reglerna i lagen (1976:580) om medbestämmande i ar- betslivet och eventuella avtal som kan komma att träffas på området.

De anställda kyrkomusikern-as inflytande över innehållet i ett reglemente

anställda

kyrkomusikern-as

inflytande

över

innehållet

ett

reglemente

tillgodoses genom reglerna i lagen (1976:580) om medbestämmande i ar-

tillgodoses

genom

reglerna

lagen

(1976:580)

medbestämmande

ar-

betslivet och eventuella avtal som kan komma att träffas på området.

betslivet

och

eventuella

avtal

som

kan

komma

att

träffas

på

området.

Tillsyn: Jag vill i detta sammanhang beröra frågan om det behövs särskil- da föreskrifter om tillsynen över den kyrkomusikaliska verksamheten. Utredningen har i sitt lagförslag tagit med bestämmelser som i huvudsak motsvarar föreskriften i 4å kyrkomusikerförordningen om domkapitlens allmänna inseende över verksamheten och den närmare tillsyn som till- kommer kyrkorådet och kyrkoherden. Med stöd av bl.a. denna bestäm- melse anses arbetsledningen när det gäller den kyrkomusikaliska verksam- heten tillkomma kyrkoherden.

Tillsyn: Jag vill i detta sammanhang beröra frågan om det behövs särskil-

Tillsyn:

Jag

vill

detta

sammanhang

beröra

frågan

det

behövs

särskil-

da föreskrifter om tillsynen över den kyrkomusikaliska verksamheten.

föreskrifter

tillsynen

över

den

kyrkomusikaliska

verksamheten.

Utredningen har i sitt lagförslag tagit med bestämmelser som i huvudsak

Utredningen

har

sitt

lagförslag

tagit

med

bestämmelser

som

huvudsak

motsvarar föreskriften i 4å kyrkomusikerförordningen om domkapitlens

motsvarar

föreskriften

4å

kyrkomusikerförordningen

domkapitlens

allmänna inseende över verksamheten och den närmare tillsyn som till-

allmänna

inseende

över

verksamheten

och

den

närmare

tillsyn

som

till-

kommer kyrkorådet och kyrkoherden. Med stöd av bl.a. denna bestäm-

kommer

kyrkorådet

och

kyrkoherden.

Med

stöd

bl.a.

denna

bestäm-

melse anses arbetsledningen när det gäller den kyrkomusikaliska verksam-

melse

anses

arbetsledningen

när

det

gäller

den

kyrkomusikaliska

verksam-

heten tillkomma kyrkoherden.

heten

tillkomma

kyrkoherden.

På kyrkomötets uppdrag arbetar f.n. en inomkyrklig utredning med frågorna om ansvarsfördelningen i församlingen. Resultatet av utredning- ens arbete bör enligt min mening avvaktas innan ställning tas till frågan om arbetsledningen i församling och pastorat närmare skall regleras. Jag vill dock erinra om att 1982 års kyrkokommitté redovisade en preliminär ståndpunkt i sin rapport (SOU 1985:1) Församlingar i samverkan. Där uttalade kommitten bl. a. att det är rimligt att pastoratets organ beslutar om vem eller vilka som skall utöva den faktiska arbetsledningen inom skilda områden samt att kyrkoherden under alla förhållanden bör vara arbetsle- dare för det rent församlingsvårdande arbetet liksom också för den perso- nal som arbetar i och i anslutning till församlingsvård och gudstjänst. Jag delar denna uppfattning. som också vinner stöd i den alltjämt gällande kyrkolagen. Av mitt förslag att pastoratet skall ha ansvaret för den kyrko- musikaliska verksamheten följer att det är pastoratskyrkorådet som skall leda verksamheten. Vem som skall utöva den faktiska arbetsledningen på området bör anges i det reglemente som pastoratet enligt mitt förslag i det föregående skall besluta om. Någon särskild lagbestämmelse med det innehåll som utredningen har föreslagit anserjag därför inte nödvändig.

På kyrkomötets uppdrag arbetar f.n. en inomkyrklig utredning med

På

kyrkomötets

uppdrag

arbetar

f.n.

inomkyrklig

utredning

med

frågorna om ansvarsfördelningen i församlingen. Resultatet av utredning-

frågorna

ansvarsfördelningen

församlingen.

Resultatet

utredning-

ens arbete bör enligt min mening avvaktas innan ställning tas till frågan om

ens

arbete

bör

enligt

min

mening

avvaktas

innan

ställning

tas

till

frågan

arbetsledningen i församling och pastorat närmare skall regleras. Jag vill

arbetsledningen

församling

och

pastorat

närmare

skall

regleras.

Jag

vill

dock erinra om att 1982 års kyrkokommitté redovisade en preliminär

dock

erinra

att

1982

års

kyrkokommitté

redovisade

preliminär

ståndpunkt i sin rapport (SOU 1985:1) Församlingar i samverkan. Där

ståndpunkt

sin

rapport

(SOU

1985:1)

Församlingar

samverkan.

Där

uttalade kommitten bl. a. att det är rimligt att pastoratets organ beslutar om

uttalade

kommitten

bl.

att

det

är

rimligt

att

pastoratets

organ

beslutar

vem eller vilka som skall utöva den faktiska arbetsledningen inom skilda

vem

eller

vilka

som

skall

utöva

den

faktiska

arbetsledningen

inom

skilda

områden samt att kyrkoherden under alla förhållanden bör vara arbetsle-

områden

samt

att

kyrkoherden

under

alla

förhållanden

bör

vara

arbetsle-

dare för det rent församlingsvårdande arbetet liksom också för den perso-

dare

för

det

rent

församlingsvårdande

arbetet

liksom

också

för

den

perso-

nal som arbetar i och i anslutning till församlingsvård och gudstjänst. Jag

nal

som

arbetar

och

anslutning

till

församlingsvård

och

gudstjänst.

Jag

delar denna uppfattning. som också vinner stöd i den alltjämt gällande

delar

denna

uppfattning.

som

också

vinner

stöd

den

alltjämt

gällande

kyrkolagen. Av mitt förslag att pastoratet skall ha ansvaret för den kyrko-

kyrkolagen.

mitt

förslag

att

pastoratet

skall

ansvaret

för

den

kyrko-

musikaliska verksamheten följer att det är pastoratskyrkorådet som skall

musikaliska

verksamheten

följer

att

det

är

pastoratskyrkorådet

som

skall

leda verksamheten. Vem som skall utöva den faktiska arbetsledningen på

leda

verksamheten.

Vem

som

skall

utöva

den

faktiska

arbetsledningen

på

området bör anges i det reglemente som pastoratet enligt mitt förslag i det

området

bör

anges

det

reglemente

som

pastoratet

enligt

mitt

förslag

det

föregående skall besluta om. Någon särskild lagbestämmelse med det

föregående

skall

besluta

om.

Någon

särskild

lagbestämmelse

med

det

innehåll som utredningen har föreslagit anserjag därför inte nödvändig.

innehåll

som

utredningen

har

föreslagit

anserjag

därför

inte

nödvändig.

Jag vill också påpeka att man även från stiftsledningens sida kan väntas komma att uppmärksamt följa utvecklingen av den kyrkomusikaliska verk-

Jag vill också påpeka att man även från stiftsledningens sida kan väntas

Jag

vill

också

påpeka

att

man

även

från

stiftsledningens

sida

kan

väntas

komma att uppmärksamt följa utvecklingen av den kyrkomusikaliska verk-

komma

att

uppmärksamt

följa

utvecklingen

den

kyrkomusikaliska

verk-

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

samheten. Detta följer av biskopens skyldighet att visitera församlingarna och av den uppgift som stiftssamfällighcterna har föreslagits fåi den nya stiftsorganisationen. nämligen främjande av församlingslivets utveckling i stiftet. 2.10 Behovet av kyrkomusikalisk expertis i domkapitlen och stiftssamfällighcterna ' Mitt förslag: Vid domkapitletshandläggning av kyrkomusikärenden skall som regel domkyrkoorganisten även i fortsättningen vara sak- kunnig. Möjligheter öppnas dock för domkapitlet att för sådant ändamål anlita även någon annan kyrkomusiker med organistbehö- righet. ' Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att de särskilda stifts- uppgifterna frikopplas från tjänsten som domkyrkoorganist och att det i stället hos varje stiftsstyrelse skall finnas en stiftsmusikcr. Remissinstanserna: Endast några få remissinstanser. bland vilka märks svenska kyrkans centralstyrelse och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. har tillstyrkt förslaget utan invändningar. Flera remiss- instanser har framhållit domkyrkoorganisternas höga kvalifikationer och vikten av att värna om deras ställning i stiftet. Från flera håll har framförts farhågor för att det inte skall vara möjligt att besätta stiftsmusikertjänster- na med tillräckligt kvalificerade innehavare. En del remissinstanser har dock varit inne på att på olika sätt dela tlpp stiftsuppgifterna på flera. Skälen för mitt förslag - Utgångspunkter: Utöver sina ordinarie uppgifter som organist i domkyrko- församlingen har domkyrkoorganisten för närvarande enligt 18 åkyrkomu- sikerförordningen särskilda uppgifter för stiftet i dess helhet. Han skall stå till domkapitlets förfogande som musiksakkunnig i frågor om kyrkomusi- kerverksamheten i stiftet. Han skall på begäran ge annan kyrkomusiker i stiftet upplysningar och råd. Slutligen skall han granska. sammanfatta och bedöma övriga kyrkomusikers årliga verksamhetsberättelser och lämna domkapitlet en redogörelse härför. Uppgiften som musiksakkunnig inne- fattar bl.a. att bereda frågor om förslag i tjänstetillsättningsärenden och om fastställande av instruktioner. . Utredningens förslag går ut på att inga av de statliga förvaltningsuppgif— terna längre skall ankomma på domkapitlet. De skall i stället handläggas av stiftsstyrelsen. Utredningen har mot denna bakgrund föreslagit att det hos stiftsstyrelsen skall finnas en tjänst som stiftsmusiker. Innehavaren av denna tjänst skall enligt utredningen ha genomgått den högre kyrkomusi- kerutbildningen. Förslaget får sägas överlag ha mottagits negativt av re- missinstanserna. Mina förslag skiljer sig från utredningens bl. a. genom attjag har föresla- Prop. 1987/88: 144 36

samheten. Detta följer av biskopens skyldighet att visitera församlingarna

samheten.

Detta

följer

biskopens

skyldighet

att

visitera

församlingarna

och av den uppgift som stiftssamfällighcterna har föreslagits fåi den nya

och

den

uppgift

som

stiftssamfällighcterna

har

föreslagits

fåi

den

nya

stiftsorganisationen. nämligen främjande av församlingslivets utveckling i

stiftsorganisationen.

nämligen

främjande

församlingslivets

utveckling

stiftet.

2.10 Behovet av kyrkomusikalisk expertis i domkapitlen och stiftssamfällighcterna '

2.10 Behovet av kyrkomusikalisk expertis i domkapitlen och

2.10

Behovet

kyrkomusikalisk

expertis

domkapitlen

och

stiftssamfällighcterna '

stiftssamfällighcterna

Mitt förslag: Vid domkapitletshandläggning av kyrkomusikärenden skall som regel domkyrkoorganisten även i fortsättningen vara sak-

Mitt förslag: Vid domkapitletshandläggning av kyrkomusikärenden

Mitt

förslag:

Vid

domkapitletshandläggning

kyrkomusikärenden

skall som regel domkyrkoorganisten även i fortsättningen vara sak-

skall

som

regel

domkyrkoorganisten

även

fortsättningen

vara

sak-

kunnig. Möjligheter öppnas dock för domkapitlet att för sådant ändamål anlita även någon annan kyrkomusiker med organistbehö- righet. '

kunnig. Möjligheter öppnas dock för domkapitlet att för sådant

kunnig.

Möjligheter

öppnas

dock

för

domkapitlet

att

för

sådant

ändamål anlita även någon annan kyrkomusiker med organistbehö-

ändamål

anlita

även

någon

annan

kyrkomusiker

med

organistbehö-

righet. '

righet.

Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att de särskilda stifts- uppgifterna frikopplas från tjänsten som domkyrkoorganist och att det i stället hos varje stiftsstyrelse skall finnas en stiftsmusikcr. Remissinstanserna: Endast några få remissinstanser. bland vilka märks svenska kyrkans centralstyrelse och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. har tillstyrkt förslaget utan invändningar. Flera remiss- instanser har framhållit domkyrkoorganisternas höga kvalifikationer och vikten av att värna om deras ställning i stiftet. Från flera håll har framförts farhågor för att det inte skall vara möjligt att besätta stiftsmusikertjänster- na med tillräckligt kvalificerade innehavare. En del remissinstanser har dock varit inne på att på olika sätt dela tlpp stiftsuppgifterna på flera.

Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att de särskilda stifts-

Utredningens

förslag:

Utredningen

har

föreslagit

att

särskilda

stifts-

uppgifterna frikopplas från tjänsten som domkyrkoorganist och att det i

uppgifterna

frikopplas

från

tjänsten

som

domkyrkoorganist

och

att

det

stället hos varje stiftsstyrelse skall finnas en stiftsmusikcr.

stället

hos

varje

stiftsstyrelse

skall

finnas

stiftsmusikcr.

Remissinstanserna: Endast några få remissinstanser. bland vilka märks svenska kyrkans centralstyrelse och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. har tillstyrkt förslaget utan invändningar. Flera remiss- instanser har framhållit domkyrkoorganisternas höga kvalifikationer och vikten av att värna om deras ställning i stiftet. Från flera håll har framförts farhågor för att det inte skall vara möjligt att besätta stiftsmusikertjänster- na med tillräckligt kvalificerade innehavare. En del remissinstanser har dock varit inne på att på olika sätt dela tlpp stiftsuppgifterna på flera.

Remissinstanserna: Endast några få remissinstanser. bland vilka märks

Remissinstanserna:

Endast

några

få

remissinstanser.

bland

vilka

märks

svenska kyrkans centralstyrelse och Svenska kyrkans församlings- och

svenska

kyrkans

centralstyrelse

och

Svenska

kyrkans

församlings-

och

pastoratsförbund. har tillstyrkt förslaget utan invändningar. Flera remiss-

pastoratsförbund.

har

tillstyrkt

förslaget

utan

invändningar.

Flera

remiss-

instanser har framhållit domkyrkoorganisternas höga kvalifikationer och

instanser

har

framhållit

domkyrkoorganisternas

höga

kvalifikationer

och

vikten av att värna om deras ställning i stiftet. Från flera håll har framförts

vikten

att

värna

deras

ställning

stiftet.

Från

flera

håll

har

framförts

farhågor för att det inte skall vara möjligt att besätta stiftsmusikertjänster-

farhågor

för

att

det

inte

skall

vara

möjligt

att

besätta

stiftsmusikertjänster-

na med tillräckligt kvalificerade innehavare. En del remissinstanser har

med

tillräckligt

kvalificerade

innehavare.

del

remissinstanser

har

dock varit inne på att på olika sätt dela tlpp stiftsuppgifterna på flera.

dock

varit

inne

på

att

på

olika

sätt

dela

tlpp

stiftsuppgifterna

på

flera.

Skälen för mitt förslag -

Skälen

för

mitt

förslag

Utgångspunkter: Utöver sina ordinarie uppgifter som organist i domkyrko- församlingen har domkyrkoorganisten för närvarande enligt 18 åkyrkomu- sikerförordningen särskilda uppgifter för stiftet i dess helhet. Han skall stå till domkapitlets förfogande som musiksakkunnig i frågor om kyrkomusi- kerverksamheten i stiftet. Han skall på begäran ge annan kyrkomusiker i stiftet upplysningar och råd. Slutligen skall han granska. sammanfatta och bedöma övriga kyrkomusikers årliga verksamhetsberättelser och lämna domkapitlet en redogörelse härför. Uppgiften som musiksakkunnig inne- fattar bl.a. att bereda frågor om förslag i tjänstetillsättningsärenden och om fastställande av instruktioner. . Utredningens förslag går ut på att inga av de statliga förvaltningsuppgif— terna längre skall ankomma på domkapitlet. De skall i stället handläggas av stiftsstyrelsen. Utredningen har mot denna bakgrund föreslagit att det hos stiftsstyrelsen skall finnas en tjänst som stiftsmusiker. Innehavaren av denna tjänst skall enligt utredningen ha genomgått den högre kyrkomusi- kerutbildningen. Förslaget får sägas överlag ha mottagits negativt av re- missinstanserna. Mina förslag skiljer sig från utredningens bl. a. genom attjag har föresla-

Utgångspunkter: Utöver sina ordinarie uppgifter som organist i domkyrko-

Utgångspunkter:

Utöver

sina

ordinarie

uppgifter

som

organist

domkyrko-

församlingen har domkyrkoorganisten för närvarande enligt 18 åkyrkomu-

församlingen

har

domkyrkoorganisten

för

närvarande

enligt

åkyrkomu-

sikerförordningen särskilda uppgifter för stiftet i dess helhet. Han skall stå

sikerförordningen

särskilda

uppgifter

för

stiftet

dess

helhet.

Han

skall

stå

till domkapitlets förfogande som musiksakkunnig i frågor om kyrkomusi-

till

domkapitlets

förfogande

som

musiksakkunnig

frågor

kyrkomusi-

kerverksamheten i stiftet. Han skall på begäran ge annan kyrkomusiker i

kerverksamheten

stiftet.

Han

skall

på

begäran

annan

kyrkomusiker

stiftet upplysningar och råd. Slutligen skall han granska. sammanfatta och

stiftet

upplysningar

och

råd.

Slutligen

skall

han

granska.

sammanfatta

och

bedöma övriga kyrkomusikers årliga verksamhetsberättelser och lämna

bedöma

övriga

kyrkomusikers

årliga

verksamhetsberättelser

och

lämna

domkapitlet en redogörelse härför. Uppgiften som musiksakkunnig inne-

domkapitlet

redogörelse

härför.

Uppgiften

som

musiksakkunnig

inne-

fattar bl.a. att bereda frågor om förslag i tjänstetillsättningsärenden och

fattar

bl.a.

att

bereda

frågor

förslag

tjänstetillsättningsärenden

och

om fastställande av instruktioner. .

fastställande

instruktioner.

Utredningens förslag går ut på att inga av de statliga förvaltningsuppgif— terna längre skall ankomma på domkapitlet. De skall i stället handläggas av stiftsstyrelsen. Utredningen har mot denna bakgrund föreslagit att det hos stiftsstyrelsen skall finnas en tjänst som stiftsmusiker. Innehavaren av denna tjänst skall enligt utredningen ha genomgått den högre kyrkomusi- kerutbildningen. Förslaget får sägas överlag ha mottagits negativt av re- missinstanserna.

Utredningens förslag går ut på att inga av de statliga förvaltningsuppgif—

Utredningens

förslag

går

på

att

inga

statliga

förvaltningsuppgif—

terna längre skall ankomma på domkapitlet. De skall i stället handläggas av

terna

längre

skall

ankomma

på

domkapitlet.

skall

stället

handläggas

stiftsstyrelsen. Utredningen har mot denna bakgrund föreslagit att det hos

stiftsstyrelsen.

Utredningen

har

mot

denna

bakgrund

föreslagit

att

det

hos

stiftsstyrelsen skall finnas en tjänst som stiftsmusiker. Innehavaren av

stiftsstyrelsen

skall

finnas

tjänst

som

stiftsmusiker.

Innehavaren

denna tjänst skall enligt utredningen ha genomgått den högre kyrkomusi-

denna

tjänst

skall

enligt

utredningen

genomgått

den

högre

kyrkomusi-

kerutbildningen. Förslaget får sägas överlag ha mottagits negativt av re-

kerutbildningen.

Förslaget

får

sägas

överlag

mottagits

negativt

re-

missinstanserna.

Mina förslag skiljer sig från utredningens bl. a. genom attjag har föresla-

Mina

förslag

skiljer

sig

från

utredningens

bl.

genom

attjag

har

föresla-

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

git att de statliga förvaltningsuppgifterna skall ligga kvar hos domkapitlet. Frågan uppkommer då om det även i fortsättningen kommer att behövas en musiksakkunnig i domkapitlet. Musiksakkunniga i domkapitlet: Domkapitlen kommer med mina förslag att även i framtiden ha viktiga uppgifter när det gäller den kyrkomusikalis- ka verksamheten i församlingarna. Deras befattning med dessa frågor blir emellertid mindre omfattande än i dag. Flera — men inte alla — uppgifter kommer att kräva medverkan av kyrkomusikalisk expertis. Domkapitlen bör därför även i framtiden biträdas av någon eller några musiksakkunniga. Domkyrkoorganisten är i dag musiksakkunnig i domkapitlet. Frågan är om man skall behålla denna ordning. Utredningen har för sin del påpekat att domkyrkoorganisten har en särskilt betydelsefull roll i stiftets musikliv och från sin position har möjlig- het att indirekt befrämja den kyrkomusikaliska utvecklingen. Utredningen har framhållit att denna domkyrkoorganistens ställning på senare tid har förstärkts genom att särskild kyrkomusikalisk och annan verksamhet kom- mit att förläggas till domkyrkorna. Från denna utgångspunkt har utred- ningen understrukit vikten av att domkyrkoorganisten kan koncentrera sig på musikutövandet. Detta är en del av bakgrunden till förslaget om särskil- da stiftsmusikertjänster. Jag delar den av många remissinstanser framförda uppfattningen att som sakkunnigt biträde åt domkapitlet i kyrkomusikärenden bör anlitas någon särskilt kvalificerad och aktivt verksam kyrkomusiker. Dessa krav uppfyl- ler domkyrkoorganisten."Denne intar i allmänhet en framträdande ställning i stiftets musikliv och har dessutom sin anställning i stiftsstaden. Det får därför i regel anses mest naturligt att dennes sakkunskap tas i anspråk. Man kan dock inte bortse från att det inom stiftet ofta finns andra högt' kvalificerade kyrkomusiker. ibland kanske med särskilda förutsättningar - att bedöma någon viss typ av frågor. Det kan också. som någon remissin- stans framhållit. te sig oegentligt att domkapitlet skall vara bundet att anlita någon som tillsatts på sin tjänst av ett av stiftets pastorat. Jag föreslår därför att domkapitlet ges möjlighet att som musiksakkunnig anlita domkyrkoorganisten eller någon annan i stiftet verksam kyrkomusiker ' med organistbehörighet. Enligt förslagen i propositionen 1987/88:31 skall domkapitlen efter den ' ljuli 1989 inte längre ha någon personal anställd. Det skall i stället ankom- ma på stiftssamfälligheten att tillhandahålla domkapitlet sekreterare 'och den personal m.m. som behövs för att'domkapitlct skall kunna fullgöra sina uppgifter. Kostnaderna skall bäras av stiftssamfälligheten men avses i princip bli täckta genom det föreslagna stiftsbidraget. Med hänsyn till dessa förhållanden har i propositionen föreslagits att sekreteraren i domka- pitlet skall förordnas av stiftsstyrelsen efter yttrande av domkapitlet. En- ligt min mening bör samma ordning gälla för den eller de musiksakkunniga som skall biträda domkapitlet. Stiftsmusiker: De statliga förvaltningsuppgiftcrna på kyrkomusikens om- råde skall enligt mina förslag ankomma på domkapitlet. Detta innebär inte att stiftssamfälligheten ställs åt sidan när det gäller den kyrkomusikaliska verksamheten. Tvärtom delarjag utredningens uppfattning att viktiga kyr- Prop. 1987/88:144 37

git att de statliga förvaltningsuppgifterna skall ligga kvar hos domkapitlet. Frågan uppkommer då om det även i fortsättningen kommer att behövas en musiksakkunnig i domkapitlet.

git att de statliga förvaltningsuppgifterna skall ligga kvar hos domkapitlet.

git

att

statliga

förvaltningsuppgifterna

skall

ligga

kvar

hos

domkapitlet.

Frågan uppkommer då om det även i fortsättningen kommer att behövas

Frågan

uppkommer

då

det

även

fortsättningen

kommer

att

behövas

en musiksakkunnig i domkapitlet.

musiksakkunnig

domkapitlet.

Musiksakkunniga i domkapitlet: Domkapitlen kommer med mina förslag att även i framtiden ha viktiga uppgifter när det gäller den kyrkomusikalis- ka verksamheten i församlingarna. Deras befattning med dessa frågor blir emellertid mindre omfattande än i dag. Flera — men inte alla — uppgifter kommer att kräva medverkan av kyrkomusikalisk expertis. Domkapitlen bör därför även i framtiden biträdas av någon eller några musiksakkunniga.

Musiksakkunniga i domkapitlet: Domkapitlen kommer med mina förslag

Musiksakkunniga

domkapitlet:

Domkapitlen

kommer

med

mina

förslag

att även i framtiden ha viktiga uppgifter när det gäller den kyrkomusikalis-

att

även

framtiden

viktiga

uppgifter

när

det

gäller

den

kyrkomusikalis-

ka verksamheten i församlingarna. Deras befattning med dessa frågor blir

verksamheten

församlingarna.

Deras

befattning

med

dessa

frågor

blir

emellertid mindre omfattande än i dag. Flera — men inte alla — uppgifter

emellertid

mindre

omfattande

än

dag.

Flera

—

men

inte

alla

—

uppgifter

kommer att kräva medverkan av kyrkomusikalisk expertis. Domkapitlen

kommer

att

kräva

medverkan

kyrkomusikalisk

expertis.

Domkapitlen

bör därför även i framtiden biträdas av någon eller några musiksakkunniga.

bör

därför

även

framtiden

biträdas

någon

eller

några

musiksakkunniga.

Domkyrkoorganisten är i dag musiksakkunnig i domkapitlet. Frågan är om man skall behålla denna ordning.

Domkyrkoorganisten är i dag musiksakkunnig i domkapitlet. Frågan är

Domkyrkoorganisten

är

dag

musiksakkunnig

domkapitlet.

Frågan

är

om man skall behålla denna ordning.

man

skall

behålla

denna

ordning.

Utredningen har för sin del påpekat att domkyrkoorganisten har en särskilt betydelsefull roll i stiftets musikliv och från sin position har möjlig- het att indirekt befrämja den kyrkomusikaliska utvecklingen. Utredningen har framhållit att denna domkyrkoorganistens ställning på senare tid har förstärkts genom att särskild kyrkomusikalisk och annan verksamhet kom- mit att förläggas till domkyrkorna. Från denna utgångspunkt har utred- ningen understrukit vikten av att domkyrkoorganisten kan koncentrera sig på musikutövandet. Detta är en del av bakgrunden till förslaget om särskil- da stiftsmusikertjänster.

Utredningen har för sin del påpekat att domkyrkoorganisten har en

Utredningen

har

för

sin

del

påpekat

att

domkyrkoorganisten

har

särskilt betydelsefull roll i stiftets musikliv och från sin position har möjlig-

särskilt

betydelsefull

roll

stiftets

musikliv

och

från

sin

position

har

möjlig-

het att indirekt befrämja den kyrkomusikaliska utvecklingen. Utredningen

het

att

indirekt

befrämja

den

kyrkomusikaliska

utvecklingen.

Utredningen

har framhållit att denna domkyrkoorganistens ställning på senare tid har

har

framhållit

att

denna

domkyrkoorganistens

ställning

på

senare

tid

har

förstärkts genom att särskild kyrkomusikalisk och annan verksamhet kom-

förstärkts

genom

att

särskild

kyrkomusikalisk

och

annan

verksamhet

kom-

mit att förläggas till domkyrkorna. Från denna utgångspunkt har utred-

mit

att

förläggas

till

domkyrkorna.

Från

denna

utgångspunkt

har

utred-

ningen understrukit vikten av att domkyrkoorganisten kan koncentrera sig

ningen

understrukit

vikten

att

domkyrkoorganisten

kan

koncentrera

sig

på musikutövandet. Detta är en del av bakgrunden till förslaget om särskil-

på

musikutövandet.

Detta

är

del

bakgrunden

till

förslaget

särskil-

da stiftsmusikertjänster.

stiftsmusikertjänster.

Jag delar den av många remissinstanser framförda uppfattningen att som sakkunnigt biträde åt domkapitlet i kyrkomusikärenden bör anlitas någon särskilt kvalificerad och aktivt verksam kyrkomusiker. Dessa krav uppfyl- ler domkyrkoorganisten."Denne intar i allmänhet en framträdande ställning i stiftets musikliv och har dessutom sin anställning i stiftsstaden. Det får därför i regel anses mest naturligt att dennes sakkunskap tas i anspråk.

Jag delar den av många remissinstanser framförda uppfattningen att som

Jag

delar

den

många

remissinstanser

framförda

uppfattningen

att

som

sakkunnigt biträde åt domkapitlet i kyrkomusikärenden bör anlitas någon

sakkunnigt

biträde

åt

domkapitlet

kyrkomusikärenden

bör

anlitas

någon

särskilt kvalificerad och aktivt verksam kyrkomusiker. Dessa krav uppfyl-

särskilt

kvalificerad

och

aktivt

verksam

kyrkomusiker.

Dessa

krav

uppfyl-

ler domkyrkoorganisten."Denne intar i allmänhet en framträdande ställning

ler

domkyrkoorganisten."Denne

intar

allmänhet

framträdande

ställning

i stiftets musikliv och har dessutom sin anställning i stiftsstaden. Det får

stiftets

musikliv

och

har

dessutom

sin

anställning

stiftsstaden.

Det

får

därför i regel anses mest naturligt att dennes sakkunskap tas i anspråk.

därför

regel

anses

mest

naturligt

att

dennes

sakkunskap

tas

anspråk.

Man kan dock inte bortse från att det inom stiftet ofta finns andra högt' kvalificerade kyrkomusiker. ibland kanske med särskilda förutsättningar -

Man kan dock inte bortse från att det inom stiftet ofta finns andra högt'

Man

kan

dock

inte

bortse

från

att

det

inom

stiftet

ofta

finns

andra

högt'

kvalificerade kyrkomusiker. ibland kanske med särskilda förutsättningar -

kvalificerade

kyrkomusiker.

ibland

kanske

med

särskilda

förutsättningar

att bedöma någon viss typ av frågor. Det kan också. som någon remissin- stans framhållit. te sig oegentligt att domkapitlet skall vara bundet att anlita någon som tillsatts på sin tjänst av ett av stiftets pastorat. Jag föreslår därför att domkapitlet ges möjlighet att som musiksakkunnig anlita

att bedöma någon viss typ av frågor. Det kan också. som någon remissin-

att

bedöma

någon

viss

typ

frågor.

Det

kan

också.

som

någon

remissin-

stans framhållit. te sig oegentligt att domkapitlet skall vara bundet att

stans

framhållit.

sig

oegentligt

att

domkapitlet

skall

vara

bundet

att

anlita någon som tillsatts på sin tjänst av ett av stiftets pastorat. Jag

anlita

någon

som

tillsatts

på

sin

tjänst

ett

stiftets

pastorat.

Jag

föreslår därför att domkapitlet ges möjlighet att som musiksakkunnig anlita

föreslår

därför

att

domkapitlet

ges

möjlighet

att

som

musiksakkunnig

anlita

domkyrkoorganisten eller någon annan i stiftet verksam kyrkomusiker '

domkyrkoorganisten

eller

någon

annan

stiftet

verksam

kyrkomusiker

med organistbehörighet.

med

organistbehörighet.

Enligt förslagen i propositionen 1987/88:31 skall domkapitlen efter den '

Enligt

förslagen

propositionen

1987/88:31

skall

domkapitlen

efter

den

ljuli 1989 inte längre ha någon personal anställd. Det skall i stället ankom- ma på stiftssamfälligheten att tillhandahålla domkapitlet sekreterare 'och den personal m.m. som behövs för att'domkapitlct skall kunna fullgöra sina uppgifter. Kostnaderna skall bäras av stiftssamfälligheten men avses i princip bli täckta genom det föreslagna stiftsbidraget. Med hänsyn till dessa förhållanden har i propositionen föreslagits att sekreteraren i domka- pitlet skall förordnas av stiftsstyrelsen efter yttrande av domkapitlet. En- ligt min mening bör samma ordning gälla för den eller de musiksakkunniga som skall biträda domkapitlet. Stiftsmusiker: De statliga förvaltningsuppgiftcrna på kyrkomusikens om- råde skall enligt mina förslag ankomma på domkapitlet. Detta innebär inte att stiftssamfälligheten ställs åt sidan när det gäller den kyrkomusikaliska verksamheten. Tvärtom delarjag utredningens uppfattning att viktiga kyr-

ljuli 1989 inte längre ha någon personal anställd. Det skall i stället ankom-

ljuli

1989

inte

längre

någon

personal

anställd.

Det

skall

stället

ankom-

ma på stiftssamfälligheten att tillhandahålla domkapitlet sekreterare 'och

på

stiftssamfälligheten

att

tillhandahålla

domkapitlet

sekreterare

'och

den personal m.m. som behövs för att'domkapitlct skall kunna fullgöra

den

personal

m.m.

som

behövs

för

att'domkapitlct

skall

kunna

fullgöra

sina uppgifter. Kostnaderna skall bäras av stiftssamfälligheten men avses i

sina

uppgifter.

Kostnaderna

skall

bäras

stiftssamfälligheten

men

avses

princip bli täckta genom det föreslagna stiftsbidraget. Med hänsyn till

princip

bli

täckta

genom

det

föreslagna

stiftsbidraget.

Med

hänsyn

till

dessa förhållanden har i propositionen föreslagits att sekreteraren i domka-

dessa

förhållanden

har

propositionen

föreslagits

att

sekreteraren

domka-

pitlet skall förordnas av stiftsstyrelsen efter yttrande av domkapitlet. En-

pitlet

skall

förordnas

stiftsstyrelsen

efter

yttrande

domkapitlet.

En-

ligt min mening bör samma ordning gälla för den eller de musiksakkunniga

ligt

min

mening

bör

samma

ordning

gälla

för

den

eller

musiksakkunniga

som skall biträda domkapitlet.

som

skall

biträda

domkapitlet.

Stiftsmusiker: De statliga förvaltningsuppgiftcrna på kyrkomusikens om- råde skall enligt mina förslag ankomma på domkapitlet. Detta innebär inte att stiftssamfälligheten ställs åt sidan när det gäller den kyrkomusikaliska verksamheten. Tvärtom delarjag utredningens uppfattning att viktiga kyr-

Stiftsmusiker: De statliga förvaltningsuppgiftcrna på kyrkomusikens om-

Stiftsmusiker:

statliga

förvaltningsuppgiftcrna

på

kyrkomusikens

om-

råde skall enligt mina förslag ankomma på domkapitlet. Detta innebär inte

råde

skall

enligt

mina

förslag

ankomma

på

domkapitlet.

Detta

innebär

inte

att stiftssamfälligheten ställs åt sidan när det gäller den kyrkomusikaliska

att

stiftssamfälligheten

ställs

åt

sidan

när

det

gäller

den

kyrkomusikaliska

verksamheten. Tvärtom delarjag utredningens uppfattning att viktiga kyr-

verksamheten.

Tvärtom

delarjag

utredningens

uppfattning

att

viktiga

kyr-

Prop. 1987/88:144

Prop.

1987/88:144

komusikaliska uppgifter bör kunna ligga på stiftssamfälligheten. Jag vill erinra om att det enligt förslagen i propositionen 1987/88:31 är stiftssamfäl- lighetens främsta uppgift att främja församlingslivets utveckling i stiftet, dvs. att stödja och stimulera församlingarna i deras arbete. Inte minst viktigt är det att samfälligheterna därvid ägnar den kyrkomusikaliska verk- samheten all möjlig uppmärksamhet. Stiftssamfälligheten kan göra viktiga insatser för musiklivet genom att svara för bl. a. utbildning och personalut- vcckling. Jag ansluter mig därför även i denna del till utredningens uppfatt- ning. att det på dessa områden finns utrymme för intensifierade insatser. I dessa hänseenden krävs emellertid inte några särskilda föreskrifter, efter- som det här rör sig om uppgifter som helt ligger inom ramen för stiftssam- fällighetens kompetens. Utredningens förslag om s. k. stiftsmusikertjänster grundar sig också på dess bedömning att det kommer att behövas en musikkonsulentverksam- het i stiftet. Jag har ingen från utredningen avvikande uppfattning i denna fråga. Även domkyrkoorganistens nuvarande uppgift att på framställning av annan kyrkomusiker i stiftet lämna denne upplysningar och råd beträf- fande den kyrkomusikaliska verksamheten bör i framtiden tillgodoses ge- nom insatser från stiftssamfällighetens sida. Många remissinstanser har emellertid ansett att stiftssamfälligheten själv bäst kan bedöma hur den vill anordna och administrera sina insatser på det kyrkomusikaliskaområdet. Många har pekat på att det kan vara fördelaktigt om stiftsstyrelsen i stället för att anställa någon kyrkomusiker anlitar flera personer på arvodesbasis för denna verksamhet. Jag kan helt instämma i de synpunkter som sålunda har förts fram. I det föregående (avsnitt 2.6) har jag kort pekat på de möjligheter som kan finnas till samverkan med den lokala och regionala musikproduktionen i övrigt. Här vill jag erinra om att riksdagen med anledning av prop. 1984/85:l (KrU 7, rskr. 53) beslutat om en omorganisation av regionmusi- ken och Rikskonserter och vidare med anledning av prop. l985/86:114 (KrU 22, rskr. 330) om inrättandet av den statliga stiftelsen Svenska riks- konserter". Denna nya musikorganisation är inrättad fr.o.m. den ljanuari 1988. En viktig uppgift för stiftssamfälligheten måste vara att sörja för en god kontakt mellan kyrkomusikerorganisationen och de nya regionala och centrala musikstiftelserna. Min bedömning är alltså den att jag utgår från att stiftssamfälligheterna kommer att ta på sig ett ansvar för att främja församlingslivets utveckling i stiftet även på det kyrkomusikaliska området. Enligt min mening bör stiftssamfälligheterna därvid ha så stor frihet som möjligt och inte bindas med föreskrifter om hur denna verksamhet skall bedrivas. Prop. 1987/88:144 38

komusikaliska uppgifter bör kunna ligga på stiftssamfälligheten. Jag vill

komusikaliska

uppgifter

bör

kunna

ligga

på

stiftssamfälligheten.

Jag

vill

erinra om att det enligt förslagen i propositionen 1987/88:31 är stiftssamfäl-

erinra

att

det

enligt

förslagen

propositionen

1987/88:31

är

stiftssamfäl-

lighetens främsta uppgift att främja församlingslivets utveckling i stiftet,

lighetens

främsta

uppgift

att

främja

församlingslivets

utveckling

stiftet,

dvs. att stödja och stimulera församlingarna i deras arbete. Inte minst

dvs.

att

stödja

och

stimulera

församlingarna

deras

arbete.

Inte

minst

viktigt är det att samfälligheterna därvid ägnar den kyrkomusikaliska verk-

viktigt

är

det

att

samfälligheterna

därvid

ägnar

den

kyrkomusikaliska

verk-

samheten all möjlig uppmärksamhet. Stiftssamfälligheten kan göra viktiga

samheten

all

möjlig

uppmärksamhet.

Stiftssamfälligheten

kan

göra

viktiga

insatser för musiklivet genom att svara för bl. a. utbildning och personalut-

insatser

för

musiklivet

genom

att

svara

för

bl.

utbildning

och

personalut-

vcckling. Jag ansluter mig därför även i denna del till utredningens uppfatt-

vcckling.

Jag

ansluter

mig

därför

även

denna

del

till

utredningens

uppfatt-

ning. att det på dessa områden finns utrymme för intensifierade insatser. I

ning.

att

det

på

dessa

områden

finns

utrymme

för

intensifierade

insatser.

dessa hänseenden krävs emellertid inte några särskilda föreskrifter, efter-

dessa

hänseenden

krävs

emellertid

inte

några

särskilda

föreskrifter,

efter-

som det här rör sig om uppgifter som helt ligger inom ramen för stiftssam-

som

det

här

rör

sig

uppgifter

som

helt

ligger

inom

ramen

för

stiftssam-

fällighetens kompetens.

fällighetens

kompetens.

Utredningens förslag om s. k. stiftsmusikertjänster grundar sig också på dess bedömning att det kommer att behövas en musikkonsulentverksam- het i stiftet. Jag har ingen från utredningen avvikande uppfattning i denna fråga. Även domkyrkoorganistens nuvarande uppgift att på framställning av annan kyrkomusiker i stiftet lämna denne upplysningar och råd beträf- fande den kyrkomusikaliska verksamheten bör i framtiden tillgodoses ge- nom insatser från stiftssamfällighetens sida. Många remissinstanser har emellertid ansett att stiftssamfälligheten själv bäst kan bedöma hur den vill anordna och administrera sina insatser på det kyrkomusikaliskaområdet. Många har pekat på att det kan vara fördelaktigt om stiftsstyrelsen i stället för att anställa någon kyrkomusiker anlitar flera personer på arvodesbasis för denna verksamhet. Jag kan helt instämma i de synpunkter som sålunda har förts fram.

Utredningens förslag om s. k. stiftsmusikertjänster grundar sig också på

Utredningens

förslag

stiftsmusikertjänster

grundar

sig

också

på

dess bedömning att det kommer att behövas en musikkonsulentverksam-

dess

bedömning

att

det

kommer

att

behövas

musikkonsulentverksam-

het i stiftet. Jag har ingen från utredningen avvikande uppfattning i denna

het

stiftet.

Jag

har

ingen

från

utredningen

avvikande

uppfattning

denna

fråga. Även domkyrkoorganistens nuvarande uppgift att på framställning

fråga.

Även

domkyrkoorganistens

nuvarande

uppgift

att

på

framställning

av annan kyrkomusiker i stiftet lämna denne upplysningar och råd beträf-

annan

kyrkomusiker

stiftet

lämna

denne

upplysningar

och

råd

beträf-

fande den kyrkomusikaliska verksamheten bör i framtiden tillgodoses ge-

fande

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

bör

framtiden

tillgodoses

ge-

nom insatser från stiftssamfällighetens sida. Många remissinstanser har

nom

insatser

från

stiftssamfällighetens

sida.

Många

remissinstanser

har

emellertid ansett att stiftssamfälligheten själv bäst kan bedöma hur den vill

emellertid

ansett

att

stiftssamfälligheten

själv

bäst

kan

bedöma

hur

den

vill

anordna och administrera sina insatser på det kyrkomusikaliskaområdet.

anordna

och

administrera

sina

insatser

på

det

kyrkomusikaliskaområdet.

Många har pekat på att det kan vara fördelaktigt om stiftsstyrelsen i stället

Många

har

pekat

på

att

det

kan

vara

fördelaktigt

stiftsstyrelsen

stället

för att anställa någon kyrkomusiker anlitar flera personer på arvodesbasis

för

att

anställa

någon

kyrkomusiker

anlitar

flera

personer

på

arvodesbasis

för denna verksamhet. Jag kan helt instämma i de synpunkter som sålunda

för

denna

verksamhet.

Jag

kan

helt

instämma

synpunkter

som

sålunda

har förts fram.

har

förts

fram.

I det föregående (avsnitt 2.6) har jag kort pekat på de möjligheter som kan finnas till samverkan med den lokala och regionala musikproduktionen i övrigt. Här vill jag erinra om att riksdagen med anledning av prop. 1984/85:l (KrU 7, rskr. 53) beslutat om en omorganisation av regionmusi- ken och Rikskonserter och vidare med anledning av prop. l985/86:114 (KrU 22, rskr. 330) om inrättandet av den statliga stiftelsen Svenska riks- konserter". Denna nya musikorganisation är inrättad fr.o.m. den ljanuari 1988. En viktig uppgift för stiftssamfälligheten måste vara att sörja för en god kontakt mellan kyrkomusikerorganisationen och de nya regionala och centrala musikstiftelserna.

I det föregående (avsnitt 2.6) har jag kort pekat på de möjligheter som

det

föregående

(avsnitt

2.6)

har

jag

kort

pekat

på

möjligheter

som

kan finnas till samverkan med den lokala och regionala musikproduktionen

kan

finnas

till

samverkan

med

den

lokala

och

regionala

musikproduktionen

i övrigt. Här vill jag erinra om att riksdagen med anledning av prop.

övrigt.

Här

vill

jag

erinra

att

riksdagen

med

anledning

prop.

1984/85:l (KrU 7, rskr. 53) beslutat om en omorganisation av regionmusi-

1984/85:l

(KrU

rskr.

53)

beslutat

omorganisation

regionmusi-

ken och Rikskonserter och vidare med anledning av prop. l985/86:114

ken

och

Rikskonserter

och

vidare

med

anledning

prop.

l985/86:114

(KrU 22, rskr. 330) om inrättandet av den statliga stiftelsen Svenska riks-

(KrU

22,

rskr.

330)

inrättandet

den

statliga

stiftelsen

Svenska

riks-

konserter". Denna nya musikorganisation är inrättad fr.o.m. den ljanuari

konserter".

Denna

nya

musikorganisation

är

inrättad

fr.o.m.

den

ljanuari

1988. En viktig uppgift för stiftssamfälligheten måste vara att sörja för en

1988.

viktig

uppgift

för

stiftssamfälligheten

måste

vara

att

sörja

för

god kontakt mellan kyrkomusikerorganisationen och de nya regionala och

god

kontakt

mellan

kyrkomusikerorganisationen

och

nya

regionala

och

centrala musikstiftelserna.

centrala

musikstiftelserna.

Min bedömning är alltså den att jag utgår från att stiftssamfälligheterna kommer att ta på sig ett ansvar för att främja församlingslivets utveckling i stiftet även på det kyrkomusikaliska området. Enligt min mening bör stiftssamfälligheterna därvid ha så stor frihet som möjligt och inte bindas med föreskrifter om hur denna verksamhet skall bedrivas.

Min bedömning är alltså den att jag utgår från att stiftssamfälligheterna

Min

bedömning

är

alltså

den

att

jag

utgår

från

att

stiftssamfälligheterna

kommer att ta på sig ett ansvar för att främja församlingslivets utveckling i

kommer

att

på

sig

ett

ansvar

för

att

främja

församlingslivets

utveckling

stiftet även på det kyrkomusikaliska området. Enligt min mening bör

stiftet

även

på

det

kyrkomusikaliska

området.

Enligt

min

mening

bör

stiftssamfälligheterna därvid ha så stor frihet som möjligt och inte bindas

stiftssamfälligheterna

därvid

så

stor

frihet

som

möjligt

och

inte

bindas

med föreskrifter om hur denna verksamhet skall bedrivas.

med

föreskrifter

hur

denna

verksamhet

skall

bedrivas.

Prop. 1987/88:144

Prop.

1987/88:144

2.11 Utbildningen av kyrkomusiker 2.ll.l Utbildningen av kantorer Min bedömning: Regeringen bör uppdra åt universitets- och—högsko- leämbetet (UHÄ) att efter samråd med skolöverstyrelsen (SÖ) un- dersöka möjligheterna att inom ettämnesutbildningen i musik utfor- ma sådana tillvalsmöjligheter att kantorsbehörighet kan erhållas jämsides med behörighet som ettämneslärare i musik. Utbildningen och examinationen av kantorer i övrigt fordrar ytter- ligare överväganden. Utgångspunkten för framtiden bör vara att utbildningen av kantorer skall ske vid Sköndalsinstitutet och inom folkhögskolans ram. En förutsättning för att folkhögskolan skall kunna ta ansvar för utbildningen är att denna kan genomföras utan att skolornas frihet att självständigt utforma sin verksamhet behöver begränsas genom t. ex. centralt fastställda kursplaner. Ingenting hindrar dock att gemensamma riktlinjer för utbildningen dras upp på frivillighetens väg i samråd med kyrkliga utbildningsor- gan. En anpassning till högskoleutbildningen kan vara eftersträvans- värd men en samordning av utbildningarna svår att genomföra. Utredningens förslag: Den utbildning som skall ge behörighet för kan- torstjänst organiseras om och samordnas innehållsmässigt med den högre utbildningen. så att den motsvarar de två första åren av en reformerad organistutbildning. När utbildningen är inriktad på kombination med lärar- tjänst. skall den vara anordnad som tillvalskurser om högst 30 poäng inom ramen för musiklärarutbildningen. Tillvalsmöjligheten bör finnas såväl inom ettämneslärarutbildningen som inom den utbildning som avser behö- righet att undervisa också i annat ämne än musik. Utbildningen och exami- nationen av kyrkokantorer anordnas som en allmän utbildningslinje inom högskolan och förläggs dels till vissa musikhögskolor. dels såsom lokal utbildningslinje till Sköndalsinstitutet och vissa av utredningen angivna folkhögskolor. Remissinstanserna: Förslagen har fått ett blandat mottagande. [ stora drag tillstyrks de av remissinstanserna, i synnerhet vad avser den tvååriga utbildningen. Många tar upp en diskussion om vilka utbildningsanstalter som är lämpligast för de föreslagna utbildningsvägarna. Folkhögskolans speciella karaktär betonas i flera yttranden. Från denna utgångspunkt förekommer erinringar mot vissa av utredningens förslag. Från kyrkligt håll har framförts önskemål om att utbildningen skall inrymma en bättre förberedelse för tjänsten i kyrkans församlingar. Betygsfrågan och behovet av praktik, liksom frågan om utbildningens dimensionering. berörs också i en del yttranden. Skälen för min bedömning Utgångspunkter: Som en bakgrund till mina överväganden vill jag inled- ningsvis i korthet beröra den nuvarande kantorsutbildningen. Prop. 1987/88: 144

2.11 Utbildningen av kyrkomusiker

2.11

Utbildningen

kyrkomusiker

2.ll.l Utbildningen av kantorer

2.ll.l

Utbildningen

kantorer

Min bedömning: Regeringen bör uppdra åt universitets- och—högsko- leämbetet (UHÄ) att efter samråd med skolöverstyrelsen (SÖ) un- dersöka möjligheterna att inom ettämnesutbildningen i musik utfor- ma sådana tillvalsmöjligheter att kantorsbehörighet kan erhållas jämsides med behörighet som ettämneslärare i musik. Utbildningen och examinationen av kantorer i övrigt fordrar ytter- ligare överväganden. Utgångspunkten för framtiden bör vara att utbildningen av kantorer skall ske vid Sköndalsinstitutet och inom folkhögskolans ram. En förutsättning för att folkhögskolan skall kunna ta ansvar för utbildningen är att denna kan genomföras utan att skolornas frihet att självständigt utforma sin verksamhet behöver begränsas genom t. ex. centralt fastställda kursplaner. Ingenting hindrar dock att gemensamma riktlinjer för utbildningen dras upp på frivillighetens väg i samråd med kyrkliga utbildningsor- gan. En anpassning till högskoleutbildningen kan vara eftersträvans- värd men en samordning av utbildningarna svår att genomföra.

Min bedömning: Regeringen bör uppdra åt universitets- och—högsko-

Min

bedömning:

Regeringen

bör

uppdra

åt

universitets-

och—högsko-

leämbetet (UHÄ) att efter samråd med skolöverstyrelsen (SÖ) un-

leämbetet

(UHÄ)

att

efter

samråd

med

skolöverstyrelsen

(SÖ)

un-

dersöka möjligheterna att inom ettämnesutbildningen i musik utfor-

dersöka

möjligheterna

att

inom

ettämnesutbildningen

musik

utfor-

ma sådana tillvalsmöjligheter att kantorsbehörighet kan erhållas

sådana

tillvalsmöjligheter

att

kantorsbehörighet

kan

erhållas

jämsides med behörighet som ettämneslärare i musik.

jämsides

med

behörighet

som

ettämneslärare

musik.

Utbildningen och examinationen av kantorer i övrigt fordrar ytter- ligare överväganden. Utgångspunkten för framtiden bör vara att utbildningen av kantorer skall ske vid Sköndalsinstitutet och inom folkhögskolans ram. En förutsättning för att folkhögskolan skall kunna ta ansvar för utbildningen är att denna kan genomföras utan att skolornas frihet att självständigt utforma sin verksamhet behöver begränsas genom t. ex. centralt fastställda kursplaner.

Utbildningen och examinationen av kantorer i övrigt fordrar ytter-

Utbildningen

och

examinationen

kantorer

övrigt

fordrar

ytter-

ligare överväganden. Utgångspunkten för framtiden bör vara att

ligare

överväganden.

Utgångspunkten

för

framtiden

bör

vara

att

utbildningen av kantorer skall ske vid Sköndalsinstitutet och inom

utbildningen

kantorer

skall

ske

vid

Sköndalsinstitutet

och

inom

folkhögskolans ram. En förutsättning för att folkhögskolan skall

folkhögskolans

ram.

förutsättning

för

att

folkhögskolan

skall

kunna ta ansvar för utbildningen är att denna kan genomföras utan

kunna

ansvar

för

utbildningen

är

att

denna

kan

genomföras

utan

att skolornas frihet att självständigt utforma sin verksamhet behöver

att

skolornas

frihet

att

självständigt

utforma

sin

verksamhet

behöver

begränsas genom t. ex. centralt fastställda kursplaner.

begränsas

genom

ex.

centralt

fastställda

kursplaner.

Ingenting hindrar dock att gemensamma riktlinjer för utbildningen dras upp på frivillighetens väg i samråd med kyrkliga utbildningsor- gan. En anpassning till högskoleutbildningen kan vara eftersträvans- värd men en samordning av utbildningarna svår att genomföra.

Ingenting hindrar dock att gemensamma riktlinjer för utbildningen

Ingenting

hindrar

dock

att

gemensamma

riktlinjer

för

utbildningen

dras upp på frivillighetens väg i samråd med kyrkliga utbildningsor-

dras

upp

på

frivillighetens

väg

samråd

med

kyrkliga

utbildningsor-

gan. En anpassning till högskoleutbildningen kan vara eftersträvans-

gan.

anpassning

till

högskoleutbildningen

kan

vara

eftersträvans-

värd men en samordning av utbildningarna svår att genomföra.

värd

men

samordning

utbildningarna

svår

att

genomföra.

Utredningens förslag: Den utbildning som skall ge behörighet för kan- torstjänst organiseras om och samordnas innehållsmässigt med den högre utbildningen. så att den motsvarar de två första åren av en reformerad organistutbildning. När utbildningen är inriktad på kombination med lärar- tjänst. skall den vara anordnad som tillvalskurser om högst 30 poäng inom ramen för musiklärarutbildningen. Tillvalsmöjligheten bör finnas såväl inom ettämneslärarutbildningen som inom den utbildning som avser behö- righet att undervisa också i annat ämne än musik. Utbildningen och exami- nationen av kyrkokantorer anordnas som en allmän utbildningslinje inom högskolan och förläggs dels till vissa musikhögskolor. dels såsom lokal utbildningslinje till Sköndalsinstitutet och vissa av utredningen angivna folkhögskolor. Remissinstanserna: Förslagen har fått ett blandat mottagande. [ stora drag tillstyrks de av remissinstanserna, i synnerhet vad avser den tvååriga utbildningen. Många tar upp en diskussion om vilka utbildningsanstalter som är lämpligast för de föreslagna utbildningsvägarna. Folkhögskolans speciella karaktär betonas i flera yttranden. Från denna utgångspunkt förekommer erinringar mot vissa av utredningens förslag. Från kyrkligt håll har framförts önskemål om att utbildningen skall inrymma en bättre förberedelse för tjänsten i kyrkans församlingar. Betygsfrågan och behovet av praktik, liksom frågan om utbildningens dimensionering. berörs också i en del yttranden.

Utredningens förslag: Den utbildning som skall ge behörighet för kan-

Utredningens

förslag:

Den

utbildning

som

skall

behörighet

för

kan-

torstjänst organiseras om och samordnas innehållsmässigt med den högre

torstjänst

organiseras

och

samordnas

innehållsmässigt

med

den

högre

utbildningen. så att den motsvarar de två första åren av en reformerad

utbildningen.

så

att

den

motsvarar

två

första

åren

reformerad

organistutbildning. När utbildningen är inriktad på kombination med lärar-

organistutbildning.

När

utbildningen

är

inriktad

på

kombination

med

lärar-

tjänst. skall den vara anordnad som tillvalskurser om högst 30 poäng inom

tjänst.

skall

den

vara

anordnad

som

tillvalskurser

högst

poäng

inom

ramen för musiklärarutbildningen. Tillvalsmöjligheten bör finnas såväl

ramen

för

musiklärarutbildningen.

Tillvalsmöjligheten

bör

finnas

såväl

inom ettämneslärarutbildningen som inom den utbildning som avser behö-

inom

ettämneslärarutbildningen

som

inom

den

utbildning

som

avser

behö-

righet att undervisa också i annat ämne än musik. Utbildningen och exami-

righet

att

undervisa

också

annat

ämne

än

musik.

Utbildningen

och

exami-

nationen av kyrkokantorer anordnas som en allmän utbildningslinje inom

nationen

kyrkokantorer

anordnas

som

allmän

utbildningslinje

inom

högskolan och förläggs dels till vissa musikhögskolor. dels såsom lokal

högskolan

och

förläggs

dels

till

vissa

musikhögskolor.

dels

såsom

lokal

utbildningslinje till Sköndalsinstitutet och vissa av utredningen angivna

utbildningslinje

till

Sköndalsinstitutet

och

vissa

utredningen

angivna

folkhögskolor.

Remissinstanserna: Förslagen har fått ett blandat mottagande. [ stora drag tillstyrks de av remissinstanserna, i synnerhet vad avser den tvååriga utbildningen. Många tar upp en diskussion om vilka utbildningsanstalter som är lämpligast för de föreslagna utbildningsvägarna. Folkhögskolans speciella karaktär betonas i flera yttranden. Från denna utgångspunkt förekommer erinringar mot vissa av utredningens förslag. Från kyrkligt håll har framförts önskemål om att utbildningen skall inrymma en bättre förberedelse för tjänsten i kyrkans församlingar. Betygsfrågan och behovet av praktik, liksom frågan om utbildningens dimensionering. berörs också i en del yttranden.

Remissinstanserna: Förslagen har fått ett blandat mottagande. [ stora

Remissinstanserna:

Förslagen

har

fått

ett

blandat

mottagande.

[

stora

drag tillstyrks de av remissinstanserna, i synnerhet vad avser den tvååriga

drag

tillstyrks

remissinstanserna,

synnerhet

vad

avser

den

tvååriga

utbildningen. Många tar upp en diskussion om vilka utbildningsanstalter

utbildningen.

Många

tar

upp

diskussion

vilka

utbildningsanstalter

som är lämpligast för de föreslagna utbildningsvägarna. Folkhögskolans

som

är

lämpligast

för

föreslagna

utbildningsvägarna.

Folkhögskolans

speciella karaktär betonas i flera yttranden. Från denna utgångspunkt

speciella

karaktär

betonas

flera

yttranden.

Från

denna

utgångspunkt

förekommer erinringar mot vissa av utredningens förslag. Från kyrkligt

förekommer

erinringar

mot

vissa

utredningens

förslag.

Från

kyrkligt

håll har framförts önskemål om att utbildningen skall inrymma en bättre

håll

har

framförts

önskemål

att

utbildningen

skall

inrymma

bättre

förberedelse för tjänsten i kyrkans församlingar. Betygsfrågan och behovet

förberedelse

för

tjänsten

kyrkans

församlingar.

Betygsfrågan

och

behovet

av praktik, liksom frågan om utbildningens dimensionering. berörs också i

praktik,

liksom

frågan

utbildningens

dimensionering.

berörs

också

en del yttranden.

del

yttranden.

Skälen för min bedömning

Skälen

för

min

bedömning

Utgångspunkter: Som en bakgrund till mina överväganden vill jag inled- ningsvis i korthet beröra den nuvarande kantorsutbildningen.

Utgångspunkter: Som en bakgrund till mina överväganden vill jag inled-

Utgångspunkter:

Som

bakgrund

till

mina

överväganden

vill

jag

inled-

ningsvis i korthet beröra den nuvarande kantorsutbildningen.

ningsvis

korthet

beröra

den

nuvarande

kantorsutbildningen.

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

För behörighet som kyrkokantor krävs enligt nuvarande ordning dels organist- och kantorsexamen. dels pedagogisk examen för kyrkokantorer. Utbildningen kan i dag erhållas på två sätt. En sammanhållen utbildning för kyrkokantorer bedrivs vid Sköndalsin- stitutets (förut Svenska diakonisällskapets diakoniskola) kyrkomusikaliska linje samt vid flera folkhögskolor med kyrklig anknytning. Utbildningsti- den är två år vid Sköndalsinstitutet och vid folkhögskolorna två till tre år. ' En annan utbildningsväg består av en kombination av privata studier och av Musikaliska akademien anordnade sommarkurser om sex veckor för organist- och kantorsexamen. Sedan följer något eller några års tjänst- göring som kyrkomusiker. Vidare skall en brevkurs i musikhistoria och pedagogik genomgås. Därefter kan tillträde erhållas till sommarkurs för blivande kyrkokantorer. Enligt 3 å andra stycket i lagen (.l976'. l046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde (ändrad senast 1987: 1302) handhar Musikaliska aka- demien denna utbildning. ' För behörighet som skolkantor krävs genomgången lärarutbildning samt organist- och kantorsexamengsom kan avläggas vid de av akademien anordnade sommarkurserna. Enligt kungörelsen (19401961) om examina som avläggs under inseende av Musikaliska akademiens styrelse (omtryckt l959z370, ändrad senast l97lzl95) avläggs proven för såväl organist- och kantorsexamen som pedagogisk examen för kyrkokantorer för närvarande. under överinseende av Musikaliska akademiens styrelse. Organist- och kantorsexamen anordnas årligen vid Sköndalsinstitutet och i anslutning till akademiens sommarkurser på ett antal orter i skilda stift. fördelade över landet. Orterna bestäms av regeringen. Examen an- ordnas vidare vid de flesta folkhögskolor som har kantorsutbildning. En särskild examinator förordnas av Musikaliska akademiens styrelse. Dess- utom medverkar tre censorer. varav två förordnas av styrelsen och en av domkapitlet. Betyg sätts med ledning av kurser som särskilt fastställs av akademiens styrelse. Prov avläggs i ämnena sång. solistiskt orgelspel. liturgiskt orgelspel. pianospel. kördirigering. orgelkunskap och satslära. Pedagogisk examen för kyrkokantorer kan bl. a. avläggas i anslutning till de av akademien anordnade sommarkurserna. Examensprovet bedöms enligt l940 års kungörelse av en nämnd. bestående av den av akademiens styrelse förordnade kursledaren såsom examinator. samt två av styrelsen förordnade censorer. När examen avläggs av Sköndalsinstitutets elever, är rektor examinator. I denna examen ingår endast ämnet undervisnings- skicklighet, vari dock avläggs flera prov. Från och med innevarande budgetår betalas kostnader för sommarkur- serna och för kantorsexaminationen ur kyrkofonden. Det ankommer på regeringen att besluta om storleken av bidraget från kyrkofonden. Tidigare har bidrag för denna verksamhet utgått över statsbudgeten från Civildepar- tcmentets anslag Bidrag för vissa övriga kyrkliga ändamål. Under åttonde huvudtiteln utgår statsbidrag till driftkostnader vid folkhögskolor. Stats- bidraget täcker dels lärarlönekostnader, dels vissa andra kostnader. Inom en begränsad ram utgår till vissa folkhögskolor bidrag till extrastöd för mer Prop. 1987/88: 144 40

För behörighet som kyrkokantor krävs enligt nuvarande ordning dels organist- och kantorsexamen. dels pedagogisk examen för kyrkokantorer. Utbildningen kan i dag erhållas på två sätt.

För behörighet som kyrkokantor krävs enligt nuvarande ordning dels

För

behörighet

som

kyrkokantor

krävs

enligt

nuvarande

ordning

dels

organist- och kantorsexamen. dels pedagogisk examen för kyrkokantorer.

organist-

och

kantorsexamen.

dels

pedagogisk

examen

för

kyrkokantorer.

Utbildningen kan i dag erhållas på två sätt.

Utbildningen

kan

dag

erhållas

på

två

sätt.

En sammanhållen utbildning för kyrkokantorer bedrivs vid Sköndalsin- stitutets (förut Svenska diakonisällskapets diakoniskola) kyrkomusikaliska linje samt vid flera folkhögskolor med kyrklig anknytning. Utbildningsti-

En sammanhållen utbildning för kyrkokantorer bedrivs vid Sköndalsin-

sammanhållen

utbildning

för

kyrkokantorer

bedrivs

vid

Sköndalsin-

stitutets (förut Svenska diakonisällskapets diakoniskola) kyrkomusikaliska

stitutets

(förut

Svenska

diakonisällskapets

diakoniskola)

kyrkomusikaliska

linje samt vid flera folkhögskolor med kyrklig anknytning. Utbildningsti-

linje

samt

vid

flera

folkhögskolor

med

kyrklig

anknytning.

Utbildningsti-

den är två år vid Sköndalsinstitutet och vid folkhögskolorna två till tre år. '

den

är

två

år

vid

Sköndalsinstitutet

och

vid

folkhögskolorna

två

till

tre

år.

En annan utbildningsväg består av en kombination av privata studier och av Musikaliska akademien anordnade sommarkurser om sex veckor för organist- och kantorsexamen. Sedan följer något eller några års tjänst- göring som kyrkomusiker. Vidare skall en brevkurs i musikhistoria och pedagogik genomgås. Därefter kan tillträde erhållas till sommarkurs för blivande kyrkokantorer. Enligt 3 å andra stycket i lagen (.l976'. l046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde (ändrad senast 1987: 1302) handhar Musikaliska aka- demien denna utbildning. ' För behörighet som skolkantor krävs genomgången lärarutbildning samt organist- och kantorsexamengsom kan avläggas vid de av akademien anordnade sommarkurserna. Enligt kungörelsen (19401961) om examina som avläggs under inseende av Musikaliska akademiens styrelse (omtryckt l959z370, ändrad senast l97lzl95) avläggs proven för såväl organist- och kantorsexamen som pedagogisk examen för kyrkokantorer för närvarande. under överinseende av Musikaliska akademiens styrelse. Organist- och kantorsexamen anordnas årligen vid Sköndalsinstitutet och i anslutning till akademiens sommarkurser på ett antal orter i skilda stift. fördelade över landet. Orterna bestäms av regeringen. Examen an- ordnas vidare vid de flesta folkhögskolor som har kantorsutbildning. En särskild examinator förordnas av Musikaliska akademiens styrelse. Dess- utom medverkar tre censorer. varav två förordnas av styrelsen och en av domkapitlet. Betyg sätts med ledning av kurser som särskilt fastställs av akademiens styrelse. Prov avläggs i ämnena sång. solistiskt orgelspel. liturgiskt orgelspel. pianospel. kördirigering. orgelkunskap och satslära. Pedagogisk examen för kyrkokantorer kan bl. a. avläggas i anslutning till de av akademien anordnade sommarkurserna. Examensprovet bedöms enligt l940 års kungörelse av en nämnd. bestående av den av akademiens styrelse förordnade kursledaren såsom examinator. samt två av styrelsen förordnade censorer. När examen avläggs av Sköndalsinstitutets elever, är rektor examinator. I denna examen ingår endast ämnet undervisnings- skicklighet, vari dock avläggs flera prov. Från och med innevarande budgetår betalas kostnader för sommarkur- serna och för kantorsexaminationen ur kyrkofonden. Det ankommer på regeringen att besluta om storleken av bidraget från kyrkofonden. Tidigare har bidrag för denna verksamhet utgått över statsbudgeten från Civildepar- tcmentets anslag Bidrag för vissa övriga kyrkliga ändamål. Under åttonde huvudtiteln utgår statsbidrag till driftkostnader vid folkhögskolor. Stats- bidraget täcker dels lärarlönekostnader, dels vissa andra kostnader. Inom en begränsad ram utgår till vissa folkhögskolor bidrag till extrastöd för mer

En annan utbildningsväg består av en kombination av privata studier

annan

utbildningsväg

består

kombination

privata

studier

och av Musikaliska akademien anordnade sommarkurser om sex veckor

och

Musikaliska

akademien

anordnade

sommarkurser

sex

veckor

för organist- och kantorsexamen. Sedan följer något eller några års tjänst-

för

organist-

och

kantorsexamen.

Sedan

följer

något

eller

några

års

tjänst-

göring som kyrkomusiker. Vidare skall en brevkurs i musikhistoria och

göring

som

kyrkomusiker.

Vidare

skall

brevkurs

musikhistoria

och

pedagogik genomgås. Därefter kan tillträde erhållas till sommarkurs för

pedagogik

genomgås.

Därefter

kan

tillträde

erhållas

till

sommarkurs

för

blivande kyrkokantorer. Enligt 3 å andra stycket i lagen (.l976'. l046) om

blivande

kyrkokantorer.

Enligt

andra

stycket

lagen

(.l976'.

l046)

överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets

överlämnande

förvaltningsuppgifter

inom

utbildningsdepartementets

verksamhetsområde (ändrad senast 1987: 1302) handhar Musikaliska aka-

verksamhetsområde

(ändrad

senast

1987:

1302)

handhar

Musikaliska

aka-

demien denna utbildning. '

demien

denna

utbildning.

För behörighet som skolkantor krävs genomgången lärarutbildning samt organist- och kantorsexamengsom kan avläggas vid de av akademien anordnade sommarkurserna.

För behörighet som skolkantor krävs genomgången lärarutbildning samt

För

behörighet

som

skolkantor

krävs

genomgången

lärarutbildning

samt

organist- och kantorsexamengsom kan avläggas vid de av akademien

organist-

och

kantorsexamengsom

kan

avläggas

vid

akademien

anordnade sommarkurserna.

anordnade

sommarkurserna.

Enligt kungörelsen (19401961) om examina som avläggs under inseende av Musikaliska akademiens styrelse (omtryckt l959z370, ändrad senast l97lzl95) avläggs proven för såväl organist- och kantorsexamen som pedagogisk examen för kyrkokantorer för närvarande. under överinseende av Musikaliska akademiens styrelse.

Enligt kungörelsen (19401961) om examina som avläggs under inseende

Enligt

kungörelsen

(19401961)

examina

som

avläggs

under

inseende

av Musikaliska akademiens styrelse (omtryckt l959z370, ändrad senast

Musikaliska

akademiens

styrelse

(omtryckt

l959z370,

ändrad

senast

l97lzl95) avläggs proven för såväl organist- och kantorsexamen som

l97lzl95)

avläggs

proven

för

såväl

organist-

och

kantorsexamen

som

pedagogisk examen för kyrkokantorer för närvarande. under överinseende

pedagogisk

examen

för

kyrkokantorer

för

närvarande.

under

överinseende

av Musikaliska akademiens styrelse.

Musikaliska

akademiens

styrelse.

Organist- och kantorsexamen anordnas årligen vid Sköndalsinstitutet och i anslutning till akademiens sommarkurser på ett antal orter i skilda stift. fördelade över landet. Orterna bestäms av regeringen. Examen an- ordnas vidare vid de flesta folkhögskolor som har kantorsutbildning. En särskild examinator förordnas av Musikaliska akademiens styrelse. Dess- utom medverkar tre censorer. varav två förordnas av styrelsen och en av domkapitlet. Betyg sätts med ledning av kurser som särskilt fastställs av akademiens styrelse. Prov avläggs i ämnena sång. solistiskt orgelspel. liturgiskt orgelspel. pianospel. kördirigering. orgelkunskap och satslära.

Organist- och kantorsexamen anordnas årligen vid Sköndalsinstitutet

Organist-

och

kantorsexamen

anordnas

årligen

vid

Sköndalsinstitutet

och i anslutning till akademiens sommarkurser på ett antal orter i skilda

och

anslutning

till

akademiens

sommarkurser

på

ett

antal

orter

skilda

stift. fördelade över landet. Orterna bestäms av regeringen. Examen an-

stift.

fördelade

över

landet.

Orterna

bestäms

regeringen.

Examen

an-

ordnas vidare vid de flesta folkhögskolor som har kantorsutbildning. En

ordnas

vidare

vid

flesta

folkhögskolor

som

har

kantorsutbildning.

särskild examinator förordnas av Musikaliska akademiens styrelse. Dess-

särskild

examinator

förordnas

Musikaliska

akademiens

styrelse.

Dess-

utom medverkar tre censorer. varav två förordnas av styrelsen och en av

utom

medverkar

tre

censorer.

varav

två

förordnas

styrelsen

och

domkapitlet. Betyg sätts med ledning av kurser som särskilt fastställs av

domkapitlet.

Betyg

sätts

med

ledning

kurser

som

särskilt

fastställs

akademiens styrelse. Prov avläggs i ämnena sång. solistiskt orgelspel.

akademiens

styrelse.

Prov

avläggs

ämnena

sång.

solistiskt

orgelspel.

liturgiskt orgelspel. pianospel. kördirigering. orgelkunskap och satslära.

liturgiskt

orgelspel.

pianospel.

kördirigering.

orgelkunskap

och

satslära.

Pedagogisk examen för kyrkokantorer kan bl. a. avläggas i anslutning till de av akademien anordnade sommarkurserna. Examensprovet bedöms enligt l940 års kungörelse av en nämnd. bestående av den av akademiens styrelse förordnade kursledaren såsom examinator. samt två av styrelsen förordnade censorer. När examen avläggs av Sköndalsinstitutets elever, är rektor examinator. I denna examen ingår endast ämnet undervisnings- skicklighet, vari dock avläggs flera prov.

Pedagogisk examen för kyrkokantorer kan bl. a. avläggas i anslutning till

Pedagogisk

examen

för

kyrkokantorer

kan

bl.

avläggas

anslutning

till

de av akademien anordnade sommarkurserna. Examensprovet bedöms

akademien

anordnade

sommarkurserna.

Examensprovet

bedöms

enligt l940 års kungörelse av en nämnd. bestående av den av akademiens

enligt

l940

års

kungörelse

nämnd.

bestående

den

akademiens

styrelse förordnade kursledaren såsom examinator. samt två av styrelsen

styrelse

förordnade

kursledaren

såsom

examinator.

samt

två

styrelsen

förordnade censorer. När examen avläggs av Sköndalsinstitutets elever, är

förordnade

censorer.

När

examen

avläggs

Sköndalsinstitutets

elever,

är

rektor examinator. I denna examen ingår endast ämnet undervisnings-

rektor

examinator.

denna

examen

ingår

endast

ämnet

undervisnings-

skicklighet, vari dock avläggs flera prov.

skicklighet,

vari

dock

avläggs

flera

prov.

Från och med innevarande budgetår betalas kostnader för sommarkur- serna och för kantorsexaminationen ur kyrkofonden. Det ankommer på regeringen att besluta om storleken av bidraget från kyrkofonden. Tidigare har bidrag för denna verksamhet utgått över statsbudgeten från Civildepar- tcmentets anslag Bidrag för vissa övriga kyrkliga ändamål. Under åttonde huvudtiteln utgår statsbidrag till driftkostnader vid folkhögskolor. Stats- bidraget täcker dels lärarlönekostnader, dels vissa andra kostnader. Inom en begränsad ram utgår till vissa folkhögskolor bidrag till extrastöd för mer

Från och med innevarande budgetår betalas kostnader för sommarkur-

Från

och

med

innevarande

budgetår

betalas

kostnader

för

sommarkur-

serna och för kantorsexaminationen ur kyrkofonden. Det ankommer på

serna

och

för

kantorsexaminationen

kyrkofonden.

Det

ankommer

på

regeringen att besluta om storleken av bidraget från kyrkofonden. Tidigare

regeringen

att

besluta

storleken

bidraget

från

kyrkofonden.

Tidigare

har bidrag för denna verksamhet utgått över statsbudgeten från Civildepar-

har

bidrag

för

denna

verksamhet

utgått

över

statsbudgeten

från

Civildepar-

tcmentets anslag Bidrag för vissa övriga kyrkliga ändamål. Under åttonde

tcmentets

anslag

Bidrag

för

vissa

övriga

kyrkliga

ändamål.

Under

åttonde

huvudtiteln utgår statsbidrag till driftkostnader vid folkhögskolor. Stats-

huvudtiteln

utgår

statsbidrag

till

driftkostnader

vid

folkhögskolor.

Stats-

bidraget täcker dels lärarlönekostnader, dels vissa andra kostnader. Inom

bidraget

täcker

dels

lärarlönekostnader,

dels

vissa

andra

kostnader.

Inom

en begränsad ram utgår till vissa folkhögskolor bidrag till extrastöd för mer

begränsad

ram

utgår

till

vissa

folkhögskolor

bidrag

till

extrastöd

för

mer

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

omfattande musikundervisning. Detta bidrag är avsett för ökad lärartäthet i undervisningen. Frågan om en samordnad kantorsutbildning: En utgångspunkt för utred- ningens överväganden har varit att utbildningen av kantorer måste förbätt- ras. så att den motsvarar ökade krav på den kyrkomusikaliska kompeten- sen. Utredningen anser inte den utbildning som ges vid de särskilda som- markurserna tillfyllest utan föreslår att denna utbildning slopas. Förslaget har inte mött någon erinran från remissinstanserna. som överlag anslutit sig till synsättet att en förbättrad utbildning-behövs. Några. bl.a. Musika- liska akademien. har uttryckligen tagit ställning för ett slopande av som— markurserna. Även jag utgår i det följande från att all utbildning skall anordnas som sammanhållna kurser. En huvudtanke i utredningens förslag till en reformerad kyrkomusiker- utbildning är att kantorsutbildningen skall göras enhetlig och äga rum inom högskolans ram, ehuru till större delen lokaliserad till Sköndalsinstitutet och vissa folkhögskolor. Där skall den anordnas som s. k". lokala utbild- ningslinjer. Kantorsutbildningen skall omfatta 80 poäng. dvs. vara tvåårig. och samordnas med organistutbildningen vid musikhögskolorna, så att högre kyrkomusikalisk examen efter genomgången kantorsutbildning skall kunna avläggas genom ytterligare två års högskolestudier. Förslaget om att folkhögskoleutbildningen skall varajämställd med hög- skoleutbildning skulle enligt utredningens bedömning medföra att det be- hövs stora förändringar i förhållande till vad som nu gäller. Eleverna skall sålunda uppfylla de tillträdeskrav som följer av bestämmelserna i 5 kap. högskoleförordningen ('l977:263, omtryckt 1984: 100. ändrad senast 19872710). Även lärarna måste uppfylla särskilda behörighetsvillkor som normalt inte gäller vid folkhögskola. Utbildningen mäste vidare bedrivas utifrån en vägledande utbildningsplan. och vid varje skola måste inrättas ' utbildningsråd. Råden skall fastställa lokala utbildningsplaner och kurspla- ner med utgångspunkt från den vägledande utbildningsplanen. I likhet med flertalet remissinstanser anser jag att största möjliga sam- ordning av den lägre och den högre kyrkomusikerutbildningen är på många sätt eftersträvansvärd. Tanken på en fullständig samordning kan te sig tilltalande. inte minst därför att kantorsutbildningen helst inte bör vara någon sorts återvändsgränd för dem som har förutsättningarna och viljan att längre fram vidareutbilda sig. Det står emellertid klart att utredningens förslag är förenat med åtskilliga problem. Enligt UHÄ är det nödvändigt att närmare klargöra relationen mellan den högre och den lägre utbildningen.och UHÄ anser att utredningen på sådana punkter är oklar. Musikaliska akademien har anfört att det förefal- ler utopiskt med en sådan samordning över hela landet av kursplanerna, intagningen och fördelningen av kunskapsstoffet över studietiden som skulle krävas för att den högre utbildningen utan vidare skall kunna bygga på den lägre. Akademien har dessutom uttryckligen förklarat att det före- faller olämpligt att lägga upp kantorsutbildningen så att den kan vara på en gång förberedande och avslutad. Ävenjag anser att utredningensförslag i denna del vilar på ett otillräck- ligt-underlag. För att kunna bedöma förutsättningarna för en fullständig Prop. 1987/88: 144 4l

omfattande musikundervisning. Detta bidrag är avsett för ökad lärartäthet i undervisningen.

omfattande musikundervisning. Detta bidrag är avsett för ökad lärartäthet

omfattande

musikundervisning.

Detta

bidrag

är

avsett

för

ökad

lärartäthet

i undervisningen.

undervisningen.

Frågan om en samordnad kantorsutbildning: En utgångspunkt för utred- ningens överväganden har varit att utbildningen av kantorer måste förbätt- ras. så att den motsvarar ökade krav på den kyrkomusikaliska kompeten- sen. Utredningen anser inte den utbildning som ges vid de särskilda som- markurserna tillfyllest utan föreslår att denna utbildning slopas. Förslaget har inte mött någon erinran från remissinstanserna. som överlag anslutit sig till synsättet att en förbättrad utbildning-behövs. Några. bl.a. Musika- liska akademien. har uttryckligen tagit ställning för ett slopande av som— markurserna. Även jag utgår i det följande från att all utbildning skall anordnas som sammanhållna kurser.

Frågan om en samordnad kantorsutbildning: En utgångspunkt för utred-

Frågan

samordnad

kantorsutbildning:

utgångspunkt

för

utred-

ningens överväganden har varit att utbildningen av kantorer måste förbätt-

ningens

överväganden

har

varit

att

utbildningen

kantorer

måste

förbätt-

ras. så att den motsvarar ökade krav på den kyrkomusikaliska kompeten-

ras.

så

att

den

motsvarar

ökade

krav

på

den

kyrkomusikaliska

kompeten-

sen. Utredningen anser inte den utbildning som ges vid de särskilda som-

sen.

Utredningen

anser

inte

den

utbildning

som

ges

vid

särskilda

som-

markurserna tillfyllest utan föreslår att denna utbildning slopas. Förslaget

markurserna

tillfyllest

utan

föreslår

att

denna

utbildning

slopas.

Förslaget

har inte mött någon erinran från remissinstanserna. som överlag anslutit

har

inte

mött

någon

erinran

från

remissinstanserna.

som

överlag

anslutit

sig till synsättet att en förbättrad utbildning-behövs. Några. bl.a. Musika-

sig

till

synsättet

att

förbättrad

utbildning-behövs.

Några.

bl.a.

Musika-

liska akademien. har uttryckligen tagit ställning för ett slopande av som—

liska

akademien.

har

uttryckligen

tagit

ställning

för

ett

slopande

som—

markurserna. Även jag utgår i det följande från att all utbildning skall

markurserna.

Även

jag

utgår

det

följande

från

att

all

utbildning

skall

anordnas som sammanhållna kurser.

anordnas

som

sammanhållna

kurser.

En huvudtanke i utredningens förslag till en reformerad kyrkomusiker- utbildning är att kantorsutbildningen skall göras enhetlig och äga rum inom högskolans ram, ehuru till större delen lokaliserad till Sköndalsinstitutet och vissa folkhögskolor. Där skall den anordnas som s. k". lokala utbild- ningslinjer. Kantorsutbildningen skall omfatta 80 poäng. dvs. vara tvåårig. och samordnas med organistutbildningen vid musikhögskolorna, så att högre kyrkomusikalisk examen efter genomgången kantorsutbildning skall kunna avläggas genom ytterligare två års högskolestudier.

En huvudtanke i utredningens förslag till en reformerad kyrkomusiker-

huvudtanke

utredningens

förslag

till

reformerad

kyrkomusiker-

utbildning är att kantorsutbildningen skall göras enhetlig och äga rum inom

utbildning

är

att

kantorsutbildningen

skall

göras

enhetlig

och

äga

rum

inom

högskolans ram, ehuru till större delen lokaliserad till Sköndalsinstitutet

högskolans

ram,

ehuru

till

större

lokaliserad

till

Sköndalsinstitutet

och vissa folkhögskolor. Där skall den anordnas som s. k". lokala utbild-

och

vissa

folkhögskolor.

Där

skall

den

anordnas

som

k".

lokala

utbild-

ningslinjer. Kantorsutbildningen skall omfatta 80 poäng. dvs. vara tvåårig.

ningslinjer.

Kantorsutbildningen

skall

omfatta

poäng.

dvs.

vara

tvåårig.

och samordnas med organistutbildningen vid musikhögskolorna, så att

och

samordnas

med

organistutbildningen

vid

musikhögskolorna,

så

att

högre kyrkomusikalisk examen efter genomgången kantorsutbildning skall

högre

kyrkomusikalisk

examen

efter

genomgången

kantorsutbildning

skall

kunna avläggas genom ytterligare två års högskolestudier.

kunna

avläggas

genom

ytterligare

två

års

högskolestudier.

Förslaget om att folkhögskoleutbildningen skall varajämställd med hög- skoleutbildning skulle enligt utredningens bedömning medföra att det be- hövs stora förändringar i förhållande till vad som nu gäller. Eleverna skall sålunda uppfylla de tillträdeskrav som följer av bestämmelserna i 5 kap. högskoleförordningen ('l977:263, omtryckt 1984: 100. ändrad senast 19872710). Även lärarna måste uppfylla särskilda behörighetsvillkor som normalt inte gäller vid folkhögskola. Utbildningen mäste vidare bedrivas

Förslaget om att folkhögskoleutbildningen skall varajämställd med hög-

Förslaget

att

folkhögskoleutbildningen

skall

varajämställd

med

hög-

skoleutbildning skulle enligt utredningens bedömning medföra att det be-

skoleutbildning

skulle

enligt

utredningens

bedömning

medföra

att

det

be-

hövs stora förändringar i förhållande till vad som nu gäller. Eleverna skall

hövs

stora

förändringar

förhållande

till

vad

som

gäller.

Eleverna

skall

sålunda uppfylla de tillträdeskrav som följer av bestämmelserna i 5 kap.

sålunda

uppfylla

tillträdeskrav

som

följer

bestämmelserna

kap.

högskoleförordningen ('l977:263, omtryckt 1984: 100. ändrad senast

högskoleförordningen

('l977:263,

omtryckt

1984:

100.

ändrad

senast

19872710). Även lärarna måste uppfylla särskilda behörighetsvillkor som

19872710).

Även

lärarna

måste

uppfylla

särskilda

behörighetsvillkor

som

normalt inte gäller vid folkhögskola. Utbildningen mäste vidare bedrivas

normalt

inte

gäller

vid

folkhögskola.

Utbildningen

mäste

vidare

bedrivas

utifrån en vägledande utbildningsplan. och vid varje skola måste inrättas '

utifrån

vägledande

utbildningsplan.

och

vid

varje

skola

måste

inrättas

utbildningsråd. Råden skall fastställa lokala utbildningsplaner och kurspla- ner med utgångspunkt från den vägledande utbildningsplanen. I likhet med flertalet remissinstanser anser jag att största möjliga sam- ordning av den lägre och den högre kyrkomusikerutbildningen är på många sätt eftersträvansvärd. Tanken på en fullständig samordning kan te sig tilltalande. inte minst därför att kantorsutbildningen helst inte bör vara någon sorts återvändsgränd för dem som har förutsättningarna och viljan att längre fram vidareutbilda sig. Det står emellertid klart att utredningens förslag är förenat med åtskilliga problem. Enligt UHÄ är det nödvändigt att närmare klargöra relationen mellan den högre och den lägre utbildningen.och UHÄ anser att utredningen på sådana punkter är oklar. Musikaliska akademien har anfört att det förefal- ler utopiskt med en sådan samordning över hela landet av kursplanerna, intagningen och fördelningen av kunskapsstoffet över studietiden som skulle krävas för att den högre utbildningen utan vidare skall kunna bygga på den lägre. Akademien har dessutom uttryckligen förklarat att det före- faller olämpligt att lägga upp kantorsutbildningen så att den kan vara på en gång förberedande och avslutad. Ävenjag anser att utredningensförslag i denna del vilar på ett otillräck- ligt-underlag. För att kunna bedöma förutsättningarna för en fullständig

utbildningsråd. Råden skall fastställa lokala utbildningsplaner och kurspla- ner med utgångspunkt från den vägledande utbildningsplanen.

utbildningsråd. Råden skall fastställa lokala utbildningsplaner och kurspla-

utbildningsråd.

Råden

skall

fastställa

lokala

utbildningsplaner

och

kurspla-

ner med utgångspunkt från den vägledande utbildningsplanen.

ner

med

utgångspunkt

från

den

vägledande

utbildningsplanen.

I likhet med flertalet remissinstanser anser jag att största möjliga sam- ordning av den lägre och den högre kyrkomusikerutbildningen är på många sätt eftersträvansvärd. Tanken på en fullständig samordning kan te sig tilltalande. inte minst därför att kantorsutbildningen helst inte bör vara någon sorts återvändsgränd för dem som har förutsättningarna och viljan att längre fram vidareutbilda sig. Det står emellertid klart att utredningens förslag är förenat med åtskilliga problem.

I likhet med flertalet remissinstanser anser jag att största möjliga sam-

likhet

med

flertalet

remissinstanser

anser

jag

att

största

möjliga

sam-

ordning av den lägre och den högre kyrkomusikerutbildningen är på många

ordning

den

lägre

och

den

högre

kyrkomusikerutbildningen

är

på

många

sätt eftersträvansvärd. Tanken på en fullständig samordning kan te sig

sätt

eftersträvansvärd.

Tanken

på

fullständig

samordning

kan

sig

tilltalande. inte minst därför att kantorsutbildningen helst inte bör vara

tilltalande.

inte

minst

därför

att

kantorsutbildningen

helst

inte

bör

vara

någon sorts återvändsgränd för dem som har förutsättningarna och viljan

någon

sorts

återvändsgränd

för

dem

som

har

förutsättningarna

och

viljan

att längre fram vidareutbilda sig. Det står emellertid klart att utredningens

att

längre

fram

vidareutbilda

sig.

Det

står

emellertid

klart

att

utredningens

förslag är förenat med åtskilliga problem.

förslag

är

förenat

med

åtskilliga

problem.

Enligt UHÄ är det nödvändigt att närmare klargöra relationen mellan den högre och den lägre utbildningen.och UHÄ anser att utredningen på sådana punkter är oklar. Musikaliska akademien har anfört att det förefal- ler utopiskt med en sådan samordning över hela landet av kursplanerna, intagningen och fördelningen av kunskapsstoffet över studietiden som skulle krävas för att den högre utbildningen utan vidare skall kunna bygga på den lägre. Akademien har dessutom uttryckligen förklarat att det före- faller olämpligt att lägga upp kantorsutbildningen så att den kan vara på en gång förberedande och avslutad.

Enligt UHÄ är det nödvändigt att närmare klargöra relationen mellan

Enligt

UHÄ

är

det

nödvändigt

att

närmare

klargöra

relationen

mellan

den högre och den lägre utbildningen.och UHÄ anser att utredningen på

den

högre

och

den

lägre

utbildningen.och

UHÄ

anser

att

utredningen

på

sådana punkter är oklar. Musikaliska akademien har anfört att det förefal-

sådana

punkter

är

oklar.

Musikaliska

akademien

har

anfört

att

det

förefal-

ler utopiskt med en sådan samordning över hela landet av kursplanerna,

ler

utopiskt

med

sådan

samordning

över

hela

landet

kursplanerna,

intagningen och fördelningen av kunskapsstoffet över studietiden som

intagningen

och

fördelningen

kunskapsstoffet

över

studietiden

som

skulle krävas för att den högre utbildningen utan vidare skall kunna bygga

skulle

krävas

för

att

den

högre

utbildningen

utan

vidare

skall

kunna

bygga

på den lägre. Akademien har dessutom uttryckligen förklarat att det före-

på

den

lägre.

Akademien

har

dessutom

uttryckligen

förklarat

att

det

före-

faller olämpligt att lägga upp kantorsutbildningen så att den kan vara på en

faller

olämpligt

att

lägga

upp

kantorsutbildningen

så

att

den

kan

vara

på

gång förberedande och avslutad.

gång

förberedande

och

avslutad.

Ävenjag anser att utredningensförslag i denna del vilar på ett otillräck- ligt-underlag. För att kunna bedöma förutsättningarna för en fullständig

Ävenjag anser att utredningensförslag i denna del vilar på ett otillräck-

Ävenjag

anser

att

utredningensförslag

denna

del

vilar

på

ett

otillräck-

ligt-underlag. För att kunna bedöma förutsättningarna för en fullständig

ligt-underlag.

För

att

kunna

bedöma

förutsättningarna

för

fullständig

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

samordning av den högre och den lägre utbildningen under bibehållen kvalitet hade det erfordrats en väsentligt grundligare belysning av utbild- ningens nuvarande uppläggning och de enskilda ämnenas innehåll. Dessut- om är möjligheterna till en sådan samordning som utredningen föreslagit starkt beroende av vilka krav som skall ställas på den högre utbildningen i framtiden. Som jag närmare utvecklar i närmast följande avsnitt har re- missbehandlingen av utredningens förslag i fråga om den högre utbildning- ens innehåll och uppläggning gett vid handen att reformbehovet är annor- lunda än utredningen ansett. och att man delvis bör slå in på andra vägar än utredningen har tänkt sig. Jag vill inte helt utesluta att det kan visa sig möjligt att i framtiden anordna viss utbildning av kantorer inom högskolan. Som jag nyss anfört, kan dock förutsättningarna härför inte för närvarande bedömas. Jag känner dessutom en viss tvekan inför tanken med hänsyn till den risk som kan finnas för att utbildning vid en högskola skulle kunna komma att tillmätas ett större meritvärde än annan kantorsutbildning. En sådan kon- sekvens är inte önskvärd. I nuvarande läge är jag inte beredd att ansluta mig till utredningens förslag på denna punkt. Kantorsutbildningen vid Sköndalsinstitutet och folkhögskolorna: Även från en annan synpunkt har utredningens förslag om en långtgående sam- ordning av kantorsutbildningen mött sådana invändningar. att man inte kan bygga vidare på dem. Flera remissinstanser har fört fram den synpunkten att en sådan upp- läggning av utbildningen som utredningen tänkt sig skulle vara främmande i folkhögskolornas verksamhet. Jag har stor förståelse för dem som vill värna om folkhögskolornas rätt att, inom ramen för skolformens allmänna målsättning. själv bestämma inriktning och utformning av sin verksamhet. Den rätt folkhögskolan därigenom har. är av stort värde, eftersom utbild- ningen av kyrkomusiker skall förbereda inte bara för de rent musikaliska och musikpedagogiska arbetsuppgifterna utan också för de särskilda krav som tjänsten inom församlingar i svenska kyrkan eller andra trossamfund medför. Vikten av en god förberedelse för församlingstjänsten har mycket starkt betonats. framför allt av kyrkliga remissinstanser. Eftersom kantorsutbild- ningen är helt och hållet inriktad på tjänst inom kyrkan. är jag inte beredd att förorda sådana ändringar i fråga om uppläggningen av denna. som skulle kunna äventyra eller inkräkta på möjligheterna att också undervisa i frågor som berör kyrkans tro och liv och att i övrigt förbereda för tjänsten inom församlingarna. Tvärtom anserjag att det måste finnas ett betydande mått av frihet för skolorna att lägga upp sin utbildning efter egna önskemål och särskilda lokala förutsättningar. Rätten för folkhögskolorna att ha en egen profil är grundläggande. Jag ser också detta som en viktig förutsätt- ning för att det på sikt skall gå att ta fram sådana utbildningsvägar som är inriktade på kombinationstjänster med såväl kyrkomusikaliskt som annat arbete inom församlingarna. Jag kan inte heller ansluta mig till utredningens förslag om att det skall krävas allmän behörighet enligt högskoleförordningen för att antas till kantorsutbildning vid folkhögskola. Sådana krav kunde tänkas medföra att Prop. 1987/88: l44

samordning av den högre och den lägre utbildningen under bibehållen

samordning

den

högre

och

den

lägre

utbildningen

under

bibehållen

kvalitet hade det erfordrats en väsentligt grundligare belysning av utbild-

kvalitet

hade

det

erfordrats

väsentligt

grundligare

belysning

utbild-

ningens nuvarande uppläggning och de enskilda ämnenas innehåll. Dessut-

ningens

nuvarande

uppläggning

och

enskilda

ämnenas

innehåll.

Dessut-

om är möjligheterna till en sådan samordning som utredningen föreslagit

är

möjligheterna

till

sådan

samordning

som

utredningen

föreslagit

starkt beroende av vilka krav som skall ställas på den högre utbildningen i

starkt

beroende

vilka

krav

som

skall

ställas

på

den

högre

utbildningen

framtiden. Som jag närmare utvecklar i närmast följande avsnitt har re-

framtiden.

Som

jag

närmare

utvecklar

närmast

följande

avsnitt

har

re-

missbehandlingen av utredningens förslag i fråga om den högre utbildning-

missbehandlingen

utredningens

förslag

fråga

den

högre

utbildning-

ens innehåll och uppläggning gett vid handen att reformbehovet är annor-

ens

innehåll

och

uppläggning

gett

vid

handen

att

reformbehovet

är

annor-

lunda än utredningen ansett. och att man delvis bör slå in på andra vägar än

lunda

än

utredningen

ansett.

och

att

man

delvis

bör

slå

på

andra

vägar

än

utredningen har tänkt sig.

utredningen

har

tänkt

sig.

Jag vill inte helt utesluta att det kan visa sig möjligt att i framtiden anordna viss utbildning av kantorer inom högskolan. Som jag nyss anfört, kan dock förutsättningarna härför inte för närvarande bedömas. Jag känner dessutom en viss tvekan inför tanken med hänsyn till den risk som kan finnas för att utbildning vid en högskola skulle kunna komma att tillmätas ett större meritvärde än annan kantorsutbildning. En sådan kon- sekvens är inte önskvärd. I nuvarande läge är jag inte beredd att ansluta mig till utredningens förslag på denna punkt.

Jag vill inte helt utesluta att det kan visa sig möjligt att i framtiden

Jag

vill

inte

helt

utesluta

att

det

kan

visa

sig

möjligt

att

framtiden

anordna viss utbildning av kantorer inom högskolan. Som jag nyss anfört,

anordna

viss

utbildning

kantorer

inom

högskolan.

Som

jag

nyss

anfört,

kan dock förutsättningarna härför inte för närvarande bedömas. Jag

kan

dock

förutsättningarna

härför

inte

för

närvarande

bedömas.

Jag

känner dessutom en viss tvekan inför tanken med hänsyn till den risk som

känner

dessutom

viss

tvekan

inför

tanken

med

hänsyn

till

den

risk

som

kan finnas för att utbildning vid en högskola skulle kunna komma att

kan

finnas

för

att

utbildning

vid

högskola

skulle

kunna

komma

att

tillmätas ett större meritvärde än annan kantorsutbildning. En sådan kon-

tillmätas

ett

större

meritvärde

än

annan

kantorsutbildning.

sådan

kon-

sekvens är inte önskvärd. I nuvarande läge är jag inte beredd att ansluta

sekvens

är

inte

önskvärd.

nuvarande

läge

är

jag

inte

beredd

att

ansluta

mig till utredningens förslag på denna punkt.

mig

till

utredningens

förslag

på

denna

punkt.

Kantorsutbildningen vid Sköndalsinstitutet och folkhögskolorna: Även från en annan synpunkt har utredningens förslag om en långtgående sam- ordning av kantorsutbildningen mött sådana invändningar. att man inte kan bygga vidare på dem.

Kantorsutbildningen vid Sköndalsinstitutet och folkhögskolorna: Även

Kantorsutbildningen

vid

Sköndalsinstitutet

och

folkhögskolorna:

Även

från en annan synpunkt har utredningens förslag om en långtgående sam-

från

annan

synpunkt

har

utredningens

förslag

långtgående

sam-

ordning av kantorsutbildningen mött sådana invändningar. att man inte

ordning

kantorsutbildningen

mött

sådana

invändningar.

att

man

inte

kan bygga vidare på dem.

kan

bygga

vidare

på

dem.

Flera remissinstanser har fört fram den synpunkten att en sådan upp- läggning av utbildningen som utredningen tänkt sig skulle vara främmande i folkhögskolornas verksamhet. Jag har stor förståelse för dem som vill värna om folkhögskolornas rätt att, inom ramen för skolformens allmänna målsättning. själv bestämma inriktning och utformning av sin verksamhet. Den rätt folkhögskolan därigenom har. är av stort värde, eftersom utbild- ningen av kyrkomusiker skall förbereda inte bara för de rent musikaliska och musikpedagogiska arbetsuppgifterna utan också för de särskilda krav som tjänsten inom församlingar i svenska kyrkan eller andra trossamfund medför.

Flera remissinstanser har fört fram den synpunkten att en sådan upp-

Flera

remissinstanser

har

fört

fram

den

synpunkten

att

sådan

upp-

läggning av utbildningen som utredningen tänkt sig skulle vara främmande

läggning

utbildningen

som

utredningen

tänkt

sig

skulle

vara

främmande

i folkhögskolornas verksamhet. Jag har stor förståelse för dem som vill

folkhögskolornas

verksamhet.

Jag

har

stor

förståelse

för

dem

som

vill

värna om folkhögskolornas rätt att, inom ramen för skolformens allmänna

värna

folkhögskolornas

rätt

att,

inom

ramen

för

skolformens

allmänna

målsättning. själv bestämma inriktning och utformning av sin verksamhet.

målsättning.

själv

bestämma

inriktning

och

utformning

sin

verksamhet.

Den rätt folkhögskolan därigenom har. är av stort värde, eftersom utbild-

Den

rätt

folkhögskolan

därigenom

har.

är

stort

värde,

eftersom

utbild-

ningen av kyrkomusiker skall förbereda inte bara för de rent musikaliska

ningen

kyrkomusiker

skall

förbereda

inte

bara

för

rent

musikaliska

och musikpedagogiska arbetsuppgifterna utan också för de särskilda krav

och

musikpedagogiska

arbetsuppgifterna

utan

också

för

särskilda

krav

som tjänsten inom församlingar i svenska kyrkan eller andra trossamfund

som

tjänsten

inom

församlingar

svenska

kyrkan

eller

andra

trossamfund

medför.

Vikten av en god förberedelse för församlingstjänsten har mycket starkt betonats. framför allt av kyrkliga remissinstanser. Eftersom kantorsutbild- ningen är helt och hållet inriktad på tjänst inom kyrkan. är jag inte beredd att förorda sådana ändringar i fråga om uppläggningen av denna. som skulle kunna äventyra eller inkräkta på möjligheterna att också undervisa i frågor som berör kyrkans tro och liv och att i övrigt förbereda för tjänsten inom församlingarna. Tvärtom anserjag att det måste finnas ett betydande mått av frihet för skolorna att lägga upp sin utbildning efter egna önskemål och särskilda lokala förutsättningar. Rätten för folkhögskolorna att ha en egen profil är grundläggande. Jag ser också detta som en viktig förutsätt- ning för att det på sikt skall gå att ta fram sådana utbildningsvägar som är inriktade på kombinationstjänster med såväl kyrkomusikaliskt som annat arbete inom församlingarna.

Vikten av en god förberedelse för församlingstjänsten har mycket starkt

Vikten

god

förberedelse

för

församlingstjänsten

har

mycket

starkt

betonats. framför allt av kyrkliga remissinstanser. Eftersom kantorsutbild-

betonats.

framför

allt

kyrkliga

remissinstanser.

Eftersom

kantorsutbild-

ningen är helt och hållet inriktad på tjänst inom kyrkan. är jag inte beredd

ningen

är

helt

och

hållet

inriktad

på

tjänst

inom

kyrkan.

är

jag

inte

beredd

att förorda sådana ändringar i fråga om uppläggningen av denna. som

att

förorda

sådana

ändringar

fråga

uppläggningen

denna.

som

skulle kunna äventyra eller inkräkta på möjligheterna att också undervisa i

skulle

kunna

äventyra

eller

inkräkta

på

möjligheterna

att

också

undervisa

frågor som berör kyrkans tro och liv och att i övrigt förbereda för tjänsten

frågor

som

berör

kyrkans

tro

och

liv

och

att

övrigt

förbereda

för

tjänsten

inom församlingarna. Tvärtom anserjag att det måste finnas ett betydande

inom

församlingarna.

Tvärtom

anserjag

att

det

måste

finnas

ett

betydande

mått av frihet för skolorna att lägga upp sin utbildning efter egna önskemål

mått

frihet

för

skolorna

att

lägga

upp

sin

utbildning

efter

egna

önskemål

och särskilda lokala förutsättningar. Rätten för folkhögskolorna att ha en

och

särskilda

lokala

förutsättningar.

Rätten

för

folkhögskolorna

att

egen profil är grundläggande. Jag ser också detta som en viktig förutsätt-

egen

profil

är

grundläggande.

Jag

ser

också

detta

som

viktig

förutsätt-

ning för att det på sikt skall gå att ta fram sådana utbildningsvägar som är

ning

för

att

det

på

sikt

skall

gå

att

fram

sådana

utbildningsvägar

som

är

inriktade på kombinationstjänster med såväl kyrkomusikaliskt som annat

inriktade

på

kombinationstjänster

med

såväl

kyrkomusikaliskt

som

annat

arbete inom församlingarna.

arbete

inom

församlingarna.

Jag kan inte heller ansluta mig till utredningens förslag om att det skall krävas allmän behörighet enligt högskoleförordningen för att antas till kantorsutbildning vid folkhögskola. Sådana krav kunde tänkas medföra att

Jag kan inte heller ansluta mig till utredningens förslag om att det skall

Jag

kan

inte

heller

ansluta

mig

till

utredningens

förslag

att

det

skall

krävas allmän behörighet enligt högskoleförordningen för att antas till

krävas

allmän

behörighet

enligt

högskoleförordningen

för

att

antas

till

kantorsutbildning vid folkhögskola. Sådana krav kunde tänkas medföra att

kantorsutbildning

vid

folkhögskola.

Sådana

krav

kunde

tänkas

medföra

att

Prop. 1987/88: l44

Prop.

1987/88:

l44

åtskilliga sökande som från andra synpunkter har goda förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen och arbeta i församlingslivet fick avvisas. Samma inställning har redovisats av bl.a. SÖ. Jag vill här omnämna att jag från chefen för utbildningsdepartementet erfarit att man där förbereder en utredning rörande folkhögskoleverksam- heten. De överväganden jag nu gjort är emellertid av den arten. att det är svårt att se att saken i en framtid kan komma att ställa sig annorledes. När utbildningen har karaktär av kompletterande utbildning för attjämte tjänstgöring som musiklärare kunna arbeta som kantor. är det givet att andra avvägningar kan behöva göras i fråga om utbildningens innehåll och uppläggningen av studierna. Detsamma gäller för övrigt den högre kyrko- musikerutbildningen. Det kan inte utan vidare tas för givet att högskoleut- bildning kan på samma sätt som utbildningen vid folkhögskolorna tillgodo- se specifikt kyrkliga ändamål. Jag är mycket angelägen om att utbildningen skall vara anpassad till och ge en allsidig förberedelse för det kommande arbetet i församlingarna men i vad mån det kan ske utan att de nuvarande kraven på hög kvalitet i den rent musikaliska och musikpedagogiska utbild- ningen får efterges. kan inte för närvarande med säkerhet bedömas. Detta är något som får prövas vid den översyn av högskoleutbildningen som måste göras enligt vad jag strax skall utveckla närmare. Jag bedömer det inte som uteslutet att utbildningen vid musikhögskolorna kan komma att behöva kompletteras med en viss inskolning. som anordnas av vederbö- rande arbetsgivare. Detta är också innebörden av vissa förslag som utred- ningen lämnat (avsnitt 2.113). Examinationen av kyrkokantorer: Utredningen har från sina utgångs- punkter bedömt att examinationen av kantorer skall ske inom högskolan. Det ankommer enligt utredningen på UHÄ att utfärda de närmare före- skrifter som erfordras för att organisera utbildningen och fastställa kurs- fordringarna. Frågan om en examination inom högskolan har tagits upp av bl. a. UI—IÄ och SÖ vilka bägge avvisat utredningens förslag. UHÄ — som i och för sig inte invänt mot förslaget att genom tillträdesbestämmelser. vägledande utbildningsplan och examinationsformer höja kvaliteten på folkhögskolor- nas kantorsutbildning — har påpekat att en examination under UHÄ:s ansvar i enlighet med utredningens förslag skulle innebära en klar begräns- ning av folkhögskolornas autonomi. Även SÖ har framhållit att utredning- ens förslag avviker från de principer som gäller för folkhögskolan. Av SÖ:s yttrande framgår emellertid att skolornas hittillsvarande erfarenheter av examination i Musikaliska akademiens regi inte ger anledning att förorda någon förändring av huvudmannaskapet för denna funktion. För egen del är jag väl medveten om den stora betydelse som systemet med av Musikaliska akademien utsedda examinatorer. censorer och kurs- ledare haft för den svenska kyrkomusikens utveckling. Icke desto mindre anser jag att tiden gått förbi det. Den nuvarande examinationsformen framstår som otidsenlig. och den medför en press på eleven vid själva examinationstillfället. Det är inte tillfredsställande att en elevs prestation vid ett enstaka tillfälle skall tillmätas en sådan vikt som för närvarande. Kvalitetsgarantin när det gäller inhämtade kunskaper ligger enligt min Prop. 1987/88: 144

åtskilliga sökande som från andra synpunkter har goda förutsättningar att

åtskilliga

sökande

som

från

andra

synpunkter

har

goda

förutsättningar

att

tillgodogöra sig utbildningen och arbeta i församlingslivet fick avvisas.

tillgodogöra

sig

utbildningen

och

arbeta

församlingslivet

fick

avvisas.

Samma inställning har redovisats av bl.a. SÖ.

Samma

inställning

har

redovisats

bl.a.

SÖ.

Jag vill här omnämna att jag från chefen för utbildningsdepartementet erfarit att man där förbereder en utredning rörande folkhögskoleverksam- heten. De överväganden jag nu gjort är emellertid av den arten. att det är svårt att se att saken i en framtid kan komma att ställa sig annorledes.

Jag vill här omnämna att jag från chefen för utbildningsdepartementet

Jag

vill

här

omnämna

att

jag

från

chefen

för

utbildningsdepartementet

erfarit att man där förbereder en utredning rörande folkhögskoleverksam-

erfarit

att

man

där

förbereder

utredning

rörande

folkhögskoleverksam-

heten. De överväganden jag nu gjort är emellertid av den arten. att det är

heten.

överväganden

jag

gjort

är

emellertid

den

arten.

att

det

är

svårt att se att saken i en framtid kan komma att ställa sig annorledes.

svårt

att

saken

framtid

kan

komma

att

ställa

sig

annorledes.

När utbildningen har karaktär av kompletterande utbildning för attjämte tjänstgöring som musiklärare kunna arbeta som kantor. är det givet att andra avvägningar kan behöva göras i fråga om utbildningens innehåll och uppläggningen av studierna. Detsamma gäller för övrigt den högre kyrko- musikerutbildningen. Det kan inte utan vidare tas för givet att högskoleut- bildning kan på samma sätt som utbildningen vid folkhögskolorna tillgodo- se specifikt kyrkliga ändamål. Jag är mycket angelägen om att utbildningen skall vara anpassad till och ge en allsidig förberedelse för det kommande arbetet i församlingarna men i vad mån det kan ske utan att de nuvarande kraven på hög kvalitet i den rent musikaliska och musikpedagogiska utbild- ningen får efterges. kan inte för närvarande med säkerhet bedömas. Detta är något som får prövas vid den översyn av högskoleutbildningen som måste göras enligt vad jag strax skall utveckla närmare. Jag bedömer det inte som uteslutet att utbildningen vid musikhögskolorna kan komma att behöva kompletteras med en viss inskolning. som anordnas av vederbö- rande arbetsgivare. Detta är också innebörden av vissa förslag som utred- ningen lämnat (avsnitt 2.113).

När utbildningen har karaktär av kompletterande utbildning för attjämte

När

utbildningen

har

karaktär

kompletterande

utbildning

för

attjämte

tjänstgöring som musiklärare kunna arbeta som kantor. är det givet att

tjänstgöring

som

musiklärare

kunna

arbeta

som

kantor.

är

det

givet

att

andra avvägningar kan behöva göras i fråga om utbildningens innehåll och

andra

avvägningar

kan

behöva

göras

fråga

utbildningens

innehåll

och

uppläggningen av studierna. Detsamma gäller för övrigt den högre kyrko-

uppläggningen

studierna.

Detsamma

gäller

för

övrigt

den

högre

kyrko-

musikerutbildningen. Det kan inte utan vidare tas för givet att högskoleut-

musikerutbildningen.

Det

kan

inte

utan

vidare

tas

för

givet

att

högskoleut-

bildning kan på samma sätt som utbildningen vid folkhögskolorna tillgodo-

bildning

kan

på

samma

sätt

som

utbildningen

vid

folkhögskolorna

tillgodo-

se specifikt kyrkliga ändamål. Jag är mycket angelägen om att utbildningen

specifikt

kyrkliga

ändamål.

Jag

är

mycket

angelägen

att

utbildningen

skall vara anpassad till och ge en allsidig förberedelse för det kommande

skall

vara

anpassad

till

och

allsidig

förberedelse

för

det

kommande

arbetet i församlingarna men i vad mån det kan ske utan att de nuvarande

arbetet

församlingarna

men

vad

mån

det

kan

ske

utan

att

nuvarande

kraven på hög kvalitet i den rent musikaliska och musikpedagogiska utbild-

kraven

på

hög

kvalitet

den

rent

musikaliska

och

musikpedagogiska

utbild-

ningen får efterges. kan inte för närvarande med säkerhet bedömas. Detta

ningen

får

efterges.

kan

inte

för

närvarande

med

säkerhet

bedömas.

Detta

är något som får prövas vid den översyn av högskoleutbildningen som

är

något

som

får

prövas

vid

den

översyn

högskoleutbildningen

som

måste göras enligt vad jag strax skall utveckla närmare. Jag bedömer det

måste

göras

enligt

vad

jag

strax

skall

utveckla

närmare.

Jag

bedömer

det

inte som uteslutet att utbildningen vid musikhögskolorna kan komma att

inte

som

uteslutet

att

utbildningen

vid

musikhögskolorna

kan

komma

att

behöva kompletteras med en viss inskolning. som anordnas av vederbö-

behöva

kompletteras

med

viss

inskolning.

som

anordnas

vederbö-

rande arbetsgivare. Detta är också innebörden av vissa förslag som utred-

rande

arbetsgivare.

Detta

är

också

innebörden

vissa

förslag

som

utred-

ningen lämnat (avsnitt 2.113).

ningen

lämnat

(avsnitt

2.113).

Examinationen av kyrkokantorer: Utredningen har från sina utgångs- punkter bedömt att examinationen av kantorer skall ske inom högskolan. Det ankommer enligt utredningen på UHÄ att utfärda de närmare före- skrifter som erfordras för att organisera utbildningen och fastställa kurs- fordringarna.

Examinationen av kyrkokantorer: Utredningen har från sina utgångs-

Examinationen

kyrkokantorer:

Utredningen

har

från

sina

utgångs-

punkter bedömt att examinationen av kantorer skall ske inom högskolan.

punkter

bedömt

att

examinationen

kantorer

skall

ske

inom

högskolan.

Det ankommer enligt utredningen på UHÄ att utfärda de närmare före-

Det

ankommer

enligt

utredningen

på

UHÄ

att

utfärda

närmare

före-

skrifter som erfordras för att organisera utbildningen och fastställa kurs-

skrifter

som

erfordras

för

att

organisera

utbildningen

och

fastställa

kurs-

fordringarna.

Frågan om en examination inom högskolan har tagits upp av bl. a. UI—IÄ och SÖ vilka bägge avvisat utredningens förslag. UHÄ — som i och för sig inte invänt mot förslaget att genom tillträdesbestämmelser. vägledande utbildningsplan och examinationsformer höja kvaliteten på folkhögskolor- nas kantorsutbildning — har påpekat att en examination under UHÄ:s ansvar i enlighet med utredningens förslag skulle innebära en klar begräns- ning av folkhögskolornas autonomi. Även SÖ har framhållit att utredning- ens förslag avviker från de principer som gäller för folkhögskolan. Av SÖ:s yttrande framgår emellertid att skolornas hittillsvarande erfarenheter av examination i Musikaliska akademiens regi inte ger anledning att förorda någon förändring av huvudmannaskapet för denna funktion.

Frågan om en examination inom högskolan har tagits upp av bl. a. UI—IÄ

Frågan

examination

inom

högskolan

har

tagits

upp

bl.

UI—IÄ

och SÖ vilka bägge avvisat utredningens förslag. UHÄ — som i och för sig

och

SÖ

vilka

bägge

avvisat

utredningens

förslag.

UHÄ

—

som

och

för

sig

inte invänt mot förslaget att genom tillträdesbestämmelser. vägledande

inte

invänt

mot

förslaget

att

genom

tillträdesbestämmelser.

vägledande

utbildningsplan och examinationsformer höja kvaliteten på folkhögskolor-

utbildningsplan

och

examinationsformer

höja

kvaliteten

på

folkhögskolor-

nas kantorsutbildning — har påpekat att en examination under UHÄ:s

nas

kantorsutbildning

—

har

påpekat

att

examination

under

UHÄ:s

ansvar i enlighet med utredningens förslag skulle innebära en klar begräns-

ansvar

enlighet

med

utredningens

förslag

skulle

innebära

klar

begräns-

ning av folkhögskolornas autonomi. Även SÖ har framhållit att utredning-

ning

folkhögskolornas

autonomi.

Även

SÖ

har

framhållit

att

utredning-

ens förslag avviker från de principer som gäller för folkhögskolan. Av SÖ:s

ens

förslag

avviker

från

principer

som

gäller

för

folkhögskolan.

SÖ:s

yttrande framgår emellertid att skolornas hittillsvarande erfarenheter av

yttrande

framgår

emellertid

att

skolornas

hittillsvarande

erfarenheter

examination i Musikaliska akademiens regi inte ger anledning att förorda

examination

Musikaliska

akademiens

regi

inte

ger

anledning

att

förorda

någon förändring av huvudmannaskapet för denna funktion.

någon

förändring

huvudmannaskapet

för

denna

funktion.

För egen del är jag väl medveten om den stora betydelse som systemet med av Musikaliska akademien utsedda examinatorer. censorer och kurs- ledare haft för den svenska kyrkomusikens utveckling. Icke desto mindre anser jag att tiden gått förbi det. Den nuvarande examinationsformen framstår som otidsenlig. och den medför en press på eleven vid själva examinationstillfället. Det är inte tillfredsställande att en elevs prestation vid ett enstaka tillfälle skall tillmätas en sådan vikt som för närvarande. Kvalitetsgarantin när det gäller inhämtade kunskaper ligger enligt min

För egen del är jag väl medveten om den stora betydelse som systemet

För

egen

del

är

jag

väl

medveten

den

stora

betydelse

som

systemet

med av Musikaliska akademien utsedda examinatorer. censorer och kurs-

med

Musikaliska

akademien

utsedda

examinatorer.

censorer

och

kurs-

ledare haft för den svenska kyrkomusikens utveckling. Icke desto mindre

ledare

haft

för

den

svenska

kyrkomusikens

utveckling.

Icke

desto

mindre

anser jag att tiden gått förbi det. Den nuvarande examinationsformen

anser

jag

att

tiden

gått

förbi

det.

Den

nuvarande

examinationsformen

framstår som otidsenlig. och den medför en press på eleven vid själva

framstår

som

otidsenlig.

och

den

medför

press

på

eleven

vid

själva

examinationstillfället. Det är inte tillfredsställande att en elevs prestation

examinationstillfället.

Det

är

inte

tillfredsställande

att

elevs

prestation

vid ett enstaka tillfälle skall tillmätas en sådan vikt som för närvarande.

vid

ett

enstaka

tillfälle

skall

tillmätas

sådan

vikt

som

för

närvarande.

Kvalitetsgarantin när det gäller inhämtade kunskaper ligger enligt min

Kvalitetsgarantin

när

det

gäller

inhämtade

kunskaper

ligger

enligt

min

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

mening framför allt i det sätt varpå utbildningen är anordnad och i lärarnas kvalifikationer. Studerande som genomgått kurs på folkhögskola har rätt att få ett intyg därom. Skolans styrelse får dessutom besluta att ett studieomdöme skall ges elever som önskar detta. Studieomdömet skall främst avse att ge vägledning om den studerandes förutsättningar att tillgodogöra sig fortsatt utbildning. Mot bakgrund av att det nu inte förefaller troligt att en kom- mande folkhögskoleutredning kommer att resultera i några ändringar i dessa avseenden. bör frågan om examination utredas i annan ordning. Tills vidare bör det nuvarande examinationsförfarandet behållas och regeringen få besluta om omfattningen och om medelsanvisningen för ändamålet. Jag vill framhålla att det inte finns något hinder för att de folkhögskolor som utbildar kantorer samt Sköndalsinstittitet och centrala kyrkliga organ av eget initiativ tar upp till övervägande hur den framtida kantorsutbild- ningen lämpligen kan läggas upp. Jag tar för givet att SÖ och UHÄ står till förfogande för det samråd Sådana överväganden kan påkalla. Jag vill erinra om att SÖ är tillsynsmyndighet för folkhögskolorna och att det ankommer på den att godkänna de studieplaner som för folkhögskolans del motsvarar utbildningsplaner. Vissa utgångspunkter för överväganden torde-kunna erhållas genom den översyn av musikhögskolornas'musiklärarutbildning och den högre kyrkomusikerutbildningen somjag kommer att föreslå i det följande. liksom genom samråd med Musikaliska akademien, som har erfarenhet av nuvarande utbildningsvägar. Utbildningen för kombinerad lärar- och kantorstjänstgöring: Utredning- en har föreslagit att utbildningen för kombinerad lärar-och kantorstjänst- göring skall anordnas i anslutning till högskolans musiklärarutbildning och äga rum där högre kyrkomusikalisk utbildning anordnas (Stockholm. Göte- borg. Malmö och Piteå). Riksdagen beslutade våren 1985 om en ny lärarutbildning för grundsko- lan (prop. 1984/851122. UbU 31, rskr. 366). Denna utbildning skall inledas hösten 1988. ' Musik hör till de s. k. praktiskt-estetiska ämnena i skolan. För undervis- ning i sådana ämncn finns det inom lärarutbildningen för närvarande både linjer där det praktiskt-estetiska ämnet kombineras med något annat ämne och linjer som inte omfattar något ytterligare ämne. s. k. ettämnesutbild- ning. Sådan ettämnesutbildning avses finnas kvar även i fortsättningen och liksom hittills ge kompetens att undervisa i såväl grundskolan som gymna- sieskolanoch inom vuxenutbildningen. Vad gäller utbildningen av lärare i ett praktiskt-estetiskt ämne och ett annat ämne för tjänstgöring inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen. har chefen för utbildningsdeparte- mentet i årets budgetproposition föreslagit att den utbildningen skall inord- nas i ämneslärarlinjen (prop. 1987/88:100, bil. 10. s. 275). Utredningen har för sin del tänkt sig att inom ramen för den fyraåriga utbildningen till musiklärare (160 poäng) skall kunna ske ett kyrkomusika- liskt tillval som omfattar 30 poäng. 'l'vå sådana kombinationsmöjligheter bedöms kunna anordnas utan svårighet, nämligen vid utbildningen för ' musiklärare i det allmänna skolväsendet, den s. k. G/G-varianten. varvid tillvalet av kyrkomusik skall ske inom ramen för ett s.k. tillvalsblock om Prop. 1987/88: 144 44

mening framför allt i det sätt varpå utbildningen är anordnad och i lärarnas kvalifikationer.

mening framför allt i det sätt varpå utbildningen är anordnad och i lärarnas

mening

framför

allt

det

sätt

varpå

utbildningen

är

anordnad

och

lärarnas

kvalifikationer.

Studerande som genomgått kurs på folkhögskola har rätt att få ett intyg därom. Skolans styrelse får dessutom besluta att ett studieomdöme skall ges elever som önskar detta. Studieomdömet skall främst avse att ge vägledning om den studerandes förutsättningar att tillgodogöra sig fortsatt utbildning. Mot bakgrund av att det nu inte förefaller troligt att en kom- mande folkhögskoleutredning kommer att resultera i några ändringar i dessa avseenden. bör frågan om examination utredas i annan ordning. Tills vidare bör det nuvarande examinationsförfarandet behållas och regeringen få besluta om omfattningen och om medelsanvisningen för ändamålet.

Studerande som genomgått kurs på folkhögskola har rätt att få ett intyg

Studerande

som

genomgått

kurs

på

folkhögskola

har

rätt

att

få

ett

intyg

därom. Skolans styrelse får dessutom besluta att ett studieomdöme skall

därom.

Skolans

styrelse

får

dessutom

besluta

att

ett

studieomdöme

skall

ges elever som önskar detta. Studieomdömet skall främst avse att ge

ges

elever

som

önskar

detta.

Studieomdömet

skall

främst

avse

att

vägledning om den studerandes förutsättningar att tillgodogöra sig fortsatt

vägledning

den

studerandes

förutsättningar

att

tillgodogöra

sig

fortsatt

utbildning. Mot bakgrund av att det nu inte förefaller troligt att en kom-

utbildning.

Mot

bakgrund

att

det

inte

förefaller

troligt

att

kom-

mande folkhögskoleutredning kommer att resultera i några ändringar i

mande

folkhögskoleutredning

kommer

att

resultera

några

ändringar

dessa avseenden. bör frågan om examination utredas i annan ordning. Tills

dessa

avseenden.

bör

frågan

examination

utredas

annan

ordning.

Tills

vidare bör det nuvarande examinationsförfarandet behållas och regeringen

vidare

bör

det

nuvarande

examinationsförfarandet

behållas

och

regeringen

få besluta om omfattningen och om medelsanvisningen för ändamålet.

få

besluta

omfattningen

och

medelsanvisningen

för

ändamålet.

Jag vill framhålla att det inte finns något hinder för att de folkhögskolor som utbildar kantorer samt Sköndalsinstittitet och centrala kyrkliga organ av eget initiativ tar upp till övervägande hur den framtida kantorsutbild- ningen lämpligen kan läggas upp. Jag tar för givet att SÖ och UHÄ står till förfogande för det samråd Sådana överväganden kan påkalla. Jag vill erinra om att SÖ är tillsynsmyndighet för folkhögskolorna och att det ankommer på den att godkänna de studieplaner som för folkhögskolans del motsvarar utbildningsplaner. Vissa utgångspunkter för överväganden torde-kunna erhållas genom den översyn av musikhögskolornas'musiklärarutbildning och den högre kyrkomusikerutbildningen somjag kommer att föreslå i det följande. liksom genom samråd med Musikaliska akademien, som har erfarenhet av nuvarande utbildningsvägar.

Jag vill framhålla att det inte finns något hinder för att de folkhögskolor

Jag

vill

framhålla

att

det

inte

finns

något

hinder

för

att

folkhögskolor

som utbildar kantorer samt Sköndalsinstittitet och centrala kyrkliga organ

som

utbildar

kantorer

samt

Sköndalsinstittitet

och

centrala

kyrkliga

organ

av eget initiativ tar upp till övervägande hur den framtida kantorsutbild-

eget

initiativ

tar

upp

till

övervägande

hur

den

framtida

kantorsutbild-

ningen lämpligen kan läggas upp. Jag tar för givet att SÖ och UHÄ står till

ningen

lämpligen

kan

läggas

upp.

Jag

tar

för

givet

att

SÖ

och

UHÄ

står

till

förfogande för det samråd Sådana överväganden kan påkalla. Jag vill erinra

förfogande

för

det

samråd

Sådana

överväganden

kan

påkalla.

Jag

vill

erinra

om att SÖ är tillsynsmyndighet för folkhögskolorna och att det ankommer

att

SÖ

är

tillsynsmyndighet

för

folkhögskolorna

och

att

det

ankommer

på den att godkänna de studieplaner som för folkhögskolans del motsvarar

på

den

att

godkänna

studieplaner

som

för

folkhögskolans

del

motsvarar

utbildningsplaner. Vissa utgångspunkter för överväganden torde-kunna

utbildningsplaner.

Vissa

utgångspunkter

för

överväganden

torde-kunna

erhållas genom den översyn av musikhögskolornas'musiklärarutbildning

erhållas

genom

den

översyn

musikhögskolornas'musiklärarutbildning

och den högre kyrkomusikerutbildningen somjag kommer att föreslå i det

och

den

högre

kyrkomusikerutbildningen

somjag

kommer

att

föreslå

det

följande. liksom genom samråd med Musikaliska akademien, som har

följande.

liksom

genom

samråd

med

Musikaliska

akademien,

som

har

erfarenhet av nuvarande utbildningsvägar.

erfarenhet

nuvarande

utbildningsvägar.

Utbildningen för kombinerad lärar- och kantorstjänstgöring: Utredning- en har föreslagit att utbildningen för kombinerad lärar-och kantorstjänst- göring skall anordnas i anslutning till högskolans musiklärarutbildning och äga rum där högre kyrkomusikalisk utbildning anordnas (Stockholm. Göte- borg. Malmö och Piteå).

Utbildningen för kombinerad lärar- och kantorstjänstgöring: Utredning-

Utbildningen

för

kombinerad

lärar-

och

kantorstjänstgöring:

Utredning-

en har föreslagit att utbildningen för kombinerad lärar-och kantorstjänst-

har

föreslagit

att

utbildningen

för

kombinerad

lärar-och

kantorstjänst-

göring skall anordnas i anslutning till högskolans musiklärarutbildning och

göring

skall

anordnas

anslutning

till

högskolans

musiklärarutbildning

och

äga rum där högre kyrkomusikalisk utbildning anordnas (Stockholm. Göte-

äga

rum

där

högre

kyrkomusikalisk

utbildning

anordnas

(Stockholm.

Göte-

borg. Malmö och Piteå).

borg.

Malmö

och

Piteå).

Riksdagen beslutade våren 1985 om en ny lärarutbildning för grundsko- lan (prop. 1984/851122. UbU 31, rskr. 366). Denna utbildning skall inledas hösten 1988. '

Riksdagen beslutade våren 1985 om en ny lärarutbildning för grundsko-

Riksdagen

beslutade

våren

1985

lärarutbildning

för

grundsko-

lan (prop. 1984/851122. UbU 31, rskr. 366). Denna utbildning skall inledas

lan

(prop.

1984/851122.

UbU

31,

rskr.

366).

Denna

utbildning

skall

inledas

hösten 1988. '

hösten

1988.

Musik hör till de s. k. praktiskt-estetiska ämnena i skolan. För undervis- ning i sådana ämncn finns det inom lärarutbildningen för närvarande både linjer där det praktiskt-estetiska ämnet kombineras med något annat ämne och linjer som inte omfattar något ytterligare ämne. s. k. ettämnesutbild- ning. Sådan ettämnesutbildning avses finnas kvar även i fortsättningen och liksom hittills ge kompetens att undervisa i såväl grundskolan som gymna- sieskolanoch inom vuxenutbildningen. Vad gäller utbildningen av lärare i ett praktiskt-estetiskt ämne och ett annat ämne för tjänstgöring inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen. har chefen för utbildningsdeparte- mentet i årets budgetproposition föreslagit att den utbildningen skall inord- nas i ämneslärarlinjen (prop. 1987/88:100, bil. 10. s. 275).

Musik hör till de s. k. praktiskt-estetiska ämnena i skolan. För undervis-

Musik

hör

till

praktiskt-estetiska

ämnena

skolan.

För

undervis-

ning i sådana ämncn finns det inom lärarutbildningen för närvarande både

ning

sådana

ämncn

finns

det

inom

lärarutbildningen

för

närvarande

både

linjer där det praktiskt-estetiska ämnet kombineras med något annat ämne

linjer

där

det

praktiskt-estetiska

ämnet

kombineras

med

något

annat

ämne

och linjer som inte omfattar något ytterligare ämne. s. k. ettämnesutbild-

och

linjer

som

inte

omfattar

något

ytterligare

ämne.

ettämnesutbild-

ning. Sådan ettämnesutbildning avses finnas kvar även i fortsättningen och

ning.

Sådan

ettämnesutbildning

avses

finnas

kvar

även

fortsättningen

och

liksom hittills ge kompetens att undervisa i såväl grundskolan som gymna-

liksom

hittills

kompetens

att

undervisa

såväl

grundskolan

som

gymna-

sieskolanoch inom vuxenutbildningen. Vad gäller utbildningen av lärare i

sieskolanoch

inom

vuxenutbildningen.

Vad

gäller

utbildningen

lärare

ett praktiskt-estetiskt ämne och ett annat ämne för tjänstgöring inom

ett

praktiskt-estetiskt

ämne

och

ett

annat

ämne

för

tjänstgöring

inom

gymnasieskolan och vuxenutbildningen. har chefen för utbildningsdeparte-

gymnasieskolan

och

vuxenutbildningen.

har

chefen

för

utbildningsdeparte-

mentet i årets budgetproposition föreslagit att den utbildningen skall inord-

mentet

årets

budgetproposition

föreslagit

att

den

utbildningen

skall

inord-

nas i ämneslärarlinjen (prop. 1987/88:100, bil. 10. s. 275).

nas

ämneslärarlinjen

(prop.

1987/88:100,

bil.

10.

275).

Utredningen har för sin del tänkt sig att inom ramen för den fyraåriga utbildningen till musiklärare (160 poäng) skall kunna ske ett kyrkomusika- liskt tillval som omfattar 30 poäng. 'l'vå sådana kombinationsmöjligheter

Utredningen har för sin del tänkt sig att inom ramen för den fyraåriga

Utredningen

har

för

sin

del

tänkt

sig

att

inom

ramen

för

den

fyraåriga

utbildningen till musiklärare (160 poäng) skall kunna ske ett kyrkomusika-

utbildningen

till

musiklärare

(160

poäng)

skall

kunna

ske

ett

kyrkomusika-

liskt tillval som omfattar 30 poäng. 'l'vå sådana kombinationsmöjligheter

liskt

tillval

som

omfattar

poäng.

'l'vå

sådana

kombinationsmöjligheter

bedöms kunna anordnas utan svårighet, nämligen vid utbildningen för '

bedöms

kunna

anordnas

utan

svårighet,

nämligen

vid

utbildningen

för

musiklärare i det allmänna skolväsendet, den s. k. G/G-varianten. varvid tillvalet av kyrkomusik skall ske inom ramen för ett s.k. tillvalsblock om

musiklärare i det allmänna skolväsendet, den s. k. G/G-varianten. varvid

musiklärare

det

allmänna

skolväsendet,

den

G/G-varianten.

varvid

tillvalet av kyrkomusik skall ske inom ramen för ett s.k. tillvalsblock om

tillvalet

kyrkomusik

skall

ske

inom

ramen

för

ett

s.k.

tillvalsblock

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

50 poäng som redan är förutsett för utbildningen. och dessutom inom den variant. I/E-varianten, som är inriktad på verksamhet som instrumental— och ensembleledarpedagog. Utöver dessa bägge av utredningen framlagda förslag föreslår utredning- en att åt UHÄ skall uppdras att undersöka om det inte går att inom ramen för högst 180 poäng få till stånd en utbildning som förutom behörighet som musiklärare i grundskolan och lärare för senare årskurser i något av ämne- na svenska. ett modernt språk eller matematik också ger kantorsbehörig- het. Förslaget att anordna utbildningen för kombinationstjänster i anknyt— ning till musiklärarutbildningen och den högre kyrkomusikaliska utbild- ningen hari sina huvuddrag vunnit gott stöd under remissbehandlingen. De olika förslagen har närmare berörts i bl.a. remissyttrandena från UHÄ och i av ämbetet inhämtade yttranden från olika utbildningsenheter samt av Musikaliska akademien. Akademien har därvid anfört att poängsumman 30 avseende den kyrkomusikaliskt inriktade utbildningen inte prövats till- räckligt noga av utredningen. Akademien, som noga understrukit vikten av att kombinationsalternativen ger tillräcklig kyrkomusikalisk kompetens, har bedömt poängtalet 30 som otillräckligt och bl.a. anfört att det går bra att i utbildningen av musiklärare i det allmänna skolväsendet inpassa upp till 50 poäng kyrkomusikalisk utbildning, varigenom sammantaget säkert en bättre församlingsarbetarkompetens skulle erhållas än vid den av utred- ningen föreslagna kantorsutbildningen om 80 poäng. Vad beträffar instru- mentallärarutbildningen har akademien på anförda skäl förklarat att det inte egentligen finns utrymme för mer än som mest ett kyrkomusikaliskt tillval om 20 poäng. Dock har akademien med hänvisning till kunnandet i övrigt hos dessa elevgrupper inte velat utesluta att en närmare undersök- ning i alla fall skulle kunna visa på framkomliga vägar. Jag har i det föregående (avsnitt 2.5.2) funnit att skolkantorstjänsterna inte kan behållas men att det bör finnas kvar en möjlighet att kombinera lärartjänstgöring med kyrkomusikalisk verksamhet. Remissbehandlingen har visat att det är en framkomlig väg att såsom utredningen föreslagit öppna möjligheter för ett visst kyrkomusikaliskt tillval på sådana musiklä- rarlinjer som avser ettämnesundervisning. UHÄ bör sålunda ges i uppdrag att pröva möjligheterna att utforma utbildningsalternativ som på detta sätt kan ge kantorsbehörighet. Jag avser att efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet återkomma till regeringen med förslag till upp- drag till UHÄ av denna innebörd. Uppdraget bör utföras i samråd med SÖ. Folkhögskoleutbildningens dimensionering och lokalisering: Enligt utred- ningens beräkningar kommer det för den närmaste perioden att behövas en ökning av antalet årligen utexaminerade kantorer från nuvarande omkring 75 till 85 eller 90. Det skulle alltså röra sig om en utökning av antalet nybörjarplatser med 10— 15. Utredningens beräkningar har bedömts vara i underkant av en del re- missinstanser. För egen del anser jag att beräkningarna är behäftade med en rätt stor osäkerhetsmarginal. Det råder i dag brist på kyrkomusiker. Någon säker bild av det framtida behovet kan dock inte erhållas förrän den nya organisationen i pastoraten fått sin form. Prop. 1987/88: 144

50 poäng som redan är förutsett för utbildningen. och dessutom inom den variant. I/E-varianten, som är inriktad på verksamhet som instrumental— och ensembleledarpedagog.

50 poäng som redan är förutsett för utbildningen. och dessutom inom den

poäng

som

redan

är

förutsett

för

utbildningen.

och

dessutom

inom

den

variant. I/E-varianten, som är inriktad på verksamhet som instrumental—

variant.

I/E-varianten,

som

är

inriktad

på

verksamhet

som

instrumental—

och ensembleledarpedagog.

och

ensembleledarpedagog.

Utöver dessa bägge av utredningen framlagda förslag föreslår utredning- en att åt UHÄ skall uppdras att undersöka om det inte går att inom ramen för högst 180 poäng få till stånd en utbildning som förutom behörighet som musiklärare i grundskolan och lärare för senare årskurser i något av ämne- na svenska. ett modernt språk eller matematik också ger kantorsbehörig- het.

Utöver dessa bägge av utredningen framlagda förslag föreslår utredning-

Utöver

dessa

bägge

utredningen

framlagda

förslag

föreslår

utredning-

en att åt UHÄ skall uppdras att undersöka om det inte går att inom ramen

att

åt

UHÄ

skall

uppdras

att

undersöka

det

inte

går

att

inom

ramen

för högst 180 poäng få till stånd en utbildning som förutom behörighet som

för

högst

180

poäng

få

till

stånd

utbildning

som

förutom

behörighet

som

musiklärare i grundskolan och lärare för senare årskurser i något av ämne-

musiklärare

grundskolan

och

lärare

för

senare

årskurser

något

ämne-

na svenska. ett modernt språk eller matematik också ger kantorsbehörig-

svenska.

ett

modernt

språk

eller

matematik

också

ger

kantorsbehörig-

het.

Förslaget att anordna utbildningen för kombinationstjänster i anknyt— ning till musiklärarutbildningen och den högre kyrkomusikaliska utbild- ningen hari sina huvuddrag vunnit gott stöd under remissbehandlingen. De olika förslagen har närmare berörts i bl.a. remissyttrandena från UHÄ och i av ämbetet inhämtade yttranden från olika utbildningsenheter samt av Musikaliska akademien. Akademien har därvid anfört att poängsumman 30 avseende den kyrkomusikaliskt inriktade utbildningen inte prövats till- räckligt noga av utredningen. Akademien, som noga understrukit vikten av att kombinationsalternativen ger tillräcklig kyrkomusikalisk kompetens, har bedömt poängtalet 30 som otillräckligt och bl.a. anfört att det går bra att i utbildningen av musiklärare i det allmänna skolväsendet inpassa upp till 50 poäng kyrkomusikalisk utbildning, varigenom sammantaget säkert en bättre församlingsarbetarkompetens skulle erhållas än vid den av utred- ningen föreslagna kantorsutbildningen om 80 poäng. Vad beträffar instru- mentallärarutbildningen har akademien på anförda skäl förklarat att det inte egentligen finns utrymme för mer än som mest ett kyrkomusikaliskt tillval om 20 poäng. Dock har akademien med hänvisning till kunnandet i övrigt hos dessa elevgrupper inte velat utesluta att en närmare undersök- ning i alla fall skulle kunna visa på framkomliga vägar.

Förslaget att anordna utbildningen för kombinationstjänster i anknyt—

Förslaget

att

anordna

utbildningen

för

kombinationstjänster

anknyt—

ning till musiklärarutbildningen och den högre kyrkomusikaliska utbild-

ning

till

musiklärarutbildningen

och

den

högre

kyrkomusikaliska

utbild-

ningen hari sina huvuddrag vunnit gott stöd under remissbehandlingen. De

ningen

hari

sina

huvuddrag

vunnit

gott

stöd

under

remissbehandlingen.

olika förslagen har närmare berörts i bl.a. remissyttrandena från UHÄ och

olika

förslagen

har

närmare

berörts

bl.a.

remissyttrandena

från

UHÄ

och

i av ämbetet inhämtade yttranden från olika utbildningsenheter samt av

ämbetet

inhämtade

yttranden

från

olika

utbildningsenheter

samt

Musikaliska akademien. Akademien har därvid anfört att poängsumman 30

Musikaliska

akademien.

Akademien

har

därvid

anfört

att

poängsumman

avseende den kyrkomusikaliskt inriktade utbildningen inte prövats till-

avseende

den

kyrkomusikaliskt

inriktade

utbildningen

inte

prövats

till-

räckligt noga av utredningen. Akademien, som noga understrukit vikten av

räckligt

noga

utredningen.

Akademien,

som

noga

understrukit

vikten

att kombinationsalternativen ger tillräcklig kyrkomusikalisk kompetens,

att

kombinationsalternativen

ger

tillräcklig

kyrkomusikalisk

kompetens,

har bedömt poängtalet 30 som otillräckligt och bl.a. anfört att det går bra

har

bedömt

poängtalet

som

otillräckligt

och

bl.a.

anfört

att

det

går

bra

att i utbildningen av musiklärare i det allmänna skolväsendet inpassa upp

att

utbildningen

musiklärare

det

allmänna

skolväsendet

inpassa

upp

till 50 poäng kyrkomusikalisk utbildning, varigenom sammantaget säkert

till

poäng

kyrkomusikalisk

utbildning,

varigenom

sammantaget

säkert

en bättre församlingsarbetarkompetens skulle erhållas än vid den av utred-

bättre

församlingsarbetarkompetens

skulle

erhållas

än

vid

den

utred-

ningen föreslagna kantorsutbildningen om 80 poäng. Vad beträffar instru-

ningen

föreslagna

kantorsutbildningen

poäng.

Vad

beträffar

instru-

mentallärarutbildningen har akademien på anförda skäl förklarat att det

mentallärarutbildningen

har

akademien

på

anförda

skäl

förklarat

att

det

inte egentligen finns utrymme för mer än som mest ett kyrkomusikaliskt

inte

egentligen

finns

utrymme

för

mer

än

som

mest

ett

kyrkomusikaliskt

tillval om 20 poäng. Dock har akademien med hänvisning till kunnandet i

tillval

poäng.

Dock

har

akademien

med

hänvisning

till

kunnandet

övrigt hos dessa elevgrupper inte velat utesluta att en närmare undersök-

övrigt

hos

dessa

elevgrupper

inte

velat

utesluta

att

närmare

undersök-

ning i alla fall skulle kunna visa på framkomliga vägar.

ning

alla

fall

skulle

kunna

visa

på

framkomliga

vägar.

Jag har i det föregående (avsnitt 2.5.2) funnit att skolkantorstjänsterna inte kan behållas men att det bör finnas kvar en möjlighet att kombinera lärartjänstgöring med kyrkomusikalisk verksamhet. Remissbehandlingen har visat att det är en framkomlig väg att såsom utredningen föreslagit öppna möjligheter för ett visst kyrkomusikaliskt tillval på sådana musiklä- rarlinjer som avser ettämnesundervisning. UHÄ bör sålunda ges i uppdrag att pröva möjligheterna att utforma utbildningsalternativ som på detta sätt kan ge kantorsbehörighet. Jag avser att efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet återkomma till regeringen med förslag till upp- drag till UHÄ av denna innebörd. Uppdraget bör utföras i samråd med SÖ.

Jag har i det föregående (avsnitt 2.5.2) funnit att skolkantorstjänsterna

Jag

har

det

föregående

(avsnitt

2.5.2)

funnit

att

skolkantorstjänsterna

inte kan behållas men att det bör finnas kvar en möjlighet att kombinera

inte

kan

behållas

men

att

det

bör

finnas

kvar

möjlighet

att

kombinera

lärartjänstgöring med kyrkomusikalisk verksamhet. Remissbehandlingen

lärartjänstgöring

med

kyrkomusikalisk

verksamhet.

Remissbehandlingen

har visat att det är en framkomlig väg att såsom utredningen föreslagit

har

visat

att

det

är

framkomlig

väg

att

såsom

utredningen

föreslagit

öppna möjligheter för ett visst kyrkomusikaliskt tillval på sådana musiklä-

öppna

möjligheter

för

ett

visst

kyrkomusikaliskt

tillval

på

sådana

musiklä-

rarlinjer som avser ettämnesundervisning. UHÄ bör sålunda ges i uppdrag

rarlinjer

som

avser

ettämnesundervisning.

UHÄ

bör

sålunda

ges

uppdrag

att pröva möjligheterna att utforma utbildningsalternativ som på detta sätt

att

pröva

möjligheterna

att

utforma

utbildningsalternativ

som

på

detta

sätt

kan ge kantorsbehörighet. Jag avser att efter samråd med chefen för

kan

kantorsbehörighet.

Jag

avser

att

efter

samråd

med

chefen

för

utbildningsdepartementet återkomma till regeringen med förslag till upp-

utbildningsdepartementet

återkomma

till

regeringen

med

förslag

till

upp-

drag till UHÄ av denna innebörd. Uppdraget bör utföras i samråd med SÖ.

drag

till

UHÄ

denna

innebörd.

Uppdraget

bör

utföras

samråd

med

SÖ.

Folkhögskoleutbildningens dimensionering och lokalisering: Enligt utred- ningens beräkningar kommer det för den närmaste perioden att behövas en ökning av antalet årligen utexaminerade kantorer från nuvarande omkring 75 till 85 eller 90. Det skulle alltså röra sig om en utökning av antalet nybörjarplatser med 10— 15.

Folkhögskoleutbildningens dimensionering och lokalisering: Enligt utred-

Folkhögskoleutbildningens

dimensionering

och

lokalisering:

Enligt

utred-

ningens beräkningar kommer det för den närmaste perioden att behövas en

ningens

beräkningar

kommer

det

för

den

närmaste

perioden

att

behövas

ökning av antalet årligen utexaminerade kantorer från nuvarande omkring

ökning

antalet

årligen

utexaminerade

kantorer

från

nuvarande

omkring

75 till 85 eller 90. Det skulle alltså röra sig om en utökning av antalet

till

eller

90.

Det

skulle

alltså

röra

sig

utökning

antalet

nybörjarplatser med 10— 15.

nybörjarplatser

med

10—

15.

Utredningens beräkningar har bedömts vara i underkant av en del re- missinstanser. För egen del anser jag att beräkningarna är behäftade med en rätt stor osäkerhetsmarginal. Det råder i dag brist på kyrkomusiker. Någon säker bild av det framtida behovet kan dock inte erhållas förrän den nya organisationen i pastoraten fått sin form.

Utredningens beräkningar har bedömts vara i underkant av en del re-

Utredningens

beräkningar

har

bedömts

vara

underkant

del

re-

missinstanser. För egen del anser jag att beräkningarna är behäftade med

missinstanser.

För

egen

del

anser

jag

att

beräkningarna

är

behäftade

med

en rätt stor osäkerhetsmarginal. Det råder i dag brist på kyrkomusiker.

rätt

stor

osäkerhetsmarginal.

Det

råder

dag

brist

på

kyrkomusiker.

Någon säker bild av det framtida behovet kan dock inte erhållas förrän den

Någon

säker

bild

det

framtida

behovet

kan

dock

inte

erhållas

förrän

den

nya organisationen i pastoraten fått sin form.

nya

organisationen

pastoraten

fått

sin

form.

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

Jag vill framhålla att utredningen vid sin bedömning av det för närvaran- de tillgängliga antalet utbildningsplatser och det framtida behovet av såda- na har tagit hänsyn endast till vissa av de folkhögskolor där kantorsutbild- ning för närvarande bedrivs. Utredningen nämner skolorna i Oskarshamn. Mellansel och Ransäter (Geijerskolan). där examination sedan längre tid anordnats av Musikaliska akademien. samt dessutom skolan i Hjo. där det också nyligen blivit möjligt att examinera kantorer i omedelbar anslutning till utbildningen. Däremot omnämner utredningen inte exempelvis folkhög- skolan i Vadstena. där kantorsutbildning bedrivits sedan åtskilliga är. Där får emellertid eleverna efter avslutad utbildning undergå examination på annan ort. Förutom de nu nämnda skolorna finns det ytterligare ett antal folkhögskolor som har resurser att bedriva musikundervisning. Det har även framkommit att utbildningen på Sköndalsinstitutet kan utökas, under förutsättning att medel ställs till förfogande. För egen del anser jag att det är viktigt att framhålla att det inte är eller bör vara möjligt för staten att föreskriva vilka folkhögskolor som skall bedriva musikundervisning för blivande kantorer. I princip kan utbildning- en anordnas på alla de folkhögskolor där ekonomiska resurser finns och kompetenta lärarkrafter kan rekryteras. Emellertid är kantorsutbildningen. liksom annan musikundervisning. särskilt resurskrävande. Av detjag inledningsvis anfört framgår att utrym- met för det statliga stödet för kantorsutbildningen är begränsat. [ detta sammanhang vill jag emellertid åter erinra om de bidrag som genom kyrkofonden ställs till förfogande för utbildning av kyrkomusiker. Dessa bidrag uppgår för det innevarande budgetåret till 1 392 500 kr. sam- manlagt för olika kostnader som hänför sig till utbildning och examination av kantorer och utbildning av orgelspelare. En ej oväsentlig del av kostna- derna — drygt 250000 kr. — avser det nuvarande examinationsförfarandet. Utbildning av kyrkomusiker är givetvis ett sådant ändamål. för vilket även i fortsättningen kommer att kunna utgå stöd från kyrkofonden. Om särskil- da kurser för organist- och kantorsexamen samt pedagogisk examen för kyrkokantorer inte längre behövs i framtiden. kan de utgående bidragen omdisponeras. Avskaffas vidare den nuvarande formen för examina- tionen. kan ytterligare resurser frigöras. 2.II.2 Utbildningen av organister Min bedömning: Inriktningen och uppläggningen av den högre kyr- komusikerutbildningen bör ses över. Syftet med översynen bör vara att inom den nuvarande 160-poängsramen och med bibehållen stan- dard pä det musikaliska innehållet anpassa utbildningen till dagens behov och med ett bättre tillvaratagande av möjligheterna till fyll- nadstjänstgöring även inom det allmänna skolväsendet ge en så god förberedelse som möjligt för yrkesrollen i församlingen. Översynen kan lämpligen göras av UHÄ i samråd med berörda grupper och myndigheter. Prop. 1987/88: 144 46

Jag vill framhålla att utredningen vid sin bedömning av det för närvaran-

Jag

vill

framhålla

att

utredningen

vid

sin

bedömning

det

för

närvaran-

de tillgängliga antalet utbildningsplatser och det framtida behovet av såda-

tillgängliga

antalet

utbildningsplatser

och

det

framtida

behovet

såda-

na har tagit hänsyn endast till vissa av de folkhögskolor där kantorsutbild-

har

tagit

hänsyn

endast

till

vissa

folkhögskolor

där

kantorsutbild-

ning för närvarande bedrivs. Utredningen nämner skolorna i Oskarshamn.

ning

för

närvarande

bedrivs.

Utredningen

nämner

skolorna

Oskarshamn.

Mellansel och Ransäter (Geijerskolan). där examination sedan längre tid

Mellansel

och

Ransäter

(Geijerskolan).

där

examination

sedan

längre

tid

anordnats av Musikaliska akademien. samt dessutom skolan i Hjo. där det

anordnats

Musikaliska

akademien.

samt

dessutom

skolan

Hjo.

där

det

också nyligen blivit möjligt att examinera kantorer i omedelbar anslutning

också

nyligen

blivit

möjligt

att

examinera

kantorer

omedelbar

anslutning

till utbildningen. Däremot omnämner utredningen inte exempelvis folkhög-

till

utbildningen.

Däremot

omnämner

utredningen

inte

exempelvis

folkhög-

skolan i Vadstena. där kantorsutbildning bedrivits sedan åtskilliga är. Där

skolan

Vadstena.

där

kantorsutbildning

bedrivits

sedan

åtskilliga

är.

Där

får emellertid eleverna efter avslutad utbildning undergå examination på

får

emellertid

eleverna

efter

avslutad

utbildning

undergå

examination

på

annan ort. Förutom de nu nämnda skolorna finns det ytterligare ett antal

annan

ort.

Förutom

nämnda

skolorna

finns

det

ytterligare

ett

antal

folkhögskolor som har resurser att bedriva musikundervisning. Det har

folkhögskolor

som

har

resurser

att

bedriva

musikundervisning.

Det

har

även framkommit att utbildningen på Sköndalsinstitutet kan utökas, under

även

framkommit

att

utbildningen

på

Sköndalsinstitutet

kan

utökas,

under

förutsättning att medel ställs till förfogande.

förutsättning

att

medel

ställs

till

förfogande.

För egen del anser jag att det är viktigt att framhålla att det inte är eller bör vara möjligt för staten att föreskriva vilka folkhögskolor som skall bedriva musikundervisning för blivande kantorer. I princip kan utbildning- en anordnas på alla de folkhögskolor där ekonomiska resurser finns och kompetenta lärarkrafter kan rekryteras.

För egen del anser jag att det är viktigt att framhålla att det inte är eller

För

egen

del

anser

jag

att

det

är

viktigt

att

framhålla

att

det

inte

är

eller

bör vara möjligt för staten att föreskriva vilka folkhögskolor som skall

bör

vara

möjligt

för

staten

att

föreskriva

vilka

folkhögskolor

som

skall

bedriva musikundervisning för blivande kantorer. I princip kan utbildning-

bedriva

musikundervisning

för

blivande

kantorer.

princip

kan

utbildning-

en anordnas på alla de folkhögskolor där ekonomiska resurser finns och

anordnas

på

alla

folkhögskolor

där

ekonomiska

resurser

finns

och

kompetenta lärarkrafter kan rekryteras.

kompetenta

lärarkrafter

kan

rekryteras.

Emellertid är kantorsutbildningen. liksom annan musikundervisning. särskilt resurskrävande. Av detjag inledningsvis anfört framgår att utrym- met för det statliga stödet för kantorsutbildningen är begränsat.

Emellertid är kantorsutbildningen. liksom annan musikundervisning.

Emellertid

är

kantorsutbildningen.

liksom

annan

musikundervisning.

särskilt resurskrävande. Av detjag inledningsvis anfört framgår att utrym-

särskilt

resurskrävande.

detjag

inledningsvis

anfört

framgår

att

utrym-

met för det statliga stödet för kantorsutbildningen är begränsat.

met

för

det

statliga

stödet

för

kantorsutbildningen

är

begränsat.

[ detta sammanhang vill jag emellertid åter erinra om de bidrag som genom kyrkofonden ställs till förfogande för utbildning av kyrkomusiker. Dessa bidrag uppgår för det innevarande budgetåret till 1 392 500 kr. sam- manlagt för olika kostnader som hänför sig till utbildning och examination av kantorer och utbildning av orgelspelare. En ej oväsentlig del av kostna- derna — drygt 250000 kr. — avser det nuvarande examinationsförfarandet. Utbildning av kyrkomusiker är givetvis ett sådant ändamål. för vilket även i fortsättningen kommer att kunna utgå stöd från kyrkofonden. Om särskil- da kurser för organist- och kantorsexamen samt pedagogisk examen för kyrkokantorer inte längre behövs i framtiden. kan de utgående bidragen omdisponeras. Avskaffas vidare den nuvarande formen för examina- tionen. kan ytterligare resurser frigöras.

[ detta sammanhang vill jag emellertid åter erinra om de bidrag som

[

detta

sammanhang

vill

jag

emellertid

åter

erinra

bidrag

som

genom kyrkofonden ställs till förfogande för utbildning av kyrkomusiker.

genom

kyrkofonden

ställs

till

förfogande

för

utbildning

kyrkomusiker.

Dessa bidrag uppgår för det innevarande budgetåret till 1 392 500 kr. sam-

Dessa

bidrag

uppgår

för

det

innevarande

budgetåret

till

392

500

kr.

sam-

manlagt för olika kostnader som hänför sig till utbildning och examination

manlagt

för

olika

kostnader

som

hänför

sig

till

utbildning

och

examination

av kantorer och utbildning av orgelspelare. En ej oväsentlig del av kostna-

kantorer

och

utbildning

orgelspelare.

oväsentlig

del

kostna-

derna — drygt 250000 kr. — avser det nuvarande examinationsförfarandet.

derna

—

drygt

250000

kr.

—

avser

det

nuvarande

examinationsförfarandet.

Utbildning av kyrkomusiker är givetvis ett sådant ändamål. för vilket även

Utbildning

kyrkomusiker

är

givetvis

ett

sådant

ändamål.

för

vilket

även

i fortsättningen kommer att kunna utgå stöd från kyrkofonden. Om särskil-

fortsättningen

kommer

att

kunna

utgå

stöd

från

kyrkofonden.

särskil-

da kurser för organist- och kantorsexamen samt pedagogisk examen för

kurser

för

organist-

och

kantorsexamen

samt

pedagogisk

examen

för

kyrkokantorer inte längre behövs i framtiden. kan de utgående bidragen

kyrkokantorer

inte

längre

behövs

framtiden.

kan

utgående

bidragen

omdisponeras. Avskaffas vidare den nuvarande formen för examina-

omdisponeras.

Avskaffas

vidare

den

nuvarande

formen

för

examina-

tionen. kan ytterligare resurser frigöras.

tionen.

kan

ytterligare

resurser

frigöras.

2.II.2 Utbildningen av organister

2.II.2

Utbildningen

organister

Min bedömning: Inriktningen och uppläggningen av den högre kyr- komusikerutbildningen bör ses över. Syftet med översynen bör vara att inom den nuvarande 160-poängsramen och med bibehållen stan- dard pä det musikaliska innehållet anpassa utbildningen till dagens

Min bedömning: Inriktningen och uppläggningen av den högre kyr-

Min

bedömning:

Inriktningen

och

uppläggningen

den

högre

kyr-

komusikerutbildningen bör ses över. Syftet med översynen bör vara

komusikerutbildningen

bör

ses

över.

Syftet

med

översynen

bör

vara

att inom den nuvarande 160-poängsramen och med bibehållen stan-

att

inom

den

nuvarande

160-poängsramen

och

med

bibehållen

stan-

dard pä det musikaliska innehållet anpassa utbildningen till dagens

dard

pä

det

musikaliska

innehållet

anpassa

utbildningen

till

dagens

behov och med ett bättre tillvaratagande av möjligheterna till fyll- nadstjänstgöring även inom det allmänna skolväsendet ge en så god förberedelse som möjligt för yrkesrollen i församlingen. Översynen kan lämpligen göras av UHÄ i samråd med berörda grupper och myndigheter.

behov och med ett bättre tillvaratagande av möjligheterna till fyll-

behov

och

med

ett

bättre

tillvaratagande

möjligheterna

till

fyll-

nadstjänstgöring även inom det allmänna skolväsendet ge en så god

nadstjänstgöring

även

inom

det

allmänna

skolväsendet

så

god

förberedelse som möjligt för yrkesrollen i församlingen.

förberedelse

som

möjligt

för

yrkesrollen

församlingen.

Översynen kan lämpligen göras av UHÄ i samråd med berörda grupper och myndigheter.

Översynen kan lämpligen göras av UHÄ i samråd med berörda

Översynen

kan

lämpligen

göras

UHÄ

samråd

med

berörda

grupper och myndigheter.

grupper

och

myndigheter.

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

l'tredningens förslag: Utredningen har föreslagit att den nuvarande hög— re kyrkomusikaliska utbildningen med grundkurs och alternativa påbygg— nadskurser för fyllnadstjänstgöring inom det allmänna skolväsendet re— spektive den kommunala musikskolan ersätts av en sammanhållen kurs om 160 poäng som leder till en organistexamen som är inriktad endast på fyllnadstjänstgöring inom den kommunala musikskolan. Remissinstanserna: Förslaget till en sammanhållen utbildning om l60 poäng har i huvudsak vunnit stöd av remissinstanserna. Det har tillstyrkts av bl.a. UHÄ. Musikaliska akademien och SACO/SR. Inriktningen på fyllnadstjänstgöring enbart inom den kommunala musikskolan har dock kritiserats av flera av dem. Skälen för mitt förslag: Utbildningen på högskolenivå av kyrkomusiker bedrivs sedan år l972 på en särskild kyrkomusikerlinje. Sådan finns nume— ra i Stockholm. Göteborg. Malmö och Piteå. [ Stockholm kan årligen antas nio studerande och på var och en av de övriga studieorterna sex. Antalet platser motsvarar enligt utredningen behovet. såvitt avser en period fram till mitten av 1990-talet. varefter antagningsvolymen troligen kan minskas något. Kyrkomusikerlinjen ger en grundläggande musikalisk och pedagogisk utbildning om 160 poäng.. dvs. motsvarande fyra års studier. och den leder fram till högskolaexamen på kyrkort:usikerlirticn. som krävs för behörighet till organisttjänst inom svenska kyrkan. Studiegången indelas i dels en kyrkomusikalisk grundkurs om l20 poäng. dels en fördjupningskurs om 40 poäng enligt ett av två alternativ. Musikpedagogisk fördjupningskurs ger utbildning för fyllnadstjänst inorn främst kommunal musikskola men inne— fattar också fortsatta studier i två av ämnena solistiskt orgelspel. sång. piano eller satslära med instrumentation. Praktisk-pedagogisk fördjup— ningskurs är helt inriktad på utbildning för fyllnadstjänst inom det allmän— na skolväsendet och innehåller ämnen som pedagogik. allmän metodik. studiemetodik. praktiska undervisningsövningar samt piano- resp. sång— metodik med undervisningsövningar. Enligt utredningens bedömning fungerar utbildningen i stort sett väl. och endast begränsade ändringar är därför motiverade. Utredningen konstate- rar likväl att nästan inga studerande med behörighet till fyllnadstjänstgö- ring inom det allmänna skolväsendet längre utexamineras. Antalet utlysta tjänster med sådan tjänstgöring har väsentligt överstigit tillgången på behö- riga sökande. Utredningen har funnit att den musikpedagogiska fördjup- ningskursen har större attraktionskraft, därför att de studerande där kan vidareutbilda sig musikaliskt. Den som väljer den praktisk-pedagogiska kursen avslutar däremot sina kyrkomusikaliska studier för att i stället delta i den undervisning som bedrivs det fjärde studieåret vid musiklärarlinjen. Utredningen framhåller att musiklärarlinjen efterhand förändrats genom att praktikmomenten integrerats med övrig utbildning under hela den fyra- åriga utbildningen och ett flertal moderna ämnen tillkommit. Därigenom har det uppkommit stora svårigheter att kombinera kyrkomusiker— och musiklärarutbildningarna. Utredningen bedömer också att utrymmet för fyllnadstjänstgöring i det allmänna skolväsendet är i avtagande. Av detta har utredningen dragit slutsatsen att fyllnadstjänstgöring inom det allmän- Prop. 1987/88: 144 47

l'tredningens förslag: Utredningen har föreslagit att den nuvarande hög—

l'tredningens

förslag:

Utredningen

har

föreslagit

att

den

nuvarande

hög—

re kyrkomusikaliska utbildningen med grundkurs och alternativa påbygg—

kyrkomusikaliska

utbildningen

med

grundkurs

och

alternativa

påbygg—

nadskurser för fyllnadstjänstgöring inom det allmänna skolväsendet re—

nadskurser

för

fyllnadstjänstgöring

inom

det

allmänna

skolväsendet

re—

spektive den kommunala musikskolan ersätts av en sammanhållen kurs om

spektive

den

kommunala

musikskolan

ersätts

sammanhållen

kurs

160 poäng som leder till en organistexamen som är inriktad endast på

160

poäng

som

leder

till

organistexamen

som

är

inriktad

endast

på

fyllnadstjänstgöring inom den kommunala musikskolan.

fyllnadstjänstgöring

inom

den

kommunala

musikskolan.

Remissinstanserna: Förslaget till en sammanhållen utbildning om l60 poäng har i huvudsak vunnit stöd av remissinstanserna. Det har tillstyrkts av bl.a. UHÄ. Musikaliska akademien och SACO/SR. Inriktningen på fyllnadstjänstgöring enbart inom den kommunala musikskolan har dock kritiserats av flera av dem.

Remissinstanserna: Förslaget till en sammanhållen utbildning om l60

Remissinstanserna:

Förslaget

till

sammanhållen

utbildning

l60

poäng har i huvudsak vunnit stöd av remissinstanserna. Det har tillstyrkts

poäng

har

huvudsak

vunnit

stöd

remissinstanserna.

Det

har

tillstyrkts

av bl.a. UHÄ. Musikaliska akademien och SACO/SR. Inriktningen på

bl.a.

UHÄ.

Musikaliska

akademien

och

SACO/SR.

Inriktningen

på

fyllnadstjänstgöring enbart inom den kommunala musikskolan har dock

fyllnadstjänstgöring

enbart

inom

den

kommunala

musikskolan

har

dock

kritiserats av flera av dem.

kritiserats

flera

dem.

Skälen för mitt förslag: Utbildningen på högskolenivå av kyrkomusiker bedrivs sedan år l972 på en särskild kyrkomusikerlinje. Sådan finns nume— ra i Stockholm. Göteborg. Malmö och Piteå. [ Stockholm kan årligen antas nio studerande och på var och en av de övriga studieorterna sex. Antalet platser motsvarar enligt utredningen behovet. såvitt avser en period fram till mitten av 1990-talet. varefter antagningsvolymen troligen kan minskas något.

Skälen för mitt förslag: Utbildningen på högskolenivå av kyrkomusiker

Skälen

för

mitt

förslag:

Utbildningen

på

högskolenivå

kyrkomusiker

bedrivs sedan år l972 på en särskild kyrkomusikerlinje. Sådan finns nume—

bedrivs

sedan

år

l972

på

särskild

kyrkomusikerlinje.

Sådan

finns

nume—

ra i Stockholm. Göteborg. Malmö och Piteå. [ Stockholm kan årligen antas

Stockholm.

Göteborg.

Malmö

och

Piteå.

[

Stockholm

kan

årligen

antas

nio studerande och på var och en av de övriga studieorterna sex. Antalet

nio

studerande

och

på

var

och

övriga

studieorterna

sex.

Antalet

platser motsvarar enligt utredningen behovet. såvitt avser en period fram

platser

motsvarar

enligt

utredningen

behovet.

såvitt

avser

period

fram

till mitten av 1990-talet. varefter antagningsvolymen troligen kan minskas

till

mitten

1990-talet.

varefter

antagningsvolymen

troligen

kan

minskas

något.

Kyrkomusikerlinjen ger en grundläggande musikalisk och pedagogisk utbildning om 160 poäng.. dvs. motsvarande fyra års studier. och den leder fram till högskolaexamen på kyrkort:usikerlirticn. som krävs för behörighet till organisttjänst inom svenska kyrkan. Studiegången indelas i dels en kyrkomusikalisk grundkurs om l20 poäng. dels en fördjupningskurs om 40 poäng enligt ett av två alternativ. Musikpedagogisk fördjupningskurs ger utbildning för fyllnadstjänst inorn främst kommunal musikskola men inne— fattar också fortsatta studier i två av ämnena solistiskt orgelspel. sång. piano eller satslära med instrumentation. Praktisk-pedagogisk fördjup— ningskurs är helt inriktad på utbildning för fyllnadstjänst inom det allmän— na skolväsendet och innehåller ämnen som pedagogik. allmän metodik. studiemetodik. praktiska undervisningsövningar samt piano- resp. sång— metodik med undervisningsövningar.

Kyrkomusikerlinjen ger en grundläggande musikalisk och pedagogisk

Kyrkomusikerlinjen

ger

grundläggande

musikalisk

och

pedagogisk

utbildning om 160 poäng.. dvs. motsvarande fyra års studier. och den leder

utbildning

160

poäng..

dvs.

motsvarande

fyra

års

studier.

och

den

leder

fram till högskolaexamen på kyrkort:usikerlirticn. som krävs för behörighet

fram

till

högskolaexamen

på

kyrkort:usikerlirticn.

som

krävs

för

behörighet

till organisttjänst inom svenska kyrkan. Studiegången indelas i dels en

till

organisttjänst

inom

svenska

kyrkan.

Studiegången

indelas

dels

kyrkomusikalisk grundkurs om l20 poäng. dels en fördjupningskurs om 40

kyrkomusikalisk

grundkurs

l20

poäng.

dels

fördjupningskurs

poäng enligt ett av två alternativ. Musikpedagogisk fördjupningskurs ger

poäng

enligt

ett

två

alternativ.

Musikpedagogisk

fördjupningskurs

ger

utbildning för fyllnadstjänst inorn främst kommunal musikskola men inne—

utbildning

för

fyllnadstjänst

inorn

främst

kommunal

musikskola

men

inne—

fattar också fortsatta studier i två av ämnena solistiskt orgelspel. sång.

fattar

också

fortsatta

studier

två

ämnena

solistiskt

orgelspel.

sång.

piano eller satslära med instrumentation. Praktisk-pedagogisk fördjup—

piano

eller

satslära

med

instrumentation.

Praktisk-pedagogisk

fördjup—

ningskurs är helt inriktad på utbildning för fyllnadstjänst inom det allmän—

ningskurs

är

helt

inriktad

på

utbildning

för

fyllnadstjänst

inom

det

allmän—

na skolväsendet och innehåller ämnen som pedagogik. allmän metodik.

skolväsendet

och

innehåller

ämnen

som

pedagogik.

allmän

metodik.

studiemetodik. praktiska undervisningsövningar samt piano- resp. sång—

studiemetodik.

praktiska

undervisningsövningar

samt

piano-

resp.

sång—

metodik med undervisningsövningar.

metodik

med

undervisningsövningar.

Enligt utredningens bedömning fungerar utbildningen i stort sett väl. och endast begränsade ändringar är därför motiverade. Utredningen konstate- rar likväl att nästan inga studerande med behörighet till fyllnadstjänstgö- ring inom det allmänna skolväsendet längre utexamineras. Antalet utlysta tjänster med sådan tjänstgöring har väsentligt överstigit tillgången på behö- riga sökande. Utredningen har funnit att den musikpedagogiska fördjup- ningskursen har större attraktionskraft, därför att de studerande där kan vidareutbilda sig musikaliskt. Den som väljer den praktisk-pedagogiska kursen avslutar däremot sina kyrkomusikaliska studier för att i stället delta i den undervisning som bedrivs det fjärde studieåret vid musiklärarlinjen. Utredningen framhåller att musiklärarlinjen efterhand förändrats genom att praktikmomenten integrerats med övrig utbildning under hela den fyra- åriga utbildningen och ett flertal moderna ämnen tillkommit. Därigenom har det uppkommit stora svårigheter att kombinera kyrkomusiker— och musiklärarutbildningarna. Utredningen bedömer också att utrymmet för fyllnadstjänstgöring i det allmänna skolväsendet är i avtagande. Av detta har utredningen dragit slutsatsen att fyllnadstjänstgöring inom det allmän-

Enligt utredningens bedömning fungerar utbildningen i stort sett väl. och

Enligt

utredningens

bedömning

fungerar

utbildningen

stort

sett

väl.

och

endast begränsade ändringar är därför motiverade. Utredningen konstate-

endast

begränsade

ändringar

är

därför

motiverade.

Utredningen

konstate-

rar likväl att nästan inga studerande med behörighet till fyllnadstjänstgö-

rar

likväl

att

nästan

inga

studerande

med

behörighet

till

fyllnadstjänstgö-

ring inom det allmänna skolväsendet längre utexamineras. Antalet utlysta

ring

inom

det

allmänna

skolväsendet

längre

utexamineras.

Antalet

utlysta

tjänster med sådan tjänstgöring har väsentligt överstigit tillgången på behö-

tjänster

med

sådan

tjänstgöring

har

väsentligt

överstigit

tillgången

på

behö-

riga sökande. Utredningen har funnit att den musikpedagogiska fördjup-

riga

sökande.

Utredningen

har

funnit

att

den

musikpedagogiska

fördjup-

ningskursen har större attraktionskraft, därför att de studerande där kan

ningskursen

har

större

attraktionskraft,

därför

att

studerande

där

kan

vidareutbilda sig musikaliskt. Den som väljer den praktisk-pedagogiska

vidareutbilda

sig

musikaliskt.

Den

som

väljer

den

praktisk-pedagogiska

kursen avslutar däremot sina kyrkomusikaliska studier för att i stället delta

kursen

avslutar

däremot

sina

kyrkomusikaliska

studier

för

att

stället

delta

i den undervisning som bedrivs det fjärde studieåret vid musiklärarlinjen.

den

undervisning

som

bedrivs

det

fjärde

studieåret

vid

musiklärarlinjen.

Utredningen framhåller att musiklärarlinjen efterhand förändrats genom

Utredningen

framhåller

att

musiklärarlinjen

efterhand

förändrats

genom

att praktikmomenten integrerats med övrig utbildning under hela den fyra-

att

praktikmomenten

integrerats

med

övrig

utbildning

under

hela

den

fyra-

åriga utbildningen och ett flertal moderna ämnen tillkommit. Därigenom

åriga

utbildningen

och

ett

flertal

moderna

ämnen

tillkommit.

Därigenom

har det uppkommit stora svårigheter att kombinera kyrkomusiker— och

har

det

uppkommit

stora

svårigheter

att

kombinera

kyrkomusiker—

och

musiklärarutbildningarna. Utredningen bedömer också att utrymmet för

musiklärarutbildningarna.

Utredningen

bedömer

också

att

utrymmet

för

fyllnadstjänstgöring i det allmänna skolväsendet är i avtagande. Av detta

fyllnadstjänstgöring

det

allmänna

skolväsendet

är

avtagande.

detta

har utredningen dragit slutsatsen att fyllnadstjänstgöring inom det allmän-

har

utredningen

dragit

slutsatsen

att

fyllnadstjänstgöring

inom

det

allmän-

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

na skolväsendet för organister efter hand bör försvinna. Den av utredning- en förordade sammanhållna löO-poängsutbildningen för organistexamen skulle sålunda i huvudsak motsvara den kyrkomusikaliska grundkursen och den musikpedagogiska fördjupningskursen. Utredningen konstaterar också att det på senare är gjorts vissa förändringar i utbildningen på kyrkomusikerlinjen. Enligt utredningen tillgodoser dessa i den utsträck- ning det är möjligt inom ramen för 160 poäng sådana synpunkter som kyrkomötet "framfört (Kub l984:6. kskr. 198429) om en ökad tonvikt på kyrkomusikerns församlingsvårdande yrkesroll. Vad som framkommit vid remissbehandlingen ger enligt min mening stöd för bedömningen att den praktisk-pedagogiska fördjupningskursen inte kan behållas i nuvarande form. UHÄ har uttryckligen anfört att kursen av studieorganisatoriska skäl inte längre tjänar sitt syfte. eftersom den inte under senare år har kunnat samordnas med musiklärarutbildningen. Till slutsatsen att de högskoleutbildade kyrkomusikerna bör ställas helt utan möjlighet till tjänstgöring inom det allmänna skolväsendet är jag emellertid inte beredd att ansluta mig. Min utgångspunkt är att detta skulle medföra en alltför stark begränsning av möjligheterna till fyllnadstjänstgö- ring för kyrkomusikerkårens mest kvalificerade del. UHÄ har också-ut- tryckt tvekan på denna punkt och anser inte att utredningen på ett helt övertygande sätt löst problemet med utbildning för kombinationstjänster avsedda för såväl kyrkomusikalisk verksamhet som tjänstgöring inom det allmänna skolväsendet. Enligt UHÄ:s mening bör i stället övervägas om det inte är möjligt att i den sammanhållna kyrkomusikerutbildningen inte- grera en sådan pedagogisk förberedelse som skulle kunna ge kompetens för fyllnadstjänstgöring inom såväl det allmänna skolväsendet som den kommunala musikskolan. Kommande utbildningsplaner för grundskola och gymnasieskola och de krav dessa medför för musiklärarnas kompetens måste beaktas. UHÄ har framhållit att den revidering av kyrkomusiker- linjens utbildningsplan som gjorts på senare tid har varit begränsad i avvaktan på utredningens förslag. En mer genomgripande revidering avses ske mot bakgrund av statsmakternas ställningslagandc till utredningens förslag. Också Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) har ansett att utred— ningens förslag om att helt ta bort inriktningen på fyllnadstjänstgöring inom det allmänna skolväsendet vilar på alltför svag grund. SFS har argumenterat efter delvis samma linjer som UHÄ i dessa frågor. Vad gäller utbildningen för fyllnadstjänstgöring inom den kommunala musikskolan har Svenska kommunförbundet framfört eftertryckliga in— vändningar mot utredningens utgångspunkter. Enligt kommunförbundet bör inte till grund för bedömningen läggas antagandet att den nuvarande musikpedagogiska fördjupningskursen motsvarar musikskolans behov. Kommunförbundet har påpekat att kursen innehåller metodikutbildning inom ämnena orgel. piano och sång. Behovet av pianolärare inom musik- skolan är emellertid idag mycket begränsat. Vad det däremot enligt kommunförbundet råder brist på. är kompetenta kör- och ensembleledare. En förstärkning och breddning av t. ex. denna utbildning på kyrkomusiker- linjen skulle kunna skapa större möjligheter till fyllnadstjänstgöring inom musikskolan. Prop. 1987/88: 144 48

na skolväsendet för organister efter hand bör försvinna. Den av utredning-

skolväsendet

för

organister

efter

hand

bör

försvinna.

Den

utredning-

en förordade sammanhållna löO-poängsutbildningen för organistexamen

förordade

sammanhållna

löO-poängsutbildningen

för

organistexamen

skulle sålunda i huvudsak motsvara den kyrkomusikaliska grundkursen

skulle

sålunda

huvudsak

motsvara

den

kyrkomusikaliska

grundkursen

och den musikpedagogiska fördjupningskursen. Utredningen konstaterar

och

den

musikpedagogiska

fördjupningskursen.

Utredningen

konstaterar

också att det på senare är gjorts vissa förändringar i utbildningen på

också

att

det

på

senare

är

gjorts

vissa

förändringar

utbildningen

på

kyrkomusikerlinjen. Enligt utredningen tillgodoser dessa i den utsträck-

kyrkomusikerlinjen.

Enligt

utredningen

tillgodoser

dessa

den

utsträck-

ning det är möjligt inom ramen för 160 poäng sådana synpunkter som

ning

det

är

möjligt

inom

ramen

för

160

poäng

sådana

synpunkter

som

kyrkomötet "framfört (Kub l984:6. kskr. 198429) om en ökad tonvikt på

kyrkomötet

"framfört

(Kub

l984:6.

kskr.

198429)

ökad

tonvikt

på

kyrkomusikerns församlingsvårdande yrkesroll.

kyrkomusikerns

församlingsvårdande

yrkesroll.

Vad som framkommit vid remissbehandlingen ger enligt min mening stöd för bedömningen att den praktisk-pedagogiska fördjupningskursen inte kan behållas i nuvarande form. UHÄ har uttryckligen anfört att kursen av studieorganisatoriska skäl inte längre tjänar sitt syfte. eftersom den inte under senare år har kunnat samordnas med musiklärarutbildningen.

Vad som framkommit vid remissbehandlingen ger enligt min mening

Vad

som

framkommit

vid

remissbehandlingen

ger

enligt

min

mening

stöd för bedömningen att den praktisk-pedagogiska fördjupningskursen

stöd

för

bedömningen

att

den

praktisk-pedagogiska

fördjupningskursen

inte kan behållas i nuvarande form. UHÄ har uttryckligen anfört att kursen

inte

kan

behållas

nuvarande

form.

UHÄ

har

uttryckligen

anfört

att

kursen

av studieorganisatoriska skäl inte längre tjänar sitt syfte. eftersom den inte

studieorganisatoriska

skäl

inte

längre

tjänar

sitt

syfte.

eftersom

den

inte

under senare år har kunnat samordnas med musiklärarutbildningen.

under

senare

år

har

kunnat

samordnas

med

musiklärarutbildningen.

Till slutsatsen att de högskoleutbildade kyrkomusikerna bör ställas helt utan möjlighet till tjänstgöring inom det allmänna skolväsendet är jag emellertid inte beredd att ansluta mig. Min utgångspunkt är att detta skulle medföra en alltför stark begränsning av möjligheterna till fyllnadstjänstgö- ring för kyrkomusikerkårens mest kvalificerade del. UHÄ har också-ut- tryckt tvekan på denna punkt och anser inte att utredningen på ett helt övertygande sätt löst problemet med utbildning för kombinationstjänster avsedda för såväl kyrkomusikalisk verksamhet som tjänstgöring inom det allmänna skolväsendet. Enligt UHÄ:s mening bör i stället övervägas om det inte är möjligt att i den sammanhållna kyrkomusikerutbildningen inte- grera en sådan pedagogisk förberedelse som skulle kunna ge kompetens för fyllnadstjänstgöring inom såväl det allmänna skolväsendet som den kommunala musikskolan. Kommande utbildningsplaner för grundskola och gymnasieskola och de krav dessa medför för musiklärarnas kompetens måste beaktas. UHÄ har framhållit att den revidering av kyrkomusiker- linjens utbildningsplan som gjorts på senare tid har varit begränsad i avvaktan på utredningens förslag. En mer genomgripande revidering avses ske mot bakgrund av statsmakternas ställningslagandc till utredningens förslag. Också Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) har ansett att utred— ningens förslag om att helt ta bort inriktningen på fyllnadstjänstgöring inom det allmänna skolväsendet vilar på alltför svag grund. SFS har argumenterat efter delvis samma linjer som UHÄ i dessa frågor.

Till slutsatsen att de högskoleutbildade kyrkomusikerna bör ställas helt

Till

slutsatsen

att

högskoleutbildade

kyrkomusikerna

bör

ställas

helt

utan möjlighet till tjänstgöring inom det allmänna skolväsendet är jag

utan

möjlighet

till

tjänstgöring

inom

det

allmänna

skolväsendet

är

jag

emellertid inte beredd att ansluta mig. Min utgångspunkt är att detta skulle

emellertid

inte

beredd

att

ansluta

mig.

Min

utgångspunkt

är

att

detta

skulle

medföra en alltför stark begränsning av möjligheterna till fyllnadstjänstgö-

medföra

alltför

stark

begränsning

möjligheterna

till

fyllnadstjänstgö-

ring för kyrkomusikerkårens mest kvalificerade del. UHÄ har också-ut-

ring

för

kyrkomusikerkårens

mest

kvalificerade

del.

UHÄ

har

också-ut-

tryckt tvekan på denna punkt och anser inte att utredningen på ett helt

tryckt

tvekan

på

denna

punkt

och

anser

inte

att

utredningen

på

ett

helt

övertygande sätt löst problemet med utbildning för kombinationstjänster

övertygande

sätt

löst

problemet

med

utbildning

för

kombinationstjänster

avsedda för såväl kyrkomusikalisk verksamhet som tjänstgöring inom det

avsedda

för

såväl

kyrkomusikalisk

verksamhet

som

tjänstgöring

inom

det

allmänna skolväsendet. Enligt UHÄ:s mening bör i stället övervägas om

allmänna

skolväsendet.

Enligt

UHÄ:s

mening

bör

stället

övervägas

det inte är möjligt att i den sammanhållna kyrkomusikerutbildningen inte-

det

inte

är

möjligt

att

den

sammanhållna

kyrkomusikerutbildningen

inte-

grera en sådan pedagogisk förberedelse som skulle kunna ge kompetens

grera

sådan

pedagogisk

förberedelse

som

skulle

kunna

kompetens

för fyllnadstjänstgöring inom såväl det allmänna skolväsendet som den

för

fyllnadstjänstgöring

inom

såväl

det

allmänna

skolväsendet

som

den

kommunala musikskolan. Kommande utbildningsplaner för grundskola

kommunala

musikskolan.

Kommande

utbildningsplaner

för

grundskola

och gymnasieskola och de krav dessa medför för musiklärarnas kompetens

och

gymnasieskola

och

krav

dessa

medför

för

musiklärarnas

kompetens

måste beaktas. UHÄ har framhållit att den revidering av kyrkomusiker-

måste

beaktas.

UHÄ

har

framhållit

att

den

revidering

kyrkomusiker-

linjens utbildningsplan som gjorts på senare tid har varit begränsad i

linjens

utbildningsplan

som

gjorts

på

senare

tid

har

varit

begränsad

avvaktan på utredningens förslag. En mer genomgripande revidering avses

avvaktan

på

utredningens

förslag.

mer

genomgripande

revidering

avses

ske mot bakgrund av statsmakternas ställningslagandc till utredningens

ske

mot

bakgrund

statsmakternas

ställningslagandc

till

utredningens

förslag. Också Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) har ansett att utred—

förslag.

Också

Sveriges

Förenade

Studentkårer

(SFS)

har

ansett

att

utred—

ningens förslag om att helt ta bort inriktningen på fyllnadstjänstgöring

ningens

förslag

att

helt

bort

inriktningen

på

fyllnadstjänstgöring

inom det allmänna skolväsendet vilar på alltför svag grund. SFS har

inom

det

allmänna

skolväsendet

vilar

på

alltför

svag

grund.

SFS

har

argumenterat efter delvis samma linjer som UHÄ i dessa frågor.

argumenterat

efter

delvis

samma

linjer

som

UHÄ

dessa

frågor.

Vad gäller utbildningen för fyllnadstjänstgöring inom den kommunala musikskolan har Svenska kommunförbundet framfört eftertryckliga in— vändningar mot utredningens utgångspunkter. Enligt kommunförbundet bör inte till grund för bedömningen läggas antagandet att den nuvarande musikpedagogiska fördjupningskursen motsvarar musikskolans behov. Kommunförbundet har påpekat att kursen innehåller metodikutbildning inom ämnena orgel. piano och sång. Behovet av pianolärare inom musik- skolan är emellertid idag mycket begränsat. Vad det däremot enligt kommunförbundet råder brist på. är kompetenta kör- och ensembleledare. En förstärkning och breddning av t. ex. denna utbildning på kyrkomusiker- linjen skulle kunna skapa större möjligheter till fyllnadstjänstgöring inom musikskolan.

Vad gäller utbildningen för fyllnadstjänstgöring inom den kommunala

Vad

gäller

utbildningen

för

fyllnadstjänstgöring

inom

den

kommunala

musikskolan har Svenska kommunförbundet framfört eftertryckliga in—

musikskolan

har

Svenska

kommunförbundet

framfört

eftertryckliga

in—

vändningar mot utredningens utgångspunkter. Enligt kommunförbundet

vändningar

mot

utredningens

utgångspunkter.

Enligt

kommunförbundet

bör inte till grund för bedömningen läggas antagandet att den nuvarande

bör

inte

till

grund

för

bedömningen

läggas

antagandet

att

den

nuvarande

musikpedagogiska fördjupningskursen motsvarar musikskolans behov.

musikpedagogiska

fördjupningskursen

motsvarar

musikskolans

behov.

Kommunförbundet har påpekat att kursen innehåller metodikutbildning

Kommunförbundet

har

påpekat

att

kursen

innehåller

metodikutbildning

inom ämnena orgel. piano och sång. Behovet av pianolärare inom musik-

inom

ämnena

orgel.

piano

och

sång.

Behovet

pianolärare

inom

musik-

skolan är emellertid idag mycket begränsat. Vad det däremot enligt

skolan

är

emellertid

idag

mycket

begränsat.

Vad

det

däremot

enligt

kommunförbundet råder brist på. är kompetenta kör- och ensembleledare.

kommunförbundet

råder

brist

på.

är

kompetenta

kör-

och

ensembleledare.

En förstärkning och breddning av t. ex. denna utbildning på kyrkomusiker-

förstärkning

och

breddning

ex.

denna

utbildning

på

kyrkomusiker-

linjen skulle kunna skapa större möjligheter till fyllnadstjänstgöring inom

linjen

skulle

kunna

skapa

större

möjligheter

till

fyllnadstjänstgöring

inom

musikskolan.

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

Vad kommunförbundet har anfört är mycket beaktansvärt. Jag vill tillfo- ga att goda skäl talar för att en organistutbildning med den av förbundet förordade inriktningen också kan svara mot ändrade behov för kyrkans eget vidkommande. Det finns inte skäl att närmare än jag nu har gjort gå in på planeringen av den framtida utbildningen av organister. Det ankommer enligt förordning- en (l976z702. ändrad senast 1986z953) med instruktion för universitets- och högskoleämbetet på UHÄ att svara för översiktlig och samordnande planering för den grundläggande högskoleutbildningen och att utarbeta planeringsramar för sådan utbildning. Det kan därför lämpligen ankomma på UHÄ att med beaktande av vad som anförts i det föregående se över inriktningen och uppläggningen av den högre kyrkomusikerutbildningen. Jag förutsätter att en sådan översyn sker i samarbete med SÖ. Samråd bör givetvis ocksåi lämpliga former äga rum med avnämarintressenterna. bl. a. centrala organ för svenska kyrkan och dess församlingar samt med företrä- dare för kyrkomusikcrkåren och de studerande. Viktigt är också att det kunnande och den erfarenhet somlfinns inom Musikaliska akademien och dess kyrkomusikerkommitté tas tillvara i arbetet. 2.11.3 Övrig kyrkomusikalisk utbildning Min bedömning: Kyrkans egna organ bör ha ansvaret för övriga utbildningsinsatser på det kyrkomusikaliska området. Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt. Remissinstanserna: Dessa har i det väsentliga delat utredningens uppfatt- ning. Behovet av fortbiIdningsmöjligheter för de lägst utbildade kyrkomu- sikerna har understrukits i en del yttranden. Skälen för min bedömning: Utredningen har avslutningsvis fört en dis- kussion rörande vissa ytterligare utbildningsfrågor. Utredningen har här tagit upp fortbildningsinsatseri kyrkomusikaliskt eller teologiskt avseende för kyrkomusikerna. kyrkomusikalisk utbildning på mer elementär nivå för orgelspelare och tillfälliga vikarier samt utbildning för kombinationstjäns- ter med inslag av församlingsvårdande. administrativ eller annan inom- kyrklig verksamhet. För egen del vill jag erinra om att en viktig utgångspunkt för mina överväganden rörande den framtida utbildningen av kyrkokantorer har varit. att den på ett naturligt sätt skall kunna ges inslag som anknyter till kyrkomusikerns roll såsom en av flera medarbetare i församlingen. Genom att utbildningen avses äga rum vid Sköndalsinstitutet och folkhögskolor med kyrklig anknytning och genom att dessa utbildningsinstitutioner får ett betydande mått av frihet att lägga upp undervisningen på lämpligaste sätt. kan detta önskemål tillgodoses. Jag har också i det föregående som min mening anfört att det måste anses vara arbetsgivarens ansvar att sörja för den inskolning för arbete i församlingarnas tjänst som kan behövas. Såsom framgått i det föregående räknarjag med att det också i framtiden 4 Riksdagen 1987/88. I mm]. Nr l44 Rättelse: S. 61 och 60 byter plats Prop. 1987/88: l44 49

Vad kommunförbundet har anfört är mycket beaktansvärt. Jag vill tillfo-

Vad

kommunförbundet

har

anfört

är

mycket

beaktansvärt.

Jag

vill

tillfo-

ga att goda skäl talar för att en organistutbildning med den av förbundet

att

goda

skäl

talar

för

att

organistutbildning

med

den

förbundet

förordade inriktningen också kan svara mot ändrade behov för kyrkans

förordade

inriktningen

också

kan

svara

mot

ändrade

behov

för

kyrkans

eget vidkommande.

eget

vidkommande.

Det finns inte skäl att närmare än jag nu har gjort gå in på planeringen av den framtida utbildningen av organister. Det ankommer enligt förordning- en (l976z702. ändrad senast 1986z953) med instruktion för universitets- och högskoleämbetet på UHÄ att svara för översiktlig och samordnande planering för den grundläggande högskoleutbildningen och att utarbeta planeringsramar för sådan utbildning. Det kan därför lämpligen ankomma på UHÄ att med beaktande av vad som anförts i det föregående se över inriktningen och uppläggningen av den högre kyrkomusikerutbildningen. Jag förutsätter att en sådan översyn sker i samarbete med SÖ. Samråd bör givetvis ocksåi lämpliga former äga rum med avnämarintressenterna. bl. a. centrala organ för svenska kyrkan och dess församlingar samt med företrä- dare för kyrkomusikcrkåren och de studerande. Viktigt är också att det kunnande och den erfarenhet somlfinns inom Musikaliska akademien och dess kyrkomusikerkommitté tas tillvara i arbetet.

Det finns inte skäl att närmare än jag nu har gjort gå in på planeringen av

Det

finns

inte

skäl

att

närmare

än

jag

har

gjort

gå

på

planeringen

den framtida utbildningen av organister. Det ankommer enligt förordning-

den

framtida

utbildningen

organister.

Det

ankommer

enligt

förordning-

en (l976z702. ändrad senast 1986z953) med instruktion för universitets-

(l976z702.

ändrad

senast

1986z953)

med

instruktion

för

universitets-

och högskoleämbetet på UHÄ att svara för översiktlig och samordnande

och

högskoleämbetet

på

UHÄ

att

svara

för

översiktlig

och

samordnande

planering för den grundläggande högskoleutbildningen och att utarbeta

planering

för

den

grundläggande

högskoleutbildningen

och

att

utarbeta

planeringsramar för sådan utbildning. Det kan därför lämpligen ankomma

planeringsramar

för

sådan

utbildning.

Det

kan

därför

lämpligen

ankomma

på UHÄ att med beaktande av vad som anförts i det föregående se över

på

UHÄ

att

med

beaktande

vad

som

anförts

det

föregående

över

inriktningen och uppläggningen av den högre kyrkomusikerutbildningen.

inriktningen

och

uppläggningen

den

högre

kyrkomusikerutbildningen.

Jag förutsätter att en sådan översyn sker i samarbete med SÖ. Samråd bör

Jag

förutsätter

att

sådan

översyn

sker

samarbete

med

SÖ.

Samråd

bör

givetvis ocksåi lämpliga former äga rum med avnämarintressenterna. bl. a.

givetvis

ocksåi

lämpliga

former

äga

rum

med

avnämarintressenterna.

bl.

centrala organ för svenska kyrkan och dess församlingar samt med företrä-

centrala

organ

för

svenska

kyrkan

och

dess

församlingar

samt

med

företrä-

dare för kyrkomusikcrkåren och de studerande. Viktigt är också att det

dare

för

kyrkomusikcrkåren

och

studerande.

Viktigt

är

också

att

det

kunnande och den erfarenhet somlfinns inom Musikaliska akademien och

kunnande

och

den

erfarenhet

somlfinns

inom

Musikaliska

akademien

och

dess kyrkomusikerkommitté tas tillvara i arbetet.

dess

kyrkomusikerkommitté

tas

tillvara

arbetet.

2.11.3 Övrig kyrkomusikalisk utbildning

2.11.3

Övrig

kyrkomusikalisk

utbildning

Min bedömning: Kyrkans egna organ bör ha ansvaret för övriga

Min

bedömning:

Kyrkans

egna

organ

bör

ansvaret

för

övriga

utbildningsinsatser på det kyrkomusikaliska området.

utbildningsinsatser

på

det

kyrkomusikaliska

området.

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt. Remissinstanserna: Dessa har i det väsentliga delat utredningens uppfatt- ning. Behovet av fortbiIdningsmöjligheter för de lägst utbildade kyrkomu- sikerna har understrukits i en del yttranden. Skälen för min bedömning: Utredningen har avslutningsvis fört en dis- kussion rörande vissa ytterligare utbildningsfrågor. Utredningen har här tagit upp fortbildningsinsatseri kyrkomusikaliskt eller teologiskt avseende för kyrkomusikerna. kyrkomusikalisk utbildning på mer elementär nivå för orgelspelare och tillfälliga vikarier samt utbildning för kombinationstjäns- ter med inslag av församlingsvårdande. administrativ eller annan inom- kyrklig verksamhet. För egen del vill jag erinra om att en viktig utgångspunkt för mina överväganden rörande den framtida utbildningen av kyrkokantorer har varit. att den på ett naturligt sätt skall kunna ges inslag som anknyter till kyrkomusikerns roll såsom en av flera medarbetare i församlingen. Genom att utbildningen avses äga rum vid Sköndalsinstitutet och folkhögskolor med kyrklig anknytning och genom att dessa utbildningsinstitutioner får ett betydande mått av frihet att lägga upp undervisningen på lämpligaste sätt. kan detta önskemål tillgodoses. Jag har också i det föregående som min mening anfört att det måste anses vara arbetsgivarens ansvar att sörja för den inskolning för arbete i församlingarnas tjänst som kan behövas. Såsom framgått i det föregående räknarjag med att det också i framtiden

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt.

Utredningens

förslag:

Överensstämmer

med

mitt.

Remissinstanserna: Dessa har i det väsentliga delat utredningens uppfatt- ning. Behovet av fortbiIdningsmöjligheter för de lägst utbildade kyrkomu- sikerna har understrukits i en del yttranden.

Remissinstanserna: Dessa har i det väsentliga delat utredningens uppfatt-

Remissinstanserna:

Dessa

har

det

väsentliga

delat

utredningens

uppfatt-

ning. Behovet av fortbiIdningsmöjligheter för de lägst utbildade kyrkomu-

ning.

Behovet

fortbiIdningsmöjligheter

för

lägst

utbildade

kyrkomu-

sikerna har understrukits i en del yttranden.

sikerna

har

understrukits

del

yttranden.

Skälen för min bedömning: Utredningen har avslutningsvis fört en dis- kussion rörande vissa ytterligare utbildningsfrågor. Utredningen har här tagit upp fortbildningsinsatseri kyrkomusikaliskt eller teologiskt avseende för kyrkomusikerna. kyrkomusikalisk utbildning på mer elementär nivå för orgelspelare och tillfälliga vikarier samt utbildning för kombinationstjäns- ter med inslag av församlingsvårdande. administrativ eller annan inom- kyrklig verksamhet.

Skälen för min bedömning: Utredningen har avslutningsvis fört en dis-

Skälen

för

min

bedömning:

Utredningen

har

avslutningsvis

fört

dis-

kussion rörande vissa ytterligare utbildningsfrågor. Utredningen har här

kussion

rörande

vissa

ytterligare

utbildningsfrågor.

Utredningen

har

här

tagit upp fortbildningsinsatseri kyrkomusikaliskt eller teologiskt avseende

tagit

upp

fortbildningsinsatseri

kyrkomusikaliskt

eller

teologiskt

avseende

för kyrkomusikerna. kyrkomusikalisk utbildning på mer elementär nivå för

för

kyrkomusikerna.

kyrkomusikalisk

utbildning

på

mer

elementär

nivå

för

orgelspelare och tillfälliga vikarier samt utbildning för kombinationstjäns-

orgelspelare

och

tillfälliga

vikarier

samt

utbildning

för

kombinationstjäns-

ter med inslag av församlingsvårdande. administrativ eller annan inom-

ter

med

inslag

församlingsvårdande.

administrativ

eller

annan

inom-

kyrklig verksamhet.

kyrklig

verksamhet.

För egen del vill jag erinra om att en viktig utgångspunkt för mina överväganden rörande den framtida utbildningen av kyrkokantorer har varit. att den på ett naturligt sätt skall kunna ges inslag som anknyter till kyrkomusikerns roll såsom en av flera medarbetare i församlingen. Genom att utbildningen avses äga rum vid Sköndalsinstitutet och folkhögskolor med kyrklig anknytning och genom att dessa utbildningsinstitutioner får ett betydande mått av frihet att lägga upp undervisningen på lämpligaste sätt. kan detta önskemål tillgodoses. Jag har också i det föregående som min mening anfört att det måste anses vara arbetsgivarens ansvar att sörja för den inskolning för arbete i församlingarnas tjänst som kan behövas.

För egen del vill jag erinra om att en viktig utgångspunkt för mina

För

egen

del

vill

jag

erinra

att

viktig

utgångspunkt

för

mina

överväganden rörande den framtida utbildningen av kyrkokantorer har

överväganden

rörande

den

framtida

utbildningen

kyrkokantorer

har

varit. att den på ett naturligt sätt skall kunna ges inslag som anknyter till

varit.

att

den

på

ett

naturligt

sätt

skall

kunna

ges

inslag

som

anknyter

till

kyrkomusikerns roll såsom en av flera medarbetare i församlingen. Genom

kyrkomusikerns

roll

såsom

flera

medarbetare

församlingen.

Genom

att utbildningen avses äga rum vid Sköndalsinstitutet och folkhögskolor

att

utbildningen

avses

äga

rum

vid

Sköndalsinstitutet

och

folkhögskolor

med kyrklig anknytning och genom att dessa utbildningsinstitutioner får ett

med

kyrklig

anknytning

och

genom

att

dessa

utbildningsinstitutioner

får

ett

betydande mått av frihet att lägga upp undervisningen på lämpligaste sätt.

betydande

mått

frihet

att

lägga

upp

undervisningen

på

lämpligaste

sätt.

kan detta önskemål tillgodoses. Jag har också i det föregående som min

kan

detta

önskemål

tillgodoses.

Jag

har

också

det

föregående

som

min

mening anfört att det måste anses vara arbetsgivarens ansvar att sörja för

mening

anfört

att

det

måste

anses

vara

arbetsgivarens

ansvar

att

sörja

för

den inskolning för arbete i församlingarnas tjänst som kan behövas.

den

inskolning

för

arbete

församlingarnas

tjänst

som

kan

behövas.

Såsom framgått i det föregående räknarjag med att det också i framtiden

Såsom

framgått

det

föregående

räknarjag

med

att

det

också

framtiden

4 Riksdagen 1987/88. I mm]. Nr l44 Rättelse: S. 61 och 60 byter plats

4 Riksdagen 1987/88. I mm]. Nr l44

Riksdagen

1987/88.

mm].

l44

Rättelse: S. 61 och 60 byter plats

Rättelse:

och

byter

plats

Prop. 1987/88: l44

Prop.

1987/88:

l44

i viss utsträckning kommer att behövas orgelspelare. främst för spelning vid gudstjänster och kyrkliga handlingar. Det kommer också att behövas en kader av kyrkomusikaliskt kunniga personer för att täcka behovet av vikarier. Utredningen har förutsatt att folkhögskolor med kyrklig anknyt- ning även framdeles kommer att bedriva kyrkomusikalisk undervisning på en mer allmän och elementär nivå. Synsättet har i allmänhet inte gett anledning till erinran från remissinstansernas sida. Frågan har emellertid tagits upp av bl.a. Musikaliska akademien och Domkyrkoorganisternas förening. Bägge dessa instanser har hävdat behovet av samordning och bistånd åt de inomkyrkliga organen. För min del ansluterjag mig till utredningens synsätt att anordnandet av den enklare kyrkomusikaliska undervisningen i första hand bör ses som en inomkyrklig fråga. Jag vill här erinra om den resurs i form av fri musikun- dervisning i pastoraten. som enligt mitt förslag skall finnas kvar även i fortsättningen. Den fria musikundervisningen kommer liksom tidigare att vara av stor betydelse. såväl för att förbereda och främja rekryteringen av studerande till den egentliga kyrkomusikerutbildningen. som för att få fram kunniga orgelspelare och vikarier. 1 detta sammanhang vill jag också erinra om det bidrag ur kyrkofonden som jag redan berört i föregående avsnitt. Bidraget för de folkhögskolekur- ser för orgelspelare. vilka anordnas av Svenska kyrkans stiftelse för riks"- kyrklig verksamhet och står under tillsyn av Musikaliska akademien, upp- går detta budgetår till 216000 kr. [ bl.a. Musikaliska akademiens remissyttrande har framkommit farhå- gor för bristande samordning i utbildningen av orgelspelare m.fl. och för att inte den expertis som representeras av akademien skall tas till vara på bästa sätt. De nu framlagda förslagen innebär inte att akademiens roll ändras. [ övrigt är det enligt mitt synsätt ett kyrkligt intresse av första rangen att befrämja kyrkans musikliv. Det ligger i så hög grad i sakens natur att ta till vara de vinster som en samordning över landet kan medfö— ra. liksom fördelarna med att anpassa studierna till uppläggningen av den egentliga kyrkomusikerutbildningen. att man kan förlita sig på att detta sker utan några särskilda åtgärder från statens sida. Det är naturligt att därvid den expertis utnyttjas-. som finns hos akademiens styrelse och kyrkomusikerkommitté. Även domkyrkoorganisterna kommer säkerligen också framgent att spela en betydelsefull roll när det gäller att främja och understödja den enklare utbildningen i kyrkomusik. Vad slutligen gäller sådan utbildning som kan behövas för att kantorer skall kunna med de kyrkomusikaliska uppgifterna kombinera annat inom- kyrkligt arbete. har svenska kyrkans centralstyrelse anslutit sig till utred- ningens uppfattning om att detta i princip är en inomkyrklig angelägenhet. Styrelsen har upplyst att frågan är under utredning genom försorg av Svenska kyrkans nämnd för undervisning och utbildning. Prop. 1987/88:144

i viss utsträckning kommer att behövas orgelspelare. främst för spelning

viss

utsträckning

kommer

att

behövas

orgelspelare.

främst

för

spelning

vid gudstjänster och kyrkliga handlingar. Det kommer också att behövas

vid

gudstjänster

och

kyrkliga

handlingar.

Det

kommer

också

att

behövas

en kader av kyrkomusikaliskt kunniga personer för att täcka behovet av

kader

kyrkomusikaliskt

kunniga

personer

för

att

täcka

behovet

vikarier. Utredningen har förutsatt att folkhögskolor med kyrklig anknyt-

vikarier.

Utredningen

har

förutsatt

att

folkhögskolor

med

kyrklig

anknyt-

ning även framdeles kommer att bedriva kyrkomusikalisk undervisning på

ning

även

framdeles

kommer

att

bedriva

kyrkomusikalisk

undervisning

på

en mer allmän och elementär nivå. Synsättet har i allmänhet inte gett

mer

allmän

och

elementär

nivå.

Synsättet

har

allmänhet

inte

gett

anledning till erinran från remissinstansernas sida. Frågan har emellertid

anledning

till

erinran

från

remissinstansernas

sida.

Frågan

har

emellertid

tagits upp av bl.a. Musikaliska akademien och Domkyrkoorganisternas

tagits

upp

bl.a.

Musikaliska

akademien

och

Domkyrkoorganisternas

förening. Bägge dessa instanser har hävdat behovet av samordning och

förening.

Bägge

dessa

instanser

har

hävdat

behovet

samordning

och

bistånd åt de inomkyrkliga organen.

bistånd

åt

inomkyrkliga

organen.

För min del ansluterjag mig till utredningens synsätt att anordnandet av den enklare kyrkomusikaliska undervisningen i första hand bör ses som en inomkyrklig fråga. Jag vill här erinra om den resurs i form av fri musikun- dervisning i pastoraten. som enligt mitt förslag skall finnas kvar även i fortsättningen. Den fria musikundervisningen kommer liksom tidigare att vara av stor betydelse. såväl för att förbereda och främja rekryteringen av studerande till den egentliga kyrkomusikerutbildningen. som för att få fram kunniga orgelspelare och vikarier.

För min del ansluterjag mig till utredningens synsätt att anordnandet av

För

min

del

ansluterjag

mig

till

utredningens

synsätt

att

anordnandet

den enklare kyrkomusikaliska undervisningen i första hand bör ses som en

den

enklare

kyrkomusikaliska

undervisningen

första

hand

bör

ses

som

inomkyrklig fråga. Jag vill här erinra om den resurs i form av fri musikun-

inomkyrklig

fråga.

Jag

vill

här

erinra

den

resurs

form

fri

musikun-

dervisning i pastoraten. som enligt mitt förslag skall finnas kvar även i

dervisning

pastoraten.

som

enligt

mitt

förslag

skall

finnas

kvar

även

fortsättningen. Den fria musikundervisningen kommer liksom tidigare att

fortsättningen.

Den

fria

musikundervisningen

kommer

liksom

tidigare

att

vara av stor betydelse. såväl för att förbereda och främja rekryteringen av

vara

stor

betydelse.

såväl

för

att

förbereda

och

främja

rekryteringen

studerande till den egentliga kyrkomusikerutbildningen. som för att få fram

studerande

till

den

egentliga

kyrkomusikerutbildningen.

som

för

att

få

fram

kunniga orgelspelare och vikarier.

kunniga

orgelspelare

och

vikarier.

1 detta sammanhang vill jag också erinra om det bidrag ur kyrkofonden som jag redan berört i föregående avsnitt. Bidraget för de folkhögskolekur- ser för orgelspelare. vilka anordnas av Svenska kyrkans stiftelse för riks"- kyrklig verksamhet och står under tillsyn av Musikaliska akademien, upp- går detta budgetår till 216000 kr.

1 detta sammanhang vill jag också erinra om det bidrag ur kyrkofonden

detta

sammanhang

vill

jag

också

erinra

det

bidrag

kyrkofonden

som jag redan berört i föregående avsnitt. Bidraget för de folkhögskolekur-

som

jag

redan

berört

föregående

avsnitt.

Bidraget

för

folkhögskolekur-

ser för orgelspelare. vilka anordnas av Svenska kyrkans stiftelse för riks"-

ser

för

orgelspelare.

vilka

anordnas

Svenska

kyrkans

stiftelse

för

riks"-

kyrklig verksamhet och står under tillsyn av Musikaliska akademien, upp-

kyrklig

verksamhet

och

står

under

tillsyn

Musikaliska

akademien,

upp-

går detta budgetår till 216000 kr.

går

detta

budgetår

till

216000

kr.

[ bl.a. Musikaliska akademiens remissyttrande har framkommit farhå- gor för bristande samordning i utbildningen av orgelspelare m.fl. och för att inte den expertis som representeras av akademien skall tas till vara på bästa sätt. De nu framlagda förslagen innebär inte att akademiens roll ändras. [ övrigt är det enligt mitt synsätt ett kyrkligt intresse av första rangen att befrämja kyrkans musikliv. Det ligger i så hög grad i sakens natur att ta till vara de vinster som en samordning över landet kan medfö— ra. liksom fördelarna med att anpassa studierna till uppläggningen av den egentliga kyrkomusikerutbildningen. att man kan förlita sig på att detta sker utan några särskilda åtgärder från statens sida. Det är naturligt att därvid den expertis utnyttjas-. som finns hos akademiens styrelse och kyrkomusikerkommitté. Även domkyrkoorganisterna kommer säkerligen också framgent att spela en betydelsefull roll när det gäller att främja och understödja den enklare utbildningen i kyrkomusik.

[ bl.a. Musikaliska akademiens remissyttrande har framkommit farhå-

[

bl.a.

Musikaliska

akademiens

remissyttrande

har

framkommit

farhå-

gor för bristande samordning i utbildningen av orgelspelare m.fl. och för

gor

för

bristande

samordning

utbildningen

orgelspelare

m.fl.

och

för

att inte den expertis som representeras av akademien skall tas till vara på

att

inte

den

expertis

som

representeras

akademien

skall

tas

till

vara

på

bästa sätt. De nu framlagda förslagen innebär inte att akademiens roll

bästa

sätt.

framlagda

förslagen

innebär

inte

att

akademiens

roll

ändras. [ övrigt är det enligt mitt synsätt ett kyrkligt intresse av första

ändras.

[

övrigt

är

det

enligt

mitt

synsätt

ett

kyrkligt

intresse

första

rangen att befrämja kyrkans musikliv. Det ligger i så hög grad i sakens

rangen

att

befrämja

kyrkans

musikliv.

Det

ligger

så

hög

grad

sakens

natur att ta till vara de vinster som en samordning över landet kan medfö—

natur

att

till

vara

vinster

som

samordning

över

landet

kan

medfö—

ra. liksom fördelarna med att anpassa studierna till uppläggningen av den

ra.

liksom

fördelarna

med

att

anpassa

studierna

till

uppläggningen

den

egentliga kyrkomusikerutbildningen. att man kan förlita sig på att detta

egentliga

kyrkomusikerutbildningen.

att

man

kan

förlita

sig

på

att

detta

sker utan några särskilda åtgärder från statens sida. Det är naturligt att

sker

utan

några

särskilda

åtgärder

från

statens

sida.

Det

är

naturligt

att

därvid den expertis utnyttjas-. som finns hos akademiens styrelse och

därvid

den

expertis

utnyttjas-.

som

finns

hos

akademiens

styrelse

och

kyrkomusikerkommitté. Även domkyrkoorganisterna kommer säkerligen

kyrkomusikerkommitté.

Även

domkyrkoorganisterna

kommer

säkerligen

också framgent att spela en betydelsefull roll när det gäller att främja och

också

framgent

att

spela

betydelsefull

roll

när

det

gäller

att

främja

och

understödja den enklare utbildningen i kyrkomusik.

understödja

den

enklare

utbildningen

kyrkomusik.

Vad slutligen gäller sådan utbildning som kan behövas för att kantorer skall kunna med de kyrkomusikaliska uppgifterna kombinera annat inom- kyrkligt arbete. har svenska kyrkans centralstyrelse anslutit sig till utred- ningens uppfattning om att detta i princip är en inomkyrklig angelägenhet. Styrelsen har upplyst att frågan är under utredning genom försorg av Svenska kyrkans nämnd för undervisning och utbildning.

Vad slutligen gäller sådan utbildning som kan behövas för att kantorer

Vad

slutligen

gäller

sådan

utbildning

som

kan

behövas

för

att

kantorer

skall kunna med de kyrkomusikaliska uppgifterna kombinera annat inom-

skall

kunna

med

kyrkomusikaliska

uppgifterna

kombinera

annat

inom-

kyrkligt arbete. har svenska kyrkans centralstyrelse anslutit sig till utred-

kyrkligt

arbete.

har

svenska

kyrkans

centralstyrelse

anslutit

sig

till

utred-

ningens uppfattning om att detta i princip är en inomkyrklig angelägenhet.

ningens

uppfattning

att

detta

princip

är

inomkyrklig

angelägenhet.

Styrelsen har upplyst att frågan är under utredning genom försorg av

Styrelsen

har

upplyst

att

frågan

är

under

utredning

genom

försorg

Svenska kyrkans nämnd för undervisning och utbildning.

Svenska

kyrkans

nämnd

för

undervisning

och

utbildning.

Prop. 1987/88:144

Prop.

1987/88:144

2.12 Genomförande Mitt förslag: Reformen träder i kraft den 1 januari 1990. Sådana kyrkomusiker som har tjänster. från vilka de inte kan sägas upp. skall vara skyldiga att utöva sin tjänst genom att fortsätta sitt arbete åt pastoratet. Övergångsvis lättas på behörighetskravet för dem som avlagt organist- och kantorsexamen. men inte pedagogisk examen för kyrkokantorer. Utredningens förslag: Utredningen har inte lagt fram något särskilt för- slag beträffande dem som inte kan sägas tipp från sina tjänster. Utredning- en har vidare föreslagit att reformen skall träda i kraft samtidigt med den avsedda reform av svenska kyrkans organisation på lokal- och stiftsplanet. vilket enligt förslagen i prop. 1987/88:31 till huvudsaklig del avses ske den ljanuari 1989. I övrigt överensstämmer utredningens förslag med mitt. Remissinstanserna: Dessa har i allmänhet inte särskilt berört nu aktuella frågor. Skälen för mitt förslag Utgångspunkter: Det förslag till ny organisation på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan som har lagts fram i propositionen 1987/88:31 avses i huvudsak träda i kraft den 1 januari 1989. I vissa delar träder reformen emellertid i kraft ett halvår senare. dvs. den ljuli 1989. Den reform på kyrkomusikens område somjag nu föreslår bygger i vissa delar på försla- gen i den förutnämnda propositionen. Den kan alltså inte träda i kraft tidigare. Däremot är det inget som hindrar ett senare ikraftträdande. Genomförandet av bägge reformerna kommer att ställa stora krav på planerings- och förhandlingsarbete under en längre period. Enligt min mening är det olyckligt om dessa perioder helt sammanfaller i tiden. Reformen träder i kraft den 1 januari 1990: De förslag somjag nu har lagt fram innebär bl.a. att den kyrkomusikaliska verksamheten inte längre skall organiseras med utgångspunkt från församlingen som enhet. Den grundläggande enheten för organisationen skall i stället vara pastoratet. Övergången till den nya kyrkomusikaliska organisationen kommer att kräva ett omfattande planerings- och förberedelsearbete. Avskaffandet av den statliga löneregleringen av kyrkomusikertjänster m.m. kommer också att kräva ett förhandlingsarbete. Enligt min mening är det viktigt att såväl pastoraten som arbetsmarknadens parter ges tillräcklig tid att förbereda reformen. Mot den bakgrunden anser jag att det är uteslutet att låta reformen träda i kraft tidigare än den ljanuari 1990. Den nya tjänsteorganisationen måste beslutas: Vid övergångstidpunkten kommer det att finnas kyrkomusiker anställda i varje pastorat. men med församlingen som enhet för den kyrkomusikaliska verksamheten. Särskilt i flerförsamlingspastoraten kommer att behövas ett förberedelsc- och plane- ringsarbete när det gäller att bygga upp en ny organisation. Samråd måste ske med berörda parter innan den nya tjänsteorganisationen beslutas. Prop. 1987/88:144

2.12 Genomförande

2.12

Genomförande

Mitt förslag: Reformen träder i kraft den 1 januari 1990. Sådana kyrkomusiker som har tjänster. från vilka de inte kan sägas upp. skall vara skyldiga att utöva sin tjänst genom att fortsätta sitt arbete

Mitt förslag: Reformen träder i kraft den 1 januari 1990. Sådana

Mitt

förslag:

Reformen

träder

kraft

den

januari

1990.

Sådana

kyrkomusiker som har tjänster. från vilka de inte kan sägas upp.

kyrkomusiker

som

har

tjänster.

från

vilka

inte

kan

sägas

upp.

skall vara skyldiga att utöva sin tjänst genom att fortsätta sitt arbete

skall

vara

skyldiga

att

utöva

sin

tjänst

genom

att

fortsätta

sitt

arbete

åt pastoratet. Övergångsvis lättas på behörighetskravet för dem som avlagt organist- och kantorsexamen. men inte pedagogisk examen för kyrkokantorer.

åt pastoratet. Övergångsvis lättas på behörighetskravet för dem som

åt

pastoratet.

Övergångsvis

lättas

på

behörighetskravet

för

dem

som

avlagt organist- och kantorsexamen. men inte pedagogisk examen

avlagt

organist-

och

kantorsexamen.

men

inte

pedagogisk

examen

för kyrkokantorer.

för

kyrkokantorer.

Utredningens förslag: Utredningen har inte lagt fram något särskilt för- slag beträffande dem som inte kan sägas tipp från sina tjänster. Utredning- en har vidare föreslagit att reformen skall träda i kraft samtidigt med den avsedda reform av svenska kyrkans organisation på lokal- och stiftsplanet. vilket enligt förslagen i prop. 1987/88:31 till huvudsaklig del avses ske den ljanuari 1989. I övrigt överensstämmer utredningens förslag med mitt. Remissinstanserna: Dessa har i allmänhet inte särskilt berört nu aktuella frågor.

Utredningens förslag: Utredningen har inte lagt fram något särskilt för-

Utredningens

förslag:

Utredningen

har

inte

lagt

fram

något

särskilt

för-

slag beträffande dem som inte kan sägas tipp från sina tjänster. Utredning-

slag

beträffande

dem

som

inte

kan

sägas

tipp

från

sina

tjänster.

Utredning-

en har vidare föreslagit att reformen skall träda i kraft samtidigt med den

har

vidare

föreslagit

att

reformen

skall

träda

kraft

samtidigt

med

den

avsedda reform av svenska kyrkans organisation på lokal- och stiftsplanet.

avsedda

reform

svenska

kyrkans

organisation

på

lokal-

och

stiftsplanet.

vilket enligt förslagen i prop. 1987/88:31 till huvudsaklig del avses ske den

vilket

enligt

förslagen

prop.

1987/88:31

till

huvudsaklig

del

avses

ske

den

ljanuari 1989. I övrigt överensstämmer utredningens förslag med mitt.

ljanuari

1989.

övrigt

överensstämmer

utredningens

förslag

med

mitt.

Remissinstanserna: Dessa har i allmänhet inte särskilt berört nu aktuella frågor.

Remissinstanserna: Dessa har i allmänhet inte särskilt berört nu aktuella

Remissinstanserna:

Dessa

har

allmänhet

inte

särskilt

berört

aktuella

frågor.

Skälen för mitt förslag

Skälen

för

mitt

förslag

Utgångspunkter: Det förslag till ny organisation på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan som har lagts fram i propositionen 1987/88:31 avses i huvudsak träda i kraft den 1 januari 1989. I vissa delar träder reformen emellertid i kraft ett halvår senare. dvs. den ljuli 1989. Den reform på kyrkomusikens område somjag nu föreslår bygger i vissa delar på försla- gen i den förutnämnda propositionen. Den kan alltså inte träda i kraft tidigare. Däremot är det inget som hindrar ett senare ikraftträdande. Genomförandet av bägge reformerna kommer att ställa stora krav på planerings- och förhandlingsarbete under en längre period. Enligt min mening är det olyckligt om dessa perioder helt sammanfaller i tiden. Reformen träder i kraft den 1 januari 1990: De förslag somjag nu har lagt fram innebär bl.a. att den kyrkomusikaliska verksamheten inte längre skall organiseras med utgångspunkt från församlingen som enhet. Den grundläggande enheten för organisationen skall i stället vara pastoratet. Övergången till den nya kyrkomusikaliska organisationen kommer att kräva ett omfattande planerings- och förberedelsearbete. Avskaffandet av den statliga löneregleringen av kyrkomusikertjänster m.m. kommer också att kräva ett förhandlingsarbete. Enligt min mening är det viktigt att såväl pastoraten som arbetsmarknadens parter ges tillräcklig tid att förbereda reformen. Mot den bakgrunden anser jag att det är uteslutet att låta reformen träda i kraft tidigare än den ljanuari 1990. Den nya tjänsteorganisationen måste beslutas: Vid övergångstidpunkten kommer det att finnas kyrkomusiker anställda i varje pastorat. men med församlingen som enhet för den kyrkomusikaliska verksamheten. Särskilt i flerförsamlingspastoraten kommer att behövas ett förberedelsc- och plane- ringsarbete när det gäller att bygga upp en ny organisation. Samråd måste ske med berörda parter innan den nya tjänsteorganisationen beslutas.

Utgångspunkter: Det förslag till ny organisation på lokal- och stiftsplanet i

Utgångspunkter:

Det

förslag

till

organisation

på

lokal-

och

stiftsplanet

svenska kyrkan som har lagts fram i propositionen 1987/88:31 avses i

svenska

kyrkan

som

har

lagts

fram

propositionen

1987/88:31

avses

huvudsak träda i kraft den 1 januari 1989. I vissa delar träder reformen

huvudsak

träda

kraft

den

januari

1989.

vissa

delar

träder

reformen

emellertid i kraft ett halvår senare. dvs. den ljuli 1989. Den reform på

emellertid

kraft

ett

halvår

senare.

dvs.

den

ljuli

1989.

Den

reform

på

kyrkomusikens område somjag nu föreslår bygger i vissa delar på försla-

kyrkomusikens

område

somjag

föreslår

bygger

vissa

delar

på

försla-

gen i den förutnämnda propositionen. Den kan alltså inte träda i kraft

gen

den

förutnämnda

propositionen.

Den

kan

alltså

inte

träda

kraft

tidigare. Däremot är det inget som hindrar ett senare ikraftträdande.

tidigare.

Däremot

är

det

inget

som

hindrar

ett

senare

ikraftträdande.

Genomförandet av bägge reformerna kommer att ställa stora krav på planerings- och förhandlingsarbete under en längre period. Enligt min mening är det olyckligt om dessa perioder helt sammanfaller i tiden.

Genomförandet av bägge reformerna kommer att ställa stora krav på

Genomförandet

bägge

reformerna

kommer

att

ställa

stora

krav

på

planerings- och förhandlingsarbete under en längre period. Enligt min

planerings-

och

förhandlingsarbete

under

längre

period.

Enligt

min

mening är det olyckligt om dessa perioder helt sammanfaller i tiden.

mening

är

det

olyckligt

dessa

perioder

helt

sammanfaller

tiden.

Reformen träder i kraft den 1 januari 1990: De förslag somjag nu har lagt fram innebär bl.a. att den kyrkomusikaliska verksamheten inte längre skall organiseras med utgångspunkt från församlingen som enhet. Den grundläggande enheten för organisationen skall i stället vara pastoratet.

Reformen träder i kraft den 1 januari 1990: De förslag somjag nu har lagt

Reformen

träder

kraft

den

januari

1990:

förslag

somjag

har

lagt

fram innebär bl.a. att den kyrkomusikaliska verksamheten inte längre

fram

innebär

bl.a.

att

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

inte

längre

skall organiseras med utgångspunkt från församlingen som enhet. Den

skall

organiseras

med

utgångspunkt

från

församlingen

som

enhet.

Den

grundläggande enheten för organisationen skall i stället vara pastoratet.

grundläggande

enheten

för

organisationen

skall

stället

vara

pastoratet.

Övergången till den nya kyrkomusikaliska organisationen kommer att kräva ett omfattande planerings- och förberedelsearbete. Avskaffandet av den statliga löneregleringen av kyrkomusikertjänster m.m. kommer också att kräva ett förhandlingsarbete. Enligt min mening är det viktigt att såväl pastoraten som arbetsmarknadens parter ges tillräcklig tid att förbereda reformen. Mot den bakgrunden anser jag att det är uteslutet att låta reformen träda i kraft tidigare än den ljanuari 1990.

Övergången till den nya kyrkomusikaliska organisationen kommer att

Övergången

till

den

nya

kyrkomusikaliska

organisationen

kommer

att

kräva ett omfattande planerings- och förberedelsearbete. Avskaffandet av

kräva

ett

omfattande

planerings-

och

förberedelsearbete.

Avskaffandet

den statliga löneregleringen av kyrkomusikertjänster m.m. kommer också

den

statliga

löneregleringen

kyrkomusikertjänster

m.m.

kommer

också

att kräva ett förhandlingsarbete. Enligt min mening är det viktigt att såväl

att

kräva

ett

förhandlingsarbete.

Enligt

min

mening

är

det

viktigt

att

såväl

pastoraten som arbetsmarknadens parter ges tillräcklig tid att förbereda

pastoraten

som

arbetsmarknadens

parter

ges

tillräcklig

tid

att

förbereda

reformen. Mot den bakgrunden anser jag att det är uteslutet att låta

reformen.

Mot

den

bakgrunden

anser

jag

att

det

är

uteslutet

att

låta

reformen träda i kraft tidigare än den ljanuari 1990.

reformen

träda

kraft

tidigare

än

den

ljanuari

1990.

Den nya tjänsteorganisationen måste beslutas: Vid övergångstidpunkten kommer det att finnas kyrkomusiker anställda i varje pastorat. men med församlingen som enhet för den kyrkomusikaliska verksamheten. Särskilt i flerförsamlingspastoraten kommer att behövas ett förberedelsc- och plane- ringsarbete när det gäller att bygga upp en ny organisation. Samråd måste ske med berörda parter innan den nya tjänsteorganisationen beslutas.

Den nya tjänsteorganisationen måste beslutas: Vid övergångstidpunkten

Den

nya

tjänsteorganisationen

måste

beslutas:

Vid

övergångstidpunkten

kommer det att finnas kyrkomusiker anställda i varje pastorat. men med

kommer

det

att

finnas

kyrkomusiker

anställda

varje

pastorat.

men

med

församlingen som enhet för den kyrkomusikaliska verksamheten. Särskilt i

församlingen

som

enhet

för

den

kyrkomusikaliska

verksamheten.

Särskilt

flerförsamlingspastoraten kommer att behövas ett förberedelsc- och plane-

flerförsamlingspastoraten

kommer

att

behövas

ett

förberedelsc-

och

plane-

ringsarbete när det gäller att bygga upp en ny organisation. Samråd måste

ringsarbete

när

det

gäller

att

bygga

upp

organisation.

Samråd

måste

ske med berörda parter innan den nya tjänsteorganisationen beslutas.

ske

med

berörda

parter

innan

den

nya

tjänsteorganisationen

beslutas.

Prop. 1987/88:144

Prop.

1987/88:144

Under genomförandeskcdet bör bedömningar göras när det gäller di- mensioneringen av verksamheten för framtiden. I de fall det med hänsyn till verksamhetens omfattning eller organisationen i övrigt inte är lämpligt att ha en organist anställd. bör dispenser från detta krav kunna meddelas redan innan reformen träderi kraft. Likaså bör redan dessförinnan domka- pitlen kunna yttra sig över förslag till reglementen för den kyrkomusikalis- ka verksamheten i pastoraten. Pastorat med god framförhållning bör ju ha möjlighet att före reformens ikraftträdande fastställa reglemente som skall gälla för tiden därefter. För att dessa administrativa åtgärder skall kunna vidtas innan lagen träder i kraft krävs inga särskilda övergångsbcstämmel— ser tjfr lagrådets yttrande i prop. 1983/84:30 s. 172 f.). Nya kollektivavtal träffas: Mitt förslag innebär bl. a. att kyrkomusikerna inte längre skall ha statligt reglerade anställningar. Avlöningsförmåner skall således inte längre fastställas under medverkan av staten. Detta för med sig att den nuvarande avtalsregleringen måste ersättas med en ny. Avtalen måste träffas mellan kyrkomusikernas fackliga organisationer och pastoratens arbetsgivarorganisation. Det förut sagda innebär också att de arbetsrättsliga författningar som avser statligt reglerade anställningar inte längre kommer att tillämpas på kyrkomusikerna. Den nuvarande författningsregleringen i dessa avseen- den. liksom regleringen av kyrkomusikernas tjänsteåligganden m.m. bör ersättas med en reglering i kollektivavtal. Det blir nödvändigt att de nya kollektivavtalen träffas innan reformen träder i kraft. Tjänster tillsatta med konstitutorial m. m.: Mina förslag medför. somjag nyss har sagt. att den statliga regleringen av kyrkomusikertjänsterna upp- hör och att pastoraten blir huvudmän för verksamheten. De förutvarande kyrkomusikerdistrikten kommer inte längre att finnas kvar. Inför över- gången kommer innehavarna av kyrkomusikertjänster att få sägas upp från sina statligt reglerade anställningar för att sedan anställas på nya tjänster inom pastoraten. Inom kyrkomusikerorganisationen finns det emellertid innehavare av tjänster. som har tillsatts med fullmakt eller konstitutorial. Sådana arbetstagare kan inte fråntas sina tjänster genom arbetsgivarens ensidiga beslut annat än i vissa undantagsfall. Detsamma gäller dem som har förordnande för bestämd tid. som utlöper efter tidpunkten för pastora- tens övertagande av verksamheten. Jag förutsätter att alla arbetstagare som är anställda på de statligt reglerade kyrkomusikertjänsterna vid lagens ikraftträdande kommer att erbjudas sådan anställning inom pastoratet som de skäligen bör kunna godta. Det kan dock antas att några av dem-som här avses kommer att vilja behålla sina statligt reglerade tjänster. Det kommer emellertid inte efter lagens ikraftträdande att finnas möjlighet att bereda dem motsvarande arbetsuppgifter på annat håll än i de pastorat i vilka kyrkomusikerdistrikten uppgår. Mot denna bakgrund bör genom en sär- skild övergångsbcstämmelsc i lagen föreskrivas en skyldighet för en sådan arbetstagare att fullgöra sin tjänst genom att utföra i huvudsak samma arbetsuppgifter som tidigare hos det pastorat. inom vilket han har sin tjänst. Fortsatt behörighet enligt äldre bestämmelser: Utredningen har ansett att Prop. 1987/88:144

Under genomförandeskcdet bör bedömningar göras när det gäller di-

Under

genomförandeskcdet

bör

bedömningar

göras

när

det

gäller

di-

mensioneringen av verksamheten för framtiden. I de fall det med hänsyn

mensioneringen

verksamheten

för

framtiden.

fall

det

med

hänsyn

till verksamhetens omfattning eller organisationen i övrigt inte är lämpligt

till

verksamhetens

omfattning

eller

organisationen

övrigt

inte

är

lämpligt

att ha en organist anställd. bör dispenser från detta krav kunna meddelas

att

organist

anställd.

bör

dispenser

från

detta

krav

kunna

meddelas

redan innan reformen träderi kraft. Likaså bör redan dessförinnan domka-

redan

innan

reformen

träderi

kraft.

Likaså

bör

redan

dessförinnan

domka-

pitlen kunna yttra sig över förslag till reglementen för den kyrkomusikalis-

pitlen

kunna

yttra

sig

över

förslag

till

reglementen

för

den

kyrkomusikalis-

ka verksamheten i pastoraten. Pastorat med god framförhållning bör ju ha

verksamheten

pastoraten.

Pastorat

med

god

framförhållning

bör

möjlighet att före reformens ikraftträdande fastställa reglemente som skall

möjlighet

att

före

reformens

ikraftträdande

fastställa

reglemente

som

skall

gälla för tiden därefter. För att dessa administrativa åtgärder skall kunna

gälla

för

tiden

därefter.

För

att

dessa

administrativa

åtgärder

skall

kunna

vidtas innan lagen träder i kraft krävs inga särskilda övergångsbcstämmel—

vidtas

innan

lagen

träder

kraft

krävs

inga

särskilda

övergångsbcstämmel—

ser tjfr lagrådets yttrande i prop. 1983/84:30 s. 172 f.).

ser

tjfr

lagrådets

yttrande

prop.

1983/84:30

172

f.).

Nya kollektivavtal träffas: Mitt förslag innebär bl. a. att kyrkomusikerna inte längre skall ha statligt reglerade anställningar. Avlöningsförmåner skall således inte längre fastställas under medverkan av staten. Detta för med sig att den nuvarande avtalsregleringen måste ersättas med en ny. Avtalen måste träffas mellan kyrkomusikernas fackliga organisationer och pastoratens arbetsgivarorganisation.

Nya kollektivavtal träffas: Mitt förslag innebär bl. a. att kyrkomusikerna

Nya

kollektivavtal

träffas:

Mitt

förslag

innebär

bl.

att

kyrkomusikerna

inte längre skall ha statligt reglerade anställningar. Avlöningsförmåner

inte

längre

skall

statligt

reglerade

anställningar.

Avlöningsförmåner

skall således inte längre fastställas under medverkan av staten. Detta för

skall

således

inte

längre

fastställas

under

medverkan

staten.

Detta

för

med sig att den nuvarande avtalsregleringen måste ersättas med en ny.

med

sig

att

den

nuvarande

avtalsregleringen

måste

ersättas

med

ny.

Avtalen måste träffas mellan kyrkomusikernas fackliga organisationer och

Avtalen

måste

träffas

mellan

kyrkomusikernas

fackliga

organisationer

och

pastoratens arbetsgivarorganisation.

pastoratens

arbetsgivarorganisation.

Det förut sagda innebär också att de arbetsrättsliga författningar som avser statligt reglerade anställningar inte längre kommer att tillämpas på kyrkomusikerna. Den nuvarande författningsregleringen i dessa avseen- den. liksom regleringen av kyrkomusikernas tjänsteåligganden m.m. bör ersättas med en reglering i kollektivavtal.

Det förut sagda innebär också att de arbetsrättsliga författningar som

Det

förut

sagda

innebär

också

att

arbetsrättsliga

författningar

som

avser statligt reglerade anställningar inte längre kommer att tillämpas på

avser

statligt

reglerade

anställningar

inte

längre

kommer

att

tillämpas

på

kyrkomusikerna. Den nuvarande författningsregleringen i dessa avseen-

kyrkomusikerna.

Den

nuvarande

författningsregleringen

dessa

avseen-

den. liksom regleringen av kyrkomusikernas tjänsteåligganden m.m. bör

den.

liksom

regleringen

kyrkomusikernas

tjänsteåligganden

m.m.

bör

ersättas med en reglering i kollektivavtal.

ersättas

med

reglering

kollektivavtal.

Det blir nödvändigt att de nya kollektivavtalen träffas innan reformen träder i kraft.

Det blir nödvändigt att de nya kollektivavtalen träffas innan reformen

Det

blir

nödvändigt

att

nya

kollektivavtalen

träffas

innan

reformen

träder i kraft.

träder

kraft.

Tjänster tillsatta med konstitutorial m. m.: Mina förslag medför. somjag nyss har sagt. att den statliga regleringen av kyrkomusikertjänsterna upp- hör och att pastoraten blir huvudmän för verksamheten. De förutvarande kyrkomusikerdistrikten kommer inte längre att finnas kvar. Inför över- gången kommer innehavarna av kyrkomusikertjänster att få sägas upp från sina statligt reglerade anställningar för att sedan anställas på nya tjänster inom pastoraten. Inom kyrkomusikerorganisationen finns det emellertid innehavare av tjänster. som har tillsatts med fullmakt eller konstitutorial.

Tjänster tillsatta med konstitutorial m. m.: Mina förslag medför. somjag

Tjänster

tillsatta

med

konstitutorial

m.:

Mina

förslag

medför.

somjag

nyss har sagt. att den statliga regleringen av kyrkomusikertjänsterna upp-

nyss

har

sagt.

att

den

statliga

regleringen

kyrkomusikertjänsterna

upp-

hör och att pastoraten blir huvudmän för verksamheten. De förutvarande

hör

och

att

pastoraten

blir

huvudmän

för

verksamheten.

förutvarande

kyrkomusikerdistrikten kommer inte längre att finnas kvar. Inför över-

kyrkomusikerdistrikten

kommer

inte

längre

att

finnas

kvar.

Inför

över-

gången kommer innehavarna av kyrkomusikertjänster att få sägas upp från

gången

kommer

innehavarna

kyrkomusikertjänster

att

få

sägas

upp

från

sina statligt reglerade anställningar för att sedan anställas på nya tjänster

sina

statligt

reglerade

anställningar

för

att

sedan

anställas

på

nya

tjänster

inom pastoraten. Inom kyrkomusikerorganisationen finns det emellertid

inom

pastoraten.

Inom

kyrkomusikerorganisationen

finns

det

emellertid

innehavare av tjänster. som har tillsatts med fullmakt eller konstitutorial.

innehavare

tjänster.

som

har

tillsatts

med

fullmakt

eller

konstitutorial.

Sådana arbetstagare kan inte fråntas sina tjänster genom arbetsgivarens ensidiga beslut annat än i vissa undantagsfall. Detsamma gäller dem som har förordnande för bestämd tid. som utlöper efter tidpunkten för pastora- tens övertagande av verksamheten. Jag förutsätter att alla arbetstagare som är anställda på de statligt reglerade kyrkomusikertjänsterna vid lagens ikraftträdande kommer att erbjudas sådan anställning inom pastoratet som de skäligen bör kunna godta. Det kan dock antas att några av dem-som här avses kommer att vilja behålla sina statligt reglerade tjänster. Det kommer emellertid inte efter lagens ikraftträdande att finnas möjlighet att bereda dem motsvarande arbetsuppgifter på annat håll än i de pastorat i vilka kyrkomusikerdistrikten uppgår. Mot denna bakgrund bör genom en sär- skild övergångsbcstämmelsc i lagen föreskrivas en skyldighet för en sådan arbetstagare att fullgöra sin tjänst genom att utföra i huvudsak samma arbetsuppgifter som tidigare hos det pastorat. inom vilket han har sin tjänst.

Sådana arbetstagare kan inte fråntas sina tjänster genom arbetsgivarens

Sådana

arbetstagare

kan

inte

fråntas

sina

tjänster

genom

arbetsgivarens

ensidiga beslut annat än i vissa undantagsfall. Detsamma gäller dem som

ensidiga

beslut

annat

än

vissa

undantagsfall.

Detsamma

gäller

dem

som

har förordnande för bestämd tid. som utlöper efter tidpunkten för pastora-

har

förordnande

för

bestämd

tid.

som

utlöper

efter

tidpunkten

för

pastora-

tens övertagande av verksamheten. Jag förutsätter att alla arbetstagare

tens

övertagande

verksamheten.

Jag

förutsätter

att

alla

arbetstagare

som är anställda på de statligt reglerade kyrkomusikertjänsterna vid lagens

som

är

anställda

på

statligt

reglerade

kyrkomusikertjänsterna

vid

lagens

ikraftträdande kommer att erbjudas sådan anställning inom pastoratet som

ikraftträdande

kommer

att

erbjudas

sådan

anställning

inom

pastoratet

som

de skäligen bör kunna godta. Det kan dock antas att några av dem-som här

skäligen

bör

kunna

godta.

Det

kan

dock

antas

att

några

dem-som

här

avses kommer att vilja behålla sina statligt reglerade tjänster. Det kommer

avses

kommer

att

vilja

behålla

sina

statligt

reglerade

tjänster.

Det

kommer

emellertid inte efter lagens ikraftträdande att finnas möjlighet att bereda

emellertid

inte

efter

lagens

ikraftträdande

att

finnas

möjlighet

att

bereda

dem motsvarande arbetsuppgifter på annat håll än i de pastorat i vilka

dem

motsvarande

arbetsuppgifter

på

annat

håll

än

pastorat

vilka

kyrkomusikerdistrikten uppgår. Mot denna bakgrund bör genom en sär-

kyrkomusikerdistrikten

uppgår.

Mot

denna

bakgrund

bör

genom

sär-

skild övergångsbcstämmelsc i lagen föreskrivas en skyldighet för en sådan

skild

övergångsbcstämmelsc

lagen

föreskrivas

skyldighet

för

sådan

arbetstagare att fullgöra sin tjänst genom att utföra i huvudsak samma

arbetstagare

att

fullgöra

sin

tjänst

genom

att

utföra

huvudsak

samma

arbetsuppgifter som tidigare hos det pastorat. inom vilket han har sin

arbetsuppgifter

som

tidigare

hos

det

pastorat.

inom

vilket

han

har

sin

tjänst.

Fortsatt behörighet enligt äldre bestämmelser: Utredningen har ansett att

Fortsatt

behörighet

enligt

äldre

bestämmelser:

Utredningen

har

ansett

att

Prop. 1987/88:144

Prop.

1987/88:144

den som inte uppnått full behörighet till tjänst som kyrkokantor. men som har avlagt organist- och kantorsexamen samt förvärvat en betydande prak- tisk erfarenhet som kyrkokantor bör anses behörig som kantor vid ikraft- trädandct utan särskilt dispensförfarande. Den praktiska erfarenheten bör enligt utredningen bestå i tjänstgöring som kyrkomusiker med minst 40 procent av heltidstjänstgöring i minst fem år. Någon kritik mot förslaget har inte framförts under remissbehandlingen. För egen del ansluterjag mig till utredningens överväganden och förslag på denna punkt. 1 övrigt bör de som enligt äldre bestämmelser har varit behöriga till tjänst som organist eller kyrkokantor eller har förklarats behöriga till sådana tjänster anses vara behöriga till motsvarande tjänster i den nya organisatio- nen. 3 Upprättat lagförslag I enlighet med vadjag nu har anfört har inom Civildepartementet upprättats förslag till . lag om kyrkomusiken i svenska kyrkan. Prop. 1987/88:144

den som inte uppnått full behörighet till tjänst som kyrkokantor. men som

den

som

inte

uppnått

full

behörighet

till

tjänst

som

kyrkokantor.

men

som

har avlagt organist- och kantorsexamen samt förvärvat en betydande prak-

har

avlagt

organist-

och

kantorsexamen

samt

förvärvat

betydande

prak-

tisk erfarenhet som kyrkokantor bör anses behörig som kantor vid ikraft-

tisk

erfarenhet

som

kyrkokantor

bör

anses

behörig

som

kantor

vid

ikraft-

trädandct utan särskilt dispensförfarande. Den praktiska erfarenheten bör

trädandct

utan

särskilt

dispensförfarande.

Den

praktiska

erfarenheten

bör

enligt utredningen bestå i tjänstgöring som kyrkomusiker med minst 40

enligt

utredningen

bestå

tjänstgöring

som

kyrkomusiker

med

minst

procent av heltidstjänstgöring i minst fem år. Någon kritik mot förslaget

procent

heltidstjänstgöring

minst

fem

år.

Någon

kritik

mot

förslaget

har inte framförts under remissbehandlingen. För egen del ansluterjag mig

har

inte

framförts

under

remissbehandlingen.

För

egen

del

ansluterjag

mig

till utredningens överväganden och förslag på denna punkt.

till

utredningens

överväganden

och

förslag

på

denna

punkt.

1 övrigt bör de som enligt äldre bestämmelser har varit behöriga till tjänst som organist eller kyrkokantor eller har förklarats behöriga till sådana tjänster anses vara behöriga till motsvarande tjänster i den nya organisatio- nen.

1 övrigt bör de som enligt äldre bestämmelser har varit behöriga till tjänst

övrigt

bör

som

enligt

äldre

bestämmelser

har

varit

behöriga

till

tjänst

som organist eller kyrkokantor eller har förklarats behöriga till sådana

som

organist

eller

kyrkokantor

eller

har

förklarats

behöriga

till

sådana

tjänster anses vara behöriga till motsvarande tjänster i den nya organisatio-

tjänster

anses

vara

behöriga

till

motsvarande

tjänster

den

nya

organisatio-

nen.

3 Upprättat lagförslag I enlighet med vadjag nu har anfört har inom Civildepartementet upprättats förslag till . lag om kyrkomusiken i svenska kyrkan.

3 Upprättat lagförslag I enlighet med vadjag nu har anfört har inom Civildepartementet upprättats förslag till .

3 Upprättat lagförslag

Upprättat

lagförslag

I enlighet med vadjag nu har anfört har inom Civildepartementet upprättats

enlighet

med

vadjag

har

anfört

har

inom

Civildepartementet

upprättats

förslag till .

förslag

till

lag om kyrkomusiken i svenska kyrkan.

lag

kyrkomusiken

svenska

kyrkan.

Prop. 1987/88:144

Prop.

1987/88:144

4 Specialmotivering Förslaget till Lag om kyrkomusiken i svenska kyrkan Lagens tillämpningsomräde m. m. 1 & Denna lag innehåller bestämmelser om den kyrkomusikaliska verk- samheten i svenska kyrkans territoriella församlingar. Regeringen l'år före- skriva att lagen skall tillämpas också på icke-territoriella församlingar. I lagen avses med lqrrkomusikalisk verksam/w! musikverksamheten hos svenska kyrkans församlingar. kyrkomusiker den som är behörig att anställas på en tjänst som kantor eller som organist. [ paragrafens första stycke anges att lagen är tillämplig på de territoriella församlingarna. Andra meningen innehåller ett bemyndigande för regering- en att utsträcka lagens tillämpningsomräde till en eller flera av de icke- territoriella församlingarna. Förutom de territoriella församlingarna finns det i riket fem icke-territo- riella församlingar: Hovförsamlingen. de tyska och finska församlingarna i Stockholm. Tyska församlingen i Göteborg samt Kungl. amiralitetsförsam- lingen i Karlskrona. Dessa bildar särskilda pastorat. Enligt l ä i nu gällan- de kyrkomusikerlag skall det finnas kyrkomusiker anställd för varje terri- toriell församling. Föreskriften gäller enligt l a & samma lag även icke-ter- ritoriell församling i den mån regering och riksdag beslutar det. Sådant beslut finns bara beträffande amiralitetsförsamlingen. där det finns en organisttjänst. I andra stycket definieras begreppen kyrkomusikalisk verksamhet och kyrkomusiker. Med kyrkomusikalisk verksamhet förstås musikverksam- heten hos svenska kyrkans församlingar. Annan musikverksamhet inom svenska kyrkan omfattas alltså inte av begreppet. Begreppet kyrkomusiker är i lagen förbehållet dem sotn är behöriga att anställas på en tjänst som organist eller kantor. Vilka som är behöriga att anställas på sådana tjänster framgår av 8— lt) ss. Pastoratets ansvar 2 5 Pastoraten skall svara för den kyrkomusikaliska verksamheten. I paragrafen åläggs pastoraten att svara för den kyrkomusikaliska verk- samheten i församlingarna. Den kyrkomusikaliska verksamheten har tidi- gare varit organiserad inom s.k. kyrkomusikerdistrikt. vilka i allmänhet utgjorts av församlingar. Att pastoratet i fortsättningen skall vara enhet för verksamheten blir av praktisk betydelse framför allt i Herförsamlingspasto- raten. Bestämmelsen tar sikte på verksamhetens organisation och bedri- vande. Prop. 1987/88: 144

4 Specialmotivering

Specialmotivering

Förslaget till

Förslaget

till

Lag om kyrkomusiken i svenska kyrkan

Lag

kyrkomusiken

svenska

kyrkan

Lagens tillämpningsomräde m. m. 1 & Denna lag innehåller bestämmelser om den kyrkomusikaliska verk- samheten i svenska kyrkans territoriella församlingar. Regeringen l'år före- skriva att lagen skall tillämpas också på icke-territoriella församlingar. I lagen avses med lqrrkomusikalisk verksam/w! musikverksamheten hos svenska kyrkans församlingar. kyrkomusiker den som är behörig att anställas på en tjänst som kantor eller som organist.

Lagens tillämpningsomräde m. m.

Lagens

tillämpningsomräde

1 & Denna lag innehåller bestämmelser om den kyrkomusikaliska verk-

Denna

lag

innehåller

bestämmelser

den

kyrkomusikaliska

verk-

samheten i svenska kyrkans territoriella församlingar. Regeringen l'år före-

samheten

svenska

kyrkans

territoriella

församlingar.

Regeringen

l'år

före-

skriva att lagen skall tillämpas också på icke-territoriella församlingar.

skriva

att

lagen

skall

tillämpas

också

på

icke-territoriella

församlingar.

I lagen avses med

lagen

avses

med

lqrrkomusikalisk verksam/w! musikverksamheten hos svenska kyrkans församlingar.

lqrrkomusikalisk verksam/w! musikverksamheten hos svenska kyrkans

lqrrkomusikalisk

verksam/w!

musikverksamheten

hos

svenska

kyrkans

församlingar.

kyrkomusiker den som är behörig att anställas på en tjänst som kantor eller som organist.

kyrkomusiker den som är behörig att anställas på en tjänst som kantor

kyrkomusiker

den

som

är

behörig

att

anställas

på

tjänst

som

kantor

eller som organist.

eller

som

organist.

[ paragrafens första stycke anges att lagen är tillämplig på de territoriella församlingarna. Andra meningen innehåller ett bemyndigande för regering- en att utsträcka lagens tillämpningsomräde till en eller flera av de icke- territoriella församlingarna. Förutom de territoriella församlingarna finns det i riket fem icke-territo- riella församlingar: Hovförsamlingen. de tyska och finska församlingarna i Stockholm. Tyska församlingen i Göteborg samt Kungl. amiralitetsförsam- lingen i Karlskrona. Dessa bildar särskilda pastorat. Enligt l ä i nu gällan- de kyrkomusikerlag skall det finnas kyrkomusiker anställd för varje terri- toriell församling. Föreskriften gäller enligt l a & samma lag även icke-ter- ritoriell församling i den mån regering och riksdag beslutar det. Sådant beslut finns bara beträffande amiralitetsförsamlingen. där det finns en organisttjänst. I andra stycket definieras begreppen kyrkomusikalisk verksamhet och kyrkomusiker. Med kyrkomusikalisk verksamhet förstås musikverksam- heten hos svenska kyrkans församlingar. Annan musikverksamhet inom svenska kyrkan omfattas alltså inte av begreppet. Begreppet kyrkomusiker är i lagen förbehållet dem sotn är behöriga att anställas på en tjänst som organist eller kantor. Vilka som är behöriga att anställas på sådana tjänster framgår av 8— lt) ss.

[ paragrafens första stycke anges att lagen är tillämplig på de territoriella

[

paragrafens

första

stycke

anges

att

lagen

är

tillämplig

på

territoriella

församlingarna. Andra meningen innehåller ett bemyndigande för regering-

församlingarna.

Andra

meningen

innehåller

ett

bemyndigande

för

regering-

en att utsträcka lagens tillämpningsomräde till en eller flera av de icke-

att

utsträcka

lagens

tillämpningsomräde

till

eller

flera

icke-

territoriella församlingarna.

territoriella

församlingarna.

Förutom de territoriella församlingarna finns det i riket fem icke-territo- riella församlingar: Hovförsamlingen. de tyska och finska församlingarna i Stockholm. Tyska församlingen i Göteborg samt Kungl. amiralitetsförsam- lingen i Karlskrona. Dessa bildar särskilda pastorat. Enligt l ä i nu gällan- de kyrkomusikerlag skall det finnas kyrkomusiker anställd för varje terri- toriell församling. Föreskriften gäller enligt l a & samma lag även icke-ter- ritoriell församling i den mån regering och riksdag beslutar det. Sådant beslut finns bara beträffande amiralitetsförsamlingen. där det finns en organisttjänst.

Förutom de territoriella församlingarna finns det i riket fem icke-territo-

Förutom

territoriella

församlingarna

finns

det

riket

fem

icke-territo-

riella församlingar: Hovförsamlingen. de tyska och finska församlingarna i

riella

församlingar:

Hovförsamlingen.

tyska

och

finska

församlingarna

Stockholm. Tyska församlingen i Göteborg samt Kungl. amiralitetsförsam-

Stockholm.

Tyska

församlingen

Göteborg

samt

Kungl.

amiralitetsförsam-

lingen i Karlskrona. Dessa bildar särskilda pastorat. Enligt l ä i nu gällan-

lingen

Karlskrona.

Dessa

bildar

särskilda

pastorat.

Enligt

gällan-

de kyrkomusikerlag skall det finnas kyrkomusiker anställd för varje terri-

kyrkomusikerlag

skall

det

finnas

kyrkomusiker

anställd

för

varje

terri-

toriell församling. Föreskriften gäller enligt l a & samma lag även icke-ter-

toriell

församling.

Föreskriften

gäller

enligt

samma

lag

även

icke-ter-

ritoriell församling i den mån regering och riksdag beslutar det. Sådant

ritoriell

församling

den

mån

regering

och

riksdag

beslutar

det.

Sådant

beslut finns bara beträffande amiralitetsförsamlingen. där det finns en

beslut

finns

bara

beträffande

amiralitetsförsamlingen.

där

det

finns

organisttjänst.

I andra stycket definieras begreppen kyrkomusikalisk verksamhet och kyrkomusiker. Med kyrkomusikalisk verksamhet förstås musikverksam- heten hos svenska kyrkans församlingar. Annan musikverksamhet inom svenska kyrkan omfattas alltså inte av begreppet. Begreppet kyrkomusiker är i lagen förbehållet dem sotn är behöriga att anställas på en tjänst som organist eller kantor. Vilka som är behöriga att anställas på sådana tjänster framgår av 8— lt) ss.

I andra stycket definieras begreppen kyrkomusikalisk verksamhet och

andra

stycket

definieras

begreppen

kyrkomusikalisk

verksamhet

och

kyrkomusiker. Med kyrkomusikalisk verksamhet förstås musikverksam-

kyrkomusiker.

Med

kyrkomusikalisk

verksamhet

förstås

musikverksam-

heten hos svenska kyrkans församlingar. Annan musikverksamhet inom

heten

hos

svenska

kyrkans

församlingar.

Annan

musikverksamhet

inom

svenska kyrkan omfattas alltså inte av begreppet. Begreppet kyrkomusiker

svenska

kyrkan

omfattas

alltså

inte

begreppet.

Begreppet

kyrkomusiker

är i lagen förbehållet dem sotn är behöriga att anställas på en tjänst som

är

lagen

förbehållet

dem

sotn

är

behöriga

att

anställas

på

tjänst

som

organist eller kantor. Vilka som är behöriga att anställas på sådana tjänster

organist

eller

kantor.

Vilka

som

är

behöriga

att

anställas

på

sådana

tjänster

framgår av 8— lt) ss.

framgår

8—

lt)

ss.

Pastoratets ansvar

Pastoratets

ansvar

2 5 Pastoraten skall svara för den kyrkomusikaliska verksamheten.

Pastoraten

skall

svara

för

den

kyrkomusikaliska

verksamheten.

I paragrafen åläggs pastoraten att svara för den kyrkomusikaliska verk- samheten i församlingarna. Den kyrkomusikaliska verksamheten har tidi- gare varit organiserad inom s.k. kyrkomusikerdistrikt. vilka i allmänhet utgjorts av församlingar. Att pastoratet i fortsättningen skall vara enhet för verksamheten blir av praktisk betydelse framför allt i Herförsamlingspasto- raten. Bestämmelsen tar sikte på verksamhetens organisation och bedri- vande.

I paragrafen åläggs pastoraten att svara för den kyrkomusikaliska verk-

paragrafen

åläggs

pastoraten

att

svara

för

den

kyrkomusikaliska

verk-

samheten i församlingarna. Den kyrkomusikaliska verksamheten har tidi-

samheten

församlingarna.

Den

kyrkomusikaliska

verksamheten

har

tidi-

gare varit organiserad inom s.k. kyrkomusikerdistrikt. vilka i allmänhet

gare

varit

organiserad

inom

s.k.

kyrkomusikerdistrikt.

vilka

allmänhet

utgjorts av församlingar. Att pastoratet i fortsättningen skall vara enhet för

utgjorts

församlingar.

Att

pastoratet

fortsättningen

skall

vara

enhet

för

verksamheten blir av praktisk betydelse framför allt i Herförsamlingspasto-

verksamheten

blir

praktisk

betydelse

framför

allt

Herförsamlingspasto-

raten. Bestämmelsen tar sikte på verksamhetens organisation och bedri-

raten.

Bestämmelsen

tar

sikte

på

verksamhetens

organisation

och

bedri-

vande.

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

3 & I den kyrkomusikaliska verksamheten ingår bl. a. I. orgelspel vid gudstjänster och övriga kyrkliga handlingar enligt den ordning som gäller för svenska kyrkan. . främjande av kyrkosången. . fri musikundervisning med inriktning på kyrkans mttsikverksamhet samt 4. vård av de orglar som finns hos församlingarna. '.:J [J I paragrafen urskils vissa inslag som alltid skall ingå i den kyrkomusikalis- ka verksamheten. Det är alltså fråga om obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifter som måste fullgöras i varje pastorat. Dessa uppgifter har sina motsvarigheter i vissa bestämmelser i kyrkomusikerförordningen. där de emellertid är knutna till olika kyrkomusikertjänster som tjänsteåligganden för innehavaren. Den nya lagen återspeglar ett helt annat synsätt. Tanken är att pastoraten skall ha ett betydande utrymme för att bygga upp den kyrkomusikerorganisation som bäst passar församlingarnas behov och därvid göra en lämplig fördelning av arbctsuppgifterna mellan kyrkomusi- kerna i de fall där det finns flera sådana. I fråga om de överväganden som varit avgörande för urvalet av de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna hänvisas till de allmänna moti- veringarna. avsnitt 2.4. I förhållande till åliggandenas beskrivning i kyrko- musikerförordningen är beträffande punkten två att märka att främjande av kyrkosången normalt sker genom att kyrkomusikern övar och leder en eller flera kyrkokörer. Denna punkt innefattar även uppgiften att undervisa konfirmander i psalmsång. Beträffande punkten fru. som avser den s. k. fria musikundervisningen. bör framhållas att skyldigheten endast gäller församlingsmedlemmar. De övriga bägge punkterna innefattar inga princi- piella nyheter. 4 & För sådan verksamhet som anges i 3.5 skall pastoratet förordna en eller flera kyrkomusiker. Domkapitlet får dock. när det finns särskilda skäl. medge att pastoratet förordnar någon annan. Medgivandet får begränsas till att gälla en viss gudstjänstlokal eller en viss kyrkomusikalisk uppgift. Paragrafensförsta stycka återspeglar det grundläggande synsättet. att det bör finnas stor frihet för pastoraten att bygga tipp en lämplig lokal organi- sation. Lagen anger endast de minimikrav på verksamheten. som skall garantera en hög och så långt möjligt likvärdig standard. Av paragrafen framgår att pastoratet för den obligatoriska kyrkomusikaliska verksamhet som särskilt angetts i tredje paragrafen skall förordna en eller flera perso- ner som har föreskriven kyrkomusikalisk behörighet. nämligen antingen organistutbildning (8ä) eller kantorsutbildning (95). Genom ett sådant förordnande kan en kyrkomusiker anställas antingen på en kyrkomusiker- tjänst eller på ett vikariat. Uppgifterna kan också anförtros en kyrkomusi- ker i form av ett uppdrag som inte samtidigt innebär en anställning. Den föreslagna bestämmelsen hindrar inte att kyrkomusikaliska uppgifter vid särskilda tillfällen utförs av andra. I paragrafens andra styrke finns ett undantag från den nyss angivna principen om full kyrkomusikalisk behörighet. Liksom hittills skall det Prop. 1987/88: 144

3 & I den kyrkomusikaliska verksamheten ingår bl. a.

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

ingår

bl.

I. orgelspel vid gudstjänster och övriga kyrkliga handlingar enligt den ordning som gäller för svenska kyrkan.

I. orgelspel vid gudstjänster och övriga kyrkliga handlingar enligt den

orgelspel

vid

gudstjänster

och

övriga

kyrkliga

handlingar

enligt

den

ordning som gäller för svenska kyrkan.

ordning

som

gäller

för

svenska

kyrkan.

. främjande av kyrkosången.

främjande

kyrkosången.

. fri musikundervisning med inriktning på kyrkans mttsikverksamhet samt

. fri musikundervisning med inriktning på kyrkans mttsikverksamhet

fri

musikundervisning

med

inriktning

på

kyrkans

mttsikverksamhet

samt

4. vård av de orglar som finns hos församlingarna.

vård

orglar

som

finns

hos

församlingarna.

'.:J [J

'.:J

I paragrafen urskils vissa inslag som alltid skall ingå i den kyrkomusikalis- ka verksamheten. Det är alltså fråga om obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifter som måste fullgöras i varje pastorat. Dessa uppgifter har sina motsvarigheter i vissa bestämmelser i kyrkomusikerförordningen. där de emellertid är knutna till olika kyrkomusikertjänster som tjänsteåligganden för innehavaren. Den nya lagen återspeglar ett helt annat synsätt. Tanken är att pastoraten skall ha ett betydande utrymme för att bygga upp den kyrkomusikerorganisation som bäst passar församlingarnas behov och därvid göra en lämplig fördelning av arbctsuppgifterna mellan kyrkomusi- kerna i de fall där det finns flera sådana. I fråga om de överväganden som varit avgörande för urvalet av de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna hänvisas till de allmänna moti- veringarna. avsnitt 2.4. I förhållande till åliggandenas beskrivning i kyrko- musikerförordningen är beträffande punkten två att märka att främjande av kyrkosången normalt sker genom att kyrkomusikern övar och leder en eller flera kyrkokörer. Denna punkt innefattar även uppgiften att undervisa konfirmander i psalmsång. Beträffande punkten fru. som avser den s. k. fria musikundervisningen. bör framhållas att skyldigheten endast gäller församlingsmedlemmar. De övriga bägge punkterna innefattar inga princi- piella nyheter.

I paragrafen urskils vissa inslag som alltid skall ingå i den kyrkomusikalis-

paragrafen

urskils

vissa

inslag

som

alltid

skall

ingå

den

kyrkomusikalis-

ka verksamheten. Det är alltså fråga om obligatoriska kyrkomusikaliska

verksamheten.

Det

är

alltså

fråga

obligatoriska

kyrkomusikaliska

uppgifter som måste fullgöras i varje pastorat. Dessa uppgifter har sina

uppgifter

som

måste

fullgöras

varje

pastorat.

Dessa

uppgifter

har

sina

motsvarigheter i vissa bestämmelser i kyrkomusikerförordningen. där de

motsvarigheter

vissa

bestämmelser

kyrkomusikerförordningen.

där

emellertid är knutna till olika kyrkomusikertjänster som tjänsteåligganden

emellertid

är

knutna

till

olika

kyrkomusikertjänster

som

tjänsteåligganden

för innehavaren. Den nya lagen återspeglar ett helt annat synsätt. Tanken

för

innehavaren.

Den

nya

lagen

återspeglar

ett

helt

annat

synsätt.

Tanken

är att pastoraten skall ha ett betydande utrymme för att bygga upp den

är

att

pastoraten

skall

ett

betydande

utrymme

för

att

bygga

upp

den

kyrkomusikerorganisation som bäst passar församlingarnas behov och

kyrkomusikerorganisation

som

bäst

passar

församlingarnas

behov

och

därvid göra en lämplig fördelning av arbctsuppgifterna mellan kyrkomusi-

därvid

göra

lämplig

fördelning

arbctsuppgifterna

mellan

kyrkomusi-

kerna i de fall där det finns flera sådana.

kerna

fall

där

det

finns

flera

sådana.

I fråga om de överväganden som varit avgörande för urvalet av de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna hänvisas till de allmänna moti- veringarna. avsnitt 2.4. I förhållande till åliggandenas beskrivning i kyrko- musikerförordningen är beträffande punkten två att märka att främjande av kyrkosången normalt sker genom att kyrkomusikern övar och leder en eller flera kyrkokörer. Denna punkt innefattar även uppgiften att undervisa konfirmander i psalmsång. Beträffande punkten fru. som avser den s. k. fria musikundervisningen. bör framhållas att skyldigheten endast gäller församlingsmedlemmar. De övriga bägge punkterna innefattar inga princi- piella nyheter.

I fråga om de överväganden som varit avgörande för urvalet av de

fråga

överväganden

som

varit

avgörande

för

urvalet

obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna hänvisas till de allmänna moti-

obligatoriska

kyrkomusikaliska

uppgifterna

hänvisas

till

allmänna

moti-

veringarna. avsnitt 2.4. I förhållande till åliggandenas beskrivning i kyrko-

veringarna.

avsnitt

2.4.

förhållande

till

åliggandenas

beskrivning

kyrko-

musikerförordningen är beträffande punkten två att märka att främjande av

musikerförordningen

är

beträffande

punkten

två

att

märka

att

främjande

kyrkosången normalt sker genom att kyrkomusikern övar och leder en

kyrkosången

normalt

sker

genom

att

kyrkomusikern

övar

och

leder

eller flera kyrkokörer. Denna punkt innefattar även uppgiften att undervisa

eller

flera

kyrkokörer.

Denna

punkt

innefattar

även

uppgiften

att

undervisa

konfirmander i psalmsång. Beträffande punkten fru. som avser den s. k.

konfirmander

psalmsång.

Beträffande

punkten

fru.

som

avser

den

fria musikundervisningen. bör framhållas att skyldigheten endast gäller

fria

musikundervisningen.

bör

framhållas

att

skyldigheten

endast

gäller

församlingsmedlemmar. De övriga bägge punkterna innefattar inga princi-

församlingsmedlemmar.

övriga

bägge

punkterna

innefattar

inga

princi-

piella nyheter.

piella

nyheter.

4 & För sådan verksamhet som anges i 3.5 skall pastoratet förordna en eller flera kyrkomusiker. Domkapitlet får dock. när det finns särskilda skäl. medge att pastoratet förordnar någon annan. Medgivandet får begränsas till att gälla en viss gudstjänstlokal eller en viss kyrkomusikalisk uppgift.

4 & För sådan verksamhet som anges i 3.5 skall pastoratet förordna en eller flera kyrkomusiker.

4 & För sådan verksamhet som anges i 3.5 skall pastoratet förordna en

För

sådan

verksamhet

som

anges

3.5

skall

pastoratet

förordna

eller flera kyrkomusiker.

eller

flera

kyrkomusiker.

Domkapitlet får dock. när det finns särskilda skäl. medge att pastoratet förordnar någon annan. Medgivandet får begränsas till att gälla en viss gudstjänstlokal eller en viss kyrkomusikalisk uppgift.

Domkapitlet får dock. när det finns särskilda skäl. medge att pastoratet

Domkapitlet

får

dock.

när

det

finns

särskilda

skäl.

medge

att

pastoratet

förordnar någon annan. Medgivandet får begränsas till att gälla en viss

förordnar

någon

annan.

Medgivandet

får

begränsas

till

att

gälla

viss

gudstjänstlokal eller en viss kyrkomusikalisk uppgift.

gudstjänstlokal

eller

viss

kyrkomusikalisk

uppgift.

Paragrafensförsta stycka återspeglar det grundläggande synsättet. att det bör finnas stor frihet för pastoraten att bygga tipp en lämplig lokal organi- sation. Lagen anger endast de minimikrav på verksamheten. som skall garantera en hög och så långt möjligt likvärdig standard. Av paragrafen framgår att pastoratet för den obligatoriska kyrkomusikaliska verksamhet som särskilt angetts i tredje paragrafen skall förordna en eller flera perso- ner som har föreskriven kyrkomusikalisk behörighet. nämligen antingen organistutbildning (8ä) eller kantorsutbildning (95). Genom ett sådant förordnande kan en kyrkomusiker anställas antingen på en kyrkomusiker- tjänst eller på ett vikariat. Uppgifterna kan också anförtros en kyrkomusi- ker i form av ett uppdrag som inte samtidigt innebär en anställning. Den föreslagna bestämmelsen hindrar inte att kyrkomusikaliska uppgifter vid särskilda tillfällen utförs av andra. I paragrafens andra styrke finns ett undantag från den nyss angivna principen om full kyrkomusikalisk behörighet. Liksom hittills skall det

Paragrafensförsta stycka återspeglar det grundläggande synsättet. att det

Paragrafensförsta

stycka

återspeglar

det

grundläggande

synsättet.

att

det

bör finnas stor frihet för pastoraten att bygga tipp en lämplig lokal organi-

bör

finnas

stor

frihet

för

pastoraten

att

bygga

tipp

lämplig

lokal

organi-

sation. Lagen anger endast de minimikrav på verksamheten. som skall

sation.

Lagen

anger

endast

minimikrav

på

verksamheten.

som

skall

garantera en hög och så långt möjligt likvärdig standard. Av paragrafen

garantera

hög

och

så

långt

möjligt

likvärdig

standard.

paragrafen

framgår att pastoratet för den obligatoriska kyrkomusikaliska verksamhet

framgår

att

pastoratet

för

den

obligatoriska

kyrkomusikaliska

verksamhet

som särskilt angetts i tredje paragrafen skall förordna en eller flera perso-

som

särskilt

angetts

tredje

paragrafen

skall

förordna

eller

flera

perso-

ner som har föreskriven kyrkomusikalisk behörighet. nämligen antingen

ner

som

har

föreskriven

kyrkomusikalisk

behörighet.

nämligen

antingen

organistutbildning (8ä) eller kantorsutbildning (95). Genom ett sådant

organistutbildning

(8ä)

eller

kantorsutbildning

(95).

Genom

ett

sådant

förordnande kan en kyrkomusiker anställas antingen på en kyrkomusiker-

förordnande

kan

kyrkomusiker

anställas

antingen

på

kyrkomusiker-

tjänst eller på ett vikariat. Uppgifterna kan också anförtros en kyrkomusi-

tjänst

eller

på

ett

vikariat.

Uppgifterna

kan

också

anförtros

kyrkomusi-

ker i form av ett uppdrag som inte samtidigt innebär en anställning. Den

ker

form

ett

uppdrag

som

inte

samtidigt

innebär

anställning.

Den

föreslagna bestämmelsen hindrar inte att kyrkomusikaliska uppgifter vid

föreslagna

bestämmelsen

hindrar

inte

att

kyrkomusikaliska

uppgifter

vid

särskilda tillfällen utförs av andra.

särskilda

tillfällen

utförs

andra.

I paragrafens andra styrke finns ett undantag från den nyss angivna principen om full kyrkomusikalisk behörighet. Liksom hittills skall det

I paragrafens andra styrke finns ett undantag från den nyss angivna

paragrafens

andra

styrke

finns

ett

undantag

från

den

nyss

angivna

principen om full kyrkomusikalisk behörighet. Liksom hittills skall det

principen

full

kyrkomusikalisk

behörighet.

Liksom

hittills

skall

det

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

vara möjligt för domkapitlet att medge att pastoratet förordnar en orgelspe- lare eller någon annan som inte har den föreskrivna kyrkomusikaliska behörigheten. I första hand bör dispenserna avse de fall, där gudstjänst- livets behov medför att orgelspelare måste anlitas. Vid prövningen bör domkapitlet förvissa sig om att den som dispensen avser lämpligen kan anförtrOs de orgelverk som finns i pastoratet. Medgivandet kan begränsas med stöd av regeln i paragrafens sista mening till att gälla en viss guds- tjänstlokal eller en viss kyrkomusikalisk uppgift. I allmänhet bör med- givandet endast avse uppgifter enligt 35 l. Dispens bör liksom nu endast meddelas när det finns särskilda skäl. Förutom de organisatoriska förhål- landena i pastoratet kan ett sådant skäl vara att det inte finns behöriga kyrkomusiker att tillgå. Vid bedömningen av denna fråga får vägas in huruvida pastoratet har ansträngt sig att skaffa en behörig kyrkomusiker, t. ex. genom annonsering med tillräcklig spridning. I övrigt hänvisas här till avsnittet 2.5. Tjänsteorganisation 5 & 'l'jänster som kyrkomusiker i ett pastorat är tjänster som organist eller som kantor. Enligt denna paragraf finns det endast två slags anställningar som kyrko- musiker. organist eller kantor. Behörighetskraven för anställning framgår av 9—129'55. Med ett visst undantag. som gäller en tjänst för varje pastorat (6 %$). står det pastoratet fritt att anställa en eller flera kyrkomusiker som organist eller kantor eller att avtala med en annan arbetsgivare om fyllnadstjänstgö— ring'för pastoratet. Möjligheten att på detta sätt förordna någon annan behörig person för de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna följer av utformningen av 45 första stycket. En viss valfrihet behövs för att möjlig- heterna att anordna kombinationstjänster skall kunna tas till vara enligt vadjag närmare har utvecklat i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.6). 6 & I varje pastorat skall det finnas minst en tjänst som organist. om inte domkapitlet medger något annat. Domkapitlet får lämna medgivande enligt första stycket. om de kyrko- musikaliska arbetsuppgifterna är av liten omfattning eller om det av organi- satoriska skäl inte är lämpligt att anställa någon organist. Domkapitlet får begränsa medgivandet till att avse en viss tid. Enligt paragrafens första stycke finns det ett principiellt krav på att det skall finnas minst en tjänst som organist i pastoratet. Syftet med bestäm- melsen är att trygga kvaliteten i verksamheten. Domkapitlet får dock medge undantag enligt det föreslagna (mc/ra stycket. För sådan dispens krävs att de kyrkomusikaliska uppgifterna är av liten omfattning eller att det av organisatoriska skäl inte är lämpligt att anställa en organist. En utgångspunkt för bedömningen kan vara den som gäller idag enligt kyrko- musikerförordningen nämligen att det i princip krävs en organist i varje distrikt med fler än 5000 invånare. Vilka övriga omständigheter som bör vinna beaktande vid domkapitlets prövning framgår av. den allmänna moti- Prop. 1987/88:144 56

vara möjligt för domkapitlet att medge att pastoratet förordnar en orgelspe-

vara

möjligt

för

domkapitlet

att

medge

att

pastoratet

förordnar

orgelspe-

lare eller någon annan som inte har den föreskrivna kyrkomusikaliska

lare

eller

någon

annan

som

inte

har

den

föreskrivna

kyrkomusikaliska

behörigheten. I första hand bör dispenserna avse de fall, där gudstjänst-

behörigheten.

första

hand

bör

dispenserna

avse

fall,

där

gudstjänst-

livets behov medför att orgelspelare måste anlitas. Vid prövningen bör

livets

behov

medför

att

orgelspelare

måste

anlitas.

Vid

prövningen

bör

domkapitlet förvissa sig om att den som dispensen avser lämpligen kan

domkapitlet

förvissa

sig

att

den

som

dispensen

avser

lämpligen

kan

anförtrOs de orgelverk som finns i pastoratet. Medgivandet kan begränsas

anförtrOs

orgelverk

som

finns

pastoratet.

Medgivandet

kan

begränsas

med stöd av regeln i paragrafens sista mening till att gälla en viss guds-

med

stöd

regeln

paragrafens

sista

mening

till

att

gälla

viss

guds-

tjänstlokal eller en viss kyrkomusikalisk uppgift. I allmänhet bör med-

tjänstlokal

eller

viss

kyrkomusikalisk

uppgift.

allmänhet

bör

med-

givandet endast avse uppgifter enligt 35 l. Dispens bör liksom nu endast

givandet

endast

avse

uppgifter

enligt

Dispens

bör

liksom

endast

meddelas när det finns särskilda skäl. Förutom de organisatoriska förhål-

meddelas

när

det

finns

särskilda

skäl.

Förutom

organisatoriska

förhål-

landena i pastoratet kan ett sådant skäl vara att det inte finns behöriga

landena

pastoratet

kan

ett

sådant

skäl

vara

att

det

inte

finns

behöriga

kyrkomusiker att tillgå. Vid bedömningen av denna fråga får vägas in

kyrkomusiker

att

tillgå.

Vid

bedömningen

denna

fråga

får

vägas

huruvida pastoratet har ansträngt sig att skaffa en behörig kyrkomusiker,

huruvida

pastoratet

har

ansträngt

sig

att

skaffa

behörig

kyrkomusiker,

t. ex. genom annonsering med tillräcklig spridning. I övrigt hänvisas här till

ex.

genom

annonsering

med

tillräcklig

spridning.

övrigt

hänvisas

här

till

avsnittet 2.5.

avsnittet

2.5.

Tjänsteorganisation

5 & 'l'jänster som kyrkomusiker i ett pastorat är tjänster som organist eller som kantor.

5 & 'l'jänster som kyrkomusiker i ett pastorat är tjänster som organist

'l'jänster

som

kyrkomusiker

ett

pastorat

är

tjänster

som

organist

eller som kantor.

eller

som

kantor.

Enligt denna paragraf finns det endast två slags anställningar som kyrko- musiker. organist eller kantor. Behörighetskraven för anställning framgår av 9—129'55. Med ett visst undantag. som gäller en tjänst för varje pastorat (6 %$). står det pastoratet fritt att anställa en eller flera kyrkomusiker som organist eller kantor eller att avtala med en annan arbetsgivare om fyllnadstjänstgö— ring'för pastoratet. Möjligheten att på detta sätt förordna någon annan behörig person för de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna följer av utformningen av 45 första stycket. En viss valfrihet behövs för att möjlig- heterna att anordna kombinationstjänster skall kunna tas till vara enligt vadjag närmare har utvecklat i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.6).

Enligt denna paragraf finns det endast två slags anställningar som kyrko- musiker. organist eller kantor. Behörighetskraven för anställning framgår av 9—129'55.

Enligt denna paragraf finns det endast två slags anställningar som kyrko-

Enligt

denna

paragraf

finns

det

endast

två

slags

anställningar

som

kyrko-

musiker. organist eller kantor. Behörighetskraven för anställning framgår

musiker.

organist

eller

kantor.

Behörighetskraven

för

anställning

framgår

av 9—129'55.

9—129'55.

Med ett visst undantag. som gäller en tjänst för varje pastorat (6 %$). står det pastoratet fritt att anställa en eller flera kyrkomusiker som organist eller kantor eller att avtala med en annan arbetsgivare om fyllnadstjänstgö— ring'för pastoratet. Möjligheten att på detta sätt förordna någon annan behörig person för de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna följer av utformningen av 45 första stycket. En viss valfrihet behövs för att möjlig- heterna att anordna kombinationstjänster skall kunna tas till vara enligt vadjag närmare har utvecklat i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.6).

Med ett visst undantag. som gäller en tjänst för varje pastorat (6 %$). står

Med

ett

visst

undantag.

som

gäller

tjänst

för

varje

pastorat

%$).

står

det pastoratet fritt att anställa en eller flera kyrkomusiker som organist

det

pastoratet

fritt

att

anställa

eller

flera

kyrkomusiker

som

organist

eller kantor eller att avtala med en annan arbetsgivare om fyllnadstjänstgö—

eller

kantor

eller

att

avtala

med

annan

arbetsgivare

fyllnadstjänstgö—

ring'för pastoratet. Möjligheten att på detta sätt förordna någon annan

ring'för

pastoratet.

Möjligheten

att

på

detta

sätt

förordna

någon

annan

behörig person för de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna följer av

behörig

person

för

obligatoriska

kyrkomusikaliska

uppgifterna

följer

utformningen av 45 första stycket. En viss valfrihet behövs för att möjlig-

utformningen

första

stycket.

viss

valfrihet

behövs

för

att

möjlig-

heterna att anordna kombinationstjänster skall kunna tas till vara enligt

heterna

att

anordna

kombinationstjänster

skall

kunna

tas

till

vara

enligt

vadjag närmare har utvecklat i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.6).

vadjag

närmare

har

utvecklat

den

allmänna

motiveringen

(avsnitt

2.6).

6 & I varje pastorat skall det finnas minst en tjänst som organist. om inte domkapitlet medger något annat.

6 & I varje pastorat skall det finnas minst en tjänst som organist. om inte

varje

pastorat

skall

det

finnas

minst

tjänst

som

organist.

inte

domkapitlet medger något annat.

domkapitlet

medger

något

annat.

Domkapitlet får lämna medgivande enligt första stycket. om de kyrko-

Domkapitlet

får

lämna

medgivande

enligt

första

stycket.

kyrko-

musikaliska arbetsuppgifterna är av liten omfattning eller om det av organi-

musikaliska

arbetsuppgifterna

är

liten

omfattning

eller

det

organi-

satoriska skäl inte är lämpligt att anställa någon organist. Domkapitlet får

satoriska

skäl

inte

är

lämpligt

att

anställa

någon

organist.

Domkapitlet

får

begränsa medgivandet till att avse en viss tid.

begränsa

medgivandet

till

att

avse

viss

tid.

Enligt paragrafens första stycke finns det ett principiellt krav på att det skall finnas minst en tjänst som organist i pastoratet. Syftet med bestäm- melsen är att trygga kvaliteten i verksamheten. Domkapitlet får dock medge undantag enligt det föreslagna (mc/ra stycket. För sådan dispens krävs att de kyrkomusikaliska uppgifterna är av liten omfattning eller att det av organisatoriska skäl inte är lämpligt att anställa en organist. En utgångspunkt för bedömningen kan vara den som gäller idag enligt kyrko- musikerförordningen nämligen att det i princip krävs en organist i varje distrikt med fler än 5000 invånare. Vilka övriga omständigheter som bör vinna beaktande vid domkapitlets prövning framgår av. den allmänna moti-

Enligt paragrafens första stycke finns det ett principiellt krav på att det

Enligt

paragrafens

första

stycke

finns

det

ett

principiellt

krav

på

att

det

skall finnas minst en tjänst som organist i pastoratet. Syftet med bestäm-

skall

finnas

minst

tjänst

som

organist

pastoratet.

Syftet

med

bestäm-

melsen är att trygga kvaliteten i verksamheten. Domkapitlet får dock

melsen

är

att

trygga

kvaliteten

verksamheten.

Domkapitlet

får

dock

medge undantag enligt det föreslagna (mc/ra stycket. För sådan dispens

medge

undantag

enligt

det

föreslagna

(mc/ra

stycket.

För

sådan

dispens

krävs att de kyrkomusikaliska uppgifterna är av liten omfattning eller att

krävs

att

kyrkomusikaliska

uppgifterna

är

liten

omfattning

eller

att

det av organisatoriska skäl inte är lämpligt att anställa en organist. En

det

organisatoriska

skäl

inte

är

lämpligt

att

anställa

organist.

utgångspunkt för bedömningen kan vara den som gäller idag enligt kyrko-

utgångspunkt

för

bedömningen

kan

vara

den

som

gäller

idag

enligt

kyrko-

musikerförordningen nämligen att det i princip krävs en organist i varje

musikerförordningen

nämligen

att

det

princip

krävs

organist

varje

distrikt med fler än 5000 invånare. Vilka övriga omständigheter som bör

distrikt

med

fler

än

5000

invånare.

Vilka

övriga

omständigheter

som

bör

vinna beaktande vid domkapitlets prövning framgår av. den allmänna moti-

vinna

beaktande

vid

domkapitlets

prövning

framgår

av.

den

allmänna

moti-

Prop. 1987/88:144

Prop.

1987/88:144

veringen (avsnitt 2.5). Domkapitlets prövning kan utfalla olika i pastorat med stor ytvidd och i pastorat med en samlad befolkning. även om antalet invånare är detsamma. Medgivandet kan tidsbegränsas. om domkapitlet bedömer att frågan kan komma att bedömas annorlunda i en framtid. t.ex. när någon kantor i pastoratet slutar sin anställning. 7 5 I det pastorat där stiftets domkyrka är belägen skall det finnas en tjänst som domkyrkoorganist. Paragrafen motsvarari huvudsak lä 3 mom. kyrkomusikeiförordningen. Behörighet 8 5 Behörig att anställas på en tjänst som organist är den som har avlagt högskoleexamen på kyrkomusikerlinjen. Paragrafen reglerar de behörighetskrav som skall gälla för anställning som organist. För behörighet att vara organist krävs liksom tidigare högskole- examen på kyrkomusikerlinje. s. k. kyrkomusikerexamen. I den äldre kyr- komusikerförordningen angavs även vissa äldre examina som berättigade till tjänst som organist. Dessa omfattas av övergångsbestämmelsernas punkt 3. ' 9 & Behörig att anställas på en tjänst som kantor är I. den som har avlagt organist- och kantorsexamen och som med god- känt vitsord har genomgått pedagogisk kurs för kantorer, 2. den som har avlagt högskoleexamen för musiklärare med kyrkomusi- kaliskt tillval samt 3. den som är behörig att anställas som organist. För behörighet att anställas som kantor krävs enligt paragrafen liksom hittills dels organist- och kantorsexamen. dels en pedagogisk examen. Detta framgår av punkten [. I den äldre kyrkomusikerförordningen angavs också vissa äldre examina som berättigade till tjänst som kyrkokantor. Dessa omfattas av övergångsbcstämmelsernas punkt 3. Enligt mina be- dömningar i fråga om den framtida kantorsutbildningen (se den allmänna motiveringen. avsnitt 2. I | . l) bör möjligheterna undersökas att inom ettäm- nesutbildningen i musik utforma sådana tillvalsmöjligheter. att kantorsbe- hörighet kan erhållas jämsides med behörighet som ettämneslärare i mu- sik. I enlighet med detta föreskrivs ipunkien .? att sådan högskoleexamen också ger kantorsbehörighet. Den som är behörig att anställas som orga- nist skall enligt punkten 3 också vara behörig att anställas som kantor. 10 & Domkapitlet kan förklara en sökande som inte uppfyller villkoren i 8 och 9 st behörig att anställas på en tjänst som organist eller kantor. om han med hänsyn till sin utbildning och yrkeserfarenhet är att anse som jäm- ställd med den som uppfyller dessa villkor. Paragrafen reglerar möjligheten för domkapitlet att dispensera från de behörighetskrav som anges i 8 och 9 åå. Sådan dispens skall få lämnas om Prop. 1987/88:144

veringen (avsnitt 2.5). Domkapitlets prövning kan utfalla olika i pastorat

veringen

(avsnitt

2.5).

Domkapitlets

prövning

kan

utfalla

olika

pastorat

med stor ytvidd och i pastorat med en samlad befolkning. även om antalet

med

stor

ytvidd

och

pastorat

med

samlad

befolkning.

även

antalet

invånare är detsamma. Medgivandet kan tidsbegränsas. om domkapitlet

invånare

är

detsamma.

Medgivandet

kan

tidsbegränsas.

domkapitlet

bedömer att frågan kan komma att bedömas annorlunda i en framtid. t.ex.

bedömer

att

frågan

kan

komma

att

bedömas

annorlunda

framtid.

t.ex.

när någon kantor i pastoratet slutar sin anställning.

när

någon

kantor

pastoratet

slutar

sin

anställning.

7 5 I det pastorat där stiftets domkyrka är belägen skall det finnas en tjänst som domkyrkoorganist.

7 5 I det pastorat där stiftets domkyrka är belägen skall det finnas en

det

pastorat

där

stiftets

domkyrka

är

belägen

skall

det

finnas

tjänst som domkyrkoorganist.

tjänst

som

domkyrkoorganist.

Paragrafen motsvarari huvudsak lä 3 mom. kyrkomusikeiförordningen.

Paragrafen

motsvarari

huvudsak

lä

mom.

kyrkomusikeiförordningen.

Behörighet

8 5 Behörig att anställas på en tjänst som organist är den som har avlagt högskoleexamen på kyrkomusikerlinjen.

8 5 Behörig att anställas på en tjänst som organist är den som har avlagt

Behörig

att

anställas

på

tjänst

som

organist

är

den

som

har

avlagt

högskoleexamen på kyrkomusikerlinjen.

högskoleexamen

på

kyrkomusikerlinjen.

Paragrafen reglerar de behörighetskrav som skall gälla för anställning som organist. För behörighet att vara organist krävs liksom tidigare högskole- examen på kyrkomusikerlinje. s. k. kyrkomusikerexamen. I den äldre kyr- komusikerförordningen angavs även vissa äldre examina som berättigade till tjänst som organist. Dessa omfattas av övergångsbestämmelsernas punkt 3. '

Paragrafen reglerar de behörighetskrav som skall gälla för anställning som

Paragrafen

reglerar

behörighetskrav

som

skall

gälla

för

anställning

som

organist. För behörighet att vara organist krävs liksom tidigare högskole-

organist.

För

behörighet

att

vara

organist

krävs

liksom

tidigare

högskole-

examen på kyrkomusikerlinje. s. k. kyrkomusikerexamen. I den äldre kyr-

examen

på

kyrkomusikerlinje.

kyrkomusikerexamen.

den

äldre

kyr-

komusikerförordningen angavs även vissa äldre examina som berättigade

komusikerförordningen

angavs

även

vissa

äldre

examina

som

berättigade

till tjänst som organist. Dessa omfattas av övergångsbestämmelsernas

till

tjänst

som

organist.

Dessa

omfattas

övergångsbestämmelsernas

punkt 3. '

punkt

9 & Behörig att anställas på en tjänst som kantor är I. den som har avlagt organist- och kantorsexamen och som med god- känt vitsord har genomgått pedagogisk kurs för kantorer, 2. den som har avlagt högskoleexamen för musiklärare med kyrkomusi- kaliskt tillval samt 3. den som är behörig att anställas som organist.

9 & Behörig att anställas på en tjänst som kantor är

Behörig

att

anställas

på

tjänst

som

kantor

är

I. den som har avlagt organist- och kantorsexamen och som med god- känt vitsord har genomgått pedagogisk kurs för kantorer,

I. den som har avlagt organist- och kantorsexamen och som med god-

den

som

har

avlagt

organist-

och

kantorsexamen

och

som

med

god-

känt vitsord har genomgått pedagogisk kurs för kantorer,

känt

vitsord

har

genomgått

pedagogisk

kurs

för

kantorer,

2. den som har avlagt högskoleexamen för musiklärare med kyrkomusi- kaliskt tillval samt

2. den som har avlagt högskoleexamen för musiklärare med kyrkomusi-

den

som

har

avlagt

högskoleexamen

för

musiklärare

med

kyrkomusi-

kaliskt tillval samt

kaliskt

tillval

samt

3. den som är behörig att anställas som organist.

den

som

är

behörig

att

anställas

som

organist.

För behörighet att anställas som kantor krävs enligt paragrafen liksom hittills dels organist- och kantorsexamen. dels en pedagogisk examen. Detta framgår av punkten [. I den äldre kyrkomusikerförordningen angavs också vissa äldre examina som berättigade till tjänst som kyrkokantor. Dessa omfattas av övergångsbcstämmelsernas punkt 3. Enligt mina be- dömningar i fråga om den framtida kantorsutbildningen (se den allmänna motiveringen. avsnitt 2. I | . l) bör möjligheterna undersökas att inom ettäm- nesutbildningen i musik utforma sådana tillvalsmöjligheter. att kantorsbe- hörighet kan erhållas jämsides med behörighet som ettämneslärare i mu- sik. I enlighet med detta föreskrivs ipunkien .? att sådan högskoleexamen också ger kantorsbehörighet. Den som är behörig att anställas som orga- nist skall enligt punkten 3 också vara behörig att anställas som kantor.

För behörighet att anställas som kantor krävs enligt paragrafen liksom

För

behörighet

att

anställas

som

kantor

krävs

enligt

paragrafen

liksom

hittills dels organist- och kantorsexamen. dels en pedagogisk examen.

hittills

dels

organist-

och

kantorsexamen.

dels

pedagogisk

examen.

Detta framgår av punkten [. I den äldre kyrkomusikerförordningen angavs

Detta

framgår

punkten

den

äldre

kyrkomusikerförordningen

angavs

också vissa äldre examina som berättigade till tjänst som kyrkokantor.

också

vissa

äldre

examina

som

berättigade

till

tjänst

som

kyrkokantor.

Dessa omfattas av övergångsbcstämmelsernas punkt 3. Enligt mina be-

Dessa

omfattas

övergångsbcstämmelsernas

punkt

Enligt

mina

be-

dömningar i fråga om den framtida kantorsutbildningen (se den allmänna

dömningar

fråga

den

framtida

kantorsutbildningen

(se

den

allmänna

motiveringen. avsnitt 2. I | . l) bör möjligheterna undersökas att inom ettäm-

motiveringen.

avsnitt

bör

möjligheterna

undersökas

att

inom

ettäm-

nesutbildningen i musik utforma sådana tillvalsmöjligheter. att kantorsbe-

nesutbildningen

musik

utforma

sådana

tillvalsmöjligheter.

att

kantorsbe-

hörighet kan erhållas jämsides med behörighet som ettämneslärare i mu-

hörighet

kan

erhållas

jämsides

med

behörighet

som

ettämneslärare

mu-

sik. I enlighet med detta föreskrivs ipunkien .? att sådan högskoleexamen

sik.

enlighet

med

detta

föreskrivs

ipunkien

att

sådan

högskoleexamen

också ger kantorsbehörighet. Den som är behörig att anställas som orga-

också

ger

kantorsbehörighet.

Den

som

är

behörig

att

anställas

som

orga-

nist skall enligt punkten 3 också vara behörig att anställas som kantor.

nist

skall

enligt

punkten

också

vara

behörig

att

anställas

som

kantor.

10 & Domkapitlet kan förklara en sökande som inte uppfyller villkoren i 8 och 9 st behörig att anställas på en tjänst som organist eller kantor. om han med hänsyn till sin utbildning och yrkeserfarenhet är att anse som jäm- ställd med den som uppfyller dessa villkor.

10 & Domkapitlet kan förklara en sökande som inte uppfyller villkoren i 8

Domkapitlet

kan

förklara

sökande

som

inte

uppfyller

villkoren

och 9 st behörig att anställas på en tjänst som organist eller kantor. om han

och

behörig

att

anställas

på

tjänst

som

organist

eller

kantor.

han

med hänsyn till sin utbildning och yrkeserfarenhet är att anse som jäm-

med

hänsyn

till

sin

utbildning

och

yrkeserfarenhet

är

att

anse

som

jäm-

ställd med den som uppfyller dessa villkor.

ställd

med

den

som

uppfyller

dessa

villkor.

Paragrafen reglerar möjligheten för domkapitlet att dispensera från de behörighetskrav som anges i 8 och 9 åå. Sådan dispens skall få lämnas om

Paragrafen reglerar möjligheten för domkapitlet att dispensera från de

Paragrafen

reglerar

möjligheten

för

domkapitlet

att

dispensera

från

behörighetskrav som anges i 8 och 9 åå. Sådan dispens skall få lämnas om

behörighetskrav

som

anges

och

åå.

Sådan

dispens

skall

få

lämnas

Prop. 1987/88:144

Prop.

1987/88:144

sökanden med hänsyn till sin utbildning och yrkeserfarenhet är att anse som jämställd med den som uppfyller de behörighetsvillkor som gäller för anställningen. En i huvudsak motsvarande dispensmöjlighet finns i dag (24 s'S mom. och 26 ä 3 mom. kyrkomusikerförordningen.) Tjänstetillsättningar 11 & Tjänster som kyrkomusiker tillsätts i ett enförsamlingspastorat av kyrkorådet och i ett tlerförsamlingspastorat av den tillsättningsnämnd som anges i 7 & prästanställningslagen ( l988:000). Enligt kyrkomusikerförordningen tillsätts organist- och kantorstjänster ge- nom beslut av kyrkoråden i församlingarna. Som en följd av att pastoratet svarar för den kyrkomusikaliska verksamheten. skall enligt paragrafen kyrkomusikerna i stället anställas genom beslut på pastoratsnivå. Efter- som det är i församlingarna som kyrkomusikerna skall vara verksamma. måste dessa tillförsäkras ett inflytande över tillsättningarna i ett llerför- samlingspastorat. Detta sker genom att tillsättningsbeslutet i ett sådant fall skall fattas av den tillsättningsnämnd som skall finnas i flerförsamlingspas- torat enligt den i propositionen l987/88z3l föreslagna 7ä prästanställnings- lagen. Denna nämnd tillsätter prästtjänster i flerförsamlingspastorat. och är sammansatt på ett sådant sätt att församlingarna får ett inflytande över tillsättningen. 12 & Innan en tjänst som kyrkomusiker tillsätts, skall domkapitlet pröva vilka sökande som är behöriga samt yttra sig över deras kyrkomusikaliska skicklighet. Reformens syfte är att garantera en minimistandard på den kyrkomusika- liska verksamheten. Detta syfte tillgodoses bl. a. genom föreskrifter om de behörighetsvillkor som skall gälla för kyrkomusiker (8— 10915). Enligt para- grafen skall behörighetsprövningen ankomma på domkapitlet. Det innebär att samma ordning skall tillämpas som i fråga om tillsättning avprästtjäns- ter. En ansökan om anställning som kyrkomusiker skall dock ges in till pastoratet. Det är att märka att paragrafen endast avser anställning hos pastoratet. 'Den gäller alltså inte när någon som är anställd hos någon annan skall anlitas för fyllnadstjänstgöring i pastoratet. Domkapitlets be- slut blir bindande och kan inte frångås av pastoratet. Det yttrande som domkapitlet samtidigt skall avge saknar däremot bindande verkan. Reglemente 13 & Församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige skall faställa ett reg- lemente för den kyrkomusikaliska verksamheten. Av reglementet skall framgå hur de uppgifter som anges i 3.5 skall tillgodoses. Utförs sådana uppgifter av flera. skall reglementet ange hur uppgifterna är fördelade mellan dem. Paragrafen reglerar pastoratets skyldighet att fastställa reglemente och vad ett sådant reglemente skall innehålla. Som jag har framhållit i den allmänna Prop. 1987/88:144 58

sökanden med hänsyn till sin utbildning och yrkeserfarenhet är att anse

sökanden

med

hänsyn

till

sin

utbildning

och

yrkeserfarenhet

är

att

anse

som jämställd med den som uppfyller de behörighetsvillkor som gäller för

som

jämställd

med

den

som

uppfyller

behörighetsvillkor

som

gäller

för

anställningen. En i huvudsak motsvarande dispensmöjlighet finns i dag

anställningen.

huvudsak

motsvarande

dispensmöjlighet

finns

dag

(24 s'S mom. och 26 ä 3 mom. kyrkomusikerförordningen.)

(24

s'S

mom.

och

mom.

kyrkomusikerförordningen.)

Tjänstetillsättningar

11 & Tjänster som kyrkomusiker tillsätts i ett enförsamlingspastorat av kyrkorådet och i ett tlerförsamlingspastorat av den tillsättningsnämnd som anges i 7 & prästanställningslagen ( l988:000).

11 & Tjänster som kyrkomusiker tillsätts i ett enförsamlingspastorat av

Tjänster

som

kyrkomusiker

tillsätts

ett

enförsamlingspastorat

kyrkorådet och i ett tlerförsamlingspastorat av den tillsättningsnämnd som

kyrkorådet

och

ett

tlerförsamlingspastorat

den

tillsättningsnämnd

som

anges i 7 & prästanställningslagen ( l988:000).

anges

prästanställningslagen

(

l988:000).

Enligt kyrkomusikerförordningen tillsätts organist- och kantorstjänster ge- nom beslut av kyrkoråden i församlingarna. Som en följd av att pastoratet svarar för den kyrkomusikaliska verksamheten. skall enligt paragrafen kyrkomusikerna i stället anställas genom beslut på pastoratsnivå. Efter- som det är i församlingarna som kyrkomusikerna skall vara verksamma. måste dessa tillförsäkras ett inflytande över tillsättningarna i ett llerför- samlingspastorat. Detta sker genom att tillsättningsbeslutet i ett sådant fall skall fattas av den tillsättningsnämnd som skall finnas i flerförsamlingspas- torat enligt den i propositionen l987/88z3l föreslagna 7ä prästanställnings- lagen. Denna nämnd tillsätter prästtjänster i flerförsamlingspastorat. och är sammansatt på ett sådant sätt att församlingarna får ett inflytande över tillsättningen.

Enligt kyrkomusikerförordningen tillsätts organist- och kantorstjänster ge-

Enligt

kyrkomusikerförordningen

tillsätts

organist-

och

kantorstjänster

ge-

nom beslut av kyrkoråden i församlingarna. Som en följd av att pastoratet

nom

beslut

kyrkoråden

församlingarna.

Som

följd

att

pastoratet

svarar för den kyrkomusikaliska verksamheten. skall enligt paragrafen

svarar

för

den

kyrkomusikaliska

verksamheten.

skall

enligt

paragrafen

kyrkomusikerna i stället anställas genom beslut på pastoratsnivå. Efter-

kyrkomusikerna

stället

anställas

genom

beslut

på

pastoratsnivå.

Efter-

som det är i församlingarna som kyrkomusikerna skall vara verksamma.

som

det

är

församlingarna

som

kyrkomusikerna

skall

vara

verksamma.

måste dessa tillförsäkras ett inflytande över tillsättningarna i ett llerför-

måste

dessa

tillförsäkras

ett

inflytande

över

tillsättningarna

ett

llerför-

samlingspastorat. Detta sker genom att tillsättningsbeslutet i ett sådant fall

samlingspastorat.

Detta

sker

genom

att

tillsättningsbeslutet

ett

sådant

fall

skall fattas av den tillsättningsnämnd som skall finnas i flerförsamlingspas-

skall

fattas

den

tillsättningsnämnd

som

skall

finnas

flerförsamlingspas-

torat enligt den i propositionen l987/88z3l föreslagna 7ä prästanställnings-

torat

enligt

den

propositionen

l987/88z3l

föreslagna

7ä

prästanställnings-

lagen. Denna nämnd tillsätter prästtjänster i flerförsamlingspastorat. och

lagen.

Denna

nämnd

tillsätter

prästtjänster

flerförsamlingspastorat.

och

är sammansatt på ett sådant sätt att församlingarna får ett inflytande över

är

sammansatt

på

ett

sådant

sätt

att

församlingarna

får

ett

inflytande

över

tillsättningen.

12 & Innan en tjänst som kyrkomusiker tillsätts, skall domkapitlet pröva vilka sökande som är behöriga samt yttra sig över deras kyrkomusikaliska skicklighet.

12 & Innan en tjänst som kyrkomusiker tillsätts, skall domkapitlet pröva

Innan

tjänst

som

kyrkomusiker

tillsätts,

skall

domkapitlet

pröva

vilka sökande som är behöriga samt yttra sig över deras kyrkomusikaliska

vilka

sökande

som

är

behöriga

samt

yttra

sig

över

deras

kyrkomusikaliska

skicklighet.

Reformens syfte är att garantera en minimistandard på den kyrkomusika- liska verksamheten. Detta syfte tillgodoses bl. a. genom föreskrifter om de behörighetsvillkor som skall gälla för kyrkomusiker (8— 10915). Enligt para- grafen skall behörighetsprövningen ankomma på domkapitlet. Det innebär att samma ordning skall tillämpas som i fråga om tillsättning avprästtjäns- ter. En ansökan om anställning som kyrkomusiker skall dock ges in till pastoratet. Det är att märka att paragrafen endast avser anställning hos pastoratet. 'Den gäller alltså inte när någon som är anställd hos någon annan skall anlitas för fyllnadstjänstgöring i pastoratet. Domkapitlets be- slut blir bindande och kan inte frångås av pastoratet. Det yttrande som domkapitlet samtidigt skall avge saknar däremot bindande verkan.

Reformens syfte är att garantera en minimistandard på den kyrkomusika-

Reformens

syfte

är

att

garantera

minimistandard

på

den

kyrkomusika-

liska verksamheten. Detta syfte tillgodoses bl. a. genom föreskrifter om de

liska

verksamheten.

Detta

syfte

tillgodoses

bl.

genom

föreskrifter

behörighetsvillkor som skall gälla för kyrkomusiker (8— 10915). Enligt para-

behörighetsvillkor

som

skall

gälla

för

kyrkomusiker

(8—

10915).

Enligt

para-

grafen skall behörighetsprövningen ankomma på domkapitlet. Det innebär

grafen

skall

behörighetsprövningen

ankomma

på

domkapitlet.

Det

innebär

att samma ordning skall tillämpas som i fråga om tillsättning avprästtjäns-

att

samma

ordning

skall

tillämpas

som

fråga

tillsättning

avprästtjäns-

ter. En ansökan om anställning som kyrkomusiker skall dock ges in till

ter.

ansökan

anställning

som

kyrkomusiker

skall

dock

ges

till

pastoratet. Det är att märka att paragrafen endast avser anställning hos

pastoratet.

Det

är

att

märka

att

paragrafen

endast

avser

anställning

hos

pastoratet. 'Den gäller alltså inte när någon som är anställd hos någon

pastoratet.

'Den

gäller

alltså

inte

när

någon

som

är

anställd

hos

någon

annan skall anlitas för fyllnadstjänstgöring i pastoratet. Domkapitlets be-

annan

skall

anlitas

för

fyllnadstjänstgöring

pastoratet.

Domkapitlets

be-

slut blir bindande och kan inte frångås av pastoratet. Det yttrande som

slut

blir

bindande

och

kan

inte

frångås

pastoratet.

Det

yttrande

som

domkapitlet samtidigt skall avge saknar däremot bindande verkan.

domkapitlet

samtidigt

skall

avge

saknar

däremot

bindande

verkan.

Reglemente

13 & Församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige skall faställa ett reg- lemente för den kyrkomusikaliska verksamheten. Av reglementet skall framgå hur de uppgifter som anges i 3.5 skall tillgodoses. Utförs sådana uppgifter av flera. skall reglementet ange hur uppgifterna är fördelade mellan dem.

13 & Församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige skall faställa ett reg- lemente för den kyrkomusikaliska verksamheten.

13 & Församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige skall faställa ett reg-

Församlingsdelegerade

eller

kyrkofullmäktige

skall

faställa

ett

reg-

lemente för den kyrkomusikaliska verksamheten.

lemente

för

den

kyrkomusikaliska

verksamheten.

Av reglementet skall framgå hur de uppgifter som anges i 3.5 skall tillgodoses. Utförs sådana uppgifter av flera. skall reglementet ange hur uppgifterna är fördelade mellan dem.

Av reglementet skall framgå hur de uppgifter som anges i 3.5 skall

reglementet

skall

framgå

hur

uppgifter

som

anges

3.5

skall

tillgodoses. Utförs sådana uppgifter av flera. skall reglementet ange hur

tillgodoses.

Utförs

sådana

uppgifter

flera.

skall

reglementet

ange

hur

uppgifterna är fördelade mellan dem.

uppgifterna

är

fördelade

mellan

dem.

Paragrafen reglerar pastoratets skyldighet att fastställa reglemente och vad ett sådant reglemente skall innehålla. Som jag har framhållit i den allmänna

Paragrafen reglerar pastoratets skyldighet att fastställa reglemente och vad

Paragrafen

reglerar

pastoratets

skyldighet

att

fastställa

reglemente

och

vad

ett sådant reglemente skall innehålla. Som jag har framhållit i den allmänna

ett

sådant

reglemente

skall

innehålla.

Som

jag

har

framhållit

den

allmänna

Prop. 1987/88:144

Prop.

1987/88:144

motiveringen (avsnitt 2.9) bör det. i stället för att ett regionalt organ fastställer instruktioner för de enskilda kyrkomusikerna. finnas ett regle- mente som utvisar hur de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna skall tillgodoses. Syftet med paragrafen är att ge stadga ät organisationen av verksamheten och klargöra arbets- och ansvarsfördelningen mellan kyrko- musikerna i ett pastorat. I reglementet kan också meddelas närmare före- skrifter om arbetsledningen. 14 5 Innan reglementet faställs. skall yttrande inhämtas från församling- arna i pastoratet och domkapitlet. Av domkapitlets yttrande skall särskilt framgå huruvida förslaget till reglemente står i överensstämmelse med Vad som har bestämts om gudstjänster i församlingarna. Enligt paragrafen skall församlingarna i pastoratet och domkapitlet yttra sig över förslaget till reglemente innan det fastställs. Kyrkomusiken är ett väsentligt inslag i gudstjänstlivet och den övriga församlingsverksamheten. Den kyrkomusikaliska verksamheten måste därför anpassas till försam- lingarnas behov och resurserna fördelas mellan olika församlingar i ett flertörsamlingspastorat. Detta kan inte ske utan medverkan av församling- arna. Härutöver krävs en samordning mellan prästernas och kyrkomusi- kernas tjänstgöring. framför allt vid gudstjänster och övriga kyrkliga hand- lingar. Denna samordning kan ske genom att även domkapitlet yttrar sig över förslaget till reglemente. Orgelvård 15 5 Den som enligt reglementet har att svara för vården av en orgel skall till pastoratet anmäla sådana brister som han inte lämpligen själv kan avhjälpa. 165 Innan pastoratet tillåter någon annan än den som är förordnad enligt 4å att använda en orgel. skall yttrande inhämtas från den som enligt reglementet har att svara för vården av orgeln. I paragraferna ges föreskrifter om orgelvården i pastoratet. Enligt 15.9" åligger det den som enligt reglementet svarar för vården av en orgel att anmäla sädana brister som han inte själv kan avhjälpa. Motsvarande be- stämmelse finns i dag i l l & första stycket första meningen kyrkomusiker- förordningen. Enligt I6 ,Q' skall den som svarar för vården av en orgel alltid beredas tillfälle att yttra sig innan någon annan. som inte är kyrkomusikeri pastoratet eller anlitas som orgelspelare där. tillåts använda orgeln. Ett sådant yttrande bör innehålla en bedömning av om den tilltänkte använda- ren rent tekniskt är kompetent att spela på orgeln. Yttrandet är inte bindande för pastoratet. Regeln motsvarar i huvudsak 11 & första stycket andra meningen kyrkomusikerförordningen. F yllnadstjänstgöring 17 Q' Innehavaren av en tjänst som kyrkomusiker är skyldig att fullgöra fyllnadstjänstgöring hos en annan arbetsgivare i den omfattning som följer av anställningsavtalet. Prop. 1987/88:144

motiveringen (avsnitt 2.9) bör det. i stället för att ett regionalt organ

motiveringen

(avsnitt

2.9)

bör

det.

stället

för

att

ett

regionalt

organ

fastställer instruktioner för de enskilda kyrkomusikerna. finnas ett regle-

fastställer

instruktioner

för

enskilda

kyrkomusikerna.

finnas

ett

regle-

mente som utvisar hur de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna skall

mente

som

utvisar

hur

obligatoriska

kyrkomusikaliska

uppgifterna

skall

tillgodoses. Syftet med paragrafen är att ge stadga ät organisationen av

tillgodoses.

Syftet

med

paragrafen

är

att

stadga

ät

organisationen

verksamheten och klargöra arbets- och ansvarsfördelningen mellan kyrko-

verksamheten

och

klargöra

arbets-

och

ansvarsfördelningen

mellan

kyrko-

musikerna i ett pastorat. I reglementet kan också meddelas närmare före-

musikerna

ett

pastorat.

reglementet

kan

också

meddelas

närmare

före-

skrifter om arbetsledningen.

skrifter

arbetsledningen.

14 5 Innan reglementet faställs. skall yttrande inhämtas från församling- arna i pastoratet och domkapitlet. Av domkapitlets yttrande skall särskilt framgå huruvida förslaget till reglemente står i överensstämmelse med Vad som har bestämts om gudstjänster i församlingarna.

14 5 Innan reglementet faställs. skall yttrande inhämtas från församling-

Innan

reglementet

faställs.

skall

yttrande

inhämtas

från

församling-

arna i pastoratet och domkapitlet. Av domkapitlets yttrande skall särskilt

arna

pastoratet

och

domkapitlet.

domkapitlets

yttrande

skall

särskilt

framgå huruvida förslaget till reglemente står i överensstämmelse med Vad

framgå

huruvida

förslaget

till

reglemente

står

överensstämmelse

med

Vad

som har bestämts om gudstjänster i församlingarna.

som

har

bestämts

gudstjänster

församlingarna.

Enligt paragrafen skall församlingarna i pastoratet och domkapitlet yttra sig över förslaget till reglemente innan det fastställs. Kyrkomusiken är ett väsentligt inslag i gudstjänstlivet och den övriga församlingsverksamheten. Den kyrkomusikaliska verksamheten måste därför anpassas till försam- lingarnas behov och resurserna fördelas mellan olika församlingar i ett flertörsamlingspastorat. Detta kan inte ske utan medverkan av församling- arna. Härutöver krävs en samordning mellan prästernas och kyrkomusi- kernas tjänstgöring. framför allt vid gudstjänster och övriga kyrkliga hand- lingar. Denna samordning kan ske genom att även domkapitlet yttrar sig över förslaget till reglemente.

Enligt paragrafen skall församlingarna i pastoratet och domkapitlet yttra

Enligt

paragrafen

skall

församlingarna

pastoratet

och

domkapitlet

yttra

sig över förslaget till reglemente innan det fastställs. Kyrkomusiken är ett

sig

över

förslaget

till

reglemente

innan

det

fastställs.

Kyrkomusiken

är

ett

väsentligt inslag i gudstjänstlivet och den övriga församlingsverksamheten.

väsentligt

inslag

gudstjänstlivet

och

den

övriga

församlingsverksamheten.

Den kyrkomusikaliska verksamheten måste därför anpassas till försam-

Den

kyrkomusikaliska

verksamheten

måste

därför

anpassas

till

försam-

lingarnas behov och resurserna fördelas mellan olika församlingar i ett

lingarnas

behov

och

resurserna

fördelas

mellan

olika

församlingar

ett

flertörsamlingspastorat. Detta kan inte ske utan medverkan av församling-

flertörsamlingspastorat.

Detta

kan

inte

ske

utan

medverkan

församling-

arna. Härutöver krävs en samordning mellan prästernas och kyrkomusi-

arna.

Härutöver

krävs

samordning

mellan

prästernas

och

kyrkomusi-

kernas tjänstgöring. framför allt vid gudstjänster och övriga kyrkliga hand-

kernas

tjänstgöring.

framför

allt

vid

gudstjänster

och

övriga

kyrkliga

hand-

lingar. Denna samordning kan ske genom att även domkapitlet yttrar sig

lingar.

Denna

samordning

kan

ske

genom

att

även

domkapitlet

yttrar

sig

över förslaget till reglemente.

över

förslaget

till

reglemente.

Orgelvård 15 5 Den som enligt reglementet har att svara för vården av en orgel skall till pastoratet anmäla sådana brister som han inte lämpligen själv kan avhjälpa.

Orgelvård

15 5 Den som enligt reglementet har att svara för vården av en orgel skall

Den

som

enligt

reglementet

har

att

svara

för

vården

orgel

skall

till pastoratet anmäla sådana brister som han inte lämpligen själv kan

till

pastoratet

anmäla

sådana

brister

som

han

inte

lämpligen

själv

kan

avhjälpa.

165 Innan pastoratet tillåter någon annan än den som är förordnad enligt 4å att använda en orgel. skall yttrande inhämtas från den som enligt reglementet har att svara för vården av orgeln.

165 Innan pastoratet tillåter någon annan än den som är förordnad enligt

165

Innan

pastoratet

tillåter

någon

annan

än

den

som

är

förordnad

enligt

4å att använda en orgel. skall yttrande inhämtas från den som enligt

4å

att

använda

orgel.

skall

yttrande

inhämtas

från

den

som

enligt

reglementet har att svara för vården av orgeln.

reglementet

har

att

svara

för

vården

orgeln.

I paragraferna ges föreskrifter om orgelvården i pastoratet. Enligt 15.9" åligger det den som enligt reglementet svarar för vården av en orgel att anmäla sädana brister som han inte själv kan avhjälpa. Motsvarande be- stämmelse finns i dag i l l & första stycket första meningen kyrkomusiker- förordningen. Enligt I6 ,Q' skall den som svarar för vården av en orgel alltid beredas tillfälle att yttra sig innan någon annan. som inte är kyrkomusikeri pastoratet eller anlitas som orgelspelare där. tillåts använda orgeln. Ett sådant yttrande bör innehålla en bedömning av om den tilltänkte använda- ren rent tekniskt är kompetent att spela på orgeln. Yttrandet är inte bindande för pastoratet. Regeln motsvarar i huvudsak 11 & första stycket andra meningen kyrkomusikerförordningen.

I paragraferna ges föreskrifter om orgelvården i pastoratet. Enligt 15.9"

paragraferna

ges

föreskrifter

orgelvården

pastoratet.

Enligt

15.9"

åligger det den som enligt reglementet svarar för vården av en orgel att

åligger

det

den

som

enligt

reglementet

svarar

för

vården

orgel

att

anmäla sädana brister som han inte själv kan avhjälpa. Motsvarande be-

anmäla

sädana

brister

som

han

inte

själv

kan

avhjälpa.

Motsvarande

be-

stämmelse finns i dag i l l & första stycket första meningen kyrkomusiker-

stämmelse

finns

dag

första

stycket

första

meningen

kyrkomusiker-

förordningen. Enligt I6 ,Q' skall den som svarar för vården av en orgel alltid

förordningen.

Enligt

,Q'

skall

den

som

svarar

för

vården

orgel

alltid

beredas tillfälle att yttra sig innan någon annan. som inte är kyrkomusikeri

beredas

tillfälle

att

yttra

sig

innan

någon

annan.

som

inte

är

kyrkomusikeri

pastoratet eller anlitas som orgelspelare där. tillåts använda orgeln. Ett

pastoratet

eller

anlitas

som

orgelspelare

där.

tillåts

använda

orgeln.

Ett

sådant yttrande bör innehålla en bedömning av om den tilltänkte använda-

sådant

yttrande

bör

innehålla

bedömning

den

tilltänkte

använda-

ren rent tekniskt är kompetent att spela på orgeln. Yttrandet är inte

ren

rent

tekniskt

är

kompetent

att

spela

på

orgeln.

Yttrandet

är

inte

bindande för pastoratet. Regeln motsvarar i huvudsak 11 & första stycket

bindande

för

pastoratet.

Regeln

motsvarar

huvudsak

första

stycket

andra meningen kyrkomusikerförordningen.

andra

meningen

kyrkomusikerförordningen.

F yllnadstjänstgöring

yllnadstjänstgöring

17 Q' Innehavaren av en tjänst som kyrkomusiker är skyldig att fullgöra fyllnadstjänstgöring hos en annan arbetsgivare i den omfattning som följer av anställningsavtalet.

17 Q' Innehavaren av en tjänst som kyrkomusiker är skyldig att fullgöra

Innehavaren

tjänst

som

kyrkomusiker

är

skyldig

att

fullgöra

fyllnadstjänstgöring hos en annan arbetsgivare i den omfattning som följer

fyllnadstjänstgöring

hos

annan

arbetsgivare

den

omfattning

som

följer

av anställningsavtalet.

anställningsavtalet.

Prop. 1987/88:144

Prop.

1987/88:144

Paragrafen reglerar en kyrkomusikers skyldighet att fullgöra fyllnads-l tjänstgöring hos någon annan arbetsgivare. Omfattningen av denna skyl- dighet får regleras i anställningsavtalet. Musiksakkunniga 18 & Vid handläggningen av ärenden enligt denna lag får domkapitlet biträdas av en eller flera musiksakkunniga. Behörig att vara musiksakkunnig i domkapitlet är domkyrkoorganisten eller någon annan som är behörig att anställas på en tjänst som organist. ' Stiftsstyrelsen skall förordna en eller flera musiksakkunniga efter yttran- de av domkapitlet. ' I paragrafen finns föreskrifter om musiksakkunniga i domkapitlet. Paragra- fen motsvarar delvis 18.5 kyrkomusikerförordningen. Enligt första stycket får domkapitlet biträdas av en eller flera musiksak— kunniga vid handläggningen av ärenden enligt lagen. Beträffande de när- mare övervägandena kan hänvisas till den allmänna motiveringen (avsnitt . 2.10). I andra stycket regleras behörigheten att vara musiksakkunnig i domka- pitlet. I första hand är det domkyrkoorganisten som bör anlitas. Emellertid kan även andra kyrkomusiker anlitas. Kravet är då att den eller de andra skall ha behörighet som organist. Musiksakkunniga skall enligt tredje stycket förordnas av stiftsstyrelsen efter yttrande av domkapitlet. Denna ordning ansluter till den som enligt förslaget i propositionen 1987/88:31 skall gälla för sekreteraren i domkapit- let. Överklagande 19 & Domkapitlets beslut enligt denna lag får överklagas hos regeringen. Domkapitlets beslut enligt 4 & andra stycket och 6 5 andra stycket får överklagas endast av pastoratet. Av paragrafen framgår att domkapitlets beslut enligt lagen får överklagas hos regeringen. Beslut. varigenom domkapitlets avslagit en framställning från ett pastorat om medgivande enligt 4 å andra stycket eller 6 5 andra stycket bör kunna överklagas endast av pastoratet. Ikraftträdande m. m. 1. Denna lag träder i kraft den ljanuari 1990. 2. Genom lagen upphävs lagen ( 1947: 275) om kyrkomusiker samt kyrko- musikerförordningen (1950: 375). Lagen föreslås träda i kraft den ljanuari 1990. Genom lagen upphävs . dels 1947 års lag om kyrkomusiker samt kyrkomusikerförordningen. Upp- hävandet av den gamla lagen innebär bl. a. att kyrkomusikertjänsterna inte längre skall vara statligt reglerade anställningar eller i någon annan mening statligt reglerade. ' ' 3. Om det i en lag eller någon annan författning hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en föreskrift i denna lag, skall i stället den nya föreskriften tillämpas. Prop. 1987/88: 144 60

Paragrafen reglerar en kyrkomusikers skyldighet att fullgöra fyllnads-l

Paragrafen

reglerar

kyrkomusikers

skyldighet

att

fullgöra

fyllnads-l

tjänstgöring hos någon annan arbetsgivare. Omfattningen av denna skyl- dighet får regleras i anställningsavtalet.

tjänstgöring hos någon annan arbetsgivare. Omfattningen av denna skyl-

tjänstgöring

hos

någon

annan

arbetsgivare.

Omfattningen

denna

skyl-

dighet får regleras i anställningsavtalet.

dighet

får

regleras

anställningsavtalet.

Musiksakkunniga

18 & Vid handläggningen av ärenden enligt denna lag får domkapitlet biträdas av en eller flera musiksakkunniga. Behörig att vara musiksakkunnig i domkapitlet är domkyrkoorganisten eller någon annan som är behörig att anställas på en tjänst som organist. ' Stiftsstyrelsen skall förordna en eller flera musiksakkunniga efter yttran- de av domkapitlet. '

18 & Vid handläggningen av ärenden enligt denna lag får domkapitlet

Vid

handläggningen

ärenden

enligt

denna

lag

får

domkapitlet

biträdas av en eller flera musiksakkunniga.

biträdas

eller

flera

musiksakkunniga.

Behörig att vara musiksakkunnig i domkapitlet är domkyrkoorganisten

Behörig

att

vara

musiksakkunnig

domkapitlet

är

domkyrkoorganisten

eller någon annan som är behörig att anställas på en tjänst som organist. '

eller

någon

annan

som

är

behörig

att

anställas

på

tjänst

som

organist.

Stiftsstyrelsen skall förordna en eller flera musiksakkunniga efter yttran-

Stiftsstyrelsen

skall

förordna

eller

flera

musiksakkunniga

efter

yttran-

de av domkapitlet. '

domkapitlet.

I paragrafen finns föreskrifter om musiksakkunniga i domkapitlet. Paragra- fen motsvarar delvis 18.5 kyrkomusikerförordningen.

I paragrafen finns föreskrifter om musiksakkunniga i domkapitlet. Paragra-

paragrafen

finns

föreskrifter

musiksakkunniga

domkapitlet.

Paragra-

fen motsvarar delvis 18.5 kyrkomusikerförordningen.

fen

motsvarar

delvis

18.5

kyrkomusikerförordningen.

Enligt första stycket får domkapitlet biträdas av en eller flera musiksak— kunniga vid handläggningen av ärenden enligt lagen. Beträffande de när- mare övervägandena kan hänvisas till den allmänna motiveringen (avsnitt . 2.10). I andra stycket regleras behörigheten att vara musiksakkunnig i domka- pitlet. I första hand är det domkyrkoorganisten som bör anlitas. Emellertid kan även andra kyrkomusiker anlitas. Kravet är då att den eller de andra skall ha behörighet som organist. Musiksakkunniga skall enligt tredje stycket förordnas av stiftsstyrelsen efter yttrande av domkapitlet. Denna ordning ansluter till den som enligt förslaget i propositionen 1987/88:31 skall gälla för sekreteraren i domkapit- let.

Enligt första stycket får domkapitlet biträdas av en eller flera musiksak—

Enligt

första

stycket

får

domkapitlet

biträdas

eller

flera

musiksak—

kunniga vid handläggningen av ärenden enligt lagen. Beträffande de när-

kunniga

vid

handläggningen

ärenden

enligt

lagen.

Beträffande

när-

mare övervägandena kan hänvisas till den allmänna motiveringen (avsnitt

mare

övervägandena

kan

hänvisas

till

den

allmänna

motiveringen

(avsnitt

. 2.10).

2.10).

I andra stycket regleras behörigheten att vara musiksakkunnig i domka- pitlet. I första hand är det domkyrkoorganisten som bör anlitas. Emellertid kan även andra kyrkomusiker anlitas. Kravet är då att den eller de andra skall ha behörighet som organist.

I andra stycket regleras behörigheten att vara musiksakkunnig i domka-

andra

stycket

regleras

behörigheten

att

vara

musiksakkunnig

domka-

pitlet. I första hand är det domkyrkoorganisten som bör anlitas. Emellertid

pitlet.

första

hand

är

det

domkyrkoorganisten

som

bör

anlitas.

Emellertid

kan även andra kyrkomusiker anlitas. Kravet är då att den eller de andra

kan

även

andra

kyrkomusiker

anlitas.

Kravet

är

då

att

den

eller

andra

skall ha behörighet som organist.

skall

behörighet

som

organist.

Musiksakkunniga skall enligt tredje stycket förordnas av stiftsstyrelsen efter yttrande av domkapitlet. Denna ordning ansluter till den som enligt förslaget i propositionen 1987/88:31 skall gälla för sekreteraren i domkapit- let.

Musiksakkunniga skall enligt tredje stycket förordnas av stiftsstyrelsen

Musiksakkunniga

skall

enligt

tredje

stycket

förordnas

stiftsstyrelsen

efter yttrande av domkapitlet. Denna ordning ansluter till den som enligt

efter

yttrande

domkapitlet.

Denna

ordning

ansluter

till

den

som

enligt

förslaget i propositionen 1987/88:31 skall gälla för sekreteraren i domkapit-

förslaget

propositionen

1987/88:31

skall

gälla

för

sekreteraren

domkapit-

let.

Överklagande

19 & Domkapitlets beslut enligt denna lag får överklagas hos regeringen. Domkapitlets beslut enligt 4 & andra stycket och 6 5 andra stycket får överklagas endast av pastoratet.

19 & Domkapitlets beslut enligt denna lag får överklagas hos regeringen.

Domkapitlets

beslut

enligt

denna

lag

får

överklagas

hos

regeringen.

Domkapitlets beslut enligt 4 & andra stycket och 6 5 andra stycket får

Domkapitlets

beslut

enligt

andra

stycket

och

andra

stycket

får

överklagas endast av pastoratet.

överklagas

endast

pastoratet.

Av paragrafen framgår att domkapitlets beslut enligt lagen får överklagas hos regeringen. Beslut. varigenom domkapitlets avslagit en framställning från ett pastorat om medgivande enligt 4 å andra stycket eller 6 5 andra stycket bör kunna överklagas endast av pastoratet.

Av paragrafen framgår att domkapitlets beslut enligt lagen får överklagas

paragrafen

framgår

att

domkapitlets

beslut

enligt

lagen

får

överklagas

hos regeringen. Beslut. varigenom domkapitlets avslagit en framställning

hos

regeringen.

Beslut.

varigenom

domkapitlets

avslagit

framställning

från ett pastorat om medgivande enligt 4 å andra stycket eller 6 5 andra

från

ett

pastorat

medgivande

enligt

andra

stycket

eller

andra

stycket bör kunna överklagas endast av pastoratet.

stycket

bör

kunna

överklagas

endast

pastoratet.

Ikraftträdande m. m.

Ikraftträdande

1. Denna lag träder i kraft den ljanuari 1990. 2. Genom lagen upphävs lagen ( 1947: 275) om kyrkomusiker samt kyrko- musikerförordningen (1950: 375).

1. Denna lag träder i kraft den ljanuari 1990.

Denna

lag

träder

kraft

den

ljanuari

1990.

2. Genom lagen upphävs lagen ( 1947: 275) om kyrkomusiker samt kyrko-

Genom

lagen

upphävs

lagen

(

1947:

275)

kyrkomusiker

samt

kyrko-

musikerförordningen (1950: 375).

musikerförordningen

(1950:

375).

Lagen föreslås träda i kraft den ljanuari 1990. Genom lagen upphävs .

Lagen

föreslås

träda

kraft

den

ljanuari

1990.

Genom

lagen

upphävs

dels 1947 års lag om kyrkomusiker samt kyrkomusikerförordningen. Upp- hävandet av den gamla lagen innebär bl. a. att kyrkomusikertjänsterna inte längre skall vara statligt reglerade anställningar eller i någon annan mening statligt reglerade. ' '

dels 1947 års lag om kyrkomusiker samt kyrkomusikerförordningen. Upp-

dels

1947

års

lag

kyrkomusiker

samt

kyrkomusikerförordningen.

Upp-

hävandet av den gamla lagen innebär bl. a. att kyrkomusikertjänsterna inte

hävandet

den

gamla

lagen

innebär

bl.

att

kyrkomusikertjänsterna

inte

längre skall vara statligt reglerade anställningar eller i någon annan mening

längre

skall

vara

statligt

reglerade

anställningar

eller

någon

annan

mening

statligt reglerade. ' '

statligt

reglerade.

3. Om det i en lag eller någon annan författning hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en föreskrift i denna lag, skall i stället den nya föreskriften tillämpas.

3. Om det i en lag eller någon annan författning hänvisas till en föreskrift

det

lag

eller

någon

annan

författning

hänvisas

till

föreskrift

som har ersatts genom en föreskrift i denna lag, skall i stället den nya

som

har

ersatts

genom

föreskrift

denna

lag,

skall

stället

den

nya

föreskriften tillämpas.

föreskriften

tillämpas.

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

4. Den som enligt äldre föreskrifter eller beslut är behörig till en tjänst som organist eller kyrkokantor skall anses vara behörig till motsvarande tjänst även efter ikraftträdandet av de nya föreskrifterna. Detsamma gäller den som enligt äldre föreskrifter är behörig till en tjänst som extra kyrkokantor och som i minst fem år innehaft en tjänst som kyrkomusiker med minst 40 procent av heltidsanställning. Enligt punkten 4 skall de som tidigare har varit behöriga till tjänst som organist och kyrkokantor även vara det i fortsättningen. Den som har varit behörig som extra kyrkokantor skall också anses vara behörig till kantors- tjänst, om denne skaffat sig erfarenhet genom minst fem års tjänstgöring med minst 40 procent av heltidstjänstgöring. 5. Den som vid ikraftträdandet är anställd på en kyrkomusikertjänst med fullmakt eller konstitutorialleller med förordnande för en bestämd tid som ännu löper är skyldig att utöva sin tjänst genom att utföra i huvudsak samma arbetsuppgifter som tidigare hos pastoratet. Ipunkten 5 föreskrivs en tjänstgöringsskyldighet hos pastoratet för dem som vid ikraftträdandet innehar en tjänst som kyrkomusiker med fullmakt eller konstitutorial. Beträffande den närmare motiveringen kan hänvisas till den allmänna motiveringen (avsnitt 2.12). 6. För den som vid utgången av är 1989 alltjämt innehar en klockar-. organist- eller kyrkosångarbefattning. som fanns inrättad i församlingen före den ljuli 1947. skall andra stycket 1 övergångsbestämmelserna till lagen (19471275) om kyrkomusiker fortfarande tillämpas. så länge inneha- varen kvarstår på befattningen. ' Det finns fortfarande ett fåtal kyrkomusiker på s.k. äldre stat. Enligt övergångsbcstämmelserna till 1947 års lag om kyrkomusiker skall äldre bestämmelser om klockar-. organist- och kyrkosångarbefattningar tilläm- pas på innehavare av sådana tjänster. Dessa äldre bestämmelser bör även i fortsättningen tillämpas på sådana kyrkomusiker. så länge de kvarstår på sina befattningar. ' ' 5 Hemställan Jag hemställer att regeringen . dels föreslår riksdagen att antalförslaget till lag om kyrkomusiken i svenska kyrkan. "dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört under avsnittet 2.11. 6 Beslut Regeringen ansluter sig till- föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen 'vad föredragandcn har anfört för den åtgärd och det ändamål som föredraganden har hemställt om. Prop. 1987/88:144 61

4. Den som enligt äldre föreskrifter eller beslut är behörig till en tjänst

Den

som

enligt

äldre

föreskrifter

eller

beslut

är

behörig

till

tjänst

som organist eller kyrkokantor skall anses vara behörig till motsvarande

som

organist

eller

kyrkokantor

skall

anses

vara

behörig

till

motsvarande

tjänst även efter ikraftträdandet av de nya föreskrifterna.

tjänst

även

efter

ikraftträdandet

nya

föreskrifterna.

Detsamma gäller den som enligt äldre föreskrifter är behörig till en tjänst som extra kyrkokantor och som i minst fem år innehaft en tjänst som kyrkomusiker med minst 40 procent av heltidsanställning.

Detsamma gäller den som enligt äldre föreskrifter är behörig till en tjänst

Detsamma

gäller

den

som

enligt

äldre

föreskrifter

är

behörig

till

tjänst

som extra kyrkokantor och som i minst fem år innehaft en tjänst som

som

extra

kyrkokantor

och

som

minst

fem

år

innehaft

tjänst

som

kyrkomusiker med minst 40 procent av heltidsanställning.

kyrkomusiker

med

minst

procent

heltidsanställning.

Enligt punkten 4 skall de som tidigare har varit behöriga till tjänst som organist och kyrkokantor även vara det i fortsättningen. Den som har varit behörig som extra kyrkokantor skall också anses vara behörig till kantors- tjänst, om denne skaffat sig erfarenhet genom minst fem års tjänstgöring med minst 40 procent av heltidstjänstgöring.

Enligt punkten 4 skall de som tidigare har varit behöriga till tjänst som

Enligt

punkten

skall

som

tidigare

har

varit

behöriga

till

tjänst

som

organist och kyrkokantor även vara det i fortsättningen. Den som har varit

organist

och

kyrkokantor

även

vara

det

fortsättningen.

Den

som

har

varit

behörig som extra kyrkokantor skall också anses vara behörig till kantors-

behörig

som

extra

kyrkokantor

skall

också

anses

vara

behörig

till

kantors-

tjänst, om denne skaffat sig erfarenhet genom minst fem års tjänstgöring

tjänst,

denne

skaffat

sig

erfarenhet

genom

minst

fem

års

tjänstgöring

med minst 40 procent av heltidstjänstgöring.

med

minst

procent

heltidstjänstgöring.

5. Den som vid ikraftträdandet är anställd på en kyrkomusikertjänst med fullmakt eller konstitutorialleller med förordnande för en bestämd tid som ännu löper är skyldig att utöva sin tjänst genom att utföra i huvudsak samma arbetsuppgifter som tidigare hos pastoratet.

5. Den som vid ikraftträdandet är anställd på en kyrkomusikertjänst med

Den

som

vid

ikraftträdandet

är

anställd

på

kyrkomusikertjänst

med

fullmakt eller konstitutorialleller med förordnande för en bestämd tid som

fullmakt

eller

konstitutorialleller

med

förordnande

för

bestämd

tid

som

ännu löper är skyldig att utöva sin tjänst genom att utföra i huvudsak

ännu

löper

är

skyldig

att

utöva

sin

tjänst

genom

att

utföra

huvudsak

samma arbetsuppgifter som tidigare hos pastoratet.

samma

arbetsuppgifter

som

tidigare

hos

pastoratet.

Ipunkten 5 föreskrivs en tjänstgöringsskyldighet hos pastoratet för dem som vid ikraftträdandet innehar en tjänst som kyrkomusiker med fullmakt eller konstitutorial. Beträffande den närmare motiveringen kan hänvisas till den allmänna motiveringen (avsnitt 2.12).

Ipunkten 5 föreskrivs en tjänstgöringsskyldighet hos pastoratet för dem

Ipunkten

föreskrivs

tjänstgöringsskyldighet

hos

pastoratet

för

dem

som vid ikraftträdandet innehar en tjänst som kyrkomusiker med fullmakt

som

vid

ikraftträdandet

innehar

tjänst

som

kyrkomusiker

med

fullmakt

eller konstitutorial. Beträffande den närmare motiveringen kan hänvisas

eller

konstitutorial.

Beträffande

den

närmare

motiveringen

kan

hänvisas

till den allmänna motiveringen (avsnitt 2.12).

till

den

allmänna

motiveringen

(avsnitt

2.12).

6. För den som vid utgången av är 1989 alltjämt innehar en klockar-. organist- eller kyrkosångarbefattning. som fanns inrättad i församlingen före den ljuli 1947. skall andra stycket 1 övergångsbestämmelserna till lagen (19471275) om kyrkomusiker fortfarande tillämpas. så länge inneha- varen kvarstår på befattningen. '

6. För den som vid utgången av är 1989 alltjämt innehar en klockar-.

För

den

som

vid

utgången

är

1989

alltjämt

innehar

klockar-.

organist- eller kyrkosångarbefattning. som fanns inrättad i församlingen

organist-

eller

kyrkosångarbefattning.

som

fanns

inrättad

församlingen

före den ljuli 1947. skall andra stycket 1 övergångsbestämmelserna till

före

den

ljuli

1947.

skall

andra

stycket

övergångsbestämmelserna

till

lagen (19471275) om kyrkomusiker fortfarande tillämpas. så länge inneha-

lagen

(19471275)

kyrkomusiker

fortfarande

tillämpas.

så

länge

inneha-

varen kvarstår på befattningen. '

varen

kvarstår

på

befattningen.

Det finns fortfarande ett fåtal kyrkomusiker på s.k. äldre stat. Enligt övergångsbcstämmelserna till 1947 års lag om kyrkomusiker skall äldre bestämmelser om klockar-. organist- och kyrkosångarbefattningar tilläm- pas på innehavare av sådana tjänster. Dessa äldre bestämmelser bör även i fortsättningen tillämpas på sådana kyrkomusiker. så länge de kvarstår på sina befattningar. ' '

Det finns fortfarande ett fåtal kyrkomusiker på s.k. äldre stat. Enligt

Det

finns

fortfarande

ett

fåtal

kyrkomusiker

på

s.k.

äldre

stat.

Enligt

övergångsbcstämmelserna till 1947 års lag om kyrkomusiker skall äldre

övergångsbcstämmelserna

till

1947

års

lag

kyrkomusiker

skall

äldre

bestämmelser om klockar-. organist- och kyrkosångarbefattningar tilläm-

bestämmelser

klockar-.

organist-

och

kyrkosångarbefattningar

tilläm-

pas på innehavare av sådana tjänster. Dessa äldre bestämmelser bör även i

pas

på

innehavare

sådana

tjänster.

Dessa

äldre

bestämmelser

bör

även

fortsättningen tillämpas på sådana kyrkomusiker. så länge de kvarstår på

fortsättningen

tillämpas

på

sådana

kyrkomusiker.

så

länge

kvarstår

på

sina befattningar. ' '

sina

befattningar.

5 Hemställan

Hemställan

Jag hemställer att regeringen . dels föreslår riksdagen att antalförslaget till lag om kyrkomusiken i svenska kyrkan. "dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört under avsnittet 2.11.

Jag hemställer att regeringen

Jag

hemställer

att

regeringen

. dels föreslår riksdagen att antalförslaget till lag om kyrkomusiken

dels

föreslår

riksdagen

att

antalförslaget

till

lag

kyrkomusiken

i svenska kyrkan.

svenska

kyrkan.

"dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört

"dels

bereder

riksdagen

tillfälle

att

del

vad

jag

har

anfört

under avsnittet 2.11.

under

avsnittet

2.11.

6 Beslut

Beslut

Regeringen ansluter sig till- föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen 'vad föredragandcn har anfört för den åtgärd och det ändamål som föredraganden har hemställt om.

Regeringen ansluter sig till- föredragandens överväganden och beslutar att

Regeringen

ansluter

sig

till-

föredragandens

överväganden

och

beslutar

att

genom proposition förelägga riksdagen 'vad föredragandcn har anfört för

genom

proposition

förelägga

riksdagen

'vad

föredragandcn

har

anfört

för

den åtgärd och det ändamål som föredraganden har hemställt om.

den

åtgärd

och

det

ändamål

som

föredraganden

har

hemställt

om.

Prop. 1987/88:144

Prop.

1987/88:144

Sammanfattning av betänkandet (SOU l985:55) Musiken i svenska kyrkan Allmänt Kyrkomusikerutredningen lägger härmed fram sitt slutbetänkande. Till- sammans med 1982 års kyrkokommitté har utredningen tidigare avgett diskussionsbetänkandet (SOU 1983:55) Församlingen i framtiden och re- missammanställningen (SOU 1984z75) Församlingarna om framtiden. Enligt direktiven skall utredningen göra en fullständig och förutsätt- ningslös översyn av organisationen av kyrkomusikernas verksamhet och vissa därmed sammanhängande frågor. De viktigaste utgångspunkterna för utredningens överväganden skall vara l't'irsamlingarnas behov av kyrkomu- sikaliska insatser och önskvärdheten av att upprätthålla en god kyrkomusi- kalisk standard. Utöver ft.")rsamlingslivets behov bör också beaktas sam- hällets intresse av ett rikt förgrenat och differentierat musikliv. Ansträng- ningarna bör därför inriktas på att höja musiklivet inom församlingarna liksom musiklivet i allmänhet genom att bättre än nu utnyttja kyrkomusi- kernas musikaliska kompetens. Med dessa utgångspunkter har kyrkomusikerutredningen studerat . främst fyra större frågor. Dessa gäller ansvaret för handhavandet av den kyrkomusikaliska verksamheten. dvs. vilken grund för indelningen av verksamheten som är lämpligast. Tjänsteorganisationens uppbyggnad. ut- bildningen av kyrkomusiker samt kostnadsfrågor hör också hit. I det följande lämnar utredningen en översiktlig redogörelse för sina ställnings- taganden. Grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska verksamheten Utredningen ser det som en av sina viktigaste uppgifter att försöka finna områden som till sin storlek är lämpliga för en kyrkomusikalisk verksam- het av normal omfattning. Liksom nu måste ansvaret för verksamheten —- i analogi med att svenska kyrkan organisatoriskt täcker hela landet — ligga i en rikstäckande basorganisation. Denna organisation skall ha en direkt lokal anknytning. De olika enheterna skall inte omfatta alltför stora ytor eller alltför stora befolkningstal. Men de skall vara så stora att andra mål för utredningen — bl. a. möjlighet till kombination av olika tjänsteri kyrka och samhälle — kan tillvaratas på ett enkelt och smidigt sätt. Man bör naturligtvis inte bortse från betydelsen av att kyrkomusikerna liksom i dag knyts till de olika församlingarna —— direkt eller genom särskilt bildade kyrkomusikerdistrikt. Det framstår emellertid som klart att en av orsakerna till svårigheterna med den nuvarande organisationen är just grunden för indelningen i kyrkomusikerdistrikt. Om man skall kunna skapa områden av lämplig storlek för en kyrkomusikalisk verksamhet av normal omfattning. måste församlingen i princip överges som indelningsgrund. Pastorat och andra kyrkliga samfälligheter har en fast organisation med direkt anknytning till de församlingar som ingår i samfälligheten. Verksam- heten regleras av LFKS. För närvarande står pastoraten för lön m.m. åt Prop. 1987/88: 144 Bilaga 1

Sammanfattning av betänkandet (SOU l985:55) Musiken i svenska kyrkan

Sammanfattning av betänkandet (SOU l985:55)

Sammanfattning

betänkandet

(SOU

l985:55)

Musiken i svenska kyrkan

Musiken

svenska

kyrkan

Allmänt

Kyrkomusikerutredningen lägger härmed fram sitt slutbetänkande. Till- sammans med 1982 års kyrkokommitté har utredningen tidigare avgett diskussionsbetänkandet (SOU 1983:55) Församlingen i framtiden och re- missammanställningen (SOU 1984z75) Församlingarna om framtiden. Enligt direktiven skall utredningen göra en fullständig och förutsätt- ningslös översyn av organisationen av kyrkomusikernas verksamhet och vissa därmed sammanhängande frågor. De viktigaste utgångspunkterna för utredningens överväganden skall vara l't'irsamlingarnas behov av kyrkomu- sikaliska insatser och önskvärdheten av att upprätthålla en god kyrkomusi- kalisk standard. Utöver ft.")rsamlingslivets behov bör också beaktas sam- hällets intresse av ett rikt förgrenat och differentierat musikliv. Ansträng- ningarna bör därför inriktas på att höja musiklivet inom församlingarna liksom musiklivet i allmänhet genom att bättre än nu utnyttja kyrkomusi- kernas musikaliska kompetens.

Kyrkomusikerutredningen lägger härmed fram sitt slutbetänkande. Till-

Kyrkomusikerutredningen

lägger

härmed

fram

sitt

slutbetänkande.

Till-

sammans med 1982 års kyrkokommitté har utredningen tidigare avgett

sammans

med

1982

års

kyrkokommitté

har

utredningen

tidigare

avgett

diskussionsbetänkandet (SOU 1983:55) Församlingen i framtiden och re-

diskussionsbetänkandet

(SOU

1983:55)

Församlingen

framtiden

och

re-

missammanställningen (SOU 1984z75) Församlingarna om framtiden.

missammanställningen

(SOU

1984z75)

Församlingarna

framtiden.

Enligt direktiven skall utredningen göra en fullständig och förutsätt- ningslös översyn av organisationen av kyrkomusikernas verksamhet och vissa därmed sammanhängande frågor. De viktigaste utgångspunkterna för utredningens överväganden skall vara l't'irsamlingarnas behov av kyrkomu- sikaliska insatser och önskvärdheten av att upprätthålla en god kyrkomusi- kalisk standard. Utöver ft.")rsamlingslivets behov bör också beaktas sam- hällets intresse av ett rikt förgrenat och differentierat musikliv. Ansträng- ningarna bör därför inriktas på att höja musiklivet inom församlingarna liksom musiklivet i allmänhet genom att bättre än nu utnyttja kyrkomusi- kernas musikaliska kompetens.

Enligt direktiven skall utredningen göra en fullständig och förutsätt-

Enligt

direktiven

skall

utredningen

göra

fullständig

och

förutsätt-

ningslös översyn av organisationen av kyrkomusikernas verksamhet och

ningslös

översyn

organisationen

kyrkomusikernas

verksamhet

och

vissa därmed sammanhängande frågor. De viktigaste utgångspunkterna för

vissa

därmed

sammanhängande

frågor.

viktigaste

utgångspunkterna

för

utredningens överväganden skall vara l't'irsamlingarnas behov av kyrkomu-

utredningens

överväganden

skall

vara

l't'irsamlingarnas

behov

kyrkomu-

sikaliska insatser och önskvärdheten av att upprätthålla en god kyrkomusi-

sikaliska

insatser

och

önskvärdheten

att

upprätthålla

god

kyrkomusi-

kalisk standard. Utöver ft.")rsamlingslivets behov bör också beaktas sam-

kalisk

standard.

Utöver

ft.")rsamlingslivets

behov

bör

också

beaktas

sam-

hällets intresse av ett rikt förgrenat och differentierat musikliv. Ansträng-

hällets

intresse

ett

rikt

förgrenat

och

differentierat

musikliv.

Ansträng-

ningarna bör därför inriktas på att höja musiklivet inom församlingarna

ningarna

bör

därför

inriktas

på

att

höja

musiklivet

inom

församlingarna

liksom musiklivet i allmänhet genom att bättre än nu utnyttja kyrkomusi-

liksom

musiklivet

allmänhet

genom

att

bättre

än

utnyttja

kyrkomusi-

kernas musikaliska kompetens.

kernas

musikaliska

kompetens.

Med dessa utgångspunkter har kyrkomusikerutredningen studerat .

Med

dessa

utgångspunkter

har

kyrkomusikerutredningen

studerat

främst fyra större frågor. Dessa gäller ansvaret för handhavandet av den kyrkomusikaliska verksamheten. dvs. vilken grund för indelningen av verksamheten som är lämpligast. Tjänsteorganisationens uppbyggnad. ut- bildningen av kyrkomusiker samt kostnadsfrågor hör också hit. I det följande lämnar utredningen en översiktlig redogörelse för sina ställnings- taganden.

främst fyra större frågor. Dessa gäller ansvaret för handhavandet av den

främst

fyra

större

frågor.

Dessa

gäller

ansvaret

för

handhavandet

den

kyrkomusikaliska verksamheten. dvs. vilken grund för indelningen av

kyrkomusikaliska

verksamheten.

dvs.

vilken

grund

för

indelningen

verksamheten som är lämpligast. Tjänsteorganisationens uppbyggnad. ut-

verksamheten

som

är

lämpligast.

Tjänsteorganisationens

uppbyggnad.

ut-

bildningen av kyrkomusiker samt kostnadsfrågor hör också hit. I det

bildningen

kyrkomusiker

samt

kostnadsfrågor

hör

också

hit.

det

följande lämnar utredningen en översiktlig redogörelse för sina ställnings-

följande

lämnar

utredningen

översiktlig

redogörelse

för

sina

ställnings-

taganden.

Grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska verksamheten

Grunden

för

indelningen

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

Utredningen ser det som en av sina viktigaste uppgifter att försöka finna områden som till sin storlek är lämpliga för en kyrkomusikalisk verksam- het av normal omfattning. Liksom nu måste ansvaret för verksamheten —- i analogi med att svenska kyrkan organisatoriskt täcker hela landet — ligga i en rikstäckande basorganisation. Denna organisation skall ha en direkt lokal anknytning. De olika enheterna skall inte omfatta alltför stora ytor eller alltför stora befolkningstal. Men de skall vara så stora att andra mål för utredningen — bl. a. möjlighet till kombination av olika tjänsteri kyrka och samhälle — kan tillvaratas på ett enkelt och smidigt sätt.

Utredningen ser det som en av sina viktigaste uppgifter att försöka finna

Utredningen

ser

det

som

sina

viktigaste

uppgifter

att

försöka

finna

områden som till sin storlek är lämpliga för en kyrkomusikalisk verksam-

områden

som

till

sin

storlek

är

lämpliga

för

kyrkomusikalisk

verksam-

het av normal omfattning. Liksom nu måste ansvaret för verksamheten —- i

het

normal

omfattning.

Liksom

måste

ansvaret

för

verksamheten

—-

analogi med att svenska kyrkan organisatoriskt täcker hela landet — ligga i

analogi

med

att

svenska

kyrkan

organisatoriskt

täcker

hela

landet

—

ligga

en rikstäckande basorganisation. Denna organisation skall ha en direkt

rikstäckande

basorganisation.

Denna

organisation

skall

direkt

lokal anknytning. De olika enheterna skall inte omfatta alltför stora ytor

lokal

anknytning.

olika

enheterna

skall

inte

omfatta

alltför

stora

ytor

eller alltför stora befolkningstal. Men de skall vara så stora att andra mål

eller

alltför

stora

befolkningstal.

Men

skall

vara

så

stora

att

andra

mål

för utredningen — bl. a. möjlighet till kombination av olika tjänsteri kyrka

för

utredningen

—

bl.

möjlighet

till

kombination

olika

tjänsteri

kyrka

och samhälle — kan tillvaratas på ett enkelt och smidigt sätt.

och

samhälle

—

kan

tillvaratas

på

ett

enkelt

och

smidigt

sätt.

Man bör naturligtvis inte bortse från betydelsen av att kyrkomusikerna

Man

bör

naturligtvis

inte

bortse

från

betydelsen

att

kyrkomusikerna

liksom i dag knyts till de olika församlingarna —— direkt eller genom särskilt bildade kyrkomusikerdistrikt. Det framstår emellertid som klart att en av orsakerna till svårigheterna med den nuvarande organisationen är just grunden för indelningen i kyrkomusikerdistrikt. Om man skall kunna skapa områden av lämplig storlek för en kyrkomusikalisk verksamhet av normal omfattning. måste församlingen i princip överges som indelningsgrund. Pastorat och andra kyrkliga samfälligheter har en fast organisation med direkt anknytning till de församlingar som ingår i samfälligheten. Verksam- heten regleras av LFKS. För närvarande står pastoraten för lön m.m. åt

liksom i dag knyts till de olika församlingarna —— direkt eller genom särskilt

liksom

dag

knyts

till

olika

församlingarna

——

direkt

eller

genom

särskilt

bildade kyrkomusikerdistrikt. Det framstår emellertid som klart att en av

bildade

kyrkomusikerdistrikt.

Det

framstår

emellertid

som

klart

att

orsakerna till svårigheterna med den nuvarande organisationen är just

orsakerna

till

svårigheterna

med

den

nuvarande

organisationen

är

just

grunden för indelningen i kyrkomusikerdistrikt. Om man skall kunna skapa

grunden

för

indelningen

kyrkomusikerdistrikt.

man

skall

kunna

skapa

områden av lämplig storlek för en kyrkomusikalisk verksamhet av normal

områden

lämplig

storlek

för

kyrkomusikalisk

verksamhet

normal

omfattning. måste församlingen i princip överges som indelningsgrund.

omfattning.

måste

församlingen

princip

överges

som

indelningsgrund.

Pastorat och andra kyrkliga samfälligheter har en fast organisation med

Pastorat

och

andra

kyrkliga

samfälligheter

har

fast

organisation

med

direkt anknytning till de församlingar som ingår i samfälligheten. Verksam-

direkt

anknytning

till

församlingar

som

ingår

samfälligheten.

Verksam-

heten regleras av LFKS. För närvarande står pastoraten för lön m.m. åt

heten

regleras

LFKS.

För

närvarande

står

pastoraten

för

lön

m.m.

åt

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

Bilaga 1

Bilaga

kyrkomusikerna. Pastoraten är även tjänstgöringsområden för prästerna. Prop. 1987/88: 144 Från olika synpunkter har pastoraten som ansvariga för den kyrkomusika- Bilaga 1 liska verksamheten uppenbara fördelar. Administration och rekrytering kan underlättas. Inom pastoraten — i vart fall större pastorat — bör det vara möjligt att skapa rationella arbets- och anställningsförhällanden för kyrkomusikerna. Organisationen kan anpassas efter pastoratens samlade behov och förutsättningar och kyrkomusikerna kan på ett naturligt sätt ingå i arbetslag för församlingsvårdande personal i resp. pastorat. Vid sidan av pastoraten är övrig samfällighetsbildning mycket olika utvecklad. Främst framgår det vid en jämförelse mellan större tätorter och landsbygd. Någon enhetlig struktur ftnns inte. Utredningen anser att goda skäl talar för att pastoraten i princip bör vara anställningsområden för kyrkomusikerna och utgöra den organisatoriska grunden för den kyrkomusikaliska verksamheten. Av detta följer att pasto- raten i framtiden kommer att bli arbetsgivare för kyrkomusikerna. I fråga om vissa slags kombinationstjänster (se det följande) kan det undantagsvis förekomma att annan än pastoratet blir arbetsgivare. Om ett pastorat ingår i en annan kyrklig samfällighet kommer vissa arbetsgivarfunktioner av ekonomisk karaktär att handhas av samfälligheten. I princip bör även i sådana fall pastoratet vara anställningsområde för en eller flera kyrkomusi- ker. ("5vervägandena bör även gälla Stockholms kyrkliga samfällighet. Denna samfällighets organisation och kompetens övervägs för närvarande av 1982 års kyrkokommitté. Enligt utredningens mening skall staten även fortsättningsvis ha ett visst inflytande över utformningen av den kyrkomusikaliska verksamheten (se det följande). Det statliga inflytandet utgör en inskränkning i pastoratens bestämmande. Den omedelbara tillsynen över verksamheten skall handhas av pasto- rutskyrkoråd och kyrkoherde. vars roll i detta avseende inte förändras. Behovet av en ny tjänsteorganisation Med stöd av KML har huvuddelen av kyrkomusikerna statligt reglerade tjänster sedan år 1950. Anställandet av kyrkomusiker och verksamheten regleras också av statliga föreskrifter som regeringen meddelar. KMF. Dessa mycket detaljerade och delvis komplicerade föreskrifter. som till stor del tillkom under 1950-talet. är nu föråldrade i olika avseenden. Ytterligare problem uppstår pågrund av den nuvarande regleringens bris- tande llexibilitet. Det medför svårigheter att tillgodose olika församlingars behov av säsongsmässigt ökade insatser eller lägger hinder i vägen för försök att utveckla de begränsade möjligheterna att kombinera kyrkomusi- kalisk tjänstgöring med annat arbete. Vidare har utformningen av KMF med dess stora rikedom på detaljreg- ler hittills lämnat mycket litet utrymme för sådant mcdinflytande som den arbetsrättsliga lagstiftningen i och för sig medger. I vissa frågor har kyrko- musikerna dock uppnått ett visst medinllytande. Utredningen anser därför att behovet av en reformerad tjänsteorganisa- tion är stort. Tiden är nu i hög grad mogen att avskaffa den starkt föråldra- 63

kyrkomusikerna. Pastoraten är även tjänstgöringsområden för prästerna. Prop. 1987/88: 144

kyrkomusikerna.

Pastoraten

är

även

tjänstgöringsområden

för

prästerna.

Prop.

1987/88:

144

Från olika synpunkter har pastoraten som ansvariga för den kyrkomusika- Bilaga 1

Från

olika

synpunkter

har

pastoraten

som

ansvariga

för

den

kyrkomusika-

Bilaga

liska verksamheten uppenbara fördelar. Administration och rekrytering

liska

verksamheten

uppenbara

fördelar.

Administration

och

rekrytering

kan underlättas. Inom pastoraten — i vart fall större pastorat — bör det

kan

underlättas.

Inom

pastoraten

—

vart

fall

större

pastorat

—

bör

det

vara möjligt att skapa rationella arbets- och anställningsförhällanden för

vara

möjligt

att

skapa

rationella

arbets-

och

anställningsförhällanden

för

kyrkomusikerna. Organisationen kan anpassas efter pastoratens samlade

kyrkomusikerna.

Organisationen

kan

anpassas

efter

pastoratens

samlade

behov och förutsättningar och kyrkomusikerna kan på ett naturligt sätt

behov

och

förutsättningar

och

kyrkomusikerna

kan

på

ett

naturligt

sätt

ingå i arbetslag för församlingsvårdande personal i resp. pastorat.

ingå

arbetslag

för

församlingsvårdande

personal

resp.

pastorat.

Vid sidan av pastoraten är övrig samfällighetsbildning mycket olika utvecklad. Främst framgår det vid en jämförelse mellan större tätorter och landsbygd. Någon enhetlig struktur ftnns inte.

Vid sidan av pastoraten är övrig samfällighetsbildning mycket olika

Vid

sidan

pastoraten

är

övrig

samfällighetsbildning

mycket

olika

utvecklad. Främst framgår det vid en jämförelse mellan större tätorter och

utvecklad.

Främst

framgår

det

vid

jämförelse

mellan

större

tätorter

och

landsbygd. Någon enhetlig struktur ftnns inte.

landsbygd.

Någon

enhetlig

struktur

ftnns

inte.

Utredningen anser att goda skäl talar för att pastoraten i princip bör vara anställningsområden för kyrkomusikerna och utgöra den organisatoriska grunden för den kyrkomusikaliska verksamheten. Av detta följer att pasto- raten i framtiden kommer att bli arbetsgivare för kyrkomusikerna. I fråga om vissa slags kombinationstjänster (se det följande) kan det undantagsvis förekomma att annan än pastoratet blir arbetsgivare. Om ett pastorat ingår i en annan kyrklig samfällighet kommer vissa arbetsgivarfunktioner av ekonomisk karaktär att handhas av samfälligheten. I princip bör även i sådana fall pastoratet vara anställningsområde för en eller flera kyrkomusi- ker. ("5vervägandena bör även gälla Stockholms kyrkliga samfällighet. Denna samfällighets organisation och kompetens övervägs för närvarande av 1982 års kyrkokommitté.

Utredningen anser att goda skäl talar för att pastoraten i princip bör vara

Utredningen

anser

att

goda

skäl

talar

för

att

pastoraten

princip

bör

vara

anställningsområden för kyrkomusikerna och utgöra den organisatoriska

anställningsområden

för

kyrkomusikerna

och

utgöra

den

organisatoriska

grunden för den kyrkomusikaliska verksamheten. Av detta följer att pasto-

grunden

för

den

kyrkomusikaliska

verksamheten.

detta

följer

att

pasto-

raten i framtiden kommer att bli arbetsgivare för kyrkomusikerna. I fråga

raten

framtiden

kommer

att

bli

arbetsgivare

för

kyrkomusikerna.

fråga

om vissa slags kombinationstjänster (se det följande) kan det undantagsvis

vissa

slags

kombinationstjänster

(se

det

följande)

kan

det

undantagsvis

förekomma att annan än pastoratet blir arbetsgivare. Om ett pastorat ingår

förekomma

att

annan

än

pastoratet

blir

arbetsgivare.

ett

pastorat

ingår

i en annan kyrklig samfällighet kommer vissa arbetsgivarfunktioner av

annan

kyrklig

samfällighet

kommer

vissa

arbetsgivarfunktioner

ekonomisk karaktär att handhas av samfälligheten. I princip bör även i

ekonomisk

karaktär

att

handhas

samfälligheten.

princip

bör

även

sådana fall pastoratet vara anställningsområde för en eller flera kyrkomusi-

sådana

fall

pastoratet

vara

anställningsområde

för

eller

flera

kyrkomusi-

ker. ("5vervägandena bör även gälla Stockholms kyrkliga samfällighet.

ker.

("5vervägandena

bör

även

gälla

Stockholms

kyrkliga

samfällighet.

Denna samfällighets organisation och kompetens övervägs för närvarande

Denna

samfällighets

organisation

och

kompetens

övervägs

för

närvarande

av 1982 års kyrkokommitté.

1982

års

kyrkokommitté.

Enligt utredningens mening skall staten även fortsättningsvis ha ett visst inflytande över utformningen av den kyrkomusikaliska verksamheten (se det följande). Det statliga inflytandet utgör en inskränkning i pastoratens bestämmande.

Enligt utredningens mening skall staten även fortsättningsvis ha ett visst

Enligt

utredningens

mening

skall

staten

även

fortsättningsvis

ett

visst

inflytande över utformningen av den kyrkomusikaliska verksamheten (se

inflytande

över

utformningen

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

(se

det följande). Det statliga inflytandet utgör en inskränkning i pastoratens

det

följande).

Det

statliga

inflytandet

utgör

inskränkning

pastoratens

bestämmande.

Den omedelbara tillsynen över verksamheten skall handhas av pasto- rutskyrkoråd och kyrkoherde. vars roll i detta avseende inte förändras.

Den omedelbara tillsynen över verksamheten skall handhas av pasto-

Den

omedelbara

tillsynen

över

verksamheten

skall

handhas

pasto-

rutskyrkoråd och kyrkoherde. vars roll i detta avseende inte förändras.

rutskyrkoråd

och

kyrkoherde.

vars

roll

detta

avseende

inte

förändras.

Behovet av en ny tjänsteorganisation

Behovet

tjänsteorganisation

Med stöd av KML har huvuddelen av kyrkomusikerna statligt reglerade tjänster sedan år 1950. Anställandet av kyrkomusiker och verksamheten regleras också av statliga föreskrifter som regeringen meddelar. KMF. Dessa mycket detaljerade och delvis komplicerade föreskrifter. som till stor del tillkom under 1950-talet. är nu föråldrade i olika avseenden. Ytterligare problem uppstår pågrund av den nuvarande regleringens bris- tande llexibilitet. Det medför svårigheter att tillgodose olika församlingars behov av säsongsmässigt ökade insatser eller lägger hinder i vägen för försök att utveckla de begränsade möjligheterna att kombinera kyrkomusi- kalisk tjänstgöring med annat arbete. Vidare har utformningen av KMF med dess stora rikedom på detaljreg- ler hittills lämnat mycket litet utrymme för sådant mcdinflytande som den arbetsrättsliga lagstiftningen i och för sig medger. I vissa frågor har kyrko- musikerna dock uppnått ett visst medinllytande. Utredningen anser därför att behovet av en reformerad tjänsteorganisa- tion är stort. Tiden är nu i hög grad mogen att avskaffa den starkt föråldra- 63

Med stöd av KML har huvuddelen av kyrkomusikerna statligt reglerade

Med

stöd

KML

har

huvuddelen

kyrkomusikerna

statligt

reglerade

tjänster sedan år 1950. Anställandet av kyrkomusiker och verksamheten

tjänster

sedan

år

1950.

Anställandet

kyrkomusiker

och

verksamheten

regleras också av statliga föreskrifter som regeringen meddelar. KMF.

regleras

också

statliga

föreskrifter

som

regeringen

meddelar.

KMF.

Dessa mycket detaljerade och delvis komplicerade föreskrifter. som till

Dessa

mycket

detaljerade

och

delvis

komplicerade

föreskrifter.

som

till

stor del tillkom under 1950-talet. är nu föråldrade i olika avseenden.

stor

del

tillkom

under

1950-talet.

är

föråldrade

olika

avseenden.

Ytterligare problem uppstår pågrund av den nuvarande regleringens bris-

Ytterligare

problem

uppstår

pågrund

den

nuvarande

regleringens

bris-

tande llexibilitet. Det medför svårigheter att tillgodose olika församlingars

tande

llexibilitet.

Det

medför

svårigheter

att

tillgodose

olika

församlingars

behov av säsongsmässigt ökade insatser eller lägger hinder i vägen för

behov

säsongsmässigt

ökade

insatser

eller

lägger

hinder

vägen

för

försök att utveckla de begränsade möjligheterna att kombinera kyrkomusi-

försök

att

utveckla

begränsade

möjligheterna

att

kombinera

kyrkomusi-

kalisk tjänstgöring med annat arbete.

kalisk

tjänstgöring

med

annat

arbete.

Vidare har utformningen av KMF med dess stora rikedom på detaljreg- ler hittills lämnat mycket litet utrymme för sådant mcdinflytande som den arbetsrättsliga lagstiftningen i och för sig medger. I vissa frågor har kyrko- musikerna dock uppnått ett visst medinllytande.

Vidare har utformningen av KMF med dess stora rikedom på detaljreg-

Vidare

har

utformningen

KMF

med

dess

stora

rikedom

på

detaljreg-

ler hittills lämnat mycket litet utrymme för sådant mcdinflytande som den

ler

hittills

lämnat

mycket

litet

utrymme

för

sådant

mcdinflytande

som

den

arbetsrättsliga lagstiftningen i och för sig medger. I vissa frågor har kyrko-

arbetsrättsliga

lagstiftningen

och

för

sig

medger.

vissa

frågor

har

kyrko-

musikerna dock uppnått ett visst medinllytande.

musikerna

dock

uppnått

ett

visst

medinllytande.

Utredningen anser därför att behovet av en reformerad tjänsteorganisa- tion är stort. Tiden är nu i hög grad mogen att avskaffa den starkt föråldra- 63

Utredningen anser därför att behovet av en reformerad tjänsteorganisa-

Utredningen

anser

därför

att

behovet

reformerad

tjänsteorganisa-

tion är stort. Tiden är nu i hög grad mogen att avskaffa den starkt föråldra- 63

tion

är

stort.

Tiden

är

hög

grad

mogen

att

avskaffa

den

starkt

föråldra-

de. detaljerade och krångliga regleringen. Den bör ersättas av en ordning Prop. 1987/88: 144 som fyller nutida krav på god funktion. enkelhet och flexibilitet. Sålunda Bilaga ] föreslår utredningen bl. a. att det i princip endast skall finnas två tjänstety- per. nämligen organisttjänster och kantorstjänster. När det gäller frågan i vilken" utsträckning statliga föreskrifter även i framtiden skall gälla beaktar utredningen främst följande. Den nuvarande allmänna tendensen till decentralisering av beslutsfunktioner inom stat och kommun måste få genomslag även när det gäller den. kyrkomusikaliska verksamheten. Detsamma gäller det kyrkliga reformarbetets klara inrikt- ning under senare är där målet är att öka svenska kyrkans möjligheter att själv på olika plan fatta avgörande beslut utan statliga föreskrifter. Mot denna bakgrund har utredningen stannat för ställningstagandet att den statliga regleringen av kyrkomttsikertjänsterna har spelat ut sin roll. I framtiden bör tjänsterna därför få en mera renodlat kyrkokommunal karak- tär. Därigenom åstadkommer man både ett ökat sjå'tlvbesti'tmmande för pastoraten som arbetsgivare och bättre förutsättningar för ett ökat medin- flytande för kyrkomusikerna som arbetstagare. Med hänsyn till de av riksdagen antagna kulturpolitiska målen har sam- hället ett intresse av att en god standard på den kyrkomttsikaliska verk- samheten upprätthålls. Till följd härav bör staten enligt utredningens tne- ning även fortsättningsvis ha ett visst — om än begränsat — inflytande över organisationen av den kyrkomusikaliska verksamheten. lnflytandet bör främst bestå i en skyldighet att — efter förslag från pastoraten — bestämma dels minimum för verksamhetens omfattning i varje pastorat. dels mini- mikrav på kompetensnivån för den eller de kyrkomusikertjänster som skall inrättas. Besluten i dessa frågor skall dock inte hindra pastoraten från att utforma sin verksamhet så att minimum för omfattning och kompetens överskrids. . Med nu gällande regler för svenska kyrkans organisation på stiftsplanet har det framstått som naturligt för utredningen att domkapitlen borde svara för det kvarstående statliga inIlytandet över verksamheten. Förslagen från 1982 års kyrkokommitté om den framtida organisationen på stiftsplanet (se SOU l985:l) innebär i korthet en koncentration av arbetsuppgifter till stiftsstyrelsen som beredande och'verkställande organ för stiftssamfälligheten. Stiftsstyrelsen — ett kyrkokommunalt organ — skall även svara för vissa statliga förvaltningsuppgifter. Domkapitlets framtida uppgifter begränsas till frågor som rör kyrkans lära och den prästerliga ämbetsförvaltningen. Till följd härav anser utredningen att .vtiftss'tyrelsen ska]! svara för det kvarstående statliga itt/lytmtdet — en statlig förvaltningsuppgi/i — som tidigare angetts. Detta stäII/tingstagmtde bildar således en tttgårtgspit/tkt för utredningensforts—attt": överväganden ("u-hförslug. Instruktion, tjänsteåligganden m. m. Enligt utredningens mening är det även i framtiden nödvändigt med en instruktion för varje tjänst. Om det anses lämpligt kan instruktionen kom- pletteras med en befattningsbeskrivning. dvs. en beskrivning av befatt- 64

de. detaljerade och krångliga regleringen. Den bör ersättas av en ordning Prop. 1987/88: 144

de.

detaljerade

och

krångliga

regleringen.

Den

bör

ersättas

ordning

Prop.

1987/88:

144

som fyller nutida krav på god funktion. enkelhet och flexibilitet. Sålunda Bilaga ]

som

fyller

nutida

krav

på

god

funktion.

enkelhet

och

flexibilitet.

Sålunda

Bilaga

]

föreslår utredningen bl. a. att det i princip endast skall finnas två tjänstety-

föreslår

utredningen

bl.

att

det

princip

endast

skall

finnas

två

tjänstety-

per. nämligen organisttjänster och kantorstjänster.

per.

nämligen

organisttjänster

och

kantorstjänster.

När det gäller frågan i vilken" utsträckning statliga föreskrifter även i framtiden skall gälla beaktar utredningen främst följande. Den nuvarande allmänna tendensen till decentralisering av beslutsfunktioner inom stat och kommun måste få genomslag även när det gäller den. kyrkomusikaliska verksamheten. Detsamma gäller det kyrkliga reformarbetets klara inrikt- ning under senare är där målet är att öka svenska kyrkans möjligheter att själv på olika plan fatta avgörande beslut utan statliga föreskrifter.

När det gäller frågan i vilken" utsträckning statliga föreskrifter även i

När

det

gäller

frågan

vilken"

utsträckning

statliga

föreskrifter

även

framtiden skall gälla beaktar utredningen främst följande. Den nuvarande

framtiden

skall

gälla

beaktar

utredningen

främst

följande.

Den

nuvarande

allmänna tendensen till decentralisering av beslutsfunktioner inom stat och

allmänna

tendensen

till

decentralisering

beslutsfunktioner

inom

stat

och

kommun måste få genomslag även när det gäller den. kyrkomusikaliska

kommun

måste

få

genomslag

även

när

det

gäller

den.

kyrkomusikaliska

verksamheten. Detsamma gäller det kyrkliga reformarbetets klara inrikt-

verksamheten.

Detsamma

gäller

det

kyrkliga

reformarbetets

klara

inrikt-

ning under senare är där målet är att öka svenska kyrkans möjligheter att

ning

under

senare

är

där

målet

är

att

öka

svenska

kyrkans

möjligheter

att

själv på olika plan fatta avgörande beslut utan statliga föreskrifter.

själv

på

olika

plan

fatta

avgörande

beslut

utan

statliga

föreskrifter.

Mot denna bakgrund har utredningen stannat för ställningstagandet att den statliga regleringen av kyrkomttsikertjänsterna har spelat ut sin roll. I framtiden bör tjänsterna därför få en mera renodlat kyrkokommunal karak- tär. Därigenom åstadkommer man både ett ökat sjå'tlvbesti'tmmande för pastoraten som arbetsgivare och bättre förutsättningar för ett ökat medin- flytande för kyrkomusikerna som arbetstagare.

Mot denna bakgrund har utredningen stannat för ställningstagandet att

Mot

denna

bakgrund

har

utredningen

stannat

för

ställningstagandet

att

den statliga regleringen av kyrkomttsikertjänsterna har spelat ut sin roll. I

den

statliga

regleringen

kyrkomttsikertjänsterna

har

spelat

sin

roll.

framtiden bör tjänsterna därför få en mera renodlat kyrkokommunal karak-

framtiden

bör

tjänsterna

därför

få

mera

renodlat

kyrkokommunal

karak-

tär. Därigenom åstadkommer man både ett ökat sjå'tlvbesti'tmmande för

tär.

Därigenom

åstadkommer

man

både

ett

ökat

sjå'tlvbesti'tmmande

för

pastoraten som arbetsgivare och bättre förutsättningar för ett ökat medin-

pastoraten

som

arbetsgivare

och

bättre

förutsättningar

för

ett

ökat

medin-

flytande för kyrkomusikerna som arbetstagare.

flytande

för

kyrkomusikerna

som

arbetstagare.

Med hänsyn till de av riksdagen antagna kulturpolitiska målen har sam- hället ett intresse av att en god standard på den kyrkomttsikaliska verk- samheten upprätthålls. Till följd härav bör staten enligt utredningens tne- ning även fortsättningsvis ha ett visst — om än begränsat — inflytande över organisationen av den kyrkomusikaliska verksamheten. lnflytandet bör främst bestå i en skyldighet att — efter förslag från pastoraten — bestämma dels minimum för verksamhetens omfattning i varje pastorat. dels mini- mikrav på kompetensnivån för den eller de kyrkomusikertjänster som skall inrättas. Besluten i dessa frågor skall dock inte hindra pastoraten från att utforma sin verksamhet så att minimum för omfattning och kompetens överskrids. .

Med hänsyn till de av riksdagen antagna kulturpolitiska målen har sam-

Med

hänsyn

till

riksdagen

antagna

kulturpolitiska

målen

har

sam-

hället ett intresse av att en god standard på den kyrkomttsikaliska verk-

hället

ett

intresse

att

god

standard

på

den

kyrkomttsikaliska

verk-

samheten upprätthålls. Till följd härav bör staten enligt utredningens tne-

samheten

upprätthålls.

Till

följd

härav

bör

staten

enligt

utredningens

tne-

ning även fortsättningsvis ha ett visst — om än begränsat — inflytande över

ning

även

fortsättningsvis

ett

visst

—

än

begränsat

—

inflytande

över

organisationen av den kyrkomusikaliska verksamheten. lnflytandet bör

organisationen

den

kyrkomusikaliska

verksamheten.

lnflytandet

bör

främst bestå i en skyldighet att — efter förslag från pastoraten — bestämma

främst

bestå

skyldighet

att

—

efter

förslag

från

pastoraten

—

bestämma

dels minimum för verksamhetens omfattning i varje pastorat. dels mini-

dels

minimum

för

verksamhetens

omfattning

varje

pastorat.

dels

mini-

mikrav på kompetensnivån för den eller de kyrkomusikertjänster som skall

mikrav

på

kompetensnivån

för

den

eller

kyrkomusikertjänster

som

skall

inrättas. Besluten i dessa frågor skall dock inte hindra pastoraten från att

inrättas.

Besluten

dessa

frågor

skall

dock

inte

hindra

pastoraten

från

att

utforma sin verksamhet så att minimum för omfattning och kompetens

utforma

sin

verksamhet

så

att

minimum

för

omfattning

och

kompetens

överskrids. .

överskrids.

Med nu gällande regler för svenska kyrkans organisation på stiftsplanet har det framstått som naturligt för utredningen att domkapitlen borde svara för det kvarstående statliga inIlytandet över verksamheten.

Med nu gällande regler för svenska kyrkans organisation på stiftsplanet

Med

gällande

regler

för

svenska

kyrkans

organisation

på

stiftsplanet

har det framstått som naturligt för utredningen att domkapitlen borde svara

har

det

framstått

som

naturligt

för

utredningen

att

domkapitlen

borde

svara

för det kvarstående statliga inIlytandet över verksamheten.

för

det

kvarstående

statliga

inIlytandet

över

verksamheten.

Förslagen från 1982 års kyrkokommitté om den framtida organisationen på stiftsplanet (se SOU l985:l) innebär i korthet en koncentration av arbetsuppgifter till stiftsstyrelsen som beredande och'verkställande organ för stiftssamfälligheten. Stiftsstyrelsen — ett kyrkokommunalt organ — skall även svara för vissa statliga förvaltningsuppgifter. Domkapitlets framtida uppgifter begränsas till frågor som rör kyrkans lära och den prästerliga ämbetsförvaltningen.

Förslagen från 1982 års kyrkokommitté om den framtida organisationen

Förslagen

från

1982

års

kyrkokommitté

den

framtida

organisationen

på stiftsplanet (se SOU l985:l) innebär i korthet en koncentration av

på

stiftsplanet

(se

SOU

l985:l)

innebär

korthet

koncentration

arbetsuppgifter till stiftsstyrelsen som beredande och'verkställande organ

arbetsuppgifter

till

stiftsstyrelsen

som

beredande

och'verkställande

organ

för stiftssamfälligheten. Stiftsstyrelsen — ett kyrkokommunalt organ —

för

stiftssamfälligheten.

Stiftsstyrelsen

—

ett

kyrkokommunalt

organ

—

skall även svara för vissa statliga förvaltningsuppgifter. Domkapitlets

skall

även

svara

för

vissa

statliga

förvaltningsuppgifter.

Domkapitlets

framtida uppgifter begränsas till frågor som rör kyrkans lära och den

framtida

uppgifter

begränsas

till

frågor

som

rör

kyrkans

lära

och

den

prästerliga ämbetsförvaltningen.

prästerliga

ämbetsförvaltningen.

Till följd härav anser utredningen att .vtiftss'tyrelsen ska]! svara för det kvarstående statliga itt/lytmtdet — en statlig förvaltningsuppgi/i — som tidigare angetts. Detta stäII/tingstagmtde bildar således en tttgårtgspit/tkt för utredningensforts—attt": överväganden ("u-hförslug.

Till följd härav anser utredningen att .vtiftss'tyrelsen ska]! svara för det

Till

följd

härav

anser

utredningen

att

.vtiftss'tyrelsen

ska]!

svara

för

det

kvarstående statliga itt/lytmtdet — en statlig förvaltningsuppgi/i — som

kvarstående

statliga

itt/lytmtdet

—

statlig

förvaltningsuppgi/i

—

som

tidigare angetts. Detta stäII/tingstagmtde bildar således en tttgårtgspit/tkt

tidigare

angetts.

Detta

stäII/tingstagmtde

bildar

således

tttgårtgspit/tkt

för utredningensforts—attt": överväganden ("u-hförslug.

för

utredningensforts—attt":

överväganden

("u-hförslug.

Instruktion, tjänsteåligganden m. m. Enligt utredningens mening är det även i framtiden nödvändigt med en instruktion för varje tjänst. Om det anses lämpligt kan instruktionen kom- pletteras med en befattningsbeskrivning. dvs. en beskrivning av befatt- 64

Instruktion, tjänsteåligganden m. m.

Instruktion,

tjänsteåligganden

Enligt utredningens mening är det även i framtiden nödvändigt med en

Enligt

utredningens

mening

är

det

även

framtiden

nödvändigt

med

instruktion för varje tjänst. Om det anses lämpligt kan instruktionen kom-

instruktion

för

varje

tjänst.

det

anses

lämpligt

kan

instruktionen

kom-

pletteras med en befattningsbeskrivning. dvs. en beskrivning av befatt- 64

pletteras

med

befattningsbeskrivning.

dvs.

beskrivning

befatt-

ningens allmänna karaktär. Fastställandet av instruktionen bör ankomma Prop. 1987/88: 144 på pastoratet. ' Bilaga I De kyrkomusikaliSka åliggandena omfattar för närvarande i huvudsak en skyldighet att vid gudstjänster och förrättningar/kyrkliga handlingar leda församlingssängen och utföra orgelmu5ik. allt på sätt som förutsätts i- kyrkohandboken och mässboken. Kyrkomusikern skall vidare främja in- tresset för kyrkosången. bl.a. genom att öva och leda kyrkokör och- dessutom undervisa konfirmander i psalmsång. Någon ändring härvidlag är inte påkallad. När det gäller tjänstgöringsskyldigheten vid gudstjänster och kyrkliga handlingar — inräknat dem som avser medlem av församling utom pastoratet — anser utredningen att kyrkomusikern skall leda försam- lingssången och utföra musik enligt kyrkohandboken och annan ordning för gudstjänster som kyrkomötet har antagit. Skyldigheten måste begrän- sas till vad som utgör arbetsgivarens verksamhetsområde och till arbetsta- garens kompetens. Omfattningen härav får diskuteras vid förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagare. Den löpande vården och tillsynen av orgeln vilar på den kyrkomusiker som använder orgeln i tjänsten. Saken kan lämpligen tas upp i instruktio— nen för tjänsten. I det sammanhanget kan även regleras frågor om hand- havandet av övriga instrument. notmaterial m.m. Den fria musikundervisningen är en värdefull tillgång i musiklivet som skall behållas i den framtida kyrkomusikaliska verksamheten. Undervis- ningen bör skötas av organister och kantorer och ha samma omfattning som den i dag har för organister och kyrkokantorer. Flera faktorer bör påverka beslutet om minimum för omfattningen av . den kyrkomusikaliska verksamheten i pastoraten. En utgångspunkt för utredningen är synen på svenska kyrkan som ett trossamfund. Den guds- tjänstverksamhet m. m. som kräver kyrkomusikerns medverkan riktar sig i första hand till medlemmarna. Det är därför naturligt att antalet medlem- mar i svenska kyrkan inom pastoratet har stor betydelse när stiftsstyrelsen skall fatta sitt beslut. Speciella omständigheter att ta hänsyn till är invånar- antalet, om det väsentligt överstiger antalet kyrkomedlemmar. förekoms- ten av Sjukhus och andra institutioner eller en förutsebar mera betydande ändring av befolkningstalet. Vidare måste hänsyn tas till fritidskyrka och förhållandena i församlingarna i de inre delarna av storstäderna (Cityför- samlingarna) med litet invånarantal men med stor dagbefolkning. Viktiga faktorer är givetvis också körverksamhet och orgelbestånd av speciell karaktär. Vissa moment av den planerade verksamheten skall finnas med i varje församlings arbete (obligatoriska inslag i den kyrkomusikaliska vcrksam— . heten). Dit hör allmänna gudstjänster och kyrkliga handlingar. körverk- samhet och fri musikundervisning. Stiftsstyrelsens beslut beträffande omfattningen av den kyrkomusikali- ska verksamheten skall gälla tills vidare men kttnna omprövas när som helst. Initiativet kan komma från pastoratet eller från stiftsstyrelsen. Fastställandet av omfattningen av uppgifterna i varje tjänst bör ske efter MBL-förhandlingar. 5 Riksdagen ”87/88. I saml. Nr 144

ningens allmänna karaktär. Fastställandet av instruktionen bör ankomma Prop. 1987/88: 144 på pastoratet. ' Bilaga I

ningens allmänna karaktär. Fastställandet av instruktionen bör ankomma Prop. 1987/88: 144

ningens

allmänna

karaktär.

Fastställandet

instruktionen

bör

ankomma

Prop.

1987/88:

144

på pastoratet. ' Bilaga I

på

pastoratet.

Bilaga

De kyrkomusikaliSka åliggandena omfattar för närvarande i huvudsak en skyldighet att vid gudstjänster och förrättningar/kyrkliga handlingar leda församlingssängen och utföra orgelmu5ik. allt på sätt som förutsätts i- kyrkohandboken och mässboken. Kyrkomusikern skall vidare främja in- tresset för kyrkosången. bl.a. genom att öva och leda kyrkokör och- dessutom undervisa konfirmander i psalmsång. Någon ändring härvidlag är inte påkallad. När det gäller tjänstgöringsskyldigheten vid gudstjänster och kyrkliga handlingar — inräknat dem som avser medlem av församling utom pastoratet — anser utredningen att kyrkomusikern skall leda försam- lingssången och utföra musik enligt kyrkohandboken och annan ordning för gudstjänster som kyrkomötet har antagit. Skyldigheten måste begrän- sas till vad som utgör arbetsgivarens verksamhetsområde och till arbetsta- garens kompetens. Omfattningen härav får diskuteras vid förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagare.

De kyrkomusikaliSka åliggandena omfattar för närvarande i huvudsak en

kyrkomusikaliSka

åliggandena

omfattar

för

närvarande

huvudsak

skyldighet att vid gudstjänster och förrättningar/kyrkliga handlingar leda

skyldighet

att

vid

gudstjänster

och

förrättningar/kyrkliga

handlingar

leda

församlingssängen och utföra orgelmu5ik. allt på sätt som förutsätts i-

församlingssängen

och

utföra

orgelmu5ik.

allt

på

sätt

som

förutsätts

kyrkohandboken och mässboken. Kyrkomusikern skall vidare främja in-

kyrkohandboken

och

mässboken.

Kyrkomusikern

skall

vidare

främja

in-

tresset för kyrkosången. bl.a. genom att öva och leda kyrkokör och-

tresset

för

kyrkosången.

bl.a.

genom

att

öva

och

leda

kyrkokör

och-

dessutom undervisa konfirmander i psalmsång. Någon ändring härvidlag

dessutom

undervisa

konfirmander

psalmsång.

Någon

ändring

härvidlag

är inte påkallad. När det gäller tjänstgöringsskyldigheten vid gudstjänster

är

inte

påkallad.

När

det

gäller

tjänstgöringsskyldigheten

vid

gudstjänster

och kyrkliga handlingar — inräknat dem som avser medlem av församling

och

kyrkliga

handlingar

—

inräknat

dem

som

avser

medlem

församling

utom pastoratet — anser utredningen att kyrkomusikern skall leda försam-

utom

pastoratet

—

anser

utredningen

att

kyrkomusikern

skall

leda

försam-

lingssången och utföra musik enligt kyrkohandboken och annan ordning

lingssången

och

utföra

musik

enligt

kyrkohandboken

och

annan

ordning

för gudstjänster som kyrkomötet har antagit. Skyldigheten måste begrän-

för

gudstjänster

som

kyrkomötet

har

antagit.

Skyldigheten

måste

begrän-

sas till vad som utgör arbetsgivarens verksamhetsområde och till arbetsta-

sas

till

vad

som

utgör

arbetsgivarens

verksamhetsområde

och

till

arbetsta-

garens kompetens. Omfattningen härav får diskuteras vid förhandlingar

garens

kompetens.

Omfattningen

härav

får

diskuteras

vid

förhandlingar

mellan arbetsgivare och arbetstagare.

mellan

arbetsgivare

och

arbetstagare.

Den löpande vården och tillsynen av orgeln vilar på den kyrkomusiker som använder orgeln i tjänsten. Saken kan lämpligen tas upp i instruktio— nen för tjänsten. I det sammanhanget kan även regleras frågor om hand- havandet av övriga instrument. notmaterial m.m.

Den löpande vården och tillsynen av orgeln vilar på den kyrkomusiker

Den

löpande

vården

och

tillsynen

orgeln

vilar

på

den

kyrkomusiker

som använder orgeln i tjänsten. Saken kan lämpligen tas upp i instruktio—

som

använder

orgeln

tjänsten.

Saken

kan

lämpligen

tas

upp

instruktio—

nen för tjänsten. I det sammanhanget kan även regleras frågor om hand-

nen

för

tjänsten.

det

sammanhanget

kan

även

regleras

frågor

hand-

havandet av övriga instrument. notmaterial m.m.

havandet

övriga

instrument.

notmaterial

m.m.

Den fria musikundervisningen är en värdefull tillgång i musiklivet som skall behållas i den framtida kyrkomusikaliska verksamheten. Undervis- ningen bör skötas av organister och kantorer och ha samma omfattning som den i dag har för organister och kyrkokantorer.

Den fria musikundervisningen är en värdefull tillgång i musiklivet som

Den

fria

musikundervisningen

är

värdefull

tillgång

musiklivet

som

skall behållas i den framtida kyrkomusikaliska verksamheten. Undervis-

skall

behållas

den

framtida

kyrkomusikaliska

verksamheten.

Undervis-

ningen bör skötas av organister och kantorer och ha samma omfattning

ningen

bör

skötas

organister

och

kantorer

och

samma

omfattning

som den i dag har för organister och kyrkokantorer.

som

den

dag

har

för

organister

och

kyrkokantorer.

Flera faktorer bör påverka beslutet om minimum för omfattningen av . den kyrkomusikaliska verksamheten i pastoraten. En utgångspunkt för utredningen är synen på svenska kyrkan som ett trossamfund. Den guds- tjänstverksamhet m. m. som kräver kyrkomusikerns medverkan riktar sig i första hand till medlemmarna. Det är därför naturligt att antalet medlem- mar i svenska kyrkan inom pastoratet har stor betydelse när stiftsstyrelsen skall fatta sitt beslut. Speciella omständigheter att ta hänsyn till är invånar- antalet, om det väsentligt överstiger antalet kyrkomedlemmar. förekoms- ten av Sjukhus och andra institutioner eller en förutsebar mera betydande ändring av befolkningstalet. Vidare måste hänsyn tas till fritidskyrka och förhållandena i församlingarna i de inre delarna av storstäderna (Cityför- samlingarna) med litet invånarantal men med stor dagbefolkning. Viktiga faktorer är givetvis också körverksamhet och orgelbestånd av speciell karaktär.

Flera faktorer bör påverka beslutet om minimum för omfattningen av .

Flera

faktorer

bör

påverka

beslutet

minimum

för

omfattningen

den kyrkomusikaliska verksamheten i pastoraten. En utgångspunkt för

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

pastoraten.

utgångspunkt

för

utredningen är synen på svenska kyrkan som ett trossamfund. Den guds-

utredningen

är

synen

på

svenska

kyrkan

som

ett

trossamfund.

Den

guds-

tjänstverksamhet m. m. som kräver kyrkomusikerns medverkan riktar sig i

tjänstverksamhet

som

kräver

kyrkomusikerns

medverkan

riktar

sig

första hand till medlemmarna. Det är därför naturligt att antalet medlem-

första

hand

till

medlemmarna.

Det

är

därför

naturligt

att

antalet

medlem-

mar i svenska kyrkan inom pastoratet har stor betydelse när stiftsstyrelsen

mar

svenska

kyrkan

inom

pastoratet

har

stor

betydelse

när

stiftsstyrelsen

skall fatta sitt beslut. Speciella omständigheter att ta hänsyn till är invånar-

skall

fatta

sitt

beslut.

Speciella

omständigheter

att

hänsyn

till

är

invånar-

antalet, om det väsentligt överstiger antalet kyrkomedlemmar. förekoms-

antalet,

det

väsentligt

överstiger

antalet

kyrkomedlemmar.

förekoms-

ten av Sjukhus och andra institutioner eller en förutsebar mera betydande

ten

Sjukhus

och

andra

institutioner

eller

förutsebar

mera

betydande

ändring av befolkningstalet. Vidare måste hänsyn tas till fritidskyrka och

ändring

befolkningstalet.

Vidare

måste

hänsyn

tas

till

fritidskyrka

och

förhållandena i församlingarna i de inre delarna av storstäderna (Cityför-

förhållandena

församlingarna

inre

delarna

storstäderna

(Cityför-

samlingarna) med litet invånarantal men med stor dagbefolkning. Viktiga

samlingarna)

med

litet

invånarantal

men

med

stor

dagbefolkning.

Viktiga

faktorer är givetvis också körverksamhet och orgelbestånd av speciell

faktorer

är

givetvis

också

körverksamhet

och

orgelbestånd

speciell

karaktär.

Vissa moment av den planerade verksamheten skall finnas med i varje församlings arbete (obligatoriska inslag i den kyrkomusikaliska vcrksam— . heten). Dit hör allmänna gudstjänster och kyrkliga handlingar. körverk- samhet och fri musikundervisning.

Vissa moment av den planerade verksamheten skall finnas med i varje

Vissa

moment

den

planerade

verksamheten

skall

finnas

med

varje

församlings arbete (obligatoriska inslag i den kyrkomusikaliska vcrksam— .

församlings

arbete

(obligatoriska

inslag

den

kyrkomusikaliska

vcrksam—

heten). Dit hör allmänna gudstjänster och kyrkliga handlingar. körverk-

heten).

Dit

hör

allmänna

gudstjänster

och

kyrkliga

handlingar.

körverk-

samhet och fri musikundervisning.

samhet

och

fri

musikundervisning.

Stiftsstyrelsens beslut beträffande omfattningen av den kyrkomusikali- ska verksamheten skall gälla tills vidare men kttnna omprövas när som helst. Initiativet kan komma från pastoratet eller från stiftsstyrelsen. Fastställandet av omfattningen av uppgifterna i varje tjänst bör ske efter MBL-förhandlingar.

Stiftsstyrelsens beslut beträffande omfattningen av den kyrkomusikali-

Stiftsstyrelsens

beslut

beträffande

omfattningen

den

kyrkomusikali-

ska verksamheten skall gälla tills vidare men kttnna omprövas när som

ska

verksamheten

skall

gälla

tills

vidare

men

kttnna

omprövas

när

som

helst. Initiativet kan komma från pastoratet eller från stiftsstyrelsen.

helst.

Initiativet

kan

komma

från

pastoratet

eller

från

stiftsstyrelsen.

Fastställandet av omfattningen av uppgifterna i varje tjänst bör ske efter

Fastställandet

omfattningen

uppgifterna

varje

tjänst

bör

ske

efter

MBL-förhandlingar.

5 Riksdagen ”87/88. I saml. Nr 144

Riksdagen

”87/88.

saml.

144

Kyrkomusikertjänsterna. anställningsformer "l'jz'insteorganisationen enligt KM F beståri princip av två kategorier kyrko- musiker med olika utbildningsbakgrund, nämligen högre och lägre kyrko- musikalisk utbildning. Denna principiella anknytning av tjänsteorganisa- tionen till statligt fastställda examenskrav är enligt utredningens mening ändamålsenlig också för framtiden och bör därför bestå. ] framtiden blir således kompetensniväerna i princip tvä. De examina som knyts till nivåer- na bör benämnas organistexamen och kantorsexamen. 'ljänstetyperna. vilka kommer att motsvara dagens organisttjänst resp. kyrkokz'tntorstjänst. bör därmed bli organisttjänst och kantorstjänst. [ undantagsfall kan en lägre kompetens fastställas. Utredningen har studerat effekterna på sysselsättningsunderlaget i de framtida kyrkomusikertjänsterna vid övergång från kyrkomusikerdistrikt till pastorat som indelningsgrund för verksamheten. Undersökningarna av utfallet med nuvarande pastoratsindelning visar att omfattningen av de kyrkomusikaliska göromålen i ett stort antal tjänster inte torde komma att ändras jämfört med nuvarande förhållanden. Resultaten pekar också på goda möjligheter att genom sammanslagning av kyrkomusikerdistrikt öka det kyrkomusikaliska innehållet i tjänsterna. Nya attraktiva tjänster fram- för allt av deltidskaraktär men med tillfredsställande omfattning på göro- målen kan skapas i ett stort antal fall. Det medför en kvalitetshöjning på den kyrkomusikaliska verksamheten helt i linje med de övriga förslag som utredningen lägger fram. Domkyrkoorganisternas roll som kyrkomusiker betonas genom att de får möjlighet att koncentrera sig på den rent kyrkomusikaliska verksamhe- ten. Det sker genom att deras nuvarande uppgifter för stiftet fortsättnings- vis i princip inte kopplas samman med dessa tjänster. De framtida stiftsuppgifter som tidigare nämnts samt bl.a. en viss kon- sulentverksamhet. som skall syfta till att bibehålla och utveckla den höga kyrkomusikaliska standarden i landet. kommer att kräva sakkunskap på det kyrkomusikaliska området. Uppgifterna skall fullgöras av en kyrkomu- sikaliskt väl utbildad person som knyts till stiftsstyrelsen och benämns stiftsmusikcr. Även om utredningens arbete är inriktat på att öka tjänsternas kyrkomu- sikaliska innehåll är det uppenbart att uppgifterna ofta inte ger underlag för mer än deltidsarbete. För att om möjligt förbättra sysselsättningsunderla- get i dessa fall bör kyrkomusikerna ges tillfälle till kombinationstjänstgö- ring av olika slag. Kombinationsalternativen utgörs i första hand av tjäns- ter som innehåller dels kyrkomusikalisk tjänstgöring. dels tjänstgöring i det allmänna skolväsendet (kommunal grundskola. gymnasieskola eller vux- enutbildning). den kommunala musikskolan. övrig församlingsvård för- utom kyrkomusik samt administrationen inom kyrkan. Ytterligare alterna- tiv är kyrkomusikalisk tjänstgöring i annat pastorat eller lärararbete i folkhögskola. Tjänstgöring i det allmänna skolväsendet skall inte vara bunden till någon bestämd lärarkategori. Grunden för en kombinationstjänst bör utgöras av ett avtal mellan dem som bidrar till underlaget för tjänsten. Sådana avtal bör innehålla överens- kommelser om de förhållanden av personaladministrativ och ekonomisk Prop. 1987/881144 Bilaga I 66

Kyrkomusikertjänsterna. anställningsformer

Kyrkomusikertjänsterna.

anställningsformer

"l'jz'insteorganisationen enligt KM F beståri princip av två kategorier kyrko- musiker med olika utbildningsbakgrund, nämligen högre och lägre kyrko- musikalisk utbildning. Denna principiella anknytning av tjänsteorganisa- tionen till statligt fastställda examenskrav är enligt utredningens mening ändamålsenlig också för framtiden och bör därför bestå. ] framtiden blir således kompetensniväerna i princip tvä. De examina som knyts till nivåer- na bör benämnas organistexamen och kantorsexamen. 'ljänstetyperna. vilka kommer att motsvara dagens organisttjänst resp. kyrkokz'tntorstjänst. bör därmed bli organisttjänst och kantorstjänst. [ undantagsfall kan en lägre kompetens fastställas. Utredningen har studerat effekterna på sysselsättningsunderlaget i de framtida kyrkomusikertjänsterna vid övergång från kyrkomusikerdistrikt till pastorat som indelningsgrund för verksamheten. Undersökningarna av utfallet med nuvarande pastoratsindelning visar att omfattningen av de kyrkomusikaliska göromålen i ett stort antal tjänster inte torde komma att ändras jämfört med nuvarande förhållanden. Resultaten pekar också på goda möjligheter att genom sammanslagning av kyrkomusikerdistrikt öka det kyrkomusikaliska innehållet i tjänsterna. Nya attraktiva tjänster fram- för allt av deltidskaraktär men med tillfredsställande omfattning på göro- målen kan skapas i ett stort antal fall. Det medför en kvalitetshöjning på den kyrkomusikaliska verksamheten helt i linje med de övriga förslag som utredningen lägger fram. Domkyrkoorganisternas roll som kyrkomusiker betonas genom att de får möjlighet att koncentrera sig på den rent kyrkomusikaliska verksamhe- ten. Det sker genom att deras nuvarande uppgifter för stiftet fortsättnings- vis i princip inte kopplas samman med dessa tjänster. De framtida stiftsuppgifter som tidigare nämnts samt bl.a. en viss kon- sulentverksamhet. som skall syfta till att bibehålla och utveckla den höga kyrkomusikaliska standarden i landet. kommer att kräva sakkunskap på det kyrkomusikaliska området. Uppgifterna skall fullgöras av en kyrkomu- sikaliskt väl utbildad person som knyts till stiftsstyrelsen och benämns stiftsmusikcr. Även om utredningens arbete är inriktat på att öka tjänsternas kyrkomu- sikaliska innehåll är det uppenbart att uppgifterna ofta inte ger underlag för mer än deltidsarbete. För att om möjligt förbättra sysselsättningsunderla- get i dessa fall bör kyrkomusikerna ges tillfälle till kombinationstjänstgö- ring av olika slag. Kombinationsalternativen utgörs i första hand av tjäns- ter som innehåller dels kyrkomusikalisk tjänstgöring. dels tjänstgöring i det allmänna skolväsendet (kommunal grundskola. gymnasieskola eller vux- enutbildning). den kommunala musikskolan. övrig församlingsvård för- utom kyrkomusik samt administrationen inom kyrkan. Ytterligare alterna- tiv är kyrkomusikalisk tjänstgöring i annat pastorat eller lärararbete i folkhögskola. Tjänstgöring i det allmänna skolväsendet skall inte vara bunden till någon bestämd lärarkategori. Grunden för en kombinationstjänst bör utgöras av ett avtal mellan dem som bidrar till underlaget för tjänsten. Sådana avtal bör innehålla överens- kommelser om de förhållanden av personaladministrativ och ekonomisk

"l'jz'insteorganisationen enligt KM F beståri princip av två kategorier kyrko-

"l'jz'insteorganisationen

enligt

beståri

princip

två

kategorier

kyrko-

musiker med olika utbildningsbakgrund, nämligen högre och lägre kyrko-

musiker

med

olika

utbildningsbakgrund,

nämligen

högre

och

lägre

kyrko-

musikalisk utbildning. Denna principiella anknytning av tjänsteorganisa-

musikalisk

utbildning.

Denna

principiella

anknytning

tjänsteorganisa-

tionen till statligt fastställda examenskrav är enligt utredningens mening

tionen

till

statligt

fastställda

examenskrav

är

enligt

utredningens

mening

ändamålsenlig också för framtiden och bör därför bestå. ] framtiden blir

ändamålsenlig

också

för

framtiden

och

bör

därför

bestå.

]

framtiden

blir

således kompetensniväerna i princip tvä. De examina som knyts till nivåer-

således

kompetensniväerna

princip

tvä.

examina

som

knyts

till

nivåer-

na bör benämnas organistexamen och kantorsexamen. 'ljänstetyperna.

bör

benämnas

organistexamen

och

kantorsexamen.

'ljänstetyperna.

vilka kommer att motsvara dagens organisttjänst resp. kyrkokz'tntorstjänst.

vilka

kommer

att

motsvara

dagens

organisttjänst

resp.

kyrkokz'tntorstjänst.

bör därmed bli organisttjänst och kantorstjänst. [ undantagsfall kan en

bör

därmed

bli

organisttjänst

och

kantorstjänst.

[

undantagsfall

kan

lägre kompetens fastställas.

lägre

kompetens

fastställas.

Utredningen har studerat effekterna på sysselsättningsunderlaget i de framtida kyrkomusikertjänsterna vid övergång från kyrkomusikerdistrikt till pastorat som indelningsgrund för verksamheten. Undersökningarna av utfallet med nuvarande pastoratsindelning visar att omfattningen av de kyrkomusikaliska göromålen i ett stort antal tjänster inte torde komma att ändras jämfört med nuvarande förhållanden. Resultaten pekar också på goda möjligheter att genom sammanslagning av kyrkomusikerdistrikt öka det kyrkomusikaliska innehållet i tjänsterna. Nya attraktiva tjänster fram- för allt av deltidskaraktär men med tillfredsställande omfattning på göro- målen kan skapas i ett stort antal fall. Det medför en kvalitetshöjning på den kyrkomusikaliska verksamheten helt i linje med de övriga förslag som utredningen lägger fram.

Utredningen har studerat effekterna på sysselsättningsunderlaget i de

Utredningen

har

studerat

effekterna

på

sysselsättningsunderlaget

framtida kyrkomusikertjänsterna vid övergång från kyrkomusikerdistrikt

framtida

kyrkomusikertjänsterna

vid

övergång

från

kyrkomusikerdistrikt

till pastorat som indelningsgrund för verksamheten. Undersökningarna av

till

pastorat

som

indelningsgrund

för

verksamheten.

Undersökningarna

utfallet med nuvarande pastoratsindelning visar att omfattningen av de

utfallet

med

nuvarande

pastoratsindelning

visar

att

omfattningen

kyrkomusikaliska göromålen i ett stort antal tjänster inte torde komma att

kyrkomusikaliska

göromålen

ett

stort

antal

tjänster

inte

torde

komma

att

ändras jämfört med nuvarande förhållanden. Resultaten pekar också på

ändras

jämfört

med

nuvarande

förhållanden.

Resultaten

pekar

också

på

goda möjligheter att genom sammanslagning av kyrkomusikerdistrikt öka

goda

möjligheter

att

genom

sammanslagning

kyrkomusikerdistrikt

öka

det kyrkomusikaliska innehållet i tjänsterna. Nya attraktiva tjänster fram-

det

kyrkomusikaliska

innehållet

tjänsterna.

Nya

attraktiva

tjänster

fram-

för allt av deltidskaraktär men med tillfredsställande omfattning på göro-

för

allt

deltidskaraktär

men

med

tillfredsställande

omfattning

på

göro-

målen kan skapas i ett stort antal fall. Det medför en kvalitetshöjning på

målen

kan

skapas

ett

stort

antal

fall.

Det

medför

kvalitetshöjning

på

den kyrkomusikaliska verksamheten helt i linje med de övriga förslag som

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

helt

linje

med

övriga

förslag

som

utredningen lägger fram.

utredningen

lägger

fram.

Domkyrkoorganisternas roll som kyrkomusiker betonas genom att de får möjlighet att koncentrera sig på den rent kyrkomusikaliska verksamhe- ten. Det sker genom att deras nuvarande uppgifter för stiftet fortsättnings- vis i princip inte kopplas samman med dessa tjänster.

Domkyrkoorganisternas roll som kyrkomusiker betonas genom att de

Domkyrkoorganisternas

roll

som

kyrkomusiker

betonas

genom

att

får möjlighet att koncentrera sig på den rent kyrkomusikaliska verksamhe-

får

möjlighet

att

koncentrera

sig

på

den

rent

kyrkomusikaliska

verksamhe-

ten. Det sker genom att deras nuvarande uppgifter för stiftet fortsättnings-

ten.

Det

sker

genom

att

deras

nuvarande

uppgifter

för

stiftet

fortsättnings-

vis i princip inte kopplas samman med dessa tjänster.

vis

princip

inte

kopplas

samman

med

dessa

tjänster.

De framtida stiftsuppgifter som tidigare nämnts samt bl.a. en viss kon- sulentverksamhet. som skall syfta till att bibehålla och utveckla den höga kyrkomusikaliska standarden i landet. kommer att kräva sakkunskap på det kyrkomusikaliska området. Uppgifterna skall fullgöras av en kyrkomu- sikaliskt väl utbildad person som knyts till stiftsstyrelsen och benämns stiftsmusikcr.

De framtida stiftsuppgifter som tidigare nämnts samt bl.a. en viss kon-

framtida

stiftsuppgifter

som

tidigare

nämnts

samt

bl.a.

viss

kon-

sulentverksamhet. som skall syfta till att bibehålla och utveckla den höga

sulentverksamhet.

som

skall

syfta

till

att

bibehålla

och

utveckla

den

höga

kyrkomusikaliska standarden i landet. kommer att kräva sakkunskap på

kyrkomusikaliska

standarden

landet.

kommer

att

kräva

sakkunskap

på

det kyrkomusikaliska området. Uppgifterna skall fullgöras av en kyrkomu-

det

kyrkomusikaliska

området.

Uppgifterna

skall

fullgöras

kyrkomu-

sikaliskt väl utbildad person som knyts till stiftsstyrelsen och benämns

sikaliskt

väl

utbildad

person

som

knyts

till

stiftsstyrelsen

och

benämns

stiftsmusikcr.

Även om utredningens arbete är inriktat på att öka tjänsternas kyrkomu- sikaliska innehåll är det uppenbart att uppgifterna ofta inte ger underlag för mer än deltidsarbete. För att om möjligt förbättra sysselsättningsunderla- get i dessa fall bör kyrkomusikerna ges tillfälle till kombinationstjänstgö- ring av olika slag. Kombinationsalternativen utgörs i första hand av tjäns- ter som innehåller dels kyrkomusikalisk tjänstgöring. dels tjänstgöring i det allmänna skolväsendet (kommunal grundskola. gymnasieskola eller vux- enutbildning). den kommunala musikskolan. övrig församlingsvård för- utom kyrkomusik samt administrationen inom kyrkan. Ytterligare alterna- tiv är kyrkomusikalisk tjänstgöring i annat pastorat eller lärararbete i folkhögskola. Tjänstgöring i det allmänna skolväsendet skall inte vara bunden till någon bestämd lärarkategori.

Även om utredningens arbete är inriktat på att öka tjänsternas kyrkomu-

Även

utredningens

arbete

är

inriktat

på

att

öka

tjänsternas

kyrkomu-

sikaliska innehåll är det uppenbart att uppgifterna ofta inte ger underlag för

sikaliska

innehåll

är

det

uppenbart

att

uppgifterna

ofta

inte

ger

underlag

för

mer än deltidsarbete. För att om möjligt förbättra sysselsättningsunderla-

mer

än

deltidsarbete.

För

att

möjligt

förbättra

sysselsättningsunderla-

get i dessa fall bör kyrkomusikerna ges tillfälle till kombinationstjänstgö-

get

dessa

fall

bör

kyrkomusikerna

ges

tillfälle

till

kombinationstjänstgö-

ring av olika slag. Kombinationsalternativen utgörs i första hand av tjäns-

ring

olika

slag.

Kombinationsalternativen

utgörs

första

hand

tjäns-

ter som innehåller dels kyrkomusikalisk tjänstgöring. dels tjänstgöring i det

ter

som

innehåller

dels

kyrkomusikalisk

tjänstgöring.

dels

tjänstgöring

det

allmänna skolväsendet (kommunal grundskola. gymnasieskola eller vux-

allmänna

skolväsendet

(kommunal

grundskola.

gymnasieskola

eller

vux-

enutbildning). den kommunala musikskolan. övrig församlingsvård för-

enutbildning).

den

kommunala

musikskolan.

övrig

församlingsvård

för-

utom kyrkomusik samt administrationen inom kyrkan. Ytterligare alterna-

utom

kyrkomusik

samt

administrationen

inom

kyrkan.

Ytterligare

alterna-

tiv är kyrkomusikalisk tjänstgöring i annat pastorat eller lärararbete i

tiv

är

kyrkomusikalisk

tjänstgöring

annat

pastorat

eller

lärararbete

folkhögskola. Tjänstgöring i det allmänna skolväsendet skall inte vara

folkhögskola.

Tjänstgöring

det

allmänna

skolväsendet

skall

inte

vara

bunden till någon bestämd lärarkategori.

bunden

till

någon

bestämd

lärarkategori.

Grunden för en kombinationstjänst bör utgöras av ett avtal mellan dem som bidrar till underlaget för tjänsten. Sådana avtal bör innehålla överens- kommelser om de förhållanden av personaladministrativ och ekonomisk

Grunden för en kombinationstjänst bör utgöras av ett avtal mellan dem

Grunden

för

kombinationstjänst

bör

utgöras

ett

avtal

mellan

dem

som bidrar till underlaget för tjänsten. Sådana avtal bör innehålla överens-

som

bidrar

till

underlaget

för

tjänsten.

Sådana

avtal

bör

innehålla

överens-

kommelser om de förhållanden av personaladministrativ och ekonomisk

kommelser

förhållanden

personaladministrativ

och

ekonomisk

Prop. 1987/881144

Prop.

1987/881144

Bilaga I

Bilaga

art som parterna vill reglera sinsemellan. Av naturliga skäl bör kombina- Prop. 1987/88: 144 tionstjänsterna rent allmänt ha en inriktning på arbete med musik. Bilaga 1 Den allmänna bedömningen av erforderligt minimum för kompetens- nivån för kyrkomusikertjänster bör ske med utgångspunkt från i stort sett samma kriterier som beträffande omfattningen av den kyrkomusikaliska verksamheten. Särskild vikt bör läggas vid körverksamheten. Besluten skall fattas av stiftsstyrelsen. vars beslut skall gälla tills vidare men kunna omprövas när som helst. Initiativet till omprövningen kan tas av pastoratet eller av stiftsstyrelsen. Inrättande av kyrkomusikertjänster I framtiden kommer kyrkomusikertjänsterna i regel att inrättas enligt kyrkokommunala regler med pastoraten som beslutande. Om någon annan i stället skall vara arbetsgivare. vilket undantagsvis kan förekomma beträf- fande kombinationstjänster. kommer inrättandet att följa de regler som gäller för denne arbetsgivares verksamhet. Det nu sagda kommer dock inte att gälla utan inskränkning till följd av utredningens förslag om det statliga inflytandet över organisationen. Behörighetsvillkor och befordringsgrunder Behörighetsvillkoren för de två framtida huvudtyperna av kyrkomusiker- tjänster kommer i huvudsak att motsvara dagens krav för organist- och kyrkokantorstjänst. I vissa undantagsfall kan en lägre kompetens faststäl— las. Om det föreligger särskilda skäl kan en sökande medges befrielse från fastställt behörighetsvillkor. Sådana dispensfrågor skall prövas av stifts- styrelsen. Vid tjänstetillsättningar bör pastoraten följa allmänt erkända meritvärderingsprinciper. såsom förtjänst och skicklighet. Även vid till- sättning av kombinationstjänster bör man följa dessa meritvärderingsprin- c1per. Tillsättning av kyrkomusikertjänster Tillsättningen av kyrkomusikertjänster kommer i huvudsak att följa kyrko- kommunala regler. Berörda församlingar skall få yttra sig över ansökning- arna. Stiftsstyrclsen skall på begäran av pastorat avge yttrande över an- sökningarna. När det gäller tillsättning av tjänst som domkyrkoorganist skall yttrande över ansökningarna inhämtas från svenska kyrkans central- styrelse. Det förutsätts att centralstyrelsen knyter kyrkomusikalisk exper- tis till sig bl. a. för denna uppgift. Utbildningen av kyrkomusiker Dagens högre kyrkomusikerutbildning innehållande grundkurs och alter- nativa påbyggnadskurser — praktiskpedagogisk eller musikpedagogisk — ersätts med en sammanhållen kurs om 160 poäng som leder till organist- examen. Innehållet i kursen. skall i stort överensstämma med den utbild- 67

art som parterna vill reglera sinsemellan. Av naturliga skäl bör kombina- Prop. 1987/88: 144

art

som

parterna

vill

reglera

sinsemellan.

naturliga

skäl

bör

kombina-

Prop.

1987/88:

144

tionstjänsterna rent allmänt ha en inriktning på arbete med musik. Bilaga 1

tionstjänsterna

rent

allmänt

inriktning

på

arbete

med

musik.

Bilaga

Den allmänna bedömningen av erforderligt minimum för kompetens-

Den

allmänna

bedömningen

erforderligt

minimum

för

kompetens-

nivån för kyrkomusikertjänster bör ske med utgångspunkt från i stort sett

nivån

för

kyrkomusikertjänster

bör

ske

med

utgångspunkt

från

stort

sett

samma kriterier som beträffande omfattningen av den kyrkomusikaliska

samma

kriterier

som

beträffande

omfattningen

den

kyrkomusikaliska

verksamheten. Särskild vikt bör läggas vid körverksamheten. Besluten

verksamheten.

Särskild

vikt

bör

läggas

vid

körverksamheten.

Besluten

skall fattas av stiftsstyrelsen. vars beslut skall gälla tills vidare men kunna

skall

fattas

stiftsstyrelsen.

vars

beslut

skall

gälla

tills

vidare

men

kunna

omprövas när som helst. Initiativet till omprövningen kan tas av pastoratet

omprövas

när

som

helst.

Initiativet

till

omprövningen

kan

tas

pastoratet

eller av stiftsstyrelsen.

eller

stiftsstyrelsen.

Inrättande av kyrkomusikertjänster

Inrättande

kyrkomusikertjänster

I framtiden kommer kyrkomusikertjänsterna i regel att inrättas enligt kyrkokommunala regler med pastoraten som beslutande. Om någon annan i stället skall vara arbetsgivare. vilket undantagsvis kan förekomma beträf- fande kombinationstjänster. kommer inrättandet att följa de regler som gäller för denne arbetsgivares verksamhet. Det nu sagda kommer dock inte att gälla utan inskränkning till följd av utredningens förslag om det statliga inflytandet över organisationen.

I framtiden kommer kyrkomusikertjänsterna i regel att inrättas enligt

framtiden

kommer

kyrkomusikertjänsterna

regel

att

inrättas

enligt

kyrkokommunala regler med pastoraten som beslutande. Om någon annan

kyrkokommunala

regler

med

pastoraten

som

beslutande.

någon

annan

i stället skall vara arbetsgivare. vilket undantagsvis kan förekomma beträf-

stället

skall

vara

arbetsgivare.

vilket

undantagsvis

kan

förekomma

beträf-

fande kombinationstjänster. kommer inrättandet att följa de regler som

fande

kombinationstjänster.

kommer

inrättandet

att

följa

regler

som

gäller för denne arbetsgivares verksamhet. Det nu sagda kommer dock inte

gäller

för

denne

arbetsgivares

verksamhet.

Det

sagda

kommer

dock

inte

att gälla utan inskränkning till följd av utredningens förslag om det statliga

att

gälla

utan

inskränkning

till

följd

utredningens

förslag

det

statliga

inflytandet över organisationen.

inflytandet

över

organisationen.

Behörighetsvillkor och befordringsgrunder

Behörighetsvillkor

och

befordringsgrunder

Behörighetsvillkoren för de två framtida huvudtyperna av kyrkomusiker- tjänster kommer i huvudsak att motsvara dagens krav för organist- och kyrkokantorstjänst. I vissa undantagsfall kan en lägre kompetens faststäl— las. Om det föreligger särskilda skäl kan en sökande medges befrielse från fastställt behörighetsvillkor. Sådana dispensfrågor skall prövas av stifts- styrelsen. Vid tjänstetillsättningar bör pastoraten följa allmänt erkända meritvärderingsprinciper. såsom förtjänst och skicklighet. Även vid till- sättning av kombinationstjänster bör man följa dessa meritvärderingsprin- c1per.

Behörighetsvillkoren för de två framtida huvudtyperna av kyrkomusiker-

Behörighetsvillkoren

för

två

framtida

huvudtyperna

kyrkomusiker-

tjänster kommer i huvudsak att motsvara dagens krav för organist- och

tjänster

kommer

huvudsak

att

motsvara

dagens

krav

för

organist-

och

kyrkokantorstjänst. I vissa undantagsfall kan en lägre kompetens faststäl—

kyrkokantorstjänst.

vissa

undantagsfall

kan

lägre

kompetens

faststäl—

las. Om det föreligger särskilda skäl kan en sökande medges befrielse från

las.

det

föreligger

särskilda

skäl

kan

sökande

medges

befrielse

från

fastställt behörighetsvillkor. Sådana dispensfrågor skall prövas av stifts-

fastställt

behörighetsvillkor.

Sådana

dispensfrågor

skall

prövas

stifts-

styrelsen. Vid tjänstetillsättningar bör pastoraten följa allmänt erkända

styrelsen.

Vid

tjänstetillsättningar

bör

pastoraten

följa

allmänt

erkända

meritvärderingsprinciper. såsom förtjänst och skicklighet. Även vid till-

meritvärderingsprinciper.

såsom

förtjänst

och

skicklighet.

Även

vid

till-

sättning av kombinationstjänster bör man följa dessa meritvärderingsprin-

sättning

kombinationstjänster

bör

man

följa

dessa

meritvärderingsprin-

c1per.

Tillsättning av kyrkomusikertjänster

Tillsättning

kyrkomusikertjänster

Tillsättningen av kyrkomusikertjänster kommer i huvudsak att följa kyrko- kommunala regler. Berörda församlingar skall få yttra sig över ansökning- arna. Stiftsstyrclsen skall på begäran av pastorat avge yttrande över an- sökningarna. När det gäller tillsättning av tjänst som domkyrkoorganist skall yttrande över ansökningarna inhämtas från svenska kyrkans central- styrelse. Det förutsätts att centralstyrelsen knyter kyrkomusikalisk exper- tis till sig bl. a. för denna uppgift.

Tillsättningen av kyrkomusikertjänster kommer i huvudsak att följa kyrko-

Tillsättningen

kyrkomusikertjänster

kommer

huvudsak

att

följa

kyrko-

kommunala regler. Berörda församlingar skall få yttra sig över ansökning-

kommunala

regler.

Berörda

församlingar

skall

få

yttra

sig

över

ansökning-

arna. Stiftsstyrclsen skall på begäran av pastorat avge yttrande över an-

arna.

Stiftsstyrclsen

skall

på

begäran

pastorat

avge

yttrande

över

an-

sökningarna. När det gäller tillsättning av tjänst som domkyrkoorganist

sökningarna.

När

det

gäller

tillsättning

tjänst

som

domkyrkoorganist

skall yttrande över ansökningarna inhämtas från svenska kyrkans central-

skall

yttrande

över

ansökningarna

inhämtas

från

svenska

kyrkans

central-

styrelse. Det förutsätts att centralstyrelsen knyter kyrkomusikalisk exper-

styrelse.

Det

förutsätts

att

centralstyrelsen

knyter

kyrkomusikalisk

exper-

tis till sig bl. a. för denna uppgift.

tis

till

sig

bl.

för

denna

uppgift.

Utbildningen av kyrkomusiker

Utbildningen

kyrkomusiker

Dagens högre kyrkomusikerutbildning innehållande grundkurs och alter- nativa påbyggnadskurser — praktiskpedagogisk eller musikpedagogisk — ersätts med en sammanhållen kurs om 160 poäng som leder till organist- examen. Innehållet i kursen. skall i stort överensstämma med den utbild- 67

Dagens högre kyrkomusikerutbildning innehållande grundkurs och alter-

Dagens

högre

kyrkomusikerutbildning

innehållande

grundkurs

och

alter-

nativa påbyggnadskurser — praktiskpedagogisk eller musikpedagogisk —

nativa

påbyggnadskurser

—

praktiskpedagogisk

eller

musikpedagogisk

—

ersätts med en sammanhållen kurs om 160 poäng som leder till organist-

ersätts

med

sammanhållen

kurs

160

poäng

som

leder

till

organist-

examen. Innehållet i kursen. skall i stort överensstämma med den utbild- 67

examen.

Innehållet

kursen.

skall

stort

överensstämma

med

den

utbild-

ning som nu bedrivs inom grundkursen och den musikpedagogiska påbygg- nadskursen. Eyllnadstjänstgöring för organister bör därmed inriktas på den kommunala musikskolan. . . Den lägre kyrkomusikerutbildningen organiseras om och samordnas till vissa delar med den högre utbildningen. Utbildningen skall leda till kan- torsexamen och motsvara dagens kyrkokantorsexamen. Examinationen skall ligga under universitets- och högskoleämbetets ansvar. . En form av kantorsutbildning skall vara en tvåårig högskoleutbildning omfattande 80 poäng. Utbildningen knyts till kyrkomusikerlinjerna i Göte- borg, Malmö och Piteå. Även vid Sköndalsinstitutet samt folkhögskolorna i Hjo. Oskarshamn. Mellansel och Ransäter anordnas denna utbildning. Vid Sköndalsinstitutet och folkhögskolorna bör kantorsutbildningen jäm- ställas med högskoleutbildning. Inom ramen för existerande högskoleutbildning bör två utbildningar för tjänster med kyrkomusikalisk och annan tjänstgöring dessutom införas. Det första alternativet utgörs av utbildning till musiklärare och kantor vid högskolans musiklärarlinje om 160 poäng med inriktning mot undervisning i grundskola och gymnasieskola. Inom ramen för 160 poäng bör minst 30 poäng avse kyrkomusikaliskt tillval. Det andra alternativet består av ut- bildning till instrumentallärare och kantor vid högskolans musiklärarlinje med inriktning mot verksamhet som instrumental- och ensembleledarpeda- gog. Utbildningen omfattar 160 poäng varav minst 30 poäng bör avse kyrkomusikaliskt tillval. Dessa utbildningar bör kunna ges i Stockholm, Göteborg, Malmö och Piteå. För framtiden finns ett behov av en expertgrupp som kan fungera som samarbetsorgan för frågor rörande kyrkomusikerutbildningen. Andra upp-. gifter för gruppen blir bl. a. att organisera examinationen av kantorer och att behandla frågor som gäller dimensioneringen av den lägre kyrkomusi- kerutbildningen. Expertgruppen bör knytas till universitets- och högskole- ämbetet. ' . Övrig utbildning i anslutning till kyrkomusikalisk verksamhet bör främst ses som en inomkyrklig angelägenhet. Initiativen bör ankomma på Svens- ka kyrkans nämnd för undervisning och utbildning. huvudmännen för diakonal utbildning och de kyrkliga folkhögskolorna. Kostnader Kyrkomusikcrutredningens förslag innebär genomgripande förändringar av organisationen av kyrkomusikernas verksamhet. Förslagen anger grun- derna för verksamheten och tjänsteorganisationen men pekar av naturliga skäl inte i detalj på utformningen i dessa hänseenden i olika pastorat. Man måste räkna med en viss tidsåtgång innan förändringarna är genomförda fullt ut i hela landet. Med dessa utgångspunkter är det inte möjligt att göra detaljerade beräkningar av kostnaderna för den nya organisationen. Utred- ningens kostnadsövervägandcn måste därför grundas på uppskattningar. Utredningen föreslår att pastoraten i regel skall vara den minsta enheten för kyrkomusikalisk verksamhet. Detta bör betyda både förenklingar och besparingar, särskilt som pastoraten redan står för lön m.m. åt kyrkomusi- Prop. 1987/88: 144 Bilaga 1 68

ning som nu bedrivs inom grundkursen och den musikpedagogiska påbygg- nadskursen. Eyllnadstjänstgöring för organister bör därmed inriktas på den kommunala musikskolan. . .

ning som nu bedrivs inom grundkursen och den musikpedagogiska påbygg-

ning

som

bedrivs

inom

grundkursen

och

den

musikpedagogiska

påbygg-

nadskursen. Eyllnadstjänstgöring för organister bör därmed inriktas på den

nadskursen.

Eyllnadstjänstgöring

för

organister

bör

därmed

inriktas

på

den

kommunala musikskolan. . .

kommunala

musikskolan.

Den lägre kyrkomusikerutbildningen organiseras om och samordnas till vissa delar med den högre utbildningen. Utbildningen skall leda till kan- torsexamen och motsvara dagens kyrkokantorsexamen. Examinationen skall ligga under universitets- och högskoleämbetets ansvar. .

Den lägre kyrkomusikerutbildningen organiseras om och samordnas till

Den

lägre

kyrkomusikerutbildningen

organiseras

och

samordnas

till

vissa delar med den högre utbildningen. Utbildningen skall leda till kan-

vissa

delar

med

den

högre

utbildningen.

Utbildningen

skall

leda

till

kan-

torsexamen och motsvara dagens kyrkokantorsexamen. Examinationen

torsexamen

och

motsvara

dagens

kyrkokantorsexamen.

Examinationen

skall ligga under universitets- och högskoleämbetets ansvar. .

skall

ligga

under

universitets-

och

högskoleämbetets

ansvar.

En form av kantorsutbildning skall vara en tvåårig högskoleutbildning omfattande 80 poäng. Utbildningen knyts till kyrkomusikerlinjerna i Göte- borg, Malmö och Piteå. Även vid Sköndalsinstitutet samt folkhögskolorna i Hjo. Oskarshamn. Mellansel och Ransäter anordnas denna utbildning. Vid Sköndalsinstitutet och folkhögskolorna bör kantorsutbildningen jäm- ställas med högskoleutbildning.

En form av kantorsutbildning skall vara en tvåårig högskoleutbildning

form

kantorsutbildning

skall

vara

tvåårig

högskoleutbildning

omfattande 80 poäng. Utbildningen knyts till kyrkomusikerlinjerna i Göte-

omfattande

poäng.

Utbildningen

knyts

till

kyrkomusikerlinjerna

Göte-

borg, Malmö och Piteå. Även vid Sköndalsinstitutet samt folkhögskolorna

borg,

Malmö

och

Piteå.

Även

vid

Sköndalsinstitutet

samt

folkhögskolorna

i Hjo. Oskarshamn. Mellansel och Ransäter anordnas denna utbildning.

Hjo.

Oskarshamn.

Mellansel

och

Ransäter

anordnas

denna

utbildning.

Vid Sköndalsinstitutet och folkhögskolorna bör kantorsutbildningen jäm-

Vid

Sköndalsinstitutet

och

folkhögskolorna

bör

kantorsutbildningen

jäm-

ställas med högskoleutbildning.

ställas

med

högskoleutbildning.

Inom ramen för existerande högskoleutbildning bör två utbildningar för tjänster med kyrkomusikalisk och annan tjänstgöring dessutom införas. Det första alternativet utgörs av utbildning till musiklärare och kantor vid högskolans musiklärarlinje om 160 poäng med inriktning mot undervisning i grundskola och gymnasieskola. Inom ramen för 160 poäng bör minst 30 poäng avse kyrkomusikaliskt tillval. Det andra alternativet består av ut- bildning till instrumentallärare och kantor vid högskolans musiklärarlinje med inriktning mot verksamhet som instrumental- och ensembleledarpeda- gog. Utbildningen omfattar 160 poäng varav minst 30 poäng bör avse kyrkomusikaliskt tillval. Dessa utbildningar bör kunna ges i Stockholm, Göteborg, Malmö och Piteå.

Inom ramen för existerande högskoleutbildning bör två utbildningar för

Inom

ramen

för

existerande

högskoleutbildning

bör

två

utbildningar

för

tjänster med kyrkomusikalisk och annan tjänstgöring dessutom införas.

tjänster

med

kyrkomusikalisk

och

annan

tjänstgöring

dessutom

införas.

Det första alternativet utgörs av utbildning till musiklärare och kantor vid

Det

första

alternativet

utgörs

utbildning

till

musiklärare

och

kantor

vid

högskolans musiklärarlinje om 160 poäng med inriktning mot undervisning

högskolans

musiklärarlinje

160

poäng

med

inriktning

mot

undervisning

i grundskola och gymnasieskola. Inom ramen för 160 poäng bör minst 30

grundskola

och

gymnasieskola.

Inom

ramen

för

160

poäng

bör

minst

poäng avse kyrkomusikaliskt tillval. Det andra alternativet består av ut-

poäng

avse

kyrkomusikaliskt

tillval.

Det

andra

alternativet

består

ut-

bildning till instrumentallärare och kantor vid högskolans musiklärarlinje

bildning

till

instrumentallärare

och

kantor

vid

högskolans

musiklärarlinje

med inriktning mot verksamhet som instrumental- och ensembleledarpeda-

med

inriktning

mot

verksamhet

som

instrumental-

och

ensembleledarpeda-

gog. Utbildningen omfattar 160 poäng varav minst 30 poäng bör avse

gog.

Utbildningen

omfattar

160

poäng

varav

minst

poäng

bör

avse

kyrkomusikaliskt tillval. Dessa utbildningar bör kunna ges i Stockholm,

kyrkomusikaliskt

tillval.

Dessa

utbildningar

bör

kunna

ges

Stockholm,

Göteborg, Malmö och Piteå.

Göteborg,

Malmö

och

Piteå.

För framtiden finns ett behov av en expertgrupp som kan fungera som

För

framtiden

finns

ett

behov

expertgrupp

som

kan

fungera

som

samarbetsorgan för frågor rörande kyrkomusikerutbildningen. Andra upp-.

samarbetsorgan

för

frågor

rörande

kyrkomusikerutbildningen.

Andra

upp-.

gifter för gruppen blir bl. a. att organisera examinationen av kantorer och att behandla frågor som gäller dimensioneringen av den lägre kyrkomusi- kerutbildningen. Expertgruppen bör knytas till universitets- och högskole- ämbetet. ' . Övrig utbildning i anslutning till kyrkomusikalisk verksamhet bör främst ses som en inomkyrklig angelägenhet. Initiativen bör ankomma på Svens- ka kyrkans nämnd för undervisning och utbildning. huvudmännen för diakonal utbildning och de kyrkliga folkhögskolorna.

gifter för gruppen blir bl. a. att organisera examinationen av kantorer och

gifter

för

gruppen

blir

bl.

att

organisera

examinationen

kantorer

och

att behandla frågor som gäller dimensioneringen av den lägre kyrkomusi-

att

behandla

frågor

som

gäller

dimensioneringen

den

lägre

kyrkomusi-

kerutbildningen. Expertgruppen bör knytas till universitets- och högskole-

kerutbildningen.

Expertgruppen

bör

knytas

till

universitets-

och

högskole-

ämbetet. ' .

ämbetet.

Övrig utbildning i anslutning till kyrkomusikalisk verksamhet bör främst ses som en inomkyrklig angelägenhet. Initiativen bör ankomma på Svens- ka kyrkans nämnd för undervisning och utbildning. huvudmännen för diakonal utbildning och de kyrkliga folkhögskolorna.

Övrig utbildning i anslutning till kyrkomusikalisk verksamhet bör främst

Övrig

utbildning

anslutning

till

kyrkomusikalisk

verksamhet

bör

främst

ses som en inomkyrklig angelägenhet. Initiativen bör ankomma på Svens-

ses

som

inomkyrklig

angelägenhet.

Initiativen

bör

ankomma

på

Svens-

ka kyrkans nämnd för undervisning och utbildning. huvudmännen för

kyrkans

nämnd

för

undervisning

och

utbildning.

huvudmännen

för

diakonal utbildning och de kyrkliga folkhögskolorna.

diakonal

utbildning

och

kyrkliga

folkhögskolorna.

Kostnader

Kyrkomusikcrutredningens förslag innebär genomgripande förändringar av organisationen av kyrkomusikernas verksamhet. Förslagen anger grun- derna för verksamheten och tjänsteorganisationen men pekar av naturliga skäl inte i detalj på utformningen i dessa hänseenden i olika pastorat. Man måste räkna med en viss tidsåtgång innan förändringarna är genomförda fullt ut i hela landet. Med dessa utgångspunkter är det inte möjligt att göra detaljerade beräkningar av kostnaderna för den nya organisationen. Utred- ningens kostnadsövervägandcn måste därför grundas på uppskattningar. Utredningen föreslår att pastoraten i regel skall vara den minsta enheten för kyrkomusikalisk verksamhet. Detta bör betyda både förenklingar och besparingar, särskilt som pastoraten redan står för lön m.m. åt kyrkomusi-

Kyrkomusikcrutredningens förslag innebär genomgripande förändringar

Kyrkomusikcrutredningens

förslag

innebär

genomgripande

förändringar

av organisationen av kyrkomusikernas verksamhet. Förslagen anger grun-

organisationen

kyrkomusikernas

verksamhet.

Förslagen

anger

grun-

derna för verksamheten och tjänsteorganisationen men pekar av naturliga

derna

för

verksamheten

och

tjänsteorganisationen

men

pekar

naturliga

skäl inte i detalj på utformningen i dessa hänseenden i olika pastorat. Man

skäl

inte

detalj

på

utformningen

dessa

hänseenden

olika

pastorat.

Man

måste räkna med en viss tidsåtgång innan förändringarna är genomförda

måste

räkna

med

viss

tidsåtgång

innan

förändringarna

är

genomförda

fullt ut i hela landet. Med dessa utgångspunkter är det inte möjligt att göra

fullt

hela

landet.

Med

dessa

utgångspunkter

är

det

inte

möjligt

att

göra

detaljerade beräkningar av kostnaderna för den nya organisationen. Utred-

detaljerade

beräkningar

kostnaderna

för

den

nya

organisationen.

Utred-

ningens kostnadsövervägandcn måste därför grundas på uppskattningar.

ningens

kostnadsövervägandcn

måste

därför

grundas

på

uppskattningar.

Utredningen föreslår att pastoraten i regel skall vara den minsta enheten

Utredningen

föreslår

att

pastoraten

regel

skall

vara

den

minsta

enheten

för kyrkomusikalisk verksamhet. Detta bör betyda både förenklingar och

för

kyrkomusikalisk

verksamhet.

Detta

bör

betyda

både

förenklingar

och

besparingar, särskilt som pastoraten redan står för lön m.m. åt kyrkomusi-

besparingar,

särskilt

som

pastoraten

redan

står

för

lön

m.m.

åt

kyrkomusi-

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

Bilaga 1

Bilaga

kerna. Domkyrkopastoraten befrias från de kostnadersom nu är förenade Prop. 1987/88: 144 med domkyrkoorganisternas uppgifter enligt 18 & KMF. Bilaga 1 Utredningens förslag till ny tjänsteorganisation innebär förenklingar. Genom att kyrkomusikertjänsterna inte längre skall vara statligt reglerade upphör statens arbetsgivarverks befattning med dem. Uppgifterna övertas av Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund samt pastoraten. vilka alltså kan få vidkännas en viss ökning av sina administrationskostna- der. Möjligheterna att — totalt sett över den kyrkokommunala sidan — hålla dessa kostnader inom nuvarande ramar torde dock vara goda. Kostnaderna för kyrkomusikerna avseende löner m.m. kan — trots de kvalitetshöjningar som förslagen medför — hållas inom oförändrade ramar i den nya organisationen. Utredningens förslag angående stiftsplanet innebär bl. a'. nya tjänster för stiftsmusikcr. Kostnaderna för dessa tjänster kan hållas inom det utrymme som erhålls genom att stiftsstyrelsernas åligganden i fråga om den kyrko- musikaliska verksamheten blir av avsevärt mindre omfattning än de nuva- rande domkapitlens arbetsuppgifter på detta område. En viss omfördelning ' av kostnader från statsverket till de kyrkliga kommunerna följer av utred- ningens förslag. De effektivitetsvinster som kan förutses på det kyrkokom- munala området medverkar till att kostnaderna för stiftsmusikerna inte innebär en ökad belastning för det allmänna. Regeringens och statens arbetsgivarverks befattning med kyrkomusiker- ärenden upphör genom utredningens förslag. Detta leder till' besparingar. Svenska kyrkans centralstyrelse får vidkännas vissa ökade kostnader. Den nya 80-poängsutbildningen av kantorer, den nya expertgruppen för ' utbildningsfrågor och examination av kantorer vid folkhögskola kommer att öka kostnaderna. De statliga sommarkurserna skall försvinna. vilket ger utrymme för kostnadsökningarna. Utbildningen vid högskola av kanto- rer med inriktning på kombinationstjänst kan hållas inom oförändrade . . kostnadsramar. Detsamma gäller övrig utbildning av kantorer. I det övergangsskede då den nya organisationen byggs upp måste medel beräknas för pedagogiska kurser — statliga sommarkurser — för kyrkokan- torer. Under denna tid — och när 80-poängsutbildningen av kantorer samtidigt fungerar i full omfattning — är det därför sannolikt att de totala kostnaderna för den lägre kyrkomusikerutbildningen kommer att överstiga de statliga kostnaderna för samtliga sommarkurser. Utredningen vill.dock betona att på längre sikt. då de övergångsvis anordnade sommarkurserna- inte längre behövs-, kan utbildningskostnaderna hållas inom oförändrade ramar. . Sammanfattningsvis anser utredningen att de totala kostnaderna för den kyrkomusikaliska verksamheten på kort sikt kommer att öka något. På längre sikt kommer det att vara möjligt att göra besparingar. 69

kerna. Domkyrkopastoraten befrias från de kostnadersom nu är förenade Prop. 1987/88: 144 med domkyrkoorganisternas uppgifter enligt 18 & KMF. Bilaga 1

kerna. Domkyrkopastoraten befrias från de kostnadersom nu är förenade Prop. 1987/88: 144

kerna.

Domkyrkopastoraten

befrias

från

kostnadersom

är

förenade

Prop.

1987/88:

144

med domkyrkoorganisternas uppgifter enligt 18 & KMF. Bilaga 1

med

domkyrkoorganisternas

uppgifter

enligt

KMF.

Bilaga

Utredningens förslag till ny tjänsteorganisation innebär förenklingar. Genom att kyrkomusikertjänsterna inte längre skall vara statligt reglerade upphör statens arbetsgivarverks befattning med dem. Uppgifterna övertas av Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund samt pastoraten. vilka alltså kan få vidkännas en viss ökning av sina administrationskostna- der. Möjligheterna att — totalt sett över den kyrkokommunala sidan — hålla dessa kostnader inom nuvarande ramar torde dock vara goda.

Utredningens förslag till ny tjänsteorganisation innebär förenklingar.

Utredningens

förslag

till

tjänsteorganisation

innebär

förenklingar.

Genom att kyrkomusikertjänsterna inte längre skall vara statligt reglerade

Genom

att

kyrkomusikertjänsterna

inte

längre

skall

vara

statligt

reglerade

upphör statens arbetsgivarverks befattning med dem. Uppgifterna övertas

upphör

statens

arbetsgivarverks

befattning

med

dem.

Uppgifterna

övertas

av Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund samt pastoraten.

Svenska

kyrkans

församlings-

och

pastoratsförbund

samt

pastoraten.

vilka alltså kan få vidkännas en viss ökning av sina administrationskostna-

vilka

alltså

kan

få

vidkännas

viss

ökning

sina

administrationskostna-

der. Möjligheterna att — totalt sett över den kyrkokommunala sidan —

der.

Möjligheterna

att

—

totalt

sett

över

den

kyrkokommunala

sidan

—

hålla dessa kostnader inom nuvarande ramar torde dock vara goda.

hålla

dessa

kostnader

inom

nuvarande

ramar

torde

dock

vara

goda.

Kostnaderna för kyrkomusikerna avseende löner m.m. kan — trots de kvalitetshöjningar som förslagen medför — hållas inom oförändrade ramar i den nya organisationen.

Kostnaderna för kyrkomusikerna avseende löner m.m. kan — trots de

Kostnaderna

för

kyrkomusikerna

avseende

löner

m.m.

kan

—

trots

kvalitetshöjningar som förslagen medför — hållas inom oförändrade ramar

kvalitetshöjningar

som

förslagen

medför

—

hållas

inom

oförändrade

ramar

i den nya organisationen.

den

nya

organisationen.

Utredningens förslag angående stiftsplanet innebär bl. a'. nya tjänster för stiftsmusikcr. Kostnaderna för dessa tjänster kan hållas inom det utrymme som erhålls genom att stiftsstyrelsernas åligganden i fråga om den kyrko- musikaliska verksamheten blir av avsevärt mindre omfattning än de nuva- rande domkapitlens arbetsuppgifter på detta område. En viss omfördelning ' av kostnader från statsverket till de kyrkliga kommunerna följer av utred- ningens förslag. De effektivitetsvinster som kan förutses på det kyrkokom- munala området medverkar till att kostnaderna för stiftsmusikerna inte innebär en ökad belastning för det allmänna.

Utredningens förslag angående stiftsplanet innebär bl. a'. nya tjänster för

Utredningens

förslag

angående

stiftsplanet

innebär

bl.

a'.

nya

tjänster

för

stiftsmusikcr. Kostnaderna för dessa tjänster kan hållas inom det utrymme

stiftsmusikcr.

Kostnaderna

för

dessa

tjänster

kan

hållas

inom

det

utrymme

som erhålls genom att stiftsstyrelsernas åligganden i fråga om den kyrko-

som

erhålls

genom

att

stiftsstyrelsernas

åligganden

fråga

den

kyrko-

musikaliska verksamheten blir av avsevärt mindre omfattning än de nuva-

musikaliska

verksamheten

blir

avsevärt

mindre

omfattning

än

nuva-

rande domkapitlens arbetsuppgifter på detta område. En viss omfördelning '

rande

domkapitlens

arbetsuppgifter

på

detta

område.

viss

omfördelning

av kostnader från statsverket till de kyrkliga kommunerna följer av utred-

kostnader

från

statsverket

till

kyrkliga

kommunerna

följer

utred-

ningens förslag. De effektivitetsvinster som kan förutses på det kyrkokom-

ningens

förslag.

effektivitetsvinster

som

kan

förutses

på

det

kyrkokom-

munala området medverkar till att kostnaderna för stiftsmusikerna inte

munala

området

medverkar

till

att

kostnaderna

för

stiftsmusikerna

inte

innebär en ökad belastning för det allmänna.

innebär

ökad

belastning

för

det

allmänna.

Regeringens och statens arbetsgivarverks befattning med kyrkomusiker- ärenden upphör genom utredningens förslag. Detta leder till' besparingar. Svenska kyrkans centralstyrelse får vidkännas vissa ökade kostnader.

Regeringens och statens arbetsgivarverks befattning med kyrkomusiker-

Regeringens

och

statens

arbetsgivarverks

befattning

med

kyrkomusiker-

ärenden upphör genom utredningens förslag. Detta leder till' besparingar.

ärenden

upphör

genom

utredningens

förslag.

Detta

leder

till'

besparingar.

Svenska kyrkans centralstyrelse får vidkännas vissa ökade kostnader.

Svenska

kyrkans

centralstyrelse

får

vidkännas

vissa

ökade

kostnader.

Den nya 80-poängsutbildningen av kantorer, den nya expertgruppen för ' utbildningsfrågor och examination av kantorer vid folkhögskola kommer att öka kostnaderna. De statliga sommarkurserna skall försvinna. vilket ger utrymme för kostnadsökningarna. Utbildningen vid högskola av kanto- rer med inriktning på kombinationstjänst kan hållas inom oförändrade . . kostnadsramar. Detsamma gäller övrig utbildning av kantorer.

Den nya 80-poängsutbildningen av kantorer, den nya expertgruppen för '

Den

nya

80-poängsutbildningen

kantorer,

den

nya

expertgruppen

för

utbildningsfrågor och examination av kantorer vid folkhögskola kommer

utbildningsfrågor

och

examination

kantorer

vid

folkhögskola

kommer

att öka kostnaderna. De statliga sommarkurserna skall försvinna. vilket

att

öka

kostnaderna.

statliga

sommarkurserna

skall

försvinna.

vilket

ger utrymme för kostnadsökningarna. Utbildningen vid högskola av kanto-

ger

utrymme

för

kostnadsökningarna.

Utbildningen

vid

högskola

kanto-

rer med inriktning på kombinationstjänst kan hållas inom oförändrade . .

rer

med

inriktning

på

kombinationstjänst

kan

hållas

inom

oförändrade

kostnadsramar. Detsamma gäller övrig utbildning av kantorer.

kostnadsramar.

Detsamma

gäller

övrig

utbildning

kantorer.

I det övergangsskede då den nya organisationen byggs upp måste medel beräknas för pedagogiska kurser — statliga sommarkurser — för kyrkokan- torer. Under denna tid — och när 80-poängsutbildningen av kantorer samtidigt fungerar i full omfattning — är det därför sannolikt att de totala kostnaderna för den lägre kyrkomusikerutbildningen kommer att överstiga de statliga kostnaderna för samtliga sommarkurser. Utredningen vill.dock betona att på längre sikt. då de övergångsvis anordnade sommarkurserna- inte längre behövs-, kan utbildningskostnaderna hållas inom oförändrade ramar. .

I det övergangsskede då den nya organisationen byggs upp måste medel

det

övergangsskede

då

den

nya

organisationen

byggs

upp

måste

medel

beräknas för pedagogiska kurser — statliga sommarkurser — för kyrkokan-

beräknas

för

pedagogiska

kurser

—

statliga

sommarkurser

—

för

kyrkokan-

torer. Under denna tid — och när 80-poängsutbildningen av kantorer

torer.

Under

denna

tid

—

och

när

80-poängsutbildningen

kantorer

samtidigt fungerar i full omfattning — är det därför sannolikt att de totala

samtidigt

fungerar

full

omfattning

—

är

det

därför

sannolikt

att

totala

kostnaderna för den lägre kyrkomusikerutbildningen kommer att överstiga

kostnaderna

för

den

lägre

kyrkomusikerutbildningen

kommer

att

överstiga

de statliga kostnaderna för samtliga sommarkurser. Utredningen vill.dock

statliga

kostnaderna

för

samtliga

sommarkurser.

Utredningen

vill.dock

betona att på längre sikt. då de övergångsvis anordnade sommarkurserna-

betona

att

på

längre

sikt.

då

övergångsvis

anordnade

sommarkurserna-

inte längre behövs-, kan utbildningskostnaderna hållas inom oförändrade

inte

längre

behövs-,

kan

utbildningskostnaderna

hållas

inom

oförändrade

ramar. .

ramar.

Sammanfattningsvis anser utredningen att de totala kostnaderna för den kyrkomusikaliska verksamheten på kort sikt kommer att öka något. På längre sikt kommer det att vara möjligt att göra besparingar.

Sammanfattningsvis anser utredningen att de totala kostnaderna för den

Sammanfattningsvis

anser

utredningen

att

totala

kostnaderna

för

den

kyrkomusikaliska verksamheten på kort sikt kommer att öka något. På

kyrkomusikaliska

verksamheten

på

kort

sikt

kommer

att

öka

något.

På

längre sikt kommer det att vara möjligt att göra besparingar.

längre

sikt

kommer

det

att

vara

möjligt

att

göra

besparingar.

Lagförslag i betänkandet (SOU 1985 :55) Prop- l987/881l44 Musiken i svenska kyrkan Bilaga 2 Förslag till Lag (0000:0000) om kyrkomusikalisk verksamhet i svenska kyrkan ' Enligt riksdagens beslut föreskrivs följande. l & Pastoraten skall handha den kyrkomusikaliska verksamheten i för- samlingarna. 2 5 För kyrkomusikalisk verksamhet skall det finnas kyrkomusiker. Kyrkomusiker skall anställas som organist eller som kantor. I pastoratet ' med domkyrkoförsamling skall det finnas en anställning som domkyrkoor- ganist. I stället för att kyrkomusiker anställs får de kyrkomusikaliska uppgifter- na enligt första stycket fullgöras som fyllnadstjänstgöring av lärare enligt föreskrifter som regeringen meddelar eller av annan som är behörig att anställas för uppgifterna. . Om den kyrkomusikaliska verksamheten har mycket begränsad omfatt- ning eller om det finns andra särskilda skäl får de kyrkomusikaliska uppgif- terna fullgöras av annan person än som avses i första eller andra stycket. 3 5 För särskilda kyrkomusikaliska uppgifter får det finnas andra anställ- da på vilka denna lag inte tillämpas. 4 & Stiftsstyrelsen skall följa och aktivt främja utvecklingen av den kyr- komusikaliska verksamheten i stiftet. l-los stiftssamfälligheten skall det för dessa angelägenheter finnas en stiftsmusikcr. . Pastoratskyrkorådet och kyrkoherden har den omedelbara tillsynen. över den kyrkomusikaliska verksamheten. 1 flerförsamlingspastorat som inte har pastoratskyrkoråd handhas tillsynen av ett gemensamt kyrkoråd och kyrkoherden. S 5 Stiftsstyrelsen skall fastställa minimum för omfattningen av den kyr- komusikaliska verksamheten i varje pastorat. Stiftsstyrelsen skall även fastställa den kyrkomusikaliska behörighet som lägst skall krävas av den eller dem som skall fullgöra de kyrkomusikaliska uppgifterna i pastoratet. Pastoraten skall. efter hörande av församlingskyrkoråden, lämna förslag till stiftsstyrelsen 1 de nu angivna hänseendena. Stiftsstyrelsens beslut enligt första stycket kan omprövas när stiftssty- relsen eller pastoratet linner skäl till det. 6 & Behörig att anställas som organist. domkyrkoorganist och stiftsmusi- ker är den som har avlagt organistexamen och som är lämplig för anställ- ningen. Detsamma gäller den som uppfyller behörighetsvillkoren enligt äldre bestämmelser för en tjänst som ordinarie eller extra ordinarie orga- nist. . ' - . 70

Lagförslag i betänkandet (SOU 1985 :55) Prop- l987/881l44 Musiken i svenska kyrkan Bilaga 2

Lagförslag i betänkandet (SOU 1985 :55) Prop- l987/881l44

Lagförslag

betänkandet

(SOU

1985

:55)

Prop-

l987/881l44

Musiken i svenska kyrkan Bilaga 2

Musiken

svenska

kyrkan

Bilaga

Förslag till

Förslag

till

Lag (0000:0000) om kyrkomusikalisk verksamhet i svenska kyrkan '

Lag (0000:0000) om kyrkomusikalisk verksamhet i svenska

Lag

(0000:0000)

kyrkomusikalisk

verksamhet

svenska

kyrkan '

kyrkan

Enligt riksdagens beslut föreskrivs följande.

Enligt

riksdagens

beslut

föreskrivs

följande.

l & Pastoraten skall handha den kyrkomusikaliska verksamheten i för- samlingarna.

l & Pastoraten skall handha den kyrkomusikaliska verksamheten i för-

Pastoraten

skall

handha

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

för-

samlingarna.

2 5 För kyrkomusikalisk verksamhet skall det finnas kyrkomusiker. Kyrkomusiker skall anställas som organist eller som kantor. I pastoratet ' med domkyrkoförsamling skall det finnas en anställning som domkyrkoor- ganist. I stället för att kyrkomusiker anställs får de kyrkomusikaliska uppgifter- na enligt första stycket fullgöras som fyllnadstjänstgöring av lärare enligt föreskrifter som regeringen meddelar eller av annan som är behörig att anställas för uppgifterna. . Om den kyrkomusikaliska verksamheten har mycket begränsad omfatt- ning eller om det finns andra särskilda skäl får de kyrkomusikaliska uppgif- terna fullgöras av annan person än som avses i första eller andra stycket.

2 5 För kyrkomusikalisk verksamhet skall det finnas kyrkomusiker.

För

kyrkomusikalisk

verksamhet

skall

det

finnas

kyrkomusiker.

Kyrkomusiker skall anställas som organist eller som kantor. I pastoratet '

Kyrkomusiker

skall

anställas

som

organist

eller

som

kantor.

pastoratet

med domkyrkoförsamling skall det finnas en anställning som domkyrkoor-

med

domkyrkoförsamling

skall

det

finnas

anställning

som

domkyrkoor-

ganist.

I stället för att kyrkomusiker anställs får de kyrkomusikaliska uppgifter- na enligt första stycket fullgöras som fyllnadstjänstgöring av lärare enligt föreskrifter som regeringen meddelar eller av annan som är behörig att anställas för uppgifterna. .

I stället för att kyrkomusiker anställs får de kyrkomusikaliska uppgifter-

stället

för

att

kyrkomusiker

anställs

får

kyrkomusikaliska

uppgifter-

na enligt första stycket fullgöras som fyllnadstjänstgöring av lärare enligt

enligt

första

stycket

fullgöras

som

fyllnadstjänstgöring

lärare

enligt

föreskrifter som regeringen meddelar eller av annan som är behörig att

föreskrifter

som

regeringen

meddelar

eller

annan

som

är

behörig

att

anställas för uppgifterna. .

anställas

för

uppgifterna.

Om den kyrkomusikaliska verksamheten har mycket begränsad omfatt- ning eller om det finns andra särskilda skäl får de kyrkomusikaliska uppgif- terna fullgöras av annan person än som avses i första eller andra stycket.

Om den kyrkomusikaliska verksamheten har mycket begränsad omfatt-

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

har

mycket

begränsad

omfatt-

ning eller om det finns andra särskilda skäl får de kyrkomusikaliska uppgif-

ning

eller

det

finns

andra

särskilda

skäl

får

kyrkomusikaliska

uppgif-

terna fullgöras av annan person än som avses i första eller andra stycket.

terna

fullgöras

annan

person

än

som

avses

första

eller

andra

stycket.

3 5 För särskilda kyrkomusikaliska uppgifter får det finnas andra anställ- da på vilka denna lag inte tillämpas.

3 5 För särskilda kyrkomusikaliska uppgifter får det finnas andra anställ-

För

särskilda

kyrkomusikaliska

uppgifter

får

det

finnas

andra

anställ-

da på vilka denna lag inte tillämpas.

på

vilka

denna

lag

inte

tillämpas.

4 & Stiftsstyrelsen skall följa och aktivt främja utvecklingen av den kyr- komusikaliska verksamheten i stiftet. l-los stiftssamfälligheten skall det för dessa angelägenheter finnas en stiftsmusikcr. . Pastoratskyrkorådet och kyrkoherden har den omedelbara tillsynen. över den kyrkomusikaliska verksamheten. 1 flerförsamlingspastorat som inte har pastoratskyrkoråd handhas tillsynen av ett gemensamt kyrkoråd och kyrkoherden.

4 & Stiftsstyrelsen skall följa och aktivt främja utvecklingen av den kyr-

Stiftsstyrelsen

skall

följa

och

aktivt

främja

utvecklingen

den

kyr-

komusikaliska verksamheten i stiftet. l-los stiftssamfälligheten skall det för

komusikaliska

verksamheten

stiftet.

l-los

stiftssamfälligheten

skall

det

för

dessa angelägenheter finnas en stiftsmusikcr. .

dessa

angelägenheter

finnas

stiftsmusikcr.

Pastoratskyrkorådet och kyrkoherden har den omedelbara tillsynen. över den kyrkomusikaliska verksamheten. 1 flerförsamlingspastorat som inte har pastoratskyrkoråd handhas tillsynen av ett gemensamt kyrkoråd och kyrkoherden.

Pastoratskyrkorådet och kyrkoherden har den omedelbara tillsynen.

Pastoratskyrkorådet

och

kyrkoherden

har

den

omedelbara

tillsynen.

över den kyrkomusikaliska verksamheten. 1 flerförsamlingspastorat som

över

den

kyrkomusikaliska

verksamheten.

flerförsamlingspastorat

som

inte har pastoratskyrkoråd handhas tillsynen av ett gemensamt kyrkoråd

inte

har

pastoratskyrkoråd

handhas

tillsynen

ett

gemensamt

kyrkoråd

och kyrkoherden.

och

kyrkoherden.

S 5 Stiftsstyrelsen skall fastställa minimum för omfattningen av den kyr- komusikaliska verksamheten i varje pastorat. Stiftsstyrelsen skall även fastställa den kyrkomusikaliska behörighet som lägst skall krävas av den eller dem som skall fullgöra de kyrkomusikaliska uppgifterna i pastoratet. Pastoraten skall. efter hörande av församlingskyrkoråden, lämna förslag till stiftsstyrelsen 1 de nu angivna hänseendena. Stiftsstyrelsens beslut enligt första stycket kan omprövas när stiftssty- relsen eller pastoratet linner skäl till det.

S 5 Stiftsstyrelsen skall fastställa minimum för omfattningen av den kyr-

Stiftsstyrelsen

skall

fastställa

minimum

för

omfattningen

den

kyr-

komusikaliska verksamheten i varje pastorat. Stiftsstyrelsen skall även

komusikaliska

verksamheten

varje

pastorat.

Stiftsstyrelsen

skall

även

fastställa den kyrkomusikaliska behörighet som lägst skall krävas av den

fastställa

den

kyrkomusikaliska

behörighet

som

lägst

skall

krävas

den

eller dem som skall fullgöra de kyrkomusikaliska uppgifterna i pastoratet.

eller

dem

som

skall

fullgöra

kyrkomusikaliska

uppgifterna

pastoratet.

Pastoraten skall. efter hörande av församlingskyrkoråden, lämna förslag

Pastoraten

skall.

efter

hörande

församlingskyrkoråden,

lämna

förslag

till stiftsstyrelsen 1 de nu angivna hänseendena.

till

stiftsstyrelsen

angivna

hänseendena.

Stiftsstyrelsens beslut enligt första stycket kan omprövas när stiftssty- relsen eller pastoratet linner skäl till det.

Stiftsstyrelsens beslut enligt första stycket kan omprövas när stiftssty-

Stiftsstyrelsens

beslut

enligt

första

stycket

kan

omprövas

när

stiftssty-

relsen eller pastoratet linner skäl till det.

relsen

eller

pastoratet

linner

skäl

till

det.

6 & Behörig att anställas som organist. domkyrkoorganist och stiftsmusi- ker är den som har avlagt organistexamen och som är lämplig för anställ- ningen. Detsamma gäller den som uppfyller behörighetsvillkoren enligt äldre bestämmelser för en tjänst som ordinarie eller extra ordinarie orga-

6 & Behörig att anställas som organist. domkyrkoorganist och stiftsmusi-

Behörig

att

anställas

som

organist.

domkyrkoorganist

och

stiftsmusi-

ker är den som har avlagt organistexamen och som är lämplig för anställ-

ker

är

den

som

har

avlagt

organistexamen

och

som

är

lämplig

för

anställ-

ningen. Detsamma gäller den som uppfyller behörighetsvillkoren enligt

ningen.

Detsamma

gäller

den

som

uppfyller

behörighetsvillkoren

enligt

äldre bestämmelser för en tjänst som ordinarie eller extra ordinarie orga-

äldre

bestämmelser

för

tjänst

som

ordinarie

eller

extra

ordinarie

orga-

nist. . ' - . 70

nist.

7 ? Behörig att anställas som kantor är den som har avlagt organistexa- Prop. 1987/88: 144 men eller kantorsexamen och som är lämplig för anställningen. Detsamma Bilaga 2 gäller den som uppfyller behörighetsvillkoren enligt äldre bestämmelser ' för en tjänst som ordinarie eller extra ordinarie organist. som extra ordina- rie kyrkokantor eller som skolkantor. 8 & Behörig för de kyrkomusikaliska uppgifterna enligt 2 & andra stycket är den som är behörig att anställas om organist enligt 6 få eller som kantor enligt 7 5. 9 5 Om det finns särskilda skäl får stiftsstyrelsen, efter hörande av kyrkoråd som sägs i 4 _5 andra stycket. förklara den som söker anställning enligt 2 & behörig för de kyrkomusikaliska uppgifterna. trots att han eller hon inte uppfyller fastställda krav på kyrkomusikalisk utbildning. 10 & Om en behörig kyrkomusiker inte kan anställas får annan kyrkomu- siker anställas. En sådan kyrkomusiker skall anställas tills vidare längst till viss tidpunkt. dock längst för två år. 11 & Stiftsstyrelsen skall inhämta yttrande över ansökningarna till an- ställning som stiftsmusiker från svenska kyrkans centralstyrelse. Pastorat skall ge kyrkoråden i berörda församlingar tillfälle till yttrande över ansökningarna till anställning enligt 2 &. Avser ansökningarna anställ- ning som domkyrkoorganist skall yttrande dessutom inhämtas från svens- ka kyrkans centralstyrelse. Om ctt pastorat begär det skall stiftsstyrelsen avge yttrande över ansök- ningarna till andra anställningar enligt 2 & än anställning som domkyrkoor- gamst. 12 & Stiftsstyrelsens beslut enligt 5 & får överklagas av pastoratet och beslut enligt 9 & sökanden genom besvär 'hos svenska kyrkans centralsty- relse. Centralstyrelsens beslut med anledning av sådana besvär får inte överklagas. ' . Denna lag träder i kraft den . Genom denna lag upphävs lagen (1974z275) om kyrkomusiker. . Om i lag eller annan författning förekommer hänvisning till föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i denna lag. tillämpas i stället den nya bestämmelsen. WIJ—- 4. För icke-territoriellt pastorat gäller denna lag om regeringen beslutar det. 5. Behörig enligt 7 5 att anställas som kantor är även den som har avlagt organist- och kantorsexamen samt innehaft en tjänst som kyrkomusiker med minst 40 procent av heltidsanställning i minst fem år. 71"

7 ? Behörig att anställas som kantor är den som har avlagt organistexa- Prop. 1987/88: 144 men eller kantorsexamen och som är lämplig för anställningen. Detsamma Bilaga 2

7 ? Behörig att anställas som kantor är den som har avlagt organistexa- Prop. 1987/88: 144

Behörig

att

anställas

som

kantor

är

den

som

har

avlagt

organistexa-

Prop.

1987/88:

144

men eller kantorsexamen och som är lämplig för anställningen. Detsamma Bilaga 2

men

eller

kantorsexamen

och

som

är

lämplig

för

anställningen.

Detsamma

Bilaga

gäller den som uppfyller behörighetsvillkoren enligt äldre bestämmelser '

gäller

den

som

uppfyller

behörighetsvillkoren

enligt

äldre

bestämmelser

för en tjänst som ordinarie eller extra ordinarie organist. som extra ordina-

för

tjänst

som

ordinarie

eller

extra

ordinarie

organist.

som

extra

ordina-

rie kyrkokantor eller som skolkantor.

rie

kyrkokantor

eller

som

skolkantor.

8 & Behörig för de kyrkomusikaliska uppgifterna enligt 2 & andra stycket är den som är behörig att anställas om organist enligt 6 få eller som kantor enligt 7 5.

8 & Behörig för de kyrkomusikaliska uppgifterna enligt 2 & andra stycket

Behörig

för

kyrkomusikaliska

uppgifterna

enligt

andra

stycket

är den som är behörig att anställas om organist enligt 6 få eller som kantor

är

den

som

är

behörig

att

anställas

organist

enligt

få

eller

som

kantor

enligt 7 5.

enligt

9 5 Om det finns särskilda skäl får stiftsstyrelsen, efter hörande av kyrkoråd som sägs i 4 _5 andra stycket. förklara den som söker anställning enligt 2 & behörig för de kyrkomusikaliska uppgifterna. trots att han eller hon inte uppfyller fastställda krav på kyrkomusikalisk utbildning.

9 5 Om det finns särskilda skäl får stiftsstyrelsen, efter hörande av

det

finns

särskilda

skäl

får

stiftsstyrelsen,

efter

hörande

kyrkoråd som sägs i 4 _5 andra stycket. förklara den som söker anställning

kyrkoråd

som

sägs

andra

stycket.

förklara

den

som

söker

anställning

enligt 2 & behörig för de kyrkomusikaliska uppgifterna. trots att han eller

enligt

behörig

för

kyrkomusikaliska

uppgifterna.

trots

att

han

eller

hon inte uppfyller fastställda krav på kyrkomusikalisk utbildning.

hon

inte

uppfyller

fastställda

krav

på

kyrkomusikalisk

utbildning.

10 & Om en behörig kyrkomusiker inte kan anställas får annan kyrkomu- siker anställas. En sådan kyrkomusiker skall anställas tills vidare längst till viss tidpunkt. dock längst för två år.

10 & Om en behörig kyrkomusiker inte kan anställas får annan kyrkomu-

behörig

kyrkomusiker

inte

kan

anställas

får

annan

kyrkomu-

siker anställas. En sådan kyrkomusiker skall anställas tills vidare längst till

siker

anställas.

sådan

kyrkomusiker

skall

anställas

tills

vidare

längst

till

viss tidpunkt. dock längst för två år.

viss

tidpunkt.

dock

längst

för

två

år.

11 & Stiftsstyrelsen skall inhämta yttrande över ansökningarna till an- ställning som stiftsmusiker från svenska kyrkans centralstyrelse. Pastorat skall ge kyrkoråden i berörda församlingar tillfälle till yttrande över ansökningarna till anställning enligt 2 &. Avser ansökningarna anställ- ning som domkyrkoorganist skall yttrande dessutom inhämtas från svens- ka kyrkans centralstyrelse. Om ctt pastorat begär det skall stiftsstyrelsen avge yttrande över ansök- ningarna till andra anställningar enligt 2 & än anställning som domkyrkoor- gamst.

11 & Stiftsstyrelsen skall inhämta yttrande över ansökningarna till an- ställning som stiftsmusiker från svenska kyrkans centralstyrelse.

11 & Stiftsstyrelsen skall inhämta yttrande över ansökningarna till an-

Stiftsstyrelsen

skall

inhämta

yttrande

över

ansökningarna

till

an-

ställning som stiftsmusiker från svenska kyrkans centralstyrelse.

ställning

som

stiftsmusiker

från

svenska

kyrkans

centralstyrelse.

Pastorat skall ge kyrkoråden i berörda församlingar tillfälle till yttrande över ansökningarna till anställning enligt 2 &. Avser ansökningarna anställ- ning som domkyrkoorganist skall yttrande dessutom inhämtas från svens- ka kyrkans centralstyrelse.

Pastorat skall ge kyrkoråden i berörda församlingar tillfälle till yttrande

Pastorat

skall

kyrkoråden

berörda

församlingar

tillfälle

till

yttrande

över ansökningarna till anställning enligt 2 &. Avser ansökningarna anställ-

över

ansökningarna

till

anställning

enligt

Avser

ansökningarna

anställ-

ning som domkyrkoorganist skall yttrande dessutom inhämtas från svens-

ning

som

domkyrkoorganist

skall

yttrande

dessutom

inhämtas

från

svens-

ka kyrkans centralstyrelse.

kyrkans

centralstyrelse.

Om ctt pastorat begär det skall stiftsstyrelsen avge yttrande över ansök- ningarna till andra anställningar enligt 2 & än anställning som domkyrkoor- gamst.

Om ctt pastorat begär det skall stiftsstyrelsen avge yttrande över ansök-

ctt

pastorat

begär

det

skall

stiftsstyrelsen

avge

yttrande

över

ansök-

ningarna till andra anställningar enligt 2 & än anställning som domkyrkoor-

ningarna

till

andra

anställningar

enligt

än

anställning

som

domkyrkoor-

gamst.

12 & Stiftsstyrelsens beslut enligt 5 & får överklagas av pastoratet och beslut enligt 9 & sökanden genom besvär 'hos svenska kyrkans centralsty- relse. Centralstyrelsens beslut med anledning av sådana besvär får inte överklagas. '

12 & Stiftsstyrelsens beslut enligt 5 & får överklagas av pastoratet och

Stiftsstyrelsens

beslut

enligt

får

överklagas

pastoratet

och

beslut enligt 9 & sökanden genom besvär 'hos svenska kyrkans centralsty-

beslut

enligt

sökanden

genom

besvär

'hos

svenska

kyrkans

centralsty-

relse. Centralstyrelsens beslut med anledning av sådana besvär får inte

relse.

Centralstyrelsens

beslut

med

anledning

sådana

besvär

får

inte

överklagas. '

överklagas.

. Denna lag träder i kraft den . Genom denna lag upphävs lagen (1974z275) om kyrkomusiker. . Om i lag eller annan författning förekommer hänvisning till föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i denna lag. tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

. Denna lag träder i kraft den

Denna

lag

träder

kraft

den

. Genom denna lag upphävs lagen (1974z275) om kyrkomusiker.

Genom

denna

lag

upphävs

lagen

(1974z275)

kyrkomusiker.

. Om i lag eller annan författning förekommer hänvisning till föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i denna lag. tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

. Om i lag eller annan författning förekommer hänvisning till föreskrift

lag

eller

annan

författning

förekommer

hänvisning

till

föreskrift

som har ersatts genom bestämmelse i denna lag. tillämpas i stället den nya

som

har

ersatts

genom

bestämmelse

denna

lag.

tillämpas

stället

den

nya

bestämmelsen.

WIJ—-

4. För icke-territoriellt pastorat gäller denna lag om regeringen beslutar det. 5. Behörig enligt 7 5 att anställas som kantor är även den som har avlagt organist- och kantorsexamen samt innehaft en tjänst som kyrkomusiker med minst 40 procent av heltidsanställning i minst fem år.

4. För icke-territoriellt pastorat gäller denna lag om regeringen beslutar det.

4. För icke-territoriellt pastorat gäller denna lag om regeringen beslutar

För

icke-territoriellt

pastorat

gäller

denna

lag

regeringen

beslutar

det.

5. Behörig enligt 7 5 att anställas som kantor är även den som har avlagt organist- och kantorsexamen samt innehaft en tjänst som kyrkomusiker med minst 40 procent av heltidsanställning i minst fem år.

5. Behörig enligt 7 5 att anställas som kantor är även den som har avlagt

Behörig

enligt

att

anställas

som

kantor

är

även

den

som

har

avlagt

organist- och kantorsexamen samt innehaft en tjänst som kyrkomusiker

organist-

och

kantorsexamen

samt

innehaft

tjänst

som

kyrkomusiker

med minst 40 procent av heltidsanställning i minst fem år.

med

minst

procent

heltidsanställning

minst

fem

år.

71"

Remissammanställning över kyrkomusikerutredningens Prop. 1987/88:144 betänkande (SOU l985:55) MUsiken i svenska kyrkan — Bilaga 3 framtida organisation och utbildning Efter remiss av betänkandet har yttranden kommit in från: Universitets- och högskoleämbetet Skolöverstyrelsen Statens kulturråd Kammarkollegiet Statens arbetsgivarverk Statens löne- och pensionsverk Kammarrätten i Jönköping . Länsskolnämnden i Östergötlands län Länsskolnämnden i Kronobergs län Länsskolnämnden i Malmöhus län Länsskolnämnden i Västerbottens län Domkapitlet i Uppsala Domkapitlet i Linköping Domkapitlet i Skara Domkapitlet i Strängnäs Domkapitlet i Västerås Domkapitlet i Växjö Domkapitlet i Lund Domkapitlet i Göteborg Domkapitlet i Karlstad Domkapitlet i Härnösand Domkapitlet i Luleå Domkapitlet i Visby Domkapitlet i Stockholm Svenska kyrkans centralstyrelse Musikaliska akademien Svenska kommunförbundet Linköpings kommun Falköpings kommun Örnsköldsviks kommun Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund LO TCO SACO/SR Oskarshamns folkhögskola Skara stifts folkhögskola Ingesunds musikhögskola Geijerskolan Mellansels folkhögskola Stiftelsen Stora Sköndal Pastoralinstitutet i Uppsala Kyrkomusikernas riksförbund Domkyrkoorganisternas förening 72

Remissammanställning över kyrkomusikerutredningens Prop. 1987/88:144 betänkande (SOU l985:55) MUsiken i svenska kyrkan — Bilaga 3 framtida organisation och utbildning

Remissammanställning över kyrkomusikerutredningens Prop. 1987/88:144

Remissammanställning

över

kyrkomusikerutredningens

Prop.

1987/88:144

betänkande (SOU l985:55) MUsiken i svenska kyrkan — Bilaga 3

betänkande

(SOU

l985:55)

MUsiken

svenska

kyrkan

—

Bilaga

framtida organisation och utbildning

framtida

organisation

och

utbildning

Efter remiss av betänkandet har yttranden kommit in från: Universitets- och högskoleämbetet Skolöverstyrelsen Statens kulturråd Kammarkollegiet Statens arbetsgivarverk Statens löne- och pensionsverk Kammarrätten i Jönköping . Länsskolnämnden i Östergötlands län Länsskolnämnden i Kronobergs län Länsskolnämnden i Malmöhus län Länsskolnämnden i Västerbottens län Domkapitlet i Uppsala Domkapitlet i Linköping Domkapitlet i Skara Domkapitlet i Strängnäs Domkapitlet i Västerås Domkapitlet i Växjö Domkapitlet i Lund Domkapitlet i Göteborg Domkapitlet i Karlstad Domkapitlet i Härnösand Domkapitlet i Luleå Domkapitlet i Visby Domkapitlet i Stockholm Svenska kyrkans centralstyrelse Musikaliska akademien Svenska kommunförbundet Linköpings kommun Falköpings kommun Örnsköldsviks kommun Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund LO TCO SACO/SR Oskarshamns folkhögskola Skara stifts folkhögskola Ingesunds musikhögskola Geijerskolan Mellansels folkhögskola Stiftelsen Stora Sköndal Pastoralinstitutet i Uppsala Kyrkomusikernas riksförbund Domkyrkoorganisternas förening 72

Efter remiss av betänkandet har yttranden kommit in från: Universitets- och högskoleämbetet Skolöverstyrelsen

Efter remiss av betänkandet har yttranden kommit in från:

Efter

remiss

betänkandet

har

yttranden

kommit

från:

Universitets- och högskoleämbetet

Universitets-

och

högskoleämbetet

Skolöverstyrelsen

Statens kulturråd

Statens

kulturråd

Kammarkollegiet

Statens arbetsgivarverk

Statens

arbetsgivarverk

Statens löne- och pensionsverk Kammarrätten i Jönköping . Länsskolnämnden i Östergötlands län Länsskolnämnden i Kronobergs län Länsskolnämnden i Malmöhus län Länsskolnämnden i Västerbottens län Domkapitlet i Uppsala

Statens löne- och pensionsverk

Statens

löne-

och

pensionsverk

Kammarrätten i Jönköping .

Kammarrätten

Jönköping

Länsskolnämnden i Östergötlands län

Länsskolnämnden

Östergötlands

län

Länsskolnämnden i Kronobergs län

Länsskolnämnden

Kronobergs

län

Länsskolnämnden i Malmöhus län

Länsskolnämnden

Malmöhus

län

Länsskolnämnden i Västerbottens län

Länsskolnämnden

Västerbottens

län

Domkapitlet i Uppsala

Domkapitlet

Uppsala

Domkapitlet i Linköping Domkapitlet i Skara

Domkapitlet i Linköping

Domkapitlet

Linköping

Domkapitlet i Skara

Domkapitlet

Skara

Domkapitlet i Strängnäs

Domkapitlet

Strängnäs

Domkapitlet i Västerås

Domkapitlet

Västerås

Domkapitlet i Växjö

Domkapitlet

Växjö

Domkapitlet i Lund

Domkapitlet

Lund

Domkapitlet i Göteborg

Domkapitlet

Göteborg

Domkapitlet i Karlstad

Domkapitlet

Karlstad

Domkapitlet i Härnösand Domkapitlet i Luleå

Domkapitlet i Härnösand

Domkapitlet

Härnösand

Domkapitlet i Luleå

Domkapitlet

Luleå

Domkapitlet i Visby

Domkapitlet

Visby

Domkapitlet i Stockholm

Domkapitlet

Stockholm

Svenska kyrkans centralstyrelse Musikaliska akademien

Svenska kyrkans centralstyrelse

Svenska

kyrkans

centralstyrelse

Musikaliska akademien

Musikaliska

akademien

Svenska kommunförbundet Linköpings kommun

Svenska kommunförbundet

Svenska

kommunförbundet

Linköpings kommun

Linköpings

kommun

Falköpings kommun

Falköpings

kommun

Örnsköldsviks kommun

Örnsköldsviks

kommun

Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund LO

Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund

Svenska

kyrkans

församlings-

och

pastoratsförbund

TCO

SACO/SR

Oskarshamns folkhögskola

Oskarshamns

folkhögskola

Skara stifts folkhögskola

Skara

stifts

folkhögskola

Ingesunds musikhögskola Geijerskolan

Ingesunds musikhögskola

Ingesunds

musikhögskola

Geijerskolan

Mellansels folkhögskola

Mellansels

folkhögskola

Stiftelsen Stora Sköndal Pastoralinstitutet i Uppsala Kyrkomusikernas riksförbund Domkyrkoorganisternas förening 72

Stiftelsen Stora Sköndal

Stiftelsen

Stora

Sköndal

Pastoralinstitutet i Uppsala

Pastoralinstitutet

Uppsala

Kyrkomusikernas riksförbund

Kyrkomusikernas

riksförbund

Domkyrkoorganisternas förening 72

Domkyrkoorganisternas

förening

Kyrkomusikorganisationernas samarbetskommitt — KOSK . Prop. 1987/88: 144 Sveriges förenade studentkårer Bilaga 3 De handikappades riksförbund ' Riksförbundet Svensk kyrkomusik — RlSK Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation Rikskommittén för stiftstingen Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen (EFS) Universitets- och högskoleämbetet har bifogat yttranden av musikhög- skolan i Stockholm. universiteten i Uppsala, Göteborg och Umeå. högsko- lorna i Örebro och Luleå. linjenämnden för musiker- och kyrkomusiker- linjerna vid musikhögskolan i Malmö. universitetet i Lund samt regionsty- relserna för Uppsala, Linköpings, Göteborgs och Umeå högskoleregioner. Några domkapitel har bifogat yttranden från ett antal församlingar och pastorat. Yttranden har vidare kommit in från Musikhögskolani Malmö Kristen demokratisk samlings kyrkopolitiska råd Svenska kyrkans pcrsonalförbund Sveriges kyrkokamerala förening Skara stifts kyrkomusikerförening Västerås stifts kyrkomusikerförening Växjö stifts kyrkomusikerförening Göteborgs stifts kyrkomusikerförening Jämtlands läns kyrkomusikerförening Ansgarsförbundet och Riksförbundet Kyrkans Ungdom Sveriges kyrkliga studieförbund Svenska kyrkans nämnd för församlings- och pastoratsförvaltning Därutöver har till civildcpartementet sänts in 268 spontana yttranden. de flesta från församlingar och kyrkliga samfälligheter men också från ett antal kyrkomusiker och andra enskilda personer. ' ' En särställning bland remissinstanserna intar svenska kyrkans central- styrelse. Underlaget för dess yttrande har utarbetats av nämnden för församlings- och pastoratsförvaltning, nämnden för gudstjänstliv och evangelisation och nämnden för undervisning och utbildning. Nämnden för församlings- och pastoratsförvaltning har därvid också tillsammans med Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. genomfört en under- remiss till förbundets underavdelningar och ett representativt urval om 160 kyrkliga kommuner. ] det följande lämnas en kort sammanfattning av utredningens förslag-i ' olika avsnitt av betänkandet och i anslutning därtill en sammanställning av remissyttrandena i berörda delar. Siffrorna i rubrikerna anknyter till av- snittens numrering i betänkandet. 73

Kyrkomusikorganisationernas samarbetskommitt — KOSK . Prop. 1987/88: 144 Sveriges förenade studentkårer Bilaga 3

Kyrkomusikorganisationernas samarbetskommitt — KOSK . Prop. 1987/88: 144

Kyrkomusikorganisationernas

samarbetskommitt

—

KOSK

Prop.

1987/88:

144

Sveriges förenade studentkårer Bilaga 3

Sveriges

förenade

studentkårer

Bilaga

De handikappades riksförbund ' Riksförbundet Svensk kyrkomusik — RlSK

De handikappades riksförbund '

handikappades

riksförbund

Riksförbundet Svensk kyrkomusik — RlSK

Riksförbundet

Svensk

kyrkomusik

—

RlSK

Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation

Rörelsefolkhögskolornas

intresseorganisation

Rikskommittén för stiftstingen

Rikskommittén

för

stiftstingen

Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen (EFS)

Evangeliska

Fosterlands-Stiftelsen

(EFS)

Universitets- och högskoleämbetet har bifogat yttranden av musikhög- skolan i Stockholm. universiteten i Uppsala, Göteborg och Umeå. högsko- lorna i Örebro och Luleå. linjenämnden för musiker- och kyrkomusiker- linjerna vid musikhögskolan i Malmö. universitetet i Lund samt regionsty- relserna för Uppsala, Linköpings, Göteborgs och Umeå högskoleregioner.

Universitets- och högskoleämbetet har bifogat yttranden av musikhög-

Universitets-

och

högskoleämbetet

har

bifogat

yttranden

musikhög-

skolan i Stockholm. universiteten i Uppsala, Göteborg och Umeå. högsko-

skolan

Stockholm.

universiteten

Uppsala,

Göteborg

och

Umeå.

högsko-

lorna i Örebro och Luleå. linjenämnden för musiker- och kyrkomusiker-

lorna

Örebro

och

Luleå.

linjenämnden

för

musiker-

och

kyrkomusiker-

linjerna vid musikhögskolan i Malmö. universitetet i Lund samt regionsty-

linjerna

vid

musikhögskolan

Malmö.

universitetet

Lund

samt

regionsty-

relserna för Uppsala, Linköpings, Göteborgs och Umeå högskoleregioner.

relserna

för

Uppsala,

Linköpings,

Göteborgs

och

Umeå

högskoleregioner.

Några domkapitel har bifogat yttranden från ett antal församlingar och pastorat.

Några domkapitel har bifogat yttranden från ett antal församlingar och

Några

domkapitel

har

bifogat

yttranden

från

ett

antal

församlingar

och

pastorat.

Yttranden har vidare kommit in från Musikhögskolani Malmö Kristen demokratisk samlings kyrkopolitiska råd Svenska kyrkans pcrsonalförbund Sveriges kyrkokamerala förening Skara stifts kyrkomusikerförening Västerås stifts kyrkomusikerförening Växjö stifts kyrkomusikerförening Göteborgs stifts kyrkomusikerförening Jämtlands läns kyrkomusikerförening Ansgarsförbundet och Riksförbundet Kyrkans Ungdom Sveriges kyrkliga studieförbund Svenska kyrkans nämnd för församlings- och pastoratsförvaltning

Yttranden har vidare kommit in från

Yttranden

har

vidare

kommit

från

Musikhögskolani Malmö

Musikhögskolani

Malmö

Kristen demokratisk samlings kyrkopolitiska råd

Kristen

demokratisk

samlings

kyrkopolitiska

råd

Svenska kyrkans pcrsonalförbund

Svenska

kyrkans

pcrsonalförbund

Sveriges kyrkokamerala förening

Sveriges

kyrkokamerala

förening

Skara stifts kyrkomusikerförening

Skara

stifts

kyrkomusikerförening

Västerås stifts kyrkomusikerförening

Västerås

stifts

kyrkomusikerförening

Växjö stifts kyrkomusikerförening

Växjö

stifts

kyrkomusikerförening

Göteborgs stifts kyrkomusikerförening

Göteborgs

stifts

kyrkomusikerförening

Jämtlands läns kyrkomusikerförening

Jämtlands

läns

kyrkomusikerförening

Ansgarsförbundet och Riksförbundet Kyrkans Ungdom

Ansgarsförbundet

och

Riksförbundet

Kyrkans

Ungdom

Sveriges kyrkliga studieförbund

Sveriges

kyrkliga

studieförbund

Svenska kyrkans nämnd för församlings- och pastoratsförvaltning

Svenska

kyrkans

nämnd

för

församlings-

och

pastoratsförvaltning

Därutöver har till civildcpartementet sänts in 268 spontana yttranden. de flesta från församlingar och kyrkliga samfälligheter men också från ett antal kyrkomusiker och andra enskilda personer. ' '

Därutöver har till civildcpartementet sänts in 268 spontana yttranden. de

Därutöver

har

till

civildcpartementet

sänts

268

spontana

yttranden.

flesta från församlingar och kyrkliga samfälligheter men också från ett

flesta

från

församlingar

och

kyrkliga

samfälligheter

men

också

från

ett

antal kyrkomusiker och andra enskilda personer. ' '

antal

kyrkomusiker

och

andra

enskilda

personer.

En särställning bland remissinstanserna intar svenska kyrkans central- styrelse. Underlaget för dess yttrande har utarbetats av nämnden för församlings- och pastoratsförvaltning, nämnden för gudstjänstliv och evangelisation och nämnden för undervisning och utbildning. Nämnden för församlings- och pastoratsförvaltning har därvid också tillsammans med Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. genomfört en under- remiss till förbundets underavdelningar och ett representativt urval om 160 kyrkliga kommuner.

En särställning bland remissinstanserna intar svenska kyrkans central-

särställning

bland

remissinstanserna

intar

svenska

kyrkans

central-

styrelse. Underlaget för dess yttrande har utarbetats av nämnden för

styrelse.

Underlaget

för

dess

yttrande

har

utarbetats

nämnden

för

församlings- och pastoratsförvaltning, nämnden för gudstjänstliv och

församlings-

och

pastoratsförvaltning,

nämnden

för

gudstjänstliv

och

evangelisation och nämnden för undervisning och utbildning. Nämnden för

evangelisation

och

nämnden

för

undervisning

och

utbildning.

Nämnden

för

församlings- och pastoratsförvaltning har därvid också tillsammans med

församlings-

och

pastoratsförvaltning

har

därvid

också

tillsammans

med

Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. genomfört en under-

Svenska

kyrkans

församlings-

och

pastoratsförbund.

genomfört

under-

remiss till förbundets underavdelningar och ett representativt urval om 160

remiss

till

förbundets

underavdelningar

och

ett

representativt

urval

160

kyrkliga kommuner.

kyrkliga

kommuner.

] det följande lämnas en kort sammanfattning av utredningens förslag-i ' olika avsnitt av betänkandet och i anslutning därtill en sammanställning av remissyttrandena i berörda delar. Siffrorna i rubrikerna anknyter till av- snittens numrering i betänkandet.

] det följande lämnas en kort sammanfattning av utredningens förslag-i '

]

det

följande

lämnas

kort

sammanfattning

utredningens

förslag-i

olika avsnitt av betänkandet och i anslutning därtill en sammanställning av

olika

avsnitt

betänkandet

och

anslutning

därtill

sammanställning

remissyttrandena i berörda delar. Siffrorna i rubrikerna anknyter till av-

remissyttrandena

berörda

delar.

Siffrorna

rubrikerna

anknyter

till

av-

snittens numrering i betänkandet.

snittens

numrering

betänkandet.

I. Grunden för indelningen av den Pr0p-1987/882144 kyrkomusikaliska verksamheten Bllaga 3 11 Utredningen föreslår att pastoratet i regel bör vara den minsta enheten för en kyrkomusikalisk verksamhet av normal omfattning. Detta innebär också att huvuddelen av arbetsgivaransvaret läggs på pastoraten. Flertalet remissinstaner tillstyrker förslaget. Bland dessa märks kammar- rätten i Jönköping. länsskolnätnnden i Östergötlands län, samt domkapit- len i Uppsala. Göteborg, Karlstad och Stockholm. Några instanser tillstyrker förslaget men reserverar sig på vissa punkter. Bland dessa återfinns Iänsskolnämnden i Västerbottens län, domkapitlen i Skara, Strängnäs. Västerås. Lund och Härnösand. svenska kyrkans cen- tralstyrelse och Musikaliska akademien. Förslaget avstyrks av bl. a. Onsala och Tölö pastorat samt Kävsjö, Lunda. Ölmevallu. Skånes Fagerhults och Ölmstadsförsamlingar. Svenska kyrkans centralstyrelse Arbetsgivaransvar och personaladministration skall enligt förslagen i såväl kyrkokommitténs betänkande som kyrkomusikerutredningen handhas av pastoraten. vilket är en uppfattning som centralstyrelsen biträder. Detta kommer enligt centralstyrelsens mening att innebära en mer kvalificerad handläggning av personalfrågor i kyrkokommunerna. Om pastoraten blir lokala arbetsgivare minskar antalet sådana från ca 2500 till ca IOOO. Administrationen kommer att förenklas högst väsentligt. Församlings- och pastoratsförbundet får som central arbetsgivarorganisa- tion lättare att nå ut till de lokala arbetsgivarna med information om nya avtal m. m. Svenska kyrkans jörsamlings- och pastoratsji'irbund uttrycker sig på liknande sätt. Värna/noförsamling Vi ställer oss bakom utredningens förslag om att pastoraten istället för församlingarna skall vara huvudmän för den kyrkomusikaliska verksamhe- ten. Möjligheten att åstadkomma mer ändamålsenliga tjänster med större volym ökar med föreslagen ändring. Förslaget ligger ju dessutom helt i linje med de tankegångar som förs fram i utredningen "Församlingar i samverkan". ' Göteborgs kj'rko/tättttzd Kyrkonämnden tillstyrker att pastoratet skall utgöra kyrkomusikerdistrikt. Det måste vara en fördel särskilt i de många småförsamlingspastoraten där 74

I. Grunden för indelningen av den Pr0p-1987/882144 kyrkomusikaliska verksamheten Bllaga 3

I. Grunden för indelningen av den Pr0p-1987/882144

Grunden

för

indelningen

den

Pr0p-1987/882144

kyrkomusikaliska verksamheten Bllaga 3

kyrkomusikaliska

verksamheten

Bllaga

Utredningen föreslår att pastoratet i regel bör vara den minsta enheten för en kyrkomusikalisk verksamhet av normal omfattning.

Utredningen föreslår att pastoratet i regel bör vara den minsta

Utredningen

föreslår

att

pastoratet

regel

bör

vara

den

minsta

enheten för en kyrkomusikalisk verksamhet av normal omfattning.

enheten

för

kyrkomusikalisk

verksamhet

normal

omfattning.

Detta innebär också att huvuddelen av arbetsgivaransvaret läggs på pastoraten.

Detta innebär också att huvuddelen av arbetsgivaransvaret läggs på

Detta

innebär

också

att

huvuddelen

arbetsgivaransvaret

läggs

på

pastoraten.

Flertalet remissinstaner tillstyrker förslaget. Bland dessa märks kammar- rätten i Jönköping. länsskolnätnnden i Östergötlands län, samt domkapit- len i Uppsala. Göteborg, Karlstad och Stockholm. Några instanser tillstyrker förslaget men reserverar sig på vissa punkter. Bland dessa återfinns Iänsskolnämnden i Västerbottens län, domkapitlen i Skara, Strängnäs. Västerås. Lund och Härnösand. svenska kyrkans cen- tralstyrelse och Musikaliska akademien. Förslaget avstyrks av bl. a. Onsala och Tölö pastorat samt Kävsjö, Lunda. Ölmevallu. Skånes Fagerhults och Ölmstadsförsamlingar.

Flertalet remissinstaner tillstyrker förslaget. Bland dessa märks kammar-

Flertalet

remissinstaner

tillstyrker

förslaget.

Bland

dessa

märks

kammar-

rätten i Jönköping. länsskolnätnnden i Östergötlands län, samt domkapit-

rätten

Jönköping.

länsskolnätnnden

Östergötlands

län,

samt

domkapit-

len i Uppsala. Göteborg, Karlstad och Stockholm.

len

Uppsala.

Göteborg,

Karlstad

och

Stockholm.

Några instanser tillstyrker förslaget men reserverar sig på vissa punkter. Bland dessa återfinns Iänsskolnämnden i Västerbottens län, domkapitlen i Skara, Strängnäs. Västerås. Lund och Härnösand. svenska kyrkans cen- tralstyrelse och Musikaliska akademien.

Några instanser tillstyrker förslaget men reserverar sig på vissa punkter.

Några

instanser

tillstyrker

förslaget

men

reserverar

sig

på

vissa

punkter.

Bland dessa återfinns Iänsskolnämnden i Västerbottens län, domkapitlen i

Bland

dessa

återfinns

Iänsskolnämnden

Västerbottens

län,

domkapitlen

Skara, Strängnäs. Västerås. Lund och Härnösand. svenska kyrkans cen-

Skara,

Strängnäs.

Västerås.

Lund

och

Härnösand.

svenska

kyrkans

cen-

tralstyrelse och Musikaliska akademien.

tralstyrelse

och

Musikaliska

akademien.

Förslaget avstyrks av bl. a. Onsala och Tölö pastorat samt Kävsjö, Lunda. Ölmevallu. Skånes Fagerhults och Ölmstadsförsamlingar.

Förslaget avstyrks av bl. a. Onsala och Tölö pastorat samt Kävsjö,

Förslaget

avstyrks

bl.

Onsala

och

Tölö

pastorat

samt

Kävsjö,

Lunda. Ölmevallu. Skånes Fagerhults och Ölmstadsförsamlingar.

Lunda.

Ölmevallu.

Skånes

Fagerhults

och

Ölmstadsförsamlingar.

Svenska kyrkans centralstyrelse

Svenska

kyrkans

centralstyrelse

Arbetsgivaransvar och personaladministration skall enligt förslagen i såväl kyrkokommitténs betänkande som kyrkomusikerutredningen handhas av pastoraten. vilket är en uppfattning som centralstyrelsen biträder. Detta kommer enligt centralstyrelsens mening att innebära en mer kvalificerad handläggning av personalfrågor i kyrkokommunerna. Om pastoraten blir lokala arbetsgivare minskar antalet sådana från ca 2500 till ca IOOO. Administrationen kommer att förenklas högst väsentligt. Församlings- och pastoratsförbundet får som central arbetsgivarorganisa- tion lättare att nå ut till de lokala arbetsgivarna med information om nya avtal m. m.

Arbetsgivaransvar och personaladministration skall enligt förslagen i såväl

Arbetsgivaransvar

och

personaladministration

skall

enligt

förslagen

såväl

kyrkokommitténs betänkande som kyrkomusikerutredningen handhas av

kyrkokommitténs

betänkande

som

kyrkomusikerutredningen

handhas

pastoraten. vilket är en uppfattning som centralstyrelsen biträder. Detta

pastoraten.

vilket

är

uppfattning

som

centralstyrelsen

biträder.

Detta

kommer enligt centralstyrelsens mening att innebära en mer kvalificerad

kommer

enligt

centralstyrelsens

mening

att

innebära

mer

kvalificerad

handläggning av personalfrågor i kyrkokommunerna.

handläggning

personalfrågor

kyrkokommunerna.

Om pastoraten blir lokala arbetsgivare minskar antalet sådana från ca 2500 till ca IOOO. Administrationen kommer att förenklas högst väsentligt. Församlings- och pastoratsförbundet får som central arbetsgivarorganisa- tion lättare att nå ut till de lokala arbetsgivarna med information om nya avtal m. m.

Om pastoraten blir lokala arbetsgivare minskar antalet sådana från ca

pastoraten

blir

lokala

arbetsgivare

minskar

antalet

sådana

från

2500 till ca IOOO. Administrationen kommer att förenklas högst väsentligt.

2500

till

IOOO.

Administrationen

kommer

att

förenklas

högst

väsentligt.

Församlings- och pastoratsförbundet får som central arbetsgivarorganisa-

Församlings-

och

pastoratsförbundet

får

som

central

arbetsgivarorganisa-

tion lättare att nå ut till de lokala arbetsgivarna med information om nya

tion

lättare

att

nå

till

lokala

arbetsgivarna

med

information

nya

avtal m. m.

avtal

Svenska kyrkans jörsamlings- och pastoratsji'irbund uttrycker sig på liknande sätt.

Svenska kyrkans jörsamlings- och pastoratsji'irbund uttrycker sig på

Svenska

kyrkans

jörsamlings-

och

pastoratsji'irbund

uttrycker

sig

på

liknande sätt.

liknande

sätt.

Värna/noförsamling

Vi ställer oss bakom utredningens förslag om att pastoraten istället för församlingarna skall vara huvudmän för den kyrkomusikaliska verksamhe- ten. Möjligheten att åstadkomma mer ändamålsenliga tjänster med större volym ökar med föreslagen ändring. Förslaget ligger ju dessutom helt i linje med de tankegångar som förs fram i utredningen "Församlingar i samverkan". '

Vi ställer oss bakom utredningens förslag om att pastoraten istället för

ställer

oss

bakom

utredningens

förslag

att

pastoraten

istället

för

församlingarna skall vara huvudmän för den kyrkomusikaliska verksamhe-

församlingarna

skall

vara

huvudmän

för

den

kyrkomusikaliska

verksamhe-

ten. Möjligheten att åstadkomma mer ändamålsenliga tjänster med större

ten.

Möjligheten

att

åstadkomma

mer

ändamålsenliga

tjänster

med

större

volym ökar med föreslagen ändring. Förslaget ligger ju dessutom helt i

volym

ökar

med

föreslagen

ändring.

Förslaget

ligger

dessutom

helt

linje med de tankegångar som förs fram i utredningen "Församlingar i

linje

med

tankegångar

som

förs

fram

utredningen

"Församlingar

samverkan". '

samverkan".

Göteborgs kj'rko/tättttzd

Göteborgs

kj'rko/tättttzd

Kyrkonämnden tillstyrker att pastoratet skall utgöra kyrkomusikerdistrikt. Det måste vara en fördel särskilt i de många småförsamlingspastoraten där 74

Kyrkonämnden tillstyrker att pastoratet skall utgöra kyrkomusikerdistrikt.

Kyrkonämnden

tillstyrker

att

pastoratet

skall

utgöra

kyrkomusikerdistrikt.

Det måste vara en fördel särskilt i de många småförsamlingspastoraten där 74

Det

måste

vara

fördel

särskilt

många

småförsamlingspastoraten

där

den enskilda församlingen saknar underlag i fråga om kyrkomedlemmar, Prop. 1987/88:144 skatteunderlag och kyrkomusikaliska uppgifter. Bilaga 3 Nykyrka församling och Bjurbäcks församling tillstyrker förslaget och anar en framtida utveckling. Eftersom det kan förutses att pastorat och icke församling i framtiden kommer att vara anställningsomräde för alla övriga befattningshavare på lokal nivå inom kyrkan, är det naturligt att samma blir förhållandet för kyrkomusikerna. Församlingarna är i många fall för små för att vara kyrkomusikerdistrikt. Kyrkorådet instämmer alltså i utredningsförslaget i denna del. Gökhems församling ser förslaget som en fördel dels med tanke på att arbetsområdet blir gemensamt för präst, församlingsassistent som kyrko- musiker. dels därför att pastoratet betalar lönen och dels därför att försla- get innebär att pastoratet tillsätter kyrkomusikertjänsten. Möjligheten att skapa underlag för'flera heltidstjänster och deltidstjäns- ter framhålls i flera remissyttranden. bl. a. av Musikhögskolan i Malmö, Ansgarsförbundet och Riksförbundet Kyrkans .ungdom, samt Fridlev- stads, Månsarps och Munktorps pastorat. Frösö församlings pastorat anser också liksom Hässleholms försam- lings pastorat. att attraktivare tjänster kan skapas med pastoratet som bas. Linköpings kommun har inget att erinra mot förslaget i denna del, . eftersom det ger de samverkande församlingarna bättre resurser och över- ensstämmer med dagens decentraliseringssträvanden. Alvesta, Lekuryds och Härlövs församlingars kyrkomusikerdistrikt tyc- ker att förslaget är bra, eftersom något gemensamt kyrkoråd inte längre blir aktuellt. Domkapitlet i Västerås Domkapitlet tillstyrker utredningens förslag att pastoratet i regel bör vara kyrkomusikerdistrikt men påpekar att det i ett litet flerförsamlingspastorat kan bli många tjänstgöringsställen vilket är mycket olämpligt. I många delar av landet — framförallt i mellersta och norra Sverige — kommer kyrkomusikern också att ha lång resväg till tjänstgöringsställena. Domka- pitlet förutsätter att det i dessa fall blir nödvändigt med små tjänster motsvarande dagens orgelspelartjänster. Domkapitlet i Strängnäs delar utredningens uppfattning att pastoratet bör vara grunden för indelning i kyrkomusikerdistrikt men föreslår samtidigt att det bör föreligga en möjlighet för församling att utgöra kyrkomusiker- distrikt i stora pastorat som inte delas. Svenska kyrkans studieförbund (SKS). Lenhovda-Herråkra kyrkliga samfällighet, Älghults pastorat. Kågeröds pastorat och Ryssby församling varnar också för alltför stora tjänstgöringsområden. Domkapitlet i Härnösand förordar att pastoratet skall utgöra tjänstgö- ringsområde men pekar på att fiera tjänstgöringstillfällen och långa resor 75

den enskilda församlingen saknar underlag i fråga om kyrkomedlemmar, Prop. 1987/88:144 skatteunderlag och kyrkomusikaliska uppgifter. Bilaga 3

den enskilda församlingen saknar underlag i fråga om kyrkomedlemmar, Prop. 1987/88:144

den

enskilda

församlingen

saknar

underlag

fråga

kyrkomedlemmar,

Prop.

1987/88:144

skatteunderlag och kyrkomusikaliska uppgifter. Bilaga 3

skatteunderlag

och

kyrkomusikaliska

uppgifter.

Bilaga

Nykyrka församling och Bjurbäcks församling tillstyrker förslaget och anar en framtida utveckling.

Nykyrka församling och Bjurbäcks församling tillstyrker förslaget och

Nykyrka

församling

och

Bjurbäcks

församling

tillstyrker

förslaget

och

anar en framtida utveckling.

anar

framtida

utveckling.

Eftersom det kan förutses att pastorat och icke församling i framtiden kommer att vara anställningsomräde för alla övriga befattningshavare på lokal nivå inom kyrkan, är det naturligt att samma blir förhållandet för kyrkomusikerna. Församlingarna är i många fall för små för att vara kyrkomusikerdistrikt. Kyrkorådet instämmer alltså i utredningsförslaget i denna del.

Eftersom det kan förutses att pastorat och icke församling i framtiden

Eftersom

det

kan

förutses

att

pastorat

och

icke

församling

framtiden

kommer att vara anställningsomräde för alla övriga befattningshavare på

kommer

att

vara

anställningsomräde

för

alla

övriga

befattningshavare

på

lokal nivå inom kyrkan, är det naturligt att samma blir förhållandet för

lokal

nivå

inom

kyrkan,

är

det

naturligt

att

samma

blir

förhållandet

för

kyrkomusikerna. Församlingarna är i många fall för små för att vara

kyrkomusikerna.

Församlingarna

är

många

fall

för

små

för

att

vara

kyrkomusikerdistrikt. Kyrkorådet instämmer alltså i utredningsförslaget i

kyrkomusikerdistrikt.

Kyrkorådet

instämmer

alltså

utredningsförslaget

denna del.

denna

del.

Gökhems församling ser förslaget som en fördel dels med tanke på att arbetsområdet blir gemensamt för präst, församlingsassistent som kyrko- musiker. dels därför att pastoratet betalar lönen och dels därför att försla- get innebär att pastoratet tillsätter kyrkomusikertjänsten. Möjligheten att skapa underlag för'flera heltidstjänster och deltidstjäns- ter framhålls i flera remissyttranden. bl. a. av Musikhögskolan i Malmö, Ansgarsförbundet och Riksförbundet Kyrkans .ungdom, samt Fridlev- stads, Månsarps och Munktorps pastorat. Frösö församlings pastorat anser också liksom Hässleholms försam- lings pastorat. att attraktivare tjänster kan skapas med pastoratet som bas. Linköpings kommun har inget att erinra mot förslaget i denna del, . eftersom det ger de samverkande församlingarna bättre resurser och över- ensstämmer med dagens decentraliseringssträvanden. Alvesta, Lekuryds och Härlövs församlingars kyrkomusikerdistrikt tyc- ker att förslaget är bra, eftersom något gemensamt kyrkoråd inte längre blir aktuellt.

Gökhems församling ser förslaget som en fördel dels med tanke på att

Gökhems

församling

ser

förslaget

som

fördel

dels

med

tanke

på

att

arbetsområdet blir gemensamt för präst, församlingsassistent som kyrko-

arbetsområdet

blir

gemensamt

för

präst,

församlingsassistent

som

kyrko-

musiker. dels därför att pastoratet betalar lönen och dels därför att försla-

musiker.

dels

därför

att

pastoratet

betalar

lönen

och

dels

därför

att

försla-

get innebär att pastoratet tillsätter kyrkomusikertjänsten.

get

innebär

att

pastoratet

tillsätter

kyrkomusikertjänsten.

Möjligheten att skapa underlag för'flera heltidstjänster och deltidstjäns- ter framhålls i flera remissyttranden. bl. a. av Musikhögskolan i Malmö, Ansgarsförbundet och Riksförbundet Kyrkans .ungdom, samt Fridlev- stads, Månsarps och Munktorps pastorat.

Möjligheten att skapa underlag för'flera heltidstjänster och deltidstjäns-

Möjligheten

att

skapa

underlag

för'flera

heltidstjänster

och

deltidstjäns-

ter framhålls i flera remissyttranden. bl. a. av Musikhögskolan i Malmö,

ter

framhålls

flera

remissyttranden.

bl.

Musikhögskolan

Malmö,

Ansgarsförbundet och Riksförbundet Kyrkans .ungdom, samt Fridlev-

Ansgarsförbundet

och

Riksförbundet

Kyrkans

.ungdom,

samt

Fridlev-

stads, Månsarps och Munktorps pastorat.

stads,

Månsarps

och

Munktorps

pastorat.

Frösö församlings pastorat anser också liksom Hässleholms försam- lings pastorat. att attraktivare tjänster kan skapas med pastoratet som bas.

Frösö församlings pastorat anser också liksom Hässleholms försam-

Frösö

församlings

pastorat

anser

också

liksom

Hässleholms

försam-

lings pastorat. att attraktivare tjänster kan skapas med pastoratet som bas.

lings

pastorat.

att

attraktivare

tjänster

kan

skapas

med

pastoratet

som

bas.

Linköpings kommun har inget att erinra mot förslaget i denna del, . eftersom det ger de samverkande församlingarna bättre resurser och över- ensstämmer med dagens decentraliseringssträvanden.

Linköpings kommun har inget att erinra mot förslaget i denna del, .

Linköpings

kommun

har

inget

att

erinra

mot

förslaget

denna

del,

eftersom det ger de samverkande församlingarna bättre resurser och över-

eftersom

det

ger

samverkande

församlingarna

bättre

resurser

och

över-

ensstämmer med dagens decentraliseringssträvanden.

ensstämmer

med

dagens

decentraliseringssträvanden.

Alvesta, Lekuryds och Härlövs församlingars kyrkomusikerdistrikt tyc- ker att förslaget är bra, eftersom något gemensamt kyrkoråd inte längre blir aktuellt.

Alvesta, Lekuryds och Härlövs församlingars kyrkomusikerdistrikt tyc-

Alvesta,

Lekuryds

och

Härlövs

församlingars

kyrkomusikerdistrikt

tyc-

ker att förslaget är bra, eftersom något gemensamt kyrkoråd inte längre

ker

att

förslaget

är

bra,

eftersom

något

gemensamt

kyrkoråd

inte

längre

blir aktuellt.

blir

aktuellt.

Domkapitlet i Västerås

Domkapitlet

Västerås

Domkapitlet tillstyrker utredningens förslag att pastoratet i regel bör vara kyrkomusikerdistrikt men påpekar att det i ett litet flerförsamlingspastorat kan bli många tjänstgöringsställen vilket är mycket olämpligt. I många delar av landet — framförallt i mellersta och norra Sverige — kommer kyrkomusikern också att ha lång resväg till tjänstgöringsställena. Domka- pitlet förutsätter att det i dessa fall blir nödvändigt med små tjänster motsvarande dagens orgelspelartjänster.

Domkapitlet tillstyrker utredningens förslag att pastoratet i regel bör vara

Domkapitlet

tillstyrker

utredningens

förslag

att

pastoratet

regel

bör

vara

kyrkomusikerdistrikt men påpekar att det i ett litet flerförsamlingspastorat

kyrkomusikerdistrikt

men

påpekar

att

det

ett

litet

flerförsamlingspastorat

kan bli många tjänstgöringsställen vilket är mycket olämpligt. I många

kan

bli

många

tjänstgöringsställen

vilket

är

mycket

olämpligt.

många

delar av landet — framförallt i mellersta och norra Sverige — kommer

delar

landet

—

framförallt

mellersta

och

norra

Sverige

—

kommer

kyrkomusikern också att ha lång resväg till tjänstgöringsställena. Domka-

kyrkomusikern

också

att

lång

resväg

till

tjänstgöringsställena.

Domka-

pitlet förutsätter att det i dessa fall blir nödvändigt med små tjänster

pitlet

förutsätter

att

det

dessa

fall

blir

nödvändigt

med

små

tjänster

motsvarande dagens orgelspelartjänster.

motsvarande

dagens

orgelspelartjänster.

Domkapitlet i Strängnäs delar utredningens uppfattning att pastoratet bör vara grunden för indelning i kyrkomusikerdistrikt men föreslår samtidigt att det bör föreligga en möjlighet för församling att utgöra kyrkomusiker- distrikt i stora pastorat som inte delas. Svenska kyrkans studieförbund (SKS). Lenhovda-Herråkra kyrkliga samfällighet, Älghults pastorat. Kågeröds pastorat och Ryssby församling varnar också för alltför stora tjänstgöringsområden. Domkapitlet i Härnösand förordar att pastoratet skall utgöra tjänstgö- ringsområde men pekar på att fiera tjänstgöringstillfällen och långa resor 75

Domkapitlet i Strängnäs delar utredningens uppfattning att pastoratet bör

Domkapitlet

Strängnäs

delar

utredningens

uppfattning

att

pastoratet

bör

vara grunden för indelning i kyrkomusikerdistrikt men föreslår samtidigt

vara

grunden

för

indelning

kyrkomusikerdistrikt

men

föreslår

samtidigt

att det bör föreligga en möjlighet för församling att utgöra kyrkomusiker-

att

det

bör

föreligga

möjlighet

för

församling

att

utgöra

kyrkomusiker-

distrikt i stora pastorat som inte delas.

distrikt

stora

pastorat

som

inte

delas.

Svenska kyrkans studieförbund (SKS). Lenhovda-Herråkra kyrkliga

Svenska

kyrkans

studieförbund

(SKS).

Lenhovda-Herråkra

kyrkliga

samfällighet, Älghults pastorat. Kågeröds pastorat och Ryssby församling

samfällighet,

Älghults

pastorat.

Kågeröds

pastorat

och

Ryssby

församling

varnar också för alltför stora tjänstgöringsområden.

varnar

också

för

alltför

stora

tjänstgöringsområden.

Domkapitlet i Härnösand förordar att pastoratet skall utgöra tjänstgö-

Domkapitlet

Härnösand

förordar

att

pastoratet

skall

utgöra

tjänstgö-

ringsområde men pekar på att fiera tjänstgöringstillfällen och långa resor 75

ringsområde

men

pekar

på

att

fiera

tjänstgöringstillfällen

och

långa

resor

fordrar särskild planering. Vidare kräver en ny organisation tid för att kunna genomföras. ' Under många år har Härnösands stift haft'problem med vakanser p'å kyrkomusikertjänster. Merparten av tjänsterna har lågt veckotimtal och det har varit svårt att få kompetenta sökande. Orsaken står att finna i att församlingen utgör grunden för indelningen i kyrkomusikerdistrikt. vilket medför att underlaget för många tjänster är för litet. För arbetet i arbetslaget är det viktigt att präst. kyrkomusiker och andra anställda i pastoratet har samma tjänstgöringsområde. Vi anser därför att pastoratet organisatoriskt men även administrativt är en lämplig enhet för den kyrkomusikaliska verksamheten. Det ger möjlighet att skapa större tjänster som ger innehavaren en skälig inkomst. Redan nu kan vi här i stiftet finna ett ökande intresse för pastoratet som kyrkomusikerdistrikt. Av stiftets 34 flerförsamlingspastorat bildar åtta egna kyrkomusikerdistrikt och av dessa har tre tillkommit under det senaste året. ' I ett glesbygdsstift som Härnösands kan'arbetsförhållandena dock på sina ställen bli svåra: stressiga söndagar med flera högmässor i rad och långa resor emellan. körer på olika ställen som fordrar sin egen planering. Omkring tre fjärdedelar av stiftets kyrkomusikerdistrikt kommer att beröras av organisatoriska förändringar. när 66 distrikt som nu ingår i flerförsamlingspastorat skall slås ihop till 29 nya distrikt och ytterligare sammanslagningar ske på grund av att små pastorat läggs ihop till större enheter. Det kommer att bli problem med friställningar och övertalighet vid sammanslagningar och det är viktigt att stiften får -tid på sig för att kunna gå fram med varsamhet. Domkapitlet i Skara finner den föreslagna ändringen ändamålsenlig men Skövde pastorat. som hörts av domkapitlet. varnar för svårigheter med att samordna gudstjänsttiderna. Utredningens förslag att låta pastoraten utgöra indelningsgrund för kyrko- musikerverksamheten tillstyrks av samtliga fyra remisspastorat. Skövde pastorat tillägger dock att även om större flexibilitet vinns bör man dock inte hysa långtgående förhoppningar beträffande möjligheten att samordna söndagstjänstgön'ngen i olika kyrkor inom ramen för en enda tjänst eller ett begränsat antal tjänster. . Domkapitlet finner den föreslagna förändringen i indelningsgrund ända- målsenlig. En sådan ändring torde bland annat komma att främja kyrkomu- sikerns möjligheter att på ett '.mera naturligt sätt kunna ingå i pastoratets gudstjänstliv och församlingsvård. Härigenom skapas ett stabilare under- lag för kyrkomusikerns veckotimtal med åtföljande ökade möjligheter att få behöriga sökande till ledigförklarade kyrkomusikertjänster. Domkyrkoorganisternas förening tillstyrker förslaget'i denna del men pekar på att undantag kan få förekomma t. ex. i glesbygdsområden. Västerås stifts kyrkomusikerförening KMR i Västerås stift delar utredningens uppfattning att pastoraten iprin- cip bör utgöra kyrkomusikerdistrikt, men vi vill peka på två risker: ]) l pastorat med många små församlingar finns det en risk för en splittrad tjänstesituation. särskilt om pastoratet har två eller flera präster men Prop. 1987/88: 144 Bilaga 3 76

fordrar särskild planering. Vidare kräver en ny organisation tid för att kunna genomföras. '

fordrar särskild planering. Vidare kräver en ny organisation tid för att

fordrar

särskild

planering.

Vidare

kräver

organisation

tid

för

att

kunna genomföras. '

kunna

genomföras.

Under många år har Härnösands stift haft'problem med vakanser p'å kyrkomusikertjänster. Merparten av tjänsterna har lågt veckotimtal och det har varit svårt att få kompetenta sökande. Orsaken står att finna i att församlingen utgör grunden för indelningen i kyrkomusikerdistrikt. vilket medför att underlaget för många tjänster är för litet. För arbetet i arbetslaget är det viktigt att präst. kyrkomusiker och andra anställda i pastoratet har samma tjänstgöringsområde. Vi anser därför att pastoratet organisatoriskt men även administrativt är en lämplig enhet för den kyrkomusikaliska verksamheten. Det ger möjlighet att skapa större tjänster som ger innehavaren en skälig inkomst. Redan nu kan vi här i stiftet finna ett ökande intresse för pastoratet som kyrkomusikerdistrikt. Av stiftets 34 flerförsamlingspastorat bildar åtta egna kyrkomusikerdistrikt och av dessa har tre tillkommit under det senaste året. ' I ett glesbygdsstift som Härnösands kan'arbetsförhållandena dock på sina ställen bli svåra: stressiga söndagar med flera högmässor i rad och långa resor emellan. körer på olika ställen som fordrar sin egen planering. Omkring tre fjärdedelar av stiftets kyrkomusikerdistrikt kommer att beröras av organisatoriska förändringar. när 66 distrikt som nu ingår i flerförsamlingspastorat skall slås ihop till 29 nya distrikt och ytterligare sammanslagningar ske på grund av att små pastorat läggs ihop till större enheter. Det kommer att bli problem med friställningar och övertalighet vid sammanslagningar och det är viktigt att stiften får -tid på sig för att kunna gå fram med varsamhet.

Under många år har Härnösands stift haft'problem med vakanser p'å

Under

många

år

har

Härnösands

stift

haft'problem

med

vakanser

p'å

kyrkomusikertjänster. Merparten av tjänsterna har lågt veckotimtal och

kyrkomusikertjänster.

Merparten

tjänsterna

har

lågt

veckotimtal

och

det har varit svårt att få kompetenta sökande. Orsaken står att finna i att

det

har

varit

svårt

att

få

kompetenta

sökande.

Orsaken

står

att

finna

att

församlingen utgör grunden för indelningen i kyrkomusikerdistrikt. vilket

församlingen

utgör

grunden

för

indelningen

kyrkomusikerdistrikt.

vilket

medför att underlaget för många tjänster är för litet.

medför

att

underlaget

för

många

tjänster

är

för

litet.

För arbetet i arbetslaget är det viktigt att präst. kyrkomusiker och andra anställda i pastoratet har samma tjänstgöringsområde. Vi anser därför att pastoratet organisatoriskt men även administrativt är en lämplig enhet för den kyrkomusikaliska verksamheten. Det ger möjlighet att skapa större tjänster som ger innehavaren en skälig inkomst. Redan nu kan vi här i stiftet finna ett ökande intresse för pastoratet som kyrkomusikerdistrikt. Av stiftets 34 flerförsamlingspastorat bildar åtta egna kyrkomusikerdistrikt och av dessa har tre tillkommit under det senaste året. '

För arbetet i arbetslaget är det viktigt att präst. kyrkomusiker och andra

För

arbetet

arbetslaget

är

det

viktigt

att

präst.

kyrkomusiker

och

andra

anställda i pastoratet har samma tjänstgöringsområde. Vi anser därför att

anställda

pastoratet

har

samma

tjänstgöringsområde.

anser

därför

att

pastoratet organisatoriskt men även administrativt är en lämplig enhet för

pastoratet

organisatoriskt

men

även

administrativt

är

lämplig

enhet

för

den kyrkomusikaliska verksamheten. Det ger möjlighet att skapa större

den

kyrkomusikaliska

verksamheten.

Det

ger

möjlighet

att

skapa

större

tjänster som ger innehavaren en skälig inkomst. Redan nu kan vi här i

tjänster

som

ger

innehavaren

skälig

inkomst.

Redan

kan

här

stiftet finna ett ökande intresse för pastoratet som kyrkomusikerdistrikt.

stiftet

finna

ett

ökande

intresse

för

pastoratet

som

kyrkomusikerdistrikt.

Av stiftets 34 flerförsamlingspastorat bildar åtta egna kyrkomusikerdistrikt

stiftets

flerförsamlingspastorat

bildar

åtta

egna

kyrkomusikerdistrikt

och av dessa har tre tillkommit under det senaste året. '

och

dessa

har

tre

tillkommit

under

det

senaste

året.

I ett glesbygdsstift som Härnösands kan'arbetsförhållandena dock på sina ställen bli svåra: stressiga söndagar med flera högmässor i rad och långa resor emellan. körer på olika ställen som fordrar sin egen planering.

I ett glesbygdsstift som Härnösands kan'arbetsförhållandena dock på

ett

glesbygdsstift

som

Härnösands

kan'arbetsförhållandena

dock

på

sina ställen bli svåra: stressiga söndagar med flera högmässor i rad och

sina

ställen

bli

svåra:

stressiga

söndagar

med

flera

högmässor

rad

och

långa resor emellan. körer på olika ställen som fordrar sin egen planering.

långa

resor

emellan.

körer

på

olika

ställen

som

fordrar

sin

egen

planering.

Omkring tre fjärdedelar av stiftets kyrkomusikerdistrikt kommer att beröras av organisatoriska förändringar. när 66 distrikt som nu ingår i flerförsamlingspastorat skall slås ihop till 29 nya distrikt och ytterligare sammanslagningar ske på grund av att små pastorat läggs ihop till större enheter. Det kommer att bli problem med friställningar och övertalighet vid sammanslagningar och det är viktigt att stiften får -tid på sig för att kunna gå fram med varsamhet.

Omkring tre fjärdedelar av stiftets kyrkomusikerdistrikt kommer att

Omkring

tre

fjärdedelar

stiftets

kyrkomusikerdistrikt

kommer

att

beröras av organisatoriska förändringar. när 66 distrikt som nu ingår i

beröras

organisatoriska

förändringar.

när

distrikt

som

ingår

flerförsamlingspastorat skall slås ihop till 29 nya distrikt och ytterligare

flerförsamlingspastorat

skall

slås

ihop

till

nya

distrikt

och

ytterligare

sammanslagningar ske på grund av att små pastorat läggs ihop till större

sammanslagningar

ske

på

grund

att

små

pastorat

läggs

ihop

till

större

enheter. Det kommer att bli problem med friställningar och övertalighet

enheter.

Det

kommer

att

bli

problem

med

friställningar

och

övertalighet

vid sammanslagningar och det är viktigt att stiften får -tid på sig för att

vid

sammanslagningar

och

det

är

viktigt

att

stiften

får

-tid

på

sig

för

att

kunna gå fram med varsamhet.

kunna

gå

fram

med

varsamhet.

Domkapitlet i Skara finner den föreslagna ändringen ändamålsenlig men Skövde pastorat. som hörts av domkapitlet. varnar för svårigheter med att samordna gudstjänsttiderna.

Domkapitlet i Skara finner den föreslagna ändringen ändamålsenlig men

Domkapitlet

Skara

finner

den

föreslagna

ändringen

ändamålsenlig

men

Skövde pastorat. som hörts av domkapitlet. varnar för svårigheter med att

Skövde

pastorat.

som

hörts

domkapitlet.

varnar

för

svårigheter

med

att

samordna gudstjänsttiderna.

samordna

gudstjänsttiderna.

Utredningens förslag att låta pastoraten utgöra indelningsgrund för kyrko- musikerverksamheten tillstyrks av samtliga fyra remisspastorat. Skövde pastorat tillägger dock att även om större flexibilitet vinns bör man dock inte hysa långtgående förhoppningar beträffande möjligheten att samordna söndagstjänstgön'ngen i olika kyrkor inom ramen för en enda tjänst eller ett begränsat antal tjänster. . Domkapitlet finner den föreslagna förändringen i indelningsgrund ända- målsenlig. En sådan ändring torde bland annat komma att främja kyrkomu- sikerns möjligheter att på ett '.mera naturligt sätt kunna ingå i pastoratets gudstjänstliv och församlingsvård. Härigenom skapas ett stabilare under- lag för kyrkomusikerns veckotimtal med åtföljande ökade möjligheter att få behöriga sökande till ledigförklarade kyrkomusikertjänster.

Utredningens förslag att låta pastoraten utgöra indelningsgrund för kyrko-

Utredningens

förslag

att

låta

pastoraten

utgöra

indelningsgrund

för

kyrko-

musikerverksamheten tillstyrks av samtliga fyra remisspastorat. Skövde

musikerverksamheten

tillstyrks

samtliga

fyra

remisspastorat.

Skövde

pastorat tillägger dock att även om större flexibilitet vinns bör man dock

pastorat

tillägger

dock

att

även

större

flexibilitet

vinns

bör

man

dock

inte hysa långtgående förhoppningar beträffande möjligheten att samordna

inte

hysa

långtgående

förhoppningar

beträffande

möjligheten

att

samordna

söndagstjänstgön'ngen i olika kyrkor inom ramen för en enda tjänst eller ett

söndagstjänstgön'ngen

olika

kyrkor

inom

ramen

för

enda

tjänst

eller

ett

begränsat antal tjänster. .

begränsat

antal

tjänster.

Domkapitlet finner den föreslagna förändringen i indelningsgrund ända- målsenlig. En sådan ändring torde bland annat komma att främja kyrkomu- sikerns möjligheter att på ett '.mera naturligt sätt kunna ingå i pastoratets gudstjänstliv och församlingsvård. Härigenom skapas ett stabilare under- lag för kyrkomusikerns veckotimtal med åtföljande ökade möjligheter att få behöriga sökande till ledigförklarade kyrkomusikertjänster.

Domkapitlet finner den föreslagna förändringen i indelningsgrund ända-

Domkapitlet

finner

den

föreslagna

förändringen

indelningsgrund

ända-

målsenlig. En sådan ändring torde bland annat komma att främja kyrkomu-

målsenlig.

sådan

ändring

torde

bland

annat

komma

att

främja

kyrkomu-

sikerns möjligheter att på ett '.mera naturligt sätt kunna ingå i pastoratets

sikerns

möjligheter

att

på

ett

'.mera

naturligt

sätt

kunna

ingå

pastoratets

gudstjänstliv och församlingsvård. Härigenom skapas ett stabilare under-

gudstjänstliv

och

församlingsvård.

Härigenom

skapas

ett

stabilare

under-

lag för kyrkomusikerns veckotimtal med åtföljande ökade möjligheter att

lag

för

kyrkomusikerns

veckotimtal

med

åtföljande

ökade

möjligheter

att

få behöriga sökande till ledigförklarade kyrkomusikertjänster.

få

behöriga

sökande

till

ledigförklarade

kyrkomusikertjänster.

Domkyrkoorganisternas förening tillstyrker förslaget'i denna del men pekar på att undantag kan få förekomma t. ex. i glesbygdsområden.

Domkyrkoorganisternas förening tillstyrker förslaget'i denna del men

Domkyrkoorganisternas

förening

tillstyrker

förslaget'i

denna

del

men

pekar på att undantag kan få förekomma t. ex. i glesbygdsområden.

pekar

på

att

undantag

kan

få

förekomma

ex.

glesbygdsområden.

Västerås stifts kyrkomusikerförening

Västerås

stifts

kyrkomusikerförening

KMR i Västerås stift delar utredningens uppfattning att pastoraten iprin- cip bör utgöra kyrkomusikerdistrikt, men vi vill peka på två risker: ]) l pastorat med många små församlingar finns det en risk för en splittrad tjänstesituation. särskilt om pastoratet har två eller flera präster men

KMR i Västerås stift delar utredningens uppfattning att pastoraten iprin-

KMR

Västerås

stift

delar

utredningens

uppfattning

att

pastoraten

iprin-

cip bör utgöra kyrkomusikerdistrikt, men vi vill peka på två risker:

cip

bör

utgöra

kyrkomusikerdistrikt,

men

vill

peka

på

två

risker:

]) l pastorat med många små församlingar finns det en risk för en splittrad tjänstesituation. särskilt om pastoratet har två eller flera präster men

]) l pastorat med många små församlingar finns det en risk för en splittrad

])

pastorat

med

många

små

församlingar

finns

det

risk

för

splittrad

tjänstesituation. särskilt om pastoratet har två eller flera präster men

tjänstesituation.

särskilt

pastoratet

har

två

eller

flera

präster

men

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

Bilaga 3

Bilaga

. bara en kyrkomusiker. Den enskilda församlingen får huvudgudstjänst Prop. 1987/88:144 bara varannan vecka exempelvis. Bilaga 3 2) I de stift som har stora geografiska områden (t. ex. Luleå. Härnösands och vissa delar av Västerås stift) kan resor mellan pastoratets försam- lingar bli orimligt länga. Domkapitlet bör alltså ges laglig rätt att frångå huvudprincipen i detta .- avseende. när förhållandena kräver det. Sistnämnda uppfattning delas av Växjö stifts kyrkomusikers förening. Alingsåsjörsamlings pastorat framhåller också dispensmöjligheten. Alingsås församling ställer sig bakom principen att pastoraten skall vara arbetsgivare för kyrkomusikerna. Många positiva effekter vinns: enklare att skapa heltidstjänster. bättre arbetsgivarfunktion o. s. v. Av erfarenhet vet man att stora enheter leder till likformighet vad gäller anslag, service 0. s. v. Det finns många exempel på att initiativrika kyrko- musiker har blivit "stoppade” p.g.a. att anslagen varit anpassade till pastoratets/samfällighetens låga kyrkomusikaliska aktivitet. Den enskilda församlingen måste därför få stort inflytande över omfattningen av sin musikverksamhet. Ett territoriellt'stort pastorat kan av många skäl vara olämpligt som anställningsomräde. Därför bör domkapitlet efter förslag från pastoratet kunna besluta om annan indelning av anställningsomräden än pastoraten. Östersunds församlings pastorat värnar om de till ytan stora flerförsam- lingspastoraten. Utredningen föreslår att pastoraten i stället för församlingarna skall utgöra kyrkomusikerdistrikt. vilket innebär att ett" stort antal kyrkomusikerdi- strikt kommer att omfatta flera församlingar. Detta kan måhända vara lämpligt i vissa fall. Dock måste särskild uppmärksamhet ägnas glesbyg- dens ofta mycket stora flerförsamlingspastorat. Planerade kyrkomusikali- ska distrikt måste begränsas i ytmässig storlek för att kunna fungera. Nuvarande församlingar i glesbygdens flerförsamlingspastorat är ofta läm- pade som verksamhetsområden för deltidstjänstgörande kyrkomusiker. Deltidstjänster kommer också" att behövas i framtiden. Att stå som ansva- rig kyrkomusiker i flera församlingar samtidigt. vilket kan bli fallet enligt utredningen. torde knappast komma att bli problemfritt. Utredningens förslag om sammanläggning av kyrkomusikerdistrikten i flerförsamlingspastorat måste självfallet. i likhet med den i annat samman- hang föreslagna samfällighetsbildningen av mindre församlingar, ske på frivillig grund efter berörda församlingars medgivande. Förslaget om att pastoraten i stället för församlingarna i förekommande fall skall utgöra kyrkomusikerdistrikt innebär nämligen att inflytandet över församlingens musikverksamhet flyttas från församlingen till pastoratet. Denna ordning torde knappast vinna allmänt bifall. Det syns mindre lämpligt att genom den aktuella reformen lägga nya och stundom krävande administrativa uppgifter på pastoraten. samtidigt som man på stiftsnivå har och även fortsättningsvis måste ha personal. som är väl insatt i frågor rörande statliga eller kommunala avtal och bestämmel- ser. 77

. bara en kyrkomusiker. Den enskilda församlingen får huvudgudstjänst Prop. 1987/88:144

bara

kyrkomusiker.

Den

enskilda

församlingen

får

huvudgudstjänst

Prop.

1987/88:144

bara varannan vecka exempelvis. Bilaga 3

bara

varannan

vecka

exempelvis.

Bilaga

2) I de stift som har stora geografiska områden (t. ex. Luleå. Härnösands

stift

som

har

stora

geografiska

områden

(t.

ex.

Luleå.

Härnösands

och vissa delar av Västerås stift) kan resor mellan pastoratets försam-

och

vissa

delar

Västerås

stift)

kan

resor

mellan

pastoratets

försam-

lingar bli orimligt länga.

lingar

bli

orimligt

länga.

Domkapitlet bör alltså ges laglig rätt att frångå huvudprincipen i

Domkapitlet

bör

alltså

ges

laglig

rätt

att

frångå

huvudprincipen

detta .-

detta

avseende. när förhållandena kräver det.

avseende.

när

förhållandena

kräver

det.

Sistnämnda uppfattning delas av Växjö stifts kyrkomusikers förening. Alingsåsjörsamlings pastorat framhåller också dispensmöjligheten.

Sistnämnda uppfattning delas av Växjö stifts kyrkomusikers förening.

Sistnämnda

uppfattning

delas

Växjö

stifts

kyrkomusikers

förening.

Alingsåsjörsamlings pastorat framhåller också dispensmöjligheten.

Alingsåsjörsamlings

pastorat

framhåller

också

dispensmöjligheten.

Alingsås församling ställer sig bakom principen att pastoraten skall vara arbetsgivare för kyrkomusikerna. Många positiva effekter vinns: enklare att skapa heltidstjänster. bättre arbetsgivarfunktion o. s. v. Av erfarenhet vet man att stora enheter leder till likformighet vad gäller anslag, service 0. s. v. Det finns många exempel på att initiativrika kyrko- musiker har blivit "stoppade” p.g.a. att anslagen varit anpassade till pastoratets/samfällighetens låga kyrkomusikaliska aktivitet. Den enskilda församlingen måste därför få stort inflytande över omfattningen av sin musikverksamhet. Ett territoriellt'stort pastorat kan av många skäl vara olämpligt som anställningsomräde. Därför bör domkapitlet efter förslag från pastoratet kunna besluta om annan indelning av anställningsomräden än pastoraten.

Alingsås församling ställer sig bakom principen att pastoraten skall vara

Alingsås

församling

ställer

sig

bakom

principen

att

pastoraten

skall

vara

arbetsgivare för kyrkomusikerna. Många positiva effekter vinns: enklare

arbetsgivare

för

kyrkomusikerna.

Många

positiva

effekter

vinns:

enklare

att skapa heltidstjänster. bättre arbetsgivarfunktion o. s. v.

att

skapa

heltidstjänster.

bättre

arbetsgivarfunktion

Av erfarenhet vet man att stora enheter leder till likformighet vad gäller anslag, service 0. s. v. Det finns många exempel på att initiativrika kyrko- musiker har blivit "stoppade” p.g.a. att anslagen varit anpassade till pastoratets/samfällighetens låga kyrkomusikaliska aktivitet. Den enskilda församlingen måste därför få stort inflytande över omfattningen av sin musikverksamhet. Ett territoriellt'stort pastorat kan av många skäl vara olämpligt som anställningsomräde. Därför bör domkapitlet efter förslag från pastoratet kunna besluta om annan indelning av anställningsomräden än pastoraten.

Av erfarenhet vet man att stora enheter leder till likformighet vad gäller

erfarenhet

vet

man

att

stora

enheter

leder

till

likformighet

vad

gäller

anslag, service 0. s. v. Det finns många exempel på att initiativrika kyrko-

anslag,

service

Det

finns

många

exempel

på

att

initiativrika

kyrko-

musiker har blivit "stoppade” p.g.a. att anslagen varit anpassade till

musiker

har

blivit

"stoppade”

p.g.a.

att

anslagen

varit

anpassade

till

pastoratets/samfällighetens låga kyrkomusikaliska aktivitet. Den enskilda

pastoratets/samfällighetens

låga

kyrkomusikaliska

aktivitet.

Den

enskilda

församlingen måste därför få stort inflytande över omfattningen av sin

församlingen

måste

därför

få

stort

inflytande

över

omfattningen

sin

musikverksamhet. Ett territoriellt'stort pastorat kan av många skäl vara

musikverksamhet.

Ett

territoriellt'stort

pastorat

kan

många

skäl

vara

olämpligt som anställningsomräde. Därför bör domkapitlet efter förslag

olämpligt

som

anställningsomräde.

Därför

bör

domkapitlet

efter

förslag

från pastoratet kunna besluta om annan indelning av anställningsomräden

från

pastoratet

kunna

besluta

annan

indelning

anställningsomräden

än pastoraten.

än

pastoraten.

Östersunds församlings pastorat värnar om de till ytan stora flerförsam- lingspastoraten.

Östersunds församlings pastorat värnar om de till ytan stora flerförsam-

Östersunds

församlings

pastorat

värnar

till

ytan

stora

flerförsam-

lingspastoraten.

Utredningen föreslår att pastoraten i stället för församlingarna skall utgöra kyrkomusikerdistrikt. vilket innebär att ett" stort antal kyrkomusikerdi- strikt kommer att omfatta flera församlingar. Detta kan måhända vara lämpligt i vissa fall. Dock måste särskild uppmärksamhet ägnas glesbyg- dens ofta mycket stora flerförsamlingspastorat. Planerade kyrkomusikali- ska distrikt måste begränsas i ytmässig storlek för att kunna fungera. Nuvarande församlingar i glesbygdens flerförsamlingspastorat är ofta läm- pade som verksamhetsområden för deltidstjänstgörande kyrkomusiker. Deltidstjänster kommer också" att behövas i framtiden. Att stå som ansva- rig kyrkomusiker i flera församlingar samtidigt. vilket kan bli fallet enligt utredningen. torde knappast komma att bli problemfritt. Utredningens förslag om sammanläggning av kyrkomusikerdistrikten i flerförsamlingspastorat måste självfallet. i likhet med den i annat samman- hang föreslagna samfällighetsbildningen av mindre församlingar, ske på frivillig grund efter berörda församlingars medgivande. Förslaget om att pastoraten i stället för församlingarna i förekommande fall skall utgöra kyrkomusikerdistrikt innebär nämligen att inflytandet över församlingens musikverksamhet flyttas från församlingen till pastoratet. Denna ordning torde knappast vinna allmänt bifall. Det syns mindre lämpligt att genom den aktuella reformen lägga nya och stundom krävande administrativa uppgifter på pastoraten. samtidigt som man på stiftsnivå har och även fortsättningsvis måste ha personal. som är väl insatt i frågor rörande statliga eller kommunala avtal och bestämmel- ser.

Utredningen föreslår att pastoraten i stället för församlingarna skall utgöra

Utredningen

föreslår

att

pastoraten

stället

för

församlingarna

skall

utgöra

kyrkomusikerdistrikt. vilket innebär att ett" stort antal kyrkomusikerdi-

kyrkomusikerdistrikt.

vilket

innebär

att

ett"

stort

antal

kyrkomusikerdi-

strikt kommer att omfatta flera församlingar. Detta kan måhända vara

strikt

kommer

att

omfatta

flera

församlingar.

Detta

kan

måhända

vara

lämpligt i vissa fall. Dock måste särskild uppmärksamhet ägnas glesbyg-

lämpligt

vissa

fall.

Dock

måste

särskild

uppmärksamhet

ägnas

glesbyg-

dens ofta mycket stora flerförsamlingspastorat. Planerade kyrkomusikali-

dens

ofta

mycket

stora

flerförsamlingspastorat.

Planerade

kyrkomusikali-

ska distrikt måste begränsas i ytmässig storlek för att kunna fungera.

ska

distrikt

måste

begränsas

ytmässig

storlek

för

att

kunna

fungera.

Nuvarande församlingar i glesbygdens flerförsamlingspastorat är ofta läm-

Nuvarande

församlingar

glesbygdens

flerförsamlingspastorat

är

ofta

läm-

pade som verksamhetsområden för deltidstjänstgörande kyrkomusiker.

pade

som

verksamhetsområden

för

deltidstjänstgörande

kyrkomusiker.

Deltidstjänster kommer också" att behövas i framtiden. Att stå som ansva-

Deltidstjänster

kommer

också"

att

behövas

framtiden.

Att

stå

som

ansva-

rig kyrkomusiker i flera församlingar samtidigt. vilket kan bli fallet enligt

rig

kyrkomusiker

flera

församlingar

samtidigt.

vilket

kan

bli

fallet

enligt

utredningen. torde knappast komma att bli problemfritt.

utredningen.

torde

knappast

komma

att

bli

problemfritt.

Utredningens förslag om sammanläggning av kyrkomusikerdistrikten i flerförsamlingspastorat måste självfallet. i likhet med den i annat samman- hang föreslagna samfällighetsbildningen av mindre församlingar, ske på frivillig grund efter berörda församlingars medgivande. Förslaget om att pastoraten i stället för församlingarna i förekommande fall skall utgöra kyrkomusikerdistrikt innebär nämligen att inflytandet över församlingens musikverksamhet flyttas från församlingen till pastoratet. Denna ordning torde knappast vinna allmänt bifall.

Utredningens förslag om sammanläggning av kyrkomusikerdistrikten i

Utredningens

förslag

sammanläggning

kyrkomusikerdistrikten

flerförsamlingspastorat måste självfallet. i likhet med den i annat samman-

flerförsamlingspastorat

måste

självfallet.

likhet

med

den

annat

samman-

hang föreslagna samfällighetsbildningen av mindre församlingar, ske på

hang

föreslagna

samfällighetsbildningen

mindre

församlingar,

ske

på

frivillig grund efter berörda församlingars medgivande. Förslaget om att

frivillig

grund

efter

berörda

församlingars

medgivande.

Förslaget

att

pastoraten i stället för församlingarna i förekommande fall skall utgöra

pastoraten

stället

för

församlingarna

förekommande

fall

skall

utgöra

kyrkomusikerdistrikt innebär nämligen att inflytandet över församlingens

kyrkomusikerdistrikt

innebär

nämligen

att

inflytandet

över

församlingens

musikverksamhet flyttas från församlingen till pastoratet. Denna ordning

musikverksamhet

flyttas

från

församlingen

till

pastoratet.

Denna

ordning

torde knappast vinna allmänt bifall.

torde

knappast

vinna

allmänt

bifall.

Det syns mindre lämpligt att genom den aktuella reformen lägga nya och stundom krävande administrativa uppgifter på pastoraten. samtidigt som man på stiftsnivå har och även fortsättningsvis måste ha personal. som är väl insatt i frågor rörande statliga eller kommunala avtal och bestämmel- ser.

Det syns mindre lämpligt att genom den aktuella reformen lägga nya och

Det

syns

mindre

lämpligt

att

genom

den

aktuella

reformen

lägga

nya

och

stundom krävande administrativa uppgifter på pastoraten. samtidigt som

stundom

krävande

administrativa

uppgifter

på

pastoraten.

samtidigt

som

man på stiftsnivå har och även fortsättningsvis måste ha personal. som är

man

på

stiftsnivå

har

och

även

fortsättningsvis

måste

personal.

som

är

väl insatt i frågor rörande statliga eller kommunala avtal och bestämmel-

väl

insatt

frågor

rörande

statliga

eller

kommunala

avtal

och

bestämmel-

ser.

Musikaliska akademien anser att det framlagda förslaget med pastoraten Prop. 1987/88:144 som indelningsgrund kan ha fördelar men att många svårigheter kan förut- Bilaga 3 ses. Normer för pastoratens sammansättning bör utarbetas. En avgörande fråga blir hur relationen mellan nuvarande 2 567 församling- ar resp. 2636 kyrkomusikertjänster i verkligheten blir. Betänkandet läm- nar inga konkreta anvisningar om pastoratens storlek, bara vaga erinringar om nu gällande kyrkomusikerförordnings gräns vid 5000 invånare. lnvå- narantalet kan vara en mycket grov och stundom missvisande gräns mellan de två huvudkategorier av kyrkomusiker som här förordas. organisten resp. kantorn. Flera andra betydande faktorer kan anföras. bl.a. relationen till präst— tjänsten och dess ”geografiska” omfattning. Om man som regel uppställer att varje av präst ledd gudstjänst eller annan förrättning skall ha en kvalifi- cerad kyrkomusiker knuten till förrättningen, fås ett ledtal. Frågan om hur många förrättningar en präst åläggs eller "klarar av" är densamma för kyrkomusikens vidkommande. En annan viktig faktor är det antal kyrkor som ”betjänas” av kvalifi- cerad kyrkomusiker i vederbörande pastorat. Om sammanslagning leder- till att fler kyrkor står "tomma" under större antal sön- och helgdagar osv.. bör den avvisas. särskilt som den då strider mot ambitionen att "höja musiklivet". Risken för "feta" pastorat gentemot "magra" måste också beaktas, dvs., att tjänsternas omfattning varierar p.g.a. antalet kyrkor m.m. Det är sålunda av vikt att grundläggande normer för pastoratens optima- la sammansättning utarbetas och tillämpas också med kyrkomusikens funktion som ledmärke. Domkapitlet i Visby ansluter sig till utredningens ställningstagande att pastoratet bör få ansvaret för den kyrkomusikaliska verksamheten men framhåller samtidigt att det bör finnas en kongruens mellan prästens och kyrkomusikerns arbetssituation. ' Länsskolnämndvn i Västerbottens län tillstyrker förslaget men pekar på vissa personaladministrativa problem. Kyrkomusikcrutredningens förslag att pastoratet — inte församlingen — i regel bör utgöra den minsta enheten för kyrkomusikalisk verksamhet kan orsaka pcrsonaladministraliva problem. Präster och kyrkomusiker tjänst- gör tillsammans men får olika arbetsgivare. prästerna domkapitlet och kyrkomusikerna pastoratet. Eventuella svårigheter bör dock kunna över- bryggas. Länsskolnämnden i Västerbottens län tillstyrker därför förslaget att pastoraten skall vara anställningsomräden för kyrkomusikerna. Detta kan medföra utvidgade tjänster för kyrkomusikerna. Pastoraten torde ha större resurser att fullgöra arbetsgivaruppgifterna än de ofta små försam- lingskyrkoråden. ' Riksförbundet Svensk kyrkomusik RISK tillstyrker utredningens förslag om pastoratet som minsta enhet för den kyrkomusikaliska verksamheten med förbehållet att pastoratets kyr- komusiker i så stor utsträckning som är praktiskt möjligt knyts till verk- samheten i dc enskilda församlingarna. 78

Musikaliska akademien anser att det framlagda förslaget med pastoraten Prop. 1987/88:144

Musikaliska

akademien

anser

att

det

framlagda

förslaget

med

pastoraten

Prop.

1987/88:144

som indelningsgrund kan ha fördelar men att många svårigheter kan förut- Bilaga 3

som

indelningsgrund

kan

fördelar

men

att

många

svårigheter

kan

förut-

Bilaga

ses. Normer för pastoratens sammansättning bör utarbetas.

ses.

Normer

för

pastoratens

sammansättning

bör

utarbetas.

En avgörande fråga blir hur relationen mellan nuvarande 2 567 församling- ar resp. 2636 kyrkomusikertjänster i verkligheten blir. Betänkandet läm- nar inga konkreta anvisningar om pastoratens storlek, bara vaga erinringar om nu gällande kyrkomusikerförordnings gräns vid 5000 invånare. lnvå- narantalet kan vara en mycket grov och stundom missvisande gräns mellan de två huvudkategorier av kyrkomusiker som här förordas. organisten resp. kantorn. Flera andra betydande faktorer kan anföras. bl.a. relationen till präst— tjänsten och dess ”geografiska” omfattning. Om man som regel uppställer att varje av präst ledd gudstjänst eller annan förrättning skall ha en kvalifi- cerad kyrkomusiker knuten till förrättningen, fås ett ledtal. Frågan om hur många förrättningar en präst åläggs eller "klarar av" är densamma för kyrkomusikens vidkommande. En annan viktig faktor är det antal kyrkor som ”betjänas” av kvalifi- cerad kyrkomusiker i vederbörande pastorat. Om sammanslagning leder- till att fler kyrkor står "tomma" under större antal sön- och helgdagar osv.. bör den avvisas. särskilt som den då strider mot ambitionen att "höja musiklivet". Risken för "feta" pastorat gentemot "magra" måste också beaktas, dvs., att tjänsternas omfattning varierar p.g.a. antalet kyrkor m.m. Det är sålunda av vikt att grundläggande normer för pastoratens optima- la sammansättning utarbetas och tillämpas också med kyrkomusikens funktion som ledmärke.

En avgörande fråga blir hur relationen mellan nuvarande 2 567 församling-

avgörande

fråga

blir

hur

relationen

mellan

nuvarande

567

församling-

ar resp. 2636 kyrkomusikertjänster i verkligheten blir. Betänkandet läm-

resp.

2636

kyrkomusikertjänster

verkligheten

blir.

Betänkandet

läm-

nar inga konkreta anvisningar om pastoratens storlek, bara vaga erinringar

nar

inga

konkreta

anvisningar

pastoratens

storlek,

bara

vaga

erinringar

om nu gällande kyrkomusikerförordnings gräns vid 5000 invånare. lnvå-

gällande

kyrkomusikerförordnings

gräns

vid

5000

invånare.

lnvå-

narantalet kan vara en mycket grov och stundom missvisande gräns mellan

narantalet

kan

vara

mycket

grov

och

stundom

missvisande

gräns

mellan

de två huvudkategorier av kyrkomusiker som här förordas. organisten

två

huvudkategorier

kyrkomusiker

som

här

förordas.

organisten

resp. kantorn.

resp.

kantorn.

Flera andra betydande faktorer kan anföras. bl.a. relationen till präst— tjänsten och dess ”geografiska” omfattning. Om man som regel uppställer att varje av präst ledd gudstjänst eller annan förrättning skall ha en kvalifi- cerad kyrkomusiker knuten till förrättningen, fås ett ledtal. Frågan om hur många förrättningar en präst åläggs eller "klarar av" är densamma för kyrkomusikens vidkommande.

Flera andra betydande faktorer kan anföras. bl.a. relationen till präst—

Flera

andra

betydande

faktorer

kan

anföras.

bl.a.

relationen

till

präst—

tjänsten och dess ”geografiska” omfattning. Om man som regel uppställer

tjänsten

och

dess

”geografiska”

omfattning.

man

som

regel

uppställer

att varje av präst ledd gudstjänst eller annan förrättning skall ha en kvalifi-

att

varje

präst

ledd

gudstjänst

eller

annan

förrättning

skall

kvalifi-

cerad kyrkomusiker knuten till förrättningen, fås ett ledtal. Frågan om hur

cerad

kyrkomusiker

knuten

till

förrättningen,

fås

ett

ledtal.

Frågan

hur

många förrättningar en präst åläggs eller "klarar av" är densamma för

många

förrättningar

präst

åläggs

eller

"klarar

av"

är

densamma

för

kyrkomusikens vidkommande.

kyrkomusikens

vidkommande.

En annan viktig faktor är det antal kyrkor som ”betjänas” av kvalifi- cerad kyrkomusiker i vederbörande pastorat. Om sammanslagning leder- till att fler kyrkor står "tomma" under större antal sön- och helgdagar osv.. bör den avvisas. särskilt som den då strider mot ambitionen att "höja musiklivet". Risken för "feta" pastorat gentemot "magra" måste också beaktas, dvs., att tjänsternas omfattning varierar p.g.a. antalet kyrkor m.m.

En annan viktig faktor är det antal kyrkor som ”betjänas” av kvalifi-

annan

viktig

faktor

är

det

antal

kyrkor

som

”betjänas”

kvalifi-

cerad kyrkomusiker i vederbörande pastorat. Om sammanslagning leder-

cerad

kyrkomusiker

vederbörande

pastorat.

sammanslagning

leder-

till att fler kyrkor står "tomma" under större antal sön- och helgdagar

till

att

fler

kyrkor

står

"tomma"

under

större

antal

sön-

och

helgdagar

osv.. bör den avvisas. särskilt som den då strider mot ambitionen att "höja

osv..

bör

den

avvisas.

särskilt

som

den

då

strider

mot

ambitionen

att

"höja

musiklivet". Risken för "feta" pastorat gentemot "magra" måste också

musiklivet".

Risken

för

"feta"

pastorat

gentemot

"magra"

måste

också

beaktas, dvs., att tjänsternas omfattning varierar p.g.a. antalet kyrkor

beaktas,

dvs.,

att

tjänsternas

omfattning

varierar

p.g.a.

antalet

kyrkor

m.m.

Det är sålunda av vikt att grundläggande normer för pastoratens optima- la sammansättning utarbetas och tillämpas också med kyrkomusikens funktion som ledmärke.

Det är sålunda av vikt att grundläggande normer för pastoratens optima-

Det

är

sålunda

vikt

att

grundläggande

normer

för

pastoratens

optima-

la sammansättning utarbetas och tillämpas också med kyrkomusikens

sammansättning

utarbetas

och

tillämpas

också

med

kyrkomusikens

funktion som ledmärke.

funktion

som

ledmärke.

Domkapitlet i Visby ansluter sig till utredningens ställningstagande att pastoratet bör få ansvaret för den kyrkomusikaliska verksamheten men framhåller samtidigt att det bör finnas en kongruens mellan prästens och kyrkomusikerns arbetssituation. ' Länsskolnämndvn i Västerbottens län tillstyrker förslaget men pekar på vissa personaladministrativa problem.

Domkapitlet i Visby ansluter sig till utredningens ställningstagande att

Domkapitlet

Visby

ansluter

sig

till

utredningens

ställningstagande

att

pastoratet bör få ansvaret för den kyrkomusikaliska verksamheten men

pastoratet

bör

få

ansvaret

för

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

men

framhåller samtidigt att det bör finnas en kongruens mellan prästens och

framhåller

samtidigt

att

det

bör

finnas

kongruens

mellan

prästens

och

kyrkomusikerns arbetssituation. '

kyrkomusikerns

arbetssituation.

Länsskolnämndvn i Västerbottens län tillstyrker förslaget men pekar på vissa personaladministrativa problem.

Länsskolnämndvn i Västerbottens län tillstyrker förslaget men pekar på

Länsskolnämndvn

Västerbottens

län

tillstyrker

förslaget

men

pekar

på

vissa personaladministrativa problem.

vissa

personaladministrativa

problem.

Kyrkomusikcrutredningens förslag att pastoratet — inte församlingen — i regel bör utgöra den minsta enheten för kyrkomusikalisk verksamhet kan orsaka pcrsonaladministraliva problem. Präster och kyrkomusiker tjänst- gör tillsammans men får olika arbetsgivare. prästerna domkapitlet och kyrkomusikerna pastoratet. Eventuella svårigheter bör dock kunna över- bryggas. Länsskolnämnden i Västerbottens län tillstyrker därför förslaget att pastoraten skall vara anställningsomräden för kyrkomusikerna. Detta kan medföra utvidgade tjänster för kyrkomusikerna. Pastoraten torde ha större resurser att fullgöra arbetsgivaruppgifterna än de ofta små försam- lingskyrkoråden. '

Kyrkomusikcrutredningens förslag att pastoratet — inte församlingen — i

Kyrkomusikcrutredningens

förslag

att

pastoratet

—

inte

församlingen

—

regel bör utgöra den minsta enheten för kyrkomusikalisk verksamhet kan

regel

bör

utgöra

den

minsta

enheten

för

kyrkomusikalisk

verksamhet

kan

orsaka pcrsonaladministraliva problem. Präster och kyrkomusiker tjänst-

orsaka

pcrsonaladministraliva

problem.

Präster

och

kyrkomusiker

tjänst-

gör tillsammans men får olika arbetsgivare. prästerna domkapitlet och

gör

tillsammans

men

får

olika

arbetsgivare.

prästerna

domkapitlet

och

kyrkomusikerna pastoratet. Eventuella svårigheter bör dock kunna över-

kyrkomusikerna

pastoratet.

Eventuella

svårigheter

bör

dock

kunna

över-

bryggas. Länsskolnämnden i Västerbottens län tillstyrker därför förslaget

bryggas.

Länsskolnämnden

Västerbottens

län

tillstyrker

därför

förslaget

att pastoraten skall vara anställningsomräden för kyrkomusikerna. Detta

att

pastoraten

skall

vara

anställningsomräden

för

kyrkomusikerna.

Detta

kan medföra utvidgade tjänster för kyrkomusikerna. Pastoraten torde ha

kan

medföra

utvidgade

tjänster

för

kyrkomusikerna.

Pastoraten

torde

större resurser att fullgöra arbetsgivaruppgifterna än de ofta små försam-

större

resurser

att

fullgöra

arbetsgivaruppgifterna

än

ofta

små

försam-

lingskyrkoråden. '

lingskyrkoråden.

Riksförbundet Svensk kyrkomusik

Riksförbundet

Svensk

kyrkomusik

RISK tillstyrker utredningens förslag om pastoratet som minsta enhet för den kyrkomusikaliska verksamheten med förbehållet att pastoratets kyr- komusiker i så stor utsträckning som är praktiskt möjligt knyts till verk- samheten i dc enskilda församlingarna. 78

RISK tillstyrker utredningens förslag om pastoratet som minsta enhet för

RISK

tillstyrker

utredningens

förslag

pastoratet

som

minsta

enhet

för

den kyrkomusikaliska verksamheten med förbehållet att pastoratets kyr-

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

med

förbehållet

att

pastoratets

kyr-

komusiker i så stor utsträckning som är praktiskt möjligt knyts till verk-

komusiker

så

stor

utsträckning

som

är

praktiskt

möjligt

knyts

till

verk-

samheten i dc enskilda församlingarna. 78

samheten

enskilda

församlingarna.

Pastora[institutet i Uppsala Prop. 1987/88: 144 Pastoralinstitutet instämmer i utredningens förslag att lägga pastoraten Bilaga3 som grund för tjänsteorganisationen. Detta framför allt därför att kyrko- '. musikern därigenom på ett naturligt sätt kommer att ingå i arbetslaget för församlingsarbete. Domkapitlet i Linköping menar att detaljerna i utredningens (U) förslag bör diskuteras mera grundligt innan ett beslut fattas. Vi finner liksom U, att kyrkomusikerna måste få rationella arbets- och anställningsförhållanden i en organisation, som bl.a. låter dem "på ett naturligt sätt ingå i arbetslag för församlingsvårdande personal". Den organisation. som nu skisseras i U. förefaller dock att kunna bli komplicerad. U föreslår, att pastoraten "i princip" skall vara anställnings- områdcn för kyrkomusikerna. att alltså pastoraten skall "bli arbetsgivare för kyrkomusikerna". Samtidigt skall dock staten även fortsättningsvis "ha ett visst inflytande över den kyrkomusikaliska verksamheten”. U konstaterar också. att "annan än pastoratet blir arbetsgivare". när det blir fråga om kombinationstjänster. U tänker sig då. att "kyrkoherden under alla förhållanden" blir "arbetsledare för det rent församlingsvårdande arbetet". K risten demokratisk samlings kyrkopolitiska råd Lokalt bör ansvaret för den kyrkomusikaliska verksamheten ligga på för- samlingarna. inte på pastoraten. Så ärju förhållandet med övrig försam- lingsvårdande verksamhet. Om pastoratet blir kyrkomusikerdistrikt och anställningsmyndighet skall dock ansvaret för verksamheten ligga på för- samlingen. Domkapitlet [ Lund Ansvaret lokalt för den kyrkomusikaliska verksamheten bör ligga på för- samlingen, inte som utredningen föreslagit på pastoratet. Enligt l982 års kyrkokommitts förslag kommer ansvaret för den församlingsvårdande verksamheten att ligga på församlingen trots att ansvaret för tjänsterna förs till pastoratet. Domkapitlet är alltså ense med utredningen om att pastoraten bör vara tjänstgöringsområde för kyrkomusikerna. men ett sådant uttryck som "pastoraten skall handha den kyrkomusikaliska verk- samheten i församlingarna" (& l i lagförslaget) måste formuleras om. Kamnmrkol/egiet påpekar att kyrkomusikalisk verksamhet kräver vissa. författningsändringar för att övergå till att vara pastoratsangelägenhet. Enligt l ä i förslaget till lag om kyrkomusikalisk verksamhet i svenska kyrkan skall pastoraten handha den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna. Man kan fråga sig om inte bestämmelsen i sig blir missvi- sande. Detta cftcrsom ] kap. 3 5 i det av 1982 års kyrkokommitt framlagda förslaget till lag om församlingar och kyrkliga samfälligheter (nya LFKS) liksom nuvarande lag förutsätter att kyrkomusiken är en församlingsangc- lägenhet som hör till andra st. p. I samma paragraf. I 5 & andra st. sista 79

Pastora[institutet i Uppsala Prop. 1987/88: 144

Pastora[institutet

Uppsala

Prop.

1987/88:

144

Pastoralinstitutet instämmer i utredningens förslag att lägga pastoraten Bilaga3 som grund för tjänsteorganisationen. Detta framför allt därför att kyrko- '. musikern därigenom på ett naturligt sätt kommer att ingå i arbetslaget för församlingsarbete.

Pastoralinstitutet instämmer i utredningens förslag att lägga pastoraten Bilaga3

Pastoralinstitutet

instämmer

utredningens

förslag

att

lägga

pastoraten

Bilaga3

som grund för tjänsteorganisationen. Detta framför allt därför att kyrko- '.

som

grund

för

tjänsteorganisationen.

Detta

framför

allt

därför

att

kyrko-

musikern därigenom på ett naturligt sätt kommer att ingå i arbetslaget för

musikern

därigenom

på

ett

naturligt

sätt

kommer

att

ingå

arbetslaget

för

församlingsarbete.

Domkapitlet i Linköping menar att detaljerna i utredningens (U) förslag bör diskuteras mera grundligt innan ett beslut fattas.

Domkapitlet i Linköping menar att detaljerna i utredningens (U) förslag

Domkapitlet

Linköping

menar

att

detaljerna

utredningens

(U)

förslag

bör diskuteras mera grundligt innan ett beslut fattas.

bör

diskuteras

mera

grundligt

innan

ett

beslut

fattas.

Vi finner liksom U, att kyrkomusikerna måste få rationella arbets- och anställningsförhållanden i en organisation, som bl.a. låter dem "på ett naturligt sätt ingå i arbetslag för församlingsvårdande personal". Den organisation. som nu skisseras i U. förefaller dock att kunna bli komplicerad. U föreslår, att pastoraten "i princip" skall vara anställnings- områdcn för kyrkomusikerna. att alltså pastoraten skall "bli arbetsgivare för kyrkomusikerna". Samtidigt skall dock staten även fortsättningsvis "ha ett visst inflytande över den kyrkomusikaliska verksamheten”. U konstaterar också. att "annan än pastoratet blir arbetsgivare". när det blir fråga om kombinationstjänster. U tänker sig då. att "kyrkoherden under alla förhållanden" blir "arbetsledare för det rent församlingsvårdande arbetet".

Vi finner liksom U, att kyrkomusikerna måste få rationella arbets- och

finner

liksom

att

kyrkomusikerna

måste

få

rationella

arbets-

och

anställningsförhållanden i en organisation, som bl.a. låter dem "på ett

anställningsförhållanden

organisation,

som

bl.a.

låter

dem

"på

ett

naturligt sätt ingå i arbetslag för församlingsvårdande personal".

naturligt

sätt

ingå

arbetslag

för

församlingsvårdande

personal".

Den organisation. som nu skisseras i U. förefaller dock att kunna bli komplicerad. U föreslår, att pastoraten "i princip" skall vara anställnings- områdcn för kyrkomusikerna. att alltså pastoraten skall "bli arbetsgivare för kyrkomusikerna". Samtidigt skall dock staten även fortsättningsvis "ha ett visst inflytande över den kyrkomusikaliska verksamheten”. U konstaterar också. att "annan än pastoratet blir arbetsgivare". när det blir fråga om kombinationstjänster. U tänker sig då. att "kyrkoherden under alla förhållanden" blir "arbetsledare för det rent församlingsvårdande arbetet".

Den organisation. som nu skisseras i U. förefaller dock att kunna bli

Den

organisation.

som

skisseras

förefaller

dock

att

kunna

bli

komplicerad. U föreslår, att pastoraten "i princip" skall vara anställnings-

komplicerad.

föreslår,

att

pastoraten

princip"

skall

vara

anställnings-

områdcn för kyrkomusikerna. att alltså pastoraten skall "bli arbetsgivare

områdcn

för

kyrkomusikerna.

att

alltså

pastoraten

skall

"bli

arbetsgivare

för kyrkomusikerna". Samtidigt skall dock staten även fortsättningsvis

för

kyrkomusikerna".

Samtidigt

skall

dock

staten

även

fortsättningsvis

"ha ett visst inflytande över den kyrkomusikaliska verksamheten”. U

"ha

ett

visst

inflytande

över

den

kyrkomusikaliska

verksamheten”.

konstaterar också. att "annan än pastoratet blir arbetsgivare". när det blir

konstaterar

också.

att

"annan

än

pastoratet

blir

arbetsgivare".

när

det

blir

fråga om kombinationstjänster. U tänker sig då. att "kyrkoherden under

fråga

kombinationstjänster.

tänker

sig

då.

att

"kyrkoherden

under

alla förhållanden" blir "arbetsledare för det rent församlingsvårdande

alla

förhållanden"

blir

"arbetsledare

för

det

rent

församlingsvårdande

arbetet".

K risten demokratisk samlings kyrkopolitiska råd

risten

demokratisk

samlings

kyrkopolitiska

råd

Lokalt bör ansvaret för den kyrkomusikaliska verksamheten ligga på för- samlingarna. inte på pastoraten. Så ärju förhållandet med övrig försam- lingsvårdande verksamhet. Om pastoratet blir kyrkomusikerdistrikt och anställningsmyndighet skall dock ansvaret för verksamheten ligga på för- samlingen.

Lokalt bör ansvaret för den kyrkomusikaliska verksamheten ligga på för-

Lokalt

bör

ansvaret

för

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

ligga

på

för-

samlingarna. inte på pastoraten. Så ärju förhållandet med övrig försam-

samlingarna.

inte

på

pastoraten.

Så

ärju

förhållandet

med

övrig

försam-

lingsvårdande verksamhet. Om pastoratet blir kyrkomusikerdistrikt och

lingsvårdande

verksamhet.

pastoratet

blir

kyrkomusikerdistrikt

och

anställningsmyndighet skall dock ansvaret för verksamheten ligga på för-

anställningsmyndighet

skall

dock

ansvaret

för

verksamheten

ligga

på

för-

samlingen.

Domkapitlet [ Lund

Domkapitlet

[

Lund

Ansvaret lokalt för den kyrkomusikaliska verksamheten bör ligga på för- samlingen, inte som utredningen föreslagit på pastoratet. Enligt l982 års kyrkokommitts förslag kommer ansvaret för den församlingsvårdande verksamheten att ligga på församlingen trots att ansvaret för tjänsterna förs till pastoratet. Domkapitlet är alltså ense med utredningen om att pastoraten bör vara tjänstgöringsområde för kyrkomusikerna. men ett sådant uttryck som "pastoraten skall handha den kyrkomusikaliska verk- samheten i församlingarna" (& l i lagförslaget) måste formuleras om.

Ansvaret lokalt för den kyrkomusikaliska verksamheten bör ligga på för-

Ansvaret

lokalt

för

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

bör

ligga

på

för-

samlingen, inte som utredningen föreslagit på pastoratet. Enligt l982 års

samlingen,

inte

som

utredningen

föreslagit

på

pastoratet.

Enligt

l982

års

kyrkokommitts förslag kommer ansvaret för den församlingsvårdande

kyrkokommitts

förslag

kommer

ansvaret

för

den

församlingsvårdande

verksamheten att ligga på församlingen trots att ansvaret för tjänsterna

verksamheten

att

ligga

på

församlingen

trots

att

ansvaret

för

tjänsterna

förs till pastoratet. Domkapitlet är alltså ense med utredningen om att

förs

till

pastoratet.

Domkapitlet

är

alltså

ense

med

utredningen

att

pastoraten bör vara tjänstgöringsområde för kyrkomusikerna. men ett

pastoraten

bör

vara

tjänstgöringsområde

för

kyrkomusikerna.

men

ett

sådant uttryck som "pastoraten skall handha den kyrkomusikaliska verk-

sådant

uttryck

som

"pastoraten

skall

handha

den

kyrkomusikaliska

verk-

samheten i församlingarna" (& l i lagförslaget) måste formuleras om.

samheten

församlingarna"

lagförslaget)

måste

formuleras

om.

Kamnmrkol/egiet påpekar att kyrkomusikalisk verksamhet kräver vissa. författningsändringar för att övergå till att vara pastoratsangelägenhet.

Kamnmrkol/egiet påpekar att kyrkomusikalisk verksamhet kräver vissa.

Kamnmrkol/egiet

påpekar

att

kyrkomusikalisk

verksamhet

kräver

vissa.

författningsändringar för att övergå till att vara pastoratsangelägenhet.

författningsändringar

för

att

övergå

till

att

vara

pastoratsangelägenhet.

Enligt l ä i förslaget till lag om kyrkomusikalisk verksamhet i svenska kyrkan skall pastoraten handha den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna. Man kan fråga sig om inte bestämmelsen i sig blir missvi- sande. Detta cftcrsom ] kap. 3 5 i det av 1982 års kyrkokommitt framlagda förslaget till lag om församlingar och kyrkliga samfälligheter (nya LFKS) liksom nuvarande lag förutsätter att kyrkomusiken är en församlingsangc- lägenhet som hör till andra st. p. I samma paragraf. I 5 & andra st. sista 79

Enligt l ä i förslaget till lag om kyrkomusikalisk verksamhet i svenska

Enligt

förslaget

till

lag

kyrkomusikalisk

verksamhet

svenska

kyrkan skall pastoraten handha den kyrkomusikaliska verksamheten i

kyrkan

skall

pastoraten

handha

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

församlingarna. Man kan fråga sig om inte bestämmelsen i sig blir missvi-

församlingarna.

Man

kan

fråga

sig

inte

bestämmelsen

sig

blir

missvi-

sande. Detta cftcrsom ] kap. 3 5 i det av 1982 års kyrkokommitt framlagda

sande.

Detta

cftcrsom

]

kap.

det

1982

års

kyrkokommitt

framlagda

förslaget till lag om församlingar och kyrkliga samfälligheter (nya LFKS)

förslaget

till

lag

församlingar

och

kyrkliga

samfälligheter

(nya

LFKS)

liksom nuvarande lag förutsätter att kyrkomusiken är en församlingsangc-

liksom

nuvarande

lag

förutsätter

att

kyrkomusiken

är

församlingsangc-

lägenhet som hör till andra st. p. I samma paragraf. I 5 & andra st. sista 79

lägenhet

som

hör

till

andra

st.

samma

paragraf.

andra

st.

sista

meningen nya LFKS talas om angelägenheter som i dag enligt lag eller annan författning ankommer på pastoratet. Denna typ av i lag eller författ- ning särskilt reglerade uppgifter för pastorat utgör normalt uppgifter utöver den uppräkning av församlingsangelägenheter som nya LFKS innehåller, jfr. t. ex pastorats uppgift enligt folkbokföringsförordningen. En konse- kvens av det sagda vore. om utredningens huvudsyfte skall nås, att kyrko- musikalisk verksamhet lades till den grupp församlingsangelägenheter som anges i 3 5 andra st. 4-8 nya LFKS. Först detta och sedan en följdändring till det i 5 & andra st. första meningen samma lag borde alltså klart innebära att kyrkomusikalisk verksamhet blev en s. k. pastoratsangelagenhet. ' Gryt/läsförsamlings pastorat Då kyrkomusikernas åligganden hänför sig till församlingens ansvarsområ- de, bör församlingen utgöra den organisatoriska grunden för den kyrkomu- sikaliska verksamheten. Ett antal församlingar som avstyrker förslaget anser att församlingen och inte pastoratet bör vara arbetsgivare. Landa och Ölmevallaförsamlingar En orsak till svårigheter med den nuvarande kyrkomusikerorg. är inte i första hand anknytningen till församlingen som kyrkomusikerdistrikt utan främst % 23 i nuv. kyrkomusikerförordningen. vilken begränsar ett vidare- utvecklande av församlingens musikliv. Församlingen eller del därav bör vara'minsta enheten för kyrkomusika- lisk verksamhet av normal omfattning. Ölmstads församling hävdar smä församlingars rätt att kvarstå som huvudarbelsgivare till mindre tjänster. Skånes Fagerhults församling anser det viktigt att församlingen får behålla sin arbetsgivarfunktion och därmed bestämmanderätten över för- samlingens musikverksamhet. ll. Tjänsteorganisationen [2.8.1 0. 12.8.2 Den statliga regleringen av kyrkomusikertjänsterna ersätts med kommunala regler. Ett visst statligt inflytande kvarstår genom att stiftsstyrelsen såsom en statlig förvaltningsuppgift har att bestämma minimiomfattningen för den kyrkomusikaliska verksamheten i pa- storaten och minimikraven på kompetensnivän för de inrättade kyr- komusikertjänsterna. Förslaget att kyrkomusikertjänsterna skall vara kommunalt reglerade tjänster avstyrks av majoriteten remissinstanser. Det tillstyrks dock av bl.a. statens arlwtsgivarverk. kammarrätten i Jönköping. domkapitlen i Prop. 1987/88: 144 Bilaga 3 80

meningen nya LFKS talas om angelägenheter som i dag enligt lag eller

meningen

nya

LFKS

talas

angelägenheter

som

dag

enligt

lag

eller

annan författning ankommer på pastoratet. Denna typ av i lag eller författ-

annan

författning

ankommer

på

pastoratet.

Denna

typ

lag

eller

författ-

ning särskilt reglerade uppgifter för pastorat utgör normalt uppgifter utöver

ning

särskilt

reglerade

uppgifter

för

pastorat

utgör

normalt

uppgifter

utöver

den uppräkning av församlingsangelägenheter som nya LFKS innehåller,

den

uppräkning

församlingsangelägenheter

som

nya

LFKS

innehåller,

jfr. t. ex pastorats uppgift enligt folkbokföringsförordningen. En konse-

jfr.

pastorats

uppgift

enligt

folkbokföringsförordningen.

konse-

kvens av det sagda vore. om utredningens huvudsyfte skall nås, att kyrko-

kvens

det

sagda

vore.

utredningens

huvudsyfte

skall

nås,

att

kyrko-

musikalisk verksamhet lades till den grupp församlingsangelägenheter som

musikalisk

verksamhet

lades

till

den

grupp

församlingsangelägenheter

som

anges i 3 5 andra st. 4-8 nya LFKS. Först detta och sedan en följdändring

anges

andra

st.

4-8

nya

LFKS.

Först

detta

och

sedan

följdändring

till det i 5 & andra st. första meningen samma lag borde alltså klart innebära

till

det

andra

st.

första

meningen

samma

lag

borde

alltså

klart

innebära

att kyrkomusikalisk verksamhet blev en s. k. pastoratsangelagenhet. '

att

kyrkomusikalisk

verksamhet

blev

pastoratsangelagenhet.

Gryt/läsförsamlings pastorat

Gryt/läsförsamlings

pastorat

Då kyrkomusikernas åligganden hänför sig till församlingens ansvarsområ- de, bör församlingen utgöra den organisatoriska grunden för den kyrkomu- sikaliska verksamheten.

Då kyrkomusikernas åligganden hänför sig till församlingens ansvarsområ-

Då

kyrkomusikernas

åligganden

hänför

sig

till

församlingens

ansvarsområ-

de, bör församlingen utgöra den organisatoriska grunden för den kyrkomu-

de,

bör

församlingen

utgöra

den

organisatoriska

grunden

för

den

kyrkomu-

sikaliska verksamheten.

sikaliska

verksamheten.

Ett antal församlingar som avstyrker förslaget anser att församlingen och inte pastoratet bör vara arbetsgivare.

Ett antal församlingar som avstyrker förslaget anser att församlingen och

Ett

antal

församlingar

som

avstyrker

förslaget

anser

att

församlingen

och

inte pastoratet bör vara arbetsgivare.

inte

pastoratet

bör

vara

arbetsgivare.

Landa och Ölmevallaförsamlingar

Landa

och

Ölmevallaförsamlingar

En orsak till svårigheter med den nuvarande kyrkomusikerorg. är inte i första hand anknytningen till församlingen som kyrkomusikerdistrikt utan främst % 23 i nuv. kyrkomusikerförordningen. vilken begränsar ett vidare- utvecklande av församlingens musikliv. Församlingen eller del därav bör vara'minsta enheten för kyrkomusika- lisk verksamhet av normal omfattning.

En orsak till svårigheter med den nuvarande kyrkomusikerorg. är inte i

orsak

till

svårigheter

med

den

nuvarande

kyrkomusikerorg.

är

inte

första hand anknytningen till församlingen som kyrkomusikerdistrikt utan

första

hand

anknytningen

till

församlingen

som

kyrkomusikerdistrikt

utan

främst % 23 i nuv. kyrkomusikerförordningen. vilken begränsar ett vidare-

främst

nuv.

kyrkomusikerförordningen.

vilken

begränsar

ett

vidare-

utvecklande av församlingens musikliv.

utvecklande

församlingens

musikliv.

Församlingen eller del därav bör vara'minsta enheten för kyrkomusika- lisk verksamhet av normal omfattning.

Församlingen eller del därav bör vara'minsta enheten för kyrkomusika-

Församlingen

eller

del

därav

bör

vara'minsta

enheten

för

kyrkomusika-

lisk verksamhet av normal omfattning.

lisk

verksamhet

normal

omfattning.

Ölmstads församling hävdar smä församlingars rätt att kvarstå som huvudarbelsgivare till mindre tjänster. Skånes Fagerhults församling anser det viktigt att församlingen får behålla sin arbetsgivarfunktion och därmed bestämmanderätten över för- samlingens musikverksamhet.

Ölmstads församling hävdar smä församlingars rätt att kvarstå som huvudarbelsgivare till mindre tjänster.

Ölmstads församling hävdar smä församlingars rätt att kvarstå som

Ölmstads

församling

hävdar

smä

församlingars

rätt

att

kvarstå

som

huvudarbelsgivare till mindre tjänster.

huvudarbelsgivare

till

mindre

tjänster.

Skånes Fagerhults församling anser det viktigt att församlingen får behålla sin arbetsgivarfunktion och därmed bestämmanderätten över för- samlingens musikverksamhet.

Skånes Fagerhults församling anser det viktigt att församlingen får

Skånes

Fagerhults

församling

anser

det

viktigt

att

församlingen

får

behålla sin arbetsgivarfunktion och därmed bestämmanderätten över för-

behålla

sin

arbetsgivarfunktion

och

därmed

bestämmanderätten

över

för-

samlingens musikverksamhet.

samlingens

musikverksamhet.

ll. Tjänsteorganisationen [2.8.1 0. 12.8.2 Den statliga regleringen av kyrkomusikertjänsterna ersätts med

ll. Tjänsteorganisationen

ll.

Tjänsteorganisationen

[2.8.1 0. 12.8.2

[2.8.1

12.8.2

Den statliga regleringen av kyrkomusikertjänsterna ersätts med

Den

statliga

regleringen

kyrkomusikertjänsterna

ersätts

med

kommunala regler. Ett visst statligt inflytande kvarstår genom att stiftsstyrelsen såsom en statlig förvaltningsuppgift har att bestämma

kommunala regler. Ett visst statligt inflytande kvarstår genom att

kommunala

regler.

Ett

visst

statligt

inflytande

kvarstår

genom

att

stiftsstyrelsen såsom en statlig förvaltningsuppgift har att bestämma

stiftsstyrelsen

såsom

statlig

förvaltningsuppgift

har

att

bestämma

minimiomfattningen för den kyrkomusikaliska verksamheten i pa- storaten och minimikraven på kompetensnivän för de inrättade kyr- komusikertjänsterna.

minimiomfattningen för den kyrkomusikaliska verksamheten i pa-

minimiomfattningen

för

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

pa-

storaten och minimikraven på kompetensnivän för de inrättade kyr-

storaten

och

minimikraven

på

kompetensnivän

för

inrättade

kyr-

komusikertjänsterna.

Förslaget att kyrkomusikertjänsterna skall vara kommunalt reglerade tjänster avstyrks av majoriteten remissinstanser. Det tillstyrks dock av bl.a. statens arlwtsgivarverk. kammarrätten i Jönköping. domkapitlen i

Förslaget att kyrkomusikertjänsterna skall vara kommunalt reglerade

Förslaget

att

kyrkomusikertjänsterna

skall

vara

kommunalt

reglerade

tjänster avstyrks av majoriteten remissinstanser. Det tillstyrks dock av

tjänster

avstyrks

majoriteten

remissinstanser.

Det

tillstyrks

dock

bl.a. statens arlwtsgivarverk. kammarrätten i Jönköping. domkapitlen i

bl.a.

statens

arlwtsgivarverk.

kammarrätten

Jönköping.

domkapitlen

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

Bilaga 3

Bilaga

Skara. Härnösand. Luleå och Stockholm. svenska kyrkans centralstyrelse Prop. 1987/88: 144 (dock med 5 reservanter mot förslaget). S renska kyrkans jörsamlings- och Bilaga 3 pastoratsförbund. Stockholmsjörsamlingsdelegerade_ Göteborgs kyrkliga samfällighet. Värnamo församlings pastorat. Karlskrona stadsförsam- ling, Linköpings och Falköpings kommuner samt Evangeliska FosterlandsStiftelsen. Svenska kyrkans församlings— och pa.storatsj?irhuttd Kyrkomusikerutredningcn föreslår att den statliga regleringen av kyrko- musikertjänsterna skall upphöra och att dessa tjänster fortsättningsvis förs över till det kyrkokommunala kollektivavtalsområdet. Förbundet har tidigare framfört önskemål om en sådan omreglering. Förbundsstyrelsen hälsar med stor tillfredsställelse utredningsförslaget i detta avseende. Ur central arbetsgivarsynpunkt får det anses vara förhandlingstekniskt komplicerat. för att inte säga ohanterligt. att på arbetsgivarsidan. som för närvarande. ha två centrala parter mot vilka berörd arbetstagarorganisa- tion skall bedriva förhandlingar. Det försvårar dessutom en samordnad arbetsgivarpolitik. Regeringen. Svenska kyrkans centralstyrelse och Svenska kyrkans för- samlings- och pastoratsförbund har gemensamt tillsatt en samrådsdelega- tion med uppgift att verka för en så långt möjligt gemensam politik för arbetsgivarna inom Svenska kyrkan. Kyrkomusikerutredningens förslag faller väl in i ramen för genomförandet av denna målsättning. En del av de övergångsfrågor som föranleds av kyrkomusikerutredningens förslag har för övrigt redan börjat bearbetas av en av samrådsdclegationen tillsatt arbetsgrupp. En rad övergångsfrågor är förhandlingsfrågor och bör givet- vis behandlas som sådana. Svenska kyrkans eentra/styrelse biträder förslaget med likalydande skäl. Domkapitlet i Härnösand tillstyrker att kyrkomusikernas anställnings- villkor regleras kommunalt men föreslår att det statliga inllytandet sker genom domkapitlet. Domkapitlet instämmer i utredningens förslag att tjänsterna bör regleras kyrkokommunalt. Vi är medvetna om att kyrkomusikerförordningen är starkt föråldrad och att exempelvis bestämmelserna om veckotimtalsbc- räkningen kan överföras till avtal. Vi är överens om att pastoratet bör ha bestämmanderätt i frågor som rör tjänstens innehåll och veckotimtal ut- över det av stiftet fastställda minimum. tillsättning av tjänster. löneplace- ring och tjänstledigheter. Vi har alltså ingenting emot att stiftets inflytande minskar och begränsas till de frågor som utredningen föreslagit. Vi föreslår dock att dorrzkapitlet blir det organ på stiftsnivå som skall utöva det kvarvarande statliga inflytandet över den kyrkomusikaliska verksamhe- ten. Detta innebär Visserligen en utvidgning av den principiella avgräns- ningen av domkapitlets uppgifter enligt kyrkokommittns förslag. Med hän- syn emellertid till det nära sambandet mellan prästernas och kyrkomusi- kernas verksamhet vill vi förorda denna lösning. Domkapitlet i Skara Domkapitlet finner utredningens slutsats att behovet av en reformerad tjz'insteorganisation är stor och att tiden är mogen att avskaffa en föråldrad. 81 6 Riksdagen 1987i88. I saml. Nr [44

Skara. Härnösand. Luleå och Stockholm. svenska kyrkans centralstyrelse Prop. 1987/88: 144

Skara.

Härnösand.

Luleå

och

Stockholm.

svenska

kyrkans

centralstyrelse

Prop.

1987/88:

144

(dock med 5 reservanter mot förslaget). S renska kyrkans jörsamlings- och Bilaga 3

(dock

med

reservanter

mot

förslaget).

renska

kyrkans

jörsamlings-

och

Bilaga

pastoratsförbund. Stockholmsjörsamlingsdelegerade_ Göteborgs kyrkliga

pastoratsförbund.

Stockholmsjörsamlingsdelegerade_

Göteborgs

kyrkliga

samfällighet. Värnamo församlings pastorat. Karlskrona stadsförsam-

samfällighet.

Värnamo

församlings

pastorat.

Karlskrona

stadsförsam-

ling, Linköpings och Falköpings kommuner samt Evangeliska FosterlandsStiftelsen.

ling, Linköpings och Falköpings kommuner samt Evangeliska

ling,

Linköpings

och

Falköpings

kommuner

samt

Evangeliska

FosterlandsStiftelsen.

Svenska kyrkans församlings— och pa.storatsj?irhuttd

Svenska

kyrkans

församlings—

och

pa.storatsj?irhuttd

Kyrkomusikerutredningcn föreslår att den statliga regleringen av kyrko- musikertjänsterna skall upphöra och att dessa tjänster fortsättningsvis förs över till det kyrkokommunala kollektivavtalsområdet. Förbundet har tidigare framfört önskemål om en sådan omreglering. Förbundsstyrelsen hälsar med stor tillfredsställelse utredningsförslaget i detta avseende. Ur central arbetsgivarsynpunkt får det anses vara förhandlingstekniskt komplicerat. för att inte säga ohanterligt. att på arbetsgivarsidan. som för närvarande. ha två centrala parter mot vilka berörd arbetstagarorganisa- tion skall bedriva förhandlingar. Det försvårar dessutom en samordnad arbetsgivarpolitik. Regeringen. Svenska kyrkans centralstyrelse och Svenska kyrkans för- samlings- och pastoratsförbund har gemensamt tillsatt en samrådsdelega- tion med uppgift att verka för en så långt möjligt gemensam politik för arbetsgivarna inom Svenska kyrkan. Kyrkomusikerutredningens förslag faller väl in i ramen för genomförandet av denna målsättning. En del av de övergångsfrågor som föranleds av kyrkomusikerutredningens förslag har för övrigt redan börjat bearbetas av en av samrådsdclegationen tillsatt arbetsgrupp. En rad övergångsfrågor är förhandlingsfrågor och bör givet- vis behandlas som sådana.

Kyrkomusikerutredningcn föreslår att den statliga regleringen av kyrko-

Kyrkomusikerutredningcn

föreslår

att

den

statliga

regleringen

kyrko-

musikertjänsterna skall upphöra och att dessa tjänster fortsättningsvis förs

musikertjänsterna

skall

upphöra

och

att

dessa

tjänster

fortsättningsvis

förs

över till det kyrkokommunala kollektivavtalsområdet.

över

till

det

kyrkokommunala

kollektivavtalsområdet.

Förbundet har tidigare framfört önskemål om en sådan omreglering. Förbundsstyrelsen hälsar med stor tillfredsställelse utredningsförslaget i detta avseende.

Förbundet har tidigare framfört önskemål om en sådan omreglering.

Förbundet

har

tidigare

framfört

önskemål

sådan

omreglering.

Förbundsstyrelsen hälsar med stor tillfredsställelse utredningsförslaget i

Förbundsstyrelsen

hälsar

med

stor

tillfredsställelse

utredningsförslaget

detta avseende.

detta

avseende.

Ur central arbetsgivarsynpunkt får det anses vara förhandlingstekniskt komplicerat. för att inte säga ohanterligt. att på arbetsgivarsidan. som för närvarande. ha två centrala parter mot vilka berörd arbetstagarorganisa- tion skall bedriva förhandlingar. Det försvårar dessutom en samordnad arbetsgivarpolitik.

Ur central arbetsgivarsynpunkt får det anses vara förhandlingstekniskt

central

arbetsgivarsynpunkt

får

det

anses

vara

förhandlingstekniskt

komplicerat. för att inte säga ohanterligt. att på arbetsgivarsidan. som för

komplicerat.

för

att

inte

säga

ohanterligt.

att

på

arbetsgivarsidan.

som

för

närvarande. ha två centrala parter mot vilka berörd arbetstagarorganisa-

närvarande.

två

centrala

parter

mot

vilka

berörd

arbetstagarorganisa-

tion skall bedriva förhandlingar. Det försvårar dessutom en samordnad

tion

skall

bedriva

förhandlingar.

Det

försvårar

dessutom

samordnad

arbetsgivarpolitik.

Regeringen. Svenska kyrkans centralstyrelse och Svenska kyrkans för- samlings- och pastoratsförbund har gemensamt tillsatt en samrådsdelega- tion med uppgift att verka för en så långt möjligt gemensam politik för arbetsgivarna inom Svenska kyrkan. Kyrkomusikerutredningens förslag faller väl in i ramen för genomförandet av denna målsättning. En del av de övergångsfrågor som föranleds av kyrkomusikerutredningens förslag har för övrigt redan börjat bearbetas av en av samrådsdclegationen tillsatt arbetsgrupp. En rad övergångsfrågor är förhandlingsfrågor och bör givet- vis behandlas som sådana.

Regeringen. Svenska kyrkans centralstyrelse och Svenska kyrkans för-

Regeringen.

Svenska

kyrkans

centralstyrelse

och

Svenska

kyrkans

för-

samlings- och pastoratsförbund har gemensamt tillsatt en samrådsdelega-

samlings-

och

pastoratsförbund

har

gemensamt

tillsatt

samrådsdelega-

tion med uppgift att verka för en så långt möjligt gemensam politik för

tion

med

uppgift

att

verka

för

så

långt

möjligt

gemensam

politik

för

arbetsgivarna inom Svenska kyrkan. Kyrkomusikerutredningens förslag

arbetsgivarna

inom

Svenska

kyrkan.

Kyrkomusikerutredningens

förslag

faller väl in i ramen för genomförandet av denna målsättning. En del av de

faller

väl

ramen

för

genomförandet

denna

målsättning.

del

övergångsfrågor som föranleds av kyrkomusikerutredningens förslag har

övergångsfrågor

som

föranleds

kyrkomusikerutredningens

förslag

har

för övrigt redan börjat bearbetas av en av samrådsdclegationen tillsatt

för

övrigt

redan

börjat

bearbetas

samrådsdclegationen

tillsatt

arbetsgrupp. En rad övergångsfrågor är förhandlingsfrågor och bör givet-

arbetsgrupp.

rad

övergångsfrågor

är

förhandlingsfrågor

och

bör

givet-

vis behandlas som sådana.

vis

behandlas

som

sådana.

Svenska kyrkans eentra/styrelse biträder förslaget med likalydande skäl. Domkapitlet i Härnösand tillstyrker att kyrkomusikernas anställnings- villkor regleras kommunalt men föreslår att det statliga inllytandet sker genom domkapitlet.

Svenska kyrkans eentra/styrelse biträder förslaget med likalydande skäl.

Svenska

kyrkans

eentra/styrelse

biträder

förslaget

med

likalydande

skäl.

Domkapitlet i Härnösand tillstyrker att kyrkomusikernas anställnings- villkor regleras kommunalt men föreslår att det statliga inllytandet sker genom domkapitlet.

Domkapitlet i Härnösand tillstyrker att kyrkomusikernas anställnings-

Domkapitlet

Härnösand

tillstyrker

att

kyrkomusikernas

anställnings-

villkor regleras kommunalt men föreslår att det statliga inllytandet sker

villkor

regleras

kommunalt

men

föreslår

att

det

statliga

inllytandet

sker

genom domkapitlet.

genom

domkapitlet.

Domkapitlet instämmer i utredningens förslag att tjänsterna bör regleras kyrkokommunalt. Vi är medvetna om att kyrkomusikerförordningen är starkt föråldrad och att exempelvis bestämmelserna om veckotimtalsbc- räkningen kan överföras till avtal. Vi är överens om att pastoratet bör ha bestämmanderätt i frågor som rör tjänstens innehåll och veckotimtal ut- över det av stiftet fastställda minimum. tillsättning av tjänster. löneplace- ring och tjänstledigheter. Vi har alltså ingenting emot att stiftets inflytande minskar och begränsas till de frågor som utredningen föreslagit. Vi föreslår dock att dorrzkapitlet blir det organ på stiftsnivå som skall utöva det kvarvarande statliga inflytandet över den kyrkomusikaliska verksamhe- ten. Detta innebär Visserligen en utvidgning av den principiella avgräns- ningen av domkapitlets uppgifter enligt kyrkokommittns förslag. Med hän- syn emellertid till det nära sambandet mellan prästernas och kyrkomusi- kernas verksamhet vill vi förorda denna lösning.

Domkapitlet instämmer i utredningens förslag att tjänsterna bör regleras

Domkapitlet

instämmer

utredningens

förslag

att

tjänsterna

bör

regleras

kyrkokommunalt. Vi är medvetna om att kyrkomusikerförordningen är

kyrkokommunalt.

är

medvetna

att

kyrkomusikerförordningen

är

starkt föråldrad och att exempelvis bestämmelserna om veckotimtalsbc-

starkt

föråldrad

och

att

exempelvis

bestämmelserna

veckotimtalsbc-

räkningen kan överföras till avtal. Vi är överens om att pastoratet bör ha

räkningen

kan

överföras

till

avtal.

är

överens

att

pastoratet

bör

bestämmanderätt i frågor som rör tjänstens innehåll och veckotimtal ut-

bestämmanderätt

frågor

som

rör

tjänstens

innehåll

och

veckotimtal

ut-

över det av stiftet fastställda minimum. tillsättning av tjänster. löneplace-

över

det

stiftet

fastställda

minimum.

tillsättning

tjänster.

löneplace-

ring och tjänstledigheter. Vi har alltså ingenting emot att stiftets inflytande

ring

och

tjänstledigheter.

har

alltså

ingenting

emot

att

stiftets

inflytande

minskar och begränsas till de frågor som utredningen föreslagit. Vi föreslår

minskar

och

begränsas

till

frågor

som

utredningen

föreslagit.

föreslår

dock att dorrzkapitlet blir det organ på stiftsnivå som skall utöva det

dock

att

dorrzkapitlet

blir

det

organ

på

stiftsnivå

som

skall

utöva

det

kvarvarande statliga inflytandet över den kyrkomusikaliska verksamhe-

kvarvarande

statliga

inflytandet

över

den

kyrkomusikaliska

verksamhe-

ten. Detta innebär Visserligen en utvidgning av den principiella avgräns-

ten.

Detta

innebär

Visserligen

utvidgning

den

principiella

avgräns-

ningen av domkapitlets uppgifter enligt kyrkokommittns förslag. Med hän-

ningen

domkapitlets

uppgifter

enligt

kyrkokommittns

förslag.

Med

hän-

syn emellertid till det nära sambandet mellan prästernas och kyrkomusi-

syn

emellertid

till

det

nära

sambandet

mellan

prästernas

och

kyrkomusi-

kernas verksamhet vill vi förorda denna lösning.

kernas

verksamhet

vill

förorda

denna

lösning.

Domkapitlet i Skara

Domkapitlet

Skara

Domkapitlet finner utredningens slutsats att behovet av en reformerad tjz'insteorganisation är stor och att tiden är mogen att avskaffa en föråldrad. 81

Domkapitlet finner utredningens slutsats att behovet av en reformerad

Domkapitlet

finner

utredningens

slutsats

att

behovet

reformerad

tjz'insteorganisation är stor och att tiden är mogen att avskaffa en föråldrad. 81

tjz'insteorganisation

är

stor

och

att

tiden

är

mogen

att

avskaffa

föråldrad.

6 Riksdagen 1987i88. I saml. Nr [44

Riksdagen

1987i88.

saml.

[44

detaljerad och krånglig reglering helt riktig. En kyrkokommunal reglering . Prop. 1987/88:144 av kyrkomusikertjänsterna med bibehållande av det av utredningen före— Bilaga 3 slagna statliga inflytandet utövat som en statlig förvaltningsuppgift av det framtida domkapitlet anser domkapitlet vara en ändamålsenlig lösning för att uppnå att pastoraten på ett så flexibelt sätt som möjligt får möjlighet att utifrån de egna förutsättningarna och behoven få kyrkomusikaliska arbets- uppgifter utförda varför domkapitlet således tillstyrker utredningens för- slag i denna del. Det negativa remissutfall för en sådan lösning som kommit till uttryck över utredningens preliminära ställningstagande anser dock domkapitlet varit önskvärt att utredaren utförligare kommenterat. Domkapitlet vill emellertid i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på att. för den händelse särskild lagstiftning inte sker i denna fråga. många nuvarande tjänsteinnehavare innehar ordinarie tjänster varför det under avsevärd tid i så fall kommer att bli aktuellt att tillämpa både statliga och kommunala avtal på samma yrkeskategori vilket i vissa pastorat kan förut- ses skapa administrativa problem. Sveriges kyrkokamerala förening tillstyrker att kyrkomusikertjänsterna blir kyrkokommunalt reglerade. men att stiftsstyrelsen ej fastställer verk- samhetens omfattning eller minimikrav vad gäller kompetensnivån, utan att detta regleras i centrala avtal som är fallet för övriga kyrkokommunala tjänster. så att den lokala organisationens största enhet, pastorat eller , samfällighet, i stället fullgör stiftsstyrelsens tänkta uppgifter i detta avseen- de. Länsskolnämnden [ Malmöhus län är också tveksam till stiftsstyrelsens tillsyn. Det inflytande över kyrkomusikerfrågorna som staten enligt förslaget skall behålla innebär bl.a. en tillsynsfunktion hos stiftsstyrelsen. För denna uppgift föreslås en tjänst som stiftsmusiker. Länsskolnämnden är något tveksam till behovet av att en regional statlig myndighet bestämmer mini— miomfattning av kyrkomusikerverksamhet och minimikompetens för bc- fattningshavarna för en kommun av t. ex. Malmös storlek. Rimligtvis bör den kyrkliga samfälligheten i kommunen själv kunna klara av en sådan uppgift. Tveksamhcten till det föreslagna tillsynssystemct ökar när det ur förslaget framkommer att pastoratet/den kyrkliga samfälligheten har full rätt att bestämma om högre omfattning av den kyrkomusikaliska verksam- heten och om högre kompetens för kyrkomusikerna än vad stiftsstyrelsen beslutar om. Länsskolnämnden i Östergötlands län tillstyrker förslaget och framhåller att ett statligt tillsyns- och utvärderingsansvar av den musikaliska kvalite- ten kan kvarstå. Nämnden föreslår att detta uppdras åt Musikaliska akade- miens kyrkomusikerkommitt. Statens löne- och pensionsverk (SPV) har inte någon erinran mot att kyrkomusikerna övergår till det kommunala pensionsområdet i samband med en omorganisation. SPV sammanfattar sitt yttrande: SPV vill sammanfattningsvis uttala att verket inte har någon erinran emot att kyrkomusikerna övergår till den kommunala pensionsområdet i sam- band med en omorganisation av det slag som föreslås i betänkandet. Efter det att nya rutiner blivit genomförda nyligen betr. matrikelföringen och 82 inom kort betr. avgiftsdebiteringen är verkets arbetsbelastning med kyrko-

detaljerad och krånglig reglering helt riktig. En kyrkokommunal reglering . Prop. 1987/88:144

detaljerad

och

krånglig

reglering

helt

riktig.

kyrkokommunal

reglering

Prop.

1987/88:144

av kyrkomusikertjänsterna med bibehållande av det av utredningen före— Bilaga 3

kyrkomusikertjänsterna

med

bibehållande

det

utredningen

före—

Bilaga

slagna statliga inflytandet utövat som en statlig förvaltningsuppgift av det

slagna

statliga

inflytandet

utövat

som

statlig

förvaltningsuppgift

det

framtida domkapitlet anser domkapitlet vara en ändamålsenlig lösning för

framtida

domkapitlet

anser

domkapitlet

vara

ändamålsenlig

lösning

för

att uppnå att pastoraten på ett så flexibelt sätt som möjligt får möjlighet att

att

uppnå

att

pastoraten

på

ett

så

flexibelt

sätt

som

möjligt

får

möjlighet

att

utifrån de egna förutsättningarna och behoven få kyrkomusikaliska arbets-

utifrån

egna

förutsättningarna

och

behoven

få

kyrkomusikaliska

arbets-

uppgifter utförda varför domkapitlet således tillstyrker utredningens för-

uppgifter

utförda

varför

domkapitlet

således

tillstyrker

utredningens

för-

slag i denna del. Det negativa remissutfall för en sådan lösning som kommit

slag

denna

del.

Det

negativa

remissutfall

för

sådan

lösning

som

kommit

till uttryck över utredningens preliminära ställningstagande anser dock

till

uttryck

över

utredningens

preliminära

ställningstagande

anser

dock

domkapitlet varit önskvärt att utredaren utförligare kommenterat.

domkapitlet

varit

önskvärt

att

utredaren

utförligare

kommenterat.

Domkapitlet vill emellertid i detta sammanhang fästa uppmärksamheten

Domkapitlet

vill

emellertid

detta

sammanhang

fästa

uppmärksamheten

på att. för den händelse särskild lagstiftning inte sker i denna fråga. många

på

att.

för

den

händelse

särskild

lagstiftning

inte

sker

denna

fråga.

många

nuvarande tjänsteinnehavare innehar ordinarie tjänster varför det under

nuvarande

tjänsteinnehavare

innehar

ordinarie

tjänster

varför

det

under

avsevärd tid i så fall kommer att bli aktuellt att tillämpa både statliga och

avsevärd

tid

så

fall

kommer

att

bli

aktuellt

att

tillämpa

både

statliga

och

kommunala avtal på samma yrkeskategori vilket i vissa pastorat kan förut-

kommunala

avtal

på

samma

yrkeskategori

vilket

vissa

pastorat

kan

förut-

ses skapa administrativa problem.

ses

skapa

administrativa

problem.

Sveriges kyrkokamerala förening tillstyrker att kyrkomusikertjänsterna blir kyrkokommunalt reglerade. men att stiftsstyrelsen ej fastställer verk- samhetens omfattning eller minimikrav vad gäller kompetensnivån, utan att detta regleras i centrala avtal som är fallet för övriga kyrkokommunala tjänster. så att den lokala organisationens största enhet, pastorat eller , samfällighet, i stället fullgör stiftsstyrelsens tänkta uppgifter i detta avseen- de. Länsskolnämnden [ Malmöhus län är också tveksam till stiftsstyrelsens tillsyn.

Sveriges kyrkokamerala förening tillstyrker att kyrkomusikertjänsterna

Sveriges

kyrkokamerala

förening

tillstyrker

att

kyrkomusikertjänsterna

blir kyrkokommunalt reglerade. men att stiftsstyrelsen ej fastställer verk-

blir

kyrkokommunalt

reglerade.

men

att

stiftsstyrelsen

fastställer

verk-

samhetens omfattning eller minimikrav vad gäller kompetensnivån, utan

samhetens

omfattning

eller

minimikrav

vad

gäller

kompetensnivån,

utan

att detta regleras i centrala avtal som är fallet för övriga kyrkokommunala

att

detta

regleras

centrala

avtal

som

är

fallet

för

övriga

kyrkokommunala

tjänster. så att den lokala organisationens största enhet, pastorat eller ,

tjänster.

så

att

den

lokala

organisationens

största

enhet,

pastorat

eller

samfällighet, i stället fullgör stiftsstyrelsens tänkta uppgifter i detta avseen-

samfällighet,

stället

fullgör

stiftsstyrelsens

tänkta

uppgifter

detta

avseen-

de.

Länsskolnämnden [ Malmöhus län är också tveksam till stiftsstyrelsens tillsyn.

Länsskolnämnden [ Malmöhus län är också tveksam till stiftsstyrelsens

Länsskolnämnden

[

Malmöhus

län

är

också

tveksam

till

stiftsstyrelsens

tillsyn.

Det inflytande över kyrkomusikerfrågorna som staten enligt förslaget skall behålla innebär bl.a. en tillsynsfunktion hos stiftsstyrelsen. För denna uppgift föreslås en tjänst som stiftsmusiker. Länsskolnämnden är något tveksam till behovet av att en regional statlig myndighet bestämmer mini— miomfattning av kyrkomusikerverksamhet och minimikompetens för bc- fattningshavarna för en kommun av t. ex. Malmös storlek. Rimligtvis bör den kyrkliga samfälligheten i kommunen själv kunna klara av en sådan uppgift. Tveksamhcten till det föreslagna tillsynssystemct ökar när det ur förslaget framkommer att pastoratet/den kyrkliga samfälligheten har full rätt att bestämma om högre omfattning av den kyrkomusikaliska verksam- heten och om högre kompetens för kyrkomusikerna än vad stiftsstyrelsen beslutar om.

Det inflytande över kyrkomusikerfrågorna som staten enligt förslaget skall

Det

inflytande

över

kyrkomusikerfrågorna

som

staten

enligt

förslaget

skall

behålla innebär bl.a. en tillsynsfunktion hos stiftsstyrelsen. För denna

behålla

innebär

bl.a.

tillsynsfunktion

hos

stiftsstyrelsen.

För

denna

uppgift föreslås en tjänst som stiftsmusiker. Länsskolnämnden är något

uppgift

föreslås

tjänst

som

stiftsmusiker.

Länsskolnämnden

är

något

tveksam till behovet av att en regional statlig myndighet bestämmer mini—

tveksam

till

behovet

att

regional

statlig

myndighet

bestämmer

mini—

miomfattning av kyrkomusikerverksamhet och minimikompetens för bc-

miomfattning

kyrkomusikerverksamhet

och

minimikompetens

för

bc-

fattningshavarna för en kommun av t. ex. Malmös storlek. Rimligtvis bör

fattningshavarna

för

kommun

ex.

Malmös

storlek.

Rimligtvis

bör

den kyrkliga samfälligheten i kommunen själv kunna klara av en sådan

den

kyrkliga

samfälligheten

kommunen

själv

kunna

klara

sådan

uppgift. Tveksamhcten till det föreslagna tillsynssystemct ökar när det ur

uppgift.

Tveksamhcten

till

det

föreslagna

tillsynssystemct

ökar

när

det

förslaget framkommer att pastoratet/den kyrkliga samfälligheten har full

förslaget

framkommer

att

pastoratet/den

kyrkliga

samfälligheten

har

full

rätt att bestämma om högre omfattning av den kyrkomusikaliska verksam-

rätt

att

bestämma

högre

omfattning

den

kyrkomusikaliska

verksam-

heten och om högre kompetens för kyrkomusikerna än vad stiftsstyrelsen

heten

och

högre

kompetens

för

kyrkomusikerna

än

vad

stiftsstyrelsen

beslutar om.

beslutar

om.

Länsskolnämnden i Östergötlands län tillstyrker förslaget och framhåller att ett statligt tillsyns- och utvärderingsansvar av den musikaliska kvalite- ten kan kvarstå. Nämnden föreslår att detta uppdras åt Musikaliska akade- miens kyrkomusikerkommitt. Statens löne- och pensionsverk (SPV) har inte någon erinran mot att kyrkomusikerna övergår till det kommunala pensionsområdet i samband med en omorganisation. SPV sammanfattar sitt yttrande:

Länsskolnämnden i Östergötlands län tillstyrker förslaget och framhåller

Länsskolnämnden

Östergötlands

län

tillstyrker

förslaget

och

framhåller

att ett statligt tillsyns- och utvärderingsansvar av den musikaliska kvalite-

att

ett

statligt

tillsyns-

och

utvärderingsansvar

den

musikaliska

kvalite-

ten kan kvarstå. Nämnden föreslår att detta uppdras åt Musikaliska akade-

ten

kan

kvarstå.

Nämnden

föreslår

att

detta

uppdras

åt

Musikaliska

akade-

miens kyrkomusikerkommitt.

miens

kyrkomusikerkommitt.

Statens löne- och pensionsverk (SPV) har inte någon erinran mot att kyrkomusikerna övergår till det kommunala pensionsområdet i samband med en omorganisation. SPV sammanfattar sitt yttrande:

Statens löne- och pensionsverk (SPV) har inte någon erinran mot att

Statens

löne-

och

pensionsverk

(SPV)

har

inte

någon

erinran

mot

att

kyrkomusikerna övergår till det kommunala pensionsområdet i samband

kyrkomusikerna

övergår

till

det

kommunala

pensionsområdet

samband

med en omorganisation. SPV sammanfattar sitt yttrande:

med

omorganisation.

SPV

sammanfattar

sitt

yttrande:

SPV vill sammanfattningsvis uttala att verket inte har någon erinran emot att kyrkomusikerna övergår till den kommunala pensionsområdet i sam- band med en omorganisation av det slag som föreslås i betänkandet. Efter det att nya rutiner blivit genomförda nyligen betr. matrikelföringen och 82 inom kort betr. avgiftsdebiteringen är verkets arbetsbelastning med kyrko-

SPV vill sammanfattningsvis uttala att verket inte har någon erinran emot

SPV

vill

sammanfattningsvis

uttala

att

verket

inte

har

någon

erinran

emot

att kyrkomusikerna övergår till den kommunala pensionsområdet i sam-

att

kyrkomusikerna

övergår

till

den

kommunala

pensionsområdet

sam-

band med en omorganisation av det slag som föreslås i betänkandet. Efter

band

med

omorganisation

det

slag

som

föreslås

betänkandet.

Efter

det att nya rutiner blivit genomförda nyligen betr. matrikelföringen och 82

det

att

nya

rutiner

blivit

genomförda

nyligen

betr.

matrikelföringen

och

inom kort betr. avgiftsdebiteringen är verkets arbetsbelastning med kyrko-

inom

kort

betr.

avgiftsdebiteringen

är

verkets

arbetsbelastning

med

kyrko-

musikerpensioneringen mera hanterlig. Rent administrativa överväganden Prop. 1987/88; 144 synes därför inte böra influera på avgörandet i frågan. Vid eventuell Bilaga3 fortsatt statlig pensionering av kyrkomusikerna kommer SPV —i anslut- ning till ett uttalande av regeringen å sid 5 i förenämnda proposition nr 174 till 1981/82 års riksdag. — att överväga att ta ut avgifter av huvudmännen även för de administrativa kostnaderna. Göteborgs kyrkönämna' tillstyrker förslaget. En kyrkokameral reglering ger bl. a. möjlighet att anpassa sig till ändrade förhållanden. Kyrkonämnden tillstyrker utredningens förslag om avskaffande av kyrko- musikerförordningen. Nämnden vill kraftigt understryka vad utredningen anför på sid 105 i betänkandet: " .. tiden nu i hög grad är mogen att avskaffa den starkt föråldrade. detaljerade och krångliga regleringen." En kyrkokommunal reglering ger större möjligheter till flexibilitet och därmed anpassning till skiftande förhållanden i tid och rum. Det beslutande organet i kyrkokommunen ges möjlighet att. som gäller för andra försam- lingsvårdande tjänster. bedöma var behovet av insatser är som störst. Den lokala beslutanderätten ger också möjligheter att tillgodose tillfälliga behov eller att reglera omfattningen av tjänster snabbare än vad som idag är fallet-. då underlag för en viss verksamhet försvunnit. I en tid då avregle- ring och decentralisering från statliga till lokala myndigheter är allmänt förekommande ställer sig utredningens förslag helt naturligt. De argument som anförs gentemot en kommunalisering av tjänsterna' anser kyrkonämnden att utredningen tillfredsställande bemött. Den kyrko- kommunala självstyrelsen. den arbetsrättsliga lagstiftningen. kollektivav- talsreglcringen och det allmänt omvittnade intresset för kyrkomusiken är starka argument att anföra mot dem som befarar försämrade villkor både för kyrkomusiken och kyrkomusikerna. Det är kyrkokommunerna som svarar för kyrkomusikernas kostnader. Då är det också rimligt att kyrkokommunerna har ett avgörande inflytande på organisationen. En kommunal reglering av kyrkomusikertjänsterna avstyrks av flertalet remissinstanser och i ett stort antal spontant insända yttranden. Bland de remissinstanser som har avstyrkt förslaget i denna del finns kammarrätten i Göteborg. länsskolnämnden i Västerbottens län, domkapitlen i Uppsala. Västerås, Växjö. Lund. Göteborg, Karlstad och Visby. Musikaliska aka- demien. TCO. SACO/SR. Kyrkomusikernas Riksförbund/Sveriges lärar- förbund. Domkyrkoorganisternas förening. Riksförbundet Svensk kyrko- musik och Sveriges kyrkliga studieförbund. Länsskolnämnden i Västerbottens län Länsskolnämnden kan inte finna att utredningen har förebringat några övertygande skäl för slopande av den statliga regleringen. Visst har den nuvarande statliga regleringen nackdelar. Men "en betydande fördel är möjligheten att genom självförvaltningsbesvär kunna få lokala tillsättnings- beslut överprövade. Tanken på en kyrkokommunal reglering renodlas inte heller i förslaget. Utredningen föreslår sålunda nya typer av skolkantors- tjänster i form av kombinationstjänster. Huvudparten av uppgifterna i 83

musikerpensioneringen mera hanterlig. Rent administrativa överväganden Prop. 1987/88; 144 synes därför inte böra influera på avgörandet i frågan. Vid eventuell Bilaga3

musikerpensioneringen mera hanterlig. Rent administrativa överväganden Prop. 1987/88; 144

musikerpensioneringen

mera

hanterlig.

Rent

administrativa

överväganden

Prop.

1987/88;

144

synes därför inte böra influera på avgörandet i frågan. Vid eventuell Bilaga3

synes

därför

inte

böra

influera

på

avgörandet

frågan.

Vid

eventuell

Bilaga3

fortsatt statlig pensionering av kyrkomusikerna kommer SPV —i anslut-

fortsatt

statlig

pensionering

kyrkomusikerna

kommer

SPV

—i

anslut-

ning till ett uttalande av regeringen å sid 5 i förenämnda proposition nr 174

ning

till

ett

uttalande

regeringen

sid

förenämnda

proposition

174

till 1981/82 års riksdag. — att överväga att ta ut avgifter av huvudmännen

till

1981/82

års

riksdag.

—

att

överväga

att

avgifter

huvudmännen

även för de administrativa kostnaderna.

även

för

administrativa

kostnaderna.

Göteborgs kyrkönämna' tillstyrker förslaget. En kyrkokameral reglering ger bl. a. möjlighet att anpassa sig till ändrade förhållanden.

Göteborgs kyrkönämna' tillstyrker förslaget. En kyrkokameral reglering

Göteborgs

kyrkönämna'

tillstyrker

förslaget.

kyrkokameral

reglering

ger bl. a. möjlighet att anpassa sig till ändrade förhållanden.

ger

bl.

möjlighet

att

anpassa

sig

till

ändrade

förhållanden.

Kyrkonämnden tillstyrker utredningens förslag om avskaffande av kyrko- musikerförordningen. Nämnden vill kraftigt understryka vad utredningen anför på sid 105 i betänkandet: " .. tiden nu i hög grad är mogen att avskaffa den starkt föråldrade. detaljerade och krångliga regleringen." En kyrkokommunal reglering ger större möjligheter till flexibilitet och därmed anpassning till skiftande förhållanden i tid och rum. Det beslutande organet i kyrkokommunen ges möjlighet att. som gäller för andra försam- lingsvårdande tjänster. bedöma var behovet av insatser är som störst. Den lokala beslutanderätten ger också möjligheter att tillgodose tillfälliga behov eller att reglera omfattningen av tjänster snabbare än vad som idag är fallet-. då underlag för en viss verksamhet försvunnit. I en tid då avregle- ring och decentralisering från statliga till lokala myndigheter är allmänt förekommande ställer sig utredningens förslag helt naturligt. De argument som anförs gentemot en kommunalisering av tjänsterna' anser kyrkonämnden att utredningen tillfredsställande bemött. Den kyrko- kommunala självstyrelsen. den arbetsrättsliga lagstiftningen. kollektivav- talsreglcringen och det allmänt omvittnade intresset för kyrkomusiken är starka argument att anföra mot dem som befarar försämrade villkor både för kyrkomusiken och kyrkomusikerna. Det är kyrkokommunerna som svarar för kyrkomusikernas kostnader. Då är det också rimligt att kyrkokommunerna har ett avgörande inflytande på organisationen.

Kyrkonämnden tillstyrker utredningens förslag om avskaffande av kyrko-

Kyrkonämnden

tillstyrker

utredningens

förslag

avskaffande

kyrko-

musikerförordningen. Nämnden vill kraftigt understryka vad utredningen

musikerförordningen.

Nämnden

vill

kraftigt

understryka

vad

utredningen

anför på sid 105 i betänkandet: " .. tiden nu i hög grad är mogen att avskaffa

anför

på

sid

105

betänkandet:

tiden

hög

grad

är

mogen

att

avskaffa

den starkt föråldrade. detaljerade och krångliga regleringen."

den

starkt

föråldrade.

detaljerade

och

krångliga

regleringen."

En kyrkokommunal reglering ger större möjligheter till flexibilitet och därmed anpassning till skiftande förhållanden i tid och rum. Det beslutande organet i kyrkokommunen ges möjlighet att. som gäller för andra försam- lingsvårdande tjänster. bedöma var behovet av insatser är som störst. Den lokala beslutanderätten ger också möjligheter att tillgodose tillfälliga behov eller att reglera omfattningen av tjänster snabbare än vad som idag är fallet-. då underlag för en viss verksamhet försvunnit. I en tid då avregle- ring och decentralisering från statliga till lokala myndigheter är allmänt förekommande ställer sig utredningens förslag helt naturligt.

En kyrkokommunal reglering ger större möjligheter till flexibilitet och

kyrkokommunal

reglering

ger

större

möjligheter

till

flexibilitet

och

därmed anpassning till skiftande förhållanden i tid och rum. Det beslutande

därmed

anpassning

till

skiftande

förhållanden

tid

och

rum.

Det

beslutande

organet i kyrkokommunen ges möjlighet att. som gäller för andra försam-

organet

kyrkokommunen

ges

möjlighet

att.

som

gäller

för

andra

försam-

lingsvårdande tjänster. bedöma var behovet av insatser är som störst. Den

lingsvårdande

tjänster.

bedöma

var

behovet

insatser

är

som

störst.

Den

lokala beslutanderätten ger också möjligheter att tillgodose tillfälliga behov

lokala

beslutanderätten

ger

också

möjligheter

att

tillgodose

tillfälliga

behov

eller att reglera omfattningen av tjänster snabbare än vad som idag är

eller

att

reglera

omfattningen

tjänster

snabbare

än

vad

som

idag

är

fallet-. då underlag för en viss verksamhet försvunnit. I en tid då avregle-

fallet-.

då

underlag

för

viss

verksamhet

försvunnit.

tid

då

avregle-

ring och decentralisering från statliga till lokala myndigheter är allmänt

ring

och

decentralisering

från

statliga

till

lokala

myndigheter

är

allmänt

förekommande ställer sig utredningens förslag helt naturligt.

förekommande

ställer

sig

utredningens

förslag

helt

naturligt.

De argument som anförs gentemot en kommunalisering av tjänsterna' anser kyrkonämnden att utredningen tillfredsställande bemött. Den kyrko- kommunala självstyrelsen. den arbetsrättsliga lagstiftningen. kollektivav- talsreglcringen och det allmänt omvittnade intresset för kyrkomusiken är starka argument att anföra mot dem som befarar försämrade villkor både för kyrkomusiken och kyrkomusikerna.

De argument som anförs gentemot en kommunalisering av tjänsterna'

argument

som

anförs

gentemot

kommunalisering

tjänsterna'

anser kyrkonämnden att utredningen tillfredsställande bemött. Den kyrko-

anser

kyrkonämnden

att

utredningen

tillfredsställande

bemött.

Den

kyrko-

kommunala självstyrelsen. den arbetsrättsliga lagstiftningen. kollektivav-

kommunala

självstyrelsen.

den

arbetsrättsliga

lagstiftningen.

kollektivav-

talsreglcringen och det allmänt omvittnade intresset för kyrkomusiken är

talsreglcringen

och

det

allmänt

omvittnade

intresset

för

kyrkomusiken

är

starka argument att anföra mot dem som befarar försämrade villkor både

starka

argument

att

anföra

mot

dem

som

befarar

försämrade

villkor

både

för kyrkomusiken och kyrkomusikerna.

för

kyrkomusiken

och

kyrkomusikerna.

Det är kyrkokommunerna som svarar för kyrkomusikernas kostnader. Då är det också rimligt att kyrkokommunerna har ett avgörande inflytande på organisationen.

Det är kyrkokommunerna som svarar för kyrkomusikernas kostnader.

Det

är

kyrkokommunerna

som

svarar

för

kyrkomusikernas

kostnader.

Då är det också rimligt att kyrkokommunerna har ett avgörande inflytande

Då

är

det

också

rimligt

att

kyrkokommunerna

har

ett

avgörande

inflytande

på organisationen.

på

organisationen.

En kommunal reglering av kyrkomusikertjänsterna avstyrks av flertalet remissinstanser och i ett stort antal spontant insända yttranden. Bland de remissinstanser som har avstyrkt förslaget i denna del finns kammarrätten i Göteborg. länsskolnämnden i Västerbottens län, domkapitlen i Uppsala. Västerås, Växjö. Lund. Göteborg, Karlstad och Visby. Musikaliska aka- demien. TCO. SACO/SR. Kyrkomusikernas Riksförbund/Sveriges lärar- förbund. Domkyrkoorganisternas förening. Riksförbundet Svensk kyrko- musik och Sveriges kyrkliga studieförbund.

En kommunal reglering av kyrkomusikertjänsterna avstyrks av flertalet

kommunal

reglering

kyrkomusikertjänsterna

avstyrks

flertalet

remissinstanser och i ett stort antal spontant insända yttranden. Bland de

remissinstanser

och

ett

stort

antal

spontant

insända

yttranden.

Bland

remissinstanser som har avstyrkt förslaget i denna del finns kammarrätten

remissinstanser

som

har

avstyrkt

förslaget

denna

del

finns

kammarrätten

i Göteborg. länsskolnämnden i Västerbottens län, domkapitlen i Uppsala.

Göteborg.

länsskolnämnden

Västerbottens

län,

domkapitlen

Uppsala.

Västerås, Växjö. Lund. Göteborg, Karlstad och Visby. Musikaliska aka-

Västerås,

Växjö.

Lund.

Göteborg,

Karlstad

och

Visby.

Musikaliska

aka-

demien. TCO. SACO/SR. Kyrkomusikernas Riksförbund/Sveriges lärar-

demien.

TCO.

SACO/SR.

Kyrkomusikernas

Riksförbund/Sveriges

lärar-

förbund. Domkyrkoorganisternas förening. Riksförbundet Svensk kyrko-

förbund.

Domkyrkoorganisternas

förening.

Riksförbundet

Svensk

kyrko-

musik och Sveriges kyrkliga studieförbund.

musik

och

Sveriges

kyrkliga

studieförbund.

Länsskolnämnden i Västerbottens län

Länsskolnämnden

Västerbottens

län

Länsskolnämnden kan inte finna att utredningen har förebringat några övertygande skäl för slopande av den statliga regleringen. Visst har den nuvarande statliga regleringen nackdelar. Men "en betydande fördel är möjligheten att genom självförvaltningsbesvär kunna få lokala tillsättnings- beslut överprövade. Tanken på en kyrkokommunal reglering renodlas inte heller i förslaget. Utredningen föreslår sålunda nya typer av skolkantors- tjänster i form av kombinationstjänster. Huvudparten av uppgifterna i 83

Länsskolnämnden kan inte finna att utredningen har förebringat några

Länsskolnämnden

kan

inte

finna

att

utredningen

har

förebringat

några

övertygande skäl för slopande av den statliga regleringen. Visst har den

övertygande

skäl

för

slopande

den

statliga

regleringen.

Visst

har

den

nuvarande statliga regleringen nackdelar. Men "en betydande fördel är

nuvarande

statliga

regleringen

nackdelar.

Men

"en

betydande

fördel

är

möjligheten att genom självförvaltningsbesvär kunna få lokala tillsättnings-

möjligheten

att

genom

självförvaltningsbesvär

kunna

få

lokala

tillsättnings-

beslut överprövade. Tanken på en kyrkokommunal reglering renodlas inte

beslut

överprövade.

Tanken

på

kyrkokommunal

reglering

renodlas

inte

heller i förslaget. Utredningen föreslår sålunda nya typer av skolkantors-

heller

förslaget.

Utredningen

föreslår

sålunda

nya

typer

skolkantors-

tjänster i form av kombinationstjänster. Huvudparten av uppgifterna i 83

tjänster

form

kombinationstjänster.

Huvudparten

uppgifterna

dessa tjänster blir lärartjänstgöring med fyllnadstjänstgöring som kyrko- Prop. 1987/88:144 musiker. Enligt förslaget skall dessa tjänster-vara statligt reglerade. Orga- Bilaga 3 nisttjänster med fyllnadstjänstgöring i skolväsendet förutsätts också före- komma fortsättningsvis. men med kyrkokommunal reglering. Olika an- ställda med undervisningsuppgifter i skolan och musikaliska uppgifter i kyrkan skulle alltså bli underkastade skilda regelsystem. Länsskolnämn- den känncr stor tveksamhet inför detta . Också den omständigheten att någon central reglering inte är tilltänkt i fråga om vad kyrkomusikertjäns- terna skall innehålla inger vissa betänkligheter. Domkapitlet i Uppsala Den nuvarande ordningen med statliga tjänster är lika motiverad för kyrko- musikerna som för prästerna. Det relativa oberoende som musikerna har genom statligt reglerade tjänster gentemot pastoratet kan i vissa fall visa sig ytterligt värdefullt vad gäller kyrkomusiken i pastoratet. Det förhållan- de att prästernas tjänstgöringsförcskrifter bestäms av domkapitlet och präster och kyrkomusiker har ett nära samarbete i gudstjänst och annorstä- des motiverar också det. den nuvarande ordningen med statlig reglering av även kyrkomusikernas tjänster. Vidare får domkapitlet på denna grund även ifrågasätta om den blivande stiftsstyrelsen ska ha ansvar för de kvarvarande kyrkomusikeruppgifterna. Domkapitlet menar att kapitlet i fortsättningen ska vara myndighet inom den blivande stiftsorganisationen för kyrkomusikerfrågorna. Domkapitlet förutsätter att om utredningens förslag om total kommuna- lisering av tjänsterna vinner gehör de nuvarande tjänsteinnehavarna så länge de innehar nuvarande tjänster och så länge de önskar bibehålls vid den rättsliga ställning de har enligt hittillsvarande bestämmelser. Domkapitlen i Karlstad och Visby och kammarrätten i Göteborg avstyrker också på liknande grunder. Domkapitlet i Linköping förutsätter att beslut om kyrkokommunalt reg- lerade kyrkomusikertjänster fattas endast om förslaget stöds av en betryg- gande majoritet av både pastorat och kyrkomusikerorganisationer/kyrko- musiker. Domkapitlet i Växjö intar samma ståndpunkt. Svenska kyrkans personalförbund Om pastoraten ges ökat självbestämmande kan detta medföra för stora skillnader mellan de olika pastoratens ambitionsnivå. när det gäller kyrko- musiken. Vi menar också att den statliga regleringen av kyrkomusikernas tjänster. som infördes genom 1950 års kyrkomusikerstadga. medfört en klar höjning av kyrkomusikernas status. Detta har i sin tur lockat mycket kvalificerade musiker till kyrkomusikertjänsterna. Genomförs förslaget om kommunalisering skulle detta" på sikt säkerligen innebära att den höga nivån och kvaliteten på den kyrkomusikaliska verk- samheten skulle bli lägre på det hela taget i landet. Vi finner sålunda starka skäl för att kyrkomusikertjänsterna även i framtiden förblir statligt reglerade och avstyrker förslaget att den statliga regleringen av kyrkomusikertjänsterna avskaffas. 84

dessa tjänster blir lärartjänstgöring med fyllnadstjänstgöring som kyrko- Prop. 1987/88:144

dessa

tjänster

blir

lärartjänstgöring

med

fyllnadstjänstgöring

som

kyrko-

Prop.

1987/88:144

musiker. Enligt förslaget skall dessa tjänster-vara statligt reglerade. Orga- Bilaga 3

musiker.

Enligt

förslaget

skall

dessa

tjänster-vara

statligt

reglerade.

Orga-

Bilaga

nisttjänster med fyllnadstjänstgöring i skolväsendet förutsätts också före-

nisttjänster

med

fyllnadstjänstgöring

skolväsendet

förutsätts

också

före-

komma fortsättningsvis. men med kyrkokommunal reglering. Olika an-

komma

fortsättningsvis.

men

med

kyrkokommunal

reglering.

Olika

an-

ställda med undervisningsuppgifter i skolan och musikaliska uppgifter i

ställda

med

undervisningsuppgifter

skolan

och

musikaliska

uppgifter

kyrkan skulle alltså bli underkastade skilda regelsystem. Länsskolnämn-

kyrkan

skulle

alltså

bli

underkastade

skilda

regelsystem.

Länsskolnämn-

den känncr stor tveksamhet inför detta . Också den omständigheten att

den

känncr

stor

tveksamhet

inför

detta

Också

den

omständigheten

att

någon central reglering inte är tilltänkt i fråga om vad kyrkomusikertjäns-

någon

central

reglering

inte

är

tilltänkt

fråga

vad

kyrkomusikertjäns-

terna skall innehålla inger vissa betänkligheter.

terna

skall

innehålla

inger

vissa

betänkligheter.

Domkapitlet i Uppsala

Domkapitlet

Uppsala

Den nuvarande ordningen med statliga tjänster är lika motiverad för kyrko- musikerna som för prästerna. Det relativa oberoende som musikerna har genom statligt reglerade tjänster gentemot pastoratet kan i vissa fall visa sig ytterligt värdefullt vad gäller kyrkomusiken i pastoratet. Det förhållan- de att prästernas tjänstgöringsförcskrifter bestäms av domkapitlet och präster och kyrkomusiker har ett nära samarbete i gudstjänst och annorstä- des motiverar också det. den nuvarande ordningen med statlig reglering av även kyrkomusikernas tjänster. Vidare får domkapitlet på denna grund även ifrågasätta om den blivande stiftsstyrelsen ska ha ansvar för de kvarvarande kyrkomusikeruppgifterna. Domkapitlet menar att kapitlet i fortsättningen ska vara myndighet inom den blivande stiftsorganisationen för kyrkomusikerfrågorna. Domkapitlet förutsätter att om utredningens förslag om total kommuna- lisering av tjänsterna vinner gehör de nuvarande tjänsteinnehavarna så länge de innehar nuvarande tjänster och så länge de önskar bibehålls vid den rättsliga ställning de har enligt hittillsvarande bestämmelser.

Den nuvarande ordningen med statliga tjänster är lika motiverad för kyrko-

Den

nuvarande

ordningen

med

statliga

tjänster

är

lika

motiverad

för

kyrko-

musikerna som för prästerna. Det relativa oberoende som musikerna har

musikerna

som

för

prästerna.

Det

relativa

oberoende

som

musikerna

har

genom statligt reglerade tjänster gentemot pastoratet kan i vissa fall visa

genom

statligt

reglerade

tjänster

gentemot

pastoratet

kan

vissa

fall

visa

sig ytterligt värdefullt vad gäller kyrkomusiken i pastoratet. Det förhållan-

sig

ytterligt

värdefullt

vad

gäller

kyrkomusiken

pastoratet.

Det

förhållan-

de att prästernas tjänstgöringsförcskrifter bestäms av domkapitlet och

att

prästernas

tjänstgöringsförcskrifter

bestäms

domkapitlet

och

präster och kyrkomusiker har ett nära samarbete i gudstjänst och annorstä-

präster

och

kyrkomusiker

har

ett

nära

samarbete

gudstjänst

och

annorstä-

des motiverar också det. den nuvarande ordningen med statlig reglering av

des

motiverar

också

det.

den

nuvarande

ordningen

med

statlig

reglering

även kyrkomusikernas tjänster. Vidare får domkapitlet på denna grund

även

kyrkomusikernas

tjänster.

Vidare

får

domkapitlet

på

denna

grund

även ifrågasätta om den blivande stiftsstyrelsen ska ha ansvar för de

även

ifrågasätta

den

blivande

stiftsstyrelsen

ska

ansvar

för

kvarvarande kyrkomusikeruppgifterna. Domkapitlet menar att kapitlet i

kvarvarande

kyrkomusikeruppgifterna.

Domkapitlet

menar

att

kapitlet

fortsättningen ska vara myndighet inom den blivande stiftsorganisationen

fortsättningen

ska

vara

myndighet

inom

den

blivande

stiftsorganisationen

för kyrkomusikerfrågorna.

för

kyrkomusikerfrågorna.

Domkapitlet förutsätter att om utredningens förslag om total kommuna- lisering av tjänsterna vinner gehör de nuvarande tjänsteinnehavarna så länge de innehar nuvarande tjänster och så länge de önskar bibehålls vid den rättsliga ställning de har enligt hittillsvarande bestämmelser.

Domkapitlet förutsätter att om utredningens förslag om total kommuna-

Domkapitlet

förutsätter

att

utredningens

förslag

total

kommuna-

lisering av tjänsterna vinner gehör de nuvarande tjänsteinnehavarna så

lisering

tjänsterna

vinner

gehör

nuvarande

tjänsteinnehavarna

så

länge de innehar nuvarande tjänster och så länge de önskar bibehålls vid

länge

innehar

nuvarande

tjänster

och

så

länge

önskar

bibehålls

vid

den rättsliga ställning de har enligt hittillsvarande bestämmelser.

den

rättsliga

ställning

har

enligt

hittillsvarande

bestämmelser.

Domkapitlen i Karlstad och Visby och kammarrätten i Göteborg avstyrker också på liknande grunder. Domkapitlet i Linköping förutsätter att beslut om kyrkokommunalt reg- lerade kyrkomusikertjänster fattas endast om förslaget stöds av en betryg- gande majoritet av både pastorat och kyrkomusikerorganisationer/kyrko- musiker. Domkapitlet i Växjö intar samma ståndpunkt.

Domkapitlen i Karlstad och Visby och kammarrätten i Göteborg avstyrker också på liknande grunder.

Domkapitlen i Karlstad och Visby och kammarrätten i Göteborg avstyrker

Domkapitlen

Karlstad

och

Visby

och

kammarrätten

Göteborg

avstyrker

också på liknande grunder.

också

på

liknande

grunder.

Domkapitlet i Linköping förutsätter att beslut om kyrkokommunalt reg- lerade kyrkomusikertjänster fattas endast om förslaget stöds av en betryg- gande majoritet av både pastorat och kyrkomusikerorganisationer/kyrko- musiker.

Domkapitlet i Linköping förutsätter att beslut om kyrkokommunalt reg-

Domkapitlet

Linköping

förutsätter

att

beslut

kyrkokommunalt

reg-

lerade kyrkomusikertjänster fattas endast om förslaget stöds av en betryg-

lerade

kyrkomusikertjänster

fattas

endast

förslaget

stöds

betryg-

gande majoritet av både pastorat och kyrkomusikerorganisationer/kyrko-

gande

majoritet

både

pastorat

och

kyrkomusikerorganisationer/kyrko-

musiker.

Domkapitlet i Växjö intar samma ståndpunkt.

Domkapitlet

Växjö

intar

samma

ståndpunkt.

Svenska kyrkans personalförbund

Svenska

kyrkans

personalförbund

Om pastoraten ges ökat självbestämmande kan detta medföra för stora skillnader mellan de olika pastoratens ambitionsnivå. när det gäller kyrko- musiken. Vi menar också att den statliga regleringen av kyrkomusikernas tjänster. som infördes genom 1950 års kyrkomusikerstadga. medfört en klar höjning av kyrkomusikernas status. Detta har i sin tur lockat mycket kvalificerade musiker till kyrkomusikertjänsterna. Genomförs förslaget om kommunalisering skulle detta" på sikt säkerligen innebära att den höga nivån och kvaliteten på den kyrkomusikaliska verk- samheten skulle bli lägre på det hela taget i landet. Vi finner sålunda starka skäl för att kyrkomusikertjänsterna även i framtiden förblir statligt reglerade och avstyrker förslaget att den statliga regleringen av kyrkomusikertjänsterna avskaffas. 84

Om pastoraten ges ökat självbestämmande kan detta medföra för stora

pastoraten

ges

ökat

självbestämmande

kan

detta

medföra

för

stora

skillnader mellan de olika pastoratens ambitionsnivå. när det gäller kyrko-

skillnader

mellan

olika

pastoratens

ambitionsnivå.

när

det

gäller

kyrko-

musiken. Vi menar också att den statliga regleringen av kyrkomusikernas

musiken.

menar

också

att

den

statliga

regleringen

kyrkomusikernas

tjänster. som infördes genom 1950 års kyrkomusikerstadga. medfört en

tjänster.

som

infördes

genom

1950

års

kyrkomusikerstadga.

medfört

klar höjning av kyrkomusikernas status. Detta har i sin tur lockat mycket

klar

höjning

kyrkomusikernas

status.

Detta

har

sin

tur

lockat

mycket

kvalificerade musiker till kyrkomusikertjänsterna.

kvalificerade

musiker

till

kyrkomusikertjänsterna.

Genomförs förslaget om kommunalisering skulle detta" på sikt säkerligen innebära att den höga nivån och kvaliteten på den kyrkomusikaliska verk- samheten skulle bli lägre på det hela taget i landet.

Genomförs förslaget om kommunalisering skulle detta" på sikt säkerligen

Genomförs

förslaget

kommunalisering

skulle

detta"

på

sikt

säkerligen

innebära att den höga nivån och kvaliteten på den kyrkomusikaliska verk-

innebära

att

den

höga

nivån

och

kvaliteten

på

den

kyrkomusikaliska

verk-

samheten skulle bli lägre på det hela taget i landet.

samheten

skulle

bli

lägre

på

det

hela

taget

landet.

Vi finner sålunda starka skäl för att kyrkomusikertjänsterna även i framtiden förblir statligt reglerade och avstyrker förslaget att den statliga regleringen av kyrkomusikertjänsterna avskaffas. 84

Vi finner sålunda starka skäl för att kyrkomusikertjänsterna även i

finner

sålunda

starka

skäl

för

att

kyrkomusikertjänsterna

även

framtiden förblir statligt reglerade och avstyrker förslaget att den statliga

framtiden

förblir

statligt

reglerade

och

avstyrker

förslaget

att

den

statliga

regleringen av kyrkomusikertjänsterna avskaffas. 84

regleringen

kyrkomusikertjänsterna

avskaffas.

Kyrkomusikernas riksförbund Prop. 1987/88: 144 Ett slopande av den statliga regleringen medför starkt försämrade anställ- Bilaga 3 ningsvillkor. Många negativa konsekvenser för kyrkomusikerna kan bli avskaffat ordinarieskap. sämre semesterförmåner. sämre sjukförmåner. avskaffat arbetsgivarinträde. friare meritvärdering m.m. För arbetstagar- organisationen liksom för arbetsgivaren kommer merarbete att uppstå i form av ett allt intensivare förhandlingsarbete på det lokala planet. För- ändringen verkar således i rakt motsatt riktning mot utredningens direktiv och på sikt kommer Svenska kyrkans musikverksamhet att totalt förändras till men för de enskilda församlingarna som helhet. Störst blir kanske förändringen dock för de mindre och medelstora församlingarna. Enligt kommittdirektiven bör "beaktas samhällets intresse av ett rikt förgrenat och differentierat musikliv. —i propositionen om den statliga kulturpolitiken (prop. l974z28) framhölls att kyrkomusikerna utgör en mycket stor faktisk tillgång i musiklivet. De står för en omfattande och varierad musikutövning och utnyttjas också i många fall för andra uppgif- ter än de kyrkomusikaliska. Det kunde därför vara av intresse från kultur- politisk synpunkt att vidga de möjligheter härtill som kyrkomusikerförord- ningen erbjuder". KMR/SL menar att utredningen icke tillräckligt beaktat ovanstående genom att överlämna beslutandet om en viss odefmierad miniminivå till det kyrkokommunala organet stiftsstyrelsen. KMR/SL är övertygat om att ovanstående direktiv bäst tillgodoses genom en reviderad kyrkomusikerförordning och bibehållande av domkapitlens inflytande över kyrkomusikverksamheten. Härav följer att regeringen förblir be- svärsinstans. KMR/SL menar att domkapitlen även i framtiden skall ha ett betydande inflytande över kyrkomusikverksamheten. Det får icke bli enbart ett lokalt eller regionalt intresse att uppehålla standarden och bredden på musiklivet i Sverige. Ansvaret för det kyrkomusikaliska kulturarvet vilar på svenska kyrkan som helhet men även på staten. Staten får därför icke avhända sig möjligheten till påverkan. Statens intresse av bibehållandet av en kvalita- tivt och kvantitativt högtstående musikkultur säkras genom en statlig förordning. TCO avstyrker förslaget och ansluter sig till det yttrande som avgivits av Kyrkomusikernas riksförbund. — Kågeröds pastorat, Älghults församlings pastorat, Lenhm-da-Herråkra kyrkliga samfällighet och Månsarpsförsatnling m.fl. anser också att det statliga inflytandet skall utövas av domkapitlen. Kristen denmkratisk samlings kyrkopolitiska råd Den positiva utvecklingen från 1950 har i betydande mån präglats av de insatser domkapitlen gjort. Både på formell och informell väg har domka- pitlens tjänstemän spelat en väsentlig roll för utvecklingen. Om befattning- en med kyrkomusikerärenden på stiftsplanet reduceras till att stiftsstyrel- sen skulle ha en högst sporadisk konsultverksamhet föreligger klar risk för en avsevärd försämring. Kyrkomusikerärendena bör därför fortfarande ligga kvar hos domkapitlet och oavsett kommunalisering inte föras över till stiftsstyrelsen. I sammanhanget bör beaktas att kyrkomusikernas verk- samhet i stor utsträckning gäller gudstjänsterna i kyrkan. Domkapitlet 85

Kyrkomusikernas riksförbund Prop. 1987/88: 144

Kyrkomusikernas

riksförbund

Prop.

1987/88:

144

Ett slopande av den statliga regleringen medför starkt försämrade anställ- Bilaga 3 ningsvillkor. Många negativa konsekvenser för kyrkomusikerna kan bli avskaffat ordinarieskap. sämre semesterförmåner. sämre sjukförmåner. avskaffat arbetsgivarinträde. friare meritvärdering m.m. För arbetstagar- organisationen liksom för arbetsgivaren kommer merarbete att uppstå i form av ett allt intensivare förhandlingsarbete på det lokala planet. För- ändringen verkar således i rakt motsatt riktning mot utredningens direktiv och på sikt kommer Svenska kyrkans musikverksamhet att totalt förändras till men för de enskilda församlingarna som helhet. Störst blir kanske förändringen dock för de mindre och medelstora församlingarna. Enligt kommittdirektiven bör "beaktas samhällets intresse av ett rikt förgrenat och differentierat musikliv. —i propositionen om den statliga kulturpolitiken (prop. l974z28) framhölls att kyrkomusikerna utgör en mycket stor faktisk tillgång i musiklivet. De står för en omfattande och varierad musikutövning och utnyttjas också i många fall för andra uppgif- ter än de kyrkomusikaliska. Det kunde därför vara av intresse från kultur- politisk synpunkt att vidga de möjligheter härtill som kyrkomusikerförord- ningen erbjuder". KMR/SL menar att utredningen icke tillräckligt beaktat ovanstående genom att överlämna beslutandet om en viss odefmierad miniminivå till det kyrkokommunala organet stiftsstyrelsen. KMR/SL är övertygat om att ovanstående direktiv bäst tillgodoses genom en reviderad kyrkomusikerförordning och bibehållande av domkapitlens inflytande över kyrkomusikverksamheten. Härav följer att regeringen förblir be- svärsinstans. KMR/SL menar att domkapitlen även i framtiden skall ha ett betydande inflytande över kyrkomusikverksamheten. Det får icke bli enbart ett lokalt eller regionalt intresse att uppehålla standarden och bredden på musiklivet i Sverige. Ansvaret för det kyrkomusikaliska kulturarvet vilar på svenska kyrkan som helhet men även på staten. Staten får därför icke avhända sig möjligheten till påverkan. Statens intresse av bibehållandet av en kvalita- tivt och kvantitativt högtstående musikkultur säkras genom en statlig förordning.

Ett slopande av den statliga regleringen medför starkt försämrade anställ- Bilaga 3 ningsvillkor. Många negativa konsekvenser för kyrkomusikerna kan bli

Ett slopande av den statliga regleringen medför starkt försämrade anställ- Bilaga 3

Ett

slopande

den

statliga

regleringen

medför

starkt

försämrade

anställ-

Bilaga

ningsvillkor. Många negativa konsekvenser för kyrkomusikerna kan bli

ningsvillkor.

Många

negativa

konsekvenser

för

kyrkomusikerna

kan

bli

avskaffat ordinarieskap. sämre semesterförmåner. sämre sjukförmåner.

avskaffat

ordinarieskap.

sämre

semesterförmåner.

sämre

sjukförmåner.

avskaffat arbetsgivarinträde. friare meritvärdering m.m. För arbetstagar- organisationen liksom för arbetsgivaren kommer merarbete att uppstå i

avskaffat arbetsgivarinträde. friare meritvärdering m.m. För arbetstagar-

avskaffat

arbetsgivarinträde.

friare

meritvärdering

m.m.

För

arbetstagar-

organisationen liksom för arbetsgivaren kommer merarbete att uppstå i

organisationen

liksom

för

arbetsgivaren

kommer

merarbete

att

uppstå

form av ett allt intensivare förhandlingsarbete på det lokala planet. För-

form

ett

allt

intensivare

förhandlingsarbete

på

det

lokala

planet.

För-

ändringen verkar således i rakt motsatt riktning mot utredningens direktiv

ändringen

verkar

således

rakt

motsatt

riktning

mot

utredningens

direktiv

och på sikt kommer Svenska kyrkans musikverksamhet att totalt förändras

och

på

sikt

kommer

Svenska

kyrkans

musikverksamhet

att

totalt

förändras

till men för de enskilda församlingarna som helhet. Störst blir kanske förändringen dock för de mindre och medelstora församlingarna.

till men för de enskilda församlingarna som helhet. Störst blir kanske

till

men

för

enskilda

församlingarna

som

helhet.

Störst

blir

kanske

förändringen dock för de mindre och medelstora församlingarna.

förändringen

dock

för

mindre

och

medelstora

församlingarna.

Enligt kommittdirektiven bör "beaktas samhällets intresse av ett rikt förgrenat och differentierat musikliv. —i propositionen om den statliga kulturpolitiken (prop. l974z28) framhölls att kyrkomusikerna utgör en mycket stor faktisk tillgång i musiklivet. De står för en omfattande och varierad musikutövning och utnyttjas också i många fall för andra uppgif- ter än de kyrkomusikaliska. Det kunde därför vara av intresse från kultur- politisk synpunkt att vidga de möjligheter härtill som kyrkomusikerförord- ningen erbjuder". KMR/SL menar att utredningen icke tillräckligt beaktat ovanstående genom att överlämna beslutandet om en viss odefmierad miniminivå till det kyrkokommunala organet stiftsstyrelsen. KMR/SL är övertygat om att ovanstående direktiv bäst tillgodoses genom en reviderad kyrkomusikerförordning och bibehållande av domkapitlens inflytande över kyrkomusikverksamheten. Härav följer att regeringen förblir be- svärsinstans.

Enligt kommittdirektiven bör "beaktas samhällets intresse av ett rikt

Enligt

kommittdirektiven

bör

"beaktas

samhällets

intresse

ett

rikt

förgrenat och differentierat musikliv. —i propositionen om den statliga

förgrenat

och

differentierat

musikliv.

—i

propositionen

den

statliga

kulturpolitiken (prop. l974z28) framhölls att kyrkomusikerna utgör en

kulturpolitiken

(prop.

l974z28)

framhölls

att

kyrkomusikerna

utgör

mycket stor faktisk tillgång i musiklivet. De står för en omfattande och

mycket

stor

faktisk

tillgång

musiklivet.

står

för

omfattande

och

varierad musikutövning och utnyttjas också i många fall för andra uppgif-

varierad

musikutövning

och

utnyttjas

också

många

fall

för

andra

uppgif-

ter än de kyrkomusikaliska. Det kunde därför vara av intresse från kultur-

ter

än

kyrkomusikaliska.

Det

kunde

därför

vara

intresse

från

kultur-

politisk synpunkt att vidga de möjligheter härtill som kyrkomusikerförord-

politisk

synpunkt

att

vidga

möjligheter

härtill

som

kyrkomusikerförord-

ningen erbjuder". KMR/SL menar att utredningen icke tillräckligt beaktat

ningen

erbjuder".

KMR/SL

menar

att

utredningen

icke

tillräckligt

beaktat

ovanstående genom att överlämna beslutandet om en viss odefmierad

ovanstående

genom

att

överlämna

beslutandet

viss

odefmierad

miniminivå till det kyrkokommunala organet stiftsstyrelsen. KMR/SL är

miniminivå

till

det

kyrkokommunala

organet

stiftsstyrelsen.

KMR/SL

är

övertygat om att ovanstående direktiv bäst tillgodoses genom en reviderad

övertygat

att

ovanstående

direktiv

bäst

tillgodoses

genom

reviderad

kyrkomusikerförordning och bibehållande av domkapitlens inflytande

kyrkomusikerförordning

och

bibehållande

domkapitlens

inflytande

över kyrkomusikverksamheten. Härav följer att regeringen förblir be-

över

kyrkomusikverksamheten.

Härav

följer

att

regeringen

förblir

be-

svärsinstans.

KMR/SL menar att domkapitlen även i framtiden skall ha ett betydande inflytande över kyrkomusikverksamheten. Det får icke bli enbart ett lokalt eller regionalt intresse att uppehålla standarden och bredden på musiklivet i Sverige. Ansvaret för det kyrkomusikaliska kulturarvet vilar på svenska kyrkan som helhet men även på staten. Staten får därför icke avhända sig möjligheten till påverkan. Statens intresse av bibehållandet av en kvalita- tivt och kvantitativt högtstående musikkultur säkras genom en statlig förordning.

KMR/SL menar att domkapitlen även i framtiden skall ha ett betydande

KMR/SL

menar

att

domkapitlen

även

framtiden

skall

ett

betydande

inflytande över kyrkomusikverksamheten. Det får icke bli enbart ett lokalt

inflytande

över

kyrkomusikverksamheten.

Det

får

icke

bli

enbart

ett

lokalt

eller regionalt intresse att uppehålla standarden och bredden på musiklivet

eller

regionalt

intresse

att

uppehålla

standarden

och

bredden

på

musiklivet

i Sverige. Ansvaret för det kyrkomusikaliska kulturarvet vilar på svenska

Sverige.

Ansvaret

för

det

kyrkomusikaliska

kulturarvet

vilar

på

svenska

kyrkan som helhet men även på staten. Staten får därför icke avhända sig

kyrkan

som

helhet

men

även

på

staten.

Staten

får

därför

icke

avhända

sig

möjligheten till påverkan. Statens intresse av bibehållandet av en kvalita-

möjligheten

till

påverkan.

Statens

intresse

bibehållandet

kvalita-

tivt och kvantitativt högtstående musikkultur säkras genom en statlig

tivt

och

kvantitativt

högtstående

musikkultur

säkras

genom

statlig

förordning.

TCO avstyrker förslaget och ansluter sig till det yttrande som avgivits av Kyrkomusikernas riksförbund. — Kågeröds pastorat, Älghults församlings pastorat, Lenhm-da-Herråkra kyrkliga samfällighet och Månsarpsförsatnling m.fl. anser också att det statliga inflytandet skall utövas av domkapitlen.

TCO avstyrker förslaget och ansluter sig till det yttrande som avgivits av

TCO

avstyrker

förslaget

och

ansluter

sig

till

det

yttrande

som

avgivits

Kyrkomusikernas riksförbund. — Kågeröds pastorat, Älghults församlings pastorat, Lenhm-da-Herråkra

Kyrkomusikernas riksförbund. —

Kyrkomusikernas

riksförbund.

—

Kågeröds pastorat, Älghults församlings pastorat, Lenhm-da-Herråkra

Kågeröds

pastorat,

Älghults

församlings

pastorat,

Lenhm-da-Herråkra

kyrkliga samfällighet och Månsarpsförsatnling m.fl. anser också att det

kyrkliga

samfällighet

och

Månsarpsförsatnling

m.fl.

anser

också

att

det

statliga inflytandet skall utövas av domkapitlen.

statliga

inflytandet

skall

utövas

domkapitlen.

Kristen denmkratisk samlings kyrkopolitiska råd

Kristen

denmkratisk

samlings

kyrkopolitiska

råd

Den positiva utvecklingen från 1950 har i betydande mån präglats av de insatser domkapitlen gjort. Både på formell och informell väg har domka- pitlens tjänstemän spelat en väsentlig roll för utvecklingen. Om befattning- en med kyrkomusikerärenden på stiftsplanet reduceras till att stiftsstyrel- sen skulle ha en högst sporadisk konsultverksamhet föreligger klar risk för en avsevärd försämring. Kyrkomusikerärendena bör därför fortfarande ligga kvar hos domkapitlet och oavsett kommunalisering inte föras över till stiftsstyrelsen. I sammanhanget bör beaktas att kyrkomusikernas verk- samhet i stor utsträckning gäller gudstjänsterna i kyrkan. Domkapitlet 85

Den positiva utvecklingen från 1950 har i betydande mån präglats av de

Den

positiva

utvecklingen

från

1950

har

betydande

mån

präglats

insatser domkapitlen gjort. Både på formell och informell väg har domka-

insatser

domkapitlen

gjort.

Både

på

formell

och

informell

väg

har

domka-

pitlens tjänstemän spelat en väsentlig roll för utvecklingen. Om befattning-

pitlens

tjänstemän

spelat

väsentlig

roll

för

utvecklingen.

befattning-

en med kyrkomusikerärenden på stiftsplanet reduceras till att stiftsstyrel-

med

kyrkomusikerärenden

på

stiftsplanet

reduceras

till

att

stiftsstyrel-

sen skulle ha en högst sporadisk konsultverksamhet föreligger klar risk för

sen

skulle

högst

sporadisk

konsultverksamhet

föreligger

klar

risk

för

en avsevärd försämring. Kyrkomusikerärendena bör därför fortfarande

avsevärd

försämring.

Kyrkomusikerärendena

bör

därför

fortfarande

ligga kvar hos domkapitlet och oavsett kommunalisering inte föras över till

ligga

kvar

hos

domkapitlet

och

oavsett

kommunalisering

inte

föras

över

till

stiftsstyrelsen. I sammanhanget bör beaktas att kyrkomusikernas verk-

stiftsstyrelsen.

sammanhanget

bör

beaktas

att

kyrkomusikernas

verk-

samhet i stor utsträckning gäller gudstjänsterna i kyrkan. Domkapitlet 85

samhet

stor

utsträckning

gäller

gudstjänsterna

kyrkan.

Domkapitlet

skall också i fortsättningen ha tillsynen över läran och upprätta tjänstgö- Prop. 1987/88; ]44 ringsföreskrifter för prästerna. Det är därför naturligt att också instruktion Bilaga 3 för kyrkomusikertjänsten m.m. fastställes av domkapitlet och att detta har tillsynen över kyrkomusikerärendena på stiftsnivå. Musikaliska akademien En av betänkandets huvudteser är att en "kyrkokommunal reglering” av kyrkomusikertjänsterna skulle vara ”en tidsenlig organisation”. Redan detta kan 1 flera avseenden starkt ifrågasättas. När det sedan hävdas att ett visst — om än begränsat— inflytande över organisationen" alltjämt skulle utövas at staten. får detta statliga inflytan- de en påtagligt otydlig beskrivning. I båda dessa omständigheter finner akademien anledning att framlägga invändningar. Det bör inledningsvis framhållas att sammanställningen av remissyttran- den över 1982 års kyrkokommitts diskussionsbetänkande "Församlingen i framtiden” (SOU l983z55) visar en starkt. ja överväldigande negativ in- ställning till det redan då antydda förslaget om kyrkokommunal reglering. Det nya betänkandet vidhåller trots denna massiva opinionsyttring sin ståndpunkt. Beklagligt är därvid särskilt att betänkandet inte klargör hur de invändningar som ofta tydligt framlades i tidigare remissyttranden skul- le kunna undvikas, t.ex. genom att tydligare beskriva hur de föreslagna stiftsstyrelserna eller i sista hand staten skulle kunna motverka riskerna för dåligt underbyggda beslut i pastoraten särskilt rörande omständigheter där kompetensen maste vara låg eller obefintlig. Rent allmänt hävdar akademien mycket stora betänkligheter mot att flytta beslut om anställning från domkapitlen till pastoraten. Av de "överväganden och förslag" rörande tillsättning av kyrkomusi— kertjänster som lämnas under 17.2 framgår (s. l83) att betänkandet inser ”att en del tillsättningsärendcn kan komma att framstå som svårbedömda för pastoraten". Men ändå kvarstår för pastoraten möjligheten att själva bedöma det svåra och fatta egna beslut. eftersom stiftsstyrelsen ”skall avge yttrande över ansökningarna"'cndast på begäran av pastoratet: så- lunda står det pastoratet fritt att underlåta infordrande av yttrande, och därmed går möjligheten för principiellt mera kompetent bedömning förlo- rad och riskerna för godtycke eller felbedömningar ökar — kanske avse- värt — jämfört med nuvarande situation. En annan betydande risk för felbedömningar uppstår därigenom att besvärsinstitutet är oklart eller otillräckligt. Av författningsförslaget (s. 31 ff) framgår att man kan överklaga i vissa avseenden — minimum av verk- samheten. lägsta behörighet resp. dispens från fastställda krav på utbild- ning — men meritvärderingen. bedömningen av normala tillsättningsgrun- der ("nit och skicklighet") har inga besvärsvägar beskrivna. För en demo- kratisk hantering av dessa ärenden är det nödvändigt att skapa klara regler i detta avseende. Erfarenheten säger entydigt att bedömningen avlkonst- närliga aspekter är vansklig och lätt inbjuder till skilda tolkningar och därmed skiljaktig mening. Benägenhetcn för överklaganden bör beredas ' yttrandevägar och kanaliseras rätt. Domkyrkoarganistcrnas _l'örening anser att standarden på kyrkomusiker bäst kan upprätthållas genom statlig reglering. ' SACO/SR avstyrker förslaget av samma skäl. Sveriges förenade stmiwztkärer (SFS) avstyrker förslaget med hänsyn till att ett kommunalt tillsättningsförfarande kan vara godtyckligt. 86

skall också i fortsättningen ha tillsynen över läran och upprätta tjänstgö- Prop. 1987/88; ]44 ringsföreskrifter för prästerna. Det är därför naturligt att också instruktion Bilaga 3

skall också i fortsättningen ha tillsynen över läran och upprätta tjänstgö- Prop. 1987/88; ]44

skall

också

fortsättningen

tillsynen

över

läran

och

upprätta

tjänstgö-

Prop.

1987/88;

]44

ringsföreskrifter för prästerna. Det är därför naturligt att också instruktion Bilaga 3

ringsföreskrifter

för

prästerna.

Det

är

därför

naturligt

att

också

instruktion

Bilaga

för kyrkomusikertjänsten m.m. fastställes av domkapitlet och att detta har tillsynen över kyrkomusikerärendena på stiftsnivå.

för kyrkomusikertjänsten m.m. fastställes av domkapitlet och att detta har

för

kyrkomusikertjänsten

m.m.

fastställes

domkapitlet

och

att

detta

har

tillsynen över kyrkomusikerärendena på stiftsnivå.

tillsynen

över

kyrkomusikerärendena

på

stiftsnivå.

Musikaliska akademien

Musikaliska

akademien

En av betänkandets huvudteser är att en "kyrkokommunal reglering” av kyrkomusikertjänsterna skulle vara ”en tidsenlig organisation”. Redan detta kan 1 flera avseenden starkt ifrågasättas. När det sedan hävdas att ett visst — om än begränsat— inflytande över organisationen" alltjämt skulle utövas at staten. får detta statliga inflytan- de en påtagligt otydlig beskrivning. I båda dessa omständigheter finner akademien anledning att framlägga invändningar. Det bör inledningsvis framhållas att sammanställningen av remissyttran- den över 1982 års kyrkokommitts diskussionsbetänkande "Församlingen i framtiden” (SOU l983z55) visar en starkt. ja överväldigande negativ in- ställning till det redan då antydda förslaget om kyrkokommunal reglering. Det nya betänkandet vidhåller trots denna massiva opinionsyttring sin ståndpunkt. Beklagligt är därvid särskilt att betänkandet inte klargör hur de invändningar som ofta tydligt framlades i tidigare remissyttranden skul- le kunna undvikas, t.ex. genom att tydligare beskriva hur de föreslagna stiftsstyrelserna eller i sista hand staten skulle kunna motverka riskerna för dåligt underbyggda beslut i pastoraten särskilt rörande omständigheter där kompetensen maste vara låg eller obefintlig. Rent allmänt hävdar akademien mycket stora betänkligheter mot att flytta beslut om anställning från domkapitlen till pastoraten. Av de "överväganden och förslag" rörande tillsättning av kyrkomusi— kertjänster som lämnas under 17.2 framgår (s. l83) att betänkandet inser ”att en del tillsättningsärendcn kan komma att framstå som svårbedömda för pastoraten". Men ändå kvarstår för pastoraten möjligheten att själva bedöma det svåra och fatta egna beslut. eftersom stiftsstyrelsen ”skall avge yttrande över ansökningarna"'cndast på begäran av pastoratet: så- lunda står det pastoratet fritt att underlåta infordrande av yttrande, och därmed går möjligheten för principiellt mera kompetent bedömning förlo- rad och riskerna för godtycke eller felbedömningar ökar — kanske avse- värt — jämfört med nuvarande situation. En annan betydande risk för felbedömningar uppstår därigenom att besvärsinstitutet är oklart eller otillräckligt. Av författningsförslaget (s. 31 ff) framgår att man kan överklaga i vissa avseenden — minimum av verk- samheten. lägsta behörighet resp. dispens från fastställda krav på utbild- ning — men meritvärderingen. bedömningen av normala tillsättningsgrun- der ("nit och skicklighet") har inga besvärsvägar beskrivna. För en demo- kratisk hantering av dessa ärenden är det nödvändigt att skapa klara regler i detta avseende. Erfarenheten säger entydigt att bedömningen avlkonst- närliga aspekter är vansklig och lätt inbjuder till skilda tolkningar och därmed skiljaktig mening. Benägenhetcn för överklaganden bör beredas ' yttrandevägar och kanaliseras rätt.

En av betänkandets huvudteser är att en "kyrkokommunal reglering” av kyrkomusikertjänsterna skulle vara ”en tidsenlig organisation”. Redan detta kan 1 flera avseenden starkt ifrågasättas.

En av betänkandets huvudteser är att en "kyrkokommunal reglering” av

betänkandets

huvudteser

är

att

"kyrkokommunal

reglering”

kyrkomusikertjänsterna skulle vara ”en tidsenlig organisation”. Redan

kyrkomusikertjänsterna

skulle

vara

”en

tidsenlig

organisation”.

Redan

detta kan 1 flera avseenden starkt ifrågasättas.

detta

kan

flera

avseenden

starkt

ifrågasättas.

När det sedan hävdas att ett visst — om än begränsat— inflytande över organisationen" alltjämt skulle utövas at staten. får detta statliga inflytan- de en påtagligt otydlig beskrivning. I båda dessa omständigheter finner akademien anledning att framlägga invändningar.

När det sedan hävdas att ett visst — om än begränsat— inflytande över

När

det

sedan

hävdas

att

ett

visst

—

än

begränsat—

inflytande

över

organisationen" alltjämt skulle utövas at staten. får detta statliga inflytan-

organisationen"

alltjämt

skulle

utövas

staten.

får

detta

statliga

inflytan-

de en påtagligt otydlig beskrivning. I båda dessa omständigheter finner

påtagligt

otydlig

beskrivning.

båda

dessa

omständigheter

finner

akademien anledning att framlägga invändningar.

akademien

anledning

att

framlägga

invändningar.

Det bör inledningsvis framhållas att sammanställningen av remissyttran- den över 1982 års kyrkokommitts diskussionsbetänkande "Församlingen i framtiden” (SOU l983z55) visar en starkt. ja överväldigande negativ in- ställning till det redan då antydda förslaget om kyrkokommunal reglering. Det nya betänkandet vidhåller trots denna massiva opinionsyttring sin ståndpunkt. Beklagligt är därvid särskilt att betänkandet inte klargör hur de invändningar som ofta tydligt framlades i tidigare remissyttranden skul- le kunna undvikas, t.ex. genom att tydligare beskriva hur de föreslagna stiftsstyrelserna eller i sista hand staten skulle kunna motverka riskerna för dåligt underbyggda beslut i pastoraten särskilt rörande omständigheter där kompetensen maste vara låg eller obefintlig.

Det bör inledningsvis framhållas att sammanställningen av remissyttran-

Det

bör

inledningsvis

framhållas

att

sammanställningen

remissyttran-

den över 1982 års kyrkokommitts diskussionsbetänkande "Församlingen i

den

över

1982

års

kyrkokommitts

diskussionsbetänkande

"Församlingen

framtiden” (SOU l983z55) visar en starkt. ja överväldigande negativ in-

framtiden”

(SOU

l983z55)

visar

starkt.

överväldigande

negativ

in-

ställning till det redan då antydda förslaget om kyrkokommunal reglering.

ställning

till

det

redan

då

antydda

förslaget

kyrkokommunal

reglering.

Det nya betänkandet vidhåller trots denna massiva opinionsyttring sin

Det

nya

betänkandet

vidhåller

trots

denna

massiva

opinionsyttring

sin

ståndpunkt. Beklagligt är därvid särskilt att betänkandet inte klargör hur

ståndpunkt.

Beklagligt

är

därvid

särskilt

att

betänkandet

inte

klargör

hur

de invändningar som ofta tydligt framlades i tidigare remissyttranden skul-

invändningar

som

ofta

tydligt

framlades

tidigare

remissyttranden

skul-

le kunna undvikas, t.ex. genom att tydligare beskriva hur de föreslagna

kunna

undvikas,

t.ex.

genom

att

tydligare

beskriva

hur

föreslagna

stiftsstyrelserna eller i sista hand staten skulle kunna motverka riskerna för

stiftsstyrelserna

eller

sista

hand

staten

skulle

kunna

motverka

riskerna

för

dåligt underbyggda beslut i pastoraten särskilt rörande omständigheter där

dåligt

underbyggda

beslut

pastoraten

särskilt

rörande

omständigheter

där

kompetensen maste vara låg eller obefintlig.

kompetensen

maste

vara

låg

eller

obefintlig.

Rent allmänt hävdar akademien mycket stora betänkligheter mot att flytta beslut om anställning från domkapitlen till pastoraten.

Rent allmänt hävdar akademien mycket stora betänkligheter mot att

Rent

allmänt

hävdar

akademien

mycket

stora

betänkligheter

mot

att

flytta beslut om anställning från domkapitlen till pastoraten.

flytta

beslut

anställning

från

domkapitlen

till

pastoraten.

Av de "överväganden och förslag" rörande tillsättning av kyrkomusi— kertjänster som lämnas under 17.2 framgår (s. l83) att betänkandet inser ”att en del tillsättningsärendcn kan komma att framstå som svårbedömda för pastoraten". Men ändå kvarstår för pastoraten möjligheten att själva bedöma det svåra och fatta egna beslut. eftersom stiftsstyrelsen ”skall avge yttrande över ansökningarna"'cndast på begäran av pastoratet: så- lunda står det pastoratet fritt att underlåta infordrande av yttrande, och därmed går möjligheten för principiellt mera kompetent bedömning förlo- rad och riskerna för godtycke eller felbedömningar ökar — kanske avse- värt — jämfört med nuvarande situation.

Av de "överväganden och förslag" rörande tillsättning av kyrkomusi—

"överväganden

och

förslag"

rörande

tillsättning

kyrkomusi—

kertjänster som lämnas under 17.2 framgår (s. l83) att betänkandet inser

kertjänster

som

lämnas

under

17.2

framgår

(s.

l83)

att

betänkandet

inser

”att en del tillsättningsärendcn kan komma att framstå som svårbedömda

”att

del

tillsättningsärendcn

kan

komma

att

framstå

som

svårbedömda

för pastoraten". Men ändå kvarstår för pastoraten möjligheten att själva

för

pastoraten".

Men

ändå

kvarstår

för

pastoraten

möjligheten

att

själva

bedöma det svåra och fatta egna beslut. eftersom stiftsstyrelsen ”skall

bedöma

det

svåra

och

fatta

egna

beslut.

eftersom

stiftsstyrelsen

”skall

avge yttrande över ansökningarna"'cndast på begäran av pastoratet: så-

avge

yttrande

över

ansökningarna"'cndast

på

begäran

pastoratet:

så-

lunda står det pastoratet fritt att underlåta infordrande av yttrande, och

lunda

står

det

pastoratet

fritt

att

underlåta

infordrande

yttrande,

och

därmed går möjligheten för principiellt mera kompetent bedömning förlo-

därmed

går

möjligheten

för

principiellt

mera

kompetent

bedömning

förlo-

rad och riskerna för godtycke eller felbedömningar ökar — kanske avse-

rad

och

riskerna

för

godtycke

eller

felbedömningar

ökar

—

kanske

avse-

värt — jämfört med nuvarande situation.

värt

—

jämfört

med

nuvarande

situation.

En annan betydande risk för felbedömningar uppstår därigenom att besvärsinstitutet är oklart eller otillräckligt. Av författningsförslaget (s. 31 ff) framgår att man kan överklaga i vissa avseenden — minimum av verk- samheten. lägsta behörighet resp. dispens från fastställda krav på utbild- ning — men meritvärderingen. bedömningen av normala tillsättningsgrun- der ("nit och skicklighet") har inga besvärsvägar beskrivna. För en demo- kratisk hantering av dessa ärenden är det nödvändigt att skapa klara regler i detta avseende. Erfarenheten säger entydigt att bedömningen avlkonst- närliga aspekter är vansklig och lätt inbjuder till skilda tolkningar och därmed skiljaktig mening. Benägenhetcn för överklaganden bör beredas ' yttrandevägar och kanaliseras rätt.

En annan betydande risk för felbedömningar uppstår därigenom att

annan

betydande

risk

för

felbedömningar

uppstår

därigenom

att

besvärsinstitutet är oklart eller otillräckligt. Av författningsförslaget (s. 31

besvärsinstitutet

är

oklart

eller

otillräckligt.

författningsförslaget

(s.

ff) framgår att man kan överklaga i vissa avseenden — minimum av verk-

ff)

framgår

att

man

kan

överklaga

vissa

avseenden

—

minimum

verk-

samheten. lägsta behörighet resp. dispens från fastställda krav på utbild-

samheten.

lägsta

behörighet

resp.

dispens

från

fastställda

krav

på

utbild-

ning — men meritvärderingen. bedömningen av normala tillsättningsgrun-

ning

—

men

meritvärderingen.

bedömningen

normala

tillsättningsgrun-

der ("nit och skicklighet") har inga besvärsvägar beskrivna. För en demo-

der

("nit

och

skicklighet")

har

inga

besvärsvägar

beskrivna.

För

demo-

kratisk hantering av dessa ärenden är det nödvändigt att skapa klara regler

kratisk

hantering

dessa

ärenden

är

det

nödvändigt

att

skapa

klara

regler

i detta avseende. Erfarenheten säger entydigt att bedömningen avlkonst-

detta

avseende.

Erfarenheten

säger

entydigt

att

bedömningen

avlkonst-

närliga aspekter är vansklig och lätt inbjuder till skilda tolkningar och

närliga

aspekter

är

vansklig

och

lätt

inbjuder

till

skilda

tolkningar

och

därmed skiljaktig mening. Benägenhetcn för överklaganden bör beredas '

därmed

skiljaktig

mening.

Benägenhetcn

för

överklaganden

bör

beredas

yttrandevägar och kanaliseras rätt.

yttrandevägar

och

kanaliseras

rätt.

Domkyrkoarganistcrnas _l'örening anser att standarden på kyrkomusiker bäst kan upprätthållas genom statlig reglering. ' SACO/SR avstyrker förslaget av samma skäl. Sveriges förenade stmiwztkärer (SFS) avstyrker förslaget med hänsyn till att ett kommunalt tillsättningsförfarande kan vara godtyckligt. 86

Domkyrkoarganistcrnas _l'örening anser att standarden på kyrkomusiker

Domkyrkoarganistcrnas

_l'örening

anser

att

standarden

på

kyrkomusiker

bäst kan upprätthållas genom statlig reglering. '

bäst

kan

upprätthållas

genom

statlig

reglering.

SACO/SR avstyrker förslaget av samma skäl.

SACO/SR

avstyrker

förslaget

samma

skäl.

Sveriges förenade stmiwztkärer (SFS) avstyrker förslaget med hänsyn

Sveriges

förenade

stmiwztkärer

(SFS)

avstyrker

förslaget

med

hänsyn

till att ett kommunalt tillsättningsförfarande kan vara godtyckligt. 86

till

att

ett

kommunalt

tillsättningsförfarande

kan

vara

godtyckligt.

Brämhults och Hässleholms församlingar varnar också för en kommu- Prop. 1987/88: 144 nalisering av samma skäl. Bilaga 3- Riksförbundet Svensk k_w'kt.nnusik (RISK) avstyrker att den statliga re- gleringen av kyrkomusikertjänsterna avskaffas. Alltför stora lokala varia- tioner kan uppstå. Kyrkomusikertjänsterna kommunaliseras samtidigt som prästtjänsterna förblir statliga. RISK föreslår vidare att om den statliga regleringen upphävs, bör det utfärdas en författning, som styr stiftsstyrelsens bedömning av minimi- nivån av den kyrkomusikaliska verksamheten. Västerås stifts kwrkomusikerförening varnar för att miniminivån kan skifta mellan pastoraten. Utredningen har inte definierat vad som konkret skall betraktas som mini- minivå. Den absoluta miniminivån måste sannolikt utgöras av den allmän- na gudstjänstverksamheten enligt kyrkolag och handbok. Utredningen fö- reslår att dessa frågor beslutas av en stiftsstyrelse. Vi anser. att det är vanskligt att lägga väsentliga uppgifter på ett organ. som ännu inte fått sin fasta utformning. Det finns stor risk för standardskillnader i betydande grad inte bara mellan pastoraten inom ett stift utan också mellan de olika stiften. Vä pastorat framhåller också att utredningen inte definierat vad som menas med minimum. Malmba'cksförsamling avstyrker förslaget eftersom det är oekonomiskt. Pastoraten behöver utbilda personal för att sköta de anställda. Kyrkomusi- kerna kommer att kräva kompensation i samband med övergång till kom- munal reglering. T_vnnereds fin-samling anför flera skäl för fortsatt statlig reglering. l. Stiftsstyrelsen skall enligt förslaget besluta om minimum för verksam- hetens omfattning. Vad menas med minimum? Detta kan medföra stora olikheter i landet. Minimiomfattningen av den kyrkomusikaliska verk- samheten bör därför vara reglerad i lag som i dagsläget. . Då den kyrkomusikaliska verksamheten i hög grad är beroende av prästernas tjänstgöringsföreskrifter. (gudstjänster och förrättningar m.m.) är det naturligt att domkapitlet även i fortsättningen fastställer kyrkomusikernas tjänsteinstruktioner. . Risk för osäkerhet vid tjänstetillsättning. Möjligheterna att genom be- svär åstadkomma ändring i kyrkokommunala tillsättningsbeslut är små. Nuvarande ordning. där domkapitlet sätter upp tre sökande på förslag efter meriter tillgodoser både kyrkorådens och kyrkomusikernas intres- se på ett bättre sätt än förslaget. Kyrkorädet har möjlighet att välja vem man vill oavsett rangordning. 4. Dåliga erfarenheter av de kyrkokommunala kyrkomusikertjänster som redan är inrättade. l Göteborgs samfällighet finns åtskilliga s.k. försam— lingsmusikertjänster med det gemensamma. att det varit ytterst besvär- ligt för församlingarna att få det antal ”timmar" som skulle behövas för att motsvara redan befmtlig verksamhet. Därför förordar vi att församlingsmusikertjänsterna omvandlas till stat- ligt reglerade tjänster. PJ m 87

Brämhults och Hässleholms församlingar varnar också för en kommu- Prop. 1987/88: 144

Brämhults

och

Hässleholms

församlingar

varnar

också

för

kommu-

Prop.

1987/88:

144

nalisering av samma skäl. Bilaga 3-

nalisering

samma

skäl.

Bilaga

Riksförbundet Svensk k_w'kt.nnusik (RISK) avstyrker att den statliga re-

Riksförbundet

Svensk

k_w'kt.nnusik

(RISK)

avstyrker

att

den

statliga

re-

gleringen av kyrkomusikertjänsterna avskaffas. Alltför stora lokala varia-

gleringen

kyrkomusikertjänsterna

avskaffas.

Alltför

stora

lokala

varia-

tioner kan uppstå. Kyrkomusikertjänsterna kommunaliseras samtidigt som

tioner

kan

uppstå.

Kyrkomusikertjänsterna

kommunaliseras

samtidigt

som

prästtjänsterna förblir statliga.

prästtjänsterna

förblir

statliga.

RISK föreslår vidare att om den statliga regleringen upphävs, bör det

RISK

föreslår

vidare

att

den

statliga

regleringen

upphävs,

bör

det

utfärdas en författning, som styr stiftsstyrelsens bedömning av minimi-

utfärdas

författning,

som

styr

stiftsstyrelsens

bedömning

minimi-

nivån av den kyrkomusikaliska verksamheten.

nivån

den

kyrkomusikaliska

verksamheten.

Västerås stifts kwrkomusikerförening varnar för att miniminivån kan

Västerås

stifts

kwrkomusikerförening

varnar

för

att

miniminivån

kan

skifta mellan pastoraten.

skifta

mellan

pastoraten.

Utredningen har inte definierat vad som konkret skall betraktas som mini- minivå. Den absoluta miniminivån måste sannolikt utgöras av den allmän- na gudstjänstverksamheten enligt kyrkolag och handbok. Utredningen fö- reslår att dessa frågor beslutas av en stiftsstyrelse. Vi anser. att det är vanskligt att lägga väsentliga uppgifter på ett organ. som ännu inte fått sin fasta utformning. Det finns stor risk för standardskillnader i betydande grad inte bara mellan pastoraten inom ett stift utan också mellan de olika stiften.

Utredningen har inte definierat vad som konkret skall betraktas som mini-

Utredningen

har

inte

definierat

vad

som

konkret

skall

betraktas

som

mini-

minivå. Den absoluta miniminivån måste sannolikt utgöras av den allmän-

minivå.

Den

absoluta

miniminivån

måste

sannolikt

utgöras

den

allmän-

na gudstjänstverksamheten enligt kyrkolag och handbok. Utredningen fö-

gudstjänstverksamheten

enligt

kyrkolag

och

handbok.

Utredningen

fö-

reslår att dessa frågor beslutas av en stiftsstyrelse. Vi anser. att det är

reslår

att

dessa

frågor

beslutas

stiftsstyrelse.

anser.

att

det

är

vanskligt att lägga väsentliga uppgifter på ett organ. som ännu inte fått sin

vanskligt

att

lägga

väsentliga

uppgifter

på

ett

organ.

som

ännu

inte

fått

sin

fasta utformning. Det finns stor risk för standardskillnader i betydande

fasta

utformning.

Det

finns

stor

risk

för

standardskillnader

betydande

grad inte bara mellan pastoraten inom ett stift utan också mellan de olika

grad

inte

bara

mellan

pastoraten

inom

ett

stift

utan

också

mellan

olika

stiften.

Vä pastorat framhåller också att utredningen inte definierat vad som menas med minimum. Malmba'cksförsamling avstyrker förslaget eftersom det är oekonomiskt. Pastoraten behöver utbilda personal för att sköta de anställda. Kyrkomusi- kerna kommer att kräva kompensation i samband med övergång till kom- munal reglering. T_vnnereds fin-samling anför flera skäl för fortsatt statlig reglering.

Vä pastorat framhåller också att utredningen inte definierat vad som menas med minimum.

Vä pastorat framhåller också att utredningen inte definierat vad som

Vä

pastorat

framhåller

också

att

utredningen

inte

definierat

vad

som

menas med minimum.

menas

med

minimum.

Malmba'cksförsamling avstyrker förslaget eftersom det är oekonomiskt. Pastoraten behöver utbilda personal för att sköta de anställda. Kyrkomusi- kerna kommer att kräva kompensation i samband med övergång till kom- munal reglering.

Malmba'cksförsamling avstyrker förslaget eftersom det är oekonomiskt.

Malmba'cksförsamling

avstyrker

förslaget

eftersom

det

är

oekonomiskt.

Pastoraten behöver utbilda personal för att sköta de anställda. Kyrkomusi-

Pastoraten

behöver

utbilda

personal

för

att

sköta

anställda.

Kyrkomusi-

kerna kommer att kräva kompensation i samband med övergång till kom-

kerna

kommer

att

kräva

kompensation

samband

med

övergång

till

kom-

munal reglering.

munal

reglering.

T_vnnereds fin-samling anför flera skäl för fortsatt statlig reglering.

T_vnnereds

fin-samling

anför

flera

skäl

för

fortsatt

statlig

reglering.

l. Stiftsstyrelsen skall enligt förslaget besluta om minimum för verksam- hetens omfattning. Vad menas med minimum? Detta kan medföra stora olikheter i landet. Minimiomfattningen av den kyrkomusikaliska verk- samheten bör därför vara reglerad i lag som i dagsläget. . Då den kyrkomusikaliska verksamheten i hög grad är beroende av prästernas tjänstgöringsföreskrifter. (gudstjänster och förrättningar m.m.) är det naturligt att domkapitlet även i fortsättningen fastställer kyrkomusikernas tjänsteinstruktioner. . Risk för osäkerhet vid tjänstetillsättning. Möjligheterna att genom be- svär åstadkomma ändring i kyrkokommunala tillsättningsbeslut är små. Nuvarande ordning. där domkapitlet sätter upp tre sökande på förslag efter meriter tillgodoser både kyrkorådens och kyrkomusikernas intres- se på ett bättre sätt än förslaget. Kyrkorädet har möjlighet att välja vem man vill oavsett rangordning. 4. Dåliga erfarenheter av de kyrkokommunala kyrkomusikertjänster som redan är inrättade. l Göteborgs samfällighet finns åtskilliga s.k. försam— lingsmusikertjänster med det gemensamma. att det varit ytterst besvär- ligt för församlingarna att få det antal ”timmar" som skulle behövas för att motsvara redan befmtlig verksamhet. Därför förordar vi att församlingsmusikertjänsterna omvandlas till stat- ligt reglerade tjänster.

l. Stiftsstyrelsen skall enligt förslaget besluta om minimum för verksam-

Stiftsstyrelsen

skall

enligt

förslaget

besluta

minimum

för

verksam-

hetens omfattning. Vad menas med minimum? Detta kan medföra stora

hetens

omfattning.

Vad

menas

med

minimum?

Detta

kan

medföra

stora

olikheter i landet. Minimiomfattningen av den kyrkomusikaliska verk-

olikheter

landet.

Minimiomfattningen

den

kyrkomusikaliska

verk-

samheten bör därför vara reglerad i lag som i dagsläget.

samheten

bör

därför

vara

reglerad

lag

som

dagsläget.

. Då den kyrkomusikaliska verksamheten i hög grad är beroende av prästernas tjänstgöringsföreskrifter. (gudstjänster och förrättningar m.m.) är det naturligt att domkapitlet även i fortsättningen fastställer kyrkomusikernas tjänsteinstruktioner.

. Då den kyrkomusikaliska verksamheten i hög grad är beroende av

Då

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

hög

grad

är

beroende

prästernas tjänstgöringsföreskrifter. (gudstjänster och förrättningar

prästernas

tjänstgöringsföreskrifter.

(gudstjänster

och

förrättningar

m.m.) är det naturligt att domkapitlet även i fortsättningen fastställer

m.m.)

är

det

naturligt

att

domkapitlet

även

fortsättningen

fastställer

kyrkomusikernas tjänsteinstruktioner.

kyrkomusikernas

tjänsteinstruktioner.

. Risk för osäkerhet vid tjänstetillsättning. Möjligheterna att genom be- svär åstadkomma ändring i kyrkokommunala tillsättningsbeslut är små. Nuvarande ordning. där domkapitlet sätter upp tre sökande på förslag efter meriter tillgodoser både kyrkorådens och kyrkomusikernas intres- se på ett bättre sätt än förslaget. Kyrkorädet har möjlighet att välja vem man vill oavsett rangordning.

. Risk för osäkerhet vid tjänstetillsättning. Möjligheterna att genom be-

Risk

för

osäkerhet

vid

tjänstetillsättning.

Möjligheterna

att

genom

be-

svär åstadkomma ändring i kyrkokommunala tillsättningsbeslut är små.

svär

åstadkomma

ändring

kyrkokommunala

tillsättningsbeslut

är

små.

Nuvarande ordning. där domkapitlet sätter upp tre sökande på förslag

Nuvarande

ordning.

där

domkapitlet

sätter

upp

tre

sökande

på

förslag

efter meriter tillgodoser både kyrkorådens och kyrkomusikernas intres-

efter

meriter

tillgodoser

både

kyrkorådens

och

kyrkomusikernas

intres-

se på ett bättre sätt än förslaget. Kyrkorädet har möjlighet att välja vem

på

ett

bättre

sätt

än

förslaget.

Kyrkorädet

har

möjlighet

att

välja

vem

man vill oavsett rangordning.

man

vill

oavsett

rangordning.

4. Dåliga erfarenheter av de kyrkokommunala kyrkomusikertjänster som redan är inrättade. l Göteborgs samfällighet finns åtskilliga s.k. försam— lingsmusikertjänster med det gemensamma. att det varit ytterst besvär- ligt för församlingarna att få det antal ”timmar" som skulle behövas för att motsvara redan befmtlig verksamhet.

4. Dåliga erfarenheter av de kyrkokommunala kyrkomusikertjänster som

Dåliga

erfarenheter

kyrkokommunala

kyrkomusikertjänster

som

redan är inrättade. l Göteborgs samfällighet finns åtskilliga s.k. försam—

redan

är

inrättade.

Göteborgs

samfällighet

finns

åtskilliga

s.k.

försam—

lingsmusikertjänster med det gemensamma. att det varit ytterst besvär-

lingsmusikertjänster

med

det

gemensamma.

att

det

varit

ytterst

besvär-

ligt för församlingarna att få det antal ”timmar" som skulle behövas för

ligt

för

församlingarna

att

få

det

antal

”timmar"

som

skulle

behövas

för

att motsvara redan befmtlig verksamhet.

att

motsvara

redan

befmtlig

verksamhet.

Därför förordar vi att församlingsmusikertjänsterna omvandlas till stat- ligt reglerade tjänster.

Därför förordar vi att församlingsmusikertjänsterna omvandlas till stat-

Därför

förordar

att

församlingsmusikertjänsterna

omvandlas

till

stat-

ligt reglerade tjänster.

ligt

reglerade

tjänster.

Kristianstads Heliga Trefaldighets och Norra Åsamsförsamlingars kwrkli- Prop. 1987/88: 144 ga samfällighet anför både principiella och särskilda skäl mot förslaget: Bilaga 3 Principiella ]. Sven5ka kyrkan är enligt bekännelse och ordning en episkopal kyrka. Det innebär att det i läromässigt hänseende finns en organisation som står över församlingarna och knyter samman dessa i en enhet. Motsat- sen är en kongregationalistisk kyrka. I en episkopal kyrka är det framför allt gudstjänsterna som står under biskops och domkapitlets överinseende. l gudstjänsterna är det främst prästens och kyrkomusikerns uppgifter som är av läromässig betydelse. Det är därför angeläget att dessa tjänster faller under biskops och domkapitels reglering och överinseende. . Enmansutredaren är angelägen att minska det statliga inflytandet över Svenska kyrkan och eftersom domkapitlen är statliga myndigheter så skall dessas inflytande minskas. Viktigare torde dock den läromässiga funktionen hos domkapitlen vara och denna funktion får inte hotas på grund av en önskan att genomföra en förändring i förhållandet mellan kyrkan och staten. Den förändringen skall debatteras i ett eget samman- hang. I») Särskilda ]. Enmansutredaren har fört fram en rad fullt berättigade reformbehov. Dessa kan dock tillgodoses genom Zaid Bjureks förslag utan att organi- sationen behöver kommunaliseras. . Förslaget att stiftsstyrelsen (domkapitlet) skall fastställa ett minimum, ej specifierat, för den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingen, leder till ett minimitänkande. All frivillig höjning utöver minimum bety- der ökad kostnader som inte är "nödvändiga". Även ambitiösa försam- lingar kan bli betänksamma när flera angelägna kostnader trängs i budgetarbetet. . Utredningen konstaterar att kostnaderna kommer att öka något om kommunaliseringen genomförs men att det är svårt att beräknajust hur mycket. Klart är dock att den ökningen måste bli markant eftersom församlingarna får överta mycken administrativ verksamhet, förhand- lingsverksamhet m.m. Dessutom väntar en lång övergångsperiod. svår- administrerad, med musiker på både det gamla och nya systemet. 4. En kommunalisering av kyrkomusikertjänsterna skulle innebära att präster och musiker får olika huvudmän. vilket kan innebära problem med samordningen av resurser och arbetsuppgifter —utredarcn upp- märksammar själv detta. Här kan även ambitionsnivåerna för tjänsterna skilja sig. . Ett tungt vägande skäl mot genomförandet av "kommunaliseringen'” är den kompakta motviljan hos kyrkomusikerna själva. Sakliga skäl för den motviljan är bl.a. den Starkt beskurna möjligheten att få ändring i tillsättningsbeslut samt avsaknaden av en ”icke partsbunden" huvud- man. PJ b.) lJI 88

Kristianstads Heliga Trefaldighets och Norra Åsamsförsamlingars kwrkli- Prop. 1987/88: 144 ga samfällighet anför både principiella och särskilda skäl mot förslaget: Bilaga 3

Kristianstads Heliga Trefaldighets och Norra Åsamsförsamlingars kwrkli- Prop. 1987/88: 144

Kristianstads

Heliga

Trefaldighets

och

Norra

Åsamsförsamlingars

kwrkli-

Prop.

1987/88:

144

ga samfällighet anför både principiella och särskilda skäl mot förslaget: Bilaga 3

samfällighet

anför

både

principiella

och

särskilda

skäl

mot

förslaget:

Bilaga

Principiella

]. Sven5ka kyrkan är enligt bekännelse och ordning en episkopal kyrka. Det innebär att det i läromässigt hänseende finns en organisation som står över församlingarna och knyter samman dessa i en enhet. Motsat- sen är en kongregationalistisk kyrka. I en episkopal kyrka är det framför allt gudstjänsterna som står under biskops och domkapitlets överinseende. l gudstjänsterna är det främst prästens och kyrkomusikerns uppgifter som är av läromässig betydelse. Det är därför angeläget att dessa tjänster faller under biskops och domkapitels reglering och överinseende. . Enmansutredaren är angelägen att minska det statliga inflytandet över Svenska kyrkan och eftersom domkapitlen är statliga myndigheter så skall dessas inflytande minskas. Viktigare torde dock den läromässiga funktionen hos domkapitlen vara och denna funktion får inte hotas på grund av en önskan att genomföra en förändring i förhållandet mellan

]. Sven5ka kyrkan är enligt bekännelse och ordning en episkopal kyrka.

Sven5ka

kyrkan

är

enligt

bekännelse

och

ordning

episkopal

kyrka.

Det innebär att det i läromässigt hänseende finns en organisation som

Det

innebär

att

det

läromässigt

hänseende

finns

organisation

som

står över församlingarna och knyter samman dessa i en enhet. Motsat-

står

över

församlingarna

och

knyter

samman

dessa

enhet.

Motsat-

sen är en kongregationalistisk kyrka.

sen

är

kongregationalistisk

kyrka.

I en episkopal kyrka är det framför allt gudstjänsterna som står under biskops och domkapitlets överinseende. l gudstjänsterna är det främst prästens och kyrkomusikerns uppgifter som är av läromässig betydelse. Det är därför angeläget att dessa tjänster faller under biskops och domkapitels reglering och överinseende.

I en episkopal kyrka är det framför allt gudstjänsterna som står under

episkopal

kyrka

är

det

framför

allt

gudstjänsterna

som

står

under

biskops och domkapitlets överinseende. l gudstjänsterna är det främst

biskops

och

domkapitlets

överinseende.

gudstjänsterna

är

det

främst

prästens och kyrkomusikerns uppgifter som är av läromässig betydelse.

prästens

och

kyrkomusikerns

uppgifter

som

är

läromässig

betydelse.

Det är därför angeläget att dessa tjänster faller under biskops och

Det

är

därför

angeläget

att

dessa

tjänster

faller

under

biskops

och

domkapitels reglering och överinseende.

domkapitels

reglering

och

överinseende.

. Enmansutredaren är angelägen att minska det statliga inflytandet över Svenska kyrkan och eftersom domkapitlen är statliga myndigheter så skall dessas inflytande minskas. Viktigare torde dock den läromässiga funktionen hos domkapitlen vara och denna funktion får inte hotas på grund av en önskan att genomföra en förändring i förhållandet mellan

. Enmansutredaren är angelägen att minska det statliga inflytandet över

Enmansutredaren

är

angelägen

att

minska

det

statliga

inflytandet

över

Svenska kyrkan och eftersom domkapitlen är statliga myndigheter så

Svenska

kyrkan

och

eftersom

domkapitlen

är

statliga

myndigheter

så

skall dessas inflytande minskas. Viktigare torde dock den läromässiga

skall

dessas

inflytande

minskas.

Viktigare

torde

dock

den

läromässiga

funktionen hos domkapitlen vara och denna funktion får inte hotas på

funktionen

hos

domkapitlen

vara

och

denna

funktion

får

inte

hotas

på

grund av en önskan att genomföra en förändring i förhållandet mellan

grund

önskan

att

genomföra

förändring

förhållandet

mellan

kyrkan och staten. Den förändringen skall debatteras i ett eget samman- hang.

kyrkan och staten. Den förändringen skall debatteras i ett eget samman-

kyrkan

och

staten.

Den

förändringen

skall

debatteras

ett

eget

samman-

hang.

I»)

Särskilda

]. Enmansutredaren har fört fram en rad fullt berättigade reformbehov. Dessa kan dock tillgodoses genom Zaid Bjureks förslag utan att organi- sationen behöver kommunaliseras. . Förslaget att stiftsstyrelsen (domkapitlet) skall fastställa ett minimum, ej specifierat, för den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingen, leder till ett minimitänkande. All frivillig höjning utöver minimum bety- der ökad kostnader som inte är "nödvändiga". Även ambitiösa försam- lingar kan bli betänksamma när flera angelägna kostnader trängs i budgetarbetet. . Utredningen konstaterar att kostnaderna kommer att öka något om kommunaliseringen genomförs men att det är svårt att beräknajust hur mycket. Klart är dock att den ökningen måste bli markant eftersom församlingarna får överta mycken administrativ verksamhet, förhand- lingsverksamhet m.m. Dessutom väntar en lång övergångsperiod. svår- administrerad, med musiker på både det gamla och nya systemet. 4. En kommunalisering av kyrkomusikertjänsterna skulle innebära att präster och musiker får olika huvudmän. vilket kan innebära problem med samordningen av resurser och arbetsuppgifter —utredarcn upp- märksammar själv detta. Här kan även ambitionsnivåerna för tjänsterna skilja sig. . Ett tungt vägande skäl mot genomförandet av "kommunaliseringen'” är den kompakta motviljan hos kyrkomusikerna själva. Sakliga skäl för den motviljan är bl.a. den Starkt beskurna möjligheten att få ändring i

]. Enmansutredaren har fört fram en rad fullt berättigade reformbehov. Dessa kan dock tillgodoses genom Zaid Bjureks förslag utan att organi- sationen behöver kommunaliseras.

]. Enmansutredaren har fört fram en rad fullt berättigade reformbehov.

Enmansutredaren

har

fört

fram

rad

fullt

berättigade

reformbehov.

Dessa kan dock tillgodoses genom Zaid Bjureks förslag utan att organi-

Dessa

kan

dock

tillgodoses

genom

Zaid

Bjureks

förslag

utan

att

organi-

sationen behöver kommunaliseras.

sationen

behöver

kommunaliseras.

. Förslaget att stiftsstyrelsen (domkapitlet) skall fastställa ett minimum, ej specifierat, för den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingen, leder till ett minimitänkande. All frivillig höjning utöver minimum bety- der ökad kostnader som inte är "nödvändiga". Även ambitiösa försam- lingar kan bli betänksamma när flera angelägna kostnader trängs i budgetarbetet.

. Förslaget att stiftsstyrelsen (domkapitlet) skall fastställa ett minimum,

Förslaget

att

stiftsstyrelsen

(domkapitlet)

skall

fastställa

ett

minimum,

ej specifierat, för den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingen,

specifierat,

för

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

församlingen,

leder till ett minimitänkande. All frivillig höjning utöver minimum bety-

leder

till

ett

minimitänkande.

All

frivillig

höjning

utöver

minimum

bety-

der ökad kostnader som inte är "nödvändiga". Även ambitiösa försam-

der

ökad

kostnader

som

inte

är

"nödvändiga".

Även

ambitiösa

försam-

lingar kan bli betänksamma när flera angelägna kostnader trängs i

lingar

kan

bli

betänksamma

när

flera

angelägna

kostnader

trängs

budgetarbetet.

. Utredningen konstaterar att kostnaderna kommer att öka något om kommunaliseringen genomförs men att det är svårt att beräknajust hur mycket. Klart är dock att den ökningen måste bli markant eftersom församlingarna får överta mycken administrativ verksamhet, förhand- lingsverksamhet m.m. Dessutom väntar en lång övergångsperiod. svår- administrerad, med musiker på både det gamla och nya systemet.

. Utredningen konstaterar att kostnaderna kommer att öka något om

Utredningen

konstaterar

att

kostnaderna

kommer

att

öka

något

kommunaliseringen genomförs men att det är svårt att beräknajust hur

kommunaliseringen

genomförs

men

att

det

är

svårt

att

beräknajust

hur

mycket. Klart är dock att den ökningen måste bli markant eftersom

mycket.

Klart

är

dock

att

den

ökningen

måste

bli

markant

eftersom

församlingarna får överta mycken administrativ verksamhet, förhand-

församlingarna

får

överta

mycken

administrativ

verksamhet,

förhand-

lingsverksamhet m.m. Dessutom väntar en lång övergångsperiod. svår-

lingsverksamhet

m.m.

Dessutom

väntar

lång

övergångsperiod.

svår-

administrerad, med musiker på både det gamla och nya systemet.

administrerad,

med

musiker

på

både

det

gamla

och

nya

systemet.

4. En kommunalisering av kyrkomusikertjänsterna skulle innebära att präster och musiker får olika huvudmän. vilket kan innebära problem med samordningen av resurser och arbetsuppgifter —utredarcn upp- märksammar själv detta. Här kan även ambitionsnivåerna för tjänsterna skilja sig.

4. En kommunalisering av kyrkomusikertjänsterna skulle innebära att

kommunalisering

kyrkomusikertjänsterna

skulle

innebära

att

präster och musiker får olika huvudmän. vilket kan innebära problem

präster

och

musiker

får

olika

huvudmän.

vilket

kan

innebära

problem

med samordningen av resurser och arbetsuppgifter —utredarcn upp-

med

samordningen

resurser

och

arbetsuppgifter

—utredarcn

upp-

märksammar själv detta. Här kan även ambitionsnivåerna för tjänsterna

märksammar

själv

detta.

Här

kan

även

ambitionsnivåerna

för

tjänsterna

skilja sig.

skilja

sig.

. Ett tungt vägande skäl mot genomförandet av "kommunaliseringen'” är den kompakta motviljan hos kyrkomusikerna själva. Sakliga skäl för den motviljan är bl.a. den Starkt beskurna möjligheten att få ändring i

. Ett tungt vägande skäl mot genomförandet av "kommunaliseringen'” är

Ett

tungt

vägande

skäl

mot

genomförandet

"kommunaliseringen'”

är

den kompakta motviljan hos kyrkomusikerna själva. Sakliga skäl för

den

kompakta

motviljan

hos

kyrkomusikerna

själva.

Sakliga

skäl

för

den motviljan är bl.a. den Starkt beskurna möjligheten att få ändring i

den

motviljan

är

bl.a.

den

Starkt

beskurna

möjligheten

att

få

ändring

tillsättningsbeslut samt avsaknaden av en ”icke partsbunden" huvud- man.

tillsättningsbeslut samt avsaknaden av en ”icke partsbunden" huvud-

tillsättningsbeslut

samt

avsaknaden

”icke

partsbunden"

huvud-

man.

b.)

lJI

Östersunds församlings pastorat Prop. 1987/88: 144 Det främsta skälet för att avskaffa den statliga regleringen av kyrkomusi- Bllaga 3 kenjänsterna synes vara att man därigenom vill genomföra ett reformsteg på väg mot upplösandet av nuvarande relationer mellan kyrka och stat. En sådan utveckling har Svenska kyrkans församlingar avvisat i ett flertal remissomgängar och vid 1979 års kyrkomöte. Flera av dem som i spontana remissyttranden har avstyrkt utredningsför- slaget har i stället direkt hänvisat till det förslag som avgivits av musikdi— rektör Zaid Bjurek. sakkunnig i utredningen. Dessa utgörs av 6 kyrkliga samfälligheter, "22 pastorat. 109 församlingar. några kyrkomusiker och musikstuderande. Bland övriga märks Musikhögskolan i Malmö, samt Skara och Göteborgs stifts kyrkomusikerföreningar. 13.2 Pastoraten skall fastställa en instruktion för varje kyrkomusiker- tjänst. En tjänst skall inte kunna fastställas att omfatta mer än vad som kan anses vara heltid. Liksom i dagsläget skall tjänstgöring vid gudstjänster och förrättningar/kyrkliga handlingar. körverksamhet samt orgelvård m.m. vara uppgifter i tjänsten för kyrkomusikerna. Fri musikundervisning skall i princip även bli en tjänsteuppgift för samtliga kyrkomusiker. Fyllnadstjänstgöringen behöver inte detalj- regleras i författning. Flera faktorer bör påverka stiftsstyrelsens beslut om minimum för omfattningen av den kyrkomusikaliska verk- samheten i pastoraten. Fastställandet av omfattningen av uppgifter- na i varje tjänst bör därefter ske efter lokala MBL-förhandlingar. Några remissinstanser motsätter sig förändring av nuvarande ordning. Domkapitlen i Uppsala, Lund och Göteborg samt Kville församling anser att domkapitlen bäst kan sköta kyrkomusikerärendena. Domkapitlet i Göteborg anför flera skäl för att behålla nuvarande ord- ning. För närvarande handlägger en jurist vid domkapitlen kyrkomusikaliska ärenden. såsom fastställande av tjänsteinstruktion och befattningsbeskriv- ning, meritvärdering. tjänstetillsättning, MBL-förhandling och andra frå- gor av många gånger kvalificerad förvaltnings- och arbetsrättslig karaktär. Utredarens förslag, att dessa ärenden skulle övertas av pastoraten. bedö- mer domkapitlet som orealistiskt. Det skulle ställa orimliga krav på pasto- raten. i både utbildnings- och kostnadshänseende, då det i varje pastorat måste fmnas en person som handlägger dessa ofta krävandejuridiska och administrativa uppgifter. En ytterligare konsekvens av denna decentralise- ring blev med all sannolikhet att pastoraten kom att tillämpa olika principer vid meritvärdering. beräkning av tjänsters omfattning m. m. Olikheter som kunde komma att än mer betonas. och ge upphov till en viss rättsosäker- het. med tanke på den karaktär av ramlag som förslaget till lag om kyrko- musikalisk verksamhet i svenska kyrkan har. 89

Östersunds församlings pastorat Prop. 1987/88: 144

Östersunds

församlings

pastorat

Prop.

1987/88:

144

Det främsta skälet för att avskaffa den statliga regleringen av kyrkomusi- Bllaga 3 kenjänsterna synes vara att man därigenom vill genomföra ett reformsteg på väg mot upplösandet av nuvarande relationer mellan kyrka och stat. En sådan utveckling har Svenska kyrkans församlingar avvisat i ett flertal remissomgängar och vid 1979 års kyrkomöte.

Det främsta skälet för att avskaffa den statliga regleringen av kyrkomusi- Bllaga 3 kenjänsterna synes vara att man därigenom vill genomföra ett reformsteg

Det främsta skälet för att avskaffa den statliga regleringen av kyrkomusi- Bllaga 3

Det

främsta

skälet

för

att

avskaffa

den

statliga

regleringen

kyrkomusi-

Bllaga

kenjänsterna synes vara att man därigenom vill genomföra ett reformsteg

kenjänsterna

synes

vara

att

man

därigenom

vill

genomföra

ett

reformsteg

på väg mot upplösandet av nuvarande relationer mellan kyrka och stat. En

på

väg

mot

upplösandet

nuvarande

relationer

mellan

kyrka

och

stat.

sådan utveckling har Svenska kyrkans församlingar avvisat i ett flertal remissomgängar och vid 1979 års kyrkomöte.

sådan utveckling har Svenska kyrkans församlingar avvisat i ett flertal

sådan

utveckling

har

Svenska

kyrkans

församlingar

avvisat

ett

flertal

remissomgängar och vid 1979 års kyrkomöte.

remissomgängar

och

vid

1979

års

kyrkomöte.

Flera av dem som i spontana remissyttranden har avstyrkt utredningsför- slaget har i stället direkt hänvisat till det förslag som avgivits av musikdi— rektör Zaid Bjurek. sakkunnig i utredningen. Dessa utgörs av 6 kyrkliga samfälligheter, "22 pastorat. 109 församlingar. några kyrkomusiker och musikstuderande. Bland övriga märks Musikhögskolan i Malmö, samt Skara och Göteborgs stifts kyrkomusikerföreningar.

Flera av dem som i spontana remissyttranden har avstyrkt utredningsför-

Flera

dem

som

spontana

remissyttranden

har

avstyrkt

utredningsför-

slaget har i stället direkt hänvisat till det förslag som avgivits av musikdi—

slaget

har

stället

direkt

hänvisat

till

det

förslag

som

avgivits

musikdi—

rektör Zaid Bjurek. sakkunnig i utredningen. Dessa utgörs av 6 kyrkliga

rektör

Zaid

Bjurek.

sakkunnig

utredningen.

Dessa

utgörs

kyrkliga

samfälligheter, "22 pastorat. 109 församlingar. några kyrkomusiker och

samfälligheter,

"22

pastorat.

109

församlingar.

några

kyrkomusiker

och

musikstuderande. Bland övriga märks Musikhögskolan i Malmö, samt

musikstuderande.

Bland

övriga

märks

Musikhögskolan

Malmö,

samt

Skara och Göteborgs stifts kyrkomusikerföreningar.

Skara

och

Göteborgs

stifts

kyrkomusikerföreningar.

13.2

Pastoraten skall fastställa en instruktion för varje kyrkomusiker- tjänst. En tjänst skall inte kunna fastställas att omfatta mer än vad som kan anses vara heltid. Liksom i dagsläget skall tjänstgöring vid gudstjänster och förrättningar/kyrkliga handlingar. körverksamhet samt orgelvård m.m. vara uppgifter i tjänsten för kyrkomusikerna.

Pastoraten skall fastställa en instruktion för varje kyrkomusiker-

Pastoraten

skall

fastställa

instruktion

för

varje

kyrkomusiker-

tjänst. En tjänst skall inte kunna fastställas att omfatta mer än vad

tjänst.

tjänst

skall

inte

kunna

fastställas

att

omfatta

mer

än

vad

som kan anses vara heltid. Liksom i dagsläget skall tjänstgöring vid

som

kan

anses

vara

heltid.

Liksom

dagsläget

skall

tjänstgöring

vid

gudstjänster och förrättningar/kyrkliga handlingar. körverksamhet

gudstjänster

och

förrättningar/kyrkliga

handlingar.

körverksamhet

samt orgelvård m.m. vara uppgifter i tjänsten för kyrkomusikerna.

samt

orgelvård

m.m.

vara

uppgifter

tjänsten

för

kyrkomusikerna.

Fri musikundervisning skall i princip även bli en tjänsteuppgift för samtliga kyrkomusiker. Fyllnadstjänstgöringen behöver inte detalj- regleras i författning. Flera faktorer bör påverka stiftsstyrelsens beslut om minimum för omfattningen av den kyrkomusikaliska verk- samheten i pastoraten. Fastställandet av omfattningen av uppgifter- na i varje tjänst bör därefter ske efter lokala MBL-förhandlingar.

Fri musikundervisning skall i princip även bli en tjänsteuppgift för

Fri

musikundervisning

skall

princip

även

bli

tjänsteuppgift

för

samtliga kyrkomusiker. Fyllnadstjänstgöringen behöver inte detalj-

samtliga

kyrkomusiker.

Fyllnadstjänstgöringen

behöver

inte

detalj-

regleras i författning. Flera faktorer bör påverka stiftsstyrelsens

regleras

författning.

Flera

faktorer

bör

påverka

stiftsstyrelsens

beslut om minimum för omfattningen av den kyrkomusikaliska verk-

beslut

minimum

för

omfattningen

den

kyrkomusikaliska

verk-

samheten i pastoraten. Fastställandet av omfattningen av uppgifter-

samheten

pastoraten.

Fastställandet

omfattningen

uppgifter-

na i varje tjänst bör därefter ske efter lokala MBL-förhandlingar.

varje

tjänst

bör

därefter

ske

efter

lokala

MBL-förhandlingar.

Några remissinstanser motsätter sig förändring av nuvarande ordning. Domkapitlen i Uppsala, Lund och Göteborg samt Kville församling anser att domkapitlen bäst kan sköta kyrkomusikerärendena. Domkapitlet i Göteborg anför flera skäl för att behålla nuvarande ord- ning.

Några remissinstanser motsätter sig förändring av nuvarande ordning.

Några

remissinstanser

motsätter

sig

förändring

nuvarande

ordning.

Domkapitlen i Uppsala, Lund och Göteborg samt Kville församling anser att domkapitlen bäst kan sköta kyrkomusikerärendena.

Domkapitlen i Uppsala, Lund och Göteborg samt Kville församling

Domkapitlen

Uppsala,

Lund

och

Göteborg

samt

Kville

församling

anser att domkapitlen bäst kan sköta kyrkomusikerärendena.

anser

att

domkapitlen

bäst

kan

sköta

kyrkomusikerärendena.

Domkapitlet i Göteborg anför flera skäl för att behålla nuvarande ord- ning.

Domkapitlet i Göteborg anför flera skäl för att behålla nuvarande ord-

Domkapitlet

Göteborg

anför

flera

skäl

för

att

behålla

nuvarande

ord-

ning.

För närvarande handlägger en jurist vid domkapitlen kyrkomusikaliska ärenden. såsom fastställande av tjänsteinstruktion och befattningsbeskriv- ning, meritvärdering. tjänstetillsättning, MBL-förhandling och andra frå- gor av många gånger kvalificerad förvaltnings- och arbetsrättslig karaktär. Utredarens förslag, att dessa ärenden skulle övertas av pastoraten. bedö- mer domkapitlet som orealistiskt. Det skulle ställa orimliga krav på pasto- raten. i både utbildnings- och kostnadshänseende, då det i varje pastorat måste fmnas en person som handlägger dessa ofta krävandejuridiska och administrativa uppgifter. En ytterligare konsekvens av denna decentralise- ring blev med all sannolikhet att pastoraten kom att tillämpa olika principer vid meritvärdering. beräkning av tjänsters omfattning m. m. Olikheter som kunde komma att än mer betonas. och ge upphov till en viss rättsosäker- het. med tanke på den karaktär av ramlag som förslaget till lag om kyrko- musikalisk verksamhet i svenska kyrkan har. 89

För närvarande handlägger en jurist vid domkapitlen kyrkomusikaliska

För

närvarande

handlägger

jurist

vid

domkapitlen

kyrkomusikaliska

ärenden. såsom fastställande av tjänsteinstruktion och befattningsbeskriv-

ärenden.

såsom

fastställande

tjänsteinstruktion

och

befattningsbeskriv-

ning, meritvärdering. tjänstetillsättning, MBL-förhandling och andra frå-

ning,

meritvärdering.

tjänstetillsättning,

MBL-förhandling

och

andra

frå-

gor av många gånger kvalificerad förvaltnings- och arbetsrättslig karaktär.

gor

många

gånger

kvalificerad

förvaltnings-

och

arbetsrättslig

karaktär.

Utredarens förslag, att dessa ärenden skulle övertas av pastoraten. bedö-

Utredarens

förslag,

att

dessa

ärenden

skulle

övertas

pastoraten.

bedö-

mer domkapitlet som orealistiskt. Det skulle ställa orimliga krav på pasto-

mer

domkapitlet

som

orealistiskt.

Det

skulle

ställa

orimliga

krav

på

pasto-

raten. i både utbildnings- och kostnadshänseende, då det i varje pastorat

raten.

både

utbildnings-

och

kostnadshänseende,

då

det

varje

pastorat

måste fmnas en person som handlägger dessa ofta krävandejuridiska och

måste

fmnas

person

som

handlägger

dessa

ofta

krävandejuridiska

och

administrativa uppgifter. En ytterligare konsekvens av denna decentralise-

administrativa

uppgifter.

ytterligare

konsekvens

denna

decentralise-

ring blev med all sannolikhet att pastoraten kom att tillämpa olika principer

ring

blev

med

all

sannolikhet

att

pastoraten

kom

att

tillämpa

olika

principer

vid meritvärdering. beräkning av tjänsters omfattning m. m. Olikheter som

vid

meritvärdering.

beräkning

tjänsters

omfattning

Olikheter

som

kunde komma att än mer betonas. och ge upphov till en viss rättsosäker-

kunde

komma

att

än

mer

betonas.

och

upphov

till

viss

rättsosäker-

het. med tanke på den karaktär av ramlag som förslaget till lag om kyrko-

het.

med

tanke

på

den

karaktär

ramlag

som

förslaget

till

lag

kyrko-

musikalisk verksamhet i svenska kyrkan har. 89

musikalisk

verksamhet

svenska

kyrkan

har.

Domkapitlet [ Lund Domkapitlet vill här med skärpa framhålla. att om förslaget trots allt genomförs. bör kyrkomusikerärenden på stiftsnivä handläggas i domkapit- let. intc i stiftsstyrelsen. Kyrkomusikernas verksamhet gäller ju i stor utsträckning gudstjänsterna. Eftersom domkapitlet även efter l/l 1989 skall ha tillsynen av läran och upprätta tjänstgöringsföreskrifterför prästerna är det logiskt. att också instruktioner för kyrkomusikertjänster och mini- miomfattning av verksamheten beslutas av domkapitlet liksom då övriga kyrkomusikerärenden på stiftsnivå. Kville församling Kyrkomusiker måste också i fortsättningen vara direkt underställd domka- pitlet i fråga om instruktionen och diciplinärenden. Iden mån remissyttrandena tar upp utredningens förslag i dess olika delar redovisas de i det följande uppdelade på underrubriker. 13.2.1 Instruktion för tjänsterna Inställningen till förslaget i denna del skymtar redan i de yttranden som har redovisats under avsnitt 12.8.1 och 12.8.2. Här återges några mer precise- rade yttranden om instruktionerna. Förslaget att de skall fastställas av pastoraten tillstyrks av Göteborgs kyrkliga samfällighet och Köpings kyrkliga samfällighet. Göteborgs kyrkliga samfällighet Kyrkonämnden tillstyrker utredningens förslag att instruktionen fastställs på lokal nivå. Eftersom tjänsterna skall vara kyrkokommunala är det självklart att kyrkokommunen. liksom vad gäller övriga tjänster, har det avgörande inflytandet. I anledning av vad utredningen anför på sid. 122 st. 3 vill kyrkonämnden anföra att i en total kyrklig samfällighet där de ekonomiska pastoratsange- lägenheterna tillkommer samfälligheten bör beslutanderätten rörande in- struktioner tillkomma samfälligheten. Kyrkofullmäktige bör samtidigt ha möjlighet att delegera detaljreglering till pastoratens kyrkoråd. Kyrkonämnden tillstyrker att normalinstruktion utarbetas av Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund 1 dess egenskap av arbetsgivar- organisation för de kyrkliga kommunerna. Köpings kyrkliga samfällighet anser att pastoratet som arbetsgivare skall fastställa instruktionen efter hörande av församlingens/församlingarnas kyrkoråd. Domkapitlen i Uppsala. Linköping, Strängnäs. Västerås, Växjö, Lund, Karlstad. Visby, K yrkomusikernas riksförbund/Sveriges lärarförbund och Domkyrkoorganisternas förening tycker att domkapitlen bör fastställa in- struktionerna för kyrkomusikertjänsterna Domkapitlet 1 Uppsala instämmer i att varje kyrkomusikertjänst skall ha Prop. 1987/88: 144 Bilaga 3 90

Domkapitlet [ Lund

Domkapitlet

[

Lund

Domkapitlet vill här med skärpa framhålla. att om förslaget trots allt genomförs. bör kyrkomusikerärenden på stiftsnivä handläggas i domkapit- let. intc i stiftsstyrelsen. Kyrkomusikernas verksamhet gäller ju i stor utsträckning gudstjänsterna. Eftersom domkapitlet även efter l/l 1989 skall ha tillsynen av läran och upprätta tjänstgöringsföreskrifterför prästerna är det logiskt. att också instruktioner för kyrkomusikertjänster och mini- miomfattning av verksamheten beslutas av domkapitlet liksom då övriga kyrkomusikerärenden på stiftsnivå.

Domkapitlet vill här med skärpa framhålla. att om förslaget trots allt

Domkapitlet

vill

här

med

skärpa

framhålla.

att

förslaget

trots

allt

genomförs. bör kyrkomusikerärenden på stiftsnivä handläggas i domkapit-

genomförs.

bör

kyrkomusikerärenden

på

stiftsnivä

handläggas

domkapit-

let. intc i stiftsstyrelsen. Kyrkomusikernas verksamhet gäller ju i stor

let.

intc

stiftsstyrelsen.

Kyrkomusikernas

verksamhet

gäller

stor

utsträckning gudstjänsterna. Eftersom domkapitlet även efter l/l 1989 skall

utsträckning

gudstjänsterna.

Eftersom

domkapitlet

även

efter

l/l

1989

skall

ha tillsynen av läran och upprätta tjänstgöringsföreskrifterför prästerna är

tillsynen

läran

och

upprätta

tjänstgöringsföreskrifterför

prästerna

är

det logiskt. att också instruktioner för kyrkomusikertjänster och mini-

det

logiskt.

att

också

instruktioner

för

kyrkomusikertjänster

och

mini-

miomfattning av verksamheten beslutas av domkapitlet liksom då övriga

miomfattning

verksamheten

beslutas

domkapitlet

liksom

då

övriga

kyrkomusikerärenden på stiftsnivå.

kyrkomusikerärenden

på

stiftsnivå.

Kville församling

Kville

församling

Kyrkomusiker måste också i fortsättningen vara direkt underställd domka- pitlet i fråga om instruktionen och diciplinärenden.

Kyrkomusiker måste också i fortsättningen vara direkt underställd domka-

Kyrkomusiker

måste

också

fortsättningen

vara

direkt

underställd

domka-

pitlet i fråga om instruktionen och diciplinärenden.

pitlet

fråga

instruktionen

och

diciplinärenden.

Iden mån remissyttrandena tar upp utredningens förslag i dess olika delar redovisas de i det följande uppdelade på underrubriker.

Iden mån remissyttrandena tar upp utredningens förslag i dess olika delar

Iden

mån

remissyttrandena

tar

upp

utredningens

förslag

dess

olika

delar

redovisas de i det följande uppdelade på underrubriker.

redovisas

det

följande

uppdelade

på

underrubriker.

13.2.1 Instruktion för tjänsterna

13.2.1

Instruktion

för

tjänsterna

Inställningen till förslaget i denna del skymtar redan i de yttranden som har redovisats under avsnitt 12.8.1 och 12.8.2. Här återges några mer precise- rade yttranden om instruktionerna. Förslaget att de skall fastställas av pastoraten tillstyrks av Göteborgs kyrkliga samfällighet och Köpings kyrkliga samfällighet.

Inställningen till förslaget i denna del skymtar redan i de yttranden som har redovisats under avsnitt 12.8.1 och 12.8.2. Här återges några mer precise- rade yttranden om instruktionerna.

Inställningen till förslaget i denna del skymtar redan i de yttranden som har

Inställningen

till

förslaget

denna

del

skymtar

redan

yttranden

som

har

redovisats under avsnitt 12.8.1 och 12.8.2. Här återges några mer precise-

redovisats

under

avsnitt

12.8.1

och

12.8.2.

Här

återges

några

mer

precise-

rade yttranden om instruktionerna.

rade

yttranden

instruktionerna.

Förslaget att de skall fastställas av pastoraten tillstyrks av Göteborgs kyrkliga samfällighet och Köpings kyrkliga samfällighet.

Förslaget att de skall fastställas av pastoraten tillstyrks av Göteborgs

Förslaget

att

skall

fastställas

pastoraten

tillstyrks

Göteborgs

kyrkliga samfällighet och Köpings kyrkliga samfällighet.

kyrkliga

samfällighet

och

Köpings

kyrkliga

samfällighet.

Göteborgs kyrkliga samfällighet

Göteborgs

kyrkliga

samfällighet

Kyrkonämnden tillstyrker utredningens förslag att instruktionen fastställs på lokal nivå. Eftersom tjänsterna skall vara kyrkokommunala är det självklart att kyrkokommunen. liksom vad gäller övriga tjänster, har det avgörande inflytandet. I anledning av vad utredningen anför på sid. 122 st. 3 vill kyrkonämnden anföra att i en total kyrklig samfällighet där de ekonomiska pastoratsange- lägenheterna tillkommer samfälligheten bör beslutanderätten rörande in- struktioner tillkomma samfälligheten. Kyrkofullmäktige bör samtidigt ha möjlighet att delegera detaljreglering till pastoratens kyrkoråd. Kyrkonämnden tillstyrker att normalinstruktion utarbetas av Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund 1 dess egenskap av arbetsgivar- organisation för de kyrkliga kommunerna.

Kyrkonämnden tillstyrker utredningens förslag att instruktionen fastställs

Kyrkonämnden

tillstyrker

utredningens

förslag

att

instruktionen

fastställs

på lokal nivå. Eftersom tjänsterna skall vara kyrkokommunala är det

på

lokal

nivå.

Eftersom

tjänsterna

skall

vara

kyrkokommunala

är

det

självklart att kyrkokommunen. liksom vad gäller övriga tjänster, har det

självklart

att

kyrkokommunen.

liksom

vad

gäller

övriga

tjänster,

har

det

avgörande inflytandet.

avgörande

inflytandet.

I anledning av vad utredningen anför på sid. 122 st. 3 vill kyrkonämnden anföra att i en total kyrklig samfällighet där de ekonomiska pastoratsange- lägenheterna tillkommer samfälligheten bör beslutanderätten rörande in- struktioner tillkomma samfälligheten. Kyrkofullmäktige bör samtidigt ha möjlighet att delegera detaljreglering till pastoratens kyrkoråd.

I anledning av vad utredningen anför på sid. 122 st. 3 vill kyrkonämnden

anledning

vad

utredningen

anför

på

sid.

122

st.

vill

kyrkonämnden

anföra att i en total kyrklig samfällighet där de ekonomiska pastoratsange-

anföra

att

total

kyrklig

samfällighet

där

ekonomiska

pastoratsange-

lägenheterna tillkommer samfälligheten bör beslutanderätten rörande in-

lägenheterna

tillkommer

samfälligheten

bör

beslutanderätten

rörande

in-

struktioner tillkomma samfälligheten. Kyrkofullmäktige bör samtidigt ha

struktioner

tillkomma

samfälligheten.

Kyrkofullmäktige

bör

samtidigt

möjlighet att delegera detaljreglering till pastoratens kyrkoråd.

möjlighet

att

delegera

detaljreglering

till

pastoratens

kyrkoråd.

Kyrkonämnden tillstyrker att normalinstruktion utarbetas av Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund 1 dess egenskap av arbetsgivar- organisation för de kyrkliga kommunerna.

Kyrkonämnden tillstyrker att normalinstruktion utarbetas av Svenska

Kyrkonämnden

tillstyrker

att

normalinstruktion

utarbetas

Svenska

kyrkans församlings- och pastoratsförbund 1 dess egenskap av arbetsgivar-

kyrkans

församlings-

och

pastoratsförbund

dess

egenskap

arbetsgivar-

organisation för de kyrkliga kommunerna.

organisation

för

kyrkliga

kommunerna.

Köpings kyrkliga samfällighet anser att pastoratet som arbetsgivare skall fastställa instruktionen efter hörande av församlingens/församlingarnas kyrkoråd. Domkapitlen i Uppsala. Linköping, Strängnäs. Västerås, Växjö, Lund, Karlstad. Visby, K yrkomusikernas riksförbund/Sveriges lärarförbund och Domkyrkoorganisternas förening tycker att domkapitlen bör fastställa in- struktionerna för kyrkomusikertjänsterna Domkapitlet 1 Uppsala instämmer i att varje kyrkomusikertjänst skall ha

Köpings kyrkliga samfällighet anser att pastoratet som arbetsgivare skall fastställa instruktionen efter hörande av församlingens/församlingarnas kyrkoråd.

Köpings kyrkliga samfällighet anser att pastoratet som arbetsgivare skall

Köpings

kyrkliga

samfällighet

anser

att

pastoratet

som

arbetsgivare

skall

fastställa instruktionen efter hörande av församlingens/församlingarnas

fastställa

instruktionen

efter

hörande

församlingens/församlingarnas

kyrkoråd.

Domkapitlen i Uppsala. Linköping, Strängnäs. Västerås, Växjö, Lund, Karlstad. Visby, K yrkomusikernas riksförbund/Sveriges lärarförbund och Domkyrkoorganisternas förening tycker att domkapitlen bör fastställa in- struktionerna för kyrkomusikertjänsterna

Domkapitlen i Uppsala. Linköping, Strängnäs. Västerås, Växjö, Lund,

Domkapitlen

Uppsala.

Linköping,

Strängnäs.

Västerås,

Växjö,

Lund,

Karlstad. Visby, K yrkomusikernas riksförbund/Sveriges lärarförbund och

Karlstad.

Visby,

yrkomusikernas

riksförbund/Sveriges

lärarförbund

och

Domkyrkoorganisternas förening tycker att domkapitlen bör fastställa in-

Domkyrkoorganisternas

förening

tycker

att

domkapitlen

bör

fastställa

in-

struktionerna för kyrkomusikertjänsterna

struktionerna

för

kyrkomusikertjänsterna

Domkapitlet 1 Uppsala instämmer i att varje kyrkomusikertjänst skall ha

Domkapitlet

Uppsala

instämmer

att

varje

kyrkomusikertjänst

skall

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

Bilaga 3

Bilaga

en instruktion men för att få viss likformighet i instruktionen måste domka- Prop. 1987/88: 144 pitlet fastställa ett av pastoratet antaget förslag. Bilaga 3 Domkapitlet i Linköping förordar att det regionala organet fastställer instruktionen. I övrigt biträder domkapitlet förslaget i detta avsnitt. Det regionala organet måste här få fastställa kyrkomusikerns instruktion. enär den har ett intimt samband med prästernas tjänstgöringsföreskrifter. Kyrkomusikernas arbetsuppgifter har. lika väl som prästernas. sitt cent- rum i församlingens gudstjänstliv. Ytterst är detta en fråga om kyrkans profil satt i relation till dess tradition. som just domkapitlet är satt att förvalta. Domkapitlet i Västerås Domkapitlets mening är att domkapitlet skall fastställa instruktion för kyrkomusikertjänster efter förslag av respektive pastorat. Om pastoraten har hand om fastställande av instruktionerna kan detta innebära att man fastställer en viss kyrkomusikalisk inriktning utan att ta hänsyn till musi- kern och detta kan försvåra upprätthållande av en god kyrkomusikalisk standard. Kyrkomusikern skall även fortsättningsvis ha ansvaret för-den kyrkomusikaliska inriktningen. Om detta inte blir fallet kan det innebära att kyrkan går miste om många begåvade musiker. Kyrkomusikern är en av förmedlarna av det kristna budskapet och måste ha ansvaret för den musikaliska delen av detta arbete. Musikern är också att betrakta som en kyrkans kulturarbetare. Domkapitlet utgår från att kyrkomusikern får ett stort inflytande vad gäller innehållet i instruktionen. Visby domkapitel anser också med hänvisning till reglerna som gäller för präster, att kyrkomusikernas instruktioner skall fastställas av domkapitlet. En likartad inställning har Växjö stifts kwrkomusikerförening, Floby församling och Götene församling. K _vrkomusikernas riksförbtmd/Sveriges lärarförbimd KMR/SL tar avstånd från utredningens förslag om hur instruktionen skall fastställas. Med hänvisning till vad som framförts ovan i fjärde stycket under punkten 12.8.1 menar KMR/SL, att såväl obligatoriska åligganden som annan kyrkomusikalisk verksamhet skall framgå av en av domkapitlet efter förslag av pastoratet fastställd instruktion. Med ledning av instruk- tionen skall domkapitlct enligt normer i kollektivavtal mellan statens ar- betsgivarverk och central arbetstagarorganisation fastställa tjänstgöring- ens omfattning. Domkyrkoorganisternas förening: Domkapitlen bör fortfarande fastställa instruktionerna på förslag av pasto- ratskyrkoråden. Därmed ökas förutsättningarna att uppehålla den kyrko- musikaliska nivån i kyrkomusikerdistrikten. Ett genomförande av utred- ningens förslag innebär risker för att'kontinuiteten i verksamheten bryts. Vi ser med tillfredsställelse att utredarens förslag innebär en ökad flexibili- tet när det gäller fastställande av minimum av omfattningen av den kyrko- musikaliska verksamheten. 91

en instruktion men för att få viss likformighet i instruktionen måste domka- Prop. 1987/88: 144

instruktion

men

för

att

få

viss

likformighet

instruktionen

måste

domka-

Prop.

1987/88:

144

pitlet fastställa ett av pastoratet antaget förslag. Bilaga 3 Domkapitlet i Linköping förordar att det regionala organet fastställer

pitlet fastställa ett av pastoratet antaget förslag. Bilaga 3

pitlet

fastställa

ett

pastoratet

antaget

förslag.

Bilaga

Domkapitlet i Linköping förordar att det regionala organet fastställer

Domkapitlet

Linköping

förordar

att

det

regionala

organet

fastställer

instruktionen. I övrigt biträder domkapitlet förslaget i detta avsnitt.

instruktionen.

övrigt

biträder

domkapitlet

förslaget

detta

avsnitt.

Det regionala organet måste här få fastställa kyrkomusikerns instruktion. enär den har ett intimt samband med prästernas tjänstgöringsföreskrifter. Kyrkomusikernas arbetsuppgifter har. lika väl som prästernas. sitt cent- rum i församlingens gudstjänstliv. Ytterst är detta en fråga om kyrkans profil satt i relation till dess tradition. som just domkapitlet är satt att förvalta.

Det regionala organet måste här få fastställa kyrkomusikerns instruktion.

Det

regionala

organet

måste

här

få

fastställa

kyrkomusikerns

instruktion.

enär den har ett intimt samband med prästernas tjänstgöringsföreskrifter.

enär

den

har

ett

intimt

samband

med

prästernas

tjänstgöringsföreskrifter.

Kyrkomusikernas arbetsuppgifter har. lika väl som prästernas. sitt cent-

Kyrkomusikernas

arbetsuppgifter

har.

lika

väl

som

prästernas.

sitt

cent-

rum i församlingens gudstjänstliv. Ytterst är detta en fråga om kyrkans

rum

församlingens

gudstjänstliv.

Ytterst

är

detta

fråga

kyrkans

profil satt i relation till dess tradition. som just domkapitlet är satt att

profil

satt

relation

till

dess

tradition.

som

just

domkapitlet

är

satt

att

förvalta.

Domkapitlet i Västerås

Domkapitlet

Västerås

Domkapitlets mening är att domkapitlet skall fastställa instruktion för kyrkomusikertjänster efter förslag av respektive pastorat. Om pastoraten har hand om fastställande av instruktionerna kan detta innebära att man fastställer en viss kyrkomusikalisk inriktning utan att ta hänsyn till musi- kern och detta kan försvåra upprätthållande av en god kyrkomusikalisk standard. Kyrkomusikern skall även fortsättningsvis ha ansvaret för-den kyrkomusikaliska inriktningen. Om detta inte blir fallet kan det innebära att kyrkan går miste om många begåvade musiker. Kyrkomusikern är en av förmedlarna av det kristna budskapet och måste ha ansvaret för den musikaliska delen av detta arbete. Musikern är också att betrakta som en kyrkans kulturarbetare. Domkapitlet utgår från att kyrkomusikern får ett stort inflytande vad gäller innehållet i instruktionen.

Domkapitlets mening är att domkapitlet skall fastställa instruktion för

Domkapitlets

mening

är

att

domkapitlet

skall

fastställa

instruktion

för

kyrkomusikertjänster efter förslag av respektive pastorat. Om pastoraten

kyrkomusikertjänster

efter

förslag

respektive

pastorat.

pastoraten

har hand om fastställande av instruktionerna kan detta innebära att man

har

hand

fastställande

instruktionerna

kan

detta

innebära

att

man

fastställer en viss kyrkomusikalisk inriktning utan att ta hänsyn till musi-

fastställer

viss

kyrkomusikalisk

inriktning

utan

att

hänsyn

till

musi-

kern och detta kan försvåra upprätthållande av en god kyrkomusikalisk

kern

och

detta

kan

försvåra

upprätthållande

god

kyrkomusikalisk

standard. Kyrkomusikern skall även fortsättningsvis ha ansvaret för-den

standard.

Kyrkomusikern

skall

även

fortsättningsvis

ansvaret

för-den

kyrkomusikaliska inriktningen. Om detta inte blir fallet kan det innebära

kyrkomusikaliska

inriktningen.

detta

inte

blir

fallet

kan

det

innebära

att kyrkan går miste om många begåvade musiker. Kyrkomusikern är en

att

kyrkan

går

miste

många

begåvade

musiker.

Kyrkomusikern

är

av förmedlarna av det kristna budskapet och måste ha ansvaret för den

förmedlarna

det

kristna

budskapet

och

måste

ansvaret

för

den

musikaliska delen av detta arbete. Musikern är också att betrakta som en

musikaliska

detta

arbete.

Musikern

är

också

att

betrakta

som

kyrkans kulturarbetare. Domkapitlet utgår från att kyrkomusikern får ett

kyrkans

kulturarbetare.

Domkapitlet

utgår

från

att

kyrkomusikern

får

ett

stort inflytande vad gäller innehållet i instruktionen.

stort

inflytande

vad

gäller

innehållet

instruktionen.

Visby domkapitel anser också med hänvisning till reglerna som gäller för präster, att kyrkomusikernas instruktioner skall fastställas av domkapitlet. En likartad inställning har Växjö stifts kwrkomusikerförening, Floby församling och Götene församling.

Visby domkapitel anser också med hänvisning till reglerna som gäller för präster, att kyrkomusikernas instruktioner skall fastställas av domkapitlet.

Visby domkapitel anser också med hänvisning till reglerna som gäller för

Visby

domkapitel

anser

också

med

hänvisning

till

reglerna

som

gäller

för

präster, att kyrkomusikernas instruktioner skall fastställas av domkapitlet.

präster,

att

kyrkomusikernas

instruktioner

skall

fastställas

domkapitlet.

En likartad inställning har Växjö stifts kwrkomusikerförening, Floby församling och Götene församling.

En likartad inställning har Växjö stifts kwrkomusikerförening, Floby

likartad

inställning

har

Växjö

stifts

kwrkomusikerförening,

Floby

församling och Götene församling.

församling

och

Götene

församling.

K _vrkomusikernas riksförbtmd/Sveriges lärarförbimd

_vrkomusikernas

riksförbtmd/Sveriges

lärarförbimd

KMR/SL tar avstånd från utredningens förslag om hur instruktionen skall fastställas. Med hänvisning till vad som framförts ovan i fjärde stycket under punkten 12.8.1 menar KMR/SL, att såväl obligatoriska åligganden som annan kyrkomusikalisk verksamhet skall framgå av en av domkapitlet efter förslag av pastoratet fastställd instruktion. Med ledning av instruk- tionen skall domkapitlct enligt normer i kollektivavtal mellan statens ar- betsgivarverk och central arbetstagarorganisation fastställa tjänstgöring- ens omfattning.

KMR/SL tar avstånd från utredningens förslag om hur instruktionen skall

KMR/SL

tar

avstånd

från

utredningens

förslag

hur

instruktionen

skall

fastställas. Med hänvisning till vad som framförts ovan i fjärde stycket

fastställas.

Med

hänvisning

till

vad

som

framförts

ovan

fjärde

stycket

under punkten 12.8.1 menar KMR/SL, att såväl obligatoriska åligganden

under

punkten

12.8.1

menar

KMR/SL,

att

såväl

obligatoriska

åligganden

som annan kyrkomusikalisk verksamhet skall framgå av en av domkapitlet

som

annan

kyrkomusikalisk

verksamhet

skall

framgå

domkapitlet

efter förslag av pastoratet fastställd instruktion. Med ledning av instruk-

efter

förslag

pastoratet

fastställd

instruktion.

Med

ledning

instruk-

tionen skall domkapitlct enligt normer i kollektivavtal mellan statens ar-

tionen

skall

domkapitlct

enligt

normer

kollektivavtal

mellan

statens

ar-

betsgivarverk och central arbetstagarorganisation fastställa tjänstgöring-

betsgivarverk

och

central

arbetstagarorganisation

fastställa

tjänstgöring-

ens omfattning.

ens

omfattning.

Domkyrkoorganisternas förening:

Domkyrkoorganisternas

förening:

Domkapitlen bör fortfarande fastställa instruktionerna på förslag av pasto- ratskyrkoråden. Därmed ökas förutsättningarna att uppehålla den kyrko- musikaliska nivån i kyrkomusikerdistrikten. Ett genomförande av utred- ningens förslag innebär risker för att'kontinuiteten i verksamheten bryts. Vi ser med tillfredsställelse att utredarens förslag innebär en ökad flexibili- tet när det gäller fastställande av minimum av omfattningen av den kyrko- musikaliska verksamheten. 91

Domkapitlen bör fortfarande fastställa instruktionerna på förslag av pasto-

Domkapitlen

bör

fortfarande

fastställa

instruktionerna

på

förslag

pasto-

ratskyrkoråden. Därmed ökas förutsättningarna att uppehålla den kyrko-

ratskyrkoråden.

Därmed

ökas

förutsättningarna

att

uppehålla

den

kyrko-

musikaliska nivån i kyrkomusikerdistrikten. Ett genomförande av utred-

musikaliska

nivån

kyrkomusikerdistrikten.

Ett

genomförande

utred-

ningens förslag innebär risker för att'kontinuiteten i verksamheten bryts.

ningens

förslag

innebär

risker

för

att'kontinuiteten

verksamheten

bryts.

Vi ser med tillfredsställelse att utredarens förslag innebär en ökad flexibili-

ser

med

tillfredsställelse

att

utredarens

förslag

innebär

ökad

flexibili-

tet när det gäller fastställande av minimum av omfattningen av den kyrko-

tet

när

det

gäller

fastställande

minimum

omfattningen

den

kyrko-

musikaliska verksamheten. 91

musikaliska

verksamheten.

Vä pastorat, Vä församling, Alingsås fi*irsamling. Landa församling. Tyn- nereds församling, Fridlevstads pastorat. Fridlevstads. Tvings och Sill- hövda församlingar. samt kyrkomusikerna i Frillesås pastorat anser också att domkapitlen bör fastställa instruktionerna för tjänsterna. 13.2.4 Fri musikundervisning Förslaget i denna del tillstyrks av Göteborgs kyrkliga samfällighet och Sveriges kyrkokamerala förening. Göteborgs kyrkliga samfällighet: Utredningens förslag att låta den fria musikundervisningen fortsätta. men mer inriktad på kyrkomusik kan väl förenas med församlingarnas behov av kyrkomusikalisk fostran. Den kan också bli en tillgång i rekryteringen av kyrkomusiker. Olika instrument — klassiska och moderna — kan i denna undervisning vara aktuella. men det är särskilt angeläget att undervisning ges i orgelmusik, eftersom orgeln är en viktig och kostnadskrävande inves- tering i kyrkorna. Samordning inom stiftet skulle också kunna leda till att viss del av den fria musikundervisningen användes till ensemblemusik. Sveriges kyrkokamerala förening tillstyrker att den fria musikundervis- ningen ges en delvis annan inriktning nu när den kommunala musikskolan byggs ut. Detta kan även gälla omfattning och innehåll. Förslaget avstyrks av kammarrätten i Jönköping och domkapitlet i Skara. Kammarrätten i Jönköping När det gäller frågan om vad som skall ligga inom minimiomfattningen för verksamheten bör enligt kammarrättens mening däri inte ingå fri musikun- dervisning. Mot bakgrund av att svenska kyrkans ställning som trossam- fund betonas alltmer och att den fria musikundervisningen inom kyrkan på grund av den kommunala musikskolans framväxt inte längre spelar den roll den tidigare gjorde. ter det sig omotiverat att ålägga pastoraten att bedriva fri musikundervisning. Endast i den mån musikundervisningen har en kyrkomusikalisk inriktning kan den anses motiverad utifrån församlingar— nas behov. Det bör dock tillkomma pastoraten själva att avgöra i vad mån sådan undervisning skall förekomma eller inte. Domkapitlet i Skara: Domkapitlets uppfattning är att i takt med att den kommunala musikun- dervisningen utvecklats har den fria musikundervisningen visat sig få svårt att samla elever till fri musikundervisning med ett mera markerat kyrkligt inslag varför utredningens förslag i denna del inte ter sig helt realistiskt. En utveckling av den fria musikundervisningen på det sätt utredningen skis- serat bygger vidare på en utökning av antalet kantorstjänster vars förverk- ligande idag ännu är osäkert. Prop. 1987/88:144 Bilaga 3

Vä pastorat, Vä församling, Alingsås fi*irsamling. Landa församling. Tyn-

Vä

pastorat,

Vä

församling,

Alingsås

fi*irsamling.

Landa

församling.

Tyn-

nereds församling, Fridlevstads pastorat. Fridlevstads. Tvings och Sill-

nereds

församling,

Fridlevstads

pastorat.

Fridlevstads.

Tvings

och

Sill-

hövda församlingar. samt kyrkomusikerna i Frillesås pastorat anser också

hövda

församlingar.

samt

kyrkomusikerna

Frillesås

pastorat

anser

också

att domkapitlen bör fastställa instruktionerna för tjänsterna.

att

domkapitlen

bör

fastställa

instruktionerna

för

tjänsterna.

13.2.4 Fri musikundervisning

13.2.4

Fri

musikundervisning

Förslaget i denna del tillstyrks av Göteborgs kyrkliga samfällighet och Sveriges kyrkokamerala förening.

Förslaget i denna del tillstyrks av Göteborgs kyrkliga samfällighet och

Förslaget

denna

del

tillstyrks

Göteborgs

kyrkliga

samfällighet

och

Sveriges kyrkokamerala förening.

Sveriges

kyrkokamerala

förening.

Göteborgs kyrkliga samfällighet:

Göteborgs

kyrkliga

samfällighet:

Utredningens förslag att låta den fria musikundervisningen fortsätta. men mer inriktad på kyrkomusik kan väl förenas med församlingarnas behov av kyrkomusikalisk fostran. Den kan också bli en tillgång i rekryteringen av kyrkomusiker. Olika instrument — klassiska och moderna — kan i denna undervisning vara aktuella. men det är särskilt angeläget att undervisning ges i orgelmusik, eftersom orgeln är en viktig och kostnadskrävande inves- tering i kyrkorna. Samordning inom stiftet skulle också kunna leda till att viss del av den fria musikundervisningen användes till ensemblemusik.

Utredningens förslag att låta den fria musikundervisningen fortsätta. men

Utredningens

förslag

att

låta

den

fria

musikundervisningen

fortsätta.

men

mer inriktad på kyrkomusik kan väl förenas med församlingarnas behov av

mer

inriktad

på

kyrkomusik

kan

väl

förenas

med

församlingarnas

behov

kyrkomusikalisk fostran. Den kan också bli en tillgång i rekryteringen av

kyrkomusikalisk

fostran.

Den

kan

också

bli

tillgång

rekryteringen

kyrkomusiker. Olika instrument — klassiska och moderna — kan i denna

kyrkomusiker.

Olika

instrument

—

klassiska

och

moderna

—

kan

denna

undervisning vara aktuella. men det är särskilt angeläget att undervisning

undervisning

vara

aktuella.

men

det

är

särskilt

angeläget

att

undervisning

ges i orgelmusik, eftersom orgeln är en viktig och kostnadskrävande inves-

ges

orgelmusik,

eftersom

orgeln

är

viktig

och

kostnadskrävande

inves-

tering i kyrkorna. Samordning inom stiftet skulle också kunna leda till att

tering

kyrkorna.

Samordning

inom

stiftet

skulle

också

kunna

leda

till

att

viss del av den fria musikundervisningen användes till ensemblemusik.

viss

del

den

fria

musikundervisningen

användes

till

ensemblemusik.

Sveriges kyrkokamerala förening tillstyrker att den fria musikundervis- ningen ges en delvis annan inriktning nu när den kommunala musikskolan byggs ut. Detta kan även gälla omfattning och innehåll. Förslaget avstyrks av kammarrätten i Jönköping och domkapitlet i Skara.

Sveriges kyrkokamerala förening tillstyrker att den fria musikundervis-

Sveriges

kyrkokamerala

förening

tillstyrker

att

den

fria

musikundervis-

ningen ges en delvis annan inriktning nu när den kommunala musikskolan

ningen

ges

delvis

annan

inriktning

när

den

kommunala

musikskolan

byggs ut. Detta kan även gälla omfattning och innehåll.

byggs

ut.

Detta

kan

även

gälla

omfattning

och

innehåll.

Förslaget avstyrks av kammarrätten i Jönköping och domkapitlet i Skara.

Förslaget avstyrks av kammarrätten i Jönköping och domkapitlet i

Förslaget

avstyrks

kammarrätten

Jönköping

och

domkapitlet

Skara.

Kammarrätten i Jönköping

Kammarrätten

Jönköping

När det gäller frågan om vad som skall ligga inom minimiomfattningen för verksamheten bör enligt kammarrättens mening däri inte ingå fri musikun- dervisning. Mot bakgrund av att svenska kyrkans ställning som trossam- fund betonas alltmer och att den fria musikundervisningen inom kyrkan på grund av den kommunala musikskolans framväxt inte längre spelar den roll den tidigare gjorde. ter det sig omotiverat att ålägga pastoraten att bedriva fri musikundervisning. Endast i den mån musikundervisningen har en kyrkomusikalisk inriktning kan den anses motiverad utifrån församlingar— nas behov. Det bör dock tillkomma pastoraten själva att avgöra i vad mån sådan undervisning skall förekomma eller inte.

När det gäller frågan om vad som skall ligga inom minimiomfattningen för

När

det

gäller

frågan

vad

som

skall

ligga

inom

minimiomfattningen

för

verksamheten bör enligt kammarrättens mening däri inte ingå fri musikun-

verksamheten

bör

enligt

kammarrättens

mening

däri

inte

ingå

fri

musikun-

dervisning. Mot bakgrund av att svenska kyrkans ställning som trossam-

dervisning.

Mot

bakgrund

att

svenska

kyrkans

ställning

som

trossam-

fund betonas alltmer och att den fria musikundervisningen inom kyrkan på

fund

betonas

alltmer

och

att

den

fria

musikundervisningen

inom

kyrkan

på

grund av den kommunala musikskolans framväxt inte längre spelar den roll

grund

den

kommunala

musikskolans

framväxt

inte

längre

spelar

den

roll

den tidigare gjorde. ter det sig omotiverat att ålägga pastoraten att bedriva

den

tidigare

gjorde.

ter

det

sig

omotiverat

att

ålägga

pastoraten

att

bedriva

fri musikundervisning. Endast i den mån musikundervisningen har en

fri

musikundervisning.

Endast

den

mån

musikundervisningen

har

kyrkomusikalisk inriktning kan den anses motiverad utifrån församlingar—

kyrkomusikalisk

inriktning

kan

den

anses

motiverad

utifrån

församlingar—

nas behov. Det bör dock tillkomma pastoraten själva att avgöra i vad mån

nas

behov.

Det

bör

dock

tillkomma

pastoraten

själva

att

avgöra

vad

mån

sådan undervisning skall förekomma eller inte.

sådan

undervisning

skall

förekomma

eller

inte.

Domkapitlet i Skara:

Domkapitlet

Skara:

Domkapitlets uppfattning är att i takt med att den kommunala musikun- dervisningen utvecklats har den fria musikundervisningen visat sig få svårt att samla elever till fri musikundervisning med ett mera markerat kyrkligt inslag varför utredningens förslag i denna del inte ter sig helt realistiskt. En utveckling av den fria musikundervisningen på det sätt utredningen skis- serat bygger vidare på en utökning av antalet kantorstjänster vars förverk- ligande idag ännu är osäkert.

Domkapitlets uppfattning är att i takt med att den kommunala musikun-

Domkapitlets

uppfattning

är

att

takt

med

att

den

kommunala

musikun-

dervisningen utvecklats har den fria musikundervisningen visat sig få svårt

dervisningen

utvecklats

har

den

fria

musikundervisningen

visat

sig

få

svårt

att samla elever till fri musikundervisning med ett mera markerat kyrkligt

att

samla

elever

till

fri

musikundervisning

med

ett

mera

markerat

kyrkligt

inslag varför utredningens förslag i denna del inte ter sig helt realistiskt. En

inslag

varför

utredningens

förslag

denna

del

inte

ter

sig

helt

realistiskt.

utveckling av den fria musikundervisningen på det sätt utredningen skis-

utveckling

den

fria

musikundervisningen

på

det

sätt

utredningen

skis-

serat bygger vidare på en utökning av antalet kantorstjänster vars förverk-

serat

bygger

vidare

på

utökning

antalet

kantorstjänster

vars

förverk-

ligande idag ännu är osäkert.

ligande

idag

ännu

är

osäkert.

Prop. 1987/88:144

Prop.

1987/88:144

Bilaga 3

Bilaga

13.2.5 Fyllnadstjänstgöring Falköpings kommun anser att skyldigheten till fyllnadstjänstgöring bör finnas kvar av omsorg om den kyrkomusikaliska verksamheten. Svenska kommimförbundet har starka erinringar mot utredningens för- slag i fråga om kombinationstjänster. Det är enligt styrelsens mening otidsenligt och föga stimulerande för sam- arbetet att — när det gäller fylInadstjänst/kombinationstjänster — påtvinga den lokala arbetsgivaren en förutbestämd organisatorisk lösning. 1 små pastorat __ små kommuner — finns med all säkerhet både vilja och förmåga att på frivillig väg åstadkomma lösningar som tillgodoser samtliga inblan- dade parters behov och önskemål. Styrelsen anser däremot att det skall finnas bestämmelser som tillåter olika typer av kombinationstjänster och som underlättar för arbetsgivaren att åstadkomma sådana kombinationer att arbetstagarens kompetens på bästa sätt tas tillvara. 13.2.7 Omfattningen av den kyrkomusikaliska verksamheten En vid ram för beräkning av kyrkomusikertjänstens innehåll tillstyrks av domkapitlet i Härnösand och Musikaliska akademien. Domkapitlet i Härnösand Domkapitlet hälsar med tillfredsställelse att miniminivån för den kyrkomu— sikaliska verksamheten skall kunna fastställas utifrån en mer flexibel be- dömning än nu. Ett av problemen med kyrkomusikerförordningcn harjust varit de snäva gränserna som inte tagit hänsyn till någon kyrkomusikalisk verksamhet som inte fanns reglerad 1950 när förordningen kom till. Verk- samheten i svenska kyrkan har förändrats sedan dess. särskilt den kyrko- musikaliska. och förordningen har kommit att innebära en hämsko på denna verksamhet. Kritiken mot den allt för snävt reglerade kyrkomusi- kerförordningen har kommit inte bara från kyrkomusikerhåll utan också från pastoralshåll. Det är emellertid en brist i förslaget att den s.k. minimi- nivån inte närmare beskrivits. Denna bör bli föremål för fortsatt utredning. Sveriges kyrkokamerala förening liksom Laholms kyrkliga samfällighet anser att den lokala organisationens största enhet. pastorat eller samfällig- het i ställct bör fullgöra stiftsstyrelsens tänkta uppgifter i detta avseende. Domkapitlet i Luleå och Töreboda församling efterlyser en beräknings- grund för miniminivån. Kyrkomusikernas riksförbund/Sveriges Lärarförbund tycker att tjänst- göringens omfattning skall framgå av kollektivavtal. 13.2.8 Fastställande av omfattningen av uppgifterna i varje tjänst efter lokala MBL-förhandlingar Domkapitlet i Skara och Västerås sti/"ts kyrkomusiker örening avstyrker förslaget. Prop. 1987/88: 144 Bilaga 3

13.2.5 Fyllnadstjänstgöring

13.2.5

Fyllnadstjänstgöring

Falköpings kommun anser att skyldigheten till fyllnadstjänstgöring bör finnas kvar av omsorg om den kyrkomusikaliska verksamheten. Svenska kommimförbundet har starka erinringar mot utredningens för- slag i fråga om kombinationstjänster.

Falköpings kommun anser att skyldigheten till fyllnadstjänstgöring bör finnas kvar av omsorg om den kyrkomusikaliska verksamheten.

Falköpings kommun anser att skyldigheten till fyllnadstjänstgöring bör

Falköpings

kommun

anser

att

skyldigheten

till

fyllnadstjänstgöring

bör

finnas kvar av omsorg om den kyrkomusikaliska verksamheten.

finnas

kvar

omsorg

den

kyrkomusikaliska

verksamheten.

Svenska kommimförbundet har starka erinringar mot utredningens för- slag i fråga om kombinationstjänster.

Svenska kommimförbundet har starka erinringar mot utredningens för-

Svenska

kommimförbundet

har

starka

erinringar

mot

utredningens

för-

slag i fråga om kombinationstjänster.

slag

fråga

kombinationstjänster.

Det är enligt styrelsens mening otidsenligt och föga stimulerande för sam- arbetet att — när det gäller fylInadstjänst/kombinationstjänster — påtvinga den lokala arbetsgivaren en förutbestämd organisatorisk lösning. 1 små pastorat __ små kommuner — finns med all säkerhet både vilja och förmåga att på frivillig väg åstadkomma lösningar som tillgodoser samtliga inblan- dade parters behov och önskemål. Styrelsen anser däremot att det skall finnas bestämmelser som tillåter olika typer av kombinationstjänster och som underlättar för arbetsgivaren att åstadkomma sådana kombinationer att arbetstagarens kompetens på bästa sätt tas tillvara.

Det är enligt styrelsens mening otidsenligt och föga stimulerande för sam-

Det

är

enligt

styrelsens

mening

otidsenligt

och

föga

stimulerande

för

sam-

arbetet att — när det gäller fylInadstjänst/kombinationstjänster — påtvinga

arbetet

att

—

när

det

gäller

fylInadstjänst/kombinationstjänster

—

påtvinga

den lokala arbetsgivaren en förutbestämd organisatorisk lösning. 1 små

den

lokala

arbetsgivaren

förutbestämd

organisatorisk

lösning.

små

pastorat __ små kommuner — finns med all säkerhet både vilja och förmåga

pastorat

små

kommuner

—

finns

med

all

säkerhet

både

vilja

och

förmåga

att på frivillig väg åstadkomma lösningar som tillgodoser samtliga inblan-

att

på

frivillig

väg

åstadkomma

lösningar

som

tillgodoser

samtliga

inblan-

dade parters behov och önskemål.

dade

parters

behov

och

önskemål.

Styrelsen anser däremot att det skall finnas bestämmelser som tillåter olika typer av kombinationstjänster och som underlättar för arbetsgivaren att åstadkomma sådana kombinationer att arbetstagarens kompetens på bästa sätt tas tillvara.

Styrelsen anser däremot att det skall finnas bestämmelser som tillåter

Styrelsen

anser

däremot

att

det

skall

finnas

bestämmelser

som

tillåter

olika typer av kombinationstjänster och som underlättar för arbetsgivaren

olika

typer

kombinationstjänster

och

som

underlättar

för

arbetsgivaren

att åstadkomma sådana kombinationer att arbetstagarens kompetens på

att

åstadkomma

sådana

kombinationer

att

arbetstagarens

kompetens

på

bästa sätt tas tillvara.

bästa

sätt

tas

tillvara.

13.2.7 Omfattningen av den kyrkomusikaliska verksamheten

13.2.7

Omfattningen

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

En vid ram för beräkning av kyrkomusikertjänstens innehåll tillstyrks av domkapitlet i Härnösand och Musikaliska akademien.

En vid ram för beräkning av kyrkomusikertjänstens innehåll tillstyrks av

vid

ram

för

beräkning

kyrkomusikertjänstens

innehåll

tillstyrks

domkapitlet i Härnösand och Musikaliska akademien.

domkapitlet

Härnösand

och

Musikaliska

akademien.

Domkapitlet i Härnösand

Domkapitlet

Härnösand

Domkapitlet hälsar med tillfredsställelse att miniminivån för den kyrkomu— sikaliska verksamheten skall kunna fastställas utifrån en mer flexibel be- dömning än nu. Ett av problemen med kyrkomusikerförordningcn harjust varit de snäva gränserna som inte tagit hänsyn till någon kyrkomusikalisk verksamhet som inte fanns reglerad 1950 när förordningen kom till. Verk- samheten i svenska kyrkan har förändrats sedan dess. särskilt den kyrko- musikaliska. och förordningen har kommit att innebära en hämsko på denna verksamhet. Kritiken mot den allt för snävt reglerade kyrkomusi- kerförordningen har kommit inte bara från kyrkomusikerhåll utan också från pastoralshåll. Det är emellertid en brist i förslaget att den s.k. minimi- nivån inte närmare beskrivits. Denna bör bli föremål för fortsatt utredning.

Domkapitlet hälsar med tillfredsställelse att miniminivån för den kyrkomu—

Domkapitlet

hälsar

med

tillfredsställelse

att

miniminivån

för

den

kyrkomu—

sikaliska verksamheten skall kunna fastställas utifrån en mer flexibel be-

sikaliska

verksamheten

skall

kunna

fastställas

utifrån

mer

flexibel

be-

dömning än nu. Ett av problemen med kyrkomusikerförordningcn harjust

dömning

än

nu.

Ett

problemen

med

kyrkomusikerförordningcn

harjust

varit de snäva gränserna som inte tagit hänsyn till någon kyrkomusikalisk

varit

snäva

gränserna

som

inte

tagit

hänsyn

till

någon

kyrkomusikalisk

verksamhet som inte fanns reglerad 1950 när förordningen kom till. Verk-

verksamhet

som

inte

fanns

reglerad

1950

när

förordningen

kom

till.

Verk-

samheten i svenska kyrkan har förändrats sedan dess. särskilt den kyrko-

samheten

svenska

kyrkan

har

förändrats

sedan

dess.

särskilt

den

kyrko-

musikaliska. och förordningen har kommit att innebära en hämsko på

musikaliska.

och

förordningen

har

kommit

att

innebära

hämsko

på

denna verksamhet. Kritiken mot den allt för snävt reglerade kyrkomusi-

denna

verksamhet.

Kritiken

mot

den

allt

för

snävt

reglerade

kyrkomusi-

kerförordningen har kommit inte bara från kyrkomusikerhåll utan också

kerförordningen

har

kommit

inte

bara

från

kyrkomusikerhåll

utan

också

från pastoralshåll. Det är emellertid en brist i förslaget att den s.k. minimi-

från

pastoralshåll.

Det

är

emellertid

brist

förslaget

att

den

s.k.

minimi-

nivån inte närmare beskrivits. Denna bör bli föremål för fortsatt utredning.

nivån

inte

närmare

beskrivits.

Denna

bör

bli

föremål

för

fortsatt

utredning.

Sveriges kyrkokamerala förening liksom Laholms kyrkliga samfällighet anser att den lokala organisationens största enhet. pastorat eller samfällig- het i ställct bör fullgöra stiftsstyrelsens tänkta uppgifter i detta avseende. Domkapitlet i Luleå och Töreboda församling efterlyser en beräknings- grund för miniminivån. Kyrkomusikernas riksförbund/Sveriges Lärarförbund tycker att tjänst- göringens omfattning skall framgå av kollektivavtal.

Sveriges kyrkokamerala förening liksom Laholms kyrkliga samfällighet

Sveriges

kyrkokamerala

förening

liksom

Laholms

kyrkliga

samfällighet

anser att den lokala organisationens största enhet. pastorat eller samfällig-

anser

att

den

lokala

organisationens

största

enhet.

pastorat

eller

samfällig-

het i ställct bör fullgöra stiftsstyrelsens tänkta uppgifter i detta avseende.

het

ställct

bör

fullgöra

stiftsstyrelsens

tänkta

uppgifter

detta

avseende.

Domkapitlet i Luleå och Töreboda församling efterlyser en beräknings-

Domkapitlet

Luleå

och

Töreboda

församling

efterlyser

beräknings-

grund för miniminivån.

grund

för

miniminivån.

Kyrkomusikernas riksförbund/Sveriges Lärarförbund tycker att tjänst-

Kyrkomusikernas

riksförbund/Sveriges

Lärarförbund

tycker

att

tjänst-

göringens omfattning skall framgå av kollektivavtal.

göringens

omfattning

skall

framgå

kollektivavtal.

13.2.8 Fastställande av omfattningen av uppgifterna i varje tjänst efter lokala MBL-förhandlingar

13.2.8 Fastställande av omfattningen av uppgifterna i varje tjänst efter

13.2.8

Fastställande

omfattningen

uppgifterna

varje

tjänst

efter

lokala MBL-förhandlingar

lokala

MBL-förhandlingar

Domkapitlet i Skara och Västerås sti/"ts kyrkomusiker örening avstyrker förslaget.

Domkapitlet i Skara och Västerås sti/"ts kyrkomusiker örening avstyrker

Domkapitlet

Skara

och

Västerås

sti/"ts

kyrkomusiker

örening

avstyrker

förslaget.

Prop. 1987/88: 144 Bilaga 3

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

Bilaga 3

Bilaga

Domkapitlet i Skara Den kyrkomusikaliska verksamhetens nivå i varje särskilt fall skall enligt utredningens förslag utgå från pastoratets förslag och därefter fastställas efter MBL-förhandlingar med ledning av ett tänkt kollektivavtal. Arbets- gruppen kan inte tillstyrka en så oklar regel. Kyrkomusikerförordningens avskaffande konstaterar arbetsgruppen innebära att det underlag som idag finns för beräkning av en rimlig nivå inte längre kommer att föreligga och kollektivavtal om nivån kan inte väntas ge den ledning och likformiga beräkning som en reviderad kyrkomusikerförordning skulle kunna ge. Avsaknaden av en normalinstruktion i nuvarande läge försvårar ytterligare möjligheten att på ett riktigt underlag kunna ta ställning till utredningens förslag. Västerås stifts kyrkomusikerförening Utredarens förslag innebär ingen förbättring. snarare tvärtom. MBL—för- handlingar rörande tjänsters omfattning och innehåll förs idag mellan dom- kapitlen och KM R:s stiftsombud. Förslagets konsekvens blir, att MBL-förhandlingar förs på pastoratsnivå. där sakkunskapen inom kyrko- musikerfrågor saknas. Tjärstads pastorat och Vårdnäs församling Bedömningen av underlaget för timberäkningar i kyrkomusikertjänsterna kan bli varierande från ort till ort när den ska bestämmas av de enskilda pastoraten varvid stora orättvisor i landet kan komma att uppstå. 14.2.1 'l'jänstcorganisationens anknytning till statligt fastställda examens- krav bör bestå. Utredningen föreslår två tjänstetyper, organisttjänst och kantorstjänst. Förslagen i denna del vinner stöd hos remissinstanserna. Domkapitlen i Västerås och Karlstad och Domkyrkoorganisternas för- ening delar utredningens förslag om statliga examenskrav. Kyrkomusikernas riksförbund./Sveriges Lärarförbund. Västerås stifts kyrkomusike(förening. Köpings kyrkliga samfällighet och Alingsås för- samling tillstyrker också förslaget i denna del. Förslaget med två tjänstetyper tillstyrks av länsskolnämnderna i Öster- götlands och Västerbottens län, domkapitlet i Luleå. Ingesunds musikhög- skola. Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO). Rikskommit-' tén för stiftstingen. Lenhovda-Herråkra kyrkliga samfällighet. Älmhults församlings pastorat och Göteborgs kyrkliga samfällighet. Domkapitlet [ Skara kräver en precisering av vilka faktorer som skall beaktas för att en lägre kompetens än kyrkokantorsexamen undantagsvis skall kunna godtas. Domkapitlet [ Växjö tillstyrker förslaget men föreslår samtidigt att en Prop. 1987/88: 144 Bilaga 3 94

Domkapitlet i Skara

Domkapitlet

Skara

Den kyrkomusikaliska verksamhetens nivå i varje särskilt fall skall enligt utredningens förslag utgå från pastoratets förslag och därefter fastställas efter MBL-förhandlingar med ledning av ett tänkt kollektivavtal. Arbets- gruppen kan inte tillstyrka en så oklar regel. Kyrkomusikerförordningens avskaffande konstaterar arbetsgruppen innebära att det underlag som idag finns för beräkning av en rimlig nivå inte längre kommer att föreligga och kollektivavtal om nivån kan inte väntas ge den ledning och likformiga beräkning som en reviderad kyrkomusikerförordning skulle kunna ge. Avsaknaden av en normalinstruktion i nuvarande läge försvårar ytterligare möjligheten att på ett riktigt underlag kunna ta ställning till utredningens förslag.

Den kyrkomusikaliska verksamhetens nivå i varje särskilt fall skall enligt

Den

kyrkomusikaliska

verksamhetens

nivå

varje

särskilt

fall

skall

enligt

utredningens förslag utgå från pastoratets förslag och därefter fastställas

utredningens

förslag

utgå

från

pastoratets

förslag

och

därefter

fastställas

efter MBL-förhandlingar med ledning av ett tänkt kollektivavtal. Arbets-

efter

MBL-förhandlingar

med

ledning

ett

tänkt

kollektivavtal.

Arbets-

gruppen kan inte tillstyrka en så oklar regel. Kyrkomusikerförordningens

gruppen

kan

inte

tillstyrka

så

oklar

regel.

Kyrkomusikerförordningens

avskaffande konstaterar arbetsgruppen innebära att det underlag som idag

avskaffande

konstaterar

arbetsgruppen

innebära

att

det

underlag

som

idag

finns för beräkning av en rimlig nivå inte längre kommer att föreligga och

finns

för

beräkning

rimlig

nivå

inte

längre

kommer

att

föreligga

och

kollektivavtal om nivån kan inte väntas ge den ledning och likformiga

kollektivavtal

nivån

kan

inte

väntas

den

ledning

och

likformiga

beräkning som en reviderad kyrkomusikerförordning skulle kunna ge.

beräkning

som

reviderad

kyrkomusikerförordning

skulle

kunna

ge.

Avsaknaden av en normalinstruktion i nuvarande läge försvårar ytterligare

Avsaknaden

normalinstruktion

nuvarande

läge

försvårar

ytterligare

möjligheten att på ett riktigt underlag kunna ta ställning till utredningens

möjligheten

att

på

ett

riktigt

underlag

kunna

ställning

till

utredningens

förslag.

Västerås stifts kyrkomusikerförening

Västerås

stifts

kyrkomusikerförening

Utredarens förslag innebär ingen förbättring. snarare tvärtom. MBL—för- handlingar rörande tjänsters omfattning och innehåll förs idag mellan dom- kapitlen och KM R:s stiftsombud. Förslagets konsekvens blir, att MBL-förhandlingar förs på pastoratsnivå. där sakkunskapen inom kyrko- musikerfrågor saknas.

Utredarens förslag innebär ingen förbättring. snarare tvärtom. MBL—för-

Utredarens

förslag

innebär

ingen

förbättring.

snarare

tvärtom.

MBL—för-

handlingar rörande tjänsters omfattning och innehåll förs idag mellan dom-

handlingar

rörande

tjänsters

omfattning

och

innehåll

förs

idag

mellan

dom-

kapitlen och KM R:s stiftsombud. Förslagets konsekvens blir, att

kapitlen

och

R:s

stiftsombud.

Förslagets

konsekvens

blir,

att

MBL-förhandlingar förs på pastoratsnivå. där sakkunskapen inom kyrko-

MBL-förhandlingar

förs

på

pastoratsnivå.

där

sakkunskapen

inom

kyrko-

musikerfrågor saknas.

musikerfrågor

saknas.

Tjärstads pastorat och Vårdnäs församling

Tjärstads

pastorat

och

Vårdnäs

församling

Bedömningen av underlaget för timberäkningar i kyrkomusikertjänsterna kan bli varierande från ort till ort när den ska bestämmas av de enskilda pastoraten varvid stora orättvisor i landet kan komma att uppstå.

Bedömningen av underlaget för timberäkningar i kyrkomusikertjänsterna

Bedömningen

underlaget

för

timberäkningar

kyrkomusikertjänsterna

kan bli varierande från ort till ort när den ska bestämmas av de enskilda

kan

bli

varierande

från

ort

till

ort

när

den

ska

bestämmas

enskilda

pastoraten varvid stora orättvisor i landet kan komma att uppstå.

pastoraten

varvid

stora

orättvisor

landet

kan

komma

att

uppstå.

14.2.1

'l'jänstcorganisationens anknytning till statligt fastställda examens-

'l'jänstcorganisationens

anknytning

till

statligt

fastställda

examens-

krav bör bestå. Utredningen föreslår två tjänstetyper, organisttjänst och kantorstjänst.

krav bör bestå. Utredningen föreslår två tjänstetyper, organisttjänst

krav

bör

bestå.

Utredningen

föreslår

två

tjänstetyper,

organisttjänst

och kantorstjänst.

och

kantorstjänst.

Förslagen i denna del vinner stöd hos remissinstanserna. Domkapitlen i Västerås och Karlstad och Domkyrkoorganisternas för- ening delar utredningens förslag om statliga examenskrav. Kyrkomusikernas riksförbund./Sveriges Lärarförbund. Västerås stifts kyrkomusike(förening. Köpings kyrkliga samfällighet och Alingsås för- samling tillstyrker också förslaget i denna del. Förslaget med två tjänstetyper tillstyrks av länsskolnämnderna i Öster- götlands och Västerbottens län, domkapitlet i Luleå. Ingesunds musikhög-

Förslagen i denna del vinner stöd hos remissinstanserna.

Förslagen

denna

del

vinner

stöd

hos

remissinstanserna.

Domkapitlen i Västerås och Karlstad och Domkyrkoorganisternas för- ening delar utredningens förslag om statliga examenskrav.

Domkapitlen i Västerås och Karlstad och Domkyrkoorganisternas för-

Domkapitlen

Västerås

och

Karlstad

och

Domkyrkoorganisternas

för-

ening delar utredningens förslag om statliga examenskrav.

ening

delar

utredningens

förslag

statliga

examenskrav.

Kyrkomusikernas riksförbund./Sveriges Lärarförbund. Västerås stifts kyrkomusike(förening. Köpings kyrkliga samfällighet och Alingsås för- samling tillstyrker också förslaget i denna del.

Kyrkomusikernas riksförbund./Sveriges Lärarförbund. Västerås stifts

Kyrkomusikernas

riksförbund./Sveriges

Lärarförbund.

Västerås

stifts

kyrkomusike(förening. Köpings kyrkliga samfällighet och Alingsås för-

kyrkomusike(förening.

Köpings

kyrkliga

samfällighet

och

Alingsås

för-

samling tillstyrker också förslaget i denna del.

samling

tillstyrker

också

förslaget

denna

del.

Förslaget med två tjänstetyper tillstyrks av länsskolnämnderna i Öster- götlands och Västerbottens län, domkapitlet i Luleå. Ingesunds musikhög-

Förslaget med två tjänstetyper tillstyrks av länsskolnämnderna i Öster-

Förslaget

med

två

tjänstetyper

tillstyrks

länsskolnämnderna

Öster-

götlands och Västerbottens län, domkapitlet i Luleå. Ingesunds musikhög-

götlands

och

Västerbottens

län,

domkapitlet

Luleå.

Ingesunds

musikhög-

skola. Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO). Rikskommit-'

skola.

Rörelsefolkhögskolornas

intresseorganisation

(RIO).

Rikskommit-'

tén för stiftstingen. Lenhovda-Herråkra kyrkliga samfällighet. Älmhults församlings pastorat och Göteborgs kyrkliga samfällighet. Domkapitlet [ Skara kräver en precisering av vilka faktorer som skall beaktas för att en lägre kompetens än kyrkokantorsexamen undantagsvis skall kunna godtas. Domkapitlet [ Växjö tillstyrker förslaget men föreslår samtidigt att en

tén för stiftstingen. Lenhovda-Herråkra kyrkliga samfällighet. Älmhults församlings pastorat och Göteborgs kyrkliga samfällighet.

tén för stiftstingen. Lenhovda-Herråkra kyrkliga samfällighet. Älmhults

tén

för

stiftstingen.

Lenhovda-Herråkra

kyrkliga

samfällighet.

Älmhults

församlings pastorat och Göteborgs kyrkliga samfällighet.

församlings

pastorat

och

Göteborgs

kyrkliga

samfällighet.

Domkapitlet [ Skara kräver en precisering av vilka faktorer som skall beaktas för att en lägre kompetens än kyrkokantorsexamen undantagsvis skall kunna godtas.

Domkapitlet [ Skara kräver en precisering av vilka faktorer som skall

Domkapitlet

[

Skara

kräver

precisering

vilka

faktorer

som

skall

beaktas för att en lägre kompetens än kyrkokantorsexamen undantagsvis

beaktas

för

att

lägre

kompetens

än

kyrkokantorsexamen

undantagsvis

skall kunna godtas.

skall

kunna

godtas.

Domkapitlet [ Växjö tillstyrker förslaget men föreslår samtidigt att en

Domkapitlet

[

Växjö

tillstyrker

förslaget

men

föreslår

samtidigt

att

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

Bilaga 3

Bilaga

lägre utbildning skapas med hänsyn till mindre församlingar i glesbygd där Prop. 1987/88: 144 de föreslagna tjänstetyperna inte blir aktuella. Denna utbildning kunde Bilaga 3 anordnas stiftsvis under Musikaliska akademiens tillsyn med domkyrkoor- ganisten som examinator. . Domkapitlet i Härnösand tillstyrker förslaget med två tjänstetyper. I stiftet kan dock förekomma flera musiker med lägre behörighet. Riksförbundet Svensk kyrkomusik (RISK) tillstyrker förslaget med två tjänstetyper och statligt fastställda examenskrav. En dispensmöjlighet bör emellertid vara kvar. Växjö stifts kyrkomusikerförening tillstyrker förslaget men påpekar att särskild kompetens kan krävas vid kombinationstjänster. Vi tillstyrker utredarens förslag om statligt fastställda examenskrav. Utre- daren har dock beträffande kombinationstjänster icke tillräckligt tagit fasta på kompetenskraven och utbildningen härför. På denna punkt är utreda- rens förslag ofullständigt, och en förutsättning för att utredarens förslag om kombinationstjänster skall få någon praktisk betydelse är att utbild- nings- och kompetensfrågan får kombinationstjänster utreds ytterligare. Pjätteryds försartzling berör frågan om vem som skall vara huvudarbets- givare i kombinationstjänster. Kompetensnivåerna kantor och organist är bra. Vi förordar sakkunnige Bjureks förslag om kantor ] och 2. Kyrkan kan inte acceptera utredarens förslag att kyrkomusikerverksamheten ska skötas av en lärare över vilken kyrkorådet inte har några som helst befogenheter vare sig vid tillsättning eller eljest. 14.2.2 Omfattningen av den kyrkomusikaliska tjänstgöringen blir oföränd- rad eller ökar. Tjänster med lågt veckotimtal ersätts av tjänster med större kyrkomusikaliskt innehåll. Endast några remissinstanser har tillstyrkt förslaget utan invändningar. Skara domkapitel Skara domkapitel ser positivt på utredningens strävan att sammanslå or— gelspelarbefattningar med lågt veckotimtal till bärkraftigare tjänster men vill förutskicka att denna övergång kan i vissa fall skapa problem för berörda nuvarande befattningshavare. Västerås stifts hrkomusikerförening tillstyrker förslaget med den erinran som framförts mot alltför stora distrikt under punkten ll. Gökhemsförsamling tillstyrker förslaget med heltidstjänster men invän- der att flera musiker endast vill tjänstgöra varannan söndag. ' 95

lägre utbildning skapas med hänsyn till mindre församlingar i glesbygd där Prop. 1987/88: 144

lägre

utbildning

skapas

med

hänsyn

till

mindre

församlingar

glesbygd

där

Prop.

1987/88:

144

de föreslagna tjänstetyperna inte blir aktuella. Denna utbildning kunde Bilaga 3

föreslagna

tjänstetyperna

inte

blir

aktuella.

Denna

utbildning

kunde

Bilaga

anordnas stiftsvis under Musikaliska akademiens tillsyn med domkyrkoor-

anordnas

stiftsvis

under

Musikaliska

akademiens

tillsyn

med

domkyrkoor-

ganisten som examinator. .

ganisten

som

examinator.

Domkapitlet i Härnösand tillstyrker förslaget med två tjänstetyper. I stiftet kan dock förekomma flera musiker med lägre behörighet.

Domkapitlet i Härnösand tillstyrker förslaget med två tjänstetyper. I

Domkapitlet

Härnösand

tillstyrker

förslaget

med

två

tjänstetyper.

stiftet kan dock förekomma flera musiker med lägre behörighet.

stiftet

kan

dock

förekomma

flera

musiker

med

lägre

behörighet.

Riksförbundet Svensk kyrkomusik (RISK) tillstyrker förslaget med två tjänstetyper och statligt fastställda examenskrav. En dispensmöjlighet bör emellertid vara kvar.

Riksförbundet Svensk kyrkomusik (RISK) tillstyrker förslaget med två

Riksförbundet

Svensk

kyrkomusik

(RISK)

tillstyrker

förslaget

med

två

tjänstetyper och statligt fastställda examenskrav. En dispensmöjlighet bör

tjänstetyper

och

statligt

fastställda

examenskrav.

dispensmöjlighet

bör

emellertid vara kvar.

emellertid

vara

kvar.

Växjö stifts kyrkomusikerförening tillstyrker förslaget men påpekar att särskild kompetens kan krävas vid kombinationstjänster.

Växjö stifts kyrkomusikerförening tillstyrker förslaget men påpekar att

Växjö

stifts

kyrkomusikerförening

tillstyrker

förslaget

men

påpekar

att

särskild kompetens kan krävas vid kombinationstjänster.

särskild

kompetens

kan

krävas

vid

kombinationstjänster.

Vi tillstyrker utredarens förslag om statligt fastställda examenskrav. Utre- daren har dock beträffande kombinationstjänster icke tillräckligt tagit fasta på kompetenskraven och utbildningen härför. På denna punkt är utreda- rens förslag ofullständigt, och en förutsättning för att utredarens förslag om kombinationstjänster skall få någon praktisk betydelse är att utbild- nings- och kompetensfrågan får kombinationstjänster utreds ytterligare.

Vi tillstyrker utredarens förslag om statligt fastställda examenskrav. Utre-

tillstyrker

utredarens

förslag

statligt

fastställda

examenskrav.

Utre-

daren har dock beträffande kombinationstjänster icke tillräckligt tagit fasta

daren

har

dock

beträffande

kombinationstjänster

icke

tillräckligt

tagit

fasta

på kompetenskraven och utbildningen härför. På denna punkt är utreda-

på

kompetenskraven

och

utbildningen

härför.

På

denna

punkt

är

utreda-

rens förslag ofullständigt, och en förutsättning för att utredarens förslag

rens

förslag

ofullständigt,

och

förutsättning

för

att

utredarens

förslag

om kombinationstjänster skall få någon praktisk betydelse är att utbild-

kombinationstjänster

skall

få

någon

praktisk

betydelse

är

att

utbild-

nings- och kompetensfrågan får kombinationstjänster utreds ytterligare.

nings-

och

kompetensfrågan

får

kombinationstjänster

utreds

ytterligare.

Pjätteryds försartzling berör frågan om vem som skall vara huvudarbets- givare i kombinationstjänster.

Pjätteryds försartzling berör frågan om vem som skall vara huvudarbets-

Pjätteryds

försartzling

berör

frågan

vem

som

skall

vara

huvudarbets-

givare i kombinationstjänster.

givare

kombinationstjänster.

Kompetensnivåerna kantor och organist är bra. Vi förordar sakkunnige Bjureks förslag om kantor ] och 2. Kyrkan kan inte acceptera utredarens förslag att kyrkomusikerverksamheten ska skötas av en lärare över vilken kyrkorådet inte har några som helst befogenheter vare sig vid tillsättning eller eljest.

Kompetensnivåerna kantor och organist är bra. Vi förordar sakkunnige

Kompetensnivåerna

kantor

och

organist

är

bra.

förordar

sakkunnige

Bjureks förslag om kantor ] och 2. Kyrkan kan inte acceptera utredarens

Bjureks

förslag

kantor

]

och

Kyrkan

kan

inte

acceptera

utredarens

förslag att kyrkomusikerverksamheten ska skötas av en lärare över vilken

förslag

att

kyrkomusikerverksamheten

ska

skötas

lärare

över

vilken

kyrkorådet inte har några som helst befogenheter vare sig vid tillsättning

kyrkorådet

inte

har

några

som

helst

befogenheter

vare

sig

vid

tillsättning

eller eljest.

eller

eljest.

14.2.2

Omfattningen av den kyrkomusikaliska tjänstgöringen blir oföränd-

Omfattningen

den

kyrkomusikaliska

tjänstgöringen

blir

oföränd-

rad eller ökar. Tjänster med lågt veckotimtal ersätts av tjänster med större kyrkomusikaliskt innehåll.

rad eller ökar. Tjänster med lågt veckotimtal ersätts av tjänster med

rad

eller

ökar.

Tjänster

med

lågt

veckotimtal

ersätts

tjänster

med

större kyrkomusikaliskt innehåll.

större

kyrkomusikaliskt

innehåll.

Endast några remissinstanser har tillstyrkt förslaget utan invändningar.

Endast

några

remissinstanser

har

tillstyrkt

förslaget

utan

invändningar.

Skara domkapitel

Skara

domkapitel

Skara domkapitel ser positivt på utredningens strävan att sammanslå or— gelspelarbefattningar med lågt veckotimtal till bärkraftigare tjänster men vill förutskicka att denna övergång kan i vissa fall skapa problem för berörda nuvarande befattningshavare.

Skara domkapitel ser positivt på utredningens strävan att sammanslå or—

Skara

domkapitel

ser

positivt

på

utredningens

strävan

att

sammanslå

or—

gelspelarbefattningar med lågt veckotimtal till bärkraftigare tjänster men

gelspelarbefattningar

med

lågt

veckotimtal

till

bärkraftigare

tjänster

men

vill förutskicka att denna övergång kan i vissa fall skapa problem för

vill

förutskicka

att

denna

övergång

kan

vissa

fall

skapa

problem

för

berörda nuvarande befattningshavare.

berörda

nuvarande

befattningshavare.

Västerås stifts hrkomusikerförening tillstyrker förslaget med den erinran som framförts mot alltför stora distrikt under punkten ll. Gökhemsförsamling tillstyrker förslaget med heltidstjänster men invän- der att flera musiker endast vill tjänstgöra varannan söndag. ' 95

Västerås stifts hrkomusikerförening tillstyrker förslaget med den erinran

Västerås

stifts

hrkomusikerförening

tillstyrker

förslaget

med

den

erinran

som framförts mot alltför stora distrikt under punkten ll.

som

framförts

mot

alltför

stora

distrikt

under

punkten

ll.

Gökhemsförsamling tillstyrker förslaget med heltidstjänster men invän-

Gökhemsförsamling

tillstyrker

förslaget

med

heltidstjänster

men

invän-

der att flera musiker endast vill tjänstgöra varannan söndag. ' 95

der

att

flera

musiker

endast

vill

tjänstgöra

varannan

söndag.

Göteborgs kyrkliga samfällighet tillstyrker förslaget under förutsättning Prop. 1987/88: 144 att kommunal reglering införs. Bilaga 3 Grytnäs församlings pastorat framhåller att utökade möjligheter till kombinationstjänst talar för att sammanslagning av flera distrikt inte be- hövs. Strävan att inrätta tjänster med så högt veckotal som möjligt. är inte alltid att rekommendera. Många som annars skulle vara intresserade tvekar att söka en större tjänst med t.ex. dubblerade tjänstgöringar på sön- och helgdagar. Som ex. på problem vid en sådan konstruktion är försämrade möjligheter till körrepetitioner före gudstjänsten. De utökade möjligheter- na till kombination med andra tjänster talar också för att behovet av sammanslagning av flera församlingar till ett kyrkomusikerdistrikt blivit mindre. Några instanser pekar på att mindre tjänster behövs också i framtiden. Visby domkapitel tror att orgelspelartjänster blir nödvändiga även i framtiden. Under 14.2.2 bedömer utredningen att detta endast kommer att inträffa i rena undantagsfall. Domkapitlet delar inte denna bedömning. 1 ett område med Visby stifts struktur: många små församlingar, relativt dåliga förut- sättningar för fyllnadstjänstgöring. svagt ekonomiskt underlag även för pastoraten, torde orgelspelatjänster bli nödvändiga även i framtiden. och de måste betraktas som normala inslag i den kyrkomusikaliska organisatio- nen. inte som undantag. Domkapitlet har därtill redan kunnat konstatera en negativ inställning från flera pastorats sida, —grundad på till synes realistiska ekonomiska överväganden — när förslag väckts om samman- läggning av orgelspelartjänster till kyrkokantorstjänst. Linköpings kommun (utser. mot bakgrund avfärltållandet främst i mindre församlingar att tiänstetiteln "orgelspelare" bibeltålles för kyrkomusiker utan formell kompetens doek utan att tjänster som orgelspelare inrättas. Skara stifts folkhögskola tror också att orgelspelartjänster kommer att behövas i vissa delar av landet även i fortsättningen. Hovsförsamling beskriver en liten församlings svårigheter. De hundratals småförsamlingarna på landsbygden är även de betydelse- fulla delar av det heltäckande nät över landet som svenska kyrkan utgör och som skall garantera att kyrklig verksamhet överallt skall bedrivas. De har dock, trots hög kyrkoskatt. små ekonomiska resurser och har svårighe— ter att uppehålla en acceptabel verksamhet. Prästsituationen medför att. som bl. a. i vår församling. högmässa endast kan firas varannan eller var tredje söndag och att evangelisationsarbetet även i övrigt blir begränsat. Ytterligare "reformer". som skulle hota dessa församlingars liv. får på inga villkor genomföras. En övergång till den ordning. som utredaren förordar. skulle för försam- lingar som vår innebära följande negativa konsekvenser: Tjänster annonse- ras inte ttt i Post- och Inrikes tidningar. vilket får till följd att kvalificerade sökande inte har möjlighet att söka tjänsten. I små församlingar med ekonomiska resurser blir veckotimtalet mini- mum av besparingsskäl. Då förlorar församlingen i kvalitet och kvantitet i 96 utbudet av musik. Vilken kvalificerad kyrkomusiker söker en okvalifi-

Göteborgs kyrkliga samfällighet tillstyrker förslaget under förutsättning Prop. 1987/88: 144 att kommunal reglering införs. Bilaga 3

Göteborgs kyrkliga samfällighet tillstyrker förslaget under förutsättning Prop. 1987/88: 144

Göteborgs

kyrkliga

samfällighet

tillstyrker

förslaget

under

förutsättning

Prop.

1987/88:

144

att kommunal reglering införs. Bilaga 3

att

kommunal

reglering

införs.

Bilaga

Grytnäs församlings pastorat framhåller att utökade möjligheter till kombinationstjänst talar för att sammanslagning av flera distrikt inte be- hövs.

Grytnäs församlings pastorat framhåller att utökade möjligheter till

Grytnäs

församlings

pastorat

framhåller

att

utökade

möjligheter

till

kombinationstjänst talar för att sammanslagning av flera distrikt inte be-

kombinationstjänst

talar

för

att

sammanslagning

flera

distrikt

inte

be-

hövs.

Strävan att inrätta tjänster med så högt veckotal som möjligt. är inte alltid att rekommendera. Många som annars skulle vara intresserade tvekar att söka en större tjänst med t.ex. dubblerade tjänstgöringar på sön- och helgdagar. Som ex. på problem vid en sådan konstruktion är försämrade möjligheter till körrepetitioner före gudstjänsten. De utökade möjligheter- na till kombination med andra tjänster talar också för att behovet av sammanslagning av flera församlingar till ett kyrkomusikerdistrikt blivit mindre.

Strävan att inrätta tjänster med så högt veckotal som möjligt. är inte alltid

Strävan

att

inrätta

tjänster

med

så

högt

veckotal

som

möjligt.

är

inte

alltid

att rekommendera. Många som annars skulle vara intresserade tvekar att

att

rekommendera.

Många

som

annars

skulle

vara

intresserade

tvekar

att

söka en större tjänst med t.ex. dubblerade tjänstgöringar på sön- och

söka

större

tjänst

med

t.ex.

dubblerade

tjänstgöringar

på

sön-

och

helgdagar. Som ex. på problem vid en sådan konstruktion är försämrade

helgdagar.

Som

ex.

på

problem

vid

sådan

konstruktion

är

försämrade

möjligheter till körrepetitioner före gudstjänsten. De utökade möjligheter-

möjligheter

till

körrepetitioner

före

gudstjänsten.

utökade

möjligheter-

na till kombination med andra tjänster talar också för att behovet av

till

kombination

med

andra

tjänster

talar

också

för

att

behovet

sammanslagning av flera församlingar till ett kyrkomusikerdistrikt blivit

sammanslagning

flera

församlingar

till

ett

kyrkomusikerdistrikt

blivit

mindre.

Några instanser pekar på att mindre tjänster behövs också i framtiden. Visby domkapitel tror att orgelspelartjänster blir nödvändiga även i framtiden.

Några instanser pekar på att mindre tjänster behövs också i framtiden.

Några

instanser

pekar

på

att

mindre

tjänster

behövs

också

framtiden.

Visby domkapitel tror att orgelspelartjänster blir nödvändiga även i

Visby

domkapitel

tror

att

orgelspelartjänster

blir

nödvändiga

även

framtiden.

Under 14.2.2 bedömer utredningen att detta endast kommer att inträffa i rena undantagsfall. Domkapitlet delar inte denna bedömning. 1 ett område med Visby stifts struktur: många små församlingar, relativt dåliga förut- sättningar för fyllnadstjänstgöring. svagt ekonomiskt underlag även för pastoraten, torde orgelspelatjänster bli nödvändiga även i framtiden. och de måste betraktas som normala inslag i den kyrkomusikaliska organisatio- nen. inte som undantag. Domkapitlet har därtill redan kunnat konstatera en negativ inställning från flera pastorats sida, —grundad på till synes realistiska ekonomiska överväganden — när förslag väckts om samman- läggning av orgelspelartjänster till kyrkokantorstjänst.

Under 14.2.2 bedömer utredningen att detta endast kommer att inträffa i

Under

14.2.2

bedömer

utredningen

att

detta

endast

kommer

att

inträffa

rena undantagsfall. Domkapitlet delar inte denna bedömning. 1 ett område

rena

undantagsfall.

Domkapitlet

delar

inte

denna

bedömning.

ett

område

med Visby stifts struktur: många små församlingar, relativt dåliga förut-

med

Visby

stifts

struktur:

många

små

församlingar,

relativt

dåliga

förut-

sättningar för fyllnadstjänstgöring. svagt ekonomiskt underlag även för

sättningar

för

fyllnadstjänstgöring.

svagt

ekonomiskt

underlag

även

för

pastoraten, torde orgelspelatjänster bli nödvändiga även i framtiden. och

pastoraten,

torde

orgelspelatjänster

bli

nödvändiga

även

framtiden.

och

de måste betraktas som normala inslag i den kyrkomusikaliska organisatio-

måste

betraktas

som

normala

inslag

den

kyrkomusikaliska

organisatio-

nen. inte som undantag. Domkapitlet har därtill redan kunnat konstatera

nen.

inte

som

undantag.

Domkapitlet

har

därtill

redan

kunnat

konstatera

en negativ inställning från flera pastorats sida, —grundad på till synes

negativ

inställning

från

flera

pastorats

sida,

—grundad

på

till

synes

realistiska ekonomiska överväganden — när förslag väckts om samman-

realistiska

ekonomiska

överväganden

—

när

förslag

väckts

samman-

läggning av orgelspelartjänster till kyrkokantorstjänst.

läggning

orgelspelartjänster

till

kyrkokantorstjänst.

Linköpings kommun (utser. mot bakgrund avfärltållandet främst i mindre församlingar att tiänstetiteln "orgelspelare" bibeltålles för kyrkomusiker utan formell kompetens doek utan att tjänster som orgelspelare inrättas. Skara stifts folkhögskola tror också att orgelspelartjänster kommer att behövas i vissa delar av landet även i fortsättningen. Hovsförsamling beskriver en liten församlings svårigheter.

Linköpings kommun (utser. mot bakgrund avfärltållandet främst i mindre

Linköpings

kommun

(utser.

mot

bakgrund

avfärltållandet

främst

mindre

församlingar att tiänstetiteln "orgelspelare" bibeltålles för kyrkomusiker

församlingar

att

tiänstetiteln

"orgelspelare"

bibeltålles

för

kyrkomusiker

utan formell kompetens doek utan att tjänster som orgelspelare inrättas.

utan

formell

kompetens

doek

utan

att

tjänster

som

orgelspelare

inrättas.

Skara stifts folkhögskola tror också att orgelspelartjänster kommer att

Skara

stifts

folkhögskola

tror

också

att

orgelspelartjänster

kommer

att

behövas i vissa delar av landet även i fortsättningen.

behövas

vissa

delar

landet

även

fortsättningen.

Hovsförsamling beskriver en liten församlings svårigheter.

Hovsförsamling

beskriver

liten

församlings

svårigheter.

De hundratals småförsamlingarna på landsbygden är även de betydelse- fulla delar av det heltäckande nät över landet som svenska kyrkan utgör och som skall garantera att kyrklig verksamhet överallt skall bedrivas. De har dock, trots hög kyrkoskatt. små ekonomiska resurser och har svårighe— ter att uppehålla en acceptabel verksamhet. Prästsituationen medför att. som bl. a. i vår församling. högmässa endast kan firas varannan eller var tredje söndag och att evangelisationsarbetet även i övrigt blir begränsat. Ytterligare "reformer". som skulle hota dessa församlingars liv. får på inga villkor genomföras. En övergång till den ordning. som utredaren förordar. skulle för försam- lingar som vår innebära följande negativa konsekvenser: Tjänster annonse- ras inte ttt i Post- och Inrikes tidningar. vilket får till följd att kvalificerade sökande inte har möjlighet att söka tjänsten. I små församlingar med ekonomiska resurser blir veckotimtalet mini- mum av besparingsskäl. Då förlorar församlingen i kvalitet och kvantitet i 96 utbudet av musik. Vilken kvalificerad kyrkomusiker söker en okvalifi-

De hundratals småförsamlingarna på landsbygden är även de betydelse-

hundratals

småförsamlingarna

på

landsbygden

är

även

betydelse-

fulla delar av det heltäckande nät över landet som svenska kyrkan utgör

fulla

delar

det

heltäckande

nät

över

landet

som

svenska

kyrkan

utgör

och som skall garantera att kyrklig verksamhet överallt skall bedrivas. De

och

som

skall

garantera

att

kyrklig

verksamhet

överallt

skall

bedrivas.

har dock, trots hög kyrkoskatt. små ekonomiska resurser och har svårighe—

har

dock,

trots

hög

kyrkoskatt.

små

ekonomiska

resurser

och

har

svårighe—

ter att uppehålla en acceptabel verksamhet. Prästsituationen medför att.

ter

att

uppehålla

acceptabel

verksamhet.

Prästsituationen

medför

att.

som bl. a. i vår församling. högmässa endast kan firas varannan eller var

som

bl.

vår

församling.

högmässa

endast

kan

firas

varannan

eller

var

tredje söndag och att evangelisationsarbetet även i övrigt blir begränsat.

tredje

söndag

och

att

evangelisationsarbetet

även

övrigt

blir

begränsat.

Ytterligare "reformer". som skulle hota dessa församlingars liv. får på

Ytterligare

"reformer".

som

skulle

hota

dessa

församlingars

liv.

får

på

inga villkor genomföras.

inga

villkor

genomföras.

En övergång till den ordning. som utredaren förordar. skulle för försam- lingar som vår innebära följande negativa konsekvenser: Tjänster annonse- ras inte ttt i Post- och Inrikes tidningar. vilket får till följd att kvalificerade sökande inte har möjlighet att söka tjänsten.

En övergång till den ordning. som utredaren förordar. skulle för försam-

övergång

till

den

ordning.

som

utredaren

förordar.

skulle

för

försam-

lingar som vår innebära följande negativa konsekvenser: Tjänster annonse-

lingar

som

vår

innebära

följande

negativa

konsekvenser:

Tjänster

annonse-

ras inte ttt i Post- och Inrikes tidningar. vilket får till följd att kvalificerade

ras

inte

ttt

Post-

och

Inrikes

tidningar.

vilket

får

till

följd

att

kvalificerade

sökande inte har möjlighet att söka tjänsten.

sökande

inte

har

möjlighet

att

söka

tjänsten.

I små församlingar med ekonomiska resurser blir veckotimtalet mini- mum av besparingsskäl. Då förlorar församlingen i kvalitet och kvantitet i 96 utbudet av musik. Vilken kvalificerad kyrkomusiker söker en okvalifi-

I små församlingar med ekonomiska resurser blir veckotimtalet mini-

små

församlingar

med

ekonomiska

resurser

blir

veckotimtalet

mini-

mum av besparingsskäl. Då förlorar församlingen i kvalitet och kvantitet i 96

mum

besparingsskäl.

Då

förlorar

församlingen

kvalitet

och

kvantitet

utbudet av musik. Vilken kvalificerad kyrkomusiker söker en okvalifi-

utbudet

musik.

Vilken

kvalificerad

kyrkomusiker

söker

okvalifi-

cerad tjänst? Kyrkomusikern förlorar också i sociala förmåner, anställ- Prop. 1987/88:144 ningstrygghet och meritvärdering vid tillsättning av tjänst. Bilaga 3 Bäekaby församling fruktar också att små församlingar kommer att ha svårt att hävda sig mot tätorterna. . Linsells församling oroar sig för att små pastorat inte kommer att locka" kvalificerade musiker. Harlösa församling befarar att sammanlysningar kommer att öka i små och medelstora församlingar. något som blir förödande för små och medel- stora församlingars gudstjänstliv. Kullerstads pastorat oroar sig över att antalet kyrkomusikertjänster kommer att'minska. Kyrkorådet vill slutligen uttrycka sin oro över det faktum att föreliggande förslag innebär att antalet kyrkomusikertjänster kommer att minska. Re- dan nu finns det i regel färre kyrkomusiker än präster vilket ger en felaktig arbetsfördelning för kyrkomusiker i samband med förrättningar. Det lagda förslaget innebär dessutom att flertalet mindre församlingar blir av med sin kyrkomusiker eller bitr. kyrkomusiker p. g. a. den föreslagna tilldelningen enligt principen en tjänst per pastorat. Detta skulle medföra en ytterligare utarmning av kulturlivet på landsbygden. Detta kan kyrkorådet ej accepte- ra. 14.2.3 De särskilda stiftsuppgifterna bör frikopplas från domkyrkoorganis- ternas tjänster. Stiftsstyrelsen skall förses med nya tjänster för stiftsmusiker. Bara några få instanser har tillstyrkt förslaget utan invändningar. Andra vill bevara och stärka domkyrkoorganistens roll. medan några vill lämna stiften frihet att själva välja form för administrationen av kyrkomusiken. Bland'dem som tillstyrker utredningens förslag märks länsskolnämnden i Malmöhus län, domkapitlen i Skara och Luleå. svenska kyrkans central- styrelse, Svenska kyrkans församlings- oeh pastoratsfc'irbund. Alingsås församling, Göteborgs kyrkliga samfällighet. Värnamo församling och Kungsholmsförsamling. Svenska kyrkans centralstyrelse Centralstyrelsen tillstyrker att domkyrkoorganistens administrativa upp— gifter för domkapitlens räkning avvecklas. Centralstyrelsen tillstyrker vi- dare inrättandet av stiftsmusikertjänster med uppgift att medverka till utvecklandet och bibehållandet av den kyrkomusikaliska verksamheten i stiftet. Svenska kyrkans församlings- oelz pastoratsförbund har samma inställning som Svenska kyrkans centralstyrelse i denna fråga. 97 7 Riksdagen 1987/88. ! samlfNr l44

cerad tjänst? Kyrkomusikern förlorar också i sociala förmåner, anställ- Prop. 1987/88:144 ningstrygghet och meritvärdering vid tillsättning av tjänst. Bilaga 3

cerad tjänst? Kyrkomusikern förlorar också i sociala förmåner, anställ- Prop. 1987/88:144

cerad

tjänst?

Kyrkomusikern

förlorar

också

sociala

förmåner,

anställ-

Prop.

1987/88:144

ningstrygghet och meritvärdering vid tillsättning av tjänst. Bilaga 3

ningstrygghet

och

meritvärdering

vid

tillsättning

tjänst.

Bilaga

Bäekaby församling fruktar också att små församlingar kommer att ha svårt att hävda sig mot tätorterna. . Linsells församling oroar sig för att små pastorat inte kommer att locka" kvalificerade musiker. Harlösa församling befarar att sammanlysningar kommer att öka i små och medelstora församlingar. något som blir förödande för små och medel- stora församlingars gudstjänstliv. Kullerstads pastorat oroar sig över att antalet kyrkomusikertjänster kommer att'minska.

Bäekaby församling fruktar också att små församlingar kommer att ha svårt att hävda sig mot tätorterna. .

Bäekaby församling fruktar också att små församlingar kommer att ha

Bäekaby

församling

fruktar

också

att

små

församlingar

kommer

att

svårt att hävda sig mot tätorterna. .

svårt

att

hävda

sig

mot

tätorterna.

Linsells församling oroar sig för att små pastorat inte kommer att locka" kvalificerade musiker.

Linsells församling oroar sig för att små pastorat inte kommer att locka"

Linsells

församling

oroar

sig

för

att

små

pastorat

inte

kommer

att

locka"

kvalificerade musiker.

kvalificerade

musiker.

Harlösa församling befarar att sammanlysningar kommer att öka i små och medelstora församlingar. något som blir förödande för små och medel- stora församlingars gudstjänstliv.

Harlösa församling befarar att sammanlysningar kommer att öka i små

Harlösa

församling

befarar

att

sammanlysningar

kommer

att

öka

små

och medelstora församlingar. något som blir förödande för små och medel-

och

medelstora

församlingar.

något

som

blir

förödande

för

små

och

medel-

stora församlingars gudstjänstliv.

stora

församlingars

gudstjänstliv.

Kullerstads pastorat oroar sig över att antalet kyrkomusikertjänster kommer att'minska.

Kullerstads pastorat oroar sig över att antalet kyrkomusikertjänster

Kullerstads

pastorat

oroar

sig

över

att

antalet

kyrkomusikertjänster

kommer att'minska.

kommer

att'minska.

Kyrkorådet vill slutligen uttrycka sin oro över det faktum att föreliggande förslag innebär att antalet kyrkomusikertjänster kommer att minska. Re- dan nu finns det i regel färre kyrkomusiker än präster vilket ger en felaktig arbetsfördelning för kyrkomusiker i samband med förrättningar. Det lagda förslaget innebär dessutom att flertalet mindre församlingar blir av med sin kyrkomusiker eller bitr. kyrkomusiker p. g. a. den föreslagna tilldelningen enligt principen en tjänst per pastorat. Detta skulle medföra en ytterligare utarmning av kulturlivet på landsbygden. Detta kan kyrkorådet ej accepte- ra.

Kyrkorådet vill slutligen uttrycka sin oro över det faktum att föreliggande

Kyrkorådet

vill

slutligen

uttrycka

sin

oro

över

det

faktum

att

föreliggande

förslag innebär att antalet kyrkomusikertjänster kommer att minska. Re-

förslag

innebär

att

antalet

kyrkomusikertjänster

kommer

att

minska.

Re-

dan nu finns det i regel färre kyrkomusiker än präster vilket ger en felaktig

dan

finns

det

regel

färre

kyrkomusiker

än

präster

vilket

ger

felaktig

arbetsfördelning för kyrkomusiker i samband med förrättningar. Det lagda

arbetsfördelning

för

kyrkomusiker

samband

med

förrättningar.

Det

lagda

förslaget innebär dessutom att flertalet mindre församlingar blir av med sin

förslaget

innebär

dessutom

att

flertalet

mindre

församlingar

blir

med

sin

kyrkomusiker eller bitr. kyrkomusiker p. g. a. den föreslagna tilldelningen

kyrkomusiker

eller

bitr.

kyrkomusiker

den

föreslagna

tilldelningen

enligt principen en tjänst per pastorat. Detta skulle medföra en ytterligare

enligt

principen

tjänst

per

pastorat.

Detta

skulle

medföra

ytterligare

utarmning av kulturlivet på landsbygden. Detta kan kyrkorådet ej accepte-

utarmning

kulturlivet

på

landsbygden.

Detta

kan

kyrkorådet

accepte-

ra.

14.2.3

De särskilda stiftsuppgifterna bör frikopplas från domkyrkoorganis-

särskilda

stiftsuppgifterna

bör

frikopplas

från

domkyrkoorganis-

ternas tjänster. Stiftsstyrelsen skall förses med nya tjänster för stiftsmusiker.

ternas tjänster. Stiftsstyrelsen skall förses med nya tjänster för

ternas

tjänster.

Stiftsstyrelsen

skall

förses

med

nya

tjänster

för

stiftsmusiker.

Bara några få instanser har tillstyrkt förslaget utan invändningar. Andra vill bevara och stärka domkyrkoorganistens roll. medan några vill lämna stiften frihet att själva välja form för administrationen av kyrkomusiken. Bland'dem som tillstyrker utredningens förslag märks länsskolnämnden i Malmöhus län, domkapitlen i Skara och Luleå. svenska kyrkans central- styrelse, Svenska kyrkans församlings- oeh pastoratsfc'irbund. Alingsås församling, Göteborgs kyrkliga samfällighet. Värnamo församling och Kungsholmsförsamling.

Bara några få instanser har tillstyrkt förslaget utan invändningar. Andra

Bara

några

få

instanser

har

tillstyrkt

förslaget

utan

invändningar.

Andra

vill bevara och stärka domkyrkoorganistens roll. medan några vill lämna

vill

bevara

och

stärka

domkyrkoorganistens

roll.

medan

några

vill

lämna

stiften frihet att själva välja form för administrationen av kyrkomusiken.

stiften

frihet

att

själva

välja

form

för

administrationen

kyrkomusiken.

Bland'dem som tillstyrker utredningens förslag märks länsskolnämnden i Malmöhus län, domkapitlen i Skara och Luleå. svenska kyrkans central- styrelse, Svenska kyrkans församlings- oeh pastoratsfc'irbund. Alingsås församling, Göteborgs kyrkliga samfällighet. Värnamo församling och Kungsholmsförsamling.

Bland'dem som tillstyrker utredningens förslag märks länsskolnämnden

Bland'dem

som

tillstyrker

utredningens

förslag

märks

länsskolnämnden

i Malmöhus län, domkapitlen i Skara och Luleå. svenska kyrkans central-

Malmöhus

län,

domkapitlen

Skara

och

Luleå.

svenska

kyrkans

central-

styrelse, Svenska kyrkans församlings- oeh pastoratsfc'irbund. Alingsås

styrelse,

Svenska

kyrkans

församlings-

oeh

pastoratsfc'irbund.

Alingsås

församling, Göteborgs kyrkliga samfällighet. Värnamo församling och

församling,

Göteborgs

kyrkliga

samfällighet.

Värnamo

församling

och

Kungsholmsförsamling.

Svenska kyrkans centralstyrelse

Svenska

kyrkans

centralstyrelse

Centralstyrelsen tillstyrker att domkyrkoorganistens administrativa upp— gifter för domkapitlens räkning avvecklas. Centralstyrelsen tillstyrker vi- dare inrättandet av stiftsmusikertjänster med uppgift att medverka till

Centralstyrelsen tillstyrker att domkyrkoorganistens administrativa upp—

Centralstyrelsen

tillstyrker

att

domkyrkoorganistens

administrativa

upp—

gifter för domkapitlens räkning avvecklas. Centralstyrelsen tillstyrker vi-

gifter

för

domkapitlens

räkning

avvecklas.

Centralstyrelsen

tillstyrker

vi-

dare inrättandet av stiftsmusikertjänster med uppgift att medverka till

dare

inrättandet

stiftsmusikertjänster

med

uppgift

att

medverka

till

utvecklandet och bibehållandet av den kyrkomusikaliska verksamheten i stiftet.

utvecklandet och bibehållandet av den kyrkomusikaliska verksamheten i

utvecklandet

och

bibehållandet

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

stiftet.

Svenska kyrkans församlings- oelz pastoratsförbund har samma inställning som Svenska kyrkans centralstyrelse i denna fråga. 97

Svenska kyrkans församlings- oelz pastoratsförbund har samma inställning

Svenska

kyrkans

församlings-

oelz

pastoratsförbund

har

samma

inställning

som Svenska kyrkans centralstyrelse i denna fråga. 97

som

Svenska

kyrkans

centralstyrelse

denna

fråga.

7 Riksdagen 1987/88. ! samlfNr l44

Riksdagen

1987/88.

samlfNr

l44

Värnamo församling ser stiftsmusikern som ett sätt att öka pastoratens kompetens. Enligt utredningen föreslås att varje stift skall inrätta stiftsmusikertjänst som bl.a. skall vara stiftsstyrelsernas sakkunniga i kyrkomusikärenden. Dessa stiftsmusiker kunde utöver föreslagna arbetsuppgifter även fungera som konsulter åt pastoraten i kyrkomusikaliskt hänseende. Då skulle pa- storaten kunna få den kompetens som flera är oroliga för kommer att saknas. Kungsholms församling välkomnar förslaget om inrättande av stiftsmusi- kertjänster. samtidigt som en körkonsulenttjänst föreslås bli inrättad i varje stift. Domkapitlet i Skara tillstyrker förslaget i princip men tror att det blir svårt att besätta en stiftsmusikertjänst. Flera instanser anser att domkyrkoorganisten bäst kan överblicka kyr- komusiken inom stiftet. Bland dessa märks domkapitlen i Linköping. Strängnäs. Lund. Karlstad, Härnösand. och Visby samt Domkyrkoorga- nisternasförening. Domkapitlet i Växjö uttalar samma farhågor. Det är även för framtiden väsentligt att domkapitlet har tillgång till en högutbildad kyrkomusiker. Förslaget att inrätta befattningar som "stifts- musiker" finner domkapitlet i och för sig intressant. Det förefaller dock i det närmaste ogörligt att finna verkligt kompetenta innehavare av dylika tjänster med krav på dokumenterad skicklighet som såväl musiker som administratör. Det kan i stället vara lämpligt att domkyrkoorganistens uppgift som domkapitlets musiksakkunnig utvidgas till att omfatta ett större antal veckotimmar. Genom sin erfarenhet torde domkyrkoorganis- ten åtnjuta stort förtroende bland övriga musiker inom stiftet. Domkapitlet i Linköping är tveksamt inställt till förslaget med stiftsmusi— ker men vill gärna stärka domkyrkoorganistens ställning. Vi biträder förslaget. att domkyrkoorganisterna genom att befrias från sina åligganden enligt 18 & KmF får möjlighet "att koncentrera sig på den rent kyrkomttsikaliska verksamheten". Domkyrkoorganisternas skyldighet att meddela frivillig musikundervis- ning bör försvinna. Förslaget att inrätta befattningar som "stiftsmusiker" finner vi tvek- samt. Det bör dock få diskuteras ytterligare. Oss förefaller det i det närmaste omöjligt att finna verkligt kompetenta innehavare av sådana tjänster. De skall vara både skickliga musiker och skickliga administratö- rer och — väl — vara lockade av denna kombination av sysselsättningar. Här måste emellertid också domkyrkoorganistens unika ställning beto- nas — han har som huvudansvarig musiker i stiftets domkyrka med dess gudstjänstliv möjligheten att vara en viktig inspirationskälla för stiftets kyrkomusiker och församlingar. Ev. kan nuvarande uppgifter för domkyr- koorganisten bibehållas men värderas högre i antal veckotimmar. Domkapitlet i Strängnäs avstyrker förslaget och förordar nuvarande ord- ning. där särskilt domkyrkoorganistens roll framhålles. Prop. 1987/88:144 Bilaga 3 98

Värnamo församling ser stiftsmusikern som ett sätt att öka pastoratens kompetens.

Värnamo församling ser stiftsmusikern som ett sätt att öka pastoratens

Värnamo

församling

ser

stiftsmusikern

som

ett

sätt

att

öka

pastoratens

kompetens.

Enligt utredningen föreslås att varje stift skall inrätta stiftsmusikertjänst som bl.a. skall vara stiftsstyrelsernas sakkunniga i kyrkomusikärenden. Dessa stiftsmusiker kunde utöver föreslagna arbetsuppgifter även fungera som konsulter åt pastoraten i kyrkomusikaliskt hänseende. Då skulle pa- storaten kunna få den kompetens som flera är oroliga för kommer att saknas.

Enligt utredningen föreslås att varje stift skall inrätta stiftsmusikertjänst

Enligt

utredningen

föreslås

att

varje

stift

skall

inrätta

stiftsmusikertjänst

som bl.a. skall vara stiftsstyrelsernas sakkunniga i kyrkomusikärenden.

som

bl.a.

skall

vara

stiftsstyrelsernas

sakkunniga

kyrkomusikärenden.

Dessa stiftsmusiker kunde utöver föreslagna arbetsuppgifter även fungera

Dessa

stiftsmusiker

kunde

utöver

föreslagna

arbetsuppgifter

även

fungera

som konsulter åt pastoraten i kyrkomusikaliskt hänseende. Då skulle pa-

som

konsulter

åt

pastoraten

kyrkomusikaliskt

hänseende.

Då

skulle

pa-

storaten kunna få den kompetens som flera är oroliga för kommer att

storaten

kunna

få

den

kompetens

som

flera

är

oroliga

för

kommer

att

saknas.

Kungsholms församling välkomnar förslaget om inrättande av stiftsmusi- kertjänster. samtidigt som en körkonsulenttjänst föreslås bli inrättad i varje stift. Domkapitlet i Skara tillstyrker förslaget i princip men tror att det blir svårt att besätta en stiftsmusikertjänst. Flera instanser anser att domkyrkoorganisten bäst kan överblicka kyr- komusiken inom stiftet. Bland dessa märks domkapitlen i Linköping. Strängnäs. Lund. Karlstad, Härnösand. och Visby samt Domkyrkoorga- nisternasförening. Domkapitlet i Växjö uttalar samma farhågor.

Kungsholms församling välkomnar förslaget om inrättande av stiftsmusi- kertjänster. samtidigt som en körkonsulenttjänst föreslås bli inrättad i varje stift.

Kungsholms församling välkomnar förslaget om inrättande av stiftsmusi-

Kungsholms

församling

välkomnar

förslaget

inrättande

stiftsmusi-

kertjänster. samtidigt som en körkonsulenttjänst föreslås bli inrättad i

kertjänster.

samtidigt

som

körkonsulenttjänst

föreslås

bli

inrättad

varje stift.

varje

stift.

Domkapitlet i Skara tillstyrker förslaget i princip men tror att det blir svårt att besätta en stiftsmusikertjänst.

Domkapitlet i Skara tillstyrker förslaget i princip men tror att det blir

Domkapitlet

Skara

tillstyrker

förslaget

princip

men

tror

att

det

blir

svårt att besätta en stiftsmusikertjänst.

svårt

att

besätta

stiftsmusikertjänst.

Flera instanser anser att domkyrkoorganisten bäst kan överblicka kyr- komusiken inom stiftet. Bland dessa märks domkapitlen i Linköping. Strängnäs. Lund. Karlstad, Härnösand. och Visby samt Domkyrkoorga- nisternasförening.

Flera instanser anser att domkyrkoorganisten bäst kan överblicka kyr-

Flera

instanser

anser

att

domkyrkoorganisten

bäst

kan

överblicka

kyr-

komusiken inom stiftet. Bland dessa märks domkapitlen i Linköping.

komusiken

inom

stiftet.

Bland

dessa

märks

domkapitlen

Linköping.

Strängnäs. Lund. Karlstad, Härnösand. och Visby samt Domkyrkoorga-

Strängnäs.

Lund.

Karlstad,

Härnösand.

och

Visby

samt

Domkyrkoorga-

nisternasförening.

Domkapitlet i Växjö uttalar samma farhågor.

Domkapitlet

Växjö

uttalar

samma

farhågor.

Det är även för framtiden väsentligt att domkapitlet har tillgång till en högutbildad kyrkomusiker. Förslaget att inrätta befattningar som "stifts- musiker" finner domkapitlet i och för sig intressant. Det förefaller dock i det närmaste ogörligt att finna verkligt kompetenta innehavare av dylika tjänster med krav på dokumenterad skicklighet som såväl musiker som administratör. Det kan i stället vara lämpligt att domkyrkoorganistens uppgift som domkapitlets musiksakkunnig utvidgas till att omfatta ett större antal veckotimmar. Genom sin erfarenhet torde domkyrkoorganis- ten åtnjuta stort förtroende bland övriga musiker inom stiftet.

Det är även för framtiden väsentligt att domkapitlet har tillgång till en

Det

är

även

för

framtiden

väsentligt

att

domkapitlet

har

tillgång

till

högutbildad kyrkomusiker. Förslaget att inrätta befattningar som "stifts-

högutbildad

kyrkomusiker.

Förslaget

att

inrätta

befattningar

som

"stifts-

musiker" finner domkapitlet i och för sig intressant. Det förefaller dock i

musiker"

finner

domkapitlet

och

för

sig

intressant.

Det

förefaller

dock

det närmaste ogörligt att finna verkligt kompetenta innehavare av dylika

det

närmaste

ogörligt

att

finna

verkligt

kompetenta

innehavare

dylika

tjänster med krav på dokumenterad skicklighet som såväl musiker som

tjänster

med

krav

på

dokumenterad

skicklighet

som

såväl

musiker

som

administratör. Det kan i stället vara lämpligt att domkyrkoorganistens

administratör.

Det

kan

stället

vara

lämpligt

att

domkyrkoorganistens

uppgift som domkapitlets musiksakkunnig utvidgas till att omfatta ett

uppgift

som

domkapitlets

musiksakkunnig

utvidgas

till

att

omfatta

ett

större antal veckotimmar. Genom sin erfarenhet torde domkyrkoorganis-

större

antal

veckotimmar.

Genom

sin

erfarenhet

torde

domkyrkoorganis-

ten åtnjuta stort förtroende bland övriga musiker inom stiftet.

ten

åtnjuta

stort

förtroende

bland

övriga

musiker

inom

stiftet.

Domkapitlet i Linköping är tveksamt inställt till förslaget med stiftsmusi— ker men vill gärna stärka domkyrkoorganistens ställning.

Domkapitlet i Linköping är tveksamt inställt till förslaget med stiftsmusi—

Domkapitlet

Linköping

är

tveksamt

inställt

till

förslaget

med

stiftsmusi—

ker men vill gärna stärka domkyrkoorganistens ställning.

ker

men

vill

gärna

stärka

domkyrkoorganistens

ställning.

Vi biträder förslaget. att domkyrkoorganisterna genom att befrias från sina åligganden enligt 18 & KmF får möjlighet "att koncentrera sig på den rent kyrkomttsikaliska verksamheten". Domkyrkoorganisternas skyldighet att meddela frivillig musikundervis- ning bör försvinna. Förslaget att inrätta befattningar som "stiftsmusiker" finner vi tvek- samt. Det bör dock få diskuteras ytterligare. Oss förefaller det i det närmaste omöjligt att finna verkligt kompetenta innehavare av sådana tjänster. De skall vara både skickliga musiker och skickliga administratö- rer och — väl — vara lockade av denna kombination av sysselsättningar. Här måste emellertid också domkyrkoorganistens unika ställning beto- nas — han har som huvudansvarig musiker i stiftets domkyrka med dess gudstjänstliv möjligheten att vara en viktig inspirationskälla för stiftets kyrkomusiker och församlingar. Ev. kan nuvarande uppgifter för domkyr- koorganisten bibehållas men värderas högre i antal veckotimmar.

Vi biträder förslaget. att domkyrkoorganisterna genom att befrias från sina åligganden enligt 18 & KmF får möjlighet "att koncentrera sig på den rent kyrkomttsikaliska verksamheten".

Vi biträder förslaget. att domkyrkoorganisterna genom att befrias från sina

biträder

förslaget.

att

domkyrkoorganisterna

genom

att

befrias

från

sina

åligganden enligt 18 & KmF får möjlighet "att koncentrera sig på den rent

åligganden

enligt

KmF

får

möjlighet

"att

koncentrera

sig

på

den

rent

kyrkomttsikaliska verksamheten".

kyrkomttsikaliska

verksamheten".

Domkyrkoorganisternas skyldighet att meddela frivillig musikundervis- ning bör försvinna.

Domkyrkoorganisternas skyldighet att meddela frivillig musikundervis-

Domkyrkoorganisternas

skyldighet

att

meddela

frivillig

musikundervis-

ning bör försvinna.

ning

bör

försvinna.

Förslaget att inrätta befattningar som "stiftsmusiker" finner vi tvek- samt. Det bör dock få diskuteras ytterligare. Oss förefaller det i det närmaste omöjligt att finna verkligt kompetenta innehavare av sådana tjänster. De skall vara både skickliga musiker och skickliga administratö- rer och — väl — vara lockade av denna kombination av sysselsättningar.

Förslaget att inrätta befattningar som "stiftsmusiker" finner vi tvek-

Förslaget

att

inrätta

befattningar

som

"stiftsmusiker"

finner

tvek-

samt. Det bör dock få diskuteras ytterligare. Oss förefaller det i det

samt.

Det

bör

dock

få

diskuteras

ytterligare.

Oss

förefaller

det

närmaste omöjligt att finna verkligt kompetenta innehavare av sådana

närmaste

omöjligt

att

finna

verkligt

kompetenta

innehavare

sådana

tjänster. De skall vara både skickliga musiker och skickliga administratö-

tjänster.

skall

vara

både

skickliga

musiker

och

skickliga

administratö-

rer och — väl — vara lockade av denna kombination av sysselsättningar.

rer

och

—

väl

—

vara

lockade

denna

kombination

sysselsättningar.

Här måste emellertid också domkyrkoorganistens unika ställning beto- nas — han har som huvudansvarig musiker i stiftets domkyrka med dess gudstjänstliv möjligheten att vara en viktig inspirationskälla för stiftets kyrkomusiker och församlingar. Ev. kan nuvarande uppgifter för domkyr- koorganisten bibehållas men värderas högre i antal veckotimmar.

Här måste emellertid också domkyrkoorganistens unika ställning beto-

Här

måste

emellertid

också

domkyrkoorganistens

unika

ställning

beto-

nas — han har som huvudansvarig musiker i stiftets domkyrka med dess

nas

—

han

har

som

huvudansvarig

musiker

stiftets

domkyrka

med

dess

gudstjänstliv möjligheten att vara en viktig inspirationskälla för stiftets

gudstjänstliv

möjligheten

att

vara

viktig

inspirationskälla

för

stiftets

kyrkomusiker och församlingar. Ev. kan nuvarande uppgifter för domkyr-

kyrkomusiker

och

församlingar.

Ev.

kan

nuvarande

uppgifter

för

domkyr-

koorganisten bibehållas men värderas högre i antal veckotimmar.

koorganisten

bibehållas

men

värderas

högre

antal

veckotimmar.

Domkapitlet i Strängnäs avstyrker förslaget och förordar nuvarande ord- ning. där särskilt domkyrkoorganistens roll framhålles.

Domkapitlet i Strängnäs avstyrker förslaget och förordar nuvarande ord-

Domkapitlet

Strängnäs

avstyrker

förslaget

och

förordar

nuvarande

ord-

ning. där särskilt domkyrkoorganistens roll framhålles.

ning.

där

särskilt

domkyrkoorganistens

roll

framhålles.

Prop. 1987/88:144

Prop.

1987/88:144

Bilaga 3

Bilaga

Domkapitlet i Lund avstyrker förslaget med följande motivering: Prop. 1987/88: 144 Bilaga 3 Domkapitlet anser det angeläget att domkyrkans ledande ställning inom ' stiftets musikliv bibehålles. Enligt domkapitlets uppfattning beror den i inte ringa mån på domkyrkoorganistens uppgift som domkapitlets musik- sakkunnige. Förslaget att anställa en stiftsmusiker. en administratör utan förankring i egen aktiv kyrkomusikertjänst. förefaller ogenomtänkt. Ar- betsuppgifterna skulle bli högst disparata. Det är inte troligtfatt kvalifice- rade musiker skulle vara särskilt intresserade av en sådan tjänst. i vart fall inte under så lång tid att man får tillräcklig erfarenhet och kontinuitet i arbetet. Enligt domkapitlets mening bör därför även i fortsättningen viss del av domkyrkoorganisttjänsten avsättas för stiftsarbete. Omfattningen bör dock bättre än nu anpassas till arbetsuppgifterna i respektive stift. Vid behov får då också musikertjänsterna i domkyrkan byggas ut genom ytter- ligare anställning av biträdande kyrkomusiker. Domkapitlet i Karlstad Domkapitlet har inget att erinra mot förslaget om inrättande av stiftsmusi- kertjänster. som skall vara" knutna till stiftsstyrelsen. På en sådan tjänst kommer att ställas mycket höga kompetenskrav. varför domkapitlet anser att domkyrkoorganisten i första hand bör komma ifråga till tjänsten. Möj- lighet bör dock finnas att utse någon annan kyrkomusiker än domkyrkoor- ganisten till stiftsmusiker. För behörighet till tjänst som stiftsmusiker bör krävas den högre kyrkomusikerutbildningen. Om annan än domkyrkoorganisten skall utses till stiftsmusiker bör tjäns- ten tillsättas av stiftsstyrelsen" efter förslag av domkapitlet. Domkapitlet föreslår vidare. att domkyrkoorganistens tjänst i egen för- samling reduceras med omfattningen av tjänstgöring som stiftsmusiker. Domkapitlet i Härnösand har samma inställning som domkapitlet i Karl- stad. Domkyrkoorganistens församlingsarbete bör kunna reduceras så att stiftsuppgifterna får mer utrymme. Domkapitlet i Visby anser att domkyrkoorganisten bör frikopplas från stiftsuppgifterna men anser ej att en stiftsmusikertjänst bör inrättas. Domkapitlet delar utredningens uppfattning att de särskilda stiftsuppgifter- na bör frikopplas från domkyrkoorganistljänsterna. Det nuvarande förhål- landet där domkapitlens musiksakkunniga i realiteten tillsätts av domkyr- koförsamlingarnas kyrkoråd är ej tillfredsställande. När det gäller stiftsmu- sikerna förordar domkapitlet att särskilda tjänster ej inrättas. I stället bör uppgiften fullgöras såsom ett uppdrag avseende ett stift eller delar därav (jfr kyrkobokföringsinspektören och konfirmandkonsulenter). För en så- dan lösning talar även ekonomiska skäl, liksom det förhållande att kompe- tens för handläggning av kyrkomusikerärenden redan finns inom de nuva- rande domkapitelskanslierna och sålunda kommer att överföras till de nya stiftskanslierna. Domkapitlet förutsätter att valet av stiftsmusiker ej kom- mer att omgärdas med många inskränkningar— förslaget att högre kyrko- musikalisk utbildning skall vara ett absolut krav avstyrkes. Domkyrkoorganisternasförening anser att nuvarande ordning bör bibehål- las med en kraftig nedsättning av domkyrkoorganistens tjänstgöring i egen församling. 99

Domkapitlet i Lund avstyrker förslaget med följande motivering: Prop. 1987/88: 144 Bilaga 3

Domkapitlet i Lund avstyrker förslaget med följande motivering: Prop. 1987/88: 144

Domkapitlet

Lund

avstyrker

förslaget

med

följande

motivering:

Prop.

1987/88:

144

Bilaga 3

Bilaga

Domkapitlet anser det angeläget att domkyrkans ledande ställning inom ' stiftets musikliv bibehålles. Enligt domkapitlets uppfattning beror den i

Domkapitlet anser det angeläget att domkyrkans ledande ställning inom '

Domkapitlet

anser

det

angeläget

att

domkyrkans

ledande

ställning

inom

stiftets musikliv bibehålles. Enligt domkapitlets uppfattning beror den i

stiftets

musikliv

bibehålles.

Enligt

domkapitlets

uppfattning

beror

den

inte ringa mån på domkyrkoorganistens uppgift som domkapitlets musik- sakkunnige. Förslaget att anställa en stiftsmusiker. en administratör utan

inte ringa mån på domkyrkoorganistens uppgift som domkapitlets musik-

inte

ringa

mån

på

domkyrkoorganistens

uppgift

som

domkapitlets

musik-

sakkunnige. Förslaget att anställa en stiftsmusiker. en administratör utan

sakkunnige.

Förslaget

att

anställa

stiftsmusiker.

administratör

utan

förankring i egen aktiv kyrkomusikertjänst. förefaller ogenomtänkt. Ar- betsuppgifterna skulle bli högst disparata. Det är inte troligtfatt kvalifice-

förankring i egen aktiv kyrkomusikertjänst. förefaller ogenomtänkt. Ar-

förankring

egen

aktiv

kyrkomusikertjänst.

förefaller

ogenomtänkt.

Ar-

betsuppgifterna skulle bli högst disparata. Det är inte troligtfatt kvalifice-

betsuppgifterna

skulle

bli

högst

disparata.

Det

är

inte

troligtfatt

kvalifice-

rade musiker skulle vara särskilt intresserade av en sådan tjänst. i vart fall

rade

musiker

skulle

vara

särskilt

intresserade

sådan

tjänst.

vart

fall

inte under så lång tid att man får tillräcklig erfarenhet och kontinuitet i

inte

under

så

lång

tid

att

man

får

tillräcklig

erfarenhet

och

kontinuitet

arbetet. Enligt domkapitlets mening bör därför även i fortsättningen viss

arbetet.

Enligt

domkapitlets

mening

bör

därför

även

fortsättningen

viss

del av domkyrkoorganisttjänsten avsättas för stiftsarbete. Omfattningen

del

domkyrkoorganisttjänsten

avsättas

för

stiftsarbete.

Omfattningen

bör dock bättre än nu anpassas till arbetsuppgifterna i respektive stift. Vid

bör

dock

bättre

än

anpassas

till

arbetsuppgifterna

respektive

stift.

Vid

behov får då också musikertjänsterna i domkyrkan byggas ut genom ytter-

behov

får

då

också

musikertjänsterna

domkyrkan

byggas

genom

ytter-

ligare anställning av biträdande kyrkomusiker.

ligare

anställning

biträdande

kyrkomusiker.

Domkapitlet i Karlstad

Domkapitlet

Karlstad

Domkapitlet har inget att erinra mot förslaget om inrättande av stiftsmusi- kertjänster. som skall vara" knutna till stiftsstyrelsen. På en sådan tjänst kommer att ställas mycket höga kompetenskrav. varför domkapitlet anser att domkyrkoorganisten i första hand bör komma ifråga till tjänsten. Möj- lighet bör dock finnas att utse någon annan kyrkomusiker än domkyrkoor- ganisten till stiftsmusiker. För behörighet till tjänst som stiftsmusiker bör krävas den högre kyrkomusikerutbildningen. Om annan än domkyrkoorganisten skall utses till stiftsmusiker bör tjäns- ten tillsättas av stiftsstyrelsen" efter förslag av domkapitlet. Domkapitlet föreslår vidare. att domkyrkoorganistens tjänst i egen för- samling reduceras med omfattningen av tjänstgöring som stiftsmusiker.

Domkapitlet har inget att erinra mot förslaget om inrättande av stiftsmusi-

Domkapitlet

har

inget

att

erinra

mot

förslaget

inrättande

stiftsmusi-

kertjänster. som skall vara" knutna till stiftsstyrelsen. På en sådan tjänst

kertjänster.

som

skall

vara"

knutna

till

stiftsstyrelsen.

På

sådan

tjänst

kommer att ställas mycket höga kompetenskrav. varför domkapitlet anser

kommer

att

ställas

mycket

höga

kompetenskrav.

varför

domkapitlet

anser

att domkyrkoorganisten i första hand bör komma ifråga till tjänsten. Möj-

att

domkyrkoorganisten

första

hand

bör

komma

ifråga

till

tjänsten.

Möj-

lighet bör dock finnas att utse någon annan kyrkomusiker än domkyrkoor-

lighet

bör

dock

finnas

att

utse

någon

annan

kyrkomusiker

än

domkyrkoor-

ganisten till stiftsmusiker. För behörighet till tjänst som stiftsmusiker bör

ganisten

till

stiftsmusiker.

För

behörighet

till

tjänst

som

stiftsmusiker

bör

krävas den högre kyrkomusikerutbildningen.

krävas

den

högre

kyrkomusikerutbildningen.

Om annan än domkyrkoorganisten skall utses till stiftsmusiker bör tjäns- ten tillsättas av stiftsstyrelsen" efter förslag av domkapitlet.

Om annan än domkyrkoorganisten skall utses till stiftsmusiker bör tjäns-

annan

än

domkyrkoorganisten

skall

utses

till

stiftsmusiker

bör

tjäns-

ten tillsättas av stiftsstyrelsen" efter förslag av domkapitlet.

ten

tillsättas

stiftsstyrelsen"

efter

förslag

domkapitlet.

Domkapitlet föreslår vidare. att domkyrkoorganistens tjänst i egen för- samling reduceras med omfattningen av tjänstgöring som stiftsmusiker.

Domkapitlet föreslår vidare. att domkyrkoorganistens tjänst i egen för-

Domkapitlet

föreslår

vidare.

att

domkyrkoorganistens

tjänst

egen

för-

samling reduceras med omfattningen av tjänstgöring som stiftsmusiker.

samling

reduceras

med

omfattningen

tjänstgöring

som

stiftsmusiker.

Domkapitlet i Härnösand har samma inställning som domkapitlet i Karl- stad. Domkyrkoorganistens församlingsarbete bör kunna reduceras så att stiftsuppgifterna får mer utrymme. Domkapitlet i Visby anser att domkyrkoorganisten bör frikopplas från stiftsuppgifterna men anser ej att en stiftsmusikertjänst bör inrättas.

Domkapitlet i Härnösand har samma inställning som domkapitlet i Karl- stad. Domkyrkoorganistens församlingsarbete bör kunna reduceras så att stiftsuppgifterna får mer utrymme.

Domkapitlet i Härnösand har samma inställning som domkapitlet i Karl-

Domkapitlet

Härnösand

har

samma

inställning

som

domkapitlet

Karl-

stad. Domkyrkoorganistens församlingsarbete bör kunna reduceras så att

stad.

Domkyrkoorganistens

församlingsarbete

bör

kunna

reduceras

så

att

stiftsuppgifterna får mer utrymme.

stiftsuppgifterna

får

mer

utrymme.

Domkapitlet i Visby anser att domkyrkoorganisten bör frikopplas från stiftsuppgifterna men anser ej att en stiftsmusikertjänst bör inrättas.

Domkapitlet i Visby anser att domkyrkoorganisten bör frikopplas från

Domkapitlet

Visby

anser

att

domkyrkoorganisten

bör

frikopplas

från

stiftsuppgifterna men anser ej att en stiftsmusikertjänst bör inrättas.

stiftsuppgifterna

men

anser

att

stiftsmusikertjänst

bör

inrättas.

Domkapitlet delar utredningens uppfattning att de särskilda stiftsuppgifter- na bör frikopplas från domkyrkoorganistljänsterna. Det nuvarande förhål- landet där domkapitlens musiksakkunniga i realiteten tillsätts av domkyr- koförsamlingarnas kyrkoråd är ej tillfredsställande. När det gäller stiftsmu- sikerna förordar domkapitlet att särskilda tjänster ej inrättas. I stället bör uppgiften fullgöras såsom ett uppdrag avseende ett stift eller delar därav (jfr kyrkobokföringsinspektören och konfirmandkonsulenter). För en så- dan lösning talar även ekonomiska skäl, liksom det förhållande att kompe- tens för handläggning av kyrkomusikerärenden redan finns inom de nuva- rande domkapitelskanslierna och sålunda kommer att överföras till de nya stiftskanslierna. Domkapitlet förutsätter att valet av stiftsmusiker ej kom- mer att omgärdas med många inskränkningar— förslaget att högre kyrko- musikalisk utbildning skall vara ett absolut krav avstyrkes.

Domkapitlet delar utredningens uppfattning att de särskilda stiftsuppgifter-

Domkapitlet

delar

utredningens

uppfattning

att

särskilda

stiftsuppgifter-

na bör frikopplas från domkyrkoorganistljänsterna. Det nuvarande förhål-

bör

frikopplas

från

domkyrkoorganistljänsterna.

Det

nuvarande

förhål-

landet där domkapitlens musiksakkunniga i realiteten tillsätts av domkyr-

landet

där

domkapitlens

musiksakkunniga

realiteten

tillsätts

domkyr-

koförsamlingarnas kyrkoråd är ej tillfredsställande. När det gäller stiftsmu-

koförsamlingarnas

kyrkoråd

är

tillfredsställande.

När

det

gäller

stiftsmu-

sikerna förordar domkapitlet att särskilda tjänster ej inrättas. I stället bör

sikerna

förordar

domkapitlet

att

särskilda

tjänster

inrättas.

stället

bör

uppgiften fullgöras såsom ett uppdrag avseende ett stift eller delar därav

uppgiften

fullgöras

såsom

ett

uppdrag

avseende

ett

stift

eller

delar

därav

(jfr kyrkobokföringsinspektören och konfirmandkonsulenter). För en så-

(jfr

kyrkobokföringsinspektören

och

konfirmandkonsulenter).

För

så-

dan lösning talar även ekonomiska skäl, liksom det förhållande att kompe-

dan

lösning

talar

även

ekonomiska

skäl,

liksom

det

förhållande

att

kompe-

tens för handläggning av kyrkomusikerärenden redan finns inom de nuva-

tens

för

handläggning

kyrkomusikerärenden

redan

finns

inom

nuva-

rande domkapitelskanslierna och sålunda kommer att överföras till de nya

rande

domkapitelskanslierna

och

sålunda

kommer

att

överföras

till

nya

stiftskanslierna. Domkapitlet förutsätter att valet av stiftsmusiker ej kom-

stiftskanslierna.

Domkapitlet

förutsätter

att

valet

stiftsmusiker

kom-

mer att omgärdas med många inskränkningar— förslaget att högre kyrko-

mer

att

omgärdas

med

många

inskränkningar—

förslaget

att

högre

kyrko-

musikalisk utbildning skall vara ett absolut krav avstyrkes.

musikalisk

utbildning

skall

vara

ett

absolut

krav

avstyrkes.

Domkyrkoorganisternasförening anser att nuvarande ordning bör bibehål- las med en kraftig nedsättning av domkyrkoorganistens tjänstgöring i egen församling. 99

Domkyrkoorganisternasförening anser att nuvarande ordning bör bibehål-

Domkyrkoorganisternasförening

anser

att

nuvarande

ordning

bör

bibehål-

las med en kraftig nedsättning av domkyrkoorganistens tjänstgöring i egen

las

med

kraftig

nedsättning

domkyrkoorganistens

tjänstgöring

egen

församling. 99

församling.

Vi finner det svårt att realisera tanken på inrättandet av s.k. stiftsmusiker, bl.a. på grund av svårigheterna att finna lämpliga tjänsteinnehavare. Tjänsten ställer mycket höga kompetenskrav med ett alltför brett verksam- hetsområde. Vidare bör en stiftsmusiker vara aktiv kyrkomusiker med en egen konstnärlig tjänst av större omfattning än vad som föreslås. Det är emellertid mycket positivt att utredaren uppmärksammat behovet av re- surstimmar för verksamheten på stiftsplanet. Med hänsyn till ovanstående anser vi att nuvarande förhållanden bibehålles. Domkyrkoorganistens tjänst i egen församling föreslås reducerad med 1/3. Denna tid anslås till funktionen som musiksakkunnig i.Domkapitlet och som producent för de resurstimmar som ställs till förfogande för verksamheten på stiftsplanet. Många instanser anser att stiftsstyrelsen (domkapitlet) bäst själv kan avgö- ra hur den vill administrera kyrkomusiken inom stiftet. Bland de instanser som uttalat sig i den riktningen finns kammarrätten iJönköping. domkapit- len i Uppsala, Västerås och Staekholm, Musikaliska akademien, Kyrko- musikernas riksförbund/Swriges lärarförbund. Riksförbundet Svensk kyr- komusik, Rikskonimitténfär stiftstingen. Västerås stifts kyrkomusikerföre- ning. Vii.tjö stifts kyrkomusikerförening, Kristen demokratisk samlings kyrkopolitiska råd och Nässjöförsamlings pastorat. ' Kammarrätten iJönköping Kammarrätten vill kraftigt ifrågasätta behovet av en särskild tjänst som stiftsmusiker. Då förfarandet vid fastställande av minimikompetens och miminiomfattning måste göras så enkelt som möjligt. bör dessa uppgifter inte bli mer omfattande än att de kan ingå i domkyrkoorganistens arbets- uppgifter. Stiftsstyrelsens övriga åligganden inom kyrkomusikverksamhe- ten bör inte knytas till en särskild tjänst. utan det bör stå stiftsstyrelsen fritt att bestämma hur fullgörandet av dessa uppgifter skall ske. Domkapitlet i Uppsala anser att stiftsmusikertjänsterna bör vara mindre arvodestjänster. ' Domkapitlet i Västerås avstyrker också förslaget och föreslår för dessa frågor en konsulentverksamhet. som kan bestå-av flera personer. Domkyrkoorganistens befattning med kyrkomusikaliska frågor betingar idag två till tre veckotimmar och är klart otillräcklig. Det är värdefullt att stiftet har en konsulentverksamhet men det behöver inte vara en person utan uppgifterna kan läggas på två eller flera. Domkapitlet menar att det är svårt att finna en person till stiftsmusiker med den lilla del egen kyrkomusi- kalisk verksamhet som blir fallet med en 75%-tjänst. Domkapitlet avstyr— ker utredningens förslag till stiftsmusiker men är positiv till en uppdelning av arbetsuppgifterna. ' ' ' .S'toekholms dmnkapitel har intet att invända mot att domkyrkoorganisten fortsättningsvis skall koncentrera sig på den kyrkomusikaliska verksamhe- ten i domkyrkan. Det är emellertid osäkert om 'det är möjligt att hitta en musiker med kompetens på alla de områden som en stiftsmusiker skall behärska. Domkapitlet föreslår att det finns en möjlighet att anställa flera deltidsanställda stiftsmusiker inom ramen för en heltidstjänst. Prop. 1987/88: 144 Bilaga 3 100

Vi finner det svårt att realisera tanken på inrättandet av s.k. stiftsmusiker,

finner

det

svårt

att

realisera

tanken

på

inrättandet

s.k.

stiftsmusiker,

bl.a. på grund av svårigheterna att finna lämpliga tjänsteinnehavare.

bl.a.

på

grund

svårigheterna

att

finna

lämpliga

tjänsteinnehavare.

Tjänsten ställer mycket höga kompetenskrav med ett alltför brett verksam-

Tjänsten

ställer

mycket

höga

kompetenskrav

med

ett

alltför

brett

verksam-

hetsområde. Vidare bör en stiftsmusiker vara aktiv kyrkomusiker med en

hetsområde.

Vidare

bör

stiftsmusiker

vara

aktiv

kyrkomusiker

med

egen konstnärlig tjänst av större omfattning än vad som föreslås. Det är

egen

konstnärlig

tjänst

större

omfattning

än

vad

som

föreslås.

Det

är

emellertid mycket positivt att utredaren uppmärksammat behovet av re-

emellertid

mycket

positivt

att

utredaren

uppmärksammat

behovet

re-

surstimmar för verksamheten på stiftsplanet. Med hänsyn till ovanstående

surstimmar

för

verksamheten

på

stiftsplanet.

Med

hänsyn

till

ovanstående

anser vi att nuvarande förhållanden bibehålles. Domkyrkoorganistens

anser

att

nuvarande

förhållanden

bibehålles.

Domkyrkoorganistens

tjänst i egen församling föreslås reducerad med 1/3. Denna tid anslås till

tjänst

egen

församling

föreslås

reducerad

med

1/3.

Denna

tid

anslås

till

funktionen som musiksakkunnig i.Domkapitlet och som producent för de

funktionen

som

musiksakkunnig

i.Domkapitlet

och

som

producent

för

resurstimmar som ställs till förfogande för verksamheten på stiftsplanet.

resurstimmar

som

ställs

till

förfogande

för

verksamheten

på

stiftsplanet.

Många instanser anser att stiftsstyrelsen (domkapitlet) bäst själv kan avgö- ra hur den vill administrera kyrkomusiken inom stiftet. Bland de instanser som uttalat sig i den riktningen finns kammarrätten iJönköping. domkapit- len i Uppsala, Västerås och Staekholm, Musikaliska akademien, Kyrko- musikernas riksförbund/Swriges lärarförbund. Riksförbundet Svensk kyr- komusik, Rikskonimitténfär stiftstingen. Västerås stifts kyrkomusikerföre- ning. Vii.tjö stifts kyrkomusikerförening, Kristen demokratisk samlings kyrkopolitiska råd och Nässjöförsamlings pastorat. '

Många instanser anser att stiftsstyrelsen (domkapitlet) bäst själv kan avgö-

Många

instanser

anser

att

stiftsstyrelsen

(domkapitlet)

bäst

själv

kan

avgö-

ra hur den vill administrera kyrkomusiken inom stiftet. Bland de instanser

hur

den

vill

administrera

kyrkomusiken

inom

stiftet.

Bland

instanser

som uttalat sig i den riktningen finns kammarrätten iJönköping. domkapit-

som

uttalat

sig

den

riktningen

finns

kammarrätten

iJönköping.

domkapit-

len i Uppsala, Västerås och Staekholm, Musikaliska akademien, Kyrko-

len

Uppsala,

Västerås

och

Staekholm,

Musikaliska

akademien,

Kyrko-

musikernas riksförbund/Swriges lärarförbund. Riksförbundet Svensk kyr-

musikernas

riksförbund/Swriges

lärarförbund.

Riksförbundet

Svensk

kyr-

komusik, Rikskonimitténfär stiftstingen. Västerås stifts kyrkomusikerföre-

komusik,

Rikskonimitténfär

stiftstingen.

Västerås

stifts

kyrkomusikerföre-

ning. Vii.tjö stifts kyrkomusikerförening, Kristen demokratisk samlings

ning.

Vii.tjö

stifts

kyrkomusikerförening,

Kristen

demokratisk

samlings

kyrkopolitiska råd och Nässjöförsamlings pastorat. '

kyrkopolitiska

råd

och

Nässjöförsamlings

pastorat.

Kammarrätten iJönköping

Kammarrätten

iJönköping

Kammarrätten vill kraftigt ifrågasätta behovet av en särskild tjänst som stiftsmusiker. Då förfarandet vid fastställande av minimikompetens och miminiomfattning måste göras så enkelt som möjligt. bör dessa uppgifter inte bli mer omfattande än att de kan ingå i domkyrkoorganistens arbets- uppgifter. Stiftsstyrelsens övriga åligganden inom kyrkomusikverksamhe- ten bör inte knytas till en särskild tjänst. utan det bör stå stiftsstyrelsen fritt att bestämma hur fullgörandet av dessa uppgifter skall ske.

Kammarrätten vill kraftigt ifrågasätta behovet av en särskild tjänst som

Kammarrätten

vill

kraftigt

ifrågasätta

behovet

särskild

tjänst

som

stiftsmusiker. Då förfarandet vid fastställande av minimikompetens och

stiftsmusiker.

Då

förfarandet

vid

fastställande

minimikompetens

och

miminiomfattning måste göras så enkelt som möjligt. bör dessa uppgifter

miminiomfattning

måste

göras

så

enkelt

som

möjligt.

bör

dessa

uppgifter

inte bli mer omfattande än att de kan ingå i domkyrkoorganistens arbets-

inte

bli

mer

omfattande

än

att

kan

ingå

domkyrkoorganistens

arbets-

uppgifter. Stiftsstyrelsens övriga åligganden inom kyrkomusikverksamhe-

uppgifter.

Stiftsstyrelsens

övriga

åligganden

inom

kyrkomusikverksamhe-

ten bör inte knytas till en särskild tjänst. utan det bör stå stiftsstyrelsen fritt

ten

bör

inte

knytas

till

särskild

tjänst.

utan

det

bör

stå

stiftsstyrelsen

fritt

att bestämma hur fullgörandet av dessa uppgifter skall ske.

att

bestämma

hur

fullgörandet

dessa

uppgifter

skall

ske.

Domkapitlet i Uppsala anser att stiftsmusikertjänsterna bör vara mindre arvodestjänster. ' Domkapitlet i Västerås avstyrker också förslaget och föreslår för dessa frågor en konsulentverksamhet. som kan bestå-av flera personer.

Domkapitlet i Uppsala anser att stiftsmusikertjänsterna bör vara mindre arvodestjänster. '

Domkapitlet i Uppsala anser att stiftsmusikertjänsterna bör vara mindre

Domkapitlet

Uppsala

anser

att

stiftsmusikertjänsterna

bör

vara

mindre

arvodestjänster. '

arvodestjänster.

Domkapitlet i Västerås avstyrker också förslaget och föreslår för dessa frågor en konsulentverksamhet. som kan bestå-av flera personer.

Domkapitlet i Västerås avstyrker också förslaget och föreslår för dessa

Domkapitlet

Västerås

avstyrker

också

förslaget

och

föreslår

för

dessa

frågor en konsulentverksamhet. som kan bestå-av flera personer.

frågor

konsulentverksamhet.

som

kan

bestå-av

flera

personer.

Domkyrkoorganistens befattning med kyrkomusikaliska frågor betingar idag två till tre veckotimmar och är klart otillräcklig. Det är värdefullt att stiftet har en konsulentverksamhet men det behöver inte vara en person utan uppgifterna kan läggas på två eller flera. Domkapitlet menar att det är svårt att finna en person till stiftsmusiker med den lilla del egen kyrkomusi- kalisk verksamhet som blir fallet med en 75%-tjänst. Domkapitlet avstyr— ker utredningens förslag till stiftsmusiker men är positiv till en uppdelning av arbetsuppgifterna. ' ' '

Domkyrkoorganistens befattning med kyrkomusikaliska frågor betingar

Domkyrkoorganistens

befattning

med

kyrkomusikaliska

frågor

betingar

idag två till tre veckotimmar och är klart otillräcklig. Det är värdefullt att

idag

två

till

tre

veckotimmar

och

är

klart

otillräcklig.

Det

är

värdefullt

att

stiftet har en konsulentverksamhet men det behöver inte vara en person

stiftet

har

konsulentverksamhet

men

det

behöver

inte

vara

person

utan uppgifterna kan läggas på två eller flera. Domkapitlet menar att det är

utan

uppgifterna

kan

läggas

på

två

eller

flera.

Domkapitlet

menar

att

det

är

svårt att finna en person till stiftsmusiker med den lilla del egen kyrkomusi-

svårt

att

finna

person

till

stiftsmusiker

med

den

lilla

del

egen

kyrkomusi-

kalisk verksamhet som blir fallet med en 75%-tjänst. Domkapitlet avstyr—

kalisk

verksamhet

som

blir

fallet

med

75%-tjänst.

Domkapitlet

avstyr—

ker utredningens förslag till stiftsmusiker men är positiv till en uppdelning

ker

utredningens

förslag

till

stiftsmusiker

men

är

positiv

till

uppdelning

av arbetsuppgifterna. ' ' '

arbetsuppgifterna.

.S'toekholms dmnkapitel har intet att invända mot att domkyrkoorganisten fortsättningsvis skall koncentrera sig på den kyrkomusikaliska verksamhe- ten i domkyrkan. Det är emellertid osäkert om 'det är möjligt att hitta en musiker med kompetens på alla de områden som en stiftsmusiker skall behärska. Domkapitlet föreslår att det finns en möjlighet att anställa flera deltidsanställda stiftsmusiker inom ramen för en heltidstjänst.

.S'toekholms dmnkapitel har intet att invända mot att domkyrkoorganisten

.S'toekholms

dmnkapitel

har

intet

att

invända

mot

att

domkyrkoorganisten

fortsättningsvis skall koncentrera sig på den kyrkomusikaliska verksamhe-

fortsättningsvis

skall

koncentrera

sig

på

den

kyrkomusikaliska

verksamhe-

ten i domkyrkan. Det är emellertid osäkert om 'det är möjligt att hitta en

ten

domkyrkan.

Det

är

emellertid

osäkert

'det

är

möjligt

att

hitta

musiker med kompetens på alla de områden som en stiftsmusiker skall

musiker

med

kompetens

på

alla

områden

som

stiftsmusiker

skall

behärska. Domkapitlet föreslår att det finns en möjlighet att anställa flera

behärska.

Domkapitlet

föreslår

att

det

finns

möjlighet

att

anställa

flera

deltidsanställda stiftsmusiker inom ramen för en heltidstjänst.

deltidsanställda

stiftsmusiker

inom

ramen

för

heltidstjänst.

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

Bilaga 3

Bilaga

100

Musikaliska akademien tillstyrker förslaget med inrättande av stiftsmu- Prop. 1987/881144 siker men anserockså att tjänsten kan delas. ' Bilaga-3 Akademien hälsar för sin'del med tillfredsställelse att en helt ny tjänst". inrättas, nämligen stiftsmusikern. Denne skulle. med rätt kompetens och inordning i systemet, medverka till att förbättra den kyrkomusikaliska situationen i ett stift och till att motverka en del nackdelar som blir följden av en kommunalisering. om denna mot förmodan skulle införas. Emellertid är det enligt akademien nödvändigt att tillförsäkra stiftsled- ningcn en klarare ansvarsfördelning betr. den konstnärliga "ledningen" av kyrkomusikalisk verksamhet i stiftet. Akademien anser det därför nödvän- digt att . - - dels bibehålla domkyrkoorganisten som musiksakkunnig åt dom— kapitlet dels bibehålla beslutanderätten mom domkapitlet. där konstnärlig ' och juridisk (samt teologisk) kompetens bäst förenas. Akademien har också synpunkter på stiftsmusikertjänstens utformning. För att stiftsmusikern skall kunna bibehålla kontakten med det levande kyrkomusiklivet. måste i hans tjänst inrymmas en rimlig del av aktiv tjänst. Att beräkna "minst en 3/4-tjänst" förefaller väl mycket: en risk blir att den återstående l/4-delen fylls "med mindre kvalificerad fyllnadstjänstgöring. varför l/2 tjänst och krav på mindre kvalificerad tjänst bör ställas. Ett annat och kanske lämpligare. flexiblare alternativ vore att ett mot- svarande antal resurstimmar ställs till domkapitlets/domkyrkoorganistens förfogande för olika specialuppdrag. fördelade (i någon mån som betr. stiftsadjunktsverksamheten) på olika kyrkomusiker efter fallenhet, kompe- tens och intresse. Dessa resurstimmar kunde disponeras på mycket olika sätt, t. ex. så att domkyrkoorganisten avlastas genom ett antal timmar utlagda på en kyr ko- musiker som av olika skäl (närhet, personlig överensstämmelse och konst- närlig inriktning) vore lämplig att knytas till domkyrkans och annan verk- samhet, medan ett par grupper timmar används för uppdrag som orgel- vård/rådgivning. körverksamhet. ungdomsverksamhet m. ut. De kunde också fördelas regionalt särskilt inom vidsträckta stift, där det är av vikt att ett visst samordnande ansvar ligger nära de lokalt verksamma kyrkomusi- kerna. Det är uppenbart att- fortbildningen är ett viktigt och aktuellt behov som delvis kunde främjas genom vissa resurstimmar. K _vrkomusikernas riksförbutal/Sveriges lärarförbund tillstyrker förslaget men anser också att tjänsten kan disponeras på flera olika sätt. Enligt 1982 års kyrkokommitts förslag blir domkapitlens uppgifter ”att även i fortsättningen övervaka att gällande ordning i fråga om kyrkans lära, sakrament. gudstjänst. kyrkliga handlingar och böcker efterlevs i försam- lingarna". Det är dålviktigt. att domkapitlen för sin verksamhet äVen i framtiden har tillgång till en högutbildad kyrkomusiker. som kan benämnas stiftsmusiker. Det kan i många fall vara lämpligt att utse just domkyrkoor- ganisten till denna uppgift. då domkyrkoorganisterna ofta har lång. välme- riterad tjänstgöring bakom sig. vilket kan göra dem särskilt lämpade att vara domkapitlens sakkunniga i musikfrågor. . En stiftsmusiker avdet. slag utredningen föreslår har länge önskats av 101

Musikaliska akademien tillstyrker förslaget med inrättande av stiftsmu- Prop. 1987/881144 siker men anserockså att tjänsten kan delas. ' Bilaga-3

Musikaliska akademien tillstyrker förslaget med inrättande av stiftsmu- Prop. 1987/881144

Musikaliska

akademien

tillstyrker

förslaget

med

inrättande

stiftsmu-

Prop.

1987/881144

siker men anserockså att tjänsten kan delas. ' Bilaga-3

siker

men

anserockså

att

tjänsten

kan

delas.

Bilaga-3

Akademien hälsar för sin'del med tillfredsställelse att en helt ny tjänst". inrättas, nämligen stiftsmusikern. Denne skulle. med rätt kompetens och inordning i systemet, medverka till att förbättra den kyrkomusikaliska situationen i ett stift och till att motverka en del nackdelar som blir följden av en kommunalisering. om denna mot förmodan skulle införas. Emellertid är det enligt akademien nödvändigt att tillförsäkra stiftsled- ningcn en klarare ansvarsfördelning betr. den konstnärliga "ledningen" av kyrkomusikalisk verksamhet i stiftet. Akademien anser det därför nödvän- digt att . - - dels bibehålla domkyrkoorganisten som musiksakkunnig åt dom— kapitlet dels bibehålla beslutanderätten mom domkapitlet. där konstnärlig ' och juridisk (samt teologisk) kompetens bäst förenas.

Akademien hälsar för sin'del med tillfredsställelse att en helt ny tjänst".

Akademien

hälsar

för

sin'del

med

tillfredsställelse

att

helt

tjänst".

inrättas, nämligen stiftsmusikern. Denne skulle. med rätt kompetens och

inrättas,

nämligen

stiftsmusikern.

Denne

skulle.

med

rätt

kompetens

och

inordning i systemet, medverka till att förbättra den kyrkomusikaliska

inordning

systemet,

medverka

till

att

förbättra

den

kyrkomusikaliska

situationen i ett stift och till att motverka en del nackdelar som blir följden

situationen

ett

stift

och

till

att

motverka

del

nackdelar

som

blir

följden

av en kommunalisering. om denna mot förmodan skulle införas.

kommunalisering.

denna

mot

förmodan

skulle

införas.

Emellertid är det enligt akademien nödvändigt att tillförsäkra stiftsled- ningcn en klarare ansvarsfördelning betr. den konstnärliga "ledningen" av kyrkomusikalisk verksamhet i stiftet. Akademien anser det därför nödvän- digt att . - - dels bibehålla domkyrkoorganisten som musiksakkunnig åt dom— kapitlet

Emellertid är det enligt akademien nödvändigt att tillförsäkra stiftsled-

Emellertid

är

det

enligt

akademien

nödvändigt

att

tillförsäkra

stiftsled-

ningcn en klarare ansvarsfördelning betr. den konstnärliga "ledningen" av

ningcn

klarare

ansvarsfördelning

betr.

den

konstnärliga

"ledningen"

kyrkomusikalisk verksamhet i stiftet. Akademien anser det därför nödvän-

kyrkomusikalisk

verksamhet

stiftet.

Akademien

anser

det

därför

nödvän-

digt att . - -

digt

att

dels bibehålla domkyrkoorganisten som musiksakkunnig åt dom—

dels

bibehålla

domkyrkoorganisten

som

musiksakkunnig

åt

dom—

kapitlet

dels bibehålla beslutanderätten mom domkapitlet. där konstnärlig ' och juridisk (samt teologisk) kompetens bäst förenas.

dels bibehålla beslutanderätten mom domkapitlet. där konstnärlig '

dels

bibehålla

beslutanderätten

mom

domkapitlet.

där

konstnärlig

och juridisk (samt teologisk) kompetens bäst förenas.

och

juridisk

(samt

teologisk)

kompetens

bäst

förenas.

Akademien har också synpunkter på stiftsmusikertjänstens utformning.

Akademien

har

också

synpunkter

på

stiftsmusikertjänstens

utformning.

För att stiftsmusikern skall kunna bibehålla kontakten med det levande kyrkomusiklivet. måste i hans tjänst inrymmas en rimlig del av aktiv tjänst. Att beräkna "minst en 3/4-tjänst" förefaller väl mycket: en risk blir att den återstående l/4-delen fylls "med mindre kvalificerad fyllnadstjänstgöring. varför l/2 tjänst och krav på mindre kvalificerad tjänst bör ställas. Ett annat och kanske lämpligare. flexiblare alternativ vore att ett mot- svarande antal resurstimmar ställs till domkapitlets/domkyrkoorganistens förfogande för olika specialuppdrag. fördelade (i någon mån som betr. stiftsadjunktsverksamheten) på olika kyrkomusiker efter fallenhet, kompe- tens och intresse. Dessa resurstimmar kunde disponeras på mycket olika sätt, t. ex. så att domkyrkoorganisten avlastas genom ett antal timmar utlagda på en kyr ko- musiker som av olika skäl (närhet, personlig överensstämmelse och konst- närlig inriktning) vore lämplig att knytas till domkyrkans och annan verk- samhet, medan ett par grupper timmar används för uppdrag som orgel- vård/rådgivning. körverksamhet. ungdomsverksamhet m. ut. De kunde också fördelas regionalt särskilt inom vidsträckta stift, där det är av vikt att ett visst samordnande ansvar ligger nära de lokalt verksamma kyrkomusi- kerna. Det är uppenbart att- fortbildningen är ett viktigt och aktuellt behov som delvis kunde främjas genom vissa resurstimmar.

För att stiftsmusikern skall kunna bibehålla kontakten med det levande

För

att

stiftsmusikern

skall

kunna

bibehålla

kontakten

med

det

levande

kyrkomusiklivet. måste i hans tjänst inrymmas en rimlig del av aktiv tjänst.

kyrkomusiklivet.

måste

hans

tjänst

inrymmas

rimlig

del

aktiv

tjänst.

Att beräkna "minst en 3/4-tjänst" förefaller väl mycket: en risk blir att den

Att

beräkna

"minst

3/4-tjänst"

förefaller

väl

mycket:

risk

blir

att

den

återstående l/4-delen fylls "med mindre kvalificerad fyllnadstjänstgöring.

återstående

l/4-delen

fylls

"med

mindre

kvalificerad

fyllnadstjänstgöring.

varför l/2 tjänst och krav på mindre kvalificerad tjänst bör ställas.

varför

l/2

tjänst

och

krav

på

mindre

kvalificerad

tjänst

bör

ställas.

Ett annat och kanske lämpligare. flexiblare alternativ vore att ett mot- svarande antal resurstimmar ställs till domkapitlets/domkyrkoorganistens förfogande för olika specialuppdrag. fördelade (i någon mån som betr. stiftsadjunktsverksamheten) på olika kyrkomusiker efter fallenhet, kompe- tens och intresse.

Ett annat och kanske lämpligare. flexiblare alternativ vore att ett mot-

Ett

annat

och

kanske

lämpligare.

flexiblare

alternativ

vore

att

ett

mot-

svarande antal resurstimmar ställs till domkapitlets/domkyrkoorganistens

svarande

antal

resurstimmar

ställs

till

domkapitlets/domkyrkoorganistens

förfogande för olika specialuppdrag. fördelade (i någon mån som betr.

förfogande

för

olika

specialuppdrag.

fördelade

någon

mån

som

betr.

stiftsadjunktsverksamheten) på olika kyrkomusiker efter fallenhet, kompe-

stiftsadjunktsverksamheten)

på

olika

kyrkomusiker

efter

fallenhet,

kompe-

tens och intresse.

tens

och

intresse.

Dessa resurstimmar kunde disponeras på mycket olika sätt, t. ex. så att domkyrkoorganisten avlastas genom ett antal timmar utlagda på en kyr ko- musiker som av olika skäl (närhet, personlig överensstämmelse och konst- närlig inriktning) vore lämplig att knytas till domkyrkans och annan verk- samhet, medan ett par grupper timmar används för uppdrag som orgel- vård/rådgivning. körverksamhet. ungdomsverksamhet m. ut. De kunde också fördelas regionalt särskilt inom vidsträckta stift, där det är av vikt att ett visst samordnande ansvar ligger nära de lokalt verksamma kyrkomusi- kerna.

Dessa resurstimmar kunde disponeras på mycket olika sätt, t. ex. så att

Dessa

resurstimmar

kunde

disponeras

på

mycket

olika

sätt,

ex.

så

att

domkyrkoorganisten avlastas genom ett antal timmar utlagda på en kyr ko-

domkyrkoorganisten

avlastas

genom

ett

antal

timmar

utlagda

på

kyr

ko-

musiker som av olika skäl (närhet, personlig överensstämmelse och konst-

musiker

som

olika

skäl

(närhet,

personlig

överensstämmelse

och

konst-

närlig inriktning) vore lämplig att knytas till domkyrkans och annan verk-

närlig

inriktning)

vore

lämplig

att

knytas

till

domkyrkans

och

annan

verk-

samhet, medan ett par grupper timmar används för uppdrag som orgel-

samhet,

medan

ett

par

grupper

timmar

används

för

uppdrag

som

orgel-

vård/rådgivning. körverksamhet. ungdomsverksamhet m. ut. De kunde

vård/rådgivning.

körverksamhet.

ungdomsverksamhet

ut.

kunde

också fördelas regionalt särskilt inom vidsträckta stift, där det är av vikt att

också

fördelas

regionalt

särskilt

inom

vidsträckta

stift,

där

det

är

vikt

att

ett visst samordnande ansvar ligger nära de lokalt verksamma kyrkomusi-

ett

visst

samordnande

ansvar

ligger

nära

lokalt

verksamma

kyrkomusi-

kerna.

Det är uppenbart att- fortbildningen är ett viktigt och aktuellt behov som delvis kunde främjas genom vissa resurstimmar.

Det är uppenbart att- fortbildningen är ett viktigt och aktuellt behov som

Det

är

uppenbart

att-

fortbildningen

är

ett

viktigt

och

aktuellt

behov

som

delvis kunde främjas genom vissa resurstimmar.

delvis

kunde

främjas

genom

vissa

resurstimmar.

K _vrkomusikernas riksförbutal/Sveriges lärarförbund tillstyrker förslaget men anser också att tjänsten kan disponeras på flera olika sätt.

K _vrkomusikernas riksförbutal/Sveriges lärarförbund tillstyrker förslaget

_vrkomusikernas

riksförbutal/Sveriges

lärarförbund

tillstyrker

förslaget

men anser också att tjänsten kan disponeras på flera olika sätt.

men

anser

också

att

tjänsten

kan

disponeras

på

flera

olika

sätt.

Enligt 1982 års kyrkokommitts förslag blir domkapitlens uppgifter ”att även i fortsättningen övervaka att gällande ordning i fråga om kyrkans lära, sakrament. gudstjänst. kyrkliga handlingar och böcker efterlevs i försam- lingarna". Det är dålviktigt. att domkapitlen för sin verksamhet äVen i framtiden har tillgång till en högutbildad kyrkomusiker. som kan benämnas stiftsmusiker. Det kan i många fall vara lämpligt att utse just domkyrkoor- ganisten till denna uppgift. då domkyrkoorganisterna ofta har lång. välme- riterad tjänstgöring bakom sig. vilket kan göra dem särskilt lämpade att vara domkapitlens sakkunniga i musikfrågor. . En stiftsmusiker avdet. slag utredningen föreslår har länge önskats av 101

Enligt 1982 års kyrkokommitts förslag blir domkapitlens uppgifter ”att

Enligt

1982

års

kyrkokommitts

förslag

blir

domkapitlens

uppgifter

”att

även i fortsättningen övervaka att gällande ordning i fråga om kyrkans lära,

även

fortsättningen

övervaka

att

gällande

ordning

fråga

kyrkans

lära,

sakrament. gudstjänst. kyrkliga handlingar och böcker efterlevs i försam-

sakrament.

gudstjänst.

kyrkliga

handlingar

och

böcker

efterlevs

försam-

lingarna". Det är dålviktigt. att domkapitlen för sin verksamhet äVen i

lingarna".

Det

är

dålviktigt.

att

domkapitlen

för

sin

verksamhet

äVen

framtiden har tillgång till en högutbildad kyrkomusiker. som kan benämnas

framtiden

har

tillgång

till

högutbildad

kyrkomusiker.

som

kan

benämnas

stiftsmusiker. Det kan i många fall vara lämpligt att utse just domkyrkoor-

stiftsmusiker.

Det

kan

många

fall

vara

lämpligt

att

utse

just

domkyrkoor-

ganisten till denna uppgift. då domkyrkoorganisterna ofta har lång. välme-

ganisten

till

denna

uppgift.

då

domkyrkoorganisterna

ofta

har

lång.

välme-

riterad tjänstgöring bakom sig. vilket kan göra dem särskilt lämpade att

riterad

tjänstgöring

bakom

sig.

vilket

kan

göra

dem

särskilt

lämpade

att

vara domkapitlens sakkunniga i musikfrågor. .

vara

domkapitlens

sakkunniga

musikfrågor.

En stiftsmusiker avdet. slag utredningen föreslår har länge önskats av 101

stiftsmusiker

avdet.

slag

utredningen

föreslår

har

länge

önskats

101

KMR/SL, men arbetsuppgifterna behöver nödvändigtvis inte samordas Prop. 1987/88; 144 med sakkunniguppdrag i domkapitlen. Stiftsmusikeruppgifterna bör istäl- Bilaga 3 let ses som en samlad resurs när det gäller konsulentuppgifter och fortbild- ningsuppgifter av olika slag i församlingarna och för stiftets kyrkomusiker. Den samlade resursen kan lämpligen utgöras av olika musiker, som bero- ende av kunnighet och intresse utför del av"Stiftsmusikeruppgifterna som en del av sin anställning som kyrkomusiker någonstans i stiftet. Riksförbundet Svensk kyrkonmsik /RIS K RISK är inte berett att utan invändning acceptera utredningens förslag om inrättandet av stiftsmusikertjänster. RISK anser visserligen att sakkunnig musiker bör knytas till stiftsstyrelserna. Dock bör den kompetens som finns hos landets domkyrkoorganister även fortsättningsvis utnyttjas av domkapitlen/stiftsstyrelserna. RISK instämmer däremot i utredningsför- slaget så tillvida at domkyrkoorganisterna bör avlastas ansvaret för olika typer av administrativa uppgifter som nu åvilar dem. RISK instämmer också i förslaget att det bör finnas utrymme för någon form av konsu- lentverksamhet inom stiftsstyrelsernas ram "i syfte att bibehålla och ut- veckla den höga kyrkomusikaliska standarden i landet". RISK föreslår att domkyrkoorganisterna skall vara sakkkunniga i stifts- styrelserna, bl.a. avseende orgelfrågor. men att en konsulenttjänst. med kompetenskrav. knyts till stiftsstyrelsen för fortbildningsfrågor, körkonsu- lentverksamhet och liknande. ' Rikskommittén för stiftstingen Rikskommittén tillstyrker att domkyrkoorganisten befrias från en admi- nistrativ tillsyn av stiftets kyrkomusikaliska verksamhet och att en tjänst som stiftsmusiker knytes till den framtida stifts-styrelsen. Rikskommittén anser att omfattningen av denna tjänst måste få avgöras från fall till fall av stiftsstyrelsen. som även bör kunna anlita konsulttjänster i stället för att inrätta en fast tjänst. 14.2.4 Skolkantorstjänsterna bör försvinna. - Flertalet remissinstanser som har yttrat sig i denna del tillstyrker förslaget. Så gör bl.a. skolöverstyrelsen, Iänsskolnämnden i Kronobergs län. lätts- skolnämnden i Västerbottens lätt, domkapitlet i Växjö, svenska kyrkans centralstyrelse. Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund, Svenska kyrkans nämnd för församlings- och pastoratsförvaltning. Kävsjö församling och Månsarps församling Domkapitlen i Karlstad och Härnösand tillstyrker förslaget men bekla- gar utvecklingen. Falköpings kommun tillstyrker förslaget men föreslår förändringar av de befintliga tjänsterna. Söderåkra församling. Köpings m.fl. församlingars pastorat (Växjö 102

KMR/SL, men arbetsuppgifterna behöver nödvändigtvis inte samordas Prop. 1987/88; 144 med sakkunniguppdrag i domkapitlen. Stiftsmusikeruppgifterna bör istäl- Bilaga 3

KMR/SL, men arbetsuppgifterna behöver nödvändigtvis inte samordas Prop. 1987/88; 144

KMR/SL,

men

arbetsuppgifterna

behöver

nödvändigtvis

inte

samordas

Prop.

1987/88;

144

med sakkunniguppdrag i domkapitlen. Stiftsmusikeruppgifterna bör istäl- Bilaga 3

med

sakkunniguppdrag

domkapitlen.

Stiftsmusikeruppgifterna

bör

istäl-

Bilaga

let ses som en samlad resurs när det gäller konsulentuppgifter och fortbild- ningsuppgifter av olika slag i församlingarna och för stiftets kyrkomusiker. Den samlade resursen kan lämpligen utgöras av olika musiker, som bero- ende av kunnighet och intresse utför del av"Stiftsmusikeruppgifterna som en del av sin anställning som kyrkomusiker någonstans i stiftet.

let ses som en samlad resurs när det gäller konsulentuppgifter och fortbild-

let

ses

som

samlad

resurs

när

det

gäller

konsulentuppgifter

och

fortbild-

ningsuppgifter av olika slag i församlingarna och för stiftets kyrkomusiker.

ningsuppgifter

olika

slag

församlingarna

och

för

stiftets

kyrkomusiker.

Den samlade resursen kan lämpligen utgöras av olika musiker, som bero-

Den

samlade

resursen

kan

lämpligen

utgöras

olika

musiker,

som

bero-

ende av kunnighet och intresse utför del av"Stiftsmusikeruppgifterna som

ende

kunnighet

och

intresse

utför

del

av"Stiftsmusikeruppgifterna

som

en del av sin anställning som kyrkomusiker någonstans i stiftet.

del

sin

anställning

som

kyrkomusiker

någonstans

stiftet.

Riksförbundet Svensk kyrkonmsik /RIS K

Riksförbundet

Svensk

kyrkonmsik

/RIS

RISK är inte berett att utan invändning acceptera utredningens förslag om inrättandet av stiftsmusikertjänster. RISK anser visserligen att sakkunnig musiker bör knytas till stiftsstyrelserna. Dock bör den kompetens som finns hos landets domkyrkoorganister även fortsättningsvis utnyttjas av domkapitlen/stiftsstyrelserna. RISK instämmer däremot i utredningsför- slaget så tillvida at domkyrkoorganisterna bör avlastas ansvaret för olika typer av administrativa uppgifter som nu åvilar dem. RISK instämmer också i förslaget att det bör finnas utrymme för någon form av konsu- lentverksamhet inom stiftsstyrelsernas ram "i syfte att bibehålla och ut- veckla den höga kyrkomusikaliska standarden i landet". RISK föreslår att domkyrkoorganisterna skall vara sakkkunniga i stifts- styrelserna, bl.a. avseende orgelfrågor. men att en konsulenttjänst. med kompetenskrav. knyts till stiftsstyrelsen för fortbildningsfrågor, körkonsu- lentverksamhet och liknande. '

RISK är inte berett att utan invändning acceptera utredningens förslag om

RISK

är

inte

berett

att

utan

invändning

acceptera

utredningens

förslag

inrättandet av stiftsmusikertjänster. RISK anser visserligen att sakkunnig

inrättandet

stiftsmusikertjänster.

RISK

anser

visserligen

att

sakkunnig

musiker bör knytas till stiftsstyrelserna. Dock bör den kompetens som

musiker

bör

knytas

till

stiftsstyrelserna.

Dock

bör

den

kompetens

som

finns hos landets domkyrkoorganister även fortsättningsvis utnyttjas av

finns

hos

landets

domkyrkoorganister

även

fortsättningsvis

utnyttjas

domkapitlen/stiftsstyrelserna. RISK instämmer däremot i utredningsför-

domkapitlen/stiftsstyrelserna.

RISK

instämmer

däremot

utredningsför-

slaget så tillvida at domkyrkoorganisterna bör avlastas ansvaret för olika

slaget

så

tillvida

domkyrkoorganisterna

bör

avlastas

ansvaret

för

olika

typer av administrativa uppgifter som nu åvilar dem. RISK instämmer

typer

administrativa

uppgifter

som

åvilar

dem.

RISK

instämmer

också i förslaget att det bör finnas utrymme för någon form av konsu-

också

förslaget

att

det

bör

finnas

utrymme

för

någon

form

konsu-

lentverksamhet inom stiftsstyrelsernas ram "i syfte att bibehålla och ut-

lentverksamhet

inom

stiftsstyrelsernas

ram

syfte

att

bibehålla

och

ut-

veckla den höga kyrkomusikaliska standarden i landet".

veckla

den

höga

kyrkomusikaliska

standarden

landet".

RISK föreslår att domkyrkoorganisterna skall vara sakkkunniga i stifts- styrelserna, bl.a. avseende orgelfrågor. men att en konsulenttjänst. med kompetenskrav. knyts till stiftsstyrelsen för fortbildningsfrågor, körkonsu- lentverksamhet och liknande. '

RISK föreslår att domkyrkoorganisterna skall vara sakkkunniga i stifts-

RISK

föreslår

att

domkyrkoorganisterna

skall

vara

sakkkunniga

stifts-

styrelserna, bl.a. avseende orgelfrågor. men att en konsulenttjänst. med

styrelserna,

bl.a.

avseende

orgelfrågor.

men

att

konsulenttjänst.

med

kompetenskrav. knyts till stiftsstyrelsen för fortbildningsfrågor, körkonsu-

kompetenskrav.

knyts

till

stiftsstyrelsen

för

fortbildningsfrågor,

körkonsu-

lentverksamhet och liknande. '

lentverksamhet

och

liknande.

Rikskommittén för stiftstingen

Rikskommittén

för

stiftstingen

Rikskommittén tillstyrker att domkyrkoorganisten befrias från en admi- nistrativ tillsyn av stiftets kyrkomusikaliska verksamhet och att en tjänst som stiftsmusiker knytes till den framtida stifts-styrelsen. Rikskommittén anser att omfattningen av denna tjänst måste få avgöras från fall till fall av stiftsstyrelsen. som även bör kunna anlita konsulttjänster i stället för att inrätta en fast tjänst.

Rikskommittén tillstyrker att domkyrkoorganisten befrias från en admi-

Rikskommittén

tillstyrker

att

domkyrkoorganisten

befrias

från

admi-

nistrativ tillsyn av stiftets kyrkomusikaliska verksamhet och att en tjänst

nistrativ

tillsyn

stiftets

kyrkomusikaliska

verksamhet

och

att

tjänst

som stiftsmusiker knytes till den framtida stifts-styrelsen. Rikskommittén

som

stiftsmusiker

knytes

till

den

framtida

stifts-styrelsen.

Rikskommittén

anser att omfattningen av denna tjänst måste få avgöras från fall till fall av

anser

att

omfattningen

denna

tjänst

måste

få

avgöras

från

fall

till

fall

stiftsstyrelsen. som även bör kunna anlita konsulttjänster i stället för att

stiftsstyrelsen.

som

även

bör

kunna

anlita

konsulttjänster

stället

för

att

inrätta en fast tjänst.

inrätta

fast

tjänst.

14.2.4

Skolkantorstjänsterna bör försvinna. -

Skolkantorstjänsterna

bör

försvinna.

Flertalet remissinstanser som har yttrat sig i denna del tillstyrker förslaget. Så gör bl.a. skolöverstyrelsen, Iänsskolnämnden i Kronobergs län. lätts- skolnämnden i Västerbottens lätt, domkapitlet i Växjö, svenska kyrkans centralstyrelse. Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund, Svenska kyrkans nämnd för församlings- och pastoratsförvaltning. Kävsjö församling och Månsarps församling Domkapitlen i Karlstad och Härnösand tillstyrker förslaget men bekla- gar utvecklingen. Falköpings kommun tillstyrker förslaget men föreslår förändringar av de befintliga tjänsterna. Söderåkra församling. Köpings m.fl. församlingars pastorat (Växjö 102

Flertalet remissinstanser som har yttrat sig i denna del tillstyrker förslaget.

Flertalet

remissinstanser

som

har

yttrat

sig

denna

del

tillstyrker

förslaget.

Så gör bl.a. skolöverstyrelsen, Iänsskolnämnden i Kronobergs län. lätts-

Så

gör

bl.a.

skolöverstyrelsen,

Iänsskolnämnden

Kronobergs

län.

lätts-

skolnämnden i Västerbottens lätt, domkapitlet i Växjö, svenska kyrkans

skolnämnden

Västerbottens

lätt,

domkapitlet

Växjö,

svenska

kyrkans

centralstyrelse. Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund,

centralstyrelse.

Svenska

kyrkans

församlings-

och

pastoratsförbund,

Svenska kyrkans nämnd för församlings- och pastoratsförvaltning. Kävsjö

Svenska

kyrkans

nämnd

för

församlings-

och

pastoratsförvaltning.

Kävsjö

församling och Månsarps församling

församling

och

Månsarps

församling

Domkapitlen i Karlstad och Härnösand tillstyrker förslaget men bekla- gar utvecklingen.

Domkapitlen i Karlstad och Härnösand tillstyrker förslaget men bekla-

Domkapitlen

Karlstad

och

Härnösand

tillstyrker

förslaget

men

bekla-

gar utvecklingen.

gar

utvecklingen.

Falköpings kommun tillstyrker förslaget men föreslår förändringar av de befintliga tjänsterna.

Falköpings kommun tillstyrker förslaget men föreslår förändringar av de

Falköpings

kommun

tillstyrker

förslaget

men

föreslår

förändringar

befintliga tjänsterna.

befintliga

tjänsterna.

Söderåkra församling. Köpings m.fl. församlingars pastorat (Växjö 102

Söderåkra

församling.

Köpings

m.fl.

församlingars

pastorat

(Växjö

102

stift). Västerås stifts kyrkomusikerförening och Vetaförsamling tillstyrker Prop. 1987/88: 144 att skolkantorstjänsterna avskaffas i sin nuvarande utformning men före- Bilaga 3 slår förändringar av tjänstetypen. Skolöverst_vre/serz tillstyrkerfrfirslaget. Länsskolnämnderna bör upprätta en plan för avveckling. SÖ delar utredningens uppfattning att skolkantorstjänsterna är otidsenliga, främst av den anledningen att många mindre skolenheter, däribland många '”kyrkskolor". lagts ner under de senaste decennierna. Därmed har det naturliga underlaget för skolkantorstjänster i många fall försvunnit. Svårig- heterna att rekrytera innehavare av sådana tjänster har också ökat. SÖ tillstyrker därför förslaget om avveckling av skolkantorstjänsterna. En viktig fråga i detta sammanhang är i vilken utsträckning de nuvaran- de skolkantorerna (av vilka de flesta är 50 år eller äldre) kommer att åberopa konstitutorialet och kvarstå i sina nuvarande tjänster (i skolan och kyrkan) fram till pensioneringen. Utredningen ger här skolkantorerna två valmöjligheter:antin_een hel lärartjänst med avveckling av de kyrkomusi- kaliska uppgifterna eller (om pastoratet så beslutar) ett begränsat antal lärarvcekotimmar och fyllnadstjänstgöring som kyrkomusiker. SÖ föreslår att länsskolnämnderna får i uppdrag att efter hörande av berörda skolkantorer och i samråd med pastoraten upprätta en plan för avveckling av skolkantorstjänsterna i respektive län. Länsskolnämnden [ Västerbottens lätt Av ålder har det funnits en samverkan mellan skolan och kyrkan i fråga om musikalisk verksamhet. De nuvarande skolkantorstjänsterna. som enbart kan innehas av låg- och mellanstadielärare och där den kyrkomusikaliska delen alltid ligger utöver heltidstjänstgöringen som lärare är dock numera föråldrade. Vakanta skolkantorstjänster i Västerbottens län har sedan lång tid inte kunnat tillsättas med nya innehavare. Svenska kyrkans centralstyrelse tillstyrker förslaget. l förslaget ligger också ett slopande av skolkantorstjänsterna i sin nuvaran- de konstruktion, vilket centralstyrelsen tillstyrker. Av de totalt 888 skol- kantorstjänsterna är endast 33l besatta med ordinarie och extra ordinan'e skolkantorer. Resten innehas av orgelspelare. Vid en överföring föreslår utredaren att skolkantorerna skall kunna välja mellan att få förordnande som lärare eller stå kvar i sin nuvarande tjänst. Nämnden anser att de regler som idag finns för tjänstledigheter och partiella tjänstledigheter är tillfyllest för de skolkantorer som vill minska sin syssselsättningsgrad. För dem som önskar ha kvar sin nuvarande tjänstekonstruktion kommer över- gångsbestämmelser att gälla. Svenska-kyrkans församlings- och pastoratsförbund liksom Svenska kyr- kans nämnd för församlings- och pastoratsförvaltning tillstyrker förslaget av samma skäl som svenska kyrkans centralstyrelse. Domkapitlet [ Karlstad delar med beklagande utredningens uppfattning. Domkapitlet i Härnösand tillstyrker två tjänstetyper. organist och kan- tor. Domkapitlet framhåller att skolkantorstjänsten som tjänstetyp är idea- 103

stift). Västerås stifts kyrkomusikerförening och Vetaförsamling tillstyrker Prop. 1987/88: 144

stift).

Västerås

stifts

kyrkomusikerförening

och

Vetaförsamling

tillstyrker

Prop.

1987/88:

144

att skolkantorstjänsterna avskaffas i sin nuvarande utformning men före- Bilaga 3

att

skolkantorstjänsterna

avskaffas

sin

nuvarande

utformning

men

före-

Bilaga

slår förändringar av tjänstetypen.

slår

förändringar

tjänstetypen.

Skolöverst_vre/serz tillstyrkerfrfirslaget. Länsskolnämnderna bör upprätta

Skolöverst_vre/serz

tillstyrkerfrfirslaget.

Länsskolnämnderna

bör

upprätta

en plan för avveckling.

plan

för

avveckling.

SÖ delar utredningens uppfattning att skolkantorstjänsterna är otidsenliga, främst av den anledningen att många mindre skolenheter, däribland många '”kyrkskolor". lagts ner under de senaste decennierna. Därmed har det naturliga underlaget för skolkantorstjänster i många fall försvunnit. Svårig- heterna att rekrytera innehavare av sådana tjänster har också ökat. SÖ tillstyrker därför förslaget om avveckling av skolkantorstjänsterna. En viktig fråga i detta sammanhang är i vilken utsträckning de nuvaran- de skolkantorerna (av vilka de flesta är 50 år eller äldre) kommer att åberopa konstitutorialet och kvarstå i sina nuvarande tjänster (i skolan och kyrkan) fram till pensioneringen. Utredningen ger här skolkantorerna två valmöjligheter:antin_een hel lärartjänst med avveckling av de kyrkomusi- kaliska uppgifterna eller (om pastoratet så beslutar) ett begränsat antal lärarvcekotimmar och fyllnadstjänstgöring som kyrkomusiker. SÖ föreslår att länsskolnämnderna får i uppdrag att efter hörande av berörda skolkantorer och i samråd med pastoraten upprätta en plan för avveckling av skolkantorstjänsterna i respektive län.

SÖ delar utredningens uppfattning att skolkantorstjänsterna är otidsenliga,

SÖ

delar

utredningens

uppfattning

att

skolkantorstjänsterna

är

otidsenliga,

främst av den anledningen att många mindre skolenheter, däribland många

främst

den

anledningen

att

många

mindre

skolenheter,

däribland

många

'”kyrkskolor". lagts ner under de senaste decennierna. Därmed har det

'”kyrkskolor".

lagts

ner

under

senaste

decennierna.

Därmed

har

det

naturliga underlaget för skolkantorstjänster i många fall försvunnit. Svårig-

naturliga

underlaget

för

skolkantorstjänster

många

fall

försvunnit.

Svårig-

heterna att rekrytera innehavare av sådana tjänster har också ökat. SÖ

heterna

att

rekrytera

innehavare

sådana

tjänster

har

också

ökat.

SÖ

tillstyrker därför förslaget om avveckling av skolkantorstjänsterna.

tillstyrker

därför

förslaget

avveckling

skolkantorstjänsterna.

En viktig fråga i detta sammanhang är i vilken utsträckning de nuvaran- de skolkantorerna (av vilka de flesta är 50 år eller äldre) kommer att åberopa konstitutorialet och kvarstå i sina nuvarande tjänster (i skolan och kyrkan) fram till pensioneringen. Utredningen ger här skolkantorerna två valmöjligheter:antin_een hel lärartjänst med avveckling av de kyrkomusi- kaliska uppgifterna eller (om pastoratet så beslutar) ett begränsat antal lärarvcekotimmar och fyllnadstjänstgöring som kyrkomusiker.

En viktig fråga i detta sammanhang är i vilken utsträckning de nuvaran-

viktig

fråga

detta

sammanhang

är

vilken

utsträckning

nuvaran-

de skolkantorerna (av vilka de flesta är 50 år eller äldre) kommer att

skolkantorerna

(av

vilka

flesta

är

år

eller

äldre)

kommer

att

åberopa konstitutorialet och kvarstå i sina nuvarande tjänster (i skolan och

åberopa

konstitutorialet

och

kvarstå

sina

nuvarande

tjänster

skolan

och

kyrkan) fram till pensioneringen. Utredningen ger här skolkantorerna två

kyrkan)

fram

till

pensioneringen.

Utredningen

ger

här

skolkantorerna

två

valmöjligheter:antin_een hel lärartjänst med avveckling av de kyrkomusi-

valmöjligheter:antin_een

hel

lärartjänst

med

avveckling

kyrkomusi-

kaliska uppgifterna eller (om pastoratet så beslutar) ett begränsat antal

kaliska

uppgifterna

eller

(om

pastoratet

så

beslutar)

ett

begränsat

antal

lärarvcekotimmar och fyllnadstjänstgöring som kyrkomusiker.

lärarvcekotimmar

och

fyllnadstjänstgöring

som

kyrkomusiker.

SÖ föreslår att länsskolnämnderna får i uppdrag att efter hörande av berörda skolkantorer och i samråd med pastoraten upprätta en plan för avveckling av skolkantorstjänsterna i respektive län.

SÖ föreslår att länsskolnämnderna får i uppdrag att efter hörande av

SÖ

föreslår

att

länsskolnämnderna

får

uppdrag

att

efter

hörande

berörda skolkantorer och i samråd med pastoraten upprätta en plan för

berörda

skolkantorer

och

samråd

med

pastoraten

upprätta

plan

för

avveckling av skolkantorstjänsterna i respektive län.

avveckling

skolkantorstjänsterna

respektive

län.

Länsskolnämnden [ Västerbottens lätt

Länsskolnämnden

[

Västerbottens

lätt

Av ålder har det funnits en samverkan mellan skolan och kyrkan i fråga om musikalisk verksamhet. De nuvarande skolkantorstjänsterna. som enbart kan innehas av låg- och mellanstadielärare och där den kyrkomusikaliska delen alltid ligger utöver heltidstjänstgöringen som lärare är dock numera föråldrade. Vakanta skolkantorstjänster i Västerbottens län har sedan lång tid inte kunnat tillsättas med nya innehavare.

Av ålder har det funnits en samverkan mellan skolan och kyrkan i fråga om

ålder

har

det

funnits

samverkan

mellan

skolan

och

kyrkan

fråga

musikalisk verksamhet. De nuvarande skolkantorstjänsterna. som enbart

musikalisk

verksamhet.

nuvarande

skolkantorstjänsterna.

som

enbart

kan innehas av låg- och mellanstadielärare och där den kyrkomusikaliska

kan

innehas

låg-

och

mellanstadielärare

och

där

den

kyrkomusikaliska

delen alltid ligger utöver heltidstjänstgöringen som lärare är dock numera

alltid

ligger

utöver

heltidstjänstgöringen

som

lärare

är

dock

numera

föråldrade. Vakanta skolkantorstjänster i Västerbottens län har sedan lång

föråldrade.

Vakanta

skolkantorstjänster

Västerbottens

län

har

sedan

lång

tid inte kunnat tillsättas med nya innehavare.

tid

inte

kunnat

tillsättas

med

nya

innehavare.

Svenska kyrkans centralstyrelse tillstyrker förslaget.

Svenska

kyrkans

centralstyrelse

tillstyrker

förslaget.

l förslaget ligger också ett slopande av skolkantorstjänsterna i sin nuvaran- de konstruktion, vilket centralstyrelsen tillstyrker. Av de totalt 888 skol- kantorstjänsterna är endast 33l besatta med ordinarie och extra ordinan'e skolkantorer. Resten innehas av orgelspelare. Vid en överföring föreslår utredaren att skolkantorerna skall kunna välja mellan att få förordnande som lärare eller stå kvar i sin nuvarande tjänst. Nämnden anser att de regler som idag finns för tjänstledigheter och partiella tjänstledigheter är tillfyllest för de skolkantorer som vill minska sin syssselsättningsgrad. För dem som önskar ha kvar sin nuvarande tjänstekonstruktion kommer över- gångsbestämmelser att gälla.

l förslaget ligger också ett slopande av skolkantorstjänsterna i sin nuvaran-

förslaget

ligger

också

ett

slopande

skolkantorstjänsterna

sin

nuvaran-

de konstruktion, vilket centralstyrelsen tillstyrker. Av de totalt 888 skol-

konstruktion,

vilket

centralstyrelsen

tillstyrker.

totalt

888

skol-

kantorstjänsterna är endast 33l besatta med ordinarie och extra ordinan'e

kantorstjänsterna

är

endast

33l

besatta

med

ordinarie

och

extra

ordinan'e

skolkantorer. Resten innehas av orgelspelare. Vid en överföring föreslår

skolkantorer.

Resten

innehas

orgelspelare.

Vid

överföring

föreslår

utredaren att skolkantorerna skall kunna välja mellan att få förordnande

utredaren

att

skolkantorerna

skall

kunna

välja

mellan

att

få

förordnande

som lärare eller stå kvar i sin nuvarande tjänst. Nämnden anser att de

som

lärare

eller

stå

kvar

sin

nuvarande

tjänst.

Nämnden

anser

att

regler som idag finns för tjänstledigheter och partiella tjänstledigheter är

regler

som

idag

finns

för

tjänstledigheter

och

partiella

tjänstledigheter

är

tillfyllest för de skolkantorer som vill minska sin syssselsättningsgrad. För

tillfyllest

för

skolkantorer

som

vill

minska

sin

syssselsättningsgrad.

För

dem som önskar ha kvar sin nuvarande tjänstekonstruktion kommer över-

dem

som

önskar

kvar

sin

nuvarande

tjänstekonstruktion

kommer

över-

gångsbestämmelser att gälla.

gångsbestämmelser

att

gälla.

Svenska-kyrkans församlings- och pastoratsförbund liksom Svenska kyr- kans nämnd för församlings- och pastoratsförvaltning tillstyrker förslaget av samma skäl som svenska kyrkans centralstyrelse. Domkapitlet [ Karlstad delar med beklagande utredningens uppfattning. Domkapitlet i Härnösand tillstyrker två tjänstetyper. organist och kan- tor. Domkapitlet framhåller att skolkantorstjänsten som tjänstetyp är idea- 103

Svenska-kyrkans församlings- och pastoratsförbund liksom Svenska kyr-

Svenska-kyrkans

församlings-

och

pastoratsförbund

liksom

Svenska

kyr-

kans nämnd för församlings- och pastoratsförvaltning tillstyrker förslaget

kans

nämnd

för

församlings-

och

pastoratsförvaltning

tillstyrker

förslaget

av samma skäl som svenska kyrkans centralstyrelse.

samma

skäl

som

svenska

kyrkans

centralstyrelse.

Domkapitlet [ Karlstad delar med beklagande utredningens uppfattning.

Domkapitlet

[

Karlstad

delar

med

beklagande

utredningens

uppfattning.

Domkapitlet i Härnösand tillstyrker två tjänstetyper. organist och kan-

Domkapitlet

Härnösand

tillstyrker

två

tjänstetyper.

organist

och

kan-

tor. Domkapitlet framhåller att skolkantorstjänsten som tjänstetyp är idea- 103

tor.

Domkapitlet

framhåller

att

skolkantorstjänsten

som

tjänstetyp

är

idea-

103

lisk i små församlingar. Med de avstånd som råder blir det svårt att inrätta Prop. 1987/88: 144 fungerande kantorstjänster. Bilaga 3 Falköpings kommun anser också att skolkantorstjänsterna omgående bör avskaffas men föreslår samtidigt att skolkantorernas arbetsförhållan- den bör ses över. Skolkantorstjänsterna bör omgående avskaffas. Så har i stor utsträckning redan skett i praktiken. eftersom det inte längre går att rekrytera innehava- re av dem. Detta beroende i' stor utsträckning på deras konstruktion. nämligen att vid sidan av full lärartjänst även utöva en kyrkomusikertjänst. 1 de få fall, där innehavare av tjänster finns. bör som utredningen föreslagit ett övergångsförfarande komma till stånd så att även dessa tjänstemän kan beredas mer rimliga tjänstgöringsförhållanden och arbetstiden. Söderåkra församling Vi är positiva till att de nuvarande skolkantorstjänsterna struktureras om till kantor 2-tjänster enligt Bjureks förslag. Vi anser att anknytningen till skolan är värdefull. Västerås stifts kyrkomusikerjörening förordar den tjänstetyp som föresla- gits av sakkunnige Zaid Bjurek som kantor 2. Förslaget att avskaffa skolkantorstjänsterna i sin nuvarande form tillstyr- kes. Den höga arbetsbelastningen har varit ett av huvudskälen till att så få tjänster kunnat besättas. Dessutom har den tididgare anknytningen till lärarutbildningen försvunnit. Nuvarande form bör ersättas med den typ av lärar- och kyrkomusikertjänst. som den sakkunnige Zaid Bjurek föreslagit som kantor 2. Detta ger en möjlighet till samverkan mellan skola och kyrka, som vi bör bibehålla inte minst av historiskt-traditionella skäl. Utredningsförslaget avstyrks av Jämtlands läns kyrkomusikerförening som anvisar en annan lösning. En allvarlig miss i utredningen är, att skolkantor försvinner som tjänste- typ. Det har hela tiden hävdats från KMR, också direkt till enmansutreda- ren, att skolkantorstjänsten är den enda möjligheten till säker försörjning i små församlingar. Det enda man behövt göra är att omstrukturera den så, att den innehållit full tjänst på skola/kyrka tillsammans i stället som nu upp till dryga 40 vt. De konstruktioner som utredningen presenterar. bygger alla på ett frivilligt åtagande från en ev. arbetsgivare om kombinations- tjänst, något som i tider av åtstramning inte ter sig särskilt realistiskt. Förslaget avstyrks vidare av bl.a. domkapitlet i Linköping. Ingesunds musikhögskola, Helgumsförsamling och Ölmstadsft'irsamling . Domkapitlet [ Linköping anser att frågan bör prövas ytterligare (U=ut- redningen). U menar, att skolkantorstjänsterna bör försvinna, eftersom de enligt U är "otidsenliga". Det är dock lätt att konstatera. att skickliga skolkantorer har utgjort en mycket viktig förbindelselänk mellan skola och kyrka. Skolkantorer har också vittnat om—även just nu— att de trivs med sin 104

lisk i små församlingar. Med de avstånd som råder blir det svårt att inrätta Prop. 1987/88: 144

lisk

små

församlingar.

Med

avstånd

som

råder

blir

det

svårt

att

inrätta

Prop.

1987/88:

144

fungerande kantorstjänster. Bilaga 3 Falköpings kommun anser också att skolkantorstjänsterna omgående

fungerande kantorstjänster. Bilaga 3

fungerande

kantorstjänster.

Bilaga

Falköpings kommun anser också att skolkantorstjänsterna omgående

Falköpings

kommun

anser

också

att

skolkantorstjänsterna

omgående

bör avskaffas men föreslår samtidigt att skolkantorernas arbetsförhållan-

bör

avskaffas

men

föreslår

samtidigt

att

skolkantorernas

arbetsförhållan-

den bör ses över.

den

bör

ses

över.

Skolkantorstjänsterna bör omgående avskaffas. Så har i stor utsträckning redan skett i praktiken. eftersom det inte längre går att rekrytera innehava- re av dem. Detta beroende i' stor utsträckning på deras konstruktion. nämligen att vid sidan av full lärartjänst även utöva en kyrkomusikertjänst. 1 de få fall, där innehavare av tjänster finns. bör som utredningen föreslagit ett övergångsförfarande komma till stånd så att även dessa tjänstemän kan beredas mer rimliga tjänstgöringsförhållanden och arbetstiden.

Skolkantorstjänsterna bör omgående avskaffas. Så har i stor utsträckning

Skolkantorstjänsterna

bör

omgående

avskaffas.

Så

har

stor

utsträckning

redan skett i praktiken. eftersom det inte längre går att rekrytera innehava-

redan

skett

praktiken.

eftersom

det

inte

längre

går

att

rekrytera

innehava-

re av dem. Detta beroende i' stor utsträckning på deras konstruktion.

dem.

Detta

beroende

stor

utsträckning

på

deras

konstruktion.

nämligen att vid sidan av full lärartjänst även utöva en kyrkomusikertjänst.

nämligen

att

vid

sidan

full

lärartjänst

även

utöva

kyrkomusikertjänst.

1 de få fall, där innehavare av tjänster finns. bör som utredningen föreslagit

få

fall,

där

innehavare

tjänster

finns.

bör

som

utredningen

föreslagit

ett övergångsförfarande komma till stånd så att även dessa tjänstemän kan

ett

övergångsförfarande

komma

till

stånd

så

att

även

dessa

tjänstemän

kan

beredas mer rimliga tjänstgöringsförhållanden och arbetstiden.

beredas

mer

rimliga

tjänstgöringsförhållanden

och

arbetstiden.

Söderåkra församling

Söderåkra

församling

Vi är positiva till att de nuvarande skolkantorstjänsterna struktureras om till kantor 2-tjänster enligt Bjureks förslag. Vi anser att anknytningen till skolan är värdefull.

Vi är positiva till att de nuvarande skolkantorstjänsterna struktureras om

är

positiva

till

att

nuvarande

skolkantorstjänsterna

struktureras

till kantor 2-tjänster enligt Bjureks förslag. Vi anser att anknytningen till

till

kantor

2-tjänster

enligt

Bjureks

förslag.

anser

att

anknytningen

till

skolan är värdefull.

skolan

är

värdefull.

Västerås stifts kyrkomusikerjörening förordar den tjänstetyp som föresla- gits av sakkunnige Zaid Bjurek som kantor 2.

Västerås stifts kyrkomusikerjörening förordar den tjänstetyp som föresla-

Västerås

stifts

kyrkomusikerjörening

förordar

den

tjänstetyp

som

föresla-

gits av sakkunnige Zaid Bjurek som kantor 2.

gits

sakkunnige

Zaid

Bjurek

som

kantor

Förslaget att avskaffa skolkantorstjänsterna i sin nuvarande form tillstyr- kes. Den höga arbetsbelastningen har varit ett av huvudskälen till att så få tjänster kunnat besättas. Dessutom har den tididgare anknytningen till lärarutbildningen försvunnit. Nuvarande form bör ersättas med den typ av lärar- och kyrkomusikertjänst. som den sakkunnige Zaid Bjurek föreslagit som kantor 2. Detta ger en möjlighet till samverkan mellan skola och kyrka, som vi bör bibehålla inte minst av historiskt-traditionella skäl.

Förslaget att avskaffa skolkantorstjänsterna i sin nuvarande form tillstyr-

Förslaget

att

avskaffa

skolkantorstjänsterna

sin

nuvarande

form

tillstyr-

kes. Den höga arbetsbelastningen har varit ett av huvudskälen till att så få

kes.

Den

höga

arbetsbelastningen

har

varit

ett

huvudskälen

till

att

så

få

tjänster kunnat besättas. Dessutom har den tididgare anknytningen till

tjänster

kunnat

besättas.

Dessutom

har

den

tididgare

anknytningen

till

lärarutbildningen försvunnit. Nuvarande form bör ersättas med den typ av

lärarutbildningen

försvunnit.

Nuvarande

form

bör

ersättas

med

den

typ

lärar- och kyrkomusikertjänst. som den sakkunnige Zaid Bjurek föreslagit

lärar-

och

kyrkomusikertjänst.

som

den

sakkunnige

Zaid

Bjurek

föreslagit

som kantor 2. Detta ger en möjlighet till samverkan mellan skola och

som

kantor

Detta

ger

möjlighet

till

samverkan

mellan

skola

och

kyrka, som vi bör bibehålla inte minst av historiskt-traditionella skäl.

kyrka,

som

bör

bibehålla

inte

minst

historiskt-traditionella

skäl.

Utredningsförslaget avstyrks av Jämtlands läns kyrkomusikerförening som anvisar en annan lösning.

Utredningsförslaget avstyrks av Jämtlands läns kyrkomusikerförening

Utredningsförslaget

avstyrks

Jämtlands

läns

kyrkomusikerförening

som anvisar en annan lösning.

som

anvisar

annan

lösning.

En allvarlig miss i utredningen är, att skolkantor försvinner som tjänste- typ. Det har hela tiden hävdats från KMR, också direkt till enmansutreda- ren, att skolkantorstjänsten är den enda möjligheten till säker försörjning i små församlingar. Det enda man behövt göra är att omstrukturera den så, att den innehållit full tjänst på skola/kyrka tillsammans i stället som nu upp till dryga 40 vt. De konstruktioner som utredningen presenterar. bygger alla på ett frivilligt åtagande från en ev. arbetsgivare om kombinations- tjänst, något som i tider av åtstramning inte ter sig särskilt realistiskt.

En allvarlig miss i utredningen är, att skolkantor försvinner som tjänste-

allvarlig

miss

utredningen

är,

att

skolkantor

försvinner

som

tjänste-

typ. Det har hela tiden hävdats från KMR, också direkt till enmansutreda-

typ.

Det

har

hela

tiden

hävdats

från

KMR,

också

direkt

till

enmansutreda-

ren, att skolkantorstjänsten är den enda möjligheten till säker försörjning i

ren,

att

skolkantorstjänsten

är

den

enda

möjligheten

till

säker

försörjning

små församlingar. Det enda man behövt göra är att omstrukturera den så,

små

församlingar.

Det

enda

man

behövt

göra

är

att

omstrukturera

den

så,

att den innehållit full tjänst på skola/kyrka tillsammans i stället som nu upp

att

den

innehållit

full

tjänst

på

skola/kyrka

tillsammans

stället

som

upp

till dryga 40 vt. De konstruktioner som utredningen presenterar. bygger

till

dryga

vt.

konstruktioner

som

utredningen

presenterar.

bygger

alla på ett frivilligt åtagande från en ev. arbetsgivare om kombinations-

alla

på

ett

frivilligt

åtagande

från

ev.

arbetsgivare

kombinations-

tjänst, något som i tider av åtstramning inte ter sig särskilt realistiskt.

tjänst,

något

som

tider

åtstramning

inte

ter

sig

särskilt

realistiskt.

Förslaget avstyrks vidare av bl.a. domkapitlet i Linköping. Ingesunds musikhögskola, Helgumsförsamling och Ölmstadsft'irsamling . Domkapitlet [ Linköping anser att frågan bör prövas ytterligare (U=ut- redningen).

Förslaget avstyrks vidare av bl.a. domkapitlet i Linköping. Ingesunds musikhögskola, Helgumsförsamling och Ölmstadsft'irsamling

Förslaget avstyrks vidare av bl.a. domkapitlet i Linköping. Ingesunds

Förslaget

avstyrks

vidare

bl.a.

domkapitlet

Linköping.

Ingesunds

musikhögskola, Helgumsförsamling och Ölmstadsft'irsamling

musikhögskola,

Helgumsförsamling

och

Ölmstadsft'irsamling

. Domkapitlet [ Linköping anser att frågan bör prövas ytterligare (U=ut- redningen).

. Domkapitlet [ Linköping anser att frågan bör prövas ytterligare (U=ut-

Domkapitlet

[

Linköping

anser

att

frågan

bör

prövas

ytterligare

(U=ut-

redningen).

U menar, att skolkantorstjänsterna bör försvinna, eftersom de enligt U är "otidsenliga". Det är dock lätt att konstatera. att skickliga skolkantorer har utgjort en mycket viktig förbindelselänk mellan skola och kyrka. Skolkantorer har också vittnat om—även just nu— att de trivs med sin 104

U menar, att skolkantorstjänsterna bör försvinna, eftersom de enligt U är

menar,

att

skolkantorstjänsterna

bör

försvinna,

eftersom

enligt

är

"otidsenliga". Det är dock lätt att konstatera. att skickliga skolkantorer

"otidsenliga".

Det

är

dock

lätt

att

konstatera.

att

skickliga

skolkantorer

har utgjort en mycket viktig förbindelselänk mellan skola och kyrka.

har

utgjort

mycket

viktig

förbindelselänk

mellan

skola

och

kyrka.

Skolkantorer har också vittnat om—även just nu— att de trivs med sin 104

Skolkantorer

har

också

vittnat

om—även

just

nu—

att

trivs

med

sin

104

situation, även om man naturligtvis skulle önska sig vissa ändringar i Prop. 1987/88:144 konstruktionen av tjänsterna. . Bilaga 3 Med hänvisning till redan lämnade kommentarer påstår vi, att det före ett ev. beslut om att avskaffa skolkantorstjänsterna måste föras en grundlig diskussion. om det vore möjligt att göra dessa tjänster rent av attraktiva genom ändringar i de nuvarande bestämmelserna. Det ärju f. ö. att konsta- tera. att U visserligen vill avskaffa skolkantorstjänsterna men samtidigt vill införa kombinationer musikcrverksamhet/lärarverksamhet av annat slag — kombinationer som dessutom skulle vara betydligt mer komplicerade än kombinationen i en skolkantorstjänst. Ingesunds musikhögskola (IMH) avstyrker förslaget och föreslår att skol- kantorstjänsterna omorganiseras .' Dessa icke så sällan förvånansvärt kvalificerade "lärarorganister", stund- tals betecknade som en orts "enmanskonservatorium". gör ofta en ovär- derlig insats speciellt inom de mindre kommunernas kulturliv — och då inte endast inom musikområdet — just genom sin yrkeskombination. I egenskap av grundskollärare träffar de dagligen på nästan samtliga skolpliktiga barn i hemkommunen och kommer därigenom att inom ett brett kulturområde — ofta med musiken i centrum — positivt kunna påver- ka de flesta av kommunens ungdomar under flera generationer. Deras insatser är också ett utmärkt komplement till ortens kommunala musikun- dervisning, som ju i första hand är inriktad mot det instrumentala och vokala. . IHM har full förståelse för att dessa tjänster kan vara mycket arbetskrä- vande och att semestern för många skolkantorer tidvis kan komma i kläm. bl. a. på grund av svårigheten att skaffa sommarvikarier. Värdet av att ha kvar möjligheten till denna yrkeskombination är emel- lertid så stort. enligt lMH:s sätt att se. att man i stället för att helt ta bort den, bör söka omkonstruera tjänsterna på lämpligt sätt . så att de i framti- den inte onödigt överbelastas. Detta kunde kanske ske genom att lärarde- len i tjänsten reduceras i proportion till den kyrkomusikaliska, vilket totalt sett skulle kunna innebära en mer rimlig arbetsbelastning och därmed förhoppningsvis åter göra skolkantorstjänsterna attraktiva. - En deltidsanställning som grundskollärare är idag ingen ovanlighet med den övertalighet som råder inom yrket och som troligen i än högre grad kommer att råda det närmaste decenniet. En sådan töjbarhet i tjänsteupp- delningen kunde kanske för många kommuner rent av vara tilltalande och underlätta planeringsarbetet i skolstyrelserna. IMH anser m.a.o. att skolkantorstjänsterna även i framtiden bör finnas kvar. ' Domkapitlet i Västerås framför liknande synpunkter. 14.2.5 Kombinationstjänster bör skapas Samtliga remissyttranden i denna del ansluter sig till tanken på kombina- tionstjänster. men många ställer sig tveksamma till utredningens förslag. 105

situation, även om man naturligtvis skulle önska sig vissa ändringar i Prop. 1987/88:144 konstruktionen av tjänsterna. . Bilaga 3

situation, även om man naturligtvis skulle önska sig vissa ändringar i Prop. 1987/88:144

situation,

även

man

naturligtvis

skulle

önska

sig

vissa

ändringar

Prop.

1987/88:144

konstruktionen av tjänsterna. . Bilaga 3

konstruktionen

tjänsterna.

Bilaga

Med hänvisning till redan lämnade kommentarer påstår vi, att det före ett ev. beslut om att avskaffa skolkantorstjänsterna måste föras en grundlig diskussion. om det vore möjligt att göra dessa tjänster rent av attraktiva genom ändringar i de nuvarande bestämmelserna. Det ärju f. ö. att konsta- tera. att U visserligen vill avskaffa skolkantorstjänsterna men samtidigt vill införa kombinationer musikcrverksamhet/lärarverksamhet av annat slag — kombinationer som dessutom skulle vara betydligt mer komplicerade än kombinationen i en skolkantorstjänst.

Med hänvisning till redan lämnade kommentarer påstår vi, att det före

Med

hänvisning

till

redan

lämnade

kommentarer

påstår

vi,

att

det

före

ett ev. beslut om att avskaffa skolkantorstjänsterna måste föras en grundlig

ett

ev.

beslut

att

avskaffa

skolkantorstjänsterna

måste

föras

grundlig

diskussion. om det vore möjligt att göra dessa tjänster rent av attraktiva

diskussion.

det

vore

möjligt

att

göra

dessa

tjänster

rent

attraktiva

genom ändringar i de nuvarande bestämmelserna. Det ärju f. ö. att konsta-

genom

ändringar

nuvarande

bestämmelserna.

Det

ärju

ö.

att

konsta-

tera. att U visserligen vill avskaffa skolkantorstjänsterna men samtidigt vill

tera.

att

visserligen

vill

avskaffa

skolkantorstjänsterna

men

samtidigt

vill

införa kombinationer musikcrverksamhet/lärarverksamhet av annat slag —

införa

kombinationer

musikcrverksamhet/lärarverksamhet

annat

slag

—

kombinationer som dessutom skulle vara betydligt mer komplicerade än

kombinationer

som

dessutom

skulle

vara

betydligt

mer

komplicerade

än

kombinationen i en skolkantorstjänst.

kombinationen

skolkantorstjänst.

Ingesunds musikhögskola (IMH) avstyrker förslaget och föreslår att skol- kantorstjänsterna omorganiseras .'

Ingesunds musikhögskola (IMH) avstyrker förslaget och föreslår att skol-

Ingesunds

musikhögskola

(IMH)

avstyrker

förslaget

och

föreslår

att

skol-

kantorstjänsterna omorganiseras .'

kantorstjänsterna

omorganiseras

Dessa icke så sällan förvånansvärt kvalificerade "lärarorganister", stund- tals betecknade som en orts "enmanskonservatorium". gör ofta en ovär- derlig insats speciellt inom de mindre kommunernas kulturliv — och då inte endast inom musikområdet — just genom sin yrkeskombination. I egenskap av grundskollärare träffar de dagligen på nästan samtliga skolpliktiga barn i hemkommunen och kommer därigenom att inom ett brett kulturområde — ofta med musiken i centrum — positivt kunna påver- ka de flesta av kommunens ungdomar under flera generationer. Deras insatser är också ett utmärkt komplement till ortens kommunala musikun- dervisning, som ju i första hand är inriktad mot det instrumentala och vokala. . IHM har full förståelse för att dessa tjänster kan vara mycket arbetskrä- vande och att semestern för många skolkantorer tidvis kan komma i kläm. bl. a. på grund av svårigheten att skaffa sommarvikarier. Värdet av att ha kvar möjligheten till denna yrkeskombination är emel- lertid så stort. enligt lMH:s sätt att se. att man i stället för att helt ta bort den, bör söka omkonstruera tjänsterna på lämpligt sätt . så att de i framti- den inte onödigt överbelastas. Detta kunde kanske ske genom att lärarde- len i tjänsten reduceras i proportion till den kyrkomusikaliska, vilket totalt sett skulle kunna innebära en mer rimlig arbetsbelastning och därmed förhoppningsvis åter göra skolkantorstjänsterna attraktiva. - En deltidsanställning som grundskollärare är idag ingen ovanlighet med den övertalighet som råder inom yrket och som troligen i än högre grad kommer att råda det närmaste decenniet. En sådan töjbarhet i tjänsteupp- delningen kunde kanske för många kommuner rent av vara tilltalande och underlätta planeringsarbetet i skolstyrelserna. IMH anser m.a.o. att skolkantorstjänsterna även i framtiden bör finnas kvar. '

Dessa icke så sällan förvånansvärt kvalificerade "lärarorganister", stund-

Dessa

icke

så

sällan

förvånansvärt

kvalificerade

"lärarorganister",

stund-

tals betecknade som en orts "enmanskonservatorium". gör ofta en ovär-

tals

betecknade

som

orts

"enmanskonservatorium".

gör

ofta

ovär-

derlig insats speciellt inom de mindre kommunernas kulturliv — och då inte

derlig

insats

speciellt

inom

mindre

kommunernas

kulturliv

—

och

då

inte

endast inom musikområdet — just genom sin yrkeskombination.

endast

inom

musikområdet

—

just

genom

sin

yrkeskombination.

I egenskap av grundskollärare träffar de dagligen på nästan samtliga skolpliktiga barn i hemkommunen och kommer därigenom att inom ett brett kulturområde — ofta med musiken i centrum — positivt kunna påver- ka de flesta av kommunens ungdomar under flera generationer. Deras insatser är också ett utmärkt komplement till ortens kommunala musikun- dervisning, som ju i första hand är inriktad mot det instrumentala och vokala. .

I egenskap av grundskollärare träffar de dagligen på nästan samtliga

egenskap

grundskollärare

träffar

dagligen

på

nästan

samtliga

skolpliktiga barn i hemkommunen och kommer därigenom att inom ett

skolpliktiga

barn

hemkommunen

och

kommer

därigenom

att

inom

ett

brett kulturområde — ofta med musiken i centrum — positivt kunna påver-

brett

kulturområde

—

ofta

med

musiken

centrum

—

positivt

kunna

påver-

ka de flesta av kommunens ungdomar under flera generationer. Deras

flesta

kommunens

ungdomar

under

flera

generationer.

Deras

insatser är också ett utmärkt komplement till ortens kommunala musikun-

insatser

är

också

ett

utmärkt

komplement

till

ortens

kommunala

musikun-

dervisning, som ju i första hand är inriktad mot det instrumentala och

dervisning,

som

första

hand

är

inriktad

mot

det

instrumentala

och

vokala. .

vokala.

IHM har full förståelse för att dessa tjänster kan vara mycket arbetskrä- vande och att semestern för många skolkantorer tidvis kan komma i kläm. bl. a. på grund av svårigheten att skaffa sommarvikarier.

IHM har full förståelse för att dessa tjänster kan vara mycket arbetskrä-

IHM

har

full

förståelse

för

att

dessa

tjänster

kan

vara

mycket

arbetskrä-

vande och att semestern för många skolkantorer tidvis kan komma i kläm.

vande

och

att

semestern

för

många

skolkantorer

tidvis

kan

komma

kläm.

bl. a. på grund av svårigheten att skaffa sommarvikarier.

bl.

på

grund

svårigheten

att

skaffa

sommarvikarier.

Värdet av att ha kvar möjligheten till denna yrkeskombination är emel- lertid så stort. enligt lMH:s sätt att se. att man i stället för att helt ta bort den, bör söka omkonstruera tjänsterna på lämpligt sätt . så att de i framti- den inte onödigt överbelastas. Detta kunde kanske ske genom att lärarde- len i tjänsten reduceras i proportion till den kyrkomusikaliska, vilket totalt sett skulle kunna innebära en mer rimlig arbetsbelastning och därmed förhoppningsvis åter göra skolkantorstjänsterna attraktiva. -

Värdet av att ha kvar möjligheten till denna yrkeskombination är emel-

Värdet

att

kvar

möjligheten

till

denna

yrkeskombination

är

emel-

lertid så stort. enligt lMH:s sätt att se. att man i stället för att helt ta bort

lertid

så

stort.

enligt

lMH:s

sätt

att

se.

att

man

stället

för

att

helt

bort

den, bör söka omkonstruera tjänsterna på lämpligt sätt . så att de i framti-

den,

bör

söka

omkonstruera

tjänsterna

på

lämpligt

sätt

så

att

framti-

den inte onödigt överbelastas. Detta kunde kanske ske genom att lärarde-

den

inte

onödigt

överbelastas.

Detta

kunde

kanske

ske

genom

att

lärarde-

len i tjänsten reduceras i proportion till den kyrkomusikaliska, vilket totalt

len

tjänsten

reduceras

proportion

till

den

kyrkomusikaliska,

vilket

totalt

sett skulle kunna innebära en mer rimlig arbetsbelastning och därmed

sett

skulle

kunna

innebära

mer

rimlig

arbetsbelastning

och

därmed

förhoppningsvis åter göra skolkantorstjänsterna attraktiva. -

förhoppningsvis

åter

göra

skolkantorstjänsterna

attraktiva.

En deltidsanställning som grundskollärare är idag ingen ovanlighet med den övertalighet som råder inom yrket och som troligen i än högre grad kommer att råda det närmaste decenniet. En sådan töjbarhet i tjänsteupp- delningen kunde kanske för många kommuner rent av vara tilltalande och underlätta planeringsarbetet i skolstyrelserna.

En deltidsanställning som grundskollärare är idag ingen ovanlighet med

deltidsanställning

som

grundskollärare

är

idag

ingen

ovanlighet

med

den övertalighet som råder inom yrket och som troligen i än högre grad

den

övertalighet

som

råder

inom

yrket

och

som

troligen

än

högre

grad

kommer att råda det närmaste decenniet. En sådan töjbarhet i tjänsteupp-

kommer

att

råda

det

närmaste

decenniet.

sådan

töjbarhet

tjänsteupp-

delningen kunde kanske för många kommuner rent av vara tilltalande och

delningen

kunde

kanske

för

många

kommuner

rent

vara

tilltalande

och

underlätta planeringsarbetet i skolstyrelserna.

underlätta

planeringsarbetet

skolstyrelserna.

IMH anser m.a.o. att skolkantorstjänsterna även i framtiden bör finnas kvar. '

IMH anser m.a.o. att skolkantorstjänsterna även i framtiden bör finnas

IMH

anser

m.a.o.

att

skolkantorstjänsterna

även

framtiden

bör

finnas

kvar. '

kvar.

Domkapitlet i Västerås framför liknande synpunkter.

Domkapitlet

Västerås

framför

liknande

synpunkter.

14.2.5

Kombinationstjänster bör skapas

Kombinationstjänster

bör

skapas

Samtliga remissyttranden i denna del ansluter sig till tanken på kombina- tionstjänster. men många ställer sig tveksamma till utredningens förslag. 105

Samtliga remissyttranden i denna del ansluter sig till tanken på kombina-

Samtliga

remissyttranden

denna

del

ansluter

sig

till

tanken

på

kombina-

tionstjänster. men många ställer sig tveksamma till utredningens förslag. 105

tionstjänster.

men

många

ställer

sig

tveksamma

till

utredningens

förslag.

105

Förslaget har tillstyrkts av bl. 3. svenska kyrkans centralstyrelse, Svens- ka kyrkans församlings- och pastoratsfc'irbmzd, Svenska kyrkans nämnd för församlings- och pastt'n'atsft'irvaltning. länsskolnämnden i Västerbot- tens län, domkapitlen [ Västerås, Växjö, Göteborg. och S tockholm. Falkö- pings kommun och Stiftelsen Stora Sköndal. Positiva svar här även avgivits av Göteborgs kyrkliga samfällighet. Karlskrona stadsförsamling samt Fagerhults, Ovikens, Färigtofta, Tynne- reds, Gunnareds, Hagby och Veta församlingar. Några remissinstanser har tillstyrkt förslaget men anfört någon invänd- ning i viss del. De är bl. a. länsskolnämnden [Malmöhus län, domkapitlen i Uppsala. Skara. Strängnäs och Linköping. Söderåkra, Malmbäcks. Dör- by, Brämhults och Synnerbyförsamlingar, Nässjö pastorat, Ansgars/ör- bundet och Riksförbundet Kyrkans ungdom. samt Svenska kyrkans perso- nalförbund . Kyrkomusikernas riksförbund/Sveriges lärarförbund har tillstyrkt till- skapandet av kombinationstjänster men tar avstånd från utredningens förslag i övrigt. En närliggande grupp utgörs av Lenhovda-Herråkra kyrkliga samfällig- het, Älghults pastorat. Älmhults pastorat, Ryssby_försatrtling, Växjö stifts kyrkomusikerförening. Ljuders pastorat, Torslunda pastorat. Nöbbeleför- samling. Eslövsförsamling och Kråksmåla församling. Svenska kommunjörbundet har anfört allvarliga invändningar. Svenska kyrkans centralstyrelse anför i denna del följande: Utredningen föreslår att kyrkomusikertjänsterna framdeles skall kunna kombineras med andra typer av arbctsuppgifter t. ex. församlingsvårdande sådana. Även arbetskombinationer utanför kyrkan. som t. ex. tjänstgöring vid kommunala musikskolan och vanliga lärartjänster oberoende av vilket stadium det är frågan om. skall vara möjliga. Centralstyrelsen tillstyrker förslagen om kombinationstjänster. Genom centrala överenskommelser och rekommendationer, vilka kan förväntas komma till stånd mellan Svenska kyrkans församlings- och pastoratsför- bund och Svenska Kommunförbundet, kommer utvecklingen att underlät- tas. Svenska kyrkans .h'irsamlings- och pastoratsförbund och Svenska kyrkans nämnd förjk'irsamlings- och pastoratsjörvaltning tillstyrker förslaget av samma skäl som anförts av svenska kyrkans centralstyrelse. Göteborgs kyrkliga samfällighet Kyrkonämnden tillstyrker också att tjänsten som kyrkomusiker skall kun- na kombineras mcd annan församlingstjänst. Främst torde detta kunna bli aktuellt beträffande den församlingsvårdande verksamheten. På så sätt kan kyrkomusikern få ett breddat arbetsfält inom församlingen till fördel för helheten. Dessutom kan den totalt tillgängliga arbetstiden utnyttjas effektivare. Inom Göteborgs kyrkliga samfällighet har i enstaka fall kombi- nation skett av församlingsmusikcrtjänst och uppgifter som församlingsas- s1stent. Prop. 1987/88:144 Bilaga 3 106

Förslaget har tillstyrkts av bl. 3. svenska kyrkans centralstyrelse, Svens-

Förslaget

har

tillstyrkts

bl.

svenska

kyrkans

centralstyrelse,

Svens-

ka kyrkans församlings- och pastoratsfc'irbmzd, Svenska kyrkans nämnd

kyrkans

församlings-

och

pastoratsfc'irbmzd,

Svenska

kyrkans

nämnd

för församlings- och pastt'n'atsft'irvaltning. länsskolnämnden i Västerbot-

för

församlings-

och

pastt'n'atsft'irvaltning.

länsskolnämnden

Västerbot-

tens län, domkapitlen [ Västerås, Växjö, Göteborg. och S tockholm. Falkö-

tens

län,

domkapitlen

[

Västerås,

Växjö,

Göteborg.

och

tockholm.

Falkö-

pings kommun och Stiftelsen Stora Sköndal.

pings

kommun

och

Stiftelsen

Stora

Sköndal.

Positiva svar här även avgivits av Göteborgs kyrkliga samfällighet. Karlskrona stadsförsamling samt Fagerhults, Ovikens, Färigtofta, Tynne- reds, Gunnareds, Hagby och Veta församlingar.

Positiva svar här även avgivits av Göteborgs kyrkliga samfällighet.

Positiva

svar

här

även

avgivits

Göteborgs

kyrkliga

samfällighet.

Karlskrona stadsförsamling samt Fagerhults, Ovikens, Färigtofta, Tynne-

Karlskrona

stadsförsamling

samt

Fagerhults,

Ovikens,

Färigtofta,

Tynne-

reds, Gunnareds, Hagby och Veta församlingar.

reds,

Gunnareds,

Hagby

och

Veta

församlingar.

Några remissinstanser har tillstyrkt förslaget men anfört någon invänd- ning i viss del. De är bl. a. länsskolnämnden [Malmöhus län, domkapitlen i Uppsala. Skara. Strängnäs och Linköping. Söderåkra, Malmbäcks. Dör- by, Brämhults och Synnerbyförsamlingar, Nässjö pastorat, Ansgars/ör- bundet och Riksförbundet Kyrkans ungdom. samt Svenska kyrkans perso- nalförbund .

Några remissinstanser har tillstyrkt förslaget men anfört någon invänd-

Några

remissinstanser

har

tillstyrkt

förslaget

men

anfört

någon

invänd-

ning i viss del. De är bl. a. länsskolnämnden [Malmöhus län, domkapitlen i

ning

viss

del.

är

bl.

länsskolnämnden

[Malmöhus

län,

domkapitlen

Uppsala. Skara. Strängnäs och Linköping. Söderåkra, Malmbäcks. Dör-

Uppsala.

Skara.

Strängnäs

och

Linköping.

Söderåkra,

Malmbäcks.

Dör-

by, Brämhults och Synnerbyförsamlingar, Nässjö pastorat, Ansgars/ör-

by,

Brämhults

och

Synnerbyförsamlingar,

Nässjö

pastorat,

Ansgars/ör-

bundet och Riksförbundet Kyrkans ungdom. samt Svenska kyrkans perso-

bundet

och

Riksförbundet

Kyrkans

ungdom.

samt

Svenska

kyrkans

perso-

nalförbund .

nalförbund

Kyrkomusikernas riksförbund/Sveriges lärarförbund har tillstyrkt till- skapandet av kombinationstjänster men tar avstånd från utredningens förslag i övrigt.

Kyrkomusikernas riksförbund/Sveriges lärarförbund har tillstyrkt till-

Kyrkomusikernas

riksförbund/Sveriges

lärarförbund

har

tillstyrkt

till-

skapandet av kombinationstjänster men tar avstånd från utredningens

skapandet

kombinationstjänster

men

tar

avstånd

från

utredningens

förslag i övrigt.

förslag

övrigt.

En närliggande grupp utgörs av Lenhovda-Herråkra kyrkliga samfällig- het, Älghults pastorat. Älmhults pastorat, Ryssby_försatrtling, Växjö stifts kyrkomusikerförening. Ljuders pastorat, Torslunda pastorat. Nöbbeleför- samling. Eslövsförsamling och Kråksmåla församling.

En närliggande grupp utgörs av Lenhovda-Herråkra kyrkliga samfällig-

närliggande

grupp

utgörs

Lenhovda-Herråkra

kyrkliga

samfällig-

het, Älghults pastorat. Älmhults pastorat, Ryssby_försatrtling, Växjö stifts

het,

Älghults

pastorat.

Älmhults

pastorat,

Ryssby_försatrtling,

Växjö

stifts

kyrkomusikerförening. Ljuders pastorat, Torslunda pastorat. Nöbbeleför-

kyrkomusikerförening.

Ljuders

pastorat,

Torslunda

pastorat.

Nöbbeleför-

samling. Eslövsförsamling och Kråksmåla församling.

samling.

Eslövsförsamling

och

Kråksmåla

församling.

Svenska kommunjörbundet har anfört allvarliga invändningar.

Svenska

kommunjörbundet

har

anfört

allvarliga

invändningar.

Svenska kyrkans centralstyrelse anför i denna del följande:

Svenska

kyrkans

centralstyrelse

anför

denna

del

följande:

Utredningen föreslår att kyrkomusikertjänsterna framdeles skall kunna kombineras med andra typer av arbctsuppgifter t. ex. församlingsvårdande sådana. Även arbetskombinationer utanför kyrkan. som t. ex. tjänstgöring vid kommunala musikskolan och vanliga lärartjänster oberoende av vilket stadium det är frågan om. skall vara möjliga. Centralstyrelsen tillstyrker förslagen om kombinationstjänster. Genom centrala överenskommelser och rekommendationer, vilka kan förväntas komma till stånd mellan Svenska kyrkans församlings- och pastoratsför- bund och Svenska Kommunförbundet, kommer utvecklingen att underlät- tas.

Utredningen föreslår att kyrkomusikertjänsterna framdeles skall kunna

Utredningen

föreslår

att

kyrkomusikertjänsterna

framdeles

skall

kunna

kombineras med andra typer av arbctsuppgifter t. ex. församlingsvårdande

kombineras

med

andra

typer

arbctsuppgifter

ex.

församlingsvårdande

sådana. Även arbetskombinationer utanför kyrkan. som t. ex. tjänstgöring

sådana.

Även

arbetskombinationer

utanför

kyrkan.

som

ex.

tjänstgöring

vid kommunala musikskolan och vanliga lärartjänster oberoende av vilket

vid

kommunala

musikskolan

och

vanliga

lärartjänster

oberoende

vilket

stadium det är frågan om. skall vara möjliga.

stadium

det

är

frågan

om.

skall

vara

möjliga.

Centralstyrelsen tillstyrker förslagen om kombinationstjänster. Genom centrala överenskommelser och rekommendationer, vilka kan förväntas komma till stånd mellan Svenska kyrkans församlings- och pastoratsför- bund och Svenska Kommunförbundet, kommer utvecklingen att underlät- tas.

Centralstyrelsen tillstyrker förslagen om kombinationstjänster. Genom

Centralstyrelsen

tillstyrker

förslagen

kombinationstjänster.

Genom

centrala överenskommelser och rekommendationer, vilka kan förväntas

centrala

överenskommelser

och

rekommendationer,

vilka

kan

förväntas

komma till stånd mellan Svenska kyrkans församlings- och pastoratsför-

komma

till

stånd

mellan

Svenska

kyrkans

församlings-

och

pastoratsför-

bund och Svenska Kommunförbundet, kommer utvecklingen att underlät-

bund

och

Svenska

Kommunförbundet,

kommer

utvecklingen

att

underlät-

tas.

Svenska kyrkans .h'irsamlings- och pastoratsförbund och Svenska kyrkans nämnd förjk'irsamlings- och pastoratsjörvaltning tillstyrker förslaget av samma skäl som anförts av svenska kyrkans centralstyrelse.

Svenska kyrkans .h'irsamlings- och pastoratsförbund och Svenska kyrkans

Svenska

kyrkans

.h'irsamlings-

och

pastoratsförbund

och

Svenska

kyrkans

nämnd förjk'irsamlings- och pastoratsjörvaltning tillstyrker förslaget av

nämnd

förjk'irsamlings-

och

pastoratsjörvaltning

tillstyrker

förslaget

samma skäl som anförts av svenska kyrkans centralstyrelse.

samma

skäl

som

anförts

svenska

kyrkans

centralstyrelse.

Göteborgs kyrkliga samfällighet

Göteborgs

kyrkliga

samfällighet

Kyrkonämnden tillstyrker också att tjänsten som kyrkomusiker skall kun- na kombineras mcd annan församlingstjänst. Främst torde detta kunna bli aktuellt beträffande den församlingsvårdande verksamheten. På så sätt kan kyrkomusikern få ett breddat arbetsfält inom församlingen till fördel för helheten. Dessutom kan den totalt tillgängliga arbetstiden utnyttjas effektivare. Inom Göteborgs kyrkliga samfällighet har i enstaka fall kombi- nation skett av församlingsmusikcrtjänst och uppgifter som församlingsas- s1stent.

Kyrkonämnden tillstyrker också att tjänsten som kyrkomusiker skall kun-

Kyrkonämnden

tillstyrker

också

att

tjänsten

som

kyrkomusiker

skall

kun-

na kombineras mcd annan församlingstjänst. Främst torde detta kunna bli

kombineras

mcd

annan

församlingstjänst.

Främst

torde

detta

kunna

bli

aktuellt beträffande den församlingsvårdande verksamheten. På så sätt

aktuellt

beträffande

den

församlingsvårdande

verksamheten.

På

så

sätt

kan kyrkomusikern få ett breddat arbetsfält inom församlingen till fördel

kan

kyrkomusikern

få

ett

breddat

arbetsfält

inom

församlingen

till

fördel

för helheten. Dessutom kan den totalt tillgängliga arbetstiden utnyttjas

för

helheten.

Dessutom

kan

den

totalt

tillgängliga

arbetstiden

utnyttjas

effektivare. Inom Göteborgs kyrkliga samfällighet har i enstaka fall kombi-

effektivare.

Inom

Göteborgs

kyrkliga

samfällighet

har

enstaka

fall

kombi-

nation skett av församlingsmusikcrtjänst och uppgifter som församlingsas-

nation

skett

församlingsmusikcrtjänst

och

uppgifter

som

församlingsas-

s1stent.

Prop. 1987/88:144 Bilaga 3

Prop. 1987/88:144

Prop.

1987/88:144

Bilaga 3

Bilaga

106

Länsskolnämnden i Malmöhus län hälsar med tillfredsställelse att läns- Prop. 1987/88:144 skolnämnden inte längre skall behöva' ta befattning med frågor om fyll— Bilaga 3 nadstjänstgöring i skolan för organister. Nämnden anför emellertid vissa betänkligheter mot utredningens förslag. Nämnden vill något uppehålla sig vid det föreslagna systemet med kombi- nationstjänster genom fullnadstjänstgöring av kyrkomusiker i skolan eller av lärare i församlingen. Nämnden delar i denna fråga inledningsvis utred- ningens uppfattning om att av staten fastställda detaljregler för sådan verksamhet inte behövs. Nämnden har emellertid gjort erfarenheten att de möjligheter till fyllnadstjänstgöring på lärartjänster i skolan som idag före- ligger i allt mindrc grad utnyttjas. Samverkan över skolformsgränser och kommungränser blir allt ovanligare. Det är också ganska naturligt. att i ett läge då underlaget för lärartjänster äri starkt minskande, kommunerna inte gärna binder sig för att avdela tjänsteunderlag för lärare som är anställda i andra kommuner. S. k. kombinationstjänster för lärare förekommeri både grundskolan och gymnasieskolan. Det är fråga om kombination av två ämnen som normalt inte har samband med varandra. Det finns för närva- rande elva sådana tjänsteslag för lärare i grundskola och gymnasieskola. I sitt nyligen lämnade betänkande Enklare skolförfattningar (SOU 1986:11) föreslår skolförfattningsutredningen att nio av dessa tjänsteslag utmönst- ras. Skälet härtill är obenägenheten hos skolstyrelserna att inrätta tjänster med sådant blandat innehåll. Mot bakgrunden av det nyss redovisade, dels den minskande frekvensen av fyllnadstjänstgöring i skolorna dels obenägenheten att inrätta kombina- tionstjänster. ifrågasätter nämnden om inte kyrkomusikerutredningen är för optimistisk i sina antaganden att samarbetet mellan skolan och kyrkan skall lösa en del problem med tjänstgöringsunderlag för kyrkomusiker. Om länsskolnämndens uppfattning att skolan och även kommunala musiksko- lor kommer att sträva efter "egna tjänster” visar sig riktig rubbas som nämnts en del av förutsättningarna för kyrkomusikerutredningens förslag. Det gäller bland annat förslagen till utbildning för tjänster som kantor med kombinationstjänst (sid. 199 i utredningen). En förutsättning för ett på- börjande av en ny, speciell utbildning för musiklärare/kantor eller instru- mentallärare/kantor bör vara säkra prognoser om att tjänster av dessa slag verkligen kommer att inrättas i fortsättningen. Länsskolnämnden har ovan gett uttryck för sin tveksamhet till att så verkligen blir förhållandet. Domkapitlet i Uppsala tillstyrker förslaget men ifrågasätter pastoratet som initiativtagare till kombinationstjänster. Domkapitlet ifrågasätter förslaget att pastoratet skall vara initiativtagare. när det gäller att få till stånd kombinationstjänster. Större inflytande bör därvid läggas på domkapitlet. ] övrigt tillstyrkes livligt idén med kombina- tionstjänster av olika slag. I första hand menar dock domkapitlet att det är rimligt att söka inrätta tjänster som enbart har kyrklig inriktning. Endast i undantagsfall bör man tänka sig kombinationstjänst över pastoratsgränser- na. Domkapitlet i Skara har också vissa invändningar mot förslaget beträffan— de behörighet att söka sådana tjänster. 107

Länsskolnämnden i Malmöhus län hälsar med tillfredsställelse att läns- Prop. 1987/88:144

Länsskolnämnden

Malmöhus

län

hälsar

med

tillfredsställelse

att

läns-

Prop.

1987/88:144

skolnämnden inte längre skall behöva' ta befattning med frågor om fyll— Bilaga 3

skolnämnden

inte

längre

skall

behöva'

befattning

med

frågor

fyll—

Bilaga

nadstjänstgöring i skolan för organister. Nämnden anför emellertid vissa

nadstjänstgöring

skolan

för

organister.

Nämnden

anför

emellertid

vissa

betänkligheter mot utredningens förslag.

betänkligheter

mot

utredningens

förslag.

Nämnden vill något uppehålla sig vid det föreslagna systemet med kombi- nationstjänster genom fullnadstjänstgöring av kyrkomusiker i skolan eller av lärare i församlingen. Nämnden delar i denna fråga inledningsvis utred- ningens uppfattning om att av staten fastställda detaljregler för sådan verksamhet inte behövs. Nämnden har emellertid gjort erfarenheten att de möjligheter till fyllnadstjänstgöring på lärartjänster i skolan som idag före- ligger i allt mindrc grad utnyttjas. Samverkan över skolformsgränser och kommungränser blir allt ovanligare. Det är också ganska naturligt. att i ett läge då underlaget för lärartjänster äri starkt minskande, kommunerna inte gärna binder sig för att avdela tjänsteunderlag för lärare som är anställda i andra kommuner. S. k. kombinationstjänster för lärare förekommeri både grundskolan och gymnasieskolan. Det är fråga om kombination av två ämnen som normalt inte har samband med varandra. Det finns för närva- rande elva sådana tjänsteslag för lärare i grundskola och gymnasieskola. I sitt nyligen lämnade betänkande Enklare skolförfattningar (SOU 1986:11) föreslår skolförfattningsutredningen att nio av dessa tjänsteslag utmönst- ras. Skälet härtill är obenägenheten hos skolstyrelserna att inrätta tjänster med sådant blandat innehåll. Mot bakgrunden av det nyss redovisade, dels den minskande frekvensen av fyllnadstjänstgöring i skolorna dels obenägenheten att inrätta kombina- tionstjänster. ifrågasätter nämnden om inte kyrkomusikerutredningen är för optimistisk i sina antaganden att samarbetet mellan skolan och kyrkan skall lösa en del problem med tjänstgöringsunderlag för kyrkomusiker. Om länsskolnämndens uppfattning att skolan och även kommunala musiksko- lor kommer att sträva efter "egna tjänster” visar sig riktig rubbas som nämnts en del av förutsättningarna för kyrkomusikerutredningens förslag. Det gäller bland annat förslagen till utbildning för tjänster som kantor med kombinationstjänst (sid. 199 i utredningen). En förutsättning för ett på- börjande av en ny, speciell utbildning för musiklärare/kantor eller instru- mentallärare/kantor bör vara säkra prognoser om att tjänster av dessa slag verkligen kommer att inrättas i fortsättningen. Länsskolnämnden har ovan gett uttryck för sin tveksamhet till att så verkligen blir förhållandet.

Nämnden vill något uppehålla sig vid det föreslagna systemet med kombi-

Nämnden

vill

något

uppehålla

sig

vid

det

föreslagna

systemet

med

kombi-

nationstjänster genom fullnadstjänstgöring av kyrkomusiker i skolan eller

nationstjänster

genom

fullnadstjänstgöring

kyrkomusiker

skolan

eller

av lärare i församlingen. Nämnden delar i denna fråga inledningsvis utred-

lärare

församlingen.

Nämnden

delar

denna

fråga

inledningsvis

utred-

ningens uppfattning om att av staten fastställda detaljregler för sådan

ningens

uppfattning

att

staten

fastställda

detaljregler

för

sådan

verksamhet inte behövs. Nämnden har emellertid gjort erfarenheten att de

verksamhet

inte

behövs.

Nämnden

har

emellertid

gjort

erfarenheten

att

möjligheter till fyllnadstjänstgöring på lärartjänster i skolan som idag före-

möjligheter

till

fyllnadstjänstgöring

på

lärartjänster

skolan

som

idag

före-

ligger i allt mindrc grad utnyttjas. Samverkan över skolformsgränser och

ligger

allt

mindrc

grad

utnyttjas.

Samverkan

över

skolformsgränser

och

kommungränser blir allt ovanligare. Det är också ganska naturligt. att i ett

kommungränser

blir

allt

ovanligare.

Det

är

också

ganska

naturligt.

att

ett

läge då underlaget för lärartjänster äri starkt minskande, kommunerna inte

läge

då

underlaget

för

lärartjänster

äri

starkt

minskande,

kommunerna

inte

gärna binder sig för att avdela tjänsteunderlag för lärare som är anställda i

gärna

binder

sig

för

att

avdela

tjänsteunderlag

för

lärare

som

är

anställda

andra kommuner. S. k. kombinationstjänster för lärare förekommeri både

andra

kommuner.

kombinationstjänster

för

lärare

förekommeri

både

grundskolan och gymnasieskolan. Det är fråga om kombination av två

grundskolan

och

gymnasieskolan.

Det

är

fråga

kombination

två

ämnen som normalt inte har samband med varandra. Det finns för närva-

ämnen

som

normalt

inte

har

samband

med

varandra.

Det

finns

för

närva-

rande elva sådana tjänsteslag för lärare i grundskola och gymnasieskola. I

rande

elva

sådana

tjänsteslag

för

lärare

grundskola

och

gymnasieskola.

sitt nyligen lämnade betänkande Enklare skolförfattningar (SOU 1986:11)

sitt

nyligen

lämnade

betänkande

Enklare

skolförfattningar

(SOU

1986:11)

föreslår skolförfattningsutredningen att nio av dessa tjänsteslag utmönst-

föreslår

skolförfattningsutredningen

att

nio

dessa

tjänsteslag

utmönst-

ras. Skälet härtill är obenägenheten hos skolstyrelserna att inrätta tjänster

ras.

Skälet

härtill

är

obenägenheten

hos

skolstyrelserna

att

inrätta

tjänster

med sådant blandat innehåll.

med

sådant

blandat

innehåll.

Mot bakgrunden av det nyss redovisade, dels den minskande frekvensen av fyllnadstjänstgöring i skolorna dels obenägenheten att inrätta kombina- tionstjänster. ifrågasätter nämnden om inte kyrkomusikerutredningen är för optimistisk i sina antaganden att samarbetet mellan skolan och kyrkan skall lösa en del problem med tjänstgöringsunderlag för kyrkomusiker. Om länsskolnämndens uppfattning att skolan och även kommunala musiksko- lor kommer att sträva efter "egna tjänster” visar sig riktig rubbas som nämnts en del av förutsättningarna för kyrkomusikerutredningens förslag. Det gäller bland annat förslagen till utbildning för tjänster som kantor med kombinationstjänst (sid. 199 i utredningen). En förutsättning för ett på- börjande av en ny, speciell utbildning för musiklärare/kantor eller instru- mentallärare/kantor bör vara säkra prognoser om att tjänster av dessa slag verkligen kommer att inrättas i fortsättningen. Länsskolnämnden har ovan gett uttryck för sin tveksamhet till att så verkligen blir förhållandet.

Mot bakgrunden av det nyss redovisade, dels den minskande frekvensen

Mot

bakgrunden

det

nyss

redovisade,

dels

den

minskande

frekvensen

av fyllnadstjänstgöring i skolorna dels obenägenheten att inrätta kombina-

fyllnadstjänstgöring

skolorna

dels

obenägenheten

att

inrätta

kombina-

tionstjänster. ifrågasätter nämnden om inte kyrkomusikerutredningen är

tionstjänster.

ifrågasätter

nämnden

inte

kyrkomusikerutredningen

är

för optimistisk i sina antaganden att samarbetet mellan skolan och kyrkan

för

optimistisk

sina

antaganden

att

samarbetet

mellan

skolan

och

kyrkan

skall lösa en del problem med tjänstgöringsunderlag för kyrkomusiker. Om

skall

lösa

del

problem

med

tjänstgöringsunderlag

för

kyrkomusiker.

länsskolnämndens uppfattning att skolan och även kommunala musiksko-

länsskolnämndens

uppfattning

att

skolan

och

även

kommunala

musiksko-

lor kommer att sträva efter "egna tjänster” visar sig riktig rubbas som

lor

kommer

att

sträva

efter

"egna

tjänster”

visar

sig

riktig

rubbas

som

nämnts en del av förutsättningarna för kyrkomusikerutredningens förslag.

nämnts

del

förutsättningarna

för

kyrkomusikerutredningens

förslag.

Det gäller bland annat förslagen till utbildning för tjänster som kantor med

Det

gäller

bland

annat

förslagen

till

utbildning

för

tjänster

som

kantor

med

kombinationstjänst (sid. 199 i utredningen). En förutsättning för ett på-

kombinationstjänst

(sid.

199

utredningen).

förutsättning

för

ett

på-

börjande av en ny, speciell utbildning för musiklärare/kantor eller instru-

börjande

ny,

speciell

utbildning

för

musiklärare/kantor

eller

instru-

mentallärare/kantor bör vara säkra prognoser om att tjänster av dessa slag

mentallärare/kantor

bör

vara

säkra

prognoser

att

tjänster

dessa

slag

verkligen kommer att inrättas i fortsättningen. Länsskolnämnden har ovan

verkligen

kommer

att

inrättas

fortsättningen.

Länsskolnämnden

har

ovan

gett uttryck för sin tveksamhet till att så verkligen blir förhållandet.

gett

uttryck

för

sin

tveksamhet

till

att

så

verkligen

blir

förhållandet.

Domkapitlet i Uppsala tillstyrker förslaget men ifrågasätter pastoratet som initiativtagare till kombinationstjänster.

Domkapitlet i Uppsala tillstyrker förslaget men ifrågasätter pastoratet som

Domkapitlet

Uppsala

tillstyrker

förslaget

men

ifrågasätter

pastoratet

som

initiativtagare till kombinationstjänster.

initiativtagare

till

kombinationstjänster.

Domkapitlet ifrågasätter förslaget att pastoratet skall vara initiativtagare. när det gäller att få till stånd kombinationstjänster. Större inflytande bör därvid läggas på domkapitlet. ] övrigt tillstyrkes livligt idén med kombina- tionstjänster av olika slag. I första hand menar dock domkapitlet att det är rimligt att söka inrätta tjänster som enbart har kyrklig inriktning. Endast i undantagsfall bör man tänka sig kombinationstjänst över pastoratsgränser- na.

Domkapitlet ifrågasätter förslaget att pastoratet skall vara initiativtagare.

Domkapitlet

ifrågasätter

förslaget

att

pastoratet

skall

vara

initiativtagare.

när det gäller att få till stånd kombinationstjänster. Större inflytande bör

när

det

gäller

att

få

till

stånd

kombinationstjänster.

Större

inflytande

bör

därvid läggas på domkapitlet. ] övrigt tillstyrkes livligt idén med kombina-

därvid

läggas

på

domkapitlet.

]

övrigt

tillstyrkes

livligt

idén

med

kombina-

tionstjänster av olika slag. I första hand menar dock domkapitlet att det är

tionstjänster

olika

slag.

första

hand

menar

dock

domkapitlet

att

det

är

rimligt att söka inrätta tjänster som enbart har kyrklig inriktning. Endast i

rimligt

att

söka

inrätta

tjänster

som

enbart

har

kyrklig

inriktning.

Endast

undantagsfall bör man tänka sig kombinationstjänst över pastoratsgränser-

undantagsfall

bör

man

tänka

sig

kombinationstjänst

över

pastoratsgränser-

na.

Domkapitlet i Skara har också vissa invändningar mot förslaget beträffan— de behörighet att söka sådana tjänster.

Domkapitlet i Skara har också vissa invändningar mot förslaget beträffan—

Domkapitlet

Skara

har

också

vissa

invändningar

mot

förslaget

beträffan—

de behörighet att söka sådana tjänster.

behörighet

att

söka

sådana

tjänster.

107

Domkapitlet vill fästa uppmärksamheten på att kombinationstjänster där Prop. 1987/88:144 både lärar- och kyrkomusikertjänst ingår kräver två utbildningar vilket av främst ekonomiska skäl torde bli allt svårare för tilltänkta tjänsteinnehava- re att skaffa sig. En väsentlig ökning av sådana tjänstetyper ter sig därför svår att kunna besätta med behön'g innehavare. Kombinationstjänster föreslås vidare bygga på avtal mellan de huvudmän som bidrar till tjänsten. En viss risk föreligger här att. om annan än kyrkan är huvudarbetsgivare, den kyrkomusikaliska delen i tjänsten kan komma att få svårigheter av praktisk natur. Bilaga 3 Svenska kyrkans persanalförbund hyser samma farhågor. Vi kan konstatera att utredningen breddat möjligheterna att tillskapa kom- binationstjänster. Sådana tjänster bör kunna inrättas och ändå ha kvar den Statliga regleringen. . _ , Vi vill dock erinra om de svårigheter som kan föreligga, när det gäller att rekrytera personal till kombinationstjänsterna. eftersom det krävs två helt skilda behörigheter. Vi vill understryka vikten av att behörighetskrav på kyrkomusikerdelen och den andra delen inte sänks i en kombinations- tjänst. Man kan dock inte räkna med att den som både skall uppehålla en kyrkomusikertjänst och en församlingsvårdande tjänst är lika kvalificerad," som den som enbart söker en kyrkomusikertjänst. Vi ser därför kombina- tionstjänsterna enbart som en lösning. där detär omöjligt att lösa kyrko- musikerfrågan på ett annat sätt. Domkapitlet [ Strängnäs tillstyrker förslaget under förutsättning att de kyrkomusikaliska uppgifterna kommer att utgöra huvuddelen av tjänster- na. Synnerbyförsamling har samma inställning. ' De kombinationstjänster, som utredningen föreslår skall inrättas, bör i inget fall konstrueras så. 'att den kyrkomusikaliska delen blir mindre än halva tjänsten. I inget fall skall någon kyrkomusiker ha annan arbetsgivare än en kyrklig. ' [)(mzkapitlct i Linköping frågar sig om inte utredningen varit alltför opti- mistisk i denna fråga. Frågan om "sammanslagningar av kyrkomusikerdistrikt" och frågan om "kombinationstjänster" i allmänhet finner vi — liksom frågan om skolkan- torstjänster — vara allt för flyktigt diskuterade. Hur många musiker orkar att i längden helt engagera sig i två församlingar med t. ex. livlig körverk- ' samhet? Vilka blir egentligen konsekvenserna av duplikationer av guds- tjänster? (U har faktiskt antytt frågan s. 139. dock allt för knapphändigt.) Också frågan om tjänster. som kombinerar .kyrkomusikerverksamhet med tjänstgöring i grundskola. gymnasieskola. folkhögskola. Vuxenutbildning och kommunal musikskola har U tyvärr diskuterat allt för knapphändigt. Vi påpekar, att man mycket snart får en grundskollärarutbildning för två typer av lärare. senarelärare och tidigarelärare. Det blir rimligen ett myc- ket litet antal "musiker". som kan passa in i den nya skolans lärarkår. För tjänstgöring på folkhögskola krävs i princip genomgången utbildning på folkhögskollärarlinje för verksamhet på skolor. som ofta är mycket specialiserade. Hur många kyrkomusiker kan komma i fråga? Även den 108

Domkapitlet vill fästa uppmärksamheten på att kombinationstjänster där Prop. 1987/88:144

Domkapitlet

vill

fästa

uppmärksamheten

på

att

kombinationstjänster

där

Prop.

1987/88:144

både lärar- och kyrkomusikertjänst ingår kräver två utbildningar vilket av

både

lärar-

och

kyrkomusikertjänst

ingår

kräver

två

utbildningar

vilket

främst ekonomiska skäl torde bli allt svårare för tilltänkta tjänsteinnehava-

främst

ekonomiska

skäl

torde

bli

allt

svårare

för

tilltänkta

tjänsteinnehava-

re att skaffa sig. En väsentlig ökning av sådana tjänstetyper ter sig därför

att

skaffa

sig.

väsentlig

ökning

sådana

tjänstetyper

ter

sig

därför

svår att kunna besätta med behön'g innehavare. Kombinationstjänster

svår

att

kunna

besätta

med

behön'g

innehavare.

Kombinationstjänster

föreslås vidare bygga på avtal mellan de huvudmän som bidrar till tjänsten.

föreslås

vidare

bygga

på

avtal

mellan

huvudmän

som

bidrar

till

tjänsten.

En viss risk föreligger här att. om annan än kyrkan är huvudarbetsgivare,

viss

risk

föreligger

här

att.

annan

än

kyrkan

är

huvudarbetsgivare,

den kyrkomusikaliska delen i tjänsten kan komma att få svårigheter av

den

kyrkomusikaliska

tjänsten

kan

komma

att

få

svårigheter

praktisk natur.

praktisk

natur.

Bilaga 3

Bilaga

Svenska kyrkans persanalförbund hyser samma farhågor.

Svenska

kyrkans

persanalförbund

hyser

samma

farhågor.

Vi kan konstatera att utredningen breddat möjligheterna att tillskapa kom- binationstjänster. Sådana tjänster bör kunna inrättas och ändå ha kvar den Statliga regleringen. . _ , Vi vill dock erinra om de svårigheter som kan föreligga, när det gäller att rekrytera personal till kombinationstjänsterna. eftersom det krävs två helt skilda behörigheter. Vi vill understryka vikten av att behörighetskrav på kyrkomusikerdelen och den andra delen inte sänks i en kombinations- tjänst. Man kan dock inte räkna med att den som både skall uppehålla en kyrkomusikertjänst och en församlingsvårdande tjänst är lika kvalificerad," som den som enbart söker en kyrkomusikertjänst. Vi ser därför kombina- tionstjänsterna enbart som en lösning. där detär omöjligt att lösa kyrko- musikerfrågan på ett annat sätt.

Vi kan konstatera att utredningen breddat möjligheterna att tillskapa kom- binationstjänster. Sådana tjänster bör kunna inrättas och ändå ha kvar den Statliga regleringen. . _ ,

Vi kan konstatera att utredningen breddat möjligheterna att tillskapa kom-

kan

konstatera

att

utredningen

breddat

möjligheterna

att

tillskapa

kom-

binationstjänster. Sådana tjänster bör kunna inrättas och ändå ha kvar den

binationstjänster.

Sådana

tjänster

bör

kunna

inrättas

och

ändå

kvar

den

Statliga regleringen. . _ ,

Statliga

regleringen.

Vi vill dock erinra om de svårigheter som kan föreligga, när det gäller att rekrytera personal till kombinationstjänsterna. eftersom det krävs två helt skilda behörigheter. Vi vill understryka vikten av att behörighetskrav på kyrkomusikerdelen och den andra delen inte sänks i en kombinations- tjänst. Man kan dock inte räkna med att den som både skall uppehålla en kyrkomusikertjänst och en församlingsvårdande tjänst är lika kvalificerad," som den som enbart söker en kyrkomusikertjänst. Vi ser därför kombina- tionstjänsterna enbart som en lösning. där detär omöjligt att lösa kyrko- musikerfrågan på ett annat sätt.

Vi vill dock erinra om de svårigheter som kan föreligga, när det gäller att

vill

dock

erinra

svårigheter

som

kan

föreligga,

när

det

gäller

att

rekrytera personal till kombinationstjänsterna. eftersom det krävs två helt

rekrytera

personal

till

kombinationstjänsterna.

eftersom

det

krävs

två

helt

skilda behörigheter. Vi vill understryka vikten av att behörighetskrav på

skilda

behörigheter.

vill

understryka

vikten

att

behörighetskrav

på

kyrkomusikerdelen och den andra delen inte sänks i en kombinations-

kyrkomusikerdelen

och

den

andra

inte

sänks

kombinations-

tjänst. Man kan dock inte räkna med att den som både skall uppehålla en

tjänst.

Man

kan

dock

inte

räkna

med

att

den

som

både

skall

uppehålla

kyrkomusikertjänst och en församlingsvårdande tjänst är lika kvalificerad,"

kyrkomusikertjänst

och

församlingsvårdande

tjänst

är

lika

kvalificerad,"

som den som enbart söker en kyrkomusikertjänst. Vi ser därför kombina-

som

den

som

enbart

söker

kyrkomusikertjänst.

ser

därför

kombina-

tionstjänsterna enbart som en lösning. där detär omöjligt att lösa kyrko-

tionstjänsterna

enbart

som

lösning.

där

detär

omöjligt

att

lösa

kyrko-

musikerfrågan på ett annat sätt.

musikerfrågan

på

ett

annat

sätt.

Domkapitlet [ Strängnäs tillstyrker förslaget under förutsättning att de kyrkomusikaliska uppgifterna kommer att utgöra huvuddelen av tjänster- na. Synnerbyförsamling har samma inställning. '

Domkapitlet [ Strängnäs tillstyrker förslaget under förutsättning att de kyrkomusikaliska uppgifterna kommer att utgöra huvuddelen av tjänster- na.

Domkapitlet [ Strängnäs tillstyrker förslaget under förutsättning att de

Domkapitlet

[

Strängnäs

tillstyrker

förslaget

under

förutsättning

att

kyrkomusikaliska uppgifterna kommer att utgöra huvuddelen av tjänster-

kyrkomusikaliska

uppgifterna

kommer

att

utgöra

huvuddelen

tjänster-

na.

Synnerbyförsamling har samma inställning. '

Synnerbyförsamling

har

samma

inställning.

De kombinationstjänster, som utredningen föreslår skall inrättas, bör i inget fall konstrueras så. 'att den kyrkomusikaliska delen blir mindre än halva tjänsten. I inget fall skall någon kyrkomusiker ha annan arbetsgivare än en kyrklig. '

De kombinationstjänster, som utredningen föreslår skall inrättas, bör i

kombinationstjänster,

som

utredningen

föreslår

skall

inrättas,

bör

inget fall konstrueras så. 'att den kyrkomusikaliska delen blir mindre än

inget

fall

konstrueras

så.

'att

den

kyrkomusikaliska

blir

mindre

än

halva tjänsten. I inget fall skall någon kyrkomusiker ha annan arbetsgivare

halva

tjänsten.

inget

fall

skall

någon

kyrkomusiker

annan

arbetsgivare

än en kyrklig. '

än

kyrklig.

[)(mzkapitlct i Linköping frågar sig om inte utredningen varit alltför opti- mistisk i denna fråga.

[)(mzkapitlct i Linköping frågar sig om inte utredningen varit alltför opti-

[)(mzkapitlct

Linköping

frågar

sig

inte

utredningen

varit

alltför

opti-

mistisk i denna fråga.

mistisk

denna

fråga.

Frågan om "sammanslagningar av kyrkomusikerdistrikt" och frågan om "kombinationstjänster" i allmänhet finner vi — liksom frågan om skolkan- torstjänster — vara allt för flyktigt diskuterade. Hur många musiker orkar att i längden helt engagera sig i två församlingar med t. ex. livlig körverk- ' samhet? Vilka blir egentligen konsekvenserna av duplikationer av guds- tjänster? (U har faktiskt antytt frågan s. 139. dock allt för knapphändigt.) Också frågan om tjänster. som kombinerar .kyrkomusikerverksamhet med tjänstgöring i grundskola. gymnasieskola. folkhögskola. Vuxenutbildning och kommunal musikskola har U tyvärr diskuterat allt för knapphändigt. Vi påpekar, att man mycket snart får en grundskollärarutbildning för två typer av lärare. senarelärare och tidigarelärare. Det blir rimligen ett myc- ket litet antal "musiker". som kan passa in i den nya skolans lärarkår. För tjänstgöring på folkhögskola krävs i princip genomgången utbildning på folkhögskollärarlinje för verksamhet på skolor. som ofta är mycket specialiserade. Hur många kyrkomusiker kan komma i fråga? Även den 108

Frågan om "sammanslagningar av kyrkomusikerdistrikt" och frågan om

Frågan

"sammanslagningar

kyrkomusikerdistrikt"

och

frågan

"kombinationstjänster" i allmänhet finner vi — liksom frågan om skolkan-

"kombinationstjänster"

allmänhet

finner

—

liksom

frågan

skolkan-

torstjänster — vara allt för flyktigt diskuterade. Hur många musiker orkar

torstjänster

—

vara

allt

för

flyktigt

diskuterade.

Hur

många

musiker

orkar

att i längden helt engagera sig i två församlingar med t. ex. livlig körverk- '

att

längden

helt

engagera

sig

två

församlingar

med

ex.

livlig

körverk-

samhet? Vilka blir egentligen konsekvenserna av duplikationer av guds-

samhet?

Vilka

blir

egentligen

konsekvenserna

duplikationer

guds-

tjänster? (U har faktiskt antytt frågan s. 139. dock allt för knapphändigt.)

tjänster?

har

faktiskt

antytt

frågan

139.

dock

allt

för

knapphändigt.)

Också frågan om tjänster. som kombinerar .kyrkomusikerverksamhet med

Också

frågan

tjänster.

som

kombinerar

.kyrkomusikerverksamhet

med

tjänstgöring i grundskola. gymnasieskola. folkhögskola. Vuxenutbildning

tjänstgöring

grundskola.

gymnasieskola.

folkhögskola.

Vuxenutbildning

och kommunal musikskola har U tyvärr diskuterat allt för knapphändigt.

och

kommunal

musikskola

har

tyvärr

diskuterat

allt

för

knapphändigt.

Vi påpekar, att man mycket snart får en grundskollärarutbildning för två typer av lärare. senarelärare och tidigarelärare. Det blir rimligen ett myc- ket litet antal "musiker". som kan passa in i den nya skolans lärarkår.

Vi påpekar, att man mycket snart får en grundskollärarutbildning för två

påpekar,

att

man

mycket

snart

får

grundskollärarutbildning

för

två

typer av lärare. senarelärare och tidigarelärare. Det blir rimligen ett myc-

typer

lärare.

senarelärare

och

tidigarelärare.

Det

blir

rimligen

ett

myc-

ket litet antal "musiker". som kan passa in i den nya skolans lärarkår.

ket

litet

antal

"musiker".

som

kan

passa

den

nya

skolans

lärarkår.

För tjänstgöring på folkhögskola krävs i princip genomgången utbildning på folkhögskollärarlinje för verksamhet på skolor. som ofta är mycket specialiserade. Hur många kyrkomusiker kan komma i fråga? Även den 108

För tjänstgöring på folkhögskola krävs i princip genomgången utbildning

För

tjänstgöring

på

folkhögskola

krävs

princip

genomgången

utbildning

på folkhögskollärarlinje för verksamhet på skolor. som ofta är mycket

på

folkhögskollärarlinje

för

verksamhet

på

skolor.

som

ofta

är

mycket

specialiserade. Hur många kyrkomusiker kan komma i fråga? Även den 108

specialiserade.

Hur

många

kyrkomusiker

kan

komma

fråga?

Även

den

108

framtida gymnasieskolan kommer att kräva lärare med utbildning på speci- ella utbildningslinjer. Till dessa svårigheter i fråga om utbildningskrav kommer faktum. att såväl de nu nämnda skolformerna liksom den kommu- . - nala musikskolan med all sannolikhet i ett trängt budgetläge och i ett läge med läraröverskott kommer att kunna erbjuda ett mycket klent underlag för kombinationstjänster. - Vi menar naturligtvis inte. att de antydda svårigheterna skulle göra tanken på kombinationstjänster omöjlig. Men den fortsatta diskussionen av kombinationstjänster måste ha mycken realism. Vad gäller utredarens förslag'om kombinationstjänster, där annan än kyrkan är huvudman. syns de för kyrkan negativa följderna mycket stora ' vad gäller tillsättning av tjänsterna resp. kyrkomusikaliskt innehåll. Man förlorar också en stor rekryteringsbas med de kyrkomusiker som p. g. a. - olika förhållanden endast kan tänka sig att arbeta deltid. Den kombination med ”rent inomkyrkliga tjänster. . som redovisas i avsnitt 22, finner vi både intressant och möjlig. Nässjö pastorat värnar om de redan anställda. Angående kombinationstjänster är det viktigt att man kan uppnå trygghet både för den anställde och för resp. pastorat. En eventuell övertalighet får inte ha till följd att kantorer säjes upp från den ena delen av sin tjänst på grund av att han där är sist anställd. Somliga remissinstanser har tillstyrkt förslaget men samtidigt inkommit med eget förslag i något avseende. Bland dessa märks domkapitlen [ Karlstad. Öch Luleå. Skara stifts j?vlklzögskala. Ingesunds musikhögskola. Mellanselsfolkhögskola och Västerås stifts kyrkomusikenförening. Domkapitlet [ Karlstad tillstyrker förslaget och föreslår samtidigt att det skall vara möjligt att inrätta biträdande kyrkomusikertjänster. Domkapitlet i Luleå tillstyrker förslaget men understryker att så många som möjligt skall ha kyrkan som huvudman och att fyllnadstjänstgöring 1 största möjliga utsträckning skall hämtas hos kyrkan. Skara stifts folkhögskola tillstyrker förslaget och framhåller att folkhög- skolan kan erbjuda utbildning för vissa inomkyrkliga kombinationstjäns- ter. Vi tillstyrker också förslaget om kombinationstjänster. I många fall kan det säkert vara lämpligt att kombinera en kyrkomusikalisk tjänst med tjänsten som musiklärare i grundskolan och gymnasieskolan eller i den kommunala musikskolan. Vi anser också. att det är bra med de förslag om kombina- tionstjänster, som framförs i utredningen beträffande olika inomkyrkliga tjänster såsom församlingsassistent. arbete på pastorsexpedition m.m. För vissa av dessa tjänster kan folkhögskolan erbjuda utbildning redan i dag. Ingesunds musikhögskola har inget att erinra mot förslaget men anser att förslaget kräver adekvat utbildning. Musikhögskolans yttrande angående SO-poängsutbildningen citeras nedan. Mellansclsfolkhögskola framhåller det samarbete som finns mellan EFS och Svenska kyrkan i form av ett antal samarbetskyrkor. Folkhögskolan fortsätter: Prop. 1987/88:144 Bilaga 3 109

framtida gymnasieskolan kommer att kräva lärare med utbildning på speci- ella utbildningslinjer. Till dessa svårigheter i fråga om utbildningskrav

framtida gymnasieskolan kommer att kräva lärare med utbildning på speci-

framtida

gymnasieskolan

kommer

att

kräva

lärare

med

utbildning

på

speci-

ella utbildningslinjer. Till dessa svårigheter i fråga om utbildningskrav

ella

utbildningslinjer.

Till

dessa

svårigheter

fråga

utbildningskrav

kommer faktum. att såväl de nu nämnda skolformerna liksom den kommu- . -

kommer

faktum.

att

såväl

nämnda

skolformerna

liksom

den

kommu-

nala musikskolan med all sannolikhet i ett trängt budgetläge och i ett läge med läraröverskott kommer att kunna erbjuda ett mycket klent underlag för kombinationstjänster. - Vi menar naturligtvis inte. att de antydda svårigheterna skulle göra tanken på kombinationstjänster omöjlig. Men den fortsatta diskussionen av kombinationstjänster måste ha mycken realism. Vad gäller utredarens förslag'om kombinationstjänster, där annan än

nala musikskolan med all sannolikhet i ett trängt budgetläge och i ett läge med läraröverskott kommer att kunna erbjuda ett mycket klent underlag för kombinationstjänster. -

nala musikskolan med all sannolikhet i ett trängt budgetläge och i ett läge

nala

musikskolan

med

all

sannolikhet

ett

trängt

budgetläge

och

ett

läge

med läraröverskott kommer att kunna erbjuda ett mycket klent underlag

med

läraröverskott

kommer

att

kunna

erbjuda

ett

mycket

klent

underlag

för kombinationstjänster. -

för

kombinationstjänster.

Vi menar naturligtvis inte. att de antydda svårigheterna skulle göra tanken på kombinationstjänster omöjlig. Men den fortsatta diskussionen av kombinationstjänster måste ha mycken realism.

Vi menar naturligtvis inte. att de antydda svårigheterna skulle göra

menar

naturligtvis

inte.

att

antydda

svårigheterna

skulle

göra

tanken på kombinationstjänster omöjlig. Men den fortsatta diskussionen

tanken

på

kombinationstjänster

omöjlig.

Men

den

fortsatta

diskussionen

av kombinationstjänster måste ha mycken realism.

kombinationstjänster

måste

mycken

realism.

Vad gäller utredarens förslag'om kombinationstjänster, där annan än

Vad

gäller

utredarens

förslag'om

kombinationstjänster,

där

annan

än

kyrkan är huvudman. syns de för kyrkan negativa följderna mycket stora '

kyrkan

är

huvudman.

syns

för

kyrkan

negativa

följderna

mycket

stora

vad gäller tillsättning av tjänsterna resp. kyrkomusikaliskt innehåll. Man

vad

gäller

tillsättning

tjänsterna

resp.

kyrkomusikaliskt

innehåll.

Man

förlorar också en stor rekryteringsbas med de kyrkomusiker som p. g. a. -

förlorar

också

stor

rekryteringsbas

med

kyrkomusiker

som

olika förhållanden endast kan tänka sig att arbeta deltid. Den kombination med ”rent inomkyrkliga tjänster. . som redovisas i avsnitt 22, finner vi både intressant och möjlig.

olika förhållanden endast kan tänka sig att arbeta deltid.

olika

förhållanden

endast

kan

tänka

sig

att

arbeta

deltid.

Den kombination med ”rent inomkyrkliga tjänster. . som redovisas i

Den

kombination

med

”rent

inomkyrkliga

tjänster.

som

redovisas

avsnitt 22, finner vi både intressant och möjlig.

avsnitt

22,

finner

både

intressant

och

möjlig.

Nässjö pastorat värnar om de redan anställda.

Nässjö

pastorat

värnar

redan

anställda.

Angående kombinationstjänster är det viktigt att man kan uppnå trygghet både för den anställde och för resp. pastorat. En eventuell övertalighet får inte ha till följd att kantorer säjes upp från den ena delen av sin tjänst på grund av att han där är sist anställd.

Angående kombinationstjänster är det viktigt att man kan uppnå trygghet

Angående

kombinationstjänster

är

det

viktigt

att

man

kan

uppnå

trygghet

både för den anställde och för resp. pastorat. En eventuell övertalighet får

både

för

den

anställde

och

för

resp.

pastorat.

eventuell

övertalighet

får

inte ha till följd att kantorer säjes upp från den ena delen av sin tjänst på

inte

till

följd

att

kantorer

säjes

upp

från

den

ena

sin

tjänst

på

grund av att han där är sist anställd.

grund

att

han

där

är

sist

anställd.

Somliga remissinstanser har tillstyrkt förslaget men samtidigt inkommit med eget förslag i något avseende. Bland dessa märks domkapitlen [ Karlstad. Öch Luleå. Skara stifts j?vlklzögskala. Ingesunds musikhögskola. Mellanselsfolkhögskola och Västerås stifts kyrkomusikenförening. Domkapitlet [ Karlstad tillstyrker förslaget och föreslår samtidigt att det skall vara möjligt att inrätta biträdande kyrkomusikertjänster. Domkapitlet i Luleå tillstyrker förslaget men understryker att så många som möjligt skall ha kyrkan som huvudman och att fyllnadstjänstgöring 1 största möjliga utsträckning skall hämtas hos kyrkan. Skara stifts folkhögskola tillstyrker förslaget och framhåller att folkhög- skolan kan erbjuda utbildning för vissa inomkyrkliga kombinationstjäns- ter.

Somliga remissinstanser har tillstyrkt förslaget men samtidigt inkommit

Somliga

remissinstanser

har

tillstyrkt

förslaget

men

samtidigt

inkommit

med eget förslag i något avseende. Bland dessa märks domkapitlen [

med

eget

förslag

något

avseende.

Bland

dessa

märks

domkapitlen

[

Karlstad. Öch Luleå. Skara stifts j?vlklzögskala. Ingesunds musikhögskola.

Karlstad.

Öch

Luleå.

Skara

stifts

j?vlklzögskala.

Ingesunds

musikhögskola.

Mellanselsfolkhögskola och Västerås stifts kyrkomusikenförening.

Mellanselsfolkhögskola

och

Västerås

stifts

kyrkomusikenförening.

Domkapitlet [ Karlstad tillstyrker förslaget och föreslår samtidigt att det skall vara möjligt att inrätta biträdande kyrkomusikertjänster.

Domkapitlet [ Karlstad tillstyrker förslaget och föreslår samtidigt att det

Domkapitlet

[

Karlstad

tillstyrker

förslaget

och

föreslår

samtidigt

att

det

skall vara möjligt att inrätta biträdande kyrkomusikertjänster.

skall

vara

möjligt

att

inrätta

biträdande

kyrkomusikertjänster.

Domkapitlet i Luleå tillstyrker förslaget men understryker att så många som möjligt skall ha kyrkan som huvudman och att fyllnadstjänstgöring 1 största möjliga utsträckning skall hämtas hos kyrkan.

Domkapitlet i Luleå tillstyrker förslaget men understryker att så många

Domkapitlet

Luleå

tillstyrker

förslaget

men

understryker

att

så

många

som möjligt skall ha kyrkan som huvudman och att fyllnadstjänstgöring 1

som

möjligt

skall

kyrkan

som

huvudman

och

att

fyllnadstjänstgöring

största möjliga utsträckning skall hämtas hos kyrkan.

största

möjliga

utsträckning

skall

hämtas

hos

kyrkan.

Skara stifts folkhögskola tillstyrker förslaget och framhåller att folkhög- skolan kan erbjuda utbildning för vissa inomkyrkliga kombinationstjäns- ter.

Skara stifts folkhögskola tillstyrker förslaget och framhåller att folkhög-

Skara

stifts

folkhögskola

tillstyrker

förslaget

och

framhåller

att

folkhög-

skolan kan erbjuda utbildning för vissa inomkyrkliga kombinationstjäns-

skolan

kan

erbjuda

utbildning

för

vissa

inomkyrkliga

kombinationstjäns-

ter.

Vi tillstyrker också förslaget om kombinationstjänster. I många fall kan det säkert vara lämpligt att kombinera en kyrkomusikalisk tjänst med tjänsten som musiklärare i grundskolan och gymnasieskolan eller i den kommunala musikskolan. Vi anser också. att det är bra med de förslag om kombina- tionstjänster, som framförs i utredningen beträffande olika inomkyrkliga tjänster såsom församlingsassistent. arbete på pastorsexpedition m.m. För vissa av dessa tjänster kan folkhögskolan erbjuda utbildning redan i dag.

Vi tillstyrker också förslaget om kombinationstjänster. I många fall kan det

tillstyrker

också

förslaget

kombinationstjänster.

många

fall

kan

det

säkert vara lämpligt att kombinera en kyrkomusikalisk tjänst med tjänsten

säkert

vara

lämpligt

att

kombinera

kyrkomusikalisk

tjänst

med

tjänsten

som musiklärare i grundskolan och gymnasieskolan eller i den kommunala

som

musiklärare

grundskolan

och

gymnasieskolan

eller

den

kommunala

musikskolan. Vi anser också. att det är bra med de förslag om kombina-

musikskolan.

anser

också.

att

det

är

bra

med

förslag

kombina-

tionstjänster, som framförs i utredningen beträffande olika inomkyrkliga

tionstjänster,

som

framförs

utredningen

beträffande

olika

inomkyrkliga

tjänster såsom församlingsassistent. arbete på pastorsexpedition m.m. För

tjänster

såsom

församlingsassistent.

arbete

på

pastorsexpedition

m.m.

För

vissa av dessa tjänster kan folkhögskolan erbjuda utbildning redan i dag.

vissa

dessa

tjänster

kan

folkhögskolan

erbjuda

utbildning

redan

dag.

Ingesunds musikhögskola har inget att erinra mot förslaget men anser att förslaget kräver adekvat utbildning. Musikhögskolans yttrande angående SO-poängsutbildningen citeras nedan. Mellansclsfolkhögskola framhåller det samarbete som finns mellan EFS och Svenska kyrkan i form av ett antal samarbetskyrkor. Folkhögskolan fortsätter:

Ingesunds musikhögskola har inget att erinra mot förslaget men anser att förslaget kräver adekvat utbildning. Musikhögskolans yttrande angående SO-poängsutbildningen citeras nedan.

Ingesunds musikhögskola har inget att erinra mot förslaget men anser att

Ingesunds

musikhögskola

har

inget

att

erinra

mot

förslaget

men

anser

att

förslaget kräver adekvat utbildning. Musikhögskolans yttrande angående

förslaget

kräver

adekvat

utbildning.

Musikhögskolans

yttrande

angående

SO-poängsutbildningen citeras nedan.

SO-poängsutbildningen

citeras

nedan.

Mellansclsfolkhögskola framhåller det samarbete som finns mellan EFS och Svenska kyrkan i form av ett antal samarbetskyrkor. Folkhögskolan fortsätter:

Mellansclsfolkhögskola framhåller det samarbete som finns mellan EFS

Mellansclsfolkhögskola

framhåller

det

samarbete

som

finns

mellan

EFS

och Svenska kyrkan i form av ett antal samarbetskyrkor. Folkhögskolan

och

Svenska

kyrkan

form

ett

antal

samarbetskyrkor.

Folkhögskolan

fortsätter:

Prop. 1987/88:144

Prop.

1987/88:144

Bilaga 3

Bilaga

109

Vi vill också understryka vikten av att kom/tinationstjänstar med arbete Prop. 1987/88; 144 som kyrkomusiker och s.k. musikkonsulent inom EFS kan bli en anställ- ningsform som kan accepteras av alla parter i framtiden. Säkert är det en mycket positiv lösning för både kyrkorna och EFS-distrikten. Bilaga 3 Västerås stifts kyrkor"usiketförening Förslaget att på olika sätt skapa kombinationstjänster. där inte underlaget räcker för självständiga kyrkomusikertjänster tillstyrkes under förutsätt- ning. att kombinationer i huvudsak görs med tjänster med musikaliskt innehåll. främst musiklärare i kommunal musikskola. l undantagsfall bör kombinationer med annan tjänst inom eller utom kyrkan kunna förekom- ma. Kyrkomusikermzs riksjörbund/Sveriges lärarförbund KMR/SL tillstyrker tillskapandet av kombinationstjänster. men tar av- stånd från utredningens förslag. Kombinationstjänster bör åstadkommas i samverkan med i första hand den kommunala musikskolan och företrädes- vis musikaliska arbetsuppgiftcr inom skolväsendet i övrigt. Kombinations- tjänst kan också utgöras av kyrkomusikalisk verksamhet och annan tjänst- göring i församlingsvård eller i kyrklig administration i eget eller näralig- gande pastorat. l kombinationstjänst kan även ingå verksamhet i annat pastorat. Bestämmelserna i andra och tredje styckena av 2 & i utredningens för- slag till Lag om kyrkomusikalisk verksamhet i svenska kyrkan utgör en för kyrkan mycket otrygg och osäker lösning. Sakkunnige musikdirektören Zaid Bjurek har i sitt särskilda yttrande på denna punkt lämnat en för svenska kyrkan avsevärt bättre lösning, genom vilken den kyrkomusikali- ska verksamhetens fortbestånd garanteras. Utredningens förslag på denna punkt kan vara direkt destruktivt för nuvarande verksamhet. KMR/SL tar således helt avstånd från utredningens förslag om att de kyrkomusikaliska uppgifterna skall kunna fullgöras av en lärare med fyll- nadstjänstgöring i kyrka och tillstyrker istället Bjureks förslag om tjänst som kantor 1 och kantor 2. Svenska kommunfc'irbundet anser att utredningen alltför lättvindigt förut— satt möjligheten till kombinationstjänstgöring inom kommunala musiksko- lan. ] kommittédirektiven (Dir. l980z85) sägs bl.a. "Möjligheterna att kombi- nera deltidsanställning som kyrkomusiker med andra tjänster i kyrka och samhälle bör också kartläggas". Styrelsen finner det anmärkningsvärt att utredningen trots detta ej tagit någon kontakt med Svenska kommunför- bundet för en kollationering av omfattningen av kyrkomusikernas nuva- rande tjänstgöring inom den kommunala musikskolan och framtida kombi— nationsmöjligheter. Några kontakter angående innehållet i den musikpedagogiska delen av kyrkomusikerutbildningen har ej heller tagits. Styrelsen vill här nämna att Kommunförbundet i ett kansliyttrandc till UHÄ l982-02-10 angående hög- re kyrkomusikerutbildning underströk "vikten av att man tar hänsyn inte bara till yrkesrollen som kyrkomusiker utan också till lärarrollen vid utfor- mandet av utbildningsplaner”. ”0

Vi vill också understryka vikten av att kom/tinationstjänstar med arbete Prop. 1987/88; 144

vill

också

understryka

vikten

att

kom/tinationstjänstar

med

arbete

Prop.

1987/88;

144

som kyrkomusiker och s.k. musikkonsulent inom EFS kan bli en anställ-

som

kyrkomusiker

och

s.k.

musikkonsulent

inom

EFS

kan

bli

anställ-

ningsform som kan accepteras av alla parter i framtiden. Säkert är det en

ningsform

som

kan

accepteras

alla

parter

framtiden.

Säkert

är

det

mycket positiv lösning för både kyrkorna och EFS-distrikten.

mycket

positiv

lösning

för

både

kyrkorna

och

EFS-distrikten.

Bilaga 3

Bilaga

Västerås stifts kyrkor"usiketförening

Västerås

stifts

kyrkor"usiketförening

Förslaget att på olika sätt skapa kombinationstjänster. där inte underlaget räcker för självständiga kyrkomusikertjänster tillstyrkes under förutsätt- ning. att kombinationer i huvudsak görs med tjänster med musikaliskt innehåll. främst musiklärare i kommunal musikskola. l undantagsfall bör kombinationer med annan tjänst inom eller utom kyrkan kunna förekom- ma.

Förslaget att på olika sätt skapa kombinationstjänster. där inte underlaget

Förslaget

att

på

olika

sätt

skapa

kombinationstjänster.

där

inte

underlaget

räcker för självständiga kyrkomusikertjänster tillstyrkes under förutsätt-

räcker

för

självständiga

kyrkomusikertjänster

tillstyrkes

under

förutsätt-

ning. att kombinationer i huvudsak görs med tjänster med musikaliskt

ning.

att

kombinationer

huvudsak

görs

med

tjänster

med

musikaliskt

innehåll. främst musiklärare i kommunal musikskola. l undantagsfall bör

innehåll.

främst

musiklärare

kommunal

musikskola.

undantagsfall

bör

kombinationer med annan tjänst inom eller utom kyrkan kunna förekom-

kombinationer

med

annan

tjänst

inom

eller

utom

kyrkan

kunna

förekom-

ma.

Kyrkomusikermzs riksjörbund/Sveriges lärarförbund

Kyrkomusikermzs

riksjörbund/Sveriges

lärarförbund

KMR/SL tillstyrker tillskapandet av kombinationstjänster. men tar av- stånd från utredningens förslag. Kombinationstjänster bör åstadkommas i samverkan med i första hand den kommunala musikskolan och företrädes- vis musikaliska arbetsuppgiftcr inom skolväsendet i övrigt. Kombinations- tjänst kan också utgöras av kyrkomusikalisk verksamhet och annan tjänst- göring i församlingsvård eller i kyrklig administration i eget eller näralig- gande pastorat. l kombinationstjänst kan även ingå verksamhet i annat pastorat. Bestämmelserna i andra och tredje styckena av 2 & i utredningens för- slag till Lag om kyrkomusikalisk verksamhet i svenska kyrkan utgör en för kyrkan mycket otrygg och osäker lösning. Sakkunnige musikdirektören Zaid Bjurek har i sitt särskilda yttrande på denna punkt lämnat en för svenska kyrkan avsevärt bättre lösning, genom vilken den kyrkomusikali- ska verksamhetens fortbestånd garanteras. Utredningens förslag på denna punkt kan vara direkt destruktivt för nuvarande verksamhet. KMR/SL tar således helt avstånd från utredningens förslag om att de kyrkomusikaliska uppgifterna skall kunna fullgöras av en lärare med fyll- nadstjänstgöring i kyrka och tillstyrker istället Bjureks förslag om tjänst som kantor 1 och kantor 2.

KMR/SL tillstyrker tillskapandet av kombinationstjänster. men tar av-

KMR/SL

tillstyrker

tillskapandet

kombinationstjänster.

men

tar

av-

stånd från utredningens förslag. Kombinationstjänster bör åstadkommas i

stånd

från

utredningens

förslag.

Kombinationstjänster

bör

åstadkommas

samverkan med i första hand den kommunala musikskolan och företrädes-

samverkan

med

första

hand

den

kommunala

musikskolan

och

företrädes-

vis musikaliska arbetsuppgiftcr inom skolväsendet i övrigt. Kombinations-

vis

musikaliska

arbetsuppgiftcr

inom

skolväsendet

övrigt.

Kombinations-

tjänst kan också utgöras av kyrkomusikalisk verksamhet och annan tjänst-

tjänst

kan

också

utgöras

kyrkomusikalisk

verksamhet

och

annan

tjänst-

göring i församlingsvård eller i kyrklig administration i eget eller näralig-

göring

församlingsvård

eller

kyrklig

administration

eget

eller

näralig-

gande pastorat. l kombinationstjänst kan även ingå verksamhet i annat

gande

pastorat.

kombinationstjänst

kan

även

ingå

verksamhet

annat

pastorat.

Bestämmelserna i andra och tredje styckena av 2 & i utredningens för- slag till Lag om kyrkomusikalisk verksamhet i svenska kyrkan utgör en för kyrkan mycket otrygg och osäker lösning. Sakkunnige musikdirektören Zaid Bjurek har i sitt särskilda yttrande på denna punkt lämnat en för svenska kyrkan avsevärt bättre lösning, genom vilken den kyrkomusikali- ska verksamhetens fortbestånd garanteras. Utredningens förslag på denna punkt kan vara direkt destruktivt för nuvarande verksamhet.

Bestämmelserna i andra och tredje styckena av 2 & i utredningens för-

Bestämmelserna

andra

och

tredje

styckena

utredningens

för-

slag till Lag om kyrkomusikalisk verksamhet i svenska kyrkan utgör en för

slag

till

Lag

kyrkomusikalisk

verksamhet

svenska

kyrkan

utgör

för

kyrkan mycket otrygg och osäker lösning. Sakkunnige musikdirektören

kyrkan

mycket

otrygg

och

osäker

lösning.

Sakkunnige

musikdirektören

Zaid Bjurek har i sitt särskilda yttrande på denna punkt lämnat en för

Zaid

Bjurek

har

sitt

särskilda

yttrande

på

denna

punkt

lämnat

för

svenska kyrkan avsevärt bättre lösning, genom vilken den kyrkomusikali-

svenska

kyrkan

avsevärt

bättre

lösning,

genom

vilken

den

kyrkomusikali-

ska verksamhetens fortbestånd garanteras. Utredningens förslag på denna

ska

verksamhetens

fortbestånd

garanteras.

Utredningens

förslag

på

denna

punkt kan vara direkt destruktivt för nuvarande verksamhet.

punkt

kan

vara

direkt

destruktivt

för

nuvarande

verksamhet.

KMR/SL tar således helt avstånd från utredningens förslag om att de kyrkomusikaliska uppgifterna skall kunna fullgöras av en lärare med fyll- nadstjänstgöring i kyrka och tillstyrker istället Bjureks förslag om tjänst som kantor 1 och kantor 2.

KMR/SL tar således helt avstånd från utredningens förslag om att de

KMR/SL

tar

således

helt

avstånd

från

utredningens

förslag

att

kyrkomusikaliska uppgifterna skall kunna fullgöras av en lärare med fyll-

kyrkomusikaliska

uppgifterna

skall

kunna

fullgöras

lärare

med

fyll-

nadstjänstgöring i kyrka och tillstyrker istället Bjureks förslag om tjänst

nadstjänstgöring

kyrka

och

tillstyrker

istället

Bjureks

förslag

tjänst

som kantor 1 och kantor 2.

som

kantor

och

kantor

Svenska kommunfc'irbundet anser att utredningen alltför lättvindigt förut— satt möjligheten till kombinationstjänstgöring inom kommunala musiksko- lan.

Svenska kommunfc'irbundet anser att utredningen alltför lättvindigt förut—

Svenska

kommunfc'irbundet

anser

att

utredningen

alltför

lättvindigt

förut—

satt möjligheten till kombinationstjänstgöring inom kommunala musiksko-

satt

möjligheten

till

kombinationstjänstgöring

inom

kommunala

musiksko-

lan.

] kommittédirektiven (Dir. l980z85) sägs bl.a. "Möjligheterna att kombi- nera deltidsanställning som kyrkomusiker med andra tjänster i kyrka och samhälle bör också kartläggas". Styrelsen finner det anmärkningsvärt att utredningen trots detta ej tagit någon kontakt med Svenska kommunför- bundet för en kollationering av omfattningen av kyrkomusikernas nuva- rande tjänstgöring inom den kommunala musikskolan och framtida kombi— nationsmöjligheter. Några kontakter angående innehållet i den musikpedagogiska delen av kyrkomusikerutbildningen har ej heller tagits. Styrelsen vill här nämna att Kommunförbundet i ett kansliyttrandc till UHÄ l982-02-10 angående hög- re kyrkomusikerutbildning underströk "vikten av att man tar hänsyn inte bara till yrkesrollen som kyrkomusiker utan också till lärarrollen vid utfor- mandet av utbildningsplaner”. ”0

] kommittédirektiven (Dir. l980z85) sägs bl.a. "Möjligheterna att kombi-

]

kommittédirektiven

(Dir.

l980z85)

sägs

bl.a.

"Möjligheterna

att

kombi-

nera deltidsanställning som kyrkomusiker med andra tjänster i kyrka och

nera

deltidsanställning

som

kyrkomusiker

med

andra

tjänster

kyrka

och

samhälle bör också kartläggas". Styrelsen finner det anmärkningsvärt att

samhälle

bör

också

kartläggas".

Styrelsen

finner

det

anmärkningsvärt

att

utredningen trots detta ej tagit någon kontakt med Svenska kommunför-

utredningen

trots

detta

tagit

någon

kontakt

med

Svenska

kommunför-

bundet för en kollationering av omfattningen av kyrkomusikernas nuva-

bundet

för

kollationering

omfattningen

kyrkomusikernas

nuva-

rande tjänstgöring inom den kommunala musikskolan och framtida kombi—

rande

tjänstgöring

inom

den

kommunala

musikskolan

och

framtida

kombi—

nationsmöjligheter.

Några kontakter angående innehållet i den musikpedagogiska delen av kyrkomusikerutbildningen har ej heller tagits. Styrelsen vill här nämna att Kommunförbundet i ett kansliyttrandc till UHÄ l982-02-10 angående hög- re kyrkomusikerutbildning underströk "vikten av att man tar hänsyn inte bara till yrkesrollen som kyrkomusiker utan också till lärarrollen vid utfor- mandet av utbildningsplaner”. ”0

Några kontakter angående innehållet i den musikpedagogiska delen av

Några

kontakter

angående

innehållet

den

musikpedagogiska

kyrkomusikerutbildningen har ej heller tagits. Styrelsen vill här nämna att

kyrkomusikerutbildningen

har

heller

tagits.

Styrelsen

vill

här

nämna

att

Kommunförbundet i ett kansliyttrandc till UHÄ l982-02-10 angående hög-

Kommunförbundet

ett

kansliyttrandc

till

UHÄ

l982-02-10

angående

hög-

re kyrkomusikerutbildning underströk "vikten av att man tar hänsyn inte

kyrkomusikerutbildning

underströk

"vikten

att

man

tar

hänsyn

inte

bara till yrkesrollen som kyrkomusiker utan också till lärarrollen vid utfor-

bara

till

yrkesrollen

som

kyrkomusiker

utan

också

till

lärarrollen

vid

utfor-

mandet av utbildningsplaner”. ”0

mandet

utbildningsplaner”.

”0

Att som utredningen gör utgå från att innehållet i den nuvarande musik- Prop. 1987/88; 144 pedagogiska påbyggnadskursen motsvarar musikskolans behov vittnar om Bilaga 3 bristande kunskaper om utvecklingen inom den kommunala musikskolan. . Den ovan nämnda påbyggnadskursen innehåller t.ex. metodikutbildning inom ämnena orgel. piano och sång. Behovet av pianolärare inom musik- skolan är i dag ytterst begränsat. Det råder emellertid brist på kompetenta kör- och ensembleledäre. En förstärkning och breddning av kör- och ensembleledarutbildningen på kyrkomusikerlinjen skulle t. ex. kunna ska- pa störrc möjligheter till fyllnadstjänst inom musikskolan. 15 Kyrkomusikertjänsterna inrättas enligt kyrkokommunala regler med pastoraten som beslutande. Om någon annan i stället skall vara arbetsgivare kommer inrättandet att följa de regler som gäller för den arbetsgivaren. Bland de remissinstanser som har yttrat sig över förslaget i denna del är meningarna delade. Förslaget tillstyrks av bl.a. domkapitlen i Skara. och Härnösand. Fal- köpings kommun, Sveriges kyrkokumerala förening samt Köpings, La- holms och Göteborgs kyrkliga samfi'illigheter. Förslaget avstyrks av bl. a. domkapitlen i Strängnäs. Karlstad, Växjö och Västerås. Domkyrkoorganister/tas förening, Musikaliska akademien. Tynnereds församling och Västerås stifts kyrka/nusikerförening. Domkapitlet i Härnösand tillstyrker förslaget. Domkapitlet anser att stiftsinflytandet blir fullt tillräckligt genom att stiftsstyrelsen fastställer minimum för verksamhetens omfattning samt behörighetsvillkoren. Domkapitlet i Karlstad avstyrker förslaget. Inrättande av kyrkomusiker- tjänster skall följa statlig reglering och beslutas av domkapitlet efter förslag av pastoratet. Dmnkapitlet i Strängnäs föreslår att stiftsstyrelsen inrättar tjänsterna på förslag av pastoratet och efter att ha hört domkapitlet. Dontkyrkaarganisternas förening avvisar förslaget med motiveringen att erfarenheter från de kommunala förvaltningarna visar på risker för att stora skillnader skall uppstå mellan de olika pastoratens ambitionsnivå. Västerås stifts kj'rkomusiketförening Utredningens förslag under denna punkt avstyrks i sin helhet. Vi anser att nuvarande regler för inrättande av tjänster skall bestå. Utredningens för- slag kommer med stor säkerhet att leda till stora skillnader mellan pastora- ten beträffande kompetenskrav, sysselsättningsgrad och lönesättning. så- som det idag är inom de vanliga kommunala förvaltningarna. l l l

Att som utredningen gör utgå från att innehållet i den nuvarande musik- Prop. 1987/88; 144

Att

som

utredningen

gör

utgå

från

att

innehållet

den

nuvarande

musik-

Prop.

1987/88;

144

pedagogiska påbyggnadskursen motsvarar musikskolans behov vittnar om Bilaga 3

pedagogiska

påbyggnadskursen

motsvarar

musikskolans

behov

vittnar

Bilaga

bristande kunskaper om utvecklingen inom den kommunala musikskolan. .

bristande

kunskaper

utvecklingen

inom

den

kommunala

musikskolan.

Den ovan nämnda påbyggnadskursen innehåller t.ex. metodikutbildning

Den

ovan

nämnda

påbyggnadskursen

innehåller

t.ex.

metodikutbildning

inom ämnena orgel. piano och sång. Behovet av pianolärare inom musik-

inom

ämnena

orgel.

piano

och

sång.

Behovet

pianolärare

inom

musik-

skolan är i dag ytterst begränsat. Det råder emellertid brist på kompetenta

skolan

är

dag

ytterst

begränsat.

Det

råder

emellertid

brist

på

kompetenta

kör- och ensembleledäre. En förstärkning och breddning av kör- och

kör-

och

ensembleledäre.

förstärkning

och

breddning

kör-

och

ensembleledarutbildningen på kyrkomusikerlinjen skulle t. ex. kunna ska-

ensembleledarutbildningen

på

kyrkomusikerlinjen

skulle

ex.

kunna

ska-

pa störrc möjligheter till fyllnadstjänst inom musikskolan.

störrc

möjligheter

till

fyllnadstjänst

inom

musikskolan.

Kyrkomusikertjänsterna inrättas enligt kyrkokommunala regler med pastoraten som beslutande. Om någon annan i stället skall vara

Kyrkomusikertjänsterna inrättas enligt kyrkokommunala regler med

Kyrkomusikertjänsterna

inrättas

enligt

kyrkokommunala

regler

med

pastoraten som beslutande. Om någon annan i stället skall vara

pastoraten

som

beslutande.

någon

annan

stället

skall

vara

arbetsgivare kommer inrättandet att följa de regler som gäller för den arbetsgivaren.

arbetsgivare kommer inrättandet att följa de regler som gäller för

arbetsgivare

kommer

inrättandet

att

följa

regler

som

gäller

för

den arbetsgivaren.

den

arbetsgivaren.

Bland de remissinstanser som har yttrat sig över förslaget i denna del är meningarna delade. Förslaget tillstyrks av bl.a. domkapitlen i Skara. och Härnösand. Fal- köpings kommun, Sveriges kyrkokumerala förening samt Köpings, La- holms och Göteborgs kyrkliga samfi'illigheter. Förslaget avstyrks av bl. a. domkapitlen i Strängnäs. Karlstad, Växjö och Västerås. Domkyrkoorganister/tas förening, Musikaliska akademien. Tynnereds församling och Västerås stifts kyrka/nusikerförening. Domkapitlet i Härnösand tillstyrker förslaget. Domkapitlet anser att stiftsinflytandet blir fullt tillräckligt genom att stiftsstyrelsen fastställer minimum för verksamhetens omfattning samt behörighetsvillkoren. Domkapitlet i Karlstad avstyrker förslaget. Inrättande av kyrkomusiker- tjänster skall följa statlig reglering och beslutas av domkapitlet efter förslag av pastoratet. Dmnkapitlet i Strängnäs föreslår att stiftsstyrelsen inrättar tjänsterna på förslag av pastoratet och efter att ha hört domkapitlet. Dontkyrkaarganisternas förening avvisar förslaget med motiveringen att erfarenheter från de kommunala förvaltningarna visar på risker för att stora skillnader skall uppstå mellan de olika pastoratens ambitionsnivå.

Bland de remissinstanser som har yttrat sig över förslaget i denna del är meningarna delade.

Bland de remissinstanser som har yttrat sig över förslaget i denna del är

Bland

remissinstanser

som

har

yttrat

sig

över

förslaget

denna

del

är

meningarna delade.

meningarna

delade.

Förslaget tillstyrks av bl.a. domkapitlen i Skara. och Härnösand. Fal- köpings kommun, Sveriges kyrkokumerala förening samt Köpings, La- holms och Göteborgs kyrkliga samfi'illigheter.

Förslaget tillstyrks av bl.a. domkapitlen i Skara. och Härnösand. Fal-

Förslaget

tillstyrks

bl.a.

domkapitlen

Skara.

och

Härnösand.

Fal-

köpings kommun, Sveriges kyrkokumerala förening samt Köpings, La-

köpings

kommun,

Sveriges

kyrkokumerala

förening

samt

Köpings,

La-

holms och Göteborgs kyrkliga samfi'illigheter.

holms

och

Göteborgs

kyrkliga

samfi'illigheter.

Förslaget avstyrks av bl. a. domkapitlen i Strängnäs. Karlstad, Växjö och Västerås. Domkyrkoorganister/tas förening, Musikaliska akademien. Tynnereds församling och Västerås stifts kyrka/nusikerförening.

Förslaget avstyrks av bl. a. domkapitlen i Strängnäs. Karlstad, Växjö

Förslaget

avstyrks

bl.

domkapitlen

Strängnäs.

Karlstad,

Växjö

och Västerås. Domkyrkoorganister/tas förening, Musikaliska akademien.

och

Västerås.

Domkyrkoorganister/tas

förening,

Musikaliska

akademien.

Tynnereds församling och Västerås stifts kyrka/nusikerförening.

Tynnereds

församling

och

Västerås

stifts

kyrka/nusikerförening.

Domkapitlet i Härnösand tillstyrker förslaget. Domkapitlet anser att stiftsinflytandet blir fullt tillräckligt genom att stiftsstyrelsen fastställer minimum för verksamhetens omfattning samt behörighetsvillkoren.

Domkapitlet i Härnösand tillstyrker förslaget. Domkapitlet anser att

Domkapitlet

Härnösand

tillstyrker

förslaget.

Domkapitlet

anser

att

stiftsinflytandet blir fullt tillräckligt genom att stiftsstyrelsen fastställer

stiftsinflytandet

blir

fullt

tillräckligt

genom

att

stiftsstyrelsen

fastställer

minimum för verksamhetens omfattning samt behörighetsvillkoren.

minimum

för

verksamhetens

omfattning

samt

behörighetsvillkoren.

Domkapitlet i Karlstad avstyrker förslaget. Inrättande av kyrkomusiker- tjänster skall följa statlig reglering och beslutas av domkapitlet efter förslag av pastoratet.

Domkapitlet i Karlstad avstyrker förslaget. Inrättande av kyrkomusiker-

Domkapitlet

Karlstad

avstyrker

förslaget.

Inrättande

kyrkomusiker-

tjänster skall följa statlig reglering och beslutas av domkapitlet efter förslag

tjänster

skall

följa

statlig

reglering

och

beslutas

domkapitlet

efter

förslag

av pastoratet.

pastoratet.

Dmnkapitlet i Strängnäs föreslår att stiftsstyrelsen inrättar tjänsterna på förslag av pastoratet och efter att ha hört domkapitlet.

Dmnkapitlet i Strängnäs föreslår att stiftsstyrelsen inrättar tjänsterna på

Dmnkapitlet

Strängnäs

föreslår

att

stiftsstyrelsen

inrättar

tjänsterna

på

förslag av pastoratet och efter att ha hört domkapitlet.

förslag

pastoratet

och

efter

att

hört

domkapitlet.

Dontkyrkaarganisternas förening avvisar förslaget med motiveringen att erfarenheter från de kommunala förvaltningarna visar på risker för att stora skillnader skall uppstå mellan de olika pastoratens ambitionsnivå.

Dontkyrkaarganisternas förening avvisar förslaget med motiveringen att

Dontkyrkaarganisternas

förening

avvisar

förslaget

med

motiveringen

att

erfarenheter från de kommunala förvaltningarna visar på risker för att

erfarenheter

från

kommunala

förvaltningarna

visar

på

risker

för

att

stora skillnader skall uppstå mellan de olika pastoratens ambitionsnivå.

stora

skillnader

skall

uppstå

mellan

olika

pastoratens

ambitionsnivå.

Västerås stifts kj'rkomusiketförening

Västerås

stifts

kj'rkomusiketförening

Utredningens förslag under denna punkt avstyrks i sin helhet. Vi anser att nuvarande regler för inrättande av tjänster skall bestå. Utredningens för- slag kommer med stor säkerhet att leda till stora skillnader mellan pastora- ten beträffande kompetenskrav, sysselsättningsgrad och lönesättning. så- som det idag är inom de vanliga kommunala förvaltningarna. l l l

Utredningens förslag under denna punkt avstyrks i sin helhet. Vi anser att

Utredningens

förslag

under

denna

punkt

avstyrks

sin

helhet.

anser

att

nuvarande regler för inrättande av tjänster skall bestå. Utredningens för-

nuvarande

regler

för

inrättande

tjänster

skall

bestå.

Utredningens

för-

slag kommer med stor säkerhet att leda till stora skillnader mellan pastora-

slag

kommer

med

stor

säkerhet

att

leda

till

stora

skillnader

mellan

pastora-

ten beträffande kompetenskrav, sysselsättningsgrad och lönesättning. så-

ten

beträffande

kompetenskrav,

sysselsättningsgrad

och

lönesättning.

så-

som det idag är inom de vanliga kommunala förvaltningarna.

som

det

idag

är

inom

vanliga

kommunala

förvaltningarna.

l l l

16.2 Behörighetsvillkoren för de två framtida huvudtyperna av kyrkomu- sikertjänster kommeri huvudsak att motsvara dagens krav för orga— nist- resp. kyrkokantorstjänst. I vissa undantagsfall kan en lägre kompetens godtas. Om det föreligger särskilda skäl kan en sökande medges befrielse från behörighetsvillkor. Sådana dispensfrågor skall prövas av stiftsstyrelsen. Vid tjänstetillsättningar bör pastoraten följa allmänt erkända meritvärderingsprinciper såsom förtjänst och skicklighet. Utredningens förslag har i huvudsak stöd hos remissinstanserna. Förslaget tillstyrks i sin helhet av länsskolnämnden i Östergötlands lätt. 'I'CO. K yrkamusikernas riksförbund/S1-'erige.s' lärarförbund och Köpings kyrkliga samfällighet. . Förslaget om två huvudtyper av kyrkomusikertjänster tillstyrks av bl. a. Musikaliska akademien. Västerås och Växjö stifts kyrkomusikerföreningar och Alingsås församling. Kammarrätten i Jönköping, domkapitlen i Linköping, Strängnäs och Karlstad. Domkyrkoorganisternas förening, Sveriges kyrkokamerala för— ening och De Handikappades riksförbund har delvis tillstyrkt förslaget men framfört förslag om vissa förändringar. Kammarrätten i.!önköping anser examenskraven motiverade. Domkapitlet i Linköping tillstyrker förslaget men efterlyser samtidigt en definition av lämplighet. Vi delar uppfattningen. att behörighetsvillkoren för de två huvudtyperna i huvudsak skall motsvara de. nuvarande kraven för organist- resp. kyrko- kantorstjänst. ([ inledningen till avsnittet har U ordningsföljden ”förtjänst och skicklighet". Det skall rimligen vara "skicklighet och förtjänstl'.) Vi föreslår. att avsnitten om nedsättning av behörighetsvillkor resp. befrielse från sådana stryks — det finns ingen anledning att särskilt påpeka. att den aktuella myndigheten kan ge dispens från ordinarie behörighetsvill- kor. - Vi efterlyser i detta sammanhang en helt nödvändig definition av begrep- pet "lämplighet”. Dtmtkapitlet i Strängnäs tillstyrker förslaget om två anställningsformer men anser att som allmän behörighet för kyrkomusiker skall gälla att musikern skall vara medlem av svenska kyrkan. Domkapitlet [ Karlstad Domkapitlet delar utredningens uppfattning, att behörighetsvillkoren i hu- vudsak skall motsvara de nuvarande kraven för organist- resp. kyrkokan- tortjänst och i vart fall inte vara lägre än vad som i dag gäller. Kompetensnivån för de "små"" befattningarna anser domkapitlet bör höjas genom krav på viss minimiutbildning. I unduntagfår he/u'irighetsvillkoren sättas ned. Prop. 1987/88: 144 Bilaga 3 ll2

16.2

Behörighetsvillkoren för de två framtida huvudtyperna av kyrkomu- sikertjänster kommeri huvudsak att motsvara dagens krav för orga— nist- resp. kyrkokantorstjänst. I vissa undantagsfall kan en lägre kompetens godtas. Om det föreligger särskilda skäl kan en sökande medges befrielse från behörighetsvillkor. Sådana dispensfrågor skall prövas av stiftsstyrelsen. Vid tjänstetillsättningar bör pastoraten följa allmänt erkända meritvärderingsprinciper såsom förtjänst och skicklighet.

Behörighetsvillkoren för de två framtida huvudtyperna av kyrkomu-

Behörighetsvillkoren

för

två

framtida

huvudtyperna

kyrkomu-

sikertjänster kommeri huvudsak att motsvara dagens krav för orga—

sikertjänster

kommeri

huvudsak

att

motsvara

dagens

krav

för

orga—

nist- resp. kyrkokantorstjänst. I vissa undantagsfall kan en lägre

nist-

resp.

kyrkokantorstjänst.

vissa

undantagsfall

kan

lägre

kompetens godtas. Om det föreligger särskilda skäl kan en sökande

kompetens

godtas.

det

föreligger

särskilda

skäl

kan

sökande

medges befrielse från behörighetsvillkor. Sådana dispensfrågor skall

medges

befrielse

från

behörighetsvillkor.

Sådana

dispensfrågor

skall

prövas av stiftsstyrelsen. Vid tjänstetillsättningar bör pastoraten

prövas

stiftsstyrelsen.

Vid

tjänstetillsättningar

bör

pastoraten

följa allmänt erkända meritvärderingsprinciper såsom förtjänst och

följa

allmänt

erkända

meritvärderingsprinciper

såsom

förtjänst

och

skicklighet.

Utredningens förslag har i huvudsak stöd hos remissinstanserna. Förslaget tillstyrks i sin helhet av länsskolnämnden i Östergötlands lätt. 'I'CO. K yrkamusikernas riksförbund/S1-'erige.s' lärarförbund och Köpings kyrkliga samfällighet. . Förslaget om två huvudtyper av kyrkomusikertjänster tillstyrks av bl. a. Musikaliska akademien. Västerås och Växjö stifts kyrkomusikerföreningar och Alingsås församling.

Utredningens förslag har i huvudsak stöd hos remissinstanserna.

Utredningens

förslag

har

huvudsak

stöd

hos

remissinstanserna.

Förslaget tillstyrks i sin helhet av länsskolnämnden i Östergötlands lätt.

Förslaget

tillstyrks

sin

helhet

länsskolnämnden

Östergötlands

lätt.

'I'CO. K yrkamusikernas riksförbund/S1-'erige.s' lärarförbund och Köpings

'I'CO.

yrkamusikernas

riksförbund/S1-'erige.s'

lärarförbund

och

Köpings

kyrkliga samfällighet. .

kyrkliga

samfällighet.

Förslaget om två huvudtyper av kyrkomusikertjänster tillstyrks av bl. a.

Förslaget

två

huvudtyper

kyrkomusikertjänster

tillstyrks

bl.

Musikaliska akademien. Västerås och Växjö stifts kyrkomusikerföreningar

Musikaliska

akademien.

Västerås

och

Växjö

stifts

kyrkomusikerföreningar

och Alingsås församling.

och

Alingsås

församling.

Kammarrätten i Jönköping, domkapitlen i Linköping, Strängnäs och Karlstad. Domkyrkoorganisternas förening, Sveriges kyrkokamerala för— ening och De Handikappades riksförbund har delvis tillstyrkt förslaget men framfört förslag om vissa förändringar. Kammarrätten i.!önköping anser examenskraven motiverade. Domkapitlet i Linköping tillstyrker förslaget men efterlyser samtidigt en definition av lämplighet.

Kammarrätten i Jönköping, domkapitlen i Linköping, Strängnäs och

Kammarrätten

Jönköping,

domkapitlen

Linköping,

Strängnäs

och

Karlstad. Domkyrkoorganisternas förening, Sveriges kyrkokamerala för—

Karlstad.

Domkyrkoorganisternas

förening,

Sveriges

kyrkokamerala

för—

ening och De Handikappades riksförbund har delvis tillstyrkt förslaget

ening

och

Handikappades

riksförbund

har

delvis

tillstyrkt

förslaget

men framfört förslag om vissa förändringar.

men

framfört

förslag

vissa

förändringar.

Kammarrätten i.!önköping anser examenskraven motiverade.

Kammarrätten

i.!önköping

anser

examenskraven

motiverade.

Domkapitlet i Linköping tillstyrker förslaget men efterlyser samtidigt en definition av lämplighet.

Domkapitlet i Linköping tillstyrker förslaget men efterlyser samtidigt en

Domkapitlet

Linköping

tillstyrker

förslaget

men

efterlyser

samtidigt

definition av lämplighet.

definition

lämplighet.

Vi delar uppfattningen. att behörighetsvillkoren för de två huvudtyperna i huvudsak skall motsvara de. nuvarande kraven för organist- resp. kyrko- kantorstjänst. ([ inledningen till avsnittet har U ordningsföljden ”förtjänst och skicklighet". Det skall rimligen vara "skicklighet och förtjänstl'.) Vi föreslår. att avsnitten om nedsättning av behörighetsvillkor resp. befrielse från sådana stryks — det finns ingen anledning att särskilt påpeka. att den aktuella myndigheten kan ge dispens från ordinarie behörighetsvill- kor. - Vi efterlyser i detta sammanhang en helt nödvändig definition av begrep- pet "lämplighet”.

Vi delar uppfattningen. att behörighetsvillkoren för de två huvudtyperna i

delar

uppfattningen.

att

behörighetsvillkoren

för

två

huvudtyperna

huvudsak skall motsvara de. nuvarande kraven för organist- resp. kyrko-

huvudsak

skall

motsvara

de.

nuvarande

kraven

för

organist-

resp.

kyrko-

kantorstjänst. ([ inledningen till avsnittet har U ordningsföljden ”förtjänst

kantorstjänst.

([

inledningen

till

avsnittet

har

ordningsföljden

”förtjänst

och skicklighet". Det skall rimligen vara "skicklighet och förtjänstl'.)

och

skicklighet".

Det

skall

rimligen

vara

"skicklighet

och

förtjänstl'.)

Vi föreslår. att avsnitten om nedsättning av behörighetsvillkor resp. befrielse från sådana stryks — det finns ingen anledning att särskilt påpeka. att den aktuella myndigheten kan ge dispens från ordinarie behörighetsvill- kor. -

Vi föreslår. att avsnitten om nedsättning av behörighetsvillkor resp.

föreslår.

att

avsnitten

nedsättning

behörighetsvillkor

resp.

befrielse från sådana stryks — det finns ingen anledning att särskilt påpeka.

befrielse

från

sådana

stryks

—

det

finns

ingen

anledning

att

särskilt

påpeka.

att den aktuella myndigheten kan ge dispens från ordinarie behörighetsvill-

att

den

aktuella

myndigheten

kan

dispens

från

ordinarie

behörighetsvill-

kor. -

kor.

Vi efterlyser i detta sammanhang en helt nödvändig definition av begrep- pet "lämplighet”.

Vi efterlyser i detta sammanhang en helt nödvändig definition av begrep-

efterlyser

detta

sammanhang

helt

nödvändig

definition

begrep-

pet "lämplighet”.

pet

"lämplighet”.

Dtmtkapitlet i Strängnäs tillstyrker förslaget om två anställningsformer men anser att som allmän behörighet för kyrkomusiker skall gälla att musikern skall vara medlem av svenska kyrkan.

Dtmtkapitlet i Strängnäs tillstyrker förslaget om två anställningsformer

Dtmtkapitlet

Strängnäs

tillstyrker

förslaget

två

anställningsformer

men anser att som allmän behörighet för kyrkomusiker skall gälla att

men

anser

att

som

allmän

behörighet

för

kyrkomusiker

skall

gälla

att

musikern skall vara medlem av svenska kyrkan.

musikern

skall

vara

medlem

svenska

kyrkan.

Domkapitlet [ Karlstad

Domkapitlet

[

Karlstad

Domkapitlet delar utredningens uppfattning, att behörighetsvillkoren i hu- vudsak skall motsvara de nuvarande kraven för organist- resp. kyrkokan- tortjänst och i vart fall inte vara lägre än vad som i dag gäller. Kompetensnivån för de "små"" befattningarna anser domkapitlet bör höjas genom krav på viss minimiutbildning. I unduntagfår he/u'irighetsvillkoren sättas ned.

Domkapitlet delar utredningens uppfattning, att behörighetsvillkoren i hu-

Domkapitlet

delar

utredningens

uppfattning,

att

behörighetsvillkoren

hu-

vudsak skall motsvara de nuvarande kraven för organist- resp. kyrkokan-

vudsak

skall

motsvara

nuvarande

kraven

för

organist-

resp.

kyrkokan-

tortjänst och i vart fall inte vara lägre än vad som i dag gäller.

tortjänst

och

vart

fall

inte

vara

lägre

än

vad

som

dag

gäller.

Kompetensnivån för de "små"" befattningarna anser domkapitlet bör

Kompetensnivån

för

"små""

befattningarna

anser

domkapitlet

bör

höjas genom krav på viss minimiutbildning.

höjas

genom

krav

på

viss

minimiutbildning.

I unduntagfår he/u'irighetsvillkoren sättas ned.

unduntagfår

he/u'irighetsvillkoren

sättas

ned.

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

Bilaga 3

Bilaga

ll2

Domkapitlet tillstyrker utredningens förslag att behörighetsvillkoren i Prop. 1987/883144 undantagsfall. då man inte kommer att kunna kräva organist- och kantors- Bilaga 3 kompetens. får fastställas med hänsyn till vad som kan vara lämplig. Beslut i ärendet bör fattas av domkapitlet efter hörande av pastoratet. Befrielsefrån behörig/tetsvillkoren kan medges [ vissa fall . Domkapitlet delar utredningens förslag att befrielse från behörighetsvill- kor skall kunna medges i vissa fall. Dispensprövningen bör ligga på domkapitlet. som innan beslut fattas i ärendet skall höra pastoratet. Allmänt erkända meritvärderingsprin('iper bör följas vid tjänstetillsätt- ningar. Eftersom domkapitlet föreslär bibehållande av den statliga regleringen följer härav att allmänt erkända meritvärderingsprinciper skall följas vid tjänstetillsättningar. Musikaliska akademien tillstyrker förslaget i princip men oroar sig för de kyrkomusiker som inte när tipp till kantorsbehörighet. [ princip accepterar akademien den indelning i två kompetensnivåer som föreslås, alltså en högre för organisttjänst och en lägre för kyrkokantors- tjänst. Betr. utbildningsformerna lämnas synpunkter nedan. Här bör dock erinras om att en nivå ”under" de båda huvudsakliga finns och sannolikt måste finnas kvar under en förhållandevis läng övergångstid. kanske rentav beräknas som en permanent inrättning. [ betänkandet talas om "särskilda skäl" för "befrielse från behörighetsvillkor". men ingen precisering lämnas för vilka dessa skäl kan vara och vilken omfattning dispensförfarandet kan få. Nuvarande system med "orgelspelare" och olika vikariatsarrangemang fyller ett ständigt och olika stort behov. Det är förvånande hur lätt betänkandet berör denna "lägsta” nivå. Att avfärda den som "i första hand inomkyrkliga angelägenheter" och att"för- utsätta” att kyrkan resp. de kyrkliga folkhögskolorna kan tillgodose behö- vet utan att anordna någon kontrollinstans eller övergripande granskning väcker oro. Denna fråga berörs ytterligare i samband med övriga utbild- ningsfrågor. [)(/mk)'rkam'ganisternas förening tillstyrker förslaget men förordar att domkapitlet skall avgöra dispensfrågor. Domkapitlet [ Skara delar denna uppfattning och anser att det skall finnas bestämmelser om de särskilda behörighetsvillkoren för olika kyrko- musikertjänster. ' Sveriges k_t-'rk0kamerala förening menar att dispensfrågor skall bestäm- mas pä lokal nivå Dmnkapitlet i Uppsala ser förslaget med lägre kompetens i vissa fall som ett erkännande av att statlig reglering behövs. Utredningens konstaterande att man för vissa tjänster inte heller i framti- den kommer att kunna kräva kantorskompetens pekar indirekt på behovet av en statlig reglering av tjänsterna. Önskar visst pastorat vid minimipröv- ningen av omfattningen av viss tjänst mycket låg omfattning av tjänsten kommer densamma att bli svårbcsatt varvid domkapitlet tvingas medge lägre behörighet för tjänsten. 113 8 Riksdagen [987/88. ! saml. Nr l44

Domkapitlet tillstyrker utredningens förslag att behörighetsvillkoren i Prop. 1987/883144

Domkapitlet

tillstyrker

utredningens

förslag

att

behörighetsvillkoren

Prop.

1987/883144

undantagsfall. då man inte kommer att kunna kräva organist- och kantors- Bilaga 3

undantagsfall.

då

man

inte

kommer

att

kunna

kräva

organist-

och

kantors-

Bilaga

kompetens. får fastställas med hänsyn till vad som kan vara lämplig.

kompetens.

får

fastställas

med

hänsyn

till

vad

som

kan

vara

lämplig.

Beslut i ärendet bör fattas av domkapitlet efter hörande av pastoratet.

Beslut

ärendet

bör

fattas

domkapitlet

efter

hörande

pastoratet.

Befrielsefrån behörig/tetsvillkoren kan medges [ vissa fall .

Befrielsefrån

behörig/tetsvillkoren

kan

medges

[

vissa

fall

Domkapitlet delar utredningens förslag att befrielse från behörighetsvill- kor skall kunna medges i vissa fall.

Domkapitlet delar utredningens förslag att befrielse från behörighetsvill-

Domkapitlet

delar

utredningens

förslag

att

befrielse

från

behörighetsvill-

kor skall kunna medges i vissa fall.

kor

skall

kunna

medges

vissa

fall.

Dispensprövningen bör ligga på domkapitlet. som innan beslut fattas i ärendet skall höra pastoratet.

Dispensprövningen bör ligga på domkapitlet. som innan beslut fattas i

Dispensprövningen

bör

ligga

på

domkapitlet.

som

innan

beslut

fattas

ärendet skall höra pastoratet.

ärendet

skall

höra

pastoratet.

Allmänt erkända meritvärderingsprin('iper bör följas vid tjänstetillsätt- ningar.

Allmänt erkända meritvärderingsprin('iper bör följas vid tjänstetillsätt-

Allmänt

erkända

meritvärderingsprin('iper

bör

följas

vid

tjänstetillsätt-

ningar.

Eftersom domkapitlet föreslär bibehållande av den statliga regleringen följer härav att allmänt erkända meritvärderingsprinciper skall följas vid tjänstetillsättningar.

Eftersom domkapitlet föreslär bibehållande av den statliga regleringen

Eftersom

domkapitlet

föreslär

bibehållande

den

statliga

regleringen

följer härav att allmänt erkända meritvärderingsprinciper skall följas vid

följer

härav

att

allmänt

erkända

meritvärderingsprinciper

skall

följas

vid

tjänstetillsättningar.

Musikaliska akademien tillstyrker förslaget i princip men oroar sig för de kyrkomusiker som inte när tipp till kantorsbehörighet.

Musikaliska akademien tillstyrker förslaget i princip men oroar sig för de

Musikaliska

akademien

tillstyrker

förslaget

princip

men

oroar

sig

för

kyrkomusiker som inte när tipp till kantorsbehörighet.

kyrkomusiker

som

inte

när

tipp

till

kantorsbehörighet.

[ princip accepterar akademien den indelning i två kompetensnivåer som föreslås, alltså en högre för organisttjänst och en lägre för kyrkokantors- tjänst. Betr. utbildningsformerna lämnas synpunkter nedan. Här bör dock erinras om att en nivå ”under" de båda huvudsakliga finns och sannolikt måste finnas kvar under en förhållandevis läng övergångstid. kanske rentav beräknas som en permanent inrättning. [ betänkandet talas om "särskilda skäl" för "befrielse från behörighetsvillkor". men ingen precisering lämnas för vilka dessa skäl kan vara och vilken omfattning dispensförfarandet kan få. Nuvarande system med "orgelspelare" och olika vikariatsarrangemang fyller ett ständigt och olika stort behov. Det är förvånande hur lätt betänkandet berör denna "lägsta” nivå. Att avfärda den som "i första hand inomkyrkliga angelägenheter" och att"för- utsätta” att kyrkan resp. de kyrkliga folkhögskolorna kan tillgodose behö- vet utan att anordna någon kontrollinstans eller övergripande granskning väcker oro. Denna fråga berörs ytterligare i samband med övriga utbild- ningsfrågor.

[ princip accepterar akademien den indelning i två kompetensnivåer som

[

princip

accepterar

akademien

den

indelning

två

kompetensnivåer

som

föreslås, alltså en högre för organisttjänst och en lägre för kyrkokantors-

föreslås,

alltså

högre

för

organisttjänst

och

lägre

för

kyrkokantors-

tjänst. Betr. utbildningsformerna lämnas synpunkter nedan.

tjänst.

Betr.

utbildningsformerna

lämnas

synpunkter

nedan.

Här bör dock erinras om att en nivå ”under" de båda huvudsakliga finns och sannolikt måste finnas kvar under en förhållandevis läng övergångstid. kanske rentav beräknas som en permanent inrättning. [ betänkandet talas om "särskilda skäl" för "befrielse från behörighetsvillkor". men ingen precisering lämnas för vilka dessa skäl kan vara och vilken omfattning dispensförfarandet kan få. Nuvarande system med "orgelspelare" och olika vikariatsarrangemang fyller ett ständigt och olika stort behov.

Här bör dock erinras om att en nivå ”under" de båda huvudsakliga finns

Här

bör

dock

erinras

att

nivå

”under"

båda

huvudsakliga

finns

och sannolikt måste finnas kvar under en förhållandevis läng övergångstid.

och

sannolikt

måste

finnas

kvar

under

förhållandevis

läng

övergångstid.

kanske rentav beräknas som en permanent inrättning. [ betänkandet talas

kanske

rentav

beräknas

som

permanent

inrättning.

[

betänkandet

talas

om "särskilda skäl" för "befrielse från behörighetsvillkor". men ingen

"särskilda

skäl"

för

"befrielse

från

behörighetsvillkor".

men

ingen

precisering lämnas för vilka dessa skäl kan vara och vilken omfattning

precisering

lämnas

för

vilka

dessa

skäl

kan

vara

och

vilken

omfattning

dispensförfarandet kan få. Nuvarande system med "orgelspelare" och

dispensförfarandet

kan

få.

Nuvarande

system

med

"orgelspelare"

och

olika vikariatsarrangemang fyller ett ständigt och olika stort behov.

olika

vikariatsarrangemang

fyller

ett

ständigt

och

olika

stort

behov.

Det är förvånande hur lätt betänkandet berör denna "lägsta” nivå. Att avfärda den som "i första hand inomkyrkliga angelägenheter" och att"för- utsätta” att kyrkan resp. de kyrkliga folkhögskolorna kan tillgodose behö- vet utan att anordna någon kontrollinstans eller övergripande granskning väcker oro. Denna fråga berörs ytterligare i samband med övriga utbild- ningsfrågor.

Det är förvånande hur lätt betänkandet berör denna "lägsta” nivå. Att

Det

är

förvånande

hur

lätt

betänkandet

berör

denna

"lägsta”

nivå.

Att

avfärda den som "i första hand inomkyrkliga angelägenheter" och att"för-

avfärda

den

som

första

hand

inomkyrkliga

angelägenheter"

och

att"för-

utsätta” att kyrkan resp. de kyrkliga folkhögskolorna kan tillgodose behö-

utsätta”

att

kyrkan

resp.

kyrkliga

folkhögskolorna

kan

tillgodose

behö-

vet utan att anordna någon kontrollinstans eller övergripande granskning

vet

utan

att

anordna

någon

kontrollinstans

eller

övergripande

granskning

väcker oro. Denna fråga berörs ytterligare i samband med övriga utbild-

väcker

oro.

Denna

fråga

berörs

ytterligare

samband

med

övriga

utbild-

ningsfrågor.

[)(/mk)'rkam'ganisternas förening tillstyrker förslaget men förordar att domkapitlet skall avgöra dispensfrågor. Domkapitlet [ Skara delar denna uppfattning och anser att det skall finnas bestämmelser om de särskilda behörighetsvillkoren för olika kyrko- musikertjänster. ' Sveriges k_t-'rk0kamerala förening menar att dispensfrågor skall bestäm- mas pä lokal nivå Dmnkapitlet i Uppsala ser förslaget med lägre kompetens i vissa fall som ett erkännande av att statlig reglering behövs.

[)(/mk)'rkam'ganisternas förening tillstyrker förslaget men förordar att domkapitlet skall avgöra dispensfrågor.

[)(/mk)'rkam'ganisternas förening tillstyrker förslaget men förordar att

[)(/mk)'rkam'ganisternas

förening

tillstyrker

förslaget

men

förordar

att

domkapitlet skall avgöra dispensfrågor.

domkapitlet

skall

avgöra

dispensfrågor.

Domkapitlet [ Skara delar denna uppfattning och anser att det skall finnas bestämmelser om de särskilda behörighetsvillkoren för olika kyrko- musikertjänster. '

Domkapitlet [ Skara delar denna uppfattning och anser att det skall

Domkapitlet

[

Skara

delar

denna

uppfattning

och

anser

att

det

skall

finnas bestämmelser om de särskilda behörighetsvillkoren för olika kyrko-

finnas

bestämmelser

särskilda

behörighetsvillkoren

för

olika

kyrko-

musikertjänster. '

musikertjänster.

Sveriges k_t-'rk0kamerala förening menar att dispensfrågor skall bestäm- mas pä lokal nivå

Sveriges k_t-'rk0kamerala förening menar att dispensfrågor skall bestäm-

Sveriges

k_t-'rk0kamerala

förening

menar

att

dispensfrågor

skall

bestäm-

mas pä lokal nivå

mas

pä

lokal

nivå

Dmnkapitlet i Uppsala ser förslaget med lägre kompetens i vissa fall som ett erkännande av att statlig reglering behövs.

Dmnkapitlet i Uppsala ser förslaget med lägre kompetens i vissa fall som

Dmnkapitlet

Uppsala

ser

förslaget

med

lägre

kompetens

vissa

fall

som

ett erkännande av att statlig reglering behövs.

ett

erkännande

att

statlig

reglering

behövs.

Utredningens konstaterande att man för vissa tjänster inte heller i framti- den kommer att kunna kräva kantorskompetens pekar indirekt på behovet av en statlig reglering av tjänsterna. Önskar visst pastorat vid minimipröv- ningen av omfattningen av viss tjänst mycket låg omfattning av tjänsten kommer densamma att bli svårbcsatt varvid domkapitlet tvingas medge lägre behörighet för tjänsten.

Utredningens konstaterande att man för vissa tjänster inte heller i framti-

Utredningens

konstaterande

att

man

för

vissa

tjänster

inte

heller

framti-

den kommer att kunna kräva kantorskompetens pekar indirekt på behovet

den

kommer

att

kunna

kräva

kantorskompetens

pekar

indirekt

på

behovet

av en statlig reglering av tjänsterna. Önskar visst pastorat vid minimipröv-

statlig

reglering

tjänsterna.

Önskar

visst

pastorat

vid

minimipröv-

ningen av omfattningen av viss tjänst mycket låg omfattning av tjänsten

ningen

omfattningen

viss

tjänst

mycket

låg

omfattning

tjänsten

kommer densamma att bli svårbcsatt varvid domkapitlet tvingas medge

kommer

densamma

att

bli

svårbcsatt

varvid

domkapitlet

tvingas

medge

lägre behörighet för tjänsten.

lägre

behörighet

för

tjänsten.

113

8 Riksdagen [987/88. ! saml. Nr l44

Riksdagen

[987/88.

saml.

l44

De Handikappades riksförbund har begränsat sitt yttrande till avsnittet 16.23. rörande personer med handikapp. DHR har under en lång följd av år verkat för att personer med rörelsehin- der skall kunna erhålla befrielse från behörighetsvillkoren vid kyrkomusi- kaliska anställningar. Vi ser därför med tillfredsställelse att utredningen nu föreslår befrielse från behörighetsvillkoren. DHR anser. att en reell kom- petens kan finnas trots att man på grund av handikapp ej kunnat genomföra alla moment i kyrkomusikerutbildningen. Förbundet anser vidare. att vid bedömning av insatsen skall tillgången till arbetstckniska hjälpmedel och arbetsbiträde också beaktas. Enligt utredningens mening är det lämpligt. att vid dispensprövning tillföra sakkunSkap utöver dem som finns- i pastoraten. [ betänkandet föreslås därför. att dispensprövningen handhas av stiftsstyrelsen. DHR stödjer dessa förslag. Vi vill särskilt betona vikten av att stiftsstyrelsen vid sin bedömning använder sig av den kunskap och de stödresurser för personer med handikapp som finns inom Länsarbetsnämnderna. Vi vill även peka på den stora sakkunskap. beträffande olika möjligheter att kompensera sitt handikapp. som finns inom handikapprörelsen, För- bundet vill därför förorda. att samråd sker med berörd handikapporganisa- tion. Utredningen har diskuterat frågan om medlemskap i svenska kyrkan skall vara behörighetskrav för kyrkomusiker men vill inte uppställa ett sådant formellt krav. Frågan behandlas i ett stort antal remissyttranden. Svenska kyrkans centralstyrelse och Svenska kyrkans jörsamlings- och pastoratsjärlnlnd har ingen erinran mot vad utredningen har uttalat. Kammarrätten i Jönköping liksom Svenska kyrkans nämnd för försam- lings- och pastoratsf'c'irvaltning,7 anser att pastoraten själva får avgöra om medlemskap skall vara krav eller ej. Medlemskap som behörighetskrav förespråkas av domkapitlen i Uppsa- la. Skara. Lund, Härnösand. Luleå och Visby samt av Domkyrkoorganis- ternas förening och Evangeliska foster/andsstiftelsen. Domkapitlet i Stockholm delar denna uppfattning men föreslår en dis- pensmöjlighet från kravet på medlemsskap. Medlemskapskravet har också stöd i yttranden från Svenska kyrkans personawirblllld. Karlskrona stadsjörsamling. Fridlevstads pastorat.. K ä— geröds och Göteborgs kyrkliga samfälligheter samt Nöbbele, Munktorps. Östersunds Västerlanda, Linderöds, Indals. Ovanåkers, Västra Vrams. Hagby. Gävle Heliga Trefaldighets och Eslövs församlingarsamt Kuller- stads pastorat. Svenska kyrkans centralstyrelse har ingen erinran mot utredningens ståndpunkt i frågan om medlemskap i svenska kyrkan. Utredaren diskuterar kortfattat huruvida man bör kräva att kyrkomusikern är medlem i Svenska kyrkan. Ett sådant krav liksom kravet på lojalitet mot kyrkans lära. ställs inte bara på kyrkomusikern utan på all personal inom församlingsvården. vilket kan tillgodoses. Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund anser inte att frågan om medlemskap i Svenska-kyrkan behöver författningsregleras. Prop. 1987/88:144 Bilaga 3 114

De Handikappades riksförbund har begränsat sitt yttrande till avsnittet 16.23. rörande personer med handikapp.

De Handikappades riksförbund har begränsat sitt yttrande till avsnittet

Handikappades

riksförbund

har

begränsat

sitt

yttrande

till

avsnittet

16.23. rörande personer med handikapp.

16.23.

rörande

personer

med

handikapp.

DHR har under en lång följd av år verkat för att personer med rörelsehin- der skall kunna erhålla befrielse från behörighetsvillkoren vid kyrkomusi- kaliska anställningar. Vi ser därför med tillfredsställelse att utredningen nu föreslår befrielse från behörighetsvillkoren. DHR anser. att en reell kom- petens kan finnas trots att man på grund av handikapp ej kunnat genomföra alla moment i kyrkomusikerutbildningen. Förbundet anser vidare. att vid bedömning av insatsen skall tillgången till arbetstckniska hjälpmedel och arbetsbiträde också beaktas. Enligt utredningens mening är det lämpligt. att vid dispensprövning tillföra sakkunSkap utöver dem som finns- i pastoraten. [ betänkandet föreslås därför. att dispensprövningen handhas av stiftsstyrelsen. DHR stödjer dessa förslag. Vi vill särskilt betona vikten av att stiftsstyrelsen vid sin bedömning använder sig av den kunskap och de stödresurser för personer med handikapp som finns inom Länsarbetsnämnderna. Vi vill även peka på den stora sakkunskap. beträffande olika möjligheter att kompensera sitt handikapp. som finns inom handikapprörelsen, För- bundet vill därför förorda. att samråd sker med berörd handikapporganisa- tion.

DHR har under en lång följd av år verkat för att personer med rörelsehin-

DHR

har

under

lång

följd

år

verkat

för

att

personer

med

rörelsehin-

der skall kunna erhålla befrielse från behörighetsvillkoren vid kyrkomusi-

der

skall

kunna

erhålla

befrielse

från

behörighetsvillkoren

vid

kyrkomusi-

kaliska anställningar. Vi ser därför med tillfredsställelse att utredningen nu

kaliska

anställningar.

ser

därför

med

tillfredsställelse

att

utredningen

föreslår befrielse från behörighetsvillkoren. DHR anser. att en reell kom-

föreslår

befrielse

från

behörighetsvillkoren.

DHR

anser.

att

reell

kom-

petens kan finnas trots att man på grund av handikapp ej kunnat genomföra

petens

kan

finnas

trots

att

man

på

grund

handikapp

kunnat

genomföra

alla moment i kyrkomusikerutbildningen.

alla

moment

kyrkomusikerutbildningen.

Förbundet anser vidare. att vid bedömning av insatsen skall tillgången till arbetstckniska hjälpmedel och arbetsbiträde också beaktas.

Förbundet anser vidare. att vid bedömning av insatsen skall tillgången

Förbundet

anser

vidare.

att

vid

bedömning

insatsen

skall

tillgången

till arbetstckniska hjälpmedel och arbetsbiträde också beaktas.

till

arbetstckniska

hjälpmedel

och

arbetsbiträde

också

beaktas.

Enligt utredningens mening är det lämpligt. att vid dispensprövning tillföra sakkunSkap utöver dem som finns- i pastoraten. [ betänkandet föreslås därför. att dispensprövningen handhas av stiftsstyrelsen. DHR stödjer dessa förslag. Vi vill särskilt betona vikten av att stiftsstyrelsen vid sin bedömning använder sig av den kunskap och de stödresurser för personer med handikapp som finns inom Länsarbetsnämnderna.

Enligt utredningens mening är det lämpligt. att vid dispensprövning

Enligt

utredningens

mening

är

det

lämpligt.

att

vid

dispensprövning

tillföra sakkunSkap utöver dem som finns- i pastoraten. [ betänkandet

tillföra

sakkunSkap

utöver

dem

som

finns-

pastoraten.

[

betänkandet

föreslås därför. att dispensprövningen handhas av stiftsstyrelsen. DHR

föreslås

därför.

att

dispensprövningen

handhas

stiftsstyrelsen.

DHR

stödjer dessa förslag. Vi vill särskilt betona vikten av att stiftsstyrelsen vid

stödjer

dessa

förslag.

vill

särskilt

betona

vikten

att

stiftsstyrelsen

vid

sin bedömning använder sig av den kunskap och de stödresurser för

sin

bedömning

använder

sig

den

kunskap

och

stödresurser

för

personer med handikapp som finns inom Länsarbetsnämnderna.

personer

med

handikapp

som

finns

inom

Länsarbetsnämnderna.

Vi vill även peka på den stora sakkunskap. beträffande olika möjligheter att kompensera sitt handikapp. som finns inom handikapprörelsen, För- bundet vill därför förorda. att samråd sker med berörd handikapporganisa- tion.

Vi vill även peka på den stora sakkunskap. beträffande olika möjligheter

vill

även

peka

på

den

stora

sakkunskap.

beträffande

olika

möjligheter

att kompensera sitt handikapp. som finns inom handikapprörelsen, För-

att

kompensera

sitt

handikapp.

som

finns

inom

handikapprörelsen,

För-

bundet vill därför förorda. att samråd sker med berörd handikapporganisa-

bundet

vill

därför

förorda.

att

samråd

sker

med

berörd

handikapporganisa-

tion.

Utredningen har diskuterat frågan om medlemskap i svenska kyrkan skall vara behörighetskrav för kyrkomusiker men vill inte uppställa ett sådant formellt krav. Frågan behandlas i ett stort antal remissyttranden. Svenska kyrkans centralstyrelse och Svenska kyrkans jörsamlings- och pastoratsjärlnlnd har ingen erinran mot vad utredningen har uttalat. Kammarrätten i Jönköping liksom Svenska kyrkans nämnd för försam- lings- och pastoratsf'c'irvaltning,7 anser att pastoraten själva får avgöra om medlemskap skall vara krav eller ej. Medlemskap som behörighetskrav förespråkas av domkapitlen i Uppsa- la. Skara. Lund, Härnösand. Luleå och Visby samt av Domkyrkoorganis- ternas förening och Evangeliska foster/andsstiftelsen. Domkapitlet i Stockholm delar denna uppfattning men föreslår en dis- pensmöjlighet från kravet på medlemsskap. Medlemskapskravet har också stöd i yttranden från Svenska kyrkans personawirblllld. Karlskrona stadsjörsamling. Fridlevstads pastorat.. K ä— geröds och Göteborgs kyrkliga samfälligheter samt Nöbbele, Munktorps. Östersunds Västerlanda, Linderöds, Indals. Ovanåkers, Västra Vrams. Hagby. Gävle Heliga Trefaldighets och Eslövs församlingarsamt Kuller- stads pastorat. Svenska kyrkans centralstyrelse har ingen erinran mot utredningens ståndpunkt i frågan om medlemskap i svenska kyrkan.

Utredningen har diskuterat frågan om medlemskap i svenska kyrkan skall

Utredningen

har

diskuterat

frågan

medlemskap

svenska

kyrkan

skall

vara behörighetskrav för kyrkomusiker men vill inte uppställa ett sådant

vara

behörighetskrav

för

kyrkomusiker

men

vill

inte

uppställa

ett

sådant

formellt krav. Frågan behandlas i ett stort antal remissyttranden.

formellt

krav.

Frågan

behandlas

ett

stort

antal

remissyttranden.

Svenska kyrkans centralstyrelse och Svenska kyrkans jörsamlings- och pastoratsjärlnlnd har ingen erinran mot vad utredningen har uttalat.

Svenska kyrkans centralstyrelse och Svenska kyrkans jörsamlings- och

Svenska

kyrkans

centralstyrelse

och

Svenska

kyrkans

jörsamlings-

och

pastoratsjärlnlnd har ingen erinran mot vad utredningen har uttalat.

pastoratsjärlnlnd

har

ingen

erinran

mot

vad

utredningen

har

uttalat.

Kammarrätten i Jönköping liksom Svenska kyrkans nämnd för försam- lings- och pastoratsf'c'irvaltning,7 anser att pastoraten själva får avgöra om medlemskap skall vara krav eller ej.

Kammarrätten i Jönköping liksom Svenska kyrkans nämnd för försam-

Kammarrätten

Jönköping

liksom

Svenska

kyrkans

nämnd

för

försam-

lings- och pastoratsf'c'irvaltning,7 anser att pastoraten själva får avgöra om

lings-

och

pastoratsf'c'irvaltning,7

anser

att

pastoraten

själva

får

avgöra

medlemskap skall vara krav eller ej.

medlemskap

skall

vara

krav

eller

ej.

Medlemskap som behörighetskrav förespråkas av domkapitlen i Uppsa- la. Skara. Lund, Härnösand. Luleå och Visby samt av Domkyrkoorganis- ternas förening och Evangeliska foster/andsstiftelsen.

Medlemskap som behörighetskrav förespråkas av domkapitlen i Uppsa-

Medlemskap

som

behörighetskrav

förespråkas

domkapitlen

Uppsa-

la. Skara. Lund, Härnösand. Luleå och Visby samt av Domkyrkoorganis-

la.

Skara.

Lund,

Härnösand.

Luleå

och

Visby

samt

Domkyrkoorganis-

ternas förening och Evangeliska foster/andsstiftelsen.

ternas

förening

och

Evangeliska

foster/andsstiftelsen.

Domkapitlet i Stockholm delar denna uppfattning men föreslår en dis- pensmöjlighet från kravet på medlemsskap.

Domkapitlet i Stockholm delar denna uppfattning men föreslår en dis-

Domkapitlet

Stockholm

delar

denna

uppfattning

men

föreslår

dis-

pensmöjlighet från kravet på medlemsskap.

pensmöjlighet

från

kravet

på

medlemsskap.

Medlemskapskravet har också stöd i yttranden från Svenska kyrkans personawirblllld. Karlskrona stadsjörsamling. Fridlevstads pastorat.. K ä— geröds och Göteborgs kyrkliga samfälligheter samt Nöbbele, Munktorps. Östersunds Västerlanda, Linderöds, Indals. Ovanåkers, Västra Vrams. Hagby. Gävle Heliga Trefaldighets och Eslövs församlingarsamt Kuller- stads pastorat.

Medlemskapskravet har också stöd i yttranden från Svenska kyrkans

Medlemskapskravet

har

också

stöd

yttranden

från

Svenska

kyrkans

personawirblllld. Karlskrona stadsjörsamling. Fridlevstads pastorat.. K ä—

personawirblllld.

Karlskrona

stadsjörsamling.

Fridlevstads

pastorat..

ä—

geröds och Göteborgs kyrkliga samfälligheter samt Nöbbele, Munktorps.

geröds

och

Göteborgs

kyrkliga

samfälligheter

samt

Nöbbele,

Munktorps.

Östersunds Västerlanda, Linderöds, Indals. Ovanåkers, Västra Vrams.

Östersunds

Västerlanda,

Linderöds,

Indals.

Ovanåkers,

Västra

Vrams.

Hagby. Gävle Heliga Trefaldighets och Eslövs församlingarsamt Kuller-

Hagby.

Gävle

Heliga

Trefaldighets

och

Eslövs

församlingarsamt

Kuller-

stads pastorat.

stads

pastorat.

Svenska kyrkans centralstyrelse har ingen erinran mot utredningens ståndpunkt i frågan om medlemskap i svenska kyrkan.

Svenska kyrkans centralstyrelse har ingen erinran mot utredningens

Svenska

kyrkans

centralstyrelse

har

ingen

erinran

mot

utredningens

ståndpunkt i frågan om medlemskap i svenska kyrkan.

ståndpunkt

frågan

medlemskap

svenska

kyrkan.

Utredaren diskuterar kortfattat huruvida man bör kräva att kyrkomusikern är medlem i Svenska kyrkan. Ett sådant krav liksom kravet på lojalitet mot kyrkans lära. ställs inte bara på kyrkomusikern utan på all personal inom församlingsvården. vilket kan tillgodoses.

Utredaren diskuterar kortfattat huruvida man bör kräva att kyrkomusikern

Utredaren

diskuterar

kortfattat

huruvida

man

bör

kräva

att

kyrkomusikern

är medlem i Svenska kyrkan. Ett sådant krav liksom kravet på lojalitet mot

är

medlem

Svenska

kyrkan.

Ett

sådant

krav

liksom

kravet

på

lojalitet

mot

kyrkans lära. ställs inte bara på kyrkomusikern utan på all personal inom

kyrkans

lära.

ställs

inte

bara

på

kyrkomusikern

utan

på

all

personal

inom

församlingsvården. vilket kan tillgodoses.

församlingsvården.

vilket

kan

tillgodoses.

Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund anser inte att frågan om medlemskap i Svenska-kyrkan behöver författningsregleras.

Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund anser inte att frågan

Svenska

kyrkans

församlings-

och

pastoratsförbund

anser

inte

att

frågan

om medlemskap i Svenska-kyrkan behöver författningsregleras.

medlemskap

Svenska-kyrkan

behöver

författningsregleras.

Prop. 1987/88:144

Prop.

1987/88:144

Bilaga 3

Bilaga

114

Utredaren diskuterar kortfattat huruvida man bör kräva att kyrkomusikern Prop. 1987/88; [44 är medlem i Svenska kyrkan. Ett sådant krav torde enligt förbundsstyrel- Bilaga 3 sens mening kunna ställas inte bara på kyrkomusikern utan på all personal inom församlingsvården. Förbundsstyrelsen har ovan tillstyrkt kyrkomusikerutredningens förslag om en avreglering av det statliga författningssystemet för kyrkomusikerna. Eftersom frågan om medlemskapet i Svenska kyrkan är hänförlig även till annan personal skulle en lag eller författningsrcglering av medlemskapet för kyrkomusikerna också leda till en författningsreglering av medlemsfrå- gan för övrig personal inom församlingsvården. Förbundsstyrelsen. som är emot en ökad författningsreglering av kyrkokommunernas verksamhet. anser därför i likhet med utredaren att denna fråga inte skall författnings- regleras. Förbundsstyrelscn har den uppfattningen att frågan inte är av den arten att den bör regleras i kollektivavtal med de fackliga organisationerna, eftersom ett kollektivavtal normalt innehåller endast frågor av materiell karaktär. Kravet på medlemskap i Svenska kyrkan för anställda i de kyrkliga kommunerna bör istället övervägas av respektive kyrkliga kom- mun/arbetsgivare i samband med nyrekrytering. Förbundsstyrelscn utreder för närvarande lämpligheten av att utfärda en rekommendation i den aktualiserade frågan till de kyrkliga kommunerna. En sådan rekommendation bör inte bara beröra frågan om medlemskap utan även ett uttalat krav på lojalitet i anställningen gentemot Svenska kyrkans lära. ' Svenska kyrkans nämnd förförsarnlings- och pastoratsfc'irt'altning har på samma grunder som Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund kommit fram till den uppfattningen att kravet på medlemsskap i svenska kyrkan för anställda i de kyrkliga kommunerna i stället bör övervägas av respektive kyrkliga kommun/arbetsgivare i samband med rekryteringen. Kammarrätten [Jönköping är av samma uppfattning. Beträffande i vad mån medlemskap i svenska kyrkan skall vara ett krav för tjänst som kyrkomusiker finner kammarrätten det välbetänkt att inte gene- rellt uppställa detta som ett formellt krav. Pastoraten bör dock vara berät- tigade att ange medlemskap i svenska kyrkan” som krav för tjänsten. Möjligheten att ange medlemskap i Svenska kyrkan som krav för en tjänst bör kunna rymmas-inom kravet på lämplighet för tjänsten. Domkapitlet i Uppsala vill däremot införa ett krav på medlemskap i lagen med följande motivering. Till utredningens diskussion huruvida medlemskap i svenska kyrkan skall vara ett formellt behörighetsvillkor får påpekas att idag gäller att musikern skall ”vara känd för att vilja främja församlingslivet" (24 å,](MF). Därav torde följa att om viss sökande till tjänst tidigare utträtt ur svenska kyrkan utan att återinträda han/hon måste anses obehörig till den sökta kyrkomu- sikertjänsten i svenska kyrkan. Utredningens förslag till lag bör i det här avseendet kompletteras så att medlemskap bör utgöra behörighetsgrund. Domkapitlet i Stockholm anser att medlemsskap i svenska kyrkan skall vara behörighetsvillkor för kyrkomusiker. från vilket stiftsstyrelsen äger meddela befrielse. om särskilda skäl föreligger. ”5

Utredaren diskuterar kortfattat huruvida man bör kräva att kyrkomusikern Prop. 1987/88; [44

Utredaren

diskuterar

kortfattat

huruvida

man

bör

kräva

att

kyrkomusikern

Prop.

1987/88;

[44

är medlem i Svenska kyrkan. Ett sådant krav torde enligt förbundsstyrel- Bilaga 3

är

medlem

Svenska

kyrkan.

Ett

sådant

krav

torde

enligt

förbundsstyrel-

Bilaga

sens mening kunna ställas inte bara på kyrkomusikern utan på all personal

sens

mening

kunna

ställas

inte

bara

på

kyrkomusikern

utan

på

all

personal

inom församlingsvården.

inom

församlingsvården.

Förbundsstyrelsen har ovan tillstyrkt kyrkomusikerutredningens förslag om en avreglering av det statliga författningssystemet för kyrkomusikerna. Eftersom frågan om medlemskapet i Svenska kyrkan är hänförlig även till annan personal skulle en lag eller författningsrcglering av medlemskapet för kyrkomusikerna också leda till en författningsreglering av medlemsfrå- gan för övrig personal inom församlingsvården. Förbundsstyrelsen. som är emot en ökad författningsreglering av kyrkokommunernas verksamhet. anser därför i likhet med utredaren att denna fråga inte skall författnings- regleras.

Förbundsstyrelsen har ovan tillstyrkt kyrkomusikerutredningens förslag

Förbundsstyrelsen

har

ovan

tillstyrkt

kyrkomusikerutredningens

förslag

om en avreglering av det statliga författningssystemet för kyrkomusikerna.

avreglering

det

statliga

författningssystemet

för

kyrkomusikerna.

Eftersom frågan om medlemskapet i Svenska kyrkan är hänförlig även till

Eftersom

frågan

medlemskapet

Svenska

kyrkan

är

hänförlig

även

till

annan personal skulle en lag eller författningsrcglering av medlemskapet

annan

personal

skulle

lag

eller

författningsrcglering

medlemskapet

för kyrkomusikerna också leda till en författningsreglering av medlemsfrå-

för

kyrkomusikerna

också

leda

till

författningsreglering

medlemsfrå-

gan för övrig personal inom församlingsvården. Förbundsstyrelsen. som är

gan

för

övrig

personal

inom

församlingsvården.

Förbundsstyrelsen.

som

är

emot en ökad författningsreglering av kyrkokommunernas verksamhet.

emot

ökad

författningsreglering

kyrkokommunernas

verksamhet.

anser därför i likhet med utredaren att denna fråga inte skall författnings-

anser

därför

likhet

med

utredaren

att

denna

fråga

inte

skall

författnings-

regleras.

Förbundsstyrelscn har den uppfattningen att frågan inte är av den arten att den bör regleras i kollektivavtal med de fackliga organisationerna, eftersom ett kollektivavtal normalt innehåller endast frågor av materiell karaktär. Kravet på medlemskap i Svenska kyrkan för anställda i de kyrkliga kommunerna bör istället övervägas av respektive kyrkliga kom- mun/arbetsgivare i samband med nyrekrytering.

Förbundsstyrelscn har den uppfattningen att frågan inte är av den arten

Förbundsstyrelscn

har

den

uppfattningen

att

frågan

inte

är

den

arten

att den bör regleras i kollektivavtal med de fackliga organisationerna,

att

den

bör

regleras

kollektivavtal

med

fackliga

organisationerna,

eftersom ett kollektivavtal normalt innehåller endast frågor av materiell

eftersom

ett

kollektivavtal

normalt

innehåller

endast

frågor

materiell

karaktär. Kravet på medlemskap i Svenska kyrkan för anställda i de

karaktär.

Kravet

på

medlemskap

Svenska

kyrkan

för

anställda

kyrkliga kommunerna bör istället övervägas av respektive kyrkliga kom-

kyrkliga

kommunerna

bör

istället

övervägas

respektive

kyrkliga

kom-

mun/arbetsgivare i samband med nyrekrytering.

mun/arbetsgivare

samband

med

nyrekrytering.

Förbundsstyrelscn utreder för närvarande lämpligheten av att utfärda en rekommendation i den aktualiserade frågan till de kyrkliga kommunerna. En sådan rekommendation bör inte bara beröra frågan om medlemskap utan även ett uttalat krav på lojalitet i anställningen gentemot Svenska kyrkans lära. '

Förbundsstyrelscn utreder för närvarande lämpligheten av att utfärda en

Förbundsstyrelscn

utreder

för

närvarande

lämpligheten

att

utfärda

rekommendation i den aktualiserade frågan till de kyrkliga kommunerna.

rekommendation

den

aktualiserade

frågan

till

kyrkliga

kommunerna.

En sådan rekommendation bör inte bara beröra frågan om medlemskap

sådan

rekommendation

bör

inte

bara

beröra

frågan

medlemskap

utan även ett uttalat krav på lojalitet i anställningen gentemot Svenska

utan

även

ett

uttalat

krav

på

lojalitet

anställningen

gentemot

Svenska

kyrkans lära. '

kyrkans

lära.

Svenska kyrkans nämnd förförsarnlings- och pastoratsfc'irt'altning har på samma grunder som Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund kommit fram till den uppfattningen att kravet på medlemsskap i svenska kyrkan för anställda i de kyrkliga kommunerna i stället bör övervägas av respektive kyrkliga kommun/arbetsgivare i samband med rekryteringen. Kammarrätten [Jönköping är av samma uppfattning.

Svenska kyrkans nämnd förförsarnlings- och pastoratsfc'irt'altning har på

Svenska

kyrkans

nämnd

förförsarnlings-

och

pastoratsfc'irt'altning

har

på

samma grunder som Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund

samma

grunder

som

Svenska

kyrkans

församlings-

och

pastoratsförbund

kommit fram till den uppfattningen att kravet på medlemsskap i svenska

kommit

fram

till

den

uppfattningen

att

kravet

på

medlemsskap

svenska

kyrkan för anställda i de kyrkliga kommunerna i stället bör övervägas av

kyrkan

för

anställda

kyrkliga

kommunerna

stället

bör

övervägas

respektive kyrkliga kommun/arbetsgivare i samband med rekryteringen. Kammarrätten [Jönköping är av samma uppfattning.

respektive kyrkliga kommun/arbetsgivare i samband med rekryteringen.

respektive

kyrkliga

kommun/arbetsgivare

samband

med

rekryteringen.

Kammarrätten [Jönköping är av samma uppfattning.

Kammarrätten

[Jönköping

är

samma

uppfattning.

Beträffande i vad mån medlemskap i svenska kyrkan skall vara ett krav för tjänst som kyrkomusiker finner kammarrätten det välbetänkt att inte gene- rellt uppställa detta som ett formellt krav. Pastoraten bör dock vara berät- tigade att ange medlemskap i svenska kyrkan” som krav för tjänsten. Möjligheten att ange medlemskap i Svenska kyrkan som krav för en tjänst bör kunna rymmas-inom kravet på lämplighet för tjänsten.

Beträffande i vad mån medlemskap i svenska kyrkan skall vara ett krav för

Beträffande

vad

mån

medlemskap

svenska

kyrkan

skall

vara

ett

krav

för

tjänst som kyrkomusiker finner kammarrätten det välbetänkt att inte gene-

tjänst

som

kyrkomusiker

finner

kammarrätten

det

välbetänkt

att

inte

gene-

rellt uppställa detta som ett formellt krav. Pastoraten bör dock vara berät-

rellt

uppställa

detta

som

ett

formellt

krav.

Pastoraten

bör

dock

vara

berät-

tigade att ange medlemskap i svenska kyrkan” som krav för tjänsten.

tigade

att

ange

medlemskap

svenska

kyrkan”

som

krav

för

tjänsten.

Möjligheten att ange medlemskap i Svenska kyrkan som krav för en tjänst

Möjligheten

att

ange

medlemskap

Svenska

kyrkan

som

krav

för

tjänst

bör kunna rymmas-inom kravet på lämplighet för tjänsten.

bör

kunna

rymmas-inom

kravet

på

lämplighet

för

tjänsten.

Domkapitlet i Uppsala vill däremot införa ett krav på medlemskap i lagen med följande motivering.

Domkapitlet i Uppsala vill däremot införa ett krav på medlemskap i lagen

Domkapitlet

Uppsala

vill

däremot

införa

ett

krav

på

medlemskap

lagen

med följande motivering.

med

följande

motivering.

Till utredningens diskussion huruvida medlemskap i svenska kyrkan skall vara ett formellt behörighetsvillkor får påpekas att idag gäller att musikern skall ”vara känd för att vilja främja församlingslivet" (24 å,](MF). Därav torde följa att om viss sökande till tjänst tidigare utträtt ur svenska kyrkan utan att återinträda han/hon måste anses obehörig till den sökta kyrkomu- sikertjänsten i svenska kyrkan. Utredningens förslag till lag bör i det här avseendet kompletteras så att medlemskap bör utgöra behörighetsgrund.

Till utredningens diskussion huruvida medlemskap i svenska kyrkan skall

Till

utredningens

diskussion

huruvida

medlemskap

svenska

kyrkan

skall

vara ett formellt behörighetsvillkor får påpekas att idag gäller att musikern

vara

ett

formellt

behörighetsvillkor

får

påpekas

att

idag

gäller

att

musikern

skall ”vara känd för att vilja främja församlingslivet" (24 å,](MF). Därav

skall

”vara

känd

för

att

vilja

främja

församlingslivet"

(24

å,](MF).

Därav

torde följa att om viss sökande till tjänst tidigare utträtt ur svenska kyrkan

torde

följa

att

viss

sökande

till

tjänst

tidigare

utträtt

svenska

kyrkan

utan att återinträda han/hon måste anses obehörig till den sökta kyrkomu-

utan

att

återinträda

han/hon

måste

anses

obehörig

till

den

sökta

kyrkomu-

sikertjänsten i svenska kyrkan. Utredningens förslag till lag bör i det här

sikertjänsten

svenska

kyrkan.

Utredningens

förslag

till

lag

bör

det

här

avseendet kompletteras så att medlemskap bör utgöra behörighetsgrund.

avseendet

kompletteras

så

att

medlemskap

bör

utgöra

behörighetsgrund.

Domkapitlet i Stockholm anser att medlemsskap i svenska kyrkan skall vara behörighetsvillkor för kyrkomusiker. från vilket stiftsstyrelsen äger meddela befrielse. om särskilda skäl föreligger. ”5

Domkapitlet i Stockholm anser att medlemsskap i svenska kyrkan skall

Domkapitlet

Stockholm

anser

att

medlemsskap

svenska

kyrkan

skall

vara behörighetsvillkor för kyrkomusiker. från vilket stiftsstyrelsen äger

vara

behörighetsvillkor

för

kyrkomusiker.

från

vilket

stiftsstyrelsen

äger

meddela befrielse. om särskilda skäl föreligger. ”5

meddela

befrielse.

särskilda

skäl

föreligger.

”5

l betänkandet på sidan 168 diskuteras huruvida medlemskap i svenska kyrkan skall vara behörighetsvillkor för kyrkomusiker. Å ena sidan är en gemensam luthersk värdegemenskap en av förutsättningarna för ett effek- tivt och framgångsrikt församlingsarbete. Å andra sidan är kyrkomusiken av internationell och ekumenisk natur. Det har funnits fler exempel på att kyrkomusiker tillhörande visst kristet trossamfund .med framgång innehaft tjänst inom ett annat. I framtiden torde den svenska kyrkan komma att arbeta än mer ekumeniskt. Det vore då stridande mot denna utveckling att genom lagföreskrift omöjliggöra för kyrkomusiker tillhörande annat tros- samfund att arbeta inom svenska kyrkan. Stockholms domkapitel får i enlighet med ovan anförda överväganden förslå att medlemskap i svenska kyrkan skall vara behörighetsvillkor för kyrkomusiker, men att stiftsstyrelsen efter hörande av vederbörande pastoratskyrkoråd (motsvarande) — om särskilda skäl föreligger i det en- skilda fallet — får medge befrielse från detta krav. Domkapitlet i Lund anser det som självklart. att medlemskap i svenska kyrkan är ett behörighetskrav för kyrkomusiker. Medlemskap i svenska kyrkan bör enligt domkapitlets mening självklart skrivas in som ett behörighetskrav för kyrkomusiker. oavsett statlig eller kommunal reglering. Med den mångfald av religiösa rörelser, som ftnns i dagens svenska samhälle. räcker det inte att "förutsätta en lojalitet mot kyrkans arbete". Det är viktigt, att svenska kyrkan verkligen kan och får markera krav på. att den lojaliteten också uttrycks i medlemskap. Domkapitlet [ Härnösand anser också att en sökande till kyrkomusiker- tjänst skall vara medlemmar i svenska kyrkan. Domkapitlet instämmer i utredarens förslag om behörighetsvillkor. som ju ungefärligen motsvarar nuvarande bestämmelser. Dock anser domkapitlet i likhet med den sakkunnige, kontraktsprosten Bengt Broman. att man som behörighetsvillkor bör fordra att sökanden till en kyrkomusikertjänst är medlem av svenska kyrkan. I enlighet med vad domkapitlet sagt under punkt [1212 bör dispensärenden prövas av domkapitlet. Som domkapitlet redan framhållit i sitt yttrande över psalmboksbetän- kandet efterlyser vi en särskild kyrkans profildel i den kyrkomusikaliska grundutbildningen. motsvarande den som blivande präster får i den pasto— raltcologiska utbildningen och som skall utgöra villkor för kyrkomusikalisk tjänst i svenska kyrkan. Domkapitlet i Lulea ser medlemskap 1 svenska kyrkan som ett självklart krav. På en punkt vill domkapitlet ansluta sig till kontraktsprosten BengtBro- mans reservation. och det gäller kyrkomusikernas tillhörighet till Svenska Kyrkan. Det har blivit allt vanligare att man. vid utannonsering av försam- lingsvårdande tjänster, sätter ut tillhörighet till Svenska Kyrkan som en förutsättning, och vi menar, att det måste vara en självklar sak också för en kyrkomusiker. som inte minst i körverksamheten ofta har att arbeta med bibliska och andra texter av uppbyggelsekaraktär och dessutom är den som skall leda koristerna m i gudstjänsten. Prop. 1987/88: 144 Bilaga 3 _ 116

l betänkandet på sidan 168 diskuteras huruvida medlemskap i svenska

betänkandet

på

sidan

168

diskuteras

huruvida

medlemskap

svenska

kyrkan skall vara behörighetsvillkor för kyrkomusiker. Å ena sidan är en

kyrkan

skall

vara

behörighetsvillkor

för

kyrkomusiker.

ena

sidan

är

gemensam luthersk värdegemenskap en av förutsättningarna för ett effek-

gemensam

luthersk

värdegemenskap

förutsättningarna

för

ett

effek-

tivt och framgångsrikt församlingsarbete. Å andra sidan är kyrkomusiken

tivt

och

framgångsrikt

församlingsarbete.

andra

sidan

är

kyrkomusiken

av internationell och ekumenisk natur. Det har funnits fler exempel på att

internationell

och

ekumenisk

natur.

Det

har

funnits

fler

exempel

på

att

kyrkomusiker tillhörande visst kristet trossamfund .med framgång innehaft

kyrkomusiker

tillhörande

visst

kristet

trossamfund

.med

framgång

innehaft

tjänst inom ett annat. I framtiden torde den svenska kyrkan komma att

tjänst

inom

ett

annat.

framtiden

torde

den

svenska

kyrkan

komma

att

arbeta än mer ekumeniskt. Det vore då stridande mot denna utveckling att

arbeta

än

mer

ekumeniskt.

Det

vore

då

stridande

mot

denna

utveckling

att

genom lagföreskrift omöjliggöra för kyrkomusiker tillhörande annat tros-

genom

lagföreskrift

omöjliggöra

för

kyrkomusiker

tillhörande

annat

tros-

samfund att arbeta inom svenska kyrkan.

samfund

att

arbeta

inom

svenska

kyrkan.

Stockholms domkapitel får i enlighet med ovan anförda överväganden förslå att medlemskap i svenska kyrkan skall vara behörighetsvillkor för kyrkomusiker, men att stiftsstyrelsen efter hörande av vederbörande pastoratskyrkoråd (motsvarande) — om särskilda skäl föreligger i det en- skilda fallet — får medge befrielse från detta krav.

Stockholms domkapitel får i enlighet med ovan anförda överväganden

Stockholms

domkapitel

får

enlighet

med

ovan

anförda

överväganden

förslå att medlemskap i svenska kyrkan skall vara behörighetsvillkor för

förslå

att

medlemskap

svenska

kyrkan

skall

vara

behörighetsvillkor

för

kyrkomusiker, men att stiftsstyrelsen efter hörande av vederbörande

kyrkomusiker,

men

att

stiftsstyrelsen

efter

hörande

vederbörande

pastoratskyrkoråd (motsvarande) — om särskilda skäl föreligger i det en-

pastoratskyrkoråd

(motsvarande)

—

särskilda

skäl

föreligger

det

en-

skilda fallet — får medge befrielse från detta krav.

skilda

fallet

—

får

medge

befrielse

från

detta

krav.

Domkapitlet i Lund anser det som självklart. att medlemskap i svenska kyrkan är ett behörighetskrav för kyrkomusiker.

Domkapitlet i Lund anser det som självklart. att medlemskap i svenska

Domkapitlet

Lund

anser

det

som

självklart.

att

medlemskap

svenska

kyrkan är ett behörighetskrav för kyrkomusiker.

kyrkan

är

ett

behörighetskrav

för

kyrkomusiker.

Medlemskap i svenska kyrkan bör enligt domkapitlets mening självklart skrivas in som ett behörighetskrav för kyrkomusiker. oavsett statlig eller kommunal reglering. Med den mångfald av religiösa rörelser, som ftnns i dagens svenska samhälle. räcker det inte att "förutsätta en lojalitet mot kyrkans arbete". Det är viktigt, att svenska kyrkan verkligen kan och får markera krav på. att den lojaliteten också uttrycks i medlemskap.

Medlemskap i svenska kyrkan bör enligt domkapitlets mening självklart

Medlemskap

svenska

kyrkan

bör

enligt

domkapitlets

mening

självklart

skrivas in som ett behörighetskrav för kyrkomusiker. oavsett statlig eller

skrivas

som

ett

behörighetskrav

för

kyrkomusiker.

oavsett

statlig

eller

kommunal reglering. Med den mångfald av religiösa rörelser, som ftnns i

kommunal

reglering.

Med

den

mångfald

religiösa

rörelser,

som

ftnns

dagens svenska samhälle. räcker det inte att "förutsätta en lojalitet mot

dagens

svenska

samhälle.

räcker

det

inte

att

"förutsätta

lojalitet

mot

kyrkans arbete". Det är viktigt, att svenska kyrkan verkligen kan och får

kyrkans

arbete".

Det

är

viktigt,

att

svenska

kyrkan

verkligen

kan

och

får

markera krav på. att den lojaliteten också uttrycks i medlemskap.

markera

krav

på.

att

den

lojaliteten

också

uttrycks

medlemskap.

Domkapitlet [ Härnösand anser också att en sökande till kyrkomusiker- tjänst skall vara medlemmar i svenska kyrkan.

Domkapitlet [ Härnösand anser också att en sökande till kyrkomusiker-

Domkapitlet

[

Härnösand

anser

också

att

sökande

till

kyrkomusiker-

tjänst skall vara medlemmar i svenska kyrkan.

tjänst

skall

vara

medlemmar

svenska

kyrkan.

Domkapitlet instämmer i utredarens förslag om behörighetsvillkor. som ju ungefärligen motsvarar nuvarande bestämmelser. Dock anser domkapitlet i likhet med den sakkunnige, kontraktsprosten Bengt Broman. att man som behörighetsvillkor bör fordra att sökanden till en kyrkomusikertjänst är medlem av svenska kyrkan. I enlighet med vad domkapitlet sagt under punkt [1212 bör dispensärenden prövas av domkapitlet. Som domkapitlet redan framhållit i sitt yttrande över psalmboksbetän- kandet efterlyser vi en särskild kyrkans profildel i den kyrkomusikaliska grundutbildningen. motsvarande den som blivande präster får i den pasto— raltcologiska utbildningen och som skall utgöra villkor för kyrkomusikalisk tjänst i svenska kyrkan.

Domkapitlet instämmer i utredarens förslag om behörighetsvillkor. som ju

Domkapitlet

instämmer

utredarens

förslag

behörighetsvillkor.

som

ungefärligen motsvarar nuvarande bestämmelser. Dock anser domkapitlet

ungefärligen

motsvarar

nuvarande

bestämmelser.

Dock

anser

domkapitlet

i likhet med den sakkunnige, kontraktsprosten Bengt Broman. att man som

likhet

med

den

sakkunnige,

kontraktsprosten

Bengt

Broman.

att

man

som

behörighetsvillkor bör fordra att sökanden till en kyrkomusikertjänst är

behörighetsvillkor

bör

fordra

att

sökanden

till

kyrkomusikertjänst

är

medlem av svenska kyrkan. I enlighet med vad domkapitlet sagt under

medlem

svenska

kyrkan.

enlighet

med

vad

domkapitlet

sagt

under

punkt [1212 bör dispensärenden prövas av domkapitlet.

punkt

[1212

bör

dispensärenden

prövas

domkapitlet.

Som domkapitlet redan framhållit i sitt yttrande över psalmboksbetän- kandet efterlyser vi en särskild kyrkans profildel i den kyrkomusikaliska grundutbildningen. motsvarande den som blivande präster får i den pasto— raltcologiska utbildningen och som skall utgöra villkor för kyrkomusikalisk tjänst i svenska kyrkan.

Som domkapitlet redan framhållit i sitt yttrande över psalmboksbetän-

Som

domkapitlet

redan

framhållit

sitt

yttrande

över

psalmboksbetän-

kandet efterlyser vi en särskild kyrkans profildel i den kyrkomusikaliska

kandet

efterlyser

särskild

kyrkans

profildel

den

kyrkomusikaliska

grundutbildningen. motsvarande den som blivande präster får i den pasto—

grundutbildningen.

motsvarande

den

som

blivande

präster

får

den

pasto—

raltcologiska utbildningen och som skall utgöra villkor för kyrkomusikalisk

raltcologiska

utbildningen

och

som

skall

utgöra

villkor

för

kyrkomusikalisk

tjänst i svenska kyrkan.

tjänst

svenska

kyrkan.

Domkapitlet i Lulea ser medlemskap 1 svenska kyrkan som ett självklart krav.

Domkapitlet i Lulea ser medlemskap 1 svenska kyrkan som ett självklart

Domkapitlet

Lulea

ser

medlemskap

svenska

kyrkan

som

ett

självklart

krav.

På en punkt vill domkapitlet ansluta sig till kontraktsprosten BengtBro- mans reservation. och det gäller kyrkomusikernas tillhörighet till Svenska Kyrkan. Det har blivit allt vanligare att man. vid utannonsering av försam- lingsvårdande tjänster, sätter ut tillhörighet till Svenska Kyrkan som en förutsättning, och vi menar, att det måste vara en självklar sak också för en kyrkomusiker. som inte minst i körverksamheten ofta har att arbeta med bibliska och andra texter av uppbyggelsekaraktär och dessutom är den som skall leda koristerna m i gudstjänsten.

På en punkt vill domkapitlet ansluta sig till kontraktsprosten BengtBro-

På

punkt

vill

domkapitlet

ansluta

sig

till

kontraktsprosten

BengtBro-

mans reservation. och det gäller kyrkomusikernas tillhörighet till Svenska

mans

reservation.

och

det

gäller

kyrkomusikernas

tillhörighet

till

Svenska

Kyrkan. Det har blivit allt vanligare att man. vid utannonsering av försam-

Kyrkan.

Det

har

blivit

allt

vanligare

att

man.

vid

utannonsering

försam-

lingsvårdande tjänster, sätter ut tillhörighet till Svenska Kyrkan som en

lingsvårdande

tjänster,

sätter

tillhörighet

till

Svenska

Kyrkan

som

förutsättning, och vi menar, att det måste vara en självklar sak också för en

förutsättning,

och

menar,

att

det

måste

vara

självklar

sak

också

för

kyrkomusiker. som inte minst i körverksamheten ofta har att arbeta med

kyrkomusiker.

som

inte

minst

körverksamheten

ofta

har

att

arbeta

med

bibliska och andra texter av uppbyggelsekaraktär och dessutom är den

bibliska

och

andra

texter

uppbyggelsekaraktär

och

dessutom

är

den

som skall leda koristerna m i gudstjänsten.

som

skall

leda

koristerna

gudstjänsten.

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

Bilaga 3

Bilaga

_ 116

116

Domkapitlet i Visby anser att frågan bör övervägas ytterligare. Det kan Prop. 1987/88: 144 t. ex. inte anses tillfredsställande att den som har barnkörsverksamhet kan Bilaga 3 stå utanför kyrkan. ' Domkyrkoargunisternas förening Synen på Svenska kyrkan som ett trossamfund gör att kyrkomusikern bör tillhöra denna för att kunna vara "lämplig för anställningen" och kunna fullgöra sina församlingsvårdande uppgifter. Evangeliska F oster/ands-Stijielsen (EFS) Synen på Svenska kyrkan som ett trossamfund gör att kyrkomusikern bör tillhöra Svenska kyrkan för att kunna vara "lämplig för anställningen" och för att kunna vara en värdefull medlem i arbetslaget. Vi anser dock att viktigare än frågan om formellt medlemskap i Svenska kyrkan är lojalitet mot kyrkans arbete och grundläggande målsättning. 17.2 Tillsättningen av kyrkomusikertjänster kommeri huvudsak att följa kyrkokommunala regler. Om en kyrkomusikertjänst trots upprepa- de ledigförklaranden inte kan tillsätttas med en behörig sökande får annan kyrkomusiker anställas. Utredningens förslag avstyrks av en majoritet bland remissinstanserna som vänder sig mot ett rent kommunalt tillsättningsförfarande. främst av oro för att en objektiv meritbedömning inte kommer att ske men också för att en riksomfattande annonsering av lediga tjänster inte behöver ske vid kommunal tjänstetillsättning. Förslaget avstyrks sålunda av domkapitlen i Västerås, Växjö och Karl- stad, [Jamkyrkoorganisternas förening, Kyrkomusikernas riksfär- bund/Sveriges Iärarjörbund. samt ett stort antal församlingar, pastorat och enskilda kyrkomusiker som har gett in spontana yttranden. Domkapitlet [ Västerås avstyrker kyrkokommunal tillsättning, eftersom rekryteringen kan begränsas. Utredningens förslag om kyrkokommunal tillsättning av kyrkomusiker- tjänster avstyrks. Skälen är dels att rättssäkerheten i samband med tillsätt- ningen och besvärsrätten begränsas och dels att risk föreligger för en stark geografisk begränsning av rekryteringsområdet —i extremfallet internre- krytering. Meritvärderingen bör även fortsättningsvis göras av domkapit- let som resulterar i ett förslag motsvarande dagens. Domkapitlet i Växjö avstyrker förslaget med hänvisning till att det är svårt att bedöma sökandenas meriter. Tillsättning av tjänster bör alltjämt Ske enligt statliga regler. Denna tillsätt- ningsordning tar till vara såväl pastoratens intresse av att välja musiker 117

Domkapitlet i Visby anser att frågan bör övervägas ytterligare. Det kan Prop. 1987/88: 144

Domkapitlet

Visby

anser

att

frågan

bör

övervägas

ytterligare.

Det

kan

Prop.

1987/88:

144

t. ex. inte anses tillfredsställande att den som har barnkörsverksamhet kan Bilaga 3

ex.

inte

anses

tillfredsställande

att

den

som

har

barnkörsverksamhet

kan

Bilaga

stå utanför kyrkan.

stå

utanför

kyrkan.

' Domkyrkoargunisternas förening

Domkyrkoargunisternas

förening

Synen på Svenska kyrkan som ett trossamfund gör att kyrkomusikern bör tillhöra denna för att kunna vara "lämplig för anställningen" och kunna fullgöra sina församlingsvårdande uppgifter.

Synen på Svenska kyrkan som ett trossamfund gör att kyrkomusikern bör

Synen

på

Svenska

kyrkan

som

ett

trossamfund

gör

att

kyrkomusikern

bör

tillhöra denna för att kunna vara "lämplig för anställningen" och kunna

tillhöra

denna

för

att

kunna

vara

"lämplig

för

anställningen"

och

kunna

fullgöra sina församlingsvårdande uppgifter.

fullgöra

sina

församlingsvårdande

uppgifter.

Evangeliska F oster/ands-Stijielsen (EFS) Synen på Svenska kyrkan som ett trossamfund gör att kyrkomusikern bör tillhöra Svenska kyrkan för att kunna vara "lämplig för anställningen" och för att kunna vara en värdefull medlem i arbetslaget. Vi anser dock att

Evangeliska F oster/ands-Stijielsen (EFS)

Evangeliska

oster/ands-Stijielsen

(EFS)

Synen på Svenska kyrkan som ett trossamfund gör att kyrkomusikern bör tillhöra Svenska kyrkan för att kunna vara "lämplig för anställningen" och för att kunna vara en värdefull medlem i arbetslaget. Vi anser dock att

Synen på Svenska kyrkan som ett trossamfund gör att kyrkomusikern bör

Synen

på

Svenska

kyrkan

som

ett

trossamfund

gör

att

kyrkomusikern

bör

tillhöra Svenska kyrkan för att kunna vara "lämplig för anställningen" och

tillhöra

Svenska

kyrkan

för

att

kunna

vara

"lämplig

för

anställningen"

och

för att kunna vara en värdefull medlem i arbetslaget. Vi anser dock att

för

att

kunna

vara

värdefull

medlem

arbetslaget.

anser

dock

att

viktigare än frågan om formellt medlemskap i Svenska kyrkan är lojalitet mot kyrkans arbete och grundläggande målsättning.

viktigare än frågan om formellt medlemskap i Svenska kyrkan är lojalitet

viktigare

än

frågan

formellt

medlemskap

Svenska

kyrkan

är

lojalitet

mot kyrkans arbete och grundläggande målsättning.

mot

kyrkans

arbete

och

grundläggande

målsättning.

17.2

Tillsättningen av kyrkomusikertjänster kommeri huvudsak att följa kyrkokommunala regler. Om en kyrkomusikertjänst trots upprepa-

Tillsättningen av kyrkomusikertjänster kommeri huvudsak att följa

Tillsättningen

kyrkomusikertjänster

kommeri

huvudsak

att

följa

kyrkokommunala regler. Om en kyrkomusikertjänst trots upprepa-

kyrkokommunala

regler.

kyrkomusikertjänst

trots

upprepa-

de ledigförklaranden inte kan tillsätttas med en behörig sökande får annan kyrkomusiker anställas.

de ledigförklaranden inte kan tillsätttas med en behörig sökande får

ledigförklaranden

inte

kan

tillsätttas

med

behörig

sökande

får

annan kyrkomusiker anställas.

annan

kyrkomusiker

anställas.

Utredningens förslag avstyrks av en majoritet bland remissinstanserna som vänder sig mot ett rent kommunalt tillsättningsförfarande. främst av oro för att en objektiv meritbedömning inte kommer att ske men också för att en riksomfattande annonsering av lediga tjänster inte behöver ske vid kommunal tjänstetillsättning. Förslaget avstyrks sålunda av domkapitlen i Västerås, Växjö och Karl- stad, [Jamkyrkoorganisternas förening, Kyrkomusikernas riksfär- bund/Sveriges Iärarjörbund. samt ett stort antal församlingar, pastorat och enskilda kyrkomusiker som har gett in spontana yttranden. Domkapitlet [ Västerås avstyrker kyrkokommunal tillsättning, eftersom rekryteringen kan begränsas.

Utredningens förslag avstyrks av en majoritet bland remissinstanserna

Utredningens

förslag

avstyrks

majoritet

bland

remissinstanserna

som vänder sig mot ett rent kommunalt tillsättningsförfarande. främst av

som

vänder

sig

mot

ett

rent

kommunalt

tillsättningsförfarande.

främst

oro för att en objektiv meritbedömning inte kommer att ske men också för

oro

för

att

objektiv

meritbedömning

inte

kommer

att

ske

men

också

för

att en riksomfattande annonsering av lediga tjänster inte behöver ske vid

att

riksomfattande

annonsering

lediga

tjänster

inte

behöver

ske

vid

kommunal tjänstetillsättning.

kommunal

tjänstetillsättning.

Förslaget avstyrks sålunda av domkapitlen i Västerås, Växjö och Karl- stad, [Jamkyrkoorganisternas förening, Kyrkomusikernas riksfär- bund/Sveriges Iärarjörbund. samt ett stort antal församlingar, pastorat och enskilda kyrkomusiker som har gett in spontana yttranden.

Förslaget avstyrks sålunda av domkapitlen i Västerås, Växjö och Karl-

Förslaget

avstyrks

sålunda

domkapitlen

Västerås,

Växjö

och

Karl-

stad, [Jamkyrkoorganisternas förening, Kyrkomusikernas riksfär-

stad,

[Jamkyrkoorganisternas

förening,

Kyrkomusikernas

riksfär-

bund/Sveriges Iärarjörbund. samt ett stort antal församlingar, pastorat och

bund/Sveriges

Iärarjörbund.

samt

ett

stort

antal

församlingar,

pastorat

och

enskilda kyrkomusiker som har gett in spontana yttranden.

enskilda

kyrkomusiker

som

har

gett

spontana

yttranden.

Domkapitlet [ Västerås avstyrker kyrkokommunal tillsättning, eftersom rekryteringen kan begränsas.

Domkapitlet [ Västerås avstyrker kyrkokommunal tillsättning, eftersom

Domkapitlet

[

Västerås

avstyrker

kyrkokommunal

tillsättning,

eftersom

rekryteringen kan begränsas.

rekryteringen

kan

begränsas.

Utredningens förslag om kyrkokommunal tillsättning av kyrkomusiker- tjänster avstyrks. Skälen är dels att rättssäkerheten i samband med tillsätt- ningen och besvärsrätten begränsas och dels att risk föreligger för en stark geografisk begränsning av rekryteringsområdet —i extremfallet internre- krytering. Meritvärderingen bör även fortsättningsvis göras av domkapit- let som resulterar i ett förslag motsvarande dagens.

Utredningens förslag om kyrkokommunal tillsättning av kyrkomusiker-

Utredningens

förslag

kyrkokommunal

tillsättning

kyrkomusiker-

tjänster avstyrks. Skälen är dels att rättssäkerheten i samband med tillsätt-

tjänster

avstyrks.

Skälen

är

dels

att

rättssäkerheten

samband

med

tillsätt-

ningen och besvärsrätten begränsas och dels att risk föreligger för en stark

ningen

och

besvärsrätten

begränsas

och

dels

att

risk

föreligger

för

stark

geografisk begränsning av rekryteringsområdet —i extremfallet internre-

geografisk

begränsning

rekryteringsområdet

—i

extremfallet

internre-

krytering. Meritvärderingen bör även fortsättningsvis göras av domkapit-

krytering.

Meritvärderingen

bör

även

fortsättningsvis

göras

domkapit-

let som resulterar i ett förslag motsvarande dagens.

let

som

resulterar

ett

förslag

motsvarande

dagens.

Domkapitlet i Växjö avstyrker förslaget med hänvisning till att det är svårt att bedöma sökandenas meriter.

Domkapitlet i Växjö avstyrker förslaget med hänvisning till att det är svårt

Domkapitlet

Växjö

avstyrker

förslaget

med

hänvisning

till

att

det

är

svårt

att bedöma sökandenas meriter.

att

bedöma

sökandenas

meriter.

Tillsättning av tjänster bör alltjämt Ske enligt statliga regler. Denna tillsätt- ningsordning tar till vara såväl pastoratens intresse av att välja musiker 117

Tillsättning av tjänster bör alltjämt Ske enligt statliga regler. Denna tillsätt-

Tillsättning

tjänster

bör

alltjämt

Ske

enligt

statliga

regler.

Denna

tillsätt-

ningsordning tar till vara såväl pastoratens intresse av att välja musiker 117

ningsordning

tar

till

vara

såväl

pastoratens

intresse

att

välja

musiker

117

som musikernas intresse av att bli anställda med hänsyn till vedertagna Prop. 1987/88;144 meritvärderingsprinciper. Flertalet pastorat torde sakna förutsättningar för att framgångsrikt genomföra den ofta tekniskt komplicerade meritvärde- ring det här är fråga om. Sådan kompetens finns i domkapitlens kanslier. Genom att domkapitlet alltfort gör meritbedömning och handhar för- slagssättningen krävs inte någon ytterligare föredragning av stiftsmusiker eller liknande utan pastoratet bör kunna fatta beslut utifrån det beslutsun- derlag som ansökningshandlingar jämte domkapitlets förslag utgör. Bilaga 3 Domkapitlet i Karlstad [ linje med vad domkapitlet tidigare anfört föreslås att organist- och kyrko- kantorstjänster tillsätts i samma ordning som hittills. d.v.s. tjänsterna tillsätts av kyrkomusikerdistriktets kyrkoråd inom ett av domkapitlet upp- rättad förslag. ' Beträffande domkyrkoorganist/stiftsmusikertjänst föreslås, att innan domkapitlet upprättar förslag yttrande skall inhämtas från såväl centralsty- relsen som musikaliska akademiens styrelse. Vidare föreslås att tjänst som domkyrko/stiftsmusiker skall tillsättas efter samråd med stiftsstyrelsen. Domkyrkoorganisternas förening anser att nuvarande regler skall gälla främst med hänsyn till besvärsrätten. Kyrkomusikernas riksförbund/Sveriges lärarförbund tar avstånd från kyrkokommunal tillsättning. KMR/SL tar avstånd från att i ett objektivitetsresonemang föra in begrepp som muntliga referenser och intervjuresultat — instrument som enligt för- bundens uppfattning kan ifrågäkomma först sedan de tre på objektiva meritvärderingsgrunder bästa kandidaterna placerats på förslag. KMR/SL tar helt avstånd från kyrkokommunal tillsättning. Den fortsatta verksam- heten gynnas enligt KMR/Slszs uppfattning bäst av att tillsättning av kyr- komusiker liksom präster sker enligt statliga regler. Denna tillsättningsord- ning tar till vara såväl pastoratens intresse av att välja musiker som musikernas intresse av att bli anställda med hänsyn till'vedertagna' me- ritvärderingsprinciper. Flertalet pastorat torde sakna förutsättningar för att framgångsrikt genomföra den ofta tekniskt komplicerade meritvärde- ring det här är fråga om. Sådana förutsättningar har däremot efterhand vuxit fram i domkapitlens kanslier. KMR/SL delar utredningens uppfattning. att det är angeläget att bibehål- la en bred rekryteringsbas för kyrkomusikertjänsterna med andra ord fortsatt riksrekrytering. Om kyrkokommunal tillsättning genomförs mot KMR/SL:s vilja, måste rätten att anföra kommunalbesvär kompletteras med en specialregel, som medger sökande, som inte är bosatt i det pastorat, där den sökta tjänsten finns. att överklaga ett tillsättningsbeslut. Utredningen anser det angeläget. att pastoraten får en särskild möjlighet att inhämta synpunkter utifrån bland annat genom att stiftsmusikern på plats hos pastoratet föredrar ett tillsättningsärende. Om inrättande och tillsättning av kyrkomusikertjänster samt fastställande av omfattningen av uppgifterna i varje tjänst kommer att följa kyrkokommunala regler. kom- mer antalet lokala förhandlingar att öka markant. Den fackliga organisatio- nens lokala förhandlare på kyrkomusikerområdet kan då behöva motsva- rande bistånd från regionala kommunala fackliga förtroendemän. som nu ' 118

som musikernas intresse av att bli anställda med hänsyn till vedertagna Prop. 1987/88;144

som

musikernas

intresse

att

bli

anställda

med

hänsyn

till

vedertagna

Prop.

1987/88;144

meritvärderingsprinciper. Flertalet pastorat torde sakna förutsättningar för

meritvärderingsprinciper.

Flertalet

pastorat

torde

sakna

förutsättningar

för

att framgångsrikt genomföra den ofta tekniskt komplicerade meritvärde-

att

framgångsrikt

genomföra

den

ofta

tekniskt

komplicerade

meritvärde-

ring det här är fråga om. Sådan kompetens finns i domkapitlens kanslier.

ring

det

här

är

fråga

om.

Sådan

kompetens

finns

domkapitlens

kanslier.

Genom att domkapitlet alltfort gör meritbedömning och handhar för- slagssättningen krävs inte någon ytterligare föredragning av stiftsmusiker eller liknande utan pastoratet bör kunna fatta beslut utifrån det beslutsun- derlag som ansökningshandlingar jämte domkapitlets förslag utgör.

Genom att domkapitlet alltfort gör meritbedömning och handhar för-

Genom

att

domkapitlet

alltfort

gör

meritbedömning

och

handhar

för-

slagssättningen krävs inte någon ytterligare föredragning av stiftsmusiker

slagssättningen

krävs

inte

någon

ytterligare

föredragning

stiftsmusiker

eller liknande utan pastoratet bör kunna fatta beslut utifrån det beslutsun-

eller

liknande

utan

pastoratet

bör

kunna

fatta

beslut

utifrån

det

beslutsun-

derlag som ansökningshandlingar jämte domkapitlets förslag utgör.

derlag

som

ansökningshandlingar

jämte

domkapitlets

förslag

utgör.

Bilaga 3

Bilaga

Domkapitlet i Karlstad

Domkapitlet

Karlstad

[ linje med vad domkapitlet tidigare anfört föreslås att organist- och kyrko- kantorstjänster tillsätts i samma ordning som hittills. d.v.s. tjänsterna tillsätts av kyrkomusikerdistriktets kyrkoråd inom ett av domkapitlet upp- rättad förslag. ' Beträffande domkyrkoorganist/stiftsmusikertjänst föreslås, att innan domkapitlet upprättar förslag yttrande skall inhämtas från såväl centralsty- relsen som musikaliska akademiens styrelse. Vidare föreslås att tjänst som domkyrko/stiftsmusiker skall tillsättas efter samråd med stiftsstyrelsen.

[ linje med vad domkapitlet tidigare anfört föreslås att organist- och kyrko-

[

linje

med

vad

domkapitlet

tidigare

anfört

föreslås

att

organist-

och

kyrko-

kantorstjänster tillsätts i samma ordning som hittills. d.v.s. tjänsterna

kantorstjänster

tillsätts

samma

ordning

som

hittills.

d.v.s.

tjänsterna

tillsätts av kyrkomusikerdistriktets kyrkoråd inom ett av domkapitlet upp-

tillsätts

kyrkomusikerdistriktets

kyrkoråd

inom

ett

domkapitlet

upp-

rättad förslag. '

rättad

förslag.

Beträffande domkyrkoorganist/stiftsmusikertjänst föreslås, att innan domkapitlet upprättar förslag yttrande skall inhämtas från såväl centralsty- relsen som musikaliska akademiens styrelse.

Beträffande domkyrkoorganist/stiftsmusikertjänst föreslås, att innan

Beträffande

domkyrkoorganist/stiftsmusikertjänst

föreslås,

att

innan

domkapitlet upprättar förslag yttrande skall inhämtas från såväl centralsty-

domkapitlet

upprättar

förslag

yttrande

skall

inhämtas

från

såväl

centralsty-

relsen som musikaliska akademiens styrelse.

relsen

som

musikaliska

akademiens

styrelse.

Vidare föreslås att tjänst som domkyrko/stiftsmusiker skall tillsättas efter samråd med stiftsstyrelsen.

Vidare föreslås att tjänst som domkyrko/stiftsmusiker skall tillsättas

Vidare

föreslås

att

tjänst

som

domkyrko/stiftsmusiker

skall

tillsättas

efter samråd med stiftsstyrelsen.

efter

samråd

med

stiftsstyrelsen.

Domkyrkoorganisternas förening anser att nuvarande regler skall gälla främst med hänsyn till besvärsrätten.

Domkyrkoorganisternas förening anser att nuvarande regler skall gälla

Domkyrkoorganisternas

förening

anser

att

nuvarande

regler

skall

gälla

främst med hänsyn till besvärsrätten.

främst

med

hänsyn

till

besvärsrätten.

Kyrkomusikernas riksförbund/Sveriges lärarförbund tar avstånd från kyrkokommunal tillsättning.

Kyrkomusikernas riksförbund/Sveriges lärarförbund tar avstånd från

Kyrkomusikernas

riksförbund/Sveriges

lärarförbund

tar

avstånd

från

kyrkokommunal tillsättning.

kyrkokommunal

tillsättning.

KMR/SL tar avstånd från att i ett objektivitetsresonemang föra in begrepp som muntliga referenser och intervjuresultat — instrument som enligt för- bundens uppfattning kan ifrågäkomma först sedan de tre på objektiva meritvärderingsgrunder bästa kandidaterna placerats på förslag. KMR/SL tar helt avstånd från kyrkokommunal tillsättning. Den fortsatta verksam- heten gynnas enligt KMR/Slszs uppfattning bäst av att tillsättning av kyr- komusiker liksom präster sker enligt statliga regler. Denna tillsättningsord- ning tar till vara såväl pastoratens intresse av att välja musiker som musikernas intresse av att bli anställda med hänsyn till'vedertagna' me- ritvärderingsprinciper. Flertalet pastorat torde sakna förutsättningar för att framgångsrikt genomföra den ofta tekniskt komplicerade meritvärde- ring det här är fråga om. Sådana förutsättningar har däremot efterhand vuxit fram i domkapitlens kanslier. KMR/SL delar utredningens uppfattning. att det är angeläget att bibehål- la en bred rekryteringsbas för kyrkomusikertjänsterna med andra ord fortsatt riksrekrytering. Om kyrkokommunal tillsättning genomförs mot KMR/SL:s vilja, måste rätten att anföra kommunalbesvär kompletteras med en specialregel, som medger sökande, som inte är bosatt i det pastorat, där den sökta tjänsten finns. att överklaga ett tillsättningsbeslut. Utredningen anser det angeläget. att pastoraten får en särskild möjlighet att inhämta synpunkter utifrån bland annat genom att stiftsmusikern på plats hos pastoratet föredrar ett tillsättningsärende. Om inrättande och tillsättning av kyrkomusikertjänster samt fastställande av omfattningen av uppgifterna i varje tjänst kommer att följa kyrkokommunala regler. kom- mer antalet lokala förhandlingar att öka markant. Den fackliga organisatio- nens lokala förhandlare på kyrkomusikerområdet kan då behöva motsva- rande bistånd från regionala kommunala fackliga förtroendemän. som nu ' 118

KMR/SL tar avstånd från att i ett objektivitetsresonemang föra in begrepp

KMR/SL

tar

avstånd

från

att

ett

objektivitetsresonemang

föra

begrepp

som muntliga referenser och intervjuresultat — instrument som enligt för-

som

muntliga

referenser

och

intervjuresultat

—

instrument

som

enligt

för-

bundens uppfattning kan ifrågäkomma först sedan de tre på objektiva

bundens

uppfattning

kan

ifrågäkomma

först

sedan

tre

på

objektiva

meritvärderingsgrunder bästa kandidaterna placerats på förslag. KMR/SL

meritvärderingsgrunder

bästa

kandidaterna

placerats

på

förslag.

KMR/SL

tar helt avstånd från kyrkokommunal tillsättning. Den fortsatta verksam-

tar

helt

avstånd

från

kyrkokommunal

tillsättning.

Den

fortsatta

verksam-

heten gynnas enligt KMR/Slszs uppfattning bäst av att tillsättning av kyr-

heten

gynnas

enligt

KMR/Slszs

uppfattning

bäst

att

tillsättning

kyr-

komusiker liksom präster sker enligt statliga regler. Denna tillsättningsord-

komusiker

liksom

präster

sker

enligt

statliga

regler.

Denna

tillsättningsord-

ning tar till vara såväl pastoratens intresse av att välja musiker som

ning

tar

till

vara

såväl

pastoratens

intresse

att

välja

musiker

som

musikernas intresse av att bli anställda med hänsyn till'vedertagna' me-

musikernas

intresse

att

bli

anställda

med

hänsyn

till'vedertagna'

me-

ritvärderingsprinciper. Flertalet pastorat torde sakna förutsättningar för

ritvärderingsprinciper.

Flertalet

pastorat

torde

sakna

förutsättningar

för

att framgångsrikt genomföra den ofta tekniskt komplicerade meritvärde-

att

framgångsrikt

genomföra

den

ofta

tekniskt

komplicerade

meritvärde-

ring det här är fråga om. Sådana förutsättningar har däremot efterhand

ring

det

här

är

fråga

om.

Sådana

förutsättningar

har

däremot

efterhand

vuxit fram i domkapitlens kanslier.

vuxit

fram

domkapitlens

kanslier.

KMR/SL delar utredningens uppfattning. att det är angeläget att bibehål- la en bred rekryteringsbas för kyrkomusikertjänsterna med andra ord fortsatt riksrekrytering. Om kyrkokommunal tillsättning genomförs mot KMR/SL:s vilja, måste rätten att anföra kommunalbesvär kompletteras med en specialregel, som medger sökande, som inte är bosatt i det pastorat, där den sökta tjänsten finns. att överklaga ett tillsättningsbeslut.

KMR/SL delar utredningens uppfattning. att det är angeläget att bibehål-

KMR/SL

delar

utredningens

uppfattning.

att

det

är

angeläget

att

bibehål-

la en bred rekryteringsbas för kyrkomusikertjänsterna med andra ord

bred

rekryteringsbas

för

kyrkomusikertjänsterna

med

andra

ord

fortsatt riksrekrytering. Om kyrkokommunal tillsättning genomförs mot

fortsatt

riksrekrytering.

kyrkokommunal

tillsättning

genomförs

mot

KMR/SL:s vilja, måste rätten att anföra kommunalbesvär kompletteras

KMR/SL:s

vilja,

måste

rätten

att

anföra

kommunalbesvär

kompletteras

med en specialregel, som medger sökande, som inte är bosatt i det

med

specialregel,

som

medger

sökande,

som

inte

är

bosatt

det

pastorat, där den sökta tjänsten finns. att överklaga ett tillsättningsbeslut.

pastorat,

där

den

sökta

tjänsten

finns.

att

överklaga

ett

tillsättningsbeslut.

Utredningen anser det angeläget. att pastoraten får en särskild möjlighet att inhämta synpunkter utifrån bland annat genom att stiftsmusikern på plats hos pastoratet föredrar ett tillsättningsärende. Om inrättande och tillsättning av kyrkomusikertjänster samt fastställande av omfattningen av uppgifterna i varje tjänst kommer att följa kyrkokommunala regler. kom- mer antalet lokala förhandlingar att öka markant. Den fackliga organisatio- nens lokala förhandlare på kyrkomusikerområdet kan då behöva motsva- rande bistånd från regionala kommunala fackliga förtroendemän. som nu ' 118

Utredningen anser det angeläget. att pastoraten får en särskild möjlighet

Utredningen

anser

det

angeläget.

att

pastoraten

får

särskild

möjlighet

att inhämta synpunkter utifrån bland annat genom att stiftsmusikern på

att

inhämta

synpunkter

utifrån

bland

annat

genom

att

stiftsmusikern

på

plats hos pastoratet föredrar ett tillsättningsärende. Om inrättande och

plats

hos

pastoratet

föredrar

ett

tillsättningsärende.

inrättande

och

tillsättning av kyrkomusikertjänster samt fastställande av omfattningen av

tillsättning

kyrkomusikertjänster

samt

fastställande

omfattningen

uppgifterna i varje tjänst kommer att följa kyrkokommunala regler. kom-

uppgifterna

varje

tjänst

kommer

att

följa

kyrkokommunala

regler.

kom-

mer antalet lokala förhandlingar att öka markant. Den fackliga organisatio-

mer

antalet

lokala

förhandlingar

att

öka

markant.

Den

fackliga

organisatio-

nens lokala förhandlare på kyrkomusikerområdet kan då behöva motsva-

nens

lokala

förhandlare

på

kyrkomusikerområdet

kan

då

behöva

motsva-

rande bistånd från regionala kommunala fackliga förtroendemän. som nu ' 118

rande

bistånd

från

regionala

kommunala

fackliga

förtroendemän.

som

118

motsvaras av SL/KMst stiftsombud. KMR/SL förutsätter, att medel Prop. 1987/88:144 även i framtiden ställs till förfogande av t.ex. kyrkofonden för sådan Bilaga3 förtroendemannatid. ' Västerås stifts kyrkomasikerft'irening avstyrker förslaget och anser att obehörig vikarie skall inneha tjänsten längst ett år. Vi avstyrker utredningens förslag angående tjänstetillsättningar enligt kyr- kokommunala regler. eftersom allmänt gällande regler som förtjänst och skicklighet (RF 11 kap. 9.5) inte gäller vid kyrkokommunala tillsättningar. Här riskerar vi att godtycklighet kan komma att få ett betydande genom- slag. Förslaget att en obehörig skall kunna inneha tjänsten i två år avstyrkes. Tiden är alltför lång. Max ett år bör tillåtas. Pastoratet skall inte behöva behålla en obehörig kyrkomusiker så länge, att trygghetslagarna ger skyl- dighet att behålla tjänstemannen. Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av domkapitlet i Härnösand, Svenska kyrkans centralstyrelse. Svenska kyrkans_församlings- och pasta- ratsförbund, Nämnden för jå'irsamlings- och pastoratsjörvaltning. Göte- borgs kyrkliga samfällighet. Sveriges kyrkokamerala förening, och La- ltolms kyrkliga samfällighet Domkapitlen i Skara och Stockholm tillstyrker förslaget med någon mindre förändring. ' Musikaliska akademien. Linköpings kommun, och Skara stifts folkhögÅ skola anser att tillsättningen bör ske genom" domkapitlet eller stiftsstyrel- sen. Domkapitlet [ Uppsala vill ge alla sökande rätt att begära yttrande av stiftsstyrelsen. Synnerby pastorat framhåller att om kommunalt tillsättningsförfarande införs skall ingen tillsättning ske utan att yttrande inhämtats från sakkun- nig. domkyrkoorganist eller stiftsmusiker. ' Domkapitlet [ Härnösand tillstyrker förslaget. Domkapitlet anser att det framför allt finns stora tidsvinster att göra om tillsättningsproceduren handhas av pastoraten. Det medför att de tider som kyrkomusikertjänster är vakanta mellan två innehavare kan förkortas, vilket är till stor fördel för den kyrkomusikaliska verksamheten. Från kyrkomusikaliskt håll har framförts tvivel på pastoratens kompe- tens att handlägga tillsättningsärendcn. Domkapitlet har förtroende för pastoraten i denna fråga, även om det på sina håll kan bli problem i inledningsskedet. Vi förutsätter att pastoraten kommer att få information om de regler som skall gälla. Kyrkomusikerna är också bekymrade över den korta ansökningstid som gäller för kommunalt reglerade tjänster och att ledigkungörande bara behö- ver ske på pastoratets anslagstavla. Domkapitlet har full förstående för dessa synpunkter men anser att det är en sak man måste komma överens om i avtal. ' Domkapitlet är medvetet om att det bland kyrkomusiker finns en ängs- lan över att tidigare möjligheter att överklaga tillsättningsbeslut ej längre står till buds. Domkapitlet har här förtroende för pastoratens vilja att följa de bestämmelser och avtal som finns. Som ovan framhållits menar vi också " " 119 att en ordentlig information säkert kommer att ges till pastoraten.

motsvaras av SL/KMst stiftsombud. KMR/SL förutsätter, att medel Prop. 1987/88:144 även i framtiden ställs till förfogande av t.ex. kyrkofonden för sådan Bilaga3 förtroendemannatid. '

motsvaras av SL/KMst stiftsombud. KMR/SL förutsätter, att medel Prop. 1987/88:144

motsvaras

SL/KMst

stiftsombud.

KMR/SL

förutsätter,

att

medel

Prop.

1987/88:144

även i framtiden ställs till förfogande av t.ex. kyrkofonden för sådan Bilaga3

även

framtiden

ställs

till

förfogande

t.ex.

kyrkofonden

för

sådan

Bilaga3

förtroendemannatid. '

förtroendemannatid.

Västerås stifts kyrkomasikerft'irening avstyrker förslaget och anser att obehörig vikarie skall inneha tjänsten längst ett år.

Västerås stifts kyrkomasikerft'irening avstyrker förslaget och anser att

Västerås

stifts

kyrkomasikerft'irening

avstyrker

förslaget

och

anser

att

obehörig vikarie skall inneha tjänsten längst ett år.

obehörig

vikarie

skall

inneha

tjänsten

längst

ett

år.

Vi avstyrker utredningens förslag angående tjänstetillsättningar enligt kyr- kokommunala regler. eftersom allmänt gällande regler som förtjänst och skicklighet (RF 11 kap. 9.5) inte gäller vid kyrkokommunala tillsättningar. Här riskerar vi att godtycklighet kan komma att få ett betydande genom- slag. Förslaget att en obehörig skall kunna inneha tjänsten i två år avstyrkes. Tiden är alltför lång. Max ett år bör tillåtas. Pastoratet skall inte behöva behålla en obehörig kyrkomusiker så länge, att trygghetslagarna ger skyl- dighet att behålla tjänstemannen.

Vi avstyrker utredningens förslag angående tjänstetillsättningar enligt kyr-

avstyrker

utredningens

förslag

angående

tjänstetillsättningar

enligt

kyr-

kokommunala regler. eftersom allmänt gällande regler som förtjänst och

kokommunala

regler.

eftersom

allmänt

gällande

regler

som

förtjänst

och

skicklighet (RF 11 kap. 9.5) inte gäller vid kyrkokommunala tillsättningar.

skicklighet

(RF

kap.

9.5)

inte

gäller

vid

kyrkokommunala

tillsättningar.

Här riskerar vi att godtycklighet kan komma att få ett betydande genom-

Här

riskerar

att

godtycklighet

kan

komma

att

få

ett

betydande

genom-

slag.

Förslaget att en obehörig skall kunna inneha tjänsten i två år avstyrkes. Tiden är alltför lång. Max ett år bör tillåtas. Pastoratet skall inte behöva behålla en obehörig kyrkomusiker så länge, att trygghetslagarna ger skyl- dighet att behålla tjänstemannen.

Förslaget att en obehörig skall kunna inneha tjänsten i två år avstyrkes.

Förslaget

att

obehörig

skall

kunna

inneha

tjänsten

två

år

avstyrkes.

Tiden är alltför lång. Max ett år bör tillåtas. Pastoratet skall inte behöva

Tiden

är

alltför

lång.

Max

ett

år

bör

tillåtas.

Pastoratet

skall

inte

behöva

behålla en obehörig kyrkomusiker så länge, att trygghetslagarna ger skyl-

behålla

obehörig

kyrkomusiker

så

länge,

att

trygghetslagarna

ger

skyl-

dighet att behålla tjänstemannen.

dighet

att

behålla

tjänstemannen.

Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av domkapitlet i Härnösand, Svenska kyrkans centralstyrelse. Svenska kyrkans_församlings- och pasta- ratsförbund, Nämnden för jå'irsamlings- och pastoratsjörvaltning. Göte- borgs kyrkliga samfällighet. Sveriges kyrkokamerala förening, och La- ltolms kyrkliga samfällighet Domkapitlen i Skara och Stockholm tillstyrker förslaget med någon mindre förändring. ' Musikaliska akademien. Linköpings kommun, och Skara stifts folkhögÅ skola anser att tillsättningen bör ske genom" domkapitlet eller stiftsstyrel- sen. Domkapitlet [ Uppsala vill ge alla sökande rätt att begära yttrande av stiftsstyrelsen. Synnerby pastorat framhåller att om kommunalt tillsättningsförfarande införs skall ingen tillsättning ske utan att yttrande inhämtats från sakkun- nig. domkyrkoorganist eller stiftsmusiker. ' Domkapitlet [ Härnösand tillstyrker förslaget.

Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av domkapitlet i Härnösand,

Förslaget

tillstyrks

eller

lämnas

utan

erinran

domkapitlet

Härnösand,

Svenska kyrkans centralstyrelse. Svenska kyrkans_församlings- och pasta-

Svenska

kyrkans

centralstyrelse.

Svenska

kyrkans_församlings-

och

pasta-

ratsförbund, Nämnden för jå'irsamlings- och pastoratsjörvaltning. Göte-

ratsförbund,

Nämnden

för

jå'irsamlings-

och

pastoratsjörvaltning.

Göte-

borgs kyrkliga samfällighet. Sveriges kyrkokamerala förening, och La-

borgs

kyrkliga

samfällighet.

Sveriges

kyrkokamerala

förening,

och

La-

ltolms kyrkliga samfällighet

ltolms

kyrkliga

samfällighet

Domkapitlen i Skara och Stockholm tillstyrker förslaget med någon mindre förändring. '

Domkapitlen i Skara och Stockholm tillstyrker förslaget med någon

Domkapitlen

Skara

och

Stockholm

tillstyrker

förslaget

med

någon

mindre förändring. '

mindre

förändring.

Musikaliska akademien. Linköpings kommun, och Skara stifts folkhögÅ skola anser att tillsättningen bör ske genom" domkapitlet eller stiftsstyrel- sen.

Musikaliska akademien. Linköpings kommun, och Skara stifts folkhögÅ

Musikaliska

akademien.

Linköpings

kommun,

och

Skara

stifts

folkhögÅ

skola anser att tillsättningen bör ske genom" domkapitlet eller stiftsstyrel-

skola

anser

att

tillsättningen

bör

ske

genom"

domkapitlet

eller

stiftsstyrel-

sen.

Domkapitlet [ Uppsala vill ge alla sökande rätt att begära yttrande av stiftsstyrelsen.

Domkapitlet [ Uppsala vill ge alla sökande rätt att begära yttrande av

Domkapitlet

[

Uppsala

vill

alla

sökande

rätt

att

begära

yttrande

stiftsstyrelsen.

Synnerby pastorat framhåller att om kommunalt tillsättningsförfarande införs skall ingen tillsättning ske utan att yttrande inhämtats från sakkun- nig. domkyrkoorganist eller stiftsmusiker. '

Synnerby pastorat framhåller att om kommunalt tillsättningsförfarande

Synnerby

pastorat

framhåller

att

kommunalt

tillsättningsförfarande

införs skall ingen tillsättning ske utan att yttrande inhämtats från sakkun-

införs

skall

ingen

tillsättning

ske

utan

att

yttrande

inhämtats

från

sakkun-

nig. domkyrkoorganist eller stiftsmusiker. '

nig.

domkyrkoorganist

eller

stiftsmusiker.

Domkapitlet [ Härnösand tillstyrker förslaget.

Domkapitlet

[

Härnösand

tillstyrker

förslaget.

Domkapitlet anser att det framför allt finns stora tidsvinster att göra om tillsättningsproceduren handhas av pastoraten. Det medför att de tider som kyrkomusikertjänster är vakanta mellan två innehavare kan förkortas, vilket är till stor fördel för den kyrkomusikaliska verksamheten. Från kyrkomusikaliskt håll har framförts tvivel på pastoratens kompe- tens att handlägga tillsättningsärendcn. Domkapitlet har förtroende för pastoraten i denna fråga, även om det på sina håll kan bli problem i inledningsskedet. Vi förutsätter att pastoraten kommer att få information om de regler som skall gälla. Kyrkomusikerna är också bekymrade över den korta ansökningstid som gäller för kommunalt reglerade tjänster och att ledigkungörande bara behö- ver ske på pastoratets anslagstavla. Domkapitlet har full förstående för dessa synpunkter men anser att det är en sak man måste komma överens om i avtal. ' Domkapitlet är medvetet om att det bland kyrkomusiker finns en ängs- lan över att tidigare möjligheter att överklaga tillsättningsbeslut ej längre står till buds. Domkapitlet har här förtroende för pastoratens vilja att följa de bestämmelser och avtal som finns. Som ovan framhållits menar vi också " " 119 att en ordentlig information säkert kommer att ges till pastoraten.

Domkapitlet anser att det framför allt finns stora tidsvinster att göra om

Domkapitlet

anser

att

det

framför

allt

finns

stora

tidsvinster

att

göra

tillsättningsproceduren handhas av pastoraten. Det medför att de tider som

tillsättningsproceduren

handhas

pastoraten.

Det

medför

att

tider

som

kyrkomusikertjänster är vakanta mellan två innehavare kan förkortas,

kyrkomusikertjänster

är

vakanta

mellan

två

innehavare

kan

förkortas,

vilket är till stor fördel för den kyrkomusikaliska verksamheten.

vilket

är

till

stor

fördel

för

den

kyrkomusikaliska

verksamheten.

Från kyrkomusikaliskt håll har framförts tvivel på pastoratens kompe- tens att handlägga tillsättningsärendcn. Domkapitlet har förtroende för pastoraten i denna fråga, även om det på sina håll kan bli problem i inledningsskedet. Vi förutsätter att pastoraten kommer att få information om de regler som skall gälla.

Från kyrkomusikaliskt håll har framförts tvivel på pastoratens kompe-

Från

kyrkomusikaliskt

håll

har

framförts

tvivel

på

pastoratens

kompe-

tens att handlägga tillsättningsärendcn. Domkapitlet har förtroende för

tens

att

handlägga

tillsättningsärendcn.

Domkapitlet

har

förtroende

för

pastoraten i denna fråga, även om det på sina håll kan bli problem i

pastoraten

denna

fråga,

även

det

på

sina

håll

kan

bli

problem

inledningsskedet. Vi förutsätter att pastoraten kommer att få information

inledningsskedet.

förutsätter

att

pastoraten

kommer

att

få

information

om de regler som skall gälla.

regler

som

skall

gälla.

Kyrkomusikerna är också bekymrade över den korta ansökningstid som gäller för kommunalt reglerade tjänster och att ledigkungörande bara behö- ver ske på pastoratets anslagstavla. Domkapitlet har full förstående för dessa synpunkter men anser att det är en sak man måste komma överens om i avtal. '

Kyrkomusikerna är också bekymrade över den korta ansökningstid som

Kyrkomusikerna

är

också

bekymrade

över

den

korta

ansökningstid

som

gäller för kommunalt reglerade tjänster och att ledigkungörande bara behö-

gäller

för

kommunalt

reglerade

tjänster

och

att

ledigkungörande

bara

behö-

ver ske på pastoratets anslagstavla. Domkapitlet har full förstående för

ver

ske

på

pastoratets

anslagstavla.

Domkapitlet

har

full

förstående

för

dessa synpunkter men anser att det är en sak man måste komma överens

dessa

synpunkter

men

anser

att

det

är

sak

man

måste

komma

överens

om i avtal. '

avtal.

Domkapitlet är medvetet om att det bland kyrkomusiker finns en ängs- lan över att tidigare möjligheter att överklaga tillsättningsbeslut ej längre står till buds. Domkapitlet har här förtroende för pastoratens vilja att följa de bestämmelser och avtal som finns. Som ovan framhållits menar vi också " " 119 att en ordentlig information säkert kommer att ges till pastoraten.

Domkapitlet är medvetet om att det bland kyrkomusiker finns en ängs-

Domkapitlet

är

medvetet

att

det

bland

kyrkomusiker

finns

ängs-

lan över att tidigare möjligheter att överklaga tillsättningsbeslut ej längre

lan

över

att

tidigare

möjligheter

att

överklaga

tillsättningsbeslut

längre

står till buds. Domkapitlet har här förtroende för pastoratens vilja att följa

står

till

buds.

Domkapitlet

har

här

förtroende

för

pastoratens

vilja

att

följa

de bestämmelser och avtal som finns. Som ovan framhållits menar vi också " " 119

bestämmelser

och

avtal

som

finns.

Som

ovan

framhållits

menar

också

119

att en ordentlig information säkert kommer att ges till pastoraten.

att

ordentlig

information

säkert

kommer

att

ges

till

pastoraten.

Svenska kyrkans centralstyrelse Kritik har under pågående remisstid anförts mot att vid en kyrkokommu- nalisering så kommer lediga tjänster inte att kungöras i Post- och Inrikes- tidningar. Församlingarna själva har ett stort intresse av att få så kompetenta sökande och ett så stort urval som möjligt. varför det obligatoriska kungö- relseförfarandct, enligt gällande kommunala kollektivavtal, normalt kom- mer att kompletteras med annonsering i dags- och faekpress. På samma sätt uttalar sig Svenska kyrkans församlings- och pastoratsfiiir- band samt Nämnden för församlings- och pastoratsförvaltning. Göteborgs kyrkliga samfällighet Kyrkonämnden kan inte se någon nackdel i att kyrkomusikerna tillsätts i samma ordning som gäller för övriga kyrkokommunalt reglerade tjänster. Kyrkorådct skall vid en tillsättning givetvis se till församlingens bästa. Om så inte sker får detta prövas i samma demokratiska ordning som gäller hela det kommunala området. Kyrkonämnden kan inte se att det föreligger några motiv till större besvärsmöjligheter för kyrkomusiker än andra kyr- kokommunala befattningshavare. Den kritik som förekommit mot betän- kandet i denna del är obefogad och får hänföras till en förgången tid då medvetenheten om kyrkomusikens betydelse för församlingslivet måhän- da inte var lika spridd som idag. Detta hindrar inte att utredningens förslag om möjligheter för pastoratet att inhämta stiftsstyrelsens synpunkter är bra. för den händelse svåra avvägningar är för handen. Sveriges kyrkokamerala förening och Laholms kyrkliga samfällighet anser att tillsättningen helt skall följa kyrkokommunala regler och att stiftsstyrel- sen ej skall engageras vid tillsättningsförfarandet. Domkapitlet i Skara anser att domkapitlet bör pröva dc sökandes behö- righet innan pastoratet tillsätter en tjänst som kyrkomusiker. Domkapitlet i Stockholm föreslår en viss mindre förändring i utredning- ens förslag. Förslaget följer av nedanstående lagparagraf som kan tillfogas efter 10.5 i förslag till lag: _ "Ansökan till kyrkomusikertjänst — där pastorat är huvudman — skall vara pastoratskyrkorådet tillhanda inom tre veckor efter det annonsen varit intagen i Kyrkans tidning. Pastoratskyrkorådet skall därefter sända ansökningshandlingarna jämte eget ev. yttrande över sökandena till stifts- styrelsen. som efter hörande av stiftsmusikern, upprättar förslag på — om möjligt — tre behöriga sökande i ordning efter deras förtjänst och skicklig- het. Stiftsstyrelsens förslag får överklagas hos svenska kyrkans centralsty- relse. Sedan stiftsstyrelsens förslag vunnit laga kraft skall pastoratskyrko- rådet utse en på förslaget upptagen sökande till tjänsten. Stockholms domkapitel anser att stiftsstyrelsen bör anses ha en sådan kompetens att den kan tillsätta stiftsmusiker utan att dessförinnan ha inhämtat yttrande över ansökningshandlingarna från svenska kyrkans cen- tralstyrelse. Enligt domkapitlets förslag på denna punkt kan därför 11 ä. 1 st. i förslag till lag utgå. Prop. 1987/88: 144 Bilaga 3 120

Svenska kyrkans centralstyrelse

Svenska

kyrkans

centralstyrelse

Kritik har under pågående remisstid anförts mot att vid en kyrkokommu- nalisering så kommer lediga tjänster inte att kungöras i Post- och Inrikes- tidningar. Församlingarna själva har ett stort intresse av att få så kompetenta sökande och ett så stort urval som möjligt. varför det obligatoriska kungö- relseförfarandct, enligt gällande kommunala kollektivavtal, normalt kom- mer att kompletteras med annonsering i dags- och faekpress.

Kritik har under pågående remisstid anförts mot att vid en kyrkokommu- nalisering så kommer lediga tjänster inte att kungöras i Post- och Inrikes- tidningar.

Kritik har under pågående remisstid anförts mot att vid en kyrkokommu-

Kritik

har

under

pågående

remisstid

anförts

mot

att

vid

kyrkokommu-

nalisering så kommer lediga tjänster inte att kungöras i Post- och Inrikes-

nalisering

så

kommer

lediga

tjänster

inte

att

kungöras

Post-

och

Inrikes-

tidningar.

Församlingarna själva har ett stort intresse av att få så kompetenta sökande och ett så stort urval som möjligt. varför det obligatoriska kungö- relseförfarandct, enligt gällande kommunala kollektivavtal, normalt kom- mer att kompletteras med annonsering i dags- och faekpress.

Församlingarna själva har ett stort intresse av att få så kompetenta

Församlingarna

själva

har

ett

stort

intresse

att

få

så

kompetenta

sökande och ett så stort urval som möjligt. varför det obligatoriska kungö-

sökande

och

ett

så

stort

urval

som

möjligt.

varför

det

obligatoriska

kungö-

relseförfarandct, enligt gällande kommunala kollektivavtal, normalt kom-

relseförfarandct,

enligt

gällande

kommunala

kollektivavtal,

normalt

kom-

mer att kompletteras med annonsering i dags- och faekpress.

mer

att

kompletteras

med

annonsering

dags-

och

faekpress.

På samma sätt uttalar sig Svenska kyrkans församlings- och pastoratsfiiir- band samt Nämnden för församlings- och pastoratsförvaltning.

På samma sätt uttalar sig Svenska kyrkans församlings- och pastoratsfiiir-

På

samma

sätt

uttalar

sig

Svenska

kyrkans

församlings-

och

pastoratsfiiir-

band samt Nämnden för församlings- och pastoratsförvaltning.

band

samt

Nämnden

för

församlings-

och

pastoratsförvaltning.

Göteborgs kyrkliga samfällighet

Göteborgs

kyrkliga

samfällighet

Kyrkonämnden kan inte se någon nackdel i att kyrkomusikerna tillsätts i samma ordning som gäller för övriga kyrkokommunalt reglerade tjänster. Kyrkorådct skall vid en tillsättning givetvis se till församlingens bästa. Om så inte sker får detta prövas i samma demokratiska ordning som gäller hela det kommunala området. Kyrkonämnden kan inte se att det föreligger några motiv till större besvärsmöjligheter för kyrkomusiker än andra kyr- kokommunala befattningshavare. Den kritik som förekommit mot betän- kandet i denna del är obefogad och får hänföras till en förgången tid då medvetenheten om kyrkomusikens betydelse för församlingslivet måhän- da inte var lika spridd som idag. Detta hindrar inte att utredningens förslag om möjligheter för pastoratet att inhämta stiftsstyrelsens synpunkter är bra. för den händelse svåra avvägningar är för handen.

Kyrkonämnden kan inte se någon nackdel i att kyrkomusikerna tillsätts i

Kyrkonämnden

kan

inte

någon

nackdel

att

kyrkomusikerna

tillsätts

samma ordning som gäller för övriga kyrkokommunalt reglerade tjänster.

samma

ordning

som

gäller

för

övriga

kyrkokommunalt

reglerade

tjänster.

Kyrkorådct skall vid en tillsättning givetvis se till församlingens bästa. Om

Kyrkorådct

skall

vid

tillsättning

givetvis

till

församlingens

bästa.

så inte sker får detta prövas i samma demokratiska ordning som gäller hela

så

inte

sker

får

detta

prövas

samma

demokratiska

ordning

som

gäller

hela

det kommunala området. Kyrkonämnden kan inte se att det föreligger

det

kommunala

området.

Kyrkonämnden

kan

inte

att

det

föreligger

några motiv till större besvärsmöjligheter för kyrkomusiker än andra kyr-

några

motiv

till

större

besvärsmöjligheter

för

kyrkomusiker

än

andra

kyr-

kokommunala befattningshavare. Den kritik som förekommit mot betän-

kokommunala

befattningshavare.

Den

kritik

som

förekommit

mot

betän-

kandet i denna del är obefogad och får hänföras till en förgången tid då

kandet

denna

del

är

obefogad

och

får

hänföras

till

förgången

tid

då

medvetenheten om kyrkomusikens betydelse för församlingslivet måhän-

medvetenheten

kyrkomusikens

betydelse

för

församlingslivet

måhän-

da inte var lika spridd som idag. Detta hindrar inte att utredningens förslag

inte

var

lika

spridd

som

idag.

Detta

hindrar

inte

att

utredningens

förslag

om möjligheter för pastoratet att inhämta stiftsstyrelsens synpunkter är

möjligheter

för

pastoratet

att

inhämta

stiftsstyrelsens

synpunkter

är

bra. för den händelse svåra avvägningar är för handen.

bra.

för

den

händelse

svåra

avvägningar

är

för

handen.

Sveriges kyrkokamerala förening och Laholms kyrkliga samfällighet anser att tillsättningen helt skall följa kyrkokommunala regler och att stiftsstyrel- sen ej skall engageras vid tillsättningsförfarandet. Domkapitlet i Skara anser att domkapitlet bör pröva dc sökandes behö- righet innan pastoratet tillsätter en tjänst som kyrkomusiker. Domkapitlet i Stockholm föreslår en viss mindre förändring i utredning- ens förslag.

Sveriges kyrkokamerala förening och Laholms kyrkliga samfällighet anser

Sveriges

kyrkokamerala

förening

och

Laholms

kyrkliga

samfällighet

anser

att tillsättningen helt skall följa kyrkokommunala regler och att stiftsstyrel-

att

tillsättningen

helt

skall

följa

kyrkokommunala

regler

och

att

stiftsstyrel-

sen ej skall engageras vid tillsättningsförfarandet.

sen

skall

engageras

vid

tillsättningsförfarandet.

Domkapitlet i Skara anser att domkapitlet bör pröva dc sökandes behö- righet innan pastoratet tillsätter en tjänst som kyrkomusiker.

Domkapitlet i Skara anser att domkapitlet bör pröva dc sökandes behö-

Domkapitlet

Skara

anser

att

domkapitlet

bör

pröva

sökandes

behö-

righet innan pastoratet tillsätter en tjänst som kyrkomusiker.

righet

innan

pastoratet

tillsätter

tjänst

som

kyrkomusiker.

Domkapitlet i Stockholm föreslår en viss mindre förändring i utredning- ens förslag.

Domkapitlet i Stockholm föreslår en viss mindre förändring i utredning-

Domkapitlet

Stockholm

föreslår

viss

mindre

förändring

utredning-

ens förslag.

ens

förslag.

Förslaget följer av nedanstående lagparagraf som kan tillfogas efter 10.5 i förslag till lag: _ "Ansökan till kyrkomusikertjänst — där pastorat är huvudman — skall vara pastoratskyrkorådet tillhanda inom tre veckor efter det annonsen varit intagen i Kyrkans tidning. Pastoratskyrkorådet skall därefter sända ansökningshandlingarna jämte eget ev. yttrande över sökandena till stifts- styrelsen. som efter hörande av stiftsmusikern, upprättar förslag på — om möjligt — tre behöriga sökande i ordning efter deras förtjänst och skicklig- het. Stiftsstyrelsens förslag får överklagas hos svenska kyrkans centralsty- relse. Sedan stiftsstyrelsens förslag vunnit laga kraft skall pastoratskyrko- rådet utse en på förslaget upptagen sökande till tjänsten. Stockholms domkapitel anser att stiftsstyrelsen bör anses ha en sådan kompetens att den kan tillsätta stiftsmusiker utan att dessförinnan ha inhämtat yttrande över ansökningshandlingarna från svenska kyrkans cen- tralstyrelse. Enligt domkapitlets förslag på denna punkt kan därför 11 ä. 1 st. i förslag till lag utgå.

Förslaget följer av nedanstående lagparagraf som kan tillfogas efter 10.5 i förslag till lag: _

Förslaget följer av nedanstående lagparagraf som kan tillfogas efter 10.5 i

Förslaget

följer

nedanstående

lagparagraf

som

kan

tillfogas

efter

10.5

förslag till lag: _

förslag

till

lag:

"Ansökan till kyrkomusikertjänst — där pastorat är huvudman — skall vara pastoratskyrkorådet tillhanda inom tre veckor efter det annonsen varit intagen i Kyrkans tidning. Pastoratskyrkorådet skall därefter sända ansökningshandlingarna jämte eget ev. yttrande över sökandena till stifts- styrelsen. som efter hörande av stiftsmusikern, upprättar förslag på — om möjligt — tre behöriga sökande i ordning efter deras förtjänst och skicklig- het.

"Ansökan till kyrkomusikertjänst — där pastorat är huvudman — skall

"Ansökan

till

kyrkomusikertjänst

—

där

pastorat

är

huvudman

—

skall

vara pastoratskyrkorådet tillhanda inom tre veckor efter det annonsen

vara

pastoratskyrkorådet

tillhanda

inom

tre

veckor

efter

det

annonsen

varit intagen i Kyrkans tidning. Pastoratskyrkorådet skall därefter sända

varit

intagen

Kyrkans

tidning.

Pastoratskyrkorådet

skall

därefter

sända

ansökningshandlingarna jämte eget ev. yttrande över sökandena till stifts-

ansökningshandlingarna

jämte

eget

ev.

yttrande

över

sökandena

till

stifts-

styrelsen. som efter hörande av stiftsmusikern, upprättar förslag på — om

styrelsen.

som

efter

hörande

stiftsmusikern,

upprättar

förslag

på

—

möjligt — tre behöriga sökande i ordning efter deras förtjänst och skicklig-

möjligt

—

tre

behöriga

sökande

ordning

efter

deras

förtjänst

och

skicklig-

het.

Stiftsstyrelsens förslag får överklagas hos svenska kyrkans centralsty- relse. Sedan stiftsstyrelsens förslag vunnit laga kraft skall pastoratskyrko- rådet utse en på förslaget upptagen sökande till tjänsten.

Stiftsstyrelsens förslag får överklagas hos svenska kyrkans centralsty-

Stiftsstyrelsens

förslag

får

överklagas

hos

svenska

kyrkans

centralsty-

relse. Sedan stiftsstyrelsens förslag vunnit laga kraft skall pastoratskyrko-

relse.

Sedan

stiftsstyrelsens

förslag

vunnit

laga

kraft

skall

pastoratskyrko-

rådet utse en på förslaget upptagen sökande till tjänsten.

rådet

utse

på

förslaget

upptagen

sökande

till

tjänsten.

Stockholms domkapitel anser att stiftsstyrelsen bör anses ha en sådan kompetens att den kan tillsätta stiftsmusiker utan att dessförinnan ha inhämtat yttrande över ansökningshandlingarna från svenska kyrkans cen- tralstyrelse. Enligt domkapitlets förslag på denna punkt kan därför 11 ä. 1 st. i förslag till lag utgå.

Stockholms domkapitel anser att stiftsstyrelsen bör anses ha en sådan

Stockholms

domkapitel

anser

att

stiftsstyrelsen

bör

anses

sådan

kompetens att den kan tillsätta stiftsmusiker utan att dessförinnan ha

kompetens

att

den

kan

tillsätta

stiftsmusiker

utan

att

dessförinnan

inhämtat yttrande över ansökningshandlingarna från svenska kyrkans cen-

inhämtat

yttrande

över

ansökningshandlingarna

från

svenska

kyrkans

cen-

tralstyrelse. Enligt domkapitlets förslag på denna punkt kan därför 11 ä. 1

tralstyrelse.

Enligt

domkapitlets

förslag

på

denna

punkt

kan

därför

ä.

st. i förslag till lag utgå.

st.

förslag

till

lag

utgå.

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

Bilaga 3

Bilaga

120

Liksom hittills bör rikets musikaliska råd. musikaliska akademiens sty- Prop. 1987/88; |44 relse. få tillfälle att yttra sig över ansökningar till domkyrkoorganisttjänst .. . .. . . . Bilaga 3 (Jämför gallande kyrkomustkerforordntng 30 s. 2 mom:) ll-lusikaliska akademien anser att domkapitlet eller stiftsstyrelsen (med motsvarande kompetens) skall sköta tillsättningen. ' Avgörande för att undvika inkompetent eller godtycklig behandling måste vara att domkapitlet (eller enligt betänkandet stiftstyrelsen. i det fall denna enligt akademiens förslag får motsvarande kompetens) alltid inkopplas. Linköpings kommun har en likartad bedömning. För att garantera objektiv och korrekt behandling av alla sökande anser Linköpings kommun att Stiftsstyrelsen bör ta över den funktion som domkapitlet tidigare hade d.v.s. Stiftsstyrelsen utarbetar förslagsordning för de sökande Överklagande från samtliga sökande (inom och utom försam- lingarna/pastoraten) ska kunna ske till Stiftsstyrelsen. Skara stifts folkhögskola anser att stiftsstyrelsen bör upprätta förslag från vilka kyrkoråden har att välja kyrkomusiker. Domkapitlet i Uppsala föreslår rätt även för sökande till organist- eller kantorstjänst att begära yttrande av stiftsstyrelsen. Domkapitlet i Strängnäs framhåller att tjänsten bör ledigkungöras ge- nom rikstäckande annonsering. Tjänsterna bör som hittills tillsättas på lokal nivå. Domkapitlet finner det angeläget, att tjänsterna utannonseras så att det blir möjligt att få rikstäc- kande information om lediga tjänster. exempelvis genom införande i Post- och Inrikes Tidningar. Domkapitlet ifrågasätter om ej ett obligatorium här bör införas. Kyrkorådct bör ha rätt att inhämta yttrande från domkapitlet beträffande de sökande till kyrkomusikertjänst. Domkapitlet i Luleå anser också att tillsättningsreglerna bör innehålla en garanti för rikstäckande annonsering. En svaghet i förslaget är, att en tjänst kan tillsättas utan att alla intressera- de har möjlighet att söka tjänsten. eftersom det inte finns någon garanti för rikstäckande annonsering. av typ Post- och Inrikes Tidningar: man bara rekommenderar "så stor spridning som möjligt". Tillsättningsreglerna bör därför innehålla någon föreskrift. som garanterar att en ledig tjänst kom- mer till kännedom för alla intresserade, varvid särskilt uppmärksammas Kyrkomusikernas Tidning. Kyrkans tidning etc. Stiftsstyrelsen bör, som ovan sagt, göra en bedömning av samtliga sökandes behörighet och lämp- lighet, samt föra upp de tre mest förtjänta på förslag; Stiftsstyrelsen bör sålunda inte bara på begäran av kyrkorådet yttra sig över ansökningarna. Evangeliska Foster/ands-Stiftelsen ser på tillsättningsförfarandet med tan- ke på de 5. k. samarbetskyrkorna. lZl

Liksom hittills bör rikets musikaliska råd. musikaliska akademiens sty- Prop. 1987/88; |44 relse. få tillfälle att yttra sig över ansökningar till domkyrkoorganisttjänst

Liksom hittills bör rikets musikaliska råd. musikaliska akademiens sty- Prop. 1987/88; |44

Liksom

hittills

bör

rikets

musikaliska

råd.

musikaliska

akademiens

sty-

Prop.

1987/88;

|44

relse. få tillfälle att yttra sig över ansökningar till domkyrkoorganisttjänst

relse.

få

tillfälle

att

yttra

sig

över

ansökningar

till

domkyrkoorganisttjänst

.. . .. . . . Bilaga 3 (Jämför gallande kyrkomustkerforordntng 30 s. 2 mom:)

.. . .. . . . Bilaga 3

Bilaga

(Jämför gallande kyrkomustkerforordntng 30 s. 2 mom:)

(Jämför

gallande

kyrkomustkerforordntng

mom:)

ll-lusikaliska akademien anser att domkapitlet eller stiftsstyrelsen (med motsvarande kompetens) skall sköta tillsättningen. '

ll-lusikaliska akademien anser att domkapitlet eller stiftsstyrelsen (med

ll-lusikaliska

akademien

anser

att

domkapitlet

eller

stiftsstyrelsen

(med

motsvarande kompetens) skall sköta tillsättningen. '

motsvarande

kompetens)

skall

sköta

tillsättningen.

Avgörande för att undvika inkompetent eller godtycklig behandling måste vara att domkapitlet (eller enligt betänkandet stiftstyrelsen. i det fall denna enligt akademiens förslag får motsvarande kompetens) alltid inkopplas.

Avgörande för att undvika inkompetent eller godtycklig behandling måste

Avgörande

för

att

undvika

inkompetent

eller

godtycklig

behandling

måste

vara att domkapitlet (eller enligt betänkandet stiftstyrelsen. i det fall denna

vara

att

domkapitlet

(eller

enligt

betänkandet

stiftstyrelsen.

det

fall

denna

enligt akademiens förslag får motsvarande kompetens) alltid inkopplas.

enligt

akademiens

förslag

får

motsvarande

kompetens)

alltid

inkopplas.

Linköpings kommun har en likartad bedömning.

Linköpings

kommun

har

likartad

bedömning.

För att garantera objektiv och korrekt behandling av alla sökande anser Linköpings kommun att Stiftsstyrelsen bör ta över den funktion som domkapitlet tidigare hade d.v.s. Stiftsstyrelsen utarbetar förslagsordning för de sökande Överklagande från samtliga sökande (inom och utom försam- lingarna/pastoraten) ska kunna ske till Stiftsstyrelsen.

För att garantera objektiv och korrekt behandling av alla sökande anser

För

att

garantera

objektiv

och

korrekt

behandling

alla

sökande

anser

Linköpings kommun att Stiftsstyrelsen bör ta över den funktion som

Linköpings

kommun

att

Stiftsstyrelsen

bör

över

den

funktion

som

domkapitlet tidigare hade d.v.s.

domkapitlet

tidigare

hade

d.v.s.

Stiftsstyrelsen utarbetar förslagsordning för de sökande

Stiftsstyrelsen

utarbetar

förslagsordning

för

sökande

Överklagande från samtliga sökande (inom och utom försam-

Överklagande

från

samtliga

sökande

(inom

och

utom

försam-

lingarna/pastoraten) ska kunna ske till Stiftsstyrelsen.

lingarna/pastoraten)

ska

kunna

ske

till

Stiftsstyrelsen.

Skara stifts folkhögskola anser att stiftsstyrelsen bör upprätta förslag från vilka kyrkoråden har att välja kyrkomusiker. Domkapitlet i Uppsala föreslår rätt även för sökande till organist- eller kantorstjänst att begära yttrande av stiftsstyrelsen. Domkapitlet i Strängnäs framhåller att tjänsten bör ledigkungöras ge- nom rikstäckande annonsering.

Skara stifts folkhögskola anser att stiftsstyrelsen bör upprätta förslag från vilka kyrkoråden har att välja kyrkomusiker.

Skara stifts folkhögskola anser att stiftsstyrelsen bör upprätta förslag från

Skara

stifts

folkhögskola

anser

att

stiftsstyrelsen

bör

upprätta

förslag

från

vilka kyrkoråden har att välja kyrkomusiker.

vilka

kyrkoråden

har

att

välja

kyrkomusiker.

Domkapitlet i Uppsala föreslår rätt även för sökande till organist- eller kantorstjänst att begära yttrande av stiftsstyrelsen.

Domkapitlet i Uppsala föreslår rätt även för sökande till organist- eller

Domkapitlet

Uppsala

föreslår

rätt

även

för

sökande

till

organist-

eller

kantorstjänst att begära yttrande av stiftsstyrelsen.

kantorstjänst

att

begära

yttrande

stiftsstyrelsen.

Domkapitlet i Strängnäs framhåller att tjänsten bör ledigkungöras ge- nom rikstäckande annonsering.

Domkapitlet i Strängnäs framhåller att tjänsten bör ledigkungöras ge-

Domkapitlet

Strängnäs

framhåller

att

tjänsten

bör

ledigkungöras

ge-

nom rikstäckande annonsering.

nom

rikstäckande

annonsering.

Tjänsterna bör som hittills tillsättas på lokal nivå. Domkapitlet finner det angeläget, att tjänsterna utannonseras så att det blir möjligt att få rikstäc- kande information om lediga tjänster. exempelvis genom införande i Post- och Inrikes Tidningar. Domkapitlet ifrågasätter om ej ett obligatorium här bör införas. Kyrkorådct bör ha rätt att inhämta yttrande från domkapitlet beträffande de sökande till kyrkomusikertjänst.

Tjänsterna bör som hittills tillsättas på lokal nivå. Domkapitlet finner det

Tjänsterna

bör

som

hittills

tillsättas

på

lokal

nivå.

Domkapitlet

finner

det

angeläget, att tjänsterna utannonseras så att det blir möjligt att få rikstäc-

angeläget,

att

tjänsterna

utannonseras

så

att

det

blir

möjligt

att

få

rikstäc-

kande information om lediga tjänster. exempelvis genom införande i Post-

kande

information

lediga

tjänster.

exempelvis

genom

införande

Post-

och Inrikes Tidningar. Domkapitlet ifrågasätter om ej ett obligatorium här

och

Inrikes

Tidningar.

Domkapitlet

ifrågasätter

ett

obligatorium

här

bör införas. Kyrkorådct bör ha rätt att inhämta yttrande från domkapitlet

bör

införas.

Kyrkorådct

bör

rätt

att

inhämta

yttrande

från

domkapitlet

beträffande de sökande till kyrkomusikertjänst.

beträffande

sökande

till

kyrkomusikertjänst.

Domkapitlet i Luleå anser också att tillsättningsreglerna bör innehålla en garanti för rikstäckande annonsering.

Domkapitlet i Luleå anser också att tillsättningsreglerna bör innehålla en

Domkapitlet

Luleå

anser

också

att

tillsättningsreglerna

bör

innehålla

garanti för rikstäckande annonsering.

garanti

för

rikstäckande

annonsering.

En svaghet i förslaget är, att en tjänst kan tillsättas utan att alla intressera- de har möjlighet att söka tjänsten. eftersom det inte finns någon garanti för rikstäckande annonsering. av typ Post- och Inrikes Tidningar: man bara rekommenderar "så stor spridning som möjligt". Tillsättningsreglerna bör därför innehålla någon föreskrift. som garanterar att en ledig tjänst kom- mer till kännedom för alla intresserade, varvid särskilt uppmärksammas Kyrkomusikernas Tidning. Kyrkans tidning etc. Stiftsstyrelsen bör, som ovan sagt, göra en bedömning av samtliga sökandes behörighet och lämp- lighet, samt föra upp de tre mest förtjänta på förslag; Stiftsstyrelsen bör sålunda inte bara på begäran av kyrkorådet yttra sig över ansökningarna.

En svaghet i förslaget är, att en tjänst kan tillsättas utan att alla intressera-

svaghet

förslaget

är,

att

tjänst

kan

tillsättas

utan

att

alla

intressera-

de har möjlighet att söka tjänsten. eftersom det inte finns någon garanti för

har

möjlighet

att

söka

tjänsten.

eftersom

det

inte

finns

någon

garanti

för

rikstäckande annonsering. av typ Post- och Inrikes Tidningar: man bara

rikstäckande

annonsering.

typ

Post-

och

Inrikes

Tidningar:

man

bara

rekommenderar "så stor spridning som möjligt". Tillsättningsreglerna bör

rekommenderar

"så

stor

spridning

som

möjligt".

Tillsättningsreglerna

bör

därför innehålla någon föreskrift. som garanterar att en ledig tjänst kom-

därför

innehålla

någon

föreskrift.

som

garanterar

att

ledig

tjänst

kom-

mer till kännedom för alla intresserade, varvid särskilt uppmärksammas

mer

till

kännedom

för

alla

intresserade,

varvid

särskilt

uppmärksammas

Kyrkomusikernas Tidning. Kyrkans tidning etc. Stiftsstyrelsen bör, som

Kyrkomusikernas

Tidning.

Kyrkans

tidning

etc.

Stiftsstyrelsen

bör,

som

ovan sagt, göra en bedömning av samtliga sökandes behörighet och lämp-

ovan

sagt,

göra

bedömning

samtliga

sökandes

behörighet

och

lämp-

lighet, samt föra upp de tre mest förtjänta på förslag; Stiftsstyrelsen bör

lighet,

samt

föra

upp

tre

mest

förtjänta

på

förslag;

Stiftsstyrelsen

bör

sålunda inte bara på begäran av kyrkorådet yttra sig över ansökningarna.

sålunda

inte

bara

på

begäran

kyrkorådet

yttra

sig

över

ansökningarna.

Evangeliska Foster/ands-Stiftelsen ser på tillsättningsförfarandet med tan- ke på de 5. k. samarbetskyrkorna.

Evangeliska Foster/ands-Stiftelsen ser på tillsättningsförfarandet med tan-

Evangeliska

Foster/ands-Stiftelsen

ser

på

tillsättningsförfarandet

med

tan-

ke på de 5. k. samarbetskyrkorna.

på

samarbetskyrkorna.

lZl

När det gäller tillsättande av tjänsteinnehavare anser EFS det lika angelä- get med samråd för att säkra god samverkan mellan avtalsparterna. 54 i Modell för samarbetsavtal utgör här en bra ram för sådant samråd. Vid tjänstetillsättningen måste främst beaktas skicklighet relaterad till samar- betskyrkans behov. Bland dessa'behov vill EFS också framhålla "andlig tradition", något som nämns i Framtid i samverkan betr. tillsättning av prästtjänster (SOU 1986: 17 s. 142). III Utbildningen av kyrkomusiker Utredningens utbildningsförslag i deras helhet tillstyrks eller lämnas utan erinran av länsskolnämnden i Östergötlands län. domkapitlen [ Skara. Strängnäs. Västerås. Karlstad och Luleå. Örnsköldsviks kommun, Svens- ka kyrkans_försam/ings- och pastoratsförbund. Nämnden för/insamlings- och pastoratsförvaltning. Kyrkomusikernas riksförbund/Sveriges lärarför- bund, Dontkyrkoorganisternas förening. Nöbbele. Saltsjöbadens och Vik- sjö församlingar. Sveriges kyrkokamerala förening samt Laholms och Göteborgs kyrkliga samfälligheter. Högre kyr/comusikerutbildning7 19.2 Dagens högre kyrkomusikerutbildning innehållande grundkurs och alternativa påbyggnadskurser — praktisk-pedagogisk eller musikpe- dagogisk — ersätts med en sammanhållen kurs om 160 poäng som leder till organistexamen. Fyllnadstjänstgöring för organister bör. därmed inriktas på den kommunala musikskolan. I huvudsak vinner förslaget stöd hos remissinstanserna. Flera av dem är dock kritiska mot den ensidiga inriktningen på den kommunala musikskolan. Några vill ha ett ökat ,antal utbildningsplatser och flera föreslår praktik av olika slag. Ett par yttranden förordar en omläggning av den musikpedagogiska utbildningen. Utredningens förslag till högre kyrkomusikerutbildning tillstyrks av universitets- och ht'igskolämbetet (UHÄ). Musikaliska akademien. domka- pitlet [ Härnösand. SACO/SR. pastoralinstitutet i Uppsala och Västerås stifts kyrkomusiketförening. ' Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) UHÄ tillstyrker utredningens förslag att nuvarande högre kyrkomusikerut- bildning. innehållande en grundkurs (120 poäng) och en påbyggnadskurs (40 poäng) — praktisk-pedagogisk alternativt musikpedagogisk— ersätts med en sammanhållen utbildning om 160 poäng som leder till organistexa- men. UHÄ anser att den praktisk-pedagogiska påbyggnadskursen i sin nuva- rande form bör slopas. eftersom den av studieorganisatoriska skäl inte tjänar sitt syfte längre. Denna sammanhållna kurs om 40 poäng har — som Prop. 1987/88: 144 Bilaga 3 [”J lx)

När det gäller tillsättande av tjänsteinnehavare anser EFS det lika angelä-

När

det

gäller

tillsättande

tjänsteinnehavare

anser

EFS

det

lika

angelä-

get med samråd för att säkra god samverkan mellan avtalsparterna. 54 i

get

med

samråd

för

att

säkra

god

samverkan

mellan

avtalsparterna.

Modell för samarbetsavtal utgör här en bra ram för sådant samråd. Vid

Modell

för

samarbetsavtal

utgör

här

bra

ram

för

sådant

samråd.

Vid

tjänstetillsättningen måste främst beaktas skicklighet relaterad till samar-

tjänstetillsättningen

måste

främst

beaktas

skicklighet

relaterad

till

samar-

betskyrkans behov. Bland dessa'behov vill EFS också framhålla "andlig

betskyrkans

behov.

Bland

dessa'behov

vill

EFS

också

framhålla

"andlig

tradition", något som nämns i Framtid i samverkan betr. tillsättning av prästtjänster (SOU 1986: 17 s. 142).

tradition", något som nämns i Framtid i samverkan betr. tillsättning av

tradition",

något

som

nämns

Framtid

samverkan

betr.

tillsättning

prästtjänster (SOU 1986: 17 s. 142).

prästtjänster

(SOU

1986:

142).

III Utbildningen av kyrkomusiker

III

Utbildningen

kyrkomusiker

Utredningens utbildningsförslag i deras helhet tillstyrks eller lämnas utan erinran av länsskolnämnden i Östergötlands län. domkapitlen [ Skara. Strängnäs. Västerås. Karlstad och Luleå. Örnsköldsviks kommun, Svens- ka kyrkans_försam/ings- och pastoratsförbund. Nämnden för/insamlings- och pastoratsförvaltning. Kyrkomusikernas riksförbund/Sveriges lärarför- bund, Dontkyrkoorganisternas förening. Nöbbele. Saltsjöbadens och Vik- sjö församlingar. Sveriges kyrkokamerala förening samt Laholms och Göteborgs kyrkliga samfälligheter.

Utredningens utbildningsförslag i deras helhet tillstyrks eller lämnas utan

Utredningens

utbildningsförslag

deras

helhet

tillstyrks

eller

lämnas

utan

erinran av länsskolnämnden i Östergötlands län. domkapitlen [ Skara.

erinran

länsskolnämnden

Östergötlands

län.

domkapitlen

[

Skara.

Strängnäs. Västerås. Karlstad och Luleå. Örnsköldsviks kommun, Svens-

Strängnäs.

Västerås.

Karlstad

och

Luleå.

Örnsköldsviks

kommun,

Svens-

ka kyrkans_försam/ings- och pastoratsförbund. Nämnden för/insamlings-

kyrkans_försam/ings-

och

pastoratsförbund.

Nämnden

för/insamlings-

och pastoratsförvaltning. Kyrkomusikernas riksförbund/Sveriges lärarför-

och

pastoratsförvaltning.

Kyrkomusikernas

riksförbund/Sveriges

lärarför-

bund, Dontkyrkoorganisternas förening. Nöbbele. Saltsjöbadens och Vik-

bund,

Dontkyrkoorganisternas

förening.

Nöbbele.

Saltsjöbadens

och

Vik-

sjö församlingar. Sveriges kyrkokamerala förening samt Laholms och

sjö

församlingar.

Sveriges

kyrkokamerala

förening

samt

Laholms

och

Göteborgs kyrkliga samfälligheter.

Göteborgs

kyrkliga

samfälligheter.

Högre kyr/comusikerutbildning7

Högre

kyr/comusikerutbildning7

19.2

Dagens högre kyrkomusikerutbildning innehållande grundkurs och alternativa påbyggnadskurser — praktisk-pedagogisk eller musikpe- dagogisk — ersätts med en sammanhållen kurs om 160 poäng som leder till organistexamen. Fyllnadstjänstgöring för organister bör. därmed inriktas på den kommunala musikskolan.

Dagens högre kyrkomusikerutbildning innehållande grundkurs och

Dagens

högre

kyrkomusikerutbildning

innehållande

grundkurs

och

alternativa påbyggnadskurser — praktisk-pedagogisk eller musikpe-

alternativa

påbyggnadskurser

—

praktisk-pedagogisk

eller

musikpe-

dagogisk — ersätts med en sammanhållen kurs om 160 poäng som

dagogisk

—

ersätts

med

sammanhållen

kurs

160

poäng

som

leder till organistexamen. Fyllnadstjänstgöring för organister bör.

leder

till

organistexamen.

Fyllnadstjänstgöring

för

organister

bör.

därmed inriktas på den kommunala musikskolan.

därmed

inriktas

på

den

kommunala

musikskolan.

I huvudsak vinner förslaget stöd hos remissinstanserna. Flera av dem är dock kritiska mot den ensidiga inriktningen på den kommunala musikskolan. Några vill ha ett ökat ,antal utbildningsplatser och flera föreslår praktik av olika slag. Ett par yttranden förordar en omläggning av den musikpedagogiska utbildningen. Utredningens förslag till högre kyrkomusikerutbildning tillstyrks av universitets- och ht'igskolämbetet (UHÄ). Musikaliska akademien. domka- pitlet [ Härnösand. SACO/SR. pastoralinstitutet i Uppsala och Västerås stifts kyrkomusiketförening. '

I huvudsak vinner förslaget stöd hos remissinstanserna.

huvudsak

vinner

förslaget

stöd

hos

remissinstanserna.

Flera av dem är dock kritiska mot den ensidiga inriktningen på den kommunala musikskolan. Några vill ha ett ökat ,antal utbildningsplatser och flera föreslår praktik av olika slag. Ett par yttranden förordar en omläggning av den musikpedagogiska utbildningen.

Flera av dem är dock kritiska mot den ensidiga inriktningen på den

Flera

dem

är

dock

kritiska

mot

den

ensidiga

inriktningen

på

den

kommunala musikskolan. Några vill ha ett ökat ,antal utbildningsplatser

kommunala

musikskolan.

Några

vill

ett

ökat

,antal

utbildningsplatser

och flera föreslår praktik av olika slag. Ett par yttranden förordar en

och

flera

föreslår

praktik

olika

slag.

Ett

par

yttranden

förordar

omläggning av den musikpedagogiska utbildningen.

omläggning

den

musikpedagogiska

utbildningen.

Utredningens förslag till högre kyrkomusikerutbildning tillstyrks av universitets- och ht'igskolämbetet (UHÄ). Musikaliska akademien. domka- pitlet [ Härnösand. SACO/SR. pastoralinstitutet i Uppsala och Västerås stifts kyrkomusiketförening. '

Utredningens förslag till högre kyrkomusikerutbildning tillstyrks av

Utredningens

förslag

till

högre

kyrkomusikerutbildning

tillstyrks

universitets- och ht'igskolämbetet (UHÄ). Musikaliska akademien. domka-

universitets-

och

ht'igskolämbetet

(UHÄ).

Musikaliska

akademien.

domka-

pitlet [ Härnösand. SACO/SR. pastoralinstitutet i Uppsala och Västerås

pitlet

[

Härnösand.

SACO/SR.

pastoralinstitutet

Uppsala

och

Västerås

stifts kyrkomusiketförening. '

stifts

kyrkomusiketförening.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ)

Universitets-

och

högskoleämbetet

(UHÄ)

UHÄ tillstyrker utredningens förslag att nuvarande högre kyrkomusikerut- bildning. innehållande en grundkurs (120 poäng) och en påbyggnadskurs (40 poäng) — praktisk-pedagogisk alternativt musikpedagogisk— ersätts med en sammanhållen utbildning om 160 poäng som leder till organistexa- men. UHÄ anser att den praktisk-pedagogiska påbyggnadskursen i sin nuva- rande form bör slopas. eftersom den av studieorganisatoriska skäl inte tjänar sitt syfte längre. Denna sammanhållna kurs om 40 poäng har — som

UHÄ tillstyrker utredningens förslag att nuvarande högre kyrkomusikerut-

UHÄ

tillstyrker

utredningens

förslag

att

nuvarande

högre

kyrkomusikerut-

bildning. innehållande en grundkurs (120 poäng) och en påbyggnadskurs

bildning.

innehållande

grundkurs

(120

poäng)

och

påbyggnadskurs

(40 poäng) — praktisk-pedagogisk alternativt musikpedagogisk— ersätts

(40

poäng)

—

praktisk-pedagogisk

alternativt

musikpedagogisk—

ersätts

med en sammanhållen utbildning om 160 poäng som leder till organistexa-

med

sammanhållen

utbildning

160

poäng

som

leder

till

organistexa-

men.

UHÄ anser att den praktisk-pedagogiska påbyggnadskursen i sin nuva- rande form bör slopas. eftersom den av studieorganisatoriska skäl inte tjänar sitt syfte längre. Denna sammanhållna kurs om 40 poäng har — som

UHÄ anser att den praktisk-pedagogiska påbyggnadskursen i sin nuva-

UHÄ

anser

att

den

praktisk-pedagogiska

påbyggnadskursen

sin

nuva-

rande form bör slopas. eftersom den av studieorganisatoriska skäl inte

rande

form

bör

slopas.

eftersom

den

studieorganisatoriska

skäl

inte

tjänar sitt syfte längre. Denna sammanhållna kurs om 40 poäng har — som

tjänar

sitt

syfte

längre.

Denna

sammanhållna

kurs

poäng

har

—

som

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

Bilaga 3

Bilaga

[”J lx)

[”J

lx)

utredningen framhåller— under senare år inte kunnat samordnas med Prop. 1987/88:144 musiklärarutbildningen sedan denna efter reformeringen under slutet av Bilaga 3 1970-talet haft praktikmomenten utspridda under samtliga fyra läsår. UI-IA ställer sig däremot tveksamt till utredningens förslag att kyrkomusiker som genomgått den nya högre utbildningen skulle komma att stå helt utanför tjänstgöring i det allmänna skolväsendet. Att de studerande inte valt den nuvarande praktisk-pedagogiska påbyggnadskursen i sin fyraåriga studie- gång behöver inte betyda att de är ointresserade av fyllnadstjänstgöring inom skolan. Det kan snarare bero på att de inte varit beredda att efter tredje läsåret praktisk taget upphöra med den kyrkomusikaliska förbere- delsen för att under det fjärde året helt inrikta sig på musiklärarrrollen. Enligt UHÄ:s mening bör man överväga om detär möjligt att i en samman- hållen 160-poängsutbildning inrymma en pedagogisk förberedelse om sam- manlagt 40 poäng — utspridd under större delen av hela utbildningstiden — som skulle kunna ge kompetens för fyllnadstjänstgöring inom såväl allmän- na skolväsendet som kommunala musikskolan. Denna frågeställning skall också ses mot bakgrunden av att utredningen enligt UHÄ:s uppfattning inte på ett helt övertygande sätt löst problemet med utbildning för kombi- nationstjänster avsedda för såväl kyrkomusikalisk verksamhet som tjänst- göring inom allmänna skolväsendet. Vid prövning av frågan bör beaktas kommande utbildningsplaner för de nya lärarutbildningarna för grundskola och gymnasieskola och de krav dessa ställer på musiklärarnas kompetens. Enligt utredningens uppfattning bör frågan om yrkespraktik i den högre kyrkomusikerutbildningen lösas genom initiativ från svenska kyrkan. UHÄ vill framhålla att kyrkomusiken vid sidan av den religiösa funktio- nen även skall tillgodose allmänkulturella behov inom" musiklivet. Kyrko- musikerutbildningen kan därför inte vara lika starkt konfessionellt präglad som prästutbildningen. Kyrkomusikerna utbildas inte heller för att bli verksamma enbart inom svenska kyrkan utan också inom andra trossam- fund. Den normala ordningen är att ansvaret för att organisera praktiken för högskolans utbildningar ligger på respektive anordnare av utbildning- en. Av dessa skäl anser UHÄ att berörda högskoleenheter som ansvariga för kyrkomusikerutbildningen också bör svara för de studerandes praktik. Detta måste dock ske i ett nära'samarbete med dem som tillhandahåller praktiken — i detta fall främst svenska kyrkan — och förutsätter också som hittills ett aktivt engagemang från kyrkans sida. UHÄ gjorde år 1985 en viss revidering av utbildningsplanen för kyrko- musikerlinjen. Revideringen var en följd av UHÄ:s tidigare beslut att se över samtliga utbildningsplaner inom högskolan. I avvaktan på de förslag som kyrkomttsikerutredningen skulle komma att lägga fram avstod UHÄ dock från en mer genomgripande revidering. Efter det att statsmakterna tagit ställning till kyrkomusikerutredningens förslag kommer UHÄ att revidera'utbildningsplanen för kyrkomusikerlinjen med beaktande av ställ- ningstagandena. Domkapitlet i Härnösand Härnösands stift har de senaste åren haft svårigheter att tillsätta vakanta organisttjänster. Det finns bara 19 organisttjänster i stiftet och av dessa uppehålls f. n. sex av vikarier. Ytterligare några tjänster har dispenserade innehavare. Det är viktigt för stiftets musikliv och för fortbildning av andra kyrkomusiker att organisterna har en god utbildning. Vi hoppas mycket på organistutbildningen i Piteå som nu börjat och vi önskar att platsantalet där om möjligt kan utökas något. Domkapitlet tillstyrker förslaget om en . 160-poängsutbildning för organister. 123

utredningen framhåller— under senare år inte kunnat samordnas med Prop. 1987/88:144 musiklärarutbildningen sedan denna efter reformeringen under slutet av Bilaga 3

utredningen framhåller— under senare år inte kunnat samordnas med Prop. 1987/88:144

utredningen

framhåller—

under

senare

år

inte

kunnat

samordnas

med

Prop.

1987/88:144

musiklärarutbildningen sedan denna efter reformeringen under slutet av Bilaga 3

musiklärarutbildningen

sedan

denna

efter

reformeringen

under

slutet

Bilaga

1970-talet haft praktikmomenten utspridda under samtliga fyra läsår. UI-IA ställer sig däremot tveksamt till utredningens förslag att kyrkomusiker som genomgått den nya högre utbildningen skulle komma att stå helt utanför tjänstgöring i det allmänna skolväsendet. Att de studerande inte valt den nuvarande praktisk-pedagogiska påbyggnadskursen i sin fyraåriga studie- gång behöver inte betyda att de är ointresserade av fyllnadstjänstgöring inom skolan. Det kan snarare bero på att de inte varit beredda att efter tredje läsåret praktisk taget upphöra med den kyrkomusikaliska förbere- delsen för att under det fjärde året helt inrikta sig på musiklärarrrollen. Enligt UHÄ:s mening bör man överväga om detär möjligt att i en samman- hållen 160-poängsutbildning inrymma en pedagogisk förberedelse om sam- manlagt 40 poäng — utspridd under större delen av hela utbildningstiden — som skulle kunna ge kompetens för fyllnadstjänstgöring inom såväl allmän- na skolväsendet som kommunala musikskolan. Denna frågeställning skall också ses mot bakgrunden av att utredningen enligt UHÄ:s uppfattning inte på ett helt övertygande sätt löst problemet med utbildning för kombi- nationstjänster avsedda för såväl kyrkomusikalisk verksamhet som tjänst- göring inom allmänna skolväsendet. Vid prövning av frågan bör beaktas kommande utbildningsplaner för de nya lärarutbildningarna för grundskola och gymnasieskola och de krav dessa ställer på musiklärarnas kompetens.

1970-talet haft praktikmomenten utspridda under samtliga fyra läsår. UI-IA

1970-talet

haft

praktikmomenten

utspridda

under

samtliga

fyra

läsår.

UI-IA

ställer sig däremot tveksamt till utredningens förslag att kyrkomusiker som

ställer

sig

däremot

tveksamt

till

utredningens

förslag

att

kyrkomusiker

som

genomgått den nya högre utbildningen skulle komma att stå helt utanför

genomgått

den

nya

högre

utbildningen

skulle

komma

att

stå

helt

utanför

tjänstgöring i det allmänna skolväsendet. Att de studerande inte valt den

tjänstgöring

det

allmänna

skolväsendet.

Att

studerande

inte

valt

den

nuvarande praktisk-pedagogiska påbyggnadskursen i sin fyraåriga studie-

nuvarande

praktisk-pedagogiska

påbyggnadskursen

sin

fyraåriga

studie-

gång behöver inte betyda att de är ointresserade av fyllnadstjänstgöring

gång

behöver

inte

betyda

att

är

ointresserade

fyllnadstjänstgöring

inom skolan. Det kan snarare bero på att de inte varit beredda att efter

inom

skolan.

Det

kan

snarare

bero

på

att

inte

varit

beredda

att

efter

tredje läsåret praktisk taget upphöra med den kyrkomusikaliska förbere-

tredje

läsåret

praktisk

taget

upphöra

med

den

kyrkomusikaliska

förbere-

delsen för att under det fjärde året helt inrikta sig på musiklärarrrollen.

delsen

för

att

under

det

fjärde

året

helt

inrikta

sig

på

musiklärarrrollen.

Enligt UHÄ:s mening bör man överväga om detär möjligt att i en samman-

Enligt

UHÄ:s

mening

bör

man

överväga

detär

möjligt

att

samman-

hållen 160-poängsutbildning inrymma en pedagogisk förberedelse om sam-

hållen

160-poängsutbildning

inrymma

pedagogisk

förberedelse

sam-

manlagt 40 poäng — utspridd under större delen av hela utbildningstiden —

manlagt

poäng

—

utspridd

under

större

hela

utbildningstiden

—

som skulle kunna ge kompetens för fyllnadstjänstgöring inom såväl allmän-

som

skulle

kunna

kompetens

för

fyllnadstjänstgöring

inom

såväl

allmän-

na skolväsendet som kommunala musikskolan. Denna frågeställning skall

skolväsendet

som

kommunala

musikskolan.

Denna

frågeställning

skall

också ses mot bakgrunden av att utredningen enligt UHÄ:s uppfattning

också

ses

mot

bakgrunden

att

utredningen

enligt

UHÄ:s

uppfattning

inte på ett helt övertygande sätt löst problemet med utbildning för kombi-

inte

på

ett

helt

övertygande

sätt

löst

problemet

med

utbildning

för

kombi-

nationstjänster avsedda för såväl kyrkomusikalisk verksamhet som tjänst-

nationstjänster

avsedda

för

såväl

kyrkomusikalisk

verksamhet

som

tjänst-

göring inom allmänna skolväsendet. Vid prövning av frågan bör beaktas

göring

inom

allmänna

skolväsendet.

Vid

prövning

frågan

bör

beaktas

kommande utbildningsplaner för de nya lärarutbildningarna för grundskola

kommande

utbildningsplaner

för

nya

lärarutbildningarna

för

grundskola

och gymnasieskola och de krav dessa ställer på musiklärarnas kompetens.

och

gymnasieskola

och

krav

dessa

ställer

på

musiklärarnas

kompetens.

Enligt utredningens uppfattning bör frågan om yrkespraktik i den högre kyrkomusikerutbildningen lösas genom initiativ från svenska kyrkan.

Enligt utredningens uppfattning bör frågan om yrkespraktik i den högre

Enligt

utredningens

uppfattning

bör

frågan

yrkespraktik

den

högre

kyrkomusikerutbildningen lösas genom initiativ från svenska kyrkan.

kyrkomusikerutbildningen

lösas

genom

initiativ

från

svenska

kyrkan.

UHÄ vill framhålla att kyrkomusiken vid sidan av den religiösa funktio- nen även skall tillgodose allmänkulturella behov inom" musiklivet. Kyrko- musikerutbildningen kan därför inte vara lika starkt konfessionellt präglad som prästutbildningen. Kyrkomusikerna utbildas inte heller för att bli verksamma enbart inom svenska kyrkan utan också inom andra trossam- fund. Den normala ordningen är att ansvaret för att organisera praktiken för högskolans utbildningar ligger på respektive anordnare av utbildning- en. Av dessa skäl anser UHÄ att berörda högskoleenheter som ansvariga för kyrkomusikerutbildningen också bör svara för de studerandes praktik. Detta måste dock ske i ett nära'samarbete med dem som tillhandahåller praktiken — i detta fall främst svenska kyrkan — och förutsätter också som hittills ett aktivt engagemang från kyrkans sida.

UHÄ vill framhålla att kyrkomusiken vid sidan av den religiösa funktio-

UHÄ

vill

framhålla

att

kyrkomusiken

vid

sidan

den

religiösa

funktio-

nen även skall tillgodose allmänkulturella behov inom" musiklivet. Kyrko-

nen

även

skall

tillgodose

allmänkulturella

behov

inom"

musiklivet.

Kyrko-

musikerutbildningen kan därför inte vara lika starkt konfessionellt präglad

musikerutbildningen

kan

därför

inte

vara

lika

starkt

konfessionellt

präglad

som prästutbildningen. Kyrkomusikerna utbildas inte heller för att bli

som

prästutbildningen.

Kyrkomusikerna

utbildas

inte

heller

för

att

bli

verksamma enbart inom svenska kyrkan utan också inom andra trossam-

verksamma

enbart

inom

svenska

kyrkan

utan

också

inom

andra

trossam-

fund. Den normala ordningen är att ansvaret för att organisera praktiken

fund.

Den

normala

ordningen

är

att

ansvaret

för

att

organisera

praktiken

för högskolans utbildningar ligger på respektive anordnare av utbildning-

för

högskolans

utbildningar

ligger

på

respektive

anordnare

utbildning-

en. Av dessa skäl anser UHÄ att berörda högskoleenheter som ansvariga

en.

dessa

skäl

anser

UHÄ

att

berörda

högskoleenheter

som

ansvariga

för kyrkomusikerutbildningen också bör svara för de studerandes praktik.

för

kyrkomusikerutbildningen

också

bör

svara

för

studerandes

praktik.

Detta måste dock ske i ett nära'samarbete med dem som tillhandahåller

Detta

måste

dock

ske

ett

nära'samarbete

med

dem

som

tillhandahåller

praktiken — i detta fall främst svenska kyrkan — och förutsätter också som

praktiken

—

detta

fall

främst

svenska

kyrkan

—

och

förutsätter

också

som

hittills ett aktivt engagemang från kyrkans sida.

hittills

ett

aktivt

engagemang

från

kyrkans

sida.

UHÄ gjorde år 1985 en viss revidering av utbildningsplanen för kyrko- musikerlinjen. Revideringen var en följd av UHÄ:s tidigare beslut att se över samtliga utbildningsplaner inom högskolan. I avvaktan på de förslag som kyrkomttsikerutredningen skulle komma att lägga fram avstod UHÄ dock från en mer genomgripande revidering. Efter det att statsmakterna tagit ställning till kyrkomusikerutredningens förslag kommer UHÄ att revidera'utbildningsplanen för kyrkomusikerlinjen med beaktande av ställ- ningstagandena.

UHÄ gjorde år 1985 en viss revidering av utbildningsplanen för kyrko-

UHÄ

gjorde

år

1985

viss

revidering

utbildningsplanen

för

kyrko-

musikerlinjen. Revideringen var en följd av UHÄ:s tidigare beslut att se

musikerlinjen.

Revideringen

var

följd

UHÄ:s

tidigare

beslut

att

över samtliga utbildningsplaner inom högskolan. I avvaktan på de förslag

över

samtliga

utbildningsplaner

inom

högskolan.

avvaktan

på

förslag

som kyrkomttsikerutredningen skulle komma att lägga fram avstod UHÄ

som

kyrkomttsikerutredningen

skulle

komma

att

lägga

fram

avstod

UHÄ

dock från en mer genomgripande revidering. Efter det att statsmakterna

dock

från

mer

genomgripande

revidering.

Efter

det

att

statsmakterna

tagit ställning till kyrkomusikerutredningens förslag kommer UHÄ att

tagit

ställning

till

kyrkomusikerutredningens

förslag

kommer

UHÄ

att

revidera'utbildningsplanen för kyrkomusikerlinjen med beaktande av ställ-

revidera'utbildningsplanen

för

kyrkomusikerlinjen

med

beaktande

ställ-

ningstagandena.

Domkapitlet i Härnösand

Domkapitlet

Härnösand

Härnösands stift har de senaste åren haft svårigheter att tillsätta vakanta organisttjänster. Det finns bara 19 organisttjänster i stiftet och av dessa uppehålls f. n. sex av vikarier. Ytterligare några tjänster har dispenserade innehavare. Det är viktigt för stiftets musikliv och för fortbildning av andra kyrkomusiker att organisterna har en god utbildning. Vi hoppas mycket på organistutbildningen i Piteå som nu börjat och vi önskar att platsantalet där om möjligt kan utökas något. Domkapitlet tillstyrker förslaget om en . 160-poängsutbildning för organister. 123

Härnösands stift har de senaste åren haft svårigheter att tillsätta vakanta

Härnösands

stift

har

senaste

åren

haft

svårigheter

att

tillsätta

vakanta

organisttjänster. Det finns bara 19 organisttjänster i stiftet och av dessa

organisttjänster.

Det

finns

bara

organisttjänster

stiftet

och

dessa

uppehålls f. n. sex av vikarier. Ytterligare några tjänster har dispenserade

uppehålls

sex

vikarier.

Ytterligare

några

tjänster

har

dispenserade

innehavare. Det är viktigt för stiftets musikliv och för fortbildning av andra

innehavare.

Det

är

viktigt

för

stiftets

musikliv

och

för

fortbildning

andra

kyrkomusiker att organisterna har en god utbildning. Vi hoppas mycket på

kyrkomusiker

att

organisterna

har

god

utbildning.

hoppas

mycket

på

organistutbildningen i Piteå som nu börjat och vi önskar att platsantalet där

organistutbildningen

Piteå

som

börjat

och

önskar

att

platsantalet

där

om möjligt kan utökas något. Domkapitlet tillstyrker förslaget om en . 160-poängsutbildning för organister. 123

om möjligt kan utökas något. Domkapitlet tillstyrker förslaget om en .

möjligt

kan

utökas

något.

Domkapitlet

tillstyrker

förslaget

160-poängsutbildning för organister. 123

160-poängsutbildning

för

organister.

123

Domkapitlet i Uppsala anser i motsats till utredningen att de studerande i Prop. 1987/88: 144 den högre musikutbildningen skall stimuleras till breddad utbildning. Bilaga 3 Svenska kyrkans centralstyrelse bejakar en sammanhållen utbildning om 160 poäng som leder till organistexamen. De förändringar utredningen pekar på i det följande är av två slag. Dels gäller det förslag om en sammanhållen utbildning om 160 poäng som-leder till organistexamen, och dels är det fråga om vissa mindre förändringar i utbildningen. vilka överenskommits vid en konferens med företrädare för kykomusikerlinjerna i Stockholm. Göteborg och Malmö. Det förstnämnda förslaget beträffande organistexamen vill centralstyrelse-n i princip bejaka. Innehållet i den nämnda överenskommelsen är. som utredningen framhål- . ler, i linje med kyrkomötets önskemål. Förändringens omfattning står dock ej helt klar. Den tillkommande utbildningen rörande kyrkoårets och psalmtexternas teologi bör kunna vara utgångspunkt för en slags teologisk grundkurs. Utbildningen behöver också innefatta undervisning i kyrko- kunskapjämte viss administration. Med ansvaret för en del av församling- ens arbete följer alltid ett mått av administration. Den delvis förändrade inriktningen av ämnet psykologi och pedagogik är i och för sig värdefull, men kan inte bedömas som tillräcklig för bearbetning av kyrkomusikerns identitet i yrkesrollen och lagarbetet i församlingen. . I utredningen sägs (sid. 192) att de av utredningen redovisade föränd- ringarna i rimlig utsträckning tillgodoser kyrkomötets önskemål och att Svenska kyrkan själv får ta initiativ och ansvar om ytterligare förstärkning- ar i enlighet med 1984 års kyrkomötes önskemål anses behövas. I detta sammanhang framhåller utredningen att ”inom ramen för det statliga ut- bildningsansvaret ligger inte starkt konfessionellt präglade inslagi en kyr- komusikers utbildning". 1.984 års kyrkomötes önskemål beträffande utbildningen gäller inte så- dant som enskilda kyrkomusiker på frivillig basis kan avgöra om de vill ta del av eller ej. De nödvändiga förstärkningarna bör därför ingå som en del av den ordinarie utbildningen. Med hänsyn dels till lagförslaget och dels till Svenska kyrkans dominerande ställning som avnämare är invändningen att det rör sig om ”starkt konfessionellt präglade inslag" inte hållbar. Det är inte heller sagt att en eventuell ytterligare förstärkning av det som Läro- nämnden vid KM 1984 kallade "frågor om kyrkans tro och liv" behöver bli så starkt konfessionellt präglat. Vilken eventuell ytterligare förstärkning av den teoretiska utbildningen, utöver den ovan nämnda, som kan krävas är det svårt att utifrån utredningens förslag klart ange. Centralstyrelsen betonar också att utbildningen behöver kompletteras på ett par punkter. Det gäller dels en praktikperiod som ger en bred bild av församlingsarbetct. dels elevernas deltagande i den"”samverkansveeka". som numera ingår som ett obligatoriskt moment i övriga kyrkliga yrkesför- beredande utbildningar. Båda dessa moment måste utgöra obligatoriska delar i den fastställda utbildningsplanen. Dontkapitlet i Luleå betonar också behovet av handledd församlings- praktik och deltagande i samverkansveckorna. SACO/SR tillstyrker förslaget om en sammanhållen kurs om 160 poäng och instämmer med utredningen i att fyllnadstjänstgöringen i skolväsendet för organisten därmed begränsas till den kommunala musikskolan. Detta bör finnas angivet i den kommande författningen.

Domkapitlet i Uppsala anser i motsats till utredningen att de studerande i Prop. 1987/88: 144 den högre musikutbildningen skall stimuleras till breddad utbildning. Bilaga 3

Domkapitlet i Uppsala anser i motsats till utredningen att de studerande i Prop. 1987/88: 144

Domkapitlet

Uppsala

anser

motsats

till

utredningen

att

studerande

Prop.

1987/88:

144

den högre musikutbildningen skall stimuleras till breddad utbildning. Bilaga 3

den

högre

musikutbildningen

skall

stimuleras

till

breddad

utbildning.

Bilaga

Svenska kyrkans centralstyrelse bejakar en sammanhållen utbildning om 160 poäng som leder till organistexamen.

Svenska kyrkans centralstyrelse bejakar en sammanhållen utbildning om

Svenska

kyrkans

centralstyrelse

bejakar

sammanhållen

utbildning

160 poäng som leder till organistexamen.

160

poäng

som

leder

till

organistexamen.

De förändringar utredningen pekar på i det följande är av två slag. Dels gäller det förslag om en sammanhållen utbildning om 160 poäng som-leder till organistexamen, och dels är det fråga om vissa mindre förändringar i utbildningen. vilka överenskommits vid en konferens med företrädare för kykomusikerlinjerna i Stockholm. Göteborg och Malmö. Det förstnämnda förslaget beträffande organistexamen vill centralstyrelse-n i princip bejaka. Innehållet i den nämnda överenskommelsen är. som utredningen framhål- . ler, i linje med kyrkomötets önskemål. Förändringens omfattning står dock ej helt klar. Den tillkommande utbildningen rörande kyrkoårets och psalmtexternas teologi bör kunna vara utgångspunkt för en slags teologisk grundkurs. Utbildningen behöver också innefatta undervisning i kyrko- kunskapjämte viss administration. Med ansvaret för en del av församling- ens arbete följer alltid ett mått av administration. Den delvis förändrade inriktningen av ämnet psykologi och pedagogik är i och för sig värdefull, men kan inte bedömas som tillräcklig för bearbetning av kyrkomusikerns identitet i yrkesrollen och lagarbetet i församlingen. . I utredningen sägs (sid. 192) att de av utredningen redovisade föränd- ringarna i rimlig utsträckning tillgodoser kyrkomötets önskemål och att Svenska kyrkan själv får ta initiativ och ansvar om ytterligare förstärkning- ar i enlighet med 1984 års kyrkomötes önskemål anses behövas. I detta sammanhang framhåller utredningen att ”inom ramen för det statliga ut- bildningsansvaret ligger inte starkt konfessionellt präglade inslagi en kyr- komusikers utbildning". 1.984 års kyrkomötes önskemål beträffande utbildningen gäller inte så- dant som enskilda kyrkomusiker på frivillig basis kan avgöra om de vill ta del av eller ej. De nödvändiga förstärkningarna bör därför ingå som en del av den ordinarie utbildningen. Med hänsyn dels till lagförslaget och dels till Svenska kyrkans dominerande ställning som avnämare är invändningen att det rör sig om ”starkt konfessionellt präglade inslag" inte hållbar. Det är inte heller sagt att en eventuell ytterligare förstärkning av det som Läro- nämnden vid KM 1984 kallade "frågor om kyrkans tro och liv" behöver bli så starkt konfessionellt präglat. Vilken eventuell ytterligare förstärkning av den teoretiska utbildningen, utöver den ovan nämnda, som kan krävas är det svårt att utifrån utredningens förslag klart ange.

De förändringar utredningen pekar på i det följande är av två slag. Dels

förändringar

utredningen

pekar

på

det

följande

är

två

slag.

Dels

gäller det förslag om en sammanhållen utbildning om 160 poäng som-leder

gäller

det

förslag

sammanhållen

utbildning

160

poäng

som-leder

till organistexamen, och dels är det fråga om vissa mindre förändringar i

till

organistexamen,

och

dels

är

det

fråga

vissa

mindre

förändringar

utbildningen. vilka överenskommits vid en konferens med företrädare för

utbildningen.

vilka

överenskommits

vid

konferens

med

företrädare

för

kykomusikerlinjerna i Stockholm. Göteborg och Malmö. Det förstnämnda

kykomusikerlinjerna

Stockholm.

Göteborg

och

Malmö.

Det

förstnämnda

förslaget beträffande organistexamen vill centralstyrelse-n i princip bejaka.

förslaget

beträffande

organistexamen

vill

centralstyrelse-n

princip

bejaka.

Innehållet i den nämnda överenskommelsen är. som utredningen framhål- .

Innehållet

den

nämnda

överenskommelsen

är.

som

utredningen

framhål-

ler, i linje med kyrkomötets önskemål. Förändringens omfattning står dock

ler,

linje

med

kyrkomötets

önskemål.

Förändringens

omfattning

står

dock

ej helt klar. Den tillkommande utbildningen rörande kyrkoårets och

helt

klar.

Den

tillkommande

utbildningen

rörande

kyrkoårets

och

psalmtexternas teologi bör kunna vara utgångspunkt för en slags teologisk

psalmtexternas

teologi

bör

kunna

vara

utgångspunkt

för

slags

teologisk

grundkurs. Utbildningen behöver också innefatta undervisning i kyrko-

grundkurs.

Utbildningen

behöver

också

innefatta

undervisning

kyrko-

kunskapjämte viss administration. Med ansvaret för en del av församling-

kunskapjämte

viss

administration.

Med

ansvaret

för

del

församling-

ens arbete följer alltid ett mått av administration. Den delvis förändrade

ens

arbete

följer

alltid

ett

mått

administration.

Den

delvis

förändrade

inriktningen av ämnet psykologi och pedagogik är i och för sig värdefull,

inriktningen

ämnet

psykologi

och

pedagogik

är

och

för

sig

värdefull,

men kan inte bedömas som tillräcklig för bearbetning av kyrkomusikerns

men

kan

inte

bedömas

som

tillräcklig

för

bearbetning

kyrkomusikerns

identitet i yrkesrollen och lagarbetet i församlingen.

identitet

yrkesrollen

och

lagarbetet

församlingen.

. I utredningen sägs (sid. 192) att de av utredningen redovisade föränd-

utredningen

sägs

(sid.

192)

att

utredningen

redovisade

föränd-

ringarna i rimlig utsträckning tillgodoser kyrkomötets önskemål och att

ringarna

rimlig

utsträckning

tillgodoser

kyrkomötets

önskemål

och

att

Svenska kyrkan själv får ta initiativ och ansvar om ytterligare förstärkning-

Svenska

kyrkan

själv

får

initiativ

och

ansvar

ytterligare

förstärkning-

ar i enlighet med 1984 års kyrkomötes önskemål anses behövas. I detta

enlighet

med

1984

års

kyrkomötes

önskemål

anses

behövas.

detta

sammanhang framhåller utredningen att ”inom ramen för det statliga ut-

sammanhang

framhåller

utredningen

att

”inom

ramen

för

det

statliga

ut-

bildningsansvaret ligger inte starkt konfessionellt präglade inslagi en kyr-

bildningsansvaret

ligger

inte

starkt

konfessionellt

präglade

inslagi

kyr-

komusikers utbildning".

komusikers

utbildning".

1.984 års kyrkomötes önskemål beträffande utbildningen gäller inte så- dant som enskilda kyrkomusiker på frivillig basis kan avgöra om de vill ta del av eller ej. De nödvändiga förstärkningarna bör därför ingå som en del av den ordinarie utbildningen. Med hänsyn dels till lagförslaget och dels till Svenska kyrkans dominerande ställning som avnämare är invändningen att det rör sig om ”starkt konfessionellt präglade inslag" inte hållbar. Det är inte heller sagt att en eventuell ytterligare förstärkning av det som Läro- nämnden vid KM 1984 kallade "frågor om kyrkans tro och liv" behöver bli så starkt konfessionellt präglat. Vilken eventuell ytterligare förstärkning av den teoretiska utbildningen, utöver den ovan nämnda, som kan krävas är det svårt att utifrån utredningens förslag klart ange.

1.984 års kyrkomötes önskemål beträffande utbildningen gäller inte så-

1.984

års

kyrkomötes

önskemål

beträffande

utbildningen

gäller

inte

så-

dant som enskilda kyrkomusiker på frivillig basis kan avgöra om de vill ta

dant

som

enskilda

kyrkomusiker

på

frivillig

basis

kan

avgöra

vill

del av eller ej. De nödvändiga förstärkningarna bör därför ingå som en del

del

eller

ej.

nödvändiga

förstärkningarna

bör

därför

ingå

som

del

av den ordinarie utbildningen. Med hänsyn dels till lagförslaget och dels till

den

ordinarie

utbildningen.

Med

hänsyn

dels

till

lagförslaget

och

dels

till

Svenska kyrkans dominerande ställning som avnämare är invändningen att

Svenska

kyrkans

dominerande

ställning

som

avnämare

är

invändningen

att

det rör sig om ”starkt konfessionellt präglade inslag" inte hållbar. Det är

det

rör

sig

”starkt

konfessionellt

präglade

inslag"

inte

hållbar.

Det

är

inte heller sagt att en eventuell ytterligare förstärkning av det som Läro-

inte

heller

sagt

att

eventuell

ytterligare

förstärkning

det

som

Läro-

nämnden vid KM 1984 kallade "frågor om kyrkans tro och liv" behöver bli

nämnden

vid

1984

kallade

"frågor

kyrkans

tro

och

liv"

behöver

bli

så starkt konfessionellt präglat. Vilken eventuell ytterligare förstärkning

så

starkt

konfessionellt

präglat.

Vilken

eventuell

ytterligare

förstärkning

av den teoretiska utbildningen, utöver den ovan nämnda, som kan krävas

den

teoretiska

utbildningen,

utöver

den

ovan

nämnda,

som

kan

krävas

är det svårt att utifrån utredningens förslag klart ange.

är

det

svårt

att

utifrån

utredningens

förslag

klart

ange.

Centralstyrelsen betonar också att utbildningen behöver kompletteras på ett par punkter. Det gäller dels en praktikperiod som ger en bred bild av församlingsarbetct. dels elevernas deltagande i den"”samverkansveeka". som numera ingår som ett obligatoriskt moment i övriga kyrkliga yrkesför- beredande utbildningar. Båda dessa moment måste utgöra obligatoriska delar i den fastställda utbildningsplanen. Dontkapitlet i Luleå betonar också behovet av handledd församlings- praktik och deltagande i samverkansveckorna. SACO/SR tillstyrker förslaget om en sammanhållen kurs om 160 poäng och instämmer med utredningen i att fyllnadstjänstgöringen i skolväsendet för organisten därmed begränsas till den kommunala musikskolan. Detta bör finnas angivet i den kommande författningen.

Centralstyrelsen betonar också att utbildningen behöver kompletteras på

Centralstyrelsen

betonar

också

att

utbildningen

behöver

kompletteras

på

ett par punkter. Det gäller dels en praktikperiod som ger en bred bild av

ett

par

punkter.

Det

gäller

dels

praktikperiod

som

ger

bred

bild

församlingsarbetct. dels elevernas deltagande i den"”samverkansveeka".

församlingsarbetct.

dels

elevernas

deltagande

den"”samverkansveeka".

som numera ingår som ett obligatoriskt moment i övriga kyrkliga yrkesför-

som

numera

ingår

som

ett

obligatoriskt

moment

övriga

kyrkliga

yrkesför-

beredande utbildningar. Båda dessa moment måste utgöra obligatoriska

beredande

utbildningar.

Båda

dessa

moment

måste

utgöra

obligatoriska

delar i den fastställda utbildningsplanen.

delar

den

fastställda

utbildningsplanen.

Dontkapitlet i Luleå betonar också behovet av handledd församlings- praktik och deltagande i samverkansveckorna.

Dontkapitlet i Luleå betonar också behovet av handledd församlings-

Dontkapitlet

Luleå

betonar

också

behovet

handledd

församlings-

praktik och deltagande i samverkansveckorna.

praktik

och

deltagande

samverkansveckorna.

SACO/SR tillstyrker förslaget om en sammanhållen kurs om 160 poäng och instämmer med utredningen i att fyllnadstjänstgöringen i skolväsendet för organisten därmed begränsas till den kommunala musikskolan. Detta bör finnas angivet i den kommande författningen.

SACO/SR tillstyrker förslaget om en sammanhållen kurs om 160 poäng

SACO/SR

tillstyrker

förslaget

sammanhållen

kurs

160

poäng

och instämmer med utredningen i att fyllnadstjänstgöringen i skolväsendet

och

instämmer

med

utredningen

att

fyllnadstjänstgöringen

skolväsendet

för organisten därmed begränsas till den kommunala musikskolan. Detta

för

organisten

därmed

begränsas

till

den

kommunala

musikskolan.

Detta

bör finnas angivet i den kommande författningen.

bör

finnas

angivet

den

kommande

författningen.

Sveriges förenade studenkårer (SFS) varnar däremot för en ensidig Prop. 1987/88:144 inriktning på kommunala musikskolan och föreslår en omläggning av den Bilaga 3 musikpedagogiska utbildningen. Utredningen föreslår att fyllnadstjänstgöring för organister bör inriktas mot den kommunala musikskolan. Man vill på sikt ta bort möjligheten till fyllnadstjänstgöring i det allmänna skolväsendet. Anledningarna till att man kommer med ett sådant förslag verkar framför allt vara två. nämligen att ingen väljer den varianten, samt praktiska svårigheter med studiegång- en. SFS anser att de anledningar utredningen för fram är svaga. De stude- randes utbildningsval beror på bl.a. bristande information. tradition samt okunnighet om framtida yrkessituation. Dagens situation vad gäller studie- gången uppmuntrar knappast den studerande att välja praktiskt-pedago- giskt tillval. Om man istället förde in de moment som i dag ligger under det fjärde året tidigare i utbildningen samtidigt som man flyttade en del "kyr- komusikämnen" till fjärde årskursen skulle troligen problemet minska. I dagens arbetssituation för kyrkomusikern är en stor del av tjänsten förlagd till arbete med barn och ungdom. Detta kräver att den blivande kyrkomusikern har en god insikt i och förståelse för barn och ungdomars musikkultur. Därför skulle det vara av stor nytta för den blivande kyrko- musikern att genom ett praktiskt-pedagogiskt tillval få ta del av andra musikstilar än den traditionella kyrkomusiken. Ensembleimprovisation. spel på elektriska instrument, samt jazz och folkmusik är några sådana exempel. Beträffande det musikpedagogiska tillvalet anser SFS att det finns anled- ning att även där försöka. att i större utsträckning. föra in den musikpeda- gogiska delen av utbildningen tidigare. Även universitets- och högskoleämbetet ifrågasätter om de som genomgått den högre kyrkomusikerutbildningen skall uteslutas frän fyllnadstjänstgö- ring i det allmänna skolväsendet. Ingesunds musikskola uttalar sig också för en möjlighet för organister att söka fyllnadstimmar inom grundskola och gymnasium. Skara stifts folkhögskcda understryker att utbildning i liturgik och för- samlingsarbete bör ingå i den högre utbildningen. Lägre kyrkomusikerutbildnin g 20.2 Den lägre kyrkomusikerutbildningen. som skall leda till kantorsexa- men, organiseras om och samordnas till vissa delar med den högre utbildningen. En form av kantorsutbildning skall vara en tvåårig högskoleutbildning avsedd för kantorer med enbart kyrkomusikalisk tjänstgöring. Ett annat alternativ utgörs av en fyraårig utbildning till musiklärare (för undervisning i grundskolan och gymnasieskolan eller för verksamhet som instrumental- och ensembleledarpedagog) och kantor. varvid ett kyrkomusikaliskt tillval ingår i utbildningen. Examinationen skall ligga under UHÄ:s ansvar. 125

Sveriges förenade studenkårer (SFS) varnar däremot för en ensidig Prop. 1987/88:144

Sveriges

förenade

studenkårer

(SFS)

varnar

däremot

för

ensidig

Prop.

1987/88:144

inriktning på kommunala musikskolan och föreslår en omläggning av den Bilaga 3

inriktning

på

kommunala

musikskolan

och

föreslår

omläggning

den

Bilaga

musikpedagogiska utbildningen.

musikpedagogiska

utbildningen.

Utredningen föreslår att fyllnadstjänstgöring för organister bör inriktas mot den kommunala musikskolan. Man vill på sikt ta bort möjligheten till fyllnadstjänstgöring i det allmänna skolväsendet. Anledningarna till att man kommer med ett sådant förslag verkar framför allt vara två. nämligen att ingen väljer den varianten, samt praktiska svårigheter med studiegång- en. SFS anser att de anledningar utredningen för fram är svaga. De stude- randes utbildningsval beror på bl.a. bristande information. tradition samt okunnighet om framtida yrkessituation. Dagens situation vad gäller studie- gången uppmuntrar knappast den studerande att välja praktiskt-pedago- giskt tillval. Om man istället förde in de moment som i dag ligger under det fjärde året tidigare i utbildningen samtidigt som man flyttade en del "kyr- komusikämnen" till fjärde årskursen skulle troligen problemet minska. I dagens arbetssituation för kyrkomusikern är en stor del av tjänsten förlagd till arbete med barn och ungdom. Detta kräver att den blivande kyrkomusikern har en god insikt i och förståelse för barn och ungdomars musikkultur. Därför skulle det vara av stor nytta för den blivande kyrko- musikern att genom ett praktiskt-pedagogiskt tillval få ta del av andra musikstilar än den traditionella kyrkomusiken. Ensembleimprovisation. spel på elektriska instrument, samt jazz och folkmusik är några sådana exempel. Beträffande det musikpedagogiska tillvalet anser SFS att det finns anled- ning att även där försöka. att i större utsträckning. föra in den musikpeda- gogiska delen av utbildningen tidigare.

Utredningen föreslår att fyllnadstjänstgöring för organister bör inriktas

Utredningen

föreslår

att

fyllnadstjänstgöring

för

organister

bör

inriktas

mot den kommunala musikskolan. Man vill på sikt ta bort möjligheten till

mot

den

kommunala

musikskolan.

Man

vill

på

sikt

bort

möjligheten

till

fyllnadstjänstgöring i det allmänna skolväsendet. Anledningarna till att

fyllnadstjänstgöring

det

allmänna

skolväsendet.

Anledningarna

till

att

man kommer med ett sådant förslag verkar framför allt vara två. nämligen

man

kommer

med

ett

sådant

förslag

verkar

framför

allt

vara

två.

nämligen

att ingen väljer den varianten, samt praktiska svårigheter med studiegång-

att

ingen

väljer

den

varianten,

samt

praktiska

svårigheter

med

studiegång-

en. SFS anser att de anledningar utredningen för fram är svaga. De stude-

en.

SFS

anser

att

anledningar

utredningen

för

fram

är

svaga.

stude-

randes utbildningsval beror på bl.a. bristande information. tradition samt

randes

utbildningsval

beror

på

bl.a.

bristande

information.

tradition

samt

okunnighet om framtida yrkessituation. Dagens situation vad gäller studie-

okunnighet

framtida

yrkessituation.

Dagens

situation

vad

gäller

studie-

gången uppmuntrar knappast den studerande att välja praktiskt-pedago-

gången

uppmuntrar

knappast

den

studerande

att

välja

praktiskt-pedago-

giskt tillval. Om man istället förde in de moment som i dag ligger under det

giskt

tillval.

man

istället

förde

moment

som

dag

ligger

under

det

fjärde året tidigare i utbildningen samtidigt som man flyttade en del "kyr-

fjärde

året

tidigare

utbildningen

samtidigt

som

man

flyttade

del

"kyr-

komusikämnen" till fjärde årskursen skulle troligen problemet minska.

komusikämnen"

till

fjärde

årskursen

skulle

troligen

problemet

minska.

I dagens arbetssituation för kyrkomusikern är en stor del av tjänsten förlagd till arbete med barn och ungdom. Detta kräver att den blivande kyrkomusikern har en god insikt i och förståelse för barn och ungdomars musikkultur. Därför skulle det vara av stor nytta för den blivande kyrko- musikern att genom ett praktiskt-pedagogiskt tillval få ta del av andra musikstilar än den traditionella kyrkomusiken. Ensembleimprovisation. spel på elektriska instrument, samt jazz och folkmusik är några sådana exempel.

I dagens arbetssituation för kyrkomusikern är en stor del av tjänsten

dagens

arbetssituation

för

kyrkomusikern

är

stor

del

tjänsten

förlagd till arbete med barn och ungdom. Detta kräver att den blivande

förlagd

till

arbete

med

barn

och

ungdom.

Detta

kräver

att

den

blivande

kyrkomusikern har en god insikt i och förståelse för barn och ungdomars

kyrkomusikern

har

god

insikt

och

förståelse

för

barn

och

ungdomars

musikkultur. Därför skulle det vara av stor nytta för den blivande kyrko-

musikkultur.

Därför

skulle

det

vara

stor

nytta

för

den

blivande

kyrko-

musikern att genom ett praktiskt-pedagogiskt tillval få ta del av andra

musikern

att

genom

ett

praktiskt-pedagogiskt

tillval

få

del

andra

musikstilar än den traditionella kyrkomusiken. Ensembleimprovisation.

musikstilar

än

den

traditionella

kyrkomusiken.

Ensembleimprovisation.

spel på elektriska instrument, samt jazz och folkmusik är några sådana

spel

på

elektriska

instrument,

samt

jazz

och

folkmusik

är

några

sådana

exempel.

Beträffande det musikpedagogiska tillvalet anser SFS att det finns anled- ning att även där försöka. att i större utsträckning. föra in den musikpeda- gogiska delen av utbildningen tidigare.

Beträffande det musikpedagogiska tillvalet anser SFS att det finns anled-

Beträffande

det

musikpedagogiska

tillvalet

anser

SFS

att

det

finns

anled-

ning att även där försöka. att i större utsträckning. föra in den musikpeda-

ning

att

även

där

försöka.

att

större

utsträckning.

föra

den

musikpeda-

gogiska delen av utbildningen tidigare.

gogiska

utbildningen

tidigare.

Även universitets- och högskoleämbetet ifrågasätter om de som genomgått den högre kyrkomusikerutbildningen skall uteslutas frän fyllnadstjänstgö- ring i det allmänna skolväsendet. Ingesunds musikskola uttalar sig också för en möjlighet för organister att söka fyllnadstimmar inom grundskola och gymnasium. Skara stifts folkhögskcda understryker att utbildning i liturgik och för- samlingsarbete bör ingå i den högre utbildningen.

Även universitets- och högskoleämbetet ifrågasätter om de som genomgått den högre kyrkomusikerutbildningen skall uteslutas frän fyllnadstjänstgö- ring i det allmänna skolväsendet.

Även universitets- och högskoleämbetet ifrågasätter om de som genomgått

Även

universitets-

och

högskoleämbetet

ifrågasätter

som

genomgått

den högre kyrkomusikerutbildningen skall uteslutas frän fyllnadstjänstgö-

den

högre

kyrkomusikerutbildningen

skall

uteslutas

frän

fyllnadstjänstgö-

ring i det allmänna skolväsendet.

ring

det

allmänna

skolväsendet.

Ingesunds musikskola uttalar sig också för en möjlighet för organister att söka fyllnadstimmar inom grundskola och gymnasium.

Ingesunds musikskola uttalar sig också för en möjlighet för organister att

Ingesunds

musikskola

uttalar

sig

också

för

möjlighet

för

organister

att

söka fyllnadstimmar inom grundskola och gymnasium.

söka

fyllnadstimmar

inom

grundskola

och

gymnasium.

Skara stifts folkhögskcda understryker att utbildning i liturgik och för- samlingsarbete bör ingå i den högre utbildningen.

Skara stifts folkhögskcda understryker att utbildning i liturgik och för-

Skara

stifts

folkhögskcda

understryker

att

utbildning

liturgik

och

för-

samlingsarbete bör ingå i den högre utbildningen.

samlingsarbete

bör

ingå

den

högre

utbildningen.

Lägre kyrkomusikerutbildnin g

Lägre

kyrkomusikerutbildnin

20.2

Den lägre kyrkomusikerutbildningen. som skall leda till kantorsexa- men, organiseras om och samordnas till vissa delar med den högre utbildningen. En form av kantorsutbildning skall vara en tvåårig högskoleutbildning avsedd för kantorer med enbart kyrkomusikalisk

Den lägre kyrkomusikerutbildningen. som skall leda till kantorsexa-

Den

lägre

kyrkomusikerutbildningen.

som

skall

leda

till

kantorsexa-

men, organiseras om och samordnas till vissa delar med den högre

men,

organiseras

och

samordnas

till

vissa

delar

med

den

högre

utbildningen. En form av kantorsutbildning skall vara en tvåårig

utbildningen.

form

kantorsutbildning

skall

vara

tvåårig

högskoleutbildning avsedd för kantorer med enbart kyrkomusikalisk

högskoleutbildning

avsedd

för

kantorer

med

enbart

kyrkomusikalisk

tjänstgöring. Ett annat alternativ utgörs av en fyraårig utbildning till musiklärare (för undervisning i grundskolan och gymnasieskolan eller för verksamhet som instrumental- och ensembleledarpedagog) och kantor. varvid ett kyrkomusikaliskt tillval ingår i utbildningen. Examinationen skall ligga under UHÄ:s ansvar.

tjänstgöring. Ett annat alternativ utgörs av en fyraårig utbildning till

tjänstgöring.

Ett

annat

alternativ

utgörs

fyraårig

utbildning

till

musiklärare (för undervisning i grundskolan och gymnasieskolan

musiklärare

(för

undervisning

grundskolan

och

gymnasieskolan

eller för verksamhet som instrumental- och ensembleledarpedagog)

eller

för

verksamhet

som

instrumental-

och

ensembleledarpedagog)

och kantor. varvid ett kyrkomusikaliskt tillval ingår i utbildningen.

och

kantor.

varvid

ett

kyrkomusikaliskt

tillval

ingår

utbildningen.

Examinationen skall ligga under UHÄ:s ansvar.

Examinationen

skall

ligga

under

UHÄ:s

ansvar.

125

Utredningens förslag i denna del möter blandade reaktioner. I stora drag Prop. 1987/88:144 tillstyrks de av remissinstanserna i synnerhet vad avser den tvååriga ut- Bilaga 3 bildningen. Många tar upp diskussion om vilka utbildningsanstalter som är lämpligast för de föreslagna utbildningsvägarna. Folkhögskolans speciella karaktär betonas i flera yttranden. Betygsfrågan och behovet av praktik berörs också i en del yttranden, liksom frågan om utbildningens dimensio- nering. Förslagen till lägre kyrkomusikerutbildning tillstyrks i allt väsenligt av av sko/överstyrelsen. länsskolnämnden [ Västerbottens län. domkapitlen [ Västerås, Härnösand och Luleå samt Stiftelsen Stora Sköndal. Sko/överstyrelsen tillstyrker förslaget till utbildning men vill inte att huvudmannaskapet för examinationen vid folkhögskolekurserna ändras. Enligt utredningen bör två olika studievägar leda fram till kantorsexamen. antingen en tvåårig utbildning vid fyra folkhögskolor och Sköndalsinstitu- tet eller ett kyrkomusikaliskt tillval inom musiklärarlinjen i högskolan. SÖ tillstyrker detta förslag. Det är enligt SÖ:s mening angeläget att kantorsutbildningen inom folk- högskolan inte skiljer sig från övrig utbildning där när det gäller inträdes- prov. lntagningsprov bör sålunda inte förutsättas för framtida kantorsut- bildning inom folkhögskola utan antagningen bör baseras på ett bredare underlag så att möjligheter ges att ta hänsyn till bl. a. sociala omständighe— ter och längden av tidigare utbildning. Utredningen föreslår att kantorsutbildningen avslutas med en formell examination. Detta innebär en avvikelse från de principer som gäller för folkhögskolan och kommer utan tvivel att styra arbetet under kursen på ett påtagligt sätt. SÖ finner sig trots denna omständighet inte böra avstyrka den föreslagna konstruktionen. Med tanke på utbildningens yrkesförbere- dande karaktär synes en efter avslutad kurs genomförd examination vara nödvändig. Hittillsvarande erfarenheter av examination i Musikaliska akademins regi för motsvarande utbildning ger inte anledning att förorda någon för- ändring av huvudmannaskapet för denna funktion. Utredningen föreslar att examination också skall innebära betygsätt- ning. SÖ ifrågasätter behovet härav och vill påpeka svårigheterna att åstadkomma godtagbara normer för en betygsättning som skall genomfö- ras av varierande grupper av examinatorer. SÖ föreslår att examinationen i fråga om kantorer endast skall avse att pröva om den sökande kan godkän- nas eller inte. Länsskolnämnden i Västerbottens län Från länsskolnämndens utgångspunkter har i första hand de av utredning- en skisserade tre förslagen (s. 199—200) till utbildningen för kantor med kombinationstjänst intresse. Nämnden finner de tre förslagen realistiska och genomförbara och tillstyrker dem. Nämnden tillstyrker också förslaget (s. 200) om åtgärder för att möjliggöra viss samordning av lägre och högre kyrkomusikalisk utbildning. Domkapitlet i Västerås Utredningens förslag tillstyrks. När det gäller nuvarande organist- och kantorsexamen kommer statens medverkan att upphöra. Detta innebär att 126

Utredningens förslag i denna del möter blandade reaktioner. I stora drag Prop. 1987/88:144

Utredningens

förslag

denna

del

möter

blandade

reaktioner.

stora

drag

Prop.

1987/88:144

tillstyrks de av remissinstanserna i synnerhet vad avser den tvååriga ut- Bilaga 3

tillstyrks

remissinstanserna

synnerhet

vad

avser

den

tvååriga

ut-

Bilaga

bildningen. Många tar upp diskussion om vilka utbildningsanstalter som är

bildningen.

Många

tar

upp

diskussion

vilka

utbildningsanstalter

som

är

lämpligast för de föreslagna utbildningsvägarna. Folkhögskolans speciella

lämpligast

för

föreslagna

utbildningsvägarna.

Folkhögskolans

speciella

karaktär betonas i flera yttranden. Betygsfrågan och behovet av praktik

karaktär

betonas

flera

yttranden.

Betygsfrågan

och

behovet

praktik

berörs också i en del yttranden, liksom frågan om utbildningens dimensio-

berörs

också

del

yttranden,

liksom

frågan

utbildningens

dimensio-

nering.

Förslagen till lägre kyrkomusikerutbildning tillstyrks i allt väsenligt av

Förslagen

till

lägre

kyrkomusikerutbildning

tillstyrks

allt

väsenligt

av sko/överstyrelsen. länsskolnämnden [ Västerbottens län. domkapitlen [

sko/överstyrelsen.

länsskolnämnden

[

Västerbottens

län.

domkapitlen

[

Västerås, Härnösand och Luleå samt Stiftelsen Stora Sköndal.

Västerås,

Härnösand

och

Luleå

samt

Stiftelsen

Stora

Sköndal.

Sko/överstyrelsen tillstyrker förslaget till utbildning men vill inte att

Sko/överstyrelsen

tillstyrker

förslaget

till

utbildning

men

vill

inte

att

huvudmannaskapet för examinationen vid folkhögskolekurserna ändras.

huvudmannaskapet

för

examinationen

vid

folkhögskolekurserna

ändras.

Enligt utredningen bör två olika studievägar leda fram till kantorsexamen. antingen en tvåårig utbildning vid fyra folkhögskolor och Sköndalsinstitu- tet eller ett kyrkomusikaliskt tillval inom musiklärarlinjen i högskolan. SÖ tillstyrker detta förslag. Det är enligt SÖ:s mening angeläget att kantorsutbildningen inom folk- högskolan inte skiljer sig från övrig utbildning där när det gäller inträdes- prov. lntagningsprov bör sålunda inte förutsättas för framtida kantorsut- bildning inom folkhögskola utan antagningen bör baseras på ett bredare underlag så att möjligheter ges att ta hänsyn till bl. a. sociala omständighe— ter och längden av tidigare utbildning. Utredningen föreslår att kantorsutbildningen avslutas med en formell examination. Detta innebär en avvikelse från de principer som gäller för folkhögskolan och kommer utan tvivel att styra arbetet under kursen på ett påtagligt sätt. SÖ finner sig trots denna omständighet inte böra avstyrka den föreslagna konstruktionen. Med tanke på utbildningens yrkesförbere- dande karaktär synes en efter avslutad kurs genomförd examination vara nödvändig. Hittillsvarande erfarenheter av examination i Musikaliska akademins regi för motsvarande utbildning ger inte anledning att förorda någon för- ändring av huvudmannaskapet för denna funktion. Utredningen föreslar att examination också skall innebära betygsätt- ning. SÖ ifrågasätter behovet härav och vill påpeka svårigheterna att åstadkomma godtagbara normer för en betygsättning som skall genomfö- ras av varierande grupper av examinatorer. SÖ föreslår att examinationen i fråga om kantorer endast skall avse att pröva om den sökande kan godkän- nas eller inte.

Enligt utredningen bör två olika studievägar leda fram till kantorsexamen.

Enligt

utredningen

bör

två

olika

studievägar

leda

fram

till

kantorsexamen.

antingen en tvåårig utbildning vid fyra folkhögskolor och Sköndalsinstitu-

antingen

tvåårig

utbildning

vid

fyra

folkhögskolor

och

Sköndalsinstitu-

tet eller ett kyrkomusikaliskt tillval inom musiklärarlinjen i högskolan. SÖ

tet

eller

ett

kyrkomusikaliskt

tillval

inom

musiklärarlinjen

högskolan.

SÖ

tillstyrker detta förslag.

tillstyrker

detta

förslag.

Det är enligt SÖ:s mening angeläget att kantorsutbildningen inom folk- högskolan inte skiljer sig från övrig utbildning där när det gäller inträdes- prov. lntagningsprov bör sålunda inte förutsättas för framtida kantorsut- bildning inom folkhögskola utan antagningen bör baseras på ett bredare underlag så att möjligheter ges att ta hänsyn till bl. a. sociala omständighe— ter och längden av tidigare utbildning.

Det är enligt SÖ:s mening angeläget att kantorsutbildningen inom folk-

Det

är

enligt

SÖ:s

mening

angeläget

att

kantorsutbildningen

inom

folk-

högskolan inte skiljer sig från övrig utbildning där när det gäller inträdes-

högskolan

inte

skiljer

sig

från

övrig

utbildning

där

när

det

gäller

inträdes-

prov. lntagningsprov bör sålunda inte förutsättas för framtida kantorsut-

prov.

lntagningsprov

bör

sålunda

inte

förutsättas

för

framtida

kantorsut-

bildning inom folkhögskola utan antagningen bör baseras på ett bredare

bildning

inom

folkhögskola

utan

antagningen

bör

baseras

på

ett

bredare

underlag så att möjligheter ges att ta hänsyn till bl. a. sociala omständighe—

underlag

så

att

möjligheter

ges

att

hänsyn

till

bl.

sociala

omständighe—

ter och längden av tidigare utbildning.

ter

och

längden

tidigare

utbildning.

Utredningen föreslår att kantorsutbildningen avslutas med en formell examination. Detta innebär en avvikelse från de principer som gäller för folkhögskolan och kommer utan tvivel att styra arbetet under kursen på ett påtagligt sätt. SÖ finner sig trots denna omständighet inte böra avstyrka den föreslagna konstruktionen. Med tanke på utbildningens yrkesförbere- dande karaktär synes en efter avslutad kurs genomförd examination vara nödvändig.

Utredningen föreslår att kantorsutbildningen avslutas med en formell

Utredningen

föreslår

att

kantorsutbildningen

avslutas

med

formell

examination. Detta innebär en avvikelse från de principer som gäller för

examination.

Detta

innebär

avvikelse

från

principer

som

gäller

för

folkhögskolan och kommer utan tvivel att styra arbetet under kursen på ett

folkhögskolan

och

kommer

utan

tvivel

att

styra

arbetet

under

kursen

på

ett

påtagligt sätt. SÖ finner sig trots denna omständighet inte böra avstyrka

påtagligt

sätt.

SÖ

finner

sig

trots

denna

omständighet

inte

böra

avstyrka

den föreslagna konstruktionen. Med tanke på utbildningens yrkesförbere-

den

föreslagna

konstruktionen.

Med

tanke

på

utbildningens

yrkesförbere-

dande karaktär synes en efter avslutad kurs genomförd examination vara

dande

karaktär

synes

efter

avslutad

kurs

genomförd

examination

vara

nödvändig.

Hittillsvarande erfarenheter av examination i Musikaliska akademins regi för motsvarande utbildning ger inte anledning att förorda någon för- ändring av huvudmannaskapet för denna funktion.

Hittillsvarande erfarenheter av examination i Musikaliska akademins

Hittillsvarande

erfarenheter

examination

Musikaliska

akademins

regi för motsvarande utbildning ger inte anledning att förorda någon för-

regi

för

motsvarande

utbildning

ger

inte

anledning

att

förorda

någon

för-

ändring av huvudmannaskapet för denna funktion.

ändring

huvudmannaskapet

för

denna

funktion.

Utredningen föreslar att examination också skall innebära betygsätt- ning. SÖ ifrågasätter behovet härav och vill påpeka svårigheterna att åstadkomma godtagbara normer för en betygsättning som skall genomfö- ras av varierande grupper av examinatorer. SÖ föreslår att examinationen i fråga om kantorer endast skall avse att pröva om den sökande kan godkän- nas eller inte.

Utredningen föreslar att examination också skall innebära betygsätt-

Utredningen

föreslar

att

examination

också

skall

innebära

betygsätt-

ning. SÖ ifrågasätter behovet härav och vill påpeka svårigheterna att

ning.

SÖ

ifrågasätter

behovet

härav

och

vill

påpeka

svårigheterna

att

åstadkomma godtagbara normer för en betygsättning som skall genomfö-

åstadkomma

godtagbara

normer

för

betygsättning

som

skall

genomfö-

ras av varierande grupper av examinatorer. SÖ föreslår att examinationen i

ras

varierande

grupper

examinatorer.

SÖ

föreslår

att

examinationen

fråga om kantorer endast skall avse att pröva om den sökande kan godkän-

fråga

kantorer

endast

skall

avse

att

pröva

den

sökande

kan

godkän-

nas eller inte.

nas

eller

inte.

Länsskolnämnden i Västerbottens län

Länsskolnämnden

Västerbottens

län

Från länsskolnämndens utgångspunkter har i första hand de av utredning- en skisserade tre förslagen (s. 199—200) till utbildningen för kantor med kombinationstjänst intresse. Nämnden finner de tre förslagen realistiska och genomförbara och tillstyrker dem. Nämnden tillstyrker också förslaget (s. 200) om åtgärder för att möjliggöra viss samordning av lägre och högre kyrkomusikalisk utbildning.

Från länsskolnämndens utgångspunkter har i första hand de av utredning-

Från

länsskolnämndens

utgångspunkter

har

första

hand

utredning-

en skisserade tre förslagen (s. 199—200) till utbildningen för kantor med

skisserade

tre

förslagen

(s.

199—200)

till

utbildningen

för

kantor

med

kombinationstjänst intresse. Nämnden finner de tre förslagen realistiska

kombinationstjänst

intresse.

Nämnden

finner

tre

förslagen

realistiska

och genomförbara och tillstyrker dem. Nämnden tillstyrker också förslaget

och

genomförbara

och

tillstyrker

dem.

Nämnden

tillstyrker

också

förslaget

(s. 200) om åtgärder för att möjliggöra viss samordning av lägre och högre

(s.

200)

åtgärder

för

att

möjliggöra

viss

samordning

lägre

och

högre

kyrkomusikalisk utbildning.

kyrkomusikalisk

utbildning.

Domkapitlet i Västerås

Domkapitlet

Västerås

Utredningens förslag tillstyrks. När det gäller nuvarande organist- och kantorsexamen kommer statens medverkan att upphöra. Detta innebär att 126

Utredningens förslag tillstyrks. När det gäller nuvarande organist- och

Utredningens

förslag

tillstyrks.

När

det

gäller

nuvarande

organist-

och

kantorsexamen kommer statens medverkan att upphöra. Detta innebär att 126

kantorsexamen

kommer

statens

medverkan

att

upphöra.

Detta

innebär

att

126

någon annan måste ordna denna typ av utbildning eftersom den är nödvän- Prop. 1987/88; 144 dig för rekrytering av kyrkomusiker och kyrkans behov av vikarier. Bilaga 3 Domkapitlet [ Härnösand Utredaren föreslår att de s. k. sommarkurserna slopas och att utbildning av kantorer sker genom en tvåårig 80 poängs högskoleutbildning som leder till kantorsexamen. Utbildningen skall erbjudas på ett flertal platser, bl. a. vid Mellansels folkhögskola. Det föreslås också en fyraårig utbildning till musiklz'irare/kzmtor och instrumentallärare/kantor. Domkapitlet tillstyrker förslaget. Vi är positiva till att utbildningarna till kantor och organist samordnas organisatoriskt och betygsmässigt. Stiftelsen Stora Sköndal framhåller sammanfattningsvis bl. a. att den föreslagna kantorsutbildningen på två år och om 80 poäng måste ha en nära anknytning till utbildningen vid musikhögskolor— nas kyrkomusikerlinjer så att 80 poäng skall gälla som 80 poäng också för den föreslagna kantorsutbildningen vid folkhögskolorna och vid Sköndalsinstitutet, att en förändring av utbildningen vid musikhögskolorna kommer till stånd så att de pedagogiska utbildningsmoment som ingår i den pedagogiska examen för kyrkokantorer tidsmässigt flyttas fram och ingår i de två första studieårens utbildning vid musikhögskolorna. Förslaget i vad avser den tvååriga utbildningen tillstyrks av universitets- oeh Iz("jgskoleämhetel (UHÄ). som dock inte vill ansvara för examination vid folkhögskolorna. Inom UHÄ —bl.a. i den närmast berörda planeringsberedningen— har den modell för kantorsutbildning som regionstyrelsen för Göteborgs hög- skoleregion pekat på diskuterats som ett alternativ till det av utredningen lagda förslaget. En kantorsutbildning som i sin helhet vore organiserad som en allmän utbildningslinje inom högskolan skulle —i likhet med vad som gäller för många andra högskoleutbildningar — innebära större möjlig- heter att få en likvärdig utbildning på olika orter i landet. En nackdel skulle dock vara distansen mellan beslutsfattande högskoleenheter och den utlo- kaliserade utbildningen vid folkhögskolorna. Men framför allt skulle mo- dellen kunna innebära ett främmande intrång i folkhögskolornas verksam- het. UHÄ anser det viktigt att slå vakt om folkhögskolornas vedertagna frihet att anordna utbildning (även viss yrkesutbildning) efter sina egna värderingar och mål. Vid berörda folkhögskolor och Sköndalsinstitutet finns dessutom idag erfarenheter av och resurser för kantorsutbildning. UHÄ tillstyrker därför utredningens huvudförslag beträffande den tvååriga kantorsutbildningen. . UHÄ har för sin del inte anledning till invändningar mot utredningens förslag att genom tiIlträdesbestämmelser. vägledande utbildningsplan och examinationsformer höja kvaliteten på folkhögskolornas kantorsutbild- ning. Om examinationen av kantorer i enlighet med utredningens förslag skulle läggas under UHÄ:s ansvar, skulle detta dock innebära en klar begränsning av folkhögskolornas autonomi. UHÄ avstyrker därför utred- ningens förslag att UHÄ bör ansvara för examinationen och fastställa kurskraven för kantorsutbildningen vid folkhögskolorna. UHÄ vill samti- . - l27

någon annan måste ordna denna typ av utbildning eftersom den är nödvän- Prop. 1987/88; 144 dig för rekrytering av kyrkomusiker och kyrkans behov av vikarier. Bilaga 3

någon annan måste ordna denna typ av utbildning eftersom den är nödvän- Prop. 1987/88; 144

någon

annan

måste

ordna

denna

typ

utbildning

eftersom

den

är

nödvän-

Prop.

1987/88;

144

dig för rekrytering av kyrkomusiker och kyrkans behov av vikarier. Bilaga 3

dig

för

rekrytering

kyrkomusiker

och

kyrkans

behov

vikarier.

Bilaga

Domkapitlet [ Härnösand

Domkapitlet

[

Härnösand

Utredaren föreslår att de s. k. sommarkurserna slopas och att utbildning av kantorer sker genom en tvåårig 80 poängs högskoleutbildning som leder till kantorsexamen. Utbildningen skall erbjudas på ett flertal platser, bl. a. vid Mellansels folkhögskola. Det föreslås också en fyraårig utbildning till musiklz'irare/kzmtor och instrumentallärare/kantor. Domkapitlet tillstyrker förslaget. Vi är positiva till att utbildningarna till kantor och organist samordnas organisatoriskt och betygsmässigt.

Utredaren föreslår att de s. k. sommarkurserna slopas och att utbildning av

Utredaren

föreslår

att

sommarkurserna

slopas

och

att

utbildning

kantorer sker genom en tvåårig 80 poängs högskoleutbildning som leder till

kantorer

sker

genom

tvåårig

poängs

högskoleutbildning

som

leder

till

kantorsexamen. Utbildningen skall erbjudas på ett flertal platser, bl. a. vid

kantorsexamen.

Utbildningen

skall

erbjudas

på

ett

flertal

platser,

bl.

vid

Mellansels folkhögskola. Det föreslås också en fyraårig utbildning till

Mellansels

folkhögskola.

Det

föreslås

också

fyraårig

utbildning

till

musiklz'irare/kzmtor och instrumentallärare/kantor. Domkapitlet tillstyrker

musiklz'irare/kzmtor

och

instrumentallärare/kantor.

Domkapitlet

tillstyrker

förslaget. Vi är positiva till att utbildningarna till kantor och organist

förslaget.

är

positiva

till

att

utbildningarna

till

kantor

och

organist

samordnas organisatoriskt och betygsmässigt.

samordnas

organisatoriskt

och

betygsmässigt.

Stiftelsen Stora Sköndal framhåller sammanfattningsvis bl. a.

Stiftelsen

Stora

Sköndal

framhåller

sammanfattningsvis

bl.

att den föreslagna kantorsutbildningen på två år och om 80 poäng måste ha en nära anknytning till utbildningen vid musikhögskolor— nas kyrkomusikerlinjer så att 80 poäng skall gälla som 80 poäng också för den föreslagna kantorsutbildningen vid folkhögskolorna och vid Sköndalsinstitutet, att en förändring av utbildningen vid musikhögskolorna kommer till stånd så att de pedagogiska utbildningsmoment som ingår i den pedagogiska examen för kyrkokantorer tidsmässigt flyttas fram och ingår i de två första studieårens utbildning vid musikhögskolorna.

att den föreslagna kantorsutbildningen på två år och om 80 poäng

att

den

föreslagna

kantorsutbildningen

på

två

år

och

poäng

måste ha en nära anknytning till utbildningen vid musikhögskolor—

måste

nära

anknytning

till

utbildningen

vid

musikhögskolor—

nas kyrkomusikerlinjer så att 80 poäng skall gälla som 80 poäng

nas

kyrkomusikerlinjer

så

att

poäng

skall

gälla

som

poäng

också för den föreslagna kantorsutbildningen vid folkhögskolorna

också

för

den

föreslagna

kantorsutbildningen

vid

folkhögskolorna

och vid Sköndalsinstitutet,

och

vid

Sköndalsinstitutet,

att en förändring av utbildningen vid musikhögskolorna kommer till stånd så att de pedagogiska utbildningsmoment som ingår i den pedagogiska examen för kyrkokantorer tidsmässigt flyttas fram och ingår i de två första studieårens utbildning vid musikhögskolorna.

att en förändring av utbildningen vid musikhögskolorna kommer

att

förändring

utbildningen

vid

musikhögskolorna

kommer

till stånd så att de pedagogiska utbildningsmoment som ingår i den

till

stånd

så

att

pedagogiska

utbildningsmoment

som

ingår

den

pedagogiska examen för kyrkokantorer tidsmässigt flyttas fram och

pedagogiska

examen

för

kyrkokantorer

tidsmässigt

flyttas

fram

och

ingår i de två första studieårens utbildning vid musikhögskolorna.

ingår

två

första

studieårens

utbildning

vid

musikhögskolorna.

Förslaget i vad avser den tvååriga utbildningen tillstyrks av universitets- oeh Iz("jgskoleämhetel (UHÄ). som dock inte vill ansvara för examination vid folkhögskolorna.

Förslaget i vad avser den tvååriga utbildningen tillstyrks av universitets-

Förslaget

vad

avser

den

tvååriga

utbildningen

tillstyrks

universitets-

oeh Iz("jgskoleämhetel (UHÄ). som dock inte vill ansvara för examination

oeh

Iz("jgskoleämhetel

(UHÄ).

som

dock

inte

vill

ansvara

för

examination

vid folkhögskolorna.

vid

folkhögskolorna.

Inom UHÄ —bl.a. i den närmast berörda planeringsberedningen— har den modell för kantorsutbildning som regionstyrelsen för Göteborgs hög- skoleregion pekat på diskuterats som ett alternativ till det av utredningen lagda förslaget. En kantorsutbildning som i sin helhet vore organiserad som en allmän utbildningslinje inom högskolan skulle —i likhet med vad som gäller för många andra högskoleutbildningar — innebära större möjlig- heter att få en likvärdig utbildning på olika orter i landet. En nackdel skulle dock vara distansen mellan beslutsfattande högskoleenheter och den utlo- kaliserade utbildningen vid folkhögskolorna. Men framför allt skulle mo- dellen kunna innebära ett främmande intrång i folkhögskolornas verksam- het. UHÄ anser det viktigt att slå vakt om folkhögskolornas vedertagna frihet att anordna utbildning (även viss yrkesutbildning) efter sina egna värderingar och mål. Vid berörda folkhögskolor och Sköndalsinstitutet finns dessutom idag erfarenheter av och resurser för kantorsutbildning. UHÄ tillstyrker därför utredningens huvudförslag beträffande den tvååriga kantorsutbildningen. . UHÄ har för sin del inte anledning till invändningar mot utredningens förslag att genom tiIlträdesbestämmelser. vägledande utbildningsplan och examinationsformer höja kvaliteten på folkhögskolornas kantorsutbild- ning. Om examinationen av kantorer i enlighet med utredningens förslag skulle läggas under UHÄ:s ansvar, skulle detta dock innebära en klar begränsning av folkhögskolornas autonomi. UHÄ avstyrker därför utred- ningens förslag att UHÄ bör ansvara för examinationen och fastställa kurskraven för kantorsutbildningen vid folkhögskolorna. UHÄ vill samti- . - l27

Inom UHÄ —bl.a. i den närmast berörda planeringsberedningen— har

Inom

UHÄ

—bl.a.

den

närmast

berörda

planeringsberedningen—

har

den modell för kantorsutbildning som regionstyrelsen för Göteborgs hög-

den

modell

för

kantorsutbildning

som

regionstyrelsen

för

Göteborgs

hög-

skoleregion pekat på diskuterats som ett alternativ till det av utredningen

skoleregion

pekat

på

diskuterats

som

ett

alternativ

till

det

utredningen

lagda förslaget. En kantorsutbildning som i sin helhet vore organiserad

lagda

förslaget.

kantorsutbildning

som

sin

helhet

vore

organiserad

som en allmän utbildningslinje inom högskolan skulle —i likhet med vad

som

allmän

utbildningslinje

inom

högskolan

skulle

—i

likhet

med

vad

som gäller för många andra högskoleutbildningar — innebära större möjlig-

som

gäller

för

många

andra

högskoleutbildningar

—

innebära

större

möjlig-

heter att få en likvärdig utbildning på olika orter i landet. En nackdel skulle

heter

att

få

likvärdig

utbildning

på

olika

orter

landet.

nackdel

skulle

dock vara distansen mellan beslutsfattande högskoleenheter och den utlo-

dock

vara

distansen

mellan

beslutsfattande

högskoleenheter

och

den

utlo-

kaliserade utbildningen vid folkhögskolorna. Men framför allt skulle mo-

kaliserade

utbildningen

vid

folkhögskolorna.

Men

framför

allt

skulle

mo-

dellen kunna innebära ett främmande intrång i folkhögskolornas verksam-

dellen

kunna

innebära

ett

främmande

intrång

folkhögskolornas

verksam-

het. UHÄ anser det viktigt att slå vakt om folkhögskolornas vedertagna

het.

UHÄ

anser

det

viktigt

att

slå

vakt

folkhögskolornas

vedertagna

frihet att anordna utbildning (även viss yrkesutbildning) efter sina egna

frihet

att

anordna

utbildning

(även

viss

yrkesutbildning)

efter

sina

egna

värderingar och mål. Vid berörda folkhögskolor och Sköndalsinstitutet

värderingar

och

mål.

Vid

berörda

folkhögskolor

och

Sköndalsinstitutet

finns dessutom idag erfarenheter av och resurser för kantorsutbildning.

finns

dessutom

idag

erfarenheter

och

resurser

för

kantorsutbildning.

UHÄ tillstyrker därför utredningens huvudförslag beträffande den tvååriga

UHÄ

tillstyrker

därför

utredningens

huvudförslag

beträffande

den

tvååriga

kantorsutbildningen. .

kantorsutbildningen.

UHÄ har för sin del inte anledning till invändningar mot utredningens förslag att genom tiIlträdesbestämmelser. vägledande utbildningsplan och examinationsformer höja kvaliteten på folkhögskolornas kantorsutbild- ning. Om examinationen av kantorer i enlighet med utredningens förslag skulle läggas under UHÄ:s ansvar, skulle detta dock innebära en klar begränsning av folkhögskolornas autonomi. UHÄ avstyrker därför utred- ningens förslag att UHÄ bör ansvara för examinationen och fastställa kurskraven för kantorsutbildningen vid folkhögskolorna. UHÄ vill samti- . - l27

UHÄ har för sin del inte anledning till invändningar mot utredningens

UHÄ

har

för

sin

del

inte

anledning

till

invändningar

mot

utredningens

förslag att genom tiIlträdesbestämmelser. vägledande utbildningsplan och

förslag

att

genom

tiIlträdesbestämmelser.

vägledande

utbildningsplan

och

examinationsformer höja kvaliteten på folkhögskolornas kantorsutbild-

examinationsformer

höja

kvaliteten

på

folkhögskolornas

kantorsutbild-

ning. Om examinationen av kantorer i enlighet med utredningens förslag

ning.

examinationen

kantorer

enlighet

med

utredningens

förslag

skulle läggas under UHÄ:s ansvar, skulle detta dock innebära en klar

skulle

läggas

under

UHÄ:s

ansvar,

skulle

detta

dock

innebära

klar

begränsning av folkhögskolornas autonomi. UHÄ avstyrker därför utred-

begränsning

folkhögskolornas

autonomi.

UHÄ

avstyrker

därför

utred-

ningens förslag att UHÄ bör ansvara för examinationen och fastställa

ningens

förslag

att

UHÄ

bör

ansvara

för

examinationen

och

fastställa

kurskraven för kantorsutbildningen vid folkhögskolorna. UHÄ vill samti- . - l27

kurskraven

för

kantorsutbildningen

vid

folkhögskolorna.

UHÄ

vill

samti-

l27

digt framhålla betydelsen av ett nära samarbete mellan berörda folkhög- skolor och högskolor i syfte att uppnå jämförbara resultat i kantorsutbild- ningen. Detta är inte minst viktigt för de studerande när de skall tas emot på arbetsmarknaden eller gå vidare i utbildning som bygger på kantorsexa- men. UHÄ är i huvudsak också positivt till förslaget om en fyraårig utbildning för kombinationstjänster. UHÄ stöder utredningens förslag att utbildning för kombinationstjänster anordnas i anknytning till musiklärarutbildning och kyrkomusikalisk ut- bildning. UHÄ är dock för närvarande inte berett att ta ställning till frågan om lämpligaste utbildningskombination och poängomfattning för den kyr- komusikaliska förberedelsen. Denna fråga bör behandlas i samband med utformningen av den reformerade lärarutbildningen efter statsmakternas ställningstaganden till kyrkomusikcrutredningens förslag. Utredningen föreslår att regeringen uppdrar åt UHÄ att undersöka möj- ligheterna till ytterligare en kombinationsutbildning inom ramen för högst 180 poäng. Enligt UHÄ:s uppfattning bör man inte eftersträva utbildning som skall ge behörighet i tre avseenden. nämligen till kantor. musiklärare i grundskolan samt lärare i alternativt svenska. ett modernt främmande språk eller matematik. lnnan en undersökning företas bör ett klart behov av en sådan utbildning ha påvisats. UHÄ ställer sig därför avvisande till utredningens förslag om uppdraget till UHÄ. Geijerskolan Geijerskolan ser mycket positivt på utredningens förslag om en samlad tvåårig kyrkukanmrsuthildning. Det är skolans uppfattning att en tvåårig utbildning är nödvändig för att ge de studerande tillräcklig förberedelse för alla de uppgifter som åvilar dagens kyrkomusiker. Kyrkans folkhögskolor har stora möjligheter att ge eleverna utbildning i ämnen som berör kyrkans tro och liv och låta dem få praktisk användning av dessa kunskaper i ett regelbundet gudstjänstliv. Beträffande utredningens förslag om en viss samordning mellan den fram- tia'a kantorsutbildningen och den högre kyrkrnnu.1'ikeruthilt'h1ingen råder tveksamhet hos några remissinstanser. UHÄ anser att utredningen är oklar på denna punkt och att relationen mellan den lägre och den högre utbildningen i fråga om mål, innehåll m.m. behöver närmare klargöras. Musikaliska akademien är också tveksam. Vad som sägs om att folkhögskolornas resp. Sköndals tvååriga utbildning skulle kunna tillgodoräknas vid musikhögskolestudier väcker en lång rad frågor. En grundläggande förutsättning för att man utan vidare skulle kunna gå två år i lägre utbildning, med avslutande yrkesinriktad examen som en avrundad helhet. och därefter titan vidare kompletteringar fortsätta ytterligare två år vid högskola och då avlägga högre kyrkomusikerexamen är att kursplaner, intagning. fördelning av stoffet över studietiden m.m. är totalt samordnade över hela landet. vilket förefaller vara en utopi. Även om anordningar av någon art kunde inrättas. förefaller det olämp- Prop. 1987/88: 144 Bilaga 3

digt framhålla betydelsen av ett nära samarbete mellan berörda folkhög-

digt

framhålla

betydelsen

ett

nära

samarbete

mellan

berörda

folkhög-

skolor och högskolor i syfte att uppnå jämförbara resultat i kantorsutbild-

skolor

och

högskolor

syfte

att

uppnå

jämförbara

resultat

kantorsutbild-

ningen. Detta är inte minst viktigt för de studerande när de skall tas emot

ningen.

Detta

är

inte

minst

viktigt

för

studerande

när

skall

tas

emot

på arbetsmarknaden eller gå vidare i utbildning som bygger på kantorsexa-

på

arbetsmarknaden

eller

gå

vidare

utbildning

som

bygger

på

kantorsexa-

men.

UHÄ är i huvudsak också positivt till förslaget om en fyraårig utbildning för kombinationstjänster.

UHÄ är i huvudsak också positivt till förslaget om en fyraårig utbildning

UHÄ

är

huvudsak

också

positivt

till

förslaget

fyraårig

utbildning

för kombinationstjänster.

för

kombinationstjänster.

UHÄ stöder utredningens förslag att utbildning för kombinationstjänster anordnas i anknytning till musiklärarutbildning och kyrkomusikalisk ut- bildning. UHÄ är dock för närvarande inte berett att ta ställning till frågan om lämpligaste utbildningskombination och poängomfattning för den kyr- komusikaliska förberedelsen. Denna fråga bör behandlas i samband med utformningen av den reformerade lärarutbildningen efter statsmakternas ställningstaganden till kyrkomusikcrutredningens förslag. Utredningen föreslår att regeringen uppdrar åt UHÄ att undersöka möj- ligheterna till ytterligare en kombinationsutbildning inom ramen för högst 180 poäng. Enligt UHÄ:s uppfattning bör man inte eftersträva utbildning som skall ge behörighet i tre avseenden. nämligen till kantor. musiklärare i grundskolan samt lärare i alternativt svenska. ett modernt främmande språk eller matematik. lnnan en undersökning företas bör ett klart behov av en sådan utbildning ha påvisats. UHÄ ställer sig därför avvisande till utredningens förslag om uppdraget till UHÄ.

UHÄ stöder utredningens förslag att utbildning för kombinationstjänster

UHÄ

stöder

utredningens

förslag

att

utbildning

för

kombinationstjänster

anordnas i anknytning till musiklärarutbildning och kyrkomusikalisk ut-

anordnas

anknytning

till

musiklärarutbildning

och

kyrkomusikalisk

ut-

bildning. UHÄ är dock för närvarande inte berett att ta ställning till frågan

bildning.

UHÄ

är

dock

för

närvarande

inte

berett

att

ställning

till

frågan

om lämpligaste utbildningskombination och poängomfattning för den kyr-

lämpligaste

utbildningskombination

och

poängomfattning

för

den

kyr-

komusikaliska förberedelsen. Denna fråga bör behandlas i samband med

komusikaliska

förberedelsen.

Denna

fråga

bör

behandlas

samband

med

utformningen av den reformerade lärarutbildningen efter statsmakternas

utformningen

den

reformerade

lärarutbildningen

efter

statsmakternas

ställningstaganden till kyrkomusikcrutredningens förslag.

ställningstaganden

till

kyrkomusikcrutredningens

förslag.

Utredningen föreslår att regeringen uppdrar åt UHÄ att undersöka möj- ligheterna till ytterligare en kombinationsutbildning inom ramen för högst 180 poäng. Enligt UHÄ:s uppfattning bör man inte eftersträva utbildning som skall ge behörighet i tre avseenden. nämligen till kantor. musiklärare i grundskolan samt lärare i alternativt svenska. ett modernt främmande språk eller matematik. lnnan en undersökning företas bör ett klart behov av en sådan utbildning ha påvisats. UHÄ ställer sig därför avvisande till utredningens förslag om uppdraget till UHÄ.

Utredningen föreslår att regeringen uppdrar åt UHÄ att undersöka möj-

Utredningen

föreslår

att

regeringen

uppdrar

åt

UHÄ

att

undersöka

möj-

ligheterna till ytterligare en kombinationsutbildning inom ramen för högst

ligheterna

till

ytterligare

kombinationsutbildning

inom

ramen

för

högst

180 poäng. Enligt UHÄ:s uppfattning bör man inte eftersträva utbildning

180

poäng.

Enligt

UHÄ:s

uppfattning

bör

man

inte

eftersträva

utbildning

som skall ge behörighet i tre avseenden. nämligen till kantor. musiklärare i

som

skall

behörighet

tre

avseenden.

nämligen

till

kantor.

musiklärare

grundskolan samt lärare i alternativt svenska. ett modernt främmande

grundskolan

samt

lärare

alternativt

svenska.

ett

modernt

främmande

språk eller matematik. lnnan en undersökning företas bör ett klart behov

språk

eller

matematik.

lnnan

undersökning

företas

bör

ett

klart

behov

av en sådan utbildning ha påvisats. UHÄ ställer sig därför avvisande till

sådan

utbildning

påvisats.

UHÄ

ställer

sig

därför

avvisande

till

utredningens förslag om uppdraget till UHÄ.

utredningens

förslag

uppdraget

till

UHÄ.

Geijerskolan

Geijerskolan ser mycket positivt på utredningens förslag om en samlad tvåårig kyrkukanmrsuthildning. Det är skolans uppfattning att en tvåårig utbildning är nödvändig för att ge de studerande tillräcklig förberedelse för alla de uppgifter som åvilar dagens kyrkomusiker. Kyrkans folkhögskolor har stora möjligheter att ge eleverna utbildning i ämnen som berör kyrkans tro och liv och låta dem få praktisk användning av dessa kunskaper i ett regelbundet gudstjänstliv.

Geijerskolan ser mycket positivt på utredningens förslag om en samlad

Geijerskolan

ser

mycket

positivt

på

utredningens

förslag

samlad

tvåårig kyrkukanmrsuthildning. Det är skolans uppfattning att en tvåårig

tvåårig

kyrkukanmrsuthildning.

Det

är

skolans

uppfattning

att

tvåårig

utbildning är nödvändig för att ge de studerande tillräcklig förberedelse för

utbildning

är

nödvändig

för

att

studerande

tillräcklig

förberedelse

för

alla de uppgifter som åvilar dagens kyrkomusiker. Kyrkans folkhögskolor

alla

uppgifter

som

åvilar

dagens

kyrkomusiker.

Kyrkans

folkhögskolor

har stora möjligheter att ge eleverna utbildning i ämnen som berör kyrkans

har

stora

möjligheter

att

eleverna

utbildning

ämnen

som

berör

kyrkans

tro och liv och låta dem få praktisk användning av dessa kunskaper i ett

tro

och

liv

och

låta

dem

få

praktisk

användning

dessa

kunskaper

ett

regelbundet gudstjänstliv.

regelbundet

gudstjänstliv.

Beträffande utredningens förslag om en viss samordning mellan den fram- tia'a kantorsutbildningen och den högre kyrkrnnu.1'ikeruthilt'h1ingen råder tveksamhet hos några remissinstanser. UHÄ anser att utredningen är oklar på denna punkt och att relationen mellan den lägre och den högre utbildningen i fråga om mål, innehåll m.m. behöver närmare klargöras. Musikaliska akademien är också tveksam.

Beträffande utredningens förslag om en viss samordning mellan den fram- tia'a kantorsutbildningen och den högre kyrkrnnu.1'ikeruthilt'h1ingen råder tveksamhet hos några remissinstanser.

Beträffande utredningens förslag om en viss samordning mellan den fram-

Beträffande

utredningens

förslag

viss

samordning

mellan

den

fram-

tia'a kantorsutbildningen och den högre kyrkrnnu.1'ikeruthilt'h1ingen råder

tia'a

kantorsutbildningen

och

den

högre

kyrkrnnu.1'ikeruthilt'h1ingen

råder

tveksamhet hos några remissinstanser.

tveksamhet

hos

några

remissinstanser.

UHÄ anser att utredningen är oklar på denna punkt och att relationen mellan den lägre och den högre utbildningen i fråga om mål, innehåll m.m. behöver närmare klargöras.

UHÄ anser att utredningen är oklar på denna punkt och att relationen

UHÄ

anser

att

utredningen

är

oklar

på

denna

punkt

och

att

relationen

mellan den lägre och den högre utbildningen i fråga om mål, innehåll m.m.

mellan

den

lägre

och

den

högre

utbildningen

fråga

mål,

innehåll

m.m.

behöver närmare klargöras.

behöver

närmare

klargöras.

Musikaliska akademien är också tveksam.

Musikaliska

akademien

är

också

tveksam.

Vad som sägs om att folkhögskolornas resp. Sköndals tvååriga utbildning skulle kunna tillgodoräknas vid musikhögskolestudier väcker en lång rad frågor. En grundläggande förutsättning för att man utan vidare skulle kunna gå två år i lägre utbildning, med avslutande yrkesinriktad examen som en avrundad helhet. och därefter titan vidare kompletteringar fortsätta ytterligare två år vid högskola och då avlägga högre kyrkomusikerexamen är att kursplaner, intagning. fördelning av stoffet över studietiden m.m. är totalt samordnade över hela landet. vilket förefaller vara en utopi. Även om anordningar av någon art kunde inrättas. förefaller det olämp-

Vad som sägs om att folkhögskolornas resp. Sköndals tvååriga utbildning

Vad

som

sägs

att

folkhögskolornas

resp.

Sköndals

tvååriga

utbildning

skulle kunna tillgodoräknas vid musikhögskolestudier väcker en lång rad

skulle

kunna

tillgodoräknas

vid

musikhögskolestudier

väcker

lång

rad

frågor. En grundläggande förutsättning för att man utan vidare skulle

frågor.

grundläggande

förutsättning

för

att

man

utan

vidare

skulle

kunna gå två år i lägre utbildning, med avslutande yrkesinriktad examen

kunna

gå

två

år

lägre

utbildning,

med

avslutande

yrkesinriktad

examen

som en avrundad helhet. och därefter titan vidare kompletteringar fortsätta

som

avrundad

helhet.

och

därefter

titan

vidare

kompletteringar

fortsätta

ytterligare två år vid högskola och då avlägga högre kyrkomusikerexamen

ytterligare

två

år

vid

högskola

och

då

avlägga

högre

kyrkomusikerexamen

är att kursplaner, intagning. fördelning av stoffet över studietiden m.m. är

är

att

kursplaner,

intagning.

fördelning

stoffet

över

studietiden

m.m.

är

totalt samordnade över hela landet. vilket förefaller vara en utopi.

totalt

samordnade

över

hela

landet.

vilket

förefaller

vara

utopi.

Även om anordningar av någon art kunde inrättas. förefaller det olämp-

Även

anordningar

någon

art

kunde

inrättas.

förefaller

det

olämp-

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

Bilaga 3

Bilaga

ligt att lägga upp kantorsutbildningen så att den både kan vara avslutad och Prop. 1987/88; 144 förberedande. Bilaga 3 Domkapitlet 1' Luleå har annan uppfattning. Utbildningsplanen för kantorer förefaller bra. Speciellt tilltalande är tan— ken på en viss samordning av den lägre och den högre utbildningen. eftersom kyrkokantorsexamen redan nu för många fungerar som en "för- beredande utbildning" för musikhögskolorna. Då skulle man slippa ifrån den dubblering av studierna. som den nuvarande ordningen ofta innebär. Svenska kyrkans centralstyrelse går på samma linje. Det är viktigt att få till stånd en samordning mellan den lägre och den högre kyrkomusikerutbildningen. Den som genomgått den lägre utbildningen bör utan att behöva börja om från början kunna komplettera sin utbildning och gå vidare till organistexamen. l utredningen pekas på behovet av samord- ning och därvid noteras att samma typ av utvärdering bör gälla för bägge utbildningarna (sid. 200). Utöver detta kräver den önskade samordningen att uppläggningen av de två första åren av den högre utbildningen så långt möjligt parallelliseras med den lägre utbildningen. Delade meningar råder också om _)Q'irlr'iggningen av den lägre kyrkomusi- kerutbildningen. SACO/SR ifrågasätter folkhögskolans roll i detta sammanhang. SACO/SR anser att såväl den högre som den lägre kyrkomusikerutbild- ningen skall anordnas vid statliga högskoleenheter som har musiklärarut- bildning. Därför avvisar organisationen förslaget att viss del av utbildning- en skall finnas både i högskolan och vid folkhögskolor. Dessa båda utbild- ningsformcr har olika inriktning och syften. Det är inte lämpligt att UHÄ ansvarar för examinationen av studerande vid folkhögskola. och den hög— skoleförlagda och den folkhögskoleförlagda kantorsutbildningen bör inte likställas med varandra. SFS förespråkar högskolorna som lämpligast. SFS anser att ett krav måste vara att utbildningen ska vara jämförbar oavsett utbildningsort. Det kan bli svårt att klara av detta när utbildningen föreslås finnas både på de nuvarande folkhögskolorna och högskolan. Varje folkhögskola har i dagens läge en tydlig profil. SFS ser en risk i att antingen den profilen suddas ut. vilket vore synd för folkhögskolans övriga verksamhet. eller att man tar fram den så mycket att det blir svårt med en jämförelse mellan de olika skolorna. Dessutom skall ju utbildningenjämfö- ras med den som bedrivs på högskolan. Med detta vill SFS säga att det bästa måste vara att all kyrkomusikerutbildning bedrivs på musikhögsko- lorna. Ett krav som måste finnas på högskoleutbildning är att det inte får finnas några återvändsgränder. Det måste alltså finnas möjlighet att efter genom- gången 80 poängsutbildning fortsätta till organistexamen. De poäng man tar på den lägre utbildningen måste vara lika mycket värda som de som är lästa på musikhögskolan på den högre utbildningen. Det bör alltså gå att översätta de kurser som finns på den lägre utbildningen till motsvarande på 129 den högre utbildningen. Detta för att man som studerande ska ha möjlighet 9 Riksdagen ) 987188. ] saml. Nr 144

ligt att lägga upp kantorsutbildningen så att den både kan vara avslutad och Prop. 1987/88; 144 förberedande. Bilaga 3

ligt att lägga upp kantorsutbildningen så att den både kan vara avslutad och Prop. 1987/88; 144

ligt

att

lägga

upp

kantorsutbildningen

så

att

den

både

kan

vara

avslutad

och

Prop.

1987/88;

144

förberedande. Bilaga 3

förberedande.

Bilaga

Domkapitlet 1' Luleå har annan uppfattning.

Domkapitlet

Luleå

har

annan

uppfattning.

Utbildningsplanen för kantorer förefaller bra. Speciellt tilltalande är tan— ken på en viss samordning av den lägre och den högre utbildningen. eftersom kyrkokantorsexamen redan nu för många fungerar som en "för- beredande utbildning" för musikhögskolorna. Då skulle man slippa ifrån den dubblering av studierna. som den nuvarande ordningen ofta innebär.

Utbildningsplanen för kantorer förefaller bra. Speciellt tilltalande är tan—

Utbildningsplanen

för

kantorer

förefaller

bra.

Speciellt

tilltalande

är

tan—

ken på en viss samordning av den lägre och den högre utbildningen.

ken

på

viss

samordning

den

lägre

och

den

högre

utbildningen.

eftersom kyrkokantorsexamen redan nu för många fungerar som en "för-

eftersom

kyrkokantorsexamen

redan

för

många

fungerar

som

"för-

beredande utbildning" för musikhögskolorna. Då skulle man slippa ifrån

beredande

utbildning"

för

musikhögskolorna.

Då

skulle

man

slippa

ifrån

den dubblering av studierna. som den nuvarande ordningen ofta innebär.

den

dubblering

studierna.

som

den

nuvarande

ordningen

ofta

innebär.

Svenska kyrkans centralstyrelse går på samma linje.

Svenska

kyrkans

centralstyrelse

går

på

samma

linje.

Det är viktigt att få till stånd en samordning mellan den lägre och den högre kyrkomusikerutbildningen. Den som genomgått den lägre utbildningen bör utan att behöva börja om från början kunna komplettera sin utbildning och gå vidare till organistexamen. l utredningen pekas på behovet av samord- ning och därvid noteras att samma typ av utvärdering bör gälla för bägge utbildningarna (sid. 200). Utöver detta kräver den önskade samordningen att uppläggningen av de två första åren av den högre utbildningen så långt möjligt parallelliseras med den lägre utbildningen.

Det är viktigt att få till stånd en samordning mellan den lägre och den högre

Det

är

viktigt

att

få

till

stånd

samordning

mellan

den

lägre

och

den

högre

kyrkomusikerutbildningen. Den som genomgått den lägre utbildningen bör

kyrkomusikerutbildningen.

Den

som

genomgått

den

lägre

utbildningen

bör

utan att behöva börja om från början kunna komplettera sin utbildning och

utan

att

behöva

börja

från

början

kunna

komplettera

sin

utbildning

och

gå vidare till organistexamen. l utredningen pekas på behovet av samord-

gå

vidare

till

organistexamen.

utredningen

pekas

på

behovet

samord-

ning och därvid noteras att samma typ av utvärdering bör gälla för bägge

ning

och

därvid

noteras

att

samma

typ

utvärdering

bör

gälla

för

bägge

utbildningarna (sid. 200). Utöver detta kräver den önskade samordningen

utbildningarna

(sid.

200).

Utöver

detta

kräver

den

önskade

samordningen

att uppläggningen av de två första åren av den högre utbildningen så långt

att

uppläggningen

två

första

åren

den

högre

utbildningen

så

långt

möjligt parallelliseras med den lägre utbildningen.

möjligt

parallelliseras

med

den

lägre

utbildningen.

Delade meningar råder också om _)Q'irlr'iggningen av den lägre kyrkomusi- kerutbildningen. SACO/SR ifrågasätter folkhögskolans roll i detta sammanhang.

Delade meningar råder också om _)Q'irlr'iggningen av den lägre kyrkomusi-

Delade

meningar

råder

också

_)Q'irlr'iggningen

den

lägre

kyrkomusi-

kerutbildningen.

SACO/SR ifrågasätter folkhögskolans roll i detta sammanhang.

SACO/SR

ifrågasätter

folkhögskolans

roll

detta

sammanhang.

SACO/SR anser att såväl den högre som den lägre kyrkomusikerutbild- ningen skall anordnas vid statliga högskoleenheter som har musiklärarut- bildning. Därför avvisar organisationen förslaget att viss del av utbildning- en skall finnas både i högskolan och vid folkhögskolor. Dessa båda utbild- ningsformcr har olika inriktning och syften. Det är inte lämpligt att UHÄ ansvarar för examinationen av studerande vid folkhögskola. och den hög— skoleförlagda och den folkhögskoleförlagda kantorsutbildningen bör inte likställas med varandra.

SACO/SR anser att såväl den högre som den lägre kyrkomusikerutbild-

SACO/SR

anser

att

såväl

den

högre

som

den

lägre

kyrkomusikerutbild-

ningen skall anordnas vid statliga högskoleenheter som har musiklärarut-

ningen

skall

anordnas

vid

statliga

högskoleenheter

som

har

musiklärarut-

bildning. Därför avvisar organisationen förslaget att viss del av utbildning-

bildning.

Därför

avvisar

organisationen

förslaget

att

viss

del

utbildning-

en skall finnas både i högskolan och vid folkhögskolor. Dessa båda utbild-

skall

finnas

både

högskolan

och

vid

folkhögskolor.

Dessa

båda

utbild-

ningsformcr har olika inriktning och syften. Det är inte lämpligt att UHÄ

ningsformcr

har

olika

inriktning

och

syften.

Det

är

inte

lämpligt

att

UHÄ

ansvarar för examinationen av studerande vid folkhögskola. och den hög—

ansvarar

för

examinationen

studerande

vid

folkhögskola.

och

den

hög—

skoleförlagda och den folkhögskoleförlagda kantorsutbildningen bör inte

skoleförlagda

och

den

folkhögskoleförlagda

kantorsutbildningen

bör

inte

likställas med varandra.

likställas

med

varandra.

SFS förespråkar högskolorna som lämpligast.

SFS

förespråkar

högskolorna

som

lämpligast.

SFS anser att ett krav måste vara att utbildningen ska vara jämförbar oavsett utbildningsort. Det kan bli svårt att klara av detta när utbildningen föreslås finnas både på de nuvarande folkhögskolorna och högskolan. Varje folkhögskola har i dagens läge en tydlig profil. SFS ser en risk i att antingen den profilen suddas ut. vilket vore synd för folkhögskolans övriga verksamhet. eller att man tar fram den så mycket att det blir svårt med en jämförelse mellan de olika skolorna. Dessutom skall ju utbildningenjämfö- ras med den som bedrivs på högskolan. Med detta vill SFS säga att det bästa måste vara att all kyrkomusikerutbildning bedrivs på musikhögsko- lorna. Ett krav som måste finnas på högskoleutbildning är att det inte får finnas några återvändsgränder. Det måste alltså finnas möjlighet att efter genom- gången 80 poängsutbildning fortsätta till organistexamen. De poäng man tar på den lägre utbildningen måste vara lika mycket värda som de som är lästa på musikhögskolan på den högre utbildningen. Det bör alltså gå att översätta de kurser som finns på den lägre utbildningen till motsvarande på 129 den högre utbildningen. Detta för att man som studerande ska ha möjlighet

SFS anser att ett krav måste vara att utbildningen ska vara jämförbar

SFS

anser

att

ett

krav

måste

vara

att

utbildningen

ska

vara

jämförbar

oavsett utbildningsort. Det kan bli svårt att klara av detta när utbildningen

oavsett

utbildningsort.

Det

kan

bli

svårt

att

klara

detta

när

utbildningen

föreslås finnas både på de nuvarande folkhögskolorna och högskolan.

föreslås

finnas

både

på

nuvarande

folkhögskolorna

och

högskolan.

Varje folkhögskola har i dagens läge en tydlig profil. SFS ser en risk i att

Varje

folkhögskola

har

dagens

läge

tydlig

profil.

SFS

ser

risk

att

antingen den profilen suddas ut. vilket vore synd för folkhögskolans övriga

antingen

den

profilen

suddas

ut.

vilket

vore

synd

för

folkhögskolans

övriga

verksamhet. eller att man tar fram den så mycket att det blir svårt med en

verksamhet.

eller

att

man

tar

fram

den

så

mycket

att

det

blir

svårt

med

jämförelse mellan de olika skolorna. Dessutom skall ju utbildningenjämfö-

jämförelse

mellan

olika

skolorna.

Dessutom

skall

utbildningenjämfö-

ras med den som bedrivs på högskolan. Med detta vill SFS säga att det

ras

med

den

som

bedrivs

på

högskolan.

Med

detta

vill

SFS

säga

att

det

bästa måste vara att all kyrkomusikerutbildning bedrivs på musikhögsko-

bästa

måste

vara

att

all

kyrkomusikerutbildning

bedrivs

på

musikhögsko-

lorna.

Ett krav som måste finnas på högskoleutbildning är att det inte får finnas några återvändsgränder. Det måste alltså finnas möjlighet att efter genom- gången 80 poängsutbildning fortsätta till organistexamen. De poäng man tar på den lägre utbildningen måste vara lika mycket värda som de som är lästa på musikhögskolan på den högre utbildningen. Det bör alltså gå att översätta de kurser som finns på den lägre utbildningen till motsvarande på 129 den högre utbildningen. Detta för att man som studerande ska ha möjlighet

Ett krav som måste finnas på högskoleutbildning är att det inte får finnas

Ett

krav

som

måste

finnas

på

högskoleutbildning

är

att

det

inte

får

finnas

några återvändsgränder. Det måste alltså finnas möjlighet att efter genom-

några

återvändsgränder.

Det

måste

alltså

finnas

möjlighet

att

efter

genom-

gången 80 poängsutbildning fortsätta till organistexamen. De poäng man

gången

poängsutbildning

fortsätta

till

organistexamen.

poäng

man

tar på den lägre utbildningen måste vara lika mycket värda som de som är

tar

på

den

lägre

utbildningen

måste

vara

lika

mycket

värda

som

är

lästa på musikhögskolan på den högre utbildningen. Det bör alltså gå att

lästa

på

musikhögskolan

på

den

högre

utbildningen.

Det

bör

alltså

gå

att

översätta de kurser som finns på den lägre utbildningen till motsvarande på 129

översätta

kurser

som

finns

på

den

lägre

utbildningen

till

motsvarande

på

129

den högre utbildningen. Detta för att man som studerande ska ha möjlighet

den

högre

utbildningen.

Detta

för

att

man

som

studerande

ska

möjlighet

9 Riksdagen ) 987188. ] saml. Nr 144

Riksdagen

)

987188.

]

saml.

144

att senare "bygga på" till organistexamen och då ej tvingas läsa alla l60 poängen. SFS menar att sannolikheten för att ha direkt jämföra poäng är betydligt större när de båda utbildningarna är förlagda på högskolan. Musikaliska akademien redovisar däremot i huvudsak positiva erfarenhe- ter av utbildningen vid folkhögskolorna. Betr. förläggningcn av denna lägre utbildning kan akademien nu efter flerårig försöksverksamhet bekräfta att de hittills prövade folkhögskolorna väl —i fallet Mellansel med viss tvekan — fyller de krav som kan ställas. Förslaget att till de tre ytterligare lägga Skara stifts folkhögskolas i Hjo kan akademien inte taga ställning till förrän förhållandena vid skolan. lärar- kompetensen och andra omständigheter prövats. Detta aktualiserar frågan om hur utbildningen rent allmänt kommer att organiseras. Betänkandet förutsätter att frågan om huvudmannaskap går att lösa. så att folkhögskolorna (under SÖ) kan få del av sin undervisning överförd till UHÄ. Förutsättningen är då att rätt kunskap skapas. Domkapitlet i Lund föreslår att kantorsutbildningen uteslutande förläggs till ett antal folkhögskolor. Om den föreslagna kantorsutbildningen vid musikhögskolorna slopas och i stället en två-årig utbildning i stil med den på Stora Sköndal förläggs till ett antal folkhögskolor med kyrklig och musikalisk inriktning skulle högskole— kompetens inte behövas för kantorsutbildningen. Samtidigt skulle nivå och - kvalit på utbildningen kunna tillgodoses på ett annat sätt än vid dagens sommarkurser. Behovet av en lägre *'orgelspelarutbildning” skulle också bortfalla. Även de mindre tjänster, som kan komma att finnas på vissa håll borde kunna tillsättas med någon med denna kantorsutbildning. Domkapit- let förordar, att kantorsutbildning enligt de här föreslagna linjerna genom- förs under alla omständigheter. Domkapitlet [ Visby framför liknande synpunkter. När det gäller utbildningsfrågorna känner domkapitlet tveksamhet inför förslaget att examinationen av den lägre utbildningen skall ligga under UHÄ. Likaså är förslaget att endast knyta vissa skolor till utbildningen väl stelt. överhuvudtaget har utredningen genom en mycket stark anknytning till de statliga högskolorna gjort det svårare för lokala initiativ'när det gäller kyrkomusikerutbildningen. Kyrkomusikersituationen i stora delar av vårt land i dag och under överskådlig framtid talar för ett flexibelt system där varje stift ges möjlighet till decentraliserad kyrkomusikerbild— ning och där utifrån kyrkomusikalisk synpunkt lämpliga dispenser ej för- svåras genom t. ex. orealistiska kunskapskrav av annat slag. Rikskommittån för svensk kyrkomusik (RISK) delar utredningens uppfatt- ning att nuvarande kyrkokantorsutbildning bör utökas och knytas till ”kyrklig" folkhögskoleverksamhet. Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation tillstyrker förslaget att kantorsutbildningen förläggs till folkhögskolorna i Hjo, Mellansel. Oskars- hamn och Ransäter med anknytning till svenska kyrkan och Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen. Prop. 1987/88: 144 Bilaga 3 130

att senare "bygga på" till organistexamen och då ej tvingas läsa alla l60

att

senare

"bygga

på"

till

organistexamen

och

då

tvingas

läsa

alla

l60

poängen. SFS menar att sannolikheten för att ha direkt jämföra poäng är

poängen.

SFS

menar

att

sannolikheten

för

att

direkt

jämföra

poäng

är

betydligt större när de båda utbildningarna är förlagda på högskolan.

betydligt

större

när

båda

utbildningarna

är

förlagda

på

högskolan.

Musikaliska akademien redovisar däremot i huvudsak positiva erfarenhe- ter av utbildningen vid folkhögskolorna.

Musikaliska akademien redovisar däremot i huvudsak positiva erfarenhe-

Musikaliska

akademien

redovisar

däremot

huvudsak

positiva

erfarenhe-

ter av utbildningen vid folkhögskolorna.

ter

utbildningen

vid

folkhögskolorna.

Betr. förläggningcn av denna lägre utbildning kan akademien nu efter flerårig försöksverksamhet bekräfta att de hittills prövade folkhögskolorna väl —i fallet Mellansel med viss tvekan — fyller de krav som kan ställas. Förslaget att till de tre ytterligare lägga Skara stifts folkhögskolas i Hjo kan akademien inte taga ställning till förrän förhållandena vid skolan. lärar- kompetensen och andra omständigheter prövats. Detta aktualiserar frågan om hur utbildningen rent allmänt kommer att organiseras. Betänkandet förutsätter att frågan om huvudmannaskap går att lösa. så att folkhögskolorna (under SÖ) kan få del av sin undervisning överförd till UHÄ. Förutsättningen är då att rätt kunskap skapas.

Betr. förläggningcn av denna lägre utbildning kan akademien nu efter

Betr.

förläggningcn

denna

lägre

utbildning

kan

akademien

efter

flerårig försöksverksamhet bekräfta att de hittills prövade folkhögskolorna

flerårig

försöksverksamhet

bekräfta

att

hittills

prövade

folkhögskolorna

väl —i fallet Mellansel med viss tvekan — fyller de krav som kan ställas.

väl

—i

fallet

Mellansel

med

viss

tvekan

—

fyller

krav

som

kan

ställas.

Förslaget att till de tre ytterligare lägga Skara stifts folkhögskolas i Hjo kan

Förslaget

att

till

tre

ytterligare

lägga

Skara

stifts

folkhögskolas

Hjo

kan

akademien inte taga ställning till förrän förhållandena vid skolan. lärar-

akademien

inte

taga

ställning

till

förrän

förhållandena

vid

skolan.

lärar-

kompetensen och andra omständigheter prövats.

kompetensen

och

andra

omständigheter

prövats.

Detta aktualiserar frågan om hur utbildningen rent allmänt kommer att organiseras. Betänkandet förutsätter att frågan om huvudmannaskap går att lösa. så att folkhögskolorna (under SÖ) kan få del av sin undervisning överförd till UHÄ. Förutsättningen är då att rätt kunskap skapas.

Detta aktualiserar frågan om hur utbildningen rent allmänt kommer att

Detta

aktualiserar

frågan

hur

utbildningen

rent

allmänt

kommer

att

organiseras. Betänkandet förutsätter att frågan om huvudmannaskap går

organiseras.

Betänkandet

förutsätter

att

frågan

huvudmannaskap

går

att lösa. så att folkhögskolorna (under SÖ) kan få del av sin undervisning

att

lösa.

så

att

folkhögskolorna

(under

SÖ)

kan

få

del

sin

undervisning

överförd till UHÄ. Förutsättningen är då att rätt kunskap skapas.

överförd

till

UHÄ.

Förutsättningen

är

då

att

rätt

kunskap

skapas.

Domkapitlet i Lund föreslår att kantorsutbildningen uteslutande förläggs till ett antal folkhögskolor.

Domkapitlet i Lund föreslår att kantorsutbildningen uteslutande förläggs

Domkapitlet

Lund

föreslår

att

kantorsutbildningen

uteslutande

förläggs

till ett antal folkhögskolor.

till

ett

antal

folkhögskolor.

Om den föreslagna kantorsutbildningen vid musikhögskolorna slopas och i stället en två-årig utbildning i stil med den på Stora Sköndal förläggs till ett antal folkhögskolor med kyrklig och musikalisk inriktning skulle högskole— kompetens inte behövas för kantorsutbildningen. Samtidigt skulle nivå och - kvalit på utbildningen kunna tillgodoses på ett annat sätt än vid dagens sommarkurser. Behovet av en lägre *'orgelspelarutbildning” skulle också bortfalla. Även de mindre tjänster, som kan komma att finnas på vissa håll borde kunna tillsättas med någon med denna kantorsutbildning. Domkapit- let förordar, att kantorsutbildning enligt de här föreslagna linjerna genom- förs under alla omständigheter.

Om den föreslagna kantorsutbildningen vid musikhögskolorna slopas och i

den

föreslagna

kantorsutbildningen

vid

musikhögskolorna

slopas

och

stället en två-årig utbildning i stil med den på Stora Sköndal förläggs till ett

stället

två-årig

utbildning

stil

med

den

på

Stora

Sköndal

förläggs

till

ett

antal folkhögskolor med kyrklig och musikalisk inriktning skulle högskole—

antal

folkhögskolor

med

kyrklig

och

musikalisk

inriktning

skulle

högskole—

kompetens inte behövas för kantorsutbildningen. Samtidigt skulle nivå och

kompetens

inte

behövas

för

kantorsutbildningen.

Samtidigt

skulle

nivå

och

- kvalit på utbildningen kunna tillgodoses på ett annat sätt än vid dagens

kvalit

på

utbildningen

kunna

tillgodoses

på

ett

annat

sätt

än

vid

dagens

sommarkurser. Behovet av en lägre *'orgelspelarutbildning” skulle också

sommarkurser.

Behovet

lägre

*'orgelspelarutbildning”

skulle

också

bortfalla. Även de mindre tjänster, som kan komma att finnas på vissa håll

bortfalla.

Även

mindre

tjänster,

som

kan

komma

att

finnas

på

vissa

håll

borde kunna tillsättas med någon med denna kantorsutbildning. Domkapit-

borde

kunna

tillsättas

med

någon

med

denna

kantorsutbildning.

Domkapit-

let förordar, att kantorsutbildning enligt de här föreslagna linjerna genom-

let

förordar,

att

kantorsutbildning

enligt

här

föreslagna

linjerna

genom-

förs under alla omständigheter.

förs

under

alla

omständigheter.

Domkapitlet [ Visby framför liknande synpunkter.

Domkapitlet

[

Visby

framför

liknande

synpunkter.

När det gäller utbildningsfrågorna känner domkapitlet tveksamhet inför förslaget att examinationen av den lägre utbildningen skall ligga under UHÄ. Likaså är förslaget att endast knyta vissa skolor till utbildningen väl stelt. överhuvudtaget har utredningen genom en mycket stark anknytning till de statliga högskolorna gjort det svårare för lokala initiativ'när det gäller kyrkomusikerutbildningen. Kyrkomusikersituationen i stora delar av vårt land i dag och under överskådlig framtid talar för ett flexibelt system där varje stift ges möjlighet till decentraliserad kyrkomusikerbild— ning och där utifrån kyrkomusikalisk synpunkt lämpliga dispenser ej för- svåras genom t. ex. orealistiska kunskapskrav av annat slag.

När det gäller utbildningsfrågorna känner domkapitlet tveksamhet inför

När

det

gäller

utbildningsfrågorna

känner

domkapitlet

tveksamhet

inför

förslaget att examinationen av den lägre utbildningen skall ligga under

förslaget

att

examinationen

den

lägre

utbildningen

skall

ligga

under

UHÄ. Likaså är förslaget att endast knyta vissa skolor till utbildningen väl

UHÄ.

Likaså

är

förslaget

att

endast

knyta

vissa

skolor

till

utbildningen

väl

stelt. överhuvudtaget har utredningen genom en mycket stark anknytning

stelt.

överhuvudtaget

har

utredningen

genom

mycket

stark

anknytning

till de statliga högskolorna gjort det svårare för lokala initiativ'när det

till

statliga

högskolorna

gjort

det

svårare

för

lokala

initiativ'när

det

gäller kyrkomusikerutbildningen. Kyrkomusikersituationen i stora delar

gäller

kyrkomusikerutbildningen.

Kyrkomusikersituationen

stora

delar

av vårt land i dag och under överskådlig framtid talar för ett flexibelt

vårt

land

dag

och

under

överskådlig

framtid

talar

för

ett

flexibelt

system där varje stift ges möjlighet till decentraliserad kyrkomusikerbild—

system

där

varje

stift

ges

möjlighet

till

decentraliserad

kyrkomusikerbild—

ning och där utifrån kyrkomusikalisk synpunkt lämpliga dispenser ej för-

ning

och

där

utifrån

kyrkomusikalisk

synpunkt

lämpliga

dispenser

för-

svåras genom t. ex. orealistiska kunskapskrav av annat slag.

svåras

genom

ex.

orealistiska

kunskapskrav

annat

slag.

Rikskommittån för svensk kyrkomusik (RISK) delar utredningens uppfatt- ning att nuvarande kyrkokantorsutbildning bör utökas och knytas till ”kyrklig" folkhögskoleverksamhet. Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation tillstyrker förslaget att kantorsutbildningen förläggs till folkhögskolorna i Hjo, Mellansel. Oskars- hamn och Ransäter med anknytning till svenska kyrkan och Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen.

Rikskommittån för svensk kyrkomusik (RISK) delar utredningens uppfatt- ning att nuvarande kyrkokantorsutbildning bör utökas och knytas till ”kyrklig" folkhögskoleverksamhet.

Rikskommittån för svensk kyrkomusik (RISK) delar utredningens uppfatt-

Rikskommittån

för

svensk

kyrkomusik

(RISK)

delar

utredningens

uppfatt-

ning att nuvarande kyrkokantorsutbildning bör utökas och knytas till

ning

att

nuvarande

kyrkokantorsutbildning

bör

utökas

och

knytas

till

”kyrklig" folkhögskoleverksamhet.

”kyrklig"

folkhögskoleverksamhet.

Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation tillstyrker förslaget att kantorsutbildningen förläggs till folkhögskolorna i Hjo, Mellansel. Oskars- hamn och Ransäter med anknytning till svenska kyrkan och Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen.

Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation tillstyrker förslaget att

Rörelsefolkhögskolornas

intresseorganisation

tillstyrker

förslaget

att

kantorsutbildningen förläggs till folkhögskolorna i Hjo, Mellansel. Oskars-

kantorsutbildningen

förläggs

till

folkhögskolorna

Hjo,

Mellansel.

Oskars-

hamn och Ransäter med anknytning till svenska kyrkan och Evangeliska

hamn

och

Ransäter

med

anknytning

till

svenska

kyrkan

och

Evangeliska

Fosterlands-Stiftelsen.

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

Bilaga 3

Bilaga

130

De fyra föreslagna skolorna har en bra geografisk spridning med goda Prop. 1987/883144 möjligheter att förbereda eleverna för kommande arbetsuppgifter i första Bilaga 3 hand i kyrka och samfund." Skolorna kan ge inblick i ämnen som rör kristet liv och tro. erbjuda regelbundet gudstjänstliv och ordna praktik i försam- lingar. som ligger i skolans närhet. Där får eleverna rycka in som vikarier. delta i körsång och musikgudstjänster. Tillfällen till praktik av olika slag finns också vid de många arrangemang som ordnas av skolorna själva. Svenska kyrkans centralstyrelse betonar vikten av en spridning av utbild- ningen. Förslaget att all kantorsutbildning skall genomföras i form av en samman- hållen utbildning om 80 poäng bejakas. Likaså tillstyrks att utbildningen förläggs till musikhögskolorna, Sköndalsinstitutet och ett antal folkhög- skolor. Det är viktigt att denna utbildning, såsom utredningen föreslår. finns på ett flertal orteri landet. Som bilaga 10 till utredningen finns utkast till en vägledande utbildnings- plan för kyrkokantorsutbildning vid folkhögskola. I likhet med vad som gällde vid utarbetandet av motsvarande plan för fritidsledarutbildning för- utsätts att ett" brett samråd äger rum innan SÖ fastställer planen och tillhörande allmänna råd. Redan nu kan påpekas att de 10 poäng som föreslås få fördelas lokalt inte bör inriktas på allmänna ämnen utan avse studier inom församlingens musikverksamhet. " Domkapitlet i Linköping och Tjärstads pastorat vill i detta sammanhang framhålla Vadstenas betydelse som utbildningsort. När det gäller den lägre utbildningens dimensionering, råder delade meningar bland de remissinstanser som uttalat sigom den. Uni versitets— och högskoleämbetet Eftersom utredningen beräknar en genomsnittlig examination av 86 kanto- rer per är bör det angivna antalet årsstudieplatser (85—90) i stället avse nybörjarplatser. Med hänsyn till det begränsade antalet platser totalt för den lägre kyrko- musikerutbildningen ifrågasätter UHÄ utredningens förslag att förlägga den tvååriga kantorsutbildningen till ytterligare en folkhögskola. Detta skall ses mot bakgrunden av dels en beräknad minskad dimensionering efter den första tioårsperioden (från 86 till 67 platser årligen). dels att tre högskoleenheter föreslås få endast 15 platser sammanlagt," innebärande genomsnittligt så små grupper som fem studerande i varje. UHÄ anser att de föreslagna tio platserna för den berörda folkhögskolan i stället bör fördelas på de tre orterna med högskoleutbildning. nämligen. Malmö, Göteborg och Piteå samt eventuellt Stockholm ( Sköndalsinstitutet). Utredningens förslag om kombinationstjänster har bemötts positivt av remissopinionen. Utredningen har dock uppskattat antalet platser för kom- binationsutbildning lärare/kantor till endast 5-10 sammanlagt per år på fyra orter. Dessutom anger utredningen att den föreslagna dimensioneringen rymmer en osäkerhetsfaktor. eftersom den föreslagna utbildningen 1 fråga kommer att ske efter de studerandes fria val. UHÄ delar universitetets i Lund (musikhögskolan 1 Malmö). uppfattning att inga dimensioneringsbe- räkningar kan utgå från en så slumpartad förutsättning. Det är bl. a. mot denna bakgrund som UHÄ har ifrågasatt om kyrkomusikerna som genom- 131

De fyra föreslagna skolorna har en bra geografisk spridning med goda Prop. 1987/883144 möjligheter att förbereda eleverna för kommande arbetsuppgifter i första Bilaga 3

De fyra föreslagna skolorna har en bra geografisk spridning med goda Prop. 1987/883144

fyra

föreslagna

skolorna

har

bra

geografisk

spridning

med

goda

Prop.

1987/883144

möjligheter att förbereda eleverna för kommande arbetsuppgifter i första Bilaga 3

möjligheter

att

förbereda

eleverna

för

kommande

arbetsuppgifter

första

Bilaga

hand i kyrka och samfund." Skolorna kan ge inblick i ämnen som rör kristet

hand

kyrka

och

samfund."

Skolorna

kan

inblick

ämnen

som

rör

kristet

liv och tro. erbjuda regelbundet gudstjänstliv och ordna praktik i försam-

liv

och

tro.

erbjuda

regelbundet

gudstjänstliv

och

ordna

praktik

försam-

lingar. som ligger i skolans närhet. Där får eleverna rycka in som vikarier.

lingar.

som

ligger

skolans

närhet.

Där

får

eleverna

rycka

som

vikarier.

delta i körsång och musikgudstjänster. Tillfällen till praktik av olika slag

delta

körsång

och

musikgudstjänster.

Tillfällen

till

praktik

olika

slag

finns också vid de många arrangemang som ordnas av skolorna själva.

finns

också

vid

många

arrangemang

som

ordnas

skolorna

själva.

Svenska kyrkans centralstyrelse betonar vikten av en spridning av utbild- ningen.

Svenska kyrkans centralstyrelse betonar vikten av en spridning av utbild-

Svenska

kyrkans

centralstyrelse

betonar

vikten

spridning

utbild-

ningen.

Förslaget att all kantorsutbildning skall genomföras i form av en samman- hållen utbildning om 80 poäng bejakas. Likaså tillstyrks att utbildningen förläggs till musikhögskolorna, Sköndalsinstitutet och ett antal folkhög- skolor. Det är viktigt att denna utbildning, såsom utredningen föreslår. finns på ett flertal orteri landet. Som bilaga 10 till utredningen finns utkast till en vägledande utbildnings- plan för kyrkokantorsutbildning vid folkhögskola. I likhet med vad som gällde vid utarbetandet av motsvarande plan för fritidsledarutbildning för- utsätts att ett" brett samråd äger rum innan SÖ fastställer planen och tillhörande allmänna råd. Redan nu kan påpekas att de 10 poäng som föreslås få fördelas lokalt inte bör inriktas på allmänna ämnen utan avse studier inom församlingens musikverksamhet. "

Förslaget att all kantorsutbildning skall genomföras i form av en samman-

Förslaget

att

all

kantorsutbildning

skall

genomföras

form

samman-

hållen utbildning om 80 poäng bejakas. Likaså tillstyrks att utbildningen

hållen

utbildning

poäng

bejakas.

Likaså

tillstyrks

att

utbildningen

förläggs till musikhögskolorna, Sköndalsinstitutet och ett antal folkhög-

förläggs

till

musikhögskolorna,

Sköndalsinstitutet

och

ett

antal

folkhög-

skolor. Det är viktigt att denna utbildning, såsom utredningen föreslår.

skolor.

Det

är

viktigt

att

denna

utbildning,

såsom

utredningen

föreslår.

finns på ett flertal orteri landet.

finns

på

ett

flertal

orteri

landet.

Som bilaga 10 till utredningen finns utkast till en vägledande utbildnings- plan för kyrkokantorsutbildning vid folkhögskola. I likhet med vad som gällde vid utarbetandet av motsvarande plan för fritidsledarutbildning för- utsätts att ett" brett samråd äger rum innan SÖ fastställer planen och tillhörande allmänna råd. Redan nu kan påpekas att de 10 poäng som föreslås få fördelas lokalt inte bör inriktas på allmänna ämnen utan avse studier inom församlingens musikverksamhet. "

Som bilaga 10 till utredningen finns utkast till en vägledande utbildnings-

Som

bilaga

till

utredningen

finns

utkast

till

vägledande

utbildnings-

plan för kyrkokantorsutbildning vid folkhögskola. I likhet med vad som

plan

för

kyrkokantorsutbildning

vid

folkhögskola.

likhet

med

vad

som

gällde vid utarbetandet av motsvarande plan för fritidsledarutbildning för-

gällde

vid

utarbetandet

motsvarande

plan

för

fritidsledarutbildning

för-

utsätts att ett" brett samråd äger rum innan SÖ fastställer planen och

utsätts

att

ett"

brett

samråd

äger

rum

innan

SÖ

fastställer

planen

och

tillhörande allmänna råd. Redan nu kan påpekas att de 10 poäng som

tillhörande

allmänna

råd.

Redan

kan

påpekas

att

poäng

som

föreslås få fördelas lokalt inte bör inriktas på allmänna ämnen utan avse

föreslås

få

fördelas

lokalt

inte

bör

inriktas

på

allmänna

ämnen

utan

avse

studier inom församlingens musikverksamhet. "

studier

inom

församlingens

musikverksamhet.

Domkapitlet i Linköping och Tjärstads pastorat vill i detta sammanhang framhålla Vadstenas betydelse som utbildningsort.

Domkapitlet i Linköping och Tjärstads pastorat vill i detta sammanhang

Domkapitlet

Linköping

och

Tjärstads

pastorat

vill

detta

sammanhang

framhålla Vadstenas betydelse som utbildningsort.

framhålla

Vadstenas

betydelse

som

utbildningsort.

När det gäller den lägre utbildningens dimensionering, råder delade meningar bland de remissinstanser som uttalat sigom den.

När det gäller den lägre utbildningens dimensionering, råder delade

När

det

gäller

den

lägre

utbildningens

dimensionering,

råder

delade

meningar bland de remissinstanser som uttalat sigom den.

meningar

bland

remissinstanser

som

uttalat

sigom

den.

Uni versitets— och högskoleämbetet

Uni

versitets—

och

högskoleämbetet

Eftersom utredningen beräknar en genomsnittlig examination av 86 kanto- rer per är bör det angivna antalet årsstudieplatser (85—90) i stället avse nybörjarplatser. Med hänsyn till det begränsade antalet platser totalt för den lägre kyrko- musikerutbildningen ifrågasätter UHÄ utredningens förslag att förlägga den tvååriga kantorsutbildningen till ytterligare en folkhögskola. Detta skall ses mot bakgrunden av dels en beräknad minskad dimensionering efter den första tioårsperioden (från 86 till 67 platser årligen). dels att tre högskoleenheter föreslås få endast 15 platser sammanlagt," innebärande genomsnittligt så små grupper som fem studerande i varje. UHÄ anser att de föreslagna tio platserna för den berörda folkhögskolan i stället bör fördelas på de tre orterna med högskoleutbildning. nämligen. Malmö, Göteborg och Piteå samt eventuellt Stockholm ( Sköndalsinstitutet). Utredningens förslag om kombinationstjänster har bemötts positivt av remissopinionen. Utredningen har dock uppskattat antalet platser för kom- binationsutbildning lärare/kantor till endast 5-10 sammanlagt per år på fyra orter. Dessutom anger utredningen att den föreslagna dimensioneringen rymmer en osäkerhetsfaktor. eftersom den föreslagna utbildningen 1 fråga kommer att ske efter de studerandes fria val. UHÄ delar universitetets i Lund (musikhögskolan 1 Malmö). uppfattning att inga dimensioneringsbe- räkningar kan utgå från en så slumpartad förutsättning. Det är bl. a. mot denna bakgrund som UHÄ har ifrågasatt om kyrkomusikerna som genom- 131

Eftersom utredningen beräknar en genomsnittlig examination av 86 kanto- rer per är bör det angivna antalet årsstudieplatser (85—90) i stället avse nybörjarplatser.

Eftersom utredningen beräknar en genomsnittlig examination av 86 kanto-

Eftersom

utredningen

beräknar

genomsnittlig

examination

kanto-

rer per är bör det angivna antalet årsstudieplatser (85—90) i stället avse

rer

per

är

bör

det

angivna

antalet

årsstudieplatser

(85—90)

stället

avse

nybörjarplatser.

Med hänsyn till det begränsade antalet platser totalt för den lägre kyrko- musikerutbildningen ifrågasätter UHÄ utredningens förslag att förlägga den tvååriga kantorsutbildningen till ytterligare en folkhögskola. Detta skall ses mot bakgrunden av dels en beräknad minskad dimensionering efter den första tioårsperioden (från 86 till 67 platser årligen). dels att tre högskoleenheter föreslås få endast 15 platser sammanlagt," innebärande genomsnittligt så små grupper som fem studerande i varje. UHÄ anser att de föreslagna tio platserna för den berörda folkhögskolan i stället bör fördelas på de tre orterna med högskoleutbildning. nämligen. Malmö, Göteborg och Piteå samt eventuellt Stockholm ( Sköndalsinstitutet).

Med hänsyn till det begränsade antalet platser totalt för den lägre kyrko-

Med

hänsyn

till

det

begränsade

antalet

platser

totalt

för

den

lägre

kyrko-

musikerutbildningen ifrågasätter UHÄ utredningens förslag att förlägga

musikerutbildningen

ifrågasätter

UHÄ

utredningens

förslag

att

förlägga

den tvååriga kantorsutbildningen till ytterligare en folkhögskola. Detta

den

tvååriga

kantorsutbildningen

till

ytterligare

folkhögskola.

Detta

skall ses mot bakgrunden av dels en beräknad minskad dimensionering

skall

ses

mot

bakgrunden

dels

beräknad

minskad

dimensionering

efter den första tioårsperioden (från 86 till 67 platser årligen). dels att tre

efter

den

första

tioårsperioden

(från

till

platser

årligen).

dels

att

tre

högskoleenheter föreslås få endast 15 platser sammanlagt," innebärande

högskoleenheter

föreslås

få

endast

platser

sammanlagt,"

innebärande

genomsnittligt så små grupper som fem studerande i varje. UHÄ anser att

genomsnittligt

så

små

grupper

som

fem

studerande

varje.

UHÄ

anser

att

de föreslagna tio platserna för den berörda folkhögskolan i stället bör

föreslagna

tio

platserna

för

den

berörda

folkhögskolan

stället

bör

fördelas på de tre orterna med högskoleutbildning. nämligen. Malmö,

fördelas

på

tre

orterna

med

högskoleutbildning.

nämligen.

Malmö,

Göteborg och Piteå samt eventuellt Stockholm ( Sköndalsinstitutet).

Göteborg

och

Piteå

samt

eventuellt

Stockholm

(

Sköndalsinstitutet).

Utredningens förslag om kombinationstjänster har bemötts positivt av remissopinionen. Utredningen har dock uppskattat antalet platser för kom- binationsutbildning lärare/kantor till endast 5-10 sammanlagt per år på fyra orter. Dessutom anger utredningen att den föreslagna dimensioneringen rymmer en osäkerhetsfaktor. eftersom den föreslagna utbildningen 1 fråga kommer att ske efter de studerandes fria val. UHÄ delar universitetets i Lund (musikhögskolan 1 Malmö). uppfattning att inga dimensioneringsbe- räkningar kan utgå från en så slumpartad förutsättning. Det är bl. a. mot denna bakgrund som UHÄ har ifrågasatt om kyrkomusikerna som genom- 131

Utredningens förslag om kombinationstjänster har bemötts positivt av

Utredningens

förslag

kombinationstjänster

har

bemötts

positivt

remissopinionen. Utredningen har dock uppskattat antalet platser för kom-

remissopinionen.

Utredningen

har

dock

uppskattat

antalet

platser

för

kom-

binationsutbildning lärare/kantor till endast 5-10 sammanlagt per år på fyra

binationsutbildning

lärare/kantor

till

endast

5-10

sammanlagt

per

år

på

fyra

orter. Dessutom anger utredningen att den föreslagna dimensioneringen

orter.

Dessutom

anger

utredningen

att

den

föreslagna

dimensioneringen

rymmer en osäkerhetsfaktor. eftersom den föreslagna utbildningen 1 fråga

rymmer

osäkerhetsfaktor.

eftersom

den

föreslagna

utbildningen

fråga

kommer att ske efter de studerandes fria val. UHÄ delar universitetets i

kommer

att

ske

efter

studerandes

fria

val.

UHÄ

delar

universitetets

Lund (musikhögskolan 1 Malmö). uppfattning att inga dimensioneringsbe-

Lund

(musikhögskolan

Malmö).

uppfattning

att

inga

dimensioneringsbe-

räkningar kan utgå från en så slumpartad förutsättning. Det är bl. a. mot

räkningar

kan

utgå

från

så

slumpartad

förutsättning.

Det

är

bl.

mot

denna bakgrund som UHÄ har ifrågasatt om kyrkomusikerna som genom- 131

denna

bakgrund

som

UHÄ

har

ifrågasatt

kyrkomusikerna

som

genom-

131

gått den högre kyrkomusikerutbildningen i framtiden skall uteslutas från Prop. 1987/88;144 eventuell fyllnadstjänstgöring i det allmänna skolväsendet. Bilaga 3 UHA tillstyrker utredningens förslag att kombinationsutbildning anord- nas endast vid de fyra högskoleenheter som har både kyrkomusikalisk utbildning och musiklärarutbildning. Domkapitlet i Härnösand 1 Härnösands stift har antalet kyrkokantorstjänster ökat starkt de senaste åren. 1980 hade vi 21 stycken. nu 1986 har vi 37 stycken. Kyrkokantors- tjänsten är en användbar tjänstetyp. Veckotimtalet varierar här i stiftet mellan 12 och 28 och den förekommer i såväl små som stora församlingar. Tack vare kyrkokantorsutbildningen i Mellansel har vi fått fler behöriga sökande till tjänsterna än tidigare. Läget är dock långt ifrån så bra som man kunde önska. Rörligheten är stor och särskilt de mindre tjänsterna är svåra att besätta. En tredjedel av tjänsterna. tolv stycken. är f.n. vakanta och uppehålls av vikarier. När den nya organisationen träder i kraft kommer vi att ha omkring 70 kantorstjänster i stiftet. d.v.s. nästan en fördubbling jämfört med idag. Eftersom vi häri stiftet inte har någon reserv av kantorsutbildade, kommer vi att gå in i den nya organisationen dels med den brist vi redan har, dels med brist på sökande till nyinrättade tjänster. Vi anser därför att antalet utbildningsplatser per år under tioårsperioden fram till 1997 inte bör under- stiga 100. Av utbildningsplatserna bör om möjligt 15 förläggas till Mellan- sel. Svenska kyrkans centralstyrelse Det kan ifrågasättas om utredningen inte räknat i underkant vad gäller behovet av utbildningsplatser. Enligt bilaga 9 räknas med att under en första IO-årsperiod skall 80% av de nyutbildade gå ut på arbetsmarknaden som kyrkomusiker. Med hänsyn till de erfarenheter som finns beträffande dem som genomgått den högre utbildningen och eftersom ett antal av dem som går den lägre kommer att söka till den högre utbildningen. kan det vara minst lika sannolikt att räkna med 70 %. Detta skulle innebära behov av ytterligare 12 utbildningsplatser/år. Det torde vara möjligt för t.ex. Sköndalsinstitutet att öka sin kapacitet utöver föreslagna 10 årsstudieplat- ser. Skara stifts folkhögskola När utredningen nu föreslår. att fyra folkhögskolor skall erbjudas möjlig- heten att utbilda kyrkokantorer anser vi att den tänkta volymen är lagom stor i förhållande till den efterfrågan man kan räkna med. De fyra föreslag— na folkhögskolorna är också geografiskt så fördelade att de täcker landet på ett tillfredställande sätt. Kyrkans folkhögskolor har i den planerade kantorsutbildningen stora möjligheter att ge eleverna utbildning i ämnen som berör kyrkans tro och liv samt låta dem få praktisk användning av dessa kunskaper i ett regelbundet gudstjänstliv. Röralsefolkln'igskolornus intresseorganisatiun delar utredningens bedöm- ning att en dimensionering av 55 årSstudieplatser på folkhögskolor är lämplig. - _. 132

gått den högre kyrkomusikerutbildningen i framtiden skall uteslutas från Prop. 1987/88;144

gått

den

högre

kyrkomusikerutbildningen

framtiden

skall

uteslutas

från

Prop.

1987/88;144

eventuell fyllnadstjänstgöring i det allmänna skolväsendet. Bilaga 3

eventuell

fyllnadstjänstgöring

det

allmänna

skolväsendet.

Bilaga

UHA tillstyrker utredningens förslag att kombinationsutbildning anord-

UHA

tillstyrker

utredningens

förslag

att

kombinationsutbildning

anord-

nas endast vid de fyra högskoleenheter som har både kyrkomusikalisk

nas

endast

vid

fyra

högskoleenheter

som

har

både

kyrkomusikalisk

utbildning och musiklärarutbildning.

utbildning

och

musiklärarutbildning.

Domkapitlet i Härnösand

Domkapitlet

Härnösand

1 Härnösands stift har antalet kyrkokantorstjänster ökat starkt de senaste åren. 1980 hade vi 21 stycken. nu 1986 har vi 37 stycken. Kyrkokantors- tjänsten är en användbar tjänstetyp. Veckotimtalet varierar här i stiftet mellan 12 och 28 och den förekommer i såväl små som stora församlingar. Tack vare kyrkokantorsutbildningen i Mellansel har vi fått fler behöriga sökande till tjänsterna än tidigare. Läget är dock långt ifrån så bra som man kunde önska. Rörligheten är stor och särskilt de mindre tjänsterna är svåra att besätta. En tredjedel av tjänsterna. tolv stycken. är f.n. vakanta och uppehålls av vikarier. När den nya organisationen träder i kraft kommer vi att ha omkring 70 kantorstjänster i stiftet. d.v.s. nästan en fördubbling jämfört med idag. Eftersom vi häri stiftet inte har någon reserv av kantorsutbildade, kommer vi att gå in i den nya organisationen dels med den brist vi redan har, dels med brist på sökande till nyinrättade tjänster. Vi anser därför att antalet utbildningsplatser per år under tioårsperioden fram till 1997 inte bör under- stiga 100. Av utbildningsplatserna bör om möjligt 15 förläggas till Mellan- sel.

1 Härnösands stift har antalet kyrkokantorstjänster ökat starkt de senaste

Härnösands

stift

har

antalet

kyrkokantorstjänster

ökat

starkt

senaste

åren. 1980 hade vi 21 stycken. nu 1986 har vi 37 stycken. Kyrkokantors-

åren.

1980

hade

stycken.

1986

har

stycken.

Kyrkokantors-

tjänsten är en användbar tjänstetyp. Veckotimtalet varierar här i stiftet

tjänsten

är

användbar

tjänstetyp.

Veckotimtalet

varierar

här

stiftet

mellan 12 och 28 och den förekommer i såväl små som stora församlingar.

mellan

och

den

förekommer

såväl

små

som

stora

församlingar.

Tack vare kyrkokantorsutbildningen i Mellansel har vi fått fler behöriga

Tack

vare

kyrkokantorsutbildningen

Mellansel

har

fått

fler

behöriga

sökande till tjänsterna än tidigare. Läget är dock långt ifrån så bra som man

sökande

till

tjänsterna

än

tidigare.

Läget

är

dock

långt

ifrån

så

bra

som

man

kunde önska. Rörligheten är stor och särskilt de mindre tjänsterna är svåra

kunde

önska.

Rörligheten

är

stor

och

särskilt

mindre

tjänsterna

är

svåra

att besätta. En tredjedel av tjänsterna. tolv stycken. är f.n. vakanta och

att

besätta.

tredjedel

tjänsterna.

tolv

stycken.

är

f.n.

vakanta

och

uppehålls av vikarier.

uppehålls

vikarier.

När den nya organisationen träder i kraft kommer vi att ha omkring 70 kantorstjänster i stiftet. d.v.s. nästan en fördubbling jämfört med idag. Eftersom vi häri stiftet inte har någon reserv av kantorsutbildade, kommer vi att gå in i den nya organisationen dels med den brist vi redan har, dels med brist på sökande till nyinrättade tjänster. Vi anser därför att antalet utbildningsplatser per år under tioårsperioden fram till 1997 inte bör under- stiga 100. Av utbildningsplatserna bör om möjligt 15 förläggas till Mellan- sel.

När den nya organisationen träder i kraft kommer vi att ha omkring 70

När

den

nya

organisationen

träder

kraft

kommer

att

omkring

kantorstjänster i stiftet. d.v.s. nästan en fördubbling jämfört med idag.

kantorstjänster

stiftet.

d.v.s.

nästan

fördubbling

jämfört

med

idag.

Eftersom vi häri stiftet inte har någon reserv av kantorsutbildade, kommer

Eftersom

häri

stiftet

inte

har

någon

reserv

kantorsutbildade,

kommer

vi att gå in i den nya organisationen dels med den brist vi redan har, dels

att

gå

den

nya

organisationen

dels

med

den

brist

redan

har,

dels

med brist på sökande till nyinrättade tjänster. Vi anser därför att antalet

med

brist

på

sökande

till

nyinrättade

tjänster.

anser

därför

att

antalet

utbildningsplatser per år under tioårsperioden fram till 1997 inte bör under-

utbildningsplatser

per

år

under

tioårsperioden

fram

till

1997

inte

bör

under-

stiga 100. Av utbildningsplatserna bör om möjligt 15 förläggas till Mellan-

stiga

100.

utbildningsplatserna

bör

möjligt

förläggas

till

Mellan-

sel.

Svenska kyrkans centralstyrelse

Svenska

kyrkans

centralstyrelse

Det kan ifrågasättas om utredningen inte räknat i underkant vad gäller behovet av utbildningsplatser. Enligt bilaga 9 räknas med att under en första IO-årsperiod skall 80% av de nyutbildade gå ut på arbetsmarknaden som kyrkomusiker. Med hänsyn till de erfarenheter som finns beträffande dem som genomgått den högre utbildningen och eftersom ett antal av dem som går den lägre kommer att söka till den högre utbildningen. kan det vara minst lika sannolikt att räkna med 70 %. Detta skulle innebära behov av ytterligare 12 utbildningsplatser/år. Det torde vara möjligt för t.ex. Sköndalsinstitutet att öka sin kapacitet utöver föreslagna 10 årsstudieplat- ser.

Det kan ifrågasättas om utredningen inte räknat i underkant vad gäller

Det

kan

ifrågasättas

utredningen

inte

räknat

underkant

vad

gäller

behovet av utbildningsplatser. Enligt bilaga 9 räknas med att under en

behovet

utbildningsplatser.

Enligt

bilaga

räknas

med

att

under

första IO-årsperiod skall 80% av de nyutbildade gå ut på arbetsmarknaden

första

IO-årsperiod

skall

80%

nyutbildade

gå

på

arbetsmarknaden

som kyrkomusiker. Med hänsyn till de erfarenheter som finns beträffande

som

kyrkomusiker.

Med

hänsyn

till

erfarenheter

som

finns

beträffande

dem som genomgått den högre utbildningen och eftersom ett antal av dem

dem

som

genomgått

den

högre

utbildningen

och

eftersom

ett

antal

dem

som går den lägre kommer att söka till den högre utbildningen. kan det

som

går

den

lägre

kommer

att

söka

till

den

högre

utbildningen.

kan

det

vara minst lika sannolikt att räkna med 70 %. Detta skulle innebära behov

vara

minst

lika

sannolikt

att

räkna

med

Detta

skulle

innebära

behov

av ytterligare 12 utbildningsplatser/år. Det torde vara möjligt för t.ex.

ytterligare

utbildningsplatser/år.

Det

torde

vara

möjligt

för

t.ex.

Sköndalsinstitutet att öka sin kapacitet utöver föreslagna 10 årsstudieplat-

Sköndalsinstitutet

att

öka

sin

kapacitet

utöver

föreslagna

årsstudieplat-

ser.

Skara stifts folkhögskola

Skara

stifts

folkhögskola

När utredningen nu föreslår. att fyra folkhögskolor skall erbjudas möjlig- heten att utbilda kyrkokantorer anser vi att den tänkta volymen är lagom stor i förhållande till den efterfrågan man kan räkna med. De fyra föreslag— na folkhögskolorna är också geografiskt så fördelade att de täcker landet på ett tillfredställande sätt. Kyrkans folkhögskolor har i den planerade kantorsutbildningen stora möjligheter att ge eleverna utbildning i ämnen som berör kyrkans tro och liv samt låta dem få praktisk användning av dessa kunskaper i ett regelbundet gudstjänstliv.

När utredningen nu föreslår. att fyra folkhögskolor skall erbjudas möjlig-

När

utredningen

föreslår.

att

fyra

folkhögskolor

skall

erbjudas

möjlig-

heten att utbilda kyrkokantorer anser vi att den tänkta volymen är lagom

heten

att

utbilda

kyrkokantorer

anser

att

den

tänkta

volymen

är

lagom

stor i förhållande till den efterfrågan man kan räkna med. De fyra föreslag—

stor

förhållande

till

den

efterfrågan

man

kan

räkna

med.

fyra

föreslag—

na folkhögskolorna är också geografiskt så fördelade att de täcker landet

folkhögskolorna

är

också

geografiskt

så

fördelade

att

täcker

landet

på ett tillfredställande sätt. Kyrkans folkhögskolor har i den planerade

på

ett

tillfredställande

sätt.

Kyrkans

folkhögskolor

har

den

planerade

kantorsutbildningen stora möjligheter att ge eleverna utbildning i ämnen

kantorsutbildningen

stora

möjligheter

att

eleverna

utbildning

ämnen

som berör kyrkans tro och liv samt låta dem få praktisk användning av

som

berör

kyrkans

tro

och

liv

samt

låta

dem

få

praktisk

användning

dessa kunskaper i ett regelbundet gudstjänstliv.

dessa

kunskaper

ett

regelbundet

gudstjänstliv.

Röralsefolkln'igskolornus intresseorganisatiun delar utredningens bedöm- ning att en dimensionering av 55 årSstudieplatser på folkhögskolor är lämplig. - _. 132

Röralsefolkln'igskolornus intresseorganisatiun delar utredningens bedöm-

Röralsefolkln'igskolornus

intresseorganisatiun

delar

utredningens

bedöm-

ning att en dimensionering av 55 årSstudieplatser på folkhögskolor är

ning

att

dimensionering

årSstudieplatser

på

folkhögskolor

är

lämplig. - _. 132

lämplig.

132

Musikhögskolan i Malmö Prop. 1987/88: 144 Beträffande de utbildningsvägar. som är direkt kopplade till musiklärar- Bllaga 3 linjen. vill linjenämnden påpeka vanskligheten att göra dimensioneringsbe- räkningar på dessa. Dels beror det på de studerandes fria val hur många som genomgår utbildningen och dels kan ju dessa som färdiga musiklärare välja att arbete heltid inom obligatoriska skolväsendet eller kommunala musikskolan. ' ' Stiftelser: Stora Sköndal uppger att Sköndalsinstitutet är berett att utöka nuvarande kapacitet till 15 årsstudieplatser. Ingesunds musikhögskola anför för sin del följande: IMH har också genom sin utbildning velat medverka till att i någon mån försöka avhjälpa den brist på kyrkomusiker. som alltjämt råder bl.a. i Värmland och i angränsande landskap. särskilt på de mindre orterna. Det synes också angeläget att påpeka att IMH genom sina exceptionellt goda lärar- och lokalresurser har kapacitet över till att ta emot fler stude- rande. även exempelvis inom det kyrkomusikaliska områdets 80-poängs- - variant. om statsmakterna så önskar och om medel härför ställs till skolans . förfogande. Några remissinstanser har synpunkter på utbildningens innehåll. Musikaliska akademien Vad den lägre utbildningen beträffar kan akademien instämmai lämplighe— ten av en tvåårig högskoleutbildning i den form som föreslås som en grund för den lägre tjänsten. Däremot synes det akademien vara otillräckligt att föreskriva endast 30 poäng för den kyrkomusikaliska delen i en musiklärarlinje (så som den tidigare föreslagits ersätta nuvarande lägre kyrkomusikerutbildning) resp. instrumentallärare. Denna poängsumma kan inte anses ha tillräckligt noga prövats i relation till annan utbildning. där t. ex. den tvååriga om 80 poäng kan bedömas omfatta betydligt mer kyrkomusikalisk inriktning än 30 po; äng utöver en mera allmän musikutbildning. I vilken mån de övriga 130 poängen i 111usiklärarlinjen kompletterar de kyrkliga 30 poängen bör när- mare utredas. Det går bra att i den variant av musiklärarutbildning som avser grundskola/gymnasium ("ej tvåämneslärare dock) inrymma 50 poäng kyrkomusikalisk utbildning. Återstoden (110 poäng) i den breda musiklä- rarutbildningen ger säkert bättre församlingsarbetarkompetens än de 80 poäng som kantorsutbildningen ger. Värre är det med instrumentallärarvarianten (IE-varianten). Iden omfat- tar den instrumentala resp. vokala specialiseringen 80 poäng. vilket jämte den för alla gemensamma basutbildningen om 60 poäng bara lämnar 20 poäng kvar. Dessa musiklärare är -i gengäld dock skickliga pianospelare resp. sångare, vilket i viss mån kompenserar det lilla utrymmet (20 poäng) för kyrkomusikaliska studier. Det är möjligt att man skulle kunna diskutera sig fram till en rimlig kompromiss, t. ex. att av de 80 poängen kanske 15 får vara kyrkomusik. dvs. sammanlagt 35 poäng (20+15). Detta kräver en specialutredning. som dock kunde vara väl befogad. I utförligare kurspla- ncr kan sådana avvägningar ske. Resultatet får inte bli att de i och för sig angelägna kombinationstjänsterna ger en lägre kyrkomusikalisk kompe- tens för dcn del av tjänsten som avser kyrkan. . - 133

Musikhögskolan i Malmö Prop. 1987/88: 144

Musikhögskolan

Malmö

Prop.

1987/88:

144

Beträffande de utbildningsvägar. som är direkt kopplade till musiklärar- Bllaga 3 linjen. vill linjenämnden påpeka vanskligheten att göra dimensioneringsbe- räkningar på dessa. Dels beror det på de studerandes fria val hur många som genomgår utbildningen och dels kan ju dessa som färdiga musiklärare välja att arbete heltid inom obligatoriska skolväsendet eller kommunala musikskolan. ' '

Beträffande de utbildningsvägar. som är direkt kopplade till musiklärar- Bllaga 3 linjen. vill linjenämnden påpeka vanskligheten att göra dimensioneringsbe-

Beträffande de utbildningsvägar. som är direkt kopplade till musiklärar- Bllaga 3

Beträffande

utbildningsvägar.

som

är

direkt

kopplade

till

musiklärar-

Bllaga

linjen. vill linjenämnden påpeka vanskligheten att göra dimensioneringsbe-

linjen.

vill

linjenämnden

påpeka

vanskligheten

att

göra

dimensioneringsbe-

räkningar på dessa. Dels beror det på de studerandes fria val hur många

räkningar

på

dessa.

Dels

beror

det

på

studerandes

fria

val

hur

många

som genomgår utbildningen och dels kan ju dessa som färdiga musiklärare

som

genomgår

utbildningen

och

dels

kan

dessa

som

färdiga

musiklärare

välja att arbete heltid inom obligatoriska skolväsendet eller kommunala musikskolan. ' '

välja att arbete heltid inom obligatoriska skolväsendet eller kommunala

välja

att

arbete

heltid

inom

obligatoriska

skolväsendet

eller

kommunala

musikskolan. ' '

musikskolan.

Stiftelser: Stora Sköndal uppger att Sköndalsinstitutet är berett att utöka nuvarande kapacitet till 15 årsstudieplatser. Ingesunds musikhögskola anför för sin del följande:

Stiftelser: Stora Sköndal uppger att Sköndalsinstitutet är berett att utöka

Stiftelser:

Stora

Sköndal

uppger

att

Sköndalsinstitutet

är

berett

att

utöka

nuvarande kapacitet till 15 årsstudieplatser.

nuvarande

kapacitet

till

årsstudieplatser.

Ingesunds musikhögskola anför för sin del följande:

Ingesunds

musikhögskola

anför

för

sin

del

följande:

IMH har också genom sin utbildning velat medverka till att i någon mån försöka avhjälpa den brist på kyrkomusiker. som alltjämt råder bl.a. i Värmland och i angränsande landskap. särskilt på de mindre orterna. Det synes också angeläget att påpeka att IMH genom sina exceptionellt goda lärar- och lokalresurser har kapacitet över till att ta emot fler stude- rande. även exempelvis inom det kyrkomusikaliska områdets 80-poängs- - variant. om statsmakterna så önskar och om medel härför ställs till skolans . förfogande.

IMH har också genom sin utbildning velat medverka till att i någon mån

IMH

har

också

genom

sin

utbildning

velat

medverka

till

att

någon

mån

försöka avhjälpa den brist på kyrkomusiker. som alltjämt råder bl.a. i

försöka

avhjälpa

den

brist

på

kyrkomusiker.

som

alltjämt

råder

bl.a.

Värmland och i angränsande landskap. särskilt på de mindre orterna.

Värmland

och

angränsande

landskap.

särskilt

på

mindre

orterna.

Det synes också angeläget att påpeka att IMH genom sina exceptionellt goda lärar- och lokalresurser har kapacitet över till att ta emot fler stude- rande. även exempelvis inom det kyrkomusikaliska områdets 80-poängs- - variant. om statsmakterna så önskar och om medel härför ställs till skolans . förfogande.

Det synes också angeläget att påpeka att IMH genom sina exceptionellt

Det

synes

också

angeläget

att

påpeka

att

IMH

genom

sina

exceptionellt

goda lärar- och lokalresurser har kapacitet över till att ta emot fler stude-

goda

lärar-

och

lokalresurser

har

kapacitet

över

till

att

emot

fler

stude-

rande. även exempelvis inom det kyrkomusikaliska områdets 80-poängs- -

rande.

även

exempelvis

inom

det

kyrkomusikaliska

områdets

80-poängs-

variant. om statsmakterna så önskar och om medel härför ställs till skolans .

variant.

statsmakterna

så

önskar

och

medel

härför

ställs

till

skolans

förfogande.

Några remissinstanser har synpunkter på utbildningens innehåll.

Några

remissinstanser

har

synpunkter

på

utbildningens

innehåll.

Musikaliska akademien

Musikaliska

akademien

Vad den lägre utbildningen beträffar kan akademien instämmai lämplighe— ten av en tvåårig högskoleutbildning i den form som föreslås som en grund för den lägre tjänsten. Däremot synes det akademien vara otillräckligt att föreskriva endast 30 poäng för den kyrkomusikaliska delen i en musiklärarlinje (så som den tidigare föreslagits ersätta nuvarande lägre kyrkomusikerutbildning) resp. instrumentallärare. Denna poängsumma kan inte anses ha tillräckligt noga prövats i relation till annan utbildning. där t. ex. den tvååriga om 80 poäng kan bedömas omfatta betydligt mer kyrkomusikalisk inriktning än 30 po; äng utöver en mera allmän musikutbildning. I vilken mån de övriga 130 poängen i 111usiklärarlinjen kompletterar de kyrkliga 30 poängen bör när- mare utredas. Det går bra att i den variant av musiklärarutbildning som avser grundskola/gymnasium ("ej tvåämneslärare dock) inrymma 50 poäng kyrkomusikalisk utbildning. Återstoden (110 poäng) i den breda musiklä- rarutbildningen ger säkert bättre församlingsarbetarkompetens än de 80 poäng som kantorsutbildningen ger. Värre är det med instrumentallärarvarianten (IE-varianten). Iden omfat- tar den instrumentala resp. vokala specialiseringen 80 poäng. vilket jämte den för alla gemensamma basutbildningen om 60 poäng bara lämnar 20 poäng kvar. Dessa musiklärare är -i gengäld dock skickliga pianospelare resp. sångare, vilket i viss mån kompenserar det lilla utrymmet (20 poäng) för kyrkomusikaliska studier. Det är möjligt att man skulle kunna diskutera sig fram till en rimlig kompromiss, t. ex. att av de 80 poängen kanske 15 får vara kyrkomusik. dvs. sammanlagt 35 poäng (20+15). Detta kräver en specialutredning. som dock kunde vara väl befogad. I utförligare kurspla- ncr kan sådana avvägningar ske. Resultatet får inte bli att de i och för sig angelägna kombinationstjänsterna ger en lägre kyrkomusikalisk kompe- tens för dcn del av tjänsten som avser kyrkan. . - 133

Vad den lägre utbildningen beträffar kan akademien instämmai lämplighe— ten av en tvåårig högskoleutbildning i den form som föreslås som en grund för den lägre tjänsten.

Vad den lägre utbildningen beträffar kan akademien instämmai lämplighe—

Vad

den

lägre

utbildningen

beträffar

kan

akademien

instämmai

lämplighe—

ten av en tvåårig högskoleutbildning i den form som föreslås som en grund

ten

tvåårig

högskoleutbildning

den

form

som

föreslås

som

grund

för den lägre tjänsten.

för

den

lägre

tjänsten.

Däremot synes det akademien vara otillräckligt att föreskriva endast 30 poäng för den kyrkomusikaliska delen i en musiklärarlinje (så som den tidigare föreslagits ersätta nuvarande lägre kyrkomusikerutbildning) resp. instrumentallärare. Denna poängsumma kan inte anses ha tillräckligt noga prövats i relation till annan utbildning. där t. ex. den tvååriga om 80 poäng kan bedömas omfatta betydligt mer kyrkomusikalisk inriktning än 30 po; äng utöver en mera allmän musikutbildning. I vilken mån de övriga 130 poängen i 111usiklärarlinjen kompletterar de kyrkliga 30 poängen bör när- mare utredas. Det går bra att i den variant av musiklärarutbildning som avser grundskola/gymnasium ("ej tvåämneslärare dock) inrymma 50 poäng kyrkomusikalisk utbildning. Återstoden (110 poäng) i den breda musiklä- rarutbildningen ger säkert bättre församlingsarbetarkompetens än de 80 poäng som kantorsutbildningen ger.

Däremot synes det akademien vara otillräckligt att föreskriva endast 30

Däremot

synes

det

akademien

vara

otillräckligt

att

föreskriva

endast

poäng för den kyrkomusikaliska delen i en musiklärarlinje (så som den

poäng

för

den

kyrkomusikaliska

musiklärarlinje

(så

som

den

tidigare föreslagits ersätta nuvarande lägre kyrkomusikerutbildning) resp.

tidigare

föreslagits

ersätta

nuvarande

lägre

kyrkomusikerutbildning)

resp.

instrumentallärare. Denna poängsumma kan inte anses ha tillräckligt noga

instrumentallärare.

Denna

poängsumma

kan

inte

anses

tillräckligt

noga

prövats i relation till annan utbildning. där t. ex. den tvååriga om 80 poäng

prövats

relation

till

annan

utbildning.

där

ex.

den

tvååriga

poäng

kan bedömas omfatta betydligt mer kyrkomusikalisk inriktning än 30 po;

kan

bedömas

omfatta

betydligt

mer

kyrkomusikalisk

inriktning

än

po;

äng utöver en mera allmän musikutbildning. I vilken mån de övriga 130

äng

utöver

mera

allmän

musikutbildning.

vilken

mån

övriga

130

poängen i 111usiklärarlinjen kompletterar de kyrkliga 30 poängen bör när-

poängen

111usiklärarlinjen

kompletterar

kyrkliga

poängen

bör

när-

mare utredas. Det går bra att i den variant av musiklärarutbildning som

mare

utredas.

Det

går

bra

att

den

variant

musiklärarutbildning

som

avser grundskola/gymnasium ("ej tvåämneslärare dock) inrymma 50 poäng

avser

grundskola/gymnasium

("ej

tvåämneslärare

dock)

inrymma

poäng

kyrkomusikalisk utbildning. Återstoden (110 poäng) i den breda musiklä-

kyrkomusikalisk

utbildning.

Återstoden

(110

poäng)

den

breda

musiklä-

rarutbildningen ger säkert bättre församlingsarbetarkompetens än de 80

rarutbildningen

ger

säkert

bättre

församlingsarbetarkompetens

än

poäng som kantorsutbildningen ger.

poäng

som

kantorsutbildningen

ger.

Värre är det med instrumentallärarvarianten (IE-varianten). Iden omfat- tar den instrumentala resp. vokala specialiseringen 80 poäng. vilket jämte den för alla gemensamma basutbildningen om 60 poäng bara lämnar 20 poäng kvar. Dessa musiklärare är -i gengäld dock skickliga pianospelare resp. sångare, vilket i viss mån kompenserar det lilla utrymmet (20 poäng) för kyrkomusikaliska studier. Det är möjligt att man skulle kunna diskutera sig fram till en rimlig kompromiss, t. ex. att av de 80 poängen kanske 15 får vara kyrkomusik. dvs. sammanlagt 35 poäng (20+15). Detta kräver en specialutredning. som dock kunde vara väl befogad. I utförligare kurspla- ncr kan sådana avvägningar ske. Resultatet får inte bli att de i och för sig angelägna kombinationstjänsterna ger en lägre kyrkomusikalisk kompe- tens för dcn del av tjänsten som avser kyrkan. . - 133

Värre är det med instrumentallärarvarianten (IE-varianten). Iden omfat-

Värre

är

det

med

instrumentallärarvarianten

(IE-varianten).

Iden

omfat-

tar den instrumentala resp. vokala specialiseringen 80 poäng. vilket jämte

tar

den

instrumentala

resp.

vokala

specialiseringen

poäng.

vilket

jämte

den för alla gemensamma basutbildningen om 60 poäng bara lämnar 20

den

för

alla

gemensamma

basutbildningen

poäng

bara

lämnar

poäng kvar. Dessa musiklärare är -i gengäld dock skickliga pianospelare

poäng

kvar.

Dessa

musiklärare

är

-i

gengäld

dock

skickliga

pianospelare

resp. sångare, vilket i viss mån kompenserar det lilla utrymmet (20 poäng)

resp.

sångare,

vilket

viss

mån

kompenserar

det

lilla

utrymmet

(20

poäng)

för kyrkomusikaliska studier. Det är möjligt att man skulle kunna diskutera

för

kyrkomusikaliska

studier.

Det

är

möjligt

att

man

skulle

kunna

diskutera

sig fram till en rimlig kompromiss, t. ex. att av de 80 poängen kanske 15 får

sig

fram

till

rimlig

kompromiss,

ex.

att

poängen

kanske

får

vara kyrkomusik. dvs. sammanlagt 35 poäng (20+15). Detta kräver en

vara

kyrkomusik.

dvs.

sammanlagt

poäng

(20+15).

Detta

kräver

specialutredning. som dock kunde vara väl befogad. I utförligare kurspla-

specialutredning.

som

dock

kunde

vara

väl

befogad.

utförligare

kurspla-

ncr kan sådana avvägningar ske. Resultatet får inte bli att de i och för sig

ncr

kan

sådana

avvägningar

ske.

Resultatet

får

inte

bli

att

och

för

sig

angelägna kombinationstjänsterna ger en lägre kyrkomusikalisk kompe-

angelägna

kombinationstjänsterna

ger

lägre

kyrkomusikalisk

kompe-

tens för dcn del av tjänsten som avser kyrkan. . - 133

tens

för

dcn

del

tjänsten

som

avser

kyrkan.

133

Geijerskolan har bifogat ett av dess lärarkollegium utarbetat förslag till tim- och ämnesplan för den tvååriga kantorsutbildningen. S renska kyrkans centralstyrelse Som bilaga 10 till utredningen finns utkast till en vägledande utbildnings- plan för kyrkokantorsutbildning vid folkhögskola. I likhet med vad som gällde vid utarbetandet av motsvarande plan för fritidsledarutbildning för- utsätts att ett brett samråd äger rum innan SÖ fastställer plan och tillhöran- de allmänna råd. Redan nu kan påpekas att de 10 poäng som'föreslås få fördelas lokalt inte bör inriktas på allmänna ämnen utan avse studier inom församlingens musikverksamhet. SACO/SR Den lägre kyrkomusikerutbildningen föreslås bli omorganiserad och till vissa delar samordnad med den högre utbildningen. 'l'vå'altcrnativ skall finnas: en tvåårig kantorsutbildning avsedd för kantorer med enbart kyrko- musikalisk tjänstgöring samt en utbildning till musiklärare med ett kyrko- musikaliskt tillval i utbildningen. SACO/SR instämmer i förslaget men anser att musikläraralternativet då enbart kan avse ettämnesutbildningen inom musiklärarlinjen. Det bör även övervägas om tillvalet för den kyrkomusikaliska delen inte bör utökas från 30 till 40 poäng. Musikhögskolan i Malmö ' Linjenänmden anser att förslaget innebär en kvalitativ höjning av' den framtida lägre kyrkomusike1utbildningen. Detta hälsar linjenämnden med tillfredsställelse. ' Förslagen förutsätter en revidering av gällande kursplaner, exempelvis fordrar lE-varianten med 30 poäng kyrkomusik en ändring av poängtalen. Linjenämnden är positiv till föreslagna utbildningar. som knytes till musiklärarutbildningen. men vill framhålla vikten av att planläggning av kurserna sker under medverkan från berörda musiklärarlinjer. Mellansels_)?tlkhögskola anser att en förstärkning av ämnet liturgik i den' lägre utbildningen är nödvändig. Ansgar sförbundet 0( h Rik gl?)rhu'ndet Kyrkans Ungdom Det är helt nödvändigt att alla kyrkomusiker får en församlingsvårdande och teologisk utbildning som tillägg till- den- musikaliska - - ' högskoleutbildningen. ldag'är-kyrkomusikern den- enda inom församlingsvården som inte har en sådan utbildning. De'nna bör ses 1 samverkan med övrig yrkesutbildning" mom kyrkan. AnSvaret för den bör ligga hos Svenska kyrkans nämnd för u'ndervi's'ning och: utbildning. Utbildning för barn- och ungdomskörverksamhet måste starkare. betonas som obligatoriskt inslag i kyrkomusikerutbildningen. Prop. 1987/882144 Bilaga 3 134

Geijerskolan har bifogat ett av dess lärarkollegium utarbetat förslag till tim- och ämnesplan för den tvååriga kantorsutbildningen.

Geijerskolan har bifogat ett av dess lärarkollegium utarbetat förslag till

Geijerskolan

har

bifogat

ett

dess

lärarkollegium

utarbetat

förslag

till

tim- och ämnesplan för den tvååriga kantorsutbildningen.

tim-

och

ämnesplan

för

den

tvååriga

kantorsutbildningen.

S renska kyrkans centralstyrelse

renska

kyrkans

centralstyrelse

Som bilaga 10 till utredningen finns utkast till en vägledande utbildnings- plan för kyrkokantorsutbildning vid folkhögskola. I likhet med vad som gällde vid utarbetandet av motsvarande plan för fritidsledarutbildning för- utsätts att ett brett samråd äger rum innan SÖ fastställer plan och tillhöran- de allmänna råd. Redan nu kan påpekas att de 10 poäng som'föreslås få fördelas lokalt inte bör inriktas på allmänna ämnen utan avse studier inom församlingens musikverksamhet.

Som bilaga 10 till utredningen finns utkast till en vägledande utbildnings-

Som

bilaga

till

utredningen

finns

utkast

till

vägledande

utbildnings-

plan för kyrkokantorsutbildning vid folkhögskola. I likhet med vad som

plan

för

kyrkokantorsutbildning

vid

folkhögskola.

likhet

med

vad

som

gällde vid utarbetandet av motsvarande plan för fritidsledarutbildning för-

gällde

vid

utarbetandet

motsvarande

plan

för

fritidsledarutbildning

för-

utsätts att ett brett samråd äger rum innan SÖ fastställer plan och tillhöran-

utsätts

att

ett

brett

samråd

äger

rum

innan

SÖ

fastställer

plan

och

tillhöran-

de allmänna råd. Redan nu kan påpekas att de 10 poäng som'föreslås få

allmänna

råd.

Redan

kan

påpekas

att

poäng

som'föreslås

få

fördelas lokalt inte bör inriktas på allmänna ämnen utan avse studier inom

fördelas

lokalt

inte

bör

inriktas

på

allmänna

ämnen

utan

avse

studier

inom

församlingens musikverksamhet.

församlingens

musikverksamhet.

SACO/SR

Den lägre kyrkomusikerutbildningen föreslås bli omorganiserad och till vissa delar samordnad med den högre utbildningen. 'l'vå'altcrnativ skall finnas: en tvåårig kantorsutbildning avsedd för kantorer med enbart kyrko- musikalisk tjänstgöring samt en utbildning till musiklärare med ett kyrko- musikaliskt tillval i utbildningen. SACO/SR instämmer i förslaget men anser att musikläraralternativet då enbart kan avse ettämnesutbildningen inom musiklärarlinjen. Det bör även övervägas om tillvalet för den kyrkomusikaliska delen inte bör utökas från 30 till 40 poäng.

Den lägre kyrkomusikerutbildningen föreslås bli omorganiserad och till

Den

lägre

kyrkomusikerutbildningen

föreslås

bli

omorganiserad

och

till

vissa delar samordnad med den högre utbildningen. 'l'vå'altcrnativ skall

vissa

delar

samordnad

med

den

högre

utbildningen.

'l'vå'altcrnativ

skall

finnas: en tvåårig kantorsutbildning avsedd för kantorer med enbart kyrko-

finnas:

tvåårig

kantorsutbildning

avsedd

för

kantorer

med

enbart

kyrko-

musikalisk tjänstgöring samt en utbildning till musiklärare med ett kyrko-

musikalisk

tjänstgöring

samt

utbildning

till

musiklärare

med

ett

kyrko-

musikaliskt tillval i utbildningen.

musikaliskt

tillval

utbildningen.

SACO/SR instämmer i förslaget men anser att musikläraralternativet då enbart kan avse ettämnesutbildningen inom musiklärarlinjen. Det bör även övervägas om tillvalet för den kyrkomusikaliska delen inte bör utökas från 30 till 40 poäng.

SACO/SR instämmer i förslaget men anser att musikläraralternativet då

SACO/SR

instämmer

förslaget

men

anser

att

musikläraralternativet

då

enbart kan avse ettämnesutbildningen inom musiklärarlinjen. Det bör även

enbart

kan

avse

ettämnesutbildningen

inom

musiklärarlinjen.

Det

bör

även

övervägas om tillvalet för den kyrkomusikaliska delen inte bör utökas från

övervägas

tillvalet

för

den

kyrkomusikaliska

inte

bör

utökas

från

30 till 40 poäng.

till

poäng.

Musikhögskolan i Malmö '

Musikhögskolan

Malmö

Linjenänmden anser att förslaget innebär en kvalitativ höjning av' den framtida lägre kyrkomusike1utbildningen. Detta hälsar linjenämnden med tillfredsställelse. ' Förslagen förutsätter en revidering av gällande kursplaner, exempelvis fordrar lE-varianten med 30 poäng kyrkomusik en ändring av poängtalen. Linjenämnden är positiv till föreslagna utbildningar. som knytes till musiklärarutbildningen. men vill framhålla vikten av att planläggning av kurserna sker under medverkan från berörda musiklärarlinjer.

Linjenänmden anser att förslaget innebär en kvalitativ höjning av' den framtida lägre kyrkomusike1utbildningen. Detta hälsar linjenämnden med tillfredsställelse. '

Linjenänmden anser att förslaget innebär en kvalitativ höjning av' den

Linjenänmden

anser

att

förslaget

innebär

kvalitativ

höjning

av'

den

framtida lägre kyrkomusike1utbildningen. Detta hälsar linjenämnden med

framtida

lägre

kyrkomusike1utbildningen.

Detta

hälsar

linjenämnden

med

tillfredsställelse. '

tillfredsställelse.

Förslagen förutsätter en revidering av gällande kursplaner, exempelvis fordrar lE-varianten med 30 poäng kyrkomusik en ändring av poängtalen.

Förslagen förutsätter en revidering av gällande kursplaner, exempelvis

Förslagen

förutsätter

revidering

gällande

kursplaner,

exempelvis

fordrar lE-varianten med 30 poäng kyrkomusik en ändring av poängtalen.

fordrar

lE-varianten

med

poäng

kyrkomusik

ändring

poängtalen.

Linjenämnden är positiv till föreslagna utbildningar. som knytes till musiklärarutbildningen. men vill framhålla vikten av att planläggning av kurserna sker under medverkan från berörda musiklärarlinjer.

Linjenämnden är positiv till föreslagna utbildningar. som knytes till

Linjenämnden

är

positiv

till

föreslagna

utbildningar.

som

knytes

till

musiklärarutbildningen. men vill framhålla vikten av att planläggning av

musiklärarutbildningen.

men

vill

framhålla

vikten

att

planläggning

kurserna sker under medverkan från berörda musiklärarlinjer.

kurserna

sker

under

medverkan

från

berörda

musiklärarlinjer.

Mellansels_)?tlkhögskola anser att en förstärkning av ämnet liturgik i den'

Mellansels_)?tlkhögskola

anser

att

förstärkning

ämnet

liturgik

den'

lägre utbildningen är nödvändig.

lägre

utbildningen

är

nödvändig.

Ansgar sförbundet 0( h Rik gl?)rhu'ndet Kyrkans Ungdom

Ansgar

sförbundet

Rik

gl?)rhu'ndet

Kyrkans

Ungdom

Det är helt nödvändigt att alla kyrkomusiker får en församlingsvårdande och teologisk utbildning som tillägg till- den- musikaliska - - ' högskoleutbildningen. ldag'är-kyrkomusikern den- enda inom församlingsvården som inte har en sådan utbildning. De'nna bör ses 1 samverkan med övrig yrkesutbildning" mom kyrkan. AnSvaret för den bör ligga hos Svenska kyrkans nämnd för u'ndervi's'ning och: utbildning. Utbildning för barn- och ungdomskörverksamhet måste starkare. betonas som obligatoriskt inslag i kyrkomusikerutbildningen.

Det är helt nödvändigt att alla kyrkomusiker får en församlingsvårdande

Det

är

helt

nödvändigt

att

alla

kyrkomusiker

får

församlingsvårdande

och teologisk utbildning som tillägg till- den- musikaliska - - ' högskoleutbildningen. ldag'är-kyrkomusikern den- enda inom församlingsvården som inte har en sådan utbildning. De'nna bör ses 1 samverkan med övrig yrkesutbildning" mom kyrkan. AnSvaret för den bör ligga hos Svenska kyrkans nämnd för u'ndervi's'ning och: utbildning.

och teologisk utbildning som tillägg till- den- musikaliska - - '

och

teologisk

utbildning

som

tillägg

till-

den-

musikaliska

högskoleutbildningen. ldag'är-kyrkomusikern den- enda inom

högskoleutbildningen.

ldag'är-kyrkomusikern

den-

enda

inom

församlingsvården som inte har en sådan utbildning. De'nna bör ses 1

församlingsvården

som

inte

har

sådan

utbildning.

De'nna

bör

ses

samverkan med övrig yrkesutbildning" mom kyrkan. AnSvaret för den bör

samverkan

med

övrig

yrkesutbildning"

mom

kyrkan.

AnSvaret

för

den

bör

ligga hos Svenska kyrkans nämnd för u'ndervi's'ning och: utbildning.

ligga

hos

Svenska

kyrkans

nämnd

för

u'ndervi's'ning

och:

utbildning.

Utbildning för barn- och ungdomskörverksamhet måste starkare.

Utbildning

för

barn-

och

ungdomskörverksamhet

måste

starkare.

betonas som obligatoriskt inslag i kyrkomusikerutbildningen.

betonas

som

obligatoriskt

inslag

kyrkomusikerutbildningen.

Prop. 1987/882144

Prop.

1987/882144

Bilaga 3

Bilaga

134

Det är också viktigt att andra instrument än orgel får större utrymme i utbildningen. 21 En expertgrupp bestående av representanter för utbildningsanstal- terna, kyrkomusikerkåren och svenska kyrkan föreslås bli-inrättad. Gruppen skall knytas till universitets- och högskoleämbetet. Den skall vara ett samarbetsorgan för frågor som rör kyrkomusikerut- bildningen. organisera examinationen av kantorer, bestämma om- fattningen av den lägre utbildningeri' och hålla kontakt med de folk- högskolor sOm övergångsvis skall bedriva utbildning för organist- och kantorsexamen. Remissinstanserna är delade i sin bedömning av förslaget. Svenska kyrkans centralstyrelse tillstyrker förslaget. Förslaget om en expertgrupp med representation från bl.a. Svenska kyr- kan tillstyrks. Det är viktigt att utvidga samarbete och samverkan mellan" Svenska kyrkans organ för utbildningsfrågor och kyrkomusikerutbild- ningarna. F. n. är kyrkomusikerutbildning den enda yrkesutbildning som direkt förbereder för kyrklig tjänst och för vilken Svenska kyrkan inte har utbildningen understryker vikten av ett utvidgat samarbete. Domkapitlet i Luleå instämmer i utredningens förslag. Unnersztets- ()(/1 - lu'igskoleämbetet (UHÄ) avstyrker däremot förslaget. UHÄ har normalt inga permanenta expertgrupper i sin verksamhet och avstyrker därför utredningens förslag. UHÄ är dock självfallet berett att — sa snart statsmakterna tagit ställning till kyrkomusikerutredningens för- slag — närmare överväga de frågor som fortfarande kan vara oklara i fråga om kyrkomusikerutbildningen. Musikaliska akademien är kritisk-till förslaget. Betänkandet anser utan någon precisering att "MA ('=akademien) har'i dag åligganden som även i den nya situationen måste fullgöras". 1 fortsätt- . ningen talas om en expertgrupp som "lämpligen kan knytas till UHÄ". " Vad som därom säges motsvarar i stora dela'r'just vad akademiens kyrko-" musikkommitté i dag är. och utan att här överskatta akademiens betydelse eller möjligheter till att som "neutral mark" tjäna samordning och expert- hantcring vill akademien hävda att kyrkomusikkommittn är en sådan ex- pertgrupp. Några kommentarer härtill kan vara skäl att ange. l. Akademien vill som framgår av vad som ovan anförts och senare tillkommer inte hävda att dess nuvarande lägre kyrkomusikerutbildning skulle vara tillräckligt tidsenlig eller anpassad till övrig utbildning för att bibehållas. Att dess tvåstegs sommarkurser med mellanliggande brev- kurs ersätts av det nya systemet och får annat huvudmannaskap är säkert fördelaktigt. Prop. 1987/88_:144 Bilaga 3 , 135

Det är också viktigt att andra instrument än orgel får större utrymme i utbildningen.

Det är också viktigt att andra instrument än orgel får större utrymme i

Det

är

också

viktigt

att

andra

instrument

än

orgel

får

större

utrymme

utbildningen.

En expertgrupp bestående av representanter för utbildningsanstal- terna, kyrkomusikerkåren och svenska kyrkan föreslås bli-inrättad. Gruppen skall knytas till universitets- och högskoleämbetet. Den skall vara ett samarbetsorgan för frågor som rör kyrkomusikerut-

En expertgrupp bestående av representanter för utbildningsanstal-

expertgrupp

bestående

representanter

för

utbildningsanstal-

terna, kyrkomusikerkåren och svenska kyrkan föreslås bli-inrättad.

terna,

kyrkomusikerkåren

och

svenska

kyrkan

föreslås

bli-inrättad.

Gruppen skall knytas till universitets- och högskoleämbetet. Den

Gruppen

skall

knytas

till

universitets-

och

högskoleämbetet.

Den

skall vara ett samarbetsorgan för frågor som rör kyrkomusikerut-

skall

vara

ett

samarbetsorgan

för

frågor

som

rör

kyrkomusikerut-

bildningen. organisera examinationen av kantorer, bestämma om- fattningen av den lägre utbildningeri' och hålla kontakt med de folk- högskolor sOm övergångsvis skall bedriva utbildning för organist- och kantorsexamen.

bildningen. organisera examinationen av kantorer, bestämma om-

bildningen.

organisera

examinationen

kantorer,

bestämma

om-

fattningen av den lägre utbildningeri' och hålla kontakt med de folk-

fattningen

den

lägre

utbildningeri'

och

hålla

kontakt

med

folk-

högskolor sOm övergångsvis skall bedriva utbildning för organist-

högskolor

sOm

övergångsvis

skall

bedriva

utbildning

för

organist-

och kantorsexamen.

och

kantorsexamen.

Remissinstanserna är delade i sin bedömning av förslaget. Svenska kyrkans centralstyrelse tillstyrker förslaget.

Remissinstanserna är delade i sin bedömning av förslaget.

Remissinstanserna

är

delade

sin

bedömning

förslaget.

Svenska kyrkans centralstyrelse tillstyrker förslaget.

Svenska

kyrkans

centralstyrelse

tillstyrker

förslaget.

Förslaget om en expertgrupp med representation från bl.a. Svenska kyr- kan tillstyrks. Det är viktigt att utvidga samarbete och samverkan mellan" Svenska kyrkans organ för utbildningsfrågor och kyrkomusikerutbild- ningarna. F. n. är kyrkomusikerutbildning den enda yrkesutbildning som direkt förbereder för kyrklig tjänst och för vilken Svenska kyrkan inte har

Förslaget om en expertgrupp med representation från bl.a. Svenska kyr-

Förslaget

expertgrupp

med

representation

från

bl.a.

Svenska

kyr-

kan tillstyrks. Det är viktigt att utvidga samarbete och samverkan mellan"

kan

tillstyrks.

Det

är

viktigt

att

utvidga

samarbete

och

samverkan

mellan"

Svenska kyrkans organ för utbildningsfrågor och kyrkomusikerutbild-

Svenska

kyrkans

organ

för

utbildningsfrågor

och

kyrkomusikerutbild-

ningarna. F. n. är kyrkomusikerutbildning den enda yrkesutbildning som

ningarna.

är

kyrkomusikerutbildning

den

enda

yrkesutbildning

som

direkt förbereder för kyrklig tjänst och för vilken Svenska kyrkan inte har

direkt

förbereder

för

kyrklig

tjänst

och

för

vilken

Svenska

kyrkan

inte

har

utbildningen understryker vikten av ett utvidgat samarbete.

utbildningen

understryker

vikten

ett

utvidgat

samarbete.

Domkapitlet i Luleå instämmer i utredningens förslag. Unnersztets- ()(/1 -

Domkapitlet

Luleå

instämmer

utredningens

förslag.

Unnersztets-

()(/1

lu'igskoleämbetet (UHÄ) avstyrker däremot förslaget.

lu'igskoleämbetet

(UHÄ)

avstyrker

däremot

förslaget.

UHÄ har normalt inga permanenta expertgrupper i sin verksamhet och avstyrker därför utredningens förslag. UHÄ är dock självfallet berett att — sa snart statsmakterna tagit ställning till kyrkomusikerutredningens för- slag — närmare överväga de frågor som fortfarande kan vara oklara i fråga om kyrkomusikerutbildningen.

UHÄ har normalt inga permanenta expertgrupper i sin verksamhet och

UHÄ

har

normalt

inga

permanenta

expertgrupper

sin

verksamhet

och

avstyrker därför utredningens förslag. UHÄ är dock självfallet berett att —

avstyrker

därför

utredningens

förslag.

UHÄ

är

dock

självfallet

berett

att

—

sa snart statsmakterna tagit ställning till kyrkomusikerutredningens för-

snart

statsmakterna

tagit

ställning

till

kyrkomusikerutredningens

för-

slag — närmare överväga de frågor som fortfarande kan vara oklara i fråga

slag

—

närmare

överväga

frågor

som

fortfarande

kan

vara

oklara

fråga

om kyrkomusikerutbildningen.

kyrkomusikerutbildningen.

Musikaliska akademien är kritisk-till förslaget.

Musikaliska

akademien

är

kritisk-till

förslaget.

Betänkandet anser utan någon precisering att "MA ('=akademien) har'i

Betänkandet

anser

utan

någon

precisering

att

"MA

('=akademien)

har'i

dag åligganden som även i den nya situationen måste fullgöras". 1 fortsätt- . ningen talas om en expertgrupp som "lämpligen kan knytas till UHÄ". " Vad som därom säges motsvarar i stora dela'r'just vad akademiens kyrko-" musikkommitté i dag är. och utan att här överskatta akademiens betydelse

dag åligganden som även i den nya situationen måste fullgöras". 1 fortsätt- .

dag

åligganden

som

även

den

nya

situationen

måste

fullgöras".

fortsätt-

ningen talas om en expertgrupp som "lämpligen kan knytas till UHÄ". "

ningen

talas

expertgrupp

som

"lämpligen

kan

knytas

till

UHÄ".

Vad som därom säges motsvarar i stora dela'r'just vad akademiens kyrko-"

Vad

som

därom

säges

motsvarar

stora

dela'r'just

vad

akademiens

kyrko-"

musikkommitté i dag är. och utan att här överskatta akademiens betydelse

musikkommitté

dag

är.

och

utan

att

här

överskatta

akademiens

betydelse

eller möjligheter till att som "neutral mark" tjäna samordning och expert- hantcring vill akademien hävda att kyrkomusikkommittn är en sådan ex- pertgrupp. Några kommentarer härtill kan vara skäl att ange. l. Akademien vill som framgår av vad som ovan anförts och senare tillkommer inte hävda att dess nuvarande lägre kyrkomusikerutbildning skulle vara tillräckligt tidsenlig eller anpassad till övrig utbildning för att bibehållas. Att dess tvåstegs sommarkurser med mellanliggande brev- kurs ersätts av det nya systemet och får annat huvudmannaskap är säkert fördelaktigt.

eller möjligheter till att som "neutral mark" tjäna samordning och expert-

eller

möjligheter

till

att

som

"neutral

mark"

tjäna

samordning

och

expert-

hantcring vill akademien hävda att kyrkomusikkommittn är en sådan ex-

hantcring

vill

akademien

hävda

att

kyrkomusikkommittn

är

sådan

ex-

pertgrupp. Några kommentarer härtill kan vara skäl att ange.

pertgrupp.

Några

kommentarer

härtill

kan

vara

skäl

att

ange.

l. Akademien vill som framgår av vad som ovan anförts och senare tillkommer inte hävda att dess nuvarande lägre kyrkomusikerutbildning skulle vara tillräckligt tidsenlig eller anpassad till övrig utbildning för att bibehållas. Att dess tvåstegs sommarkurser med mellanliggande brev- kurs ersätts av det nya systemet och får annat huvudmannaskap är säkert fördelaktigt.

l. Akademien vill som framgår av vad som ovan anförts och senare

Akademien

vill

som

framgår

vad

som

ovan

anförts

och

senare

tillkommer inte hävda att dess nuvarande lägre kyrkomusikerutbildning

tillkommer

inte

hävda

att

dess

nuvarande

lägre

kyrkomusikerutbildning

skulle vara tillräckligt tidsenlig eller anpassad till övrig utbildning för att

skulle

vara

tillräckligt

tidsenlig

eller

anpassad

till

övrig

utbildning

för

att

bibehållas. Att dess tvåstegs sommarkurser med mellanliggande brev-

bibehållas.

Att

dess

tvåstegs

sommarkurser

med

mellanliggande

brev-

kurs ersätts av det nya systemet och får annat huvudmannaskap är

kurs

ersätts

det

nya

systemet

och

får

annat

huvudmannaskap

är

säkert fördelaktigt.

säkert

fördelaktigt.

Prop. 1987/88_:144 Bilaga 3 ,

Prop. 1987/88_:144

Prop.

1987/88_:144

Bilaga 3 ,

Bilaga

135

[”J . Dock finner akademien att ett stort behov kvarstår redan för den lägre utbildningen betr. samordning. inspektion och handledning. där nuva- rande system med av akademien utsedda examinatorer. censorer och lärare medger en intim närhet till verksamheten och en insikt om situa- tionen över hela landet av mycket stort värde. 3. Självfallet kan en sådan kunskap och fortsatt samordning byggas upp på annat sätt, t.ex. inom UHÄ. Erfarenheten säger emellertid att upp- märksamhet ständigt erfordras och att det inte räcker med rutinerad byråkrati, utan att de kyrkomusikkonstnärliga insikterna är avgörande, och ofta i vad man kunde tro vara förhållandevis triviala ärenden. 4. Till den kunskap som kyrkomusikkommittén har. bidrager säkert på ett måhända svårmätt sätt det lagstadgade uppdraget att avge förslag till domkyrkoorganisttjänsterna. Till detta uppdrag kommer en av hävd utvecklad insats i dispensärenden av skiftande slag och rådgivning gentemot domkapitlen som förmodligen inte saknar vikt och inte kan ersättas av byråkratiska ordningar. Akademien anser att den även i framtiden skall upprätta förslag vid tillsättning av domkyrkoorganisttjänster och att medel för det expertarbete som erfordras skall utgå för varje enskilt tillfälle från Civildepartementet. Var hämtas samma samlade expertis någon annanstans? 5. En slutsats av dessa synpunkter är att det vore skäl i att bibehålla akademiens kyrkomusikkommitté som expertgrupp både för UHÄ och för domkapitlen (eller stiftsstyrelserna) och andra intressenter. Här skall inga synpunkter på k0stnader anföras. men man kunde förmoda att det inte kostar mer i akademien än på annan plats. Domkapitlet i Strängnäs Domkapitlet ifrågasätter behovet av en expertgrupp knuten till UHÄ. Då examination sker genom högskolans försorg torde högskolan ha tillräcklig kompetens att bevaka såväl dimensionerings- som övriga utbildningsfrå- gor. I mycket speciella fall torde kontakt kunna etableras med Musikaliska akademien. Stiftelsen Stora Sköndal För närvarande är kyrkomusikerkommittén vid Musikaliska Akademien den expertgrupp som svarar för de statliga sommarkurserna och som dessutom utgör den remissinstans som handhar komplicerade frågor som rör kyrkomusiken och kyrkomusikerna. Utredningen föreslår nu att Svenska kyrkans centralstyrelse tillsätter en expertgrupp med övergripan- de ansvar i vissa bestämda frågor. ' Stiftelsen biträder förslaget om att en expertgrupp inom Svenska kyrkan tillsättes och förutsätter att till denna knyts personer med förankring i ll-Iusikaliska Akademien. Prop. 1987/88: 144 Bilaga 3 . 136

[”J

. Dock finner akademien att ett stort behov kvarstår redan för den lägre utbildningen betr. samordning. inspektion och handledning. där nuva- rande system med av akademien utsedda examinatorer. censorer och

. Dock finner akademien att ett stort behov kvarstår redan för den lägre

Dock

finner

akademien

att

ett

stort

behov

kvarstår

redan

för

den

lägre

utbildningen betr. samordning. inspektion och handledning. där nuva-

utbildningen

betr.

samordning.

inspektion

och

handledning.

där

nuva-

rande system med av akademien utsedda examinatorer. censorer och

rande

system

med

akademien

utsedda

examinatorer.

censorer

och

lärare medger en intim närhet till verksamheten och en insikt om situa- tionen över hela landet av mycket stort värde.

lärare medger en intim närhet till verksamheten och en insikt om situa-

lärare

medger

intim

närhet

till

verksamheten

och

insikt

situa-

tionen över hela landet av mycket stort värde.

tionen

över

hela

landet

mycket

stort

värde.

3. Självfallet kan en sådan kunskap och fortsatt samordning byggas upp på annat sätt, t.ex. inom UHÄ. Erfarenheten säger emellertid att upp- märksamhet ständigt erfordras och att det inte räcker med rutinerad byråkrati, utan att de kyrkomusikkonstnärliga insikterna är avgörande, och ofta i vad man kunde tro vara förhållandevis triviala ärenden. 4. Till den kunskap som kyrkomusikkommittén har. bidrager säkert på ett måhända svårmätt sätt det lagstadgade uppdraget att avge förslag till domkyrkoorganisttjänsterna. Till detta uppdrag kommer en av hävd utvecklad insats i dispensärenden av skiftande slag och rådgivning gentemot domkapitlen som förmodligen inte saknar vikt och inte kan ersättas av byråkratiska ordningar. Akademien anser att den även i framtiden skall upprätta förslag vid tillsättning av domkyrkoorganisttjänster och att medel för det expertarbete som erfordras skall utgå för varje enskilt tillfälle från Civildepartementet. Var hämtas samma samlade expertis någon annanstans? 5. En slutsats av dessa synpunkter är att det vore skäl i att bibehålla akademiens kyrkomusikkommitté som expertgrupp både för UHÄ och för domkapitlen (eller stiftsstyrelserna) och andra intressenter. Här skall inga synpunkter på k0stnader anföras. men man kunde förmoda att det inte kostar mer i akademien än på annan plats.

3. Självfallet kan en sådan kunskap och fortsatt samordning byggas upp på

Självfallet

kan

sådan

kunskap

och

fortsatt

samordning

byggas

upp

på

annat sätt, t.ex. inom UHÄ. Erfarenheten säger emellertid att upp-

annat

sätt,

t.ex.

inom

UHÄ.

Erfarenheten

säger

emellertid

att

upp-

märksamhet ständigt erfordras och att det inte räcker med rutinerad

märksamhet

ständigt

erfordras

och

att

det

inte

räcker

med

rutinerad

byråkrati, utan att de kyrkomusikkonstnärliga insikterna är avgörande,

byråkrati,

utan

att

kyrkomusikkonstnärliga

insikterna

är

avgörande,

och ofta i vad man kunde tro vara förhållandevis triviala ärenden.

och

ofta

vad

man

kunde

tro

vara

förhållandevis

triviala

ärenden.

4. Till den kunskap som kyrkomusikkommittén har. bidrager säkert på ett måhända svårmätt sätt det lagstadgade uppdraget att avge förslag till domkyrkoorganisttjänsterna. Till detta uppdrag kommer en av hävd utvecklad insats i dispensärenden av skiftande slag och rådgivning gentemot domkapitlen som förmodligen inte saknar vikt och inte kan ersättas av byråkratiska ordningar.

4. Till den kunskap som kyrkomusikkommittén har. bidrager säkert på ett

Till

den

kunskap

som

kyrkomusikkommittén

har.

bidrager

säkert

på

ett

måhända svårmätt sätt det lagstadgade uppdraget att avge förslag till

måhända

svårmätt

sätt

det

lagstadgade

uppdraget

att

avge

förslag

till

domkyrkoorganisttjänsterna. Till detta uppdrag kommer en av hävd

domkyrkoorganisttjänsterna.

Till

detta

uppdrag

kommer

hävd

utvecklad insats i dispensärenden av skiftande slag och rådgivning

utvecklad

insats

dispensärenden

skiftande

slag

och

rådgivning

gentemot domkapitlen som förmodligen inte saknar vikt och inte kan

gentemot

domkapitlen

som

förmodligen

inte

saknar

vikt

och

inte

kan

ersättas av byråkratiska ordningar.

ersättas

byråkratiska

ordningar.

Akademien anser att den även i framtiden skall upprätta förslag vid tillsättning av domkyrkoorganisttjänster och att medel för det expertarbete som erfordras skall utgå för varje enskilt tillfälle från Civildepartementet. Var hämtas samma samlade expertis någon annanstans?

Akademien anser att den även i framtiden skall upprätta förslag vid

Akademien

anser

att

den

även

framtiden

skall

upprätta

förslag

vid

tillsättning av domkyrkoorganisttjänster och att medel för det expertarbete

tillsättning

domkyrkoorganisttjänster

och

att

medel

för

det

expertarbete

som erfordras skall utgå för varje enskilt tillfälle från Civildepartementet.

som

erfordras

skall

utgå

för

varje

enskilt

tillfälle

från

Civildepartementet.

Var hämtas samma samlade expertis någon annanstans?

Var

hämtas

samma

samlade

expertis

någon

annanstans?

5. En slutsats av dessa synpunkter är att det vore skäl i att bibehålla akademiens kyrkomusikkommitté som expertgrupp både för UHÄ och för domkapitlen (eller stiftsstyrelserna) och andra intressenter. Här skall inga synpunkter på k0stnader anföras. men man kunde förmoda att det inte kostar mer i akademien än på annan plats.

5. En slutsats av dessa synpunkter är att det vore skäl i att bibehålla

slutsats

dessa

synpunkter

är

att

det

vore

skäl

att

bibehålla

akademiens kyrkomusikkommitté som expertgrupp både för UHÄ och

akademiens

kyrkomusikkommitté

som

expertgrupp

både

för

UHÄ

och

för domkapitlen (eller stiftsstyrelserna) och andra intressenter. Här

för

domkapitlen

(eller

stiftsstyrelserna)

och

andra

intressenter.

Här

skall inga synpunkter på k0stnader anföras. men man kunde förmoda

skall

inga

synpunkter

på

k0stnader

anföras.

men

man

kunde

förmoda

att det inte kostar mer i akademien än på annan plats.

att

det

inte

kostar

mer

akademien

än

på

annan

plats.

Domkapitlet i Strängnäs

Domkapitlet

Strängnäs

Domkapitlet ifrågasätter behovet av en expertgrupp knuten till UHÄ. Då examination sker genom högskolans försorg torde högskolan ha tillräcklig kompetens att bevaka såväl dimensionerings- som övriga utbildningsfrå-

Domkapitlet ifrågasätter behovet av en expertgrupp knuten till UHÄ. Då

Domkapitlet

ifrågasätter

behovet

expertgrupp

knuten

till

UHÄ.

Då

examination sker genom högskolans försorg torde högskolan ha tillräcklig

examination

sker

genom

högskolans

försorg

torde

högskolan

tillräcklig

kompetens att bevaka såväl dimensionerings- som övriga utbildningsfrå-

kompetens

att

bevaka

såväl

dimensionerings-

som

övriga

utbildningsfrå-

gor. I mycket speciella fall torde kontakt kunna etableras med Musikaliska akademien.

gor. I mycket speciella fall torde kontakt kunna etableras med Musikaliska

gor.

mycket

speciella

fall

torde

kontakt

kunna

etableras

med

Musikaliska

akademien.

Stiftelsen Stora Sköndal

Stiftelsen

Stora

Sköndal

För närvarande är kyrkomusikerkommittén vid Musikaliska Akademien den expertgrupp som svarar för de statliga sommarkurserna och som dessutom utgör den remissinstans som handhar komplicerade frågor som rör kyrkomusiken och kyrkomusikerna. Utredningen föreslår nu att Svenska kyrkans centralstyrelse tillsätter en expertgrupp med övergripan- de ansvar i vissa bestämda frågor. ' Stiftelsen biträder förslaget om att en expertgrupp inom Svenska kyrkan tillsättes och förutsätter att till denna knyts personer med förankring i ll-Iusikaliska Akademien.

För närvarande är kyrkomusikerkommittén vid Musikaliska Akademien

För

närvarande

är

kyrkomusikerkommittén

vid

Musikaliska

Akademien

den expertgrupp som svarar för de statliga sommarkurserna och som

den

expertgrupp

som

svarar

för

statliga

sommarkurserna

och

som

dessutom utgör den remissinstans som handhar komplicerade frågor som

dessutom

utgör

den

remissinstans

som

handhar

komplicerade

frågor

som

rör kyrkomusiken och kyrkomusikerna. Utredningen föreslår nu att

rör

kyrkomusiken

och

kyrkomusikerna.

Utredningen

föreslår

att

Svenska kyrkans centralstyrelse tillsätter en expertgrupp med övergripan-

Svenska

kyrkans

centralstyrelse

tillsätter

expertgrupp

med

övergripan-

de ansvar i vissa bestämda frågor. '

ansvar

vissa

bestämda

frågor.

Stiftelsen biträder förslaget om att en expertgrupp inom Svenska kyrkan tillsättes och förutsätter att till denna knyts personer med förankring i ll-Iusikaliska Akademien.

Stiftelsen biträder förslaget om att en expertgrupp inom Svenska kyrkan

Stiftelsen

biträder

förslaget

att

expertgrupp

inom

Svenska

kyrkan

tillsättes och förutsätter att till denna knyts personer med förankring i

tillsättes

och

förutsätter

att

till

denna

knyts

personer

med

förankring

ll-Iusikaliska Akademien.

ll-Iusikaliska

Akademien.

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

Bilaga 3 .

Bilaga

136

22 Prop. 1987/88:144 Bilaga 3 Övrig utbildning i anslutning till kyrkomusikalisk verksamhet bör främst ses som en inomkyrklig angelägenhet. lnitiativen bör ankom- ma på Svenska kyrkans nämnd för undervisning och utbildning, huvudmännen för diakonal utbildning och de kyrkliga folkhögsko- lorna. Remissinstanserna tillstyrker förslaget. Särskilt betonas behovet av fort- biIdningsmöjligheter för de lägst utbildade kyrkomusikerna. Svenska kyrkans centralstyrelse Det är rimligt att såsom föreslagits se övrig utbildning i anslutning till kyrkomusikalisk verksamhet främst som en inomkyrklig angelägenhet, naturligtvis finns det därvid behov av samverkan med dem som svarar för den grundläggande utbildningen. Beträffande utbildning för kombinationstjänster är detta en fråga som skall tas upp i en inom Svenska kyrkans nämnd för undervisning och utbildning initierad utredning. Det bör noteras att kombinationstjänster kan kräva en något annan utbildning än ordinarie kantorsutbildning. men ändå ge full kompetens. Det är inte rimligt att t. ex. vid en ev. kombination av arbete som kyrkomusiker och församlingsassistent den enskilde belas- tas med kostnader för en fyraårig utbildning, men erhåller samma lön som den som enbart har endera av de aktuella tvååriga utbildningarna. Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) Regionstyrelsen i Umeå framhålleri sitt remissyttrande att den kompetens som finns vid universitet och högskolor i regionen mycket väl kan lämpa sig för kurser med den inriktning som föreslås av utredningen. UHÄ har inga invändningar mot utredningens förslag i detta avsnitt. Musikaliska akademien erinrar om att den får statligt bidrag till kurser för orgelspelare och har tillsyn över kurserna. Utan att förringa den expertis som kan finnas eller byggas upp i kyrkans nämnd vill akademien mena att det kan finnas goda skäl för att bibehålla en extern tillsyn för denna kursverksamhet. Betänkandet anger också att det kan bli fråga om lägsta utbildning på olika sätt och på olika håll i landet (s. 209). och risken för att ingen god samordning då kommer till stånd uppkommer. I och för sig är den nuvarande ordningen smidig och kräver ingen egentlig tillsyn mer än för den ekonomiska hanteringen. Det ginge självfal- let att överföra den redovisning som nu sker till kyrkans nämnd. Emeller- tid bör man inte underskatta värdet av en samordning över hela fältet av kyrkomusikerutbildningen. Som ett led i strävan efter att höja musiklivet bör man utnyttja alla möjligheter till förbättrad samordning och "tillsyn”. Redan det faktum att det i betänkandet föreslås nya expertorgan liksom att huvudmannaskapet blir ganska differentierat — SÖ för folkhögskolorna. UHÄ för högskoleutbildningen (även i de fall den förläggs till fhs), Svenska 137

22 Prop. 1987/88:144 Bilaga 3 Övrig utbildning i anslutning till kyrkomusikalisk verksamhet bör främst ses som en inomkyrklig angelägenhet. lnitiativen bör ankom-

22 Prop. 1987/88:144 Bilaga 3

22 Prop. 1987/88:144

Prop.

1987/88:144

Bilaga 3

Bilaga

Övrig utbildning i anslutning till kyrkomusikalisk verksamhet bör

Övrig

utbildning

anslutning

till

kyrkomusikalisk

verksamhet

bör

främst ses som en inomkyrklig angelägenhet. lnitiativen bör ankom-

främst

ses

som

inomkyrklig

angelägenhet.

lnitiativen

bör

ankom-

ma på Svenska kyrkans nämnd för undervisning och utbildning, huvudmännen för diakonal utbildning och de kyrkliga folkhögsko- lorna.

ma på Svenska kyrkans nämnd för undervisning och utbildning,

på

Svenska

kyrkans

nämnd

för

undervisning

och

utbildning,

huvudmännen för diakonal utbildning och de kyrkliga folkhögsko-

huvudmännen

för

diakonal

utbildning

och

kyrkliga

folkhögsko-

lorna.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget. Särskilt betonas behovet av fort- biIdningsmöjligheter för de lägst utbildade kyrkomusikerna.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget. Särskilt betonas behovet av fort-

Remissinstanserna

tillstyrker

förslaget.

Särskilt

betonas

behovet

fort-

biIdningsmöjligheter för de lägst utbildade kyrkomusikerna.

biIdningsmöjligheter

för

lägst

utbildade

kyrkomusikerna.

Svenska kyrkans centralstyrelse

Svenska

kyrkans

centralstyrelse

Det är rimligt att såsom föreslagits se övrig utbildning i anslutning till kyrkomusikalisk verksamhet främst som en inomkyrklig angelägenhet, naturligtvis finns det därvid behov av samverkan med dem som svarar för den grundläggande utbildningen. Beträffande utbildning för kombinationstjänster är detta en fråga som skall tas upp i en inom Svenska kyrkans nämnd för undervisning och utbildning initierad utredning. Det bör noteras att kombinationstjänster kan kräva en något annan utbildning än ordinarie kantorsutbildning. men ändå ge full kompetens. Det är inte rimligt att t. ex. vid en ev. kombination av arbete som kyrkomusiker och församlingsassistent den enskilde belas- tas med kostnader för en fyraårig utbildning, men erhåller samma lön som den som enbart har endera av de aktuella tvååriga utbildningarna.

Det är rimligt att såsom föreslagits se övrig utbildning i anslutning till

Det

är

rimligt

att

såsom

föreslagits

övrig

utbildning

anslutning

till

kyrkomusikalisk verksamhet främst som en inomkyrklig angelägenhet,

kyrkomusikalisk

verksamhet

främst

som

inomkyrklig

angelägenhet,

naturligtvis finns det därvid behov av samverkan med dem som svarar för

naturligtvis

finns

det

därvid

behov

samverkan

med

dem

som

svarar

för

den grundläggande utbildningen.

den

grundläggande

utbildningen.

Beträffande utbildning för kombinationstjänster är detta en fråga som skall tas upp i en inom Svenska kyrkans nämnd för undervisning och utbildning initierad utredning. Det bör noteras att kombinationstjänster kan kräva en något annan utbildning än ordinarie kantorsutbildning. men ändå ge full kompetens. Det är inte rimligt att t. ex. vid en ev. kombination av arbete som kyrkomusiker och församlingsassistent den enskilde belas- tas med kostnader för en fyraårig utbildning, men erhåller samma lön som den som enbart har endera av de aktuella tvååriga utbildningarna.

Beträffande utbildning för kombinationstjänster är detta en fråga som

Beträffande

utbildning

för

kombinationstjänster

är

detta

fråga

som

skall tas upp i en inom Svenska kyrkans nämnd för undervisning och

skall

tas

upp

inom

Svenska

kyrkans

nämnd

för

undervisning

och

utbildning initierad utredning. Det bör noteras att kombinationstjänster

utbildning

initierad

utredning.

Det

bör

noteras

att

kombinationstjänster

kan kräva en något annan utbildning än ordinarie kantorsutbildning. men

kan

kräva

något

annan

utbildning

än

ordinarie

kantorsutbildning.

men

ändå ge full kompetens. Det är inte rimligt att t. ex. vid en ev. kombination

ändå

full

kompetens.

Det

är

inte

rimligt

att

ex.

vid

ev.

kombination

av arbete som kyrkomusiker och församlingsassistent den enskilde belas-

arbete

som

kyrkomusiker

och

församlingsassistent

den

enskilde

belas-

tas med kostnader för en fyraårig utbildning, men erhåller samma lön som

tas

med

kostnader

för

fyraårig

utbildning,

men

erhåller

samma

lön

som

den som enbart har endera av de aktuella tvååriga utbildningarna.

den

som

enbart

har

endera

aktuella

tvååriga

utbildningarna.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ)

Universitets-

och

högskoleämbetet

(UHÄ)

Regionstyrelsen i Umeå framhålleri sitt remissyttrande att den kompetens som finns vid universitet och högskolor i regionen mycket väl kan lämpa sig för kurser med den inriktning som föreslås av utredningen. UHÄ har inga invändningar mot utredningens förslag i detta avsnitt.

Regionstyrelsen i Umeå framhålleri sitt remissyttrande att den kompetens

Regionstyrelsen

Umeå

framhålleri

sitt

remissyttrande

att

den

kompetens

som finns vid universitet och högskolor i regionen mycket väl kan lämpa

som

finns

vid

universitet

och

högskolor

regionen

mycket

väl

kan

lämpa

sig för kurser med den inriktning som föreslås av utredningen.

sig

för

kurser

med

den

inriktning

som

föreslås

utredningen.

UHÄ har inga invändningar mot utredningens förslag i detta avsnitt.

UHÄ

har

inga

invändningar

mot

utredningens

förslag

detta

avsnitt.

Musikaliska akademien erinrar om att den får statligt bidrag till kurser för orgelspelare och har tillsyn över kurserna.

Musikaliska akademien erinrar om att den får statligt bidrag till kurser för

Musikaliska

akademien

erinrar

att

den

får

statligt

bidrag

till

kurser

för

orgelspelare och har tillsyn över kurserna.

orgelspelare

och

har

tillsyn

över

kurserna.

Utan att förringa den expertis som kan finnas eller byggas upp i kyrkans nämnd vill akademien mena att det kan finnas goda skäl för att bibehålla en extern tillsyn för denna kursverksamhet. Betänkandet anger också att det kan bli fråga om lägsta utbildning på olika sätt och på olika håll i landet (s. 209). och risken för att ingen god samordning då kommer till stånd uppkommer. I och för sig är den nuvarande ordningen smidig och kräver ingen egentlig tillsyn mer än för den ekonomiska hanteringen. Det ginge självfal- let att överföra den redovisning som nu sker till kyrkans nämnd. Emeller- tid bör man inte underskatta värdet av en samordning över hela fältet av kyrkomusikerutbildningen. Som ett led i strävan efter att höja musiklivet bör man utnyttja alla möjligheter till förbättrad samordning och "tillsyn”. Redan det faktum att det i betänkandet föreslås nya expertorgan liksom att huvudmannaskapet blir ganska differentierat — SÖ för folkhögskolorna. UHÄ för högskoleutbildningen (även i de fall den förläggs till fhs), Svenska 137

Utan att förringa den expertis som kan finnas eller byggas upp i kyrkans

Utan

att

förringa

den

expertis

som

kan

finnas

eller

byggas

upp

kyrkans

nämnd vill akademien mena att det kan finnas goda skäl för att bibehålla

nämnd

vill

akademien

mena

att

det

kan

finnas

goda

skäl

för

att

bibehålla

en extern tillsyn för denna kursverksamhet. Betänkandet anger också att

extern

tillsyn

för

denna

kursverksamhet.

Betänkandet

anger

också

att

det kan bli fråga om lägsta utbildning på olika sätt och på olika håll i landet

det

kan

bli

fråga

lägsta

utbildning

på

olika

sätt

och

på

olika

håll

landet

(s. 209). och risken för att ingen god samordning då kommer till stånd

(s.

209).

och

risken

för

att

ingen

god

samordning

då

kommer

till

stånd

uppkommer.

I och för sig är den nuvarande ordningen smidig och kräver ingen egentlig tillsyn mer än för den ekonomiska hanteringen. Det ginge självfal- let att överföra den redovisning som nu sker till kyrkans nämnd. Emeller- tid bör man inte underskatta värdet av en samordning över hela fältet av kyrkomusikerutbildningen. Som ett led i strävan efter att höja musiklivet bör man utnyttja alla möjligheter till förbättrad samordning och "tillsyn”. Redan det faktum att det i betänkandet föreslås nya expertorgan liksom att huvudmannaskapet blir ganska differentierat — SÖ för folkhögskolorna. UHÄ för högskoleutbildningen (även i de fall den förläggs till fhs), Svenska 137

I och för sig är den nuvarande ordningen smidig och kräver ingen

och

för

sig

är

den

nuvarande

ordningen

smidig

och

kräver

ingen

egentlig tillsyn mer än för den ekonomiska hanteringen. Det ginge självfal-

egentlig

tillsyn

mer

än

för

den

ekonomiska

hanteringen.

Det

ginge

självfal-

let att överföra den redovisning som nu sker till kyrkans nämnd. Emeller-

let

att

överföra

den

redovisning

som

sker

till

kyrkans

nämnd.

Emeller-

tid bör man inte underskatta värdet av en samordning över hela fältet av

tid

bör

man

inte

underskatta

värdet

samordning

över

hela

fältet

kyrkomusikerutbildningen. Som ett led i strävan efter att höja musiklivet

kyrkomusikerutbildningen.

Som

ett

led

strävan

efter

att

höja

musiklivet

bör man utnyttja alla möjligheter till förbättrad samordning och "tillsyn”.

bör

man

utnyttja

alla

möjligheter

till

förbättrad

samordning

och

"tillsyn”.

Redan det faktum att det i betänkandet föreslås nya expertorgan liksom att

Redan

det

faktum

att

det

betänkandet

föreslås

nya

expertorgan

liksom

att

huvudmannaskapet blir ganska differentierat — SÖ för folkhögskolorna.

huvudmannaskapet

blir

ganska

differentierat

—

SÖ

för

folkhögskolorna.

UHÄ för högskoleutbildningen (även i de fall den förläggs till fhs), Svenska 137

UHÄ

för

högskoleutbildningen

(även

fall

den

förläggs

till

fhs),

Svenska

137

kyrkans centralstyrelse resp. nämnd för undervisning och utbildning— Prop. 1987/88:144 förefaller det akademien angeläget att en samlad bedömning kan ske på ett ställe. Med hänvisning till vad somsags ovan under avsnitt 21 föreslår akademien att dess kyrkomusikkommitté får mera preciserade uppgifter inte minst i detta sammanhang. Det finns anledning förorda ett mera samlat grepp över den "lägsta" kyrkomusikerutbildningen. När det (s.- 209") förutsättes att vissa folkhög- skolor utöver "den målinriktade kantorsutbildningen” också skulle under- visa ”på en mer allmän och elementär nivå". vore det värdefullt att ge en klarare bild av de behov som faktiskt föreligger. Det förefaller akademien befogat att begrunda en nivå som skulle ligga något över orgelspelarinty- gets (vilket numera uppenbarligen inte ofta utfärdas). kanske ungefär mot- svarande nuvarande steg 1. organist- och kantorsexamen eller något därun- der. Denna kunde benämnas "stiftsexamen" med ett traditionsrikt namn och ges en tydligare ställning. Vissa stift anordnar redan egna kurser (vid sidan av akademiens sommarkurser). och dessa kunde stadfästas och ges ett för en stiftsexamen avpassat innehåll. Bilaga 3 Domkyrkoorganisternas förening uttalar sig i samma riktning. Också i framtiden kommer kyrkan att ha behov av kyrkomusiker med en lägre utbildning än den utredaren avser skall leda fram till kantorsexamen. På ett förhållandevis stort antal platser, t. ex. i glesbygder. torde de kyrko- musikaliska uppgifterna ej bli av sådan omfattning att kyrkokantor kan anställas. Som bekant anställer då kyrkoråden orgelspelare. Redan i'nulä- get utför dessa orgelspelare en viktig och berömvärd insats. Då emmertid kvalitet är ett rättvisekrav även för människor i glesbygd. måste frågan om utbildning av denna viktiga grupp kyrkomusiker lösas med vida större förståelse än utredaren visar. Han menar nämligen att problemet är av inomkyrklig karaktär och därför skall handhas av kyrkan själv. Utredarens förslag är inte realistiskt. Kyrkan har hittills inte kunnat erbjuda denna utbildning och torde inte heller 1 framtiden kunna göra det. Även för denna utbildning. som har stor kulturell betydelse. särskilt för glesbygderna, mäste staten ta sitt ansvar. En sådan visad omsorg om de små församling- arnas och pastoratens behov av lägre utbildade kyrkomusiker harmonierar väl med utredarens intentioner om en rikstäckande och kvalitativt väl tillgodosedd kyrkomusikalisk standard. Kursinnehåll och kunskapskrav för denna utbildning utarbetas lämpligen av en instans med både kunskap och överblick. t.ex. domkyrkoorganisternas förening. Utbildningens re- sultat. som skulle kunna redovisas i lämpliga prov. bör bli föremål för jämförande utvärdering. Ett visst censorsförfarande är därför 1 hög grad ' önskvärt. Domkapitlet i Skara Utredningen föreslår-att kyrkan själv tar initiativ och ansvar-omutbild- ningen behöver förstärkas vilketimåste innebära. att fortbildningenfår ökade resurser. Utbildningsbehovet för biträdande kyrkomusiker med låga veckotimtal och nuvarande orgelspelare måste kunna tillgodoses på ett tillfredsställande sätt. Att sådana begränsade tjänster endast i ett fåtal fall i. framtiden skulle kvarstå finner arbetsgruppen inte. plausibelt: —i vart fall , inte i ett stift med så speciell struktur som Skara. . ' - '- 138

kyrkans centralstyrelse resp. nämnd för undervisning och utbildning— Prop. 1987/88:144

kyrkans

centralstyrelse

resp.

nämnd

för

undervisning

och

utbildning—

Prop.

1987/88:144

förefaller det akademien angeläget att en samlad bedömning kan ske på ett

förefaller

det

akademien

angeläget

att

samlad

bedömning

kan

ske

på

ett

ställe. Med hänvisning till vad somsags ovan under avsnitt 21 föreslår

ställe.

Med

hänvisning

till

vad

somsags

ovan

under

avsnitt

föreslår

akademien att dess kyrkomusikkommitté får mera preciserade uppgifter

akademien

att

dess

kyrkomusikkommitté

får

mera

preciserade

uppgifter

inte minst i detta sammanhang.

inte

minst

detta

sammanhang.

Det finns anledning förorda ett mera samlat grepp över den "lägsta" kyrkomusikerutbildningen. När det (s.- 209") förutsättes att vissa folkhög- skolor utöver "den målinriktade kantorsutbildningen” också skulle under- visa ”på en mer allmän och elementär nivå". vore det värdefullt att ge en klarare bild av de behov som faktiskt föreligger. Det förefaller akademien befogat att begrunda en nivå som skulle ligga något över orgelspelarinty- gets (vilket numera uppenbarligen inte ofta utfärdas). kanske ungefär mot- svarande nuvarande steg 1. organist- och kantorsexamen eller något därun- der. Denna kunde benämnas "stiftsexamen" med ett traditionsrikt namn och ges en tydligare ställning. Vissa stift anordnar redan egna kurser (vid sidan av akademiens sommarkurser). och dessa kunde stadfästas och ges ett för en stiftsexamen avpassat innehåll.

Det finns anledning förorda ett mera samlat grepp över den "lägsta"

Det

finns

anledning

förorda

ett

mera

samlat

grepp

över

den

"lägsta"

kyrkomusikerutbildningen. När det (s.- 209") förutsättes att vissa folkhög-

kyrkomusikerutbildningen.

När

det

(s.-

209")

förutsättes

att

vissa

folkhög-

skolor utöver "den målinriktade kantorsutbildningen” också skulle under-

skolor

utöver

"den

målinriktade

kantorsutbildningen”

också

skulle

under-

visa ”på en mer allmän och elementär nivå". vore det värdefullt att ge en

visa

”på

mer

allmän

och

elementär

nivå".

vore

det

värdefullt

att

klarare bild av de behov som faktiskt föreligger. Det förefaller akademien

klarare

bild

behov

som

faktiskt

föreligger.

Det

förefaller

akademien

befogat att begrunda en nivå som skulle ligga något över orgelspelarinty-

befogat

att

begrunda

nivå

som

skulle

ligga

något

över

orgelspelarinty-

gets (vilket numera uppenbarligen inte ofta utfärdas). kanske ungefär mot-

gets

(vilket

numera

uppenbarligen

inte

ofta

utfärdas).

kanske

ungefär

mot-

svarande nuvarande steg 1. organist- och kantorsexamen eller något därun-

svarande

nuvarande

steg

organist-

och

kantorsexamen

eller

något

därun-

der. Denna kunde benämnas "stiftsexamen" med ett traditionsrikt namn

der.

Denna

kunde

benämnas

"stiftsexamen"

med

ett

traditionsrikt

namn

och ges en tydligare ställning. Vissa stift anordnar redan egna kurser (vid

och

ges

tydligare

ställning.

Vissa

stift

anordnar

redan

egna

kurser

(vid

sidan av akademiens sommarkurser). och dessa kunde stadfästas och ges

sidan

akademiens

sommarkurser).

och

dessa

kunde

stadfästas

och

ges

ett för en stiftsexamen avpassat innehåll.

ett

för

stiftsexamen

avpassat

innehåll.

Bilaga 3

Bilaga

Domkyrkoorganisternas förening uttalar sig i samma riktning.

Domkyrkoorganisternas

förening

uttalar

sig

samma

riktning.

Också i framtiden kommer kyrkan att ha behov av kyrkomusiker med en lägre utbildning än den utredaren avser skall leda fram till kantorsexamen. På ett förhållandevis stort antal platser, t. ex. i glesbygder. torde de kyrko- musikaliska uppgifterna ej bli av sådan omfattning att kyrkokantor kan anställas. Som bekant anställer då kyrkoråden orgelspelare. Redan i'nulä- get utför dessa orgelspelare en viktig och berömvärd insats. Då emmertid kvalitet är ett rättvisekrav även för människor i glesbygd. måste frågan om utbildning av denna viktiga grupp kyrkomusiker lösas med vida större förståelse än utredaren visar. Han menar nämligen att problemet är av inomkyrklig karaktär och därför skall handhas av kyrkan själv. Utredarens förslag är inte realistiskt. Kyrkan har hittills inte kunnat erbjuda denna utbildning och torde inte heller 1 framtiden kunna göra det. Även för denna utbildning. som har stor kulturell betydelse. särskilt för glesbygderna, mäste staten ta sitt ansvar. En sådan visad omsorg om de små församling- arnas och pastoratens behov av lägre utbildade kyrkomusiker harmonierar väl med utredarens intentioner om en rikstäckande och kvalitativt väl tillgodosedd kyrkomusikalisk standard. Kursinnehåll och kunskapskrav för denna utbildning utarbetas lämpligen av en instans med både kunskap och överblick. t.ex. domkyrkoorganisternas förening. Utbildningens re- sultat. som skulle kunna redovisas i lämpliga prov. bör bli föremål för jämförande utvärdering. Ett visst censorsförfarande är därför 1 hög grad ' önskvärt.

Också i framtiden kommer kyrkan att ha behov av kyrkomusiker med en

Också

framtiden

kommer

kyrkan

att

behov

kyrkomusiker

med

lägre utbildning än den utredaren avser skall leda fram till kantorsexamen.

lägre

utbildning

än

den

utredaren

avser

skall

leda

fram

till

kantorsexamen.

På ett förhållandevis stort antal platser, t. ex. i glesbygder. torde de kyrko-

På

ett

förhållandevis

stort

antal

platser,

ex.

glesbygder.

torde

kyrko-

musikaliska uppgifterna ej bli av sådan omfattning att kyrkokantor kan

musikaliska

uppgifterna

bli

sådan

omfattning

att

kyrkokantor

kan

anställas. Som bekant anställer då kyrkoråden orgelspelare. Redan i'nulä-

anställas.

Som

bekant

anställer

då

kyrkoråden

orgelspelare.

Redan

i'nulä-

get utför dessa orgelspelare en viktig och berömvärd insats. Då emmertid

get

utför

dessa

orgelspelare

viktig

och

berömvärd

insats.

Då

emmertid

kvalitet är ett rättvisekrav även för människor i glesbygd. måste frågan om

kvalitet

är

ett

rättvisekrav

även

för

människor

glesbygd.

måste

frågan

utbildning av denna viktiga grupp kyrkomusiker lösas med vida större

utbildning

denna

viktiga

grupp

kyrkomusiker

lösas

med

vida

större

förståelse än utredaren visar. Han menar nämligen att problemet är av

förståelse

än

utredaren

visar.

Han

menar

nämligen

att

problemet

är

inomkyrklig karaktär och därför skall handhas av kyrkan själv. Utredarens

inomkyrklig

karaktär

och

därför

skall

handhas

kyrkan

själv.

Utredarens

förslag är inte realistiskt. Kyrkan har hittills inte kunnat erbjuda denna

förslag

är

inte

realistiskt.

Kyrkan

har

hittills

inte

kunnat

erbjuda

denna

utbildning och torde inte heller 1 framtiden kunna göra det. Även för denna

utbildning

och

torde

inte

heller

framtiden

kunna

göra

det.

Även

för

denna

utbildning. som har stor kulturell betydelse. särskilt för glesbygderna,

utbildning.

som

har

stor

kulturell

betydelse.

särskilt

för

glesbygderna,

mäste staten ta sitt ansvar. En sådan visad omsorg om de små församling-

mäste

staten

sitt

ansvar.

sådan

visad

omsorg

små

församling-

arnas och pastoratens behov av lägre utbildade kyrkomusiker harmonierar

arnas

och

pastoratens

behov

lägre

utbildade

kyrkomusiker

harmonierar

väl med utredarens intentioner om en rikstäckande och kvalitativt väl

väl

med

utredarens

intentioner

rikstäckande

och

kvalitativt

väl

tillgodosedd kyrkomusikalisk standard. Kursinnehåll och kunskapskrav

tillgodosedd

kyrkomusikalisk

standard.

Kursinnehåll

och

kunskapskrav

för denna utbildning utarbetas lämpligen av en instans med både kunskap

för

denna

utbildning

utarbetas

lämpligen

instans

med

både

kunskap

och överblick. t.ex. domkyrkoorganisternas förening. Utbildningens re-

och

överblick.

t.ex.

domkyrkoorganisternas

förening.

Utbildningens

re-

sultat. som skulle kunna redovisas i lämpliga prov. bör bli föremål för

sultat.

som

skulle

kunna

redovisas

lämpliga

prov.

bör

bli

föremål

för

jämförande utvärdering. Ett visst censorsförfarande är därför 1 hög grad '

jämförande

utvärdering.

Ett

visst

censorsförfarande

är

därför

hög

grad

önskvärt.

Domkapitlet i Skara

Domkapitlet

Skara

Utredningen föreslår-att kyrkan själv tar initiativ och ansvar-omutbild- ningen behöver förstärkas vilketimåste innebära. att fortbildningenfår ökade resurser. Utbildningsbehovet för biträdande kyrkomusiker med låga veckotimtal och nuvarande orgelspelare måste kunna tillgodoses på ett tillfredsställande sätt. Att sådana begränsade tjänster endast i ett fåtal fall i. framtiden skulle kvarstå finner arbetsgruppen inte. plausibelt: —i vart fall , inte i ett stift med så speciell struktur som Skara. .

Utredningen föreslår-att kyrkan själv tar initiativ och ansvar-omutbild-

Utredningen

föreslår-att

kyrkan

själv

tar

initiativ

och

ansvar-omutbild-

ningen behöver förstärkas vilketimåste innebära. att fortbildningenfår

ningen

behöver

förstärkas

vilketimåste

innebära.

att

fortbildningenfår

ökade resurser. Utbildningsbehovet för biträdande kyrkomusiker med låga

ökade

resurser.

Utbildningsbehovet

för

biträdande

kyrkomusiker

med

låga

veckotimtal och nuvarande orgelspelare måste kunna tillgodoses på ett

veckotimtal

och

nuvarande

orgelspelare

måste

kunna

tillgodoses

på

ett

tillfredsställande sätt. Att sådana begränsade tjänster endast i ett fåtal fall i. framtiden skulle kvarstå finner arbetsgruppen inte. plausibelt: —i vart fall , inte i ett stift med så speciell struktur som Skara. .

tillfredsställande sätt. Att sådana begränsade tjänster endast i ett fåtal fall i.

tillfredsställande

sätt.

Att

sådana

begränsade

tjänster

endast

ett

fåtal

fall

framtiden skulle kvarstå finner arbetsgruppen inte. plausibelt: —i vart fall ,

framtiden

skulle

kvarstå

finner

arbetsgruppen

inte.

plausibelt:

—i

vart

fall

inte i ett stift med så speciell struktur som Skara. .

inte

ett

stift

med

så

speciell

struktur

som

Skara.

' - '- 138

138

Västerås stifts kyrkomusikerförening -- Prop. 1987/88: 144 Utredningens förslag tillstyrkes. men vi anser det vara ofullständigt. För- B11aga 3 slaget till kombinationstjänster mellan lärar- och kyrkomusikertjänster förutsätter en koppling mellan lärarutbildning och kyrkomusikerutbild- ning. Här borde den så kallade "tvåämnesutbildningen" ge möjligheter att lösa problemet. Dessutom anser vi att det fortfarande kommer att finnas ett behov av en utbildning motsvarande den nuvarande ”lägre organist- och kantorsexa- .men", framför allt för de mindre tjänsternas behov och för att på detta sätt höja vikariernas kompetens. Domkapitlet eller annat regionalt organ bör ha intresse av att ordna denna typ av grundläggande utbildning med kom- petenskrav enligt ovan, men utan examenskrav. Östersunds församling För närvarande råder brist på kyrkomusiker-. Inom Härnösands stift har . ansträngningar gjorts för att avhjälpa denna brist genom anordnandet av kurser för orgelspelare. Dessa kurser har rönt märkbart intresse. En ökning i behovet av kvalificerade kyrkomusiker kommer sannolikt att märkas i samband med en omstrukturering av den kyrkomusikaliska verksamheten. Det är då synnerligen angeläget att Utbildningsbehovet tillgodoses i olika delar av landet. Möjligheterna för erforderlig rekrytering av kyrkomusiker måste för de nordliga stiften garanteras genom att till- räckligt antal utbildningsplatser finns vid utbildningsanstalterna i norr- landsområdet. De kyrkomusikaliska sommarkurserna. som i'många fall utgjort ett viktigt och nödvändigt utbildningsalternativ, torde med all säkerhet behö- va anordnas ännu för ett antal ar framåt. ' Domkapitlet i Luleå Vi vill också påpeka betydelsen av en ständig fortbildning. enligt de rikt- linjer som vårt stifts utbildningsnämnd har dragit upp. och som innefattar ' både arbetslagsfortbildning och yrkes/uppgiftsinriktad fortbildning. En så- dan utbildning blir angelägen som uttryck för att kyrkomusikern är en central resurs i en församlings gudstjänstarbete. De nya böcker. som antagits vid 1986 års kyrkomöte. blir därvid ett viktigt gemensamt utbild- ningsmaterial. bl. a. för kyrkomusikern i församlingen. 23. Övergångsvis bör ca 250 personer med organist- och kantorsexamen få möjlighet att komplettera sin utbildning med pedagogisk kurs för kyrkokantorer genom sommarkurser i statlig regi. Examinationen bör skötas av den föreslagna expertgruppen under UHÄ. Vidare bör ett antal studerande som redan har påbörjat kyrkomusikaliska stu- dier under några är få möjlighet att avlägga organist- och kantors- examen. 139

Västerås stifts kyrkomusikerförening -- Prop. 1987/88: 144

Västerås

stifts

kyrkomusikerförening

Prop.

1987/88:

144

Utredningens förslag tillstyrkes. men vi anser det vara ofullständigt. För- B11aga 3 slaget till kombinationstjänster mellan lärar- och kyrkomusikertjänster förutsätter en koppling mellan lärarutbildning och kyrkomusikerutbild- ning. Här borde den så kallade "tvåämnesutbildningen" ge möjligheter att lösa problemet. Dessutom anser vi att det fortfarande kommer att finnas ett behov av en utbildning motsvarande den nuvarande ”lägre organist- och kantorsexa- .men", framför allt för de mindre tjänsternas behov och för att på detta sätt höja vikariernas kompetens. Domkapitlet eller annat regionalt organ bör ha intresse av att ordna denna typ av grundläggande utbildning med kom- petenskrav enligt ovan, men utan examenskrav.

Utredningens förslag tillstyrkes. men vi anser det vara ofullständigt. För- B11aga 3

Utredningens

förslag

tillstyrkes.

men

anser

det

vara

ofullständigt.

För-

B11aga

slaget till kombinationstjänster mellan lärar- och kyrkomusikertjänster

slaget

till

kombinationstjänster

mellan

lärar-

och

kyrkomusikertjänster

förutsätter en koppling mellan lärarutbildning och kyrkomusikerutbild-

förutsätter

koppling

mellan

lärarutbildning

och

kyrkomusikerutbild-

ning. Här borde den så kallade "tvåämnesutbildningen" ge möjligheter att

ning.

Här

borde

den

så

kallade

"tvåämnesutbildningen"

möjligheter

att

lösa problemet.

lösa

problemet.

Dessutom anser vi att det fortfarande kommer att finnas ett behov av en utbildning motsvarande den nuvarande ”lägre organist- och kantorsexa- .men", framför allt för de mindre tjänsternas behov och för att på detta sätt höja vikariernas kompetens. Domkapitlet eller annat regionalt organ bör ha intresse av att ordna denna typ av grundläggande utbildning med kom- petenskrav enligt ovan, men utan examenskrav.

Dessutom anser vi att det fortfarande kommer att finnas ett behov av en

Dessutom

anser

att

det

fortfarande

kommer

att

finnas

ett

behov

utbildning motsvarande den nuvarande ”lägre organist- och kantorsexa-

utbildning

motsvarande

den

nuvarande

”lägre

organist-

och

kantorsexa-

.men", framför allt för de mindre tjänsternas behov och för att på detta sätt

.men",

framför

allt

för

mindre

tjänsternas

behov

och

för

att

på

detta

sätt

höja vikariernas kompetens. Domkapitlet eller annat regionalt organ bör

höja

vikariernas

kompetens.

Domkapitlet

eller

annat

regionalt

organ

bör

ha intresse av att ordna denna typ av grundläggande utbildning med kom-

intresse

att

ordna

denna

typ

grundläggande

utbildning

med

kom-

petenskrav enligt ovan, men utan examenskrav.

petenskrav

enligt

ovan,

men

utan

examenskrav.

Östersunds församling

Östersunds

församling

För närvarande råder brist på kyrkomusiker-. Inom Härnösands stift har . ansträngningar gjorts för att avhjälpa denna brist genom anordnandet av kurser för orgelspelare. Dessa kurser har rönt märkbart intresse. En ökning i behovet av kvalificerade kyrkomusiker kommer sannolikt att märkas i samband med en omstrukturering av den kyrkomusikaliska verksamheten. Det är då synnerligen angeläget att Utbildningsbehovet tillgodoses i olika delar av landet. Möjligheterna för erforderlig rekrytering av kyrkomusiker måste för de nordliga stiften garanteras genom att till- räckligt antal utbildningsplatser finns vid utbildningsanstalterna i norr- landsområdet. De kyrkomusikaliska sommarkurserna. som i'många fall utgjort ett viktigt och nödvändigt utbildningsalternativ, torde med all säkerhet behö- va anordnas ännu för ett antal ar framåt. '

För närvarande råder brist på kyrkomusiker-. Inom Härnösands stift har .

För

närvarande

råder

brist

på

kyrkomusiker-.

Inom

Härnösands

stift

har

ansträngningar gjorts för att avhjälpa denna brist genom anordnandet av

ansträngningar

gjorts

för

att

avhjälpa

denna

brist

genom

anordnandet

kurser för orgelspelare. Dessa kurser har rönt märkbart intresse.

kurser

för

orgelspelare.

Dessa

kurser

har

rönt

märkbart

intresse.

En ökning i behovet av kvalificerade kyrkomusiker kommer sannolikt att märkas i samband med en omstrukturering av den kyrkomusikaliska verksamheten. Det är då synnerligen angeläget att Utbildningsbehovet tillgodoses i olika delar av landet. Möjligheterna för erforderlig rekrytering av kyrkomusiker måste för de nordliga stiften garanteras genom att till- räckligt antal utbildningsplatser finns vid utbildningsanstalterna i norr- landsområdet.

En ökning i behovet av kvalificerade kyrkomusiker kommer sannolikt

ökning

behovet

kvalificerade

kyrkomusiker

kommer

sannolikt

att märkas i samband med en omstrukturering av den kyrkomusikaliska

att

märkas

samband

med

omstrukturering

den

kyrkomusikaliska

verksamheten. Det är då synnerligen angeläget att Utbildningsbehovet

verksamheten.

Det

är

då

synnerligen

angeläget

att

Utbildningsbehovet

tillgodoses i olika delar av landet. Möjligheterna för erforderlig rekrytering

tillgodoses

olika

delar

landet.

Möjligheterna

för

erforderlig

rekrytering

av kyrkomusiker måste för de nordliga stiften garanteras genom att till-

kyrkomusiker

måste

för

nordliga

stiften

garanteras

genom

att

till-

räckligt antal utbildningsplatser finns vid utbildningsanstalterna i norr-

räckligt

antal

utbildningsplatser

finns

vid

utbildningsanstalterna

norr-

landsområdet.

De kyrkomusikaliska sommarkurserna. som i'många fall utgjort ett viktigt och nödvändigt utbildningsalternativ, torde med all säkerhet behö- va anordnas ännu för ett antal ar framåt. '

De kyrkomusikaliska sommarkurserna. som i'många fall utgjort ett

kyrkomusikaliska

sommarkurserna.

som

i'många

fall

utgjort

ett

viktigt och nödvändigt utbildningsalternativ, torde med all säkerhet behö-

viktigt

och

nödvändigt

utbildningsalternativ,

torde

med

all

säkerhet

behö-

va anordnas ännu för ett antal ar framåt. '

anordnas

ännu

för

ett

antal

framåt.

Domkapitlet i Luleå

Domkapitlet

Luleå

Vi vill också påpeka betydelsen av en ständig fortbildning. enligt de rikt- linjer som vårt stifts utbildningsnämnd har dragit upp. och som innefattar ' både arbetslagsfortbildning och yrkes/uppgiftsinriktad fortbildning. En så- dan utbildning blir angelägen som uttryck för att kyrkomusikern är en central resurs i en församlings gudstjänstarbete. De nya böcker. som antagits vid 1986 års kyrkomöte. blir därvid ett viktigt gemensamt utbild- ningsmaterial. bl. a. för kyrkomusikern i församlingen.

Vi vill också påpeka betydelsen av en ständig fortbildning. enligt de rikt-

vill

också

påpeka

betydelsen

ständig

fortbildning.

enligt

rikt-

linjer som vårt stifts utbildningsnämnd har dragit upp. och som innefattar '

linjer

som

vårt

stifts

utbildningsnämnd

har

dragit

upp.

och

som

innefattar

både arbetslagsfortbildning och yrkes/uppgiftsinriktad fortbildning. En så-

både

arbetslagsfortbildning

och

yrkes/uppgiftsinriktad

fortbildning.

så-

dan utbildning blir angelägen som uttryck för att kyrkomusikern är en

dan

utbildning

blir

angelägen

som

uttryck

för

att

kyrkomusikern

är

central resurs i en församlings gudstjänstarbete. De nya böcker. som

central

resurs

församlings

gudstjänstarbete.

nya

böcker.

som

antagits vid 1986 års kyrkomöte. blir därvid ett viktigt gemensamt utbild-

antagits

vid

1986

års

kyrkomöte.

blir

därvid

ett

viktigt

gemensamt

utbild-

ningsmaterial. bl. a. för kyrkomusikern i församlingen.

ningsmaterial.

bl.

för

kyrkomusikern

församlingen.

23.

Övergångsvis bör ca 250 personer med organist- och kantorsexamen få möjlighet att komplettera sin utbildning med pedagogisk kurs för kyrkokantorer genom sommarkurser i statlig regi. Examinationen

Övergångsvis bör ca 250 personer med organist- och kantorsexamen

Övergångsvis

bör

250

personer

med

organist-

och

kantorsexamen

få möjlighet att komplettera sin utbildning med pedagogisk kurs för

få

möjlighet

att

komplettera

sin

utbildning

med

pedagogisk

kurs

för

kyrkokantorer genom sommarkurser i statlig regi. Examinationen

kyrkokantorer

genom

sommarkurser

statlig

regi.

Examinationen

bör skötas av den föreslagna expertgruppen under UHÄ. Vidare bör ett antal studerande som redan har påbörjat kyrkomusikaliska stu- dier under några är få möjlighet att avlägga organist- och kantors- examen.

bör skötas av den föreslagna expertgruppen under UHÄ. Vidare bör

bör

skötas

den

föreslagna

expertgruppen

under

UHÄ.

Vidare

bör

ett antal studerande som redan har påbörjat kyrkomusikaliska stu-

ett

antal

studerande

som

redan

har

påbörjat

kyrkomusikaliska

stu-

dier under några är få möjlighet att avlägga organist- och kantors-

dier

under

några

är

få

möjlighet

att

avlägga

organist-

och

kantors-

examen.

139

Förslaget tillstyrks av länsskolne'imnden [ Kronobergs län och domkapitlet i Strängnäs. Universitets- och högskoleämbetet avstyrker att examinationen skall ligga under UHÄ:s ansvar. Musikaliska akademien Akademien finner de föreslagna övergångsbestämmelserna skäliga. Dock vill den påminna om att om kyrkokantorsexamina skall fortsätta i huvud- sak som hittills, om också under UHÄ. måste man kräva en översyn av den kurslitteratur som används där. Akademien har i väntan på det nu framlagda betänkandet inte funnit anledning att taga fram nytt material. men när det nu föreslås att dessa kurser skall fortsätta ända till 1996, är det alldeles ofrånkomligt att ett tidsenligt brevkursmaterial främst i musikhis- toria framtages. Samtidigt bör det klargöras att det för UHÄ blir en sannolikt betungande uppgift att övertaga denna verksamhet. En förutsätt- ning för att den skall kunna bedrivas med framgång är — åtminstone under en övergångstid — att regelbunden inspektion sker både vid dessa kyrko- kantorskurser och att denna också utsträckes till de folkhögskolor som får i uppdrag att anordna sådan två-årig utbildning. En möjlighet att pröva vore att akademien finge i uppdrag att som hittills utse censorer för dessa examina och att inspektera undervisningen. Domkapitlet i Härnösand Enligt förslaget skall cirka 250 personer med organist- och kantorsexamen kunna komplettera sin utbildning med pedagogisk examen 1988—1996. Cirka 100 outbildade skall kunna avlägga organist- och kantorsexamen 1988— 1991 vid sommarkurser på folkhögskolorna. Dessa skall senare kun- na avlägga pedagogisk examen framtill 1993. Vi har i Härnösands stift mer än 30 orgelspelare som saknar examen. Framför allt i de två norra stiften kan de långa avstånden medföra att särskilt familjeförsörjare kan ha svårt att komma ifrån för kyrkomusikali- ska studier. Vi vill att möjligheten för dem att avlägga organist- och kantorsexamen och därefter pedagogisk examen skall utsträckas betydligt längre än de få år som föreslås. För sådana outbildade kyrkomusiker som saknar allmän behörighet för högskolestudier men som har flerårig kyrko- musikalisk erfarenhet måste det dessutom finnas möjlighet att dis- ' pensvägen bli antagen till kyrkomusikaliska studier. Prop. 1987/881144 Bilaga 3 140

Förslaget tillstyrks av länsskolne'imnden [ Kronobergs län och domkapitlet i Strängnäs. Universitets- och högskoleämbetet avstyrker att examinationen skall ligga under UHÄ:s ansvar.

Förslaget tillstyrks av länsskolne'imnden [ Kronobergs län och domkapitlet i Strängnäs.

Förslaget tillstyrks av länsskolne'imnden [ Kronobergs län och domkapitlet

Förslaget

tillstyrks

länsskolne'imnden

[

Kronobergs

län

och

domkapitlet

i Strängnäs.

Strängnäs.

Universitets- och högskoleämbetet avstyrker att examinationen skall ligga under UHÄ:s ansvar.

Universitets- och högskoleämbetet avstyrker att examinationen skall

Universitets-

och

högskoleämbetet

avstyrker

att

examinationen

skall

ligga under UHÄ:s ansvar.

ligga

under

UHÄ:s

ansvar.

Musikaliska akademien

Musikaliska

akademien

Akademien finner de föreslagna övergångsbestämmelserna skäliga. Dock vill den påminna om att om kyrkokantorsexamina skall fortsätta i huvud- sak som hittills, om också under UHÄ. måste man kräva en översyn av den kurslitteratur som används där. Akademien har i väntan på det nu framlagda betänkandet inte funnit anledning att taga fram nytt material. men när det nu föreslås att dessa kurser skall fortsätta ända till 1996, är det alldeles ofrånkomligt att ett tidsenligt brevkursmaterial främst i musikhis- toria framtages. Samtidigt bör det klargöras att det för UHÄ blir en sannolikt betungande uppgift att övertaga denna verksamhet. En förutsätt- ning för att den skall kunna bedrivas med framgång är — åtminstone under en övergångstid — att regelbunden inspektion sker både vid dessa kyrko- kantorskurser och att denna också utsträckes till de folkhögskolor som får i uppdrag att anordna sådan två-årig utbildning. En möjlighet att pröva vore att akademien finge i uppdrag att som hittills utse censorer för dessa examina och att inspektera undervisningen.

Akademien finner de föreslagna övergångsbestämmelserna skäliga. Dock

Akademien

finner

föreslagna

övergångsbestämmelserna

skäliga.

Dock

vill den påminna om att om kyrkokantorsexamina skall fortsätta i huvud-

vill

den

påminna

att

kyrkokantorsexamina

skall

fortsätta

huvud-

sak som hittills, om också under UHÄ. måste man kräva en översyn av

sak

som

hittills,

också

under

UHÄ.

måste

man

kräva

översyn

den kurslitteratur som används där. Akademien har i väntan på det nu

den

kurslitteratur

som

används

där.

Akademien

har

väntan

på

det

framlagda betänkandet inte funnit anledning att taga fram nytt material.

framlagda

betänkandet

inte

funnit

anledning

att

taga

fram

nytt

material.

men när det nu föreslås att dessa kurser skall fortsätta ända till 1996, är det

men

när

det

föreslås

att

dessa

kurser

skall

fortsätta

ända

till

1996,

är

det

alldeles ofrånkomligt att ett tidsenligt brevkursmaterial främst i musikhis-

alldeles

ofrånkomligt

att

ett

tidsenligt

brevkursmaterial

främst

musikhis-

toria framtages. Samtidigt bör det klargöras att det för UHÄ blir en

toria

framtages.

Samtidigt

bör

det

klargöras

att

det

för

UHÄ

blir

sannolikt betungande uppgift att övertaga denna verksamhet. En förutsätt-

sannolikt

betungande

uppgift

att

övertaga

denna

verksamhet.

förutsätt-

ning för att den skall kunna bedrivas med framgång är — åtminstone under

ning

för

att

den

skall

kunna

bedrivas

med

framgång

är

—

åtminstone

under

en övergångstid — att regelbunden inspektion sker både vid dessa kyrko-

övergångstid

—

att

regelbunden

inspektion

sker

både

vid

dessa

kyrko-

kantorskurser och att denna också utsträckes till de folkhögskolor som får

kantorskurser

och

att

denna

också

utsträckes

till

folkhögskolor

som

får

i uppdrag att anordna sådan två-årig utbildning.

uppdrag

att

anordna

sådan

två-årig

utbildning.

En möjlighet att pröva vore att akademien finge i uppdrag att som hittills utse censorer för dessa examina och att inspektera undervisningen.

En möjlighet att pröva vore att akademien finge i uppdrag att som hittills

möjlighet

att

pröva

vore

att

akademien

finge

uppdrag

att

som

hittills

utse censorer för dessa examina och att inspektera undervisningen.

utse

censorer

för

dessa

examina

och

att

inspektera

undervisningen.

Domkapitlet i Härnösand

Domkapitlet

Härnösand

Enligt förslaget skall cirka 250 personer med organist- och kantorsexamen kunna komplettera sin utbildning med pedagogisk examen 1988—1996. Cirka 100 outbildade skall kunna avlägga organist- och kantorsexamen 1988— 1991 vid sommarkurser på folkhögskolorna. Dessa skall senare kun- na avlägga pedagogisk examen framtill 1993. Vi har i Härnösands stift mer än 30 orgelspelare som saknar examen. Framför allt i de två norra stiften kan de långa avstånden medföra att särskilt familjeförsörjare kan ha svårt att komma ifrån för kyrkomusikali- ska studier. Vi vill att möjligheten för dem att avlägga organist- och kantorsexamen och därefter pedagogisk examen skall utsträckas betydligt längre än de få år som föreslås. För sådana outbildade kyrkomusiker som saknar allmän behörighet för högskolestudier men som har flerårig kyrko-

Enligt förslaget skall cirka 250 personer med organist- och kantorsexamen

Enligt

förslaget

skall

cirka

250

personer

med

organist-

och

kantorsexamen

kunna komplettera sin utbildning med pedagogisk examen 1988—1996.

kunna

komplettera

sin

utbildning

med

pedagogisk

examen

1988—1996.

Cirka 100 outbildade skall kunna avlägga organist- och kantorsexamen

Cirka

100

outbildade

skall

kunna

avlägga

organist-

och

kantorsexamen

1988— 1991 vid sommarkurser på folkhögskolorna. Dessa skall senare kun-

1988—

1991

vid

sommarkurser

på

folkhögskolorna.

Dessa

skall

senare

kun-

na avlägga pedagogisk examen framtill 1993.

avlägga

pedagogisk

examen

framtill

1993.

Vi har i Härnösands stift mer än 30 orgelspelare som saknar examen. Framför allt i de två norra stiften kan de långa avstånden medföra att särskilt familjeförsörjare kan ha svårt att komma ifrån för kyrkomusikali- ska studier. Vi vill att möjligheten för dem att avlägga organist- och kantorsexamen och därefter pedagogisk examen skall utsträckas betydligt längre än de få år som föreslås. För sådana outbildade kyrkomusiker som saknar allmän behörighet för högskolestudier men som har flerårig kyrko-

Vi har i Härnösands stift mer än 30 orgelspelare som saknar examen.

har

Härnösands

stift

mer

än

orgelspelare

som

saknar

examen.

Framför allt i de två norra stiften kan de långa avstånden medföra att

Framför

allt

två

norra

stiften

kan

långa

avstånden

medföra

att

särskilt familjeförsörjare kan ha svårt att komma ifrån för kyrkomusikali-

särskilt

familjeförsörjare

kan

svårt

att

komma

ifrån

för

kyrkomusikali-

ska studier. Vi vill att möjligheten för dem att avlägga organist- och

ska

studier.

vill

att

möjligheten

för

dem

att

avlägga

organist-

och

kantorsexamen och därefter pedagogisk examen skall utsträckas betydligt

kantorsexamen

och

därefter

pedagogisk

examen

skall

utsträckas

betydligt

längre än de få år som föreslås. För sådana outbildade kyrkomusiker som

längre

än

få

år

som

föreslås.

För

sådana

outbildade

kyrkomusiker

som

saknar allmän behörighet för högskolestudier men som har flerårig kyrko-

saknar

allmän

behörighet

för

högskolestudier

men

som

har

flerårig

kyrko-

musikalisk erfarenhet måste det dessutom finnas möjlighet att dis- '

musikalisk

erfarenhet

måste

det

dessutom

finnas

möjlighet

att

dis-

pensvägen bli antagen till kyrkomusikaliska studier.

pensvägen

bli

antagen

till

kyrkomusikaliska

studier.

Prop. 1987/881144

Prop.

1987/881144

Bilaga 3

Bilaga

140

IV Kostnader Prop. 1987/88:144 Bilaga 3 ' 24 De totala kostnaderna för den kyrkomusikaliska verksamheten kommer att öka något på kort sikt. På längre sikt kommer det att vara möjligt att göra besparingar. Bland remissinstanserna råder en viss tveksamhet rörande utredningens bedömning av kostnaderna för framtiden. vilka inte har redovisats i några siffror. Universitets- och lufigskolet'imbetet. Iänsskolnämnden i Östergötlands lätt. domkapitlen i Strängnäs och Luleå samt Nykyrka och Tynnereds församlingar är inte beredda att ta ställning till utredningens bedömning av de framtida kostnaderna. Svenska kyrkans jörsatnlings- och pastoratsförbund. Sveriges kyrkoka- merula förening samt Göteborgs och Köpings kyrkliga santft'illigheter de- lar utredningens uppfattning, medan bl. a. domkapitlet i Skara. Månsarps församling och Sunne pastorat inte tror på oförändrade kostnader. Domkapitlet i Härnösand gör följande påpekande: Genom utredningens förslag omfördelas en del av kostnaderna för den kyrkomusikaliska verksamheten från statliga organ (regering. arbetsgivar- verk och domkapitel) till svenska kyrkans centralstyrelse. pastoratsför- bund. stiftsstyrelse och pastorat. Utredaren berör helt flyktigt kostnads- fördelningen mellan församling och pastorat. Domkapitlet vill förorda att pastoratet får svara för de tunga kyrkomusikaliska kostnaderna. inte bara för löner utan också för orgel och andra instrument. Skolöverstyrelsen, statens Iöne- och pensionsverk (SPV). domkapitlen i Uppsala och Visby. Musikaliska akademien. svenska kyrkans centralsty- relse och Geijerskolan anför olika skäl för ökade kostnader i någon form. Skol öve rst yrelsen Utredningen hävdar att några mer kostnader inte uppkommer för kantors- utbildningen vid folkhögskola. Därvid har utredningen dock räknat med ett bifall till SÖ:s förslag i anslagsframställningen för budgetåret 1986/87 om en fortsatt ökning av antalet bidragsveckor för folkhögskolor med mer omfattande musikundervisning. Någon sådan ökning kom emellertid inte till stånd och 50 har i sin anslagsframställning för budgetåret 1987/88 inte funnit det möjligt att upprepa förslaget om en sådan ökning. En omfördel- ning inom oförändrad ram kan enligt SÖ:s mening skapa svårigheter för berörda skolor. Statens Iörte- och pensionsverk (SPV) Vid eventuell fortsatt statlig pensionering av kyrkomusikerna kommer SPV —i anslutning till ett uttalande av regeringen å sid. 5 i proposition nr 141

IV Kostnader Prop. 1987/88:144 Bilaga 3 ' 24

IV Kostnader Prop. 1987/88:144

Kostnader

Prop.

1987/88:144

Bilaga 3 '

Bilaga

De totala kostnaderna för den kyrkomusikaliska verksamheten

totala

kostnaderna

för

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

kommer att öka något på kort sikt. På längre sikt kommer det att vara möjligt att göra besparingar.

kommer att öka något på kort sikt. På längre sikt kommer det att

kommer

att

öka

något

på

kort

sikt.

På

längre

sikt

kommer

det

att

vara möjligt att göra besparingar.

vara

möjligt

att

göra

besparingar.

Bland remissinstanserna råder en viss tveksamhet rörande utredningens bedömning av kostnaderna för framtiden. vilka inte har redovisats i några siffror. Universitets- och lufigskolet'imbetet. Iänsskolnämnden i Östergötlands lätt. domkapitlen i Strängnäs och Luleå samt Nykyrka och Tynnereds församlingar är inte beredda att ta ställning till utredningens bedömning av de framtida kostnaderna. Svenska kyrkans jörsatnlings- och pastoratsförbund. Sveriges kyrkoka- merula förening samt Göteborgs och Köpings kyrkliga santft'illigheter de- lar utredningens uppfattning, medan bl. a. domkapitlet i Skara. Månsarps församling och Sunne pastorat inte tror på oförändrade kostnader. Domkapitlet i Härnösand gör följande påpekande:

Bland remissinstanserna råder en viss tveksamhet rörande utredningens bedömning av kostnaderna för framtiden. vilka inte har redovisats i några siffror.

Bland remissinstanserna råder en viss tveksamhet rörande utredningens

Bland

remissinstanserna

råder

viss

tveksamhet

rörande

utredningens

bedömning av kostnaderna för framtiden. vilka inte har redovisats i några

bedömning

kostnaderna

för

framtiden.

vilka

inte

har

redovisats

några

siffror.

Universitets- och lufigskolet'imbetet. Iänsskolnämnden i Östergötlands lätt. domkapitlen i Strängnäs och Luleå samt Nykyrka och Tynnereds församlingar är inte beredda att ta ställning till utredningens bedömning av de framtida kostnaderna.

Universitets- och lufigskolet'imbetet. Iänsskolnämnden i Östergötlands

Universitets-

och

lufigskolet'imbetet.

Iänsskolnämnden

Östergötlands

lätt. domkapitlen i Strängnäs och Luleå samt Nykyrka och Tynnereds

lätt.

domkapitlen

Strängnäs

och

Luleå

samt

Nykyrka

och

Tynnereds

församlingar är inte beredda att ta ställning till utredningens bedömning av

församlingar

är

inte

beredda

att

ställning

till

utredningens

bedömning

de framtida kostnaderna.

framtida

kostnaderna.

Svenska kyrkans jörsatnlings- och pastoratsförbund. Sveriges kyrkoka- merula förening samt Göteborgs och Köpings kyrkliga santft'illigheter de- lar utredningens uppfattning, medan bl. a. domkapitlet i Skara. Månsarps församling och Sunne pastorat inte tror på oförändrade kostnader.

Svenska kyrkans jörsatnlings- och pastoratsförbund. Sveriges kyrkoka-

Svenska

kyrkans

jörsatnlings-

och

pastoratsförbund.

Sveriges

kyrkoka-

merula förening samt Göteborgs och Köpings kyrkliga santft'illigheter de-

merula

förening

samt

Göteborgs

och

Köpings

kyrkliga

santft'illigheter

de-

lar utredningens uppfattning, medan bl. a. domkapitlet i Skara. Månsarps

lar

utredningens

uppfattning,

medan

bl.

domkapitlet

Skara.

Månsarps

församling och Sunne pastorat inte tror på oförändrade kostnader.

församling

och

Sunne

pastorat

inte

tror

på

oförändrade

kostnader.

Domkapitlet i Härnösand gör följande påpekande:

Domkapitlet

Härnösand

gör

följande

påpekande:

Genom utredningens förslag omfördelas en del av kostnaderna för den kyrkomusikaliska verksamheten från statliga organ (regering. arbetsgivar- verk och domkapitel) till svenska kyrkans centralstyrelse. pastoratsför- bund. stiftsstyrelse och pastorat. Utredaren berör helt flyktigt kostnads- fördelningen mellan församling och pastorat. Domkapitlet vill förorda att pastoratet får svara för de tunga kyrkomusikaliska kostnaderna. inte bara för löner utan också för orgel och andra instrument.

Genom utredningens förslag omfördelas en del av kostnaderna för den

Genom

utredningens

förslag

omfördelas

del

kostnaderna

för

den

kyrkomusikaliska verksamheten från statliga organ (regering. arbetsgivar-

kyrkomusikaliska

verksamheten

från

statliga

organ

(regering.

arbetsgivar-

verk och domkapitel) till svenska kyrkans centralstyrelse. pastoratsför-

verk

och

domkapitel)

till

svenska

kyrkans

centralstyrelse.

pastoratsför-

bund. stiftsstyrelse och pastorat. Utredaren berör helt flyktigt kostnads-

bund.

stiftsstyrelse

och

pastorat.

Utredaren

berör

helt

flyktigt

kostnads-

fördelningen mellan församling och pastorat. Domkapitlet vill förorda att

fördelningen

mellan

församling

och

pastorat.

Domkapitlet

vill

förorda

att

pastoratet får svara för de tunga kyrkomusikaliska kostnaderna. inte bara

pastoratet

får

svara

för

tunga

kyrkomusikaliska

kostnaderna.

inte

bara

för löner utan också för orgel och andra instrument.

för

löner

utan

också

för

orgel

och

andra

instrument.

Skolöverstyrelsen, statens Iöne- och pensionsverk (SPV). domkapitlen i Uppsala och Visby. Musikaliska akademien. svenska kyrkans centralsty- relse och Geijerskolan anför olika skäl för ökade kostnader i någon form.

Skolöverstyrelsen, statens Iöne- och pensionsverk (SPV). domkapitlen i

Skolöverstyrelsen,

statens

Iöne-

och

pensionsverk

(SPV).

domkapitlen

Uppsala och Visby. Musikaliska akademien. svenska kyrkans centralsty-

Uppsala

och

Visby.

Musikaliska

akademien.

svenska

kyrkans

centralsty-

relse och Geijerskolan anför olika skäl för ökade kostnader i någon form.

relse

och

Geijerskolan

anför

olika

skäl

för

ökade

kostnader

någon

form.

Skol öve rst yrelsen

Skol

öve

rst

yrelsen

Utredningen hävdar att några mer kostnader inte uppkommer för kantors- utbildningen vid folkhögskola. Därvid har utredningen dock räknat med ett bifall till SÖ:s förslag i anslagsframställningen för budgetåret 1986/87 om en fortsatt ökning av antalet bidragsveckor för folkhögskolor med mer omfattande musikundervisning. Någon sådan ökning kom emellertid inte till stånd och 50 har i sin anslagsframställning för budgetåret 1987/88 inte funnit det möjligt att upprepa förslaget om en sådan ökning. En omfördel- ning inom oförändrad ram kan enligt SÖ:s mening skapa svårigheter för berörda skolor.

Utredningen hävdar att några mer kostnader inte uppkommer för kantors-

Utredningen

hävdar

att

några

mer

kostnader

inte

uppkommer

för

kantors-

utbildningen vid folkhögskola. Därvid har utredningen dock räknat med ett

utbildningen

vid

folkhögskola.

Därvid

har

utredningen

dock

räknat

med

ett

bifall till SÖ:s förslag i anslagsframställningen för budgetåret 1986/87 om

bifall

till

SÖ:s

förslag

anslagsframställningen

för

budgetåret

1986/87

en fortsatt ökning av antalet bidragsveckor för folkhögskolor med mer

fortsatt

ökning

antalet

bidragsveckor

för

folkhögskolor

med

mer

omfattande musikundervisning. Någon sådan ökning kom emellertid inte

omfattande

musikundervisning.

Någon

sådan

ökning

kom

emellertid

inte

till stånd och 50 har i sin anslagsframställning för budgetåret 1987/88 inte

till

stånd

och

har

sin

anslagsframställning

för

budgetåret

1987/88

inte

funnit det möjligt att upprepa förslaget om en sådan ökning. En omfördel-

funnit

det

möjligt

att

upprepa

förslaget

sådan

ökning.

omfördel-

ning inom oförändrad ram kan enligt SÖ:s mening skapa svårigheter för

ning

inom

oförändrad

ram

kan

enligt

SÖ:s

mening

skapa

svårigheter

för

berörda skolor.

berörda

skolor.

Statens Iörte- och pensionsverk (SPV)

Statens

Iörte-

och

pensionsverk

(SPV)

Vid eventuell fortsatt statlig pensionering av kyrkomusikerna kommer SPV —i anslutning till ett uttalande av regeringen å sid. 5 i proposition nr 141

Vid eventuell fortsatt statlig pensionering av kyrkomusikerna kommer

Vid

eventuell

fortsatt

statlig

pensionering

kyrkomusikerna

kommer

SPV —i anslutning till ett uttalande av regeringen å sid. 5 i proposition nr 141

SPV

—i

anslutning

till

ett

uttalande

regeringen

sid.

proposition

141

l74 till 1981/82 års riksdag, — att överväga att ta ut avgifter av huvudmän- nen även för de administrativa kostnaderna. Domkapitlet i Uppsala Utredningens resonemang att införandet av stiftsmusikertjänsterna inte . medför ökade kostnader är något egendomligt eftersom man tidigare kon- staterat att uppgifterna som stiftsmusikerna skulle utföra tidigare fullgjorts inom de nuvarande domkapitlen. Antingen utgår utredningen från att samt- liga kyrkomusikerhandläggare inom domkapitlet har organistbehörighet eller menar man att dessa nuvarande handläggartjänster skall dras in. Domkapitlet önskar att utredningen klarare utsagt att inrättandet av stifts- musikertjänsterna medför ökade kostnader om man inte samtidigt drar in nuvarande kyrkomusikerhandläggartjänsterna. Domkapitlet i Visby framhåller att pastoratens kostnader ökar. när orgel- spelartjänster läggs samman till kyrkokantorstjänst. Musikaliska akademien Akademien har inge möjlighet att bedöma'betänkandets påståenden om kostnaderna, då dessa inte redovisas i krontal. Det synes sannolikt att uppskattningen är riktig. Akademien måste för sin egen del klargöra att inget säges om vilka kostnader det beräknas för akademiens "åligganden som även i den nya situationen måste fullgöras". Det kan förutsättas att överläggningar härom kommer till stånd. Svenska kyrkans centralstyrelse All kyrkomusikerutbildning utom den som bedrivs vid Sköndalsinstitutet finansieras med statsmedel. Sköndalsinstitutet får via Svenska kyrkans centralstyrelse anslag från kyrkofonden. Sköndalsinstitutet bör behandlas på samma sätt som övriga utbildningar. förslagsvis enligt de normer som gäller för folkhögskolor som bedriver motsvarande utbildning. Domkapitlet i Luleå anser också att rättviseskäl talar för statsbidrag till Sköndalsinstitutet. Geijerskolan menar. att det krävs en ökad lärartäthet för att man skall klara av att genomföra kantorsutbildningen. _ Dessutom råder oklarhet beträffande läsårets längd. En utbildning. som ger 40 poäng per år. innebär 40 veckors studier. Folkhögskolornas läsår är normalt 34 veckor. [fall inte folkhögskolans kantorsutbildning får en mot- svarighet till högskolans intensivveckor och dessa kan förläggas till loven. ' måste läsåret förlängas. Det innebär ökade kostnader för vinterkursen och en minskning av tid och resurser för sommarkurser. Folkhögskolornas musikutbildning fungerar idag även som förberedande utbildning till musikhögskolan. såväl till kyrkomusikerutbildningen som till andra linjer. Dessutom ger folkhögskolorna redan nu förberedande utbild- ning för kyrkokantorsutbildningen. Behovet av sådan förberedande utbild- ning kommer antagligen att öka. Musikutbildningen vid sidan av kyrkomusikerutbildningen måste på Prop. 1987/88: 144 Bilaga 3 l-

l74 till 1981/82 års riksdag, — att överväga att ta ut avgifter av huvudmän- nen även för de administrativa kostnaderna.

l74 till 1981/82 års riksdag, — att överväga att ta ut avgifter av huvudmän-

l74

till

1981/82

års

riksdag,

—

att

överväga

att

avgifter

huvudmän-

nen även för de administrativa kostnaderna.

nen

även

för

administrativa

kostnaderna.

Domkapitlet i Uppsala

Domkapitlet

Uppsala

Utredningens resonemang att införandet av stiftsmusikertjänsterna inte .

Utredningens

resonemang

att

införandet

stiftsmusikertjänsterna

inte

medför ökade kostnader är något egendomligt eftersom man tidigare kon- staterat att uppgifterna som stiftsmusikerna skulle utföra tidigare fullgjorts inom de nuvarande domkapitlen. Antingen utgår utredningen från att samt- liga kyrkomusikerhandläggare inom domkapitlet har organistbehörighet eller menar man att dessa nuvarande handläggartjänster skall dras in. Domkapitlet önskar att utredningen klarare utsagt att inrättandet av stifts- musikertjänsterna medför ökade kostnader om man inte samtidigt drar in nuvarande kyrkomusikerhandläggartjänsterna.

medför ökade kostnader är något egendomligt eftersom man tidigare kon-

medför

ökade

kostnader

är

något

egendomligt

eftersom

man

tidigare

kon-

staterat att uppgifterna som stiftsmusikerna skulle utföra tidigare fullgjorts

staterat

att

uppgifterna

som

stiftsmusikerna

skulle

utföra

tidigare

fullgjorts

inom de nuvarande domkapitlen. Antingen utgår utredningen från att samt-

inom

nuvarande

domkapitlen.

Antingen

utgår

utredningen

från

att

samt-

liga kyrkomusikerhandläggare inom domkapitlet har organistbehörighet

liga

kyrkomusikerhandläggare

inom

domkapitlet

har

organistbehörighet

eller menar man att dessa nuvarande handläggartjänster skall dras in.

eller

menar

man

att

dessa

nuvarande

handläggartjänster

skall

dras

in.

Domkapitlet önskar att utredningen klarare utsagt att inrättandet av stifts-

Domkapitlet

önskar

att

utredningen

klarare

utsagt

att

inrättandet

stifts-

musikertjänsterna medför ökade kostnader om man inte samtidigt drar in

musikertjänsterna

medför

ökade

kostnader

man

inte

samtidigt

drar

nuvarande kyrkomusikerhandläggartjänsterna.

nuvarande

kyrkomusikerhandläggartjänsterna.

Domkapitlet i Visby framhåller att pastoratens kostnader ökar. när orgel- spelartjänster läggs samman till kyrkokantorstjänst.

Domkapitlet i Visby framhåller att pastoratens kostnader ökar. när orgel-

Domkapitlet

Visby

framhåller

att

pastoratens

kostnader

ökar.

när

orgel-

spelartjänster läggs samman till kyrkokantorstjänst.

spelartjänster

läggs

samman

till

kyrkokantorstjänst.

Musikaliska akademien

Musikaliska

akademien

Akademien har inge möjlighet att bedöma'betänkandets påståenden om kostnaderna, då dessa inte redovisas i krontal. Det synes sannolikt att uppskattningen är riktig. Akademien måste för sin egen del klargöra att inget säges om vilka kostnader det beräknas för akademiens "åligganden som även i den nya situationen måste fullgöras". Det kan förutsättas att överläggningar härom kommer till stånd.

Akademien har inge möjlighet att bedöma'betänkandets påståenden om

Akademien

har

inge

möjlighet

att

bedöma'betänkandets

påståenden

kostnaderna, då dessa inte redovisas i krontal. Det synes sannolikt att

kostnaderna,

då

dessa

inte

redovisas

krontal.

Det

synes

sannolikt

att

uppskattningen är riktig. Akademien måste för sin egen del klargöra att

uppskattningen

är

riktig.

Akademien

måste

för

sin

egen

del

klargöra

att

inget säges om vilka kostnader det beräknas för akademiens "åligganden

inget

säges

vilka

kostnader

det

beräknas

för

akademiens

"åligganden

som även i den nya situationen måste fullgöras". Det kan förutsättas att

som

även

den

nya

situationen

måste

fullgöras".

Det

kan

förutsättas

att

överläggningar härom kommer till stånd.

överläggningar

härom

kommer

till

stånd.

Svenska kyrkans centralstyrelse

Svenska

kyrkans

centralstyrelse

All kyrkomusikerutbildning utom den som bedrivs vid Sköndalsinstitutet finansieras med statsmedel. Sköndalsinstitutet får via Svenska kyrkans centralstyrelse anslag från kyrkofonden. Sköndalsinstitutet bör behandlas på samma sätt som övriga utbildningar. förslagsvis enligt de normer som gäller för folkhögskolor som bedriver motsvarande utbildning.

All kyrkomusikerutbildning utom den som bedrivs vid Sköndalsinstitutet

All

kyrkomusikerutbildning

utom

den

som

bedrivs

vid

Sköndalsinstitutet

finansieras med statsmedel. Sköndalsinstitutet får via Svenska kyrkans

finansieras

med

statsmedel.

Sköndalsinstitutet

får

via

Svenska

kyrkans

centralstyrelse anslag från kyrkofonden. Sköndalsinstitutet bör behandlas

centralstyrelse

anslag

från

kyrkofonden.

Sköndalsinstitutet

bör

behandlas

på samma sätt som övriga utbildningar. förslagsvis enligt de normer som

på

samma

sätt

som

övriga

utbildningar.

förslagsvis

enligt

normer

som

gäller för folkhögskolor som bedriver motsvarande utbildning.

gäller

för

folkhögskolor

som

bedriver

motsvarande

utbildning.

Domkapitlet i Luleå anser också att rättviseskäl talar för statsbidrag till Sköndalsinstitutet. Geijerskolan menar. att det krävs en ökad lärartäthet för att man skall klara av att genomföra kantorsutbildningen. _

Domkapitlet i Luleå anser också att rättviseskäl talar för statsbidrag till Sköndalsinstitutet.

Domkapitlet i Luleå anser också att rättviseskäl talar för statsbidrag till

Domkapitlet

Luleå

anser

också

att

rättviseskäl

talar

för

statsbidrag

till

Sköndalsinstitutet.

Geijerskolan menar. att det krävs en ökad lärartäthet för att man skall klara av att genomföra kantorsutbildningen. _

Geijerskolan menar. att det krävs en ökad lärartäthet för att man skall

Geijerskolan

menar.

att

det

krävs

ökad

lärartäthet

för

att

man

skall

klara av att genomföra kantorsutbildningen. _

klara

att

genomföra

kantorsutbildningen.

Dessutom råder oklarhet beträffande läsårets längd. En utbildning. som ger 40 poäng per år. innebär 40 veckors studier. Folkhögskolornas läsår är normalt 34 veckor. [fall inte folkhögskolans kantorsutbildning får en mot-

Dessutom råder oklarhet beträffande läsårets längd. En utbildning. som

Dessutom

råder

oklarhet

beträffande

läsårets

längd.

utbildning.

som

ger 40 poäng per år. innebär 40 veckors studier. Folkhögskolornas läsår är

ger

poäng

per

år.

innebär

veckors

studier.

Folkhögskolornas

läsår

är

normalt 34 veckor. [fall inte folkhögskolans kantorsutbildning får en mot-

normalt

veckor.

[fall

inte

folkhögskolans

kantorsutbildning

får

mot-

svarighet till högskolans intensivveckor och dessa kan förläggas till loven. '

svarighet

till

högskolans

intensivveckor

och

dessa

kan

förläggas

till

loven.

måste läsåret förlängas. Det innebär ökade kostnader för vinterkursen och en minskning av tid och resurser för sommarkurser. Folkhögskolornas musikutbildning fungerar idag även som förberedande utbildning till musikhögskolan. såväl till kyrkomusikerutbildningen som till andra linjer. Dessutom ger folkhögskolorna redan nu förberedande utbild- ning för kyrkokantorsutbildningen. Behovet av sådan förberedande utbild- ning kommer antagligen att öka. Musikutbildningen vid sidan av kyrkomusikerutbildningen måste på

måste läsåret förlängas. Det innebär ökade kostnader för vinterkursen och en minskning av tid och resurser för sommarkurser.

måste läsåret förlängas. Det innebär ökade kostnader för vinterkursen och

måste

läsåret

förlängas.

Det

innebär

ökade

kostnader

för

vinterkursen

och

en minskning av tid och resurser för sommarkurser.

minskning

tid

och

resurser

för

sommarkurser.

Folkhögskolornas musikutbildning fungerar idag även som förberedande utbildning till musikhögskolan. såväl till kyrkomusikerutbildningen som till andra linjer. Dessutom ger folkhögskolorna redan nu förberedande utbild- ning för kyrkokantorsutbildningen. Behovet av sådan förberedande utbild- ning kommer antagligen att öka.

Folkhögskolornas musikutbildning fungerar idag även som förberedande

Folkhögskolornas

musikutbildning

fungerar

idag

även

som

förberedande

utbildning till musikhögskolan. såväl till kyrkomusikerutbildningen som till

utbildning

till

musikhögskolan.

såväl

till

kyrkomusikerutbildningen

som

till

andra linjer. Dessutom ger folkhögskolorna redan nu förberedande utbild-

andra

linjer.

Dessutom

ger

folkhögskolorna

redan

förberedande

utbild-

ning för kyrkokantorsutbildningen. Behovet av sådan förberedande utbild-

ning

för

kyrkokantorsutbildningen.

Behovet

sådan

förberedande

utbild-

ning kommer antagligen att öka.

ning

kommer

antagligen

att

öka.

Musikutbildningen vid sidan av kyrkomusikerutbildningen måste på

Musikutbildningen

vid

sidan

kyrkomusikerutbildningen

måste

på

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

Bilaga 3

Bilaga

folkhögskolansmusiklinje ha ett så pass stort antal elcvplatser, att utbild- Prop. 1987/88; 144 ningen kan garanteras kvalificerade lärarkrafter även i fortsättningen. Det Bilaga 3 kan innebära att antalet platser på musiklinjen måste utökas. Därmed måste kanske också en ökning av det totala antalet elevplatser ske. efter- som musiklinjen inte enligt folkhögskoleförordningen får vara större än resten av skolan. inom vilken bl.a. ovannämnda förb. kantorsutb. måste inrymmas. De ökade kostnaderna för kantorsutbildningen kan således inte täckas genom att medel tas från resurserna för den övriga vinterkursen. Nuvarande kortkurser är viktiga både som breddning av kursutbudet och som rekryteringsbas för vinterkurserna. Inte heller från kortkurserna kan några nämnvärda resurser frigöras. Det är viktigt. att resurser för täckande av de ökade driftskostnaderna garanteras inte bara i starten utan även i ett längre perspektiv. Med hänsyn till SÖ:s nuvarande regler för bidragstak behöver detta uppmärksammas. Ökat antal lärartimmar innebär givetvis ökat behov av lokaler och in- ' strument liksom av upprustning av de man redan har. Både till undervis- ning och övning krävs ekonomiska insatser av engångsnatur även på folkhögskolorna. V Specialmotivering Kammarkollegiet, lärisus/(alatimnden i Malmöhus län. domkapitlet i Lund, Gökhems församling och Falköpings kommun redovisar synpunkter på delar av utredningens författningsförslag. 143

folkhögskolansmusiklinje ha ett så pass stort antal elcvplatser, att utbild- Prop. 1987/88; 144

folkhögskolansmusiklinje

ett

så

pass

stort

antal

elcvplatser,

att

utbild-

Prop.

1987/88;

144

ningen kan garanteras kvalificerade lärarkrafter även i fortsättningen. Det Bilaga 3

ningen

kan

garanteras

kvalificerade

lärarkrafter

även

fortsättningen.

Det

Bilaga

kan innebära att antalet platser på musiklinjen måste utökas. Därmed

kan

innebära

att

antalet

platser

på

musiklinjen

måste

utökas.

Därmed

måste kanske också en ökning av det totala antalet elevplatser ske. efter-

måste

kanske

också

ökning

det

totala

antalet

elevplatser

ske.

efter-

som musiklinjen inte enligt folkhögskoleförordningen får vara större än

som

musiklinjen

inte

enligt

folkhögskoleförordningen

får

vara

större

än

resten av skolan. inom vilken bl.a. ovannämnda förb. kantorsutb. måste

resten

skolan.

inom

vilken

bl.a.

ovannämnda

förb.

kantorsutb.

måste

inrymmas. De ökade kostnaderna för kantorsutbildningen kan således inte

inrymmas.

ökade

kostnaderna

för

kantorsutbildningen

kan

således

inte

täckas genom att medel tas från resurserna för den övriga vinterkursen.

täckas

genom

att

medel

tas

från

resurserna

för

den

övriga

vinterkursen.

Nuvarande kortkurser är viktiga både som breddning av kursutbudet

Nuvarande

kortkurser

är

viktiga

både

som

breddning

kursutbudet

och som rekryteringsbas för vinterkurserna. Inte heller från kortkurserna

och

som

rekryteringsbas

för

vinterkurserna.

Inte

heller

från

kortkurserna

kan några nämnvärda resurser frigöras.

kan

några

nämnvärda

resurser

frigöras.

Det är viktigt. att resurser för täckande av de ökade driftskostnaderna

Det

är

viktigt.

att

resurser

för

täckande

ökade

driftskostnaderna

garanteras inte bara i starten utan även i ett längre perspektiv. Med hänsyn

garanteras

inte

bara

starten

utan

även

ett

längre

perspektiv.

Med

hänsyn

till SÖ:s nuvarande regler för bidragstak behöver detta uppmärksammas.

till

SÖ:s

nuvarande

regler

för

bidragstak

behöver

detta

uppmärksammas.

Ökat antal lärartimmar innebär givetvis ökat behov av lokaler och in- '

Ökat

antal

lärartimmar

innebär

givetvis

ökat

behov

lokaler

och

in-

strument liksom av upprustning av de man redan har. Både till undervis-

strument

liksom

upprustning

man

redan

har.

Både

till

undervis-

ning och övning krävs ekonomiska insatser av engångsnatur även på

ning

och

övning

krävs

ekonomiska

insatser

engångsnatur

även

på

folkhögskolorna.

V Specialmotivering

Specialmotivering

Kammarkollegiet, lärisus/(alatimnden i Malmöhus län. domkapitlet i Lund, Gökhems församling och Falköpings kommun redovisar synpunkter på delar av utredningens författningsförslag.

Kammarkollegiet, lärisus/(alatimnden i Malmöhus län. domkapitlet i Lund,

Kammarkollegiet,

lärisus/(alatimnden

Malmöhus

län.

domkapitlet

Lund,

Gökhems församling och Falköpings kommun redovisar synpunkter på

Gökhems

församling

och

Falköpings

kommun

redovisar

synpunkter

på

delar av utredningens författningsförslag.

delar

utredningens

författningsförslag.

143

lnnehåH Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... Lagförslag ................................................... Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 1988 1 Inledning .................................................. 2 Allmän motivering . . . . . . . . . .' ................................ 2.1 Allmänna utgångspunkter ............................... 2.2 Grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska verksamhe- ten ................................................... 2.3 Den statliga detaljregleringen avskaffas ................... 2.4 Obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifter ................. 2.5 Tjänsteorganisationcn .................................. 2.6 Kombinationstjänster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . J ............. 2.7 Behörighetsvillkor ..................................... 2.8 Tillsättning av tjänster .................................. 2.9 Regleringen av kyrkomusikernas tjänsteåligganden ......... 2.10 Behovet av kyrkomusikalisk expertis i domkapitlen och stifts- samfällighcterna ....................................... 2.11 Utbildningen av kyrkomusiker ........................... 2.11.1 Utbildningen av kantorer ......................... 2.11.2 Utbildningen av organister ........................ 2.1 1.3 Övrig kyrkomusikalisk utbildning .................. 2.12 Genomförande ........................................ 3 Upprättat lagförslag ......................................... 4 Specialmotivering .......................................... 5 Hemställan ................................................ 6 Beslut ..................................................... Bilaga] Sammanfattning intagen i kyrkomusikerutredningens slut- betänkande (SOU 1985: 55) Musiken i svenska kyrkan . . . . Bilaga 2 Utredningens lagförslag ............................... Bilaga3 Remissammanställning över betänkandet (SOU 1985z55) Musiken i Svenska kyrkan ............................ Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988 '...) xlxlOON ] I 13 18 23 26 28 37 36 39 39 46 49 51 53 54 61 61 Prop. 1987/88: 144 144

lnnehåH

Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... Lagförslag ................................................... Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 1988 1 Inledning ..................................................

Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... Lagförslag ................................................... Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 1988

Propositionens huvudsakliga innehåll ...........................

Propositionens

huvudsakliga

innehåll

...........................

Lagförslag ...................................................

Lagförslag

...................................................

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 1988

Utdrag

protokoll

vid

regeringssammanträde

den

mars

1988

1 Inledning ..................................................

Inledning

..................................................

2 Allmän motivering . . . . . . . . . .' ................................ 2.1 Allmänna utgångspunkter ............................... 2.2 Grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska verksamhe- ten ................................................... 2.3 Den statliga detaljregleringen avskaffas ................... 2.4 Obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifter ................. 2.5 Tjänsteorganisationcn .................................. 2.6 Kombinationstjänster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . J ............. 2.7 Behörighetsvillkor ..................................... 2.8 Tillsättning av tjänster .................................. 2.9 Regleringen av kyrkomusikernas tjänsteåligganden ......... 2.10 Behovet av kyrkomusikalisk expertis i domkapitlen och stifts- samfällighcterna ....................................... 2.11 Utbildningen av kyrkomusiker ........................... 2.11.1 Utbildningen av kantorer ......................... 2.11.2 Utbildningen av organister ........................ 2.1 1.3 Övrig kyrkomusikalisk utbildning .................. 2.12 Genomförande ........................................

2 Allmän motivering . . . . . . . . . .' ................................

Allmän

motivering

................................

2.1 Allmänna utgångspunkter ...............................

2.1

Allmänna

utgångspunkter

...............................

2.2 Grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska verksamhe-

2.2

Grunden

för

indelningen

den

kyrkomusikaliska

verksamhe-

ten ................................................... 2.3 Den statliga detaljregleringen avskaffas ................... 2.4 Obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifter ................. 2.5 Tjänsteorganisationcn .................................. 2.6 Kombinationstjänster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . J ............. 2.7 Behörighetsvillkor ..................................... 2.8 Tillsättning av tjänster .................................. 2.9 Regleringen av kyrkomusikernas tjänsteåligganden ......... 2.10 Behovet av kyrkomusikalisk expertis i domkapitlen och stifts- samfällighcterna ....................................... 2.11 Utbildningen av kyrkomusiker ........................... 2.11.1 Utbildningen av kantorer ......................... 2.11.2 Utbildningen av organister ........................ 2.1 1.3 Övrig kyrkomusikalisk utbildning .................. 2.12 Genomförande ........................................

ten ...................................................

ten

...................................................

2.3 Den statliga detaljregleringen avskaffas ...................

2.3

Den

statliga

detaljregleringen

avskaffas

...................

2.4 Obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifter .................

2.4

Obligatoriska

kyrkomusikaliska

uppgifter

.................

2.5 Tjänsteorganisationcn ..................................

2.5

Tjänsteorganisationcn

..................................

2.6 Kombinationstjänster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . J .............

2.6

Kombinationstjänster

.............

2.7 Behörighetsvillkor .....................................

2.7

Behörighetsvillkor

.....................................

2.8 Tillsättning av tjänster ..................................

2.8

Tillsättning

tjänster

..................................

2.9 Regleringen av kyrkomusikernas tjänsteåligganden .........

2.9

Regleringen

kyrkomusikernas

tjänsteåligganden

.........

2.10 Behovet av kyrkomusikalisk expertis i domkapitlen och stifts-

2.10

Behovet

kyrkomusikalisk

expertis

domkapitlen

och

stifts-

samfällighcterna .......................................

samfällighcterna

.......................................

2.11 Utbildningen av kyrkomusiker ...........................

2.11

Utbildningen

kyrkomusiker

...........................

2.11.1 Utbildningen av kantorer .........................

2.11.1

Utbildningen

kantorer

.........................

2.11.2 Utbildningen av organister ........................

2.11.2

Utbildningen

organister

........................

2.1 1.3 Övrig kyrkomusikalisk utbildning ..................

2.1

1.3

Övrig

kyrkomusikalisk

utbildning

..................

2.12 Genomförande ........................................

2.12

Genomförande

........................................

3 Upprättat lagförslag ......................................... 4 Specialmotivering .......................................... 5 Hemställan ................................................ 6 Beslut .....................................................

3 Upprättat lagförslag .........................................

Upprättat

lagförslag

.........................................

4 Specialmotivering ..........................................

Specialmotivering

..........................................

5 Hemställan ................................................

Hemställan

................................................

6 Beslut .....................................................

Beslut

.....................................................

Bilaga] Sammanfattning intagen i kyrkomusikerutredningens slut- betänkande (SOU 1985: 55) Musiken i svenska kyrkan . . . . Bilaga 2 Utredningens lagförslag ............................... Bilaga3 Remissammanställning över betänkandet (SOU 1985z55) Musiken i Svenska kyrkan ............................

Bilaga] Sammanfattning intagen i kyrkomusikerutredningens slut-

Bilaga]

Sammanfattning

intagen

kyrkomusikerutredningens

slut-

betänkande (SOU 1985: 55) Musiken i svenska kyrkan . . . .

betänkande

(SOU

1985:

55)

Musiken

svenska

kyrkan

Bilaga 2 Utredningens lagförslag ...............................

Bilaga

Utredningens

lagförslag

...............................

Bilaga3 Remissammanställning över betänkandet (SOU 1985z55)

Bilaga3

Remissammanställning

över

betänkandet

(SOU

1985z55)

Musiken i Svenska kyrkan ............................

Musiken

Svenska

kyrkan

............................

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988

Norstedts

Tryckeri,

Stockholm

1988

'...)

xlxlOON

] I 13 18 23 26 28 37

] I

]

36 39 39 46 49 51 53 54 61 61

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144