Prop. 1987/88:144
om musiken i svenska kyrkan
Regeringens proposition % 1987/88: 144 & om musiken i svenska kyrkan Prop. 1987/88: 144 Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 17 mars 1988 för den åtgärd och det ändamål som framgår av föredragandens hemställan. På regeringens vägnar Ingvar C arlsson Bo Holmberg Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen lägger regeringen fram förslag till en ny lag om kyrkomusi- ken i svenska kyrkan. Den är avsedd att ersätta både lagen (1947z275) om kyrkomusiker och kyrkomusikerförordningen (1950: 375). Den nya regleringen innebär en väsentlig förenkling av bestämmelserna på området. Den syftar till att skapa förutsättningar för en smidig och till de lokala förhållandena anpassad organisation. Enligt den nya lagen skall pastoraten svara för den kyrkomusikaliska verksamhet som behövs i församlingarna. Kyrkomusikcrtjänsterna, som i dag är statligt reglerade, föreslås i fortsättningen bli rent kyrkokommunala. De nuvarande skolkantorstjänsterna avvecklas på sikt. Ett visst statligt inflytande över kyrkomusikerorganisalionen behålls. Lagen innehåller sålunda föreskrifter dels om vissa obligatoriska inslag i den kyrkomusikaliska verksamheten och olika behörighetskrav för kyrko- musiker. dels om att domkapitlen skall pröva vissa behörighetsfrågor och yttra sig vid tjänstetillsättningar och vid fastställandet av reglementen för den kyrkomusikaliska verksamheten i pastoraten. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1990. I propositionen behandlas också vissa övergripande frågor om utbild- ningen av kyrkomusiker. Utbildningen av kantorer bör i första hand ske vid Sköndalsinstitutet och inom folkhögskolans ram. Frågan om den särskilda sommarkursverk- samhet m.m. som för närvarande bedrivs av Musikaliska akademien med inriktning bl. a. på att ge lärare kantorsbehörighet kan ersättas av en kyrkomusikalisk tillvalsmöjlighet på högskolans ettämnesutbildning i mu- sik utreds närmare. | Riksdagen 1987/88. 1 sum/. Nr 144
Regeringens proposition % 1987/88: 144 &
Regeringens proposition % 1987/88: 144 &
Regeringens proposition %
Regeringens
proposition
%
1987/88: 144 &
1987/88:
144
&
om musiken i svenska kyrkan Prop.
om musiken i svenska kyrkan Prop.
om musiken i svenska kyrkan
om
musiken
i
svenska
kyrkan
Prop.
Prop.
1987/88: 144
1987/88: 144
1987/88: 144
1987/88:
144
Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 17 mars 1988 för den åtgärd och det ändamål som framgår av föredragandens hemställan.
Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 17 mars 1988 för den åtgärd och det ändamål som framgår av föredragandens hemställan.
Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag
Regeringen
förelägger
riksdagen
vad
som
har
tagits
upp
i
bifogade
utdrag
ur regeringsprotokollet den 17 mars 1988 för den åtgärd och det ändamål
ur
regeringsprotokollet
den
17
mars
1988
för
den
åtgärd
och
det
ändamål
som framgår av föredragandens hemställan.
som
framgår
av
föredragandens
hemställan.
På regeringens vägnar
På regeringens vägnar
På regeringens vägnar
På
regeringens
vägnar
Ingvar C arlsson
Ingvar C arlsson
Ingvar C arlsson
Ingvar
C
arlsson
Bo Holmberg
Bo Holmberg
Bo Holmberg
Bo
Holmberg
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionens
huvudsakliga
innehåll
I propositionen lägger regeringen fram förslag till en ny lag om kyrkomusi- ken i svenska kyrkan. Den är avsedd att ersätta både lagen (1947z275) om kyrkomusiker och kyrkomusikerförordningen (1950: 375). Den nya regleringen innebär en väsentlig förenkling av bestämmelserna på området. Den syftar till att skapa förutsättningar för en smidig och till de lokala förhållandena anpassad organisation. Enligt den nya lagen skall pastoraten svara för den kyrkomusikaliska verksamhet som behövs i församlingarna. Kyrkomusikcrtjänsterna, som i dag är statligt reglerade, föreslås i fortsättningen bli rent kyrkokommunala. De nuvarande skolkantorstjänsterna avvecklas på sikt. Ett visst statligt inflytande över kyrkomusikerorganisalionen behålls. Lagen innehåller sålunda föreskrifter dels om vissa obligatoriska inslag i den kyrkomusikaliska verksamheten och olika behörighetskrav för kyrko- musiker. dels om att domkapitlen skall pröva vissa behörighetsfrågor och yttra sig vid tjänstetillsättningar och vid fastställandet av reglementen för den kyrkomusikaliska verksamheten i pastoraten. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1990. I propositionen behandlas också vissa övergripande frågor om utbild- ningen av kyrkomusiker. Utbildningen av kantorer bör i första hand ske vid Sköndalsinstitutet och inom folkhögskolans ram. Frågan om den särskilda sommarkursverk- samhet m.m. som för närvarande bedrivs av Musikaliska akademien med inriktning bl. a. på att ge lärare kantorsbehörighet kan ersättas av en kyrkomusikalisk tillvalsmöjlighet på högskolans ettämnesutbildning i mu- sik utreds närmare.
I propositionen lägger regeringen fram förslag till en ny lag om kyrkomusi- ken i svenska kyrkan. Den är avsedd att ersätta både lagen (1947z275) om kyrkomusiker och kyrkomusikerförordningen (1950: 375).
I propositionen lägger regeringen fram förslag till en ny lag om kyrkomusi-
I
propositionen
lägger
regeringen
fram
förslag
till
en
ny
lag
om
kyrkomusi-
ken i svenska kyrkan. Den är avsedd att ersätta både lagen (1947z275) om
ken
i
svenska
kyrkan.
Den
är
avsedd
att
ersätta
både
lagen
(1947z275)
om
kyrkomusiker och kyrkomusikerförordningen (1950: 375).
kyrkomusiker
och
kyrkomusikerförordningen
(1950:
375).
Den nya regleringen innebär en väsentlig förenkling av bestämmelserna på området. Den syftar till att skapa förutsättningar för en smidig och till de lokala förhållandena anpassad organisation.
Den nya regleringen innebär en väsentlig förenkling av bestämmelserna
Den
nya
regleringen
innebär
en
väsentlig
förenkling
av
bestämmelserna
på området. Den syftar till att skapa förutsättningar för en smidig och till
på
området.
Den
syftar
till
att
skapa
förutsättningar
för
en
smidig
och
till
de lokala förhållandena anpassad organisation.
de
lokala
förhållandena
anpassad
organisation.
Enligt den nya lagen skall pastoraten svara för den kyrkomusikaliska verksamhet som behövs i församlingarna. Kyrkomusikcrtjänsterna, som i dag är statligt reglerade, föreslås i fortsättningen bli rent kyrkokommunala. De nuvarande skolkantorstjänsterna avvecklas på sikt.
Enligt den nya lagen skall pastoraten svara för den kyrkomusikaliska
Enligt
den
nya
lagen
skall
pastoraten
svara
för
den
kyrkomusikaliska
verksamhet som behövs i församlingarna. Kyrkomusikcrtjänsterna, som i
verksamhet
som
behövs
i
församlingarna.
Kyrkomusikcrtjänsterna,
som
i
dag är statligt reglerade, föreslås i fortsättningen bli rent kyrkokommunala.
dag
är
statligt
reglerade,
föreslås
i
fortsättningen
bli
rent
kyrkokommunala.
De nuvarande skolkantorstjänsterna avvecklas på sikt.
De
nuvarande
skolkantorstjänsterna
avvecklas
på
sikt.
Ett visst statligt inflytande över kyrkomusikerorganisalionen behålls. Lagen innehåller sålunda föreskrifter dels om vissa obligatoriska inslag i den kyrkomusikaliska verksamheten och olika behörighetskrav för kyrko- musiker. dels om att domkapitlen skall pröva vissa behörighetsfrågor och yttra sig vid tjänstetillsättningar och vid fastställandet av reglementen för den kyrkomusikaliska verksamheten i pastoraten.
Ett visst statligt inflytande över kyrkomusikerorganisalionen behålls.
Ett
visst
statligt
inflytande
över
kyrkomusikerorganisalionen
behålls.
Lagen innehåller sålunda föreskrifter dels om vissa obligatoriska inslag i
Lagen
innehåller
sålunda
föreskrifter
dels
om
vissa
obligatoriska
inslag
i
den kyrkomusikaliska verksamheten och olika behörighetskrav för kyrko-
den
kyrkomusikaliska
verksamheten
och
olika
behörighetskrav
för
kyrko-
musiker. dels om att domkapitlen skall pröva vissa behörighetsfrågor och
musiker.
dels
om
att
domkapitlen
skall
pröva
vissa
behörighetsfrågor
och
yttra sig vid tjänstetillsättningar och vid fastställandet av reglementen för
yttra
sig
vid
tjänstetillsättningar
och
vid
fastställandet
av
reglementen
för
den kyrkomusikaliska verksamheten i pastoraten.
den
kyrkomusikaliska
verksamheten
i
pastoraten.
Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1990.
Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1990.
Den
nya
lagen
föreslås
träda
i
kraft
den
1
januari
1990.
I propositionen behandlas också vissa övergripande frågor om utbild- ningen av kyrkomusiker.
I propositionen behandlas också vissa övergripande frågor om utbild-
I
propositionen
behandlas
också
vissa
övergripande
frågor
om
utbild-
ningen av kyrkomusiker.
ningen
av
kyrkomusiker.
Utbildningen av kantorer bör i första hand ske vid Sköndalsinstitutet och inom folkhögskolans ram. Frågan om den särskilda sommarkursverk- samhet m.m. som för närvarande bedrivs av Musikaliska akademien med inriktning bl. a. på att ge lärare kantorsbehörighet kan ersättas av en kyrkomusikalisk tillvalsmöjlighet på högskolans ettämnesutbildning i mu- sik utreds närmare.
Utbildningen av kantorer bör i första hand ske vid Sköndalsinstitutet
Utbildningen
av
kantorer
bör
i
första
hand
ske
vid
Sköndalsinstitutet
och inom folkhögskolans ram. Frågan om den särskilda sommarkursverk-
och
inom
folkhögskolans
ram.
Frågan
om
den
särskilda
sommarkursverk-
samhet m.m. som för närvarande bedrivs av Musikaliska akademien med
samhet
m.m.
som
för
närvarande
bedrivs
av
Musikaliska
akademien
med
inriktning bl. a. på att ge lärare kantorsbehörighet kan ersättas av en
inriktning
bl.
a.
på
att
ge
lärare
kantorsbehörighet
kan
ersättas
av
en
kyrkomusikalisk tillvalsmöjlighet på högskolans ettämnesutbildning i mu-
kyrkomusikalisk
tillvalsmöjlighet
på
högskolans
ettämnesutbildning
i
mu-
sik utreds närmare.
sik
utreds
närmare.
| Riksdagen 1987/88. 1 sum/. Nr 144
| Riksdagen 1987/88. 1 sum/. Nr 144
| Riksdagen 1987/88. 1 sum/. Nr 144
|
Riksdagen
1987/88.
1
sum/.
Nr
144
Högskolans organistutbildning bör enligt propositionen ses över av Prop. 1987/88zl44 universitets- och högskoleämbetet för att vidga möjligheterna till fyllnads- tjänstgöring som musiklärare för organister. I'd
Högskolans organistutbildning bör enligt propositionen ses över av Prop. 1987/88zl44 universitets- och högskoleämbetet för att vidga möjligheterna till fyllnads- tjänstgöring som musiklärare för organister.
Högskolans organistutbildning bör enligt propositionen ses över av Prop. 1987/88zl44 universitets- och högskoleämbetet för att vidga möjligheterna till fyllnads- tjänstgöring som musiklärare för organister.
Högskolans organistutbildning bör enligt propositionen ses över av Prop. 1987/88zl44
Högskolans
organistutbildning
bör
enligt
propositionen
ses
över
av
Prop.
1987/88zl44
universitets- och högskoleämbetet för att vidga möjligheterna till fyllnads-
universitets-
och
högskoleämbetet
för
att
vidga
möjligheterna
till
fyllnads-
tjänstgöring som musiklärare för organister.
tjänstgöring
som
musiklärare
för
organister.
I'd
I'd
I'd
I'd
Propositionens lagförslag . Prop. 1987/88: |44 Förslag till ' Lag om kyrkomusiken i svenska kyrkan Härigenom föreskrivs följande. Lagens tillämpningsområde m. m. 1 5 Denna lag innehåller bestämmelser om den kyrkomusikaliska verk- samheten i svenska kyrkans territoriella församlingar. Regeringen fär före- skriva att lagen skall tillämpas också på icke-territoriella församlingar. [ lagen avses med kvrkmnusika/isk verksam/mr musikverksamheten hos svenska kyrkans församlingar, ' kyrkomusiker den som är behörig att anställas på en tjänst som kantor eller som organist. Pastoratets ansvar 2 & Pastoraten skall svara för den kyrkomusikaliska verksamheten. 3 & 1 den kyrkomusikaliska verksamheten ingår bl. a. ]. orgelspel vid gudstjänster och övriga kyrkliga handlingar enligt den ordning som gäller för svenska kyrkan, 2. främjande av kyrkosången. 3. fri musikundervisning med inriktning på kyrkans musikverksamhet samt 4. vård av de orglar som finns hos församlingarna. ' 4 9” För sådan verksamhet som anges i'3å skall pastoratet förordna en eller flera kyrkomusiker. - Domkapitlet får dock, när det films särskilda skäl. medge att pastoratet förordnar någon annan. Medgivandet får begränsas till att gälla'en viss gudstjänstlokal eller en viss kyrkomusikalisk uppgift. 'fjänsteorganisation 5 & Tjänster som kyrkomusiker i ett pastorat är tjänster som organist eller som kantor. 6 & I varje pastorat skall det finnas minst en tjänst som organist. om inte domkapitlet medger något annat. Domkapitlet får lämna medgivande enligt första stycket. om de kyrko- musikaliska arbetsuppgifterna är av liten omfattning eller om det av organi- satoriska skäl inte är lämpligt att anställa någon organist. Domkapitlet får begränsa medgivandet till att avse en viss tid. 7 & 1 det pastorat där stiftets domkyrka är belägen skall det finnas en tjänst som domkyrkoorganist. Behörighet 8 & Behörig att anställas på en tjänst som organist är den som har avlagt högskoleexamen på kyrkomusikerlinjen. '_'.)
Propositionens lagförslag . Prop. 1987/88: |44 Förslag till '
Propositionens lagförslag . Prop. 1987/88: |44 Förslag till '
Propositionens lagförslag . Prop. 1987/88: |44
Propositionens
lagförslag
.
Prop.
1987/88:
|44
Förslag till '
Förslag
till
'
Lag om kyrkomusiken i svenska kyrkan
Lag om kyrkomusiken i svenska kyrkan
Lag om kyrkomusiken i svenska kyrkan
Lag
om
kyrkomusiken
i
svenska
kyrkan
Härigenom föreskrivs följande.
Härigenom föreskrivs följande.
Härigenom föreskrivs följande.
Härigenom
föreskrivs
följande.
Lagens tillämpningsområde m. m.
Lagens tillämpningsområde m. m.
Lagens tillämpningsområde m. m.
Lagens
tillämpningsområde
m.
m.
1 5 Denna lag innehåller bestämmelser om den kyrkomusikaliska verk- samheten i svenska kyrkans territoriella församlingar. Regeringen fär före- skriva att lagen skall tillämpas också på icke-territoriella församlingar. [ lagen avses med kvrkmnusika/isk verksam/mr musikverksamheten hos svenska kyrkans församlingar, ' kyrkomusiker den som är behörig att anställas på en tjänst som kantor eller som organist.
1 5 Denna lag innehåller bestämmelser om den kyrkomusikaliska verk- samheten i svenska kyrkans territoriella församlingar. Regeringen fär före- skriva att lagen skall tillämpas också på icke-territoriella församlingar.
1 5 Denna lag innehåller bestämmelser om den kyrkomusikaliska verk-
1
5
Denna
lag
innehåller
bestämmelser
om
den
kyrkomusikaliska
verk-
samheten i svenska kyrkans territoriella församlingar. Regeringen fär före-
samheten
i
svenska
kyrkans
territoriella
församlingar.
Regeringen
fär
före-
skriva att lagen skall tillämpas också på icke-territoriella församlingar.
skriva
att
lagen
skall
tillämpas
också
på
icke-territoriella
församlingar.
[ lagen avses med
[ lagen avses med
[
lagen
avses
med
kvrkmnusika/isk verksam/mr musikverksamheten hos svenska kyrkans församlingar, '
kvrkmnusika/isk verksam/mr musikverksamheten hos svenska kyrkans
kvrkmnusika/isk
verksam/mr
musikverksamheten
hos
svenska
kyrkans
församlingar, '
församlingar,
'
kyrkomusiker den som är behörig att anställas på en tjänst som kantor eller som organist.
kyrkomusiker den som är behörig att anställas på en tjänst som kantor
kyrkomusiker
den
som
är
behörig
att
anställas
på
en
tjänst
som
kantor
eller som organist.
eller
som
organist.
Pastoratets ansvar
Pastoratets ansvar
Pastoratets ansvar
Pastoratets
ansvar
2 & Pastoraten skall svara för den kyrkomusikaliska verksamheten.
2 & Pastoraten skall svara för den kyrkomusikaliska verksamheten.
2 & Pastoraten skall svara för den kyrkomusikaliska verksamheten.
2
&
Pastoraten
skall
svara
för
den
kyrkomusikaliska
verksamheten.
3 & 1 den kyrkomusikaliska verksamheten ingår bl. a. ]. orgelspel vid gudstjänster och övriga kyrkliga handlingar enligt den ordning som gäller för svenska kyrkan, 2. främjande av kyrkosången. 3. fri musikundervisning med inriktning på kyrkans musikverksamhet samt 4. vård av de orglar som finns hos församlingarna. '
3 & 1 den kyrkomusikaliska verksamheten ingår bl. a.
3 & 1 den kyrkomusikaliska verksamheten ingår bl. a.
3
&
1
den
kyrkomusikaliska
verksamheten
ingår
bl.
a.
]. orgelspel vid gudstjänster och övriga kyrkliga handlingar enligt den ordning som gäller för svenska kyrkan,
]. orgelspel vid gudstjänster och övriga kyrkliga handlingar enligt den
].
orgelspel
vid
gudstjänster
och
övriga
kyrkliga
handlingar
enligt
den
ordning som gäller för svenska kyrkan,
ordning
som
gäller
för
svenska
kyrkan,
2. främjande av kyrkosången.
2. främjande av kyrkosången.
2.
främjande
av
kyrkosången.
3. fri musikundervisning med inriktning på kyrkans musikverksamhet samt 4. vård av de orglar som finns hos församlingarna. '
3. fri musikundervisning med inriktning på kyrkans musikverksamhet samt
3.
fri
musikundervisning
med
inriktning
på
kyrkans
musikverksamhet
samt
4. vård av de orglar som finns hos församlingarna. '
4.
vård
av
de
orglar
som
finns
hos
församlingarna.
'
4 9” För sådan verksamhet som anges i'3å skall pastoratet förordna en eller flera kyrkomusiker. - Domkapitlet får dock, när det films särskilda skäl. medge att pastoratet förordnar någon annan. Medgivandet får begränsas till att gälla'en viss gudstjänstlokal eller en viss kyrkomusikalisk uppgift.
4 9” För sådan verksamhet som anges i'3å skall pastoratet förordna en eller flera kyrkomusiker. -
4 9” För sådan verksamhet som anges i'3å skall pastoratet förordna en
4
9”
För
sådan
verksamhet
som
anges
i'3å
skall
pastoratet
förordna
en
eller flera kyrkomusiker. -
eller
flera
kyrkomusiker.
-
Domkapitlet får dock, när det films särskilda skäl. medge att pastoratet förordnar någon annan. Medgivandet får begränsas till att gälla'en viss gudstjänstlokal eller en viss kyrkomusikalisk uppgift.
Domkapitlet får dock, när det films särskilda skäl. medge att pastoratet
Domkapitlet
får
dock,
när
det
films
särskilda
skäl.
medge
att
pastoratet
förordnar någon annan. Medgivandet får begränsas till att gälla'en viss
förordnar
någon
annan.
Medgivandet
får
begränsas
till
att
gälla'en
viss
gudstjänstlokal eller en viss kyrkomusikalisk uppgift.
gudstjänstlokal
eller
en
viss
kyrkomusikalisk
uppgift.
'fjänsteorganisation
'fjänsteorganisation
'fjänsteorganisation
'fjänsteorganisation
5 & Tjänster som kyrkomusiker i ett pastorat är tjänster som organist eller som kantor.
5 & Tjänster som kyrkomusiker i ett pastorat är tjänster som organist eller som kantor.
5 & Tjänster som kyrkomusiker i ett pastorat är tjänster som organist
5
&
Tjänster
som
kyrkomusiker
i
ett
pastorat
är
tjänster
som
organist
eller som kantor.
eller
som
kantor.
6 & I varje pastorat skall det finnas minst en tjänst som organist. om inte domkapitlet medger något annat. Domkapitlet får lämna medgivande enligt första stycket. om de kyrko- musikaliska arbetsuppgifterna är av liten omfattning eller om det av organi- satoriska skäl inte är lämpligt att anställa någon organist. Domkapitlet får begränsa medgivandet till att avse en viss tid.
6 & I varje pastorat skall det finnas minst en tjänst som organist. om inte domkapitlet medger något annat.
6 & I varje pastorat skall det finnas minst en tjänst som organist. om inte
6
&
I
varje
pastorat
skall
det
finnas
minst
en
tjänst
som
organist.
om
inte
domkapitlet medger något annat.
domkapitlet
medger
något
annat.
Domkapitlet får lämna medgivande enligt första stycket. om de kyrko- musikaliska arbetsuppgifterna är av liten omfattning eller om det av organi- satoriska skäl inte är lämpligt att anställa någon organist. Domkapitlet får begränsa medgivandet till att avse en viss tid.
Domkapitlet får lämna medgivande enligt första stycket. om de kyrko-
Domkapitlet
får
lämna
medgivande
enligt
första
stycket.
om
de
kyrko-
musikaliska arbetsuppgifterna är av liten omfattning eller om det av organi-
musikaliska
arbetsuppgifterna
är
av
liten
omfattning
eller
om
det
av
organi-
satoriska skäl inte är lämpligt att anställa någon organist. Domkapitlet får
satoriska
skäl
inte
är
lämpligt
att
anställa
någon
organist.
Domkapitlet
får
begränsa medgivandet till att avse en viss tid.
begränsa
medgivandet
till
att
avse
en
viss
tid.
7 & 1 det pastorat där stiftets domkyrka är belägen skall det finnas en
7 & 1 det pastorat där stiftets domkyrka är belägen skall det finnas en
7 & 1 det pastorat där stiftets domkyrka är belägen skall det finnas en
7
&
1
det
pastorat
där
stiftets
domkyrka
är
belägen
skall
det
finnas
en
tjänst som domkyrkoorganist.
tjänst som domkyrkoorganist.
tjänst som domkyrkoorganist.
tjänst
som
domkyrkoorganist.
Behörighet
Behörighet
Behörighet
Behörighet
8 & Behörig att anställas på en tjänst som organist är den som har avlagt högskoleexamen på kyrkomusikerlinjen.
8 & Behörig att anställas på en tjänst som organist är den som har avlagt högskoleexamen på kyrkomusikerlinjen.
8 & Behörig att anställas på en tjänst som organist är den som har avlagt
8
&
Behörig
att
anställas
på
en
tjänst
som
organist
är
den
som
har
avlagt
högskoleexamen på kyrkomusikerlinjen.
högskoleexamen
på
kyrkomusikerlinjen.
'_'.)
'_'.)
'_'.)
'_'.)
9 & Behörig att anställas på en tjänst som kantor är I. den som har avlagt organist- och kantorsexamen och som med godkänt vitsord har genomgått pedagogisk kurs för kantorer. 2. den som har avlagt högskoleexamen för musiklärare med kyrkomusika- liskt tillval samt 3. den som är behörig att anställas som organist. 10 & Domkapitlet kan förklara en sökande som inte uppfyller villkoren i 8 och 9 så behörig att anställas på en tjänst som organist eller kantor. om han med hänsyn till sin utbildning och yrkeserfarenhet är att anse som jäm- ställd med den som uppfyller dessa villkor. Tjänstetillsättningar 11 & Tjänster som kyrkomusiker tillsätts i ett enförsamlingspastorat av kyrkorådet och i ett tlerförsamlingspastorat av den tillsättningsnämnd som anges i 7.6 prästanställningslagen (l988:000). 12 _ki Innan en tjänst som kyrkomusiker tillsätts, skall domkapitlet pröva vilka sökande som är behöriga samt yttra sig över deras kyrkomusikaliska skicklighet. Reglemente 13 & Församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige skall faställa ett reg- lemente för den kyrkomusikaliska verksamheten. Av reglementet skall framgå hur de uppgifter som anges i 3 % skall- tillgodoses. Utförs sådana uppgifter av flera. skall reglementet ange hur uppgifterna är fördelade mellan dem. ' 14 & Innan reglementet fastställs. skall yttrande inhämtas från försam- lingarna i pastoratet och domkapitlet. Av domkapitlets yttrande skall sär- skilt framgå huruvida förslaget till reglemente står i överensstämmelse med vad som har bestämts om gudstjänsteri församlingarna. Orgelvård 15 5 Den som enligt reglementet har att svara för vården av en orgel skall till pastoratet anmäla sådana brister som han inte lämpligen själv kan avhjälpa. 16 & Innan pastoratet tillåter någon annan än den som är förordnad enligt 4å att använda en orgel. skall yttrande inhämtas från den som enligt reglementet har att svara för vården av orgeln. Fyllnadstjänstgöring 17 & Innehavaren av en tjänst som kyrkomusiker är skyldig att fullgöra fyllnadstjänstgöring hos en annan arbetsgivare i den omfattning som följer av anställningsavtalet. Prop. 1987/88: 144
9 & Behörig att anställas på en tjänst som kantor är I. den som har avlagt organist- och kantorsexamen och som med godkänt vitsord har genomgått pedagogisk kurs för kantorer. 2. den som har avlagt högskoleexamen för musiklärare med kyrkomusika- liskt tillval samt
9 & Behörig att anställas på en tjänst som kantor är
9 & Behörig att anställas på en tjänst som kantor är
9
&
Behörig
att
anställas
på
en
tjänst
som
kantor
är
I. den som har avlagt organist- och kantorsexamen och som med godkänt vitsord har genomgått pedagogisk kurs för kantorer.
I. den som har avlagt organist- och kantorsexamen och som med godkänt
I.
den
som
har
avlagt
organist-
och
kantorsexamen
och
som
med
godkänt
vitsord har genomgått pedagogisk kurs för kantorer.
vitsord
har
genomgått
pedagogisk
kurs
för
kantorer.
2. den som har avlagt högskoleexamen för musiklärare med kyrkomusika- liskt tillval samt
2. den som har avlagt högskoleexamen för musiklärare med kyrkomusika-
2.
den
som
har
avlagt
högskoleexamen
för
musiklärare
med
kyrkomusika-
liskt tillval samt
liskt
tillval
samt
3. den som är behörig att anställas som organist.
3. den som är behörig att anställas som organist.
3. den som är behörig att anställas som organist.
3.
den
som
är
behörig
att
anställas
som
organist.
10 & Domkapitlet kan förklara en sökande som inte uppfyller villkoren i 8 och 9 så behörig att anställas på en tjänst som organist eller kantor. om han med hänsyn till sin utbildning och yrkeserfarenhet är att anse som jäm- ställd med den som uppfyller dessa villkor.
10 & Domkapitlet kan förklara en sökande som inte uppfyller villkoren i 8 och 9 så behörig att anställas på en tjänst som organist eller kantor. om han med hänsyn till sin utbildning och yrkeserfarenhet är att anse som jäm- ställd med den som uppfyller dessa villkor.
10 & Domkapitlet kan förklara en sökande som inte uppfyller villkoren i 8
10
&
Domkapitlet
kan
förklara
en
sökande
som
inte
uppfyller
villkoren
i
8
och 9 så behörig att anställas på en tjänst som organist eller kantor. om han
och
9
så
behörig
att
anställas
på
en
tjänst
som
organist
eller
kantor.
om
han
med hänsyn till sin utbildning och yrkeserfarenhet är att anse som jäm-
med
hänsyn
till
sin
utbildning
och
yrkeserfarenhet
är
att
anse
som
jäm-
ställd med den som uppfyller dessa villkor.
ställd
med
den
som
uppfyller
dessa
villkor.
Tjänstetillsättningar
Tjänstetillsättningar
Tjänstetillsättningar
Tjänstetillsättningar
11 & Tjänster som kyrkomusiker tillsätts i ett enförsamlingspastorat av kyrkorådet och i ett tlerförsamlingspastorat av den tillsättningsnämnd som anges i 7.6 prästanställningslagen (l988:000).
11 & Tjänster som kyrkomusiker tillsätts i ett enförsamlingspastorat av kyrkorådet och i ett tlerförsamlingspastorat av den tillsättningsnämnd som anges i 7.6 prästanställningslagen (l988:000).
11 & Tjänster som kyrkomusiker tillsätts i ett enförsamlingspastorat av
11
&
Tjänster
som
kyrkomusiker
tillsätts
i
ett
enförsamlingspastorat
av
kyrkorådet och i ett tlerförsamlingspastorat av den tillsättningsnämnd som
kyrkorådet
och
i
ett
tlerförsamlingspastorat
av
den
tillsättningsnämnd
som
anges i 7.6 prästanställningslagen (l988:000).
anges
i
7.6
prästanställningslagen
(l988:000).
12 _ki Innan en tjänst som kyrkomusiker tillsätts, skall domkapitlet pröva vilka sökande som är behöriga samt yttra sig över deras kyrkomusikaliska skicklighet.
12 _ki Innan en tjänst som kyrkomusiker tillsätts, skall domkapitlet pröva vilka sökande som är behöriga samt yttra sig över deras kyrkomusikaliska skicklighet.
12 _ki Innan en tjänst som kyrkomusiker tillsätts, skall domkapitlet pröva
12
_ki
Innan
en
tjänst
som
kyrkomusiker
tillsätts,
skall
domkapitlet
pröva
vilka sökande som är behöriga samt yttra sig över deras kyrkomusikaliska
vilka
sökande
som
är
behöriga
samt
yttra
sig
över
deras
kyrkomusikaliska
skicklighet.
skicklighet.
Reglemente
Reglemente
Reglemente
Reglemente
13 & Församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige skall faställa ett reg- lemente för den kyrkomusikaliska verksamheten.
13 & Församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige skall faställa ett reg- lemente för den kyrkomusikaliska verksamheten.
13 & Församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige skall faställa ett reg-
13
&
Församlingsdelegerade
eller
kyrkofullmäktige
skall
faställa
ett
reg-
lemente för den kyrkomusikaliska verksamheten.
lemente
för
den
kyrkomusikaliska
verksamheten.
Av reglementet skall framgå hur de uppgifter som anges i 3 % skall-
Av reglementet skall framgå hur de uppgifter som anges i 3 % skall-
Av reglementet skall framgå hur de uppgifter som anges i 3 % skall-
Av
reglementet
skall
framgå
hur
de
uppgifter
som
anges
i
3
%
skall-
tillgodoses. Utförs sådana uppgifter av flera. skall reglementet ange hur uppgifterna är fördelade mellan dem. '
tillgodoses. Utförs sådana uppgifter av flera. skall reglementet ange hur uppgifterna är fördelade mellan dem. '
tillgodoses. Utförs sådana uppgifter av flera. skall reglementet ange hur
tillgodoses.
Utförs
sådana
uppgifter
av
flera.
skall
reglementet
ange
hur
uppgifterna är fördelade mellan dem. '
uppgifterna
är
fördelade
mellan
dem.
'
14 & Innan reglementet fastställs. skall yttrande inhämtas från försam- lingarna i pastoratet och domkapitlet. Av domkapitlets yttrande skall sär- skilt framgå huruvida förslaget till reglemente står i överensstämmelse med vad som har bestämts om gudstjänsteri församlingarna.
14 & Innan reglementet fastställs. skall yttrande inhämtas från försam- lingarna i pastoratet och domkapitlet. Av domkapitlets yttrande skall sär- skilt framgå huruvida förslaget till reglemente står i överensstämmelse med vad som har bestämts om gudstjänsteri församlingarna.
14 & Innan reglementet fastställs. skall yttrande inhämtas från försam-
14
&
Innan
reglementet
fastställs.
skall
yttrande
inhämtas
från
försam-
lingarna i pastoratet och domkapitlet. Av domkapitlets yttrande skall sär-
lingarna
i
pastoratet
och
domkapitlet.
Av
domkapitlets
yttrande
skall
sär-
skilt framgå huruvida förslaget till reglemente står i överensstämmelse med
skilt
framgå
huruvida
förslaget
till
reglemente
står
i
överensstämmelse
med
vad som har bestämts om gudstjänsteri församlingarna.
vad
som
har
bestämts
om
gudstjänsteri
församlingarna.
Orgelvård
Orgelvård
Orgelvård
Orgelvård
15 5 Den som enligt reglementet har att svara för vården av en orgel skall till pastoratet anmäla sådana brister som han inte lämpligen själv kan avhjälpa.
15 5 Den som enligt reglementet har att svara för vården av en orgel skall till pastoratet anmäla sådana brister som han inte lämpligen själv kan avhjälpa.
15 5 Den som enligt reglementet har att svara för vården av en orgel skall
15
5
Den
som
enligt
reglementet
har
att
svara
för
vården
av
en
orgel
skall
till pastoratet anmäla sådana brister som han inte lämpligen själv kan
till
pastoratet
anmäla
sådana
brister
som
han
inte
lämpligen
själv
kan
avhjälpa.
avhjälpa.
16 & Innan pastoratet tillåter någon annan än den som är förordnad enligt 4å att använda en orgel. skall yttrande inhämtas från den som enligt reglementet har att svara för vården av orgeln.
16 & Innan pastoratet tillåter någon annan än den som är förordnad enligt 4å att använda en orgel. skall yttrande inhämtas från den som enligt reglementet har att svara för vården av orgeln.
16 & Innan pastoratet tillåter någon annan än den som är förordnad enligt
16
&
Innan
pastoratet
tillåter
någon
annan
än
den
som
är
förordnad
enligt
4å att använda en orgel. skall yttrande inhämtas från den som enligt
4å
att
använda
en
orgel.
skall
yttrande
inhämtas
från
den
som
enligt
reglementet har att svara för vården av orgeln.
reglementet
har
att
svara
för
vården
av
orgeln.
Fyllnadstjänstgöring
Fyllnadstjänstgöring
Fyllnadstjänstgöring
Fyllnadstjänstgöring
17 & Innehavaren av en tjänst som kyrkomusiker är skyldig att fullgöra fyllnadstjänstgöring hos en annan arbetsgivare i den omfattning som följer av anställningsavtalet.
17 & Innehavaren av en tjänst som kyrkomusiker är skyldig att fullgöra fyllnadstjänstgöring hos en annan arbetsgivare i den omfattning som följer av anställningsavtalet.
17 & Innehavaren av en tjänst som kyrkomusiker är skyldig att fullgöra
17
&
Innehavaren
av
en
tjänst
som
kyrkomusiker
är
skyldig
att
fullgöra
fyllnadstjänstgöring hos en annan arbetsgivare i den omfattning som följer
fyllnadstjänstgöring
hos
en
annan
arbetsgivare
i
den
omfattning
som
följer
av anställningsavtalet.
av
anställningsavtalet.
Prop.
1987/88:
144
Musiksakkunniga 18 5 Vid handläggningen av ärenden enligt denna lag får domkapitlet biträdas av en eller flera musiksakkunniga. Behörig att vara musiksakkunnig i domkapitlet är domkyrkoorganisten eller någon annan som är behörig att anställas på en tjänst som organist. Stiftsstyrelsen skall förordna en eller flera musiksakkunniga efter yttran- de av domkapitlet. Överklagande 19 & Domkapitlets beslut enligt denna lag får överklagas hos regeringen. Domkapitlets beslut enligt 4 5 andra stycket och 6 & andra stycket får överklagas endast av pastoratet. ]. Denna lag träder i kraft den ljanuari 1990. 2. Genom lagen upphävs lagen (1947: 275") om kyrkomusiker samt kyrko- musikerförordningen (1950: 375). 3. Om det i en lag eller någon annan författning hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en föreskrift i denna lag. skall i stället den nya föreskriften tillämpas. 4. Den som enligt äldre föreskrifter eller beslut är behörig till en tjänst som organist eller kyrkokantor skall anses vara behörig till motsvarande tjänst även efter ikraftträdandet av de nya föreskrifterna. Detsamma gäller den som enligt äldre föreskrifter" är behörig till en tjänst som extra kyrkokantor och som i minst fem år innehaft en tjänst som kyrkomusiker med minst 40 procent av heltidsanställning. 5. Den som vid ikraftträdandet är anställd på en kyrkomusikertjänst med fullmakt eller konstitutorial eller med förordnande för en bestämd tid som ännu löper är skyldig att utöva sin tjänst genom att utföra i huvudsak samma arbetsuppgifter som tidigare hos pastoratet. 6. För den som vid utgången av år 1989 alltjämt innehar en klockar-. organist- eller kyrkosångarbefattning. som fanns inrättad i församlingen före den 1 juli 1947, skall andra stycket ] övergångsbestämmelserna till lagen (1947: 275) om kyrkomusiker fortfarande tillämpas, så länge inneha- varen kvarstår på befattningen. Prop. 1987/88: 144
Musiksakkunniga
Musiksakkunniga
Musiksakkunniga
Musiksakkunniga
18 5 Vid handläggningen av ärenden enligt denna lag får domkapitlet biträdas av en eller flera musiksakkunniga. Behörig att vara musiksakkunnig i domkapitlet är domkyrkoorganisten eller någon annan som är behörig att anställas på en tjänst som organist. Stiftsstyrelsen skall förordna en eller flera musiksakkunniga efter yttran- de av domkapitlet.
18 5 Vid handläggningen av ärenden enligt denna lag får domkapitlet biträdas av en eller flera musiksakkunniga. Behörig att vara musiksakkunnig i domkapitlet är domkyrkoorganisten eller någon annan som är behörig att anställas på en tjänst som organist. Stiftsstyrelsen skall förordna en eller flera musiksakkunniga efter yttran- de av domkapitlet.
18 5 Vid handläggningen av ärenden enligt denna lag får domkapitlet
18
5
Vid
handläggningen
av
ärenden
enligt
denna
lag
får
domkapitlet
biträdas av en eller flera musiksakkunniga.
biträdas
av
en
eller
flera
musiksakkunniga.
Behörig att vara musiksakkunnig i domkapitlet är domkyrkoorganisten
Behörig
att
vara
musiksakkunnig
i
domkapitlet
är
domkyrkoorganisten
eller någon annan som är behörig att anställas på en tjänst som organist.
eller
någon
annan
som
är
behörig
att
anställas
på
en
tjänst
som
organist.
Stiftsstyrelsen skall förordna en eller flera musiksakkunniga efter yttran-
Stiftsstyrelsen
skall
förordna
en
eller
flera
musiksakkunniga
efter
yttran-
de av domkapitlet.
de
av
domkapitlet.
Överklagande
Överklagande
Överklagande
Överklagande
19 & Domkapitlets beslut enligt denna lag får överklagas hos regeringen. Domkapitlets beslut enligt 4 5 andra stycket och 6 & andra stycket får överklagas endast av pastoratet.
19 & Domkapitlets beslut enligt denna lag får överklagas hos regeringen. Domkapitlets beslut enligt 4 5 andra stycket och 6 & andra stycket får överklagas endast av pastoratet.
19 & Domkapitlets beslut enligt denna lag får överklagas hos regeringen.
19
&
Domkapitlets
beslut
enligt
denna
lag
får
överklagas
hos
regeringen.
Domkapitlets beslut enligt 4 5 andra stycket och 6 & andra stycket får
Domkapitlets
beslut
enligt
4
5
andra
stycket
och
6
&
andra
stycket
får
överklagas endast av pastoratet.
överklagas
endast
av
pastoratet.
]. Denna lag träder i kraft den ljanuari 1990. 2. Genom lagen upphävs lagen (1947: 275") om kyrkomusiker samt kyrko- musikerförordningen (1950: 375). 3. Om det i en lag eller någon annan författning hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en föreskrift i denna lag. skall i stället den nya föreskriften tillämpas. 4. Den som enligt äldre föreskrifter eller beslut är behörig till en tjänst som organist eller kyrkokantor skall anses vara behörig till motsvarande tjänst även efter ikraftträdandet av de nya föreskrifterna. Detsamma gäller den som enligt äldre föreskrifter" är behörig till en tjänst som extra kyrkokantor och som i minst fem år innehaft en tjänst som kyrkomusiker med minst 40 procent av heltidsanställning. 5. Den som vid ikraftträdandet är anställd på en kyrkomusikertjänst med fullmakt eller konstitutorial eller med förordnande för en bestämd tid som ännu löper är skyldig att utöva sin tjänst genom att utföra i huvudsak samma arbetsuppgifter som tidigare hos pastoratet. 6. För den som vid utgången av år 1989 alltjämt innehar en klockar-. organist- eller kyrkosångarbefattning. som fanns inrättad i församlingen före den 1 juli 1947, skall andra stycket ] övergångsbestämmelserna till lagen (1947: 275) om kyrkomusiker fortfarande tillämpas, så länge inneha- varen kvarstår på befattningen.
]. Denna lag träder i kraft den ljanuari 1990.
]. Denna lag träder i kraft den ljanuari 1990.
].
Denna
lag
träder
i
kraft
den
ljanuari
1990.
2. Genom lagen upphävs lagen (1947: 275") om kyrkomusiker samt kyrko- musikerförordningen (1950: 375).
2. Genom lagen upphävs lagen (1947: 275") om kyrkomusiker samt kyrko-
2.
Genom
lagen
upphävs
lagen
(1947:
275")
om
kyrkomusiker
samt
kyrko-
musikerförordningen (1950: 375).
musikerförordningen
(1950:
375).
3. Om det i en lag eller någon annan författning hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en föreskrift i denna lag. skall i stället den nya föreskriften tillämpas.
3. Om det i en lag eller någon annan författning hänvisas till en föreskrift
3.
Om
det
i
en
lag
eller
någon
annan
författning
hänvisas
till
en
föreskrift
som har ersatts genom en föreskrift i denna lag. skall i stället den nya
som
har
ersatts
genom
en
föreskrift
i
denna
lag.
skall
i
stället
den
nya
föreskriften tillämpas.
föreskriften
tillämpas.
4. Den som enligt äldre föreskrifter eller beslut är behörig till en tjänst som organist eller kyrkokantor skall anses vara behörig till motsvarande tjänst även efter ikraftträdandet av de nya föreskrifterna.
4. Den som enligt äldre föreskrifter eller beslut är behörig till en tjänst
4.
Den
som
enligt
äldre
föreskrifter
eller
beslut
är
behörig
till
en
tjänst
som organist eller kyrkokantor skall anses vara behörig till motsvarande
som
organist
eller
kyrkokantor
skall
anses
vara
behörig
till
motsvarande
tjänst även efter ikraftträdandet av de nya föreskrifterna.
tjänst
även
efter
ikraftträdandet
av
de
nya
föreskrifterna.
Detsamma gäller den som enligt äldre föreskrifter" är behörig till en tjänst som extra kyrkokantor och som i minst fem år innehaft en tjänst som kyrkomusiker med minst 40 procent av heltidsanställning.
Detsamma gäller den som enligt äldre föreskrifter" är behörig till en tjänst
Detsamma
gäller
den
som
enligt
äldre
föreskrifter"
är
behörig
till
en
tjänst
som extra kyrkokantor och som i minst fem år innehaft en tjänst som
som
extra
kyrkokantor
och
som
i
minst
fem
år
innehaft
en
tjänst
som
kyrkomusiker med minst 40 procent av heltidsanställning.
kyrkomusiker
med
minst
40
procent
av
heltidsanställning.
5. Den som vid ikraftträdandet är anställd på en kyrkomusikertjänst med fullmakt eller konstitutorial eller med förordnande för en bestämd tid som ännu löper är skyldig att utöva sin tjänst genom att utföra i huvudsak samma arbetsuppgifter som tidigare hos pastoratet.
5. Den som vid ikraftträdandet är anställd på en kyrkomusikertjänst med
5.
Den
som
vid
ikraftträdandet
är
anställd
på
en
kyrkomusikertjänst
med
fullmakt eller konstitutorial eller med förordnande för en bestämd tid som
fullmakt
eller
konstitutorial
eller
med
förordnande
för
en
bestämd
tid
som
ännu löper är skyldig att utöva sin tjänst genom att utföra i huvudsak
ännu
löper
är
skyldig
att
utöva
sin
tjänst
genom
att
utföra
i
huvudsak
samma arbetsuppgifter som tidigare hos pastoratet.
samma
arbetsuppgifter
som
tidigare
hos
pastoratet.
6. För den som vid utgången av år 1989 alltjämt innehar en klockar-. organist- eller kyrkosångarbefattning. som fanns inrättad i församlingen före den 1 juli 1947, skall andra stycket ] övergångsbestämmelserna till lagen (1947: 275) om kyrkomusiker fortfarande tillämpas, så länge inneha- varen kvarstår på befattningen.
6. För den som vid utgången av år 1989 alltjämt innehar en klockar-.
6.
För
den
som
vid
utgången
av
år
1989
alltjämt
innehar
en
klockar-.
organist- eller kyrkosångarbefattning. som fanns inrättad i församlingen
organist-
eller
kyrkosångarbefattning.
som
fanns
inrättad
i
församlingen
före den 1 juli 1947, skall andra stycket ] övergångsbestämmelserna till
före
den
1
juli
1947,
skall
andra
stycket
]
övergångsbestämmelserna
till
lagen (1947: 275) om kyrkomusiker fortfarande tillämpas, så länge inneha-
lagen
(1947:
275)
om
kyrkomusiker
fortfarande
tillämpas,
så
länge
inneha-
varen kvarstår på befattningen.
varen
kvarstår
på
befattningen.
Prop.
1987/88:
144
Civildepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 1988 Närvarande: statsministern Carlsson. ordförande. och statsråden Sigurd- sen. Gustafsson. Leijon. Hjelm-Wallén. Peterson. Göransson. Dahl. R. Carlsson. Holmberg. Hellström. Johansson. Lindqvist. G. Andersson. Lönnqvist. Thalén Föredragande: statsrådet Holmberg Proposition om musiken i svenska kyrkan 1 Inledning Tillsammans med 1982 års kyrkokommitté (Kn l985:05) har kyrkomusi- kerutredningen (Kn 1980204. utredare f.d. statsrådet. lektorn Bertil Hans- son) avgett dels diskussionsbetänkandct (SOU 1983:55) Församlingen i framtiden. dels remissammanställningen (SOU 1984175) Församlingarna om framtiden. Utredningen har dessutom överlämnat slutbetänkandet (SOU l985:55) Musiken i svenska kyrkan. I slutbetänkandet redovisas överväganden rörande grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska verksamheten" och behovet av en ny tjänsteorganisation samt angående instruktioner.- tjänsteåligganden och anställningsformer för kyrkomusiker. Vidare har ' utredningen övervägt vad som bör gälla i fråga om inrättande och tillsätt- ning av kyrkomusikertjänster. behörighetsvillkor och befordringsgrunder samt frågor om utbildningen av kyrkomusiker m. m. Betänkandet innehål- ler förslag till lag om kyrkomusikalisk verksamhet i svenska kyrkan samt till förordningar om lärares fyllnadstjänstgöring som kyrkomusiker m.m. och om förordnande av skolkantorer på tjänster som lärare m.m. Till protokollet i detta ärende bör som bilaga [ fogas den sammanfatt- ning av slutbetänkandet som finns i SOU l985:55. Det lagförslag som har lagts fram i betänkandet bör fogas till protokollet som bilaga 2. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan- serna och en sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokol- let i detta ärende som bilaga 3. [fortsättningen av mitt anförande kommerjag att först ange några enligt min bedömning viktigare utgångspunkter för en reform av den kyrkomusi- kaliska verksamheten. Därefter kommerjag att ta upp de lagstiftningsfrå- gor som föranleds av utredningens förslag och som gäller kyrkomusikeror- ganisationen. Slutligen redovisarjag vilka riktlinjer som enligt min mening bör gälla i fråga om den framtida utbildningen av kyrkomusiker. I utbild- ningsfrågorna har jag samrått med chefen för utbildningsdepartementet och med statsrådet Göransson. Prop. 1987/881144
Civildepartementet
Civildepartementet
Civildepartementet
Civildepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 1988
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 1988
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 1988
Utdrag
ur
protokoll
vid
regeringssammanträde
den
17
mars
1988
Närvarande: statsministern Carlsson. ordförande. och statsråden Sigurd- sen. Gustafsson. Leijon. Hjelm-Wallén. Peterson. Göransson. Dahl. R. Carlsson. Holmberg. Hellström. Johansson. Lindqvist. G. Andersson. Lönnqvist. Thalén
Närvarande: statsministern Carlsson. ordförande. och statsråden Sigurd- sen. Gustafsson. Leijon. Hjelm-Wallén. Peterson. Göransson. Dahl. R. Carlsson. Holmberg. Hellström. Johansson. Lindqvist. G. Andersson. Lönnqvist. Thalén
Närvarande: statsministern Carlsson. ordförande. och statsråden Sigurd-
Närvarande:
statsministern
Carlsson.
ordförande.
och
statsråden
Sigurd-
sen. Gustafsson. Leijon. Hjelm-Wallén. Peterson. Göransson. Dahl. R.
sen.
Gustafsson.
Leijon.
Hjelm-Wallén.
Peterson.
Göransson.
Dahl.
R.
Carlsson. Holmberg. Hellström. Johansson. Lindqvist. G. Andersson.
Carlsson.
Holmberg.
Hellström.
Johansson.
Lindqvist.
G.
Andersson.
Lönnqvist. Thalén
Lönnqvist.
Thalén
Föredragande: statsrådet Holmberg
Föredragande: statsrådet Holmberg
Föredragande: statsrådet Holmberg
Föredragande:
statsrådet
Holmberg
Proposition om musiken i svenska kyrkan
Proposition om musiken i svenska kyrkan
Proposition om musiken i svenska kyrkan
Proposition
om
musiken
i
svenska
kyrkan
1 Inledning
1 Inledning
1 Inledning
1
Inledning
Tillsammans med 1982 års kyrkokommitté (Kn l985:05) har kyrkomusi- kerutredningen (Kn 1980204. utredare f.d. statsrådet. lektorn Bertil Hans- son) avgett dels diskussionsbetänkandct (SOU 1983:55) Församlingen i framtiden. dels remissammanställningen (SOU 1984175) Församlingarna om framtiden. Utredningen har dessutom överlämnat slutbetänkandet (SOU l985:55) Musiken i svenska kyrkan. I slutbetänkandet redovisas överväganden
Tillsammans med 1982 års kyrkokommitté (Kn l985:05) har kyrkomusi- kerutredningen (Kn 1980204. utredare f.d. statsrådet. lektorn Bertil Hans- son) avgett dels diskussionsbetänkandct (SOU 1983:55) Församlingen i framtiden. dels remissammanställningen (SOU 1984175) Församlingarna om framtiden.
Tillsammans med 1982 års kyrkokommitté (Kn l985:05) har kyrkomusi-
Tillsammans
med
1982
års
kyrkokommitté
(Kn
l985:05)
har
kyrkomusi-
kerutredningen (Kn 1980204. utredare f.d. statsrådet. lektorn Bertil Hans-
kerutredningen
(Kn
1980204.
utredare
f.d.
statsrådet.
lektorn
Bertil
Hans-
son) avgett dels diskussionsbetänkandct (SOU 1983:55) Församlingen i
son)
avgett
dels
diskussionsbetänkandct
(SOU
1983:55)
Församlingen
i
framtiden. dels remissammanställningen (SOU 1984175) Församlingarna
framtiden.
dels
remissammanställningen
(SOU
1984175)
Församlingarna
om framtiden.
om
framtiden.
Utredningen har dessutom överlämnat slutbetänkandet (SOU l985:55) Musiken i svenska kyrkan. I slutbetänkandet redovisas överväganden
Utredningen har dessutom överlämnat slutbetänkandet (SOU l985:55)
Utredningen
har
dessutom
överlämnat
slutbetänkandet
(SOU
l985:55)
Musiken i svenska kyrkan. I slutbetänkandet redovisas överväganden
Musiken
i
svenska
kyrkan.
I
slutbetänkandet
redovisas
överväganden
rörande grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska verksamheten" och behovet av en ny tjänsteorganisation samt angående instruktioner.- tjänsteåligganden och anställningsformer för kyrkomusiker. Vidare har '
rörande grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska verksamheten" och behovet av en ny tjänsteorganisation samt angående instruktioner.- tjänsteåligganden och anställningsformer för kyrkomusiker. Vidare har '
rörande grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska verksamheten"
rörande
grunden
för
indelningen
av
den
kyrkomusikaliska
verksamheten"
och behovet av en ny tjänsteorganisation samt angående instruktioner.-
och
behovet
av
en
ny
tjänsteorganisation
samt
angående
instruktioner.-
tjänsteåligganden och anställningsformer för kyrkomusiker. Vidare har '
tjänsteåligganden
och
anställningsformer
för
kyrkomusiker.
Vidare
har
'
utredningen övervägt vad som bör gälla i fråga om inrättande och tillsätt- ning av kyrkomusikertjänster. behörighetsvillkor och befordringsgrunder samt frågor om utbildningen av kyrkomusiker m. m. Betänkandet innehål- ler förslag till lag om kyrkomusikalisk verksamhet i svenska kyrkan samt till förordningar om lärares fyllnadstjänstgöring som kyrkomusiker m.m. och om förordnande av skolkantorer på tjänster som lärare m.m. Till protokollet i detta ärende bör som bilaga [ fogas den sammanfatt- ning av slutbetänkandet som finns i SOU l985:55. Det lagförslag som har lagts fram i betänkandet bör fogas till protokollet som bilaga 2. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan- serna och en sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokol- let i detta ärende som bilaga 3. [fortsättningen av mitt anförande kommerjag att först ange några enligt min bedömning viktigare utgångspunkter för en reform av den kyrkomusi- kaliska verksamheten. Därefter kommerjag att ta upp de lagstiftningsfrå- gor som föranleds av utredningens förslag och som gäller kyrkomusikeror- ganisationen. Slutligen redovisarjag vilka riktlinjer som enligt min mening bör gälla i fråga om den framtida utbildningen av kyrkomusiker. I utbild- ningsfrågorna har jag samrått med chefen för utbildningsdepartementet och med statsrådet Göransson.
utredningen övervägt vad som bör gälla i fråga om inrättande och tillsätt- ning av kyrkomusikertjänster. behörighetsvillkor och befordringsgrunder samt frågor om utbildningen av kyrkomusiker m. m. Betänkandet innehål- ler förslag till lag om kyrkomusikalisk verksamhet i svenska kyrkan samt till förordningar om lärares fyllnadstjänstgöring som kyrkomusiker m.m. och om förordnande av skolkantorer på tjänster som lärare m.m.
utredningen övervägt vad som bör gälla i fråga om inrättande och tillsätt-
utredningen
övervägt
vad
som
bör
gälla
i
fråga
om
inrättande
och
tillsätt-
ning av kyrkomusikertjänster. behörighetsvillkor och befordringsgrunder
ning
av
kyrkomusikertjänster.
behörighetsvillkor
och
befordringsgrunder
samt frågor om utbildningen av kyrkomusiker m. m. Betänkandet innehål-
samt
frågor
om
utbildningen
av
kyrkomusiker
m.
m.
Betänkandet
innehål-
ler förslag till lag om kyrkomusikalisk verksamhet i svenska kyrkan samt
ler
förslag
till
lag
om
kyrkomusikalisk
verksamhet
i
svenska
kyrkan
samt
till förordningar om lärares fyllnadstjänstgöring som kyrkomusiker m.m.
till
förordningar
om
lärares
fyllnadstjänstgöring
som
kyrkomusiker
m.m.
och om förordnande av skolkantorer på tjänster som lärare m.m.
och
om
förordnande
av
skolkantorer
på
tjänster
som
lärare
m.m.
Till protokollet i detta ärende bör som bilaga [ fogas den sammanfatt- ning av slutbetänkandet som finns i SOU l985:55.
Till protokollet i detta ärende bör som bilaga [ fogas den sammanfatt-
Till
protokollet
i
detta
ärende
bör
som
bilaga
[
fogas
den
sammanfatt-
ning av slutbetänkandet som finns i SOU l985:55.
ning
av
slutbetänkandet
som
finns
i
SOU
l985:55.
Det lagförslag som har lagts fram i betänkandet bör fogas till protokollet som bilaga 2.
Det lagförslag som har lagts fram i betänkandet bör fogas till protokollet
Det
lagförslag
som
har
lagts
fram
i
betänkandet
bör
fogas
till
protokollet
som bilaga 2.
som
bilaga
2.
Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan- serna och en sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokol- let i detta ärende som bilaga 3.
Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-
Betänkandet
har
remissbehandlats.
En
förteckning
över
remissinstan-
serna och en sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokol-
serna
och
en
sammanställning
av
remissyttrandena
bör
fogas
till
protokol-
let i detta ärende som bilaga 3.
let
i
detta
ärende
som
bilaga
3.
[fortsättningen av mitt anförande kommerjag att först ange några enligt min bedömning viktigare utgångspunkter för en reform av den kyrkomusi- kaliska verksamheten. Därefter kommerjag att ta upp de lagstiftningsfrå- gor som föranleds av utredningens förslag och som gäller kyrkomusikeror- ganisationen. Slutligen redovisarjag vilka riktlinjer som enligt min mening bör gälla i fråga om den framtida utbildningen av kyrkomusiker. I utbild- ningsfrågorna har jag samrått med chefen för utbildningsdepartementet och med statsrådet Göransson.
[fortsättningen av mitt anförande kommerjag att först ange några enligt
[fortsättningen
av
mitt
anförande
kommerjag
att
först
ange
några
enligt
min bedömning viktigare utgångspunkter för en reform av den kyrkomusi-
min
bedömning
viktigare
utgångspunkter
för
en
reform
av
den
kyrkomusi-
kaliska verksamheten. Därefter kommerjag att ta upp de lagstiftningsfrå-
kaliska
verksamheten.
Därefter
kommerjag
att
ta
upp
de
lagstiftningsfrå-
gor som föranleds av utredningens förslag och som gäller kyrkomusikeror-
gor
som
föranleds
av
utredningens
förslag
och
som
gäller
kyrkomusikeror-
ganisationen. Slutligen redovisarjag vilka riktlinjer som enligt min mening
ganisationen.
Slutligen
redovisarjag
vilka
riktlinjer
som
enligt
min
mening
bör gälla i fråga om den framtida utbildningen av kyrkomusiker. I utbild-
bör
gälla
i
fråga
om
den
framtida
utbildningen
av
kyrkomusiker.
I
utbild-
ningsfrågorna har jag samrått med chefen för utbildningsdepartementet
ningsfrågorna
har
jag
samrått
med
chefen
för
utbildningsdepartementet
och med statsrådet Göransson.
och
med
statsrådet
Göransson.
Prop. 1987/881144
Prop. 1987/881144
Prop. 1987/881144
Prop.
1987/881144
2 Allmän motivering 2.1 Allmänna utgångspunkter I l3kap. 1686 års kyrkolag föreskrivs att man i församlingarna skall lova Gud med sång. spel och musik. Över sängen och musiken skall enligt kyrkolagen kyrkoherden ha inseende. I övrigt finns de grundläggande bestämmelserna om den kyrkomusikalis- ka verksamheten i lagen (19471275) om kyrkomusiker (ändrad senast 1970z941). Där föreskrivs bl. a. att för kyrkomusikens uppehållande skall för varje territoriell församling flnnas anställd kyrkomusiker. Lagen före- skriver också att sådana anställnings- och arbetsvillkor som får bestämmas genom avtal skall fastställas under medverkan av regeringen eller av myn- dighet som regeringen bestämmer. Kyrkomusikertjänster är alltså statligt reglerade. ' Närmare bestämmelser om den kyrkomusikaliska verksamheten finns i kyrkomttsikerförordningen (1950z375. omtryckt 1973:681. ändrad senast 19871549). Förordningen innehåller bestämmelser om kyrkomusikerdi- strikt. Ett sådant distrikt utgörs i regel av en församling. I princip skall deti varje distrikt finnas en kyrkomusiker. Förordningen innehåller bestämmel- ser om olika slag av kyrkomusikertjänster och om behörighetsvillkoren för sådana tjänster. Vidare innehåller den en detaljerad reglering av de ålig- ganden som är förenade med olika tjänster och om hur omfattningen av dessa skall beräknas. Arbetsgivarfunktionerna är fördelade mellan det lokala kyrkorådet och domkapitlet. En rad förvaltningsuppgifter. bl.a. att fastställa instruktioner för varje tjänst. fullgörs av domkapitlet. Kyrkomusikerförordningen har förut setts över. men några genomgri- pande förändringar har inte kommit till stånd. Dess regler är stela. detalje- rade och komplicerade. De framstår i dag som starkt föråldrade. Under årens lopp har också gjorts en rad framställningar till regeringen om att reglerna skall revideras. Sådana framställningar har kommit från kyrkomö- tet. från såväl arbetstagar- som arbetsgivarhåll saint från domkapitel och andra myndigheter. . I flera viktiga avseenden har tiden gått förbi den nuvarande organisatio- nen. Jag vill här nämna.de förändringar som skett på det arbetsrättsliga området, på utbildningsområdet och framför allt i fråga om kyrkans egen organisation. ' ' Det kyrkliga reformarbetet under senare år har präglats av en strävan att ge svenska kyrkan en större inomkyrklig frihet att själv besluta om resurs- användning och resursfördelning. Reformarbc'tet har också präglats av en medveten strävan att decentralisera viktiga delar av förvaltningen och att minska det statliga inflytandet på olika områden. De förslag till en reformerad kyrklig organisation på det lokala planet och på stiftsnivån som nyligen lagts fram för riksdagen på grundval av 1982 års kyrkokommittés förslag (prop. 1'987/88z31) bildar en viktig bakgrund . till mina ställningstaganden i det följande. Den grundläggande enheten inom svenska kyrkan är församlingen. Det är församlingens gudstjänst och församlingslivet i övrigt som utgör grund- valen för svenska kyrkans verksamhet. Församlingarnas behov av kyrko- Prop. 1987/88: 144
2 Allmän motivering
2 Allmän motivering
2 Allmän motivering
2
Allmän
motivering
2.1 Allmänna utgångspunkter
2.1 Allmänna utgångspunkter
2.1 Allmänna utgångspunkter
2.1
Allmänna
utgångspunkter
I l3kap. 1686 års kyrkolag föreskrivs att man i församlingarna skall lova Gud med sång. spel och musik. Över sängen och musiken skall enligt kyrkolagen kyrkoherden ha inseende. I övrigt finns de grundläggande bestämmelserna om den kyrkomusikalis- ka verksamheten i lagen (19471275) om kyrkomusiker (ändrad senast 1970z941). Där föreskrivs bl. a. att för kyrkomusikens uppehållande skall för varje territoriell församling flnnas anställd kyrkomusiker. Lagen före- skriver också att sådana anställnings- och arbetsvillkor som får bestämmas genom avtal skall fastställas under medverkan av regeringen eller av myn- dighet som regeringen bestämmer. Kyrkomusikertjänster är alltså statligt reglerade. ' Närmare bestämmelser om den kyrkomusikaliska verksamheten finns i kyrkomttsikerförordningen (1950z375. omtryckt 1973:681. ändrad senast 19871549). Förordningen innehåller bestämmelser om kyrkomusikerdi- strikt. Ett sådant distrikt utgörs i regel av en församling. I princip skall deti varje distrikt finnas en kyrkomusiker. Förordningen innehåller bestämmel- ser om olika slag av kyrkomusikertjänster och om behörighetsvillkoren för sådana tjänster. Vidare innehåller den en detaljerad reglering av de ålig- ganden som är förenade med olika tjänster och om hur omfattningen av dessa skall beräknas. Arbetsgivarfunktionerna är fördelade mellan det lokala kyrkorådet och domkapitlet. En rad förvaltningsuppgifter. bl.a. att fastställa instruktioner för varje tjänst. fullgörs av domkapitlet. Kyrkomusikerförordningen har förut setts över. men några genomgri- pande förändringar har inte kommit till stånd. Dess regler är stela. detalje- rade och komplicerade. De framstår i dag som starkt föråldrade. Under årens lopp har också gjorts en rad framställningar till regeringen om att reglerna skall revideras. Sådana framställningar har kommit från kyrkomö- tet. från såväl arbetstagar- som arbetsgivarhåll saint från domkapitel och andra myndigheter. . I flera viktiga avseenden har tiden gått förbi den nuvarande organisatio- nen. Jag vill här nämna.de förändringar som skett på det arbetsrättsliga området, på utbildningsområdet och framför allt i fråga om kyrkans egen organisation. ' ' Det kyrkliga reformarbetet under senare år har präglats av en strävan att ge svenska kyrkan en större inomkyrklig frihet att själv besluta om resurs- användning och resursfördelning. Reformarbc'tet har också präglats av en medveten strävan att decentralisera viktiga delar av förvaltningen och att minska det statliga inflytandet på olika områden. De förslag till en reformerad kyrklig organisation på det lokala planet och på stiftsnivån som nyligen lagts fram för riksdagen på grundval av 1982
I l3kap. 1686 års kyrkolag föreskrivs att man i församlingarna skall lova Gud med sång. spel och musik. Över sängen och musiken skall enligt kyrkolagen kyrkoherden ha inseende.
I l3kap. 1686 års kyrkolag föreskrivs att man i församlingarna skall lova
I
l3kap.
1686
års
kyrkolag
föreskrivs
att
man
i
församlingarna
skall
lova
Gud med sång. spel och musik. Över sängen och musiken skall enligt
Gud
med
sång.
spel
och
musik.
Över
sängen
och
musiken
skall
enligt
kyrkolagen kyrkoherden ha inseende.
kyrkolagen
kyrkoherden
ha
inseende.
I övrigt finns de grundläggande bestämmelserna om den kyrkomusikalis- ka verksamheten i lagen (19471275) om kyrkomusiker (ändrad senast 1970z941). Där föreskrivs bl. a. att för kyrkomusikens uppehållande skall för varje territoriell församling flnnas anställd kyrkomusiker. Lagen före- skriver också att sådana anställnings- och arbetsvillkor som får bestämmas genom avtal skall fastställas under medverkan av regeringen eller av myn- dighet som regeringen bestämmer. Kyrkomusikertjänster är alltså statligt reglerade. '
I övrigt finns de grundläggande bestämmelserna om den kyrkomusikalis-
I
övrigt
finns
de
grundläggande
bestämmelserna
om
den
kyrkomusikalis-
ka verksamheten i lagen (19471275) om kyrkomusiker (ändrad senast
ka
verksamheten
i
lagen
(19471275)
om
kyrkomusiker
(ändrad
senast
1970z941). Där föreskrivs bl. a. att för kyrkomusikens uppehållande skall
1970z941).
Där
föreskrivs
bl.
a.
att
för
kyrkomusikens
uppehållande
skall
för varje territoriell församling flnnas anställd kyrkomusiker. Lagen före-
för
varje
territoriell
församling
flnnas
anställd
kyrkomusiker.
Lagen
före-
skriver också att sådana anställnings- och arbetsvillkor som får bestämmas
skriver
också
att
sådana
anställnings-
och
arbetsvillkor
som
får
bestämmas
genom avtal skall fastställas under medverkan av regeringen eller av myn-
genom
avtal
skall
fastställas
under
medverkan
av
regeringen
eller
av
myn-
dighet som regeringen bestämmer. Kyrkomusikertjänster är alltså statligt
dighet
som
regeringen
bestämmer.
Kyrkomusikertjänster
är
alltså
statligt
reglerade. '
reglerade.
'
Närmare bestämmelser om den kyrkomusikaliska verksamheten finns i kyrkomttsikerförordningen (1950z375. omtryckt 1973:681. ändrad senast 19871549). Förordningen innehåller bestämmelser om kyrkomusikerdi- strikt. Ett sådant distrikt utgörs i regel av en församling. I princip skall deti varje distrikt finnas en kyrkomusiker. Förordningen innehåller bestämmel- ser om olika slag av kyrkomusikertjänster och om behörighetsvillkoren för sådana tjänster. Vidare innehåller den en detaljerad reglering av de ålig- ganden som är förenade med olika tjänster och om hur omfattningen av dessa skall beräknas. Arbetsgivarfunktionerna är fördelade mellan det lokala kyrkorådet och domkapitlet. En rad förvaltningsuppgifter. bl.a. att fastställa instruktioner för varje tjänst. fullgörs av domkapitlet.
Närmare bestämmelser om den kyrkomusikaliska verksamheten finns i
Närmare
bestämmelser
om
den
kyrkomusikaliska
verksamheten
finns
i
kyrkomttsikerförordningen (1950z375. omtryckt 1973:681. ändrad senast
kyrkomttsikerförordningen
(1950z375.
omtryckt
1973:681.
ändrad
senast
19871549). Förordningen innehåller bestämmelser om kyrkomusikerdi-
19871549).
Förordningen
innehåller
bestämmelser
om
kyrkomusikerdi-
strikt. Ett sådant distrikt utgörs i regel av en församling. I princip skall deti
strikt.
Ett
sådant
distrikt
utgörs
i
regel
av
en
församling.
I
princip
skall
deti
varje distrikt finnas en kyrkomusiker. Förordningen innehåller bestämmel-
varje
distrikt
finnas
en
kyrkomusiker.
Förordningen
innehåller
bestämmel-
ser om olika slag av kyrkomusikertjänster och om behörighetsvillkoren för
ser
om
olika
slag
av
kyrkomusikertjänster
och
om
behörighetsvillkoren
för
sådana tjänster. Vidare innehåller den en detaljerad reglering av de ålig-
sådana
tjänster.
Vidare
innehåller
den
en
detaljerad
reglering
av
de
ålig-
ganden som är förenade med olika tjänster och om hur omfattningen av
ganden
som
är
förenade
med
olika
tjänster
och
om
hur
omfattningen
av
dessa skall beräknas. Arbetsgivarfunktionerna är fördelade mellan det
dessa
skall
beräknas.
Arbetsgivarfunktionerna
är
fördelade
mellan
det
lokala kyrkorådet och domkapitlet. En rad förvaltningsuppgifter. bl.a. att
lokala
kyrkorådet
och
domkapitlet.
En
rad
förvaltningsuppgifter.
bl.a.
att
fastställa instruktioner för varje tjänst. fullgörs av domkapitlet.
fastställa
instruktioner
för
varje
tjänst.
fullgörs
av
domkapitlet.
Kyrkomusikerförordningen har förut setts över. men några genomgri- pande förändringar har inte kommit till stånd. Dess regler är stela. detalje- rade och komplicerade. De framstår i dag som starkt föråldrade. Under årens lopp har också gjorts en rad framställningar till regeringen om att reglerna skall revideras. Sådana framställningar har kommit från kyrkomö- tet. från såväl arbetstagar- som arbetsgivarhåll saint från domkapitel och andra myndigheter. .
Kyrkomusikerförordningen har förut setts över. men några genomgri-
Kyrkomusikerförordningen
har
förut
setts
över.
men
några
genomgri-
pande förändringar har inte kommit till stånd. Dess regler är stela. detalje-
pande
förändringar
har
inte
kommit
till
stånd.
Dess
regler
är
stela.
detalje-
rade och komplicerade. De framstår i dag som starkt föråldrade. Under
rade
och
komplicerade.
De
framstår
i
dag
som
starkt
föråldrade.
Under
årens lopp har också gjorts en rad framställningar till regeringen om att
årens
lopp
har
också
gjorts
en
rad
framställningar
till
regeringen
om
att
reglerna skall revideras. Sådana framställningar har kommit från kyrkomö-
reglerna
skall
revideras.
Sådana
framställningar
har
kommit
från
kyrkomö-
tet. från såväl arbetstagar- som arbetsgivarhåll saint från domkapitel och
tet.
från
såväl
arbetstagar-
som
arbetsgivarhåll
saint
från
domkapitel
och
andra myndigheter. .
andra
myndigheter.
.
I flera viktiga avseenden har tiden gått förbi den nuvarande organisatio- nen. Jag vill här nämna.de förändringar som skett på det arbetsrättsliga området, på utbildningsområdet och framför allt i fråga om kyrkans egen organisation. ' '
I flera viktiga avseenden har tiden gått förbi den nuvarande organisatio-
I
flera
viktiga
avseenden
har
tiden
gått
förbi
den
nuvarande
organisatio-
nen. Jag vill här nämna.de förändringar som skett på det arbetsrättsliga
nen.
Jag
vill
här
nämna.de
förändringar
som
skett
på
det
arbetsrättsliga
området, på utbildningsområdet och framför allt i fråga om kyrkans egen
området,
på
utbildningsområdet
och
framför
allt
i
fråga
om
kyrkans
egen
organisation. ' '
organisation.
'
'
Det kyrkliga reformarbetet under senare år har präglats av en strävan att ge svenska kyrkan en större inomkyrklig frihet att själv besluta om resurs- användning och resursfördelning. Reformarbc'tet har också präglats av en medveten strävan att decentralisera viktiga delar av förvaltningen och att minska det statliga inflytandet på olika områden.
Det kyrkliga reformarbetet under senare år har präglats av en strävan att
Det
kyrkliga
reformarbetet
under
senare
år
har
präglats
av
en
strävan
att
ge svenska kyrkan en större inomkyrklig frihet att själv besluta om resurs-
ge
svenska
kyrkan
en
större
inomkyrklig
frihet
att
själv
besluta
om
resurs-
användning och resursfördelning. Reformarbc'tet har också präglats av en
användning
och
resursfördelning.
Reformarbc'tet
har
också
präglats
av
en
medveten strävan att decentralisera viktiga delar av förvaltningen och att
medveten
strävan
att
decentralisera
viktiga
delar
av
förvaltningen
och
att
minska det statliga inflytandet på olika områden.
minska
det
statliga
inflytandet
på
olika
områden.
De förslag till en reformerad kyrklig organisation på det lokala planet och på stiftsnivån som nyligen lagts fram för riksdagen på grundval av 1982
De förslag till en reformerad kyrklig organisation på det lokala planet
De
förslag
till
en
reformerad
kyrklig
organisation
på
det
lokala
planet
och på stiftsnivån som nyligen lagts fram för riksdagen på grundval av 1982
och
på
stiftsnivån
som
nyligen
lagts
fram
för
riksdagen
på
grundval
av
1982
års kyrkokommittés förslag (prop. 1'987/88z31) bildar en viktig bakgrund .
års kyrkokommittés förslag (prop. 1'987/88z31) bildar en viktig bakgrund .
års kyrkokommittés förslag (prop. 1'987/88z31) bildar en viktig bakgrund .
års
kyrkokommittés
förslag
(prop.
1'987/88z31)
bildar
en
viktig
bakgrund
.
till mina ställningstaganden i det följande. Den grundläggande enheten inom svenska kyrkan är församlingen. Det är församlingens gudstjänst och församlingslivet i övrigt som utgör grund- valen för svenska kyrkans verksamhet. Församlingarnas behov av kyrko-
till mina ställningstaganden i det följande.
till mina ställningstaganden i det följande.
till
mina
ställningstaganden
i
det
följande.
Den grundläggande enheten inom svenska kyrkan är församlingen. Det är församlingens gudstjänst och församlingslivet i övrigt som utgör grund- valen för svenska kyrkans verksamhet. Församlingarnas behov av kyrko-
Den grundläggande enheten inom svenska kyrkan är församlingen. Det
Den
grundläggande
enheten
inom
svenska
kyrkan
är
församlingen.
Det
är församlingens gudstjänst och församlingslivet i övrigt som utgör grund-
är
församlingens
gudstjänst
och
församlingslivet
i
övrigt
som
utgör
grund-
valen för svenska kyrkans verksamhet. Församlingarnas behov av kyrko-
valen
för
svenska
kyrkans
verksamhet.
Församlingarnas
behov
av
kyrko-
Prop.
1987/88:
144
musikaliska insatser och önskvärdheten av att upprätthålla en god kyrko- musikalisk standard är viktiga utgångspunkter för mina överväganden. Vid en reform av den kyrkomusikaliska organisationen tnåste också beaktas samhällets intresse av ett rikt förgrenat och differentierat musikliv. Kyrkomusikens anknytning till församlingens gudstjänst och försam- lingslivet för med sig en viss koncentration av de kyrkomusikaliska uppgif- terna till helgerna. Den förgrenade församlingsstrukturen kan därför ofta innebära svårigheter att bereda underlag för kyrkomusikaliskt heltidsarbe- te. Möjligheterna att förena kyrkomusikalisk tjänst med andra tjänster i kyrka och samhälle bör därför förbättras. En reform måste också ta sikte på att ta tillvara och bättre än nu utnyttja kyrkomusikcrnas kyrkomusika- liska kompetens. Det är med dessa utgångspunkter viktigt att finna en lokal organisation av verksamheten som ger förutsättningar att förbättra utnyttjandet av befintliga resurser och därmed höja musiklivet inom församlingarna liksom musiklivet i allmänhet. Den svenska kyrkomusiken har stor bredd och engagerar många. Den håller en mycket hög standard, även vid en internationell jämförelse. Kyrkorna erbjuder i dag en omfattande konsertverksamhet. Denna har bidragit till ett tilltagande intresse för orgelmusik. Den kyrkomusikaliska verksamhet som bedrivs i svenska kyrkans och andra trossamfunds regi utgör en tillgång som måste tas till vara. Staten har ett övergripande ansvar för att verksamheten kan bedrivas. För att kvaliteten iden kyrkomusikalis- ka verksamheten skall garanteras även i framtiden bör därför ett visst statligt inflytande finnas kvar. 2.2 Grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska verksamheten Mitt förslag: Den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna skall organiseras pastoratsvis. Utredningens förslag: Överensstämmeri huvudsak med mitt. Utredning- en har dock lämnat ett utrymme för att undantagsvis använda någon annan indelningsgrund än pastoratet. Remissinstanserna: Det övervägande antalet remissinstanser tillstyrker förslagets princip. Bland dem märks svenska kyrkans centralstyrelse, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund och Domkyrkoorga- nisternas förening. Några remissinstanser som tillstyrker förslaget fram- håller vissa svårigheter med detta. t. ex. att det kan bli många tjänstgö- ringsställen och långa resor. vilket fordrar särskild planering och samord- ning beträtfande gudstjänsttider. Musikaliska akademien anser bl.a. att det behövs normer beträffande pastoratens storlek. Sambandet med för- samlingsverksamheten har framhållits av åtskilliga remissinstanser. Detta samband synes ha varit det avgörande skälet för de remissinstanser som avstyrkt förslaget. Bland dessa märks fiera församlingar och pastorat. Prop. 1987/88: 144
musikaliska insatser och önskvärdheten av att upprätthålla en god kyrko- musikalisk standard är viktiga utgångspunkter för mina överväganden. Vid en reform av den kyrkomusikaliska organisationen tnåste också beaktas samhällets intresse av ett rikt förgrenat och differentierat musikliv. Kyrkomusikens anknytning till församlingens gudstjänst och försam- lingslivet för med sig en viss koncentration av de kyrkomusikaliska uppgif- terna till helgerna. Den förgrenade församlingsstrukturen kan därför ofta innebära svårigheter att bereda underlag för kyrkomusikaliskt heltidsarbe- te. Möjligheterna att förena kyrkomusikalisk tjänst med andra tjänster i kyrka och samhälle bör därför förbättras. En reform måste också ta sikte på att ta tillvara och bättre än nu utnyttja kyrkomusikcrnas kyrkomusika- liska kompetens. Det är med dessa utgångspunkter viktigt att finna en lokal organisation av verksamheten som ger förutsättningar att förbättra utnyttjandet av befintliga resurser och därmed höja musiklivet inom församlingarna liksom musiklivet i allmänhet. Den svenska kyrkomusiken har stor bredd och engagerar många. Den håller en mycket hög standard, även vid en internationell jämförelse. Kyrkorna erbjuder i dag en omfattande konsertverksamhet. Denna har bidragit till ett tilltagande intresse för orgelmusik. Den kyrkomusikaliska verksamhet som bedrivs i svenska kyrkans och andra trossamfunds regi utgör en tillgång som måste tas till vara. Staten har ett övergripande ansvar för att verksamheten kan bedrivas. För att kvaliteten iden kyrkomusikalis- ka verksamheten skall garanteras även i framtiden bör därför ett visst statligt inflytande finnas kvar.
musikaliska insatser och önskvärdheten av att upprätthålla en god kyrko- musikalisk standard är viktiga utgångspunkter för mina överväganden. Vid en reform av den kyrkomusikaliska organisationen tnåste också beaktas samhällets intresse av ett rikt förgrenat och differentierat musikliv.
musikaliska insatser och önskvärdheten av att upprätthålla en god kyrko-
musikaliska
insatser
och
önskvärdheten
av
att
upprätthålla
en
god
kyrko-
musikalisk standard är viktiga utgångspunkter för mina överväganden. Vid
musikalisk
standard
är
viktiga
utgångspunkter
för
mina
överväganden.
Vid
en reform av den kyrkomusikaliska organisationen tnåste också beaktas
en
reform
av
den
kyrkomusikaliska
organisationen
tnåste
också
beaktas
samhällets intresse av ett rikt förgrenat och differentierat musikliv.
samhällets
intresse
av
ett
rikt
förgrenat
och
differentierat
musikliv.
Kyrkomusikens anknytning till församlingens gudstjänst och försam- lingslivet för med sig en viss koncentration av de kyrkomusikaliska uppgif- terna till helgerna. Den förgrenade församlingsstrukturen kan därför ofta innebära svårigheter att bereda underlag för kyrkomusikaliskt heltidsarbe- te. Möjligheterna att förena kyrkomusikalisk tjänst med andra tjänster i kyrka och samhälle bör därför förbättras. En reform måste också ta sikte på att ta tillvara och bättre än nu utnyttja kyrkomusikcrnas kyrkomusika- liska kompetens.
Kyrkomusikens anknytning till församlingens gudstjänst och försam-
Kyrkomusikens
anknytning
till
församlingens
gudstjänst
och
försam-
lingslivet för med sig en viss koncentration av de kyrkomusikaliska uppgif-
lingslivet
för
med
sig
en
viss
koncentration
av
de
kyrkomusikaliska
uppgif-
terna till helgerna. Den förgrenade församlingsstrukturen kan därför ofta
terna
till
helgerna.
Den
förgrenade
församlingsstrukturen
kan
därför
ofta
innebära svårigheter att bereda underlag för kyrkomusikaliskt heltidsarbe-
innebära
svårigheter
att
bereda
underlag
för
kyrkomusikaliskt
heltidsarbe-
te. Möjligheterna att förena kyrkomusikalisk tjänst med andra tjänster i
te.
Möjligheterna
att
förena
kyrkomusikalisk
tjänst
med
andra
tjänster
i
kyrka och samhälle bör därför förbättras. En reform måste också ta sikte
kyrka
och
samhälle
bör
därför
förbättras.
En
reform
måste
också
ta
sikte
på att ta tillvara och bättre än nu utnyttja kyrkomusikcrnas kyrkomusika-
på
att
ta
tillvara
och
bättre
än
nu
utnyttja
kyrkomusikcrnas
kyrkomusika-
liska kompetens.
liska
kompetens.
Det är med dessa utgångspunkter viktigt att finna en lokal organisation av verksamheten som ger förutsättningar att förbättra utnyttjandet av befintliga resurser och därmed höja musiklivet inom församlingarna liksom musiklivet i allmänhet.
Det är med dessa utgångspunkter viktigt att finna en lokal organisation
Det
är
med
dessa
utgångspunkter
viktigt
att
finna
en
lokal
organisation
av verksamheten som ger förutsättningar att förbättra utnyttjandet av
av
verksamheten
som
ger
förutsättningar
att
förbättra
utnyttjandet
av
befintliga resurser och därmed höja musiklivet inom församlingarna liksom
befintliga
resurser
och
därmed
höja
musiklivet
inom
församlingarna
liksom
musiklivet i allmänhet.
musiklivet
i
allmänhet.
Den svenska kyrkomusiken har stor bredd och engagerar många. Den håller en mycket hög standard, även vid en internationell jämförelse. Kyrkorna erbjuder i dag en omfattande konsertverksamhet. Denna har bidragit till ett tilltagande intresse för orgelmusik. Den kyrkomusikaliska verksamhet som bedrivs i svenska kyrkans och andra trossamfunds regi utgör en tillgång som måste tas till vara. Staten har ett övergripande ansvar för att verksamheten kan bedrivas. För att kvaliteten iden kyrkomusikalis- ka verksamheten skall garanteras även i framtiden bör därför ett visst statligt inflytande finnas kvar.
Den svenska kyrkomusiken har stor bredd och engagerar många. Den
Den
svenska
kyrkomusiken
har
stor
bredd
och
engagerar
många.
Den
håller en mycket hög standard, även vid en internationell jämförelse.
håller
en
mycket
hög
standard,
även
vid
en
internationell
jämförelse.
Kyrkorna erbjuder i dag en omfattande konsertverksamhet. Denna har
Kyrkorna
erbjuder
i
dag
en
omfattande
konsertverksamhet.
Denna
har
bidragit till ett tilltagande intresse för orgelmusik. Den kyrkomusikaliska
bidragit
till
ett
tilltagande
intresse
för
orgelmusik.
Den
kyrkomusikaliska
verksamhet som bedrivs i svenska kyrkans och andra trossamfunds regi
verksamhet
som
bedrivs
i
svenska
kyrkans
och
andra
trossamfunds
regi
utgör en tillgång som måste tas till vara. Staten har ett övergripande ansvar
utgör
en
tillgång
som
måste
tas
till
vara.
Staten
har
ett
övergripande
ansvar
för att verksamheten kan bedrivas. För att kvaliteten iden kyrkomusikalis-
för
att
verksamheten
kan
bedrivas.
För
att
kvaliteten
iden
kyrkomusikalis-
ka verksamheten skall garanteras även i framtiden bör därför ett visst
ka
verksamheten
skall
garanteras
även
i
framtiden
bör
därför
ett
visst
statligt inflytande finnas kvar.
statligt
inflytande
finnas
kvar.
2.2 Grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska verksamheten
2.2 Grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska verksamheten
2.2 Grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska
2.2
Grunden
för
indelningen
av
den
kyrkomusikaliska
verksamheten
verksamheten
Mitt förslag: Den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna
Mitt förslag: Den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna
Mitt förslag: Den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna
Mitt
förslag:
Den
kyrkomusikaliska
verksamheten
i
församlingarna
skall organiseras pastoratsvis.
skall organiseras pastoratsvis.
skall organiseras pastoratsvis.
skall
organiseras
pastoratsvis.
Utredningens förslag: Överensstämmeri huvudsak med mitt. Utredning- en har dock lämnat ett utrymme för att undantagsvis använda någon annan indelningsgrund än pastoratet. Remissinstanserna: Det övervägande antalet remissinstanser tillstyrker förslagets princip. Bland dem märks svenska kyrkans centralstyrelse, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund och Domkyrkoorga- nisternas förening. Några remissinstanser som tillstyrker förslaget fram- håller vissa svårigheter med detta. t. ex. att det kan bli många tjänstgö- ringsställen och långa resor. vilket fordrar särskild planering och samord- ning beträtfande gudstjänsttider. Musikaliska akademien anser bl.a. att det behövs normer beträffande pastoratens storlek. Sambandet med för- samlingsverksamheten har framhållits av åtskilliga remissinstanser. Detta samband synes ha varit det avgörande skälet för de remissinstanser som avstyrkt förslaget. Bland dessa märks fiera församlingar och pastorat.
Utredningens förslag: Överensstämmeri huvudsak med mitt. Utredning- en har dock lämnat ett utrymme för att undantagsvis använda någon annan indelningsgrund än pastoratet.
Utredningens förslag: Överensstämmeri huvudsak med mitt. Utredning-
Utredningens
förslag:
Överensstämmeri
huvudsak
med
mitt.
Utredning-
en har dock lämnat ett utrymme för att undantagsvis använda någon annan
en
har
dock
lämnat
ett
utrymme
för
att
undantagsvis
använda
någon
annan
indelningsgrund än pastoratet.
indelningsgrund
än
pastoratet.
Remissinstanserna: Det övervägande antalet remissinstanser tillstyrker förslagets princip. Bland dem märks svenska kyrkans centralstyrelse, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund och Domkyrkoorga- nisternas förening. Några remissinstanser som tillstyrker förslaget fram- håller vissa svårigheter med detta. t. ex. att det kan bli många tjänstgö- ringsställen och långa resor. vilket fordrar särskild planering och samord- ning beträtfande gudstjänsttider. Musikaliska akademien anser bl.a. att det behövs normer beträffande pastoratens storlek. Sambandet med för- samlingsverksamheten har framhållits av åtskilliga remissinstanser. Detta samband synes ha varit det avgörande skälet för de remissinstanser som avstyrkt förslaget. Bland dessa märks fiera församlingar och pastorat.
Remissinstanserna: Det övervägande antalet remissinstanser tillstyrker
Remissinstanserna:
Det
övervägande
antalet
remissinstanser
tillstyrker
förslagets princip. Bland dem märks svenska kyrkans centralstyrelse,
förslagets
princip.
Bland
dem
märks
svenska
kyrkans
centralstyrelse,
Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund och Domkyrkoorga-
Svenska
kyrkans
församlings-
och
pastoratsförbund
och
Domkyrkoorga-
nisternas förening. Några remissinstanser som tillstyrker förslaget fram-
nisternas
förening.
Några
remissinstanser
som
tillstyrker
förslaget
fram-
håller vissa svårigheter med detta. t. ex. att det kan bli många tjänstgö-
håller
vissa
svårigheter
med
detta.
t.
ex.
att
det
kan
bli
många
tjänstgö-
ringsställen och långa resor. vilket fordrar särskild planering och samord-
ringsställen
och
långa
resor.
vilket
fordrar
särskild
planering
och
samord-
ning beträtfande gudstjänsttider. Musikaliska akademien anser bl.a. att
ning
beträtfande
gudstjänsttider.
Musikaliska
akademien
anser
bl.a.
att
det behövs normer beträffande pastoratens storlek. Sambandet med för-
det
behövs
normer
beträffande
pastoratens
storlek.
Sambandet
med
för-
samlingsverksamheten har framhållits av åtskilliga remissinstanser. Detta
samlingsverksamheten
har
framhållits
av
åtskilliga
remissinstanser.
Detta
samband synes ha varit det avgörande skälet för de remissinstanser som
samband
synes
ha
varit
det
avgörande
skälet
för
de
remissinstanser
som
avstyrkt förslaget. Bland dessa märks fiera församlingar och pastorat.
avstyrkt
förslaget.
Bland
dessa
märks
fiera
församlingar
och
pastorat.
Prop.
1987/88:
144
Många av dessa har uttryckt farhågor för att det kommer att innebära en minskning av antalet kyrkomusikertjänster, som kan komma att gå ut över de små församlingarnas gudstjänstliv. Skälen för mitt förslag: Omfattningen av den kyrkomusikaliska verksam- heten varierar starkt mellan olika församlingar. Särskilt tydligt framgår detta vid enjämförelse mellan större tätorter och landsbygdsförsamlingar. Beträffande många församlingar på landsbygden får indelningen bl. a. till följd att kyrkomusikertjänsten inte sällan har en mycket liten omfattning och ibland inte kan tillsättas. Ett särskilt problem utgör här det stora antal skolkantorstjänster. som inte är tillsatta på det sätt som från början varit avsett. En viktig orsak till dessa problem är anknytningen till församlingen som grund för indelningen i kyrkomusikerdistrikt. Antalet församlingar är och torde under överskådlig tid komma att förbli stort.Även om problemen i någon mån undanröjts genom sammanslagning av två eller flera försam- lingar till ett kyrkomusikerdistrikt. står det klart att de väsentliga svårighe- terna skulle komma att kvarstå med församlingarna som kyrkomusikerdi- strikt. Enligt min mening måste därför församlingen överges som grund för indelningen i kyrkomusikerdistrikt. Det gäller alltså att finna större enheter som är så stora att möjligheterna till kombinationer av olika tjänsteri kyrka och samhälle kan tas till vara på ett enkelt och smidigt sätt. Det gäller alltså att se till att organisationen blir så flexibel som möjligt. I sistnämnda krav ligger att organisationen skall kunna anpassas till de lokala behoven och en lämplig fördelning av arbetsuppgiftcrna kunna göras när det finns flera kyrkomusiker. Men det gäller också att skapa förutsätt- ningar för att på ett smidigt sätt kunna möta från tid till annan uppkomman- de behov. Det måste också finnas sådana administrativa resurser att en effektiv och smidig handläggning av kyrkomusikerärenden kan uppnås. Samtidigt måste kyrkomusikerna ha kvar en nära anknytning till försam- lingarna och församlingslivet. Utredningen har förordat pastoraten som nya organisatoriska enheter för den kyrkomusikaliska verksamheten. en tanke som för övrigt flera gånger tidigare förts fram vid översyner av kyrkomusikerorganisationen. Enligt min mening har tiden nu mognat för en sådan reform. Vid en övergång till pastoratet som grund för den kyrkomusikaliska verksamheten skulle antalet sådana enheter komma att minska från unge- fär 2 500 till ungefär 1 100. Det står klart att förutsättningarna för en ändamålsenlig och flexibel organisation därigenom skulle förbättras avse- värt. Det kan naturligvis övervägas att gå längre och bygga en ny organisa- tion kring kontraktet som enhet. Då skulle man dock enligt min mening avlägsna sig alltför långt från församlingarna. Pastoratet är dessutom från bl.a. administrativ synpunkt en mera naturlig enhet. Jag vill i detta sammanhang erinra om innebörden av de förslag som regeringen lagt fram för riksdagen genom propositionen 1987/88z31 om ny organisation på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan. En bärande prin- cip i dessa förslag är att slå vakt om församlingen som kyrkans grundläg- gande enhet. Förslagen innchär att det lika lite i framtiden som hittills skall finnas några i författning angivna gränser för församlingarnas storlek. vare Prop. 1987/88: 144
Många av dessa har uttryckt farhågor för att det kommer att innebära en minskning av antalet kyrkomusikertjänster, som kan komma att gå ut över de små församlingarnas gudstjänstliv. Skälen för mitt förslag: Omfattningen av den kyrkomusikaliska verksam- heten varierar starkt mellan olika församlingar. Särskilt tydligt framgår detta vid enjämförelse mellan större tätorter och landsbygdsförsamlingar. Beträffande många församlingar på landsbygden får indelningen bl. a. till följd att kyrkomusikertjänsten inte sällan har en mycket liten omfattning och ibland inte kan tillsättas. Ett särskilt problem utgör här det stora antal skolkantorstjänster. som inte är tillsatta på det sätt som från början varit avsett. En viktig orsak till dessa problem är anknytningen till församlingen som grund för indelningen i kyrkomusikerdistrikt. Antalet församlingar är och torde under överskådlig tid komma att förbli stort.Även om problemen i någon mån undanröjts genom sammanslagning av två eller flera försam- lingar till ett kyrkomusikerdistrikt. står det klart att de väsentliga svårighe- terna skulle komma att kvarstå med församlingarna som kyrkomusikerdi- strikt. Enligt min mening måste därför församlingen överges som grund för indelningen i kyrkomusikerdistrikt. Det gäller alltså att finna större enheter som är så stora att möjligheterna till kombinationer av olika tjänsteri kyrka och samhälle kan tas till vara på ett enkelt och smidigt sätt. Det gäller alltså att se till att organisationen blir så flexibel som möjligt. I sistnämnda krav ligger att organisationen skall kunna anpassas till de lokala behoven och en lämplig fördelning av arbetsuppgiftcrna kunna göras när det finns flera kyrkomusiker. Men det gäller också att skapa förutsätt- ningar för att på ett smidigt sätt kunna möta från tid till annan uppkomman- de behov. Det måste också finnas sådana administrativa resurser att en effektiv och smidig handläggning av kyrkomusikerärenden kan uppnås. Samtidigt måste kyrkomusikerna ha kvar en nära anknytning till försam- lingarna och församlingslivet. Utredningen har förordat pastoraten som nya organisatoriska enheter för den kyrkomusikaliska verksamheten. en tanke som för övrigt flera gånger tidigare förts fram vid översyner av kyrkomusikerorganisationen. Enligt min mening har tiden nu mognat för en sådan reform. Vid en övergång till pastoratet som grund för den kyrkomusikaliska verksamheten skulle antalet sådana enheter komma att minska från unge- fär 2 500 till ungefär 1 100. Det står klart att förutsättningarna för en ändamålsenlig och flexibel organisation därigenom skulle förbättras avse- värt. Det kan naturligvis övervägas att gå längre och bygga en ny organisa- tion kring kontraktet som enhet. Då skulle man dock enligt min mening avlägsna sig alltför långt från församlingarna. Pastoratet är dessutom från bl.a. administrativ synpunkt en mera naturlig enhet. Jag vill i detta sammanhang erinra om innebörden av de förslag som regeringen lagt fram för riksdagen genom propositionen 1987/88z31 om ny organisation på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan. En bärande prin- cip i dessa förslag är att slå vakt om församlingen som kyrkans grundläg- gande enhet. Förslagen innchär att det lika lite i framtiden som hittills skall finnas några i författning angivna gränser för församlingarnas storlek. vare
Många av dessa har uttryckt farhågor för att det kommer att innebära en minskning av antalet kyrkomusikertjänster, som kan komma att gå ut över de små församlingarnas gudstjänstliv.
Många av dessa har uttryckt farhågor för att det kommer att innebära en
Många
av
dessa
har
uttryckt
farhågor
för
att
det
kommer
att
innebära
en
minskning av antalet kyrkomusikertjänster, som kan komma att gå ut över
minskning
av
antalet
kyrkomusikertjänster,
som
kan
komma
att
gå
ut
över
de små församlingarnas gudstjänstliv.
de
små
församlingarnas
gudstjänstliv.
Skälen för mitt förslag: Omfattningen av den kyrkomusikaliska verksam- heten varierar starkt mellan olika församlingar. Särskilt tydligt framgår detta vid enjämförelse mellan större tätorter och landsbygdsförsamlingar. Beträffande många församlingar på landsbygden får indelningen bl. a. till följd att kyrkomusikertjänsten inte sällan har en mycket liten omfattning och ibland inte kan tillsättas. Ett särskilt problem utgör här det stora antal skolkantorstjänster. som inte är tillsatta på det sätt som från början varit avsett. En viktig orsak till dessa problem är anknytningen till församlingen som grund för indelningen i kyrkomusikerdistrikt. Antalet församlingar är och torde under överskådlig tid komma att förbli stort.Även om problemen i någon mån undanröjts genom sammanslagning av två eller flera försam- lingar till ett kyrkomusikerdistrikt. står det klart att de väsentliga svårighe- terna skulle komma att kvarstå med församlingarna som kyrkomusikerdi- strikt.
Skälen för mitt förslag: Omfattningen av den kyrkomusikaliska verksam-
Skälen
för
mitt
förslag:
Omfattningen
av
den
kyrkomusikaliska
verksam-
heten varierar starkt mellan olika församlingar. Särskilt tydligt framgår
heten
varierar
starkt
mellan
olika
församlingar.
Särskilt
tydligt
framgår
detta vid enjämförelse mellan större tätorter och landsbygdsförsamlingar.
detta
vid
enjämförelse
mellan
större
tätorter
och
landsbygdsförsamlingar.
Beträffande många församlingar på landsbygden får indelningen bl. a. till
Beträffande
många
församlingar
på
landsbygden
får
indelningen
bl.
a.
till
följd att kyrkomusikertjänsten inte sällan har en mycket liten omfattning
följd
att
kyrkomusikertjänsten
inte
sällan
har
en
mycket
liten
omfattning
och ibland inte kan tillsättas. Ett särskilt problem utgör här det stora antal
och
ibland
inte
kan
tillsättas.
Ett
särskilt
problem
utgör
här
det
stora
antal
skolkantorstjänster. som inte är tillsatta på det sätt som från början varit
skolkantorstjänster.
som
inte
är
tillsatta
på
det
sätt
som
från
början
varit
avsett. En viktig orsak till dessa problem är anknytningen till församlingen
avsett.
En
viktig
orsak
till
dessa
problem
är
anknytningen
till
församlingen
som grund för indelningen i kyrkomusikerdistrikt. Antalet församlingar är
som
grund
för
indelningen
i
kyrkomusikerdistrikt.
Antalet
församlingar
är
och torde under överskådlig tid komma att förbli stort.Även om problemen
och
torde
under
överskådlig
tid
komma
att
förbli
stort.Även
om
problemen
i någon mån undanröjts genom sammanslagning av två eller flera försam-
i
någon
mån
undanröjts
genom
sammanslagning
av
två
eller
flera
försam-
lingar till ett kyrkomusikerdistrikt. står det klart att de väsentliga svårighe-
lingar
till
ett
kyrkomusikerdistrikt.
står
det
klart
att
de
väsentliga
svårighe-
terna skulle komma att kvarstå med församlingarna som kyrkomusikerdi-
terna
skulle
komma
att
kvarstå
med
församlingarna
som
kyrkomusikerdi-
strikt.
strikt.
Enligt min mening måste därför församlingen överges som grund för indelningen i kyrkomusikerdistrikt. Det gäller alltså att finna större enheter som är så stora att möjligheterna till kombinationer av olika tjänsteri kyrka och samhälle kan tas till vara på ett enkelt och smidigt sätt. Det gäller alltså att se till att organisationen blir så flexibel som möjligt.
Enligt min mening måste därför församlingen överges som grund för
Enligt
min
mening
måste
därför
församlingen
överges
som
grund
för
indelningen i kyrkomusikerdistrikt. Det gäller alltså att finna större enheter
indelningen
i
kyrkomusikerdistrikt.
Det
gäller
alltså
att
finna
större
enheter
som är så stora att möjligheterna till kombinationer av olika tjänsteri kyrka
som
är
så
stora
att
möjligheterna
till
kombinationer
av
olika
tjänsteri
kyrka
och samhälle kan tas till vara på ett enkelt och smidigt sätt. Det gäller alltså
och
samhälle
kan
tas
till
vara
på
ett
enkelt
och
smidigt
sätt.
Det
gäller
alltså
att se till att organisationen blir så flexibel som möjligt.
att
se
till
att
organisationen
blir
så
flexibel
som
möjligt.
I sistnämnda krav ligger att organisationen skall kunna anpassas till de lokala behoven och en lämplig fördelning av arbetsuppgiftcrna kunna göras när det finns flera kyrkomusiker. Men det gäller också att skapa förutsätt- ningar för att på ett smidigt sätt kunna möta från tid till annan uppkomman- de behov. Det måste också finnas sådana administrativa resurser att en effektiv och smidig handläggning av kyrkomusikerärenden kan uppnås. Samtidigt måste kyrkomusikerna ha kvar en nära anknytning till försam- lingarna och församlingslivet.
I sistnämnda krav ligger att organisationen skall kunna anpassas till de
I
sistnämnda
krav
ligger
att
organisationen
skall
kunna
anpassas
till
de
lokala behoven och en lämplig fördelning av arbetsuppgiftcrna kunna göras
lokala
behoven
och
en
lämplig
fördelning
av
arbetsuppgiftcrna
kunna
göras
när det finns flera kyrkomusiker. Men det gäller också att skapa förutsätt-
när
det
finns
flera
kyrkomusiker.
Men
det
gäller
också
att
skapa
förutsätt-
ningar för att på ett smidigt sätt kunna möta från tid till annan uppkomman-
ningar
för
att
på
ett
smidigt
sätt
kunna
möta
från
tid
till
annan
uppkomman-
de behov. Det måste också finnas sådana administrativa resurser att en
de
behov.
Det
måste
också
finnas
sådana
administrativa
resurser
att
en
effektiv och smidig handläggning av kyrkomusikerärenden kan uppnås.
effektiv
och
smidig
handläggning
av
kyrkomusikerärenden
kan
uppnås.
Samtidigt måste kyrkomusikerna ha kvar en nära anknytning till försam-
Samtidigt
måste
kyrkomusikerna
ha
kvar
en
nära
anknytning
till
försam-
lingarna och församlingslivet.
lingarna
och
församlingslivet.
Utredningen har förordat pastoraten som nya organisatoriska enheter för den kyrkomusikaliska verksamheten. en tanke som för övrigt flera gånger tidigare förts fram vid översyner av kyrkomusikerorganisationen. Enligt min mening har tiden nu mognat för en sådan reform.
Utredningen har förordat pastoraten som nya organisatoriska enheter
Utredningen
har
förordat
pastoraten
som
nya
organisatoriska
enheter
för den kyrkomusikaliska verksamheten. en tanke som för övrigt flera
för
den
kyrkomusikaliska
verksamheten.
en
tanke
som
för
övrigt
flera
gånger tidigare förts fram vid översyner av kyrkomusikerorganisationen.
gånger
tidigare
förts
fram
vid
översyner
av
kyrkomusikerorganisationen.
Enligt min mening har tiden nu mognat för en sådan reform.
Enligt
min
mening
har
tiden
nu
mognat
för
en
sådan
reform.
Vid en övergång till pastoratet som grund för den kyrkomusikaliska verksamheten skulle antalet sådana enheter komma att minska från unge- fär 2 500 till ungefär 1 100. Det står klart att förutsättningarna för en ändamålsenlig och flexibel organisation därigenom skulle förbättras avse- värt. Det kan naturligvis övervägas att gå längre och bygga en ny organisa- tion kring kontraktet som enhet. Då skulle man dock enligt min mening avlägsna sig alltför långt från församlingarna. Pastoratet är dessutom från bl.a. administrativ synpunkt en mera naturlig enhet.
Vid en övergång till pastoratet som grund för den kyrkomusikaliska
Vid
en
övergång
till
pastoratet
som
grund
för
den
kyrkomusikaliska
verksamheten skulle antalet sådana enheter komma att minska från unge-
verksamheten
skulle
antalet
sådana
enheter
komma
att
minska
från
unge-
fär 2 500 till ungefär 1 100. Det står klart att förutsättningarna för en
fär
2
500
till
ungefär
1
100.
Det
står
klart
att
förutsättningarna
för
en
ändamålsenlig och flexibel organisation därigenom skulle förbättras avse-
ändamålsenlig
och
flexibel
organisation
därigenom
skulle
förbättras
avse-
värt. Det kan naturligvis övervägas att gå längre och bygga en ny organisa-
värt.
Det
kan
naturligvis
övervägas
att
gå
längre
och
bygga
en
ny
organisa-
tion kring kontraktet som enhet. Då skulle man dock enligt min mening
tion
kring
kontraktet
som
enhet.
Då
skulle
man
dock
enligt
min
mening
avlägsna sig alltför långt från församlingarna. Pastoratet är dessutom från
avlägsna
sig
alltför
långt
från
församlingarna.
Pastoratet
är
dessutom
från
bl.a. administrativ synpunkt en mera naturlig enhet.
bl.a.
administrativ
synpunkt
en
mera
naturlig
enhet.
Jag vill i detta sammanhang erinra om innebörden av de förslag som regeringen lagt fram för riksdagen genom propositionen 1987/88z31 om ny organisation på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan. En bärande prin- cip i dessa förslag är att slå vakt om församlingen som kyrkans grundläg- gande enhet. Förslagen innchär att det lika lite i framtiden som hittills skall finnas några i författning angivna gränser för församlingarnas storlek. vare
Jag vill i detta sammanhang erinra om innebörden av de förslag som
Jag
vill
i
detta
sammanhang
erinra
om
innebörden
av
de
förslag
som
regeringen lagt fram för riksdagen genom propositionen 1987/88z31 om ny
regeringen
lagt
fram
för
riksdagen
genom
propositionen
1987/88z31
om
ny
organisation på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan. En bärande prin-
organisation
på
lokal-
och
stiftsplanet
i
svenska
kyrkan.
En
bärande
prin-
cip i dessa förslag är att slå vakt om församlingen som kyrkans grundläg-
cip
i
dessa
förslag
är
att
slå
vakt
om
församlingen
som
kyrkans
grundläg-
gande enhet. Förslagen innchär att det lika lite i framtiden som hittills skall
gande
enhet.
Förslagen
innchär
att
det
lika
lite
i
framtiden
som
hittills
skall
finnas några i författning angivna gränser för församlingarnas storlek. vare
finnas
några
i
författning
angivna
gränser
för
församlingarnas
storlek.
vare
Prop.
1987/88:
144
sig nedåt eller uppåt. Huruvida en församling är stor nog för att fungera beror i första hand på församlingsmedlemmarnas engagemang och vilja till frivilliga insatser. Propositionens förslag till ansvarsfördelning mellan för- . samling och pastorat är emellertid inriktade på en ökad samverkan mellan församlingarna i llerförsamlingspastorat. Avsikten är att uppnå en förbätt- rad resursanvändning ochjämnare kostnadsfördelning. Genom att försam- lingarna i ett flerförsamlingspastorat skall svara gemensamt för tunga ekonomiska åtaganden får de enskilda församlingarna en påtaglig ekono- misk avlastning och kan bättre koncentrera sig på församlingsverksamhe- ten. Därigenom skall församlingens möjligheter att ta ansvar för bl.a. kyrkans gudstjänstliv och undervisning stärkas. Förslagen är alltså av avgörande betydelse inte minst för de små församlingarnas möjligheter att bestå som självständiga enheter. [ propositionen 1987/88z3l (s. 89) har jag gjort bedömningen att det är rationellt att pastoratssamfälligheten tar över arbetsgivaransvaret för för- samlingsanställd personal som diakoner. församlingsassistenter. lokalvår- dare och kyrkogårdsarbetare. Pastoratssamfälligheten har enligt mitt bedö- mande bättre förutsättningar än de enskilda församlingarna att svara för de pcrsonaladministrativa frågorna. Syftet för framtiden är också att pastora- ten skall ha en sådan storlek att de verkligen kan bära de ekonomiska bördorna. För att en hög kyrkomusikalisk standard skall kunna upprätthållas och utvecklas är det viktigt att man kan inrätta tjänster med ett så stort kyrkomusikaliskt innehåll som möjligt. Utan sådana tjänster kommer man i längden inte att kunna upprätthålla de krav på utbildning och yrkesskick- lighet som är en förutsättning för en sådan standard. Med pastoratet som enhet breddas underlaget för de kyrkomusikaliska uppgifterna. Möjlighe- terna att inrätta kvalificerade kyrkomusikertjänster blir därmed större-. I några remissyttranden har det framförts farhågor för att antalet kyrko- musikertjänster kommer att minska vilket kan komma att gå ut över mindre församlingar och musiklivet där. För egen del anser jag'dessa farhågor överdrivna. Som jag ser det torde snarare behovet av högt kvalifi- cerade tjänster öka. För de små församlingarnas del är det viktigt att det så långt möjligt tillskapas kvalificerade tjänster med ett så stort kyrkomusika- liskt innehåll som möjligt. Endast på det sättet kan man enligt min mening- på sikt garantera att även de mindre församlingarna får. tillgång till kyrko-- musik av hög kvalitet. Utredningen har lämnat ett visst utrymme för att undantagsvis bedriva den kyrkomusikaliska verksamheten i mindre'enheter än pastorat. Också en del remissinstanser har förordat att församlingen undantagsvis. exem- pelvis efter dispens av domkapitlet. skall 'kunna. utgöra enhet för den kyrkomusikaliska verksamheten. Som argument för detta har framför allt. framhållits förhållandena i pastorat med många församlingar eller stor ytvidd. Man har varnat för att det kan bli många tjänstgöringstillfällen och långa resor och för att kyrkomusikern kan mista kontakten med försam- lingslivet. Jag har förståelse för dessa synpunkter. I detta sammanhang vill jag emellertid betona att en övergång till pastoratet som enhet för den kyrkomusikaliska verksamheten inte innebär att pastoratet ersätter för- - Prop. 1987/88: 144 10
sig nedåt eller uppåt. Huruvida en församling är stor nog för att fungera beror i första hand på församlingsmedlemmarnas engagemang och vilja till frivilliga insatser. Propositionens förslag till ansvarsfördelning mellan för- . samling och pastorat är emellertid inriktade på en ökad samverkan mellan församlingarna i llerförsamlingspastorat. Avsikten är att uppnå en förbätt- rad resursanvändning ochjämnare kostnadsfördelning. Genom att försam- lingarna i ett flerförsamlingspastorat skall svara gemensamt för tunga ekonomiska åtaganden får de enskilda församlingarna en påtaglig ekono- misk avlastning och kan bättre koncentrera sig på församlingsverksamhe- ten. Därigenom skall församlingens möjligheter att ta ansvar för bl.a. kyrkans gudstjänstliv och undervisning stärkas. Förslagen är alltså av avgörande betydelse inte minst för de små församlingarnas möjligheter att bestå som självständiga enheter. [ propositionen 1987/88z3l (s. 89) har jag gjort bedömningen att det är rationellt att pastoratssamfälligheten tar över arbetsgivaransvaret för för- samlingsanställd personal som diakoner. församlingsassistenter. lokalvår- dare och kyrkogårdsarbetare. Pastoratssamfälligheten har enligt mitt bedö- mande bättre förutsättningar än de enskilda församlingarna att svara för de pcrsonaladministrativa frågorna. Syftet för framtiden är också att pastora- ten skall ha en sådan storlek att de verkligen kan bära de ekonomiska bördorna. För att en hög kyrkomusikalisk standard skall kunna upprätthållas och utvecklas är det viktigt att man kan inrätta tjänster med ett så stort kyrkomusikaliskt innehåll som möjligt. Utan sådana tjänster kommer man i längden inte att kunna upprätthålla de krav på utbildning och yrkesskick- lighet som är en förutsättning för en sådan standard. Med pastoratet som enhet breddas underlaget för de kyrkomusikaliska uppgifterna. Möjlighe- terna att inrätta kvalificerade kyrkomusikertjänster blir därmed större-. I några remissyttranden har det framförts farhågor för att antalet kyrko- musikertjänster kommer att minska vilket kan komma att gå ut över mindre församlingar och musiklivet där. För egen del anser jag'dessa farhågor överdrivna. Som jag ser det torde snarare behovet av högt kvalifi- cerade tjänster öka. För de små församlingarnas del är det viktigt att det så långt möjligt tillskapas kvalificerade tjänster med ett så stort kyrkomusika-
sig nedåt eller uppåt. Huruvida en församling är stor nog för att fungera beror i första hand på församlingsmedlemmarnas engagemang och vilja till frivilliga insatser. Propositionens förslag till ansvarsfördelning mellan för-
sig nedåt eller uppåt. Huruvida en församling är stor nog för att fungera
sig
nedåt
eller
uppåt.
Huruvida
en
församling
är
stor
nog
för
att
fungera
beror i första hand på församlingsmedlemmarnas engagemang och vilja till
beror
i
första
hand
på
församlingsmedlemmarnas
engagemang
och
vilja
till
frivilliga insatser. Propositionens förslag till ansvarsfördelning mellan för-
frivilliga
insatser.
Propositionens
förslag
till
ansvarsfördelning
mellan
för-
. samling och pastorat är emellertid inriktade på en ökad samverkan mellan församlingarna i llerförsamlingspastorat. Avsikten är att uppnå en förbätt- rad resursanvändning ochjämnare kostnadsfördelning. Genom att försam- lingarna i ett flerförsamlingspastorat skall svara gemensamt för tunga ekonomiska åtaganden får de enskilda församlingarna en påtaglig ekono- misk avlastning och kan bättre koncentrera sig på församlingsverksamhe- ten. Därigenom skall församlingens möjligheter att ta ansvar för bl.a. kyrkans gudstjänstliv och undervisning stärkas. Förslagen är alltså av avgörande betydelse inte minst för de små församlingarnas möjligheter att bestå som självständiga enheter.
. samling och pastorat är emellertid inriktade på en ökad samverkan mellan
.
samling
och
pastorat
är
emellertid
inriktade
på
en
ökad
samverkan
mellan
församlingarna i llerförsamlingspastorat. Avsikten är att uppnå en förbätt-
församlingarna
i
llerförsamlingspastorat.
Avsikten
är
att
uppnå
en
förbätt-
rad resursanvändning ochjämnare kostnadsfördelning. Genom att försam-
rad
resursanvändning
ochjämnare
kostnadsfördelning.
Genom
att
försam-
lingarna i ett flerförsamlingspastorat skall svara gemensamt för tunga
lingarna
i
ett
flerförsamlingspastorat
skall
svara
gemensamt
för
tunga
ekonomiska åtaganden får de enskilda församlingarna en påtaglig ekono-
ekonomiska
åtaganden
får
de
enskilda
församlingarna
en
påtaglig
ekono-
misk avlastning och kan bättre koncentrera sig på församlingsverksamhe-
misk
avlastning
och
kan
bättre
koncentrera
sig
på
församlingsverksamhe-
ten. Därigenom skall församlingens möjligheter att ta ansvar för bl.a.
ten.
Därigenom
skall
församlingens
möjligheter
att
ta
ansvar
för
bl.a.
kyrkans gudstjänstliv och undervisning stärkas. Förslagen är alltså av
kyrkans
gudstjänstliv
och
undervisning
stärkas.
Förslagen
är
alltså
av
avgörande betydelse inte minst för de små församlingarnas möjligheter att
avgörande
betydelse
inte
minst
för
de
små
församlingarnas
möjligheter
att
bestå som självständiga enheter.
bestå
som
självständiga
enheter.
[ propositionen 1987/88z3l (s. 89) har jag gjort bedömningen att det är rationellt att pastoratssamfälligheten tar över arbetsgivaransvaret för för- samlingsanställd personal som diakoner. församlingsassistenter. lokalvår- dare och kyrkogårdsarbetare. Pastoratssamfälligheten har enligt mitt bedö- mande bättre förutsättningar än de enskilda församlingarna att svara för de pcrsonaladministrativa frågorna. Syftet för framtiden är också att pastora- ten skall ha en sådan storlek att de verkligen kan bära de ekonomiska bördorna.
[ propositionen 1987/88z3l (s. 89) har jag gjort bedömningen att det är
[
propositionen
1987/88z3l
(s.
89)
har
jag
gjort
bedömningen
att
det
är
rationellt att pastoratssamfälligheten tar över arbetsgivaransvaret för för-
rationellt
att
pastoratssamfälligheten
tar
över
arbetsgivaransvaret
för
för-
samlingsanställd personal som diakoner. församlingsassistenter. lokalvår-
samlingsanställd
personal
som
diakoner.
församlingsassistenter.
lokalvår-
dare och kyrkogårdsarbetare. Pastoratssamfälligheten har enligt mitt bedö-
dare
och
kyrkogårdsarbetare.
Pastoratssamfälligheten
har
enligt
mitt
bedö-
mande bättre förutsättningar än de enskilda församlingarna att svara för de
mande
bättre
förutsättningar
än
de
enskilda
församlingarna
att
svara
för
de
pcrsonaladministrativa frågorna. Syftet för framtiden är också att pastora-
pcrsonaladministrativa
frågorna.
Syftet
för
framtiden
är
också
att
pastora-
ten skall ha en sådan storlek att de verkligen kan bära de ekonomiska
ten
skall
ha
en
sådan
storlek
att
de
verkligen
kan
bära
de
ekonomiska
bördorna.
bördorna.
För att en hög kyrkomusikalisk standard skall kunna upprätthållas och utvecklas är det viktigt att man kan inrätta tjänster med ett så stort kyrkomusikaliskt innehåll som möjligt. Utan sådana tjänster kommer man i längden inte att kunna upprätthålla de krav på utbildning och yrkesskick- lighet som är en förutsättning för en sådan standard. Med pastoratet som enhet breddas underlaget för de kyrkomusikaliska uppgifterna. Möjlighe- terna att inrätta kvalificerade kyrkomusikertjänster blir därmed större-.
För att en hög kyrkomusikalisk standard skall kunna upprätthållas och
För
att
en
hög
kyrkomusikalisk
standard
skall
kunna
upprätthållas
och
utvecklas är det viktigt att man kan inrätta tjänster med ett så stort
utvecklas
är
det
viktigt
att
man
kan
inrätta
tjänster
med
ett
så
stort
kyrkomusikaliskt innehåll som möjligt. Utan sådana tjänster kommer man
kyrkomusikaliskt
innehåll
som
möjligt.
Utan
sådana
tjänster
kommer
man
i längden inte att kunna upprätthålla de krav på utbildning och yrkesskick-
i
längden
inte
att
kunna
upprätthålla
de
krav
på
utbildning
och
yrkesskick-
lighet som är en förutsättning för en sådan standard. Med pastoratet som
lighet
som
är
en
förutsättning
för
en
sådan
standard.
Med
pastoratet
som
enhet breddas underlaget för de kyrkomusikaliska uppgifterna. Möjlighe-
enhet
breddas
underlaget
för
de
kyrkomusikaliska
uppgifterna.
Möjlighe-
terna att inrätta kvalificerade kyrkomusikertjänster blir därmed större-.
terna
att
inrätta
kvalificerade
kyrkomusikertjänster
blir
därmed
större-.
I några remissyttranden har det framförts farhågor för att antalet kyrko- musikertjänster kommer att minska vilket kan komma att gå ut över mindre församlingar och musiklivet där. För egen del anser jag'dessa farhågor överdrivna. Som jag ser det torde snarare behovet av högt kvalifi- cerade tjänster öka. För de små församlingarnas del är det viktigt att det så långt möjligt tillskapas kvalificerade tjänster med ett så stort kyrkomusika-
I några remissyttranden har det framförts farhågor för att antalet kyrko-
I
några
remissyttranden
har
det
framförts
farhågor
för
att
antalet
kyrko-
musikertjänster kommer att minska vilket kan komma att gå ut över
musikertjänster
kommer
att
minska
vilket
kan
komma
att
gå
ut
över
mindre församlingar och musiklivet där. För egen del anser jag'dessa
mindre
församlingar
och
musiklivet
där.
För
egen
del
anser
jag'dessa
farhågor överdrivna. Som jag ser det torde snarare behovet av högt kvalifi-
farhågor
överdrivna.
Som
jag
ser
det
torde
snarare
behovet
av
högt
kvalifi-
cerade tjänster öka. För de små församlingarnas del är det viktigt att det så
cerade
tjänster
öka.
För
de
små
församlingarnas
del
är
det
viktigt
att
det
så
långt möjligt tillskapas kvalificerade tjänster med ett så stort kyrkomusika-
långt
möjligt
tillskapas
kvalificerade
tjänster
med
ett
så
stort
kyrkomusika-
liskt innehåll som möjligt. Endast på det sättet kan man enligt min mening- på sikt garantera att även de mindre församlingarna får. tillgång till kyrko--
liskt innehåll som möjligt. Endast på det sättet kan man enligt min mening- på sikt garantera att även de mindre församlingarna får. tillgång till kyrko--
liskt innehåll som möjligt. Endast på det sättet kan man enligt min mening-
liskt
innehåll
som
möjligt.
Endast
på
det
sättet
kan
man
enligt
min
mening-
på sikt garantera att även de mindre församlingarna får. tillgång till kyrko--
på
sikt
garantera
att
även
de
mindre
församlingarna
får.
tillgång
till
kyrko--
musik av hög kvalitet. Utredningen har lämnat ett visst utrymme för att undantagsvis bedriva den kyrkomusikaliska verksamheten i mindre'enheter än pastorat. Också en del remissinstanser har förordat att församlingen undantagsvis. exem- pelvis efter dispens av domkapitlet. skall 'kunna. utgöra enhet för den
musik av hög kvalitet.
musik av hög kvalitet.
musik
av
hög
kvalitet.
Utredningen har lämnat ett visst utrymme för att undantagsvis bedriva den kyrkomusikaliska verksamheten i mindre'enheter än pastorat. Också en del remissinstanser har förordat att församlingen undantagsvis. exem- pelvis efter dispens av domkapitlet. skall 'kunna. utgöra enhet för den
Utredningen har lämnat ett visst utrymme för att undantagsvis bedriva
Utredningen
har
lämnat
ett
visst
utrymme
för
att
undantagsvis
bedriva
den kyrkomusikaliska verksamheten i mindre'enheter än pastorat. Också
den
kyrkomusikaliska
verksamheten
i
mindre'enheter
än
pastorat.
Också
en del remissinstanser har förordat att församlingen undantagsvis. exem-
en
del
remissinstanser
har
förordat
att
församlingen
undantagsvis.
exem-
pelvis efter dispens av domkapitlet. skall 'kunna. utgöra enhet för den
pelvis
efter
dispens
av
domkapitlet.
skall
'kunna.
utgöra
enhet
för
den
kyrkomusikaliska verksamheten. Som argument för detta har framför allt.
kyrkomusikaliska verksamheten. Som argument för detta har framför allt.
kyrkomusikaliska verksamheten. Som argument för detta har framför allt.
kyrkomusikaliska
verksamheten.
Som
argument
för
detta
har
framför
allt.
framhållits förhållandena i pastorat med många församlingar eller stor ytvidd. Man har varnat för att det kan bli många tjänstgöringstillfällen och långa resor och för att kyrkomusikern kan mista kontakten med försam- lingslivet. Jag har förståelse för dessa synpunkter. I detta sammanhang vill jag emellertid betona att en övergång till pastoratet som enhet för den
framhållits förhållandena i pastorat med många församlingar eller stor ytvidd. Man har varnat för att det kan bli många tjänstgöringstillfällen och långa resor och för att kyrkomusikern kan mista kontakten med försam- lingslivet. Jag har förståelse för dessa synpunkter. I detta sammanhang vill jag emellertid betona att en övergång till pastoratet som enhet för den
framhållits förhållandena i pastorat med många församlingar eller stor
framhållits
förhållandena
i
pastorat
med
många
församlingar
eller
stor
ytvidd. Man har varnat för att det kan bli många tjänstgöringstillfällen och
ytvidd.
Man
har
varnat
för
att
det
kan
bli
många
tjänstgöringstillfällen
och
långa resor och för att kyrkomusikern kan mista kontakten med försam-
långa
resor
och
för
att
kyrkomusikern
kan
mista
kontakten
med
försam-
lingslivet. Jag har förståelse för dessa synpunkter. I detta sammanhang vill
lingslivet.
Jag
har
förståelse
för
dessa
synpunkter.
I
detta
sammanhang
vill
jag emellertid betona att en övergång till pastoratet som enhet för den
jag
emellertid
betona
att
en
övergång
till
pastoratet
som
enhet
för
den
kyrkomusikaliska verksamheten inte innebär att pastoratet ersätter för- -
kyrkomusikaliska verksamheten inte innebär att pastoratet ersätter för- -
kyrkomusikaliska verksamheten inte innebär att pastoratet ersätter för- -
kyrkomusikaliska
verksamheten
inte
innebär
att
pastoratet
ersätter
för-
-
Prop.
1987/88:
144
10
10
10
10
samlingen som kyrkomusikerdistrikt i den nuvarande meningen. Som jag tidigare har framhållit är det i stället fråga om att med pastoratet som enhet bygga upp en flexibel kyrkomusikerorganisation som skall tillgodose för- samlingarnas behov. I den förut nämnda propositionen l987/88:31 har jag anfört att det förhållandet att personal som sysslar med församlingsarbetc blir anställd hos pastoratssamfälligheten naturligtvis inte utesluter att många ändå kan ha sin tjänstgöring helt eller till väsentlig del förlagd till någon viss försam— ling inom pastoratet. En sådan ordning kommer säkert att tillämpas även för kyrkomusiker. I sådana fall är det fullt möjligt att också låta församling- en ta det närmaste ansvaret för arbetsledningen. Emellanåt kan det finnas ett behov av att bedriva den kyrkomusikaliska verksamheten i samverkan över en pastoratsgräns. Inte heller för detta fall anser jag att det finns något behov av att skapa särskilda lösningar. Som jag längre fram kommer att redogöra för kan en samverkan mellan pastora- ten åstadkommas på frivillig väg genom avtal angående fyllnadstjänstgö- ring. varvid likväl en berörd tjänst organisatoriskt hör till ettdera pastora- tet. En kyrkomusiker kan givetvis också. liksom för närvarande. inneha flera deltidstjänster. 2.3 Den statliga detaljregleringen avskaffas Mitt förslag: Den statliga detaljregleringen av kyrkomusikertjänster- na slopas. Tjänsterna skall inte heller längre vara statligt reglerade utan blir i framtiden rent kyrkokommunalt reglerade. Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt. Remissinstanserna: Förslaget att kyrkomusikertjänsterna- skall vara kommunalt reglerade har tillstyrkts av bl. a. statens arbetsgivarverk. kam- marrätten i Jönköping. några domkapitel. svenska kyrkans centralstyrelse och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. Flertalet remiss- instanser har dock varit emot förslaget. Till dessa hör flera domkapitel. Svenska kyrkans personalförbund. Kyrkomusikernas riksförbund och Mu- sikaliska akademien. En av många framförd uppfattning är att ett statligt inflytande genom domkapitlen bör bibehållas av hänsyn till.kvaliteten på kyrkomusiken. Tjänstgöringsföreskrifternas samband med dem som gäller för prästerna har framhållits. Vidare har framförts farhågor för sänkt kvalitet på kyrkomusiken eller i vart fall stora skillnader mellan pastora- tens ambitionsnivåer. t-. ex. ifråga om att inrätta tjänster. En del remissin- . stanser har varnat för ett slags "minimitänkandc". Kyrkomusikernas riks- förbund har ansett att avskaffande av den statliga regleringen medför starkt försämrade anställningsvillkor och såsom negativa konsekvenser framhållit avskaffat ordinarieskap. sämre semesterförmåner. sämre sjuk- förmåner. avskaffat arbetsgivarihträde och en friare meritvärdering. . Skälen för mitt förslag: Kyrkomusikerorganisationen fick i det väsentliga Prop. 1987/88: 144 ll
samlingen som kyrkomusikerdistrikt i den nuvarande meningen. Som jag tidigare har framhållit är det i stället fråga om att med pastoratet som enhet bygga upp en flexibel kyrkomusikerorganisation som skall tillgodose för- samlingarnas behov. I den förut nämnda propositionen l987/88:31 har jag anfört att det förhållandet att personal som sysslar med församlingsarbetc blir anställd hos pastoratssamfälligheten naturligtvis inte utesluter att många ändå kan ha sin tjänstgöring helt eller till väsentlig del förlagd till någon viss försam— ling inom pastoratet. En sådan ordning kommer säkert att tillämpas även för kyrkomusiker. I sådana fall är det fullt möjligt att också låta församling- en ta det närmaste ansvaret för arbetsledningen. Emellanåt kan det finnas ett behov av att bedriva den kyrkomusikaliska verksamheten i samverkan över en pastoratsgräns. Inte heller för detta fall anser jag att det finns något behov av att skapa särskilda lösningar. Som jag längre fram kommer att redogöra för kan en samverkan mellan pastora- ten åstadkommas på frivillig väg genom avtal angående fyllnadstjänstgö- ring. varvid likväl en berörd tjänst organisatoriskt hör till ettdera pastora- tet. En kyrkomusiker kan givetvis också. liksom för närvarande. inneha flera deltidstjänster.
samlingen som kyrkomusikerdistrikt i den nuvarande meningen. Som jag tidigare har framhållit är det i stället fråga om att med pastoratet som enhet bygga upp en flexibel kyrkomusikerorganisation som skall tillgodose för- samlingarnas behov.
samlingen som kyrkomusikerdistrikt i den nuvarande meningen. Som jag
samlingen
som
kyrkomusikerdistrikt
i
den
nuvarande
meningen.
Som
jag
tidigare har framhållit är det i stället fråga om att med pastoratet som enhet
tidigare
har
framhållit
är
det
i
stället
fråga
om
att
med
pastoratet
som
enhet
bygga upp en flexibel kyrkomusikerorganisation som skall tillgodose för-
bygga
upp
en
flexibel
kyrkomusikerorganisation
som
skall
tillgodose
för-
samlingarnas behov.
samlingarnas
behov.
I den förut nämnda propositionen l987/88:31 har jag anfört att det förhållandet att personal som sysslar med församlingsarbetc blir anställd hos pastoratssamfälligheten naturligtvis inte utesluter att många ändå kan ha sin tjänstgöring helt eller till väsentlig del förlagd till någon viss försam— ling inom pastoratet. En sådan ordning kommer säkert att tillämpas även för kyrkomusiker. I sådana fall är det fullt möjligt att också låta församling- en ta det närmaste ansvaret för arbetsledningen.
I den förut nämnda propositionen l987/88:31 har jag anfört att det
I
den
förut
nämnda
propositionen
l987/88:31
har
jag
anfört
att
det
förhållandet att personal som sysslar med församlingsarbetc blir anställd
förhållandet
att
personal
som
sysslar
med
församlingsarbetc
blir
anställd
hos pastoratssamfälligheten naturligtvis inte utesluter att många ändå kan
hos
pastoratssamfälligheten
naturligtvis
inte
utesluter
att
många
ändå
kan
ha sin tjänstgöring helt eller till väsentlig del förlagd till någon viss försam—
ha
sin
tjänstgöring
helt
eller
till
väsentlig
del
förlagd
till
någon
viss
försam—
ling inom pastoratet. En sådan ordning kommer säkert att tillämpas även
ling
inom
pastoratet.
En
sådan
ordning
kommer
säkert
att
tillämpas
även
för kyrkomusiker. I sådana fall är det fullt möjligt att också låta församling-
för
kyrkomusiker.
I
sådana
fall
är
det
fullt
möjligt
att
också
låta
församling-
en ta det närmaste ansvaret för arbetsledningen.
en
ta
det
närmaste
ansvaret
för
arbetsledningen.
Emellanåt kan det finnas ett behov av att bedriva den kyrkomusikaliska verksamheten i samverkan över en pastoratsgräns. Inte heller för detta fall anser jag att det finns något behov av att skapa särskilda lösningar. Som jag längre fram kommer att redogöra för kan en samverkan mellan pastora- ten åstadkommas på frivillig väg genom avtal angående fyllnadstjänstgö- ring. varvid likväl en berörd tjänst organisatoriskt hör till ettdera pastora- tet. En kyrkomusiker kan givetvis också. liksom för närvarande. inneha flera deltidstjänster.
Emellanåt kan det finnas ett behov av att bedriva den kyrkomusikaliska
Emellanåt
kan
det
finnas
ett
behov
av
att
bedriva
den
kyrkomusikaliska
verksamheten i samverkan över en pastoratsgräns. Inte heller för detta fall
verksamheten
i
samverkan
över
en
pastoratsgräns.
Inte
heller
för
detta
fall
anser jag att det finns något behov av att skapa särskilda lösningar. Som
anser
jag
att
det
finns
något
behov
av
att
skapa
särskilda
lösningar.
Som
jag längre fram kommer att redogöra för kan en samverkan mellan pastora-
jag
längre
fram
kommer
att
redogöra
för
kan
en
samverkan
mellan
pastora-
ten åstadkommas på frivillig väg genom avtal angående fyllnadstjänstgö-
ten
åstadkommas
på
frivillig
väg
genom
avtal
angående
fyllnadstjänstgö-
ring. varvid likväl en berörd tjänst organisatoriskt hör till ettdera pastora-
ring.
varvid
likväl
en
berörd
tjänst
organisatoriskt
hör
till
ettdera
pastora-
tet. En kyrkomusiker kan givetvis också. liksom för närvarande. inneha
tet.
En
kyrkomusiker
kan
givetvis
också.
liksom
för
närvarande.
inneha
flera deltidstjänster.
flera
deltidstjänster.
2.3 Den statliga detaljregleringen avskaffas
2.3 Den statliga detaljregleringen avskaffas
2.3 Den statliga detaljregleringen avskaffas
2.3
Den
statliga
detaljregleringen
avskaffas
Mitt förslag: Den statliga detaljregleringen av kyrkomusikertjänster-
Mitt förslag: Den statliga detaljregleringen av kyrkomusikertjänster-
Mitt förslag: Den statliga detaljregleringen av kyrkomusikertjänster-
Mitt
förslag:
Den
statliga
detaljregleringen
av
kyrkomusikertjänster-
na slopas. Tjänsterna skall inte heller längre vara statligt reglerade utan blir i framtiden rent kyrkokommunalt reglerade.
na slopas. Tjänsterna skall inte heller längre vara statligt reglerade utan blir i framtiden rent kyrkokommunalt reglerade.
na slopas. Tjänsterna skall inte heller längre vara statligt reglerade
na
slopas.
Tjänsterna
skall
inte
heller
längre
vara
statligt
reglerade
utan blir i framtiden rent kyrkokommunalt reglerade.
utan
blir
i
framtiden
rent
kyrkokommunalt
reglerade.
Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt.
Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt.
Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt.
Utredningens
förslag:
Överensstämmer
med
mitt.
Remissinstanserna: Förslaget att kyrkomusikertjänsterna- skall vara kommunalt reglerade har tillstyrkts av bl. a. statens arbetsgivarverk. kam- marrätten i Jönköping. några domkapitel. svenska kyrkans centralstyrelse och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. Flertalet remiss- instanser har dock varit emot förslaget. Till dessa hör flera domkapitel. Svenska kyrkans personalförbund. Kyrkomusikernas riksförbund och Mu- sikaliska akademien. En av många framförd uppfattning är att ett statligt inflytande genom domkapitlen bör bibehållas av hänsyn till.kvaliteten på kyrkomusiken. Tjänstgöringsföreskrifternas samband med dem som gäller för prästerna har framhållits. Vidare har framförts farhågor för sänkt kvalitet på kyrkomusiken eller i vart fall stora skillnader mellan pastora-
Remissinstanserna: Förslaget att kyrkomusikertjänsterna- skall vara kommunalt reglerade har tillstyrkts av bl. a. statens arbetsgivarverk. kam- marrätten i Jönköping. några domkapitel. svenska kyrkans centralstyrelse och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. Flertalet remiss- instanser har dock varit emot förslaget. Till dessa hör flera domkapitel. Svenska kyrkans personalförbund. Kyrkomusikernas riksförbund och Mu- sikaliska akademien. En av många framförd uppfattning är att ett statligt inflytande genom domkapitlen bör bibehållas av hänsyn till.kvaliteten på kyrkomusiken. Tjänstgöringsföreskrifternas samband med dem som gäller för prästerna har framhållits. Vidare har framförts farhågor för sänkt kvalitet på kyrkomusiken eller i vart fall stora skillnader mellan pastora-
Remissinstanserna: Förslaget att kyrkomusikertjänsterna- skall vara
Remissinstanserna:
Förslaget
att
kyrkomusikertjänsterna-
skall
vara
kommunalt reglerade har tillstyrkts av bl. a. statens arbetsgivarverk. kam-
kommunalt
reglerade
har
tillstyrkts
av
bl.
a.
statens
arbetsgivarverk.
kam-
marrätten i Jönköping. några domkapitel. svenska kyrkans centralstyrelse
marrätten
i
Jönköping.
några
domkapitel.
svenska
kyrkans
centralstyrelse
och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. Flertalet remiss-
och
Svenska
kyrkans
församlings-
och
pastoratsförbund.
Flertalet
remiss-
instanser har dock varit emot förslaget. Till dessa hör flera domkapitel.
instanser
har
dock
varit
emot
förslaget.
Till
dessa
hör
flera
domkapitel.
Svenska kyrkans personalförbund. Kyrkomusikernas riksförbund och Mu-
Svenska
kyrkans
personalförbund.
Kyrkomusikernas
riksförbund
och
Mu-
sikaliska akademien. En av många framförd uppfattning är att ett statligt
sikaliska
akademien.
En
av
många
framförd
uppfattning
är
att
ett
statligt
inflytande genom domkapitlen bör bibehållas av hänsyn till.kvaliteten på
inflytande
genom
domkapitlen
bör
bibehållas
av
hänsyn
till.kvaliteten
på
kyrkomusiken. Tjänstgöringsföreskrifternas samband med dem som gäller
kyrkomusiken.
Tjänstgöringsföreskrifternas
samband
med
dem
som
gäller
för prästerna har framhållits. Vidare har framförts farhågor för sänkt
för
prästerna
har
framhållits.
Vidare
har
framförts
farhågor
för
sänkt
kvalitet på kyrkomusiken eller i vart fall stora skillnader mellan pastora-
kvalitet
på
kyrkomusiken
eller
i
vart
fall
stora
skillnader
mellan
pastora-
tens ambitionsnivåer. t-. ex. ifråga om att inrätta tjänster. En del remissin- .
tens ambitionsnivåer. t-. ex. ifråga om att inrätta tjänster. En del remissin- .
tens ambitionsnivåer. t-. ex. ifråga om att inrätta tjänster. En del remissin- .
tens
ambitionsnivåer.
t-.
ex.
ifråga
om
att
inrätta
tjänster.
En
del
remissin-
.
stanser har varnat för ett slags "minimitänkandc". Kyrkomusikernas riks- förbund har ansett att avskaffande av den statliga regleringen medför starkt försämrade anställningsvillkor och såsom negativa konsekvenser framhållit avskaffat ordinarieskap. sämre semesterförmåner. sämre sjuk- förmåner. avskaffat arbetsgivarihträde och en friare meritvärdering. . Skälen för mitt förslag: Kyrkomusikerorganisationen fick i det väsentliga
stanser har varnat för ett slags "minimitänkandc". Kyrkomusikernas riks- förbund har ansett att avskaffande av den statliga regleringen medför starkt försämrade anställningsvillkor och såsom negativa konsekvenser framhållit avskaffat ordinarieskap. sämre semesterförmåner. sämre sjuk- förmåner. avskaffat arbetsgivarihträde och en friare meritvärdering. . Skälen för mitt förslag: Kyrkomusikerorganisationen fick i det väsentliga
stanser har varnat för ett slags "minimitänkandc". Kyrkomusikernas riks-
stanser
har
varnat
för
ett
slags
"minimitänkandc".
Kyrkomusikernas
riks-
förbund har ansett att avskaffande av den statliga regleringen medför
förbund
har
ansett
att
avskaffande
av
den
statliga
regleringen
medför
starkt försämrade anställningsvillkor och såsom negativa konsekvenser
starkt
försämrade
anställningsvillkor
och
såsom
negativa
konsekvenser
framhållit avskaffat ordinarieskap. sämre semesterförmåner. sämre sjuk-
framhållit
avskaffat
ordinarieskap.
sämre
semesterförmåner.
sämre
sjuk-
förmåner. avskaffat arbetsgivarihträde och en friare meritvärdering. .
förmåner.
avskaffat
arbetsgivarihträde
och
en
friare
meritvärdering.
.
Skälen för mitt förslag: Kyrkomusikerorganisationen fick i det väsentliga
Skälen
för
mitt
förslag:
Kyrkomusikerorganisationen
fick
i
det
väsentliga
Prop.
1987/88:
144
ll
ll
ll
ll
sin nuvarande utformning genom lagen om kyrkomusiker och den därtill anslutande regleringen. Lagen om kyrkomusiker trädde i kraft den I juli 1947, men reformen genomfördes först år [950 då den nuvarande kyrko- musikerförordningen tillkom. Reformen var resultatet av en lång tids ut- redningsarbete och fick sin prägel av dåtida förhållanden. I stället för de tidigare klockar-. organist- och kyrkosångarbefattningarna kom de nya kyrkomusikertjänsterna. Kyrkomusikerna förblev som tidigare kommu- nalt anställda och avlönade. Sådana anställnings- och arbetsvillkor som får bestämmas genom avtal skulle emellertid fastställas under medverkan av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Kyrkomusiker- tjänsterna blev alltså — och är alltjämt — s.k. statligt reglerade tjänster. Som jag har redovisat tidigare (avsnitt 2.l) är den kyrkomusikaliska verksamheten och kyrkomusikertjänsterna kringgärdade av ett stort antal detaljerade författningsbestämmelser. Kyrkomusikerförordningens mycket detaljerade och delvis komplicera- de föreskrifter har av utredningen på goda grunder betecknats som otids- enliga. De har också under årens lopp blivit föremål för åtskillig kritik. Detta avspeglas i ett stort antal framställningar till regeringen från skilda håll om olika ändringar i förordningen. Utredningen har konstaterat att regleringens bristande flexibilitet med- för svårigheter att tillgodose olika församlingars behov av säsongmässigt ökade insatser. t. ex. i den s.k. fritidskyrkan. och att den är ett hinder för att utveckla möjligheterna att kombinera kyrkomusikalisk tjänstgöring med annat arbete. Dessa är för närvarande tämligen begränsade och svå- righeterna framstår som särskilt påtagliga i fråga om skolkantorerna. I det föregående harjag förordat att den nuvarande organisationen med församlingen som kyrkomusikerdistrikt ersätts av en mera flexibel organi- sation på pastoratsnivå. Jag har därvid fäst särskild vikt vid att organisatio- nen skall kunna anpassas till behoven och de särskilda förhållandena i varje enskilt pastorat. Det ligger i sakens natur att en författningsrcglering som detaljerat lägger fast vad som skall ankomma på olika kyrkomusiker såsom innehavare av vissa typer av tjänster utgör ett hinder för en sådan anpassning. Som jag har konstaterat i föregående avsnitt ger en övergång till pastoratet som den organisatoriska basen för den kyrkomusikaliska verksamheten goda möjligheter att höja kvaliteten på många av kyrkomu- sikertjänsterna. Detta kan ske genom att föra samman dem till tjänster med större kyrkomusikaliskt innehåll och besätta dem med utbildade kyrkomu- siker. För att dessa möjligheter skall kunna utnyttjas fullt ut är det angelä- get att ta bort den nuvarande statliga regleringen och skapa största möjliga utrymme för smidiga lösningar och en ändamålsenlig fördelning av arbets- uppgifterna på det lokala planet. Även ur de anställda kyrkomusikernas synvinkel får den nuvarande ordningen anses vara otidsenlig. Kyrkomusikerförordningens detaljerade regler lämnar ett mycket litet utrymme för ett sådant mcdinflytande som den arbetsrättsliga lagstiftning- en i princip medger.Detta gäller t. ex. något så viktigt som tjänsteåliggan- dena och omfattningen av tjänstgöringsskyldigheten. Mot bakgrund av vadjag nu har anfört och strävan att åstadkomma en så Prop. 1987/88: [44
sin nuvarande utformning genom lagen om kyrkomusiker och den därtill anslutande regleringen. Lagen om kyrkomusiker trädde i kraft den I juli 1947, men reformen genomfördes först år [950 då den nuvarande kyrko- musikerförordningen tillkom. Reformen var resultatet av en lång tids ut- redningsarbete och fick sin prägel av dåtida förhållanden. I stället för de tidigare klockar-. organist- och kyrkosångarbefattningarna kom de nya kyrkomusikertjänsterna. Kyrkomusikerna förblev som tidigare kommu- nalt anställda och avlönade. Sådana anställnings- och arbetsvillkor som får bestämmas genom avtal skulle emellertid fastställas under medverkan av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Kyrkomusiker- tjänsterna blev alltså — och är alltjämt — s.k. statligt reglerade tjänster. Som jag har redovisat tidigare (avsnitt 2.l) är den kyrkomusikaliska verksamheten och kyrkomusikertjänsterna kringgärdade av ett stort antal detaljerade författningsbestämmelser. Kyrkomusikerförordningens mycket detaljerade och delvis komplicera- de föreskrifter har av utredningen på goda grunder betecknats som otids- enliga. De har också under årens lopp blivit föremål för åtskillig kritik. Detta avspeglas i ett stort antal framställningar till regeringen från skilda håll om olika ändringar i förordningen. Utredningen har konstaterat att regleringens bristande flexibilitet med- för svårigheter att tillgodose olika församlingars behov av säsongmässigt ökade insatser. t. ex. i den s.k. fritidskyrkan. och att den är ett hinder för att utveckla möjligheterna att kombinera kyrkomusikalisk tjänstgöring med annat arbete. Dessa är för närvarande tämligen begränsade och svå- righeterna framstår som särskilt påtagliga i fråga om skolkantorerna. I det föregående harjag förordat att den nuvarande organisationen med församlingen som kyrkomusikerdistrikt ersätts av en mera flexibel organi- sation på pastoratsnivå. Jag har därvid fäst särskild vikt vid att organisatio- nen skall kunna anpassas till behoven och de särskilda förhållandena i varje enskilt pastorat. Det ligger i sakens natur att en författningsrcglering som detaljerat lägger fast vad som skall ankomma på olika kyrkomusiker såsom innehavare av vissa typer av tjänster utgör ett hinder för en sådan anpassning. Som jag har konstaterat i föregående avsnitt ger en övergång till pastoratet som den organisatoriska basen för den kyrkomusikaliska verksamheten goda möjligheter att höja kvaliteten på många av kyrkomu- sikertjänsterna. Detta kan ske genom att föra samman dem till tjänster med större kyrkomusikaliskt innehåll och besätta dem med utbildade kyrkomu- siker. För att dessa möjligheter skall kunna utnyttjas fullt ut är det angelä- get att ta bort den nuvarande statliga regleringen och skapa största möjliga utrymme för smidiga lösningar och en ändamålsenlig fördelning av arbets- uppgifterna på det lokala planet. Även ur de anställda kyrkomusikernas synvinkel får den nuvarande ordningen anses vara otidsenlig. Kyrkomusikerförordningens detaljerade regler lämnar ett mycket litet utrymme för ett sådant mcdinflytande som den arbetsrättsliga lagstiftning- en i princip medger.Detta gäller t. ex. något så viktigt som tjänsteåliggan- dena och omfattningen av tjänstgöringsskyldigheten. Mot bakgrund av vadjag nu har anfört och strävan att åstadkomma en så
sin nuvarande utformning genom lagen om kyrkomusiker och den därtill anslutande regleringen. Lagen om kyrkomusiker trädde i kraft den I juli 1947, men reformen genomfördes först år [950 då den nuvarande kyrko- musikerförordningen tillkom. Reformen var resultatet av en lång tids ut- redningsarbete och fick sin prägel av dåtida förhållanden. I stället för de tidigare klockar-. organist- och kyrkosångarbefattningarna kom de nya kyrkomusikertjänsterna. Kyrkomusikerna förblev som tidigare kommu- nalt anställda och avlönade. Sådana anställnings- och arbetsvillkor som får bestämmas genom avtal skulle emellertid fastställas under medverkan av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Kyrkomusiker- tjänsterna blev alltså — och är alltjämt — s.k. statligt reglerade tjänster.
sin nuvarande utformning genom lagen om kyrkomusiker och den därtill
sin
nuvarande
utformning
genom
lagen
om
kyrkomusiker
och
den
därtill
anslutande regleringen. Lagen om kyrkomusiker trädde i kraft den I juli
anslutande
regleringen.
Lagen
om
kyrkomusiker
trädde
i
kraft
den
I
juli
1947, men reformen genomfördes först år [950 då den nuvarande kyrko-
1947,
men
reformen
genomfördes
först
år
[950
då
den
nuvarande
kyrko-
musikerförordningen tillkom. Reformen var resultatet av en lång tids ut-
musikerförordningen
tillkom.
Reformen
var
resultatet
av
en
lång
tids
ut-
redningsarbete och fick sin prägel av dåtida förhållanden. I stället för de
redningsarbete
och
fick
sin
prägel
av
dåtida
förhållanden.
I
stället
för
de
tidigare klockar-. organist- och kyrkosångarbefattningarna kom de nya
tidigare
klockar-.
organist-
och
kyrkosångarbefattningarna
kom
de
nya
kyrkomusikertjänsterna. Kyrkomusikerna förblev som tidigare kommu-
kyrkomusikertjänsterna.
Kyrkomusikerna
förblev
som
tidigare
kommu-
nalt anställda och avlönade. Sådana anställnings- och arbetsvillkor som får
nalt
anställda
och
avlönade.
Sådana
anställnings-
och
arbetsvillkor
som
får
bestämmas genom avtal skulle emellertid fastställas under medverkan av
bestämmas
genom
avtal
skulle
emellertid
fastställas
under
medverkan
av
regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Kyrkomusiker-
regeringen
eller
den
myndighet
regeringen
bestämmer.
Kyrkomusiker-
tjänsterna blev alltså — och är alltjämt — s.k. statligt reglerade tjänster.
tjänsterna
blev
alltså
—
och
är
alltjämt
—
s.k.
statligt
reglerade
tjänster.
Som jag har redovisat tidigare (avsnitt 2.l) är den kyrkomusikaliska verksamheten och kyrkomusikertjänsterna kringgärdade av ett stort antal detaljerade författningsbestämmelser.
Som jag har redovisat tidigare (avsnitt 2.l) är den kyrkomusikaliska
Som
jag
har
redovisat
tidigare
(avsnitt
2.l)
är
den
kyrkomusikaliska
verksamheten och kyrkomusikertjänsterna kringgärdade av ett stort antal
verksamheten
och
kyrkomusikertjänsterna
kringgärdade
av
ett
stort
antal
detaljerade författningsbestämmelser.
detaljerade
författningsbestämmelser.
Kyrkomusikerförordningens mycket detaljerade och delvis komplicera- de föreskrifter har av utredningen på goda grunder betecknats som otids- enliga. De har också under årens lopp blivit föremål för åtskillig kritik. Detta avspeglas i ett stort antal framställningar till regeringen från skilda håll om olika ändringar i förordningen.
Kyrkomusikerförordningens mycket detaljerade och delvis komplicera-
Kyrkomusikerförordningens
mycket
detaljerade
och
delvis
komplicera-
de föreskrifter har av utredningen på goda grunder betecknats som otids-
de
föreskrifter
har
av
utredningen
på
goda
grunder
betecknats
som
otids-
enliga. De har också under årens lopp blivit föremål för åtskillig kritik.
enliga.
De
har
också
under
årens
lopp
blivit
föremål
för
åtskillig
kritik.
Detta avspeglas i ett stort antal framställningar till regeringen från skilda
Detta
avspeglas
i
ett
stort
antal
framställningar
till
regeringen
från
skilda
håll om olika ändringar i förordningen.
håll
om
olika
ändringar
i
förordningen.
Utredningen har konstaterat att regleringens bristande flexibilitet med- för svårigheter att tillgodose olika församlingars behov av säsongmässigt ökade insatser. t. ex. i den s.k. fritidskyrkan. och att den är ett hinder för att utveckla möjligheterna att kombinera kyrkomusikalisk tjänstgöring med annat arbete. Dessa är för närvarande tämligen begränsade och svå- righeterna framstår som särskilt påtagliga i fråga om skolkantorerna.
Utredningen har konstaterat att regleringens bristande flexibilitet med-
Utredningen
har
konstaterat
att
regleringens
bristande
flexibilitet
med-
för svårigheter att tillgodose olika församlingars behov av säsongmässigt
för
svårigheter
att
tillgodose
olika
församlingars
behov
av
säsongmässigt
ökade insatser. t. ex. i den s.k. fritidskyrkan. och att den är ett hinder för
ökade
insatser.
t.
ex.
i
den
s.k.
fritidskyrkan.
och
att
den
är
ett
hinder
för
att utveckla möjligheterna att kombinera kyrkomusikalisk tjänstgöring
att
utveckla
möjligheterna
att
kombinera
kyrkomusikalisk
tjänstgöring
med annat arbete. Dessa är för närvarande tämligen begränsade och svå-
med
annat
arbete.
Dessa
är
för
närvarande
tämligen
begränsade
och
svå-
righeterna framstår som särskilt påtagliga i fråga om skolkantorerna.
righeterna
framstår
som
särskilt
påtagliga
i
fråga
om
skolkantorerna.
I det föregående harjag förordat att den nuvarande organisationen med församlingen som kyrkomusikerdistrikt ersätts av en mera flexibel organi- sation på pastoratsnivå. Jag har därvid fäst särskild vikt vid att organisatio- nen skall kunna anpassas till behoven och de särskilda förhållandena i varje enskilt pastorat. Det ligger i sakens natur att en författningsrcglering som detaljerat lägger fast vad som skall ankomma på olika kyrkomusiker såsom innehavare av vissa typer av tjänster utgör ett hinder för en sådan anpassning. Som jag har konstaterat i föregående avsnitt ger en övergång till pastoratet som den organisatoriska basen för den kyrkomusikaliska verksamheten goda möjligheter att höja kvaliteten på många av kyrkomu- sikertjänsterna. Detta kan ske genom att föra samman dem till tjänster med större kyrkomusikaliskt innehåll och besätta dem med utbildade kyrkomu- siker. För att dessa möjligheter skall kunna utnyttjas fullt ut är det angelä- get att ta bort den nuvarande statliga regleringen och skapa största möjliga utrymme för smidiga lösningar och en ändamålsenlig fördelning av arbets- uppgifterna på det lokala planet.
I det föregående harjag förordat att den nuvarande organisationen med
I
det
föregående
harjag
förordat
att
den
nuvarande
organisationen
med
församlingen som kyrkomusikerdistrikt ersätts av en mera flexibel organi-
församlingen
som
kyrkomusikerdistrikt
ersätts
av
en
mera
flexibel
organi-
sation på pastoratsnivå. Jag har därvid fäst särskild vikt vid att organisatio-
sation
på
pastoratsnivå.
Jag
har
därvid
fäst
särskild
vikt
vid
att
organisatio-
nen skall kunna anpassas till behoven och de särskilda förhållandena i
nen
skall
kunna
anpassas
till
behoven
och
de
särskilda
förhållandena
i
varje enskilt pastorat. Det ligger i sakens natur att en författningsrcglering
varje
enskilt
pastorat.
Det
ligger
i
sakens
natur
att
en
författningsrcglering
som detaljerat lägger fast vad som skall ankomma på olika kyrkomusiker
som
detaljerat
lägger
fast
vad
som
skall
ankomma
på
olika
kyrkomusiker
såsom innehavare av vissa typer av tjänster utgör ett hinder för en sådan
såsom
innehavare
av
vissa
typer
av
tjänster
utgör
ett
hinder
för
en
sådan
anpassning. Som jag har konstaterat i föregående avsnitt ger en övergång
anpassning.
Som
jag
har
konstaterat
i
föregående
avsnitt
ger
en
övergång
till pastoratet som den organisatoriska basen för den kyrkomusikaliska
till
pastoratet
som
den
organisatoriska
basen
för
den
kyrkomusikaliska
verksamheten goda möjligheter att höja kvaliteten på många av kyrkomu-
verksamheten
goda
möjligheter
att
höja
kvaliteten
på
många
av
kyrkomu-
sikertjänsterna. Detta kan ske genom att föra samman dem till tjänster med
sikertjänsterna.
Detta
kan
ske
genom
att
föra
samman
dem
till
tjänster
med
större kyrkomusikaliskt innehåll och besätta dem med utbildade kyrkomu-
större
kyrkomusikaliskt
innehåll
och
besätta
dem
med
utbildade
kyrkomu-
siker. För att dessa möjligheter skall kunna utnyttjas fullt ut är det angelä-
siker.
För
att
dessa
möjligheter
skall
kunna
utnyttjas
fullt
ut
är
det
angelä-
get att ta bort den nuvarande statliga regleringen och skapa största möjliga
get
att
ta
bort
den
nuvarande
statliga
regleringen
och
skapa
största
möjliga
utrymme för smidiga lösningar och en ändamålsenlig fördelning av arbets-
utrymme
för
smidiga
lösningar
och
en
ändamålsenlig
fördelning
av
arbets-
uppgifterna på det lokala planet.
uppgifterna
på
det
lokala
planet.
Även ur de anställda kyrkomusikernas synvinkel får den nuvarande ordningen anses vara otidsenlig.
Även ur de anställda kyrkomusikernas synvinkel får den nuvarande
Även
ur
de
anställda
kyrkomusikernas
synvinkel
får
den
nuvarande
ordningen anses vara otidsenlig.
ordningen
anses
vara
otidsenlig.
Kyrkomusikerförordningens detaljerade regler lämnar ett mycket litet utrymme för ett sådant mcdinflytande som den arbetsrättsliga lagstiftning- en i princip medger.Detta gäller t. ex. något så viktigt som tjänsteåliggan- dena och omfattningen av tjänstgöringsskyldigheten.
Kyrkomusikerförordningens detaljerade regler lämnar ett mycket litet
Kyrkomusikerförordningens
detaljerade
regler
lämnar
ett
mycket
litet
utrymme för ett sådant mcdinflytande som den arbetsrättsliga lagstiftning-
utrymme
för
ett
sådant
mcdinflytande
som
den
arbetsrättsliga
lagstiftning-
en i princip medger.Detta gäller t. ex. något så viktigt som tjänsteåliggan-
en
i
princip
medger.Detta
gäller
t.
ex.
något
så
viktigt
som
tjänsteåliggan-
dena och omfattningen av tjänstgöringsskyldigheten.
dena
och
omfattningen
av
tjänstgöringsskyldigheten.
Mot bakgrund av vadjag nu har anfört och strävan att åstadkomma en så
Mot bakgrund av vadjag nu har anfört och strävan att åstadkomma en så
Mot
bakgrund
av
vadjag
nu
har
anfört
och
strävan
att
åstadkomma
en
så
Prop. 1987/88: [44
Prop. 1987/88: [44
Prop. 1987/88: [44
Prop.
1987/88:
[44
flexibel kyrkomusikerorganisation som möjligt framstår det som naturligt att staten i framtiden inte reglerar kyrkomusikertjänsterna mer än som behövs för att säkerställa verksamheten och dess kvalitet. Slopar man den statliga detaljregleringen av kyrkomusikerorganisa- tionen och de kyrkomusikaliska tjänsterna är det inte längre motiverat att låta tjänsterna vara s.k. statligt reglerade anställningar. Jag delar alltså utredningens uppfattning att tjänsterna bör bli kyrkokommunala och att avlöningsförmånerna inte längre bör fastställas under medverkan av rege- ringen eller någon myndighet som regeringen bestämmer. Som utredning- en också har konstaterat åstadkommer man därigenom ett ökat självbe- stämmande för pastoraten som arbetsgivare och ger förutsättningar för ett ökat medinflytande för kyrkomusikerna som arbetstagare. De farhågor för bl. a. försämrade anställningsvillkor som har förts fram av ett antal remiss- instanser framstår enligt min bedömning som överdrivna. För egen del kan jag inte se något skäl varför anställningsvillkoren skulle försämras om statliga organ inte längre skulle medverka vid fastställande av dem. 2.4 Obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifter Mitt förslag: Minimikraven på den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna anges i lag. Förutom den verksamhet som behövs för gudstjänster och kyrkliga handlingar skall pastoraten svara för den verksamhet som församlingslivet kräver. Det gäller främjandet av kyrkosång. fri musikundervisning och orgelvård. Pastoraten får själva bestämma vilken kyrkomusikalisk verksamhet som därutöver Skall bedrivas. Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt i fråga om de obligatoriska kyrkomusikaliska åliggandena. Utredningen har emeller- tid föreslagit en ordning där stiftsstyrelsen skall genom särskilda beslut lägga fast ett minimum för verksamhetens omfattning i varje pastorat. Remissinstanserna: Dessa har främst uppehållit sig vid frågorna om den statliga regleringens avskaffande och vilket organ som bör svara för det kvarvarande statliga inflytandet. Några har dock kritiskt kommenterat utredningens lös'ning med beslut på stiftsplanet om verksamhetens omfatt- ning i pastoraten. Bl.a. Göteborgs kyrkliga samfällighet har betecknat det som självklart att beslutanderätten bör tillkomma kyrkokommunen, efter- som tjänsterna skall vara kyrkokommunala och det ekonomiska ansvaret skall vila på kommunen. Även Sveriges kyrkokamerala förening och läns- skolnämnden i Malmöhus län har framfört liknande synpunkter. Musikalis- ka akademien har påpekat att det statliga inflytandet fått en påtagligt oklar beskrivning. Riksförbundet Svensk kyrkomusik har efterlyst en' närmare författningsreglering. om den statliga regleringen avskaffas. Flera andra har på liknande sätt påpekat att det är oklart vad som skall inverka på miniminivån eller efterlyst en närmare reglering. Andra har påpekat att man får räkna med skilda bedömningar i olika stift. Som en risk med Prop. l987/88: l44
flexibel kyrkomusikerorganisation som möjligt framstår det som naturligt att staten i framtiden inte reglerar kyrkomusikertjänsterna mer än som behövs för att säkerställa verksamheten och dess kvalitet. Slopar man den statliga detaljregleringen av kyrkomusikerorganisa- tionen och de kyrkomusikaliska tjänsterna är det inte längre motiverat att låta tjänsterna vara s.k. statligt reglerade anställningar. Jag delar alltså utredningens uppfattning att tjänsterna bör bli kyrkokommunala och att avlöningsförmånerna inte längre bör fastställas under medverkan av rege- ringen eller någon myndighet som regeringen bestämmer. Som utredning- en också har konstaterat åstadkommer man därigenom ett ökat självbe- stämmande för pastoraten som arbetsgivare och ger förutsättningar för ett ökat medinflytande för kyrkomusikerna som arbetstagare. De farhågor för bl. a. försämrade anställningsvillkor som har förts fram av ett antal remiss- instanser framstår enligt min bedömning som överdrivna. För egen del kan jag inte se något skäl varför anställningsvillkoren skulle försämras om statliga organ inte längre skulle medverka vid fastställande av dem.
flexibel kyrkomusikerorganisation som möjligt framstår det som naturligt att staten i framtiden inte reglerar kyrkomusikertjänsterna mer än som behövs för att säkerställa verksamheten och dess kvalitet.
flexibel kyrkomusikerorganisation som möjligt framstår det som naturligt
flexibel
kyrkomusikerorganisation
som
möjligt
framstår
det
som
naturligt
att staten i framtiden inte reglerar kyrkomusikertjänsterna mer än som
att
staten
i
framtiden
inte
reglerar
kyrkomusikertjänsterna
mer
än
som
behövs för att säkerställa verksamheten och dess kvalitet.
behövs
för
att
säkerställa
verksamheten
och
dess
kvalitet.
Slopar man den statliga detaljregleringen av kyrkomusikerorganisa- tionen och de kyrkomusikaliska tjänsterna är det inte längre motiverat att låta tjänsterna vara s.k. statligt reglerade anställningar. Jag delar alltså utredningens uppfattning att tjänsterna bör bli kyrkokommunala och att avlöningsförmånerna inte längre bör fastställas under medverkan av rege- ringen eller någon myndighet som regeringen bestämmer. Som utredning- en också har konstaterat åstadkommer man därigenom ett ökat självbe- stämmande för pastoraten som arbetsgivare och ger förutsättningar för ett ökat medinflytande för kyrkomusikerna som arbetstagare. De farhågor för bl. a. försämrade anställningsvillkor som har förts fram av ett antal remiss- instanser framstår enligt min bedömning som överdrivna. För egen del kan jag inte se något skäl varför anställningsvillkoren skulle försämras om statliga organ inte längre skulle medverka vid fastställande av dem.
Slopar man den statliga detaljregleringen av kyrkomusikerorganisa-
Slopar
man
den
statliga
detaljregleringen
av
kyrkomusikerorganisa-
tionen och de kyrkomusikaliska tjänsterna är det inte längre motiverat att
tionen
och
de
kyrkomusikaliska
tjänsterna
är
det
inte
längre
motiverat
att
låta tjänsterna vara s.k. statligt reglerade anställningar. Jag delar alltså
låta
tjänsterna
vara
s.k.
statligt
reglerade
anställningar.
Jag
delar
alltså
utredningens uppfattning att tjänsterna bör bli kyrkokommunala och att
utredningens
uppfattning
att
tjänsterna
bör
bli
kyrkokommunala
och
att
avlöningsförmånerna inte längre bör fastställas under medverkan av rege-
avlöningsförmånerna
inte
längre
bör
fastställas
under
medverkan
av
rege-
ringen eller någon myndighet som regeringen bestämmer. Som utredning-
ringen
eller
någon
myndighet
som
regeringen
bestämmer.
Som
utredning-
en också har konstaterat åstadkommer man därigenom ett ökat självbe-
en
också
har
konstaterat
åstadkommer
man
därigenom
ett
ökat
självbe-
stämmande för pastoraten som arbetsgivare och ger förutsättningar för ett
stämmande
för
pastoraten
som
arbetsgivare
och
ger
förutsättningar
för
ett
ökat medinflytande för kyrkomusikerna som arbetstagare. De farhågor för
ökat
medinflytande
för
kyrkomusikerna
som
arbetstagare.
De
farhågor
för
bl. a. försämrade anställningsvillkor som har förts fram av ett antal remiss-
bl.
a.
försämrade
anställningsvillkor
som
har
förts
fram
av
ett
antal
remiss-
instanser framstår enligt min bedömning som överdrivna. För egen del kan
instanser
framstår
enligt
min
bedömning
som
överdrivna.
För
egen
del
kan
jag inte se något skäl varför anställningsvillkoren skulle försämras om
jag
inte
se
något
skäl
varför
anställningsvillkoren
skulle
försämras
om
statliga organ inte längre skulle medverka vid fastställande av dem.
statliga
organ
inte
längre
skulle
medverka
vid
fastställande
av
dem.
2.4 Obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifter
2.4 Obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifter
2.4 Obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifter
2.4
Obligatoriska
kyrkomusikaliska
uppgifter
Mitt förslag: Minimikraven på den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna anges i lag. Förutom den verksamhet som behövs för gudstjänster och kyrkliga handlingar skall pastoraten svara för den
Mitt förslag: Minimikraven på den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna anges i lag. Förutom den verksamhet som behövs för gudstjänster och kyrkliga handlingar skall pastoraten svara för den
Mitt förslag: Minimikraven på den kyrkomusikaliska verksamheten i
Mitt
förslag:
Minimikraven
på
den
kyrkomusikaliska
verksamheten
i
församlingarna anges i lag. Förutom den verksamhet som behövs för
församlingarna
anges
i
lag.
Förutom
den
verksamhet
som
behövs
för
gudstjänster och kyrkliga handlingar skall pastoraten svara för den
gudstjänster
och
kyrkliga
handlingar
skall
pastoraten
svara
för
den
verksamhet som församlingslivet kräver. Det gäller främjandet av kyrkosång. fri musikundervisning och orgelvård. Pastoraten får själva bestämma vilken kyrkomusikalisk verksamhet som därutöver Skall bedrivas.
verksamhet som församlingslivet kräver. Det gäller främjandet av kyrkosång. fri musikundervisning och orgelvård. Pastoraten får själva bestämma vilken kyrkomusikalisk verksamhet som därutöver Skall bedrivas.
verksamhet som församlingslivet kräver. Det gäller främjandet av
verksamhet
som
församlingslivet
kräver.
Det
gäller
främjandet
av
kyrkosång. fri musikundervisning och orgelvård. Pastoraten får
kyrkosång.
fri
musikundervisning
och
orgelvård.
Pastoraten
får
själva bestämma vilken kyrkomusikalisk verksamhet som därutöver
själva
bestämma
vilken
kyrkomusikalisk
verksamhet
som
därutöver
Skall bedrivas.
Skall
bedrivas.
Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt i fråga om de obligatoriska kyrkomusikaliska åliggandena. Utredningen har emeller- tid föreslagit en ordning där stiftsstyrelsen skall genom särskilda beslut lägga fast ett minimum för verksamhetens omfattning i varje pastorat. Remissinstanserna: Dessa har främst uppehållit sig vid frågorna om den statliga regleringens avskaffande och vilket organ som bör svara för det kvarvarande statliga inflytandet. Några har dock kritiskt kommenterat utredningens lös'ning med beslut på stiftsplanet om verksamhetens omfatt- ning i pastoraten. Bl.a. Göteborgs kyrkliga samfällighet har betecknat det som självklart att beslutanderätten bör tillkomma kyrkokommunen, efter- som tjänsterna skall vara kyrkokommunala och det ekonomiska ansvaret skall vila på kommunen. Även Sveriges kyrkokamerala förening och läns- skolnämnden i Malmöhus län har framfört liknande synpunkter. Musikalis- ka akademien har påpekat att det statliga inflytandet fått en påtagligt oklar beskrivning. Riksförbundet Svensk kyrkomusik har efterlyst en' närmare författningsreglering. om den statliga regleringen avskaffas. Flera andra har på liknande sätt påpekat att det är oklart vad som skall inverka på miniminivån eller efterlyst en närmare reglering. Andra har påpekat att man får räkna med skilda bedömningar i olika stift. Som en risk med
Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt i fråga om de obligatoriska kyrkomusikaliska åliggandena. Utredningen har emeller- tid föreslagit en ordning där stiftsstyrelsen skall genom särskilda beslut lägga fast ett minimum för verksamhetens omfattning i varje pastorat.
Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt i fråga om
Utredningens
förslag:
Överensstämmer
i
huvudsak
med
mitt
i
fråga
om
de obligatoriska kyrkomusikaliska åliggandena. Utredningen har emeller-
de
obligatoriska
kyrkomusikaliska
åliggandena.
Utredningen
har
emeller-
tid föreslagit en ordning där stiftsstyrelsen skall genom särskilda beslut
tid
föreslagit
en
ordning
där
stiftsstyrelsen
skall
genom
särskilda
beslut
lägga fast ett minimum för verksamhetens omfattning i varje pastorat.
lägga
fast
ett
minimum
för
verksamhetens
omfattning
i
varje
pastorat.
Remissinstanserna: Dessa har främst uppehållit sig vid frågorna om den statliga regleringens avskaffande och vilket organ som bör svara för det kvarvarande statliga inflytandet. Några har dock kritiskt kommenterat utredningens lös'ning med beslut på stiftsplanet om verksamhetens omfatt- ning i pastoraten. Bl.a. Göteborgs kyrkliga samfällighet har betecknat det som självklart att beslutanderätten bör tillkomma kyrkokommunen, efter- som tjänsterna skall vara kyrkokommunala och det ekonomiska ansvaret skall vila på kommunen. Även Sveriges kyrkokamerala förening och läns- skolnämnden i Malmöhus län har framfört liknande synpunkter. Musikalis- ka akademien har påpekat att det statliga inflytandet fått en påtagligt oklar beskrivning. Riksförbundet Svensk kyrkomusik har efterlyst en' närmare författningsreglering. om den statliga regleringen avskaffas. Flera andra har på liknande sätt påpekat att det är oklart vad som skall inverka på miniminivån eller efterlyst en närmare reglering. Andra har påpekat att man får räkna med skilda bedömningar i olika stift. Som en risk med
Remissinstanserna: Dessa har främst uppehållit sig vid frågorna om den
Remissinstanserna:
Dessa
har
främst
uppehållit
sig
vid
frågorna
om
den
statliga regleringens avskaffande och vilket organ som bör svara för det
statliga
regleringens
avskaffande
och
vilket
organ
som
bör
svara
för
det
kvarvarande statliga inflytandet. Några har dock kritiskt kommenterat
kvarvarande
statliga
inflytandet.
Några
har
dock
kritiskt
kommenterat
utredningens lös'ning med beslut på stiftsplanet om verksamhetens omfatt-
utredningens
lös'ning
med
beslut
på
stiftsplanet
om
verksamhetens
omfatt-
ning i pastoraten. Bl.a. Göteborgs kyrkliga samfällighet har betecknat det
ning
i
pastoraten.
Bl.a.
Göteborgs
kyrkliga
samfällighet
har
betecknat
det
som självklart att beslutanderätten bör tillkomma kyrkokommunen, efter-
som
självklart
att
beslutanderätten
bör
tillkomma
kyrkokommunen,
efter-
som tjänsterna skall vara kyrkokommunala och det ekonomiska ansvaret
som
tjänsterna
skall
vara
kyrkokommunala
och
det
ekonomiska
ansvaret
skall vila på kommunen. Även Sveriges kyrkokamerala förening och läns-
skall
vila
på
kommunen.
Även
Sveriges
kyrkokamerala
förening
och
läns-
skolnämnden i Malmöhus län har framfört liknande synpunkter. Musikalis-
skolnämnden
i
Malmöhus
län
har
framfört
liknande
synpunkter.
Musikalis-
ka akademien har påpekat att det statliga inflytandet fått en påtagligt oklar
ka
akademien
har
påpekat
att
det
statliga
inflytandet
fått
en
påtagligt
oklar
beskrivning. Riksförbundet Svensk kyrkomusik har efterlyst en' närmare
beskrivning.
Riksförbundet
Svensk
kyrkomusik
har
efterlyst
en'
närmare
författningsreglering. om den statliga regleringen avskaffas. Flera andra
författningsreglering.
om
den
statliga
regleringen
avskaffas.
Flera
andra
har på liknande sätt påpekat att det är oklart vad som skall inverka på
har
på
liknande
sätt
påpekat
att
det
är
oklart
vad
som
skall
inverka
på
miniminivån eller efterlyst en närmare reglering. Andra har påpekat att
miniminivån
eller
efterlyst
en
närmare
reglering.
Andra
har
påpekat
att
man får räkna med skilda bedömningar i olika stift. Som en risk med
man
får
räkna
med
skilda
bedömningar
i
olika
stift.
Som
en
risk
med
Prop. l987/88: l44
Prop. l987/88: l44
Prop. l987/88: l44
Prop.
l987/88:
l44
utredningens förslag har också framhållits att pastoraten kan komma att betrakta besluten om miniminivå som normerande och bli obenägna att gå utöver den fastlagda nivån. Frågan huruvida den fria musikundervisningen bör ingå bland de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna har varit föremål för delade meningar bland dem som tagit upp saken. Skälen för mitt förslag Sammanfattning av skälen för mitt förslag: Jag gör den bedömningen att pastoraten bör åläggas att svara för den kyrkomusikaliska verksamhet som behövs för gudstjänster och kyrkliga handlingar samt för orgelvård, främ- jande av kyrkosången och fri musikundervisning. Detta är också genomgå- ende sådana kvalificerade uppgifter för vilka erfordras befattningshavare med grundlig utbildning. Jag vill samtidigt kraftigt betona att det står pastoraten fritt att utvidga den kyrkomusikaliska verksamheten till helt andra områden än de nu nämnda. Jag vill här särskilt nämna den alltmer utbredda kvalificerade konsertverksamhet som blivit en värdefull tillgång såväl för det kyrkliga livet som för samhället i övrigt. Utgångspunkter: Den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna är i dag reglerad främst genom detaljerade föreskrifter i kyrkomusikerför- ordningen om kyrkomusikernas tjänsteäligganden. Föreskrifter om den kyrkomusik som skall eller får användas vid gudstjänster och kyrkliga handlingar finns i kyrkohandboken och andra kyrkliga böcker samt i de författningar som reglerar användningen av dessa. Utredningen anser — liksom även jag— att staten inte kan frånsäga sig ett ansvar för att den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna även framgent håller en god standard. Det är mot denna bakgrund som utredningen har föreslagit att stiftsstyrelsen skall fastställa minimum för den kyrkomusikaliska verksamhetens omfattning i varje "pastorat på för- slag av pastoratet. Bedömningen skall enligt förslaget utgå från ett flertal skilda kriterier. Det gäller antalet församlingsmedlemmar och befolkning- en i pastoratet. särskilda bchov med hänsyn till förekomsten av större vårdinstitutioner. s. k. fritidskyrka m.m. Andra kriterier skulle vara den körverksamhet som bedrivs och orgelbeståndets karaktär. Enligt förslaget skall stiftsstyrelsens beslut kunna omprövas närhelst stiftsstyrelsen eller pastoratet finner skäl till det. Utredningen har inte ansett att kriterierna behöver anges i lag, och den har inte närmare utvecklat hur stiftsstyrelsens beslut skall utformas. Vid remissbehandlingen har åtskilliga kritiska syn- punkter förts fram mot den av utredningen föreslagna lösningen. I det föregående har jag som viktiga skäl för den av mig förordade reformen av kyrkomusikerorganisationen hänvisat till dagens strävan att lägga viktiga beslutsfunktioner nära dem som_ berörs av besluten och till betydelsen av att kyrkomusikerorganisationcn smidigt skall kunna anpassas till det en— skilda pastoratets behov Och särskilda förhållanden. Utredningens förslag om att stiftsstyrelsen skall fatta beslut varigenom minimiomfattningen av den kyrkomusikaliska verksamheten i pastorat och församlingar noga läggs fast tycks mig stå i mindre god överensstämmelse med dessa utgångs- Prop. l987/88: 144 14
utredningens förslag har också framhållits att pastoraten kan komma att betrakta besluten om miniminivå som normerande och bli obenägna att gå utöver den fastlagda nivån. Frågan huruvida den fria musikundervisningen bör ingå bland de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna har varit föremål för delade meningar bland dem som tagit upp saken.
utredningens förslag har också framhållits att pastoraten kan komma att betrakta besluten om miniminivå som normerande och bli obenägna att gå utöver den fastlagda nivån. Frågan huruvida den fria musikundervisningen bör ingå bland de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna har varit föremål för delade meningar bland dem som tagit upp saken.
utredningens förslag har också framhållits att pastoraten kan komma att
utredningens
förslag
har
också
framhållits
att
pastoraten
kan
komma
att
betrakta besluten om miniminivå som normerande och bli obenägna att gå
betrakta
besluten
om
miniminivå
som
normerande
och
bli
obenägna
att
gå
utöver den fastlagda nivån. Frågan huruvida den fria musikundervisningen
utöver
den
fastlagda
nivån.
Frågan
huruvida
den
fria
musikundervisningen
bör ingå bland de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna har varit
bör
ingå
bland
de
obligatoriska
kyrkomusikaliska
uppgifterna
har
varit
föremål för delade meningar bland dem som tagit upp saken.
föremål
för
delade
meningar
bland
dem
som
tagit
upp
saken.
Skälen för mitt förslag
Skälen för mitt förslag
Skälen för mitt förslag
Skälen
för
mitt
förslag
Sammanfattning av skälen för mitt förslag: Jag gör den bedömningen att pastoraten bör åläggas att svara för den kyrkomusikaliska verksamhet som behövs för gudstjänster och kyrkliga handlingar samt för orgelvård, främ- jande av kyrkosången och fri musikundervisning. Detta är också genomgå- ende sådana kvalificerade uppgifter för vilka erfordras befattningshavare med grundlig utbildning. Jag vill samtidigt kraftigt betona att det står pastoraten fritt att utvidga den kyrkomusikaliska verksamheten till helt andra områden än de nu nämnda. Jag vill här särskilt nämna den alltmer utbredda kvalificerade konsertverksamhet som blivit en värdefull tillgång såväl för det kyrkliga livet som för samhället i övrigt. Utgångspunkter: Den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna är i dag reglerad främst genom detaljerade föreskrifter i kyrkomusikerför- ordningen om kyrkomusikernas tjänsteäligganden. Föreskrifter om den kyrkomusik som skall eller får användas vid gudstjänster och kyrkliga handlingar finns i kyrkohandboken och andra kyrkliga böcker samt i de författningar som reglerar användningen av dessa. Utredningen anser — liksom även jag— att staten inte kan frånsäga sig ett ansvar för att den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna även framgent håller en god standard. Det är mot denna bakgrund som utredningen har föreslagit att stiftsstyrelsen skall fastställa minimum för den kyrkomusikaliska verksamhetens omfattning i varje "pastorat på för- slag av pastoratet. Bedömningen skall enligt förslaget utgå från ett flertal skilda kriterier. Det gäller antalet församlingsmedlemmar och befolkning- en i pastoratet. särskilda bchov med hänsyn till förekomsten av större vårdinstitutioner. s. k. fritidskyrka m.m. Andra kriterier skulle vara den körverksamhet som bedrivs och orgelbeståndets karaktär. Enligt förslaget skall stiftsstyrelsens beslut kunna omprövas närhelst stiftsstyrelsen eller pastoratet finner skäl till det. Utredningen har inte ansett att kriterierna behöver anges i lag, och den har inte närmare utvecklat hur stiftsstyrelsens beslut skall utformas. Vid remissbehandlingen har åtskilliga kritiska syn- punkter förts fram mot den av utredningen föreslagna lösningen. I det föregående har jag som viktiga skäl för den av mig förordade reformen av kyrkomusikerorganisationen hänvisat till dagens strävan att lägga viktiga beslutsfunktioner nära dem som_ berörs av besluten och till betydelsen av att kyrkomusikerorganisationcn smidigt skall kunna anpassas till det en— skilda pastoratets behov Och särskilda förhållanden. Utredningens förslag om att stiftsstyrelsen skall fatta beslut varigenom minimiomfattningen av den kyrkomusikaliska verksamheten i pastorat och församlingar noga läggs fast tycks mig stå i mindre god överensstämmelse med dessa utgångs-
Sammanfattning av skälen för mitt förslag: Jag gör den bedömningen att pastoraten bör åläggas att svara för den kyrkomusikaliska verksamhet som behövs för gudstjänster och kyrkliga handlingar samt för orgelvård, främ- jande av kyrkosången och fri musikundervisning. Detta är också genomgå- ende sådana kvalificerade uppgifter för vilka erfordras befattningshavare med grundlig utbildning.
Sammanfattning av skälen för mitt förslag: Jag gör den bedömningen att
Sammanfattning
av
skälen
för
mitt
förslag:
Jag
gör
den
bedömningen
att
pastoraten bör åläggas att svara för den kyrkomusikaliska verksamhet som
pastoraten
bör
åläggas
att
svara
för
den
kyrkomusikaliska
verksamhet
som
behövs för gudstjänster och kyrkliga handlingar samt för orgelvård, främ-
behövs
för
gudstjänster
och
kyrkliga
handlingar
samt
för
orgelvård,
främ-
jande av kyrkosången och fri musikundervisning. Detta är också genomgå-
jande
av
kyrkosången
och
fri
musikundervisning.
Detta
är
också
genomgå-
ende sådana kvalificerade uppgifter för vilka erfordras befattningshavare
ende
sådana
kvalificerade
uppgifter
för
vilka
erfordras
befattningshavare
med grundlig utbildning.
med
grundlig
utbildning.
Jag vill samtidigt kraftigt betona att det står pastoraten fritt att utvidga den kyrkomusikaliska verksamheten till helt andra områden än de nu nämnda. Jag vill här särskilt nämna den alltmer utbredda kvalificerade konsertverksamhet som blivit en värdefull tillgång såväl för det kyrkliga livet som för samhället i övrigt.
Jag vill samtidigt kraftigt betona att det står pastoraten fritt att utvidga
Jag
vill
samtidigt
kraftigt
betona
att
det
står
pastoraten
fritt
att
utvidga
den kyrkomusikaliska verksamheten till helt andra områden än de nu
den
kyrkomusikaliska
verksamheten
till
helt
andra
områden
än
de
nu
nämnda. Jag vill här särskilt nämna den alltmer utbredda kvalificerade
nämnda.
Jag
vill
här
särskilt
nämna
den
alltmer
utbredda
kvalificerade
konsertverksamhet som blivit en värdefull tillgång såväl för det kyrkliga
konsertverksamhet
som
blivit
en
värdefull
tillgång
såväl
för
det
kyrkliga
livet som för samhället i övrigt.
livet
som
för
samhället
i
övrigt.
Utgångspunkter: Den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna är i dag reglerad främst genom detaljerade föreskrifter i kyrkomusikerför- ordningen om kyrkomusikernas tjänsteäligganden. Föreskrifter om den kyrkomusik som skall eller får användas vid gudstjänster och kyrkliga handlingar finns i kyrkohandboken och andra kyrkliga böcker samt i de författningar som reglerar användningen av dessa.
Utgångspunkter: Den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna
Utgångspunkter:
Den
kyrkomusikaliska
verksamheten
i
församlingarna
är i dag reglerad främst genom detaljerade föreskrifter i kyrkomusikerför-
är
i
dag
reglerad
främst
genom
detaljerade
föreskrifter
i
kyrkomusikerför-
ordningen om kyrkomusikernas tjänsteäligganden. Föreskrifter om den
ordningen
om
kyrkomusikernas
tjänsteäligganden.
Föreskrifter
om
den
kyrkomusik som skall eller får användas vid gudstjänster och kyrkliga
kyrkomusik
som
skall
eller
får
användas
vid
gudstjänster
och
kyrkliga
handlingar finns i kyrkohandboken och andra kyrkliga böcker samt i de
handlingar
finns
i
kyrkohandboken
och
andra
kyrkliga
böcker
samt
i
de
författningar som reglerar användningen av dessa.
författningar
som
reglerar
användningen
av
dessa.
Utredningen anser — liksom även jag— att staten inte kan frånsäga sig ett ansvar för att den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna även framgent håller en god standard. Det är mot denna bakgrund som utredningen har föreslagit att stiftsstyrelsen skall fastställa minimum för den kyrkomusikaliska verksamhetens omfattning i varje "pastorat på för- slag av pastoratet. Bedömningen skall enligt förslaget utgå från ett flertal skilda kriterier. Det gäller antalet församlingsmedlemmar och befolkning- en i pastoratet. särskilda bchov med hänsyn till förekomsten av större vårdinstitutioner. s. k. fritidskyrka m.m. Andra kriterier skulle vara den körverksamhet som bedrivs och orgelbeståndets karaktär. Enligt förslaget skall stiftsstyrelsens beslut kunna omprövas närhelst stiftsstyrelsen eller pastoratet finner skäl till det. Utredningen har inte ansett att kriterierna behöver anges i lag, och den har inte närmare utvecklat hur stiftsstyrelsens beslut skall utformas. Vid remissbehandlingen har åtskilliga kritiska syn- punkter förts fram mot den av utredningen föreslagna lösningen. I det föregående har jag som viktiga skäl för den av mig förordade reformen av kyrkomusikerorganisationen hänvisat till dagens strävan att lägga viktiga beslutsfunktioner nära dem som_ berörs av besluten och till betydelsen av att kyrkomusikerorganisationcn smidigt skall kunna anpassas till det en— skilda pastoratets behov Och särskilda förhållanden. Utredningens förslag om att stiftsstyrelsen skall fatta beslut varigenom minimiomfattningen av den kyrkomusikaliska verksamheten i pastorat och församlingar noga läggs fast tycks mig stå i mindre god överensstämmelse med dessa utgångs-
Utredningen anser — liksom även jag— att staten inte kan frånsäga sig
Utredningen
anser
—
liksom
även
jag—
att
staten
inte
kan
frånsäga
sig
ett ansvar för att den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna
ett
ansvar
för
att
den
kyrkomusikaliska
verksamheten
i
församlingarna
även framgent håller en god standard. Det är mot denna bakgrund som
även
framgent
håller
en
god
standard.
Det
är
mot
denna
bakgrund
som
utredningen har föreslagit att stiftsstyrelsen skall fastställa minimum för
utredningen
har
föreslagit
att
stiftsstyrelsen
skall
fastställa
minimum
för
den kyrkomusikaliska verksamhetens omfattning i varje "pastorat på för-
den
kyrkomusikaliska
verksamhetens
omfattning
i
varje
"pastorat
på
för-
slag av pastoratet. Bedömningen skall enligt förslaget utgå från ett flertal
slag
av
pastoratet.
Bedömningen
skall
enligt
förslaget
utgå
från
ett
flertal
skilda kriterier. Det gäller antalet församlingsmedlemmar och befolkning-
skilda
kriterier.
Det
gäller
antalet
församlingsmedlemmar
och
befolkning-
en i pastoratet. särskilda bchov med hänsyn till förekomsten av större
en
i
pastoratet.
särskilda
bchov
med
hänsyn
till
förekomsten
av
större
vårdinstitutioner. s. k. fritidskyrka m.m. Andra kriterier skulle vara den
vårdinstitutioner.
s.
k.
fritidskyrka
m.m.
Andra
kriterier
skulle
vara
den
körverksamhet som bedrivs och orgelbeståndets karaktär. Enligt förslaget
körverksamhet
som
bedrivs
och
orgelbeståndets
karaktär.
Enligt
förslaget
skall stiftsstyrelsens beslut kunna omprövas närhelst stiftsstyrelsen eller
skall
stiftsstyrelsens
beslut
kunna
omprövas
närhelst
stiftsstyrelsen
eller
pastoratet finner skäl till det. Utredningen har inte ansett att kriterierna
pastoratet
finner
skäl
till
det.
Utredningen
har
inte
ansett
att
kriterierna
behöver anges i lag, och den har inte närmare utvecklat hur stiftsstyrelsens
behöver
anges
i
lag,
och
den
har
inte
närmare
utvecklat
hur
stiftsstyrelsens
beslut skall utformas. Vid remissbehandlingen har åtskilliga kritiska syn-
beslut
skall
utformas.
Vid
remissbehandlingen
har
åtskilliga
kritiska
syn-
punkter förts fram mot den av utredningen föreslagna lösningen. I det
punkter
förts
fram
mot
den
av
utredningen
föreslagna
lösningen.
I
det
föregående har jag som viktiga skäl för den av mig förordade reformen av
föregående
har
jag
som
viktiga
skäl
för
den
av
mig
förordade
reformen
av
kyrkomusikerorganisationen hänvisat till dagens strävan att lägga viktiga
kyrkomusikerorganisationen
hänvisat
till
dagens
strävan
att
lägga
viktiga
beslutsfunktioner nära dem som_ berörs av besluten och till betydelsen av
beslutsfunktioner
nära
dem
som_
berörs
av
besluten
och
till
betydelsen
av
att kyrkomusikerorganisationcn smidigt skall kunna anpassas till det en—
att
kyrkomusikerorganisationcn
smidigt
skall
kunna
anpassas
till
det
en—
skilda pastoratets behov Och särskilda förhållanden. Utredningens förslag
skilda
pastoratets
behov
Och
särskilda
förhållanden.
Utredningens
förslag
om att stiftsstyrelsen skall fatta beslut varigenom minimiomfattningen av
om
att
stiftsstyrelsen
skall
fatta
beslut
varigenom
minimiomfattningen
av
den kyrkomusikaliska verksamheten i pastorat och församlingar noga
den
kyrkomusikaliska
verksamheten
i
pastorat
och
församlingar
noga
läggs fast tycks mig stå i mindre god överensstämmelse med dessa utgångs-
läggs
fast
tycks
mig
stå
i
mindre
god
överensstämmelse
med
dessa
utgångs-
Prop. l987/88: 144
Prop. l987/88: 144
Prop. l987/88: 144
Prop.
l987/88:
144
14
14
14
14
punkter. Jag befarar att en sådan ordning lätt skulle kunna innebära att dagens detaljerade författningsrcglering på många håll ersattes av en näs- tan Iika ingående styrning genom stiftsstyrelsens beslut. Risken är då bl.a.. som någon remissinstans varit inne på, att det blir ett så litet utrymme kvar för initiativ på det lokala planet att besluten i själva verket blir helt avgörande för verksamhetens omfattning. De kan med andra ord - komma att verka hämmande på viljan att ta lokala initiativ. Utgångspunkten för mina överväganden. liksom för utredningens, är synen på svenska kyrkan som ett trossamfund där församlingen är basen- heten. Det äri församlingen som evangelisation bedrivs och gudstjänstlivet får sin gestaltning. Det är församlingslivets behov som i första hand skall tillgodoses. Den kyrkomusikaliska verksamheten är en faktor av stor betydelse för församlingslivet och samtidigt för kyrkans möjligheter att nå ut och verka bland människorna. Som jag ser det. ligger däri den bästa garantin för att verksamheten blir av tillfredsställande omfattning och kvalitet. Det är därför enligt min mening inte motiverat att låta en regional myndighet. statlig eller kommunal. bestämma omfattningen och inriktningen av den kyrkomusikaliska verksamheten i varje enskilt pastorat. Jag anser att man i stället bör välja en lösning.- enligt vilken riksdagen i- lag anger vilken kyrkomusikalisk verksamhet som obligatoriskt skall före- komma i varje pastorat. Omfattningcn av denna verksamhet bör pastora- ten själva fä besluta om med utgångspunkt i de behov som finns. Pastora- ten bör även själva få besluta om vilken kyrkomusikalisk verksamhet som därutöver skall bedrivas. Genom att i lag ange de obligatoriska kyrkomusi- kaliska uppgifterna skapas garantier för att verksamheten i varje pastorat håller en godtagbar bredd. Som utredningen har framhållit är vissa kyrkomusikaliska uppgifter av den arten att de genomgående skall finnas med i församlingarnas arbete. Det är till stor del fråga om sådana uppgifter som kyrkomusikerna i dag ' enligt kyrkomusikerförordningen är skyldiga att fullgöra. När man skall bestämma pastoratens ansvar bör utgångspunkten vara de obligatoriska inslag i den kyrkomusikaliska verksamheten som i dag förekommer i församlingarna. Musik vid gudstjänster m.m: Till de nuvarande obligatoriska uppgifterna hör först och främst att vid gudstjänster och kyrkliga handlingar leda församlingssängen och att utföra orgelmusik på det sätt som förutsätts i kyrkohandboken och mässboken (10% 2 mom. kyrkomusikerförordning- en). I likhet med utredningen och de remissinstanser som har yttrat sig i frågan anserjag att dessa uppgifter även i fortsättningen skall vara obliga- toriska inslag i den kyrkomusikaliska verksamheten. Det förekommer dock rätt ofta att en del av församlingssängen leds av andra än kyrkomusi- kern. Regleringen bör därför kunna begränsas till spel på orgel vid guds- tjänster och kyrkliga handlingar. Kyrkosång: I kyrkomusikernas åligganden ingår att främja intresset för kyrkosången. bl. a. genom att öva och leda kyrkokören. Vidare åligger det kyrkomusikerna att undervisa konfirmander i psalmsång. _Utredningen har ansett att körverksamheten är av den arten att den Prop. 1987/88: 144
punkter. Jag befarar att en sådan ordning lätt skulle kunna innebära att dagens detaljerade författningsrcglering på många håll ersattes av en näs- tan Iika ingående styrning genom stiftsstyrelsens beslut. Risken är då bl.a.. som någon remissinstans varit inne på, att det blir ett så litet utrymme kvar för initiativ på det lokala planet att besluten i själva verket
punkter. Jag befarar att en sådan ordning lätt skulle kunna innebära att dagens detaljerade författningsrcglering på många håll ersattes av en näs- tan Iika ingående styrning genom stiftsstyrelsens beslut. Risken är då bl.a.. som någon remissinstans varit inne på, att det blir ett så litet utrymme kvar för initiativ på det lokala planet att besluten i själva verket
punkter. Jag befarar att en sådan ordning lätt skulle kunna innebära att
punkter.
Jag
befarar
att
en
sådan
ordning
lätt
skulle
kunna
innebära
att
dagens detaljerade författningsrcglering på många håll ersattes av en näs-
dagens
detaljerade
författningsrcglering
på
många
håll
ersattes
av
en
näs-
tan Iika ingående styrning genom stiftsstyrelsens beslut. Risken är då
tan
Iika
ingående
styrning
genom
stiftsstyrelsens
beslut.
Risken
är
då
bl.a.. som någon remissinstans varit inne på, att det blir ett så litet
bl.a..
som
någon
remissinstans
varit
inne
på,
att
det
blir
ett
så
litet
utrymme kvar för initiativ på det lokala planet att besluten i själva verket
utrymme
kvar
för
initiativ
på
det
lokala
planet
att
besluten
i
själva
verket
blir helt avgörande för verksamhetens omfattning. De kan med andra ord -
blir helt avgörande för verksamhetens omfattning. De kan med andra ord -
blir helt avgörande för verksamhetens omfattning. De kan med andra ord -
blir
helt
avgörande
för
verksamhetens
omfattning.
De
kan
med
andra
ord
-
komma att verka hämmande på viljan att ta lokala initiativ. Utgångspunkten för mina överväganden. liksom för utredningens, är synen på svenska kyrkan som ett trossamfund där församlingen är basen- heten. Det äri församlingen som evangelisation bedrivs och gudstjänstlivet får sin gestaltning. Det är församlingslivets behov som i första hand skall tillgodoses. Den kyrkomusikaliska verksamheten är en faktor av stor betydelse för församlingslivet och samtidigt för kyrkans möjligheter att nå ut och verka bland människorna. Som jag ser det. ligger däri den bästa garantin för att verksamheten blir av tillfredsställande omfattning och kvalitet. Det är därför enligt min mening inte motiverat att låta en regional myndighet. statlig eller kommunal. bestämma omfattningen och inriktningen av den kyrkomusikaliska verksamheten i varje enskilt pastorat.
komma att verka hämmande på viljan att ta lokala initiativ.
komma att verka hämmande på viljan att ta lokala initiativ.
komma
att
verka
hämmande
på
viljan
att
ta
lokala
initiativ.
Utgångspunkten för mina överväganden. liksom för utredningens, är synen på svenska kyrkan som ett trossamfund där församlingen är basen- heten. Det äri församlingen som evangelisation bedrivs och gudstjänstlivet får sin gestaltning. Det är församlingslivets behov som i första hand skall tillgodoses.
Utgångspunkten för mina överväganden. liksom för utredningens, är
Utgångspunkten
för
mina
överväganden.
liksom
för
utredningens,
är
synen på svenska kyrkan som ett trossamfund där församlingen är basen-
synen
på
svenska
kyrkan
som
ett
trossamfund
där
församlingen
är
basen-
heten. Det äri församlingen som evangelisation bedrivs och gudstjänstlivet
heten.
Det
äri
församlingen
som
evangelisation
bedrivs
och
gudstjänstlivet
får sin gestaltning. Det är församlingslivets behov som i första hand skall
får
sin
gestaltning.
Det
är
församlingslivets
behov
som
i
första
hand
skall
tillgodoses.
tillgodoses.
Den kyrkomusikaliska verksamheten är en faktor av stor betydelse för församlingslivet och samtidigt för kyrkans möjligheter att nå ut och verka bland människorna. Som jag ser det. ligger däri den bästa garantin för att verksamheten blir av tillfredsställande omfattning och kvalitet. Det är därför enligt min mening inte motiverat att låta en regional myndighet. statlig eller kommunal. bestämma omfattningen och inriktningen av den kyrkomusikaliska verksamheten i varje enskilt pastorat.
Den kyrkomusikaliska verksamheten är en faktor av stor betydelse för
Den
kyrkomusikaliska
verksamheten
är
en
faktor
av
stor
betydelse
för
församlingslivet och samtidigt för kyrkans möjligheter att nå ut och verka
församlingslivet
och
samtidigt
för
kyrkans
möjligheter
att
nå
ut
och
verka
bland människorna. Som jag ser det. ligger däri den bästa garantin för att
bland
människorna.
Som
jag
ser
det.
ligger
däri
den
bästa
garantin
för
att
verksamheten blir av tillfredsställande omfattning och kvalitet. Det är
verksamheten
blir
av
tillfredsställande
omfattning
och
kvalitet.
Det
är
därför enligt min mening inte motiverat att låta en regional myndighet.
därför
enligt
min
mening
inte
motiverat
att
låta
en
regional
myndighet.
statlig eller kommunal. bestämma omfattningen och inriktningen av den
statlig
eller
kommunal.
bestämma
omfattningen
och
inriktningen
av
den
kyrkomusikaliska verksamheten i varje enskilt pastorat.
kyrkomusikaliska
verksamheten
i
varje
enskilt
pastorat.
Jag anser att man i stället bör välja en lösning.- enligt vilken riksdagen i-
Jag anser att man i stället bör välja en lösning.- enligt vilken riksdagen i-
Jag anser att man i stället bör välja en lösning.- enligt vilken riksdagen i-
Jag
anser
att
man
i
stället
bör
välja
en
lösning.-
enligt
vilken
riksdagen
i-
lag anger vilken kyrkomusikalisk verksamhet som obligatoriskt skall före- komma i varje pastorat. Omfattningcn av denna verksamhet bör pastora- ten själva fä besluta om med utgångspunkt i de behov som finns. Pastora- ten bör även själva få besluta om vilken kyrkomusikalisk verksamhet som därutöver skall bedrivas. Genom att i lag ange de obligatoriska kyrkomusi- kaliska uppgifterna skapas garantier för att verksamheten i varje pastorat håller en godtagbar bredd. Som utredningen har framhållit är vissa kyrkomusikaliska uppgifter av den arten att de genomgående skall finnas med i församlingarnas arbete.
lag anger vilken kyrkomusikalisk verksamhet som obligatoriskt skall före- komma i varje pastorat. Omfattningcn av denna verksamhet bör pastora- ten själva fä besluta om med utgångspunkt i de behov som finns. Pastora- ten bör även själva få besluta om vilken kyrkomusikalisk verksamhet som därutöver skall bedrivas. Genom att i lag ange de obligatoriska kyrkomusi- kaliska uppgifterna skapas garantier för att verksamheten i varje pastorat håller en godtagbar bredd.
lag anger vilken kyrkomusikalisk verksamhet som obligatoriskt skall före-
lag
anger
vilken
kyrkomusikalisk
verksamhet
som
obligatoriskt
skall
före-
komma i varje pastorat. Omfattningcn av denna verksamhet bör pastora-
komma
i
varje
pastorat.
Omfattningcn
av
denna
verksamhet
bör
pastora-
ten själva fä besluta om med utgångspunkt i de behov som finns. Pastora-
ten
själva
fä
besluta
om
med
utgångspunkt
i
de
behov
som
finns.
Pastora-
ten bör även själva få besluta om vilken kyrkomusikalisk verksamhet som
ten
bör
även
själva
få
besluta
om
vilken
kyrkomusikalisk
verksamhet
som
därutöver skall bedrivas. Genom att i lag ange de obligatoriska kyrkomusi-
därutöver
skall
bedrivas.
Genom
att
i
lag
ange
de
obligatoriska
kyrkomusi-
kaliska uppgifterna skapas garantier för att verksamheten i varje pastorat
kaliska
uppgifterna
skapas
garantier
för
att
verksamheten
i
varje
pastorat
håller en godtagbar bredd.
håller
en
godtagbar
bredd.
Som utredningen har framhållit är vissa kyrkomusikaliska uppgifter av den arten att de genomgående skall finnas med i församlingarnas arbete.
Som utredningen har framhållit är vissa kyrkomusikaliska uppgifter av
Som
utredningen
har
framhållit
är
vissa
kyrkomusikaliska
uppgifter
av
den arten att de genomgående skall finnas med i församlingarnas arbete.
den
arten
att
de
genomgående
skall
finnas
med
i
församlingarnas
arbete.
Det är till stor del fråga om sådana uppgifter som kyrkomusikerna i dag '
Det är till stor del fråga om sådana uppgifter som kyrkomusikerna i dag '
Det är till stor del fråga om sådana uppgifter som kyrkomusikerna i dag '
Det
är
till
stor
del
fråga
om
sådana
uppgifter
som
kyrkomusikerna
i
dag
'
enligt kyrkomusikerförordningen är skyldiga att fullgöra. När man skall bestämma pastoratens ansvar bör utgångspunkten vara de obligatoriska inslag i den kyrkomusikaliska verksamheten som i dag förekommer i församlingarna. Musik vid gudstjänster m.m: Till de nuvarande obligatoriska uppgifterna hör först och främst att vid gudstjänster och kyrkliga handlingar leda församlingssängen och att utföra orgelmusik på det sätt som förutsätts i kyrkohandboken och mässboken (10% 2 mom. kyrkomusikerförordning- en). I likhet med utredningen och de remissinstanser som har yttrat sig i frågan anserjag att dessa uppgifter även i fortsättningen skall vara obliga- toriska inslag i den kyrkomusikaliska verksamheten. Det förekommer dock rätt ofta att en del av församlingssängen leds av andra än kyrkomusi- kern. Regleringen bör därför kunna begränsas till spel på orgel vid guds- tjänster och kyrkliga handlingar. Kyrkosång: I kyrkomusikernas åligganden ingår att främja intresset för kyrkosången. bl. a. genom att öva och leda kyrkokören. Vidare åligger det kyrkomusikerna att undervisa konfirmander i psalmsång. _Utredningen har ansett att körverksamheten är av den arten att den
enligt kyrkomusikerförordningen är skyldiga att fullgöra. När man skall bestämma pastoratens ansvar bör utgångspunkten vara de obligatoriska inslag i den kyrkomusikaliska verksamheten som i dag förekommer i församlingarna.
enligt kyrkomusikerförordningen är skyldiga att fullgöra. När man skall
enligt
kyrkomusikerförordningen
är
skyldiga
att
fullgöra.
När
man
skall
bestämma pastoratens ansvar bör utgångspunkten vara de obligatoriska
bestämma
pastoratens
ansvar
bör
utgångspunkten
vara
de
obligatoriska
inslag i den kyrkomusikaliska verksamheten som i dag förekommer i
inslag
i
den
kyrkomusikaliska
verksamheten
som
i
dag
förekommer
i
församlingarna.
församlingarna.
Musik vid gudstjänster m.m: Till de nuvarande obligatoriska uppgifterna hör först och främst att vid gudstjänster och kyrkliga handlingar leda församlingssängen och att utföra orgelmusik på det sätt som förutsätts i kyrkohandboken och mässboken (10% 2 mom. kyrkomusikerförordning- en). I likhet med utredningen och de remissinstanser som har yttrat sig i frågan anserjag att dessa uppgifter även i fortsättningen skall vara obliga- toriska inslag i den kyrkomusikaliska verksamheten. Det förekommer dock rätt ofta att en del av församlingssängen leds av andra än kyrkomusi- kern. Regleringen bör därför kunna begränsas till spel på orgel vid guds- tjänster och kyrkliga handlingar.
Musik vid gudstjänster m.m: Till de nuvarande obligatoriska uppgifterna
Musik
vid
gudstjänster
m.m:
Till
de
nuvarande
obligatoriska
uppgifterna
hör först och främst att vid gudstjänster och kyrkliga handlingar leda
hör
först
och
främst
att
vid
gudstjänster
och
kyrkliga
handlingar
leda
församlingssängen och att utföra orgelmusik på det sätt som förutsätts i
församlingssängen
och
att
utföra
orgelmusik
på
det
sätt
som
förutsätts
i
kyrkohandboken och mässboken (10% 2 mom. kyrkomusikerförordning-
kyrkohandboken
och
mässboken
(10%
2
mom.
kyrkomusikerförordning-
en). I likhet med utredningen och de remissinstanser som har yttrat sig i
en).
I
likhet
med
utredningen
och
de
remissinstanser
som
har
yttrat
sig
i
frågan anserjag att dessa uppgifter även i fortsättningen skall vara obliga-
frågan
anserjag
att
dessa
uppgifter
även
i
fortsättningen
skall
vara
obliga-
toriska inslag i den kyrkomusikaliska verksamheten. Det förekommer
toriska
inslag
i
den
kyrkomusikaliska
verksamheten.
Det
förekommer
dock rätt ofta att en del av församlingssängen leds av andra än kyrkomusi-
dock
rätt
ofta
att
en
del
av
församlingssängen
leds
av
andra
än
kyrkomusi-
kern. Regleringen bör därför kunna begränsas till spel på orgel vid guds-
kern.
Regleringen
bör
därför
kunna
begränsas
till
spel
på
orgel
vid
guds-
tjänster och kyrkliga handlingar.
tjänster
och
kyrkliga
handlingar.
Kyrkosång: I kyrkomusikernas åligganden ingår att främja intresset för kyrkosången. bl. a. genom att öva och leda kyrkokören. Vidare åligger det kyrkomusikerna att undervisa konfirmander i psalmsång.
Kyrkosång: I kyrkomusikernas åligganden ingår att främja intresset för
Kyrkosång:
I
kyrkomusikernas
åligganden
ingår
att
främja
intresset
för
kyrkosången. bl. a. genom att öva och leda kyrkokören. Vidare åligger det
kyrkosången.
bl.
a.
genom
att
öva
och
leda
kyrkokören.
Vidare
åligger
det
kyrkomusikerna att undervisa konfirmander i psalmsång.
kyrkomusikerna
att
undervisa
konfirmander
i
psalmsång.
_Utredningen har ansett att körverksamheten är av den arten att den
_Utredningen har ansett att körverksamheten är av den arten att den
_Utredningen
har
ansett
att
körverksamheten
är
av
den
arten
att
den
Prop.
1987/88:
144
genomgående skall finnas med i varje församlings arbete. Som en minimi- standard har angetts normalt minst en köri varje församling. Samtidigt har utredningen anfört att avgörande för verksamhetens omfattning bör vara en bedömning som tar hänsyn till varje pastorats behov och resurser och övriga omständigheter. Rcmissinstanserna har inte haft någon erinran mot utredningens förslag i denna del. För egen del vill jag till en början framhålla att den körverksamhet som förekommer i församlingarna är av stor betydelse för såväl gudstjänstlivct som församlingslivet i övrigt. Därtill berikar verksamheten inte sällan det lokala musiklivet. Körverksamheten utgör en stor folkrörelse. Ett allmänt önskemål torde vara att denna verksamhet kan garanteras i framtiden. Att ställa upp ett krav på pastoraten att se till att det i varje församling eller pastorat skall finnas minst en kyrkokör kan emellertid vålla problem. Det gäller framför allt i mindre glesbygdspastorat. Att samla och öva en kyrko- kör kan vara en i det närmaste omöjlig uppgift i pastorat där befolkningsun- derlaget är litet och de geografiska avstånden stora. Det kan också vara svårt att finna en klar definition av begreppet kyrkokör. Med hänsyn till dessa förhållanden anserjag inte att det rimligt att ställa ett sådant uttryck- ligt krav på pastoraten. Enligt min mening är det emellertid angeläget att kyrkomusiken vid gudstjänsterna inte begränsas till församlingssång och orgelmusik. Även annan kyrkomusik. främst körsång. bör förekomma så långt det är möjligt. En framkomlig väg att åstadkomma en bred kyrkomusikalisk verksam- het vid gudstjänster m.m. är enligt min mening att ålägga pastoraten att främja intresset för kyrkosången i församlingarna. Detta knyter an till den ordning som i dag gäller för kyrkomusikerna. Främjandet av intresset för kyrkosången sker normalt genom att församlingssången leds på ett kvalifi- cerat sätt samt genom att en kyrkomusiker övar och leder en eller flera kyrkokörer. Det kan emellertid ske även på annat sätt. Jag föreslår därför att pastoraten åläggs att främja detta intresse. Som jag har sagt i det föregående åligger det också en kyrkomusiker att undervisa konfirmander i psalmsång. Detta är en viktig uppgift. Enligt min mening får det emellertid anses ligga i kravet påatt främja kyrkosången att konfirmanderna ges den undervisning som behövs. Någon ytterligare reg- lering är därför enligt min mening inte nödvändig. Orgelvård: Det orgelbestånd som finns i vårt land representerar stora ekonomiska värden och utgör en betydande kulturtillgång. En riktig vård och skötsel av orglarna är inte bara en nödvändighet för församlingarnas gudstjänstliv. den är också en viktig förutsättning för ett allsidigt musikliv i landet. Många av landets orglar är dessutom historiskt värdefulla kultur- föremål. Enligt kyrkomusikerförordningen ligger ansvaret för vården av orgelver- ket obligatoriskt hos kyrkomusikerna. Som en följd av detta har också föreskrivits att kyrkorådet inte får medge att någon annan använder orgeln innan rådet har låtit kyrkomusikern yttra sig. Utredningens förslag utgår från att stiftsstyrelsen skall bestämma ett 'minimum för den kyrkomusikaliska verksamhetens omfattning. Det går därför inte i alla delar att jämföra med mitt förslag. Vad utredningen Prop. 1987/88: 144 16
genomgående skall finnas med i varje församlings arbete. Som en minimi- standard har angetts normalt minst en köri varje församling. Samtidigt har utredningen anfört att avgörande för verksamhetens omfattning bör vara en bedömning som tar hänsyn till varje pastorats behov och resurser och övriga omständigheter. Rcmissinstanserna har inte haft någon erinran mot utredningens förslag i denna del. För egen del vill jag till en början framhålla att den körverksamhet som förekommer i församlingarna är av stor betydelse för såväl gudstjänstlivct som församlingslivet i övrigt. Därtill berikar verksamheten inte sällan det lokala musiklivet. Körverksamheten utgör en stor folkrörelse. Ett allmänt önskemål torde vara att denna verksamhet kan garanteras i framtiden. Att ställa upp ett krav på pastoraten att se till att det i varje församling eller pastorat skall finnas minst en kyrkokör kan emellertid vålla problem. Det gäller framför allt i mindre glesbygdspastorat. Att samla och öva en kyrko- kör kan vara en i det närmaste omöjlig uppgift i pastorat där befolkningsun- derlaget är litet och de geografiska avstånden stora. Det kan också vara svårt att finna en klar definition av begreppet kyrkokör. Med hänsyn till dessa förhållanden anserjag inte att det rimligt att ställa ett sådant uttryck- ligt krav på pastoraten. Enligt min mening är det emellertid angeläget att kyrkomusiken vid gudstjänsterna inte begränsas till församlingssång och orgelmusik. Även annan kyrkomusik. främst körsång. bör förekomma så långt det är möjligt. En framkomlig väg att åstadkomma en bred kyrkomusikalisk verksam- het vid gudstjänster m.m. är enligt min mening att ålägga pastoraten att främja intresset för kyrkosången i församlingarna. Detta knyter an till den ordning som i dag gäller för kyrkomusikerna. Främjandet av intresset för kyrkosången sker normalt genom att församlingssången leds på ett kvalifi- cerat sätt samt genom att en kyrkomusiker övar och leder en eller flera kyrkokörer. Det kan emellertid ske även på annat sätt. Jag föreslår därför att pastoraten åläggs att främja detta intresse. Som jag har sagt i det föregående åligger det också en kyrkomusiker att undervisa konfirmander i psalmsång. Detta är en viktig uppgift. Enligt min mening får det emellertid anses ligga i kravet påatt främja kyrkosången att konfirmanderna ges den undervisning som behövs. Någon ytterligare reg- lering är därför enligt min mening inte nödvändig. Orgelvård: Det orgelbestånd som finns i vårt land representerar stora ekonomiska värden och utgör en betydande kulturtillgång. En riktig vård och skötsel av orglarna är inte bara en nödvändighet för församlingarnas gudstjänstliv. den är också en viktig förutsättning för ett allsidigt musikliv i landet. Många av landets orglar är dessutom historiskt värdefulla kultur- föremål. Enligt kyrkomusikerförordningen ligger ansvaret för vården av orgelver- ket obligatoriskt hos kyrkomusikerna. Som en följd av detta har också föreskrivits att kyrkorådet inte får medge att någon annan använder orgeln innan rådet har låtit kyrkomusikern yttra sig. Utredningens förslag utgår från att stiftsstyrelsen skall bestämma ett 'minimum för den kyrkomusikaliska verksamhetens omfattning. Det går därför inte i alla delar att jämföra med mitt förslag. Vad utredningen
genomgående skall finnas med i varje församlings arbete. Som en minimi- standard har angetts normalt minst en köri varje församling. Samtidigt har utredningen anfört att avgörande för verksamhetens omfattning bör vara en bedömning som tar hänsyn till varje pastorats behov och resurser och övriga omständigheter. Rcmissinstanserna har inte haft någon erinran mot utredningens förslag i denna del.
genomgående skall finnas med i varje församlings arbete. Som en minimi-
genomgående
skall
finnas
med
i
varje
församlings
arbete.
Som
en
minimi-
standard har angetts normalt minst en köri varje församling. Samtidigt har
standard
har
angetts
normalt
minst
en
köri
varje
församling.
Samtidigt
har
utredningen anfört att avgörande för verksamhetens omfattning bör vara
utredningen
anfört
att
avgörande
för
verksamhetens
omfattning
bör
vara
en bedömning som tar hänsyn till varje pastorats behov och resurser och
en
bedömning
som
tar
hänsyn
till
varje
pastorats
behov
och
resurser
och
övriga omständigheter. Rcmissinstanserna har inte haft någon erinran mot
övriga
omständigheter.
Rcmissinstanserna
har
inte
haft
någon
erinran
mot
utredningens förslag i denna del.
utredningens
förslag
i
denna
del.
För egen del vill jag till en början framhålla att den körverksamhet som förekommer i församlingarna är av stor betydelse för såväl gudstjänstlivct som församlingslivet i övrigt. Därtill berikar verksamheten inte sällan det lokala musiklivet. Körverksamheten utgör en stor folkrörelse. Ett allmänt önskemål torde vara att denna verksamhet kan garanteras i framtiden. Att ställa upp ett krav på pastoraten att se till att det i varje församling eller pastorat skall finnas minst en kyrkokör kan emellertid vålla problem. Det gäller framför allt i mindre glesbygdspastorat. Att samla och öva en kyrko- kör kan vara en i det närmaste omöjlig uppgift i pastorat där befolkningsun- derlaget är litet och de geografiska avstånden stora. Det kan också vara svårt att finna en klar definition av begreppet kyrkokör. Med hänsyn till dessa förhållanden anserjag inte att det rimligt att ställa ett sådant uttryck- ligt krav på pastoraten. Enligt min mening är det emellertid angeläget att kyrkomusiken vid gudstjänsterna inte begränsas till församlingssång och orgelmusik. Även annan kyrkomusik. främst körsång. bör förekomma så långt det är möjligt.
För egen del vill jag till en början framhålla att den körverksamhet som
För
egen
del
vill
jag
till
en
början
framhålla
att
den
körverksamhet
som
förekommer i församlingarna är av stor betydelse för såväl gudstjänstlivct
förekommer
i
församlingarna
är
av
stor
betydelse
för
såväl
gudstjänstlivct
som församlingslivet i övrigt. Därtill berikar verksamheten inte sällan det
som
församlingslivet
i
övrigt.
Därtill
berikar
verksamheten
inte
sällan
det
lokala musiklivet. Körverksamheten utgör en stor folkrörelse. Ett allmänt
lokala
musiklivet.
Körverksamheten
utgör
en
stor
folkrörelse.
Ett
allmänt
önskemål torde vara att denna verksamhet kan garanteras i framtiden. Att
önskemål
torde
vara
att
denna
verksamhet
kan
garanteras
i
framtiden.
Att
ställa upp ett krav på pastoraten att se till att det i varje församling eller
ställa
upp
ett
krav
på
pastoraten
att
se
till
att
det
i
varje
församling
eller
pastorat skall finnas minst en kyrkokör kan emellertid vålla problem. Det
pastorat
skall
finnas
minst
en
kyrkokör
kan
emellertid
vålla
problem.
Det
gäller framför allt i mindre glesbygdspastorat. Att samla och öva en kyrko-
gäller
framför
allt
i
mindre
glesbygdspastorat.
Att
samla
och
öva
en
kyrko-
kör kan vara en i det närmaste omöjlig uppgift i pastorat där befolkningsun-
kör
kan
vara
en
i
det
närmaste
omöjlig
uppgift
i
pastorat
där
befolkningsun-
derlaget är litet och de geografiska avstånden stora. Det kan också vara
derlaget
är
litet
och
de
geografiska
avstånden
stora.
Det
kan
också
vara
svårt att finna en klar definition av begreppet kyrkokör. Med hänsyn till
svårt
att
finna
en
klar
definition
av
begreppet
kyrkokör.
Med
hänsyn
till
dessa förhållanden anserjag inte att det rimligt att ställa ett sådant uttryck-
dessa
förhållanden
anserjag
inte
att
det
rimligt
att
ställa
ett
sådant
uttryck-
ligt krav på pastoraten. Enligt min mening är det emellertid angeläget att
ligt
krav
på
pastoraten.
Enligt
min
mening
är
det
emellertid
angeläget
att
kyrkomusiken vid gudstjänsterna inte begränsas till församlingssång och
kyrkomusiken
vid
gudstjänsterna
inte
begränsas
till
församlingssång
och
orgelmusik. Även annan kyrkomusik. främst körsång. bör förekomma så
orgelmusik.
Även
annan
kyrkomusik.
främst
körsång.
bör
förekomma
så
långt det är möjligt.
långt
det
är
möjligt.
En framkomlig väg att åstadkomma en bred kyrkomusikalisk verksam- het vid gudstjänster m.m. är enligt min mening att ålägga pastoraten att främja intresset för kyrkosången i församlingarna. Detta knyter an till den ordning som i dag gäller för kyrkomusikerna. Främjandet av intresset för kyrkosången sker normalt genom att församlingssången leds på ett kvalifi- cerat sätt samt genom att en kyrkomusiker övar och leder en eller flera kyrkokörer. Det kan emellertid ske även på annat sätt. Jag föreslår därför att pastoraten åläggs att främja detta intresse.
En framkomlig väg att åstadkomma en bred kyrkomusikalisk verksam-
En
framkomlig
väg
att
åstadkomma
en
bred
kyrkomusikalisk
verksam-
het vid gudstjänster m.m. är enligt min mening att ålägga pastoraten att
het
vid
gudstjänster
m.m.
är
enligt
min
mening
att
ålägga
pastoraten
att
främja intresset för kyrkosången i församlingarna. Detta knyter an till den
främja
intresset
för
kyrkosången
i
församlingarna.
Detta
knyter
an
till
den
ordning som i dag gäller för kyrkomusikerna. Främjandet av intresset för
ordning
som
i
dag
gäller
för
kyrkomusikerna.
Främjandet
av
intresset
för
kyrkosången sker normalt genom att församlingssången leds på ett kvalifi-
kyrkosången
sker
normalt
genom
att
församlingssången
leds
på
ett
kvalifi-
cerat sätt samt genom att en kyrkomusiker övar och leder en eller flera
cerat
sätt
samt
genom
att
en
kyrkomusiker
övar
och
leder
en
eller
flera
kyrkokörer. Det kan emellertid ske även på annat sätt. Jag föreslår därför
kyrkokörer.
Det
kan
emellertid
ske
även
på
annat
sätt.
Jag
föreslår
därför
att pastoraten åläggs att främja detta intresse.
att
pastoraten
åläggs
att
främja
detta
intresse.
Som jag har sagt i det föregående åligger det också en kyrkomusiker att undervisa konfirmander i psalmsång. Detta är en viktig uppgift. Enligt min mening får det emellertid anses ligga i kravet påatt främja kyrkosången att konfirmanderna ges den undervisning som behövs. Någon ytterligare reg- lering är därför enligt min mening inte nödvändig.
Som jag har sagt i det föregående åligger det också en kyrkomusiker att
Som
jag
har
sagt
i
det
föregående
åligger
det
också
en
kyrkomusiker
att
undervisa konfirmander i psalmsång. Detta är en viktig uppgift. Enligt min
undervisa
konfirmander
i
psalmsång.
Detta
är
en
viktig
uppgift.
Enligt
min
mening får det emellertid anses ligga i kravet påatt främja kyrkosången att
mening
får
det
emellertid
anses
ligga
i
kravet
påatt
främja
kyrkosången
att
konfirmanderna ges den undervisning som behövs. Någon ytterligare reg-
konfirmanderna
ges
den
undervisning
som
behövs.
Någon
ytterligare
reg-
lering är därför enligt min mening inte nödvändig.
lering
är
därför
enligt
min
mening
inte
nödvändig.
Orgelvård: Det orgelbestånd som finns i vårt land representerar stora ekonomiska värden och utgör en betydande kulturtillgång. En riktig vård och skötsel av orglarna är inte bara en nödvändighet för församlingarnas gudstjänstliv. den är också en viktig förutsättning för ett allsidigt musikliv i landet. Många av landets orglar är dessutom historiskt värdefulla kultur- föremål.
Orgelvård: Det orgelbestånd som finns i vårt land representerar stora
Orgelvård:
Det
orgelbestånd
som
finns
i
vårt
land
representerar
stora
ekonomiska värden och utgör en betydande kulturtillgång. En riktig vård
ekonomiska
värden
och
utgör
en
betydande
kulturtillgång.
En
riktig
vård
och skötsel av orglarna är inte bara en nödvändighet för församlingarnas
och
skötsel
av
orglarna
är
inte
bara
en
nödvändighet
för
församlingarnas
gudstjänstliv. den är också en viktig förutsättning för ett allsidigt musikliv i
gudstjänstliv.
den
är
också
en
viktig
förutsättning
för
ett
allsidigt
musikliv
i
landet. Många av landets orglar är dessutom historiskt värdefulla kultur-
landet.
Många
av
landets
orglar
är
dessutom
historiskt
värdefulla
kultur-
föremål.
föremål.
Enligt kyrkomusikerförordningen ligger ansvaret för vården av orgelver- ket obligatoriskt hos kyrkomusikerna. Som en följd av detta har också föreskrivits att kyrkorådet inte får medge att någon annan använder orgeln innan rådet har låtit kyrkomusikern yttra sig.
Enligt kyrkomusikerförordningen ligger ansvaret för vården av orgelver-
Enligt
kyrkomusikerförordningen
ligger
ansvaret
för
vården
av
orgelver-
ket obligatoriskt hos kyrkomusikerna. Som en följd av detta har också
ket
obligatoriskt
hos
kyrkomusikerna.
Som
en
följd
av
detta
har
också
föreskrivits att kyrkorådet inte får medge att någon annan använder orgeln
föreskrivits
att
kyrkorådet
inte
får
medge
att
någon
annan
använder
orgeln
innan rådet har låtit kyrkomusikern yttra sig.
innan
rådet
har
låtit
kyrkomusikern
yttra
sig.
Utredningens förslag utgår från att stiftsstyrelsen skall bestämma ett 'minimum för den kyrkomusikaliska verksamhetens omfattning. Det går därför inte i alla delar att jämföra med mitt förslag. Vad utredningen
Utredningens förslag utgår från att stiftsstyrelsen skall bestämma ett
Utredningens
förslag
utgår
från
att
stiftsstyrelsen
skall
bestämma
ett
'minimum för den kyrkomusikaliska verksamhetens omfattning. Det går
'minimum
för
den
kyrkomusikaliska
verksamhetens
omfattning.
Det
går
därför inte i alla delar att jämföra med mitt förslag. Vad utredningen
därför
inte
i
alla
delar
att
jämföra
med
mitt
förslag.
Vad
utredningen
Prop.
1987/88:
144
16
16
16
16
emellertid anfört är att vid bedömningen av omfattningen skall beaktas om det finns ett orgelbestånd av speciell karaktär. Orgelverken och orgelmusik vid gudstjänster och andra förrättningar är av grundläggande betydelse för gudstjänst- och församlingsliv. Med hän- syn härtill anser jag att pastoraten uttryckligen bör åläggas att svara för vården av de orglar som finns hos församlingarna i pastoratet. Det är därvid viktigt att orgelvården anförtros kyrkomusiker med en kvalificerad utbildning. Till denna fråga återkommerjag emellertid i det följande närjag behandlar behörighetsvillkoren. ' Fri musikundervisning: För närvarande ingår också 5. k. fri musikunder- visning bland kyrkomusikernas åligganden. Under remissbehandlingen har röster höjts för att denna verksamhet inte skall höra till det som pastoraten obligatoriskt bör svara för. I denna fråga villjag säga följande. I början av 1900-talet var möjligheterna till utbildning i musik begränsa- de. Behovet kunde inte täckas. Även om ett betydelsefullt frivilligt arbete utfördes bl.a. inom ABF och IOGT fanns det stora grupper. främst på landsbygden, som inte kunde få någon musikutbildning. " Under det arbete som ledde fram till 1950 års reform av kyrkomusi- kerverksamheten togs tanken upp att kyrkomusikerna skulle kunna även mer allmänt utveckla sång- och musiklivet i församlingarna. Kyrkomusi- kernas kompetens togs därför tillvara så. att de blev skyldiga att meddela en allmän och kostnadsfri musikundervisning. Kyrkomusikerna fanns ju tillgängliga som kvalificerade 'musikaliska krafter. På många håll skulle kyrkomusikern kunna bli en centralgestalt i bygdens musikaliska liv. De som engagerades som elever skulle få möjligheter att delta i och tillgodogö- ra sig även den rent kyrkomusikaliska verksamheten. t. ex. genom att delta i kyrkokörer. Avsikten med undervisningen var att — med utgångspunkt i grundsko- lans undervisning— ge eleverna en elementär musikteoretisk allmänbild- ning samt att ge dem som hade förutsättningar för det undervisning i instrumentalmusik och sång. Genom kyrkomusikerförordningen infördes alltså fri musikundervisning som en tjänsteuppgift för organisterna. När sedan kyrkokantorerna tillkom i slutet av 1950-talet. bestämdes det att även de skulle meddela fri musikundervisning. varigenom musikundervis- ningen utsträcktes till betydligt fler kyrkomusikerdistrikt. Fri musikunder- visning har däremot inte ålegat skolkantorerna med hänsyn till deras arbetsbörda. Utredningen har funnit att den fria musikundervisningen i stort sett har fungerat på det sätt som varit avsett från början. Inget annat har framkom- mit än att undervisningen har varit av stor betydelse för det musikaliska livets utveckling i församlingarna. Den har i hög grad bidragit till att underlätta rekryteringen av medlemmar till kyrkokörer av olika slag. Även undervisningen på instrument har bidragit till att skapa och vidmakthålla en god kyrkomusikalisk standard. ' ' Sedan den fria musikundervisningen infördes har den kommunala mu- sikundervisningen vuxit fram som ett alternativ. Kyrkomusikerna har inte för den skull förlorat i betydelse för landets musikliv. Däremot har utrym- met på många håll ökat för en mera markerad kyrklig prägel i den fria 2 Riksdagen [987/88. I saml. Nr 144 Prop. 1987/88: 144 17
emellertid anfört är att vid bedömningen av omfattningen skall beaktas om det finns ett orgelbestånd av speciell karaktär. Orgelverken och orgelmusik vid gudstjänster och andra förrättningar är av grundläggande betydelse för gudstjänst- och församlingsliv. Med hän- syn härtill anser jag att pastoraten uttryckligen bör åläggas att svara för vården av de orglar som finns hos församlingarna i pastoratet. Det är därvid viktigt att orgelvården anförtros kyrkomusiker med en kvalificerad utbildning. Till denna fråga återkommerjag emellertid i det följande närjag behandlar behörighetsvillkoren. ' Fri musikundervisning: För närvarande ingår också 5. k. fri musikunder- visning bland kyrkomusikernas åligganden. Under remissbehandlingen har röster höjts för att denna verksamhet inte skall höra till det som pastoraten obligatoriskt bör svara för. I denna fråga villjag säga följande. I början av 1900-talet var möjligheterna till utbildning i musik begränsa- de. Behovet kunde inte täckas. Även om ett betydelsefullt frivilligt arbete utfördes bl.a. inom ABF och IOGT fanns det stora grupper. främst på landsbygden, som inte kunde få någon musikutbildning. " Under det arbete som ledde fram till 1950 års reform av kyrkomusi- kerverksamheten togs tanken upp att kyrkomusikerna skulle kunna även mer allmänt utveckla sång- och musiklivet i församlingarna. Kyrkomusi- kernas kompetens togs därför tillvara så. att de blev skyldiga att meddela en allmän och kostnadsfri musikundervisning. Kyrkomusikerna fanns ju tillgängliga som kvalificerade 'musikaliska krafter. På många håll skulle kyrkomusikern kunna bli en centralgestalt i bygdens musikaliska liv. De som engagerades som elever skulle få möjligheter att delta i och tillgodogö- ra sig även den rent kyrkomusikaliska verksamheten. t. ex. genom att delta i kyrkokörer. Avsikten med undervisningen var att — med utgångspunkt i grundsko- lans undervisning— ge eleverna en elementär musikteoretisk allmänbild- ning samt att ge dem som hade förutsättningar för det undervisning i instrumentalmusik och sång. Genom kyrkomusikerförordningen infördes alltså fri musikundervisning som en tjänsteuppgift för organisterna. När sedan kyrkokantorerna tillkom i slutet av 1950-talet. bestämdes det att även de skulle meddela fri musikundervisning. varigenom musikundervis- ningen utsträcktes till betydligt fler kyrkomusikerdistrikt. Fri musikunder- visning har däremot inte ålegat skolkantorerna med hänsyn till deras arbetsbörda. Utredningen har funnit att den fria musikundervisningen i stort sett har fungerat på det sätt som varit avsett från början. Inget annat har framkom- mit än att undervisningen har varit av stor betydelse för det musikaliska livets utveckling i församlingarna. Den har i hög grad bidragit till att underlätta rekryteringen av medlemmar till kyrkokörer av olika slag. Även undervisningen på instrument har bidragit till att skapa och vidmakthålla en god kyrkomusikalisk standard. ' ' Sedan den fria musikundervisningen infördes har den kommunala mu- sikundervisningen vuxit fram som ett alternativ. Kyrkomusikerna har inte för den skull förlorat i betydelse för landets musikliv. Däremot har utrym- met på många håll ökat för en mera markerad kyrklig prägel i den fria
emellertid anfört är att vid bedömningen av omfattningen skall beaktas om det finns ett orgelbestånd av speciell karaktär.
emellertid anfört är att vid bedömningen av omfattningen skall beaktas om
emellertid
anfört
är
att
vid
bedömningen
av
omfattningen
skall
beaktas
om
det finns ett orgelbestånd av speciell karaktär.
det
finns
ett
orgelbestånd
av
speciell
karaktär.
Orgelverken och orgelmusik vid gudstjänster och andra förrättningar är av grundläggande betydelse för gudstjänst- och församlingsliv. Med hän- syn härtill anser jag att pastoraten uttryckligen bör åläggas att svara för vården av de orglar som finns hos församlingarna i pastoratet. Det är därvid viktigt att orgelvården anförtros kyrkomusiker med en kvalificerad utbildning. Till denna fråga återkommerjag emellertid i det följande närjag behandlar behörighetsvillkoren. '
Orgelverken och orgelmusik vid gudstjänster och andra förrättningar är
Orgelverken
och
orgelmusik
vid
gudstjänster
och
andra
förrättningar
är
av grundläggande betydelse för gudstjänst- och församlingsliv. Med hän-
av
grundläggande
betydelse
för
gudstjänst-
och
församlingsliv.
Med
hän-
syn härtill anser jag att pastoraten uttryckligen bör åläggas att svara för
syn
härtill
anser
jag
att
pastoraten
uttryckligen
bör
åläggas
att
svara
för
vården av de orglar som finns hos församlingarna i pastoratet. Det är
vården
av
de
orglar
som
finns
hos
församlingarna
i
pastoratet.
Det
är
därvid viktigt att orgelvården anförtros kyrkomusiker med en kvalificerad
därvid
viktigt
att
orgelvården
anförtros
kyrkomusiker
med
en
kvalificerad
utbildning. Till denna fråga återkommerjag emellertid i det följande närjag
utbildning.
Till
denna
fråga
återkommerjag
emellertid
i
det
följande
närjag
behandlar behörighetsvillkoren. '
behandlar
behörighetsvillkoren.
'
Fri musikundervisning: För närvarande ingår också 5. k. fri musikunder- visning bland kyrkomusikernas åligganden. Under remissbehandlingen har röster höjts för att denna verksamhet inte skall höra till det som pastoraten obligatoriskt bör svara för. I denna fråga villjag säga följande.
Fri musikundervisning: För närvarande ingår också 5. k. fri musikunder-
Fri
musikundervisning:
För
närvarande
ingår
också
5.
k.
fri
musikunder-
visning bland kyrkomusikernas åligganden. Under remissbehandlingen har
visning
bland
kyrkomusikernas
åligganden.
Under
remissbehandlingen
har
röster höjts för att denna verksamhet inte skall höra till det som pastoraten
röster
höjts
för
att
denna
verksamhet
inte
skall
höra
till
det
som
pastoraten
obligatoriskt bör svara för. I denna fråga villjag säga följande.
obligatoriskt
bör
svara
för.
I
denna
fråga
villjag
säga
följande.
I början av 1900-talet var möjligheterna till utbildning i musik begränsa- de. Behovet kunde inte täckas. Även om ett betydelsefullt frivilligt arbete utfördes bl.a. inom ABF och IOGT fanns det stora grupper. främst på landsbygden, som inte kunde få någon musikutbildning. "
I början av 1900-talet var möjligheterna till utbildning i musik begränsa-
I
början
av
1900-talet
var
möjligheterna
till
utbildning
i
musik
begränsa-
de. Behovet kunde inte täckas. Även om ett betydelsefullt frivilligt arbete
de.
Behovet
kunde
inte
täckas.
Även
om
ett
betydelsefullt
frivilligt
arbete
utfördes bl.a. inom ABF och IOGT fanns det stora grupper. främst på
utfördes
bl.a.
inom
ABF
och
IOGT
fanns
det
stora
grupper.
främst
på
landsbygden, som inte kunde få någon musikutbildning. "
landsbygden,
som
inte
kunde
få
någon
musikutbildning.
"
Under det arbete som ledde fram till 1950 års reform av kyrkomusi- kerverksamheten togs tanken upp att kyrkomusikerna skulle kunna även mer allmänt utveckla sång- och musiklivet i församlingarna. Kyrkomusi- kernas kompetens togs därför tillvara så. att de blev skyldiga att meddela en allmän och kostnadsfri musikundervisning. Kyrkomusikerna fanns ju tillgängliga som kvalificerade 'musikaliska krafter. På många håll skulle kyrkomusikern kunna bli en centralgestalt i bygdens musikaliska liv. De som engagerades som elever skulle få möjligheter att delta i och tillgodogö- ra sig även den rent kyrkomusikaliska verksamheten. t. ex. genom att delta i kyrkokörer.
Under det arbete som ledde fram till 1950 års reform av kyrkomusi-
Under
det
arbete
som
ledde
fram
till
1950
års
reform
av
kyrkomusi-
kerverksamheten togs tanken upp att kyrkomusikerna skulle kunna även
kerverksamheten
togs
tanken
upp
att
kyrkomusikerna
skulle
kunna
även
mer allmänt utveckla sång- och musiklivet i församlingarna. Kyrkomusi-
mer
allmänt
utveckla
sång-
och
musiklivet
i
församlingarna.
Kyrkomusi-
kernas kompetens togs därför tillvara så. att de blev skyldiga att meddela
kernas
kompetens
togs
därför
tillvara
så.
att
de
blev
skyldiga
att
meddela
en allmän och kostnadsfri musikundervisning. Kyrkomusikerna fanns ju
en
allmän
och
kostnadsfri
musikundervisning.
Kyrkomusikerna
fanns
ju
tillgängliga som kvalificerade 'musikaliska krafter. På många håll skulle
tillgängliga
som
kvalificerade
'musikaliska
krafter.
På
många
håll
skulle
kyrkomusikern kunna bli en centralgestalt i bygdens musikaliska liv. De
kyrkomusikern
kunna
bli
en
centralgestalt
i
bygdens
musikaliska
liv.
De
som engagerades som elever skulle få möjligheter att delta i och tillgodogö-
som
engagerades
som
elever
skulle
få
möjligheter
att
delta
i
och
tillgodogö-
ra sig även den rent kyrkomusikaliska verksamheten. t. ex. genom att delta
ra
sig
även
den
rent
kyrkomusikaliska
verksamheten.
t.
ex.
genom
att
delta
i kyrkokörer.
i
kyrkokörer.
Avsikten med undervisningen var att — med utgångspunkt i grundsko- lans undervisning— ge eleverna en elementär musikteoretisk allmänbild- ning samt att ge dem som hade förutsättningar för det undervisning i instrumentalmusik och sång. Genom kyrkomusikerförordningen infördes alltså fri musikundervisning som en tjänsteuppgift för organisterna. När sedan kyrkokantorerna tillkom i slutet av 1950-talet. bestämdes det att även de skulle meddela fri musikundervisning. varigenom musikundervis- ningen utsträcktes till betydligt fler kyrkomusikerdistrikt. Fri musikunder- visning har däremot inte ålegat skolkantorerna med hänsyn till deras arbetsbörda.
Avsikten med undervisningen var att — med utgångspunkt i grundsko-
Avsikten
med
undervisningen
var
att
—
med
utgångspunkt
i
grundsko-
lans undervisning— ge eleverna en elementär musikteoretisk allmänbild-
lans
undervisning—
ge
eleverna
en
elementär
musikteoretisk
allmänbild-
ning samt att ge dem som hade förutsättningar för det undervisning i
ning
samt
att
ge
dem
som
hade
förutsättningar
för
det
undervisning
i
instrumentalmusik och sång. Genom kyrkomusikerförordningen infördes
instrumentalmusik
och
sång.
Genom
kyrkomusikerförordningen
infördes
alltså fri musikundervisning som en tjänsteuppgift för organisterna. När
alltså
fri
musikundervisning
som
en
tjänsteuppgift
för
organisterna.
När
sedan kyrkokantorerna tillkom i slutet av 1950-talet. bestämdes det att
sedan
kyrkokantorerna
tillkom
i
slutet
av
1950-talet.
bestämdes
det
att
även de skulle meddela fri musikundervisning. varigenom musikundervis-
även
de
skulle
meddela
fri
musikundervisning.
varigenom
musikundervis-
ningen utsträcktes till betydligt fler kyrkomusikerdistrikt. Fri musikunder-
ningen
utsträcktes
till
betydligt
fler
kyrkomusikerdistrikt.
Fri
musikunder-
visning har däremot inte ålegat skolkantorerna med hänsyn till deras
visning
har
däremot
inte
ålegat
skolkantorerna
med
hänsyn
till
deras
arbetsbörda.
arbetsbörda.
Utredningen har funnit att den fria musikundervisningen i stort sett har fungerat på det sätt som varit avsett från början. Inget annat har framkom- mit än att undervisningen har varit av stor betydelse för det musikaliska livets utveckling i församlingarna. Den har i hög grad bidragit till att underlätta rekryteringen av medlemmar till kyrkokörer av olika slag. Även undervisningen på instrument har bidragit till att skapa och vidmakthålla en god kyrkomusikalisk standard. ' '
Utredningen har funnit att den fria musikundervisningen i stort sett har
Utredningen
har
funnit
att
den
fria
musikundervisningen
i
stort
sett
har
fungerat på det sätt som varit avsett från början. Inget annat har framkom-
fungerat
på
det
sätt
som
varit
avsett
från
början.
Inget
annat
har
framkom-
mit än att undervisningen har varit av stor betydelse för det musikaliska
mit
än
att
undervisningen
har
varit
av
stor
betydelse
för
det
musikaliska
livets utveckling i församlingarna. Den har i hög grad bidragit till att
livets
utveckling
i
församlingarna.
Den
har
i
hög
grad
bidragit
till
att
underlätta rekryteringen av medlemmar till kyrkokörer av olika slag. Även
underlätta
rekryteringen
av
medlemmar
till
kyrkokörer
av
olika
slag.
Även
undervisningen på instrument har bidragit till att skapa och vidmakthålla
undervisningen
på
instrument
har
bidragit
till
att
skapa
och
vidmakthålla
en god kyrkomusikalisk standard. ' '
en
god
kyrkomusikalisk
standard.
'
'
Sedan den fria musikundervisningen infördes har den kommunala mu- sikundervisningen vuxit fram som ett alternativ. Kyrkomusikerna har inte för den skull förlorat i betydelse för landets musikliv. Däremot har utrym- met på många håll ökat för en mera markerad kyrklig prägel i den fria
Sedan den fria musikundervisningen infördes har den kommunala mu-
Sedan
den
fria
musikundervisningen
infördes
har
den
kommunala
mu-
sikundervisningen vuxit fram som ett alternativ. Kyrkomusikerna har inte
sikundervisningen
vuxit
fram
som
ett
alternativ.
Kyrkomusikerna
har
inte
för den skull förlorat i betydelse för landets musikliv. Däremot har utrym-
för
den
skull
förlorat
i
betydelse
för
landets
musikliv.
Däremot
har
utrym-
met på många håll ökat för en mera markerad kyrklig prägel i den fria
met
på
många
håll
ökat
för
en
mera
markerad
kyrklig
prägel
i
den
fria
2 Riksdagen [987/88. I saml. Nr 144
2 Riksdagen [987/88. I saml. Nr 144
2 Riksdagen [987/88. I saml. Nr 144
2
Riksdagen
[987/88.
I
saml.
Nr
144
Prop.
1987/88:
144
17
17
17
17
musikundervisningen. Samtidigt har åtskilliga kyrkomusiker med deltids- tjänster kunnat öka sin arbetstid med tjänstgöring i den kommunala musik- skolan och därigenom blivit i tillfälle att ta vara på många unga människors intresse för den kyrkomusikaliska verksamheten och engagera dem för ideell verksamhet inom kyrkan. Den fria musikundervisningen är sålunda enligt min bedömning fortfa- rande en värdefull tillgång i landets musikliv samtidigt som den behövs för kyrkans egen verksamhet. Därför bör den. som utredningen också har föreslagit. finnas kvar i framtidens kyrkomusikaliska verksamhet. Liksom nu bör den fria musikundervisningen skötas av organister och kantorer med kvalificerad utbildning. Med hänsyn till framväxten av den kommu- nala musikundervisningen böri enlighet med utredningens förslag pastora- tens ansvar begränsas till musikundervisning med kyrklig inriktning. Ett åläggande för pastoraten att meddela sådan undervisning bör gälla endast för dem som är medlemmar i en församling inom pastoratet. Eftersom det är kyrkans och församlingarnas behov som i första hand skall tillgodoses. bör den närmare omfattningen och uppläggningen av den fria musikundervisningen bestämmas av pastoratet. 2.5 Tjänsteorganisationen Mitt förslag:l regel skall det i varje pastorat finnas minst en organist anställd. Undantag från detta får medges av domkapitlet. I övrigt får pastoraten utforma en lämplig organisation och avgöra vilka anställ- ningar som skall finnas. Endast med domkapitlets medgivande får för de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna anlitas någon som saknar kyrkomusikalisk behörighet. Någon begränsning av anställ- ningsskyddet för sådant fall skall inte föreskrivas. Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att stiftsstyrelsen efter en samlad bedömning av förhållandena och efter förslag från pastoraten. skall bestämma minimum för verksamhetens omfattning samt fastställa minimikrav på kompetensnivän för den eller de kyrkomusikertjänster som skall finnas inrättade. Utredningen har vidare föreslagit att anställnings- skyddct för s. k. orgelspelare skall begränsas. Remissinstanserna: Remissinstansernas inställning har i väsentliga delar redovisats tidigare (avsnitt 2.4). Några har mera i detalj kritiskt kommente- rat utredningens förslag. Sveriges kyrkokamerala förening. har ansett att minimikraven på kompetensnivå bör fastställas på det lokala planet enligt vad som avtalats centralt. i likhet med vad som nu är fallet beträffande andra kyrkomusikaliska tjänster. Länsskolnämnden i Malmöhus län har ställt sig tveksam till behovet av att en regional statlig myndighet bestäm- mer minimikompetenscn för kyrkomusiker i större kommuner. Länsskol- nämnden har ansett att den kyrkliga samfälligheten själv bör kunna klara uppgiften. särskilt som den enligt förslaget skall ha rätt att bestämma sig för en högre kompetens än myndigheten bestämt. Även Göteborgs kyrkli- ga samfällighet har ansett att kyrkokommunen bör ha det avgörande infly- tandet. Prop. 1987/88: 144 18
musikundervisningen. Samtidigt har åtskilliga kyrkomusiker med deltids- tjänster kunnat öka sin arbetstid med tjänstgöring i den kommunala musik- skolan och därigenom blivit i tillfälle att ta vara på många unga människors intresse för den kyrkomusikaliska verksamheten och engagera dem för ideell verksamhet inom kyrkan. Den fria musikundervisningen är sålunda enligt min bedömning fortfa- rande en värdefull tillgång i landets musikliv samtidigt som den behövs för kyrkans egen verksamhet. Därför bör den. som utredningen också har föreslagit. finnas kvar i framtidens kyrkomusikaliska verksamhet. Liksom nu bör den fria musikundervisningen skötas av organister och kantorer med kvalificerad utbildning. Med hänsyn till framväxten av den kommu- nala musikundervisningen böri enlighet med utredningens förslag pastora- tens ansvar begränsas till musikundervisning med kyrklig inriktning. Ett åläggande för pastoraten att meddela sådan undervisning bör gälla endast för dem som är medlemmar i en församling inom pastoratet. Eftersom det är kyrkans och församlingarnas behov som i första hand skall tillgodoses. bör den närmare omfattningen och uppläggningen av den fria musikundervisningen bestämmas av pastoratet.
musikundervisningen. Samtidigt har åtskilliga kyrkomusiker med deltids- tjänster kunnat öka sin arbetstid med tjänstgöring i den kommunala musik- skolan och därigenom blivit i tillfälle att ta vara på många unga människors intresse för den kyrkomusikaliska verksamheten och engagera dem för ideell verksamhet inom kyrkan.
musikundervisningen. Samtidigt har åtskilliga kyrkomusiker med deltids-
musikundervisningen.
Samtidigt
har
åtskilliga
kyrkomusiker
med
deltids-
tjänster kunnat öka sin arbetstid med tjänstgöring i den kommunala musik-
tjänster
kunnat
öka
sin
arbetstid
med
tjänstgöring
i
den
kommunala
musik-
skolan och därigenom blivit i tillfälle att ta vara på många unga människors
skolan
och
därigenom
blivit
i
tillfälle
att
ta
vara
på
många
unga
människors
intresse för den kyrkomusikaliska verksamheten och engagera dem för
intresse
för
den
kyrkomusikaliska
verksamheten
och
engagera
dem
för
ideell verksamhet inom kyrkan.
ideell
verksamhet
inom
kyrkan.
Den fria musikundervisningen är sålunda enligt min bedömning fortfa- rande en värdefull tillgång i landets musikliv samtidigt som den behövs för kyrkans egen verksamhet. Därför bör den. som utredningen också har föreslagit. finnas kvar i framtidens kyrkomusikaliska verksamhet. Liksom nu bör den fria musikundervisningen skötas av organister och kantorer med kvalificerad utbildning. Med hänsyn till framväxten av den kommu- nala musikundervisningen böri enlighet med utredningens förslag pastora- tens ansvar begränsas till musikundervisning med kyrklig inriktning. Ett åläggande för pastoraten att meddela sådan undervisning bör gälla endast för dem som är medlemmar i en församling inom pastoratet.
Den fria musikundervisningen är sålunda enligt min bedömning fortfa-
Den
fria
musikundervisningen
är
sålunda
enligt
min
bedömning
fortfa-
rande en värdefull tillgång i landets musikliv samtidigt som den behövs för
rande
en
värdefull
tillgång
i
landets
musikliv
samtidigt
som
den
behövs
för
kyrkans egen verksamhet. Därför bör den. som utredningen också har
kyrkans
egen
verksamhet.
Därför
bör
den.
som
utredningen
också
har
föreslagit. finnas kvar i framtidens kyrkomusikaliska verksamhet. Liksom
föreslagit.
finnas
kvar
i
framtidens
kyrkomusikaliska
verksamhet.
Liksom
nu bör den fria musikundervisningen skötas av organister och kantorer
nu
bör
den
fria
musikundervisningen
skötas
av
organister
och
kantorer
med kvalificerad utbildning. Med hänsyn till framväxten av den kommu-
med
kvalificerad
utbildning.
Med
hänsyn
till
framväxten
av
den
kommu-
nala musikundervisningen böri enlighet med utredningens förslag pastora-
nala
musikundervisningen
böri
enlighet
med
utredningens
förslag
pastora-
tens ansvar begränsas till musikundervisning med kyrklig inriktning. Ett
tens
ansvar
begränsas
till
musikundervisning
med
kyrklig
inriktning.
Ett
åläggande för pastoraten att meddela sådan undervisning bör gälla endast
åläggande
för
pastoraten
att
meddela
sådan
undervisning
bör
gälla
endast
för dem som är medlemmar i en församling inom pastoratet.
för
dem
som
är
medlemmar
i
en
församling
inom
pastoratet.
Eftersom det är kyrkans och församlingarnas behov som i första hand skall tillgodoses. bör den närmare omfattningen och uppläggningen av den fria musikundervisningen bestämmas av pastoratet.
Eftersom det är kyrkans och församlingarnas behov som i första hand
Eftersom
det
är
kyrkans
och
församlingarnas
behov
som
i
första
hand
skall tillgodoses. bör den närmare omfattningen och uppläggningen av den
skall
tillgodoses.
bör
den
närmare
omfattningen
och
uppläggningen
av
den
fria musikundervisningen bestämmas av pastoratet.
fria
musikundervisningen
bestämmas
av
pastoratet.
2.5 Tjänsteorganisationen Mitt förslag:l regel skall det i varje pastorat finnas minst en organist
2.5 Tjänsteorganisationen Mitt förslag:l regel skall det i varje pastorat finnas minst en organist
2.5 Tjänsteorganisationen
2.5
Tjänsteorganisationen
Mitt förslag:l regel skall det i varje pastorat finnas minst en organist
Mitt
förslag:l
regel
skall
det
i
varje
pastorat
finnas
minst
en
organist
anställd. Undantag från detta får medges av domkapitlet. I övrigt får pastoraten utforma en lämplig organisation och avgöra vilka anställ-
anställd. Undantag från detta får medges av domkapitlet. I övrigt får pastoraten utforma en lämplig organisation och avgöra vilka anställ-
anställd. Undantag från detta får medges av domkapitlet. I övrigt får
anställd.
Undantag
från
detta
får
medges
av
domkapitlet.
I
övrigt
får
pastoraten utforma en lämplig organisation och avgöra vilka anställ-
pastoraten
utforma
en
lämplig
organisation
och
avgöra
vilka
anställ-
ningar som skall finnas. Endast med domkapitlets medgivande får för de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna anlitas någon som saknar kyrkomusikalisk behörighet. Någon begränsning av anställ- ningsskyddet för sådant fall skall inte föreskrivas.
ningar som skall finnas. Endast med domkapitlets medgivande får för de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna anlitas någon som saknar kyrkomusikalisk behörighet. Någon begränsning av anställ- ningsskyddet för sådant fall skall inte föreskrivas.
ningar som skall finnas. Endast med domkapitlets medgivande får
ningar
som
skall
finnas.
Endast
med
domkapitlets
medgivande
får
för de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna anlitas någon som
för
de
obligatoriska
kyrkomusikaliska
uppgifterna
anlitas
någon
som
saknar kyrkomusikalisk behörighet. Någon begränsning av anställ-
saknar
kyrkomusikalisk
behörighet.
Någon
begränsning
av
anställ-
ningsskyddet för sådant fall skall inte föreskrivas.
ningsskyddet
för
sådant
fall
skall
inte
föreskrivas.
Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att stiftsstyrelsen efter en samlad bedömning av förhållandena och efter förslag från pastoraten. skall bestämma minimum för verksamhetens omfattning samt fastställa minimikrav på kompetensnivän för den eller de kyrkomusikertjänster som skall finnas inrättade. Utredningen har vidare föreslagit att anställnings- skyddct för s. k. orgelspelare skall begränsas. Remissinstanserna: Remissinstansernas inställning har i väsentliga delar redovisats tidigare (avsnitt 2.4). Några har mera i detalj kritiskt kommente- rat utredningens förslag. Sveriges kyrkokamerala förening. har ansett att minimikraven på kompetensnivå bör fastställas på det lokala planet enligt vad som avtalats centralt. i likhet med vad som nu är fallet beträffande andra kyrkomusikaliska tjänster. Länsskolnämnden i Malmöhus län har ställt sig tveksam till behovet av att en regional statlig myndighet bestäm- mer minimikompetenscn för kyrkomusiker i större kommuner. Länsskol- nämnden har ansett att den kyrkliga samfälligheten själv bör kunna klara uppgiften. särskilt som den enligt förslaget skall ha rätt att bestämma sig för en högre kompetens än myndigheten bestämt. Även Göteborgs kyrkli- ga samfällighet har ansett att kyrkokommunen bör ha det avgörande infly- tandet.
Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att stiftsstyrelsen efter en samlad bedömning av förhållandena och efter förslag från pastoraten. skall bestämma minimum för verksamhetens omfattning samt fastställa minimikrav på kompetensnivän för den eller de kyrkomusikertjänster som skall finnas inrättade. Utredningen har vidare föreslagit att anställnings- skyddct för s. k. orgelspelare skall begränsas.
Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att stiftsstyrelsen efter
Utredningens
förslag:
Utredningen
har
föreslagit
att
stiftsstyrelsen
efter
en samlad bedömning av förhållandena och efter förslag från pastoraten.
en
samlad
bedömning
av
förhållandena
och
efter
förslag
från
pastoraten.
skall bestämma minimum för verksamhetens omfattning samt fastställa
skall
bestämma
minimum
för
verksamhetens
omfattning
samt
fastställa
minimikrav på kompetensnivän för den eller de kyrkomusikertjänster som
minimikrav
på
kompetensnivän
för
den
eller
de
kyrkomusikertjänster
som
skall finnas inrättade. Utredningen har vidare föreslagit att anställnings-
skall
finnas
inrättade.
Utredningen
har
vidare
föreslagit
att
anställnings-
skyddct för s. k. orgelspelare skall begränsas.
skyddct
för
s.
k.
orgelspelare
skall
begränsas.
Remissinstanserna: Remissinstansernas inställning har i väsentliga delar redovisats tidigare (avsnitt 2.4). Några har mera i detalj kritiskt kommente- rat utredningens förslag. Sveriges kyrkokamerala förening. har ansett att minimikraven på kompetensnivå bör fastställas på det lokala planet enligt vad som avtalats centralt. i likhet med vad som nu är fallet beträffande andra kyrkomusikaliska tjänster. Länsskolnämnden i Malmöhus län har ställt sig tveksam till behovet av att en regional statlig myndighet bestäm- mer minimikompetenscn för kyrkomusiker i större kommuner. Länsskol- nämnden har ansett att den kyrkliga samfälligheten själv bör kunna klara uppgiften. särskilt som den enligt förslaget skall ha rätt att bestämma sig för en högre kompetens än myndigheten bestämt. Även Göteborgs kyrkli- ga samfällighet har ansett att kyrkokommunen bör ha det avgörande infly- tandet.
Remissinstanserna: Remissinstansernas inställning har i väsentliga delar
Remissinstanserna:
Remissinstansernas
inställning
har
i
väsentliga
delar
redovisats tidigare (avsnitt 2.4). Några har mera i detalj kritiskt kommente-
redovisats
tidigare
(avsnitt
2.4).
Några
har
mera
i
detalj
kritiskt
kommente-
rat utredningens förslag. Sveriges kyrkokamerala förening. har ansett att
rat
utredningens
förslag.
Sveriges
kyrkokamerala
förening.
har
ansett
att
minimikraven på kompetensnivå bör fastställas på det lokala planet enligt
minimikraven
på
kompetensnivå
bör
fastställas
på
det
lokala
planet
enligt
vad som avtalats centralt. i likhet med vad som nu är fallet beträffande
vad
som
avtalats
centralt.
i
likhet
med
vad
som
nu
är
fallet
beträffande
andra kyrkomusikaliska tjänster. Länsskolnämnden i Malmöhus län har
andra
kyrkomusikaliska
tjänster.
Länsskolnämnden
i
Malmöhus
län
har
ställt sig tveksam till behovet av att en regional statlig myndighet bestäm-
ställt
sig
tveksam
till
behovet
av
att
en
regional
statlig
myndighet
bestäm-
mer minimikompetenscn för kyrkomusiker i större kommuner. Länsskol-
mer
minimikompetenscn
för
kyrkomusiker
i
större
kommuner.
Länsskol-
nämnden har ansett att den kyrkliga samfälligheten själv bör kunna klara
nämnden
har
ansett
att
den
kyrkliga
samfälligheten
själv
bör
kunna
klara
uppgiften. särskilt som den enligt förslaget skall ha rätt att bestämma sig
uppgiften.
särskilt
som
den
enligt
förslaget
skall
ha
rätt
att
bestämma
sig
för en högre kompetens än myndigheten bestämt. Även Göteborgs kyrkli-
för
en
högre
kompetens
än
myndigheten
bestämt.
Även
Göteborgs
kyrkli-
ga samfällighet har ansett att kyrkokommunen bör ha det avgörande infly-
ga
samfällighet
har
ansett
att
kyrkokommunen
bör
ha
det
avgörande
infly-
tandet.
tandet.
Prop.
1987/88:
144
18
18
18
18
En del remissinstanser har understrukit att glesbygdens behov av kyrko- musik pä många håll inte kan tillgodoses om inte orgelspelare utan formell behörighet liksom hittills kan ingå i organisationen. Många remissinstanser förordar att det statliga inflytandet skall utövas av domkapitlen i stället för av stiftsstyrelserna. Bland dessa märks domka- pitlen. Domkyrkoorganisternas förening samt församlingar och pastorat. Kyrkomusikernas riksförbund/Sveriges lärarförbund. TCO. Kristen demo- kratisk samlings kyrkopolitiska råd och andra remissinstanser, bland vilka märks många församlingar och pastorat som avstyrkt förslaget om den statliga regleringens avskaffande. har på olika sätt argumenterat för att domkapitlen även i fortsättningen skall behålla ett inflytande över den kyrkomusikaliska verksamheten. Skälen för mitt förslag Nuvarande tjänsteorganisation: 1 de nuvarande kyrkomusikerdistrikten skall det normalt finnas antingen en organisttjänst eller en kantorstjänst. Organisttjänst får inrättas i distrikt med fler än 5 000 invånare och kantors- tjänst i distrikt med färre invånare. Domkapitlet. som fastställer distriktets tjänstetyp. får dock medge undantag från denna regel. Organisttjänsten är en självständig kyrkomusikalisk tjänst. i vilken dock kan ingå fyllnadstjänstgöring som musiklärare. Kantorstjänsten kan vara en skolkantorstjänst. dvs. en grundskollärartjänst med tillkommande kyr- komusikaliska uppgifter. Den kan också vara en kyrkokantorstjänst. som är en självständig kyrkomusikalisk tjänst. I små distrikt kan med domka- pitlets medgivande finnas en orgelspelare. Den senare saknar formell kyr- komusikalisk kompetens. 1 större distrikt kan organisationen förstärkas med biträdande kyrkomusiker med den kompetens som domkapitlet i varje särskilt fall fastställer. Utanför den författningsmässiga regleringen faller . de s.k. församlingsmusikerna. som kan anställas för särskilda kyrkomusi- kaliska uppgifter. Den 1 mars 1988 fanns i hela landet 2536 kyrkomusiker. varav 417 organister (inklusive de 13 domkyrkoorganisterna). 638 kyrkokantorcr. 287 skolkantorer, 521 biträdande kyrkomusiker och 487 orgelspelare. var- av 318 fullgjorde den kyrkomusikaliska delen av en vakant skolkantors- tjänst. Antalet församlingsmusiker var 166. Övriga kyrkomusiker. t. ex. på sjukhus. var 20. Jämförs siffrorna med dem som utredningen återgett i bilaga 8 till betän- kandet. framträder en påtaglig ökning av antalet kyrkokantorer och biträ- dande kyrkOmusiker och en minskning av antalet orgelspelare. Utgångspunkterna för mina överväganden: För att garantera en god kyrkomusikalisk standard skall det enligt mina förslag även i fortsättningen finnas bestämmelser om särskilda behörighetsvillkor för anställning som kyrkomusiker. Förslagen (avsnitt 2.7) innebär att det även fortsättningsvis skall finnas två huvudtyper av kyrkomusiker nämligen organister och kantorer. Därutöver kan i en del fall med domkapitlets medgivande få anlitas orgelspelare. Jag föreslår också (avsnitt 2.6) att pastoratet för de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna skall kunna förordna någon Prop. 1987/88: 144 19
En del remissinstanser har understrukit att glesbygdens behov av kyrko- musik pä många håll inte kan tillgodoses om inte orgelspelare utan formell behörighet liksom hittills kan ingå i organisationen. Många remissinstanser förordar att det statliga inflytandet skall utövas
En del remissinstanser har understrukit att glesbygdens behov av kyrko- musik pä många håll inte kan tillgodoses om inte orgelspelare utan formell behörighet liksom hittills kan ingå i organisationen.
En del remissinstanser har understrukit att glesbygdens behov av kyrko-
En
del
remissinstanser
har
understrukit
att
glesbygdens
behov
av
kyrko-
musik pä många håll inte kan tillgodoses om inte orgelspelare utan formell
musik
pä
många
håll
inte
kan
tillgodoses
om
inte
orgelspelare
utan
formell
behörighet liksom hittills kan ingå i organisationen.
behörighet
liksom
hittills
kan
ingå
i
organisationen.
Många remissinstanser förordar att det statliga inflytandet skall utövas
Många remissinstanser förordar att det statliga inflytandet skall utövas
Många
remissinstanser
förordar
att
det
statliga
inflytandet
skall
utövas
av domkapitlen i stället för av stiftsstyrelserna. Bland dessa märks domka-
av domkapitlen i stället för av stiftsstyrelserna. Bland dessa märks domka-
av domkapitlen i stället för av stiftsstyrelserna. Bland dessa märks domka-
av
domkapitlen
i
stället
för
av
stiftsstyrelserna.
Bland
dessa
märks
domka-
pitlen. Domkyrkoorganisternas förening samt församlingar och pastorat. Kyrkomusikernas riksförbund/Sveriges lärarförbund. TCO. Kristen demo- kratisk samlings kyrkopolitiska råd och andra remissinstanser, bland vilka märks många församlingar och pastorat som avstyrkt förslaget om den statliga regleringens avskaffande. har på olika sätt argumenterat för att domkapitlen även i fortsättningen skall behålla ett inflytande över den kyrkomusikaliska verksamheten.
pitlen. Domkyrkoorganisternas förening samt församlingar och pastorat. Kyrkomusikernas riksförbund/Sveriges lärarförbund. TCO. Kristen demo- kratisk samlings kyrkopolitiska råd och andra remissinstanser, bland vilka märks många församlingar och pastorat som avstyrkt förslaget om den statliga regleringens avskaffande. har på olika sätt argumenterat för att domkapitlen även i fortsättningen skall behålla ett inflytande över den kyrkomusikaliska verksamheten.
pitlen. Domkyrkoorganisternas förening samt församlingar och pastorat.
pitlen.
Domkyrkoorganisternas
förening
samt
församlingar
och
pastorat.
Kyrkomusikernas riksförbund/Sveriges lärarförbund. TCO. Kristen demo-
Kyrkomusikernas
riksförbund/Sveriges
lärarförbund.
TCO.
Kristen
demo-
kratisk samlings kyrkopolitiska råd och andra remissinstanser, bland vilka
kratisk
samlings
kyrkopolitiska
råd
och
andra
remissinstanser,
bland
vilka
märks många församlingar och pastorat som avstyrkt förslaget om den
märks
många
församlingar
och
pastorat
som
avstyrkt
förslaget
om
den
statliga regleringens avskaffande. har på olika sätt argumenterat för att
statliga
regleringens
avskaffande.
har
på
olika
sätt
argumenterat
för
att
domkapitlen även i fortsättningen skall behålla ett inflytande över den
domkapitlen
även
i
fortsättningen
skall
behålla
ett
inflytande
över
den
kyrkomusikaliska verksamheten.
kyrkomusikaliska
verksamheten.
Skälen för mitt förslag
Skälen för mitt förslag
Skälen för mitt förslag
Skälen
för
mitt
förslag
Nuvarande tjänsteorganisation: 1 de nuvarande kyrkomusikerdistrikten skall det normalt finnas antingen en organisttjänst eller en kantorstjänst. Organisttjänst får inrättas i distrikt med fler än 5 000 invånare och kantors- tjänst i distrikt med färre invånare. Domkapitlet. som fastställer distriktets tjänstetyp. får dock medge undantag från denna regel. Organisttjänsten är en självständig kyrkomusikalisk tjänst. i vilken dock kan ingå fyllnadstjänstgöring som musiklärare. Kantorstjänsten kan vara en skolkantorstjänst. dvs. en grundskollärartjänst med tillkommande kyr- komusikaliska uppgifter. Den kan också vara en kyrkokantorstjänst. som är en självständig kyrkomusikalisk tjänst. I små distrikt kan med domka- pitlets medgivande finnas en orgelspelare. Den senare saknar formell kyr- komusikalisk kompetens. 1 större distrikt kan organisationen förstärkas med biträdande kyrkomusiker med den kompetens som domkapitlet i varje
Nuvarande tjänsteorganisation: 1 de nuvarande kyrkomusikerdistrikten skall det normalt finnas antingen en organisttjänst eller en kantorstjänst. Organisttjänst får inrättas i distrikt med fler än 5 000 invånare och kantors- tjänst i distrikt med färre invånare. Domkapitlet. som fastställer distriktets tjänstetyp. får dock medge undantag från denna regel.
Nuvarande tjänsteorganisation: 1 de nuvarande kyrkomusikerdistrikten
Nuvarande
tjänsteorganisation:
1
de
nuvarande
kyrkomusikerdistrikten
skall det normalt finnas antingen en organisttjänst eller en kantorstjänst.
skall
det
normalt
finnas
antingen
en
organisttjänst
eller
en
kantorstjänst.
Organisttjänst får inrättas i distrikt med fler än 5 000 invånare och kantors-
Organisttjänst
får
inrättas
i
distrikt
med
fler
än
5
000
invånare
och
kantors-
tjänst i distrikt med färre invånare. Domkapitlet. som fastställer distriktets
tjänst
i
distrikt
med
färre
invånare.
Domkapitlet.
som
fastställer
distriktets
tjänstetyp. får dock medge undantag från denna regel.
tjänstetyp.
får
dock
medge
undantag
från
denna
regel.
Organisttjänsten är en självständig kyrkomusikalisk tjänst. i vilken dock kan ingå fyllnadstjänstgöring som musiklärare. Kantorstjänsten kan vara en skolkantorstjänst. dvs. en grundskollärartjänst med tillkommande kyr- komusikaliska uppgifter. Den kan också vara en kyrkokantorstjänst. som är en självständig kyrkomusikalisk tjänst. I små distrikt kan med domka- pitlets medgivande finnas en orgelspelare. Den senare saknar formell kyr- komusikalisk kompetens. 1 större distrikt kan organisationen förstärkas med biträdande kyrkomusiker med den kompetens som domkapitlet i varje
Organisttjänsten är en självständig kyrkomusikalisk tjänst. i vilken dock
Organisttjänsten
är
en
självständig
kyrkomusikalisk
tjänst.
i
vilken
dock
kan ingå fyllnadstjänstgöring som musiklärare. Kantorstjänsten kan vara
kan
ingå
fyllnadstjänstgöring
som
musiklärare.
Kantorstjänsten
kan
vara
en skolkantorstjänst. dvs. en grundskollärartjänst med tillkommande kyr-
en
skolkantorstjänst.
dvs.
en
grundskollärartjänst
med
tillkommande
kyr-
komusikaliska uppgifter. Den kan också vara en kyrkokantorstjänst. som
komusikaliska
uppgifter.
Den
kan
också
vara
en
kyrkokantorstjänst.
som
är en självständig kyrkomusikalisk tjänst. I små distrikt kan med domka-
är
en
självständig
kyrkomusikalisk
tjänst.
I
små
distrikt
kan
med
domka-
pitlets medgivande finnas en orgelspelare. Den senare saknar formell kyr-
pitlets
medgivande
finnas
en
orgelspelare.
Den
senare
saknar
formell
kyr-
komusikalisk kompetens. 1 större distrikt kan organisationen förstärkas
komusikalisk
kompetens.
1
större
distrikt
kan
organisationen
förstärkas
med biträdande kyrkomusiker med den kompetens som domkapitlet i varje
med
biträdande
kyrkomusiker
med
den
kompetens
som
domkapitlet
i
varje
särskilt fall fastställer. Utanför den författningsmässiga regleringen faller .
särskilt fall fastställer. Utanför den författningsmässiga regleringen faller .
särskilt fall fastställer. Utanför den författningsmässiga regleringen faller .
särskilt
fall
fastställer.
Utanför
den
författningsmässiga
regleringen
faller
.
de s.k. församlingsmusikerna. som kan anställas för särskilda kyrkomusi- kaliska uppgifter. Den 1 mars 1988 fanns i hela landet 2536 kyrkomusiker. varav 417 organister (inklusive de 13 domkyrkoorganisterna). 638 kyrkokantorcr. 287 skolkantorer, 521 biträdande kyrkomusiker och 487 orgelspelare. var- av 318 fullgjorde den kyrkomusikaliska delen av en vakant skolkantors- tjänst. Antalet församlingsmusiker var 166. Övriga kyrkomusiker. t. ex. på sjukhus. var 20. Jämförs siffrorna med dem som utredningen återgett i bilaga 8 till betän- kandet. framträder en påtaglig ökning av antalet kyrkokantorer och biträ- dande kyrkOmusiker och en minskning av antalet orgelspelare. Utgångspunkterna för mina överväganden: För att garantera en god kyrkomusikalisk standard skall det enligt mina förslag även i fortsättningen finnas bestämmelser om särskilda behörighetsvillkor för anställning som kyrkomusiker. Förslagen (avsnitt 2.7) innebär att det även fortsättningsvis skall finnas två huvudtyper av kyrkomusiker nämligen organister och kantorer. Därutöver kan i en del fall med domkapitlets medgivande få anlitas orgelspelare. Jag föreslår också (avsnitt 2.6) att pastoratet för de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna skall kunna förordna någon
de s.k. församlingsmusikerna. som kan anställas för särskilda kyrkomusi- kaliska uppgifter.
de s.k. församlingsmusikerna. som kan anställas för särskilda kyrkomusi-
de
s.k.
församlingsmusikerna.
som
kan
anställas
för
särskilda
kyrkomusi-
kaliska uppgifter.
kaliska
uppgifter.
Den 1 mars 1988 fanns i hela landet 2536 kyrkomusiker. varav 417 organister (inklusive de 13 domkyrkoorganisterna). 638 kyrkokantorcr. 287 skolkantorer, 521 biträdande kyrkomusiker och 487 orgelspelare. var- av 318 fullgjorde den kyrkomusikaliska delen av en vakant skolkantors- tjänst. Antalet församlingsmusiker var 166. Övriga kyrkomusiker. t. ex. på sjukhus. var 20.
Den 1 mars 1988 fanns i hela landet 2536 kyrkomusiker. varav 417
Den
1
mars
1988
fanns
i
hela
landet
2536
kyrkomusiker.
varav
417
organister (inklusive de 13 domkyrkoorganisterna). 638 kyrkokantorcr.
organister
(inklusive
de
13
domkyrkoorganisterna).
638
kyrkokantorcr.
287 skolkantorer, 521 biträdande kyrkomusiker och 487 orgelspelare. var-
287
skolkantorer,
521
biträdande
kyrkomusiker
och
487
orgelspelare.
var-
av 318 fullgjorde den kyrkomusikaliska delen av en vakant skolkantors-
av
318
fullgjorde
den
kyrkomusikaliska
delen
av
en
vakant
skolkantors-
tjänst. Antalet församlingsmusiker var 166. Övriga kyrkomusiker. t. ex. på
tjänst.
Antalet
församlingsmusiker
var
166.
Övriga
kyrkomusiker.
t.
ex.
på
sjukhus. var 20.
sjukhus.
var
20.
Jämförs siffrorna med dem som utredningen återgett i bilaga 8 till betän- kandet. framträder en påtaglig ökning av antalet kyrkokantorer och biträ- dande kyrkOmusiker och en minskning av antalet orgelspelare.
Jämförs siffrorna med dem som utredningen återgett i bilaga 8 till betän-
Jämförs
siffrorna
med
dem
som
utredningen
återgett
i
bilaga
8
till
betän-
kandet. framträder en påtaglig ökning av antalet kyrkokantorer och biträ-
kandet.
framträder
en
påtaglig
ökning
av
antalet
kyrkokantorer
och
biträ-
dande kyrkOmusiker och en minskning av antalet orgelspelare.
dande
kyrkOmusiker
och
en
minskning
av
antalet
orgelspelare.
Utgångspunkterna för mina överväganden: För att garantera en god kyrkomusikalisk standard skall det enligt mina förslag även i fortsättningen finnas bestämmelser om särskilda behörighetsvillkor för anställning som kyrkomusiker. Förslagen (avsnitt 2.7) innebär att det även fortsättningsvis skall finnas två huvudtyper av kyrkomusiker nämligen organister och kantorer. Därutöver kan i en del fall med domkapitlets medgivande få anlitas orgelspelare. Jag föreslår också (avsnitt 2.6) att pastoratet för de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna skall kunna förordna någon
Utgångspunkterna för mina överväganden: För att garantera en god
Utgångspunkterna
för
mina
överväganden:
För
att
garantera
en
god
kyrkomusikalisk standard skall det enligt mina förslag även i fortsättningen
kyrkomusikalisk
standard
skall
det
enligt
mina
förslag
även
i
fortsättningen
finnas bestämmelser om särskilda behörighetsvillkor för anställning som
finnas
bestämmelser
om
särskilda
behörighetsvillkor
för
anställning
som
kyrkomusiker. Förslagen (avsnitt 2.7) innebär att det även fortsättningsvis
kyrkomusiker.
Förslagen
(avsnitt
2.7)
innebär
att
det
även
fortsättningsvis
skall finnas två huvudtyper av kyrkomusiker nämligen organister och
skall
finnas
två
huvudtyper
av
kyrkomusiker
nämligen
organister
och
kantorer. Därutöver kan i en del fall med domkapitlets medgivande få
kantorer.
Därutöver
kan
i
en
del
fall
med
domkapitlets
medgivande
få
anlitas orgelspelare. Jag föreslår också (avsnitt 2.6) att pastoratet för de
anlitas
orgelspelare.
Jag
föreslår
också
(avsnitt
2.6)
att
pastoratet
för
de
obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna skall kunna förordna någon
obligatoriska
kyrkomusikaliska
uppgifterna
skall
kunna
förordna
någon
Prop.
1987/88:
144
19
19
19
19
söm har organist- eller kantorsbehörighet. men som är anställd hos någon annan. exempelvis som musiklärare på en skola eller som kyrkomusiker i ett annat pastorat. Med pastoratet som ny indelningsgrund uppkommer i många fall nya möjligheter att anpassa den kyrkomusikaliska organisationen till de lokala behoven och förhållandena i övrigt. Avskaffandet av den statliga reglering- en gör det också möjligt att genomföra en lämplig fördelning av arbetsupp- gifterna mellan flera kyrkomusiker. För att dessa fördelar skall kttnna tas till vara. bör enligt min mening göras så få ingrepp som möjligt i pastoratets frihet att anordna en till de lokala förhållandena anpassad organisation. Regleringens syfte skall endast vara att garanteraen god och så långt möjligt likvärdig kyrkomusikalisk standard. Principiellt krav på en organist i varje pastorat: Utredningen har ansett att det statliga inflytandet över organisationen av den kyrkomusikaliska verksamheten främst bör bestå i att efter förslag av pastoraten bestämma dels minimum för verksamhetens omfattning i varje pastorat. dels mini- mikraven på behörighet för de kyrkomusikertjänster som inrättas. Av det jag tidigare anfört framgår attjag anser att minimikravet på den kyrkomusi- kaliska verksamheten i pastoraten bör anges direkt i lag. Kvaliteten i organisationen tillgodoses enligt mitt förslag i första hand genom kravet på åtminstone kantorsbehörighet för att få förordnas för den obligatoriska kyrkomttsikaliska verksamheten i pastoratet. Därutöver be- hövs endast en föreskrift om när organist skall finnas anställd. Enligt kyrkomusikerförordningen avgörs valet mellan organist och kan- tor av om invånarantalet i distriktet överstiger 5000 personer. Regeln är enkel. men alltför stel. Detta har även utredningen konstaterat. 1 och med att kyrkomusikerorganisationen skall byggas llpp med pastoratet som en- het i stället för församlingen. passar inte heller konstruktionen. Utgångspunkten bör enligt min mening vara att det i varje pastorat skall finnas åtminstone en organist. Då kan ett kvalitativt högtstående utbud av kyrkomusik ställas till alla församlingarnas förfogande. Möjlighet att ge dispens: Den 1 januari 1987 understeg folkmängden 4000 i 559 av landets 1 138 pastorat och 6000 i 729 av dem. Det betyder att en stor del av landets pastorat inte för närvarande har någon organisttjänst. Av mindre pastorat där även de kyrkomusikaliska uppgifterna är av mind- re omfattning kan av bl. a. ekonomiska skäl oftast inte krävas att de anställer en organist. Det är därför nödvändigt att undantag kan göras från det principiella kravet på minst en organist. En naturlig utgångspunkt för bedömningen huruvida det finns underlag för att anställa en organist är invånarantalet och de regler som idag är knutna till detta. Invånarantalet är dock inte en sådan faktor som ensam kan få fälla utslaget. Flera andra faktorer måste också kunna vägas in. En sådan faktor är antalet kyrkomedlemmar. På orter där många invåna- re inte är medlemmar i kyrkan, kan det vara så att medlemsantalet bättre än invånarantalet återspeglar behovet av kyrkomusikaliska insatser. Med- lemsantalet är också i viss mån ett uttryck för pastoratets ekonomiska förmåga. Viktigare än antalet kyrkomedlemmar är dock den kyrkliga besöks- Prop. 1987/88: 144
söm har organist- eller kantorsbehörighet. men som är anställd hos någon annan. exempelvis som musiklärare på en skola eller som kyrkomusiker i ett annat pastorat. Med pastoratet som ny indelningsgrund uppkommer i många fall nya möjligheter att anpassa den kyrkomusikaliska organisationen till de lokala behoven och förhållandena i övrigt. Avskaffandet av den statliga reglering- en gör det också möjligt att genomföra en lämplig fördelning av arbetsupp- gifterna mellan flera kyrkomusiker. För att dessa fördelar skall kttnna tas till vara. bör enligt min mening göras så få ingrepp som möjligt i pastoratets frihet att anordna en till de lokala förhållandena anpassad organisation. Regleringens syfte skall endast vara att garanteraen god och så långt möjligt likvärdig kyrkomusikalisk standard. Principiellt krav på en organist i varje pastorat: Utredningen har ansett att det statliga inflytandet över organisationen av den kyrkomusikaliska verksamheten främst bör bestå i att efter förslag av pastoraten bestämma dels minimum för verksamhetens omfattning i varje pastorat. dels mini- mikraven på behörighet för de kyrkomusikertjänster som inrättas. Av det jag tidigare anfört framgår attjag anser att minimikravet på den kyrkomusi- kaliska verksamheten i pastoraten bör anges direkt i lag. Kvaliteten i organisationen tillgodoses enligt mitt förslag i första hand genom kravet på åtminstone kantorsbehörighet för att få förordnas för den obligatoriska kyrkomttsikaliska verksamheten i pastoratet. Därutöver be- hövs endast en föreskrift om när organist skall finnas anställd. Enligt kyrkomusikerförordningen avgörs valet mellan organist och kan- tor av om invånarantalet i distriktet överstiger 5000 personer. Regeln är enkel. men alltför stel. Detta har även utredningen konstaterat. 1 och med att kyrkomusikerorganisationen skall byggas llpp med pastoratet som en- het i stället för församlingen. passar inte heller konstruktionen. Utgångspunkten bör enligt min mening vara att det i varje pastorat skall finnas åtminstone en organist. Då kan ett kvalitativt högtstående utbud av kyrkomusik ställas till alla församlingarnas förfogande. Möjlighet att ge dispens: Den 1 januari 1987 understeg folkmängden 4000 i 559 av landets 1 138 pastorat och 6000 i 729 av dem. Det betyder att en stor del av landets pastorat inte för närvarande har någon organisttjänst. Av mindre pastorat där även de kyrkomusikaliska uppgifterna är av mind- re omfattning kan av bl. a. ekonomiska skäl oftast inte krävas att de anställer en organist. Det är därför nödvändigt att undantag kan göras från det principiella kravet på minst en organist. En naturlig utgångspunkt för bedömningen huruvida det finns underlag för att anställa en organist är invånarantalet och de regler som idag är knutna till detta. Invånarantalet är dock inte en sådan faktor som ensam kan få fälla utslaget. Flera andra faktorer måste också kunna vägas in. En sådan faktor är antalet kyrkomedlemmar. På orter där många invåna- re inte är medlemmar i kyrkan, kan det vara så att medlemsantalet bättre än invånarantalet återspeglar behovet av kyrkomusikaliska insatser. Med- lemsantalet är också i viss mån ett uttryck för pastoratets ekonomiska förmåga. Viktigare än antalet kyrkomedlemmar är dock den kyrkliga besöks-
söm har organist- eller kantorsbehörighet. men som är anställd hos någon annan. exempelvis som musiklärare på en skola eller som kyrkomusiker i ett annat pastorat.
söm har organist- eller kantorsbehörighet. men som är anställd hos någon
söm
har
organist-
eller
kantorsbehörighet.
men
som
är
anställd
hos
någon
annan. exempelvis som musiklärare på en skola eller som kyrkomusiker i
annan.
exempelvis
som
musiklärare
på
en
skola
eller
som
kyrkomusiker
i
ett annat pastorat.
ett
annat
pastorat.
Med pastoratet som ny indelningsgrund uppkommer i många fall nya möjligheter att anpassa den kyrkomusikaliska organisationen till de lokala behoven och förhållandena i övrigt. Avskaffandet av den statliga reglering- en gör det också möjligt att genomföra en lämplig fördelning av arbetsupp- gifterna mellan flera kyrkomusiker. För att dessa fördelar skall kttnna tas till vara. bör enligt min mening göras så få ingrepp som möjligt i pastoratets frihet att anordna en till de lokala förhållandena anpassad organisation. Regleringens syfte skall endast vara att garanteraen god och så långt möjligt likvärdig kyrkomusikalisk standard.
Med pastoratet som ny indelningsgrund uppkommer i många fall nya
Med
pastoratet
som
ny
indelningsgrund
uppkommer
i
många
fall
nya
möjligheter att anpassa den kyrkomusikaliska organisationen till de lokala
möjligheter
att
anpassa
den
kyrkomusikaliska
organisationen
till
de
lokala
behoven och förhållandena i övrigt. Avskaffandet av den statliga reglering-
behoven
och
förhållandena
i
övrigt.
Avskaffandet
av
den
statliga
reglering-
en gör det också möjligt att genomföra en lämplig fördelning av arbetsupp-
en
gör
det
också
möjligt
att
genomföra
en
lämplig
fördelning
av
arbetsupp-
gifterna mellan flera kyrkomusiker. För att dessa fördelar skall kttnna tas
gifterna
mellan
flera
kyrkomusiker.
För
att
dessa
fördelar
skall
kttnna
tas
till vara. bör enligt min mening göras så få ingrepp som möjligt i pastoratets
till
vara.
bör
enligt
min
mening
göras
så
få
ingrepp
som
möjligt
i
pastoratets
frihet att anordna en till de lokala förhållandena anpassad organisation.
frihet
att
anordna
en
till
de
lokala
förhållandena
anpassad
organisation.
Regleringens syfte skall endast vara att garanteraen god och så långt
Regleringens
syfte
skall
endast
vara
att
garanteraen
god
och
så
långt
möjligt likvärdig kyrkomusikalisk standard.
möjligt
likvärdig
kyrkomusikalisk
standard.
Principiellt krav på en organist i varje pastorat: Utredningen har ansett att det statliga inflytandet över organisationen av den kyrkomusikaliska verksamheten främst bör bestå i att efter förslag av pastoraten bestämma dels minimum för verksamhetens omfattning i varje pastorat. dels mini- mikraven på behörighet för de kyrkomusikertjänster som inrättas. Av det jag tidigare anfört framgår attjag anser att minimikravet på den kyrkomusi- kaliska verksamheten i pastoraten bör anges direkt i lag.
Principiellt krav på en organist i varje pastorat: Utredningen har ansett
Principiellt
krav
på
en
organist
i
varje
pastorat:
Utredningen
har
ansett
att det statliga inflytandet över organisationen av den kyrkomusikaliska
att
det
statliga
inflytandet
över
organisationen
av
den
kyrkomusikaliska
verksamheten främst bör bestå i att efter förslag av pastoraten bestämma
verksamheten
främst
bör
bestå
i
att
efter
förslag
av
pastoraten
bestämma
dels minimum för verksamhetens omfattning i varje pastorat. dels mini-
dels
minimum
för
verksamhetens
omfattning
i
varje
pastorat.
dels
mini-
mikraven på behörighet för de kyrkomusikertjänster som inrättas. Av det
mikraven
på
behörighet
för
de
kyrkomusikertjänster
som
inrättas.
Av
det
jag tidigare anfört framgår attjag anser att minimikravet på den kyrkomusi-
jag
tidigare
anfört
framgår
attjag
anser
att
minimikravet
på
den
kyrkomusi-
kaliska verksamheten i pastoraten bör anges direkt i lag.
kaliska
verksamheten
i
pastoraten
bör
anges
direkt
i
lag.
Kvaliteten i organisationen tillgodoses enligt mitt förslag i första hand genom kravet på åtminstone kantorsbehörighet för att få förordnas för den obligatoriska kyrkomttsikaliska verksamheten i pastoratet. Därutöver be- hövs endast en föreskrift om när organist skall finnas anställd.
Kvaliteten i organisationen tillgodoses enligt mitt förslag i första hand
Kvaliteten
i
organisationen
tillgodoses
enligt
mitt
förslag
i
första
hand
genom kravet på åtminstone kantorsbehörighet för att få förordnas för den
genom
kravet
på
åtminstone
kantorsbehörighet
för
att
få
förordnas
för
den
obligatoriska kyrkomttsikaliska verksamheten i pastoratet. Därutöver be-
obligatoriska
kyrkomttsikaliska
verksamheten
i
pastoratet.
Därutöver
be-
hövs endast en föreskrift om när organist skall finnas anställd.
hövs
endast
en
föreskrift
om
när
organist
skall
finnas
anställd.
Enligt kyrkomusikerförordningen avgörs valet mellan organist och kan- tor av om invånarantalet i distriktet överstiger 5000 personer. Regeln är enkel. men alltför stel. Detta har även utredningen konstaterat. 1 och med att kyrkomusikerorganisationen skall byggas llpp med pastoratet som en- het i stället för församlingen. passar inte heller konstruktionen.
Enligt kyrkomusikerförordningen avgörs valet mellan organist och kan-
Enligt
kyrkomusikerförordningen
avgörs
valet
mellan
organist
och
kan-
tor av om invånarantalet i distriktet överstiger 5000 personer. Regeln är
tor
av
om
invånarantalet
i
distriktet
överstiger
5000
personer.
Regeln
är
enkel. men alltför stel. Detta har även utredningen konstaterat. 1 och med
enkel.
men
alltför
stel.
Detta
har
även
utredningen
konstaterat.
1
och
med
att kyrkomusikerorganisationen skall byggas llpp med pastoratet som en-
att
kyrkomusikerorganisationen
skall
byggas
llpp
med
pastoratet
som
en-
het i stället för församlingen. passar inte heller konstruktionen.
het
i
stället
för
församlingen.
passar
inte
heller
konstruktionen.
Utgångspunkten bör enligt min mening vara att det i varje pastorat skall finnas åtminstone en organist. Då kan ett kvalitativt högtstående utbud av kyrkomusik ställas till alla församlingarnas förfogande.
Utgångspunkten bör enligt min mening vara att det i varje pastorat skall
Utgångspunkten
bör
enligt
min
mening
vara
att
det
i
varje
pastorat
skall
finnas åtminstone en organist. Då kan ett kvalitativt högtstående utbud av
finnas
åtminstone
en
organist.
Då
kan
ett
kvalitativt
högtstående
utbud
av
kyrkomusik ställas till alla församlingarnas förfogande.
kyrkomusik
ställas
till
alla
församlingarnas
förfogande.
Möjlighet att ge dispens: Den 1 januari 1987 understeg folkmängden 4000 i 559 av landets 1 138 pastorat och 6000 i 729 av dem. Det betyder att en stor del av landets pastorat inte för närvarande har någon organisttjänst. Av mindre pastorat där även de kyrkomusikaliska uppgifterna är av mind- re omfattning kan av bl. a. ekonomiska skäl oftast inte krävas att de anställer en organist. Det är därför nödvändigt att undantag kan göras från det principiella kravet på minst en organist.
Möjlighet att ge dispens: Den 1 januari 1987 understeg folkmängden 4000
Möjlighet
att
ge
dispens:
Den
1
januari
1987
understeg
folkmängden
4000
i 559 av landets 1 138 pastorat och 6000 i 729 av dem. Det betyder att en
i
559
av
landets
1
138
pastorat
och
6000
i
729
av
dem.
Det
betyder
att
en
stor del av landets pastorat inte för närvarande har någon organisttjänst.
stor
del
av
landets
pastorat
inte
för
närvarande
har
någon
organisttjänst.
Av mindre pastorat där även de kyrkomusikaliska uppgifterna är av mind-
Av
mindre
pastorat
där
även
de
kyrkomusikaliska
uppgifterna
är
av
mind-
re omfattning kan av bl. a. ekonomiska skäl oftast inte krävas att de
re
omfattning
kan
av
bl.
a.
ekonomiska
skäl
oftast
inte
krävas
att
de
anställer en organist. Det är därför nödvändigt att undantag kan göras från
anställer
en
organist.
Det
är
därför
nödvändigt
att
undantag
kan
göras
från
det principiella kravet på minst en organist.
det
principiella
kravet
på
minst
en
organist.
En naturlig utgångspunkt för bedömningen huruvida det finns underlag för att anställa en organist är invånarantalet och de regler som idag är knutna till detta. Invånarantalet är dock inte en sådan faktor som ensam kan få fälla utslaget. Flera andra faktorer måste också kunna vägas in.
En naturlig utgångspunkt för bedömningen huruvida det finns underlag
En
naturlig
utgångspunkt
för
bedömningen
huruvida
det
finns
underlag
för att anställa en organist är invånarantalet och de regler som idag är
för
att
anställa
en
organist
är
invånarantalet
och
de
regler
som
idag
är
knutna till detta. Invånarantalet är dock inte en sådan faktor som ensam
knutna
till
detta.
Invånarantalet
är
dock
inte
en
sådan
faktor
som
ensam
kan få fälla utslaget. Flera andra faktorer måste också kunna vägas in.
kan
få
fälla
utslaget.
Flera
andra
faktorer
måste
också
kunna
vägas
in.
En sådan faktor är antalet kyrkomedlemmar. På orter där många invåna- re inte är medlemmar i kyrkan, kan det vara så att medlemsantalet bättre än invånarantalet återspeglar behovet av kyrkomusikaliska insatser. Med- lemsantalet är också i viss mån ett uttryck för pastoratets ekonomiska förmåga.
En sådan faktor är antalet kyrkomedlemmar. På orter där många invåna-
En
sådan
faktor
är
antalet
kyrkomedlemmar.
På
orter
där
många
invåna-
re inte är medlemmar i kyrkan, kan det vara så att medlemsantalet bättre
re
inte
är
medlemmar
i
kyrkan,
kan
det
vara
så
att
medlemsantalet
bättre
än invånarantalet återspeglar behovet av kyrkomusikaliska insatser. Med-
än
invånarantalet
återspeglar
behovet
av
kyrkomusikaliska
insatser.
Med-
lemsantalet är också i viss mån ett uttryck för pastoratets ekonomiska
lemsantalet
är
också
i
viss
mån
ett
uttryck
för
pastoratets
ekonomiska
förmåga.
förmåga.
Viktigare än antalet kyrkomedlemmar är dock den kyrkliga besöks-
Viktigare än antalet kyrkomedlemmar är dock den kyrkliga besöks-
Viktigare
än
antalet
kyrkomedlemmar
är
dock
den
kyrkliga
besöks-
Prop.
1987/88:
144
frekvensen och det lokala engagemanget i kyrkans musikliv. En särskilt viktig faktor utgör körverksamheten. vilken kan variera högst betydligt. både i omfattning och kvalitet. Det kan röra sig om såväl stora oratoriekö- rer som körer med lägre ambitioner. ' 1 de inre delarna av storstäderna bor nttmera inte så många. men ett mycket stort antal människor vistas ändå regelbundet där. Detta medför ett krav på resurser för kvalificerad kyrkomusikalisk verksamhet. Andra liknande faktorer kan vara förekomsten av större sjukhus och andra lik- nande inrättningar. Det kan. också. dock mera undantagsvis. vara så att förhållandena i ett pastorat inte motiverar att en organist anställs, trots att pastoratet är stort. De kyrkomusikaliska uppgifterna kan fördela sig på ett större antal försam- lingar. så att de av organisatoriska skäl måste utföras av flera anställda med mindre tjänstgöring. Domkapitlet medger undantag från kravet på organist: Utredningen har föreslagit att det skall ankomma på stiftsstyrelserna att fastställa behörig- hetskraven för kyrkomusikertjänsterna. Avgörande för utredningens val mellan domkapitel och stiftsstyrelse har blivit den begränsning av domka— pitlets framtida uppgifter till frågor som rör kyrkans lära och den prästerli- ga ämbetsförvaltningen, som föreslagits av 1982 års kyrkokommitté och som återspeglas i propositionen (1987/88:31) om ny organisation på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan, m.m. Domkapitlen har emellertid lång erfarenhet av kyrkomusikfrågor. I det följande kommerjag att föreslå att det skall ankomma på domkapitlen att medverka även vid tillsättningen av kyrkomusiker och vid fastställandet av reglementen för den kyrkomusika— liska verksamheten i pastoraten. Därför finnerjag det lämpligast att dom- kapitlen handlägger även den här behandlade frågan. Därigenom tillgodo- ses också ett önskemål från många remissinstanser. Jag vill i detta sammanhang understryka. att vad det nu handlar om är en reglering, avsedd att garantera en kvalitativ minimistandard på den kyrko- musikaliska verksamheten i pastoraten. l normalfallet bör domkapitlet enligt min bedömning kunna utgå från att det nuvarande antalet inrättade organisttjänster i stort sett kan anses motsvara behovet. En minskning av antalet organister strider mot syftet att säkra den höga kvalitet som i dag kännetecknar svensk kyrkomusik. Den pågående verksamhetens omfatt- ning och innehåll bör också vara utgångspunkten när pastoraten planerar den kyrkomusikaliska verksamheten i framtiden. Jag utgår från att det liksom nu i många pastorat. inte minst i städer. kommer att finnas flera kyrkomusiker med organistbehörighet. Orgelspelare: I ett kyrkomusikerdistrikt. där arbetsuppgifterna är av ringa omfattning och kantorstjänst av organisatoriska skäl inte lämpligen kan inrättas eller behållas. får för närvarande i stället efter medgivande av domkapitlet anställas en orgelspelare. Orgelspelare får också anställas för kyrkomusikaliska uppgifter som avskilts från en'ledig skolkantorstjänst som visat sig svårbesätt. Orgelspelare kan ha en högst varierande utbild- ningsbakgrund. ' Som jag anfört i det föregående år det angeläget att hålla uppe kvalifika- tionerna hos de utövande kyrkomusikerna på en Så hög nivå som möjligt. Prop. 1987/88:144
frekvensen och det lokala engagemanget i kyrkans musikliv. En särskilt viktig faktor utgör körverksamheten. vilken kan variera högst betydligt. både i omfattning och kvalitet. Det kan röra sig om såväl stora oratoriekö- rer som körer med lägre ambitioner. ' 1 de inre delarna av storstäderna bor nttmera inte så många. men ett mycket stort antal människor vistas ändå regelbundet där. Detta medför ett krav på resurser för kvalificerad kyrkomusikalisk verksamhet. Andra liknande faktorer kan vara förekomsten av större sjukhus och andra lik- nande inrättningar. Det kan. också. dock mera undantagsvis. vara så att förhållandena i ett pastorat inte motiverar att en organist anställs, trots att pastoratet är stort. De kyrkomusikaliska uppgifterna kan fördela sig på ett större antal försam- lingar. så att de av organisatoriska skäl måste utföras av flera anställda med mindre tjänstgöring. Domkapitlet medger undantag från kravet på organist: Utredningen har föreslagit att det skall ankomma på stiftsstyrelserna att fastställa behörig- hetskraven för kyrkomusikertjänsterna. Avgörande för utredningens val mellan domkapitel och stiftsstyrelse har blivit den begränsning av domka— pitlets framtida uppgifter till frågor som rör kyrkans lära och den prästerli- ga ämbetsförvaltningen, som föreslagits av 1982 års kyrkokommitté och som återspeglas i propositionen (1987/88:31) om ny organisation på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan, m.m. Domkapitlen har emellertid lång erfarenhet av kyrkomusikfrågor. I det följande kommerjag att föreslå att det skall ankomma på domkapitlen att medverka även vid tillsättningen av kyrkomusiker och vid fastställandet av reglementen för den kyrkomusika— liska verksamheten i pastoraten. Därför finnerjag det lämpligast att dom- kapitlen handlägger även den här behandlade frågan. Därigenom tillgodo- ses också ett önskemål från många remissinstanser. Jag vill i detta sammanhang understryka. att vad det nu handlar om är en reglering, avsedd att garantera en kvalitativ minimistandard på den kyrko- musikaliska verksamheten i pastoraten. l normalfallet bör domkapitlet enligt min bedömning kunna utgå från att det nuvarande antalet inrättade organisttjänster i stort sett kan anses motsvara behovet. En minskning av antalet organister strider mot syftet att säkra den höga kvalitet som i dag kännetecknar svensk kyrkomusik. Den pågående verksamhetens omfatt- ning och innehåll bör också vara utgångspunkten när pastoraten planerar den kyrkomusikaliska verksamheten i framtiden. Jag utgår från att det liksom nu i många pastorat. inte minst i städer. kommer att finnas flera kyrkomusiker med organistbehörighet. Orgelspelare: I ett kyrkomusikerdistrikt. där arbetsuppgifterna är av ringa omfattning och kantorstjänst av organisatoriska skäl inte lämpligen kan inrättas eller behållas. får för närvarande i stället efter medgivande av domkapitlet anställas en orgelspelare. Orgelspelare får också anställas för kyrkomusikaliska uppgifter som avskilts från en'ledig skolkantorstjänst som visat sig svårbesätt. Orgelspelare kan ha en högst varierande utbild- ningsbakgrund. ' Som jag anfört i det föregående år det angeläget att hålla uppe kvalifika- tionerna hos de utövande kyrkomusikerna på en Så hög nivå som möjligt.
frekvensen och det lokala engagemanget i kyrkans musikliv. En särskilt viktig faktor utgör körverksamheten. vilken kan variera högst betydligt. både i omfattning och kvalitet. Det kan röra sig om såväl stora oratoriekö- rer som körer med lägre ambitioner. '
frekvensen och det lokala engagemanget i kyrkans musikliv. En särskilt
frekvensen
och
det
lokala
engagemanget
i
kyrkans
musikliv.
En
särskilt
viktig faktor utgör körverksamheten. vilken kan variera högst betydligt.
viktig
faktor
utgör
körverksamheten.
vilken
kan
variera
högst
betydligt.
både i omfattning och kvalitet. Det kan röra sig om såväl stora oratoriekö-
både
i
omfattning
och
kvalitet.
Det
kan
röra
sig
om
såväl
stora
oratoriekö-
rer som körer med lägre ambitioner. '
rer
som
körer
med
lägre
ambitioner.
'
1 de inre delarna av storstäderna bor nttmera inte så många. men ett mycket stort antal människor vistas ändå regelbundet där. Detta medför ett krav på resurser för kvalificerad kyrkomusikalisk verksamhet. Andra liknande faktorer kan vara förekomsten av större sjukhus och andra lik- nande inrättningar.
1 de inre delarna av storstäderna bor nttmera inte så många. men ett
1
de
inre
delarna
av
storstäderna
bor
nttmera
inte
så
många.
men
ett
mycket stort antal människor vistas ändå regelbundet där. Detta medför
mycket
stort
antal
människor
vistas
ändå
regelbundet
där.
Detta
medför
ett krav på resurser för kvalificerad kyrkomusikalisk verksamhet. Andra
ett
krav
på
resurser
för
kvalificerad
kyrkomusikalisk
verksamhet.
Andra
liknande faktorer kan vara förekomsten av större sjukhus och andra lik-
liknande
faktorer
kan
vara
förekomsten
av
större
sjukhus
och
andra
lik-
nande inrättningar.
nande
inrättningar.
Det kan. också. dock mera undantagsvis. vara så att förhållandena i ett pastorat inte motiverar att en organist anställs, trots att pastoratet är stort. De kyrkomusikaliska uppgifterna kan fördela sig på ett större antal försam- lingar. så att de av organisatoriska skäl måste utföras av flera anställda med mindre tjänstgöring.
Det kan. också. dock mera undantagsvis. vara så att förhållandena i ett
Det
kan.
också.
dock
mera
undantagsvis.
vara
så
att
förhållandena
i
ett
pastorat inte motiverar att en organist anställs, trots att pastoratet är stort.
pastorat
inte
motiverar
att
en
organist
anställs,
trots
att
pastoratet
är
stort.
De kyrkomusikaliska uppgifterna kan fördela sig på ett större antal försam-
De
kyrkomusikaliska
uppgifterna
kan
fördela
sig
på
ett
större
antal
försam-
lingar. så att de av organisatoriska skäl måste utföras av flera anställda
lingar.
så
att
de
av
organisatoriska
skäl
måste
utföras
av
flera
anställda
med mindre tjänstgöring.
med
mindre
tjänstgöring.
Domkapitlet medger undantag från kravet på organist: Utredningen har föreslagit att det skall ankomma på stiftsstyrelserna att fastställa behörig- hetskraven för kyrkomusikertjänsterna. Avgörande för utredningens val mellan domkapitel och stiftsstyrelse har blivit den begränsning av domka— pitlets framtida uppgifter till frågor som rör kyrkans lära och den prästerli- ga ämbetsförvaltningen, som föreslagits av 1982 års kyrkokommitté och som återspeglas i propositionen (1987/88:31) om ny organisation på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan, m.m. Domkapitlen har emellertid lång erfarenhet av kyrkomusikfrågor. I det följande kommerjag att föreslå att det skall ankomma på domkapitlen att medverka även vid tillsättningen av kyrkomusiker och vid fastställandet av reglementen för den kyrkomusika— liska verksamheten i pastoraten. Därför finnerjag det lämpligast att dom- kapitlen handlägger även den här behandlade frågan. Därigenom tillgodo- ses också ett önskemål från många remissinstanser.
Domkapitlet medger undantag från kravet på organist: Utredningen har
Domkapitlet
medger
undantag
från
kravet
på
organist:
Utredningen
har
föreslagit att det skall ankomma på stiftsstyrelserna att fastställa behörig-
föreslagit
att
det
skall
ankomma
på
stiftsstyrelserna
att
fastställa
behörig-
hetskraven för kyrkomusikertjänsterna. Avgörande för utredningens val
hetskraven
för
kyrkomusikertjänsterna.
Avgörande
för
utredningens
val
mellan domkapitel och stiftsstyrelse har blivit den begränsning av domka—
mellan
domkapitel
och
stiftsstyrelse
har
blivit
den
begränsning
av
domka—
pitlets framtida uppgifter till frågor som rör kyrkans lära och den prästerli-
pitlets
framtida
uppgifter
till
frågor
som
rör
kyrkans
lära
och
den
prästerli-
ga ämbetsförvaltningen, som föreslagits av 1982 års kyrkokommitté och
ga
ämbetsförvaltningen,
som
föreslagits
av
1982
års
kyrkokommitté
och
som återspeglas i propositionen (1987/88:31) om ny organisation på lokal-
som
återspeglas
i
propositionen
(1987/88:31)
om
ny
organisation
på
lokal-
och stiftsplanet i svenska kyrkan, m.m. Domkapitlen har emellertid lång
och
stiftsplanet
i
svenska
kyrkan,
m.m.
Domkapitlen
har
emellertid
lång
erfarenhet av kyrkomusikfrågor. I det följande kommerjag att föreslå att
erfarenhet
av
kyrkomusikfrågor.
I
det
följande
kommerjag
att
föreslå
att
det skall ankomma på domkapitlen att medverka även vid tillsättningen av
det
skall
ankomma
på
domkapitlen
att
medverka
även
vid
tillsättningen
av
kyrkomusiker och vid fastställandet av reglementen för den kyrkomusika—
kyrkomusiker
och
vid
fastställandet
av
reglementen
för
den
kyrkomusika—
liska verksamheten i pastoraten. Därför finnerjag det lämpligast att dom-
liska
verksamheten
i
pastoraten.
Därför
finnerjag
det
lämpligast
att
dom-
kapitlen handlägger även den här behandlade frågan. Därigenom tillgodo-
kapitlen
handlägger
även
den
här
behandlade
frågan.
Därigenom
tillgodo-
ses också ett önskemål från många remissinstanser.
ses
också
ett
önskemål
från
många
remissinstanser.
Jag vill i detta sammanhang understryka. att vad det nu handlar om är en reglering, avsedd att garantera en kvalitativ minimistandard på den kyrko- musikaliska verksamheten i pastoraten. l normalfallet bör domkapitlet enligt min bedömning kunna utgå från att det nuvarande antalet inrättade organisttjänster i stort sett kan anses motsvara behovet. En minskning av antalet organister strider mot syftet att säkra den höga kvalitet som i dag kännetecknar svensk kyrkomusik. Den pågående verksamhetens omfatt- ning och innehåll bör också vara utgångspunkten när pastoraten planerar den kyrkomusikaliska verksamheten i framtiden. Jag utgår från att det liksom nu i många pastorat. inte minst i städer. kommer att finnas flera kyrkomusiker med organistbehörighet.
Jag vill i detta sammanhang understryka. att vad det nu handlar om är en
Jag
vill
i
detta
sammanhang
understryka.
att
vad
det
nu
handlar
om
är
en
reglering, avsedd att garantera en kvalitativ minimistandard på den kyrko-
reglering,
avsedd
att
garantera
en
kvalitativ
minimistandard
på
den
kyrko-
musikaliska verksamheten i pastoraten. l normalfallet bör domkapitlet
musikaliska
verksamheten
i
pastoraten.
l
normalfallet
bör
domkapitlet
enligt min bedömning kunna utgå från att det nuvarande antalet inrättade
enligt
min
bedömning
kunna
utgå
från
att
det
nuvarande
antalet
inrättade
organisttjänster i stort sett kan anses motsvara behovet. En minskning av
organisttjänster
i
stort
sett
kan
anses
motsvara
behovet.
En
minskning
av
antalet organister strider mot syftet att säkra den höga kvalitet som i dag
antalet
organister
strider
mot
syftet
att
säkra
den
höga
kvalitet
som
i
dag
kännetecknar svensk kyrkomusik. Den pågående verksamhetens omfatt-
kännetecknar
svensk
kyrkomusik.
Den
pågående
verksamhetens
omfatt-
ning och innehåll bör också vara utgångspunkten när pastoraten planerar
ning
och
innehåll
bör
också
vara
utgångspunkten
när
pastoraten
planerar
den kyrkomusikaliska verksamheten i framtiden. Jag utgår från att det
den
kyrkomusikaliska
verksamheten
i
framtiden.
Jag
utgår
från
att
det
liksom nu i många pastorat. inte minst i städer. kommer att finnas flera
liksom
nu
i
många
pastorat.
inte
minst
i
städer.
kommer
att
finnas
flera
kyrkomusiker med organistbehörighet.
kyrkomusiker
med
organistbehörighet.
Orgelspelare: I ett kyrkomusikerdistrikt. där arbetsuppgifterna är av ringa omfattning och kantorstjänst av organisatoriska skäl inte lämpligen kan inrättas eller behållas. får för närvarande i stället efter medgivande av domkapitlet anställas en orgelspelare. Orgelspelare får också anställas för kyrkomusikaliska uppgifter som avskilts från en'ledig skolkantorstjänst som visat sig svårbesätt. Orgelspelare kan ha en högst varierande utbild- ningsbakgrund. '
Orgelspelare: I ett kyrkomusikerdistrikt. där arbetsuppgifterna är av
Orgelspelare:
I
ett
kyrkomusikerdistrikt.
där
arbetsuppgifterna
är
av
ringa omfattning och kantorstjänst av organisatoriska skäl inte lämpligen
ringa
omfattning
och
kantorstjänst
av
organisatoriska
skäl
inte
lämpligen
kan inrättas eller behållas. får för närvarande i stället efter medgivande av
kan
inrättas
eller
behållas.
får
för
närvarande
i
stället
efter
medgivande
av
domkapitlet anställas en orgelspelare. Orgelspelare får också anställas för
domkapitlet
anställas
en
orgelspelare.
Orgelspelare
får
också
anställas
för
kyrkomusikaliska uppgifter som avskilts från en'ledig skolkantorstjänst
kyrkomusikaliska
uppgifter
som
avskilts
från
en'ledig
skolkantorstjänst
som visat sig svårbesätt. Orgelspelare kan ha en högst varierande utbild-
som
visat
sig
svårbesätt.
Orgelspelare
kan
ha
en
högst
varierande
utbild-
ningsbakgrund. '
ningsbakgrund.
'
Som jag anfört i det föregående år det angeläget att hålla uppe kvalifika- tionerna hos de utövande kyrkomusikerna på en Så hög nivå som möjligt.
Som jag anfört i det föregående år det angeläget att hålla uppe kvalifika-
Som
jag
anfört
i
det
föregående
år
det
angeläget
att
hålla
uppe
kvalifika-
tionerna hos de utövande kyrkomusikerna på en Så hög nivå som möjligt.
tionerna
hos
de
utövande
kyrkomusikerna
på
en
Så
hög
nivå
som
möjligt.
Prop.
1987/88:144
Det bör vara en strävan hos pastoraten att skapa tjänster med ett sådant Prop. 1987/88:144 kyrkomusikaliskt innehåll eller med sådan annan kompletterande musika- lisk tjänstgöring. att tjänsterna kan besättas med kompetenta innehavare. Den nya organisationen med pastoratet som indelningsenhet skapar för- bättrade möjligheter till detta. De lokala förhållandena är emellertid myc- ket skiftande. och dct är inte realistiskt att bortse från de organisatoriska problem som koncentrationen av viktiga kyrkomusikaliska uppgifter till framför allt helgerna på många håll medför. 1 de fall där antalet församlingar i vilka gudstjänst firas är stort eller där avstånden mellan församlingarna är stora måste det enligt min mening liksom hittills finnas möjlighet att förstärka organisationen av utbildade kyrkomusiker med insatser av orgelspelare. Detta är också något som framhållits av många remissinstanser med erfarenhet av detta problem. Om det uppstår svårigheter. som inte är endast övergående. att besätta en kyrkomusikertjänst med någon behörig innehavare måste pastoratet också kunna anlita någon som saknar full kyrkomusikalisk kompetens. I enlighet med det sagda, måste orgelspelare finnas kvar för de kyrkomu- sikaliska uppgifterna i många fall. En förutsättning för att orgelspelare skall få förordnas bör emellertid vara att det finns särskilda skäl. Ett sådant skäl kan vara att det är påkallat med hänsyn till gudstjänstlivets bchov. (.)rgclspelarens uppgift blir därvid som regel endast att medverka vid gudstjänster och kyrkliga handlingar. Övriga obligatoriska kyrkomusikalis- ka åligganden bör som regel tillgodoses genom utbildade kyrkomusiker. eventuellt genom att avtal träffas med ett annat pastorat om fyllnadstjänst- göring för någon där anställd organist eller kantor. Ett annat skäl till att få förordna en orgelspelare kan, som jag förut har antytt. vara att en behörig kyrkomusiker inte kan rekryteras. Det gäller t.ex. när pastoratet trots utannonsering av ledigheten inte har fått någon behörig sökande till tjäns- ten eller uppdraget. Även för dessa fall bör pastoratet få anlita någon som inte är behörig. För att få förordna någon som saknar behörighet som kyrkomusiker bör liksom för närvarande krävas medgivande i särskild ordning. Ett sådant medgivande bör kunna begränsas till att avse en eller flera bestämda gudstjänstlokaler inom pastoratet och till vissa slag av kyrkomusikaliska uppgifter. Medgivandet bör grundas på en bedömning av kvalifikationerna i det särskilda fallet, bl.a. med hänsyn till vad som krävs för att handha orglarna. öva körerna osv. Eftersom det enligt mitt förslag skall ankomma på domkapitlet att pröva andra behörighetsfrågor beträffande kyrkomusi- ker och domkapitlet bäst kan bedöma vad som erfordras för gudstjänst- livets behov. bör prövningen även i fortsättningen ankomma på domkapit- let. Ingen begränsning i lag av anställningsskyddet för den som inte är behö- rig: Utredningen har föreslagit en särskild lagbestämmelse om att en an- ställning av någon som inte är behörig kyrkomusiker skall ske på viss tid. dock längst två år. Som utredningen särskilt anmärkt står den föreslagna regeln inte i överensstämmelse med vad som annars gäller för anställning enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd (ändrad senast 1984:1008). Utredningens förslag sammanhänger med att den sett anställandet av en lx) lx)
Det bör vara en strävan hos pastoraten att skapa tjänster med ett sådant Prop. 1987/88:144 kyrkomusikaliskt innehåll eller med sådan annan kompletterande musika- lisk tjänstgöring. att tjänsterna kan besättas med kompetenta innehavare. Den nya organisationen med pastoratet som indelningsenhet skapar för- bättrade möjligheter till detta. De lokala förhållandena är emellertid myc- ket skiftande. och dct är inte realistiskt att bortse från de organisatoriska problem som koncentrationen av viktiga kyrkomusikaliska uppgifter till framför allt helgerna på många håll medför. 1 de fall där antalet församlingar i vilka gudstjänst firas är stort eller där avstånden mellan församlingarna är stora måste det enligt min mening liksom hittills finnas möjlighet att förstärka organisationen av utbildade kyrkomusiker med insatser av orgelspelare. Detta är också något som framhållits av många remissinstanser med erfarenhet av detta problem. Om det uppstår svårigheter. som inte är endast övergående. att besätta en kyrkomusikertjänst med någon behörig innehavare måste pastoratet också kunna anlita någon som saknar full kyrkomusikalisk kompetens. I enlighet med det sagda, måste orgelspelare finnas kvar för de kyrkomu- sikaliska uppgifterna i många fall. En förutsättning för att orgelspelare skall få förordnas bör emellertid vara att det finns särskilda skäl. Ett sådant skäl kan vara att det är påkallat med hänsyn till gudstjänstlivets bchov. (.)rgclspelarens uppgift blir därvid som regel endast att medverka vid gudstjänster och kyrkliga handlingar. Övriga obligatoriska kyrkomusikalis- ka åligganden bör som regel tillgodoses genom utbildade kyrkomusiker. eventuellt genom att avtal träffas med ett annat pastorat om fyllnadstjänst- göring för någon där anställd organist eller kantor. Ett annat skäl till att få förordna en orgelspelare kan, som jag förut har antytt. vara att en behörig kyrkomusiker inte kan rekryteras. Det gäller t.ex. när pastoratet trots utannonsering av ledigheten inte har fått någon behörig sökande till tjäns- ten eller uppdraget. Även för dessa fall bör pastoratet få anlita någon som inte är behörig. För att få förordna någon som saknar behörighet som kyrkomusiker bör liksom för närvarande krävas medgivande i särskild ordning. Ett sådant medgivande bör kunna begränsas till att avse en eller flera bestämda gudstjänstlokaler inom pastoratet och till vissa slag av kyrkomusikaliska uppgifter. Medgivandet bör grundas på en bedömning av kvalifikationerna i det särskilda fallet, bl.a. med hänsyn till vad som krävs för att handha orglarna. öva körerna osv. Eftersom det enligt mitt förslag skall ankomma på domkapitlet att pröva andra behörighetsfrågor beträffande kyrkomusi- ker och domkapitlet bäst kan bedöma vad som erfordras för gudstjänst- livets behov. bör prövningen även i fortsättningen ankomma på domkapit- let. Ingen begränsning i lag av anställningsskyddet för den som inte är behö- rig: Utredningen har föreslagit en särskild lagbestämmelse om att en an- ställning av någon som inte är behörig kyrkomusiker skall ske på viss tid. dock längst två år. Som utredningen särskilt anmärkt står den föreslagna regeln inte i överensstämmelse med vad som annars gäller för anställning enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd (ändrad senast 1984:1008). Utredningens förslag sammanhänger med att den sett anställandet av en
Det bör vara en strävan hos pastoraten att skapa tjänster med ett sådant Prop. 1987/88:144 kyrkomusikaliskt innehåll eller med sådan annan kompletterande musika- lisk tjänstgöring. att tjänsterna kan besättas med kompetenta innehavare. Den nya organisationen med pastoratet som indelningsenhet skapar för- bättrade möjligheter till detta. De lokala förhållandena är emellertid myc- ket skiftande. och dct är inte realistiskt att bortse från de organisatoriska problem som koncentrationen av viktiga kyrkomusikaliska uppgifter till framför allt helgerna på många håll medför.
Det bör vara en strävan hos pastoraten att skapa tjänster med ett sådant Prop. 1987/88:144
Det
bör
vara
en
strävan
hos
pastoraten
att
skapa
tjänster
med
ett
sådant
Prop.
1987/88:144
kyrkomusikaliskt innehåll eller med sådan annan kompletterande musika-
kyrkomusikaliskt
innehåll
eller
med
sådan
annan
kompletterande
musika-
lisk tjänstgöring. att tjänsterna kan besättas med kompetenta innehavare.
lisk
tjänstgöring.
att
tjänsterna
kan
besättas
med
kompetenta
innehavare.
Den nya organisationen med pastoratet som indelningsenhet skapar för-
Den
nya
organisationen
med
pastoratet
som
indelningsenhet
skapar
för-
bättrade möjligheter till detta. De lokala förhållandena är emellertid myc-
bättrade
möjligheter
till
detta.
De
lokala
förhållandena
är
emellertid
myc-
ket skiftande. och dct är inte realistiskt att bortse från de organisatoriska
ket
skiftande.
och
dct
är
inte
realistiskt
att
bortse
från
de
organisatoriska
problem som koncentrationen av viktiga kyrkomusikaliska uppgifter till
problem
som
koncentrationen
av
viktiga
kyrkomusikaliska
uppgifter
till
framför allt helgerna på många håll medför.
framför
allt
helgerna
på
många
håll
medför.
1 de fall där antalet församlingar i vilka gudstjänst firas är stort eller där avstånden mellan församlingarna är stora måste det enligt min mening liksom hittills finnas möjlighet att förstärka organisationen av utbildade kyrkomusiker med insatser av orgelspelare. Detta är också något som framhållits av många remissinstanser med erfarenhet av detta problem.
1 de fall där antalet församlingar i vilka gudstjänst firas är stort eller där
1
de
fall
där
antalet
församlingar
i
vilka
gudstjänst
firas
är
stort
eller
där
avstånden mellan församlingarna är stora måste det enligt min mening
avstånden
mellan
församlingarna
är
stora
måste
det
enligt
min
mening
liksom hittills finnas möjlighet att förstärka organisationen av utbildade
liksom
hittills
finnas
möjlighet
att
förstärka
organisationen
av
utbildade
kyrkomusiker med insatser av orgelspelare. Detta är också något som
kyrkomusiker
med
insatser
av
orgelspelare.
Detta
är
också
något
som
framhållits av många remissinstanser med erfarenhet av detta problem.
framhållits
av
många
remissinstanser
med
erfarenhet
av
detta
problem.
Om det uppstår svårigheter. som inte är endast övergående. att besätta en kyrkomusikertjänst med någon behörig innehavare måste pastoratet också kunna anlita någon som saknar full kyrkomusikalisk kompetens.
Om det uppstår svårigheter. som inte är endast övergående. att besätta
Om
det
uppstår
svårigheter.
som
inte
är
endast
övergående.
att
besätta
en kyrkomusikertjänst med någon behörig innehavare måste pastoratet
en
kyrkomusikertjänst
med
någon
behörig
innehavare
måste
pastoratet
också kunna anlita någon som saknar full kyrkomusikalisk kompetens.
också
kunna
anlita
någon
som
saknar
full
kyrkomusikalisk
kompetens.
I enlighet med det sagda, måste orgelspelare finnas kvar för de kyrkomu- sikaliska uppgifterna i många fall. En förutsättning för att orgelspelare skall få förordnas bör emellertid vara att det finns särskilda skäl. Ett sådant skäl kan vara att det är påkallat med hänsyn till gudstjänstlivets bchov. (.)rgclspelarens uppgift blir därvid som regel endast att medverka vid gudstjänster och kyrkliga handlingar. Övriga obligatoriska kyrkomusikalis- ka åligganden bör som regel tillgodoses genom utbildade kyrkomusiker. eventuellt genom att avtal träffas med ett annat pastorat om fyllnadstjänst- göring för någon där anställd organist eller kantor. Ett annat skäl till att få förordna en orgelspelare kan, som jag förut har antytt. vara att en behörig kyrkomusiker inte kan rekryteras. Det gäller t.ex. när pastoratet trots utannonsering av ledigheten inte har fått någon behörig sökande till tjäns- ten eller uppdraget. Även för dessa fall bör pastoratet få anlita någon som inte är behörig.
I enlighet med det sagda, måste orgelspelare finnas kvar för de kyrkomu-
I
enlighet
med
det
sagda,
måste
orgelspelare
finnas
kvar
för
de
kyrkomu-
sikaliska uppgifterna i många fall. En förutsättning för att orgelspelare
sikaliska
uppgifterna
i
många
fall.
En
förutsättning
för
att
orgelspelare
skall få förordnas bör emellertid vara att det finns särskilda skäl. Ett sådant
skall
få
förordnas
bör
emellertid
vara
att
det
finns
särskilda
skäl.
Ett
sådant
skäl kan vara att det är påkallat med hänsyn till gudstjänstlivets bchov.
skäl
kan
vara
att
det
är
påkallat
med
hänsyn
till
gudstjänstlivets
bchov.
(.)rgclspelarens uppgift blir därvid som regel endast att medverka vid
(.)rgclspelarens
uppgift
blir
därvid
som
regel
endast
att
medverka
vid
gudstjänster och kyrkliga handlingar. Övriga obligatoriska kyrkomusikalis-
gudstjänster
och
kyrkliga
handlingar.
Övriga
obligatoriska
kyrkomusikalis-
ka åligganden bör som regel tillgodoses genom utbildade kyrkomusiker.
ka
åligganden
bör
som
regel
tillgodoses
genom
utbildade
kyrkomusiker.
eventuellt genom att avtal träffas med ett annat pastorat om fyllnadstjänst-
eventuellt
genom
att
avtal
träffas
med
ett
annat
pastorat
om
fyllnadstjänst-
göring för någon där anställd organist eller kantor. Ett annat skäl till att få
göring
för
någon
där
anställd
organist
eller
kantor.
Ett
annat
skäl
till
att
få
förordna en orgelspelare kan, som jag förut har antytt. vara att en behörig
förordna
en
orgelspelare
kan,
som
jag
förut
har
antytt.
vara
att
en
behörig
kyrkomusiker inte kan rekryteras. Det gäller t.ex. när pastoratet trots
kyrkomusiker
inte
kan
rekryteras.
Det
gäller
t.ex.
när
pastoratet
trots
utannonsering av ledigheten inte har fått någon behörig sökande till tjäns-
utannonsering
av
ledigheten
inte
har
fått
någon
behörig
sökande
till
tjäns-
ten eller uppdraget. Även för dessa fall bör pastoratet få anlita någon som
ten
eller
uppdraget.
Även
för
dessa
fall
bör
pastoratet
få
anlita
någon
som
inte är behörig.
inte
är
behörig.
För att få förordna någon som saknar behörighet som kyrkomusiker bör liksom för närvarande krävas medgivande i särskild ordning. Ett sådant medgivande bör kunna begränsas till att avse en eller flera bestämda gudstjänstlokaler inom pastoratet och till vissa slag av kyrkomusikaliska uppgifter. Medgivandet bör grundas på en bedömning av kvalifikationerna i det särskilda fallet, bl.a. med hänsyn till vad som krävs för att handha orglarna. öva körerna osv. Eftersom det enligt mitt förslag skall ankomma på domkapitlet att pröva andra behörighetsfrågor beträffande kyrkomusi- ker och domkapitlet bäst kan bedöma vad som erfordras för gudstjänst- livets behov. bör prövningen även i fortsättningen ankomma på domkapit- let.
För att få förordna någon som saknar behörighet som kyrkomusiker bör
För
att
få
förordna
någon
som
saknar
behörighet
som
kyrkomusiker
bör
liksom för närvarande krävas medgivande i särskild ordning. Ett sådant
liksom
för
närvarande
krävas
medgivande
i
särskild
ordning.
Ett
sådant
medgivande bör kunna begränsas till att avse en eller flera bestämda
medgivande
bör
kunna
begränsas
till
att
avse
en
eller
flera
bestämda
gudstjänstlokaler inom pastoratet och till vissa slag av kyrkomusikaliska
gudstjänstlokaler
inom
pastoratet
och
till
vissa
slag
av
kyrkomusikaliska
uppgifter. Medgivandet bör grundas på en bedömning av kvalifikationerna
uppgifter.
Medgivandet
bör
grundas
på
en
bedömning
av
kvalifikationerna
i det särskilda fallet, bl.a. med hänsyn till vad som krävs för att handha
i
det
särskilda
fallet,
bl.a.
med
hänsyn
till
vad
som
krävs
för
att
handha
orglarna. öva körerna osv. Eftersom det enligt mitt förslag skall ankomma
orglarna.
öva
körerna
osv.
Eftersom
det
enligt
mitt
förslag
skall
ankomma
på domkapitlet att pröva andra behörighetsfrågor beträffande kyrkomusi-
på
domkapitlet
att
pröva
andra
behörighetsfrågor
beträffande
kyrkomusi-
ker och domkapitlet bäst kan bedöma vad som erfordras för gudstjänst-
ker
och
domkapitlet
bäst
kan
bedöma
vad
som
erfordras
för
gudstjänst-
livets behov. bör prövningen även i fortsättningen ankomma på domkapit-
livets
behov.
bör
prövningen
även
i
fortsättningen
ankomma
på
domkapit-
let.
let.
Ingen begränsning i lag av anställningsskyddet för den som inte är behö- rig: Utredningen har föreslagit en särskild lagbestämmelse om att en an- ställning av någon som inte är behörig kyrkomusiker skall ske på viss tid. dock längst två år. Som utredningen särskilt anmärkt står den föreslagna regeln inte i överensstämmelse med vad som annars gäller för anställning enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd (ändrad senast 1984:1008). Utredningens förslag sammanhänger med att den sett anställandet av en
Ingen begränsning i lag av anställningsskyddet för den som inte är behö-
Ingen
begränsning
i
lag
av
anställningsskyddet
för
den
som
inte
är
behö-
rig: Utredningen har föreslagit en särskild lagbestämmelse om att en an-
rig:
Utredningen
har
föreslagit
en
särskild
lagbestämmelse
om
att
en
an-
ställning av någon som inte är behörig kyrkomusiker skall ske på viss tid.
ställning
av
någon
som
inte
är
behörig
kyrkomusiker
skall
ske
på
viss
tid.
dock längst två år. Som utredningen särskilt anmärkt står den föreslagna
dock
längst
två
år.
Som
utredningen
särskilt
anmärkt
står
den
föreslagna
regeln inte i överensstämmelse med vad som annars gäller för anställning
regeln
inte
i
överensstämmelse
med
vad
som
annars
gäller
för
anställning
enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd (ändrad senast 1984:1008).
enligt
lagen
(1982:80)
om
anställningsskydd
(ändrad
senast
1984:1008).
Utredningens förslag sammanhänger med att den sett anställandet av en
Utredningens
förslag
sammanhänger
med
att
den
sett
anställandet
av
en
lx) lx)
lx) lx)
lx)
lx)
lx)
lx)
orgelspelare endast som en tillfällig åtgärd i avvaktan på att en tjänst Prop. 1987/882144 tillsätts med behörig innehavare. Som framgått. kan jag liksom många remissinstanser inte till fullo ansluta mig till det synsättet. Enligt min mening bör det fordras starka skäl för att uppställa särskilda regler. som begränsar det lagfästa anställningsskyddet. Jag är därför inte beredd att föreslå en sådan regel som utredningen förordat. Emellertid vill jag fram- hålla att avtal om tidsbegränsad anställning enligt 5.5 lagen om anställ- ningsskydd får träffas bl.a. i fråga om vikariat. ] den mån det finns ett behov av sådana avtal utöver vad som följer av lagen om anställningsskydd kan dessutom avvikelser från dessa regler göras genom kollektivavtal. som slutits med eller godkänts av central arbetstagarorganisation. 2.6 Kombinationstjänster Mitt förslagzDet skall finnas möjligheter att i en anställning som kyrkomusiker låta ingå fyllnadstjänstgöring. Den som är anställd som kyrkomusiker i ett pastorat bör vara skyldig att fullgöra fyll- nadstjänstgöring hos annan. om en sådan skyldighet avtalats i sam- band med anställningen. Pastoratet bör också få anlita en behörig kyrkomusiker som är anställd hos någon annan. ] sådant fall inrättar pastoratet ingen tjänst. De nuvarande skolkantorstjänsterna avskaf- fas. Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt. Remissinstanserna: Flertalet av dem som yttrat sig i frågan tillstyrker avskaffandet av skolkantorstjänsterna. Åtskilliga har uppehållit sig vid frågor om hur övergången skall ske. Samtliga som yttrat sig därom ansluter sig till tanken på kombinationstjänster. men det framförs många olika uppfattningar om hur sådana tjänster kan utformas. Skälen för mitt förslag Fyllnadstjänstgöring: Målet för framtiden måste vara att öka tjänsternas kyrkomusikaliska innehåll. Framför allt förslaget om pastoratet som ny indelningsgrund ger bättre förutsättningar för detta. Trots detta torde de rent kyrkomusikaliska uppgifterna i många fall inte kunna ge underlag för mer än deltidsarbete. En förutsättning för rekryteringen till kyrkomusiker- yrket är att man på annat sätt kan skapa ett sådant underlag för kyrkomusi- kertjänsterna. att dessa ger en tryggad sysselsättning för innehavarna. Som utredningen konstaterat måste det därför finnas möjligheter att i en anställ- ning som kyrkomusiker låta ingå fyllnadstjänstgöring. Kombinationsalternativ: Utredningen har undersökt intresset för olika kombinationsalternativ hos yrkesverksamma kyrkokantorer och studeran- de med inriktning på kyrkokantorsbehörighct. Alternativen var det allmän- na skolväsendet. dvs. kommunal grundskola. gymnasieskola eller vuxen- utbildning, den kommunala musikskolan, annan församlingsvärd och kyrk- r .) '_'-)
orgelspelare endast som en tillfällig åtgärd i avvaktan på att en tjänst Prop. 1987/882144 tillsätts med behörig innehavare. Som framgått. kan jag liksom många remissinstanser inte till fullo ansluta mig till det synsättet. Enligt min mening bör det fordras starka skäl för att uppställa särskilda regler. som begränsar det lagfästa anställningsskyddet. Jag är därför inte beredd att föreslå en sådan regel som utredningen förordat. Emellertid vill jag fram- hålla att avtal om tidsbegränsad anställning enligt 5.5 lagen om anställ- ningsskydd får träffas bl.a. i fråga om vikariat. ] den mån det finns ett behov av sådana avtal utöver vad som följer av lagen om anställningsskydd kan dessutom avvikelser från dessa regler göras genom kollektivavtal. som slutits med eller godkänts av central arbetstagarorganisation.
orgelspelare endast som en tillfällig åtgärd i avvaktan på att en tjänst Prop. 1987/882144 tillsätts med behörig innehavare. Som framgått. kan jag liksom många remissinstanser inte till fullo ansluta mig till det synsättet. Enligt min mening bör det fordras starka skäl för att uppställa särskilda regler. som begränsar det lagfästa anställningsskyddet. Jag är därför inte beredd att föreslå en sådan regel som utredningen förordat. Emellertid vill jag fram- hålla att avtal om tidsbegränsad anställning enligt 5.5 lagen om anställ- ningsskydd får träffas bl.a. i fråga om vikariat. ] den mån det finns ett behov av sådana avtal utöver vad som följer av lagen om anställningsskydd kan dessutom avvikelser från dessa regler göras genom kollektivavtal. som slutits med eller godkänts av central arbetstagarorganisation.
orgelspelare endast som en tillfällig åtgärd i avvaktan på att en tjänst Prop. 1987/882144
orgelspelare
endast
som
en
tillfällig
åtgärd
i
avvaktan
på
att
en
tjänst
Prop.
1987/882144
tillsätts med behörig innehavare. Som framgått. kan jag liksom många
tillsätts
med
behörig
innehavare.
Som
framgått.
kan
jag
liksom
många
remissinstanser inte till fullo ansluta mig till det synsättet. Enligt min
remissinstanser
inte
till
fullo
ansluta
mig
till
det
synsättet.
Enligt
min
mening bör det fordras starka skäl för att uppställa särskilda regler. som
mening
bör
det
fordras
starka
skäl
för
att
uppställa
särskilda
regler.
som
begränsar det lagfästa anställningsskyddet. Jag är därför inte beredd att
begränsar
det
lagfästa
anställningsskyddet.
Jag
är
därför
inte
beredd
att
föreslå en sådan regel som utredningen förordat. Emellertid vill jag fram-
föreslå
en
sådan
regel
som
utredningen
förordat.
Emellertid
vill
jag
fram-
hålla att avtal om tidsbegränsad anställning enligt 5.5 lagen om anställ-
hålla
att
avtal
om
tidsbegränsad
anställning
enligt
5.5
lagen
om
anställ-
ningsskydd får träffas bl.a. i fråga om vikariat. ] den mån det finns ett
ningsskydd
får
träffas
bl.a.
i
fråga
om
vikariat.
]
den
mån
det
finns
ett
behov av sådana avtal utöver vad som följer av lagen om anställningsskydd
behov
av
sådana
avtal
utöver
vad
som
följer
av
lagen
om
anställningsskydd
kan dessutom avvikelser från dessa regler göras genom kollektivavtal. som
kan
dessutom
avvikelser
från
dessa
regler
göras
genom
kollektivavtal.
som
slutits med eller godkänts av central arbetstagarorganisation.
slutits
med
eller
godkänts
av
central
arbetstagarorganisation.
2.6 Kombinationstjänster
2.6 Kombinationstjänster
2.6 Kombinationstjänster
2.6
Kombinationstjänster
Mitt förslagzDet skall finnas möjligheter att i en anställning som kyrkomusiker låta ingå fyllnadstjänstgöring. Den som är anställd som kyrkomusiker i ett pastorat bör vara skyldig att fullgöra fyll- nadstjänstgöring hos annan. om en sådan skyldighet avtalats i sam-
Mitt förslagzDet skall finnas möjligheter att i en anställning som kyrkomusiker låta ingå fyllnadstjänstgöring. Den som är anställd som kyrkomusiker i ett pastorat bör vara skyldig att fullgöra fyll- nadstjänstgöring hos annan. om en sådan skyldighet avtalats i sam-
Mitt förslagzDet skall finnas möjligheter att i en anställning som
Mitt
förslagzDet
skall
finnas
möjligheter
att
i
en
anställning
som
kyrkomusiker låta ingå fyllnadstjänstgöring. Den som är anställd
kyrkomusiker
låta
ingå
fyllnadstjänstgöring.
Den
som
är
anställd
som kyrkomusiker i ett pastorat bör vara skyldig att fullgöra fyll-
som
kyrkomusiker
i
ett
pastorat
bör
vara
skyldig
att
fullgöra
fyll-
nadstjänstgöring hos annan. om en sådan skyldighet avtalats i sam-
nadstjänstgöring
hos
annan.
om
en
sådan
skyldighet
avtalats
i
sam-
band med anställningen. Pastoratet bör också få anlita en behörig kyrkomusiker som är anställd hos någon annan. ] sådant fall inrättar pastoratet ingen tjänst. De nuvarande skolkantorstjänsterna avskaf- fas.
band med anställningen. Pastoratet bör också få anlita en behörig kyrkomusiker som är anställd hos någon annan. ] sådant fall inrättar pastoratet ingen tjänst. De nuvarande skolkantorstjänsterna avskaf- fas.
band med anställningen. Pastoratet bör också få anlita en behörig
band
med
anställningen.
Pastoratet
bör
också
få
anlita
en
behörig
kyrkomusiker som är anställd hos någon annan. ] sådant fall inrättar
kyrkomusiker
som
är
anställd
hos
någon
annan.
]
sådant
fall
inrättar
pastoratet ingen tjänst. De nuvarande skolkantorstjänsterna avskaf-
pastoratet
ingen
tjänst.
De
nuvarande
skolkantorstjänsterna
avskaf-
fas.
fas.
Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt. Remissinstanserna: Flertalet av dem som yttrat sig i frågan tillstyrker avskaffandet av skolkantorstjänsterna. Åtskilliga har uppehållit sig vid frågor om hur övergången skall ske. Samtliga som yttrat sig därom ansluter sig till tanken på kombinationstjänster. men det framförs många olika uppfattningar om hur sådana tjänster kan utformas.
Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt.
Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt.
Utredningens
förslag:
Överensstämmer
med
mitt.
Remissinstanserna: Flertalet av dem som yttrat sig i frågan tillstyrker avskaffandet av skolkantorstjänsterna. Åtskilliga har uppehållit sig vid frågor om hur övergången skall ske. Samtliga som yttrat sig därom ansluter sig till tanken på kombinationstjänster. men det framförs många olika uppfattningar om hur sådana tjänster kan utformas.
Remissinstanserna: Flertalet av dem som yttrat sig i frågan tillstyrker
Remissinstanserna:
Flertalet
av
dem
som
yttrat
sig
i
frågan
tillstyrker
avskaffandet av skolkantorstjänsterna. Åtskilliga har uppehållit sig vid
avskaffandet
av
skolkantorstjänsterna.
Åtskilliga
har
uppehållit
sig
vid
frågor om hur övergången skall ske. Samtliga som yttrat sig därom ansluter
frågor
om
hur
övergången
skall
ske.
Samtliga
som
yttrat
sig
därom
ansluter
sig till tanken på kombinationstjänster. men det framförs många olika
sig
till
tanken
på
kombinationstjänster.
men
det
framförs
många
olika
uppfattningar om hur sådana tjänster kan utformas.
uppfattningar
om
hur
sådana
tjänster
kan
utformas.
Skälen för mitt förslag
Skälen för mitt förslag
Skälen för mitt förslag
Skälen
för
mitt
förslag
Fyllnadstjänstgöring: Målet för framtiden måste vara att öka tjänsternas kyrkomusikaliska innehåll. Framför allt förslaget om pastoratet som ny indelningsgrund ger bättre förutsättningar för detta. Trots detta torde de rent kyrkomusikaliska uppgifterna i många fall inte kunna ge underlag för mer än deltidsarbete. En förutsättning för rekryteringen till kyrkomusiker- yrket är att man på annat sätt kan skapa ett sådant underlag för kyrkomusi- kertjänsterna. att dessa ger en tryggad sysselsättning för innehavarna. Som utredningen konstaterat måste det därför finnas möjligheter att i en anställ- ning som kyrkomusiker låta ingå fyllnadstjänstgöring. Kombinationsalternativ: Utredningen har undersökt intresset för olika kombinationsalternativ hos yrkesverksamma kyrkokantorer och studeran- de med inriktning på kyrkokantorsbehörighct. Alternativen var det allmän- na skolväsendet. dvs. kommunal grundskola. gymnasieskola eller vuxen- utbildning, den kommunala musikskolan, annan församlingsvärd och kyrk-
Fyllnadstjänstgöring: Målet för framtiden måste vara att öka tjänsternas kyrkomusikaliska innehåll. Framför allt förslaget om pastoratet som ny indelningsgrund ger bättre förutsättningar för detta. Trots detta torde de rent kyrkomusikaliska uppgifterna i många fall inte kunna ge underlag för mer än deltidsarbete. En förutsättning för rekryteringen till kyrkomusiker- yrket är att man på annat sätt kan skapa ett sådant underlag för kyrkomusi- kertjänsterna. att dessa ger en tryggad sysselsättning för innehavarna. Som utredningen konstaterat måste det därför finnas möjligheter att i en anställ- ning som kyrkomusiker låta ingå fyllnadstjänstgöring. Kombinationsalternativ: Utredningen har undersökt intresset för olika kombinationsalternativ hos yrkesverksamma kyrkokantorer och studeran- de med inriktning på kyrkokantorsbehörighct. Alternativen var det allmän- na skolväsendet. dvs. kommunal grundskola. gymnasieskola eller vuxen- utbildning, den kommunala musikskolan, annan församlingsvärd och kyrk-
Fyllnadstjänstgöring: Målet för framtiden måste vara att öka tjänsternas
Fyllnadstjänstgöring:
Målet
för
framtiden
måste
vara
att
öka
tjänsternas
kyrkomusikaliska innehåll. Framför allt förslaget om pastoratet som ny
kyrkomusikaliska
innehåll.
Framför
allt
förslaget
om
pastoratet
som
ny
indelningsgrund ger bättre förutsättningar för detta. Trots detta torde de
indelningsgrund
ger
bättre
förutsättningar
för
detta.
Trots
detta
torde
de
rent kyrkomusikaliska uppgifterna i många fall inte kunna ge underlag för
rent
kyrkomusikaliska
uppgifterna
i
många
fall
inte
kunna
ge
underlag
för
mer än deltidsarbete. En förutsättning för rekryteringen till kyrkomusiker-
mer
än
deltidsarbete.
En
förutsättning
för
rekryteringen
till
kyrkomusiker-
yrket är att man på annat sätt kan skapa ett sådant underlag för kyrkomusi-
yrket
är
att
man
på
annat
sätt
kan
skapa
ett
sådant
underlag
för
kyrkomusi-
kertjänsterna. att dessa ger en tryggad sysselsättning för innehavarna. Som
kertjänsterna.
att
dessa
ger
en
tryggad
sysselsättning
för
innehavarna.
Som
utredningen konstaterat måste det därför finnas möjligheter att i en anställ-
utredningen
konstaterat
måste
det
därför
finnas
möjligheter
att
i
en
anställ-
ning som kyrkomusiker låta ingå fyllnadstjänstgöring.
ning
som
kyrkomusiker
låta
ingå
fyllnadstjänstgöring.
Kombinationsalternativ: Utredningen har undersökt intresset för olika
Kombinationsalternativ:
Utredningen
har
undersökt
intresset
för
olika
kombinationsalternativ hos yrkesverksamma kyrkokantorer och studeran-
kombinationsalternativ
hos
yrkesverksamma
kyrkokantorer
och
studeran-
de med inriktning på kyrkokantorsbehörighct. Alternativen var det allmän-
de
med
inriktning
på
kyrkokantorsbehörighct.
Alternativen
var
det
allmän-
na skolväsendet. dvs. kommunal grundskola. gymnasieskola eller vuxen-
na
skolväsendet.
dvs.
kommunal
grundskola.
gymnasieskola
eller
vuxen-
utbildning, den kommunala musikskolan, annan församlingsvärd och kyrk-
utbildning,
den
kommunala
musikskolan,
annan
församlingsvärd
och
kyrk-
r .) '_'-)
r .) '_'-)
r .)
r
.)
'_'-)
'_'-)
lig administration samt i fråga om studerandegruppen även annat arbete. Det fanns enligt utredningen ett sådant intresse för samtliga alternativ, att inget borde uteslutas. Alternativen med annan musikverksamhet tilldrog sig dock det större intresset. Som ytterligare kombinationsalternativ har utredningen särskilt nämnt kyrkomusikalisk tjänstgöring inom ett annat pastorat och tjänstgöring som lärare i folkhögskola. Även tjänstgöring i orkester har nämnts. Slutligen har utredningen omnämnt ett uppslag som har kommit från Svenska kyr- kans kulturinstitut och gäller kombinationstjänster med exempelvis dra- maverksamhet, film. kulturpcdagogik eller kulturadministrativ verksam- het. För min del anser jag det helt givet att sådana kombinationsalternativ som innebär att kyrkomusikertjänsten fylls ut med musikutövning eller undervisning i musik måste stå i förgrunden. Det ärju för sådan verksam- het kyrkomusikcrn valt att skaffa sig utbildning. Detta väger särskilt tungt i fråga om den mera långvariga och rätt krävande organistutbildningen. Samtidigt står det klart att det i första hand måste ankomma på kyrkan att svara för innehållet i kyrkomusikertjänsten. Flera remissinstanser har också framhållit detta. Av det nyss anförda följer till en början att alla möjligheter till samver- kan mellan pastoraten bör tas väl till vara. Den nuvarande kyrkomusiker- organisationen har sina rötter i ett äldre samhälle. Numera ligger en sådan samverkan närmare till hands. Ansvaret ligger i första hand på pastoraten som kyrkomuSikernas arbetsgivare. men jag förutsätter att även kyrkans ' centrala och regionala organ kommer att stimulera pastoraten till ökad samverkan. Samhället måste tillhandahålla sådana utbildningsvägar som kan under- lätta inrättandet av kombinationstjänster med annan musikalisk verksam- het än dcn kyrkomusikaliska. Med hänsyn till kyrkomusikerns yrkesinrikt- ning är det därvid kombinationer med utbildningsyrken som kommer i förgrunden. De övriga uppslag utredningen lämnat för olika former av fyllnadstjänst- göring bedömer jag som intressanta alternativ. värda att prövas. Jag vill särskilt peka på möjligheterna till samverkan med den lokala och regionala musikproduktionen i övrigt. I likhet med utredningen anserjag emellertid inte att det för närvarande behövs några särskilda åtgärder från samhällets sida. Kombinationer med lärartjänstgöring: Kombinationstjänstgöring som kyrkomusiker och lärare har gammal hävd och förekommer för närvarande i två former. På kantorsnivån finns skolkantorstjänsterna, som är lärartjänster för klass på grundskolans lågstadium eller på dess mellanstadium. enligt skol- förordningen (19712235, omtryckt l983z721. ändrad senast l987z882). För skolkantorerna tillkommer utöver lärartjänstgöringen den kyrkomusikali- ska. Bchörighet för den kyrkomusikaliska tjänstgöringen kan i dag förvär- vas av en lärare genom den av Musikaliska akademien anordnade utbild- ning och examination som beskrivs närmare i avsnitt 2.1 1.1. På organistnivån finns möjligheten att i en organisttjänst eller en tjänst Prop. 1987/88:144
lig administration samt i fråga om studerandegruppen även annat arbete. Det fanns enligt utredningen ett sådant intresse för samtliga alternativ, att inget borde uteslutas. Alternativen med annan musikverksamhet tilldrog sig dock det större intresset. Som ytterligare kombinationsalternativ har utredningen särskilt nämnt kyrkomusikalisk tjänstgöring inom ett annat pastorat och tjänstgöring som lärare i folkhögskola. Även tjänstgöring i orkester har nämnts. Slutligen har utredningen omnämnt ett uppslag som har kommit från Svenska kyr- kans kulturinstitut och gäller kombinationstjänster med exempelvis dra- maverksamhet, film. kulturpcdagogik eller kulturadministrativ verksam- het. För min del anser jag det helt givet att sådana kombinationsalternativ som innebär att kyrkomusikertjänsten fylls ut med musikutövning eller undervisning i musik måste stå i förgrunden. Det ärju för sådan verksam- het kyrkomusikcrn valt att skaffa sig utbildning. Detta väger särskilt tungt i fråga om den mera långvariga och rätt krävande organistutbildningen. Samtidigt står det klart att det i första hand måste ankomma på kyrkan att svara för innehållet i kyrkomusikertjänsten. Flera remissinstanser har också framhållit detta. Av det nyss anförda följer till en början att alla möjligheter till samver- kan mellan pastoraten bör tas väl till vara. Den nuvarande kyrkomusiker- organisationen har sina rötter i ett äldre samhälle. Numera ligger en sådan samverkan närmare till hands. Ansvaret ligger i första hand på pastoraten
lig administration samt i fråga om studerandegruppen även annat arbete. Det fanns enligt utredningen ett sådant intresse för samtliga alternativ, att inget borde uteslutas. Alternativen med annan musikverksamhet tilldrog sig dock det större intresset.
lig administration samt i fråga om studerandegruppen även annat arbete.
lig
administration
samt
i
fråga
om
studerandegruppen
även
annat
arbete.
Det fanns enligt utredningen ett sådant intresse för samtliga alternativ, att
Det
fanns
enligt
utredningen
ett
sådant
intresse
för
samtliga
alternativ,
att
inget borde uteslutas. Alternativen med annan musikverksamhet tilldrog
inget
borde
uteslutas.
Alternativen
med
annan
musikverksamhet
tilldrog
sig dock det större intresset.
sig
dock
det
större
intresset.
Som ytterligare kombinationsalternativ har utredningen särskilt nämnt kyrkomusikalisk tjänstgöring inom ett annat pastorat och tjänstgöring som lärare i folkhögskola. Även tjänstgöring i orkester har nämnts. Slutligen har utredningen omnämnt ett uppslag som har kommit från Svenska kyr- kans kulturinstitut och gäller kombinationstjänster med exempelvis dra- maverksamhet, film. kulturpcdagogik eller kulturadministrativ verksam- het.
Som ytterligare kombinationsalternativ har utredningen särskilt nämnt
Som
ytterligare
kombinationsalternativ
har
utredningen
särskilt
nämnt
kyrkomusikalisk tjänstgöring inom ett annat pastorat och tjänstgöring som
kyrkomusikalisk
tjänstgöring
inom
ett
annat
pastorat
och
tjänstgöring
som
lärare i folkhögskola. Även tjänstgöring i orkester har nämnts. Slutligen
lärare
i
folkhögskola.
Även
tjänstgöring
i
orkester
har
nämnts.
Slutligen
har utredningen omnämnt ett uppslag som har kommit från Svenska kyr-
har
utredningen
omnämnt
ett
uppslag
som
har
kommit
från
Svenska
kyr-
kans kulturinstitut och gäller kombinationstjänster med exempelvis dra-
kans
kulturinstitut
och
gäller
kombinationstjänster
med
exempelvis
dra-
maverksamhet, film. kulturpcdagogik eller kulturadministrativ verksam-
maverksamhet,
film.
kulturpcdagogik
eller
kulturadministrativ
verksam-
het.
het.
För min del anser jag det helt givet att sådana kombinationsalternativ som innebär att kyrkomusikertjänsten fylls ut med musikutövning eller undervisning i musik måste stå i förgrunden. Det ärju för sådan verksam- het kyrkomusikcrn valt att skaffa sig utbildning. Detta väger särskilt tungt i fråga om den mera långvariga och rätt krävande organistutbildningen. Samtidigt står det klart att det i första hand måste ankomma på kyrkan att svara för innehållet i kyrkomusikertjänsten. Flera remissinstanser har också framhållit detta.
För min del anser jag det helt givet att sådana kombinationsalternativ
För
min
del
anser
jag
det
helt
givet
att
sådana
kombinationsalternativ
som innebär att kyrkomusikertjänsten fylls ut med musikutövning eller
som
innebär
att
kyrkomusikertjänsten
fylls
ut
med
musikutövning
eller
undervisning i musik måste stå i förgrunden. Det ärju för sådan verksam-
undervisning
i
musik
måste
stå
i
förgrunden.
Det
ärju
för
sådan
verksam-
het kyrkomusikcrn valt att skaffa sig utbildning. Detta väger särskilt tungt i
het
kyrkomusikcrn
valt
att
skaffa
sig
utbildning.
Detta
väger
särskilt
tungt
i
fråga om den mera långvariga och rätt krävande organistutbildningen.
fråga
om
den
mera
långvariga
och
rätt
krävande
organistutbildningen.
Samtidigt står det klart att det i första hand måste ankomma på kyrkan att
Samtidigt
står
det
klart
att
det
i
första
hand
måste
ankomma
på
kyrkan
att
svara för innehållet i kyrkomusikertjänsten. Flera remissinstanser har
svara
för
innehållet
i
kyrkomusikertjänsten.
Flera
remissinstanser
har
också framhållit detta.
också
framhållit
detta.
Av det nyss anförda följer till en början att alla möjligheter till samver- kan mellan pastoraten bör tas väl till vara. Den nuvarande kyrkomusiker- organisationen har sina rötter i ett äldre samhälle. Numera ligger en sådan samverkan närmare till hands. Ansvaret ligger i första hand på pastoraten
Av det nyss anförda följer till en början att alla möjligheter till samver-
Av
det
nyss
anförda
följer
till
en
början
att
alla
möjligheter
till
samver-
kan mellan pastoraten bör tas väl till vara. Den nuvarande kyrkomusiker-
kan
mellan
pastoraten
bör
tas
väl
till
vara.
Den
nuvarande
kyrkomusiker-
organisationen har sina rötter i ett äldre samhälle. Numera ligger en sådan
organisationen
har
sina
rötter
i
ett
äldre
samhälle.
Numera
ligger
en
sådan
samverkan närmare till hands. Ansvaret ligger i första hand på pastoraten
samverkan
närmare
till
hands.
Ansvaret
ligger
i
första
hand
på
pastoraten
som kyrkomuSikernas arbetsgivare. men jag förutsätter att även kyrkans '
som kyrkomuSikernas arbetsgivare. men jag förutsätter att även kyrkans '
som kyrkomuSikernas arbetsgivare. men jag förutsätter att även kyrkans '
som
kyrkomuSikernas
arbetsgivare.
men
jag
förutsätter
att
även
kyrkans
'
centrala och regionala organ kommer att stimulera pastoraten till ökad samverkan. Samhället måste tillhandahålla sådana utbildningsvägar som kan under- lätta inrättandet av kombinationstjänster med annan musikalisk verksam- het än dcn kyrkomusikaliska. Med hänsyn till kyrkomusikerns yrkesinrikt- ning är det därvid kombinationer med utbildningsyrken som kommer i förgrunden. De övriga uppslag utredningen lämnat för olika former av fyllnadstjänst- göring bedömer jag som intressanta alternativ. värda att prövas. Jag vill särskilt peka på möjligheterna till samverkan med den lokala och regionala musikproduktionen i övrigt. I likhet med utredningen anserjag emellertid inte att det för närvarande behövs några särskilda åtgärder från samhällets sida. Kombinationer med lärartjänstgöring: Kombinationstjänstgöring som kyrkomusiker och lärare har gammal hävd och förekommer för närvarande i två former. På kantorsnivån finns skolkantorstjänsterna, som är lärartjänster för klass på grundskolans lågstadium eller på dess mellanstadium. enligt skol- förordningen (19712235, omtryckt l983z721. ändrad senast l987z882). För skolkantorerna tillkommer utöver lärartjänstgöringen den kyrkomusikali- ska. Bchörighet för den kyrkomusikaliska tjänstgöringen kan i dag förvär- vas av en lärare genom den av Musikaliska akademien anordnade utbild- ning och examination som beskrivs närmare i avsnitt 2.1 1.1. På organistnivån finns möjligheten att i en organisttjänst eller en tjänst
centrala och regionala organ kommer att stimulera pastoraten till ökad samverkan.
centrala och regionala organ kommer att stimulera pastoraten till ökad
centrala
och
regionala
organ
kommer
att
stimulera
pastoraten
till
ökad
samverkan.
samverkan.
Samhället måste tillhandahålla sådana utbildningsvägar som kan under- lätta inrättandet av kombinationstjänster med annan musikalisk verksam- het än dcn kyrkomusikaliska. Med hänsyn till kyrkomusikerns yrkesinrikt- ning är det därvid kombinationer med utbildningsyrken som kommer i förgrunden.
Samhället måste tillhandahålla sådana utbildningsvägar som kan under-
Samhället
måste
tillhandahålla
sådana
utbildningsvägar
som
kan
under-
lätta inrättandet av kombinationstjänster med annan musikalisk verksam-
lätta
inrättandet
av
kombinationstjänster
med
annan
musikalisk
verksam-
het än dcn kyrkomusikaliska. Med hänsyn till kyrkomusikerns yrkesinrikt-
het
än
dcn
kyrkomusikaliska.
Med
hänsyn
till
kyrkomusikerns
yrkesinrikt-
ning är det därvid kombinationer med utbildningsyrken som kommer i
ning
är
det
därvid
kombinationer
med
utbildningsyrken
som
kommer
i
förgrunden.
förgrunden.
De övriga uppslag utredningen lämnat för olika former av fyllnadstjänst- göring bedömer jag som intressanta alternativ. värda att prövas. Jag vill särskilt peka på möjligheterna till samverkan med den lokala och regionala musikproduktionen i övrigt. I likhet med utredningen anserjag emellertid inte att det för närvarande behövs några särskilda åtgärder från samhällets sida.
De övriga uppslag utredningen lämnat för olika former av fyllnadstjänst-
De
övriga
uppslag
utredningen
lämnat
för
olika
former
av
fyllnadstjänst-
göring bedömer jag som intressanta alternativ. värda att prövas. Jag vill
göring
bedömer
jag
som
intressanta
alternativ.
värda
att
prövas.
Jag
vill
särskilt peka på möjligheterna till samverkan med den lokala och regionala
särskilt
peka
på
möjligheterna
till
samverkan
med
den
lokala
och
regionala
musikproduktionen i övrigt. I likhet med utredningen anserjag emellertid
musikproduktionen
i
övrigt.
I
likhet
med
utredningen
anserjag
emellertid
inte att det för närvarande behövs några särskilda åtgärder från samhällets
inte
att
det
för
närvarande
behövs
några
särskilda
åtgärder
från
samhällets
sida.
sida.
Kombinationer med lärartjänstgöring: Kombinationstjänstgöring som kyrkomusiker och lärare har gammal hävd och förekommer för närvarande i två former.
Kombinationer med lärartjänstgöring: Kombinationstjänstgöring som
Kombinationer
med
lärartjänstgöring:
Kombinationstjänstgöring
som
kyrkomusiker och lärare har gammal hävd och förekommer för närvarande
kyrkomusiker
och
lärare
har
gammal
hävd
och
förekommer
för
närvarande
i två former.
i
två
former.
På kantorsnivån finns skolkantorstjänsterna, som är lärartjänster för klass på grundskolans lågstadium eller på dess mellanstadium. enligt skol- förordningen (19712235, omtryckt l983z721. ändrad senast l987z882). För skolkantorerna tillkommer utöver lärartjänstgöringen den kyrkomusikali- ska. Bchörighet för den kyrkomusikaliska tjänstgöringen kan i dag förvär- vas av en lärare genom den av Musikaliska akademien anordnade utbild- ning och examination som beskrivs närmare i avsnitt 2.1 1.1.
På kantorsnivån finns skolkantorstjänsterna, som är lärartjänster för
På
kantorsnivån
finns
skolkantorstjänsterna,
som
är
lärartjänster
för
klass på grundskolans lågstadium eller på dess mellanstadium. enligt skol-
klass
på
grundskolans
lågstadium
eller
på
dess
mellanstadium.
enligt
skol-
förordningen (19712235, omtryckt l983z721. ändrad senast l987z882). För
förordningen
(19712235,
omtryckt
l983z721.
ändrad
senast
l987z882).
För
skolkantorerna tillkommer utöver lärartjänstgöringen den kyrkomusikali-
skolkantorerna
tillkommer
utöver
lärartjänstgöringen
den
kyrkomusikali-
ska. Bchörighet för den kyrkomusikaliska tjänstgöringen kan i dag förvär-
ska.
Bchörighet
för
den
kyrkomusikaliska
tjänstgöringen
kan
i
dag
förvär-
vas av en lärare genom den av Musikaliska akademien anordnade utbild-
vas
av
en
lärare
genom
den
av
Musikaliska
akademien
anordnade
utbild-
ning och examination som beskrivs närmare i avsnitt 2.1 1.1.
ning
och
examination
som
beskrivs
närmare
i
avsnitt
2.1
1.1.
På organistnivån finns möjligheten att i en organisttjänst eller en tjänst
På organistnivån finns möjligheten att i en organisttjänst eller en tjänst
På
organistnivån
finns
möjligheten
att
i
en
organisttjänst
eller
en
tjänst
Prop.
1987/88:144
som biträdande kyrkomusiker lägga in fyllnadstjänstgöring som-lärare i Prop. 1987/88:144 musik. antingen inom det allmänna skolväsendet och vissa övriga statliga eller statsunderstödda läroanstalter eller inom kommunal musikundervis- ning. Såsom jag närmare kommer att beskriva senare (avsnitt 2.ll.2) förvärvas behörigheten för fyllnadstjänstgöringen genom det val av fördjupningskurs som sker under den blivande organistens högskoleutbildf ning. ' Utredningen föreslår att skolkantorstjänsterna skall avskaffas. I stället bör enligt utredningen ges vissa möjligheter för en musiklärare inom grund— Skolan och gymnasieskolan till fyllnadstjänstgöring som kantor och om- vänt för en kantor som sådan musiklärare. Enligt utredningens förslag skall en blivande musiklärare kunna förvärva kantorskompetens genom vissa tillvalsalternativ inom högskoleutbildningen. Däremot skall det enligt ut-' redningens förslag inte längre finnas någon högre kyrkomusikerutbildning ' som ger förutsättningar för att kombinera en organisttjänst med verksam- het som musiklärare inom det allmänna skolväsendet. Jag kommer längre fram (avsnitt 2.11) att närmare ta upp och ange min syn på utredningens förslag till lösningar i fråga om den framtida kyrkomu- sikerutbildningcn. Redan nu kan jag emellertid säga att dessa förslag enligt mitt bedömande kommer att behöva bearbetas ytterligare. [ fråga om den högre kyrkomusikerutbildningen bör emellertid med utgångspunkt i re- missutfallet som målsättning kunna anges att det även i fortsättningen skall vara möjligt att kombinera tjänstgöring som- organist med verksamhet som lärare inom grundskola och gymnasieskola. Konstruktionen av en kombinationstjänst: När det gäller sättet att tillska- pa en kombinationstjänst har utredningen ansett att det inte kan bli fråga om att lägga fram förslag med färdiga konstruktioner. Grunden för sådana tjänster bör enligt utredningens förslag i stället utgöras av avtal mellan dem som skall bidra med underlaget för tjänsten. Förslaget bygger på tanken att kyrkomusikern alltid skall vara anställd av endast den ena avtalsparten. Konstruktionen som sådan har inte rönt kritik under remissbehandlingen. Även jag ansluter mig till förslaget i denna del. De träffade avtalen bör innehålla överenskommelser om sådana förhållanden av personaladmini- strativ och ekonomisk art som parterna behöver reglera sinsemellan. ] skolförfattningarna får regler införas som gör det möjligt att låta kyrkomu- sikalisk fyllnadstjänstgöring ingå i de lärartjänster som blir aktuella. Det ankommer på regeringen att utfärda närmare föreskrifter om detta. I övrigt behövs det inte något särskilt författningsstöd för att avtalen skall kunna träffas. Utredningen har framhållit att det finns ett normalavtal. upprättat av Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. som gäller fyllnads- tjänstgöring för kyrkomusiker i kommunal musikskola. Avtal av liknande slag kan givetvis underlätta det lokala arbetet med att åstadkomma kombi- nationstjänster. Jag förutsätter att frågan tas upp av pastoratsförbundet. För sådana kombinationstjänster- som nyss har beskrivits bör ges en föreskrift om skyldighet för den som har en tjänst som kyrkomusiker att . fullgöra fyllnadstjänstgöring åt någon annan än pastoratet. En förutsätt- ning för att en sådan skyldighet skall föreligga bör vara att den avtalas i 25
som biträdande kyrkomusiker lägga in fyllnadstjänstgöring som-lärare i Prop. 1987/88:144 musik. antingen inom det allmänna skolväsendet och vissa övriga statliga eller statsunderstödda läroanstalter eller inom kommunal musikundervis- ning. Såsom jag närmare kommer att beskriva senare (avsnitt 2.ll.2) förvärvas behörigheten för fyllnadstjänstgöringen genom det val av fördjupningskurs som sker under den blivande organistens högskoleutbildf ning. ' Utredningen föreslår att skolkantorstjänsterna skall avskaffas. I stället bör enligt utredningen ges vissa möjligheter för en musiklärare inom grund— Skolan och gymnasieskolan till fyllnadstjänstgöring som kantor och om- vänt för en kantor som sådan musiklärare. Enligt utredningens förslag skall en blivande musiklärare kunna förvärva kantorskompetens genom vissa tillvalsalternativ inom högskoleutbildningen. Däremot skall det enligt ut-' redningens förslag inte längre finnas någon högre kyrkomusikerutbildning ' som ger förutsättningar för att kombinera en organisttjänst med verksam- het som musiklärare inom det allmänna skolväsendet. Jag kommer längre fram (avsnitt 2.11) att närmare ta upp och ange min syn på utredningens förslag till lösningar i fråga om den framtida kyrkomu- sikerutbildningcn. Redan nu kan jag emellertid säga att dessa förslag enligt mitt bedömande kommer att behöva bearbetas ytterligare. [ fråga om den högre kyrkomusikerutbildningen bör emellertid med utgångspunkt i re- missutfallet som målsättning kunna anges att det även i fortsättningen skall vara möjligt att kombinera tjänstgöring som- organist med verksamhet som lärare inom grundskola och gymnasieskola. Konstruktionen av en kombinationstjänst: När det gäller sättet att tillska- pa en kombinationstjänst har utredningen ansett att det inte kan bli fråga om att lägga fram förslag med färdiga konstruktioner. Grunden för sådana tjänster bör enligt utredningens förslag i stället utgöras av avtal mellan dem som skall bidra med underlaget för tjänsten. Förslaget bygger på tanken att kyrkomusikern alltid skall vara anställd av endast den ena avtalsparten. Konstruktionen som sådan har inte rönt kritik under remissbehandlingen. Även jag ansluter mig till förslaget i denna del. De träffade avtalen bör innehålla överenskommelser om sådana förhållanden av personaladmini- strativ och ekonomisk art som parterna behöver reglera sinsemellan. ] skolförfattningarna får regler införas som gör det möjligt att låta kyrkomu- sikalisk fyllnadstjänstgöring ingå i de lärartjänster som blir aktuella. Det ankommer på regeringen att utfärda närmare föreskrifter om detta. I övrigt behövs det inte något särskilt författningsstöd för att avtalen skall kunna träffas. Utredningen har framhållit att det finns ett normalavtal. upprättat av Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. som gäller fyllnads- tjänstgöring för kyrkomusiker i kommunal musikskola. Avtal av liknande slag kan givetvis underlätta det lokala arbetet med att åstadkomma kombi- nationstjänster. Jag förutsätter att frågan tas upp av pastoratsförbundet. För sådana kombinationstjänster- som nyss har beskrivits bör ges en föreskrift om skyldighet för den som har en tjänst som kyrkomusiker att . fullgöra fyllnadstjänstgöring åt någon annan än pastoratet. En förutsätt- ning för att en sådan skyldighet skall föreligga bör vara att den avtalas i 25
som biträdande kyrkomusiker lägga in fyllnadstjänstgöring som-lärare i Prop. 1987/88:144 musik. antingen inom det allmänna skolväsendet och vissa övriga statliga
som biträdande kyrkomusiker lägga in fyllnadstjänstgöring som-lärare i Prop. 1987/88:144
som
biträdande
kyrkomusiker
lägga
in
fyllnadstjänstgöring
som-lärare
i
Prop.
1987/88:144
musik. antingen inom det allmänna skolväsendet och vissa övriga statliga
musik.
antingen
inom
det
allmänna
skolväsendet
och
vissa
övriga
statliga
eller statsunderstödda läroanstalter eller inom kommunal musikundervis-
eller statsunderstödda läroanstalter eller inom kommunal musikundervis-
eller
statsunderstödda
läroanstalter
eller
inom
kommunal
musikundervis-
ning. Såsom jag närmare kommer att beskriva senare (avsnitt 2.ll.2)
ning. Såsom jag närmare kommer att beskriva senare (avsnitt 2.ll.2)
ning.
Såsom
jag
närmare
kommer
att
beskriva
senare
(avsnitt
2.ll.2)
förvärvas behörigheten för fyllnadstjänstgöringen genom det val av
förvärvas behörigheten för fyllnadstjänstgöringen genom det val av
förvärvas
behörigheten
för
fyllnadstjänstgöringen
genom
det
val
av
fördjupningskurs som sker under den blivande organistens högskoleutbildf
fördjupningskurs som sker under den blivande organistens högskoleutbildf
fördjupningskurs
som
sker
under
den
blivande
organistens
högskoleutbildf
ning. '
ning. '
ning.
'
Utredningen föreslår att skolkantorstjänsterna skall avskaffas. I stället bör enligt utredningen ges vissa möjligheter för en musiklärare inom grund— Skolan och gymnasieskolan till fyllnadstjänstgöring som kantor och om- vänt för en kantor som sådan musiklärare. Enligt utredningens förslag skall en blivande musiklärare kunna förvärva kantorskompetens genom vissa tillvalsalternativ inom högskoleutbildningen. Däremot skall det enligt ut-' redningens förslag inte längre finnas någon högre kyrkomusikerutbildning ' som ger förutsättningar för att kombinera en organisttjänst med verksam- het som musiklärare inom det allmänna skolväsendet.
Utredningen föreslår att skolkantorstjänsterna skall avskaffas. I stället
Utredningen
föreslår
att
skolkantorstjänsterna
skall
avskaffas.
I
stället
bör enligt utredningen ges vissa möjligheter för en musiklärare inom grund—
bör
enligt
utredningen
ges
vissa
möjligheter
för
en
musiklärare
inom
grund—
Skolan och gymnasieskolan till fyllnadstjänstgöring som kantor och om-
Skolan
och
gymnasieskolan
till
fyllnadstjänstgöring
som
kantor
och
om-
vänt för en kantor som sådan musiklärare. Enligt utredningens förslag skall
vänt
för
en
kantor
som
sådan
musiklärare.
Enligt
utredningens
förslag
skall
en blivande musiklärare kunna förvärva kantorskompetens genom vissa
en
blivande
musiklärare
kunna
förvärva
kantorskompetens
genom
vissa
tillvalsalternativ inom högskoleutbildningen. Däremot skall det enligt ut-'
tillvalsalternativ
inom
högskoleutbildningen.
Däremot
skall
det
enligt
ut-'
redningens förslag inte längre finnas någon högre kyrkomusikerutbildning '
redningens
förslag
inte
längre
finnas
någon
högre
kyrkomusikerutbildning
'
som ger förutsättningar för att kombinera en organisttjänst med verksam-
som
ger
förutsättningar
för
att
kombinera
en
organisttjänst
med
verksam-
het som musiklärare inom det allmänna skolväsendet.
het
som
musiklärare
inom
det
allmänna
skolväsendet.
Jag kommer längre fram (avsnitt 2.11) att närmare ta upp och ange min syn på utredningens förslag till lösningar i fråga om den framtida kyrkomu- sikerutbildningcn. Redan nu kan jag emellertid säga att dessa förslag enligt mitt bedömande kommer att behöva bearbetas ytterligare. [ fråga om den högre kyrkomusikerutbildningen bör emellertid med utgångspunkt i re- missutfallet som målsättning kunna anges att det även i fortsättningen skall vara möjligt att kombinera tjänstgöring som- organist med verksamhet som lärare inom grundskola och gymnasieskola.
Jag kommer längre fram (avsnitt 2.11) att närmare ta upp och ange min
Jag
kommer
längre
fram
(avsnitt
2.11)
att
närmare
ta
upp
och
ange
min
syn på utredningens förslag till lösningar i fråga om den framtida kyrkomu-
syn
på
utredningens
förslag
till
lösningar
i
fråga
om
den
framtida
kyrkomu-
sikerutbildningcn. Redan nu kan jag emellertid säga att dessa förslag enligt
sikerutbildningcn.
Redan
nu
kan
jag
emellertid
säga
att
dessa
förslag
enligt
mitt bedömande kommer att behöva bearbetas ytterligare. [ fråga om den
mitt
bedömande
kommer
att
behöva
bearbetas
ytterligare.
[
fråga
om
den
högre kyrkomusikerutbildningen bör emellertid med utgångspunkt i re-
högre
kyrkomusikerutbildningen
bör
emellertid
med
utgångspunkt
i
re-
missutfallet som målsättning kunna anges att det även i fortsättningen skall
missutfallet
som
målsättning
kunna
anges
att
det
även
i
fortsättningen
skall
vara möjligt att kombinera tjänstgöring som- organist med verksamhet som
vara
möjligt
att
kombinera
tjänstgöring
som-
organist
med
verksamhet
som
lärare inom grundskola och gymnasieskola.
lärare
inom
grundskola
och
gymnasieskola.
Konstruktionen av en kombinationstjänst: När det gäller sättet att tillska- pa en kombinationstjänst har utredningen ansett att det inte kan bli fråga om att lägga fram förslag med färdiga konstruktioner. Grunden för sådana tjänster bör enligt utredningens förslag i stället utgöras av avtal mellan dem som skall bidra med underlaget för tjänsten. Förslaget bygger på tanken att kyrkomusikern alltid skall vara anställd av endast den ena avtalsparten. Konstruktionen som sådan har inte rönt kritik under remissbehandlingen. Även jag ansluter mig till förslaget i denna del. De träffade avtalen bör innehålla överenskommelser om sådana förhållanden av personaladmini- strativ och ekonomisk art som parterna behöver reglera sinsemellan. ] skolförfattningarna får regler införas som gör det möjligt att låta kyrkomu- sikalisk fyllnadstjänstgöring ingå i de lärartjänster som blir aktuella. Det ankommer på regeringen att utfärda närmare föreskrifter om detta. I övrigt behövs det inte något särskilt författningsstöd för att avtalen skall kunna träffas.
Konstruktionen av en kombinationstjänst: När det gäller sättet att tillska-
Konstruktionen
av
en
kombinationstjänst:
När
det
gäller
sättet
att
tillska-
pa en kombinationstjänst har utredningen ansett att det inte kan bli fråga
pa
en
kombinationstjänst
har
utredningen
ansett
att
det
inte
kan
bli
fråga
om att lägga fram förslag med färdiga konstruktioner. Grunden för sådana
om
att
lägga
fram
förslag
med
färdiga
konstruktioner.
Grunden
för
sådana
tjänster bör enligt utredningens förslag i stället utgöras av avtal mellan dem
tjänster
bör
enligt
utredningens
förslag
i
stället
utgöras
av
avtal
mellan
dem
som skall bidra med underlaget för tjänsten. Förslaget bygger på tanken att
som
skall
bidra
med
underlaget
för
tjänsten.
Förslaget
bygger
på
tanken
att
kyrkomusikern alltid skall vara anställd av endast den ena avtalsparten.
kyrkomusikern
alltid
skall
vara
anställd
av
endast
den
ena
avtalsparten.
Konstruktionen som sådan har inte rönt kritik under remissbehandlingen.
Konstruktionen
som
sådan
har
inte
rönt
kritik
under
remissbehandlingen.
Även jag ansluter mig till förslaget i denna del. De träffade avtalen bör
Även
jag
ansluter
mig
till
förslaget
i
denna
del.
De
träffade
avtalen
bör
innehålla överenskommelser om sådana förhållanden av personaladmini-
innehålla
överenskommelser
om
sådana
förhållanden
av
personaladmini-
strativ och ekonomisk art som parterna behöver reglera sinsemellan. ]
strativ
och
ekonomisk
art
som
parterna
behöver
reglera
sinsemellan.
]
skolförfattningarna får regler införas som gör det möjligt att låta kyrkomu-
skolförfattningarna
får
regler
införas
som
gör
det
möjligt
att
låta
kyrkomu-
sikalisk fyllnadstjänstgöring ingå i de lärartjänster som blir aktuella. Det
sikalisk
fyllnadstjänstgöring
ingå
i
de
lärartjänster
som
blir
aktuella.
Det
ankommer på regeringen att utfärda närmare föreskrifter om detta. I övrigt
ankommer
på
regeringen
att
utfärda
närmare
föreskrifter
om
detta.
I
övrigt
behövs det inte något särskilt författningsstöd för att avtalen skall kunna
behövs
det
inte
något
särskilt
författningsstöd
för
att
avtalen
skall
kunna
träffas.
träffas.
Utredningen har framhållit att det finns ett normalavtal. upprättat av Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. som gäller fyllnads- tjänstgöring för kyrkomusiker i kommunal musikskola. Avtal av liknande slag kan givetvis underlätta det lokala arbetet med att åstadkomma kombi- nationstjänster. Jag förutsätter att frågan tas upp av pastoratsförbundet.
Utredningen har framhållit att det finns ett normalavtal. upprättat av
Utredningen
har
framhållit
att
det
finns
ett
normalavtal.
upprättat
av
Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. som gäller fyllnads-
Svenska
kyrkans
församlings-
och
pastoratsförbund.
som
gäller
fyllnads-
tjänstgöring för kyrkomusiker i kommunal musikskola. Avtal av liknande
tjänstgöring
för
kyrkomusiker
i
kommunal
musikskola.
Avtal
av
liknande
slag kan givetvis underlätta det lokala arbetet med att åstadkomma kombi-
slag
kan
givetvis
underlätta
det
lokala
arbetet
med
att
åstadkomma
kombi-
nationstjänster. Jag förutsätter att frågan tas upp av pastoratsförbundet.
nationstjänster.
Jag
förutsätter
att
frågan
tas
upp
av
pastoratsförbundet.
För sådana kombinationstjänster- som nyss har beskrivits bör ges en föreskrift om skyldighet för den som har en tjänst som kyrkomusiker att . fullgöra fyllnadstjänstgöring åt någon annan än pastoratet. En förutsätt- ning för att en sådan skyldighet skall föreligga bör vara att den avtalas i 25
För sådana kombinationstjänster- som nyss har beskrivits bör ges en
För
sådana
kombinationstjänster-
som
nyss
har
beskrivits
bör
ges
en
föreskrift om skyldighet för den som har en tjänst som kyrkomusiker att .
föreskrift
om
skyldighet
för
den
som
har
en
tjänst
som
kyrkomusiker
att
.
fullgöra fyllnadstjänstgöring åt någon annan än pastoratet. En förutsätt-
fullgöra
fyllnadstjänstgöring
åt
någon
annan
än
pastoratet.
En
förutsätt-
ning för att en sådan skyldighet skall föreligga bör vara att den avtalas i 25
ning
för
att
en
sådan
skyldighet
skall
föreligga
bör
vara
att
den
avtalas
i
25
samband med anställningen. Omfattningen av skyldigheten att fullgöra fyllnadstjänstgöring bör regleras i anställningsavtalet. Skolkantorstjänster avskaffas: Skolkantortjänsterna har haft stor bety- delse genom åren. De framstår emellertid numera som otidsenliga och från administrativ synpunkt opraktiska. Nackdelen med arbete på heltid som lärare i skolan och dessutom kyrkomusikalisk tjänstgöring med i vissa fall så mycket som l4-l5 veckotimmar är uppenbar. Ett stort och ökande antal Skolkantorstjänster är vakanta. Jag delar därför utredningens och flertalet remissinstansers uppfattning att dessa tjänster bör avskaffas. Genom re- formen av kyrkomusikcrorganisationcn bör således tillsättningen av såda- na tjänster upphöra. Det ankommer på regeringen att i förordning meddela sådana bestämmelser som kan behövas för att bereda de nuvarande skol- kantorer som så önskar möjlighet att övergå på annan tjänst. Till frågan om de skolkantorer som är förordnade med fullmakt eller konstitutorial och vill behålla sina tjänster återkommerjag senare (avsnitt 2. l2). 2.7 Behörighetsvillkor Mitt förslag: För att utföra kyrkomusikaliska uppgifter skall även i fortsättningen normalt krävas behörighet motsvarande dagens högre och lägre kyrkomusikerutbildning. Om det behövs för att tillgodose gudstjänstlivets behov. får domkapitlet för vissa fall godta lägre kompetens. Allmänna behörighetsvillkor behövs inte. Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. Utredning- en har dock som ett allmänt behörighetsvillkor föreslagit att den sökande skall vara lämplig för anställningen. Remissinstanserna: Dessa har överlag gett sitt stöd åt tanken att tjänste- organisationen även i fortsättningen skall anknyta till statligt fastställda examenskrav för en högre och en lägre kyrkomusikerutbildning. Domka- pitlet i Skara har krävt en precisering av kriterierna för att kantorskompe- tensen skall få underskridas. Ett stort antal remissinstanser tar upp frågan om medlemskap i svenska kyrkan som ett allmänt behörighetsvillkor. Ett sådant villkor förespråkas av bl.a. domkapitlen i Uppsala. Strängnäs. Skara. Lund. Härnösand. Luleå och Visby samt av Svenska kyrkans personalförbund. Domkyrkoor- ganisternas förening och Evangeliska fosterlandsstiftelsen (EFS). EFS framhåller dock att viktigare är kyrkomusikerns lojalitet mot kyrkans arbete och grundläggande målsättning. Bl.a. Svenska kyrkans försam- lings- och pastoratsförbund anser att något krav på medlemskap inte behöver ställas upp. En del remissinstanser. bl.a. kammarrätten i Jönkö- ping och Svenska kyrkans nämnd för församlings- och pastoratsförvalt- ning. anser att pastoraten själva bör få avgöra vilken betydelse medlem- skapet skall ha. En precisering av kravet på lämpligth efterlyses av domkapitlet i Linköping. Prop. 1987/88: 144
samband med anställningen. Omfattningen av skyldigheten att fullgöra fyllnadstjänstgöring bör regleras i anställningsavtalet. Skolkantorstjänster avskaffas: Skolkantortjänsterna har haft stor bety- delse genom åren. De framstår emellertid numera som otidsenliga och från administrativ synpunkt opraktiska. Nackdelen med arbete på heltid som lärare i skolan och dessutom kyrkomusikalisk tjänstgöring med i vissa fall så mycket som l4-l5 veckotimmar är uppenbar. Ett stort och ökande antal Skolkantorstjänster är vakanta. Jag delar därför utredningens och flertalet remissinstansers uppfattning att dessa tjänster bör avskaffas. Genom re- formen av kyrkomusikcrorganisationcn bör således tillsättningen av såda- na tjänster upphöra. Det ankommer på regeringen att i förordning meddela sådana bestämmelser som kan behövas för att bereda de nuvarande skol- kantorer som så önskar möjlighet att övergå på annan tjänst. Till frågan om de skolkantorer som är förordnade med fullmakt eller
samband med anställningen. Omfattningen av skyldigheten att fullgöra fyllnadstjänstgöring bör regleras i anställningsavtalet.
samband med anställningen. Omfattningen av skyldigheten att fullgöra
samband
med
anställningen.
Omfattningen
av
skyldigheten
att
fullgöra
fyllnadstjänstgöring bör regleras i anställningsavtalet.
fyllnadstjänstgöring
bör
regleras
i
anställningsavtalet.
Skolkantorstjänster avskaffas: Skolkantortjänsterna har haft stor bety- delse genom åren. De framstår emellertid numera som otidsenliga och från administrativ synpunkt opraktiska. Nackdelen med arbete på heltid som lärare i skolan och dessutom kyrkomusikalisk tjänstgöring med i vissa fall så mycket som l4-l5 veckotimmar är uppenbar. Ett stort och ökande antal Skolkantorstjänster är vakanta. Jag delar därför utredningens och flertalet remissinstansers uppfattning att dessa tjänster bör avskaffas. Genom re- formen av kyrkomusikcrorganisationcn bör således tillsättningen av såda- na tjänster upphöra. Det ankommer på regeringen att i förordning meddela sådana bestämmelser som kan behövas för att bereda de nuvarande skol- kantorer som så önskar möjlighet att övergå på annan tjänst.
Skolkantorstjänster avskaffas: Skolkantortjänsterna har haft stor bety-
Skolkantorstjänster
avskaffas:
Skolkantortjänsterna
har
haft
stor
bety-
delse genom åren. De framstår emellertid numera som otidsenliga och från
delse
genom
åren.
De
framstår
emellertid
numera
som
otidsenliga
och
från
administrativ synpunkt opraktiska. Nackdelen med arbete på heltid som
administrativ
synpunkt
opraktiska.
Nackdelen
med
arbete
på
heltid
som
lärare i skolan och dessutom kyrkomusikalisk tjänstgöring med i vissa fall
lärare
i
skolan
och
dessutom
kyrkomusikalisk
tjänstgöring
med
i
vissa
fall
så mycket som l4-l5 veckotimmar är uppenbar. Ett stort och ökande antal
så
mycket
som
l4-l5
veckotimmar
är
uppenbar.
Ett
stort
och
ökande
antal
Skolkantorstjänster är vakanta. Jag delar därför utredningens och flertalet
Skolkantorstjänster
är
vakanta.
Jag
delar
därför
utredningens
och
flertalet
remissinstansers uppfattning att dessa tjänster bör avskaffas. Genom re-
remissinstansers
uppfattning
att
dessa
tjänster
bör
avskaffas.
Genom
re-
formen av kyrkomusikcrorganisationcn bör således tillsättningen av såda-
formen
av
kyrkomusikcrorganisationcn
bör
således
tillsättningen
av
såda-
na tjänster upphöra. Det ankommer på regeringen att i förordning meddela
na
tjänster
upphöra.
Det
ankommer
på
regeringen
att
i
förordning
meddela
sådana bestämmelser som kan behövas för att bereda de nuvarande skol-
sådana
bestämmelser
som
kan
behövas
för
att
bereda
de
nuvarande
skol-
kantorer som så önskar möjlighet att övergå på annan tjänst.
kantorer
som
så
önskar
möjlighet
att
övergå
på
annan
tjänst.
Till frågan om de skolkantorer som är förordnade med fullmakt eller
Till frågan om de skolkantorer som är förordnade med fullmakt eller
Till
frågan
om
de
skolkantorer
som
är
förordnade
med
fullmakt
eller
konstitutorial och vill behålla sina tjänster återkommerjag senare (avsnitt 2. l2).
konstitutorial och vill behålla sina tjänster återkommerjag senare (avsnitt 2. l2).
konstitutorial och vill behålla sina tjänster återkommerjag senare (avsnitt
konstitutorial
och
vill
behålla
sina
tjänster
återkommerjag
senare
(avsnitt
2. l2).
2.
l2).
2.7 Behörighetsvillkor
2.7 Behörighetsvillkor
2.7 Behörighetsvillkor
2.7
Behörighetsvillkor
Mitt förslag: För att utföra kyrkomusikaliska uppgifter skall även i fortsättningen normalt krävas behörighet motsvarande dagens högre
Mitt förslag: För att utföra kyrkomusikaliska uppgifter skall även i fortsättningen normalt krävas behörighet motsvarande dagens högre
Mitt förslag: För att utföra kyrkomusikaliska uppgifter skall även i
Mitt
förslag:
För
att
utföra
kyrkomusikaliska
uppgifter
skall
även
i
fortsättningen normalt krävas behörighet motsvarande dagens högre
fortsättningen
normalt
krävas
behörighet
motsvarande
dagens
högre
och lägre kyrkomusikerutbildning. Om det behövs för att tillgodose gudstjänstlivets behov. får domkapitlet för vissa fall godta lägre kompetens. Allmänna behörighetsvillkor behövs inte.
och lägre kyrkomusikerutbildning. Om det behövs för att tillgodose gudstjänstlivets behov. får domkapitlet för vissa fall godta lägre kompetens. Allmänna behörighetsvillkor behövs inte.
och lägre kyrkomusikerutbildning. Om det behövs för att tillgodose
och
lägre
kyrkomusikerutbildning.
Om
det
behövs
för
att
tillgodose
gudstjänstlivets behov. får domkapitlet för vissa fall godta lägre
gudstjänstlivets
behov.
får
domkapitlet
för
vissa
fall
godta
lägre
kompetens. Allmänna behörighetsvillkor behövs inte.
kompetens.
Allmänna
behörighetsvillkor
behövs
inte.
Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. Utredning- en har dock som ett allmänt behörighetsvillkor föreslagit att den sökande skall vara lämplig för anställningen. Remissinstanserna: Dessa har överlag gett sitt stöd åt tanken att tjänste- organisationen även i fortsättningen skall anknyta till statligt fastställda examenskrav för en högre och en lägre kyrkomusikerutbildning. Domka- pitlet i Skara har krävt en precisering av kriterierna för att kantorskompe- tensen skall få underskridas. Ett stort antal remissinstanser tar upp frågan om medlemskap i svenska kyrkan som ett allmänt behörighetsvillkor. Ett sådant villkor förespråkas av bl.a. domkapitlen i Uppsala. Strängnäs. Skara. Lund. Härnösand. Luleå och Visby samt av Svenska kyrkans personalförbund. Domkyrkoor- ganisternas förening och Evangeliska fosterlandsstiftelsen (EFS). EFS framhåller dock att viktigare är kyrkomusikerns lojalitet mot kyrkans arbete och grundläggande målsättning. Bl.a. Svenska kyrkans försam- lings- och pastoratsförbund anser att något krav på medlemskap inte behöver ställas upp. En del remissinstanser. bl.a. kammarrätten i Jönkö- ping och Svenska kyrkans nämnd för församlings- och pastoratsförvalt- ning. anser att pastoraten själva bör få avgöra vilken betydelse medlem- skapet skall ha. En precisering av kravet på lämpligth efterlyses av domkapitlet i Linköping.
Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. Utredning- en har dock som ett allmänt behörighetsvillkor föreslagit att den sökande skall vara lämplig för anställningen.
Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. Utredning-
Utredningens
förslag:
Överensstämmer
i
huvudsak
med
mitt.
Utredning-
en har dock som ett allmänt behörighetsvillkor föreslagit att den sökande
en
har
dock
som
ett
allmänt
behörighetsvillkor
föreslagit
att
den
sökande
skall vara lämplig för anställningen.
skall
vara
lämplig
för
anställningen.
Remissinstanserna: Dessa har överlag gett sitt stöd åt tanken att tjänste- organisationen även i fortsättningen skall anknyta till statligt fastställda examenskrav för en högre och en lägre kyrkomusikerutbildning. Domka- pitlet i Skara har krävt en precisering av kriterierna för att kantorskompe- tensen skall få underskridas.
Remissinstanserna: Dessa har överlag gett sitt stöd åt tanken att tjänste-
Remissinstanserna:
Dessa
har
överlag
gett
sitt
stöd
åt
tanken
att
tjänste-
organisationen även i fortsättningen skall anknyta till statligt fastställda
organisationen
även
i
fortsättningen
skall
anknyta
till
statligt
fastställda
examenskrav för en högre och en lägre kyrkomusikerutbildning. Domka-
examenskrav
för
en
högre
och
en
lägre
kyrkomusikerutbildning.
Domka-
pitlet i Skara har krävt en precisering av kriterierna för att kantorskompe-
pitlet
i
Skara
har
krävt
en
precisering
av
kriterierna
för
att
kantorskompe-
tensen skall få underskridas.
tensen
skall
få
underskridas.
Ett stort antal remissinstanser tar upp frågan om medlemskap i svenska kyrkan som ett allmänt behörighetsvillkor. Ett sådant villkor förespråkas av bl.a. domkapitlen i Uppsala. Strängnäs. Skara. Lund. Härnösand. Luleå och Visby samt av Svenska kyrkans personalförbund. Domkyrkoor- ganisternas förening och Evangeliska fosterlandsstiftelsen (EFS). EFS framhåller dock att viktigare är kyrkomusikerns lojalitet mot kyrkans arbete och grundläggande målsättning. Bl.a. Svenska kyrkans försam- lings- och pastoratsförbund anser att något krav på medlemskap inte behöver ställas upp. En del remissinstanser. bl.a. kammarrätten i Jönkö- ping och Svenska kyrkans nämnd för församlings- och pastoratsförvalt- ning. anser att pastoraten själva bör få avgöra vilken betydelse medlem- skapet skall ha. En precisering av kravet på lämpligth efterlyses av domkapitlet i Linköping.
Ett stort antal remissinstanser tar upp frågan om medlemskap i svenska
Ett
stort
antal
remissinstanser
tar
upp
frågan
om
medlemskap
i
svenska
kyrkan som ett allmänt behörighetsvillkor. Ett sådant villkor förespråkas
kyrkan
som
ett
allmänt
behörighetsvillkor.
Ett
sådant
villkor
förespråkas
av bl.a. domkapitlen i Uppsala. Strängnäs. Skara. Lund. Härnösand.
av
bl.a.
domkapitlen
i
Uppsala.
Strängnäs.
Skara.
Lund.
Härnösand.
Luleå och Visby samt av Svenska kyrkans personalförbund. Domkyrkoor-
Luleå
och
Visby
samt
av
Svenska
kyrkans
personalförbund.
Domkyrkoor-
ganisternas förening och Evangeliska fosterlandsstiftelsen (EFS). EFS
ganisternas
förening
och
Evangeliska
fosterlandsstiftelsen
(EFS).
EFS
framhåller dock att viktigare är kyrkomusikerns lojalitet mot kyrkans
framhåller
dock
att
viktigare
är
kyrkomusikerns
lojalitet
mot
kyrkans
arbete och grundläggande målsättning. Bl.a. Svenska kyrkans försam-
arbete
och
grundläggande
målsättning.
Bl.a.
Svenska
kyrkans
försam-
lings- och pastoratsförbund anser att något krav på medlemskap inte
lings-
och
pastoratsförbund
anser
att
något
krav
på
medlemskap
inte
behöver ställas upp. En del remissinstanser. bl.a. kammarrätten i Jönkö-
behöver
ställas
upp.
En
del
remissinstanser.
bl.a.
kammarrätten
i
Jönkö-
ping och Svenska kyrkans nämnd för församlings- och pastoratsförvalt-
ping
och
Svenska
kyrkans
nämnd
för
församlings-
och
pastoratsförvalt-
ning. anser att pastoraten själva bör få avgöra vilken betydelse medlem-
ning.
anser
att
pastoraten
själva
bör
få
avgöra
vilken
betydelse
medlem-
skapet skall ha. En precisering av kravet på lämpligth efterlyses av
skapet
skall
ha.
En
precisering
av
kravet
på
lämpligth
efterlyses
av
domkapitlet i Linköping.
domkapitlet
i
Linköping.
Prop.
1987/88:
144
Skälen för mitt förslag Utgångspunkter: För kyrkomusikertjänster gäller i dag dels allmänna behörighetsvillkor. dels särskilda behörighetsvillkor. De allmänna behörig- hetsvillkoren avser hälsotillstånd. vandel. vilja att främja församlingslivet samt undervisningsförmåga m.m. De särskilda behörighetsvillkoren inne- fattar krav på avlagda examina eller prov eller annars på genomgången utbildning. I vissa fall krävs det också viss praktisk tjänstgöring. Från de särskilda krav som uppställs när fyllnadstjänstgöring ingår i en tjänst bortserjag nu. Särskilda behörighetskrav: För att garantera en god kyrkomusikalisk standard bör det enligt min mening även i framtiden ställas krav på att kyrkomusiker uppfyller bestämda kompetenskrav. Liksom utredningen utgårjag från att kraven för anställning som kyrkomusiker allmänt sett inte i framtiden kan vara lägre än vad som nu gäller för de bägge huvudtyperna av självständiga kyrkomusikaliska tjänster. Kyrkomusikerförordningens särskilda behörighetsregler. vilka återges i utredningsbetänkandet (s. 161 ff.) är detaljerade och komplicerade. l prin- cip krävs emellertid i dag för behörighet till organisttjänst examen från en fyraårig musikalisk högskoleutbildning på kyrkomusikerlinje samt viss tids tjänstgöring. För behörighet till kantorstjänst krävs antingen viss lärarut- bildning jämte organist- och kantorsexamen eller en två- till treårig utbild- ning på folkhögskola eller liknande. varefter avlagts dels organist- och kantorsexamen. dels pedagogisk examen för kyrkokantorer. Enligt min mening är det också för framtiden ändamålsenligt att tjänste- organisationen är principiellt knuten till specificerade kunskapskrav på motsvarande bägge nivåer. Längre fram kommerjag att behandla utbild- ningsfrågorna närmare. Jag kan emellertid redan nu säga attjag inte kom- mer att förorda några genomgripande förändringar i fråga om den kyrko- musikaliska utbildningens innehåll. Mina förslag innebär sålunda i huvud-- sak oförändrade särskilda behörighetskrav för organister och kantorer. Dispens från särskilda behörighetskrav: För närvarande gäller att domka- pitlet får medge en sökande till en organist- eller kantorstjänst befrielse från bl.a. särskilda behörighetsvillkor. om det finns särskilda skäl (24 ä 5 mom. och 26 ä 3 mom. kyrkomusikerförordningen). Innan sådan befrielse medges skall domkapitlet inhämta yttranden av kyrkorådet och domkyrko- organisten. Sådan befrielse kan t. ex. gälla kravet på pedagogisk utbildning eller i fråga om organist på viss tids tjänstgöring som kyrkomusiker eller lärare. Det kan också handla om någon som har undergått utbildning utomlands. Utredningen har föreslagit att en sådan dispensmöjlighet be- hålls. Ocksåjag är av uppfattningen att den fyller en funktion. Som villkor för befrielse från eljest gällande behörighetsvillkor bör gälla att den sökan- de med hänsyn till utbildning och yrkeserfarenhet är att anse somjämställd med den som uppfyller de för den ifrågavarande tjänsten gällande behörig- hetsvillkoren. Dispensprövningen bör ankomma på domkapitlet. Allmänna behörighetskrav: Jag övergår härefter till frågan om det behövs några allmänna behörighetsvillkor för kyrkomusiker. I denna fråga har utredningen till en början påpekat att bestämmelserna i 19 kap. 2 % kyrko- lagen om psykiskt eller fysiskt handikapp som hinder för antagning till Prop. 1987/88: 144
Skälen för mitt förslag
Skälen för mitt förslag
Skälen för mitt förslag
Skälen
för
mitt
förslag
Utgångspunkter: För kyrkomusikertjänster gäller i dag dels allmänna behörighetsvillkor. dels särskilda behörighetsvillkor. De allmänna behörig- hetsvillkoren avser hälsotillstånd. vandel. vilja att främja församlingslivet samt undervisningsförmåga m.m. De särskilda behörighetsvillkoren inne- fattar krav på avlagda examina eller prov eller annars på genomgången utbildning. I vissa fall krävs det också viss praktisk tjänstgöring. Från de särskilda krav som uppställs när fyllnadstjänstgöring ingår i en tjänst bortserjag nu. Särskilda behörighetskrav: För att garantera en god kyrkomusikalisk standard bör det enligt min mening även i framtiden ställas krav på att kyrkomusiker uppfyller bestämda kompetenskrav. Liksom utredningen utgårjag från att kraven för anställning som kyrkomusiker allmänt sett inte i framtiden kan vara lägre än vad som nu gäller för de bägge huvudtyperna av självständiga kyrkomusikaliska tjänster. Kyrkomusikerförordningens särskilda behörighetsregler. vilka återges i utredningsbetänkandet (s. 161 ff.) är detaljerade och komplicerade. l prin- cip krävs emellertid i dag för behörighet till organisttjänst examen från en fyraårig musikalisk högskoleutbildning på kyrkomusikerlinje samt viss tids tjänstgöring. För behörighet till kantorstjänst krävs antingen viss lärarut- bildning jämte organist- och kantorsexamen eller en två- till treårig utbild- ning på folkhögskola eller liknande. varefter avlagts dels organist- och kantorsexamen. dels pedagogisk examen för kyrkokantorer. Enligt min mening är det också för framtiden ändamålsenligt att tjänste- organisationen är principiellt knuten till specificerade kunskapskrav på motsvarande bägge nivåer. Längre fram kommerjag att behandla utbild- ningsfrågorna närmare. Jag kan emellertid redan nu säga attjag inte kom- mer att förorda några genomgripande förändringar i fråga om den kyrko-
Utgångspunkter: För kyrkomusikertjänster gäller i dag dels allmänna behörighetsvillkor. dels särskilda behörighetsvillkor. De allmänna behörig- hetsvillkoren avser hälsotillstånd. vandel. vilja att främja församlingslivet samt undervisningsförmåga m.m. De särskilda behörighetsvillkoren inne- fattar krav på avlagda examina eller prov eller annars på genomgången utbildning. I vissa fall krävs det också viss praktisk tjänstgöring. Från de särskilda krav som uppställs när fyllnadstjänstgöring ingår i en tjänst bortserjag nu.
Utgångspunkter: För kyrkomusikertjänster gäller i dag dels allmänna
Utgångspunkter:
För
kyrkomusikertjänster
gäller
i
dag
dels
allmänna
behörighetsvillkor. dels särskilda behörighetsvillkor. De allmänna behörig-
behörighetsvillkor.
dels
särskilda
behörighetsvillkor.
De
allmänna
behörig-
hetsvillkoren avser hälsotillstånd. vandel. vilja att främja församlingslivet
hetsvillkoren
avser
hälsotillstånd.
vandel.
vilja
att
främja
församlingslivet
samt undervisningsförmåga m.m. De särskilda behörighetsvillkoren inne-
samt
undervisningsförmåga
m.m.
De
särskilda
behörighetsvillkoren
inne-
fattar krav på avlagda examina eller prov eller annars på genomgången
fattar
krav
på
avlagda
examina
eller
prov
eller
annars
på
genomgången
utbildning. I vissa fall krävs det också viss praktisk tjänstgöring. Från de
utbildning.
I
vissa
fall
krävs
det
också
viss
praktisk
tjänstgöring.
Från
de
särskilda krav som uppställs när fyllnadstjänstgöring ingår i en tjänst
särskilda
krav
som
uppställs
när
fyllnadstjänstgöring
ingår
i
en
tjänst
bortserjag nu.
bortserjag
nu.
Särskilda behörighetskrav: För att garantera en god kyrkomusikalisk standard bör det enligt min mening även i framtiden ställas krav på att kyrkomusiker uppfyller bestämda kompetenskrav. Liksom utredningen utgårjag från att kraven för anställning som kyrkomusiker allmänt sett inte i framtiden kan vara lägre än vad som nu gäller för de bägge huvudtyperna av självständiga kyrkomusikaliska tjänster.
Särskilda behörighetskrav: För att garantera en god kyrkomusikalisk
Särskilda
behörighetskrav:
För
att
garantera
en
god
kyrkomusikalisk
standard bör det enligt min mening även i framtiden ställas krav på att
standard
bör
det
enligt
min
mening
även
i
framtiden
ställas
krav
på
att
kyrkomusiker uppfyller bestämda kompetenskrav. Liksom utredningen
kyrkomusiker
uppfyller
bestämda
kompetenskrav.
Liksom
utredningen
utgårjag från att kraven för anställning som kyrkomusiker allmänt sett inte
utgårjag
från
att
kraven
för
anställning
som
kyrkomusiker
allmänt
sett
inte
i framtiden kan vara lägre än vad som nu gäller för de bägge huvudtyperna
i
framtiden
kan
vara
lägre
än
vad
som
nu
gäller
för
de
bägge
huvudtyperna
av självständiga kyrkomusikaliska tjänster.
av
självständiga
kyrkomusikaliska
tjänster.
Kyrkomusikerförordningens särskilda behörighetsregler. vilka återges i utredningsbetänkandet (s. 161 ff.) är detaljerade och komplicerade. l prin- cip krävs emellertid i dag för behörighet till organisttjänst examen från en fyraårig musikalisk högskoleutbildning på kyrkomusikerlinje samt viss tids tjänstgöring. För behörighet till kantorstjänst krävs antingen viss lärarut- bildning jämte organist- och kantorsexamen eller en två- till treårig utbild- ning på folkhögskola eller liknande. varefter avlagts dels organist- och kantorsexamen. dels pedagogisk examen för kyrkokantorer.
Kyrkomusikerförordningens särskilda behörighetsregler. vilka återges i
Kyrkomusikerförordningens
särskilda
behörighetsregler.
vilka
återges
i
utredningsbetänkandet (s. 161 ff.) är detaljerade och komplicerade. l prin-
utredningsbetänkandet
(s.
161
ff.)
är
detaljerade
och
komplicerade.
l
prin-
cip krävs emellertid i dag för behörighet till organisttjänst examen från en
cip
krävs
emellertid
i
dag
för
behörighet
till
organisttjänst
examen
från
en
fyraårig musikalisk högskoleutbildning på kyrkomusikerlinje samt viss tids
fyraårig
musikalisk
högskoleutbildning
på
kyrkomusikerlinje
samt
viss
tids
tjänstgöring. För behörighet till kantorstjänst krävs antingen viss lärarut-
tjänstgöring.
För
behörighet
till
kantorstjänst
krävs
antingen
viss
lärarut-
bildning jämte organist- och kantorsexamen eller en två- till treårig utbild-
bildning
jämte
organist-
och
kantorsexamen
eller
en
två-
till
treårig
utbild-
ning på folkhögskola eller liknande. varefter avlagts dels organist- och
ning
på
folkhögskola
eller
liknande.
varefter
avlagts
dels
organist-
och
kantorsexamen. dels pedagogisk examen för kyrkokantorer.
kantorsexamen.
dels
pedagogisk
examen
för
kyrkokantorer.
Enligt min mening är det också för framtiden ändamålsenligt att tjänste- organisationen är principiellt knuten till specificerade kunskapskrav på motsvarande bägge nivåer. Längre fram kommerjag att behandla utbild- ningsfrågorna närmare. Jag kan emellertid redan nu säga attjag inte kom- mer att förorda några genomgripande förändringar i fråga om den kyrko-
Enligt min mening är det också för framtiden ändamålsenligt att tjänste-
Enligt
min
mening
är
det
också
för
framtiden
ändamålsenligt
att
tjänste-
organisationen är principiellt knuten till specificerade kunskapskrav på
organisationen
är
principiellt
knuten
till
specificerade
kunskapskrav
på
motsvarande bägge nivåer. Längre fram kommerjag att behandla utbild-
motsvarande
bägge
nivåer.
Längre
fram
kommerjag
att
behandla
utbild-
ningsfrågorna närmare. Jag kan emellertid redan nu säga attjag inte kom-
ningsfrågorna
närmare.
Jag
kan
emellertid
redan
nu
säga
attjag
inte
kom-
mer att förorda några genomgripande förändringar i fråga om den kyrko-
mer
att
förorda
några
genomgripande
förändringar
i
fråga
om
den
kyrko-
musikaliska utbildningens innehåll. Mina förslag innebär sålunda i huvud--
musikaliska utbildningens innehåll. Mina förslag innebär sålunda i huvud--
musikaliska utbildningens innehåll. Mina förslag innebär sålunda i huvud--
musikaliska
utbildningens
innehåll.
Mina
förslag
innebär
sålunda
i
huvud--
sak oförändrade särskilda behörighetskrav för organister och kantorer. Dispens från särskilda behörighetskrav: För närvarande gäller att domka- pitlet får medge en sökande till en organist- eller kantorstjänst befrielse från bl.a. särskilda behörighetsvillkor. om det finns särskilda skäl (24 ä 5 mom. och 26 ä 3 mom. kyrkomusikerförordningen). Innan sådan befrielse medges skall domkapitlet inhämta yttranden av kyrkorådet och domkyrko- organisten. Sådan befrielse kan t. ex. gälla kravet på pedagogisk utbildning eller i fråga om organist på viss tids tjänstgöring som kyrkomusiker eller lärare. Det kan också handla om någon som har undergått utbildning utomlands. Utredningen har föreslagit att en sådan dispensmöjlighet be- hålls. Ocksåjag är av uppfattningen att den fyller en funktion. Som villkor för befrielse från eljest gällande behörighetsvillkor bör gälla att den sökan- de med hänsyn till utbildning och yrkeserfarenhet är att anse somjämställd med den som uppfyller de för den ifrågavarande tjänsten gällande behörig- hetsvillkoren. Dispensprövningen bör ankomma på domkapitlet. Allmänna behörighetskrav: Jag övergår härefter till frågan om det behövs några allmänna behörighetsvillkor för kyrkomusiker. I denna fråga har utredningen till en början påpekat att bestämmelserna i 19 kap. 2 % kyrko- lagen om psykiskt eller fysiskt handikapp som hinder för antagning till
sak oförändrade särskilda behörighetskrav för organister och kantorer. Dispens från särskilda behörighetskrav: För närvarande gäller att domka- pitlet får medge en sökande till en organist- eller kantorstjänst befrielse från bl.a. särskilda behörighetsvillkor. om det finns särskilda skäl (24 ä 5 mom. och 26 ä 3 mom. kyrkomusikerförordningen). Innan sådan befrielse medges skall domkapitlet inhämta yttranden av kyrkorådet och domkyrko- organisten. Sådan befrielse kan t. ex. gälla kravet på pedagogisk utbildning eller i fråga om organist på viss tids tjänstgöring som kyrkomusiker eller lärare. Det kan också handla om någon som har undergått utbildning utomlands. Utredningen har föreslagit att en sådan dispensmöjlighet be- hålls. Ocksåjag är av uppfattningen att den fyller en funktion. Som villkor för befrielse från eljest gällande behörighetsvillkor bör gälla att den sökan- de med hänsyn till utbildning och yrkeserfarenhet är att anse somjämställd med den som uppfyller de för den ifrågavarande tjänsten gällande behörig- hetsvillkoren. Dispensprövningen bör ankomma på domkapitlet. Allmänna behörighetskrav: Jag övergår härefter till frågan om det behövs några allmänna behörighetsvillkor för kyrkomusiker. I denna fråga har utredningen till en början påpekat att bestämmelserna i 19 kap. 2 % kyrko- lagen om psykiskt eller fysiskt handikapp som hinder för antagning till
sak oförändrade särskilda behörighetskrav för organister och kantorer.
sak
oförändrade
särskilda
behörighetskrav
för
organister
och
kantorer.
Dispens från särskilda behörighetskrav: För närvarande gäller att domka-
Dispens
från
särskilda
behörighetskrav:
För
närvarande
gäller
att
domka-
pitlet får medge en sökande till en organist- eller kantorstjänst befrielse
pitlet
får
medge
en
sökande
till
en
organist-
eller
kantorstjänst
befrielse
från bl.a. särskilda behörighetsvillkor. om det finns särskilda skäl (24 ä 5
från
bl.a.
särskilda
behörighetsvillkor.
om
det
finns
särskilda
skäl
(24
ä
5
mom. och 26 ä 3 mom. kyrkomusikerförordningen). Innan sådan befrielse
mom.
och
26
ä
3
mom.
kyrkomusikerförordningen).
Innan
sådan
befrielse
medges skall domkapitlet inhämta yttranden av kyrkorådet och domkyrko-
medges
skall
domkapitlet
inhämta
yttranden
av
kyrkorådet
och
domkyrko-
organisten. Sådan befrielse kan t. ex. gälla kravet på pedagogisk utbildning
organisten.
Sådan
befrielse
kan
t.
ex.
gälla
kravet
på
pedagogisk
utbildning
eller i fråga om organist på viss tids tjänstgöring som kyrkomusiker eller
eller
i
fråga
om
organist
på
viss
tids
tjänstgöring
som
kyrkomusiker
eller
lärare. Det kan också handla om någon som har undergått utbildning
lärare.
Det
kan
också
handla
om
någon
som
har
undergått
utbildning
utomlands. Utredningen har föreslagit att en sådan dispensmöjlighet be-
utomlands.
Utredningen
har
föreslagit
att
en
sådan
dispensmöjlighet
be-
hålls. Ocksåjag är av uppfattningen att den fyller en funktion. Som villkor
hålls.
Ocksåjag
är
av
uppfattningen
att
den
fyller
en
funktion.
Som
villkor
för befrielse från eljest gällande behörighetsvillkor bör gälla att den sökan-
för
befrielse
från
eljest
gällande
behörighetsvillkor
bör
gälla
att
den
sökan-
de med hänsyn till utbildning och yrkeserfarenhet är att anse somjämställd
de
med
hänsyn
till
utbildning
och
yrkeserfarenhet
är
att
anse
somjämställd
med den som uppfyller de för den ifrågavarande tjänsten gällande behörig-
med
den
som
uppfyller
de
för
den
ifrågavarande
tjänsten
gällande
behörig-
hetsvillkoren. Dispensprövningen bör ankomma på domkapitlet.
hetsvillkoren.
Dispensprövningen
bör
ankomma
på
domkapitlet.
Allmänna behörighetskrav: Jag övergår härefter till frågan om det behövs
Allmänna
behörighetskrav:
Jag
övergår
härefter
till
frågan
om
det
behövs
några allmänna behörighetsvillkor för kyrkomusiker. I denna fråga har
några
allmänna
behörighetsvillkor
för
kyrkomusiker.
I
denna
fråga
har
utredningen till en början påpekat att bestämmelserna i 19 kap. 2 % kyrko-
utredningen
till
en
början
påpekat
att
bestämmelserna
i
19
kap.
2
%
kyrko-
lagen om psykiskt eller fysiskt handikapp som hinder för antagning till
lagen
om
psykiskt
eller
fysiskt
handikapp
som
hinder
för
antagning
till
Prop.
1987/88:
144
präst numera slopats med hänvisning till att föreskrifterna inte längre tillämpades rigoröst och att prövningen av de blivande prästernas lämplig- het ankom på biskoparna. Utredningen har vidare påpekat att enligt de allmänna bestämmelser som hör till gällande huvudövcrenskommelse på det kyrkokommunala området (AB 84) är en arbetstagare skyldig att i samband med anställandet eller annars-lämna s.k. tjänstbarhctsintyg. om arbetsgivaren kräver det. Jag anser liksom utredningen att det inte behövs särskilda föreskrifter om kyrkomusikers tjänstbarhet. En behörighetsprövning av någon som har ett handikapp bör göras i det enskilda fallet utan fördomar eller förutfatta- de meningar i fråga om handikappades möjligheter att fungera i arbetslivet. Det är viktigt att ta till vara de möjligheter till arbetsbiträde och tekniska arrangemang som ingår i nutida arbetsmarknadspolitik och ger förutsätt- ningar för en god arbetsinsats även från den som är handikappad. Kyrkan bör i detta avseende vara en föregångare. Utredningen har vidare diskuterat om medlemskap i svenska kyrkan bör vara en förutSättning för anställning som kyrkomusiker. något som även har tagits upp av många remissinstanser. Det kan finnas principiella skäl som talar för ett sådant krav. Liksom utredningen anserjag emellertid föga vunnet med en sådan regel. Det är viktigare att det av medarbetaren kan förutsättas en lojalitet mot kyrkans arbete än att lyfta fram något formellt krav på medlemskap. Ett sådant krav ärinte som jag ser det någon garanti för den nödvändiga lojaliteten. Det kan också framhållas att något motsva- rande krav inte har uppställts när det gäller andra kategorier av försam- lingsarbetare och att det är svårt att se varför kyrkomusikerna skulle särbehandlas i detta hänseende. Jag är därför inte beredd att som ett formellt behörighetsvillkor för kyrkomusiker föreslå krav på medlemskap i kyrkan. Utredningen har stannat för att förorda en allmän behörighetsregel av innebörd att som kyrkomusiker endast får anställas den som är lämplig. Ett så allmänt hållet behörighetsvillkor fyller emellertid enligt min mening ingen funktion. Som jag anfört angående motsvarande fråga beträffande präster (prop. 1987/88:31 s. 147) anser jag att den allmänna behörighets- prövningen måste anses ingå i tillsättningsmyndighetens bedömning av den sökandes skicklighet. Det finns inte någon skyldighet att tillsätta en tjänst med någon som inte uppfyller de krav tjänsten ställer. 2.8 Tillsättning av tjänster Mitt förslag: Tjänster'som kyrkomusiker i ett enförsamlingspastorat tillsätts av pastoratskyrkorådet. [ fierförsamlingspastorat skall kyr- komusiker anställas genom beslut av den tillsättningsnämnd. som skall finnas för tillsättning av prästtjänster. Domkapitlet skall pröva de sökandes behörighet och yttra sig över deras kyrkomusikaliska skicklighet. _ Prop. 1987/88:144
präst numera slopats med hänvisning till att föreskrifterna inte längre tillämpades rigoröst och att prövningen av de blivande prästernas lämplig- het ankom på biskoparna. Utredningen har vidare påpekat att enligt de allmänna bestämmelser som hör till gällande huvudövcrenskommelse på det kyrkokommunala området (AB 84) är en arbetstagare skyldig att i samband med anställandet eller annars-lämna s.k. tjänstbarhctsintyg. om arbetsgivaren kräver det. Jag anser liksom utredningen att det inte behövs särskilda föreskrifter om kyrkomusikers tjänstbarhet. En behörighetsprövning av någon som har ett handikapp bör göras i det enskilda fallet utan fördomar eller förutfatta- de meningar i fråga om handikappades möjligheter att fungera i arbetslivet. Det är viktigt att ta till vara de möjligheter till arbetsbiträde och tekniska arrangemang som ingår i nutida arbetsmarknadspolitik och ger förutsätt- ningar för en god arbetsinsats även från den som är handikappad. Kyrkan bör i detta avseende vara en föregångare. Utredningen har vidare diskuterat om medlemskap i svenska kyrkan bör vara en förutSättning för anställning som kyrkomusiker. något som även har tagits upp av många remissinstanser. Det kan finnas principiella skäl som talar för ett sådant krav. Liksom utredningen anserjag emellertid föga vunnet med en sådan regel. Det är viktigare att det av medarbetaren kan förutsättas en lojalitet mot kyrkans arbete än att lyfta fram något formellt krav på medlemskap. Ett sådant krav ärinte som jag ser det någon garanti för den nödvändiga lojaliteten. Det kan också framhållas att något motsva- rande krav inte har uppställts när det gäller andra kategorier av försam- lingsarbetare och att det är svårt att se varför kyrkomusikerna skulle särbehandlas i detta hänseende. Jag är därför inte beredd att som ett formellt behörighetsvillkor för kyrkomusiker föreslå krav på medlemskap i kyrkan. Utredningen har stannat för att förorda en allmän behörighetsregel av innebörd att som kyrkomusiker endast får anställas den som är lämplig. Ett så allmänt hållet behörighetsvillkor fyller emellertid enligt min mening ingen funktion. Som jag anfört angående motsvarande fråga beträffande präster (prop. 1987/88:31 s. 147) anser jag att den allmänna behörighets- prövningen måste anses ingå i tillsättningsmyndighetens bedömning av den sökandes skicklighet. Det finns inte någon skyldighet att tillsätta en tjänst med någon som inte uppfyller de krav tjänsten ställer.
präst numera slopats med hänvisning till att föreskrifterna inte längre tillämpades rigoröst och att prövningen av de blivande prästernas lämplig- het ankom på biskoparna. Utredningen har vidare påpekat att enligt de allmänna bestämmelser som hör till gällande huvudövcrenskommelse på det kyrkokommunala området (AB 84) är en arbetstagare skyldig att i samband med anställandet eller annars-lämna s.k. tjänstbarhctsintyg. om arbetsgivaren kräver det.
präst numera slopats med hänvisning till att föreskrifterna inte längre
präst
numera
slopats
med
hänvisning
till
att
föreskrifterna
inte
längre
tillämpades rigoröst och att prövningen av de blivande prästernas lämplig-
tillämpades
rigoröst
och
att
prövningen
av
de
blivande
prästernas
lämplig-
het ankom på biskoparna. Utredningen har vidare påpekat att enligt de
het
ankom
på
biskoparna.
Utredningen
har
vidare
påpekat
att
enligt
de
allmänna bestämmelser som hör till gällande huvudövcrenskommelse på
allmänna
bestämmelser
som
hör
till
gällande
huvudövcrenskommelse
på
det kyrkokommunala området (AB 84) är en arbetstagare skyldig att i
det
kyrkokommunala
området
(AB
84)
är
en
arbetstagare
skyldig
att
i
samband med anställandet eller annars-lämna s.k. tjänstbarhctsintyg. om
samband
med
anställandet
eller
annars-lämna
s.k.
tjänstbarhctsintyg.
om
arbetsgivaren kräver det.
arbetsgivaren
kräver
det.
Jag anser liksom utredningen att det inte behövs särskilda föreskrifter om kyrkomusikers tjänstbarhet. En behörighetsprövning av någon som har ett handikapp bör göras i det enskilda fallet utan fördomar eller förutfatta- de meningar i fråga om handikappades möjligheter att fungera i arbetslivet. Det är viktigt att ta till vara de möjligheter till arbetsbiträde och tekniska arrangemang som ingår i nutida arbetsmarknadspolitik och ger förutsätt- ningar för en god arbetsinsats även från den som är handikappad. Kyrkan bör i detta avseende vara en föregångare.
Jag anser liksom utredningen att det inte behövs särskilda föreskrifter
Jag
anser
liksom
utredningen
att
det
inte
behövs
särskilda
föreskrifter
om kyrkomusikers tjänstbarhet. En behörighetsprövning av någon som har
om
kyrkomusikers
tjänstbarhet.
En
behörighetsprövning
av
någon
som
har
ett handikapp bör göras i det enskilda fallet utan fördomar eller förutfatta-
ett
handikapp
bör
göras
i
det
enskilda
fallet
utan
fördomar
eller
förutfatta-
de meningar i fråga om handikappades möjligheter att fungera i arbetslivet.
de
meningar
i
fråga
om
handikappades
möjligheter
att
fungera
i
arbetslivet.
Det är viktigt att ta till vara de möjligheter till arbetsbiträde och tekniska
Det
är
viktigt
att
ta
till
vara
de
möjligheter
till
arbetsbiträde
och
tekniska
arrangemang som ingår i nutida arbetsmarknadspolitik och ger förutsätt-
arrangemang
som
ingår
i
nutida
arbetsmarknadspolitik
och
ger
förutsätt-
ningar för en god arbetsinsats även från den som är handikappad. Kyrkan
ningar
för
en
god
arbetsinsats
även
från
den
som
är
handikappad.
Kyrkan
bör i detta avseende vara en föregångare.
bör
i
detta
avseende
vara
en
föregångare.
Utredningen har vidare diskuterat om medlemskap i svenska kyrkan bör vara en förutSättning för anställning som kyrkomusiker. något som även har tagits upp av många remissinstanser. Det kan finnas principiella skäl som talar för ett sådant krav. Liksom utredningen anserjag emellertid föga vunnet med en sådan regel. Det är viktigare att det av medarbetaren kan förutsättas en lojalitet mot kyrkans arbete än att lyfta fram något formellt krav på medlemskap. Ett sådant krav ärinte som jag ser det någon garanti för den nödvändiga lojaliteten. Det kan också framhållas att något motsva- rande krav inte har uppställts när det gäller andra kategorier av försam- lingsarbetare och att det är svårt att se varför kyrkomusikerna skulle särbehandlas i detta hänseende. Jag är därför inte beredd att som ett formellt behörighetsvillkor för kyrkomusiker föreslå krav på medlemskap i kyrkan.
Utredningen har vidare diskuterat om medlemskap i svenska kyrkan bör
Utredningen
har
vidare
diskuterat
om
medlemskap
i
svenska
kyrkan
bör
vara en förutSättning för anställning som kyrkomusiker. något som även
vara
en
förutSättning
för
anställning
som
kyrkomusiker.
något
som
även
har tagits upp av många remissinstanser. Det kan finnas principiella skäl
har
tagits
upp
av
många
remissinstanser.
Det
kan
finnas
principiella
skäl
som talar för ett sådant krav. Liksom utredningen anserjag emellertid föga
som
talar
för
ett
sådant
krav.
Liksom
utredningen
anserjag
emellertid
föga
vunnet med en sådan regel. Det är viktigare att det av medarbetaren kan
vunnet
med
en
sådan
regel.
Det
är
viktigare
att
det
av
medarbetaren
kan
förutsättas en lojalitet mot kyrkans arbete än att lyfta fram något formellt
förutsättas
en
lojalitet
mot
kyrkans
arbete
än
att
lyfta
fram
något
formellt
krav på medlemskap. Ett sådant krav ärinte som jag ser det någon garanti
krav
på
medlemskap.
Ett
sådant
krav
ärinte
som
jag
ser
det
någon
garanti
för den nödvändiga lojaliteten. Det kan också framhållas att något motsva-
för
den
nödvändiga
lojaliteten.
Det
kan
också
framhållas
att
något
motsva-
rande krav inte har uppställts när det gäller andra kategorier av försam-
rande
krav
inte
har
uppställts
när
det
gäller
andra
kategorier
av
försam-
lingsarbetare och att det är svårt att se varför kyrkomusikerna skulle
lingsarbetare
och
att
det
är
svårt
att
se
varför
kyrkomusikerna
skulle
särbehandlas i detta hänseende. Jag är därför inte beredd att som ett
särbehandlas
i
detta
hänseende.
Jag
är
därför
inte
beredd
att
som
ett
formellt behörighetsvillkor för kyrkomusiker föreslå krav på medlemskap i
formellt
behörighetsvillkor
för
kyrkomusiker
föreslå
krav
på
medlemskap
i
kyrkan.
kyrkan.
Utredningen har stannat för att förorda en allmän behörighetsregel av innebörd att som kyrkomusiker endast får anställas den som är lämplig. Ett så allmänt hållet behörighetsvillkor fyller emellertid enligt min mening ingen funktion. Som jag anfört angående motsvarande fråga beträffande präster (prop. 1987/88:31 s. 147) anser jag att den allmänna behörighets- prövningen måste anses ingå i tillsättningsmyndighetens bedömning av den sökandes skicklighet. Det finns inte någon skyldighet att tillsätta en tjänst med någon som inte uppfyller de krav tjänsten ställer.
Utredningen har stannat för att förorda en allmän behörighetsregel av
Utredningen
har
stannat
för
att
förorda
en
allmän
behörighetsregel
av
innebörd att som kyrkomusiker endast får anställas den som är lämplig. Ett
innebörd
att
som
kyrkomusiker
endast
får
anställas
den
som
är
lämplig.
Ett
så allmänt hållet behörighetsvillkor fyller emellertid enligt min mening
så
allmänt
hållet
behörighetsvillkor
fyller
emellertid
enligt
min
mening
ingen funktion. Som jag anfört angående motsvarande fråga beträffande
ingen
funktion.
Som
jag
anfört
angående
motsvarande
fråga
beträffande
präster (prop. 1987/88:31 s. 147) anser jag att den allmänna behörighets-
präster
(prop.
1987/88:31
s.
147)
anser
jag
att
den
allmänna
behörighets-
prövningen måste anses ingå i tillsättningsmyndighetens bedömning av den
prövningen
måste
anses
ingå
i
tillsättningsmyndighetens
bedömning
av
den
sökandes skicklighet. Det finns inte någon skyldighet att tillsätta en tjänst
sökandes
skicklighet.
Det
finns
inte
någon
skyldighet
att
tillsätta
en
tjänst
med någon som inte uppfyller de krav tjänsten ställer.
med
någon
som
inte
uppfyller
de
krav
tjänsten
ställer.
2.8 Tillsättning av tjänster
2.8 Tillsättning av tjänster
2.8 Tillsättning av tjänster
2.8
Tillsättning
av
tjänster
Mitt förslag: Tjänster'som kyrkomusiker i ett enförsamlingspastorat tillsätts av pastoratskyrkorådet. [ fierförsamlingspastorat skall kyr- komusiker anställas genom beslut av den tillsättningsnämnd. som
Mitt förslag: Tjänster'som kyrkomusiker i ett enförsamlingspastorat tillsätts av pastoratskyrkorådet. [ fierförsamlingspastorat skall kyr- komusiker anställas genom beslut av den tillsättningsnämnd. som
Mitt förslag: Tjänster'som kyrkomusiker i ett enförsamlingspastorat
Mitt
förslag:
Tjänster'som
kyrkomusiker
i
ett
enförsamlingspastorat
tillsätts av pastoratskyrkorådet. [ fierförsamlingspastorat skall kyr-
tillsätts
av
pastoratskyrkorådet.
[
fierförsamlingspastorat
skall
kyr-
komusiker anställas genom beslut av den tillsättningsnämnd. som
komusiker
anställas
genom
beslut
av
den
tillsättningsnämnd.
som
skall finnas för tillsättning av prästtjänster. Domkapitlet skall pröva de sökandes behörighet och yttra sig över deras kyrkomusikaliska skicklighet. _
skall finnas för tillsättning av prästtjänster. Domkapitlet skall pröva de sökandes behörighet och yttra sig över deras kyrkomusikaliska skicklighet. _
skall finnas för tillsättning av prästtjänster. Domkapitlet skall pröva
skall
finnas
för
tillsättning
av
prästtjänster.
Domkapitlet
skall
pröva
de sökandes behörighet och yttra sig över deras kyrkomusikaliska
de
sökandes
behörighet
och
yttra
sig
över
deras
kyrkomusikaliska
skicklighet. _
skicklighet.
_
Prop.
1987/88:144
Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit ett rent kommunalt tillsättningsförfarande med en möjlighet för tillsättningsmyndighetcn att påkalla sakkunnigt biträde från stiftsorganisationen. Remissinstanserna: Många remissinstanser har vänt sig mot ett rent kommunalt tillsättningsförfarande. Deras remissyttranden återspeglar far- hågor för att det i så fall kan uppstå svårigheter i fråga om en riktig meritvärdering. Likaså har framhållits att det vid kommunala tjänstetill- sättningar inte behövs någon riksomfattande annonsering. Bl. a. Kyrkomu- sikernas riksförbund/Sveriges Lärarförbund vill värna om den nuvarande tillsättningsordningen. Till de remissinstanser som tillstyrkt förslaget eller lämnat detta utan väsentlig erinran hör bl. a. svenska kyrkans centralsty- relse. Svenska kyrkans församlings- och patoratsförbund. Nämnden för församlings- och pastoratsförvaltning. domkapitlen i Härnösand. Skara och Stockholm. Göteborgs kyrkliga samfällighet och Sveriges kyrkokame- rala förening. Skälen för mitt förslag Utgångspunkter: En följd av att kyrkomusikertjänsterna blir kyrkokommu- nala är att de nu gällande detaljerade reglerna om tillsättningsförfarandet kan slopas. Pastoratens infiytande över tillsättningarna kommer därmed att öka. Som jag har anfört i det föregående bör emellertid ett visst statligt inliytandc behållas även i framtiden. Tillsättningsmyndighet: I dag gäller för organist- och kantorstjänster att dessa tillsätts av kyrkorådet i församlingen. Organister och kyrkokantorer tillsätts genom val av någon av de behöriga sökande som domkapitlet har fört upp på förslag till tjänsten. Som en följd av förslaget att pastoratet skall utgöra grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska verksamhe- ten har utredningen föreslagit att kyrkomusikerna anställs genom beslut av pastoratet i stället för församlingen. Utredningen har emellertid framhållit att församlingarna även i framtiden bör ha ett inflytande över tillsättningar- na. Enligt utredningens förslag bör pastoraten därför ge församlingarna tillfälle att yttra sig över ansökningarna. Jag ansluter mig till utredningens förslag att tillsättningsbeslutet skall fattas på pastoratsnivån. I likhet med utredningen anser jag också att församlingarna även i framtiden bör ha ett inliytande över tillsättningarna. Den kyrkomusikaliska verksamheten bedrivs i församlingarna och har stor betydelse för gudstjänst- och församlingslivet. l enförsamlingspastoratet blir församlingens behov av inflytande auto- matiskt tillgodosett. Frågan är hur inflytandet skall ske i flerförsamlings- pastoratet. En tänkbar lösning är den som utredningen har föreslagit. nämligen att församlingarna skall få yttra sig till pastoratet. För egen del anserjag emellertid att övervägande skäl talar för att välja samma lösning som har valts i fråga om prästtjänster i llerförsamlingspastorat. För tillsättning av prästtjänster skall det enligt 7s' förslaget till prästan- ställningslag (prop. 1987/88:31) i varje l'lerförsamlingspastorat finnas en tillsättningsnämnd. till vilken församlingarnas kyrkoråd inom sig utser representanter. Syftet med denna ordning är att garantera församlingarna Prop. 1987/88:144
Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit ett rent kommunalt tillsättningsförfarande med en möjlighet för tillsättningsmyndighetcn att påkalla sakkunnigt biträde från stiftsorganisationen. Remissinstanserna: Många remissinstanser har vänt sig mot ett rent kommunalt tillsättningsförfarande. Deras remissyttranden återspeglar far- hågor för att det i så fall kan uppstå svårigheter i fråga om en riktig meritvärdering. Likaså har framhållits att det vid kommunala tjänstetill- sättningar inte behövs någon riksomfattande annonsering. Bl. a. Kyrkomu- sikernas riksförbund/Sveriges Lärarförbund vill värna om den nuvarande tillsättningsordningen. Till de remissinstanser som tillstyrkt förslaget eller lämnat detta utan väsentlig erinran hör bl. a. svenska kyrkans centralsty- relse. Svenska kyrkans församlings- och patoratsförbund. Nämnden för församlings- och pastoratsförvaltning. domkapitlen i Härnösand. Skara och Stockholm. Göteborgs kyrkliga samfällighet och Sveriges kyrkokame- rala förening.
Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit ett rent kommunalt tillsättningsförfarande med en möjlighet för tillsättningsmyndighetcn att påkalla sakkunnigt biträde från stiftsorganisationen.
Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit ett rent kommunalt
Utredningens
förslag:
Utredningen
har
föreslagit
ett
rent
kommunalt
tillsättningsförfarande med en möjlighet för tillsättningsmyndighetcn att
tillsättningsförfarande
med
en
möjlighet
för
tillsättningsmyndighetcn
att
påkalla sakkunnigt biträde från stiftsorganisationen.
påkalla
sakkunnigt
biträde
från
stiftsorganisationen.
Remissinstanserna: Många remissinstanser har vänt sig mot ett rent kommunalt tillsättningsförfarande. Deras remissyttranden återspeglar far- hågor för att det i så fall kan uppstå svårigheter i fråga om en riktig meritvärdering. Likaså har framhållits att det vid kommunala tjänstetill- sättningar inte behövs någon riksomfattande annonsering. Bl. a. Kyrkomu- sikernas riksförbund/Sveriges Lärarförbund vill värna om den nuvarande tillsättningsordningen. Till de remissinstanser som tillstyrkt förslaget eller lämnat detta utan väsentlig erinran hör bl. a. svenska kyrkans centralsty- relse. Svenska kyrkans församlings- och patoratsförbund. Nämnden för församlings- och pastoratsförvaltning. domkapitlen i Härnösand. Skara och Stockholm. Göteborgs kyrkliga samfällighet och Sveriges kyrkokame- rala förening.
Remissinstanserna: Många remissinstanser har vänt sig mot ett rent
Remissinstanserna:
Många
remissinstanser
har
vänt
sig
mot
ett
rent
kommunalt tillsättningsförfarande. Deras remissyttranden återspeglar far-
kommunalt
tillsättningsförfarande.
Deras
remissyttranden
återspeglar
far-
hågor för att det i så fall kan uppstå svårigheter i fråga om en riktig
hågor
för
att
det
i
så
fall
kan
uppstå
svårigheter
i
fråga
om
en
riktig
meritvärdering. Likaså har framhållits att det vid kommunala tjänstetill-
meritvärdering.
Likaså
har
framhållits
att
det
vid
kommunala
tjänstetill-
sättningar inte behövs någon riksomfattande annonsering. Bl. a. Kyrkomu-
sättningar
inte
behövs
någon
riksomfattande
annonsering.
Bl.
a.
Kyrkomu-
sikernas riksförbund/Sveriges Lärarförbund vill värna om den nuvarande
sikernas
riksförbund/Sveriges
Lärarförbund
vill
värna
om
den
nuvarande
tillsättningsordningen. Till de remissinstanser som tillstyrkt förslaget eller
tillsättningsordningen.
Till
de
remissinstanser
som
tillstyrkt
förslaget
eller
lämnat detta utan väsentlig erinran hör bl. a. svenska kyrkans centralsty-
lämnat
detta
utan
väsentlig
erinran
hör
bl.
a.
svenska
kyrkans
centralsty-
relse. Svenska kyrkans församlings- och patoratsförbund. Nämnden för
relse.
Svenska
kyrkans
församlings-
och
patoratsförbund.
Nämnden
för
församlings- och pastoratsförvaltning. domkapitlen i Härnösand. Skara
församlings-
och
pastoratsförvaltning.
domkapitlen
i
Härnösand.
Skara
och Stockholm. Göteborgs kyrkliga samfällighet och Sveriges kyrkokame-
och
Stockholm.
Göteborgs
kyrkliga
samfällighet
och
Sveriges
kyrkokame-
rala förening.
rala
förening.
Skälen för mitt förslag
Skälen för mitt förslag
Skälen för mitt förslag
Skälen
för
mitt
förslag
Utgångspunkter: En följd av att kyrkomusikertjänsterna blir kyrkokommu- nala är att de nu gällande detaljerade reglerna om tillsättningsförfarandet kan slopas. Pastoratens infiytande över tillsättningarna kommer därmed att öka. Som jag har anfört i det föregående bör emellertid ett visst statligt inliytandc behållas även i framtiden. Tillsättningsmyndighet: I dag gäller för organist- och kantorstjänster att dessa tillsätts av kyrkorådet i församlingen. Organister och kyrkokantorer tillsätts genom val av någon av de behöriga sökande som domkapitlet har fört upp på förslag till tjänsten. Som en följd av förslaget att pastoratet skall utgöra grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska verksamhe- ten har utredningen föreslagit att kyrkomusikerna anställs genom beslut av pastoratet i stället för församlingen. Utredningen har emellertid framhållit att församlingarna även i framtiden bör ha ett inflytande över tillsättningar- na. Enligt utredningens förslag bör pastoraten därför ge församlingarna tillfälle att yttra sig över ansökningarna. Jag ansluter mig till utredningens förslag att tillsättningsbeslutet skall fattas på pastoratsnivån. I likhet med utredningen anser jag också att församlingarna även i framtiden bör ha ett inliytande över tillsättningarna. Den kyrkomusikaliska verksamheten bedrivs i församlingarna och har stor betydelse för gudstjänst- och församlingslivet. l enförsamlingspastoratet blir församlingens behov av inflytande auto- matiskt tillgodosett. Frågan är hur inflytandet skall ske i flerförsamlings- pastoratet. En tänkbar lösning är den som utredningen har föreslagit. nämligen att församlingarna skall få yttra sig till pastoratet. För egen del anserjag emellertid att övervägande skäl talar för att välja samma lösning som har valts i fråga om prästtjänster i llerförsamlingspastorat. För tillsättning av prästtjänster skall det enligt 7s' förslaget till prästan- ställningslag (prop. 1987/88:31) i varje l'lerförsamlingspastorat finnas en tillsättningsnämnd. till vilken församlingarnas kyrkoråd inom sig utser representanter. Syftet med denna ordning är att garantera församlingarna
Utgångspunkter: En följd av att kyrkomusikertjänsterna blir kyrkokommu- nala är att de nu gällande detaljerade reglerna om tillsättningsförfarandet kan slopas. Pastoratens infiytande över tillsättningarna kommer därmed att öka. Som jag har anfört i det föregående bör emellertid ett visst statligt inliytandc behållas även i framtiden.
Utgångspunkter: En följd av att kyrkomusikertjänsterna blir kyrkokommu-
Utgångspunkter:
En
följd
av
att
kyrkomusikertjänsterna
blir
kyrkokommu-
nala är att de nu gällande detaljerade reglerna om tillsättningsförfarandet
nala
är
att
de
nu
gällande
detaljerade
reglerna
om
tillsättningsförfarandet
kan slopas. Pastoratens infiytande över tillsättningarna kommer därmed
kan
slopas.
Pastoratens
infiytande
över
tillsättningarna
kommer
därmed
att öka. Som jag har anfört i det föregående bör emellertid ett visst statligt
att
öka.
Som
jag
har
anfört
i
det
föregående
bör
emellertid
ett
visst
statligt
inliytandc behållas även i framtiden.
inliytandc
behållas
även
i
framtiden.
Tillsättningsmyndighet: I dag gäller för organist- och kantorstjänster att dessa tillsätts av kyrkorådet i församlingen. Organister och kyrkokantorer tillsätts genom val av någon av de behöriga sökande som domkapitlet har fört upp på förslag till tjänsten. Som en följd av förslaget att pastoratet skall utgöra grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska verksamhe- ten har utredningen föreslagit att kyrkomusikerna anställs genom beslut av pastoratet i stället för församlingen. Utredningen har emellertid framhållit att församlingarna även i framtiden bör ha ett inflytande över tillsättningar- na. Enligt utredningens förslag bör pastoraten därför ge församlingarna tillfälle att yttra sig över ansökningarna.
Tillsättningsmyndighet: I dag gäller för organist- och kantorstjänster att
Tillsättningsmyndighet:
I
dag
gäller
för
organist-
och
kantorstjänster
att
dessa tillsätts av kyrkorådet i församlingen. Organister och kyrkokantorer
dessa
tillsätts
av
kyrkorådet
i
församlingen.
Organister
och
kyrkokantorer
tillsätts genom val av någon av de behöriga sökande som domkapitlet har
tillsätts
genom
val
av
någon
av
de
behöriga
sökande
som
domkapitlet
har
fört upp på förslag till tjänsten. Som en följd av förslaget att pastoratet
fört
upp
på
förslag
till
tjänsten.
Som
en
följd
av
förslaget
att
pastoratet
skall utgöra grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska verksamhe-
skall
utgöra
grunden
för
indelningen
av
den
kyrkomusikaliska
verksamhe-
ten har utredningen föreslagit att kyrkomusikerna anställs genom beslut av
ten
har
utredningen
föreslagit
att
kyrkomusikerna
anställs
genom
beslut
av
pastoratet i stället för församlingen. Utredningen har emellertid framhållit
pastoratet
i
stället
för
församlingen.
Utredningen
har
emellertid
framhållit
att församlingarna även i framtiden bör ha ett inflytande över tillsättningar-
att
församlingarna
även
i
framtiden
bör
ha
ett
inflytande
över
tillsättningar-
na. Enligt utredningens förslag bör pastoraten därför ge församlingarna
na.
Enligt
utredningens
förslag
bör
pastoraten
därför
ge
församlingarna
tillfälle att yttra sig över ansökningarna.
tillfälle
att
yttra
sig
över
ansökningarna.
Jag ansluter mig till utredningens förslag att tillsättningsbeslutet skall fattas på pastoratsnivån. I likhet med utredningen anser jag också att församlingarna även i framtiden bör ha ett inliytande över tillsättningarna. Den kyrkomusikaliska verksamheten bedrivs i församlingarna och har stor betydelse för gudstjänst- och församlingslivet.
Jag ansluter mig till utredningens förslag att tillsättningsbeslutet skall
Jag
ansluter
mig
till
utredningens
förslag
att
tillsättningsbeslutet
skall
fattas på pastoratsnivån. I likhet med utredningen anser jag också att
fattas
på
pastoratsnivån.
I
likhet
med
utredningen
anser
jag
också
att
församlingarna även i framtiden bör ha ett inliytande över tillsättningarna.
församlingarna
även
i
framtiden
bör
ha
ett
inliytande
över
tillsättningarna.
Den kyrkomusikaliska verksamheten bedrivs i församlingarna och har stor
Den
kyrkomusikaliska
verksamheten
bedrivs
i
församlingarna
och
har
stor
betydelse för gudstjänst- och församlingslivet.
betydelse
för
gudstjänst-
och
församlingslivet.
l enförsamlingspastoratet blir församlingens behov av inflytande auto- matiskt tillgodosett. Frågan är hur inflytandet skall ske i flerförsamlings- pastoratet. En tänkbar lösning är den som utredningen har föreslagit. nämligen att församlingarna skall få yttra sig till pastoratet. För egen del anserjag emellertid att övervägande skäl talar för att välja samma lösning som har valts i fråga om prästtjänster i llerförsamlingspastorat.
l enförsamlingspastoratet blir församlingens behov av inflytande auto-
l
enförsamlingspastoratet
blir
församlingens
behov
av
inflytande
auto-
matiskt tillgodosett. Frågan är hur inflytandet skall ske i flerförsamlings-
matiskt
tillgodosett.
Frågan
är
hur
inflytandet
skall
ske
i
flerförsamlings-
pastoratet. En tänkbar lösning är den som utredningen har föreslagit.
pastoratet.
En
tänkbar
lösning
är
den
som
utredningen
har
föreslagit.
nämligen att församlingarna skall få yttra sig till pastoratet. För egen del
nämligen
att
församlingarna
skall
få
yttra
sig
till
pastoratet.
För
egen
del
anserjag emellertid att övervägande skäl talar för att välja samma lösning
anserjag
emellertid
att
övervägande
skäl
talar
för
att
välja
samma
lösning
som har valts i fråga om prästtjänster i llerförsamlingspastorat.
som
har
valts
i
fråga
om
prästtjänster
i
llerförsamlingspastorat.
För tillsättning av prästtjänster skall det enligt 7s' förslaget till prästan- ställningslag (prop. 1987/88:31) i varje l'lerförsamlingspastorat finnas en tillsättningsnämnd. till vilken församlingarnas kyrkoråd inom sig utser representanter. Syftet med denna ordning är att garantera församlingarna
För tillsättning av prästtjänster skall det enligt 7s' förslaget till prästan-
För
tillsättning
av
prästtjänster
skall
det
enligt
7s'
förslaget
till
prästan-
ställningslag (prop. 1987/88:31) i varje l'lerförsamlingspastorat finnas en
ställningslag
(prop.
1987/88:31)
i
varje
l'lerförsamlingspastorat
finnas
en
tillsättningsnämnd. till vilken församlingarnas kyrkoråd inom sig utser
tillsättningsnämnd.
till
vilken
församlingarnas
kyrkoråd
inom
sig
utser
representanter. Syftet med denna ordning är att garantera församlingarna
representanter.
Syftet
med
denna
ordning
är
att
garantera
församlingarna
Prop.
1987/88:144
ett jämlikt inflytande på tillsättningsbeslutet. Enligt min mening kan sam- ma synsätt anläggas när det gäller kyrkomusiker. Jag föreslår därför att tjänster som kyrkomusiker i ett flerförsamlingspastorat tillsätts av tillsätt- ningsnämnden. Behörighetsprövning: Enligt den ordning som gäller i dag prövar domka- pitlet före tillsättningen av tjänster som organist och kantor de sökandes behörighet. Utredningen har föreslagit att denna uppgift i framtiden skall ankomma på pastoraten själva. Flera remissinstanser har ansett att den nuvarande ordningen bör behållas. Som jag har anfört tidigare bör det statliga inflytandet över kyrkomusi— kerorganisationen i viss utsträckning behållas.'Detta kommer i mitt förslag till uttryck bl.a. genom att det i lag anges vilka behörighetsvillkor som skall gälla för olika kyrkomusiker. Det är enligt min mening naturligt att inflytandet i detta avseende följs upp med en behörighetsprövning av ett statligt organ. Jag finner det också naturligt att denna uppgift även i framtiden handhas av domkapitlen. som har en omfattande erfarenhet av sådana ärenden. I domkapitlens framtida uppgifter kommer bl.a. också att ingå att pröva behörigheten hos sökanden till prästtjänster enligt förslagen i propositionen 1987/88:31. Mitt förslag är alltså att domkapitlen skall pröva behörigheten hos de sökande innan en kyrkomusiker anställs i pastoratet. Domkapitlets beslut blir bindande och kan inte frångås av pastoratet. Meritvärdering: Regler om de befordringsgrunder som skall gälla vid tillsättning av tjänster som kyrkomusiker finns i dag i 27.5 kyrkomusiker- förordningen. När domkapitlet upprättar sitt förslag skall de sökande rangordnas på grundval av den meritvärdering domkapitlet har gjort. Ut- redningens förslag innebär att tilIsättningsförlarandet skall följa kyrko- kommunala regler och att några särskilda regler om meritvärdering inte skall ges. Flera remissinstanser har uttryckt farhågor för att det kan uppstå svårigheter vid meritvärderingen. När det gäller valet mellan olika sökande kan man. som utredningen konstaterat. inte komma ifrån att en del tillsättningsärenden kan bli svåra att bedöma för pastoraten. Det är därför angeläget att garantier ges för en sakkunnig belysning av de sökandes kvalifikationer. Utredningen har an- sett att stiftsstyrelsen på begäran av pastoratet skall avge yttrande över ansökningarna. Ett ytterligare stöd kttnde enligt utredningen vara att den föreslagna s. k. stiftsmusikern på begäran av pastoratet föredrar tillsätt- - ningsärendct för de lokala beslutsfattarna. Många remissinstanser har emellertid förordat att det statliga inllytandet utövas genom domkapitlen. Jag har förståelse för de synpunkter som ligger bakom yttrandena. Även i denna fråga ligger det enligt min mening nära till hands att knyta an till den lösning som har valts beträffande tillsättning av prästtjänster i pastoraten. Enligt förslaget till prästanställningslag i propositionen l987/88z3l skall domkapitlet vid prästtillsättningar. sedan det prövat de sökandes behörig- het. med eget yttrande lämna över ansökningshandlingarna till den myn- dighet som tillsätter tjänsten. Förslaget att domkapitlet alltid skall avge 'yttrande kommer från kyrkomötet. Kyrkomötet ansåg att det var värde- fullt för tiIlsättningsmyndigheterna med ett yttrande från domkapitlet. Prop. l987/88: 144 30
ett jämlikt inflytande på tillsättningsbeslutet. Enligt min mening kan sam- ma synsätt anläggas när det gäller kyrkomusiker. Jag föreslår därför att tjänster som kyrkomusiker i ett flerförsamlingspastorat tillsätts av tillsätt- ningsnämnden. Behörighetsprövning: Enligt den ordning som gäller i dag prövar domka- pitlet före tillsättningen av tjänster som organist och kantor de sökandes behörighet. Utredningen har föreslagit att denna uppgift i framtiden skall ankomma på pastoraten själva. Flera remissinstanser har ansett att den nuvarande ordningen bör behållas. Som jag har anfört tidigare bör det statliga inflytandet över kyrkomusi— kerorganisationen i viss utsträckning behållas.'Detta kommer i mitt förslag till uttryck bl.a. genom att det i lag anges vilka behörighetsvillkor som skall gälla för olika kyrkomusiker. Det är enligt min mening naturligt att inflytandet i detta avseende följs upp med en behörighetsprövning av ett statligt organ. Jag finner det också naturligt att denna uppgift även i framtiden handhas av domkapitlen. som har en omfattande erfarenhet av sådana ärenden. I domkapitlens framtida uppgifter kommer bl.a. också att ingå att pröva behörigheten hos sökanden till prästtjänster enligt förslagen i propositionen 1987/88:31. Mitt förslag är alltså att domkapitlen skall pröva behörigheten hos de sökande innan en kyrkomusiker anställs i pastoratet. Domkapitlets beslut blir bindande och kan inte frångås av pastoratet. Meritvärdering: Regler om de befordringsgrunder som skall gälla vid tillsättning av tjänster som kyrkomusiker finns i dag i 27.5 kyrkomusiker- förordningen. När domkapitlet upprättar sitt förslag skall de sökande rangordnas på grundval av den meritvärdering domkapitlet har gjort. Ut- redningens förslag innebär att tilIsättningsförlarandet skall följa kyrko- kommunala regler och att några särskilda regler om meritvärdering inte skall ges. Flera remissinstanser har uttryckt farhågor för att det kan uppstå svårigheter vid meritvärderingen. När det gäller valet mellan olika sökande kan man. som utredningen konstaterat. inte komma ifrån att en del tillsättningsärenden kan bli svåra att bedöma för pastoraten. Det är därför angeläget att garantier ges för en sakkunnig belysning av de sökandes kvalifikationer. Utredningen har an- sett att stiftsstyrelsen på begäran av pastoratet skall avge yttrande över ansökningarna. Ett ytterligare stöd kttnde enligt utredningen vara att den föreslagna s. k. stiftsmusikern på begäran av pastoratet föredrar tillsätt- - ningsärendct för de lokala beslutsfattarna. Många remissinstanser har emellertid förordat att det statliga inllytandet utövas genom domkapitlen. Jag har förståelse för de synpunkter som ligger bakom yttrandena. Även i denna fråga ligger det enligt min mening nära till hands att knyta an till den lösning som har valts beträffande tillsättning av prästtjänster i pastoraten. Enligt förslaget till prästanställningslag i propositionen l987/88z3l skall domkapitlet vid prästtillsättningar. sedan det prövat de sökandes behörig- het. med eget yttrande lämna över ansökningshandlingarna till den myn- dighet som tillsätter tjänsten. Förslaget att domkapitlet alltid skall avge 'yttrande kommer från kyrkomötet. Kyrkomötet ansåg att det var värde- fullt för tiIlsättningsmyndigheterna med ett yttrande från domkapitlet.
ett jämlikt inflytande på tillsättningsbeslutet. Enligt min mening kan sam- ma synsätt anläggas när det gäller kyrkomusiker. Jag föreslår därför att tjänster som kyrkomusiker i ett flerförsamlingspastorat tillsätts av tillsätt- ningsnämnden.
ett jämlikt inflytande på tillsättningsbeslutet. Enligt min mening kan sam-
ett
jämlikt
inflytande
på
tillsättningsbeslutet.
Enligt
min
mening
kan
sam-
ma synsätt anläggas när det gäller kyrkomusiker. Jag föreslår därför att
ma
synsätt
anläggas
när
det
gäller
kyrkomusiker.
Jag
föreslår
därför
att
tjänster som kyrkomusiker i ett flerförsamlingspastorat tillsätts av tillsätt-
tjänster
som
kyrkomusiker
i
ett
flerförsamlingspastorat
tillsätts
av
tillsätt-
ningsnämnden.
ningsnämnden.
Behörighetsprövning: Enligt den ordning som gäller i dag prövar domka- pitlet före tillsättningen av tjänster som organist och kantor de sökandes behörighet. Utredningen har föreslagit att denna uppgift i framtiden skall ankomma på pastoraten själva. Flera remissinstanser har ansett att den nuvarande ordningen bör behållas.
Behörighetsprövning: Enligt den ordning som gäller i dag prövar domka-
Behörighetsprövning:
Enligt
den
ordning
som
gäller
i
dag
prövar
domka-
pitlet före tillsättningen av tjänster som organist och kantor de sökandes
pitlet
före
tillsättningen
av
tjänster
som
organist
och
kantor
de
sökandes
behörighet. Utredningen har föreslagit att denna uppgift i framtiden skall
behörighet.
Utredningen
har
föreslagit
att
denna
uppgift
i
framtiden
skall
ankomma på pastoraten själva. Flera remissinstanser har ansett att den
ankomma
på
pastoraten
själva.
Flera
remissinstanser
har
ansett
att
den
nuvarande ordningen bör behållas.
nuvarande
ordningen
bör
behållas.
Som jag har anfört tidigare bör det statliga inflytandet över kyrkomusi— kerorganisationen i viss utsträckning behållas.'Detta kommer i mitt förslag till uttryck bl.a. genom att det i lag anges vilka behörighetsvillkor som skall gälla för olika kyrkomusiker. Det är enligt min mening naturligt att inflytandet i detta avseende följs upp med en behörighetsprövning av ett statligt organ. Jag finner det också naturligt att denna uppgift även i framtiden handhas av domkapitlen. som har en omfattande erfarenhet av sådana ärenden. I domkapitlens framtida uppgifter kommer bl.a. också att ingå att pröva behörigheten hos sökanden till prästtjänster enligt förslagen i propositionen 1987/88:31.
Som jag har anfört tidigare bör det statliga inflytandet över kyrkomusi—
Som
jag
har
anfört
tidigare
bör
det
statliga
inflytandet
över
kyrkomusi—
kerorganisationen i viss utsträckning behållas.'Detta kommer i mitt förslag
kerorganisationen
i
viss
utsträckning
behållas.'Detta
kommer
i
mitt
förslag
till uttryck bl.a. genom att det i lag anges vilka behörighetsvillkor som
till
uttryck
bl.a.
genom
att
det
i
lag
anges
vilka
behörighetsvillkor
som
skall gälla för olika kyrkomusiker. Det är enligt min mening naturligt att
skall
gälla
för
olika
kyrkomusiker.
Det
är
enligt
min
mening
naturligt
att
inflytandet i detta avseende följs upp med en behörighetsprövning av ett
inflytandet
i
detta
avseende
följs
upp
med
en
behörighetsprövning
av
ett
statligt organ. Jag finner det också naturligt att denna uppgift även i
statligt
organ.
Jag
finner
det
också
naturligt
att
denna
uppgift
även
i
framtiden handhas av domkapitlen. som har en omfattande erfarenhet av
framtiden
handhas
av
domkapitlen.
som
har
en
omfattande
erfarenhet
av
sådana ärenden. I domkapitlens framtida uppgifter kommer bl.a. också att
sådana
ärenden.
I
domkapitlens
framtida
uppgifter
kommer
bl.a.
också
att
ingå att pröva behörigheten hos sökanden till prästtjänster enligt förslagen
ingå
att
pröva
behörigheten
hos
sökanden
till
prästtjänster
enligt
förslagen
i propositionen 1987/88:31.
i
propositionen
1987/88:31.
Mitt förslag är alltså att domkapitlen skall pröva behörigheten hos de sökande innan en kyrkomusiker anställs i pastoratet. Domkapitlets beslut blir bindande och kan inte frångås av pastoratet.
Mitt förslag är alltså att domkapitlen skall pröva behörigheten hos de
Mitt
förslag
är
alltså
att
domkapitlen
skall
pröva
behörigheten
hos
de
sökande innan en kyrkomusiker anställs i pastoratet. Domkapitlets beslut
sökande
innan
en
kyrkomusiker
anställs
i
pastoratet.
Domkapitlets
beslut
blir bindande och kan inte frångås av pastoratet.
blir
bindande
och
kan
inte
frångås
av
pastoratet.
Meritvärdering: Regler om de befordringsgrunder som skall gälla vid tillsättning av tjänster som kyrkomusiker finns i dag i 27.5 kyrkomusiker- förordningen. När domkapitlet upprättar sitt förslag skall de sökande rangordnas på grundval av den meritvärdering domkapitlet har gjort. Ut- redningens förslag innebär att tilIsättningsförlarandet skall följa kyrko- kommunala regler och att några särskilda regler om meritvärdering inte skall ges. Flera remissinstanser har uttryckt farhågor för att det kan uppstå svårigheter vid meritvärderingen.
Meritvärdering: Regler om de befordringsgrunder som skall gälla vid
Meritvärdering:
Regler
om
de
befordringsgrunder
som
skall
gälla
vid
tillsättning av tjänster som kyrkomusiker finns i dag i 27.5 kyrkomusiker-
tillsättning
av
tjänster
som
kyrkomusiker
finns
i
dag
i
27.5
kyrkomusiker-
förordningen. När domkapitlet upprättar sitt förslag skall de sökande
förordningen.
När
domkapitlet
upprättar
sitt
förslag
skall
de
sökande
rangordnas på grundval av den meritvärdering domkapitlet har gjort. Ut-
rangordnas
på
grundval
av
den
meritvärdering
domkapitlet
har
gjort.
Ut-
redningens förslag innebär att tilIsättningsförlarandet skall följa kyrko-
redningens
förslag
innebär
att
tilIsättningsförlarandet
skall
följa
kyrko-
kommunala regler och att några särskilda regler om meritvärdering inte
kommunala
regler
och
att
några
särskilda
regler
om
meritvärdering
inte
skall ges. Flera remissinstanser har uttryckt farhågor för att det kan uppstå
skall
ges.
Flera
remissinstanser
har
uttryckt
farhågor
för
att
det
kan
uppstå
svårigheter vid meritvärderingen.
svårigheter
vid
meritvärderingen.
När det gäller valet mellan olika sökande kan man. som utredningen konstaterat. inte komma ifrån att en del tillsättningsärenden kan bli svåra att bedöma för pastoraten. Det är därför angeläget att garantier ges för en sakkunnig belysning av de sökandes kvalifikationer. Utredningen har an- sett att stiftsstyrelsen på begäran av pastoratet skall avge yttrande över ansökningarna. Ett ytterligare stöd kttnde enligt utredningen vara att den föreslagna s. k. stiftsmusikern på begäran av pastoratet föredrar tillsätt- - ningsärendct för de lokala beslutsfattarna. Många remissinstanser har emellertid förordat att det statliga inllytandet utövas genom domkapitlen. Jag har förståelse för de synpunkter som ligger bakom yttrandena. Även i denna fråga ligger det enligt min mening nära till hands att knyta an till den lösning som har valts beträffande tillsättning av prästtjänster i pastoraten.
När det gäller valet mellan olika sökande kan man. som utredningen
När
det
gäller
valet
mellan
olika
sökande
kan
man.
som
utredningen
konstaterat. inte komma ifrån att en del tillsättningsärenden kan bli svåra
konstaterat.
inte
komma
ifrån
att
en
del
tillsättningsärenden
kan
bli
svåra
att bedöma för pastoraten. Det är därför angeläget att garantier ges för en
att
bedöma
för
pastoraten.
Det
är
därför
angeläget
att
garantier
ges
för
en
sakkunnig belysning av de sökandes kvalifikationer. Utredningen har an-
sakkunnig
belysning
av
de
sökandes
kvalifikationer.
Utredningen
har
an-
sett att stiftsstyrelsen på begäran av pastoratet skall avge yttrande över
sett
att
stiftsstyrelsen
på
begäran
av
pastoratet
skall
avge
yttrande
över
ansökningarna. Ett ytterligare stöd kttnde enligt utredningen vara att den
ansökningarna.
Ett
ytterligare
stöd
kttnde
enligt
utredningen
vara
att
den
föreslagna s. k. stiftsmusikern på begäran av pastoratet föredrar tillsätt-
föreslagna
s.
k.
stiftsmusikern
på
begäran
av
pastoratet
föredrar
tillsätt-
- ningsärendct för de lokala beslutsfattarna. Många remissinstanser har
-
ningsärendct
för
de
lokala
beslutsfattarna.
Många
remissinstanser
har
emellertid förordat att det statliga inllytandet utövas genom domkapitlen.
emellertid
förordat
att
det
statliga
inllytandet
utövas
genom
domkapitlen.
Jag har förståelse för de synpunkter som ligger bakom yttrandena. Även i
Jag
har
förståelse
för
de
synpunkter
som
ligger
bakom
yttrandena.
Även
i
denna fråga ligger det enligt min mening nära till hands att knyta an till den
denna
fråga
ligger
det
enligt
min
mening
nära
till
hands
att
knyta
an
till
den
lösning som har valts beträffande tillsättning av prästtjänster i pastoraten.
lösning
som
har
valts
beträffande
tillsättning
av
prästtjänster
i
pastoraten.
Enligt förslaget till prästanställningslag i propositionen l987/88z3l skall domkapitlet vid prästtillsättningar. sedan det prövat de sökandes behörig- het. med eget yttrande lämna över ansökningshandlingarna till den myn- dighet som tillsätter tjänsten. Förslaget att domkapitlet alltid skall avge 'yttrande kommer från kyrkomötet. Kyrkomötet ansåg att det var värde- fullt för tiIlsättningsmyndigheterna med ett yttrande från domkapitlet.
Enligt förslaget till prästanställningslag i propositionen l987/88z3l skall
Enligt
förslaget
till
prästanställningslag
i
propositionen
l987/88z3l
skall
domkapitlet vid prästtillsättningar. sedan det prövat de sökandes behörig-
domkapitlet
vid
prästtillsättningar.
sedan
det
prövat
de
sökandes
behörig-
het. med eget yttrande lämna över ansökningshandlingarna till den myn-
het.
med
eget
yttrande
lämna
över
ansökningshandlingarna
till
den
myn-
dighet som tillsätter tjänsten. Förslaget att domkapitlet alltid skall avge
dighet
som
tillsätter
tjänsten.
Förslaget
att
domkapitlet
alltid
skall
avge
'yttrande kommer från kyrkomötet. Kyrkomötet ansåg att det var värde-
'yttrande
kommer
från
kyrkomötet.
Kyrkomötet
ansåg
att
det
var
värde-
fullt för tiIlsättningsmyndigheterna med ett yttrande från domkapitlet.
fullt
för
tiIlsättningsmyndigheterna
med
ett
yttrande
från
domkapitlet.
Prop. l987/88: 144
Prop. l987/88: 144
Prop. l987/88: 144
Prop.
l987/88:
144
30
30
30
30
särskilt med tanke på meritvärderingen. Enligt min mening bör man nu för kyrkomusikerna välja samma lösning. Domkapitlets yttrande bör avse den kyrkomusikaliska skickligheten och innehålla enjämförelse av de behöriga sökandena i detta hänseende. I detta sammanhang vill jag framhålla att det endast är domkapitlets prövning av behörigheten som är bindande för pastoraten. Yttrandet är inte bindande. men bör kunna tjäna som en vägledning. Yttrande vid tillsättning av domkyrkoorganist: Enligt 30.5 2 mom. kyrko- musikerförordningen skall domkapitlet innan det upprättar förslag till tjänst som domkyrkoorganist inhämta yttrande av Musikaliska akademi- ens styrelse. Utredningen har föreslagit att yttrande i sådana ärenden i stället skall inhämtas från svenska kyrkans centralstyrelse. Förslaget hänger samman med att utredningen har föreslagit att Musikaliska akade- miens befattning med kyrkomusikerutbildningen skall upphöra. Jag lägger inte nu fram några sådana förslag i utbildningsdelen. Emellertid bör det i framtiden stå domkapitlet fritt att bestämma hur det expertutlåtande skall inhämtas som kan behövas när en domkyrkoorganist skall anställas. Möj- ligheten att anlita akademiens expertis finns kvar, men detta blir alltså inte obligatoriskt. Däremot bör man beakta att en domkyrkoorganist behöver särskild kunnighet och erfarenhet för att biträda domkapitlet i kyrkomusi- kaliska frågor fifr avsnitt 2.10). Annonsering av lediga tjänster: För närvarande skall kyrkomusikertjäns- ter i regel kungöras lediga i Post- och Inrikes Tidningar. Sådan kungörelse brukar i allmänhet kompletteras med annonsering i Kyrkomusikernas tid- ning. som är ett organ för Kyrkomusikernas riksförbund och som sprids till förbundets medlemmar. Härigenom åstadkommer man en god kännedom om lediga tjänster. Utredningen har framhållit att det. för att behålla en bred rekryterings- bas. är angeläget att kungörelser om lediga tjänster får så stor spridning som möjligt. Detta mål kan enligt utredningen nås genom annonsering förutom i dagspressen. i Svenska kyrkans tidning och Kyrkomusikernas tidning. Flera remissinstanser anser att det bör finnas en föreskrift om att tjänsterna skall annonseras ut i något rikstäckande organ med spridning bland de berörda. För egen del vill jag till en början erinra om att tillsättningsförfarandet vid kyrkokommunala anställningar delvis är reglerat genom kollektivavtal. Enligt de allmänna bestämmelser (AB 84) som hör till den gällande huvud- överenskommelsen på området gäller i fråga om tillsvidareanställning av arbetstagare med minst 40 procents tjänstgöring en skyldighet att kungöra tjänsten ledig till ansökan med minst fjorton dagars ansökningstid. om inte . särskilda skäl föranleder annat. Kungörandet sker vanligen med anslag på kommunens anslagstavla. Samma reglering gäller i fråga om sådan anställ- ning för viss tid. eller vikariat, som beräknas omfatta minst sex månader. Vid bl.a. omplaceringsbehov eller när någon arbetstagare har företrädes- rätt till ny anställning. behöver kungörande inte ske. Frågor om annonsering av lediga tjänster kan regleras i kollektivavtal. Så har också redan skett på det kommunala området. Jag vill starkt betona att det måste ligga i pastoratens eget intresse att få ett sa brett rekryterings- Prop. 1987/882144 31
särskilt med tanke på meritvärderingen. Enligt min mening bör man nu för kyrkomusikerna välja samma lösning. Domkapitlets yttrande bör avse den kyrkomusikaliska skickligheten och innehålla enjämförelse av de behöriga sökandena i detta hänseende. I detta sammanhang vill jag framhålla att det endast är domkapitlets prövning av behörigheten som är bindande för pastoraten. Yttrandet är inte bindande. men bör kunna tjäna som en vägledning. Yttrande vid tillsättning av domkyrkoorganist: Enligt 30.5 2 mom. kyrko- musikerförordningen skall domkapitlet innan det upprättar förslag till tjänst som domkyrkoorganist inhämta yttrande av Musikaliska akademi- ens styrelse. Utredningen har föreslagit att yttrande i sådana ärenden i stället skall inhämtas från svenska kyrkans centralstyrelse. Förslaget hänger samman med att utredningen har föreslagit att Musikaliska akade- miens befattning med kyrkomusikerutbildningen skall upphöra. Jag lägger inte nu fram några sådana förslag i utbildningsdelen. Emellertid bör det i framtiden stå domkapitlet fritt att bestämma hur det expertutlåtande skall inhämtas som kan behövas när en domkyrkoorganist skall anställas. Möj- ligheten att anlita akademiens expertis finns kvar, men detta blir alltså inte obligatoriskt. Däremot bör man beakta att en domkyrkoorganist behöver särskild kunnighet och erfarenhet för att biträda domkapitlet i kyrkomusi- kaliska frågor fifr avsnitt 2.10). Annonsering av lediga tjänster: För närvarande skall kyrkomusikertjäns- ter i regel kungöras lediga i Post- och Inrikes Tidningar. Sådan kungörelse brukar i allmänhet kompletteras med annonsering i Kyrkomusikernas tid- ning. som är ett organ för Kyrkomusikernas riksförbund och som sprids till förbundets medlemmar. Härigenom åstadkommer man en god kännedom om lediga tjänster. Utredningen har framhållit att det. för att behålla en bred rekryterings- bas. är angeläget att kungörelser om lediga tjänster får så stor spridning som möjligt. Detta mål kan enligt utredningen nås genom annonsering förutom i dagspressen. i Svenska kyrkans tidning och Kyrkomusikernas tidning. Flera remissinstanser anser att det bör finnas en föreskrift om att tjänsterna skall annonseras ut i något rikstäckande organ med spridning bland de berörda. För egen del vill jag till en början erinra om att tillsättningsförfarandet vid kyrkokommunala anställningar delvis är reglerat genom kollektivavtal. Enligt de allmänna bestämmelser (AB 84) som hör till den gällande huvud- överenskommelsen på området gäller i fråga om tillsvidareanställning av arbetstagare med minst 40 procents tjänstgöring en skyldighet att kungöra tjänsten ledig till ansökan med minst fjorton dagars ansökningstid. om inte . särskilda skäl föranleder annat. Kungörandet sker vanligen med anslag på kommunens anslagstavla. Samma reglering gäller i fråga om sådan anställ- ning för viss tid. eller vikariat, som beräknas omfatta minst sex månader. Vid bl.a. omplaceringsbehov eller när någon arbetstagare har företrädes- rätt till ny anställning. behöver kungörande inte ske. Frågor om annonsering av lediga tjänster kan regleras i kollektivavtal. Så har också redan skett på det kommunala området. Jag vill starkt betona att det måste ligga i pastoratens eget intresse att få ett sa brett rekryterings-
särskilt med tanke på meritvärderingen. Enligt min mening bör man nu för kyrkomusikerna välja samma lösning. Domkapitlets yttrande bör avse den kyrkomusikaliska skickligheten och innehålla enjämförelse av de behöriga sökandena i detta hänseende.
särskilt med tanke på meritvärderingen. Enligt min mening bör man nu för
särskilt
med
tanke
på
meritvärderingen.
Enligt
min
mening
bör
man
nu
för
kyrkomusikerna välja samma lösning. Domkapitlets yttrande bör avse den
kyrkomusikerna
välja
samma
lösning.
Domkapitlets
yttrande
bör
avse
den
kyrkomusikaliska skickligheten och innehålla enjämförelse av de behöriga
kyrkomusikaliska
skickligheten
och
innehålla
enjämförelse
av
de
behöriga
sökandena i detta hänseende.
sökandena
i
detta
hänseende.
I detta sammanhang vill jag framhålla att det endast är domkapitlets prövning av behörigheten som är bindande för pastoraten. Yttrandet är inte bindande. men bör kunna tjäna som en vägledning.
I detta sammanhang vill jag framhålla att det endast är domkapitlets
I
detta
sammanhang
vill
jag
framhålla
att
det
endast
är
domkapitlets
prövning av behörigheten som är bindande för pastoraten. Yttrandet är
prövning
av
behörigheten
som
är
bindande
för
pastoraten.
Yttrandet
är
inte bindande. men bör kunna tjäna som en vägledning.
inte
bindande.
men
bör
kunna
tjäna
som
en
vägledning.
Yttrande vid tillsättning av domkyrkoorganist: Enligt 30.5 2 mom. kyrko- musikerförordningen skall domkapitlet innan det upprättar förslag till tjänst som domkyrkoorganist inhämta yttrande av Musikaliska akademi- ens styrelse. Utredningen har föreslagit att yttrande i sådana ärenden i stället skall inhämtas från svenska kyrkans centralstyrelse. Förslaget hänger samman med att utredningen har föreslagit att Musikaliska akade- miens befattning med kyrkomusikerutbildningen skall upphöra. Jag lägger inte nu fram några sådana förslag i utbildningsdelen. Emellertid bör det i framtiden stå domkapitlet fritt att bestämma hur det expertutlåtande skall inhämtas som kan behövas när en domkyrkoorganist skall anställas. Möj- ligheten att anlita akademiens expertis finns kvar, men detta blir alltså inte obligatoriskt. Däremot bör man beakta att en domkyrkoorganist behöver särskild kunnighet och erfarenhet för att biträda domkapitlet i kyrkomusi- kaliska frågor fifr avsnitt 2.10).
Yttrande vid tillsättning av domkyrkoorganist: Enligt 30.5 2 mom. kyrko-
Yttrande
vid
tillsättning
av
domkyrkoorganist:
Enligt
30.5
2
mom.
kyrko-
musikerförordningen skall domkapitlet innan det upprättar förslag till
musikerförordningen
skall
domkapitlet
innan
det
upprättar
förslag
till
tjänst som domkyrkoorganist inhämta yttrande av Musikaliska akademi-
tjänst
som
domkyrkoorganist
inhämta
yttrande
av
Musikaliska
akademi-
ens styrelse. Utredningen har föreslagit att yttrande i sådana ärenden i
ens
styrelse.
Utredningen
har
föreslagit
att
yttrande
i
sådana
ärenden
i
stället skall inhämtas från svenska kyrkans centralstyrelse. Förslaget
stället
skall
inhämtas
från
svenska
kyrkans
centralstyrelse.
Förslaget
hänger samman med att utredningen har föreslagit att Musikaliska akade-
hänger
samman
med
att
utredningen
har
föreslagit
att
Musikaliska
akade-
miens befattning med kyrkomusikerutbildningen skall upphöra. Jag lägger
miens
befattning
med
kyrkomusikerutbildningen
skall
upphöra.
Jag
lägger
inte nu fram några sådana förslag i utbildningsdelen. Emellertid bör det i
inte
nu
fram
några
sådana
förslag
i
utbildningsdelen.
Emellertid
bör
det
i
framtiden stå domkapitlet fritt att bestämma hur det expertutlåtande skall
framtiden
stå
domkapitlet
fritt
att
bestämma
hur
det
expertutlåtande
skall
inhämtas som kan behövas när en domkyrkoorganist skall anställas. Möj-
inhämtas
som
kan
behövas
när
en
domkyrkoorganist
skall
anställas.
Möj-
ligheten att anlita akademiens expertis finns kvar, men detta blir alltså inte
ligheten
att
anlita
akademiens
expertis
finns
kvar,
men
detta
blir
alltså
inte
obligatoriskt. Däremot bör man beakta att en domkyrkoorganist behöver
obligatoriskt.
Däremot
bör
man
beakta
att
en
domkyrkoorganist
behöver
särskild kunnighet och erfarenhet för att biträda domkapitlet i kyrkomusi-
särskild
kunnighet
och
erfarenhet
för
att
biträda
domkapitlet
i
kyrkomusi-
kaliska frågor fifr avsnitt 2.10).
kaliska
frågor
fifr
avsnitt
2.10).
Annonsering av lediga tjänster: För närvarande skall kyrkomusikertjäns- ter i regel kungöras lediga i Post- och Inrikes Tidningar. Sådan kungörelse brukar i allmänhet kompletteras med annonsering i Kyrkomusikernas tid- ning. som är ett organ för Kyrkomusikernas riksförbund och som sprids till förbundets medlemmar. Härigenom åstadkommer man en god kännedom om lediga tjänster.
Annonsering av lediga tjänster: För närvarande skall kyrkomusikertjäns-
Annonsering
av
lediga
tjänster:
För
närvarande
skall
kyrkomusikertjäns-
ter i regel kungöras lediga i Post- och Inrikes Tidningar. Sådan kungörelse
ter
i
regel
kungöras
lediga
i
Post-
och
Inrikes
Tidningar.
Sådan
kungörelse
brukar i allmänhet kompletteras med annonsering i Kyrkomusikernas tid-
brukar
i
allmänhet
kompletteras
med
annonsering
i
Kyrkomusikernas
tid-
ning. som är ett organ för Kyrkomusikernas riksförbund och som sprids till
ning.
som
är
ett
organ
för
Kyrkomusikernas
riksförbund
och
som
sprids
till
förbundets medlemmar. Härigenom åstadkommer man en god kännedom
förbundets
medlemmar.
Härigenom
åstadkommer
man
en
god
kännedom
om lediga tjänster.
om
lediga
tjänster.
Utredningen har framhållit att det. för att behålla en bred rekryterings- bas. är angeläget att kungörelser om lediga tjänster får så stor spridning som möjligt. Detta mål kan enligt utredningen nås genom annonsering förutom i dagspressen. i Svenska kyrkans tidning och Kyrkomusikernas tidning. Flera remissinstanser anser att det bör finnas en föreskrift om att tjänsterna skall annonseras ut i något rikstäckande organ med spridning bland de berörda.
Utredningen har framhållit att det. för att behålla en bred rekryterings-
Utredningen
har
framhållit
att
det.
för
att
behålla
en
bred
rekryterings-
bas. är angeläget att kungörelser om lediga tjänster får så stor spridning
bas.
är
angeläget
att
kungörelser
om
lediga
tjänster
får
så
stor
spridning
som möjligt. Detta mål kan enligt utredningen nås genom annonsering
som
möjligt.
Detta
mål
kan
enligt
utredningen
nås
genom
annonsering
förutom i dagspressen. i Svenska kyrkans tidning och Kyrkomusikernas
förutom
i
dagspressen.
i
Svenska
kyrkans
tidning
och
Kyrkomusikernas
tidning. Flera remissinstanser anser att det bör finnas en föreskrift om att
tidning.
Flera
remissinstanser
anser
att
det
bör
finnas
en
föreskrift
om
att
tjänsterna skall annonseras ut i något rikstäckande organ med spridning
tjänsterna
skall
annonseras
ut
i
något
rikstäckande
organ
med
spridning
bland de berörda.
bland
de
berörda.
För egen del vill jag till en början erinra om att tillsättningsförfarandet vid kyrkokommunala anställningar delvis är reglerat genom kollektivavtal. Enligt de allmänna bestämmelser (AB 84) som hör till den gällande huvud- överenskommelsen på området gäller i fråga om tillsvidareanställning av arbetstagare med minst 40 procents tjänstgöring en skyldighet att kungöra tjänsten ledig till ansökan med minst fjorton dagars ansökningstid. om inte . särskilda skäl föranleder annat. Kungörandet sker vanligen med anslag på kommunens anslagstavla. Samma reglering gäller i fråga om sådan anställ- ning för viss tid. eller vikariat, som beräknas omfatta minst sex månader. Vid bl.a. omplaceringsbehov eller när någon arbetstagare har företrädes- rätt till ny anställning. behöver kungörande inte ske.
För egen del vill jag till en början erinra om att tillsättningsförfarandet
För
egen
del
vill
jag
till
en
början
erinra
om
att
tillsättningsförfarandet
vid kyrkokommunala anställningar delvis är reglerat genom kollektivavtal.
vid
kyrkokommunala
anställningar
delvis
är
reglerat
genom
kollektivavtal.
Enligt de allmänna bestämmelser (AB 84) som hör till den gällande huvud-
Enligt
de
allmänna
bestämmelser
(AB
84)
som
hör
till
den
gällande
huvud-
överenskommelsen på området gäller i fråga om tillsvidareanställning av
överenskommelsen
på
området
gäller
i
fråga
om
tillsvidareanställning
av
arbetstagare med minst 40 procents tjänstgöring en skyldighet att kungöra
arbetstagare
med
minst
40
procents
tjänstgöring
en
skyldighet
att
kungöra
tjänsten ledig till ansökan med minst fjorton dagars ansökningstid. om inte
tjänsten
ledig
till
ansökan
med
minst
fjorton
dagars
ansökningstid.
om
inte
. särskilda skäl föranleder annat. Kungörandet sker vanligen med anslag på
.
särskilda
skäl
föranleder
annat.
Kungörandet
sker
vanligen
med
anslag
på
kommunens anslagstavla. Samma reglering gäller i fråga om sådan anställ-
kommunens
anslagstavla.
Samma
reglering
gäller
i
fråga
om
sådan
anställ-
ning för viss tid. eller vikariat, som beräknas omfatta minst sex månader.
ning
för
viss
tid.
eller
vikariat,
som
beräknas
omfatta
minst
sex
månader.
Vid bl.a. omplaceringsbehov eller när någon arbetstagare har företrädes-
Vid
bl.a.
omplaceringsbehov
eller
när
någon
arbetstagare
har
företrädes-
rätt till ny anställning. behöver kungörande inte ske.
rätt
till
ny
anställning.
behöver
kungörande
inte
ske.
Frågor om annonsering av lediga tjänster kan regleras i kollektivavtal. Så har också redan skett på det kommunala området. Jag vill starkt betona att det måste ligga i pastoratens eget intresse att få ett sa brett rekryterings-
Frågor om annonsering av lediga tjänster kan regleras i kollektivavtal.
Frågor
om
annonsering
av
lediga
tjänster
kan
regleras
i
kollektivavtal.
Så har också redan skett på det kommunala området. Jag vill starkt betona
Så
har
också
redan
skett
på
det
kommunala
området.
Jag
vill
starkt
betona
att det måste ligga i pastoratens eget intresse att få ett sa brett rekryterings-
att
det
måste
ligga
i
pastoratens
eget
intresse
att
få
ett
sa
brett
rekryterings-
Prop. 1987/882144
Prop. 1987/882144
Prop. 1987/882144
Prop.
1987/882144
31
31
31
31
underlag som möjligt. Detta kan endast erhållas genom att ledigheter annonseras så att de når aktuella grupper. Överklagande av tillsättningsbeslut: Kyrkorådets tillsättning av tjänster som organist och kyrkokantor får i dag överklagas enligt bestämmelserna i lagen (1982: 1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter. Utöver vad som gäller enligt den lagen får beslutet överklagas av den som är uppförd på domkapitlets förslag. . Utredningens förslag innebär att överklagande av beslut om tillsättning av kyrkomusiker i framtiden helt skall följa kyrkokommunala överklagan- deregler. Av detta följer att beslutet endast får överklagas av den som är kyrkobokförd i pastoratet och av en församling som ingår i ett flerförsam- lingspastorat. En del remissinstanser har föreslagit att kretsen som har rätt att överklaga nu aktuella beslut skall-utökas till att avse andra sökande till tjänsten. Jag har viss förståelse för de önskemål som sålunda har förts fram. De överensstämmer med den ordning som gäller i dag. I denna fråga görjag emellertid samma bedömning som jag har gjort i propositionen 1987/88:31 när det gäller överklagande av beslut om tillsättning av prästtjänster. Att utöka kretsen av dem som får överklaga kyrkorådets eller tillsättnings- nämndens beslut till att avse även andra sökande stämmer inte överens med allmänna principer för vem som får klaga på ett kommunalt beslut. Jag är därför inte beredd att gå ifrån utredningens förslag på denna punkt. 2.9 Regleringen av kyrkomusikernas tjänsteåligganden Mitt förslag: För varje pastorat skall det finnas ett reglemente för den kyrkomusikaliska verksamheten. Av reglementet skall framgå hur de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna är fördelade mel- lan pastoratets kyrkomusiker. Reglementet fastställs efter yttrande av församlingarna i pastoratet och domkapitlet. Domkapitlet skall särskilt se till att gudstjänstlivets behov blir tillgodosedda. Utredningens förslag: Pastoraten skall fastställa en instruktion för varje kyrkomusikertjänst. En tjänst skall inte kunna omfatta mer än vad som kan anses vara heltid. Uppgifter i tjänsten skall vara tjänstgöring vid gudstjäns- ter och förrättningar/kyrkliga handlingar. körverksamhet samt orgelvård m.m. ] princip skall också fri musikundervisning vara en tjänsteuppgift för samtliga kyrkomusiker. Fastställandet av omfattningen av uppgifterna i varje tjänst bör ske efter lokala MBL-förhandlingar. Remissinstanserna: Remissinstansernas inställning präglas av deras ståndpunktstaganden till utredningens huvudförslag om en kommunal reg- lering av tjänsterna. Kritiska instanser har i allmänhet ansett att fastställ- landet av tjänsteinstruktioner bör ankomma på domkapitlet. Enligt en uppfattning. företrädd bl. a. av domkapitlet i Göteborg. kan pastoraten inte ha personal som är tillräckligt utbildad för uppgiften. Därvid skulle uppstå risker för bristande enhetlighet m.m. Enligt en annan uppfattning. före- Prop. 1987/88: 144
underlag som möjligt. Detta kan endast erhållas genom att ledigheter annonseras så att de når aktuella grupper. Överklagande av tillsättningsbeslut: Kyrkorådets tillsättning av tjänster som organist och kyrkokantor får i dag överklagas enligt bestämmelserna i lagen (1982: 1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter. Utöver vad som gäller enligt den lagen får beslutet överklagas av den som är uppförd på domkapitlets förslag. . Utredningens förslag innebär att överklagande av beslut om tillsättning av kyrkomusiker i framtiden helt skall följa kyrkokommunala överklagan- deregler. Av detta följer att beslutet endast får överklagas av den som är kyrkobokförd i pastoratet och av en församling som ingår i ett flerförsam- lingspastorat. En del remissinstanser har föreslagit att kretsen som har rätt att överklaga nu aktuella beslut skall-utökas till att avse andra sökande till tjänsten. Jag har viss förståelse för de önskemål som sålunda har förts fram. De överensstämmer med den ordning som gäller i dag. I denna fråga görjag emellertid samma bedömning som jag har gjort i propositionen 1987/88:31 när det gäller överklagande av beslut om tillsättning av prästtjänster. Att utöka kretsen av dem som får överklaga kyrkorådets eller tillsättnings- nämndens beslut till att avse även andra sökande stämmer inte överens med allmänna principer för vem som får klaga på ett kommunalt beslut. Jag är därför inte beredd att gå ifrån utredningens förslag på denna punkt.
underlag som möjligt. Detta kan endast erhållas genom att ledigheter annonseras så att de når aktuella grupper.
underlag som möjligt. Detta kan endast erhållas genom att ledigheter
underlag
som
möjligt.
Detta
kan
endast
erhållas
genom
att
ledigheter
annonseras så att de når aktuella grupper.
annonseras
så
att
de
når
aktuella
grupper.
Överklagande av tillsättningsbeslut: Kyrkorådets tillsättning av tjänster som organist och kyrkokantor får i dag överklagas enligt bestämmelserna i lagen (1982: 1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter. Utöver vad som gäller enligt den lagen får beslutet överklagas av den som är uppförd på domkapitlets förslag. .
Överklagande av tillsättningsbeslut: Kyrkorådets tillsättning av tjänster
Överklagande
av
tillsättningsbeslut:
Kyrkorådets
tillsättning
av
tjänster
som organist och kyrkokantor får i dag överklagas enligt bestämmelserna i
som
organist
och
kyrkokantor
får
i
dag
överklagas
enligt
bestämmelserna
i
lagen (1982: 1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter. Utöver vad
lagen
(1982:
1052)
om
församlingar
och
kyrkliga
samfälligheter.
Utöver
vad
som gäller enligt den lagen får beslutet överklagas av den som är uppförd
som
gäller
enligt
den
lagen
får
beslutet
överklagas
av
den
som
är
uppförd
på domkapitlets förslag. .
på
domkapitlets
förslag.
.
Utredningens förslag innebär att överklagande av beslut om tillsättning av kyrkomusiker i framtiden helt skall följa kyrkokommunala överklagan- deregler. Av detta följer att beslutet endast får överklagas av den som är kyrkobokförd i pastoratet och av en församling som ingår i ett flerförsam- lingspastorat. En del remissinstanser har föreslagit att kretsen som har rätt att överklaga nu aktuella beslut skall-utökas till att avse andra sökande till tjänsten.
Utredningens förslag innebär att överklagande av beslut om tillsättning
Utredningens
förslag
innebär
att
överklagande
av
beslut
om
tillsättning
av kyrkomusiker i framtiden helt skall följa kyrkokommunala överklagan-
av
kyrkomusiker
i
framtiden
helt
skall
följa
kyrkokommunala
överklagan-
deregler. Av detta följer att beslutet endast får överklagas av den som är
deregler.
Av
detta
följer
att
beslutet
endast
får
överklagas
av
den
som
är
kyrkobokförd i pastoratet och av en församling som ingår i ett flerförsam-
kyrkobokförd
i
pastoratet
och
av
en
församling
som
ingår
i
ett
flerförsam-
lingspastorat. En del remissinstanser har föreslagit att kretsen som har rätt
lingspastorat.
En
del
remissinstanser
har
föreslagit
att
kretsen
som
har
rätt
att överklaga nu aktuella beslut skall-utökas till att avse andra sökande till
att
överklaga
nu
aktuella
beslut
skall-utökas
till
att
avse
andra
sökande
till
tjänsten.
tjänsten.
Jag har viss förståelse för de önskemål som sålunda har förts fram. De överensstämmer med den ordning som gäller i dag. I denna fråga görjag emellertid samma bedömning som jag har gjort i propositionen 1987/88:31 när det gäller överklagande av beslut om tillsättning av prästtjänster. Att utöka kretsen av dem som får överklaga kyrkorådets eller tillsättnings- nämndens beslut till att avse även andra sökande stämmer inte överens med allmänna principer för vem som får klaga på ett kommunalt beslut. Jag är därför inte beredd att gå ifrån utredningens förslag på denna punkt.
Jag har viss förståelse för de önskemål som sålunda har förts fram. De
Jag
har
viss
förståelse
för
de
önskemål
som
sålunda
har
förts
fram.
De
överensstämmer med den ordning som gäller i dag. I denna fråga görjag
överensstämmer
med
den
ordning
som
gäller
i
dag.
I
denna
fråga
görjag
emellertid samma bedömning som jag har gjort i propositionen 1987/88:31
emellertid
samma
bedömning
som
jag
har
gjort
i
propositionen
1987/88:31
när det gäller överklagande av beslut om tillsättning av prästtjänster. Att
när
det
gäller
överklagande
av
beslut
om
tillsättning
av
prästtjänster.
Att
utöka kretsen av dem som får överklaga kyrkorådets eller tillsättnings-
utöka
kretsen
av
dem
som
får
överklaga
kyrkorådets
eller
tillsättnings-
nämndens beslut till att avse även andra sökande stämmer inte överens
nämndens
beslut
till
att
avse
även
andra
sökande
stämmer
inte
överens
med allmänna principer för vem som får klaga på ett kommunalt beslut. Jag
med
allmänna
principer
för
vem
som
får
klaga
på
ett
kommunalt
beslut.
Jag
är därför inte beredd att gå ifrån utredningens förslag på denna punkt.
är
därför
inte
beredd
att
gå
ifrån
utredningens
förslag
på
denna
punkt.
2.9 Regleringen av kyrkomusikernas tjänsteåligganden
2.9 Regleringen av kyrkomusikernas tjänsteåligganden
2.9 Regleringen av kyrkomusikernas tjänsteåligganden
2.9
Regleringen
av
kyrkomusikernas
tjänsteåligganden
Mitt förslag: För varje pastorat skall det finnas ett reglemente för den kyrkomusikaliska verksamheten. Av reglementet skall framgå hur de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna är fördelade mel- lan pastoratets kyrkomusiker. Reglementet fastställs efter yttrande av församlingarna i pastoratet och domkapitlet. Domkapitlet skall särskilt se till att gudstjänstlivets behov blir tillgodosedda.
Mitt förslag: För varje pastorat skall det finnas ett reglemente för den kyrkomusikaliska verksamheten. Av reglementet skall framgå hur de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna är fördelade mel- lan pastoratets kyrkomusiker. Reglementet fastställs efter yttrande av församlingarna i pastoratet och domkapitlet. Domkapitlet skall särskilt se till att gudstjänstlivets behov blir tillgodosedda.
Mitt förslag: För varje pastorat skall det finnas ett reglemente för
Mitt
förslag:
För
varje
pastorat
skall
det
finnas
ett
reglemente
för
den kyrkomusikaliska verksamheten. Av reglementet skall framgå
den
kyrkomusikaliska
verksamheten.
Av
reglementet
skall
framgå
hur de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna är fördelade mel-
hur
de
obligatoriska
kyrkomusikaliska
uppgifterna
är
fördelade
mel-
lan pastoratets kyrkomusiker. Reglementet fastställs efter yttrande
lan
pastoratets
kyrkomusiker.
Reglementet
fastställs
efter
yttrande
av församlingarna i pastoratet och domkapitlet. Domkapitlet skall
av
församlingarna
i
pastoratet
och
domkapitlet.
Domkapitlet
skall
särskilt se till att gudstjänstlivets behov blir tillgodosedda.
särskilt
se
till
att
gudstjänstlivets
behov
blir
tillgodosedda.
Utredningens förslag: Pastoraten skall fastställa en instruktion för varje kyrkomusikertjänst. En tjänst skall inte kunna omfatta mer än vad som kan anses vara heltid. Uppgifter i tjänsten skall vara tjänstgöring vid gudstjäns- ter och förrättningar/kyrkliga handlingar. körverksamhet samt orgelvård m.m. ] princip skall också fri musikundervisning vara en tjänsteuppgift för samtliga kyrkomusiker. Fastställandet av omfattningen av uppgifterna i varje tjänst bör ske efter lokala MBL-förhandlingar. Remissinstanserna: Remissinstansernas inställning präglas av deras ståndpunktstaganden till utredningens huvudförslag om en kommunal reg- lering av tjänsterna. Kritiska instanser har i allmänhet ansett att fastställ- landet av tjänsteinstruktioner bör ankomma på domkapitlet. Enligt en uppfattning. företrädd bl. a. av domkapitlet i Göteborg. kan pastoraten inte ha personal som är tillräckligt utbildad för uppgiften. Därvid skulle uppstå risker för bristande enhetlighet m.m. Enligt en annan uppfattning. före-
Utredningens förslag: Pastoraten skall fastställa en instruktion för varje kyrkomusikertjänst. En tjänst skall inte kunna omfatta mer än vad som kan anses vara heltid. Uppgifter i tjänsten skall vara tjänstgöring vid gudstjäns- ter och förrättningar/kyrkliga handlingar. körverksamhet samt orgelvård m.m. ] princip skall också fri musikundervisning vara en tjänsteuppgift för samtliga kyrkomusiker. Fastställandet av omfattningen av uppgifterna i varje tjänst bör ske efter lokala MBL-förhandlingar.
Utredningens förslag: Pastoraten skall fastställa en instruktion för varje
Utredningens
förslag:
Pastoraten
skall
fastställa
en
instruktion
för
varje
kyrkomusikertjänst. En tjänst skall inte kunna omfatta mer än vad som kan
kyrkomusikertjänst.
En
tjänst
skall
inte
kunna
omfatta
mer
än
vad
som
kan
anses vara heltid. Uppgifter i tjänsten skall vara tjänstgöring vid gudstjäns-
anses
vara
heltid.
Uppgifter
i
tjänsten
skall
vara
tjänstgöring
vid
gudstjäns-
ter och förrättningar/kyrkliga handlingar. körverksamhet samt orgelvård
ter
och
förrättningar/kyrkliga
handlingar.
körverksamhet
samt
orgelvård
m.m. ] princip skall också fri musikundervisning vara en tjänsteuppgift för
m.m.
]
princip
skall
också
fri
musikundervisning
vara
en
tjänsteuppgift
för
samtliga kyrkomusiker. Fastställandet av omfattningen av uppgifterna i
samtliga
kyrkomusiker.
Fastställandet
av
omfattningen
av
uppgifterna
i
varje tjänst bör ske efter lokala MBL-förhandlingar.
varje
tjänst
bör
ske
efter
lokala
MBL-förhandlingar.
Remissinstanserna: Remissinstansernas inställning präglas av deras ståndpunktstaganden till utredningens huvudförslag om en kommunal reg- lering av tjänsterna. Kritiska instanser har i allmänhet ansett att fastställ- landet av tjänsteinstruktioner bör ankomma på domkapitlet. Enligt en uppfattning. företrädd bl. a. av domkapitlet i Göteborg. kan pastoraten inte ha personal som är tillräckligt utbildad för uppgiften. Därvid skulle uppstå risker för bristande enhetlighet m.m. Enligt en annan uppfattning. före-
Remissinstanserna: Remissinstansernas inställning präglas av deras
Remissinstanserna:
Remissinstansernas
inställning
präglas
av
deras
ståndpunktstaganden till utredningens huvudförslag om en kommunal reg-
ståndpunktstaganden
till
utredningens
huvudförslag
om
en
kommunal
reg-
lering av tjänsterna. Kritiska instanser har i allmänhet ansett att fastställ-
lering
av
tjänsterna.
Kritiska
instanser
har
i
allmänhet
ansett
att
fastställ-
landet av tjänsteinstruktioner bör ankomma på domkapitlet. Enligt en
landet
av
tjänsteinstruktioner
bör
ankomma
på
domkapitlet.
Enligt
en
uppfattning. företrädd bl. a. av domkapitlet i Göteborg. kan pastoraten inte
uppfattning.
företrädd
bl.
a.
av
domkapitlet
i
Göteborg.
kan
pastoraten
inte
ha personal som är tillräckligt utbildad för uppgiften. Därvid skulle uppstå
ha
personal
som
är
tillräckligt
utbildad
för
uppgiften.
Därvid
skulle
uppstå
risker för bristande enhetlighet m.m. Enligt en annan uppfattning. före-
risker
för
bristande
enhetlighet
m.m.
Enligt
en
annan
uppfattning.
före-
Prop.
1987/88:
144
trädd bl.a. av Göteborgs kyrkliga samfällighet. bör beslutanderätten i fråga om instruktionerna tillkomma kyrkokommunen. eftersom tjänsterna skall vara kyrkokommunala och även det ekonomiska ansvaret kyrkokom- munalt. Samfälligheten anför att en normalinstruktion kan utarbetas av Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. Kyrkomusikernas riksförbund/Sveriges Lärarförbund anser att såväl obligatoriska som andra åligganden skall framgå av instruktionen och denna fastställas av domka- pitlet. Domkyrkoorganisternas förening anser också att instruktioner skall fastställas av domkapitlen. Föreningen ser dock med tillfredställelse att- utredningens förslag innebär flexibilitet i fråga om den kyrkomusikaliska verksamhetens omfattning. Skälen för mitt förslag Utgångspunkter: Den närmare regleringen av de kyrkomusikaliska göro- målen i varje enskild församling sker enligt 7å kyrkomusikerförordningen genom att domkapitlet fastställer en instruktion för varje kyrkomusiker- tjänst. Förslag till sådana instruktioner upprättas av kyrkorådet. som har att höra kyrkoherden och tjänsteinnehavaren samt i förekommande fall skolmyndigheterna. Till ledning vid fastställandet av vad som bör ingå i instruktionerna gäller. utöver de föreskrifter som betingas av lokala förhållanden. cirkulä- ret (1952z804) angående normalinstruktion för kyrkomusikertjänst. Till cirkuläret hör som bilagor normalinstruktioner för organisttjänster och kantorstjänster. Normalinstruktionerna upptar föreskrifter om var kyrko- musikern skall tjänstgöra och om omfattningen av hans tjänstgöringsskyl- dighet i olika hänseenden. Det finns också föreskrifter bl. a. om samverkan mellan kyrkomusiker och präst. orgelvård och om den fria musikundervis- ningen. Kyrkomusikernas tjänstgöringsskyldighet m.m. kommer naturligtvis att kräva en närmare reglering även i framtiden. Utredningen har bedömt att det även i framtiden är nödvändigt med en instruktion för varje tjänst. I sammanhanget har utredningen framhållit att en tjänst inte bör kunna fastställas att omfatta mer än vad som kan anses vara heltid. Syftet med den reform som jag nu föreslår är bl.a. — som jag har framhållit flera gånger tidigare — att avskaffa den statliga detaljregleringen och att skapa förutsättningar för en så flexibel kyrkomusikalisk organisa- tion som möjligt. På så sätt underlättas möjligheterna att anpassa verksam- heten och tjänsteorganisalionen till de lokala önskemålen och behoven. Dessa förhållanden tillsammans med den omständigheten att kyrkomusi- kerna i framtiden inte längre skall ha statligt reglerade anställningar gör att deras tjänstgöringsskyldighet m.m inte längre kan eller bör författnings- regleras. Utredningens lagförslag innehåller inte heller några regler angå- ende tjänsteinstruktioner för kyrkomusikerna. 1 motsvarande mån som förf'attningsregleringen bortfaller ökar utrymmet för en reglering genom kollektivavtal. Kollektivavtal: Utredningen har konstaterat att det är naturligt att speci- albestämmelser för kyrkomusikerbefattningarna tas in i kollektivavtal när 3 Riksdagen [987/88. I .ru/nl. Nr [44 Prop. 1987/88: 144 '...» '...)
trädd bl.a. av Göteborgs kyrkliga samfällighet. bör beslutanderätten i fråga om instruktionerna tillkomma kyrkokommunen. eftersom tjänsterna skall vara kyrkokommunala och även det ekonomiska ansvaret kyrkokom- munalt. Samfälligheten anför att en normalinstruktion kan utarbetas av Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. Kyrkomusikernas riksförbund/Sveriges Lärarförbund anser att såväl obligatoriska som andra åligganden skall framgå av instruktionen och denna fastställas av domka- pitlet. Domkyrkoorganisternas förening anser också att instruktioner skall
trädd bl.a. av Göteborgs kyrkliga samfällighet. bör beslutanderätten i fråga om instruktionerna tillkomma kyrkokommunen. eftersom tjänsterna skall vara kyrkokommunala och även det ekonomiska ansvaret kyrkokom- munalt. Samfälligheten anför att en normalinstruktion kan utarbetas av Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. Kyrkomusikernas riksförbund/Sveriges Lärarförbund anser att såväl obligatoriska som andra åligganden skall framgå av instruktionen och denna fastställas av domka- pitlet. Domkyrkoorganisternas förening anser också att instruktioner skall
trädd bl.a. av Göteborgs kyrkliga samfällighet. bör beslutanderätten i
trädd
bl.a.
av
Göteborgs
kyrkliga
samfällighet.
bör
beslutanderätten
i
fråga om instruktionerna tillkomma kyrkokommunen. eftersom tjänsterna
fråga
om
instruktionerna
tillkomma
kyrkokommunen.
eftersom
tjänsterna
skall vara kyrkokommunala och även det ekonomiska ansvaret kyrkokom-
skall
vara
kyrkokommunala
och
även
det
ekonomiska
ansvaret
kyrkokom-
munalt. Samfälligheten anför att en normalinstruktion kan utarbetas av
munalt.
Samfälligheten
anför
att
en
normalinstruktion
kan
utarbetas
av
Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. Kyrkomusikernas
Svenska
kyrkans
församlings-
och
pastoratsförbund.
Kyrkomusikernas
riksförbund/Sveriges Lärarförbund anser att såväl obligatoriska som andra
riksförbund/Sveriges
Lärarförbund
anser
att
såväl
obligatoriska
som
andra
åligganden skall framgå av instruktionen och denna fastställas av domka-
åligganden
skall
framgå
av
instruktionen
och
denna
fastställas
av
domka-
pitlet. Domkyrkoorganisternas förening anser också att instruktioner skall
pitlet.
Domkyrkoorganisternas
förening
anser
också
att
instruktioner
skall
fastställas av domkapitlen. Föreningen ser dock med tillfredställelse att-
fastställas av domkapitlen. Föreningen ser dock med tillfredställelse att-
fastställas av domkapitlen. Föreningen ser dock med tillfredställelse att-
fastställas
av
domkapitlen.
Föreningen
ser
dock
med
tillfredställelse
att-
utredningens förslag innebär flexibilitet i fråga om den kyrkomusikaliska verksamhetens omfattning.
utredningens förslag innebär flexibilitet i fråga om den kyrkomusikaliska verksamhetens omfattning.
utredningens förslag innebär flexibilitet i fråga om den kyrkomusikaliska
utredningens
förslag
innebär
flexibilitet
i
fråga
om
den
kyrkomusikaliska
verksamhetens omfattning.
verksamhetens
omfattning.
Skälen för mitt förslag
Skälen för mitt förslag
Skälen för mitt förslag
Skälen
för
mitt
förslag
Utgångspunkter: Den närmare regleringen av de kyrkomusikaliska göro- målen i varje enskild församling sker enligt 7å kyrkomusikerförordningen genom att domkapitlet fastställer en instruktion för varje kyrkomusiker- tjänst. Förslag till sådana instruktioner upprättas av kyrkorådet. som har att höra kyrkoherden och tjänsteinnehavaren samt i förekommande fall skolmyndigheterna. Till ledning vid fastställandet av vad som bör ingå i instruktionerna gäller. utöver de föreskrifter som betingas av lokala förhållanden. cirkulä- ret (1952z804) angående normalinstruktion för kyrkomusikertjänst. Till cirkuläret hör som bilagor normalinstruktioner för organisttjänster och kantorstjänster. Normalinstruktionerna upptar föreskrifter om var kyrko- musikern skall tjänstgöra och om omfattningen av hans tjänstgöringsskyl- dighet i olika hänseenden. Det finns också föreskrifter bl. a. om samverkan mellan kyrkomusiker och präst. orgelvård och om den fria musikundervis- ningen. Kyrkomusikernas tjänstgöringsskyldighet m.m. kommer naturligtvis att kräva en närmare reglering även i framtiden. Utredningen har bedömt att det även i framtiden är nödvändigt med en instruktion för varje tjänst. I sammanhanget har utredningen framhållit att en tjänst inte bör kunna fastställas att omfatta mer än vad som kan anses vara heltid. Syftet med den reform som jag nu föreslår är bl.a. — som jag har framhållit flera gånger tidigare — att avskaffa den statliga detaljregleringen och att skapa förutsättningar för en så flexibel kyrkomusikalisk organisa- tion som möjligt. På så sätt underlättas möjligheterna att anpassa verksam- heten och tjänsteorganisalionen till de lokala önskemålen och behoven. Dessa förhållanden tillsammans med den omständigheten att kyrkomusi- kerna i framtiden inte längre skall ha statligt reglerade anställningar gör att deras tjänstgöringsskyldighet m.m inte längre kan eller bör författnings- regleras. Utredningens lagförslag innehåller inte heller några regler angå- ende tjänsteinstruktioner för kyrkomusikerna. 1 motsvarande mån som förf'attningsregleringen bortfaller ökar utrymmet för en reglering genom kollektivavtal. Kollektivavtal: Utredningen har konstaterat att det är naturligt att speci- albestämmelser för kyrkomusikerbefattningarna tas in i kollektivavtal när
Utgångspunkter: Den närmare regleringen av de kyrkomusikaliska göro- målen i varje enskild församling sker enligt 7å kyrkomusikerförordningen genom att domkapitlet fastställer en instruktion för varje kyrkomusiker- tjänst. Förslag till sådana instruktioner upprättas av kyrkorådet. som har att höra kyrkoherden och tjänsteinnehavaren samt i förekommande fall skolmyndigheterna.
Utgångspunkter: Den närmare regleringen av de kyrkomusikaliska göro-
Utgångspunkter:
Den
närmare
regleringen
av
de
kyrkomusikaliska
göro-
målen i varje enskild församling sker enligt 7å kyrkomusikerförordningen
målen
i
varje
enskild
församling
sker
enligt
7å
kyrkomusikerförordningen
genom att domkapitlet fastställer en instruktion för varje kyrkomusiker-
genom
att
domkapitlet
fastställer
en
instruktion
för
varje
kyrkomusiker-
tjänst. Förslag till sådana instruktioner upprättas av kyrkorådet. som har
tjänst.
Förslag
till
sådana
instruktioner
upprättas
av
kyrkorådet.
som
har
att höra kyrkoherden och tjänsteinnehavaren samt i förekommande fall
att
höra
kyrkoherden
och
tjänsteinnehavaren
samt
i
förekommande
fall
skolmyndigheterna.
skolmyndigheterna.
Till ledning vid fastställandet av vad som bör ingå i instruktionerna gäller. utöver de föreskrifter som betingas av lokala förhållanden. cirkulä- ret (1952z804) angående normalinstruktion för kyrkomusikertjänst. Till cirkuläret hör som bilagor normalinstruktioner för organisttjänster och kantorstjänster. Normalinstruktionerna upptar föreskrifter om var kyrko- musikern skall tjänstgöra och om omfattningen av hans tjänstgöringsskyl- dighet i olika hänseenden. Det finns också föreskrifter bl. a. om samverkan mellan kyrkomusiker och präst. orgelvård och om den fria musikundervis- ningen.
Till ledning vid fastställandet av vad som bör ingå i instruktionerna
Till
ledning
vid
fastställandet
av
vad
som
bör
ingå
i
instruktionerna
gäller. utöver de föreskrifter som betingas av lokala förhållanden. cirkulä-
gäller.
utöver
de
föreskrifter
som
betingas
av
lokala
förhållanden.
cirkulä-
ret (1952z804) angående normalinstruktion för kyrkomusikertjänst. Till
ret
(1952z804)
angående
normalinstruktion
för
kyrkomusikertjänst.
Till
cirkuläret hör som bilagor normalinstruktioner för organisttjänster och
cirkuläret
hör
som
bilagor
normalinstruktioner
för
organisttjänster
och
kantorstjänster. Normalinstruktionerna upptar föreskrifter om var kyrko-
kantorstjänster.
Normalinstruktionerna
upptar
föreskrifter
om
var
kyrko-
musikern skall tjänstgöra och om omfattningen av hans tjänstgöringsskyl-
musikern
skall
tjänstgöra
och
om
omfattningen
av
hans
tjänstgöringsskyl-
dighet i olika hänseenden. Det finns också föreskrifter bl. a. om samverkan
dighet
i
olika
hänseenden.
Det
finns
också
föreskrifter
bl.
a.
om
samverkan
mellan kyrkomusiker och präst. orgelvård och om den fria musikundervis-
mellan
kyrkomusiker
och
präst.
orgelvård
och
om
den
fria
musikundervis-
ningen.
ningen.
Kyrkomusikernas tjänstgöringsskyldighet m.m. kommer naturligtvis att kräva en närmare reglering även i framtiden. Utredningen har bedömt att det även i framtiden är nödvändigt med en instruktion för varje tjänst. I sammanhanget har utredningen framhållit att en tjänst inte bör kunna fastställas att omfatta mer än vad som kan anses vara heltid.
Kyrkomusikernas tjänstgöringsskyldighet m.m. kommer naturligtvis att
Kyrkomusikernas
tjänstgöringsskyldighet
m.m.
kommer
naturligtvis
att
kräva en närmare reglering även i framtiden. Utredningen har bedömt att
kräva
en
närmare
reglering
även
i
framtiden.
Utredningen
har
bedömt
att
det även i framtiden är nödvändigt med en instruktion för varje tjänst. I
det
även
i
framtiden
är
nödvändigt
med
en
instruktion
för
varje
tjänst.
I
sammanhanget har utredningen framhållit att en tjänst inte bör kunna
sammanhanget
har
utredningen
framhållit
att
en
tjänst
inte
bör
kunna
fastställas att omfatta mer än vad som kan anses vara heltid.
fastställas
att
omfatta
mer
än
vad
som
kan
anses
vara
heltid.
Syftet med den reform som jag nu föreslår är bl.a. — som jag har framhållit flera gånger tidigare — att avskaffa den statliga detaljregleringen och att skapa förutsättningar för en så flexibel kyrkomusikalisk organisa- tion som möjligt. På så sätt underlättas möjligheterna att anpassa verksam- heten och tjänsteorganisalionen till de lokala önskemålen och behoven. Dessa förhållanden tillsammans med den omständigheten att kyrkomusi- kerna i framtiden inte längre skall ha statligt reglerade anställningar gör att deras tjänstgöringsskyldighet m.m inte längre kan eller bör författnings- regleras. Utredningens lagförslag innehåller inte heller några regler angå- ende tjänsteinstruktioner för kyrkomusikerna. 1 motsvarande mån som förf'attningsregleringen bortfaller ökar utrymmet för en reglering genom kollektivavtal.
Syftet med den reform som jag nu föreslår är bl.a. — som jag har
Syftet
med
den
reform
som
jag
nu
föreslår
är
bl.a.
—
som
jag
har
framhållit flera gånger tidigare — att avskaffa den statliga detaljregleringen
framhållit
flera
gånger
tidigare
—
att
avskaffa
den
statliga
detaljregleringen
och att skapa förutsättningar för en så flexibel kyrkomusikalisk organisa-
och
att
skapa
förutsättningar
för
en
så
flexibel
kyrkomusikalisk
organisa-
tion som möjligt. På så sätt underlättas möjligheterna att anpassa verksam-
tion
som
möjligt.
På
så
sätt
underlättas
möjligheterna
att
anpassa
verksam-
heten och tjänsteorganisalionen till de lokala önskemålen och behoven.
heten
och
tjänsteorganisalionen
till
de
lokala
önskemålen
och
behoven.
Dessa förhållanden tillsammans med den omständigheten att kyrkomusi-
Dessa
förhållanden
tillsammans
med
den
omständigheten
att
kyrkomusi-
kerna i framtiden inte längre skall ha statligt reglerade anställningar gör att
kerna
i
framtiden
inte
längre
skall
ha
statligt
reglerade
anställningar
gör
att
deras tjänstgöringsskyldighet m.m inte längre kan eller bör författnings-
deras
tjänstgöringsskyldighet
m.m
inte
längre
kan
eller
bör
författnings-
regleras. Utredningens lagförslag innehåller inte heller några regler angå-
regleras.
Utredningens
lagförslag
innehåller
inte
heller
några
regler
angå-
ende tjänsteinstruktioner för kyrkomusikerna. 1 motsvarande mån som
ende
tjänsteinstruktioner
för
kyrkomusikerna.
1
motsvarande
mån
som
förf'attningsregleringen bortfaller ökar utrymmet för en reglering genom
förf'attningsregleringen
bortfaller
ökar
utrymmet
för
en
reglering
genom
kollektivavtal.
kollektivavtal.
Kollektivavtal: Utredningen har konstaterat att det är naturligt att speci- albestämmelser för kyrkomusikerbefattningarna tas in i kollektivavtal när
Kollektivavtal: Utredningen har konstaterat att det är naturligt att speci-
Kollektivavtal:
Utredningen
har
konstaterat
att
det
är
naturligt
att
speci-
albestämmelser för kyrkomusikerbefattningarna tas in i kollektivavtal när
albestämmelser
för
kyrkomusikerbefattningarna
tas
in
i
kollektivavtal
när
3 Riksdagen [987/88. I .ru/nl. Nr [44
3 Riksdagen [987/88. I .ru/nl. Nr [44
3 Riksdagen [987/88. I .ru/nl. Nr [44
3
Riksdagen
[987/88.
I
.ru/nl.
Nr
[44
Prop.
1987/88:
144
'...» '...)
'...» '...)
'...»
'...»
'...)
'...)
anställningarna förs över till det kyrkokommunalt reglerade området. Så- dana specialbestämmelser kan upprättas för verksamhetsomräden där be- hov föreligger enligt de centrala parternas gemensamma bedömning och de knyts till de allmänna bestämmelser som avtalas. Specialbestämmelser innehåller normalt lönegradsbestämningar eller la- titud- eller lönefältsangivelser för olika befattningar. De brukar även inne- hålla överenskommelser angående det huvudsakliga innehållet i befatt- ningarna, liksom även bl.a. de kvalifikationer som skall gälla för lönevill- koren. I vissa fall kan bestämmelserna också innefatta ändringar eller tillägg i förhållande till de allmänna bestämmelserna, liksom överenskom- melser om avvikelser från dispositiv arbetsrättslig lagstiftning. såsom ar- betsmiljölagen (1977: 1160) och arbetstidslagen (19821673). För sådana verksamhetsområden. där det är erforderligt att för de enskilda anställ- ningarna bestämma anställningens sysselsättningsgrad när inte arbetstiden direkt schemaläggs. kan de centrala parterna också komma överens om tidslistor. Det är också möjligt att komma överens om normalinstruktion för särskilda befattningstyper. Jag förutsätter att möjligheterna att dra upp enhetliga riktlinjer genom sådana specialbestämmelser och normalinstruktioner kommer att tas till- vara vid förhandlingar mellan pastoratens och kyrkomusikernas centrala organisationer i den mån det är behövligt och lämpligt. Jag kan därför inte dela de under remissbehandlingen framförda farhågorna för att det skall komma att brista i enhetlighet i verksamheten på olika håll i landet. Reglemente: Mina förslag i det föregående bygger. somjag nyss har sagt. genomgående på tanken att pastoraten skall ha frihet att organisera den kyrkomusikaliska verksamheten på det sätt som bäst tillgodoser behoven i församlingarna. Den av mig föreslagna lagregleringen syftar i det väsentli- ga till att garanterat en hög och så långt möjligt likvärdig standard i fråga om vissa särskilt angelägna kyrkomtlsikaliska uppgifter. Uppgifterna skall av pastoratet kunna fördelas mellan flera kyrkomusiker efter vad som är lämpligt med hänsyn till de lokala förhållandena. En ordning där det skall ankomma på något regionalt organ att fastställa instruktioner för de enskil- da tjänsterna i pastoratet är enligt min mening inte förenlig med reformens syfte. Med det sagda följer emellertid inte att man helt bör avstå från att ge föreskrifter om tjänsteorganisationen i pastoratet. Som jag även tidigare framhållit råder det ett nära samband mellan kyrkomusikernas och präster- nas uppgifter och tjänstgöring. Till den obligatoriska kyrkomusikaliska verksamheten enligt mitt förslag hör först och främst medverkan vid guds- tjänster och övriga kyrkliga handlingar. Jag har tidigare (avsnitt 2.4) be- dömt att det behövs någon garanti för att verksamheten i pastoratet plane- ras så. att en samordning kommer till stånd med vad som bestämts i fråga om gudstjänstlivet i församlingarna. Enligt min mening är det lämpligt att det för varje pastorat finns ett reglemente för den kyrkomusikaliska verksamheten. Ett sådant reglemen- te bör utvisa hur de obligatoriska uppgifterna skall tillgodoses. En före- skrift om detta kan bidra till att ge stadga åt organisationen av den kyrko- musikaliska verksamheten i pastoratet och klargöra arbets- och ansvars- Prop. 1987/88:144
anställningarna förs över till det kyrkokommunalt reglerade området. Så- dana specialbestämmelser kan upprättas för verksamhetsomräden där be- hov föreligger enligt de centrala parternas gemensamma bedömning och de knyts till de allmänna bestämmelser som avtalas. Specialbestämmelser innehåller normalt lönegradsbestämningar eller la- titud- eller lönefältsangivelser för olika befattningar. De brukar även inne- hålla överenskommelser angående det huvudsakliga innehållet i befatt- ningarna, liksom även bl.a. de kvalifikationer som skall gälla för lönevill- koren. I vissa fall kan bestämmelserna också innefatta ändringar eller tillägg i förhållande till de allmänna bestämmelserna, liksom överenskom- melser om avvikelser från dispositiv arbetsrättslig lagstiftning. såsom ar- betsmiljölagen (1977: 1160) och arbetstidslagen (19821673). För sådana verksamhetsområden. där det är erforderligt att för de enskilda anställ- ningarna bestämma anställningens sysselsättningsgrad när inte arbetstiden direkt schemaläggs. kan de centrala parterna också komma överens om tidslistor. Det är också möjligt att komma överens om normalinstruktion för särskilda befattningstyper. Jag förutsätter att möjligheterna att dra upp enhetliga riktlinjer genom sådana specialbestämmelser och normalinstruktioner kommer att tas till- vara vid förhandlingar mellan pastoratens och kyrkomusikernas centrala organisationer i den mån det är behövligt och lämpligt. Jag kan därför inte dela de under remissbehandlingen framförda farhågorna för att det skall komma att brista i enhetlighet i verksamheten på olika håll i landet. Reglemente: Mina förslag i det föregående bygger. somjag nyss har sagt. genomgående på tanken att pastoraten skall ha frihet att organisera den kyrkomusikaliska verksamheten på det sätt som bäst tillgodoser behoven i församlingarna. Den av mig föreslagna lagregleringen syftar i det väsentli- ga till att garanterat en hög och så långt möjligt likvärdig standard i fråga om vissa särskilt angelägna kyrkomtlsikaliska uppgifter. Uppgifterna skall av pastoratet kunna fördelas mellan flera kyrkomusiker efter vad som är lämpligt med hänsyn till de lokala förhållandena. En ordning där det skall ankomma på något regionalt organ att fastställa instruktioner för de enskil- da tjänsterna i pastoratet är enligt min mening inte förenlig med reformens syfte. Med det sagda följer emellertid inte att man helt bör avstå från att ge föreskrifter om tjänsteorganisationen i pastoratet. Som jag även tidigare framhållit råder det ett nära samband mellan kyrkomusikernas och präster- nas uppgifter och tjänstgöring. Till den obligatoriska kyrkomusikaliska verksamheten enligt mitt förslag hör först och främst medverkan vid guds- tjänster och övriga kyrkliga handlingar. Jag har tidigare (avsnitt 2.4) be- dömt att det behövs någon garanti för att verksamheten i pastoratet plane- ras så. att en samordning kommer till stånd med vad som bestämts i fråga om gudstjänstlivet i församlingarna. Enligt min mening är det lämpligt att det för varje pastorat finns ett reglemente för den kyrkomusikaliska verksamheten. Ett sådant reglemen- te bör utvisa hur de obligatoriska uppgifterna skall tillgodoses. En före- skrift om detta kan bidra till att ge stadga åt organisationen av den kyrko- musikaliska verksamheten i pastoratet och klargöra arbets- och ansvars-
anställningarna förs över till det kyrkokommunalt reglerade området. Så- dana specialbestämmelser kan upprättas för verksamhetsomräden där be- hov föreligger enligt de centrala parternas gemensamma bedömning och de knyts till de allmänna bestämmelser som avtalas.
anställningarna förs över till det kyrkokommunalt reglerade området. Så-
anställningarna
förs
över
till
det
kyrkokommunalt
reglerade
området.
Så-
dana specialbestämmelser kan upprättas för verksamhetsomräden där be-
dana
specialbestämmelser
kan
upprättas
för
verksamhetsomräden
där
be-
hov föreligger enligt de centrala parternas gemensamma bedömning och de
hov
föreligger
enligt
de
centrala
parternas
gemensamma
bedömning
och
de
knyts till de allmänna bestämmelser som avtalas.
knyts
till
de
allmänna
bestämmelser
som
avtalas.
Specialbestämmelser innehåller normalt lönegradsbestämningar eller la- titud- eller lönefältsangivelser för olika befattningar. De brukar även inne- hålla överenskommelser angående det huvudsakliga innehållet i befatt- ningarna, liksom även bl.a. de kvalifikationer som skall gälla för lönevill- koren. I vissa fall kan bestämmelserna också innefatta ändringar eller tillägg i förhållande till de allmänna bestämmelserna, liksom överenskom- melser om avvikelser från dispositiv arbetsrättslig lagstiftning. såsom ar- betsmiljölagen (1977: 1160) och arbetstidslagen (19821673). För sådana verksamhetsområden. där det är erforderligt att för de enskilda anställ- ningarna bestämma anställningens sysselsättningsgrad när inte arbetstiden direkt schemaläggs. kan de centrala parterna också komma överens om tidslistor. Det är också möjligt att komma överens om normalinstruktion för särskilda befattningstyper.
Specialbestämmelser innehåller normalt lönegradsbestämningar eller la-
Specialbestämmelser
innehåller
normalt
lönegradsbestämningar
eller
la-
titud- eller lönefältsangivelser för olika befattningar. De brukar även inne-
titud-
eller
lönefältsangivelser
för
olika
befattningar.
De
brukar
även
inne-
hålla överenskommelser angående det huvudsakliga innehållet i befatt-
hålla
överenskommelser
angående
det
huvudsakliga
innehållet
i
befatt-
ningarna, liksom även bl.a. de kvalifikationer som skall gälla för lönevill-
ningarna,
liksom
även
bl.a.
de
kvalifikationer
som
skall
gälla
för
lönevill-
koren. I vissa fall kan bestämmelserna också innefatta ändringar eller
koren.
I
vissa
fall
kan
bestämmelserna
också
innefatta
ändringar
eller
tillägg i förhållande till de allmänna bestämmelserna, liksom överenskom-
tillägg
i
förhållande
till
de
allmänna
bestämmelserna,
liksom
överenskom-
melser om avvikelser från dispositiv arbetsrättslig lagstiftning. såsom ar-
melser
om
avvikelser
från
dispositiv
arbetsrättslig
lagstiftning.
såsom
ar-
betsmiljölagen (1977: 1160) och arbetstidslagen (19821673). För sådana
betsmiljölagen
(1977:
1160)
och
(19821673).
För
sådana
verksamhetsområden. där det är erforderligt att för de enskilda anställ-
verksamhetsområden.
där
det
är
erforderligt
att
för
de
enskilda
anställ-
ningarna bestämma anställningens sysselsättningsgrad när inte arbetstiden
ningarna
bestämma
anställningens
sysselsättningsgrad
när
inte
arbetstiden
direkt schemaläggs. kan de centrala parterna också komma överens om
direkt
schemaläggs.
kan
de
centrala
parterna
också
komma
överens
om
tidslistor. Det är också möjligt att komma överens om normalinstruktion
tidslistor.
Det
är
också
möjligt
att
komma
överens
om
normalinstruktion
för särskilda befattningstyper.
för
särskilda
befattningstyper.
Jag förutsätter att möjligheterna att dra upp enhetliga riktlinjer genom sådana specialbestämmelser och normalinstruktioner kommer att tas till- vara vid förhandlingar mellan pastoratens och kyrkomusikernas centrala organisationer i den mån det är behövligt och lämpligt. Jag kan därför inte dela de under remissbehandlingen framförda farhågorna för att det skall komma att brista i enhetlighet i verksamheten på olika håll i landet.
Jag förutsätter att möjligheterna att dra upp enhetliga riktlinjer genom
Jag
förutsätter
att
möjligheterna
att
dra
upp
enhetliga
riktlinjer
genom
sådana specialbestämmelser och normalinstruktioner kommer att tas till-
sådana
specialbestämmelser
och
normalinstruktioner
kommer
att
tas
till-
vara vid förhandlingar mellan pastoratens och kyrkomusikernas centrala
vara
vid
förhandlingar
mellan
pastoratens
och
kyrkomusikernas
centrala
organisationer i den mån det är behövligt och lämpligt. Jag kan därför inte
organisationer
i
den
mån
det
är
behövligt
och
lämpligt.
Jag
kan
därför
inte
dela de under remissbehandlingen framförda farhågorna för att det skall
dela
de
under
remissbehandlingen
framförda
farhågorna
för
att
det
skall
komma att brista i enhetlighet i verksamheten på olika håll i landet.
komma
att
brista
i
enhetlighet
i
verksamheten
på
olika
håll
i
landet.
Reglemente: Mina förslag i det föregående bygger. somjag nyss har sagt. genomgående på tanken att pastoraten skall ha frihet att organisera den kyrkomusikaliska verksamheten på det sätt som bäst tillgodoser behoven i församlingarna. Den av mig föreslagna lagregleringen syftar i det väsentli- ga till att garanterat en hög och så långt möjligt likvärdig standard i fråga om vissa särskilt angelägna kyrkomtlsikaliska uppgifter. Uppgifterna skall av pastoratet kunna fördelas mellan flera kyrkomusiker efter vad som är lämpligt med hänsyn till de lokala förhållandena. En ordning där det skall ankomma på något regionalt organ att fastställa instruktioner för de enskil- da tjänsterna i pastoratet är enligt min mening inte förenlig med reformens syfte.
Reglemente: Mina förslag i det föregående bygger. somjag nyss har sagt.
Reglemente:
Mina
förslag
i
det
föregående
bygger.
somjag
nyss
har
sagt.
genomgående på tanken att pastoraten skall ha frihet att organisera den
genomgående
på
tanken
att
pastoraten
skall
ha
frihet
att
organisera
den
kyrkomusikaliska verksamheten på det sätt som bäst tillgodoser behoven i
kyrkomusikaliska
verksamheten
på
det
sätt
som
bäst
tillgodoser
behoven
i
församlingarna. Den av mig föreslagna lagregleringen syftar i det väsentli-
församlingarna.
Den
av
mig
föreslagna
lagregleringen
syftar
i
det
väsentli-
ga till att garanterat en hög och så långt möjligt likvärdig standard i fråga om
ga
till
att
garanterat
en
hög
och
så
långt
möjligt
likvärdig
standard
i
fråga
om
vissa särskilt angelägna kyrkomtlsikaliska uppgifter. Uppgifterna skall av
vissa
särskilt
angelägna
kyrkomtlsikaliska
uppgifter.
Uppgifterna
skall
av
pastoratet kunna fördelas mellan flera kyrkomusiker efter vad som är
pastoratet
kunna
fördelas
mellan
flera
kyrkomusiker
efter
vad
som
är
lämpligt med hänsyn till de lokala förhållandena. En ordning där det skall
lämpligt
med
hänsyn
till
de
lokala
förhållandena.
En
ordning
där
det
skall
ankomma på något regionalt organ att fastställa instruktioner för de enskil-
ankomma
på
något
regionalt
organ
att
fastställa
instruktioner
för
de
enskil-
da tjänsterna i pastoratet är enligt min mening inte förenlig med reformens
da
tjänsterna
i
pastoratet
är
enligt
min
mening
inte
förenlig
med
reformens
syfte.
syfte.
Med det sagda följer emellertid inte att man helt bör avstå från att ge föreskrifter om tjänsteorganisationen i pastoratet. Som jag även tidigare framhållit råder det ett nära samband mellan kyrkomusikernas och präster- nas uppgifter och tjänstgöring. Till den obligatoriska kyrkomusikaliska verksamheten enligt mitt förslag hör först och främst medverkan vid guds- tjänster och övriga kyrkliga handlingar. Jag har tidigare (avsnitt 2.4) be- dömt att det behövs någon garanti för att verksamheten i pastoratet plane- ras så. att en samordning kommer till stånd med vad som bestämts i fråga om gudstjänstlivet i församlingarna.
Med det sagda följer emellertid inte att man helt bör avstå från att ge
Med
det
sagda
följer
emellertid
inte
att
man
helt
bör
avstå
från
att
ge
föreskrifter om tjänsteorganisationen i pastoratet. Som jag även tidigare
föreskrifter
om
tjänsteorganisationen
i
pastoratet.
Som
jag
även
tidigare
framhållit råder det ett nära samband mellan kyrkomusikernas och präster-
framhållit
råder
det
ett
nära
samband
mellan
kyrkomusikernas
och
präster-
nas uppgifter och tjänstgöring. Till den obligatoriska kyrkomusikaliska
nas
uppgifter
och
tjänstgöring.
Till
den
obligatoriska
kyrkomusikaliska
verksamheten enligt mitt förslag hör först och främst medverkan vid guds-
verksamheten
enligt
mitt
förslag
hör
först
och
främst
medverkan
vid
guds-
tjänster och övriga kyrkliga handlingar. Jag har tidigare (avsnitt 2.4) be-
tjänster
och
övriga
kyrkliga
handlingar.
Jag
har
tidigare
(avsnitt
2.4)
be-
dömt att det behövs någon garanti för att verksamheten i pastoratet plane-
dömt
att
det
behövs
någon
garanti
för
att
verksamheten
i
pastoratet
plane-
ras så. att en samordning kommer till stånd med vad som bestämts i fråga
ras
så.
att
en
samordning
kommer
till
stånd
med
vad
som
bestämts
i
fråga
om gudstjänstlivet i församlingarna.
om
gudstjänstlivet
i
församlingarna.
Enligt min mening är det lämpligt att det för varje pastorat finns ett reglemente för den kyrkomusikaliska verksamheten. Ett sådant reglemen- te bör utvisa hur de obligatoriska uppgifterna skall tillgodoses. En före- skrift om detta kan bidra till att ge stadga åt organisationen av den kyrko- musikaliska verksamheten i pastoratet och klargöra arbets- och ansvars-
Enligt min mening är det lämpligt att det för varje pastorat finns ett
Enligt
min
mening
är
det
lämpligt
att
det
för
varje
pastorat
finns
ett
reglemente för den kyrkomusikaliska verksamheten. Ett sådant reglemen-
reglemente
för
den
kyrkomusikaliska
verksamheten.
Ett
sådant
reglemen-
te bör utvisa hur de obligatoriska uppgifterna skall tillgodoses. En före-
te
bör
utvisa
hur
de
obligatoriska
uppgifterna
skall
tillgodoses.
En
före-
skrift om detta kan bidra till att ge stadga åt organisationen av den kyrko-
skrift
om
detta
kan
bidra
till
att
ge
stadga
åt
organisationen
av
den
kyrko-
musikaliska verksamheten i pastoratet och klargöra arbets- och ansvars-
musikaliska
verksamheten
i
pastoratet
och
klargöra
arbets-
och
ansvars-
Prop.
1987/88:144
fördelningen mellan kyrkomusikerna. när flera är verksamma i ett pas- torat. 1 ett sådant reglemente kan också meddelas de närmare föreskrifter ' som kan behövas angående arbetsledningen. Reglementet bör ges en sådan utformning att det framgår hur gudstjänstlivets behov skall tillgodoses. Eftersom pastoratet skall ha ansvaret för den kyrkomusikaliska verk- samheten bör det ankomma på pastoratet att fastställa reglementet. Den kyrkomusikaliska verksamheten måste dock samordnas och anpassas till församlingsarbetct. gudstjänster och övriga kyrkliga handlingar. Det är därför nödvändigt att församlingarna i ett llerförsamlingspastorat kan läm- na synpunkter för att få sina behov tillgodosedda. De bör därför få yttra sig över förslaget till reglemente. En samordning behövs också med vad som skall gälla i fråga om prästernas tjänstgöring och gudstjänsthållningen. Behovet av samordning i detta hänseende kan enligt min mening ske enklast genom att domkapitlet också får yttra sig över förslaget till regle- mente. Domkapitlet och dess musiksakkunniga kan också tänkas ha syn- punkter på hur behovet av en betryggande orgelvård bäst kan tillgodoses i pastoratet. De anställda kyrkomusikern-as inflytande över innehållet i ett reglemente tillgodoses genom reglerna i lagen (1976:580) om medbestämmande i ar- betslivet och eventuella avtal som kan komma att träffas på området. Tillsyn: Jag vill i detta sammanhang beröra frågan om det behövs särskil- da föreskrifter om tillsynen över den kyrkomusikaliska verksamheten. Utredningen har i sitt lagförslag tagit med bestämmelser som i huvudsak motsvarar föreskriften i 4å kyrkomusikerförordningen om domkapitlens allmänna inseende över verksamheten och den närmare tillsyn som till- kommer kyrkorådet och kyrkoherden. Med stöd av bl.a. denna bestäm- melse anses arbetsledningen när det gäller den kyrkomusikaliska verksam- heten tillkomma kyrkoherden. På kyrkomötets uppdrag arbetar f.n. en inomkyrklig utredning med frågorna om ansvarsfördelningen i församlingen. Resultatet av utredning- ens arbete bör enligt min mening avvaktas innan ställning tas till frågan om arbetsledningen i församling och pastorat närmare skall regleras. Jag vill dock erinra om att 1982 års kyrkokommitté redovisade en preliminär ståndpunkt i sin rapport (SOU 1985:1) Församlingar i samverkan. Där uttalade kommitten bl. a. att det är rimligt att pastoratets organ beslutar om vem eller vilka som skall utöva den faktiska arbetsledningen inom skilda områden samt att kyrkoherden under alla förhållanden bör vara arbetsle- dare för det rent församlingsvårdande arbetet liksom också för den perso- nal som arbetar i och i anslutning till församlingsvård och gudstjänst. Jag delar denna uppfattning. som också vinner stöd i den alltjämt gällande kyrkolagen. Av mitt förslag att pastoratet skall ha ansvaret för den kyrko- musikaliska verksamheten följer att det är pastoratskyrkorådet som skall leda verksamheten. Vem som skall utöva den faktiska arbetsledningen på området bör anges i det reglemente som pastoratet enligt mitt förslag i det föregående skall besluta om. Någon särskild lagbestämmelse med det innehåll som utredningen har föreslagit anserjag därför inte nödvändig. Jag vill också påpeka att man även från stiftsledningens sida kan väntas komma att uppmärksamt följa utvecklingen av den kyrkomusikaliska verk- Prop. 1987/88: 144
fördelningen mellan kyrkomusikerna. när flera är verksamma i ett pas-
fördelningen mellan kyrkomusikerna. när flera är verksamma i ett pas-
fördelningen mellan kyrkomusikerna. när flera är verksamma i ett pas-
fördelningen
mellan
kyrkomusikerna.
när
flera
är
verksamma
i
ett
pas-
torat. 1 ett sådant reglemente kan också meddelas de närmare föreskrifter '
torat. 1 ett sådant reglemente kan också meddelas de närmare föreskrifter '
torat. 1 ett sådant reglemente kan också meddelas de närmare föreskrifter '
torat.
1
ett
sådant
reglemente
kan
också
meddelas
de
närmare
föreskrifter
'
som kan behövas angående arbetsledningen. Reglementet bör ges en sådan utformning att det framgår hur gudstjänstlivets behov skall tillgodoses. Eftersom pastoratet skall ha ansvaret för den kyrkomusikaliska verk- samheten bör det ankomma på pastoratet att fastställa reglementet. Den kyrkomusikaliska verksamheten måste dock samordnas och anpassas till församlingsarbetct. gudstjänster och övriga kyrkliga handlingar. Det är därför nödvändigt att församlingarna i ett llerförsamlingspastorat kan läm- na synpunkter för att få sina behov tillgodosedda. De bör därför få yttra sig över förslaget till reglemente. En samordning behövs också med vad som skall gälla i fråga om prästernas tjänstgöring och gudstjänsthållningen. Behovet av samordning i detta hänseende kan enligt min mening ske enklast genom att domkapitlet också får yttra sig över förslaget till regle- mente. Domkapitlet och dess musiksakkunniga kan också tänkas ha syn- punkter på hur behovet av en betryggande orgelvård bäst kan tillgodoses i pastoratet. De anställda kyrkomusikern-as inflytande över innehållet i ett reglemente tillgodoses genom reglerna i lagen (1976:580) om medbestämmande i ar- betslivet och eventuella avtal som kan komma att träffas på området. Tillsyn: Jag vill i detta sammanhang beröra frågan om det behövs särskil- da föreskrifter om tillsynen över den kyrkomusikaliska verksamheten. Utredningen har i sitt lagförslag tagit med bestämmelser som i huvudsak motsvarar föreskriften i 4å kyrkomusikerförordningen om domkapitlens allmänna inseende över verksamheten och den närmare tillsyn som till- kommer kyrkorådet och kyrkoherden. Med stöd av bl.a. denna bestäm- melse anses arbetsledningen när det gäller den kyrkomusikaliska verksam- heten tillkomma kyrkoherden. På kyrkomötets uppdrag arbetar f.n. en inomkyrklig utredning med frågorna om ansvarsfördelningen i församlingen. Resultatet av utredning- ens arbete bör enligt min mening avvaktas innan ställning tas till frågan om arbetsledningen i församling och pastorat närmare skall regleras. Jag vill dock erinra om att 1982 års kyrkokommitté redovisade en preliminär ståndpunkt i sin rapport (SOU 1985:1) Församlingar i samverkan. Där uttalade kommitten bl. a. att det är rimligt att pastoratets organ beslutar om vem eller vilka som skall utöva den faktiska arbetsledningen inom skilda områden samt att kyrkoherden under alla förhållanden bör vara arbetsle- dare för det rent församlingsvårdande arbetet liksom också för den perso- nal som arbetar i och i anslutning till församlingsvård och gudstjänst. Jag delar denna uppfattning. som också vinner stöd i den alltjämt gällande kyrkolagen. Av mitt förslag att pastoratet skall ha ansvaret för den kyrko- musikaliska verksamheten följer att det är pastoratskyrkorådet som skall leda verksamheten. Vem som skall utöva den faktiska arbetsledningen på området bör anges i det reglemente som pastoratet enligt mitt förslag i det föregående skall besluta om. Någon särskild lagbestämmelse med det innehåll som utredningen har föreslagit anserjag därför inte nödvändig. Jag vill också påpeka att man även från stiftsledningens sida kan väntas komma att uppmärksamt följa utvecklingen av den kyrkomusikaliska verk-
som kan behövas angående arbetsledningen. Reglementet bör ges en sådan utformning att det framgår hur gudstjänstlivets behov skall tillgodoses.
som kan behövas angående arbetsledningen. Reglementet bör ges en sådan
som
kan
behövas
angående
arbetsledningen.
Reglementet
bör
ges
en
sådan
utformning att det framgår hur gudstjänstlivets behov skall tillgodoses.
utformning
att
det
framgår
hur
gudstjänstlivets
behov
skall
tillgodoses.
Eftersom pastoratet skall ha ansvaret för den kyrkomusikaliska verk- samheten bör det ankomma på pastoratet att fastställa reglementet. Den kyrkomusikaliska verksamheten måste dock samordnas och anpassas till församlingsarbetct. gudstjänster och övriga kyrkliga handlingar. Det är därför nödvändigt att församlingarna i ett llerförsamlingspastorat kan läm- na synpunkter för att få sina behov tillgodosedda. De bör därför få yttra sig över förslaget till reglemente. En samordning behövs också med vad som skall gälla i fråga om prästernas tjänstgöring och gudstjänsthållningen. Behovet av samordning i detta hänseende kan enligt min mening ske enklast genom att domkapitlet också får yttra sig över förslaget till regle- mente. Domkapitlet och dess musiksakkunniga kan också tänkas ha syn- punkter på hur behovet av en betryggande orgelvård bäst kan tillgodoses i pastoratet.
Eftersom pastoratet skall ha ansvaret för den kyrkomusikaliska verk-
Eftersom
pastoratet
skall
ha
ansvaret
för
den
kyrkomusikaliska
verk-
samheten bör det ankomma på pastoratet att fastställa reglementet. Den
samheten
bör
det
ankomma
på
pastoratet
att
fastställa
reglementet.
Den
kyrkomusikaliska verksamheten måste dock samordnas och anpassas till
kyrkomusikaliska
verksamheten
måste
dock
samordnas
och
anpassas
till
församlingsarbetct. gudstjänster och övriga kyrkliga handlingar. Det är
församlingsarbetct.
gudstjänster
och
övriga
kyrkliga
handlingar.
Det
är
därför nödvändigt att församlingarna i ett llerförsamlingspastorat kan läm-
därför
nödvändigt
att
församlingarna
i
ett
llerförsamlingspastorat
kan
läm-
na synpunkter för att få sina behov tillgodosedda. De bör därför få yttra sig
na
synpunkter
för
att
få
sina
behov
tillgodosedda.
De
bör
därför
få
yttra
sig
över förslaget till reglemente. En samordning behövs också med vad som
över
förslaget
till
reglemente.
En
samordning
behövs
också
med
vad
som
skall gälla i fråga om prästernas tjänstgöring och gudstjänsthållningen.
skall
gälla
i
fråga
om
prästernas
tjänstgöring
och
gudstjänsthållningen.
Behovet av samordning i detta hänseende kan enligt min mening ske
Behovet
av
samordning
i
detta
hänseende
kan
enligt
min
mening
ske
enklast genom att domkapitlet också får yttra sig över förslaget till regle-
enklast
genom
att
domkapitlet
också
får
yttra
sig
över
förslaget
till
regle-
mente. Domkapitlet och dess musiksakkunniga kan också tänkas ha syn-
mente.
Domkapitlet
och
dess
musiksakkunniga
kan
också
tänkas
ha
syn-
punkter på hur behovet av en betryggande orgelvård bäst kan tillgodoses i
punkter
på
hur
behovet
av
en
betryggande
orgelvård
bäst
kan
tillgodoses
i
pastoratet.
pastoratet.
De anställda kyrkomusikern-as inflytande över innehållet i ett reglemente tillgodoses genom reglerna i lagen (1976:580) om medbestämmande i ar- betslivet och eventuella avtal som kan komma att träffas på området.
De anställda kyrkomusikern-as inflytande över innehållet i ett reglemente
De
anställda
kyrkomusikern-as
inflytande
över
innehållet
i
ett
reglemente
tillgodoses genom reglerna i lagen (1976:580) om medbestämmande i ar-
tillgodoses
genom
reglerna
i
lagen
(1976:580)
om
medbestämmande
i
ar-
betslivet och eventuella avtal som kan komma att träffas på området.
betslivet
och
eventuella
avtal
som
kan
komma
att
träffas
på
området.
Tillsyn: Jag vill i detta sammanhang beröra frågan om det behövs särskil- da föreskrifter om tillsynen över den kyrkomusikaliska verksamheten. Utredningen har i sitt lagförslag tagit med bestämmelser som i huvudsak motsvarar föreskriften i 4å kyrkomusikerförordningen om domkapitlens allmänna inseende över verksamheten och den närmare tillsyn som till- kommer kyrkorådet och kyrkoherden. Med stöd av bl.a. denna bestäm- melse anses arbetsledningen när det gäller den kyrkomusikaliska verksam- heten tillkomma kyrkoherden.
Tillsyn: Jag vill i detta sammanhang beröra frågan om det behövs särskil-
Tillsyn:
Jag
vill
i
detta
sammanhang
beröra
frågan
om
det
behövs
särskil-
da föreskrifter om tillsynen över den kyrkomusikaliska verksamheten.
da
föreskrifter
om
tillsynen
över
den
kyrkomusikaliska
verksamheten.
Utredningen har i sitt lagförslag tagit med bestämmelser som i huvudsak
Utredningen
har
i
sitt
lagförslag
tagit
med
bestämmelser
som
i
huvudsak
motsvarar föreskriften i 4å kyrkomusikerförordningen om domkapitlens
motsvarar
föreskriften
i
4å
kyrkomusikerförordningen
om
domkapitlens
allmänna inseende över verksamheten och den närmare tillsyn som till-
allmänna
inseende
över
verksamheten
och
den
närmare
tillsyn
som
till-
kommer kyrkorådet och kyrkoherden. Med stöd av bl.a. denna bestäm-
kommer
kyrkorådet
och
kyrkoherden.
Med
stöd
av
bl.a.
denna
bestäm-
melse anses arbetsledningen när det gäller den kyrkomusikaliska verksam-
melse
anses
arbetsledningen
när
det
gäller
den
kyrkomusikaliska
verksam-
heten tillkomma kyrkoherden.
heten
tillkomma
kyrkoherden.
På kyrkomötets uppdrag arbetar f.n. en inomkyrklig utredning med frågorna om ansvarsfördelningen i församlingen. Resultatet av utredning- ens arbete bör enligt min mening avvaktas innan ställning tas till frågan om arbetsledningen i församling och pastorat närmare skall regleras. Jag vill dock erinra om att 1982 års kyrkokommitté redovisade en preliminär ståndpunkt i sin rapport (SOU 1985:1) Församlingar i samverkan. Där uttalade kommitten bl. a. att det är rimligt att pastoratets organ beslutar om vem eller vilka som skall utöva den faktiska arbetsledningen inom skilda områden samt att kyrkoherden under alla förhållanden bör vara arbetsle- dare för det rent församlingsvårdande arbetet liksom också för den perso- nal som arbetar i och i anslutning till församlingsvård och gudstjänst. Jag delar denna uppfattning. som också vinner stöd i den alltjämt gällande kyrkolagen. Av mitt förslag att pastoratet skall ha ansvaret för den kyrko- musikaliska verksamheten följer att det är pastoratskyrkorådet som skall leda verksamheten. Vem som skall utöva den faktiska arbetsledningen på området bör anges i det reglemente som pastoratet enligt mitt förslag i det föregående skall besluta om. Någon särskild lagbestämmelse med det innehåll som utredningen har föreslagit anserjag därför inte nödvändig.
På kyrkomötets uppdrag arbetar f.n. en inomkyrklig utredning med
På
kyrkomötets
uppdrag
arbetar
f.n.
en
inomkyrklig
utredning
med
frågorna om ansvarsfördelningen i församlingen. Resultatet av utredning-
frågorna
om
ansvarsfördelningen
i
församlingen.
Resultatet
av
utredning-
ens arbete bör enligt min mening avvaktas innan ställning tas till frågan om
ens
arbete
bör
enligt
min
mening
avvaktas
innan
ställning
tas
till
frågan
om
arbetsledningen i församling och pastorat närmare skall regleras. Jag vill
arbetsledningen
i
församling
och
pastorat
närmare
skall
regleras.
Jag
vill
dock erinra om att 1982 års kyrkokommitté redovisade en preliminär
dock
erinra
om
att
1982
års
kyrkokommitté
redovisade
en
preliminär
ståndpunkt i sin rapport (SOU 1985:1) Församlingar i samverkan. Där
ståndpunkt
i
sin
rapport
(SOU
1985:1)
Församlingar
i
samverkan.
Där
uttalade kommitten bl. a. att det är rimligt att pastoratets organ beslutar om
uttalade
kommitten
bl.
a.
att
det
är
rimligt
att
pastoratets
organ
beslutar
om
vem eller vilka som skall utöva den faktiska arbetsledningen inom skilda
vem
eller
vilka
som
skall
utöva
den
faktiska
arbetsledningen
inom
skilda
områden samt att kyrkoherden under alla förhållanden bör vara arbetsle-
områden
samt
att
kyrkoherden
under
alla
förhållanden
bör
vara
arbetsle-
dare för det rent församlingsvårdande arbetet liksom också för den perso-
dare
för
det
rent
församlingsvårdande
arbetet
liksom
också
för
den
perso-
nal som arbetar i och i anslutning till församlingsvård och gudstjänst. Jag
nal
som
arbetar
i
och
i
anslutning
till
församlingsvård
och
gudstjänst.
Jag
delar denna uppfattning. som också vinner stöd i den alltjämt gällande
delar
denna
uppfattning.
som
också
vinner
stöd
i
den
alltjämt
gällande
kyrkolagen. Av mitt förslag att pastoratet skall ha ansvaret för den kyrko-
kyrkolagen.
Av
mitt
förslag
att
pastoratet
skall
ha
ansvaret
för
den
kyrko-
musikaliska verksamheten följer att det är pastoratskyrkorådet som skall
musikaliska
verksamheten
följer
att
det
är
pastoratskyrkorådet
som
skall
leda verksamheten. Vem som skall utöva den faktiska arbetsledningen på
leda
verksamheten.
Vem
som
skall
utöva
den
faktiska
arbetsledningen
på
området bör anges i det reglemente som pastoratet enligt mitt förslag i det
området
bör
anges
i
det
reglemente
som
pastoratet
enligt
mitt
förslag
i
det
föregående skall besluta om. Någon särskild lagbestämmelse med det
föregående
skall
besluta
om.
Någon
särskild
lagbestämmelse
med
det
innehåll som utredningen har föreslagit anserjag därför inte nödvändig.
innehåll
som
utredningen
har
föreslagit
anserjag
därför
inte
nödvändig.
Jag vill också påpeka att man även från stiftsledningens sida kan väntas komma att uppmärksamt följa utvecklingen av den kyrkomusikaliska verk-
Jag vill också påpeka att man även från stiftsledningens sida kan väntas
Jag
vill
också
påpeka
att
man
även
från
stiftsledningens
sida
kan
väntas
komma att uppmärksamt följa utvecklingen av den kyrkomusikaliska verk-
komma
att
uppmärksamt
följa
utvecklingen
av
den
kyrkomusikaliska
verk-
Prop.
1987/88:
144
samheten. Detta följer av biskopens skyldighet att visitera församlingarna och av den uppgift som stiftssamfällighcterna har föreslagits fåi den nya stiftsorganisationen. nämligen främjande av församlingslivets utveckling i stiftet. 2.10 Behovet av kyrkomusikalisk expertis i domkapitlen och stiftssamfällighcterna ' Mitt förslag: Vid domkapitletshandläggning av kyrkomusikärenden skall som regel domkyrkoorganisten även i fortsättningen vara sak- kunnig. Möjligheter öppnas dock för domkapitlet att för sådant ändamål anlita även någon annan kyrkomusiker med organistbehö- righet. ' Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att de särskilda stifts- uppgifterna frikopplas från tjänsten som domkyrkoorganist och att det i stället hos varje stiftsstyrelse skall finnas en stiftsmusikcr. Remissinstanserna: Endast några få remissinstanser. bland vilka märks svenska kyrkans centralstyrelse och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. har tillstyrkt förslaget utan invändningar. Flera remiss- instanser har framhållit domkyrkoorganisternas höga kvalifikationer och vikten av att värna om deras ställning i stiftet. Från flera håll har framförts farhågor för att det inte skall vara möjligt att besätta stiftsmusikertjänster- na med tillräckligt kvalificerade innehavare. En del remissinstanser har dock varit inne på att på olika sätt dela tlpp stiftsuppgifterna på flera. Skälen för mitt förslag - Utgångspunkter: Utöver sina ordinarie uppgifter som organist i domkyrko- församlingen har domkyrkoorganisten för närvarande enligt 18 åkyrkomu- sikerförordningen särskilda uppgifter för stiftet i dess helhet. Han skall stå till domkapitlets förfogande som musiksakkunnig i frågor om kyrkomusi- kerverksamheten i stiftet. Han skall på begäran ge annan kyrkomusiker i stiftet upplysningar och råd. Slutligen skall han granska. sammanfatta och bedöma övriga kyrkomusikers årliga verksamhetsberättelser och lämna domkapitlet en redogörelse härför. Uppgiften som musiksakkunnig inne- fattar bl.a. att bereda frågor om förslag i tjänstetillsättningsärenden och om fastställande av instruktioner. . Utredningens förslag går ut på att inga av de statliga förvaltningsuppgif— terna längre skall ankomma på domkapitlet. De skall i stället handläggas av stiftsstyrelsen. Utredningen har mot denna bakgrund föreslagit att det hos stiftsstyrelsen skall finnas en tjänst som stiftsmusiker. Innehavaren av denna tjänst skall enligt utredningen ha genomgått den högre kyrkomusi- kerutbildningen. Förslaget får sägas överlag ha mottagits negativt av re- missinstanserna. Mina förslag skiljer sig från utredningens bl. a. genom attjag har föresla- Prop. 1987/88: 144 36
samheten. Detta följer av biskopens skyldighet att visitera församlingarna och av den uppgift som stiftssamfällighcterna har föreslagits fåi den nya stiftsorganisationen. nämligen främjande av församlingslivets utveckling i stiftet.
samheten. Detta följer av biskopens skyldighet att visitera församlingarna och av den uppgift som stiftssamfällighcterna har föreslagits fåi den nya stiftsorganisationen. nämligen främjande av församlingslivets utveckling i stiftet.
samheten. Detta följer av biskopens skyldighet att visitera församlingarna
samheten.
Detta
följer
av
biskopens
skyldighet
att
visitera
församlingarna
och av den uppgift som stiftssamfällighcterna har föreslagits fåi den nya
och
av
den
uppgift
som
stiftssamfällighcterna
har
föreslagits
fåi
den
nya
stiftsorganisationen. nämligen främjande av församlingslivets utveckling i
stiftsorganisationen.
nämligen
främjande
av
församlingslivets
utveckling
i
stiftet.
stiftet.
2.10 Behovet av kyrkomusikalisk expertis i domkapitlen och stiftssamfällighcterna '
2.10 Behovet av kyrkomusikalisk expertis i domkapitlen och stiftssamfällighcterna '
2.10 Behovet av kyrkomusikalisk expertis i domkapitlen och
2.10
Behovet
av
kyrkomusikalisk
expertis
i
domkapitlen
och
stiftssamfällighcterna '
stiftssamfällighcterna
'
Mitt förslag: Vid domkapitletshandläggning av kyrkomusikärenden skall som regel domkyrkoorganisten även i fortsättningen vara sak-
Mitt förslag: Vid domkapitletshandläggning av kyrkomusikärenden skall som regel domkyrkoorganisten även i fortsättningen vara sak-
Mitt förslag: Vid domkapitletshandläggning av kyrkomusikärenden
Mitt
förslag:
Vid
domkapitletshandläggning
av
kyrkomusikärenden
skall som regel domkyrkoorganisten även i fortsättningen vara sak-
skall
som
regel
domkyrkoorganisten
även
i
fortsättningen
vara
sak-
kunnig. Möjligheter öppnas dock för domkapitlet att för sådant ändamål anlita även någon annan kyrkomusiker med organistbehö- righet. '
kunnig. Möjligheter öppnas dock för domkapitlet att för sådant ändamål anlita även någon annan kyrkomusiker med organistbehö- righet. '
kunnig. Möjligheter öppnas dock för domkapitlet att för sådant
kunnig.
Möjligheter
öppnas
dock
för
domkapitlet
att
för
sådant
ändamål anlita även någon annan kyrkomusiker med organistbehö-
ändamål
anlita
även
någon
annan
kyrkomusiker
med
organistbehö-
righet. '
righet.
'
Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att de särskilda stifts- uppgifterna frikopplas från tjänsten som domkyrkoorganist och att det i stället hos varje stiftsstyrelse skall finnas en stiftsmusikcr. Remissinstanserna: Endast några få remissinstanser. bland vilka märks svenska kyrkans centralstyrelse och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. har tillstyrkt förslaget utan invändningar. Flera remiss- instanser har framhållit domkyrkoorganisternas höga kvalifikationer och vikten av att värna om deras ställning i stiftet. Från flera håll har framförts farhågor för att det inte skall vara möjligt att besätta stiftsmusikertjänster- na med tillräckligt kvalificerade innehavare. En del remissinstanser har dock varit inne på att på olika sätt dela tlpp stiftsuppgifterna på flera.
Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att de särskilda stifts- uppgifterna frikopplas från tjänsten som domkyrkoorganist och att det i stället hos varje stiftsstyrelse skall finnas en stiftsmusikcr.
Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att de särskilda stifts-
Utredningens
förslag:
Utredningen
har
föreslagit
att
de
särskilda
stifts-
uppgifterna frikopplas från tjänsten som domkyrkoorganist och att det i
uppgifterna
frikopplas
från
tjänsten
som
domkyrkoorganist
och
att
det
i
stället hos varje stiftsstyrelse skall finnas en stiftsmusikcr.
stället
hos
varje
stiftsstyrelse
skall
finnas
en
stiftsmusikcr.
Remissinstanserna: Endast några få remissinstanser. bland vilka märks svenska kyrkans centralstyrelse och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. har tillstyrkt förslaget utan invändningar. Flera remiss- instanser har framhållit domkyrkoorganisternas höga kvalifikationer och vikten av att värna om deras ställning i stiftet. Från flera håll har framförts farhågor för att det inte skall vara möjligt att besätta stiftsmusikertjänster- na med tillräckligt kvalificerade innehavare. En del remissinstanser har dock varit inne på att på olika sätt dela tlpp stiftsuppgifterna på flera.
Remissinstanserna: Endast några få remissinstanser. bland vilka märks
Remissinstanserna:
Endast
några
få
remissinstanser.
bland
vilka
märks
svenska kyrkans centralstyrelse och Svenska kyrkans församlings- och
svenska
kyrkans
centralstyrelse
och
Svenska
kyrkans
församlings-
och
pastoratsförbund. har tillstyrkt förslaget utan invändningar. Flera remiss-
pastoratsförbund.
har
tillstyrkt
förslaget
utan
invändningar.
Flera
remiss-
instanser har framhållit domkyrkoorganisternas höga kvalifikationer och
instanser
har
framhållit
domkyrkoorganisternas
höga
kvalifikationer
och
vikten av att värna om deras ställning i stiftet. Från flera håll har framförts
vikten
av
att
värna
om
deras
ställning
i
stiftet.
Från
flera
håll
har
framförts
farhågor för att det inte skall vara möjligt att besätta stiftsmusikertjänster-
farhågor
för
att
det
inte
skall
vara
möjligt
att
besätta
stiftsmusikertjänster-
na med tillräckligt kvalificerade innehavare. En del remissinstanser har
na
med
tillräckligt
kvalificerade
innehavare.
En
del
remissinstanser
har
dock varit inne på att på olika sätt dela tlpp stiftsuppgifterna på flera.
dock
varit
inne
på
att
på
olika
sätt
dela
tlpp
stiftsuppgifterna
på
flera.
Skälen för mitt förslag -
Skälen för mitt förslag -
Skälen för mitt förslag -
Skälen
för
mitt
förslag
-
Utgångspunkter: Utöver sina ordinarie uppgifter som organist i domkyrko- församlingen har domkyrkoorganisten för närvarande enligt 18 åkyrkomu- sikerförordningen särskilda uppgifter för stiftet i dess helhet. Han skall stå till domkapitlets förfogande som musiksakkunnig i frågor om kyrkomusi- kerverksamheten i stiftet. Han skall på begäran ge annan kyrkomusiker i stiftet upplysningar och råd. Slutligen skall han granska. sammanfatta och bedöma övriga kyrkomusikers årliga verksamhetsberättelser och lämna domkapitlet en redogörelse härför. Uppgiften som musiksakkunnig inne- fattar bl.a. att bereda frågor om förslag i tjänstetillsättningsärenden och om fastställande av instruktioner. . Utredningens förslag går ut på att inga av de statliga förvaltningsuppgif— terna längre skall ankomma på domkapitlet. De skall i stället handläggas av stiftsstyrelsen. Utredningen har mot denna bakgrund föreslagit att det hos stiftsstyrelsen skall finnas en tjänst som stiftsmusiker. Innehavaren av denna tjänst skall enligt utredningen ha genomgått den högre kyrkomusi- kerutbildningen. Förslaget får sägas överlag ha mottagits negativt av re- missinstanserna. Mina förslag skiljer sig från utredningens bl. a. genom attjag har föresla-
Utgångspunkter: Utöver sina ordinarie uppgifter som organist i domkyrko- församlingen har domkyrkoorganisten för närvarande enligt 18 åkyrkomu- sikerförordningen särskilda uppgifter för stiftet i dess helhet. Han skall stå till domkapitlets förfogande som musiksakkunnig i frågor om kyrkomusi- kerverksamheten i stiftet. Han skall på begäran ge annan kyrkomusiker i stiftet upplysningar och råd. Slutligen skall han granska. sammanfatta och bedöma övriga kyrkomusikers årliga verksamhetsberättelser och lämna domkapitlet en redogörelse härför. Uppgiften som musiksakkunnig inne- fattar bl.a. att bereda frågor om förslag i tjänstetillsättningsärenden och om fastställande av instruktioner. .
Utgångspunkter: Utöver sina ordinarie uppgifter som organist i domkyrko-
Utgångspunkter:
Utöver
sina
ordinarie
uppgifter
som
organist
i
domkyrko-
församlingen har domkyrkoorganisten för närvarande enligt 18 åkyrkomu-
församlingen
har
domkyrkoorganisten
för
närvarande
enligt
18
åkyrkomu-
sikerförordningen särskilda uppgifter för stiftet i dess helhet. Han skall stå
sikerförordningen
särskilda
uppgifter
för
stiftet
i
dess
helhet.
Han
skall
stå
till domkapitlets förfogande som musiksakkunnig i frågor om kyrkomusi-
till
domkapitlets
förfogande
som
musiksakkunnig
i
frågor
om
kyrkomusi-
kerverksamheten i stiftet. Han skall på begäran ge annan kyrkomusiker i
kerverksamheten
i
stiftet.
Han
skall
på
begäran
ge
annan
kyrkomusiker
i
stiftet upplysningar och råd. Slutligen skall han granska. sammanfatta och
stiftet
upplysningar
och
råd.
Slutligen
skall
han
granska.
sammanfatta
och
bedöma övriga kyrkomusikers årliga verksamhetsberättelser och lämna
bedöma
övriga
kyrkomusikers
årliga
verksamhetsberättelser
och
lämna
domkapitlet en redogörelse härför. Uppgiften som musiksakkunnig inne-
domkapitlet
en
redogörelse
härför.
Uppgiften
som
musiksakkunnig
inne-
fattar bl.a. att bereda frågor om förslag i tjänstetillsättningsärenden och
fattar
bl.a.
att
bereda
frågor
om
förslag
i
tjänstetillsättningsärenden
och
om fastställande av instruktioner. .
om
fastställande
av
instruktioner.
.
Utredningens förslag går ut på att inga av de statliga förvaltningsuppgif— terna längre skall ankomma på domkapitlet. De skall i stället handläggas av stiftsstyrelsen. Utredningen har mot denna bakgrund föreslagit att det hos stiftsstyrelsen skall finnas en tjänst som stiftsmusiker. Innehavaren av denna tjänst skall enligt utredningen ha genomgått den högre kyrkomusi- kerutbildningen. Förslaget får sägas överlag ha mottagits negativt av re- missinstanserna.
Utredningens förslag går ut på att inga av de statliga förvaltningsuppgif—
Utredningens
förslag
går
ut
på
att
inga
av
de
statliga
förvaltningsuppgif—
terna längre skall ankomma på domkapitlet. De skall i stället handläggas av
terna
längre
skall
ankomma
på
domkapitlet.
De
skall
i
stället
handläggas
av
stiftsstyrelsen. Utredningen har mot denna bakgrund föreslagit att det hos
stiftsstyrelsen.
Utredningen
har
mot
denna
bakgrund
föreslagit
att
det
hos
stiftsstyrelsen skall finnas en tjänst som stiftsmusiker. Innehavaren av
stiftsstyrelsen
skall
finnas
en
tjänst
som
stiftsmusiker.
Innehavaren
av
denna tjänst skall enligt utredningen ha genomgått den högre kyrkomusi-
denna
tjänst
skall
enligt
utredningen
ha
genomgått
den
högre
kyrkomusi-
kerutbildningen. Förslaget får sägas överlag ha mottagits negativt av re-
kerutbildningen.
Förslaget
får
sägas
överlag
ha
mottagits
negativt
av
re-
missinstanserna.
missinstanserna.
Mina förslag skiljer sig från utredningens bl. a. genom attjag har föresla-
Mina förslag skiljer sig från utredningens bl. a. genom attjag har föresla-
Mina
förslag
skiljer
sig
från
utredningens
bl.
a.
genom
attjag
har
föresla-
Prop.
1987/88:
144
36
36
36
36
git att de statliga förvaltningsuppgifterna skall ligga kvar hos domkapitlet. Frågan uppkommer då om det även i fortsättningen kommer att behövas en musiksakkunnig i domkapitlet. Musiksakkunniga i domkapitlet: Domkapitlen kommer med mina förslag att även i framtiden ha viktiga uppgifter när det gäller den kyrkomusikalis- ka verksamheten i församlingarna. Deras befattning med dessa frågor blir emellertid mindre omfattande än i dag. Flera — men inte alla — uppgifter kommer att kräva medverkan av kyrkomusikalisk expertis. Domkapitlen bör därför även i framtiden biträdas av någon eller några musiksakkunniga. Domkyrkoorganisten är i dag musiksakkunnig i domkapitlet. Frågan är om man skall behålla denna ordning. Utredningen har för sin del påpekat att domkyrkoorganisten har en särskilt betydelsefull roll i stiftets musikliv och från sin position har möjlig- het att indirekt befrämja den kyrkomusikaliska utvecklingen. Utredningen har framhållit att denna domkyrkoorganistens ställning på senare tid har förstärkts genom att särskild kyrkomusikalisk och annan verksamhet kom- mit att förläggas till domkyrkorna. Från denna utgångspunkt har utred- ningen understrukit vikten av att domkyrkoorganisten kan koncentrera sig på musikutövandet. Detta är en del av bakgrunden till förslaget om särskil- da stiftsmusikertjänster. Jag delar den av många remissinstanser framförda uppfattningen att som sakkunnigt biträde åt domkapitlet i kyrkomusikärenden bör anlitas någon särskilt kvalificerad och aktivt verksam kyrkomusiker. Dessa krav uppfyl- ler domkyrkoorganisten."Denne intar i allmänhet en framträdande ställning i stiftets musikliv och har dessutom sin anställning i stiftsstaden. Det får därför i regel anses mest naturligt att dennes sakkunskap tas i anspråk. Man kan dock inte bortse från att det inom stiftet ofta finns andra högt' kvalificerade kyrkomusiker. ibland kanske med särskilda förutsättningar - att bedöma någon viss typ av frågor. Det kan också. som någon remissin- stans framhållit. te sig oegentligt att domkapitlet skall vara bundet att anlita någon som tillsatts på sin tjänst av ett av stiftets pastorat. Jag föreslår därför att domkapitlet ges möjlighet att som musiksakkunnig anlita domkyrkoorganisten eller någon annan i stiftet verksam kyrkomusiker ' med organistbehörighet. Enligt förslagen i propositionen 1987/88:31 skall domkapitlen efter den ' ljuli 1989 inte längre ha någon personal anställd. Det skall i stället ankom- ma på stiftssamfälligheten att tillhandahålla domkapitlet sekreterare 'och den personal m.m. som behövs för att'domkapitlct skall kunna fullgöra sina uppgifter. Kostnaderna skall bäras av stiftssamfälligheten men avses i princip bli täckta genom det föreslagna stiftsbidraget. Med hänsyn till dessa förhållanden har i propositionen föreslagits att sekreteraren i domka- pitlet skall förordnas av stiftsstyrelsen efter yttrande av domkapitlet. En- ligt min mening bör samma ordning gälla för den eller de musiksakkunniga som skall biträda domkapitlet. Stiftsmusiker: De statliga förvaltningsuppgiftcrna på kyrkomusikens om- råde skall enligt mina förslag ankomma på domkapitlet. Detta innebär inte att stiftssamfälligheten ställs åt sidan när det gäller den kyrkomusikaliska verksamheten. Tvärtom delarjag utredningens uppfattning att viktiga kyr- Prop. 1987/88:144 37
git att de statliga förvaltningsuppgifterna skall ligga kvar hos domkapitlet. Frågan uppkommer då om det även i fortsättningen kommer att behövas en musiksakkunnig i domkapitlet. Musiksakkunniga i domkapitlet: Domkapitlen kommer med mina förslag att även i framtiden ha viktiga uppgifter när det gäller den kyrkomusikalis- ka verksamheten i församlingarna. Deras befattning med dessa frågor blir emellertid mindre omfattande än i dag. Flera — men inte alla — uppgifter kommer att kräva medverkan av kyrkomusikalisk expertis. Domkapitlen bör därför även i framtiden biträdas av någon eller några musiksakkunniga. Domkyrkoorganisten är i dag musiksakkunnig i domkapitlet. Frågan är om man skall behålla denna ordning. Utredningen har för sin del påpekat att domkyrkoorganisten har en särskilt betydelsefull roll i stiftets musikliv och från sin position har möjlig- het att indirekt befrämja den kyrkomusikaliska utvecklingen. Utredningen har framhållit att denna domkyrkoorganistens ställning på senare tid har förstärkts genom att särskild kyrkomusikalisk och annan verksamhet kom- mit att förläggas till domkyrkorna. Från denna utgångspunkt har utred- ningen understrukit vikten av att domkyrkoorganisten kan koncentrera sig på musikutövandet. Detta är en del av bakgrunden till förslaget om särskil- da stiftsmusikertjänster. Jag delar den av många remissinstanser framförda uppfattningen att som sakkunnigt biträde åt domkapitlet i kyrkomusikärenden bör anlitas någon särskilt kvalificerad och aktivt verksam kyrkomusiker. Dessa krav uppfyl- ler domkyrkoorganisten."Denne intar i allmänhet en framträdande ställning i stiftets musikliv och har dessutom sin anställning i stiftsstaden. Det får därför i regel anses mest naturligt att dennes sakkunskap tas i anspråk.
git att de statliga förvaltningsuppgifterna skall ligga kvar hos domkapitlet. Frågan uppkommer då om det även i fortsättningen kommer att behövas en musiksakkunnig i domkapitlet.
git att de statliga förvaltningsuppgifterna skall ligga kvar hos domkapitlet.
git
att
de
statliga
förvaltningsuppgifterna
skall
ligga
kvar
hos
domkapitlet.
Frågan uppkommer då om det även i fortsättningen kommer att behövas
Frågan
uppkommer
då
om
det
även
i
fortsättningen
kommer
att
behövas
en musiksakkunnig i domkapitlet.
en
musiksakkunnig
i
domkapitlet.
Musiksakkunniga i domkapitlet: Domkapitlen kommer med mina förslag att även i framtiden ha viktiga uppgifter när det gäller den kyrkomusikalis- ka verksamheten i församlingarna. Deras befattning med dessa frågor blir emellertid mindre omfattande än i dag. Flera — men inte alla — uppgifter kommer att kräva medverkan av kyrkomusikalisk expertis. Domkapitlen bör därför även i framtiden biträdas av någon eller några musiksakkunniga.
Musiksakkunniga i domkapitlet: Domkapitlen kommer med mina förslag
Musiksakkunniga
i
domkapitlet:
Domkapitlen
kommer
med
mina
förslag
att även i framtiden ha viktiga uppgifter när det gäller den kyrkomusikalis-
att
även
i
framtiden
ha
viktiga
uppgifter
när
det
gäller
den
kyrkomusikalis-
ka verksamheten i församlingarna. Deras befattning med dessa frågor blir
ka
verksamheten
i
församlingarna.
Deras
befattning
med
dessa
frågor
blir
emellertid mindre omfattande än i dag. Flera — men inte alla — uppgifter
emellertid
mindre
omfattande
än
i
dag.
Flera
—
men
inte
alla
—
uppgifter
kommer att kräva medverkan av kyrkomusikalisk expertis. Domkapitlen
kommer
att
kräva
medverkan
av
kyrkomusikalisk
expertis.
Domkapitlen
bör därför även i framtiden biträdas av någon eller några musiksakkunniga.
bör
därför
även
i
framtiden
biträdas
av
någon
eller
några
musiksakkunniga.
Domkyrkoorganisten är i dag musiksakkunnig i domkapitlet. Frågan är om man skall behålla denna ordning.
Domkyrkoorganisten är i dag musiksakkunnig i domkapitlet. Frågan är
Domkyrkoorganisten
är
i
dag
musiksakkunnig
i
domkapitlet.
Frågan
är
om man skall behålla denna ordning.
om
man
skall
behålla
denna
ordning.
Utredningen har för sin del påpekat att domkyrkoorganisten har en särskilt betydelsefull roll i stiftets musikliv och från sin position har möjlig- het att indirekt befrämja den kyrkomusikaliska utvecklingen. Utredningen har framhållit att denna domkyrkoorganistens ställning på senare tid har förstärkts genom att särskild kyrkomusikalisk och annan verksamhet kom- mit att förläggas till domkyrkorna. Från denna utgångspunkt har utred- ningen understrukit vikten av att domkyrkoorganisten kan koncentrera sig på musikutövandet. Detta är en del av bakgrunden till förslaget om särskil- da stiftsmusikertjänster.
Utredningen har för sin del påpekat att domkyrkoorganisten har en
Utredningen
har
för
sin
del
påpekat
att
domkyrkoorganisten
har
en
särskilt betydelsefull roll i stiftets musikliv och från sin position har möjlig-
särskilt
betydelsefull
roll
i
stiftets
musikliv
och
från
sin
position
har
möjlig-
het att indirekt befrämja den kyrkomusikaliska utvecklingen. Utredningen
het
att
indirekt
befrämja
den
kyrkomusikaliska
utvecklingen.
Utredningen
har framhållit att denna domkyrkoorganistens ställning på senare tid har
har
framhållit
att
denna
domkyrkoorganistens
ställning
på
senare
tid
har
förstärkts genom att särskild kyrkomusikalisk och annan verksamhet kom-
förstärkts
genom
att
särskild
kyrkomusikalisk
och
annan
verksamhet
kom-
mit att förläggas till domkyrkorna. Från denna utgångspunkt har utred-
mit
att
förläggas
till
domkyrkorna.
Från
denna
utgångspunkt
har
utred-
ningen understrukit vikten av att domkyrkoorganisten kan koncentrera sig
ningen
understrukit
vikten
av
att
domkyrkoorganisten
kan
koncentrera
sig
på musikutövandet. Detta är en del av bakgrunden till förslaget om särskil-
på
musikutövandet.
Detta
är
en
del
av
bakgrunden
till
förslaget
om
särskil-
da stiftsmusikertjänster.
da
stiftsmusikertjänster.
Jag delar den av många remissinstanser framförda uppfattningen att som sakkunnigt biträde åt domkapitlet i kyrkomusikärenden bör anlitas någon särskilt kvalificerad och aktivt verksam kyrkomusiker. Dessa krav uppfyl- ler domkyrkoorganisten."Denne intar i allmänhet en framträdande ställning i stiftets musikliv och har dessutom sin anställning i stiftsstaden. Det får därför i regel anses mest naturligt att dennes sakkunskap tas i anspråk.
Jag delar den av många remissinstanser framförda uppfattningen att som
Jag
delar
den
av
många
remissinstanser
framförda
uppfattningen
att
som
sakkunnigt biträde åt domkapitlet i kyrkomusikärenden bör anlitas någon
sakkunnigt
biträde
åt
domkapitlet
i
kyrkomusikärenden
bör
anlitas
någon
särskilt kvalificerad och aktivt verksam kyrkomusiker. Dessa krav uppfyl-
särskilt
kvalificerad
och
aktivt
verksam
kyrkomusiker.
Dessa
krav
uppfyl-
ler domkyrkoorganisten."Denne intar i allmänhet en framträdande ställning
ler
domkyrkoorganisten."Denne
intar
i
allmänhet
en
framträdande
ställning
i stiftets musikliv och har dessutom sin anställning i stiftsstaden. Det får
i
stiftets
musikliv
och
har
dessutom
sin
anställning
i
stiftsstaden.
Det
får
därför i regel anses mest naturligt att dennes sakkunskap tas i anspråk.
därför
i
regel
anses
mest
naturligt
att
dennes
sakkunskap
tas
i
anspråk.
Man kan dock inte bortse från att det inom stiftet ofta finns andra högt' kvalificerade kyrkomusiker. ibland kanske med särskilda förutsättningar -
Man kan dock inte bortse från att det inom stiftet ofta finns andra högt' kvalificerade kyrkomusiker. ibland kanske med särskilda förutsättningar -
Man kan dock inte bortse från att det inom stiftet ofta finns andra högt'
Man
kan
dock
inte
bortse
från
att
det
inom
stiftet
ofta
finns
andra
högt'
kvalificerade kyrkomusiker. ibland kanske med särskilda förutsättningar -
kvalificerade
kyrkomusiker.
ibland
kanske
med
särskilda
förutsättningar
-
att bedöma någon viss typ av frågor. Det kan också. som någon remissin- stans framhållit. te sig oegentligt att domkapitlet skall vara bundet att anlita någon som tillsatts på sin tjänst av ett av stiftets pastorat. Jag föreslår därför att domkapitlet ges möjlighet att som musiksakkunnig anlita
att bedöma någon viss typ av frågor. Det kan också. som någon remissin- stans framhållit. te sig oegentligt att domkapitlet skall vara bundet att anlita någon som tillsatts på sin tjänst av ett av stiftets pastorat. Jag föreslår därför att domkapitlet ges möjlighet att som musiksakkunnig anlita
att bedöma någon viss typ av frågor. Det kan också. som någon remissin-
att
bedöma
någon
viss
typ
av
frågor.
Det
kan
också.
som
någon
remissin-
stans framhållit. te sig oegentligt att domkapitlet skall vara bundet att
stans
framhållit.
te
sig
oegentligt
att
domkapitlet
skall
vara
bundet
att
anlita någon som tillsatts på sin tjänst av ett av stiftets pastorat. Jag
anlita
någon
som
tillsatts
på
sin
tjänst
av
ett
av
stiftets
pastorat.
Jag
föreslår därför att domkapitlet ges möjlighet att som musiksakkunnig anlita
föreslår
därför
att
domkapitlet
ges
möjlighet
att
som
musiksakkunnig
anlita
domkyrkoorganisten eller någon annan i stiftet verksam kyrkomusiker '
domkyrkoorganisten eller någon annan i stiftet verksam kyrkomusiker '
domkyrkoorganisten eller någon annan i stiftet verksam kyrkomusiker '
domkyrkoorganisten
eller
någon
annan
i
stiftet
verksam
kyrkomusiker
'
med organistbehörighet.
med organistbehörighet.
med organistbehörighet.
med
organistbehörighet.
Enligt förslagen i propositionen 1987/88:31 skall domkapitlen efter den '
Enligt förslagen i propositionen 1987/88:31 skall domkapitlen efter den '
Enligt förslagen i propositionen 1987/88:31 skall domkapitlen efter den '
Enligt
förslagen
i
propositionen
1987/88:31
skall
domkapitlen
efter
den
'
ljuli 1989 inte längre ha någon personal anställd. Det skall i stället ankom- ma på stiftssamfälligheten att tillhandahålla domkapitlet sekreterare 'och den personal m.m. som behövs för att'domkapitlct skall kunna fullgöra sina uppgifter. Kostnaderna skall bäras av stiftssamfälligheten men avses i princip bli täckta genom det föreslagna stiftsbidraget. Med hänsyn till dessa förhållanden har i propositionen föreslagits att sekreteraren i domka- pitlet skall förordnas av stiftsstyrelsen efter yttrande av domkapitlet. En- ligt min mening bör samma ordning gälla för den eller de musiksakkunniga som skall biträda domkapitlet. Stiftsmusiker: De statliga förvaltningsuppgiftcrna på kyrkomusikens om- råde skall enligt mina förslag ankomma på domkapitlet. Detta innebär inte att stiftssamfälligheten ställs åt sidan när det gäller den kyrkomusikaliska verksamheten. Tvärtom delarjag utredningens uppfattning att viktiga kyr-
ljuli 1989 inte längre ha någon personal anställd. Det skall i stället ankom- ma på stiftssamfälligheten att tillhandahålla domkapitlet sekreterare 'och den personal m.m. som behövs för att'domkapitlct skall kunna fullgöra sina uppgifter. Kostnaderna skall bäras av stiftssamfälligheten men avses i princip bli täckta genom det föreslagna stiftsbidraget. Med hänsyn till dessa förhållanden har i propositionen föreslagits att sekreteraren i domka- pitlet skall förordnas av stiftsstyrelsen efter yttrande av domkapitlet. En- ligt min mening bör samma ordning gälla för den eller de musiksakkunniga som skall biträda domkapitlet.
ljuli 1989 inte längre ha någon personal anställd. Det skall i stället ankom-
ljuli
1989
inte
längre
ha
någon
personal
anställd.
Det
skall
i
stället
ankom-
ma på stiftssamfälligheten att tillhandahålla domkapitlet sekreterare 'och
ma
på
stiftssamfälligheten
att
tillhandahålla
domkapitlet
sekreterare
'och
den personal m.m. som behövs för att'domkapitlct skall kunna fullgöra
den
personal
m.m.
som
behövs
för
att'domkapitlct
skall
kunna
fullgöra
sina uppgifter. Kostnaderna skall bäras av stiftssamfälligheten men avses i
sina
uppgifter.
Kostnaderna
skall
bäras
av
stiftssamfälligheten
men
avses
i
princip bli täckta genom det föreslagna stiftsbidraget. Med hänsyn till
princip
bli
täckta
genom
det
föreslagna
stiftsbidraget.
Med
hänsyn
till
dessa förhållanden har i propositionen föreslagits att sekreteraren i domka-
dessa
förhållanden
har
i
propositionen
föreslagits
att
sekreteraren
i
domka-
pitlet skall förordnas av stiftsstyrelsen efter yttrande av domkapitlet. En-
pitlet
skall
förordnas
av
stiftsstyrelsen
efter
yttrande
av
domkapitlet.
En-
ligt min mening bör samma ordning gälla för den eller de musiksakkunniga
ligt
min
mening
bör
samma
ordning
gälla
för
den
eller
de
musiksakkunniga
som skall biträda domkapitlet.
som
skall
biträda
domkapitlet.
Stiftsmusiker: De statliga förvaltningsuppgiftcrna på kyrkomusikens om- råde skall enligt mina förslag ankomma på domkapitlet. Detta innebär inte att stiftssamfälligheten ställs åt sidan när det gäller den kyrkomusikaliska verksamheten. Tvärtom delarjag utredningens uppfattning att viktiga kyr-
Stiftsmusiker: De statliga förvaltningsuppgiftcrna på kyrkomusikens om-
Stiftsmusiker:
De
statliga
förvaltningsuppgiftcrna
på
kyrkomusikens
om-
råde skall enligt mina förslag ankomma på domkapitlet. Detta innebär inte
råde
skall
enligt
mina
förslag
ankomma
på
domkapitlet.
Detta
innebär
inte
att stiftssamfälligheten ställs åt sidan när det gäller den kyrkomusikaliska
att
stiftssamfälligheten
ställs
åt
sidan
när
det
gäller
den
kyrkomusikaliska
verksamheten. Tvärtom delarjag utredningens uppfattning att viktiga kyr-
verksamheten.
Tvärtom
delarjag
utredningens
uppfattning
att
viktiga
kyr-
Prop.
1987/88:144
37
37
37
37
komusikaliska uppgifter bör kunna ligga på stiftssamfälligheten. Jag vill erinra om att det enligt förslagen i propositionen 1987/88:31 är stiftssamfäl- lighetens främsta uppgift att främja församlingslivets utveckling i stiftet, dvs. att stödja och stimulera församlingarna i deras arbete. Inte minst viktigt är det att samfälligheterna därvid ägnar den kyrkomusikaliska verk- samheten all möjlig uppmärksamhet. Stiftssamfälligheten kan göra viktiga insatser för musiklivet genom att svara för bl. a. utbildning och personalut- vcckling. Jag ansluter mig därför även i denna del till utredningens uppfatt- ning. att det på dessa områden finns utrymme för intensifierade insatser. I dessa hänseenden krävs emellertid inte några särskilda föreskrifter, efter- som det här rör sig om uppgifter som helt ligger inom ramen för stiftssam- fällighetens kompetens. Utredningens förslag om s. k. stiftsmusikertjänster grundar sig också på dess bedömning att det kommer att behövas en musikkonsulentverksam- het i stiftet. Jag har ingen från utredningen avvikande uppfattning i denna fråga. Även domkyrkoorganistens nuvarande uppgift att på framställning av annan kyrkomusiker i stiftet lämna denne upplysningar och råd beträf- fande den kyrkomusikaliska verksamheten bör i framtiden tillgodoses ge- nom insatser från stiftssamfällighetens sida. Många remissinstanser har emellertid ansett att stiftssamfälligheten själv bäst kan bedöma hur den vill anordna och administrera sina insatser på det kyrkomusikaliskaområdet. Många har pekat på att det kan vara fördelaktigt om stiftsstyrelsen i stället för att anställa någon kyrkomusiker anlitar flera personer på arvodesbasis för denna verksamhet. Jag kan helt instämma i de synpunkter som sålunda har förts fram. I det föregående (avsnitt 2.6) har jag kort pekat på de möjligheter som kan finnas till samverkan med den lokala och regionala musikproduktionen i övrigt. Här vill jag erinra om att riksdagen med anledning av prop. 1984/85:l (KrU 7, rskr. 53) beslutat om en omorganisation av regionmusi- ken och Rikskonserter och vidare med anledning av prop. l985/86:114 (KrU 22, rskr. 330) om inrättandet av den statliga stiftelsen Svenska riks- konserter". Denna nya musikorganisation är inrättad fr.o.m. den ljanuari 1988. En viktig uppgift för stiftssamfälligheten måste vara att sörja för en god kontakt mellan kyrkomusikerorganisationen och de nya regionala och centrala musikstiftelserna. Min bedömning är alltså den att jag utgår från att stiftssamfälligheterna kommer att ta på sig ett ansvar för att främja församlingslivets utveckling i stiftet även på det kyrkomusikaliska området. Enligt min mening bör stiftssamfälligheterna därvid ha så stor frihet som möjligt och inte bindas med föreskrifter om hur denna verksamhet skall bedrivas. Prop. 1987/88:144 38
komusikaliska uppgifter bör kunna ligga på stiftssamfälligheten. Jag vill erinra om att det enligt förslagen i propositionen 1987/88:31 är stiftssamfäl- lighetens främsta uppgift att främja församlingslivets utveckling i stiftet, dvs. att stödja och stimulera församlingarna i deras arbete. Inte minst viktigt är det att samfälligheterna därvid ägnar den kyrkomusikaliska verk- samheten all möjlig uppmärksamhet. Stiftssamfälligheten kan göra viktiga insatser för musiklivet genom att svara för bl. a. utbildning och personalut- vcckling. Jag ansluter mig därför även i denna del till utredningens uppfatt- ning. att det på dessa områden finns utrymme för intensifierade insatser. I dessa hänseenden krävs emellertid inte några särskilda föreskrifter, efter- som det här rör sig om uppgifter som helt ligger inom ramen för stiftssam- fällighetens kompetens. Utredningens förslag om s. k. stiftsmusikertjänster grundar sig också på dess bedömning att det kommer att behövas en musikkonsulentverksam- het i stiftet. Jag har ingen från utredningen avvikande uppfattning i denna fråga. Även domkyrkoorganistens nuvarande uppgift att på framställning av annan kyrkomusiker i stiftet lämna denne upplysningar och råd beträf- fande den kyrkomusikaliska verksamheten bör i framtiden tillgodoses ge- nom insatser från stiftssamfällighetens sida. Många remissinstanser har emellertid ansett att stiftssamfälligheten själv bäst kan bedöma hur den vill anordna och administrera sina insatser på det kyrkomusikaliskaområdet. Många har pekat på att det kan vara fördelaktigt om stiftsstyrelsen i stället för att anställa någon kyrkomusiker anlitar flera personer på arvodesbasis för denna verksamhet. Jag kan helt instämma i de synpunkter som sålunda har förts fram. I det föregående (avsnitt 2.6) har jag kort pekat på de möjligheter som kan finnas till samverkan med den lokala och regionala musikproduktionen i övrigt. Här vill jag erinra om att riksdagen med anledning av prop. 1984/85:l (KrU 7, rskr. 53) beslutat om en omorganisation av regionmusi- ken och Rikskonserter och vidare med anledning av prop. l985/86:114 (KrU 22, rskr. 330) om inrättandet av den statliga stiftelsen Svenska riks- konserter". Denna nya musikorganisation är inrättad fr.o.m. den ljanuari 1988. En viktig uppgift för stiftssamfälligheten måste vara att sörja för en god kontakt mellan kyrkomusikerorganisationen och de nya regionala och centrala musikstiftelserna. Min bedömning är alltså den att jag utgår från att stiftssamfälligheterna kommer att ta på sig ett ansvar för att främja församlingslivets utveckling i stiftet även på det kyrkomusikaliska området. Enligt min mening bör stiftssamfälligheterna därvid ha så stor frihet som möjligt och inte bindas med föreskrifter om hur denna verksamhet skall bedrivas.
komusikaliska uppgifter bör kunna ligga på stiftssamfälligheten. Jag vill erinra om att det enligt förslagen i propositionen 1987/88:31 är stiftssamfäl- lighetens främsta uppgift att främja församlingslivets utveckling i stiftet, dvs. att stödja och stimulera församlingarna i deras arbete. Inte minst viktigt är det att samfälligheterna därvid ägnar den kyrkomusikaliska verk- samheten all möjlig uppmärksamhet. Stiftssamfälligheten kan göra viktiga insatser för musiklivet genom att svara för bl. a. utbildning och personalut- vcckling. Jag ansluter mig därför även i denna del till utredningens uppfatt- ning. att det på dessa områden finns utrymme för intensifierade insatser. I dessa hänseenden krävs emellertid inte några särskilda föreskrifter, efter- som det här rör sig om uppgifter som helt ligger inom ramen för stiftssam- fällighetens kompetens.
komusikaliska uppgifter bör kunna ligga på stiftssamfälligheten. Jag vill
komusikaliska
uppgifter
bör
kunna
ligga
på
stiftssamfälligheten.
Jag
vill
erinra om att det enligt förslagen i propositionen 1987/88:31 är stiftssamfäl-
erinra
om
att
det
enligt
förslagen
i
propositionen
1987/88:31
är
stiftssamfäl-
lighetens främsta uppgift att främja församlingslivets utveckling i stiftet,
lighetens
främsta
uppgift
att
främja
församlingslivets
utveckling
i
stiftet,
dvs. att stödja och stimulera församlingarna i deras arbete. Inte minst
dvs.
att
stödja
och
stimulera
församlingarna
i
deras
arbete.
Inte
minst
viktigt är det att samfälligheterna därvid ägnar den kyrkomusikaliska verk-
viktigt
är
det
att
samfälligheterna
därvid
ägnar
den
kyrkomusikaliska
verk-
samheten all möjlig uppmärksamhet. Stiftssamfälligheten kan göra viktiga
samheten
all
möjlig
uppmärksamhet.
Stiftssamfälligheten
kan
göra
viktiga
insatser för musiklivet genom att svara för bl. a. utbildning och personalut-
insatser
för
musiklivet
genom
att
svara
för
bl.
a.
utbildning
och
personalut-
vcckling. Jag ansluter mig därför även i denna del till utredningens uppfatt-
vcckling.
Jag
ansluter
mig
därför
även
i
denna
del
till
utredningens
uppfatt-
ning. att det på dessa områden finns utrymme för intensifierade insatser. I
ning.
att
det
på
dessa
områden
finns
utrymme
för
intensifierade
insatser.
I
dessa hänseenden krävs emellertid inte några särskilda föreskrifter, efter-
dessa
hänseenden
krävs
emellertid
inte
några
särskilda
föreskrifter,
efter-
som det här rör sig om uppgifter som helt ligger inom ramen för stiftssam-
som
det
här
rör
sig
om
uppgifter
som
helt
ligger
inom
ramen
för
stiftssam-
fällighetens kompetens.
fällighetens
kompetens.
Utredningens förslag om s. k. stiftsmusikertjänster grundar sig också på dess bedömning att det kommer att behövas en musikkonsulentverksam- het i stiftet. Jag har ingen från utredningen avvikande uppfattning i denna fråga. Även domkyrkoorganistens nuvarande uppgift att på framställning av annan kyrkomusiker i stiftet lämna denne upplysningar och råd beträf- fande den kyrkomusikaliska verksamheten bör i framtiden tillgodoses ge- nom insatser från stiftssamfällighetens sida. Många remissinstanser har emellertid ansett att stiftssamfälligheten själv bäst kan bedöma hur den vill anordna och administrera sina insatser på det kyrkomusikaliskaområdet. Många har pekat på att det kan vara fördelaktigt om stiftsstyrelsen i stället för att anställa någon kyrkomusiker anlitar flera personer på arvodesbasis för denna verksamhet. Jag kan helt instämma i de synpunkter som sålunda har förts fram.
Utredningens förslag om s. k. stiftsmusikertjänster grundar sig också på
Utredningens
förslag
om
s.
k.
stiftsmusikertjänster
grundar
sig
också
på
dess bedömning att det kommer att behövas en musikkonsulentverksam-
dess
bedömning
att
det
kommer
att
behövas
en
musikkonsulentverksam-
het i stiftet. Jag har ingen från utredningen avvikande uppfattning i denna
het
i
stiftet.
Jag
har
ingen
från
utredningen
avvikande
uppfattning
i
denna
fråga. Även domkyrkoorganistens nuvarande uppgift att på framställning
fråga.
Även
domkyrkoorganistens
nuvarande
uppgift
att
på
framställning
av annan kyrkomusiker i stiftet lämna denne upplysningar och råd beträf-
av
annan
kyrkomusiker
i
stiftet
lämna
denne
upplysningar
och
råd
beträf-
fande den kyrkomusikaliska verksamheten bör i framtiden tillgodoses ge-
fande
den
kyrkomusikaliska
verksamheten
bör
i
framtiden
tillgodoses
ge-
nom insatser från stiftssamfällighetens sida. Många remissinstanser har
nom
insatser
från
stiftssamfällighetens
sida.
Många
remissinstanser
har
emellertid ansett att stiftssamfälligheten själv bäst kan bedöma hur den vill
emellertid
ansett
att
stiftssamfälligheten
själv
bäst
kan
bedöma
hur
den
vill
anordna och administrera sina insatser på det kyrkomusikaliskaområdet.
anordna
och
administrera
sina
insatser
på
det
kyrkomusikaliskaområdet.
Många har pekat på att det kan vara fördelaktigt om stiftsstyrelsen i stället
Många
har
pekat
på
att
det
kan
vara
fördelaktigt
om
stiftsstyrelsen
i
stället
för att anställa någon kyrkomusiker anlitar flera personer på arvodesbasis
för
att
anställa
någon
kyrkomusiker
anlitar
flera
personer
på
arvodesbasis
för denna verksamhet. Jag kan helt instämma i de synpunkter som sålunda
för
denna
verksamhet.
Jag
kan
helt
instämma
i
de
synpunkter
som
sålunda
har förts fram.
har
förts
fram.
I det föregående (avsnitt 2.6) har jag kort pekat på de möjligheter som kan finnas till samverkan med den lokala och regionala musikproduktionen i övrigt. Här vill jag erinra om att riksdagen med anledning av prop. 1984/85:l (KrU 7, rskr. 53) beslutat om en omorganisation av regionmusi- ken och Rikskonserter och vidare med anledning av prop. l985/86:114 (KrU 22, rskr. 330) om inrättandet av den statliga stiftelsen Svenska riks- konserter". Denna nya musikorganisation är inrättad fr.o.m. den ljanuari 1988. En viktig uppgift för stiftssamfälligheten måste vara att sörja för en god kontakt mellan kyrkomusikerorganisationen och de nya regionala och centrala musikstiftelserna.
I det föregående (avsnitt 2.6) har jag kort pekat på de möjligheter som
I
det
föregående
(avsnitt
2.6)
har
jag
kort
pekat
på
de
möjligheter
som
kan finnas till samverkan med den lokala och regionala musikproduktionen
kan
finnas
till
samverkan
med
den
lokala
och
regionala
musikproduktionen
i övrigt. Här vill jag erinra om att riksdagen med anledning av prop.
i
övrigt.
Här
vill
jag
erinra
om
att
riksdagen
med
anledning
av
prop.
1984/85:l (KrU 7, rskr. 53) beslutat om en omorganisation av regionmusi-
1984/85:l
(KrU
7,
rskr.
53)
beslutat
om
en
omorganisation
av
regionmusi-
ken och Rikskonserter och vidare med anledning av prop. l985/86:114
ken
och
Rikskonserter
och
vidare
med
anledning
av
prop.
l985/86:114
(KrU 22, rskr. 330) om inrättandet av den statliga stiftelsen Svenska riks-
(KrU
22,
rskr.
330)
om
inrättandet
av
den
statliga
stiftelsen
Svenska
riks-
konserter". Denna nya musikorganisation är inrättad fr.o.m. den ljanuari
konserter".
Denna
nya
musikorganisation
är
inrättad
fr.o.m.
den
ljanuari
1988. En viktig uppgift för stiftssamfälligheten måste vara att sörja för en
1988.
En
viktig
uppgift
för
stiftssamfälligheten
måste
vara
att
sörja
för
en
god kontakt mellan kyrkomusikerorganisationen och de nya regionala och
god
kontakt
mellan
kyrkomusikerorganisationen
och
de
nya
regionala
och
centrala musikstiftelserna.
centrala
musikstiftelserna.
Min bedömning är alltså den att jag utgår från att stiftssamfälligheterna kommer att ta på sig ett ansvar för att främja församlingslivets utveckling i stiftet även på det kyrkomusikaliska området. Enligt min mening bör stiftssamfälligheterna därvid ha så stor frihet som möjligt och inte bindas med föreskrifter om hur denna verksamhet skall bedrivas.
Min bedömning är alltså den att jag utgår från att stiftssamfälligheterna
Min
bedömning
är
alltså
den
att
jag
utgår
från
att
stiftssamfälligheterna
kommer att ta på sig ett ansvar för att främja församlingslivets utveckling i
kommer
att
ta
på
sig
ett
ansvar
för
att
främja
församlingslivets
utveckling
i
stiftet även på det kyrkomusikaliska området. Enligt min mening bör
stiftet
även
på
det
kyrkomusikaliska
området.
Enligt
min
mening
bör
stiftssamfälligheterna därvid ha så stor frihet som möjligt och inte bindas
stiftssamfälligheterna
därvid
ha
så
stor
frihet
som
möjligt
och
inte
bindas
med föreskrifter om hur denna verksamhet skall bedrivas.
med
föreskrifter
om
hur
denna
verksamhet
skall
bedrivas.
Prop.
1987/88:144
38
38
38
38
2.11 Utbildningen av kyrkomusiker 2.ll.l Utbildningen av kantorer Min bedömning: Regeringen bör uppdra åt universitets- och—högsko- leämbetet (UHÄ) att efter samråd med skolöverstyrelsen (SÖ) un- dersöka möjligheterna att inom ettämnesutbildningen i musik utfor- ma sådana tillvalsmöjligheter att kantorsbehörighet kan erhållas jämsides med behörighet som ettämneslärare i musik. Utbildningen och examinationen av kantorer i övrigt fordrar ytter- ligare överväganden. Utgångspunkten för framtiden bör vara att utbildningen av kantorer skall ske vid Sköndalsinstitutet och inom folkhögskolans ram. En förutsättning för att folkhögskolan skall kunna ta ansvar för utbildningen är att denna kan genomföras utan att skolornas frihet att självständigt utforma sin verksamhet behöver begränsas genom t. ex. centralt fastställda kursplaner. Ingenting hindrar dock att gemensamma riktlinjer för utbildningen dras upp på frivillighetens väg i samråd med kyrkliga utbildningsor- gan. En anpassning till högskoleutbildningen kan vara eftersträvans- värd men en samordning av utbildningarna svår att genomföra. Utredningens förslag: Den utbildning som skall ge behörighet för kan- torstjänst organiseras om och samordnas innehållsmässigt med den högre utbildningen. så att den motsvarar de två första åren av en reformerad organistutbildning. När utbildningen är inriktad på kombination med lärar- tjänst. skall den vara anordnad som tillvalskurser om högst 30 poäng inom ramen för musiklärarutbildningen. Tillvalsmöjligheten bör finnas såväl inom ettämneslärarutbildningen som inom den utbildning som avser behö- righet att undervisa också i annat ämne än musik. Utbildningen och exami- nationen av kyrkokantorer anordnas som en allmän utbildningslinje inom högskolan och förläggs dels till vissa musikhögskolor. dels såsom lokal utbildningslinje till Sköndalsinstitutet och vissa av utredningen angivna folkhögskolor. Remissinstanserna: Förslagen har fått ett blandat mottagande. [ stora drag tillstyrks de av remissinstanserna, i synnerhet vad avser den tvååriga utbildningen. Många tar upp en diskussion om vilka utbildningsanstalter som är lämpligast för de föreslagna utbildningsvägarna. Folkhögskolans speciella karaktär betonas i flera yttranden. Från denna utgångspunkt förekommer erinringar mot vissa av utredningens förslag. Från kyrkligt håll har framförts önskemål om att utbildningen skall inrymma en bättre förberedelse för tjänsten i kyrkans församlingar. Betygsfrågan och behovet av praktik, liksom frågan om utbildningens dimensionering. berörs också i en del yttranden. Skälen för min bedömning Utgångspunkter: Som en bakgrund till mina överväganden vill jag inled- ningsvis i korthet beröra den nuvarande kantorsutbildningen. Prop. 1987/88: 144
2.11 Utbildningen av kyrkomusiker
2.11 Utbildningen av kyrkomusiker
2.11 Utbildningen av kyrkomusiker
2.11
Utbildningen
av
kyrkomusiker
2.ll.l Utbildningen av kantorer
2.ll.l Utbildningen av kantorer
2.ll.l Utbildningen av kantorer
2.ll.l
Utbildningen
av
kantorer
Min bedömning: Regeringen bör uppdra åt universitets- och—högsko- leämbetet (UHÄ) att efter samråd med skolöverstyrelsen (SÖ) un- dersöka möjligheterna att inom ettämnesutbildningen i musik utfor- ma sådana tillvalsmöjligheter att kantorsbehörighet kan erhållas jämsides med behörighet som ettämneslärare i musik. Utbildningen och examinationen av kantorer i övrigt fordrar ytter- ligare överväganden. Utgångspunkten för framtiden bör vara att utbildningen av kantorer skall ske vid Sköndalsinstitutet och inom folkhögskolans ram. En förutsättning för att folkhögskolan skall kunna ta ansvar för utbildningen är att denna kan genomföras utan att skolornas frihet att självständigt utforma sin verksamhet behöver begränsas genom t. ex. centralt fastställda kursplaner. Ingenting hindrar dock att gemensamma riktlinjer för utbildningen dras upp på frivillighetens väg i samråd med kyrkliga utbildningsor- gan. En anpassning till högskoleutbildningen kan vara eftersträvans- värd men en samordning av utbildningarna svår att genomföra.
Min bedömning: Regeringen bör uppdra åt universitets- och—högsko- leämbetet (UHÄ) att efter samråd med skolöverstyrelsen (SÖ) un- dersöka möjligheterna att inom ettämnesutbildningen i musik utfor- ma sådana tillvalsmöjligheter att kantorsbehörighet kan erhållas jämsides med behörighet som ettämneslärare i musik.
Min bedömning: Regeringen bör uppdra åt universitets- och—högsko-
Min
bedömning:
Regeringen
bör
uppdra
åt
universitets-
och—högsko-
leämbetet (UHÄ) att efter samråd med skolöverstyrelsen (SÖ) un-
leämbetet
(UHÄ)
att
efter
samråd
med
skolöverstyrelsen
(SÖ)
un-
dersöka möjligheterna att inom ettämnesutbildningen i musik utfor-
dersöka
möjligheterna
att
inom
ettämnesutbildningen
i
musik
utfor-
ma sådana tillvalsmöjligheter att kantorsbehörighet kan erhållas
ma
sådana
tillvalsmöjligheter
att
kantorsbehörighet
kan
erhållas
jämsides med behörighet som ettämneslärare i musik.
jämsides
med
behörighet
som
ettämneslärare
i
musik.
Utbildningen och examinationen av kantorer i övrigt fordrar ytter- ligare överväganden. Utgångspunkten för framtiden bör vara att utbildningen av kantorer skall ske vid Sköndalsinstitutet och inom folkhögskolans ram. En förutsättning för att folkhögskolan skall kunna ta ansvar för utbildningen är att denna kan genomföras utan att skolornas frihet att självständigt utforma sin verksamhet behöver begränsas genom t. ex. centralt fastställda kursplaner.
Utbildningen och examinationen av kantorer i övrigt fordrar ytter-
Utbildningen
och
examinationen
av
kantorer
i
övrigt
fordrar
ytter-
ligare överväganden. Utgångspunkten för framtiden bör vara att
ligare
överväganden.
Utgångspunkten
för
framtiden
bör
vara
att
utbildningen av kantorer skall ske vid Sköndalsinstitutet och inom
utbildningen
av
kantorer
skall
ske
vid
Sköndalsinstitutet
och
inom
folkhögskolans ram. En förutsättning för att folkhögskolan skall
folkhögskolans
ram.
En
förutsättning
för
att
folkhögskolan
skall
kunna ta ansvar för utbildningen är att denna kan genomföras utan
kunna
ta
ansvar
för
utbildningen
är
att
denna
kan
genomföras
utan
att skolornas frihet att självständigt utforma sin verksamhet behöver
att
skolornas
frihet
att
självständigt
utforma
sin
verksamhet
behöver
begränsas genom t. ex. centralt fastställda kursplaner.
begränsas
genom
t.
ex.
centralt
fastställda
kursplaner.
Ingenting hindrar dock att gemensamma riktlinjer för utbildningen dras upp på frivillighetens väg i samråd med kyrkliga utbildningsor- gan. En anpassning till högskoleutbildningen kan vara eftersträvans- värd men en samordning av utbildningarna svår att genomföra.
Ingenting hindrar dock att gemensamma riktlinjer för utbildningen
Ingenting
hindrar
dock
att
gemensamma
riktlinjer
för
utbildningen
dras upp på frivillighetens väg i samråd med kyrkliga utbildningsor-
dras
upp
på
frivillighetens
väg
i
samråd
med
kyrkliga
utbildningsor-
gan. En anpassning till högskoleutbildningen kan vara eftersträvans-
gan.
En
anpassning
till
högskoleutbildningen
kan
vara
eftersträvans-
värd men en samordning av utbildningarna svår att genomföra.
värd
men
en
samordning
av
utbildningarna
svår
att
genomföra.
Utredningens förslag: Den utbildning som skall ge behörighet för kan- torstjänst organiseras om och samordnas innehållsmässigt med den högre utbildningen. så att den motsvarar de två första åren av en reformerad organistutbildning. När utbildningen är inriktad på kombination med lärar- tjänst. skall den vara anordnad som tillvalskurser om högst 30 poäng inom ramen för musiklärarutbildningen. Tillvalsmöjligheten bör finnas såväl inom ettämneslärarutbildningen som inom den utbildning som avser behö- righet att undervisa också i annat ämne än musik. Utbildningen och exami- nationen av kyrkokantorer anordnas som en allmän utbildningslinje inom högskolan och förläggs dels till vissa musikhögskolor. dels såsom lokal utbildningslinje till Sköndalsinstitutet och vissa av utredningen angivna folkhögskolor. Remissinstanserna: Förslagen har fått ett blandat mottagande. [ stora drag tillstyrks de av remissinstanserna, i synnerhet vad avser den tvååriga utbildningen. Många tar upp en diskussion om vilka utbildningsanstalter som är lämpligast för de föreslagna utbildningsvägarna. Folkhögskolans speciella karaktär betonas i flera yttranden. Från denna utgångspunkt förekommer erinringar mot vissa av utredningens förslag. Från kyrkligt håll har framförts önskemål om att utbildningen skall inrymma en bättre förberedelse för tjänsten i kyrkans församlingar. Betygsfrågan och behovet av praktik, liksom frågan om utbildningens dimensionering. berörs också i en del yttranden.
Utredningens förslag: Den utbildning som skall ge behörighet för kan- torstjänst organiseras om och samordnas innehållsmässigt med den högre utbildningen. så att den motsvarar de två första åren av en reformerad organistutbildning. När utbildningen är inriktad på kombination med lärar- tjänst. skall den vara anordnad som tillvalskurser om högst 30 poäng inom ramen för musiklärarutbildningen. Tillvalsmöjligheten bör finnas såväl inom ettämneslärarutbildningen som inom den utbildning som avser behö- righet att undervisa också i annat ämne än musik. Utbildningen och exami- nationen av kyrkokantorer anordnas som en allmän utbildningslinje inom högskolan och förläggs dels till vissa musikhögskolor. dels såsom lokal utbildningslinje till Sköndalsinstitutet och vissa av utredningen angivna folkhögskolor.
Utredningens förslag: Den utbildning som skall ge behörighet för kan-
Utredningens
förslag:
Den
utbildning
som
skall
ge
behörighet
för
kan-
torstjänst organiseras om och samordnas innehållsmässigt med den högre
torstjänst
organiseras
om
och
samordnas
innehållsmässigt
med
den
högre
utbildningen. så att den motsvarar de två första åren av en reformerad
utbildningen.
så
att
den
motsvarar
de
två
första
åren
av
en
reformerad
organistutbildning. När utbildningen är inriktad på kombination med lärar-
organistutbildning.
När
utbildningen
är
inriktad
på
kombination
med
lärar-
tjänst. skall den vara anordnad som tillvalskurser om högst 30 poäng inom
tjänst.
skall
den
vara
anordnad
som
tillvalskurser
om
högst
30
poäng
inom
ramen för musiklärarutbildningen. Tillvalsmöjligheten bör finnas såväl
ramen
för
musiklärarutbildningen.
Tillvalsmöjligheten
bör
finnas
såväl
inom ettämneslärarutbildningen som inom den utbildning som avser behö-
inom
ettämneslärarutbildningen
som
inom
den
utbildning
som
avser
behö-
righet att undervisa också i annat ämne än musik. Utbildningen och exami-
righet
att
undervisa
också
i
annat
ämne
än
musik.
Utbildningen
och
exami-
nationen av kyrkokantorer anordnas som en allmän utbildningslinje inom
nationen
av
kyrkokantorer
anordnas
som
en
allmän
utbildningslinje
inom
högskolan och förläggs dels till vissa musikhögskolor. dels såsom lokal
högskolan
och
förläggs
dels
till
vissa
musikhögskolor.
dels
såsom
lokal
utbildningslinje till Sköndalsinstitutet och vissa av utredningen angivna
utbildningslinje
till
Sköndalsinstitutet
och
vissa
av
utredningen
angivna
folkhögskolor.
folkhögskolor.
Remissinstanserna: Förslagen har fått ett blandat mottagande. [ stora drag tillstyrks de av remissinstanserna, i synnerhet vad avser den tvååriga utbildningen. Många tar upp en diskussion om vilka utbildningsanstalter som är lämpligast för de föreslagna utbildningsvägarna. Folkhögskolans speciella karaktär betonas i flera yttranden. Från denna utgångspunkt förekommer erinringar mot vissa av utredningens förslag. Från kyrkligt håll har framförts önskemål om att utbildningen skall inrymma en bättre förberedelse för tjänsten i kyrkans församlingar. Betygsfrågan och behovet av praktik, liksom frågan om utbildningens dimensionering. berörs också i en del yttranden.
Remissinstanserna: Förslagen har fått ett blandat mottagande. [ stora
Remissinstanserna:
Förslagen
har
fått
ett
blandat
mottagande.
[
stora
drag tillstyrks de av remissinstanserna, i synnerhet vad avser den tvååriga
drag
tillstyrks
de
av
remissinstanserna,
i
synnerhet
vad
avser
den
tvååriga
utbildningen. Många tar upp en diskussion om vilka utbildningsanstalter
utbildningen.
Många
tar
upp
en
diskussion
om
vilka
utbildningsanstalter
som är lämpligast för de föreslagna utbildningsvägarna. Folkhögskolans
som
är
lämpligast
för
de
föreslagna
utbildningsvägarna.
Folkhögskolans
speciella karaktär betonas i flera yttranden. Från denna utgångspunkt
speciella
karaktär
betonas
i
flera
yttranden.
Från
denna
utgångspunkt
förekommer erinringar mot vissa av utredningens förslag. Från kyrkligt
förekommer
erinringar
mot
vissa
av
utredningens
förslag.
Från
kyrkligt
håll har framförts önskemål om att utbildningen skall inrymma en bättre
håll
har
framförts
önskemål
om
att
utbildningen
skall
inrymma
en
bättre
förberedelse för tjänsten i kyrkans församlingar. Betygsfrågan och behovet
förberedelse
för
tjänsten
i
kyrkans
församlingar.
Betygsfrågan
och
behovet
av praktik, liksom frågan om utbildningens dimensionering. berörs också i
av
praktik,
liksom
frågan
om
utbildningens
dimensionering.
berörs
också
i
en del yttranden.
en
del
yttranden.
Skälen för min bedömning
Skälen för min bedömning
Skälen för min bedömning
Skälen
för
min
bedömning
Utgångspunkter: Som en bakgrund till mina överväganden vill jag inled- ningsvis i korthet beröra den nuvarande kantorsutbildningen.
Utgångspunkter: Som en bakgrund till mina överväganden vill jag inled- ningsvis i korthet beröra den nuvarande kantorsutbildningen.
Utgångspunkter: Som en bakgrund till mina överväganden vill jag inled-
Utgångspunkter:
Som
en
bakgrund
till
mina
överväganden
vill
jag
inled-
ningsvis i korthet beröra den nuvarande kantorsutbildningen.
ningsvis
i
korthet
beröra
den
nuvarande
kantorsutbildningen.
Prop.
1987/88:
144
För behörighet som kyrkokantor krävs enligt nuvarande ordning dels organist- och kantorsexamen. dels pedagogisk examen för kyrkokantorer. Utbildningen kan i dag erhållas på två sätt. En sammanhållen utbildning för kyrkokantorer bedrivs vid Sköndalsin- stitutets (förut Svenska diakonisällskapets diakoniskola) kyrkomusikaliska linje samt vid flera folkhögskolor med kyrklig anknytning. Utbildningsti- den är två år vid Sköndalsinstitutet och vid folkhögskolorna två till tre år. ' En annan utbildningsväg består av en kombination av privata studier och av Musikaliska akademien anordnade sommarkurser om sex veckor för organist- och kantorsexamen. Sedan följer något eller några års tjänst- göring som kyrkomusiker. Vidare skall en brevkurs i musikhistoria och pedagogik genomgås. Därefter kan tillträde erhållas till sommarkurs för blivande kyrkokantorer. Enligt 3 å andra stycket i lagen (.l976'. l046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde (ändrad senast 1987: 1302) handhar Musikaliska aka- demien denna utbildning. ' För behörighet som skolkantor krävs genomgången lärarutbildning samt organist- och kantorsexamengsom kan avläggas vid de av akademien anordnade sommarkurserna. Enligt kungörelsen (19401961) om examina som avläggs under inseende av Musikaliska akademiens styrelse (omtryckt l959z370, ändrad senast l97lzl95) avläggs proven för såväl organist- och kantorsexamen som pedagogisk examen för kyrkokantorer för närvarande. under överinseende av Musikaliska akademiens styrelse. Organist- och kantorsexamen anordnas årligen vid Sköndalsinstitutet och i anslutning till akademiens sommarkurser på ett antal orter i skilda stift. fördelade över landet. Orterna bestäms av regeringen. Examen an- ordnas vidare vid de flesta folkhögskolor som har kantorsutbildning. En särskild examinator förordnas av Musikaliska akademiens styrelse. Dess- utom medverkar tre censorer. varav två förordnas av styrelsen och en av domkapitlet. Betyg sätts med ledning av kurser som särskilt fastställs av akademiens styrelse. Prov avläggs i ämnena sång. solistiskt orgelspel. liturgiskt orgelspel. pianospel. kördirigering. orgelkunskap och satslära. Pedagogisk examen för kyrkokantorer kan bl. a. avläggas i anslutning till de av akademien anordnade sommarkurserna. Examensprovet bedöms enligt l940 års kungörelse av en nämnd. bestående av den av akademiens styrelse förordnade kursledaren såsom examinator. samt två av styrelsen förordnade censorer. När examen avläggs av Sköndalsinstitutets elever, är rektor examinator. I denna examen ingår endast ämnet undervisnings- skicklighet, vari dock avläggs flera prov. Från och med innevarande budgetår betalas kostnader för sommarkur- serna och för kantorsexaminationen ur kyrkofonden. Det ankommer på regeringen att besluta om storleken av bidraget från kyrkofonden. Tidigare har bidrag för denna verksamhet utgått över statsbudgeten från Civildepar- tcmentets anslag Bidrag för vissa övriga kyrkliga ändamål. Under åttonde huvudtiteln utgår statsbidrag till driftkostnader vid folkhögskolor. Stats- bidraget täcker dels lärarlönekostnader, dels vissa andra kostnader. Inom en begränsad ram utgår till vissa folkhögskolor bidrag till extrastöd för mer Prop. 1987/88: 144 40
För behörighet som kyrkokantor krävs enligt nuvarande ordning dels organist- och kantorsexamen. dels pedagogisk examen för kyrkokantorer. Utbildningen kan i dag erhållas på två sätt. En sammanhållen utbildning för kyrkokantorer bedrivs vid Sköndalsin- stitutets (förut Svenska diakonisällskapets diakoniskola) kyrkomusikaliska linje samt vid flera folkhögskolor med kyrklig anknytning. Utbildningsti-
För behörighet som kyrkokantor krävs enligt nuvarande ordning dels organist- och kantorsexamen. dels pedagogisk examen för kyrkokantorer. Utbildningen kan i dag erhållas på två sätt.
För behörighet som kyrkokantor krävs enligt nuvarande ordning dels
För
behörighet
som
kyrkokantor
krävs
enligt
nuvarande
ordning
dels
organist- och kantorsexamen. dels pedagogisk examen för kyrkokantorer.
organist-
och
kantorsexamen.
dels
pedagogisk
examen
för
kyrkokantorer.
Utbildningen kan i dag erhållas på två sätt.
Utbildningen
kan
i
dag
erhållas
på
två
sätt.
En sammanhållen utbildning för kyrkokantorer bedrivs vid Sköndalsin- stitutets (förut Svenska diakonisällskapets diakoniskola) kyrkomusikaliska linje samt vid flera folkhögskolor med kyrklig anknytning. Utbildningsti-
En sammanhållen utbildning för kyrkokantorer bedrivs vid Sköndalsin-
En
sammanhållen
utbildning
för
kyrkokantorer
bedrivs
vid
Sköndalsin-
stitutets (förut Svenska diakonisällskapets diakoniskola) kyrkomusikaliska
stitutets
(förut
Svenska
diakonisällskapets
diakoniskola)
kyrkomusikaliska
linje samt vid flera folkhögskolor med kyrklig anknytning. Utbildningsti-
linje
samt
vid
flera
folkhögskolor
med
kyrklig
anknytning.
Utbildningsti-
den är två år vid Sköndalsinstitutet och vid folkhögskolorna två till tre år. '
den är två år vid Sköndalsinstitutet och vid folkhögskolorna två till tre år. '
den är två år vid Sköndalsinstitutet och vid folkhögskolorna två till tre år. '
den
är
två
år
vid
Sköndalsinstitutet
och
vid
folkhögskolorna
två
till
tre
år.
'
En annan utbildningsväg består av en kombination av privata studier och av Musikaliska akademien anordnade sommarkurser om sex veckor för organist- och kantorsexamen. Sedan följer något eller några års tjänst- göring som kyrkomusiker. Vidare skall en brevkurs i musikhistoria och pedagogik genomgås. Därefter kan tillträde erhållas till sommarkurs för blivande kyrkokantorer. Enligt 3 å andra stycket i lagen (.l976'. l046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde (ändrad senast 1987: 1302) handhar Musikaliska aka- demien denna utbildning. ' För behörighet som skolkantor krävs genomgången lärarutbildning samt organist- och kantorsexamengsom kan avläggas vid de av akademien anordnade sommarkurserna. Enligt kungörelsen (19401961) om examina som avläggs under inseende av Musikaliska akademiens styrelse (omtryckt l959z370, ändrad senast l97lzl95) avläggs proven för såväl organist- och kantorsexamen som pedagogisk examen för kyrkokantorer för närvarande. under överinseende av Musikaliska akademiens styrelse. Organist- och kantorsexamen anordnas årligen vid Sköndalsinstitutet och i anslutning till akademiens sommarkurser på ett antal orter i skilda stift. fördelade över landet. Orterna bestäms av regeringen. Examen an- ordnas vidare vid de flesta folkhögskolor som har kantorsutbildning. En särskild examinator förordnas av Musikaliska akademiens styrelse. Dess- utom medverkar tre censorer. varav två förordnas av styrelsen och en av domkapitlet. Betyg sätts med ledning av kurser som särskilt fastställs av akademiens styrelse. Prov avläggs i ämnena sång. solistiskt orgelspel. liturgiskt orgelspel. pianospel. kördirigering. orgelkunskap och satslära. Pedagogisk examen för kyrkokantorer kan bl. a. avläggas i anslutning till de av akademien anordnade sommarkurserna. Examensprovet bedöms enligt l940 års kungörelse av en nämnd. bestående av den av akademiens styrelse förordnade kursledaren såsom examinator. samt två av styrelsen förordnade censorer. När examen avläggs av Sköndalsinstitutets elever, är rektor examinator. I denna examen ingår endast ämnet undervisnings- skicklighet, vari dock avläggs flera prov. Från och med innevarande budgetår betalas kostnader för sommarkur- serna och för kantorsexaminationen ur kyrkofonden. Det ankommer på regeringen att besluta om storleken av bidraget från kyrkofonden. Tidigare har bidrag för denna verksamhet utgått över statsbudgeten från Civildepar- tcmentets anslag Bidrag för vissa övriga kyrkliga ändamål. Under åttonde huvudtiteln utgår statsbidrag till driftkostnader vid folkhögskolor. Stats- bidraget täcker dels lärarlönekostnader, dels vissa andra kostnader. Inom en begränsad ram utgår till vissa folkhögskolor bidrag till extrastöd för mer
En annan utbildningsväg består av en kombination av privata studier och av Musikaliska akademien anordnade sommarkurser om sex veckor för organist- och kantorsexamen. Sedan följer något eller några års tjänst- göring som kyrkomusiker. Vidare skall en brevkurs i musikhistoria och pedagogik genomgås. Därefter kan tillträde erhållas till sommarkurs för blivande kyrkokantorer. Enligt 3 å andra stycket i lagen (.l976'. l046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde (ändrad senast 1987: 1302) handhar Musikaliska aka- demien denna utbildning. '
En annan utbildningsväg består av en kombination av privata studier
En
annan
utbildningsväg
består
av
en
kombination
av
privata
studier
och av Musikaliska akademien anordnade sommarkurser om sex veckor
och
av
Musikaliska
akademien
anordnade
sommarkurser
om
sex
veckor
för organist- och kantorsexamen. Sedan följer något eller några års tjänst-
för
organist-
och
kantorsexamen.
Sedan
följer
något
eller
några
års
tjänst-
göring som kyrkomusiker. Vidare skall en brevkurs i musikhistoria och
göring
som
kyrkomusiker.
Vidare
skall
en
brevkurs
i
musikhistoria
och
pedagogik genomgås. Därefter kan tillträde erhållas till sommarkurs för
pedagogik
genomgås.
Därefter
kan
tillträde
erhållas
till
sommarkurs
för
blivande kyrkokantorer. Enligt 3 å andra stycket i lagen (.l976'. l046) om
blivande
kyrkokantorer.
Enligt
3
å
andra
stycket
i
lagen
(.l976'.
l046)
om
överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets
överlämnande
av
förvaltningsuppgifter
inom
utbildningsdepartementets
verksamhetsområde (ändrad senast 1987: 1302) handhar Musikaliska aka-
verksamhetsområde
(ändrad
senast
1987:
1302)
handhar
Musikaliska
aka-
demien denna utbildning. '
demien
denna
utbildning.
'
För behörighet som skolkantor krävs genomgången lärarutbildning samt organist- och kantorsexamengsom kan avläggas vid de av akademien anordnade sommarkurserna.
För behörighet som skolkantor krävs genomgången lärarutbildning samt
För
behörighet
som
skolkantor
krävs
genomgången
lärarutbildning
samt
organist- och kantorsexamengsom kan avläggas vid de av akademien
organist-
och
kantorsexamengsom
kan
avläggas
vid
de
av
akademien
anordnade sommarkurserna.
anordnade
sommarkurserna.
Enligt kungörelsen (19401961) om examina som avläggs under inseende av Musikaliska akademiens styrelse (omtryckt l959z370, ändrad senast l97lzl95) avläggs proven för såväl organist- och kantorsexamen som pedagogisk examen för kyrkokantorer för närvarande. under överinseende av Musikaliska akademiens styrelse.
Enligt kungörelsen (19401961) om examina som avläggs under inseende
Enligt
kungörelsen
(19401961)
om
examina
som
avläggs
under
inseende
av Musikaliska akademiens styrelse (omtryckt l959z370, ändrad senast
av
Musikaliska
akademiens
styrelse
(omtryckt
l959z370,
ändrad
senast
l97lzl95) avläggs proven för såväl organist- och kantorsexamen som
l97lzl95)
avläggs
proven
för
såväl
organist-
och
kantorsexamen
som
pedagogisk examen för kyrkokantorer för närvarande. under överinseende
pedagogisk
examen
för
kyrkokantorer
för
närvarande.
under
överinseende
av Musikaliska akademiens styrelse.
av
Musikaliska
akademiens
styrelse.
Organist- och kantorsexamen anordnas årligen vid Sköndalsinstitutet och i anslutning till akademiens sommarkurser på ett antal orter i skilda stift. fördelade över landet. Orterna bestäms av regeringen. Examen an- ordnas vidare vid de flesta folkhögskolor som har kantorsutbildning. En särskild examinator förordnas av Musikaliska akademiens styrelse. Dess- utom medverkar tre censorer. varav två förordnas av styrelsen och en av domkapitlet. Betyg sätts med ledning av kurser som särskilt fastställs av akademiens styrelse. Prov avläggs i ämnena sång. solistiskt orgelspel. liturgiskt orgelspel. pianospel. kördirigering. orgelkunskap och satslära.
Organist- och kantorsexamen anordnas årligen vid Sköndalsinstitutet
Organist-
och
kantorsexamen
anordnas
årligen
vid
Sköndalsinstitutet
och i anslutning till akademiens sommarkurser på ett antal orter i skilda
och
i
anslutning
till
akademiens
sommarkurser
på
ett
antal
orter
i
skilda
stift. fördelade över landet. Orterna bestäms av regeringen. Examen an-
stift.
fördelade
över
landet.
Orterna
bestäms
av
regeringen.
Examen
an-
ordnas vidare vid de flesta folkhögskolor som har kantorsutbildning. En
ordnas
vidare
vid
de
flesta
folkhögskolor
som
har
kantorsutbildning.
En
särskild examinator förordnas av Musikaliska akademiens styrelse. Dess-
särskild
examinator
förordnas
av
Musikaliska
akademiens
styrelse.
Dess-
utom medverkar tre censorer. varav två förordnas av styrelsen och en av
utom
medverkar
tre
censorer.
varav
två
förordnas
av
styrelsen
och
en
av
domkapitlet. Betyg sätts med ledning av kurser som särskilt fastställs av
domkapitlet.
Betyg
sätts
med
ledning
av
kurser
som
särskilt
fastställs
av
akademiens styrelse. Prov avläggs i ämnena sång. solistiskt orgelspel.
akademiens
styrelse.
Prov
avläggs
i
ämnena
sång.
solistiskt
orgelspel.
liturgiskt orgelspel. pianospel. kördirigering. orgelkunskap och satslära.
liturgiskt
orgelspel.
pianospel.
kördirigering.
orgelkunskap
och
satslära.
Pedagogisk examen för kyrkokantorer kan bl. a. avläggas i anslutning till de av akademien anordnade sommarkurserna. Examensprovet bedöms enligt l940 års kungörelse av en nämnd. bestående av den av akademiens styrelse förordnade kursledaren såsom examinator. samt två av styrelsen förordnade censorer. När examen avläggs av Sköndalsinstitutets elever, är rektor examinator. I denna examen ingår endast ämnet undervisnings- skicklighet, vari dock avläggs flera prov.
Pedagogisk examen för kyrkokantorer kan bl. a. avläggas i anslutning till
Pedagogisk
examen
för
kyrkokantorer
kan
bl.
a.
avläggas
i
anslutning
till
de av akademien anordnade sommarkurserna. Examensprovet bedöms
de
av
akademien
anordnade
sommarkurserna.
Examensprovet
bedöms
enligt l940 års kungörelse av en nämnd. bestående av den av akademiens
enligt
l940
års
kungörelse
av
en
nämnd.
bestående
av
den
av
akademiens
styrelse förordnade kursledaren såsom examinator. samt två av styrelsen
styrelse
förordnade
kursledaren
såsom
examinator.
samt
två
av
styrelsen
förordnade censorer. När examen avläggs av Sköndalsinstitutets elever, är
förordnade
censorer.
När
examen
avläggs
av
Sköndalsinstitutets
elever,
är
rektor examinator. I denna examen ingår endast ämnet undervisnings-
rektor
examinator.
I
denna
examen
ingår
endast
ämnet
undervisnings-
skicklighet, vari dock avläggs flera prov.
skicklighet,
vari
dock
avläggs
flera
prov.
Från och med innevarande budgetår betalas kostnader för sommarkur- serna och för kantorsexaminationen ur kyrkofonden. Det ankommer på regeringen att besluta om storleken av bidraget från kyrkofonden. Tidigare har bidrag för denna verksamhet utgått över statsbudgeten från Civildepar- tcmentets anslag Bidrag för vissa övriga kyrkliga ändamål. Under åttonde huvudtiteln utgår statsbidrag till driftkostnader vid folkhögskolor. Stats- bidraget täcker dels lärarlönekostnader, dels vissa andra kostnader. Inom en begränsad ram utgår till vissa folkhögskolor bidrag till extrastöd för mer
Från och med innevarande budgetår betalas kostnader för sommarkur-
Från
och
med
innevarande
budgetår
betalas
kostnader
för
sommarkur-
serna och för kantorsexaminationen ur kyrkofonden. Det ankommer på
serna
och
för
kantorsexaminationen
ur
kyrkofonden.
Det
ankommer
på
regeringen att besluta om storleken av bidraget från kyrkofonden. Tidigare
regeringen
att
besluta
om
storleken
av
bidraget
från
kyrkofonden.
Tidigare
har bidrag för denna verksamhet utgått över statsbudgeten från Civildepar-
har
bidrag
för
denna
verksamhet
utgått
över
statsbudgeten
från
Civildepar-
tcmentets anslag Bidrag för vissa övriga kyrkliga ändamål. Under åttonde
tcmentets
anslag
Bidrag
för
vissa
övriga
kyrkliga
ändamål.
Under
åttonde
huvudtiteln utgår statsbidrag till driftkostnader vid folkhögskolor. Stats-
huvudtiteln
utgår
statsbidrag
till
driftkostnader
vid
folkhögskolor.
Stats-
bidraget täcker dels lärarlönekostnader, dels vissa andra kostnader. Inom
bidraget
täcker
dels
lärarlönekostnader,
dels
vissa
andra
kostnader.
Inom
en begränsad ram utgår till vissa folkhögskolor bidrag till extrastöd för mer
en
begränsad
ram
utgår
till
vissa
folkhögskolor
bidrag
till
extrastöd
för
mer
Prop.
1987/88:
144
40
40
40
40
omfattande musikundervisning. Detta bidrag är avsett för ökad lärartäthet i undervisningen. Frågan om en samordnad kantorsutbildning: En utgångspunkt för utred- ningens överväganden har varit att utbildningen av kantorer måste förbätt- ras. så att den motsvarar ökade krav på den kyrkomusikaliska kompeten- sen. Utredningen anser inte den utbildning som ges vid de särskilda som- markurserna tillfyllest utan föreslår att denna utbildning slopas. Förslaget har inte mött någon erinran från remissinstanserna. som överlag anslutit sig till synsättet att en förbättrad utbildning-behövs. Några. bl.a. Musika- liska akademien. har uttryckligen tagit ställning för ett slopande av som— markurserna. Även jag utgår i det följande från att all utbildning skall anordnas som sammanhållna kurser. En huvudtanke i utredningens förslag till en reformerad kyrkomusiker- utbildning är att kantorsutbildningen skall göras enhetlig och äga rum inom högskolans ram, ehuru till större delen lokaliserad till Sköndalsinstitutet och vissa folkhögskolor. Där skall den anordnas som s. k". lokala utbild- ningslinjer. Kantorsutbildningen skall omfatta 80 poäng. dvs. vara tvåårig. och samordnas med organistutbildningen vid musikhögskolorna, så att högre kyrkomusikalisk examen efter genomgången kantorsutbildning skall kunna avläggas genom ytterligare två års högskolestudier. Förslaget om att folkhögskoleutbildningen skall varajämställd med hög- skoleutbildning skulle enligt utredningens bedömning medföra att det be- hövs stora förändringar i förhållande till vad som nu gäller. Eleverna skall sålunda uppfylla de tillträdeskrav som följer av bestämmelserna i 5 kap. högskoleförordningen ('l977:263, omtryckt 1984: 100. ändrad senast 19872710). Även lärarna måste uppfylla särskilda behörighetsvillkor som normalt inte gäller vid folkhögskola. Utbildningen mäste vidare bedrivas utifrån en vägledande utbildningsplan. och vid varje skola måste inrättas ' utbildningsråd. Råden skall fastställa lokala utbildningsplaner och kurspla- ner med utgångspunkt från den vägledande utbildningsplanen. I likhet med flertalet remissinstanser anser jag att största möjliga sam- ordning av den lägre och den högre kyrkomusikerutbildningen är på många sätt eftersträvansvärd. Tanken på en fullständig samordning kan te sig tilltalande. inte minst därför att kantorsutbildningen helst inte bör vara någon sorts återvändsgränd för dem som har förutsättningarna och viljan att längre fram vidareutbilda sig. Det står emellertid klart att utredningens förslag är förenat med åtskilliga problem. Enligt UHÄ är det nödvändigt att närmare klargöra relationen mellan den högre och den lägre utbildningen.och UHÄ anser att utredningen på sådana punkter är oklar. Musikaliska akademien har anfört att det förefal- ler utopiskt med en sådan samordning över hela landet av kursplanerna, intagningen och fördelningen av kunskapsstoffet över studietiden som skulle krävas för att den högre utbildningen utan vidare skall kunna bygga på den lägre. Akademien har dessutom uttryckligen förklarat att det före- faller olämpligt att lägga upp kantorsutbildningen så att den kan vara på en gång förberedande och avslutad. Ävenjag anser att utredningensförslag i denna del vilar på ett otillräck- ligt-underlag. För att kunna bedöma förutsättningarna för en fullständig Prop. 1987/88: 144 4l
omfattande musikundervisning. Detta bidrag är avsett för ökad lärartäthet i undervisningen. Frågan om en samordnad kantorsutbildning: En utgångspunkt för utred- ningens överväganden har varit att utbildningen av kantorer måste förbätt- ras. så att den motsvarar ökade krav på den kyrkomusikaliska kompeten- sen. Utredningen anser inte den utbildning som ges vid de särskilda som- markurserna tillfyllest utan föreslår att denna utbildning slopas. Förslaget har inte mött någon erinran från remissinstanserna. som överlag anslutit sig till synsättet att en förbättrad utbildning-behövs. Några. bl.a. Musika- liska akademien. har uttryckligen tagit ställning för ett slopande av som— markurserna. Även jag utgår i det följande från att all utbildning skall anordnas som sammanhållna kurser. En huvudtanke i utredningens förslag till en reformerad kyrkomusiker- utbildning är att kantorsutbildningen skall göras enhetlig och äga rum inom högskolans ram, ehuru till större delen lokaliserad till Sköndalsinstitutet och vissa folkhögskolor. Där skall den anordnas som s. k". lokala utbild- ningslinjer. Kantorsutbildningen skall omfatta 80 poäng. dvs. vara tvåårig. och samordnas med organistutbildningen vid musikhögskolorna, så att högre kyrkomusikalisk examen efter genomgången kantorsutbildning skall kunna avläggas genom ytterligare två års högskolestudier. Förslaget om att folkhögskoleutbildningen skall varajämställd med hög- skoleutbildning skulle enligt utredningens bedömning medföra att det be- hövs stora förändringar i förhållande till vad som nu gäller. Eleverna skall sålunda uppfylla de tillträdeskrav som följer av bestämmelserna i 5 kap. högskoleförordningen ('l977:263, omtryckt 1984: 100. ändrad senast 19872710). Även lärarna måste uppfylla särskilda behörighetsvillkor som normalt inte gäller vid folkhögskola. Utbildningen mäste vidare bedrivas
omfattande musikundervisning. Detta bidrag är avsett för ökad lärartäthet i undervisningen.
omfattande musikundervisning. Detta bidrag är avsett för ökad lärartäthet
omfattande
musikundervisning.
Detta
bidrag
är
avsett
för
ökad
lärartäthet
i undervisningen.
i
undervisningen.
Frågan om en samordnad kantorsutbildning: En utgångspunkt för utred- ningens överväganden har varit att utbildningen av kantorer måste förbätt- ras. så att den motsvarar ökade krav på den kyrkomusikaliska kompeten- sen. Utredningen anser inte den utbildning som ges vid de särskilda som- markurserna tillfyllest utan föreslår att denna utbildning slopas. Förslaget har inte mött någon erinran från remissinstanserna. som överlag anslutit sig till synsättet att en förbättrad utbildning-behövs. Några. bl.a. Musika- liska akademien. har uttryckligen tagit ställning för ett slopande av som— markurserna. Även jag utgår i det följande från att all utbildning skall anordnas som sammanhållna kurser.
Frågan om en samordnad kantorsutbildning: En utgångspunkt för utred-
Frågan
om
en
samordnad
kantorsutbildning:
En
utgångspunkt
för
utred-
ningens överväganden har varit att utbildningen av kantorer måste förbätt-
ningens
överväganden
har
varit
att
utbildningen
av
kantorer
måste
förbätt-
ras. så att den motsvarar ökade krav på den kyrkomusikaliska kompeten-
ras.
så
att
den
motsvarar
ökade
krav
på
den
kyrkomusikaliska
kompeten-
sen. Utredningen anser inte den utbildning som ges vid de särskilda som-
sen.
Utredningen
anser
inte
den
utbildning
som
ges
vid
de
särskilda
som-
markurserna tillfyllest utan föreslår att denna utbildning slopas. Förslaget
markurserna
tillfyllest
utan
föreslår
att
denna
utbildning
slopas.
Förslaget
har inte mött någon erinran från remissinstanserna. som överlag anslutit
har
inte
mött
någon
erinran
från
remissinstanserna.
som
överlag
anslutit
sig till synsättet att en förbättrad utbildning-behövs. Några. bl.a. Musika-
sig
till
synsättet
att
en
förbättrad
utbildning-behövs.
Några.
bl.a.
Musika-
liska akademien. har uttryckligen tagit ställning för ett slopande av som—
liska
akademien.
har
uttryckligen
tagit
ställning
för
ett
slopande
av
som—
markurserna. Även jag utgår i det följande från att all utbildning skall
markurserna.
Även
jag
utgår
i
det
följande
från
att
all
utbildning
skall
anordnas som sammanhållna kurser.
anordnas
som
sammanhållna
kurser.
En huvudtanke i utredningens förslag till en reformerad kyrkomusiker- utbildning är att kantorsutbildningen skall göras enhetlig och äga rum inom högskolans ram, ehuru till större delen lokaliserad till Sköndalsinstitutet och vissa folkhögskolor. Där skall den anordnas som s. k". lokala utbild- ningslinjer. Kantorsutbildningen skall omfatta 80 poäng. dvs. vara tvåårig. och samordnas med organistutbildningen vid musikhögskolorna, så att högre kyrkomusikalisk examen efter genomgången kantorsutbildning skall kunna avläggas genom ytterligare två års högskolestudier.
En huvudtanke i utredningens förslag till en reformerad kyrkomusiker-
En
huvudtanke
i
utredningens
förslag
till
en
reformerad
kyrkomusiker-
utbildning är att kantorsutbildningen skall göras enhetlig och äga rum inom
utbildning
är
att
kantorsutbildningen
skall
göras
enhetlig
och
äga
rum
inom
högskolans ram, ehuru till större delen lokaliserad till Sköndalsinstitutet
högskolans
ram,
ehuru
till
större
delen
lokaliserad
till
Sköndalsinstitutet
och vissa folkhögskolor. Där skall den anordnas som s. k". lokala utbild-
och
vissa
folkhögskolor.
Där
skall
den
anordnas
som
s.
k".
lokala
utbild-
ningslinjer. Kantorsutbildningen skall omfatta 80 poäng. dvs. vara tvåårig.
ningslinjer.
Kantorsutbildningen
skall
omfatta
80
poäng.
dvs.
vara
tvåårig.
och samordnas med organistutbildningen vid musikhögskolorna, så att
och
samordnas
med
organistutbildningen
vid
musikhögskolorna,
så
att
högre kyrkomusikalisk examen efter genomgången kantorsutbildning skall
högre
kyrkomusikalisk
examen
efter
genomgången
kantorsutbildning
skall
kunna avläggas genom ytterligare två års högskolestudier.
kunna
avläggas
genom
ytterligare
två
års
högskolestudier.
Förslaget om att folkhögskoleutbildningen skall varajämställd med hög- skoleutbildning skulle enligt utredningens bedömning medföra att det be- hövs stora förändringar i förhållande till vad som nu gäller. Eleverna skall sålunda uppfylla de tillträdeskrav som följer av bestämmelserna i 5 kap. högskoleförordningen ('l977:263, omtryckt 1984: 100. ändrad senast 19872710). Även lärarna måste uppfylla särskilda behörighetsvillkor som normalt inte gäller vid folkhögskola. Utbildningen mäste vidare bedrivas
Förslaget om att folkhögskoleutbildningen skall varajämställd med hög-
Förslaget
om
att
folkhögskoleutbildningen
skall
varajämställd
med
hög-
skoleutbildning skulle enligt utredningens bedömning medföra att det be-
skoleutbildning
skulle
enligt
utredningens
bedömning
medföra
att
det
be-
hövs stora förändringar i förhållande till vad som nu gäller. Eleverna skall
hövs
stora
förändringar
i
förhållande
till
vad
som
nu
gäller.
Eleverna
skall
sålunda uppfylla de tillträdeskrav som följer av bestämmelserna i 5 kap.
sålunda
uppfylla
de
tillträdeskrav
som
följer
av
bestämmelserna
i
5
kap.
högskoleförordningen ('l977:263, omtryckt 1984: 100. ändrad senast
högskoleförordningen
('l977:263,
omtryckt
1984:
100.
ändrad
senast
19872710). Även lärarna måste uppfylla särskilda behörighetsvillkor som
19872710).
Även
lärarna
måste
uppfylla
särskilda
behörighetsvillkor
som
normalt inte gäller vid folkhögskola. Utbildningen mäste vidare bedrivas
normalt
inte
gäller
vid
folkhögskola.
Utbildningen
mäste
vidare
bedrivas
utifrån en vägledande utbildningsplan. och vid varje skola måste inrättas '
utifrån en vägledande utbildningsplan. och vid varje skola måste inrättas '
utifrån en vägledande utbildningsplan. och vid varje skola måste inrättas '
utifrån
en
vägledande
utbildningsplan.
och
vid
varje
skola
måste
inrättas
'
utbildningsråd. Råden skall fastställa lokala utbildningsplaner och kurspla- ner med utgångspunkt från den vägledande utbildningsplanen. I likhet med flertalet remissinstanser anser jag att största möjliga sam- ordning av den lägre och den högre kyrkomusikerutbildningen är på många sätt eftersträvansvärd. Tanken på en fullständig samordning kan te sig tilltalande. inte minst därför att kantorsutbildningen helst inte bör vara någon sorts återvändsgränd för dem som har förutsättningarna och viljan att längre fram vidareutbilda sig. Det står emellertid klart att utredningens förslag är förenat med åtskilliga problem. Enligt UHÄ är det nödvändigt att närmare klargöra relationen mellan den högre och den lägre utbildningen.och UHÄ anser att utredningen på sådana punkter är oklar. Musikaliska akademien har anfört att det förefal- ler utopiskt med en sådan samordning över hela landet av kursplanerna, intagningen och fördelningen av kunskapsstoffet över studietiden som skulle krävas för att den högre utbildningen utan vidare skall kunna bygga på den lägre. Akademien har dessutom uttryckligen förklarat att det före- faller olämpligt att lägga upp kantorsutbildningen så att den kan vara på en gång förberedande och avslutad. Ävenjag anser att utredningensförslag i denna del vilar på ett otillräck- ligt-underlag. För att kunna bedöma förutsättningarna för en fullständig
utbildningsråd. Råden skall fastställa lokala utbildningsplaner och kurspla- ner med utgångspunkt från den vägledande utbildningsplanen.
utbildningsråd. Råden skall fastställa lokala utbildningsplaner och kurspla-
utbildningsråd.
Råden
skall
fastställa
lokala
utbildningsplaner
och
kurspla-
ner med utgångspunkt från den vägledande utbildningsplanen.
ner
med
utgångspunkt
från
den
vägledande
utbildningsplanen.
I likhet med flertalet remissinstanser anser jag att största möjliga sam- ordning av den lägre och den högre kyrkomusikerutbildningen är på många sätt eftersträvansvärd. Tanken på en fullständig samordning kan te sig tilltalande. inte minst därför att kantorsutbildningen helst inte bör vara någon sorts återvändsgränd för dem som har förutsättningarna och viljan att längre fram vidareutbilda sig. Det står emellertid klart att utredningens förslag är förenat med åtskilliga problem.
I likhet med flertalet remissinstanser anser jag att största möjliga sam-
I
likhet
med
flertalet
remissinstanser
anser
jag
att
största
möjliga
sam-
ordning av den lägre och den högre kyrkomusikerutbildningen är på många
ordning
av
den
lägre
och
den
högre
kyrkomusikerutbildningen
är
på
många
sätt eftersträvansvärd. Tanken på en fullständig samordning kan te sig
sätt
eftersträvansvärd.
Tanken
på
en
fullständig
samordning
kan
te
sig
tilltalande. inte minst därför att kantorsutbildningen helst inte bör vara
tilltalande.
inte
minst
därför
att
kantorsutbildningen
helst
inte
bör
vara
någon sorts återvändsgränd för dem som har förutsättningarna och viljan
någon
sorts
återvändsgränd
för
dem
som
har
förutsättningarna
och
viljan
att längre fram vidareutbilda sig. Det står emellertid klart att utredningens
att
längre
fram
vidareutbilda
sig.
Det
står
emellertid
klart
att
utredningens
förslag är förenat med åtskilliga problem.
förslag
är
förenat
med
åtskilliga
problem.
Enligt UHÄ är det nödvändigt att närmare klargöra relationen mellan den högre och den lägre utbildningen.och UHÄ anser att utredningen på sådana punkter är oklar. Musikaliska akademien har anfört att det förefal- ler utopiskt med en sådan samordning över hela landet av kursplanerna, intagningen och fördelningen av kunskapsstoffet över studietiden som skulle krävas för att den högre utbildningen utan vidare skall kunna bygga på den lägre. Akademien har dessutom uttryckligen förklarat att det före- faller olämpligt att lägga upp kantorsutbildningen så att den kan vara på en gång förberedande och avslutad.
Enligt UHÄ är det nödvändigt att närmare klargöra relationen mellan
Enligt
UHÄ
är
det
nödvändigt
att
närmare
klargöra
relationen
mellan
den högre och den lägre utbildningen.och UHÄ anser att utredningen på
den
högre
och
den
lägre
utbildningen.och
UHÄ
anser
att
utredningen
på
sådana punkter är oklar. Musikaliska akademien har anfört att det förefal-
sådana
punkter
är
oklar.
Musikaliska
akademien
har
anfört
att
det
förefal-
ler utopiskt med en sådan samordning över hela landet av kursplanerna,
ler
utopiskt
med
en
sådan
samordning
över
hela
landet
av
kursplanerna,
intagningen och fördelningen av kunskapsstoffet över studietiden som
intagningen
och
fördelningen
av
kunskapsstoffet
över
studietiden
som
skulle krävas för att den högre utbildningen utan vidare skall kunna bygga
skulle
krävas
för
att
den
högre
utbildningen
utan
vidare
skall
kunna
bygga
på den lägre. Akademien har dessutom uttryckligen förklarat att det före-
på
den
lägre.
Akademien
har
dessutom
uttryckligen
förklarat
att
det
före-
faller olämpligt att lägga upp kantorsutbildningen så att den kan vara på en
faller
olämpligt
att
lägga
upp
kantorsutbildningen
så
att
den
kan
vara
på
en
gång förberedande och avslutad.
gång
förberedande
och
avslutad.
Ävenjag anser att utredningensförslag i denna del vilar på ett otillräck- ligt-underlag. För att kunna bedöma förutsättningarna för en fullständig
Ävenjag anser att utredningensförslag i denna del vilar på ett otillräck-
Ävenjag
anser
att
utredningensförslag
i
denna
del
vilar
på
ett
otillräck-
ligt-underlag. För att kunna bedöma förutsättningarna för en fullständig
ligt-underlag.
För
att
kunna
bedöma
förutsättningarna
för
en
fullständig
Prop.
1987/88:
144
4l
4l
4l
4l
samordning av den högre och den lägre utbildningen under bibehållen kvalitet hade det erfordrats en väsentligt grundligare belysning av utbild- ningens nuvarande uppläggning och de enskilda ämnenas innehåll. Dessut- om är möjligheterna till en sådan samordning som utredningen föreslagit starkt beroende av vilka krav som skall ställas på den högre utbildningen i framtiden. Som jag närmare utvecklar i närmast följande avsnitt har re- missbehandlingen av utredningens förslag i fråga om den högre utbildning- ens innehåll och uppläggning gett vid handen att reformbehovet är annor- lunda än utredningen ansett. och att man delvis bör slå in på andra vägar än utredningen har tänkt sig. Jag vill inte helt utesluta att det kan visa sig möjligt att i framtiden anordna viss utbildning av kantorer inom högskolan. Som jag nyss anfört, kan dock förutsättningarna härför inte för närvarande bedömas. Jag känner dessutom en viss tvekan inför tanken med hänsyn till den risk som kan finnas för att utbildning vid en högskola skulle kunna komma att tillmätas ett större meritvärde än annan kantorsutbildning. En sådan kon- sekvens är inte önskvärd. I nuvarande läge är jag inte beredd att ansluta mig till utredningens förslag på denna punkt. Kantorsutbildningen vid Sköndalsinstitutet och folkhögskolorna: Även från en annan synpunkt har utredningens förslag om en långtgående sam- ordning av kantorsutbildningen mött sådana invändningar. att man inte kan bygga vidare på dem. Flera remissinstanser har fört fram den synpunkten att en sådan upp- läggning av utbildningen som utredningen tänkt sig skulle vara främmande i folkhögskolornas verksamhet. Jag har stor förståelse för dem som vill värna om folkhögskolornas rätt att, inom ramen för skolformens allmänna målsättning. själv bestämma inriktning och utformning av sin verksamhet. Den rätt folkhögskolan därigenom har. är av stort värde, eftersom utbild- ningen av kyrkomusiker skall förbereda inte bara för de rent musikaliska och musikpedagogiska arbetsuppgifterna utan också för de särskilda krav som tjänsten inom församlingar i svenska kyrkan eller andra trossamfund medför. Vikten av en god förberedelse för församlingstjänsten har mycket starkt betonats. framför allt av kyrkliga remissinstanser. Eftersom kantorsutbild- ningen är helt och hållet inriktad på tjänst inom kyrkan. är jag inte beredd att förorda sådana ändringar i fråga om uppläggningen av denna. som skulle kunna äventyra eller inkräkta på möjligheterna att också undervisa i frågor som berör kyrkans tro och liv och att i övrigt förbereda för tjänsten inom församlingarna. Tvärtom anserjag att det måste finnas ett betydande mått av frihet för skolorna att lägga upp sin utbildning efter egna önskemål och särskilda lokala förutsättningar. Rätten för folkhögskolorna att ha en egen profil är grundläggande. Jag ser också detta som en viktig förutsätt- ning för att det på sikt skall gå att ta fram sådana utbildningsvägar som är inriktade på kombinationstjänster med såväl kyrkomusikaliskt som annat arbete inom församlingarna. Jag kan inte heller ansluta mig till utredningens förslag om att det skall krävas allmän behörighet enligt högskoleförordningen för att antas till kantorsutbildning vid folkhögskola. Sådana krav kunde tänkas medföra att Prop. 1987/88: l44
samordning av den högre och den lägre utbildningen under bibehållen kvalitet hade det erfordrats en väsentligt grundligare belysning av utbild- ningens nuvarande uppläggning och de enskilda ämnenas innehåll. Dessut- om är möjligheterna till en sådan samordning som utredningen föreslagit starkt beroende av vilka krav som skall ställas på den högre utbildningen i framtiden. Som jag närmare utvecklar i närmast följande avsnitt har re- missbehandlingen av utredningens förslag i fråga om den högre utbildning- ens innehåll och uppläggning gett vid handen att reformbehovet är annor- lunda än utredningen ansett. och att man delvis bör slå in på andra vägar än utredningen har tänkt sig. Jag vill inte helt utesluta att det kan visa sig möjligt att i framtiden anordna viss utbildning av kantorer inom högskolan. Som jag nyss anfört, kan dock förutsättningarna härför inte för närvarande bedömas. Jag känner dessutom en viss tvekan inför tanken med hänsyn till den risk som kan finnas för att utbildning vid en högskola skulle kunna komma att tillmätas ett större meritvärde än annan kantorsutbildning. En sådan kon- sekvens är inte önskvärd. I nuvarande läge är jag inte beredd att ansluta mig till utredningens förslag på denna punkt. Kantorsutbildningen vid Sköndalsinstitutet och folkhögskolorna: Även från en annan synpunkt har utredningens förslag om en långtgående sam- ordning av kantorsutbildningen mött sådana invändningar. att man inte kan bygga vidare på dem. Flera remissinstanser har fört fram den synpunkten att en sådan upp- läggning av utbildningen som utredningen tänkt sig skulle vara främmande i folkhögskolornas verksamhet. Jag har stor förståelse för dem som vill värna om folkhögskolornas rätt att, inom ramen för skolformens allmänna målsättning. själv bestämma inriktning och utformning av sin verksamhet. Den rätt folkhögskolan därigenom har. är av stort värde, eftersom utbild- ningen av kyrkomusiker skall förbereda inte bara för de rent musikaliska och musikpedagogiska arbetsuppgifterna utan också för de särskilda krav som tjänsten inom församlingar i svenska kyrkan eller andra trossamfund medför. Vikten av en god förberedelse för församlingstjänsten har mycket starkt betonats. framför allt av kyrkliga remissinstanser. Eftersom kantorsutbild- ningen är helt och hållet inriktad på tjänst inom kyrkan. är jag inte beredd att förorda sådana ändringar i fråga om uppläggningen av denna. som skulle kunna äventyra eller inkräkta på möjligheterna att också undervisa i frågor som berör kyrkans tro och liv och att i övrigt förbereda för tjänsten inom församlingarna. Tvärtom anserjag att det måste finnas ett betydande mått av frihet för skolorna att lägga upp sin utbildning efter egna önskemål och särskilda lokala förutsättningar. Rätten för folkhögskolorna att ha en egen profil är grundläggande. Jag ser också detta som en viktig förutsätt- ning för att det på sikt skall gå att ta fram sådana utbildningsvägar som är inriktade på kombinationstjänster med såväl kyrkomusikaliskt som annat arbete inom församlingarna. Jag kan inte heller ansluta mig till utredningens förslag om att det skall krävas allmän behörighet enligt högskoleförordningen för att antas till kantorsutbildning vid folkhögskola. Sådana krav kunde tänkas medföra att
samordning av den högre och den lägre utbildningen under bibehållen kvalitet hade det erfordrats en väsentligt grundligare belysning av utbild- ningens nuvarande uppläggning och de enskilda ämnenas innehåll. Dessut- om är möjligheterna till en sådan samordning som utredningen föreslagit starkt beroende av vilka krav som skall ställas på den högre utbildningen i framtiden. Som jag närmare utvecklar i närmast följande avsnitt har re- missbehandlingen av utredningens förslag i fråga om den högre utbildning- ens innehåll och uppläggning gett vid handen att reformbehovet är annor- lunda än utredningen ansett. och att man delvis bör slå in på andra vägar än utredningen har tänkt sig.
samordning av den högre och den lägre utbildningen under bibehållen
samordning
av
den
högre
och
den
lägre
utbildningen
under
bibehållen
kvalitet hade det erfordrats en väsentligt grundligare belysning av utbild-
kvalitet
hade
det
erfordrats
en
väsentligt
grundligare
belysning
av
utbild-
ningens nuvarande uppläggning och de enskilda ämnenas innehåll. Dessut-
ningens
nuvarande
uppläggning
och
de
enskilda
ämnenas
innehåll.
Dessut-
om är möjligheterna till en sådan samordning som utredningen föreslagit
om
är
möjligheterna
till
en
sådan
samordning
som
utredningen
föreslagit
starkt beroende av vilka krav som skall ställas på den högre utbildningen i
starkt
beroende
av
vilka
krav
som
skall
ställas
på
den
högre
utbildningen
i
framtiden. Som jag närmare utvecklar i närmast följande avsnitt har re-
framtiden.
Som
jag
närmare
utvecklar
i
närmast
följande
avsnitt
har
re-
missbehandlingen av utredningens förslag i fråga om den högre utbildning-
missbehandlingen
av
utredningens
förslag
i
fråga
om
den
högre
utbildning-
ens innehåll och uppläggning gett vid handen att reformbehovet är annor-
ens
innehåll
och
uppläggning
gett
vid
handen
att
reformbehovet
är
annor-
lunda än utredningen ansett. och att man delvis bör slå in på andra vägar än
lunda
än
utredningen
ansett.
och
att
man
delvis
bör
slå
in
på
andra
vägar
än
utredningen har tänkt sig.
utredningen
har
tänkt
sig.
Jag vill inte helt utesluta att det kan visa sig möjligt att i framtiden anordna viss utbildning av kantorer inom högskolan. Som jag nyss anfört, kan dock förutsättningarna härför inte för närvarande bedömas. Jag känner dessutom en viss tvekan inför tanken med hänsyn till den risk som kan finnas för att utbildning vid en högskola skulle kunna komma att tillmätas ett större meritvärde än annan kantorsutbildning. En sådan kon- sekvens är inte önskvärd. I nuvarande läge är jag inte beredd att ansluta mig till utredningens förslag på denna punkt.
Jag vill inte helt utesluta att det kan visa sig möjligt att i framtiden
Jag
vill
inte
helt
utesluta
att
det
kan
visa
sig
möjligt
att
i
framtiden
anordna viss utbildning av kantorer inom högskolan. Som jag nyss anfört,
anordna
viss
utbildning
av
kantorer
inom
högskolan.
Som
jag
nyss
anfört,
kan dock förutsättningarna härför inte för närvarande bedömas. Jag
kan
dock
förutsättningarna
härför
inte
för
närvarande
bedömas.
Jag
känner dessutom en viss tvekan inför tanken med hänsyn till den risk som
känner
dessutom
en
viss
tvekan
inför
tanken
med
hänsyn
till
den
risk
som
kan finnas för att utbildning vid en högskola skulle kunna komma att
kan
finnas
för
att
utbildning
vid
en
högskola
skulle
kunna
komma
att
tillmätas ett större meritvärde än annan kantorsutbildning. En sådan kon-
tillmätas
ett
större
meritvärde
än
annan
kantorsutbildning.
En
sådan
kon-
sekvens är inte önskvärd. I nuvarande läge är jag inte beredd att ansluta
sekvens
är
inte
önskvärd.
I
nuvarande
läge
är
jag
inte
beredd
att
ansluta
mig till utredningens förslag på denna punkt.
mig
till
utredningens
förslag
på
denna
punkt.
Kantorsutbildningen vid Sköndalsinstitutet och folkhögskolorna: Även från en annan synpunkt har utredningens förslag om en långtgående sam- ordning av kantorsutbildningen mött sådana invändningar. att man inte kan bygga vidare på dem.
Kantorsutbildningen vid Sköndalsinstitutet och folkhögskolorna: Även
Kantorsutbildningen
vid
Sköndalsinstitutet
och
folkhögskolorna:
Även
från en annan synpunkt har utredningens förslag om en långtgående sam-
från
en
annan
synpunkt
har
utredningens
förslag
om
en
långtgående
sam-
ordning av kantorsutbildningen mött sådana invändningar. att man inte
ordning
av
kantorsutbildningen
mött
sådana
invändningar.
att
man
inte
kan bygga vidare på dem.
kan
bygga
vidare
på
dem.
Flera remissinstanser har fört fram den synpunkten att en sådan upp- läggning av utbildningen som utredningen tänkt sig skulle vara främmande i folkhögskolornas verksamhet. Jag har stor förståelse för dem som vill värna om folkhögskolornas rätt att, inom ramen för skolformens allmänna målsättning. själv bestämma inriktning och utformning av sin verksamhet. Den rätt folkhögskolan därigenom har. är av stort värde, eftersom utbild- ningen av kyrkomusiker skall förbereda inte bara för de rent musikaliska och musikpedagogiska arbetsuppgifterna utan också för de särskilda krav som tjänsten inom församlingar i svenska kyrkan eller andra trossamfund medför.
Flera remissinstanser har fört fram den synpunkten att en sådan upp-
Flera
remissinstanser
har
fört
fram
den
synpunkten
att
en
sådan
upp-
läggning av utbildningen som utredningen tänkt sig skulle vara främmande
läggning
av
utbildningen
som
utredningen
tänkt
sig
skulle
vara
främmande
i folkhögskolornas verksamhet. Jag har stor förståelse för dem som vill
i
folkhögskolornas
verksamhet.
Jag
har
stor
förståelse
för
dem
som
vill
värna om folkhögskolornas rätt att, inom ramen för skolformens allmänna
värna
om
folkhögskolornas
rätt
att,
inom
ramen
för
skolformens
allmänna
målsättning. själv bestämma inriktning och utformning av sin verksamhet.
målsättning.
själv
bestämma
inriktning
och
utformning
av
sin
verksamhet.
Den rätt folkhögskolan därigenom har. är av stort värde, eftersom utbild-
Den
rätt
folkhögskolan
därigenom
har.
är
av
stort
värde,
eftersom
utbild-
ningen av kyrkomusiker skall förbereda inte bara för de rent musikaliska
ningen
av
kyrkomusiker
skall
förbereda
inte
bara
för
de
rent
musikaliska
och musikpedagogiska arbetsuppgifterna utan också för de särskilda krav
och
musikpedagogiska
arbetsuppgifterna
utan
också
för
de
särskilda
krav
som tjänsten inom församlingar i svenska kyrkan eller andra trossamfund
som
tjänsten
inom
församlingar
i
svenska
kyrkan
eller
andra
trossamfund
medför.
medför.
Vikten av en god förberedelse för församlingstjänsten har mycket starkt betonats. framför allt av kyrkliga remissinstanser. Eftersom kantorsutbild- ningen är helt och hållet inriktad på tjänst inom kyrkan. är jag inte beredd att förorda sådana ändringar i fråga om uppläggningen av denna. som skulle kunna äventyra eller inkräkta på möjligheterna att också undervisa i frågor som berör kyrkans tro och liv och att i övrigt förbereda för tjänsten inom församlingarna. Tvärtom anserjag att det måste finnas ett betydande mått av frihet för skolorna att lägga upp sin utbildning efter egna önskemål och särskilda lokala förutsättningar. Rätten för folkhögskolorna att ha en egen profil är grundläggande. Jag ser också detta som en viktig förutsätt- ning för att det på sikt skall gå att ta fram sådana utbildningsvägar som är inriktade på kombinationstjänster med såväl kyrkomusikaliskt som annat arbete inom församlingarna.
Vikten av en god förberedelse för församlingstjänsten har mycket starkt
Vikten
av
en
god
förberedelse
för
församlingstjänsten
har
mycket
starkt
betonats. framför allt av kyrkliga remissinstanser. Eftersom kantorsutbild-
betonats.
framför
allt
av
kyrkliga
remissinstanser.
Eftersom
kantorsutbild-
ningen är helt och hållet inriktad på tjänst inom kyrkan. är jag inte beredd
ningen
är
helt
och
hållet
inriktad
på
tjänst
inom
kyrkan.
är
jag
inte
beredd
att förorda sådana ändringar i fråga om uppläggningen av denna. som
att
förorda
sådana
ändringar
i
fråga
om
uppläggningen
av
denna.
som
skulle kunna äventyra eller inkräkta på möjligheterna att också undervisa i
skulle
kunna
äventyra
eller
inkräkta
på
möjligheterna
att
också
undervisa
i
frågor som berör kyrkans tro och liv och att i övrigt förbereda för tjänsten
frågor
som
berör
kyrkans
tro
och
liv
och
att
i
övrigt
förbereda
för
tjänsten
inom församlingarna. Tvärtom anserjag att det måste finnas ett betydande
inom
församlingarna.
Tvärtom
anserjag
att
det
måste
finnas
ett
betydande
mått av frihet för skolorna att lägga upp sin utbildning efter egna önskemål
mått
av
frihet
för
skolorna
att
lägga
upp
sin
utbildning
efter
egna
önskemål
och särskilda lokala förutsättningar. Rätten för folkhögskolorna att ha en
och
särskilda
lokala
förutsättningar.
Rätten
för
folkhögskolorna
att
ha
en
egen profil är grundläggande. Jag ser också detta som en viktig förutsätt-
egen
profil
är
grundläggande.
Jag
ser
också
detta
som
en
viktig
förutsätt-
ning för att det på sikt skall gå att ta fram sådana utbildningsvägar som är
ning
för
att
det
på
sikt
skall
gå
att
ta
fram
sådana
utbildningsvägar
som
är
inriktade på kombinationstjänster med såväl kyrkomusikaliskt som annat
inriktade
på
kombinationstjänster
med
såväl
kyrkomusikaliskt
som
annat
arbete inom församlingarna.
arbete
inom
församlingarna.
Jag kan inte heller ansluta mig till utredningens förslag om att det skall krävas allmän behörighet enligt högskoleförordningen för att antas till kantorsutbildning vid folkhögskola. Sådana krav kunde tänkas medföra att
Jag kan inte heller ansluta mig till utredningens förslag om att det skall
Jag
kan
inte
heller
ansluta
mig
till
utredningens
förslag
om
att
det
skall
krävas allmän behörighet enligt högskoleförordningen för att antas till
krävas
allmän
behörighet
enligt
högskoleförordningen
för
att
antas
till
kantorsutbildning vid folkhögskola. Sådana krav kunde tänkas medföra att
kantorsutbildning
vid
folkhögskola.
Sådana
krav
kunde
tänkas
medföra
att
Prop. 1987/88: l44
Prop. 1987/88: l44
Prop. 1987/88: l44
Prop.
1987/88:
l44
åtskilliga sökande som från andra synpunkter har goda förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen och arbeta i församlingslivet fick avvisas. Samma inställning har redovisats av bl.a. SÖ. Jag vill här omnämna att jag från chefen för utbildningsdepartementet erfarit att man där förbereder en utredning rörande folkhögskoleverksam- heten. De överväganden jag nu gjort är emellertid av den arten. att det är svårt att se att saken i en framtid kan komma att ställa sig annorledes. När utbildningen har karaktär av kompletterande utbildning för attjämte tjänstgöring som musiklärare kunna arbeta som kantor. är det givet att andra avvägningar kan behöva göras i fråga om utbildningens innehåll och uppläggningen av studierna. Detsamma gäller för övrigt den högre kyrko- musikerutbildningen. Det kan inte utan vidare tas för givet att högskoleut- bildning kan på samma sätt som utbildningen vid folkhögskolorna tillgodo- se specifikt kyrkliga ändamål. Jag är mycket angelägen om att utbildningen skall vara anpassad till och ge en allsidig förberedelse för det kommande arbetet i församlingarna men i vad mån det kan ske utan att de nuvarande kraven på hög kvalitet i den rent musikaliska och musikpedagogiska utbild- ningen får efterges. kan inte för närvarande med säkerhet bedömas. Detta är något som får prövas vid den översyn av högskoleutbildningen som måste göras enligt vad jag strax skall utveckla närmare. Jag bedömer det inte som uteslutet att utbildningen vid musikhögskolorna kan komma att behöva kompletteras med en viss inskolning. som anordnas av vederbö- rande arbetsgivare. Detta är också innebörden av vissa förslag som utred- ningen lämnat (avsnitt 2.113). Examinationen av kyrkokantorer: Utredningen har från sina utgångs- punkter bedömt att examinationen av kantorer skall ske inom högskolan. Det ankommer enligt utredningen på UHÄ att utfärda de närmare före- skrifter som erfordras för att organisera utbildningen och fastställa kurs- fordringarna. Frågan om en examination inom högskolan har tagits upp av bl. a. UI—IÄ och SÖ vilka bägge avvisat utredningens förslag. UHÄ — som i och för sig inte invänt mot förslaget att genom tillträdesbestämmelser. vägledande utbildningsplan och examinationsformer höja kvaliteten på folkhögskolor- nas kantorsutbildning — har påpekat att en examination under UHÄ:s ansvar i enlighet med utredningens förslag skulle innebära en klar begräns- ning av folkhögskolornas autonomi. Även SÖ har framhållit att utredning- ens förslag avviker från de principer som gäller för folkhögskolan. Av SÖ:s yttrande framgår emellertid att skolornas hittillsvarande erfarenheter av examination i Musikaliska akademiens regi inte ger anledning att förorda någon förändring av huvudmannaskapet för denna funktion. För egen del är jag väl medveten om den stora betydelse som systemet med av Musikaliska akademien utsedda examinatorer. censorer och kurs- ledare haft för den svenska kyrkomusikens utveckling. Icke desto mindre anser jag att tiden gått förbi det. Den nuvarande examinationsformen framstår som otidsenlig. och den medför en press på eleven vid själva examinationstillfället. Det är inte tillfredsställande att en elevs prestation vid ett enstaka tillfälle skall tillmätas en sådan vikt som för närvarande. Kvalitetsgarantin när det gäller inhämtade kunskaper ligger enligt min Prop. 1987/88: 144
åtskilliga sökande som från andra synpunkter har goda förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen och arbeta i församlingslivet fick avvisas. Samma inställning har redovisats av bl.a. SÖ. Jag vill här omnämna att jag från chefen för utbildningsdepartementet erfarit att man där förbereder en utredning rörande folkhögskoleverksam- heten. De överväganden jag nu gjort är emellertid av den arten. att det är svårt att se att saken i en framtid kan komma att ställa sig annorledes. När utbildningen har karaktär av kompletterande utbildning för attjämte tjänstgöring som musiklärare kunna arbeta som kantor. är det givet att andra avvägningar kan behöva göras i fråga om utbildningens innehåll och uppläggningen av studierna. Detsamma gäller för övrigt den högre kyrko- musikerutbildningen. Det kan inte utan vidare tas för givet att högskoleut- bildning kan på samma sätt som utbildningen vid folkhögskolorna tillgodo- se specifikt kyrkliga ändamål. Jag är mycket angelägen om att utbildningen skall vara anpassad till och ge en allsidig förberedelse för det kommande arbetet i församlingarna men i vad mån det kan ske utan att de nuvarande kraven på hög kvalitet i den rent musikaliska och musikpedagogiska utbild- ningen får efterges. kan inte för närvarande med säkerhet bedömas. Detta är något som får prövas vid den översyn av högskoleutbildningen som måste göras enligt vad jag strax skall utveckla närmare. Jag bedömer det inte som uteslutet att utbildningen vid musikhögskolorna kan komma att behöva kompletteras med en viss inskolning. som anordnas av vederbö- rande arbetsgivare. Detta är också innebörden av vissa förslag som utred- ningen lämnat (avsnitt 2.113). Examinationen av kyrkokantorer: Utredningen har från sina utgångs- punkter bedömt att examinationen av kantorer skall ske inom högskolan. Det ankommer enligt utredningen på UHÄ att utfärda de närmare före- skrifter som erfordras för att organisera utbildningen och fastställa kurs- fordringarna. Frågan om en examination inom högskolan har tagits upp av bl. a. UI—IÄ och SÖ vilka bägge avvisat utredningens förslag. UHÄ — som i och för sig inte invänt mot förslaget att genom tillträdesbestämmelser. vägledande utbildningsplan och examinationsformer höja kvaliteten på folkhögskolor- nas kantorsutbildning — har påpekat att en examination under UHÄ:s ansvar i enlighet med utredningens förslag skulle innebära en klar begräns- ning av folkhögskolornas autonomi. Även SÖ har framhållit att utredning- ens förslag avviker från de principer som gäller för folkhögskolan. Av SÖ:s yttrande framgår emellertid att skolornas hittillsvarande erfarenheter av examination i Musikaliska akademiens regi inte ger anledning att förorda någon förändring av huvudmannaskapet för denna funktion. För egen del är jag väl medveten om den stora betydelse som systemet med av Musikaliska akademien utsedda examinatorer. censorer och kurs- ledare haft för den svenska kyrkomusikens utveckling. Icke desto mindre anser jag att tiden gått förbi det. Den nuvarande examinationsformen framstår som otidsenlig. och den medför en press på eleven vid själva examinationstillfället. Det är inte tillfredsställande att en elevs prestation vid ett enstaka tillfälle skall tillmätas en sådan vikt som för närvarande. Kvalitetsgarantin när det gäller inhämtade kunskaper ligger enligt min
åtskilliga sökande som från andra synpunkter har goda förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen och arbeta i församlingslivet fick avvisas. Samma inställning har redovisats av bl.a. SÖ.
åtskilliga sökande som från andra synpunkter har goda förutsättningar att
åtskilliga
sökande
som
från
andra
synpunkter
har
goda
förutsättningar
att
tillgodogöra sig utbildningen och arbeta i församlingslivet fick avvisas.
tillgodogöra
sig
utbildningen
och
arbeta
i
församlingslivet
fick
avvisas.
Samma inställning har redovisats av bl.a. SÖ.
Samma
inställning
har
redovisats
av
bl.a.
SÖ.
Jag vill här omnämna att jag från chefen för utbildningsdepartementet erfarit att man där förbereder en utredning rörande folkhögskoleverksam- heten. De överväganden jag nu gjort är emellertid av den arten. att det är svårt att se att saken i en framtid kan komma att ställa sig annorledes.
Jag vill här omnämna att jag från chefen för utbildningsdepartementet
Jag
vill
här
omnämna
att
jag
från
chefen
för
utbildningsdepartementet
erfarit att man där förbereder en utredning rörande folkhögskoleverksam-
erfarit
att
man
där
förbereder
en
utredning
rörande
folkhögskoleverksam-
heten. De överväganden jag nu gjort är emellertid av den arten. att det är
heten.
De
överväganden
jag
nu
gjort
är
emellertid
av
den
arten.
att
det
är
svårt att se att saken i en framtid kan komma att ställa sig annorledes.
svårt
att
se
att
saken
i
en
framtid
kan
komma
att
ställa
sig
annorledes.
När utbildningen har karaktär av kompletterande utbildning för attjämte tjänstgöring som musiklärare kunna arbeta som kantor. är det givet att andra avvägningar kan behöva göras i fråga om utbildningens innehåll och uppläggningen av studierna. Detsamma gäller för övrigt den högre kyrko- musikerutbildningen. Det kan inte utan vidare tas för givet att högskoleut- bildning kan på samma sätt som utbildningen vid folkhögskolorna tillgodo- se specifikt kyrkliga ändamål. Jag är mycket angelägen om att utbildningen skall vara anpassad till och ge en allsidig förberedelse för det kommande arbetet i församlingarna men i vad mån det kan ske utan att de nuvarande kraven på hög kvalitet i den rent musikaliska och musikpedagogiska utbild- ningen får efterges. kan inte för närvarande med säkerhet bedömas. Detta är något som får prövas vid den översyn av högskoleutbildningen som måste göras enligt vad jag strax skall utveckla närmare. Jag bedömer det inte som uteslutet att utbildningen vid musikhögskolorna kan komma att behöva kompletteras med en viss inskolning. som anordnas av vederbö- rande arbetsgivare. Detta är också innebörden av vissa förslag som utred- ningen lämnat (avsnitt 2.113).
När utbildningen har karaktär av kompletterande utbildning för attjämte
När
utbildningen
har
karaktär
av
kompletterande
utbildning
för
attjämte
tjänstgöring som musiklärare kunna arbeta som kantor. är det givet att
tjänstgöring
som
musiklärare
kunna
arbeta
som
kantor.
är
det
givet
att
andra avvägningar kan behöva göras i fråga om utbildningens innehåll och
andra
avvägningar
kan
behöva
göras
i
fråga
om
utbildningens
innehåll
och
uppläggningen av studierna. Detsamma gäller för övrigt den högre kyrko-
uppläggningen
av
studierna.
Detsamma
gäller
för
övrigt
den
högre
kyrko-
musikerutbildningen. Det kan inte utan vidare tas för givet att högskoleut-
musikerutbildningen.
Det
kan
inte
utan
vidare
tas
för
givet
att
högskoleut-
bildning kan på samma sätt som utbildningen vid folkhögskolorna tillgodo-
bildning
kan
på
samma
sätt
som
utbildningen
vid
folkhögskolorna
tillgodo-
se specifikt kyrkliga ändamål. Jag är mycket angelägen om att utbildningen
se
specifikt
kyrkliga
ändamål.
Jag
är
mycket
angelägen
om
att
utbildningen
skall vara anpassad till och ge en allsidig förberedelse för det kommande
skall
vara
anpassad
till
och
ge
en
allsidig
förberedelse
för
det
kommande
arbetet i församlingarna men i vad mån det kan ske utan att de nuvarande
arbetet
i
församlingarna
men
i
vad
mån
det
kan
ske
utan
att
de
nuvarande
kraven på hög kvalitet i den rent musikaliska och musikpedagogiska utbild-
kraven
på
hög
kvalitet
i
den
rent
musikaliska
och
musikpedagogiska
utbild-
ningen får efterges. kan inte för närvarande med säkerhet bedömas. Detta
ningen
får
efterges.
kan
inte
för
närvarande
med
säkerhet
bedömas.
Detta
är något som får prövas vid den översyn av högskoleutbildningen som
är
något
som
får
prövas
vid
den
översyn
av
högskoleutbildningen
som
måste göras enligt vad jag strax skall utveckla närmare. Jag bedömer det
måste
göras
enligt
vad
jag
strax
skall
utveckla
närmare.
Jag
bedömer
det
inte som uteslutet att utbildningen vid musikhögskolorna kan komma att
inte
som
uteslutet
att
utbildningen
vid
musikhögskolorna
kan
komma
att
behöva kompletteras med en viss inskolning. som anordnas av vederbö-
behöva
kompletteras
med
en
viss
inskolning.
som
anordnas
av
vederbö-
rande arbetsgivare. Detta är också innebörden av vissa förslag som utred-
rande
arbetsgivare.
Detta
är
också
innebörden
av
vissa
förslag
som
utred-
ningen lämnat (avsnitt 2.113).
ningen
lämnat
(avsnitt
2.113).
Examinationen av kyrkokantorer: Utredningen har från sina utgångs- punkter bedömt att examinationen av kantorer skall ske inom högskolan. Det ankommer enligt utredningen på UHÄ att utfärda de närmare före- skrifter som erfordras för att organisera utbildningen och fastställa kurs- fordringarna.
Examinationen av kyrkokantorer: Utredningen har från sina utgångs-
Examinationen
av
kyrkokantorer:
Utredningen
har
från
sina
utgångs-
punkter bedömt att examinationen av kantorer skall ske inom högskolan.
punkter
bedömt
att
examinationen
av
kantorer
skall
ske
inom
högskolan.
Det ankommer enligt utredningen på UHÄ att utfärda de närmare före-
Det
ankommer
enligt
utredningen
på
UHÄ
att
utfärda
de
närmare
före-
skrifter som erfordras för att organisera utbildningen och fastställa kurs-
skrifter
som
erfordras
för
att
organisera
utbildningen
och
fastställa
kurs-
fordringarna.
fordringarna.
Frågan om en examination inom högskolan har tagits upp av bl. a. UI—IÄ och SÖ vilka bägge avvisat utredningens förslag. UHÄ — som i och för sig inte invänt mot förslaget att genom tillträdesbestämmelser. vägledande utbildningsplan och examinationsformer höja kvaliteten på folkhögskolor- nas kantorsutbildning — har påpekat att en examination under UHÄ:s ansvar i enlighet med utredningens förslag skulle innebära en klar begräns- ning av folkhögskolornas autonomi. Även SÖ har framhållit att utredning- ens förslag avviker från de principer som gäller för folkhögskolan. Av SÖ:s yttrande framgår emellertid att skolornas hittillsvarande erfarenheter av examination i Musikaliska akademiens regi inte ger anledning att förorda någon förändring av huvudmannaskapet för denna funktion.
Frågan om en examination inom högskolan har tagits upp av bl. a. UI—IÄ
Frågan
om
en
examination
inom
högskolan
har
tagits
upp
av
bl.
a.
UI—IÄ
och SÖ vilka bägge avvisat utredningens förslag. UHÄ — som i och för sig
och
SÖ
vilka
bägge
avvisat
utredningens
förslag.
UHÄ
—
som
i
och
för
sig
inte invänt mot förslaget att genom tillträdesbestämmelser. vägledande
inte
invänt
mot
förslaget
att
genom
tillträdesbestämmelser.
vägledande
utbildningsplan och examinationsformer höja kvaliteten på folkhögskolor-
utbildningsplan
och
examinationsformer
höja
kvaliteten
på
folkhögskolor-
nas kantorsutbildning — har påpekat att en examination under UHÄ:s
nas
kantorsutbildning
—
har
påpekat
att
en
examination
under
UHÄ:s
ansvar i enlighet med utredningens förslag skulle innebära en klar begräns-
ansvar
i
enlighet
med
utredningens
förslag
skulle
innebära
en
klar
begräns-
ning av folkhögskolornas autonomi. Även SÖ har framhållit att utredning-
ning
av
folkhögskolornas
autonomi.
Även
SÖ
har
framhållit
att
utredning-
ens förslag avviker från de principer som gäller för folkhögskolan. Av SÖ:s
ens
förslag
avviker
från
de
principer
som
gäller
för
folkhögskolan.
Av
SÖ:s
yttrande framgår emellertid att skolornas hittillsvarande erfarenheter av
yttrande
framgår
emellertid
att
skolornas
hittillsvarande
erfarenheter
av
examination i Musikaliska akademiens regi inte ger anledning att förorda
examination
i
Musikaliska
akademiens
regi
inte
ger
anledning
att
förorda
någon förändring av huvudmannaskapet för denna funktion.
någon
förändring
av
huvudmannaskapet
för
denna
funktion.
För egen del är jag väl medveten om den stora betydelse som systemet med av Musikaliska akademien utsedda examinatorer. censorer och kurs- ledare haft för den svenska kyrkomusikens utveckling. Icke desto mindre anser jag att tiden gått förbi det. Den nuvarande examinationsformen framstår som otidsenlig. och den medför en press på eleven vid själva examinationstillfället. Det är inte tillfredsställande att en elevs prestation vid ett enstaka tillfälle skall tillmätas en sådan vikt som för närvarande. Kvalitetsgarantin när det gäller inhämtade kunskaper ligger enligt min
För egen del är jag väl medveten om den stora betydelse som systemet
För
egen
del
är
jag
väl
medveten
om
den
stora
betydelse
som
systemet
med av Musikaliska akademien utsedda examinatorer. censorer och kurs-
med
av
Musikaliska
akademien
utsedda
examinatorer.
censorer
och
kurs-
ledare haft för den svenska kyrkomusikens utveckling. Icke desto mindre
ledare
haft
för
den
svenska
kyrkomusikens
utveckling.
Icke
desto
mindre
anser jag att tiden gått förbi det. Den nuvarande examinationsformen
anser
jag
att
tiden
gått
förbi
det.
Den
nuvarande
examinationsformen
framstår som otidsenlig. och den medför en press på eleven vid själva
framstår
som
otidsenlig.
och
den
medför
en
press
på
eleven
vid
själva
examinationstillfället. Det är inte tillfredsställande att en elevs prestation
examinationstillfället.
Det
är
inte
tillfredsställande
att
en
elevs
prestation
vid ett enstaka tillfälle skall tillmätas en sådan vikt som för närvarande.
vid
ett
enstaka
tillfälle
skall
tillmätas
en
sådan
vikt
som
för
närvarande.
Kvalitetsgarantin när det gäller inhämtade kunskaper ligger enligt min
Kvalitetsgarantin
när
det
gäller
inhämtade
kunskaper
ligger
enligt
min
Prop.
1987/88:
144
mening framför allt i det sätt varpå utbildningen är anordnad och i lärarnas kvalifikationer. Studerande som genomgått kurs på folkhögskola har rätt att få ett intyg därom. Skolans styrelse får dessutom besluta att ett studieomdöme skall ges elever som önskar detta. Studieomdömet skall främst avse att ge vägledning om den studerandes förutsättningar att tillgodogöra sig fortsatt utbildning. Mot bakgrund av att det nu inte förefaller troligt att en kom- mande folkhögskoleutredning kommer att resultera i några ändringar i dessa avseenden. bör frågan om examination utredas i annan ordning. Tills vidare bör det nuvarande examinationsförfarandet behållas och regeringen få besluta om omfattningen och om medelsanvisningen för ändamålet. Jag vill framhålla att det inte finns något hinder för att de folkhögskolor som utbildar kantorer samt Sköndalsinstittitet och centrala kyrkliga organ av eget initiativ tar upp till övervägande hur den framtida kantorsutbild- ningen lämpligen kan läggas upp. Jag tar för givet att SÖ och UHÄ står till förfogande för det samråd Sådana överväganden kan påkalla. Jag vill erinra om att SÖ är tillsynsmyndighet för folkhögskolorna och att det ankommer på den att godkänna de studieplaner som för folkhögskolans del motsvarar utbildningsplaner. Vissa utgångspunkter för överväganden torde-kunna erhållas genom den översyn av musikhögskolornas'musiklärarutbildning och den högre kyrkomusikerutbildningen somjag kommer att föreslå i det följande. liksom genom samråd med Musikaliska akademien, som har erfarenhet av nuvarande utbildningsvägar. Utbildningen för kombinerad lärar- och kantorstjänstgöring: Utredning- en har föreslagit att utbildningen för kombinerad lärar-och kantorstjänst- göring skall anordnas i anslutning till högskolans musiklärarutbildning och äga rum där högre kyrkomusikalisk utbildning anordnas (Stockholm. Göte- borg. Malmö och Piteå). Riksdagen beslutade våren 1985 om en ny lärarutbildning för grundsko- lan (prop. 1984/851122. UbU 31, rskr. 366). Denna utbildning skall inledas hösten 1988. ' Musik hör till de s. k. praktiskt-estetiska ämnena i skolan. För undervis- ning i sådana ämncn finns det inom lärarutbildningen för närvarande både linjer där det praktiskt-estetiska ämnet kombineras med något annat ämne och linjer som inte omfattar något ytterligare ämne. s. k. ettämnesutbild- ning. Sådan ettämnesutbildning avses finnas kvar även i fortsättningen och liksom hittills ge kompetens att undervisa i såväl grundskolan som gymna- sieskolanoch inom vuxenutbildningen. Vad gäller utbildningen av lärare i ett praktiskt-estetiskt ämne och ett annat ämne för tjänstgöring inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen. har chefen för utbildningsdeparte- mentet i årets budgetproposition föreslagit att den utbildningen skall inord- nas i ämneslärarlinjen (prop. 1987/88:100, bil. 10. s. 275). Utredningen har för sin del tänkt sig att inom ramen för den fyraåriga utbildningen till musiklärare (160 poäng) skall kunna ske ett kyrkomusika- liskt tillval som omfattar 30 poäng. 'l'vå sådana kombinationsmöjligheter bedöms kunna anordnas utan svårighet, nämligen vid utbildningen för ' musiklärare i det allmänna skolväsendet, den s. k. G/G-varianten. varvid tillvalet av kyrkomusik skall ske inom ramen för ett s.k. tillvalsblock om Prop. 1987/88: 144 44
mening framför allt i det sätt varpå utbildningen är anordnad och i lärarnas kvalifikationer. Studerande som genomgått kurs på folkhögskola har rätt att få ett intyg därom. Skolans styrelse får dessutom besluta att ett studieomdöme skall ges elever som önskar detta. Studieomdömet skall främst avse att ge vägledning om den studerandes förutsättningar att tillgodogöra sig fortsatt utbildning. Mot bakgrund av att det nu inte förefaller troligt att en kom- mande folkhögskoleutredning kommer att resultera i några ändringar i dessa avseenden. bör frågan om examination utredas i annan ordning. Tills vidare bör det nuvarande examinationsförfarandet behållas och regeringen få besluta om omfattningen och om medelsanvisningen för ändamålet. Jag vill framhålla att det inte finns något hinder för att de folkhögskolor som utbildar kantorer samt Sköndalsinstittitet och centrala kyrkliga organ av eget initiativ tar upp till övervägande hur den framtida kantorsutbild- ningen lämpligen kan läggas upp. Jag tar för givet att SÖ och UHÄ står till förfogande för det samråd Sådana överväganden kan påkalla. Jag vill erinra om att SÖ är tillsynsmyndighet för folkhögskolorna och att det ankommer på den att godkänna de studieplaner som för folkhögskolans del motsvarar utbildningsplaner. Vissa utgångspunkter för överväganden torde-kunna erhållas genom den översyn av musikhögskolornas'musiklärarutbildning och den högre kyrkomusikerutbildningen somjag kommer att föreslå i det följande. liksom genom samråd med Musikaliska akademien, som har erfarenhet av nuvarande utbildningsvägar. Utbildningen för kombinerad lärar- och kantorstjänstgöring: Utredning- en har föreslagit att utbildningen för kombinerad lärar-och kantorstjänst- göring skall anordnas i anslutning till högskolans musiklärarutbildning och äga rum där högre kyrkomusikalisk utbildning anordnas (Stockholm. Göte- borg. Malmö och Piteå). Riksdagen beslutade våren 1985 om en ny lärarutbildning för grundsko- lan (prop. 1984/851122. UbU 31, rskr. 366). Denna utbildning skall inledas hösten 1988. ' Musik hör till de s. k. praktiskt-estetiska ämnena i skolan. För undervis- ning i sådana ämncn finns det inom lärarutbildningen för närvarande både linjer där det praktiskt-estetiska ämnet kombineras med något annat ämne och linjer som inte omfattar något ytterligare ämne. s. k. ettämnesutbild- ning. Sådan ettämnesutbildning avses finnas kvar även i fortsättningen och liksom hittills ge kompetens att undervisa i såväl grundskolan som gymna- sieskolanoch inom vuxenutbildningen. Vad gäller utbildningen av lärare i ett praktiskt-estetiskt ämne och ett annat ämne för tjänstgöring inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen. har chefen för utbildningsdeparte- mentet i årets budgetproposition föreslagit att den utbildningen skall inord- nas i ämneslärarlinjen (prop. 1987/88:100, bil. 10. s. 275). Utredningen har för sin del tänkt sig att inom ramen för den fyraåriga utbildningen till musiklärare (160 poäng) skall kunna ske ett kyrkomusika- liskt tillval som omfattar 30 poäng. 'l'vå sådana kombinationsmöjligheter
mening framför allt i det sätt varpå utbildningen är anordnad och i lärarnas kvalifikationer.
mening framför allt i det sätt varpå utbildningen är anordnad och i lärarnas
mening
framför
allt
i
det
sätt
varpå
utbildningen
är
anordnad
och
i
lärarnas
kvalifikationer.
kvalifikationer.
Studerande som genomgått kurs på folkhögskola har rätt att få ett intyg därom. Skolans styrelse får dessutom besluta att ett studieomdöme skall ges elever som önskar detta. Studieomdömet skall främst avse att ge vägledning om den studerandes förutsättningar att tillgodogöra sig fortsatt utbildning. Mot bakgrund av att det nu inte förefaller troligt att en kom- mande folkhögskoleutredning kommer att resultera i några ändringar i dessa avseenden. bör frågan om examination utredas i annan ordning. Tills vidare bör det nuvarande examinationsförfarandet behållas och regeringen få besluta om omfattningen och om medelsanvisningen för ändamålet.
Studerande som genomgått kurs på folkhögskola har rätt att få ett intyg
Studerande
som
genomgått
kurs
på
folkhögskola
har
rätt
att
få
ett
intyg
därom. Skolans styrelse får dessutom besluta att ett studieomdöme skall
därom.
Skolans
styrelse
får
dessutom
besluta
att
ett
studieomdöme
skall
ges elever som önskar detta. Studieomdömet skall främst avse att ge
ges
elever
som
önskar
detta.
Studieomdömet
skall
främst
avse
att
ge
vägledning om den studerandes förutsättningar att tillgodogöra sig fortsatt
vägledning
om
den
studerandes
förutsättningar
att
tillgodogöra
sig
fortsatt
utbildning. Mot bakgrund av att det nu inte förefaller troligt att en kom-
utbildning.
Mot
bakgrund
av
att
det
nu
inte
förefaller
troligt
att
en
kom-
mande folkhögskoleutredning kommer att resultera i några ändringar i
mande
folkhögskoleutredning
kommer
att
resultera
i
några
ändringar
i
dessa avseenden. bör frågan om examination utredas i annan ordning. Tills
dessa
avseenden.
bör
frågan
om
examination
utredas
i
annan
ordning.
Tills
vidare bör det nuvarande examinationsförfarandet behållas och regeringen
vidare
bör
det
nuvarande
examinationsförfarandet
behållas
och
regeringen
få besluta om omfattningen och om medelsanvisningen för ändamålet.
få
besluta
om
omfattningen
och
om
medelsanvisningen
för
ändamålet.
Jag vill framhålla att det inte finns något hinder för att de folkhögskolor som utbildar kantorer samt Sköndalsinstittitet och centrala kyrkliga organ av eget initiativ tar upp till övervägande hur den framtida kantorsutbild- ningen lämpligen kan läggas upp. Jag tar för givet att SÖ och UHÄ står till förfogande för det samråd Sådana överväganden kan påkalla. Jag vill erinra om att SÖ är tillsynsmyndighet för folkhögskolorna och att det ankommer på den att godkänna de studieplaner som för folkhögskolans del motsvarar utbildningsplaner. Vissa utgångspunkter för överväganden torde-kunna erhållas genom den översyn av musikhögskolornas'musiklärarutbildning och den högre kyrkomusikerutbildningen somjag kommer att föreslå i det följande. liksom genom samråd med Musikaliska akademien, som har erfarenhet av nuvarande utbildningsvägar.
Jag vill framhålla att det inte finns något hinder för att de folkhögskolor
Jag
vill
framhålla
att
det
inte
finns
något
hinder
för
att
de
folkhögskolor
som utbildar kantorer samt Sköndalsinstittitet och centrala kyrkliga organ
som
utbildar
kantorer
samt
Sköndalsinstittitet
och
centrala
kyrkliga
organ
av eget initiativ tar upp till övervägande hur den framtida kantorsutbild-
av
eget
initiativ
tar
upp
till
övervägande
hur
den
framtida
kantorsutbild-
ningen lämpligen kan läggas upp. Jag tar för givet att SÖ och UHÄ står till
ningen
lämpligen
kan
läggas
upp.
Jag
tar
för
givet
att
SÖ
och
UHÄ
står
till
förfogande för det samråd Sådana överväganden kan påkalla. Jag vill erinra
förfogande
för
det
samråd
Sådana
överväganden
kan
påkalla.
Jag
vill
erinra
om att SÖ är tillsynsmyndighet för folkhögskolorna och att det ankommer
om
att
SÖ
är
tillsynsmyndighet
för
folkhögskolorna
och
att
det
ankommer
på den att godkänna de studieplaner som för folkhögskolans del motsvarar
på
den
att
godkänna
de
studieplaner
som
för
folkhögskolans
del
motsvarar
utbildningsplaner. Vissa utgångspunkter för överväganden torde-kunna
utbildningsplaner.
Vissa
utgångspunkter
för
överväganden
torde-kunna
erhållas genom den översyn av musikhögskolornas'musiklärarutbildning
erhållas
genom
den
översyn
av
musikhögskolornas'musiklärarutbildning
och den högre kyrkomusikerutbildningen somjag kommer att föreslå i det
och
den
högre
kyrkomusikerutbildningen
somjag
kommer
att
föreslå
i
det
följande. liksom genom samråd med Musikaliska akademien, som har
följande.
liksom
genom
samråd
med
Musikaliska
akademien,
som
har
erfarenhet av nuvarande utbildningsvägar.
erfarenhet
av
nuvarande
utbildningsvägar.
Utbildningen för kombinerad lärar- och kantorstjänstgöring: Utredning- en har föreslagit att utbildningen för kombinerad lärar-och kantorstjänst- göring skall anordnas i anslutning till högskolans musiklärarutbildning och äga rum där högre kyrkomusikalisk utbildning anordnas (Stockholm. Göte- borg. Malmö och Piteå).
Utbildningen för kombinerad lärar- och kantorstjänstgöring: Utredning-
Utbildningen
för
kombinerad
lärar-
och
kantorstjänstgöring:
Utredning-
en har föreslagit att utbildningen för kombinerad lärar-och kantorstjänst-
en
har
föreslagit
att
utbildningen
för
kombinerad
lärar-och
kantorstjänst-
göring skall anordnas i anslutning till högskolans musiklärarutbildning och
göring
skall
anordnas
i
anslutning
till
högskolans
musiklärarutbildning
och
äga rum där högre kyrkomusikalisk utbildning anordnas (Stockholm. Göte-
äga
rum
där
högre
kyrkomusikalisk
utbildning
anordnas
(Stockholm.
Göte-
borg. Malmö och Piteå).
borg.
Malmö
och
Piteå).
Riksdagen beslutade våren 1985 om en ny lärarutbildning för grundsko- lan (prop. 1984/851122. UbU 31, rskr. 366). Denna utbildning skall inledas hösten 1988. '
Riksdagen beslutade våren 1985 om en ny lärarutbildning för grundsko-
Riksdagen
beslutade
våren
1985
om
en
ny
lärarutbildning
för
grundsko-
lan (prop. 1984/851122. UbU 31, rskr. 366). Denna utbildning skall inledas
lan
(prop.
1984/851122.
UbU
31,
rskr.
366).
Denna
utbildning
skall
inledas
hösten 1988. '
hösten
1988.
'
Musik hör till de s. k. praktiskt-estetiska ämnena i skolan. För undervis- ning i sådana ämncn finns det inom lärarutbildningen för närvarande både linjer där det praktiskt-estetiska ämnet kombineras med något annat ämne och linjer som inte omfattar något ytterligare ämne. s. k. ettämnesutbild- ning. Sådan ettämnesutbildning avses finnas kvar även i fortsättningen och liksom hittills ge kompetens att undervisa i såväl grundskolan som gymna- sieskolanoch inom vuxenutbildningen. Vad gäller utbildningen av lärare i ett praktiskt-estetiskt ämne och ett annat ämne för tjänstgöring inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen. har chefen för utbildningsdeparte- mentet i årets budgetproposition föreslagit att den utbildningen skall inord- nas i ämneslärarlinjen (prop. 1987/88:100, bil. 10. s. 275).
Musik hör till de s. k. praktiskt-estetiska ämnena i skolan. För undervis-
Musik
hör
till
de
s.
k.
praktiskt-estetiska
ämnena
i
skolan.
För
undervis-
ning i sådana ämncn finns det inom lärarutbildningen för närvarande både
ning
i
sådana
ämncn
finns
det
inom
lärarutbildningen
för
närvarande
både
linjer där det praktiskt-estetiska ämnet kombineras med något annat ämne
linjer
där
det
praktiskt-estetiska
ämnet
kombineras
med
något
annat
ämne
och linjer som inte omfattar något ytterligare ämne. s. k. ettämnesutbild-
och
linjer
som
inte
omfattar
något
ytterligare
ämne.
s.
k.
ettämnesutbild-
ning. Sådan ettämnesutbildning avses finnas kvar även i fortsättningen och
ning.
Sådan
ettämnesutbildning
avses
finnas
kvar
även
i
fortsättningen
och
liksom hittills ge kompetens att undervisa i såväl grundskolan som gymna-
liksom
hittills
ge
kompetens
att
undervisa
i
såväl
grundskolan
som
gymna-
sieskolanoch inom vuxenutbildningen. Vad gäller utbildningen av lärare i
sieskolanoch
inom
vuxenutbildningen.
Vad
gäller
utbildningen
av
lärare
i
ett praktiskt-estetiskt ämne och ett annat ämne för tjänstgöring inom
ett
praktiskt-estetiskt
ämne
och
ett
annat
ämne
för
tjänstgöring
inom
gymnasieskolan och vuxenutbildningen. har chefen för utbildningsdeparte-
gymnasieskolan
och
vuxenutbildningen.
har
chefen
för
utbildningsdeparte-
mentet i årets budgetproposition föreslagit att den utbildningen skall inord-
mentet
i
årets
budgetproposition
föreslagit
att
den
utbildningen
skall
inord-
nas i ämneslärarlinjen (prop. 1987/88:100, bil. 10. s. 275).
nas
i
ämneslärarlinjen
(prop.
1987/88:100,
bil.
10.
s.
275).
Utredningen har för sin del tänkt sig att inom ramen för den fyraåriga utbildningen till musiklärare (160 poäng) skall kunna ske ett kyrkomusika- liskt tillval som omfattar 30 poäng. 'l'vå sådana kombinationsmöjligheter
Utredningen har för sin del tänkt sig att inom ramen för den fyraåriga
Utredningen
har
för
sin
del
tänkt
sig
att
inom
ramen
för
den
fyraåriga
utbildningen till musiklärare (160 poäng) skall kunna ske ett kyrkomusika-
utbildningen
till
musiklärare
(160
poäng)
skall
kunna
ske
ett
kyrkomusika-
liskt tillval som omfattar 30 poäng. 'l'vå sådana kombinationsmöjligheter
liskt
tillval
som
omfattar
30
poäng.
'l'vå
sådana
kombinationsmöjligheter
bedöms kunna anordnas utan svårighet, nämligen vid utbildningen för '
bedöms kunna anordnas utan svårighet, nämligen vid utbildningen för '
bedöms kunna anordnas utan svårighet, nämligen vid utbildningen för '
bedöms
kunna
anordnas
utan
svårighet,
nämligen
vid
utbildningen
för
'
musiklärare i det allmänna skolväsendet, den s. k. G/G-varianten. varvid tillvalet av kyrkomusik skall ske inom ramen för ett s.k. tillvalsblock om
musiklärare i det allmänna skolväsendet, den s. k. G/G-varianten. varvid tillvalet av kyrkomusik skall ske inom ramen för ett s.k. tillvalsblock om
musiklärare i det allmänna skolväsendet, den s. k. G/G-varianten. varvid
musiklärare
i
det
allmänna
skolväsendet,
den
s.
k.
G/G-varianten.
varvid
tillvalet av kyrkomusik skall ske inom ramen för ett s.k. tillvalsblock om
tillvalet
av
kyrkomusik
skall
ske
inom
ramen
för
ett
s.k.
tillvalsblock
om
Prop.
1987/88:
144
44
44
44
44
50 poäng som redan är förutsett för utbildningen. och dessutom inom den variant. I/E-varianten, som är inriktad på verksamhet som instrumental— och ensembleledarpedagog. Utöver dessa bägge av utredningen framlagda förslag föreslår utredning- en att åt UHÄ skall uppdras att undersöka om det inte går att inom ramen för högst 180 poäng få till stånd en utbildning som förutom behörighet som musiklärare i grundskolan och lärare för senare årskurser i något av ämne- na svenska. ett modernt språk eller matematik också ger kantorsbehörig- het. Förslaget att anordna utbildningen för kombinationstjänster i anknyt— ning till musiklärarutbildningen och den högre kyrkomusikaliska utbild- ningen hari sina huvuddrag vunnit gott stöd under remissbehandlingen. De olika förslagen har närmare berörts i bl.a. remissyttrandena från UHÄ och i av ämbetet inhämtade yttranden från olika utbildningsenheter samt av Musikaliska akademien. Akademien har därvid anfört att poängsumman 30 avseende den kyrkomusikaliskt inriktade utbildningen inte prövats till- räckligt noga av utredningen. Akademien, som noga understrukit vikten av att kombinationsalternativen ger tillräcklig kyrkomusikalisk kompetens, har bedömt poängtalet 30 som otillräckligt och bl.a. anfört att det går bra att i utbildningen av musiklärare i det allmänna skolväsendet inpassa upp till 50 poäng kyrkomusikalisk utbildning, varigenom sammantaget säkert en bättre församlingsarbetarkompetens skulle erhållas än vid den av utred- ningen föreslagna kantorsutbildningen om 80 poäng. Vad beträffar instru- mentallärarutbildningen har akademien på anförda skäl förklarat att det inte egentligen finns utrymme för mer än som mest ett kyrkomusikaliskt tillval om 20 poäng. Dock har akademien med hänvisning till kunnandet i övrigt hos dessa elevgrupper inte velat utesluta att en närmare undersök- ning i alla fall skulle kunna visa på framkomliga vägar. Jag har i det föregående (avsnitt 2.5.2) funnit att skolkantorstjänsterna inte kan behållas men att det bör finnas kvar en möjlighet att kombinera lärartjänstgöring med kyrkomusikalisk verksamhet. Remissbehandlingen har visat att det är en framkomlig väg att såsom utredningen föreslagit öppna möjligheter för ett visst kyrkomusikaliskt tillval på sådana musiklä- rarlinjer som avser ettämnesundervisning. UHÄ bör sålunda ges i uppdrag att pröva möjligheterna att utforma utbildningsalternativ som på detta sätt kan ge kantorsbehörighet. Jag avser att efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet återkomma till regeringen med förslag till upp- drag till UHÄ av denna innebörd. Uppdraget bör utföras i samråd med SÖ. Folkhögskoleutbildningens dimensionering och lokalisering: Enligt utred- ningens beräkningar kommer det för den närmaste perioden att behövas en ökning av antalet årligen utexaminerade kantorer från nuvarande omkring 75 till 85 eller 90. Det skulle alltså röra sig om en utökning av antalet nybörjarplatser med 10— 15. Utredningens beräkningar har bedömts vara i underkant av en del re- missinstanser. För egen del anser jag att beräkningarna är behäftade med en rätt stor osäkerhetsmarginal. Det råder i dag brist på kyrkomusiker. Någon säker bild av det framtida behovet kan dock inte erhållas förrän den nya organisationen i pastoraten fått sin form. Prop. 1987/88: 144
50 poäng som redan är förutsett för utbildningen. och dessutom inom den variant. I/E-varianten, som är inriktad på verksamhet som instrumental— och ensembleledarpedagog. Utöver dessa bägge av utredningen framlagda förslag föreslår utredning- en att åt UHÄ skall uppdras att undersöka om det inte går att inom ramen för högst 180 poäng få till stånd en utbildning som förutom behörighet som musiklärare i grundskolan och lärare för senare årskurser i något av ämne- na svenska. ett modernt språk eller matematik också ger kantorsbehörig- het. Förslaget att anordna utbildningen för kombinationstjänster i anknyt— ning till musiklärarutbildningen och den högre kyrkomusikaliska utbild- ningen hari sina huvuddrag vunnit gott stöd under remissbehandlingen. De olika förslagen har närmare berörts i bl.a. remissyttrandena från UHÄ och i av ämbetet inhämtade yttranden från olika utbildningsenheter samt av Musikaliska akademien. Akademien har därvid anfört att poängsumman 30 avseende den kyrkomusikaliskt inriktade utbildningen inte prövats till- räckligt noga av utredningen. Akademien, som noga understrukit vikten av att kombinationsalternativen ger tillräcklig kyrkomusikalisk kompetens, har bedömt poängtalet 30 som otillräckligt och bl.a. anfört att det går bra att i utbildningen av musiklärare i det allmänna skolväsendet inpassa upp till 50 poäng kyrkomusikalisk utbildning, varigenom sammantaget säkert en bättre församlingsarbetarkompetens skulle erhållas än vid den av utred- ningen föreslagna kantorsutbildningen om 80 poäng. Vad beträffar instru- mentallärarutbildningen har akademien på anförda skäl förklarat att det inte egentligen finns utrymme för mer än som mest ett kyrkomusikaliskt tillval om 20 poäng. Dock har akademien med hänvisning till kunnandet i övrigt hos dessa elevgrupper inte velat utesluta att en närmare undersök- ning i alla fall skulle kunna visa på framkomliga vägar. Jag har i det föregående (avsnitt 2.5.2) funnit att skolkantorstjänsterna inte kan behållas men att det bör finnas kvar en möjlighet att kombinera lärartjänstgöring med kyrkomusikalisk verksamhet. Remissbehandlingen har visat att det är en framkomlig väg att såsom utredningen föreslagit öppna möjligheter för ett visst kyrkomusikaliskt tillval på sådana musiklä- rarlinjer som avser ettämnesundervisning. UHÄ bör sålunda ges i uppdrag att pröva möjligheterna att utforma utbildningsalternativ som på detta sätt kan ge kantorsbehörighet. Jag avser att efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet återkomma till regeringen med förslag till upp- drag till UHÄ av denna innebörd. Uppdraget bör utföras i samråd med SÖ. Folkhögskoleutbildningens dimensionering och lokalisering: Enligt utred- ningens beräkningar kommer det för den närmaste perioden att behövas en ökning av antalet årligen utexaminerade kantorer från nuvarande omkring 75 till 85 eller 90. Det skulle alltså röra sig om en utökning av antalet nybörjarplatser med 10— 15. Utredningens beräkningar har bedömts vara i underkant av en del re- missinstanser. För egen del anser jag att beräkningarna är behäftade med en rätt stor osäkerhetsmarginal. Det råder i dag brist på kyrkomusiker. Någon säker bild av det framtida behovet kan dock inte erhållas förrän den nya organisationen i pastoraten fått sin form.
50 poäng som redan är förutsett för utbildningen. och dessutom inom den variant. I/E-varianten, som är inriktad på verksamhet som instrumental— och ensembleledarpedagog.
50 poäng som redan är förutsett för utbildningen. och dessutom inom den
50
poäng
som
redan
är
förutsett
för
utbildningen.
och
dessutom
inom
den
variant. I/E-varianten, som är inriktad på verksamhet som instrumental—
variant.
I/E-varianten,
som
är
inriktad
på
verksamhet
som
instrumental—
och ensembleledarpedagog.
och
ensembleledarpedagog.
Utöver dessa bägge av utredningen framlagda förslag föreslår utredning- en att åt UHÄ skall uppdras att undersöka om det inte går att inom ramen för högst 180 poäng få till stånd en utbildning som förutom behörighet som musiklärare i grundskolan och lärare för senare årskurser i något av ämne- na svenska. ett modernt språk eller matematik också ger kantorsbehörig- het.
Utöver dessa bägge av utredningen framlagda förslag föreslår utredning-
Utöver
dessa
bägge
av
utredningen
framlagda
förslag
föreslår
utredning-
en att åt UHÄ skall uppdras att undersöka om det inte går att inom ramen
en
att
åt
UHÄ
skall
uppdras
att
undersöka
om
det
inte
går
att
inom
ramen
för högst 180 poäng få till stånd en utbildning som förutom behörighet som
för
högst
180
poäng
få
till
stånd
en
utbildning
som
förutom
behörighet
som
musiklärare i grundskolan och lärare för senare årskurser i något av ämne-
musiklärare
i
grundskolan
och
lärare
för
senare
årskurser
i
något
av
ämne-
na svenska. ett modernt språk eller matematik också ger kantorsbehörig-
na
svenska.
ett
modernt
språk
eller
matematik
också
ger
kantorsbehörig-
het.
het.
Förslaget att anordna utbildningen för kombinationstjänster i anknyt— ning till musiklärarutbildningen och den högre kyrkomusikaliska utbild- ningen hari sina huvuddrag vunnit gott stöd under remissbehandlingen. De olika förslagen har närmare berörts i bl.a. remissyttrandena från UHÄ och i av ämbetet inhämtade yttranden från olika utbildningsenheter samt av Musikaliska akademien. Akademien har därvid anfört att poängsumman 30 avseende den kyrkomusikaliskt inriktade utbildningen inte prövats till- räckligt noga av utredningen. Akademien, som noga understrukit vikten av att kombinationsalternativen ger tillräcklig kyrkomusikalisk kompetens, har bedömt poängtalet 30 som otillräckligt och bl.a. anfört att det går bra att i utbildningen av musiklärare i det allmänna skolväsendet inpassa upp till 50 poäng kyrkomusikalisk utbildning, varigenom sammantaget säkert en bättre församlingsarbetarkompetens skulle erhållas än vid den av utred- ningen föreslagna kantorsutbildningen om 80 poäng. Vad beträffar instru- mentallärarutbildningen har akademien på anförda skäl förklarat att det inte egentligen finns utrymme för mer än som mest ett kyrkomusikaliskt tillval om 20 poäng. Dock har akademien med hänvisning till kunnandet i övrigt hos dessa elevgrupper inte velat utesluta att en närmare undersök- ning i alla fall skulle kunna visa på framkomliga vägar.
Förslaget att anordna utbildningen för kombinationstjänster i anknyt—
Förslaget
att
anordna
utbildningen
för
kombinationstjänster
i
anknyt—
ning till musiklärarutbildningen och den högre kyrkomusikaliska utbild-
ning
till
musiklärarutbildningen
och
den
högre
kyrkomusikaliska
utbild-
ningen hari sina huvuddrag vunnit gott stöd under remissbehandlingen. De
ningen
hari
sina
huvuddrag
vunnit
gott
stöd
under
remissbehandlingen.
De
olika förslagen har närmare berörts i bl.a. remissyttrandena från UHÄ och
olika
förslagen
har
närmare
berörts
i
bl.a.
remissyttrandena
från
UHÄ
och
i av ämbetet inhämtade yttranden från olika utbildningsenheter samt av
i
av
ämbetet
inhämtade
yttranden
från
olika
utbildningsenheter
samt
av
Musikaliska akademien. Akademien har därvid anfört att poängsumman 30
Musikaliska
akademien.
Akademien
har
därvid
anfört
att
poängsumman
30
avseende den kyrkomusikaliskt inriktade utbildningen inte prövats till-
avseende
den
kyrkomusikaliskt
inriktade
utbildningen
inte
prövats
till-
räckligt noga av utredningen. Akademien, som noga understrukit vikten av
räckligt
noga
av
utredningen.
Akademien,
som
noga
understrukit
vikten
av
att kombinationsalternativen ger tillräcklig kyrkomusikalisk kompetens,
att
kombinationsalternativen
ger
tillräcklig
kyrkomusikalisk
kompetens,
har bedömt poängtalet 30 som otillräckligt och bl.a. anfört att det går bra
har
bedömt
poängtalet
30
som
otillräckligt
och
bl.a.
anfört
att
det
går
bra
att i utbildningen av musiklärare i det allmänna skolväsendet inpassa upp
att
i
utbildningen
av
musiklärare
i
det
allmänna
skolväsendet
inpassa
upp
till 50 poäng kyrkomusikalisk utbildning, varigenom sammantaget säkert
till
50
poäng
kyrkomusikalisk
utbildning,
varigenom
sammantaget
säkert
en bättre församlingsarbetarkompetens skulle erhållas än vid den av utred-
en
bättre
församlingsarbetarkompetens
skulle
erhållas
än
vid
den
av
utred-
ningen föreslagna kantorsutbildningen om 80 poäng. Vad beträffar instru-
ningen
föreslagna
kantorsutbildningen
om
80
poäng.
Vad
beträffar
instru-
mentallärarutbildningen har akademien på anförda skäl förklarat att det
mentallärarutbildningen
har
akademien
på
anförda
skäl
förklarat
att
det
inte egentligen finns utrymme för mer än som mest ett kyrkomusikaliskt
inte
egentligen
finns
utrymme
för
mer
än
som
mest
ett
kyrkomusikaliskt
tillval om 20 poäng. Dock har akademien med hänvisning till kunnandet i
tillval
om
20
poäng.
Dock
har
akademien
med
hänvisning
till
kunnandet
i
övrigt hos dessa elevgrupper inte velat utesluta att en närmare undersök-
övrigt
hos
dessa
elevgrupper
inte
velat
utesluta
att
en
närmare
undersök-
ning i alla fall skulle kunna visa på framkomliga vägar.
ning
i
alla
fall
skulle
kunna
visa
på
framkomliga
vägar.
Jag har i det föregående (avsnitt 2.5.2) funnit att skolkantorstjänsterna inte kan behållas men att det bör finnas kvar en möjlighet att kombinera lärartjänstgöring med kyrkomusikalisk verksamhet. Remissbehandlingen har visat att det är en framkomlig väg att såsom utredningen föreslagit öppna möjligheter för ett visst kyrkomusikaliskt tillval på sådana musiklä- rarlinjer som avser ettämnesundervisning. UHÄ bör sålunda ges i uppdrag att pröva möjligheterna att utforma utbildningsalternativ som på detta sätt kan ge kantorsbehörighet. Jag avser att efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet återkomma till regeringen med förslag till upp- drag till UHÄ av denna innebörd. Uppdraget bör utföras i samråd med SÖ.
Jag har i det föregående (avsnitt 2.5.2) funnit att skolkantorstjänsterna
Jag
har
i
det
föregående
(avsnitt
2.5.2)
funnit
att
skolkantorstjänsterna
inte kan behållas men att det bör finnas kvar en möjlighet att kombinera
inte
kan
behållas
men
att
det
bör
finnas
kvar
en
möjlighet
att
kombinera
lärartjänstgöring med kyrkomusikalisk verksamhet. Remissbehandlingen
lärartjänstgöring
med
kyrkomusikalisk
verksamhet.
Remissbehandlingen
har visat att det är en framkomlig väg att såsom utredningen föreslagit
har
visat
att
det
är
en
framkomlig
väg
att
såsom
utredningen
föreslagit
öppna möjligheter för ett visst kyrkomusikaliskt tillval på sådana musiklä-
öppna
möjligheter
för
ett
visst
kyrkomusikaliskt
tillval
på
sådana
musiklä-
rarlinjer som avser ettämnesundervisning. UHÄ bör sålunda ges i uppdrag
rarlinjer
som
avser
ettämnesundervisning.
UHÄ
bör
sålunda
ges
i
uppdrag
att pröva möjligheterna att utforma utbildningsalternativ som på detta sätt
att
pröva
möjligheterna
att
utforma
utbildningsalternativ
som
på
detta
sätt
kan ge kantorsbehörighet. Jag avser att efter samråd med chefen för
kan
ge
kantorsbehörighet.
Jag
avser
att
efter
samråd
med
chefen
för
utbildningsdepartementet återkomma till regeringen med förslag till upp-
utbildningsdepartementet
återkomma
till
regeringen
med
förslag
till
upp-
drag till UHÄ av denna innebörd. Uppdraget bör utföras i samråd med SÖ.
drag
till
UHÄ
av
denna
innebörd.
Uppdraget
bör
utföras
i
samråd
med
SÖ.
Folkhögskoleutbildningens dimensionering och lokalisering: Enligt utred- ningens beräkningar kommer det för den närmaste perioden att behövas en ökning av antalet årligen utexaminerade kantorer från nuvarande omkring 75 till 85 eller 90. Det skulle alltså röra sig om en utökning av antalet nybörjarplatser med 10— 15.
Folkhögskoleutbildningens dimensionering och lokalisering: Enligt utred-
Folkhögskoleutbildningens
dimensionering
och
lokalisering:
Enligt
utred-
ningens beräkningar kommer det för den närmaste perioden att behövas en
ningens
beräkningar
kommer
det
för
den
närmaste
perioden
att
behövas
en
ökning av antalet årligen utexaminerade kantorer från nuvarande omkring
ökning
av
antalet
årligen
utexaminerade
kantorer
från
nuvarande
omkring
75 till 85 eller 90. Det skulle alltså röra sig om en utökning av antalet
75
till
85
eller
90.
Det
skulle
alltså
röra
sig
om
en
utökning
av
antalet
nybörjarplatser med 10— 15.
nybörjarplatser
med
10—
15.
Utredningens beräkningar har bedömts vara i underkant av en del re- missinstanser. För egen del anser jag att beräkningarna är behäftade med en rätt stor osäkerhetsmarginal. Det råder i dag brist på kyrkomusiker. Någon säker bild av det framtida behovet kan dock inte erhållas förrän den nya organisationen i pastoraten fått sin form.
Utredningens beräkningar har bedömts vara i underkant av en del re-
Utredningens
beräkningar
har
bedömts
vara
i
underkant
av
en
del
re-
missinstanser. För egen del anser jag att beräkningarna är behäftade med
missinstanser.
För
egen
del
anser
jag
att
beräkningarna
är
behäftade
med
en rätt stor osäkerhetsmarginal. Det råder i dag brist på kyrkomusiker.
en
rätt
stor
osäkerhetsmarginal.
Det
råder
i
dag
brist
på
kyrkomusiker.
Någon säker bild av det framtida behovet kan dock inte erhållas förrän den
Någon
säker
bild
av
det
framtida
behovet
kan
dock
inte
erhållas
förrän
den
nya organisationen i pastoraten fått sin form.
nya
organisationen
i
pastoraten
fått
sin
form.
Prop.
1987/88:
144
Jag vill framhålla att utredningen vid sin bedömning av det för närvaran- de tillgängliga antalet utbildningsplatser och det framtida behovet av såda- na har tagit hänsyn endast till vissa av de folkhögskolor där kantorsutbild- ning för närvarande bedrivs. Utredningen nämner skolorna i Oskarshamn. Mellansel och Ransäter (Geijerskolan). där examination sedan längre tid anordnats av Musikaliska akademien. samt dessutom skolan i Hjo. där det också nyligen blivit möjligt att examinera kantorer i omedelbar anslutning till utbildningen. Däremot omnämner utredningen inte exempelvis folkhög- skolan i Vadstena. där kantorsutbildning bedrivits sedan åtskilliga är. Där får emellertid eleverna efter avslutad utbildning undergå examination på annan ort. Förutom de nu nämnda skolorna finns det ytterligare ett antal folkhögskolor som har resurser att bedriva musikundervisning. Det har även framkommit att utbildningen på Sköndalsinstitutet kan utökas, under förutsättning att medel ställs till förfogande. För egen del anser jag att det är viktigt att framhålla att det inte är eller bör vara möjligt för staten att föreskriva vilka folkhögskolor som skall bedriva musikundervisning för blivande kantorer. I princip kan utbildning- en anordnas på alla de folkhögskolor där ekonomiska resurser finns och kompetenta lärarkrafter kan rekryteras. Emellertid är kantorsutbildningen. liksom annan musikundervisning. särskilt resurskrävande. Av detjag inledningsvis anfört framgår att utrym- met för det statliga stödet för kantorsutbildningen är begränsat. [ detta sammanhang vill jag emellertid åter erinra om de bidrag som genom kyrkofonden ställs till förfogande för utbildning av kyrkomusiker. Dessa bidrag uppgår för det innevarande budgetåret till 1 392 500 kr. sam- manlagt för olika kostnader som hänför sig till utbildning och examination av kantorer och utbildning av orgelspelare. En ej oväsentlig del av kostna- derna — drygt 250000 kr. — avser det nuvarande examinationsförfarandet. Utbildning av kyrkomusiker är givetvis ett sådant ändamål. för vilket även i fortsättningen kommer att kunna utgå stöd från kyrkofonden. Om särskil- da kurser för organist- och kantorsexamen samt pedagogisk examen för kyrkokantorer inte längre behövs i framtiden. kan de utgående bidragen omdisponeras. Avskaffas vidare den nuvarande formen för examina- tionen. kan ytterligare resurser frigöras. 2.II.2 Utbildningen av organister Min bedömning: Inriktningen och uppläggningen av den högre kyr- komusikerutbildningen bör ses över. Syftet med översynen bör vara att inom den nuvarande 160-poängsramen och med bibehållen stan- dard pä det musikaliska innehållet anpassa utbildningen till dagens behov och med ett bättre tillvaratagande av möjligheterna till fyll- nadstjänstgöring även inom det allmänna skolväsendet ge en så god förberedelse som möjligt för yrkesrollen i församlingen. Översynen kan lämpligen göras av UHÄ i samråd med berörda grupper och myndigheter. Prop. 1987/88: 144 46
Jag vill framhålla att utredningen vid sin bedömning av det för närvaran- de tillgängliga antalet utbildningsplatser och det framtida behovet av såda- na har tagit hänsyn endast till vissa av de folkhögskolor där kantorsutbild- ning för närvarande bedrivs. Utredningen nämner skolorna i Oskarshamn. Mellansel och Ransäter (Geijerskolan). där examination sedan längre tid anordnats av Musikaliska akademien. samt dessutom skolan i Hjo. där det också nyligen blivit möjligt att examinera kantorer i omedelbar anslutning till utbildningen. Däremot omnämner utredningen inte exempelvis folkhög- skolan i Vadstena. där kantorsutbildning bedrivits sedan åtskilliga är. Där får emellertid eleverna efter avslutad utbildning undergå examination på annan ort. Förutom de nu nämnda skolorna finns det ytterligare ett antal folkhögskolor som har resurser att bedriva musikundervisning. Det har även framkommit att utbildningen på Sköndalsinstitutet kan utökas, under förutsättning att medel ställs till förfogande. För egen del anser jag att det är viktigt att framhålla att det inte är eller bör vara möjligt för staten att föreskriva vilka folkhögskolor som skall bedriva musikundervisning för blivande kantorer. I princip kan utbildning- en anordnas på alla de folkhögskolor där ekonomiska resurser finns och kompetenta lärarkrafter kan rekryteras. Emellertid är kantorsutbildningen. liksom annan musikundervisning. särskilt resurskrävande. Av detjag inledningsvis anfört framgår att utrym- met för det statliga stödet för kantorsutbildningen är begränsat. [ detta sammanhang vill jag emellertid åter erinra om de bidrag som genom kyrkofonden ställs till förfogande för utbildning av kyrkomusiker. Dessa bidrag uppgår för det innevarande budgetåret till 1 392 500 kr. sam- manlagt för olika kostnader som hänför sig till utbildning och examination av kantorer och utbildning av orgelspelare. En ej oväsentlig del av kostna- derna — drygt 250000 kr. — avser det nuvarande examinationsförfarandet. Utbildning av kyrkomusiker är givetvis ett sådant ändamål. för vilket även i fortsättningen kommer att kunna utgå stöd från kyrkofonden. Om särskil- da kurser för organist- och kantorsexamen samt pedagogisk examen för kyrkokantorer inte längre behövs i framtiden. kan de utgående bidragen omdisponeras. Avskaffas vidare den nuvarande formen för examina- tionen. kan ytterligare resurser frigöras.
Jag vill framhålla att utredningen vid sin bedömning av det för närvaran- de tillgängliga antalet utbildningsplatser och det framtida behovet av såda- na har tagit hänsyn endast till vissa av de folkhögskolor där kantorsutbild- ning för närvarande bedrivs. Utredningen nämner skolorna i Oskarshamn. Mellansel och Ransäter (Geijerskolan). där examination sedan längre tid anordnats av Musikaliska akademien. samt dessutom skolan i Hjo. där det också nyligen blivit möjligt att examinera kantorer i omedelbar anslutning till utbildningen. Däremot omnämner utredningen inte exempelvis folkhög- skolan i Vadstena. där kantorsutbildning bedrivits sedan åtskilliga är. Där får emellertid eleverna efter avslutad utbildning undergå examination på annan ort. Förutom de nu nämnda skolorna finns det ytterligare ett antal folkhögskolor som har resurser att bedriva musikundervisning. Det har även framkommit att utbildningen på Sköndalsinstitutet kan utökas, under förutsättning att medel ställs till förfogande.
Jag vill framhålla att utredningen vid sin bedömning av det för närvaran-
Jag
vill
framhålla
att
utredningen
vid
sin
bedömning
av
det
för
närvaran-
de tillgängliga antalet utbildningsplatser och det framtida behovet av såda-
de
tillgängliga
antalet
utbildningsplatser
och
det
framtida
behovet
av
såda-
na har tagit hänsyn endast till vissa av de folkhögskolor där kantorsutbild-
na
har
tagit
hänsyn
endast
till
vissa
av
de
folkhögskolor
där
kantorsutbild-
ning för närvarande bedrivs. Utredningen nämner skolorna i Oskarshamn.
ning
för
närvarande
bedrivs.
Utredningen
nämner
skolorna
i
Oskarshamn.
Mellansel och Ransäter (Geijerskolan). där examination sedan längre tid
Mellansel
och
Ransäter
(Geijerskolan).
där
examination
sedan
längre
tid
anordnats av Musikaliska akademien. samt dessutom skolan i Hjo. där det
anordnats
av
Musikaliska
akademien.
samt
dessutom
skolan
i
Hjo.
där
det
också nyligen blivit möjligt att examinera kantorer i omedelbar anslutning
också
nyligen
blivit
möjligt
att
examinera
kantorer
i
omedelbar
anslutning
till utbildningen. Däremot omnämner utredningen inte exempelvis folkhög-
till
utbildningen.
Däremot
omnämner
utredningen
inte
exempelvis
folkhög-
skolan i Vadstena. där kantorsutbildning bedrivits sedan åtskilliga är. Där
skolan
i
Vadstena.
där
kantorsutbildning
bedrivits
sedan
åtskilliga
är.
Där
får emellertid eleverna efter avslutad utbildning undergå examination på
får
emellertid
eleverna
efter
avslutad
utbildning
undergå
examination
på
annan ort. Förutom de nu nämnda skolorna finns det ytterligare ett antal
annan
ort.
Förutom
de
nu
nämnda
skolorna
finns
det
ytterligare
ett
antal
folkhögskolor som har resurser att bedriva musikundervisning. Det har
folkhögskolor
som
har
resurser
att
bedriva
musikundervisning.
Det
har
även framkommit att utbildningen på Sköndalsinstitutet kan utökas, under
även
framkommit
att
utbildningen
på
Sköndalsinstitutet
kan
utökas,
under
förutsättning att medel ställs till förfogande.
förutsättning
att
medel
ställs
till
förfogande.
För egen del anser jag att det är viktigt att framhålla att det inte är eller bör vara möjligt för staten att föreskriva vilka folkhögskolor som skall bedriva musikundervisning för blivande kantorer. I princip kan utbildning- en anordnas på alla de folkhögskolor där ekonomiska resurser finns och kompetenta lärarkrafter kan rekryteras.
För egen del anser jag att det är viktigt att framhålla att det inte är eller
För
egen
del
anser
jag
att
det
är
viktigt
att
framhålla
att
det
inte
är
eller
bör vara möjligt för staten att föreskriva vilka folkhögskolor som skall
bör
vara
möjligt
för
staten
att
föreskriva
vilka
folkhögskolor
som
skall
bedriva musikundervisning för blivande kantorer. I princip kan utbildning-
bedriva
musikundervisning
för
blivande
kantorer.
I
princip
kan
utbildning-
en anordnas på alla de folkhögskolor där ekonomiska resurser finns och
en
anordnas
på
alla
de
folkhögskolor
där
ekonomiska
resurser
finns
och
kompetenta lärarkrafter kan rekryteras.
kompetenta
lärarkrafter
kan
rekryteras.
Emellertid är kantorsutbildningen. liksom annan musikundervisning. särskilt resurskrävande. Av detjag inledningsvis anfört framgår att utrym- met för det statliga stödet för kantorsutbildningen är begränsat.
Emellertid är kantorsutbildningen. liksom annan musikundervisning.
Emellertid
är
kantorsutbildningen.
liksom
annan
musikundervisning.
särskilt resurskrävande. Av detjag inledningsvis anfört framgår att utrym-
särskilt
resurskrävande.
Av
detjag
inledningsvis
anfört
framgår
att
utrym-
met för det statliga stödet för kantorsutbildningen är begränsat.
met
för
det
statliga
stödet
för
kantorsutbildningen
är
begränsat.
[ detta sammanhang vill jag emellertid åter erinra om de bidrag som genom kyrkofonden ställs till förfogande för utbildning av kyrkomusiker. Dessa bidrag uppgår för det innevarande budgetåret till 1 392 500 kr. sam- manlagt för olika kostnader som hänför sig till utbildning och examination av kantorer och utbildning av orgelspelare. En ej oväsentlig del av kostna- derna — drygt 250000 kr. — avser det nuvarande examinationsförfarandet. Utbildning av kyrkomusiker är givetvis ett sådant ändamål. för vilket även i fortsättningen kommer att kunna utgå stöd från kyrkofonden. Om särskil- da kurser för organist- och kantorsexamen samt pedagogisk examen för kyrkokantorer inte längre behövs i framtiden. kan de utgående bidragen omdisponeras. Avskaffas vidare den nuvarande formen för examina- tionen. kan ytterligare resurser frigöras.
[ detta sammanhang vill jag emellertid åter erinra om de bidrag som
[
detta
sammanhang
vill
jag
emellertid
åter
erinra
om
de
bidrag
som
genom kyrkofonden ställs till förfogande för utbildning av kyrkomusiker.
genom
kyrkofonden
ställs
till
förfogande
för
utbildning
av
kyrkomusiker.
Dessa bidrag uppgår för det innevarande budgetåret till 1 392 500 kr. sam-
Dessa
bidrag
uppgår
för
det
innevarande
budgetåret
till
1
392
500
kr.
sam-
manlagt för olika kostnader som hänför sig till utbildning och examination
manlagt
för
olika
kostnader
som
hänför
sig
till
utbildning
och
examination
av kantorer och utbildning av orgelspelare. En ej oväsentlig del av kostna-
av
kantorer
och
utbildning
av
orgelspelare.
En
ej
oväsentlig
del
av
kostna-
derna — drygt 250000 kr. — avser det nuvarande examinationsförfarandet.
derna
—
drygt
250000
kr.
—
avser
det
nuvarande
examinationsförfarandet.
Utbildning av kyrkomusiker är givetvis ett sådant ändamål. för vilket även
Utbildning
av
kyrkomusiker
är
givetvis
ett
sådant
ändamål.
för
vilket
även
i fortsättningen kommer att kunna utgå stöd från kyrkofonden. Om särskil-
i
fortsättningen
kommer
att
kunna
utgå
stöd
från
kyrkofonden.
Om
särskil-
da kurser för organist- och kantorsexamen samt pedagogisk examen för
da
kurser
för
organist-
och
kantorsexamen
samt
pedagogisk
examen
för
kyrkokantorer inte längre behövs i framtiden. kan de utgående bidragen
kyrkokantorer
inte
längre
behövs
i
framtiden.
kan
de
utgående
bidragen
omdisponeras. Avskaffas vidare den nuvarande formen för examina-
omdisponeras.
Avskaffas
vidare
den
nuvarande
formen
för
examina-
tionen. kan ytterligare resurser frigöras.
tionen.
kan
ytterligare
resurser
frigöras.
2.II.2 Utbildningen av organister
2.II.2 Utbildningen av organister
2.II.2 Utbildningen av organister
2.II.2
Utbildningen
av
organister
Min bedömning: Inriktningen och uppläggningen av den högre kyr- komusikerutbildningen bör ses över. Syftet med översynen bör vara att inom den nuvarande 160-poängsramen och med bibehållen stan- dard pä det musikaliska innehållet anpassa utbildningen till dagens
Min bedömning: Inriktningen och uppläggningen av den högre kyr- komusikerutbildningen bör ses över. Syftet med översynen bör vara att inom den nuvarande 160-poängsramen och med bibehållen stan- dard pä det musikaliska innehållet anpassa utbildningen till dagens
Min bedömning: Inriktningen och uppläggningen av den högre kyr-
Min
bedömning:
Inriktningen
och
uppläggningen
av
den
högre
kyr-
komusikerutbildningen bör ses över. Syftet med översynen bör vara
komusikerutbildningen
bör
ses
över.
Syftet
med
översynen
bör
vara
att inom den nuvarande 160-poängsramen och med bibehållen stan-
att
inom
den
nuvarande
160-poängsramen
och
med
bibehållen
stan-
dard pä det musikaliska innehållet anpassa utbildningen till dagens
dard
pä
det
musikaliska
innehållet
anpassa
utbildningen
till
dagens
behov och med ett bättre tillvaratagande av möjligheterna till fyll- nadstjänstgöring även inom det allmänna skolväsendet ge en så god förberedelse som möjligt för yrkesrollen i församlingen. Översynen kan lämpligen göras av UHÄ i samråd med berörda grupper och myndigheter.
behov och med ett bättre tillvaratagande av möjligheterna till fyll- nadstjänstgöring även inom det allmänna skolväsendet ge en så god förberedelse som möjligt för yrkesrollen i församlingen.
behov och med ett bättre tillvaratagande av möjligheterna till fyll-
behov
och
med
ett
bättre
tillvaratagande
av
möjligheterna
till
fyll-
nadstjänstgöring även inom det allmänna skolväsendet ge en så god
nadstjänstgöring
även
inom
det
allmänna
skolväsendet
ge
en
så
god
förberedelse som möjligt för yrkesrollen i församlingen.
förberedelse
som
möjligt
för
yrkesrollen
i
församlingen.
Översynen kan lämpligen göras av UHÄ i samråd med berörda grupper och myndigheter.
Översynen kan lämpligen göras av UHÄ i samråd med berörda
Översynen
kan
lämpligen
göras
av
UHÄ
i
samråd
med
berörda
grupper och myndigheter.
grupper
och
myndigheter.
Prop.
1987/88:
144
46
46
46
46
l'tredningens förslag: Utredningen har föreslagit att den nuvarande hög— re kyrkomusikaliska utbildningen med grundkurs och alternativa påbygg— nadskurser för fyllnadstjänstgöring inom det allmänna skolväsendet re— spektive den kommunala musikskolan ersätts av en sammanhållen kurs om 160 poäng som leder till en organistexamen som är inriktad endast på fyllnadstjänstgöring inom den kommunala musikskolan. Remissinstanserna: Förslaget till en sammanhållen utbildning om l60 poäng har i huvudsak vunnit stöd av remissinstanserna. Det har tillstyrkts av bl.a. UHÄ. Musikaliska akademien och SACO/SR. Inriktningen på fyllnadstjänstgöring enbart inom den kommunala musikskolan har dock kritiserats av flera av dem. Skälen för mitt förslag: Utbildningen på högskolenivå av kyrkomusiker bedrivs sedan år l972 på en särskild kyrkomusikerlinje. Sådan finns nume— ra i Stockholm. Göteborg. Malmö och Piteå. [ Stockholm kan årligen antas nio studerande och på var och en av de övriga studieorterna sex. Antalet platser motsvarar enligt utredningen behovet. såvitt avser en period fram till mitten av 1990-talet. varefter antagningsvolymen troligen kan minskas något. Kyrkomusikerlinjen ger en grundläggande musikalisk och pedagogisk utbildning om 160 poäng.. dvs. motsvarande fyra års studier. och den leder fram till högskolaexamen på kyrkort:usikerlirticn. som krävs för behörighet till organisttjänst inom svenska kyrkan. Studiegången indelas i dels en kyrkomusikalisk grundkurs om l20 poäng. dels en fördjupningskurs om 40 poäng enligt ett av två alternativ. Musikpedagogisk fördjupningskurs ger utbildning för fyllnadstjänst inorn främst kommunal musikskola men inne— fattar också fortsatta studier i två av ämnena solistiskt orgelspel. sång. piano eller satslära med instrumentation. Praktisk-pedagogisk fördjup— ningskurs är helt inriktad på utbildning för fyllnadstjänst inom det allmän— na skolväsendet och innehåller ämnen som pedagogik. allmän metodik. studiemetodik. praktiska undervisningsövningar samt piano- resp. sång— metodik med undervisningsövningar. Enligt utredningens bedömning fungerar utbildningen i stort sett väl. och endast begränsade ändringar är därför motiverade. Utredningen konstate- rar likväl att nästan inga studerande med behörighet till fyllnadstjänstgö- ring inom det allmänna skolväsendet längre utexamineras. Antalet utlysta tjänster med sådan tjänstgöring har väsentligt överstigit tillgången på behö- riga sökande. Utredningen har funnit att den musikpedagogiska fördjup- ningskursen har större attraktionskraft, därför att de studerande där kan vidareutbilda sig musikaliskt. Den som väljer den praktisk-pedagogiska kursen avslutar däremot sina kyrkomusikaliska studier för att i stället delta i den undervisning som bedrivs det fjärde studieåret vid musiklärarlinjen. Utredningen framhåller att musiklärarlinjen efterhand förändrats genom att praktikmomenten integrerats med övrig utbildning under hela den fyra- åriga utbildningen och ett flertal moderna ämnen tillkommit. Därigenom har det uppkommit stora svårigheter att kombinera kyrkomusiker— och musiklärarutbildningarna. Utredningen bedömer också att utrymmet för fyllnadstjänstgöring i det allmänna skolväsendet är i avtagande. Av detta har utredningen dragit slutsatsen att fyllnadstjänstgöring inom det allmän- Prop. 1987/88: 144 47
l'tredningens förslag: Utredningen har föreslagit att den nuvarande hög— re kyrkomusikaliska utbildningen med grundkurs och alternativa påbygg— nadskurser för fyllnadstjänstgöring inom det allmänna skolväsendet re— spektive den kommunala musikskolan ersätts av en sammanhållen kurs om 160 poäng som leder till en organistexamen som är inriktad endast på fyllnadstjänstgöring inom den kommunala musikskolan. Remissinstanserna: Förslaget till en sammanhållen utbildning om l60 poäng har i huvudsak vunnit stöd av remissinstanserna. Det har tillstyrkts av bl.a. UHÄ. Musikaliska akademien och SACO/SR. Inriktningen på fyllnadstjänstgöring enbart inom den kommunala musikskolan har dock kritiserats av flera av dem. Skälen för mitt förslag: Utbildningen på högskolenivå av kyrkomusiker bedrivs sedan år l972 på en särskild kyrkomusikerlinje. Sådan finns nume— ra i Stockholm. Göteborg. Malmö och Piteå. [ Stockholm kan årligen antas nio studerande och på var och en av de övriga studieorterna sex. Antalet platser motsvarar enligt utredningen behovet. såvitt avser en period fram till mitten av 1990-talet. varefter antagningsvolymen troligen kan minskas något. Kyrkomusikerlinjen ger en grundläggande musikalisk och pedagogisk utbildning om 160 poäng.. dvs. motsvarande fyra års studier. och den leder fram till högskolaexamen på kyrkort:usikerlirticn. som krävs för behörighet till organisttjänst inom svenska kyrkan. Studiegången indelas i dels en kyrkomusikalisk grundkurs om l20 poäng. dels en fördjupningskurs om 40 poäng enligt ett av två alternativ. Musikpedagogisk fördjupningskurs ger utbildning för fyllnadstjänst inorn främst kommunal musikskola men inne— fattar också fortsatta studier i två av ämnena solistiskt orgelspel. sång. piano eller satslära med instrumentation. Praktisk-pedagogisk fördjup— ningskurs är helt inriktad på utbildning för fyllnadstjänst inom det allmän— na skolväsendet och innehåller ämnen som pedagogik. allmän metodik. studiemetodik. praktiska undervisningsövningar samt piano- resp. sång— metodik med undervisningsövningar. Enligt utredningens bedömning fungerar utbildningen i stort sett väl. och endast begränsade ändringar är därför motiverade. Utredningen konstate- rar likväl att nästan inga studerande med behörighet till fyllnadstjänstgö- ring inom det allmänna skolväsendet längre utexamineras. Antalet utlysta tjänster med sådan tjänstgöring har väsentligt överstigit tillgången på behö- riga sökande. Utredningen har funnit att den musikpedagogiska fördjup- ningskursen har större attraktionskraft, därför att de studerande där kan vidareutbilda sig musikaliskt. Den som väljer den praktisk-pedagogiska kursen avslutar däremot sina kyrkomusikaliska studier för att i stället delta i den undervisning som bedrivs det fjärde studieåret vid musiklärarlinjen. Utredningen framhåller att musiklärarlinjen efterhand förändrats genom att praktikmomenten integrerats med övrig utbildning under hela den fyra- åriga utbildningen och ett flertal moderna ämnen tillkommit. Därigenom har det uppkommit stora svårigheter att kombinera kyrkomusiker— och musiklärarutbildningarna. Utredningen bedömer också att utrymmet för fyllnadstjänstgöring i det allmänna skolväsendet är i avtagande. Av detta har utredningen dragit slutsatsen att fyllnadstjänstgöring inom det allmän-
l'tredningens förslag: Utredningen har föreslagit att den nuvarande hög— re kyrkomusikaliska utbildningen med grundkurs och alternativa påbygg— nadskurser för fyllnadstjänstgöring inom det allmänna skolväsendet re— spektive den kommunala musikskolan ersätts av en sammanhållen kurs om 160 poäng som leder till en organistexamen som är inriktad endast på fyllnadstjänstgöring inom den kommunala musikskolan.
l'tredningens förslag: Utredningen har föreslagit att den nuvarande hög—
l'tredningens
förslag:
Utredningen
har
föreslagit
att
den
nuvarande
hög—
re kyrkomusikaliska utbildningen med grundkurs och alternativa påbygg—
re
kyrkomusikaliska
utbildningen
med
grundkurs
och
alternativa
påbygg—
nadskurser för fyllnadstjänstgöring inom det allmänna skolväsendet re—
nadskurser
för
fyllnadstjänstgöring
inom
det
allmänna
skolväsendet
re—
spektive den kommunala musikskolan ersätts av en sammanhållen kurs om
spektive
den
kommunala
musikskolan
ersätts
av
en
sammanhållen
kurs
om
160 poäng som leder till en organistexamen som är inriktad endast på
160
poäng
som
leder
till
en
organistexamen
som
är
inriktad
endast
på
fyllnadstjänstgöring inom den kommunala musikskolan.
fyllnadstjänstgöring
inom
den
kommunala
musikskolan.
Remissinstanserna: Förslaget till en sammanhållen utbildning om l60 poäng har i huvudsak vunnit stöd av remissinstanserna. Det har tillstyrkts av bl.a. UHÄ. Musikaliska akademien och SACO/SR. Inriktningen på fyllnadstjänstgöring enbart inom den kommunala musikskolan har dock kritiserats av flera av dem.
Remissinstanserna: Förslaget till en sammanhållen utbildning om l60
Remissinstanserna:
Förslaget
till
en
sammanhållen
utbildning
om
l60
poäng har i huvudsak vunnit stöd av remissinstanserna. Det har tillstyrkts
poäng
har
i
huvudsak
vunnit
stöd
av
remissinstanserna.
Det
har
tillstyrkts
av bl.a. UHÄ. Musikaliska akademien och SACO/SR. Inriktningen på
av
bl.a.
UHÄ.
Musikaliska
akademien
och
SACO/SR.
Inriktningen
på
fyllnadstjänstgöring enbart inom den kommunala musikskolan har dock
fyllnadstjänstgöring
enbart
inom
den
kommunala
musikskolan
har
dock
kritiserats av flera av dem.
kritiserats
av
flera
av
dem.
Skälen för mitt förslag: Utbildningen på högskolenivå av kyrkomusiker bedrivs sedan år l972 på en särskild kyrkomusikerlinje. Sådan finns nume— ra i Stockholm. Göteborg. Malmö och Piteå. [ Stockholm kan årligen antas nio studerande och på var och en av de övriga studieorterna sex. Antalet platser motsvarar enligt utredningen behovet. såvitt avser en period fram till mitten av 1990-talet. varefter antagningsvolymen troligen kan minskas något.
Skälen för mitt förslag: Utbildningen på högskolenivå av kyrkomusiker
Skälen
för
mitt
förslag:
Utbildningen
på
högskolenivå
av
kyrkomusiker
bedrivs sedan år l972 på en särskild kyrkomusikerlinje. Sådan finns nume—
bedrivs
sedan
år
l972
på
en
särskild
kyrkomusikerlinje.
Sådan
finns
nume—
ra i Stockholm. Göteborg. Malmö och Piteå. [ Stockholm kan årligen antas
ra
i
Stockholm.
Göteborg.
Malmö
och
Piteå.
[
Stockholm
kan
årligen
antas
nio studerande och på var och en av de övriga studieorterna sex. Antalet
nio
studerande
och
på
var
och
en
av
de
övriga
studieorterna
sex.
Antalet
platser motsvarar enligt utredningen behovet. såvitt avser en period fram
platser
motsvarar
enligt
utredningen
behovet.
såvitt
avser
en
period
fram
till mitten av 1990-talet. varefter antagningsvolymen troligen kan minskas
till
mitten
av
1990-talet.
varefter
antagningsvolymen
troligen
kan
minskas
något.
något.
Kyrkomusikerlinjen ger en grundläggande musikalisk och pedagogisk utbildning om 160 poäng.. dvs. motsvarande fyra års studier. och den leder fram till högskolaexamen på kyrkort:usikerlirticn. som krävs för behörighet till organisttjänst inom svenska kyrkan. Studiegången indelas i dels en kyrkomusikalisk grundkurs om l20 poäng. dels en fördjupningskurs om 40 poäng enligt ett av två alternativ. Musikpedagogisk fördjupningskurs ger utbildning för fyllnadstjänst inorn främst kommunal musikskola men inne— fattar också fortsatta studier i två av ämnena solistiskt orgelspel. sång. piano eller satslära med instrumentation. Praktisk-pedagogisk fördjup— ningskurs är helt inriktad på utbildning för fyllnadstjänst inom det allmän— na skolväsendet och innehåller ämnen som pedagogik. allmän metodik. studiemetodik. praktiska undervisningsövningar samt piano- resp. sång— metodik med undervisningsövningar.
Kyrkomusikerlinjen ger en grundläggande musikalisk och pedagogisk
Kyrkomusikerlinjen
ger
en
grundläggande
musikalisk
och
pedagogisk
utbildning om 160 poäng.. dvs. motsvarande fyra års studier. och den leder
utbildning
om
160
poäng..
dvs.
motsvarande
fyra
års
studier.
och
den
leder
fram till högskolaexamen på kyrkort:usikerlirticn. som krävs för behörighet
fram
till
högskolaexamen
på
kyrkort:usikerlirticn.
som
krävs
för
behörighet
till organisttjänst inom svenska kyrkan. Studiegången indelas i dels en
till
organisttjänst
inom
svenska
kyrkan.
Studiegången
indelas
i
dels
en
kyrkomusikalisk grundkurs om l20 poäng. dels en fördjupningskurs om 40
kyrkomusikalisk
grundkurs
om
l20
poäng.
dels
en
fördjupningskurs
om
40
poäng enligt ett av två alternativ. Musikpedagogisk fördjupningskurs ger
poäng
enligt
ett
av
två
alternativ.
Musikpedagogisk
fördjupningskurs
ger
utbildning för fyllnadstjänst inorn främst kommunal musikskola men inne—
utbildning
för
fyllnadstjänst
inorn
främst
kommunal
musikskola
men
inne—
fattar också fortsatta studier i två av ämnena solistiskt orgelspel. sång.
fattar
också
fortsatta
studier
i
två
av
ämnena
solistiskt
orgelspel.
sång.
piano eller satslära med instrumentation. Praktisk-pedagogisk fördjup—
piano
eller
satslära
med
instrumentation.
Praktisk-pedagogisk
fördjup—
ningskurs är helt inriktad på utbildning för fyllnadstjänst inom det allmän—
ningskurs
är
helt
inriktad
på
utbildning
för
fyllnadstjänst
inom
det
allmän—
na skolväsendet och innehåller ämnen som pedagogik. allmän metodik.
na
skolväsendet
och
innehåller
ämnen
som
pedagogik.
allmän
metodik.
studiemetodik. praktiska undervisningsövningar samt piano- resp. sång—
studiemetodik.
praktiska
undervisningsövningar
samt
piano-
resp.
sång—
metodik med undervisningsövningar.
metodik
med
undervisningsövningar.
Enligt utredningens bedömning fungerar utbildningen i stort sett väl. och endast begränsade ändringar är därför motiverade. Utredningen konstate- rar likväl att nästan inga studerande med behörighet till fyllnadstjänstgö- ring inom det allmänna skolväsendet längre utexamineras. Antalet utlysta tjänster med sådan tjänstgöring har väsentligt överstigit tillgången på behö- riga sökande. Utredningen har funnit att den musikpedagogiska fördjup- ningskursen har större attraktionskraft, därför att de studerande där kan vidareutbilda sig musikaliskt. Den som väljer den praktisk-pedagogiska kursen avslutar däremot sina kyrkomusikaliska studier för att i stället delta i den undervisning som bedrivs det fjärde studieåret vid musiklärarlinjen. Utredningen framhåller att musiklärarlinjen efterhand förändrats genom att praktikmomenten integrerats med övrig utbildning under hela den fyra- åriga utbildningen och ett flertal moderna ämnen tillkommit. Därigenom har det uppkommit stora svårigheter att kombinera kyrkomusiker— och musiklärarutbildningarna. Utredningen bedömer också att utrymmet för fyllnadstjänstgöring i det allmänna skolväsendet är i avtagande. Av detta har utredningen dragit slutsatsen att fyllnadstjänstgöring inom det allmän-
Enligt utredningens bedömning fungerar utbildningen i stort sett väl. och
Enligt
utredningens
bedömning
fungerar
utbildningen
i
stort
sett
väl.
och
endast begränsade ändringar är därför motiverade. Utredningen konstate-
endast
begränsade
ändringar
är
därför
motiverade.
Utredningen
konstate-
rar likväl att nästan inga studerande med behörighet till fyllnadstjänstgö-
rar
likväl
att
nästan
inga
studerande
med
behörighet
till
fyllnadstjänstgö-
ring inom det allmänna skolväsendet längre utexamineras. Antalet utlysta
ring
inom
det
allmänna
skolväsendet
längre
utexamineras.
Antalet
utlysta
tjänster med sådan tjänstgöring har väsentligt överstigit tillgången på behö-
tjänster
med
sådan
tjänstgöring
har
väsentligt
överstigit
tillgången
på
behö-
riga sökande. Utredningen har funnit att den musikpedagogiska fördjup-
riga
sökande.
Utredningen
har
funnit
att
den
musikpedagogiska
fördjup-
ningskursen har större attraktionskraft, därför att de studerande där kan
ningskursen
har
större
attraktionskraft,
därför
att
de
studerande
där
kan
vidareutbilda sig musikaliskt. Den som väljer den praktisk-pedagogiska
vidareutbilda
sig
musikaliskt.
Den
som
väljer
den
praktisk-pedagogiska
kursen avslutar däremot sina kyrkomusikaliska studier för att i stället delta
kursen
avslutar
däremot
sina
kyrkomusikaliska
studier
för
att
i
stället
delta
i den undervisning som bedrivs det fjärde studieåret vid musiklärarlinjen.
i
den
undervisning
som
bedrivs
det
fjärde
studieåret
vid
musiklärarlinjen.
Utredningen framhåller att musiklärarlinjen efterhand förändrats genom
Utredningen
framhåller
att
musiklärarlinjen
efterhand
förändrats
genom
att praktikmomenten integrerats med övrig utbildning under hela den fyra-
att
praktikmomenten
integrerats
med
övrig
utbildning
under
hela
den
fyra-
åriga utbildningen och ett flertal moderna ämnen tillkommit. Därigenom
åriga
utbildningen
och
ett
flertal
moderna
ämnen
tillkommit.
Därigenom
har det uppkommit stora svårigheter att kombinera kyrkomusiker— och
har
det
uppkommit
stora
svårigheter
att
kombinera
kyrkomusiker—
och
musiklärarutbildningarna. Utredningen bedömer också att utrymmet för
musiklärarutbildningarna.
Utredningen
bedömer
också
att
utrymmet
för
fyllnadstjänstgöring i det allmänna skolväsendet är i avtagande. Av detta
fyllnadstjänstgöring
i
det
allmänna
skolväsendet
är
i
avtagande.
Av
detta
har utredningen dragit slutsatsen att fyllnadstjänstgöring inom det allmän-
har
utredningen
dragit
slutsatsen
att
fyllnadstjänstgöring
inom
det
allmän-
Prop.
1987/88:
144
47
47
47
47
na skolväsendet för organister efter hand bör försvinna. Den av utredning- en förordade sammanhållna löO-poängsutbildningen för organistexamen skulle sålunda i huvudsak motsvara den kyrkomusikaliska grundkursen och den musikpedagogiska fördjupningskursen. Utredningen konstaterar också att det på senare är gjorts vissa förändringar i utbildningen på kyrkomusikerlinjen. Enligt utredningen tillgodoser dessa i den utsträck- ning det är möjligt inom ramen för 160 poäng sådana synpunkter som kyrkomötet "framfört (Kub l984:6. kskr. 198429) om en ökad tonvikt på kyrkomusikerns församlingsvårdande yrkesroll. Vad som framkommit vid remissbehandlingen ger enligt min mening stöd för bedömningen att den praktisk-pedagogiska fördjupningskursen inte kan behållas i nuvarande form. UHÄ har uttryckligen anfört att kursen av studieorganisatoriska skäl inte längre tjänar sitt syfte. eftersom den inte under senare år har kunnat samordnas med musiklärarutbildningen. Till slutsatsen att de högskoleutbildade kyrkomusikerna bör ställas helt utan möjlighet till tjänstgöring inom det allmänna skolväsendet är jag emellertid inte beredd att ansluta mig. Min utgångspunkt är att detta skulle medföra en alltför stark begränsning av möjligheterna till fyllnadstjänstgö- ring för kyrkomusikerkårens mest kvalificerade del. UHÄ har också-ut- tryckt tvekan på denna punkt och anser inte att utredningen på ett helt övertygande sätt löst problemet med utbildning för kombinationstjänster avsedda för såväl kyrkomusikalisk verksamhet som tjänstgöring inom det allmänna skolväsendet. Enligt UHÄ:s mening bör i stället övervägas om det inte är möjligt att i den sammanhållna kyrkomusikerutbildningen inte- grera en sådan pedagogisk förberedelse som skulle kunna ge kompetens för fyllnadstjänstgöring inom såväl det allmänna skolväsendet som den kommunala musikskolan. Kommande utbildningsplaner för grundskola och gymnasieskola och de krav dessa medför för musiklärarnas kompetens måste beaktas. UHÄ har framhållit att den revidering av kyrkomusiker- linjens utbildningsplan som gjorts på senare tid har varit begränsad i avvaktan på utredningens förslag. En mer genomgripande revidering avses ske mot bakgrund av statsmakternas ställningslagandc till utredningens förslag. Också Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) har ansett att utred— ningens förslag om att helt ta bort inriktningen på fyllnadstjänstgöring inom det allmänna skolväsendet vilar på alltför svag grund. SFS har argumenterat efter delvis samma linjer som UHÄ i dessa frågor. Vad gäller utbildningen för fyllnadstjänstgöring inom den kommunala musikskolan har Svenska kommunförbundet framfört eftertryckliga in— vändningar mot utredningens utgångspunkter. Enligt kommunförbundet bör inte till grund för bedömningen läggas antagandet att den nuvarande musikpedagogiska fördjupningskursen motsvarar musikskolans behov. Kommunförbundet har påpekat att kursen innehåller metodikutbildning inom ämnena orgel. piano och sång. Behovet av pianolärare inom musik- skolan är emellertid idag mycket begränsat. Vad det däremot enligt kommunförbundet råder brist på. är kompetenta kör- och ensembleledare. En förstärkning och breddning av t. ex. denna utbildning på kyrkomusiker- linjen skulle kunna skapa större möjligheter till fyllnadstjänstgöring inom musikskolan. Prop. 1987/88: 144 48
na skolväsendet för organister efter hand bör försvinna. Den av utredning- en förordade sammanhållna löO-poängsutbildningen för organistexamen skulle sålunda i huvudsak motsvara den kyrkomusikaliska grundkursen och den musikpedagogiska fördjupningskursen. Utredningen konstaterar också att det på senare är gjorts vissa förändringar i utbildningen på kyrkomusikerlinjen. Enligt utredningen tillgodoser dessa i den utsträck- ning det är möjligt inom ramen för 160 poäng sådana synpunkter som kyrkomötet "framfört (Kub l984:6. kskr. 198429) om en ökad tonvikt på kyrkomusikerns församlingsvårdande yrkesroll. Vad som framkommit vid remissbehandlingen ger enligt min mening stöd för bedömningen att den praktisk-pedagogiska fördjupningskursen inte kan behållas i nuvarande form. UHÄ har uttryckligen anfört att kursen av studieorganisatoriska skäl inte längre tjänar sitt syfte. eftersom den inte under senare år har kunnat samordnas med musiklärarutbildningen. Till slutsatsen att de högskoleutbildade kyrkomusikerna bör ställas helt utan möjlighet till tjänstgöring inom det allmänna skolväsendet är jag emellertid inte beredd att ansluta mig. Min utgångspunkt är att detta skulle medföra en alltför stark begränsning av möjligheterna till fyllnadstjänstgö- ring för kyrkomusikerkårens mest kvalificerade del. UHÄ har också-ut- tryckt tvekan på denna punkt och anser inte att utredningen på ett helt övertygande sätt löst problemet med utbildning för kombinationstjänster avsedda för såväl kyrkomusikalisk verksamhet som tjänstgöring inom det allmänna skolväsendet. Enligt UHÄ:s mening bör i stället övervägas om det inte är möjligt att i den sammanhållna kyrkomusikerutbildningen inte- grera en sådan pedagogisk förberedelse som skulle kunna ge kompetens för fyllnadstjänstgöring inom såväl det allmänna skolväsendet som den kommunala musikskolan. Kommande utbildningsplaner för grundskola och gymnasieskola och de krav dessa medför för musiklärarnas kompetens måste beaktas. UHÄ har framhållit att den revidering av kyrkomusiker- linjens utbildningsplan som gjorts på senare tid har varit begränsad i avvaktan på utredningens förslag. En mer genomgripande revidering avses ske mot bakgrund av statsmakternas ställningslagandc till utredningens förslag. Också Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) har ansett att utred— ningens förslag om att helt ta bort inriktningen på fyllnadstjänstgöring inom det allmänna skolväsendet vilar på alltför svag grund. SFS har argumenterat efter delvis samma linjer som UHÄ i dessa frågor. Vad gäller utbildningen för fyllnadstjänstgöring inom den kommunala musikskolan har Svenska kommunförbundet framfört eftertryckliga in— vändningar mot utredningens utgångspunkter. Enligt kommunförbundet bör inte till grund för bedömningen läggas antagandet att den nuvarande musikpedagogiska fördjupningskursen motsvarar musikskolans behov. Kommunförbundet har påpekat att kursen innehåller metodikutbildning inom ämnena orgel. piano och sång. Behovet av pianolärare inom musik- skolan är emellertid idag mycket begränsat. Vad det däremot enligt kommunförbundet råder brist på. är kompetenta kör- och ensembleledare. En förstärkning och breddning av t. ex. denna utbildning på kyrkomusiker- linjen skulle kunna skapa större möjligheter till fyllnadstjänstgöring inom musikskolan.
na skolväsendet för organister efter hand bör försvinna. Den av utredning- en förordade sammanhållna löO-poängsutbildningen för organistexamen skulle sålunda i huvudsak motsvara den kyrkomusikaliska grundkursen och den musikpedagogiska fördjupningskursen. Utredningen konstaterar också att det på senare är gjorts vissa förändringar i utbildningen på kyrkomusikerlinjen. Enligt utredningen tillgodoser dessa i den utsträck- ning det är möjligt inom ramen för 160 poäng sådana synpunkter som kyrkomötet "framfört (Kub l984:6. kskr. 198429) om en ökad tonvikt på kyrkomusikerns församlingsvårdande yrkesroll.
na skolväsendet för organister efter hand bör försvinna. Den av utredning-
na
skolväsendet
för
organister
efter
hand
bör
försvinna.
Den
av
utredning-
en förordade sammanhållna löO-poängsutbildningen för organistexamen
en
förordade
sammanhållna
löO-poängsutbildningen
för
organistexamen
skulle sålunda i huvudsak motsvara den kyrkomusikaliska grundkursen
skulle
sålunda
i
huvudsak
motsvara
den
kyrkomusikaliska
grundkursen
och den musikpedagogiska fördjupningskursen. Utredningen konstaterar
och
den
musikpedagogiska
fördjupningskursen.
Utredningen
konstaterar
också att det på senare är gjorts vissa förändringar i utbildningen på
också
att
det
på
senare
är
gjorts
vissa
förändringar
i
utbildningen
på
kyrkomusikerlinjen. Enligt utredningen tillgodoser dessa i den utsträck-
kyrkomusikerlinjen.
Enligt
utredningen
tillgodoser
dessa
i
den
utsträck-
ning det är möjligt inom ramen för 160 poäng sådana synpunkter som
ning
det
är
möjligt
inom
ramen
för
160
poäng
sådana
synpunkter
som
kyrkomötet "framfört (Kub l984:6. kskr. 198429) om en ökad tonvikt på
kyrkomötet
"framfört
(Kub
l984:6.
kskr.
198429)
om
en
ökad
tonvikt
på
kyrkomusikerns församlingsvårdande yrkesroll.
kyrkomusikerns
församlingsvårdande
yrkesroll.
Vad som framkommit vid remissbehandlingen ger enligt min mening stöd för bedömningen att den praktisk-pedagogiska fördjupningskursen inte kan behållas i nuvarande form. UHÄ har uttryckligen anfört att kursen av studieorganisatoriska skäl inte längre tjänar sitt syfte. eftersom den inte under senare år har kunnat samordnas med musiklärarutbildningen.
Vad som framkommit vid remissbehandlingen ger enligt min mening
Vad
som
framkommit
vid
remissbehandlingen
ger
enligt
min
mening
stöd för bedömningen att den praktisk-pedagogiska fördjupningskursen
stöd
för
bedömningen
att
den
praktisk-pedagogiska
fördjupningskursen
inte kan behållas i nuvarande form. UHÄ har uttryckligen anfört att kursen
inte
kan
behållas
i
nuvarande
form.
UHÄ
har
uttryckligen
anfört
att
kursen
av studieorganisatoriska skäl inte längre tjänar sitt syfte. eftersom den inte
av
studieorganisatoriska
skäl
inte
längre
tjänar
sitt
syfte.
eftersom
den
inte
under senare år har kunnat samordnas med musiklärarutbildningen.
under
senare
år
har
kunnat
samordnas
med
musiklärarutbildningen.
Till slutsatsen att de högskoleutbildade kyrkomusikerna bör ställas helt utan möjlighet till tjänstgöring inom det allmänna skolväsendet är jag emellertid inte beredd att ansluta mig. Min utgångspunkt är att detta skulle medföra en alltför stark begränsning av möjligheterna till fyllnadstjänstgö- ring för kyrkomusikerkårens mest kvalificerade del. UHÄ har också-ut- tryckt tvekan på denna punkt och anser inte att utredningen på ett helt övertygande sätt löst problemet med utbildning för kombinationstjänster avsedda för såväl kyrkomusikalisk verksamhet som tjänstgöring inom det allmänna skolväsendet. Enligt UHÄ:s mening bör i stället övervägas om det inte är möjligt att i den sammanhållna kyrkomusikerutbildningen inte- grera en sådan pedagogisk förberedelse som skulle kunna ge kompetens för fyllnadstjänstgöring inom såväl det allmänna skolväsendet som den kommunala musikskolan. Kommande utbildningsplaner för grundskola och gymnasieskola och de krav dessa medför för musiklärarnas kompetens måste beaktas. UHÄ har framhållit att den revidering av kyrkomusiker- linjens utbildningsplan som gjorts på senare tid har varit begränsad i avvaktan på utredningens förslag. En mer genomgripande revidering avses ske mot bakgrund av statsmakternas ställningslagandc till utredningens förslag. Också Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) har ansett att utred— ningens förslag om att helt ta bort inriktningen på fyllnadstjänstgöring inom det allmänna skolväsendet vilar på alltför svag grund. SFS har argumenterat efter delvis samma linjer som UHÄ i dessa frågor.
Till slutsatsen att de högskoleutbildade kyrkomusikerna bör ställas helt
Till
slutsatsen
att
de
högskoleutbildade
kyrkomusikerna
bör
ställas
helt
utan möjlighet till tjänstgöring inom det allmänna skolväsendet är jag
utan
möjlighet
till
tjänstgöring
inom
det
allmänna
skolväsendet
är
jag
emellertid inte beredd att ansluta mig. Min utgångspunkt är att detta skulle
emellertid
inte
beredd
att
ansluta
mig.
Min
utgångspunkt
är
att
detta
skulle
medföra en alltför stark begränsning av möjligheterna till fyllnadstjänstgö-
medföra
en
alltför
stark
begränsning
av
möjligheterna
till
fyllnadstjänstgö-
ring för kyrkomusikerkårens mest kvalificerade del. UHÄ har också-ut-
ring
för
kyrkomusikerkårens
mest
kvalificerade
del.
UHÄ
har
också-ut-
tryckt tvekan på denna punkt och anser inte att utredningen på ett helt
tryckt
tvekan
på
denna
punkt
och
anser
inte
att
utredningen
på
ett
helt
övertygande sätt löst problemet med utbildning för kombinationstjänster
övertygande
sätt
löst
problemet
med
utbildning
för
kombinationstjänster
avsedda för såväl kyrkomusikalisk verksamhet som tjänstgöring inom det
avsedda
för
såväl
kyrkomusikalisk
verksamhet
som
tjänstgöring
inom
det
allmänna skolväsendet. Enligt UHÄ:s mening bör i stället övervägas om
allmänna
skolväsendet.
Enligt
UHÄ:s
mening
bör
i
stället
övervägas
om
det inte är möjligt att i den sammanhållna kyrkomusikerutbildningen inte-
det
inte
är
möjligt
att
i
den
sammanhållna
kyrkomusikerutbildningen
inte-
grera en sådan pedagogisk förberedelse som skulle kunna ge kompetens
grera
en
sådan
pedagogisk
förberedelse
som
skulle
kunna
ge
kompetens
för fyllnadstjänstgöring inom såväl det allmänna skolväsendet som den
för
fyllnadstjänstgöring
inom
såväl
det
allmänna
skolväsendet
som
den
kommunala musikskolan. Kommande utbildningsplaner för grundskola
kommunala
musikskolan.
Kommande
utbildningsplaner
för
grundskola
och gymnasieskola och de krav dessa medför för musiklärarnas kompetens
och
gymnasieskola
och
de
krav
dessa
medför
för
musiklärarnas
kompetens
måste beaktas. UHÄ har framhållit att den revidering av kyrkomusiker-
måste
beaktas.
UHÄ
har
framhållit
att
den
revidering
av
kyrkomusiker-
linjens utbildningsplan som gjorts på senare tid har varit begränsad i
linjens
utbildningsplan
som
gjorts
på
senare
tid
har
varit
begränsad
i
avvaktan på utredningens förslag. En mer genomgripande revidering avses
avvaktan
på
utredningens
förslag.
En
mer
genomgripande
revidering
avses
ske mot bakgrund av statsmakternas ställningslagandc till utredningens
ske
mot
bakgrund
av
statsmakternas
ställningslagandc
till
utredningens
förslag. Också Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) har ansett att utred—
förslag.
Också
Sveriges
Förenade
Studentkårer
(SFS)
har
ansett
att
utred—
ningens förslag om att helt ta bort inriktningen på fyllnadstjänstgöring
ningens
förslag
om
att
helt
ta
bort
inriktningen
på
fyllnadstjänstgöring
inom det allmänna skolväsendet vilar på alltför svag grund. SFS har
inom
det
allmänna
skolväsendet
vilar
på
alltför
svag
grund.
SFS
har
argumenterat efter delvis samma linjer som UHÄ i dessa frågor.
argumenterat
efter
delvis
samma
linjer
som
UHÄ
i
dessa
frågor.
Vad gäller utbildningen för fyllnadstjänstgöring inom den kommunala musikskolan har Svenska kommunförbundet framfört eftertryckliga in— vändningar mot utredningens utgångspunkter. Enligt kommunförbundet bör inte till grund för bedömningen läggas antagandet att den nuvarande musikpedagogiska fördjupningskursen motsvarar musikskolans behov. Kommunförbundet har påpekat att kursen innehåller metodikutbildning inom ämnena orgel. piano och sång. Behovet av pianolärare inom musik- skolan är emellertid idag mycket begränsat. Vad det däremot enligt kommunförbundet råder brist på. är kompetenta kör- och ensembleledare. En förstärkning och breddning av t. ex. denna utbildning på kyrkomusiker- linjen skulle kunna skapa större möjligheter till fyllnadstjänstgöring inom musikskolan.
Vad gäller utbildningen för fyllnadstjänstgöring inom den kommunala
Vad
gäller
utbildningen
för
fyllnadstjänstgöring
inom
den
kommunala
musikskolan har Svenska kommunförbundet framfört eftertryckliga in—
musikskolan
har
Svenska
kommunförbundet
framfört
eftertryckliga
in—
vändningar mot utredningens utgångspunkter. Enligt kommunförbundet
vändningar
mot
utredningens
utgångspunkter.
Enligt
kommunförbundet
bör inte till grund för bedömningen läggas antagandet att den nuvarande
bör
inte
till
grund
för
bedömningen
läggas
antagandet
att
den
nuvarande
musikpedagogiska fördjupningskursen motsvarar musikskolans behov.
musikpedagogiska
fördjupningskursen
motsvarar
musikskolans
behov.
Kommunförbundet har påpekat att kursen innehåller metodikutbildning
Kommunförbundet
har
påpekat
att
kursen
innehåller
metodikutbildning
inom ämnena orgel. piano och sång. Behovet av pianolärare inom musik-
inom
ämnena
orgel.
piano
och
sång.
Behovet
av
pianolärare
inom
musik-
skolan är emellertid idag mycket begränsat. Vad det däremot enligt
skolan
är
emellertid
idag
mycket
begränsat.
Vad
det
däremot
enligt
kommunförbundet råder brist på. är kompetenta kör- och ensembleledare.
kommunförbundet
råder
brist
på.
är
kompetenta
kör-
och
ensembleledare.
En förstärkning och breddning av t. ex. denna utbildning på kyrkomusiker-
En
förstärkning
och
breddning
av
t.
ex.
denna
utbildning
på
kyrkomusiker-
linjen skulle kunna skapa större möjligheter till fyllnadstjänstgöring inom
linjen
skulle
kunna
skapa
större
möjligheter
till
fyllnadstjänstgöring
inom
musikskolan.
musikskolan.
Prop.
1987/88:
144
48
48
48
48
Vad kommunförbundet har anfört är mycket beaktansvärt. Jag vill tillfo- ga att goda skäl talar för att en organistutbildning med den av förbundet förordade inriktningen också kan svara mot ändrade behov för kyrkans eget vidkommande. Det finns inte skäl att närmare än jag nu har gjort gå in på planeringen av den framtida utbildningen av organister. Det ankommer enligt förordning- en (l976z702. ändrad senast 1986z953) med instruktion för universitets- och högskoleämbetet på UHÄ att svara för översiktlig och samordnande planering för den grundläggande högskoleutbildningen och att utarbeta planeringsramar för sådan utbildning. Det kan därför lämpligen ankomma på UHÄ att med beaktande av vad som anförts i det föregående se över inriktningen och uppläggningen av den högre kyrkomusikerutbildningen. Jag förutsätter att en sådan översyn sker i samarbete med SÖ. Samråd bör givetvis ocksåi lämpliga former äga rum med avnämarintressenterna. bl. a. centrala organ för svenska kyrkan och dess församlingar samt med företrä- dare för kyrkomusikcrkåren och de studerande. Viktigt är också att det kunnande och den erfarenhet somlfinns inom Musikaliska akademien och dess kyrkomusikerkommitté tas tillvara i arbetet. 2.11.3 Övrig kyrkomusikalisk utbildning Min bedömning: Kyrkans egna organ bör ha ansvaret för övriga utbildningsinsatser på det kyrkomusikaliska området. Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt. Remissinstanserna: Dessa har i det väsentliga delat utredningens uppfatt- ning. Behovet av fortbiIdningsmöjligheter för de lägst utbildade kyrkomu- sikerna har understrukits i en del yttranden. Skälen för min bedömning: Utredningen har avslutningsvis fört en dis- kussion rörande vissa ytterligare utbildningsfrågor. Utredningen har här tagit upp fortbildningsinsatseri kyrkomusikaliskt eller teologiskt avseende för kyrkomusikerna. kyrkomusikalisk utbildning på mer elementär nivå för orgelspelare och tillfälliga vikarier samt utbildning för kombinationstjäns- ter med inslag av församlingsvårdande. administrativ eller annan inom- kyrklig verksamhet. För egen del vill jag erinra om att en viktig utgångspunkt för mina överväganden rörande den framtida utbildningen av kyrkokantorer har varit. att den på ett naturligt sätt skall kunna ges inslag som anknyter till kyrkomusikerns roll såsom en av flera medarbetare i församlingen. Genom att utbildningen avses äga rum vid Sköndalsinstitutet och folkhögskolor med kyrklig anknytning och genom att dessa utbildningsinstitutioner får ett betydande mått av frihet att lägga upp undervisningen på lämpligaste sätt. kan detta önskemål tillgodoses. Jag har också i det föregående som min mening anfört att det måste anses vara arbetsgivarens ansvar att sörja för den inskolning för arbete i församlingarnas tjänst som kan behövas. Såsom framgått i det föregående räknarjag med att det också i framtiden 4 Riksdagen 1987/88. I mm]. Nr l44 Rättelse: S. 61 och 60 byter plats Prop. 1987/88: l44 49
Vad kommunförbundet har anfört är mycket beaktansvärt. Jag vill tillfo- ga att goda skäl talar för att en organistutbildning med den av förbundet förordade inriktningen också kan svara mot ändrade behov för kyrkans eget vidkommande. Det finns inte skäl att närmare än jag nu har gjort gå in på planeringen av den framtida utbildningen av organister. Det ankommer enligt förordning- en (l976z702. ändrad senast 1986z953) med instruktion för universitets- och högskoleämbetet på UHÄ att svara för översiktlig och samordnande planering för den grundläggande högskoleutbildningen och att utarbeta planeringsramar för sådan utbildning. Det kan därför lämpligen ankomma på UHÄ att med beaktande av vad som anförts i det föregående se över inriktningen och uppläggningen av den högre kyrkomusikerutbildningen. Jag förutsätter att en sådan översyn sker i samarbete med SÖ. Samråd bör givetvis ocksåi lämpliga former äga rum med avnämarintressenterna. bl. a. centrala organ för svenska kyrkan och dess församlingar samt med företrä- dare för kyrkomusikcrkåren och de studerande. Viktigt är också att det kunnande och den erfarenhet somlfinns inom Musikaliska akademien och dess kyrkomusikerkommitté tas tillvara i arbetet.
Vad kommunförbundet har anfört är mycket beaktansvärt. Jag vill tillfo- ga att goda skäl talar för att en organistutbildning med den av förbundet förordade inriktningen också kan svara mot ändrade behov för kyrkans eget vidkommande.
Vad kommunförbundet har anfört är mycket beaktansvärt. Jag vill tillfo-
Vad
kommunförbundet
har
anfört
är
mycket
beaktansvärt.
Jag
vill
tillfo-
ga att goda skäl talar för att en organistutbildning med den av förbundet
ga
att
goda
skäl
talar
för
att
en
organistutbildning
med
den
av
förbundet
förordade inriktningen också kan svara mot ändrade behov för kyrkans
förordade
inriktningen
också
kan
svara
mot
ändrade
behov
för
kyrkans
eget vidkommande.
eget
vidkommande.
Det finns inte skäl att närmare än jag nu har gjort gå in på planeringen av den framtida utbildningen av organister. Det ankommer enligt förordning- en (l976z702. ändrad senast 1986z953) med instruktion för universitets- och högskoleämbetet på UHÄ att svara för översiktlig och samordnande planering för den grundläggande högskoleutbildningen och att utarbeta planeringsramar för sådan utbildning. Det kan därför lämpligen ankomma på UHÄ att med beaktande av vad som anförts i det föregående se över inriktningen och uppläggningen av den högre kyrkomusikerutbildningen. Jag förutsätter att en sådan översyn sker i samarbete med SÖ. Samråd bör givetvis ocksåi lämpliga former äga rum med avnämarintressenterna. bl. a. centrala organ för svenska kyrkan och dess församlingar samt med företrä- dare för kyrkomusikcrkåren och de studerande. Viktigt är också att det kunnande och den erfarenhet somlfinns inom Musikaliska akademien och dess kyrkomusikerkommitté tas tillvara i arbetet.
Det finns inte skäl att närmare än jag nu har gjort gå in på planeringen av
Det
finns
inte
skäl
att
närmare
än
jag
nu
har
gjort
gå
in
på
planeringen
av
den framtida utbildningen av organister. Det ankommer enligt förordning-
den
framtida
utbildningen
av
organister.
Det
ankommer
enligt
förordning-
en (l976z702. ändrad senast 1986z953) med instruktion för universitets-
en
(l976z702.
ändrad
senast
1986z953)
med
instruktion
för
universitets-
och högskoleämbetet på UHÄ att svara för översiktlig och samordnande
och
högskoleämbetet
på
UHÄ
att
svara
för
översiktlig
och
samordnande
planering för den grundläggande högskoleutbildningen och att utarbeta
planering
för
den
grundläggande
högskoleutbildningen
och
att
utarbeta
planeringsramar för sådan utbildning. Det kan därför lämpligen ankomma
planeringsramar
för
sådan
utbildning.
Det
kan
därför
lämpligen
ankomma
på UHÄ att med beaktande av vad som anförts i det föregående se över
på
UHÄ
att
med
beaktande
av
vad
som
anförts
i
det
föregående
se
över
inriktningen och uppläggningen av den högre kyrkomusikerutbildningen.
inriktningen
och
uppläggningen
av
den
högre
kyrkomusikerutbildningen.
Jag förutsätter att en sådan översyn sker i samarbete med SÖ. Samråd bör
Jag
förutsätter
att
en
sådan
översyn
sker
i
samarbete
med
SÖ.
Samråd
bör
givetvis ocksåi lämpliga former äga rum med avnämarintressenterna. bl. a.
givetvis
ocksåi
lämpliga
former
äga
rum
med
avnämarintressenterna.
bl.
a.
centrala organ för svenska kyrkan och dess församlingar samt med företrä-
centrala
organ
för
svenska
kyrkan
och
dess
församlingar
samt
med
företrä-
dare för kyrkomusikcrkåren och de studerande. Viktigt är också att det
dare
för
kyrkomusikcrkåren
och
de
studerande.
Viktigt
är
också
att
det
kunnande och den erfarenhet somlfinns inom Musikaliska akademien och
kunnande
och
den
erfarenhet
somlfinns
inom
Musikaliska
akademien
och
dess kyrkomusikerkommitté tas tillvara i arbetet.
dess
kyrkomusikerkommitté
tas
tillvara
i
arbetet.
2.11.3 Övrig kyrkomusikalisk utbildning
2.11.3 Övrig kyrkomusikalisk utbildning
2.11.3 Övrig kyrkomusikalisk utbildning
2.11.3
Övrig
kyrkomusikalisk
utbildning
Min bedömning: Kyrkans egna organ bör ha ansvaret för övriga
Min bedömning: Kyrkans egna organ bör ha ansvaret för övriga
Min bedömning: Kyrkans egna organ bör ha ansvaret för övriga
Min
bedömning:
Kyrkans
egna
organ
bör
ha
ansvaret
för
övriga
utbildningsinsatser på det kyrkomusikaliska området.
utbildningsinsatser på det kyrkomusikaliska området.
utbildningsinsatser på det kyrkomusikaliska området.
utbildningsinsatser
på
det
kyrkomusikaliska
området.
Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt. Remissinstanserna: Dessa har i det väsentliga delat utredningens uppfatt- ning. Behovet av fortbiIdningsmöjligheter för de lägst utbildade kyrkomu- sikerna har understrukits i en del yttranden. Skälen för min bedömning: Utredningen har avslutningsvis fört en dis- kussion rörande vissa ytterligare utbildningsfrågor. Utredningen har här tagit upp fortbildningsinsatseri kyrkomusikaliskt eller teologiskt avseende för kyrkomusikerna. kyrkomusikalisk utbildning på mer elementär nivå för orgelspelare och tillfälliga vikarier samt utbildning för kombinationstjäns- ter med inslag av församlingsvårdande. administrativ eller annan inom- kyrklig verksamhet. För egen del vill jag erinra om att en viktig utgångspunkt för mina överväganden rörande den framtida utbildningen av kyrkokantorer har varit. att den på ett naturligt sätt skall kunna ges inslag som anknyter till kyrkomusikerns roll såsom en av flera medarbetare i församlingen. Genom att utbildningen avses äga rum vid Sköndalsinstitutet och folkhögskolor med kyrklig anknytning och genom att dessa utbildningsinstitutioner får ett betydande mått av frihet att lägga upp undervisningen på lämpligaste sätt. kan detta önskemål tillgodoses. Jag har också i det föregående som min mening anfört att det måste anses vara arbetsgivarens ansvar att sörja för den inskolning för arbete i församlingarnas tjänst som kan behövas. Såsom framgått i det föregående räknarjag med att det också i framtiden
Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt.
Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt.
Utredningens
förslag:
Överensstämmer
med
mitt.
Remissinstanserna: Dessa har i det väsentliga delat utredningens uppfatt- ning. Behovet av fortbiIdningsmöjligheter för de lägst utbildade kyrkomu- sikerna har understrukits i en del yttranden.
Remissinstanserna: Dessa har i det väsentliga delat utredningens uppfatt-
Remissinstanserna:
Dessa
har
i
det
väsentliga
delat
utredningens
uppfatt-
ning. Behovet av fortbiIdningsmöjligheter för de lägst utbildade kyrkomu-
ning.
Behovet
av
fortbiIdningsmöjligheter
för
de
lägst
utbildade
kyrkomu-
sikerna har understrukits i en del yttranden.
sikerna
har
understrukits
i
en
del
yttranden.
Skälen för min bedömning: Utredningen har avslutningsvis fört en dis- kussion rörande vissa ytterligare utbildningsfrågor. Utredningen har här tagit upp fortbildningsinsatseri kyrkomusikaliskt eller teologiskt avseende för kyrkomusikerna. kyrkomusikalisk utbildning på mer elementär nivå för orgelspelare och tillfälliga vikarier samt utbildning för kombinationstjäns- ter med inslag av församlingsvårdande. administrativ eller annan inom- kyrklig verksamhet.
Skälen för min bedömning: Utredningen har avslutningsvis fört en dis-
Skälen
för
min
bedömning:
Utredningen
har
avslutningsvis
fört
en
dis-
kussion rörande vissa ytterligare utbildningsfrågor. Utredningen har här
kussion
rörande
vissa
ytterligare
utbildningsfrågor.
Utredningen
har
här
tagit upp fortbildningsinsatseri kyrkomusikaliskt eller teologiskt avseende
tagit
upp
fortbildningsinsatseri
kyrkomusikaliskt
eller
teologiskt
avseende
för kyrkomusikerna. kyrkomusikalisk utbildning på mer elementär nivå för
för
kyrkomusikerna.
kyrkomusikalisk
utbildning
på
mer
elementär
nivå
för
orgelspelare och tillfälliga vikarier samt utbildning för kombinationstjäns-
orgelspelare
och
tillfälliga
vikarier
samt
utbildning
för
kombinationstjäns-
ter med inslag av församlingsvårdande. administrativ eller annan inom-
ter
med
inslag
av
församlingsvårdande.
administrativ
eller
annan
inom-
kyrklig verksamhet.
kyrklig
verksamhet.
För egen del vill jag erinra om att en viktig utgångspunkt för mina överväganden rörande den framtida utbildningen av kyrkokantorer har varit. att den på ett naturligt sätt skall kunna ges inslag som anknyter till kyrkomusikerns roll såsom en av flera medarbetare i församlingen. Genom att utbildningen avses äga rum vid Sköndalsinstitutet och folkhögskolor med kyrklig anknytning och genom att dessa utbildningsinstitutioner får ett betydande mått av frihet att lägga upp undervisningen på lämpligaste sätt. kan detta önskemål tillgodoses. Jag har också i det föregående som min mening anfört att det måste anses vara arbetsgivarens ansvar att sörja för den inskolning för arbete i församlingarnas tjänst som kan behövas.
För egen del vill jag erinra om att en viktig utgångspunkt för mina
För
egen
del
vill
jag
erinra
om
att
en
viktig
utgångspunkt
för
mina
överväganden rörande den framtida utbildningen av kyrkokantorer har
överväganden
rörande
den
framtida
utbildningen
av
kyrkokantorer
har
varit. att den på ett naturligt sätt skall kunna ges inslag som anknyter till
varit.
att
den
på
ett
naturligt
sätt
skall
kunna
ges
inslag
som
anknyter
till
kyrkomusikerns roll såsom en av flera medarbetare i församlingen. Genom
kyrkomusikerns
roll
såsom
en
av
flera
medarbetare
i
församlingen.
Genom
att utbildningen avses äga rum vid Sköndalsinstitutet och folkhögskolor
att
utbildningen
avses
äga
rum
vid
Sköndalsinstitutet
och
folkhögskolor
med kyrklig anknytning och genom att dessa utbildningsinstitutioner får ett
med
kyrklig
anknytning
och
genom
att
dessa
utbildningsinstitutioner
får
ett
betydande mått av frihet att lägga upp undervisningen på lämpligaste sätt.
betydande
mått
av
frihet
att
lägga
upp
undervisningen
på
lämpligaste
sätt.
kan detta önskemål tillgodoses. Jag har också i det föregående som min
kan
detta
önskemål
tillgodoses.
Jag
har
också
i
det
föregående
som
min
mening anfört att det måste anses vara arbetsgivarens ansvar att sörja för
mening
anfört
att
det
måste
anses
vara
arbetsgivarens
ansvar
att
sörja
för
den inskolning för arbete i församlingarnas tjänst som kan behövas.
den
inskolning
för
arbete
i
församlingarnas
tjänst
som
kan
behövas.
Såsom framgått i det föregående räknarjag med att det också i framtiden
Såsom framgått i det föregående räknarjag med att det också i framtiden
Såsom
framgått
i
det
föregående
räknarjag
med
att
det
också
i
framtiden
4 Riksdagen 1987/88. I mm]. Nr l44 Rättelse: S. 61 och 60 byter plats
4 Riksdagen 1987/88. I mm]. Nr l44 Rättelse: S. 61 och 60 byter plats
4 Riksdagen 1987/88. I mm]. Nr l44
4
Riksdagen
1987/88.
I
mm].
Nr
l44
Rättelse: S. 61 och 60 byter plats
Rättelse:
S.
61
och
60
byter
plats
Prop. 1987/88: l44
Prop. 1987/88: l44
Prop. 1987/88: l44
Prop.
1987/88:
l44
49
49
49
49
i viss utsträckning kommer att behövas orgelspelare. främst för spelning vid gudstjänster och kyrkliga handlingar. Det kommer också att behövas en kader av kyrkomusikaliskt kunniga personer för att täcka behovet av vikarier. Utredningen har förutsatt att folkhögskolor med kyrklig anknyt- ning även framdeles kommer att bedriva kyrkomusikalisk undervisning på en mer allmän och elementär nivå. Synsättet har i allmänhet inte gett anledning till erinran från remissinstansernas sida. Frågan har emellertid tagits upp av bl.a. Musikaliska akademien och Domkyrkoorganisternas förening. Bägge dessa instanser har hävdat behovet av samordning och bistånd åt de inomkyrkliga organen. För min del ansluterjag mig till utredningens synsätt att anordnandet av den enklare kyrkomusikaliska undervisningen i första hand bör ses som en inomkyrklig fråga. Jag vill här erinra om den resurs i form av fri musikun- dervisning i pastoraten. som enligt mitt förslag skall finnas kvar även i fortsättningen. Den fria musikundervisningen kommer liksom tidigare att vara av stor betydelse. såväl för att förbereda och främja rekryteringen av studerande till den egentliga kyrkomusikerutbildningen. som för att få fram kunniga orgelspelare och vikarier. 1 detta sammanhang vill jag också erinra om det bidrag ur kyrkofonden som jag redan berört i föregående avsnitt. Bidraget för de folkhögskolekur- ser för orgelspelare. vilka anordnas av Svenska kyrkans stiftelse för riks"- kyrklig verksamhet och står under tillsyn av Musikaliska akademien, upp- går detta budgetår till 216000 kr. [ bl.a. Musikaliska akademiens remissyttrande har framkommit farhå- gor för bristande samordning i utbildningen av orgelspelare m.fl. och för att inte den expertis som representeras av akademien skall tas till vara på bästa sätt. De nu framlagda förslagen innebär inte att akademiens roll ändras. [ övrigt är det enligt mitt synsätt ett kyrkligt intresse av första rangen att befrämja kyrkans musikliv. Det ligger i så hög grad i sakens natur att ta till vara de vinster som en samordning över landet kan medfö— ra. liksom fördelarna med att anpassa studierna till uppläggningen av den egentliga kyrkomusikerutbildningen. att man kan förlita sig på att detta sker utan några särskilda åtgärder från statens sida. Det är naturligt att därvid den expertis utnyttjas-. som finns hos akademiens styrelse och kyrkomusikerkommitté. Även domkyrkoorganisterna kommer säkerligen också framgent att spela en betydelsefull roll när det gäller att främja och understödja den enklare utbildningen i kyrkomusik. Vad slutligen gäller sådan utbildning som kan behövas för att kantorer skall kunna med de kyrkomusikaliska uppgifterna kombinera annat inom- kyrkligt arbete. har svenska kyrkans centralstyrelse anslutit sig till utred- ningens uppfattning om att detta i princip är en inomkyrklig angelägenhet. Styrelsen har upplyst att frågan är under utredning genom försorg av Svenska kyrkans nämnd för undervisning och utbildning. Prop. 1987/88:144
i viss utsträckning kommer att behövas orgelspelare. främst för spelning vid gudstjänster och kyrkliga handlingar. Det kommer också att behövas en kader av kyrkomusikaliskt kunniga personer för att täcka behovet av vikarier. Utredningen har förutsatt att folkhögskolor med kyrklig anknyt- ning även framdeles kommer att bedriva kyrkomusikalisk undervisning på en mer allmän och elementär nivå. Synsättet har i allmänhet inte gett anledning till erinran från remissinstansernas sida. Frågan har emellertid tagits upp av bl.a. Musikaliska akademien och Domkyrkoorganisternas förening. Bägge dessa instanser har hävdat behovet av samordning och bistånd åt de inomkyrkliga organen. För min del ansluterjag mig till utredningens synsätt att anordnandet av den enklare kyrkomusikaliska undervisningen i första hand bör ses som en inomkyrklig fråga. Jag vill här erinra om den resurs i form av fri musikun- dervisning i pastoraten. som enligt mitt förslag skall finnas kvar även i fortsättningen. Den fria musikundervisningen kommer liksom tidigare att vara av stor betydelse. såväl för att förbereda och främja rekryteringen av studerande till den egentliga kyrkomusikerutbildningen. som för att få fram kunniga orgelspelare och vikarier. 1 detta sammanhang vill jag också erinra om det bidrag ur kyrkofonden som jag redan berört i föregående avsnitt. Bidraget för de folkhögskolekur- ser för orgelspelare. vilka anordnas av Svenska kyrkans stiftelse för riks"- kyrklig verksamhet och står under tillsyn av Musikaliska akademien, upp- går detta budgetår till 216000 kr. [ bl.a. Musikaliska akademiens remissyttrande har framkommit farhå- gor för bristande samordning i utbildningen av orgelspelare m.fl. och för att inte den expertis som representeras av akademien skall tas till vara på bästa sätt. De nu framlagda förslagen innebär inte att akademiens roll ändras. [ övrigt är det enligt mitt synsätt ett kyrkligt intresse av första rangen att befrämja kyrkans musikliv. Det ligger i så hög grad i sakens natur att ta till vara de vinster som en samordning över landet kan medfö— ra. liksom fördelarna med att anpassa studierna till uppläggningen av den egentliga kyrkomusikerutbildningen. att man kan förlita sig på att detta sker utan några särskilda åtgärder från statens sida. Det är naturligt att därvid den expertis utnyttjas-. som finns hos akademiens styrelse och kyrkomusikerkommitté. Även domkyrkoorganisterna kommer säkerligen också framgent att spela en betydelsefull roll när det gäller att främja och understödja den enklare utbildningen i kyrkomusik. Vad slutligen gäller sådan utbildning som kan behövas för att kantorer skall kunna med de kyrkomusikaliska uppgifterna kombinera annat inom- kyrkligt arbete. har svenska kyrkans centralstyrelse anslutit sig till utred- ningens uppfattning om att detta i princip är en inomkyrklig angelägenhet. Styrelsen har upplyst att frågan är under utredning genom försorg av Svenska kyrkans nämnd för undervisning och utbildning.
i viss utsträckning kommer att behövas orgelspelare. främst för spelning vid gudstjänster och kyrkliga handlingar. Det kommer också att behövas en kader av kyrkomusikaliskt kunniga personer för att täcka behovet av vikarier. Utredningen har förutsatt att folkhögskolor med kyrklig anknyt- ning även framdeles kommer att bedriva kyrkomusikalisk undervisning på en mer allmän och elementär nivå. Synsättet har i allmänhet inte gett anledning till erinran från remissinstansernas sida. Frågan har emellertid tagits upp av bl.a. Musikaliska akademien och Domkyrkoorganisternas förening. Bägge dessa instanser har hävdat behovet av samordning och bistånd åt de inomkyrkliga organen.
i viss utsträckning kommer att behövas orgelspelare. främst för spelning
i
viss
utsträckning
kommer
att
behövas
orgelspelare.
främst
för
spelning
vid gudstjänster och kyrkliga handlingar. Det kommer också att behövas
vid
gudstjänster
och
kyrkliga
handlingar.
Det
kommer
också
att
behövas
en kader av kyrkomusikaliskt kunniga personer för att täcka behovet av
en
kader
av
kyrkomusikaliskt
kunniga
personer
för
att
täcka
behovet
av
vikarier. Utredningen har förutsatt att folkhögskolor med kyrklig anknyt-
vikarier.
Utredningen
har
förutsatt
att
folkhögskolor
med
kyrklig
anknyt-
ning även framdeles kommer att bedriva kyrkomusikalisk undervisning på
ning
även
framdeles
kommer
att
bedriva
kyrkomusikalisk
undervisning
på
en mer allmän och elementär nivå. Synsättet har i allmänhet inte gett
en
mer
allmän
och
elementär
nivå.
Synsättet
har
i
allmänhet
inte
gett
anledning till erinran från remissinstansernas sida. Frågan har emellertid
anledning
till
erinran
från
remissinstansernas
sida.
Frågan
har
emellertid
tagits upp av bl.a. Musikaliska akademien och Domkyrkoorganisternas
tagits
upp
av
bl.a.
Musikaliska
akademien
och
Domkyrkoorganisternas
förening. Bägge dessa instanser har hävdat behovet av samordning och
förening.
Bägge
dessa
instanser
har
hävdat
behovet
av
samordning
och
bistånd åt de inomkyrkliga organen.
bistånd
åt
de
inomkyrkliga
organen.
För min del ansluterjag mig till utredningens synsätt att anordnandet av den enklare kyrkomusikaliska undervisningen i första hand bör ses som en inomkyrklig fråga. Jag vill här erinra om den resurs i form av fri musikun- dervisning i pastoraten. som enligt mitt förslag skall finnas kvar även i fortsättningen. Den fria musikundervisningen kommer liksom tidigare att vara av stor betydelse. såväl för att förbereda och främja rekryteringen av studerande till den egentliga kyrkomusikerutbildningen. som för att få fram kunniga orgelspelare och vikarier.
För min del ansluterjag mig till utredningens synsätt att anordnandet av
För
min
del
ansluterjag
mig
till
utredningens
synsätt
att
anordnandet
av
den enklare kyrkomusikaliska undervisningen i första hand bör ses som en
den
enklare
kyrkomusikaliska
undervisningen
i
första
hand
bör
ses
som
en
inomkyrklig fråga. Jag vill här erinra om den resurs i form av fri musikun-
inomkyrklig
fråga.
Jag
vill
här
erinra
om
den
resurs
i
form
av
fri
musikun-
dervisning i pastoraten. som enligt mitt förslag skall finnas kvar även i
dervisning
i
pastoraten.
som
enligt
mitt
förslag
skall
finnas
kvar
även
i
fortsättningen. Den fria musikundervisningen kommer liksom tidigare att
fortsättningen.
Den
fria
musikundervisningen
kommer
liksom
tidigare
att
vara av stor betydelse. såväl för att förbereda och främja rekryteringen av
vara
av
stor
betydelse.
såväl
för
att
förbereda
och
främja
rekryteringen
av
studerande till den egentliga kyrkomusikerutbildningen. som för att få fram
studerande
till
den
egentliga
kyrkomusikerutbildningen.
som
för
att
få
fram
kunniga orgelspelare och vikarier.
kunniga
orgelspelare
och
vikarier.
1 detta sammanhang vill jag också erinra om det bidrag ur kyrkofonden som jag redan berört i föregående avsnitt. Bidraget för de folkhögskolekur- ser för orgelspelare. vilka anordnas av Svenska kyrkans stiftelse för riks"- kyrklig verksamhet och står under tillsyn av Musikaliska akademien, upp- går detta budgetår till 216000 kr.
1 detta sammanhang vill jag också erinra om det bidrag ur kyrkofonden
1
detta
sammanhang
vill
jag
också
erinra
om
det
bidrag
ur
kyrkofonden
som jag redan berört i föregående avsnitt. Bidraget för de folkhögskolekur-
som
jag
redan
berört
i
föregående
avsnitt.
Bidraget
för
de
folkhögskolekur-
ser för orgelspelare. vilka anordnas av Svenska kyrkans stiftelse för riks"-
ser
för
orgelspelare.
vilka
anordnas
av
Svenska
kyrkans
stiftelse
för
riks"-
kyrklig verksamhet och står under tillsyn av Musikaliska akademien, upp-
kyrklig
verksamhet
och
står
under
tillsyn
av
Musikaliska
akademien,
upp-
går detta budgetår till 216000 kr.
går
detta
budgetår
till
216000
kr.
[ bl.a. Musikaliska akademiens remissyttrande har framkommit farhå- gor för bristande samordning i utbildningen av orgelspelare m.fl. och för att inte den expertis som representeras av akademien skall tas till vara på bästa sätt. De nu framlagda förslagen innebär inte att akademiens roll ändras. [ övrigt är det enligt mitt synsätt ett kyrkligt intresse av första rangen att befrämja kyrkans musikliv. Det ligger i så hög grad i sakens natur att ta till vara de vinster som en samordning över landet kan medfö— ra. liksom fördelarna med att anpassa studierna till uppläggningen av den egentliga kyrkomusikerutbildningen. att man kan förlita sig på att detta sker utan några särskilda åtgärder från statens sida. Det är naturligt att därvid den expertis utnyttjas-. som finns hos akademiens styrelse och kyrkomusikerkommitté. Även domkyrkoorganisterna kommer säkerligen också framgent att spela en betydelsefull roll när det gäller att främja och understödja den enklare utbildningen i kyrkomusik.
[ bl.a. Musikaliska akademiens remissyttrande har framkommit farhå-
[
bl.a.
Musikaliska
akademiens
remissyttrande
har
framkommit
farhå-
gor för bristande samordning i utbildningen av orgelspelare m.fl. och för
gor
för
bristande
samordning
i
utbildningen
av
orgelspelare
m.fl.
och
för
att inte den expertis som representeras av akademien skall tas till vara på
att
inte
den
expertis
som
representeras
av
akademien
skall
tas
till
vara
på
bästa sätt. De nu framlagda förslagen innebär inte att akademiens roll
bästa
sätt.
De
nu
framlagda
förslagen
innebär
inte
att
akademiens
roll
ändras. [ övrigt är det enligt mitt synsätt ett kyrkligt intresse av första
ändras.
[
övrigt
är
det
enligt
mitt
synsätt
ett
kyrkligt
intresse
av
första
rangen att befrämja kyrkans musikliv. Det ligger i så hög grad i sakens
rangen
att
befrämja
kyrkans
musikliv.
Det
ligger
i
så
hög
grad
i
sakens
natur att ta till vara de vinster som en samordning över landet kan medfö—
natur
att
ta
till
vara
de
vinster
som
en
samordning
över
landet
kan
medfö—
ra. liksom fördelarna med att anpassa studierna till uppläggningen av den
ra.
liksom
fördelarna
med
att
anpassa
studierna
till
uppläggningen
av
den
egentliga kyrkomusikerutbildningen. att man kan förlita sig på att detta
egentliga
kyrkomusikerutbildningen.
att
man
kan
förlita
sig
på
att
detta
sker utan några särskilda åtgärder från statens sida. Det är naturligt att
sker
utan
några
särskilda
åtgärder
från
statens
sida.
Det
är
naturligt
att
därvid den expertis utnyttjas-. som finns hos akademiens styrelse och
därvid
den
expertis
utnyttjas-.
som
finns
hos
akademiens
styrelse
och
kyrkomusikerkommitté. Även domkyrkoorganisterna kommer säkerligen
kyrkomusikerkommitté.
Även
domkyrkoorganisterna
kommer
säkerligen
också framgent att spela en betydelsefull roll när det gäller att främja och
också
framgent
att
spela
en
betydelsefull
roll
när
det
gäller
att
främja
och
understödja den enklare utbildningen i kyrkomusik.
understödja
den
enklare
utbildningen
i
kyrkomusik.
Vad slutligen gäller sådan utbildning som kan behövas för att kantorer skall kunna med de kyrkomusikaliska uppgifterna kombinera annat inom- kyrkligt arbete. har svenska kyrkans centralstyrelse anslutit sig till utred- ningens uppfattning om att detta i princip är en inomkyrklig angelägenhet. Styrelsen har upplyst att frågan är under utredning genom försorg av Svenska kyrkans nämnd för undervisning och utbildning.
Vad slutligen gäller sådan utbildning som kan behövas för att kantorer
Vad
slutligen
gäller
sådan
utbildning
som
kan
behövas
för
att
kantorer
skall kunna med de kyrkomusikaliska uppgifterna kombinera annat inom-
skall
kunna
med
de
kyrkomusikaliska
uppgifterna
kombinera
annat
inom-
kyrkligt arbete. har svenska kyrkans centralstyrelse anslutit sig till utred-
kyrkligt
arbete.
har
svenska
kyrkans
centralstyrelse
anslutit
sig
till
utred-
ningens uppfattning om att detta i princip är en inomkyrklig angelägenhet.
ningens
uppfattning
om
att
detta
i
princip
är
en
inomkyrklig
angelägenhet.
Styrelsen har upplyst att frågan är under utredning genom försorg av
Styrelsen
har
upplyst
att
frågan
är
under
utredning
genom
försorg
av
Svenska kyrkans nämnd för undervisning och utbildning.
Svenska
kyrkans
nämnd
för
undervisning
och
utbildning.
Prop.
1987/88:144
2.12 Genomförande Mitt förslag: Reformen träder i kraft den 1 januari 1990. Sådana kyrkomusiker som har tjänster. från vilka de inte kan sägas upp. skall vara skyldiga att utöva sin tjänst genom att fortsätta sitt arbete åt pastoratet. Övergångsvis lättas på behörighetskravet för dem som avlagt organist- och kantorsexamen. men inte pedagogisk examen för kyrkokantorer. Utredningens förslag: Utredningen har inte lagt fram något särskilt för- slag beträffande dem som inte kan sägas tipp från sina tjänster. Utredning- en har vidare föreslagit att reformen skall träda i kraft samtidigt med den avsedda reform av svenska kyrkans organisation på lokal- och stiftsplanet. vilket enligt förslagen i prop. 1987/88:31 till huvudsaklig del avses ske den ljanuari 1989. I övrigt överensstämmer utredningens förslag med mitt. Remissinstanserna: Dessa har i allmänhet inte särskilt berört nu aktuella frågor. Skälen för mitt förslag Utgångspunkter: Det förslag till ny organisation på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan som har lagts fram i propositionen 1987/88:31 avses i huvudsak träda i kraft den 1 januari 1989. I vissa delar träder reformen emellertid i kraft ett halvår senare. dvs. den ljuli 1989. Den reform på kyrkomusikens område somjag nu föreslår bygger i vissa delar på försla- gen i den förutnämnda propositionen. Den kan alltså inte träda i kraft tidigare. Däremot är det inget som hindrar ett senare ikraftträdande. Genomförandet av bägge reformerna kommer att ställa stora krav på planerings- och förhandlingsarbete under en längre period. Enligt min mening är det olyckligt om dessa perioder helt sammanfaller i tiden. Reformen träder i kraft den 1 januari 1990: De förslag somjag nu har lagt fram innebär bl.a. att den kyrkomusikaliska verksamheten inte längre skall organiseras med utgångspunkt från församlingen som enhet. Den grundläggande enheten för organisationen skall i stället vara pastoratet. Övergången till den nya kyrkomusikaliska organisationen kommer att kräva ett omfattande planerings- och förberedelsearbete. Avskaffandet av den statliga löneregleringen av kyrkomusikertjänster m.m. kommer också att kräva ett förhandlingsarbete. Enligt min mening är det viktigt att såväl pastoraten som arbetsmarknadens parter ges tillräcklig tid att förbereda reformen. Mot den bakgrunden anser jag att det är uteslutet att låta reformen träda i kraft tidigare än den ljanuari 1990. Den nya tjänsteorganisationen måste beslutas: Vid övergångstidpunkten kommer det att finnas kyrkomusiker anställda i varje pastorat. men med församlingen som enhet för den kyrkomusikaliska verksamheten. Särskilt i flerförsamlingspastoraten kommer att behövas ett förberedelsc- och plane- ringsarbete när det gäller att bygga upp en ny organisation. Samråd måste ske med berörda parter innan den nya tjänsteorganisationen beslutas. Prop. 1987/88:144
2.12 Genomförande
2.12 Genomförande
2.12 Genomförande
2.12
Genomförande
Mitt förslag: Reformen träder i kraft den 1 januari 1990. Sådana kyrkomusiker som har tjänster. från vilka de inte kan sägas upp. skall vara skyldiga att utöva sin tjänst genom att fortsätta sitt arbete
Mitt förslag: Reformen träder i kraft den 1 januari 1990. Sådana kyrkomusiker som har tjänster. från vilka de inte kan sägas upp. skall vara skyldiga att utöva sin tjänst genom att fortsätta sitt arbete
Mitt förslag: Reformen träder i kraft den 1 januari 1990. Sådana
Mitt
förslag:
Reformen
träder
i
kraft
den
1
januari
1990.
Sådana
kyrkomusiker som har tjänster. från vilka de inte kan sägas upp.
kyrkomusiker
som
har
tjänster.
från
vilka
de
inte
kan
sägas
upp.
skall vara skyldiga att utöva sin tjänst genom att fortsätta sitt arbete
skall
vara
skyldiga
att
utöva
sin
tjänst
genom
att
fortsätta
sitt
arbete
åt pastoratet. Övergångsvis lättas på behörighetskravet för dem som avlagt organist- och kantorsexamen. men inte pedagogisk examen för kyrkokantorer.
åt pastoratet. Övergångsvis lättas på behörighetskravet för dem som avlagt organist- och kantorsexamen. men inte pedagogisk examen för kyrkokantorer.
åt pastoratet. Övergångsvis lättas på behörighetskravet för dem som
åt
pastoratet.
Övergångsvis
lättas
på
behörighetskravet
för
dem
som
avlagt organist- och kantorsexamen. men inte pedagogisk examen
avlagt
organist-
och
kantorsexamen.
men
inte
pedagogisk
examen
för kyrkokantorer.
för
kyrkokantorer.
Utredningens förslag: Utredningen har inte lagt fram något särskilt för- slag beträffande dem som inte kan sägas tipp från sina tjänster. Utredning- en har vidare föreslagit att reformen skall träda i kraft samtidigt med den avsedda reform av svenska kyrkans organisation på lokal- och stiftsplanet. vilket enligt förslagen i prop. 1987/88:31 till huvudsaklig del avses ske den ljanuari 1989. I övrigt överensstämmer utredningens förslag med mitt. Remissinstanserna: Dessa har i allmänhet inte särskilt berört nu aktuella frågor.
Utredningens förslag: Utredningen har inte lagt fram något särskilt för- slag beträffande dem som inte kan sägas tipp från sina tjänster. Utredning- en har vidare föreslagit att reformen skall träda i kraft samtidigt med den avsedda reform av svenska kyrkans organisation på lokal- och stiftsplanet. vilket enligt förslagen i prop. 1987/88:31 till huvudsaklig del avses ske den ljanuari 1989. I övrigt överensstämmer utredningens förslag med mitt.
Utredningens förslag: Utredningen har inte lagt fram något särskilt för-
Utredningens
förslag:
Utredningen
har
inte
lagt
fram
något
särskilt
för-
slag beträffande dem som inte kan sägas tipp från sina tjänster. Utredning-
slag
beträffande
dem
som
inte
kan
sägas
tipp
från
sina
tjänster.
Utredning-
en har vidare föreslagit att reformen skall träda i kraft samtidigt med den
en
har
vidare
föreslagit
att
reformen
skall
träda
i
kraft
samtidigt
med
den
avsedda reform av svenska kyrkans organisation på lokal- och stiftsplanet.
avsedda
reform
av
svenska
kyrkans
organisation
på
lokal-
och
stiftsplanet.
vilket enligt förslagen i prop. 1987/88:31 till huvudsaklig del avses ske den
vilket
enligt
förslagen
i
prop.
1987/88:31
till
huvudsaklig
del
avses
ske
den
ljanuari 1989. I övrigt överensstämmer utredningens förslag med mitt.
ljanuari
1989.
I
övrigt
överensstämmer
utredningens
förslag
med
mitt.
Remissinstanserna: Dessa har i allmänhet inte särskilt berört nu aktuella frågor.
Remissinstanserna: Dessa har i allmänhet inte särskilt berört nu aktuella
Remissinstanserna:
Dessa
har
i
allmänhet
inte
särskilt
berört
nu
aktuella
frågor.
frågor.
Skälen för mitt förslag
Skälen för mitt förslag
Skälen för mitt förslag
Skälen
för
mitt
förslag
Utgångspunkter: Det förslag till ny organisation på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan som har lagts fram i propositionen 1987/88:31 avses i huvudsak träda i kraft den 1 januari 1989. I vissa delar träder reformen emellertid i kraft ett halvår senare. dvs. den ljuli 1989. Den reform på kyrkomusikens område somjag nu föreslår bygger i vissa delar på försla- gen i den förutnämnda propositionen. Den kan alltså inte träda i kraft tidigare. Däremot är det inget som hindrar ett senare ikraftträdande. Genomförandet av bägge reformerna kommer att ställa stora krav på planerings- och förhandlingsarbete under en längre period. Enligt min mening är det olyckligt om dessa perioder helt sammanfaller i tiden. Reformen träder i kraft den 1 januari 1990: De förslag somjag nu har lagt fram innebär bl.a. att den kyrkomusikaliska verksamheten inte längre skall organiseras med utgångspunkt från församlingen som enhet. Den grundläggande enheten för organisationen skall i stället vara pastoratet. Övergången till den nya kyrkomusikaliska organisationen kommer att kräva ett omfattande planerings- och förberedelsearbete. Avskaffandet av den statliga löneregleringen av kyrkomusikertjänster m.m. kommer också att kräva ett förhandlingsarbete. Enligt min mening är det viktigt att såväl pastoraten som arbetsmarknadens parter ges tillräcklig tid att förbereda reformen. Mot den bakgrunden anser jag att det är uteslutet att låta reformen träda i kraft tidigare än den ljanuari 1990. Den nya tjänsteorganisationen måste beslutas: Vid övergångstidpunkten kommer det att finnas kyrkomusiker anställda i varje pastorat. men med församlingen som enhet för den kyrkomusikaliska verksamheten. Särskilt i flerförsamlingspastoraten kommer att behövas ett förberedelsc- och plane- ringsarbete när det gäller att bygga upp en ny organisation. Samråd måste ske med berörda parter innan den nya tjänsteorganisationen beslutas.
Utgångspunkter: Det förslag till ny organisation på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan som har lagts fram i propositionen 1987/88:31 avses i huvudsak träda i kraft den 1 januari 1989. I vissa delar träder reformen emellertid i kraft ett halvår senare. dvs. den ljuli 1989. Den reform på kyrkomusikens område somjag nu föreslår bygger i vissa delar på försla- gen i den förutnämnda propositionen. Den kan alltså inte träda i kraft tidigare. Däremot är det inget som hindrar ett senare ikraftträdande.
Utgångspunkter: Det förslag till ny organisation på lokal- och stiftsplanet i
Utgångspunkter:
Det
förslag
till
ny
organisation
på
lokal-
och
stiftsplanet
i
svenska kyrkan som har lagts fram i propositionen 1987/88:31 avses i
svenska
kyrkan
som
har
lagts
fram
i
propositionen
1987/88:31
avses
i
huvudsak träda i kraft den 1 januari 1989. I vissa delar träder reformen
huvudsak
träda
i
kraft
den
1
januari
1989.
I
vissa
delar
träder
reformen
emellertid i kraft ett halvår senare. dvs. den ljuli 1989. Den reform på
emellertid
i
kraft
ett
halvår
senare.
dvs.
den
ljuli
1989.
Den
reform
på
kyrkomusikens område somjag nu föreslår bygger i vissa delar på försla-
kyrkomusikens
område
somjag
nu
föreslår
bygger
i
vissa
delar
på
försla-
gen i den förutnämnda propositionen. Den kan alltså inte träda i kraft
gen
i
den
förutnämnda
propositionen.
Den
kan
alltså
inte
träda
i
kraft
tidigare. Däremot är det inget som hindrar ett senare ikraftträdande.
tidigare.
Däremot
är
det
inget
som
hindrar
ett
senare
ikraftträdande.
Genomförandet av bägge reformerna kommer att ställa stora krav på planerings- och förhandlingsarbete under en längre period. Enligt min mening är det olyckligt om dessa perioder helt sammanfaller i tiden.
Genomförandet av bägge reformerna kommer att ställa stora krav på
Genomförandet
av
bägge
reformerna
kommer
att
ställa
stora
krav
på
planerings- och förhandlingsarbete under en längre period. Enligt min
planerings-
och
förhandlingsarbete
under
en
längre
period.
Enligt
min
mening är det olyckligt om dessa perioder helt sammanfaller i tiden.
mening
är
det
olyckligt
om
dessa
perioder
helt
sammanfaller
i
tiden.
Reformen träder i kraft den 1 januari 1990: De förslag somjag nu har lagt fram innebär bl.a. att den kyrkomusikaliska verksamheten inte längre skall organiseras med utgångspunkt från församlingen som enhet. Den grundläggande enheten för organisationen skall i stället vara pastoratet.
Reformen träder i kraft den 1 januari 1990: De förslag somjag nu har lagt
Reformen
träder
i
kraft
den
1
januari
1990:
De
förslag
somjag
nu
har
lagt
fram innebär bl.a. att den kyrkomusikaliska verksamheten inte längre
fram
innebär
bl.a.
att
den
kyrkomusikaliska
verksamheten
inte
längre
skall organiseras med utgångspunkt från församlingen som enhet. Den
skall
organiseras
med
utgångspunkt
från
församlingen
som
enhet.
Den
grundläggande enheten för organisationen skall i stället vara pastoratet.
grundläggande
enheten
för
organisationen
skall
i
stället
vara
pastoratet.
Övergången till den nya kyrkomusikaliska organisationen kommer att kräva ett omfattande planerings- och förberedelsearbete. Avskaffandet av den statliga löneregleringen av kyrkomusikertjänster m.m. kommer också att kräva ett förhandlingsarbete. Enligt min mening är det viktigt att såväl pastoraten som arbetsmarknadens parter ges tillräcklig tid att förbereda reformen. Mot den bakgrunden anser jag att det är uteslutet att låta reformen träda i kraft tidigare än den ljanuari 1990.
Övergången till den nya kyrkomusikaliska organisationen kommer att
Övergången
till
den
nya
kyrkomusikaliska
organisationen
kommer
att
kräva ett omfattande planerings- och förberedelsearbete. Avskaffandet av
kräva
ett
omfattande
planerings-
och
förberedelsearbete.
Avskaffandet
av
den statliga löneregleringen av kyrkomusikertjänster m.m. kommer också
den
statliga
löneregleringen
av
kyrkomusikertjänster
m.m.
kommer
också
att kräva ett förhandlingsarbete. Enligt min mening är det viktigt att såväl
att
kräva
ett
förhandlingsarbete.
Enligt
min
mening
är
det
viktigt
att
såväl
pastoraten som arbetsmarknadens parter ges tillräcklig tid att förbereda
pastoraten
som
arbetsmarknadens
parter
ges
tillräcklig
tid
att
förbereda
reformen. Mot den bakgrunden anser jag att det är uteslutet att låta
reformen.
Mot
den
bakgrunden
anser
jag
att
det
är
uteslutet
att
låta
reformen träda i kraft tidigare än den ljanuari 1990.
reformen
träda
i
kraft
tidigare
än
den
ljanuari
1990.
Den nya tjänsteorganisationen måste beslutas: Vid övergångstidpunkten kommer det att finnas kyrkomusiker anställda i varje pastorat. men med församlingen som enhet för den kyrkomusikaliska verksamheten. Särskilt i flerförsamlingspastoraten kommer att behövas ett förberedelsc- och plane- ringsarbete när det gäller att bygga upp en ny organisation. Samråd måste ske med berörda parter innan den nya tjänsteorganisationen beslutas.
Den nya tjänsteorganisationen måste beslutas: Vid övergångstidpunkten
Den
nya
tjänsteorganisationen
måste
beslutas:
Vid
övergångstidpunkten
kommer det att finnas kyrkomusiker anställda i varje pastorat. men med
kommer
det
att
finnas
kyrkomusiker
anställda
i
varje
pastorat.
men
med
församlingen som enhet för den kyrkomusikaliska verksamheten. Särskilt i
församlingen
som
enhet
för
den
kyrkomusikaliska
verksamheten.
Särskilt
i
flerförsamlingspastoraten kommer att behövas ett förberedelsc- och plane-
flerförsamlingspastoraten
kommer
att
behövas
ett
förberedelsc-
och
plane-
ringsarbete när det gäller att bygga upp en ny organisation. Samråd måste
ringsarbete
när
det
gäller
att
bygga
upp
en
ny
organisation.
Samråd
måste
ske med berörda parter innan den nya tjänsteorganisationen beslutas.
ske
med
berörda
parter
innan
den
nya
tjänsteorganisationen
beslutas.
Prop.
1987/88:144
Under genomförandeskcdet bör bedömningar göras när det gäller di- mensioneringen av verksamheten för framtiden. I de fall det med hänsyn till verksamhetens omfattning eller organisationen i övrigt inte är lämpligt att ha en organist anställd. bör dispenser från detta krav kunna meddelas redan innan reformen träderi kraft. Likaså bör redan dessförinnan domka- pitlen kunna yttra sig över förslag till reglementen för den kyrkomusikalis- ka verksamheten i pastoraten. Pastorat med god framförhållning bör ju ha möjlighet att före reformens ikraftträdande fastställa reglemente som skall gälla för tiden därefter. För att dessa administrativa åtgärder skall kunna vidtas innan lagen träder i kraft krävs inga särskilda övergångsbcstämmel— ser tjfr lagrådets yttrande i prop. 1983/84:30 s. 172 f.). Nya kollektivavtal träffas: Mitt förslag innebär bl. a. att kyrkomusikerna inte längre skall ha statligt reglerade anställningar. Avlöningsförmåner skall således inte längre fastställas under medverkan av staten. Detta för med sig att den nuvarande avtalsregleringen måste ersättas med en ny. Avtalen måste träffas mellan kyrkomusikernas fackliga organisationer och pastoratens arbetsgivarorganisation. Det förut sagda innebär också att de arbetsrättsliga författningar som avser statligt reglerade anställningar inte längre kommer att tillämpas på kyrkomusikerna. Den nuvarande författningsregleringen i dessa avseen- den. liksom regleringen av kyrkomusikernas tjänsteåligganden m.m. bör ersättas med en reglering i kollektivavtal. Det blir nödvändigt att de nya kollektivavtalen träffas innan reformen träder i kraft. Tjänster tillsatta med konstitutorial m. m.: Mina förslag medför. somjag nyss har sagt. att den statliga regleringen av kyrkomusikertjänsterna upp- hör och att pastoraten blir huvudmän för verksamheten. De förutvarande kyrkomusikerdistrikten kommer inte längre att finnas kvar. Inför över- gången kommer innehavarna av kyrkomusikertjänster att få sägas upp från sina statligt reglerade anställningar för att sedan anställas på nya tjänster inom pastoraten. Inom kyrkomusikerorganisationen finns det emellertid innehavare av tjänster. som har tillsatts med fullmakt eller konstitutorial. Sådana arbetstagare kan inte fråntas sina tjänster genom arbetsgivarens ensidiga beslut annat än i vissa undantagsfall. Detsamma gäller dem som har förordnande för bestämd tid. som utlöper efter tidpunkten för pastora- tens övertagande av verksamheten. Jag förutsätter att alla arbetstagare som är anställda på de statligt reglerade kyrkomusikertjänsterna vid lagens ikraftträdande kommer att erbjudas sådan anställning inom pastoratet som de skäligen bör kunna godta. Det kan dock antas att några av dem-som här avses kommer att vilja behålla sina statligt reglerade tjänster. Det kommer emellertid inte efter lagens ikraftträdande att finnas möjlighet att bereda dem motsvarande arbetsuppgifter på annat håll än i de pastorat i vilka kyrkomusikerdistrikten uppgår. Mot denna bakgrund bör genom en sär- skild övergångsbcstämmelsc i lagen föreskrivas en skyldighet för en sådan arbetstagare att fullgöra sin tjänst genom att utföra i huvudsak samma arbetsuppgifter som tidigare hos det pastorat. inom vilket han har sin tjänst. Fortsatt behörighet enligt äldre bestämmelser: Utredningen har ansett att Prop. 1987/88:144
Under genomförandeskcdet bör bedömningar göras när det gäller di- mensioneringen av verksamheten för framtiden. I de fall det med hänsyn till verksamhetens omfattning eller organisationen i övrigt inte är lämpligt att ha en organist anställd. bör dispenser från detta krav kunna meddelas redan innan reformen träderi kraft. Likaså bör redan dessförinnan domka- pitlen kunna yttra sig över förslag till reglementen för den kyrkomusikalis- ka verksamheten i pastoraten. Pastorat med god framförhållning bör ju ha möjlighet att före reformens ikraftträdande fastställa reglemente som skall gälla för tiden därefter. För att dessa administrativa åtgärder skall kunna vidtas innan lagen träder i kraft krävs inga särskilda övergångsbcstämmel— ser tjfr lagrådets yttrande i prop. 1983/84:30 s. 172 f.). Nya kollektivavtal träffas: Mitt förslag innebär bl. a. att kyrkomusikerna inte längre skall ha statligt reglerade anställningar. Avlöningsförmåner skall således inte längre fastställas under medverkan av staten. Detta för med sig att den nuvarande avtalsregleringen måste ersättas med en ny. Avtalen måste träffas mellan kyrkomusikernas fackliga organisationer och pastoratens arbetsgivarorganisation. Det förut sagda innebär också att de arbetsrättsliga författningar som avser statligt reglerade anställningar inte längre kommer att tillämpas på kyrkomusikerna. Den nuvarande författningsregleringen i dessa avseen- den. liksom regleringen av kyrkomusikernas tjänsteåligganden m.m. bör ersättas med en reglering i kollektivavtal. Det blir nödvändigt att de nya kollektivavtalen träffas innan reformen träder i kraft. Tjänster tillsatta med konstitutorial m. m.: Mina förslag medför. somjag nyss har sagt. att den statliga regleringen av kyrkomusikertjänsterna upp- hör och att pastoraten blir huvudmän för verksamheten. De förutvarande kyrkomusikerdistrikten kommer inte längre att finnas kvar. Inför över- gången kommer innehavarna av kyrkomusikertjänster att få sägas upp från sina statligt reglerade anställningar för att sedan anställas på nya tjänster inom pastoraten. Inom kyrkomusikerorganisationen finns det emellertid innehavare av tjänster. som har tillsatts med fullmakt eller konstitutorial. Sådana arbetstagare kan inte fråntas sina tjänster genom arbetsgivarens ensidiga beslut annat än i vissa undantagsfall. Detsamma gäller dem som har förordnande för bestämd tid. som utlöper efter tidpunkten för pastora- tens övertagande av verksamheten. Jag förutsätter att alla arbetstagare som är anställda på de statligt reglerade kyrkomusikertjänsterna vid lagens ikraftträdande kommer att erbjudas sådan anställning inom pastoratet som de skäligen bör kunna godta. Det kan dock antas att några av dem-som här avses kommer att vilja behålla sina statligt reglerade tjänster. Det kommer emellertid inte efter lagens ikraftträdande att finnas möjlighet att bereda dem motsvarande arbetsuppgifter på annat håll än i de pastorat i vilka kyrkomusikerdistrikten uppgår. Mot denna bakgrund bör genom en sär- skild övergångsbcstämmelsc i lagen föreskrivas en skyldighet för en sådan arbetstagare att fullgöra sin tjänst genom att utföra i huvudsak samma arbetsuppgifter som tidigare hos det pastorat. inom vilket han har sin tjänst. Fortsatt behörighet enligt äldre bestämmelser: Utredningen har ansett att
Under genomförandeskcdet bör bedömningar göras när det gäller di- mensioneringen av verksamheten för framtiden. I de fall det med hänsyn till verksamhetens omfattning eller organisationen i övrigt inte är lämpligt att ha en organist anställd. bör dispenser från detta krav kunna meddelas redan innan reformen träderi kraft. Likaså bör redan dessförinnan domka- pitlen kunna yttra sig över förslag till reglementen för den kyrkomusikalis- ka verksamheten i pastoraten. Pastorat med god framförhållning bör ju ha möjlighet att före reformens ikraftträdande fastställa reglemente som skall gälla för tiden därefter. För att dessa administrativa åtgärder skall kunna vidtas innan lagen träder i kraft krävs inga särskilda övergångsbcstämmel— ser tjfr lagrådets yttrande i prop. 1983/84:30 s. 172 f.).
Under genomförandeskcdet bör bedömningar göras när det gäller di-
Under
genomförandeskcdet
bör
bedömningar
göras
när
det
gäller
di-
mensioneringen av verksamheten för framtiden. I de fall det med hänsyn
mensioneringen
av
verksamheten
för
framtiden.
I
de
fall
det
med
hänsyn
till verksamhetens omfattning eller organisationen i övrigt inte är lämpligt
till
verksamhetens
omfattning
eller
organisationen
i
övrigt
inte
är
lämpligt
att ha en organist anställd. bör dispenser från detta krav kunna meddelas
att
ha
en
organist
anställd.
bör
dispenser
från
detta
krav
kunna
meddelas
redan innan reformen träderi kraft. Likaså bör redan dessförinnan domka-
redan
innan
reformen
träderi
kraft.
Likaså
bör
redan
dessförinnan
domka-
pitlen kunna yttra sig över förslag till reglementen för den kyrkomusikalis-
pitlen
kunna
yttra
sig
över
förslag
till
reglementen
för
den
kyrkomusikalis-
ka verksamheten i pastoraten. Pastorat med god framförhållning bör ju ha
ka
verksamheten
i
pastoraten.
Pastorat
med
god
framförhållning
bör
ju
ha
möjlighet att före reformens ikraftträdande fastställa reglemente som skall
möjlighet
att
före
reformens
ikraftträdande
fastställa
reglemente
som
skall
gälla för tiden därefter. För att dessa administrativa åtgärder skall kunna
gälla
för
tiden
därefter.
För
att
dessa
administrativa
åtgärder
skall
kunna
vidtas innan lagen träder i kraft krävs inga särskilda övergångsbcstämmel—
vidtas
innan
lagen
träder
i
kraft
krävs
inga
särskilda
övergångsbcstämmel—
ser tjfr lagrådets yttrande i prop. 1983/84:30 s. 172 f.).
ser
tjfr
lagrådets
yttrande
i
prop.
1983/84:30
s.
172
f.).
Nya kollektivavtal träffas: Mitt förslag innebär bl. a. att kyrkomusikerna inte längre skall ha statligt reglerade anställningar. Avlöningsförmåner skall således inte längre fastställas under medverkan av staten. Detta för med sig att den nuvarande avtalsregleringen måste ersättas med en ny. Avtalen måste träffas mellan kyrkomusikernas fackliga organisationer och pastoratens arbetsgivarorganisation.
Nya kollektivavtal träffas: Mitt förslag innebär bl. a. att kyrkomusikerna
Nya
kollektivavtal
träffas:
Mitt
förslag
innebär
bl.
a.
att
kyrkomusikerna
inte längre skall ha statligt reglerade anställningar. Avlöningsförmåner
inte
längre
skall
ha
statligt
reglerade
anställningar.
Avlöningsförmåner
skall således inte längre fastställas under medverkan av staten. Detta för
skall
således
inte
längre
fastställas
under
medverkan
av
staten.
Detta
för
med sig att den nuvarande avtalsregleringen måste ersättas med en ny.
med
sig
att
den
nuvarande
avtalsregleringen
måste
ersättas
med
en
ny.
Avtalen måste träffas mellan kyrkomusikernas fackliga organisationer och
Avtalen
måste
träffas
mellan
kyrkomusikernas
fackliga
organisationer
och
pastoratens arbetsgivarorganisation.
pastoratens
arbetsgivarorganisation.
Det förut sagda innebär också att de arbetsrättsliga författningar som avser statligt reglerade anställningar inte längre kommer att tillämpas på kyrkomusikerna. Den nuvarande författningsregleringen i dessa avseen- den. liksom regleringen av kyrkomusikernas tjänsteåligganden m.m. bör ersättas med en reglering i kollektivavtal.
Det förut sagda innebär också att de arbetsrättsliga författningar som
Det
förut
sagda
innebär
också
att
de
arbetsrättsliga
författningar
som
avser statligt reglerade anställningar inte längre kommer att tillämpas på
avser
statligt
reglerade
anställningar
inte
längre
kommer
att
tillämpas
på
kyrkomusikerna. Den nuvarande författningsregleringen i dessa avseen-
kyrkomusikerna.
Den
nuvarande
författningsregleringen
i
dessa
avseen-
den. liksom regleringen av kyrkomusikernas tjänsteåligganden m.m. bör
den.
liksom
regleringen
av
kyrkomusikernas
tjänsteåligganden
m.m.
bör
ersättas med en reglering i kollektivavtal.
ersättas
med
en
reglering
i
kollektivavtal.
Det blir nödvändigt att de nya kollektivavtalen träffas innan reformen träder i kraft.
Det blir nödvändigt att de nya kollektivavtalen träffas innan reformen
Det
blir
nödvändigt
att
de
nya
kollektivavtalen
träffas
innan
reformen
träder i kraft.
träder
i
kraft.
Tjänster tillsatta med konstitutorial m. m.: Mina förslag medför. somjag nyss har sagt. att den statliga regleringen av kyrkomusikertjänsterna upp- hör och att pastoraten blir huvudmän för verksamheten. De förutvarande kyrkomusikerdistrikten kommer inte längre att finnas kvar. Inför över- gången kommer innehavarna av kyrkomusikertjänster att få sägas upp från sina statligt reglerade anställningar för att sedan anställas på nya tjänster inom pastoraten. Inom kyrkomusikerorganisationen finns det emellertid innehavare av tjänster. som har tillsatts med fullmakt eller konstitutorial.
Tjänster tillsatta med konstitutorial m. m.: Mina förslag medför. somjag
Tjänster
tillsatta
med
konstitutorial
m.
m.:
Mina
förslag
medför.
somjag
nyss har sagt. att den statliga regleringen av kyrkomusikertjänsterna upp-
nyss
har
sagt.
att
den
statliga
regleringen
av
kyrkomusikertjänsterna
upp-
hör och att pastoraten blir huvudmän för verksamheten. De förutvarande
hör
och
att
pastoraten
blir
huvudmän
för
verksamheten.
De
förutvarande
kyrkomusikerdistrikten kommer inte längre att finnas kvar. Inför över-
kyrkomusikerdistrikten
kommer
inte
längre
att
finnas
kvar.
Inför
över-
gången kommer innehavarna av kyrkomusikertjänster att få sägas upp från
gången
kommer
innehavarna
av
kyrkomusikertjänster
att
få
sägas
upp
från
sina statligt reglerade anställningar för att sedan anställas på nya tjänster
sina
statligt
reglerade
anställningar
för
att
sedan
anställas
på
nya
tjänster
inom pastoraten. Inom kyrkomusikerorganisationen finns det emellertid
inom
pastoraten.
Inom
kyrkomusikerorganisationen
finns
det
emellertid
innehavare av tjänster. som har tillsatts med fullmakt eller konstitutorial.
innehavare
av
tjänster.
som
har
tillsatts
med
fullmakt
eller
konstitutorial.
Sådana arbetstagare kan inte fråntas sina tjänster genom arbetsgivarens ensidiga beslut annat än i vissa undantagsfall. Detsamma gäller dem som har förordnande för bestämd tid. som utlöper efter tidpunkten för pastora- tens övertagande av verksamheten. Jag förutsätter att alla arbetstagare som är anställda på de statligt reglerade kyrkomusikertjänsterna vid lagens ikraftträdande kommer att erbjudas sådan anställning inom pastoratet som de skäligen bör kunna godta. Det kan dock antas att några av dem-som här avses kommer att vilja behålla sina statligt reglerade tjänster. Det kommer emellertid inte efter lagens ikraftträdande att finnas möjlighet att bereda dem motsvarande arbetsuppgifter på annat håll än i de pastorat i vilka kyrkomusikerdistrikten uppgår. Mot denna bakgrund bör genom en sär- skild övergångsbcstämmelsc i lagen föreskrivas en skyldighet för en sådan arbetstagare att fullgöra sin tjänst genom att utföra i huvudsak samma arbetsuppgifter som tidigare hos det pastorat. inom vilket han har sin tjänst.
Sådana arbetstagare kan inte fråntas sina tjänster genom arbetsgivarens
Sådana
arbetstagare
kan
inte
fråntas
sina
tjänster
genom
arbetsgivarens
ensidiga beslut annat än i vissa undantagsfall. Detsamma gäller dem som
ensidiga
beslut
annat
än
i
vissa
undantagsfall.
Detsamma
gäller
dem
som
har förordnande för bestämd tid. som utlöper efter tidpunkten för pastora-
har
förordnande
för
bestämd
tid.
som
utlöper
efter
tidpunkten
för
pastora-
tens övertagande av verksamheten. Jag förutsätter att alla arbetstagare
tens
övertagande
av
verksamheten.
Jag
förutsätter
att
alla
arbetstagare
som är anställda på de statligt reglerade kyrkomusikertjänsterna vid lagens
som
är
anställda
på
de
statligt
reglerade
kyrkomusikertjänsterna
vid
lagens
ikraftträdande kommer att erbjudas sådan anställning inom pastoratet som
ikraftträdande
kommer
att
erbjudas
sådan
anställning
inom
pastoratet
som
de skäligen bör kunna godta. Det kan dock antas att några av dem-som här
de
skäligen
bör
kunna
godta.
Det
kan
dock
antas
att
några
av
dem-som
här
avses kommer att vilja behålla sina statligt reglerade tjänster. Det kommer
avses
kommer
att
vilja
behålla
sina
statligt
reglerade
tjänster.
Det
kommer
emellertid inte efter lagens ikraftträdande att finnas möjlighet att bereda
emellertid
inte
efter
lagens
ikraftträdande
att
finnas
möjlighet
att
bereda
dem motsvarande arbetsuppgifter på annat håll än i de pastorat i vilka
dem
motsvarande
arbetsuppgifter
på
annat
håll
än
i
de
pastorat
i
vilka
kyrkomusikerdistrikten uppgår. Mot denna bakgrund bör genom en sär-
kyrkomusikerdistrikten
uppgår.
Mot
denna
bakgrund
bör
genom
en
sär-
skild övergångsbcstämmelsc i lagen föreskrivas en skyldighet för en sådan
skild
övergångsbcstämmelsc
i
lagen
föreskrivas
en
skyldighet
för
en
sådan
arbetstagare att fullgöra sin tjänst genom att utföra i huvudsak samma
arbetstagare
att
fullgöra
sin
tjänst
genom
att
utföra
i
huvudsak
samma
arbetsuppgifter som tidigare hos det pastorat. inom vilket han har sin
arbetsuppgifter
som
tidigare
hos
det
pastorat.
inom
vilket
han
har
sin
tjänst.
tjänst.
Fortsatt behörighet enligt äldre bestämmelser: Utredningen har ansett att
Fortsatt behörighet enligt äldre bestämmelser: Utredningen har ansett att
Fortsatt
behörighet
enligt
äldre
bestämmelser:
Utredningen
har
ansett
att
Prop.
1987/88:144
den som inte uppnått full behörighet till tjänst som kyrkokantor. men som har avlagt organist- och kantorsexamen samt förvärvat en betydande prak- tisk erfarenhet som kyrkokantor bör anses behörig som kantor vid ikraft- trädandct utan särskilt dispensförfarande. Den praktiska erfarenheten bör enligt utredningen bestå i tjänstgöring som kyrkomusiker med minst 40 procent av heltidstjänstgöring i minst fem år. Någon kritik mot förslaget har inte framförts under remissbehandlingen. För egen del ansluterjag mig till utredningens överväganden och förslag på denna punkt. 1 övrigt bör de som enligt äldre bestämmelser har varit behöriga till tjänst som organist eller kyrkokantor eller har förklarats behöriga till sådana tjänster anses vara behöriga till motsvarande tjänster i den nya organisatio- nen. 3 Upprättat lagförslag I enlighet med vadjag nu har anfört har inom Civildepartementet upprättats förslag till . lag om kyrkomusiken i svenska kyrkan. Prop. 1987/88:144
den som inte uppnått full behörighet till tjänst som kyrkokantor. men som har avlagt organist- och kantorsexamen samt förvärvat en betydande prak- tisk erfarenhet som kyrkokantor bör anses behörig som kantor vid ikraft- trädandct utan särskilt dispensförfarande. Den praktiska erfarenheten bör enligt utredningen bestå i tjänstgöring som kyrkomusiker med minst 40 procent av heltidstjänstgöring i minst fem år. Någon kritik mot förslaget har inte framförts under remissbehandlingen. För egen del ansluterjag mig till utredningens överväganden och förslag på denna punkt. 1 övrigt bör de som enligt äldre bestämmelser har varit behöriga till tjänst som organist eller kyrkokantor eller har förklarats behöriga till sådana tjänster anses vara behöriga till motsvarande tjänster i den nya organisatio- nen.
den som inte uppnått full behörighet till tjänst som kyrkokantor. men som har avlagt organist- och kantorsexamen samt förvärvat en betydande prak- tisk erfarenhet som kyrkokantor bör anses behörig som kantor vid ikraft- trädandct utan särskilt dispensförfarande. Den praktiska erfarenheten bör enligt utredningen bestå i tjänstgöring som kyrkomusiker med minst 40 procent av heltidstjänstgöring i minst fem år. Någon kritik mot förslaget har inte framförts under remissbehandlingen. För egen del ansluterjag mig till utredningens överväganden och förslag på denna punkt.
den som inte uppnått full behörighet till tjänst som kyrkokantor. men som
den
som
inte
uppnått
full
behörighet
till
tjänst
som
kyrkokantor.
men
som
har avlagt organist- och kantorsexamen samt förvärvat en betydande prak-
har
avlagt
organist-
och
kantorsexamen
samt
förvärvat
en
betydande
prak-
tisk erfarenhet som kyrkokantor bör anses behörig som kantor vid ikraft-
tisk
erfarenhet
som
kyrkokantor
bör
anses
behörig
som
kantor
vid
ikraft-
trädandct utan särskilt dispensförfarande. Den praktiska erfarenheten bör
trädandct
utan
särskilt
dispensförfarande.
Den
praktiska
erfarenheten
bör
enligt utredningen bestå i tjänstgöring som kyrkomusiker med minst 40
enligt
utredningen
bestå
i
tjänstgöring
som
kyrkomusiker
med
minst
40
procent av heltidstjänstgöring i minst fem år. Någon kritik mot förslaget
procent
av
heltidstjänstgöring
i
minst
fem
år.
Någon
kritik
mot
förslaget
har inte framförts under remissbehandlingen. För egen del ansluterjag mig
har
inte
framförts
under
remissbehandlingen.
För
egen
del
ansluterjag
mig
till utredningens överväganden och förslag på denna punkt.
till
utredningens
överväganden
och
förslag
på
denna
punkt.
1 övrigt bör de som enligt äldre bestämmelser har varit behöriga till tjänst som organist eller kyrkokantor eller har förklarats behöriga till sådana tjänster anses vara behöriga till motsvarande tjänster i den nya organisatio- nen.
1 övrigt bör de som enligt äldre bestämmelser har varit behöriga till tjänst
1
övrigt
bör
de
som
enligt
äldre
bestämmelser
har
varit
behöriga
till
tjänst
som organist eller kyrkokantor eller har förklarats behöriga till sådana
som
organist
eller
kyrkokantor
eller
har
förklarats
behöriga
till
sådana
tjänster anses vara behöriga till motsvarande tjänster i den nya organisatio-
tjänster
anses
vara
behöriga
till
motsvarande
tjänster
i
den
nya
organisatio-
nen.
nen.
3 Upprättat lagförslag I enlighet med vadjag nu har anfört har inom Civildepartementet upprättats förslag till . lag om kyrkomusiken i svenska kyrkan.
3 Upprättat lagförslag I enlighet med vadjag nu har anfört har inom Civildepartementet upprättats förslag till .
3 Upprättat lagförslag
3
Upprättat
lagförslag
I enlighet med vadjag nu har anfört har inom Civildepartementet upprättats
I
enlighet
med
vadjag
nu
har
anfört
har
inom
Civildepartementet
upprättats
förslag till .
förslag
till
.
lag om kyrkomusiken i svenska kyrkan.
lag om kyrkomusiken i svenska kyrkan.
lag
om
kyrkomusiken
i
svenska
kyrkan.
Prop.
1987/88:144
4 Specialmotivering Förslaget till Lag om kyrkomusiken i svenska kyrkan Lagens tillämpningsomräde m. m. 1 & Denna lag innehåller bestämmelser om den kyrkomusikaliska verk- samheten i svenska kyrkans territoriella församlingar. Regeringen l'år före- skriva att lagen skall tillämpas också på icke-territoriella församlingar. I lagen avses med lqrrkomusikalisk verksam/w! musikverksamheten hos svenska kyrkans församlingar. kyrkomusiker den som är behörig att anställas på en tjänst som kantor eller som organist. [ paragrafens första stycke anges att lagen är tillämplig på de territoriella församlingarna. Andra meningen innehåller ett bemyndigande för regering- en att utsträcka lagens tillämpningsomräde till en eller flera av de icke- territoriella församlingarna. Förutom de territoriella församlingarna finns det i riket fem icke-territo- riella församlingar: Hovförsamlingen. de tyska och finska församlingarna i Stockholm. Tyska församlingen i Göteborg samt Kungl. amiralitetsförsam- lingen i Karlskrona. Dessa bildar särskilda pastorat. Enligt l ä i nu gällan- de kyrkomusikerlag skall det finnas kyrkomusiker anställd för varje terri- toriell församling. Föreskriften gäller enligt l a & samma lag även icke-ter- ritoriell församling i den mån regering och riksdag beslutar det. Sådant beslut finns bara beträffande amiralitetsförsamlingen. där det finns en organisttjänst. I andra stycket definieras begreppen kyrkomusikalisk verksamhet och kyrkomusiker. Med kyrkomusikalisk verksamhet förstås musikverksam- heten hos svenska kyrkans församlingar. Annan musikverksamhet inom svenska kyrkan omfattas alltså inte av begreppet. Begreppet kyrkomusiker är i lagen förbehållet dem sotn är behöriga att anställas på en tjänst som organist eller kantor. Vilka som är behöriga att anställas på sådana tjänster framgår av 8— lt) ss. Pastoratets ansvar 2 5 Pastoraten skall svara för den kyrkomusikaliska verksamheten. I paragrafen åläggs pastoraten att svara för den kyrkomusikaliska verk- samheten i församlingarna. Den kyrkomusikaliska verksamheten har tidi- gare varit organiserad inom s.k. kyrkomusikerdistrikt. vilka i allmänhet utgjorts av församlingar. Att pastoratet i fortsättningen skall vara enhet för verksamheten blir av praktisk betydelse framför allt i Herförsamlingspasto- raten. Bestämmelsen tar sikte på verksamhetens organisation och bedri- vande. Prop. 1987/88: 144
4 Specialmotivering
4 Specialmotivering
4 Specialmotivering
4
Specialmotivering
Förslaget till
Förslaget till
Förslaget till
Förslaget
till
Lag om kyrkomusiken i svenska kyrkan
Lag om kyrkomusiken i svenska kyrkan
Lag om kyrkomusiken i svenska kyrkan
Lag
om
kyrkomusiken
i
svenska
kyrkan
Lagens tillämpningsomräde m. m. 1 & Denna lag innehåller bestämmelser om den kyrkomusikaliska verk- samheten i svenska kyrkans territoriella församlingar. Regeringen l'år före- skriva att lagen skall tillämpas också på icke-territoriella församlingar. I lagen avses med lqrrkomusikalisk verksam/w! musikverksamheten hos svenska kyrkans församlingar. kyrkomusiker den som är behörig att anställas på en tjänst som kantor eller som organist.
Lagens tillämpningsomräde m. m. 1 & Denna lag innehåller bestämmelser om den kyrkomusikaliska verk- samheten i svenska kyrkans territoriella församlingar. Regeringen l'år före- skriva att lagen skall tillämpas också på icke-territoriella församlingar.
Lagens tillämpningsomräde m. m.
Lagens
tillämpningsomräde
m.
m.
1 & Denna lag innehåller bestämmelser om den kyrkomusikaliska verk-
1
&
Denna
lag
innehåller
bestämmelser
om
den
kyrkomusikaliska
verk-
samheten i svenska kyrkans territoriella församlingar. Regeringen l'år före-
samheten
i
svenska
kyrkans
territoriella
församlingar.
Regeringen
l'år
före-
skriva att lagen skall tillämpas också på icke-territoriella församlingar.
skriva
att
lagen
skall
tillämpas
också
på
icke-territoriella
församlingar.
I lagen avses med
I lagen avses med
I
lagen
avses
med
lqrrkomusikalisk verksam/w! musikverksamheten hos svenska kyrkans församlingar.
lqrrkomusikalisk verksam/w! musikverksamheten hos svenska kyrkans
lqrrkomusikalisk
verksam/w!
musikverksamheten
hos
svenska
kyrkans
församlingar.
församlingar.
kyrkomusiker den som är behörig att anställas på en tjänst som kantor eller som organist.
kyrkomusiker den som är behörig att anställas på en tjänst som kantor
kyrkomusiker
den
som
är
behörig
att
anställas
på
en
tjänst
som
kantor
eller som organist.
eller
som
organist.
[ paragrafens första stycke anges att lagen är tillämplig på de territoriella församlingarna. Andra meningen innehåller ett bemyndigande för regering- en att utsträcka lagens tillämpningsomräde till en eller flera av de icke- territoriella församlingarna. Förutom de territoriella församlingarna finns det i riket fem icke-territo- riella församlingar: Hovförsamlingen. de tyska och finska församlingarna i Stockholm. Tyska församlingen i Göteborg samt Kungl. amiralitetsförsam- lingen i Karlskrona. Dessa bildar särskilda pastorat. Enligt l ä i nu gällan- de kyrkomusikerlag skall det finnas kyrkomusiker anställd för varje terri- toriell församling. Föreskriften gäller enligt l a & samma lag även icke-ter- ritoriell församling i den mån regering och riksdag beslutar det. Sådant beslut finns bara beträffande amiralitetsförsamlingen. där det finns en organisttjänst. I andra stycket definieras begreppen kyrkomusikalisk verksamhet och kyrkomusiker. Med kyrkomusikalisk verksamhet förstås musikverksam- heten hos svenska kyrkans församlingar. Annan musikverksamhet inom svenska kyrkan omfattas alltså inte av begreppet. Begreppet kyrkomusiker är i lagen förbehållet dem sotn är behöriga att anställas på en tjänst som organist eller kantor. Vilka som är behöriga att anställas på sådana tjänster framgår av 8— lt) ss.
[ paragrafens första stycke anges att lagen är tillämplig på de territoriella församlingarna. Andra meningen innehåller ett bemyndigande för regering- en att utsträcka lagens tillämpningsomräde till en eller flera av de icke- territoriella församlingarna.
[ paragrafens första stycke anges att lagen är tillämplig på de territoriella
[
paragrafens
första
stycke
anges
att
lagen
är
tillämplig
på
de
territoriella
församlingarna. Andra meningen innehåller ett bemyndigande för regering-
församlingarna.
Andra
meningen
innehåller
ett
bemyndigande
för
regering-
en att utsträcka lagens tillämpningsomräde till en eller flera av de icke-
en
att
utsträcka
lagens
tillämpningsomräde
till
en
eller
flera
av
de
icke-
territoriella församlingarna.
territoriella
församlingarna.
Förutom de territoriella församlingarna finns det i riket fem icke-territo- riella församlingar: Hovförsamlingen. de tyska och finska församlingarna i Stockholm. Tyska församlingen i Göteborg samt Kungl. amiralitetsförsam- lingen i Karlskrona. Dessa bildar särskilda pastorat. Enligt l ä i nu gällan- de kyrkomusikerlag skall det finnas kyrkomusiker anställd för varje terri- toriell församling. Föreskriften gäller enligt l a & samma lag även icke-ter- ritoriell församling i den mån regering och riksdag beslutar det. Sådant beslut finns bara beträffande amiralitetsförsamlingen. där det finns en organisttjänst.
Förutom de territoriella församlingarna finns det i riket fem icke-territo-
Förutom
de
territoriella
församlingarna
finns
det
i
riket
fem
icke-territo-
riella församlingar: Hovförsamlingen. de tyska och finska församlingarna i
riella
församlingar:
Hovförsamlingen.
de
tyska
och
finska
församlingarna
i
Stockholm. Tyska församlingen i Göteborg samt Kungl. amiralitetsförsam-
Stockholm.
Tyska
församlingen
i
Göteborg
samt
Kungl.
amiralitetsförsam-
lingen i Karlskrona. Dessa bildar särskilda pastorat. Enligt l ä i nu gällan-
lingen
i
Karlskrona.
Dessa
bildar
särskilda
pastorat.
Enligt
l
ä
i
nu
gällan-
de kyrkomusikerlag skall det finnas kyrkomusiker anställd för varje terri-
de
kyrkomusikerlag
skall
det
finnas
kyrkomusiker
anställd
för
varje
terri-
toriell församling. Föreskriften gäller enligt l a & samma lag även icke-ter-
toriell
församling.
Föreskriften
gäller
enligt
l
a
&
samma
lag
även
icke-ter-
ritoriell församling i den mån regering och riksdag beslutar det. Sådant
ritoriell
församling
i
den
mån
regering
och
riksdag
beslutar
det.
Sådant
beslut finns bara beträffande amiralitetsförsamlingen. där det finns en
beslut
finns
bara
beträffande
amiralitetsförsamlingen.
där
det
finns
en
organisttjänst.
organisttjänst.
I andra stycket definieras begreppen kyrkomusikalisk verksamhet och kyrkomusiker. Med kyrkomusikalisk verksamhet förstås musikverksam- heten hos svenska kyrkans församlingar. Annan musikverksamhet inom svenska kyrkan omfattas alltså inte av begreppet. Begreppet kyrkomusiker är i lagen förbehållet dem sotn är behöriga att anställas på en tjänst som organist eller kantor. Vilka som är behöriga att anställas på sådana tjänster framgår av 8— lt) ss.
I andra stycket definieras begreppen kyrkomusikalisk verksamhet och
I
andra
stycket
definieras
begreppen
kyrkomusikalisk
verksamhet
och
kyrkomusiker. Med kyrkomusikalisk verksamhet förstås musikverksam-
kyrkomusiker.
Med
kyrkomusikalisk
verksamhet
förstås
musikverksam-
heten hos svenska kyrkans församlingar. Annan musikverksamhet inom
heten
hos
svenska
kyrkans
församlingar.
Annan
musikverksamhet
inom
svenska kyrkan omfattas alltså inte av begreppet. Begreppet kyrkomusiker
svenska
kyrkan
omfattas
alltså
inte
av
begreppet.
Begreppet
kyrkomusiker
är i lagen förbehållet dem sotn är behöriga att anställas på en tjänst som
är
i
lagen
förbehållet
dem
sotn
är
behöriga
att
anställas
på
en
tjänst
som
organist eller kantor. Vilka som är behöriga att anställas på sådana tjänster
organist
eller
kantor.
Vilka
som
är
behöriga
att
anställas
på
sådana
tjänster
framgår av 8— lt) ss.
framgår
av
8—
lt)
ss.
Pastoratets ansvar
Pastoratets ansvar
Pastoratets ansvar
Pastoratets
ansvar
2 5 Pastoraten skall svara för den kyrkomusikaliska verksamheten.
2 5 Pastoraten skall svara för den kyrkomusikaliska verksamheten.
2 5 Pastoraten skall svara för den kyrkomusikaliska verksamheten.
2
5
Pastoraten
skall
svara
för
den
kyrkomusikaliska
verksamheten.
I paragrafen åläggs pastoraten att svara för den kyrkomusikaliska verk- samheten i församlingarna. Den kyrkomusikaliska verksamheten har tidi- gare varit organiserad inom s.k. kyrkomusikerdistrikt. vilka i allmänhet utgjorts av församlingar. Att pastoratet i fortsättningen skall vara enhet för verksamheten blir av praktisk betydelse framför allt i Herförsamlingspasto- raten. Bestämmelsen tar sikte på verksamhetens organisation och bedri- vande.
I paragrafen åläggs pastoraten att svara för den kyrkomusikaliska verk- samheten i församlingarna. Den kyrkomusikaliska verksamheten har tidi- gare varit organiserad inom s.k. kyrkomusikerdistrikt. vilka i allmänhet utgjorts av församlingar. Att pastoratet i fortsättningen skall vara enhet för verksamheten blir av praktisk betydelse framför allt i Herförsamlingspasto- raten. Bestämmelsen tar sikte på verksamhetens organisation och bedri- vande.
I paragrafen åläggs pastoraten att svara för den kyrkomusikaliska verk-
I
paragrafen
åläggs
pastoraten
att
svara
för
den
kyrkomusikaliska
verk-
samheten i församlingarna. Den kyrkomusikaliska verksamheten har tidi-
samheten
i
församlingarna.
Den
kyrkomusikaliska
verksamheten
har
tidi-
gare varit organiserad inom s.k. kyrkomusikerdistrikt. vilka i allmänhet
gare
varit
organiserad
inom
s.k.
kyrkomusikerdistrikt.
vilka
i
allmänhet
utgjorts av församlingar. Att pastoratet i fortsättningen skall vara enhet för
utgjorts
av
församlingar.
Att
pastoratet
i
fortsättningen
skall
vara
enhet
för
verksamheten blir av praktisk betydelse framför allt i Herförsamlingspasto-
verksamheten
blir
av
praktisk
betydelse
framför
allt
i
Herförsamlingspasto-
raten. Bestämmelsen tar sikte på verksamhetens organisation och bedri-
raten.
Bestämmelsen
tar
sikte
på
verksamhetens
organisation
och
bedri-
vande.
vande.
Prop.
1987/88:
144
3 & I den kyrkomusikaliska verksamheten ingår bl. a. I. orgelspel vid gudstjänster och övriga kyrkliga handlingar enligt den ordning som gäller för svenska kyrkan. . främjande av kyrkosången. . fri musikundervisning med inriktning på kyrkans mttsikverksamhet samt 4. vård av de orglar som finns hos församlingarna. '.:J [J I paragrafen urskils vissa inslag som alltid skall ingå i den kyrkomusikalis- ka verksamheten. Det är alltså fråga om obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifter som måste fullgöras i varje pastorat. Dessa uppgifter har sina motsvarigheter i vissa bestämmelser i kyrkomusikerförordningen. där de emellertid är knutna till olika kyrkomusikertjänster som tjänsteåligganden för innehavaren. Den nya lagen återspeglar ett helt annat synsätt. Tanken är att pastoraten skall ha ett betydande utrymme för att bygga upp den kyrkomusikerorganisation som bäst passar församlingarnas behov och därvid göra en lämplig fördelning av arbctsuppgifterna mellan kyrkomusi- kerna i de fall där det finns flera sådana. I fråga om de överväganden som varit avgörande för urvalet av de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna hänvisas till de allmänna moti- veringarna. avsnitt 2.4. I förhållande till åliggandenas beskrivning i kyrko- musikerförordningen är beträffande punkten två att märka att främjande av kyrkosången normalt sker genom att kyrkomusikern övar och leder en eller flera kyrkokörer. Denna punkt innefattar även uppgiften att undervisa konfirmander i psalmsång. Beträffande punkten fru. som avser den s. k. fria musikundervisningen. bör framhållas att skyldigheten endast gäller församlingsmedlemmar. De övriga bägge punkterna innefattar inga princi- piella nyheter. 4 & För sådan verksamhet som anges i 3.5 skall pastoratet förordna en eller flera kyrkomusiker. Domkapitlet får dock. när det finns särskilda skäl. medge att pastoratet förordnar någon annan. Medgivandet får begränsas till att gälla en viss gudstjänstlokal eller en viss kyrkomusikalisk uppgift. Paragrafensförsta stycka återspeglar det grundläggande synsättet. att det bör finnas stor frihet för pastoraten att bygga tipp en lämplig lokal organi- sation. Lagen anger endast de minimikrav på verksamheten. som skall garantera en hög och så långt möjligt likvärdig standard. Av paragrafen framgår att pastoratet för den obligatoriska kyrkomusikaliska verksamhet som särskilt angetts i tredje paragrafen skall förordna en eller flera perso- ner som har föreskriven kyrkomusikalisk behörighet. nämligen antingen organistutbildning (8ä) eller kantorsutbildning (95). Genom ett sådant förordnande kan en kyrkomusiker anställas antingen på en kyrkomusiker- tjänst eller på ett vikariat. Uppgifterna kan också anförtros en kyrkomusi- ker i form av ett uppdrag som inte samtidigt innebär en anställning. Den föreslagna bestämmelsen hindrar inte att kyrkomusikaliska uppgifter vid särskilda tillfällen utförs av andra. I paragrafens andra styrke finns ett undantag från den nyss angivna principen om full kyrkomusikalisk behörighet. Liksom hittills skall det Prop. 1987/88: 144
3 & I den kyrkomusikaliska verksamheten ingår bl. a. I. orgelspel vid gudstjänster och övriga kyrkliga handlingar enligt den ordning som gäller för svenska kyrkan. . främjande av kyrkosången. . fri musikundervisning med inriktning på kyrkans mttsikverksamhet samt 4. vård av de orglar som finns hos församlingarna.
3 & I den kyrkomusikaliska verksamheten ingår bl. a.
3 & I den kyrkomusikaliska verksamheten ingår bl. a.
3
&
I
den
kyrkomusikaliska
verksamheten
ingår
bl.
a.
I. orgelspel vid gudstjänster och övriga kyrkliga handlingar enligt den ordning som gäller för svenska kyrkan.
I. orgelspel vid gudstjänster och övriga kyrkliga handlingar enligt den
I.
orgelspel
vid
gudstjänster
och
övriga
kyrkliga
handlingar
enligt
den
ordning som gäller för svenska kyrkan.
ordning
som
gäller
för
svenska
kyrkan.
. främjande av kyrkosången.
. främjande av kyrkosången.
.
främjande
av
kyrkosången.
. fri musikundervisning med inriktning på kyrkans mttsikverksamhet samt
. fri musikundervisning med inriktning på kyrkans mttsikverksamhet
.
fri
musikundervisning
med
inriktning
på
kyrkans
mttsikverksamhet
samt
samt
4. vård av de orglar som finns hos församlingarna.
4. vård av de orglar som finns hos församlingarna.
4.
vård
av
de
orglar
som
finns
hos
församlingarna.
'.:J [J
'.:J [J
'.:J [J
'.:J
[J
I paragrafen urskils vissa inslag som alltid skall ingå i den kyrkomusikalis- ka verksamheten. Det är alltså fråga om obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifter som måste fullgöras i varje pastorat. Dessa uppgifter har sina motsvarigheter i vissa bestämmelser i kyrkomusikerförordningen. där de emellertid är knutna till olika kyrkomusikertjänster som tjänsteåligganden för innehavaren. Den nya lagen återspeglar ett helt annat synsätt. Tanken är att pastoraten skall ha ett betydande utrymme för att bygga upp den kyrkomusikerorganisation som bäst passar församlingarnas behov och därvid göra en lämplig fördelning av arbctsuppgifterna mellan kyrkomusi- kerna i de fall där det finns flera sådana. I fråga om de överväganden som varit avgörande för urvalet av de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna hänvisas till de allmänna moti- veringarna. avsnitt 2.4. I förhållande till åliggandenas beskrivning i kyrko- musikerförordningen är beträffande punkten två att märka att främjande av kyrkosången normalt sker genom att kyrkomusikern övar och leder en eller flera kyrkokörer. Denna punkt innefattar även uppgiften att undervisa konfirmander i psalmsång. Beträffande punkten fru. som avser den s. k. fria musikundervisningen. bör framhållas att skyldigheten endast gäller församlingsmedlemmar. De övriga bägge punkterna innefattar inga princi- piella nyheter.
I paragrafen urskils vissa inslag som alltid skall ingå i den kyrkomusikalis- ka verksamheten. Det är alltså fråga om obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifter som måste fullgöras i varje pastorat. Dessa uppgifter har sina motsvarigheter i vissa bestämmelser i kyrkomusikerförordningen. där de emellertid är knutna till olika kyrkomusikertjänster som tjänsteåligganden för innehavaren. Den nya lagen återspeglar ett helt annat synsätt. Tanken är att pastoraten skall ha ett betydande utrymme för att bygga upp den kyrkomusikerorganisation som bäst passar församlingarnas behov och därvid göra en lämplig fördelning av arbctsuppgifterna mellan kyrkomusi- kerna i de fall där det finns flera sådana.
I paragrafen urskils vissa inslag som alltid skall ingå i den kyrkomusikalis-
I
paragrafen
urskils
vissa
inslag
som
alltid
skall
ingå
i
den
kyrkomusikalis-
ka verksamheten. Det är alltså fråga om obligatoriska kyrkomusikaliska
ka
verksamheten.
Det
är
alltså
fråga
om
obligatoriska
kyrkomusikaliska
uppgifter som måste fullgöras i varje pastorat. Dessa uppgifter har sina
uppgifter
som
måste
fullgöras
i
varje
pastorat.
Dessa
uppgifter
har
sina
motsvarigheter i vissa bestämmelser i kyrkomusikerförordningen. där de
motsvarigheter
i
vissa
bestämmelser
i
kyrkomusikerförordningen.
där
de
emellertid är knutna till olika kyrkomusikertjänster som tjänsteåligganden
emellertid
är
knutna
till
olika
kyrkomusikertjänster
som
tjänsteåligganden
för innehavaren. Den nya lagen återspeglar ett helt annat synsätt. Tanken
för
innehavaren.
Den
nya
lagen
återspeglar
ett
helt
annat
synsätt.
Tanken
är att pastoraten skall ha ett betydande utrymme för att bygga upp den
är
att
pastoraten
skall
ha
ett
betydande
utrymme
för
att
bygga
upp
den
kyrkomusikerorganisation som bäst passar församlingarnas behov och
kyrkomusikerorganisation
som
bäst
passar
församlingarnas
behov
och
därvid göra en lämplig fördelning av arbctsuppgifterna mellan kyrkomusi-
därvid
göra
en
lämplig
fördelning
av
arbctsuppgifterna
mellan
kyrkomusi-
kerna i de fall där det finns flera sådana.
kerna
i
de
fall
där
det
finns
flera
sådana.
I fråga om de överväganden som varit avgörande för urvalet av de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna hänvisas till de allmänna moti- veringarna. avsnitt 2.4. I förhållande till åliggandenas beskrivning i kyrko- musikerförordningen är beträffande punkten två att märka att främjande av kyrkosången normalt sker genom att kyrkomusikern övar och leder en eller flera kyrkokörer. Denna punkt innefattar även uppgiften att undervisa konfirmander i psalmsång. Beträffande punkten fru. som avser den s. k. fria musikundervisningen. bör framhållas att skyldigheten endast gäller församlingsmedlemmar. De övriga bägge punkterna innefattar inga princi- piella nyheter.
I fråga om de överväganden som varit avgörande för urvalet av de
I
fråga
om
de
överväganden
som
varit
avgörande
för
urvalet
av
de
obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna hänvisas till de allmänna moti-
obligatoriska
kyrkomusikaliska
uppgifterna
hänvisas
till
de
allmänna
moti-
veringarna. avsnitt 2.4. I förhållande till åliggandenas beskrivning i kyrko-
veringarna.
avsnitt
2.4.
I
förhållande
till
åliggandenas
beskrivning
i
kyrko-
musikerförordningen är beträffande punkten två att märka att främjande av
musikerförordningen
är
beträffande
punkten
två
att
märka
att
främjande
av
kyrkosången normalt sker genom att kyrkomusikern övar och leder en
kyrkosången
normalt
sker
genom
att
kyrkomusikern
övar
och
leder
en
eller flera kyrkokörer. Denna punkt innefattar även uppgiften att undervisa
eller
flera
kyrkokörer.
Denna
punkt
innefattar
även
uppgiften
att
undervisa
konfirmander i psalmsång. Beträffande punkten fru. som avser den s. k.
konfirmander
i
psalmsång.
Beträffande
punkten
fru.
som
avser
den
s.
k.
fria musikundervisningen. bör framhållas att skyldigheten endast gäller
fria
musikundervisningen.
bör
framhållas
att
skyldigheten
endast
gäller
församlingsmedlemmar. De övriga bägge punkterna innefattar inga princi-
församlingsmedlemmar.
De
övriga
bägge
punkterna
innefattar
inga
princi-
piella nyheter.
piella
nyheter.
4 & För sådan verksamhet som anges i 3.5 skall pastoratet förordna en eller flera kyrkomusiker. Domkapitlet får dock. när det finns särskilda skäl. medge att pastoratet förordnar någon annan. Medgivandet får begränsas till att gälla en viss gudstjänstlokal eller en viss kyrkomusikalisk uppgift.
4 & För sådan verksamhet som anges i 3.5 skall pastoratet förordna en eller flera kyrkomusiker.
4 & För sådan verksamhet som anges i 3.5 skall pastoratet förordna en
4
&
För
sådan
verksamhet
som
anges
i
3.5
skall
pastoratet
förordna
en
eller flera kyrkomusiker.
eller
flera
kyrkomusiker.
Domkapitlet får dock. när det finns särskilda skäl. medge att pastoratet förordnar någon annan. Medgivandet får begränsas till att gälla en viss gudstjänstlokal eller en viss kyrkomusikalisk uppgift.
Domkapitlet får dock. när det finns särskilda skäl. medge att pastoratet
Domkapitlet
får
dock.
när
det
finns
särskilda
skäl.
medge
att
pastoratet
förordnar någon annan. Medgivandet får begränsas till att gälla en viss
förordnar
någon
annan.
Medgivandet
får
begränsas
till
att
gälla
en
viss
gudstjänstlokal eller en viss kyrkomusikalisk uppgift.
gudstjänstlokal
eller
en
viss
kyrkomusikalisk
uppgift.
Paragrafensförsta stycka återspeglar det grundläggande synsättet. att det bör finnas stor frihet för pastoraten att bygga tipp en lämplig lokal organi- sation. Lagen anger endast de minimikrav på verksamheten. som skall garantera en hög och så långt möjligt likvärdig standard. Av paragrafen framgår att pastoratet för den obligatoriska kyrkomusikaliska verksamhet som särskilt angetts i tredje paragrafen skall förordna en eller flera perso- ner som har föreskriven kyrkomusikalisk behörighet. nämligen antingen organistutbildning (8ä) eller kantorsutbildning (95). Genom ett sådant förordnande kan en kyrkomusiker anställas antingen på en kyrkomusiker- tjänst eller på ett vikariat. Uppgifterna kan också anförtros en kyrkomusi- ker i form av ett uppdrag som inte samtidigt innebär en anställning. Den föreslagna bestämmelsen hindrar inte att kyrkomusikaliska uppgifter vid särskilda tillfällen utförs av andra. I paragrafens andra styrke finns ett undantag från den nyss angivna principen om full kyrkomusikalisk behörighet. Liksom hittills skall det
Paragrafensförsta stycka återspeglar det grundläggande synsättet. att det bör finnas stor frihet för pastoraten att bygga tipp en lämplig lokal organi- sation. Lagen anger endast de minimikrav på verksamheten. som skall garantera en hög och så långt möjligt likvärdig standard. Av paragrafen framgår att pastoratet för den obligatoriska kyrkomusikaliska verksamhet som särskilt angetts i tredje paragrafen skall förordna en eller flera perso- ner som har föreskriven kyrkomusikalisk behörighet. nämligen antingen organistutbildning (8ä) eller kantorsutbildning (95). Genom ett sådant förordnande kan en kyrkomusiker anställas antingen på en kyrkomusiker- tjänst eller på ett vikariat. Uppgifterna kan också anförtros en kyrkomusi- ker i form av ett uppdrag som inte samtidigt innebär en anställning. Den föreslagna bestämmelsen hindrar inte att kyrkomusikaliska uppgifter vid särskilda tillfällen utförs av andra.
Paragrafensförsta stycka återspeglar det grundläggande synsättet. att det
Paragrafensförsta
stycka
återspeglar
det
grundläggande
synsättet.
att
det
bör finnas stor frihet för pastoraten att bygga tipp en lämplig lokal organi-
bör
finnas
stor
frihet
för
pastoraten
att
bygga
tipp
en
lämplig
lokal
organi-
sation. Lagen anger endast de minimikrav på verksamheten. som skall
sation.
Lagen
anger
endast
de
minimikrav
på
verksamheten.
som
skall
garantera en hög och så långt möjligt likvärdig standard. Av paragrafen
garantera
en
hög
och
så
långt
möjligt
likvärdig
standard.
Av
paragrafen
framgår att pastoratet för den obligatoriska kyrkomusikaliska verksamhet
framgår
att
pastoratet
för
den
obligatoriska
kyrkomusikaliska
verksamhet
som särskilt angetts i tredje paragrafen skall förordna en eller flera perso-
som
särskilt
angetts
i
tredje
paragrafen
skall
förordna
en
eller
flera
perso-
ner som har föreskriven kyrkomusikalisk behörighet. nämligen antingen
ner
som
har
föreskriven
kyrkomusikalisk
behörighet.
nämligen
antingen
organistutbildning (8ä) eller kantorsutbildning (95). Genom ett sådant
organistutbildning
(8ä)
eller
kantorsutbildning
(95).
Genom
ett
sådant
förordnande kan en kyrkomusiker anställas antingen på en kyrkomusiker-
förordnande
kan
en
kyrkomusiker
anställas
antingen
på
en
kyrkomusiker-
tjänst eller på ett vikariat. Uppgifterna kan också anförtros en kyrkomusi-
tjänst
eller
på
ett
vikariat.
Uppgifterna
kan
också
anförtros
en
kyrkomusi-
ker i form av ett uppdrag som inte samtidigt innebär en anställning. Den
ker
i
form
av
ett
uppdrag
som
inte
samtidigt
innebär
en
anställning.
Den
föreslagna bestämmelsen hindrar inte att kyrkomusikaliska uppgifter vid
föreslagna
bestämmelsen
hindrar
inte
att
kyrkomusikaliska
uppgifter
vid
särskilda tillfällen utförs av andra.
särskilda
tillfällen
utförs
av
andra.
I paragrafens andra styrke finns ett undantag från den nyss angivna principen om full kyrkomusikalisk behörighet. Liksom hittills skall det
I paragrafens andra styrke finns ett undantag från den nyss angivna
I
paragrafens
andra
styrke
finns
ett
undantag
från
den
nyss
angivna
principen om full kyrkomusikalisk behörighet. Liksom hittills skall det
principen
om
full
kyrkomusikalisk
behörighet.
Liksom
hittills
skall
det
Prop.
1987/88:
144
vara möjligt för domkapitlet att medge att pastoratet förordnar en orgelspe- lare eller någon annan som inte har den föreskrivna kyrkomusikaliska behörigheten. I första hand bör dispenserna avse de fall, där gudstjänst- livets behov medför att orgelspelare måste anlitas. Vid prövningen bör domkapitlet förvissa sig om att den som dispensen avser lämpligen kan anförtrOs de orgelverk som finns i pastoratet. Medgivandet kan begränsas med stöd av regeln i paragrafens sista mening till att gälla en viss guds- tjänstlokal eller en viss kyrkomusikalisk uppgift. I allmänhet bör med- givandet endast avse uppgifter enligt 35 l. Dispens bör liksom nu endast meddelas när det finns särskilda skäl. Förutom de organisatoriska förhål- landena i pastoratet kan ett sådant skäl vara att det inte finns behöriga kyrkomusiker att tillgå. Vid bedömningen av denna fråga får vägas in huruvida pastoratet har ansträngt sig att skaffa en behörig kyrkomusiker, t. ex. genom annonsering med tillräcklig spridning. I övrigt hänvisas här till avsnittet 2.5. Tjänsteorganisation 5 & 'l'jänster som kyrkomusiker i ett pastorat är tjänster som organist eller som kantor. Enligt denna paragraf finns det endast två slags anställningar som kyrko- musiker. organist eller kantor. Behörighetskraven för anställning framgår av 9—129'55. Med ett visst undantag. som gäller en tjänst för varje pastorat (6 %$). står det pastoratet fritt att anställa en eller flera kyrkomusiker som organist eller kantor eller att avtala med en annan arbetsgivare om fyllnadstjänstgö— ring'för pastoratet. Möjligheten att på detta sätt förordna någon annan behörig person för de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna följer av utformningen av 45 första stycket. En viss valfrihet behövs för att möjlig- heterna att anordna kombinationstjänster skall kunna tas till vara enligt vadjag närmare har utvecklat i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.6). 6 & I varje pastorat skall det finnas minst en tjänst som organist. om inte domkapitlet medger något annat. Domkapitlet får lämna medgivande enligt första stycket. om de kyrko- musikaliska arbetsuppgifterna är av liten omfattning eller om det av organi- satoriska skäl inte är lämpligt att anställa någon organist. Domkapitlet får begränsa medgivandet till att avse en viss tid. Enligt paragrafens första stycke finns det ett principiellt krav på att det skall finnas minst en tjänst som organist i pastoratet. Syftet med bestäm- melsen är att trygga kvaliteten i verksamheten. Domkapitlet får dock medge undantag enligt det föreslagna (mc/ra stycket. För sådan dispens krävs att de kyrkomusikaliska uppgifterna är av liten omfattning eller att det av organisatoriska skäl inte är lämpligt att anställa en organist. En utgångspunkt för bedömningen kan vara den som gäller idag enligt kyrko- musikerförordningen nämligen att det i princip krävs en organist i varje distrikt med fler än 5000 invånare. Vilka övriga omständigheter som bör vinna beaktande vid domkapitlets prövning framgår av. den allmänna moti- Prop. 1987/88:144 56
vara möjligt för domkapitlet att medge att pastoratet förordnar en orgelspe- lare eller någon annan som inte har den föreskrivna kyrkomusikaliska behörigheten. I första hand bör dispenserna avse de fall, där gudstjänst- livets behov medför att orgelspelare måste anlitas. Vid prövningen bör domkapitlet förvissa sig om att den som dispensen avser lämpligen kan anförtrOs de orgelverk som finns i pastoratet. Medgivandet kan begränsas med stöd av regeln i paragrafens sista mening till att gälla en viss guds- tjänstlokal eller en viss kyrkomusikalisk uppgift. I allmänhet bör med- givandet endast avse uppgifter enligt 35 l. Dispens bör liksom nu endast meddelas när det finns särskilda skäl. Förutom de organisatoriska förhål- landena i pastoratet kan ett sådant skäl vara att det inte finns behöriga kyrkomusiker att tillgå. Vid bedömningen av denna fråga får vägas in huruvida pastoratet har ansträngt sig att skaffa en behörig kyrkomusiker, t. ex. genom annonsering med tillräcklig spridning. I övrigt hänvisas här till avsnittet 2.5.
vara möjligt för domkapitlet att medge att pastoratet förordnar en orgelspe- lare eller någon annan som inte har den föreskrivna kyrkomusikaliska behörigheten. I första hand bör dispenserna avse de fall, där gudstjänst- livets behov medför att orgelspelare måste anlitas. Vid prövningen bör domkapitlet förvissa sig om att den som dispensen avser lämpligen kan anförtrOs de orgelverk som finns i pastoratet. Medgivandet kan begränsas med stöd av regeln i paragrafens sista mening till att gälla en viss guds- tjänstlokal eller en viss kyrkomusikalisk uppgift. I allmänhet bör med- givandet endast avse uppgifter enligt 35 l. Dispens bör liksom nu endast meddelas när det finns särskilda skäl. Förutom de organisatoriska förhål- landena i pastoratet kan ett sådant skäl vara att det inte finns behöriga kyrkomusiker att tillgå. Vid bedömningen av denna fråga får vägas in huruvida pastoratet har ansträngt sig att skaffa en behörig kyrkomusiker, t. ex. genom annonsering med tillräcklig spridning. I övrigt hänvisas här till avsnittet 2.5.
vara möjligt för domkapitlet att medge att pastoratet förordnar en orgelspe-
vara
möjligt
för
domkapitlet
att
medge
att
pastoratet
förordnar
en
orgelspe-
lare eller någon annan som inte har den föreskrivna kyrkomusikaliska
lare
eller
någon
annan
som
inte
har
den
föreskrivna
kyrkomusikaliska
behörigheten. I första hand bör dispenserna avse de fall, där gudstjänst-
behörigheten.
I
första
hand
bör
dispenserna
avse
de
fall,
där
gudstjänst-
livets behov medför att orgelspelare måste anlitas. Vid prövningen bör
livets
behov
medför
att
orgelspelare
måste
anlitas.
Vid
prövningen
bör
domkapitlet förvissa sig om att den som dispensen avser lämpligen kan
domkapitlet
förvissa
sig
om
att
den
som
dispensen
avser
lämpligen
kan
anförtrOs de orgelverk som finns i pastoratet. Medgivandet kan begränsas
anförtrOs
de
orgelverk
som
finns
i
pastoratet.
Medgivandet
kan
begränsas
med stöd av regeln i paragrafens sista mening till att gälla en viss guds-
med
stöd
av
regeln
i
paragrafens
sista
mening
till
att
gälla
en
viss
guds-
tjänstlokal eller en viss kyrkomusikalisk uppgift. I allmänhet bör med-
tjänstlokal
eller
en
viss
kyrkomusikalisk
uppgift.
I
allmänhet
bör
med-
givandet endast avse uppgifter enligt 35 l. Dispens bör liksom nu endast
givandet
endast
avse
uppgifter
enligt
35
l.
Dispens
bör
liksom
nu
endast
meddelas när det finns särskilda skäl. Förutom de organisatoriska förhål-
meddelas
när
det
finns
särskilda
skäl.
Förutom
de
organisatoriska
förhål-
landena i pastoratet kan ett sådant skäl vara att det inte finns behöriga
landena
i
pastoratet
kan
ett
sådant
skäl
vara
att
det
inte
finns
behöriga
kyrkomusiker att tillgå. Vid bedömningen av denna fråga får vägas in
kyrkomusiker
att
tillgå.
Vid
bedömningen
av
denna
fråga
får
vägas
in
huruvida pastoratet har ansträngt sig att skaffa en behörig kyrkomusiker,
huruvida
pastoratet
har
ansträngt
sig
att
skaffa
en
behörig
kyrkomusiker,
t. ex. genom annonsering med tillräcklig spridning. I övrigt hänvisas här till
t.
ex.
genom
annonsering
med
tillräcklig
spridning.
I
övrigt
hänvisas
här
till
avsnittet 2.5.
avsnittet
2.5.
Tjänsteorganisation
Tjänsteorganisation
Tjänsteorganisation
Tjänsteorganisation
5 & 'l'jänster som kyrkomusiker i ett pastorat är tjänster som organist eller som kantor.
5 & 'l'jänster som kyrkomusiker i ett pastorat är tjänster som organist eller som kantor.
5 & 'l'jänster som kyrkomusiker i ett pastorat är tjänster som organist
5
&
'l'jänster
som
kyrkomusiker
i
ett
pastorat
är
tjänster
som
organist
eller som kantor.
eller
som
kantor.
Enligt denna paragraf finns det endast två slags anställningar som kyrko- musiker. organist eller kantor. Behörighetskraven för anställning framgår av 9—129'55. Med ett visst undantag. som gäller en tjänst för varje pastorat (6 %$). står det pastoratet fritt att anställa en eller flera kyrkomusiker som organist eller kantor eller att avtala med en annan arbetsgivare om fyllnadstjänstgö— ring'för pastoratet. Möjligheten att på detta sätt förordna någon annan behörig person för de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna följer av utformningen av 45 första stycket. En viss valfrihet behövs för att möjlig- heterna att anordna kombinationstjänster skall kunna tas till vara enligt vadjag närmare har utvecklat i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.6).
Enligt denna paragraf finns det endast två slags anställningar som kyrko- musiker. organist eller kantor. Behörighetskraven för anställning framgår av 9—129'55.
Enligt denna paragraf finns det endast två slags anställningar som kyrko-
Enligt
denna
paragraf
finns
det
endast
två
slags
anställningar
som
kyrko-
musiker. organist eller kantor. Behörighetskraven för anställning framgår
musiker.
organist
eller
kantor.
Behörighetskraven
för
anställning
framgår
av 9—129'55.
av
9—129'55.
Med ett visst undantag. som gäller en tjänst för varje pastorat (6 %$). står det pastoratet fritt att anställa en eller flera kyrkomusiker som organist eller kantor eller att avtala med en annan arbetsgivare om fyllnadstjänstgö— ring'för pastoratet. Möjligheten att på detta sätt förordna någon annan behörig person för de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna följer av utformningen av 45 första stycket. En viss valfrihet behövs för att möjlig- heterna att anordna kombinationstjänster skall kunna tas till vara enligt vadjag närmare har utvecklat i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.6).
Med ett visst undantag. som gäller en tjänst för varje pastorat (6 %$). står
Med
ett
visst
undantag.
som
gäller
en
tjänst
för
varje
pastorat
(6
%$).
står
det pastoratet fritt att anställa en eller flera kyrkomusiker som organist
det
pastoratet
fritt
att
anställa
en
eller
flera
kyrkomusiker
som
organist
eller kantor eller att avtala med en annan arbetsgivare om fyllnadstjänstgö—
eller
kantor
eller
att
avtala
med
en
annan
arbetsgivare
om
fyllnadstjänstgö—
ring'för pastoratet. Möjligheten att på detta sätt förordna någon annan
ring'för
pastoratet.
Möjligheten
att
på
detta
sätt
förordna
någon
annan
behörig person för de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna följer av
behörig
person
för
de
obligatoriska
kyrkomusikaliska
uppgifterna
följer
av
utformningen av 45 första stycket. En viss valfrihet behövs för att möjlig-
utformningen
av
45
första
stycket.
En
viss
valfrihet
behövs
för
att
möjlig-
heterna att anordna kombinationstjänster skall kunna tas till vara enligt
heterna
att
anordna
kombinationstjänster
skall
kunna
tas
till
vara
enligt
vadjag närmare har utvecklat i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.6).
vadjag
närmare
har
utvecklat
i
den
allmänna
motiveringen
(avsnitt
2.6).
6 & I varje pastorat skall det finnas minst en tjänst som organist. om inte domkapitlet medger något annat. Domkapitlet får lämna medgivande enligt första stycket. om de kyrko- musikaliska arbetsuppgifterna är av liten omfattning eller om det av organi- satoriska skäl inte är lämpligt att anställa någon organist. Domkapitlet får begränsa medgivandet till att avse en viss tid.
6 & I varje pastorat skall det finnas minst en tjänst som organist. om inte domkapitlet medger något annat.
6 & I varje pastorat skall det finnas minst en tjänst som organist. om inte
6
&
I
varje
pastorat
skall
det
finnas
minst
en
tjänst
som
organist.
om
inte
domkapitlet medger något annat.
domkapitlet
medger
något
annat.
Domkapitlet får lämna medgivande enligt första stycket. om de kyrko- musikaliska arbetsuppgifterna är av liten omfattning eller om det av organi- satoriska skäl inte är lämpligt att anställa någon organist. Domkapitlet får begränsa medgivandet till att avse en viss tid.
Domkapitlet får lämna medgivande enligt första stycket. om de kyrko-
Domkapitlet
får
lämna
medgivande
enligt
första
stycket.
om
de
kyrko-
musikaliska arbetsuppgifterna är av liten omfattning eller om det av organi-
musikaliska
arbetsuppgifterna
är
av
liten
omfattning
eller
om
det
av
organi-
satoriska skäl inte är lämpligt att anställa någon organist. Domkapitlet får
satoriska
skäl
inte
är
lämpligt
att
anställa
någon
organist.
Domkapitlet
får
begränsa medgivandet till att avse en viss tid.
begränsa
medgivandet
till
att
avse
en
viss
tid.
Enligt paragrafens första stycke finns det ett principiellt krav på att det skall finnas minst en tjänst som organist i pastoratet. Syftet med bestäm- melsen är att trygga kvaliteten i verksamheten. Domkapitlet får dock medge undantag enligt det föreslagna (mc/ra stycket. För sådan dispens krävs att de kyrkomusikaliska uppgifterna är av liten omfattning eller att det av organisatoriska skäl inte är lämpligt att anställa en organist. En utgångspunkt för bedömningen kan vara den som gäller idag enligt kyrko- musikerförordningen nämligen att det i princip krävs en organist i varje distrikt med fler än 5000 invånare. Vilka övriga omständigheter som bör vinna beaktande vid domkapitlets prövning framgår av. den allmänna moti-
Enligt paragrafens första stycke finns det ett principiellt krav på att det skall finnas minst en tjänst som organist i pastoratet. Syftet med bestäm- melsen är att trygga kvaliteten i verksamheten. Domkapitlet får dock medge undantag enligt det föreslagna (mc/ra stycket. För sådan dispens krävs att de kyrkomusikaliska uppgifterna är av liten omfattning eller att det av organisatoriska skäl inte är lämpligt att anställa en organist. En utgångspunkt för bedömningen kan vara den som gäller idag enligt kyrko- musikerförordningen nämligen att det i princip krävs en organist i varje distrikt med fler än 5000 invånare. Vilka övriga omständigheter som bör vinna beaktande vid domkapitlets prövning framgår av. den allmänna moti-
Enligt paragrafens första stycke finns det ett principiellt krav på att det
Enligt
paragrafens
första
stycke
finns
det
ett
principiellt
krav
på
att
det
skall finnas minst en tjänst som organist i pastoratet. Syftet med bestäm-
skall
finnas
minst
en
tjänst
som
organist
i
pastoratet.
Syftet
med
bestäm-
melsen är att trygga kvaliteten i verksamheten. Domkapitlet får dock
melsen
är
att
trygga
kvaliteten
i
verksamheten.
Domkapitlet
får
dock
medge undantag enligt det föreslagna (mc/ra stycket. För sådan dispens
medge
undantag
enligt
det
föreslagna
(mc/ra
stycket.
För
sådan
dispens
krävs att de kyrkomusikaliska uppgifterna är av liten omfattning eller att
krävs
att
de
kyrkomusikaliska
uppgifterna
är
av
liten
omfattning
eller
att
det av organisatoriska skäl inte är lämpligt att anställa en organist. En
det
av
organisatoriska
skäl
inte
är
lämpligt
att
anställa
en
organist.
En
utgångspunkt för bedömningen kan vara den som gäller idag enligt kyrko-
utgångspunkt
för
bedömningen
kan
vara
den
som
gäller
idag
enligt
kyrko-
musikerförordningen nämligen att det i princip krävs en organist i varje
musikerförordningen
nämligen
att
det
i
princip
krävs
en
organist
i
varje
distrikt med fler än 5000 invånare. Vilka övriga omständigheter som bör
distrikt
med
fler
än
5000
invånare.
Vilka
övriga
omständigheter
som
bör
vinna beaktande vid domkapitlets prövning framgår av. den allmänna moti-
vinna
beaktande
vid
domkapitlets
prövning
framgår
av.
den
allmänna
moti-
Prop.
1987/88:144
56
56
56
56
veringen (avsnitt 2.5). Domkapitlets prövning kan utfalla olika i pastorat med stor ytvidd och i pastorat med en samlad befolkning. även om antalet invånare är detsamma. Medgivandet kan tidsbegränsas. om domkapitlet bedömer att frågan kan komma att bedömas annorlunda i en framtid. t.ex. när någon kantor i pastoratet slutar sin anställning. 7 5 I det pastorat där stiftets domkyrka är belägen skall det finnas en tjänst som domkyrkoorganist. Paragrafen motsvarari huvudsak lä 3 mom. kyrkomusikeiförordningen. Behörighet 8 5 Behörig att anställas på en tjänst som organist är den som har avlagt högskoleexamen på kyrkomusikerlinjen. Paragrafen reglerar de behörighetskrav som skall gälla för anställning som organist. För behörighet att vara organist krävs liksom tidigare högskole- examen på kyrkomusikerlinje. s. k. kyrkomusikerexamen. I den äldre kyr- komusikerförordningen angavs även vissa äldre examina som berättigade till tjänst som organist. Dessa omfattas av övergångsbestämmelsernas punkt 3. ' 9 & Behörig att anställas på en tjänst som kantor är I. den som har avlagt organist- och kantorsexamen och som med god- känt vitsord har genomgått pedagogisk kurs för kantorer, 2. den som har avlagt högskoleexamen för musiklärare med kyrkomusi- kaliskt tillval samt 3. den som är behörig att anställas som organist. För behörighet att anställas som kantor krävs enligt paragrafen liksom hittills dels organist- och kantorsexamen. dels en pedagogisk examen. Detta framgår av punkten [. I den äldre kyrkomusikerförordningen angavs också vissa äldre examina som berättigade till tjänst som kyrkokantor. Dessa omfattas av övergångsbcstämmelsernas punkt 3. Enligt mina be- dömningar i fråga om den framtida kantorsutbildningen (se den allmänna motiveringen. avsnitt 2. I | . l) bör möjligheterna undersökas att inom ettäm- nesutbildningen i musik utforma sådana tillvalsmöjligheter. att kantorsbe- hörighet kan erhållas jämsides med behörighet som ettämneslärare i mu- sik. I enlighet med detta föreskrivs ipunkien .? att sådan högskoleexamen också ger kantorsbehörighet. Den som är behörig att anställas som orga- nist skall enligt punkten 3 också vara behörig att anställas som kantor. 10 & Domkapitlet kan förklara en sökande som inte uppfyller villkoren i 8 och 9 st behörig att anställas på en tjänst som organist eller kantor. om han med hänsyn till sin utbildning och yrkeserfarenhet är att anse som jäm- ställd med den som uppfyller dessa villkor. Paragrafen reglerar möjligheten för domkapitlet att dispensera från de behörighetskrav som anges i 8 och 9 åå. Sådan dispens skall få lämnas om Prop. 1987/88:144
veringen (avsnitt 2.5). Domkapitlets prövning kan utfalla olika i pastorat med stor ytvidd och i pastorat med en samlad befolkning. även om antalet invånare är detsamma. Medgivandet kan tidsbegränsas. om domkapitlet bedömer att frågan kan komma att bedömas annorlunda i en framtid. t.ex. när någon kantor i pastoratet slutar sin anställning.
veringen (avsnitt 2.5). Domkapitlets prövning kan utfalla olika i pastorat med stor ytvidd och i pastorat med en samlad befolkning. även om antalet invånare är detsamma. Medgivandet kan tidsbegränsas. om domkapitlet bedömer att frågan kan komma att bedömas annorlunda i en framtid. t.ex. när någon kantor i pastoratet slutar sin anställning.
veringen (avsnitt 2.5). Domkapitlets prövning kan utfalla olika i pastorat
veringen
(avsnitt
2.5).
Domkapitlets
prövning
kan
utfalla
olika
i
pastorat
med stor ytvidd och i pastorat med en samlad befolkning. även om antalet
med
stor
ytvidd
och
i
pastorat
med
en
samlad
befolkning.
även
om
antalet
invånare är detsamma. Medgivandet kan tidsbegränsas. om domkapitlet
invånare
är
detsamma.
Medgivandet
kan
tidsbegränsas.
om
domkapitlet
bedömer att frågan kan komma att bedömas annorlunda i en framtid. t.ex.
bedömer
att
frågan
kan
komma
att
bedömas
annorlunda
i
en
framtid.
t.ex.
när någon kantor i pastoratet slutar sin anställning.
när
någon
kantor
i
pastoratet
slutar
sin
anställning.
7 5 I det pastorat där stiftets domkyrka är belägen skall det finnas en tjänst som domkyrkoorganist.
7 5 I det pastorat där stiftets domkyrka är belägen skall det finnas en tjänst som domkyrkoorganist.
7 5 I det pastorat där stiftets domkyrka är belägen skall det finnas en
7
5
I
det
pastorat
där
stiftets
domkyrka
är
belägen
skall
det
finnas
en
tjänst som domkyrkoorganist.
tjänst
som
domkyrkoorganist.
Paragrafen motsvarari huvudsak lä 3 mom. kyrkomusikeiförordningen.
Paragrafen motsvarari huvudsak lä 3 mom. kyrkomusikeiförordningen.
Paragrafen motsvarari huvudsak lä 3 mom. kyrkomusikeiförordningen.
Paragrafen
motsvarari
huvudsak
lä
3
mom.
kyrkomusikeiförordningen.
Behörighet
Behörighet
Behörighet
Behörighet
8 5 Behörig att anställas på en tjänst som organist är den som har avlagt högskoleexamen på kyrkomusikerlinjen.
8 5 Behörig att anställas på en tjänst som organist är den som har avlagt högskoleexamen på kyrkomusikerlinjen.
8 5 Behörig att anställas på en tjänst som organist är den som har avlagt
8
5
Behörig
att
anställas
på
en
tjänst
som
organist
är
den
som
har
avlagt
högskoleexamen på kyrkomusikerlinjen.
högskoleexamen
på
kyrkomusikerlinjen.
Paragrafen reglerar de behörighetskrav som skall gälla för anställning som organist. För behörighet att vara organist krävs liksom tidigare högskole- examen på kyrkomusikerlinje. s. k. kyrkomusikerexamen. I den äldre kyr- komusikerförordningen angavs även vissa äldre examina som berättigade till tjänst som organist. Dessa omfattas av övergångsbestämmelsernas punkt 3. '
Paragrafen reglerar de behörighetskrav som skall gälla för anställning som organist. För behörighet att vara organist krävs liksom tidigare högskole- examen på kyrkomusikerlinje. s. k. kyrkomusikerexamen. I den äldre kyr- komusikerförordningen angavs även vissa äldre examina som berättigade till tjänst som organist. Dessa omfattas av övergångsbestämmelsernas punkt 3. '
Paragrafen reglerar de behörighetskrav som skall gälla för anställning som
Paragrafen
reglerar
de
behörighetskrav
som
skall
gälla
för
anställning
som
organist. För behörighet att vara organist krävs liksom tidigare högskole-
organist.
För
behörighet
att
vara
organist
krävs
liksom
tidigare
högskole-
examen på kyrkomusikerlinje. s. k. kyrkomusikerexamen. I den äldre kyr-
examen
på
kyrkomusikerlinje.
s.
k.
kyrkomusikerexamen.
I
den
äldre
kyr-
komusikerförordningen angavs även vissa äldre examina som berättigade
komusikerförordningen
angavs
även
vissa
äldre
examina
som
berättigade
till tjänst som organist. Dessa omfattas av övergångsbestämmelsernas
till
tjänst
som
organist.
Dessa
omfattas
av
övergångsbestämmelsernas
punkt 3. '
punkt
3.
'
9 & Behörig att anställas på en tjänst som kantor är I. den som har avlagt organist- och kantorsexamen och som med god- känt vitsord har genomgått pedagogisk kurs för kantorer, 2. den som har avlagt högskoleexamen för musiklärare med kyrkomusi- kaliskt tillval samt 3. den som är behörig att anställas som organist.
9 & Behörig att anställas på en tjänst som kantor är
9 & Behörig att anställas på en tjänst som kantor är
9
&
Behörig
att
anställas
på
en
tjänst
som
kantor
är
I. den som har avlagt organist- och kantorsexamen och som med god- känt vitsord har genomgått pedagogisk kurs för kantorer,
I. den som har avlagt organist- och kantorsexamen och som med god-
I.
den
som
har
avlagt
organist-
och
kantorsexamen
och
som
med
god-
känt vitsord har genomgått pedagogisk kurs för kantorer,
känt
vitsord
har
genomgått
pedagogisk
kurs
för
kantorer,
2. den som har avlagt högskoleexamen för musiklärare med kyrkomusi- kaliskt tillval samt
2. den som har avlagt högskoleexamen för musiklärare med kyrkomusi-
2.
den
som
har
avlagt
högskoleexamen
för
musiklärare
med
kyrkomusi-
kaliskt tillval samt
kaliskt
tillval
samt
3. den som är behörig att anställas som organist.
3. den som är behörig att anställas som organist.
3.
den
som
är
behörig
att
anställas
som
organist.
För behörighet att anställas som kantor krävs enligt paragrafen liksom hittills dels organist- och kantorsexamen. dels en pedagogisk examen. Detta framgår av punkten [. I den äldre kyrkomusikerförordningen angavs också vissa äldre examina som berättigade till tjänst som kyrkokantor. Dessa omfattas av övergångsbcstämmelsernas punkt 3. Enligt mina be- dömningar i fråga om den framtida kantorsutbildningen (se den allmänna motiveringen. avsnitt 2. I | . l) bör möjligheterna undersökas att inom ettäm- nesutbildningen i musik utforma sådana tillvalsmöjligheter. att kantorsbe- hörighet kan erhållas jämsides med behörighet som ettämneslärare i mu- sik. I enlighet med detta föreskrivs ipunkien .? att sådan högskoleexamen också ger kantorsbehörighet. Den som är behörig att anställas som orga- nist skall enligt punkten 3 också vara behörig att anställas som kantor.
För behörighet att anställas som kantor krävs enligt paragrafen liksom hittills dels organist- och kantorsexamen. dels en pedagogisk examen. Detta framgår av punkten [. I den äldre kyrkomusikerförordningen angavs också vissa äldre examina som berättigade till tjänst som kyrkokantor. Dessa omfattas av övergångsbcstämmelsernas punkt 3. Enligt mina be- dömningar i fråga om den framtida kantorsutbildningen (se den allmänna motiveringen. avsnitt 2. I | . l) bör möjligheterna undersökas att inom ettäm- nesutbildningen i musik utforma sådana tillvalsmöjligheter. att kantorsbe- hörighet kan erhållas jämsides med behörighet som ettämneslärare i mu- sik. I enlighet med detta föreskrivs ipunkien .? att sådan högskoleexamen också ger kantorsbehörighet. Den som är behörig att anställas som orga- nist skall enligt punkten 3 också vara behörig att anställas som kantor.
För behörighet att anställas som kantor krävs enligt paragrafen liksom
För
behörighet
att
anställas
som
kantor
krävs
enligt
paragrafen
liksom
hittills dels organist- och kantorsexamen. dels en pedagogisk examen.
hittills
dels
organist-
och
kantorsexamen.
dels
en
pedagogisk
examen.
Detta framgår av punkten [. I den äldre kyrkomusikerförordningen angavs
Detta
framgår
av
punkten
[.
I
den
äldre
kyrkomusikerförordningen
angavs
också vissa äldre examina som berättigade till tjänst som kyrkokantor.
också
vissa
äldre
examina
som
berättigade
till
tjänst
som
kyrkokantor.
Dessa omfattas av övergångsbcstämmelsernas punkt 3. Enligt mina be-
Dessa
omfattas
av
övergångsbcstämmelsernas
punkt
3.
Enligt
mina
be-
dömningar i fråga om den framtida kantorsutbildningen (se den allmänna
dömningar
i
fråga
om
den
framtida
kantorsutbildningen
(se
den
allmänna
motiveringen. avsnitt 2. I | . l) bör möjligheterna undersökas att inom ettäm-
motiveringen.
avsnitt
2.
I
|
.
l)
bör
möjligheterna
undersökas
att
inom
ettäm-
nesutbildningen i musik utforma sådana tillvalsmöjligheter. att kantorsbe-
nesutbildningen
i
musik
utforma
sådana
tillvalsmöjligheter.
att
kantorsbe-
hörighet kan erhållas jämsides med behörighet som ettämneslärare i mu-
hörighet
kan
erhållas
jämsides
med
behörighet
som
ettämneslärare
i
mu-
sik. I enlighet med detta föreskrivs ipunkien .? att sådan högskoleexamen
sik.
I
enlighet
med
detta
föreskrivs
ipunkien
.?
att
sådan
högskoleexamen
också ger kantorsbehörighet. Den som är behörig att anställas som orga-
också
ger
kantorsbehörighet.
Den
som
är
behörig
att
anställas
som
orga-
nist skall enligt punkten 3 också vara behörig att anställas som kantor.
nist
skall
enligt
punkten
3
också
vara
behörig
att
anställas
som
kantor.
10 & Domkapitlet kan förklara en sökande som inte uppfyller villkoren i 8 och 9 st behörig att anställas på en tjänst som organist eller kantor. om han med hänsyn till sin utbildning och yrkeserfarenhet är att anse som jäm- ställd med den som uppfyller dessa villkor.
10 & Domkapitlet kan förklara en sökande som inte uppfyller villkoren i 8 och 9 st behörig att anställas på en tjänst som organist eller kantor. om han med hänsyn till sin utbildning och yrkeserfarenhet är att anse som jäm- ställd med den som uppfyller dessa villkor.
10 & Domkapitlet kan förklara en sökande som inte uppfyller villkoren i 8
10
&
Domkapitlet
kan
förklara
en
sökande
som
inte
uppfyller
villkoren
i
8
och 9 st behörig att anställas på en tjänst som organist eller kantor. om han
och
9
st
behörig
att
anställas
på
en
tjänst
som
organist
eller
kantor.
om
han
med hänsyn till sin utbildning och yrkeserfarenhet är att anse som jäm-
med
hänsyn
till
sin
utbildning
och
yrkeserfarenhet
är
att
anse
som
jäm-
ställd med den som uppfyller dessa villkor.
ställd
med
den
som
uppfyller
dessa
villkor.
Paragrafen reglerar möjligheten för domkapitlet att dispensera från de behörighetskrav som anges i 8 och 9 åå. Sådan dispens skall få lämnas om
Paragrafen reglerar möjligheten för domkapitlet att dispensera från de behörighetskrav som anges i 8 och 9 åå. Sådan dispens skall få lämnas om
Paragrafen reglerar möjligheten för domkapitlet att dispensera från de
Paragrafen
reglerar
möjligheten
för
domkapitlet
att
dispensera
från
de
behörighetskrav som anges i 8 och 9 åå. Sådan dispens skall få lämnas om
behörighetskrav
som
anges
i
8
och
9
åå.
Sådan
dispens
skall
få
lämnas
om
Prop.
1987/88:144
sökanden med hänsyn till sin utbildning och yrkeserfarenhet är att anse som jämställd med den som uppfyller de behörighetsvillkor som gäller för anställningen. En i huvudsak motsvarande dispensmöjlighet finns i dag (24 s'S mom. och 26 ä 3 mom. kyrkomusikerförordningen.) Tjänstetillsättningar 11 & Tjänster som kyrkomusiker tillsätts i ett enförsamlingspastorat av kyrkorådet och i ett tlerförsamlingspastorat av den tillsättningsnämnd som anges i 7 & prästanställningslagen ( l988:000). Enligt kyrkomusikerförordningen tillsätts organist- och kantorstjänster ge- nom beslut av kyrkoråden i församlingarna. Som en följd av att pastoratet svarar för den kyrkomusikaliska verksamheten. skall enligt paragrafen kyrkomusikerna i stället anställas genom beslut på pastoratsnivå. Efter- som det är i församlingarna som kyrkomusikerna skall vara verksamma. måste dessa tillförsäkras ett inflytande över tillsättningarna i ett llerför- samlingspastorat. Detta sker genom att tillsättningsbeslutet i ett sådant fall skall fattas av den tillsättningsnämnd som skall finnas i flerförsamlingspas- torat enligt den i propositionen l987/88z3l föreslagna 7ä prästanställnings- lagen. Denna nämnd tillsätter prästtjänster i flerförsamlingspastorat. och är sammansatt på ett sådant sätt att församlingarna får ett inflytande över tillsättningen. 12 & Innan en tjänst som kyrkomusiker tillsätts, skall domkapitlet pröva vilka sökande som är behöriga samt yttra sig över deras kyrkomusikaliska skicklighet. Reformens syfte är att garantera en minimistandard på den kyrkomusika- liska verksamheten. Detta syfte tillgodoses bl. a. genom föreskrifter om de behörighetsvillkor som skall gälla för kyrkomusiker (8— 10915). Enligt para- grafen skall behörighetsprövningen ankomma på domkapitlet. Det innebär att samma ordning skall tillämpas som i fråga om tillsättning avprästtjäns- ter. En ansökan om anställning som kyrkomusiker skall dock ges in till pastoratet. Det är att märka att paragrafen endast avser anställning hos pastoratet. 'Den gäller alltså inte när någon som är anställd hos någon annan skall anlitas för fyllnadstjänstgöring i pastoratet. Domkapitlets be- slut blir bindande och kan inte frångås av pastoratet. Det yttrande som domkapitlet samtidigt skall avge saknar däremot bindande verkan. Reglemente 13 & Församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige skall faställa ett reg- lemente för den kyrkomusikaliska verksamheten. Av reglementet skall framgå hur de uppgifter som anges i 3.5 skall tillgodoses. Utförs sådana uppgifter av flera. skall reglementet ange hur uppgifterna är fördelade mellan dem. Paragrafen reglerar pastoratets skyldighet att fastställa reglemente och vad ett sådant reglemente skall innehålla. Som jag har framhållit i den allmänna Prop. 1987/88:144 58
sökanden med hänsyn till sin utbildning och yrkeserfarenhet är att anse som jämställd med den som uppfyller de behörighetsvillkor som gäller för anställningen. En i huvudsak motsvarande dispensmöjlighet finns i dag (24 s'S mom. och 26 ä 3 mom. kyrkomusikerförordningen.)
sökanden med hänsyn till sin utbildning och yrkeserfarenhet är att anse som jämställd med den som uppfyller de behörighetsvillkor som gäller för anställningen. En i huvudsak motsvarande dispensmöjlighet finns i dag (24 s'S mom. och 26 ä 3 mom. kyrkomusikerförordningen.)
sökanden med hänsyn till sin utbildning och yrkeserfarenhet är att anse
sökanden
med
hänsyn
till
sin
utbildning
och
yrkeserfarenhet
är
att
anse
som jämställd med den som uppfyller de behörighetsvillkor som gäller för
som
jämställd
med
den
som
uppfyller
de
behörighetsvillkor
som
gäller
för
anställningen. En i huvudsak motsvarande dispensmöjlighet finns i dag
anställningen.
En
i
huvudsak
motsvarande
dispensmöjlighet
finns
i
dag
(24 s'S mom. och 26 ä 3 mom. kyrkomusikerförordningen.)
(24
s'S
mom.
och
26
ä
3
mom.
kyrkomusikerförordningen.)
Tjänstetillsättningar
Tjänstetillsättningar
Tjänstetillsättningar
Tjänstetillsättningar
11 & Tjänster som kyrkomusiker tillsätts i ett enförsamlingspastorat av kyrkorådet och i ett tlerförsamlingspastorat av den tillsättningsnämnd som anges i 7 & prästanställningslagen ( l988:000).
11 & Tjänster som kyrkomusiker tillsätts i ett enförsamlingspastorat av kyrkorådet och i ett tlerförsamlingspastorat av den tillsättningsnämnd som anges i 7 & prästanställningslagen ( l988:000).
11 & Tjänster som kyrkomusiker tillsätts i ett enförsamlingspastorat av
11
&
Tjänster
som
kyrkomusiker
tillsätts
i
ett
enförsamlingspastorat
av
kyrkorådet och i ett tlerförsamlingspastorat av den tillsättningsnämnd som
kyrkorådet
och
i
ett
tlerförsamlingspastorat
av
den
tillsättningsnämnd
som
anges i 7 & prästanställningslagen ( l988:000).
anges
i
7
&
prästanställningslagen
(
l988:000).
Enligt kyrkomusikerförordningen tillsätts organist- och kantorstjänster ge- nom beslut av kyrkoråden i församlingarna. Som en följd av att pastoratet svarar för den kyrkomusikaliska verksamheten. skall enligt paragrafen kyrkomusikerna i stället anställas genom beslut på pastoratsnivå. Efter- som det är i församlingarna som kyrkomusikerna skall vara verksamma. måste dessa tillförsäkras ett inflytande över tillsättningarna i ett llerför- samlingspastorat. Detta sker genom att tillsättningsbeslutet i ett sådant fall skall fattas av den tillsättningsnämnd som skall finnas i flerförsamlingspas- torat enligt den i propositionen l987/88z3l föreslagna 7ä prästanställnings- lagen. Denna nämnd tillsätter prästtjänster i flerförsamlingspastorat. och är sammansatt på ett sådant sätt att församlingarna får ett inflytande över tillsättningen.
Enligt kyrkomusikerförordningen tillsätts organist- och kantorstjänster ge- nom beslut av kyrkoråden i församlingarna. Som en följd av att pastoratet svarar för den kyrkomusikaliska verksamheten. skall enligt paragrafen kyrkomusikerna i stället anställas genom beslut på pastoratsnivå. Efter- som det är i församlingarna som kyrkomusikerna skall vara verksamma. måste dessa tillförsäkras ett inflytande över tillsättningarna i ett llerför- samlingspastorat. Detta sker genom att tillsättningsbeslutet i ett sådant fall skall fattas av den tillsättningsnämnd som skall finnas i flerförsamlingspas- torat enligt den i propositionen l987/88z3l föreslagna 7ä prästanställnings- lagen. Denna nämnd tillsätter prästtjänster i flerförsamlingspastorat. och är sammansatt på ett sådant sätt att församlingarna får ett inflytande över tillsättningen.
Enligt kyrkomusikerförordningen tillsätts organist- och kantorstjänster ge-
Enligt
kyrkomusikerförordningen
tillsätts
organist-
och
kantorstjänster
ge-
nom beslut av kyrkoråden i församlingarna. Som en följd av att pastoratet
nom
beslut
av
kyrkoråden
i
församlingarna.
Som
en
följd
av
att
pastoratet
svarar för den kyrkomusikaliska verksamheten. skall enligt paragrafen
svarar
för
den
kyrkomusikaliska
verksamheten.
skall
enligt
paragrafen
kyrkomusikerna i stället anställas genom beslut på pastoratsnivå. Efter-
kyrkomusikerna
i
stället
anställas
genom
beslut
på
pastoratsnivå.
Efter-
som det är i församlingarna som kyrkomusikerna skall vara verksamma.
som
det
är
i
församlingarna
som
kyrkomusikerna
skall
vara
verksamma.
måste dessa tillförsäkras ett inflytande över tillsättningarna i ett llerför-
måste
dessa
tillförsäkras
ett
inflytande
över
tillsättningarna
i
ett
llerför-
samlingspastorat. Detta sker genom att tillsättningsbeslutet i ett sådant fall
samlingspastorat.
Detta
sker
genom
att
tillsättningsbeslutet
i
ett
sådant
fall
skall fattas av den tillsättningsnämnd som skall finnas i flerförsamlingspas-
skall
fattas
av
den
tillsättningsnämnd
som
skall
finnas
i
flerförsamlingspas-
torat enligt den i propositionen l987/88z3l föreslagna 7ä prästanställnings-
torat
enligt
den
i
propositionen
l987/88z3l
föreslagna
7ä
prästanställnings-
lagen. Denna nämnd tillsätter prästtjänster i flerförsamlingspastorat. och
lagen.
Denna
nämnd
tillsätter
prästtjänster
i
flerförsamlingspastorat.
och
är sammansatt på ett sådant sätt att församlingarna får ett inflytande över
är
sammansatt
på
ett
sådant
sätt
att
församlingarna
får
ett
inflytande
över
tillsättningen.
tillsättningen.
12 & Innan en tjänst som kyrkomusiker tillsätts, skall domkapitlet pröva vilka sökande som är behöriga samt yttra sig över deras kyrkomusikaliska skicklighet.
12 & Innan en tjänst som kyrkomusiker tillsätts, skall domkapitlet pröva vilka sökande som är behöriga samt yttra sig över deras kyrkomusikaliska skicklighet.
12 & Innan en tjänst som kyrkomusiker tillsätts, skall domkapitlet pröva
12
&
Innan
en
tjänst
som
kyrkomusiker
tillsätts,
skall
domkapitlet
pröva
vilka sökande som är behöriga samt yttra sig över deras kyrkomusikaliska
vilka
sökande
som
är
behöriga
samt
yttra
sig
över
deras
kyrkomusikaliska
skicklighet.
skicklighet.
Reformens syfte är att garantera en minimistandard på den kyrkomusika- liska verksamheten. Detta syfte tillgodoses bl. a. genom föreskrifter om de behörighetsvillkor som skall gälla för kyrkomusiker (8— 10915). Enligt para- grafen skall behörighetsprövningen ankomma på domkapitlet. Det innebär att samma ordning skall tillämpas som i fråga om tillsättning avprästtjäns- ter. En ansökan om anställning som kyrkomusiker skall dock ges in till pastoratet. Det är att märka att paragrafen endast avser anställning hos pastoratet. 'Den gäller alltså inte när någon som är anställd hos någon annan skall anlitas för fyllnadstjänstgöring i pastoratet. Domkapitlets be- slut blir bindande och kan inte frångås av pastoratet. Det yttrande som domkapitlet samtidigt skall avge saknar däremot bindande verkan.
Reformens syfte är att garantera en minimistandard på den kyrkomusika- liska verksamheten. Detta syfte tillgodoses bl. a. genom föreskrifter om de behörighetsvillkor som skall gälla för kyrkomusiker (8— 10915). Enligt para- grafen skall behörighetsprövningen ankomma på domkapitlet. Det innebär att samma ordning skall tillämpas som i fråga om tillsättning avprästtjäns- ter. En ansökan om anställning som kyrkomusiker skall dock ges in till pastoratet. Det är att märka att paragrafen endast avser anställning hos pastoratet. 'Den gäller alltså inte när någon som är anställd hos någon annan skall anlitas för fyllnadstjänstgöring i pastoratet. Domkapitlets be- slut blir bindande och kan inte frångås av pastoratet. Det yttrande som domkapitlet samtidigt skall avge saknar däremot bindande verkan.
Reformens syfte är att garantera en minimistandard på den kyrkomusika-
Reformens
syfte
är
att
garantera
en
minimistandard
på
den
kyrkomusika-
liska verksamheten. Detta syfte tillgodoses bl. a. genom föreskrifter om de
liska
verksamheten.
Detta
syfte
tillgodoses
bl.
a.
genom
föreskrifter
om
de
behörighetsvillkor som skall gälla för kyrkomusiker (8— 10915). Enligt para-
behörighetsvillkor
som
skall
gälla
för
kyrkomusiker
(8—
10915).
Enligt
para-
grafen skall behörighetsprövningen ankomma på domkapitlet. Det innebär
grafen
skall
behörighetsprövningen
ankomma
på
domkapitlet.
Det
innebär
att samma ordning skall tillämpas som i fråga om tillsättning avprästtjäns-
att
samma
ordning
skall
tillämpas
som
i
fråga
om
tillsättning
avprästtjäns-
ter. En ansökan om anställning som kyrkomusiker skall dock ges in till
ter.
En
ansökan
om
anställning
som
kyrkomusiker
skall
dock
ges
in
till
pastoratet. Det är att märka att paragrafen endast avser anställning hos
pastoratet.
Det
är
att
märka
att
paragrafen
endast
avser
anställning
hos
pastoratet. 'Den gäller alltså inte när någon som är anställd hos någon
pastoratet.
'Den
gäller
alltså
inte
när
någon
som
är
anställd
hos
någon
annan skall anlitas för fyllnadstjänstgöring i pastoratet. Domkapitlets be-
annan
skall
anlitas
för
fyllnadstjänstgöring
i
pastoratet.
Domkapitlets
be-
slut blir bindande och kan inte frångås av pastoratet. Det yttrande som
slut
blir
bindande
och
kan
inte
frångås
av
pastoratet.
Det
yttrande
som
domkapitlet samtidigt skall avge saknar däremot bindande verkan.
domkapitlet
samtidigt
skall
avge
saknar
däremot
bindande
verkan.
Reglemente
Reglemente
Reglemente
Reglemente
13 & Församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige skall faställa ett reg- lemente för den kyrkomusikaliska verksamheten. Av reglementet skall framgå hur de uppgifter som anges i 3.5 skall tillgodoses. Utförs sådana uppgifter av flera. skall reglementet ange hur uppgifterna är fördelade mellan dem.
13 & Församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige skall faställa ett reg- lemente för den kyrkomusikaliska verksamheten.
13 & Församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige skall faställa ett reg-
13
&
Församlingsdelegerade
eller
kyrkofullmäktige
skall
faställa
ett
reg-
lemente för den kyrkomusikaliska verksamheten.
lemente
för
den
kyrkomusikaliska
verksamheten.
Av reglementet skall framgå hur de uppgifter som anges i 3.5 skall tillgodoses. Utförs sådana uppgifter av flera. skall reglementet ange hur uppgifterna är fördelade mellan dem.
Av reglementet skall framgå hur de uppgifter som anges i 3.5 skall
Av
reglementet
skall
framgå
hur
de
uppgifter
som
anges
i
3.5
skall
tillgodoses. Utförs sådana uppgifter av flera. skall reglementet ange hur
tillgodoses.
Utförs
sådana
uppgifter
av
flera.
skall
reglementet
ange
hur
uppgifterna är fördelade mellan dem.
uppgifterna
är
fördelade
mellan
dem.
Paragrafen reglerar pastoratets skyldighet att fastställa reglemente och vad ett sådant reglemente skall innehålla. Som jag har framhållit i den allmänna
Paragrafen reglerar pastoratets skyldighet att fastställa reglemente och vad ett sådant reglemente skall innehålla. Som jag har framhållit i den allmänna
Paragrafen reglerar pastoratets skyldighet att fastställa reglemente och vad
Paragrafen
reglerar
pastoratets
skyldighet
att
fastställa
reglemente
och
vad
ett sådant reglemente skall innehålla. Som jag har framhållit i den allmänna
ett
sådant
reglemente
skall
innehålla.
Som
jag
har
framhållit
i
den
allmänna
Prop.
1987/88:144
58
58
58
58
motiveringen (avsnitt 2.9) bör det. i stället för att ett regionalt organ fastställer instruktioner för de enskilda kyrkomusikerna. finnas ett regle- mente som utvisar hur de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna skall tillgodoses. Syftet med paragrafen är att ge stadga ät organisationen av verksamheten och klargöra arbets- och ansvarsfördelningen mellan kyrko- musikerna i ett pastorat. I reglementet kan också meddelas närmare före- skrifter om arbetsledningen. 14 5 Innan reglementet faställs. skall yttrande inhämtas från församling- arna i pastoratet och domkapitlet. Av domkapitlets yttrande skall särskilt framgå huruvida förslaget till reglemente står i överensstämmelse med Vad som har bestämts om gudstjänster i församlingarna. Enligt paragrafen skall församlingarna i pastoratet och domkapitlet yttra sig över förslaget till reglemente innan det fastställs. Kyrkomusiken är ett väsentligt inslag i gudstjänstlivet och den övriga församlingsverksamheten. Den kyrkomusikaliska verksamheten måste därför anpassas till försam- lingarnas behov och resurserna fördelas mellan olika församlingar i ett flertörsamlingspastorat. Detta kan inte ske utan medverkan av församling- arna. Härutöver krävs en samordning mellan prästernas och kyrkomusi- kernas tjänstgöring. framför allt vid gudstjänster och övriga kyrkliga hand- lingar. Denna samordning kan ske genom att även domkapitlet yttrar sig över förslaget till reglemente. Orgelvård 15 5 Den som enligt reglementet har att svara för vården av en orgel skall till pastoratet anmäla sådana brister som han inte lämpligen själv kan avhjälpa. 165 Innan pastoratet tillåter någon annan än den som är förordnad enligt 4å att använda en orgel. skall yttrande inhämtas från den som enligt reglementet har att svara för vården av orgeln. I paragraferna ges föreskrifter om orgelvården i pastoratet. Enligt 15.9" åligger det den som enligt reglementet svarar för vården av en orgel att anmäla sädana brister som han inte själv kan avhjälpa. Motsvarande be- stämmelse finns i dag i l l & första stycket första meningen kyrkomusiker- förordningen. Enligt I6 ,Q' skall den som svarar för vården av en orgel alltid beredas tillfälle att yttra sig innan någon annan. som inte är kyrkomusikeri pastoratet eller anlitas som orgelspelare där. tillåts använda orgeln. Ett sådant yttrande bör innehålla en bedömning av om den tilltänkte använda- ren rent tekniskt är kompetent att spela på orgeln. Yttrandet är inte bindande för pastoratet. Regeln motsvarar i huvudsak 11 & första stycket andra meningen kyrkomusikerförordningen. F yllnadstjänstgöring 17 Q' Innehavaren av en tjänst som kyrkomusiker är skyldig att fullgöra fyllnadstjänstgöring hos en annan arbetsgivare i den omfattning som följer av anställningsavtalet. Prop. 1987/88:144
motiveringen (avsnitt 2.9) bör det. i stället för att ett regionalt organ fastställer instruktioner för de enskilda kyrkomusikerna. finnas ett regle- mente som utvisar hur de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna skall tillgodoses. Syftet med paragrafen är att ge stadga ät organisationen av verksamheten och klargöra arbets- och ansvarsfördelningen mellan kyrko- musikerna i ett pastorat. I reglementet kan också meddelas närmare före- skrifter om arbetsledningen.
motiveringen (avsnitt 2.9) bör det. i stället för att ett regionalt organ fastställer instruktioner för de enskilda kyrkomusikerna. finnas ett regle- mente som utvisar hur de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna skall tillgodoses. Syftet med paragrafen är att ge stadga ät organisationen av verksamheten och klargöra arbets- och ansvarsfördelningen mellan kyrko- musikerna i ett pastorat. I reglementet kan också meddelas närmare före- skrifter om arbetsledningen.
motiveringen (avsnitt 2.9) bör det. i stället för att ett regionalt organ
motiveringen
(avsnitt
2.9)
bör
det.
i
stället
för
att
ett
regionalt
organ
fastställer instruktioner för de enskilda kyrkomusikerna. finnas ett regle-
fastställer
instruktioner
för
de
enskilda
kyrkomusikerna.
finnas
ett
regle-
mente som utvisar hur de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna skall
mente
som
utvisar
hur
de
obligatoriska
kyrkomusikaliska
uppgifterna
skall
tillgodoses. Syftet med paragrafen är att ge stadga ät organisationen av
tillgodoses.
Syftet
med
paragrafen
är
att
ge
stadga
ät
organisationen
av
verksamheten och klargöra arbets- och ansvarsfördelningen mellan kyrko-
verksamheten
och
klargöra
arbets-
och
ansvarsfördelningen
mellan
kyrko-
musikerna i ett pastorat. I reglementet kan också meddelas närmare före-
musikerna
i
ett
pastorat.
I
reglementet
kan
också
meddelas
närmare
före-
skrifter om arbetsledningen.
skrifter
om
arbetsledningen.
14 5 Innan reglementet faställs. skall yttrande inhämtas från församling- arna i pastoratet och domkapitlet. Av domkapitlets yttrande skall särskilt framgå huruvida förslaget till reglemente står i överensstämmelse med Vad som har bestämts om gudstjänster i församlingarna.
14 5 Innan reglementet faställs. skall yttrande inhämtas från församling- arna i pastoratet och domkapitlet. Av domkapitlets yttrande skall särskilt framgå huruvida förslaget till reglemente står i överensstämmelse med Vad som har bestämts om gudstjänster i församlingarna.
14 5 Innan reglementet faställs. skall yttrande inhämtas från församling-
14
5
Innan
reglementet
faställs.
skall
yttrande
inhämtas
från
församling-
arna i pastoratet och domkapitlet. Av domkapitlets yttrande skall särskilt
arna
i
pastoratet
och
domkapitlet.
Av
domkapitlets
yttrande
skall
särskilt
framgå huruvida förslaget till reglemente står i överensstämmelse med Vad
framgå
huruvida
förslaget
till
reglemente
står
i
överensstämmelse
med
Vad
som har bestämts om gudstjänster i församlingarna.
som
har
bestämts
om
gudstjänster
i
församlingarna.
Enligt paragrafen skall församlingarna i pastoratet och domkapitlet yttra sig över förslaget till reglemente innan det fastställs. Kyrkomusiken är ett väsentligt inslag i gudstjänstlivet och den övriga församlingsverksamheten. Den kyrkomusikaliska verksamheten måste därför anpassas till försam- lingarnas behov och resurserna fördelas mellan olika församlingar i ett flertörsamlingspastorat. Detta kan inte ske utan medverkan av församling- arna. Härutöver krävs en samordning mellan prästernas och kyrkomusi- kernas tjänstgöring. framför allt vid gudstjänster och övriga kyrkliga hand- lingar. Denna samordning kan ske genom att även domkapitlet yttrar sig över förslaget till reglemente.
Enligt paragrafen skall församlingarna i pastoratet och domkapitlet yttra sig över förslaget till reglemente innan det fastställs. Kyrkomusiken är ett väsentligt inslag i gudstjänstlivet och den övriga församlingsverksamheten. Den kyrkomusikaliska verksamheten måste därför anpassas till försam- lingarnas behov och resurserna fördelas mellan olika församlingar i ett flertörsamlingspastorat. Detta kan inte ske utan medverkan av församling- arna. Härutöver krävs en samordning mellan prästernas och kyrkomusi- kernas tjänstgöring. framför allt vid gudstjänster och övriga kyrkliga hand- lingar. Denna samordning kan ske genom att även domkapitlet yttrar sig över förslaget till reglemente.
Enligt paragrafen skall församlingarna i pastoratet och domkapitlet yttra
Enligt
paragrafen
skall
församlingarna
i
pastoratet
och
domkapitlet
yttra
sig över förslaget till reglemente innan det fastställs. Kyrkomusiken är ett
sig
över
förslaget
till
reglemente
innan
det
fastställs.
Kyrkomusiken
är
ett
väsentligt inslag i gudstjänstlivet och den övriga församlingsverksamheten.
väsentligt
inslag
i
gudstjänstlivet
och
den
övriga
församlingsverksamheten.
Den kyrkomusikaliska verksamheten måste därför anpassas till försam-
Den
kyrkomusikaliska
verksamheten
måste
därför
anpassas
till
försam-
lingarnas behov och resurserna fördelas mellan olika församlingar i ett
lingarnas
behov
och
resurserna
fördelas
mellan
olika
församlingar
i
ett
flertörsamlingspastorat. Detta kan inte ske utan medverkan av församling-
flertörsamlingspastorat.
Detta
kan
inte
ske
utan
medverkan
av
församling-
arna. Härutöver krävs en samordning mellan prästernas och kyrkomusi-
arna.
Härutöver
krävs
en
samordning
mellan
prästernas
och
kyrkomusi-
kernas tjänstgöring. framför allt vid gudstjänster och övriga kyrkliga hand-
kernas
tjänstgöring.
framför
allt
vid
gudstjänster
och
övriga
kyrkliga
hand-
lingar. Denna samordning kan ske genom att även domkapitlet yttrar sig
lingar.
Denna
samordning
kan
ske
genom
att
även
domkapitlet
yttrar
sig
över förslaget till reglemente.
över
förslaget
till
reglemente.
Orgelvård 15 5 Den som enligt reglementet har att svara för vården av en orgel skall till pastoratet anmäla sådana brister som han inte lämpligen själv kan avhjälpa.
Orgelvård 15 5 Den som enligt reglementet har att svara för vården av en orgel skall till pastoratet anmäla sådana brister som han inte lämpligen själv kan avhjälpa.
Orgelvård
Orgelvård
15 5 Den som enligt reglementet har att svara för vården av en orgel skall
15
5
Den
som
enligt
reglementet
har
att
svara
för
vården
av
en
orgel
skall
till pastoratet anmäla sådana brister som han inte lämpligen själv kan
till
pastoratet
anmäla
sådana
brister
som
han
inte
lämpligen
själv
kan
avhjälpa.
avhjälpa.
165 Innan pastoratet tillåter någon annan än den som är förordnad enligt 4å att använda en orgel. skall yttrande inhämtas från den som enligt reglementet har att svara för vården av orgeln.
165 Innan pastoratet tillåter någon annan än den som är förordnad enligt 4å att använda en orgel. skall yttrande inhämtas från den som enligt reglementet har att svara för vården av orgeln.
165 Innan pastoratet tillåter någon annan än den som är förordnad enligt
165
Innan
pastoratet
tillåter
någon
annan
än
den
som
är
förordnad
enligt
4å att använda en orgel. skall yttrande inhämtas från den som enligt
4å
att
använda
en
orgel.
skall
yttrande
inhämtas
från
den
som
enligt
reglementet har att svara för vården av orgeln.
reglementet
har
att
svara
för
vården
av
orgeln.
I paragraferna ges föreskrifter om orgelvården i pastoratet. Enligt 15.9" åligger det den som enligt reglementet svarar för vården av en orgel att anmäla sädana brister som han inte själv kan avhjälpa. Motsvarande be- stämmelse finns i dag i l l & första stycket första meningen kyrkomusiker- förordningen. Enligt I6 ,Q' skall den som svarar för vården av en orgel alltid beredas tillfälle att yttra sig innan någon annan. som inte är kyrkomusikeri pastoratet eller anlitas som orgelspelare där. tillåts använda orgeln. Ett sådant yttrande bör innehålla en bedömning av om den tilltänkte använda- ren rent tekniskt är kompetent att spela på orgeln. Yttrandet är inte bindande för pastoratet. Regeln motsvarar i huvudsak 11 & första stycket andra meningen kyrkomusikerförordningen.
I paragraferna ges föreskrifter om orgelvården i pastoratet. Enligt 15.9" åligger det den som enligt reglementet svarar för vården av en orgel att anmäla sädana brister som han inte själv kan avhjälpa. Motsvarande be- stämmelse finns i dag i l l & första stycket första meningen kyrkomusiker- förordningen. Enligt I6 ,Q' skall den som svarar för vården av en orgel alltid beredas tillfälle att yttra sig innan någon annan. som inte är kyrkomusikeri pastoratet eller anlitas som orgelspelare där. tillåts använda orgeln. Ett sådant yttrande bör innehålla en bedömning av om den tilltänkte använda- ren rent tekniskt är kompetent att spela på orgeln. Yttrandet är inte bindande för pastoratet. Regeln motsvarar i huvudsak 11 & första stycket andra meningen kyrkomusikerförordningen.
I paragraferna ges föreskrifter om orgelvården i pastoratet. Enligt 15.9"
I
paragraferna
ges
föreskrifter
om
orgelvården
i
pastoratet.
Enligt
15.9"
åligger det den som enligt reglementet svarar för vården av en orgel att
åligger
det
den
som
enligt
reglementet
svarar
för
vården
av
en
orgel
att
anmäla sädana brister som han inte själv kan avhjälpa. Motsvarande be-
anmäla
sädana
brister
som
han
inte
själv
kan
avhjälpa.
Motsvarande
be-
stämmelse finns i dag i l l & första stycket första meningen kyrkomusiker-
stämmelse
finns
i
dag
i
l
l
&
första
stycket
första
meningen
kyrkomusiker-
förordningen. Enligt I6 ,Q' skall den som svarar för vården av en orgel alltid
förordningen.
Enligt
I6
,Q'
skall
den
som
svarar
för
vården
av
en
orgel
alltid
beredas tillfälle att yttra sig innan någon annan. som inte är kyrkomusikeri
beredas
tillfälle
att
yttra
sig
innan
någon
annan.
som
inte
är
kyrkomusikeri
pastoratet eller anlitas som orgelspelare där. tillåts använda orgeln. Ett
pastoratet
eller
anlitas
som
orgelspelare
där.
tillåts
använda
orgeln.
Ett
sådant yttrande bör innehålla en bedömning av om den tilltänkte använda-
sådant
yttrande
bör
innehålla
en
bedömning
av
om
den
tilltänkte
använda-
ren rent tekniskt är kompetent att spela på orgeln. Yttrandet är inte
ren
rent
tekniskt
är
kompetent
att
spela
på
orgeln.
Yttrandet
är
inte
bindande för pastoratet. Regeln motsvarar i huvudsak 11 & första stycket
bindande
för
pastoratet.
Regeln
motsvarar
i
huvudsak
11
&
första
stycket
andra meningen kyrkomusikerförordningen.
andra
meningen
kyrkomusikerförordningen.
F yllnadstjänstgöring
F yllnadstjänstgöring
F yllnadstjänstgöring
F
yllnadstjänstgöring
17 Q' Innehavaren av en tjänst som kyrkomusiker är skyldig att fullgöra fyllnadstjänstgöring hos en annan arbetsgivare i den omfattning som följer av anställningsavtalet.
17 Q' Innehavaren av en tjänst som kyrkomusiker är skyldig att fullgöra fyllnadstjänstgöring hos en annan arbetsgivare i den omfattning som följer av anställningsavtalet.
17 Q' Innehavaren av en tjänst som kyrkomusiker är skyldig att fullgöra
17
Q'
Innehavaren
av
en
tjänst
som
kyrkomusiker
är
skyldig
att
fullgöra
fyllnadstjänstgöring hos en annan arbetsgivare i den omfattning som följer
fyllnadstjänstgöring
hos
en
annan
arbetsgivare
i
den
omfattning
som
följer
av anställningsavtalet.
av
anställningsavtalet.
Prop.
1987/88:144
Paragrafen reglerar en kyrkomusikers skyldighet att fullgöra fyllnads-l tjänstgöring hos någon annan arbetsgivare. Omfattningen av denna skyl- dighet får regleras i anställningsavtalet. Musiksakkunniga 18 & Vid handläggningen av ärenden enligt denna lag får domkapitlet biträdas av en eller flera musiksakkunniga. Behörig att vara musiksakkunnig i domkapitlet är domkyrkoorganisten eller någon annan som är behörig att anställas på en tjänst som organist. ' Stiftsstyrelsen skall förordna en eller flera musiksakkunniga efter yttran- de av domkapitlet. ' I paragrafen finns föreskrifter om musiksakkunniga i domkapitlet. Paragra- fen motsvarar delvis 18.5 kyrkomusikerförordningen. Enligt första stycket får domkapitlet biträdas av en eller flera musiksak— kunniga vid handläggningen av ärenden enligt lagen. Beträffande de när- mare övervägandena kan hänvisas till den allmänna motiveringen (avsnitt . 2.10). I andra stycket regleras behörigheten att vara musiksakkunnig i domka- pitlet. I första hand är det domkyrkoorganisten som bör anlitas. Emellertid kan även andra kyrkomusiker anlitas. Kravet är då att den eller de andra skall ha behörighet som organist. Musiksakkunniga skall enligt tredje stycket förordnas av stiftsstyrelsen efter yttrande av domkapitlet. Denna ordning ansluter till den som enligt förslaget i propositionen 1987/88:31 skall gälla för sekreteraren i domkapit- let. Överklagande 19 & Domkapitlets beslut enligt denna lag får överklagas hos regeringen. Domkapitlets beslut enligt 4 & andra stycket och 6 5 andra stycket får överklagas endast av pastoratet. Av paragrafen framgår att domkapitlets beslut enligt lagen får överklagas hos regeringen. Beslut. varigenom domkapitlets avslagit en framställning från ett pastorat om medgivande enligt 4 å andra stycket eller 6 5 andra stycket bör kunna överklagas endast av pastoratet. Ikraftträdande m. m. 1. Denna lag träder i kraft den ljanuari 1990. 2. Genom lagen upphävs lagen ( 1947: 275) om kyrkomusiker samt kyrko- musikerförordningen (1950: 375). Lagen föreslås träda i kraft den ljanuari 1990. Genom lagen upphävs . dels 1947 års lag om kyrkomusiker samt kyrkomusikerförordningen. Upp- hävandet av den gamla lagen innebär bl. a. att kyrkomusikertjänsterna inte längre skall vara statligt reglerade anställningar eller i någon annan mening statligt reglerade. ' ' 3. Om det i en lag eller någon annan författning hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en föreskrift i denna lag, skall i stället den nya föreskriften tillämpas. Prop. 1987/88: 144 60
Paragrafen reglerar en kyrkomusikers skyldighet att fullgöra fyllnads-l
Paragrafen reglerar en kyrkomusikers skyldighet att fullgöra fyllnads-l
Paragrafen reglerar en kyrkomusikers skyldighet att fullgöra fyllnads-l
Paragrafen
reglerar
en
kyrkomusikers
skyldighet
att
fullgöra
fyllnads-l
tjänstgöring hos någon annan arbetsgivare. Omfattningen av denna skyl- dighet får regleras i anställningsavtalet.
tjänstgöring hos någon annan arbetsgivare. Omfattningen av denna skyl- dighet får regleras i anställningsavtalet.
tjänstgöring hos någon annan arbetsgivare. Omfattningen av denna skyl-
tjänstgöring
hos
någon
annan
arbetsgivare.
Omfattningen
av
denna
skyl-
dighet får regleras i anställningsavtalet.
dighet
får
regleras
i
anställningsavtalet.
Musiksakkunniga
Musiksakkunniga
Musiksakkunniga
Musiksakkunniga
18 & Vid handläggningen av ärenden enligt denna lag får domkapitlet biträdas av en eller flera musiksakkunniga. Behörig att vara musiksakkunnig i domkapitlet är domkyrkoorganisten eller någon annan som är behörig att anställas på en tjänst som organist. ' Stiftsstyrelsen skall förordna en eller flera musiksakkunniga efter yttran- de av domkapitlet. '
18 & Vid handläggningen av ärenden enligt denna lag får domkapitlet biträdas av en eller flera musiksakkunniga. Behörig att vara musiksakkunnig i domkapitlet är domkyrkoorganisten eller någon annan som är behörig att anställas på en tjänst som organist. ' Stiftsstyrelsen skall förordna en eller flera musiksakkunniga efter yttran- de av domkapitlet. '
18 & Vid handläggningen av ärenden enligt denna lag får domkapitlet
18
&
Vid
handläggningen
av
ärenden
enligt
denna
lag
får
domkapitlet
biträdas av en eller flera musiksakkunniga.
biträdas
av
en
eller
flera
musiksakkunniga.
Behörig att vara musiksakkunnig i domkapitlet är domkyrkoorganisten
Behörig
att
vara
musiksakkunnig
i
domkapitlet
är
domkyrkoorganisten
eller någon annan som är behörig att anställas på en tjänst som organist. '
eller
någon
annan
som
är
behörig
att
anställas
på
en
tjänst
som
organist.
'
Stiftsstyrelsen skall förordna en eller flera musiksakkunniga efter yttran-
Stiftsstyrelsen
skall
förordna
en
eller
flera
musiksakkunniga
efter
yttran-
de av domkapitlet. '
de
av
domkapitlet.
'
I paragrafen finns föreskrifter om musiksakkunniga i domkapitlet. Paragra- fen motsvarar delvis 18.5 kyrkomusikerförordningen.
I paragrafen finns föreskrifter om musiksakkunniga i domkapitlet. Paragra- fen motsvarar delvis 18.5 kyrkomusikerförordningen.
I paragrafen finns föreskrifter om musiksakkunniga i domkapitlet. Paragra-
I
paragrafen
finns
föreskrifter
om
musiksakkunniga
i
domkapitlet.
Paragra-
fen motsvarar delvis 18.5 kyrkomusikerförordningen.
fen
motsvarar
delvis
18.5
kyrkomusikerförordningen.
Enligt första stycket får domkapitlet biträdas av en eller flera musiksak— kunniga vid handläggningen av ärenden enligt lagen. Beträffande de när- mare övervägandena kan hänvisas till den allmänna motiveringen (avsnitt . 2.10). I andra stycket regleras behörigheten att vara musiksakkunnig i domka- pitlet. I första hand är det domkyrkoorganisten som bör anlitas. Emellertid kan även andra kyrkomusiker anlitas. Kravet är då att den eller de andra skall ha behörighet som organist. Musiksakkunniga skall enligt tredje stycket förordnas av stiftsstyrelsen efter yttrande av domkapitlet. Denna ordning ansluter till den som enligt förslaget i propositionen 1987/88:31 skall gälla för sekreteraren i domkapit- let.
Enligt första stycket får domkapitlet biträdas av en eller flera musiksak— kunniga vid handläggningen av ärenden enligt lagen. Beträffande de när- mare övervägandena kan hänvisas till den allmänna motiveringen (avsnitt . 2.10).
Enligt första stycket får domkapitlet biträdas av en eller flera musiksak—
Enligt
första
stycket
får
domkapitlet
biträdas
av
en
eller
flera
musiksak—
kunniga vid handläggningen av ärenden enligt lagen. Beträffande de när-
kunniga
vid
handläggningen
av
ärenden
enligt
lagen.
Beträffande
de
när-
mare övervägandena kan hänvisas till den allmänna motiveringen (avsnitt
mare
övervägandena
kan
hänvisas
till
den
allmänna
motiveringen
(avsnitt
. 2.10).
.
2.10).
I andra stycket regleras behörigheten att vara musiksakkunnig i domka- pitlet. I första hand är det domkyrkoorganisten som bör anlitas. Emellertid kan även andra kyrkomusiker anlitas. Kravet är då att den eller de andra skall ha behörighet som organist.
I andra stycket regleras behörigheten att vara musiksakkunnig i domka-
I
andra
stycket
regleras
behörigheten
att
vara
musiksakkunnig
i
domka-
pitlet. I första hand är det domkyrkoorganisten som bör anlitas. Emellertid
pitlet.
I
första
hand
är
det
domkyrkoorganisten
som
bör
anlitas.
Emellertid
kan även andra kyrkomusiker anlitas. Kravet är då att den eller de andra
kan
även
andra
kyrkomusiker
anlitas.
Kravet
är
då
att
den
eller
de
andra
skall ha behörighet som organist.
skall
ha
behörighet
som
organist.
Musiksakkunniga skall enligt tredje stycket förordnas av stiftsstyrelsen efter yttrande av domkapitlet. Denna ordning ansluter till den som enligt förslaget i propositionen 1987/88:31 skall gälla för sekreteraren i domkapit- let.
Musiksakkunniga skall enligt tredje stycket förordnas av stiftsstyrelsen
Musiksakkunniga
skall
enligt
tredje
stycket
förordnas
av
stiftsstyrelsen
efter yttrande av domkapitlet. Denna ordning ansluter till den som enligt
efter
yttrande
av
domkapitlet.
Denna
ordning
ansluter
till
den
som
enligt
förslaget i propositionen 1987/88:31 skall gälla för sekreteraren i domkapit-
förslaget
i
propositionen
1987/88:31
skall
gälla
för
sekreteraren
i
domkapit-
let.
let.
Överklagande
Överklagande
Överklagande
Överklagande
19 & Domkapitlets beslut enligt denna lag får överklagas hos regeringen. Domkapitlets beslut enligt 4 & andra stycket och 6 5 andra stycket får överklagas endast av pastoratet.
19 & Domkapitlets beslut enligt denna lag får överklagas hos regeringen. Domkapitlets beslut enligt 4 & andra stycket och 6 5 andra stycket får överklagas endast av pastoratet.
19 & Domkapitlets beslut enligt denna lag får överklagas hos regeringen.
19
&
Domkapitlets
beslut
enligt
denna
lag
får
överklagas
hos
regeringen.
Domkapitlets beslut enligt 4 & andra stycket och 6 5 andra stycket får
Domkapitlets
beslut
enligt
4
&
andra
stycket
och
6
5
andra
stycket
får
överklagas endast av pastoratet.
överklagas
endast
av
pastoratet.
Av paragrafen framgår att domkapitlets beslut enligt lagen får överklagas hos regeringen. Beslut. varigenom domkapitlets avslagit en framställning från ett pastorat om medgivande enligt 4 å andra stycket eller 6 5 andra stycket bör kunna överklagas endast av pastoratet.
Av paragrafen framgår att domkapitlets beslut enligt lagen får överklagas hos regeringen. Beslut. varigenom domkapitlets avslagit en framställning från ett pastorat om medgivande enligt 4 å andra stycket eller 6 5 andra stycket bör kunna överklagas endast av pastoratet.
Av paragrafen framgår att domkapitlets beslut enligt lagen får överklagas
Av
paragrafen
framgår
att
domkapitlets
beslut
enligt
lagen
får
överklagas
hos regeringen. Beslut. varigenom domkapitlets avslagit en framställning
hos
regeringen.
Beslut.
varigenom
domkapitlets
avslagit
en
framställning
från ett pastorat om medgivande enligt 4 å andra stycket eller 6 5 andra
från
ett
pastorat
om
medgivande
enligt
4
å
andra
stycket
eller
6
5
andra
stycket bör kunna överklagas endast av pastoratet.
stycket
bör
kunna
överklagas
endast
av
pastoratet.
Ikraftträdande m. m.
Ikraftträdande m. m.
Ikraftträdande m. m.
Ikraftträdande
m.
m.
1. Denna lag träder i kraft den ljanuari 1990. 2. Genom lagen upphävs lagen ( 1947: 275) om kyrkomusiker samt kyrko- musikerförordningen (1950: 375).
1. Denna lag träder i kraft den ljanuari 1990. 2. Genom lagen upphävs lagen ( 1947: 275) om kyrkomusiker samt kyrko- musikerförordningen (1950: 375).
1. Denna lag träder i kraft den ljanuari 1990.
1.
Denna
lag
träder
i
kraft
den
ljanuari
1990.
2. Genom lagen upphävs lagen ( 1947: 275) om kyrkomusiker samt kyrko-
2.
Genom
lagen
upphävs
lagen
(
1947:
275)
om
kyrkomusiker
samt
kyrko-
musikerförordningen (1950: 375).
musikerförordningen
(1950:
375).
Lagen föreslås träda i kraft den ljanuari 1990. Genom lagen upphävs .
Lagen föreslås träda i kraft den ljanuari 1990. Genom lagen upphävs .
Lagen föreslås träda i kraft den ljanuari 1990. Genom lagen upphävs .
Lagen
föreslås
träda
i
kraft
den
ljanuari
1990.
Genom
lagen
upphävs
.
dels 1947 års lag om kyrkomusiker samt kyrkomusikerförordningen. Upp- hävandet av den gamla lagen innebär bl. a. att kyrkomusikertjänsterna inte längre skall vara statligt reglerade anställningar eller i någon annan mening statligt reglerade. ' '
dels 1947 års lag om kyrkomusiker samt kyrkomusikerförordningen. Upp- hävandet av den gamla lagen innebär bl. a. att kyrkomusikertjänsterna inte längre skall vara statligt reglerade anställningar eller i någon annan mening statligt reglerade. ' '
dels 1947 års lag om kyrkomusiker samt kyrkomusikerförordningen. Upp-
dels
1947
års
lag
om
kyrkomusiker
samt
kyrkomusikerförordningen.
Upp-
hävandet av den gamla lagen innebär bl. a. att kyrkomusikertjänsterna inte
hävandet
av
den
gamla
lagen
innebär
bl.
a.
att
kyrkomusikertjänsterna
inte
längre skall vara statligt reglerade anställningar eller i någon annan mening
längre
skall
vara
statligt
reglerade
anställningar
eller
i
någon
annan
mening
statligt reglerade. ' '
statligt
reglerade.
'
'
3. Om det i en lag eller någon annan författning hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en föreskrift i denna lag, skall i stället den nya föreskriften tillämpas.
3. Om det i en lag eller någon annan författning hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en föreskrift i denna lag, skall i stället den nya föreskriften tillämpas.
3. Om det i en lag eller någon annan författning hänvisas till en föreskrift
3.
Om
det
i
en
lag
eller
någon
annan
författning
hänvisas
till
en
föreskrift
som har ersatts genom en föreskrift i denna lag, skall i stället den nya
som
har
ersatts
genom
en
föreskrift
i
denna
lag,
skall
i
stället
den
nya
föreskriften tillämpas.
föreskriften
tillämpas.
Prop.
1987/88:
144
60
60
60
60
4. Den som enligt äldre föreskrifter eller beslut är behörig till en tjänst som organist eller kyrkokantor skall anses vara behörig till motsvarande tjänst även efter ikraftträdandet av de nya föreskrifterna. Detsamma gäller den som enligt äldre föreskrifter är behörig till en tjänst som extra kyrkokantor och som i minst fem år innehaft en tjänst som kyrkomusiker med minst 40 procent av heltidsanställning. Enligt punkten 4 skall de som tidigare har varit behöriga till tjänst som organist och kyrkokantor även vara det i fortsättningen. Den som har varit behörig som extra kyrkokantor skall också anses vara behörig till kantors- tjänst, om denne skaffat sig erfarenhet genom minst fem års tjänstgöring med minst 40 procent av heltidstjänstgöring. 5. Den som vid ikraftträdandet är anställd på en kyrkomusikertjänst med fullmakt eller konstitutorialleller med förordnande för en bestämd tid som ännu löper är skyldig att utöva sin tjänst genom att utföra i huvudsak samma arbetsuppgifter som tidigare hos pastoratet. Ipunkten 5 föreskrivs en tjänstgöringsskyldighet hos pastoratet för dem som vid ikraftträdandet innehar en tjänst som kyrkomusiker med fullmakt eller konstitutorial. Beträffande den närmare motiveringen kan hänvisas till den allmänna motiveringen (avsnitt 2.12). 6. För den som vid utgången av är 1989 alltjämt innehar en klockar-. organist- eller kyrkosångarbefattning. som fanns inrättad i församlingen före den ljuli 1947. skall andra stycket 1 övergångsbestämmelserna till lagen (19471275) om kyrkomusiker fortfarande tillämpas. så länge inneha- varen kvarstår på befattningen. ' Det finns fortfarande ett fåtal kyrkomusiker på s.k. äldre stat. Enligt övergångsbcstämmelserna till 1947 års lag om kyrkomusiker skall äldre bestämmelser om klockar-. organist- och kyrkosångarbefattningar tilläm- pas på innehavare av sådana tjänster. Dessa äldre bestämmelser bör även i fortsättningen tillämpas på sådana kyrkomusiker. så länge de kvarstår på sina befattningar. ' ' 5 Hemställan Jag hemställer att regeringen . dels föreslår riksdagen att antalförslaget till lag om kyrkomusiken i svenska kyrkan. "dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört under avsnittet 2.11. 6 Beslut Regeringen ansluter sig till- föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen 'vad föredragandcn har anfört för den åtgärd och det ändamål som föredraganden har hemställt om. Prop. 1987/88:144 61
4. Den som enligt äldre föreskrifter eller beslut är behörig till en tjänst som organist eller kyrkokantor skall anses vara behörig till motsvarande tjänst även efter ikraftträdandet av de nya föreskrifterna. Detsamma gäller den som enligt äldre föreskrifter är behörig till en tjänst som extra kyrkokantor och som i minst fem år innehaft en tjänst som kyrkomusiker med minst 40 procent av heltidsanställning.
4. Den som enligt äldre föreskrifter eller beslut är behörig till en tjänst som organist eller kyrkokantor skall anses vara behörig till motsvarande tjänst även efter ikraftträdandet av de nya föreskrifterna.
4. Den som enligt äldre föreskrifter eller beslut är behörig till en tjänst
4.
Den
som
enligt
äldre
föreskrifter
eller
beslut
är
behörig
till
en
tjänst
som organist eller kyrkokantor skall anses vara behörig till motsvarande
som
organist
eller
kyrkokantor
skall
anses
vara
behörig
till
motsvarande
tjänst även efter ikraftträdandet av de nya föreskrifterna.
tjänst
även
efter
ikraftträdandet
av
de
nya
föreskrifterna.
Detsamma gäller den som enligt äldre föreskrifter är behörig till en tjänst som extra kyrkokantor och som i minst fem år innehaft en tjänst som kyrkomusiker med minst 40 procent av heltidsanställning.
Detsamma gäller den som enligt äldre föreskrifter är behörig till en tjänst
Detsamma
gäller
den
som
enligt
äldre
föreskrifter
är
behörig
till
en
tjänst
som extra kyrkokantor och som i minst fem år innehaft en tjänst som
som
extra
kyrkokantor
och
som
i
minst
fem
år
innehaft
en
tjänst
som
kyrkomusiker med minst 40 procent av heltidsanställning.
kyrkomusiker
med
minst
40
procent
av
heltidsanställning.
Enligt punkten 4 skall de som tidigare har varit behöriga till tjänst som organist och kyrkokantor även vara det i fortsättningen. Den som har varit behörig som extra kyrkokantor skall också anses vara behörig till kantors- tjänst, om denne skaffat sig erfarenhet genom minst fem års tjänstgöring med minst 40 procent av heltidstjänstgöring.
Enligt punkten 4 skall de som tidigare har varit behöriga till tjänst som organist och kyrkokantor även vara det i fortsättningen. Den som har varit behörig som extra kyrkokantor skall också anses vara behörig till kantors- tjänst, om denne skaffat sig erfarenhet genom minst fem års tjänstgöring med minst 40 procent av heltidstjänstgöring.
Enligt punkten 4 skall de som tidigare har varit behöriga till tjänst som
Enligt
punkten
4
skall
de
som
tidigare
har
varit
behöriga
till
tjänst
som
organist och kyrkokantor även vara det i fortsättningen. Den som har varit
organist
och
kyrkokantor
även
vara
det
i
fortsättningen.
Den
som
har
varit
behörig som extra kyrkokantor skall också anses vara behörig till kantors-
behörig
som
extra
kyrkokantor
skall
också
anses
vara
behörig
till
kantors-
tjänst, om denne skaffat sig erfarenhet genom minst fem års tjänstgöring
tjänst,
om
denne
skaffat
sig
erfarenhet
genom
minst
fem
års
tjänstgöring
med minst 40 procent av heltidstjänstgöring.
med
minst
40
procent
av
heltidstjänstgöring.
5. Den som vid ikraftträdandet är anställd på en kyrkomusikertjänst med fullmakt eller konstitutorialleller med förordnande för en bestämd tid som ännu löper är skyldig att utöva sin tjänst genom att utföra i huvudsak samma arbetsuppgifter som tidigare hos pastoratet.
5. Den som vid ikraftträdandet är anställd på en kyrkomusikertjänst med fullmakt eller konstitutorialleller med förordnande för en bestämd tid som ännu löper är skyldig att utöva sin tjänst genom att utföra i huvudsak samma arbetsuppgifter som tidigare hos pastoratet.
5. Den som vid ikraftträdandet är anställd på en kyrkomusikertjänst med
5.
Den
som
vid
ikraftträdandet
är
anställd
på
en
kyrkomusikertjänst
med
fullmakt eller konstitutorialleller med förordnande för en bestämd tid som
fullmakt
eller
konstitutorialleller
med
förordnande
för
en
bestämd
tid
som
ännu löper är skyldig att utöva sin tjänst genom att utföra i huvudsak
ännu
löper
är
skyldig
att
utöva
sin
tjänst
genom
att
utföra
i
huvudsak
samma arbetsuppgifter som tidigare hos pastoratet.
samma
arbetsuppgifter
som
tidigare
hos
pastoratet.
Ipunkten 5 föreskrivs en tjänstgöringsskyldighet hos pastoratet för dem som vid ikraftträdandet innehar en tjänst som kyrkomusiker med fullmakt eller konstitutorial. Beträffande den närmare motiveringen kan hänvisas till den allmänna motiveringen (avsnitt 2.12).
Ipunkten 5 föreskrivs en tjänstgöringsskyldighet hos pastoratet för dem som vid ikraftträdandet innehar en tjänst som kyrkomusiker med fullmakt eller konstitutorial. Beträffande den närmare motiveringen kan hänvisas till den allmänna motiveringen (avsnitt 2.12).
Ipunkten 5 föreskrivs en tjänstgöringsskyldighet hos pastoratet för dem
Ipunkten
5
föreskrivs
en
tjänstgöringsskyldighet
hos
pastoratet
för
dem
som vid ikraftträdandet innehar en tjänst som kyrkomusiker med fullmakt
som
vid
ikraftträdandet
innehar
en
tjänst
som
kyrkomusiker
med
fullmakt
eller konstitutorial. Beträffande den närmare motiveringen kan hänvisas
eller
konstitutorial.
Beträffande
den
närmare
motiveringen
kan
hänvisas
till den allmänna motiveringen (avsnitt 2.12).
till
den
allmänna
motiveringen
(avsnitt
2.12).
6. För den som vid utgången av är 1989 alltjämt innehar en klockar-. organist- eller kyrkosångarbefattning. som fanns inrättad i församlingen före den ljuli 1947. skall andra stycket 1 övergångsbestämmelserna till lagen (19471275) om kyrkomusiker fortfarande tillämpas. så länge inneha- varen kvarstår på befattningen. '
6. För den som vid utgången av är 1989 alltjämt innehar en klockar-. organist- eller kyrkosångarbefattning. som fanns inrättad i församlingen före den ljuli 1947. skall andra stycket 1 övergångsbestämmelserna till lagen (19471275) om kyrkomusiker fortfarande tillämpas. så länge inneha- varen kvarstår på befattningen. '
6. För den som vid utgången av är 1989 alltjämt innehar en klockar-.
6.
För
den
som
vid
utgången
av
är
1989
alltjämt
innehar
en
klockar-.
organist- eller kyrkosångarbefattning. som fanns inrättad i församlingen
organist-
eller
kyrkosångarbefattning.
som
fanns
inrättad
i
församlingen
före den ljuli 1947. skall andra stycket 1 övergångsbestämmelserna till
före
den
ljuli
1947.
skall
andra
stycket
1
övergångsbestämmelserna
till
lagen (19471275) om kyrkomusiker fortfarande tillämpas. så länge inneha-
lagen
(19471275)
om
kyrkomusiker
fortfarande
tillämpas.
så
länge
inneha-
varen kvarstår på befattningen. '
varen
kvarstår
på
befattningen.
'
Det finns fortfarande ett fåtal kyrkomusiker på s.k. äldre stat. Enligt övergångsbcstämmelserna till 1947 års lag om kyrkomusiker skall äldre bestämmelser om klockar-. organist- och kyrkosångarbefattningar tilläm- pas på innehavare av sådana tjänster. Dessa äldre bestämmelser bör även i fortsättningen tillämpas på sådana kyrkomusiker. så länge de kvarstår på sina befattningar. ' '
Det finns fortfarande ett fåtal kyrkomusiker på s.k. äldre stat. Enligt övergångsbcstämmelserna till 1947 års lag om kyrkomusiker skall äldre bestämmelser om klockar-. organist- och kyrkosångarbefattningar tilläm- pas på innehavare av sådana tjänster. Dessa äldre bestämmelser bör även i fortsättningen tillämpas på sådana kyrkomusiker. så länge de kvarstår på sina befattningar. ' '
Det finns fortfarande ett fåtal kyrkomusiker på s.k. äldre stat. Enligt
Det
finns
fortfarande
ett
fåtal
kyrkomusiker
på
s.k.
äldre
stat.
Enligt
övergångsbcstämmelserna till 1947 års lag om kyrkomusiker skall äldre
övergångsbcstämmelserna
till
1947
års
lag
om
kyrkomusiker
skall
äldre
bestämmelser om klockar-. organist- och kyrkosångarbefattningar tilläm-
bestämmelser
om
klockar-.
organist-
och
kyrkosångarbefattningar
tilläm-
pas på innehavare av sådana tjänster. Dessa äldre bestämmelser bör även i
pas
på
innehavare
av
sådana
tjänster.
Dessa
äldre
bestämmelser
bör
även
i
fortsättningen tillämpas på sådana kyrkomusiker. så länge de kvarstår på
fortsättningen
tillämpas
på
sådana
kyrkomusiker.
så
länge
de
kvarstår
på
sina befattningar. ' '
sina
befattningar.
'
'
5 Hemställan
5 Hemställan
5 Hemställan
5
Hemställan
Jag hemställer att regeringen . dels föreslår riksdagen att antalförslaget till lag om kyrkomusiken i svenska kyrkan. "dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört under avsnittet 2.11.
Jag hemställer att regeringen . dels föreslår riksdagen att antalförslaget till lag om kyrkomusiken i svenska kyrkan. "dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört under avsnittet 2.11.
Jag hemställer att regeringen
Jag
hemställer
att
regeringen
. dels föreslår riksdagen att antalförslaget till lag om kyrkomusiken
.
dels
föreslår
riksdagen
att
antalförslaget
till
lag
om
kyrkomusiken
i svenska kyrkan.
i
svenska
kyrkan.
"dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört
"dels
bereder
riksdagen
tillfälle
att
ta
del
av
vad
jag
har
anfört
under avsnittet 2.11.
under
avsnittet
2.11.
6 Beslut
6 Beslut
6 Beslut
6
Beslut
Regeringen ansluter sig till- föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen 'vad föredragandcn har anfört för den åtgärd och det ändamål som föredraganden har hemställt om.
Regeringen ansluter sig till- föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen 'vad föredragandcn har anfört för den åtgärd och det ändamål som föredraganden har hemställt om.
Regeringen ansluter sig till- föredragandens överväganden och beslutar att
Regeringen
ansluter
sig
till-
föredragandens
överväganden
och
beslutar
att
genom proposition förelägga riksdagen 'vad föredragandcn har anfört för
genom
proposition
förelägga
riksdagen
'vad
föredragandcn
har
anfört
för
den åtgärd och det ändamål som föredraganden har hemställt om.
den
åtgärd
och
det
ändamål
som
föredraganden
har
hemställt
om.
Prop.
1987/88:144
61
61
61
61
Sammanfattning av betänkandet (SOU l985:55) Musiken i svenska kyrkan Allmänt Kyrkomusikerutredningen lägger härmed fram sitt slutbetänkande. Till- sammans med 1982 års kyrkokommitté har utredningen tidigare avgett diskussionsbetänkandet (SOU 1983:55) Församlingen i framtiden och re- missammanställningen (SOU 1984z75) Församlingarna om framtiden. Enligt direktiven skall utredningen göra en fullständig och förutsätt- ningslös översyn av organisationen av kyrkomusikernas verksamhet och vissa därmed sammanhängande frågor. De viktigaste utgångspunkterna för utredningens överväganden skall vara l't'irsamlingarnas behov av kyrkomu- sikaliska insatser och önskvärdheten av att upprätthålla en god kyrkomusi- kalisk standard. Utöver ft.")rsamlingslivets behov bör också beaktas sam- hällets intresse av ett rikt förgrenat och differentierat musikliv. Ansträng- ningarna bör därför inriktas på att höja musiklivet inom församlingarna liksom musiklivet i allmänhet genom att bättre än nu utnyttja kyrkomusi- kernas musikaliska kompetens. Med dessa utgångspunkter har kyrkomusikerutredningen studerat . främst fyra större frågor. Dessa gäller ansvaret för handhavandet av den kyrkomusikaliska verksamheten. dvs. vilken grund för indelningen av verksamheten som är lämpligast. Tjänsteorganisationens uppbyggnad. ut- bildningen av kyrkomusiker samt kostnadsfrågor hör också hit. I det följande lämnar utredningen en översiktlig redogörelse för sina ställnings- taganden. Grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska verksamheten Utredningen ser det som en av sina viktigaste uppgifter att försöka finna områden som till sin storlek är lämpliga för en kyrkomusikalisk verksam- het av normal omfattning. Liksom nu måste ansvaret för verksamheten —- i analogi med att svenska kyrkan organisatoriskt täcker hela landet — ligga i en rikstäckande basorganisation. Denna organisation skall ha en direkt lokal anknytning. De olika enheterna skall inte omfatta alltför stora ytor eller alltför stora befolkningstal. Men de skall vara så stora att andra mål för utredningen — bl. a. möjlighet till kombination av olika tjänsteri kyrka och samhälle — kan tillvaratas på ett enkelt och smidigt sätt. Man bör naturligtvis inte bortse från betydelsen av att kyrkomusikerna liksom i dag knyts till de olika församlingarna —— direkt eller genom särskilt bildade kyrkomusikerdistrikt. Det framstår emellertid som klart att en av orsakerna till svårigheterna med den nuvarande organisationen är just grunden för indelningen i kyrkomusikerdistrikt. Om man skall kunna skapa områden av lämplig storlek för en kyrkomusikalisk verksamhet av normal omfattning. måste församlingen i princip överges som indelningsgrund. Pastorat och andra kyrkliga samfälligheter har en fast organisation med direkt anknytning till de församlingar som ingår i samfälligheten. Verksam- heten regleras av LFKS. För närvarande står pastoraten för lön m.m. åt Prop. 1987/88: 144 Bilaga 1
Sammanfattning av betänkandet (SOU l985:55) Musiken i svenska kyrkan
Sammanfattning av betänkandet (SOU l985:55) Musiken i svenska kyrkan
Sammanfattning av betänkandet (SOU l985:55)
Sammanfattning
av
betänkandet
(SOU
l985:55)
Musiken i svenska kyrkan
Musiken
i
svenska
kyrkan
Allmänt
Allmänt
Allmänt
Allmänt
Kyrkomusikerutredningen lägger härmed fram sitt slutbetänkande. Till- sammans med 1982 års kyrkokommitté har utredningen tidigare avgett diskussionsbetänkandet (SOU 1983:55) Församlingen i framtiden och re- missammanställningen (SOU 1984z75) Församlingarna om framtiden. Enligt direktiven skall utredningen göra en fullständig och förutsätt- ningslös översyn av organisationen av kyrkomusikernas verksamhet och vissa därmed sammanhängande frågor. De viktigaste utgångspunkterna för utredningens överväganden skall vara l't'irsamlingarnas behov av kyrkomu- sikaliska insatser och önskvärdheten av att upprätthålla en god kyrkomusi- kalisk standard. Utöver ft.")rsamlingslivets behov bör också beaktas sam- hällets intresse av ett rikt förgrenat och differentierat musikliv. Ansträng- ningarna bör därför inriktas på att höja musiklivet inom församlingarna liksom musiklivet i allmänhet genom att bättre än nu utnyttja kyrkomusi- kernas musikaliska kompetens.
Kyrkomusikerutredningen lägger härmed fram sitt slutbetänkande. Till- sammans med 1982 års kyrkokommitté har utredningen tidigare avgett diskussionsbetänkandet (SOU 1983:55) Församlingen i framtiden och re- missammanställningen (SOU 1984z75) Församlingarna om framtiden.
Kyrkomusikerutredningen lägger härmed fram sitt slutbetänkande. Till-
Kyrkomusikerutredningen
lägger
härmed
fram
sitt
slutbetänkande.
Till-
sammans med 1982 års kyrkokommitté har utredningen tidigare avgett
sammans
med
1982
års
kyrkokommitté
har
utredningen
tidigare
avgett
diskussionsbetänkandet (SOU 1983:55) Församlingen i framtiden och re-
diskussionsbetänkandet
(SOU
1983:55)
Församlingen
i
framtiden
och
re-
missammanställningen (SOU 1984z75) Församlingarna om framtiden.
missammanställningen
(SOU
1984z75)
Församlingarna
om
framtiden.
Enligt direktiven skall utredningen göra en fullständig och förutsätt- ningslös översyn av organisationen av kyrkomusikernas verksamhet och vissa därmed sammanhängande frågor. De viktigaste utgångspunkterna för utredningens överväganden skall vara l't'irsamlingarnas behov av kyrkomu- sikaliska insatser och önskvärdheten av att upprätthålla en god kyrkomusi- kalisk standard. Utöver ft.")rsamlingslivets behov bör också beaktas sam- hällets intresse av ett rikt förgrenat och differentierat musikliv. Ansträng- ningarna bör därför inriktas på att höja musiklivet inom församlingarna liksom musiklivet i allmänhet genom att bättre än nu utnyttja kyrkomusi- kernas musikaliska kompetens.
Enligt direktiven skall utredningen göra en fullständig och förutsätt-
Enligt
direktiven
skall
utredningen
göra
en
fullständig
och
förutsätt-
ningslös översyn av organisationen av kyrkomusikernas verksamhet och
ningslös
översyn
av
organisationen
av
kyrkomusikernas
verksamhet
och
vissa därmed sammanhängande frågor. De viktigaste utgångspunkterna för
vissa
därmed
sammanhängande
frågor.
De
viktigaste
utgångspunkterna
för
utredningens överväganden skall vara l't'irsamlingarnas behov av kyrkomu-
utredningens
överväganden
skall
vara
l't'irsamlingarnas
behov
av
kyrkomu-
sikaliska insatser och önskvärdheten av att upprätthålla en god kyrkomusi-
sikaliska
insatser
och
önskvärdheten
av
att
upprätthålla
en
god
kyrkomusi-
kalisk standard. Utöver ft.")rsamlingslivets behov bör också beaktas sam-
kalisk
standard.
Utöver
ft.")rsamlingslivets
behov
bör
också
beaktas
sam-
hällets intresse av ett rikt förgrenat och differentierat musikliv. Ansträng-
hällets
intresse
av
ett
rikt
förgrenat
och
differentierat
musikliv.
Ansträng-
ningarna bör därför inriktas på att höja musiklivet inom församlingarna
ningarna
bör
därför
inriktas
på
att
höja
musiklivet
inom
församlingarna
liksom musiklivet i allmänhet genom att bättre än nu utnyttja kyrkomusi-
liksom
musiklivet
i
allmänhet
genom
att
bättre
än
nu
utnyttja
kyrkomusi-
kernas musikaliska kompetens.
kernas
musikaliska
kompetens.
Med dessa utgångspunkter har kyrkomusikerutredningen studerat .
Med dessa utgångspunkter har kyrkomusikerutredningen studerat .
Med dessa utgångspunkter har kyrkomusikerutredningen studerat .
Med
dessa
utgångspunkter
har
kyrkomusikerutredningen
studerat
.
främst fyra större frågor. Dessa gäller ansvaret för handhavandet av den kyrkomusikaliska verksamheten. dvs. vilken grund för indelningen av verksamheten som är lämpligast. Tjänsteorganisationens uppbyggnad. ut- bildningen av kyrkomusiker samt kostnadsfrågor hör också hit. I det följande lämnar utredningen en översiktlig redogörelse för sina ställnings- taganden.
främst fyra större frågor. Dessa gäller ansvaret för handhavandet av den kyrkomusikaliska verksamheten. dvs. vilken grund för indelningen av verksamheten som är lämpligast. Tjänsteorganisationens uppbyggnad. ut- bildningen av kyrkomusiker samt kostnadsfrågor hör också hit. I det följande lämnar utredningen en översiktlig redogörelse för sina ställnings- taganden.
främst fyra större frågor. Dessa gäller ansvaret för handhavandet av den
främst
fyra
större
frågor.
Dessa
gäller
ansvaret
för
handhavandet
av
den
kyrkomusikaliska verksamheten. dvs. vilken grund för indelningen av
kyrkomusikaliska
verksamheten.
dvs.
vilken
grund
för
indelningen
av
verksamheten som är lämpligast. Tjänsteorganisationens uppbyggnad. ut-
verksamheten
som
är
lämpligast.
Tjänsteorganisationens
uppbyggnad.
ut-
bildningen av kyrkomusiker samt kostnadsfrågor hör också hit. I det
bildningen
av
kyrkomusiker
samt
kostnadsfrågor
hör
också
hit.
I
det
följande lämnar utredningen en översiktlig redogörelse för sina ställnings-
följande
lämnar
utredningen
en
översiktlig
redogörelse
för
sina
ställnings-
taganden.
taganden.
Grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska verksamheten
Grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska verksamheten
Grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska verksamheten
Grunden
för
indelningen
av
den
kyrkomusikaliska
verksamheten
Utredningen ser det som en av sina viktigaste uppgifter att försöka finna områden som till sin storlek är lämpliga för en kyrkomusikalisk verksam- het av normal omfattning. Liksom nu måste ansvaret för verksamheten —- i analogi med att svenska kyrkan organisatoriskt täcker hela landet — ligga i en rikstäckande basorganisation. Denna organisation skall ha en direkt lokal anknytning. De olika enheterna skall inte omfatta alltför stora ytor eller alltför stora befolkningstal. Men de skall vara så stora att andra mål för utredningen — bl. a. möjlighet till kombination av olika tjänsteri kyrka och samhälle — kan tillvaratas på ett enkelt och smidigt sätt.
Utredningen ser det som en av sina viktigaste uppgifter att försöka finna områden som till sin storlek är lämpliga för en kyrkomusikalisk verksam- het av normal omfattning. Liksom nu måste ansvaret för verksamheten —- i analogi med att svenska kyrkan organisatoriskt täcker hela landet — ligga i en rikstäckande basorganisation. Denna organisation skall ha en direkt lokal anknytning. De olika enheterna skall inte omfatta alltför stora ytor eller alltför stora befolkningstal. Men de skall vara så stora att andra mål för utredningen — bl. a. möjlighet till kombination av olika tjänsteri kyrka och samhälle — kan tillvaratas på ett enkelt och smidigt sätt.
Utredningen ser det som en av sina viktigaste uppgifter att försöka finna
Utredningen
ser
det
som
en
av
sina
viktigaste
uppgifter
att
försöka
finna
områden som till sin storlek är lämpliga för en kyrkomusikalisk verksam-
områden
som
till
sin
storlek
är
lämpliga
för
en
kyrkomusikalisk
verksam-
het av normal omfattning. Liksom nu måste ansvaret för verksamheten —- i
het
av
normal
omfattning.
Liksom
nu
måste
ansvaret
för
verksamheten
—-
i
analogi med att svenska kyrkan organisatoriskt täcker hela landet — ligga i
analogi
med
att
svenska
kyrkan
organisatoriskt
täcker
hela
landet
—
ligga
i
en rikstäckande basorganisation. Denna organisation skall ha en direkt
en
rikstäckande
basorganisation.
Denna
organisation
skall
ha
en
direkt
lokal anknytning. De olika enheterna skall inte omfatta alltför stora ytor
lokal
anknytning.
De
olika
enheterna
skall
inte
omfatta
alltför
stora
ytor
eller alltför stora befolkningstal. Men de skall vara så stora att andra mål
eller
alltför
stora
befolkningstal.
Men
de
skall
vara
så
stora
att
andra
mål
för utredningen — bl. a. möjlighet till kombination av olika tjänsteri kyrka
för
utredningen
—
bl.
a.
möjlighet
till
kombination
av
olika
tjänsteri
kyrka
och samhälle — kan tillvaratas på ett enkelt och smidigt sätt.
och
samhälle
—
kan
tillvaratas
på
ett
enkelt
och
smidigt
sätt.
Man bör naturligtvis inte bortse från betydelsen av att kyrkomusikerna
Man bör naturligtvis inte bortse från betydelsen av att kyrkomusikerna
Man bör naturligtvis inte bortse från betydelsen av att kyrkomusikerna
Man
bör
naturligtvis
inte
bortse
från
betydelsen
av
att
kyrkomusikerna
liksom i dag knyts till de olika församlingarna —— direkt eller genom särskilt bildade kyrkomusikerdistrikt. Det framstår emellertid som klart att en av orsakerna till svårigheterna med den nuvarande organisationen är just grunden för indelningen i kyrkomusikerdistrikt. Om man skall kunna skapa områden av lämplig storlek för en kyrkomusikalisk verksamhet av normal omfattning. måste församlingen i princip överges som indelningsgrund. Pastorat och andra kyrkliga samfälligheter har en fast organisation med direkt anknytning till de församlingar som ingår i samfälligheten. Verksam- heten regleras av LFKS. För närvarande står pastoraten för lön m.m. åt
liksom i dag knyts till de olika församlingarna —— direkt eller genom särskilt bildade kyrkomusikerdistrikt. Det framstår emellertid som klart att en av orsakerna till svårigheterna med den nuvarande organisationen är just grunden för indelningen i kyrkomusikerdistrikt. Om man skall kunna skapa områden av lämplig storlek för en kyrkomusikalisk verksamhet av normal omfattning. måste församlingen i princip överges som indelningsgrund. Pastorat och andra kyrkliga samfälligheter har en fast organisation med direkt anknytning till de församlingar som ingår i samfälligheten. Verksam- heten regleras av LFKS. För närvarande står pastoraten för lön m.m. åt
liksom i dag knyts till de olika församlingarna —— direkt eller genom särskilt
liksom
i
dag
knyts
till
de
olika
församlingarna
——
direkt
eller
genom
särskilt
bildade kyrkomusikerdistrikt. Det framstår emellertid som klart att en av
bildade
kyrkomusikerdistrikt.
Det
framstår
emellertid
som
klart
att
en
av
orsakerna till svårigheterna med den nuvarande organisationen är just
orsakerna
till
svårigheterna
med
den
nuvarande
organisationen
är
just
grunden för indelningen i kyrkomusikerdistrikt. Om man skall kunna skapa
grunden
för
indelningen
i
kyrkomusikerdistrikt.
Om
man
skall
kunna
skapa
områden av lämplig storlek för en kyrkomusikalisk verksamhet av normal
områden
av
lämplig
storlek
för
en
kyrkomusikalisk
verksamhet
av
normal
omfattning. måste församlingen i princip överges som indelningsgrund.
omfattning.
måste
församlingen
i
princip
överges
som
indelningsgrund.
Pastorat och andra kyrkliga samfälligheter har en fast organisation med
Pastorat
och
andra
kyrkliga
samfälligheter
har
en
fast
organisation
med
direkt anknytning till de församlingar som ingår i samfälligheten. Verksam-
direkt
anknytning
till
de
församlingar
som
ingår
i
samfälligheten.
Verksam-
heten regleras av LFKS. För närvarande står pastoraten för lön m.m. åt
heten
regleras
av
LFKS.
För
närvarande
står
pastoraten
för
lön
m.m.
åt
Prop.
1987/88:
144
Bilaga 1
Bilaga 1
Bilaga 1
Bilaga
1
kyrkomusikerna. Pastoraten är även tjänstgöringsområden för prästerna. Prop. 1987/88: 144 Från olika synpunkter har pastoraten som ansvariga för den kyrkomusika- Bilaga 1 liska verksamheten uppenbara fördelar. Administration och rekrytering kan underlättas. Inom pastoraten — i vart fall större pastorat — bör det vara möjligt att skapa rationella arbets- och anställningsförhällanden för kyrkomusikerna. Organisationen kan anpassas efter pastoratens samlade behov och förutsättningar och kyrkomusikerna kan på ett naturligt sätt ingå i arbetslag för församlingsvårdande personal i resp. pastorat. Vid sidan av pastoraten är övrig samfällighetsbildning mycket olika utvecklad. Främst framgår det vid en jämförelse mellan större tätorter och landsbygd. Någon enhetlig struktur ftnns inte. Utredningen anser att goda skäl talar för att pastoraten i princip bör vara anställningsområden för kyrkomusikerna och utgöra den organisatoriska grunden för den kyrkomusikaliska verksamheten. Av detta följer att pasto- raten i framtiden kommer att bli arbetsgivare för kyrkomusikerna. I fråga om vissa slags kombinationstjänster (se det följande) kan det undantagsvis förekomma att annan än pastoratet blir arbetsgivare. Om ett pastorat ingår i en annan kyrklig samfällighet kommer vissa arbetsgivarfunktioner av ekonomisk karaktär att handhas av samfälligheten. I princip bör även i sådana fall pastoratet vara anställningsområde för en eller flera kyrkomusi- ker. ("5vervägandena bör även gälla Stockholms kyrkliga samfällighet. Denna samfällighets organisation och kompetens övervägs för närvarande av 1982 års kyrkokommitté. Enligt utredningens mening skall staten även fortsättningsvis ha ett visst inflytande över utformningen av den kyrkomusikaliska verksamheten (se det följande). Det statliga inflytandet utgör en inskränkning i pastoratens bestämmande. Den omedelbara tillsynen över verksamheten skall handhas av pasto- rutskyrkoråd och kyrkoherde. vars roll i detta avseende inte förändras. Behovet av en ny tjänsteorganisation Med stöd av KML har huvuddelen av kyrkomusikerna statligt reglerade tjänster sedan år 1950. Anställandet av kyrkomusiker och verksamheten regleras också av statliga föreskrifter som regeringen meddelar. KMF. Dessa mycket detaljerade och delvis komplicerade föreskrifter. som till stor del tillkom under 1950-talet. är nu föråldrade i olika avseenden. Ytterligare problem uppstår pågrund av den nuvarande regleringens bris- tande llexibilitet. Det medför svårigheter att tillgodose olika församlingars behov av säsongsmässigt ökade insatser eller lägger hinder i vägen för försök att utveckla de begränsade möjligheterna att kombinera kyrkomusi- kalisk tjänstgöring med annat arbete. Vidare har utformningen av KMF med dess stora rikedom på detaljreg- ler hittills lämnat mycket litet utrymme för sådant mcdinflytande som den arbetsrättsliga lagstiftningen i och för sig medger. I vissa frågor har kyrko- musikerna dock uppnått ett visst medinllytande. Utredningen anser därför att behovet av en reformerad tjänsteorganisa- tion är stort. Tiden är nu i hög grad mogen att avskaffa den starkt föråldra- 63
kyrkomusikerna. Pastoraten är även tjänstgöringsområden för prästerna. Prop. 1987/88: 144 Från olika synpunkter har pastoraten som ansvariga för den kyrkomusika- Bilaga 1 liska verksamheten uppenbara fördelar. Administration och rekrytering kan underlättas. Inom pastoraten — i vart fall större pastorat — bör det vara möjligt att skapa rationella arbets- och anställningsförhällanden för kyrkomusikerna. Organisationen kan anpassas efter pastoratens samlade behov och förutsättningar och kyrkomusikerna kan på ett naturligt sätt ingå i arbetslag för församlingsvårdande personal i resp. pastorat. Vid sidan av pastoraten är övrig samfällighetsbildning mycket olika utvecklad. Främst framgår det vid en jämförelse mellan större tätorter och landsbygd. Någon enhetlig struktur ftnns inte. Utredningen anser att goda skäl talar för att pastoraten i princip bör vara anställningsområden för kyrkomusikerna och utgöra den organisatoriska grunden för den kyrkomusikaliska verksamheten. Av detta följer att pasto- raten i framtiden kommer att bli arbetsgivare för kyrkomusikerna. I fråga om vissa slags kombinationstjänster (se det följande) kan det undantagsvis förekomma att annan än pastoratet blir arbetsgivare. Om ett pastorat ingår i en annan kyrklig samfällighet kommer vissa arbetsgivarfunktioner av ekonomisk karaktär att handhas av samfälligheten. I princip bör även i sådana fall pastoratet vara anställningsområde för en eller flera kyrkomusi- ker. ("5vervägandena bör även gälla Stockholms kyrkliga samfällighet. Denna samfällighets organisation och kompetens övervägs för närvarande av 1982 års kyrkokommitté. Enligt utredningens mening skall staten även fortsättningsvis ha ett visst inflytande över utformningen av den kyrkomusikaliska verksamheten (se det följande). Det statliga inflytandet utgör en inskränkning i pastoratens bestämmande. Den omedelbara tillsynen över verksamheten skall handhas av pasto- rutskyrkoråd och kyrkoherde. vars roll i detta avseende inte förändras.
kyrkomusikerna. Pastoraten är även tjänstgöringsområden för prästerna. Prop. 1987/88: 144 Från olika synpunkter har pastoraten som ansvariga för den kyrkomusika- Bilaga 1 liska verksamheten uppenbara fördelar. Administration och rekrytering kan underlättas. Inom pastoraten — i vart fall större pastorat — bör det vara möjligt att skapa rationella arbets- och anställningsförhällanden för kyrkomusikerna. Organisationen kan anpassas efter pastoratens samlade behov och förutsättningar och kyrkomusikerna kan på ett naturligt sätt ingå i arbetslag för församlingsvårdande personal i resp. pastorat.
kyrkomusikerna. Pastoraten är även tjänstgöringsområden för prästerna. Prop. 1987/88: 144
kyrkomusikerna.
Pastoraten
är
även
tjänstgöringsområden
för
prästerna.
Prop.
1987/88:
144
Från olika synpunkter har pastoraten som ansvariga för den kyrkomusika- Bilaga 1
Från
olika
synpunkter
har
pastoraten
som
ansvariga
för
den
kyrkomusika-
Bilaga
1
liska verksamheten uppenbara fördelar. Administration och rekrytering
liska
verksamheten
uppenbara
fördelar.
Administration
och
rekrytering
kan underlättas. Inom pastoraten — i vart fall större pastorat — bör det
kan
underlättas.
Inom
pastoraten
—
i
vart
fall
större
pastorat
—
bör
det
vara möjligt att skapa rationella arbets- och anställningsförhällanden för
vara
möjligt
att
skapa
rationella
arbets-
och
anställningsförhällanden
för
kyrkomusikerna. Organisationen kan anpassas efter pastoratens samlade
kyrkomusikerna.
Organisationen
kan
anpassas
efter
pastoratens
samlade
behov och förutsättningar och kyrkomusikerna kan på ett naturligt sätt
behov
och
förutsättningar
och
kyrkomusikerna
kan
på
ett
naturligt
sätt
ingå i arbetslag för församlingsvårdande personal i resp. pastorat.
ingå
i
arbetslag
för
församlingsvårdande
personal
i
resp.
pastorat.
Vid sidan av pastoraten är övrig samfällighetsbildning mycket olika utvecklad. Främst framgår det vid en jämförelse mellan större tätorter och landsbygd. Någon enhetlig struktur ftnns inte.
Vid sidan av pastoraten är övrig samfällighetsbildning mycket olika
Vid
sidan
av
pastoraten
är
övrig
samfällighetsbildning
mycket
olika
utvecklad. Främst framgår det vid en jämförelse mellan större tätorter och
utvecklad.
Främst
framgår
det
vid
en
jämförelse
mellan
större
tätorter
och
landsbygd. Någon enhetlig struktur ftnns inte.
landsbygd.
Någon
enhetlig
struktur
ftnns
inte.
Utredningen anser att goda skäl talar för att pastoraten i princip bör vara anställningsområden för kyrkomusikerna och utgöra den organisatoriska grunden för den kyrkomusikaliska verksamheten. Av detta följer att pasto- raten i framtiden kommer att bli arbetsgivare för kyrkomusikerna. I fråga om vissa slags kombinationstjänster (se det följande) kan det undantagsvis förekomma att annan än pastoratet blir arbetsgivare. Om ett pastorat ingår i en annan kyrklig samfällighet kommer vissa arbetsgivarfunktioner av ekonomisk karaktär att handhas av samfälligheten. I princip bör även i sådana fall pastoratet vara anställningsområde för en eller flera kyrkomusi- ker. ("5vervägandena bör även gälla Stockholms kyrkliga samfällighet. Denna samfällighets organisation och kompetens övervägs för närvarande av 1982 års kyrkokommitté.
Utredningen anser att goda skäl talar för att pastoraten i princip bör vara
Utredningen
anser
att
goda
skäl
talar
för
att
pastoraten
i
princip
bör
vara
anställningsområden för kyrkomusikerna och utgöra den organisatoriska
anställningsområden
för
kyrkomusikerna
och
utgöra
den
organisatoriska
grunden för den kyrkomusikaliska verksamheten. Av detta följer att pasto-
grunden
för
den
kyrkomusikaliska
verksamheten.
Av
detta
följer
att
pasto-
raten i framtiden kommer att bli arbetsgivare för kyrkomusikerna. I fråga
raten
i
framtiden
kommer
att
bli
arbetsgivare
för
kyrkomusikerna.
I
fråga
om vissa slags kombinationstjänster (se det följande) kan det undantagsvis
om
vissa
slags
kombinationstjänster
(se
det
följande)
kan
det
undantagsvis
förekomma att annan än pastoratet blir arbetsgivare. Om ett pastorat ingår
förekomma
att
annan
än
pastoratet
blir
arbetsgivare.
Om
ett
pastorat
ingår
i en annan kyrklig samfällighet kommer vissa arbetsgivarfunktioner av
i
en
annan
kyrklig
samfällighet
kommer
vissa
arbetsgivarfunktioner
av
ekonomisk karaktär att handhas av samfälligheten. I princip bör även i
ekonomisk
karaktär
att
handhas
av
samfälligheten.
I
princip
bör
även
i
sådana fall pastoratet vara anställningsområde för en eller flera kyrkomusi-
sådana
fall
pastoratet
vara
anställningsområde
för
en
eller
flera
kyrkomusi-
ker. ("5vervägandena bör även gälla Stockholms kyrkliga samfällighet.
ker.
("5vervägandena
bör
även
gälla
Stockholms
kyrkliga
samfällighet.
Denna samfällighets organisation och kompetens övervägs för närvarande
Denna
samfällighets
organisation
och
kompetens
övervägs
för
närvarande
av 1982 års kyrkokommitté.
av
1982
års
kyrkokommitté.
Enligt utredningens mening skall staten även fortsättningsvis ha ett visst inflytande över utformningen av den kyrkomusikaliska verksamheten (se det följande). Det statliga inflytandet utgör en inskränkning i pastoratens bestämmande.
Enligt utredningens mening skall staten även fortsättningsvis ha ett visst
Enligt
utredningens
mening
skall
staten
även
fortsättningsvis
ha
ett
visst
inflytande över utformningen av den kyrkomusikaliska verksamheten (se
inflytande
över
utformningen
av
den
kyrkomusikaliska
verksamheten
(se
det följande). Det statliga inflytandet utgör en inskränkning i pastoratens
det
följande).
Det
statliga
inflytandet
utgör
en
inskränkning
i
pastoratens
bestämmande.
bestämmande.
Den omedelbara tillsynen över verksamheten skall handhas av pasto- rutskyrkoråd och kyrkoherde. vars roll i detta avseende inte förändras.
Den omedelbara tillsynen över verksamheten skall handhas av pasto-
Den
omedelbara
tillsynen
över
verksamheten
skall
handhas
av
pasto-
rutskyrkoråd och kyrkoherde. vars roll i detta avseende inte förändras.
rutskyrkoråd
och
kyrkoherde.
vars
roll
i
detta
avseende
inte
förändras.
Behovet av en ny tjänsteorganisation
Behovet av en ny tjänsteorganisation
Behovet av en ny tjänsteorganisation
Behovet
av
en
ny
tjänsteorganisation
Med stöd av KML har huvuddelen av kyrkomusikerna statligt reglerade tjänster sedan år 1950. Anställandet av kyrkomusiker och verksamheten regleras också av statliga föreskrifter som regeringen meddelar. KMF. Dessa mycket detaljerade och delvis komplicerade föreskrifter. som till stor del tillkom under 1950-talet. är nu föråldrade i olika avseenden. Ytterligare problem uppstår pågrund av den nuvarande regleringens bris- tande llexibilitet. Det medför svårigheter att tillgodose olika församlingars behov av säsongsmässigt ökade insatser eller lägger hinder i vägen för försök att utveckla de begränsade möjligheterna att kombinera kyrkomusi- kalisk tjänstgöring med annat arbete. Vidare har utformningen av KMF med dess stora rikedom på detaljreg- ler hittills lämnat mycket litet utrymme för sådant mcdinflytande som den arbetsrättsliga lagstiftningen i och för sig medger. I vissa frågor har kyrko- musikerna dock uppnått ett visst medinllytande. Utredningen anser därför att behovet av en reformerad tjänsteorganisa- tion är stort. Tiden är nu i hög grad mogen att avskaffa den starkt föråldra- 63
Med stöd av KML har huvuddelen av kyrkomusikerna statligt reglerade tjänster sedan år 1950. Anställandet av kyrkomusiker och verksamheten regleras också av statliga föreskrifter som regeringen meddelar. KMF. Dessa mycket detaljerade och delvis komplicerade föreskrifter. som till stor del tillkom under 1950-talet. är nu föråldrade i olika avseenden. Ytterligare problem uppstår pågrund av den nuvarande regleringens bris- tande llexibilitet. Det medför svårigheter att tillgodose olika församlingars behov av säsongsmässigt ökade insatser eller lägger hinder i vägen för försök att utveckla de begränsade möjligheterna att kombinera kyrkomusi- kalisk tjänstgöring med annat arbete.
Med stöd av KML har huvuddelen av kyrkomusikerna statligt reglerade
Med
stöd
av
KML
har
huvuddelen
av
kyrkomusikerna
statligt
reglerade
tjänster sedan år 1950. Anställandet av kyrkomusiker och verksamheten
tjänster
sedan
år
1950.
Anställandet
av
kyrkomusiker
och
verksamheten
regleras också av statliga föreskrifter som regeringen meddelar. KMF.
regleras
också
av
statliga
föreskrifter
som
regeringen
meddelar.
KMF.
Dessa mycket detaljerade och delvis komplicerade föreskrifter. som till
Dessa
mycket
detaljerade
och
delvis
komplicerade
föreskrifter.
som
till
stor del tillkom under 1950-talet. är nu föråldrade i olika avseenden.
stor
del
tillkom
under
1950-talet.
är
nu
föråldrade
i
olika
avseenden.
Ytterligare problem uppstår pågrund av den nuvarande regleringens bris-
Ytterligare
problem
uppstår
pågrund
av
den
nuvarande
regleringens
bris-
tande llexibilitet. Det medför svårigheter att tillgodose olika församlingars
tande
llexibilitet.
Det
medför
svårigheter
att
tillgodose
olika
församlingars
behov av säsongsmässigt ökade insatser eller lägger hinder i vägen för
behov
av
säsongsmässigt
ökade
insatser
eller
lägger
hinder
i
vägen
för
försök att utveckla de begränsade möjligheterna att kombinera kyrkomusi-
försök
att
utveckla
de
begränsade
möjligheterna
att
kombinera
kyrkomusi-
kalisk tjänstgöring med annat arbete.
kalisk
tjänstgöring
med
annat
arbete.
Vidare har utformningen av KMF med dess stora rikedom på detaljreg- ler hittills lämnat mycket litet utrymme för sådant mcdinflytande som den arbetsrättsliga lagstiftningen i och för sig medger. I vissa frågor har kyrko- musikerna dock uppnått ett visst medinllytande.
Vidare har utformningen av KMF med dess stora rikedom på detaljreg-
Vidare
har
utformningen
av
KMF
med
dess
stora
rikedom
på
detaljreg-
ler hittills lämnat mycket litet utrymme för sådant mcdinflytande som den
ler
hittills
lämnat
mycket
litet
utrymme
för
sådant
mcdinflytande
som
den
arbetsrättsliga lagstiftningen i och för sig medger. I vissa frågor har kyrko-
arbetsrättsliga
lagstiftningen
i
och
för
sig
medger.
I
vissa
frågor
har
kyrko-
musikerna dock uppnått ett visst medinllytande.
musikerna
dock
uppnått
ett
visst
medinllytande.
Utredningen anser därför att behovet av en reformerad tjänsteorganisa- tion är stort. Tiden är nu i hög grad mogen att avskaffa den starkt föråldra- 63
Utredningen anser därför att behovet av en reformerad tjänsteorganisa-
Utredningen
anser
därför
att
behovet
av
en
reformerad
tjänsteorganisa-
tion är stort. Tiden är nu i hög grad mogen att avskaffa den starkt föråldra- 63
tion
är
stort.
Tiden
är
nu
i
hög
grad
mogen
att
avskaffa
den
starkt
föråldra-
63
de. detaljerade och krångliga regleringen. Den bör ersättas av en ordning Prop. 1987/88: 144 som fyller nutida krav på god funktion. enkelhet och flexibilitet. Sålunda Bilaga ] föreslår utredningen bl. a. att det i princip endast skall finnas två tjänstety- per. nämligen organisttjänster och kantorstjänster. När det gäller frågan i vilken" utsträckning statliga föreskrifter även i framtiden skall gälla beaktar utredningen främst följande. Den nuvarande allmänna tendensen till decentralisering av beslutsfunktioner inom stat och kommun måste få genomslag även när det gäller den. kyrkomusikaliska verksamheten. Detsamma gäller det kyrkliga reformarbetets klara inrikt- ning under senare är där målet är att öka svenska kyrkans möjligheter att själv på olika plan fatta avgörande beslut utan statliga föreskrifter. Mot denna bakgrund har utredningen stannat för ställningstagandet att den statliga regleringen av kyrkomttsikertjänsterna har spelat ut sin roll. I framtiden bör tjänsterna därför få en mera renodlat kyrkokommunal karak- tär. Därigenom åstadkommer man både ett ökat sjå'tlvbesti'tmmande för pastoraten som arbetsgivare och bättre förutsättningar för ett ökat medin- flytande för kyrkomusikerna som arbetstagare. Med hänsyn till de av riksdagen antagna kulturpolitiska målen har sam- hället ett intresse av att en god standard på den kyrkomttsikaliska verk- samheten upprätthålls. Till följd härav bör staten enligt utredningens tne- ning även fortsättningsvis ha ett visst — om än begränsat — inflytande över organisationen av den kyrkomusikaliska verksamheten. lnflytandet bör främst bestå i en skyldighet att — efter förslag från pastoraten — bestämma dels minimum för verksamhetens omfattning i varje pastorat. dels mini- mikrav på kompetensnivån för den eller de kyrkomusikertjänster som skall inrättas. Besluten i dessa frågor skall dock inte hindra pastoraten från att utforma sin verksamhet så att minimum för omfattning och kompetens överskrids. . Med nu gällande regler för svenska kyrkans organisation på stiftsplanet har det framstått som naturligt för utredningen att domkapitlen borde svara för det kvarstående statliga inIlytandet över verksamheten. Förslagen från 1982 års kyrkokommitté om den framtida organisationen på stiftsplanet (se SOU l985:l) innebär i korthet en koncentration av arbetsuppgifter till stiftsstyrelsen som beredande och'verkställande organ för stiftssamfälligheten. Stiftsstyrelsen — ett kyrkokommunalt organ — skall även svara för vissa statliga förvaltningsuppgifter. Domkapitlets framtida uppgifter begränsas till frågor som rör kyrkans lära och den prästerliga ämbetsförvaltningen. Till följd härav anser utredningen att .vtiftss'tyrelsen ska]! svara för det kvarstående statliga itt/lytmtdet — en statlig förvaltningsuppgi/i — som tidigare angetts. Detta stäII/tingstagmtde bildar således en tttgårtgspit/tkt för utredningensforts—attt": överväganden ("u-hförslug. Instruktion, tjänsteåligganden m. m. Enligt utredningens mening är det även i framtiden nödvändigt med en instruktion för varje tjänst. Om det anses lämpligt kan instruktionen kom- pletteras med en befattningsbeskrivning. dvs. en beskrivning av befatt- 64
de. detaljerade och krångliga regleringen. Den bör ersättas av en ordning Prop. 1987/88: 144 som fyller nutida krav på god funktion. enkelhet och flexibilitet. Sålunda Bilaga ] föreslår utredningen bl. a. att det i princip endast skall finnas två tjänstety- per. nämligen organisttjänster och kantorstjänster. När det gäller frågan i vilken" utsträckning statliga föreskrifter även i framtiden skall gälla beaktar utredningen främst följande. Den nuvarande allmänna tendensen till decentralisering av beslutsfunktioner inom stat och kommun måste få genomslag även när det gäller den. kyrkomusikaliska verksamheten. Detsamma gäller det kyrkliga reformarbetets klara inrikt- ning under senare är där målet är att öka svenska kyrkans möjligheter att själv på olika plan fatta avgörande beslut utan statliga föreskrifter. Mot denna bakgrund har utredningen stannat för ställningstagandet att den statliga regleringen av kyrkomttsikertjänsterna har spelat ut sin roll. I framtiden bör tjänsterna därför få en mera renodlat kyrkokommunal karak- tär. Därigenom åstadkommer man både ett ökat sjå'tlvbesti'tmmande för pastoraten som arbetsgivare och bättre förutsättningar för ett ökat medin- flytande för kyrkomusikerna som arbetstagare. Med hänsyn till de av riksdagen antagna kulturpolitiska målen har sam- hället ett intresse av att en god standard på den kyrkomttsikaliska verk- samheten upprätthålls. Till följd härav bör staten enligt utredningens tne- ning även fortsättningsvis ha ett visst — om än begränsat — inflytande över organisationen av den kyrkomusikaliska verksamheten. lnflytandet bör främst bestå i en skyldighet att — efter förslag från pastoraten — bestämma dels minimum för verksamhetens omfattning i varje pastorat. dels mini- mikrav på kompetensnivån för den eller de kyrkomusikertjänster som skall inrättas. Besluten i dessa frågor skall dock inte hindra pastoraten från att utforma sin verksamhet så att minimum för omfattning och kompetens överskrids. . Med nu gällande regler för svenska kyrkans organisation på stiftsplanet har det framstått som naturligt för utredningen att domkapitlen borde svara för det kvarstående statliga inIlytandet över verksamheten. Förslagen från 1982 års kyrkokommitté om den framtida organisationen på stiftsplanet (se SOU l985:l) innebär i korthet en koncentration av arbetsuppgifter till stiftsstyrelsen som beredande och'verkställande organ för stiftssamfälligheten. Stiftsstyrelsen — ett kyrkokommunalt organ — skall även svara för vissa statliga förvaltningsuppgifter. Domkapitlets framtida uppgifter begränsas till frågor som rör kyrkans lära och den prästerliga ämbetsförvaltningen. Till följd härav anser utredningen att .vtiftss'tyrelsen ska]! svara för det kvarstående statliga itt/lytmtdet — en statlig förvaltningsuppgi/i — som tidigare angetts. Detta stäII/tingstagmtde bildar således en tttgårtgspit/tkt för utredningensforts—attt": överväganden ("u-hförslug.
de. detaljerade och krångliga regleringen. Den bör ersättas av en ordning Prop. 1987/88: 144 som fyller nutida krav på god funktion. enkelhet och flexibilitet. Sålunda Bilaga ] föreslår utredningen bl. a. att det i princip endast skall finnas två tjänstety- per. nämligen organisttjänster och kantorstjänster.
de. detaljerade och krångliga regleringen. Den bör ersättas av en ordning Prop. 1987/88: 144
de.
detaljerade
och
krångliga
regleringen.
Den
bör
ersättas
av
en
ordning
Prop.
1987/88:
144
som fyller nutida krav på god funktion. enkelhet och flexibilitet. Sålunda Bilaga ]
som
fyller
nutida
krav
på
god
funktion.
enkelhet
och
flexibilitet.
Sålunda
Bilaga
]
föreslår utredningen bl. a. att det i princip endast skall finnas två tjänstety-
föreslår
utredningen
bl.
a.
att
det
i
princip
endast
skall
finnas
två
tjänstety-
per. nämligen organisttjänster och kantorstjänster.
per.
nämligen
organisttjänster
och
kantorstjänster.
När det gäller frågan i vilken" utsträckning statliga föreskrifter även i framtiden skall gälla beaktar utredningen främst följande. Den nuvarande allmänna tendensen till decentralisering av beslutsfunktioner inom stat och kommun måste få genomslag även när det gäller den. kyrkomusikaliska verksamheten. Detsamma gäller det kyrkliga reformarbetets klara inrikt- ning under senare är där målet är att öka svenska kyrkans möjligheter att själv på olika plan fatta avgörande beslut utan statliga föreskrifter.
När det gäller frågan i vilken" utsträckning statliga föreskrifter även i
När
det
gäller
frågan
i
vilken"
utsträckning
statliga
föreskrifter
även
i
framtiden skall gälla beaktar utredningen främst följande. Den nuvarande
framtiden
skall
gälla
beaktar
utredningen
främst
följande.
Den
nuvarande
allmänna tendensen till decentralisering av beslutsfunktioner inom stat och
allmänna
tendensen
till
decentralisering
av
beslutsfunktioner
inom
stat
och
kommun måste få genomslag även när det gäller den. kyrkomusikaliska
kommun
måste
få
genomslag
även
när
det
gäller
den.
kyrkomusikaliska
verksamheten. Detsamma gäller det kyrkliga reformarbetets klara inrikt-
verksamheten.
Detsamma
gäller
det
kyrkliga
reformarbetets
klara
inrikt-
ning under senare är där målet är att öka svenska kyrkans möjligheter att
ning
under
senare
är
där
målet
är
att
öka
svenska
kyrkans
möjligheter
att
själv på olika plan fatta avgörande beslut utan statliga föreskrifter.
själv
på
olika
plan
fatta
avgörande
beslut
utan
statliga
föreskrifter.
Mot denna bakgrund har utredningen stannat för ställningstagandet att den statliga regleringen av kyrkomttsikertjänsterna har spelat ut sin roll. I framtiden bör tjänsterna därför få en mera renodlat kyrkokommunal karak- tär. Därigenom åstadkommer man både ett ökat sjå'tlvbesti'tmmande för pastoraten som arbetsgivare och bättre förutsättningar för ett ökat medin- flytande för kyrkomusikerna som arbetstagare.
Mot denna bakgrund har utredningen stannat för ställningstagandet att
Mot
denna
bakgrund
har
utredningen
stannat
för
ställningstagandet
att
den statliga regleringen av kyrkomttsikertjänsterna har spelat ut sin roll. I
den
statliga
regleringen
av
kyrkomttsikertjänsterna
har
spelat
ut
sin
roll.
I
framtiden bör tjänsterna därför få en mera renodlat kyrkokommunal karak-
framtiden
bör
tjänsterna
därför
få
en
mera
renodlat
kyrkokommunal
karak-
tär. Därigenom åstadkommer man både ett ökat sjå'tlvbesti'tmmande för
tär.
Därigenom
åstadkommer
man
både
ett
ökat
sjå'tlvbesti'tmmande
för
pastoraten som arbetsgivare och bättre förutsättningar för ett ökat medin-
pastoraten
som
arbetsgivare
och
bättre
förutsättningar
för
ett
ökat
medin-
flytande för kyrkomusikerna som arbetstagare.
flytande
för
kyrkomusikerna
som
arbetstagare.
Med hänsyn till de av riksdagen antagna kulturpolitiska målen har sam- hället ett intresse av att en god standard på den kyrkomttsikaliska verk- samheten upprätthålls. Till följd härav bör staten enligt utredningens tne- ning även fortsättningsvis ha ett visst — om än begränsat — inflytande över organisationen av den kyrkomusikaliska verksamheten. lnflytandet bör främst bestå i en skyldighet att — efter förslag från pastoraten — bestämma dels minimum för verksamhetens omfattning i varje pastorat. dels mini- mikrav på kompetensnivån för den eller de kyrkomusikertjänster som skall inrättas. Besluten i dessa frågor skall dock inte hindra pastoraten från att utforma sin verksamhet så att minimum för omfattning och kompetens överskrids. .
Med hänsyn till de av riksdagen antagna kulturpolitiska målen har sam-
Med
hänsyn
till
de
av
riksdagen
antagna
kulturpolitiska
målen
har
sam-
hället ett intresse av att en god standard på den kyrkomttsikaliska verk-
hället
ett
intresse
av
att
en
god
standard
på
den
kyrkomttsikaliska
verk-
samheten upprätthålls. Till följd härav bör staten enligt utredningens tne-
samheten
upprätthålls.
Till
följd
härav
bör
staten
enligt
utredningens
tne-
ning även fortsättningsvis ha ett visst — om än begränsat — inflytande över
ning
även
fortsättningsvis
ha
ett
visst
—
om
än
begränsat
—
inflytande
över
organisationen av den kyrkomusikaliska verksamheten. lnflytandet bör
organisationen
av
den
kyrkomusikaliska
verksamheten.
lnflytandet
bör
främst bestå i en skyldighet att — efter förslag från pastoraten — bestämma
främst
bestå
i
en
skyldighet
att
—
efter
förslag
från
pastoraten
—
bestämma
dels minimum för verksamhetens omfattning i varje pastorat. dels mini-
dels
minimum
för
verksamhetens
omfattning
i
varje
pastorat.
dels
mini-
mikrav på kompetensnivån för den eller de kyrkomusikertjänster som skall
mikrav
på
kompetensnivån
för
den
eller
de
kyrkomusikertjänster
som
skall
inrättas. Besluten i dessa frågor skall dock inte hindra pastoraten från att
inrättas.
Besluten
i
dessa
frågor
skall
dock
inte
hindra
pastoraten
från
att
utforma sin verksamhet så att minimum för omfattning och kompetens
utforma
sin
verksamhet
så
att
minimum
för
omfattning
och
kompetens
överskrids. .
överskrids.
.
Med nu gällande regler för svenska kyrkans organisation på stiftsplanet har det framstått som naturligt för utredningen att domkapitlen borde svara för det kvarstående statliga inIlytandet över verksamheten.
Med nu gällande regler för svenska kyrkans organisation på stiftsplanet
Med
nu
gällande
regler
för
svenska
kyrkans
organisation
på
stiftsplanet
har det framstått som naturligt för utredningen att domkapitlen borde svara
har
det
framstått
som
naturligt
för
utredningen
att
domkapitlen
borde
svara
för det kvarstående statliga inIlytandet över verksamheten.
för
det
kvarstående
statliga
inIlytandet
över
verksamheten.
Förslagen från 1982 års kyrkokommitté om den framtida organisationen på stiftsplanet (se SOU l985:l) innebär i korthet en koncentration av arbetsuppgifter till stiftsstyrelsen som beredande och'verkställande organ för stiftssamfälligheten. Stiftsstyrelsen — ett kyrkokommunalt organ — skall även svara för vissa statliga förvaltningsuppgifter. Domkapitlets framtida uppgifter begränsas till frågor som rör kyrkans lära och den prästerliga ämbetsförvaltningen.
Förslagen från 1982 års kyrkokommitté om den framtida organisationen
Förslagen
från
1982
års
kyrkokommitté
om
den
framtida
organisationen
på stiftsplanet (se SOU l985:l) innebär i korthet en koncentration av
på
stiftsplanet
(se
SOU
l985:l)
innebär
i
korthet
en
koncentration
av
arbetsuppgifter till stiftsstyrelsen som beredande och'verkställande organ
arbetsuppgifter
till
stiftsstyrelsen
som
beredande
och'verkställande
organ
för stiftssamfälligheten. Stiftsstyrelsen — ett kyrkokommunalt organ —
för
stiftssamfälligheten.
Stiftsstyrelsen
—
ett
kyrkokommunalt
organ
—
skall även svara för vissa statliga förvaltningsuppgifter. Domkapitlets
skall
även
svara
för
vissa
statliga
förvaltningsuppgifter.
Domkapitlets
framtida uppgifter begränsas till frågor som rör kyrkans lära och den
framtida
uppgifter
begränsas
till
frågor
som
rör
kyrkans
lära
och
den
prästerliga ämbetsförvaltningen.
prästerliga
ämbetsförvaltningen.
Till följd härav anser utredningen att .vtiftss'tyrelsen ska]! svara för det kvarstående statliga itt/lytmtdet — en statlig förvaltningsuppgi/i — som tidigare angetts. Detta stäII/tingstagmtde bildar således en tttgårtgspit/tkt för utredningensforts—attt": överväganden ("u-hförslug.
Till följd härav anser utredningen att .vtiftss'tyrelsen ska]! svara för det
Till
följd
härav
anser
utredningen
att
.vtiftss'tyrelsen
ska]!
svara
för
det
kvarstående statliga itt/lytmtdet — en statlig förvaltningsuppgi/i — som
kvarstående
statliga
itt/lytmtdet
—
en
statlig
förvaltningsuppgi/i
—
som
tidigare angetts. Detta stäII/tingstagmtde bildar således en tttgårtgspit/tkt
tidigare
angetts.
Detta
stäII/tingstagmtde
bildar
således
en
tttgårtgspit/tkt
för utredningensforts—attt": överväganden ("u-hförslug.
för
utredningensforts—attt":
överväganden
("u-hförslug.
Instruktion, tjänsteåligganden m. m. Enligt utredningens mening är det även i framtiden nödvändigt med en instruktion för varje tjänst. Om det anses lämpligt kan instruktionen kom- pletteras med en befattningsbeskrivning. dvs. en beskrivning av befatt- 64
Instruktion, tjänsteåligganden m. m.
Instruktion, tjänsteåligganden m. m.
Instruktion,
tjänsteåligganden
m.
m.
Enligt utredningens mening är det även i framtiden nödvändigt med en
Enligt utredningens mening är det även i framtiden nödvändigt med en
Enligt
utredningens
mening
är
det
även
i
framtiden
nödvändigt
med
en
instruktion för varje tjänst. Om det anses lämpligt kan instruktionen kom-
instruktion för varje tjänst. Om det anses lämpligt kan instruktionen kom-
instruktion
för
varje
tjänst.
Om
det
anses
lämpligt
kan
instruktionen
kom-
pletteras med en befattningsbeskrivning. dvs. en beskrivning av befatt- 64
pletteras med en befattningsbeskrivning. dvs. en beskrivning av befatt- 64
pletteras
med
en
befattningsbeskrivning.
dvs.
en
beskrivning
av
befatt-
64
ningens allmänna karaktär. Fastställandet av instruktionen bör ankomma Prop. 1987/88: 144 på pastoratet. ' Bilaga I De kyrkomusikaliSka åliggandena omfattar för närvarande i huvudsak en skyldighet att vid gudstjänster och förrättningar/kyrkliga handlingar leda församlingssängen och utföra orgelmu5ik. allt på sätt som förutsätts i- kyrkohandboken och mässboken. Kyrkomusikern skall vidare främja in- tresset för kyrkosången. bl.a. genom att öva och leda kyrkokör och- dessutom undervisa konfirmander i psalmsång. Någon ändring härvidlag är inte påkallad. När det gäller tjänstgöringsskyldigheten vid gudstjänster och kyrkliga handlingar — inräknat dem som avser medlem av församling utom pastoratet — anser utredningen att kyrkomusikern skall leda försam- lingssången och utföra musik enligt kyrkohandboken och annan ordning för gudstjänster som kyrkomötet har antagit. Skyldigheten måste begrän- sas till vad som utgör arbetsgivarens verksamhetsområde och till arbetsta- garens kompetens. Omfattningen härav får diskuteras vid förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagare. Den löpande vården och tillsynen av orgeln vilar på den kyrkomusiker som använder orgeln i tjänsten. Saken kan lämpligen tas upp i instruktio— nen för tjänsten. I det sammanhanget kan även regleras frågor om hand- havandet av övriga instrument. notmaterial m.m. Den fria musikundervisningen är en värdefull tillgång i musiklivet som skall behållas i den framtida kyrkomusikaliska verksamheten. Undervis- ningen bör skötas av organister och kantorer och ha samma omfattning som den i dag har för organister och kyrkokantorer. Flera faktorer bör påverka beslutet om minimum för omfattningen av . den kyrkomusikaliska verksamheten i pastoraten. En utgångspunkt för utredningen är synen på svenska kyrkan som ett trossamfund. Den guds- tjänstverksamhet m. m. som kräver kyrkomusikerns medverkan riktar sig i första hand till medlemmarna. Det är därför naturligt att antalet medlem- mar i svenska kyrkan inom pastoratet har stor betydelse när stiftsstyrelsen skall fatta sitt beslut. Speciella omständigheter att ta hänsyn till är invånar- antalet, om det väsentligt överstiger antalet kyrkomedlemmar. förekoms- ten av Sjukhus och andra institutioner eller en förutsebar mera betydande ändring av befolkningstalet. Vidare måste hänsyn tas till fritidskyrka och förhållandena i församlingarna i de inre delarna av storstäderna (Cityför- samlingarna) med litet invånarantal men med stor dagbefolkning. Viktiga faktorer är givetvis också körverksamhet och orgelbestånd av speciell karaktär. Vissa moment av den planerade verksamheten skall finnas med i varje församlings arbete (obligatoriska inslag i den kyrkomusikaliska vcrksam— . heten). Dit hör allmänna gudstjänster och kyrkliga handlingar. körverk- samhet och fri musikundervisning. Stiftsstyrelsens beslut beträffande omfattningen av den kyrkomusikali- ska verksamheten skall gälla tills vidare men kttnna omprövas när som helst. Initiativet kan komma från pastoratet eller från stiftsstyrelsen. Fastställandet av omfattningen av uppgifterna i varje tjänst bör ske efter MBL-förhandlingar. 5 Riksdagen ”87/88. I saml. Nr 144
ningens allmänna karaktär. Fastställandet av instruktionen bör ankomma Prop. 1987/88: 144 på pastoratet. ' Bilaga I De kyrkomusikaliSka åliggandena omfattar för närvarande i huvudsak en skyldighet att vid gudstjänster och förrättningar/kyrkliga handlingar leda församlingssängen och utföra orgelmu5ik. allt på sätt som förutsätts i- kyrkohandboken och mässboken. Kyrkomusikern skall vidare främja in- tresset för kyrkosången. bl.a. genom att öva och leda kyrkokör och- dessutom undervisa konfirmander i psalmsång. Någon ändring härvidlag är inte påkallad. När det gäller tjänstgöringsskyldigheten vid gudstjänster och kyrkliga handlingar — inräknat dem som avser medlem av församling utom pastoratet — anser utredningen att kyrkomusikern skall leda försam- lingssången och utföra musik enligt kyrkohandboken och annan ordning för gudstjänster som kyrkomötet har antagit. Skyldigheten måste begrän- sas till vad som utgör arbetsgivarens verksamhetsområde och till arbetsta- garens kompetens. Omfattningen härav får diskuteras vid förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagare. Den löpande vården och tillsynen av orgeln vilar på den kyrkomusiker som använder orgeln i tjänsten. Saken kan lämpligen tas upp i instruktio— nen för tjänsten. I det sammanhanget kan även regleras frågor om hand- havandet av övriga instrument. notmaterial m.m. Den fria musikundervisningen är en värdefull tillgång i musiklivet som skall behållas i den framtida kyrkomusikaliska verksamheten. Undervis- ningen bör skötas av organister och kantorer och ha samma omfattning som den i dag har för organister och kyrkokantorer. Flera faktorer bör påverka beslutet om minimum för omfattningen av . den kyrkomusikaliska verksamheten i pastoraten. En utgångspunkt för utredningen är synen på svenska kyrkan som ett trossamfund. Den guds- tjänstverksamhet m. m. som kräver kyrkomusikerns medverkan riktar sig i första hand till medlemmarna. Det är därför naturligt att antalet medlem- mar i svenska kyrkan inom pastoratet har stor betydelse när stiftsstyrelsen skall fatta sitt beslut. Speciella omständigheter att ta hänsyn till är invånar- antalet, om det väsentligt överstiger antalet kyrkomedlemmar. förekoms- ten av Sjukhus och andra institutioner eller en förutsebar mera betydande ändring av befolkningstalet. Vidare måste hänsyn tas till fritidskyrka och förhållandena i församlingarna i de inre delarna av storstäderna (Cityför- samlingarna) med litet invånarantal men med stor dagbefolkning. Viktiga faktorer är givetvis också körverksamhet och orgelbestånd av speciell karaktär. Vissa moment av den planerade verksamheten skall finnas med i varje församlings arbete (obligatoriska inslag i den kyrkomusikaliska vcrksam— . heten). Dit hör allmänna gudstjänster och kyrkliga handlingar. körverk- samhet och fri musikundervisning. Stiftsstyrelsens beslut beträffande omfattningen av den kyrkomusikali- ska verksamheten skall gälla tills vidare men kttnna omprövas när som helst. Initiativet kan komma från pastoratet eller från stiftsstyrelsen. Fastställandet av omfattningen av uppgifterna i varje tjänst bör ske efter MBL-förhandlingar.
ningens allmänna karaktär. Fastställandet av instruktionen bör ankomma Prop. 1987/88: 144 på pastoratet. ' Bilaga I
ningens allmänna karaktär. Fastställandet av instruktionen bör ankomma Prop. 1987/88: 144
ningens
allmänna
karaktär.
Fastställandet
av
instruktionen
bör
ankomma
Prop.
1987/88:
144
på pastoratet. ' Bilaga I
på
pastoratet.
'
Bilaga
I
De kyrkomusikaliSka åliggandena omfattar för närvarande i huvudsak en skyldighet att vid gudstjänster och förrättningar/kyrkliga handlingar leda församlingssängen och utföra orgelmu5ik. allt på sätt som förutsätts i- kyrkohandboken och mässboken. Kyrkomusikern skall vidare främja in- tresset för kyrkosången. bl.a. genom att öva och leda kyrkokör och- dessutom undervisa konfirmander i psalmsång. Någon ändring härvidlag är inte påkallad. När det gäller tjänstgöringsskyldigheten vid gudstjänster och kyrkliga handlingar — inräknat dem som avser medlem av församling utom pastoratet — anser utredningen att kyrkomusikern skall leda försam- lingssången och utföra musik enligt kyrkohandboken och annan ordning för gudstjänster som kyrkomötet har antagit. Skyldigheten måste begrän- sas till vad som utgör arbetsgivarens verksamhetsområde och till arbetsta- garens kompetens. Omfattningen härav får diskuteras vid förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagare.
De kyrkomusikaliSka åliggandena omfattar för närvarande i huvudsak en
De
kyrkomusikaliSka
åliggandena
omfattar
för
närvarande
i
huvudsak
en
skyldighet att vid gudstjänster och förrättningar/kyrkliga handlingar leda
skyldighet
att
vid
gudstjänster
och
förrättningar/kyrkliga
handlingar
leda
församlingssängen och utföra orgelmu5ik. allt på sätt som förutsätts i-
församlingssängen
och
utföra
orgelmu5ik.
allt
på
sätt
som
förutsätts
i-
kyrkohandboken och mässboken. Kyrkomusikern skall vidare främja in-
kyrkohandboken
och
mässboken.
Kyrkomusikern
skall
vidare
främja
in-
tresset för kyrkosången. bl.a. genom att öva och leda kyrkokör och-
tresset
för
kyrkosången.
bl.a.
genom
att
öva
och
leda
kyrkokör
och-
dessutom undervisa konfirmander i psalmsång. Någon ändring härvidlag
dessutom
undervisa
konfirmander
i
psalmsång.
Någon
ändring
härvidlag
är inte påkallad. När det gäller tjänstgöringsskyldigheten vid gudstjänster
är
inte
påkallad.
När
det
gäller
tjänstgöringsskyldigheten
vid
gudstjänster
och kyrkliga handlingar — inräknat dem som avser medlem av församling
och
kyrkliga
handlingar
—
inräknat
dem
som
avser
medlem
av
församling
utom pastoratet — anser utredningen att kyrkomusikern skall leda försam-
utom
pastoratet
—
anser
utredningen
att
kyrkomusikern
skall
leda
försam-
lingssången och utföra musik enligt kyrkohandboken och annan ordning
lingssången
och
utföra
musik
enligt
kyrkohandboken
och
annan
ordning
för gudstjänster som kyrkomötet har antagit. Skyldigheten måste begrän-
för
gudstjänster
som
kyrkomötet
har
antagit.
Skyldigheten
måste
begrän-
sas till vad som utgör arbetsgivarens verksamhetsområde och till arbetsta-
sas
till
vad
som
utgör
arbetsgivarens
verksamhetsområde
och
till
arbetsta-
garens kompetens. Omfattningen härav får diskuteras vid förhandlingar
garens
kompetens.
Omfattningen
härav
får
diskuteras
vid
förhandlingar
mellan arbetsgivare och arbetstagare.
mellan
arbetsgivare
och
arbetstagare.
Den löpande vården och tillsynen av orgeln vilar på den kyrkomusiker som använder orgeln i tjänsten. Saken kan lämpligen tas upp i instruktio— nen för tjänsten. I det sammanhanget kan även regleras frågor om hand- havandet av övriga instrument. notmaterial m.m.
Den löpande vården och tillsynen av orgeln vilar på den kyrkomusiker
Den
löpande
vården
och
tillsynen
av
orgeln
vilar
på
den
kyrkomusiker
som använder orgeln i tjänsten. Saken kan lämpligen tas upp i instruktio—
som
använder
orgeln
i
tjänsten.
Saken
kan
lämpligen
tas
upp
i
instruktio—
nen för tjänsten. I det sammanhanget kan även regleras frågor om hand-
nen
för
tjänsten.
I
det
sammanhanget
kan
även
regleras
frågor
om
hand-
havandet av övriga instrument. notmaterial m.m.
havandet
av
övriga
instrument.
notmaterial
m.m.
Den fria musikundervisningen är en värdefull tillgång i musiklivet som skall behållas i den framtida kyrkomusikaliska verksamheten. Undervis- ningen bör skötas av organister och kantorer och ha samma omfattning som den i dag har för organister och kyrkokantorer.
Den fria musikundervisningen är en värdefull tillgång i musiklivet som
Den
fria
musikundervisningen
är
en
värdefull
tillgång
i
musiklivet
som
skall behållas i den framtida kyrkomusikaliska verksamheten. Undervis-
skall
behållas
i
den
framtida
kyrkomusikaliska
verksamheten.
Undervis-
ningen bör skötas av organister och kantorer och ha samma omfattning
ningen
bör
skötas
av
organister
och
kantorer
och
ha
samma
omfattning
som den i dag har för organister och kyrkokantorer.
som
den
i
dag
har
för
organister
och
kyrkokantorer.
Flera faktorer bör påverka beslutet om minimum för omfattningen av . den kyrkomusikaliska verksamheten i pastoraten. En utgångspunkt för utredningen är synen på svenska kyrkan som ett trossamfund. Den guds- tjänstverksamhet m. m. som kräver kyrkomusikerns medverkan riktar sig i första hand till medlemmarna. Det är därför naturligt att antalet medlem- mar i svenska kyrkan inom pastoratet har stor betydelse när stiftsstyrelsen skall fatta sitt beslut. Speciella omständigheter att ta hänsyn till är invånar- antalet, om det väsentligt överstiger antalet kyrkomedlemmar. förekoms- ten av Sjukhus och andra institutioner eller en förutsebar mera betydande ändring av befolkningstalet. Vidare måste hänsyn tas till fritidskyrka och förhållandena i församlingarna i de inre delarna av storstäderna (Cityför- samlingarna) med litet invånarantal men med stor dagbefolkning. Viktiga faktorer är givetvis också körverksamhet och orgelbestånd av speciell karaktär.
Flera faktorer bör påverka beslutet om minimum för omfattningen av .
Flera
faktorer
bör
påverka
beslutet
om
minimum
för
omfattningen
av
.
den kyrkomusikaliska verksamheten i pastoraten. En utgångspunkt för
den
kyrkomusikaliska
verksamheten
i
pastoraten.
En
utgångspunkt
för
utredningen är synen på svenska kyrkan som ett trossamfund. Den guds-
utredningen
är
synen
på
svenska
kyrkan
som
ett
trossamfund.
Den
guds-
tjänstverksamhet m. m. som kräver kyrkomusikerns medverkan riktar sig i
tjänstverksamhet
m.
m.
som
kräver
kyrkomusikerns
medverkan
riktar
sig
i
första hand till medlemmarna. Det är därför naturligt att antalet medlem-
första
hand
till
medlemmarna.
Det
är
därför
naturligt
att
antalet
medlem-
mar i svenska kyrkan inom pastoratet har stor betydelse när stiftsstyrelsen
mar
i
svenska
kyrkan
inom
pastoratet
har
stor
betydelse
när
stiftsstyrelsen
skall fatta sitt beslut. Speciella omständigheter att ta hänsyn till är invånar-
skall
fatta
sitt
beslut.
Speciella
omständigheter
att
ta
hänsyn
till
är
invånar-
antalet, om det väsentligt överstiger antalet kyrkomedlemmar. förekoms-
antalet,
om
det
väsentligt
överstiger
antalet
kyrkomedlemmar.
förekoms-
ten av Sjukhus och andra institutioner eller en förutsebar mera betydande
ten
av
Sjukhus
och
andra
institutioner
eller
en
förutsebar
mera
betydande
ändring av befolkningstalet. Vidare måste hänsyn tas till fritidskyrka och
ändring
av
befolkningstalet.
Vidare
måste
hänsyn
tas
till
fritidskyrka
och
förhållandena i församlingarna i de inre delarna av storstäderna (Cityför-
förhållandena
i
församlingarna
i
de
inre
delarna
av
storstäderna
(Cityför-
samlingarna) med litet invånarantal men med stor dagbefolkning. Viktiga
samlingarna)
med
litet
invånarantal
men
med
stor
dagbefolkning.
Viktiga
faktorer är givetvis också körverksamhet och orgelbestånd av speciell
faktorer
är
givetvis
också
körverksamhet
och
orgelbestånd
av
speciell
karaktär.
karaktär.
Vissa moment av den planerade verksamheten skall finnas med i varje församlings arbete (obligatoriska inslag i den kyrkomusikaliska vcrksam— . heten). Dit hör allmänna gudstjänster och kyrkliga handlingar. körverk- samhet och fri musikundervisning.
Vissa moment av den planerade verksamheten skall finnas med i varje
Vissa
moment
av
den
planerade
verksamheten
skall
finnas
med
i
varje
församlings arbete (obligatoriska inslag i den kyrkomusikaliska vcrksam— .
församlings
arbete
(obligatoriska
inslag
i
den
kyrkomusikaliska
vcrksam—
.
heten). Dit hör allmänna gudstjänster och kyrkliga handlingar. körverk-
heten).
Dit
hör
allmänna
gudstjänster
och
kyrkliga
handlingar.
körverk-
samhet och fri musikundervisning.
samhet
och
fri
musikundervisning.
Stiftsstyrelsens beslut beträffande omfattningen av den kyrkomusikali- ska verksamheten skall gälla tills vidare men kttnna omprövas när som helst. Initiativet kan komma från pastoratet eller från stiftsstyrelsen. Fastställandet av omfattningen av uppgifterna i varje tjänst bör ske efter MBL-förhandlingar.
Stiftsstyrelsens beslut beträffande omfattningen av den kyrkomusikali-
Stiftsstyrelsens
beslut
beträffande
omfattningen
av
den
kyrkomusikali-
ska verksamheten skall gälla tills vidare men kttnna omprövas när som
ska
verksamheten
skall
gälla
tills
vidare
men
kttnna
omprövas
när
som
helst. Initiativet kan komma från pastoratet eller från stiftsstyrelsen.
helst.
Initiativet
kan
komma
från
pastoratet
eller
från
stiftsstyrelsen.
Fastställandet av omfattningen av uppgifterna i varje tjänst bör ske efter
Fastställandet
av
omfattningen
av
uppgifterna
i
varje
tjänst
bör
ske
efter
MBL-förhandlingar.
MBL-förhandlingar.
5 Riksdagen ”87/88. I saml. Nr 144
5 Riksdagen ”87/88. I saml. Nr 144
5 Riksdagen ”87/88. I saml. Nr 144
5
Riksdagen
”87/88.
I
saml.
Nr
144
Kyrkomusikertjänsterna. anställningsformer "l'jz'insteorganisationen enligt KM F beståri princip av två kategorier kyrko- musiker med olika utbildningsbakgrund, nämligen högre och lägre kyrko- musikalisk utbildning. Denna principiella anknytning av tjänsteorganisa- tionen till statligt fastställda examenskrav är enligt utredningens mening ändamålsenlig också för framtiden och bör därför bestå. ] framtiden blir således kompetensniväerna i princip tvä. De examina som knyts till nivåer- na bör benämnas organistexamen och kantorsexamen. 'ljänstetyperna. vilka kommer att motsvara dagens organisttjänst resp. kyrkokz'tntorstjänst. bör därmed bli organisttjänst och kantorstjänst. [ undantagsfall kan en lägre kompetens fastställas. Utredningen har studerat effekterna på sysselsättningsunderlaget i de framtida kyrkomusikertjänsterna vid övergång från kyrkomusikerdistrikt till pastorat som indelningsgrund för verksamheten. Undersökningarna av utfallet med nuvarande pastoratsindelning visar att omfattningen av de kyrkomusikaliska göromålen i ett stort antal tjänster inte torde komma att ändras jämfört med nuvarande förhållanden. Resultaten pekar också på goda möjligheter att genom sammanslagning av kyrkomusikerdistrikt öka det kyrkomusikaliska innehållet i tjänsterna. Nya attraktiva tjänster fram- för allt av deltidskaraktär men med tillfredsställande omfattning på göro- målen kan skapas i ett stort antal fall. Det medför en kvalitetshöjning på den kyrkomusikaliska verksamheten helt i linje med de övriga förslag som utredningen lägger fram. Domkyrkoorganisternas roll som kyrkomusiker betonas genom att de får möjlighet att koncentrera sig på den rent kyrkomusikaliska verksamhe- ten. Det sker genom att deras nuvarande uppgifter för stiftet fortsättnings- vis i princip inte kopplas samman med dessa tjänster. De framtida stiftsuppgifter som tidigare nämnts samt bl.a. en viss kon- sulentverksamhet. som skall syfta till att bibehålla och utveckla den höga kyrkomusikaliska standarden i landet. kommer att kräva sakkunskap på det kyrkomusikaliska området. Uppgifterna skall fullgöras av en kyrkomu- sikaliskt väl utbildad person som knyts till stiftsstyrelsen och benämns stiftsmusikcr. Även om utredningens arbete är inriktat på att öka tjänsternas kyrkomu- sikaliska innehåll är det uppenbart att uppgifterna ofta inte ger underlag för mer än deltidsarbete. För att om möjligt förbättra sysselsättningsunderla- get i dessa fall bör kyrkomusikerna ges tillfälle till kombinationstjänstgö- ring av olika slag. Kombinationsalternativen utgörs i första hand av tjäns- ter som innehåller dels kyrkomusikalisk tjänstgöring. dels tjänstgöring i det allmänna skolväsendet (kommunal grundskola. gymnasieskola eller vux- enutbildning). den kommunala musikskolan. övrig församlingsvård för- utom kyrkomusik samt administrationen inom kyrkan. Ytterligare alterna- tiv är kyrkomusikalisk tjänstgöring i annat pastorat eller lärararbete i folkhögskola. Tjänstgöring i det allmänna skolväsendet skall inte vara bunden till någon bestämd lärarkategori. Grunden för en kombinationstjänst bör utgöras av ett avtal mellan dem som bidrar till underlaget för tjänsten. Sådana avtal bör innehålla överens- kommelser om de förhållanden av personaladministrativ och ekonomisk Prop. 1987/881144 Bilaga I 66
Kyrkomusikertjänsterna. anställningsformer
Kyrkomusikertjänsterna. anställningsformer
Kyrkomusikertjänsterna. anställningsformer
Kyrkomusikertjänsterna.
anställningsformer
"l'jz'insteorganisationen enligt KM F beståri princip av två kategorier kyrko- musiker med olika utbildningsbakgrund, nämligen högre och lägre kyrko- musikalisk utbildning. Denna principiella anknytning av tjänsteorganisa- tionen till statligt fastställda examenskrav är enligt utredningens mening ändamålsenlig också för framtiden och bör därför bestå. ] framtiden blir således kompetensniväerna i princip tvä. De examina som knyts till nivåer- na bör benämnas organistexamen och kantorsexamen. 'ljänstetyperna. vilka kommer att motsvara dagens organisttjänst resp. kyrkokz'tntorstjänst. bör därmed bli organisttjänst och kantorstjänst. [ undantagsfall kan en lägre kompetens fastställas. Utredningen har studerat effekterna på sysselsättningsunderlaget i de framtida kyrkomusikertjänsterna vid övergång från kyrkomusikerdistrikt till pastorat som indelningsgrund för verksamheten. Undersökningarna av utfallet med nuvarande pastoratsindelning visar att omfattningen av de kyrkomusikaliska göromålen i ett stort antal tjänster inte torde komma att ändras jämfört med nuvarande förhållanden. Resultaten pekar också på goda möjligheter att genom sammanslagning av kyrkomusikerdistrikt öka det kyrkomusikaliska innehållet i tjänsterna. Nya attraktiva tjänster fram- för allt av deltidskaraktär men med tillfredsställande omfattning på göro- målen kan skapas i ett stort antal fall. Det medför en kvalitetshöjning på den kyrkomusikaliska verksamheten helt i linje med de övriga förslag som utredningen lägger fram. Domkyrkoorganisternas roll som kyrkomusiker betonas genom att de får möjlighet att koncentrera sig på den rent kyrkomusikaliska verksamhe- ten. Det sker genom att deras nuvarande uppgifter för stiftet fortsättnings- vis i princip inte kopplas samman med dessa tjänster. De framtida stiftsuppgifter som tidigare nämnts samt bl.a. en viss kon- sulentverksamhet. som skall syfta till att bibehålla och utveckla den höga kyrkomusikaliska standarden i landet. kommer att kräva sakkunskap på det kyrkomusikaliska området. Uppgifterna skall fullgöras av en kyrkomu- sikaliskt väl utbildad person som knyts till stiftsstyrelsen och benämns stiftsmusikcr. Även om utredningens arbete är inriktat på att öka tjänsternas kyrkomu- sikaliska innehåll är det uppenbart att uppgifterna ofta inte ger underlag för mer än deltidsarbete. För att om möjligt förbättra sysselsättningsunderla- get i dessa fall bör kyrkomusikerna ges tillfälle till kombinationstjänstgö- ring av olika slag. Kombinationsalternativen utgörs i första hand av tjäns- ter som innehåller dels kyrkomusikalisk tjänstgöring. dels tjänstgöring i det allmänna skolväsendet (kommunal grundskola. gymnasieskola eller vux- enutbildning). den kommunala musikskolan. övrig församlingsvård för- utom kyrkomusik samt administrationen inom kyrkan. Ytterligare alterna- tiv är kyrkomusikalisk tjänstgöring i annat pastorat eller lärararbete i folkhögskola. Tjänstgöring i det allmänna skolväsendet skall inte vara bunden till någon bestämd lärarkategori. Grunden för en kombinationstjänst bör utgöras av ett avtal mellan dem som bidrar till underlaget för tjänsten. Sådana avtal bör innehålla överens- kommelser om de förhållanden av personaladministrativ och ekonomisk
"l'jz'insteorganisationen enligt KM F beståri princip av två kategorier kyrko- musiker med olika utbildningsbakgrund, nämligen högre och lägre kyrko- musikalisk utbildning. Denna principiella anknytning av tjänsteorganisa- tionen till statligt fastställda examenskrav är enligt utredningens mening ändamålsenlig också för framtiden och bör därför bestå. ] framtiden blir således kompetensniväerna i princip tvä. De examina som knyts till nivåer- na bör benämnas organistexamen och kantorsexamen. 'ljänstetyperna. vilka kommer att motsvara dagens organisttjänst resp. kyrkokz'tntorstjänst. bör därmed bli organisttjänst och kantorstjänst. [ undantagsfall kan en lägre kompetens fastställas.
"l'jz'insteorganisationen enligt KM F beståri princip av två kategorier kyrko-
"l'jz'insteorganisationen
enligt
KM
F
beståri
princip
av
två
kategorier
kyrko-
musiker med olika utbildningsbakgrund, nämligen högre och lägre kyrko-
musiker
med
olika
utbildningsbakgrund,
nämligen
högre
och
lägre
kyrko-
musikalisk utbildning. Denna principiella anknytning av tjänsteorganisa-
musikalisk
utbildning.
Denna
principiella
anknytning
av
tjänsteorganisa-
tionen till statligt fastställda examenskrav är enligt utredningens mening
tionen
till
statligt
fastställda
examenskrav
är
enligt
utredningens
mening
ändamålsenlig också för framtiden och bör därför bestå. ] framtiden blir
ändamålsenlig
också
för
framtiden
och
bör
därför
bestå.
]
framtiden
blir
således kompetensniväerna i princip tvä. De examina som knyts till nivåer-
således
kompetensniväerna
i
princip
tvä.
De
examina
som
knyts
till
nivåer-
na bör benämnas organistexamen och kantorsexamen. 'ljänstetyperna.
na
bör
benämnas
organistexamen
och
kantorsexamen.
'ljänstetyperna.
vilka kommer att motsvara dagens organisttjänst resp. kyrkokz'tntorstjänst.
vilka
kommer
att
motsvara
dagens
organisttjänst
resp.
kyrkokz'tntorstjänst.
bör därmed bli organisttjänst och kantorstjänst. [ undantagsfall kan en
bör
därmed
bli
organisttjänst
och
kantorstjänst.
[
undantagsfall
kan
en
lägre kompetens fastställas.
lägre
kompetens
fastställas.
Utredningen har studerat effekterna på sysselsättningsunderlaget i de framtida kyrkomusikertjänsterna vid övergång från kyrkomusikerdistrikt till pastorat som indelningsgrund för verksamheten. Undersökningarna av utfallet med nuvarande pastoratsindelning visar att omfattningen av de kyrkomusikaliska göromålen i ett stort antal tjänster inte torde komma att ändras jämfört med nuvarande förhållanden. Resultaten pekar också på goda möjligheter att genom sammanslagning av kyrkomusikerdistrikt öka det kyrkomusikaliska innehållet i tjänsterna. Nya attraktiva tjänster fram- för allt av deltidskaraktär men med tillfredsställande omfattning på göro- målen kan skapas i ett stort antal fall. Det medför en kvalitetshöjning på den kyrkomusikaliska verksamheten helt i linje med de övriga förslag som utredningen lägger fram.
Utredningen har studerat effekterna på sysselsättningsunderlaget i de
Utredningen
har
studerat
effekterna
på
sysselsättningsunderlaget
i
de
framtida kyrkomusikertjänsterna vid övergång från kyrkomusikerdistrikt
framtida
kyrkomusikertjänsterna
vid
övergång
från
kyrkomusikerdistrikt
till pastorat som indelningsgrund för verksamheten. Undersökningarna av
till
pastorat
som
indelningsgrund
för
verksamheten.
Undersökningarna
av
utfallet med nuvarande pastoratsindelning visar att omfattningen av de
utfallet
med
nuvarande
pastoratsindelning
visar
att
omfattningen
av
de
kyrkomusikaliska göromålen i ett stort antal tjänster inte torde komma att
kyrkomusikaliska
göromålen
i
ett
stort
antal
tjänster
inte
torde
komma
att
ändras jämfört med nuvarande förhållanden. Resultaten pekar också på
ändras
jämfört
med
nuvarande
förhållanden.
Resultaten
pekar
också
på
goda möjligheter att genom sammanslagning av kyrkomusikerdistrikt öka
goda
möjligheter
att
genom
sammanslagning
av
kyrkomusikerdistrikt
öka
det kyrkomusikaliska innehållet i tjänsterna. Nya attraktiva tjänster fram-
det
kyrkomusikaliska
innehållet
i
tjänsterna.
Nya
attraktiva
tjänster
fram-
för allt av deltidskaraktär men med tillfredsställande omfattning på göro-
för
allt
av
deltidskaraktär
men
med
tillfredsställande
omfattning
på
göro-
målen kan skapas i ett stort antal fall. Det medför en kvalitetshöjning på
målen
kan
skapas
i
ett
stort
antal
fall.
Det
medför
en
kvalitetshöjning
på
den kyrkomusikaliska verksamheten helt i linje med de övriga förslag som
den
kyrkomusikaliska
verksamheten
helt
i
linje
med
de
övriga
förslag
som
utredningen lägger fram.
utredningen
lägger
fram.
Domkyrkoorganisternas roll som kyrkomusiker betonas genom att de får möjlighet att koncentrera sig på den rent kyrkomusikaliska verksamhe- ten. Det sker genom att deras nuvarande uppgifter för stiftet fortsättnings- vis i princip inte kopplas samman med dessa tjänster.
Domkyrkoorganisternas roll som kyrkomusiker betonas genom att de
Domkyrkoorganisternas
roll
som
kyrkomusiker
betonas
genom
att
de
får möjlighet att koncentrera sig på den rent kyrkomusikaliska verksamhe-
får
möjlighet
att
koncentrera
sig
på
den
rent
kyrkomusikaliska
verksamhe-
ten. Det sker genom att deras nuvarande uppgifter för stiftet fortsättnings-
ten.
Det
sker
genom
att
deras
nuvarande
uppgifter
för
stiftet
fortsättnings-
vis i princip inte kopplas samman med dessa tjänster.
vis
i
princip
inte
kopplas
samman
med
dessa
tjänster.
De framtida stiftsuppgifter som tidigare nämnts samt bl.a. en viss kon- sulentverksamhet. som skall syfta till att bibehålla och utveckla den höga kyrkomusikaliska standarden i landet. kommer att kräva sakkunskap på det kyrkomusikaliska området. Uppgifterna skall fullgöras av en kyrkomu- sikaliskt väl utbildad person som knyts till stiftsstyrelsen och benämns stiftsmusikcr.
De framtida stiftsuppgifter som tidigare nämnts samt bl.a. en viss kon-
De
framtida
stiftsuppgifter
som
tidigare
nämnts
samt
bl.a.
en
viss
kon-
sulentverksamhet. som skall syfta till att bibehålla och utveckla den höga
sulentverksamhet.
som
skall
syfta
till
att
bibehålla
och
utveckla
den
höga
kyrkomusikaliska standarden i landet. kommer att kräva sakkunskap på
kyrkomusikaliska
standarden
i
landet.
kommer
att
kräva
sakkunskap
på
det kyrkomusikaliska området. Uppgifterna skall fullgöras av en kyrkomu-
det
kyrkomusikaliska
området.
Uppgifterna
skall
fullgöras
av
en
kyrkomu-
sikaliskt väl utbildad person som knyts till stiftsstyrelsen och benämns
sikaliskt
väl
utbildad
person
som
knyts
till
stiftsstyrelsen
och
benämns
stiftsmusikcr.
stiftsmusikcr.
Även om utredningens arbete är inriktat på att öka tjänsternas kyrkomu- sikaliska innehåll är det uppenbart att uppgifterna ofta inte ger underlag för mer än deltidsarbete. För att om möjligt förbättra sysselsättningsunderla- get i dessa fall bör kyrkomusikerna ges tillfälle till kombinationstjänstgö- ring av olika slag. Kombinationsalternativen utgörs i första hand av tjäns- ter som innehåller dels kyrkomusikalisk tjänstgöring. dels tjänstgöring i det allmänna skolväsendet (kommunal grundskola. gymnasieskola eller vux- enutbildning). den kommunala musikskolan. övrig församlingsvård för- utom kyrkomusik samt administrationen inom kyrkan. Ytterligare alterna- tiv är kyrkomusikalisk tjänstgöring i annat pastorat eller lärararbete i folkhögskola. Tjänstgöring i det allmänna skolväsendet skall inte vara bunden till någon bestämd lärarkategori.
Även om utredningens arbete är inriktat på att öka tjänsternas kyrkomu-
Även
om
utredningens
arbete
är
inriktat
på
att
öka
tjänsternas
kyrkomu-
sikaliska innehåll är det uppenbart att uppgifterna ofta inte ger underlag för
sikaliska
innehåll
är
det
uppenbart
att
uppgifterna
ofta
inte
ger
underlag
för
mer än deltidsarbete. För att om möjligt förbättra sysselsättningsunderla-
mer
än
deltidsarbete.
För
att
om
möjligt
förbättra
sysselsättningsunderla-
get i dessa fall bör kyrkomusikerna ges tillfälle till kombinationstjänstgö-
get
i
dessa
fall
bör
kyrkomusikerna
ges
tillfälle
till
kombinationstjänstgö-
ring av olika slag. Kombinationsalternativen utgörs i första hand av tjäns-
ring
av
olika
slag.
Kombinationsalternativen
utgörs
i
första
hand
av
tjäns-
ter som innehåller dels kyrkomusikalisk tjänstgöring. dels tjänstgöring i det
ter
som
innehåller
dels
kyrkomusikalisk
tjänstgöring.
dels
tjänstgöring
i
det
allmänna skolväsendet (kommunal grundskola. gymnasieskola eller vux-
allmänna
skolväsendet
(kommunal
grundskola.
gymnasieskola
eller
vux-
enutbildning). den kommunala musikskolan. övrig församlingsvård för-
enutbildning).
den
kommunala
musikskolan.
övrig
församlingsvård
för-
utom kyrkomusik samt administrationen inom kyrkan. Ytterligare alterna-
utom
kyrkomusik
samt
administrationen
inom
kyrkan.
Ytterligare
alterna-
tiv är kyrkomusikalisk tjänstgöring i annat pastorat eller lärararbete i
tiv
är
kyrkomusikalisk
tjänstgöring
i
annat
pastorat
eller
lärararbete
i
folkhögskola. Tjänstgöring i det allmänna skolväsendet skall inte vara
folkhögskola.
Tjänstgöring
i
det
allmänna
skolväsendet
skall
inte
vara
bunden till någon bestämd lärarkategori.
bunden
till
någon
bestämd
lärarkategori.
Grunden för en kombinationstjänst bör utgöras av ett avtal mellan dem som bidrar till underlaget för tjänsten. Sådana avtal bör innehålla överens- kommelser om de förhållanden av personaladministrativ och ekonomisk
Grunden för en kombinationstjänst bör utgöras av ett avtal mellan dem
Grunden
för
en
kombinationstjänst
bör
utgöras
av
ett
avtal
mellan
dem
som bidrar till underlaget för tjänsten. Sådana avtal bör innehålla överens-
som
bidrar
till
underlaget
för
tjänsten.
Sådana
avtal
bör
innehålla
överens-
kommelser om de förhållanden av personaladministrativ och ekonomisk
kommelser
om
de
förhållanden
av
personaladministrativ
och
ekonomisk
Prop. 1987/881144
Prop. 1987/881144
Prop. 1987/881144
Prop.
1987/881144
Bilaga I
Bilaga I
Bilaga I
Bilaga
I
66
66
66
66
art som parterna vill reglera sinsemellan. Av naturliga skäl bör kombina- Prop. 1987/88: 144 tionstjänsterna rent allmänt ha en inriktning på arbete med musik. Bilaga 1 Den allmänna bedömningen av erforderligt minimum för kompetens- nivån för kyrkomusikertjänster bör ske med utgångspunkt från i stort sett samma kriterier som beträffande omfattningen av den kyrkomusikaliska verksamheten. Särskild vikt bör läggas vid körverksamheten. Besluten skall fattas av stiftsstyrelsen. vars beslut skall gälla tills vidare men kunna omprövas när som helst. Initiativet till omprövningen kan tas av pastoratet eller av stiftsstyrelsen. Inrättande av kyrkomusikertjänster I framtiden kommer kyrkomusikertjänsterna i regel att inrättas enligt kyrkokommunala regler med pastoraten som beslutande. Om någon annan i stället skall vara arbetsgivare. vilket undantagsvis kan förekomma beträf- fande kombinationstjänster. kommer inrättandet att följa de regler som gäller för denne arbetsgivares verksamhet. Det nu sagda kommer dock inte att gälla utan inskränkning till följd av utredningens förslag om det statliga inflytandet över organisationen. Behörighetsvillkor och befordringsgrunder Behörighetsvillkoren för de två framtida huvudtyperna av kyrkomusiker- tjänster kommer i huvudsak att motsvara dagens krav för organist- och kyrkokantorstjänst. I vissa undantagsfall kan en lägre kompetens faststäl— las. Om det föreligger särskilda skäl kan en sökande medges befrielse från fastställt behörighetsvillkor. Sådana dispensfrågor skall prövas av stifts- styrelsen. Vid tjänstetillsättningar bör pastoraten följa allmänt erkända meritvärderingsprinciper. såsom förtjänst och skicklighet. Även vid till- sättning av kombinationstjänster bör man följa dessa meritvärderingsprin- c1per. Tillsättning av kyrkomusikertjänster Tillsättningen av kyrkomusikertjänster kommer i huvudsak att följa kyrko- kommunala regler. Berörda församlingar skall få yttra sig över ansökning- arna. Stiftsstyrclsen skall på begäran av pastorat avge yttrande över an- sökningarna. När det gäller tillsättning av tjänst som domkyrkoorganist skall yttrande över ansökningarna inhämtas från svenska kyrkans central- styrelse. Det förutsätts att centralstyrelsen knyter kyrkomusikalisk exper- tis till sig bl. a. för denna uppgift. Utbildningen av kyrkomusiker Dagens högre kyrkomusikerutbildning innehållande grundkurs och alter- nativa påbyggnadskurser — praktiskpedagogisk eller musikpedagogisk — ersätts med en sammanhållen kurs om 160 poäng som leder till organist- examen. Innehållet i kursen. skall i stort överensstämma med den utbild- 67
art som parterna vill reglera sinsemellan. Av naturliga skäl bör kombina- Prop. 1987/88: 144 tionstjänsterna rent allmänt ha en inriktning på arbete med musik. Bilaga 1 Den allmänna bedömningen av erforderligt minimum för kompetens- nivån för kyrkomusikertjänster bör ske med utgångspunkt från i stort sett samma kriterier som beträffande omfattningen av den kyrkomusikaliska verksamheten. Särskild vikt bör läggas vid körverksamheten. Besluten skall fattas av stiftsstyrelsen. vars beslut skall gälla tills vidare men kunna omprövas när som helst. Initiativet till omprövningen kan tas av pastoratet eller av stiftsstyrelsen.
art som parterna vill reglera sinsemellan. Av naturliga skäl bör kombina- Prop. 1987/88: 144 tionstjänsterna rent allmänt ha en inriktning på arbete med musik. Bilaga 1 Den allmänna bedömningen av erforderligt minimum för kompetens- nivån för kyrkomusikertjänster bör ske med utgångspunkt från i stort sett samma kriterier som beträffande omfattningen av den kyrkomusikaliska verksamheten. Särskild vikt bör läggas vid körverksamheten. Besluten skall fattas av stiftsstyrelsen. vars beslut skall gälla tills vidare men kunna omprövas när som helst. Initiativet till omprövningen kan tas av pastoratet eller av stiftsstyrelsen.
art som parterna vill reglera sinsemellan. Av naturliga skäl bör kombina- Prop. 1987/88: 144
art
som
parterna
vill
reglera
sinsemellan.
Av
naturliga
skäl
bör
kombina-
Prop.
1987/88:
144
tionstjänsterna rent allmänt ha en inriktning på arbete med musik. Bilaga 1
tionstjänsterna
rent
allmänt
ha
en
inriktning
på
arbete
med
musik.
Bilaga
1
Den allmänna bedömningen av erforderligt minimum för kompetens-
Den
allmänna
bedömningen
av
erforderligt
minimum
för
kompetens-
nivån för kyrkomusikertjänster bör ske med utgångspunkt från i stort sett
nivån
för
kyrkomusikertjänster
bör
ske
med
utgångspunkt
från
i
stort
sett
samma kriterier som beträffande omfattningen av den kyrkomusikaliska
samma
kriterier
som
beträffande
omfattningen
av
den
kyrkomusikaliska
verksamheten. Särskild vikt bör läggas vid körverksamheten. Besluten
verksamheten.
Särskild
vikt
bör
läggas
vid
körverksamheten.
Besluten
skall fattas av stiftsstyrelsen. vars beslut skall gälla tills vidare men kunna
skall
fattas
av
stiftsstyrelsen.
vars
beslut
skall
gälla
tills
vidare
men
kunna
omprövas när som helst. Initiativet till omprövningen kan tas av pastoratet
omprövas
när
som
helst.
Initiativet
till
omprövningen
kan
tas
av
pastoratet
eller av stiftsstyrelsen.
eller
av
stiftsstyrelsen.
Inrättande av kyrkomusikertjänster
Inrättande av kyrkomusikertjänster
Inrättande av kyrkomusikertjänster
Inrättande
av
kyrkomusikertjänster
I framtiden kommer kyrkomusikertjänsterna i regel att inrättas enligt kyrkokommunala regler med pastoraten som beslutande. Om någon annan i stället skall vara arbetsgivare. vilket undantagsvis kan förekomma beträf- fande kombinationstjänster. kommer inrättandet att följa de regler som gäller för denne arbetsgivares verksamhet. Det nu sagda kommer dock inte att gälla utan inskränkning till följd av utredningens förslag om det statliga inflytandet över organisationen.
I framtiden kommer kyrkomusikertjänsterna i regel att inrättas enligt kyrkokommunala regler med pastoraten som beslutande. Om någon annan i stället skall vara arbetsgivare. vilket undantagsvis kan förekomma beträf- fande kombinationstjänster. kommer inrättandet att följa de regler som gäller för denne arbetsgivares verksamhet. Det nu sagda kommer dock inte att gälla utan inskränkning till följd av utredningens förslag om det statliga inflytandet över organisationen.
I framtiden kommer kyrkomusikertjänsterna i regel att inrättas enligt
I
framtiden
kommer
kyrkomusikertjänsterna
i
regel
att
inrättas
enligt
kyrkokommunala regler med pastoraten som beslutande. Om någon annan
kyrkokommunala
regler
med
pastoraten
som
beslutande.
Om
någon
annan
i stället skall vara arbetsgivare. vilket undantagsvis kan förekomma beträf-
i
stället
skall
vara
arbetsgivare.
vilket
undantagsvis
kan
förekomma
beträf-
fande kombinationstjänster. kommer inrättandet att följa de regler som
fande
kombinationstjänster.
kommer
inrättandet
att
följa
de
regler
som
gäller för denne arbetsgivares verksamhet. Det nu sagda kommer dock inte
gäller
för
denne
arbetsgivares
verksamhet.
Det
nu
sagda
kommer
dock
inte
att gälla utan inskränkning till följd av utredningens förslag om det statliga
att
gälla
utan
inskränkning
till
följd
av
utredningens
förslag
om
det
statliga
inflytandet över organisationen.
inflytandet
över
organisationen.
Behörighetsvillkor och befordringsgrunder
Behörighetsvillkor och befordringsgrunder
Behörighetsvillkor och befordringsgrunder
Behörighetsvillkor
och
befordringsgrunder
Behörighetsvillkoren för de två framtida huvudtyperna av kyrkomusiker- tjänster kommer i huvudsak att motsvara dagens krav för organist- och kyrkokantorstjänst. I vissa undantagsfall kan en lägre kompetens faststäl— las. Om det föreligger särskilda skäl kan en sökande medges befrielse från fastställt behörighetsvillkor. Sådana dispensfrågor skall prövas av stifts- styrelsen. Vid tjänstetillsättningar bör pastoraten följa allmänt erkända meritvärderingsprinciper. såsom förtjänst och skicklighet. Även vid till- sättning av kombinationstjänster bör man följa dessa meritvärderingsprin- c1per.
Behörighetsvillkoren för de två framtida huvudtyperna av kyrkomusiker- tjänster kommer i huvudsak att motsvara dagens krav för organist- och kyrkokantorstjänst. I vissa undantagsfall kan en lägre kompetens faststäl— las. Om det föreligger särskilda skäl kan en sökande medges befrielse från fastställt behörighetsvillkor. Sådana dispensfrågor skall prövas av stifts- styrelsen. Vid tjänstetillsättningar bör pastoraten följa allmänt erkända meritvärderingsprinciper. såsom förtjänst och skicklighet. Även vid till- sättning av kombinationstjänster bör man följa dessa meritvärderingsprin- c1per.
Behörighetsvillkoren för de två framtida huvudtyperna av kyrkomusiker-
Behörighetsvillkoren
för
de
två
framtida
huvudtyperna
av
kyrkomusiker-
tjänster kommer i huvudsak att motsvara dagens krav för organist- och
tjänster
kommer
i
huvudsak
att
motsvara
dagens
krav
för
organist-
och
kyrkokantorstjänst. I vissa undantagsfall kan en lägre kompetens faststäl—
kyrkokantorstjänst.
I
vissa
undantagsfall
kan
en
lägre
kompetens
faststäl—
las. Om det föreligger särskilda skäl kan en sökande medges befrielse från
las.
Om
det
föreligger
särskilda
skäl
kan
en
sökande
medges
befrielse
från
fastställt behörighetsvillkor. Sådana dispensfrågor skall prövas av stifts-
fastställt
behörighetsvillkor.
Sådana
dispensfrågor
skall
prövas
av
stifts-
styrelsen. Vid tjänstetillsättningar bör pastoraten följa allmänt erkända
styrelsen.
Vid
tjänstetillsättningar
bör
pastoraten
följa
allmänt
erkända
meritvärderingsprinciper. såsom förtjänst och skicklighet. Även vid till-
meritvärderingsprinciper.
såsom
förtjänst
och
skicklighet.
Även
vid
till-
sättning av kombinationstjänster bör man följa dessa meritvärderingsprin-
sättning
av
kombinationstjänster
bör
man
följa
dessa
meritvärderingsprin-
c1per.
c1per.
Tillsättning av kyrkomusikertjänster
Tillsättning av kyrkomusikertjänster
Tillsättning av kyrkomusikertjänster
Tillsättning
av
kyrkomusikertjänster
Tillsättningen av kyrkomusikertjänster kommer i huvudsak att följa kyrko- kommunala regler. Berörda församlingar skall få yttra sig över ansökning- arna. Stiftsstyrclsen skall på begäran av pastorat avge yttrande över an- sökningarna. När det gäller tillsättning av tjänst som domkyrkoorganist skall yttrande över ansökningarna inhämtas från svenska kyrkans central- styrelse. Det förutsätts att centralstyrelsen knyter kyrkomusikalisk exper- tis till sig bl. a. för denna uppgift.
Tillsättningen av kyrkomusikertjänster kommer i huvudsak att följa kyrko- kommunala regler. Berörda församlingar skall få yttra sig över ansökning- arna. Stiftsstyrclsen skall på begäran av pastorat avge yttrande över an- sökningarna. När det gäller tillsättning av tjänst som domkyrkoorganist skall yttrande över ansökningarna inhämtas från svenska kyrkans central- styrelse. Det förutsätts att centralstyrelsen knyter kyrkomusikalisk exper- tis till sig bl. a. för denna uppgift.
Tillsättningen av kyrkomusikertjänster kommer i huvudsak att följa kyrko-
Tillsättningen
av
kyrkomusikertjänster
kommer
i
huvudsak
att
följa
kyrko-
kommunala regler. Berörda församlingar skall få yttra sig över ansökning-
kommunala
regler.
Berörda
församlingar
skall
få
yttra
sig
över
ansökning-
arna. Stiftsstyrclsen skall på begäran av pastorat avge yttrande över an-
arna.
Stiftsstyrclsen
skall
på
begäran
av
pastorat
avge
yttrande
över
an-
sökningarna. När det gäller tillsättning av tjänst som domkyrkoorganist
sökningarna.
När
det
gäller
tillsättning
av
tjänst
som
domkyrkoorganist
skall yttrande över ansökningarna inhämtas från svenska kyrkans central-
skall
yttrande
över
ansökningarna
inhämtas
från
svenska
kyrkans
central-
styrelse. Det förutsätts att centralstyrelsen knyter kyrkomusikalisk exper-
styrelse.
Det
förutsätts
att
centralstyrelsen
knyter
kyrkomusikalisk
exper-
tis till sig bl. a. för denna uppgift.
tis
till
sig
bl.
a.
för
denna
uppgift.
Utbildningen av kyrkomusiker
Utbildningen av kyrkomusiker
Utbildningen av kyrkomusiker
Utbildningen
av
kyrkomusiker
Dagens högre kyrkomusikerutbildning innehållande grundkurs och alter- nativa påbyggnadskurser — praktiskpedagogisk eller musikpedagogisk — ersätts med en sammanhållen kurs om 160 poäng som leder till organist- examen. Innehållet i kursen. skall i stort överensstämma med den utbild- 67
Dagens högre kyrkomusikerutbildning innehållande grundkurs och alter- nativa påbyggnadskurser — praktiskpedagogisk eller musikpedagogisk — ersätts med en sammanhållen kurs om 160 poäng som leder till organist- examen. Innehållet i kursen. skall i stort överensstämma med den utbild- 67
Dagens högre kyrkomusikerutbildning innehållande grundkurs och alter-
Dagens
högre
kyrkomusikerutbildning
innehållande
grundkurs
och
alter-
nativa påbyggnadskurser — praktiskpedagogisk eller musikpedagogisk —
nativa
påbyggnadskurser
—
praktiskpedagogisk
eller
musikpedagogisk
—
ersätts med en sammanhållen kurs om 160 poäng som leder till organist-
ersätts
med
en
sammanhållen
kurs
om
160
poäng
som
leder
till
organist-
examen. Innehållet i kursen. skall i stort överensstämma med den utbild- 67
examen.
Innehållet
i
kursen.
skall
i
stort
överensstämma
med
den
utbild-
67
ning som nu bedrivs inom grundkursen och den musikpedagogiska påbygg- nadskursen. Eyllnadstjänstgöring för organister bör därmed inriktas på den kommunala musikskolan. . . Den lägre kyrkomusikerutbildningen organiseras om och samordnas till vissa delar med den högre utbildningen. Utbildningen skall leda till kan- torsexamen och motsvara dagens kyrkokantorsexamen. Examinationen skall ligga under universitets- och högskoleämbetets ansvar. . En form av kantorsutbildning skall vara en tvåårig högskoleutbildning omfattande 80 poäng. Utbildningen knyts till kyrkomusikerlinjerna i Göte- borg, Malmö och Piteå. Även vid Sköndalsinstitutet samt folkhögskolorna i Hjo. Oskarshamn. Mellansel och Ransäter anordnas denna utbildning. Vid Sköndalsinstitutet och folkhögskolorna bör kantorsutbildningen jäm- ställas med högskoleutbildning. Inom ramen för existerande högskoleutbildning bör två utbildningar för tjänster med kyrkomusikalisk och annan tjänstgöring dessutom införas. Det första alternativet utgörs av utbildning till musiklärare och kantor vid högskolans musiklärarlinje om 160 poäng med inriktning mot undervisning i grundskola och gymnasieskola. Inom ramen för 160 poäng bör minst 30 poäng avse kyrkomusikaliskt tillval. Det andra alternativet består av ut- bildning till instrumentallärare och kantor vid högskolans musiklärarlinje med inriktning mot verksamhet som instrumental- och ensembleledarpeda- gog. Utbildningen omfattar 160 poäng varav minst 30 poäng bör avse kyrkomusikaliskt tillval. Dessa utbildningar bör kunna ges i Stockholm, Göteborg, Malmö och Piteå. För framtiden finns ett behov av en expertgrupp som kan fungera som samarbetsorgan för frågor rörande kyrkomusikerutbildningen. Andra upp-. gifter för gruppen blir bl. a. att organisera examinationen av kantorer och att behandla frågor som gäller dimensioneringen av den lägre kyrkomusi- kerutbildningen. Expertgruppen bör knytas till universitets- och högskole- ämbetet. ' . Övrig utbildning i anslutning till kyrkomusikalisk verksamhet bör främst ses som en inomkyrklig angelägenhet. Initiativen bör ankomma på Svens- ka kyrkans nämnd för undervisning och utbildning. huvudmännen för diakonal utbildning och de kyrkliga folkhögskolorna. Kostnader Kyrkomusikcrutredningens förslag innebär genomgripande förändringar av organisationen av kyrkomusikernas verksamhet. Förslagen anger grun- derna för verksamheten och tjänsteorganisationen men pekar av naturliga skäl inte i detalj på utformningen i dessa hänseenden i olika pastorat. Man måste räkna med en viss tidsåtgång innan förändringarna är genomförda fullt ut i hela landet. Med dessa utgångspunkter är det inte möjligt att göra detaljerade beräkningar av kostnaderna för den nya organisationen. Utred- ningens kostnadsövervägandcn måste därför grundas på uppskattningar. Utredningen föreslår att pastoraten i regel skall vara den minsta enheten för kyrkomusikalisk verksamhet. Detta bör betyda både förenklingar och besparingar, särskilt som pastoraten redan står för lön m.m. åt kyrkomusi- Prop. 1987/88: 144 Bilaga 1 68
ning som nu bedrivs inom grundkursen och den musikpedagogiska påbygg- nadskursen. Eyllnadstjänstgöring för organister bör därmed inriktas på den kommunala musikskolan. . . Den lägre kyrkomusikerutbildningen organiseras om och samordnas till vissa delar med den högre utbildningen. Utbildningen skall leda till kan- torsexamen och motsvara dagens kyrkokantorsexamen. Examinationen skall ligga under universitets- och högskoleämbetets ansvar. . En form av kantorsutbildning skall vara en tvåårig högskoleutbildning omfattande 80 poäng. Utbildningen knyts till kyrkomusikerlinjerna i Göte- borg, Malmö och Piteå. Även vid Sköndalsinstitutet samt folkhögskolorna i Hjo. Oskarshamn. Mellansel och Ransäter anordnas denna utbildning. Vid Sköndalsinstitutet och folkhögskolorna bör kantorsutbildningen jäm- ställas med högskoleutbildning. Inom ramen för existerande högskoleutbildning bör två utbildningar för tjänster med kyrkomusikalisk och annan tjänstgöring dessutom införas. Det första alternativet utgörs av utbildning till musiklärare och kantor vid högskolans musiklärarlinje om 160 poäng med inriktning mot undervisning i grundskola och gymnasieskola. Inom ramen för 160 poäng bör minst 30 poäng avse kyrkomusikaliskt tillval. Det andra alternativet består av ut- bildning till instrumentallärare och kantor vid högskolans musiklärarlinje med inriktning mot verksamhet som instrumental- och ensembleledarpeda- gog. Utbildningen omfattar 160 poäng varav minst 30 poäng bör avse kyrkomusikaliskt tillval. Dessa utbildningar bör kunna ges i Stockholm, Göteborg, Malmö och Piteå. För framtiden finns ett behov av en expertgrupp som kan fungera som
ning som nu bedrivs inom grundkursen och den musikpedagogiska påbygg- nadskursen. Eyllnadstjänstgöring för organister bör därmed inriktas på den kommunala musikskolan. . .
ning som nu bedrivs inom grundkursen och den musikpedagogiska påbygg-
ning
som
nu
bedrivs
inom
grundkursen
och
den
musikpedagogiska
påbygg-
nadskursen. Eyllnadstjänstgöring för organister bör därmed inriktas på den
nadskursen.
Eyllnadstjänstgöring
för
organister
bör
därmed
inriktas
på
den
kommunala musikskolan. . .
kommunala
musikskolan.
.
.
Den lägre kyrkomusikerutbildningen organiseras om och samordnas till vissa delar med den högre utbildningen. Utbildningen skall leda till kan- torsexamen och motsvara dagens kyrkokantorsexamen. Examinationen skall ligga under universitets- och högskoleämbetets ansvar. .
Den lägre kyrkomusikerutbildningen organiseras om och samordnas till
Den
lägre
kyrkomusikerutbildningen
organiseras
om
och
samordnas
till
vissa delar med den högre utbildningen. Utbildningen skall leda till kan-
vissa
delar
med
den
högre
utbildningen.
Utbildningen
skall
leda
till
kan-
torsexamen och motsvara dagens kyrkokantorsexamen. Examinationen
torsexamen
och
motsvara
dagens
kyrkokantorsexamen.
Examinationen
skall ligga under universitets- och högskoleämbetets ansvar. .
skall
ligga
under
universitets-
och
högskoleämbetets
ansvar.
.
En form av kantorsutbildning skall vara en tvåårig högskoleutbildning omfattande 80 poäng. Utbildningen knyts till kyrkomusikerlinjerna i Göte- borg, Malmö och Piteå. Även vid Sköndalsinstitutet samt folkhögskolorna i Hjo. Oskarshamn. Mellansel och Ransäter anordnas denna utbildning. Vid Sköndalsinstitutet och folkhögskolorna bör kantorsutbildningen jäm- ställas med högskoleutbildning.
En form av kantorsutbildning skall vara en tvåårig högskoleutbildning
En
form
av
kantorsutbildning
skall
vara
en
tvåårig
högskoleutbildning
omfattande 80 poäng. Utbildningen knyts till kyrkomusikerlinjerna i Göte-
omfattande
80
poäng.
Utbildningen
knyts
till
kyrkomusikerlinjerna
i
Göte-
borg, Malmö och Piteå. Även vid Sköndalsinstitutet samt folkhögskolorna
borg,
Malmö
och
Piteå.
Även
vid
Sköndalsinstitutet
samt
folkhögskolorna
i Hjo. Oskarshamn. Mellansel och Ransäter anordnas denna utbildning.
i
Hjo.
Oskarshamn.
Mellansel
och
Ransäter
anordnas
denna
utbildning.
Vid Sköndalsinstitutet och folkhögskolorna bör kantorsutbildningen jäm-
Vid
Sköndalsinstitutet
och
folkhögskolorna
bör
kantorsutbildningen
jäm-
ställas med högskoleutbildning.
ställas
med
högskoleutbildning.
Inom ramen för existerande högskoleutbildning bör två utbildningar för tjänster med kyrkomusikalisk och annan tjänstgöring dessutom införas. Det första alternativet utgörs av utbildning till musiklärare och kantor vid högskolans musiklärarlinje om 160 poäng med inriktning mot undervisning i grundskola och gymnasieskola. Inom ramen för 160 poäng bör minst 30 poäng avse kyrkomusikaliskt tillval. Det andra alternativet består av ut- bildning till instrumentallärare och kantor vid högskolans musiklärarlinje med inriktning mot verksamhet som instrumental- och ensembleledarpeda- gog. Utbildningen omfattar 160 poäng varav minst 30 poäng bör avse kyrkomusikaliskt tillval. Dessa utbildningar bör kunna ges i Stockholm, Göteborg, Malmö och Piteå.
Inom ramen för existerande högskoleutbildning bör två utbildningar för
Inom
ramen
för
existerande
högskoleutbildning
bör
två
utbildningar
för
tjänster med kyrkomusikalisk och annan tjänstgöring dessutom införas.
tjänster
med
kyrkomusikalisk
och
annan
tjänstgöring
dessutom
införas.
Det första alternativet utgörs av utbildning till musiklärare och kantor vid
Det
första
alternativet
utgörs
av
utbildning
till
musiklärare
och
kantor
vid
högskolans musiklärarlinje om 160 poäng med inriktning mot undervisning
högskolans
musiklärarlinje
om
160
poäng
med
inriktning
mot
undervisning
i grundskola och gymnasieskola. Inom ramen för 160 poäng bör minst 30
i
grundskola
och
gymnasieskola.
Inom
ramen
för
160
poäng
bör
minst
30
poäng avse kyrkomusikaliskt tillval. Det andra alternativet består av ut-
poäng
avse
kyrkomusikaliskt
tillval.
Det
andra
alternativet
består
av
ut-
bildning till instrumentallärare och kantor vid högskolans musiklärarlinje
bildning
till
instrumentallärare
och
kantor
vid
högskolans
musiklärarlinje
med inriktning mot verksamhet som instrumental- och ensembleledarpeda-
med
inriktning
mot
verksamhet
som
instrumental-
och
ensembleledarpeda-
gog. Utbildningen omfattar 160 poäng varav minst 30 poäng bör avse
gog.
Utbildningen
omfattar
160
poäng
varav
minst
30
poäng
bör
avse
kyrkomusikaliskt tillval. Dessa utbildningar bör kunna ges i Stockholm,
kyrkomusikaliskt
tillval.
Dessa
utbildningar
bör
kunna
ges
i
Stockholm,
Göteborg, Malmö och Piteå.
Göteborg,
Malmö
och
Piteå.
För framtiden finns ett behov av en expertgrupp som kan fungera som
För framtiden finns ett behov av en expertgrupp som kan fungera som
För
framtiden
finns
ett
behov
av
en
expertgrupp
som
kan
fungera
som
samarbetsorgan för frågor rörande kyrkomusikerutbildningen. Andra upp-.
samarbetsorgan för frågor rörande kyrkomusikerutbildningen. Andra upp-.
samarbetsorgan för frågor rörande kyrkomusikerutbildningen. Andra upp-.
samarbetsorgan
för
frågor
rörande
kyrkomusikerutbildningen.
Andra
upp-.
gifter för gruppen blir bl. a. att organisera examinationen av kantorer och att behandla frågor som gäller dimensioneringen av den lägre kyrkomusi- kerutbildningen. Expertgruppen bör knytas till universitets- och högskole- ämbetet. ' . Övrig utbildning i anslutning till kyrkomusikalisk verksamhet bör främst ses som en inomkyrklig angelägenhet. Initiativen bör ankomma på Svens- ka kyrkans nämnd för undervisning och utbildning. huvudmännen för diakonal utbildning och de kyrkliga folkhögskolorna.
gifter för gruppen blir bl. a. att organisera examinationen av kantorer och att behandla frågor som gäller dimensioneringen av den lägre kyrkomusi- kerutbildningen. Expertgruppen bör knytas till universitets- och högskole- ämbetet. ' .
gifter för gruppen blir bl. a. att organisera examinationen av kantorer och
gifter
för
gruppen
blir
bl.
a.
att
organisera
examinationen
av
kantorer
och
att behandla frågor som gäller dimensioneringen av den lägre kyrkomusi-
att
behandla
frågor
som
gäller
dimensioneringen
av
den
lägre
kyrkomusi-
kerutbildningen. Expertgruppen bör knytas till universitets- och högskole-
kerutbildningen.
Expertgruppen
bör
knytas
till
universitets-
och
högskole-
ämbetet. ' .
ämbetet.
'
.
Övrig utbildning i anslutning till kyrkomusikalisk verksamhet bör främst ses som en inomkyrklig angelägenhet. Initiativen bör ankomma på Svens- ka kyrkans nämnd för undervisning och utbildning. huvudmännen för diakonal utbildning och de kyrkliga folkhögskolorna.
Övrig utbildning i anslutning till kyrkomusikalisk verksamhet bör främst
Övrig
utbildning
i
anslutning
till
kyrkomusikalisk
verksamhet
bör
främst
ses som en inomkyrklig angelägenhet. Initiativen bör ankomma på Svens-
ses
som
en
inomkyrklig
angelägenhet.
Initiativen
bör
ankomma
på
Svens-
ka kyrkans nämnd för undervisning och utbildning. huvudmännen för
ka
kyrkans
nämnd
för
undervisning
och
utbildning.
huvudmännen
för
diakonal utbildning och de kyrkliga folkhögskolorna.
diakonal
utbildning
och
de
kyrkliga
folkhögskolorna.
Kostnader
Kostnader
Kostnader
Kostnader
Kyrkomusikcrutredningens förslag innebär genomgripande förändringar av organisationen av kyrkomusikernas verksamhet. Förslagen anger grun- derna för verksamheten och tjänsteorganisationen men pekar av naturliga skäl inte i detalj på utformningen i dessa hänseenden i olika pastorat. Man måste räkna med en viss tidsåtgång innan förändringarna är genomförda fullt ut i hela landet. Med dessa utgångspunkter är det inte möjligt att göra detaljerade beräkningar av kostnaderna för den nya organisationen. Utred- ningens kostnadsövervägandcn måste därför grundas på uppskattningar. Utredningen föreslår att pastoraten i regel skall vara den minsta enheten för kyrkomusikalisk verksamhet. Detta bör betyda både förenklingar och besparingar, särskilt som pastoraten redan står för lön m.m. åt kyrkomusi-
Kyrkomusikcrutredningens förslag innebär genomgripande förändringar av organisationen av kyrkomusikernas verksamhet. Förslagen anger grun- derna för verksamheten och tjänsteorganisationen men pekar av naturliga skäl inte i detalj på utformningen i dessa hänseenden i olika pastorat. Man måste räkna med en viss tidsåtgång innan förändringarna är genomförda fullt ut i hela landet. Med dessa utgångspunkter är det inte möjligt att göra detaljerade beräkningar av kostnaderna för den nya organisationen. Utred- ningens kostnadsövervägandcn måste därför grundas på uppskattningar. Utredningen föreslår att pastoraten i regel skall vara den minsta enheten för kyrkomusikalisk verksamhet. Detta bör betyda både förenklingar och besparingar, särskilt som pastoraten redan står för lön m.m. åt kyrkomusi-
Kyrkomusikcrutredningens förslag innebär genomgripande förändringar
Kyrkomusikcrutredningens
förslag
innebär
genomgripande
förändringar
av organisationen av kyrkomusikernas verksamhet. Förslagen anger grun-
av
organisationen
av
kyrkomusikernas
verksamhet.
Förslagen
anger
grun-
derna för verksamheten och tjänsteorganisationen men pekar av naturliga
derna
för
verksamheten
och
tjänsteorganisationen
men
pekar
av
naturliga
skäl inte i detalj på utformningen i dessa hänseenden i olika pastorat. Man
skäl
inte
i
detalj
på
utformningen
i
dessa
hänseenden
i
olika
pastorat.
Man
måste räkna med en viss tidsåtgång innan förändringarna är genomförda
måste
räkna
med
en
viss
tidsåtgång
innan
förändringarna
är
genomförda
fullt ut i hela landet. Med dessa utgångspunkter är det inte möjligt att göra
fullt
ut
i
hela
landet.
Med
dessa
utgångspunkter
är
det
inte
möjligt
att
göra
detaljerade beräkningar av kostnaderna för den nya organisationen. Utred-
detaljerade
beräkningar
av
kostnaderna
för
den
nya
organisationen.
Utred-
ningens kostnadsövervägandcn måste därför grundas på uppskattningar.
ningens
kostnadsövervägandcn
måste
därför
grundas
på
uppskattningar.
Utredningen föreslår att pastoraten i regel skall vara den minsta enheten
Utredningen
föreslår
att
pastoraten
i
regel
skall
vara
den
minsta
enheten
för kyrkomusikalisk verksamhet. Detta bör betyda både förenklingar och
för
kyrkomusikalisk
verksamhet.
Detta
bör
betyda
både
förenklingar
och
besparingar, särskilt som pastoraten redan står för lön m.m. åt kyrkomusi-
besparingar,
särskilt
som
pastoraten
redan
står
för
lön
m.m.
åt
kyrkomusi-
Prop.
1987/88:
144
Bilaga 1
Bilaga 1
Bilaga 1
Bilaga
1
68
68
68
68
kerna. Domkyrkopastoraten befrias från de kostnadersom nu är förenade Prop. 1987/88: 144 med domkyrkoorganisternas uppgifter enligt 18 & KMF. Bilaga 1 Utredningens förslag till ny tjänsteorganisation innebär förenklingar. Genom att kyrkomusikertjänsterna inte längre skall vara statligt reglerade upphör statens arbetsgivarverks befattning med dem. Uppgifterna övertas av Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund samt pastoraten. vilka alltså kan få vidkännas en viss ökning av sina administrationskostna- der. Möjligheterna att — totalt sett över den kyrkokommunala sidan — hålla dessa kostnader inom nuvarande ramar torde dock vara goda. Kostnaderna för kyrkomusikerna avseende löner m.m. kan — trots de kvalitetshöjningar som förslagen medför — hållas inom oförändrade ramar i den nya organisationen. Utredningens förslag angående stiftsplanet innebär bl. a'. nya tjänster för stiftsmusikcr. Kostnaderna för dessa tjänster kan hållas inom det utrymme som erhålls genom att stiftsstyrelsernas åligganden i fråga om den kyrko- musikaliska verksamheten blir av avsevärt mindre omfattning än de nuva- rande domkapitlens arbetsuppgifter på detta område. En viss omfördelning ' av kostnader från statsverket till de kyrkliga kommunerna följer av utred- ningens förslag. De effektivitetsvinster som kan förutses på det kyrkokom- munala området medverkar till att kostnaderna för stiftsmusikerna inte innebär en ökad belastning för det allmänna. Regeringens och statens arbetsgivarverks befattning med kyrkomusiker- ärenden upphör genom utredningens förslag. Detta leder till' besparingar. Svenska kyrkans centralstyrelse får vidkännas vissa ökade kostnader. Den nya 80-poängsutbildningen av kantorer, den nya expertgruppen för ' utbildningsfrågor och examination av kantorer vid folkhögskola kommer att öka kostnaderna. De statliga sommarkurserna skall försvinna. vilket ger utrymme för kostnadsökningarna. Utbildningen vid högskola av kanto- rer med inriktning på kombinationstjänst kan hållas inom oförändrade . . kostnadsramar. Detsamma gäller övrig utbildning av kantorer. I det övergangsskede då den nya organisationen byggs upp måste medel beräknas för pedagogiska kurser — statliga sommarkurser — för kyrkokan- torer. Under denna tid — och när 80-poängsutbildningen av kantorer samtidigt fungerar i full omfattning — är det därför sannolikt att de totala kostnaderna för den lägre kyrkomusikerutbildningen kommer att överstiga de statliga kostnaderna för samtliga sommarkurser. Utredningen vill.dock betona att på längre sikt. då de övergångsvis anordnade sommarkurserna- inte längre behövs-, kan utbildningskostnaderna hållas inom oförändrade ramar. . Sammanfattningsvis anser utredningen att de totala kostnaderna för den kyrkomusikaliska verksamheten på kort sikt kommer att öka något. På längre sikt kommer det att vara möjligt att göra besparingar. 69
kerna. Domkyrkopastoraten befrias från de kostnadersom nu är förenade Prop. 1987/88: 144 med domkyrkoorganisternas uppgifter enligt 18 & KMF. Bilaga 1 Utredningens förslag till ny tjänsteorganisation innebär förenklingar. Genom att kyrkomusikertjänsterna inte längre skall vara statligt reglerade upphör statens arbetsgivarverks befattning med dem. Uppgifterna övertas av Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund samt pastoraten. vilka alltså kan få vidkännas en viss ökning av sina administrationskostna- der. Möjligheterna att — totalt sett över den kyrkokommunala sidan — hålla dessa kostnader inom nuvarande ramar torde dock vara goda. Kostnaderna för kyrkomusikerna avseende löner m.m. kan — trots de kvalitetshöjningar som förslagen medför — hållas inom oförändrade ramar i den nya organisationen. Utredningens förslag angående stiftsplanet innebär bl. a'. nya tjänster för stiftsmusikcr. Kostnaderna för dessa tjänster kan hållas inom det utrymme som erhålls genom att stiftsstyrelsernas åligganden i fråga om den kyrko- musikaliska verksamheten blir av avsevärt mindre omfattning än de nuva- rande domkapitlens arbetsuppgifter på detta område. En viss omfördelning ' av kostnader från statsverket till de kyrkliga kommunerna följer av utred- ningens förslag. De effektivitetsvinster som kan förutses på det kyrkokom- munala området medverkar till att kostnaderna för stiftsmusikerna inte innebär en ökad belastning för det allmänna. Regeringens och statens arbetsgivarverks befattning med kyrkomusiker- ärenden upphör genom utredningens förslag. Detta leder till' besparingar. Svenska kyrkans centralstyrelse får vidkännas vissa ökade kostnader. Den nya 80-poängsutbildningen av kantorer, den nya expertgruppen för ' utbildningsfrågor och examination av kantorer vid folkhögskola kommer att öka kostnaderna. De statliga sommarkurserna skall försvinna. vilket ger utrymme för kostnadsökningarna. Utbildningen vid högskola av kanto- rer med inriktning på kombinationstjänst kan hållas inom oförändrade . . kostnadsramar. Detsamma gäller övrig utbildning av kantorer. I det övergangsskede då den nya organisationen byggs upp måste medel beräknas för pedagogiska kurser — statliga sommarkurser — för kyrkokan- torer. Under denna tid — och när 80-poängsutbildningen av kantorer samtidigt fungerar i full omfattning — är det därför sannolikt att de totala kostnaderna för den lägre kyrkomusikerutbildningen kommer att överstiga de statliga kostnaderna för samtliga sommarkurser. Utredningen vill.dock betona att på längre sikt. då de övergångsvis anordnade sommarkurserna- inte längre behövs-, kan utbildningskostnaderna hållas inom oförändrade ramar. . Sammanfattningsvis anser utredningen att de totala kostnaderna för den kyrkomusikaliska verksamheten på kort sikt kommer att öka något. På längre sikt kommer det att vara möjligt att göra besparingar.
kerna. Domkyrkopastoraten befrias från de kostnadersom nu är förenade Prop. 1987/88: 144 med domkyrkoorganisternas uppgifter enligt 18 & KMF. Bilaga 1
kerna. Domkyrkopastoraten befrias från de kostnadersom nu är förenade Prop. 1987/88: 144
kerna.
Domkyrkopastoraten
befrias
från
de
kostnadersom
nu
är
förenade
Prop.
1987/88:
144
med domkyrkoorganisternas uppgifter enligt 18 & KMF. Bilaga 1
med
domkyrkoorganisternas
uppgifter
enligt
18
&
KMF.
Bilaga
1
Utredningens förslag till ny tjänsteorganisation innebär förenklingar. Genom att kyrkomusikertjänsterna inte längre skall vara statligt reglerade upphör statens arbetsgivarverks befattning med dem. Uppgifterna övertas av Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund samt pastoraten. vilka alltså kan få vidkännas en viss ökning av sina administrationskostna- der. Möjligheterna att — totalt sett över den kyrkokommunala sidan — hålla dessa kostnader inom nuvarande ramar torde dock vara goda.
Utredningens förslag till ny tjänsteorganisation innebär förenklingar.
Utredningens
förslag
till
ny
tjänsteorganisation
innebär
förenklingar.
Genom att kyrkomusikertjänsterna inte längre skall vara statligt reglerade
Genom
att
kyrkomusikertjänsterna
inte
längre
skall
vara
statligt
reglerade
upphör statens arbetsgivarverks befattning med dem. Uppgifterna övertas
upphör
statens
arbetsgivarverks
befattning
med
dem.
Uppgifterna
övertas
av Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund samt pastoraten.
av
Svenska
kyrkans
församlings-
och
pastoratsförbund
samt
pastoraten.
vilka alltså kan få vidkännas en viss ökning av sina administrationskostna-
vilka
alltså
kan
få
vidkännas
en
viss
ökning
av
sina
administrationskostna-
der. Möjligheterna att — totalt sett över den kyrkokommunala sidan —
der.
Möjligheterna
att
—
totalt
sett
över
den
kyrkokommunala
sidan
—
hålla dessa kostnader inom nuvarande ramar torde dock vara goda.
hålla
dessa
kostnader
inom
nuvarande
ramar
torde
dock
vara
goda.
Kostnaderna för kyrkomusikerna avseende löner m.m. kan — trots de kvalitetshöjningar som förslagen medför — hållas inom oförändrade ramar i den nya organisationen.
Kostnaderna för kyrkomusikerna avseende löner m.m. kan — trots de
Kostnaderna
för
kyrkomusikerna
avseende
löner
m.m.
kan
—
trots
de
kvalitetshöjningar som förslagen medför — hållas inom oförändrade ramar
kvalitetshöjningar
som
förslagen
medför
—
hållas
inom
oförändrade
ramar
i den nya organisationen.
i
den
nya
organisationen.
Utredningens förslag angående stiftsplanet innebär bl. a'. nya tjänster för stiftsmusikcr. Kostnaderna för dessa tjänster kan hållas inom det utrymme som erhålls genom att stiftsstyrelsernas åligganden i fråga om den kyrko- musikaliska verksamheten blir av avsevärt mindre omfattning än de nuva- rande domkapitlens arbetsuppgifter på detta område. En viss omfördelning ' av kostnader från statsverket till de kyrkliga kommunerna följer av utred- ningens förslag. De effektivitetsvinster som kan förutses på det kyrkokom- munala området medverkar till att kostnaderna för stiftsmusikerna inte innebär en ökad belastning för det allmänna.
Utredningens förslag angående stiftsplanet innebär bl. a'. nya tjänster för
Utredningens
förslag
angående
stiftsplanet
innebär
bl.
a'.
nya
tjänster
för
stiftsmusikcr. Kostnaderna för dessa tjänster kan hållas inom det utrymme
stiftsmusikcr.
Kostnaderna
för
dessa
tjänster
kan
hållas
inom
det
utrymme
som erhålls genom att stiftsstyrelsernas åligganden i fråga om den kyrko-
som
erhålls
genom
att
stiftsstyrelsernas
åligganden
i
fråga
om
den
kyrko-
musikaliska verksamheten blir av avsevärt mindre omfattning än de nuva-
musikaliska
verksamheten
blir
av
avsevärt
mindre
omfattning
än
de
nuva-
rande domkapitlens arbetsuppgifter på detta område. En viss omfördelning '
rande
domkapitlens
arbetsuppgifter
på
detta
område.
En
viss
omfördelning
'
av kostnader från statsverket till de kyrkliga kommunerna följer av utred-
av
kostnader
från
statsverket
till
de
kyrkliga
kommunerna
följer
av
utred-
ningens förslag. De effektivitetsvinster som kan förutses på det kyrkokom-
ningens
förslag.
De
effektivitetsvinster
som
kan
förutses
på
det
kyrkokom-
munala området medverkar till att kostnaderna för stiftsmusikerna inte
munala
området
medverkar
till
att
kostnaderna
för
stiftsmusikerna
inte
innebär en ökad belastning för det allmänna.
innebär
en
ökad
belastning
för
det
allmänna.
Regeringens och statens arbetsgivarverks befattning med kyrkomusiker- ärenden upphör genom utredningens förslag. Detta leder till' besparingar. Svenska kyrkans centralstyrelse får vidkännas vissa ökade kostnader.
Regeringens och statens arbetsgivarverks befattning med kyrkomusiker-
Regeringens
och
statens
arbetsgivarverks
befattning
med
kyrkomusiker-
ärenden upphör genom utredningens förslag. Detta leder till' besparingar.
ärenden
upphör
genom
utredningens
förslag.
Detta
leder
till'
besparingar.
Svenska kyrkans centralstyrelse får vidkännas vissa ökade kostnader.
Svenska
kyrkans
centralstyrelse
får
vidkännas
vissa
ökade
kostnader.
Den nya 80-poängsutbildningen av kantorer, den nya expertgruppen för ' utbildningsfrågor och examination av kantorer vid folkhögskola kommer att öka kostnaderna. De statliga sommarkurserna skall försvinna. vilket ger utrymme för kostnadsökningarna. Utbildningen vid högskola av kanto- rer med inriktning på kombinationstjänst kan hållas inom oförändrade . . kostnadsramar. Detsamma gäller övrig utbildning av kantorer.
Den nya 80-poängsutbildningen av kantorer, den nya expertgruppen för '
Den
nya
80-poängsutbildningen
av
kantorer,
den
nya
expertgruppen
för
'
utbildningsfrågor och examination av kantorer vid folkhögskola kommer
utbildningsfrågor
och
examination
av
kantorer
vid
folkhögskola
kommer
att öka kostnaderna. De statliga sommarkurserna skall försvinna. vilket
att
öka
kostnaderna.
De
statliga
sommarkurserna
skall
försvinna.
vilket
ger utrymme för kostnadsökningarna. Utbildningen vid högskola av kanto-
ger
utrymme
för
kostnadsökningarna.
Utbildningen
vid
högskola
av
kanto-
rer med inriktning på kombinationstjänst kan hållas inom oförändrade . .
rer
med
inriktning
på
kombinationstjänst
kan
hållas
inom
oförändrade
.
.
kostnadsramar. Detsamma gäller övrig utbildning av kantorer.
kostnadsramar.
Detsamma
gäller
övrig
utbildning
av
kantorer.
I det övergangsskede då den nya organisationen byggs upp måste medel beräknas för pedagogiska kurser — statliga sommarkurser — för kyrkokan- torer. Under denna tid — och när 80-poängsutbildningen av kantorer samtidigt fungerar i full omfattning — är det därför sannolikt att de totala kostnaderna för den lägre kyrkomusikerutbildningen kommer att överstiga de statliga kostnaderna för samtliga sommarkurser. Utredningen vill.dock betona att på längre sikt. då de övergångsvis anordnade sommarkurserna- inte längre behövs-, kan utbildningskostnaderna hållas inom oförändrade ramar. .
I det övergangsskede då den nya organisationen byggs upp måste medel
I
det
övergangsskede
då
den
nya
organisationen
byggs
upp
måste
medel
beräknas för pedagogiska kurser — statliga sommarkurser — för kyrkokan-
beräknas
för
pedagogiska
kurser
—
statliga
sommarkurser
—
för
kyrkokan-
torer. Under denna tid — och när 80-poängsutbildningen av kantorer
torer.
Under
denna
tid
—
och
när
80-poängsutbildningen
av
kantorer
samtidigt fungerar i full omfattning — är det därför sannolikt att de totala
samtidigt
fungerar
i
full
omfattning
—
är
det
därför
sannolikt
att
de
totala
kostnaderna för den lägre kyrkomusikerutbildningen kommer att överstiga
kostnaderna
för
den
lägre
kyrkomusikerutbildningen
kommer
att
överstiga
de statliga kostnaderna för samtliga sommarkurser. Utredningen vill.dock
de
statliga
kostnaderna
för
samtliga
sommarkurser.
Utredningen
vill.dock
betona att på längre sikt. då de övergångsvis anordnade sommarkurserna-
betona
att
på
längre
sikt.
då
de
övergångsvis
anordnade
sommarkurserna-
inte längre behövs-, kan utbildningskostnaderna hållas inom oförändrade
inte
längre
behövs-,
kan
utbildningskostnaderna
hållas
inom
oförändrade
ramar. .
ramar.
.
Sammanfattningsvis anser utredningen att de totala kostnaderna för den kyrkomusikaliska verksamheten på kort sikt kommer att öka något. På längre sikt kommer det att vara möjligt att göra besparingar.
Sammanfattningsvis anser utredningen att de totala kostnaderna för den
Sammanfattningsvis
anser
utredningen
att
de
totala
kostnaderna
för
den
kyrkomusikaliska verksamheten på kort sikt kommer att öka något. På
kyrkomusikaliska
verksamheten
på
kort
sikt
kommer
att
öka
något.
På
längre sikt kommer det att vara möjligt att göra besparingar.
längre
sikt
kommer
det
att
vara
möjligt
att
göra
besparingar.
69
69
69
69
Lagförslag i betänkandet (SOU 1985 :55) Prop- l987/881l44 Musiken i svenska kyrkan Bilaga 2 Förslag till Lag (0000:0000) om kyrkomusikalisk verksamhet i svenska kyrkan ' Enligt riksdagens beslut föreskrivs följande. l & Pastoraten skall handha den kyrkomusikaliska verksamheten i för- samlingarna. 2 5 För kyrkomusikalisk verksamhet skall det finnas kyrkomusiker. Kyrkomusiker skall anställas som organist eller som kantor. I pastoratet ' med domkyrkoförsamling skall det finnas en anställning som domkyrkoor- ganist. I stället för att kyrkomusiker anställs får de kyrkomusikaliska uppgifter- na enligt första stycket fullgöras som fyllnadstjänstgöring av lärare enligt föreskrifter som regeringen meddelar eller av annan som är behörig att anställas för uppgifterna. . Om den kyrkomusikaliska verksamheten har mycket begränsad omfatt- ning eller om det finns andra särskilda skäl får de kyrkomusikaliska uppgif- terna fullgöras av annan person än som avses i första eller andra stycket. 3 5 För särskilda kyrkomusikaliska uppgifter får det finnas andra anställ- da på vilka denna lag inte tillämpas. 4 & Stiftsstyrelsen skall följa och aktivt främja utvecklingen av den kyr- komusikaliska verksamheten i stiftet. l-los stiftssamfälligheten skall det för dessa angelägenheter finnas en stiftsmusikcr. . Pastoratskyrkorådet och kyrkoherden har den omedelbara tillsynen. över den kyrkomusikaliska verksamheten. 1 flerförsamlingspastorat som inte har pastoratskyrkoråd handhas tillsynen av ett gemensamt kyrkoråd och kyrkoherden. S 5 Stiftsstyrelsen skall fastställa minimum för omfattningen av den kyr- komusikaliska verksamheten i varje pastorat. Stiftsstyrelsen skall även fastställa den kyrkomusikaliska behörighet som lägst skall krävas av den eller dem som skall fullgöra de kyrkomusikaliska uppgifterna i pastoratet. Pastoraten skall. efter hörande av församlingskyrkoråden, lämna förslag till stiftsstyrelsen 1 de nu angivna hänseendena. Stiftsstyrelsens beslut enligt första stycket kan omprövas när stiftssty- relsen eller pastoratet linner skäl till det. 6 & Behörig att anställas som organist. domkyrkoorganist och stiftsmusi- ker är den som har avlagt organistexamen och som är lämplig för anställ- ningen. Detsamma gäller den som uppfyller behörighetsvillkoren enligt äldre bestämmelser för en tjänst som ordinarie eller extra ordinarie orga- nist. . ' - . 70
Lagförslag i betänkandet (SOU 1985 :55) Prop- l987/881l44 Musiken i svenska kyrkan Bilaga 2
Lagförslag i betänkandet (SOU 1985 :55) Prop- l987/881l44 Musiken i svenska kyrkan Bilaga 2
Lagförslag i betänkandet (SOU 1985 :55) Prop- l987/881l44
Lagförslag
i
betänkandet
(SOU
1985
:55)
Prop-
l987/881l44
Musiken i svenska kyrkan Bilaga 2
Musiken
i
svenska
kyrkan
Bilaga
2
Förslag till
Förslag till
Förslag till
Förslag
till
Lag (0000:0000) om kyrkomusikalisk verksamhet i svenska kyrkan '
Lag (0000:0000) om kyrkomusikalisk verksamhet i svenska kyrkan '
Lag (0000:0000) om kyrkomusikalisk verksamhet i svenska
Lag
om
kyrkomusikalisk
verksamhet
i
svenska
kyrkan '
kyrkan
'
Enligt riksdagens beslut föreskrivs följande.
Enligt riksdagens beslut föreskrivs följande.
Enligt riksdagens beslut föreskrivs följande.
Enligt
riksdagens
beslut
föreskrivs
följande.
l & Pastoraten skall handha den kyrkomusikaliska verksamheten i för- samlingarna.
l & Pastoraten skall handha den kyrkomusikaliska verksamheten i för- samlingarna.
l & Pastoraten skall handha den kyrkomusikaliska verksamheten i för-
l
&
Pastoraten
skall
handha
den
kyrkomusikaliska
verksamheten
i
för-
samlingarna.
samlingarna.
2 5 För kyrkomusikalisk verksamhet skall det finnas kyrkomusiker. Kyrkomusiker skall anställas som organist eller som kantor. I pastoratet ' med domkyrkoförsamling skall det finnas en anställning som domkyrkoor- ganist. I stället för att kyrkomusiker anställs får de kyrkomusikaliska uppgifter- na enligt första stycket fullgöras som fyllnadstjänstgöring av lärare enligt föreskrifter som regeringen meddelar eller av annan som är behörig att anställas för uppgifterna. . Om den kyrkomusikaliska verksamheten har mycket begränsad omfatt- ning eller om det finns andra särskilda skäl får de kyrkomusikaliska uppgif- terna fullgöras av annan person än som avses i första eller andra stycket.
2 5 För kyrkomusikalisk verksamhet skall det finnas kyrkomusiker. Kyrkomusiker skall anställas som organist eller som kantor. I pastoratet ' med domkyrkoförsamling skall det finnas en anställning som domkyrkoor- ganist.
2 5 För kyrkomusikalisk verksamhet skall det finnas kyrkomusiker.
2
5
För
kyrkomusikalisk
verksamhet
skall
det
finnas
kyrkomusiker.
Kyrkomusiker skall anställas som organist eller som kantor. I pastoratet '
Kyrkomusiker
skall
anställas
som
organist
eller
som
kantor.
I
pastoratet
'
med domkyrkoförsamling skall det finnas en anställning som domkyrkoor-
med
domkyrkoförsamling
skall
det
finnas
en
anställning
som
domkyrkoor-
ganist.
ganist.
I stället för att kyrkomusiker anställs får de kyrkomusikaliska uppgifter- na enligt första stycket fullgöras som fyllnadstjänstgöring av lärare enligt föreskrifter som regeringen meddelar eller av annan som är behörig att anställas för uppgifterna. .
I stället för att kyrkomusiker anställs får de kyrkomusikaliska uppgifter-
I
stället
för
att
kyrkomusiker
anställs
får
de
kyrkomusikaliska
uppgifter-
na enligt första stycket fullgöras som fyllnadstjänstgöring av lärare enligt
na
enligt
första
stycket
fullgöras
som
fyllnadstjänstgöring
av
lärare
enligt
föreskrifter som regeringen meddelar eller av annan som är behörig att
föreskrifter
som
regeringen
meddelar
eller
av
annan
som
är
behörig
att
anställas för uppgifterna. .
anställas
för
uppgifterna.
.
Om den kyrkomusikaliska verksamheten har mycket begränsad omfatt- ning eller om det finns andra särskilda skäl får de kyrkomusikaliska uppgif- terna fullgöras av annan person än som avses i första eller andra stycket.
Om den kyrkomusikaliska verksamheten har mycket begränsad omfatt-
Om
den
kyrkomusikaliska
verksamheten
har
mycket
begränsad
omfatt-
ning eller om det finns andra särskilda skäl får de kyrkomusikaliska uppgif-
ning
eller
om
det
finns
andra
särskilda
skäl
får
de
kyrkomusikaliska
uppgif-
terna fullgöras av annan person än som avses i första eller andra stycket.
terna
fullgöras
av
annan
person
än
som
avses
i
första
eller
andra
stycket.
3 5 För särskilda kyrkomusikaliska uppgifter får det finnas andra anställ- da på vilka denna lag inte tillämpas.
3 5 För särskilda kyrkomusikaliska uppgifter får det finnas andra anställ- da på vilka denna lag inte tillämpas.
3 5 För särskilda kyrkomusikaliska uppgifter får det finnas andra anställ-
3
5
För
särskilda
kyrkomusikaliska
uppgifter
får
det
finnas
andra
anställ-
da på vilka denna lag inte tillämpas.
da
på
vilka
denna
lag
inte
tillämpas.
4 & Stiftsstyrelsen skall följa och aktivt främja utvecklingen av den kyr- komusikaliska verksamheten i stiftet. l-los stiftssamfälligheten skall det för dessa angelägenheter finnas en stiftsmusikcr. . Pastoratskyrkorådet och kyrkoherden har den omedelbara tillsynen. över den kyrkomusikaliska verksamheten. 1 flerförsamlingspastorat som inte har pastoratskyrkoråd handhas tillsynen av ett gemensamt kyrkoråd och kyrkoherden.
4 & Stiftsstyrelsen skall följa och aktivt främja utvecklingen av den kyr- komusikaliska verksamheten i stiftet. l-los stiftssamfälligheten skall det för dessa angelägenheter finnas en stiftsmusikcr. .
4 & Stiftsstyrelsen skall följa och aktivt främja utvecklingen av den kyr-
4
&
Stiftsstyrelsen
skall
följa
och
aktivt
främja
utvecklingen
av
den
kyr-
komusikaliska verksamheten i stiftet. l-los stiftssamfälligheten skall det för
komusikaliska
verksamheten
i
stiftet.
l-los
stiftssamfälligheten
skall
det
för
dessa angelägenheter finnas en stiftsmusikcr. .
dessa
angelägenheter
finnas
en
stiftsmusikcr.
.
Pastoratskyrkorådet och kyrkoherden har den omedelbara tillsynen. över den kyrkomusikaliska verksamheten. 1 flerförsamlingspastorat som inte har pastoratskyrkoråd handhas tillsynen av ett gemensamt kyrkoråd och kyrkoherden.
Pastoratskyrkorådet och kyrkoherden har den omedelbara tillsynen.
Pastoratskyrkorådet
och
kyrkoherden
har
den
omedelbara
tillsynen.
över den kyrkomusikaliska verksamheten. 1 flerförsamlingspastorat som
över
den
kyrkomusikaliska
verksamheten.
1
flerförsamlingspastorat
som
inte har pastoratskyrkoråd handhas tillsynen av ett gemensamt kyrkoråd
inte
har
pastoratskyrkoråd
handhas
tillsynen
av
ett
gemensamt
kyrkoråd
och kyrkoherden.
och
kyrkoherden.
S 5 Stiftsstyrelsen skall fastställa minimum för omfattningen av den kyr- komusikaliska verksamheten i varje pastorat. Stiftsstyrelsen skall även fastställa den kyrkomusikaliska behörighet som lägst skall krävas av den eller dem som skall fullgöra de kyrkomusikaliska uppgifterna i pastoratet. Pastoraten skall. efter hörande av församlingskyrkoråden, lämna förslag till stiftsstyrelsen 1 de nu angivna hänseendena. Stiftsstyrelsens beslut enligt första stycket kan omprövas när stiftssty- relsen eller pastoratet linner skäl till det.
S 5 Stiftsstyrelsen skall fastställa minimum för omfattningen av den kyr- komusikaliska verksamheten i varje pastorat. Stiftsstyrelsen skall även fastställa den kyrkomusikaliska behörighet som lägst skall krävas av den eller dem som skall fullgöra de kyrkomusikaliska uppgifterna i pastoratet. Pastoraten skall. efter hörande av församlingskyrkoråden, lämna förslag till stiftsstyrelsen 1 de nu angivna hänseendena.
S 5 Stiftsstyrelsen skall fastställa minimum för omfattningen av den kyr-
S
5
Stiftsstyrelsen
skall
fastställa
minimum
för
omfattningen
av
den
kyr-
komusikaliska verksamheten i varje pastorat. Stiftsstyrelsen skall även
komusikaliska
verksamheten
i
varje
pastorat.
Stiftsstyrelsen
skall
även
fastställa den kyrkomusikaliska behörighet som lägst skall krävas av den
fastställa
den
kyrkomusikaliska
behörighet
som
lägst
skall
krävas
av
den
eller dem som skall fullgöra de kyrkomusikaliska uppgifterna i pastoratet.
eller
dem
som
skall
fullgöra
de
kyrkomusikaliska
uppgifterna
i
pastoratet.
Pastoraten skall. efter hörande av församlingskyrkoråden, lämna förslag
Pastoraten
skall.
efter
hörande
av
församlingskyrkoråden,
lämna
förslag
till stiftsstyrelsen 1 de nu angivna hänseendena.
till
stiftsstyrelsen
1
de
nu
angivna
hänseendena.
Stiftsstyrelsens beslut enligt första stycket kan omprövas när stiftssty- relsen eller pastoratet linner skäl till det.
Stiftsstyrelsens beslut enligt första stycket kan omprövas när stiftssty-
Stiftsstyrelsens
beslut
enligt
första
stycket
kan
omprövas
när
stiftssty-
relsen eller pastoratet linner skäl till det.
relsen
eller
pastoratet
linner
skäl
till
det.
6 & Behörig att anställas som organist. domkyrkoorganist och stiftsmusi- ker är den som har avlagt organistexamen och som är lämplig för anställ- ningen. Detsamma gäller den som uppfyller behörighetsvillkoren enligt äldre bestämmelser för en tjänst som ordinarie eller extra ordinarie orga-
6 & Behörig att anställas som organist. domkyrkoorganist och stiftsmusi- ker är den som har avlagt organistexamen och som är lämplig för anställ- ningen. Detsamma gäller den som uppfyller behörighetsvillkoren enligt äldre bestämmelser för en tjänst som ordinarie eller extra ordinarie orga-
6 & Behörig att anställas som organist. domkyrkoorganist och stiftsmusi-
6
&
Behörig
att
anställas
som
organist.
domkyrkoorganist
och
stiftsmusi-
ker är den som har avlagt organistexamen och som är lämplig för anställ-
ker
är
den
som
har
avlagt
organistexamen
och
som
är
lämplig
för
anställ-
ningen. Detsamma gäller den som uppfyller behörighetsvillkoren enligt
ningen.
Detsamma
gäller
den
som
uppfyller
behörighetsvillkoren
enligt
äldre bestämmelser för en tjänst som ordinarie eller extra ordinarie orga-
äldre
bestämmelser
för
en
tjänst
som
ordinarie
eller
extra
ordinarie
orga-
nist. . ' - . 70
nist. . ' - . 70
nist. . ' - . 70
nist.
.
'
-
.
70
7 ? Behörig att anställas som kantor är den som har avlagt organistexa- Prop. 1987/88: 144 men eller kantorsexamen och som är lämplig för anställningen. Detsamma Bilaga 2 gäller den som uppfyller behörighetsvillkoren enligt äldre bestämmelser ' för en tjänst som ordinarie eller extra ordinarie organist. som extra ordina- rie kyrkokantor eller som skolkantor. 8 & Behörig för de kyrkomusikaliska uppgifterna enligt 2 & andra stycket är den som är behörig att anställas om organist enligt 6 få eller som kantor enligt 7 5. 9 5 Om det finns särskilda skäl får stiftsstyrelsen, efter hörande av kyrkoråd som sägs i 4 _5 andra stycket. förklara den som söker anställning enligt 2 & behörig för de kyrkomusikaliska uppgifterna. trots att han eller hon inte uppfyller fastställda krav på kyrkomusikalisk utbildning. 10 & Om en behörig kyrkomusiker inte kan anställas får annan kyrkomu- siker anställas. En sådan kyrkomusiker skall anställas tills vidare längst till viss tidpunkt. dock längst för två år. 11 & Stiftsstyrelsen skall inhämta yttrande över ansökningarna till an- ställning som stiftsmusiker från svenska kyrkans centralstyrelse. Pastorat skall ge kyrkoråden i berörda församlingar tillfälle till yttrande över ansökningarna till anställning enligt 2 &. Avser ansökningarna anställ- ning som domkyrkoorganist skall yttrande dessutom inhämtas från svens- ka kyrkans centralstyrelse. Om ctt pastorat begär det skall stiftsstyrelsen avge yttrande över ansök- ningarna till andra anställningar enligt 2 & än anställning som domkyrkoor- gamst. 12 & Stiftsstyrelsens beslut enligt 5 & får överklagas av pastoratet och beslut enligt 9 & sökanden genom besvär 'hos svenska kyrkans centralsty- relse. Centralstyrelsens beslut med anledning av sådana besvär får inte överklagas. ' . Denna lag träder i kraft den . Genom denna lag upphävs lagen (1974z275) om kyrkomusiker. . Om i lag eller annan författning förekommer hänvisning till föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i denna lag. tillämpas i stället den nya bestämmelsen. WIJ—- 4. För icke-territoriellt pastorat gäller denna lag om regeringen beslutar det. 5. Behörig enligt 7 5 att anställas som kantor är även den som har avlagt organist- och kantorsexamen samt innehaft en tjänst som kyrkomusiker med minst 40 procent av heltidsanställning i minst fem år. 71"
7 ? Behörig att anställas som kantor är den som har avlagt organistexa- Prop. 1987/88: 144 men eller kantorsexamen och som är lämplig för anställningen. Detsamma Bilaga 2 gäller den som uppfyller behörighetsvillkoren enligt äldre bestämmelser ' för en tjänst som ordinarie eller extra ordinarie organist. som extra ordina- rie kyrkokantor eller som skolkantor.
7 ? Behörig att anställas som kantor är den som har avlagt organistexa- Prop. 1987/88: 144 men eller kantorsexamen och som är lämplig för anställningen. Detsamma Bilaga 2
7 ? Behörig att anställas som kantor är den som har avlagt organistexa- Prop. 1987/88: 144
7
?
Behörig
att
anställas
som
kantor
är
den
som
har
avlagt
organistexa-
Prop.
1987/88:
144
men eller kantorsexamen och som är lämplig för anställningen. Detsamma Bilaga 2
men
eller
kantorsexamen
och
som
är
lämplig
för
anställningen.
Detsamma
Bilaga
2
gäller den som uppfyller behörighetsvillkoren enligt äldre bestämmelser '
gäller den som uppfyller behörighetsvillkoren enligt äldre bestämmelser '
gäller
den
som
uppfyller
behörighetsvillkoren
enligt
äldre
bestämmelser
'
för en tjänst som ordinarie eller extra ordinarie organist. som extra ordina-
för en tjänst som ordinarie eller extra ordinarie organist. som extra ordina-
för
en
tjänst
som
ordinarie
eller
extra
ordinarie
organist.
som
extra
ordina-
rie kyrkokantor eller som skolkantor.
rie kyrkokantor eller som skolkantor.
rie
kyrkokantor
eller
som
skolkantor.
8 & Behörig för de kyrkomusikaliska uppgifterna enligt 2 & andra stycket är den som är behörig att anställas om organist enligt 6 få eller som kantor enligt 7 5.
8 & Behörig för de kyrkomusikaliska uppgifterna enligt 2 & andra stycket är den som är behörig att anställas om organist enligt 6 få eller som kantor enligt 7 5.
8 & Behörig för de kyrkomusikaliska uppgifterna enligt 2 & andra stycket
8
&
Behörig
för
de
kyrkomusikaliska
uppgifterna
enligt
2
&
andra
stycket
är den som är behörig att anställas om organist enligt 6 få eller som kantor
är
den
som
är
behörig
att
anställas
om
organist
enligt
6
få
eller
som
kantor
enligt 7 5.
enligt
7
5.
9 5 Om det finns särskilda skäl får stiftsstyrelsen, efter hörande av kyrkoråd som sägs i 4 _5 andra stycket. förklara den som söker anställning enligt 2 & behörig för de kyrkomusikaliska uppgifterna. trots att han eller hon inte uppfyller fastställda krav på kyrkomusikalisk utbildning.
9 5 Om det finns särskilda skäl får stiftsstyrelsen, efter hörande av kyrkoråd som sägs i 4 _5 andra stycket. förklara den som söker anställning enligt 2 & behörig för de kyrkomusikaliska uppgifterna. trots att han eller hon inte uppfyller fastställda krav på kyrkomusikalisk utbildning.
9 5 Om det finns särskilda skäl får stiftsstyrelsen, efter hörande av
9
5
Om
det
finns
särskilda
skäl
får
stiftsstyrelsen,
efter
hörande
av
kyrkoråd som sägs i 4 _5 andra stycket. förklara den som söker anställning
kyrkoråd
som
sägs
i
4
_5
andra
stycket.
förklara
den
som
söker
anställning
enligt 2 & behörig för de kyrkomusikaliska uppgifterna. trots att han eller
enligt
2
&
behörig
för
de
kyrkomusikaliska
uppgifterna.
trots
att
han
eller
hon inte uppfyller fastställda krav på kyrkomusikalisk utbildning.
hon
inte
uppfyller
fastställda
krav
på
kyrkomusikalisk
utbildning.
10 & Om en behörig kyrkomusiker inte kan anställas får annan kyrkomu- siker anställas. En sådan kyrkomusiker skall anställas tills vidare längst till viss tidpunkt. dock längst för två år.
10 & Om en behörig kyrkomusiker inte kan anställas får annan kyrkomu- siker anställas. En sådan kyrkomusiker skall anställas tills vidare längst till viss tidpunkt. dock längst för två år.
10 & Om en behörig kyrkomusiker inte kan anställas får annan kyrkomu-
10
&
Om
en
behörig
kyrkomusiker
inte
kan
anställas
får
annan
kyrkomu-
siker anställas. En sådan kyrkomusiker skall anställas tills vidare längst till
siker
anställas.
En
sådan
kyrkomusiker
skall
anställas
tills
vidare
längst
till
viss tidpunkt. dock längst för två år.
viss
tidpunkt.
dock
längst
för
två
år.
11 & Stiftsstyrelsen skall inhämta yttrande över ansökningarna till an- ställning som stiftsmusiker från svenska kyrkans centralstyrelse. Pastorat skall ge kyrkoråden i berörda församlingar tillfälle till yttrande över ansökningarna till anställning enligt 2 &. Avser ansökningarna anställ- ning som domkyrkoorganist skall yttrande dessutom inhämtas från svens- ka kyrkans centralstyrelse. Om ctt pastorat begär det skall stiftsstyrelsen avge yttrande över ansök- ningarna till andra anställningar enligt 2 & än anställning som domkyrkoor- gamst.
11 & Stiftsstyrelsen skall inhämta yttrande över ansökningarna till an- ställning som stiftsmusiker från svenska kyrkans centralstyrelse.
11 & Stiftsstyrelsen skall inhämta yttrande över ansökningarna till an-
11
&
Stiftsstyrelsen
skall
inhämta
yttrande
över
ansökningarna
till
an-
ställning som stiftsmusiker från svenska kyrkans centralstyrelse.
ställning
som
stiftsmusiker
från
svenska
kyrkans
centralstyrelse.
Pastorat skall ge kyrkoråden i berörda församlingar tillfälle till yttrande över ansökningarna till anställning enligt 2 &. Avser ansökningarna anställ- ning som domkyrkoorganist skall yttrande dessutom inhämtas från svens- ka kyrkans centralstyrelse.
Pastorat skall ge kyrkoråden i berörda församlingar tillfälle till yttrande
Pastorat
skall
ge
kyrkoråden
i
berörda
församlingar
tillfälle
till
yttrande
över ansökningarna till anställning enligt 2 &. Avser ansökningarna anställ-
över
ansökningarna
till
anställning
enligt
2
&.
Avser
ansökningarna
anställ-
ning som domkyrkoorganist skall yttrande dessutom inhämtas från svens-
ning
som
domkyrkoorganist
skall
yttrande
dessutom
inhämtas
från
svens-
ka kyrkans centralstyrelse.
ka
kyrkans
centralstyrelse.
Om ctt pastorat begär det skall stiftsstyrelsen avge yttrande över ansök- ningarna till andra anställningar enligt 2 & än anställning som domkyrkoor- gamst.
Om ctt pastorat begär det skall stiftsstyrelsen avge yttrande över ansök-
Om
ctt
pastorat
begär
det
skall
stiftsstyrelsen
avge
yttrande
över
ansök-
ningarna till andra anställningar enligt 2 & än anställning som domkyrkoor-
ningarna
till
andra
anställningar
enligt
2
&
än
anställning
som
domkyrkoor-
gamst.
gamst.
12 & Stiftsstyrelsens beslut enligt 5 & får överklagas av pastoratet och beslut enligt 9 & sökanden genom besvär 'hos svenska kyrkans centralsty- relse. Centralstyrelsens beslut med anledning av sådana besvär får inte överklagas. '
12 & Stiftsstyrelsens beslut enligt 5 & får överklagas av pastoratet och beslut enligt 9 & sökanden genom besvär 'hos svenska kyrkans centralsty- relse. Centralstyrelsens beslut med anledning av sådana besvär får inte överklagas. '
12 & Stiftsstyrelsens beslut enligt 5 & får överklagas av pastoratet och
12
&
Stiftsstyrelsens
beslut
enligt
5
&
får
överklagas
av
pastoratet
och
beslut enligt 9 & sökanden genom besvär 'hos svenska kyrkans centralsty-
beslut
enligt
9
&
sökanden
genom
besvär
'hos
svenska
kyrkans
centralsty-
relse. Centralstyrelsens beslut med anledning av sådana besvär får inte
relse.
Centralstyrelsens
beslut
med
anledning
av
sådana
besvär
får
inte
överklagas. '
överklagas.
'
. Denna lag träder i kraft den . Genom denna lag upphävs lagen (1974z275) om kyrkomusiker. . Om i lag eller annan författning förekommer hänvisning till föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i denna lag. tillämpas i stället den nya bestämmelsen.
. Denna lag träder i kraft den
. Denna lag träder i kraft den
.
Denna
lag
träder
i
kraft
den
. Genom denna lag upphävs lagen (1974z275) om kyrkomusiker.
. Genom denna lag upphävs lagen (1974z275) om kyrkomusiker.
.
Genom
denna
lag
upphävs
lagen
(1974z275)
om
kyrkomusiker.
. Om i lag eller annan författning förekommer hänvisning till föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i denna lag. tillämpas i stället den nya bestämmelsen.
. Om i lag eller annan författning förekommer hänvisning till föreskrift
.
Om
i
lag
eller
annan
författning
förekommer
hänvisning
till
föreskrift
som har ersatts genom bestämmelse i denna lag. tillämpas i stället den nya
som
har
ersatts
genom
bestämmelse
i
denna
lag.
tillämpas
i
stället
den
nya
bestämmelsen.
bestämmelsen.
WIJ—-
WIJ—-
WIJ—-
WIJ—-
4. För icke-territoriellt pastorat gäller denna lag om regeringen beslutar det. 5. Behörig enligt 7 5 att anställas som kantor är även den som har avlagt organist- och kantorsexamen samt innehaft en tjänst som kyrkomusiker med minst 40 procent av heltidsanställning i minst fem år.
4. För icke-territoriellt pastorat gäller denna lag om regeringen beslutar det.
4. För icke-territoriellt pastorat gäller denna lag om regeringen beslutar
4.
För
icke-territoriellt
pastorat
gäller
denna
lag
om
regeringen
beslutar
det.
det.
5. Behörig enligt 7 5 att anställas som kantor är även den som har avlagt organist- och kantorsexamen samt innehaft en tjänst som kyrkomusiker med minst 40 procent av heltidsanställning i minst fem år.
5. Behörig enligt 7 5 att anställas som kantor är även den som har avlagt
5.
Behörig
enligt
7
5
att
anställas
som
kantor
är
även
den
som
har
avlagt
organist- och kantorsexamen samt innehaft en tjänst som kyrkomusiker
organist-
och
kantorsexamen
samt
innehaft
en
tjänst
som
kyrkomusiker
med minst 40 procent av heltidsanställning i minst fem år.
med
minst
40
procent
av
heltidsanställning
i
minst
fem
år.
71"
71"
71"
71"
Remissammanställning över kyrkomusikerutredningens Prop. 1987/88:144 betänkande (SOU l985:55) MUsiken i svenska kyrkan — Bilaga 3 framtida organisation och utbildning Efter remiss av betänkandet har yttranden kommit in från: Universitets- och högskoleämbetet Skolöverstyrelsen Statens kulturråd Kammarkollegiet Statens arbetsgivarverk Statens löne- och pensionsverk Kammarrätten i Jönköping . Länsskolnämnden i Östergötlands län Länsskolnämnden i Kronobergs län Länsskolnämnden i Malmöhus län Länsskolnämnden i Västerbottens län Domkapitlet i Uppsala Domkapitlet i Linköping Domkapitlet i Skara Domkapitlet i Strängnäs Domkapitlet i Västerås Domkapitlet i Växjö Domkapitlet i Lund Domkapitlet i Göteborg Domkapitlet i Karlstad Domkapitlet i Härnösand Domkapitlet i Luleå Domkapitlet i Visby Domkapitlet i Stockholm Svenska kyrkans centralstyrelse Musikaliska akademien Svenska kommunförbundet Linköpings kommun Falköpings kommun Örnsköldsviks kommun Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund LO TCO SACO/SR Oskarshamns folkhögskola Skara stifts folkhögskola Ingesunds musikhögskola Geijerskolan Mellansels folkhögskola Stiftelsen Stora Sköndal Pastoralinstitutet i Uppsala Kyrkomusikernas riksförbund Domkyrkoorganisternas förening 72
Remissammanställning över kyrkomusikerutredningens Prop. 1987/88:144 betänkande (SOU l985:55) MUsiken i svenska kyrkan — Bilaga 3 framtida organisation och utbildning
Remissammanställning över kyrkomusikerutredningens Prop. 1987/88:144 betänkande (SOU l985:55) MUsiken i svenska kyrkan — Bilaga 3 framtida organisation och utbildning
Remissammanställning över kyrkomusikerutredningens Prop. 1987/88:144
Remissammanställning
över
kyrkomusikerutredningens
Prop.
1987/88:144
betänkande (SOU l985:55) MUsiken i svenska kyrkan — Bilaga 3
betänkande
(SOU
l985:55)
MUsiken
i
svenska
kyrkan
—
Bilaga
3
framtida organisation och utbildning
framtida
organisation
och
utbildning
Efter remiss av betänkandet har yttranden kommit in från: Universitets- och högskoleämbetet Skolöverstyrelsen Statens kulturråd Kammarkollegiet Statens arbetsgivarverk Statens löne- och pensionsverk Kammarrätten i Jönköping . Länsskolnämnden i Östergötlands län Länsskolnämnden i Kronobergs län Länsskolnämnden i Malmöhus län Länsskolnämnden i Västerbottens län Domkapitlet i Uppsala Domkapitlet i Linköping Domkapitlet i Skara Domkapitlet i Strängnäs Domkapitlet i Västerås Domkapitlet i Växjö Domkapitlet i Lund Domkapitlet i Göteborg Domkapitlet i Karlstad Domkapitlet i Härnösand Domkapitlet i Luleå Domkapitlet i Visby Domkapitlet i Stockholm Svenska kyrkans centralstyrelse Musikaliska akademien Svenska kommunförbundet Linköpings kommun Falköpings kommun Örnsköldsviks kommun Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund LO TCO SACO/SR Oskarshamns folkhögskola Skara stifts folkhögskola Ingesunds musikhögskola Geijerskolan Mellansels folkhögskola Stiftelsen Stora Sköndal Pastoralinstitutet i Uppsala Kyrkomusikernas riksförbund Domkyrkoorganisternas förening 72
Efter remiss av betänkandet har yttranden kommit in från: Universitets- och högskoleämbetet Skolöverstyrelsen
Efter remiss av betänkandet har yttranden kommit in från:
Efter
remiss
av
betänkandet
har
yttranden
kommit
in
från:
Universitets- och högskoleämbetet
Universitets-
och
högskoleämbetet
Skolöverstyrelsen
Skolöverstyrelsen
Statens kulturråd
Statens kulturråd
Statens
kulturråd
Kammarkollegiet
Kammarkollegiet
Kammarkollegiet
Statens arbetsgivarverk
Statens arbetsgivarverk
Statens
arbetsgivarverk
Statens löne- och pensionsverk Kammarrätten i Jönköping . Länsskolnämnden i Östergötlands län Länsskolnämnden i Kronobergs län Länsskolnämnden i Malmöhus län Länsskolnämnden i Västerbottens län Domkapitlet i Uppsala
Statens löne- och pensionsverk
Statens
löne-
och
pensionsverk
Kammarrätten i Jönköping .
Kammarrätten
i
Jönköping
.
Länsskolnämnden i Östergötlands län
Länsskolnämnden
i
Östergötlands
län
Länsskolnämnden i Kronobergs län
Länsskolnämnden
i
Kronobergs
län
Länsskolnämnden i Malmöhus län
Länsskolnämnden
i
Malmöhus
län
Länsskolnämnden i Västerbottens län
Länsskolnämnden
i
Västerbottens
län
Domkapitlet i Uppsala
Domkapitlet
i
Uppsala
Domkapitlet i Linköping Domkapitlet i Skara
Domkapitlet i Linköping
Domkapitlet
i
Linköping
Domkapitlet i Skara
Domkapitlet
i
Skara
Domkapitlet i Strängnäs
Domkapitlet i Strängnäs
Domkapitlet
i
Strängnäs
Domkapitlet i Västerås
Domkapitlet i Västerås
Domkapitlet
i
Västerås
Domkapitlet i Växjö
Domkapitlet i Växjö
Domkapitlet
i
Växjö
Domkapitlet i Lund
Domkapitlet i Lund
Domkapitlet
i
Lund
Domkapitlet i Göteborg
Domkapitlet i Göteborg
Domkapitlet
i
Göteborg
Domkapitlet i Karlstad
Domkapitlet i Karlstad
Domkapitlet
i
Karlstad
Domkapitlet i Härnösand Domkapitlet i Luleå
Domkapitlet i Härnösand
Domkapitlet
i
Härnösand
Domkapitlet i Luleå
Domkapitlet
i
Luleå
Domkapitlet i Visby
Domkapitlet i Visby
Domkapitlet
i
Visby
Domkapitlet i Stockholm
Domkapitlet i Stockholm
Domkapitlet
i
Stockholm
Svenska kyrkans centralstyrelse Musikaliska akademien
Svenska kyrkans centralstyrelse
Svenska
kyrkans
centralstyrelse
Musikaliska akademien
Musikaliska
akademien
Svenska kommunförbundet Linköpings kommun
Svenska kommunförbundet
Svenska
kommunförbundet
Linköpings kommun
Linköpings
kommun
Falköpings kommun
Falköpings kommun
Falköpings
kommun
Örnsköldsviks kommun
Örnsköldsviks kommun
Örnsköldsviks
kommun
Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund LO
Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund
Svenska
kyrkans
församlings-
och
pastoratsförbund
LO
LO
TCO
TCO
TCO
SACO/SR
SACO/SR
SACO/SR
Oskarshamns folkhögskola
Oskarshamns folkhögskola
Oskarshamns
folkhögskola
Skara stifts folkhögskola
Skara stifts folkhögskola
Skara
stifts
folkhögskola
Ingesunds musikhögskola Geijerskolan
Ingesunds musikhögskola
Ingesunds
musikhögskola
Geijerskolan
Geijerskolan
Mellansels folkhögskola
Mellansels folkhögskola
Mellansels
folkhögskola
Stiftelsen Stora Sköndal Pastoralinstitutet i Uppsala Kyrkomusikernas riksförbund Domkyrkoorganisternas förening 72
Stiftelsen Stora Sköndal
Stiftelsen
Stora
Sköndal
Pastoralinstitutet i Uppsala
Pastoralinstitutet
i
Uppsala
Kyrkomusikernas riksförbund
Kyrkomusikernas
riksförbund
Domkyrkoorganisternas förening 72
Domkyrkoorganisternas
förening
72
Kyrkomusikorganisationernas samarbetskommitt — KOSK . Prop. 1987/88: 144 Sveriges förenade studentkårer Bilaga 3 De handikappades riksförbund ' Riksförbundet Svensk kyrkomusik — RlSK Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation Rikskommittén för stiftstingen Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen (EFS) Universitets- och högskoleämbetet har bifogat yttranden av musikhög- skolan i Stockholm. universiteten i Uppsala, Göteborg och Umeå. högsko- lorna i Örebro och Luleå. linjenämnden för musiker- och kyrkomusiker- linjerna vid musikhögskolan i Malmö. universitetet i Lund samt regionsty- relserna för Uppsala, Linköpings, Göteborgs och Umeå högskoleregioner. Några domkapitel har bifogat yttranden från ett antal församlingar och pastorat. Yttranden har vidare kommit in från Musikhögskolani Malmö Kristen demokratisk samlings kyrkopolitiska råd Svenska kyrkans pcrsonalförbund Sveriges kyrkokamerala förening Skara stifts kyrkomusikerförening Västerås stifts kyrkomusikerförening Växjö stifts kyrkomusikerförening Göteborgs stifts kyrkomusikerförening Jämtlands läns kyrkomusikerförening Ansgarsförbundet och Riksförbundet Kyrkans Ungdom Sveriges kyrkliga studieförbund Svenska kyrkans nämnd för församlings- och pastoratsförvaltning Därutöver har till civildcpartementet sänts in 268 spontana yttranden. de flesta från församlingar och kyrkliga samfälligheter men också från ett antal kyrkomusiker och andra enskilda personer. ' ' En särställning bland remissinstanserna intar svenska kyrkans central- styrelse. Underlaget för dess yttrande har utarbetats av nämnden för församlings- och pastoratsförvaltning, nämnden för gudstjänstliv och evangelisation och nämnden för undervisning och utbildning. Nämnden för församlings- och pastoratsförvaltning har därvid också tillsammans med Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. genomfört en under- remiss till förbundets underavdelningar och ett representativt urval om 160 kyrkliga kommuner. ] det följande lämnas en kort sammanfattning av utredningens förslag-i ' olika avsnitt av betänkandet och i anslutning därtill en sammanställning av remissyttrandena i berörda delar. Siffrorna i rubrikerna anknyter till av- snittens numrering i betänkandet. 73
Kyrkomusikorganisationernas samarbetskommitt — KOSK . Prop. 1987/88: 144 Sveriges förenade studentkårer Bilaga 3 De handikappades riksförbund ' Riksförbundet Svensk kyrkomusik — RlSK Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation Rikskommittén för stiftstingen Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen (EFS) Universitets- och högskoleämbetet har bifogat yttranden av musikhög- skolan i Stockholm. universiteten i Uppsala, Göteborg och Umeå. högsko- lorna i Örebro och Luleå. linjenämnden för musiker- och kyrkomusiker- linjerna vid musikhögskolan i Malmö. universitetet i Lund samt regionsty- relserna för Uppsala, Linköpings, Göteborgs och Umeå högskoleregioner. Några domkapitel har bifogat yttranden från ett antal församlingar och pastorat. Yttranden har vidare kommit in från Musikhögskolani Malmö Kristen demokratisk samlings kyrkopolitiska råd Svenska kyrkans pcrsonalförbund Sveriges kyrkokamerala förening Skara stifts kyrkomusikerförening Västerås stifts kyrkomusikerförening Växjö stifts kyrkomusikerförening Göteborgs stifts kyrkomusikerförening Jämtlands läns kyrkomusikerförening Ansgarsförbundet och Riksförbundet Kyrkans Ungdom Sveriges kyrkliga studieförbund Svenska kyrkans nämnd för församlings- och pastoratsförvaltning Därutöver har till civildcpartementet sänts in 268 spontana yttranden. de flesta från församlingar och kyrkliga samfälligheter men också från ett antal kyrkomusiker och andra enskilda personer. ' ' En särställning bland remissinstanserna intar svenska kyrkans central- styrelse. Underlaget för dess yttrande har utarbetats av nämnden för församlings- och pastoratsförvaltning, nämnden för gudstjänstliv och evangelisation och nämnden för undervisning och utbildning. Nämnden för församlings- och pastoratsförvaltning har därvid också tillsammans med Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. genomfört en under- remiss till förbundets underavdelningar och ett representativt urval om 160 kyrkliga kommuner. ] det följande lämnas en kort sammanfattning av utredningens förslag-i ' olika avsnitt av betänkandet och i anslutning därtill en sammanställning av remissyttrandena i berörda delar. Siffrorna i rubrikerna anknyter till av- snittens numrering i betänkandet.
Kyrkomusikorganisationernas samarbetskommitt — KOSK . Prop. 1987/88: 144 Sveriges förenade studentkårer Bilaga 3
Kyrkomusikorganisationernas samarbetskommitt — KOSK . Prop. 1987/88: 144
Kyrkomusikorganisationernas
samarbetskommitt
—
KOSK
.
Prop.
1987/88:
144
Sveriges förenade studentkårer Bilaga 3
Sveriges
förenade
studentkårer
Bilaga
3
De handikappades riksförbund ' Riksförbundet Svensk kyrkomusik — RlSK
De handikappades riksförbund '
De
handikappades
riksförbund
'
Riksförbundet Svensk kyrkomusik — RlSK
Riksförbundet
Svensk
kyrkomusik
—
RlSK
Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation
Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation
Rörelsefolkhögskolornas
intresseorganisation
Rikskommittén för stiftstingen
Rikskommittén för stiftstingen
Rikskommittén
för
stiftstingen
Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen (EFS)
Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen (EFS)
Evangeliska
Fosterlands-Stiftelsen
(EFS)
Universitets- och högskoleämbetet har bifogat yttranden av musikhög- skolan i Stockholm. universiteten i Uppsala, Göteborg och Umeå. högsko- lorna i Örebro och Luleå. linjenämnden för musiker- och kyrkomusiker- linjerna vid musikhögskolan i Malmö. universitetet i Lund samt regionsty- relserna för Uppsala, Linköpings, Göteborgs och Umeå högskoleregioner.
Universitets- och högskoleämbetet har bifogat yttranden av musikhög-
Universitets-
och
högskoleämbetet
har
bifogat
yttranden
av
musikhög-
skolan i Stockholm. universiteten i Uppsala, Göteborg och Umeå. högsko-
skolan
i
Stockholm.
universiteten
i
Uppsala,
Göteborg
och
Umeå.
högsko-
lorna i Örebro och Luleå. linjenämnden för musiker- och kyrkomusiker-
lorna
i
Örebro
och
Luleå.
linjenämnden
för
musiker-
och
kyrkomusiker-
linjerna vid musikhögskolan i Malmö. universitetet i Lund samt regionsty-
linjerna
vid
musikhögskolan
i
Malmö.
universitetet
i
Lund
samt
regionsty-
relserna för Uppsala, Linköpings, Göteborgs och Umeå högskoleregioner.
relserna
för
Uppsala,
Linköpings,
Göteborgs
och
Umeå
högskoleregioner.
Några domkapitel har bifogat yttranden från ett antal församlingar och pastorat.
Några domkapitel har bifogat yttranden från ett antal församlingar och
Några
domkapitel
har
bifogat
yttranden
från
ett
antal
församlingar
och
pastorat.
pastorat.
Yttranden har vidare kommit in från Musikhögskolani Malmö Kristen demokratisk samlings kyrkopolitiska råd Svenska kyrkans pcrsonalförbund Sveriges kyrkokamerala förening Skara stifts kyrkomusikerförening Västerås stifts kyrkomusikerförening Växjö stifts kyrkomusikerförening Göteborgs stifts kyrkomusikerförening Jämtlands läns kyrkomusikerförening Ansgarsförbundet och Riksförbundet Kyrkans Ungdom Sveriges kyrkliga studieförbund Svenska kyrkans nämnd för församlings- och pastoratsförvaltning
Yttranden har vidare kommit in från
Yttranden
har
vidare
kommit
in
från
Musikhögskolani Malmö
Musikhögskolani
Malmö
Kristen demokratisk samlings kyrkopolitiska råd
Kristen
demokratisk
samlings
kyrkopolitiska
råd
Svenska kyrkans pcrsonalförbund
Svenska
kyrkans
pcrsonalförbund
Sveriges kyrkokamerala förening
Sveriges
kyrkokamerala
förening
Skara stifts kyrkomusikerförening
Skara
stifts
kyrkomusikerförening
Västerås stifts kyrkomusikerförening
Västerås
stifts
kyrkomusikerförening
Växjö stifts kyrkomusikerförening
Växjö
stifts
kyrkomusikerförening
Göteborgs stifts kyrkomusikerförening
Göteborgs
stifts
kyrkomusikerförening
Jämtlands läns kyrkomusikerförening
Jämtlands
läns
kyrkomusikerförening
Ansgarsförbundet och Riksförbundet Kyrkans Ungdom
Ansgarsförbundet
och
Riksförbundet
Kyrkans
Ungdom
Sveriges kyrkliga studieförbund
Sveriges
kyrkliga
studieförbund
Svenska kyrkans nämnd för församlings- och pastoratsförvaltning
Svenska
kyrkans
nämnd
för
församlings-
och
pastoratsförvaltning
Därutöver har till civildcpartementet sänts in 268 spontana yttranden. de flesta från församlingar och kyrkliga samfälligheter men också från ett antal kyrkomusiker och andra enskilda personer. ' '
Därutöver har till civildcpartementet sänts in 268 spontana yttranden. de
Därutöver
har
till
civildcpartementet
sänts
in
268
spontana
yttranden.
de
flesta från församlingar och kyrkliga samfälligheter men också från ett
flesta
från
församlingar
och
kyrkliga
samfälligheter
men
också
från
ett
antal kyrkomusiker och andra enskilda personer. ' '
antal
kyrkomusiker
och
andra
enskilda
personer.
'
'
En särställning bland remissinstanserna intar svenska kyrkans central- styrelse. Underlaget för dess yttrande har utarbetats av nämnden för församlings- och pastoratsförvaltning, nämnden för gudstjänstliv och evangelisation och nämnden för undervisning och utbildning. Nämnden för församlings- och pastoratsförvaltning har därvid också tillsammans med Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. genomfört en under- remiss till förbundets underavdelningar och ett representativt urval om 160 kyrkliga kommuner.
En särställning bland remissinstanserna intar svenska kyrkans central-
En
särställning
bland
remissinstanserna
intar
svenska
kyrkans
central-
styrelse. Underlaget för dess yttrande har utarbetats av nämnden för
styrelse.
Underlaget
för
dess
yttrande
har
utarbetats
av
nämnden
för
församlings- och pastoratsförvaltning, nämnden för gudstjänstliv och
församlings-
och
pastoratsförvaltning,
nämnden
för
gudstjänstliv
och
evangelisation och nämnden för undervisning och utbildning. Nämnden för
evangelisation
och
nämnden
för
undervisning
och
utbildning.
Nämnden
för
församlings- och pastoratsförvaltning har därvid också tillsammans med
församlings-
och
pastoratsförvaltning
har
därvid
också
tillsammans
med
Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. genomfört en under-
Svenska
kyrkans
församlings-
och
pastoratsförbund.
genomfört
en
under-
remiss till förbundets underavdelningar och ett representativt urval om 160
remiss
till
förbundets
underavdelningar
och
ett
representativt
urval
om
160
kyrkliga kommuner.
kyrkliga
kommuner.
] det följande lämnas en kort sammanfattning av utredningens förslag-i ' olika avsnitt av betänkandet och i anslutning därtill en sammanställning av remissyttrandena i berörda delar. Siffrorna i rubrikerna anknyter till av- snittens numrering i betänkandet.
] det följande lämnas en kort sammanfattning av utredningens förslag-i '
]
det
följande
lämnas
en
kort
sammanfattning
av
utredningens
förslag-i
'
olika avsnitt av betänkandet och i anslutning därtill en sammanställning av
olika
avsnitt
av
betänkandet
och
i
anslutning
därtill
en
sammanställning
av
remissyttrandena i berörda delar. Siffrorna i rubrikerna anknyter till av-
remissyttrandena
i
berörda
delar.
Siffrorna
i
rubrikerna
anknyter
till
av-
snittens numrering i betänkandet.
snittens
numrering
i
betänkandet.
73
73
73
73
I. Grunden för indelningen av den Pr0p-1987/882144 kyrkomusikaliska verksamheten Bllaga 3 11 Utredningen föreslår att pastoratet i regel bör vara den minsta enheten för en kyrkomusikalisk verksamhet av normal omfattning. Detta innebär också att huvuddelen av arbetsgivaransvaret läggs på pastoraten. Flertalet remissinstaner tillstyrker förslaget. Bland dessa märks kammar- rätten i Jönköping. länsskolnätnnden i Östergötlands län, samt domkapit- len i Uppsala. Göteborg, Karlstad och Stockholm. Några instanser tillstyrker förslaget men reserverar sig på vissa punkter. Bland dessa återfinns Iänsskolnämnden i Västerbottens län, domkapitlen i Skara, Strängnäs. Västerås. Lund och Härnösand. svenska kyrkans cen- tralstyrelse och Musikaliska akademien. Förslaget avstyrks av bl. a. Onsala och Tölö pastorat samt Kävsjö, Lunda. Ölmevallu. Skånes Fagerhults och Ölmstadsförsamlingar. Svenska kyrkans centralstyrelse Arbetsgivaransvar och personaladministration skall enligt förslagen i såväl kyrkokommitténs betänkande som kyrkomusikerutredningen handhas av pastoraten. vilket är en uppfattning som centralstyrelsen biträder. Detta kommer enligt centralstyrelsens mening att innebära en mer kvalificerad handläggning av personalfrågor i kyrkokommunerna. Om pastoraten blir lokala arbetsgivare minskar antalet sådana från ca 2500 till ca IOOO. Administrationen kommer att förenklas högst väsentligt. Församlings- och pastoratsförbundet får som central arbetsgivarorganisa- tion lättare att nå ut till de lokala arbetsgivarna med information om nya avtal m. m. Svenska kyrkans jörsamlings- och pastoratsji'irbund uttrycker sig på liknande sätt. Värna/noförsamling Vi ställer oss bakom utredningens förslag om att pastoraten istället för församlingarna skall vara huvudmän för den kyrkomusikaliska verksamhe- ten. Möjligheten att åstadkomma mer ändamålsenliga tjänster med större volym ökar med föreslagen ändring. Förslaget ligger ju dessutom helt i linje med de tankegångar som förs fram i utredningen "Församlingar i samverkan". ' Göteborgs kj'rko/tättttzd Kyrkonämnden tillstyrker att pastoratet skall utgöra kyrkomusikerdistrikt. Det måste vara en fördel särskilt i de många småförsamlingspastoraten där 74
I. Grunden för indelningen av den Pr0p-1987/882144 kyrkomusikaliska verksamheten Bllaga 3
I. Grunden för indelningen av den Pr0p-1987/882144 kyrkomusikaliska verksamheten Bllaga 3
I. Grunden för indelningen av den Pr0p-1987/882144
I.
Grunden
för
indelningen
av
den
Pr0p-1987/882144
kyrkomusikaliska verksamheten Bllaga 3
kyrkomusikaliska
verksamheten
Bllaga
3
11
11
11
11
Utredningen föreslår att pastoratet i regel bör vara den minsta enheten för en kyrkomusikalisk verksamhet av normal omfattning.
Utredningen föreslår att pastoratet i regel bör vara den minsta enheten för en kyrkomusikalisk verksamhet av normal omfattning.
Utredningen föreslår att pastoratet i regel bör vara den minsta
Utredningen
föreslår
att
pastoratet
i
regel
bör
vara
den
minsta
enheten för en kyrkomusikalisk verksamhet av normal omfattning.
enheten
för
en
kyrkomusikalisk
verksamhet
av
normal
omfattning.
Detta innebär också att huvuddelen av arbetsgivaransvaret läggs på pastoraten.
Detta innebär också att huvuddelen av arbetsgivaransvaret läggs på pastoraten.
Detta innebär också att huvuddelen av arbetsgivaransvaret läggs på
Detta
innebär
också
att
huvuddelen
av
arbetsgivaransvaret
läggs
på
pastoraten.
pastoraten.
Flertalet remissinstaner tillstyrker förslaget. Bland dessa märks kammar- rätten i Jönköping. länsskolnätnnden i Östergötlands län, samt domkapit- len i Uppsala. Göteborg, Karlstad och Stockholm. Några instanser tillstyrker förslaget men reserverar sig på vissa punkter. Bland dessa återfinns Iänsskolnämnden i Västerbottens län, domkapitlen i Skara, Strängnäs. Västerås. Lund och Härnösand. svenska kyrkans cen- tralstyrelse och Musikaliska akademien. Förslaget avstyrks av bl. a. Onsala och Tölö pastorat samt Kävsjö, Lunda. Ölmevallu. Skånes Fagerhults och Ölmstadsförsamlingar.
Flertalet remissinstaner tillstyrker förslaget. Bland dessa märks kammar- rätten i Jönköping. länsskolnätnnden i Östergötlands län, samt domkapit- len i Uppsala. Göteborg, Karlstad och Stockholm.
Flertalet remissinstaner tillstyrker förslaget. Bland dessa märks kammar-
Flertalet
remissinstaner
tillstyrker
förslaget.
Bland
dessa
märks
kammar-
rätten i Jönköping. länsskolnätnnden i Östergötlands län, samt domkapit-
rätten
i
Jönköping.
länsskolnätnnden
i
Östergötlands
län,
samt
domkapit-
len i Uppsala. Göteborg, Karlstad och Stockholm.
len
i
Uppsala.
Göteborg,
Karlstad
och
Stockholm.
Några instanser tillstyrker förslaget men reserverar sig på vissa punkter. Bland dessa återfinns Iänsskolnämnden i Västerbottens län, domkapitlen i Skara, Strängnäs. Västerås. Lund och Härnösand. svenska kyrkans cen- tralstyrelse och Musikaliska akademien.
Några instanser tillstyrker förslaget men reserverar sig på vissa punkter.
Några
instanser
tillstyrker
förslaget
men
reserverar
sig
på
vissa
punkter.
Bland dessa återfinns Iänsskolnämnden i Västerbottens län, domkapitlen i
Bland
dessa
återfinns
Iänsskolnämnden
i
Västerbottens
län,
domkapitlen
i
Skara, Strängnäs. Västerås. Lund och Härnösand. svenska kyrkans cen-
Skara,
Strängnäs.
Västerås.
Lund
och
Härnösand.
svenska
kyrkans
cen-
tralstyrelse och Musikaliska akademien.
tralstyrelse
och
Musikaliska
akademien.
Förslaget avstyrks av bl. a. Onsala och Tölö pastorat samt Kävsjö, Lunda. Ölmevallu. Skånes Fagerhults och Ölmstadsförsamlingar.
Förslaget avstyrks av bl. a. Onsala och Tölö pastorat samt Kävsjö,
Förslaget
avstyrks
av
bl.
a.
Onsala
och
Tölö
pastorat
samt
Kävsjö,
Lunda. Ölmevallu. Skånes Fagerhults och Ölmstadsförsamlingar.
Lunda.
Ölmevallu.
Skånes
Fagerhults
och
Ölmstadsförsamlingar.
Svenska kyrkans centralstyrelse
Svenska kyrkans centralstyrelse
Svenska kyrkans centralstyrelse
Svenska
kyrkans
centralstyrelse
Arbetsgivaransvar och personaladministration skall enligt förslagen i såväl kyrkokommitténs betänkande som kyrkomusikerutredningen handhas av pastoraten. vilket är en uppfattning som centralstyrelsen biträder. Detta kommer enligt centralstyrelsens mening att innebära en mer kvalificerad handläggning av personalfrågor i kyrkokommunerna. Om pastoraten blir lokala arbetsgivare minskar antalet sådana från ca 2500 till ca IOOO. Administrationen kommer att förenklas högst väsentligt. Församlings- och pastoratsförbundet får som central arbetsgivarorganisa- tion lättare att nå ut till de lokala arbetsgivarna med information om nya avtal m. m.
Arbetsgivaransvar och personaladministration skall enligt förslagen i såväl kyrkokommitténs betänkande som kyrkomusikerutredningen handhas av pastoraten. vilket är en uppfattning som centralstyrelsen biträder. Detta kommer enligt centralstyrelsens mening att innebära en mer kvalificerad handläggning av personalfrågor i kyrkokommunerna.
Arbetsgivaransvar och personaladministration skall enligt förslagen i såväl
Arbetsgivaransvar
och
personaladministration
skall
enligt
förslagen
i
såväl
kyrkokommitténs betänkande som kyrkomusikerutredningen handhas av
kyrkokommitténs
betänkande
som
kyrkomusikerutredningen
handhas
av
pastoraten. vilket är en uppfattning som centralstyrelsen biträder. Detta
pastoraten.
vilket
är
en
uppfattning
som
centralstyrelsen
biträder.
Detta
kommer enligt centralstyrelsens mening att innebära en mer kvalificerad
kommer
enligt
centralstyrelsens
mening
att
innebära
en
mer
kvalificerad
handläggning av personalfrågor i kyrkokommunerna.
handläggning
av
personalfrågor
i
kyrkokommunerna.
Om pastoraten blir lokala arbetsgivare minskar antalet sådana från ca 2500 till ca IOOO. Administrationen kommer att förenklas högst väsentligt. Församlings- och pastoratsförbundet får som central arbetsgivarorganisa- tion lättare att nå ut till de lokala arbetsgivarna med information om nya avtal m. m.
Om pastoraten blir lokala arbetsgivare minskar antalet sådana från ca
Om
pastoraten
blir
lokala
arbetsgivare
minskar
antalet
sådana
från
ca
2500 till ca IOOO. Administrationen kommer att förenklas högst väsentligt.
2500
till
ca
IOOO.
Administrationen
kommer
att
förenklas
högst
väsentligt.
Församlings- och pastoratsförbundet får som central arbetsgivarorganisa-
Församlings-
och
pastoratsförbundet
får
som
central
arbetsgivarorganisa-
tion lättare att nå ut till de lokala arbetsgivarna med information om nya
tion
lättare
att
nå
ut
till
de
lokala
arbetsgivarna
med
information
om
nya
avtal m. m.
avtal
m.
m.
Svenska kyrkans jörsamlings- och pastoratsji'irbund uttrycker sig på liknande sätt.
Svenska kyrkans jörsamlings- och pastoratsji'irbund uttrycker sig på liknande sätt.
Svenska kyrkans jörsamlings- och pastoratsji'irbund uttrycker sig på
Svenska
kyrkans
jörsamlings-
och
pastoratsji'irbund
uttrycker
sig
på
liknande sätt.
liknande
sätt.
Värna/noförsamling
Värna/noförsamling
Värna/noförsamling
Värna/noförsamling
Vi ställer oss bakom utredningens förslag om att pastoraten istället för församlingarna skall vara huvudmän för den kyrkomusikaliska verksamhe- ten. Möjligheten att åstadkomma mer ändamålsenliga tjänster med större volym ökar med föreslagen ändring. Förslaget ligger ju dessutom helt i linje med de tankegångar som förs fram i utredningen "Församlingar i samverkan". '
Vi ställer oss bakom utredningens förslag om att pastoraten istället för församlingarna skall vara huvudmän för den kyrkomusikaliska verksamhe- ten. Möjligheten att åstadkomma mer ändamålsenliga tjänster med större volym ökar med föreslagen ändring. Förslaget ligger ju dessutom helt i linje med de tankegångar som förs fram i utredningen "Församlingar i samverkan". '
Vi ställer oss bakom utredningens förslag om att pastoraten istället för
Vi
ställer
oss
bakom
utredningens
förslag
om
att
pastoraten
istället
för
församlingarna skall vara huvudmän för den kyrkomusikaliska verksamhe-
församlingarna
skall
vara
huvudmän
för
den
kyrkomusikaliska
verksamhe-
ten. Möjligheten att åstadkomma mer ändamålsenliga tjänster med större
ten.
Möjligheten
att
åstadkomma
mer
ändamålsenliga
tjänster
med
större
volym ökar med föreslagen ändring. Förslaget ligger ju dessutom helt i
volym
ökar
med
föreslagen
ändring.
Förslaget
ligger
ju
dessutom
helt
i
linje med de tankegångar som förs fram i utredningen "Församlingar i
linje
med
de
tankegångar
som
förs
fram
i
utredningen
"Församlingar
i
samverkan". '
samverkan".
'
Göteborgs kj'rko/tättttzd
Göteborgs kj'rko/tättttzd
Göteborgs kj'rko/tättttzd
Göteborgs
kj'rko/tättttzd
Kyrkonämnden tillstyrker att pastoratet skall utgöra kyrkomusikerdistrikt. Det måste vara en fördel särskilt i de många småförsamlingspastoraten där 74
Kyrkonämnden tillstyrker att pastoratet skall utgöra kyrkomusikerdistrikt. Det måste vara en fördel särskilt i de många småförsamlingspastoraten där 74
Kyrkonämnden tillstyrker att pastoratet skall utgöra kyrkomusikerdistrikt.
Kyrkonämnden
tillstyrker
att
pastoratet
skall
utgöra
kyrkomusikerdistrikt.
Det måste vara en fördel särskilt i de många småförsamlingspastoraten där 74
Det
måste
vara
en
fördel
särskilt
i
de
många
småförsamlingspastoraten
där
74
den enskilda församlingen saknar underlag i fråga om kyrkomedlemmar, Prop. 1987/88:144 skatteunderlag och kyrkomusikaliska uppgifter. Bilaga 3 Nykyrka församling och Bjurbäcks församling tillstyrker förslaget och anar en framtida utveckling. Eftersom det kan förutses att pastorat och icke församling i framtiden kommer att vara anställningsomräde för alla övriga befattningshavare på lokal nivå inom kyrkan, är det naturligt att samma blir förhållandet för kyrkomusikerna. Församlingarna är i många fall för små för att vara kyrkomusikerdistrikt. Kyrkorådet instämmer alltså i utredningsförslaget i denna del. Gökhems församling ser förslaget som en fördel dels med tanke på att arbetsområdet blir gemensamt för präst, församlingsassistent som kyrko- musiker. dels därför att pastoratet betalar lönen och dels därför att försla- get innebär att pastoratet tillsätter kyrkomusikertjänsten. Möjligheten att skapa underlag för'flera heltidstjänster och deltidstjäns- ter framhålls i flera remissyttranden. bl. a. av Musikhögskolan i Malmö, Ansgarsförbundet och Riksförbundet Kyrkans .ungdom, samt Fridlev- stads, Månsarps och Munktorps pastorat. Frösö församlings pastorat anser också liksom Hässleholms försam- lings pastorat. att attraktivare tjänster kan skapas med pastoratet som bas. Linköpings kommun har inget att erinra mot förslaget i denna del, . eftersom det ger de samverkande församlingarna bättre resurser och över- ensstämmer med dagens decentraliseringssträvanden. Alvesta, Lekuryds och Härlövs församlingars kyrkomusikerdistrikt tyc- ker att förslaget är bra, eftersom något gemensamt kyrkoråd inte längre blir aktuellt. Domkapitlet i Västerås Domkapitlet tillstyrker utredningens förslag att pastoratet i regel bör vara kyrkomusikerdistrikt men påpekar att det i ett litet flerförsamlingspastorat kan bli många tjänstgöringsställen vilket är mycket olämpligt. I många delar av landet — framförallt i mellersta och norra Sverige — kommer kyrkomusikern också att ha lång resväg till tjänstgöringsställena. Domka- pitlet förutsätter att det i dessa fall blir nödvändigt med små tjänster motsvarande dagens orgelspelartjänster. Domkapitlet i Strängnäs delar utredningens uppfattning att pastoratet bör vara grunden för indelning i kyrkomusikerdistrikt men föreslår samtidigt att det bör föreligga en möjlighet för församling att utgöra kyrkomusiker- distrikt i stora pastorat som inte delas. Svenska kyrkans studieförbund (SKS). Lenhovda-Herråkra kyrkliga samfällighet, Älghults pastorat. Kågeröds pastorat och Ryssby församling varnar också för alltför stora tjänstgöringsområden. Domkapitlet i Härnösand förordar att pastoratet skall utgöra tjänstgö- ringsområde men pekar på att fiera tjänstgöringstillfällen och långa resor 75
den enskilda församlingen saknar underlag i fråga om kyrkomedlemmar, Prop. 1987/88:144 skatteunderlag och kyrkomusikaliska uppgifter. Bilaga 3
den enskilda församlingen saknar underlag i fråga om kyrkomedlemmar, Prop. 1987/88:144 skatteunderlag och kyrkomusikaliska uppgifter. Bilaga 3
den enskilda församlingen saknar underlag i fråga om kyrkomedlemmar, Prop. 1987/88:144
den
enskilda
församlingen
saknar
underlag
i
fråga
om
kyrkomedlemmar,
Prop.
1987/88:144
skatteunderlag och kyrkomusikaliska uppgifter. Bilaga 3
skatteunderlag
och
kyrkomusikaliska
uppgifter.
Bilaga
3
Nykyrka församling och Bjurbäcks församling tillstyrker förslaget och anar en framtida utveckling.
Nykyrka församling och Bjurbäcks församling tillstyrker förslaget och anar en framtida utveckling.
Nykyrka församling och Bjurbäcks församling tillstyrker förslaget och
Nykyrka
församling
och
Bjurbäcks
församling
tillstyrker
förslaget
och
anar en framtida utveckling.
anar
en
framtida
utveckling.
Eftersom det kan förutses att pastorat och icke församling i framtiden kommer att vara anställningsomräde för alla övriga befattningshavare på lokal nivå inom kyrkan, är det naturligt att samma blir förhållandet för kyrkomusikerna. Församlingarna är i många fall för små för att vara kyrkomusikerdistrikt. Kyrkorådet instämmer alltså i utredningsförslaget i denna del.
Eftersom det kan förutses att pastorat och icke församling i framtiden kommer att vara anställningsomräde för alla övriga befattningshavare på lokal nivå inom kyrkan, är det naturligt att samma blir förhållandet för kyrkomusikerna. Församlingarna är i många fall för små för att vara kyrkomusikerdistrikt. Kyrkorådet instämmer alltså i utredningsförslaget i denna del.
Eftersom det kan förutses att pastorat och icke församling i framtiden
Eftersom
det
kan
förutses
att
pastorat
och
icke
församling
i
framtiden
kommer att vara anställningsomräde för alla övriga befattningshavare på
kommer
att
vara
anställningsomräde
för
alla
övriga
befattningshavare
på
lokal nivå inom kyrkan, är det naturligt att samma blir förhållandet för
lokal
nivå
inom
kyrkan,
är
det
naturligt
att
samma
blir
förhållandet
för
kyrkomusikerna. Församlingarna är i många fall för små för att vara
kyrkomusikerna.
Församlingarna
är
i
många
fall
för
små
för
att
vara
kyrkomusikerdistrikt. Kyrkorådet instämmer alltså i utredningsförslaget i
kyrkomusikerdistrikt.
Kyrkorådet
instämmer
alltså
i
utredningsförslaget
i
denna del.
denna
del.
Gökhems församling ser förslaget som en fördel dels med tanke på att arbetsområdet blir gemensamt för präst, församlingsassistent som kyrko- musiker. dels därför att pastoratet betalar lönen och dels därför att försla- get innebär att pastoratet tillsätter kyrkomusikertjänsten. Möjligheten att skapa underlag för'flera heltidstjänster och deltidstjäns- ter framhålls i flera remissyttranden. bl. a. av Musikhögskolan i Malmö, Ansgarsförbundet och Riksförbundet Kyrkans .ungdom, samt Fridlev- stads, Månsarps och Munktorps pastorat. Frösö församlings pastorat anser också liksom Hässleholms försam- lings pastorat. att attraktivare tjänster kan skapas med pastoratet som bas. Linköpings kommun har inget att erinra mot förslaget i denna del, . eftersom det ger de samverkande församlingarna bättre resurser och över- ensstämmer med dagens decentraliseringssträvanden. Alvesta, Lekuryds och Härlövs församlingars kyrkomusikerdistrikt tyc- ker att förslaget är bra, eftersom något gemensamt kyrkoråd inte längre blir aktuellt.
Gökhems församling ser förslaget som en fördel dels med tanke på att arbetsområdet blir gemensamt för präst, församlingsassistent som kyrko- musiker. dels därför att pastoratet betalar lönen och dels därför att försla- get innebär att pastoratet tillsätter kyrkomusikertjänsten.
Gökhems församling ser förslaget som en fördel dels med tanke på att
Gökhems
församling
ser
förslaget
som
en
fördel
dels
med
tanke
på
att
arbetsområdet blir gemensamt för präst, församlingsassistent som kyrko-
arbetsområdet
blir
gemensamt
för
präst,
församlingsassistent
som
kyrko-
musiker. dels därför att pastoratet betalar lönen och dels därför att försla-
musiker.
dels
därför
att
pastoratet
betalar
lönen
och
dels
därför
att
försla-
get innebär att pastoratet tillsätter kyrkomusikertjänsten.
get
innebär
att
pastoratet
tillsätter
kyrkomusikertjänsten.
Möjligheten att skapa underlag för'flera heltidstjänster och deltidstjäns- ter framhålls i flera remissyttranden. bl. a. av Musikhögskolan i Malmö, Ansgarsförbundet och Riksförbundet Kyrkans .ungdom, samt Fridlev- stads, Månsarps och Munktorps pastorat.
Möjligheten att skapa underlag för'flera heltidstjänster och deltidstjäns-
Möjligheten
att
skapa
underlag
för'flera
heltidstjänster
och
deltidstjäns-
ter framhålls i flera remissyttranden. bl. a. av Musikhögskolan i Malmö,
ter
framhålls
i
flera
remissyttranden.
bl.
a.
av
Musikhögskolan
i
Malmö,
Ansgarsförbundet och Riksförbundet Kyrkans .ungdom, samt Fridlev-
Ansgarsförbundet
och
Riksförbundet
Kyrkans
.ungdom,
samt
Fridlev-
stads, Månsarps och Munktorps pastorat.
stads,
Månsarps
och
Munktorps
pastorat.
Frösö församlings pastorat anser också liksom Hässleholms försam- lings pastorat. att attraktivare tjänster kan skapas med pastoratet som bas.
Frösö församlings pastorat anser också liksom Hässleholms försam-
Frösö
församlings
pastorat
anser
också
liksom
Hässleholms
försam-
lings pastorat. att attraktivare tjänster kan skapas med pastoratet som bas.
lings
pastorat.
att
attraktivare
tjänster
kan
skapas
med
pastoratet
som
bas.
Linköpings kommun har inget att erinra mot förslaget i denna del, . eftersom det ger de samverkande församlingarna bättre resurser och över- ensstämmer med dagens decentraliseringssträvanden.
Linköpings kommun har inget att erinra mot förslaget i denna del, .
Linköpings
kommun
har
inget
att
erinra
mot
förslaget
i
denna
del,
.
eftersom det ger de samverkande församlingarna bättre resurser och över-
eftersom
det
ger
de
samverkande
församlingarna
bättre
resurser
och
över-
ensstämmer med dagens decentraliseringssträvanden.
ensstämmer
med
dagens
decentraliseringssträvanden.
Alvesta, Lekuryds och Härlövs församlingars kyrkomusikerdistrikt tyc- ker att förslaget är bra, eftersom något gemensamt kyrkoråd inte längre blir aktuellt.
Alvesta, Lekuryds och Härlövs församlingars kyrkomusikerdistrikt tyc-
Alvesta,
Lekuryds
och
Härlövs
församlingars
kyrkomusikerdistrikt
tyc-
ker att förslaget är bra, eftersom något gemensamt kyrkoråd inte längre
ker
att
förslaget
är
bra,
eftersom
något
gemensamt
kyrkoråd
inte
längre
blir aktuellt.
blir
aktuellt.
Domkapitlet i Västerås
Domkapitlet i Västerås
Domkapitlet i Västerås
Domkapitlet
i
Västerås
Domkapitlet tillstyrker utredningens förslag att pastoratet i regel bör vara kyrkomusikerdistrikt men påpekar att det i ett litet flerförsamlingspastorat kan bli många tjänstgöringsställen vilket är mycket olämpligt. I många delar av landet — framförallt i mellersta och norra Sverige — kommer kyrkomusikern också att ha lång resväg till tjänstgöringsställena. Domka- pitlet förutsätter att det i dessa fall blir nödvändigt med små tjänster motsvarande dagens orgelspelartjänster.
Domkapitlet tillstyrker utredningens förslag att pastoratet i regel bör vara kyrkomusikerdistrikt men påpekar att det i ett litet flerförsamlingspastorat kan bli många tjänstgöringsställen vilket är mycket olämpligt. I många delar av landet — framförallt i mellersta och norra Sverige — kommer kyrkomusikern också att ha lång resväg till tjänstgöringsställena. Domka- pitlet förutsätter att det i dessa fall blir nödvändigt med små tjänster motsvarande dagens orgelspelartjänster.
Domkapitlet tillstyrker utredningens förslag att pastoratet i regel bör vara
Domkapitlet
tillstyrker
utredningens
förslag
att
pastoratet
i
regel
bör
vara
kyrkomusikerdistrikt men påpekar att det i ett litet flerförsamlingspastorat
kyrkomusikerdistrikt
men
påpekar
att
det
i
ett
litet
flerförsamlingspastorat
kan bli många tjänstgöringsställen vilket är mycket olämpligt. I många
kan
bli
många
tjänstgöringsställen
vilket
är
mycket
olämpligt.
I
många
delar av landet — framförallt i mellersta och norra Sverige — kommer
delar
av
landet
—
framförallt
i
mellersta
och
norra
Sverige
—
kommer
kyrkomusikern också att ha lång resväg till tjänstgöringsställena. Domka-
kyrkomusikern
också
att
ha
lång
resväg
till
tjänstgöringsställena.
Domka-
pitlet förutsätter att det i dessa fall blir nödvändigt med små tjänster
pitlet
förutsätter
att
det
i
dessa
fall
blir
nödvändigt
med
små
tjänster
motsvarande dagens orgelspelartjänster.
motsvarande
dagens
orgelspelartjänster.
Domkapitlet i Strängnäs delar utredningens uppfattning att pastoratet bör vara grunden för indelning i kyrkomusikerdistrikt men föreslår samtidigt att det bör föreligga en möjlighet för församling att utgöra kyrkomusiker- distrikt i stora pastorat som inte delas. Svenska kyrkans studieförbund (SKS). Lenhovda-Herråkra kyrkliga samfällighet, Älghults pastorat. Kågeröds pastorat och Ryssby församling varnar också för alltför stora tjänstgöringsområden. Domkapitlet i Härnösand förordar att pastoratet skall utgöra tjänstgö- ringsområde men pekar på att fiera tjänstgöringstillfällen och långa resor 75
Domkapitlet i Strängnäs delar utredningens uppfattning att pastoratet bör vara grunden för indelning i kyrkomusikerdistrikt men föreslår samtidigt att det bör föreligga en möjlighet för församling att utgöra kyrkomusiker- distrikt i stora pastorat som inte delas. Svenska kyrkans studieförbund (SKS). Lenhovda-Herråkra kyrkliga samfällighet, Älghults pastorat. Kågeröds pastorat och Ryssby församling varnar också för alltför stora tjänstgöringsområden. Domkapitlet i Härnösand förordar att pastoratet skall utgöra tjänstgö- ringsområde men pekar på att fiera tjänstgöringstillfällen och långa resor 75
Domkapitlet i Strängnäs delar utredningens uppfattning att pastoratet bör
Domkapitlet
i
Strängnäs
delar
utredningens
uppfattning
att
pastoratet
bör
vara grunden för indelning i kyrkomusikerdistrikt men föreslår samtidigt
vara
grunden
för
indelning
i
kyrkomusikerdistrikt
men
föreslår
samtidigt
att det bör föreligga en möjlighet för församling att utgöra kyrkomusiker-
att
det
bör
föreligga
en
möjlighet
för
församling
att
utgöra
kyrkomusiker-
distrikt i stora pastorat som inte delas.
distrikt
i
stora
pastorat
som
inte
delas.
Svenska kyrkans studieförbund (SKS). Lenhovda-Herråkra kyrkliga
Svenska
kyrkans
studieförbund
(SKS).
Lenhovda-Herråkra
kyrkliga
samfällighet, Älghults pastorat. Kågeröds pastorat och Ryssby församling
samfällighet,
Älghults
pastorat.
Kågeröds
pastorat
och
Ryssby
församling
varnar också för alltför stora tjänstgöringsområden.
varnar
också
för
alltför
stora
tjänstgöringsområden.
Domkapitlet i Härnösand förordar att pastoratet skall utgöra tjänstgö-
Domkapitlet
i
Härnösand
förordar
att
pastoratet
skall
utgöra
tjänstgö-
ringsområde men pekar på att fiera tjänstgöringstillfällen och långa resor 75
ringsområde
men
pekar
på
att
fiera
tjänstgöringstillfällen
och
långa
resor
75
fordrar särskild planering. Vidare kräver en ny organisation tid för att kunna genomföras. ' Under många år har Härnösands stift haft'problem med vakanser p'å kyrkomusikertjänster. Merparten av tjänsterna har lågt veckotimtal och det har varit svårt att få kompetenta sökande. Orsaken står att finna i att församlingen utgör grunden för indelningen i kyrkomusikerdistrikt. vilket medför att underlaget för många tjänster är för litet. För arbetet i arbetslaget är det viktigt att präst. kyrkomusiker och andra anställda i pastoratet har samma tjänstgöringsområde. Vi anser därför att pastoratet organisatoriskt men även administrativt är en lämplig enhet för den kyrkomusikaliska verksamheten. Det ger möjlighet att skapa större tjänster som ger innehavaren en skälig inkomst. Redan nu kan vi här i stiftet finna ett ökande intresse för pastoratet som kyrkomusikerdistrikt. Av stiftets 34 flerförsamlingspastorat bildar åtta egna kyrkomusikerdistrikt och av dessa har tre tillkommit under det senaste året. ' I ett glesbygdsstift som Härnösands kan'arbetsförhållandena dock på sina ställen bli svåra: stressiga söndagar med flera högmässor i rad och långa resor emellan. körer på olika ställen som fordrar sin egen planering. Omkring tre fjärdedelar av stiftets kyrkomusikerdistrikt kommer att beröras av organisatoriska förändringar. när 66 distrikt som nu ingår i flerförsamlingspastorat skall slås ihop till 29 nya distrikt och ytterligare sammanslagningar ske på grund av att små pastorat läggs ihop till större enheter. Det kommer att bli problem med friställningar och övertalighet vid sammanslagningar och det är viktigt att stiften får -tid på sig för att kunna gå fram med varsamhet. Domkapitlet i Skara finner den föreslagna ändringen ändamålsenlig men Skövde pastorat. som hörts av domkapitlet. varnar för svårigheter med att samordna gudstjänsttiderna. Utredningens förslag att låta pastoraten utgöra indelningsgrund för kyrko- musikerverksamheten tillstyrks av samtliga fyra remisspastorat. Skövde pastorat tillägger dock att även om större flexibilitet vinns bör man dock inte hysa långtgående förhoppningar beträffande möjligheten att samordna söndagstjänstgön'ngen i olika kyrkor inom ramen för en enda tjänst eller ett begränsat antal tjänster. . Domkapitlet finner den föreslagna förändringen i indelningsgrund ända- målsenlig. En sådan ändring torde bland annat komma att främja kyrkomu- sikerns möjligheter att på ett '.mera naturligt sätt kunna ingå i pastoratets gudstjänstliv och församlingsvård. Härigenom skapas ett stabilare under- lag för kyrkomusikerns veckotimtal med åtföljande ökade möjligheter att få behöriga sökande till ledigförklarade kyrkomusikertjänster. Domkyrkoorganisternas förening tillstyrker förslaget'i denna del men pekar på att undantag kan få förekomma t. ex. i glesbygdsområden. Västerås stifts kyrkomusikerförening KMR i Västerås stift delar utredningens uppfattning att pastoraten iprin- cip bör utgöra kyrkomusikerdistrikt, men vi vill peka på två risker: ]) l pastorat med många små församlingar finns det en risk för en splittrad tjänstesituation. särskilt om pastoratet har två eller flera präster men Prop. 1987/88: 144 Bilaga 3 76
fordrar särskild planering. Vidare kräver en ny organisation tid för att kunna genomföras. '
fordrar särskild planering. Vidare kräver en ny organisation tid för att kunna genomföras. '
fordrar särskild planering. Vidare kräver en ny organisation tid för att
fordrar
särskild
planering.
Vidare
kräver
en
ny
organisation
tid
för
att
kunna genomföras. '
kunna
genomföras.
'
Under många år har Härnösands stift haft'problem med vakanser p'å kyrkomusikertjänster. Merparten av tjänsterna har lågt veckotimtal och det har varit svårt att få kompetenta sökande. Orsaken står att finna i att församlingen utgör grunden för indelningen i kyrkomusikerdistrikt. vilket medför att underlaget för många tjänster är för litet. För arbetet i arbetslaget är det viktigt att präst. kyrkomusiker och andra anställda i pastoratet har samma tjänstgöringsområde. Vi anser därför att pastoratet organisatoriskt men även administrativt är en lämplig enhet för den kyrkomusikaliska verksamheten. Det ger möjlighet att skapa större tjänster som ger innehavaren en skälig inkomst. Redan nu kan vi här i stiftet finna ett ökande intresse för pastoratet som kyrkomusikerdistrikt. Av stiftets 34 flerförsamlingspastorat bildar åtta egna kyrkomusikerdistrikt och av dessa har tre tillkommit under det senaste året. ' I ett glesbygdsstift som Härnösands kan'arbetsförhållandena dock på sina ställen bli svåra: stressiga söndagar med flera högmässor i rad och långa resor emellan. körer på olika ställen som fordrar sin egen planering. Omkring tre fjärdedelar av stiftets kyrkomusikerdistrikt kommer att beröras av organisatoriska förändringar. när 66 distrikt som nu ingår i flerförsamlingspastorat skall slås ihop till 29 nya distrikt och ytterligare sammanslagningar ske på grund av att små pastorat läggs ihop till större enheter. Det kommer att bli problem med friställningar och övertalighet vid sammanslagningar och det är viktigt att stiften får -tid på sig för att kunna gå fram med varsamhet.
Under många år har Härnösands stift haft'problem med vakanser p'å kyrkomusikertjänster. Merparten av tjänsterna har lågt veckotimtal och det har varit svårt att få kompetenta sökande. Orsaken står att finna i att församlingen utgör grunden för indelningen i kyrkomusikerdistrikt. vilket medför att underlaget för många tjänster är för litet.
Under många år har Härnösands stift haft'problem med vakanser p'å
Under
många
år
har
Härnösands
stift
haft'problem
med
vakanser
p'å
kyrkomusikertjänster. Merparten av tjänsterna har lågt veckotimtal och
kyrkomusikertjänster.
Merparten
av
tjänsterna
har
lågt
veckotimtal
och
det har varit svårt att få kompetenta sökande. Orsaken står att finna i att
det
har
varit
svårt
att
få
kompetenta
sökande.
Orsaken
står
att
finna
i
att
församlingen utgör grunden för indelningen i kyrkomusikerdistrikt. vilket
församlingen
utgör
grunden
för
indelningen
i
kyrkomusikerdistrikt.
vilket
medför att underlaget för många tjänster är för litet.
medför
att
underlaget
för
många
tjänster
är
för
litet.
För arbetet i arbetslaget är det viktigt att präst. kyrkomusiker och andra anställda i pastoratet har samma tjänstgöringsområde. Vi anser därför att pastoratet organisatoriskt men även administrativt är en lämplig enhet för den kyrkomusikaliska verksamheten. Det ger möjlighet att skapa större tjänster som ger innehavaren en skälig inkomst. Redan nu kan vi här i stiftet finna ett ökande intresse för pastoratet som kyrkomusikerdistrikt. Av stiftets 34 flerförsamlingspastorat bildar åtta egna kyrkomusikerdistrikt och av dessa har tre tillkommit under det senaste året. '
För arbetet i arbetslaget är det viktigt att präst. kyrkomusiker och andra
För
arbetet
i
arbetslaget
är
det
viktigt
att
präst.
kyrkomusiker
och
andra
anställda i pastoratet har samma tjänstgöringsområde. Vi anser därför att
anställda
i
pastoratet
har
samma
tjänstgöringsområde.
Vi
anser
därför
att
pastoratet organisatoriskt men även administrativt är en lämplig enhet för
pastoratet
organisatoriskt
men
även
administrativt
är
en
lämplig
enhet
för
den kyrkomusikaliska verksamheten. Det ger möjlighet att skapa större
den
kyrkomusikaliska
verksamheten.
Det
ger
möjlighet
att
skapa
större
tjänster som ger innehavaren en skälig inkomst. Redan nu kan vi här i
tjänster
som
ger
innehavaren
en
skälig
inkomst.
Redan
nu
kan
vi
här
i
stiftet finna ett ökande intresse för pastoratet som kyrkomusikerdistrikt.
stiftet
finna
ett
ökande
intresse
för
pastoratet
som
kyrkomusikerdistrikt.
Av stiftets 34 flerförsamlingspastorat bildar åtta egna kyrkomusikerdistrikt
Av
stiftets
34
flerförsamlingspastorat
bildar
åtta
egna
kyrkomusikerdistrikt
och av dessa har tre tillkommit under det senaste året. '
och
av
dessa
har
tre
tillkommit
under
det
senaste
året.
'
I ett glesbygdsstift som Härnösands kan'arbetsförhållandena dock på sina ställen bli svåra: stressiga söndagar med flera högmässor i rad och långa resor emellan. körer på olika ställen som fordrar sin egen planering.
I ett glesbygdsstift som Härnösands kan'arbetsförhållandena dock på
I
ett
glesbygdsstift
som
Härnösands
kan'arbetsförhållandena
dock
på
sina ställen bli svåra: stressiga söndagar med flera högmässor i rad och
sina
ställen
bli
svåra:
stressiga
söndagar
med
flera
högmässor
i
rad
och
långa resor emellan. körer på olika ställen som fordrar sin egen planering.
långa
resor
emellan.
körer
på
olika
ställen
som
fordrar
sin
egen
planering.
Omkring tre fjärdedelar av stiftets kyrkomusikerdistrikt kommer att beröras av organisatoriska förändringar. när 66 distrikt som nu ingår i flerförsamlingspastorat skall slås ihop till 29 nya distrikt och ytterligare sammanslagningar ske på grund av att små pastorat läggs ihop till större enheter. Det kommer att bli problem med friställningar och övertalighet vid sammanslagningar och det är viktigt att stiften får -tid på sig för att kunna gå fram med varsamhet.
Omkring tre fjärdedelar av stiftets kyrkomusikerdistrikt kommer att
Omkring
tre
fjärdedelar
av
stiftets
kyrkomusikerdistrikt
kommer
att
beröras av organisatoriska förändringar. när 66 distrikt som nu ingår i
beröras
av
organisatoriska
förändringar.
när
66
distrikt
som
nu
ingår
i
flerförsamlingspastorat skall slås ihop till 29 nya distrikt och ytterligare
flerförsamlingspastorat
skall
slås
ihop
till
29
nya
distrikt
och
ytterligare
sammanslagningar ske på grund av att små pastorat läggs ihop till större
sammanslagningar
ske
på
grund
av
att
små
pastorat
läggs
ihop
till
större
enheter. Det kommer att bli problem med friställningar och övertalighet
enheter.
Det
kommer
att
bli
problem
med
friställningar
och
övertalighet
vid sammanslagningar och det är viktigt att stiften får -tid på sig för att
vid
sammanslagningar
och
det
är
viktigt
att
stiften
får
-tid
på
sig
för
att
kunna gå fram med varsamhet.
kunna
gå
fram
med
varsamhet.
Domkapitlet i Skara finner den föreslagna ändringen ändamålsenlig men Skövde pastorat. som hörts av domkapitlet. varnar för svårigheter med att samordna gudstjänsttiderna.
Domkapitlet i Skara finner den föreslagna ändringen ändamålsenlig men Skövde pastorat. som hörts av domkapitlet. varnar för svårigheter med att samordna gudstjänsttiderna.
Domkapitlet i Skara finner den föreslagna ändringen ändamålsenlig men
Domkapitlet
i
Skara
finner
den
föreslagna
ändringen
ändamålsenlig
men
Skövde pastorat. som hörts av domkapitlet. varnar för svårigheter med att
Skövde
pastorat.
som
hörts
av
domkapitlet.
varnar
för
svårigheter
med
att
samordna gudstjänsttiderna.
samordna
gudstjänsttiderna.
Utredningens förslag att låta pastoraten utgöra indelningsgrund för kyrko- musikerverksamheten tillstyrks av samtliga fyra remisspastorat. Skövde pastorat tillägger dock att även om större flexibilitet vinns bör man dock inte hysa långtgående förhoppningar beträffande möjligheten att samordna söndagstjänstgön'ngen i olika kyrkor inom ramen för en enda tjänst eller ett begränsat antal tjänster. . Domkapitlet finner den föreslagna förändringen i indelningsgrund ända- målsenlig. En sådan ändring torde bland annat komma att främja kyrkomu- sikerns möjligheter att på ett '.mera naturligt sätt kunna ingå i pastoratets gudstjänstliv och församlingsvård. Härigenom skapas ett stabilare under- lag för kyrkomusikerns veckotimtal med åtföljande ökade möjligheter att få behöriga sökande till ledigförklarade kyrkomusikertjänster.
Utredningens förslag att låta pastoraten utgöra indelningsgrund för kyrko- musikerverksamheten tillstyrks av samtliga fyra remisspastorat. Skövde pastorat tillägger dock att även om större flexibilitet vinns bör man dock inte hysa långtgående förhoppningar beträffande möjligheten att samordna söndagstjänstgön'ngen i olika kyrkor inom ramen för en enda tjänst eller ett begränsat antal tjänster. .
Utredningens förslag att låta pastoraten utgöra indelningsgrund för kyrko-
Utredningens
förslag
att
låta
pastoraten
utgöra
indelningsgrund
för
kyrko-
musikerverksamheten tillstyrks av samtliga fyra remisspastorat. Skövde
musikerverksamheten
tillstyrks
av
samtliga
fyra
remisspastorat.
Skövde
pastorat tillägger dock att även om större flexibilitet vinns bör man dock
pastorat
tillägger
dock
att
även
om
större
flexibilitet
vinns
bör
man
dock
inte hysa långtgående förhoppningar beträffande möjligheten att samordna
inte
hysa
långtgående
förhoppningar
beträffande
möjligheten
att
samordna
söndagstjänstgön'ngen i olika kyrkor inom ramen för en enda tjänst eller ett
söndagstjänstgön'ngen
i
olika
kyrkor
inom
ramen
för
en
enda
tjänst
eller
ett
begränsat antal tjänster. .
begränsat
antal
tjänster.
.
Domkapitlet finner den föreslagna förändringen i indelningsgrund ända- målsenlig. En sådan ändring torde bland annat komma att främja kyrkomu- sikerns möjligheter att på ett '.mera naturligt sätt kunna ingå i pastoratets gudstjänstliv och församlingsvård. Härigenom skapas ett stabilare under- lag för kyrkomusikerns veckotimtal med åtföljande ökade möjligheter att få behöriga sökande till ledigförklarade kyrkomusikertjänster.
Domkapitlet finner den föreslagna förändringen i indelningsgrund ända-
Domkapitlet
finner
den
föreslagna
förändringen
i
indelningsgrund
ända-
målsenlig. En sådan ändring torde bland annat komma att främja kyrkomu-
målsenlig.
En
sådan
ändring
torde
bland
annat
komma
att
främja
kyrkomu-
sikerns möjligheter att på ett '.mera naturligt sätt kunna ingå i pastoratets
sikerns
möjligheter
att
på
ett
'.mera
naturligt
sätt
kunna
ingå
i
pastoratets
gudstjänstliv och församlingsvård. Härigenom skapas ett stabilare under-
gudstjänstliv
och
församlingsvård.
Härigenom
skapas
ett
stabilare
under-
lag för kyrkomusikerns veckotimtal med åtföljande ökade möjligheter att
lag
för
kyrkomusikerns
veckotimtal
med
åtföljande
ökade
möjligheter
att
få behöriga sökande till ledigförklarade kyrkomusikertjänster.
få
behöriga
sökande
till
ledigförklarade
kyrkomusikertjänster.
Domkyrkoorganisternas förening tillstyrker förslaget'i denna del men pekar på att undantag kan få förekomma t. ex. i glesbygdsområden.
Domkyrkoorganisternas förening tillstyrker förslaget'i denna del men pekar på att undantag kan få förekomma t. ex. i glesbygdsområden.
Domkyrkoorganisternas förening tillstyrker förslaget'i denna del men
Domkyrkoorganisternas
förening
tillstyrker
förslaget'i
denna
del
men
pekar på att undantag kan få förekomma t. ex. i glesbygdsområden.
pekar
på
att
undantag
kan
få
förekomma
t.
ex.
i
glesbygdsområden.
Västerås stifts kyrkomusikerförening
Västerås stifts kyrkomusikerförening
Västerås stifts kyrkomusikerförening
Västerås
stifts
kyrkomusikerförening
KMR i Västerås stift delar utredningens uppfattning att pastoraten iprin- cip bör utgöra kyrkomusikerdistrikt, men vi vill peka på två risker: ]) l pastorat med många små församlingar finns det en risk för en splittrad tjänstesituation. särskilt om pastoratet har två eller flera präster men
KMR i Västerås stift delar utredningens uppfattning att pastoraten iprin-
KMR i Västerås stift delar utredningens uppfattning att pastoraten iprin-
KMR
i
Västerås
stift
delar
utredningens
uppfattning
att
pastoraten
iprin-
cip bör utgöra kyrkomusikerdistrikt, men vi vill peka på två risker:
cip bör utgöra kyrkomusikerdistrikt, men vi vill peka på två risker:
cip
bör
utgöra
kyrkomusikerdistrikt,
men
vi
vill
peka
på
två
risker:
]) l pastorat med många små församlingar finns det en risk för en splittrad tjänstesituation. särskilt om pastoratet har två eller flera präster men
]) l pastorat med många små församlingar finns det en risk för en splittrad
])
l
pastorat
med
många
små
församlingar
finns
det
en
risk
för
en
splittrad
tjänstesituation. särskilt om pastoratet har två eller flera präster men
tjänstesituation.
särskilt
om
pastoratet
har
två
eller
flera
präster
men
Prop.
1987/88:
144
Bilaga 3
Bilaga 3
Bilaga 3
Bilaga
3
76
76
76
76
. bara en kyrkomusiker. Den enskilda församlingen får huvudgudstjänst Prop. 1987/88:144 bara varannan vecka exempelvis. Bilaga 3 2) I de stift som har stora geografiska områden (t. ex. Luleå. Härnösands och vissa delar av Västerås stift) kan resor mellan pastoratets försam- lingar bli orimligt länga. Domkapitlet bör alltså ges laglig rätt att frångå huvudprincipen i detta .- avseende. när förhållandena kräver det. Sistnämnda uppfattning delas av Växjö stifts kyrkomusikers förening. Alingsåsjörsamlings pastorat framhåller också dispensmöjligheten. Alingsås församling ställer sig bakom principen att pastoraten skall vara arbetsgivare för kyrkomusikerna. Många positiva effekter vinns: enklare att skapa heltidstjänster. bättre arbetsgivarfunktion o. s. v. Av erfarenhet vet man att stora enheter leder till likformighet vad gäller anslag, service 0. s. v. Det finns många exempel på att initiativrika kyrko- musiker har blivit "stoppade” p.g.a. att anslagen varit anpassade till pastoratets/samfällighetens låga kyrkomusikaliska aktivitet. Den enskilda församlingen måste därför få stort inflytande över omfattningen av sin musikverksamhet. Ett territoriellt'stort pastorat kan av många skäl vara olämpligt som anställningsomräde. Därför bör domkapitlet efter förslag från pastoratet kunna besluta om annan indelning av anställningsomräden än pastoraten. Östersunds församlings pastorat värnar om de till ytan stora flerförsam- lingspastoraten. Utredningen föreslår att pastoraten i stället för församlingarna skall utgöra kyrkomusikerdistrikt. vilket innebär att ett" stort antal kyrkomusikerdi- strikt kommer att omfatta flera församlingar. Detta kan måhända vara lämpligt i vissa fall. Dock måste särskild uppmärksamhet ägnas glesbyg- dens ofta mycket stora flerförsamlingspastorat. Planerade kyrkomusikali- ska distrikt måste begränsas i ytmässig storlek för att kunna fungera. Nuvarande församlingar i glesbygdens flerförsamlingspastorat är ofta läm- pade som verksamhetsområden för deltidstjänstgörande kyrkomusiker. Deltidstjänster kommer också" att behövas i framtiden. Att stå som ansva- rig kyrkomusiker i flera församlingar samtidigt. vilket kan bli fallet enligt utredningen. torde knappast komma att bli problemfritt. Utredningens förslag om sammanläggning av kyrkomusikerdistrikten i flerförsamlingspastorat måste självfallet. i likhet med den i annat samman- hang föreslagna samfällighetsbildningen av mindre församlingar, ske på frivillig grund efter berörda församlingars medgivande. Förslaget om att pastoraten i stället för församlingarna i förekommande fall skall utgöra kyrkomusikerdistrikt innebär nämligen att inflytandet över församlingens musikverksamhet flyttas från församlingen till pastoratet. Denna ordning torde knappast vinna allmänt bifall. Det syns mindre lämpligt att genom den aktuella reformen lägga nya och stundom krävande administrativa uppgifter på pastoraten. samtidigt som man på stiftsnivå har och även fortsättningsvis måste ha personal. som är väl insatt i frågor rörande statliga eller kommunala avtal och bestämmel- ser. 77
. bara en kyrkomusiker. Den enskilda församlingen får huvudgudstjänst Prop. 1987/88:144 bara varannan vecka exempelvis. Bilaga 3 2) I de stift som har stora geografiska områden (t. ex. Luleå. Härnösands och vissa delar av Västerås stift) kan resor mellan pastoratets försam- lingar bli orimligt länga. Domkapitlet bör alltså ges laglig rätt att frångå huvudprincipen i detta .- avseende. när förhållandena kräver det.
. bara en kyrkomusiker. Den enskilda församlingen får huvudgudstjänst Prop. 1987/88:144 bara varannan vecka exempelvis. Bilaga 3 2) I de stift som har stora geografiska områden (t. ex. Luleå. Härnösands och vissa delar av Västerås stift) kan resor mellan pastoratets försam- lingar bli orimligt länga. Domkapitlet bör alltså ges laglig rätt att frångå huvudprincipen i detta .- avseende. när förhållandena kräver det.
. bara en kyrkomusiker. Den enskilda församlingen får huvudgudstjänst Prop. 1987/88:144
.
bara
en
kyrkomusiker.
Den
enskilda
församlingen
får
huvudgudstjänst
Prop.
1987/88:144
bara varannan vecka exempelvis. Bilaga 3
bara
varannan
vecka
exempelvis.
Bilaga
3
2) I de stift som har stora geografiska områden (t. ex. Luleå. Härnösands
2)
I
de
stift
som
har
stora
geografiska
områden
(t.
ex.
Luleå.
Härnösands
och vissa delar av Västerås stift) kan resor mellan pastoratets försam-
och
vissa
delar
av
Västerås
stift)
kan
resor
mellan
pastoratets
försam-
lingar bli orimligt länga.
lingar
bli
orimligt
länga.
Domkapitlet bör alltså ges laglig rätt att frångå huvudprincipen i
Domkapitlet
bör
alltså
ges
laglig
rätt
att
frångå
huvudprincipen
i
detta .-
detta
.-
avseende. när förhållandena kräver det.
avseende.
när
förhållandena
kräver
det.
Sistnämnda uppfattning delas av Växjö stifts kyrkomusikers förening. Alingsåsjörsamlings pastorat framhåller också dispensmöjligheten.
Sistnämnda uppfattning delas av Växjö stifts kyrkomusikers förening. Alingsåsjörsamlings pastorat framhåller också dispensmöjligheten.
Sistnämnda uppfattning delas av Växjö stifts kyrkomusikers förening.
Sistnämnda
uppfattning
delas
av
Växjö
stifts
kyrkomusikers
förening.
Alingsåsjörsamlings pastorat framhåller också dispensmöjligheten.
Alingsåsjörsamlings
pastorat
framhåller
också
dispensmöjligheten.
Alingsås församling ställer sig bakom principen att pastoraten skall vara arbetsgivare för kyrkomusikerna. Många positiva effekter vinns: enklare att skapa heltidstjänster. bättre arbetsgivarfunktion o. s. v. Av erfarenhet vet man att stora enheter leder till likformighet vad gäller anslag, service 0. s. v. Det finns många exempel på att initiativrika kyrko- musiker har blivit "stoppade” p.g.a. att anslagen varit anpassade till pastoratets/samfällighetens låga kyrkomusikaliska aktivitet. Den enskilda församlingen måste därför få stort inflytande över omfattningen av sin musikverksamhet. Ett territoriellt'stort pastorat kan av många skäl vara olämpligt som anställningsomräde. Därför bör domkapitlet efter förslag från pastoratet kunna besluta om annan indelning av anställningsomräden än pastoraten.
Alingsås församling ställer sig bakom principen att pastoraten skall vara arbetsgivare för kyrkomusikerna. Många positiva effekter vinns: enklare att skapa heltidstjänster. bättre arbetsgivarfunktion o. s. v.
Alingsås församling ställer sig bakom principen att pastoraten skall vara
Alingsås
församling
ställer
sig
bakom
principen
att
pastoraten
skall
vara
arbetsgivare för kyrkomusikerna. Många positiva effekter vinns: enklare
arbetsgivare
för
kyrkomusikerna.
Många
positiva
effekter
vinns:
enklare
att skapa heltidstjänster. bättre arbetsgivarfunktion o. s. v.
att
skapa
heltidstjänster.
bättre
arbetsgivarfunktion
o.
s.
v.
Av erfarenhet vet man att stora enheter leder till likformighet vad gäller anslag, service 0. s. v. Det finns många exempel på att initiativrika kyrko- musiker har blivit "stoppade” p.g.a. att anslagen varit anpassade till pastoratets/samfällighetens låga kyrkomusikaliska aktivitet. Den enskilda församlingen måste därför få stort inflytande över omfattningen av sin musikverksamhet. Ett territoriellt'stort pastorat kan av många skäl vara olämpligt som anställningsomräde. Därför bör domkapitlet efter förslag från pastoratet kunna besluta om annan indelning av anställningsomräden än pastoraten.
Av erfarenhet vet man att stora enheter leder till likformighet vad gäller
Av
erfarenhet
vet
man
att
stora
enheter
leder
till
likformighet
vad
gäller
anslag, service 0. s. v. Det finns många exempel på att initiativrika kyrko-
anslag,
service
0.
s.
v.
Det
finns
många
exempel
på
att
initiativrika
kyrko-
musiker har blivit "stoppade” p.g.a. att anslagen varit anpassade till
musiker
har
blivit
"stoppade”
p.g.a.
att
anslagen
varit
anpassade
till
pastoratets/samfällighetens låga kyrkomusikaliska aktivitet. Den enskilda
pastoratets/samfällighetens
låga
kyrkomusikaliska
aktivitet.
Den
enskilda
församlingen måste därför få stort inflytande över omfattningen av sin
församlingen
måste
därför
få
stort
inflytande
över
omfattningen
av
sin
musikverksamhet. Ett territoriellt'stort pastorat kan av många skäl vara
musikverksamhet.
Ett
territoriellt'stort
pastorat
kan
av
många
skäl
vara
olämpligt som anställningsomräde. Därför bör domkapitlet efter förslag
olämpligt
som
anställningsomräde.
Därför
bör
domkapitlet
efter
förslag
från pastoratet kunna besluta om annan indelning av anställningsomräden
från
pastoratet
kunna
besluta
om
annan
indelning
av
anställningsomräden
än pastoraten.
än
pastoraten.
Östersunds församlings pastorat värnar om de till ytan stora flerförsam- lingspastoraten.
Östersunds församlings pastorat värnar om de till ytan stora flerförsam- lingspastoraten.
Östersunds församlings pastorat värnar om de till ytan stora flerförsam-
Östersunds
församlings
pastorat
värnar
om
de
till
ytan
stora
flerförsam-
lingspastoraten.
lingspastoraten.
Utredningen föreslår att pastoraten i stället för församlingarna skall utgöra kyrkomusikerdistrikt. vilket innebär att ett" stort antal kyrkomusikerdi- strikt kommer att omfatta flera församlingar. Detta kan måhända vara lämpligt i vissa fall. Dock måste särskild uppmärksamhet ägnas glesbyg- dens ofta mycket stora flerförsamlingspastorat. Planerade kyrkomusikali- ska distrikt måste begränsas i ytmässig storlek för att kunna fungera. Nuvarande församlingar i glesbygdens flerförsamlingspastorat är ofta läm- pade som verksamhetsområden för deltidstjänstgörande kyrkomusiker. Deltidstjänster kommer också" att behövas i framtiden. Att stå som ansva- rig kyrkomusiker i flera församlingar samtidigt. vilket kan bli fallet enligt utredningen. torde knappast komma att bli problemfritt. Utredningens förslag om sammanläggning av kyrkomusikerdistrikten i flerförsamlingspastorat måste självfallet. i likhet med den i annat samman- hang föreslagna samfällighetsbildningen av mindre församlingar, ske på frivillig grund efter berörda församlingars medgivande. Förslaget om att pastoraten i stället för församlingarna i förekommande fall skall utgöra kyrkomusikerdistrikt innebär nämligen att inflytandet över församlingens musikverksamhet flyttas från församlingen till pastoratet. Denna ordning torde knappast vinna allmänt bifall. Det syns mindre lämpligt att genom den aktuella reformen lägga nya och stundom krävande administrativa uppgifter på pastoraten. samtidigt som man på stiftsnivå har och även fortsättningsvis måste ha personal. som är väl insatt i frågor rörande statliga eller kommunala avtal och bestämmel- ser.
Utredningen föreslår att pastoraten i stället för församlingarna skall utgöra kyrkomusikerdistrikt. vilket innebär att ett" stort antal kyrkomusikerdi- strikt kommer att omfatta flera församlingar. Detta kan måhända vara lämpligt i vissa fall. Dock måste särskild uppmärksamhet ägnas glesbyg- dens ofta mycket stora flerförsamlingspastorat. Planerade kyrkomusikali- ska distrikt måste begränsas i ytmässig storlek för att kunna fungera. Nuvarande församlingar i glesbygdens flerförsamlingspastorat är ofta läm- pade som verksamhetsområden för deltidstjänstgörande kyrkomusiker. Deltidstjänster kommer också" att behövas i framtiden. Att stå som ansva- rig kyrkomusiker i flera församlingar samtidigt. vilket kan bli fallet enligt utredningen. torde knappast komma att bli problemfritt.
Utredningen föreslår att pastoraten i stället för församlingarna skall utgöra
Utredningen
föreslår
att
pastoraten
i
stället
för
församlingarna
skall
utgöra
kyrkomusikerdistrikt. vilket innebär att ett" stort antal kyrkomusikerdi-
kyrkomusikerdistrikt.
vilket
innebär
att
ett"
stort
antal
kyrkomusikerdi-
strikt kommer att omfatta flera församlingar. Detta kan måhända vara
strikt
kommer
att
omfatta
flera
församlingar.
Detta
kan
måhända
vara
lämpligt i vissa fall. Dock måste särskild uppmärksamhet ägnas glesbyg-
lämpligt
i
vissa
fall.
Dock
måste
särskild
uppmärksamhet
ägnas
glesbyg-
dens ofta mycket stora flerförsamlingspastorat. Planerade kyrkomusikali-
dens
ofta
mycket
stora
flerförsamlingspastorat.
Planerade
kyrkomusikali-
ska distrikt måste begränsas i ytmässig storlek för att kunna fungera.
ska
distrikt
måste
begränsas
i
ytmässig
storlek
för
att
kunna
fungera.
Nuvarande församlingar i glesbygdens flerförsamlingspastorat är ofta läm-
Nuvarande
församlingar
i
glesbygdens
flerförsamlingspastorat
är
ofta
läm-
pade som verksamhetsområden för deltidstjänstgörande kyrkomusiker.
pade
som
verksamhetsområden
för
deltidstjänstgörande
kyrkomusiker.
Deltidstjänster kommer också" att behövas i framtiden. Att stå som ansva-
Deltidstjänster
kommer
också"
att
behövas
i
framtiden.
Att
stå
som
ansva-
rig kyrkomusiker i flera församlingar samtidigt. vilket kan bli fallet enligt
rig
kyrkomusiker
i
flera
församlingar
samtidigt.
vilket
kan
bli
fallet
enligt
utredningen. torde knappast komma att bli problemfritt.
utredningen.
torde
knappast
komma
att
bli
problemfritt.
Utredningens förslag om sammanläggning av kyrkomusikerdistrikten i flerförsamlingspastorat måste självfallet. i likhet med den i annat samman- hang föreslagna samfällighetsbildningen av mindre församlingar, ske på frivillig grund efter berörda församlingars medgivande. Förslaget om att pastoraten i stället för församlingarna i förekommande fall skall utgöra kyrkomusikerdistrikt innebär nämligen att inflytandet över församlingens musikverksamhet flyttas från församlingen till pastoratet. Denna ordning torde knappast vinna allmänt bifall.
Utredningens förslag om sammanläggning av kyrkomusikerdistrikten i
Utredningens
förslag
om
sammanläggning
av
kyrkomusikerdistrikten
i
flerförsamlingspastorat måste självfallet. i likhet med den i annat samman-
flerförsamlingspastorat
måste
självfallet.
i
likhet
med
den
i
annat
samman-
hang föreslagna samfällighetsbildningen av mindre församlingar, ske på
hang
föreslagna
samfällighetsbildningen
av
mindre
församlingar,
ske
på
frivillig grund efter berörda församlingars medgivande. Förslaget om att
frivillig
grund
efter
berörda
församlingars
medgivande.
Förslaget
om
att
pastoraten i stället för församlingarna i förekommande fall skall utgöra
pastoraten
i
stället
för
församlingarna
i
förekommande
fall
skall
utgöra
kyrkomusikerdistrikt innebär nämligen att inflytandet över församlingens
kyrkomusikerdistrikt
innebär
nämligen
att
inflytandet
över
församlingens
musikverksamhet flyttas från församlingen till pastoratet. Denna ordning
musikverksamhet
flyttas
från
församlingen
till
pastoratet.
Denna
ordning
torde knappast vinna allmänt bifall.
torde
knappast
vinna
allmänt
bifall.
Det syns mindre lämpligt att genom den aktuella reformen lägga nya och stundom krävande administrativa uppgifter på pastoraten. samtidigt som man på stiftsnivå har och även fortsättningsvis måste ha personal. som är väl insatt i frågor rörande statliga eller kommunala avtal och bestämmel- ser.
Det syns mindre lämpligt att genom den aktuella reformen lägga nya och
Det
syns
mindre
lämpligt
att
genom
den
aktuella
reformen
lägga
nya
och
stundom krävande administrativa uppgifter på pastoraten. samtidigt som
stundom
krävande
administrativa
uppgifter
på
pastoraten.
samtidigt
som
man på stiftsnivå har och även fortsättningsvis måste ha personal. som är
man
på
stiftsnivå
har
och
även
fortsättningsvis
måste
ha
personal.
som
är
väl insatt i frågor rörande statliga eller kommunala avtal och bestämmel-
väl
insatt
i
frågor
rörande
statliga
eller
kommunala
avtal
och
bestämmel-
ser.
ser.
77
77
77
77
Musikaliska akademien anser att det framlagda förslaget med pastoraten Prop. 1987/88:144 som indelningsgrund kan ha fördelar men att många svårigheter kan förut- Bilaga 3 ses. Normer för pastoratens sammansättning bör utarbetas. En avgörande fråga blir hur relationen mellan nuvarande 2 567 församling- ar resp. 2636 kyrkomusikertjänster i verkligheten blir. Betänkandet läm- nar inga konkreta anvisningar om pastoratens storlek, bara vaga erinringar om nu gällande kyrkomusikerförordnings gräns vid 5000 invånare. lnvå- narantalet kan vara en mycket grov och stundom missvisande gräns mellan de två huvudkategorier av kyrkomusiker som här förordas. organisten resp. kantorn. Flera andra betydande faktorer kan anföras. bl.a. relationen till präst— tjänsten och dess ”geografiska” omfattning. Om man som regel uppställer att varje av präst ledd gudstjänst eller annan förrättning skall ha en kvalifi- cerad kyrkomusiker knuten till förrättningen, fås ett ledtal. Frågan om hur många förrättningar en präst åläggs eller "klarar av" är densamma för kyrkomusikens vidkommande. En annan viktig faktor är det antal kyrkor som ”betjänas” av kvalifi- cerad kyrkomusiker i vederbörande pastorat. Om sammanslagning leder- till att fler kyrkor står "tomma" under större antal sön- och helgdagar osv.. bör den avvisas. särskilt som den då strider mot ambitionen att "höja musiklivet". Risken för "feta" pastorat gentemot "magra" måste också beaktas, dvs., att tjänsternas omfattning varierar p.g.a. antalet kyrkor m.m. Det är sålunda av vikt att grundläggande normer för pastoratens optima- la sammansättning utarbetas och tillämpas också med kyrkomusikens funktion som ledmärke. Domkapitlet i Visby ansluter sig till utredningens ställningstagande att pastoratet bör få ansvaret för den kyrkomusikaliska verksamheten men framhåller samtidigt att det bör finnas en kongruens mellan prästens och kyrkomusikerns arbetssituation. ' Länsskolnämndvn i Västerbottens län tillstyrker förslaget men pekar på vissa personaladministrativa problem. Kyrkomusikcrutredningens förslag att pastoratet — inte församlingen — i regel bör utgöra den minsta enheten för kyrkomusikalisk verksamhet kan orsaka pcrsonaladministraliva problem. Präster och kyrkomusiker tjänst- gör tillsammans men får olika arbetsgivare. prästerna domkapitlet och kyrkomusikerna pastoratet. Eventuella svårigheter bör dock kunna över- bryggas. Länsskolnämnden i Västerbottens län tillstyrker därför förslaget att pastoraten skall vara anställningsomräden för kyrkomusikerna. Detta kan medföra utvidgade tjänster för kyrkomusikerna. Pastoraten torde ha större resurser att fullgöra arbetsgivaruppgifterna än de ofta små försam- lingskyrkoråden. ' Riksförbundet Svensk kyrkomusik RISK tillstyrker utredningens förslag om pastoratet som minsta enhet för den kyrkomusikaliska verksamheten med förbehållet att pastoratets kyr- komusiker i så stor utsträckning som är praktiskt möjligt knyts till verk- samheten i dc enskilda församlingarna. 78
Musikaliska akademien anser att det framlagda förslaget med pastoraten Prop. 1987/88:144 som indelningsgrund kan ha fördelar men att många svårigheter kan förut- Bilaga 3 ses. Normer för pastoratens sammansättning bör utarbetas.
Musikaliska akademien anser att det framlagda förslaget med pastoraten Prop. 1987/88:144 som indelningsgrund kan ha fördelar men att många svårigheter kan förut- Bilaga 3 ses. Normer för pastoratens sammansättning bör utarbetas.
Musikaliska akademien anser att det framlagda förslaget med pastoraten Prop. 1987/88:144
Musikaliska
akademien
anser
att
det
framlagda
förslaget
med
pastoraten
Prop.
1987/88:144
som indelningsgrund kan ha fördelar men att många svårigheter kan förut- Bilaga 3
som
indelningsgrund
kan
ha
fördelar
men
att
många
svårigheter
kan
förut-
Bilaga
3
ses. Normer för pastoratens sammansättning bör utarbetas.
ses.
Normer
för
pastoratens
sammansättning
bör
utarbetas.
En avgörande fråga blir hur relationen mellan nuvarande 2 567 församling- ar resp. 2636 kyrkomusikertjänster i verkligheten blir. Betänkandet läm- nar inga konkreta anvisningar om pastoratens storlek, bara vaga erinringar om nu gällande kyrkomusikerförordnings gräns vid 5000 invånare. lnvå- narantalet kan vara en mycket grov och stundom missvisande gräns mellan de två huvudkategorier av kyrkomusiker som här förordas. organisten resp. kantorn. Flera andra betydande faktorer kan anföras. bl.a. relationen till präst— tjänsten och dess ”geografiska” omfattning. Om man som regel uppställer att varje av präst ledd gudstjänst eller annan förrättning skall ha en kvalifi- cerad kyrkomusiker knuten till förrättningen, fås ett ledtal. Frågan om hur många förrättningar en präst åläggs eller "klarar av" är densamma för kyrkomusikens vidkommande. En annan viktig faktor är det antal kyrkor som ”betjänas” av kvalifi- cerad kyrkomusiker i vederbörande pastorat. Om sammanslagning leder- till att fler kyrkor står "tomma" under större antal sön- och helgdagar osv.. bör den avvisas. särskilt som den då strider mot ambitionen att "höja musiklivet". Risken för "feta" pastorat gentemot "magra" måste också beaktas, dvs., att tjänsternas omfattning varierar p.g.a. antalet kyrkor m.m. Det är sålunda av vikt att grundläggande normer för pastoratens optima- la sammansättning utarbetas och tillämpas också med kyrkomusikens funktion som ledmärke.
En avgörande fråga blir hur relationen mellan nuvarande 2 567 församling- ar resp. 2636 kyrkomusikertjänster i verkligheten blir. Betänkandet läm- nar inga konkreta anvisningar om pastoratens storlek, bara vaga erinringar om nu gällande kyrkomusikerförordnings gräns vid 5000 invånare. lnvå- narantalet kan vara en mycket grov och stundom missvisande gräns mellan de två huvudkategorier av kyrkomusiker som här förordas. organisten resp. kantorn.
En avgörande fråga blir hur relationen mellan nuvarande 2 567 församling-
En
avgörande
fråga
blir
hur
relationen
mellan
nuvarande
2
567
församling-
ar resp. 2636 kyrkomusikertjänster i verkligheten blir. Betänkandet läm-
ar
resp.
2636
kyrkomusikertjänster
i
verkligheten
blir.
Betänkandet
läm-
nar inga konkreta anvisningar om pastoratens storlek, bara vaga erinringar
nar
inga
konkreta
anvisningar
om
pastoratens
storlek,
bara
vaga
erinringar
om nu gällande kyrkomusikerförordnings gräns vid 5000 invånare. lnvå-
om
nu
gällande
kyrkomusikerförordnings
gräns
vid
5000
invånare.
lnvå-
narantalet kan vara en mycket grov och stundom missvisande gräns mellan
narantalet
kan
vara
en
mycket
grov
och
stundom
missvisande
gräns
mellan
de två huvudkategorier av kyrkomusiker som här förordas. organisten
de
två
huvudkategorier
av
kyrkomusiker
som
här
förordas.
organisten
resp. kantorn.
resp.
kantorn.
Flera andra betydande faktorer kan anföras. bl.a. relationen till präst— tjänsten och dess ”geografiska” omfattning. Om man som regel uppställer att varje av präst ledd gudstjänst eller annan förrättning skall ha en kvalifi- cerad kyrkomusiker knuten till förrättningen, fås ett ledtal. Frågan om hur många förrättningar en präst åläggs eller "klarar av" är densamma för kyrkomusikens vidkommande.
Flera andra betydande faktorer kan anföras. bl.a. relationen till präst—
Flera
andra
betydande
faktorer
kan
anföras.
bl.a.
relationen
till
präst—
tjänsten och dess ”geografiska” omfattning. Om man som regel uppställer
tjänsten
och
dess
”geografiska”
omfattning.
Om
man
som
regel
uppställer
att varje av präst ledd gudstjänst eller annan förrättning skall ha en kvalifi-
att
varje
av
präst
ledd
gudstjänst
eller
annan
förrättning
skall
ha
en
kvalifi-
cerad kyrkomusiker knuten till förrättningen, fås ett ledtal. Frågan om hur
cerad
kyrkomusiker
knuten
till
förrättningen,
fås
ett
ledtal.
Frågan
om
hur
många förrättningar en präst åläggs eller "klarar av" är densamma för
många
förrättningar
en
präst
åläggs
eller
"klarar
av"
är
densamma
för
kyrkomusikens vidkommande.
kyrkomusikens
vidkommande.
En annan viktig faktor är det antal kyrkor som ”betjänas” av kvalifi- cerad kyrkomusiker i vederbörande pastorat. Om sammanslagning leder- till att fler kyrkor står "tomma" under större antal sön- och helgdagar osv.. bör den avvisas. särskilt som den då strider mot ambitionen att "höja musiklivet". Risken för "feta" pastorat gentemot "magra" måste också beaktas, dvs., att tjänsternas omfattning varierar p.g.a. antalet kyrkor m.m.
En annan viktig faktor är det antal kyrkor som ”betjänas” av kvalifi-
En
annan
viktig
faktor
är
det
antal
kyrkor
som
”betjänas”
av
kvalifi-
cerad kyrkomusiker i vederbörande pastorat. Om sammanslagning leder-
cerad
kyrkomusiker
i
vederbörande
pastorat.
Om
sammanslagning
leder-
till att fler kyrkor står "tomma" under större antal sön- och helgdagar
till
att
fler
kyrkor
står
"tomma"
under
större
antal
sön-
och
helgdagar
osv.. bör den avvisas. särskilt som den då strider mot ambitionen att "höja
osv..
bör
den
avvisas.
särskilt
som
den
då
strider
mot
ambitionen
att
"höja
musiklivet". Risken för "feta" pastorat gentemot "magra" måste också
musiklivet".
Risken
för
"feta"
pastorat
gentemot
"magra"
måste
också
beaktas, dvs., att tjänsternas omfattning varierar p.g.a. antalet kyrkor
beaktas,
dvs.,
att
tjänsternas
omfattning
varierar
p.g.a.
antalet
kyrkor
m.m.
m.m.
Det är sålunda av vikt att grundläggande normer för pastoratens optima- la sammansättning utarbetas och tillämpas också med kyrkomusikens funktion som ledmärke.
Det är sålunda av vikt att grundläggande normer för pastoratens optima-
Det
är
sålunda
av
vikt
att
grundläggande
normer
för
pastoratens
optima-
la sammansättning utarbetas och tillämpas också med kyrkomusikens
la
sammansättning
utarbetas
och
tillämpas
också
med
kyrkomusikens
funktion som ledmärke.
funktion
som
ledmärke.
Domkapitlet i Visby ansluter sig till utredningens ställningstagande att pastoratet bör få ansvaret för den kyrkomusikaliska verksamheten men framhåller samtidigt att det bör finnas en kongruens mellan prästens och kyrkomusikerns arbetssituation. ' Länsskolnämndvn i Västerbottens län tillstyrker förslaget men pekar på vissa personaladministrativa problem.
Domkapitlet i Visby ansluter sig till utredningens ställningstagande att pastoratet bör få ansvaret för den kyrkomusikaliska verksamheten men framhåller samtidigt att det bör finnas en kongruens mellan prästens och kyrkomusikerns arbetssituation. '
Domkapitlet i Visby ansluter sig till utredningens ställningstagande att
Domkapitlet
i
Visby
ansluter
sig
till
utredningens
ställningstagande
att
pastoratet bör få ansvaret för den kyrkomusikaliska verksamheten men
pastoratet
bör
få
ansvaret
för
den
kyrkomusikaliska
verksamheten
men
framhåller samtidigt att det bör finnas en kongruens mellan prästens och
framhåller
samtidigt
att
det
bör
finnas
en
kongruens
mellan
prästens
och
kyrkomusikerns arbetssituation. '
kyrkomusikerns
arbetssituation.
'
Länsskolnämndvn i Västerbottens län tillstyrker förslaget men pekar på vissa personaladministrativa problem.
Länsskolnämndvn i Västerbottens län tillstyrker förslaget men pekar på
Länsskolnämndvn
i
Västerbottens
län
tillstyrker
förslaget
men
pekar
på
vissa personaladministrativa problem.
vissa
personaladministrativa
problem.
Kyrkomusikcrutredningens förslag att pastoratet — inte församlingen — i regel bör utgöra den minsta enheten för kyrkomusikalisk verksamhet kan orsaka pcrsonaladministraliva problem. Präster och kyrkomusiker tjänst- gör tillsammans men får olika arbetsgivare. prästerna domkapitlet och kyrkomusikerna pastoratet. Eventuella svårigheter bör dock kunna över- bryggas. Länsskolnämnden i Västerbottens län tillstyrker därför förslaget att pastoraten skall vara anställningsomräden för kyrkomusikerna. Detta kan medföra utvidgade tjänster för kyrkomusikerna. Pastoraten torde ha större resurser att fullgöra arbetsgivaruppgifterna än de ofta små försam- lingskyrkoråden. '
Kyrkomusikcrutredningens förslag att pastoratet — inte församlingen — i regel bör utgöra den minsta enheten för kyrkomusikalisk verksamhet kan orsaka pcrsonaladministraliva problem. Präster och kyrkomusiker tjänst- gör tillsammans men får olika arbetsgivare. prästerna domkapitlet och kyrkomusikerna pastoratet. Eventuella svårigheter bör dock kunna över- bryggas. Länsskolnämnden i Västerbottens län tillstyrker därför förslaget att pastoraten skall vara anställningsomräden för kyrkomusikerna. Detta kan medföra utvidgade tjänster för kyrkomusikerna. Pastoraten torde ha större resurser att fullgöra arbetsgivaruppgifterna än de ofta små försam- lingskyrkoråden. '
Kyrkomusikcrutredningens förslag att pastoratet — inte församlingen — i
Kyrkomusikcrutredningens
förslag
att
pastoratet
—
inte
församlingen
—
i
regel bör utgöra den minsta enheten för kyrkomusikalisk verksamhet kan
regel
bör
utgöra
den
minsta
enheten
för
kyrkomusikalisk
verksamhet
kan
orsaka pcrsonaladministraliva problem. Präster och kyrkomusiker tjänst-
orsaka
pcrsonaladministraliva
problem.
Präster
och
kyrkomusiker
tjänst-
gör tillsammans men får olika arbetsgivare. prästerna domkapitlet och
gör
tillsammans
men
får
olika
arbetsgivare.
prästerna
domkapitlet
och
kyrkomusikerna pastoratet. Eventuella svårigheter bör dock kunna över-
kyrkomusikerna
pastoratet.
Eventuella
svårigheter
bör
dock
kunna
över-
bryggas. Länsskolnämnden i Västerbottens län tillstyrker därför förslaget
bryggas.
Länsskolnämnden
i
Västerbottens
län
tillstyrker
därför
förslaget
att pastoraten skall vara anställningsomräden för kyrkomusikerna. Detta
att
pastoraten
skall
vara
anställningsomräden
för
kyrkomusikerna.
Detta
kan medföra utvidgade tjänster för kyrkomusikerna. Pastoraten torde ha
kan
medföra
utvidgade
tjänster
för
kyrkomusikerna.
Pastoraten
torde
ha
större resurser att fullgöra arbetsgivaruppgifterna än de ofta små försam-
större
resurser
att
fullgöra
arbetsgivaruppgifterna
än
de
ofta
små
försam-
lingskyrkoråden. '
lingskyrkoråden.
'
Riksförbundet Svensk kyrkomusik
Riksförbundet Svensk kyrkomusik
Riksförbundet Svensk kyrkomusik
Riksförbundet
Svensk
kyrkomusik
RISK tillstyrker utredningens förslag om pastoratet som minsta enhet för den kyrkomusikaliska verksamheten med förbehållet att pastoratets kyr- komusiker i så stor utsträckning som är praktiskt möjligt knyts till verk- samheten i dc enskilda församlingarna. 78
RISK tillstyrker utredningens förslag om pastoratet som minsta enhet för den kyrkomusikaliska verksamheten med förbehållet att pastoratets kyr- komusiker i så stor utsträckning som är praktiskt möjligt knyts till verk- samheten i dc enskilda församlingarna. 78
RISK tillstyrker utredningens förslag om pastoratet som minsta enhet för
RISK
tillstyrker
utredningens
förslag
om
pastoratet
som
minsta
enhet
för
den kyrkomusikaliska verksamheten med förbehållet att pastoratets kyr-
den
kyrkomusikaliska
verksamheten
med
förbehållet
att
pastoratets
kyr-
komusiker i så stor utsträckning som är praktiskt möjligt knyts till verk-
komusiker
i
så
stor
utsträckning
som
är
praktiskt
möjligt
knyts
till
verk-
samheten i dc enskilda församlingarna. 78
samheten
i
dc
enskilda
församlingarna.
78
Pastora[institutet i Uppsala Prop. 1987/88: 144 Pastoralinstitutet instämmer i utredningens förslag att lägga pastoraten Bilaga3 som grund för tjänsteorganisationen. Detta framför allt därför att kyrko- '. musikern därigenom på ett naturligt sätt kommer att ingå i arbetslaget för församlingsarbete. Domkapitlet i Linköping menar att detaljerna i utredningens (U) förslag bör diskuteras mera grundligt innan ett beslut fattas. Vi finner liksom U, att kyrkomusikerna måste få rationella arbets- och anställningsförhållanden i en organisation, som bl.a. låter dem "på ett naturligt sätt ingå i arbetslag för församlingsvårdande personal". Den organisation. som nu skisseras i U. förefaller dock att kunna bli komplicerad. U föreslår, att pastoraten "i princip" skall vara anställnings- områdcn för kyrkomusikerna. att alltså pastoraten skall "bli arbetsgivare för kyrkomusikerna". Samtidigt skall dock staten även fortsättningsvis "ha ett visst inflytande över den kyrkomusikaliska verksamheten”. U konstaterar också. att "annan än pastoratet blir arbetsgivare". när det blir fråga om kombinationstjänster. U tänker sig då. att "kyrkoherden under alla förhållanden" blir "arbetsledare för det rent församlingsvårdande arbetet". K risten demokratisk samlings kyrkopolitiska råd Lokalt bör ansvaret för den kyrkomusikaliska verksamheten ligga på för- samlingarna. inte på pastoraten. Så ärju förhållandet med övrig försam- lingsvårdande verksamhet. Om pastoratet blir kyrkomusikerdistrikt och anställningsmyndighet skall dock ansvaret för verksamheten ligga på för- samlingen. Domkapitlet [ Lund Ansvaret lokalt för den kyrkomusikaliska verksamheten bör ligga på för- samlingen, inte som utredningen föreslagit på pastoratet. Enligt l982 års kyrkokommitts förslag kommer ansvaret för den församlingsvårdande verksamheten att ligga på församlingen trots att ansvaret för tjänsterna förs till pastoratet. Domkapitlet är alltså ense med utredningen om att pastoraten bör vara tjänstgöringsområde för kyrkomusikerna. men ett sådant uttryck som "pastoraten skall handha den kyrkomusikaliska verk- samheten i församlingarna" (& l i lagförslaget) måste formuleras om. Kamnmrkol/egiet påpekar att kyrkomusikalisk verksamhet kräver vissa. författningsändringar för att övergå till att vara pastoratsangelägenhet. Enligt l ä i förslaget till lag om kyrkomusikalisk verksamhet i svenska kyrkan skall pastoraten handha den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna. Man kan fråga sig om inte bestämmelsen i sig blir missvi- sande. Detta cftcrsom ] kap. 3 5 i det av 1982 års kyrkokommitt framlagda förslaget till lag om församlingar och kyrkliga samfälligheter (nya LFKS) liksom nuvarande lag förutsätter att kyrkomusiken är en församlingsangc- lägenhet som hör till andra st. p. I samma paragraf. I 5 & andra st. sista 79
Pastora[institutet i Uppsala Prop. 1987/88: 144
Pastora[institutet i Uppsala Prop. 1987/88: 144
Pastora[institutet i Uppsala Prop. 1987/88: 144
Pastora[institutet
i
Uppsala
Prop.
1987/88:
144
Pastoralinstitutet instämmer i utredningens förslag att lägga pastoraten Bilaga3 som grund för tjänsteorganisationen. Detta framför allt därför att kyrko- '. musikern därigenom på ett naturligt sätt kommer att ingå i arbetslaget för församlingsarbete.
Pastoralinstitutet instämmer i utredningens förslag att lägga pastoraten Bilaga3 som grund för tjänsteorganisationen. Detta framför allt därför att kyrko- '. musikern därigenom på ett naturligt sätt kommer att ingå i arbetslaget för församlingsarbete.
Pastoralinstitutet instämmer i utredningens förslag att lägga pastoraten Bilaga3
Pastoralinstitutet
instämmer
i
utredningens
förslag
att
lägga
pastoraten
Bilaga3
som grund för tjänsteorganisationen. Detta framför allt därför att kyrko- '.
som
grund
för
tjänsteorganisationen.
Detta
framför
allt
därför
att
kyrko-
'.
musikern därigenom på ett naturligt sätt kommer att ingå i arbetslaget för
musikern
därigenom
på
ett
naturligt
sätt
kommer
att
ingå
i
arbetslaget
för
församlingsarbete.
församlingsarbete.
Domkapitlet i Linköping menar att detaljerna i utredningens (U) förslag bör diskuteras mera grundligt innan ett beslut fattas.
Domkapitlet i Linköping menar att detaljerna i utredningens (U) förslag bör diskuteras mera grundligt innan ett beslut fattas.
Domkapitlet i Linköping menar att detaljerna i utredningens (U) förslag
Domkapitlet
i
Linköping
menar
att
detaljerna
i
utredningens
(U)
förslag
bör diskuteras mera grundligt innan ett beslut fattas.
bör
diskuteras
mera
grundligt
innan
ett
beslut
fattas.
Vi finner liksom U, att kyrkomusikerna måste få rationella arbets- och anställningsförhållanden i en organisation, som bl.a. låter dem "på ett naturligt sätt ingå i arbetslag för församlingsvårdande personal". Den organisation. som nu skisseras i U. förefaller dock att kunna bli komplicerad. U föreslår, att pastoraten "i princip" skall vara anställnings- områdcn för kyrkomusikerna. att alltså pastoraten skall "bli arbetsgivare för kyrkomusikerna". Samtidigt skall dock staten även fortsättningsvis "ha ett visst inflytande över den kyrkomusikaliska verksamheten”. U konstaterar också. att "annan än pastoratet blir arbetsgivare". när det blir fråga om kombinationstjänster. U tänker sig då. att "kyrkoherden under alla förhållanden" blir "arbetsledare för det rent församlingsvårdande arbetet".
Vi finner liksom U, att kyrkomusikerna måste få rationella arbets- och anställningsförhållanden i en organisation, som bl.a. låter dem "på ett naturligt sätt ingå i arbetslag för församlingsvårdande personal".
Vi finner liksom U, att kyrkomusikerna måste få rationella arbets- och
Vi
finner
liksom
U,
att
kyrkomusikerna
måste
få
rationella
arbets-
och
anställningsförhållanden i en organisation, som bl.a. låter dem "på ett
anställningsförhållanden
i
en
organisation,
som
bl.a.
låter
dem
"på
ett
naturligt sätt ingå i arbetslag för församlingsvårdande personal".
naturligt
sätt
ingå
i
arbetslag
för
församlingsvårdande
personal".
Den organisation. som nu skisseras i U. förefaller dock att kunna bli komplicerad. U föreslår, att pastoraten "i princip" skall vara anställnings- områdcn för kyrkomusikerna. att alltså pastoraten skall "bli arbetsgivare för kyrkomusikerna". Samtidigt skall dock staten även fortsättningsvis "ha ett visst inflytande över den kyrkomusikaliska verksamheten”. U konstaterar också. att "annan än pastoratet blir arbetsgivare". när det blir fråga om kombinationstjänster. U tänker sig då. att "kyrkoherden under alla förhållanden" blir "arbetsledare för det rent församlingsvårdande arbetet".
Den organisation. som nu skisseras i U. förefaller dock att kunna bli
Den
organisation.
som
nu
skisseras
i
U.
förefaller
dock
att
kunna
bli
komplicerad. U föreslår, att pastoraten "i princip" skall vara anställnings-
komplicerad.
U
föreslår,
att
pastoraten
"i
princip"
skall
vara
anställnings-
områdcn för kyrkomusikerna. att alltså pastoraten skall "bli arbetsgivare
områdcn
för
kyrkomusikerna.
att
alltså
pastoraten
skall
"bli
arbetsgivare
för kyrkomusikerna". Samtidigt skall dock staten även fortsättningsvis
för
kyrkomusikerna".
Samtidigt
skall
dock
staten
även
fortsättningsvis
"ha ett visst inflytande över den kyrkomusikaliska verksamheten”. U
"ha
ett
visst
inflytande
över
den
kyrkomusikaliska
verksamheten”.
U
konstaterar också. att "annan än pastoratet blir arbetsgivare". när det blir
konstaterar
också.
att
"annan
än
pastoratet
blir
arbetsgivare".
när
det
blir
fråga om kombinationstjänster. U tänker sig då. att "kyrkoherden under
fråga
om
kombinationstjänster.
U
tänker
sig
då.
att
"kyrkoherden
under
alla förhållanden" blir "arbetsledare för det rent församlingsvårdande
alla
förhållanden"
blir
"arbetsledare
för
det
rent
församlingsvårdande
arbetet".
arbetet".
K risten demokratisk samlings kyrkopolitiska råd
K risten demokratisk samlings kyrkopolitiska råd
K risten demokratisk samlings kyrkopolitiska råd
K
risten
demokratisk
samlings
kyrkopolitiska
råd
Lokalt bör ansvaret för den kyrkomusikaliska verksamheten ligga på för- samlingarna. inte på pastoraten. Så ärju förhållandet med övrig försam- lingsvårdande verksamhet. Om pastoratet blir kyrkomusikerdistrikt och anställningsmyndighet skall dock ansvaret för verksamheten ligga på för- samlingen.
Lokalt bör ansvaret för den kyrkomusikaliska verksamheten ligga på för- samlingarna. inte på pastoraten. Så ärju förhållandet med övrig försam- lingsvårdande verksamhet. Om pastoratet blir kyrkomusikerdistrikt och anställningsmyndighet skall dock ansvaret för verksamheten ligga på för- samlingen.
Lokalt bör ansvaret för den kyrkomusikaliska verksamheten ligga på för-
Lokalt
bör
ansvaret
för
den
kyrkomusikaliska
verksamheten
ligga
på
för-
samlingarna. inte på pastoraten. Så ärju förhållandet med övrig försam-
samlingarna.
inte
på
pastoraten.
Så
ärju
förhållandet
med
övrig
försam-
lingsvårdande verksamhet. Om pastoratet blir kyrkomusikerdistrikt och
lingsvårdande
verksamhet.
Om
pastoratet
blir
kyrkomusikerdistrikt
och
anställningsmyndighet skall dock ansvaret för verksamheten ligga på för-
anställningsmyndighet
skall
dock
ansvaret
för
verksamheten
ligga
på
för-
samlingen.
samlingen.
Domkapitlet [ Lund
Domkapitlet [ Lund
Domkapitlet [ Lund
Domkapitlet
[
Lund
Ansvaret lokalt för den kyrkomusikaliska verksamheten bör ligga på för- samlingen, inte som utredningen föreslagit på pastoratet. Enligt l982 års kyrkokommitts förslag kommer ansvaret för den församlingsvårdande verksamheten att ligga på församlingen trots att ansvaret för tjänsterna förs till pastoratet. Domkapitlet är alltså ense med utredningen om att pastoraten bör vara tjänstgöringsområde för kyrkomusikerna. men ett sådant uttryck som "pastoraten skall handha den kyrkomusikaliska verk- samheten i församlingarna" (& l i lagförslaget) måste formuleras om.
Ansvaret lokalt för den kyrkomusikaliska verksamheten bör ligga på för- samlingen, inte som utredningen föreslagit på pastoratet. Enligt l982 års kyrkokommitts förslag kommer ansvaret för den församlingsvårdande verksamheten att ligga på församlingen trots att ansvaret för tjänsterna förs till pastoratet. Domkapitlet är alltså ense med utredningen om att pastoraten bör vara tjänstgöringsområde för kyrkomusikerna. men ett sådant uttryck som "pastoraten skall handha den kyrkomusikaliska verk- samheten i församlingarna" (& l i lagförslaget) måste formuleras om.
Ansvaret lokalt för den kyrkomusikaliska verksamheten bör ligga på för-
Ansvaret
lokalt
för
den
kyrkomusikaliska
verksamheten
bör
ligga
på
för-
samlingen, inte som utredningen föreslagit på pastoratet. Enligt l982 års
samlingen,
inte
som
utredningen
föreslagit
på
pastoratet.
Enligt
l982
års
kyrkokommitts förslag kommer ansvaret för den församlingsvårdande
kyrkokommitts
förslag
kommer
ansvaret
för
den
församlingsvårdande
verksamheten att ligga på församlingen trots att ansvaret för tjänsterna
verksamheten
att
ligga
på
församlingen
trots
att
ansvaret
för
tjänsterna
förs till pastoratet. Domkapitlet är alltså ense med utredningen om att
förs
till
pastoratet.
Domkapitlet
är
alltså
ense
med
utredningen
om
att
pastoraten bör vara tjänstgöringsområde för kyrkomusikerna. men ett
pastoraten
bör
vara
tjänstgöringsområde
för
kyrkomusikerna.
men
ett
sådant uttryck som "pastoraten skall handha den kyrkomusikaliska verk-
sådant
uttryck
som
"pastoraten
skall
handha
den
kyrkomusikaliska
verk-
samheten i församlingarna" (& l i lagförslaget) måste formuleras om.
samheten
i
församlingarna"
(&
l
i
lagförslaget)
måste
formuleras
om.
Kamnmrkol/egiet påpekar att kyrkomusikalisk verksamhet kräver vissa. författningsändringar för att övergå till att vara pastoratsangelägenhet.
Kamnmrkol/egiet påpekar att kyrkomusikalisk verksamhet kräver vissa. författningsändringar för att övergå till att vara pastoratsangelägenhet.
Kamnmrkol/egiet påpekar att kyrkomusikalisk verksamhet kräver vissa.
Kamnmrkol/egiet
påpekar
att
kyrkomusikalisk
verksamhet
kräver
vissa.
författningsändringar för att övergå till att vara pastoratsangelägenhet.
författningsändringar
för
att
övergå
till
att
vara
pastoratsangelägenhet.
Enligt l ä i förslaget till lag om kyrkomusikalisk verksamhet i svenska kyrkan skall pastoraten handha den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna. Man kan fråga sig om inte bestämmelsen i sig blir missvi- sande. Detta cftcrsom ] kap. 3 5 i det av 1982 års kyrkokommitt framlagda förslaget till lag om församlingar och kyrkliga samfälligheter (nya LFKS) liksom nuvarande lag förutsätter att kyrkomusiken är en församlingsangc- lägenhet som hör till andra st. p. I samma paragraf. I 5 & andra st. sista 79
Enligt l ä i förslaget till lag om kyrkomusikalisk verksamhet i svenska kyrkan skall pastoraten handha den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna. Man kan fråga sig om inte bestämmelsen i sig blir missvi- sande. Detta cftcrsom ] kap. 3 5 i det av 1982 års kyrkokommitt framlagda förslaget till lag om församlingar och kyrkliga samfälligheter (nya LFKS) liksom nuvarande lag förutsätter att kyrkomusiken är en församlingsangc- lägenhet som hör till andra st. p. I samma paragraf. I 5 & andra st. sista 79
Enligt l ä i förslaget till lag om kyrkomusikalisk verksamhet i svenska
Enligt
l
ä
i
förslaget
till
lag
om
kyrkomusikalisk
verksamhet
i
svenska
kyrkan skall pastoraten handha den kyrkomusikaliska verksamheten i
kyrkan
skall
pastoraten
handha
den
kyrkomusikaliska
verksamheten
i
församlingarna. Man kan fråga sig om inte bestämmelsen i sig blir missvi-
församlingarna.
Man
kan
fråga
sig
om
inte
bestämmelsen
i
sig
blir
missvi-
sande. Detta cftcrsom ] kap. 3 5 i det av 1982 års kyrkokommitt framlagda
sande.
Detta
cftcrsom
]
kap.
3
5
i
det
av
1982
års
kyrkokommitt
framlagda
förslaget till lag om församlingar och kyrkliga samfälligheter (nya LFKS)
förslaget
till
lag
om
församlingar
och
kyrkliga
samfälligheter
(nya
LFKS)
liksom nuvarande lag förutsätter att kyrkomusiken är en församlingsangc-
liksom
nuvarande
lag
förutsätter
att
kyrkomusiken
är
en
församlingsangc-
lägenhet som hör till andra st. p. I samma paragraf. I 5 & andra st. sista 79
lägenhet
som
hör
till
andra
st.
p.
I
samma
paragraf.
I
5
&
andra
st.
sista
79
meningen nya LFKS talas om angelägenheter som i dag enligt lag eller annan författning ankommer på pastoratet. Denna typ av i lag eller författ- ning särskilt reglerade uppgifter för pastorat utgör normalt uppgifter utöver den uppräkning av församlingsangelägenheter som nya LFKS innehåller, jfr. t. ex pastorats uppgift enligt folkbokföringsförordningen. En konse- kvens av det sagda vore. om utredningens huvudsyfte skall nås, att kyrko- musikalisk verksamhet lades till den grupp församlingsangelägenheter som anges i 3 5 andra st. 4-8 nya LFKS. Först detta och sedan en följdändring till det i 5 & andra st. första meningen samma lag borde alltså klart innebära att kyrkomusikalisk verksamhet blev en s. k. pastoratsangelagenhet. ' Gryt/läsförsamlings pastorat Då kyrkomusikernas åligganden hänför sig till församlingens ansvarsområ- de, bör församlingen utgöra den organisatoriska grunden för den kyrkomu- sikaliska verksamheten. Ett antal församlingar som avstyrker förslaget anser att församlingen och inte pastoratet bör vara arbetsgivare. Landa och Ölmevallaförsamlingar En orsak till svårigheter med den nuvarande kyrkomusikerorg. är inte i första hand anknytningen till församlingen som kyrkomusikerdistrikt utan främst % 23 i nuv. kyrkomusikerförordningen. vilken begränsar ett vidare- utvecklande av församlingens musikliv. Församlingen eller del därav bör vara'minsta enheten för kyrkomusika- lisk verksamhet av normal omfattning. Ölmstads församling hävdar smä församlingars rätt att kvarstå som huvudarbelsgivare till mindre tjänster. Skånes Fagerhults församling anser det viktigt att församlingen får behålla sin arbetsgivarfunktion och därmed bestämmanderätten över för- samlingens musikverksamhet. ll. Tjänsteorganisationen [2.8.1 0. 12.8.2 Den statliga regleringen av kyrkomusikertjänsterna ersätts med kommunala regler. Ett visst statligt inflytande kvarstår genom att stiftsstyrelsen såsom en statlig förvaltningsuppgift har att bestämma minimiomfattningen för den kyrkomusikaliska verksamheten i pa- storaten och minimikraven på kompetensnivän för de inrättade kyr- komusikertjänsterna. Förslaget att kyrkomusikertjänsterna skall vara kommunalt reglerade tjänster avstyrks av majoriteten remissinstanser. Det tillstyrks dock av bl.a. statens arlwtsgivarverk. kammarrätten i Jönköping. domkapitlen i Prop. 1987/88: 144 Bilaga 3 80
meningen nya LFKS talas om angelägenheter som i dag enligt lag eller annan författning ankommer på pastoratet. Denna typ av i lag eller författ- ning särskilt reglerade uppgifter för pastorat utgör normalt uppgifter utöver den uppräkning av församlingsangelägenheter som nya LFKS innehåller, jfr. t. ex pastorats uppgift enligt folkbokföringsförordningen. En konse- kvens av det sagda vore. om utredningens huvudsyfte skall nås, att kyrko- musikalisk verksamhet lades till den grupp församlingsangelägenheter som anges i 3 5 andra st. 4-8 nya LFKS. Först detta och sedan en följdändring till det i 5 & andra st. första meningen samma lag borde alltså klart innebära att kyrkomusikalisk verksamhet blev en s. k. pastoratsangelagenhet. '
meningen nya LFKS talas om angelägenheter som i dag enligt lag eller annan författning ankommer på pastoratet. Denna typ av i lag eller författ- ning särskilt reglerade uppgifter för pastorat utgör normalt uppgifter utöver den uppräkning av församlingsangelägenheter som nya LFKS innehåller, jfr. t. ex pastorats uppgift enligt folkbokföringsförordningen. En konse- kvens av det sagda vore. om utredningens huvudsyfte skall nås, att kyrko- musikalisk verksamhet lades till den grupp församlingsangelägenheter som anges i 3 5 andra st. 4-8 nya LFKS. Först detta och sedan en följdändring till det i 5 & andra st. första meningen samma lag borde alltså klart innebära att kyrkomusikalisk verksamhet blev en s. k. pastoratsangelagenhet. '
meningen nya LFKS talas om angelägenheter som i dag enligt lag eller
meningen
nya
LFKS
talas
om
angelägenheter
som
i
dag
enligt
lag
eller
annan författning ankommer på pastoratet. Denna typ av i lag eller författ-
annan
författning
ankommer
på
pastoratet.
Denna
typ
av
i
lag
eller
författ-
ning särskilt reglerade uppgifter för pastorat utgör normalt uppgifter utöver
ning
särskilt
reglerade
uppgifter
för
pastorat
utgör
normalt
uppgifter
utöver
den uppräkning av församlingsangelägenheter som nya LFKS innehåller,
den
uppräkning
av
församlingsangelägenheter
som
nya
LFKS
innehåller,
jfr. t. ex pastorats uppgift enligt folkbokföringsförordningen. En konse-
jfr.
t.
ex
pastorats
uppgift
enligt
folkbokföringsförordningen.
En
konse-
kvens av det sagda vore. om utredningens huvudsyfte skall nås, att kyrko-
kvens
av
det
sagda
vore.
om
utredningens
huvudsyfte
skall
nås,
att
kyrko-
musikalisk verksamhet lades till den grupp församlingsangelägenheter som
musikalisk
verksamhet
lades
till
den
grupp
församlingsangelägenheter
som
anges i 3 5 andra st. 4-8 nya LFKS. Först detta och sedan en följdändring
anges
i
3
5
andra
st.
4-8
nya
LFKS.
Först
detta
och
sedan
en
följdändring
till det i 5 & andra st. första meningen samma lag borde alltså klart innebära
till
det
i
5
&
andra
st.
första
meningen
samma
lag
borde
alltså
klart
innebära
att kyrkomusikalisk verksamhet blev en s. k. pastoratsangelagenhet. '
att
kyrkomusikalisk
verksamhet
blev
en
s.
k.
pastoratsangelagenhet.
'
Gryt/läsförsamlings pastorat
Gryt/läsförsamlings pastorat
Gryt/läsförsamlings pastorat
Gryt/läsförsamlings
pastorat
Då kyrkomusikernas åligganden hänför sig till församlingens ansvarsområ- de, bör församlingen utgöra den organisatoriska grunden för den kyrkomu- sikaliska verksamheten.
Då kyrkomusikernas åligganden hänför sig till församlingens ansvarsområ- de, bör församlingen utgöra den organisatoriska grunden för den kyrkomu- sikaliska verksamheten.
Då kyrkomusikernas åligganden hänför sig till församlingens ansvarsområ-
Då
kyrkomusikernas
åligganden
hänför
sig
till
församlingens
ansvarsområ-
de, bör församlingen utgöra den organisatoriska grunden för den kyrkomu-
de,
bör
församlingen
utgöra
den
organisatoriska
grunden
för
den
kyrkomu-
sikaliska verksamheten.
sikaliska
verksamheten.
Ett antal församlingar som avstyrker förslaget anser att församlingen och inte pastoratet bör vara arbetsgivare.
Ett antal församlingar som avstyrker förslaget anser att församlingen och inte pastoratet bör vara arbetsgivare.
Ett antal församlingar som avstyrker förslaget anser att församlingen och
Ett
antal
församlingar
som
avstyrker
förslaget
anser
att
församlingen
och
inte pastoratet bör vara arbetsgivare.
inte
pastoratet
bör
vara
arbetsgivare.
Landa och Ölmevallaförsamlingar
Landa och Ölmevallaförsamlingar
Landa och Ölmevallaförsamlingar
Landa
och
Ölmevallaförsamlingar
En orsak till svårigheter med den nuvarande kyrkomusikerorg. är inte i första hand anknytningen till församlingen som kyrkomusikerdistrikt utan främst % 23 i nuv. kyrkomusikerförordningen. vilken begränsar ett vidare- utvecklande av församlingens musikliv. Församlingen eller del därav bör vara'minsta enheten för kyrkomusika- lisk verksamhet av normal omfattning.
En orsak till svårigheter med den nuvarande kyrkomusikerorg. är inte i första hand anknytningen till församlingen som kyrkomusikerdistrikt utan främst % 23 i nuv. kyrkomusikerförordningen. vilken begränsar ett vidare- utvecklande av församlingens musikliv.
En orsak till svårigheter med den nuvarande kyrkomusikerorg. är inte i
En
orsak
till
svårigheter
med
den
nuvarande
kyrkomusikerorg.
är
inte
i
första hand anknytningen till församlingen som kyrkomusikerdistrikt utan
första
hand
anknytningen
till
församlingen
som
kyrkomusikerdistrikt
utan
främst % 23 i nuv. kyrkomusikerförordningen. vilken begränsar ett vidare-
främst
%
23
i
nuv.
kyrkomusikerförordningen.
vilken
begränsar
ett
vidare-
utvecklande av församlingens musikliv.
utvecklande
av
församlingens
musikliv.
Församlingen eller del därav bör vara'minsta enheten för kyrkomusika- lisk verksamhet av normal omfattning.
Församlingen eller del därav bör vara'minsta enheten för kyrkomusika-
Församlingen
eller
del
därav
bör
vara'minsta
enheten
för
kyrkomusika-
lisk verksamhet av normal omfattning.
lisk
verksamhet
av
normal
omfattning.
Ölmstads församling hävdar smä församlingars rätt att kvarstå som huvudarbelsgivare till mindre tjänster. Skånes Fagerhults församling anser det viktigt att församlingen får behålla sin arbetsgivarfunktion och därmed bestämmanderätten över för- samlingens musikverksamhet.
Ölmstads församling hävdar smä församlingars rätt att kvarstå som huvudarbelsgivare till mindre tjänster.
Ölmstads församling hävdar smä församlingars rätt att kvarstå som
Ölmstads
församling
hävdar
smä
församlingars
rätt
att
kvarstå
som
huvudarbelsgivare till mindre tjänster.
huvudarbelsgivare
till
mindre
tjänster.
Skånes Fagerhults församling anser det viktigt att församlingen får behålla sin arbetsgivarfunktion och därmed bestämmanderätten över för- samlingens musikverksamhet.
Skånes Fagerhults församling anser det viktigt att församlingen får
Skånes
Fagerhults
församling
anser
det
viktigt
att
församlingen
får
behålla sin arbetsgivarfunktion och därmed bestämmanderätten över för-
behålla
sin
arbetsgivarfunktion
och
därmed
bestämmanderätten
över
för-
samlingens musikverksamhet.
samlingens
musikverksamhet.
ll. Tjänsteorganisationen [2.8.1 0. 12.8.2 Den statliga regleringen av kyrkomusikertjänsterna ersätts med
ll. Tjänsteorganisationen [2.8.1 0. 12.8.2 Den statliga regleringen av kyrkomusikertjänsterna ersätts med
ll. Tjänsteorganisationen
ll.
Tjänsteorganisationen
[2.8.1 0. 12.8.2
[2.8.1
0.
12.8.2
Den statliga regleringen av kyrkomusikertjänsterna ersätts med
Den
statliga
regleringen
av
kyrkomusikertjänsterna
ersätts
med
kommunala regler. Ett visst statligt inflytande kvarstår genom att stiftsstyrelsen såsom en statlig förvaltningsuppgift har att bestämma
kommunala regler. Ett visst statligt inflytande kvarstår genom att stiftsstyrelsen såsom en statlig förvaltningsuppgift har att bestämma
kommunala regler. Ett visst statligt inflytande kvarstår genom att
kommunala
regler.
Ett
visst
statligt
inflytande
kvarstår
genom
att
stiftsstyrelsen såsom en statlig förvaltningsuppgift har att bestämma
stiftsstyrelsen
såsom
en
statlig
förvaltningsuppgift
har
att
bestämma
minimiomfattningen för den kyrkomusikaliska verksamheten i pa- storaten och minimikraven på kompetensnivän för de inrättade kyr- komusikertjänsterna.
minimiomfattningen för den kyrkomusikaliska verksamheten i pa- storaten och minimikraven på kompetensnivän för de inrättade kyr- komusikertjänsterna.
minimiomfattningen för den kyrkomusikaliska verksamheten i pa-
minimiomfattningen
för
den
kyrkomusikaliska
verksamheten
i
pa-
storaten och minimikraven på kompetensnivän för de inrättade kyr-
storaten
och
minimikraven
på
kompetensnivän
för
de
inrättade
kyr-
komusikertjänsterna.
komusikertjänsterna.
Förslaget att kyrkomusikertjänsterna skall vara kommunalt reglerade tjänster avstyrks av majoriteten remissinstanser. Det tillstyrks dock av bl.a. statens arlwtsgivarverk. kammarrätten i Jönköping. domkapitlen i
Förslaget att kyrkomusikertjänsterna skall vara kommunalt reglerade tjänster avstyrks av majoriteten remissinstanser. Det tillstyrks dock av bl.a. statens arlwtsgivarverk. kammarrätten i Jönköping. domkapitlen i
Förslaget att kyrkomusikertjänsterna skall vara kommunalt reglerade
Förslaget
att
kyrkomusikertjänsterna
skall
vara
kommunalt
reglerade
tjänster avstyrks av majoriteten remissinstanser. Det tillstyrks dock av
tjänster
avstyrks
av
majoriteten
remissinstanser.
Det
tillstyrks
dock
av
bl.a. statens arlwtsgivarverk. kammarrätten i Jönköping. domkapitlen i
bl.a.
statens
arlwtsgivarverk.
kammarrätten
i
Jönköping.
domkapitlen
i
Prop.
1987/88:
144
Bilaga 3
Bilaga 3
Bilaga 3
Bilaga
3
80
80
80
80
Skara. Härnösand. Luleå och Stockholm. svenska kyrkans centralstyrelse Prop. 1987/88: 144 (dock med 5 reservanter mot förslaget). S renska kyrkans jörsamlings- och Bilaga 3 pastoratsförbund. Stockholmsjörsamlingsdelegerade_ Göteborgs kyrkliga samfällighet. Värnamo församlings pastorat. Karlskrona stadsförsam- ling, Linköpings och Falköpings kommuner samt Evangeliska FosterlandsStiftelsen. Svenska kyrkans församlings— och pa.storatsj?irhuttd Kyrkomusikerutredningcn föreslår att den statliga regleringen av kyrko- musikertjänsterna skall upphöra och att dessa tjänster fortsättningsvis förs över till det kyrkokommunala kollektivavtalsområdet. Förbundet har tidigare framfört önskemål om en sådan omreglering. Förbundsstyrelsen hälsar med stor tillfredsställelse utredningsförslaget i detta avseende. Ur central arbetsgivarsynpunkt får det anses vara förhandlingstekniskt komplicerat. för att inte säga ohanterligt. att på arbetsgivarsidan. som för närvarande. ha två centrala parter mot vilka berörd arbetstagarorganisa- tion skall bedriva förhandlingar. Det försvårar dessutom en samordnad arbetsgivarpolitik. Regeringen. Svenska kyrkans centralstyrelse och Svenska kyrkans för- samlings- och pastoratsförbund har gemensamt tillsatt en samrådsdelega- tion med uppgift att verka för en så långt möjligt gemensam politik för arbetsgivarna inom Svenska kyrkan. Kyrkomusikerutredningens förslag faller väl in i ramen för genomförandet av denna målsättning. En del av de övergångsfrågor som föranleds av kyrkomusikerutredningens förslag har för övrigt redan börjat bearbetas av en av samrådsdclegationen tillsatt arbetsgrupp. En rad övergångsfrågor är förhandlingsfrågor och bör givet- vis behandlas som sådana. Svenska kyrkans eentra/styrelse biträder förslaget med likalydande skäl. Domkapitlet i Härnösand tillstyrker att kyrkomusikernas anställnings- villkor regleras kommunalt men föreslår att det statliga inllytandet sker genom domkapitlet. Domkapitlet instämmer i utredningens förslag att tjänsterna bör regleras kyrkokommunalt. Vi är medvetna om att kyrkomusikerförordningen är starkt föråldrad och att exempelvis bestämmelserna om veckotimtalsbc- räkningen kan överföras till avtal. Vi är överens om att pastoratet bör ha bestämmanderätt i frågor som rör tjänstens innehåll och veckotimtal ut- över det av stiftet fastställda minimum. tillsättning av tjänster. löneplace- ring och tjänstledigheter. Vi har alltså ingenting emot att stiftets inflytande minskar och begränsas till de frågor som utredningen föreslagit. Vi föreslår dock att dorrzkapitlet blir det organ på stiftsnivå som skall utöva det kvarvarande statliga inflytandet över den kyrkomusikaliska verksamhe- ten. Detta innebär Visserligen en utvidgning av den principiella avgräns- ningen av domkapitlets uppgifter enligt kyrkokommittns förslag. Med hän- syn emellertid till det nära sambandet mellan prästernas och kyrkomusi- kernas verksamhet vill vi förorda denna lösning. Domkapitlet i Skara Domkapitlet finner utredningens slutsats att behovet av en reformerad tjz'insteorganisation är stor och att tiden är mogen att avskaffa en föråldrad. 81 6 Riksdagen 1987i88. I saml. Nr [44
Skara. Härnösand. Luleå och Stockholm. svenska kyrkans centralstyrelse Prop. 1987/88: 144 (dock med 5 reservanter mot förslaget). S renska kyrkans jörsamlings- och Bilaga 3 pastoratsförbund. Stockholmsjörsamlingsdelegerade_ Göteborgs kyrkliga samfällighet. Värnamo församlings pastorat. Karlskrona stadsförsam- ling, Linköpings och Falköpings kommuner samt Evangeliska FosterlandsStiftelsen.
Skara. Härnösand. Luleå och Stockholm. svenska kyrkans centralstyrelse Prop. 1987/88: 144 (dock med 5 reservanter mot förslaget). S renska kyrkans jörsamlings- och Bilaga 3 pastoratsförbund. Stockholmsjörsamlingsdelegerade_ Göteborgs kyrkliga
Skara. Härnösand. Luleå och Stockholm. svenska kyrkans centralstyrelse Prop. 1987/88: 144
Skara.
Härnösand.
Luleå
och
Stockholm.
svenska
kyrkans
centralstyrelse
Prop.
1987/88:
144
(dock med 5 reservanter mot förslaget). S renska kyrkans jörsamlings- och Bilaga 3
(dock
med
5
reservanter
mot
förslaget).
S
renska
kyrkans
jörsamlings-
och
Bilaga
3
pastoratsförbund. Stockholmsjörsamlingsdelegerade_ Göteborgs kyrkliga
pastoratsförbund.
Stockholmsjörsamlingsdelegerade_
Göteborgs
kyrkliga
samfällighet. Värnamo församlings pastorat. Karlskrona stadsförsam-
samfällighet. Värnamo församlings pastorat. Karlskrona stadsförsam-
samfällighet.
Värnamo
församlings
pastorat.
Karlskrona
stadsförsam-
ling, Linköpings och Falköpings kommuner samt Evangeliska FosterlandsStiftelsen.
ling, Linköpings och Falköpings kommuner samt Evangeliska
ling,
Linköpings
och
Falköpings
kommuner
samt
Evangeliska
FosterlandsStiftelsen.
FosterlandsStiftelsen.
Svenska kyrkans församlings— och pa.storatsj?irhuttd
Svenska kyrkans församlings— och pa.storatsj?irhuttd
Svenska kyrkans församlings— och pa.storatsj?irhuttd
Svenska
kyrkans
församlings—
och
pa.storatsj?irhuttd
Kyrkomusikerutredningcn föreslår att den statliga regleringen av kyrko- musikertjänsterna skall upphöra och att dessa tjänster fortsättningsvis förs över till det kyrkokommunala kollektivavtalsområdet. Förbundet har tidigare framfört önskemål om en sådan omreglering. Förbundsstyrelsen hälsar med stor tillfredsställelse utredningsförslaget i detta avseende. Ur central arbetsgivarsynpunkt får det anses vara förhandlingstekniskt komplicerat. för att inte säga ohanterligt. att på arbetsgivarsidan. som för närvarande. ha två centrala parter mot vilka berörd arbetstagarorganisa- tion skall bedriva förhandlingar. Det försvårar dessutom en samordnad arbetsgivarpolitik. Regeringen. Svenska kyrkans centralstyrelse och Svenska kyrkans för- samlings- och pastoratsförbund har gemensamt tillsatt en samrådsdelega- tion med uppgift att verka för en så långt möjligt gemensam politik för arbetsgivarna inom Svenska kyrkan. Kyrkomusikerutredningens förslag faller väl in i ramen för genomförandet av denna målsättning. En del av de övergångsfrågor som föranleds av kyrkomusikerutredningens förslag har för övrigt redan börjat bearbetas av en av samrådsdclegationen tillsatt arbetsgrupp. En rad övergångsfrågor är förhandlingsfrågor och bör givet- vis behandlas som sådana.
Kyrkomusikerutredningcn föreslår att den statliga regleringen av kyrko- musikertjänsterna skall upphöra och att dessa tjänster fortsättningsvis förs över till det kyrkokommunala kollektivavtalsområdet.
Kyrkomusikerutredningcn föreslår att den statliga regleringen av kyrko-
Kyrkomusikerutredningcn
föreslår
att
den
statliga
regleringen
av
kyrko-
musikertjänsterna skall upphöra och att dessa tjänster fortsättningsvis förs
musikertjänsterna
skall
upphöra
och
att
dessa
tjänster
fortsättningsvis
förs
över till det kyrkokommunala kollektivavtalsområdet.
över
till
det
kyrkokommunala
kollektivavtalsområdet.
Förbundet har tidigare framfört önskemål om en sådan omreglering. Förbundsstyrelsen hälsar med stor tillfredsställelse utredningsförslaget i detta avseende.
Förbundet har tidigare framfört önskemål om en sådan omreglering.
Förbundet
har
tidigare
framfört
önskemål
om
en
sådan
omreglering.
Förbundsstyrelsen hälsar med stor tillfredsställelse utredningsförslaget i
Förbundsstyrelsen
hälsar
med
stor
tillfredsställelse
utredningsförslaget
i
detta avseende.
detta
avseende.
Ur central arbetsgivarsynpunkt får det anses vara förhandlingstekniskt komplicerat. för att inte säga ohanterligt. att på arbetsgivarsidan. som för närvarande. ha två centrala parter mot vilka berörd arbetstagarorganisa- tion skall bedriva förhandlingar. Det försvårar dessutom en samordnad arbetsgivarpolitik.
Ur central arbetsgivarsynpunkt får det anses vara förhandlingstekniskt
Ur
central
arbetsgivarsynpunkt
får
det
anses
vara
förhandlingstekniskt
komplicerat. för att inte säga ohanterligt. att på arbetsgivarsidan. som för
komplicerat.
för
att
inte
säga
ohanterligt.
att
på
arbetsgivarsidan.
som
för
närvarande. ha två centrala parter mot vilka berörd arbetstagarorganisa-
närvarande.
ha
två
centrala
parter
mot
vilka
berörd
arbetstagarorganisa-
tion skall bedriva förhandlingar. Det försvårar dessutom en samordnad
tion
skall
bedriva
förhandlingar.
Det
försvårar
dessutom
en
samordnad
arbetsgivarpolitik.
arbetsgivarpolitik.
Regeringen. Svenska kyrkans centralstyrelse och Svenska kyrkans för- samlings- och pastoratsförbund har gemensamt tillsatt en samrådsdelega- tion med uppgift att verka för en så långt möjligt gemensam politik för arbetsgivarna inom Svenska kyrkan. Kyrkomusikerutredningens förslag faller väl in i ramen för genomförandet av denna målsättning. En del av de övergångsfrågor som föranleds av kyrkomusikerutredningens förslag har för övrigt redan börjat bearbetas av en av samrådsdclegationen tillsatt arbetsgrupp. En rad övergångsfrågor är förhandlingsfrågor och bör givet- vis behandlas som sådana.
Regeringen. Svenska kyrkans centralstyrelse och Svenska kyrkans för-
Regeringen.
Svenska
kyrkans
centralstyrelse
och
Svenska
kyrkans
för-
samlings- och pastoratsförbund har gemensamt tillsatt en samrådsdelega-
samlings-
och
pastoratsförbund
har
gemensamt
tillsatt
en
samrådsdelega-
tion med uppgift att verka för en så långt möjligt gemensam politik för
tion
med
uppgift
att
verka
för
en
så
långt
möjligt
gemensam
politik
för
arbetsgivarna inom Svenska kyrkan. Kyrkomusikerutredningens förslag
arbetsgivarna
inom
Svenska
kyrkan.
Kyrkomusikerutredningens
förslag
faller väl in i ramen för genomförandet av denna målsättning. En del av de
faller
väl
in
i
ramen
för
genomförandet
av
denna
målsättning.
En
del
av
de
övergångsfrågor som föranleds av kyrkomusikerutredningens förslag har
övergångsfrågor
som
föranleds
av
kyrkomusikerutredningens
förslag
har
för övrigt redan börjat bearbetas av en av samrådsdclegationen tillsatt
för
övrigt
redan
börjat
bearbetas
av
en
av
samrådsdclegationen
tillsatt
arbetsgrupp. En rad övergångsfrågor är förhandlingsfrågor och bör givet-
arbetsgrupp.
En
rad
övergångsfrågor
är
förhandlingsfrågor
och
bör
givet-
vis behandlas som sådana.
vis
behandlas
som
sådana.
Svenska kyrkans eentra/styrelse biträder förslaget med likalydande skäl. Domkapitlet i Härnösand tillstyrker att kyrkomusikernas anställnings- villkor regleras kommunalt men föreslår att det statliga inllytandet sker genom domkapitlet.
Svenska kyrkans eentra/styrelse biträder förslaget med likalydande skäl.
Svenska kyrkans eentra/styrelse biträder förslaget med likalydande skäl.
Svenska
kyrkans
eentra/styrelse
biträder
förslaget
med
likalydande
skäl.
Domkapitlet i Härnösand tillstyrker att kyrkomusikernas anställnings- villkor regleras kommunalt men föreslår att det statliga inllytandet sker genom domkapitlet.
Domkapitlet i Härnösand tillstyrker att kyrkomusikernas anställnings-
Domkapitlet
i
Härnösand
tillstyrker
att
kyrkomusikernas
anställnings-
villkor regleras kommunalt men föreslår att det statliga inllytandet sker
villkor
regleras
kommunalt
men
föreslår
att
det
statliga
inllytandet
sker
genom domkapitlet.
genom
domkapitlet.
Domkapitlet instämmer i utredningens förslag att tjänsterna bör regleras kyrkokommunalt. Vi är medvetna om att kyrkomusikerförordningen är starkt föråldrad och att exempelvis bestämmelserna om veckotimtalsbc- räkningen kan överföras till avtal. Vi är överens om att pastoratet bör ha bestämmanderätt i frågor som rör tjänstens innehåll och veckotimtal ut- över det av stiftet fastställda minimum. tillsättning av tjänster. löneplace- ring och tjänstledigheter. Vi har alltså ingenting emot att stiftets inflytande minskar och begränsas till de frågor som utredningen föreslagit. Vi föreslår dock att dorrzkapitlet blir det organ på stiftsnivå som skall utöva det kvarvarande statliga inflytandet över den kyrkomusikaliska verksamhe- ten. Detta innebär Visserligen en utvidgning av den principiella avgräns- ningen av domkapitlets uppgifter enligt kyrkokommittns förslag. Med hän- syn emellertid till det nära sambandet mellan prästernas och kyrkomusi- kernas verksamhet vill vi förorda denna lösning.
Domkapitlet instämmer i utredningens förslag att tjänsterna bör regleras kyrkokommunalt. Vi är medvetna om att kyrkomusikerförordningen är starkt föråldrad och att exempelvis bestämmelserna om veckotimtalsbc- räkningen kan överföras till avtal. Vi är överens om att pastoratet bör ha bestämmanderätt i frågor som rör tjänstens innehåll och veckotimtal ut- över det av stiftet fastställda minimum. tillsättning av tjänster. löneplace- ring och tjänstledigheter. Vi har alltså ingenting emot att stiftets inflytande minskar och begränsas till de frågor som utredningen föreslagit. Vi föreslår dock att dorrzkapitlet blir det organ på stiftsnivå som skall utöva det kvarvarande statliga inflytandet över den kyrkomusikaliska verksamhe- ten. Detta innebär Visserligen en utvidgning av den principiella avgräns- ningen av domkapitlets uppgifter enligt kyrkokommittns förslag. Med hän- syn emellertid till det nära sambandet mellan prästernas och kyrkomusi- kernas verksamhet vill vi förorda denna lösning.
Domkapitlet instämmer i utredningens förslag att tjänsterna bör regleras
Domkapitlet
instämmer
i
utredningens
förslag
att
tjänsterna
bör
regleras
kyrkokommunalt. Vi är medvetna om att kyrkomusikerförordningen är
kyrkokommunalt.
Vi
är
medvetna
om
att
kyrkomusikerförordningen
är
starkt föråldrad och att exempelvis bestämmelserna om veckotimtalsbc-
starkt
föråldrad
och
att
exempelvis
bestämmelserna
om
veckotimtalsbc-
räkningen kan överföras till avtal. Vi är överens om att pastoratet bör ha
räkningen
kan
överföras
till
avtal.
Vi
är
överens
om
att
pastoratet
bör
ha
bestämmanderätt i frågor som rör tjänstens innehåll och veckotimtal ut-
bestämmanderätt
i
frågor
som
rör
tjänstens
innehåll
och
veckotimtal
ut-
över det av stiftet fastställda minimum. tillsättning av tjänster. löneplace-
över
det
av
stiftet
fastställda
minimum.
tillsättning
av
tjänster.
löneplace-
ring och tjänstledigheter. Vi har alltså ingenting emot att stiftets inflytande
ring
och
tjänstledigheter.
Vi
har
alltså
ingenting
emot
att
stiftets
inflytande
minskar och begränsas till de frågor som utredningen föreslagit. Vi föreslår
minskar
och
begränsas
till
de
frågor
som
utredningen
föreslagit.
Vi
föreslår
dock att dorrzkapitlet blir det organ på stiftsnivå som skall utöva det
dock
att
dorrzkapitlet
blir
det
organ
på
stiftsnivå
som
skall
utöva
det
kvarvarande statliga inflytandet över den kyrkomusikaliska verksamhe-
kvarvarande
statliga
inflytandet
över
den
kyrkomusikaliska
verksamhe-
ten. Detta innebär Visserligen en utvidgning av den principiella avgräns-
ten.
Detta
innebär
Visserligen
en
utvidgning
av
den
principiella
avgräns-
ningen av domkapitlets uppgifter enligt kyrkokommittns förslag. Med hän-
ningen
av
domkapitlets
uppgifter
enligt
kyrkokommittns
förslag.
Med
hän-
syn emellertid till det nära sambandet mellan prästernas och kyrkomusi-
syn
emellertid
till
det
nära
sambandet
mellan
prästernas
och
kyrkomusi-
kernas verksamhet vill vi förorda denna lösning.
kernas
verksamhet
vill
vi
förorda
denna
lösning.
Domkapitlet i Skara
Domkapitlet i Skara
Domkapitlet i Skara
Domkapitlet
i
Skara
Domkapitlet finner utredningens slutsats att behovet av en reformerad tjz'insteorganisation är stor och att tiden är mogen att avskaffa en föråldrad. 81
Domkapitlet finner utredningens slutsats att behovet av en reformerad tjz'insteorganisation är stor och att tiden är mogen att avskaffa en föråldrad. 81
Domkapitlet finner utredningens slutsats att behovet av en reformerad
Domkapitlet
finner
utredningens
slutsats
att
behovet
av
en
reformerad
tjz'insteorganisation är stor och att tiden är mogen att avskaffa en föråldrad. 81
tjz'insteorganisation
är
stor
och
att
tiden
är
mogen
att
avskaffa
en
föråldrad.
81
6 Riksdagen 1987i88. I saml. Nr [44
6 Riksdagen 1987i88. I saml. Nr [44
6 Riksdagen 1987i88. I saml. Nr [44
6
Riksdagen
1987i88.
I
saml.
Nr
[44
detaljerad och krånglig reglering helt riktig. En kyrkokommunal reglering . Prop. 1987/88:144 av kyrkomusikertjänsterna med bibehållande av det av utredningen före— Bilaga 3 slagna statliga inflytandet utövat som en statlig förvaltningsuppgift av det framtida domkapitlet anser domkapitlet vara en ändamålsenlig lösning för att uppnå att pastoraten på ett så flexibelt sätt som möjligt får möjlighet att utifrån de egna förutsättningarna och behoven få kyrkomusikaliska arbets- uppgifter utförda varför domkapitlet således tillstyrker utredningens för- slag i denna del. Det negativa remissutfall för en sådan lösning som kommit till uttryck över utredningens preliminära ställningstagande anser dock domkapitlet varit önskvärt att utredaren utförligare kommenterat. Domkapitlet vill emellertid i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på att. för den händelse särskild lagstiftning inte sker i denna fråga. många nuvarande tjänsteinnehavare innehar ordinarie tjänster varför det under avsevärd tid i så fall kommer att bli aktuellt att tillämpa både statliga och kommunala avtal på samma yrkeskategori vilket i vissa pastorat kan förut- ses skapa administrativa problem. Sveriges kyrkokamerala förening tillstyrker att kyrkomusikertjänsterna blir kyrkokommunalt reglerade. men att stiftsstyrelsen ej fastställer verk- samhetens omfattning eller minimikrav vad gäller kompetensnivån, utan att detta regleras i centrala avtal som är fallet för övriga kyrkokommunala tjänster. så att den lokala organisationens största enhet, pastorat eller , samfällighet, i stället fullgör stiftsstyrelsens tänkta uppgifter i detta avseen- de. Länsskolnämnden [ Malmöhus län är också tveksam till stiftsstyrelsens tillsyn. Det inflytande över kyrkomusikerfrågorna som staten enligt förslaget skall behålla innebär bl.a. en tillsynsfunktion hos stiftsstyrelsen. För denna uppgift föreslås en tjänst som stiftsmusiker. Länsskolnämnden är något tveksam till behovet av att en regional statlig myndighet bestämmer mini— miomfattning av kyrkomusikerverksamhet och minimikompetens för bc- fattningshavarna för en kommun av t. ex. Malmös storlek. Rimligtvis bör den kyrkliga samfälligheten i kommunen själv kunna klara av en sådan uppgift. Tveksamhcten till det föreslagna tillsynssystemct ökar när det ur förslaget framkommer att pastoratet/den kyrkliga samfälligheten har full rätt att bestämma om högre omfattning av den kyrkomusikaliska verksam- heten och om högre kompetens för kyrkomusikerna än vad stiftsstyrelsen beslutar om. Länsskolnämnden i Östergötlands län tillstyrker förslaget och framhåller att ett statligt tillsyns- och utvärderingsansvar av den musikaliska kvalite- ten kan kvarstå. Nämnden föreslår att detta uppdras åt Musikaliska akade- miens kyrkomusikerkommitt. Statens löne- och pensionsverk (SPV) har inte någon erinran mot att kyrkomusikerna övergår till det kommunala pensionsområdet i samband med en omorganisation. SPV sammanfattar sitt yttrande: SPV vill sammanfattningsvis uttala att verket inte har någon erinran emot att kyrkomusikerna övergår till den kommunala pensionsområdet i sam- band med en omorganisation av det slag som föreslås i betänkandet. Efter det att nya rutiner blivit genomförda nyligen betr. matrikelföringen och 82 inom kort betr. avgiftsdebiteringen är verkets arbetsbelastning med kyrko-
detaljerad och krånglig reglering helt riktig. En kyrkokommunal reglering . Prop. 1987/88:144 av kyrkomusikertjänsterna med bibehållande av det av utredningen före— Bilaga 3 slagna statliga inflytandet utövat som en statlig förvaltningsuppgift av det framtida domkapitlet anser domkapitlet vara en ändamålsenlig lösning för att uppnå att pastoraten på ett så flexibelt sätt som möjligt får möjlighet att utifrån de egna förutsättningarna och behoven få kyrkomusikaliska arbets- uppgifter utförda varför domkapitlet således tillstyrker utredningens för- slag i denna del. Det negativa remissutfall för en sådan lösning som kommit till uttryck över utredningens preliminära ställningstagande anser dock domkapitlet varit önskvärt att utredaren utförligare kommenterat. Domkapitlet vill emellertid i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på att. för den händelse särskild lagstiftning inte sker i denna fråga. många nuvarande tjänsteinnehavare innehar ordinarie tjänster varför det under avsevärd tid i så fall kommer att bli aktuellt att tillämpa både statliga och kommunala avtal på samma yrkeskategori vilket i vissa pastorat kan förut- ses skapa administrativa problem.
detaljerad och krånglig reglering helt riktig. En kyrkokommunal reglering . Prop. 1987/88:144 av kyrkomusikertjänsterna med bibehållande av det av utredningen före— Bilaga 3 slagna statliga inflytandet utövat som en statlig förvaltningsuppgift av det framtida domkapitlet anser domkapitlet vara en ändamålsenlig lösning för att uppnå att pastoraten på ett så flexibelt sätt som möjligt får möjlighet att utifrån de egna förutsättningarna och behoven få kyrkomusikaliska arbets- uppgifter utförda varför domkapitlet således tillstyrker utredningens för- slag i denna del. Det negativa remissutfall för en sådan lösning som kommit till uttryck över utredningens preliminära ställningstagande anser dock domkapitlet varit önskvärt att utredaren utförligare kommenterat. Domkapitlet vill emellertid i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på att. för den händelse särskild lagstiftning inte sker i denna fråga. många nuvarande tjänsteinnehavare innehar ordinarie tjänster varför det under avsevärd tid i så fall kommer att bli aktuellt att tillämpa både statliga och kommunala avtal på samma yrkeskategori vilket i vissa pastorat kan förut- ses skapa administrativa problem.
detaljerad och krånglig reglering helt riktig. En kyrkokommunal reglering . Prop. 1987/88:144
detaljerad
och
krånglig
reglering
helt
riktig.
En
kyrkokommunal
reglering
.
Prop.
1987/88:144
av kyrkomusikertjänsterna med bibehållande av det av utredningen före— Bilaga 3
av
kyrkomusikertjänsterna
med
bibehållande
av
det
av
utredningen
före—
Bilaga
3
slagna statliga inflytandet utövat som en statlig förvaltningsuppgift av det
slagna
statliga
inflytandet
utövat
som
en
statlig
förvaltningsuppgift
av
det
framtida domkapitlet anser domkapitlet vara en ändamålsenlig lösning för
framtida
domkapitlet
anser
domkapitlet
vara
en
ändamålsenlig
lösning
för
att uppnå att pastoraten på ett så flexibelt sätt som möjligt får möjlighet att
att
uppnå
att
pastoraten
på
ett
så
flexibelt
sätt
som
möjligt
får
möjlighet
att
utifrån de egna förutsättningarna och behoven få kyrkomusikaliska arbets-
utifrån
de
egna
förutsättningarna
och
behoven
få
kyrkomusikaliska
arbets-
uppgifter utförda varför domkapitlet således tillstyrker utredningens för-
uppgifter
utförda
varför
domkapitlet
således
tillstyrker
utredningens
för-
slag i denna del. Det negativa remissutfall för en sådan lösning som kommit
slag
i
denna
del.
Det
negativa
remissutfall
för
en
sådan
lösning
som
kommit
till uttryck över utredningens preliminära ställningstagande anser dock
till
uttryck
över
utredningens
preliminära
ställningstagande
anser
dock
domkapitlet varit önskvärt att utredaren utförligare kommenterat.
domkapitlet
varit
önskvärt
att
utredaren
utförligare
kommenterat.
Domkapitlet vill emellertid i detta sammanhang fästa uppmärksamheten
Domkapitlet
vill
emellertid
i
detta
sammanhang
fästa
uppmärksamheten
på att. för den händelse särskild lagstiftning inte sker i denna fråga. många
på
att.
för
den
händelse
särskild
lagstiftning
inte
sker
i
denna
fråga.
många
nuvarande tjänsteinnehavare innehar ordinarie tjänster varför det under
nuvarande
tjänsteinnehavare
innehar
ordinarie
tjänster
varför
det
under
avsevärd tid i så fall kommer att bli aktuellt att tillämpa både statliga och
avsevärd
tid
i
så
fall
kommer
att
bli
aktuellt
att
tillämpa
både
statliga
och
kommunala avtal på samma yrkeskategori vilket i vissa pastorat kan förut-
kommunala
avtal
på
samma
yrkeskategori
vilket
i
vissa
pastorat
kan
förut-
ses skapa administrativa problem.
ses
skapa
administrativa
problem.
Sveriges kyrkokamerala förening tillstyrker att kyrkomusikertjänsterna blir kyrkokommunalt reglerade. men att stiftsstyrelsen ej fastställer verk- samhetens omfattning eller minimikrav vad gäller kompetensnivån, utan att detta regleras i centrala avtal som är fallet för övriga kyrkokommunala tjänster. så att den lokala organisationens största enhet, pastorat eller , samfällighet, i stället fullgör stiftsstyrelsens tänkta uppgifter i detta avseen- de. Länsskolnämnden [ Malmöhus län är också tveksam till stiftsstyrelsens tillsyn.
Sveriges kyrkokamerala förening tillstyrker att kyrkomusikertjänsterna blir kyrkokommunalt reglerade. men att stiftsstyrelsen ej fastställer verk- samhetens omfattning eller minimikrav vad gäller kompetensnivån, utan att detta regleras i centrala avtal som är fallet för övriga kyrkokommunala tjänster. så att den lokala organisationens största enhet, pastorat eller , samfällighet, i stället fullgör stiftsstyrelsens tänkta uppgifter i detta avseen- de.
Sveriges kyrkokamerala förening tillstyrker att kyrkomusikertjänsterna
Sveriges
kyrkokamerala
förening
tillstyrker
att
kyrkomusikertjänsterna
blir kyrkokommunalt reglerade. men att stiftsstyrelsen ej fastställer verk-
blir
kyrkokommunalt
reglerade.
men
att
stiftsstyrelsen
ej
fastställer
verk-
samhetens omfattning eller minimikrav vad gäller kompetensnivån, utan
samhetens
omfattning
eller
minimikrav
vad
gäller
kompetensnivån,
utan
att detta regleras i centrala avtal som är fallet för övriga kyrkokommunala
att
detta
regleras
i
centrala
avtal
som
är
fallet
för
övriga
kyrkokommunala
tjänster. så att den lokala organisationens största enhet, pastorat eller ,
tjänster.
så
att
den
lokala
organisationens
största
enhet,
pastorat
eller
,
samfällighet, i stället fullgör stiftsstyrelsens tänkta uppgifter i detta avseen-
samfällighet,
i
stället
fullgör
stiftsstyrelsens
tänkta
uppgifter
i
detta
avseen-
de.
de.
Länsskolnämnden [ Malmöhus län är också tveksam till stiftsstyrelsens tillsyn.
Länsskolnämnden [ Malmöhus län är också tveksam till stiftsstyrelsens
Länsskolnämnden
[
Malmöhus
län
är
också
tveksam
till
stiftsstyrelsens
tillsyn.
tillsyn.
Det inflytande över kyrkomusikerfrågorna som staten enligt förslaget skall behålla innebär bl.a. en tillsynsfunktion hos stiftsstyrelsen. För denna uppgift föreslås en tjänst som stiftsmusiker. Länsskolnämnden är något tveksam till behovet av att en regional statlig myndighet bestämmer mini— miomfattning av kyrkomusikerverksamhet och minimikompetens för bc- fattningshavarna för en kommun av t. ex. Malmös storlek. Rimligtvis bör den kyrkliga samfälligheten i kommunen själv kunna klara av en sådan uppgift. Tveksamhcten till det föreslagna tillsynssystemct ökar när det ur förslaget framkommer att pastoratet/den kyrkliga samfälligheten har full rätt att bestämma om högre omfattning av den kyrkomusikaliska verksam- heten och om högre kompetens för kyrkomusikerna än vad stiftsstyrelsen beslutar om.
Det inflytande över kyrkomusikerfrågorna som staten enligt förslaget skall behålla innebär bl.a. en tillsynsfunktion hos stiftsstyrelsen. För denna uppgift föreslås en tjänst som stiftsmusiker. Länsskolnämnden är något tveksam till behovet av att en regional statlig myndighet bestämmer mini— miomfattning av kyrkomusikerverksamhet och minimikompetens för bc- fattningshavarna för en kommun av t. ex. Malmös storlek. Rimligtvis bör den kyrkliga samfälligheten i kommunen själv kunna klara av en sådan uppgift. Tveksamhcten till det föreslagna tillsynssystemct ökar när det ur förslaget framkommer att pastoratet/den kyrkliga samfälligheten har full rätt att bestämma om högre omfattning av den kyrkomusikaliska verksam- heten och om högre kompetens för kyrkomusikerna än vad stiftsstyrelsen beslutar om.
Det inflytande över kyrkomusikerfrågorna som staten enligt förslaget skall
Det
inflytande
över
kyrkomusikerfrågorna
som
staten
enligt
förslaget
skall
behålla innebär bl.a. en tillsynsfunktion hos stiftsstyrelsen. För denna
behålla
innebär
bl.a.
en
tillsynsfunktion
hos
stiftsstyrelsen.
För
denna
uppgift föreslås en tjänst som stiftsmusiker. Länsskolnämnden är något
uppgift
föreslås
en
tjänst
som
stiftsmusiker.
Länsskolnämnden
är
något
tveksam till behovet av att en regional statlig myndighet bestämmer mini—
tveksam
till
behovet
av
att
en
regional
statlig
myndighet
bestämmer
mini—
miomfattning av kyrkomusikerverksamhet och minimikompetens för bc-
miomfattning
av
kyrkomusikerverksamhet
och
minimikompetens
för
bc-
fattningshavarna för en kommun av t. ex. Malmös storlek. Rimligtvis bör
fattningshavarna
för
en
kommun
av
t.
ex.
Malmös
storlek.
Rimligtvis
bör
den kyrkliga samfälligheten i kommunen själv kunna klara av en sådan
den
kyrkliga
samfälligheten
i
kommunen
själv
kunna
klara
av
en
sådan
uppgift. Tveksamhcten till det föreslagna tillsynssystemct ökar när det ur
uppgift.
Tveksamhcten
till
det
föreslagna
tillsynssystemct
ökar
när
det
ur
förslaget framkommer att pastoratet/den kyrkliga samfälligheten har full
förslaget
framkommer
att
pastoratet/den
kyrkliga
samfälligheten
har
full
rätt att bestämma om högre omfattning av den kyrkomusikaliska verksam-
rätt
att
bestämma
om
högre
omfattning
av
den
kyrkomusikaliska
verksam-
heten och om högre kompetens för kyrkomusikerna än vad stiftsstyrelsen
heten
och
om
högre
kompetens
för
kyrkomusikerna
än
vad
stiftsstyrelsen
beslutar om.
beslutar
om.
Länsskolnämnden i Östergötlands län tillstyrker förslaget och framhåller att ett statligt tillsyns- och utvärderingsansvar av den musikaliska kvalite- ten kan kvarstå. Nämnden föreslår att detta uppdras åt Musikaliska akade- miens kyrkomusikerkommitt. Statens löne- och pensionsverk (SPV) har inte någon erinran mot att kyrkomusikerna övergår till det kommunala pensionsområdet i samband med en omorganisation. SPV sammanfattar sitt yttrande:
Länsskolnämnden i Östergötlands län tillstyrker förslaget och framhåller att ett statligt tillsyns- och utvärderingsansvar av den musikaliska kvalite- ten kan kvarstå. Nämnden föreslår att detta uppdras åt Musikaliska akade- miens kyrkomusikerkommitt.
Länsskolnämnden i Östergötlands län tillstyrker förslaget och framhåller
Länsskolnämnden
i
Östergötlands
län
tillstyrker
förslaget
och
framhåller
att ett statligt tillsyns- och utvärderingsansvar av den musikaliska kvalite-
att
ett
statligt
tillsyns-
och
utvärderingsansvar
av
den
musikaliska
kvalite-
ten kan kvarstå. Nämnden föreslår att detta uppdras åt Musikaliska akade-
ten
kan
kvarstå.
Nämnden
föreslår
att
detta
uppdras
åt
Musikaliska
akade-
miens kyrkomusikerkommitt.
miens
kyrkomusikerkommitt.
Statens löne- och pensionsverk (SPV) har inte någon erinran mot att kyrkomusikerna övergår till det kommunala pensionsområdet i samband med en omorganisation. SPV sammanfattar sitt yttrande:
Statens löne- och pensionsverk (SPV) har inte någon erinran mot att
Statens
löne-
och
pensionsverk
(SPV)
har
inte
någon
erinran
mot
att
kyrkomusikerna övergår till det kommunala pensionsområdet i samband
kyrkomusikerna
övergår
till
det
kommunala
pensionsområdet
i
samband
med en omorganisation. SPV sammanfattar sitt yttrande:
med
en
omorganisation.
SPV
sammanfattar
sitt
yttrande:
SPV vill sammanfattningsvis uttala att verket inte har någon erinran emot att kyrkomusikerna övergår till den kommunala pensionsområdet i sam- band med en omorganisation av det slag som föreslås i betänkandet. Efter det att nya rutiner blivit genomförda nyligen betr. matrikelföringen och 82 inom kort betr. avgiftsdebiteringen är verkets arbetsbelastning med kyrko-
SPV vill sammanfattningsvis uttala att verket inte har någon erinran emot att kyrkomusikerna övergår till den kommunala pensionsområdet i sam- band med en omorganisation av det slag som föreslås i betänkandet. Efter det att nya rutiner blivit genomförda nyligen betr. matrikelföringen och 82 inom kort betr. avgiftsdebiteringen är verkets arbetsbelastning med kyrko-
SPV vill sammanfattningsvis uttala att verket inte har någon erinran emot
SPV
vill
sammanfattningsvis
uttala
att
verket
inte
har
någon
erinran
emot
att kyrkomusikerna övergår till den kommunala pensionsområdet i sam-
att
kyrkomusikerna
övergår
till
den
kommunala
pensionsområdet
i
sam-
band med en omorganisation av det slag som föreslås i betänkandet. Efter
band
med
en
omorganisation
av
det
slag
som
föreslås
i
betänkandet.
Efter
det att nya rutiner blivit genomförda nyligen betr. matrikelföringen och 82
det
att
nya
rutiner
blivit
genomförda
nyligen
betr.
matrikelföringen
och
82
inom kort betr. avgiftsdebiteringen är verkets arbetsbelastning med kyrko-
inom
kort
betr.
avgiftsdebiteringen
är
verkets
arbetsbelastning
med
kyrko-
musikerpensioneringen mera hanterlig. Rent administrativa överväganden Prop. 1987/88; 144 synes därför inte böra influera på avgörandet i frågan. Vid eventuell Bilaga3 fortsatt statlig pensionering av kyrkomusikerna kommer SPV —i anslut- ning till ett uttalande av regeringen å sid 5 i förenämnda proposition nr 174 till 1981/82 års riksdag. — att överväga att ta ut avgifter av huvudmännen även för de administrativa kostnaderna. Göteborgs kyrkönämna' tillstyrker förslaget. En kyrkokameral reglering ger bl. a. möjlighet att anpassa sig till ändrade förhållanden. Kyrkonämnden tillstyrker utredningens förslag om avskaffande av kyrko- musikerförordningen. Nämnden vill kraftigt understryka vad utredningen anför på sid 105 i betänkandet: " .. tiden nu i hög grad är mogen att avskaffa den starkt föråldrade. detaljerade och krångliga regleringen." En kyrkokommunal reglering ger större möjligheter till flexibilitet och därmed anpassning till skiftande förhållanden i tid och rum. Det beslutande organet i kyrkokommunen ges möjlighet att. som gäller för andra försam- lingsvårdande tjänster. bedöma var behovet av insatser är som störst. Den lokala beslutanderätten ger också möjligheter att tillgodose tillfälliga behov eller att reglera omfattningen av tjänster snabbare än vad som idag är fallet-. då underlag för en viss verksamhet försvunnit. I en tid då avregle- ring och decentralisering från statliga till lokala myndigheter är allmänt förekommande ställer sig utredningens förslag helt naturligt. De argument som anförs gentemot en kommunalisering av tjänsterna' anser kyrkonämnden att utredningen tillfredsställande bemött. Den kyrko- kommunala självstyrelsen. den arbetsrättsliga lagstiftningen. kollektivav- talsreglcringen och det allmänt omvittnade intresset för kyrkomusiken är starka argument att anföra mot dem som befarar försämrade villkor både för kyrkomusiken och kyrkomusikerna. Det är kyrkokommunerna som svarar för kyrkomusikernas kostnader. Då är det också rimligt att kyrkokommunerna har ett avgörande inflytande på organisationen. En kommunal reglering av kyrkomusikertjänsterna avstyrks av flertalet remissinstanser och i ett stort antal spontant insända yttranden. Bland de remissinstanser som har avstyrkt förslaget i denna del finns kammarrätten i Göteborg. länsskolnämnden i Västerbottens län, domkapitlen i Uppsala. Västerås, Växjö. Lund. Göteborg, Karlstad och Visby. Musikaliska aka- demien. TCO. SACO/SR. Kyrkomusikernas Riksförbund/Sveriges lärar- förbund. Domkyrkoorganisternas förening. Riksförbundet Svensk kyrko- musik och Sveriges kyrkliga studieförbund. Länsskolnämnden i Västerbottens län Länsskolnämnden kan inte finna att utredningen har förebringat några övertygande skäl för slopande av den statliga regleringen. Visst har den nuvarande statliga regleringen nackdelar. Men "en betydande fördel är möjligheten att genom självförvaltningsbesvär kunna få lokala tillsättnings- beslut överprövade. Tanken på en kyrkokommunal reglering renodlas inte heller i förslaget. Utredningen föreslår sålunda nya typer av skolkantors- tjänster i form av kombinationstjänster. Huvudparten av uppgifterna i 83
musikerpensioneringen mera hanterlig. Rent administrativa överväganden Prop. 1987/88; 144 synes därför inte böra influera på avgörandet i frågan. Vid eventuell Bilaga3 fortsatt statlig pensionering av kyrkomusikerna kommer SPV —i anslut- ning till ett uttalande av regeringen å sid 5 i förenämnda proposition nr 174 till 1981/82 års riksdag. — att överväga att ta ut avgifter av huvudmännen även för de administrativa kostnaderna.
musikerpensioneringen mera hanterlig. Rent administrativa överväganden Prop. 1987/88; 144 synes därför inte böra influera på avgörandet i frågan. Vid eventuell Bilaga3
musikerpensioneringen mera hanterlig. Rent administrativa överväganden Prop. 1987/88; 144
musikerpensioneringen
mera
hanterlig.
Rent
administrativa
överväganden
Prop.
1987/88;
144
synes därför inte böra influera på avgörandet i frågan. Vid eventuell Bilaga3
synes
därför
inte
böra
influera
på
avgörandet
i
frågan.
Vid
eventuell
Bilaga3
fortsatt statlig pensionering av kyrkomusikerna kommer SPV —i anslut-
fortsatt statlig pensionering av kyrkomusikerna kommer SPV —i anslut-
fortsatt
statlig
pensionering
av
kyrkomusikerna
kommer
SPV
—i
anslut-
ning till ett uttalande av regeringen å sid 5 i förenämnda proposition nr 174
ning till ett uttalande av regeringen å sid 5 i förenämnda proposition nr 174
ning
till
ett
uttalande
av
regeringen
å
sid
5
i
förenämnda
proposition
nr
174
till 1981/82 års riksdag. — att överväga att ta ut avgifter av huvudmännen
till 1981/82 års riksdag. — att överväga att ta ut avgifter av huvudmännen
till
1981/82
års
riksdag.
—
att
överväga
att
ta
ut
avgifter
av
huvudmännen
även för de administrativa kostnaderna.
även för de administrativa kostnaderna.
även
för
de
administrativa
kostnaderna.
Göteborgs kyrkönämna' tillstyrker förslaget. En kyrkokameral reglering ger bl. a. möjlighet att anpassa sig till ändrade förhållanden.
Göteborgs kyrkönämna' tillstyrker förslaget. En kyrkokameral reglering ger bl. a. möjlighet att anpassa sig till ändrade förhållanden.
Göteborgs kyrkönämna' tillstyrker förslaget. En kyrkokameral reglering
Göteborgs
kyrkönämna'
tillstyrker
förslaget.
En
kyrkokameral
reglering
ger bl. a. möjlighet att anpassa sig till ändrade förhållanden.
ger
bl.
a.
möjlighet
att
anpassa
sig
till
ändrade
förhållanden.
Kyrkonämnden tillstyrker utredningens förslag om avskaffande av kyrko- musikerförordningen. Nämnden vill kraftigt understryka vad utredningen anför på sid 105 i betänkandet: " .. tiden nu i hög grad är mogen att avskaffa den starkt föråldrade. detaljerade och krångliga regleringen." En kyrkokommunal reglering ger större möjligheter till flexibilitet och därmed anpassning till skiftande förhållanden i tid och rum. Det beslutande organet i kyrkokommunen ges möjlighet att. som gäller för andra försam- lingsvårdande tjänster. bedöma var behovet av insatser är som störst. Den lokala beslutanderätten ger också möjligheter att tillgodose tillfälliga behov eller att reglera omfattningen av tjänster snabbare än vad som idag är fallet-. då underlag för en viss verksamhet försvunnit. I en tid då avregle- ring och decentralisering från statliga till lokala myndigheter är allmänt förekommande ställer sig utredningens förslag helt naturligt. De argument som anförs gentemot en kommunalisering av tjänsterna' anser kyrkonämnden att utredningen tillfredsställande bemött. Den kyrko- kommunala självstyrelsen. den arbetsrättsliga lagstiftningen. kollektivav- talsreglcringen och det allmänt omvittnade intresset för kyrkomusiken är starka argument att anföra mot dem som befarar försämrade villkor både för kyrkomusiken och kyrkomusikerna. Det är kyrkokommunerna som svarar för kyrkomusikernas kostnader. Då är det också rimligt att kyrkokommunerna har ett avgörande inflytande på organisationen.
Kyrkonämnden tillstyrker utredningens förslag om avskaffande av kyrko- musikerförordningen. Nämnden vill kraftigt understryka vad utredningen anför på sid 105 i betänkandet: " .. tiden nu i hög grad är mogen att avskaffa den starkt föråldrade. detaljerade och krångliga regleringen."
Kyrkonämnden tillstyrker utredningens förslag om avskaffande av kyrko-
Kyrkonämnden
tillstyrker
utredningens
förslag
om
avskaffande
av
kyrko-
musikerförordningen. Nämnden vill kraftigt understryka vad utredningen
musikerförordningen.
Nämnden
vill
kraftigt
understryka
vad
utredningen
anför på sid 105 i betänkandet: " .. tiden nu i hög grad är mogen att avskaffa
anför
på
sid
105
i
betänkandet:
"
..
tiden
nu
i
hög
grad
är
mogen
att
avskaffa
den starkt föråldrade. detaljerade och krångliga regleringen."
den
starkt
föråldrade.
detaljerade
och
krångliga
regleringen."
En kyrkokommunal reglering ger större möjligheter till flexibilitet och därmed anpassning till skiftande förhållanden i tid och rum. Det beslutande organet i kyrkokommunen ges möjlighet att. som gäller för andra försam- lingsvårdande tjänster. bedöma var behovet av insatser är som störst. Den lokala beslutanderätten ger också möjligheter att tillgodose tillfälliga behov eller att reglera omfattningen av tjänster snabbare än vad som idag är fallet-. då underlag för en viss verksamhet försvunnit. I en tid då avregle- ring och decentralisering från statliga till lokala myndigheter är allmänt förekommande ställer sig utredningens förslag helt naturligt.
En kyrkokommunal reglering ger större möjligheter till flexibilitet och
En
kyrkokommunal
reglering
ger
större
möjligheter
till
flexibilitet
och
därmed anpassning till skiftande förhållanden i tid och rum. Det beslutande
därmed
anpassning
till
skiftande
förhållanden
i
tid
och
rum.
Det
beslutande
organet i kyrkokommunen ges möjlighet att. som gäller för andra försam-
organet
i
kyrkokommunen
ges
möjlighet
att.
som
gäller
för
andra
försam-
lingsvårdande tjänster. bedöma var behovet av insatser är som störst. Den
lingsvårdande
tjänster.
bedöma
var
behovet
av
insatser
är
som
störst.
Den
lokala beslutanderätten ger också möjligheter att tillgodose tillfälliga behov
lokala
beslutanderätten
ger
också
möjligheter
att
tillgodose
tillfälliga
behov
eller att reglera omfattningen av tjänster snabbare än vad som idag är
eller
att
reglera
omfattningen
av
tjänster
snabbare
än
vad
som
idag
är
fallet-. då underlag för en viss verksamhet försvunnit. I en tid då avregle-
fallet-.
då
underlag
för
en
viss
verksamhet
försvunnit.
I
en
tid
då
avregle-
ring och decentralisering från statliga till lokala myndigheter är allmänt
ring
och
decentralisering
från
statliga
till
lokala
myndigheter
är
allmänt
förekommande ställer sig utredningens förslag helt naturligt.
förekommande
ställer
sig
utredningens
förslag
helt
naturligt.
De argument som anförs gentemot en kommunalisering av tjänsterna' anser kyrkonämnden att utredningen tillfredsställande bemött. Den kyrko- kommunala självstyrelsen. den arbetsrättsliga lagstiftningen. kollektivav- talsreglcringen och det allmänt omvittnade intresset för kyrkomusiken är starka argument att anföra mot dem som befarar försämrade villkor både för kyrkomusiken och kyrkomusikerna.
De argument som anförs gentemot en kommunalisering av tjänsterna'
De
argument
som
anförs
gentemot
en
kommunalisering
av
tjänsterna'
anser kyrkonämnden att utredningen tillfredsställande bemött. Den kyrko-
anser
kyrkonämnden
att
utredningen
tillfredsställande
bemött.
Den
kyrko-
kommunala självstyrelsen. den arbetsrättsliga lagstiftningen. kollektivav-
kommunala
självstyrelsen.
den
arbetsrättsliga
lagstiftningen.
kollektivav-
talsreglcringen och det allmänt omvittnade intresset för kyrkomusiken är
talsreglcringen
och
det
allmänt
omvittnade
intresset
för
kyrkomusiken
är
starka argument att anföra mot dem som befarar försämrade villkor både
starka
argument
att
anföra
mot
dem
som
befarar
försämrade
villkor
både
för kyrkomusiken och kyrkomusikerna.
för
kyrkomusiken
och
kyrkomusikerna.
Det är kyrkokommunerna som svarar för kyrkomusikernas kostnader. Då är det också rimligt att kyrkokommunerna har ett avgörande inflytande på organisationen.
Det är kyrkokommunerna som svarar för kyrkomusikernas kostnader.
Det
är
kyrkokommunerna
som
svarar
för
kyrkomusikernas
kostnader.
Då är det också rimligt att kyrkokommunerna har ett avgörande inflytande
Då
är
det
också
rimligt
att
kyrkokommunerna
har
ett
avgörande
inflytande
på organisationen.
på
organisationen.
En kommunal reglering av kyrkomusikertjänsterna avstyrks av flertalet remissinstanser och i ett stort antal spontant insända yttranden. Bland de remissinstanser som har avstyrkt förslaget i denna del finns kammarrätten i Göteborg. länsskolnämnden i Västerbottens län, domkapitlen i Uppsala. Västerås, Växjö. Lund. Göteborg, Karlstad och Visby. Musikaliska aka- demien. TCO. SACO/SR. Kyrkomusikernas Riksförbund/Sveriges lärar- förbund. Domkyrkoorganisternas förening. Riksförbundet Svensk kyrko- musik och Sveriges kyrkliga studieförbund.
En kommunal reglering av kyrkomusikertjänsterna avstyrks av flertalet remissinstanser och i ett stort antal spontant insända yttranden. Bland de remissinstanser som har avstyrkt förslaget i denna del finns kammarrätten i Göteborg. länsskolnämnden i Västerbottens län, domkapitlen i Uppsala. Västerås, Växjö. Lund. Göteborg, Karlstad och Visby. Musikaliska aka- demien. TCO. SACO/SR. Kyrkomusikernas Riksförbund/Sveriges lärar- förbund. Domkyrkoorganisternas förening. Riksförbundet Svensk kyrko- musik och Sveriges kyrkliga studieförbund.
En kommunal reglering av kyrkomusikertjänsterna avstyrks av flertalet
En
kommunal
reglering
av
kyrkomusikertjänsterna
avstyrks
av
flertalet
remissinstanser och i ett stort antal spontant insända yttranden. Bland de
remissinstanser
och
i
ett
stort
antal
spontant
insända
yttranden.
Bland
de
remissinstanser som har avstyrkt förslaget i denna del finns kammarrätten
remissinstanser
som
har
avstyrkt
förslaget
i
denna
del
finns
kammarrätten
i Göteborg. länsskolnämnden i Västerbottens län, domkapitlen i Uppsala.
i
Göteborg.
länsskolnämnden
i
Västerbottens
län,
domkapitlen
i
Uppsala.
Västerås, Växjö. Lund. Göteborg, Karlstad och Visby. Musikaliska aka-
Västerås,
Växjö.
Lund.
Göteborg,
Karlstad
och
Visby.
Musikaliska
aka-
demien. TCO. SACO/SR. Kyrkomusikernas Riksförbund/Sveriges lärar-
demien.
TCO.
SACO/SR.
Kyrkomusikernas
Riksförbund/Sveriges
lärar-
förbund. Domkyrkoorganisternas förening. Riksförbundet Svensk kyrko-
förbund.
Domkyrkoorganisternas
förening.
Riksförbundet
Svensk
kyrko-
musik och Sveriges kyrkliga studieförbund.
musik
och
Sveriges
kyrkliga
studieförbund.
Länsskolnämnden i Västerbottens län
Länsskolnämnden i Västerbottens län
Länsskolnämnden i Västerbottens län
Länsskolnämnden
i
Västerbottens
län
Länsskolnämnden kan inte finna att utredningen har förebringat några övertygande skäl för slopande av den statliga regleringen. Visst har den nuvarande statliga regleringen nackdelar. Men "en betydande fördel är möjligheten att genom självförvaltningsbesvär kunna få lokala tillsättnings- beslut överprövade. Tanken på en kyrkokommunal reglering renodlas inte heller i förslaget. Utredningen föreslår sålunda nya typer av skolkantors- tjänster i form av kombinationstjänster. Huvudparten av uppgifterna i 83
Länsskolnämnden kan inte finna att utredningen har förebringat några övertygande skäl för slopande av den statliga regleringen. Visst har den nuvarande statliga regleringen nackdelar. Men "en betydande fördel är möjligheten att genom självförvaltningsbesvär kunna få lokala tillsättnings- beslut överprövade. Tanken på en kyrkokommunal reglering renodlas inte heller i förslaget. Utredningen föreslår sålunda nya typer av skolkantors- tjänster i form av kombinationstjänster. Huvudparten av uppgifterna i 83
Länsskolnämnden kan inte finna att utredningen har förebringat några
Länsskolnämnden
kan
inte
finna
att
utredningen
har
förebringat
några
övertygande skäl för slopande av den statliga regleringen. Visst har den
övertygande
skäl
för
slopande
av
den
statliga
regleringen.
Visst
har
den
nuvarande statliga regleringen nackdelar. Men "en betydande fördel är
nuvarande
statliga
regleringen
nackdelar.
Men
"en
betydande
fördel
är
möjligheten att genom självförvaltningsbesvär kunna få lokala tillsättnings-
möjligheten
att
genom
självförvaltningsbesvär
kunna
få
lokala
tillsättnings-
beslut överprövade. Tanken på en kyrkokommunal reglering renodlas inte
beslut
överprövade.
Tanken
på
en
kyrkokommunal
reglering
renodlas
inte
heller i förslaget. Utredningen föreslår sålunda nya typer av skolkantors-
heller
i
förslaget.
Utredningen
föreslår
sålunda
nya
typer
av
skolkantors-
tjänster i form av kombinationstjänster. Huvudparten av uppgifterna i 83
tjänster
i
form
av
kombinationstjänster.
Huvudparten
av
uppgifterna
i
83
dessa tjänster blir lärartjänstgöring med fyllnadstjänstgöring som kyrko- Prop. 1987/88:144 musiker. Enligt förslaget skall dessa tjänster-vara statligt reglerade. Orga- Bilaga 3 nisttjänster med fyllnadstjänstgöring i skolväsendet förutsätts också före- komma fortsättningsvis. men med kyrkokommunal reglering. Olika an- ställda med undervisningsuppgifter i skolan och musikaliska uppgifter i kyrkan skulle alltså bli underkastade skilda regelsystem. Länsskolnämn- den känncr stor tveksamhet inför detta . Också den omständigheten att någon central reglering inte är tilltänkt i fråga om vad kyrkomusikertjäns- terna skall innehålla inger vissa betänkligheter. Domkapitlet i Uppsala Den nuvarande ordningen med statliga tjänster är lika motiverad för kyrko- musikerna som för prästerna. Det relativa oberoende som musikerna har genom statligt reglerade tjänster gentemot pastoratet kan i vissa fall visa sig ytterligt värdefullt vad gäller kyrkomusiken i pastoratet. Det förhållan- de att prästernas tjänstgöringsförcskrifter bestäms av domkapitlet och präster och kyrkomusiker har ett nära samarbete i gudstjänst och annorstä- des motiverar också det. den nuvarande ordningen med statlig reglering av även kyrkomusikernas tjänster. Vidare får domkapitlet på denna grund även ifrågasätta om den blivande stiftsstyrelsen ska ha ansvar för de kvarvarande kyrkomusikeruppgifterna. Domkapitlet menar att kapitlet i fortsättningen ska vara myndighet inom den blivande stiftsorganisationen för kyrkomusikerfrågorna. Domkapitlet förutsätter att om utredningens förslag om total kommuna- lisering av tjänsterna vinner gehör de nuvarande tjänsteinnehavarna så länge de innehar nuvarande tjänster och så länge de önskar bibehålls vid den rättsliga ställning de har enligt hittillsvarande bestämmelser. Domkapitlen i Karlstad och Visby och kammarrätten i Göteborg avstyrker också på liknande grunder. Domkapitlet i Linköping förutsätter att beslut om kyrkokommunalt reg- lerade kyrkomusikertjänster fattas endast om förslaget stöds av en betryg- gande majoritet av både pastorat och kyrkomusikerorganisationer/kyrko- musiker. Domkapitlet i Växjö intar samma ståndpunkt. Svenska kyrkans personalförbund Om pastoraten ges ökat självbestämmande kan detta medföra för stora skillnader mellan de olika pastoratens ambitionsnivå. när det gäller kyrko- musiken. Vi menar också att den statliga regleringen av kyrkomusikernas tjänster. som infördes genom 1950 års kyrkomusikerstadga. medfört en klar höjning av kyrkomusikernas status. Detta har i sin tur lockat mycket kvalificerade musiker till kyrkomusikertjänsterna. Genomförs förslaget om kommunalisering skulle detta" på sikt säkerligen innebära att den höga nivån och kvaliteten på den kyrkomusikaliska verk- samheten skulle bli lägre på det hela taget i landet. Vi finner sålunda starka skäl för att kyrkomusikertjänsterna även i framtiden förblir statligt reglerade och avstyrker förslaget att den statliga regleringen av kyrkomusikertjänsterna avskaffas. 84
dessa tjänster blir lärartjänstgöring med fyllnadstjänstgöring som kyrko- Prop. 1987/88:144 musiker. Enligt förslaget skall dessa tjänster-vara statligt reglerade. Orga- Bilaga 3 nisttjänster med fyllnadstjänstgöring i skolväsendet förutsätts också före- komma fortsättningsvis. men med kyrkokommunal reglering. Olika an- ställda med undervisningsuppgifter i skolan och musikaliska uppgifter i kyrkan skulle alltså bli underkastade skilda regelsystem. Länsskolnämn- den känncr stor tveksamhet inför detta . Också den omständigheten att någon central reglering inte är tilltänkt i fråga om vad kyrkomusikertjäns- terna skall innehålla inger vissa betänkligheter.
dessa tjänster blir lärartjänstgöring med fyllnadstjänstgöring som kyrko- Prop. 1987/88:144 musiker. Enligt förslaget skall dessa tjänster-vara statligt reglerade. Orga- Bilaga 3 nisttjänster med fyllnadstjänstgöring i skolväsendet förutsätts också före-
dessa tjänster blir lärartjänstgöring med fyllnadstjänstgöring som kyrko- Prop. 1987/88:144
dessa
tjänster
blir
lärartjänstgöring
med
fyllnadstjänstgöring
som
kyrko-
Prop.
1987/88:144
musiker. Enligt förslaget skall dessa tjänster-vara statligt reglerade. Orga- Bilaga 3
musiker.
Enligt
förslaget
skall
dessa
tjänster-vara
statligt
reglerade.
Orga-
Bilaga
3
nisttjänster med fyllnadstjänstgöring i skolväsendet förutsätts också före-
nisttjänster
med
fyllnadstjänstgöring
i
skolväsendet
förutsätts
också
före-
komma fortsättningsvis. men med kyrkokommunal reglering. Olika an-
komma fortsättningsvis. men med kyrkokommunal reglering. Olika an-
komma
fortsättningsvis.
men
med
kyrkokommunal
reglering.
Olika
an-
ställda med undervisningsuppgifter i skolan och musikaliska uppgifter i
ställda med undervisningsuppgifter i skolan och musikaliska uppgifter i
ställda
med
undervisningsuppgifter
i
skolan
och
musikaliska
uppgifter
i
kyrkan skulle alltså bli underkastade skilda regelsystem. Länsskolnämn-
kyrkan skulle alltså bli underkastade skilda regelsystem. Länsskolnämn-
kyrkan
skulle
alltså
bli
underkastade
skilda
regelsystem.
Länsskolnämn-
den känncr stor tveksamhet inför detta . Också den omständigheten att
den känncr stor tveksamhet inför detta . Också den omständigheten att
den
känncr
stor
tveksamhet
inför
detta
.
Också
den
omständigheten
att
någon central reglering inte är tilltänkt i fråga om vad kyrkomusikertjäns-
någon central reglering inte är tilltänkt i fråga om vad kyrkomusikertjäns-
någon
central
reglering
inte
är
tilltänkt
i
fråga
om
vad
kyrkomusikertjäns-
terna skall innehålla inger vissa betänkligheter.
terna skall innehålla inger vissa betänkligheter.
terna
skall
innehålla
inger
vissa
betänkligheter.
Domkapitlet i Uppsala
Domkapitlet i Uppsala
Domkapitlet i Uppsala
Domkapitlet
i
Uppsala
Den nuvarande ordningen med statliga tjänster är lika motiverad för kyrko- musikerna som för prästerna. Det relativa oberoende som musikerna har genom statligt reglerade tjänster gentemot pastoratet kan i vissa fall visa sig ytterligt värdefullt vad gäller kyrkomusiken i pastoratet. Det förhållan- de att prästernas tjänstgöringsförcskrifter bestäms av domkapitlet och präster och kyrkomusiker har ett nära samarbete i gudstjänst och annorstä- des motiverar också det. den nuvarande ordningen med statlig reglering av även kyrkomusikernas tjänster. Vidare får domkapitlet på denna grund även ifrågasätta om den blivande stiftsstyrelsen ska ha ansvar för de kvarvarande kyrkomusikeruppgifterna. Domkapitlet menar att kapitlet i fortsättningen ska vara myndighet inom den blivande stiftsorganisationen för kyrkomusikerfrågorna. Domkapitlet förutsätter att om utredningens förslag om total kommuna- lisering av tjänsterna vinner gehör de nuvarande tjänsteinnehavarna så länge de innehar nuvarande tjänster och så länge de önskar bibehålls vid den rättsliga ställning de har enligt hittillsvarande bestämmelser.
Den nuvarande ordningen med statliga tjänster är lika motiverad för kyrko- musikerna som för prästerna. Det relativa oberoende som musikerna har genom statligt reglerade tjänster gentemot pastoratet kan i vissa fall visa sig ytterligt värdefullt vad gäller kyrkomusiken i pastoratet. Det förhållan- de att prästernas tjänstgöringsförcskrifter bestäms av domkapitlet och präster och kyrkomusiker har ett nära samarbete i gudstjänst och annorstä- des motiverar också det. den nuvarande ordningen med statlig reglering av även kyrkomusikernas tjänster. Vidare får domkapitlet på denna grund även ifrågasätta om den blivande stiftsstyrelsen ska ha ansvar för de kvarvarande kyrkomusikeruppgifterna. Domkapitlet menar att kapitlet i fortsättningen ska vara myndighet inom den blivande stiftsorganisationen för kyrkomusikerfrågorna.
Den nuvarande ordningen med statliga tjänster är lika motiverad för kyrko-
Den
nuvarande
ordningen
med
statliga
tjänster
är
lika
motiverad
för
kyrko-
musikerna som för prästerna. Det relativa oberoende som musikerna har
musikerna
som
för
prästerna.
Det
relativa
oberoende
som
musikerna
har
genom statligt reglerade tjänster gentemot pastoratet kan i vissa fall visa
genom
statligt
reglerade
tjänster
gentemot
pastoratet
kan
i
vissa
fall
visa
sig ytterligt värdefullt vad gäller kyrkomusiken i pastoratet. Det förhållan-
sig
ytterligt
värdefullt
vad
gäller
kyrkomusiken
i
pastoratet.
Det
förhållan-
de att prästernas tjänstgöringsförcskrifter bestäms av domkapitlet och
de
att
prästernas
tjänstgöringsförcskrifter
bestäms
av
domkapitlet
och
präster och kyrkomusiker har ett nära samarbete i gudstjänst och annorstä-
präster
och
kyrkomusiker
har
ett
nära
samarbete
i
gudstjänst
och
annorstä-
des motiverar också det. den nuvarande ordningen med statlig reglering av
des
motiverar
också
det.
den
nuvarande
ordningen
med
statlig
reglering
av
även kyrkomusikernas tjänster. Vidare får domkapitlet på denna grund
även
kyrkomusikernas
tjänster.
Vidare
får
domkapitlet
på
denna
grund
även ifrågasätta om den blivande stiftsstyrelsen ska ha ansvar för de
även
ifrågasätta
om
den
blivande
stiftsstyrelsen
ska
ha
ansvar
för
de
kvarvarande kyrkomusikeruppgifterna. Domkapitlet menar att kapitlet i
kvarvarande
kyrkomusikeruppgifterna.
Domkapitlet
menar
att
kapitlet
i
fortsättningen ska vara myndighet inom den blivande stiftsorganisationen
fortsättningen
ska
vara
myndighet
inom
den
blivande
stiftsorganisationen
för kyrkomusikerfrågorna.
för
kyrkomusikerfrågorna.
Domkapitlet förutsätter att om utredningens förslag om total kommuna- lisering av tjänsterna vinner gehör de nuvarande tjänsteinnehavarna så länge de innehar nuvarande tjänster och så länge de önskar bibehålls vid den rättsliga ställning de har enligt hittillsvarande bestämmelser.
Domkapitlet förutsätter att om utredningens förslag om total kommuna-
Domkapitlet
förutsätter
att
om
utredningens
förslag
om
total
kommuna-
lisering av tjänsterna vinner gehör de nuvarande tjänsteinnehavarna så
lisering
av
tjänsterna
vinner
gehör
de
nuvarande
tjänsteinnehavarna
så
länge de innehar nuvarande tjänster och så länge de önskar bibehålls vid
länge
de
innehar
nuvarande
tjänster
och
så
länge
de
önskar
bibehålls
vid
den rättsliga ställning de har enligt hittillsvarande bestämmelser.
den
rättsliga
ställning
de
har
enligt
hittillsvarande
bestämmelser.
Domkapitlen i Karlstad och Visby och kammarrätten i Göteborg avstyrker också på liknande grunder. Domkapitlet i Linköping förutsätter att beslut om kyrkokommunalt reg- lerade kyrkomusikertjänster fattas endast om förslaget stöds av en betryg- gande majoritet av både pastorat och kyrkomusikerorganisationer/kyrko- musiker. Domkapitlet i Växjö intar samma ståndpunkt.
Domkapitlen i Karlstad och Visby och kammarrätten i Göteborg avstyrker också på liknande grunder.
Domkapitlen i Karlstad och Visby och kammarrätten i Göteborg avstyrker
Domkapitlen
i
Karlstad
och
Visby
och
kammarrätten
i
Göteborg
avstyrker
också på liknande grunder.
också
på
liknande
grunder.
Domkapitlet i Linköping förutsätter att beslut om kyrkokommunalt reg- lerade kyrkomusikertjänster fattas endast om förslaget stöds av en betryg- gande majoritet av både pastorat och kyrkomusikerorganisationer/kyrko- musiker.
Domkapitlet i Linköping förutsätter att beslut om kyrkokommunalt reg-
Domkapitlet
i
Linköping
förutsätter
att
beslut
om
kyrkokommunalt
reg-
lerade kyrkomusikertjänster fattas endast om förslaget stöds av en betryg-
lerade
kyrkomusikertjänster
fattas
endast
om
förslaget
stöds
av
en
betryg-
gande majoritet av både pastorat och kyrkomusikerorganisationer/kyrko-
gande
majoritet
av
både
pastorat
och
kyrkomusikerorganisationer/kyrko-
musiker.
musiker.
Domkapitlet i Växjö intar samma ståndpunkt.
Domkapitlet i Växjö intar samma ståndpunkt.
Domkapitlet
i
Växjö
intar
samma
ståndpunkt.
Svenska kyrkans personalförbund
Svenska kyrkans personalförbund
Svenska kyrkans personalförbund
Svenska
kyrkans
personalförbund
Om pastoraten ges ökat självbestämmande kan detta medföra för stora skillnader mellan de olika pastoratens ambitionsnivå. när det gäller kyrko- musiken. Vi menar också att den statliga regleringen av kyrkomusikernas tjänster. som infördes genom 1950 års kyrkomusikerstadga. medfört en klar höjning av kyrkomusikernas status. Detta har i sin tur lockat mycket kvalificerade musiker till kyrkomusikertjänsterna. Genomförs förslaget om kommunalisering skulle detta" på sikt säkerligen innebära att den höga nivån och kvaliteten på den kyrkomusikaliska verk- samheten skulle bli lägre på det hela taget i landet. Vi finner sålunda starka skäl för att kyrkomusikertjänsterna även i framtiden förblir statligt reglerade och avstyrker förslaget att den statliga regleringen av kyrkomusikertjänsterna avskaffas. 84
Om pastoraten ges ökat självbestämmande kan detta medföra för stora skillnader mellan de olika pastoratens ambitionsnivå. när det gäller kyrko- musiken. Vi menar också att den statliga regleringen av kyrkomusikernas tjänster. som infördes genom 1950 års kyrkomusikerstadga. medfört en klar höjning av kyrkomusikernas status. Detta har i sin tur lockat mycket kvalificerade musiker till kyrkomusikertjänsterna.
Om pastoraten ges ökat självbestämmande kan detta medföra för stora
Om
pastoraten
ges
ökat
självbestämmande
kan
detta
medföra
för
stora
skillnader mellan de olika pastoratens ambitionsnivå. när det gäller kyrko-
skillnader
mellan
de
olika
pastoratens
ambitionsnivå.
när
det
gäller
kyrko-
musiken. Vi menar också att den statliga regleringen av kyrkomusikernas
musiken.
Vi
menar
också
att
den
statliga
regleringen
av
kyrkomusikernas
tjänster. som infördes genom 1950 års kyrkomusikerstadga. medfört en
tjänster.
som
infördes
genom
1950
års
kyrkomusikerstadga.
medfört
en
klar höjning av kyrkomusikernas status. Detta har i sin tur lockat mycket
klar
höjning
av
kyrkomusikernas
status.
Detta
har
i
sin
tur
lockat
mycket
kvalificerade musiker till kyrkomusikertjänsterna.
kvalificerade
musiker
till
kyrkomusikertjänsterna.
Genomförs förslaget om kommunalisering skulle detta" på sikt säkerligen innebära att den höga nivån och kvaliteten på den kyrkomusikaliska verk- samheten skulle bli lägre på det hela taget i landet.
Genomförs förslaget om kommunalisering skulle detta" på sikt säkerligen
Genomförs
förslaget
om
kommunalisering
skulle
detta"
på
sikt
säkerligen
innebära att den höga nivån och kvaliteten på den kyrkomusikaliska verk-
innebära
att
den
höga
nivån
och
kvaliteten
på
den
kyrkomusikaliska
verk-
samheten skulle bli lägre på det hela taget i landet.
samheten
skulle
bli
lägre
på
det
hela
taget
i
landet.
Vi finner sålunda starka skäl för att kyrkomusikertjänsterna även i framtiden förblir statligt reglerade och avstyrker förslaget att den statliga regleringen av kyrkomusikertjänsterna avskaffas. 84
Vi finner sålunda starka skäl för att kyrkomusikertjänsterna även i
Vi
finner
sålunda
starka
skäl
för
att
kyrkomusikertjänsterna
även
i
framtiden förblir statligt reglerade och avstyrker förslaget att den statliga
framtiden
förblir
statligt
reglerade
och
avstyrker
förslaget
att
den
statliga
regleringen av kyrkomusikertjänsterna avskaffas. 84
regleringen
av
kyrkomusikertjänsterna
avskaffas.
84
Kyrkomusikernas riksförbund Prop. 1987/88: 144 Ett slopande av den statliga regleringen medför starkt försämrade anställ- Bilaga 3 ningsvillkor. Många negativa konsekvenser för kyrkomusikerna kan bli avskaffat ordinarieskap. sämre semesterförmåner. sämre sjukförmåner. avskaffat arbetsgivarinträde. friare meritvärdering m.m. För arbetstagar- organisationen liksom för arbetsgivaren kommer merarbete att uppstå i form av ett allt intensivare förhandlingsarbete på det lokala planet. För- ändringen verkar således i rakt motsatt riktning mot utredningens direktiv och på sikt kommer Svenska kyrkans musikverksamhet att totalt förändras till men för de enskilda församlingarna som helhet. Störst blir kanske förändringen dock för de mindre och medelstora församlingarna. Enligt kommittdirektiven bör "beaktas samhällets intresse av ett rikt förgrenat och differentierat musikliv. —i propositionen om den statliga kulturpolitiken (prop. l974z28) framhölls att kyrkomusikerna utgör en mycket stor faktisk tillgång i musiklivet. De står för en omfattande och varierad musikutövning och utnyttjas också i många fall för andra uppgif- ter än de kyrkomusikaliska. Det kunde därför vara av intresse från kultur- politisk synpunkt att vidga de möjligheter härtill som kyrkomusikerförord- ningen erbjuder". KMR/SL menar att utredningen icke tillräckligt beaktat ovanstående genom att överlämna beslutandet om en viss odefmierad miniminivå till det kyrkokommunala organet stiftsstyrelsen. KMR/SL är övertygat om att ovanstående direktiv bäst tillgodoses genom en reviderad kyrkomusikerförordning och bibehållande av domkapitlens inflytande över kyrkomusikverksamheten. Härav följer att regeringen förblir be- svärsinstans. KMR/SL menar att domkapitlen även i framtiden skall ha ett betydande inflytande över kyrkomusikverksamheten. Det får icke bli enbart ett lokalt eller regionalt intresse att uppehålla standarden och bredden på musiklivet i Sverige. Ansvaret för det kyrkomusikaliska kulturarvet vilar på svenska kyrkan som helhet men även på staten. Staten får därför icke avhända sig möjligheten till påverkan. Statens intresse av bibehållandet av en kvalita- tivt och kvantitativt högtstående musikkultur säkras genom en statlig förordning. TCO avstyrker förslaget och ansluter sig till det yttrande som avgivits av Kyrkomusikernas riksförbund. — Kågeröds pastorat, Älghults församlings pastorat, Lenhm-da-Herråkra kyrkliga samfällighet och Månsarpsförsatnling m.fl. anser också att det statliga inflytandet skall utövas av domkapitlen. Kristen denmkratisk samlings kyrkopolitiska råd Den positiva utvecklingen från 1950 har i betydande mån präglats av de insatser domkapitlen gjort. Både på formell och informell väg har domka- pitlens tjänstemän spelat en väsentlig roll för utvecklingen. Om befattning- en med kyrkomusikerärenden på stiftsplanet reduceras till att stiftsstyrel- sen skulle ha en högst sporadisk konsultverksamhet föreligger klar risk för en avsevärd försämring. Kyrkomusikerärendena bör därför fortfarande ligga kvar hos domkapitlet och oavsett kommunalisering inte föras över till stiftsstyrelsen. I sammanhanget bör beaktas att kyrkomusikernas verk- samhet i stor utsträckning gäller gudstjänsterna i kyrkan. Domkapitlet 85
Kyrkomusikernas riksförbund Prop. 1987/88: 144
Kyrkomusikernas riksförbund Prop. 1987/88: 144
Kyrkomusikernas riksförbund Prop. 1987/88: 144
Kyrkomusikernas
riksförbund
Prop.
1987/88:
144
Ett slopande av den statliga regleringen medför starkt försämrade anställ- Bilaga 3 ningsvillkor. Många negativa konsekvenser för kyrkomusikerna kan bli avskaffat ordinarieskap. sämre semesterförmåner. sämre sjukförmåner. avskaffat arbetsgivarinträde. friare meritvärdering m.m. För arbetstagar- organisationen liksom för arbetsgivaren kommer merarbete att uppstå i form av ett allt intensivare förhandlingsarbete på det lokala planet. För- ändringen verkar således i rakt motsatt riktning mot utredningens direktiv och på sikt kommer Svenska kyrkans musikverksamhet att totalt förändras till men för de enskilda församlingarna som helhet. Störst blir kanske förändringen dock för de mindre och medelstora församlingarna. Enligt kommittdirektiven bör "beaktas samhällets intresse av ett rikt förgrenat och differentierat musikliv. —i propositionen om den statliga kulturpolitiken (prop. l974z28) framhölls att kyrkomusikerna utgör en mycket stor faktisk tillgång i musiklivet. De står för en omfattande och varierad musikutövning och utnyttjas också i många fall för andra uppgif- ter än de kyrkomusikaliska. Det kunde därför vara av intresse från kultur- politisk synpunkt att vidga de möjligheter härtill som kyrkomusikerförord- ningen erbjuder". KMR/SL menar att utredningen icke tillräckligt beaktat ovanstående genom att överlämna beslutandet om en viss odefmierad miniminivå till det kyrkokommunala organet stiftsstyrelsen. KMR/SL är övertygat om att ovanstående direktiv bäst tillgodoses genom en reviderad kyrkomusikerförordning och bibehållande av domkapitlens inflytande över kyrkomusikverksamheten. Härav följer att regeringen förblir be- svärsinstans. KMR/SL menar att domkapitlen även i framtiden skall ha ett betydande inflytande över kyrkomusikverksamheten. Det får icke bli enbart ett lokalt eller regionalt intresse att uppehålla standarden och bredden på musiklivet i Sverige. Ansvaret för det kyrkomusikaliska kulturarvet vilar på svenska kyrkan som helhet men även på staten. Staten får därför icke avhända sig möjligheten till påverkan. Statens intresse av bibehållandet av en kvalita- tivt och kvantitativt högtstående musikkultur säkras genom en statlig förordning.
Ett slopande av den statliga regleringen medför starkt försämrade anställ- Bilaga 3 ningsvillkor. Många negativa konsekvenser för kyrkomusikerna kan bli
Ett slopande av den statliga regleringen medför starkt försämrade anställ- Bilaga 3
Ett
slopande
av
den
statliga
regleringen
medför
starkt
försämrade
anställ-
Bilaga
3
ningsvillkor. Många negativa konsekvenser för kyrkomusikerna kan bli
ningsvillkor.
Många
negativa
konsekvenser
för
kyrkomusikerna
kan
bli
avskaffat ordinarieskap. sämre semesterförmåner. sämre sjukförmåner.
avskaffat ordinarieskap. sämre semesterförmåner. sämre sjukförmåner.
avskaffat
ordinarieskap.
sämre
semesterförmåner.
sämre
sjukförmåner.
avskaffat arbetsgivarinträde. friare meritvärdering m.m. För arbetstagar- organisationen liksom för arbetsgivaren kommer merarbete att uppstå i
avskaffat arbetsgivarinträde. friare meritvärdering m.m. För arbetstagar-
avskaffat
arbetsgivarinträde.
friare
meritvärdering
m.m.
För
arbetstagar-
organisationen liksom för arbetsgivaren kommer merarbete att uppstå i
organisationen
liksom
för
arbetsgivaren
kommer
merarbete
att
uppstå
i
form av ett allt intensivare förhandlingsarbete på det lokala planet. För-
form av ett allt intensivare förhandlingsarbete på det lokala planet. För-
form
av
ett
allt
intensivare
förhandlingsarbete
på
det
lokala
planet.
För-
ändringen verkar således i rakt motsatt riktning mot utredningens direktiv
ändringen verkar således i rakt motsatt riktning mot utredningens direktiv
ändringen
verkar
således
i
rakt
motsatt
riktning
mot
utredningens
direktiv
och på sikt kommer Svenska kyrkans musikverksamhet att totalt förändras
och på sikt kommer Svenska kyrkans musikverksamhet att totalt förändras
och
på
sikt
kommer
Svenska
kyrkans
musikverksamhet
att
totalt
förändras
till men för de enskilda församlingarna som helhet. Störst blir kanske förändringen dock för de mindre och medelstora församlingarna.
till men för de enskilda församlingarna som helhet. Störst blir kanske
till
men
för
de
enskilda
församlingarna
som
helhet.
Störst
blir
kanske
förändringen dock för de mindre och medelstora församlingarna.
förändringen
dock
för
de
mindre
och
medelstora
församlingarna.
Enligt kommittdirektiven bör "beaktas samhällets intresse av ett rikt förgrenat och differentierat musikliv. —i propositionen om den statliga kulturpolitiken (prop. l974z28) framhölls att kyrkomusikerna utgör en mycket stor faktisk tillgång i musiklivet. De står för en omfattande och varierad musikutövning och utnyttjas också i många fall för andra uppgif- ter än de kyrkomusikaliska. Det kunde därför vara av intresse från kultur- politisk synpunkt att vidga de möjligheter härtill som kyrkomusikerförord- ningen erbjuder". KMR/SL menar att utredningen icke tillräckligt beaktat ovanstående genom att överlämna beslutandet om en viss odefmierad miniminivå till det kyrkokommunala organet stiftsstyrelsen. KMR/SL är övertygat om att ovanstående direktiv bäst tillgodoses genom en reviderad kyrkomusikerförordning och bibehållande av domkapitlens inflytande över kyrkomusikverksamheten. Härav följer att regeringen förblir be- svärsinstans.
Enligt kommittdirektiven bör "beaktas samhällets intresse av ett rikt
Enligt
kommittdirektiven
bör
"beaktas
samhällets
intresse
av
ett
rikt
förgrenat och differentierat musikliv. —i propositionen om den statliga
förgrenat
och
differentierat
musikliv.
—i
propositionen
om
den
statliga
kulturpolitiken (prop. l974z28) framhölls att kyrkomusikerna utgör en
kulturpolitiken
(prop.
l974z28)
framhölls
att
kyrkomusikerna
utgör
en
mycket stor faktisk tillgång i musiklivet. De står för en omfattande och
mycket
stor
faktisk
tillgång
i
musiklivet.
De
står
för
en
omfattande
och
varierad musikutövning och utnyttjas också i många fall för andra uppgif-
varierad
musikutövning
och
utnyttjas
också
i
många
fall
för
andra
uppgif-
ter än de kyrkomusikaliska. Det kunde därför vara av intresse från kultur-
ter
än
de
kyrkomusikaliska.
Det
kunde
därför
vara
av
intresse
från
kultur-
politisk synpunkt att vidga de möjligheter härtill som kyrkomusikerförord-
politisk
synpunkt
att
vidga
de
möjligheter
härtill
som
kyrkomusikerförord-
ningen erbjuder". KMR/SL menar att utredningen icke tillräckligt beaktat
ningen
erbjuder".
KMR/SL
menar
att
utredningen
icke
tillräckligt
beaktat
ovanstående genom att överlämna beslutandet om en viss odefmierad
ovanstående
genom
att
överlämna
beslutandet
om
en
viss
odefmierad
miniminivå till det kyrkokommunala organet stiftsstyrelsen. KMR/SL är
miniminivå
till
det
kyrkokommunala
organet
stiftsstyrelsen.
KMR/SL
är
övertygat om att ovanstående direktiv bäst tillgodoses genom en reviderad
övertygat
om
att
ovanstående
direktiv
bäst
tillgodoses
genom
en
reviderad
kyrkomusikerförordning och bibehållande av domkapitlens inflytande
kyrkomusikerförordning
och
bibehållande
av
domkapitlens
inflytande
över kyrkomusikverksamheten. Härav följer att regeringen förblir be-
över
kyrkomusikverksamheten.
Härav
följer
att
regeringen
förblir
be-
svärsinstans.
svärsinstans.
KMR/SL menar att domkapitlen även i framtiden skall ha ett betydande inflytande över kyrkomusikverksamheten. Det får icke bli enbart ett lokalt eller regionalt intresse att uppehålla standarden och bredden på musiklivet i Sverige. Ansvaret för det kyrkomusikaliska kulturarvet vilar på svenska kyrkan som helhet men även på staten. Staten får därför icke avhända sig möjligheten till påverkan. Statens intresse av bibehållandet av en kvalita- tivt och kvantitativt högtstående musikkultur säkras genom en statlig förordning.
KMR/SL menar att domkapitlen även i framtiden skall ha ett betydande
KMR/SL
menar
att
domkapitlen
även
i
framtiden
skall
ha
ett
betydande
inflytande över kyrkomusikverksamheten. Det får icke bli enbart ett lokalt
inflytande
över
kyrkomusikverksamheten.
Det
får
icke
bli
enbart
ett
lokalt
eller regionalt intresse att uppehålla standarden och bredden på musiklivet
eller
regionalt
intresse
att
uppehålla
standarden
och
bredden
på
musiklivet
i Sverige. Ansvaret för det kyrkomusikaliska kulturarvet vilar på svenska
i
Sverige.
Ansvaret
för
det
kyrkomusikaliska
kulturarvet
vilar
på
svenska
kyrkan som helhet men även på staten. Staten får därför icke avhända sig
kyrkan
som
helhet
men
även
på
staten.
Staten
får
därför
icke
avhända
sig
möjligheten till påverkan. Statens intresse av bibehållandet av en kvalita-
möjligheten
till
påverkan.
Statens
intresse
av
bibehållandet
av
en
kvalita-
tivt och kvantitativt högtstående musikkultur säkras genom en statlig
tivt
och
kvantitativt
högtstående
musikkultur
säkras
genom
en
statlig
förordning.
förordning.
TCO avstyrker förslaget och ansluter sig till det yttrande som avgivits av Kyrkomusikernas riksförbund. — Kågeröds pastorat, Älghults församlings pastorat, Lenhm-da-Herråkra kyrkliga samfällighet och Månsarpsförsatnling m.fl. anser också att det statliga inflytandet skall utövas av domkapitlen.
TCO avstyrker förslaget och ansluter sig till det yttrande som avgivits av
TCO avstyrker förslaget och ansluter sig till det yttrande som avgivits av
TCO
avstyrker
förslaget
och
ansluter
sig
till
det
yttrande
som
avgivits
av
Kyrkomusikernas riksförbund. — Kågeröds pastorat, Älghults församlings pastorat, Lenhm-da-Herråkra
Kyrkomusikernas riksförbund. —
Kyrkomusikernas
riksförbund.
—
Kågeröds pastorat, Älghults församlings pastorat, Lenhm-da-Herråkra
Kågeröds
pastorat,
Älghults
församlings
pastorat,
Lenhm-da-Herråkra
kyrkliga samfällighet och Månsarpsförsatnling m.fl. anser också att det
kyrkliga samfällighet och Månsarpsförsatnling m.fl. anser också att det
kyrkliga
samfällighet
och
Månsarpsförsatnling
m.fl.
anser
också
att
det
statliga inflytandet skall utövas av domkapitlen.
statliga inflytandet skall utövas av domkapitlen.
statliga
inflytandet
skall
utövas
av
domkapitlen.
Kristen denmkratisk samlings kyrkopolitiska råd
Kristen denmkratisk samlings kyrkopolitiska råd
Kristen denmkratisk samlings kyrkopolitiska råd
Kristen
denmkratisk
samlings
kyrkopolitiska
råd
Den positiva utvecklingen från 1950 har i betydande mån präglats av de insatser domkapitlen gjort. Både på formell och informell väg har domka- pitlens tjänstemän spelat en väsentlig roll för utvecklingen. Om befattning- en med kyrkomusikerärenden på stiftsplanet reduceras till att stiftsstyrel- sen skulle ha en högst sporadisk konsultverksamhet föreligger klar risk för en avsevärd försämring. Kyrkomusikerärendena bör därför fortfarande ligga kvar hos domkapitlet och oavsett kommunalisering inte föras över till stiftsstyrelsen. I sammanhanget bör beaktas att kyrkomusikernas verk- samhet i stor utsträckning gäller gudstjänsterna i kyrkan. Domkapitlet 85
Den positiva utvecklingen från 1950 har i betydande mån präglats av de insatser domkapitlen gjort. Både på formell och informell väg har domka- pitlens tjänstemän spelat en väsentlig roll för utvecklingen. Om befattning- en med kyrkomusikerärenden på stiftsplanet reduceras till att stiftsstyrel- sen skulle ha en högst sporadisk konsultverksamhet föreligger klar risk för en avsevärd försämring. Kyrkomusikerärendena bör därför fortfarande ligga kvar hos domkapitlet och oavsett kommunalisering inte föras över till stiftsstyrelsen. I sammanhanget bör beaktas att kyrkomusikernas verk- samhet i stor utsträckning gäller gudstjänsterna i kyrkan. Domkapitlet 85
Den positiva utvecklingen från 1950 har i betydande mån präglats av de
Den
positiva
utvecklingen
från
1950
har
i
betydande
mån
präglats
av
de
insatser domkapitlen gjort. Både på formell och informell väg har domka-
insatser
domkapitlen
gjort.
Både
på
formell
och
informell
väg
har
domka-
pitlens tjänstemän spelat en väsentlig roll för utvecklingen. Om befattning-
pitlens
tjänstemän
spelat
en
väsentlig
roll
för
utvecklingen.
Om
befattning-
en med kyrkomusikerärenden på stiftsplanet reduceras till att stiftsstyrel-
en
med
kyrkomusikerärenden
på
stiftsplanet
reduceras
till
att
stiftsstyrel-
sen skulle ha en högst sporadisk konsultverksamhet föreligger klar risk för
sen
skulle
ha
en
högst
sporadisk
konsultverksamhet
föreligger
klar
risk
för
en avsevärd försämring. Kyrkomusikerärendena bör därför fortfarande
en
avsevärd
försämring.
Kyrkomusikerärendena
bör
därför
fortfarande
ligga kvar hos domkapitlet och oavsett kommunalisering inte föras över till
ligga
kvar
hos
domkapitlet
och
oavsett
kommunalisering
inte
föras
över
till
stiftsstyrelsen. I sammanhanget bör beaktas att kyrkomusikernas verk-
stiftsstyrelsen.
I
sammanhanget
bör
beaktas
att
kyrkomusikernas
verk-
samhet i stor utsträckning gäller gudstjänsterna i kyrkan. Domkapitlet 85
samhet
i
stor
utsträckning
gäller
gudstjänsterna
i
kyrkan.
Domkapitlet
85
skall också i fortsättningen ha tillsynen över läran och upprätta tjänstgö- Prop. 1987/88; ]44 ringsföreskrifter för prästerna. Det är därför naturligt att också instruktion Bilaga 3 för kyrkomusikertjänsten m.m. fastställes av domkapitlet och att detta har tillsynen över kyrkomusikerärendena på stiftsnivå. Musikaliska akademien En av betänkandets huvudteser är att en "kyrkokommunal reglering” av kyrkomusikertjänsterna skulle vara ”en tidsenlig organisation”. Redan detta kan 1 flera avseenden starkt ifrågasättas. När det sedan hävdas att ett visst — om än begränsat— inflytande över organisationen" alltjämt skulle utövas at staten. får detta statliga inflytan- de en påtagligt otydlig beskrivning. I båda dessa omständigheter finner akademien anledning att framlägga invändningar. Det bör inledningsvis framhållas att sammanställningen av remissyttran- den över 1982 års kyrkokommitts diskussionsbetänkande "Församlingen i framtiden” (SOU l983z55) visar en starkt. ja överväldigande negativ in- ställning till det redan då antydda förslaget om kyrkokommunal reglering. Det nya betänkandet vidhåller trots denna massiva opinionsyttring sin ståndpunkt. Beklagligt är därvid särskilt att betänkandet inte klargör hur de invändningar som ofta tydligt framlades i tidigare remissyttranden skul- le kunna undvikas, t.ex. genom att tydligare beskriva hur de föreslagna stiftsstyrelserna eller i sista hand staten skulle kunna motverka riskerna för dåligt underbyggda beslut i pastoraten särskilt rörande omständigheter där kompetensen maste vara låg eller obefintlig. Rent allmänt hävdar akademien mycket stora betänkligheter mot att flytta beslut om anställning från domkapitlen till pastoraten. Av de "överväganden och förslag" rörande tillsättning av kyrkomusi— kertjänster som lämnas under 17.2 framgår (s. l83) att betänkandet inser ”att en del tillsättningsärendcn kan komma att framstå som svårbedömda för pastoraten". Men ändå kvarstår för pastoraten möjligheten att själva bedöma det svåra och fatta egna beslut. eftersom stiftsstyrelsen ”skall avge yttrande över ansökningarna"'cndast på begäran av pastoratet: så- lunda står det pastoratet fritt att underlåta infordrande av yttrande, och därmed går möjligheten för principiellt mera kompetent bedömning förlo- rad och riskerna för godtycke eller felbedömningar ökar — kanske avse- värt — jämfört med nuvarande situation. En annan betydande risk för felbedömningar uppstår därigenom att besvärsinstitutet är oklart eller otillräckligt. Av författningsförslaget (s. 31 ff) framgår att man kan överklaga i vissa avseenden — minimum av verk- samheten. lägsta behörighet resp. dispens från fastställda krav på utbild- ning — men meritvärderingen. bedömningen av normala tillsättningsgrun- der ("nit och skicklighet") har inga besvärsvägar beskrivna. För en demo- kratisk hantering av dessa ärenden är det nödvändigt att skapa klara regler i detta avseende. Erfarenheten säger entydigt att bedömningen avlkonst- närliga aspekter är vansklig och lätt inbjuder till skilda tolkningar och därmed skiljaktig mening. Benägenhetcn för överklaganden bör beredas ' yttrandevägar och kanaliseras rätt. Domkyrkoarganistcrnas _l'örening anser att standarden på kyrkomusiker bäst kan upprätthållas genom statlig reglering. ' SACO/SR avstyrker förslaget av samma skäl. Sveriges förenade stmiwztkärer (SFS) avstyrker förslaget med hänsyn till att ett kommunalt tillsättningsförfarande kan vara godtyckligt. 86
skall också i fortsättningen ha tillsynen över läran och upprätta tjänstgö- Prop. 1987/88; ]44 ringsföreskrifter för prästerna. Det är därför naturligt att också instruktion Bilaga 3 för kyrkomusikertjänsten m.m. fastställes av domkapitlet och att detta har tillsynen över kyrkomusikerärendena på stiftsnivå.
skall också i fortsättningen ha tillsynen över läran och upprätta tjänstgö- Prop. 1987/88; ]44 ringsföreskrifter för prästerna. Det är därför naturligt att också instruktion Bilaga 3
skall också i fortsättningen ha tillsynen över läran och upprätta tjänstgö- Prop. 1987/88; ]44
skall
också
i
fortsättningen
ha
tillsynen
över
läran
och
upprätta
tjänstgö-
Prop.
1987/88;
]44
ringsföreskrifter för prästerna. Det är därför naturligt att också instruktion Bilaga 3
ringsföreskrifter
för
prästerna.
Det
är
därför
naturligt
att
också
instruktion
Bilaga
3
för kyrkomusikertjänsten m.m. fastställes av domkapitlet och att detta har tillsynen över kyrkomusikerärendena på stiftsnivå.
för kyrkomusikertjänsten m.m. fastställes av domkapitlet och att detta har
för
kyrkomusikertjänsten
m.m.
fastställes
av
domkapitlet
och
att
detta
har
tillsynen över kyrkomusikerärendena på stiftsnivå.
tillsynen
över
kyrkomusikerärendena
på
stiftsnivå.
Musikaliska akademien
Musikaliska akademien
Musikaliska akademien
Musikaliska
akademien
En av betänkandets huvudteser är att en "kyrkokommunal reglering” av kyrkomusikertjänsterna skulle vara ”en tidsenlig organisation”. Redan detta kan 1 flera avseenden starkt ifrågasättas. När det sedan hävdas att ett visst — om än begränsat— inflytande över organisationen" alltjämt skulle utövas at staten. får detta statliga inflytan- de en påtagligt otydlig beskrivning. I båda dessa omständigheter finner akademien anledning att framlägga invändningar. Det bör inledningsvis framhållas att sammanställningen av remissyttran- den över 1982 års kyrkokommitts diskussionsbetänkande "Församlingen i framtiden” (SOU l983z55) visar en starkt. ja överväldigande negativ in- ställning till det redan då antydda förslaget om kyrkokommunal reglering. Det nya betänkandet vidhåller trots denna massiva opinionsyttring sin ståndpunkt. Beklagligt är därvid särskilt att betänkandet inte klargör hur de invändningar som ofta tydligt framlades i tidigare remissyttranden skul- le kunna undvikas, t.ex. genom att tydligare beskriva hur de föreslagna stiftsstyrelserna eller i sista hand staten skulle kunna motverka riskerna för dåligt underbyggda beslut i pastoraten särskilt rörande omständigheter där kompetensen maste vara låg eller obefintlig. Rent allmänt hävdar akademien mycket stora betänkligheter mot att flytta beslut om anställning från domkapitlen till pastoraten. Av de "överväganden och förslag" rörande tillsättning av kyrkomusi— kertjänster som lämnas under 17.2 framgår (s. l83) att betänkandet inser ”att en del tillsättningsärendcn kan komma att framstå som svårbedömda för pastoraten". Men ändå kvarstår för pastoraten möjligheten att själva bedöma det svåra och fatta egna beslut. eftersom stiftsstyrelsen ”skall avge yttrande över ansökningarna"'cndast på begäran av pastoratet: så- lunda står det pastoratet fritt att underlåta infordrande av yttrande, och därmed går möjligheten för principiellt mera kompetent bedömning förlo- rad och riskerna för godtycke eller felbedömningar ökar — kanske avse- värt — jämfört med nuvarande situation. En annan betydande risk för felbedömningar uppstår därigenom att besvärsinstitutet är oklart eller otillräckligt. Av författningsförslaget (s. 31 ff) framgår att man kan överklaga i vissa avseenden — minimum av verk- samheten. lägsta behörighet resp. dispens från fastställda krav på utbild- ning — men meritvärderingen. bedömningen av normala tillsättningsgrun- der ("nit och skicklighet") har inga besvärsvägar beskrivna. För en demo- kratisk hantering av dessa ärenden är det nödvändigt att skapa klara regler i detta avseende. Erfarenheten säger entydigt att bedömningen avlkonst- närliga aspekter är vansklig och lätt inbjuder till skilda tolkningar och därmed skiljaktig mening. Benägenhetcn för överklaganden bör beredas ' yttrandevägar och kanaliseras rätt.
En av betänkandets huvudteser är att en "kyrkokommunal reglering” av kyrkomusikertjänsterna skulle vara ”en tidsenlig organisation”. Redan detta kan 1 flera avseenden starkt ifrågasättas.
En av betänkandets huvudteser är att en "kyrkokommunal reglering” av
En
av
betänkandets
huvudteser
är
att
en
"kyrkokommunal
reglering”
av
kyrkomusikertjänsterna skulle vara ”en tidsenlig organisation”. Redan
kyrkomusikertjänsterna
skulle
vara
”en
tidsenlig
organisation”.
Redan
detta kan 1 flera avseenden starkt ifrågasättas.
detta
kan
1
flera
avseenden
starkt
ifrågasättas.
När det sedan hävdas att ett visst — om än begränsat— inflytande över organisationen" alltjämt skulle utövas at staten. får detta statliga inflytan- de en påtagligt otydlig beskrivning. I båda dessa omständigheter finner akademien anledning att framlägga invändningar.
När det sedan hävdas att ett visst — om än begränsat— inflytande över
När
det
sedan
hävdas
att
ett
visst
—
om
än
begränsat—
inflytande
över
organisationen" alltjämt skulle utövas at staten. får detta statliga inflytan-
organisationen"
alltjämt
skulle
utövas
at
staten.
får
detta
statliga
inflytan-
de en påtagligt otydlig beskrivning. I båda dessa omständigheter finner
de
en
påtagligt
otydlig
beskrivning.
I
båda
dessa
omständigheter
finner
akademien anledning att framlägga invändningar.
akademien
anledning
att
framlägga
invändningar.
Det bör inledningsvis framhållas att sammanställningen av remissyttran- den över 1982 års kyrkokommitts diskussionsbetänkande "Församlingen i framtiden” (SOU l983z55) visar en starkt. ja överväldigande negativ in- ställning till det redan då antydda förslaget om kyrkokommunal reglering. Det nya betänkandet vidhåller trots denna massiva opinionsyttring sin ståndpunkt. Beklagligt är därvid särskilt att betänkandet inte klargör hur de invändningar som ofta tydligt framlades i tidigare remissyttranden skul- le kunna undvikas, t.ex. genom att tydligare beskriva hur de föreslagna stiftsstyrelserna eller i sista hand staten skulle kunna motverka riskerna för dåligt underbyggda beslut i pastoraten särskilt rörande omständigheter där kompetensen maste vara låg eller obefintlig.
Det bör inledningsvis framhållas att sammanställningen av remissyttran-
Det
bör
inledningsvis
framhållas
att
sammanställningen
av
remissyttran-
den över 1982 års kyrkokommitts diskussionsbetänkande "Församlingen i
den
över
1982
års
kyrkokommitts
diskussionsbetänkande
"Församlingen
i
framtiden” (SOU l983z55) visar en starkt. ja överväldigande negativ in-
framtiden”
(SOU
l983z55)
visar
en
starkt.
ja
överväldigande
negativ
in-
ställning till det redan då antydda förslaget om kyrkokommunal reglering.
ställning
till
det
redan
då
antydda
förslaget
om
kyrkokommunal
reglering.
Det nya betänkandet vidhåller trots denna massiva opinionsyttring sin
Det
nya
betänkandet
vidhåller
trots
denna
massiva
opinionsyttring
sin
ståndpunkt. Beklagligt är därvid särskilt att betänkandet inte klargör hur
ståndpunkt.
Beklagligt
är
därvid
särskilt
att
betänkandet
inte
klargör
hur
de invändningar som ofta tydligt framlades i tidigare remissyttranden skul-
de
invändningar
som
ofta
tydligt
framlades
i
tidigare
remissyttranden
skul-
le kunna undvikas, t.ex. genom att tydligare beskriva hur de föreslagna
le
kunna
undvikas,
t.ex.
genom
att
tydligare
beskriva
hur
de
föreslagna
stiftsstyrelserna eller i sista hand staten skulle kunna motverka riskerna för
stiftsstyrelserna
eller
i
sista
hand
staten
skulle
kunna
motverka
riskerna
för
dåligt underbyggda beslut i pastoraten särskilt rörande omständigheter där
dåligt
underbyggda
beslut
i
pastoraten
särskilt
rörande
omständigheter
där
kompetensen maste vara låg eller obefintlig.
kompetensen
maste
vara
låg
eller
obefintlig.
Rent allmänt hävdar akademien mycket stora betänkligheter mot att flytta beslut om anställning från domkapitlen till pastoraten.
Rent allmänt hävdar akademien mycket stora betänkligheter mot att
Rent
allmänt
hävdar
akademien
mycket
stora
betänkligheter
mot
att
flytta beslut om anställning från domkapitlen till pastoraten.
flytta
beslut
om
anställning
från
domkapitlen
till
pastoraten.
Av de "överväganden och förslag" rörande tillsättning av kyrkomusi— kertjänster som lämnas under 17.2 framgår (s. l83) att betänkandet inser ”att en del tillsättningsärendcn kan komma att framstå som svårbedömda för pastoraten". Men ändå kvarstår för pastoraten möjligheten att själva bedöma det svåra och fatta egna beslut. eftersom stiftsstyrelsen ”skall avge yttrande över ansökningarna"'cndast på begäran av pastoratet: så- lunda står det pastoratet fritt att underlåta infordrande av yttrande, och därmed går möjligheten för principiellt mera kompetent bedömning förlo- rad och riskerna för godtycke eller felbedömningar ökar — kanske avse- värt — jämfört med nuvarande situation.
Av de "överväganden och förslag" rörande tillsättning av kyrkomusi—
Av
de
"överväganden
och
förslag"
rörande
tillsättning
av
kyrkomusi—
kertjänster som lämnas under 17.2 framgår (s. l83) att betänkandet inser
kertjänster
som
lämnas
under
17.2
framgår
(s.
l83)
att
betänkandet
inser
”att en del tillsättningsärendcn kan komma att framstå som svårbedömda
”att
en
del
tillsättningsärendcn
kan
komma
att
framstå
som
svårbedömda
för pastoraten". Men ändå kvarstår för pastoraten möjligheten att själva
för
pastoraten".
Men
ändå
kvarstår
för
pastoraten
möjligheten
att
själva
bedöma det svåra och fatta egna beslut. eftersom stiftsstyrelsen ”skall
bedöma
det
svåra
och
fatta
egna
beslut.
eftersom
stiftsstyrelsen
”skall
avge yttrande över ansökningarna"'cndast på begäran av pastoratet: så-
avge
yttrande
över
ansökningarna"'cndast
på
begäran
av
pastoratet:
så-
lunda står det pastoratet fritt att underlåta infordrande av yttrande, och
lunda
står
det
pastoratet
fritt
att
underlåta
infordrande
av
yttrande,
och
därmed går möjligheten för principiellt mera kompetent bedömning förlo-
därmed
går
möjligheten
för
principiellt
mera
kompetent
bedömning
förlo-
rad och riskerna för godtycke eller felbedömningar ökar — kanske avse-
rad
och
riskerna
för
godtycke
eller
felbedömningar
ökar
—
kanske
avse-
värt — jämfört med nuvarande situation.
värt
—
jämfört
med
nuvarande
situation.
En annan betydande risk för felbedömningar uppstår därigenom att besvärsinstitutet är oklart eller otillräckligt. Av författningsförslaget (s. 31 ff) framgår att man kan överklaga i vissa avseenden — minimum av verk- samheten. lägsta behörighet resp. dispens från fastställda krav på utbild- ning — men meritvärderingen. bedömningen av normala tillsättningsgrun- der ("nit och skicklighet") har inga besvärsvägar beskrivna. För en demo- kratisk hantering av dessa ärenden är det nödvändigt att skapa klara regler i detta avseende. Erfarenheten säger entydigt att bedömningen avlkonst- närliga aspekter är vansklig och lätt inbjuder till skilda tolkningar och därmed skiljaktig mening. Benägenhetcn för överklaganden bör beredas ' yttrandevägar och kanaliseras rätt.
En annan betydande risk för felbedömningar uppstår därigenom att
En
annan
betydande
risk
för
felbedömningar
uppstår
därigenom
att
besvärsinstitutet är oklart eller otillräckligt. Av författningsförslaget (s. 31
besvärsinstitutet
är
oklart
eller
otillräckligt.
Av
författningsförslaget
(s.
31
ff) framgår att man kan överklaga i vissa avseenden — minimum av verk-
ff)
framgår
att
man
kan
överklaga
i
vissa
avseenden
—
minimum
av
verk-
samheten. lägsta behörighet resp. dispens från fastställda krav på utbild-
samheten.
lägsta
behörighet
resp.
dispens
från
fastställda
krav
på
utbild-
ning — men meritvärderingen. bedömningen av normala tillsättningsgrun-
ning
—
men
meritvärderingen.
bedömningen
av
normala
tillsättningsgrun-
der ("nit och skicklighet") har inga besvärsvägar beskrivna. För en demo-
der
("nit
och
skicklighet")
har
inga
besvärsvägar
beskrivna.
För
en
demo-
kratisk hantering av dessa ärenden är det nödvändigt att skapa klara regler
kratisk
hantering
av
dessa
ärenden
är
det
nödvändigt
att
skapa
klara
regler
i detta avseende. Erfarenheten säger entydigt att bedömningen avlkonst-
i
detta
avseende.
Erfarenheten
säger
entydigt
att
bedömningen
avlkonst-
närliga aspekter är vansklig och lätt inbjuder till skilda tolkningar och
närliga
aspekter
är
vansklig
och
lätt
inbjuder
till
skilda
tolkningar
och
därmed skiljaktig mening. Benägenhetcn för överklaganden bör beredas '
därmed
skiljaktig
mening.
Benägenhetcn
för
överklaganden
bör
beredas
'
yttrandevägar och kanaliseras rätt.
yttrandevägar
och
kanaliseras
rätt.
Domkyrkoarganistcrnas _l'örening anser att standarden på kyrkomusiker bäst kan upprätthållas genom statlig reglering. ' SACO/SR avstyrker förslaget av samma skäl. Sveriges förenade stmiwztkärer (SFS) avstyrker förslaget med hänsyn till att ett kommunalt tillsättningsförfarande kan vara godtyckligt. 86
Domkyrkoarganistcrnas _l'örening anser att standarden på kyrkomusiker bäst kan upprätthållas genom statlig reglering. ' SACO/SR avstyrker förslaget av samma skäl. Sveriges förenade stmiwztkärer (SFS) avstyrker förslaget med hänsyn till att ett kommunalt tillsättningsförfarande kan vara godtyckligt. 86
Domkyrkoarganistcrnas _l'örening anser att standarden på kyrkomusiker
Domkyrkoarganistcrnas
_l'örening
anser
att
standarden
på
kyrkomusiker
bäst kan upprätthållas genom statlig reglering. '
bäst
kan
upprätthållas
genom
statlig
reglering.
'
SACO/SR avstyrker förslaget av samma skäl.
SACO/SR
avstyrker
förslaget
av
samma
skäl.
Sveriges förenade stmiwztkärer (SFS) avstyrker förslaget med hänsyn
Sveriges
förenade
stmiwztkärer
(SFS)
avstyrker
förslaget
med
hänsyn
till att ett kommunalt tillsättningsförfarande kan vara godtyckligt. 86
till
att
ett
kommunalt
tillsättningsförfarande
kan
vara
godtyckligt.
86
Brämhults och Hässleholms församlingar varnar också för en kommu- Prop. 1987/88: 144 nalisering av samma skäl. Bilaga 3- Riksförbundet Svensk k_w'kt.nnusik (RISK) avstyrker att den statliga re- gleringen av kyrkomusikertjänsterna avskaffas. Alltför stora lokala varia- tioner kan uppstå. Kyrkomusikertjänsterna kommunaliseras samtidigt som prästtjänsterna förblir statliga. RISK föreslår vidare att om den statliga regleringen upphävs, bör det utfärdas en författning, som styr stiftsstyrelsens bedömning av minimi- nivån av den kyrkomusikaliska verksamheten. Västerås stifts kwrkomusikerförening varnar för att miniminivån kan skifta mellan pastoraten. Utredningen har inte definierat vad som konkret skall betraktas som mini- minivå. Den absoluta miniminivån måste sannolikt utgöras av den allmän- na gudstjänstverksamheten enligt kyrkolag och handbok. Utredningen fö- reslår att dessa frågor beslutas av en stiftsstyrelse. Vi anser. att det är vanskligt att lägga väsentliga uppgifter på ett organ. som ännu inte fått sin fasta utformning. Det finns stor risk för standardskillnader i betydande grad inte bara mellan pastoraten inom ett stift utan också mellan de olika stiften. Vä pastorat framhåller också att utredningen inte definierat vad som menas med minimum. Malmba'cksförsamling avstyrker förslaget eftersom det är oekonomiskt. Pastoraten behöver utbilda personal för att sköta de anställda. Kyrkomusi- kerna kommer att kräva kompensation i samband med övergång till kom- munal reglering. T_vnnereds fin-samling anför flera skäl för fortsatt statlig reglering. l. Stiftsstyrelsen skall enligt förslaget besluta om minimum för verksam- hetens omfattning. Vad menas med minimum? Detta kan medföra stora olikheter i landet. Minimiomfattningen av den kyrkomusikaliska verk- samheten bör därför vara reglerad i lag som i dagsläget. . Då den kyrkomusikaliska verksamheten i hög grad är beroende av prästernas tjänstgöringsföreskrifter. (gudstjänster och förrättningar m.m.) är det naturligt att domkapitlet även i fortsättningen fastställer kyrkomusikernas tjänsteinstruktioner. . Risk för osäkerhet vid tjänstetillsättning. Möjligheterna att genom be- svär åstadkomma ändring i kyrkokommunala tillsättningsbeslut är små. Nuvarande ordning. där domkapitlet sätter upp tre sökande på förslag efter meriter tillgodoser både kyrkorådens och kyrkomusikernas intres- se på ett bättre sätt än förslaget. Kyrkorädet har möjlighet att välja vem man vill oavsett rangordning. 4. Dåliga erfarenheter av de kyrkokommunala kyrkomusikertjänster som redan är inrättade. l Göteborgs samfällighet finns åtskilliga s.k. försam— lingsmusikertjänster med det gemensamma. att det varit ytterst besvär- ligt för församlingarna att få det antal ”timmar" som skulle behövas för att motsvara redan befmtlig verksamhet. Därför förordar vi att församlingsmusikertjänsterna omvandlas till stat- ligt reglerade tjänster. PJ m 87
Brämhults och Hässleholms församlingar varnar också för en kommu- Prop. 1987/88: 144 nalisering av samma skäl. Bilaga 3- Riksförbundet Svensk k_w'kt.nnusik (RISK) avstyrker att den statliga re- gleringen av kyrkomusikertjänsterna avskaffas. Alltför stora lokala varia- tioner kan uppstå. Kyrkomusikertjänsterna kommunaliseras samtidigt som prästtjänsterna förblir statliga. RISK föreslår vidare att om den statliga regleringen upphävs, bör det utfärdas en författning, som styr stiftsstyrelsens bedömning av minimi- nivån av den kyrkomusikaliska verksamheten. Västerås stifts kwrkomusikerförening varnar för att miniminivån kan skifta mellan pastoraten.
Brämhults och Hässleholms församlingar varnar också för en kommu- Prop. 1987/88: 144 nalisering av samma skäl. Bilaga 3- Riksförbundet Svensk k_w'kt.nnusik (RISK) avstyrker att den statliga re- gleringen av kyrkomusikertjänsterna avskaffas. Alltför stora lokala varia- tioner kan uppstå. Kyrkomusikertjänsterna kommunaliseras samtidigt som prästtjänsterna förblir statliga. RISK föreslår vidare att om den statliga regleringen upphävs, bör det utfärdas en författning, som styr stiftsstyrelsens bedömning av minimi- nivån av den kyrkomusikaliska verksamheten. Västerås stifts kwrkomusikerförening varnar för att miniminivån kan skifta mellan pastoraten.
Brämhults och Hässleholms församlingar varnar också för en kommu- Prop. 1987/88: 144
Brämhults
och
Hässleholms
församlingar
varnar
också
för
en
kommu-
Prop.
1987/88:
144
nalisering av samma skäl. Bilaga 3-
nalisering
av
samma
skäl.
Bilaga
3-
Riksförbundet Svensk k_w'kt.nnusik (RISK) avstyrker att den statliga re-
Riksförbundet
Svensk
k_w'kt.nnusik
(RISK)
avstyrker
att
den
statliga
re-
gleringen av kyrkomusikertjänsterna avskaffas. Alltför stora lokala varia-
gleringen
av
kyrkomusikertjänsterna
avskaffas.
Alltför
stora
lokala
varia-
tioner kan uppstå. Kyrkomusikertjänsterna kommunaliseras samtidigt som
tioner
kan
uppstå.
Kyrkomusikertjänsterna
kommunaliseras
samtidigt
som
prästtjänsterna förblir statliga.
prästtjänsterna
förblir
statliga.
RISK föreslår vidare att om den statliga regleringen upphävs, bör det
RISK
föreslår
vidare
att
om
den
statliga
regleringen
upphävs,
bör
det
utfärdas en författning, som styr stiftsstyrelsens bedömning av minimi-
utfärdas
en
författning,
som
styr
stiftsstyrelsens
bedömning
av
minimi-
nivån av den kyrkomusikaliska verksamheten.
nivån
av
den
kyrkomusikaliska
verksamheten.
Västerås stifts kwrkomusikerförening varnar för att miniminivån kan
Västerås
stifts
kwrkomusikerförening
varnar
för
att
miniminivån
kan
skifta mellan pastoraten.
skifta
mellan
pastoraten.
Utredningen har inte definierat vad som konkret skall betraktas som mini- minivå. Den absoluta miniminivån måste sannolikt utgöras av den allmän- na gudstjänstverksamheten enligt kyrkolag och handbok. Utredningen fö- reslår att dessa frågor beslutas av en stiftsstyrelse. Vi anser. att det är vanskligt att lägga väsentliga uppgifter på ett organ. som ännu inte fått sin fasta utformning. Det finns stor risk för standardskillnader i betydande grad inte bara mellan pastoraten inom ett stift utan också mellan de olika stiften.
Utredningen har inte definierat vad som konkret skall betraktas som mini- minivå. Den absoluta miniminivån måste sannolikt utgöras av den allmän- na gudstjänstverksamheten enligt kyrkolag och handbok. Utredningen fö- reslår att dessa frågor beslutas av en stiftsstyrelse. Vi anser. att det är vanskligt att lägga väsentliga uppgifter på ett organ. som ännu inte fått sin fasta utformning. Det finns stor risk för standardskillnader i betydande grad inte bara mellan pastoraten inom ett stift utan också mellan de olika stiften.
Utredningen har inte definierat vad som konkret skall betraktas som mini-
Utredningen
har
inte
definierat
vad
som
konkret
skall
betraktas
som
mini-
minivå. Den absoluta miniminivån måste sannolikt utgöras av den allmän-
minivå.
Den
absoluta
miniminivån
måste
sannolikt
utgöras
av
den
allmän-
na gudstjänstverksamheten enligt kyrkolag och handbok. Utredningen fö-
na
gudstjänstverksamheten
enligt
kyrkolag
och
handbok.
Utredningen
fö-
reslår att dessa frågor beslutas av en stiftsstyrelse. Vi anser. att det är
reslår
att
dessa
frågor
beslutas
av
en
stiftsstyrelse.
Vi
anser.
att
det
är
vanskligt att lägga väsentliga uppgifter på ett organ. som ännu inte fått sin
vanskligt
att
lägga
väsentliga
uppgifter
på
ett
organ.
som
ännu
inte
fått
sin
fasta utformning. Det finns stor risk för standardskillnader i betydande
fasta
utformning.
Det
finns
stor
risk
för
standardskillnader
i
betydande
grad inte bara mellan pastoraten inom ett stift utan också mellan de olika
grad
inte
bara
mellan
pastoraten
inom
ett
stift
utan
också
mellan
de
olika
stiften.
stiften.
Vä pastorat framhåller också att utredningen inte definierat vad som menas med minimum. Malmba'cksförsamling avstyrker förslaget eftersom det är oekonomiskt. Pastoraten behöver utbilda personal för att sköta de anställda. Kyrkomusi- kerna kommer att kräva kompensation i samband med övergång till kom- munal reglering. T_vnnereds fin-samling anför flera skäl för fortsatt statlig reglering.
Vä pastorat framhåller också att utredningen inte definierat vad som menas med minimum.
Vä pastorat framhåller också att utredningen inte definierat vad som
Vä
pastorat
framhåller
också
att
utredningen
inte
definierat
vad
som
menas med minimum.
menas
med
minimum.
Malmba'cksförsamling avstyrker förslaget eftersom det är oekonomiskt. Pastoraten behöver utbilda personal för att sköta de anställda. Kyrkomusi- kerna kommer att kräva kompensation i samband med övergång till kom- munal reglering.
Malmba'cksförsamling avstyrker förslaget eftersom det är oekonomiskt.
Malmba'cksförsamling
avstyrker
förslaget
eftersom
det
är
oekonomiskt.
Pastoraten behöver utbilda personal för att sköta de anställda. Kyrkomusi-
Pastoraten
behöver
utbilda
personal
för
att
sköta
de
anställda.
Kyrkomusi-
kerna kommer att kräva kompensation i samband med övergång till kom-
kerna
kommer
att
kräva
kompensation
i
samband
med
övergång
till
kom-
munal reglering.
munal
reglering.
T_vnnereds fin-samling anför flera skäl för fortsatt statlig reglering.
T_vnnereds fin-samling anför flera skäl för fortsatt statlig reglering.
T_vnnereds
fin-samling
anför
flera
skäl
för
fortsatt
statlig
reglering.
l. Stiftsstyrelsen skall enligt förslaget besluta om minimum för verksam- hetens omfattning. Vad menas med minimum? Detta kan medföra stora olikheter i landet. Minimiomfattningen av den kyrkomusikaliska verk- samheten bör därför vara reglerad i lag som i dagsläget. . Då den kyrkomusikaliska verksamheten i hög grad är beroende av prästernas tjänstgöringsföreskrifter. (gudstjänster och förrättningar m.m.) är det naturligt att domkapitlet även i fortsättningen fastställer kyrkomusikernas tjänsteinstruktioner. . Risk för osäkerhet vid tjänstetillsättning. Möjligheterna att genom be- svär åstadkomma ändring i kyrkokommunala tillsättningsbeslut är små. Nuvarande ordning. där domkapitlet sätter upp tre sökande på förslag efter meriter tillgodoser både kyrkorådens och kyrkomusikernas intres- se på ett bättre sätt än förslaget. Kyrkorädet har möjlighet att välja vem man vill oavsett rangordning. 4. Dåliga erfarenheter av de kyrkokommunala kyrkomusikertjänster som redan är inrättade. l Göteborgs samfällighet finns åtskilliga s.k. försam— lingsmusikertjänster med det gemensamma. att det varit ytterst besvär- ligt för församlingarna att få det antal ”timmar" som skulle behövas för att motsvara redan befmtlig verksamhet. Därför förordar vi att församlingsmusikertjänsterna omvandlas till stat- ligt reglerade tjänster.
l. Stiftsstyrelsen skall enligt förslaget besluta om minimum för verksam- hetens omfattning. Vad menas med minimum? Detta kan medföra stora olikheter i landet. Minimiomfattningen av den kyrkomusikaliska verk- samheten bör därför vara reglerad i lag som i dagsläget.
l. Stiftsstyrelsen skall enligt förslaget besluta om minimum för verksam-
l.
Stiftsstyrelsen
skall
enligt
förslaget
besluta
om
minimum
för
verksam-
hetens omfattning. Vad menas med minimum? Detta kan medföra stora
hetens
omfattning.
Vad
menas
med
minimum?
Detta
kan
medföra
stora
olikheter i landet. Minimiomfattningen av den kyrkomusikaliska verk-
olikheter
i
landet.
Minimiomfattningen
av
den
kyrkomusikaliska
verk-
samheten bör därför vara reglerad i lag som i dagsläget.
samheten
bör
därför
vara
reglerad
i
lag
som
i
dagsläget.
. Då den kyrkomusikaliska verksamheten i hög grad är beroende av prästernas tjänstgöringsföreskrifter. (gudstjänster och förrättningar m.m.) är det naturligt att domkapitlet även i fortsättningen fastställer kyrkomusikernas tjänsteinstruktioner.
. Då den kyrkomusikaliska verksamheten i hög grad är beroende av
.
Då
den
kyrkomusikaliska
verksamheten
i
hög
grad
är
beroende
av
prästernas tjänstgöringsföreskrifter. (gudstjänster och förrättningar
prästernas
tjänstgöringsföreskrifter.
(gudstjänster
och
förrättningar
m.m.) är det naturligt att domkapitlet även i fortsättningen fastställer
m.m.)
är
det
naturligt
att
domkapitlet
även
i
fortsättningen
fastställer
kyrkomusikernas tjänsteinstruktioner.
kyrkomusikernas
tjänsteinstruktioner.
. Risk för osäkerhet vid tjänstetillsättning. Möjligheterna att genom be- svär åstadkomma ändring i kyrkokommunala tillsättningsbeslut är små. Nuvarande ordning. där domkapitlet sätter upp tre sökande på förslag efter meriter tillgodoser både kyrkorådens och kyrkomusikernas intres- se på ett bättre sätt än förslaget. Kyrkorädet har möjlighet att välja vem man vill oavsett rangordning.
. Risk för osäkerhet vid tjänstetillsättning. Möjligheterna att genom be-
.
Risk
för
osäkerhet
vid
tjänstetillsättning.
Möjligheterna
att
genom
be-
svär åstadkomma ändring i kyrkokommunala tillsättningsbeslut är små.
svär
åstadkomma
ändring
i
kyrkokommunala
tillsättningsbeslut
är
små.
Nuvarande ordning. där domkapitlet sätter upp tre sökande på förslag
Nuvarande
ordning.
där
domkapitlet
sätter
upp
tre
sökande
på
förslag
efter meriter tillgodoser både kyrkorådens och kyrkomusikernas intres-
efter
meriter
tillgodoser
både
kyrkorådens
och
kyrkomusikernas
intres-
se på ett bättre sätt än förslaget. Kyrkorädet har möjlighet att välja vem
se
på
ett
bättre
sätt
än
förslaget.
Kyrkorädet
har
möjlighet
att
välja
vem
man vill oavsett rangordning.
man
vill
oavsett
rangordning.
4. Dåliga erfarenheter av de kyrkokommunala kyrkomusikertjänster som redan är inrättade. l Göteborgs samfällighet finns åtskilliga s.k. försam— lingsmusikertjänster med det gemensamma. att det varit ytterst besvär- ligt för församlingarna att få det antal ”timmar" som skulle behövas för att motsvara redan befmtlig verksamhet.
4. Dåliga erfarenheter av de kyrkokommunala kyrkomusikertjänster som
4.
Dåliga
erfarenheter
av
de
kyrkokommunala
kyrkomusikertjänster
som
redan är inrättade. l Göteborgs samfällighet finns åtskilliga s.k. försam—
redan
är
inrättade.
l
Göteborgs
samfällighet
finns
åtskilliga
s.k.
försam—
lingsmusikertjänster med det gemensamma. att det varit ytterst besvär-
lingsmusikertjänster
med
det
gemensamma.
att
det
varit
ytterst
besvär-
ligt för församlingarna att få det antal ”timmar" som skulle behövas för
ligt
för
församlingarna
att
få
det
antal
”timmar"
som
skulle
behövas
för
att motsvara redan befmtlig verksamhet.
att
motsvara
redan
befmtlig
verksamhet.
Därför förordar vi att församlingsmusikertjänsterna omvandlas till stat- ligt reglerade tjänster.
Därför förordar vi att församlingsmusikertjänsterna omvandlas till stat-
Därför
förordar
vi
att
församlingsmusikertjänsterna
omvandlas
till
stat-
ligt reglerade tjänster.
ligt
reglerade
tjänster.
PJ
PJ
PJ
PJ
m
m
m
m
87
87
87
87
Kristianstads Heliga Trefaldighets och Norra Åsamsförsamlingars kwrkli- Prop. 1987/88: 144 ga samfällighet anför både principiella och särskilda skäl mot förslaget: Bilaga 3 Principiella ]. Sven5ka kyrkan är enligt bekännelse och ordning en episkopal kyrka. Det innebär att det i läromässigt hänseende finns en organisation som står över församlingarna och knyter samman dessa i en enhet. Motsat- sen är en kongregationalistisk kyrka. I en episkopal kyrka är det framför allt gudstjänsterna som står under biskops och domkapitlets överinseende. l gudstjänsterna är det främst prästens och kyrkomusikerns uppgifter som är av läromässig betydelse. Det är därför angeläget att dessa tjänster faller under biskops och domkapitels reglering och överinseende. . Enmansutredaren är angelägen att minska det statliga inflytandet över Svenska kyrkan och eftersom domkapitlen är statliga myndigheter så skall dessas inflytande minskas. Viktigare torde dock den läromässiga funktionen hos domkapitlen vara och denna funktion får inte hotas på grund av en önskan att genomföra en förändring i förhållandet mellan kyrkan och staten. Den förändringen skall debatteras i ett eget samman- hang. I») Särskilda ]. Enmansutredaren har fört fram en rad fullt berättigade reformbehov. Dessa kan dock tillgodoses genom Zaid Bjureks förslag utan att organi- sationen behöver kommunaliseras. . Förslaget att stiftsstyrelsen (domkapitlet) skall fastställa ett minimum, ej specifierat, för den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingen, leder till ett minimitänkande. All frivillig höjning utöver minimum bety- der ökad kostnader som inte är "nödvändiga". Även ambitiösa försam- lingar kan bli betänksamma när flera angelägna kostnader trängs i budgetarbetet. . Utredningen konstaterar att kostnaderna kommer att öka något om kommunaliseringen genomförs men att det är svårt att beräknajust hur mycket. Klart är dock att den ökningen måste bli markant eftersom församlingarna får överta mycken administrativ verksamhet, förhand- lingsverksamhet m.m. Dessutom väntar en lång övergångsperiod. svår- administrerad, med musiker på både det gamla och nya systemet. 4. En kommunalisering av kyrkomusikertjänsterna skulle innebära att präster och musiker får olika huvudmän. vilket kan innebära problem med samordningen av resurser och arbetsuppgifter —utredarcn upp- märksammar själv detta. Här kan även ambitionsnivåerna för tjänsterna skilja sig. . Ett tungt vägande skäl mot genomförandet av "kommunaliseringen'” är den kompakta motviljan hos kyrkomusikerna själva. Sakliga skäl för den motviljan är bl.a. den Starkt beskurna möjligheten att få ändring i tillsättningsbeslut samt avsaknaden av en ”icke partsbunden" huvud- man. PJ b.) lJI 88
Kristianstads Heliga Trefaldighets och Norra Åsamsförsamlingars kwrkli- Prop. 1987/88: 144 ga samfällighet anför både principiella och särskilda skäl mot förslaget: Bilaga 3
Kristianstads Heliga Trefaldighets och Norra Åsamsförsamlingars kwrkli- Prop. 1987/88: 144 ga samfällighet anför både principiella och särskilda skäl mot förslaget: Bilaga 3
Kristianstads Heliga Trefaldighets och Norra Åsamsförsamlingars kwrkli- Prop. 1987/88: 144
Kristianstads
Heliga
Trefaldighets
och
Norra
Åsamsförsamlingars
kwrkli-
Prop.
1987/88:
144
ga samfällighet anför både principiella och särskilda skäl mot förslaget: Bilaga 3
ga
samfällighet
anför
både
principiella
och
särskilda
skäl
mot
förslaget:
Bilaga
3
Principiella
Principiella
Principiella
Principiella
]. Sven5ka kyrkan är enligt bekännelse och ordning en episkopal kyrka. Det innebär att det i läromässigt hänseende finns en organisation som står över församlingarna och knyter samman dessa i en enhet. Motsat- sen är en kongregationalistisk kyrka. I en episkopal kyrka är det framför allt gudstjänsterna som står under biskops och domkapitlets överinseende. l gudstjänsterna är det främst prästens och kyrkomusikerns uppgifter som är av läromässig betydelse. Det är därför angeläget att dessa tjänster faller under biskops och domkapitels reglering och överinseende. . Enmansutredaren är angelägen att minska det statliga inflytandet över Svenska kyrkan och eftersom domkapitlen är statliga myndigheter så skall dessas inflytande minskas. Viktigare torde dock den läromässiga funktionen hos domkapitlen vara och denna funktion får inte hotas på grund av en önskan att genomföra en förändring i förhållandet mellan
]. Sven5ka kyrkan är enligt bekännelse och ordning en episkopal kyrka. Det innebär att det i läromässigt hänseende finns en organisation som står över församlingarna och knyter samman dessa i en enhet. Motsat- sen är en kongregationalistisk kyrka.
]. Sven5ka kyrkan är enligt bekännelse och ordning en episkopal kyrka.
].
Sven5ka
kyrkan
är
enligt
bekännelse
och
ordning
en
episkopal
kyrka.
Det innebär att det i läromässigt hänseende finns en organisation som
Det
innebär
att
det
i
läromässigt
hänseende
finns
en
organisation
som
står över församlingarna och knyter samman dessa i en enhet. Motsat-
står
över
församlingarna
och
knyter
samman
dessa
i
en
enhet.
Motsat-
sen är en kongregationalistisk kyrka.
sen
är
en
kongregationalistisk
kyrka.
I en episkopal kyrka är det framför allt gudstjänsterna som står under biskops och domkapitlets överinseende. l gudstjänsterna är det främst prästens och kyrkomusikerns uppgifter som är av läromässig betydelse. Det är därför angeläget att dessa tjänster faller under biskops och domkapitels reglering och överinseende.
I en episkopal kyrka är det framför allt gudstjänsterna som står under
I
en
episkopal
kyrka
är
det
framför
allt
gudstjänsterna
som
står
under
biskops och domkapitlets överinseende. l gudstjänsterna är det främst
biskops
och
domkapitlets
överinseende.
l
gudstjänsterna
är
det
främst
prästens och kyrkomusikerns uppgifter som är av läromässig betydelse.
prästens
och
kyrkomusikerns
uppgifter
som
är
av
läromässig
betydelse.
Det är därför angeläget att dessa tjänster faller under biskops och
Det
är
därför
angeläget
att
dessa
tjänster
faller
under
biskops
och
domkapitels reglering och överinseende.
domkapitels
reglering
och
överinseende.
. Enmansutredaren är angelägen att minska det statliga inflytandet över Svenska kyrkan och eftersom domkapitlen är statliga myndigheter så skall dessas inflytande minskas. Viktigare torde dock den läromässiga funktionen hos domkapitlen vara och denna funktion får inte hotas på grund av en önskan att genomföra en förändring i förhållandet mellan
. Enmansutredaren är angelägen att minska det statliga inflytandet över
.
Enmansutredaren
är
angelägen
att
minska
det
statliga
inflytandet
över
Svenska kyrkan och eftersom domkapitlen är statliga myndigheter så
Svenska
kyrkan
och
eftersom
domkapitlen
är
statliga
myndigheter
så
skall dessas inflytande minskas. Viktigare torde dock den läromässiga
skall
dessas
inflytande
minskas.
Viktigare
torde
dock
den
läromässiga
funktionen hos domkapitlen vara och denna funktion får inte hotas på
funktionen
hos
domkapitlen
vara
och
denna
funktion
får
inte
hotas
på
grund av en önskan att genomföra en förändring i förhållandet mellan
grund
av
en
önskan
att
genomföra
en
förändring
i
förhållandet
mellan
kyrkan och staten. Den förändringen skall debatteras i ett eget samman- hang.
kyrkan och staten. Den förändringen skall debatteras i ett eget samman- hang.
kyrkan och staten. Den förändringen skall debatteras i ett eget samman-
kyrkan
och
staten.
Den
förändringen
skall
debatteras
i
ett
eget
samman-
hang.
hang.
I»)
I»)
I»)
I»)
Särskilda
Särskilda
Särskilda
Särskilda
]. Enmansutredaren har fört fram en rad fullt berättigade reformbehov. Dessa kan dock tillgodoses genom Zaid Bjureks förslag utan att organi- sationen behöver kommunaliseras. . Förslaget att stiftsstyrelsen (domkapitlet) skall fastställa ett minimum, ej specifierat, för den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingen, leder till ett minimitänkande. All frivillig höjning utöver minimum bety- der ökad kostnader som inte är "nödvändiga". Även ambitiösa försam- lingar kan bli betänksamma när flera angelägna kostnader trängs i budgetarbetet. . Utredningen konstaterar att kostnaderna kommer att öka något om kommunaliseringen genomförs men att det är svårt att beräknajust hur mycket. Klart är dock att den ökningen måste bli markant eftersom församlingarna får överta mycken administrativ verksamhet, förhand- lingsverksamhet m.m. Dessutom väntar en lång övergångsperiod. svår- administrerad, med musiker på både det gamla och nya systemet. 4. En kommunalisering av kyrkomusikertjänsterna skulle innebära att präster och musiker får olika huvudmän. vilket kan innebära problem med samordningen av resurser och arbetsuppgifter —utredarcn upp- märksammar själv detta. Här kan även ambitionsnivåerna för tjänsterna skilja sig. . Ett tungt vägande skäl mot genomförandet av "kommunaliseringen'” är den kompakta motviljan hos kyrkomusikerna själva. Sakliga skäl för den motviljan är bl.a. den Starkt beskurna möjligheten att få ändring i
]. Enmansutredaren har fört fram en rad fullt berättigade reformbehov. Dessa kan dock tillgodoses genom Zaid Bjureks förslag utan att organi- sationen behöver kommunaliseras.
]. Enmansutredaren har fört fram en rad fullt berättigade reformbehov.
].
Enmansutredaren
har
fört
fram
en
rad
fullt
berättigade
reformbehov.
Dessa kan dock tillgodoses genom Zaid Bjureks förslag utan att organi-
Dessa
kan
dock
tillgodoses
genom
Zaid
Bjureks
förslag
utan
att
organi-
sationen behöver kommunaliseras.
sationen
behöver
kommunaliseras.
. Förslaget att stiftsstyrelsen (domkapitlet) skall fastställa ett minimum, ej specifierat, för den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingen, leder till ett minimitänkande. All frivillig höjning utöver minimum bety- der ökad kostnader som inte är "nödvändiga". Även ambitiösa försam- lingar kan bli betänksamma när flera angelägna kostnader trängs i budgetarbetet.
. Förslaget att stiftsstyrelsen (domkapitlet) skall fastställa ett minimum,
.
Förslaget
att
stiftsstyrelsen
(domkapitlet)
skall
fastställa
ett
minimum,
ej specifierat, för den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingen,
ej
specifierat,
för
den
kyrkomusikaliska
verksamheten
i
församlingen,
leder till ett minimitänkande. All frivillig höjning utöver minimum bety-
leder
till
ett
minimitänkande.
All
frivillig
höjning
utöver
minimum
bety-
der ökad kostnader som inte är "nödvändiga". Även ambitiösa försam-
der
ökad
kostnader
som
inte
är
"nödvändiga".
Även
ambitiösa
försam-
lingar kan bli betänksamma när flera angelägna kostnader trängs i
lingar
kan
bli
betänksamma
när
flera
angelägna
kostnader
trängs
i
budgetarbetet.
budgetarbetet.
. Utredningen konstaterar att kostnaderna kommer att öka något om kommunaliseringen genomförs men att det är svårt att beräknajust hur mycket. Klart är dock att den ökningen måste bli markant eftersom församlingarna får överta mycken administrativ verksamhet, förhand- lingsverksamhet m.m. Dessutom väntar en lång övergångsperiod. svår- administrerad, med musiker på både det gamla och nya systemet.
. Utredningen konstaterar att kostnaderna kommer att öka något om
.
Utredningen
konstaterar
att
kostnaderna
kommer
att
öka
något
om
kommunaliseringen genomförs men att det är svårt att beräknajust hur
kommunaliseringen
genomförs
men
att
det
är
svårt
att
beräknajust
hur
mycket. Klart är dock att den ökningen måste bli markant eftersom
mycket.
Klart
är
dock
att
den
ökningen
måste
bli
markant
eftersom
församlingarna får överta mycken administrativ verksamhet, förhand-
församlingarna
får
överta
mycken
administrativ
verksamhet,
förhand-
lingsverksamhet m.m. Dessutom väntar en lång övergångsperiod. svår-
lingsverksamhet
m.m.
Dessutom
väntar
en
lång
övergångsperiod.
svår-
administrerad, med musiker på både det gamla och nya systemet.
administrerad,
med
musiker
på
både
det
gamla
och
nya
systemet.
4. En kommunalisering av kyrkomusikertjänsterna skulle innebära att präster och musiker får olika huvudmän. vilket kan innebära problem med samordningen av resurser och arbetsuppgifter —utredarcn upp- märksammar själv detta. Här kan även ambitionsnivåerna för tjänsterna skilja sig.
4. En kommunalisering av kyrkomusikertjänsterna skulle innebära att
4.
En
kommunalisering
av
kyrkomusikertjänsterna
skulle
innebära
att
präster och musiker får olika huvudmän. vilket kan innebära problem
präster
och
musiker
får
olika
huvudmän.
vilket
kan
innebära
problem
med samordningen av resurser och arbetsuppgifter —utredarcn upp-
med
samordningen
av
resurser
och
arbetsuppgifter
—utredarcn
upp-
märksammar själv detta. Här kan även ambitionsnivåerna för tjänsterna
märksammar
själv
detta.
Här
kan
även
ambitionsnivåerna
för
tjänsterna
skilja sig.
skilja
sig.
. Ett tungt vägande skäl mot genomförandet av "kommunaliseringen'” är den kompakta motviljan hos kyrkomusikerna själva. Sakliga skäl för den motviljan är bl.a. den Starkt beskurna möjligheten att få ändring i
. Ett tungt vägande skäl mot genomförandet av "kommunaliseringen'” är
.
Ett
tungt
vägande
skäl
mot
genomförandet
av
"kommunaliseringen'”
är
den kompakta motviljan hos kyrkomusikerna själva. Sakliga skäl för
den
kompakta
motviljan
hos
kyrkomusikerna
själva.
Sakliga
skäl
för
den motviljan är bl.a. den Starkt beskurna möjligheten att få ändring i
den
motviljan
är
bl.a.
den
Starkt
beskurna
möjligheten
att
få
ändring
i
tillsättningsbeslut samt avsaknaden av en ”icke partsbunden" huvud- man.
tillsättningsbeslut samt avsaknaden av en ”icke partsbunden" huvud- man.
tillsättningsbeslut samt avsaknaden av en ”icke partsbunden" huvud-
tillsättningsbeslut
samt
avsaknaden
av
en
”icke
partsbunden"
huvud-
man.
man.
PJ
PJ
PJ
PJ
b.)
b.)
b.)
b.)
lJI
lJI
lJI
lJI
88
88
88
88
Östersunds församlings pastorat Prop. 1987/88: 144 Det främsta skälet för att avskaffa den statliga regleringen av kyrkomusi- Bllaga 3 kenjänsterna synes vara att man därigenom vill genomföra ett reformsteg på väg mot upplösandet av nuvarande relationer mellan kyrka och stat. En sådan utveckling har Svenska kyrkans församlingar avvisat i ett flertal remissomgängar och vid 1979 års kyrkomöte. Flera av dem som i spontana remissyttranden har avstyrkt utredningsför- slaget har i stället direkt hänvisat till det förslag som avgivits av musikdi— rektör Zaid Bjurek. sakkunnig i utredningen. Dessa utgörs av 6 kyrkliga samfälligheter, "22 pastorat. 109 församlingar. några kyrkomusiker och musikstuderande. Bland övriga märks Musikhögskolan i Malmö, samt Skara och Göteborgs stifts kyrkomusikerföreningar. 13.2 Pastoraten skall fastställa en instruktion för varje kyrkomusiker- tjänst. En tjänst skall inte kunna fastställas att omfatta mer än vad som kan anses vara heltid. Liksom i dagsläget skall tjänstgöring vid gudstjänster och förrättningar/kyrkliga handlingar. körverksamhet samt orgelvård m.m. vara uppgifter i tjänsten för kyrkomusikerna. Fri musikundervisning skall i princip även bli en tjänsteuppgift för samtliga kyrkomusiker. Fyllnadstjänstgöringen behöver inte detalj- regleras i författning. Flera faktorer bör påverka stiftsstyrelsens beslut om minimum för omfattningen av den kyrkomusikaliska verk- samheten i pastoraten. Fastställandet av omfattningen av uppgifter- na i varje tjänst bör därefter ske efter lokala MBL-förhandlingar. Några remissinstanser motsätter sig förändring av nuvarande ordning. Domkapitlen i Uppsala, Lund och Göteborg samt Kville församling anser att domkapitlen bäst kan sköta kyrkomusikerärendena. Domkapitlet i Göteborg anför flera skäl för att behålla nuvarande ord- ning. För närvarande handlägger en jurist vid domkapitlen kyrkomusikaliska ärenden. såsom fastställande av tjänsteinstruktion och befattningsbeskriv- ning, meritvärdering. tjänstetillsättning, MBL-förhandling och andra frå- gor av många gånger kvalificerad förvaltnings- och arbetsrättslig karaktär. Utredarens förslag, att dessa ärenden skulle övertas av pastoraten. bedö- mer domkapitlet som orealistiskt. Det skulle ställa orimliga krav på pasto- raten. i både utbildnings- och kostnadshänseende, då det i varje pastorat måste fmnas en person som handlägger dessa ofta krävandejuridiska och administrativa uppgifter. En ytterligare konsekvens av denna decentralise- ring blev med all sannolikhet att pastoraten kom att tillämpa olika principer vid meritvärdering. beräkning av tjänsters omfattning m. m. Olikheter som kunde komma att än mer betonas. och ge upphov till en viss rättsosäker- het. med tanke på den karaktär av ramlag som förslaget till lag om kyrko- musikalisk verksamhet i svenska kyrkan har. 89
Östersunds församlings pastorat Prop. 1987/88: 144
Östersunds församlings pastorat Prop. 1987/88: 144
Östersunds församlings pastorat Prop. 1987/88: 144
Östersunds
församlings
pastorat
Prop.
1987/88:
144
Det främsta skälet för att avskaffa den statliga regleringen av kyrkomusi- Bllaga 3 kenjänsterna synes vara att man därigenom vill genomföra ett reformsteg på väg mot upplösandet av nuvarande relationer mellan kyrka och stat. En sådan utveckling har Svenska kyrkans församlingar avvisat i ett flertal remissomgängar och vid 1979 års kyrkomöte.
Det främsta skälet för att avskaffa den statliga regleringen av kyrkomusi- Bllaga 3 kenjänsterna synes vara att man därigenom vill genomföra ett reformsteg
Det främsta skälet för att avskaffa den statliga regleringen av kyrkomusi- Bllaga 3
Det
främsta
skälet
för
att
avskaffa
den
statliga
regleringen
av
kyrkomusi-
Bllaga
3
kenjänsterna synes vara att man därigenom vill genomföra ett reformsteg
kenjänsterna
synes
vara
att
man
därigenom
vill
genomföra
ett
reformsteg
på väg mot upplösandet av nuvarande relationer mellan kyrka och stat. En
på väg mot upplösandet av nuvarande relationer mellan kyrka och stat. En
på
väg
mot
upplösandet
av
nuvarande
relationer
mellan
kyrka
och
stat.
En
sådan utveckling har Svenska kyrkans församlingar avvisat i ett flertal remissomgängar och vid 1979 års kyrkomöte.
sådan utveckling har Svenska kyrkans församlingar avvisat i ett flertal
sådan
utveckling
har
Svenska
kyrkans
församlingar
avvisat
i
ett
flertal
remissomgängar och vid 1979 års kyrkomöte.
remissomgängar
och
vid
1979
års
kyrkomöte.
Flera av dem som i spontana remissyttranden har avstyrkt utredningsför- slaget har i stället direkt hänvisat till det förslag som avgivits av musikdi— rektör Zaid Bjurek. sakkunnig i utredningen. Dessa utgörs av 6 kyrkliga samfälligheter, "22 pastorat. 109 församlingar. några kyrkomusiker och musikstuderande. Bland övriga märks Musikhögskolan i Malmö, samt Skara och Göteborgs stifts kyrkomusikerföreningar.
Flera av dem som i spontana remissyttranden har avstyrkt utredningsför- slaget har i stället direkt hänvisat till det förslag som avgivits av musikdi— rektör Zaid Bjurek. sakkunnig i utredningen. Dessa utgörs av 6 kyrkliga samfälligheter, "22 pastorat. 109 församlingar. några kyrkomusiker och musikstuderande. Bland övriga märks Musikhögskolan i Malmö, samt Skara och Göteborgs stifts kyrkomusikerföreningar.
Flera av dem som i spontana remissyttranden har avstyrkt utredningsför-
Flera
av
dem
som
i
spontana
remissyttranden
har
avstyrkt
utredningsför-
slaget har i stället direkt hänvisat till det förslag som avgivits av musikdi—
slaget
har
i
stället
direkt
hänvisat
till
det
förslag
som
avgivits
av
musikdi—
rektör Zaid Bjurek. sakkunnig i utredningen. Dessa utgörs av 6 kyrkliga
rektör
Zaid
Bjurek.
sakkunnig
i
utredningen.
Dessa
utgörs
av
6
kyrkliga
samfälligheter, "22 pastorat. 109 församlingar. några kyrkomusiker och
samfälligheter,
"22
pastorat.
109
församlingar.
några
kyrkomusiker
och
musikstuderande. Bland övriga märks Musikhögskolan i Malmö, samt
musikstuderande.
Bland
övriga
märks
Musikhögskolan
i
Malmö,
samt
Skara och Göteborgs stifts kyrkomusikerföreningar.
Skara
och
Göteborgs
stifts
kyrkomusikerföreningar.
13.2
13.2
13.2
13.2
Pastoraten skall fastställa en instruktion för varje kyrkomusiker- tjänst. En tjänst skall inte kunna fastställas att omfatta mer än vad som kan anses vara heltid. Liksom i dagsläget skall tjänstgöring vid gudstjänster och förrättningar/kyrkliga handlingar. körverksamhet samt orgelvård m.m. vara uppgifter i tjänsten för kyrkomusikerna.
Pastoraten skall fastställa en instruktion för varje kyrkomusiker- tjänst. En tjänst skall inte kunna fastställas att omfatta mer än vad som kan anses vara heltid. Liksom i dagsläget skall tjänstgöring vid gudstjänster och förrättningar/kyrkliga handlingar. körverksamhet samt orgelvård m.m. vara uppgifter i tjänsten för kyrkomusikerna.
Pastoraten skall fastställa en instruktion för varje kyrkomusiker-
Pastoraten
skall
fastställa
en
instruktion
för
varje
kyrkomusiker-
tjänst. En tjänst skall inte kunna fastställas att omfatta mer än vad
tjänst.
En
tjänst
skall
inte
kunna
fastställas
att
omfatta
mer
än
vad
som kan anses vara heltid. Liksom i dagsläget skall tjänstgöring vid
som
kan
anses
vara
heltid.
Liksom
i
dagsläget
skall
tjänstgöring
vid
gudstjänster och förrättningar/kyrkliga handlingar. körverksamhet
gudstjänster
och
förrättningar/kyrkliga
handlingar.
körverksamhet
samt orgelvård m.m. vara uppgifter i tjänsten för kyrkomusikerna.
samt
orgelvård
m.m.
vara
uppgifter
i
tjänsten
för
kyrkomusikerna.
Fri musikundervisning skall i princip även bli en tjänsteuppgift för samtliga kyrkomusiker. Fyllnadstjänstgöringen behöver inte detalj- regleras i författning. Flera faktorer bör påverka stiftsstyrelsens beslut om minimum för omfattningen av den kyrkomusikaliska verk- samheten i pastoraten. Fastställandet av omfattningen av uppgifter- na i varje tjänst bör därefter ske efter lokala MBL-förhandlingar.
Fri musikundervisning skall i princip även bli en tjänsteuppgift för samtliga kyrkomusiker. Fyllnadstjänstgöringen behöver inte detalj- regleras i författning. Flera faktorer bör påverka stiftsstyrelsens beslut om minimum för omfattningen av den kyrkomusikaliska verk- samheten i pastoraten. Fastställandet av omfattningen av uppgifter- na i varje tjänst bör därefter ske efter lokala MBL-förhandlingar.
Fri musikundervisning skall i princip även bli en tjänsteuppgift för
Fri
musikundervisning
skall
i
princip
även
bli
en
tjänsteuppgift
för
samtliga kyrkomusiker. Fyllnadstjänstgöringen behöver inte detalj-
samtliga
kyrkomusiker.
Fyllnadstjänstgöringen
behöver
inte
detalj-
regleras i författning. Flera faktorer bör påverka stiftsstyrelsens
regleras
i
författning.
Flera
faktorer
bör
påverka
stiftsstyrelsens
beslut om minimum för omfattningen av den kyrkomusikaliska verk-
beslut
om
minimum
för
omfattningen
av
den
kyrkomusikaliska
verk-
samheten i pastoraten. Fastställandet av omfattningen av uppgifter-
samheten
i
pastoraten.
Fastställandet
av
omfattningen
av
uppgifter-
na i varje tjänst bör därefter ske efter lokala MBL-förhandlingar.
na
i
varje
tjänst
bör
därefter
ske
efter
lokala
MBL-förhandlingar.
Några remissinstanser motsätter sig förändring av nuvarande ordning. Domkapitlen i Uppsala, Lund och Göteborg samt Kville församling anser att domkapitlen bäst kan sköta kyrkomusikerärendena. Domkapitlet i Göteborg anför flera skäl för att behålla nuvarande ord- ning.
Några remissinstanser motsätter sig förändring av nuvarande ordning.
Några remissinstanser motsätter sig förändring av nuvarande ordning.
Några
remissinstanser
motsätter
sig
förändring
av
nuvarande
ordning.
Domkapitlen i Uppsala, Lund och Göteborg samt Kville församling anser att domkapitlen bäst kan sköta kyrkomusikerärendena.
Domkapitlen i Uppsala, Lund och Göteborg samt Kville församling
Domkapitlen
i
Uppsala,
Lund
och
Göteborg
samt
Kville
församling
anser att domkapitlen bäst kan sköta kyrkomusikerärendena.
anser
att
domkapitlen
bäst
kan
sköta
kyrkomusikerärendena.
Domkapitlet i Göteborg anför flera skäl för att behålla nuvarande ord- ning.
Domkapitlet i Göteborg anför flera skäl för att behålla nuvarande ord-
Domkapitlet
i
Göteborg
anför
flera
skäl
för
att
behålla
nuvarande
ord-
ning.
ning.
För närvarande handlägger en jurist vid domkapitlen kyrkomusikaliska ärenden. såsom fastställande av tjänsteinstruktion och befattningsbeskriv- ning, meritvärdering. tjänstetillsättning, MBL-förhandling och andra frå- gor av många gånger kvalificerad förvaltnings- och arbetsrättslig karaktär. Utredarens förslag, att dessa ärenden skulle övertas av pastoraten. bedö- mer domkapitlet som orealistiskt. Det skulle ställa orimliga krav på pasto- raten. i både utbildnings- och kostnadshänseende, då det i varje pastorat måste fmnas en person som handlägger dessa ofta krävandejuridiska och administrativa uppgifter. En ytterligare konsekvens av denna decentralise- ring blev med all sannolikhet att pastoraten kom att tillämpa olika principer vid meritvärdering. beräkning av tjänsters omfattning m. m. Olikheter som kunde komma att än mer betonas. och ge upphov till en viss rättsosäker- het. med tanke på den karaktär av ramlag som förslaget till lag om kyrko- musikalisk verksamhet i svenska kyrkan har. 89
För närvarande handlägger en jurist vid domkapitlen kyrkomusikaliska ärenden. såsom fastställande av tjänsteinstruktion och befattningsbeskriv- ning, meritvärdering. tjänstetillsättning, MBL-förhandling och andra frå- gor av många gånger kvalificerad förvaltnings- och arbetsrättslig karaktär. Utredarens förslag, att dessa ärenden skulle övertas av pastoraten. bedö- mer domkapitlet som orealistiskt. Det skulle ställa orimliga krav på pasto- raten. i både utbildnings- och kostnadshänseende, då det i varje pastorat måste fmnas en person som handlägger dessa ofta krävandejuridiska och administrativa uppgifter. En ytterligare konsekvens av denna decentralise- ring blev med all sannolikhet att pastoraten kom att tillämpa olika principer vid meritvärdering. beräkning av tjänsters omfattning m. m. Olikheter som kunde komma att än mer betonas. och ge upphov till en viss rättsosäker- het. med tanke på den karaktär av ramlag som förslaget till lag om kyrko- musikalisk verksamhet i svenska kyrkan har. 89
För närvarande handlägger en jurist vid domkapitlen kyrkomusikaliska
För
närvarande
handlägger
en
jurist
vid
domkapitlen
kyrkomusikaliska
ärenden. såsom fastställande av tjänsteinstruktion och befattningsbeskriv-
ärenden.
såsom
fastställande
av
tjänsteinstruktion
och
befattningsbeskriv-
ning, meritvärdering. tjänstetillsättning, MBL-förhandling och andra frå-
ning,
meritvärdering.
tjänstetillsättning,
MBL-förhandling
och
andra
frå-
gor av många gånger kvalificerad förvaltnings- och arbetsrättslig karaktär.
gor
av
många
gånger
kvalificerad
förvaltnings-
och
arbetsrättslig
karaktär.
Utredarens förslag, att dessa ärenden skulle övertas av pastoraten. bedö-
Utredarens
förslag,
att
dessa
ärenden
skulle
övertas
av
pastoraten.
bedö-
mer domkapitlet som orealistiskt. Det skulle ställa orimliga krav på pasto-
mer
domkapitlet
som
orealistiskt.
Det
skulle
ställa
orimliga
krav
på
pasto-
raten. i både utbildnings- och kostnadshänseende, då det i varje pastorat
raten.
i
både
utbildnings-
och
kostnadshänseende,
då
det
i
varje
pastorat
måste fmnas en person som handlägger dessa ofta krävandejuridiska och
måste
fmnas
en
person
som
handlägger
dessa
ofta
krävandejuridiska
och
administrativa uppgifter. En ytterligare konsekvens av denna decentralise-
administrativa
uppgifter.
En
ytterligare
konsekvens
av
denna
decentralise-
ring blev med all sannolikhet att pastoraten kom att tillämpa olika principer
ring
blev
med
all
sannolikhet
att
pastoraten
kom
att
tillämpa
olika
principer
vid meritvärdering. beräkning av tjänsters omfattning m. m. Olikheter som
vid
meritvärdering.
beräkning
av
tjänsters
omfattning
m.
m.
Olikheter
som
kunde komma att än mer betonas. och ge upphov till en viss rättsosäker-
kunde
komma
att
än
mer
betonas.
och
ge
upphov
till
en
viss
rättsosäker-
het. med tanke på den karaktär av ramlag som förslaget till lag om kyrko-
het.
med
tanke
på
den
karaktär
av
ramlag
som
förslaget
till
lag
om
kyrko-
musikalisk verksamhet i svenska kyrkan har. 89
musikalisk
verksamhet
i
svenska
kyrkan
har.
89
Domkapitlet [ Lund Domkapitlet vill här med skärpa framhålla. att om förslaget trots allt genomförs. bör kyrkomusikerärenden på stiftsnivä handläggas i domkapit- let. intc i stiftsstyrelsen. Kyrkomusikernas verksamhet gäller ju i stor utsträckning gudstjänsterna. Eftersom domkapitlet även efter l/l 1989 skall ha tillsynen av läran och upprätta tjänstgöringsföreskrifterför prästerna är det logiskt. att också instruktioner för kyrkomusikertjänster och mini- miomfattning av verksamheten beslutas av domkapitlet liksom då övriga kyrkomusikerärenden på stiftsnivå. Kville församling Kyrkomusiker måste också i fortsättningen vara direkt underställd domka- pitlet i fråga om instruktionen och diciplinärenden. Iden mån remissyttrandena tar upp utredningens förslag i dess olika delar redovisas de i det följande uppdelade på underrubriker. 13.2.1 Instruktion för tjänsterna Inställningen till förslaget i denna del skymtar redan i de yttranden som har redovisats under avsnitt 12.8.1 och 12.8.2. Här återges några mer precise- rade yttranden om instruktionerna. Förslaget att de skall fastställas av pastoraten tillstyrks av Göteborgs kyrkliga samfällighet och Köpings kyrkliga samfällighet. Göteborgs kyrkliga samfällighet Kyrkonämnden tillstyrker utredningens förslag att instruktionen fastställs på lokal nivå. Eftersom tjänsterna skall vara kyrkokommunala är det självklart att kyrkokommunen. liksom vad gäller övriga tjänster, har det avgörande inflytandet. I anledning av vad utredningen anför på sid. 122 st. 3 vill kyrkonämnden anföra att i en total kyrklig samfällighet där de ekonomiska pastoratsange- lägenheterna tillkommer samfälligheten bör beslutanderätten rörande in- struktioner tillkomma samfälligheten. Kyrkofullmäktige bör samtidigt ha möjlighet att delegera detaljreglering till pastoratens kyrkoråd. Kyrkonämnden tillstyrker att normalinstruktion utarbetas av Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund 1 dess egenskap av arbetsgivar- organisation för de kyrkliga kommunerna. Köpings kyrkliga samfällighet anser att pastoratet som arbetsgivare skall fastställa instruktionen efter hörande av församlingens/församlingarnas kyrkoråd. Domkapitlen i Uppsala. Linköping, Strängnäs. Västerås, Växjö, Lund, Karlstad. Visby, K yrkomusikernas riksförbund/Sveriges lärarförbund och Domkyrkoorganisternas förening tycker att domkapitlen bör fastställa in- struktionerna för kyrkomusikertjänsterna Domkapitlet 1 Uppsala instämmer i att varje kyrkomusikertjänst skall ha Prop. 1987/88: 144 Bilaga 3 90
Domkapitlet [ Lund
Domkapitlet [ Lund
Domkapitlet [ Lund
Domkapitlet
[
Lund
Domkapitlet vill här med skärpa framhålla. att om förslaget trots allt genomförs. bör kyrkomusikerärenden på stiftsnivä handläggas i domkapit- let. intc i stiftsstyrelsen. Kyrkomusikernas verksamhet gäller ju i stor utsträckning gudstjänsterna. Eftersom domkapitlet även efter l/l 1989 skall ha tillsynen av läran och upprätta tjänstgöringsföreskrifterför prästerna är det logiskt. att också instruktioner för kyrkomusikertjänster och mini- miomfattning av verksamheten beslutas av domkapitlet liksom då övriga kyrkomusikerärenden på stiftsnivå.
Domkapitlet vill här med skärpa framhålla. att om förslaget trots allt genomförs. bör kyrkomusikerärenden på stiftsnivä handläggas i domkapit- let. intc i stiftsstyrelsen. Kyrkomusikernas verksamhet gäller ju i stor utsträckning gudstjänsterna. Eftersom domkapitlet även efter l/l 1989 skall ha tillsynen av läran och upprätta tjänstgöringsföreskrifterför prästerna är det logiskt. att också instruktioner för kyrkomusikertjänster och mini- miomfattning av verksamheten beslutas av domkapitlet liksom då övriga kyrkomusikerärenden på stiftsnivå.
Domkapitlet vill här med skärpa framhålla. att om förslaget trots allt
Domkapitlet
vill
här
med
skärpa
framhålla.
att
om
förslaget
trots
allt
genomförs. bör kyrkomusikerärenden på stiftsnivä handläggas i domkapit-
genomförs.
bör
kyrkomusikerärenden
på
stiftsnivä
handläggas
i
domkapit-
let. intc i stiftsstyrelsen. Kyrkomusikernas verksamhet gäller ju i stor
let.
intc
i
stiftsstyrelsen.
Kyrkomusikernas
verksamhet
gäller
ju
i
stor
utsträckning gudstjänsterna. Eftersom domkapitlet även efter l/l 1989 skall
utsträckning
gudstjänsterna.
Eftersom
domkapitlet
även
efter
l/l
1989
skall
ha tillsynen av läran och upprätta tjänstgöringsföreskrifterför prästerna är
ha
tillsynen
av
läran
och
upprätta
tjänstgöringsföreskrifterför
prästerna
är
det logiskt. att också instruktioner för kyrkomusikertjänster och mini-
det
logiskt.
att
också
instruktioner
för
kyrkomusikertjänster
och
mini-
miomfattning av verksamheten beslutas av domkapitlet liksom då övriga
miomfattning
av
verksamheten
beslutas
av
domkapitlet
liksom
då
övriga
kyrkomusikerärenden på stiftsnivå.
kyrkomusikerärenden
på
stiftsnivå.
Kville församling
Kville församling
Kville församling
Kville
församling
Kyrkomusiker måste också i fortsättningen vara direkt underställd domka- pitlet i fråga om instruktionen och diciplinärenden.
Kyrkomusiker måste också i fortsättningen vara direkt underställd domka- pitlet i fråga om instruktionen och diciplinärenden.
Kyrkomusiker måste också i fortsättningen vara direkt underställd domka-
Kyrkomusiker
måste
också
i
fortsättningen
vara
direkt
underställd
domka-
pitlet i fråga om instruktionen och diciplinärenden.
pitlet
i
fråga
om
instruktionen
och
diciplinärenden.
Iden mån remissyttrandena tar upp utredningens förslag i dess olika delar redovisas de i det följande uppdelade på underrubriker.
Iden mån remissyttrandena tar upp utredningens förslag i dess olika delar redovisas de i det följande uppdelade på underrubriker.
Iden mån remissyttrandena tar upp utredningens förslag i dess olika delar
Iden
mån
remissyttrandena
tar
upp
utredningens
förslag
i
dess
olika
delar
redovisas de i det följande uppdelade på underrubriker.
redovisas
de
i
det
följande
uppdelade
på
underrubriker.
13.2.1 Instruktion för tjänsterna
13.2.1 Instruktion för tjänsterna
13.2.1 Instruktion för tjänsterna
13.2.1
Instruktion
för
tjänsterna
Inställningen till förslaget i denna del skymtar redan i de yttranden som har redovisats under avsnitt 12.8.1 och 12.8.2. Här återges några mer precise- rade yttranden om instruktionerna. Förslaget att de skall fastställas av pastoraten tillstyrks av Göteborgs kyrkliga samfällighet och Köpings kyrkliga samfällighet.
Inställningen till förslaget i denna del skymtar redan i de yttranden som har redovisats under avsnitt 12.8.1 och 12.8.2. Här återges några mer precise- rade yttranden om instruktionerna.
Inställningen till förslaget i denna del skymtar redan i de yttranden som har
Inställningen
till
förslaget
i
denna
del
skymtar
redan
i
de
yttranden
som
har
redovisats under avsnitt 12.8.1 och 12.8.2. Här återges några mer precise-
redovisats
under
avsnitt
12.8.1
och
12.8.2.
Här
återges
några
mer
precise-
rade yttranden om instruktionerna.
rade
yttranden
om
instruktionerna.
Förslaget att de skall fastställas av pastoraten tillstyrks av Göteborgs kyrkliga samfällighet och Köpings kyrkliga samfällighet.
Förslaget att de skall fastställas av pastoraten tillstyrks av Göteborgs
Förslaget
att
de
skall
fastställas
av
pastoraten
tillstyrks
av
Göteborgs
kyrkliga samfällighet och Köpings kyrkliga samfällighet.
kyrkliga
samfällighet
och
Köpings
kyrkliga
samfällighet.
Göteborgs kyrkliga samfällighet
Göteborgs kyrkliga samfällighet
Göteborgs kyrkliga samfällighet
Göteborgs
kyrkliga
samfällighet
Kyrkonämnden tillstyrker utredningens förslag att instruktionen fastställs på lokal nivå. Eftersom tjänsterna skall vara kyrkokommunala är det självklart att kyrkokommunen. liksom vad gäller övriga tjänster, har det avgörande inflytandet. I anledning av vad utredningen anför på sid. 122 st. 3 vill kyrkonämnden anföra att i en total kyrklig samfällighet där de ekonomiska pastoratsange- lägenheterna tillkommer samfälligheten bör beslutanderätten rörande in- struktioner tillkomma samfälligheten. Kyrkofullmäktige bör samtidigt ha möjlighet att delegera detaljreglering till pastoratens kyrkoråd. Kyrkonämnden tillstyrker att normalinstruktion utarbetas av Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund 1 dess egenskap av arbetsgivar- organisation för de kyrkliga kommunerna.
Kyrkonämnden tillstyrker utredningens förslag att instruktionen fastställs på lokal nivå. Eftersom tjänsterna skall vara kyrkokommunala är det självklart att kyrkokommunen. liksom vad gäller övriga tjänster, har det avgörande inflytandet.
Kyrkonämnden tillstyrker utredningens förslag att instruktionen fastställs
Kyrkonämnden
tillstyrker
utredningens
förslag
att
instruktionen
fastställs
på lokal nivå. Eftersom tjänsterna skall vara kyrkokommunala är det
på
lokal
nivå.
Eftersom
tjänsterna
skall
vara
kyrkokommunala
är
det
självklart att kyrkokommunen. liksom vad gäller övriga tjänster, har det
självklart
att
kyrkokommunen.
liksom
vad
gäller
övriga
tjänster,
har
det
avgörande inflytandet.
avgörande
inflytandet.
I anledning av vad utredningen anför på sid. 122 st. 3 vill kyrkonämnden anföra att i en total kyrklig samfällighet där de ekonomiska pastoratsange- lägenheterna tillkommer samfälligheten bör beslutanderätten rörande in- struktioner tillkomma samfälligheten. Kyrkofullmäktige bör samtidigt ha möjlighet att delegera detaljreglering till pastoratens kyrkoråd.
I anledning av vad utredningen anför på sid. 122 st. 3 vill kyrkonämnden
I
anledning
av
vad
utredningen
anför
på
sid.
122
st.
3
vill
kyrkonämnden
anföra att i en total kyrklig samfällighet där de ekonomiska pastoratsange-
anföra
att
i
en
total
kyrklig
samfällighet
där
de
ekonomiska
pastoratsange-
lägenheterna tillkommer samfälligheten bör beslutanderätten rörande in-
lägenheterna
tillkommer
samfälligheten
bör
beslutanderätten
rörande
in-
struktioner tillkomma samfälligheten. Kyrkofullmäktige bör samtidigt ha
struktioner
tillkomma
samfälligheten.
Kyrkofullmäktige
bör
samtidigt
ha
möjlighet att delegera detaljreglering till pastoratens kyrkoråd.
möjlighet
att
delegera
detaljreglering
till
pastoratens
kyrkoråd.
Kyrkonämnden tillstyrker att normalinstruktion utarbetas av Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund 1 dess egenskap av arbetsgivar- organisation för de kyrkliga kommunerna.
Kyrkonämnden tillstyrker att normalinstruktion utarbetas av Svenska
Kyrkonämnden
tillstyrker
att
normalinstruktion
utarbetas
av
Svenska
kyrkans församlings- och pastoratsförbund 1 dess egenskap av arbetsgivar-
kyrkans
församlings-
och
pastoratsförbund
1
dess
egenskap
av
arbetsgivar-
organisation för de kyrkliga kommunerna.
organisation
för
de
kyrkliga
kommunerna.
Köpings kyrkliga samfällighet anser att pastoratet som arbetsgivare skall fastställa instruktionen efter hörande av församlingens/församlingarnas kyrkoråd. Domkapitlen i Uppsala. Linköping, Strängnäs. Västerås, Växjö, Lund, Karlstad. Visby, K yrkomusikernas riksförbund/Sveriges lärarförbund och Domkyrkoorganisternas förening tycker att domkapitlen bör fastställa in- struktionerna för kyrkomusikertjänsterna Domkapitlet 1 Uppsala instämmer i att varje kyrkomusikertjänst skall ha
Köpings kyrkliga samfällighet anser att pastoratet som arbetsgivare skall fastställa instruktionen efter hörande av församlingens/församlingarnas kyrkoråd.
Köpings kyrkliga samfällighet anser att pastoratet som arbetsgivare skall
Köpings
kyrkliga
samfällighet
anser
att
pastoratet
som
arbetsgivare
skall
fastställa instruktionen efter hörande av församlingens/församlingarnas
fastställa
instruktionen
efter
hörande
av
församlingens/församlingarnas
kyrkoråd.
kyrkoråd.
Domkapitlen i Uppsala. Linköping, Strängnäs. Västerås, Växjö, Lund, Karlstad. Visby, K yrkomusikernas riksförbund/Sveriges lärarförbund och Domkyrkoorganisternas förening tycker att domkapitlen bör fastställa in- struktionerna för kyrkomusikertjänsterna
Domkapitlen i Uppsala. Linköping, Strängnäs. Västerås, Växjö, Lund,
Domkapitlen
i
Uppsala.
Linköping,
Strängnäs.
Västerås,
Växjö,
Lund,
Karlstad. Visby, K yrkomusikernas riksförbund/Sveriges lärarförbund och
Karlstad.
Visby,
K
yrkomusikernas
riksförbund/Sveriges
lärarförbund
och
Domkyrkoorganisternas förening tycker att domkapitlen bör fastställa in-
Domkyrkoorganisternas
förening
tycker
att
domkapitlen
bör
fastställa
in-
struktionerna för kyrkomusikertjänsterna
struktionerna
för
kyrkomusikertjänsterna
Domkapitlet 1 Uppsala instämmer i att varje kyrkomusikertjänst skall ha
Domkapitlet 1 Uppsala instämmer i att varje kyrkomusikertjänst skall ha
Domkapitlet
1
Uppsala
instämmer
i
att
varje
kyrkomusikertjänst
skall
ha
Prop.
1987/88:
144
Bilaga 3
Bilaga 3
Bilaga 3
Bilaga
3
90
90
90
90
en instruktion men för att få viss likformighet i instruktionen måste domka- Prop. 1987/88: 144 pitlet fastställa ett av pastoratet antaget förslag. Bilaga 3 Domkapitlet i Linköping förordar att det regionala organet fastställer instruktionen. I övrigt biträder domkapitlet förslaget i detta avsnitt. Det regionala organet måste här få fastställa kyrkomusikerns instruktion. enär den har ett intimt samband med prästernas tjänstgöringsföreskrifter. Kyrkomusikernas arbetsuppgifter har. lika väl som prästernas. sitt cent- rum i församlingens gudstjänstliv. Ytterst är detta en fråga om kyrkans profil satt i relation till dess tradition. som just domkapitlet är satt att förvalta. Domkapitlet i Västerås Domkapitlets mening är att domkapitlet skall fastställa instruktion för kyrkomusikertjänster efter förslag av respektive pastorat. Om pastoraten har hand om fastställande av instruktionerna kan detta innebära att man fastställer en viss kyrkomusikalisk inriktning utan att ta hänsyn till musi- kern och detta kan försvåra upprätthållande av en god kyrkomusikalisk standard. Kyrkomusikern skall även fortsättningsvis ha ansvaret för-den kyrkomusikaliska inriktningen. Om detta inte blir fallet kan det innebära att kyrkan går miste om många begåvade musiker. Kyrkomusikern är en av förmedlarna av det kristna budskapet och måste ha ansvaret för den musikaliska delen av detta arbete. Musikern är också att betrakta som en kyrkans kulturarbetare. Domkapitlet utgår från att kyrkomusikern får ett stort inflytande vad gäller innehållet i instruktionen. Visby domkapitel anser också med hänvisning till reglerna som gäller för präster, att kyrkomusikernas instruktioner skall fastställas av domkapitlet. En likartad inställning har Växjö stifts kwrkomusikerförening, Floby församling och Götene församling. K _vrkomusikernas riksförbtmd/Sveriges lärarförbimd KMR/SL tar avstånd från utredningens förslag om hur instruktionen skall fastställas. Med hänvisning till vad som framförts ovan i fjärde stycket under punkten 12.8.1 menar KMR/SL, att såväl obligatoriska åligganden som annan kyrkomusikalisk verksamhet skall framgå av en av domkapitlet efter förslag av pastoratet fastställd instruktion. Med ledning av instruk- tionen skall domkapitlct enligt normer i kollektivavtal mellan statens ar- betsgivarverk och central arbetstagarorganisation fastställa tjänstgöring- ens omfattning. Domkyrkoorganisternas förening: Domkapitlen bör fortfarande fastställa instruktionerna på förslag av pasto- ratskyrkoråden. Därmed ökas förutsättningarna att uppehålla den kyrko- musikaliska nivån i kyrkomusikerdistrikten. Ett genomförande av utred- ningens förslag innebär risker för att'kontinuiteten i verksamheten bryts. Vi ser med tillfredsställelse att utredarens förslag innebär en ökad flexibili- tet när det gäller fastställande av minimum av omfattningen av den kyrko- musikaliska verksamheten. 91
en instruktion men för att få viss likformighet i instruktionen måste domka- Prop. 1987/88: 144 pitlet fastställa ett av pastoratet antaget förslag. Bilaga 3 Domkapitlet i Linköping förordar att det regionala organet fastställer instruktionen. I övrigt biträder domkapitlet förslaget i detta avsnitt.
en instruktion men för att få viss likformighet i instruktionen måste domka- Prop. 1987/88: 144
en instruktion men för att få viss likformighet i instruktionen måste domka- Prop. 1987/88: 144
en
instruktion
men
för
att
få
viss
likformighet
i
instruktionen
måste
domka-
Prop.
1987/88:
144
pitlet fastställa ett av pastoratet antaget förslag. Bilaga 3 Domkapitlet i Linköping förordar att det regionala organet fastställer
pitlet fastställa ett av pastoratet antaget förslag. Bilaga 3
pitlet
fastställa
ett
av
pastoratet
antaget
förslag.
Bilaga
3
Domkapitlet i Linköping förordar att det regionala organet fastställer
Domkapitlet
i
Linköping
förordar
att
det
regionala
organet
fastställer
instruktionen. I övrigt biträder domkapitlet förslaget i detta avsnitt.
instruktionen. I övrigt biträder domkapitlet förslaget i detta avsnitt.
instruktionen.
I
övrigt
biträder
domkapitlet
förslaget
i
detta
avsnitt.
Det regionala organet måste här få fastställa kyrkomusikerns instruktion. enär den har ett intimt samband med prästernas tjänstgöringsföreskrifter. Kyrkomusikernas arbetsuppgifter har. lika väl som prästernas. sitt cent- rum i församlingens gudstjänstliv. Ytterst är detta en fråga om kyrkans profil satt i relation till dess tradition. som just domkapitlet är satt att förvalta.
Det regionala organet måste här få fastställa kyrkomusikerns instruktion. enär den har ett intimt samband med prästernas tjänstgöringsföreskrifter. Kyrkomusikernas arbetsuppgifter har. lika väl som prästernas. sitt cent- rum i församlingens gudstjänstliv. Ytterst är detta en fråga om kyrkans profil satt i relation till dess tradition. som just domkapitlet är satt att förvalta.
Det regionala organet måste här få fastställa kyrkomusikerns instruktion.
Det
regionala
organet
måste
här
få
fastställa
kyrkomusikerns
instruktion.
enär den har ett intimt samband med prästernas tjänstgöringsföreskrifter.
enär
den
har
ett
intimt
samband
med
prästernas
tjänstgöringsföreskrifter.
Kyrkomusikernas arbetsuppgifter har. lika väl som prästernas. sitt cent-
Kyrkomusikernas
arbetsuppgifter
har.
lika
väl
som
prästernas.
sitt
cent-
rum i församlingens gudstjänstliv. Ytterst är detta en fråga om kyrkans
rum
i
församlingens
gudstjänstliv.
Ytterst
är
detta
en
fråga
om
kyrkans
profil satt i relation till dess tradition. som just domkapitlet är satt att
profil
satt
i
relation
till
dess
tradition.
som
just
domkapitlet
är
satt
att
förvalta.
förvalta.
Domkapitlet i Västerås
Domkapitlet i Västerås
Domkapitlet i Västerås
Domkapitlet
i
Västerås
Domkapitlets mening är att domkapitlet skall fastställa instruktion för kyrkomusikertjänster efter förslag av respektive pastorat. Om pastoraten har hand om fastställande av instruktionerna kan detta innebära att man fastställer en viss kyrkomusikalisk inriktning utan att ta hänsyn till musi- kern och detta kan försvåra upprätthållande av en god kyrkomusikalisk standard. Kyrkomusikern skall även fortsättningsvis ha ansvaret för-den kyrkomusikaliska inriktningen. Om detta inte blir fallet kan det innebära att kyrkan går miste om många begåvade musiker. Kyrkomusikern är en av förmedlarna av det kristna budskapet och måste ha ansvaret för den musikaliska delen av detta arbete. Musikern är också att betrakta som en kyrkans kulturarbetare. Domkapitlet utgår från att kyrkomusikern får ett stort inflytande vad gäller innehållet i instruktionen.
Domkapitlets mening är att domkapitlet skall fastställa instruktion för kyrkomusikertjänster efter förslag av respektive pastorat. Om pastoraten har hand om fastställande av instruktionerna kan detta innebära att man fastställer en viss kyrkomusikalisk inriktning utan att ta hänsyn till musi- kern och detta kan försvåra upprätthållande av en god kyrkomusikalisk standard. Kyrkomusikern skall även fortsättningsvis ha ansvaret för-den kyrkomusikaliska inriktningen. Om detta inte blir fallet kan det innebära att kyrkan går miste om många begåvade musiker. Kyrkomusikern är en av förmedlarna av det kristna budskapet och måste ha ansvaret för den musikaliska delen av detta arbete. Musikern är också att betrakta som en kyrkans kulturarbetare. Domkapitlet utgår från att kyrkomusikern får ett stort inflytande vad gäller innehållet i instruktionen.
Domkapitlets mening är att domkapitlet skall fastställa instruktion för
Domkapitlets
mening
är
att
domkapitlet
skall
fastställa
instruktion
för
kyrkomusikertjänster efter förslag av respektive pastorat. Om pastoraten
kyrkomusikertjänster
efter
förslag
av
respektive
pastorat.
Om
pastoraten
har hand om fastställande av instruktionerna kan detta innebära att man
har
hand
om
fastställande
av
instruktionerna
kan
detta
innebära
att
man
fastställer en viss kyrkomusikalisk inriktning utan att ta hänsyn till musi-
fastställer
en
viss
kyrkomusikalisk
inriktning
utan
att
ta
hänsyn
till
musi-
kern och detta kan försvåra upprätthållande av en god kyrkomusikalisk
kern
och
detta
kan
försvåra
upprätthållande
av
en
god
kyrkomusikalisk
standard. Kyrkomusikern skall även fortsättningsvis ha ansvaret för-den
standard.
Kyrkomusikern
skall
även
fortsättningsvis
ha
ansvaret
för-den
kyrkomusikaliska inriktningen. Om detta inte blir fallet kan det innebära
kyrkomusikaliska
inriktningen.
Om
detta
inte
blir
fallet
kan
det
innebära
att kyrkan går miste om många begåvade musiker. Kyrkomusikern är en
att
kyrkan
går
miste
om
många
begåvade
musiker.
Kyrkomusikern
är
en
av förmedlarna av det kristna budskapet och måste ha ansvaret för den
av
förmedlarna
av
det
kristna
budskapet
och
måste
ha
ansvaret
för
den
musikaliska delen av detta arbete. Musikern är också att betrakta som en
musikaliska
delen
av
detta
arbete.
Musikern
är
också
att
betrakta
som
en
kyrkans kulturarbetare. Domkapitlet utgår från att kyrkomusikern får ett
kyrkans
kulturarbetare.
Domkapitlet
utgår
från
att
kyrkomusikern
får
ett
stort inflytande vad gäller innehållet i instruktionen.
stort
inflytande
vad
gäller
innehållet
i
instruktionen.
Visby domkapitel anser också med hänvisning till reglerna som gäller för präster, att kyrkomusikernas instruktioner skall fastställas av domkapitlet. En likartad inställning har Växjö stifts kwrkomusikerförening, Floby församling och Götene församling.
Visby domkapitel anser också med hänvisning till reglerna som gäller för präster, att kyrkomusikernas instruktioner skall fastställas av domkapitlet.
Visby domkapitel anser också med hänvisning till reglerna som gäller för
Visby
domkapitel
anser
också
med
hänvisning
till
reglerna
som
gäller
för
präster, att kyrkomusikernas instruktioner skall fastställas av domkapitlet.
präster,
att
kyrkomusikernas
instruktioner
skall
fastställas
av
domkapitlet.
En likartad inställning har Växjö stifts kwrkomusikerförening, Floby församling och Götene församling.
En likartad inställning har Växjö stifts kwrkomusikerförening, Floby
En
likartad
inställning
har
Växjö
stifts
kwrkomusikerförening,
Floby
församling och Götene församling.
församling
och
Götene
församling.
K _vrkomusikernas riksförbtmd/Sveriges lärarförbimd
K _vrkomusikernas riksförbtmd/Sveriges lärarförbimd
K _vrkomusikernas riksförbtmd/Sveriges lärarförbimd
K
_vrkomusikernas
riksförbtmd/Sveriges
lärarförbimd
KMR/SL tar avstånd från utredningens förslag om hur instruktionen skall fastställas. Med hänvisning till vad som framförts ovan i fjärde stycket under punkten 12.8.1 menar KMR/SL, att såväl obligatoriska åligganden som annan kyrkomusikalisk verksamhet skall framgå av en av domkapitlet efter förslag av pastoratet fastställd instruktion. Med ledning av instruk- tionen skall domkapitlct enligt normer i kollektivavtal mellan statens ar- betsgivarverk och central arbetstagarorganisation fastställa tjänstgöring- ens omfattning.
KMR/SL tar avstånd från utredningens förslag om hur instruktionen skall fastställas. Med hänvisning till vad som framförts ovan i fjärde stycket under punkten 12.8.1 menar KMR/SL, att såväl obligatoriska åligganden som annan kyrkomusikalisk verksamhet skall framgå av en av domkapitlet efter förslag av pastoratet fastställd instruktion. Med ledning av instruk- tionen skall domkapitlct enligt normer i kollektivavtal mellan statens ar- betsgivarverk och central arbetstagarorganisation fastställa tjänstgöring- ens omfattning.
KMR/SL tar avstånd från utredningens förslag om hur instruktionen skall
KMR/SL
tar
avstånd
från
utredningens
förslag
om
hur
instruktionen
skall
fastställas. Med hänvisning till vad som framförts ovan i fjärde stycket
fastställas.
Med
hänvisning
till
vad
som
framförts
ovan
i
fjärde
stycket
under punkten 12.8.1 menar KMR/SL, att såväl obligatoriska åligganden
under
punkten
12.8.1
menar
KMR/SL,
att
såväl
obligatoriska
åligganden
som annan kyrkomusikalisk verksamhet skall framgå av en av domkapitlet
som
annan
kyrkomusikalisk
verksamhet
skall
framgå
av
en
av
domkapitlet
efter förslag av pastoratet fastställd instruktion. Med ledning av instruk-
efter
förslag
av
pastoratet
fastställd
instruktion.
Med
ledning
av
instruk-
tionen skall domkapitlct enligt normer i kollektivavtal mellan statens ar-
tionen
skall
domkapitlct
enligt
normer
i
kollektivavtal
mellan
statens
ar-
betsgivarverk och central arbetstagarorganisation fastställa tjänstgöring-
betsgivarverk
och
central
arbetstagarorganisation
fastställa
tjänstgöring-
ens omfattning.
ens
omfattning.
Domkyrkoorganisternas förening:
Domkyrkoorganisternas förening:
Domkyrkoorganisternas förening:
Domkyrkoorganisternas
förening:
Domkapitlen bör fortfarande fastställa instruktionerna på förslag av pasto- ratskyrkoråden. Därmed ökas förutsättningarna att uppehålla den kyrko- musikaliska nivån i kyrkomusikerdistrikten. Ett genomförande av utred- ningens förslag innebär risker för att'kontinuiteten i verksamheten bryts. Vi ser med tillfredsställelse att utredarens förslag innebär en ökad flexibili- tet när det gäller fastställande av minimum av omfattningen av den kyrko- musikaliska verksamheten. 91
Domkapitlen bör fortfarande fastställa instruktionerna på förslag av pasto- ratskyrkoråden. Därmed ökas förutsättningarna att uppehålla den kyrko- musikaliska nivån i kyrkomusikerdistrikten. Ett genomförande av utred- ningens förslag innebär risker för att'kontinuiteten i verksamheten bryts. Vi ser med tillfredsställelse att utredarens förslag innebär en ökad flexibili- tet när det gäller fastställande av minimum av omfattningen av den kyrko- musikaliska verksamheten. 91
Domkapitlen bör fortfarande fastställa instruktionerna på förslag av pasto-
Domkapitlen
bör
fortfarande
fastställa
instruktionerna
på
förslag
av
pasto-
ratskyrkoråden. Därmed ökas förutsättningarna att uppehålla den kyrko-
ratskyrkoråden.
Därmed
ökas
förutsättningarna
att
uppehålla
den
kyrko-
musikaliska nivån i kyrkomusikerdistrikten. Ett genomförande av utred-
musikaliska
nivån
i
kyrkomusikerdistrikten.
Ett
genomförande
av
utred-
ningens förslag innebär risker för att'kontinuiteten i verksamheten bryts.
ningens
förslag
innebär
risker
för
att'kontinuiteten
i
verksamheten
bryts.
Vi ser med tillfredsställelse att utredarens förslag innebär en ökad flexibili-
Vi
ser
med
tillfredsställelse
att
utredarens
förslag
innebär
en
ökad
flexibili-
tet när det gäller fastställande av minimum av omfattningen av den kyrko-
tet
när
det
gäller
fastställande
av
minimum
av
omfattningen
av
den
kyrko-
musikaliska verksamheten. 91
musikaliska
verksamheten.
91
Vä pastorat, Vä församling, Alingsås fi*irsamling. Landa församling. Tyn- nereds församling, Fridlevstads pastorat. Fridlevstads. Tvings och Sill- hövda församlingar. samt kyrkomusikerna i Frillesås pastorat anser också att domkapitlen bör fastställa instruktionerna för tjänsterna. 13.2.4 Fri musikundervisning Förslaget i denna del tillstyrks av Göteborgs kyrkliga samfällighet och Sveriges kyrkokamerala förening. Göteborgs kyrkliga samfällighet: Utredningens förslag att låta den fria musikundervisningen fortsätta. men mer inriktad på kyrkomusik kan väl förenas med församlingarnas behov av kyrkomusikalisk fostran. Den kan också bli en tillgång i rekryteringen av kyrkomusiker. Olika instrument — klassiska och moderna — kan i denna undervisning vara aktuella. men det är särskilt angeläget att undervisning ges i orgelmusik, eftersom orgeln är en viktig och kostnadskrävande inves- tering i kyrkorna. Samordning inom stiftet skulle också kunna leda till att viss del av den fria musikundervisningen användes till ensemblemusik. Sveriges kyrkokamerala förening tillstyrker att den fria musikundervis- ningen ges en delvis annan inriktning nu när den kommunala musikskolan byggs ut. Detta kan även gälla omfattning och innehåll. Förslaget avstyrks av kammarrätten i Jönköping och domkapitlet i Skara. Kammarrätten i Jönköping När det gäller frågan om vad som skall ligga inom minimiomfattningen för verksamheten bör enligt kammarrättens mening däri inte ingå fri musikun- dervisning. Mot bakgrund av att svenska kyrkans ställning som trossam- fund betonas alltmer och att den fria musikundervisningen inom kyrkan på grund av den kommunala musikskolans framväxt inte längre spelar den roll den tidigare gjorde. ter det sig omotiverat att ålägga pastoraten att bedriva fri musikundervisning. Endast i den mån musikundervisningen har en kyrkomusikalisk inriktning kan den anses motiverad utifrån församlingar— nas behov. Det bör dock tillkomma pastoraten själva att avgöra i vad mån sådan undervisning skall förekomma eller inte. Domkapitlet i Skara: Domkapitlets uppfattning är att i takt med att den kommunala musikun- dervisningen utvecklats har den fria musikundervisningen visat sig få svårt att samla elever till fri musikundervisning med ett mera markerat kyrkligt inslag varför utredningens förslag i denna del inte ter sig helt realistiskt. En utveckling av den fria musikundervisningen på det sätt utredningen skis- serat bygger vidare på en utökning av antalet kantorstjänster vars förverk- ligande idag ännu är osäkert. Prop. 1987/88:144 Bilaga 3
Vä pastorat, Vä församling, Alingsås fi*irsamling. Landa församling. Tyn- nereds församling, Fridlevstads pastorat. Fridlevstads. Tvings och Sill- hövda församlingar. samt kyrkomusikerna i Frillesås pastorat anser också att domkapitlen bör fastställa instruktionerna för tjänsterna.
Vä pastorat, Vä församling, Alingsås fi*irsamling. Landa församling. Tyn- nereds församling, Fridlevstads pastorat. Fridlevstads. Tvings och Sill- hövda församlingar. samt kyrkomusikerna i Frillesås pastorat anser också att domkapitlen bör fastställa instruktionerna för tjänsterna.
Vä pastorat, Vä församling, Alingsås fi*irsamling. Landa församling. Tyn-
Vä
pastorat,
Vä
församling,
Alingsås
fi*irsamling.
Landa
församling.
Tyn-
nereds församling, Fridlevstads pastorat. Fridlevstads. Tvings och Sill-
nereds
församling,
Fridlevstads
pastorat.
Fridlevstads.
Tvings
och
Sill-
hövda församlingar. samt kyrkomusikerna i Frillesås pastorat anser också
hövda
församlingar.
samt
kyrkomusikerna
i
Frillesås
pastorat
anser
också
att domkapitlen bör fastställa instruktionerna för tjänsterna.
att
domkapitlen
bör
fastställa
instruktionerna
för
tjänsterna.
13.2.4 Fri musikundervisning
13.2.4 Fri musikundervisning
13.2.4 Fri musikundervisning
13.2.4
Fri
musikundervisning
Förslaget i denna del tillstyrks av Göteborgs kyrkliga samfällighet och Sveriges kyrkokamerala förening.
Förslaget i denna del tillstyrks av Göteborgs kyrkliga samfällighet och Sveriges kyrkokamerala förening.
Förslaget i denna del tillstyrks av Göteborgs kyrkliga samfällighet och
Förslaget
i
denna
del
tillstyrks
av
Göteborgs
kyrkliga
samfällighet
och
Sveriges kyrkokamerala förening.
Sveriges
kyrkokamerala
förening.
Göteborgs kyrkliga samfällighet:
Göteborgs kyrkliga samfällighet:
Göteborgs kyrkliga samfällighet:
Göteborgs
kyrkliga
samfällighet:
Utredningens förslag att låta den fria musikundervisningen fortsätta. men mer inriktad på kyrkomusik kan väl förenas med församlingarnas behov av kyrkomusikalisk fostran. Den kan också bli en tillgång i rekryteringen av kyrkomusiker. Olika instrument — klassiska och moderna — kan i denna undervisning vara aktuella. men det är särskilt angeläget att undervisning ges i orgelmusik, eftersom orgeln är en viktig och kostnadskrävande inves- tering i kyrkorna. Samordning inom stiftet skulle också kunna leda till att viss del av den fria musikundervisningen användes till ensemblemusik.
Utredningens förslag att låta den fria musikundervisningen fortsätta. men mer inriktad på kyrkomusik kan väl förenas med församlingarnas behov av kyrkomusikalisk fostran. Den kan också bli en tillgång i rekryteringen av kyrkomusiker. Olika instrument — klassiska och moderna — kan i denna undervisning vara aktuella. men det är särskilt angeläget att undervisning ges i orgelmusik, eftersom orgeln är en viktig och kostnadskrävande inves- tering i kyrkorna. Samordning inom stiftet skulle också kunna leda till att viss del av den fria musikundervisningen användes till ensemblemusik.
Utredningens förslag att låta den fria musikundervisningen fortsätta. men
Utredningens
förslag
att
låta
den
fria
musikundervisningen
fortsätta.
men
mer inriktad på kyrkomusik kan väl förenas med församlingarnas behov av
mer
inriktad
på
kyrkomusik
kan
väl
förenas
med
församlingarnas
behov
av
kyrkomusikalisk fostran. Den kan också bli en tillgång i rekryteringen av
kyrkomusikalisk
fostran.
Den
kan
också
bli
en
tillgång
i
rekryteringen
av
kyrkomusiker. Olika instrument — klassiska och moderna — kan i denna
kyrkomusiker.
Olika
instrument
—
klassiska
och
moderna
—
kan
i
denna
undervisning vara aktuella. men det är särskilt angeläget att undervisning
undervisning
vara
aktuella.
men
det
är
särskilt
angeläget
att
undervisning
ges i orgelmusik, eftersom orgeln är en viktig och kostnadskrävande inves-
ges
i
orgelmusik,
eftersom
orgeln
är
en
viktig
och
kostnadskrävande
inves-
tering i kyrkorna. Samordning inom stiftet skulle också kunna leda till att
tering
i
kyrkorna.
Samordning
inom
stiftet
skulle
också
kunna
leda
till
att
viss del av den fria musikundervisningen användes till ensemblemusik.
viss
del
av
den
fria
musikundervisningen
användes
till
ensemblemusik.
Sveriges kyrkokamerala förening tillstyrker att den fria musikundervis- ningen ges en delvis annan inriktning nu när den kommunala musikskolan byggs ut. Detta kan även gälla omfattning och innehåll. Förslaget avstyrks av kammarrätten i Jönköping och domkapitlet i Skara.
Sveriges kyrkokamerala förening tillstyrker att den fria musikundervis- ningen ges en delvis annan inriktning nu när den kommunala musikskolan byggs ut. Detta kan även gälla omfattning och innehåll.
Sveriges kyrkokamerala förening tillstyrker att den fria musikundervis-
Sveriges
kyrkokamerala
förening
tillstyrker
att
den
fria
musikundervis-
ningen ges en delvis annan inriktning nu när den kommunala musikskolan
ningen
ges
en
delvis
annan
inriktning
nu
när
den
kommunala
musikskolan
byggs ut. Detta kan även gälla omfattning och innehåll.
byggs
ut.
Detta
kan
även
gälla
omfattning
och
innehåll.
Förslaget avstyrks av kammarrätten i Jönköping och domkapitlet i Skara.
Förslaget avstyrks av kammarrätten i Jönköping och domkapitlet i
Förslaget
avstyrks
av
kammarrätten
i
Jönköping
och
domkapitlet
i
Skara.
Skara.
Kammarrätten i Jönköping
Kammarrätten i Jönköping
Kammarrätten i Jönköping
Kammarrätten
i
Jönköping
När det gäller frågan om vad som skall ligga inom minimiomfattningen för verksamheten bör enligt kammarrättens mening däri inte ingå fri musikun- dervisning. Mot bakgrund av att svenska kyrkans ställning som trossam- fund betonas alltmer och att den fria musikundervisningen inom kyrkan på grund av den kommunala musikskolans framväxt inte längre spelar den roll den tidigare gjorde. ter det sig omotiverat att ålägga pastoraten att bedriva fri musikundervisning. Endast i den mån musikundervisningen har en kyrkomusikalisk inriktning kan den anses motiverad utifrån församlingar— nas behov. Det bör dock tillkomma pastoraten själva att avgöra i vad mån sådan undervisning skall förekomma eller inte.
När det gäller frågan om vad som skall ligga inom minimiomfattningen för verksamheten bör enligt kammarrättens mening däri inte ingå fri musikun- dervisning. Mot bakgrund av att svenska kyrkans ställning som trossam- fund betonas alltmer och att den fria musikundervisningen inom kyrkan på grund av den kommunala musikskolans framväxt inte längre spelar den roll den tidigare gjorde. ter det sig omotiverat att ålägga pastoraten att bedriva fri musikundervisning. Endast i den mån musikundervisningen har en kyrkomusikalisk inriktning kan den anses motiverad utifrån församlingar— nas behov. Det bör dock tillkomma pastoraten själva att avgöra i vad mån sådan undervisning skall förekomma eller inte.
När det gäller frågan om vad som skall ligga inom minimiomfattningen för
När
det
gäller
frågan
om
vad
som
skall
ligga
inom
minimiomfattningen
för
verksamheten bör enligt kammarrättens mening däri inte ingå fri musikun-
verksamheten
bör
enligt
kammarrättens
mening
däri
inte
ingå
fri
musikun-
dervisning. Mot bakgrund av att svenska kyrkans ställning som trossam-
dervisning.
Mot
bakgrund
av
att
svenska
kyrkans
ställning
som
trossam-
fund betonas alltmer och att den fria musikundervisningen inom kyrkan på
fund
betonas
alltmer
och
att
den
fria
musikundervisningen
inom
kyrkan
på
grund av den kommunala musikskolans framväxt inte längre spelar den roll
grund
av
den
kommunala
musikskolans
framväxt
inte
längre
spelar
den
roll
den tidigare gjorde. ter det sig omotiverat att ålägga pastoraten att bedriva
den
tidigare
gjorde.
ter
det
sig
omotiverat
att
ålägga
pastoraten
att
bedriva
fri musikundervisning. Endast i den mån musikundervisningen har en
fri
musikundervisning.
Endast
i
den
mån
musikundervisningen
har
en
kyrkomusikalisk inriktning kan den anses motiverad utifrån församlingar—
kyrkomusikalisk
inriktning
kan
den
anses
motiverad
utifrån
församlingar—
nas behov. Det bör dock tillkomma pastoraten själva att avgöra i vad mån
nas
behov.
Det
bör
dock
tillkomma
pastoraten
själva
att
avgöra
i
vad
mån
sådan undervisning skall förekomma eller inte.
sådan
undervisning
skall
förekomma
eller
inte.
Domkapitlet i Skara:
Domkapitlet i Skara:
Domkapitlet i Skara:
Domkapitlet
i
Skara:
Domkapitlets uppfattning är att i takt med att den kommunala musikun- dervisningen utvecklats har den fria musikundervisningen visat sig få svårt att samla elever till fri musikundervisning med ett mera markerat kyrkligt inslag varför utredningens förslag i denna del inte ter sig helt realistiskt. En utveckling av den fria musikundervisningen på det sätt utredningen skis- serat bygger vidare på en utökning av antalet kantorstjänster vars förverk- ligande idag ännu är osäkert.
Domkapitlets uppfattning är att i takt med att den kommunala musikun- dervisningen utvecklats har den fria musikundervisningen visat sig få svårt att samla elever till fri musikundervisning med ett mera markerat kyrkligt inslag varför utredningens förslag i denna del inte ter sig helt realistiskt. En utveckling av den fria musikundervisningen på det sätt utredningen skis- serat bygger vidare på en utökning av antalet kantorstjänster vars förverk- ligande idag ännu är osäkert.
Domkapitlets uppfattning är att i takt med att den kommunala musikun-
Domkapitlets
uppfattning
är
att
i
takt
med
att
den
kommunala
musikun-
dervisningen utvecklats har den fria musikundervisningen visat sig få svårt
dervisningen
utvecklats
har
den
fria
musikundervisningen
visat
sig
få
svårt
att samla elever till fri musikundervisning med ett mera markerat kyrkligt
att
samla
elever
till
fri
musikundervisning
med
ett
mera
markerat
kyrkligt
inslag varför utredningens förslag i denna del inte ter sig helt realistiskt. En
inslag
varför
utredningens
förslag
i
denna
del
inte
ter
sig
helt
realistiskt.
En
utveckling av den fria musikundervisningen på det sätt utredningen skis-
utveckling
av
den
fria
musikundervisningen
på
det
sätt
utredningen
skis-
serat bygger vidare på en utökning av antalet kantorstjänster vars förverk-
serat
bygger
vidare
på
en
utökning
av
antalet
kantorstjänster
vars
förverk-
ligande idag ännu är osäkert.
ligande
idag
ännu
är
osäkert.
Prop.
1987/88:144
Bilaga 3
Bilaga 3
Bilaga 3
Bilaga
3
13.2.5 Fyllnadstjänstgöring Falköpings kommun anser att skyldigheten till fyllnadstjänstgöring bör finnas kvar av omsorg om den kyrkomusikaliska verksamheten. Svenska kommimförbundet har starka erinringar mot utredningens för- slag i fråga om kombinationstjänster. Det är enligt styrelsens mening otidsenligt och föga stimulerande för sam- arbetet att — när det gäller fylInadstjänst/kombinationstjänster — påtvinga den lokala arbetsgivaren en förutbestämd organisatorisk lösning. 1 små pastorat __ små kommuner — finns med all säkerhet både vilja och förmåga att på frivillig väg åstadkomma lösningar som tillgodoser samtliga inblan- dade parters behov och önskemål. Styrelsen anser däremot att det skall finnas bestämmelser som tillåter olika typer av kombinationstjänster och som underlättar för arbetsgivaren att åstadkomma sådana kombinationer att arbetstagarens kompetens på bästa sätt tas tillvara. 13.2.7 Omfattningen av den kyrkomusikaliska verksamheten En vid ram för beräkning av kyrkomusikertjänstens innehåll tillstyrks av domkapitlet i Härnösand och Musikaliska akademien. Domkapitlet i Härnösand Domkapitlet hälsar med tillfredsställelse att miniminivån för den kyrkomu— sikaliska verksamheten skall kunna fastställas utifrån en mer flexibel be- dömning än nu. Ett av problemen med kyrkomusikerförordningcn harjust varit de snäva gränserna som inte tagit hänsyn till någon kyrkomusikalisk verksamhet som inte fanns reglerad 1950 när förordningen kom till. Verk- samheten i svenska kyrkan har förändrats sedan dess. särskilt den kyrko- musikaliska. och förordningen har kommit att innebära en hämsko på denna verksamhet. Kritiken mot den allt för snävt reglerade kyrkomusi- kerförordningen har kommit inte bara från kyrkomusikerhåll utan också från pastoralshåll. Det är emellertid en brist i förslaget att den s.k. minimi- nivån inte närmare beskrivits. Denna bör bli föremål för fortsatt utredning. Sveriges kyrkokamerala förening liksom Laholms kyrkliga samfällighet anser att den lokala organisationens största enhet. pastorat eller samfällig- het i ställct bör fullgöra stiftsstyrelsens tänkta uppgifter i detta avseende. Domkapitlet i Luleå och Töreboda församling efterlyser en beräknings- grund för miniminivån. Kyrkomusikernas riksförbund/Sveriges Lärarförbund tycker att tjänst- göringens omfattning skall framgå av kollektivavtal. 13.2.8 Fastställande av omfattningen av uppgifterna i varje tjänst efter lokala MBL-förhandlingar Domkapitlet i Skara och Västerås sti/"ts kyrkomusiker örening avstyrker förslaget. Prop. 1987/88: 144 Bilaga 3
13.2.5 Fyllnadstjänstgöring
13.2.5 Fyllnadstjänstgöring
13.2.5 Fyllnadstjänstgöring
13.2.5
Fyllnadstjänstgöring
Falköpings kommun anser att skyldigheten till fyllnadstjänstgöring bör finnas kvar av omsorg om den kyrkomusikaliska verksamheten. Svenska kommimförbundet har starka erinringar mot utredningens för- slag i fråga om kombinationstjänster.
Falköpings kommun anser att skyldigheten till fyllnadstjänstgöring bör finnas kvar av omsorg om den kyrkomusikaliska verksamheten.
Falköpings kommun anser att skyldigheten till fyllnadstjänstgöring bör
Falköpings
kommun
anser
att
skyldigheten
till
fyllnadstjänstgöring
bör
finnas kvar av omsorg om den kyrkomusikaliska verksamheten.
finnas
kvar
av
omsorg
om
den
kyrkomusikaliska
verksamheten.
Svenska kommimförbundet har starka erinringar mot utredningens för- slag i fråga om kombinationstjänster.
Svenska kommimförbundet har starka erinringar mot utredningens för-
Svenska
kommimförbundet
har
starka
erinringar
mot
utredningens
för-
slag i fråga om kombinationstjänster.
slag
i
fråga
om
kombinationstjänster.
Det är enligt styrelsens mening otidsenligt och föga stimulerande för sam- arbetet att — när det gäller fylInadstjänst/kombinationstjänster — påtvinga den lokala arbetsgivaren en förutbestämd organisatorisk lösning. 1 små pastorat __ små kommuner — finns med all säkerhet både vilja och förmåga att på frivillig väg åstadkomma lösningar som tillgodoser samtliga inblan- dade parters behov och önskemål. Styrelsen anser däremot att det skall finnas bestämmelser som tillåter olika typer av kombinationstjänster och som underlättar för arbetsgivaren att åstadkomma sådana kombinationer att arbetstagarens kompetens på bästa sätt tas tillvara.
Det är enligt styrelsens mening otidsenligt och föga stimulerande för sam- arbetet att — när det gäller fylInadstjänst/kombinationstjänster — påtvinga den lokala arbetsgivaren en förutbestämd organisatorisk lösning. 1 små pastorat __ små kommuner — finns med all säkerhet både vilja och förmåga att på frivillig väg åstadkomma lösningar som tillgodoser samtliga inblan- dade parters behov och önskemål.
Det är enligt styrelsens mening otidsenligt och föga stimulerande för sam-
Det
är
enligt
styrelsens
mening
otidsenligt
och
föga
stimulerande
för
sam-
arbetet att — när det gäller fylInadstjänst/kombinationstjänster — påtvinga
arbetet
att
—
när
det
gäller
fylInadstjänst/kombinationstjänster
—
påtvinga
den lokala arbetsgivaren en förutbestämd organisatorisk lösning. 1 små
den
lokala
arbetsgivaren
en
förutbestämd
organisatorisk
lösning.
1
små
pastorat __ små kommuner — finns med all säkerhet både vilja och förmåga
pastorat
__
små
kommuner
—
finns
med
all
säkerhet
både
vilja
och
förmåga
att på frivillig väg åstadkomma lösningar som tillgodoser samtliga inblan-
att
på
frivillig
väg
åstadkomma
lösningar
som
tillgodoser
samtliga
inblan-
dade parters behov och önskemål.
dade
parters
behov
och
önskemål.
Styrelsen anser däremot att det skall finnas bestämmelser som tillåter olika typer av kombinationstjänster och som underlättar för arbetsgivaren att åstadkomma sådana kombinationer att arbetstagarens kompetens på bästa sätt tas tillvara.
Styrelsen anser däremot att det skall finnas bestämmelser som tillåter
Styrelsen
anser
däremot
att
det
skall
finnas
bestämmelser
som
tillåter
olika typer av kombinationstjänster och som underlättar för arbetsgivaren
olika
typer
av
kombinationstjänster
och
som
underlättar
för
arbetsgivaren
att åstadkomma sådana kombinationer att arbetstagarens kompetens på
att
åstadkomma
sådana
kombinationer
att
arbetstagarens
kompetens
på
bästa sätt tas tillvara.
bästa
sätt
tas
tillvara.
13.2.7 Omfattningen av den kyrkomusikaliska verksamheten
13.2.7 Omfattningen av den kyrkomusikaliska verksamheten
13.2.7 Omfattningen av den kyrkomusikaliska verksamheten
13.2.7
Omfattningen
av
den
kyrkomusikaliska
verksamheten
En vid ram för beräkning av kyrkomusikertjänstens innehåll tillstyrks av domkapitlet i Härnösand och Musikaliska akademien.
En vid ram för beräkning av kyrkomusikertjänstens innehåll tillstyrks av domkapitlet i Härnösand och Musikaliska akademien.
En vid ram för beräkning av kyrkomusikertjänstens innehåll tillstyrks av
En
vid
ram
för
beräkning
av
kyrkomusikertjänstens
innehåll
tillstyrks
av
domkapitlet i Härnösand och Musikaliska akademien.
domkapitlet
i
Härnösand
och
Musikaliska
akademien.
Domkapitlet i Härnösand
Domkapitlet i Härnösand
Domkapitlet i Härnösand
Domkapitlet
i
Härnösand
Domkapitlet hälsar med tillfredsställelse att miniminivån för den kyrkomu— sikaliska verksamheten skall kunna fastställas utifrån en mer flexibel be- dömning än nu. Ett av problemen med kyrkomusikerförordningcn harjust varit de snäva gränserna som inte tagit hänsyn till någon kyrkomusikalisk verksamhet som inte fanns reglerad 1950 när förordningen kom till. Verk- samheten i svenska kyrkan har förändrats sedan dess. särskilt den kyrko- musikaliska. och förordningen har kommit att innebära en hämsko på denna verksamhet. Kritiken mot den allt för snävt reglerade kyrkomusi- kerförordningen har kommit inte bara från kyrkomusikerhåll utan också från pastoralshåll. Det är emellertid en brist i förslaget att den s.k. minimi- nivån inte närmare beskrivits. Denna bör bli föremål för fortsatt utredning.
Domkapitlet hälsar med tillfredsställelse att miniminivån för den kyrkomu— sikaliska verksamheten skall kunna fastställas utifrån en mer flexibel be- dömning än nu. Ett av problemen med kyrkomusikerförordningcn harjust varit de snäva gränserna som inte tagit hänsyn till någon kyrkomusikalisk verksamhet som inte fanns reglerad 1950 när förordningen kom till. Verk- samheten i svenska kyrkan har förändrats sedan dess. särskilt den kyrko- musikaliska. och förordningen har kommit att innebära en hämsko på denna verksamhet. Kritiken mot den allt för snävt reglerade kyrkomusi- kerförordningen har kommit inte bara från kyrkomusikerhåll utan också från pastoralshåll. Det är emellertid en brist i förslaget att den s.k. minimi- nivån inte närmare beskrivits. Denna bör bli föremål för fortsatt utredning.
Domkapitlet hälsar med tillfredsställelse att miniminivån för den kyrkomu—
Domkapitlet
hälsar
med
tillfredsställelse
att
miniminivån
för
den
kyrkomu—
sikaliska verksamheten skall kunna fastställas utifrån en mer flexibel be-
sikaliska
verksamheten
skall
kunna
fastställas
utifrån
en
mer
flexibel
be-
dömning än nu. Ett av problemen med kyrkomusikerförordningcn harjust
dömning
än
nu.
Ett
av
problemen
med
kyrkomusikerförordningcn
harjust
varit de snäva gränserna som inte tagit hänsyn till någon kyrkomusikalisk
varit
de
snäva
gränserna
som
inte
tagit
hänsyn
till
någon
kyrkomusikalisk
verksamhet som inte fanns reglerad 1950 när förordningen kom till. Verk-
verksamhet
som
inte
fanns
reglerad
1950
när
förordningen
kom
till.
Verk-
samheten i svenska kyrkan har förändrats sedan dess. särskilt den kyrko-
samheten
i
svenska
kyrkan
har
förändrats
sedan
dess.
särskilt
den
kyrko-
musikaliska. och förordningen har kommit att innebära en hämsko på
musikaliska.
och
förordningen
har
kommit
att
innebära
en
hämsko
på
denna verksamhet. Kritiken mot den allt för snävt reglerade kyrkomusi-
denna
verksamhet.
Kritiken
mot
den
allt
för
snävt
reglerade
kyrkomusi-
kerförordningen har kommit inte bara från kyrkomusikerhåll utan också
kerförordningen
har
kommit
inte
bara
från
kyrkomusikerhåll
utan
också
från pastoralshåll. Det är emellertid en brist i förslaget att den s.k. minimi-
från
pastoralshåll.
Det
är
emellertid
en
brist
i
förslaget
att
den
s.k.
minimi-
nivån inte närmare beskrivits. Denna bör bli föremål för fortsatt utredning.
nivån
inte
närmare
beskrivits.
Denna
bör
bli
föremål
för
fortsatt
utredning.
Sveriges kyrkokamerala förening liksom Laholms kyrkliga samfällighet anser att den lokala organisationens största enhet. pastorat eller samfällig- het i ställct bör fullgöra stiftsstyrelsens tänkta uppgifter i detta avseende. Domkapitlet i Luleå och Töreboda församling efterlyser en beräknings- grund för miniminivån. Kyrkomusikernas riksförbund/Sveriges Lärarförbund tycker att tjänst- göringens omfattning skall framgå av kollektivavtal.
Sveriges kyrkokamerala förening liksom Laholms kyrkliga samfällighet anser att den lokala organisationens största enhet. pastorat eller samfällig- het i ställct bör fullgöra stiftsstyrelsens tänkta uppgifter i detta avseende. Domkapitlet i Luleå och Töreboda församling efterlyser en beräknings- grund för miniminivån. Kyrkomusikernas riksförbund/Sveriges Lärarförbund tycker att tjänst- göringens omfattning skall framgå av kollektivavtal.
Sveriges kyrkokamerala förening liksom Laholms kyrkliga samfällighet
Sveriges
kyrkokamerala
förening
liksom
Laholms
kyrkliga
samfällighet
anser att den lokala organisationens största enhet. pastorat eller samfällig-
anser
att
den
lokala
organisationens
största
enhet.
pastorat
eller
samfällig-
het i ställct bör fullgöra stiftsstyrelsens tänkta uppgifter i detta avseende.
het
i
ställct
bör
fullgöra
stiftsstyrelsens
tänkta
uppgifter
i
detta
avseende.
Domkapitlet i Luleå och Töreboda församling efterlyser en beräknings-
Domkapitlet
i
Luleå
och
Töreboda
församling
efterlyser
en
beräknings-
grund för miniminivån.
grund
för
miniminivån.
Kyrkomusikernas riksförbund/Sveriges Lärarförbund tycker att tjänst-
Kyrkomusikernas
riksförbund/Sveriges
Lärarförbund
tycker
att
tjänst-
göringens omfattning skall framgå av kollektivavtal.
göringens
omfattning
skall
framgå
av
kollektivavtal.
13.2.8 Fastställande av omfattningen av uppgifterna i varje tjänst efter lokala MBL-förhandlingar
13.2.8 Fastställande av omfattningen av uppgifterna i varje tjänst efter lokala MBL-förhandlingar
13.2.8 Fastställande av omfattningen av uppgifterna i varje tjänst efter
13.2.8
Fastställande
av
omfattningen
av
uppgifterna
i
varje
tjänst
efter
lokala MBL-förhandlingar
lokala
MBL-förhandlingar
Domkapitlet i Skara och Västerås sti/"ts kyrkomusiker örening avstyrker förslaget.
Domkapitlet i Skara och Västerås sti/"ts kyrkomusiker örening avstyrker förslaget.
Domkapitlet i Skara och Västerås sti/"ts kyrkomusiker örening avstyrker
Domkapitlet
i
Skara
och
Västerås
sti/"ts
kyrkomusiker
örening
avstyrker
förslaget.
förslaget.
Prop. 1987/88: 144 Bilaga 3
Prop. 1987/88: 144 Bilaga 3
Prop.
1987/88:
144
Bilaga 3
Bilaga
3
Domkapitlet i Skara Den kyrkomusikaliska verksamhetens nivå i varje särskilt fall skall enligt utredningens förslag utgå från pastoratets förslag och därefter fastställas efter MBL-förhandlingar med ledning av ett tänkt kollektivavtal. Arbets- gruppen kan inte tillstyrka en så oklar regel. Kyrkomusikerförordningens avskaffande konstaterar arbetsgruppen innebära att det underlag som idag finns för beräkning av en rimlig nivå inte längre kommer att föreligga och kollektivavtal om nivån kan inte väntas ge den ledning och likformiga beräkning som en reviderad kyrkomusikerförordning skulle kunna ge. Avsaknaden av en normalinstruktion i nuvarande läge försvårar ytterligare möjligheten att på ett riktigt underlag kunna ta ställning till utredningens förslag. Västerås stifts kyrkomusikerförening Utredarens förslag innebär ingen förbättring. snarare tvärtom. MBL—för- handlingar rörande tjänsters omfattning och innehåll förs idag mellan dom- kapitlen och KM R:s stiftsombud. Förslagets konsekvens blir, att MBL-förhandlingar förs på pastoratsnivå. där sakkunskapen inom kyrko- musikerfrågor saknas. Tjärstads pastorat och Vårdnäs församling Bedömningen av underlaget för timberäkningar i kyrkomusikertjänsterna kan bli varierande från ort till ort när den ska bestämmas av de enskilda pastoraten varvid stora orättvisor i landet kan komma att uppstå. 14.2.1 'l'jänstcorganisationens anknytning till statligt fastställda examens- krav bör bestå. Utredningen föreslår två tjänstetyper, organisttjänst och kantorstjänst. Förslagen i denna del vinner stöd hos remissinstanserna. Domkapitlen i Västerås och Karlstad och Domkyrkoorganisternas för- ening delar utredningens förslag om statliga examenskrav. Kyrkomusikernas riksförbund./Sveriges Lärarförbund. Västerås stifts kyrkomusike(förening. Köpings kyrkliga samfällighet och Alingsås för- samling tillstyrker också förslaget i denna del. Förslaget med två tjänstetyper tillstyrks av länsskolnämnderna i Öster- götlands och Västerbottens län, domkapitlet i Luleå. Ingesunds musikhög- skola. Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO). Rikskommit-' tén för stiftstingen. Lenhovda-Herråkra kyrkliga samfällighet. Älmhults församlings pastorat och Göteborgs kyrkliga samfällighet. Domkapitlet [ Skara kräver en precisering av vilka faktorer som skall beaktas för att en lägre kompetens än kyrkokantorsexamen undantagsvis skall kunna godtas. Domkapitlet [ Växjö tillstyrker förslaget men föreslår samtidigt att en Prop. 1987/88: 144 Bilaga 3 94
Domkapitlet i Skara
Domkapitlet i Skara
Domkapitlet i Skara
Domkapitlet
i
Skara
Den kyrkomusikaliska verksamhetens nivå i varje särskilt fall skall enligt utredningens förslag utgå från pastoratets förslag och därefter fastställas efter MBL-förhandlingar med ledning av ett tänkt kollektivavtal. Arbets- gruppen kan inte tillstyrka en så oklar regel. Kyrkomusikerförordningens avskaffande konstaterar arbetsgruppen innebära att det underlag som idag finns för beräkning av en rimlig nivå inte längre kommer att föreligga och kollektivavtal om nivån kan inte väntas ge den ledning och likformiga beräkning som en reviderad kyrkomusikerförordning skulle kunna ge. Avsaknaden av en normalinstruktion i nuvarande läge försvårar ytterligare möjligheten att på ett riktigt underlag kunna ta ställning till utredningens förslag.
Den kyrkomusikaliska verksamhetens nivå i varje särskilt fall skall enligt utredningens förslag utgå från pastoratets förslag och därefter fastställas efter MBL-förhandlingar med ledning av ett tänkt kollektivavtal. Arbets- gruppen kan inte tillstyrka en så oklar regel. Kyrkomusikerförordningens avskaffande konstaterar arbetsgruppen innebära att det underlag som idag finns för beräkning av en rimlig nivå inte längre kommer att föreligga och kollektivavtal om nivån kan inte väntas ge den ledning och likformiga beräkning som en reviderad kyrkomusikerförordning skulle kunna ge. Avsaknaden av en normalinstruktion i nuvarande läge försvårar ytterligare möjligheten att på ett riktigt underlag kunna ta ställning till utredningens förslag.
Den kyrkomusikaliska verksamhetens nivå i varje särskilt fall skall enligt
Den
kyrkomusikaliska
verksamhetens
nivå
i
varje
särskilt
fall
skall
enligt
utredningens förslag utgå från pastoratets förslag och därefter fastställas
utredningens
förslag
utgå
från
pastoratets
förslag
och
därefter
fastställas
efter MBL-förhandlingar med ledning av ett tänkt kollektivavtal. Arbets-
efter
MBL-förhandlingar
med
ledning
av
ett
tänkt
kollektivavtal.
Arbets-
gruppen kan inte tillstyrka en så oklar regel. Kyrkomusikerförordningens
gruppen
kan
inte
tillstyrka
en
så
oklar
regel.
Kyrkomusikerförordningens
avskaffande konstaterar arbetsgruppen innebära att det underlag som idag
avskaffande
konstaterar
arbetsgruppen
innebära
att
det
underlag
som
idag
finns för beräkning av en rimlig nivå inte längre kommer att föreligga och
finns
för
beräkning
av
en
rimlig
nivå
inte
längre
kommer
att
föreligga
och
kollektivavtal om nivån kan inte väntas ge den ledning och likformiga
kollektivavtal
om
nivån
kan
inte
väntas
ge
den
ledning
och
likformiga
beräkning som en reviderad kyrkomusikerförordning skulle kunna ge.
beräkning
som
en
reviderad
kyrkomusikerförordning
skulle
kunna
ge.
Avsaknaden av en normalinstruktion i nuvarande läge försvårar ytterligare
Avsaknaden
av
en
normalinstruktion
i
nuvarande
läge
försvårar
ytterligare
möjligheten att på ett riktigt underlag kunna ta ställning till utredningens
möjligheten
att
på
ett
riktigt
underlag
kunna
ta
ställning
till
utredningens
förslag.
förslag.
Västerås stifts kyrkomusikerförening
Västerås stifts kyrkomusikerförening
Västerås stifts kyrkomusikerförening
Västerås
stifts
kyrkomusikerförening
Utredarens förslag innebär ingen förbättring. snarare tvärtom. MBL—för- handlingar rörande tjänsters omfattning och innehåll förs idag mellan dom- kapitlen och KM R:s stiftsombud. Förslagets konsekvens blir, att MBL-förhandlingar förs på pastoratsnivå. där sakkunskapen inom kyrko- musikerfrågor saknas.
Utredarens förslag innebär ingen förbättring. snarare tvärtom. MBL—för- handlingar rörande tjänsters omfattning och innehåll förs idag mellan dom- kapitlen och KM R:s stiftsombud. Förslagets konsekvens blir, att MBL-förhandlingar förs på pastoratsnivå. där sakkunskapen inom kyrko- musikerfrågor saknas.
Utredarens förslag innebär ingen förbättring. snarare tvärtom. MBL—för-
Utredarens
förslag
innebär
ingen
förbättring.
snarare
tvärtom.
MBL—för-
handlingar rörande tjänsters omfattning och innehåll förs idag mellan dom-
handlingar
rörande
tjänsters
omfattning
och
innehåll
förs
idag
mellan
dom-
kapitlen och KM R:s stiftsombud. Förslagets konsekvens blir, att
kapitlen
och
KM
R:s
stiftsombud.
Förslagets
konsekvens
blir,
att
MBL-förhandlingar förs på pastoratsnivå. där sakkunskapen inom kyrko-
MBL-förhandlingar
förs
på
pastoratsnivå.
där
sakkunskapen
inom
kyrko-
musikerfrågor saknas.
musikerfrågor
saknas.
Tjärstads pastorat och Vårdnäs församling
Tjärstads pastorat och Vårdnäs församling
Tjärstads pastorat och Vårdnäs församling
Tjärstads
pastorat
och
Vårdnäs
församling
Bedömningen av underlaget för timberäkningar i kyrkomusikertjänsterna kan bli varierande från ort till ort när den ska bestämmas av de enskilda pastoraten varvid stora orättvisor i landet kan komma att uppstå.
Bedömningen av underlaget för timberäkningar i kyrkomusikertjänsterna kan bli varierande från ort till ort när den ska bestämmas av de enskilda pastoraten varvid stora orättvisor i landet kan komma att uppstå.
Bedömningen av underlaget för timberäkningar i kyrkomusikertjänsterna
Bedömningen
av
underlaget
för
timberäkningar
i
kyrkomusikertjänsterna
kan bli varierande från ort till ort när den ska bestämmas av de enskilda
kan
bli
varierande
från
ort
till
ort
när
den
ska
bestämmas
av
de
enskilda
pastoraten varvid stora orättvisor i landet kan komma att uppstå.
pastoraten
varvid
stora
orättvisor
i
landet
kan
komma
att
uppstå.
14.2.1
14.2.1
14.2.1
14.2.1
'l'jänstcorganisationens anknytning till statligt fastställda examens-
'l'jänstcorganisationens anknytning till statligt fastställda examens-
'l'jänstcorganisationens anknytning till statligt fastställda examens-
'l'jänstcorganisationens
anknytning
till
statligt
fastställda
examens-
krav bör bestå. Utredningen föreslår två tjänstetyper, organisttjänst och kantorstjänst.
krav bör bestå. Utredningen föreslår två tjänstetyper, organisttjänst och kantorstjänst.
krav bör bestå. Utredningen föreslår två tjänstetyper, organisttjänst
krav
bör
bestå.
Utredningen
föreslår
två
tjänstetyper,
organisttjänst
och kantorstjänst.
och
kantorstjänst.
Förslagen i denna del vinner stöd hos remissinstanserna. Domkapitlen i Västerås och Karlstad och Domkyrkoorganisternas för- ening delar utredningens förslag om statliga examenskrav. Kyrkomusikernas riksförbund./Sveriges Lärarförbund. Västerås stifts kyrkomusike(förening. Köpings kyrkliga samfällighet och Alingsås för- samling tillstyrker också förslaget i denna del. Förslaget med två tjänstetyper tillstyrks av länsskolnämnderna i Öster- götlands och Västerbottens län, domkapitlet i Luleå. Ingesunds musikhög-
Förslagen i denna del vinner stöd hos remissinstanserna.
Förslagen i denna del vinner stöd hos remissinstanserna.
Förslagen
i
denna
del
vinner
stöd
hos
remissinstanserna.
Domkapitlen i Västerås och Karlstad och Domkyrkoorganisternas för- ening delar utredningens förslag om statliga examenskrav.
Domkapitlen i Västerås och Karlstad och Domkyrkoorganisternas för-
Domkapitlen
i
Västerås
och
Karlstad
och
Domkyrkoorganisternas
för-
ening delar utredningens förslag om statliga examenskrav.
ening
delar
utredningens
förslag
om
statliga
examenskrav.
Kyrkomusikernas riksförbund./Sveriges Lärarförbund. Västerås stifts kyrkomusike(förening. Köpings kyrkliga samfällighet och Alingsås för- samling tillstyrker också förslaget i denna del.
Kyrkomusikernas riksförbund./Sveriges Lärarförbund. Västerås stifts
Kyrkomusikernas
riksförbund./Sveriges
Lärarförbund.
Västerås
stifts
kyrkomusike(förening. Köpings kyrkliga samfällighet och Alingsås för-
kyrkomusike(förening.
Köpings
kyrkliga
samfällighet
och
Alingsås
för-
samling tillstyrker också förslaget i denna del.
samling
tillstyrker
också
förslaget
i
denna
del.
Förslaget med två tjänstetyper tillstyrks av länsskolnämnderna i Öster- götlands och Västerbottens län, domkapitlet i Luleå. Ingesunds musikhög-
Förslaget med två tjänstetyper tillstyrks av länsskolnämnderna i Öster-
Förslaget
med
två
tjänstetyper
tillstyrks
av
länsskolnämnderna
i
Öster-
götlands och Västerbottens län, domkapitlet i Luleå. Ingesunds musikhög-
götlands
och
Västerbottens
län,
domkapitlet
i
Luleå.
Ingesunds
musikhög-
skola. Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO). Rikskommit-'
skola. Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO). Rikskommit-'
skola. Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO). Rikskommit-'
skola.
Rörelsefolkhögskolornas
intresseorganisation
(RIO).
Rikskommit-'
tén för stiftstingen. Lenhovda-Herråkra kyrkliga samfällighet. Älmhults församlings pastorat och Göteborgs kyrkliga samfällighet. Domkapitlet [ Skara kräver en precisering av vilka faktorer som skall beaktas för att en lägre kompetens än kyrkokantorsexamen undantagsvis skall kunna godtas. Domkapitlet [ Växjö tillstyrker förslaget men föreslår samtidigt att en
tén för stiftstingen. Lenhovda-Herråkra kyrkliga samfällighet. Älmhults församlings pastorat och Göteborgs kyrkliga samfällighet.
tén för stiftstingen. Lenhovda-Herråkra kyrkliga samfällighet. Älmhults
tén
för
stiftstingen.
Lenhovda-Herråkra
kyrkliga
samfällighet.
Älmhults
församlings pastorat och Göteborgs kyrkliga samfällighet.
församlings
pastorat
och
Göteborgs
kyrkliga
samfällighet.
Domkapitlet [ Skara kräver en precisering av vilka faktorer som skall beaktas för att en lägre kompetens än kyrkokantorsexamen undantagsvis skall kunna godtas.
Domkapitlet [ Skara kräver en precisering av vilka faktorer som skall
Domkapitlet
[
Skara
kräver
en
precisering
av
vilka
faktorer
som
skall
beaktas för att en lägre kompetens än kyrkokantorsexamen undantagsvis
beaktas
för
att
en
lägre
kompetens
än
kyrkokantorsexamen
undantagsvis
skall kunna godtas.
skall
kunna
godtas.
Domkapitlet [ Växjö tillstyrker förslaget men föreslår samtidigt att en
Domkapitlet [ Växjö tillstyrker förslaget men föreslår samtidigt att en
Domkapitlet
[
Växjö
tillstyrker
förslaget
men
föreslår
samtidigt
att
en
Prop.
1987/88:
144
Bilaga 3
Bilaga 3
Bilaga 3
Bilaga
3
94
94
94
94
lägre utbildning skapas med hänsyn till mindre församlingar i glesbygd där Prop. 1987/88: 144 de föreslagna tjänstetyperna inte blir aktuella. Denna utbildning kunde Bilaga 3 anordnas stiftsvis under Musikaliska akademiens tillsyn med domkyrkoor- ganisten som examinator. . Domkapitlet i Härnösand tillstyrker förslaget med två tjänstetyper. I stiftet kan dock förekomma flera musiker med lägre behörighet. Riksförbundet Svensk kyrkomusik (RISK) tillstyrker förslaget med två tjänstetyper och statligt fastställda examenskrav. En dispensmöjlighet bör emellertid vara kvar. Växjö stifts kyrkomusikerförening tillstyrker förslaget men påpekar att särskild kompetens kan krävas vid kombinationstjänster. Vi tillstyrker utredarens förslag om statligt fastställda examenskrav. Utre- daren har dock beträffande kombinationstjänster icke tillräckligt tagit fasta på kompetenskraven och utbildningen härför. På denna punkt är utreda- rens förslag ofullständigt, och en förutsättning för att utredarens förslag om kombinationstjänster skall få någon praktisk betydelse är att utbild- nings- och kompetensfrågan får kombinationstjänster utreds ytterligare. Pjätteryds försartzling berör frågan om vem som skall vara huvudarbets- givare i kombinationstjänster. Kompetensnivåerna kantor och organist är bra. Vi förordar sakkunnige Bjureks förslag om kantor ] och 2. Kyrkan kan inte acceptera utredarens förslag att kyrkomusikerverksamheten ska skötas av en lärare över vilken kyrkorådet inte har några som helst befogenheter vare sig vid tillsättning eller eljest. 14.2.2 Omfattningen av den kyrkomusikaliska tjänstgöringen blir oföränd- rad eller ökar. Tjänster med lågt veckotimtal ersätts av tjänster med större kyrkomusikaliskt innehåll. Endast några remissinstanser har tillstyrkt förslaget utan invändningar. Skara domkapitel Skara domkapitel ser positivt på utredningens strävan att sammanslå or— gelspelarbefattningar med lågt veckotimtal till bärkraftigare tjänster men vill förutskicka att denna övergång kan i vissa fall skapa problem för berörda nuvarande befattningshavare. Västerås stifts hrkomusikerförening tillstyrker förslaget med den erinran som framförts mot alltför stora distrikt under punkten ll. Gökhemsförsamling tillstyrker förslaget med heltidstjänster men invän- der att flera musiker endast vill tjänstgöra varannan söndag. ' 95
lägre utbildning skapas med hänsyn till mindre församlingar i glesbygd där Prop. 1987/88: 144 de föreslagna tjänstetyperna inte blir aktuella. Denna utbildning kunde Bilaga 3 anordnas stiftsvis under Musikaliska akademiens tillsyn med domkyrkoor- ganisten som examinator. . Domkapitlet i Härnösand tillstyrker förslaget med två tjänstetyper. I stiftet kan dock förekomma flera musiker med lägre behörighet. Riksförbundet Svensk kyrkomusik (RISK) tillstyrker förslaget med två tjänstetyper och statligt fastställda examenskrav. En dispensmöjlighet bör emellertid vara kvar. Växjö stifts kyrkomusikerförening tillstyrker förslaget men påpekar att särskild kompetens kan krävas vid kombinationstjänster.
lägre utbildning skapas med hänsyn till mindre församlingar i glesbygd där Prop. 1987/88: 144 de föreslagna tjänstetyperna inte blir aktuella. Denna utbildning kunde Bilaga 3 anordnas stiftsvis under Musikaliska akademiens tillsyn med domkyrkoor- ganisten som examinator. .
lägre utbildning skapas med hänsyn till mindre församlingar i glesbygd där Prop. 1987/88: 144
lägre
utbildning
skapas
med
hänsyn
till
mindre
församlingar
i
glesbygd
där
Prop.
1987/88:
144
de föreslagna tjänstetyperna inte blir aktuella. Denna utbildning kunde Bilaga 3
de
föreslagna
tjänstetyperna
inte
blir
aktuella.
Denna
utbildning
kunde
Bilaga
3
anordnas stiftsvis under Musikaliska akademiens tillsyn med domkyrkoor-
anordnas
stiftsvis
under
Musikaliska
akademiens
tillsyn
med
domkyrkoor-
ganisten som examinator. .
ganisten
som
examinator.
.
Domkapitlet i Härnösand tillstyrker förslaget med två tjänstetyper. I stiftet kan dock förekomma flera musiker med lägre behörighet.
Domkapitlet i Härnösand tillstyrker förslaget med två tjänstetyper. I
Domkapitlet
i
Härnösand
tillstyrker
förslaget
med
två
tjänstetyper.
I
stiftet kan dock förekomma flera musiker med lägre behörighet.
stiftet
kan
dock
förekomma
flera
musiker
med
lägre
behörighet.
Riksförbundet Svensk kyrkomusik (RISK) tillstyrker förslaget med två tjänstetyper och statligt fastställda examenskrav. En dispensmöjlighet bör emellertid vara kvar.
Riksförbundet Svensk kyrkomusik (RISK) tillstyrker förslaget med två
Riksförbundet
Svensk
kyrkomusik
(RISK)
tillstyrker
förslaget
med
två
tjänstetyper och statligt fastställda examenskrav. En dispensmöjlighet bör
tjänstetyper
och
statligt
fastställda
examenskrav.
En
dispensmöjlighet
bör
emellertid vara kvar.
emellertid
vara
kvar.
Växjö stifts kyrkomusikerförening tillstyrker förslaget men påpekar att särskild kompetens kan krävas vid kombinationstjänster.
Växjö stifts kyrkomusikerförening tillstyrker förslaget men påpekar att
Växjö
stifts
kyrkomusikerförening
tillstyrker
förslaget
men
påpekar
att
särskild kompetens kan krävas vid kombinationstjänster.
särskild
kompetens
kan
krävas
vid
kombinationstjänster.
Vi tillstyrker utredarens förslag om statligt fastställda examenskrav. Utre- daren har dock beträffande kombinationstjänster icke tillräckligt tagit fasta på kompetenskraven och utbildningen härför. På denna punkt är utreda- rens förslag ofullständigt, och en förutsättning för att utredarens förslag om kombinationstjänster skall få någon praktisk betydelse är att utbild- nings- och kompetensfrågan får kombinationstjänster utreds ytterligare.
Vi tillstyrker utredarens förslag om statligt fastställda examenskrav. Utre- daren har dock beträffande kombinationstjänster icke tillräckligt tagit fasta på kompetenskraven och utbildningen härför. På denna punkt är utreda- rens förslag ofullständigt, och en förutsättning för att utredarens förslag om kombinationstjänster skall få någon praktisk betydelse är att utbild- nings- och kompetensfrågan får kombinationstjänster utreds ytterligare.
Vi tillstyrker utredarens förslag om statligt fastställda examenskrav. Utre-
Vi
tillstyrker
utredarens
förslag
om
statligt
fastställda
examenskrav.
Utre-
daren har dock beträffande kombinationstjänster icke tillräckligt tagit fasta
daren
har
dock
beträffande
kombinationstjänster
icke
tillräckligt
tagit
fasta
på kompetenskraven och utbildningen härför. På denna punkt är utreda-
på
kompetenskraven
och
utbildningen
härför.
På
denna
punkt
är
utreda-
rens förslag ofullständigt, och en förutsättning för att utredarens förslag
rens
förslag
ofullständigt,
och
en
förutsättning
för
att
utredarens
förslag
om kombinationstjänster skall få någon praktisk betydelse är att utbild-
om
kombinationstjänster
skall
få
någon
praktisk
betydelse
är
att
utbild-
nings- och kompetensfrågan får kombinationstjänster utreds ytterligare.
nings-
och
kompetensfrågan
får
kombinationstjänster
utreds
ytterligare.
Pjätteryds försartzling berör frågan om vem som skall vara huvudarbets- givare i kombinationstjänster.
Pjätteryds försartzling berör frågan om vem som skall vara huvudarbets- givare i kombinationstjänster.
Pjätteryds försartzling berör frågan om vem som skall vara huvudarbets-
Pjätteryds
försartzling
berör
frågan
om
vem
som
skall
vara
huvudarbets-
givare i kombinationstjänster.
givare
i
kombinationstjänster.
Kompetensnivåerna kantor och organist är bra. Vi förordar sakkunnige Bjureks förslag om kantor ] och 2. Kyrkan kan inte acceptera utredarens förslag att kyrkomusikerverksamheten ska skötas av en lärare över vilken kyrkorådet inte har några som helst befogenheter vare sig vid tillsättning eller eljest.
Kompetensnivåerna kantor och organist är bra. Vi förordar sakkunnige Bjureks förslag om kantor ] och 2. Kyrkan kan inte acceptera utredarens förslag att kyrkomusikerverksamheten ska skötas av en lärare över vilken kyrkorådet inte har några som helst befogenheter vare sig vid tillsättning eller eljest.
Kompetensnivåerna kantor och organist är bra. Vi förordar sakkunnige
Kompetensnivåerna
kantor
och
organist
är
bra.
Vi
förordar
sakkunnige
Bjureks förslag om kantor ] och 2. Kyrkan kan inte acceptera utredarens
Bjureks
förslag
om
kantor
]
och
2.
Kyrkan
kan
inte
acceptera
utredarens
förslag att kyrkomusikerverksamheten ska skötas av en lärare över vilken
förslag
att
kyrkomusikerverksamheten
ska
skötas
av
en
lärare
över
vilken
kyrkorådet inte har några som helst befogenheter vare sig vid tillsättning
kyrkorådet
inte
har
några
som
helst
befogenheter
vare
sig
vid
tillsättning
eller eljest.
eller
eljest.
14.2.2
14.2.2
14.2.2
14.2.2
Omfattningen av den kyrkomusikaliska tjänstgöringen blir oföränd-
Omfattningen av den kyrkomusikaliska tjänstgöringen blir oföränd-
Omfattningen av den kyrkomusikaliska tjänstgöringen blir oföränd-
Omfattningen
av
den
kyrkomusikaliska
tjänstgöringen
blir
oföränd-
rad eller ökar. Tjänster med lågt veckotimtal ersätts av tjänster med större kyrkomusikaliskt innehåll.
rad eller ökar. Tjänster med lågt veckotimtal ersätts av tjänster med större kyrkomusikaliskt innehåll.
rad eller ökar. Tjänster med lågt veckotimtal ersätts av tjänster med
rad
eller
ökar.
Tjänster
med
lågt
veckotimtal
ersätts
av
tjänster
med
större kyrkomusikaliskt innehåll.
större
kyrkomusikaliskt
innehåll.
Endast några remissinstanser har tillstyrkt förslaget utan invändningar.
Endast några remissinstanser har tillstyrkt förslaget utan invändningar.
Endast några remissinstanser har tillstyrkt förslaget utan invändningar.
Endast
några
remissinstanser
har
tillstyrkt
förslaget
utan
invändningar.
Skara domkapitel
Skara domkapitel
Skara domkapitel
Skara
domkapitel
Skara domkapitel ser positivt på utredningens strävan att sammanslå or— gelspelarbefattningar med lågt veckotimtal till bärkraftigare tjänster men vill förutskicka att denna övergång kan i vissa fall skapa problem för berörda nuvarande befattningshavare.
Skara domkapitel ser positivt på utredningens strävan att sammanslå or— gelspelarbefattningar med lågt veckotimtal till bärkraftigare tjänster men vill förutskicka att denna övergång kan i vissa fall skapa problem för berörda nuvarande befattningshavare.
Skara domkapitel ser positivt på utredningens strävan att sammanslå or—
Skara
domkapitel
ser
positivt
på
utredningens
strävan
att
sammanslå
or—
gelspelarbefattningar med lågt veckotimtal till bärkraftigare tjänster men
gelspelarbefattningar
med
lågt
veckotimtal
till
bärkraftigare
tjänster
men
vill förutskicka att denna övergång kan i vissa fall skapa problem för
vill
förutskicka
att
denna
övergång
kan
i
vissa
fall
skapa
problem
för
berörda nuvarande befattningshavare.
berörda
nuvarande
befattningshavare.
Västerås stifts hrkomusikerförening tillstyrker förslaget med den erinran som framförts mot alltför stora distrikt under punkten ll. Gökhemsförsamling tillstyrker förslaget med heltidstjänster men invän- der att flera musiker endast vill tjänstgöra varannan söndag. ' 95
Västerås stifts hrkomusikerförening tillstyrker förslaget med den erinran som framförts mot alltför stora distrikt under punkten ll. Gökhemsförsamling tillstyrker förslaget med heltidstjänster men invän- der att flera musiker endast vill tjänstgöra varannan söndag. ' 95
Västerås stifts hrkomusikerförening tillstyrker förslaget med den erinran
Västerås
stifts
hrkomusikerförening
tillstyrker
förslaget
med
den
erinran
som framförts mot alltför stora distrikt under punkten ll.
som
framförts
mot
alltför
stora
distrikt
under
punkten
ll.
Gökhemsförsamling tillstyrker förslaget med heltidstjänster men invän-
Gökhemsförsamling
tillstyrker
förslaget
med
heltidstjänster
men
invän-
der att flera musiker endast vill tjänstgöra varannan söndag. ' 95
der
att
flera
musiker
endast
vill
tjänstgöra
varannan
söndag.
'
95
Göteborgs kyrkliga samfällighet tillstyrker förslaget under förutsättning Prop. 1987/88: 144 att kommunal reglering införs. Bilaga 3 Grytnäs församlings pastorat framhåller att utökade möjligheter till kombinationstjänst talar för att sammanslagning av flera distrikt inte be- hövs. Strävan att inrätta tjänster med så högt veckotal som möjligt. är inte alltid att rekommendera. Många som annars skulle vara intresserade tvekar att söka en större tjänst med t.ex. dubblerade tjänstgöringar på sön- och helgdagar. Som ex. på problem vid en sådan konstruktion är försämrade möjligheter till körrepetitioner före gudstjänsten. De utökade möjligheter- na till kombination med andra tjänster talar också för att behovet av sammanslagning av flera församlingar till ett kyrkomusikerdistrikt blivit mindre. Några instanser pekar på att mindre tjänster behövs också i framtiden. Visby domkapitel tror att orgelspelartjänster blir nödvändiga även i framtiden. Under 14.2.2 bedömer utredningen att detta endast kommer att inträffa i rena undantagsfall. Domkapitlet delar inte denna bedömning. 1 ett område med Visby stifts struktur: många små församlingar, relativt dåliga förut- sättningar för fyllnadstjänstgöring. svagt ekonomiskt underlag även för pastoraten, torde orgelspelatjänster bli nödvändiga även i framtiden. och de måste betraktas som normala inslag i den kyrkomusikaliska organisatio- nen. inte som undantag. Domkapitlet har därtill redan kunnat konstatera en negativ inställning från flera pastorats sida, —grundad på till synes realistiska ekonomiska överväganden — när förslag väckts om samman- läggning av orgelspelartjänster till kyrkokantorstjänst. Linköpings kommun (utser. mot bakgrund avfärltållandet främst i mindre församlingar att tiänstetiteln "orgelspelare" bibeltålles för kyrkomusiker utan formell kompetens doek utan att tjänster som orgelspelare inrättas. Skara stifts folkhögskola tror också att orgelspelartjänster kommer att behövas i vissa delar av landet även i fortsättningen. Hovsförsamling beskriver en liten församlings svårigheter. De hundratals småförsamlingarna på landsbygden är även de betydelse- fulla delar av det heltäckande nät över landet som svenska kyrkan utgör och som skall garantera att kyrklig verksamhet överallt skall bedrivas. De har dock, trots hög kyrkoskatt. små ekonomiska resurser och har svårighe— ter att uppehålla en acceptabel verksamhet. Prästsituationen medför att. som bl. a. i vår församling. högmässa endast kan firas varannan eller var tredje söndag och att evangelisationsarbetet även i övrigt blir begränsat. Ytterligare "reformer". som skulle hota dessa församlingars liv. får på inga villkor genomföras. En övergång till den ordning. som utredaren förordar. skulle för försam- lingar som vår innebära följande negativa konsekvenser: Tjänster annonse- ras inte ttt i Post- och Inrikes tidningar. vilket får till följd att kvalificerade sökande inte har möjlighet att söka tjänsten. I små församlingar med ekonomiska resurser blir veckotimtalet mini- mum av besparingsskäl. Då förlorar församlingen i kvalitet och kvantitet i 96 utbudet av musik. Vilken kvalificerad kyrkomusiker söker en okvalifi-
Göteborgs kyrkliga samfällighet tillstyrker förslaget under förutsättning Prop. 1987/88: 144 att kommunal reglering införs. Bilaga 3 Grytnäs församlings pastorat framhåller att utökade möjligheter till kombinationstjänst talar för att sammanslagning av flera distrikt inte be- hövs.
Göteborgs kyrkliga samfällighet tillstyrker förslaget under förutsättning Prop. 1987/88: 144 att kommunal reglering införs. Bilaga 3
Göteborgs kyrkliga samfällighet tillstyrker förslaget under förutsättning Prop. 1987/88: 144
Göteborgs
kyrkliga
samfällighet
tillstyrker
förslaget
under
förutsättning
Prop.
1987/88:
144
att kommunal reglering införs. Bilaga 3
att
kommunal
reglering
införs.
Bilaga
3
Grytnäs församlings pastorat framhåller att utökade möjligheter till kombinationstjänst talar för att sammanslagning av flera distrikt inte be- hövs.
Grytnäs församlings pastorat framhåller att utökade möjligheter till
Grytnäs
församlings
pastorat
framhåller
att
utökade
möjligheter
till
kombinationstjänst talar för att sammanslagning av flera distrikt inte be-
kombinationstjänst
talar
för
att
sammanslagning
av
flera
distrikt
inte
be-
hövs.
hövs.
Strävan att inrätta tjänster med så högt veckotal som möjligt. är inte alltid att rekommendera. Många som annars skulle vara intresserade tvekar att söka en större tjänst med t.ex. dubblerade tjänstgöringar på sön- och helgdagar. Som ex. på problem vid en sådan konstruktion är försämrade möjligheter till körrepetitioner före gudstjänsten. De utökade möjligheter- na till kombination med andra tjänster talar också för att behovet av sammanslagning av flera församlingar till ett kyrkomusikerdistrikt blivit mindre.
Strävan att inrätta tjänster med så högt veckotal som möjligt. är inte alltid att rekommendera. Många som annars skulle vara intresserade tvekar att söka en större tjänst med t.ex. dubblerade tjänstgöringar på sön- och helgdagar. Som ex. på problem vid en sådan konstruktion är försämrade möjligheter till körrepetitioner före gudstjänsten. De utökade möjligheter- na till kombination med andra tjänster talar också för att behovet av sammanslagning av flera församlingar till ett kyrkomusikerdistrikt blivit mindre.
Strävan att inrätta tjänster med så högt veckotal som möjligt. är inte alltid
Strävan
att
inrätta
tjänster
med
så
högt
veckotal
som
möjligt.
är
inte
alltid
att rekommendera. Många som annars skulle vara intresserade tvekar att
att
rekommendera.
Många
som
annars
skulle
vara
intresserade
tvekar
att
söka en större tjänst med t.ex. dubblerade tjänstgöringar på sön- och
söka
en
större
tjänst
med
t.ex.
dubblerade
tjänstgöringar
på
sön-
och
helgdagar. Som ex. på problem vid en sådan konstruktion är försämrade
helgdagar.
Som
ex.
på
problem
vid
en
sådan
konstruktion
är
försämrade
möjligheter till körrepetitioner före gudstjänsten. De utökade möjligheter-
möjligheter
till
körrepetitioner
före
gudstjänsten.
De
utökade
möjligheter-
na till kombination med andra tjänster talar också för att behovet av
na
till
kombination
med
andra
tjänster
talar
också
för
att
behovet
av
sammanslagning av flera församlingar till ett kyrkomusikerdistrikt blivit
sammanslagning
av
flera
församlingar
till
ett
kyrkomusikerdistrikt
blivit
mindre.
mindre.
Några instanser pekar på att mindre tjänster behövs också i framtiden. Visby domkapitel tror att orgelspelartjänster blir nödvändiga även i framtiden.
Några instanser pekar på att mindre tjänster behövs också i framtiden. Visby domkapitel tror att orgelspelartjänster blir nödvändiga även i framtiden.
Några instanser pekar på att mindre tjänster behövs också i framtiden.
Några
instanser
pekar
på
att
mindre
tjänster
behövs
också
i
framtiden.
Visby domkapitel tror att orgelspelartjänster blir nödvändiga även i
Visby
domkapitel
tror
att
orgelspelartjänster
blir
nödvändiga
även
i
framtiden.
framtiden.
Under 14.2.2 bedömer utredningen att detta endast kommer att inträffa i rena undantagsfall. Domkapitlet delar inte denna bedömning. 1 ett område med Visby stifts struktur: många små församlingar, relativt dåliga förut- sättningar för fyllnadstjänstgöring. svagt ekonomiskt underlag även för pastoraten, torde orgelspelatjänster bli nödvändiga även i framtiden. och de måste betraktas som normala inslag i den kyrkomusikaliska organisatio- nen. inte som undantag. Domkapitlet har därtill redan kunnat konstatera en negativ inställning från flera pastorats sida, —grundad på till synes realistiska ekonomiska överväganden — när förslag väckts om samman- läggning av orgelspelartjänster till kyrkokantorstjänst.
Under 14.2.2 bedömer utredningen att detta endast kommer att inträffa i rena undantagsfall. Domkapitlet delar inte denna bedömning. 1 ett område med Visby stifts struktur: många små församlingar, relativt dåliga förut- sättningar för fyllnadstjänstgöring. svagt ekonomiskt underlag även för pastoraten, torde orgelspelatjänster bli nödvändiga även i framtiden. och de måste betraktas som normala inslag i den kyrkomusikaliska organisatio- nen. inte som undantag. Domkapitlet har därtill redan kunnat konstatera en negativ inställning från flera pastorats sida, —grundad på till synes realistiska ekonomiska överväganden — när förslag väckts om samman- läggning av orgelspelartjänster till kyrkokantorstjänst.
Under 14.2.2 bedömer utredningen att detta endast kommer att inträffa i
Under
14.2.2
bedömer
utredningen
att
detta
endast
kommer
att
inträffa
i
rena undantagsfall. Domkapitlet delar inte denna bedömning. 1 ett område
rena
undantagsfall.
Domkapitlet
delar
inte
denna
bedömning.
1
ett
område
med Visby stifts struktur: många små församlingar, relativt dåliga förut-
med
Visby
stifts
struktur:
många
små
församlingar,
relativt
dåliga
förut-
sättningar för fyllnadstjänstgöring. svagt ekonomiskt underlag även för
sättningar
för
fyllnadstjänstgöring.
svagt
ekonomiskt
underlag
även
för
pastoraten, torde orgelspelatjänster bli nödvändiga även i framtiden. och
pastoraten,
torde
orgelspelatjänster
bli
nödvändiga
även
i
framtiden.
och
de måste betraktas som normala inslag i den kyrkomusikaliska organisatio-
de
måste
betraktas
som
normala
inslag
i
den
kyrkomusikaliska
organisatio-
nen. inte som undantag. Domkapitlet har därtill redan kunnat konstatera
nen.
inte
som
undantag.
Domkapitlet
har
därtill
redan
kunnat
konstatera
en negativ inställning från flera pastorats sida, —grundad på till synes
en
negativ
inställning
från
flera
pastorats
sida,
—grundad
på
till
synes
realistiska ekonomiska överväganden — när förslag väckts om samman-
realistiska
ekonomiska
överväganden
—
när
förslag
väckts
om
samman-
läggning av orgelspelartjänster till kyrkokantorstjänst.
läggning
av
orgelspelartjänster
till
kyrkokantorstjänst.
Linköpings kommun (utser. mot bakgrund avfärltållandet främst i mindre församlingar att tiänstetiteln "orgelspelare" bibeltålles för kyrkomusiker utan formell kompetens doek utan att tjänster som orgelspelare inrättas. Skara stifts folkhögskola tror också att orgelspelartjänster kommer att behövas i vissa delar av landet även i fortsättningen. Hovsförsamling beskriver en liten församlings svårigheter.
Linköpings kommun (utser. mot bakgrund avfärltållandet främst i mindre församlingar att tiänstetiteln "orgelspelare" bibeltålles för kyrkomusiker utan formell kompetens doek utan att tjänster som orgelspelare inrättas. Skara stifts folkhögskola tror också att orgelspelartjänster kommer att behövas i vissa delar av landet även i fortsättningen. Hovsförsamling beskriver en liten församlings svårigheter.
Linköpings kommun (utser. mot bakgrund avfärltållandet främst i mindre
Linköpings
kommun
(utser.
mot
bakgrund
avfärltållandet
främst
i
mindre
församlingar att tiänstetiteln "orgelspelare" bibeltålles för kyrkomusiker
församlingar
att
tiänstetiteln
"orgelspelare"
bibeltålles
för
kyrkomusiker
utan formell kompetens doek utan att tjänster som orgelspelare inrättas.
utan
formell
kompetens
doek
utan
att
tjänster
som
orgelspelare
inrättas.
Skara stifts folkhögskola tror också att orgelspelartjänster kommer att
Skara
stifts
folkhögskola
tror
också
att
orgelspelartjänster
kommer
att
behövas i vissa delar av landet även i fortsättningen.
behövas
i
vissa
delar
av
landet
även
i
fortsättningen.
Hovsförsamling beskriver en liten församlings svårigheter.
Hovsförsamling
beskriver
en
liten
församlings
svårigheter.
De hundratals småförsamlingarna på landsbygden är även de betydelse- fulla delar av det heltäckande nät över landet som svenska kyrkan utgör och som skall garantera att kyrklig verksamhet överallt skall bedrivas. De har dock, trots hög kyrkoskatt. små ekonomiska resurser och har svårighe— ter att uppehålla en acceptabel verksamhet. Prästsituationen medför att. som bl. a. i vår församling. högmässa endast kan firas varannan eller var tredje söndag och att evangelisationsarbetet även i övrigt blir begränsat. Ytterligare "reformer". som skulle hota dessa församlingars liv. får på inga villkor genomföras. En övergång till den ordning. som utredaren förordar. skulle för försam- lingar som vår innebära följande negativa konsekvenser: Tjänster annonse- ras inte ttt i Post- och Inrikes tidningar. vilket får till följd att kvalificerade sökande inte har möjlighet att söka tjänsten. I små församlingar med ekonomiska resurser blir veckotimtalet mini- mum av besparingsskäl. Då förlorar församlingen i kvalitet och kvantitet i 96 utbudet av musik. Vilken kvalificerad kyrkomusiker söker en okvalifi-
De hundratals småförsamlingarna på landsbygden är även de betydelse- fulla delar av det heltäckande nät över landet som svenska kyrkan utgör och som skall garantera att kyrklig verksamhet överallt skall bedrivas. De har dock, trots hög kyrkoskatt. små ekonomiska resurser och har svårighe— ter att uppehålla en acceptabel verksamhet. Prästsituationen medför att. som bl. a. i vår församling. högmässa endast kan firas varannan eller var tredje söndag och att evangelisationsarbetet även i övrigt blir begränsat. Ytterligare "reformer". som skulle hota dessa församlingars liv. får på inga villkor genomföras.
De hundratals småförsamlingarna på landsbygden är även de betydelse-
De
hundratals
småförsamlingarna
på
landsbygden
är
även
de
betydelse-
fulla delar av det heltäckande nät över landet som svenska kyrkan utgör
fulla
delar
av
det
heltäckande
nät
över
landet
som
svenska
kyrkan
utgör
och som skall garantera att kyrklig verksamhet överallt skall bedrivas. De
och
som
skall
garantera
att
kyrklig
verksamhet
överallt
skall
bedrivas.
De
har dock, trots hög kyrkoskatt. små ekonomiska resurser och har svårighe—
har
dock,
trots
hög
kyrkoskatt.
små
ekonomiska
resurser
och
har
svårighe—
ter att uppehålla en acceptabel verksamhet. Prästsituationen medför att.
ter
att
uppehålla
en
acceptabel
verksamhet.
Prästsituationen
medför
att.
som bl. a. i vår församling. högmässa endast kan firas varannan eller var
som
bl.
a.
i
vår
församling.
högmässa
endast
kan
firas
varannan
eller
var
tredje söndag och att evangelisationsarbetet även i övrigt blir begränsat.
tredje
söndag
och
att
evangelisationsarbetet
även
i
övrigt
blir
begränsat.
Ytterligare "reformer". som skulle hota dessa församlingars liv. får på
Ytterligare
"reformer".
som
skulle
hota
dessa
församlingars
liv.
får
på
inga villkor genomföras.
inga
villkor
genomföras.
En övergång till den ordning. som utredaren förordar. skulle för försam- lingar som vår innebära följande negativa konsekvenser: Tjänster annonse- ras inte ttt i Post- och Inrikes tidningar. vilket får till följd att kvalificerade sökande inte har möjlighet att söka tjänsten.
En övergång till den ordning. som utredaren förordar. skulle för försam-
En
övergång
till
den
ordning.
som
utredaren
förordar.
skulle
för
försam-
lingar som vår innebära följande negativa konsekvenser: Tjänster annonse-
lingar
som
vår
innebära
följande
negativa
konsekvenser:
Tjänster
annonse-
ras inte ttt i Post- och Inrikes tidningar. vilket får till följd att kvalificerade
ras
inte
ttt
i
Post-
och
Inrikes
tidningar.
vilket
får
till
följd
att
kvalificerade
sökande inte har möjlighet att söka tjänsten.
sökande
inte
har
möjlighet
att
söka
tjänsten.
I små församlingar med ekonomiska resurser blir veckotimtalet mini- mum av besparingsskäl. Då förlorar församlingen i kvalitet och kvantitet i 96 utbudet av musik. Vilken kvalificerad kyrkomusiker söker en okvalifi-
I små församlingar med ekonomiska resurser blir veckotimtalet mini-
I
små
församlingar
med
ekonomiska
resurser
blir
veckotimtalet
mini-
mum av besparingsskäl. Då förlorar församlingen i kvalitet och kvantitet i 96
mum
av
besparingsskäl.
Då
förlorar
församlingen
i
kvalitet
och
kvantitet
i
96
utbudet av musik. Vilken kvalificerad kyrkomusiker söker en okvalifi-
utbudet
av
musik.
Vilken
kvalificerad
kyrkomusiker
söker
en
okvalifi-
cerad tjänst? Kyrkomusikern förlorar också i sociala förmåner, anställ- Prop. 1987/88:144 ningstrygghet och meritvärdering vid tillsättning av tjänst. Bilaga 3 Bäekaby församling fruktar också att små församlingar kommer att ha svårt att hävda sig mot tätorterna. . Linsells församling oroar sig för att små pastorat inte kommer att locka" kvalificerade musiker. Harlösa församling befarar att sammanlysningar kommer att öka i små och medelstora församlingar. något som blir förödande för små och medel- stora församlingars gudstjänstliv. Kullerstads pastorat oroar sig över att antalet kyrkomusikertjänster kommer att'minska. Kyrkorådet vill slutligen uttrycka sin oro över det faktum att föreliggande förslag innebär att antalet kyrkomusikertjänster kommer att minska. Re- dan nu finns det i regel färre kyrkomusiker än präster vilket ger en felaktig arbetsfördelning för kyrkomusiker i samband med förrättningar. Det lagda förslaget innebär dessutom att flertalet mindre församlingar blir av med sin kyrkomusiker eller bitr. kyrkomusiker p. g. a. den föreslagna tilldelningen enligt principen en tjänst per pastorat. Detta skulle medföra en ytterligare utarmning av kulturlivet på landsbygden. Detta kan kyrkorådet ej accepte- ra. 14.2.3 De särskilda stiftsuppgifterna bör frikopplas från domkyrkoorganis- ternas tjänster. Stiftsstyrelsen skall förses med nya tjänster för stiftsmusiker. Bara några få instanser har tillstyrkt förslaget utan invändningar. Andra vill bevara och stärka domkyrkoorganistens roll. medan några vill lämna stiften frihet att själva välja form för administrationen av kyrkomusiken. Bland'dem som tillstyrker utredningens förslag märks länsskolnämnden i Malmöhus län, domkapitlen i Skara och Luleå. svenska kyrkans central- styrelse, Svenska kyrkans församlings- oeh pastoratsfc'irbund. Alingsås församling, Göteborgs kyrkliga samfällighet. Värnamo församling och Kungsholmsförsamling. Svenska kyrkans centralstyrelse Centralstyrelsen tillstyrker att domkyrkoorganistens administrativa upp— gifter för domkapitlens räkning avvecklas. Centralstyrelsen tillstyrker vi- dare inrättandet av stiftsmusikertjänster med uppgift att medverka till utvecklandet och bibehållandet av den kyrkomusikaliska verksamheten i stiftet. Svenska kyrkans församlings- oelz pastoratsförbund har samma inställning som Svenska kyrkans centralstyrelse i denna fråga. 97 7 Riksdagen 1987/88. ! samlfNr l44
cerad tjänst? Kyrkomusikern förlorar också i sociala förmåner, anställ- Prop. 1987/88:144 ningstrygghet och meritvärdering vid tillsättning av tjänst. Bilaga 3
cerad tjänst? Kyrkomusikern förlorar också i sociala förmåner, anställ- Prop. 1987/88:144 ningstrygghet och meritvärdering vid tillsättning av tjänst. Bilaga 3
cerad tjänst? Kyrkomusikern förlorar också i sociala förmåner, anställ- Prop. 1987/88:144
cerad
tjänst?
Kyrkomusikern
förlorar
också
i
sociala
förmåner,
anställ-
Prop.
1987/88:144
ningstrygghet och meritvärdering vid tillsättning av tjänst. Bilaga 3
ningstrygghet
och
meritvärdering
vid
tillsättning
av
tjänst.
Bilaga
3
Bäekaby församling fruktar också att små församlingar kommer att ha svårt att hävda sig mot tätorterna. . Linsells församling oroar sig för att små pastorat inte kommer att locka" kvalificerade musiker. Harlösa församling befarar att sammanlysningar kommer att öka i små och medelstora församlingar. något som blir förödande för små och medel- stora församlingars gudstjänstliv. Kullerstads pastorat oroar sig över att antalet kyrkomusikertjänster kommer att'minska.
Bäekaby församling fruktar också att små församlingar kommer att ha svårt att hävda sig mot tätorterna. .
Bäekaby församling fruktar också att små församlingar kommer att ha
Bäekaby
församling
fruktar
också
att
små
församlingar
kommer
att
ha
svårt att hävda sig mot tätorterna. .
svårt
att
hävda
sig
mot
tätorterna.
.
Linsells församling oroar sig för att små pastorat inte kommer att locka" kvalificerade musiker.
Linsells församling oroar sig för att små pastorat inte kommer att locka"
Linsells
församling
oroar
sig
för
att
små
pastorat
inte
kommer
att
locka"
kvalificerade musiker.
kvalificerade
musiker.
Harlösa församling befarar att sammanlysningar kommer att öka i små och medelstora församlingar. något som blir förödande för små och medel- stora församlingars gudstjänstliv.
Harlösa församling befarar att sammanlysningar kommer att öka i små
Harlösa
församling
befarar
att
sammanlysningar
kommer
att
öka
i
små
och medelstora församlingar. något som blir förödande för små och medel-
och
medelstora
församlingar.
något
som
blir
förödande
för
små
och
medel-
stora församlingars gudstjänstliv.
stora
församlingars
gudstjänstliv.
Kullerstads pastorat oroar sig över att antalet kyrkomusikertjänster kommer att'minska.
Kullerstads pastorat oroar sig över att antalet kyrkomusikertjänster
Kullerstads
pastorat
oroar
sig
över
att
antalet
kyrkomusikertjänster
kommer att'minska.
kommer
att'minska.
Kyrkorådet vill slutligen uttrycka sin oro över det faktum att föreliggande förslag innebär att antalet kyrkomusikertjänster kommer att minska. Re- dan nu finns det i regel färre kyrkomusiker än präster vilket ger en felaktig arbetsfördelning för kyrkomusiker i samband med förrättningar. Det lagda förslaget innebär dessutom att flertalet mindre församlingar blir av med sin kyrkomusiker eller bitr. kyrkomusiker p. g. a. den föreslagna tilldelningen enligt principen en tjänst per pastorat. Detta skulle medföra en ytterligare utarmning av kulturlivet på landsbygden. Detta kan kyrkorådet ej accepte- ra.
Kyrkorådet vill slutligen uttrycka sin oro över det faktum att föreliggande förslag innebär att antalet kyrkomusikertjänster kommer att minska. Re- dan nu finns det i regel färre kyrkomusiker än präster vilket ger en felaktig arbetsfördelning för kyrkomusiker i samband med förrättningar. Det lagda förslaget innebär dessutom att flertalet mindre församlingar blir av med sin kyrkomusiker eller bitr. kyrkomusiker p. g. a. den föreslagna tilldelningen enligt principen en tjänst per pastorat. Detta skulle medföra en ytterligare utarmning av kulturlivet på landsbygden. Detta kan kyrkorådet ej accepte- ra.
Kyrkorådet vill slutligen uttrycka sin oro över det faktum att föreliggande
Kyrkorådet
vill
slutligen
uttrycka
sin
oro
över
det
faktum
att
föreliggande
förslag innebär att antalet kyrkomusikertjänster kommer att minska. Re-
förslag
innebär
att
antalet
kyrkomusikertjänster
kommer
att
minska.
Re-
dan nu finns det i regel färre kyrkomusiker än präster vilket ger en felaktig
dan
nu
finns
det
i
regel
färre
kyrkomusiker
än
präster
vilket
ger
en
felaktig
arbetsfördelning för kyrkomusiker i samband med förrättningar. Det lagda
arbetsfördelning
för
kyrkomusiker
i
samband
med
förrättningar.
Det
lagda
förslaget innebär dessutom att flertalet mindre församlingar blir av med sin
förslaget
innebär
dessutom
att
flertalet
mindre
församlingar
blir
av
med
sin
kyrkomusiker eller bitr. kyrkomusiker p. g. a. den föreslagna tilldelningen
kyrkomusiker
eller
bitr.
kyrkomusiker
p.
g.
a.
den
föreslagna
tilldelningen
enligt principen en tjänst per pastorat. Detta skulle medföra en ytterligare
enligt
principen
en
tjänst
per
pastorat.
Detta
skulle
medföra
en
ytterligare
utarmning av kulturlivet på landsbygden. Detta kan kyrkorådet ej accepte-
utarmning
av
kulturlivet
på
landsbygden.
Detta
kan
kyrkorådet
ej
accepte-
ra.
ra.
14.2.3
14.2.3
14.2.3
14.2.3
De särskilda stiftsuppgifterna bör frikopplas från domkyrkoorganis-
De särskilda stiftsuppgifterna bör frikopplas från domkyrkoorganis-
De särskilda stiftsuppgifterna bör frikopplas från domkyrkoorganis-
De
särskilda
stiftsuppgifterna
bör
frikopplas
från
domkyrkoorganis-
ternas tjänster. Stiftsstyrelsen skall förses med nya tjänster för stiftsmusiker.
ternas tjänster. Stiftsstyrelsen skall förses med nya tjänster för stiftsmusiker.
ternas tjänster. Stiftsstyrelsen skall förses med nya tjänster för
ternas
tjänster.
Stiftsstyrelsen
skall
förses
med
nya
tjänster
för
stiftsmusiker.
stiftsmusiker.
Bara några få instanser har tillstyrkt förslaget utan invändningar. Andra vill bevara och stärka domkyrkoorganistens roll. medan några vill lämna stiften frihet att själva välja form för administrationen av kyrkomusiken. Bland'dem som tillstyrker utredningens förslag märks länsskolnämnden i Malmöhus län, domkapitlen i Skara och Luleå. svenska kyrkans central- styrelse, Svenska kyrkans församlings- oeh pastoratsfc'irbund. Alingsås församling, Göteborgs kyrkliga samfällighet. Värnamo församling och Kungsholmsförsamling.
Bara några få instanser har tillstyrkt förslaget utan invändningar. Andra vill bevara och stärka domkyrkoorganistens roll. medan några vill lämna stiften frihet att själva välja form för administrationen av kyrkomusiken.
Bara några få instanser har tillstyrkt förslaget utan invändningar. Andra
Bara
några
få
instanser
har
tillstyrkt
förslaget
utan
invändningar.
Andra
vill bevara och stärka domkyrkoorganistens roll. medan några vill lämna
vill
bevara
och
stärka
domkyrkoorganistens
roll.
medan
några
vill
lämna
stiften frihet att själva välja form för administrationen av kyrkomusiken.
stiften
frihet
att
själva
välja
form
för
administrationen
av
kyrkomusiken.
Bland'dem som tillstyrker utredningens förslag märks länsskolnämnden i Malmöhus län, domkapitlen i Skara och Luleå. svenska kyrkans central- styrelse, Svenska kyrkans församlings- oeh pastoratsfc'irbund. Alingsås församling, Göteborgs kyrkliga samfällighet. Värnamo församling och Kungsholmsförsamling.
Bland'dem som tillstyrker utredningens förslag märks länsskolnämnden
Bland'dem
som
tillstyrker
utredningens
förslag
märks
länsskolnämnden
i Malmöhus län, domkapitlen i Skara och Luleå. svenska kyrkans central-
i
Malmöhus
län,
domkapitlen
i
Skara
och
Luleå.
svenska
kyrkans
central-
styrelse, Svenska kyrkans församlings- oeh pastoratsfc'irbund. Alingsås
styrelse,
Svenska
kyrkans
församlings-
oeh
pastoratsfc'irbund.
Alingsås
församling, Göteborgs kyrkliga samfällighet. Värnamo församling och
församling,
Göteborgs
kyrkliga
samfällighet.
Värnamo
församling
och
Kungsholmsförsamling.
Kungsholmsförsamling.
Svenska kyrkans centralstyrelse
Svenska kyrkans centralstyrelse
Svenska kyrkans centralstyrelse
Svenska
kyrkans
centralstyrelse
Centralstyrelsen tillstyrker att domkyrkoorganistens administrativa upp— gifter för domkapitlens räkning avvecklas. Centralstyrelsen tillstyrker vi- dare inrättandet av stiftsmusikertjänster med uppgift att medverka till
Centralstyrelsen tillstyrker att domkyrkoorganistens administrativa upp— gifter för domkapitlens räkning avvecklas. Centralstyrelsen tillstyrker vi- dare inrättandet av stiftsmusikertjänster med uppgift att medverka till
Centralstyrelsen tillstyrker att domkyrkoorganistens administrativa upp—
Centralstyrelsen
tillstyrker
att
domkyrkoorganistens
administrativa
upp—
gifter för domkapitlens räkning avvecklas. Centralstyrelsen tillstyrker vi-
gifter
för
domkapitlens
räkning
avvecklas.
Centralstyrelsen
tillstyrker
vi-
dare inrättandet av stiftsmusikertjänster med uppgift att medverka till
dare
inrättandet
av
stiftsmusikertjänster
med
uppgift
att
medverka
till
utvecklandet och bibehållandet av den kyrkomusikaliska verksamheten i stiftet.
utvecklandet och bibehållandet av den kyrkomusikaliska verksamheten i stiftet.
utvecklandet och bibehållandet av den kyrkomusikaliska verksamheten i
utvecklandet
och
bibehållandet
av
den
kyrkomusikaliska
verksamheten
i
stiftet.
stiftet.
Svenska kyrkans församlings- oelz pastoratsförbund har samma inställning som Svenska kyrkans centralstyrelse i denna fråga. 97
Svenska kyrkans församlings- oelz pastoratsförbund har samma inställning som Svenska kyrkans centralstyrelse i denna fråga. 97
Svenska kyrkans församlings- oelz pastoratsförbund har samma inställning
Svenska
kyrkans
församlings-
oelz
pastoratsförbund
har
samma
inställning
som Svenska kyrkans centralstyrelse i denna fråga. 97
som
Svenska
kyrkans
centralstyrelse
i
denna
fråga.
97
7 Riksdagen 1987/88. ! samlfNr l44
7 Riksdagen 1987/88. ! samlfNr l44
7 Riksdagen 1987/88. ! samlfNr l44
7
Riksdagen
1987/88.
!
samlfNr
l44
Värnamo församling ser stiftsmusikern som ett sätt att öka pastoratens kompetens. Enligt utredningen föreslås att varje stift skall inrätta stiftsmusikertjänst som bl.a. skall vara stiftsstyrelsernas sakkunniga i kyrkomusikärenden. Dessa stiftsmusiker kunde utöver föreslagna arbetsuppgifter även fungera som konsulter åt pastoraten i kyrkomusikaliskt hänseende. Då skulle pa- storaten kunna få den kompetens som flera är oroliga för kommer att saknas. Kungsholms församling välkomnar förslaget om inrättande av stiftsmusi- kertjänster. samtidigt som en körkonsulenttjänst föreslås bli inrättad i varje stift. Domkapitlet i Skara tillstyrker förslaget i princip men tror att det blir svårt att besätta en stiftsmusikertjänst. Flera instanser anser att domkyrkoorganisten bäst kan överblicka kyr- komusiken inom stiftet. Bland dessa märks domkapitlen i Linköping. Strängnäs. Lund. Karlstad, Härnösand. och Visby samt Domkyrkoorga- nisternasförening. Domkapitlet i Växjö uttalar samma farhågor. Det är även för framtiden väsentligt att domkapitlet har tillgång till en högutbildad kyrkomusiker. Förslaget att inrätta befattningar som "stifts- musiker" finner domkapitlet i och för sig intressant. Det förefaller dock i det närmaste ogörligt att finna verkligt kompetenta innehavare av dylika tjänster med krav på dokumenterad skicklighet som såväl musiker som administratör. Det kan i stället vara lämpligt att domkyrkoorganistens uppgift som domkapitlets musiksakkunnig utvidgas till att omfatta ett större antal veckotimmar. Genom sin erfarenhet torde domkyrkoorganis- ten åtnjuta stort förtroende bland övriga musiker inom stiftet. Domkapitlet i Linköping är tveksamt inställt till förslaget med stiftsmusi— ker men vill gärna stärka domkyrkoorganistens ställning. Vi biträder förslaget. att domkyrkoorganisterna genom att befrias från sina åligganden enligt 18 & KmF får möjlighet "att koncentrera sig på den rent kyrkomttsikaliska verksamheten". Domkyrkoorganisternas skyldighet att meddela frivillig musikundervis- ning bör försvinna. Förslaget att inrätta befattningar som "stiftsmusiker" finner vi tvek- samt. Det bör dock få diskuteras ytterligare. Oss förefaller det i det närmaste omöjligt att finna verkligt kompetenta innehavare av sådana tjänster. De skall vara både skickliga musiker och skickliga administratö- rer och — väl — vara lockade av denna kombination av sysselsättningar. Här måste emellertid också domkyrkoorganistens unika ställning beto- nas — han har som huvudansvarig musiker i stiftets domkyrka med dess gudstjänstliv möjligheten att vara en viktig inspirationskälla för stiftets kyrkomusiker och församlingar. Ev. kan nuvarande uppgifter för domkyr- koorganisten bibehållas men värderas högre i antal veckotimmar. Domkapitlet i Strängnäs avstyrker förslaget och förordar nuvarande ord- ning. där särskilt domkyrkoorganistens roll framhålles. Prop. 1987/88:144 Bilaga 3 98
Värnamo församling ser stiftsmusikern som ett sätt att öka pastoratens kompetens.
Värnamo församling ser stiftsmusikern som ett sätt att öka pastoratens kompetens.
Värnamo församling ser stiftsmusikern som ett sätt att öka pastoratens
Värnamo
församling
ser
stiftsmusikern
som
ett
sätt
att
öka
pastoratens
kompetens.
kompetens.
Enligt utredningen föreslås att varje stift skall inrätta stiftsmusikertjänst som bl.a. skall vara stiftsstyrelsernas sakkunniga i kyrkomusikärenden. Dessa stiftsmusiker kunde utöver föreslagna arbetsuppgifter även fungera som konsulter åt pastoraten i kyrkomusikaliskt hänseende. Då skulle pa- storaten kunna få den kompetens som flera är oroliga för kommer att saknas.
Enligt utredningen föreslås att varje stift skall inrätta stiftsmusikertjänst som bl.a. skall vara stiftsstyrelsernas sakkunniga i kyrkomusikärenden. Dessa stiftsmusiker kunde utöver föreslagna arbetsuppgifter även fungera som konsulter åt pastoraten i kyrkomusikaliskt hänseende. Då skulle pa- storaten kunna få den kompetens som flera är oroliga för kommer att saknas.
Enligt utredningen föreslås att varje stift skall inrätta stiftsmusikertjänst
Enligt
utredningen
föreslås
att
varje
stift
skall
inrätta
stiftsmusikertjänst
som bl.a. skall vara stiftsstyrelsernas sakkunniga i kyrkomusikärenden.
som
bl.a.
skall
vara
stiftsstyrelsernas
sakkunniga
i
kyrkomusikärenden.
Dessa stiftsmusiker kunde utöver föreslagna arbetsuppgifter även fungera
Dessa
stiftsmusiker
kunde
utöver
föreslagna
arbetsuppgifter
även
fungera
som konsulter åt pastoraten i kyrkomusikaliskt hänseende. Då skulle pa-
som
konsulter
åt
pastoraten
i
kyrkomusikaliskt
hänseende.
Då
skulle
pa-
storaten kunna få den kompetens som flera är oroliga för kommer att
storaten
kunna
få
den
kompetens
som
flera
är
oroliga
för
kommer
att
saknas.
saknas.
Kungsholms församling välkomnar förslaget om inrättande av stiftsmusi- kertjänster. samtidigt som en körkonsulenttjänst föreslås bli inrättad i varje stift. Domkapitlet i Skara tillstyrker förslaget i princip men tror att det blir svårt att besätta en stiftsmusikertjänst. Flera instanser anser att domkyrkoorganisten bäst kan överblicka kyr- komusiken inom stiftet. Bland dessa märks domkapitlen i Linköping. Strängnäs. Lund. Karlstad, Härnösand. och Visby samt Domkyrkoorga- nisternasförening. Domkapitlet i Växjö uttalar samma farhågor.
Kungsholms församling välkomnar förslaget om inrättande av stiftsmusi- kertjänster. samtidigt som en körkonsulenttjänst föreslås bli inrättad i varje stift.
Kungsholms församling välkomnar förslaget om inrättande av stiftsmusi-
Kungsholms
församling
välkomnar
förslaget
om
inrättande
av
stiftsmusi-
kertjänster. samtidigt som en körkonsulenttjänst föreslås bli inrättad i
kertjänster.
samtidigt
som
en
körkonsulenttjänst
föreslås
bli
inrättad
i
varje stift.
varje
stift.
Domkapitlet i Skara tillstyrker förslaget i princip men tror att det blir svårt att besätta en stiftsmusikertjänst.
Domkapitlet i Skara tillstyrker förslaget i princip men tror att det blir
Domkapitlet
i
Skara
tillstyrker
förslaget
i
princip
men
tror
att
det
blir
svårt att besätta en stiftsmusikertjänst.
svårt
att
besätta
en
stiftsmusikertjänst.
Flera instanser anser att domkyrkoorganisten bäst kan överblicka kyr- komusiken inom stiftet. Bland dessa märks domkapitlen i Linköping. Strängnäs. Lund. Karlstad, Härnösand. och Visby samt Domkyrkoorga- nisternasförening.
Flera instanser anser att domkyrkoorganisten bäst kan överblicka kyr-
Flera
instanser
anser
att
domkyrkoorganisten
bäst
kan
överblicka
kyr-
komusiken inom stiftet. Bland dessa märks domkapitlen i Linköping.
komusiken
inom
stiftet.
Bland
dessa
märks
domkapitlen
i
Linköping.
Strängnäs. Lund. Karlstad, Härnösand. och Visby samt Domkyrkoorga-
Strängnäs.
Lund.
Karlstad,
Härnösand.
och
Visby
samt
Domkyrkoorga-
nisternasförening.
nisternasförening.
Domkapitlet i Växjö uttalar samma farhågor.
Domkapitlet i Växjö uttalar samma farhågor.
Domkapitlet
i
Växjö
uttalar
samma
farhågor.
Det är även för framtiden väsentligt att domkapitlet har tillgång till en högutbildad kyrkomusiker. Förslaget att inrätta befattningar som "stifts- musiker" finner domkapitlet i och för sig intressant. Det förefaller dock i det närmaste ogörligt att finna verkligt kompetenta innehavare av dylika tjänster med krav på dokumenterad skicklighet som såväl musiker som administratör. Det kan i stället vara lämpligt att domkyrkoorganistens uppgift som domkapitlets musiksakkunnig utvidgas till att omfatta ett större antal veckotimmar. Genom sin erfarenhet torde domkyrkoorganis- ten åtnjuta stort förtroende bland övriga musiker inom stiftet.
Det är även för framtiden väsentligt att domkapitlet har tillgång till en högutbildad kyrkomusiker. Förslaget att inrätta befattningar som "stifts- musiker" finner domkapitlet i och för sig intressant. Det förefaller dock i det närmaste ogörligt att finna verkligt kompetenta innehavare av dylika tjänster med krav på dokumenterad skicklighet som såväl musiker som administratör. Det kan i stället vara lämpligt att domkyrkoorganistens uppgift som domkapitlets musiksakkunnig utvidgas till att omfatta ett större antal veckotimmar. Genom sin erfarenhet torde domkyrkoorganis- ten åtnjuta stort förtroende bland övriga musiker inom stiftet.
Det är även för framtiden väsentligt att domkapitlet har tillgång till en
Det
är
även
för
framtiden
väsentligt
att
domkapitlet
har
tillgång
till
en
högutbildad kyrkomusiker. Förslaget att inrätta befattningar som "stifts-
högutbildad
kyrkomusiker.
Förslaget
att
inrätta
befattningar
som
"stifts-
musiker" finner domkapitlet i och för sig intressant. Det förefaller dock i
musiker"
finner
domkapitlet
i
och
för
sig
intressant.
Det
förefaller
dock
i
det närmaste ogörligt att finna verkligt kompetenta innehavare av dylika
det
närmaste
ogörligt
att
finna
verkligt
kompetenta
innehavare
av
dylika
tjänster med krav på dokumenterad skicklighet som såväl musiker som
tjänster
med
krav
på
dokumenterad
skicklighet
som
såväl
musiker
som
administratör. Det kan i stället vara lämpligt att domkyrkoorganistens
administratör.
Det
kan
i
stället
vara
lämpligt
att
domkyrkoorganistens
uppgift som domkapitlets musiksakkunnig utvidgas till att omfatta ett
uppgift
som
domkapitlets
musiksakkunnig
utvidgas
till
att
omfatta
ett
större antal veckotimmar. Genom sin erfarenhet torde domkyrkoorganis-
större
antal
veckotimmar.
Genom
sin
erfarenhet
torde
domkyrkoorganis-
ten åtnjuta stort förtroende bland övriga musiker inom stiftet.
ten
åtnjuta
stort
förtroende
bland
övriga
musiker
inom
stiftet.
Domkapitlet i Linköping är tveksamt inställt till förslaget med stiftsmusi— ker men vill gärna stärka domkyrkoorganistens ställning.
Domkapitlet i Linköping är tveksamt inställt till förslaget med stiftsmusi— ker men vill gärna stärka domkyrkoorganistens ställning.
Domkapitlet i Linköping är tveksamt inställt till förslaget med stiftsmusi—
Domkapitlet
i
Linköping
är
tveksamt
inställt
till
förslaget
med
stiftsmusi—
ker men vill gärna stärka domkyrkoorganistens ställning.
ker
men
vill
gärna
stärka
domkyrkoorganistens
ställning.
Vi biträder förslaget. att domkyrkoorganisterna genom att befrias från sina åligganden enligt 18 & KmF får möjlighet "att koncentrera sig på den rent kyrkomttsikaliska verksamheten". Domkyrkoorganisternas skyldighet att meddela frivillig musikundervis- ning bör försvinna. Förslaget att inrätta befattningar som "stiftsmusiker" finner vi tvek- samt. Det bör dock få diskuteras ytterligare. Oss förefaller det i det närmaste omöjligt att finna verkligt kompetenta innehavare av sådana tjänster. De skall vara både skickliga musiker och skickliga administratö- rer och — väl — vara lockade av denna kombination av sysselsättningar. Här måste emellertid också domkyrkoorganistens unika ställning beto- nas — han har som huvudansvarig musiker i stiftets domkyrka med dess gudstjänstliv möjligheten att vara en viktig inspirationskälla för stiftets kyrkomusiker och församlingar. Ev. kan nuvarande uppgifter för domkyr- koorganisten bibehållas men värderas högre i antal veckotimmar.
Vi biträder förslaget. att domkyrkoorganisterna genom att befrias från sina åligganden enligt 18 & KmF får möjlighet "att koncentrera sig på den rent kyrkomttsikaliska verksamheten".
Vi biträder förslaget. att domkyrkoorganisterna genom att befrias från sina
Vi
biträder
förslaget.
att
domkyrkoorganisterna
genom
att
befrias
från
sina
åligganden enligt 18 & KmF får möjlighet "att koncentrera sig på den rent
åligganden
enligt
18
&
KmF
får
möjlighet
"att
koncentrera
sig
på
den
rent
kyrkomttsikaliska verksamheten".
kyrkomttsikaliska
verksamheten".
Domkyrkoorganisternas skyldighet att meddela frivillig musikundervis- ning bör försvinna.
Domkyrkoorganisternas skyldighet att meddela frivillig musikundervis-
Domkyrkoorganisternas
skyldighet
att
meddela
frivillig
musikundervis-
ning bör försvinna.
ning
bör
försvinna.
Förslaget att inrätta befattningar som "stiftsmusiker" finner vi tvek- samt. Det bör dock få diskuteras ytterligare. Oss förefaller det i det närmaste omöjligt att finna verkligt kompetenta innehavare av sådana tjänster. De skall vara både skickliga musiker och skickliga administratö- rer och — väl — vara lockade av denna kombination av sysselsättningar.
Förslaget att inrätta befattningar som "stiftsmusiker" finner vi tvek-
Förslaget
att
inrätta
befattningar
som
"stiftsmusiker"
finner
vi
tvek-
samt. Det bör dock få diskuteras ytterligare. Oss förefaller det i det
samt.
Det
bör
dock
få
diskuteras
ytterligare.
Oss
förefaller
det
i
det
närmaste omöjligt att finna verkligt kompetenta innehavare av sådana
närmaste
omöjligt
att
finna
verkligt
kompetenta
innehavare
av
sådana
tjänster. De skall vara både skickliga musiker och skickliga administratö-
tjänster.
De
skall
vara
både
skickliga
musiker
och
skickliga
administratö-
rer och — väl — vara lockade av denna kombination av sysselsättningar.
rer
och
—
väl
—
vara
lockade
av
denna
kombination
av
sysselsättningar.
Här måste emellertid också domkyrkoorganistens unika ställning beto- nas — han har som huvudansvarig musiker i stiftets domkyrka med dess gudstjänstliv möjligheten att vara en viktig inspirationskälla för stiftets kyrkomusiker och församlingar. Ev. kan nuvarande uppgifter för domkyr- koorganisten bibehållas men värderas högre i antal veckotimmar.
Här måste emellertid också domkyrkoorganistens unika ställning beto-
Här
måste
emellertid
också
domkyrkoorganistens
unika
ställning
beto-
nas — han har som huvudansvarig musiker i stiftets domkyrka med dess
nas
—
han
har
som
huvudansvarig
musiker
i
stiftets
domkyrka
med
dess
gudstjänstliv möjligheten att vara en viktig inspirationskälla för stiftets
gudstjänstliv
möjligheten
att
vara
en
viktig
inspirationskälla
för
stiftets
kyrkomusiker och församlingar. Ev. kan nuvarande uppgifter för domkyr-
kyrkomusiker
och
församlingar.
Ev.
kan
nuvarande
uppgifter
för
domkyr-
koorganisten bibehållas men värderas högre i antal veckotimmar.
koorganisten
bibehållas
men
värderas
högre
i
antal
veckotimmar.
Domkapitlet i Strängnäs avstyrker förslaget och förordar nuvarande ord- ning. där särskilt domkyrkoorganistens roll framhålles.
Domkapitlet i Strängnäs avstyrker förslaget och förordar nuvarande ord- ning. där särskilt domkyrkoorganistens roll framhålles.
Domkapitlet i Strängnäs avstyrker förslaget och förordar nuvarande ord-
Domkapitlet
i
Strängnäs
avstyrker
förslaget
och
förordar
nuvarande
ord-
ning. där särskilt domkyrkoorganistens roll framhålles.
ning.
där
särskilt
domkyrkoorganistens
roll
framhålles.
Prop.
1987/88:144
Bilaga 3
Bilaga 3
Bilaga 3
Bilaga
3
98
98
98
98
Domkapitlet i Lund avstyrker förslaget med följande motivering: Prop. 1987/88: 144 Bilaga 3 Domkapitlet anser det angeläget att domkyrkans ledande ställning inom ' stiftets musikliv bibehålles. Enligt domkapitlets uppfattning beror den i inte ringa mån på domkyrkoorganistens uppgift som domkapitlets musik- sakkunnige. Förslaget att anställa en stiftsmusiker. en administratör utan förankring i egen aktiv kyrkomusikertjänst. förefaller ogenomtänkt. Ar- betsuppgifterna skulle bli högst disparata. Det är inte troligtfatt kvalifice- rade musiker skulle vara särskilt intresserade av en sådan tjänst. i vart fall inte under så lång tid att man får tillräcklig erfarenhet och kontinuitet i arbetet. Enligt domkapitlets mening bör därför även i fortsättningen viss del av domkyrkoorganisttjänsten avsättas för stiftsarbete. Omfattningen bör dock bättre än nu anpassas till arbetsuppgifterna i respektive stift. Vid behov får då också musikertjänsterna i domkyrkan byggas ut genom ytter- ligare anställning av biträdande kyrkomusiker. Domkapitlet i Karlstad Domkapitlet har inget att erinra mot förslaget om inrättande av stiftsmusi- kertjänster. som skall vara" knutna till stiftsstyrelsen. På en sådan tjänst kommer att ställas mycket höga kompetenskrav. varför domkapitlet anser att domkyrkoorganisten i första hand bör komma ifråga till tjänsten. Möj- lighet bör dock finnas att utse någon annan kyrkomusiker än domkyrkoor- ganisten till stiftsmusiker. För behörighet till tjänst som stiftsmusiker bör krävas den högre kyrkomusikerutbildningen. Om annan än domkyrkoorganisten skall utses till stiftsmusiker bör tjäns- ten tillsättas av stiftsstyrelsen" efter förslag av domkapitlet. Domkapitlet föreslår vidare. att domkyrkoorganistens tjänst i egen för- samling reduceras med omfattningen av tjänstgöring som stiftsmusiker. Domkapitlet i Härnösand har samma inställning som domkapitlet i Karl- stad. Domkyrkoorganistens församlingsarbete bör kunna reduceras så att stiftsuppgifterna får mer utrymme. Domkapitlet i Visby anser att domkyrkoorganisten bör frikopplas från stiftsuppgifterna men anser ej att en stiftsmusikertjänst bör inrättas. Domkapitlet delar utredningens uppfattning att de särskilda stiftsuppgifter- na bör frikopplas från domkyrkoorganistljänsterna. Det nuvarande förhål- landet där domkapitlens musiksakkunniga i realiteten tillsätts av domkyr- koförsamlingarnas kyrkoråd är ej tillfredsställande. När det gäller stiftsmu- sikerna förordar domkapitlet att särskilda tjänster ej inrättas. I stället bör uppgiften fullgöras såsom ett uppdrag avseende ett stift eller delar därav (jfr kyrkobokföringsinspektören och konfirmandkonsulenter). För en så- dan lösning talar även ekonomiska skäl, liksom det förhållande att kompe- tens för handläggning av kyrkomusikerärenden redan finns inom de nuva- rande domkapitelskanslierna och sålunda kommer att överföras till de nya stiftskanslierna. Domkapitlet förutsätter att valet av stiftsmusiker ej kom- mer att omgärdas med många inskränkningar— förslaget att högre kyrko- musikalisk utbildning skall vara ett absolut krav avstyrkes. Domkyrkoorganisternasförening anser att nuvarande ordning bör bibehål- las med en kraftig nedsättning av domkyrkoorganistens tjänstgöring i egen församling. 99
Domkapitlet i Lund avstyrker förslaget med följande motivering: Prop. 1987/88: 144 Bilaga 3 Domkapitlet anser det angeläget att domkyrkans ledande ställning inom ' stiftets musikliv bibehålles. Enligt domkapitlets uppfattning beror den i inte ringa mån på domkyrkoorganistens uppgift som domkapitlets musik- sakkunnige. Förslaget att anställa en stiftsmusiker. en administratör utan förankring i egen aktiv kyrkomusikertjänst. förefaller ogenomtänkt. Ar- betsuppgifterna skulle bli högst disparata. Det är inte troligtfatt kvalifice- rade musiker skulle vara särskilt intresserade av en sådan tjänst. i vart fall inte under så lång tid att man får tillräcklig erfarenhet och kontinuitet i arbetet. Enligt domkapitlets mening bör därför även i fortsättningen viss del av domkyrkoorganisttjänsten avsättas för stiftsarbete. Omfattningen bör dock bättre än nu anpassas till arbetsuppgifterna i respektive stift. Vid behov får då också musikertjänsterna i domkyrkan byggas ut genom ytter- ligare anställning av biträdande kyrkomusiker.
Domkapitlet i Lund avstyrker förslaget med följande motivering: Prop. 1987/88: 144 Bilaga 3
Domkapitlet i Lund avstyrker förslaget med följande motivering: Prop. 1987/88: 144
Domkapitlet
i
Lund
avstyrker
förslaget
med
följande
motivering:
Prop.
1987/88:
144
Bilaga 3
Bilaga
3
Domkapitlet anser det angeläget att domkyrkans ledande ställning inom ' stiftets musikliv bibehålles. Enligt domkapitlets uppfattning beror den i
Domkapitlet anser det angeläget att domkyrkans ledande ställning inom '
Domkapitlet
anser
det
angeläget
att
domkyrkans
ledande
ställning
inom
'
stiftets musikliv bibehålles. Enligt domkapitlets uppfattning beror den i
stiftets
musikliv
bibehålles.
Enligt
domkapitlets
uppfattning
beror
den
i
inte ringa mån på domkyrkoorganistens uppgift som domkapitlets musik- sakkunnige. Förslaget att anställa en stiftsmusiker. en administratör utan
inte ringa mån på domkyrkoorganistens uppgift som domkapitlets musik-
inte
ringa
mån
på
domkyrkoorganistens
uppgift
som
domkapitlets
musik-
sakkunnige. Förslaget att anställa en stiftsmusiker. en administratör utan
sakkunnige.
Förslaget
att
anställa
en
stiftsmusiker.
en
administratör
utan
förankring i egen aktiv kyrkomusikertjänst. förefaller ogenomtänkt. Ar- betsuppgifterna skulle bli högst disparata. Det är inte troligtfatt kvalifice-
förankring i egen aktiv kyrkomusikertjänst. förefaller ogenomtänkt. Ar-
förankring
i
egen
aktiv
kyrkomusikertjänst.
förefaller
ogenomtänkt.
Ar-
betsuppgifterna skulle bli högst disparata. Det är inte troligtfatt kvalifice-
betsuppgifterna
skulle
bli
högst
disparata.
Det
är
inte
troligtfatt
kvalifice-
rade musiker skulle vara särskilt intresserade av en sådan tjänst. i vart fall
rade musiker skulle vara särskilt intresserade av en sådan tjänst. i vart fall
rade
musiker
skulle
vara
särskilt
intresserade
av
en
sådan
tjänst.
i
vart
fall
inte under så lång tid att man får tillräcklig erfarenhet och kontinuitet i
inte under så lång tid att man får tillräcklig erfarenhet och kontinuitet i
inte
under
så
lång
tid
att
man
får
tillräcklig
erfarenhet
och
kontinuitet
i
arbetet. Enligt domkapitlets mening bör därför även i fortsättningen viss
arbetet. Enligt domkapitlets mening bör därför även i fortsättningen viss
arbetet.
Enligt
domkapitlets
mening
bör
därför
även
i
fortsättningen
viss
del av domkyrkoorganisttjänsten avsättas för stiftsarbete. Omfattningen
del av domkyrkoorganisttjänsten avsättas för stiftsarbete. Omfattningen
del
av
domkyrkoorganisttjänsten
avsättas
för
stiftsarbete.
Omfattningen
bör dock bättre än nu anpassas till arbetsuppgifterna i respektive stift. Vid
bör dock bättre än nu anpassas till arbetsuppgifterna i respektive stift. Vid
bör
dock
bättre
än
nu
anpassas
till
arbetsuppgifterna
i
respektive
stift.
Vid
behov får då också musikertjänsterna i domkyrkan byggas ut genom ytter-
behov får då också musikertjänsterna i domkyrkan byggas ut genom ytter-
behov
får
då
också
musikertjänsterna
i
domkyrkan
byggas
ut
genom
ytter-
ligare anställning av biträdande kyrkomusiker.
ligare anställning av biträdande kyrkomusiker.
ligare
anställning
av
biträdande
kyrkomusiker.
Domkapitlet i Karlstad
Domkapitlet i Karlstad
Domkapitlet i Karlstad
Domkapitlet
i
Karlstad
Domkapitlet har inget att erinra mot förslaget om inrättande av stiftsmusi- kertjänster. som skall vara" knutna till stiftsstyrelsen. På en sådan tjänst kommer att ställas mycket höga kompetenskrav. varför domkapitlet anser att domkyrkoorganisten i första hand bör komma ifråga till tjänsten. Möj- lighet bör dock finnas att utse någon annan kyrkomusiker än domkyrkoor- ganisten till stiftsmusiker. För behörighet till tjänst som stiftsmusiker bör krävas den högre kyrkomusikerutbildningen. Om annan än domkyrkoorganisten skall utses till stiftsmusiker bör tjäns- ten tillsättas av stiftsstyrelsen" efter förslag av domkapitlet. Domkapitlet föreslår vidare. att domkyrkoorganistens tjänst i egen för- samling reduceras med omfattningen av tjänstgöring som stiftsmusiker.
Domkapitlet har inget att erinra mot förslaget om inrättande av stiftsmusi- kertjänster. som skall vara" knutna till stiftsstyrelsen. På en sådan tjänst kommer att ställas mycket höga kompetenskrav. varför domkapitlet anser att domkyrkoorganisten i första hand bör komma ifråga till tjänsten. Möj- lighet bör dock finnas att utse någon annan kyrkomusiker än domkyrkoor- ganisten till stiftsmusiker. För behörighet till tjänst som stiftsmusiker bör krävas den högre kyrkomusikerutbildningen.
Domkapitlet har inget att erinra mot förslaget om inrättande av stiftsmusi-
Domkapitlet
har
inget
att
erinra
mot
förslaget
om
inrättande
av
stiftsmusi-
kertjänster. som skall vara" knutna till stiftsstyrelsen. På en sådan tjänst
kertjänster.
som
skall
vara"
knutna
till
stiftsstyrelsen.
På
en
sådan
tjänst
kommer att ställas mycket höga kompetenskrav. varför domkapitlet anser
kommer
att
ställas
mycket
höga
kompetenskrav.
varför
domkapitlet
anser
att domkyrkoorganisten i första hand bör komma ifråga till tjänsten. Möj-
att
domkyrkoorganisten
i
första
hand
bör
komma
ifråga
till
tjänsten.
Möj-
lighet bör dock finnas att utse någon annan kyrkomusiker än domkyrkoor-
lighet
bör
dock
finnas
att
utse
någon
annan
kyrkomusiker
än
domkyrkoor-
ganisten till stiftsmusiker. För behörighet till tjänst som stiftsmusiker bör
ganisten
till
stiftsmusiker.
För
behörighet
till
tjänst
som
stiftsmusiker
bör
krävas den högre kyrkomusikerutbildningen.
krävas
den
högre
kyrkomusikerutbildningen.
Om annan än domkyrkoorganisten skall utses till stiftsmusiker bör tjäns- ten tillsättas av stiftsstyrelsen" efter förslag av domkapitlet.
Om annan än domkyrkoorganisten skall utses till stiftsmusiker bör tjäns-
Om
annan
än
domkyrkoorganisten
skall
utses
till
stiftsmusiker
bör
tjäns-
ten tillsättas av stiftsstyrelsen" efter förslag av domkapitlet.
ten
tillsättas
av
stiftsstyrelsen"
efter
förslag
av
domkapitlet.
Domkapitlet föreslår vidare. att domkyrkoorganistens tjänst i egen för- samling reduceras med omfattningen av tjänstgöring som stiftsmusiker.
Domkapitlet föreslår vidare. att domkyrkoorganistens tjänst i egen för-
Domkapitlet
föreslår
vidare.
att
domkyrkoorganistens
tjänst
i
egen
för-
samling reduceras med omfattningen av tjänstgöring som stiftsmusiker.
samling
reduceras
med
omfattningen
av
tjänstgöring
som
stiftsmusiker.
Domkapitlet i Härnösand har samma inställning som domkapitlet i Karl- stad. Domkyrkoorganistens församlingsarbete bör kunna reduceras så att stiftsuppgifterna får mer utrymme. Domkapitlet i Visby anser att domkyrkoorganisten bör frikopplas från stiftsuppgifterna men anser ej att en stiftsmusikertjänst bör inrättas.
Domkapitlet i Härnösand har samma inställning som domkapitlet i Karl- stad. Domkyrkoorganistens församlingsarbete bör kunna reduceras så att stiftsuppgifterna får mer utrymme.
Domkapitlet i Härnösand har samma inställning som domkapitlet i Karl-
Domkapitlet
i
Härnösand
har
samma
inställning
som
domkapitlet
i
Karl-
stad. Domkyrkoorganistens församlingsarbete bör kunna reduceras så att
stad.
Domkyrkoorganistens
församlingsarbete
bör
kunna
reduceras
så
att
stiftsuppgifterna får mer utrymme.
stiftsuppgifterna
får
mer
utrymme.
Domkapitlet i Visby anser att domkyrkoorganisten bör frikopplas från stiftsuppgifterna men anser ej att en stiftsmusikertjänst bör inrättas.
Domkapitlet i Visby anser att domkyrkoorganisten bör frikopplas från
Domkapitlet
i
Visby
anser
att
domkyrkoorganisten
bör
frikopplas
från
stiftsuppgifterna men anser ej att en stiftsmusikertjänst bör inrättas.
stiftsuppgifterna
men
anser
ej
att
en
stiftsmusikertjänst
bör
inrättas.
Domkapitlet delar utredningens uppfattning att de särskilda stiftsuppgifter- na bör frikopplas från domkyrkoorganistljänsterna. Det nuvarande förhål- landet där domkapitlens musiksakkunniga i realiteten tillsätts av domkyr- koförsamlingarnas kyrkoråd är ej tillfredsställande. När det gäller stiftsmu- sikerna förordar domkapitlet att särskilda tjänster ej inrättas. I stället bör uppgiften fullgöras såsom ett uppdrag avseende ett stift eller delar därav (jfr kyrkobokföringsinspektören och konfirmandkonsulenter). För en så- dan lösning talar även ekonomiska skäl, liksom det förhållande att kompe- tens för handläggning av kyrkomusikerärenden redan finns inom de nuva- rande domkapitelskanslierna och sålunda kommer att överföras till de nya stiftskanslierna. Domkapitlet förutsätter att valet av stiftsmusiker ej kom- mer att omgärdas med många inskränkningar— förslaget att högre kyrko- musikalisk utbildning skall vara ett absolut krav avstyrkes.
Domkapitlet delar utredningens uppfattning att de särskilda stiftsuppgifter- na bör frikopplas från domkyrkoorganistljänsterna. Det nuvarande förhål- landet där domkapitlens musiksakkunniga i realiteten tillsätts av domkyr- koförsamlingarnas kyrkoråd är ej tillfredsställande. När det gäller stiftsmu- sikerna förordar domkapitlet att särskilda tjänster ej inrättas. I stället bör uppgiften fullgöras såsom ett uppdrag avseende ett stift eller delar därav (jfr kyrkobokföringsinspektören och konfirmandkonsulenter). För en så- dan lösning talar även ekonomiska skäl, liksom det förhållande att kompe- tens för handläggning av kyrkomusikerärenden redan finns inom de nuva- rande domkapitelskanslierna och sålunda kommer att överföras till de nya stiftskanslierna. Domkapitlet förutsätter att valet av stiftsmusiker ej kom- mer att omgärdas med många inskränkningar— förslaget att högre kyrko- musikalisk utbildning skall vara ett absolut krav avstyrkes.
Domkapitlet delar utredningens uppfattning att de särskilda stiftsuppgifter-
Domkapitlet
delar
utredningens
uppfattning
att
de
särskilda
stiftsuppgifter-
na bör frikopplas från domkyrkoorganistljänsterna. Det nuvarande förhål-
na
bör
frikopplas
från
domkyrkoorganistljänsterna.
Det
nuvarande
förhål-
landet där domkapitlens musiksakkunniga i realiteten tillsätts av domkyr-
landet
där
domkapitlens
musiksakkunniga
i
realiteten
tillsätts
av
domkyr-
koförsamlingarnas kyrkoråd är ej tillfredsställande. När det gäller stiftsmu-
koförsamlingarnas
kyrkoråd
är
ej
tillfredsställande.
När
det
gäller
stiftsmu-
sikerna förordar domkapitlet att särskilda tjänster ej inrättas. I stället bör
sikerna
förordar
domkapitlet
att
särskilda
tjänster
ej
inrättas.
I
stället
bör
uppgiften fullgöras såsom ett uppdrag avseende ett stift eller delar därav
uppgiften
fullgöras
såsom
ett
uppdrag
avseende
ett
stift
eller
delar
därav
(jfr kyrkobokföringsinspektören och konfirmandkonsulenter). För en så-
(jfr
kyrkobokföringsinspektören
och
konfirmandkonsulenter).
För
en
så-
dan lösning talar även ekonomiska skäl, liksom det förhållande att kompe-
dan
lösning
talar
även
ekonomiska
skäl,
liksom
det
förhållande
att
kompe-
tens för handläggning av kyrkomusikerärenden redan finns inom de nuva-
tens
för
handläggning
av
kyrkomusikerärenden
redan
finns
inom
de
nuva-
rande domkapitelskanslierna och sålunda kommer att överföras till de nya
rande
domkapitelskanslierna
och
sålunda
kommer
att
överföras
till
de
nya
stiftskanslierna. Domkapitlet förutsätter att valet av stiftsmusiker ej kom-
stiftskanslierna.
Domkapitlet
förutsätter
att
valet
av
stiftsmusiker
ej
kom-
mer att omgärdas med många inskränkningar— förslaget att högre kyrko-
mer
att
omgärdas
med
många
inskränkningar—
förslaget
att
högre
kyrko-
musikalisk utbildning skall vara ett absolut krav avstyrkes.
musikalisk
utbildning
skall
vara
ett
absolut
krav
avstyrkes.
Domkyrkoorganisternasförening anser att nuvarande ordning bör bibehål- las med en kraftig nedsättning av domkyrkoorganistens tjänstgöring i egen församling. 99
Domkyrkoorganisternasförening anser att nuvarande ordning bör bibehål- las med en kraftig nedsättning av domkyrkoorganistens tjänstgöring i egen församling. 99
Domkyrkoorganisternasförening anser att nuvarande ordning bör bibehål-
Domkyrkoorganisternasförening
anser
att
nuvarande
ordning
bör
bibehål-
las med en kraftig nedsättning av domkyrkoorganistens tjänstgöring i egen
las
med
en
kraftig
nedsättning
av
domkyrkoorganistens
tjänstgöring
i
egen
församling. 99
församling.
99
Vi finner det svårt att realisera tanken på inrättandet av s.k. stiftsmusiker, bl.a. på grund av svårigheterna att finna lämpliga tjänsteinnehavare. Tjänsten ställer mycket höga kompetenskrav med ett alltför brett verksam- hetsområde. Vidare bör en stiftsmusiker vara aktiv kyrkomusiker med en egen konstnärlig tjänst av större omfattning än vad som föreslås. Det är emellertid mycket positivt att utredaren uppmärksammat behovet av re- surstimmar för verksamheten på stiftsplanet. Med hänsyn till ovanstående anser vi att nuvarande förhållanden bibehålles. Domkyrkoorganistens tjänst i egen församling föreslås reducerad med 1/3. Denna tid anslås till funktionen som musiksakkunnig i.Domkapitlet och som producent för de resurstimmar som ställs till förfogande för verksamheten på stiftsplanet. Många instanser anser att stiftsstyrelsen (domkapitlet) bäst själv kan avgö- ra hur den vill administrera kyrkomusiken inom stiftet. Bland de instanser som uttalat sig i den riktningen finns kammarrätten iJönköping. domkapit- len i Uppsala, Västerås och Staekholm, Musikaliska akademien, Kyrko- musikernas riksförbund/Swriges lärarförbund. Riksförbundet Svensk kyr- komusik, Rikskonimitténfär stiftstingen. Västerås stifts kyrkomusikerföre- ning. Vii.tjö stifts kyrkomusikerförening, Kristen demokratisk samlings kyrkopolitiska råd och Nässjöförsamlings pastorat. ' Kammarrätten iJönköping Kammarrätten vill kraftigt ifrågasätta behovet av en särskild tjänst som stiftsmusiker. Då förfarandet vid fastställande av minimikompetens och miminiomfattning måste göras så enkelt som möjligt. bör dessa uppgifter inte bli mer omfattande än att de kan ingå i domkyrkoorganistens arbets- uppgifter. Stiftsstyrelsens övriga åligganden inom kyrkomusikverksamhe- ten bör inte knytas till en särskild tjänst. utan det bör stå stiftsstyrelsen fritt att bestämma hur fullgörandet av dessa uppgifter skall ske. Domkapitlet i Uppsala anser att stiftsmusikertjänsterna bör vara mindre arvodestjänster. ' Domkapitlet i Västerås avstyrker också förslaget och föreslår för dessa frågor en konsulentverksamhet. som kan bestå-av flera personer. Domkyrkoorganistens befattning med kyrkomusikaliska frågor betingar idag två till tre veckotimmar och är klart otillräcklig. Det är värdefullt att stiftet har en konsulentverksamhet men det behöver inte vara en person utan uppgifterna kan läggas på två eller flera. Domkapitlet menar att det är svårt att finna en person till stiftsmusiker med den lilla del egen kyrkomusi- kalisk verksamhet som blir fallet med en 75%-tjänst. Domkapitlet avstyr— ker utredningens förslag till stiftsmusiker men är positiv till en uppdelning av arbetsuppgifterna. ' ' ' .S'toekholms dmnkapitel har intet att invända mot att domkyrkoorganisten fortsättningsvis skall koncentrera sig på den kyrkomusikaliska verksamhe- ten i domkyrkan. Det är emellertid osäkert om 'det är möjligt att hitta en musiker med kompetens på alla de områden som en stiftsmusiker skall behärska. Domkapitlet föreslår att det finns en möjlighet att anställa flera deltidsanställda stiftsmusiker inom ramen för en heltidstjänst. Prop. 1987/88: 144 Bilaga 3 100
Vi finner det svårt att realisera tanken på inrättandet av s.k. stiftsmusiker, bl.a. på grund av svårigheterna att finna lämpliga tjänsteinnehavare. Tjänsten ställer mycket höga kompetenskrav med ett alltför brett verksam- hetsområde. Vidare bör en stiftsmusiker vara aktiv kyrkomusiker med en egen konstnärlig tjänst av större omfattning än vad som föreslås. Det är emellertid mycket positivt att utredaren uppmärksammat behovet av re- surstimmar för verksamheten på stiftsplanet. Med hänsyn till ovanstående anser vi att nuvarande förhållanden bibehålles. Domkyrkoorganistens tjänst i egen församling föreslås reducerad med 1/3. Denna tid anslås till funktionen som musiksakkunnig i.Domkapitlet och som producent för de resurstimmar som ställs till förfogande för verksamheten på stiftsplanet.
Vi finner det svårt att realisera tanken på inrättandet av s.k. stiftsmusiker, bl.a. på grund av svårigheterna att finna lämpliga tjänsteinnehavare. Tjänsten ställer mycket höga kompetenskrav med ett alltför brett verksam- hetsområde. Vidare bör en stiftsmusiker vara aktiv kyrkomusiker med en egen konstnärlig tjänst av större omfattning än vad som föreslås. Det är emellertid mycket positivt att utredaren uppmärksammat behovet av re- surstimmar för verksamheten på stiftsplanet. Med hänsyn till ovanstående anser vi att nuvarande förhållanden bibehålles. Domkyrkoorganistens tjänst i egen församling föreslås reducerad med 1/3. Denna tid anslås till funktionen som musiksakkunnig i.Domkapitlet och som producent för de resurstimmar som ställs till förfogande för verksamheten på stiftsplanet.
Vi finner det svårt att realisera tanken på inrättandet av s.k. stiftsmusiker,
Vi
finner
det
svårt
att
realisera
tanken
på
inrättandet
av
s.k.
stiftsmusiker,
bl.a. på grund av svårigheterna att finna lämpliga tjänsteinnehavare.
bl.a.
på
grund
av
svårigheterna
att
finna
lämpliga
tjänsteinnehavare.
Tjänsten ställer mycket höga kompetenskrav med ett alltför brett verksam-
Tjänsten
ställer
mycket
höga
kompetenskrav
med
ett
alltför
brett
verksam-
hetsområde. Vidare bör en stiftsmusiker vara aktiv kyrkomusiker med en
hetsområde.
Vidare
bör
en
stiftsmusiker
vara
aktiv
kyrkomusiker
med
en
egen konstnärlig tjänst av större omfattning än vad som föreslås. Det är
egen
konstnärlig
tjänst
av
större
omfattning
än
vad
som
föreslås.
Det
är
emellertid mycket positivt att utredaren uppmärksammat behovet av re-
emellertid
mycket
positivt
att
utredaren
uppmärksammat
behovet
av
re-
surstimmar för verksamheten på stiftsplanet. Med hänsyn till ovanstående
surstimmar
för
verksamheten
på
stiftsplanet.
Med
hänsyn
till
ovanstående
anser vi att nuvarande förhållanden bibehålles. Domkyrkoorganistens
anser
vi
att
nuvarande
förhållanden
bibehålles.
Domkyrkoorganistens
tjänst i egen församling föreslås reducerad med 1/3. Denna tid anslås till
tjänst
i
egen
församling
föreslås
reducerad
med
1/3.
Denna
tid
anslås
till
funktionen som musiksakkunnig i.Domkapitlet och som producent för de
funktionen
som
musiksakkunnig
i.Domkapitlet
och
som
producent
för
de
resurstimmar som ställs till förfogande för verksamheten på stiftsplanet.
resurstimmar
som
ställs
till
förfogande
för
verksamheten
på
stiftsplanet.
Många instanser anser att stiftsstyrelsen (domkapitlet) bäst själv kan avgö- ra hur den vill administrera kyrkomusiken inom stiftet. Bland de instanser som uttalat sig i den riktningen finns kammarrätten iJönköping. domkapit- len i Uppsala, Västerås och Staekholm, Musikaliska akademien, Kyrko- musikernas riksförbund/Swriges lärarförbund. Riksförbundet Svensk kyr- komusik, Rikskonimitténfär stiftstingen. Västerås stifts kyrkomusikerföre- ning. Vii.tjö stifts kyrkomusikerförening, Kristen demokratisk samlings kyrkopolitiska råd och Nässjöförsamlings pastorat. '
Många instanser anser att stiftsstyrelsen (domkapitlet) bäst själv kan avgö- ra hur den vill administrera kyrkomusiken inom stiftet. Bland de instanser som uttalat sig i den riktningen finns kammarrätten iJönköping. domkapit- len i Uppsala, Västerås och Staekholm, Musikaliska akademien, Kyrko- musikernas riksförbund/Swriges lärarförbund. Riksförbundet Svensk kyr- komusik, Rikskonimitténfär stiftstingen. Västerås stifts kyrkomusikerföre- ning. Vii.tjö stifts kyrkomusikerförening, Kristen demokratisk samlings kyrkopolitiska råd och Nässjöförsamlings pastorat. '
Många instanser anser att stiftsstyrelsen (domkapitlet) bäst själv kan avgö-
Många
instanser
anser
att
stiftsstyrelsen
(domkapitlet)
bäst
själv
kan
avgö-
ra hur den vill administrera kyrkomusiken inom stiftet. Bland de instanser
ra
hur
den
vill
administrera
kyrkomusiken
inom
stiftet.
Bland
de
instanser
som uttalat sig i den riktningen finns kammarrätten iJönköping. domkapit-
som
uttalat
sig
i
den
riktningen
finns
kammarrätten
iJönköping.
domkapit-
len i Uppsala, Västerås och Staekholm, Musikaliska akademien, Kyrko-
len
i
Uppsala,
Västerås
och
Staekholm,
Musikaliska
akademien,
Kyrko-
musikernas riksförbund/Swriges lärarförbund. Riksförbundet Svensk kyr-
musikernas
riksförbund/Swriges
lärarförbund.
Riksförbundet
Svensk
kyr-
komusik, Rikskonimitténfär stiftstingen. Västerås stifts kyrkomusikerföre-
komusik,
Rikskonimitténfär
stiftstingen.
Västerås
stifts
kyrkomusikerföre-
ning. Vii.tjö stifts kyrkomusikerförening, Kristen demokratisk samlings
ning.
Vii.tjö
stifts
kyrkomusikerförening,
Kristen
demokratisk
samlings
kyrkopolitiska råd och Nässjöförsamlings pastorat. '
kyrkopolitiska
råd
och
Nässjöförsamlings
pastorat.
'
Kammarrätten iJönköping
Kammarrätten iJönköping
Kammarrätten iJönköping
Kammarrätten
iJönköping
Kammarrätten vill kraftigt ifrågasätta behovet av en särskild tjänst som stiftsmusiker. Då förfarandet vid fastställande av minimikompetens och miminiomfattning måste göras så enkelt som möjligt. bör dessa uppgifter inte bli mer omfattande än att de kan ingå i domkyrkoorganistens arbets- uppgifter. Stiftsstyrelsens övriga åligganden inom kyrkomusikverksamhe- ten bör inte knytas till en särskild tjänst. utan det bör stå stiftsstyrelsen fritt att bestämma hur fullgörandet av dessa uppgifter skall ske.
Kammarrätten vill kraftigt ifrågasätta behovet av en särskild tjänst som stiftsmusiker. Då förfarandet vid fastställande av minimikompetens och miminiomfattning måste göras så enkelt som möjligt. bör dessa uppgifter inte bli mer omfattande än att de kan ingå i domkyrkoorganistens arbets- uppgifter. Stiftsstyrelsens övriga åligganden inom kyrkomusikverksamhe- ten bör inte knytas till en särskild tjänst. utan det bör stå stiftsstyrelsen fritt att bestämma hur fullgörandet av dessa uppgifter skall ske.
Kammarrätten vill kraftigt ifrågasätta behovet av en särskild tjänst som
Kammarrätten
vill
kraftigt
ifrågasätta
behovet
av
en
särskild
tjänst
som
stiftsmusiker. Då förfarandet vid fastställande av minimikompetens och
stiftsmusiker.
Då
förfarandet
vid
fastställande
av
minimikompetens
och
miminiomfattning måste göras så enkelt som möjligt. bör dessa uppgifter
miminiomfattning
måste
göras
så
enkelt
som
möjligt.
bör
dessa
uppgifter
inte bli mer omfattande än att de kan ingå i domkyrkoorganistens arbets-
inte
bli
mer
omfattande
än
att
de
kan
ingå
i
domkyrkoorganistens
arbets-
uppgifter. Stiftsstyrelsens övriga åligganden inom kyrkomusikverksamhe-
uppgifter.
Stiftsstyrelsens
övriga
åligganden
inom
kyrkomusikverksamhe-
ten bör inte knytas till en särskild tjänst. utan det bör stå stiftsstyrelsen fritt
ten
bör
inte
knytas
till
en
särskild
tjänst.
utan
det
bör
stå
stiftsstyrelsen
fritt
att bestämma hur fullgörandet av dessa uppgifter skall ske.
att
bestämma
hur
fullgörandet
av
dessa
uppgifter
skall
ske.
Domkapitlet i Uppsala anser att stiftsmusikertjänsterna bör vara mindre arvodestjänster. ' Domkapitlet i Västerås avstyrker också förslaget och föreslår för dessa frågor en konsulentverksamhet. som kan bestå-av flera personer.
Domkapitlet i Uppsala anser att stiftsmusikertjänsterna bör vara mindre arvodestjänster. '
Domkapitlet i Uppsala anser att stiftsmusikertjänsterna bör vara mindre
Domkapitlet
i
Uppsala
anser
att
stiftsmusikertjänsterna
bör
vara
mindre
arvodestjänster. '
arvodestjänster.
'
Domkapitlet i Västerås avstyrker också förslaget och föreslår för dessa frågor en konsulentverksamhet. som kan bestå-av flera personer.
Domkapitlet i Västerås avstyrker också förslaget och föreslår för dessa
Domkapitlet
i
Västerås
avstyrker
också
förslaget
och
föreslår
för
dessa
frågor en konsulentverksamhet. som kan bestå-av flera personer.
frågor
en
konsulentverksamhet.
som
kan
bestå-av
flera
personer.
Domkyrkoorganistens befattning med kyrkomusikaliska frågor betingar idag två till tre veckotimmar och är klart otillräcklig. Det är värdefullt att stiftet har en konsulentverksamhet men det behöver inte vara en person utan uppgifterna kan läggas på två eller flera. Domkapitlet menar att det är svårt att finna en person till stiftsmusiker med den lilla del egen kyrkomusi- kalisk verksamhet som blir fallet med en 75%-tjänst. Domkapitlet avstyr— ker utredningens förslag till stiftsmusiker men är positiv till en uppdelning av arbetsuppgifterna. ' ' '
Domkyrkoorganistens befattning med kyrkomusikaliska frågor betingar idag två till tre veckotimmar och är klart otillräcklig. Det är värdefullt att stiftet har en konsulentverksamhet men det behöver inte vara en person utan uppgifterna kan läggas på två eller flera. Domkapitlet menar att det är svårt att finna en person till stiftsmusiker med den lilla del egen kyrkomusi- kalisk verksamhet som blir fallet med en 75%-tjänst. Domkapitlet avstyr— ker utredningens förslag till stiftsmusiker men är positiv till en uppdelning av arbetsuppgifterna. ' ' '
Domkyrkoorganistens befattning med kyrkomusikaliska frågor betingar
Domkyrkoorganistens
befattning
med
kyrkomusikaliska
frågor
betingar
idag två till tre veckotimmar och är klart otillräcklig. Det är värdefullt att
idag
två
till
tre
veckotimmar
och
är
klart
otillräcklig.
Det
är
värdefullt
att
stiftet har en konsulentverksamhet men det behöver inte vara en person
stiftet
har
en
konsulentverksamhet
men
det
behöver
inte
vara
en
person
utan uppgifterna kan läggas på två eller flera. Domkapitlet menar att det är
utan
uppgifterna
kan
läggas
på
två
eller
flera.
Domkapitlet
menar
att
det
är
svårt att finna en person till stiftsmusiker med den lilla del egen kyrkomusi-
svårt
att
finna
en
person
till
stiftsmusiker
med
den
lilla
del
egen
kyrkomusi-
kalisk verksamhet som blir fallet med en 75%-tjänst. Domkapitlet avstyr—
kalisk
verksamhet
som
blir
fallet
med
en
75%-tjänst.
Domkapitlet
avstyr—
ker utredningens förslag till stiftsmusiker men är positiv till en uppdelning
ker
utredningens
förslag
till
stiftsmusiker
men
är
positiv
till
en
uppdelning
av arbetsuppgifterna. ' ' '
av
arbetsuppgifterna.
'
'
'
.S'toekholms dmnkapitel har intet att invända mot att domkyrkoorganisten fortsättningsvis skall koncentrera sig på den kyrkomusikaliska verksamhe- ten i domkyrkan. Det är emellertid osäkert om 'det är möjligt att hitta en musiker med kompetens på alla de områden som en stiftsmusiker skall behärska. Domkapitlet föreslår att det finns en möjlighet att anställa flera deltidsanställda stiftsmusiker inom ramen för en heltidstjänst.
.S'toekholms dmnkapitel har intet att invända mot att domkyrkoorganisten fortsättningsvis skall koncentrera sig på den kyrkomusikaliska verksamhe- ten i domkyrkan. Det är emellertid osäkert om 'det är möjligt att hitta en musiker med kompetens på alla de områden som en stiftsmusiker skall behärska. Domkapitlet föreslår att det finns en möjlighet att anställa flera deltidsanställda stiftsmusiker inom ramen för en heltidstjänst.
.S'toekholms dmnkapitel har intet att invända mot att domkyrkoorganisten
.S'toekholms
dmnkapitel
har
intet
att
invända
mot
att
domkyrkoorganisten
fortsättningsvis skall koncentrera sig på den kyrkomusikaliska verksamhe-
fortsättningsvis
skall
koncentrera
sig
på
den
kyrkomusikaliska
verksamhe-
ten i domkyrkan. Det är emellertid osäkert om 'det är möjligt att hitta en
ten
i
domkyrkan.
Det
är
emellertid
osäkert
om
'det
är
möjligt
att
hitta
en
musiker med kompetens på alla de områden som en stiftsmusiker skall
musiker
med
kompetens
på
alla
de
områden
som
en
stiftsmusiker
skall
behärska. Domkapitlet föreslår att det finns en möjlighet att anställa flera
behärska.
Domkapitlet
föreslår
att
det
finns
en
möjlighet
att
anställa
flera
deltidsanställda stiftsmusiker inom ramen för en heltidstjänst.
deltidsanställda
stiftsmusiker
inom
ramen
för
en
heltidstjänst.
Prop.
1987/88:
144
Bilaga 3
Bilaga 3
Bilaga 3
Bilaga
3
100
100
100
100
Musikaliska akademien tillstyrker förslaget med inrättande av stiftsmu- Prop. 1987/881144 siker men anserockså att tjänsten kan delas. ' Bilaga-3 Akademien hälsar för sin'del med tillfredsställelse att en helt ny tjänst". inrättas, nämligen stiftsmusikern. Denne skulle. med rätt kompetens och inordning i systemet, medverka till att förbättra den kyrkomusikaliska situationen i ett stift och till att motverka en del nackdelar som blir följden av en kommunalisering. om denna mot förmodan skulle införas. Emellertid är det enligt akademien nödvändigt att tillförsäkra stiftsled- ningcn en klarare ansvarsfördelning betr. den konstnärliga "ledningen" av kyrkomusikalisk verksamhet i stiftet. Akademien anser det därför nödvän- digt att . - - dels bibehålla domkyrkoorganisten som musiksakkunnig åt dom— kapitlet dels bibehålla beslutanderätten mom domkapitlet. där konstnärlig ' och juridisk (samt teologisk) kompetens bäst förenas. Akademien har också synpunkter på stiftsmusikertjänstens utformning. För att stiftsmusikern skall kunna bibehålla kontakten med det levande kyrkomusiklivet. måste i hans tjänst inrymmas en rimlig del av aktiv tjänst. Att beräkna "minst en 3/4-tjänst" förefaller väl mycket: en risk blir att den återstående l/4-delen fylls "med mindre kvalificerad fyllnadstjänstgöring. varför l/2 tjänst och krav på mindre kvalificerad tjänst bör ställas. Ett annat och kanske lämpligare. flexiblare alternativ vore att ett mot- svarande antal resurstimmar ställs till domkapitlets/domkyrkoorganistens förfogande för olika specialuppdrag. fördelade (i någon mån som betr. stiftsadjunktsverksamheten) på olika kyrkomusiker efter fallenhet, kompe- tens och intresse. Dessa resurstimmar kunde disponeras på mycket olika sätt, t. ex. så att domkyrkoorganisten avlastas genom ett antal timmar utlagda på en kyr ko- musiker som av olika skäl (närhet, personlig överensstämmelse och konst- närlig inriktning) vore lämplig att knytas till domkyrkans och annan verk- samhet, medan ett par grupper timmar används för uppdrag som orgel- vård/rådgivning. körverksamhet. ungdomsverksamhet m. ut. De kunde också fördelas regionalt särskilt inom vidsträckta stift, där det är av vikt att ett visst samordnande ansvar ligger nära de lokalt verksamma kyrkomusi- kerna. Det är uppenbart att- fortbildningen är ett viktigt och aktuellt behov som delvis kunde främjas genom vissa resurstimmar. K _vrkomusikernas riksförbutal/Sveriges lärarförbund tillstyrker förslaget men anser också att tjänsten kan disponeras på flera olika sätt. Enligt 1982 års kyrkokommitts förslag blir domkapitlens uppgifter ”att även i fortsättningen övervaka att gällande ordning i fråga om kyrkans lära, sakrament. gudstjänst. kyrkliga handlingar och böcker efterlevs i försam- lingarna". Det är dålviktigt. att domkapitlen för sin verksamhet äVen i framtiden har tillgång till en högutbildad kyrkomusiker. som kan benämnas stiftsmusiker. Det kan i många fall vara lämpligt att utse just domkyrkoor- ganisten till denna uppgift. då domkyrkoorganisterna ofta har lång. välme- riterad tjänstgöring bakom sig. vilket kan göra dem särskilt lämpade att vara domkapitlens sakkunniga i musikfrågor. . En stiftsmusiker avdet. slag utredningen föreslår har länge önskats av 101
Musikaliska akademien tillstyrker förslaget med inrättande av stiftsmu- Prop. 1987/881144 siker men anserockså att tjänsten kan delas. ' Bilaga-3
Musikaliska akademien tillstyrker förslaget med inrättande av stiftsmu- Prop. 1987/881144 siker men anserockså att tjänsten kan delas. ' Bilaga-3
Musikaliska akademien tillstyrker förslaget med inrättande av stiftsmu- Prop. 1987/881144
Musikaliska
akademien
tillstyrker
förslaget
med
inrättande
av
stiftsmu-
Prop.
1987/881144
siker men anserockså att tjänsten kan delas. ' Bilaga-3
siker
men
anserockså
att
tjänsten
kan
delas.
'
Bilaga-3
Akademien hälsar för sin'del med tillfredsställelse att en helt ny tjänst". inrättas, nämligen stiftsmusikern. Denne skulle. med rätt kompetens och inordning i systemet, medverka till att förbättra den kyrkomusikaliska situationen i ett stift och till att motverka en del nackdelar som blir följden av en kommunalisering. om denna mot förmodan skulle införas. Emellertid är det enligt akademien nödvändigt att tillförsäkra stiftsled- ningcn en klarare ansvarsfördelning betr. den konstnärliga "ledningen" av kyrkomusikalisk verksamhet i stiftet. Akademien anser det därför nödvän- digt att . - - dels bibehålla domkyrkoorganisten som musiksakkunnig åt dom— kapitlet dels bibehålla beslutanderätten mom domkapitlet. där konstnärlig ' och juridisk (samt teologisk) kompetens bäst förenas.
Akademien hälsar för sin'del med tillfredsställelse att en helt ny tjänst". inrättas, nämligen stiftsmusikern. Denne skulle. med rätt kompetens och inordning i systemet, medverka till att förbättra den kyrkomusikaliska situationen i ett stift och till att motverka en del nackdelar som blir följden av en kommunalisering. om denna mot förmodan skulle införas.
Akademien hälsar för sin'del med tillfredsställelse att en helt ny tjänst".
Akademien
hälsar
för
sin'del
med
tillfredsställelse
att
en
helt
ny
tjänst".
inrättas, nämligen stiftsmusikern. Denne skulle. med rätt kompetens och
inrättas,
nämligen
stiftsmusikern.
Denne
skulle.
med
rätt
kompetens
och
inordning i systemet, medverka till att förbättra den kyrkomusikaliska
inordning
i
systemet,
medverka
till
att
förbättra
den
kyrkomusikaliska
situationen i ett stift och till att motverka en del nackdelar som blir följden
situationen
i
ett
stift
och
till
att
motverka
en
del
nackdelar
som
blir
följden
av en kommunalisering. om denna mot förmodan skulle införas.
av
en
kommunalisering.
om
denna
mot
förmodan
skulle
införas.
Emellertid är det enligt akademien nödvändigt att tillförsäkra stiftsled- ningcn en klarare ansvarsfördelning betr. den konstnärliga "ledningen" av kyrkomusikalisk verksamhet i stiftet. Akademien anser det därför nödvän- digt att . - - dels bibehålla domkyrkoorganisten som musiksakkunnig åt dom— kapitlet
Emellertid är det enligt akademien nödvändigt att tillförsäkra stiftsled-
Emellertid
är
det
enligt
akademien
nödvändigt
att
tillförsäkra
stiftsled-
ningcn en klarare ansvarsfördelning betr. den konstnärliga "ledningen" av
ningcn
en
klarare
ansvarsfördelning
betr.
den
konstnärliga
"ledningen"
av
kyrkomusikalisk verksamhet i stiftet. Akademien anser det därför nödvän-
kyrkomusikalisk
verksamhet
i
stiftet.
Akademien
anser
det
därför
nödvän-
digt att . - -
digt
att
.
-
-
dels bibehålla domkyrkoorganisten som musiksakkunnig åt dom—
dels
bibehålla
domkyrkoorganisten
som
musiksakkunnig
åt
dom—
kapitlet
kapitlet
dels bibehålla beslutanderätten mom domkapitlet. där konstnärlig ' och juridisk (samt teologisk) kompetens bäst förenas.
dels bibehålla beslutanderätten mom domkapitlet. där konstnärlig '
dels
bibehålla
beslutanderätten
mom
domkapitlet.
där
konstnärlig
'
och juridisk (samt teologisk) kompetens bäst förenas.
och
juridisk
(samt
teologisk)
kompetens
bäst
förenas.
Akademien har också synpunkter på stiftsmusikertjänstens utformning.
Akademien har också synpunkter på stiftsmusikertjänstens utformning.
Akademien har också synpunkter på stiftsmusikertjänstens utformning.
Akademien
har
också
synpunkter
på
stiftsmusikertjänstens
utformning.
För att stiftsmusikern skall kunna bibehålla kontakten med det levande kyrkomusiklivet. måste i hans tjänst inrymmas en rimlig del av aktiv tjänst. Att beräkna "minst en 3/4-tjänst" förefaller väl mycket: en risk blir att den återstående l/4-delen fylls "med mindre kvalificerad fyllnadstjänstgöring. varför l/2 tjänst och krav på mindre kvalificerad tjänst bör ställas. Ett annat och kanske lämpligare. flexiblare alternativ vore att ett mot- svarande antal resurstimmar ställs till domkapitlets/domkyrkoorganistens förfogande för olika specialuppdrag. fördelade (i någon mån som betr. stiftsadjunktsverksamheten) på olika kyrkomusiker efter fallenhet, kompe- tens och intresse. Dessa resurstimmar kunde disponeras på mycket olika sätt, t. ex. så att domkyrkoorganisten avlastas genom ett antal timmar utlagda på en kyr ko- musiker som av olika skäl (närhet, personlig överensstämmelse och konst- närlig inriktning) vore lämplig att knytas till domkyrkans och annan verk- samhet, medan ett par grupper timmar används för uppdrag som orgel- vård/rådgivning. körverksamhet. ungdomsverksamhet m. ut. De kunde också fördelas regionalt särskilt inom vidsträckta stift, där det är av vikt att ett visst samordnande ansvar ligger nära de lokalt verksamma kyrkomusi- kerna. Det är uppenbart att- fortbildningen är ett viktigt och aktuellt behov som delvis kunde främjas genom vissa resurstimmar.
För att stiftsmusikern skall kunna bibehålla kontakten med det levande kyrkomusiklivet. måste i hans tjänst inrymmas en rimlig del av aktiv tjänst. Att beräkna "minst en 3/4-tjänst" förefaller väl mycket: en risk blir att den återstående l/4-delen fylls "med mindre kvalificerad fyllnadstjänstgöring. varför l/2 tjänst och krav på mindre kvalificerad tjänst bör ställas.
För att stiftsmusikern skall kunna bibehålla kontakten med det levande
För
att
stiftsmusikern
skall
kunna
bibehålla
kontakten
med
det
levande
kyrkomusiklivet. måste i hans tjänst inrymmas en rimlig del av aktiv tjänst.
kyrkomusiklivet.
måste
i
hans
tjänst
inrymmas
en
rimlig
del
av
aktiv
tjänst.
Att beräkna "minst en 3/4-tjänst" förefaller väl mycket: en risk blir att den
Att
beräkna
"minst
en
3/4-tjänst"
förefaller
väl
mycket:
en
risk
blir
att
den
återstående l/4-delen fylls "med mindre kvalificerad fyllnadstjänstgöring.
återstående
l/4-delen
fylls
"med
mindre
kvalificerad
fyllnadstjänstgöring.
varför l/2 tjänst och krav på mindre kvalificerad tjänst bör ställas.
varför
l/2
tjänst
och
krav
på
mindre
kvalificerad
tjänst
bör
ställas.
Ett annat och kanske lämpligare. flexiblare alternativ vore att ett mot- svarande antal resurstimmar ställs till domkapitlets/domkyrkoorganistens förfogande för olika specialuppdrag. fördelade (i någon mån som betr. stiftsadjunktsverksamheten) på olika kyrkomusiker efter fallenhet, kompe- tens och intresse.
Ett annat och kanske lämpligare. flexiblare alternativ vore att ett mot-
Ett
annat
och
kanske
lämpligare.
flexiblare
alternativ
vore
att
ett
mot-
svarande antal resurstimmar ställs till domkapitlets/domkyrkoorganistens
svarande
antal
resurstimmar
ställs
till
domkapitlets/domkyrkoorganistens
förfogande för olika specialuppdrag. fördelade (i någon mån som betr.
förfogande
för
olika
specialuppdrag.
fördelade
(i
någon
mån
som
betr.
stiftsadjunktsverksamheten) på olika kyrkomusiker efter fallenhet, kompe-
stiftsadjunktsverksamheten)
på
olika
kyrkomusiker
efter
fallenhet,
kompe-
tens och intresse.
tens
och
intresse.
Dessa resurstimmar kunde disponeras på mycket olika sätt, t. ex. så att domkyrkoorganisten avlastas genom ett antal timmar utlagda på en kyr ko- musiker som av olika skäl (närhet, personlig överensstämmelse och konst- närlig inriktning) vore lämplig att knytas till domkyrkans och annan verk- samhet, medan ett par grupper timmar används för uppdrag som orgel- vård/rådgivning. körverksamhet. ungdomsverksamhet m. ut. De kunde också fördelas regionalt särskilt inom vidsträckta stift, där det är av vikt att ett visst samordnande ansvar ligger nära de lokalt verksamma kyrkomusi- kerna.
Dessa resurstimmar kunde disponeras på mycket olika sätt, t. ex. så att
Dessa
resurstimmar
kunde
disponeras
på
mycket
olika
sätt,
t.
ex.
så
att
domkyrkoorganisten avlastas genom ett antal timmar utlagda på en kyr ko-
domkyrkoorganisten
avlastas
genom
ett
antal
timmar
utlagda
på
en
kyr
ko-
musiker som av olika skäl (närhet, personlig överensstämmelse och konst-
musiker
som
av
olika
skäl
(närhet,
personlig
överensstämmelse
och
konst-
närlig inriktning) vore lämplig att knytas till domkyrkans och annan verk-
närlig
inriktning)
vore
lämplig
att
knytas
till
domkyrkans
och
annan
verk-
samhet, medan ett par grupper timmar används för uppdrag som orgel-
samhet,
medan
ett
par
grupper
timmar
används
för
uppdrag
som
orgel-
vård/rådgivning. körverksamhet. ungdomsverksamhet m. ut. De kunde
vård/rådgivning.
körverksamhet.
ungdomsverksamhet
m.
ut.
De
kunde
också fördelas regionalt särskilt inom vidsträckta stift, där det är av vikt att
också
fördelas
regionalt
särskilt
inom
vidsträckta
stift,
där
det
är
av
vikt
att
ett visst samordnande ansvar ligger nära de lokalt verksamma kyrkomusi-
ett
visst
samordnande
ansvar
ligger
nära
de
lokalt
verksamma
kyrkomusi-
kerna.
kerna.
Det är uppenbart att- fortbildningen är ett viktigt och aktuellt behov som delvis kunde främjas genom vissa resurstimmar.
Det är uppenbart att- fortbildningen är ett viktigt och aktuellt behov som
Det
är
uppenbart
att-
fortbildningen
är
ett
viktigt
och
aktuellt
behov
som
delvis kunde främjas genom vissa resurstimmar.
delvis
kunde
främjas
genom
vissa
resurstimmar.
K _vrkomusikernas riksförbutal/Sveriges lärarförbund tillstyrker förslaget men anser också att tjänsten kan disponeras på flera olika sätt.
K _vrkomusikernas riksförbutal/Sveriges lärarförbund tillstyrker förslaget men anser också att tjänsten kan disponeras på flera olika sätt.
K _vrkomusikernas riksförbutal/Sveriges lärarförbund tillstyrker förslaget
K
_vrkomusikernas
riksförbutal/Sveriges
lärarförbund
tillstyrker
förslaget
men anser också att tjänsten kan disponeras på flera olika sätt.
men
anser
också
att
tjänsten
kan
disponeras
på
flera
olika
sätt.
Enligt 1982 års kyrkokommitts förslag blir domkapitlens uppgifter ”att även i fortsättningen övervaka att gällande ordning i fråga om kyrkans lära, sakrament. gudstjänst. kyrkliga handlingar och böcker efterlevs i försam- lingarna". Det är dålviktigt. att domkapitlen för sin verksamhet äVen i framtiden har tillgång till en högutbildad kyrkomusiker. som kan benämnas stiftsmusiker. Det kan i många fall vara lämpligt att utse just domkyrkoor- ganisten till denna uppgift. då domkyrkoorganisterna ofta har lång. välme- riterad tjänstgöring bakom sig. vilket kan göra dem särskilt lämpade att vara domkapitlens sakkunniga i musikfrågor. . En stiftsmusiker avdet. slag utredningen föreslår har länge önskats av 101
Enligt 1982 års kyrkokommitts förslag blir domkapitlens uppgifter ”att även i fortsättningen övervaka att gällande ordning i fråga om kyrkans lära, sakrament. gudstjänst. kyrkliga handlingar och böcker efterlevs i försam- lingarna". Det är dålviktigt. att domkapitlen för sin verksamhet äVen i framtiden har tillgång till en högutbildad kyrkomusiker. som kan benämnas stiftsmusiker. Det kan i många fall vara lämpligt att utse just domkyrkoor- ganisten till denna uppgift. då domkyrkoorganisterna ofta har lång. välme- riterad tjänstgöring bakom sig. vilket kan göra dem särskilt lämpade att vara domkapitlens sakkunniga i musikfrågor. . En stiftsmusiker avdet. slag utredningen föreslår har länge önskats av 101
Enligt 1982 års kyrkokommitts förslag blir domkapitlens uppgifter ”att
Enligt
1982
års
kyrkokommitts
förslag
blir
domkapitlens
uppgifter
”att
även i fortsättningen övervaka att gällande ordning i fråga om kyrkans lära,
även
i
fortsättningen
övervaka
att
gällande
ordning
i
fråga
om
kyrkans
lära,
sakrament. gudstjänst. kyrkliga handlingar och böcker efterlevs i försam-
sakrament.
gudstjänst.
kyrkliga
handlingar
och
böcker
efterlevs
i
försam-
lingarna". Det är dålviktigt. att domkapitlen för sin verksamhet äVen i
lingarna".
Det
är
dålviktigt.
att
domkapitlen
för
sin
verksamhet
äVen
i
framtiden har tillgång till en högutbildad kyrkomusiker. som kan benämnas
framtiden
har
tillgång
till
en
högutbildad
kyrkomusiker.
som
kan
benämnas
stiftsmusiker. Det kan i många fall vara lämpligt att utse just domkyrkoor-
stiftsmusiker.
Det
kan
i
många
fall
vara
lämpligt
att
utse
just
domkyrkoor-
ganisten till denna uppgift. då domkyrkoorganisterna ofta har lång. välme-
ganisten
till
denna
uppgift.
då
domkyrkoorganisterna
ofta
har
lång.
välme-
riterad tjänstgöring bakom sig. vilket kan göra dem särskilt lämpade att
riterad
tjänstgöring
bakom
sig.
vilket
kan
göra
dem
särskilt
lämpade
att
vara domkapitlens sakkunniga i musikfrågor. .
vara
domkapitlens
sakkunniga
i
musikfrågor.
.
En stiftsmusiker avdet. slag utredningen föreslår har länge önskats av 101
En
stiftsmusiker
avdet.
slag
utredningen
föreslår
har
länge
önskats
av
101
KMR/SL, men arbetsuppgifterna behöver nödvändigtvis inte samordas Prop. 1987/88; 144 med sakkunniguppdrag i domkapitlen. Stiftsmusikeruppgifterna bör istäl- Bilaga 3 let ses som en samlad resurs när det gäller konsulentuppgifter och fortbild- ningsuppgifter av olika slag i församlingarna och för stiftets kyrkomusiker. Den samlade resursen kan lämpligen utgöras av olika musiker, som bero- ende av kunnighet och intresse utför del av"Stiftsmusikeruppgifterna som en del av sin anställning som kyrkomusiker någonstans i stiftet. Riksförbundet Svensk kyrkonmsik /RIS K RISK är inte berett att utan invändning acceptera utredningens förslag om inrättandet av stiftsmusikertjänster. RISK anser visserligen att sakkunnig musiker bör knytas till stiftsstyrelserna. Dock bör den kompetens som finns hos landets domkyrkoorganister även fortsättningsvis utnyttjas av domkapitlen/stiftsstyrelserna. RISK instämmer däremot i utredningsför- slaget så tillvida at domkyrkoorganisterna bör avlastas ansvaret för olika typer av administrativa uppgifter som nu åvilar dem. RISK instämmer också i förslaget att det bör finnas utrymme för någon form av konsu- lentverksamhet inom stiftsstyrelsernas ram "i syfte att bibehålla och ut- veckla den höga kyrkomusikaliska standarden i landet". RISK föreslår att domkyrkoorganisterna skall vara sakkkunniga i stifts- styrelserna, bl.a. avseende orgelfrågor. men att en konsulenttjänst. med kompetenskrav. knyts till stiftsstyrelsen för fortbildningsfrågor, körkonsu- lentverksamhet och liknande. ' Rikskommittén för stiftstingen Rikskommittén tillstyrker att domkyrkoorganisten befrias från en admi- nistrativ tillsyn av stiftets kyrkomusikaliska verksamhet och att en tjänst som stiftsmusiker knytes till den framtida stifts-styrelsen. Rikskommittén anser att omfattningen av denna tjänst måste få avgöras från fall till fall av stiftsstyrelsen. som även bör kunna anlita konsulttjänster i stället för att inrätta en fast tjänst. 14.2.4 Skolkantorstjänsterna bör försvinna. - Flertalet remissinstanser som har yttrat sig i denna del tillstyrker förslaget. Så gör bl.a. skolöverstyrelsen, Iänsskolnämnden i Kronobergs län. lätts- skolnämnden i Västerbottens lätt, domkapitlet i Växjö, svenska kyrkans centralstyrelse. Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund, Svenska kyrkans nämnd för församlings- och pastoratsförvaltning. Kävsjö församling och Månsarps församling Domkapitlen i Karlstad och Härnösand tillstyrker förslaget men bekla- gar utvecklingen. Falköpings kommun tillstyrker förslaget men föreslår förändringar av de befintliga tjänsterna. Söderåkra församling. Köpings m.fl. församlingars pastorat (Växjö 102
KMR/SL, men arbetsuppgifterna behöver nödvändigtvis inte samordas Prop. 1987/88; 144 med sakkunniguppdrag i domkapitlen. Stiftsmusikeruppgifterna bör istäl- Bilaga 3 let ses som en samlad resurs när det gäller konsulentuppgifter och fortbild- ningsuppgifter av olika slag i församlingarna och för stiftets kyrkomusiker. Den samlade resursen kan lämpligen utgöras av olika musiker, som bero- ende av kunnighet och intresse utför del av"Stiftsmusikeruppgifterna som en del av sin anställning som kyrkomusiker någonstans i stiftet.
KMR/SL, men arbetsuppgifterna behöver nödvändigtvis inte samordas Prop. 1987/88; 144 med sakkunniguppdrag i domkapitlen. Stiftsmusikeruppgifterna bör istäl- Bilaga 3
KMR/SL, men arbetsuppgifterna behöver nödvändigtvis inte samordas Prop. 1987/88; 144
KMR/SL,
men
arbetsuppgifterna
behöver
nödvändigtvis
inte
samordas
Prop.
1987/88;
144
med sakkunniguppdrag i domkapitlen. Stiftsmusikeruppgifterna bör istäl- Bilaga 3
med
sakkunniguppdrag
i
domkapitlen.
Stiftsmusikeruppgifterna
bör
istäl-
Bilaga
3
let ses som en samlad resurs när det gäller konsulentuppgifter och fortbild- ningsuppgifter av olika slag i församlingarna och för stiftets kyrkomusiker. Den samlade resursen kan lämpligen utgöras av olika musiker, som bero- ende av kunnighet och intresse utför del av"Stiftsmusikeruppgifterna som en del av sin anställning som kyrkomusiker någonstans i stiftet.
let ses som en samlad resurs när det gäller konsulentuppgifter och fortbild-
let
ses
som
en
samlad
resurs
när
det
gäller
konsulentuppgifter
och
fortbild-
ningsuppgifter av olika slag i församlingarna och för stiftets kyrkomusiker.
ningsuppgifter
av
olika
slag
i
församlingarna
och
för
stiftets
kyrkomusiker.
Den samlade resursen kan lämpligen utgöras av olika musiker, som bero-
Den
samlade
resursen
kan
lämpligen
utgöras
av
olika
musiker,
som
bero-
ende av kunnighet och intresse utför del av"Stiftsmusikeruppgifterna som
ende
av
kunnighet
och
intresse
utför
del
av"Stiftsmusikeruppgifterna
som
en del av sin anställning som kyrkomusiker någonstans i stiftet.
en
del
av
sin
anställning
som
kyrkomusiker
någonstans
i
stiftet.
Riksförbundet Svensk kyrkonmsik /RIS K
Riksförbundet Svensk kyrkonmsik /RIS K
Riksförbundet Svensk kyrkonmsik /RIS K
Riksförbundet
Svensk
kyrkonmsik
/RIS
K
RISK är inte berett att utan invändning acceptera utredningens förslag om inrättandet av stiftsmusikertjänster. RISK anser visserligen att sakkunnig musiker bör knytas till stiftsstyrelserna. Dock bör den kompetens som finns hos landets domkyrkoorganister även fortsättningsvis utnyttjas av domkapitlen/stiftsstyrelserna. RISK instämmer däremot i utredningsför- slaget så tillvida at domkyrkoorganisterna bör avlastas ansvaret för olika typer av administrativa uppgifter som nu åvilar dem. RISK instämmer också i förslaget att det bör finnas utrymme för någon form av konsu- lentverksamhet inom stiftsstyrelsernas ram "i syfte att bibehålla och ut- veckla den höga kyrkomusikaliska standarden i landet". RISK föreslår att domkyrkoorganisterna skall vara sakkkunniga i stifts- styrelserna, bl.a. avseende orgelfrågor. men att en konsulenttjänst. med kompetenskrav. knyts till stiftsstyrelsen för fortbildningsfrågor, körkonsu- lentverksamhet och liknande. '
RISK är inte berett att utan invändning acceptera utredningens förslag om inrättandet av stiftsmusikertjänster. RISK anser visserligen att sakkunnig musiker bör knytas till stiftsstyrelserna. Dock bör den kompetens som finns hos landets domkyrkoorganister även fortsättningsvis utnyttjas av domkapitlen/stiftsstyrelserna. RISK instämmer däremot i utredningsför- slaget så tillvida at domkyrkoorganisterna bör avlastas ansvaret för olika typer av administrativa uppgifter som nu åvilar dem. RISK instämmer också i förslaget att det bör finnas utrymme för någon form av konsu- lentverksamhet inom stiftsstyrelsernas ram "i syfte att bibehålla och ut- veckla den höga kyrkomusikaliska standarden i landet".
RISK är inte berett att utan invändning acceptera utredningens förslag om
RISK
är
inte
berett
att
utan
invändning
acceptera
utredningens
förslag
om
inrättandet av stiftsmusikertjänster. RISK anser visserligen att sakkunnig
inrättandet
av
stiftsmusikertjänster.
RISK
anser
visserligen
att
sakkunnig
musiker bör knytas till stiftsstyrelserna. Dock bör den kompetens som
musiker
bör
knytas
till
stiftsstyrelserna.
Dock
bör
den
kompetens
som
finns hos landets domkyrkoorganister även fortsättningsvis utnyttjas av
finns
hos
landets
domkyrkoorganister
även
fortsättningsvis
utnyttjas
av
domkapitlen/stiftsstyrelserna. RISK instämmer däremot i utredningsför-
domkapitlen/stiftsstyrelserna.
RISK
instämmer
däremot
i
utredningsför-
slaget så tillvida at domkyrkoorganisterna bör avlastas ansvaret för olika
slaget
så
tillvida
at
domkyrkoorganisterna
bör
avlastas
ansvaret
för
olika
typer av administrativa uppgifter som nu åvilar dem. RISK instämmer
typer
av
administrativa
uppgifter
som
nu
åvilar
dem.
RISK
instämmer
också i förslaget att det bör finnas utrymme för någon form av konsu-
också
i
förslaget
att
det
bör
finnas
utrymme
för
någon
form
av
konsu-
lentverksamhet inom stiftsstyrelsernas ram "i syfte att bibehålla och ut-
lentverksamhet
inom
stiftsstyrelsernas
ram
"i
syfte
att
bibehålla
och
ut-
veckla den höga kyrkomusikaliska standarden i landet".
veckla
den
höga
kyrkomusikaliska
standarden
i
landet".
RISK föreslår att domkyrkoorganisterna skall vara sakkkunniga i stifts- styrelserna, bl.a. avseende orgelfrågor. men att en konsulenttjänst. med kompetenskrav. knyts till stiftsstyrelsen för fortbildningsfrågor, körkonsu- lentverksamhet och liknande. '
RISK föreslår att domkyrkoorganisterna skall vara sakkkunniga i stifts-
RISK
föreslår
att
domkyrkoorganisterna
skall
vara
sakkkunniga
i
stifts-
styrelserna, bl.a. avseende orgelfrågor. men att en konsulenttjänst. med
styrelserna,
bl.a.
avseende
orgelfrågor.
men
att
en
konsulenttjänst.
med
kompetenskrav. knyts till stiftsstyrelsen för fortbildningsfrågor, körkonsu-
kompetenskrav.
knyts
till
stiftsstyrelsen
för
fortbildningsfrågor,
körkonsu-
lentverksamhet och liknande. '
lentverksamhet
och
liknande.
'
Rikskommittén för stiftstingen
Rikskommittén för stiftstingen
Rikskommittén för stiftstingen
Rikskommittén
för
stiftstingen
Rikskommittén tillstyrker att domkyrkoorganisten befrias från en admi- nistrativ tillsyn av stiftets kyrkomusikaliska verksamhet och att en tjänst som stiftsmusiker knytes till den framtida stifts-styrelsen. Rikskommittén anser att omfattningen av denna tjänst måste få avgöras från fall till fall av stiftsstyrelsen. som även bör kunna anlita konsulttjänster i stället för att inrätta en fast tjänst.
Rikskommittén tillstyrker att domkyrkoorganisten befrias från en admi- nistrativ tillsyn av stiftets kyrkomusikaliska verksamhet och att en tjänst som stiftsmusiker knytes till den framtida stifts-styrelsen. Rikskommittén anser att omfattningen av denna tjänst måste få avgöras från fall till fall av stiftsstyrelsen. som även bör kunna anlita konsulttjänster i stället för att inrätta en fast tjänst.
Rikskommittén tillstyrker att domkyrkoorganisten befrias från en admi-
Rikskommittén
tillstyrker
att
domkyrkoorganisten
befrias
från
en
admi-
nistrativ tillsyn av stiftets kyrkomusikaliska verksamhet och att en tjänst
nistrativ
tillsyn
av
stiftets
kyrkomusikaliska
verksamhet
och
att
en
tjänst
som stiftsmusiker knytes till den framtida stifts-styrelsen. Rikskommittén
som
stiftsmusiker
knytes
till
den
framtida
stifts-styrelsen.
Rikskommittén
anser att omfattningen av denna tjänst måste få avgöras från fall till fall av
anser
att
omfattningen
av
denna
tjänst
måste
få
avgöras
från
fall
till
fall
av
stiftsstyrelsen. som även bör kunna anlita konsulttjänster i stället för att
stiftsstyrelsen.
som
även
bör
kunna
anlita
konsulttjänster
i
stället
för
att
inrätta en fast tjänst.
inrätta
en
fast
tjänst.
14.2.4
14.2.4
14.2.4
14.2.4
Skolkantorstjänsterna bör försvinna. -
Skolkantorstjänsterna bör försvinna. -
Skolkantorstjänsterna bör försvinna. -
Skolkantorstjänsterna
bör
försvinna.
-
Flertalet remissinstanser som har yttrat sig i denna del tillstyrker förslaget. Så gör bl.a. skolöverstyrelsen, Iänsskolnämnden i Kronobergs län. lätts- skolnämnden i Västerbottens lätt, domkapitlet i Växjö, svenska kyrkans centralstyrelse. Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund, Svenska kyrkans nämnd för församlings- och pastoratsförvaltning. Kävsjö församling och Månsarps församling Domkapitlen i Karlstad och Härnösand tillstyrker förslaget men bekla- gar utvecklingen. Falköpings kommun tillstyrker förslaget men föreslår förändringar av de befintliga tjänsterna. Söderåkra församling. Köpings m.fl. församlingars pastorat (Växjö 102
Flertalet remissinstanser som har yttrat sig i denna del tillstyrker förslaget. Så gör bl.a. skolöverstyrelsen, Iänsskolnämnden i Kronobergs län. lätts- skolnämnden i Västerbottens lätt, domkapitlet i Växjö, svenska kyrkans centralstyrelse. Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund, Svenska kyrkans nämnd för församlings- och pastoratsförvaltning. Kävsjö församling och Månsarps församling
Flertalet remissinstanser som har yttrat sig i denna del tillstyrker förslaget.
Flertalet
remissinstanser
som
har
yttrat
sig
i
denna
del
tillstyrker
förslaget.
Så gör bl.a. skolöverstyrelsen, Iänsskolnämnden i Kronobergs län. lätts-
Så
gör
bl.a.
skolöverstyrelsen,
Iänsskolnämnden
i
Kronobergs
län.
lätts-
skolnämnden i Västerbottens lätt, domkapitlet i Växjö, svenska kyrkans
skolnämnden
i
Västerbottens
lätt,
domkapitlet
i
Växjö,
svenska
kyrkans
centralstyrelse. Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund,
centralstyrelse.
Svenska
kyrkans
församlings-
och
pastoratsförbund,
Svenska kyrkans nämnd för församlings- och pastoratsförvaltning. Kävsjö
Svenska
kyrkans
nämnd
för
församlings-
och
pastoratsförvaltning.
Kävsjö
församling och Månsarps församling
församling
och
Månsarps
församling
Domkapitlen i Karlstad och Härnösand tillstyrker förslaget men bekla- gar utvecklingen.
Domkapitlen i Karlstad och Härnösand tillstyrker förslaget men bekla-
Domkapitlen
i
Karlstad
och
Härnösand
tillstyrker
förslaget
men
bekla-
gar utvecklingen.
gar
utvecklingen.
Falköpings kommun tillstyrker förslaget men föreslår förändringar av de befintliga tjänsterna.
Falköpings kommun tillstyrker förslaget men föreslår förändringar av de
Falköpings
kommun
tillstyrker
förslaget
men
föreslår
förändringar
av
de
befintliga tjänsterna.
befintliga
tjänsterna.
Söderåkra församling. Köpings m.fl. församlingars pastorat (Växjö 102
Söderåkra församling. Köpings m.fl. församlingars pastorat (Växjö 102
Söderåkra
församling.
Köpings
m.fl.
församlingars
pastorat
(Växjö
102
stift). Västerås stifts kyrkomusikerförening och Vetaförsamling tillstyrker Prop. 1987/88: 144 att skolkantorstjänsterna avskaffas i sin nuvarande utformning men före- Bilaga 3 slår förändringar av tjänstetypen. Skolöverst_vre/serz tillstyrkerfrfirslaget. Länsskolnämnderna bör upprätta en plan för avveckling. SÖ delar utredningens uppfattning att skolkantorstjänsterna är otidsenliga, främst av den anledningen att många mindre skolenheter, däribland många '”kyrkskolor". lagts ner under de senaste decennierna. Därmed har det naturliga underlaget för skolkantorstjänster i många fall försvunnit. Svårig- heterna att rekrytera innehavare av sådana tjänster har också ökat. SÖ tillstyrker därför förslaget om avveckling av skolkantorstjänsterna. En viktig fråga i detta sammanhang är i vilken utsträckning de nuvaran- de skolkantorerna (av vilka de flesta är 50 år eller äldre) kommer att åberopa konstitutorialet och kvarstå i sina nuvarande tjänster (i skolan och kyrkan) fram till pensioneringen. Utredningen ger här skolkantorerna två valmöjligheter:antin_een hel lärartjänst med avveckling av de kyrkomusi- kaliska uppgifterna eller (om pastoratet så beslutar) ett begränsat antal lärarvcekotimmar och fyllnadstjänstgöring som kyrkomusiker. SÖ föreslår att länsskolnämnderna får i uppdrag att efter hörande av berörda skolkantorer och i samråd med pastoraten upprätta en plan för avveckling av skolkantorstjänsterna i respektive län. Länsskolnämnden [ Västerbottens lätt Av ålder har det funnits en samverkan mellan skolan och kyrkan i fråga om musikalisk verksamhet. De nuvarande skolkantorstjänsterna. som enbart kan innehas av låg- och mellanstadielärare och där den kyrkomusikaliska delen alltid ligger utöver heltidstjänstgöringen som lärare är dock numera föråldrade. Vakanta skolkantorstjänster i Västerbottens län har sedan lång tid inte kunnat tillsättas med nya innehavare. Svenska kyrkans centralstyrelse tillstyrker förslaget. l förslaget ligger också ett slopande av skolkantorstjänsterna i sin nuvaran- de konstruktion, vilket centralstyrelsen tillstyrker. Av de totalt 888 skol- kantorstjänsterna är endast 33l besatta med ordinarie och extra ordinan'e skolkantorer. Resten innehas av orgelspelare. Vid en överföring föreslår utredaren att skolkantorerna skall kunna välja mellan att få förordnande som lärare eller stå kvar i sin nuvarande tjänst. Nämnden anser att de regler som idag finns för tjänstledigheter och partiella tjänstledigheter är tillfyllest för de skolkantorer som vill minska sin syssselsättningsgrad. För dem som önskar ha kvar sin nuvarande tjänstekonstruktion kommer över- gångsbestämmelser att gälla. Svenska-kyrkans församlings- och pastoratsförbund liksom Svenska kyr- kans nämnd för församlings- och pastoratsförvaltning tillstyrker förslaget av samma skäl som svenska kyrkans centralstyrelse. Domkapitlet [ Karlstad delar med beklagande utredningens uppfattning. Domkapitlet i Härnösand tillstyrker två tjänstetyper. organist och kan- tor. Domkapitlet framhåller att skolkantorstjänsten som tjänstetyp är idea- 103
stift). Västerås stifts kyrkomusikerförening och Vetaförsamling tillstyrker Prop. 1987/88: 144 att skolkantorstjänsterna avskaffas i sin nuvarande utformning men före- Bilaga 3 slår förändringar av tjänstetypen. Skolöverst_vre/serz tillstyrkerfrfirslaget. Länsskolnämnderna bör upprätta en plan för avveckling.
stift). Västerås stifts kyrkomusikerförening och Vetaförsamling tillstyrker Prop. 1987/88: 144 att skolkantorstjänsterna avskaffas i sin nuvarande utformning men före- Bilaga 3 slår förändringar av tjänstetypen. Skolöverst_vre/serz tillstyrkerfrfirslaget. Länsskolnämnderna bör upprätta en plan för avveckling.
stift). Västerås stifts kyrkomusikerförening och Vetaförsamling tillstyrker Prop. 1987/88: 144
stift).
Västerås
stifts
kyrkomusikerförening
och
Vetaförsamling
tillstyrker
Prop.
1987/88:
144
att skolkantorstjänsterna avskaffas i sin nuvarande utformning men före- Bilaga 3
att
skolkantorstjänsterna
avskaffas
i
sin
nuvarande
utformning
men
före-
Bilaga
3
slår förändringar av tjänstetypen.
slår
förändringar
av
tjänstetypen.
Skolöverst_vre/serz tillstyrkerfrfirslaget. Länsskolnämnderna bör upprätta
Skolöverst_vre/serz
tillstyrkerfrfirslaget.
Länsskolnämnderna
bör
upprätta
en plan för avveckling.
en
plan
för
avveckling.
SÖ delar utredningens uppfattning att skolkantorstjänsterna är otidsenliga, främst av den anledningen att många mindre skolenheter, däribland många '”kyrkskolor". lagts ner under de senaste decennierna. Därmed har det naturliga underlaget för skolkantorstjänster i många fall försvunnit. Svårig- heterna att rekrytera innehavare av sådana tjänster har också ökat. SÖ tillstyrker därför förslaget om avveckling av skolkantorstjänsterna. En viktig fråga i detta sammanhang är i vilken utsträckning de nuvaran- de skolkantorerna (av vilka de flesta är 50 år eller äldre) kommer att åberopa konstitutorialet och kvarstå i sina nuvarande tjänster (i skolan och kyrkan) fram till pensioneringen. Utredningen ger här skolkantorerna två valmöjligheter:antin_een hel lärartjänst med avveckling av de kyrkomusi- kaliska uppgifterna eller (om pastoratet så beslutar) ett begränsat antal lärarvcekotimmar och fyllnadstjänstgöring som kyrkomusiker. SÖ föreslår att länsskolnämnderna får i uppdrag att efter hörande av berörda skolkantorer och i samråd med pastoraten upprätta en plan för avveckling av skolkantorstjänsterna i respektive län.
SÖ delar utredningens uppfattning att skolkantorstjänsterna är otidsenliga, främst av den anledningen att många mindre skolenheter, däribland många '”kyrkskolor". lagts ner under de senaste decennierna. Därmed har det naturliga underlaget för skolkantorstjänster i många fall försvunnit. Svårig- heterna att rekrytera innehavare av sådana tjänster har också ökat. SÖ tillstyrker därför förslaget om avveckling av skolkantorstjänsterna.
SÖ delar utredningens uppfattning att skolkantorstjänsterna är otidsenliga,
SÖ
delar
utredningens
uppfattning
att
skolkantorstjänsterna
är
otidsenliga,
främst av den anledningen att många mindre skolenheter, däribland många
främst
av
den
anledningen
att
många
mindre
skolenheter,
däribland
många
'”kyrkskolor". lagts ner under de senaste decennierna. Därmed har det
'”kyrkskolor".
lagts
ner
under
de
senaste
decennierna.
Därmed
har
det
naturliga underlaget för skolkantorstjänster i många fall försvunnit. Svårig-
naturliga
underlaget
för
skolkantorstjänster
i
många
fall
försvunnit.
Svårig-
heterna att rekrytera innehavare av sådana tjänster har också ökat. SÖ
heterna
att
rekrytera
innehavare
av
sådana
tjänster
har
också
ökat.
SÖ
tillstyrker därför förslaget om avveckling av skolkantorstjänsterna.
tillstyrker
därför
förslaget
om
avveckling
av
skolkantorstjänsterna.
En viktig fråga i detta sammanhang är i vilken utsträckning de nuvaran- de skolkantorerna (av vilka de flesta är 50 år eller äldre) kommer att åberopa konstitutorialet och kvarstå i sina nuvarande tjänster (i skolan och kyrkan) fram till pensioneringen. Utredningen ger här skolkantorerna två valmöjligheter:antin_een hel lärartjänst med avveckling av de kyrkomusi- kaliska uppgifterna eller (om pastoratet så beslutar) ett begränsat antal lärarvcekotimmar och fyllnadstjänstgöring som kyrkomusiker.
En viktig fråga i detta sammanhang är i vilken utsträckning de nuvaran-
En
viktig
fråga
i
detta
sammanhang
är
i
vilken
utsträckning
de
nuvaran-
de skolkantorerna (av vilka de flesta är 50 år eller äldre) kommer att
de
skolkantorerna
(av
vilka
de
flesta
är
50
år
eller
äldre)
kommer
att
åberopa konstitutorialet och kvarstå i sina nuvarande tjänster (i skolan och
åberopa
konstitutorialet
och
kvarstå
i
sina
nuvarande
tjänster
(i
skolan
och
kyrkan) fram till pensioneringen. Utredningen ger här skolkantorerna två
kyrkan)
fram
till
pensioneringen.
Utredningen
ger
här
skolkantorerna
två
valmöjligheter:antin_een hel lärartjänst med avveckling av de kyrkomusi-
valmöjligheter:antin_een
hel
lärartjänst
med
avveckling
av
de
kyrkomusi-
kaliska uppgifterna eller (om pastoratet så beslutar) ett begränsat antal
kaliska
uppgifterna
eller
(om
pastoratet
så
beslutar)
ett
begränsat
antal
lärarvcekotimmar och fyllnadstjänstgöring som kyrkomusiker.
lärarvcekotimmar
och
fyllnadstjänstgöring
som
kyrkomusiker.
SÖ föreslår att länsskolnämnderna får i uppdrag att efter hörande av berörda skolkantorer och i samråd med pastoraten upprätta en plan för avveckling av skolkantorstjänsterna i respektive län.
SÖ föreslår att länsskolnämnderna får i uppdrag att efter hörande av
SÖ
föreslår
att
länsskolnämnderna
får
i
uppdrag
att
efter
hörande
av
berörda skolkantorer och i samråd med pastoraten upprätta en plan för
berörda
skolkantorer
och
i
samråd
med
pastoraten
upprätta
en
plan
för
avveckling av skolkantorstjänsterna i respektive län.
avveckling
av
skolkantorstjänsterna
i
respektive
län.
Länsskolnämnden [ Västerbottens lätt
Länsskolnämnden [ Västerbottens lätt
Länsskolnämnden [ Västerbottens lätt
Länsskolnämnden
[
Västerbottens
lätt
Av ålder har det funnits en samverkan mellan skolan och kyrkan i fråga om musikalisk verksamhet. De nuvarande skolkantorstjänsterna. som enbart kan innehas av låg- och mellanstadielärare och där den kyrkomusikaliska delen alltid ligger utöver heltidstjänstgöringen som lärare är dock numera föråldrade. Vakanta skolkantorstjänster i Västerbottens län har sedan lång tid inte kunnat tillsättas med nya innehavare.
Av ålder har det funnits en samverkan mellan skolan och kyrkan i fråga om musikalisk verksamhet. De nuvarande skolkantorstjänsterna. som enbart kan innehas av låg- och mellanstadielärare och där den kyrkomusikaliska delen alltid ligger utöver heltidstjänstgöringen som lärare är dock numera föråldrade. Vakanta skolkantorstjänster i Västerbottens län har sedan lång tid inte kunnat tillsättas med nya innehavare.
Av ålder har det funnits en samverkan mellan skolan och kyrkan i fråga om
Av
ålder
har
det
funnits
en
samverkan
mellan
skolan
och
kyrkan
i
fråga
om
musikalisk verksamhet. De nuvarande skolkantorstjänsterna. som enbart
musikalisk
verksamhet.
De
nuvarande
skolkantorstjänsterna.
som
enbart
kan innehas av låg- och mellanstadielärare och där den kyrkomusikaliska
kan
innehas
av
låg-
och
mellanstadielärare
och
där
den
kyrkomusikaliska
delen alltid ligger utöver heltidstjänstgöringen som lärare är dock numera
delen
alltid
ligger
utöver
heltidstjänstgöringen
som
lärare
är
dock
numera
föråldrade. Vakanta skolkantorstjänster i Västerbottens län har sedan lång
föråldrade.
Vakanta
skolkantorstjänster
i
Västerbottens
län
har
sedan
lång
tid inte kunnat tillsättas med nya innehavare.
tid
inte
kunnat
tillsättas
med
nya
innehavare.
Svenska kyrkans centralstyrelse tillstyrker förslaget.
Svenska kyrkans centralstyrelse tillstyrker förslaget.
Svenska kyrkans centralstyrelse tillstyrker förslaget.
Svenska
kyrkans
centralstyrelse
tillstyrker
förslaget.
l förslaget ligger också ett slopande av skolkantorstjänsterna i sin nuvaran- de konstruktion, vilket centralstyrelsen tillstyrker. Av de totalt 888 skol- kantorstjänsterna är endast 33l besatta med ordinarie och extra ordinan'e skolkantorer. Resten innehas av orgelspelare. Vid en överföring föreslår utredaren att skolkantorerna skall kunna välja mellan att få förordnande som lärare eller stå kvar i sin nuvarande tjänst. Nämnden anser att de regler som idag finns för tjänstledigheter och partiella tjänstledigheter är tillfyllest för de skolkantorer som vill minska sin syssselsättningsgrad. För dem som önskar ha kvar sin nuvarande tjänstekonstruktion kommer över- gångsbestämmelser att gälla.
l förslaget ligger också ett slopande av skolkantorstjänsterna i sin nuvaran- de konstruktion, vilket centralstyrelsen tillstyrker. Av de totalt 888 skol- kantorstjänsterna är endast 33l besatta med ordinarie och extra ordinan'e skolkantorer. Resten innehas av orgelspelare. Vid en överföring föreslår utredaren att skolkantorerna skall kunna välja mellan att få förordnande som lärare eller stå kvar i sin nuvarande tjänst. Nämnden anser att de regler som idag finns för tjänstledigheter och partiella tjänstledigheter är tillfyllest för de skolkantorer som vill minska sin syssselsättningsgrad. För dem som önskar ha kvar sin nuvarande tjänstekonstruktion kommer över- gångsbestämmelser att gälla.
l förslaget ligger också ett slopande av skolkantorstjänsterna i sin nuvaran-
l
förslaget
ligger
också
ett
slopande
av
skolkantorstjänsterna
i
sin
nuvaran-
de konstruktion, vilket centralstyrelsen tillstyrker. Av de totalt 888 skol-
de
konstruktion,
vilket
centralstyrelsen
tillstyrker.
Av
de
totalt
888
skol-
kantorstjänsterna är endast 33l besatta med ordinarie och extra ordinan'e
kantorstjänsterna
är
endast
33l
besatta
med
ordinarie
och
extra
ordinan'e
skolkantorer. Resten innehas av orgelspelare. Vid en överföring föreslår
skolkantorer.
Resten
innehas
av
orgelspelare.
Vid
en
överföring
föreslår
utredaren att skolkantorerna skall kunna välja mellan att få förordnande
utredaren
att
skolkantorerna
skall
kunna
välja
mellan
att
få
förordnande
som lärare eller stå kvar i sin nuvarande tjänst. Nämnden anser att de
som
lärare
eller
stå
kvar
i
sin
nuvarande
tjänst.
Nämnden
anser
att
de
regler som idag finns för tjänstledigheter och partiella tjänstledigheter är
regler
som
idag
finns
för
tjänstledigheter
och
partiella
tjänstledigheter
är
tillfyllest för de skolkantorer som vill minska sin syssselsättningsgrad. För
tillfyllest
för
de
skolkantorer
som
vill
minska
sin
syssselsättningsgrad.
För
dem som önskar ha kvar sin nuvarande tjänstekonstruktion kommer över-
dem
som
önskar
ha
kvar
sin
nuvarande
tjänstekonstruktion
kommer
över-
gångsbestämmelser att gälla.
gångsbestämmelser
att
gälla.
Svenska-kyrkans församlings- och pastoratsförbund liksom Svenska kyr- kans nämnd för församlings- och pastoratsförvaltning tillstyrker förslaget av samma skäl som svenska kyrkans centralstyrelse. Domkapitlet [ Karlstad delar med beklagande utredningens uppfattning. Domkapitlet i Härnösand tillstyrker två tjänstetyper. organist och kan- tor. Domkapitlet framhåller att skolkantorstjänsten som tjänstetyp är idea- 103
Svenska-kyrkans församlings- och pastoratsförbund liksom Svenska kyr- kans nämnd för församlings- och pastoratsförvaltning tillstyrker förslaget av samma skäl som svenska kyrkans centralstyrelse. Domkapitlet [ Karlstad delar med beklagande utredningens uppfattning. Domkapitlet i Härnösand tillstyrker två tjänstetyper. organist och kan- tor. Domkapitlet framhåller att skolkantorstjänsten som tjänstetyp är idea- 103
Svenska-kyrkans församlings- och pastoratsförbund liksom Svenska kyr-
Svenska-kyrkans
församlings-
och
pastoratsförbund
liksom
Svenska
kyr-
kans nämnd för församlings- och pastoratsförvaltning tillstyrker förslaget
kans
nämnd
för
församlings-
och
pastoratsförvaltning
tillstyrker
förslaget
av samma skäl som svenska kyrkans centralstyrelse.
av
samma
skäl
som
svenska
kyrkans
centralstyrelse.
Domkapitlet [ Karlstad delar med beklagande utredningens uppfattning.
Domkapitlet
[
Karlstad
delar
med
beklagande
utredningens
uppfattning.
Domkapitlet i Härnösand tillstyrker två tjänstetyper. organist och kan-
Domkapitlet
i
Härnösand
tillstyrker
två
tjänstetyper.
organist
och
kan-
tor. Domkapitlet framhåller att skolkantorstjänsten som tjänstetyp är idea- 103
tor.
Domkapitlet
framhåller
att
skolkantorstjänsten
som
tjänstetyp
är
idea-
103
lisk i små församlingar. Med de avstånd som råder blir det svårt att inrätta Prop. 1987/88: 144 fungerande kantorstjänster. Bilaga 3 Falköpings kommun anser också att skolkantorstjänsterna omgående bör avskaffas men föreslår samtidigt att skolkantorernas arbetsförhållan- den bör ses över. Skolkantorstjänsterna bör omgående avskaffas. Så har i stor utsträckning redan skett i praktiken. eftersom det inte längre går att rekrytera innehava- re av dem. Detta beroende i' stor utsträckning på deras konstruktion. nämligen att vid sidan av full lärartjänst även utöva en kyrkomusikertjänst. 1 de få fall, där innehavare av tjänster finns. bör som utredningen föreslagit ett övergångsförfarande komma till stånd så att även dessa tjänstemän kan beredas mer rimliga tjänstgöringsförhållanden och arbetstiden. Söderåkra församling Vi är positiva till att de nuvarande skolkantorstjänsterna struktureras om till kantor 2-tjänster enligt Bjureks förslag. Vi anser att anknytningen till skolan är värdefull. Västerås stifts kyrkomusikerjörening förordar den tjänstetyp som föresla- gits av sakkunnige Zaid Bjurek som kantor 2. Förslaget att avskaffa skolkantorstjänsterna i sin nuvarande form tillstyr- kes. Den höga arbetsbelastningen har varit ett av huvudskälen till att så få tjänster kunnat besättas. Dessutom har den tididgare anknytningen till lärarutbildningen försvunnit. Nuvarande form bör ersättas med den typ av lärar- och kyrkomusikertjänst. som den sakkunnige Zaid Bjurek föreslagit som kantor 2. Detta ger en möjlighet till samverkan mellan skola och kyrka, som vi bör bibehålla inte minst av historiskt-traditionella skäl. Utredningsförslaget avstyrks av Jämtlands läns kyrkomusikerförening som anvisar en annan lösning. En allvarlig miss i utredningen är, att skolkantor försvinner som tjänste- typ. Det har hela tiden hävdats från KMR, också direkt till enmansutreda- ren, att skolkantorstjänsten är den enda möjligheten till säker försörjning i små församlingar. Det enda man behövt göra är att omstrukturera den så, att den innehållit full tjänst på skola/kyrka tillsammans i stället som nu upp till dryga 40 vt. De konstruktioner som utredningen presenterar. bygger alla på ett frivilligt åtagande från en ev. arbetsgivare om kombinations- tjänst, något som i tider av åtstramning inte ter sig särskilt realistiskt. Förslaget avstyrks vidare av bl.a. domkapitlet i Linköping. Ingesunds musikhögskola, Helgumsförsamling och Ölmstadsft'irsamling . Domkapitlet [ Linköping anser att frågan bör prövas ytterligare (U=ut- redningen). U menar, att skolkantorstjänsterna bör försvinna, eftersom de enligt U är "otidsenliga". Det är dock lätt att konstatera. att skickliga skolkantorer har utgjort en mycket viktig förbindelselänk mellan skola och kyrka. Skolkantorer har också vittnat om—även just nu— att de trivs med sin 104
lisk i små församlingar. Med de avstånd som råder blir det svårt att inrätta Prop. 1987/88: 144 fungerande kantorstjänster. Bilaga 3 Falköpings kommun anser också att skolkantorstjänsterna omgående bör avskaffas men föreslår samtidigt att skolkantorernas arbetsförhållan- den bör ses över.
lisk i små församlingar. Med de avstånd som råder blir det svårt att inrätta Prop. 1987/88: 144
lisk i små församlingar. Med de avstånd som råder blir det svårt att inrätta Prop. 1987/88: 144
lisk
i
små
församlingar.
Med
de
avstånd
som
råder
blir
det
svårt
att
inrätta
Prop.
1987/88:
144
fungerande kantorstjänster. Bilaga 3 Falköpings kommun anser också att skolkantorstjänsterna omgående
fungerande kantorstjänster. Bilaga 3
fungerande
kantorstjänster.
Bilaga
3
Falköpings kommun anser också att skolkantorstjänsterna omgående
Falköpings
kommun
anser
också
att
skolkantorstjänsterna
omgående
bör avskaffas men föreslår samtidigt att skolkantorernas arbetsförhållan-
bör avskaffas men föreslår samtidigt att skolkantorernas arbetsförhållan-
bör
avskaffas
men
föreslår
samtidigt
att
skolkantorernas
arbetsförhållan-
den bör ses över.
den bör ses över.
den
bör
ses
över.
Skolkantorstjänsterna bör omgående avskaffas. Så har i stor utsträckning redan skett i praktiken. eftersom det inte längre går att rekrytera innehava- re av dem. Detta beroende i' stor utsträckning på deras konstruktion. nämligen att vid sidan av full lärartjänst även utöva en kyrkomusikertjänst. 1 de få fall, där innehavare av tjänster finns. bör som utredningen föreslagit ett övergångsförfarande komma till stånd så att även dessa tjänstemän kan beredas mer rimliga tjänstgöringsförhållanden och arbetstiden.
Skolkantorstjänsterna bör omgående avskaffas. Så har i stor utsträckning redan skett i praktiken. eftersom det inte längre går att rekrytera innehava- re av dem. Detta beroende i' stor utsträckning på deras konstruktion. nämligen att vid sidan av full lärartjänst även utöva en kyrkomusikertjänst. 1 de få fall, där innehavare av tjänster finns. bör som utredningen föreslagit ett övergångsförfarande komma till stånd så att även dessa tjänstemän kan beredas mer rimliga tjänstgöringsförhållanden och arbetstiden.
Skolkantorstjänsterna bör omgående avskaffas. Så har i stor utsträckning
Skolkantorstjänsterna
bör
omgående
avskaffas.
Så
har
i
stor
utsträckning
redan skett i praktiken. eftersom det inte längre går att rekrytera innehava-
redan
skett
i
praktiken.
eftersom
det
inte
längre
går
att
rekrytera
innehava-
re av dem. Detta beroende i' stor utsträckning på deras konstruktion.
re
av
dem.
Detta
beroende
i'
stor
utsträckning
på
deras
konstruktion.
nämligen att vid sidan av full lärartjänst även utöva en kyrkomusikertjänst.
nämligen
att
vid
sidan
av
full
lärartjänst
även
utöva
en
kyrkomusikertjänst.
1 de få fall, där innehavare av tjänster finns. bör som utredningen föreslagit
1
de
få
fall,
där
innehavare
av
tjänster
finns.
bör
som
utredningen
föreslagit
ett övergångsförfarande komma till stånd så att även dessa tjänstemän kan
ett
övergångsförfarande
komma
till
stånd
så
att
även
dessa
tjänstemän
kan
beredas mer rimliga tjänstgöringsförhållanden och arbetstiden.
beredas
mer
rimliga
tjänstgöringsförhållanden
och
arbetstiden.
Söderåkra församling
Söderåkra församling
Söderåkra församling
Söderåkra
församling
Vi är positiva till att de nuvarande skolkantorstjänsterna struktureras om till kantor 2-tjänster enligt Bjureks förslag. Vi anser att anknytningen till skolan är värdefull.
Vi är positiva till att de nuvarande skolkantorstjänsterna struktureras om till kantor 2-tjänster enligt Bjureks förslag. Vi anser att anknytningen till skolan är värdefull.
Vi är positiva till att de nuvarande skolkantorstjänsterna struktureras om
Vi
är
positiva
till
att
de
nuvarande
skolkantorstjänsterna
struktureras
om
till kantor 2-tjänster enligt Bjureks förslag. Vi anser att anknytningen till
till
kantor
2-tjänster
enligt
Bjureks
förslag.
Vi
anser
att
anknytningen
till
skolan är värdefull.
skolan
är
värdefull.
Västerås stifts kyrkomusikerjörening förordar den tjänstetyp som föresla- gits av sakkunnige Zaid Bjurek som kantor 2.
Västerås stifts kyrkomusikerjörening förordar den tjänstetyp som föresla- gits av sakkunnige Zaid Bjurek som kantor 2.
Västerås stifts kyrkomusikerjörening förordar den tjänstetyp som föresla-
Västerås
stifts
kyrkomusikerjörening
förordar
den
tjänstetyp
som
föresla-
gits av sakkunnige Zaid Bjurek som kantor 2.
gits
av
sakkunnige
Zaid
Bjurek
som
kantor
2.
Förslaget att avskaffa skolkantorstjänsterna i sin nuvarande form tillstyr- kes. Den höga arbetsbelastningen har varit ett av huvudskälen till att så få tjänster kunnat besättas. Dessutom har den tididgare anknytningen till lärarutbildningen försvunnit. Nuvarande form bör ersättas med den typ av lärar- och kyrkomusikertjänst. som den sakkunnige Zaid Bjurek föreslagit som kantor 2. Detta ger en möjlighet till samverkan mellan skola och kyrka, som vi bör bibehålla inte minst av historiskt-traditionella skäl.
Förslaget att avskaffa skolkantorstjänsterna i sin nuvarande form tillstyr- kes. Den höga arbetsbelastningen har varit ett av huvudskälen till att så få tjänster kunnat besättas. Dessutom har den tididgare anknytningen till lärarutbildningen försvunnit. Nuvarande form bör ersättas med den typ av lärar- och kyrkomusikertjänst. som den sakkunnige Zaid Bjurek föreslagit som kantor 2. Detta ger en möjlighet till samverkan mellan skola och kyrka, som vi bör bibehålla inte minst av historiskt-traditionella skäl.
Förslaget att avskaffa skolkantorstjänsterna i sin nuvarande form tillstyr-
Förslaget
att
avskaffa
skolkantorstjänsterna
i
sin
nuvarande
form
tillstyr-
kes. Den höga arbetsbelastningen har varit ett av huvudskälen till att så få
kes.
Den
höga
arbetsbelastningen
har
varit
ett
av
huvudskälen
till
att
så
få
tjänster kunnat besättas. Dessutom har den tididgare anknytningen till
tjänster
kunnat
besättas.
Dessutom
har
den
tididgare
anknytningen
till
lärarutbildningen försvunnit. Nuvarande form bör ersättas med den typ av
lärarutbildningen
försvunnit.
Nuvarande
form
bör
ersättas
med
den
typ
av
lärar- och kyrkomusikertjänst. som den sakkunnige Zaid Bjurek föreslagit
lärar-
och
kyrkomusikertjänst.
som
den
sakkunnige
Zaid
Bjurek
föreslagit
som kantor 2. Detta ger en möjlighet till samverkan mellan skola och
som
kantor
2.
Detta
ger
en
möjlighet
till
samverkan
mellan
skola
och
kyrka, som vi bör bibehålla inte minst av historiskt-traditionella skäl.
kyrka,
som
vi
bör
bibehålla
inte
minst
av
historiskt-traditionella
skäl.
Utredningsförslaget avstyrks av Jämtlands läns kyrkomusikerförening som anvisar en annan lösning.
Utredningsförslaget avstyrks av Jämtlands läns kyrkomusikerförening som anvisar en annan lösning.
Utredningsförslaget avstyrks av Jämtlands läns kyrkomusikerförening
Utredningsförslaget
avstyrks
av
Jämtlands
läns
kyrkomusikerförening
som anvisar en annan lösning.
som
anvisar
en
annan
lösning.
En allvarlig miss i utredningen är, att skolkantor försvinner som tjänste- typ. Det har hela tiden hävdats från KMR, också direkt till enmansutreda- ren, att skolkantorstjänsten är den enda möjligheten till säker försörjning i små församlingar. Det enda man behövt göra är att omstrukturera den så, att den innehållit full tjänst på skola/kyrka tillsammans i stället som nu upp till dryga 40 vt. De konstruktioner som utredningen presenterar. bygger alla på ett frivilligt åtagande från en ev. arbetsgivare om kombinations- tjänst, något som i tider av åtstramning inte ter sig särskilt realistiskt.
En allvarlig miss i utredningen är, att skolkantor försvinner som tjänste- typ. Det har hela tiden hävdats från KMR, också direkt till enmansutreda- ren, att skolkantorstjänsten är den enda möjligheten till säker försörjning i små församlingar. Det enda man behövt göra är att omstrukturera den så, att den innehållit full tjänst på skola/kyrka tillsammans i stället som nu upp till dryga 40 vt. De konstruktioner som utredningen presenterar. bygger alla på ett frivilligt åtagande från en ev. arbetsgivare om kombinations- tjänst, något som i tider av åtstramning inte ter sig särskilt realistiskt.
En allvarlig miss i utredningen är, att skolkantor försvinner som tjänste-
En
allvarlig
miss
i
utredningen
är,
att
skolkantor
försvinner
som
tjänste-
typ. Det har hela tiden hävdats från KMR, också direkt till enmansutreda-
typ.
Det
har
hela
tiden
hävdats
från
KMR,
också
direkt
till
enmansutreda-
ren, att skolkantorstjänsten är den enda möjligheten till säker försörjning i
ren,
att
skolkantorstjänsten
är
den
enda
möjligheten
till
säker
försörjning
i
små församlingar. Det enda man behövt göra är att omstrukturera den så,
små
församlingar.
Det
enda
man
behövt
göra
är
att
omstrukturera
den
så,
att den innehållit full tjänst på skola/kyrka tillsammans i stället som nu upp
att
den
innehållit
full
tjänst
på
skola/kyrka
tillsammans
i
stället
som
nu
upp
till dryga 40 vt. De konstruktioner som utredningen presenterar. bygger
till
dryga
40
vt.
De
konstruktioner
som
utredningen
presenterar.
bygger
alla på ett frivilligt åtagande från en ev. arbetsgivare om kombinations-
alla
på
ett
frivilligt
åtagande
från
en
ev.
arbetsgivare
om
kombinations-
tjänst, något som i tider av åtstramning inte ter sig särskilt realistiskt.
tjänst,
något
som
i
tider
av
åtstramning
inte
ter
sig
särskilt
realistiskt.
Förslaget avstyrks vidare av bl.a. domkapitlet i Linköping. Ingesunds musikhögskola, Helgumsförsamling och Ölmstadsft'irsamling . Domkapitlet [ Linköping anser att frågan bör prövas ytterligare (U=ut- redningen).
Förslaget avstyrks vidare av bl.a. domkapitlet i Linköping. Ingesunds musikhögskola, Helgumsförsamling och Ölmstadsft'irsamling
Förslaget avstyrks vidare av bl.a. domkapitlet i Linköping. Ingesunds
Förslaget
avstyrks
vidare
av
bl.a.
domkapitlet
i
Linköping.
Ingesunds
musikhögskola, Helgumsförsamling och Ölmstadsft'irsamling
musikhögskola,
Helgumsförsamling
och
Ölmstadsft'irsamling
. Domkapitlet [ Linköping anser att frågan bör prövas ytterligare (U=ut- redningen).
. Domkapitlet [ Linköping anser att frågan bör prövas ytterligare (U=ut-
.
Domkapitlet
[
Linköping
anser
att
frågan
bör
prövas
ytterligare
(U=ut-
redningen).
redningen).
U menar, att skolkantorstjänsterna bör försvinna, eftersom de enligt U är "otidsenliga". Det är dock lätt att konstatera. att skickliga skolkantorer har utgjort en mycket viktig förbindelselänk mellan skola och kyrka. Skolkantorer har också vittnat om—även just nu— att de trivs med sin 104
U menar, att skolkantorstjänsterna bör försvinna, eftersom de enligt U är "otidsenliga". Det är dock lätt att konstatera. att skickliga skolkantorer har utgjort en mycket viktig förbindelselänk mellan skola och kyrka. Skolkantorer har också vittnat om—även just nu— att de trivs med sin 104
U menar, att skolkantorstjänsterna bör försvinna, eftersom de enligt U är
U
menar,
att
skolkantorstjänsterna
bör
försvinna,
eftersom
de
enligt
U
är
"otidsenliga". Det är dock lätt att konstatera. att skickliga skolkantorer
"otidsenliga".
Det
är
dock
lätt
att
konstatera.
att
skickliga
skolkantorer
har utgjort en mycket viktig förbindelselänk mellan skola och kyrka.
har
utgjort
en
mycket
viktig
förbindelselänk
mellan
skola
och
kyrka.
Skolkantorer har också vittnat om—även just nu— att de trivs med sin 104
Skolkantorer
har
också
vittnat
om—även
just
nu—
att
de
trivs
med
sin
104
situation, även om man naturligtvis skulle önska sig vissa ändringar i Prop. 1987/88:144 konstruktionen av tjänsterna. . Bilaga 3 Med hänvisning till redan lämnade kommentarer påstår vi, att det före ett ev. beslut om att avskaffa skolkantorstjänsterna måste föras en grundlig diskussion. om det vore möjligt att göra dessa tjänster rent av attraktiva genom ändringar i de nuvarande bestämmelserna. Det ärju f. ö. att konsta- tera. att U visserligen vill avskaffa skolkantorstjänsterna men samtidigt vill införa kombinationer musikcrverksamhet/lärarverksamhet av annat slag — kombinationer som dessutom skulle vara betydligt mer komplicerade än kombinationen i en skolkantorstjänst. Ingesunds musikhögskola (IMH) avstyrker förslaget och föreslår att skol- kantorstjänsterna omorganiseras .' Dessa icke så sällan förvånansvärt kvalificerade "lärarorganister", stund- tals betecknade som en orts "enmanskonservatorium". gör ofta en ovär- derlig insats speciellt inom de mindre kommunernas kulturliv — och då inte endast inom musikområdet — just genom sin yrkeskombination. I egenskap av grundskollärare träffar de dagligen på nästan samtliga skolpliktiga barn i hemkommunen och kommer därigenom att inom ett brett kulturområde — ofta med musiken i centrum — positivt kunna påver- ka de flesta av kommunens ungdomar under flera generationer. Deras insatser är också ett utmärkt komplement till ortens kommunala musikun- dervisning, som ju i första hand är inriktad mot det instrumentala och vokala. . IHM har full förståelse för att dessa tjänster kan vara mycket arbetskrä- vande och att semestern för många skolkantorer tidvis kan komma i kläm. bl. a. på grund av svårigheten att skaffa sommarvikarier. Värdet av att ha kvar möjligheten till denna yrkeskombination är emel- lertid så stort. enligt lMH:s sätt att se. att man i stället för att helt ta bort den, bör söka omkonstruera tjänsterna på lämpligt sätt . så att de i framti- den inte onödigt överbelastas. Detta kunde kanske ske genom att lärarde- len i tjänsten reduceras i proportion till den kyrkomusikaliska, vilket totalt sett skulle kunna innebära en mer rimlig arbetsbelastning och därmed förhoppningsvis åter göra skolkantorstjänsterna attraktiva. - En deltidsanställning som grundskollärare är idag ingen ovanlighet med den övertalighet som råder inom yrket och som troligen i än högre grad kommer att råda det närmaste decenniet. En sådan töjbarhet i tjänsteupp- delningen kunde kanske för många kommuner rent av vara tilltalande och underlätta planeringsarbetet i skolstyrelserna. IMH anser m.a.o. att skolkantorstjänsterna även i framtiden bör finnas kvar. ' Domkapitlet i Västerås framför liknande synpunkter. 14.2.5 Kombinationstjänster bör skapas Samtliga remissyttranden i denna del ansluter sig till tanken på kombina- tionstjänster. men många ställer sig tveksamma till utredningens förslag. 105
situation, även om man naturligtvis skulle önska sig vissa ändringar i Prop. 1987/88:144 konstruktionen av tjänsterna. . Bilaga 3 Med hänvisning till redan lämnade kommentarer påstår vi, att det före ett ev. beslut om att avskaffa skolkantorstjänsterna måste föras en grundlig diskussion. om det vore möjligt att göra dessa tjänster rent av attraktiva genom ändringar i de nuvarande bestämmelserna. Det ärju f. ö. att konsta- tera. att U visserligen vill avskaffa skolkantorstjänsterna men samtidigt vill införa kombinationer musikcrverksamhet/lärarverksamhet av annat slag — kombinationer som dessutom skulle vara betydligt mer komplicerade än kombinationen i en skolkantorstjänst.
situation, även om man naturligtvis skulle önska sig vissa ändringar i Prop. 1987/88:144 konstruktionen av tjänsterna. . Bilaga 3
situation, även om man naturligtvis skulle önska sig vissa ändringar i Prop. 1987/88:144
situation,
även
om
man
naturligtvis
skulle
önska
sig
vissa
ändringar
i
Prop.
1987/88:144
konstruktionen av tjänsterna. . Bilaga 3
konstruktionen
av
tjänsterna.
.
Bilaga
3
Med hänvisning till redan lämnade kommentarer påstår vi, att det före ett ev. beslut om att avskaffa skolkantorstjänsterna måste föras en grundlig diskussion. om det vore möjligt att göra dessa tjänster rent av attraktiva genom ändringar i de nuvarande bestämmelserna. Det ärju f. ö. att konsta- tera. att U visserligen vill avskaffa skolkantorstjänsterna men samtidigt vill införa kombinationer musikcrverksamhet/lärarverksamhet av annat slag — kombinationer som dessutom skulle vara betydligt mer komplicerade än kombinationen i en skolkantorstjänst.
Med hänvisning till redan lämnade kommentarer påstår vi, att det före
Med
hänvisning
till
redan
lämnade
kommentarer
påstår
vi,
att
det
före
ett ev. beslut om att avskaffa skolkantorstjänsterna måste föras en grundlig
ett
ev.
beslut
om
att
avskaffa
skolkantorstjänsterna
måste
föras
en
grundlig
diskussion. om det vore möjligt att göra dessa tjänster rent av attraktiva
diskussion.
om
det
vore
möjligt
att
göra
dessa
tjänster
rent
av
attraktiva
genom ändringar i de nuvarande bestämmelserna. Det ärju f. ö. att konsta-
genom
ändringar
i
de
nuvarande
bestämmelserna.
Det
ärju
f.
ö.
att
konsta-
tera. att U visserligen vill avskaffa skolkantorstjänsterna men samtidigt vill
tera.
att
U
visserligen
vill
avskaffa
skolkantorstjänsterna
men
samtidigt
vill
införa kombinationer musikcrverksamhet/lärarverksamhet av annat slag —
införa
kombinationer
musikcrverksamhet/lärarverksamhet
av
annat
slag
—
kombinationer som dessutom skulle vara betydligt mer komplicerade än
kombinationer
som
dessutom
skulle
vara
betydligt
mer
komplicerade
än
kombinationen i en skolkantorstjänst.
kombinationen
i
en
skolkantorstjänst.
Ingesunds musikhögskola (IMH) avstyrker förslaget och föreslår att skol- kantorstjänsterna omorganiseras .'
Ingesunds musikhögskola (IMH) avstyrker förslaget och föreslår att skol- kantorstjänsterna omorganiseras .'
Ingesunds musikhögskola (IMH) avstyrker förslaget och föreslår att skol-
Ingesunds
musikhögskola
(IMH)
avstyrker
förslaget
och
föreslår
att
skol-
kantorstjänsterna omorganiseras .'
kantorstjänsterna
omorganiseras
.'
Dessa icke så sällan förvånansvärt kvalificerade "lärarorganister", stund- tals betecknade som en orts "enmanskonservatorium". gör ofta en ovär- derlig insats speciellt inom de mindre kommunernas kulturliv — och då inte endast inom musikområdet — just genom sin yrkeskombination. I egenskap av grundskollärare träffar de dagligen på nästan samtliga skolpliktiga barn i hemkommunen och kommer därigenom att inom ett brett kulturområde — ofta med musiken i centrum — positivt kunna påver- ka de flesta av kommunens ungdomar under flera generationer. Deras insatser är också ett utmärkt komplement till ortens kommunala musikun- dervisning, som ju i första hand är inriktad mot det instrumentala och vokala. . IHM har full förståelse för att dessa tjänster kan vara mycket arbetskrä- vande och att semestern för många skolkantorer tidvis kan komma i kläm. bl. a. på grund av svårigheten att skaffa sommarvikarier. Värdet av att ha kvar möjligheten till denna yrkeskombination är emel- lertid så stort. enligt lMH:s sätt att se. att man i stället för att helt ta bort den, bör söka omkonstruera tjänsterna på lämpligt sätt . så att de i framti- den inte onödigt överbelastas. Detta kunde kanske ske genom att lärarde- len i tjänsten reduceras i proportion till den kyrkomusikaliska, vilket totalt sett skulle kunna innebära en mer rimlig arbetsbelastning och därmed förhoppningsvis åter göra skolkantorstjänsterna attraktiva. - En deltidsanställning som grundskollärare är idag ingen ovanlighet med den övertalighet som råder inom yrket och som troligen i än högre grad kommer att råda det närmaste decenniet. En sådan töjbarhet i tjänsteupp- delningen kunde kanske för många kommuner rent av vara tilltalande och underlätta planeringsarbetet i skolstyrelserna. IMH anser m.a.o. att skolkantorstjänsterna även i framtiden bör finnas kvar. '
Dessa icke så sällan förvånansvärt kvalificerade "lärarorganister", stund- tals betecknade som en orts "enmanskonservatorium". gör ofta en ovär- derlig insats speciellt inom de mindre kommunernas kulturliv — och då inte endast inom musikområdet — just genom sin yrkeskombination.
Dessa icke så sällan förvånansvärt kvalificerade "lärarorganister", stund-
Dessa
icke
så
sällan
förvånansvärt
kvalificerade
"lärarorganister",
stund-
tals betecknade som en orts "enmanskonservatorium". gör ofta en ovär-
tals
betecknade
som
en
orts
"enmanskonservatorium".
gör
ofta
en
ovär-
derlig insats speciellt inom de mindre kommunernas kulturliv — och då inte
derlig
insats
speciellt
inom
de
mindre
kommunernas
kulturliv
—
och
då
inte
endast inom musikområdet — just genom sin yrkeskombination.
endast
inom
musikområdet
—
just
genom
sin
yrkeskombination.
I egenskap av grundskollärare träffar de dagligen på nästan samtliga skolpliktiga barn i hemkommunen och kommer därigenom att inom ett brett kulturområde — ofta med musiken i centrum — positivt kunna påver- ka de flesta av kommunens ungdomar under flera generationer. Deras insatser är också ett utmärkt komplement till ortens kommunala musikun- dervisning, som ju i första hand är inriktad mot det instrumentala och vokala. .
I egenskap av grundskollärare träffar de dagligen på nästan samtliga
I
egenskap
av
grundskollärare
träffar
de
dagligen
på
nästan
samtliga
skolpliktiga barn i hemkommunen och kommer därigenom att inom ett
skolpliktiga
barn
i
hemkommunen
och
kommer
därigenom
att
inom
ett
brett kulturområde — ofta med musiken i centrum — positivt kunna påver-
brett
kulturområde
—
ofta
med
musiken
i
centrum
—
positivt
kunna
påver-
ka de flesta av kommunens ungdomar under flera generationer. Deras
ka
de
flesta
av
kommunens
ungdomar
under
flera
generationer.
Deras
insatser är också ett utmärkt komplement till ortens kommunala musikun-
insatser
är
också
ett
utmärkt
komplement
till
ortens
kommunala
musikun-
dervisning, som ju i första hand är inriktad mot det instrumentala och
dervisning,
som
ju
i
första
hand
är
inriktad
mot
det
instrumentala
och
vokala. .
vokala.
.
IHM har full förståelse för att dessa tjänster kan vara mycket arbetskrä- vande och att semestern för många skolkantorer tidvis kan komma i kläm. bl. a. på grund av svårigheten att skaffa sommarvikarier.
IHM har full förståelse för att dessa tjänster kan vara mycket arbetskrä-
IHM
har
full
förståelse
för
att
dessa
tjänster
kan
vara
mycket
arbetskrä-
vande och att semestern för många skolkantorer tidvis kan komma i kläm.
vande
och
att
semestern
för
många
skolkantorer
tidvis
kan
komma
i
kläm.
bl. a. på grund av svårigheten att skaffa sommarvikarier.
bl.
a.
på
grund
av
svårigheten
att
skaffa
sommarvikarier.
Värdet av att ha kvar möjligheten till denna yrkeskombination är emel- lertid så stort. enligt lMH:s sätt att se. att man i stället för att helt ta bort den, bör söka omkonstruera tjänsterna på lämpligt sätt . så att de i framti- den inte onödigt överbelastas. Detta kunde kanske ske genom att lärarde- len i tjänsten reduceras i proportion till den kyrkomusikaliska, vilket totalt sett skulle kunna innebära en mer rimlig arbetsbelastning och därmed förhoppningsvis åter göra skolkantorstjänsterna attraktiva. -
Värdet av att ha kvar möjligheten till denna yrkeskombination är emel-
Värdet
av
att
ha
kvar
möjligheten
till
denna
yrkeskombination
är
emel-
lertid så stort. enligt lMH:s sätt att se. att man i stället för att helt ta bort
lertid
så
stort.
enligt
lMH:s
sätt
att
se.
att
man
i
stället
för
att
helt
ta
bort
den, bör söka omkonstruera tjänsterna på lämpligt sätt . så att de i framti-
den,
bör
söka
omkonstruera
tjänsterna
på
lämpligt
sätt
.
så
att
de
i
framti-
den inte onödigt överbelastas. Detta kunde kanske ske genom att lärarde-
den
inte
onödigt
överbelastas.
Detta
kunde
kanske
ske
genom
att
lärarde-
len i tjänsten reduceras i proportion till den kyrkomusikaliska, vilket totalt
len
i
tjänsten
reduceras
i
proportion
till
den
kyrkomusikaliska,
vilket
totalt
sett skulle kunna innebära en mer rimlig arbetsbelastning och därmed
sett
skulle
kunna
innebära
en
mer
rimlig
arbetsbelastning
och
därmed
förhoppningsvis åter göra skolkantorstjänsterna attraktiva. -
förhoppningsvis
åter
göra
skolkantorstjänsterna
attraktiva.
-
En deltidsanställning som grundskollärare är idag ingen ovanlighet med den övertalighet som råder inom yrket och som troligen i än högre grad kommer att råda det närmaste decenniet. En sådan töjbarhet i tjänsteupp- delningen kunde kanske för många kommuner rent av vara tilltalande och underlätta planeringsarbetet i skolstyrelserna.
En deltidsanställning som grundskollärare är idag ingen ovanlighet med
En
deltidsanställning
som
grundskollärare
är
idag
ingen
ovanlighet
med
den övertalighet som råder inom yrket och som troligen i än högre grad
den
övertalighet
som
råder
inom
yrket
och
som
troligen
i
än
högre
grad
kommer att råda det närmaste decenniet. En sådan töjbarhet i tjänsteupp-
kommer
att
råda
det
närmaste
decenniet.
En
sådan
töjbarhet
i
tjänsteupp-
delningen kunde kanske för många kommuner rent av vara tilltalande och
delningen
kunde
kanske
för
många
kommuner
rent
av
vara
tilltalande
och
underlätta planeringsarbetet i skolstyrelserna.
underlätta
planeringsarbetet
i
skolstyrelserna.
IMH anser m.a.o. att skolkantorstjänsterna även i framtiden bör finnas kvar. '
IMH anser m.a.o. att skolkantorstjänsterna även i framtiden bör finnas
IMH
anser
m.a.o.
att
skolkantorstjänsterna
även
i
framtiden
bör
finnas
kvar. '
kvar.
'
Domkapitlet i Västerås framför liknande synpunkter.
Domkapitlet i Västerås framför liknande synpunkter.
Domkapitlet i Västerås framför liknande synpunkter.
Domkapitlet
i
Västerås
framför
liknande
synpunkter.
14.2.5
14.2.5
14.2.5
14.2.5
Kombinationstjänster bör skapas
Kombinationstjänster bör skapas
Kombinationstjänster bör skapas
Kombinationstjänster
bör
skapas
Samtliga remissyttranden i denna del ansluter sig till tanken på kombina- tionstjänster. men många ställer sig tveksamma till utredningens förslag. 105
Samtliga remissyttranden i denna del ansluter sig till tanken på kombina- tionstjänster. men många ställer sig tveksamma till utredningens förslag. 105
Samtliga remissyttranden i denna del ansluter sig till tanken på kombina-
Samtliga
remissyttranden
i
denna
del
ansluter
sig
till
tanken
på
kombina-
tionstjänster. men många ställer sig tveksamma till utredningens förslag. 105
tionstjänster.
men
många
ställer
sig
tveksamma
till
utredningens
förslag.
105
Förslaget har tillstyrkts av bl. 3. svenska kyrkans centralstyrelse, Svens- ka kyrkans församlings- och pastoratsfc'irbmzd, Svenska kyrkans nämnd för församlings- och pastt'n'atsft'irvaltning. länsskolnämnden i Västerbot- tens län, domkapitlen [ Västerås, Växjö, Göteborg. och S tockholm. Falkö- pings kommun och Stiftelsen Stora Sköndal. Positiva svar här även avgivits av Göteborgs kyrkliga samfällighet. Karlskrona stadsförsamling samt Fagerhults, Ovikens, Färigtofta, Tynne- reds, Gunnareds, Hagby och Veta församlingar. Några remissinstanser har tillstyrkt förslaget men anfört någon invänd- ning i viss del. De är bl. a. länsskolnämnden [Malmöhus län, domkapitlen i Uppsala. Skara. Strängnäs och Linköping. Söderåkra, Malmbäcks. Dör- by, Brämhults och Synnerbyförsamlingar, Nässjö pastorat, Ansgars/ör- bundet och Riksförbundet Kyrkans ungdom. samt Svenska kyrkans perso- nalförbund . Kyrkomusikernas riksförbund/Sveriges lärarförbund har tillstyrkt till- skapandet av kombinationstjänster men tar avstånd från utredningens förslag i övrigt. En närliggande grupp utgörs av Lenhovda-Herråkra kyrkliga samfällig- het, Älghults pastorat. Älmhults pastorat, Ryssby_försatrtling, Växjö stifts kyrkomusikerförening. Ljuders pastorat, Torslunda pastorat. Nöbbeleför- samling. Eslövsförsamling och Kråksmåla församling. Svenska kommunjörbundet har anfört allvarliga invändningar. Svenska kyrkans centralstyrelse anför i denna del följande: Utredningen föreslår att kyrkomusikertjänsterna framdeles skall kunna kombineras med andra typer av arbctsuppgifter t. ex. församlingsvårdande sådana. Även arbetskombinationer utanför kyrkan. som t. ex. tjänstgöring vid kommunala musikskolan och vanliga lärartjänster oberoende av vilket stadium det är frågan om. skall vara möjliga. Centralstyrelsen tillstyrker förslagen om kombinationstjänster. Genom centrala överenskommelser och rekommendationer, vilka kan förväntas komma till stånd mellan Svenska kyrkans församlings- och pastoratsför- bund och Svenska Kommunförbundet, kommer utvecklingen att underlät- tas. Svenska kyrkans .h'irsamlings- och pastoratsförbund och Svenska kyrkans nämnd förjk'irsamlings- och pastoratsjörvaltning tillstyrker förslaget av samma skäl som anförts av svenska kyrkans centralstyrelse. Göteborgs kyrkliga samfällighet Kyrkonämnden tillstyrker också att tjänsten som kyrkomusiker skall kun- na kombineras mcd annan församlingstjänst. Främst torde detta kunna bli aktuellt beträffande den församlingsvårdande verksamheten. På så sätt kan kyrkomusikern få ett breddat arbetsfält inom församlingen till fördel för helheten. Dessutom kan den totalt tillgängliga arbetstiden utnyttjas effektivare. Inom Göteborgs kyrkliga samfällighet har i enstaka fall kombi- nation skett av församlingsmusikcrtjänst och uppgifter som församlingsas- s1stent. Prop. 1987/88:144 Bilaga 3 106
Förslaget har tillstyrkts av bl. 3. svenska kyrkans centralstyrelse, Svens- ka kyrkans församlings- och pastoratsfc'irbmzd, Svenska kyrkans nämnd för församlings- och pastt'n'atsft'irvaltning. länsskolnämnden i Västerbot- tens län, domkapitlen [ Västerås, Växjö, Göteborg. och S tockholm. Falkö- pings kommun och Stiftelsen Stora Sköndal. Positiva svar här även avgivits av Göteborgs kyrkliga samfällighet. Karlskrona stadsförsamling samt Fagerhults, Ovikens, Färigtofta, Tynne- reds, Gunnareds, Hagby och Veta församlingar. Några remissinstanser har tillstyrkt förslaget men anfört någon invänd- ning i viss del. De är bl. a. länsskolnämnden [Malmöhus län, domkapitlen i Uppsala. Skara. Strängnäs och Linköping. Söderåkra, Malmbäcks. Dör- by, Brämhults och Synnerbyförsamlingar, Nässjö pastorat, Ansgars/ör- bundet och Riksförbundet Kyrkans ungdom. samt Svenska kyrkans perso- nalförbund . Kyrkomusikernas riksförbund/Sveriges lärarförbund har tillstyrkt till- skapandet av kombinationstjänster men tar avstånd från utredningens förslag i övrigt. En närliggande grupp utgörs av Lenhovda-Herråkra kyrkliga samfällig- het, Älghults pastorat. Älmhults pastorat, Ryssby_försatrtling, Växjö stifts kyrkomusikerförening. Ljuders pastorat, Torslunda pastorat. Nöbbeleför- samling. Eslövsförsamling och Kråksmåla församling. Svenska kommunjörbundet har anfört allvarliga invändningar. Svenska kyrkans centralstyrelse anför i denna del följande:
Förslaget har tillstyrkts av bl. 3. svenska kyrkans centralstyrelse, Svens- ka kyrkans församlings- och pastoratsfc'irbmzd, Svenska kyrkans nämnd för församlings- och pastt'n'atsft'irvaltning. länsskolnämnden i Västerbot- tens län, domkapitlen [ Västerås, Växjö, Göteborg. och S tockholm. Falkö- pings kommun och Stiftelsen Stora Sköndal.
Förslaget har tillstyrkts av bl. 3. svenska kyrkans centralstyrelse, Svens-
Förslaget
har
tillstyrkts
av
bl.
3.
svenska
kyrkans
centralstyrelse,
Svens-
ka kyrkans församlings- och pastoratsfc'irbmzd, Svenska kyrkans nämnd
ka
kyrkans
församlings-
och
pastoratsfc'irbmzd,
Svenska
kyrkans
nämnd
för församlings- och pastt'n'atsft'irvaltning. länsskolnämnden i Västerbot-
för
församlings-
och
pastt'n'atsft'irvaltning.
länsskolnämnden
i
Västerbot-
tens län, domkapitlen [ Västerås, Växjö, Göteborg. och S tockholm. Falkö-
tens
län,
domkapitlen
[
Västerås,
Växjö,
Göteborg.
och
S
tockholm.
Falkö-
pings kommun och Stiftelsen Stora Sköndal.
pings
kommun
och
Stiftelsen
Stora
Sköndal.
Positiva svar här även avgivits av Göteborgs kyrkliga samfällighet. Karlskrona stadsförsamling samt Fagerhults, Ovikens, Färigtofta, Tynne- reds, Gunnareds, Hagby och Veta församlingar.
Positiva svar här även avgivits av Göteborgs kyrkliga samfällighet.
Positiva
svar
här
även
avgivits
av
Göteborgs
kyrkliga
samfällighet.
Karlskrona stadsförsamling samt Fagerhults, Ovikens, Färigtofta, Tynne-
Karlskrona
stadsförsamling
samt
Fagerhults,
Ovikens,
Färigtofta,
Tynne-
reds, Gunnareds, Hagby och Veta församlingar.
reds,
Gunnareds,
Hagby
och
Veta
församlingar.
Några remissinstanser har tillstyrkt förslaget men anfört någon invänd- ning i viss del. De är bl. a. länsskolnämnden [Malmöhus län, domkapitlen i Uppsala. Skara. Strängnäs och Linköping. Söderåkra, Malmbäcks. Dör- by, Brämhults och Synnerbyförsamlingar, Nässjö pastorat, Ansgars/ör- bundet och Riksförbundet Kyrkans ungdom. samt Svenska kyrkans perso- nalförbund .
Några remissinstanser har tillstyrkt förslaget men anfört någon invänd-
Några
remissinstanser
har
tillstyrkt
förslaget
men
anfört
någon
invänd-
ning i viss del. De är bl. a. länsskolnämnden [Malmöhus län, domkapitlen i
ning
i
viss
del.
De
är
bl.
a.
länsskolnämnden
[Malmöhus
län,
domkapitlen
i
Uppsala. Skara. Strängnäs och Linköping. Söderåkra, Malmbäcks. Dör-
Uppsala.
Skara.
Strängnäs
och
Linköping.
Söderåkra,
Malmbäcks.
Dör-
by, Brämhults och Synnerbyförsamlingar, Nässjö pastorat, Ansgars/ör-
by,
Brämhults
och
Synnerbyförsamlingar,
Nässjö
pastorat,
Ansgars/ör-
bundet och Riksförbundet Kyrkans ungdom. samt Svenska kyrkans perso-
bundet
och
Riksförbundet
Kyrkans
ungdom.
samt
Svenska
kyrkans
perso-
nalförbund .
nalförbund
.
Kyrkomusikernas riksförbund/Sveriges lärarförbund har tillstyrkt till- skapandet av kombinationstjänster men tar avstånd från utredningens förslag i övrigt.
Kyrkomusikernas riksförbund/Sveriges lärarförbund har tillstyrkt till-
Kyrkomusikernas
riksförbund/Sveriges
lärarförbund
har
tillstyrkt
till-
skapandet av kombinationstjänster men tar avstånd från utredningens
skapandet
av
kombinationstjänster
men
tar
avstånd
från
utredningens
förslag i övrigt.
förslag
i
övrigt.
En närliggande grupp utgörs av Lenhovda-Herråkra kyrkliga samfällig- het, Älghults pastorat. Älmhults pastorat, Ryssby_försatrtling, Växjö stifts kyrkomusikerförening. Ljuders pastorat, Torslunda pastorat. Nöbbeleför- samling. Eslövsförsamling och Kråksmåla församling.
En närliggande grupp utgörs av Lenhovda-Herråkra kyrkliga samfällig-
En
närliggande
grupp
utgörs
av
Lenhovda-Herråkra
kyrkliga
samfällig-
het, Älghults pastorat. Älmhults pastorat, Ryssby_försatrtling, Växjö stifts
het,
Älghults
pastorat.
Älmhults
pastorat,
Ryssby_försatrtling,
Växjö
stifts
kyrkomusikerförening. Ljuders pastorat, Torslunda pastorat. Nöbbeleför-
kyrkomusikerförening.
Ljuders
pastorat,
Torslunda
pastorat.
Nöbbeleför-
samling. Eslövsförsamling och Kråksmåla församling.
samling.
Eslövsförsamling
och
Kråksmåla
församling.
Svenska kommunjörbundet har anfört allvarliga invändningar.
Svenska kommunjörbundet har anfört allvarliga invändningar.
Svenska
kommunjörbundet
har
anfört
allvarliga
invändningar.
Svenska kyrkans centralstyrelse anför i denna del följande:
Svenska kyrkans centralstyrelse anför i denna del följande:
Svenska
kyrkans
centralstyrelse
anför
i
denna
del
följande:
Utredningen föreslår att kyrkomusikertjänsterna framdeles skall kunna kombineras med andra typer av arbctsuppgifter t. ex. församlingsvårdande sådana. Även arbetskombinationer utanför kyrkan. som t. ex. tjänstgöring vid kommunala musikskolan och vanliga lärartjänster oberoende av vilket stadium det är frågan om. skall vara möjliga. Centralstyrelsen tillstyrker förslagen om kombinationstjänster. Genom centrala överenskommelser och rekommendationer, vilka kan förväntas komma till stånd mellan Svenska kyrkans församlings- och pastoratsför- bund och Svenska Kommunförbundet, kommer utvecklingen att underlät- tas.
Utredningen föreslår att kyrkomusikertjänsterna framdeles skall kunna kombineras med andra typer av arbctsuppgifter t. ex. församlingsvårdande sådana. Även arbetskombinationer utanför kyrkan. som t. ex. tjänstgöring vid kommunala musikskolan och vanliga lärartjänster oberoende av vilket stadium det är frågan om. skall vara möjliga.
Utredningen föreslår att kyrkomusikertjänsterna framdeles skall kunna
Utredningen
föreslår
att
kyrkomusikertjänsterna
framdeles
skall
kunna
kombineras med andra typer av arbctsuppgifter t. ex. församlingsvårdande
kombineras
med
andra
typer
av
arbctsuppgifter
t.
ex.
församlingsvårdande
sådana. Även arbetskombinationer utanför kyrkan. som t. ex. tjänstgöring
sådana.
Även
arbetskombinationer
utanför
kyrkan.
som
t.
ex.
tjänstgöring
vid kommunala musikskolan och vanliga lärartjänster oberoende av vilket
vid
kommunala
musikskolan
och
vanliga
lärartjänster
oberoende
av
vilket
stadium det är frågan om. skall vara möjliga.
stadium
det
är
frågan
om.
skall
vara
möjliga.
Centralstyrelsen tillstyrker förslagen om kombinationstjänster. Genom centrala överenskommelser och rekommendationer, vilka kan förväntas komma till stånd mellan Svenska kyrkans församlings- och pastoratsför- bund och Svenska Kommunförbundet, kommer utvecklingen att underlät- tas.
Centralstyrelsen tillstyrker förslagen om kombinationstjänster. Genom
Centralstyrelsen
tillstyrker
förslagen
om
kombinationstjänster.
Genom
centrala överenskommelser och rekommendationer, vilka kan förväntas
centrala
överenskommelser
och
rekommendationer,
vilka
kan
förväntas
komma till stånd mellan Svenska kyrkans församlings- och pastoratsför-
komma
till
stånd
mellan
Svenska
kyrkans
församlings-
och
pastoratsför-
bund och Svenska Kommunförbundet, kommer utvecklingen att underlät-
bund
och
Svenska
Kommunförbundet,
kommer
utvecklingen
att
underlät-
tas.
tas.
Svenska kyrkans .h'irsamlings- och pastoratsförbund och Svenska kyrkans nämnd förjk'irsamlings- och pastoratsjörvaltning tillstyrker förslaget av samma skäl som anförts av svenska kyrkans centralstyrelse.
Svenska kyrkans .h'irsamlings- och pastoratsförbund och Svenska kyrkans nämnd förjk'irsamlings- och pastoratsjörvaltning tillstyrker förslaget av samma skäl som anförts av svenska kyrkans centralstyrelse.
Svenska kyrkans .h'irsamlings- och pastoratsförbund och Svenska kyrkans
Svenska
kyrkans
.h'irsamlings-
och
pastoratsförbund
och
Svenska
kyrkans
nämnd förjk'irsamlings- och pastoratsjörvaltning tillstyrker förslaget av
nämnd
förjk'irsamlings-
och
pastoratsjörvaltning
tillstyrker
förslaget
av
samma skäl som anförts av svenska kyrkans centralstyrelse.
samma
skäl
som
anförts
av
svenska
kyrkans
centralstyrelse.
Göteborgs kyrkliga samfällighet
Göteborgs kyrkliga samfällighet
Göteborgs kyrkliga samfällighet
Göteborgs
kyrkliga
samfällighet
Kyrkonämnden tillstyrker också att tjänsten som kyrkomusiker skall kun- na kombineras mcd annan församlingstjänst. Främst torde detta kunna bli aktuellt beträffande den församlingsvårdande verksamheten. På så sätt kan kyrkomusikern få ett breddat arbetsfält inom församlingen till fördel för helheten. Dessutom kan den totalt tillgängliga arbetstiden utnyttjas effektivare. Inom Göteborgs kyrkliga samfällighet har i enstaka fall kombi- nation skett av församlingsmusikcrtjänst och uppgifter som församlingsas- s1stent.
Kyrkonämnden tillstyrker också att tjänsten som kyrkomusiker skall kun- na kombineras mcd annan församlingstjänst. Främst torde detta kunna bli aktuellt beträffande den församlingsvårdande verksamheten. På så sätt kan kyrkomusikern få ett breddat arbetsfält inom församlingen till fördel för helheten. Dessutom kan den totalt tillgängliga arbetstiden utnyttjas effektivare. Inom Göteborgs kyrkliga samfällighet har i enstaka fall kombi- nation skett av församlingsmusikcrtjänst och uppgifter som församlingsas- s1stent.
Kyrkonämnden tillstyrker också att tjänsten som kyrkomusiker skall kun-
Kyrkonämnden
tillstyrker
också
att
tjänsten
som
kyrkomusiker
skall
kun-
na kombineras mcd annan församlingstjänst. Främst torde detta kunna bli
na
kombineras
mcd
annan
församlingstjänst.
Främst
torde
detta
kunna
bli
aktuellt beträffande den församlingsvårdande verksamheten. På så sätt
aktuellt
beträffande
den
församlingsvårdande
verksamheten.
På
så
sätt
kan kyrkomusikern få ett breddat arbetsfält inom församlingen till fördel
kan
kyrkomusikern
få
ett
breddat
arbetsfält
inom
församlingen
till
fördel
för helheten. Dessutom kan den totalt tillgängliga arbetstiden utnyttjas
för
helheten.
Dessutom
kan
den
totalt
tillgängliga
arbetstiden
utnyttjas
effektivare. Inom Göteborgs kyrkliga samfällighet har i enstaka fall kombi-
effektivare.
Inom
Göteborgs
kyrkliga
samfällighet
har
i
enstaka
fall
kombi-
nation skett av församlingsmusikcrtjänst och uppgifter som församlingsas-
nation
skett
av
församlingsmusikcrtjänst
och
uppgifter
som
församlingsas-
s1stent.
s1stent.
Prop. 1987/88:144 Bilaga 3
Prop. 1987/88:144 Bilaga 3
Prop.
1987/88:144
Bilaga 3
Bilaga
3
106
106
106
106
Länsskolnämnden i Malmöhus län hälsar med tillfredsställelse att läns- Prop. 1987/88:144 skolnämnden inte längre skall behöva' ta befattning med frågor om fyll— Bilaga 3 nadstjänstgöring i skolan för organister. Nämnden anför emellertid vissa betänkligheter mot utredningens förslag. Nämnden vill något uppehålla sig vid det föreslagna systemet med kombi- nationstjänster genom fullnadstjänstgöring av kyrkomusiker i skolan eller av lärare i församlingen. Nämnden delar i denna fråga inledningsvis utred- ningens uppfattning om att av staten fastställda detaljregler för sådan verksamhet inte behövs. Nämnden har emellertid gjort erfarenheten att de möjligheter till fyllnadstjänstgöring på lärartjänster i skolan som idag före- ligger i allt mindrc grad utnyttjas. Samverkan över skolformsgränser och kommungränser blir allt ovanligare. Det är också ganska naturligt. att i ett läge då underlaget för lärartjänster äri starkt minskande, kommunerna inte gärna binder sig för att avdela tjänsteunderlag för lärare som är anställda i andra kommuner. S. k. kombinationstjänster för lärare förekommeri både grundskolan och gymnasieskolan. Det är fråga om kombination av två ämnen som normalt inte har samband med varandra. Det finns för närva- rande elva sådana tjänsteslag för lärare i grundskola och gymnasieskola. I sitt nyligen lämnade betänkande Enklare skolförfattningar (SOU 1986:11) föreslår skolförfattningsutredningen att nio av dessa tjänsteslag utmönst- ras. Skälet härtill är obenägenheten hos skolstyrelserna att inrätta tjänster med sådant blandat innehåll. Mot bakgrunden av det nyss redovisade, dels den minskande frekvensen av fyllnadstjänstgöring i skolorna dels obenägenheten att inrätta kombina- tionstjänster. ifrågasätter nämnden om inte kyrkomusikerutredningen är för optimistisk i sina antaganden att samarbetet mellan skolan och kyrkan skall lösa en del problem med tjänstgöringsunderlag för kyrkomusiker. Om länsskolnämndens uppfattning att skolan och även kommunala musiksko- lor kommer att sträva efter "egna tjänster” visar sig riktig rubbas som nämnts en del av förutsättningarna för kyrkomusikerutredningens förslag. Det gäller bland annat förslagen till utbildning för tjänster som kantor med kombinationstjänst (sid. 199 i utredningen). En förutsättning för ett på- börjande av en ny, speciell utbildning för musiklärare/kantor eller instru- mentallärare/kantor bör vara säkra prognoser om att tjänster av dessa slag verkligen kommer att inrättas i fortsättningen. Länsskolnämnden har ovan gett uttryck för sin tveksamhet till att så verkligen blir förhållandet. Domkapitlet i Uppsala tillstyrker förslaget men ifrågasätter pastoratet som initiativtagare till kombinationstjänster. Domkapitlet ifrågasätter förslaget att pastoratet skall vara initiativtagare. när det gäller att få till stånd kombinationstjänster. Större inflytande bör därvid läggas på domkapitlet. ] övrigt tillstyrkes livligt idén med kombina- tionstjänster av olika slag. I första hand menar dock domkapitlet att det är rimligt att söka inrätta tjänster som enbart har kyrklig inriktning. Endast i undantagsfall bör man tänka sig kombinationstjänst över pastoratsgränser- na. Domkapitlet i Skara har också vissa invändningar mot förslaget beträffan— de behörighet att söka sådana tjänster. 107
Länsskolnämnden i Malmöhus län hälsar med tillfredsställelse att läns- Prop. 1987/88:144 skolnämnden inte längre skall behöva' ta befattning med frågor om fyll— Bilaga 3 nadstjänstgöring i skolan för organister. Nämnden anför emellertid vissa betänkligheter mot utredningens förslag.
Länsskolnämnden i Malmöhus län hälsar med tillfredsställelse att läns- Prop. 1987/88:144 skolnämnden inte längre skall behöva' ta befattning med frågor om fyll— Bilaga 3 nadstjänstgöring i skolan för organister. Nämnden anför emellertid vissa
Länsskolnämnden i Malmöhus län hälsar med tillfredsställelse att läns- Prop. 1987/88:144
Länsskolnämnden
i
Malmöhus
län
hälsar
med
tillfredsställelse
att
läns-
Prop.
1987/88:144
skolnämnden inte längre skall behöva' ta befattning med frågor om fyll— Bilaga 3
skolnämnden
inte
längre
skall
behöva'
ta
befattning
med
frågor
om
fyll—
Bilaga
3
nadstjänstgöring i skolan för organister. Nämnden anför emellertid vissa
nadstjänstgöring
i
skolan
för
organister.
Nämnden
anför
emellertid
vissa
betänkligheter mot utredningens förslag.
betänkligheter mot utredningens förslag.
betänkligheter
mot
utredningens
förslag.
Nämnden vill något uppehålla sig vid det föreslagna systemet med kombi- nationstjänster genom fullnadstjänstgöring av kyrkomusiker i skolan eller av lärare i församlingen. Nämnden delar i denna fråga inledningsvis utred- ningens uppfattning om att av staten fastställda detaljregler för sådan verksamhet inte behövs. Nämnden har emellertid gjort erfarenheten att de möjligheter till fyllnadstjänstgöring på lärartjänster i skolan som idag före- ligger i allt mindrc grad utnyttjas. Samverkan över skolformsgränser och kommungränser blir allt ovanligare. Det är också ganska naturligt. att i ett läge då underlaget för lärartjänster äri starkt minskande, kommunerna inte gärna binder sig för att avdela tjänsteunderlag för lärare som är anställda i andra kommuner. S. k. kombinationstjänster för lärare förekommeri både grundskolan och gymnasieskolan. Det är fråga om kombination av två ämnen som normalt inte har samband med varandra. Det finns för närva- rande elva sådana tjänsteslag för lärare i grundskola och gymnasieskola. I sitt nyligen lämnade betänkande Enklare skolförfattningar (SOU 1986:11) föreslår skolförfattningsutredningen att nio av dessa tjänsteslag utmönst- ras. Skälet härtill är obenägenheten hos skolstyrelserna att inrätta tjänster med sådant blandat innehåll. Mot bakgrunden av det nyss redovisade, dels den minskande frekvensen av fyllnadstjänstgöring i skolorna dels obenägenheten att inrätta kombina- tionstjänster. ifrågasätter nämnden om inte kyrkomusikerutredningen är för optimistisk i sina antaganden att samarbetet mellan skolan och kyrkan skall lösa en del problem med tjänstgöringsunderlag för kyrkomusiker. Om länsskolnämndens uppfattning att skolan och även kommunala musiksko- lor kommer att sträva efter "egna tjänster” visar sig riktig rubbas som nämnts en del av förutsättningarna för kyrkomusikerutredningens förslag. Det gäller bland annat förslagen till utbildning för tjänster som kantor med kombinationstjänst (sid. 199 i utredningen). En förutsättning för ett på- börjande av en ny, speciell utbildning för musiklärare/kantor eller instru- mentallärare/kantor bör vara säkra prognoser om att tjänster av dessa slag verkligen kommer att inrättas i fortsättningen. Länsskolnämnden har ovan gett uttryck för sin tveksamhet till att så verkligen blir förhållandet.
Nämnden vill något uppehålla sig vid det föreslagna systemet med kombi- nationstjänster genom fullnadstjänstgöring av kyrkomusiker i skolan eller av lärare i församlingen. Nämnden delar i denna fråga inledningsvis utred- ningens uppfattning om att av staten fastställda detaljregler för sådan verksamhet inte behövs. Nämnden har emellertid gjort erfarenheten att de möjligheter till fyllnadstjänstgöring på lärartjänster i skolan som idag före- ligger i allt mindrc grad utnyttjas. Samverkan över skolformsgränser och kommungränser blir allt ovanligare. Det är också ganska naturligt. att i ett läge då underlaget för lärartjänster äri starkt minskande, kommunerna inte gärna binder sig för att avdela tjänsteunderlag för lärare som är anställda i andra kommuner. S. k. kombinationstjänster för lärare förekommeri både grundskolan och gymnasieskolan. Det är fråga om kombination av två ämnen som normalt inte har samband med varandra. Det finns för närva- rande elva sådana tjänsteslag för lärare i grundskola och gymnasieskola. I sitt nyligen lämnade betänkande Enklare skolförfattningar (SOU 1986:11) föreslår skolförfattningsutredningen att nio av dessa tjänsteslag utmönst- ras. Skälet härtill är obenägenheten hos skolstyrelserna att inrätta tjänster med sådant blandat innehåll.
Nämnden vill något uppehålla sig vid det föreslagna systemet med kombi-
Nämnden
vill
något
uppehålla
sig
vid
det
föreslagna
systemet
med
kombi-
nationstjänster genom fullnadstjänstgöring av kyrkomusiker i skolan eller
nationstjänster
genom
fullnadstjänstgöring
av
kyrkomusiker
i
skolan
eller
av lärare i församlingen. Nämnden delar i denna fråga inledningsvis utred-
av
lärare
i
församlingen.
Nämnden
delar
i
denna
fråga
inledningsvis
utred-
ningens uppfattning om att av staten fastställda detaljregler för sådan
ningens
uppfattning
om
att
av
staten
fastställda
detaljregler
för
sådan
verksamhet inte behövs. Nämnden har emellertid gjort erfarenheten att de
verksamhet
inte
behövs.
Nämnden
har
emellertid
gjort
erfarenheten
att
de
möjligheter till fyllnadstjänstgöring på lärartjänster i skolan som idag före-
möjligheter
till
fyllnadstjänstgöring
på
lärartjänster
i
skolan
som
idag
före-
ligger i allt mindrc grad utnyttjas. Samverkan över skolformsgränser och
ligger
i
allt
mindrc
grad
utnyttjas.
Samverkan
över
skolformsgränser
och
kommungränser blir allt ovanligare. Det är också ganska naturligt. att i ett
kommungränser
blir
allt
ovanligare.
Det
är
också
ganska
naturligt.
att
i
ett
läge då underlaget för lärartjänster äri starkt minskande, kommunerna inte
läge
då
underlaget
för
lärartjänster
äri
starkt
minskande,
kommunerna
inte
gärna binder sig för att avdela tjänsteunderlag för lärare som är anställda i
gärna
binder
sig
för
att
avdela
tjänsteunderlag
för
lärare
som
är
anställda
i
andra kommuner. S. k. kombinationstjänster för lärare förekommeri både
andra
kommuner.
S.
k.
kombinationstjänster
för
lärare
förekommeri
både
grundskolan och gymnasieskolan. Det är fråga om kombination av två
grundskolan
och
gymnasieskolan.
Det
är
fråga
om
kombination
av
två
ämnen som normalt inte har samband med varandra. Det finns för närva-
ämnen
som
normalt
inte
har
samband
med
varandra.
Det
finns
för
närva-
rande elva sådana tjänsteslag för lärare i grundskola och gymnasieskola. I
rande
elva
sådana
tjänsteslag
för
lärare
i
grundskola
och
gymnasieskola.
I
sitt nyligen lämnade betänkande Enklare skolförfattningar (SOU 1986:11)
sitt
nyligen
lämnade
betänkande
Enklare
skolförfattningar
(SOU
1986:11)
föreslår skolförfattningsutredningen att nio av dessa tjänsteslag utmönst-
föreslår
skolförfattningsutredningen
att
nio
av
dessa
tjänsteslag
utmönst-
ras. Skälet härtill är obenägenheten hos skolstyrelserna att inrätta tjänster
ras.
Skälet
härtill
är
obenägenheten
hos
skolstyrelserna
att
inrätta
tjänster
med sådant blandat innehåll.
med
sådant
blandat
innehåll.
Mot bakgrunden av det nyss redovisade, dels den minskande frekvensen av fyllnadstjänstgöring i skolorna dels obenägenheten att inrätta kombina- tionstjänster. ifrågasätter nämnden om inte kyrkomusikerutredningen är för optimistisk i sina antaganden att samarbetet mellan skolan och kyrkan skall lösa en del problem med tjänstgöringsunderlag för kyrkomusiker. Om länsskolnämndens uppfattning att skolan och även kommunala musiksko- lor kommer att sträva efter "egna tjänster” visar sig riktig rubbas som nämnts en del av förutsättningarna för kyrkomusikerutredningens förslag. Det gäller bland annat förslagen till utbildning för tjänster som kantor med kombinationstjänst (sid. 199 i utredningen). En förutsättning för ett på- börjande av en ny, speciell utbildning för musiklärare/kantor eller instru- mentallärare/kantor bör vara säkra prognoser om att tjänster av dessa slag verkligen kommer att inrättas i fortsättningen. Länsskolnämnden har ovan gett uttryck för sin tveksamhet till att så verkligen blir förhållandet.
Mot bakgrunden av det nyss redovisade, dels den minskande frekvensen
Mot
bakgrunden
av
det
nyss
redovisade,
dels
den
minskande
frekvensen
av fyllnadstjänstgöring i skolorna dels obenägenheten att inrätta kombina-
av
fyllnadstjänstgöring
i
skolorna
dels
obenägenheten
att
inrätta
kombina-
tionstjänster. ifrågasätter nämnden om inte kyrkomusikerutredningen är
tionstjänster.
ifrågasätter
nämnden
om
inte
kyrkomusikerutredningen
är
för optimistisk i sina antaganden att samarbetet mellan skolan och kyrkan
för
optimistisk
i
sina
antaganden
att
samarbetet
mellan
skolan
och
kyrkan
skall lösa en del problem med tjänstgöringsunderlag för kyrkomusiker. Om
skall
lösa
en
del
problem
med
tjänstgöringsunderlag
för
kyrkomusiker.
Om
länsskolnämndens uppfattning att skolan och även kommunala musiksko-
länsskolnämndens
uppfattning
att
skolan
och
även
kommunala
musiksko-
lor kommer att sträva efter "egna tjänster” visar sig riktig rubbas som
lor
kommer
att
sträva
efter
"egna
tjänster”
visar
sig
riktig
rubbas
som
nämnts en del av förutsättningarna för kyrkomusikerutredningens förslag.
nämnts
en
del
av
förutsättningarna
för
kyrkomusikerutredningens
förslag.
Det gäller bland annat förslagen till utbildning för tjänster som kantor med
Det
gäller
bland
annat
förslagen
till
utbildning
för
tjänster
som
kantor
med
kombinationstjänst (sid. 199 i utredningen). En förutsättning för ett på-
kombinationstjänst
(sid.
199
i
utredningen).
En
förutsättning
för
ett
på-
börjande av en ny, speciell utbildning för musiklärare/kantor eller instru-
börjande
av
en
ny,
speciell
utbildning
för
musiklärare/kantor
eller
instru-
mentallärare/kantor bör vara säkra prognoser om att tjänster av dessa slag
mentallärare/kantor
bör
vara
säkra
prognoser
om
att
tjänster
av
dessa
slag
verkligen kommer att inrättas i fortsättningen. Länsskolnämnden har ovan
verkligen
kommer
att
inrättas
i
fortsättningen.
Länsskolnämnden
har
ovan
gett uttryck för sin tveksamhet till att så verkligen blir förhållandet.
gett
uttryck
för
sin
tveksamhet
till
att
så
verkligen
blir
förhållandet.
Domkapitlet i Uppsala tillstyrker förslaget men ifrågasätter pastoratet som initiativtagare till kombinationstjänster.
Domkapitlet i Uppsala tillstyrker förslaget men ifrågasätter pastoratet som initiativtagare till kombinationstjänster.
Domkapitlet i Uppsala tillstyrker förslaget men ifrågasätter pastoratet som
Domkapitlet
i
Uppsala
tillstyrker
förslaget
men
ifrågasätter
pastoratet
som
initiativtagare till kombinationstjänster.
initiativtagare
till
kombinationstjänster.
Domkapitlet ifrågasätter förslaget att pastoratet skall vara initiativtagare. när det gäller att få till stånd kombinationstjänster. Större inflytande bör därvid läggas på domkapitlet. ] övrigt tillstyrkes livligt idén med kombina- tionstjänster av olika slag. I första hand menar dock domkapitlet att det är rimligt att söka inrätta tjänster som enbart har kyrklig inriktning. Endast i undantagsfall bör man tänka sig kombinationstjänst över pastoratsgränser- na.
Domkapitlet ifrågasätter förslaget att pastoratet skall vara initiativtagare. när det gäller att få till stånd kombinationstjänster. Större inflytande bör därvid läggas på domkapitlet. ] övrigt tillstyrkes livligt idén med kombina- tionstjänster av olika slag. I första hand menar dock domkapitlet att det är rimligt att söka inrätta tjänster som enbart har kyrklig inriktning. Endast i undantagsfall bör man tänka sig kombinationstjänst över pastoratsgränser- na.
Domkapitlet ifrågasätter förslaget att pastoratet skall vara initiativtagare.
Domkapitlet
ifrågasätter
förslaget
att
pastoratet
skall
vara
initiativtagare.
när det gäller att få till stånd kombinationstjänster. Större inflytande bör
när
det
gäller
att
få
till
stånd
kombinationstjänster.
Större
inflytande
bör
därvid läggas på domkapitlet. ] övrigt tillstyrkes livligt idén med kombina-
därvid
läggas
på
domkapitlet.
]
övrigt
tillstyrkes
livligt
idén
med
kombina-
tionstjänster av olika slag. I första hand menar dock domkapitlet att det är
tionstjänster
av
olika
slag.
I
första
hand
menar
dock
domkapitlet
att
det
är
rimligt att söka inrätta tjänster som enbart har kyrklig inriktning. Endast i
rimligt
att
söka
inrätta
tjänster
som
enbart
har
kyrklig
inriktning.
Endast
i
undantagsfall bör man tänka sig kombinationstjänst över pastoratsgränser-
undantagsfall
bör
man
tänka
sig
kombinationstjänst
över
pastoratsgränser-
na.
na.
Domkapitlet i Skara har också vissa invändningar mot förslaget beträffan— de behörighet att söka sådana tjänster.
Domkapitlet i Skara har också vissa invändningar mot förslaget beträffan— de behörighet att söka sådana tjänster.
Domkapitlet i Skara har också vissa invändningar mot förslaget beträffan—
Domkapitlet
i
Skara
har
också
vissa
invändningar
mot
förslaget
beträffan—
de behörighet att söka sådana tjänster.
de
behörighet
att
söka
sådana
tjänster.
107
107
107
107
Domkapitlet vill fästa uppmärksamheten på att kombinationstjänster där Prop. 1987/88:144 både lärar- och kyrkomusikertjänst ingår kräver två utbildningar vilket av främst ekonomiska skäl torde bli allt svårare för tilltänkta tjänsteinnehava- re att skaffa sig. En väsentlig ökning av sådana tjänstetyper ter sig därför svår att kunna besätta med behön'g innehavare. Kombinationstjänster föreslås vidare bygga på avtal mellan de huvudmän som bidrar till tjänsten. En viss risk föreligger här att. om annan än kyrkan är huvudarbetsgivare, den kyrkomusikaliska delen i tjänsten kan komma att få svårigheter av praktisk natur. Bilaga 3 Svenska kyrkans persanalförbund hyser samma farhågor. Vi kan konstatera att utredningen breddat möjligheterna att tillskapa kom- binationstjänster. Sådana tjänster bör kunna inrättas och ändå ha kvar den Statliga regleringen. . _ , Vi vill dock erinra om de svårigheter som kan föreligga, när det gäller att rekrytera personal till kombinationstjänsterna. eftersom det krävs två helt skilda behörigheter. Vi vill understryka vikten av att behörighetskrav på kyrkomusikerdelen och den andra delen inte sänks i en kombinations- tjänst. Man kan dock inte räkna med att den som både skall uppehålla en kyrkomusikertjänst och en församlingsvårdande tjänst är lika kvalificerad," som den som enbart söker en kyrkomusikertjänst. Vi ser därför kombina- tionstjänsterna enbart som en lösning. där detär omöjligt att lösa kyrko- musikerfrågan på ett annat sätt. Domkapitlet [ Strängnäs tillstyrker förslaget under förutsättning att de kyrkomusikaliska uppgifterna kommer att utgöra huvuddelen av tjänster- na. Synnerbyförsamling har samma inställning. ' De kombinationstjänster, som utredningen föreslår skall inrättas, bör i inget fall konstrueras så. 'att den kyrkomusikaliska delen blir mindre än halva tjänsten. I inget fall skall någon kyrkomusiker ha annan arbetsgivare än en kyrklig. ' [)(mzkapitlct i Linköping frågar sig om inte utredningen varit alltför opti- mistisk i denna fråga. Frågan om "sammanslagningar av kyrkomusikerdistrikt" och frågan om "kombinationstjänster" i allmänhet finner vi — liksom frågan om skolkan- torstjänster — vara allt för flyktigt diskuterade. Hur många musiker orkar att i längden helt engagera sig i två församlingar med t. ex. livlig körverk- ' samhet? Vilka blir egentligen konsekvenserna av duplikationer av guds- tjänster? (U har faktiskt antytt frågan s. 139. dock allt för knapphändigt.) Också frågan om tjänster. som kombinerar .kyrkomusikerverksamhet med tjänstgöring i grundskola. gymnasieskola. folkhögskola. Vuxenutbildning och kommunal musikskola har U tyvärr diskuterat allt för knapphändigt. Vi påpekar, att man mycket snart får en grundskollärarutbildning för två typer av lärare. senarelärare och tidigarelärare. Det blir rimligen ett myc- ket litet antal "musiker". som kan passa in i den nya skolans lärarkår. För tjänstgöring på folkhögskola krävs i princip genomgången utbildning på folkhögskollärarlinje för verksamhet på skolor. som ofta är mycket specialiserade. Hur många kyrkomusiker kan komma i fråga? Även den 108
Domkapitlet vill fästa uppmärksamheten på att kombinationstjänster där Prop. 1987/88:144 både lärar- och kyrkomusikertjänst ingår kräver två utbildningar vilket av främst ekonomiska skäl torde bli allt svårare för tilltänkta tjänsteinnehava- re att skaffa sig. En väsentlig ökning av sådana tjänstetyper ter sig därför svår att kunna besätta med behön'g innehavare. Kombinationstjänster föreslås vidare bygga på avtal mellan de huvudmän som bidrar till tjänsten. En viss risk föreligger här att. om annan än kyrkan är huvudarbetsgivare, den kyrkomusikaliska delen i tjänsten kan komma att få svårigheter av praktisk natur.
Domkapitlet vill fästa uppmärksamheten på att kombinationstjänster där Prop. 1987/88:144 både lärar- och kyrkomusikertjänst ingår kräver två utbildningar vilket av främst ekonomiska skäl torde bli allt svårare för tilltänkta tjänsteinnehava- re att skaffa sig. En väsentlig ökning av sådana tjänstetyper ter sig därför svår att kunna besätta med behön'g innehavare. Kombinationstjänster föreslås vidare bygga på avtal mellan de huvudmän som bidrar till tjänsten. En viss risk föreligger här att. om annan än kyrkan är huvudarbetsgivare, den kyrkomusikaliska delen i tjänsten kan komma att få svårigheter av praktisk natur.
Domkapitlet vill fästa uppmärksamheten på att kombinationstjänster där Prop. 1987/88:144
Domkapitlet
vill
fästa
uppmärksamheten
på
att
kombinationstjänster
där
Prop.
1987/88:144
både lärar- och kyrkomusikertjänst ingår kräver två utbildningar vilket av
både
lärar-
och
kyrkomusikertjänst
ingår
kräver
två
utbildningar
vilket
av
främst ekonomiska skäl torde bli allt svårare för tilltänkta tjänsteinnehava-
främst
ekonomiska
skäl
torde
bli
allt
svårare
för
tilltänkta
tjänsteinnehava-
re att skaffa sig. En väsentlig ökning av sådana tjänstetyper ter sig därför
re
att
skaffa
sig.
En
väsentlig
ökning
av
sådana
tjänstetyper
ter
sig
därför
svår att kunna besätta med behön'g innehavare. Kombinationstjänster
svår
att
kunna
besätta
med
behön'g
innehavare.
Kombinationstjänster
föreslås vidare bygga på avtal mellan de huvudmän som bidrar till tjänsten.
föreslås
vidare
bygga
på
avtal
mellan
de
huvudmän
som
bidrar
till
tjänsten.
En viss risk föreligger här att. om annan än kyrkan är huvudarbetsgivare,
En
viss
risk
föreligger
här
att.
om
annan
än
kyrkan
är
huvudarbetsgivare,
den kyrkomusikaliska delen i tjänsten kan komma att få svårigheter av
den
kyrkomusikaliska
delen
i
tjänsten
kan
komma
att
få
svårigheter
av
praktisk natur.
praktisk
natur.
Bilaga 3
Bilaga 3
Bilaga 3
Bilaga
3
Svenska kyrkans persanalförbund hyser samma farhågor.
Svenska kyrkans persanalförbund hyser samma farhågor.
Svenska kyrkans persanalförbund hyser samma farhågor.
Svenska
kyrkans
persanalförbund
hyser
samma
farhågor.
Vi kan konstatera att utredningen breddat möjligheterna att tillskapa kom- binationstjänster. Sådana tjänster bör kunna inrättas och ändå ha kvar den Statliga regleringen. . _ , Vi vill dock erinra om de svårigheter som kan föreligga, när det gäller att rekrytera personal till kombinationstjänsterna. eftersom det krävs två helt skilda behörigheter. Vi vill understryka vikten av att behörighetskrav på kyrkomusikerdelen och den andra delen inte sänks i en kombinations- tjänst. Man kan dock inte räkna med att den som både skall uppehålla en kyrkomusikertjänst och en församlingsvårdande tjänst är lika kvalificerad," som den som enbart söker en kyrkomusikertjänst. Vi ser därför kombina- tionstjänsterna enbart som en lösning. där detär omöjligt att lösa kyrko- musikerfrågan på ett annat sätt.
Vi kan konstatera att utredningen breddat möjligheterna att tillskapa kom- binationstjänster. Sådana tjänster bör kunna inrättas och ändå ha kvar den Statliga regleringen. . _ ,
Vi kan konstatera att utredningen breddat möjligheterna att tillskapa kom-
Vi
kan
konstatera
att
utredningen
breddat
möjligheterna
att
tillskapa
kom-
binationstjänster. Sådana tjänster bör kunna inrättas och ändå ha kvar den
binationstjänster.
Sådana
tjänster
bör
kunna
inrättas
och
ändå
ha
kvar
den
Statliga regleringen. . _ ,
Statliga
regleringen.
.
_
,
Vi vill dock erinra om de svårigheter som kan föreligga, när det gäller att rekrytera personal till kombinationstjänsterna. eftersom det krävs två helt skilda behörigheter. Vi vill understryka vikten av att behörighetskrav på kyrkomusikerdelen och den andra delen inte sänks i en kombinations- tjänst. Man kan dock inte räkna med att den som både skall uppehålla en kyrkomusikertjänst och en församlingsvårdande tjänst är lika kvalificerad," som den som enbart söker en kyrkomusikertjänst. Vi ser därför kombina- tionstjänsterna enbart som en lösning. där detär omöjligt att lösa kyrko- musikerfrågan på ett annat sätt.
Vi vill dock erinra om de svårigheter som kan föreligga, när det gäller att
Vi
vill
dock
erinra
om
de
svårigheter
som
kan
föreligga,
när
det
gäller
att
rekrytera personal till kombinationstjänsterna. eftersom det krävs två helt
rekrytera
personal
till
kombinationstjänsterna.
eftersom
det
krävs
två
helt
skilda behörigheter. Vi vill understryka vikten av att behörighetskrav på
skilda
behörigheter.
Vi
vill
understryka
vikten
av
att
behörighetskrav
på
kyrkomusikerdelen och den andra delen inte sänks i en kombinations-
kyrkomusikerdelen
och
den
andra
delen
inte
sänks
i
en
kombinations-
tjänst. Man kan dock inte räkna med att den som både skall uppehålla en
tjänst.
Man
kan
dock
inte
räkna
med
att
den
som
både
skall
uppehålla
en
kyrkomusikertjänst och en församlingsvårdande tjänst är lika kvalificerad,"
kyrkomusikertjänst
och
en
församlingsvårdande
tjänst
är
lika
kvalificerad,"
som den som enbart söker en kyrkomusikertjänst. Vi ser därför kombina-
som
den
som
enbart
söker
en
kyrkomusikertjänst.
Vi
ser
därför
kombina-
tionstjänsterna enbart som en lösning. där detär omöjligt att lösa kyrko-
tionstjänsterna
enbart
som
en
lösning.
där
detär
omöjligt
att
lösa
kyrko-
musikerfrågan på ett annat sätt.
musikerfrågan
på
ett
annat
sätt.
Domkapitlet [ Strängnäs tillstyrker förslaget under förutsättning att de kyrkomusikaliska uppgifterna kommer att utgöra huvuddelen av tjänster- na. Synnerbyförsamling har samma inställning. '
Domkapitlet [ Strängnäs tillstyrker förslaget under förutsättning att de kyrkomusikaliska uppgifterna kommer att utgöra huvuddelen av tjänster- na.
Domkapitlet [ Strängnäs tillstyrker förslaget under förutsättning att de
Domkapitlet
[
Strängnäs
tillstyrker
förslaget
under
förutsättning
att
de
kyrkomusikaliska uppgifterna kommer att utgöra huvuddelen av tjänster-
kyrkomusikaliska
uppgifterna
kommer
att
utgöra
huvuddelen
av
tjänster-
na.
na.
Synnerbyförsamling har samma inställning. '
Synnerbyförsamling har samma inställning. '
Synnerbyförsamling
har
samma
inställning.
'
De kombinationstjänster, som utredningen föreslår skall inrättas, bör i inget fall konstrueras så. 'att den kyrkomusikaliska delen blir mindre än halva tjänsten. I inget fall skall någon kyrkomusiker ha annan arbetsgivare än en kyrklig. '
De kombinationstjänster, som utredningen föreslår skall inrättas, bör i inget fall konstrueras så. 'att den kyrkomusikaliska delen blir mindre än halva tjänsten. I inget fall skall någon kyrkomusiker ha annan arbetsgivare än en kyrklig. '
De kombinationstjänster, som utredningen föreslår skall inrättas, bör i
De
kombinationstjänster,
som
utredningen
föreslår
skall
inrättas,
bör
i
inget fall konstrueras så. 'att den kyrkomusikaliska delen blir mindre än
inget
fall
konstrueras
så.
'att
den
kyrkomusikaliska
delen
blir
mindre
än
halva tjänsten. I inget fall skall någon kyrkomusiker ha annan arbetsgivare
halva
tjänsten.
I
inget
fall
skall
någon
kyrkomusiker
ha
annan
arbetsgivare
än en kyrklig. '
än
en
kyrklig.
'
[)(mzkapitlct i Linköping frågar sig om inte utredningen varit alltför opti- mistisk i denna fråga.
[)(mzkapitlct i Linköping frågar sig om inte utredningen varit alltför opti- mistisk i denna fråga.
[)(mzkapitlct i Linköping frågar sig om inte utredningen varit alltför opti-
[)(mzkapitlct
i
Linköping
frågar
sig
om
inte
utredningen
varit
alltför
opti-
mistisk i denna fråga.
mistisk
i
denna
fråga.
Frågan om "sammanslagningar av kyrkomusikerdistrikt" och frågan om "kombinationstjänster" i allmänhet finner vi — liksom frågan om skolkan- torstjänster — vara allt för flyktigt diskuterade. Hur många musiker orkar att i längden helt engagera sig i två församlingar med t. ex. livlig körverk- ' samhet? Vilka blir egentligen konsekvenserna av duplikationer av guds- tjänster? (U har faktiskt antytt frågan s. 139. dock allt för knapphändigt.) Också frågan om tjänster. som kombinerar .kyrkomusikerverksamhet med tjänstgöring i grundskola. gymnasieskola. folkhögskola. Vuxenutbildning och kommunal musikskola har U tyvärr diskuterat allt för knapphändigt. Vi påpekar, att man mycket snart får en grundskollärarutbildning för två typer av lärare. senarelärare och tidigarelärare. Det blir rimligen ett myc- ket litet antal "musiker". som kan passa in i den nya skolans lärarkår. För tjänstgöring på folkhögskola krävs i princip genomgången utbildning på folkhögskollärarlinje för verksamhet på skolor. som ofta är mycket specialiserade. Hur många kyrkomusiker kan komma i fråga? Även den 108
Frågan om "sammanslagningar av kyrkomusikerdistrikt" och frågan om "kombinationstjänster" i allmänhet finner vi — liksom frågan om skolkan- torstjänster — vara allt för flyktigt diskuterade. Hur många musiker orkar att i längden helt engagera sig i två församlingar med t. ex. livlig körverk- ' samhet? Vilka blir egentligen konsekvenserna av duplikationer av guds- tjänster? (U har faktiskt antytt frågan s. 139. dock allt för knapphändigt.) Också frågan om tjänster. som kombinerar .kyrkomusikerverksamhet med tjänstgöring i grundskola. gymnasieskola. folkhögskola. Vuxenutbildning och kommunal musikskola har U tyvärr diskuterat allt för knapphändigt.
Frågan om "sammanslagningar av kyrkomusikerdistrikt" och frågan om
Frågan
om
"sammanslagningar
av
kyrkomusikerdistrikt"
och
frågan
om
"kombinationstjänster" i allmänhet finner vi — liksom frågan om skolkan-
"kombinationstjänster"
i
allmänhet
finner
vi
—
liksom
frågan
om
skolkan-
torstjänster — vara allt för flyktigt diskuterade. Hur många musiker orkar
torstjänster
—
vara
allt
för
flyktigt
diskuterade.
Hur
många
musiker
orkar
att i längden helt engagera sig i två församlingar med t. ex. livlig körverk- '
att
i
längden
helt
engagera
sig
i
två
församlingar
med
t.
ex.
livlig
körverk-
'
samhet? Vilka blir egentligen konsekvenserna av duplikationer av guds-
samhet?
Vilka
blir
egentligen
konsekvenserna
av
duplikationer
av
guds-
tjänster? (U har faktiskt antytt frågan s. 139. dock allt för knapphändigt.)
tjänster?
(U
har
faktiskt
antytt
frågan
s.
139.
dock
allt
för
knapphändigt.)
Också frågan om tjänster. som kombinerar .kyrkomusikerverksamhet med
Också
frågan
om
tjänster.
som
kombinerar
.kyrkomusikerverksamhet
med
tjänstgöring i grundskola. gymnasieskola. folkhögskola. Vuxenutbildning
tjänstgöring
i
grundskola.
gymnasieskola.
folkhögskola.
Vuxenutbildning
och kommunal musikskola har U tyvärr diskuterat allt för knapphändigt.
och
kommunal
musikskola
har
U
tyvärr
diskuterat
allt
för
knapphändigt.
Vi påpekar, att man mycket snart får en grundskollärarutbildning för två typer av lärare. senarelärare och tidigarelärare. Det blir rimligen ett myc- ket litet antal "musiker". som kan passa in i den nya skolans lärarkår.
Vi påpekar, att man mycket snart får en grundskollärarutbildning för två
Vi
påpekar,
att
man
mycket
snart
får
en
grundskollärarutbildning
för
två
typer av lärare. senarelärare och tidigarelärare. Det blir rimligen ett myc-
typer
av
lärare.
senarelärare
och
tidigarelärare.
Det
blir
rimligen
ett
myc-
ket litet antal "musiker". som kan passa in i den nya skolans lärarkår.
ket
litet
antal
"musiker".
som
kan
passa
in
i
den
nya
skolans
lärarkår.
För tjänstgöring på folkhögskola krävs i princip genomgången utbildning på folkhögskollärarlinje för verksamhet på skolor. som ofta är mycket specialiserade. Hur många kyrkomusiker kan komma i fråga? Även den 108
För tjänstgöring på folkhögskola krävs i princip genomgången utbildning
För
tjänstgöring
på
folkhögskola
krävs
i
princip
genomgången
utbildning
på folkhögskollärarlinje för verksamhet på skolor. som ofta är mycket
på
folkhögskollärarlinje
för
verksamhet
på
skolor.
som
ofta
är
mycket
specialiserade. Hur många kyrkomusiker kan komma i fråga? Även den 108
specialiserade.
Hur
många
kyrkomusiker
kan
komma
i
fråga?
Även
den
108
framtida gymnasieskolan kommer att kräva lärare med utbildning på speci- ella utbildningslinjer. Till dessa svårigheter i fråga om utbildningskrav kommer faktum. att såväl de nu nämnda skolformerna liksom den kommu- . - nala musikskolan med all sannolikhet i ett trängt budgetläge och i ett läge med läraröverskott kommer att kunna erbjuda ett mycket klent underlag för kombinationstjänster. - Vi menar naturligtvis inte. att de antydda svårigheterna skulle göra tanken på kombinationstjänster omöjlig. Men den fortsatta diskussionen av kombinationstjänster måste ha mycken realism. Vad gäller utredarens förslag'om kombinationstjänster, där annan än kyrkan är huvudman. syns de för kyrkan negativa följderna mycket stora ' vad gäller tillsättning av tjänsterna resp. kyrkomusikaliskt innehåll. Man förlorar också en stor rekryteringsbas med de kyrkomusiker som p. g. a. - olika förhållanden endast kan tänka sig att arbeta deltid. Den kombination med ”rent inomkyrkliga tjänster. . som redovisas i avsnitt 22, finner vi både intressant och möjlig. Nässjö pastorat värnar om de redan anställda. Angående kombinationstjänster är det viktigt att man kan uppnå trygghet både för den anställde och för resp. pastorat. En eventuell övertalighet får inte ha till följd att kantorer säjes upp från den ena delen av sin tjänst på grund av att han där är sist anställd. Somliga remissinstanser har tillstyrkt förslaget men samtidigt inkommit med eget förslag i något avseende. Bland dessa märks domkapitlen [ Karlstad. Öch Luleå. Skara stifts j?vlklzögskala. Ingesunds musikhögskola. Mellanselsfolkhögskola och Västerås stifts kyrkomusikenförening. Domkapitlet [ Karlstad tillstyrker förslaget och föreslår samtidigt att det skall vara möjligt att inrätta biträdande kyrkomusikertjänster. Domkapitlet i Luleå tillstyrker förslaget men understryker att så många som möjligt skall ha kyrkan som huvudman och att fyllnadstjänstgöring 1 största möjliga utsträckning skall hämtas hos kyrkan. Skara stifts folkhögskola tillstyrker förslaget och framhåller att folkhög- skolan kan erbjuda utbildning för vissa inomkyrkliga kombinationstjäns- ter. Vi tillstyrker också förslaget om kombinationstjänster. I många fall kan det säkert vara lämpligt att kombinera en kyrkomusikalisk tjänst med tjänsten som musiklärare i grundskolan och gymnasieskolan eller i den kommunala musikskolan. Vi anser också. att det är bra med de förslag om kombina- tionstjänster, som framförs i utredningen beträffande olika inomkyrkliga tjänster såsom församlingsassistent. arbete på pastorsexpedition m.m. För vissa av dessa tjänster kan folkhögskolan erbjuda utbildning redan i dag. Ingesunds musikhögskola har inget att erinra mot förslaget men anser att förslaget kräver adekvat utbildning. Musikhögskolans yttrande angående SO-poängsutbildningen citeras nedan. Mellansclsfolkhögskola framhåller det samarbete som finns mellan EFS och Svenska kyrkan i form av ett antal samarbetskyrkor. Folkhögskolan fortsätter: Prop. 1987/88:144 Bilaga 3 109
framtida gymnasieskolan kommer att kräva lärare med utbildning på speci- ella utbildningslinjer. Till dessa svårigheter i fråga om utbildningskrav
framtida gymnasieskolan kommer att kräva lärare med utbildning på speci- ella utbildningslinjer. Till dessa svårigheter i fråga om utbildningskrav
framtida gymnasieskolan kommer att kräva lärare med utbildning på speci-
framtida
gymnasieskolan
kommer
att
kräva
lärare
med
utbildning
på
speci-
ella utbildningslinjer. Till dessa svårigheter i fråga om utbildningskrav
ella
utbildningslinjer.
Till
dessa
svårigheter
i
fråga
om
utbildningskrav
kommer faktum. att såväl de nu nämnda skolformerna liksom den kommu- . -
kommer faktum. att såväl de nu nämnda skolformerna liksom den kommu- . -
kommer faktum. att såväl de nu nämnda skolformerna liksom den kommu- . -
kommer
faktum.
att
såväl
de
nu
nämnda
skolformerna
liksom
den
kommu-
.
-
nala musikskolan med all sannolikhet i ett trängt budgetläge och i ett läge med läraröverskott kommer att kunna erbjuda ett mycket klent underlag för kombinationstjänster. - Vi menar naturligtvis inte. att de antydda svårigheterna skulle göra tanken på kombinationstjänster omöjlig. Men den fortsatta diskussionen av kombinationstjänster måste ha mycken realism. Vad gäller utredarens förslag'om kombinationstjänster, där annan än
nala musikskolan med all sannolikhet i ett trängt budgetläge och i ett läge med läraröverskott kommer att kunna erbjuda ett mycket klent underlag för kombinationstjänster. -
nala musikskolan med all sannolikhet i ett trängt budgetläge och i ett läge
nala
musikskolan
med
all
sannolikhet
i
ett
trängt
budgetläge
och
i
ett
läge
med läraröverskott kommer att kunna erbjuda ett mycket klent underlag
med
läraröverskott
kommer
att
kunna
erbjuda
ett
mycket
klent
underlag
för kombinationstjänster. -
för
kombinationstjänster.
-
Vi menar naturligtvis inte. att de antydda svårigheterna skulle göra tanken på kombinationstjänster omöjlig. Men den fortsatta diskussionen av kombinationstjänster måste ha mycken realism.
Vi menar naturligtvis inte. att de antydda svårigheterna skulle göra
Vi
menar
naturligtvis
inte.
att
de
antydda
svårigheterna
skulle
göra
tanken på kombinationstjänster omöjlig. Men den fortsatta diskussionen
tanken
på
kombinationstjänster
omöjlig.
Men
den
fortsatta
diskussionen
av kombinationstjänster måste ha mycken realism.
av
kombinationstjänster
måste
ha
mycken
realism.
Vad gäller utredarens förslag'om kombinationstjänster, där annan än
Vad gäller utredarens förslag'om kombinationstjänster, där annan än
Vad
gäller
utredarens
förslag'om
kombinationstjänster,
där
annan
än
kyrkan är huvudman. syns de för kyrkan negativa följderna mycket stora '
kyrkan är huvudman. syns de för kyrkan negativa följderna mycket stora '
kyrkan är huvudman. syns de för kyrkan negativa följderna mycket stora '
kyrkan
är
huvudman.
syns
de
för
kyrkan
negativa
följderna
mycket
stora
'
vad gäller tillsättning av tjänsterna resp. kyrkomusikaliskt innehåll. Man
vad gäller tillsättning av tjänsterna resp. kyrkomusikaliskt innehåll. Man
vad gäller tillsättning av tjänsterna resp. kyrkomusikaliskt innehåll. Man
vad
gäller
tillsättning
av
tjänsterna
resp.
kyrkomusikaliskt
innehåll.
Man
förlorar också en stor rekryteringsbas med de kyrkomusiker som p. g. a. -
förlorar också en stor rekryteringsbas med de kyrkomusiker som p. g. a. -
förlorar också en stor rekryteringsbas med de kyrkomusiker som p. g. a. -
förlorar
också
en
stor
rekryteringsbas
med
de
kyrkomusiker
som
p.
g.
a.
-
olika förhållanden endast kan tänka sig att arbeta deltid. Den kombination med ”rent inomkyrkliga tjänster. . som redovisas i avsnitt 22, finner vi både intressant och möjlig.
olika förhållanden endast kan tänka sig att arbeta deltid. Den kombination med ”rent inomkyrkliga tjänster. . som redovisas i avsnitt 22, finner vi både intressant och möjlig.
olika förhållanden endast kan tänka sig att arbeta deltid.
olika
förhållanden
endast
kan
tänka
sig
att
arbeta
deltid.
Den kombination med ”rent inomkyrkliga tjänster. . som redovisas i
Den
kombination
med
”rent
inomkyrkliga
tjänster.
.
som
redovisas
i
avsnitt 22, finner vi både intressant och möjlig.
avsnitt
22,
finner
vi
både
intressant
och
möjlig.
Nässjö pastorat värnar om de redan anställda.
Nässjö pastorat värnar om de redan anställda.
Nässjö pastorat värnar om de redan anställda.
Nässjö
pastorat
värnar
om
de
redan
anställda.
Angående kombinationstjänster är det viktigt att man kan uppnå trygghet både för den anställde och för resp. pastorat. En eventuell övertalighet får inte ha till följd att kantorer säjes upp från den ena delen av sin tjänst på grund av att han där är sist anställd.
Angående kombinationstjänster är det viktigt att man kan uppnå trygghet både för den anställde och för resp. pastorat. En eventuell övertalighet får inte ha till följd att kantorer säjes upp från den ena delen av sin tjänst på grund av att han där är sist anställd.
Angående kombinationstjänster är det viktigt att man kan uppnå trygghet
Angående
kombinationstjänster
är
det
viktigt
att
man
kan
uppnå
trygghet
både för den anställde och för resp. pastorat. En eventuell övertalighet får
både
för
den
anställde
och
för
resp.
pastorat.
En
eventuell
övertalighet
får
inte ha till följd att kantorer säjes upp från den ena delen av sin tjänst på
inte
ha
till
följd
att
kantorer
säjes
upp
från
den
ena
delen
av
sin
tjänst
på
grund av att han där är sist anställd.
grund
av
att
han
där
är
sist
anställd.
Somliga remissinstanser har tillstyrkt förslaget men samtidigt inkommit med eget förslag i något avseende. Bland dessa märks domkapitlen [ Karlstad. Öch Luleå. Skara stifts j?vlklzögskala. Ingesunds musikhögskola. Mellanselsfolkhögskola och Västerås stifts kyrkomusikenförening. Domkapitlet [ Karlstad tillstyrker förslaget och föreslår samtidigt att det skall vara möjligt att inrätta biträdande kyrkomusikertjänster. Domkapitlet i Luleå tillstyrker förslaget men understryker att så många som möjligt skall ha kyrkan som huvudman och att fyllnadstjänstgöring 1 största möjliga utsträckning skall hämtas hos kyrkan. Skara stifts folkhögskola tillstyrker förslaget och framhåller att folkhög- skolan kan erbjuda utbildning för vissa inomkyrkliga kombinationstjäns- ter.
Somliga remissinstanser har tillstyrkt förslaget men samtidigt inkommit med eget förslag i något avseende. Bland dessa märks domkapitlen [ Karlstad. Öch Luleå. Skara stifts j?vlklzögskala. Ingesunds musikhögskola. Mellanselsfolkhögskola och Västerås stifts kyrkomusikenförening.
Somliga remissinstanser har tillstyrkt förslaget men samtidigt inkommit
Somliga
remissinstanser
har
tillstyrkt
förslaget
men
samtidigt
inkommit
med eget förslag i något avseende. Bland dessa märks domkapitlen [
med
eget
förslag
i
något
avseende.
Bland
dessa
märks
domkapitlen
[
Karlstad. Öch Luleå. Skara stifts j?vlklzögskala. Ingesunds musikhögskola.
Karlstad.
Öch
Luleå.
Skara
stifts
j?vlklzögskala.
Ingesunds
musikhögskola.
Mellanselsfolkhögskola och Västerås stifts kyrkomusikenförening.
Mellanselsfolkhögskola
och
Västerås
stifts
kyrkomusikenförening.
Domkapitlet [ Karlstad tillstyrker förslaget och föreslår samtidigt att det skall vara möjligt att inrätta biträdande kyrkomusikertjänster.
Domkapitlet [ Karlstad tillstyrker förslaget och föreslår samtidigt att det
Domkapitlet
[
Karlstad
tillstyrker
förslaget
och
föreslår
samtidigt
att
det
skall vara möjligt att inrätta biträdande kyrkomusikertjänster.
skall
vara
möjligt
att
inrätta
biträdande
kyrkomusikertjänster.
Domkapitlet i Luleå tillstyrker förslaget men understryker att så många som möjligt skall ha kyrkan som huvudman och att fyllnadstjänstgöring 1 största möjliga utsträckning skall hämtas hos kyrkan.
Domkapitlet i Luleå tillstyrker förslaget men understryker att så många
Domkapitlet
i
Luleå
tillstyrker
förslaget
men
understryker
att
så
många
som möjligt skall ha kyrkan som huvudman och att fyllnadstjänstgöring 1
som
möjligt
skall
ha
kyrkan
som
huvudman
och
att
fyllnadstjänstgöring
1
största möjliga utsträckning skall hämtas hos kyrkan.
största
möjliga
utsträckning
skall
hämtas
hos
kyrkan.
Skara stifts folkhögskola tillstyrker förslaget och framhåller att folkhög- skolan kan erbjuda utbildning för vissa inomkyrkliga kombinationstjäns- ter.
Skara stifts folkhögskola tillstyrker förslaget och framhåller att folkhög-
Skara
stifts
folkhögskola
tillstyrker
förslaget
och
framhåller
att
folkhög-
skolan kan erbjuda utbildning för vissa inomkyrkliga kombinationstjäns-
skolan
kan
erbjuda
utbildning
för
vissa
inomkyrkliga
kombinationstjäns-
ter.
ter.
Vi tillstyrker också förslaget om kombinationstjänster. I många fall kan det säkert vara lämpligt att kombinera en kyrkomusikalisk tjänst med tjänsten som musiklärare i grundskolan och gymnasieskolan eller i den kommunala musikskolan. Vi anser också. att det är bra med de förslag om kombina- tionstjänster, som framförs i utredningen beträffande olika inomkyrkliga tjänster såsom församlingsassistent. arbete på pastorsexpedition m.m. För vissa av dessa tjänster kan folkhögskolan erbjuda utbildning redan i dag.
Vi tillstyrker också förslaget om kombinationstjänster. I många fall kan det säkert vara lämpligt att kombinera en kyrkomusikalisk tjänst med tjänsten som musiklärare i grundskolan och gymnasieskolan eller i den kommunala musikskolan. Vi anser också. att det är bra med de förslag om kombina- tionstjänster, som framförs i utredningen beträffande olika inomkyrkliga tjänster såsom församlingsassistent. arbete på pastorsexpedition m.m. För vissa av dessa tjänster kan folkhögskolan erbjuda utbildning redan i dag.
Vi tillstyrker också förslaget om kombinationstjänster. I många fall kan det
Vi
tillstyrker
också
förslaget
om
kombinationstjänster.
I
många
fall
kan
det
säkert vara lämpligt att kombinera en kyrkomusikalisk tjänst med tjänsten
säkert
vara
lämpligt
att
kombinera
en
kyrkomusikalisk
tjänst
med
tjänsten
som musiklärare i grundskolan och gymnasieskolan eller i den kommunala
som
musiklärare
i
grundskolan
och
gymnasieskolan
eller
i
den
kommunala
musikskolan. Vi anser också. att det är bra med de förslag om kombina-
musikskolan.
Vi
anser
också.
att
det
är
bra
med
de
förslag
om
kombina-
tionstjänster, som framförs i utredningen beträffande olika inomkyrkliga
tionstjänster,
som
framförs
i
utredningen
beträffande
olika
inomkyrkliga
tjänster såsom församlingsassistent. arbete på pastorsexpedition m.m. För
tjänster
såsom
församlingsassistent.
arbete
på
pastorsexpedition
m.m.
För
vissa av dessa tjänster kan folkhögskolan erbjuda utbildning redan i dag.
vissa
av
dessa
tjänster
kan
folkhögskolan
erbjuda
utbildning
redan
i
dag.
Ingesunds musikhögskola har inget att erinra mot förslaget men anser att förslaget kräver adekvat utbildning. Musikhögskolans yttrande angående SO-poängsutbildningen citeras nedan. Mellansclsfolkhögskola framhåller det samarbete som finns mellan EFS och Svenska kyrkan i form av ett antal samarbetskyrkor. Folkhögskolan fortsätter:
Ingesunds musikhögskola har inget att erinra mot förslaget men anser att förslaget kräver adekvat utbildning. Musikhögskolans yttrande angående SO-poängsutbildningen citeras nedan.
Ingesunds musikhögskola har inget att erinra mot förslaget men anser att
Ingesunds
musikhögskola
har
inget
att
erinra
mot
förslaget
men
anser
att
förslaget kräver adekvat utbildning. Musikhögskolans yttrande angående
förslaget
kräver
adekvat
utbildning.
Musikhögskolans
yttrande
angående
SO-poängsutbildningen citeras nedan.
SO-poängsutbildningen
citeras
nedan.
Mellansclsfolkhögskola framhåller det samarbete som finns mellan EFS och Svenska kyrkan i form av ett antal samarbetskyrkor. Folkhögskolan fortsätter:
Mellansclsfolkhögskola framhåller det samarbete som finns mellan EFS
Mellansclsfolkhögskola
framhåller
det
samarbete
som
finns
mellan
EFS
och Svenska kyrkan i form av ett antal samarbetskyrkor. Folkhögskolan
och
Svenska
kyrkan
i
form
av
ett
antal
samarbetskyrkor.
Folkhögskolan
fortsätter:
fortsätter:
Prop.
1987/88:144
Bilaga 3
Bilaga 3
Bilaga 3
Bilaga
3
109
109
109
109
Vi vill också understryka vikten av att kom/tinationstjänstar med arbete Prop. 1987/88; 144 som kyrkomusiker och s.k. musikkonsulent inom EFS kan bli en anställ- ningsform som kan accepteras av alla parter i framtiden. Säkert är det en mycket positiv lösning för både kyrkorna och EFS-distrikten. Bilaga 3 Västerås stifts kyrkor"usiketförening Förslaget att på olika sätt skapa kombinationstjänster. där inte underlaget räcker för självständiga kyrkomusikertjänster tillstyrkes under förutsätt- ning. att kombinationer i huvudsak görs med tjänster med musikaliskt innehåll. främst musiklärare i kommunal musikskola. l undantagsfall bör kombinationer med annan tjänst inom eller utom kyrkan kunna förekom- ma. Kyrkomusikermzs riksjörbund/Sveriges lärarförbund KMR/SL tillstyrker tillskapandet av kombinationstjänster. men tar av- stånd från utredningens förslag. Kombinationstjänster bör åstadkommas i samverkan med i första hand den kommunala musikskolan och företrädes- vis musikaliska arbetsuppgiftcr inom skolväsendet i övrigt. Kombinations- tjänst kan också utgöras av kyrkomusikalisk verksamhet och annan tjänst- göring i församlingsvård eller i kyrklig administration i eget eller näralig- gande pastorat. l kombinationstjänst kan även ingå verksamhet i annat pastorat. Bestämmelserna i andra och tredje styckena av 2 & i utredningens för- slag till Lag om kyrkomusikalisk verksamhet i svenska kyrkan utgör en för kyrkan mycket otrygg och osäker lösning. Sakkunnige musikdirektören Zaid Bjurek har i sitt särskilda yttrande på denna punkt lämnat en för svenska kyrkan avsevärt bättre lösning, genom vilken den kyrkomusikali- ska verksamhetens fortbestånd garanteras. Utredningens förslag på denna punkt kan vara direkt destruktivt för nuvarande verksamhet. KMR/SL tar således helt avstånd från utredningens förslag om att de kyrkomusikaliska uppgifterna skall kunna fullgöras av en lärare med fyll- nadstjänstgöring i kyrka och tillstyrker istället Bjureks förslag om tjänst som kantor 1 och kantor 2. Svenska kommunfc'irbundet anser att utredningen alltför lättvindigt förut— satt möjligheten till kombinationstjänstgöring inom kommunala musiksko- lan. ] kommittédirektiven (Dir. l980z85) sägs bl.a. "Möjligheterna att kombi- nera deltidsanställning som kyrkomusiker med andra tjänster i kyrka och samhälle bör också kartläggas". Styrelsen finner det anmärkningsvärt att utredningen trots detta ej tagit någon kontakt med Svenska kommunför- bundet för en kollationering av omfattningen av kyrkomusikernas nuva- rande tjänstgöring inom den kommunala musikskolan och framtida kombi— nationsmöjligheter. Några kontakter angående innehållet i den musikpedagogiska delen av kyrkomusikerutbildningen har ej heller tagits. Styrelsen vill här nämna att Kommunförbundet i ett kansliyttrandc till UHÄ l982-02-10 angående hög- re kyrkomusikerutbildning underströk "vikten av att man tar hänsyn inte bara till yrkesrollen som kyrkomusiker utan också till lärarrollen vid utfor- mandet av utbildningsplaner”. ”0
Vi vill också understryka vikten av att kom/tinationstjänstar med arbete Prop. 1987/88; 144 som kyrkomusiker och s.k. musikkonsulent inom EFS kan bli en anställ- ningsform som kan accepteras av alla parter i framtiden. Säkert är det en mycket positiv lösning för både kyrkorna och EFS-distrikten.
Vi vill också understryka vikten av att kom/tinationstjänstar med arbete Prop. 1987/88; 144 som kyrkomusiker och s.k. musikkonsulent inom EFS kan bli en anställ- ningsform som kan accepteras av alla parter i framtiden. Säkert är det en mycket positiv lösning för både kyrkorna och EFS-distrikten.
Vi vill också understryka vikten av att kom/tinationstjänstar med arbete Prop. 1987/88; 144
Vi
vill
också
understryka
vikten
av
att
kom/tinationstjänstar
med
arbete
Prop.
1987/88;
144
som kyrkomusiker och s.k. musikkonsulent inom EFS kan bli en anställ-
som
kyrkomusiker
och
s.k.
musikkonsulent
inom
EFS
kan
bli
en
anställ-
ningsform som kan accepteras av alla parter i framtiden. Säkert är det en
ningsform
som
kan
accepteras
av
alla
parter
i
framtiden.
Säkert
är
det
en
mycket positiv lösning för både kyrkorna och EFS-distrikten.
mycket
positiv
lösning
för
både
kyrkorna
och
EFS-distrikten.
Bilaga 3
Bilaga 3
Bilaga 3
Bilaga
3
Västerås stifts kyrkor"usiketförening
Västerås stifts kyrkor"usiketförening
Västerås stifts kyrkor"usiketförening
Västerås
stifts
kyrkor"usiketförening
Förslaget att på olika sätt skapa kombinationstjänster. där inte underlaget räcker för självständiga kyrkomusikertjänster tillstyrkes under förutsätt- ning. att kombinationer i huvudsak görs med tjänster med musikaliskt innehåll. främst musiklärare i kommunal musikskola. l undantagsfall bör kombinationer med annan tjänst inom eller utom kyrkan kunna förekom- ma.
Förslaget att på olika sätt skapa kombinationstjänster. där inte underlaget räcker för självständiga kyrkomusikertjänster tillstyrkes under förutsätt- ning. att kombinationer i huvudsak görs med tjänster med musikaliskt innehåll. främst musiklärare i kommunal musikskola. l undantagsfall bör kombinationer med annan tjänst inom eller utom kyrkan kunna förekom- ma.
Förslaget att på olika sätt skapa kombinationstjänster. där inte underlaget
Förslaget
att
på
olika
sätt
skapa
kombinationstjänster.
där
inte
underlaget
räcker för självständiga kyrkomusikertjänster tillstyrkes under förutsätt-
räcker
för
självständiga
kyrkomusikertjänster
tillstyrkes
under
förutsätt-
ning. att kombinationer i huvudsak görs med tjänster med musikaliskt
ning.
att
kombinationer
i
huvudsak
görs
med
tjänster
med
musikaliskt
innehåll. främst musiklärare i kommunal musikskola. l undantagsfall bör
innehåll.
främst
musiklärare
i
kommunal
musikskola.
l
undantagsfall
bör
kombinationer med annan tjänst inom eller utom kyrkan kunna förekom-
kombinationer
med
annan
tjänst
inom
eller
utom
kyrkan
kunna
förekom-
ma.
ma.
Kyrkomusikermzs riksjörbund/Sveriges lärarförbund
Kyrkomusikermzs riksjörbund/Sveriges lärarförbund
Kyrkomusikermzs riksjörbund/Sveriges lärarförbund
Kyrkomusikermzs
riksjörbund/Sveriges
lärarförbund
KMR/SL tillstyrker tillskapandet av kombinationstjänster. men tar av- stånd från utredningens förslag. Kombinationstjänster bör åstadkommas i samverkan med i första hand den kommunala musikskolan och företrädes- vis musikaliska arbetsuppgiftcr inom skolväsendet i övrigt. Kombinations- tjänst kan också utgöras av kyrkomusikalisk verksamhet och annan tjänst- göring i församlingsvård eller i kyrklig administration i eget eller näralig- gande pastorat. l kombinationstjänst kan även ingå verksamhet i annat pastorat. Bestämmelserna i andra och tredje styckena av 2 & i utredningens för- slag till Lag om kyrkomusikalisk verksamhet i svenska kyrkan utgör en för kyrkan mycket otrygg och osäker lösning. Sakkunnige musikdirektören Zaid Bjurek har i sitt särskilda yttrande på denna punkt lämnat en för svenska kyrkan avsevärt bättre lösning, genom vilken den kyrkomusikali- ska verksamhetens fortbestånd garanteras. Utredningens förslag på denna punkt kan vara direkt destruktivt för nuvarande verksamhet. KMR/SL tar således helt avstånd från utredningens förslag om att de kyrkomusikaliska uppgifterna skall kunna fullgöras av en lärare med fyll- nadstjänstgöring i kyrka och tillstyrker istället Bjureks förslag om tjänst som kantor 1 och kantor 2.
KMR/SL tillstyrker tillskapandet av kombinationstjänster. men tar av- stånd från utredningens förslag. Kombinationstjänster bör åstadkommas i samverkan med i första hand den kommunala musikskolan och företrädes- vis musikaliska arbetsuppgiftcr inom skolväsendet i övrigt. Kombinations- tjänst kan också utgöras av kyrkomusikalisk verksamhet och annan tjänst- göring i församlingsvård eller i kyrklig administration i eget eller näralig- gande pastorat. l kombinationstjänst kan även ingå verksamhet i annat pastorat.
KMR/SL tillstyrker tillskapandet av kombinationstjänster. men tar av-
KMR/SL
tillstyrker
tillskapandet
av
kombinationstjänster.
men
tar
av-
stånd från utredningens förslag. Kombinationstjänster bör åstadkommas i
stånd
från
utredningens
förslag.
Kombinationstjänster
bör
åstadkommas
i
samverkan med i första hand den kommunala musikskolan och företrädes-
samverkan
med
i
första
hand
den
kommunala
musikskolan
och
företrädes-
vis musikaliska arbetsuppgiftcr inom skolväsendet i övrigt. Kombinations-
vis
musikaliska
arbetsuppgiftcr
inom
skolväsendet
i
övrigt.
Kombinations-
tjänst kan också utgöras av kyrkomusikalisk verksamhet och annan tjänst-
tjänst
kan
också
utgöras
av
kyrkomusikalisk
verksamhet
och
annan
tjänst-
göring i församlingsvård eller i kyrklig administration i eget eller näralig-
göring
i
församlingsvård
eller
i
kyrklig
administration
i
eget
eller
näralig-
gande pastorat. l kombinationstjänst kan även ingå verksamhet i annat
gande
pastorat.
l
kombinationstjänst
kan
även
ingå
verksamhet
i
annat
pastorat.
pastorat.
Bestämmelserna i andra och tredje styckena av 2 & i utredningens för- slag till Lag om kyrkomusikalisk verksamhet i svenska kyrkan utgör en för kyrkan mycket otrygg och osäker lösning. Sakkunnige musikdirektören Zaid Bjurek har i sitt särskilda yttrande på denna punkt lämnat en för svenska kyrkan avsevärt bättre lösning, genom vilken den kyrkomusikali- ska verksamhetens fortbestånd garanteras. Utredningens förslag på denna punkt kan vara direkt destruktivt för nuvarande verksamhet.
Bestämmelserna i andra och tredje styckena av 2 & i utredningens för-
Bestämmelserna
i
andra
och
tredje
styckena
av
2
&
i
utredningens
för-
slag till Lag om kyrkomusikalisk verksamhet i svenska kyrkan utgör en för
slag
till
Lag
om
kyrkomusikalisk
verksamhet
i
svenska
kyrkan
utgör
en
för
kyrkan mycket otrygg och osäker lösning. Sakkunnige musikdirektören
kyrkan
mycket
otrygg
och
osäker
lösning.
Sakkunnige
musikdirektören
Zaid Bjurek har i sitt särskilda yttrande på denna punkt lämnat en för
Zaid
Bjurek
har
i
sitt
särskilda
yttrande
på
denna
punkt
lämnat
en
för
svenska kyrkan avsevärt bättre lösning, genom vilken den kyrkomusikali-
svenska
kyrkan
avsevärt
bättre
lösning,
genom
vilken
den
kyrkomusikali-
ska verksamhetens fortbestånd garanteras. Utredningens förslag på denna
ska
verksamhetens
fortbestånd
garanteras.
Utredningens
förslag
på
denna
punkt kan vara direkt destruktivt för nuvarande verksamhet.
punkt
kan
vara
direkt
destruktivt
för
nuvarande
verksamhet.
KMR/SL tar således helt avstånd från utredningens förslag om att de kyrkomusikaliska uppgifterna skall kunna fullgöras av en lärare med fyll- nadstjänstgöring i kyrka och tillstyrker istället Bjureks förslag om tjänst som kantor 1 och kantor 2.
KMR/SL tar således helt avstånd från utredningens förslag om att de
KMR/SL
tar
således
helt
avstånd
från
utredningens
förslag
om
att
de
kyrkomusikaliska uppgifterna skall kunna fullgöras av en lärare med fyll-
kyrkomusikaliska
uppgifterna
skall
kunna
fullgöras
av
en
lärare
med
fyll-
nadstjänstgöring i kyrka och tillstyrker istället Bjureks förslag om tjänst
nadstjänstgöring
i
kyrka
och
tillstyrker
istället
Bjureks
förslag
om
tjänst
som kantor 1 och kantor 2.
som
kantor
1
och
kantor
2.
Svenska kommunfc'irbundet anser att utredningen alltför lättvindigt förut— satt möjligheten till kombinationstjänstgöring inom kommunala musiksko- lan.
Svenska kommunfc'irbundet anser att utredningen alltför lättvindigt förut— satt möjligheten till kombinationstjänstgöring inom kommunala musiksko- lan.
Svenska kommunfc'irbundet anser att utredningen alltför lättvindigt förut—
Svenska
kommunfc'irbundet
anser
att
utredningen
alltför
lättvindigt
förut—
satt möjligheten till kombinationstjänstgöring inom kommunala musiksko-
satt
möjligheten
till
kombinationstjänstgöring
inom
kommunala
musiksko-
lan.
lan.
] kommittédirektiven (Dir. l980z85) sägs bl.a. "Möjligheterna att kombi- nera deltidsanställning som kyrkomusiker med andra tjänster i kyrka och samhälle bör också kartläggas". Styrelsen finner det anmärkningsvärt att utredningen trots detta ej tagit någon kontakt med Svenska kommunför- bundet för en kollationering av omfattningen av kyrkomusikernas nuva- rande tjänstgöring inom den kommunala musikskolan och framtida kombi— nationsmöjligheter. Några kontakter angående innehållet i den musikpedagogiska delen av kyrkomusikerutbildningen har ej heller tagits. Styrelsen vill här nämna att Kommunförbundet i ett kansliyttrandc till UHÄ l982-02-10 angående hög- re kyrkomusikerutbildning underströk "vikten av att man tar hänsyn inte bara till yrkesrollen som kyrkomusiker utan också till lärarrollen vid utfor- mandet av utbildningsplaner”. ”0
] kommittédirektiven (Dir. l980z85) sägs bl.a. "Möjligheterna att kombi- nera deltidsanställning som kyrkomusiker med andra tjänster i kyrka och samhälle bör också kartläggas". Styrelsen finner det anmärkningsvärt att utredningen trots detta ej tagit någon kontakt med Svenska kommunför- bundet för en kollationering av omfattningen av kyrkomusikernas nuva- rande tjänstgöring inom den kommunala musikskolan och framtida kombi— nationsmöjligheter.
] kommittédirektiven (Dir. l980z85) sägs bl.a. "Möjligheterna att kombi-
]
kommittédirektiven
(Dir.
l980z85)
sägs
bl.a.
"Möjligheterna
att
kombi-
nera deltidsanställning som kyrkomusiker med andra tjänster i kyrka och
nera
deltidsanställning
som
kyrkomusiker
med
andra
tjänster
i
kyrka
och
samhälle bör också kartläggas". Styrelsen finner det anmärkningsvärt att
samhälle
bör
också
kartläggas".
Styrelsen
finner
det
anmärkningsvärt
att
utredningen trots detta ej tagit någon kontakt med Svenska kommunför-
utredningen
trots
detta
ej
tagit
någon
kontakt
med
Svenska
kommunför-
bundet för en kollationering av omfattningen av kyrkomusikernas nuva-
bundet
för
en
kollationering
av
omfattningen
av
kyrkomusikernas
nuva-
rande tjänstgöring inom den kommunala musikskolan och framtida kombi—
rande
tjänstgöring
inom
den
kommunala
musikskolan
och
framtida
kombi—
nationsmöjligheter.
nationsmöjligheter.
Några kontakter angående innehållet i den musikpedagogiska delen av kyrkomusikerutbildningen har ej heller tagits. Styrelsen vill här nämna att Kommunförbundet i ett kansliyttrandc till UHÄ l982-02-10 angående hög- re kyrkomusikerutbildning underströk "vikten av att man tar hänsyn inte bara till yrkesrollen som kyrkomusiker utan också till lärarrollen vid utfor- mandet av utbildningsplaner”. ”0
Några kontakter angående innehållet i den musikpedagogiska delen av
Några
kontakter
angående
innehållet
i
den
musikpedagogiska
delen
av
kyrkomusikerutbildningen har ej heller tagits. Styrelsen vill här nämna att
kyrkomusikerutbildningen
har
ej
heller
tagits.
Styrelsen
vill
här
nämna
att
Kommunförbundet i ett kansliyttrandc till UHÄ l982-02-10 angående hög-
Kommunförbundet
i
ett
kansliyttrandc
till
UHÄ
l982-02-10
angående
hög-
re kyrkomusikerutbildning underströk "vikten av att man tar hänsyn inte
re
kyrkomusikerutbildning
underströk
"vikten
av
att
man
tar
hänsyn
inte
bara till yrkesrollen som kyrkomusiker utan också till lärarrollen vid utfor-
bara
till
yrkesrollen
som
kyrkomusiker
utan
också
till
lärarrollen
vid
utfor-
mandet av utbildningsplaner”. ”0
mandet
av
utbildningsplaner”.
”0
Att som utredningen gör utgå från att innehållet i den nuvarande musik- Prop. 1987/88; 144 pedagogiska påbyggnadskursen motsvarar musikskolans behov vittnar om Bilaga 3 bristande kunskaper om utvecklingen inom den kommunala musikskolan. . Den ovan nämnda påbyggnadskursen innehåller t.ex. metodikutbildning inom ämnena orgel. piano och sång. Behovet av pianolärare inom musik- skolan är i dag ytterst begränsat. Det råder emellertid brist på kompetenta kör- och ensembleledäre. En förstärkning och breddning av kör- och ensembleledarutbildningen på kyrkomusikerlinjen skulle t. ex. kunna ska- pa störrc möjligheter till fyllnadstjänst inom musikskolan. 15 Kyrkomusikertjänsterna inrättas enligt kyrkokommunala regler med pastoraten som beslutande. Om någon annan i stället skall vara arbetsgivare kommer inrättandet att följa de regler som gäller för den arbetsgivaren. Bland de remissinstanser som har yttrat sig över förslaget i denna del är meningarna delade. Förslaget tillstyrks av bl.a. domkapitlen i Skara. och Härnösand. Fal- köpings kommun, Sveriges kyrkokumerala förening samt Köpings, La- holms och Göteborgs kyrkliga samfi'illigheter. Förslaget avstyrks av bl. a. domkapitlen i Strängnäs. Karlstad, Växjö och Västerås. Domkyrkoorganister/tas förening, Musikaliska akademien. Tynnereds församling och Västerås stifts kyrka/nusikerförening. Domkapitlet i Härnösand tillstyrker förslaget. Domkapitlet anser att stiftsinflytandet blir fullt tillräckligt genom att stiftsstyrelsen fastställer minimum för verksamhetens omfattning samt behörighetsvillkoren. Domkapitlet i Karlstad avstyrker förslaget. Inrättande av kyrkomusiker- tjänster skall följa statlig reglering och beslutas av domkapitlet efter förslag av pastoratet. Dmnkapitlet i Strängnäs föreslår att stiftsstyrelsen inrättar tjänsterna på förslag av pastoratet och efter att ha hört domkapitlet. Dontkyrkaarganisternas förening avvisar förslaget med motiveringen att erfarenheter från de kommunala förvaltningarna visar på risker för att stora skillnader skall uppstå mellan de olika pastoratens ambitionsnivå. Västerås stifts kj'rkomusiketförening Utredningens förslag under denna punkt avstyrks i sin helhet. Vi anser att nuvarande regler för inrättande av tjänster skall bestå. Utredningens för- slag kommer med stor säkerhet att leda till stora skillnader mellan pastora- ten beträffande kompetenskrav, sysselsättningsgrad och lönesättning. så- som det idag är inom de vanliga kommunala förvaltningarna. l l l
Att som utredningen gör utgå från att innehållet i den nuvarande musik- Prop. 1987/88; 144 pedagogiska påbyggnadskursen motsvarar musikskolans behov vittnar om Bilaga 3 bristande kunskaper om utvecklingen inom den kommunala musikskolan. . Den ovan nämnda påbyggnadskursen innehåller t.ex. metodikutbildning inom ämnena orgel. piano och sång. Behovet av pianolärare inom musik- skolan är i dag ytterst begränsat. Det råder emellertid brist på kompetenta kör- och ensembleledäre. En förstärkning och breddning av kör- och ensembleledarutbildningen på kyrkomusikerlinjen skulle t. ex. kunna ska- pa störrc möjligheter till fyllnadstjänst inom musikskolan.
Att som utredningen gör utgå från att innehållet i den nuvarande musik- Prop. 1987/88; 144 pedagogiska påbyggnadskursen motsvarar musikskolans behov vittnar om Bilaga 3 bristande kunskaper om utvecklingen inom den kommunala musikskolan. . Den ovan nämnda påbyggnadskursen innehåller t.ex. metodikutbildning inom ämnena orgel. piano och sång. Behovet av pianolärare inom musik- skolan är i dag ytterst begränsat. Det råder emellertid brist på kompetenta kör- och ensembleledäre. En förstärkning och breddning av kör- och ensembleledarutbildningen på kyrkomusikerlinjen skulle t. ex. kunna ska- pa störrc möjligheter till fyllnadstjänst inom musikskolan.
Att som utredningen gör utgå från att innehållet i den nuvarande musik- Prop. 1987/88; 144
Att
som
utredningen
gör
utgå
från
att
innehållet
i
den
nuvarande
musik-
Prop.
1987/88;
144
pedagogiska påbyggnadskursen motsvarar musikskolans behov vittnar om Bilaga 3
pedagogiska
påbyggnadskursen
motsvarar
musikskolans
behov
vittnar
om
Bilaga
3
bristande kunskaper om utvecklingen inom den kommunala musikskolan. .
bristande
kunskaper
om
utvecklingen
inom
den
kommunala
musikskolan.
.
Den ovan nämnda påbyggnadskursen innehåller t.ex. metodikutbildning
Den
ovan
nämnda
påbyggnadskursen
innehåller
t.ex.
metodikutbildning
inom ämnena orgel. piano och sång. Behovet av pianolärare inom musik-
inom
ämnena
orgel.
piano
och
sång.
Behovet
av
pianolärare
inom
musik-
skolan är i dag ytterst begränsat. Det råder emellertid brist på kompetenta
skolan
är
i
dag
ytterst
begränsat.
Det
råder
emellertid
brist
på
kompetenta
kör- och ensembleledäre. En förstärkning och breddning av kör- och
kör-
och
ensembleledäre.
En
förstärkning
och
breddning
av
kör-
och
ensembleledarutbildningen på kyrkomusikerlinjen skulle t. ex. kunna ska-
ensembleledarutbildningen
på
kyrkomusikerlinjen
skulle
t.
ex.
kunna
ska-
pa störrc möjligheter till fyllnadstjänst inom musikskolan.
pa
störrc
möjligheter
till
fyllnadstjänst
inom
musikskolan.
15
15
15
15
Kyrkomusikertjänsterna inrättas enligt kyrkokommunala regler med pastoraten som beslutande. Om någon annan i stället skall vara
Kyrkomusikertjänsterna inrättas enligt kyrkokommunala regler med pastoraten som beslutande. Om någon annan i stället skall vara
Kyrkomusikertjänsterna inrättas enligt kyrkokommunala regler med
Kyrkomusikertjänsterna
inrättas
enligt
kyrkokommunala
regler
med
pastoraten som beslutande. Om någon annan i stället skall vara
pastoraten
som
beslutande.
Om
någon
annan
i
stället
skall
vara
arbetsgivare kommer inrättandet att följa de regler som gäller för den arbetsgivaren.
arbetsgivare kommer inrättandet att följa de regler som gäller för den arbetsgivaren.
arbetsgivare kommer inrättandet att följa de regler som gäller för
arbetsgivare
kommer
inrättandet
att
följa
de
regler
som
gäller
för
den arbetsgivaren.
den
arbetsgivaren.
Bland de remissinstanser som har yttrat sig över förslaget i denna del är meningarna delade. Förslaget tillstyrks av bl.a. domkapitlen i Skara. och Härnösand. Fal- köpings kommun, Sveriges kyrkokumerala förening samt Köpings, La- holms och Göteborgs kyrkliga samfi'illigheter. Förslaget avstyrks av bl. a. domkapitlen i Strängnäs. Karlstad, Växjö och Västerås. Domkyrkoorganister/tas förening, Musikaliska akademien. Tynnereds församling och Västerås stifts kyrka/nusikerförening. Domkapitlet i Härnösand tillstyrker förslaget. Domkapitlet anser att stiftsinflytandet blir fullt tillräckligt genom att stiftsstyrelsen fastställer minimum för verksamhetens omfattning samt behörighetsvillkoren. Domkapitlet i Karlstad avstyrker förslaget. Inrättande av kyrkomusiker- tjänster skall följa statlig reglering och beslutas av domkapitlet efter förslag av pastoratet. Dmnkapitlet i Strängnäs föreslår att stiftsstyrelsen inrättar tjänsterna på förslag av pastoratet och efter att ha hört domkapitlet. Dontkyrkaarganisternas förening avvisar förslaget med motiveringen att erfarenheter från de kommunala förvaltningarna visar på risker för att stora skillnader skall uppstå mellan de olika pastoratens ambitionsnivå.
Bland de remissinstanser som har yttrat sig över förslaget i denna del är meningarna delade.
Bland de remissinstanser som har yttrat sig över förslaget i denna del är
Bland
de
remissinstanser
som
har
yttrat
sig
över
förslaget
i
denna
del
är
meningarna delade.
meningarna
delade.
Förslaget tillstyrks av bl.a. domkapitlen i Skara. och Härnösand. Fal- köpings kommun, Sveriges kyrkokumerala förening samt Köpings, La- holms och Göteborgs kyrkliga samfi'illigheter.
Förslaget tillstyrks av bl.a. domkapitlen i Skara. och Härnösand. Fal-
Förslaget
tillstyrks
av
bl.a.
domkapitlen
i
Skara.
och
Härnösand.
Fal-
köpings kommun, Sveriges kyrkokumerala förening samt Köpings, La-
köpings
kommun,
Sveriges
kyrkokumerala
förening
samt
Köpings,
La-
holms och Göteborgs kyrkliga samfi'illigheter.
holms
och
Göteborgs
kyrkliga
samfi'illigheter.
Förslaget avstyrks av bl. a. domkapitlen i Strängnäs. Karlstad, Växjö och Västerås. Domkyrkoorganister/tas förening, Musikaliska akademien. Tynnereds församling och Västerås stifts kyrka/nusikerförening.
Förslaget avstyrks av bl. a. domkapitlen i Strängnäs. Karlstad, Växjö
Förslaget
avstyrks
av
bl.
a.
domkapitlen
i
Strängnäs.
Karlstad,
Växjö
och Västerås. Domkyrkoorganister/tas förening, Musikaliska akademien.
och
Västerås.
Domkyrkoorganister/tas
förening,
Musikaliska
akademien.
Tynnereds församling och Västerås stifts kyrka/nusikerförening.
Tynnereds
församling
och
Västerås
stifts
kyrka/nusikerförening.
Domkapitlet i Härnösand tillstyrker förslaget. Domkapitlet anser att stiftsinflytandet blir fullt tillräckligt genom att stiftsstyrelsen fastställer minimum för verksamhetens omfattning samt behörighetsvillkoren.
Domkapitlet i Härnösand tillstyrker förslaget. Domkapitlet anser att
Domkapitlet
i
Härnösand
tillstyrker
förslaget.
Domkapitlet
anser
att
stiftsinflytandet blir fullt tillräckligt genom att stiftsstyrelsen fastställer
stiftsinflytandet
blir
fullt
tillräckligt
genom
att
stiftsstyrelsen
fastställer
minimum för verksamhetens omfattning samt behörighetsvillkoren.
minimum
för
verksamhetens
omfattning
samt
behörighetsvillkoren.
Domkapitlet i Karlstad avstyrker förslaget. Inrättande av kyrkomusiker- tjänster skall följa statlig reglering och beslutas av domkapitlet efter förslag av pastoratet.
Domkapitlet i Karlstad avstyrker förslaget. Inrättande av kyrkomusiker-
Domkapitlet
i
Karlstad
avstyrker
förslaget.
Inrättande
av
kyrkomusiker-
tjänster skall följa statlig reglering och beslutas av domkapitlet efter förslag
tjänster
skall
följa
statlig
reglering
och
beslutas
av
domkapitlet
efter
förslag
av pastoratet.
av
pastoratet.
Dmnkapitlet i Strängnäs föreslår att stiftsstyrelsen inrättar tjänsterna på förslag av pastoratet och efter att ha hört domkapitlet.
Dmnkapitlet i Strängnäs föreslår att stiftsstyrelsen inrättar tjänsterna på
Dmnkapitlet
i
Strängnäs
föreslår
att
stiftsstyrelsen
inrättar
tjänsterna
på
förslag av pastoratet och efter att ha hört domkapitlet.
förslag
av
pastoratet
och
efter
att
ha
hört
domkapitlet.
Dontkyrkaarganisternas förening avvisar förslaget med motiveringen att erfarenheter från de kommunala förvaltningarna visar på risker för att stora skillnader skall uppstå mellan de olika pastoratens ambitionsnivå.
Dontkyrkaarganisternas förening avvisar förslaget med motiveringen att
Dontkyrkaarganisternas
förening
avvisar
förslaget
med
motiveringen
att
erfarenheter från de kommunala förvaltningarna visar på risker för att
erfarenheter
från
de
kommunala
förvaltningarna
visar
på
risker
för
att
stora skillnader skall uppstå mellan de olika pastoratens ambitionsnivå.
stora
skillnader
skall
uppstå
mellan
de
olika
pastoratens
ambitionsnivå.
Västerås stifts kj'rkomusiketförening
Västerås stifts kj'rkomusiketförening
Västerås stifts kj'rkomusiketförening
Västerås
stifts
kj'rkomusiketförening
Utredningens förslag under denna punkt avstyrks i sin helhet. Vi anser att nuvarande regler för inrättande av tjänster skall bestå. Utredningens för- slag kommer med stor säkerhet att leda till stora skillnader mellan pastora- ten beträffande kompetenskrav, sysselsättningsgrad och lönesättning. så- som det idag är inom de vanliga kommunala förvaltningarna. l l l
Utredningens förslag under denna punkt avstyrks i sin helhet. Vi anser att nuvarande regler för inrättande av tjänster skall bestå. Utredningens för- slag kommer med stor säkerhet att leda till stora skillnader mellan pastora- ten beträffande kompetenskrav, sysselsättningsgrad och lönesättning. så- som det idag är inom de vanliga kommunala förvaltningarna. l l l
Utredningens förslag under denna punkt avstyrks i sin helhet. Vi anser att
Utredningens
förslag
under
denna
punkt
avstyrks
i
sin
helhet.
Vi
anser
att
nuvarande regler för inrättande av tjänster skall bestå. Utredningens för-
nuvarande
regler
för
inrättande
av
tjänster
skall
bestå.
Utredningens
för-
slag kommer med stor säkerhet att leda till stora skillnader mellan pastora-
slag
kommer
med
stor
säkerhet
att
leda
till
stora
skillnader
mellan
pastora-
ten beträffande kompetenskrav, sysselsättningsgrad och lönesättning. så-
ten
beträffande
kompetenskrav,
sysselsättningsgrad
och
lönesättning.
så-
som det idag är inom de vanliga kommunala förvaltningarna.
som
det
idag
är
inom
de
vanliga
kommunala
förvaltningarna.
l l l
l
l
l
16.2 Behörighetsvillkoren för de två framtida huvudtyperna av kyrkomu- sikertjänster kommeri huvudsak att motsvara dagens krav för orga— nist- resp. kyrkokantorstjänst. I vissa undantagsfall kan en lägre kompetens godtas. Om det föreligger särskilda skäl kan en sökande medges befrielse från behörighetsvillkor. Sådana dispensfrågor skall prövas av stiftsstyrelsen. Vid tjänstetillsättningar bör pastoraten följa allmänt erkända meritvärderingsprinciper såsom förtjänst och skicklighet. Utredningens förslag har i huvudsak stöd hos remissinstanserna. Förslaget tillstyrks i sin helhet av länsskolnämnden i Östergötlands lätt. 'I'CO. K yrkamusikernas riksförbund/S1-'erige.s' lärarförbund och Köpings kyrkliga samfällighet. . Förslaget om två huvudtyper av kyrkomusikertjänster tillstyrks av bl. a. Musikaliska akademien. Västerås och Växjö stifts kyrkomusikerföreningar och Alingsås församling. Kammarrätten i Jönköping, domkapitlen i Linköping, Strängnäs och Karlstad. Domkyrkoorganisternas förening, Sveriges kyrkokamerala för— ening och De Handikappades riksförbund har delvis tillstyrkt förslaget men framfört förslag om vissa förändringar. Kammarrätten i.!önköping anser examenskraven motiverade. Domkapitlet i Linköping tillstyrker förslaget men efterlyser samtidigt en definition av lämplighet. Vi delar uppfattningen. att behörighetsvillkoren för de två huvudtyperna i huvudsak skall motsvara de. nuvarande kraven för organist- resp. kyrko- kantorstjänst. ([ inledningen till avsnittet har U ordningsföljden ”förtjänst och skicklighet". Det skall rimligen vara "skicklighet och förtjänstl'.) Vi föreslår. att avsnitten om nedsättning av behörighetsvillkor resp. befrielse från sådana stryks — det finns ingen anledning att särskilt påpeka. att den aktuella myndigheten kan ge dispens från ordinarie behörighetsvill- kor. - Vi efterlyser i detta sammanhang en helt nödvändig definition av begrep- pet "lämplighet”. Dtmtkapitlet i Strängnäs tillstyrker förslaget om två anställningsformer men anser att som allmän behörighet för kyrkomusiker skall gälla att musikern skall vara medlem av svenska kyrkan. Domkapitlet [ Karlstad Domkapitlet delar utredningens uppfattning, att behörighetsvillkoren i hu- vudsak skall motsvara de nuvarande kraven för organist- resp. kyrkokan- tortjänst och i vart fall inte vara lägre än vad som i dag gäller. Kompetensnivån för de "små"" befattningarna anser domkapitlet bör höjas genom krav på viss minimiutbildning. I unduntagfår he/u'irighetsvillkoren sättas ned. Prop. 1987/88: 144 Bilaga 3 ll2
16.2
16.2
16.2
16.2
Behörighetsvillkoren för de två framtida huvudtyperna av kyrkomu- sikertjänster kommeri huvudsak att motsvara dagens krav för orga— nist- resp. kyrkokantorstjänst. I vissa undantagsfall kan en lägre kompetens godtas. Om det föreligger särskilda skäl kan en sökande medges befrielse från behörighetsvillkor. Sådana dispensfrågor skall prövas av stiftsstyrelsen. Vid tjänstetillsättningar bör pastoraten följa allmänt erkända meritvärderingsprinciper såsom förtjänst och skicklighet.
Behörighetsvillkoren för de två framtida huvudtyperna av kyrkomu- sikertjänster kommeri huvudsak att motsvara dagens krav för orga— nist- resp. kyrkokantorstjänst. I vissa undantagsfall kan en lägre kompetens godtas. Om det föreligger särskilda skäl kan en sökande medges befrielse från behörighetsvillkor. Sådana dispensfrågor skall prövas av stiftsstyrelsen. Vid tjänstetillsättningar bör pastoraten följa allmänt erkända meritvärderingsprinciper såsom förtjänst och skicklighet.
Behörighetsvillkoren för de två framtida huvudtyperna av kyrkomu-
Behörighetsvillkoren
för
de
två
framtida
huvudtyperna
av
kyrkomu-
sikertjänster kommeri huvudsak att motsvara dagens krav för orga—
sikertjänster
kommeri
huvudsak
att
motsvara
dagens
krav
för
orga—
nist- resp. kyrkokantorstjänst. I vissa undantagsfall kan en lägre
nist-
resp.
kyrkokantorstjänst.
I
vissa
undantagsfall
kan
en
lägre
kompetens godtas. Om det föreligger särskilda skäl kan en sökande
kompetens
godtas.
Om
det
föreligger
särskilda
skäl
kan
en
sökande
medges befrielse från behörighetsvillkor. Sådana dispensfrågor skall
medges
befrielse
från
behörighetsvillkor.
Sådana
dispensfrågor
skall
prövas av stiftsstyrelsen. Vid tjänstetillsättningar bör pastoraten
prövas
av
stiftsstyrelsen.
Vid
tjänstetillsättningar
bör
pastoraten
följa allmänt erkända meritvärderingsprinciper såsom förtjänst och
följa
allmänt
erkända
meritvärderingsprinciper
såsom
förtjänst
och
skicklighet.
skicklighet.
Utredningens förslag har i huvudsak stöd hos remissinstanserna. Förslaget tillstyrks i sin helhet av länsskolnämnden i Östergötlands lätt. 'I'CO. K yrkamusikernas riksförbund/S1-'erige.s' lärarförbund och Köpings kyrkliga samfällighet. . Förslaget om två huvudtyper av kyrkomusikertjänster tillstyrks av bl. a. Musikaliska akademien. Västerås och Växjö stifts kyrkomusikerföreningar och Alingsås församling.
Utredningens förslag har i huvudsak stöd hos remissinstanserna. Förslaget tillstyrks i sin helhet av länsskolnämnden i Östergötlands lätt. 'I'CO. K yrkamusikernas riksförbund/S1-'erige.s' lärarförbund och Köpings kyrkliga samfällighet. . Förslaget om två huvudtyper av kyrkomusikertjänster tillstyrks av bl. a. Musikaliska akademien. Västerås och Växjö stifts kyrkomusikerföreningar och Alingsås församling.
Utredningens förslag har i huvudsak stöd hos remissinstanserna.
Utredningens
förslag
har
i
huvudsak
stöd
hos
remissinstanserna.
Förslaget tillstyrks i sin helhet av länsskolnämnden i Östergötlands lätt.
Förslaget
tillstyrks
i
sin
helhet
av
länsskolnämnden
i
Östergötlands
lätt.
'I'CO. K yrkamusikernas riksförbund/S1-'erige.s' lärarförbund och Köpings
'I'CO.
K
yrkamusikernas
riksförbund/S1-'erige.s'
lärarförbund
och
Köpings
kyrkliga samfällighet. .
kyrkliga
samfällighet.
.
Förslaget om två huvudtyper av kyrkomusikertjänster tillstyrks av bl. a.
Förslaget
om
två
huvudtyper
av
kyrkomusikertjänster
tillstyrks
av
bl.
a.
Musikaliska akademien. Västerås och Växjö stifts kyrkomusikerföreningar
Musikaliska
akademien.
Västerås
och
Växjö
stifts
kyrkomusikerföreningar
och Alingsås församling.
och
Alingsås
församling.
Kammarrätten i Jönköping, domkapitlen i Linköping, Strängnäs och Karlstad. Domkyrkoorganisternas förening, Sveriges kyrkokamerala för— ening och De Handikappades riksförbund har delvis tillstyrkt förslaget men framfört förslag om vissa förändringar. Kammarrätten i.!önköping anser examenskraven motiverade. Domkapitlet i Linköping tillstyrker förslaget men efterlyser samtidigt en definition av lämplighet.
Kammarrätten i Jönköping, domkapitlen i Linköping, Strängnäs och Karlstad. Domkyrkoorganisternas förening, Sveriges kyrkokamerala för— ening och De Handikappades riksförbund har delvis tillstyrkt förslaget men framfört förslag om vissa förändringar.
Kammarrätten i Jönköping, domkapitlen i Linköping, Strängnäs och
Kammarrätten
i
Jönköping,
domkapitlen
i
Linköping,
Strängnäs
och
Karlstad. Domkyrkoorganisternas förening, Sveriges kyrkokamerala för—
Karlstad.
Domkyrkoorganisternas
förening,
Sveriges
kyrkokamerala
för—
ening och De Handikappades riksförbund har delvis tillstyrkt förslaget
ening
och
De
Handikappades
riksförbund
har
delvis
tillstyrkt
förslaget
men framfört förslag om vissa förändringar.
men
framfört
förslag
om
vissa
förändringar.
Kammarrätten i.!önköping anser examenskraven motiverade.
Kammarrätten i.!önköping anser examenskraven motiverade.
Kammarrätten
i.!önköping
anser
examenskraven
motiverade.
Domkapitlet i Linköping tillstyrker förslaget men efterlyser samtidigt en definition av lämplighet.
Domkapitlet i Linköping tillstyrker förslaget men efterlyser samtidigt en
Domkapitlet
i
Linköping
tillstyrker
förslaget
men
efterlyser
samtidigt
en
definition av lämplighet.
definition
av
lämplighet.
Vi delar uppfattningen. att behörighetsvillkoren för de två huvudtyperna i huvudsak skall motsvara de. nuvarande kraven för organist- resp. kyrko- kantorstjänst. ([ inledningen till avsnittet har U ordningsföljden ”förtjänst och skicklighet". Det skall rimligen vara "skicklighet och förtjänstl'.) Vi föreslår. att avsnitten om nedsättning av behörighetsvillkor resp. befrielse från sådana stryks — det finns ingen anledning att särskilt påpeka. att den aktuella myndigheten kan ge dispens från ordinarie behörighetsvill- kor. - Vi efterlyser i detta sammanhang en helt nödvändig definition av begrep- pet "lämplighet”.
Vi delar uppfattningen. att behörighetsvillkoren för de två huvudtyperna i huvudsak skall motsvara de. nuvarande kraven för organist- resp. kyrko- kantorstjänst. ([ inledningen till avsnittet har U ordningsföljden ”förtjänst och skicklighet". Det skall rimligen vara "skicklighet och förtjänstl'.)
Vi delar uppfattningen. att behörighetsvillkoren för de två huvudtyperna i
Vi
delar
uppfattningen.
att
behörighetsvillkoren
för
de
två
huvudtyperna
i
huvudsak skall motsvara de. nuvarande kraven för organist- resp. kyrko-
huvudsak
skall
motsvara
de.
nuvarande
kraven
för
organist-
resp.
kyrko-
kantorstjänst. ([ inledningen till avsnittet har U ordningsföljden ”förtjänst
kantorstjänst.
([
inledningen
till
avsnittet
har
U
ordningsföljden
”förtjänst
och skicklighet". Det skall rimligen vara "skicklighet och förtjänstl'.)
och
skicklighet".
Det
skall
rimligen
vara
"skicklighet
och
förtjänstl'.)
Vi föreslår. att avsnitten om nedsättning av behörighetsvillkor resp. befrielse från sådana stryks — det finns ingen anledning att särskilt påpeka. att den aktuella myndigheten kan ge dispens från ordinarie behörighetsvill- kor. -
Vi föreslår. att avsnitten om nedsättning av behörighetsvillkor resp.
Vi
föreslår.
att
avsnitten
om
nedsättning
av
behörighetsvillkor
resp.
befrielse från sådana stryks — det finns ingen anledning att särskilt påpeka.
befrielse
från
sådana
stryks
—
det
finns
ingen
anledning
att
särskilt
påpeka.
att den aktuella myndigheten kan ge dispens från ordinarie behörighetsvill-
att
den
aktuella
myndigheten
kan
ge
dispens
från
ordinarie
behörighetsvill-
kor. -
kor.
-
Vi efterlyser i detta sammanhang en helt nödvändig definition av begrep- pet "lämplighet”.
Vi efterlyser i detta sammanhang en helt nödvändig definition av begrep-
Vi
efterlyser
i
detta
sammanhang
en
helt
nödvändig
definition
av
begrep-
pet "lämplighet”.
pet
"lämplighet”.
Dtmtkapitlet i Strängnäs tillstyrker förslaget om två anställningsformer men anser att som allmän behörighet för kyrkomusiker skall gälla att musikern skall vara medlem av svenska kyrkan.
Dtmtkapitlet i Strängnäs tillstyrker förslaget om två anställningsformer men anser att som allmän behörighet för kyrkomusiker skall gälla att musikern skall vara medlem av svenska kyrkan.
Dtmtkapitlet i Strängnäs tillstyrker förslaget om två anställningsformer
Dtmtkapitlet
i
Strängnäs
tillstyrker
förslaget
om
två
anställningsformer
men anser att som allmän behörighet för kyrkomusiker skall gälla att
men
anser
att
som
allmän
behörighet
för
kyrkomusiker
skall
gälla
att
musikern skall vara medlem av svenska kyrkan.
musikern
skall
vara
medlem
av
svenska
kyrkan.
Domkapitlet [ Karlstad
Domkapitlet [ Karlstad
Domkapitlet [ Karlstad
Domkapitlet
[
Karlstad
Domkapitlet delar utredningens uppfattning, att behörighetsvillkoren i hu- vudsak skall motsvara de nuvarande kraven för organist- resp. kyrkokan- tortjänst och i vart fall inte vara lägre än vad som i dag gäller. Kompetensnivån för de "små"" befattningarna anser domkapitlet bör höjas genom krav på viss minimiutbildning. I unduntagfår he/u'irighetsvillkoren sättas ned.
Domkapitlet delar utredningens uppfattning, att behörighetsvillkoren i hu- vudsak skall motsvara de nuvarande kraven för organist- resp. kyrkokan- tortjänst och i vart fall inte vara lägre än vad som i dag gäller. Kompetensnivån för de "små"" befattningarna anser domkapitlet bör höjas genom krav på viss minimiutbildning. I unduntagfår he/u'irighetsvillkoren sättas ned.
Domkapitlet delar utredningens uppfattning, att behörighetsvillkoren i hu-
Domkapitlet
delar
utredningens
uppfattning,
att
behörighetsvillkoren
i
hu-
vudsak skall motsvara de nuvarande kraven för organist- resp. kyrkokan-
vudsak
skall
motsvara
de
nuvarande
kraven
för
organist-
resp.
kyrkokan-
tortjänst och i vart fall inte vara lägre än vad som i dag gäller.
tortjänst
och
i
vart
fall
inte
vara
lägre
än
vad
som
i
dag
gäller.
Kompetensnivån för de "små"" befattningarna anser domkapitlet bör
Kompetensnivån
för
de
"små""
befattningarna
anser
domkapitlet
bör
höjas genom krav på viss minimiutbildning.
höjas
genom
krav
på
viss
minimiutbildning.
I unduntagfår he/u'irighetsvillkoren sättas ned.
I
unduntagfår
he/u'irighetsvillkoren
sättas
ned.
Prop.
1987/88:
144
Bilaga 3
Bilaga 3
Bilaga 3
Bilaga
3
ll2
ll2
ll2
ll2
Domkapitlet tillstyrker utredningens förslag att behörighetsvillkoren i Prop. 1987/883144 undantagsfall. då man inte kommer att kunna kräva organist- och kantors- Bilaga 3 kompetens. får fastställas med hänsyn till vad som kan vara lämplig. Beslut i ärendet bör fattas av domkapitlet efter hörande av pastoratet. Befrielsefrån behörig/tetsvillkoren kan medges [ vissa fall . Domkapitlet delar utredningens förslag att befrielse från behörighetsvill- kor skall kunna medges i vissa fall. Dispensprövningen bör ligga på domkapitlet. som innan beslut fattas i ärendet skall höra pastoratet. Allmänt erkända meritvärderingsprin('iper bör följas vid tjänstetillsätt- ningar. Eftersom domkapitlet föreslär bibehållande av den statliga regleringen följer härav att allmänt erkända meritvärderingsprinciper skall följas vid tjänstetillsättningar. Musikaliska akademien tillstyrker förslaget i princip men oroar sig för de kyrkomusiker som inte när tipp till kantorsbehörighet. [ princip accepterar akademien den indelning i två kompetensnivåer som föreslås, alltså en högre för organisttjänst och en lägre för kyrkokantors- tjänst. Betr. utbildningsformerna lämnas synpunkter nedan. Här bör dock erinras om att en nivå ”under" de båda huvudsakliga finns och sannolikt måste finnas kvar under en förhållandevis läng övergångstid. kanske rentav beräknas som en permanent inrättning. [ betänkandet talas om "särskilda skäl" för "befrielse från behörighetsvillkor". men ingen precisering lämnas för vilka dessa skäl kan vara och vilken omfattning dispensförfarandet kan få. Nuvarande system med "orgelspelare" och olika vikariatsarrangemang fyller ett ständigt och olika stort behov. Det är förvånande hur lätt betänkandet berör denna "lägsta” nivå. Att avfärda den som "i första hand inomkyrkliga angelägenheter" och att"för- utsätta” att kyrkan resp. de kyrkliga folkhögskolorna kan tillgodose behö- vet utan att anordna någon kontrollinstans eller övergripande granskning väcker oro. Denna fråga berörs ytterligare i samband med övriga utbild- ningsfrågor. [)(/mk)'rkam'ganisternas förening tillstyrker förslaget men förordar att domkapitlet skall avgöra dispensfrågor. Domkapitlet [ Skara delar denna uppfattning och anser att det skall finnas bestämmelser om de särskilda behörighetsvillkoren för olika kyrko- musikertjänster. ' Sveriges k_t-'rk0kamerala förening menar att dispensfrågor skall bestäm- mas pä lokal nivå Dmnkapitlet i Uppsala ser förslaget med lägre kompetens i vissa fall som ett erkännande av att statlig reglering behövs. Utredningens konstaterande att man för vissa tjänster inte heller i framti- den kommer att kunna kräva kantorskompetens pekar indirekt på behovet av en statlig reglering av tjänsterna. Önskar visst pastorat vid minimipröv- ningen av omfattningen av viss tjänst mycket låg omfattning av tjänsten kommer densamma att bli svårbcsatt varvid domkapitlet tvingas medge lägre behörighet för tjänsten. 113 8 Riksdagen [987/88. ! saml. Nr l44
Domkapitlet tillstyrker utredningens förslag att behörighetsvillkoren i Prop. 1987/883144 undantagsfall. då man inte kommer att kunna kräva organist- och kantors- Bilaga 3 kompetens. får fastställas med hänsyn till vad som kan vara lämplig. Beslut i ärendet bör fattas av domkapitlet efter hörande av pastoratet. Befrielsefrån behörig/tetsvillkoren kan medges [ vissa fall . Domkapitlet delar utredningens förslag att befrielse från behörighetsvill- kor skall kunna medges i vissa fall. Dispensprövningen bör ligga på domkapitlet. som innan beslut fattas i ärendet skall höra pastoratet. Allmänt erkända meritvärderingsprin('iper bör följas vid tjänstetillsätt- ningar. Eftersom domkapitlet föreslär bibehållande av den statliga regleringen följer härav att allmänt erkända meritvärderingsprinciper skall följas vid tjänstetillsättningar.
Domkapitlet tillstyrker utredningens förslag att behörighetsvillkoren i Prop. 1987/883144 undantagsfall. då man inte kommer att kunna kräva organist- och kantors- Bilaga 3 kompetens. får fastställas med hänsyn till vad som kan vara lämplig.
Domkapitlet tillstyrker utredningens förslag att behörighetsvillkoren i Prop. 1987/883144
Domkapitlet
tillstyrker
utredningens
förslag
att
behörighetsvillkoren
i
Prop.
1987/883144
undantagsfall. då man inte kommer att kunna kräva organist- och kantors- Bilaga 3
undantagsfall.
då
man
inte
kommer
att
kunna
kräva
organist-
och
kantors-
Bilaga
3
kompetens. får fastställas med hänsyn till vad som kan vara lämplig.
kompetens.
får
fastställas
med
hänsyn
till
vad
som
kan
vara
lämplig.
Beslut i ärendet bör fattas av domkapitlet efter hörande av pastoratet.
Beslut i ärendet bör fattas av domkapitlet efter hörande av pastoratet.
Beslut
i
ärendet
bör
fattas
av
domkapitlet
efter
hörande
av
pastoratet.
Befrielsefrån behörig/tetsvillkoren kan medges [ vissa fall .
Befrielsefrån behörig/tetsvillkoren kan medges [ vissa fall .
Befrielsefrån
behörig/tetsvillkoren
kan
medges
[
vissa
fall
.
Domkapitlet delar utredningens förslag att befrielse från behörighetsvill- kor skall kunna medges i vissa fall.
Domkapitlet delar utredningens förslag att befrielse från behörighetsvill-
Domkapitlet
delar
utredningens
förslag
att
befrielse
från
behörighetsvill-
kor skall kunna medges i vissa fall.
kor
skall
kunna
medges
i
vissa
fall.
Dispensprövningen bör ligga på domkapitlet. som innan beslut fattas i ärendet skall höra pastoratet.
Dispensprövningen bör ligga på domkapitlet. som innan beslut fattas i
Dispensprövningen
bör
ligga
på
domkapitlet.
som
innan
beslut
fattas
i
ärendet skall höra pastoratet.
ärendet
skall
höra
pastoratet.
Allmänt erkända meritvärderingsprin('iper bör följas vid tjänstetillsätt- ningar.
Allmänt erkända meritvärderingsprin('iper bör följas vid tjänstetillsätt-
Allmänt
erkända
meritvärderingsprin('iper
bör
följas
vid
tjänstetillsätt-
ningar.
ningar.
Eftersom domkapitlet föreslär bibehållande av den statliga regleringen följer härav att allmänt erkända meritvärderingsprinciper skall följas vid tjänstetillsättningar.
Eftersom domkapitlet föreslär bibehållande av den statliga regleringen
Eftersom
domkapitlet
föreslär
bibehållande
av
den
statliga
regleringen
följer härav att allmänt erkända meritvärderingsprinciper skall följas vid
följer
härav
att
allmänt
erkända
meritvärderingsprinciper
skall
följas
vid
tjänstetillsättningar.
tjänstetillsättningar.
Musikaliska akademien tillstyrker förslaget i princip men oroar sig för de kyrkomusiker som inte när tipp till kantorsbehörighet.
Musikaliska akademien tillstyrker förslaget i princip men oroar sig för de kyrkomusiker som inte när tipp till kantorsbehörighet.
Musikaliska akademien tillstyrker förslaget i princip men oroar sig för de
Musikaliska
akademien
tillstyrker
förslaget
i
princip
men
oroar
sig
för
de
kyrkomusiker som inte när tipp till kantorsbehörighet.
kyrkomusiker
som
inte
när
tipp
till
kantorsbehörighet.
[ princip accepterar akademien den indelning i två kompetensnivåer som föreslås, alltså en högre för organisttjänst och en lägre för kyrkokantors- tjänst. Betr. utbildningsformerna lämnas synpunkter nedan. Här bör dock erinras om att en nivå ”under" de båda huvudsakliga finns och sannolikt måste finnas kvar under en förhållandevis läng övergångstid. kanske rentav beräknas som en permanent inrättning. [ betänkandet talas om "särskilda skäl" för "befrielse från behörighetsvillkor". men ingen precisering lämnas för vilka dessa skäl kan vara och vilken omfattning dispensförfarandet kan få. Nuvarande system med "orgelspelare" och olika vikariatsarrangemang fyller ett ständigt och olika stort behov. Det är förvånande hur lätt betänkandet berör denna "lägsta” nivå. Att avfärda den som "i första hand inomkyrkliga angelägenheter" och att"för- utsätta” att kyrkan resp. de kyrkliga folkhögskolorna kan tillgodose behö- vet utan att anordna någon kontrollinstans eller övergripande granskning väcker oro. Denna fråga berörs ytterligare i samband med övriga utbild- ningsfrågor.
[ princip accepterar akademien den indelning i två kompetensnivåer som föreslås, alltså en högre för organisttjänst och en lägre för kyrkokantors- tjänst. Betr. utbildningsformerna lämnas synpunkter nedan.
[ princip accepterar akademien den indelning i två kompetensnivåer som
[
princip
accepterar
akademien
den
indelning
i
två
kompetensnivåer
som
föreslås, alltså en högre för organisttjänst och en lägre för kyrkokantors-
föreslås,
alltså
en
högre
för
organisttjänst
och
en
lägre
för
kyrkokantors-
tjänst. Betr. utbildningsformerna lämnas synpunkter nedan.
tjänst.
Betr.
utbildningsformerna
lämnas
synpunkter
nedan.
Här bör dock erinras om att en nivå ”under" de båda huvudsakliga finns och sannolikt måste finnas kvar under en förhållandevis läng övergångstid. kanske rentav beräknas som en permanent inrättning. [ betänkandet talas om "särskilda skäl" för "befrielse från behörighetsvillkor". men ingen precisering lämnas för vilka dessa skäl kan vara och vilken omfattning dispensförfarandet kan få. Nuvarande system med "orgelspelare" och olika vikariatsarrangemang fyller ett ständigt och olika stort behov.
Här bör dock erinras om att en nivå ”under" de båda huvudsakliga finns
Här
bör
dock
erinras
om
att
en
nivå
”under"
de
båda
huvudsakliga
finns
och sannolikt måste finnas kvar under en förhållandevis läng övergångstid.
och
sannolikt
måste
finnas
kvar
under
en
förhållandevis
läng
övergångstid.
kanske rentav beräknas som en permanent inrättning. [ betänkandet talas
kanske
rentav
beräknas
som
en
permanent
inrättning.
[
betänkandet
talas
om "särskilda skäl" för "befrielse från behörighetsvillkor". men ingen
om
"särskilda
skäl"
för
"befrielse
från
behörighetsvillkor".
men
ingen
precisering lämnas för vilka dessa skäl kan vara och vilken omfattning
precisering
lämnas
för
vilka
dessa
skäl
kan
vara
och
vilken
omfattning
dispensförfarandet kan få. Nuvarande system med "orgelspelare" och
dispensförfarandet
kan
få.
Nuvarande
system
med
"orgelspelare"
och
olika vikariatsarrangemang fyller ett ständigt och olika stort behov.
olika
vikariatsarrangemang
fyller
ett
ständigt
och
olika
stort
behov.
Det är förvånande hur lätt betänkandet berör denna "lägsta” nivå. Att avfärda den som "i första hand inomkyrkliga angelägenheter" och att"för- utsätta” att kyrkan resp. de kyrkliga folkhögskolorna kan tillgodose behö- vet utan att anordna någon kontrollinstans eller övergripande granskning väcker oro. Denna fråga berörs ytterligare i samband med övriga utbild- ningsfrågor.
Det är förvånande hur lätt betänkandet berör denna "lägsta” nivå. Att
Det
är
förvånande
hur
lätt
betänkandet
berör
denna
"lägsta”
nivå.
Att
avfärda den som "i första hand inomkyrkliga angelägenheter" och att"för-
avfärda
den
som
"i
första
hand
inomkyrkliga
angelägenheter"
och
att"för-
utsätta” att kyrkan resp. de kyrkliga folkhögskolorna kan tillgodose behö-
utsätta”
att
kyrkan
resp.
de
kyrkliga
folkhögskolorna
kan
tillgodose
behö-
vet utan att anordna någon kontrollinstans eller övergripande granskning
vet
utan
att
anordna
någon
kontrollinstans
eller
övergripande
granskning
väcker oro. Denna fråga berörs ytterligare i samband med övriga utbild-
väcker
oro.
Denna
fråga
berörs
ytterligare
i
samband
med
övriga
utbild-
ningsfrågor.
ningsfrågor.
[)(/mk)'rkam'ganisternas förening tillstyrker förslaget men förordar att domkapitlet skall avgöra dispensfrågor. Domkapitlet [ Skara delar denna uppfattning och anser att det skall finnas bestämmelser om de särskilda behörighetsvillkoren för olika kyrko- musikertjänster. ' Sveriges k_t-'rk0kamerala förening menar att dispensfrågor skall bestäm- mas pä lokal nivå Dmnkapitlet i Uppsala ser förslaget med lägre kompetens i vissa fall som ett erkännande av att statlig reglering behövs.
[)(/mk)'rkam'ganisternas förening tillstyrker förslaget men förordar att domkapitlet skall avgöra dispensfrågor.
[)(/mk)'rkam'ganisternas förening tillstyrker förslaget men förordar att
[)(/mk)'rkam'ganisternas
förening
tillstyrker
förslaget
men
förordar
att
domkapitlet skall avgöra dispensfrågor.
domkapitlet
skall
avgöra
dispensfrågor.
Domkapitlet [ Skara delar denna uppfattning och anser att det skall finnas bestämmelser om de särskilda behörighetsvillkoren för olika kyrko- musikertjänster. '
Domkapitlet [ Skara delar denna uppfattning och anser att det skall
Domkapitlet
[
Skara
delar
denna
uppfattning
och
anser
att
det
skall
finnas bestämmelser om de särskilda behörighetsvillkoren för olika kyrko-
finnas
bestämmelser
om
de
särskilda
behörighetsvillkoren
för
olika
kyrko-
musikertjänster. '
musikertjänster.
'
Sveriges k_t-'rk0kamerala förening menar att dispensfrågor skall bestäm- mas pä lokal nivå
Sveriges k_t-'rk0kamerala förening menar att dispensfrågor skall bestäm-
Sveriges
k_t-'rk0kamerala
förening
menar
att
dispensfrågor
skall
bestäm-
mas pä lokal nivå
mas
pä
lokal
nivå
Dmnkapitlet i Uppsala ser förslaget med lägre kompetens i vissa fall som ett erkännande av att statlig reglering behövs.
Dmnkapitlet i Uppsala ser förslaget med lägre kompetens i vissa fall som
Dmnkapitlet
i
Uppsala
ser
förslaget
med
lägre
kompetens
i
vissa
fall
som
ett erkännande av att statlig reglering behövs.
ett
erkännande
av
att
statlig
reglering
behövs.
Utredningens konstaterande att man för vissa tjänster inte heller i framti- den kommer att kunna kräva kantorskompetens pekar indirekt på behovet av en statlig reglering av tjänsterna. Önskar visst pastorat vid minimipröv- ningen av omfattningen av viss tjänst mycket låg omfattning av tjänsten kommer densamma att bli svårbcsatt varvid domkapitlet tvingas medge lägre behörighet för tjänsten.
Utredningens konstaterande att man för vissa tjänster inte heller i framti- den kommer att kunna kräva kantorskompetens pekar indirekt på behovet av en statlig reglering av tjänsterna. Önskar visst pastorat vid minimipröv- ningen av omfattningen av viss tjänst mycket låg omfattning av tjänsten kommer densamma att bli svårbcsatt varvid domkapitlet tvingas medge lägre behörighet för tjänsten.
Utredningens konstaterande att man för vissa tjänster inte heller i framti-
Utredningens
konstaterande
att
man
för
vissa
tjänster
inte
heller
i
framti-
den kommer att kunna kräva kantorskompetens pekar indirekt på behovet
den
kommer
att
kunna
kräva
kantorskompetens
pekar
indirekt
på
behovet
av en statlig reglering av tjänsterna. Önskar visst pastorat vid minimipröv-
av
en
statlig
reglering
av
tjänsterna.
Önskar
visst
pastorat
vid
minimipröv-
ningen av omfattningen av viss tjänst mycket låg omfattning av tjänsten
ningen
av
omfattningen
av
viss
tjänst
mycket
låg
omfattning
av
tjänsten
kommer densamma att bli svårbcsatt varvid domkapitlet tvingas medge
kommer
densamma
att
bli
svårbcsatt
varvid
domkapitlet
tvingas
medge
lägre behörighet för tjänsten.
lägre
behörighet
för
tjänsten.
113
113
113
113
8 Riksdagen [987/88. ! saml. Nr l44
8 Riksdagen [987/88. ! saml. Nr l44
8 Riksdagen [987/88. ! saml. Nr l44
8
Riksdagen
[987/88.
!
saml.
Nr
l44
De Handikappades riksförbund har begränsat sitt yttrande till avsnittet 16.23. rörande personer med handikapp. DHR har under en lång följd av år verkat för att personer med rörelsehin- der skall kunna erhålla befrielse från behörighetsvillkoren vid kyrkomusi- kaliska anställningar. Vi ser därför med tillfredsställelse att utredningen nu föreslår befrielse från behörighetsvillkoren. DHR anser. att en reell kom- petens kan finnas trots att man på grund av handikapp ej kunnat genomföra alla moment i kyrkomusikerutbildningen. Förbundet anser vidare. att vid bedömning av insatsen skall tillgången till arbetstckniska hjälpmedel och arbetsbiträde också beaktas. Enligt utredningens mening är det lämpligt. att vid dispensprövning tillföra sakkunSkap utöver dem som finns- i pastoraten. [ betänkandet föreslås därför. att dispensprövningen handhas av stiftsstyrelsen. DHR stödjer dessa förslag. Vi vill särskilt betona vikten av att stiftsstyrelsen vid sin bedömning använder sig av den kunskap och de stödresurser för personer med handikapp som finns inom Länsarbetsnämnderna. Vi vill även peka på den stora sakkunskap. beträffande olika möjligheter att kompensera sitt handikapp. som finns inom handikapprörelsen, För- bundet vill därför förorda. att samråd sker med berörd handikapporganisa- tion. Utredningen har diskuterat frågan om medlemskap i svenska kyrkan skall vara behörighetskrav för kyrkomusiker men vill inte uppställa ett sådant formellt krav. Frågan behandlas i ett stort antal remissyttranden. Svenska kyrkans centralstyrelse och Svenska kyrkans jörsamlings- och pastoratsjärlnlnd har ingen erinran mot vad utredningen har uttalat. Kammarrätten i Jönköping liksom Svenska kyrkans nämnd för försam- lings- och pastoratsf'c'irvaltning,7 anser att pastoraten själva får avgöra om medlemskap skall vara krav eller ej. Medlemskap som behörighetskrav förespråkas av domkapitlen i Uppsa- la. Skara. Lund, Härnösand. Luleå och Visby samt av Domkyrkoorganis- ternas förening och Evangeliska foster/andsstiftelsen. Domkapitlet i Stockholm delar denna uppfattning men föreslår en dis- pensmöjlighet från kravet på medlemsskap. Medlemskapskravet har också stöd i yttranden från Svenska kyrkans personawirblllld. Karlskrona stadsjörsamling. Fridlevstads pastorat.. K ä— geröds och Göteborgs kyrkliga samfälligheter samt Nöbbele, Munktorps. Östersunds Västerlanda, Linderöds, Indals. Ovanåkers, Västra Vrams. Hagby. Gävle Heliga Trefaldighets och Eslövs församlingarsamt Kuller- stads pastorat. Svenska kyrkans centralstyrelse har ingen erinran mot utredningens ståndpunkt i frågan om medlemskap i svenska kyrkan. Utredaren diskuterar kortfattat huruvida man bör kräva att kyrkomusikern är medlem i Svenska kyrkan. Ett sådant krav liksom kravet på lojalitet mot kyrkans lära. ställs inte bara på kyrkomusikern utan på all personal inom församlingsvården. vilket kan tillgodoses. Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund anser inte att frågan om medlemskap i Svenska-kyrkan behöver författningsregleras. Prop. 1987/88:144 Bilaga 3 114
De Handikappades riksförbund har begränsat sitt yttrande till avsnittet 16.23. rörande personer med handikapp.
De Handikappades riksförbund har begränsat sitt yttrande till avsnittet 16.23. rörande personer med handikapp.
De Handikappades riksförbund har begränsat sitt yttrande till avsnittet
De
Handikappades
riksförbund
har
begränsat
sitt
yttrande
till
avsnittet
16.23. rörande personer med handikapp.
16.23.
rörande
personer
med
handikapp.
DHR har under en lång följd av år verkat för att personer med rörelsehin- der skall kunna erhålla befrielse från behörighetsvillkoren vid kyrkomusi- kaliska anställningar. Vi ser därför med tillfredsställelse att utredningen nu föreslår befrielse från behörighetsvillkoren. DHR anser. att en reell kom- petens kan finnas trots att man på grund av handikapp ej kunnat genomföra alla moment i kyrkomusikerutbildningen. Förbundet anser vidare. att vid bedömning av insatsen skall tillgången till arbetstckniska hjälpmedel och arbetsbiträde också beaktas. Enligt utredningens mening är det lämpligt. att vid dispensprövning tillföra sakkunSkap utöver dem som finns- i pastoraten. [ betänkandet föreslås därför. att dispensprövningen handhas av stiftsstyrelsen. DHR stödjer dessa förslag. Vi vill särskilt betona vikten av att stiftsstyrelsen vid sin bedömning använder sig av den kunskap och de stödresurser för personer med handikapp som finns inom Länsarbetsnämnderna. Vi vill även peka på den stora sakkunskap. beträffande olika möjligheter att kompensera sitt handikapp. som finns inom handikapprörelsen, För- bundet vill därför förorda. att samråd sker med berörd handikapporganisa- tion.
DHR har under en lång följd av år verkat för att personer med rörelsehin- der skall kunna erhålla befrielse från behörighetsvillkoren vid kyrkomusi- kaliska anställningar. Vi ser därför med tillfredsställelse att utredningen nu föreslår befrielse från behörighetsvillkoren. DHR anser. att en reell kom- petens kan finnas trots att man på grund av handikapp ej kunnat genomföra alla moment i kyrkomusikerutbildningen.
DHR har under en lång följd av år verkat för att personer med rörelsehin-
DHR
har
under
en
lång
följd
av
år
verkat
för
att
personer
med
rörelsehin-
der skall kunna erhålla befrielse från behörighetsvillkoren vid kyrkomusi-
der
skall
kunna
erhålla
befrielse
från
behörighetsvillkoren
vid
kyrkomusi-
kaliska anställningar. Vi ser därför med tillfredsställelse att utredningen nu
kaliska
anställningar.
Vi
ser
därför
med
tillfredsställelse
att
utredningen
nu
föreslår befrielse från behörighetsvillkoren. DHR anser. att en reell kom-
föreslår
befrielse
från
behörighetsvillkoren.
DHR
anser.
att
en
reell
kom-
petens kan finnas trots att man på grund av handikapp ej kunnat genomföra
petens
kan
finnas
trots
att
man
på
grund
av
handikapp
ej
kunnat
genomföra
alla moment i kyrkomusikerutbildningen.
alla
moment
i
kyrkomusikerutbildningen.
Förbundet anser vidare. att vid bedömning av insatsen skall tillgången till arbetstckniska hjälpmedel och arbetsbiträde också beaktas.
Förbundet anser vidare. att vid bedömning av insatsen skall tillgången
Förbundet
anser
vidare.
att
vid
bedömning
av
insatsen
skall
tillgången
till arbetstckniska hjälpmedel och arbetsbiträde också beaktas.
till
arbetstckniska
hjälpmedel
och
arbetsbiträde
också
beaktas.
Enligt utredningens mening är det lämpligt. att vid dispensprövning tillföra sakkunSkap utöver dem som finns- i pastoraten. [ betänkandet föreslås därför. att dispensprövningen handhas av stiftsstyrelsen. DHR stödjer dessa förslag. Vi vill särskilt betona vikten av att stiftsstyrelsen vid sin bedömning använder sig av den kunskap och de stödresurser för personer med handikapp som finns inom Länsarbetsnämnderna.
Enligt utredningens mening är det lämpligt. att vid dispensprövning
Enligt
utredningens
mening
är
det
lämpligt.
att
vid
dispensprövning
tillföra sakkunSkap utöver dem som finns- i pastoraten. [ betänkandet
tillföra
sakkunSkap
utöver
dem
som
finns-
i
pastoraten.
[
betänkandet
föreslås därför. att dispensprövningen handhas av stiftsstyrelsen. DHR
föreslås
därför.
att
dispensprövningen
handhas
av
stiftsstyrelsen.
DHR
stödjer dessa förslag. Vi vill särskilt betona vikten av att stiftsstyrelsen vid
stödjer
dessa
förslag.
Vi
vill
särskilt
betona
vikten
av
att
stiftsstyrelsen
vid
sin bedömning använder sig av den kunskap och de stödresurser för
sin
bedömning
använder
sig
av
den
kunskap
och
de
stödresurser
för
personer med handikapp som finns inom Länsarbetsnämnderna.
personer
med
handikapp
som
finns
inom
Länsarbetsnämnderna.
Vi vill även peka på den stora sakkunskap. beträffande olika möjligheter att kompensera sitt handikapp. som finns inom handikapprörelsen, För- bundet vill därför förorda. att samråd sker med berörd handikapporganisa- tion.
Vi vill även peka på den stora sakkunskap. beträffande olika möjligheter
Vi
vill
även
peka
på
den
stora
sakkunskap.
beträffande
olika
möjligheter
att kompensera sitt handikapp. som finns inom handikapprörelsen, För-
att
kompensera
sitt
handikapp.
som
finns
inom
handikapprörelsen,
För-
bundet vill därför förorda. att samråd sker med berörd handikapporganisa-
bundet
vill
därför
förorda.
att
samråd
sker
med
berörd
handikapporganisa-
tion.
tion.
Utredningen har diskuterat frågan om medlemskap i svenska kyrkan skall vara behörighetskrav för kyrkomusiker men vill inte uppställa ett sådant formellt krav. Frågan behandlas i ett stort antal remissyttranden. Svenska kyrkans centralstyrelse och Svenska kyrkans jörsamlings- och pastoratsjärlnlnd har ingen erinran mot vad utredningen har uttalat. Kammarrätten i Jönköping liksom Svenska kyrkans nämnd för försam- lings- och pastoratsf'c'irvaltning,7 anser att pastoraten själva får avgöra om medlemskap skall vara krav eller ej. Medlemskap som behörighetskrav förespråkas av domkapitlen i Uppsa- la. Skara. Lund, Härnösand. Luleå och Visby samt av Domkyrkoorganis- ternas förening och Evangeliska foster/andsstiftelsen. Domkapitlet i Stockholm delar denna uppfattning men föreslår en dis- pensmöjlighet från kravet på medlemsskap. Medlemskapskravet har också stöd i yttranden från Svenska kyrkans personawirblllld. Karlskrona stadsjörsamling. Fridlevstads pastorat.. K ä— geröds och Göteborgs kyrkliga samfälligheter samt Nöbbele, Munktorps. Östersunds Västerlanda, Linderöds, Indals. Ovanåkers, Västra Vrams. Hagby. Gävle Heliga Trefaldighets och Eslövs församlingarsamt Kuller- stads pastorat. Svenska kyrkans centralstyrelse har ingen erinran mot utredningens ståndpunkt i frågan om medlemskap i svenska kyrkan.
Utredningen har diskuterat frågan om medlemskap i svenska kyrkan skall vara behörighetskrav för kyrkomusiker men vill inte uppställa ett sådant formellt krav. Frågan behandlas i ett stort antal remissyttranden.
Utredningen har diskuterat frågan om medlemskap i svenska kyrkan skall
Utredningen
har
diskuterat
frågan
om
medlemskap
i
svenska
kyrkan
skall
vara behörighetskrav för kyrkomusiker men vill inte uppställa ett sådant
vara
behörighetskrav
för
kyrkomusiker
men
vill
inte
uppställa
ett
sådant
formellt krav. Frågan behandlas i ett stort antal remissyttranden.
formellt
krav.
Frågan
behandlas
i
ett
stort
antal
remissyttranden.
Svenska kyrkans centralstyrelse och Svenska kyrkans jörsamlings- och pastoratsjärlnlnd har ingen erinran mot vad utredningen har uttalat.
Svenska kyrkans centralstyrelse och Svenska kyrkans jörsamlings- och
Svenska
kyrkans
centralstyrelse
och
Svenska
kyrkans
jörsamlings-
och
pastoratsjärlnlnd har ingen erinran mot vad utredningen har uttalat.
pastoratsjärlnlnd
har
ingen
erinran
mot
vad
utredningen
har
uttalat.
Kammarrätten i Jönköping liksom Svenska kyrkans nämnd för försam- lings- och pastoratsf'c'irvaltning,7 anser att pastoraten själva får avgöra om medlemskap skall vara krav eller ej.
Kammarrätten i Jönköping liksom Svenska kyrkans nämnd för försam-
Kammarrätten
i
Jönköping
liksom
Svenska
kyrkans
nämnd
för
försam-
lings- och pastoratsf'c'irvaltning,7 anser att pastoraten själva får avgöra om
lings-
och
pastoratsf'c'irvaltning,7
anser
att
pastoraten
själva
får
avgöra
om
medlemskap skall vara krav eller ej.
medlemskap
skall
vara
krav
eller
ej.
Medlemskap som behörighetskrav förespråkas av domkapitlen i Uppsa- la. Skara. Lund, Härnösand. Luleå och Visby samt av Domkyrkoorganis- ternas förening och Evangeliska foster/andsstiftelsen.
Medlemskap som behörighetskrav förespråkas av domkapitlen i Uppsa-
Medlemskap
som
behörighetskrav
förespråkas
av
domkapitlen
i
Uppsa-
la. Skara. Lund, Härnösand. Luleå och Visby samt av Domkyrkoorganis-
la.
Skara.
Lund,
Härnösand.
Luleå
och
Visby
samt
av
Domkyrkoorganis-
ternas förening och Evangeliska foster/andsstiftelsen.
ternas
förening
och
Evangeliska
foster/andsstiftelsen.
Domkapitlet i Stockholm delar denna uppfattning men föreslår en dis- pensmöjlighet från kravet på medlemsskap.
Domkapitlet i Stockholm delar denna uppfattning men föreslår en dis-
Domkapitlet
i
Stockholm
delar
denna
uppfattning
men
föreslår
en
dis-
pensmöjlighet från kravet på medlemsskap.
pensmöjlighet
från
kravet
på
medlemsskap.
Medlemskapskravet har också stöd i yttranden från Svenska kyrkans personawirblllld. Karlskrona stadsjörsamling. Fridlevstads pastorat.. K ä— geröds och Göteborgs kyrkliga samfälligheter samt Nöbbele, Munktorps. Östersunds Västerlanda, Linderöds, Indals. Ovanåkers, Västra Vrams. Hagby. Gävle Heliga Trefaldighets och Eslövs församlingarsamt Kuller- stads pastorat.
Medlemskapskravet har också stöd i yttranden från Svenska kyrkans
Medlemskapskravet
har
också
stöd
i
yttranden
från
Svenska
kyrkans
personawirblllld. Karlskrona stadsjörsamling. Fridlevstads pastorat.. K ä—
personawirblllld.
Karlskrona
stadsjörsamling.
Fridlevstads
pastorat..
K
ä—
geröds och Göteborgs kyrkliga samfälligheter samt Nöbbele, Munktorps.
geröds
och
Göteborgs
kyrkliga
samfälligheter
samt
Nöbbele,
Munktorps.
Östersunds Västerlanda, Linderöds, Indals. Ovanåkers, Västra Vrams.
Östersunds
Västerlanda,
Linderöds,
Indals.
Ovanåkers,
Västra
Vrams.
Hagby. Gävle Heliga Trefaldighets och Eslövs församlingarsamt Kuller-
Hagby.
Gävle
Heliga
Trefaldighets
och
Eslövs
församlingarsamt
Kuller-
stads pastorat.
stads
pastorat.
Svenska kyrkans centralstyrelse har ingen erinran mot utredningens ståndpunkt i frågan om medlemskap i svenska kyrkan.
Svenska kyrkans centralstyrelse har ingen erinran mot utredningens
Svenska
kyrkans
centralstyrelse
har
ingen
erinran
mot
utredningens
ståndpunkt i frågan om medlemskap i svenska kyrkan.
ståndpunkt
i
frågan
om
medlemskap
i
svenska
kyrkan.
Utredaren diskuterar kortfattat huruvida man bör kräva att kyrkomusikern är medlem i Svenska kyrkan. Ett sådant krav liksom kravet på lojalitet mot kyrkans lära. ställs inte bara på kyrkomusikern utan på all personal inom församlingsvården. vilket kan tillgodoses.
Utredaren diskuterar kortfattat huruvida man bör kräva att kyrkomusikern är medlem i Svenska kyrkan. Ett sådant krav liksom kravet på lojalitet mot kyrkans lära. ställs inte bara på kyrkomusikern utan på all personal inom församlingsvården. vilket kan tillgodoses.
Utredaren diskuterar kortfattat huruvida man bör kräva att kyrkomusikern
Utredaren
diskuterar
kortfattat
huruvida
man
bör
kräva
att
kyrkomusikern
är medlem i Svenska kyrkan. Ett sådant krav liksom kravet på lojalitet mot
är
medlem
i
Svenska
kyrkan.
Ett
sådant
krav
liksom
kravet
på
lojalitet
mot
kyrkans lära. ställs inte bara på kyrkomusikern utan på all personal inom
kyrkans
lära.
ställs
inte
bara
på
kyrkomusikern
utan
på
all
personal
inom
församlingsvården. vilket kan tillgodoses.
församlingsvården.
vilket
kan
tillgodoses.
Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund anser inte att frågan om medlemskap i Svenska-kyrkan behöver författningsregleras.
Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund anser inte att frågan om medlemskap i Svenska-kyrkan behöver författningsregleras.
Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund anser inte att frågan
Svenska
kyrkans
församlings-
och
pastoratsförbund
anser
inte
att
frågan
om medlemskap i Svenska-kyrkan behöver författningsregleras.
om
medlemskap
i
Svenska-kyrkan
behöver
författningsregleras.
Prop.
1987/88:144
Bilaga 3
Bilaga 3
Bilaga 3
Bilaga
3
114
114
114
114
Utredaren diskuterar kortfattat huruvida man bör kräva att kyrkomusikern Prop. 1987/88; [44 är medlem i Svenska kyrkan. Ett sådant krav torde enligt förbundsstyrel- Bilaga 3 sens mening kunna ställas inte bara på kyrkomusikern utan på all personal inom församlingsvården. Förbundsstyrelsen har ovan tillstyrkt kyrkomusikerutredningens förslag om en avreglering av det statliga författningssystemet för kyrkomusikerna. Eftersom frågan om medlemskapet i Svenska kyrkan är hänförlig även till annan personal skulle en lag eller författningsrcglering av medlemskapet för kyrkomusikerna också leda till en författningsreglering av medlemsfrå- gan för övrig personal inom församlingsvården. Förbundsstyrelsen. som är emot en ökad författningsreglering av kyrkokommunernas verksamhet. anser därför i likhet med utredaren att denna fråga inte skall författnings- regleras. Förbundsstyrelscn har den uppfattningen att frågan inte är av den arten att den bör regleras i kollektivavtal med de fackliga organisationerna, eftersom ett kollektivavtal normalt innehåller endast frågor av materiell karaktär. Kravet på medlemskap i Svenska kyrkan för anställda i de kyrkliga kommunerna bör istället övervägas av respektive kyrkliga kom- mun/arbetsgivare i samband med nyrekrytering. Förbundsstyrelscn utreder för närvarande lämpligheten av att utfärda en rekommendation i den aktualiserade frågan till de kyrkliga kommunerna. En sådan rekommendation bör inte bara beröra frågan om medlemskap utan även ett uttalat krav på lojalitet i anställningen gentemot Svenska kyrkans lära. ' Svenska kyrkans nämnd förförsarnlings- och pastoratsfc'irt'altning har på samma grunder som Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund kommit fram till den uppfattningen att kravet på medlemsskap i svenska kyrkan för anställda i de kyrkliga kommunerna i stället bör övervägas av respektive kyrkliga kommun/arbetsgivare i samband med rekryteringen. Kammarrätten [Jönköping är av samma uppfattning. Beträffande i vad mån medlemskap i svenska kyrkan skall vara ett krav för tjänst som kyrkomusiker finner kammarrätten det välbetänkt att inte gene- rellt uppställa detta som ett formellt krav. Pastoraten bör dock vara berät- tigade att ange medlemskap i svenska kyrkan” som krav för tjänsten. Möjligheten att ange medlemskap i Svenska kyrkan som krav för en tjänst bör kunna rymmas-inom kravet på lämplighet för tjänsten. Domkapitlet i Uppsala vill däremot införa ett krav på medlemskap i lagen med följande motivering. Till utredningens diskussion huruvida medlemskap i svenska kyrkan skall vara ett formellt behörighetsvillkor får påpekas att idag gäller att musikern skall ”vara känd för att vilja främja församlingslivet" (24 å,](MF). Därav torde följa att om viss sökande till tjänst tidigare utträtt ur svenska kyrkan utan att återinträda han/hon måste anses obehörig till den sökta kyrkomu- sikertjänsten i svenska kyrkan. Utredningens förslag till lag bör i det här avseendet kompletteras så att medlemskap bör utgöra behörighetsgrund. Domkapitlet i Stockholm anser att medlemsskap i svenska kyrkan skall vara behörighetsvillkor för kyrkomusiker. från vilket stiftsstyrelsen äger meddela befrielse. om särskilda skäl föreligger. ”5
Utredaren diskuterar kortfattat huruvida man bör kräva att kyrkomusikern Prop. 1987/88; [44 är medlem i Svenska kyrkan. Ett sådant krav torde enligt förbundsstyrel- Bilaga 3 sens mening kunna ställas inte bara på kyrkomusikern utan på all personal inom församlingsvården. Förbundsstyrelsen har ovan tillstyrkt kyrkomusikerutredningens förslag om en avreglering av det statliga författningssystemet för kyrkomusikerna. Eftersom frågan om medlemskapet i Svenska kyrkan är hänförlig även till annan personal skulle en lag eller författningsrcglering av medlemskapet för kyrkomusikerna också leda till en författningsreglering av medlemsfrå- gan för övrig personal inom församlingsvården. Förbundsstyrelsen. som är emot en ökad författningsreglering av kyrkokommunernas verksamhet. anser därför i likhet med utredaren att denna fråga inte skall författnings- regleras. Förbundsstyrelscn har den uppfattningen att frågan inte är av den arten att den bör regleras i kollektivavtal med de fackliga organisationerna, eftersom ett kollektivavtal normalt innehåller endast frågor av materiell karaktär. Kravet på medlemskap i Svenska kyrkan för anställda i de kyrkliga kommunerna bör istället övervägas av respektive kyrkliga kom- mun/arbetsgivare i samband med nyrekrytering. Förbundsstyrelscn utreder för närvarande lämpligheten av att utfärda en rekommendation i den aktualiserade frågan till de kyrkliga kommunerna. En sådan rekommendation bör inte bara beröra frågan om medlemskap utan även ett uttalat krav på lojalitet i anställningen gentemot Svenska kyrkans lära. '
Utredaren diskuterar kortfattat huruvida man bör kräva att kyrkomusikern Prop. 1987/88; [44 är medlem i Svenska kyrkan. Ett sådant krav torde enligt förbundsstyrel- Bilaga 3 sens mening kunna ställas inte bara på kyrkomusikern utan på all personal inom församlingsvården.
Utredaren diskuterar kortfattat huruvida man bör kräva att kyrkomusikern Prop. 1987/88; [44
Utredaren
diskuterar
kortfattat
huruvida
man
bör
kräva
att
kyrkomusikern
Prop.
1987/88;
[44
är medlem i Svenska kyrkan. Ett sådant krav torde enligt förbundsstyrel- Bilaga 3
är
medlem
i
Svenska
kyrkan.
Ett
sådant
krav
torde
enligt
förbundsstyrel-
Bilaga
3
sens mening kunna ställas inte bara på kyrkomusikern utan på all personal
sens
mening
kunna
ställas
inte
bara
på
kyrkomusikern
utan
på
all
personal
inom församlingsvården.
inom
församlingsvården.
Förbundsstyrelsen har ovan tillstyrkt kyrkomusikerutredningens förslag om en avreglering av det statliga författningssystemet för kyrkomusikerna. Eftersom frågan om medlemskapet i Svenska kyrkan är hänförlig även till annan personal skulle en lag eller författningsrcglering av medlemskapet för kyrkomusikerna också leda till en författningsreglering av medlemsfrå- gan för övrig personal inom församlingsvården. Förbundsstyrelsen. som är emot en ökad författningsreglering av kyrkokommunernas verksamhet. anser därför i likhet med utredaren att denna fråga inte skall författnings- regleras.
Förbundsstyrelsen har ovan tillstyrkt kyrkomusikerutredningens förslag
Förbundsstyrelsen
har
ovan
tillstyrkt
kyrkomusikerutredningens
förslag
om en avreglering av det statliga författningssystemet för kyrkomusikerna.
om
en
avreglering
av
det
statliga
författningssystemet
för
kyrkomusikerna.
Eftersom frågan om medlemskapet i Svenska kyrkan är hänförlig även till
Eftersom
frågan
om
medlemskapet
i
Svenska
kyrkan
är
hänförlig
även
till
annan personal skulle en lag eller författningsrcglering av medlemskapet
annan
personal
skulle
en
lag
eller
författningsrcglering
av
medlemskapet
för kyrkomusikerna också leda till en författningsreglering av medlemsfrå-
för
kyrkomusikerna
också
leda
till
en
författningsreglering
av
medlemsfrå-
gan för övrig personal inom församlingsvården. Förbundsstyrelsen. som är
gan
för
övrig
personal
inom
församlingsvården.
Förbundsstyrelsen.
som
är
emot en ökad författningsreglering av kyrkokommunernas verksamhet.
emot
en
ökad
författningsreglering
av
kyrkokommunernas
verksamhet.
anser därför i likhet med utredaren att denna fråga inte skall författnings-
anser
därför
i
likhet
med
utredaren
att
denna
fråga
inte
skall
författnings-
regleras.
regleras.
Förbundsstyrelscn har den uppfattningen att frågan inte är av den arten att den bör regleras i kollektivavtal med de fackliga organisationerna, eftersom ett kollektivavtal normalt innehåller endast frågor av materiell karaktär. Kravet på medlemskap i Svenska kyrkan för anställda i de kyrkliga kommunerna bör istället övervägas av respektive kyrkliga kom- mun/arbetsgivare i samband med nyrekrytering.
Förbundsstyrelscn har den uppfattningen att frågan inte är av den arten
Förbundsstyrelscn
har
den
uppfattningen
att
frågan
inte
är
av
den
arten
att den bör regleras i kollektivavtal med de fackliga organisationerna,
att
den
bör
regleras
i
kollektivavtal
med
de
fackliga
organisationerna,
eftersom ett kollektivavtal normalt innehåller endast frågor av materiell
eftersom
ett
kollektivavtal
normalt
innehåller
endast
frågor
av
materiell
karaktär. Kravet på medlemskap i Svenska kyrkan för anställda i de
karaktär.
Kravet
på
medlemskap
i
Svenska
kyrkan
för
anställda
i
de
kyrkliga kommunerna bör istället övervägas av respektive kyrkliga kom-
kyrkliga
kommunerna
bör
istället
övervägas
av
respektive
kyrkliga
kom-
mun/arbetsgivare i samband med nyrekrytering.
mun/arbetsgivare
i
samband
med
nyrekrytering.
Förbundsstyrelscn utreder för närvarande lämpligheten av att utfärda en rekommendation i den aktualiserade frågan till de kyrkliga kommunerna. En sådan rekommendation bör inte bara beröra frågan om medlemskap utan även ett uttalat krav på lojalitet i anställningen gentemot Svenska kyrkans lära. '
Förbundsstyrelscn utreder för närvarande lämpligheten av att utfärda en
Förbundsstyrelscn
utreder
för
närvarande
lämpligheten
av
att
utfärda
en
rekommendation i den aktualiserade frågan till de kyrkliga kommunerna.
rekommendation
i
den
aktualiserade
frågan
till
de
kyrkliga
kommunerna.
En sådan rekommendation bör inte bara beröra frågan om medlemskap
En
sådan
rekommendation
bör
inte
bara
beröra
frågan
om
medlemskap
utan även ett uttalat krav på lojalitet i anställningen gentemot Svenska
utan
även
ett
uttalat
krav
på
lojalitet
i
anställningen
gentemot
Svenska
kyrkans lära. '
kyrkans
lära.
'
Svenska kyrkans nämnd förförsarnlings- och pastoratsfc'irt'altning har på samma grunder som Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund kommit fram till den uppfattningen att kravet på medlemsskap i svenska kyrkan för anställda i de kyrkliga kommunerna i stället bör övervägas av respektive kyrkliga kommun/arbetsgivare i samband med rekryteringen. Kammarrätten [Jönköping är av samma uppfattning.
Svenska kyrkans nämnd förförsarnlings- och pastoratsfc'irt'altning har på
Svenska kyrkans nämnd förförsarnlings- och pastoratsfc'irt'altning har på
Svenska
kyrkans
nämnd
förförsarnlings-
och
pastoratsfc'irt'altning
har
på
samma grunder som Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund
samma grunder som Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund
samma
grunder
som
Svenska
kyrkans
församlings-
och
pastoratsförbund
kommit fram till den uppfattningen att kravet på medlemsskap i svenska
kommit fram till den uppfattningen att kravet på medlemsskap i svenska
kommit
fram
till
den
uppfattningen
att
kravet
på
medlemsskap
i
svenska
kyrkan för anställda i de kyrkliga kommunerna i stället bör övervägas av
kyrkan för anställda i de kyrkliga kommunerna i stället bör övervägas av
kyrkan
för
anställda
i
de
kyrkliga
kommunerna
i
stället
bör
övervägas
av
respektive kyrkliga kommun/arbetsgivare i samband med rekryteringen. Kammarrätten [Jönköping är av samma uppfattning.
respektive kyrkliga kommun/arbetsgivare i samband med rekryteringen.
respektive
kyrkliga
kommun/arbetsgivare
i
samband
med
rekryteringen.
Kammarrätten [Jönköping är av samma uppfattning.
Kammarrätten
[Jönköping
är
av
samma
uppfattning.
Beträffande i vad mån medlemskap i svenska kyrkan skall vara ett krav för tjänst som kyrkomusiker finner kammarrätten det välbetänkt att inte gene- rellt uppställa detta som ett formellt krav. Pastoraten bör dock vara berät- tigade att ange medlemskap i svenska kyrkan” som krav för tjänsten. Möjligheten att ange medlemskap i Svenska kyrkan som krav för en tjänst bör kunna rymmas-inom kravet på lämplighet för tjänsten.
Beträffande i vad mån medlemskap i svenska kyrkan skall vara ett krav för tjänst som kyrkomusiker finner kammarrätten det välbetänkt att inte gene- rellt uppställa detta som ett formellt krav. Pastoraten bör dock vara berät- tigade att ange medlemskap i svenska kyrkan” som krav för tjänsten. Möjligheten att ange medlemskap i Svenska kyrkan som krav för en tjänst bör kunna rymmas-inom kravet på lämplighet för tjänsten.
Beträffande i vad mån medlemskap i svenska kyrkan skall vara ett krav för
Beträffande
i
vad
mån
medlemskap
i
svenska
kyrkan
skall
vara
ett
krav
för
tjänst som kyrkomusiker finner kammarrätten det välbetänkt att inte gene-
tjänst
som
kyrkomusiker
finner
kammarrätten
det
välbetänkt
att
inte
gene-
rellt uppställa detta som ett formellt krav. Pastoraten bör dock vara berät-
rellt
uppställa
detta
som
ett
formellt
krav.
Pastoraten
bör
dock
vara
berät-
tigade att ange medlemskap i svenska kyrkan” som krav för tjänsten.
tigade
att
ange
medlemskap
i
svenska
kyrkan”
som
krav
för
tjänsten.
Möjligheten att ange medlemskap i Svenska kyrkan som krav för en tjänst
Möjligheten
att
ange
medlemskap
i
Svenska
kyrkan
som
krav
för
en
tjänst
bör kunna rymmas-inom kravet på lämplighet för tjänsten.
bör
kunna
rymmas-inom
kravet
på
lämplighet
för
tjänsten.
Domkapitlet i Uppsala vill däremot införa ett krav på medlemskap i lagen med följande motivering.
Domkapitlet i Uppsala vill däremot införa ett krav på medlemskap i lagen med följande motivering.
Domkapitlet i Uppsala vill däremot införa ett krav på medlemskap i lagen
Domkapitlet
i
Uppsala
vill
däremot
införa
ett
krav
på
medlemskap
i
lagen
med följande motivering.
med
följande
motivering.
Till utredningens diskussion huruvida medlemskap i svenska kyrkan skall vara ett formellt behörighetsvillkor får påpekas att idag gäller att musikern skall ”vara känd för att vilja främja församlingslivet" (24 å,](MF). Därav torde följa att om viss sökande till tjänst tidigare utträtt ur svenska kyrkan utan att återinträda han/hon måste anses obehörig till den sökta kyrkomu- sikertjänsten i svenska kyrkan. Utredningens förslag till lag bör i det här avseendet kompletteras så att medlemskap bör utgöra behörighetsgrund.
Till utredningens diskussion huruvida medlemskap i svenska kyrkan skall vara ett formellt behörighetsvillkor får påpekas att idag gäller att musikern skall ”vara känd för att vilja främja församlingslivet" (24 å,](MF). Därav torde följa att om viss sökande till tjänst tidigare utträtt ur svenska kyrkan utan att återinträda han/hon måste anses obehörig till den sökta kyrkomu- sikertjänsten i svenska kyrkan. Utredningens förslag till lag bör i det här avseendet kompletteras så att medlemskap bör utgöra behörighetsgrund.
Till utredningens diskussion huruvida medlemskap i svenska kyrkan skall
Till
utredningens
diskussion
huruvida
medlemskap
i
svenska
kyrkan
skall
vara ett formellt behörighetsvillkor får påpekas att idag gäller att musikern
vara
ett
formellt
behörighetsvillkor
får
påpekas
att
idag
gäller
att
musikern
skall ”vara känd för att vilja främja församlingslivet" (24 å,](MF). Därav
skall
”vara
känd
för
att
vilja
främja
församlingslivet"
(24
å,](MF).
Därav
torde följa att om viss sökande till tjänst tidigare utträtt ur svenska kyrkan
torde
följa
att
om
viss
sökande
till
tjänst
tidigare
utträtt
ur
svenska
kyrkan
utan att återinträda han/hon måste anses obehörig till den sökta kyrkomu-
utan
att
återinträda
han/hon
måste
anses
obehörig
till
den
sökta
kyrkomu-
sikertjänsten i svenska kyrkan. Utredningens förslag till lag bör i det här
sikertjänsten
i
svenska
kyrkan.
Utredningens
förslag
till
lag
bör
i
det
här
avseendet kompletteras så att medlemskap bör utgöra behörighetsgrund.
avseendet
kompletteras
så
att
medlemskap
bör
utgöra
behörighetsgrund.
Domkapitlet i Stockholm anser att medlemsskap i svenska kyrkan skall vara behörighetsvillkor för kyrkomusiker. från vilket stiftsstyrelsen äger meddela befrielse. om särskilda skäl föreligger. ”5
Domkapitlet i Stockholm anser att medlemsskap i svenska kyrkan skall vara behörighetsvillkor för kyrkomusiker. från vilket stiftsstyrelsen äger meddela befrielse. om särskilda skäl föreligger. ”5
Domkapitlet i Stockholm anser att medlemsskap i svenska kyrkan skall
Domkapitlet
i
Stockholm
anser
att
medlemsskap
i
svenska
kyrkan
skall
vara behörighetsvillkor för kyrkomusiker. från vilket stiftsstyrelsen äger
vara
behörighetsvillkor
för
kyrkomusiker.
från
vilket
stiftsstyrelsen
äger
meddela befrielse. om särskilda skäl föreligger. ”5
meddela
befrielse.
om
särskilda
skäl
föreligger.
”5
l betänkandet på sidan 168 diskuteras huruvida medlemskap i svenska kyrkan skall vara behörighetsvillkor för kyrkomusiker. Å ena sidan är en gemensam luthersk värdegemenskap en av förutsättningarna för ett effek- tivt och framgångsrikt församlingsarbete. Å andra sidan är kyrkomusiken av internationell och ekumenisk natur. Det har funnits fler exempel på att kyrkomusiker tillhörande visst kristet trossamfund .med framgång innehaft tjänst inom ett annat. I framtiden torde den svenska kyrkan komma att arbeta än mer ekumeniskt. Det vore då stridande mot denna utveckling att genom lagföreskrift omöjliggöra för kyrkomusiker tillhörande annat tros- samfund att arbeta inom svenska kyrkan. Stockholms domkapitel får i enlighet med ovan anförda överväganden förslå att medlemskap i svenska kyrkan skall vara behörighetsvillkor för kyrkomusiker, men att stiftsstyrelsen efter hörande av vederbörande pastoratskyrkoråd (motsvarande) — om särskilda skäl föreligger i det en- skilda fallet — får medge befrielse från detta krav. Domkapitlet i Lund anser det som självklart. att medlemskap i svenska kyrkan är ett behörighetskrav för kyrkomusiker. Medlemskap i svenska kyrkan bör enligt domkapitlets mening självklart skrivas in som ett behörighetskrav för kyrkomusiker. oavsett statlig eller kommunal reglering. Med den mångfald av religiösa rörelser, som ftnns i dagens svenska samhälle. räcker det inte att "förutsätta en lojalitet mot kyrkans arbete". Det är viktigt, att svenska kyrkan verkligen kan och får markera krav på. att den lojaliteten också uttrycks i medlemskap. Domkapitlet [ Härnösand anser också att en sökande till kyrkomusiker- tjänst skall vara medlemmar i svenska kyrkan. Domkapitlet instämmer i utredarens förslag om behörighetsvillkor. som ju ungefärligen motsvarar nuvarande bestämmelser. Dock anser domkapitlet i likhet med den sakkunnige, kontraktsprosten Bengt Broman. att man som behörighetsvillkor bör fordra att sökanden till en kyrkomusikertjänst är medlem av svenska kyrkan. I enlighet med vad domkapitlet sagt under punkt [1212 bör dispensärenden prövas av domkapitlet. Som domkapitlet redan framhållit i sitt yttrande över psalmboksbetän- kandet efterlyser vi en särskild kyrkans profildel i den kyrkomusikaliska grundutbildningen. motsvarande den som blivande präster får i den pasto— raltcologiska utbildningen och som skall utgöra villkor för kyrkomusikalisk tjänst i svenska kyrkan. Domkapitlet i Lulea ser medlemskap 1 svenska kyrkan som ett självklart krav. På en punkt vill domkapitlet ansluta sig till kontraktsprosten BengtBro- mans reservation. och det gäller kyrkomusikernas tillhörighet till Svenska Kyrkan. Det har blivit allt vanligare att man. vid utannonsering av försam- lingsvårdande tjänster, sätter ut tillhörighet till Svenska Kyrkan som en förutsättning, och vi menar, att det måste vara en självklar sak också för en kyrkomusiker. som inte minst i körverksamheten ofta har att arbeta med bibliska och andra texter av uppbyggelsekaraktär och dessutom är den som skall leda koristerna m i gudstjänsten. Prop. 1987/88: 144 Bilaga 3 _ 116
l betänkandet på sidan 168 diskuteras huruvida medlemskap i svenska kyrkan skall vara behörighetsvillkor för kyrkomusiker. Å ena sidan är en gemensam luthersk värdegemenskap en av förutsättningarna för ett effek- tivt och framgångsrikt församlingsarbete. Å andra sidan är kyrkomusiken av internationell och ekumenisk natur. Det har funnits fler exempel på att kyrkomusiker tillhörande visst kristet trossamfund .med framgång innehaft tjänst inom ett annat. I framtiden torde den svenska kyrkan komma att arbeta än mer ekumeniskt. Det vore då stridande mot denna utveckling att genom lagföreskrift omöjliggöra för kyrkomusiker tillhörande annat tros- samfund att arbeta inom svenska kyrkan. Stockholms domkapitel får i enlighet med ovan anförda överväganden förslå att medlemskap i svenska kyrkan skall vara behörighetsvillkor för kyrkomusiker, men att stiftsstyrelsen efter hörande av vederbörande pastoratskyrkoråd (motsvarande) — om särskilda skäl föreligger i det en- skilda fallet — får medge befrielse från detta krav.
l betänkandet på sidan 168 diskuteras huruvida medlemskap i svenska kyrkan skall vara behörighetsvillkor för kyrkomusiker. Å ena sidan är en gemensam luthersk värdegemenskap en av förutsättningarna för ett effek- tivt och framgångsrikt församlingsarbete. Å andra sidan är kyrkomusiken av internationell och ekumenisk natur. Det har funnits fler exempel på att kyrkomusiker tillhörande visst kristet trossamfund .med framgång innehaft tjänst inom ett annat. I framtiden torde den svenska kyrkan komma att arbeta än mer ekumeniskt. Det vore då stridande mot denna utveckling att genom lagföreskrift omöjliggöra för kyrkomusiker tillhörande annat tros- samfund att arbeta inom svenska kyrkan.
l betänkandet på sidan 168 diskuteras huruvida medlemskap i svenska
l
betänkandet
på
sidan
168
diskuteras
huruvida
medlemskap
i
svenska
kyrkan skall vara behörighetsvillkor för kyrkomusiker. Å ena sidan är en
kyrkan
skall
vara
behörighetsvillkor
för
kyrkomusiker.
Å
ena
sidan
är
en
gemensam luthersk värdegemenskap en av förutsättningarna för ett effek-
gemensam
luthersk
värdegemenskap
en
av
förutsättningarna
för
ett
effek-
tivt och framgångsrikt församlingsarbete. Å andra sidan är kyrkomusiken
tivt
och
framgångsrikt
församlingsarbete.
Å
andra
sidan
är
kyrkomusiken
av internationell och ekumenisk natur. Det har funnits fler exempel på att
av
internationell
och
ekumenisk
natur.
Det
har
funnits
fler
exempel
på
att
kyrkomusiker tillhörande visst kristet trossamfund .med framgång innehaft
kyrkomusiker
tillhörande
visst
kristet
trossamfund
.med
framgång
innehaft
tjänst inom ett annat. I framtiden torde den svenska kyrkan komma att
tjänst
inom
ett
annat.
I
framtiden
torde
den
svenska
kyrkan
komma
att
arbeta än mer ekumeniskt. Det vore då stridande mot denna utveckling att
arbeta
än
mer
ekumeniskt.
Det
vore
då
stridande
mot
denna
utveckling
att
genom lagföreskrift omöjliggöra för kyrkomusiker tillhörande annat tros-
genom
lagföreskrift
omöjliggöra
för
kyrkomusiker
tillhörande
annat
tros-
samfund att arbeta inom svenska kyrkan.
samfund
att
arbeta
inom
svenska
kyrkan.
Stockholms domkapitel får i enlighet med ovan anförda överväganden förslå att medlemskap i svenska kyrkan skall vara behörighetsvillkor för kyrkomusiker, men att stiftsstyrelsen efter hörande av vederbörande pastoratskyrkoråd (motsvarande) — om särskilda skäl föreligger i det en- skilda fallet — får medge befrielse från detta krav.
Stockholms domkapitel får i enlighet med ovan anförda överväganden
Stockholms
domkapitel
får
i
enlighet
med
ovan
anförda
överväganden
förslå att medlemskap i svenska kyrkan skall vara behörighetsvillkor för
förslå
att
medlemskap
i
svenska
kyrkan
skall
vara
behörighetsvillkor
för
kyrkomusiker, men att stiftsstyrelsen efter hörande av vederbörande
kyrkomusiker,
men
att
stiftsstyrelsen
efter
hörande
av
vederbörande
pastoratskyrkoråd (motsvarande) — om särskilda skäl föreligger i det en-
pastoratskyrkoråd
(motsvarande)
—
om
särskilda
skäl
föreligger
i
det
en-
skilda fallet — får medge befrielse från detta krav.
skilda
fallet
—
får
medge
befrielse
från
detta
krav.
Domkapitlet i Lund anser det som självklart. att medlemskap i svenska kyrkan är ett behörighetskrav för kyrkomusiker.
Domkapitlet i Lund anser det som självklart. att medlemskap i svenska kyrkan är ett behörighetskrav för kyrkomusiker.
Domkapitlet i Lund anser det som självklart. att medlemskap i svenska
Domkapitlet
i
Lund
anser
det
som
självklart.
att
medlemskap
i
svenska
kyrkan är ett behörighetskrav för kyrkomusiker.
kyrkan
är
ett
behörighetskrav
för
kyrkomusiker.
Medlemskap i svenska kyrkan bör enligt domkapitlets mening självklart skrivas in som ett behörighetskrav för kyrkomusiker. oavsett statlig eller kommunal reglering. Med den mångfald av religiösa rörelser, som ftnns i dagens svenska samhälle. räcker det inte att "förutsätta en lojalitet mot kyrkans arbete". Det är viktigt, att svenska kyrkan verkligen kan och får markera krav på. att den lojaliteten också uttrycks i medlemskap.
Medlemskap i svenska kyrkan bör enligt domkapitlets mening självklart skrivas in som ett behörighetskrav för kyrkomusiker. oavsett statlig eller kommunal reglering. Med den mångfald av religiösa rörelser, som ftnns i dagens svenska samhälle. räcker det inte att "förutsätta en lojalitet mot kyrkans arbete". Det är viktigt, att svenska kyrkan verkligen kan och får markera krav på. att den lojaliteten också uttrycks i medlemskap.
Medlemskap i svenska kyrkan bör enligt domkapitlets mening självklart
Medlemskap
i
svenska
kyrkan
bör
enligt
domkapitlets
mening
självklart
skrivas in som ett behörighetskrav för kyrkomusiker. oavsett statlig eller
skrivas
in
som
ett
behörighetskrav
för
kyrkomusiker.
oavsett
statlig
eller
kommunal reglering. Med den mångfald av religiösa rörelser, som ftnns i
kommunal
reglering.
Med
den
mångfald
av
religiösa
rörelser,
som
ftnns
i
dagens svenska samhälle. räcker det inte att "förutsätta en lojalitet mot
dagens
svenska
samhälle.
räcker
det
inte
att
"förutsätta
en
lojalitet
mot
kyrkans arbete". Det är viktigt, att svenska kyrkan verkligen kan och får
kyrkans
arbete".
Det
är
viktigt,
att
svenska
kyrkan
verkligen
kan
och
får
markera krav på. att den lojaliteten också uttrycks i medlemskap.
markera
krav
på.
att
den
lojaliteten
också
uttrycks
i
medlemskap.
Domkapitlet [ Härnösand anser också att en sökande till kyrkomusiker- tjänst skall vara medlemmar i svenska kyrkan.
Domkapitlet [ Härnösand anser också att en sökande till kyrkomusiker- tjänst skall vara medlemmar i svenska kyrkan.
Domkapitlet [ Härnösand anser också att en sökande till kyrkomusiker-
Domkapitlet
[
Härnösand
anser
också
att
en
sökande
till
kyrkomusiker-
tjänst skall vara medlemmar i svenska kyrkan.
tjänst
skall
vara
medlemmar
i
svenska
kyrkan.
Domkapitlet instämmer i utredarens förslag om behörighetsvillkor. som ju ungefärligen motsvarar nuvarande bestämmelser. Dock anser domkapitlet i likhet med den sakkunnige, kontraktsprosten Bengt Broman. att man som behörighetsvillkor bör fordra att sökanden till en kyrkomusikertjänst är medlem av svenska kyrkan. I enlighet med vad domkapitlet sagt under punkt [1212 bör dispensärenden prövas av domkapitlet. Som domkapitlet redan framhållit i sitt yttrande över psalmboksbetän- kandet efterlyser vi en särskild kyrkans profildel i den kyrkomusikaliska grundutbildningen. motsvarande den som blivande präster får i den pasto— raltcologiska utbildningen och som skall utgöra villkor för kyrkomusikalisk tjänst i svenska kyrkan.
Domkapitlet instämmer i utredarens förslag om behörighetsvillkor. som ju ungefärligen motsvarar nuvarande bestämmelser. Dock anser domkapitlet i likhet med den sakkunnige, kontraktsprosten Bengt Broman. att man som behörighetsvillkor bör fordra att sökanden till en kyrkomusikertjänst är medlem av svenska kyrkan. I enlighet med vad domkapitlet sagt under punkt [1212 bör dispensärenden prövas av domkapitlet.
Domkapitlet instämmer i utredarens förslag om behörighetsvillkor. som ju
Domkapitlet
instämmer
i
utredarens
förslag
om
behörighetsvillkor.
som
ju
ungefärligen motsvarar nuvarande bestämmelser. Dock anser domkapitlet
ungefärligen
motsvarar
nuvarande
bestämmelser.
Dock
anser
domkapitlet
i likhet med den sakkunnige, kontraktsprosten Bengt Broman. att man som
i
likhet
med
den
sakkunnige,
kontraktsprosten
Bengt
Broman.
att
man
som
behörighetsvillkor bör fordra att sökanden till en kyrkomusikertjänst är
behörighetsvillkor
bör
fordra
att
sökanden
till
en
kyrkomusikertjänst
är
medlem av svenska kyrkan. I enlighet med vad domkapitlet sagt under
medlem
av
svenska
kyrkan.
I
enlighet
med
vad
domkapitlet
sagt
under
punkt [1212 bör dispensärenden prövas av domkapitlet.
punkt
[1212
bör
dispensärenden
prövas
av
domkapitlet.
Som domkapitlet redan framhållit i sitt yttrande över psalmboksbetän- kandet efterlyser vi en särskild kyrkans profildel i den kyrkomusikaliska grundutbildningen. motsvarande den som blivande präster får i den pasto— raltcologiska utbildningen och som skall utgöra villkor för kyrkomusikalisk tjänst i svenska kyrkan.
Som domkapitlet redan framhållit i sitt yttrande över psalmboksbetän-
Som
domkapitlet
redan
framhållit
i
sitt
yttrande
över
psalmboksbetän-
kandet efterlyser vi en särskild kyrkans profildel i den kyrkomusikaliska
kandet
efterlyser
vi
en
särskild
kyrkans
profildel
i
den
kyrkomusikaliska
grundutbildningen. motsvarande den som blivande präster får i den pasto—
grundutbildningen.
motsvarande
den
som
blivande
präster
får
i
den
pasto—
raltcologiska utbildningen och som skall utgöra villkor för kyrkomusikalisk
raltcologiska
utbildningen
och
som
skall
utgöra
villkor
för
kyrkomusikalisk
tjänst i svenska kyrkan.
tjänst
i
svenska
kyrkan.
Domkapitlet i Lulea ser medlemskap 1 svenska kyrkan som ett självklart krav.
Domkapitlet i Lulea ser medlemskap 1 svenska kyrkan som ett självklart krav.
Domkapitlet i Lulea ser medlemskap 1 svenska kyrkan som ett självklart
Domkapitlet
i
Lulea
ser
medlemskap
1
svenska
kyrkan
som
ett
självklart
krav.
krav.
På en punkt vill domkapitlet ansluta sig till kontraktsprosten BengtBro- mans reservation. och det gäller kyrkomusikernas tillhörighet till Svenska Kyrkan. Det har blivit allt vanligare att man. vid utannonsering av försam- lingsvårdande tjänster, sätter ut tillhörighet till Svenska Kyrkan som en förutsättning, och vi menar, att det måste vara en självklar sak också för en kyrkomusiker. som inte minst i körverksamheten ofta har att arbeta med bibliska och andra texter av uppbyggelsekaraktär och dessutom är den som skall leda koristerna m i gudstjänsten.
På en punkt vill domkapitlet ansluta sig till kontraktsprosten BengtBro- mans reservation. och det gäller kyrkomusikernas tillhörighet till Svenska Kyrkan. Det har blivit allt vanligare att man. vid utannonsering av försam- lingsvårdande tjänster, sätter ut tillhörighet till Svenska Kyrkan som en förutsättning, och vi menar, att det måste vara en självklar sak också för en kyrkomusiker. som inte minst i körverksamheten ofta har att arbeta med bibliska och andra texter av uppbyggelsekaraktär och dessutom är den som skall leda koristerna m i gudstjänsten.
På en punkt vill domkapitlet ansluta sig till kontraktsprosten BengtBro-
På
en
punkt
vill
domkapitlet
ansluta
sig
till
kontraktsprosten
BengtBro-
mans reservation. och det gäller kyrkomusikernas tillhörighet till Svenska
mans
reservation.
och
det
gäller
kyrkomusikernas
tillhörighet
till
Svenska
Kyrkan. Det har blivit allt vanligare att man. vid utannonsering av försam-
Kyrkan.
Det
har
blivit
allt
vanligare
att
man.
vid
utannonsering
av
försam-
lingsvårdande tjänster, sätter ut tillhörighet till Svenska Kyrkan som en
lingsvårdande
tjänster,
sätter
ut
tillhörighet
till
Svenska
Kyrkan
som
en
förutsättning, och vi menar, att det måste vara en självklar sak också för en
förutsättning,
och
vi
menar,
att
det
måste
vara
en
självklar
sak
också
för
en
kyrkomusiker. som inte minst i körverksamheten ofta har att arbeta med
kyrkomusiker.
som
inte
minst
i
körverksamheten
ofta
har
att
arbeta
med
bibliska och andra texter av uppbyggelsekaraktär och dessutom är den
bibliska
och
andra
texter
av
uppbyggelsekaraktär
och
dessutom
är
den
som skall leda koristerna m i gudstjänsten.
som
skall
leda
koristerna
m
i
gudstjänsten.
Prop.
1987/88:
144
Bilaga 3
Bilaga 3
Bilaga 3
Bilaga
3
_ 116
_ 116
_ 116
_
116
Domkapitlet i Visby anser att frågan bör övervägas ytterligare. Det kan Prop. 1987/88: 144 t. ex. inte anses tillfredsställande att den som har barnkörsverksamhet kan Bilaga 3 stå utanför kyrkan. ' Domkyrkoargunisternas förening Synen på Svenska kyrkan som ett trossamfund gör att kyrkomusikern bör tillhöra denna för att kunna vara "lämplig för anställningen" och kunna fullgöra sina församlingsvårdande uppgifter. Evangeliska F oster/ands-Stijielsen (EFS) Synen på Svenska kyrkan som ett trossamfund gör att kyrkomusikern bör tillhöra Svenska kyrkan för att kunna vara "lämplig för anställningen" och för att kunna vara en värdefull medlem i arbetslaget. Vi anser dock att viktigare än frågan om formellt medlemskap i Svenska kyrkan är lojalitet mot kyrkans arbete och grundläggande målsättning. 17.2 Tillsättningen av kyrkomusikertjänster kommeri huvudsak att följa kyrkokommunala regler. Om en kyrkomusikertjänst trots upprepa- de ledigförklaranden inte kan tillsätttas med en behörig sökande får annan kyrkomusiker anställas. Utredningens förslag avstyrks av en majoritet bland remissinstanserna som vänder sig mot ett rent kommunalt tillsättningsförfarande. främst av oro för att en objektiv meritbedömning inte kommer att ske men också för att en riksomfattande annonsering av lediga tjänster inte behöver ske vid kommunal tjänstetillsättning. Förslaget avstyrks sålunda av domkapitlen i Västerås, Växjö och Karl- stad, [Jamkyrkoorganisternas förening, Kyrkomusikernas riksfär- bund/Sveriges Iärarjörbund. samt ett stort antal församlingar, pastorat och enskilda kyrkomusiker som har gett in spontana yttranden. Domkapitlet [ Västerås avstyrker kyrkokommunal tillsättning, eftersom rekryteringen kan begränsas. Utredningens förslag om kyrkokommunal tillsättning av kyrkomusiker- tjänster avstyrks. Skälen är dels att rättssäkerheten i samband med tillsätt- ningen och besvärsrätten begränsas och dels att risk föreligger för en stark geografisk begränsning av rekryteringsområdet —i extremfallet internre- krytering. Meritvärderingen bör även fortsättningsvis göras av domkapit- let som resulterar i ett förslag motsvarande dagens. Domkapitlet i Växjö avstyrker förslaget med hänvisning till att det är svårt att bedöma sökandenas meriter. Tillsättning av tjänster bör alltjämt Ske enligt statliga regler. Denna tillsätt- ningsordning tar till vara såväl pastoratens intresse av att välja musiker 117
Domkapitlet i Visby anser att frågan bör övervägas ytterligare. Det kan Prop. 1987/88: 144 t. ex. inte anses tillfredsställande att den som har barnkörsverksamhet kan Bilaga 3 stå utanför kyrkan.
Domkapitlet i Visby anser att frågan bör övervägas ytterligare. Det kan Prop. 1987/88: 144 t. ex. inte anses tillfredsställande att den som har barnkörsverksamhet kan Bilaga 3 stå utanför kyrkan.
Domkapitlet i Visby anser att frågan bör övervägas ytterligare. Det kan Prop. 1987/88: 144
Domkapitlet
i
Visby
anser
att
frågan
bör
övervägas
ytterligare.
Det
kan
Prop.
1987/88:
144
t. ex. inte anses tillfredsställande att den som har barnkörsverksamhet kan Bilaga 3
t.
ex.
inte
anses
tillfredsställande
att
den
som
har
barnkörsverksamhet
kan
Bilaga
3
stå utanför kyrkan.
stå
utanför
kyrkan.
' Domkyrkoargunisternas förening
' Domkyrkoargunisternas förening
' Domkyrkoargunisternas förening
'
Domkyrkoargunisternas
förening
Synen på Svenska kyrkan som ett trossamfund gör att kyrkomusikern bör tillhöra denna för att kunna vara "lämplig för anställningen" och kunna fullgöra sina församlingsvårdande uppgifter.
Synen på Svenska kyrkan som ett trossamfund gör att kyrkomusikern bör tillhöra denna för att kunna vara "lämplig för anställningen" och kunna fullgöra sina församlingsvårdande uppgifter.
Synen på Svenska kyrkan som ett trossamfund gör att kyrkomusikern bör
Synen
på
Svenska
kyrkan
som
ett
trossamfund
gör
att
kyrkomusikern
bör
tillhöra denna för att kunna vara "lämplig för anställningen" och kunna
tillhöra
denna
för
att
kunna
vara
"lämplig
för
anställningen"
och
kunna
fullgöra sina församlingsvårdande uppgifter.
fullgöra
sina
församlingsvårdande
uppgifter.
Evangeliska F oster/ands-Stijielsen (EFS) Synen på Svenska kyrkan som ett trossamfund gör att kyrkomusikern bör tillhöra Svenska kyrkan för att kunna vara "lämplig för anställningen" och för att kunna vara en värdefull medlem i arbetslaget. Vi anser dock att
Evangeliska F oster/ands-Stijielsen (EFS)
Evangeliska F oster/ands-Stijielsen (EFS)
Evangeliska
F
oster/ands-Stijielsen
(EFS)
Synen på Svenska kyrkan som ett trossamfund gör att kyrkomusikern bör tillhöra Svenska kyrkan för att kunna vara "lämplig för anställningen" och för att kunna vara en värdefull medlem i arbetslaget. Vi anser dock att
Synen på Svenska kyrkan som ett trossamfund gör att kyrkomusikern bör
Synen
på
Svenska
kyrkan
som
ett
trossamfund
gör
att
kyrkomusikern
bör
tillhöra Svenska kyrkan för att kunna vara "lämplig för anställningen" och
tillhöra
Svenska
kyrkan
för
att
kunna
vara
"lämplig
för
anställningen"
och
för att kunna vara en värdefull medlem i arbetslaget. Vi anser dock att
för
att
kunna
vara
en
värdefull
medlem
i
arbetslaget.
Vi
anser
dock
att
viktigare än frågan om formellt medlemskap i Svenska kyrkan är lojalitet mot kyrkans arbete och grundläggande målsättning.
viktigare än frågan om formellt medlemskap i Svenska kyrkan är lojalitet mot kyrkans arbete och grundläggande målsättning.
viktigare än frågan om formellt medlemskap i Svenska kyrkan är lojalitet
viktigare
än
frågan
om
formellt
medlemskap
i
Svenska
kyrkan
är
lojalitet
mot kyrkans arbete och grundläggande målsättning.
mot
kyrkans
arbete
och
grundläggande
målsättning.
17.2
17.2
17.2
17.2
Tillsättningen av kyrkomusikertjänster kommeri huvudsak att följa kyrkokommunala regler. Om en kyrkomusikertjänst trots upprepa-
Tillsättningen av kyrkomusikertjänster kommeri huvudsak att följa kyrkokommunala regler. Om en kyrkomusikertjänst trots upprepa-
Tillsättningen av kyrkomusikertjänster kommeri huvudsak att följa
Tillsättningen
av
kyrkomusikertjänster
kommeri
huvudsak
att
följa
kyrkokommunala regler. Om en kyrkomusikertjänst trots upprepa-
kyrkokommunala
regler.
Om
en
kyrkomusikertjänst
trots
upprepa-
de ledigförklaranden inte kan tillsätttas med en behörig sökande får annan kyrkomusiker anställas.
de ledigförklaranden inte kan tillsätttas med en behörig sökande får annan kyrkomusiker anställas.
de ledigförklaranden inte kan tillsätttas med en behörig sökande får
de
ledigförklaranden
inte
kan
tillsätttas
med
en
behörig
sökande
får
annan kyrkomusiker anställas.
annan
kyrkomusiker
anställas.
Utredningens förslag avstyrks av en majoritet bland remissinstanserna som vänder sig mot ett rent kommunalt tillsättningsförfarande. främst av oro för att en objektiv meritbedömning inte kommer att ske men också för att en riksomfattande annonsering av lediga tjänster inte behöver ske vid kommunal tjänstetillsättning. Förslaget avstyrks sålunda av domkapitlen i Västerås, Växjö och Karl- stad, [Jamkyrkoorganisternas förening, Kyrkomusikernas riksfär- bund/Sveriges Iärarjörbund. samt ett stort antal församlingar, pastorat och enskilda kyrkomusiker som har gett in spontana yttranden. Domkapitlet [ Västerås avstyrker kyrkokommunal tillsättning, eftersom rekryteringen kan begränsas.
Utredningens förslag avstyrks av en majoritet bland remissinstanserna som vänder sig mot ett rent kommunalt tillsättningsförfarande. främst av oro för att en objektiv meritbedömning inte kommer att ske men också för att en riksomfattande annonsering av lediga tjänster inte behöver ske vid kommunal tjänstetillsättning.
Utredningens förslag avstyrks av en majoritet bland remissinstanserna
Utredningens
förslag
avstyrks
av
en
majoritet
bland
remissinstanserna
som vänder sig mot ett rent kommunalt tillsättningsförfarande. främst av
som
vänder
sig
mot
ett
rent
kommunalt
tillsättningsförfarande.
främst
av
oro för att en objektiv meritbedömning inte kommer att ske men också för
oro
för
att
en
objektiv
meritbedömning
inte
kommer
att
ske
men
också
för
att en riksomfattande annonsering av lediga tjänster inte behöver ske vid
att
en
riksomfattande
annonsering
av
lediga
tjänster
inte
behöver
ske
vid
kommunal tjänstetillsättning.
kommunal
tjänstetillsättning.
Förslaget avstyrks sålunda av domkapitlen i Västerås, Växjö och Karl- stad, [Jamkyrkoorganisternas förening, Kyrkomusikernas riksfär- bund/Sveriges Iärarjörbund. samt ett stort antal församlingar, pastorat och enskilda kyrkomusiker som har gett in spontana yttranden.
Förslaget avstyrks sålunda av domkapitlen i Västerås, Växjö och Karl-
Förslaget
avstyrks
sålunda
av
domkapitlen
i
Västerås,
Växjö
och
Karl-
stad, [Jamkyrkoorganisternas förening, Kyrkomusikernas riksfär-
stad,
[Jamkyrkoorganisternas
förening,
Kyrkomusikernas
riksfär-
bund/Sveriges Iärarjörbund. samt ett stort antal församlingar, pastorat och
bund/Sveriges
Iärarjörbund.
samt
ett
stort
antal
församlingar,
pastorat
och
enskilda kyrkomusiker som har gett in spontana yttranden.
enskilda
kyrkomusiker
som
har
gett
in
spontana
yttranden.
Domkapitlet [ Västerås avstyrker kyrkokommunal tillsättning, eftersom rekryteringen kan begränsas.
Domkapitlet [ Västerås avstyrker kyrkokommunal tillsättning, eftersom
Domkapitlet
[
Västerås
avstyrker
kyrkokommunal
tillsättning,
eftersom
rekryteringen kan begränsas.
rekryteringen
kan
begränsas.
Utredningens förslag om kyrkokommunal tillsättning av kyrkomusiker- tjänster avstyrks. Skälen är dels att rättssäkerheten i samband med tillsätt- ningen och besvärsrätten begränsas och dels att risk föreligger för en stark geografisk begränsning av rekryteringsområdet —i extremfallet internre- krytering. Meritvärderingen bör även fortsättningsvis göras av domkapit- let som resulterar i ett förslag motsvarande dagens.
Utredningens förslag om kyrkokommunal tillsättning av kyrkomusiker- tjänster avstyrks. Skälen är dels att rättssäkerheten i samband med tillsätt- ningen och besvärsrätten begränsas och dels att risk föreligger för en stark geografisk begränsning av rekryteringsområdet —i extremfallet internre- krytering. Meritvärderingen bör även fortsättningsvis göras av domkapit- let som resulterar i ett förslag motsvarande dagens.
Utredningens förslag om kyrkokommunal tillsättning av kyrkomusiker-
Utredningens
förslag
om
kyrkokommunal
tillsättning
av
kyrkomusiker-
tjänster avstyrks. Skälen är dels att rättssäkerheten i samband med tillsätt-
tjänster
avstyrks.
Skälen
är
dels
att
rättssäkerheten
i
samband
med
tillsätt-
ningen och besvärsrätten begränsas och dels att risk föreligger för en stark
ningen
och
besvärsrätten
begränsas
och
dels
att
risk
föreligger
för
en
stark
geografisk begränsning av rekryteringsområdet —i extremfallet internre-
geografisk
begränsning
av
rekryteringsområdet
—i
extremfallet
internre-
krytering. Meritvärderingen bör även fortsättningsvis göras av domkapit-
krytering.
Meritvärderingen
bör
även
fortsättningsvis
göras
av
domkapit-
let som resulterar i ett förslag motsvarande dagens.
let
som
resulterar
i
ett
förslag
motsvarande
dagens.
Domkapitlet i Växjö avstyrker förslaget med hänvisning till att det är svårt att bedöma sökandenas meriter.
Domkapitlet i Växjö avstyrker förslaget med hänvisning till att det är svårt att bedöma sökandenas meriter.
Domkapitlet i Växjö avstyrker förslaget med hänvisning till att det är svårt
Domkapitlet
i
Växjö
avstyrker
förslaget
med
hänvisning
till
att
det
är
svårt
att bedöma sökandenas meriter.
att
bedöma
sökandenas
meriter.
Tillsättning av tjänster bör alltjämt Ske enligt statliga regler. Denna tillsätt- ningsordning tar till vara såväl pastoratens intresse av att välja musiker 117
Tillsättning av tjänster bör alltjämt Ske enligt statliga regler. Denna tillsätt- ningsordning tar till vara såväl pastoratens intresse av att välja musiker 117
Tillsättning av tjänster bör alltjämt Ske enligt statliga regler. Denna tillsätt-
Tillsättning
av
tjänster
bör
alltjämt
Ske
enligt
statliga
regler.
Denna
tillsätt-
ningsordning tar till vara såväl pastoratens intresse av att välja musiker 117
ningsordning
tar
till
vara
såväl
pastoratens
intresse
av
att
välja
musiker
117
som musikernas intresse av att bli anställda med hänsyn till vedertagna Prop. 1987/88;144 meritvärderingsprinciper. Flertalet pastorat torde sakna förutsättningar för att framgångsrikt genomföra den ofta tekniskt komplicerade meritvärde- ring det här är fråga om. Sådan kompetens finns i domkapitlens kanslier. Genom att domkapitlet alltfort gör meritbedömning och handhar för- slagssättningen krävs inte någon ytterligare föredragning av stiftsmusiker eller liknande utan pastoratet bör kunna fatta beslut utifrån det beslutsun- derlag som ansökningshandlingar jämte domkapitlets förslag utgör. Bilaga 3 Domkapitlet i Karlstad [ linje med vad domkapitlet tidigare anfört föreslås att organist- och kyrko- kantorstjänster tillsätts i samma ordning som hittills. d.v.s. tjänsterna tillsätts av kyrkomusikerdistriktets kyrkoråd inom ett av domkapitlet upp- rättad förslag. ' Beträffande domkyrkoorganist/stiftsmusikertjänst föreslås, att innan domkapitlet upprättar förslag yttrande skall inhämtas från såväl centralsty- relsen som musikaliska akademiens styrelse. Vidare föreslås att tjänst som domkyrko/stiftsmusiker skall tillsättas efter samråd med stiftsstyrelsen. Domkyrkoorganisternas förening anser att nuvarande regler skall gälla främst med hänsyn till besvärsrätten. Kyrkomusikernas riksförbund/Sveriges lärarförbund tar avstånd från kyrkokommunal tillsättning. KMR/SL tar avstånd från att i ett objektivitetsresonemang föra in begrepp som muntliga referenser och intervjuresultat — instrument som enligt för- bundens uppfattning kan ifrågäkomma först sedan de tre på objektiva meritvärderingsgrunder bästa kandidaterna placerats på förslag. KMR/SL tar helt avstånd från kyrkokommunal tillsättning. Den fortsatta verksam- heten gynnas enligt KMR/Slszs uppfattning bäst av att tillsättning av kyr- komusiker liksom präster sker enligt statliga regler. Denna tillsättningsord- ning tar till vara såväl pastoratens intresse av att välja musiker som musikernas intresse av att bli anställda med hänsyn till'vedertagna' me- ritvärderingsprinciper. Flertalet pastorat torde sakna förutsättningar för att framgångsrikt genomföra den ofta tekniskt komplicerade meritvärde- ring det här är fråga om. Sådana förutsättningar har däremot efterhand vuxit fram i domkapitlens kanslier. KMR/SL delar utredningens uppfattning. att det är angeläget att bibehål- la en bred rekryteringsbas för kyrkomusikertjänsterna med andra ord fortsatt riksrekrytering. Om kyrkokommunal tillsättning genomförs mot KMR/SL:s vilja, måste rätten att anföra kommunalbesvär kompletteras med en specialregel, som medger sökande, som inte är bosatt i det pastorat, där den sökta tjänsten finns. att överklaga ett tillsättningsbeslut. Utredningen anser det angeläget. att pastoraten får en särskild möjlighet att inhämta synpunkter utifrån bland annat genom att stiftsmusikern på plats hos pastoratet föredrar ett tillsättningsärende. Om inrättande och tillsättning av kyrkomusikertjänster samt fastställande av omfattningen av uppgifterna i varje tjänst kommer att följa kyrkokommunala regler. kom- mer antalet lokala förhandlingar att öka markant. Den fackliga organisatio- nens lokala förhandlare på kyrkomusikerområdet kan då behöva motsva- rande bistånd från regionala kommunala fackliga förtroendemän. som nu ' 118
som musikernas intresse av att bli anställda med hänsyn till vedertagna Prop. 1987/88;144 meritvärderingsprinciper. Flertalet pastorat torde sakna förutsättningar för att framgångsrikt genomföra den ofta tekniskt komplicerade meritvärde- ring det här är fråga om. Sådan kompetens finns i domkapitlens kanslier. Genom att domkapitlet alltfort gör meritbedömning och handhar för- slagssättningen krävs inte någon ytterligare föredragning av stiftsmusiker eller liknande utan pastoratet bör kunna fatta beslut utifrån det beslutsun- derlag som ansökningshandlingar jämte domkapitlets förslag utgör.
som musikernas intresse av att bli anställda med hänsyn till vedertagna Prop. 1987/88;144 meritvärderingsprinciper. Flertalet pastorat torde sakna förutsättningar för att framgångsrikt genomföra den ofta tekniskt komplicerade meritvärde- ring det här är fråga om. Sådan kompetens finns i domkapitlens kanslier.
som musikernas intresse av att bli anställda med hänsyn till vedertagna Prop. 1987/88;144
som
musikernas
intresse
av
att
bli
anställda
med
hänsyn
till
vedertagna
Prop.
1987/88;144
meritvärderingsprinciper. Flertalet pastorat torde sakna förutsättningar för
meritvärderingsprinciper.
Flertalet
pastorat
torde
sakna
förutsättningar
för
att framgångsrikt genomföra den ofta tekniskt komplicerade meritvärde-
att
framgångsrikt
genomföra
den
ofta
tekniskt
komplicerade
meritvärde-
ring det här är fråga om. Sådan kompetens finns i domkapitlens kanslier.
ring
det
här
är
fråga
om.
Sådan
kompetens
finns
i
domkapitlens
kanslier.
Genom att domkapitlet alltfort gör meritbedömning och handhar för- slagssättningen krävs inte någon ytterligare föredragning av stiftsmusiker eller liknande utan pastoratet bör kunna fatta beslut utifrån det beslutsun- derlag som ansökningshandlingar jämte domkapitlets förslag utgör.
Genom att domkapitlet alltfort gör meritbedömning och handhar för-
Genom
att
domkapitlet
alltfort
gör
meritbedömning
och
handhar
för-
slagssättningen krävs inte någon ytterligare föredragning av stiftsmusiker
slagssättningen
krävs
inte
någon
ytterligare
föredragning
av
stiftsmusiker
eller liknande utan pastoratet bör kunna fatta beslut utifrån det beslutsun-
eller
liknande
utan
pastoratet
bör
kunna
fatta
beslut
utifrån
det
beslutsun-
derlag som ansökningshandlingar jämte domkapitlets förslag utgör.
derlag
som
ansökningshandlingar
jämte
domkapitlets
förslag
utgör.
Bilaga 3
Bilaga 3
Bilaga 3
Bilaga
3
Domkapitlet i Karlstad
Domkapitlet i Karlstad
Domkapitlet i Karlstad
Domkapitlet
i
Karlstad
[ linje med vad domkapitlet tidigare anfört föreslås att organist- och kyrko- kantorstjänster tillsätts i samma ordning som hittills. d.v.s. tjänsterna tillsätts av kyrkomusikerdistriktets kyrkoråd inom ett av domkapitlet upp- rättad förslag. ' Beträffande domkyrkoorganist/stiftsmusikertjänst föreslås, att innan domkapitlet upprättar förslag yttrande skall inhämtas från såväl centralsty- relsen som musikaliska akademiens styrelse. Vidare föreslås att tjänst som domkyrko/stiftsmusiker skall tillsättas efter samråd med stiftsstyrelsen.
[ linje med vad domkapitlet tidigare anfört föreslås att organist- och kyrko- kantorstjänster tillsätts i samma ordning som hittills. d.v.s. tjänsterna tillsätts av kyrkomusikerdistriktets kyrkoråd inom ett av domkapitlet upp- rättad förslag. '
[ linje med vad domkapitlet tidigare anfört föreslås att organist- och kyrko-
[
linje
med
vad
domkapitlet
tidigare
anfört
föreslås
att
organist-
och
kyrko-
kantorstjänster tillsätts i samma ordning som hittills. d.v.s. tjänsterna
kantorstjänster
tillsätts
i
samma
ordning
som
hittills.
d.v.s.
tjänsterna
tillsätts av kyrkomusikerdistriktets kyrkoråd inom ett av domkapitlet upp-
tillsätts
av
kyrkomusikerdistriktets
kyrkoråd
inom
ett
av
domkapitlet
upp-
rättad förslag. '
rättad
förslag.
'
Beträffande domkyrkoorganist/stiftsmusikertjänst föreslås, att innan domkapitlet upprättar förslag yttrande skall inhämtas från såväl centralsty- relsen som musikaliska akademiens styrelse.
Beträffande domkyrkoorganist/stiftsmusikertjänst föreslås, att innan
Beträffande
domkyrkoorganist/stiftsmusikertjänst
föreslås,
att
innan
domkapitlet upprättar förslag yttrande skall inhämtas från såväl centralsty-
domkapitlet
upprättar
förslag
yttrande
skall
inhämtas
från
såväl
centralsty-
relsen som musikaliska akademiens styrelse.
relsen
som
musikaliska
akademiens
styrelse.
Vidare föreslås att tjänst som domkyrko/stiftsmusiker skall tillsättas efter samråd med stiftsstyrelsen.
Vidare föreslås att tjänst som domkyrko/stiftsmusiker skall tillsättas
Vidare
föreslås
att
tjänst
som
domkyrko/stiftsmusiker
skall
tillsättas
efter samråd med stiftsstyrelsen.
efter
samråd
med
stiftsstyrelsen.
Domkyrkoorganisternas förening anser att nuvarande regler skall gälla främst med hänsyn till besvärsrätten.
Domkyrkoorganisternas förening anser att nuvarande regler skall gälla främst med hänsyn till besvärsrätten.
Domkyrkoorganisternas förening anser att nuvarande regler skall gälla
Domkyrkoorganisternas
förening
anser
att
nuvarande
regler
skall
gälla
främst med hänsyn till besvärsrätten.
främst
med
hänsyn
till
besvärsrätten.
Kyrkomusikernas riksförbund/Sveriges lärarförbund tar avstånd från kyrkokommunal tillsättning.
Kyrkomusikernas riksförbund/Sveriges lärarförbund tar avstånd från kyrkokommunal tillsättning.
Kyrkomusikernas riksförbund/Sveriges lärarförbund tar avstånd från
Kyrkomusikernas
riksförbund/Sveriges
lärarförbund
tar
avstånd
från
kyrkokommunal tillsättning.
kyrkokommunal
tillsättning.
KMR/SL tar avstånd från att i ett objektivitetsresonemang föra in begrepp som muntliga referenser och intervjuresultat — instrument som enligt för- bundens uppfattning kan ifrågäkomma först sedan de tre på objektiva meritvärderingsgrunder bästa kandidaterna placerats på förslag. KMR/SL tar helt avstånd från kyrkokommunal tillsättning. Den fortsatta verksam- heten gynnas enligt KMR/Slszs uppfattning bäst av att tillsättning av kyr- komusiker liksom präster sker enligt statliga regler. Denna tillsättningsord- ning tar till vara såväl pastoratens intresse av att välja musiker som musikernas intresse av att bli anställda med hänsyn till'vedertagna' me- ritvärderingsprinciper. Flertalet pastorat torde sakna förutsättningar för att framgångsrikt genomföra den ofta tekniskt komplicerade meritvärde- ring det här är fråga om. Sådana förutsättningar har däremot efterhand vuxit fram i domkapitlens kanslier. KMR/SL delar utredningens uppfattning. att det är angeläget att bibehål- la en bred rekryteringsbas för kyrkomusikertjänsterna med andra ord fortsatt riksrekrytering. Om kyrkokommunal tillsättning genomförs mot KMR/SL:s vilja, måste rätten att anföra kommunalbesvär kompletteras med en specialregel, som medger sökande, som inte är bosatt i det pastorat, där den sökta tjänsten finns. att överklaga ett tillsättningsbeslut. Utredningen anser det angeläget. att pastoraten får en särskild möjlighet att inhämta synpunkter utifrån bland annat genom att stiftsmusikern på plats hos pastoratet föredrar ett tillsättningsärende. Om inrättande och tillsättning av kyrkomusikertjänster samt fastställande av omfattningen av uppgifterna i varje tjänst kommer att följa kyrkokommunala regler. kom- mer antalet lokala förhandlingar att öka markant. Den fackliga organisatio- nens lokala förhandlare på kyrkomusikerområdet kan då behöva motsva- rande bistånd från regionala kommunala fackliga förtroendemän. som nu ' 118
KMR/SL tar avstånd från att i ett objektivitetsresonemang föra in begrepp som muntliga referenser och intervjuresultat — instrument som enligt för- bundens uppfattning kan ifrågäkomma först sedan de tre på objektiva meritvärderingsgrunder bästa kandidaterna placerats på förslag. KMR/SL tar helt avstånd från kyrkokommunal tillsättning. Den fortsatta verksam- heten gynnas enligt KMR/Slszs uppfattning bäst av att tillsättning av kyr- komusiker liksom präster sker enligt statliga regler. Denna tillsättningsord- ning tar till vara såväl pastoratens intresse av att välja musiker som musikernas intresse av att bli anställda med hänsyn till'vedertagna' me- ritvärderingsprinciper. Flertalet pastorat torde sakna förutsättningar för att framgångsrikt genomföra den ofta tekniskt komplicerade meritvärde- ring det här är fråga om. Sådana förutsättningar har däremot efterhand vuxit fram i domkapitlens kanslier.
KMR/SL tar avstånd från att i ett objektivitetsresonemang föra in begrepp
KMR/SL
tar
avstånd
från
att
i
ett
objektivitetsresonemang
föra
in
begrepp
som muntliga referenser och intervjuresultat — instrument som enligt för-
som
muntliga
referenser
och
intervjuresultat
—
instrument
som
enligt
för-
bundens uppfattning kan ifrågäkomma först sedan de tre på objektiva
bundens
uppfattning
kan
ifrågäkomma
först
sedan
de
tre
på
objektiva
meritvärderingsgrunder bästa kandidaterna placerats på förslag. KMR/SL
meritvärderingsgrunder
bästa
kandidaterna
placerats
på
förslag.
KMR/SL
tar helt avstånd från kyrkokommunal tillsättning. Den fortsatta verksam-
tar
helt
avstånd
från
kyrkokommunal
tillsättning.
Den
fortsatta
verksam-
heten gynnas enligt KMR/Slszs uppfattning bäst av att tillsättning av kyr-
heten
gynnas
enligt
KMR/Slszs
uppfattning
bäst
av
att
tillsättning
av
kyr-
komusiker liksom präster sker enligt statliga regler. Denna tillsättningsord-
komusiker
liksom
präster
sker
enligt
statliga
regler.
Denna
tillsättningsord-
ning tar till vara såväl pastoratens intresse av att välja musiker som
ning
tar
till
vara
såväl
pastoratens
intresse
av
att
välja
musiker
som
musikernas intresse av att bli anställda med hänsyn till'vedertagna' me-
musikernas
intresse
av
att
bli
anställda
med
hänsyn
till'vedertagna'
me-
ritvärderingsprinciper. Flertalet pastorat torde sakna förutsättningar för
ritvärderingsprinciper.
Flertalet
pastorat
torde
sakna
förutsättningar
för
att framgångsrikt genomföra den ofta tekniskt komplicerade meritvärde-
att
framgångsrikt
genomföra
den
ofta
tekniskt
komplicerade
meritvärde-
ring det här är fråga om. Sådana förutsättningar har däremot efterhand
ring
det
här
är
fråga
om.
Sådana
förutsättningar
har
däremot
efterhand
vuxit fram i domkapitlens kanslier.
vuxit
fram
i
domkapitlens
kanslier.
KMR/SL delar utredningens uppfattning. att det är angeläget att bibehål- la en bred rekryteringsbas för kyrkomusikertjänsterna med andra ord fortsatt riksrekrytering. Om kyrkokommunal tillsättning genomförs mot KMR/SL:s vilja, måste rätten att anföra kommunalbesvär kompletteras med en specialregel, som medger sökande, som inte är bosatt i det pastorat, där den sökta tjänsten finns. att överklaga ett tillsättningsbeslut.
KMR/SL delar utredningens uppfattning. att det är angeläget att bibehål-
KMR/SL
delar
utredningens
uppfattning.
att
det
är
angeläget
att
bibehål-
la en bred rekryteringsbas för kyrkomusikertjänsterna med andra ord
la
en
bred
rekryteringsbas
för
kyrkomusikertjänsterna
med
andra
ord
fortsatt riksrekrytering. Om kyrkokommunal tillsättning genomförs mot
fortsatt
riksrekrytering.
Om
kyrkokommunal
tillsättning
genomförs
mot
KMR/SL:s vilja, måste rätten att anföra kommunalbesvär kompletteras
KMR/SL:s
vilja,
måste
rätten
att
anföra
kommunalbesvär
kompletteras
med en specialregel, som medger sökande, som inte är bosatt i det
med
en
specialregel,
som
medger
sökande,
som
inte
är
bosatt
i
det
pastorat, där den sökta tjänsten finns. att överklaga ett tillsättningsbeslut.
pastorat,
där
den
sökta
tjänsten
finns.
att
överklaga
ett
tillsättningsbeslut.
Utredningen anser det angeläget. att pastoraten får en särskild möjlighet att inhämta synpunkter utifrån bland annat genom att stiftsmusikern på plats hos pastoratet föredrar ett tillsättningsärende. Om inrättande och tillsättning av kyrkomusikertjänster samt fastställande av omfattningen av uppgifterna i varje tjänst kommer att följa kyrkokommunala regler. kom- mer antalet lokala förhandlingar att öka markant. Den fackliga organisatio- nens lokala förhandlare på kyrkomusikerområdet kan då behöva motsva- rande bistånd från regionala kommunala fackliga förtroendemän. som nu ' 118
Utredningen anser det angeläget. att pastoraten får en särskild möjlighet
Utredningen
anser
det
angeläget.
att
pastoraten
får
en
särskild
möjlighet
att inhämta synpunkter utifrån bland annat genom att stiftsmusikern på
att
inhämta
synpunkter
utifrån
bland
annat
genom
att
stiftsmusikern
på
plats hos pastoratet föredrar ett tillsättningsärende. Om inrättande och
plats
hos
pastoratet
föredrar
ett
tillsättningsärende.
Om
inrättande
och
tillsättning av kyrkomusikertjänster samt fastställande av omfattningen av
tillsättning
av
kyrkomusikertjänster
samt
fastställande
av
omfattningen
av
uppgifterna i varje tjänst kommer att följa kyrkokommunala regler. kom-
uppgifterna
i
varje
tjänst
kommer
att
följa
kyrkokommunala
regler.
kom-
mer antalet lokala förhandlingar att öka markant. Den fackliga organisatio-
mer
antalet
lokala
förhandlingar
att
öka
markant.
Den
fackliga
organisatio-
nens lokala förhandlare på kyrkomusikerområdet kan då behöva motsva-
nens
lokala
förhandlare
på
kyrkomusikerområdet
kan
då
behöva
motsva-
rande bistånd från regionala kommunala fackliga förtroendemän. som nu ' 118
rande
bistånd
från
regionala
kommunala
fackliga
förtroendemän.
som
nu
'
118
motsvaras av SL/KMst stiftsombud. KMR/SL förutsätter, att medel Prop. 1987/88:144 även i framtiden ställs till förfogande av t.ex. kyrkofonden för sådan Bilaga3 förtroendemannatid. ' Västerås stifts kyrkomasikerft'irening avstyrker förslaget och anser att obehörig vikarie skall inneha tjänsten längst ett år. Vi avstyrker utredningens förslag angående tjänstetillsättningar enligt kyr- kokommunala regler. eftersom allmänt gällande regler som förtjänst och skicklighet (RF 11 kap. 9.5) inte gäller vid kyrkokommunala tillsättningar. Här riskerar vi att godtycklighet kan komma att få ett betydande genom- slag. Förslaget att en obehörig skall kunna inneha tjänsten i två år avstyrkes. Tiden är alltför lång. Max ett år bör tillåtas. Pastoratet skall inte behöva behålla en obehörig kyrkomusiker så länge, att trygghetslagarna ger skyl- dighet att behålla tjänstemannen. Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av domkapitlet i Härnösand, Svenska kyrkans centralstyrelse. Svenska kyrkans_församlings- och pasta- ratsförbund, Nämnden för jå'irsamlings- och pastoratsjörvaltning. Göte- borgs kyrkliga samfällighet. Sveriges kyrkokamerala förening, och La- ltolms kyrkliga samfällighet Domkapitlen i Skara och Stockholm tillstyrker förslaget med någon mindre förändring. ' Musikaliska akademien. Linköpings kommun, och Skara stifts folkhögÅ skola anser att tillsättningen bör ske genom" domkapitlet eller stiftsstyrel- sen. Domkapitlet [ Uppsala vill ge alla sökande rätt att begära yttrande av stiftsstyrelsen. Synnerby pastorat framhåller att om kommunalt tillsättningsförfarande införs skall ingen tillsättning ske utan att yttrande inhämtats från sakkun- nig. domkyrkoorganist eller stiftsmusiker. ' Domkapitlet [ Härnösand tillstyrker förslaget. Domkapitlet anser att det framför allt finns stora tidsvinster att göra om tillsättningsproceduren handhas av pastoraten. Det medför att de tider som kyrkomusikertjänster är vakanta mellan två innehavare kan förkortas, vilket är till stor fördel för den kyrkomusikaliska verksamheten. Från kyrkomusikaliskt håll har framförts tvivel på pastoratens kompe- tens att handlägga tillsättningsärendcn. Domkapitlet har förtroende för pastoraten i denna fråga, även om det på sina håll kan bli problem i inledningsskedet. Vi förutsätter att pastoraten kommer att få information om de regler som skall gälla. Kyrkomusikerna är också bekymrade över den korta ansökningstid som gäller för kommunalt reglerade tjänster och att ledigkungörande bara behö- ver ske på pastoratets anslagstavla. Domkapitlet har full förstående för dessa synpunkter men anser att det är en sak man måste komma överens om i avtal. ' Domkapitlet är medvetet om att det bland kyrkomusiker finns en ängs- lan över att tidigare möjligheter att överklaga tillsättningsbeslut ej längre står till buds. Domkapitlet har här förtroende för pastoratens vilja att följa de bestämmelser och avtal som finns. Som ovan framhållits menar vi också " " 119 att en ordentlig information säkert kommer att ges till pastoraten.
motsvaras av SL/KMst stiftsombud. KMR/SL förutsätter, att medel Prop. 1987/88:144 även i framtiden ställs till förfogande av t.ex. kyrkofonden för sådan Bilaga3 förtroendemannatid. '
motsvaras av SL/KMst stiftsombud. KMR/SL förutsätter, att medel Prop. 1987/88:144 även i framtiden ställs till förfogande av t.ex. kyrkofonden för sådan Bilaga3 förtroendemannatid. '
motsvaras av SL/KMst stiftsombud. KMR/SL förutsätter, att medel Prop. 1987/88:144
motsvaras
av
SL/KMst
stiftsombud.
KMR/SL
förutsätter,
att
medel
Prop.
1987/88:144
även i framtiden ställs till förfogande av t.ex. kyrkofonden för sådan Bilaga3
även
i
framtiden
ställs
till
förfogande
av
t.ex.
kyrkofonden
för
sådan
Bilaga3
förtroendemannatid. '
förtroendemannatid.
'
Västerås stifts kyrkomasikerft'irening avstyrker förslaget och anser att obehörig vikarie skall inneha tjänsten längst ett år.
Västerås stifts kyrkomasikerft'irening avstyrker förslaget och anser att obehörig vikarie skall inneha tjänsten längst ett år.
Västerås stifts kyrkomasikerft'irening avstyrker förslaget och anser att
Västerås
stifts
kyrkomasikerft'irening
avstyrker
förslaget
och
anser
att
obehörig vikarie skall inneha tjänsten längst ett år.
obehörig
vikarie
skall
inneha
tjänsten
längst
ett
år.
Vi avstyrker utredningens förslag angående tjänstetillsättningar enligt kyr- kokommunala regler. eftersom allmänt gällande regler som förtjänst och skicklighet (RF 11 kap. 9.5) inte gäller vid kyrkokommunala tillsättningar. Här riskerar vi att godtycklighet kan komma att få ett betydande genom- slag. Förslaget att en obehörig skall kunna inneha tjänsten i två år avstyrkes. Tiden är alltför lång. Max ett år bör tillåtas. Pastoratet skall inte behöva behålla en obehörig kyrkomusiker så länge, att trygghetslagarna ger skyl- dighet att behålla tjänstemannen.
Vi avstyrker utredningens förslag angående tjänstetillsättningar enligt kyr- kokommunala regler. eftersom allmänt gällande regler som förtjänst och skicklighet (RF 11 kap. 9.5) inte gäller vid kyrkokommunala tillsättningar. Här riskerar vi att godtycklighet kan komma att få ett betydande genom- slag.
Vi avstyrker utredningens förslag angående tjänstetillsättningar enligt kyr-
Vi
avstyrker
utredningens
förslag
angående
tjänstetillsättningar
enligt
kyr-
kokommunala regler. eftersom allmänt gällande regler som förtjänst och
kokommunala
regler.
eftersom
allmänt
gällande
regler
som
förtjänst
och
skicklighet (RF 11 kap. 9.5) inte gäller vid kyrkokommunala tillsättningar.
skicklighet
(RF
11
kap.
9.5)
inte
gäller
vid
kyrkokommunala
tillsättningar.
Här riskerar vi att godtycklighet kan komma att få ett betydande genom-
Här
riskerar
vi
att
godtycklighet
kan
komma
att
få
ett
betydande
genom-
slag.
slag.
Förslaget att en obehörig skall kunna inneha tjänsten i två år avstyrkes. Tiden är alltför lång. Max ett år bör tillåtas. Pastoratet skall inte behöva behålla en obehörig kyrkomusiker så länge, att trygghetslagarna ger skyl- dighet att behålla tjänstemannen.
Förslaget att en obehörig skall kunna inneha tjänsten i två år avstyrkes.
Förslaget
att
en
obehörig
skall
kunna
inneha
tjänsten
i
två
år
avstyrkes.
Tiden är alltför lång. Max ett år bör tillåtas. Pastoratet skall inte behöva
Tiden
är
alltför
lång.
Max
ett
år
bör
tillåtas.
Pastoratet
skall
inte
behöva
behålla en obehörig kyrkomusiker så länge, att trygghetslagarna ger skyl-
behålla
en
obehörig
kyrkomusiker
så
länge,
att
trygghetslagarna
ger
skyl-
dighet att behålla tjänstemannen.
dighet
att
behålla
tjänstemannen.
Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av domkapitlet i Härnösand, Svenska kyrkans centralstyrelse. Svenska kyrkans_församlings- och pasta- ratsförbund, Nämnden för jå'irsamlings- och pastoratsjörvaltning. Göte- borgs kyrkliga samfällighet. Sveriges kyrkokamerala förening, och La- ltolms kyrkliga samfällighet Domkapitlen i Skara och Stockholm tillstyrker förslaget med någon mindre förändring. ' Musikaliska akademien. Linköpings kommun, och Skara stifts folkhögÅ skola anser att tillsättningen bör ske genom" domkapitlet eller stiftsstyrel- sen. Domkapitlet [ Uppsala vill ge alla sökande rätt att begära yttrande av stiftsstyrelsen. Synnerby pastorat framhåller att om kommunalt tillsättningsförfarande införs skall ingen tillsättning ske utan att yttrande inhämtats från sakkun- nig. domkyrkoorganist eller stiftsmusiker. ' Domkapitlet [ Härnösand tillstyrker förslaget.
Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av domkapitlet i Härnösand, Svenska kyrkans centralstyrelse. Svenska kyrkans_församlings- och pasta- ratsförbund, Nämnden för jå'irsamlings- och pastoratsjörvaltning. Göte- borgs kyrkliga samfällighet. Sveriges kyrkokamerala förening, och La- ltolms kyrkliga samfällighet
Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av domkapitlet i Härnösand,
Förslaget
tillstyrks
eller
lämnas
utan
erinran
av
domkapitlet
i
Härnösand,
Svenska kyrkans centralstyrelse. Svenska kyrkans_församlings- och pasta-
Svenska
kyrkans
centralstyrelse.
Svenska
kyrkans_församlings-
och
pasta-
ratsförbund, Nämnden för jå'irsamlings- och pastoratsjörvaltning. Göte-
ratsförbund,
Nämnden
för
jå'irsamlings-
och
pastoratsjörvaltning.
Göte-
borgs kyrkliga samfällighet. Sveriges kyrkokamerala förening, och La-
borgs
kyrkliga
samfällighet.
Sveriges
kyrkokamerala
förening,
och
La-
ltolms kyrkliga samfällighet
ltolms
kyrkliga
samfällighet
Domkapitlen i Skara och Stockholm tillstyrker förslaget med någon mindre förändring. '
Domkapitlen i Skara och Stockholm tillstyrker förslaget med någon
Domkapitlen
i
Skara
och
Stockholm
tillstyrker
förslaget
med
någon
mindre förändring. '
mindre
förändring.
'
Musikaliska akademien. Linköpings kommun, och Skara stifts folkhögÅ skola anser att tillsättningen bör ske genom" domkapitlet eller stiftsstyrel- sen.
Musikaliska akademien. Linköpings kommun, och Skara stifts folkhögÅ
Musikaliska
akademien.
Linköpings
kommun,
och
Skara
stifts
folkhögÅ
skola anser att tillsättningen bör ske genom" domkapitlet eller stiftsstyrel-
skola
anser
att
tillsättningen
bör
ske
genom"
domkapitlet
eller
stiftsstyrel-
sen.
sen.
Domkapitlet [ Uppsala vill ge alla sökande rätt att begära yttrande av stiftsstyrelsen.
Domkapitlet [ Uppsala vill ge alla sökande rätt att begära yttrande av
Domkapitlet
[
Uppsala
vill
ge
alla
sökande
rätt
att
begära
yttrande
av
stiftsstyrelsen.
stiftsstyrelsen.
Synnerby pastorat framhåller att om kommunalt tillsättningsförfarande införs skall ingen tillsättning ske utan att yttrande inhämtats från sakkun- nig. domkyrkoorganist eller stiftsmusiker. '
Synnerby pastorat framhåller att om kommunalt tillsättningsförfarande
Synnerby
pastorat
framhåller
att
om
kommunalt
tillsättningsförfarande
införs skall ingen tillsättning ske utan att yttrande inhämtats från sakkun-
införs
skall
ingen
tillsättning
ske
utan
att
yttrande
inhämtats
från
sakkun-
nig. domkyrkoorganist eller stiftsmusiker. '
nig.
domkyrkoorganist
eller
stiftsmusiker.
'
Domkapitlet [ Härnösand tillstyrker förslaget.
Domkapitlet [ Härnösand tillstyrker förslaget.
Domkapitlet
[
Härnösand
tillstyrker
förslaget.
Domkapitlet anser att det framför allt finns stora tidsvinster att göra om tillsättningsproceduren handhas av pastoraten. Det medför att de tider som kyrkomusikertjänster är vakanta mellan två innehavare kan förkortas, vilket är till stor fördel för den kyrkomusikaliska verksamheten. Från kyrkomusikaliskt håll har framförts tvivel på pastoratens kompe- tens att handlägga tillsättningsärendcn. Domkapitlet har förtroende för pastoraten i denna fråga, även om det på sina håll kan bli problem i inledningsskedet. Vi förutsätter att pastoraten kommer att få information om de regler som skall gälla. Kyrkomusikerna är också bekymrade över den korta ansökningstid som gäller för kommunalt reglerade tjänster och att ledigkungörande bara behö- ver ske på pastoratets anslagstavla. Domkapitlet har full förstående för dessa synpunkter men anser att det är en sak man måste komma överens om i avtal. ' Domkapitlet är medvetet om att det bland kyrkomusiker finns en ängs- lan över att tidigare möjligheter att överklaga tillsättningsbeslut ej längre står till buds. Domkapitlet har här förtroende för pastoratens vilja att följa de bestämmelser och avtal som finns. Som ovan framhållits menar vi också " " 119 att en ordentlig information säkert kommer att ges till pastoraten.
Domkapitlet anser att det framför allt finns stora tidsvinster att göra om tillsättningsproceduren handhas av pastoraten. Det medför att de tider som kyrkomusikertjänster är vakanta mellan två innehavare kan förkortas, vilket är till stor fördel för den kyrkomusikaliska verksamheten.
Domkapitlet anser att det framför allt finns stora tidsvinster att göra om
Domkapitlet
anser
att
det
framför
allt
finns
stora
tidsvinster
att
göra
om
tillsättningsproceduren handhas av pastoraten. Det medför att de tider som
tillsättningsproceduren
handhas
av
pastoraten.
Det
medför
att
de
tider
som
kyrkomusikertjänster är vakanta mellan två innehavare kan förkortas,
kyrkomusikertjänster
är
vakanta
mellan
två
innehavare
kan
förkortas,
vilket är till stor fördel för den kyrkomusikaliska verksamheten.
vilket
är
till
stor
fördel
för
den
kyrkomusikaliska
verksamheten.
Från kyrkomusikaliskt håll har framförts tvivel på pastoratens kompe- tens att handlägga tillsättningsärendcn. Domkapitlet har förtroende för pastoraten i denna fråga, även om det på sina håll kan bli problem i inledningsskedet. Vi förutsätter att pastoraten kommer att få information om de regler som skall gälla.
Från kyrkomusikaliskt håll har framförts tvivel på pastoratens kompe-
Från
kyrkomusikaliskt
håll
har
framförts
tvivel
på
pastoratens
kompe-
tens att handlägga tillsättningsärendcn. Domkapitlet har förtroende för
tens
att
handlägga
tillsättningsärendcn.
Domkapitlet
har
förtroende
för
pastoraten i denna fråga, även om det på sina håll kan bli problem i
pastoraten
i
denna
fråga,
även
om
det
på
sina
håll
kan
bli
problem
i
inledningsskedet. Vi förutsätter att pastoraten kommer att få information
inledningsskedet.
Vi
förutsätter
att
pastoraten
kommer
att
få
information
om de regler som skall gälla.
om
de
regler
som
skall
gälla.
Kyrkomusikerna är också bekymrade över den korta ansökningstid som gäller för kommunalt reglerade tjänster och att ledigkungörande bara behö- ver ske på pastoratets anslagstavla. Domkapitlet har full förstående för dessa synpunkter men anser att det är en sak man måste komma överens om i avtal. '
Kyrkomusikerna är också bekymrade över den korta ansökningstid som
Kyrkomusikerna
är
också
bekymrade
över
den
korta
ansökningstid
som
gäller för kommunalt reglerade tjänster och att ledigkungörande bara behö-
gäller
för
kommunalt
reglerade
tjänster
och
att
ledigkungörande
bara
behö-
ver ske på pastoratets anslagstavla. Domkapitlet har full förstående för
ver
ske
på
pastoratets
anslagstavla.
Domkapitlet
har
full
förstående
för
dessa synpunkter men anser att det är en sak man måste komma överens
dessa
synpunkter
men
anser
att
det
är
en
sak
man
måste
komma
överens
om i avtal. '
om
i
avtal.
'
Domkapitlet är medvetet om att det bland kyrkomusiker finns en ängs- lan över att tidigare möjligheter att överklaga tillsättningsbeslut ej längre står till buds. Domkapitlet har här förtroende för pastoratens vilja att följa de bestämmelser och avtal som finns. Som ovan framhållits menar vi också " " 119 att en ordentlig information säkert kommer att ges till pastoraten.
Domkapitlet är medvetet om att det bland kyrkomusiker finns en ängs-
Domkapitlet
är
medvetet
om
att
det
bland
kyrkomusiker
finns
en
ängs-
lan över att tidigare möjligheter att överklaga tillsättningsbeslut ej längre
lan
över
att
tidigare
möjligheter
att
överklaga
tillsättningsbeslut
ej
längre
står till buds. Domkapitlet har här förtroende för pastoratens vilja att följa
står
till
buds.
Domkapitlet
har
här
förtroende
för
pastoratens
vilja
att
följa
de bestämmelser och avtal som finns. Som ovan framhållits menar vi också " " 119
de
bestämmelser
och
avtal
som
finns.
Som
ovan
framhållits
menar
vi
också
"
"
119
att en ordentlig information säkert kommer att ges till pastoraten.
att
en
ordentlig
information
säkert
kommer
att
ges
till
pastoraten.
Svenska kyrkans centralstyrelse Kritik har under pågående remisstid anförts mot att vid en kyrkokommu- nalisering så kommer lediga tjänster inte att kungöras i Post- och Inrikes- tidningar. Församlingarna själva har ett stort intresse av att få så kompetenta sökande och ett så stort urval som möjligt. varför det obligatoriska kungö- relseförfarandct, enligt gällande kommunala kollektivavtal, normalt kom- mer att kompletteras med annonsering i dags- och faekpress. På samma sätt uttalar sig Svenska kyrkans församlings- och pastoratsfiiir- band samt Nämnden för församlings- och pastoratsförvaltning. Göteborgs kyrkliga samfällighet Kyrkonämnden kan inte se någon nackdel i att kyrkomusikerna tillsätts i samma ordning som gäller för övriga kyrkokommunalt reglerade tjänster. Kyrkorådct skall vid en tillsättning givetvis se till församlingens bästa. Om så inte sker får detta prövas i samma demokratiska ordning som gäller hela det kommunala området. Kyrkonämnden kan inte se att det föreligger några motiv till större besvärsmöjligheter för kyrkomusiker än andra kyr- kokommunala befattningshavare. Den kritik som förekommit mot betän- kandet i denna del är obefogad och får hänföras till en förgången tid då medvetenheten om kyrkomusikens betydelse för församlingslivet måhän- da inte var lika spridd som idag. Detta hindrar inte att utredningens förslag om möjligheter för pastoratet att inhämta stiftsstyrelsens synpunkter är bra. för den händelse svåra avvägningar är för handen. Sveriges kyrkokamerala förening och Laholms kyrkliga samfällighet anser att tillsättningen helt skall följa kyrkokommunala regler och att stiftsstyrel- sen ej skall engageras vid tillsättningsförfarandet. Domkapitlet i Skara anser att domkapitlet bör pröva dc sökandes behö- righet innan pastoratet tillsätter en tjänst som kyrkomusiker. Domkapitlet i Stockholm föreslår en viss mindre förändring i utredning- ens förslag. Förslaget följer av nedanstående lagparagraf som kan tillfogas efter 10.5 i förslag till lag: _ "Ansökan till kyrkomusikertjänst — där pastorat är huvudman — skall vara pastoratskyrkorådet tillhanda inom tre veckor efter det annonsen varit intagen i Kyrkans tidning. Pastoratskyrkorådet skall därefter sända ansökningshandlingarna jämte eget ev. yttrande över sökandena till stifts- styrelsen. som efter hörande av stiftsmusikern, upprättar förslag på — om möjligt — tre behöriga sökande i ordning efter deras förtjänst och skicklig- het. Stiftsstyrelsens förslag får överklagas hos svenska kyrkans centralsty- relse. Sedan stiftsstyrelsens förslag vunnit laga kraft skall pastoratskyrko- rådet utse en på förslaget upptagen sökande till tjänsten. Stockholms domkapitel anser att stiftsstyrelsen bör anses ha en sådan kompetens att den kan tillsätta stiftsmusiker utan att dessförinnan ha inhämtat yttrande över ansökningshandlingarna från svenska kyrkans cen- tralstyrelse. Enligt domkapitlets förslag på denna punkt kan därför 11 ä. 1 st. i förslag till lag utgå. Prop. 1987/88: 144 Bilaga 3 120
Svenska kyrkans centralstyrelse
Svenska kyrkans centralstyrelse
Svenska kyrkans centralstyrelse
Svenska
kyrkans
centralstyrelse
Kritik har under pågående remisstid anförts mot att vid en kyrkokommu- nalisering så kommer lediga tjänster inte att kungöras i Post- och Inrikes- tidningar. Församlingarna själva har ett stort intresse av att få så kompetenta sökande och ett så stort urval som möjligt. varför det obligatoriska kungö- relseförfarandct, enligt gällande kommunala kollektivavtal, normalt kom- mer att kompletteras med annonsering i dags- och faekpress.
Kritik har under pågående remisstid anförts mot att vid en kyrkokommu- nalisering så kommer lediga tjänster inte att kungöras i Post- och Inrikes- tidningar.
Kritik har under pågående remisstid anförts mot att vid en kyrkokommu-
Kritik
har
under
pågående
remisstid
anförts
mot
att
vid
en
kyrkokommu-
nalisering så kommer lediga tjänster inte att kungöras i Post- och Inrikes-
nalisering
så
kommer
lediga
tjänster
inte
att
kungöras
i
Post-
och
Inrikes-
tidningar.
tidningar.
Församlingarna själva har ett stort intresse av att få så kompetenta sökande och ett så stort urval som möjligt. varför det obligatoriska kungö- relseförfarandct, enligt gällande kommunala kollektivavtal, normalt kom- mer att kompletteras med annonsering i dags- och faekpress.
Församlingarna själva har ett stort intresse av att få så kompetenta
Församlingarna
själva
har
ett
stort
intresse
av
att
få
så
kompetenta
sökande och ett så stort urval som möjligt. varför det obligatoriska kungö-
sökande
och
ett
så
stort
urval
som
möjligt.
varför
det
obligatoriska
kungö-
relseförfarandct, enligt gällande kommunala kollektivavtal, normalt kom-
relseförfarandct,
enligt
gällande
kommunala
kollektivavtal,
normalt
kom-
mer att kompletteras med annonsering i dags- och faekpress.
mer
att
kompletteras
med
annonsering
i
dags-
och
faekpress.
På samma sätt uttalar sig Svenska kyrkans församlings- och pastoratsfiiir- band samt Nämnden för församlings- och pastoratsförvaltning.
På samma sätt uttalar sig Svenska kyrkans församlings- och pastoratsfiiir- band samt Nämnden för församlings- och pastoratsförvaltning.
På samma sätt uttalar sig Svenska kyrkans församlings- och pastoratsfiiir-
På
samma
sätt
uttalar
sig
Svenska
kyrkans
församlings-
och
pastoratsfiiir-
band samt Nämnden för församlings- och pastoratsförvaltning.
band
samt
Nämnden
för
församlings-
och
pastoratsförvaltning.
Göteborgs kyrkliga samfällighet
Göteborgs kyrkliga samfällighet
Göteborgs kyrkliga samfällighet
Göteborgs
kyrkliga
samfällighet
Kyrkonämnden kan inte se någon nackdel i att kyrkomusikerna tillsätts i samma ordning som gäller för övriga kyrkokommunalt reglerade tjänster. Kyrkorådct skall vid en tillsättning givetvis se till församlingens bästa. Om så inte sker får detta prövas i samma demokratiska ordning som gäller hela det kommunala området. Kyrkonämnden kan inte se att det föreligger några motiv till större besvärsmöjligheter för kyrkomusiker än andra kyr- kokommunala befattningshavare. Den kritik som förekommit mot betän- kandet i denna del är obefogad och får hänföras till en förgången tid då medvetenheten om kyrkomusikens betydelse för församlingslivet måhän- da inte var lika spridd som idag. Detta hindrar inte att utredningens förslag om möjligheter för pastoratet att inhämta stiftsstyrelsens synpunkter är bra. för den händelse svåra avvägningar är för handen.
Kyrkonämnden kan inte se någon nackdel i att kyrkomusikerna tillsätts i samma ordning som gäller för övriga kyrkokommunalt reglerade tjänster. Kyrkorådct skall vid en tillsättning givetvis se till församlingens bästa. Om så inte sker får detta prövas i samma demokratiska ordning som gäller hela det kommunala området. Kyrkonämnden kan inte se att det föreligger några motiv till större besvärsmöjligheter för kyrkomusiker än andra kyr- kokommunala befattningshavare. Den kritik som förekommit mot betän- kandet i denna del är obefogad och får hänföras till en förgången tid då medvetenheten om kyrkomusikens betydelse för församlingslivet måhän- da inte var lika spridd som idag. Detta hindrar inte att utredningens förslag om möjligheter för pastoratet att inhämta stiftsstyrelsens synpunkter är bra. för den händelse svåra avvägningar är för handen.
Kyrkonämnden kan inte se någon nackdel i att kyrkomusikerna tillsätts i
Kyrkonämnden
kan
inte
se
någon
nackdel
i
att
kyrkomusikerna
tillsätts
i
samma ordning som gäller för övriga kyrkokommunalt reglerade tjänster.
samma
ordning
som
gäller
för
övriga
kyrkokommunalt
reglerade
tjänster.
Kyrkorådct skall vid en tillsättning givetvis se till församlingens bästa. Om
Kyrkorådct
skall
vid
en
tillsättning
givetvis
se
till
församlingens
bästa.
Om
så inte sker får detta prövas i samma demokratiska ordning som gäller hela
så
inte
sker
får
detta
prövas
i
samma
demokratiska
ordning
som
gäller
hela
det kommunala området. Kyrkonämnden kan inte se att det föreligger
det
kommunala
området.
Kyrkonämnden
kan
inte
se
att
det
föreligger
några motiv till större besvärsmöjligheter för kyrkomusiker än andra kyr-
några
motiv
till
större
besvärsmöjligheter
för
kyrkomusiker
än
andra
kyr-
kokommunala befattningshavare. Den kritik som förekommit mot betän-
kokommunala
befattningshavare.
Den
kritik
som
förekommit
mot
betän-
kandet i denna del är obefogad och får hänföras till en förgången tid då
kandet
i
denna
del
är
obefogad
och
får
hänföras
till
en
förgången
tid
då
medvetenheten om kyrkomusikens betydelse för församlingslivet måhän-
medvetenheten
om
kyrkomusikens
betydelse
för
församlingslivet
måhän-
da inte var lika spridd som idag. Detta hindrar inte att utredningens förslag
da
inte
var
lika
spridd
som
idag.
Detta
hindrar
inte
att
utredningens
förslag
om möjligheter för pastoratet att inhämta stiftsstyrelsens synpunkter är
om
möjligheter
för
pastoratet
att
inhämta
stiftsstyrelsens
synpunkter
är
bra. för den händelse svåra avvägningar är för handen.
bra.
för
den
händelse
svåra
avvägningar
är
för
handen.
Sveriges kyrkokamerala förening och Laholms kyrkliga samfällighet anser att tillsättningen helt skall följa kyrkokommunala regler och att stiftsstyrel- sen ej skall engageras vid tillsättningsförfarandet. Domkapitlet i Skara anser att domkapitlet bör pröva dc sökandes behö- righet innan pastoratet tillsätter en tjänst som kyrkomusiker. Domkapitlet i Stockholm föreslår en viss mindre förändring i utredning- ens förslag.
Sveriges kyrkokamerala förening och Laholms kyrkliga samfällighet anser att tillsättningen helt skall följa kyrkokommunala regler och att stiftsstyrel- sen ej skall engageras vid tillsättningsförfarandet.
Sveriges kyrkokamerala förening och Laholms kyrkliga samfällighet anser
Sveriges
kyrkokamerala
förening
och
Laholms
kyrkliga
samfällighet
anser
att tillsättningen helt skall följa kyrkokommunala regler och att stiftsstyrel-
att
tillsättningen
helt
skall
följa
kyrkokommunala
regler
och
att
stiftsstyrel-
sen ej skall engageras vid tillsättningsförfarandet.
sen
ej
skall
engageras
vid
tillsättningsförfarandet.
Domkapitlet i Skara anser att domkapitlet bör pröva dc sökandes behö- righet innan pastoratet tillsätter en tjänst som kyrkomusiker.
Domkapitlet i Skara anser att domkapitlet bör pröva dc sökandes behö-
Domkapitlet
i
Skara
anser
att
domkapitlet
bör
pröva
dc
sökandes
behö-
righet innan pastoratet tillsätter en tjänst som kyrkomusiker.
righet
innan
pastoratet
tillsätter
en
tjänst
som
kyrkomusiker.
Domkapitlet i Stockholm föreslår en viss mindre förändring i utredning- ens förslag.
Domkapitlet i Stockholm föreslår en viss mindre förändring i utredning-
Domkapitlet
i
Stockholm
föreslår
en
viss
mindre
förändring
i
utredning-
ens förslag.
ens
förslag.
Förslaget följer av nedanstående lagparagraf som kan tillfogas efter 10.5 i förslag till lag: _ "Ansökan till kyrkomusikertjänst — där pastorat är huvudman — skall vara pastoratskyrkorådet tillhanda inom tre veckor efter det annonsen varit intagen i Kyrkans tidning. Pastoratskyrkorådet skall därefter sända ansökningshandlingarna jämte eget ev. yttrande över sökandena till stifts- styrelsen. som efter hörande av stiftsmusikern, upprättar förslag på — om möjligt — tre behöriga sökande i ordning efter deras förtjänst och skicklig- het. Stiftsstyrelsens förslag får överklagas hos svenska kyrkans centralsty- relse. Sedan stiftsstyrelsens förslag vunnit laga kraft skall pastoratskyrko- rådet utse en på förslaget upptagen sökande till tjänsten. Stockholms domkapitel anser att stiftsstyrelsen bör anses ha en sådan kompetens att den kan tillsätta stiftsmusiker utan att dessförinnan ha inhämtat yttrande över ansökningshandlingarna från svenska kyrkans cen- tralstyrelse. Enligt domkapitlets förslag på denna punkt kan därför 11 ä. 1 st. i förslag till lag utgå.
Förslaget följer av nedanstående lagparagraf som kan tillfogas efter 10.5 i förslag till lag: _
Förslaget följer av nedanstående lagparagraf som kan tillfogas efter 10.5 i
Förslaget
följer
av
nedanstående
lagparagraf
som
kan
tillfogas
efter
10.5
i
förslag till lag: _
förslag
till
lag:
_
"Ansökan till kyrkomusikertjänst — där pastorat är huvudman — skall vara pastoratskyrkorådet tillhanda inom tre veckor efter det annonsen varit intagen i Kyrkans tidning. Pastoratskyrkorådet skall därefter sända ansökningshandlingarna jämte eget ev. yttrande över sökandena till stifts- styrelsen. som efter hörande av stiftsmusikern, upprättar förslag på — om möjligt — tre behöriga sökande i ordning efter deras förtjänst och skicklig- het.
"Ansökan till kyrkomusikertjänst — där pastorat är huvudman — skall
"Ansökan
till
kyrkomusikertjänst
—
där
pastorat
är
huvudman
—
skall
vara pastoratskyrkorådet tillhanda inom tre veckor efter det annonsen
vara
pastoratskyrkorådet
tillhanda
inom
tre
veckor
efter
det
annonsen
varit intagen i Kyrkans tidning. Pastoratskyrkorådet skall därefter sända
varit
intagen
i
Kyrkans
tidning.
Pastoratskyrkorådet
skall
därefter
sända
ansökningshandlingarna jämte eget ev. yttrande över sökandena till stifts-
ansökningshandlingarna
jämte
eget
ev.
yttrande
över
sökandena
till
stifts-
styrelsen. som efter hörande av stiftsmusikern, upprättar förslag på — om
styrelsen.
som
efter
hörande
av
stiftsmusikern,
upprättar
förslag
på
—
om
möjligt — tre behöriga sökande i ordning efter deras förtjänst och skicklig-
möjligt
—
tre
behöriga
sökande
i
ordning
efter
deras
förtjänst
och
skicklig-
het.
het.
Stiftsstyrelsens förslag får överklagas hos svenska kyrkans centralsty- relse. Sedan stiftsstyrelsens förslag vunnit laga kraft skall pastoratskyrko- rådet utse en på förslaget upptagen sökande till tjänsten.
Stiftsstyrelsens förslag får överklagas hos svenska kyrkans centralsty-
Stiftsstyrelsens
förslag
får
överklagas
hos
svenska
kyrkans
centralsty-
relse. Sedan stiftsstyrelsens förslag vunnit laga kraft skall pastoratskyrko-
relse.
Sedan
stiftsstyrelsens
förslag
vunnit
laga
kraft
skall
pastoratskyrko-
rådet utse en på förslaget upptagen sökande till tjänsten.
rådet
utse
en
på
förslaget
upptagen
sökande
till
tjänsten.
Stockholms domkapitel anser att stiftsstyrelsen bör anses ha en sådan kompetens att den kan tillsätta stiftsmusiker utan att dessförinnan ha inhämtat yttrande över ansökningshandlingarna från svenska kyrkans cen- tralstyrelse. Enligt domkapitlets förslag på denna punkt kan därför 11 ä. 1 st. i förslag till lag utgå.
Stockholms domkapitel anser att stiftsstyrelsen bör anses ha en sådan
Stockholms
domkapitel
anser
att
stiftsstyrelsen
bör
anses
ha
en
sådan
kompetens att den kan tillsätta stiftsmusiker utan att dessförinnan ha
kompetens
att
den
kan
tillsätta
stiftsmusiker
utan
att
dessförinnan
ha
inhämtat yttrande över ansökningshandlingarna från svenska kyrkans cen-
inhämtat
yttrande
över
ansökningshandlingarna
från
svenska
kyrkans
cen-
tralstyrelse. Enligt domkapitlets förslag på denna punkt kan därför 11 ä. 1
tralstyrelse.
Enligt
domkapitlets
förslag
på
denna
punkt
kan
därför
11
ä.
1
st. i förslag till lag utgå.
st.
i
förslag
till
lag
utgå.
Prop.
1987/88:
144
Bilaga 3
Bilaga 3
Bilaga 3
Bilaga
3
120
120
120
120
Liksom hittills bör rikets musikaliska råd. musikaliska akademiens sty- Prop. 1987/88; |44 relse. få tillfälle att yttra sig över ansökningar till domkyrkoorganisttjänst .. . .. . . . Bilaga 3 (Jämför gallande kyrkomustkerforordntng 30 s. 2 mom:) ll-lusikaliska akademien anser att domkapitlet eller stiftsstyrelsen (med motsvarande kompetens) skall sköta tillsättningen. ' Avgörande för att undvika inkompetent eller godtycklig behandling måste vara att domkapitlet (eller enligt betänkandet stiftstyrelsen. i det fall denna enligt akademiens förslag får motsvarande kompetens) alltid inkopplas. Linköpings kommun har en likartad bedömning. För att garantera objektiv och korrekt behandling av alla sökande anser Linköpings kommun att Stiftsstyrelsen bör ta över den funktion som domkapitlet tidigare hade d.v.s. Stiftsstyrelsen utarbetar förslagsordning för de sökande Överklagande från samtliga sökande (inom och utom försam- lingarna/pastoraten) ska kunna ske till Stiftsstyrelsen. Skara stifts folkhögskola anser att stiftsstyrelsen bör upprätta förslag från vilka kyrkoråden har att välja kyrkomusiker. Domkapitlet i Uppsala föreslår rätt även för sökande till organist- eller kantorstjänst att begära yttrande av stiftsstyrelsen. Domkapitlet i Strängnäs framhåller att tjänsten bör ledigkungöras ge- nom rikstäckande annonsering. Tjänsterna bör som hittills tillsättas på lokal nivå. Domkapitlet finner det angeläget, att tjänsterna utannonseras så att det blir möjligt att få rikstäc- kande information om lediga tjänster. exempelvis genom införande i Post- och Inrikes Tidningar. Domkapitlet ifrågasätter om ej ett obligatorium här bör införas. Kyrkorådct bör ha rätt att inhämta yttrande från domkapitlet beträffande de sökande till kyrkomusikertjänst. Domkapitlet i Luleå anser också att tillsättningsreglerna bör innehålla en garanti för rikstäckande annonsering. En svaghet i förslaget är, att en tjänst kan tillsättas utan att alla intressera- de har möjlighet att söka tjänsten. eftersom det inte finns någon garanti för rikstäckande annonsering. av typ Post- och Inrikes Tidningar: man bara rekommenderar "så stor spridning som möjligt". Tillsättningsreglerna bör därför innehålla någon föreskrift. som garanterar att en ledig tjänst kom- mer till kännedom för alla intresserade, varvid särskilt uppmärksammas Kyrkomusikernas Tidning. Kyrkans tidning etc. Stiftsstyrelsen bör, som ovan sagt, göra en bedömning av samtliga sökandes behörighet och lämp- lighet, samt föra upp de tre mest förtjänta på förslag; Stiftsstyrelsen bör sålunda inte bara på begäran av kyrkorådet yttra sig över ansökningarna. Evangeliska Foster/ands-Stiftelsen ser på tillsättningsförfarandet med tan- ke på de 5. k. samarbetskyrkorna. lZl
Liksom hittills bör rikets musikaliska råd. musikaliska akademiens sty- Prop. 1987/88; |44 relse. få tillfälle att yttra sig över ansökningar till domkyrkoorganisttjänst
Liksom hittills bör rikets musikaliska råd. musikaliska akademiens sty- Prop. 1987/88; |44 relse. få tillfälle att yttra sig över ansökningar till domkyrkoorganisttjänst
Liksom hittills bör rikets musikaliska råd. musikaliska akademiens sty- Prop. 1987/88; |44
Liksom
hittills
bör
rikets
musikaliska
råd.
musikaliska
akademiens
sty-
Prop.
1987/88;
|44
relse. få tillfälle att yttra sig över ansökningar till domkyrkoorganisttjänst
relse.
få
tillfälle
att
yttra
sig
över
ansökningar
till
domkyrkoorganisttjänst
.. . .. . . . Bilaga 3 (Jämför gallande kyrkomustkerforordntng 30 s. 2 mom:)
.. . .. . . . Bilaga 3 (Jämför gallande kyrkomustkerforordntng 30 s. 2 mom:)
.. . .. . . . Bilaga 3
..
.
..
.
.
.
Bilaga
3
(Jämför gallande kyrkomustkerforordntng 30 s. 2 mom:)
(Jämför
gallande
kyrkomustkerforordntng
30
s.
2
mom:)
ll-lusikaliska akademien anser att domkapitlet eller stiftsstyrelsen (med motsvarande kompetens) skall sköta tillsättningen. '
ll-lusikaliska akademien anser att domkapitlet eller stiftsstyrelsen (med motsvarande kompetens) skall sköta tillsättningen. '
ll-lusikaliska akademien anser att domkapitlet eller stiftsstyrelsen (med
ll-lusikaliska
akademien
anser
att
domkapitlet
eller
stiftsstyrelsen
(med
motsvarande kompetens) skall sköta tillsättningen. '
motsvarande
kompetens)
skall
sköta
tillsättningen.
'
Avgörande för att undvika inkompetent eller godtycklig behandling måste vara att domkapitlet (eller enligt betänkandet stiftstyrelsen. i det fall denna enligt akademiens förslag får motsvarande kompetens) alltid inkopplas.
Avgörande för att undvika inkompetent eller godtycklig behandling måste vara att domkapitlet (eller enligt betänkandet stiftstyrelsen. i det fall denna enligt akademiens förslag får motsvarande kompetens) alltid inkopplas.
Avgörande för att undvika inkompetent eller godtycklig behandling måste
Avgörande
för
att
undvika
inkompetent
eller
godtycklig
behandling
måste
vara att domkapitlet (eller enligt betänkandet stiftstyrelsen. i det fall denna
vara
att
domkapitlet
(eller
enligt
betänkandet
stiftstyrelsen.
i
det
fall
denna
enligt akademiens förslag får motsvarande kompetens) alltid inkopplas.
enligt
akademiens
förslag
får
motsvarande
kompetens)
alltid
inkopplas.
Linköpings kommun har en likartad bedömning.
Linköpings kommun har en likartad bedömning.
Linköpings kommun har en likartad bedömning.
Linköpings
kommun
har
en
likartad
bedömning.
För att garantera objektiv och korrekt behandling av alla sökande anser Linköpings kommun att Stiftsstyrelsen bör ta över den funktion som domkapitlet tidigare hade d.v.s. Stiftsstyrelsen utarbetar förslagsordning för de sökande Överklagande från samtliga sökande (inom och utom försam- lingarna/pastoraten) ska kunna ske till Stiftsstyrelsen.
För att garantera objektiv och korrekt behandling av alla sökande anser Linköpings kommun att Stiftsstyrelsen bör ta över den funktion som domkapitlet tidigare hade d.v.s. Stiftsstyrelsen utarbetar förslagsordning för de sökande Överklagande från samtliga sökande (inom och utom försam- lingarna/pastoraten) ska kunna ske till Stiftsstyrelsen.
För att garantera objektiv och korrekt behandling av alla sökande anser
För
att
garantera
objektiv
och
korrekt
behandling
av
alla
sökande
anser
Linköpings kommun att Stiftsstyrelsen bör ta över den funktion som
Linköpings
kommun
att
Stiftsstyrelsen
bör
ta
över
den
funktion
som
domkapitlet tidigare hade d.v.s.
domkapitlet
tidigare
hade
d.v.s.
Stiftsstyrelsen utarbetar förslagsordning för de sökande
Stiftsstyrelsen
utarbetar
förslagsordning
för
de
sökande
Överklagande från samtliga sökande (inom och utom försam-
Överklagande
från
samtliga
sökande
(inom
och
utom
försam-
lingarna/pastoraten) ska kunna ske till Stiftsstyrelsen.
lingarna/pastoraten)
ska
kunna
ske
till
Stiftsstyrelsen.
Skara stifts folkhögskola anser att stiftsstyrelsen bör upprätta förslag från vilka kyrkoråden har att välja kyrkomusiker. Domkapitlet i Uppsala föreslår rätt även för sökande till organist- eller kantorstjänst att begära yttrande av stiftsstyrelsen. Domkapitlet i Strängnäs framhåller att tjänsten bör ledigkungöras ge- nom rikstäckande annonsering.
Skara stifts folkhögskola anser att stiftsstyrelsen bör upprätta förslag från vilka kyrkoråden har att välja kyrkomusiker.
Skara stifts folkhögskola anser att stiftsstyrelsen bör upprätta förslag från
Skara
stifts
folkhögskola
anser
att
stiftsstyrelsen
bör
upprätta
förslag
från
vilka kyrkoråden har att välja kyrkomusiker.
vilka
kyrkoråden
har
att
välja
kyrkomusiker.
Domkapitlet i Uppsala föreslår rätt även för sökande till organist- eller kantorstjänst att begära yttrande av stiftsstyrelsen.
Domkapitlet i Uppsala föreslår rätt även för sökande till organist- eller
Domkapitlet
i
Uppsala
föreslår
rätt
även
för
sökande
till
organist-
eller
kantorstjänst att begära yttrande av stiftsstyrelsen.
kantorstjänst
att
begära
yttrande
av
stiftsstyrelsen.
Domkapitlet i Strängnäs framhåller att tjänsten bör ledigkungöras ge- nom rikstäckande annonsering.
Domkapitlet i Strängnäs framhåller att tjänsten bör ledigkungöras ge-
Domkapitlet
i
Strängnäs
framhåller
att
tjänsten
bör
ledigkungöras
ge-
nom rikstäckande annonsering.
nom
rikstäckande
annonsering.
Tjänsterna bör som hittills tillsättas på lokal nivå. Domkapitlet finner det angeläget, att tjänsterna utannonseras så att det blir möjligt att få rikstäc- kande information om lediga tjänster. exempelvis genom införande i Post- och Inrikes Tidningar. Domkapitlet ifrågasätter om ej ett obligatorium här bör införas. Kyrkorådct bör ha rätt att inhämta yttrande från domkapitlet beträffande de sökande till kyrkomusikertjänst.
Tjänsterna bör som hittills tillsättas på lokal nivå. Domkapitlet finner det angeläget, att tjänsterna utannonseras så att det blir möjligt att få rikstäc- kande information om lediga tjänster. exempelvis genom införande i Post- och Inrikes Tidningar. Domkapitlet ifrågasätter om ej ett obligatorium här bör införas. Kyrkorådct bör ha rätt att inhämta yttrande från domkapitlet beträffande de sökande till kyrkomusikertjänst.
Tjänsterna bör som hittills tillsättas på lokal nivå. Domkapitlet finner det
Tjänsterna
bör
som
hittills
tillsättas
på
lokal
nivå.
Domkapitlet
finner
det
angeläget, att tjänsterna utannonseras så att det blir möjligt att få rikstäc-
angeläget,
att
tjänsterna
utannonseras
så
att
det
blir
möjligt
att
få
rikstäc-
kande information om lediga tjänster. exempelvis genom införande i Post-
kande
information
om
lediga
tjänster.
exempelvis
genom
införande
i
Post-
och Inrikes Tidningar. Domkapitlet ifrågasätter om ej ett obligatorium här
och
Inrikes
Tidningar.
Domkapitlet
ifrågasätter
om
ej
ett
obligatorium
här
bör införas. Kyrkorådct bör ha rätt att inhämta yttrande från domkapitlet
bör
införas.
Kyrkorådct
bör
ha
rätt
att
inhämta
yttrande
från
domkapitlet
beträffande de sökande till kyrkomusikertjänst.
beträffande
de
sökande
till
kyrkomusikertjänst.
Domkapitlet i Luleå anser också att tillsättningsreglerna bör innehålla en garanti för rikstäckande annonsering.
Domkapitlet i Luleå anser också att tillsättningsreglerna bör innehålla en garanti för rikstäckande annonsering.
Domkapitlet i Luleå anser också att tillsättningsreglerna bör innehålla en
Domkapitlet
i
Luleå
anser
också
att
tillsättningsreglerna
bör
innehålla
en
garanti för rikstäckande annonsering.
garanti
för
rikstäckande
annonsering.
En svaghet i förslaget är, att en tjänst kan tillsättas utan att alla intressera- de har möjlighet att söka tjänsten. eftersom det inte finns någon garanti för rikstäckande annonsering. av typ Post- och Inrikes Tidningar: man bara rekommenderar "så stor spridning som möjligt". Tillsättningsreglerna bör därför innehålla någon föreskrift. som garanterar att en ledig tjänst kom- mer till kännedom för alla intresserade, varvid särskilt uppmärksammas Kyrkomusikernas Tidning. Kyrkans tidning etc. Stiftsstyrelsen bör, som ovan sagt, göra en bedömning av samtliga sökandes behörighet och lämp- lighet, samt föra upp de tre mest förtjänta på förslag; Stiftsstyrelsen bör sålunda inte bara på begäran av kyrkorådet yttra sig över ansökningarna.
En svaghet i förslaget är, att en tjänst kan tillsättas utan att alla intressera- de har möjlighet att söka tjänsten. eftersom det inte finns någon garanti för rikstäckande annonsering. av typ Post- och Inrikes Tidningar: man bara rekommenderar "så stor spridning som möjligt". Tillsättningsreglerna bör därför innehålla någon föreskrift. som garanterar att en ledig tjänst kom- mer till kännedom för alla intresserade, varvid särskilt uppmärksammas Kyrkomusikernas Tidning. Kyrkans tidning etc. Stiftsstyrelsen bör, som ovan sagt, göra en bedömning av samtliga sökandes behörighet och lämp- lighet, samt föra upp de tre mest förtjänta på förslag; Stiftsstyrelsen bör sålunda inte bara på begäran av kyrkorådet yttra sig över ansökningarna.
En svaghet i förslaget är, att en tjänst kan tillsättas utan att alla intressera-
En
svaghet
i
förslaget
är,
att
en
tjänst
kan
tillsättas
utan
att
alla
intressera-
de har möjlighet att söka tjänsten. eftersom det inte finns någon garanti för
de
har
möjlighet
att
söka
tjänsten.
eftersom
det
inte
finns
någon
garanti
för
rikstäckande annonsering. av typ Post- och Inrikes Tidningar: man bara
rikstäckande
annonsering.
av
typ
Post-
och
Inrikes
Tidningar:
man
bara
rekommenderar "så stor spridning som möjligt". Tillsättningsreglerna bör
rekommenderar
"så
stor
spridning
som
möjligt".
Tillsättningsreglerna
bör
därför innehålla någon föreskrift. som garanterar att en ledig tjänst kom-
därför
innehålla
någon
föreskrift.
som
garanterar
att
en
ledig
tjänst
kom-
mer till kännedom för alla intresserade, varvid särskilt uppmärksammas
mer
till
kännedom
för
alla
intresserade,
varvid
särskilt
uppmärksammas
Kyrkomusikernas Tidning. Kyrkans tidning etc. Stiftsstyrelsen bör, som
Kyrkomusikernas
Tidning.
Kyrkans
tidning
etc.
Stiftsstyrelsen
bör,
som
ovan sagt, göra en bedömning av samtliga sökandes behörighet och lämp-
ovan
sagt,
göra
en
bedömning
av
samtliga
sökandes
behörighet
och
lämp-
lighet, samt föra upp de tre mest förtjänta på förslag; Stiftsstyrelsen bör
lighet,
samt
föra
upp
de
tre
mest
förtjänta
på
förslag;
Stiftsstyrelsen
bör
sålunda inte bara på begäran av kyrkorådet yttra sig över ansökningarna.
sålunda
inte
bara
på
begäran
av
kyrkorådet
yttra
sig
över
ansökningarna.
Evangeliska Foster/ands-Stiftelsen ser på tillsättningsförfarandet med tan- ke på de 5. k. samarbetskyrkorna.
Evangeliska Foster/ands-Stiftelsen ser på tillsättningsförfarandet med tan- ke på de 5. k. samarbetskyrkorna.
Evangeliska Foster/ands-Stiftelsen ser på tillsättningsförfarandet med tan-
Evangeliska
Foster/ands-Stiftelsen
ser
på
tillsättningsförfarandet
med
tan-
ke på de 5. k. samarbetskyrkorna.
ke
på
de
5.
k.
samarbetskyrkorna.
lZl
lZl
lZl
lZl
När det gäller tillsättande av tjänsteinnehavare anser EFS det lika angelä- get med samråd för att säkra god samverkan mellan avtalsparterna. 54 i Modell för samarbetsavtal utgör här en bra ram för sådant samråd. Vid tjänstetillsättningen måste främst beaktas skicklighet relaterad till samar- betskyrkans behov. Bland dessa'behov vill EFS också framhålla "andlig tradition", något som nämns i Framtid i samverkan betr. tillsättning av prästtjänster (SOU 1986: 17 s. 142). III Utbildningen av kyrkomusiker Utredningens utbildningsförslag i deras helhet tillstyrks eller lämnas utan erinran av länsskolnämnden i Östergötlands län. domkapitlen [ Skara. Strängnäs. Västerås. Karlstad och Luleå. Örnsköldsviks kommun, Svens- ka kyrkans_försam/ings- och pastoratsförbund. Nämnden för/insamlings- och pastoratsförvaltning. Kyrkomusikernas riksförbund/Sveriges lärarför- bund, Dontkyrkoorganisternas förening. Nöbbele. Saltsjöbadens och Vik- sjö församlingar. Sveriges kyrkokamerala förening samt Laholms och Göteborgs kyrkliga samfälligheter. Högre kyr/comusikerutbildning7 19.2 Dagens högre kyrkomusikerutbildning innehållande grundkurs och alternativa påbyggnadskurser — praktisk-pedagogisk eller musikpe- dagogisk — ersätts med en sammanhållen kurs om 160 poäng som leder till organistexamen. Fyllnadstjänstgöring för organister bör. därmed inriktas på den kommunala musikskolan. I huvudsak vinner förslaget stöd hos remissinstanserna. Flera av dem är dock kritiska mot den ensidiga inriktningen på den kommunala musikskolan. Några vill ha ett ökat ,antal utbildningsplatser och flera föreslår praktik av olika slag. Ett par yttranden förordar en omläggning av den musikpedagogiska utbildningen. Utredningens förslag till högre kyrkomusikerutbildning tillstyrks av universitets- och ht'igskolämbetet (UHÄ). Musikaliska akademien. domka- pitlet [ Härnösand. SACO/SR. pastoralinstitutet i Uppsala och Västerås stifts kyrkomusiketförening. ' Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) UHÄ tillstyrker utredningens förslag att nuvarande högre kyrkomusikerut- bildning. innehållande en grundkurs (120 poäng) och en påbyggnadskurs (40 poäng) — praktisk-pedagogisk alternativt musikpedagogisk— ersätts med en sammanhållen utbildning om 160 poäng som leder till organistexa- men. UHÄ anser att den praktisk-pedagogiska påbyggnadskursen i sin nuva- rande form bör slopas. eftersom den av studieorganisatoriska skäl inte tjänar sitt syfte längre. Denna sammanhållna kurs om 40 poäng har — som Prop. 1987/88: 144 Bilaga 3 [”J lx)
När det gäller tillsättande av tjänsteinnehavare anser EFS det lika angelä- get med samråd för att säkra god samverkan mellan avtalsparterna. 54 i Modell för samarbetsavtal utgör här en bra ram för sådant samråd. Vid tjänstetillsättningen måste främst beaktas skicklighet relaterad till samar- betskyrkans behov. Bland dessa'behov vill EFS också framhålla "andlig
När det gäller tillsättande av tjänsteinnehavare anser EFS det lika angelä- get med samråd för att säkra god samverkan mellan avtalsparterna. 54 i Modell för samarbetsavtal utgör här en bra ram för sådant samråd. Vid tjänstetillsättningen måste främst beaktas skicklighet relaterad till samar- betskyrkans behov. Bland dessa'behov vill EFS också framhålla "andlig
När det gäller tillsättande av tjänsteinnehavare anser EFS det lika angelä-
När
det
gäller
tillsättande
av
tjänsteinnehavare
anser
EFS
det
lika
angelä-
get med samråd för att säkra god samverkan mellan avtalsparterna. 54 i
get
med
samråd
för
att
säkra
god
samverkan
mellan
avtalsparterna.
54
i
Modell för samarbetsavtal utgör här en bra ram för sådant samråd. Vid
Modell
för
samarbetsavtal
utgör
här
en
bra
ram
för
sådant
samråd.
Vid
tjänstetillsättningen måste främst beaktas skicklighet relaterad till samar-
tjänstetillsättningen
måste
främst
beaktas
skicklighet
relaterad
till
samar-
betskyrkans behov. Bland dessa'behov vill EFS också framhålla "andlig
betskyrkans
behov.
Bland
dessa'behov
vill
EFS
också
framhålla
"andlig
tradition", något som nämns i Framtid i samverkan betr. tillsättning av prästtjänster (SOU 1986: 17 s. 142).
tradition", något som nämns i Framtid i samverkan betr. tillsättning av prästtjänster (SOU 1986: 17 s. 142).
tradition", något som nämns i Framtid i samverkan betr. tillsättning av
tradition",
något
som
nämns
i
Framtid
i
samverkan
betr.
tillsättning
av
prästtjänster (SOU 1986: 17 s. 142).
prästtjänster
(SOU
1986:
17
s.
142).
III Utbildningen av kyrkomusiker
III Utbildningen av kyrkomusiker
III Utbildningen av kyrkomusiker
III
Utbildningen
av
kyrkomusiker
Utredningens utbildningsförslag i deras helhet tillstyrks eller lämnas utan erinran av länsskolnämnden i Östergötlands län. domkapitlen [ Skara. Strängnäs. Västerås. Karlstad och Luleå. Örnsköldsviks kommun, Svens- ka kyrkans_försam/ings- och pastoratsförbund. Nämnden för/insamlings- och pastoratsförvaltning. Kyrkomusikernas riksförbund/Sveriges lärarför- bund, Dontkyrkoorganisternas förening. Nöbbele. Saltsjöbadens och Vik- sjö församlingar. Sveriges kyrkokamerala förening samt Laholms och Göteborgs kyrkliga samfälligheter.
Utredningens utbildningsförslag i deras helhet tillstyrks eller lämnas utan erinran av länsskolnämnden i Östergötlands län. domkapitlen [ Skara. Strängnäs. Västerås. Karlstad och Luleå. Örnsköldsviks kommun, Svens- ka kyrkans_försam/ings- och pastoratsförbund. Nämnden för/insamlings- och pastoratsförvaltning. Kyrkomusikernas riksförbund/Sveriges lärarför- bund, Dontkyrkoorganisternas förening. Nöbbele. Saltsjöbadens och Vik- sjö församlingar. Sveriges kyrkokamerala förening samt Laholms och Göteborgs kyrkliga samfälligheter.
Utredningens utbildningsförslag i deras helhet tillstyrks eller lämnas utan
Utredningens
utbildningsförslag
i
deras
helhet
tillstyrks
eller
lämnas
utan
erinran av länsskolnämnden i Östergötlands län. domkapitlen [ Skara.
erinran
av
länsskolnämnden
i
Östergötlands
län.
domkapitlen
[
Skara.
Strängnäs. Västerås. Karlstad och Luleå. Örnsköldsviks kommun, Svens-
Strängnäs.
Västerås.
Karlstad
och
Luleå.
Örnsköldsviks
kommun,
Svens-
ka kyrkans_försam/ings- och pastoratsförbund. Nämnden för/insamlings-
ka
kyrkans_försam/ings-
och
pastoratsförbund.
Nämnden
för/insamlings-
och pastoratsförvaltning. Kyrkomusikernas riksförbund/Sveriges lärarför-
och
pastoratsförvaltning.
Kyrkomusikernas
riksförbund/Sveriges
lärarför-
bund, Dontkyrkoorganisternas förening. Nöbbele. Saltsjöbadens och Vik-
bund,
Dontkyrkoorganisternas
förening.
Nöbbele.
Saltsjöbadens
och
Vik-
sjö församlingar. Sveriges kyrkokamerala förening samt Laholms och
sjö
församlingar.
Sveriges
kyrkokamerala
förening
samt
Laholms
och
Göteborgs kyrkliga samfälligheter.
Göteborgs
kyrkliga
samfälligheter.
Högre kyr/comusikerutbildning7
Högre kyr/comusikerutbildning7
Högre kyr/comusikerutbildning7
Högre
kyr/comusikerutbildning7
19.2
19.2
19.2
19.2
Dagens högre kyrkomusikerutbildning innehållande grundkurs och alternativa påbyggnadskurser — praktisk-pedagogisk eller musikpe- dagogisk — ersätts med en sammanhållen kurs om 160 poäng som leder till organistexamen. Fyllnadstjänstgöring för organister bör. därmed inriktas på den kommunala musikskolan.
Dagens högre kyrkomusikerutbildning innehållande grundkurs och alternativa påbyggnadskurser — praktisk-pedagogisk eller musikpe- dagogisk — ersätts med en sammanhållen kurs om 160 poäng som leder till organistexamen. Fyllnadstjänstgöring för organister bör. därmed inriktas på den kommunala musikskolan.
Dagens högre kyrkomusikerutbildning innehållande grundkurs och
Dagens
högre
kyrkomusikerutbildning
innehållande
grundkurs
och
alternativa påbyggnadskurser — praktisk-pedagogisk eller musikpe-
alternativa
påbyggnadskurser
—
praktisk-pedagogisk
eller
musikpe-
dagogisk — ersätts med en sammanhållen kurs om 160 poäng som
dagogisk
—
ersätts
med
en
sammanhållen
kurs
om
160
poäng
som
leder till organistexamen. Fyllnadstjänstgöring för organister bör.
leder
till
organistexamen.
Fyllnadstjänstgöring
för
organister
bör.
därmed inriktas på den kommunala musikskolan.
därmed
inriktas
på
den
kommunala
musikskolan.
I huvudsak vinner förslaget stöd hos remissinstanserna. Flera av dem är dock kritiska mot den ensidiga inriktningen på den kommunala musikskolan. Några vill ha ett ökat ,antal utbildningsplatser och flera föreslår praktik av olika slag. Ett par yttranden förordar en omläggning av den musikpedagogiska utbildningen. Utredningens förslag till högre kyrkomusikerutbildning tillstyrks av universitets- och ht'igskolämbetet (UHÄ). Musikaliska akademien. domka- pitlet [ Härnösand. SACO/SR. pastoralinstitutet i Uppsala och Västerås stifts kyrkomusiketförening. '
I huvudsak vinner förslaget stöd hos remissinstanserna.
I huvudsak vinner förslaget stöd hos remissinstanserna.
I
huvudsak
vinner
förslaget
stöd
hos
remissinstanserna.
Flera av dem är dock kritiska mot den ensidiga inriktningen på den kommunala musikskolan. Några vill ha ett ökat ,antal utbildningsplatser och flera föreslår praktik av olika slag. Ett par yttranden förordar en omläggning av den musikpedagogiska utbildningen.
Flera av dem är dock kritiska mot den ensidiga inriktningen på den
Flera
av
dem
är
dock
kritiska
mot
den
ensidiga
inriktningen
på
den
kommunala musikskolan. Några vill ha ett ökat ,antal utbildningsplatser
kommunala
musikskolan.
Några
vill
ha
ett
ökat
,antal
utbildningsplatser
och flera föreslår praktik av olika slag. Ett par yttranden förordar en
och
flera
föreslår
praktik
av
olika
slag.
Ett
par
yttranden
förordar
en
omläggning av den musikpedagogiska utbildningen.
omläggning
av
den
musikpedagogiska
utbildningen.
Utredningens förslag till högre kyrkomusikerutbildning tillstyrks av universitets- och ht'igskolämbetet (UHÄ). Musikaliska akademien. domka- pitlet [ Härnösand. SACO/SR. pastoralinstitutet i Uppsala och Västerås stifts kyrkomusiketförening. '
Utredningens förslag till högre kyrkomusikerutbildning tillstyrks av
Utredningens
förslag
till
högre
kyrkomusikerutbildning
tillstyrks
av
universitets- och ht'igskolämbetet (UHÄ). Musikaliska akademien. domka-
universitets-
och
ht'igskolämbetet
(UHÄ).
Musikaliska
akademien.
domka-
pitlet [ Härnösand. SACO/SR. pastoralinstitutet i Uppsala och Västerås
pitlet
[
Härnösand.
SACO/SR.
pastoralinstitutet
i
Uppsala
och
Västerås
stifts kyrkomusiketförening. '
stifts
kyrkomusiketförening.
'
Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ)
Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ)
Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ)
Universitets-
och
högskoleämbetet
(UHÄ)
UHÄ tillstyrker utredningens förslag att nuvarande högre kyrkomusikerut- bildning. innehållande en grundkurs (120 poäng) och en påbyggnadskurs (40 poäng) — praktisk-pedagogisk alternativt musikpedagogisk— ersätts med en sammanhållen utbildning om 160 poäng som leder till organistexa- men. UHÄ anser att den praktisk-pedagogiska påbyggnadskursen i sin nuva- rande form bör slopas. eftersom den av studieorganisatoriska skäl inte tjänar sitt syfte längre. Denna sammanhållna kurs om 40 poäng har — som
UHÄ tillstyrker utredningens förslag att nuvarande högre kyrkomusikerut- bildning. innehållande en grundkurs (120 poäng) och en påbyggnadskurs (40 poäng) — praktisk-pedagogisk alternativt musikpedagogisk— ersätts med en sammanhållen utbildning om 160 poäng som leder till organistexa- men.
UHÄ tillstyrker utredningens förslag att nuvarande högre kyrkomusikerut-
UHÄ
tillstyrker
utredningens
förslag
att
nuvarande
högre
kyrkomusikerut-
bildning. innehållande en grundkurs (120 poäng) och en påbyggnadskurs
bildning.
innehållande
en
grundkurs
(120
poäng)
och
en
påbyggnadskurs
(40 poäng) — praktisk-pedagogisk alternativt musikpedagogisk— ersätts
(40
poäng)
—
praktisk-pedagogisk
alternativt
musikpedagogisk—
ersätts
med en sammanhållen utbildning om 160 poäng som leder till organistexa-
med
en
sammanhållen
utbildning
om
160
poäng
som
leder
till
organistexa-
men.
men.
UHÄ anser att den praktisk-pedagogiska påbyggnadskursen i sin nuva- rande form bör slopas. eftersom den av studieorganisatoriska skäl inte tjänar sitt syfte längre. Denna sammanhållna kurs om 40 poäng har — som
UHÄ anser att den praktisk-pedagogiska påbyggnadskursen i sin nuva-
UHÄ
anser
att
den
praktisk-pedagogiska
påbyggnadskursen
i
sin
nuva-
rande form bör slopas. eftersom den av studieorganisatoriska skäl inte
rande
form
bör
slopas.
eftersom
den
av
studieorganisatoriska
skäl
inte
tjänar sitt syfte längre. Denna sammanhållna kurs om 40 poäng har — som
tjänar
sitt
syfte
längre.
Denna
sammanhållna
kurs
om
40
poäng
har
—
som
Prop.
1987/88:
144
Bilaga 3
Bilaga 3
Bilaga 3
Bilaga
3
[”J lx)
[”J lx)
[”J
[”J
lx)
lx)
utredningen framhåller— under senare år inte kunnat samordnas med Prop. 1987/88:144 musiklärarutbildningen sedan denna efter reformeringen under slutet av Bilaga 3 1970-talet haft praktikmomenten utspridda under samtliga fyra läsår. UI-IA ställer sig däremot tveksamt till utredningens förslag att kyrkomusiker som genomgått den nya högre utbildningen skulle komma att stå helt utanför tjänstgöring i det allmänna skolväsendet. Att de studerande inte valt den nuvarande praktisk-pedagogiska påbyggnadskursen i sin fyraåriga studie- gång behöver inte betyda att de är ointresserade av fyllnadstjänstgöring inom skolan. Det kan snarare bero på att de inte varit beredda att efter tredje läsåret praktisk taget upphöra med den kyrkomusikaliska förbere- delsen för att under det fjärde året helt inrikta sig på musiklärarrrollen. Enligt UHÄ:s mening bör man överväga om detär möjligt att i en samman- hållen 160-poängsutbildning inrymma en pedagogisk förberedelse om sam- manlagt 40 poäng — utspridd under större delen av hela utbildningstiden — som skulle kunna ge kompetens för fyllnadstjänstgöring inom såväl allmän- na skolväsendet som kommunala musikskolan. Denna frågeställning skall också ses mot bakgrunden av att utredningen enligt UHÄ:s uppfattning inte på ett helt övertygande sätt löst problemet med utbildning för kombi- nationstjänster avsedda för såväl kyrkomusikalisk verksamhet som tjänst- göring inom allmänna skolväsendet. Vid prövning av frågan bör beaktas kommande utbildningsplaner för de nya lärarutbildningarna för grundskola och gymnasieskola och de krav dessa ställer på musiklärarnas kompetens. Enligt utredningens uppfattning bör frågan om yrkespraktik i den högre kyrkomusikerutbildningen lösas genom initiativ från svenska kyrkan. UHÄ vill framhålla att kyrkomusiken vid sidan av den religiösa funktio- nen även skall tillgodose allmänkulturella behov inom" musiklivet. Kyrko- musikerutbildningen kan därför inte vara lika starkt konfessionellt präglad som prästutbildningen. Kyrkomusikerna utbildas inte heller för att bli verksamma enbart inom svenska kyrkan utan också inom andra trossam- fund. Den normala ordningen är att ansvaret för att organisera praktiken för högskolans utbildningar ligger på respektive anordnare av utbildning- en. Av dessa skäl anser UHÄ att berörda högskoleenheter som ansvariga för kyrkomusikerutbildningen också bör svara för de studerandes praktik. Detta måste dock ske i ett nära'samarbete med dem som tillhandahåller praktiken — i detta fall främst svenska kyrkan — och förutsätter också som hittills ett aktivt engagemang från kyrkans sida. UHÄ gjorde år 1985 en viss revidering av utbildningsplanen för kyrko- musikerlinjen. Revideringen var en följd av UHÄ:s tidigare beslut att se över samtliga utbildningsplaner inom högskolan. I avvaktan på de förslag som kyrkomttsikerutredningen skulle komma att lägga fram avstod UHÄ dock från en mer genomgripande revidering. Efter det att statsmakterna tagit ställning till kyrkomusikerutredningens förslag kommer UHÄ att revidera'utbildningsplanen för kyrkomusikerlinjen med beaktande av ställ- ningstagandena. Domkapitlet i Härnösand Härnösands stift har de senaste åren haft svårigheter att tillsätta vakanta organisttjänster. Det finns bara 19 organisttjänster i stiftet och av dessa uppehålls f. n. sex av vikarier. Ytterligare några tjänster har dispenserade innehavare. Det är viktigt för stiftets musikliv och för fortbildning av andra kyrkomusiker att organisterna har en god utbildning. Vi hoppas mycket på organistutbildningen i Piteå som nu börjat och vi önskar att platsantalet där om möjligt kan utökas något. Domkapitlet tillstyrker förslaget om en . 160-poängsutbildning för organister. 123
utredningen framhåller— under senare år inte kunnat samordnas med Prop. 1987/88:144 musiklärarutbildningen sedan denna efter reformeringen under slutet av Bilaga 3 1970-talet haft praktikmomenten utspridda under samtliga fyra läsår. UI-IA ställer sig däremot tveksamt till utredningens förslag att kyrkomusiker som genomgått den nya högre utbildningen skulle komma att stå helt utanför tjänstgöring i det allmänna skolväsendet. Att de studerande inte valt den nuvarande praktisk-pedagogiska påbyggnadskursen i sin fyraåriga studie- gång behöver inte betyda att de är ointresserade av fyllnadstjänstgöring inom skolan. Det kan snarare bero på att de inte varit beredda att efter tredje läsåret praktisk taget upphöra med den kyrkomusikaliska förbere- delsen för att under det fjärde året helt inrikta sig på musiklärarrrollen. Enligt UHÄ:s mening bör man överväga om detär möjligt att i en samman- hållen 160-poängsutbildning inrymma en pedagogisk förberedelse om sam- manlagt 40 poäng — utspridd under större delen av hela utbildningstiden — som skulle kunna ge kompetens för fyllnadstjänstgöring inom såväl allmän- na skolväsendet som kommunala musikskolan. Denna frågeställning skall också ses mot bakgrunden av att utredningen enligt UHÄ:s uppfattning inte på ett helt övertygande sätt löst problemet med utbildning för kombi- nationstjänster avsedda för såväl kyrkomusikalisk verksamhet som tjänst- göring inom allmänna skolväsendet. Vid prövning av frågan bör beaktas kommande utbildningsplaner för de nya lärarutbildningarna för grundskola och gymnasieskola och de krav dessa ställer på musiklärarnas kompetens. Enligt utredningens uppfattning bör frågan om yrkespraktik i den högre kyrkomusikerutbildningen lösas genom initiativ från svenska kyrkan. UHÄ vill framhålla att kyrkomusiken vid sidan av den religiösa funktio- nen även skall tillgodose allmänkulturella behov inom" musiklivet. Kyrko- musikerutbildningen kan därför inte vara lika starkt konfessionellt präglad som prästutbildningen. Kyrkomusikerna utbildas inte heller för att bli verksamma enbart inom svenska kyrkan utan också inom andra trossam- fund. Den normala ordningen är att ansvaret för att organisera praktiken för högskolans utbildningar ligger på respektive anordnare av utbildning- en. Av dessa skäl anser UHÄ att berörda högskoleenheter som ansvariga för kyrkomusikerutbildningen också bör svara för de studerandes praktik. Detta måste dock ske i ett nära'samarbete med dem som tillhandahåller praktiken — i detta fall främst svenska kyrkan — och förutsätter också som hittills ett aktivt engagemang från kyrkans sida. UHÄ gjorde år 1985 en viss revidering av utbildningsplanen för kyrko- musikerlinjen. Revideringen var en följd av UHÄ:s tidigare beslut att se över samtliga utbildningsplaner inom högskolan. I avvaktan på de förslag som kyrkomttsikerutredningen skulle komma att lägga fram avstod UHÄ dock från en mer genomgripande revidering. Efter det att statsmakterna tagit ställning till kyrkomusikerutredningens förslag kommer UHÄ att revidera'utbildningsplanen för kyrkomusikerlinjen med beaktande av ställ- ningstagandena.
utredningen framhåller— under senare år inte kunnat samordnas med Prop. 1987/88:144 musiklärarutbildningen sedan denna efter reformeringen under slutet av Bilaga 3
utredningen framhåller— under senare år inte kunnat samordnas med Prop. 1987/88:144
utredningen
framhåller—
under
senare
år
inte
kunnat
samordnas
med
Prop.
1987/88:144
musiklärarutbildningen sedan denna efter reformeringen under slutet av Bilaga 3
musiklärarutbildningen
sedan
denna
efter
reformeringen
under
slutet
av
Bilaga
3
1970-talet haft praktikmomenten utspridda under samtliga fyra läsår. UI-IA ställer sig däremot tveksamt till utredningens förslag att kyrkomusiker som genomgått den nya högre utbildningen skulle komma att stå helt utanför tjänstgöring i det allmänna skolväsendet. Att de studerande inte valt den nuvarande praktisk-pedagogiska påbyggnadskursen i sin fyraåriga studie- gång behöver inte betyda att de är ointresserade av fyllnadstjänstgöring inom skolan. Det kan snarare bero på att de inte varit beredda att efter tredje läsåret praktisk taget upphöra med den kyrkomusikaliska förbere- delsen för att under det fjärde året helt inrikta sig på musiklärarrrollen. Enligt UHÄ:s mening bör man överväga om detär möjligt att i en samman- hållen 160-poängsutbildning inrymma en pedagogisk förberedelse om sam- manlagt 40 poäng — utspridd under större delen av hela utbildningstiden — som skulle kunna ge kompetens för fyllnadstjänstgöring inom såväl allmän- na skolväsendet som kommunala musikskolan. Denna frågeställning skall också ses mot bakgrunden av att utredningen enligt UHÄ:s uppfattning inte på ett helt övertygande sätt löst problemet med utbildning för kombi- nationstjänster avsedda för såväl kyrkomusikalisk verksamhet som tjänst- göring inom allmänna skolväsendet. Vid prövning av frågan bör beaktas kommande utbildningsplaner för de nya lärarutbildningarna för grundskola och gymnasieskola och de krav dessa ställer på musiklärarnas kompetens.
1970-talet haft praktikmomenten utspridda under samtliga fyra läsår. UI-IA
1970-talet
haft
praktikmomenten
utspridda
under
samtliga
fyra
läsår.
UI-IA
ställer sig däremot tveksamt till utredningens förslag att kyrkomusiker som
ställer
sig
däremot
tveksamt
till
utredningens
förslag
att
kyrkomusiker
som
genomgått den nya högre utbildningen skulle komma att stå helt utanför
genomgått
den
nya
högre
utbildningen
skulle
komma
att
stå
helt
utanför
tjänstgöring i det allmänna skolväsendet. Att de studerande inte valt den
tjänstgöring
i
det
allmänna
skolväsendet.
Att
de
studerande
inte
valt
den
nuvarande praktisk-pedagogiska påbyggnadskursen i sin fyraåriga studie-
nuvarande
praktisk-pedagogiska
påbyggnadskursen
i
sin
fyraåriga
studie-
gång behöver inte betyda att de är ointresserade av fyllnadstjänstgöring
gång
behöver
inte
betyda
att
de
är
ointresserade
av
fyllnadstjänstgöring
inom skolan. Det kan snarare bero på att de inte varit beredda att efter
inom
skolan.
Det
kan
snarare
bero
på
att
de
inte
varit
beredda
att
efter
tredje läsåret praktisk taget upphöra med den kyrkomusikaliska förbere-
tredje
läsåret
praktisk
taget
upphöra
med
den
kyrkomusikaliska
förbere-
delsen för att under det fjärde året helt inrikta sig på musiklärarrrollen.
delsen
för
att
under
det
fjärde
året
helt
inrikta
sig
på
musiklärarrrollen.
Enligt UHÄ:s mening bör man överväga om detär möjligt att i en samman-
Enligt
UHÄ:s
mening
bör
man
överväga
om
detär
möjligt
att
i
en
samman-
hållen 160-poängsutbildning inrymma en pedagogisk förberedelse om sam-
hållen
160-poängsutbildning
inrymma
en
pedagogisk
förberedelse
om
sam-
manlagt 40 poäng — utspridd under större delen av hela utbildningstiden —
manlagt
40
poäng
—
utspridd
under
större
delen
av
hela
utbildningstiden
—
som skulle kunna ge kompetens för fyllnadstjänstgöring inom såväl allmän-
som
skulle
kunna
ge
kompetens
för
fyllnadstjänstgöring
inom
såväl
allmän-
na skolväsendet som kommunala musikskolan. Denna frågeställning skall
na
skolväsendet
som
kommunala
musikskolan.
Denna
frågeställning
skall
också ses mot bakgrunden av att utredningen enligt UHÄ:s uppfattning
också
ses
mot
bakgrunden
av
att
utredningen
enligt
UHÄ:s
uppfattning
inte på ett helt övertygande sätt löst problemet med utbildning för kombi-
inte
på
ett
helt
övertygande
sätt
löst
problemet
med
utbildning
för
kombi-
nationstjänster avsedda för såväl kyrkomusikalisk verksamhet som tjänst-
nationstjänster
avsedda
för
såväl
kyrkomusikalisk
verksamhet
som
tjänst-
göring inom allmänna skolväsendet. Vid prövning av frågan bör beaktas
göring
inom
allmänna
skolväsendet.
Vid
prövning
av
frågan
bör
beaktas
kommande utbildningsplaner för de nya lärarutbildningarna för grundskola
kommande
utbildningsplaner
för
de
nya
lärarutbildningarna
för
grundskola
och gymnasieskola och de krav dessa ställer på musiklärarnas kompetens.
och
gymnasieskola
och
de
krav
dessa
ställer
på
musiklärarnas
kompetens.
Enligt utredningens uppfattning bör frågan om yrkespraktik i den högre kyrkomusikerutbildningen lösas genom initiativ från svenska kyrkan.
Enligt utredningens uppfattning bör frågan om yrkespraktik i den högre
Enligt
utredningens
uppfattning
bör
frågan
om
yrkespraktik
i
den
högre
kyrkomusikerutbildningen lösas genom initiativ från svenska kyrkan.
kyrkomusikerutbildningen
lösas
genom
initiativ
från
svenska
kyrkan.
UHÄ vill framhålla att kyrkomusiken vid sidan av den religiösa funktio- nen även skall tillgodose allmänkulturella behov inom" musiklivet. Kyrko- musikerutbildningen kan därför inte vara lika starkt konfessionellt präglad som prästutbildningen. Kyrkomusikerna utbildas inte heller för att bli verksamma enbart inom svenska kyrkan utan också inom andra trossam- fund. Den normala ordningen är att ansvaret för att organisera praktiken för högskolans utbildningar ligger på respektive anordnare av utbildning- en. Av dessa skäl anser UHÄ att berörda högskoleenheter som ansvariga för kyrkomusikerutbildningen också bör svara för de studerandes praktik. Detta måste dock ske i ett nära'samarbete med dem som tillhandahåller praktiken — i detta fall främst svenska kyrkan — och förutsätter också som hittills ett aktivt engagemang från kyrkans sida.
UHÄ vill framhålla att kyrkomusiken vid sidan av den religiösa funktio-
UHÄ
vill
framhålla
att
kyrkomusiken
vid
sidan
av
den
religiösa
funktio-
nen även skall tillgodose allmänkulturella behov inom" musiklivet. Kyrko-
nen
även
skall
tillgodose
allmänkulturella
behov
inom"
musiklivet.
Kyrko-
musikerutbildningen kan därför inte vara lika starkt konfessionellt präglad
musikerutbildningen
kan
därför
inte
vara
lika
starkt
konfessionellt
präglad
som prästutbildningen. Kyrkomusikerna utbildas inte heller för att bli
som
prästutbildningen.
Kyrkomusikerna
utbildas
inte
heller
för
att
bli
verksamma enbart inom svenska kyrkan utan också inom andra trossam-
verksamma
enbart
inom
svenska
kyrkan
utan
också
inom
andra
trossam-
fund. Den normala ordningen är att ansvaret för att organisera praktiken
fund.
Den
normala
ordningen
är
att
ansvaret
för
att
organisera
praktiken
för högskolans utbildningar ligger på respektive anordnare av utbildning-
för
högskolans
utbildningar
ligger
på
respektive
anordnare
av
utbildning-
en. Av dessa skäl anser UHÄ att berörda högskoleenheter som ansvariga
en.
Av
dessa
skäl
anser
UHÄ
att
berörda
högskoleenheter
som
ansvariga
för kyrkomusikerutbildningen också bör svara för de studerandes praktik.
för
kyrkomusikerutbildningen
också
bör
svara
för
de
studerandes
praktik.
Detta måste dock ske i ett nära'samarbete med dem som tillhandahåller
Detta
måste
dock
ske
i
ett
nära'samarbete
med
dem
som
tillhandahåller
praktiken — i detta fall främst svenska kyrkan — och förutsätter också som
praktiken
—
i
detta
fall
främst
svenska
kyrkan
—
och
förutsätter
också
som
hittills ett aktivt engagemang från kyrkans sida.
hittills
ett
aktivt
engagemang
från
kyrkans
sida.
UHÄ gjorde år 1985 en viss revidering av utbildningsplanen för kyrko- musikerlinjen. Revideringen var en följd av UHÄ:s tidigare beslut att se över samtliga utbildningsplaner inom högskolan. I avvaktan på de förslag som kyrkomttsikerutredningen skulle komma att lägga fram avstod UHÄ dock från en mer genomgripande revidering. Efter det att statsmakterna tagit ställning till kyrkomusikerutredningens förslag kommer UHÄ att revidera'utbildningsplanen för kyrkomusikerlinjen med beaktande av ställ- ningstagandena.
UHÄ gjorde år 1985 en viss revidering av utbildningsplanen för kyrko-
UHÄ
gjorde
år
1985
en
viss
revidering
av
utbildningsplanen
för
kyrko-
musikerlinjen. Revideringen var en följd av UHÄ:s tidigare beslut att se
musikerlinjen.
Revideringen
var
en
följd
av
UHÄ:s
tidigare
beslut
att
se
över samtliga utbildningsplaner inom högskolan. I avvaktan på de förslag
över
samtliga
utbildningsplaner
inom
högskolan.
I
avvaktan
på
de
förslag
som kyrkomttsikerutredningen skulle komma att lägga fram avstod UHÄ
som
kyrkomttsikerutredningen
skulle
komma
att
lägga
fram
avstod
UHÄ
dock från en mer genomgripande revidering. Efter det att statsmakterna
dock
från
en
mer
genomgripande
revidering.
Efter
det
att
statsmakterna
tagit ställning till kyrkomusikerutredningens förslag kommer UHÄ att
tagit
ställning
till
kyrkomusikerutredningens
förslag
kommer
UHÄ
att
revidera'utbildningsplanen för kyrkomusikerlinjen med beaktande av ställ-
revidera'utbildningsplanen
för
kyrkomusikerlinjen
med
beaktande
av
ställ-
ningstagandena.
ningstagandena.
Domkapitlet i Härnösand
Domkapitlet i Härnösand
Domkapitlet i Härnösand
Domkapitlet
i
Härnösand
Härnösands stift har de senaste åren haft svårigheter att tillsätta vakanta organisttjänster. Det finns bara 19 organisttjänster i stiftet och av dessa uppehålls f. n. sex av vikarier. Ytterligare några tjänster har dispenserade innehavare. Det är viktigt för stiftets musikliv och för fortbildning av andra kyrkomusiker att organisterna har en god utbildning. Vi hoppas mycket på organistutbildningen i Piteå som nu börjat och vi önskar att platsantalet där om möjligt kan utökas något. Domkapitlet tillstyrker förslaget om en . 160-poängsutbildning för organister. 123
Härnösands stift har de senaste åren haft svårigheter att tillsätta vakanta
Härnösands stift har de senaste åren haft svårigheter att tillsätta vakanta
Härnösands
stift
har
de
senaste
åren
haft
svårigheter
att
tillsätta
vakanta
organisttjänster. Det finns bara 19 organisttjänster i stiftet och av dessa
organisttjänster. Det finns bara 19 organisttjänster i stiftet och av dessa
organisttjänster.
Det
finns
bara
19
organisttjänster
i
stiftet
och
av
dessa
uppehålls f. n. sex av vikarier. Ytterligare några tjänster har dispenserade
uppehålls f. n. sex av vikarier. Ytterligare några tjänster har dispenserade
uppehålls
f.
n.
sex
av
vikarier.
Ytterligare
några
tjänster
har
dispenserade
innehavare. Det är viktigt för stiftets musikliv och för fortbildning av andra
innehavare. Det är viktigt för stiftets musikliv och för fortbildning av andra
innehavare.
Det
är
viktigt
för
stiftets
musikliv
och
för
fortbildning
av
andra
kyrkomusiker att organisterna har en god utbildning. Vi hoppas mycket på
kyrkomusiker att organisterna har en god utbildning. Vi hoppas mycket på
kyrkomusiker
att
organisterna
har
en
god
utbildning.
Vi
hoppas
mycket
på
organistutbildningen i Piteå som nu börjat och vi önskar att platsantalet där
organistutbildningen i Piteå som nu börjat och vi önskar att platsantalet där
organistutbildningen
i
Piteå
som
nu
börjat
och
vi
önskar
att
platsantalet
där
om möjligt kan utökas något. Domkapitlet tillstyrker förslaget om en . 160-poängsutbildning för organister. 123
om möjligt kan utökas något. Domkapitlet tillstyrker förslaget om en .
om
möjligt
kan
utökas
något.
Domkapitlet
tillstyrker
förslaget
om
en
.
160-poängsutbildning för organister. 123
160-poängsutbildning
för
organister.
123
Domkapitlet i Uppsala anser i motsats till utredningen att de studerande i Prop. 1987/88: 144 den högre musikutbildningen skall stimuleras till breddad utbildning. Bilaga 3 Svenska kyrkans centralstyrelse bejakar en sammanhållen utbildning om 160 poäng som leder till organistexamen. De förändringar utredningen pekar på i det följande är av två slag. Dels gäller det förslag om en sammanhållen utbildning om 160 poäng som-leder till organistexamen, och dels är det fråga om vissa mindre förändringar i utbildningen. vilka överenskommits vid en konferens med företrädare för kykomusikerlinjerna i Stockholm. Göteborg och Malmö. Det förstnämnda förslaget beträffande organistexamen vill centralstyrelse-n i princip bejaka. Innehållet i den nämnda överenskommelsen är. som utredningen framhål- . ler, i linje med kyrkomötets önskemål. Förändringens omfattning står dock ej helt klar. Den tillkommande utbildningen rörande kyrkoårets och psalmtexternas teologi bör kunna vara utgångspunkt för en slags teologisk grundkurs. Utbildningen behöver också innefatta undervisning i kyrko- kunskapjämte viss administration. Med ansvaret för en del av församling- ens arbete följer alltid ett mått av administration. Den delvis förändrade inriktningen av ämnet psykologi och pedagogik är i och för sig värdefull, men kan inte bedömas som tillräcklig för bearbetning av kyrkomusikerns identitet i yrkesrollen och lagarbetet i församlingen. . I utredningen sägs (sid. 192) att de av utredningen redovisade föränd- ringarna i rimlig utsträckning tillgodoser kyrkomötets önskemål och att Svenska kyrkan själv får ta initiativ och ansvar om ytterligare förstärkning- ar i enlighet med 1984 års kyrkomötes önskemål anses behövas. I detta sammanhang framhåller utredningen att ”inom ramen för det statliga ut- bildningsansvaret ligger inte starkt konfessionellt präglade inslagi en kyr- komusikers utbildning". 1.984 års kyrkomötes önskemål beträffande utbildningen gäller inte så- dant som enskilda kyrkomusiker på frivillig basis kan avgöra om de vill ta del av eller ej. De nödvändiga förstärkningarna bör därför ingå som en del av den ordinarie utbildningen. Med hänsyn dels till lagförslaget och dels till Svenska kyrkans dominerande ställning som avnämare är invändningen att det rör sig om ”starkt konfessionellt präglade inslag" inte hållbar. Det är inte heller sagt att en eventuell ytterligare förstärkning av det som Läro- nämnden vid KM 1984 kallade "frågor om kyrkans tro och liv" behöver bli så starkt konfessionellt präglat. Vilken eventuell ytterligare förstärkning av den teoretiska utbildningen, utöver den ovan nämnda, som kan krävas är det svårt att utifrån utredningens förslag klart ange. Centralstyrelsen betonar också att utbildningen behöver kompletteras på ett par punkter. Det gäller dels en praktikperiod som ger en bred bild av församlingsarbetct. dels elevernas deltagande i den"”samverkansveeka". som numera ingår som ett obligatoriskt moment i övriga kyrkliga yrkesför- beredande utbildningar. Båda dessa moment måste utgöra obligatoriska delar i den fastställda utbildningsplanen. Dontkapitlet i Luleå betonar också behovet av handledd församlings- praktik och deltagande i samverkansveckorna. SACO/SR tillstyrker förslaget om en sammanhållen kurs om 160 poäng och instämmer med utredningen i att fyllnadstjänstgöringen i skolväsendet för organisten därmed begränsas till den kommunala musikskolan. Detta bör finnas angivet i den kommande författningen.
Domkapitlet i Uppsala anser i motsats till utredningen att de studerande i Prop. 1987/88: 144 den högre musikutbildningen skall stimuleras till breddad utbildning. Bilaga 3 Svenska kyrkans centralstyrelse bejakar en sammanhållen utbildning om 160 poäng som leder till organistexamen.
Domkapitlet i Uppsala anser i motsats till utredningen att de studerande i Prop. 1987/88: 144 den högre musikutbildningen skall stimuleras till breddad utbildning. Bilaga 3
Domkapitlet i Uppsala anser i motsats till utredningen att de studerande i Prop. 1987/88: 144
Domkapitlet
i
Uppsala
anser
i
motsats
till
utredningen
att
de
studerande
i
Prop.
1987/88:
144
den högre musikutbildningen skall stimuleras till breddad utbildning. Bilaga 3
den
högre
musikutbildningen
skall
stimuleras
till
breddad
utbildning.
Bilaga
3
Svenska kyrkans centralstyrelse bejakar en sammanhållen utbildning om 160 poäng som leder till organistexamen.
Svenska kyrkans centralstyrelse bejakar en sammanhållen utbildning om
Svenska
kyrkans
centralstyrelse
bejakar
en
sammanhållen
utbildning
om
160 poäng som leder till organistexamen.
160
poäng
som
leder
till
organistexamen.
De förändringar utredningen pekar på i det följande är av två slag. Dels gäller det förslag om en sammanhållen utbildning om 160 poäng som-leder till organistexamen, och dels är det fråga om vissa mindre förändringar i utbildningen. vilka överenskommits vid en konferens med företrädare för kykomusikerlinjerna i Stockholm. Göteborg och Malmö. Det förstnämnda förslaget beträffande organistexamen vill centralstyrelse-n i princip bejaka. Innehållet i den nämnda överenskommelsen är. som utredningen framhål- . ler, i linje med kyrkomötets önskemål. Förändringens omfattning står dock ej helt klar. Den tillkommande utbildningen rörande kyrkoårets och psalmtexternas teologi bör kunna vara utgångspunkt för en slags teologisk grundkurs. Utbildningen behöver också innefatta undervisning i kyrko- kunskapjämte viss administration. Med ansvaret för en del av församling- ens arbete följer alltid ett mått av administration. Den delvis förändrade inriktningen av ämnet psykologi och pedagogik är i och för sig värdefull, men kan inte bedömas som tillräcklig för bearbetning av kyrkomusikerns identitet i yrkesrollen och lagarbetet i församlingen. . I utredningen sägs (sid. 192) att de av utredningen redovisade föränd- ringarna i rimlig utsträckning tillgodoser kyrkomötets önskemål och att Svenska kyrkan själv får ta initiativ och ansvar om ytterligare förstärkning- ar i enlighet med 1984 års kyrkomötes önskemål anses behövas. I detta sammanhang framhåller utredningen att ”inom ramen för det statliga ut- bildningsansvaret ligger inte starkt konfessionellt präglade inslagi en kyr- komusikers utbildning". 1.984 års kyrkomötes önskemål beträffande utbildningen gäller inte så- dant som enskilda kyrkomusiker på frivillig basis kan avgöra om de vill ta del av eller ej. De nödvändiga förstärkningarna bör därför ingå som en del av den ordinarie utbildningen. Med hänsyn dels till lagförslaget och dels till Svenska kyrkans dominerande ställning som avnämare är invändningen att det rör sig om ”starkt konfessionellt präglade inslag" inte hållbar. Det är inte heller sagt att en eventuell ytterligare förstärkning av det som Läro- nämnden vid KM 1984 kallade "frågor om kyrkans tro och liv" behöver bli så starkt konfessionellt präglat. Vilken eventuell ytterligare förstärkning av den teoretiska utbildningen, utöver den ovan nämnda, som kan krävas är det svårt att utifrån utredningens förslag klart ange.
De förändringar utredningen pekar på i det följande är av två slag. Dels gäller det förslag om en sammanhållen utbildning om 160 poäng som-leder till organistexamen, och dels är det fråga om vissa mindre förändringar i utbildningen. vilka överenskommits vid en konferens med företrädare för kykomusikerlinjerna i Stockholm. Göteborg och Malmö. Det förstnämnda förslaget beträffande organistexamen vill centralstyrelse-n i princip bejaka. Innehållet i den nämnda överenskommelsen är. som utredningen framhål- . ler, i linje med kyrkomötets önskemål. Förändringens omfattning står dock ej helt klar. Den tillkommande utbildningen rörande kyrkoårets och psalmtexternas teologi bör kunna vara utgångspunkt för en slags teologisk grundkurs. Utbildningen behöver också innefatta undervisning i kyrko- kunskapjämte viss administration. Med ansvaret för en del av församling- ens arbete följer alltid ett mått av administration. Den delvis förändrade inriktningen av ämnet psykologi och pedagogik är i och för sig värdefull, men kan inte bedömas som tillräcklig för bearbetning av kyrkomusikerns identitet i yrkesrollen och lagarbetet i församlingen. . I utredningen sägs (sid. 192) att de av utredningen redovisade föränd- ringarna i rimlig utsträckning tillgodoser kyrkomötets önskemål och att Svenska kyrkan själv får ta initiativ och ansvar om ytterligare förstärkning- ar i enlighet med 1984 års kyrkomötes önskemål anses behövas. I detta sammanhang framhåller utredningen att ”inom ramen för det statliga ut- bildningsansvaret ligger inte starkt konfessionellt präglade inslagi en kyr- komusikers utbildning".
De förändringar utredningen pekar på i det följande är av två slag. Dels
De
förändringar
utredningen
pekar
på
i
det
följande
är
av
två
slag.
Dels
gäller det förslag om en sammanhållen utbildning om 160 poäng som-leder
gäller
det
förslag
om
en
sammanhållen
utbildning
om
160
poäng
som-leder
till organistexamen, och dels är det fråga om vissa mindre förändringar i
till
organistexamen,
och
dels
är
det
fråga
om
vissa
mindre
förändringar
i
utbildningen. vilka överenskommits vid en konferens med företrädare för
utbildningen.
vilka
överenskommits
vid
en
konferens
med
företrädare
för
kykomusikerlinjerna i Stockholm. Göteborg och Malmö. Det förstnämnda
kykomusikerlinjerna
i
Stockholm.
Göteborg
och
Malmö.
Det
förstnämnda
förslaget beträffande organistexamen vill centralstyrelse-n i princip bejaka.
förslaget
beträffande
organistexamen
vill
centralstyrelse-n
i
princip
bejaka.
Innehållet i den nämnda överenskommelsen är. som utredningen framhål- .
Innehållet
i
den
nämnda
överenskommelsen
är.
som
utredningen
framhål-
.
ler, i linje med kyrkomötets önskemål. Förändringens omfattning står dock
ler,
i
linje
med
kyrkomötets
önskemål.
Förändringens
omfattning
står
dock
ej helt klar. Den tillkommande utbildningen rörande kyrkoårets och
ej
helt
klar.
Den
tillkommande
utbildningen
rörande
kyrkoårets
och
psalmtexternas teologi bör kunna vara utgångspunkt för en slags teologisk
psalmtexternas
teologi
bör
kunna
vara
utgångspunkt
för
en
slags
teologisk
grundkurs. Utbildningen behöver också innefatta undervisning i kyrko-
grundkurs.
Utbildningen
behöver
också
innefatta
undervisning
i
kyrko-
kunskapjämte viss administration. Med ansvaret för en del av församling-
kunskapjämte
viss
administration.
Med
ansvaret
för
en
del
av
församling-
ens arbete följer alltid ett mått av administration. Den delvis förändrade
ens
arbete
följer
alltid
ett
mått
av
administration.
Den
delvis
förändrade
inriktningen av ämnet psykologi och pedagogik är i och för sig värdefull,
inriktningen
av
ämnet
psykologi
och
pedagogik
är
i
och
för
sig
värdefull,
men kan inte bedömas som tillräcklig för bearbetning av kyrkomusikerns
men
kan
inte
bedömas
som
tillräcklig
för
bearbetning
av
kyrkomusikerns
identitet i yrkesrollen och lagarbetet i församlingen.
identitet
i
yrkesrollen
och
lagarbetet
i
församlingen.
. I utredningen sägs (sid. 192) att de av utredningen redovisade föränd-
.
I
utredningen
sägs
(sid.
192)
att
de
av
utredningen
redovisade
föränd-
ringarna i rimlig utsträckning tillgodoser kyrkomötets önskemål och att
ringarna
i
rimlig
utsträckning
tillgodoser
kyrkomötets
önskemål
och
att
Svenska kyrkan själv får ta initiativ och ansvar om ytterligare förstärkning-
Svenska
kyrkan
själv
får
ta
initiativ
och
ansvar
om
ytterligare
förstärkning-
ar i enlighet med 1984 års kyrkomötes önskemål anses behövas. I detta
ar
i
enlighet
med
1984
års
kyrkomötes
önskemål
anses
behövas.
I
detta
sammanhang framhåller utredningen att ”inom ramen för det statliga ut-
sammanhang
framhåller
utredningen
att
”inom
ramen
för
det
statliga
ut-
bildningsansvaret ligger inte starkt konfessionellt präglade inslagi en kyr-
bildningsansvaret
ligger
inte
starkt
konfessionellt
präglade
inslagi
en
kyr-
komusikers utbildning".
komusikers
utbildning".
1.984 års kyrkomötes önskemål beträffande utbildningen gäller inte så- dant som enskilda kyrkomusiker på frivillig basis kan avgöra om de vill ta del av eller ej. De nödvändiga förstärkningarna bör därför ingå som en del av den ordinarie utbildningen. Med hänsyn dels till lagförslaget och dels till Svenska kyrkans dominerande ställning som avnämare är invändningen att det rör sig om ”starkt konfessionellt präglade inslag" inte hållbar. Det är inte heller sagt att en eventuell ytterligare förstärkning av det som Läro- nämnden vid KM 1984 kallade "frågor om kyrkans tro och liv" behöver bli så starkt konfessionellt präglat. Vilken eventuell ytterligare förstärkning av den teoretiska utbildningen, utöver den ovan nämnda, som kan krävas är det svårt att utifrån utredningens förslag klart ange.
1.984 års kyrkomötes önskemål beträffande utbildningen gäller inte så-
1.984
års
kyrkomötes
önskemål
beträffande
utbildningen
gäller
inte
så-
dant som enskilda kyrkomusiker på frivillig basis kan avgöra om de vill ta
dant
som
enskilda
kyrkomusiker
på
frivillig
basis
kan
avgöra
om
de
vill
ta
del av eller ej. De nödvändiga förstärkningarna bör därför ingå som en del
del
av
eller
ej.
De
nödvändiga
förstärkningarna
bör
därför
ingå
som
en
del
av den ordinarie utbildningen. Med hänsyn dels till lagförslaget och dels till
av
den
ordinarie
utbildningen.
Med
hänsyn
dels
till
lagförslaget
och
dels
till
Svenska kyrkans dominerande ställning som avnämare är invändningen att
Svenska
kyrkans
dominerande
ställning
som
avnämare
är
invändningen
att
det rör sig om ”starkt konfessionellt präglade inslag" inte hållbar. Det är
det
rör
sig
om
”starkt
konfessionellt
präglade
inslag"
inte
hållbar.
Det
är
inte heller sagt att en eventuell ytterligare förstärkning av det som Läro-
inte
heller
sagt
att
en
eventuell
ytterligare
förstärkning
av
det
som
Läro-
nämnden vid KM 1984 kallade "frågor om kyrkans tro och liv" behöver bli
nämnden
vid
KM
1984
kallade
"frågor
om
kyrkans
tro
och
liv"
behöver
bli
så starkt konfessionellt präglat. Vilken eventuell ytterligare förstärkning
så
starkt
konfessionellt
präglat.
Vilken
eventuell
ytterligare
förstärkning
av den teoretiska utbildningen, utöver den ovan nämnda, som kan krävas
av
den
teoretiska
utbildningen,
utöver
den
ovan
nämnda,
som
kan
krävas
är det svårt att utifrån utredningens förslag klart ange.
är
det
svårt
att
utifrån
utredningens
förslag
klart
ange.
Centralstyrelsen betonar också att utbildningen behöver kompletteras på ett par punkter. Det gäller dels en praktikperiod som ger en bred bild av församlingsarbetct. dels elevernas deltagande i den"”samverkansveeka". som numera ingår som ett obligatoriskt moment i övriga kyrkliga yrkesför- beredande utbildningar. Båda dessa moment måste utgöra obligatoriska delar i den fastställda utbildningsplanen. Dontkapitlet i Luleå betonar också behovet av handledd församlings- praktik och deltagande i samverkansveckorna. SACO/SR tillstyrker förslaget om en sammanhållen kurs om 160 poäng och instämmer med utredningen i att fyllnadstjänstgöringen i skolväsendet för organisten därmed begränsas till den kommunala musikskolan. Detta bör finnas angivet i den kommande författningen.
Centralstyrelsen betonar också att utbildningen behöver kompletteras på ett par punkter. Det gäller dels en praktikperiod som ger en bred bild av församlingsarbetct. dels elevernas deltagande i den"”samverkansveeka". som numera ingår som ett obligatoriskt moment i övriga kyrkliga yrkesför- beredande utbildningar. Båda dessa moment måste utgöra obligatoriska delar i den fastställda utbildningsplanen.
Centralstyrelsen betonar också att utbildningen behöver kompletteras på
Centralstyrelsen
betonar
också
att
utbildningen
behöver
kompletteras
på
ett par punkter. Det gäller dels en praktikperiod som ger en bred bild av
ett
par
punkter.
Det
gäller
dels
en
praktikperiod
som
ger
en
bred
bild
av
församlingsarbetct. dels elevernas deltagande i den"”samverkansveeka".
församlingsarbetct.
dels
elevernas
deltagande
i
den"”samverkansveeka".
som numera ingår som ett obligatoriskt moment i övriga kyrkliga yrkesför-
som
numera
ingår
som
ett
obligatoriskt
moment
i
övriga
kyrkliga
yrkesför-
beredande utbildningar. Båda dessa moment måste utgöra obligatoriska
beredande
utbildningar.
Båda
dessa
moment
måste
utgöra
obligatoriska
delar i den fastställda utbildningsplanen.
delar
i
den
fastställda
utbildningsplanen.
Dontkapitlet i Luleå betonar också behovet av handledd församlings- praktik och deltagande i samverkansveckorna.
Dontkapitlet i Luleå betonar också behovet av handledd församlings-
Dontkapitlet
i
Luleå
betonar
också
behovet
av
handledd
församlings-
praktik och deltagande i samverkansveckorna.
praktik
och
deltagande
i
samverkansveckorna.
SACO/SR tillstyrker förslaget om en sammanhållen kurs om 160 poäng och instämmer med utredningen i att fyllnadstjänstgöringen i skolväsendet för organisten därmed begränsas till den kommunala musikskolan. Detta bör finnas angivet i den kommande författningen.
SACO/SR tillstyrker förslaget om en sammanhållen kurs om 160 poäng
SACO/SR
tillstyrker
förslaget
om
en
sammanhållen
kurs
om
160
poäng
och instämmer med utredningen i att fyllnadstjänstgöringen i skolväsendet
och
instämmer
med
utredningen
i
att
fyllnadstjänstgöringen
i
skolväsendet
för organisten därmed begränsas till den kommunala musikskolan. Detta
för
organisten
därmed
begränsas
till
den
kommunala
musikskolan.
Detta
bör finnas angivet i den kommande författningen.
bör
finnas
angivet
i
den
kommande
författningen.
Sveriges förenade studenkårer (SFS) varnar däremot för en ensidig Prop. 1987/88:144 inriktning på kommunala musikskolan och föreslår en omläggning av den Bilaga 3 musikpedagogiska utbildningen. Utredningen föreslår att fyllnadstjänstgöring för organister bör inriktas mot den kommunala musikskolan. Man vill på sikt ta bort möjligheten till fyllnadstjänstgöring i det allmänna skolväsendet. Anledningarna till att man kommer med ett sådant förslag verkar framför allt vara två. nämligen att ingen väljer den varianten, samt praktiska svårigheter med studiegång- en. SFS anser att de anledningar utredningen för fram är svaga. De stude- randes utbildningsval beror på bl.a. bristande information. tradition samt okunnighet om framtida yrkessituation. Dagens situation vad gäller studie- gången uppmuntrar knappast den studerande att välja praktiskt-pedago- giskt tillval. Om man istället förde in de moment som i dag ligger under det fjärde året tidigare i utbildningen samtidigt som man flyttade en del "kyr- komusikämnen" till fjärde årskursen skulle troligen problemet minska. I dagens arbetssituation för kyrkomusikern är en stor del av tjänsten förlagd till arbete med barn och ungdom. Detta kräver att den blivande kyrkomusikern har en god insikt i och förståelse för barn och ungdomars musikkultur. Därför skulle det vara av stor nytta för den blivande kyrko- musikern att genom ett praktiskt-pedagogiskt tillval få ta del av andra musikstilar än den traditionella kyrkomusiken. Ensembleimprovisation. spel på elektriska instrument, samt jazz och folkmusik är några sådana exempel. Beträffande det musikpedagogiska tillvalet anser SFS att det finns anled- ning att även där försöka. att i större utsträckning. föra in den musikpeda- gogiska delen av utbildningen tidigare. Även universitets- och högskoleämbetet ifrågasätter om de som genomgått den högre kyrkomusikerutbildningen skall uteslutas frän fyllnadstjänstgö- ring i det allmänna skolväsendet. Ingesunds musikskola uttalar sig också för en möjlighet för organister att söka fyllnadstimmar inom grundskola och gymnasium. Skara stifts folkhögskcda understryker att utbildning i liturgik och för- samlingsarbete bör ingå i den högre utbildningen. Lägre kyrkomusikerutbildnin g 20.2 Den lägre kyrkomusikerutbildningen. som skall leda till kantorsexa- men, organiseras om och samordnas till vissa delar med den högre utbildningen. En form av kantorsutbildning skall vara en tvåårig högskoleutbildning avsedd för kantorer med enbart kyrkomusikalisk tjänstgöring. Ett annat alternativ utgörs av en fyraårig utbildning till musiklärare (för undervisning i grundskolan och gymnasieskolan eller för verksamhet som instrumental- och ensembleledarpedagog) och kantor. varvid ett kyrkomusikaliskt tillval ingår i utbildningen. Examinationen skall ligga under UHÄ:s ansvar. 125
Sveriges förenade studenkårer (SFS) varnar däremot för en ensidig Prop. 1987/88:144 inriktning på kommunala musikskolan och föreslår en omläggning av den Bilaga 3 musikpedagogiska utbildningen.
Sveriges förenade studenkårer (SFS) varnar däremot för en ensidig Prop. 1987/88:144 inriktning på kommunala musikskolan och föreslår en omläggning av den Bilaga 3 musikpedagogiska utbildningen.
Sveriges förenade studenkårer (SFS) varnar däremot för en ensidig Prop. 1987/88:144
Sveriges
förenade
studenkårer
(SFS)
varnar
däremot
för
en
ensidig
Prop.
1987/88:144
inriktning på kommunala musikskolan och föreslår en omläggning av den Bilaga 3
inriktning
på
kommunala
musikskolan
och
föreslår
en
omläggning
av
den
Bilaga
3
musikpedagogiska utbildningen.
musikpedagogiska
utbildningen.
Utredningen föreslår att fyllnadstjänstgöring för organister bör inriktas mot den kommunala musikskolan. Man vill på sikt ta bort möjligheten till fyllnadstjänstgöring i det allmänna skolväsendet. Anledningarna till att man kommer med ett sådant förslag verkar framför allt vara två. nämligen att ingen väljer den varianten, samt praktiska svårigheter med studiegång- en. SFS anser att de anledningar utredningen för fram är svaga. De stude- randes utbildningsval beror på bl.a. bristande information. tradition samt okunnighet om framtida yrkessituation. Dagens situation vad gäller studie- gången uppmuntrar knappast den studerande att välja praktiskt-pedago- giskt tillval. Om man istället förde in de moment som i dag ligger under det fjärde året tidigare i utbildningen samtidigt som man flyttade en del "kyr- komusikämnen" till fjärde årskursen skulle troligen problemet minska. I dagens arbetssituation för kyrkomusikern är en stor del av tjänsten förlagd till arbete med barn och ungdom. Detta kräver att den blivande kyrkomusikern har en god insikt i och förståelse för barn och ungdomars musikkultur. Därför skulle det vara av stor nytta för den blivande kyrko- musikern att genom ett praktiskt-pedagogiskt tillval få ta del av andra musikstilar än den traditionella kyrkomusiken. Ensembleimprovisation. spel på elektriska instrument, samt jazz och folkmusik är några sådana exempel. Beträffande det musikpedagogiska tillvalet anser SFS att det finns anled- ning att även där försöka. att i större utsträckning. föra in den musikpeda- gogiska delen av utbildningen tidigare.
Utredningen föreslår att fyllnadstjänstgöring för organister bör inriktas mot den kommunala musikskolan. Man vill på sikt ta bort möjligheten till fyllnadstjänstgöring i det allmänna skolväsendet. Anledningarna till att man kommer med ett sådant förslag verkar framför allt vara två. nämligen att ingen väljer den varianten, samt praktiska svårigheter med studiegång- en. SFS anser att de anledningar utredningen för fram är svaga. De stude- randes utbildningsval beror på bl.a. bristande information. tradition samt okunnighet om framtida yrkessituation. Dagens situation vad gäller studie- gången uppmuntrar knappast den studerande att välja praktiskt-pedago- giskt tillval. Om man istället förde in de moment som i dag ligger under det fjärde året tidigare i utbildningen samtidigt som man flyttade en del "kyr- komusikämnen" till fjärde årskursen skulle troligen problemet minska.
Utredningen föreslår att fyllnadstjänstgöring för organister bör inriktas
Utredningen
föreslår
att
fyllnadstjänstgöring
för
organister
bör
inriktas
mot den kommunala musikskolan. Man vill på sikt ta bort möjligheten till
mot
den
kommunala
musikskolan.
Man
vill
på
sikt
ta
bort
möjligheten
till
fyllnadstjänstgöring i det allmänna skolväsendet. Anledningarna till att
fyllnadstjänstgöring
i
det
allmänna
skolväsendet.
Anledningarna
till
att
man kommer med ett sådant förslag verkar framför allt vara två. nämligen
man
kommer
med
ett
sådant
förslag
verkar
framför
allt
vara
två.
nämligen
att ingen väljer den varianten, samt praktiska svårigheter med studiegång-
att
ingen
väljer
den
varianten,
samt
praktiska
svårigheter
med
studiegång-
en. SFS anser att de anledningar utredningen för fram är svaga. De stude-
en.
SFS
anser
att
de
anledningar
utredningen
för
fram
är
svaga.
De
stude-
randes utbildningsval beror på bl.a. bristande information. tradition samt
randes
utbildningsval
beror
på
bl.a.
bristande
information.
tradition
samt
okunnighet om framtida yrkessituation. Dagens situation vad gäller studie-
okunnighet
om
framtida
yrkessituation.
Dagens
situation
vad
gäller
studie-
gången uppmuntrar knappast den studerande att välja praktiskt-pedago-
gången
uppmuntrar
knappast
den
studerande
att
välja
praktiskt-pedago-
giskt tillval. Om man istället förde in de moment som i dag ligger under det
giskt
tillval.
Om
man
istället
förde
in
de
moment
som
i
dag
ligger
under
det
fjärde året tidigare i utbildningen samtidigt som man flyttade en del "kyr-
fjärde
året
tidigare
i
utbildningen
samtidigt
som
man
flyttade
en
del
"kyr-
komusikämnen" till fjärde årskursen skulle troligen problemet minska.
komusikämnen"
till
fjärde
årskursen
skulle
troligen
problemet
minska.
I dagens arbetssituation för kyrkomusikern är en stor del av tjänsten förlagd till arbete med barn och ungdom. Detta kräver att den blivande kyrkomusikern har en god insikt i och förståelse för barn och ungdomars musikkultur. Därför skulle det vara av stor nytta för den blivande kyrko- musikern att genom ett praktiskt-pedagogiskt tillval få ta del av andra musikstilar än den traditionella kyrkomusiken. Ensembleimprovisation. spel på elektriska instrument, samt jazz och folkmusik är några sådana exempel.
I dagens arbetssituation för kyrkomusikern är en stor del av tjänsten
I
dagens
arbetssituation
för
kyrkomusikern
är
en
stor
del
av
tjänsten
förlagd till arbete med barn och ungdom. Detta kräver att den blivande
förlagd
till
arbete
med
barn
och
ungdom.
Detta
kräver
att
den
blivande
kyrkomusikern har en god insikt i och förståelse för barn och ungdomars
kyrkomusikern
har
en
god
insikt
i
och
förståelse
för
barn
och
ungdomars
musikkultur. Därför skulle det vara av stor nytta för den blivande kyrko-
musikkultur.
Därför
skulle
det
vara
av
stor
nytta
för
den
blivande
kyrko-
musikern att genom ett praktiskt-pedagogiskt tillval få ta del av andra
musikern
att
genom
ett
praktiskt-pedagogiskt
tillval
få
ta
del
av
andra
musikstilar än den traditionella kyrkomusiken. Ensembleimprovisation.
musikstilar
än
den
traditionella
kyrkomusiken.
Ensembleimprovisation.
spel på elektriska instrument, samt jazz och folkmusik är några sådana
spel
på
elektriska
instrument,
samt
jazz
och
folkmusik
är
några
sådana
exempel.
exempel.
Beträffande det musikpedagogiska tillvalet anser SFS att det finns anled- ning att även där försöka. att i större utsträckning. föra in den musikpeda- gogiska delen av utbildningen tidigare.
Beträffande det musikpedagogiska tillvalet anser SFS att det finns anled-
Beträffande
det
musikpedagogiska
tillvalet
anser
SFS
att
det
finns
anled-
ning att även där försöka. att i större utsträckning. föra in den musikpeda-
ning
att
även
där
försöka.
att
i
större
utsträckning.
föra
in
den
musikpeda-
gogiska delen av utbildningen tidigare.
gogiska
delen
av
utbildningen
tidigare.
Även universitets- och högskoleämbetet ifrågasätter om de som genomgått den högre kyrkomusikerutbildningen skall uteslutas frän fyllnadstjänstgö- ring i det allmänna skolväsendet. Ingesunds musikskola uttalar sig också för en möjlighet för organister att söka fyllnadstimmar inom grundskola och gymnasium. Skara stifts folkhögskcda understryker att utbildning i liturgik och för- samlingsarbete bör ingå i den högre utbildningen.
Även universitets- och högskoleämbetet ifrågasätter om de som genomgått den högre kyrkomusikerutbildningen skall uteslutas frän fyllnadstjänstgö- ring i det allmänna skolväsendet.
Även universitets- och högskoleämbetet ifrågasätter om de som genomgått
Även
universitets-
och
högskoleämbetet
ifrågasätter
om
de
som
genomgått
den högre kyrkomusikerutbildningen skall uteslutas frän fyllnadstjänstgö-
den
högre
kyrkomusikerutbildningen
skall
uteslutas
frän
fyllnadstjänstgö-
ring i det allmänna skolväsendet.
ring
i
det
allmänna
skolväsendet.
Ingesunds musikskola uttalar sig också för en möjlighet för organister att söka fyllnadstimmar inom grundskola och gymnasium.
Ingesunds musikskola uttalar sig också för en möjlighet för organister att
Ingesunds
musikskola
uttalar
sig
också
för
en
möjlighet
för
organister
att
söka fyllnadstimmar inom grundskola och gymnasium.
söka
fyllnadstimmar
inom
grundskola
och
gymnasium.
Skara stifts folkhögskcda understryker att utbildning i liturgik och för- samlingsarbete bör ingå i den högre utbildningen.
Skara stifts folkhögskcda understryker att utbildning i liturgik och för-
Skara
stifts
folkhögskcda
understryker
att
utbildning
i
liturgik
och
för-
samlingsarbete bör ingå i den högre utbildningen.
samlingsarbete
bör
ingå
i
den
högre
utbildningen.
Lägre kyrkomusikerutbildnin g
Lägre kyrkomusikerutbildnin g
Lägre kyrkomusikerutbildnin g
Lägre
kyrkomusikerutbildnin
g
20.2
20.2
20.2
20.2
Den lägre kyrkomusikerutbildningen. som skall leda till kantorsexa- men, organiseras om och samordnas till vissa delar med den högre utbildningen. En form av kantorsutbildning skall vara en tvåårig högskoleutbildning avsedd för kantorer med enbart kyrkomusikalisk
Den lägre kyrkomusikerutbildningen. som skall leda till kantorsexa- men, organiseras om och samordnas till vissa delar med den högre utbildningen. En form av kantorsutbildning skall vara en tvåårig högskoleutbildning avsedd för kantorer med enbart kyrkomusikalisk
Den lägre kyrkomusikerutbildningen. som skall leda till kantorsexa-
Den
lägre
kyrkomusikerutbildningen.
som
skall
leda
till
kantorsexa-
men, organiseras om och samordnas till vissa delar med den högre
men,
organiseras
om
och
samordnas
till
vissa
delar
med
den
högre
utbildningen. En form av kantorsutbildning skall vara en tvåårig
utbildningen.
En
form
av
kantorsutbildning
skall
vara
en
tvåårig
högskoleutbildning avsedd för kantorer med enbart kyrkomusikalisk
högskoleutbildning
avsedd
för
kantorer
med
enbart
kyrkomusikalisk
tjänstgöring. Ett annat alternativ utgörs av en fyraårig utbildning till musiklärare (för undervisning i grundskolan och gymnasieskolan eller för verksamhet som instrumental- och ensembleledarpedagog) och kantor. varvid ett kyrkomusikaliskt tillval ingår i utbildningen. Examinationen skall ligga under UHÄ:s ansvar.
tjänstgöring. Ett annat alternativ utgörs av en fyraårig utbildning till musiklärare (för undervisning i grundskolan och gymnasieskolan eller för verksamhet som instrumental- och ensembleledarpedagog) och kantor. varvid ett kyrkomusikaliskt tillval ingår i utbildningen. Examinationen skall ligga under UHÄ:s ansvar.
tjänstgöring. Ett annat alternativ utgörs av en fyraårig utbildning till
tjänstgöring.
Ett
annat
alternativ
utgörs
av
en
fyraårig
utbildning
till
musiklärare (för undervisning i grundskolan och gymnasieskolan
musiklärare
(för
undervisning
i
grundskolan
och
gymnasieskolan
eller för verksamhet som instrumental- och ensembleledarpedagog)
eller
för
verksamhet
som
instrumental-
och
ensembleledarpedagog)
och kantor. varvid ett kyrkomusikaliskt tillval ingår i utbildningen.
och
kantor.
varvid
ett
kyrkomusikaliskt
tillval
ingår
i
utbildningen.
Examinationen skall ligga under UHÄ:s ansvar.
Examinationen
skall
ligga
under
UHÄ:s
ansvar.
125
125
125
125
Utredningens förslag i denna del möter blandade reaktioner. I stora drag Prop. 1987/88:144 tillstyrks de av remissinstanserna i synnerhet vad avser den tvååriga ut- Bilaga 3 bildningen. Många tar upp diskussion om vilka utbildningsanstalter som är lämpligast för de föreslagna utbildningsvägarna. Folkhögskolans speciella karaktär betonas i flera yttranden. Betygsfrågan och behovet av praktik berörs också i en del yttranden, liksom frågan om utbildningens dimensio- nering. Förslagen till lägre kyrkomusikerutbildning tillstyrks i allt väsenligt av av sko/överstyrelsen. länsskolnämnden [ Västerbottens län. domkapitlen [ Västerås, Härnösand och Luleå samt Stiftelsen Stora Sköndal. Sko/överstyrelsen tillstyrker förslaget till utbildning men vill inte att huvudmannaskapet för examinationen vid folkhögskolekurserna ändras. Enligt utredningen bör två olika studievägar leda fram till kantorsexamen. antingen en tvåårig utbildning vid fyra folkhögskolor och Sköndalsinstitu- tet eller ett kyrkomusikaliskt tillval inom musiklärarlinjen i högskolan. SÖ tillstyrker detta förslag. Det är enligt SÖ:s mening angeläget att kantorsutbildningen inom folk- högskolan inte skiljer sig från övrig utbildning där när det gäller inträdes- prov. lntagningsprov bör sålunda inte förutsättas för framtida kantorsut- bildning inom folkhögskola utan antagningen bör baseras på ett bredare underlag så att möjligheter ges att ta hänsyn till bl. a. sociala omständighe— ter och längden av tidigare utbildning. Utredningen föreslår att kantorsutbildningen avslutas med en formell examination. Detta innebär en avvikelse från de principer som gäller för folkhögskolan och kommer utan tvivel att styra arbetet under kursen på ett påtagligt sätt. SÖ finner sig trots denna omständighet inte böra avstyrka den föreslagna konstruktionen. Med tanke på utbildningens yrkesförbere- dande karaktär synes en efter avslutad kurs genomförd examination vara nödvändig. Hittillsvarande erfarenheter av examination i Musikaliska akademins regi för motsvarande utbildning ger inte anledning att förorda någon för- ändring av huvudmannaskapet för denna funktion. Utredningen föreslar att examination också skall innebära betygsätt- ning. SÖ ifrågasätter behovet härav och vill påpeka svårigheterna att åstadkomma godtagbara normer för en betygsättning som skall genomfö- ras av varierande grupper av examinatorer. SÖ föreslår att examinationen i fråga om kantorer endast skall avse att pröva om den sökande kan godkän- nas eller inte. Länsskolnämnden i Västerbottens län Från länsskolnämndens utgångspunkter har i första hand de av utredning- en skisserade tre förslagen (s. 199—200) till utbildningen för kantor med kombinationstjänst intresse. Nämnden finner de tre förslagen realistiska och genomförbara och tillstyrker dem. Nämnden tillstyrker också förslaget (s. 200) om åtgärder för att möjliggöra viss samordning av lägre och högre kyrkomusikalisk utbildning. Domkapitlet i Västerås Utredningens förslag tillstyrks. När det gäller nuvarande organist- och kantorsexamen kommer statens medverkan att upphöra. Detta innebär att 126
Utredningens förslag i denna del möter blandade reaktioner. I stora drag Prop. 1987/88:144 tillstyrks de av remissinstanserna i synnerhet vad avser den tvååriga ut- Bilaga 3 bildningen. Många tar upp diskussion om vilka utbildningsanstalter som är lämpligast för de föreslagna utbildningsvägarna. Folkhögskolans speciella karaktär betonas i flera yttranden. Betygsfrågan och behovet av praktik berörs också i en del yttranden, liksom frågan om utbildningens dimensio- nering. Förslagen till lägre kyrkomusikerutbildning tillstyrks i allt väsenligt av av sko/överstyrelsen. länsskolnämnden [ Västerbottens län. domkapitlen [ Västerås, Härnösand och Luleå samt Stiftelsen Stora Sköndal. Sko/överstyrelsen tillstyrker förslaget till utbildning men vill inte att huvudmannaskapet för examinationen vid folkhögskolekurserna ändras.
Utredningens förslag i denna del möter blandade reaktioner. I stora drag Prop. 1987/88:144 tillstyrks de av remissinstanserna i synnerhet vad avser den tvååriga ut- Bilaga 3 bildningen. Många tar upp diskussion om vilka utbildningsanstalter som är lämpligast för de föreslagna utbildningsvägarna. Folkhögskolans speciella karaktär betonas i flera yttranden. Betygsfrågan och behovet av praktik berörs också i en del yttranden, liksom frågan om utbildningens dimensio- nering. Förslagen till lägre kyrkomusikerutbildning tillstyrks i allt väsenligt av av sko/överstyrelsen. länsskolnämnden [ Västerbottens län. domkapitlen [ Västerås, Härnösand och Luleå samt Stiftelsen Stora Sköndal. Sko/överstyrelsen tillstyrker förslaget till utbildning men vill inte att huvudmannaskapet för examinationen vid folkhögskolekurserna ändras.
Utredningens förslag i denna del möter blandade reaktioner. I stora drag Prop. 1987/88:144
Utredningens
förslag
i
denna
del
möter
blandade
reaktioner.
I
stora
drag
Prop.
1987/88:144
tillstyrks de av remissinstanserna i synnerhet vad avser den tvååriga ut- Bilaga 3
tillstyrks
de
av
remissinstanserna
i
synnerhet
vad
avser
den
tvååriga
ut-
Bilaga
3
bildningen. Många tar upp diskussion om vilka utbildningsanstalter som är
bildningen.
Många
tar
upp
diskussion
om
vilka
utbildningsanstalter
som
är
lämpligast för de föreslagna utbildningsvägarna. Folkhögskolans speciella
lämpligast
för
de
föreslagna
utbildningsvägarna.
Folkhögskolans
speciella
karaktär betonas i flera yttranden. Betygsfrågan och behovet av praktik
karaktär
betonas
i
flera
yttranden.
Betygsfrågan
och
behovet
av
praktik
berörs också i en del yttranden, liksom frågan om utbildningens dimensio-
berörs
också
i
en
del
yttranden,
liksom
frågan
om
utbildningens
dimensio-
nering.
nering.
Förslagen till lägre kyrkomusikerutbildning tillstyrks i allt väsenligt av
Förslagen
till
lägre
kyrkomusikerutbildning
tillstyrks
i
allt
väsenligt
av
av sko/överstyrelsen. länsskolnämnden [ Västerbottens län. domkapitlen [
av
sko/överstyrelsen.
länsskolnämnden
[
Västerbottens
län.
domkapitlen
[
Västerås, Härnösand och Luleå samt Stiftelsen Stora Sköndal.
Västerås,
Härnösand
och
Luleå
samt
Stiftelsen
Stora
Sköndal.
Sko/överstyrelsen tillstyrker förslaget till utbildning men vill inte att
Sko/överstyrelsen
tillstyrker
förslaget
till
utbildning
men
vill
inte
att
huvudmannaskapet för examinationen vid folkhögskolekurserna ändras.
huvudmannaskapet
för
examinationen
vid
folkhögskolekurserna
ändras.
Enligt utredningen bör två olika studievägar leda fram till kantorsexamen. antingen en tvåårig utbildning vid fyra folkhögskolor och Sköndalsinstitu- tet eller ett kyrkomusikaliskt tillval inom musiklärarlinjen i högskolan. SÖ tillstyrker detta förslag. Det är enligt SÖ:s mening angeläget att kantorsutbildningen inom folk- högskolan inte skiljer sig från övrig utbildning där när det gäller inträdes- prov. lntagningsprov bör sålunda inte förutsättas för framtida kantorsut- bildning inom folkhögskola utan antagningen bör baseras på ett bredare underlag så att möjligheter ges att ta hänsyn till bl. a. sociala omständighe— ter och längden av tidigare utbildning. Utredningen föreslår att kantorsutbildningen avslutas med en formell examination. Detta innebär en avvikelse från de principer som gäller för folkhögskolan och kommer utan tvivel att styra arbetet under kursen på ett påtagligt sätt. SÖ finner sig trots denna omständighet inte böra avstyrka den föreslagna konstruktionen. Med tanke på utbildningens yrkesförbere- dande karaktär synes en efter avslutad kurs genomförd examination vara nödvändig. Hittillsvarande erfarenheter av examination i Musikaliska akademins regi för motsvarande utbildning ger inte anledning att förorda någon för- ändring av huvudmannaskapet för denna funktion. Utredningen föreslar att examination också skall innebära betygsätt- ning. SÖ ifrågasätter behovet härav och vill påpeka svårigheterna att åstadkomma godtagbara normer för en betygsättning som skall genomfö- ras av varierande grupper av examinatorer. SÖ föreslår att examinationen i fråga om kantorer endast skall avse att pröva om den sökande kan godkän- nas eller inte.
Enligt utredningen bör två olika studievägar leda fram till kantorsexamen. antingen en tvåårig utbildning vid fyra folkhögskolor och Sköndalsinstitu- tet eller ett kyrkomusikaliskt tillval inom musiklärarlinjen i högskolan. SÖ tillstyrker detta förslag.
Enligt utredningen bör två olika studievägar leda fram till kantorsexamen.
Enligt
utredningen
bör
två
olika
studievägar
leda
fram
till
kantorsexamen.
antingen en tvåårig utbildning vid fyra folkhögskolor och Sköndalsinstitu-
antingen
en
tvåårig
utbildning
vid
fyra
folkhögskolor
och
Sköndalsinstitu-
tet eller ett kyrkomusikaliskt tillval inom musiklärarlinjen i högskolan. SÖ
tet
eller
ett
kyrkomusikaliskt
tillval
inom
musiklärarlinjen
i
högskolan.
SÖ
tillstyrker detta förslag.
tillstyrker
detta
förslag.
Det är enligt SÖ:s mening angeläget att kantorsutbildningen inom folk- högskolan inte skiljer sig från övrig utbildning där när det gäller inträdes- prov. lntagningsprov bör sålunda inte förutsättas för framtida kantorsut- bildning inom folkhögskola utan antagningen bör baseras på ett bredare underlag så att möjligheter ges att ta hänsyn till bl. a. sociala omständighe— ter och längden av tidigare utbildning.
Det är enligt SÖ:s mening angeläget att kantorsutbildningen inom folk-
Det
är
enligt
SÖ:s
mening
angeläget
att
kantorsutbildningen
inom
folk-
högskolan inte skiljer sig från övrig utbildning där när det gäller inträdes-
högskolan
inte
skiljer
sig
från
övrig
utbildning
där
när
det
gäller
inträdes-
prov. lntagningsprov bör sålunda inte förutsättas för framtida kantorsut-
prov.
lntagningsprov
bör
sålunda
inte
förutsättas
för
framtida
kantorsut-
bildning inom folkhögskola utan antagningen bör baseras på ett bredare
bildning
inom
folkhögskola
utan
antagningen
bör
baseras
på
ett
bredare
underlag så att möjligheter ges att ta hänsyn till bl. a. sociala omständighe—
underlag
så
att
möjligheter
ges
att
ta
hänsyn
till
bl.
a.
sociala
omständighe—
ter och längden av tidigare utbildning.
ter
och
längden
av
tidigare
utbildning.
Utredningen föreslår att kantorsutbildningen avslutas med en formell examination. Detta innebär en avvikelse från de principer som gäller för folkhögskolan och kommer utan tvivel att styra arbetet under kursen på ett påtagligt sätt. SÖ finner sig trots denna omständighet inte böra avstyrka den föreslagna konstruktionen. Med tanke på utbildningens yrkesförbere- dande karaktär synes en efter avslutad kurs genomförd examination vara nödvändig.
Utredningen föreslår att kantorsutbildningen avslutas med en formell
Utredningen
föreslår
att
kantorsutbildningen
avslutas
med
en
formell
examination. Detta innebär en avvikelse från de principer som gäller för
examination.
Detta
innebär
en
avvikelse
från
de
principer
som
gäller
för
folkhögskolan och kommer utan tvivel att styra arbetet under kursen på ett
folkhögskolan
och
kommer
utan
tvivel
att
styra
arbetet
under
kursen
på
ett
påtagligt sätt. SÖ finner sig trots denna omständighet inte böra avstyrka
påtagligt
sätt.
SÖ
finner
sig
trots
denna
omständighet
inte
böra
avstyrka
den föreslagna konstruktionen. Med tanke på utbildningens yrkesförbere-
den
föreslagna
konstruktionen.
Med
tanke
på
utbildningens
yrkesförbere-
dande karaktär synes en efter avslutad kurs genomförd examination vara
dande
karaktär
synes
en
efter
avslutad
kurs
genomförd
examination
vara
nödvändig.
nödvändig.
Hittillsvarande erfarenheter av examination i Musikaliska akademins regi för motsvarande utbildning ger inte anledning att förorda någon för- ändring av huvudmannaskapet för denna funktion.
Hittillsvarande erfarenheter av examination i Musikaliska akademins
Hittillsvarande
erfarenheter
av
examination
i
Musikaliska
akademins
regi för motsvarande utbildning ger inte anledning att förorda någon för-
regi
för
motsvarande
utbildning
ger
inte
anledning
att
förorda
någon
för-
ändring av huvudmannaskapet för denna funktion.
ändring
av
huvudmannaskapet
för
denna
funktion.
Utredningen föreslar att examination också skall innebära betygsätt- ning. SÖ ifrågasätter behovet härav och vill påpeka svårigheterna att åstadkomma godtagbara normer för en betygsättning som skall genomfö- ras av varierande grupper av examinatorer. SÖ föreslår att examinationen i fråga om kantorer endast skall avse att pröva om den sökande kan godkän- nas eller inte.
Utredningen föreslar att examination också skall innebära betygsätt-
Utredningen
föreslar
att
examination
också
skall
innebära
betygsätt-
ning. SÖ ifrågasätter behovet härav och vill påpeka svårigheterna att
ning.
SÖ
ifrågasätter
behovet
härav
och
vill
påpeka
svårigheterna
att
åstadkomma godtagbara normer för en betygsättning som skall genomfö-
åstadkomma
godtagbara
normer
för
en
betygsättning
som
skall
genomfö-
ras av varierande grupper av examinatorer. SÖ föreslår att examinationen i
ras
av
varierande
grupper
av
examinatorer.
SÖ
föreslår
att
examinationen
i
fråga om kantorer endast skall avse att pröva om den sökande kan godkän-
fråga
om
kantorer
endast
skall
avse
att
pröva
om
den
sökande
kan
godkän-
nas eller inte.
nas
eller
inte.
Länsskolnämnden i Västerbottens län
Länsskolnämnden i Västerbottens län
Länsskolnämnden i Västerbottens län
Länsskolnämnden
i
Västerbottens
län
Från länsskolnämndens utgångspunkter har i första hand de av utredning- en skisserade tre förslagen (s. 199—200) till utbildningen för kantor med kombinationstjänst intresse. Nämnden finner de tre förslagen realistiska och genomförbara och tillstyrker dem. Nämnden tillstyrker också förslaget (s. 200) om åtgärder för att möjliggöra viss samordning av lägre och högre kyrkomusikalisk utbildning.
Från länsskolnämndens utgångspunkter har i första hand de av utredning- en skisserade tre förslagen (s. 199—200) till utbildningen för kantor med kombinationstjänst intresse. Nämnden finner de tre förslagen realistiska och genomförbara och tillstyrker dem. Nämnden tillstyrker också förslaget (s. 200) om åtgärder för att möjliggöra viss samordning av lägre och högre kyrkomusikalisk utbildning.
Från länsskolnämndens utgångspunkter har i första hand de av utredning-
Från
länsskolnämndens
utgångspunkter
har
i
första
hand
de
av
utredning-
en skisserade tre förslagen (s. 199—200) till utbildningen för kantor med
en
skisserade
tre
förslagen
(s.
199—200)
till
utbildningen
för
kantor
med
kombinationstjänst intresse. Nämnden finner de tre förslagen realistiska
kombinationstjänst
intresse.
Nämnden
finner
de
tre
förslagen
realistiska
och genomförbara och tillstyrker dem. Nämnden tillstyrker också förslaget
och
genomförbara
och
tillstyrker
dem.
Nämnden
tillstyrker
också
förslaget
(s. 200) om åtgärder för att möjliggöra viss samordning av lägre och högre
(s.
200)
om
åtgärder
för
att
möjliggöra
viss
samordning
av
lägre
och
högre
kyrkomusikalisk utbildning.
kyrkomusikalisk
utbildning.
Domkapitlet i Västerås
Domkapitlet i Västerås
Domkapitlet i Västerås
Domkapitlet
i
Västerås
Utredningens förslag tillstyrks. När det gäller nuvarande organist- och kantorsexamen kommer statens medverkan att upphöra. Detta innebär att 126
Utredningens förslag tillstyrks. När det gäller nuvarande organist- och kantorsexamen kommer statens medverkan att upphöra. Detta innebär att 126
Utredningens förslag tillstyrks. När det gäller nuvarande organist- och
Utredningens
förslag
tillstyrks.
När
det
gäller
nuvarande
organist-
och
kantorsexamen kommer statens medverkan att upphöra. Detta innebär att 126
kantorsexamen
kommer
statens
medverkan
att
upphöra.
Detta
innebär
att
126
någon annan måste ordna denna typ av utbildning eftersom den är nödvän- Prop. 1987/88; 144 dig för rekrytering av kyrkomusiker och kyrkans behov av vikarier. Bilaga 3 Domkapitlet [ Härnösand Utredaren föreslår att de s. k. sommarkurserna slopas och att utbildning av kantorer sker genom en tvåårig 80 poängs högskoleutbildning som leder till kantorsexamen. Utbildningen skall erbjudas på ett flertal platser, bl. a. vid Mellansels folkhögskola. Det föreslås också en fyraårig utbildning till musiklz'irare/kzmtor och instrumentallärare/kantor. Domkapitlet tillstyrker förslaget. Vi är positiva till att utbildningarna till kantor och organist samordnas organisatoriskt och betygsmässigt. Stiftelsen Stora Sköndal framhåller sammanfattningsvis bl. a. att den föreslagna kantorsutbildningen på två år och om 80 poäng måste ha en nära anknytning till utbildningen vid musikhögskolor— nas kyrkomusikerlinjer så att 80 poäng skall gälla som 80 poäng också för den föreslagna kantorsutbildningen vid folkhögskolorna och vid Sköndalsinstitutet, att en förändring av utbildningen vid musikhögskolorna kommer till stånd så att de pedagogiska utbildningsmoment som ingår i den pedagogiska examen för kyrkokantorer tidsmässigt flyttas fram och ingår i de två första studieårens utbildning vid musikhögskolorna. Förslaget i vad avser den tvååriga utbildningen tillstyrks av universitets- oeh Iz("jgskoleämhetel (UHÄ). som dock inte vill ansvara för examination vid folkhögskolorna. Inom UHÄ —bl.a. i den närmast berörda planeringsberedningen— har den modell för kantorsutbildning som regionstyrelsen för Göteborgs hög- skoleregion pekat på diskuterats som ett alternativ till det av utredningen lagda förslaget. En kantorsutbildning som i sin helhet vore organiserad som en allmän utbildningslinje inom högskolan skulle —i likhet med vad som gäller för många andra högskoleutbildningar — innebära större möjlig- heter att få en likvärdig utbildning på olika orter i landet. En nackdel skulle dock vara distansen mellan beslutsfattande högskoleenheter och den utlo- kaliserade utbildningen vid folkhögskolorna. Men framför allt skulle mo- dellen kunna innebära ett främmande intrång i folkhögskolornas verksam- het. UHÄ anser det viktigt att slå vakt om folkhögskolornas vedertagna frihet att anordna utbildning (även viss yrkesutbildning) efter sina egna värderingar och mål. Vid berörda folkhögskolor och Sköndalsinstitutet finns dessutom idag erfarenheter av och resurser för kantorsutbildning. UHÄ tillstyrker därför utredningens huvudförslag beträffande den tvååriga kantorsutbildningen. . UHÄ har för sin del inte anledning till invändningar mot utredningens förslag att genom tiIlträdesbestämmelser. vägledande utbildningsplan och examinationsformer höja kvaliteten på folkhögskolornas kantorsutbild- ning. Om examinationen av kantorer i enlighet med utredningens förslag skulle läggas under UHÄ:s ansvar, skulle detta dock innebära en klar begränsning av folkhögskolornas autonomi. UHÄ avstyrker därför utred- ningens förslag att UHÄ bör ansvara för examinationen och fastställa kurskraven för kantorsutbildningen vid folkhögskolorna. UHÄ vill samti- . - l27
någon annan måste ordna denna typ av utbildning eftersom den är nödvän- Prop. 1987/88; 144 dig för rekrytering av kyrkomusiker och kyrkans behov av vikarier. Bilaga 3
någon annan måste ordna denna typ av utbildning eftersom den är nödvän- Prop. 1987/88; 144 dig för rekrytering av kyrkomusiker och kyrkans behov av vikarier. Bilaga 3
någon annan måste ordna denna typ av utbildning eftersom den är nödvän- Prop. 1987/88; 144
någon
annan
måste
ordna
denna
typ
av
utbildning
eftersom
den
är
nödvän-
Prop.
1987/88;
144
dig för rekrytering av kyrkomusiker och kyrkans behov av vikarier. Bilaga 3
dig
för
rekrytering
av
kyrkomusiker
och
kyrkans
behov
av
vikarier.
Bilaga
3
Domkapitlet [ Härnösand
Domkapitlet [ Härnösand
Domkapitlet [ Härnösand
Domkapitlet
[
Härnösand
Utredaren föreslår att de s. k. sommarkurserna slopas och att utbildning av kantorer sker genom en tvåårig 80 poängs högskoleutbildning som leder till kantorsexamen. Utbildningen skall erbjudas på ett flertal platser, bl. a. vid Mellansels folkhögskola. Det föreslås också en fyraårig utbildning till musiklz'irare/kzmtor och instrumentallärare/kantor. Domkapitlet tillstyrker förslaget. Vi är positiva till att utbildningarna till kantor och organist samordnas organisatoriskt och betygsmässigt.
Utredaren föreslår att de s. k. sommarkurserna slopas och att utbildning av kantorer sker genom en tvåårig 80 poängs högskoleutbildning som leder till kantorsexamen. Utbildningen skall erbjudas på ett flertal platser, bl. a. vid Mellansels folkhögskola. Det föreslås också en fyraårig utbildning till musiklz'irare/kzmtor och instrumentallärare/kantor. Domkapitlet tillstyrker förslaget. Vi är positiva till att utbildningarna till kantor och organist samordnas organisatoriskt och betygsmässigt.
Utredaren föreslår att de s. k. sommarkurserna slopas och att utbildning av
Utredaren
föreslår
att
de
s.
k.
sommarkurserna
slopas
och
att
utbildning
av
kantorer sker genom en tvåårig 80 poängs högskoleutbildning som leder till
kantorer
sker
genom
en
tvåårig
80
poängs
högskoleutbildning
som
leder
till
kantorsexamen. Utbildningen skall erbjudas på ett flertal platser, bl. a. vid
kantorsexamen.
Utbildningen
skall
erbjudas
på
ett
flertal
platser,
bl.
a.
vid
Mellansels folkhögskola. Det föreslås också en fyraårig utbildning till
Mellansels
folkhögskola.
Det
föreslås
också
en
fyraårig
utbildning
till
musiklz'irare/kzmtor och instrumentallärare/kantor. Domkapitlet tillstyrker
musiklz'irare/kzmtor
och
instrumentallärare/kantor.
Domkapitlet
tillstyrker
förslaget. Vi är positiva till att utbildningarna till kantor och organist
förslaget.
Vi
är
positiva
till
att
utbildningarna
till
kantor
och
organist
samordnas organisatoriskt och betygsmässigt.
samordnas
organisatoriskt
och
betygsmässigt.
Stiftelsen Stora Sköndal framhåller sammanfattningsvis bl. a.
Stiftelsen Stora Sköndal framhåller sammanfattningsvis bl. a.
Stiftelsen Stora Sköndal framhåller sammanfattningsvis bl. a.
Stiftelsen
Stora
Sköndal
framhåller
sammanfattningsvis
bl.
a.
att den föreslagna kantorsutbildningen på två år och om 80 poäng måste ha en nära anknytning till utbildningen vid musikhögskolor— nas kyrkomusikerlinjer så att 80 poäng skall gälla som 80 poäng också för den föreslagna kantorsutbildningen vid folkhögskolorna och vid Sköndalsinstitutet, att en förändring av utbildningen vid musikhögskolorna kommer till stånd så att de pedagogiska utbildningsmoment som ingår i den pedagogiska examen för kyrkokantorer tidsmässigt flyttas fram och ingår i de två första studieårens utbildning vid musikhögskolorna.
att den föreslagna kantorsutbildningen på två år och om 80 poäng måste ha en nära anknytning till utbildningen vid musikhögskolor— nas kyrkomusikerlinjer så att 80 poäng skall gälla som 80 poäng också för den föreslagna kantorsutbildningen vid folkhögskolorna och vid Sköndalsinstitutet,
att den föreslagna kantorsutbildningen på två år och om 80 poäng
att
den
föreslagna
kantorsutbildningen
på
två
år
och
om
80
poäng
måste ha en nära anknytning till utbildningen vid musikhögskolor—
måste
ha
en
nära
anknytning
till
utbildningen
vid
musikhögskolor—
nas kyrkomusikerlinjer så att 80 poäng skall gälla som 80 poäng
nas
kyrkomusikerlinjer
så
att
80
poäng
skall
gälla
som
80
poäng
också för den föreslagna kantorsutbildningen vid folkhögskolorna
också
för
den
föreslagna
kantorsutbildningen
vid
folkhögskolorna
och vid Sköndalsinstitutet,
och
vid
Sköndalsinstitutet,
att en förändring av utbildningen vid musikhögskolorna kommer till stånd så att de pedagogiska utbildningsmoment som ingår i den pedagogiska examen för kyrkokantorer tidsmässigt flyttas fram och ingår i de två första studieårens utbildning vid musikhögskolorna.
att en förändring av utbildningen vid musikhögskolorna kommer
att
en
förändring
av
utbildningen
vid
musikhögskolorna
kommer
till stånd så att de pedagogiska utbildningsmoment som ingår i den
till
stånd
så
att
de
pedagogiska
utbildningsmoment
som
ingår
i
den
pedagogiska examen för kyrkokantorer tidsmässigt flyttas fram och
pedagogiska
examen
för
kyrkokantorer
tidsmässigt
flyttas
fram
och
ingår i de två första studieårens utbildning vid musikhögskolorna.
ingår
i
de
två
första
studieårens
utbildning
vid
musikhögskolorna.
Förslaget i vad avser den tvååriga utbildningen tillstyrks av universitets- oeh Iz("jgskoleämhetel (UHÄ). som dock inte vill ansvara för examination vid folkhögskolorna.
Förslaget i vad avser den tvååriga utbildningen tillstyrks av universitets- oeh Iz("jgskoleämhetel (UHÄ). som dock inte vill ansvara för examination vid folkhögskolorna.
Förslaget i vad avser den tvååriga utbildningen tillstyrks av universitets-
Förslaget
i
vad
avser
den
tvååriga
utbildningen
tillstyrks
av
universitets-
oeh Iz("jgskoleämhetel (UHÄ). som dock inte vill ansvara för examination
oeh
Iz("jgskoleämhetel
(UHÄ).
som
dock
inte
vill
ansvara
för
examination
vid folkhögskolorna.
vid
folkhögskolorna.
Inom UHÄ —bl.a. i den närmast berörda planeringsberedningen— har den modell för kantorsutbildning som regionstyrelsen för Göteborgs hög- skoleregion pekat på diskuterats som ett alternativ till det av utredningen lagda förslaget. En kantorsutbildning som i sin helhet vore organiserad som en allmän utbildningslinje inom högskolan skulle —i likhet med vad som gäller för många andra högskoleutbildningar — innebära större möjlig- heter att få en likvärdig utbildning på olika orter i landet. En nackdel skulle dock vara distansen mellan beslutsfattande högskoleenheter och den utlo- kaliserade utbildningen vid folkhögskolorna. Men framför allt skulle mo- dellen kunna innebära ett främmande intrång i folkhögskolornas verksam- het. UHÄ anser det viktigt att slå vakt om folkhögskolornas vedertagna frihet att anordna utbildning (även viss yrkesutbildning) efter sina egna värderingar och mål. Vid berörda folkhögskolor och Sköndalsinstitutet finns dessutom idag erfarenheter av och resurser för kantorsutbildning. UHÄ tillstyrker därför utredningens huvudförslag beträffande den tvååriga kantorsutbildningen. . UHÄ har för sin del inte anledning till invändningar mot utredningens förslag att genom tiIlträdesbestämmelser. vägledande utbildningsplan och examinationsformer höja kvaliteten på folkhögskolornas kantorsutbild- ning. Om examinationen av kantorer i enlighet med utredningens förslag skulle läggas under UHÄ:s ansvar, skulle detta dock innebära en klar begränsning av folkhögskolornas autonomi. UHÄ avstyrker därför utred- ningens förslag att UHÄ bör ansvara för examinationen och fastställa kurskraven för kantorsutbildningen vid folkhögskolorna. UHÄ vill samti- . - l27
Inom UHÄ —bl.a. i den närmast berörda planeringsberedningen— har den modell för kantorsutbildning som regionstyrelsen för Göteborgs hög- skoleregion pekat på diskuterats som ett alternativ till det av utredningen lagda förslaget. En kantorsutbildning som i sin helhet vore organiserad som en allmän utbildningslinje inom högskolan skulle —i likhet med vad som gäller för många andra högskoleutbildningar — innebära större möjlig- heter att få en likvärdig utbildning på olika orter i landet. En nackdel skulle dock vara distansen mellan beslutsfattande högskoleenheter och den utlo- kaliserade utbildningen vid folkhögskolorna. Men framför allt skulle mo- dellen kunna innebära ett främmande intrång i folkhögskolornas verksam- het. UHÄ anser det viktigt att slå vakt om folkhögskolornas vedertagna frihet att anordna utbildning (även viss yrkesutbildning) efter sina egna värderingar och mål. Vid berörda folkhögskolor och Sköndalsinstitutet finns dessutom idag erfarenheter av och resurser för kantorsutbildning. UHÄ tillstyrker därför utredningens huvudförslag beträffande den tvååriga kantorsutbildningen. .
Inom UHÄ —bl.a. i den närmast berörda planeringsberedningen— har
Inom
UHÄ
—bl.a.
i
den
närmast
berörda
planeringsberedningen—
har
den modell för kantorsutbildning som regionstyrelsen för Göteborgs hög-
den
modell
för
kantorsutbildning
som
regionstyrelsen
för
Göteborgs
hög-
skoleregion pekat på diskuterats som ett alternativ till det av utredningen
skoleregion
pekat
på
diskuterats
som
ett
alternativ
till
det
av
utredningen
lagda förslaget. En kantorsutbildning som i sin helhet vore organiserad
lagda
förslaget.
En
kantorsutbildning
som
i
sin
helhet
vore
organiserad
som en allmän utbildningslinje inom högskolan skulle —i likhet med vad
som
en
allmän
utbildningslinje
inom
högskolan
skulle
—i
likhet
med
vad
som gäller för många andra högskoleutbildningar — innebära större möjlig-
som
gäller
för
många
andra
högskoleutbildningar
—
innebära
större
möjlig-
heter att få en likvärdig utbildning på olika orter i landet. En nackdel skulle
heter
att
få
en
likvärdig
utbildning
på
olika
orter
i
landet.
En
nackdel
skulle
dock vara distansen mellan beslutsfattande högskoleenheter och den utlo-
dock
vara
distansen
mellan
beslutsfattande
högskoleenheter
och
den
utlo-
kaliserade utbildningen vid folkhögskolorna. Men framför allt skulle mo-
kaliserade
utbildningen
vid
folkhögskolorna.
Men
framför
allt
skulle
mo-
dellen kunna innebära ett främmande intrång i folkhögskolornas verksam-
dellen
kunna
innebära
ett
främmande
intrång
i
folkhögskolornas
verksam-
het. UHÄ anser det viktigt att slå vakt om folkhögskolornas vedertagna
het.
UHÄ
anser
det
viktigt
att
slå
vakt
om
folkhögskolornas
vedertagna
frihet att anordna utbildning (även viss yrkesutbildning) efter sina egna
frihet
att
anordna
utbildning
(även
viss
yrkesutbildning)
efter
sina
egna
värderingar och mål. Vid berörda folkhögskolor och Sköndalsinstitutet
värderingar
och
mål.
Vid
berörda
folkhögskolor
och
Sköndalsinstitutet
finns dessutom idag erfarenheter av och resurser för kantorsutbildning.
finns
dessutom
idag
erfarenheter
av
och
resurser
för
kantorsutbildning.
UHÄ tillstyrker därför utredningens huvudförslag beträffande den tvååriga
UHÄ
tillstyrker
därför
utredningens
huvudförslag
beträffande
den
tvååriga
kantorsutbildningen. .
kantorsutbildningen.
.
UHÄ har för sin del inte anledning till invändningar mot utredningens förslag att genom tiIlträdesbestämmelser. vägledande utbildningsplan och examinationsformer höja kvaliteten på folkhögskolornas kantorsutbild- ning. Om examinationen av kantorer i enlighet med utredningens förslag skulle läggas under UHÄ:s ansvar, skulle detta dock innebära en klar begränsning av folkhögskolornas autonomi. UHÄ avstyrker därför utred- ningens förslag att UHÄ bör ansvara för examinationen och fastställa kurskraven för kantorsutbildningen vid folkhögskolorna. UHÄ vill samti- . - l27
UHÄ har för sin del inte anledning till invändningar mot utredningens
UHÄ
har
för
sin
del
inte
anledning
till
invändningar
mot
utredningens
förslag att genom tiIlträdesbestämmelser. vägledande utbildningsplan och
förslag
att
genom
tiIlträdesbestämmelser.
vägledande
utbildningsplan
och
examinationsformer höja kvaliteten på folkhögskolornas kantorsutbild-
examinationsformer
höja
kvaliteten
på
folkhögskolornas
kantorsutbild-
ning. Om examinationen av kantorer i enlighet med utredningens förslag
ning.
Om
examinationen
av
kantorer
i
enlighet
med
utredningens
förslag
skulle läggas under UHÄ:s ansvar, skulle detta dock innebära en klar
skulle
läggas
under
UHÄ:s
ansvar,
skulle
detta
dock
innebära
en
klar
begränsning av folkhögskolornas autonomi. UHÄ avstyrker därför utred-
begränsning
av
folkhögskolornas
autonomi.
UHÄ
avstyrker
därför
utred-
ningens förslag att UHÄ bör ansvara för examinationen och fastställa
ningens
förslag
att
UHÄ
bör
ansvara
för
examinationen
och
fastställa
kurskraven för kantorsutbildningen vid folkhögskolorna. UHÄ vill samti- . - l27
kurskraven
för
kantorsutbildningen
vid
folkhögskolorna.
UHÄ
vill
samti-
.
-
l27
digt framhålla betydelsen av ett nära samarbete mellan berörda folkhög- skolor och högskolor i syfte att uppnå jämförbara resultat i kantorsutbild- ningen. Detta är inte minst viktigt för de studerande när de skall tas emot på arbetsmarknaden eller gå vidare i utbildning som bygger på kantorsexa- men. UHÄ är i huvudsak också positivt till förslaget om en fyraårig utbildning för kombinationstjänster. UHÄ stöder utredningens förslag att utbildning för kombinationstjänster anordnas i anknytning till musiklärarutbildning och kyrkomusikalisk ut- bildning. UHÄ är dock för närvarande inte berett att ta ställning till frågan om lämpligaste utbildningskombination och poängomfattning för den kyr- komusikaliska förberedelsen. Denna fråga bör behandlas i samband med utformningen av den reformerade lärarutbildningen efter statsmakternas ställningstaganden till kyrkomusikcrutredningens förslag. Utredningen föreslår att regeringen uppdrar åt UHÄ att undersöka möj- ligheterna till ytterligare en kombinationsutbildning inom ramen för högst 180 poäng. Enligt UHÄ:s uppfattning bör man inte eftersträva utbildning som skall ge behörighet i tre avseenden. nämligen till kantor. musiklärare i grundskolan samt lärare i alternativt svenska. ett modernt främmande språk eller matematik. lnnan en undersökning företas bör ett klart behov av en sådan utbildning ha påvisats. UHÄ ställer sig därför avvisande till utredningens förslag om uppdraget till UHÄ. Geijerskolan Geijerskolan ser mycket positivt på utredningens förslag om en samlad tvåårig kyrkukanmrsuthildning. Det är skolans uppfattning att en tvåårig utbildning är nödvändig för att ge de studerande tillräcklig förberedelse för alla de uppgifter som åvilar dagens kyrkomusiker. Kyrkans folkhögskolor har stora möjligheter att ge eleverna utbildning i ämnen som berör kyrkans tro och liv och låta dem få praktisk användning av dessa kunskaper i ett regelbundet gudstjänstliv. Beträffande utredningens förslag om en viss samordning mellan den fram- tia'a kantorsutbildningen och den högre kyrkrnnu.1'ikeruthilt'h1ingen råder tveksamhet hos några remissinstanser. UHÄ anser att utredningen är oklar på denna punkt och att relationen mellan den lägre och den högre utbildningen i fråga om mål, innehåll m.m. behöver närmare klargöras. Musikaliska akademien är också tveksam. Vad som sägs om att folkhögskolornas resp. Sköndals tvååriga utbildning skulle kunna tillgodoräknas vid musikhögskolestudier väcker en lång rad frågor. En grundläggande förutsättning för att man utan vidare skulle kunna gå två år i lägre utbildning, med avslutande yrkesinriktad examen som en avrundad helhet. och därefter titan vidare kompletteringar fortsätta ytterligare två år vid högskola och då avlägga högre kyrkomusikerexamen är att kursplaner, intagning. fördelning av stoffet över studietiden m.m. är totalt samordnade över hela landet. vilket förefaller vara en utopi. Även om anordningar av någon art kunde inrättas. förefaller det olämp- Prop. 1987/88: 144 Bilaga 3
digt framhålla betydelsen av ett nära samarbete mellan berörda folkhög- skolor och högskolor i syfte att uppnå jämförbara resultat i kantorsutbild- ningen. Detta är inte minst viktigt för de studerande när de skall tas emot på arbetsmarknaden eller gå vidare i utbildning som bygger på kantorsexa- men.
digt framhålla betydelsen av ett nära samarbete mellan berörda folkhög- skolor och högskolor i syfte att uppnå jämförbara resultat i kantorsutbild- ningen. Detta är inte minst viktigt för de studerande när de skall tas emot på arbetsmarknaden eller gå vidare i utbildning som bygger på kantorsexa- men.
digt framhålla betydelsen av ett nära samarbete mellan berörda folkhög-
digt
framhålla
betydelsen
av
ett
nära
samarbete
mellan
berörda
folkhög-
skolor och högskolor i syfte att uppnå jämförbara resultat i kantorsutbild-
skolor
och
högskolor
i
syfte
att
uppnå
jämförbara
resultat
i
kantorsutbild-
ningen. Detta är inte minst viktigt för de studerande när de skall tas emot
ningen.
Detta
är
inte
minst
viktigt
för
de
studerande
när
de
skall
tas
emot
på arbetsmarknaden eller gå vidare i utbildning som bygger på kantorsexa-
på
arbetsmarknaden
eller
gå
vidare
i
utbildning
som
bygger
på
kantorsexa-
men.
men.
UHÄ är i huvudsak också positivt till förslaget om en fyraårig utbildning för kombinationstjänster.
UHÄ är i huvudsak också positivt till förslaget om en fyraårig utbildning för kombinationstjänster.
UHÄ är i huvudsak också positivt till förslaget om en fyraårig utbildning
UHÄ
är
i
huvudsak
också
positivt
till
förslaget
om
en
fyraårig
utbildning
för kombinationstjänster.
för
kombinationstjänster.
UHÄ stöder utredningens förslag att utbildning för kombinationstjänster anordnas i anknytning till musiklärarutbildning och kyrkomusikalisk ut- bildning. UHÄ är dock för närvarande inte berett att ta ställning till frågan om lämpligaste utbildningskombination och poängomfattning för den kyr- komusikaliska förberedelsen. Denna fråga bör behandlas i samband med utformningen av den reformerade lärarutbildningen efter statsmakternas ställningstaganden till kyrkomusikcrutredningens förslag. Utredningen föreslår att regeringen uppdrar åt UHÄ att undersöka möj- ligheterna till ytterligare en kombinationsutbildning inom ramen för högst 180 poäng. Enligt UHÄ:s uppfattning bör man inte eftersträva utbildning som skall ge behörighet i tre avseenden. nämligen till kantor. musiklärare i grundskolan samt lärare i alternativt svenska. ett modernt främmande språk eller matematik. lnnan en undersökning företas bör ett klart behov av en sådan utbildning ha påvisats. UHÄ ställer sig därför avvisande till utredningens förslag om uppdraget till UHÄ.
UHÄ stöder utredningens förslag att utbildning för kombinationstjänster anordnas i anknytning till musiklärarutbildning och kyrkomusikalisk ut- bildning. UHÄ är dock för närvarande inte berett att ta ställning till frågan om lämpligaste utbildningskombination och poängomfattning för den kyr- komusikaliska förberedelsen. Denna fråga bör behandlas i samband med utformningen av den reformerade lärarutbildningen efter statsmakternas ställningstaganden till kyrkomusikcrutredningens förslag.
UHÄ stöder utredningens förslag att utbildning för kombinationstjänster
UHÄ
stöder
utredningens
förslag
att
utbildning
för
kombinationstjänster
anordnas i anknytning till musiklärarutbildning och kyrkomusikalisk ut-
anordnas
i
anknytning
till
musiklärarutbildning
och
kyrkomusikalisk
ut-
bildning. UHÄ är dock för närvarande inte berett att ta ställning till frågan
bildning.
UHÄ
är
dock
för
närvarande
inte
berett
att
ta
ställning
till
frågan
om lämpligaste utbildningskombination och poängomfattning för den kyr-
om
lämpligaste
utbildningskombination
och
poängomfattning
för
den
kyr-
komusikaliska förberedelsen. Denna fråga bör behandlas i samband med
komusikaliska
förberedelsen.
Denna
fråga
bör
behandlas
i
samband
med
utformningen av den reformerade lärarutbildningen efter statsmakternas
utformningen
av
den
reformerade
lärarutbildningen
efter
statsmakternas
ställningstaganden till kyrkomusikcrutredningens förslag.
ställningstaganden
till
kyrkomusikcrutredningens
förslag.
Utredningen föreslår att regeringen uppdrar åt UHÄ att undersöka möj- ligheterna till ytterligare en kombinationsutbildning inom ramen för högst 180 poäng. Enligt UHÄ:s uppfattning bör man inte eftersträva utbildning som skall ge behörighet i tre avseenden. nämligen till kantor. musiklärare i grundskolan samt lärare i alternativt svenska. ett modernt främmande språk eller matematik. lnnan en undersökning företas bör ett klart behov av en sådan utbildning ha påvisats. UHÄ ställer sig därför avvisande till utredningens förslag om uppdraget till UHÄ.
Utredningen föreslår att regeringen uppdrar åt UHÄ att undersöka möj-
Utredningen
föreslår
att
regeringen
uppdrar
åt
UHÄ
att
undersöka
möj-
ligheterna till ytterligare en kombinationsutbildning inom ramen för högst
ligheterna
till
ytterligare
en
kombinationsutbildning
inom
ramen
för
högst
180 poäng. Enligt UHÄ:s uppfattning bör man inte eftersträva utbildning
180
poäng.
Enligt
UHÄ:s
uppfattning
bör
man
inte
eftersträva
utbildning
som skall ge behörighet i tre avseenden. nämligen till kantor. musiklärare i
som
skall
ge
behörighet
i
tre
avseenden.
nämligen
till
kantor.
musiklärare
i
grundskolan samt lärare i alternativt svenska. ett modernt främmande
grundskolan
samt
lärare
i
alternativt
svenska.
ett
modernt
främmande
språk eller matematik. lnnan en undersökning företas bör ett klart behov
språk
eller
matematik.
lnnan
en
undersökning
företas
bör
ett
klart
behov
av en sådan utbildning ha påvisats. UHÄ ställer sig därför avvisande till
av
en
sådan
utbildning
ha
påvisats.
UHÄ
ställer
sig
därför
avvisande
till
utredningens förslag om uppdraget till UHÄ.
utredningens
förslag
om
uppdraget
till
UHÄ.
Geijerskolan
Geijerskolan
Geijerskolan
Geijerskolan
Geijerskolan ser mycket positivt på utredningens förslag om en samlad tvåårig kyrkukanmrsuthildning. Det är skolans uppfattning att en tvåårig utbildning är nödvändig för att ge de studerande tillräcklig förberedelse för alla de uppgifter som åvilar dagens kyrkomusiker. Kyrkans folkhögskolor har stora möjligheter att ge eleverna utbildning i ämnen som berör kyrkans tro och liv och låta dem få praktisk användning av dessa kunskaper i ett regelbundet gudstjänstliv.
Geijerskolan ser mycket positivt på utredningens förslag om en samlad tvåårig kyrkukanmrsuthildning. Det är skolans uppfattning att en tvåårig utbildning är nödvändig för att ge de studerande tillräcklig förberedelse för alla de uppgifter som åvilar dagens kyrkomusiker. Kyrkans folkhögskolor har stora möjligheter att ge eleverna utbildning i ämnen som berör kyrkans tro och liv och låta dem få praktisk användning av dessa kunskaper i ett regelbundet gudstjänstliv.
Geijerskolan ser mycket positivt på utredningens förslag om en samlad
Geijerskolan
ser
mycket
positivt
på
utredningens
förslag
om
en
samlad
tvåårig kyrkukanmrsuthildning. Det är skolans uppfattning att en tvåårig
tvåårig
kyrkukanmrsuthildning.
Det
är
skolans
uppfattning
att
en
tvåårig
utbildning är nödvändig för att ge de studerande tillräcklig förberedelse för
utbildning
är
nödvändig
för
att
ge
de
studerande
tillräcklig
förberedelse
för
alla de uppgifter som åvilar dagens kyrkomusiker. Kyrkans folkhögskolor
alla
de
uppgifter
som
åvilar
dagens
kyrkomusiker.
Kyrkans
folkhögskolor
har stora möjligheter att ge eleverna utbildning i ämnen som berör kyrkans
har
stora
möjligheter
att
ge
eleverna
utbildning
i
ämnen
som
berör
kyrkans
tro och liv och låta dem få praktisk användning av dessa kunskaper i ett
tro
och
liv
och
låta
dem
få
praktisk
användning
av
dessa
kunskaper
i
ett
regelbundet gudstjänstliv.
regelbundet
gudstjänstliv.
Beträffande utredningens förslag om en viss samordning mellan den fram- tia'a kantorsutbildningen och den högre kyrkrnnu.1'ikeruthilt'h1ingen råder tveksamhet hos några remissinstanser. UHÄ anser att utredningen är oklar på denna punkt och att relationen mellan den lägre och den högre utbildningen i fråga om mål, innehåll m.m. behöver närmare klargöras. Musikaliska akademien är också tveksam.
Beträffande utredningens förslag om en viss samordning mellan den fram- tia'a kantorsutbildningen och den högre kyrkrnnu.1'ikeruthilt'h1ingen råder tveksamhet hos några remissinstanser.
Beträffande utredningens förslag om en viss samordning mellan den fram-
Beträffande
utredningens
förslag
om
en
viss
samordning
mellan
den
fram-
tia'a kantorsutbildningen och den högre kyrkrnnu.1'ikeruthilt'h1ingen råder
tia'a
kantorsutbildningen
och
den
högre
kyrkrnnu.1'ikeruthilt'h1ingen
råder
tveksamhet hos några remissinstanser.
tveksamhet
hos
några
remissinstanser.
UHÄ anser att utredningen är oklar på denna punkt och att relationen mellan den lägre och den högre utbildningen i fråga om mål, innehåll m.m. behöver närmare klargöras.
UHÄ anser att utredningen är oklar på denna punkt och att relationen
UHÄ
anser
att
utredningen
är
oklar
på
denna
punkt
och
att
relationen
mellan den lägre och den högre utbildningen i fråga om mål, innehåll m.m.
mellan
den
lägre
och
den
högre
utbildningen
i
fråga
om
mål,
innehåll
m.m.
behöver närmare klargöras.
behöver
närmare
klargöras.
Musikaliska akademien är också tveksam.
Musikaliska akademien är också tveksam.
Musikaliska
akademien
är
också
tveksam.
Vad som sägs om att folkhögskolornas resp. Sköndals tvååriga utbildning skulle kunna tillgodoräknas vid musikhögskolestudier väcker en lång rad frågor. En grundläggande förutsättning för att man utan vidare skulle kunna gå två år i lägre utbildning, med avslutande yrkesinriktad examen som en avrundad helhet. och därefter titan vidare kompletteringar fortsätta ytterligare två år vid högskola och då avlägga högre kyrkomusikerexamen är att kursplaner, intagning. fördelning av stoffet över studietiden m.m. är totalt samordnade över hela landet. vilket förefaller vara en utopi. Även om anordningar av någon art kunde inrättas. förefaller det olämp-
Vad som sägs om att folkhögskolornas resp. Sköndals tvååriga utbildning skulle kunna tillgodoräknas vid musikhögskolestudier väcker en lång rad frågor. En grundläggande förutsättning för att man utan vidare skulle kunna gå två år i lägre utbildning, med avslutande yrkesinriktad examen som en avrundad helhet. och därefter titan vidare kompletteringar fortsätta ytterligare två år vid högskola och då avlägga högre kyrkomusikerexamen är att kursplaner, intagning. fördelning av stoffet över studietiden m.m. är totalt samordnade över hela landet. vilket förefaller vara en utopi.
Vad som sägs om att folkhögskolornas resp. Sköndals tvååriga utbildning
Vad
som
sägs
om
att
folkhögskolornas
resp.
Sköndals
tvååriga
utbildning
skulle kunna tillgodoräknas vid musikhögskolestudier väcker en lång rad
skulle
kunna
tillgodoräknas
vid
musikhögskolestudier
väcker
en
lång
rad
frågor. En grundläggande förutsättning för att man utan vidare skulle
frågor.
En
grundläggande
förutsättning
för
att
man
utan
vidare
skulle
kunna gå två år i lägre utbildning, med avslutande yrkesinriktad examen
kunna
gå
två
år
i
lägre
utbildning,
med
avslutande
yrkesinriktad
examen
som en avrundad helhet. och därefter titan vidare kompletteringar fortsätta
som
en
avrundad
helhet.
och
därefter
titan
vidare
kompletteringar
fortsätta
ytterligare två år vid högskola och då avlägga högre kyrkomusikerexamen
ytterligare
två
år
vid
högskola
och
då
avlägga
högre
kyrkomusikerexamen
är att kursplaner, intagning. fördelning av stoffet över studietiden m.m. är
är
att
kursplaner,
intagning.
fördelning
av
stoffet
över
studietiden
m.m.
är
totalt samordnade över hela landet. vilket förefaller vara en utopi.
totalt
samordnade
över
hela
landet.
vilket
förefaller
vara
en
utopi.
Även om anordningar av någon art kunde inrättas. förefaller det olämp-
Även om anordningar av någon art kunde inrättas. förefaller det olämp-
Även
om
anordningar
av
någon
art
kunde
inrättas.
förefaller
det
olämp-
Prop.
1987/88:
144
Bilaga 3
Bilaga 3
Bilaga 3
Bilaga
3
ligt att lägga upp kantorsutbildningen så att den både kan vara avslutad och Prop. 1987/88; 144 förberedande. Bilaga 3 Domkapitlet 1' Luleå har annan uppfattning. Utbildningsplanen för kantorer förefaller bra. Speciellt tilltalande är tan— ken på en viss samordning av den lägre och den högre utbildningen. eftersom kyrkokantorsexamen redan nu för många fungerar som en "för- beredande utbildning" för musikhögskolorna. Då skulle man slippa ifrån den dubblering av studierna. som den nuvarande ordningen ofta innebär. Svenska kyrkans centralstyrelse går på samma linje. Det är viktigt att få till stånd en samordning mellan den lägre och den högre kyrkomusikerutbildningen. Den som genomgått den lägre utbildningen bör utan att behöva börja om från början kunna komplettera sin utbildning och gå vidare till organistexamen. l utredningen pekas på behovet av samord- ning och därvid noteras att samma typ av utvärdering bör gälla för bägge utbildningarna (sid. 200). Utöver detta kräver den önskade samordningen att uppläggningen av de två första åren av den högre utbildningen så långt möjligt parallelliseras med den lägre utbildningen. Delade meningar råder också om _)Q'irlr'iggningen av den lägre kyrkomusi- kerutbildningen. SACO/SR ifrågasätter folkhögskolans roll i detta sammanhang. SACO/SR anser att såväl den högre som den lägre kyrkomusikerutbild- ningen skall anordnas vid statliga högskoleenheter som har musiklärarut- bildning. Därför avvisar organisationen förslaget att viss del av utbildning- en skall finnas både i högskolan och vid folkhögskolor. Dessa båda utbild- ningsformcr har olika inriktning och syften. Det är inte lämpligt att UHÄ ansvarar för examinationen av studerande vid folkhögskola. och den hög— skoleförlagda och den folkhögskoleförlagda kantorsutbildningen bör inte likställas med varandra. SFS förespråkar högskolorna som lämpligast. SFS anser att ett krav måste vara att utbildningen ska vara jämförbar oavsett utbildningsort. Det kan bli svårt att klara av detta när utbildningen föreslås finnas både på de nuvarande folkhögskolorna och högskolan. Varje folkhögskola har i dagens läge en tydlig profil. SFS ser en risk i att antingen den profilen suddas ut. vilket vore synd för folkhögskolans övriga verksamhet. eller att man tar fram den så mycket att det blir svårt med en jämförelse mellan de olika skolorna. Dessutom skall ju utbildningenjämfö- ras med den som bedrivs på högskolan. Med detta vill SFS säga att det bästa måste vara att all kyrkomusikerutbildning bedrivs på musikhögsko- lorna. Ett krav som måste finnas på högskoleutbildning är att det inte får finnas några återvändsgränder. Det måste alltså finnas möjlighet att efter genom- gången 80 poängsutbildning fortsätta till organistexamen. De poäng man tar på den lägre utbildningen måste vara lika mycket värda som de som är lästa på musikhögskolan på den högre utbildningen. Det bör alltså gå att översätta de kurser som finns på den lägre utbildningen till motsvarande på 129 den högre utbildningen. Detta för att man som studerande ska ha möjlighet 9 Riksdagen ) 987188. ] saml. Nr 144
ligt att lägga upp kantorsutbildningen så att den både kan vara avslutad och Prop. 1987/88; 144 förberedande. Bilaga 3
ligt att lägga upp kantorsutbildningen så att den både kan vara avslutad och Prop. 1987/88; 144 förberedande. Bilaga 3
ligt att lägga upp kantorsutbildningen så att den både kan vara avslutad och Prop. 1987/88; 144
ligt
att
lägga
upp
kantorsutbildningen
så
att
den
både
kan
vara
avslutad
och
Prop.
1987/88;
144
förberedande. Bilaga 3
förberedande.
Bilaga
3
Domkapitlet 1' Luleå har annan uppfattning.
Domkapitlet 1' Luleå har annan uppfattning.
Domkapitlet 1' Luleå har annan uppfattning.
Domkapitlet
1'
Luleå
har
annan
uppfattning.
Utbildningsplanen för kantorer förefaller bra. Speciellt tilltalande är tan— ken på en viss samordning av den lägre och den högre utbildningen. eftersom kyrkokantorsexamen redan nu för många fungerar som en "för- beredande utbildning" för musikhögskolorna. Då skulle man slippa ifrån den dubblering av studierna. som den nuvarande ordningen ofta innebär.
Utbildningsplanen för kantorer förefaller bra. Speciellt tilltalande är tan— ken på en viss samordning av den lägre och den högre utbildningen. eftersom kyrkokantorsexamen redan nu för många fungerar som en "för- beredande utbildning" för musikhögskolorna. Då skulle man slippa ifrån den dubblering av studierna. som den nuvarande ordningen ofta innebär.
Utbildningsplanen för kantorer förefaller bra. Speciellt tilltalande är tan—
Utbildningsplanen
för
kantorer
förefaller
bra.
Speciellt
tilltalande
är
tan—
ken på en viss samordning av den lägre och den högre utbildningen.
ken
på
en
viss
samordning
av
den
lägre
och
den
högre
utbildningen.
eftersom kyrkokantorsexamen redan nu för många fungerar som en "för-
eftersom
kyrkokantorsexamen
redan
nu
för
många
fungerar
som
en
"för-
beredande utbildning" för musikhögskolorna. Då skulle man slippa ifrån
beredande
utbildning"
för
musikhögskolorna.
Då
skulle
man
slippa
ifrån
den dubblering av studierna. som den nuvarande ordningen ofta innebär.
den
dubblering
av
studierna.
som
den
nuvarande
ordningen
ofta
innebär.
Svenska kyrkans centralstyrelse går på samma linje.
Svenska kyrkans centralstyrelse går på samma linje.
Svenska kyrkans centralstyrelse går på samma linje.
Svenska
kyrkans
centralstyrelse
går
på
samma
linje.
Det är viktigt att få till stånd en samordning mellan den lägre och den högre kyrkomusikerutbildningen. Den som genomgått den lägre utbildningen bör utan att behöva börja om från början kunna komplettera sin utbildning och gå vidare till organistexamen. l utredningen pekas på behovet av samord- ning och därvid noteras att samma typ av utvärdering bör gälla för bägge utbildningarna (sid. 200). Utöver detta kräver den önskade samordningen att uppläggningen av de två första åren av den högre utbildningen så långt möjligt parallelliseras med den lägre utbildningen.
Det är viktigt att få till stånd en samordning mellan den lägre och den högre kyrkomusikerutbildningen. Den som genomgått den lägre utbildningen bör utan att behöva börja om från början kunna komplettera sin utbildning och gå vidare till organistexamen. l utredningen pekas på behovet av samord- ning och därvid noteras att samma typ av utvärdering bör gälla för bägge utbildningarna (sid. 200). Utöver detta kräver den önskade samordningen att uppläggningen av de två första åren av den högre utbildningen så långt möjligt parallelliseras med den lägre utbildningen.
Det är viktigt att få till stånd en samordning mellan den lägre och den högre
Det
är
viktigt
att
få
till
stånd
en
samordning
mellan
den
lägre
och
den
högre
kyrkomusikerutbildningen. Den som genomgått den lägre utbildningen bör
kyrkomusikerutbildningen.
Den
som
genomgått
den
lägre
utbildningen
bör
utan att behöva börja om från början kunna komplettera sin utbildning och
utan
att
behöva
börja
om
från
början
kunna
komplettera
sin
utbildning
och
gå vidare till organistexamen. l utredningen pekas på behovet av samord-
gå
vidare
till
organistexamen.
l
utredningen
pekas
på
behovet
av
samord-
ning och därvid noteras att samma typ av utvärdering bör gälla för bägge
ning
och
därvid
noteras
att
samma
typ
av
utvärdering
bör
gälla
för
bägge
utbildningarna (sid. 200). Utöver detta kräver den önskade samordningen
utbildningarna
(sid.
200).
Utöver
detta
kräver
den
önskade
samordningen
att uppläggningen av de två första åren av den högre utbildningen så långt
att
uppläggningen
av
de
två
första
åren
av
den
högre
utbildningen
så
långt
möjligt parallelliseras med den lägre utbildningen.
möjligt
parallelliseras
med
den
lägre
utbildningen.
Delade meningar råder också om _)Q'irlr'iggningen av den lägre kyrkomusi- kerutbildningen. SACO/SR ifrågasätter folkhögskolans roll i detta sammanhang.
Delade meningar råder också om _)Q'irlr'iggningen av den lägre kyrkomusi- kerutbildningen. SACO/SR ifrågasätter folkhögskolans roll i detta sammanhang.
Delade meningar råder också om _)Q'irlr'iggningen av den lägre kyrkomusi-
Delade
meningar
råder
också
om
_)Q'irlr'iggningen
av
den
lägre
kyrkomusi-
kerutbildningen.
kerutbildningen.
SACO/SR ifrågasätter folkhögskolans roll i detta sammanhang.
SACO/SR
ifrågasätter
folkhögskolans
roll
i
detta
sammanhang.
SACO/SR anser att såväl den högre som den lägre kyrkomusikerutbild- ningen skall anordnas vid statliga högskoleenheter som har musiklärarut- bildning. Därför avvisar organisationen förslaget att viss del av utbildning- en skall finnas både i högskolan och vid folkhögskolor. Dessa båda utbild- ningsformcr har olika inriktning och syften. Det är inte lämpligt att UHÄ ansvarar för examinationen av studerande vid folkhögskola. och den hög— skoleförlagda och den folkhögskoleförlagda kantorsutbildningen bör inte likställas med varandra.
SACO/SR anser att såväl den högre som den lägre kyrkomusikerutbild- ningen skall anordnas vid statliga högskoleenheter som har musiklärarut- bildning. Därför avvisar organisationen förslaget att viss del av utbildning- en skall finnas både i högskolan och vid folkhögskolor. Dessa båda utbild- ningsformcr har olika inriktning och syften. Det är inte lämpligt att UHÄ ansvarar för examinationen av studerande vid folkhögskola. och den hög— skoleförlagda och den folkhögskoleförlagda kantorsutbildningen bör inte likställas med varandra.
SACO/SR anser att såväl den högre som den lägre kyrkomusikerutbild-
SACO/SR
anser
att
såväl
den
högre
som
den
lägre
kyrkomusikerutbild-
ningen skall anordnas vid statliga högskoleenheter som har musiklärarut-
ningen
skall
anordnas
vid
statliga
högskoleenheter
som
har
musiklärarut-
bildning. Därför avvisar organisationen förslaget att viss del av utbildning-
bildning.
Därför
avvisar
organisationen
förslaget
att
viss
del
av
utbildning-
en skall finnas både i högskolan och vid folkhögskolor. Dessa båda utbild-
en
skall
finnas
både
i
högskolan
och
vid
folkhögskolor.
Dessa
båda
utbild-
ningsformcr har olika inriktning och syften. Det är inte lämpligt att UHÄ
ningsformcr
har
olika
inriktning
och
syften.
Det
är
inte
lämpligt
att
UHÄ
ansvarar för examinationen av studerande vid folkhögskola. och den hög—
ansvarar
för
examinationen
av
studerande
vid
folkhögskola.
och
den
hög—
skoleförlagda och den folkhögskoleförlagda kantorsutbildningen bör inte
skoleförlagda
och
den
folkhögskoleförlagda
kantorsutbildningen
bör
inte
likställas med varandra.
likställas
med
varandra.
SFS förespråkar högskolorna som lämpligast.
SFS förespråkar högskolorna som lämpligast.
SFS förespråkar högskolorna som lämpligast.
SFS
förespråkar
högskolorna
som
lämpligast.
SFS anser att ett krav måste vara att utbildningen ska vara jämförbar oavsett utbildningsort. Det kan bli svårt att klara av detta när utbildningen föreslås finnas både på de nuvarande folkhögskolorna och högskolan. Varje folkhögskola har i dagens läge en tydlig profil. SFS ser en risk i att antingen den profilen suddas ut. vilket vore synd för folkhögskolans övriga verksamhet. eller att man tar fram den så mycket att det blir svårt med en jämförelse mellan de olika skolorna. Dessutom skall ju utbildningenjämfö- ras med den som bedrivs på högskolan. Med detta vill SFS säga att det bästa måste vara att all kyrkomusikerutbildning bedrivs på musikhögsko- lorna. Ett krav som måste finnas på högskoleutbildning är att det inte får finnas några återvändsgränder. Det måste alltså finnas möjlighet att efter genom- gången 80 poängsutbildning fortsätta till organistexamen. De poäng man tar på den lägre utbildningen måste vara lika mycket värda som de som är lästa på musikhögskolan på den högre utbildningen. Det bör alltså gå att översätta de kurser som finns på den lägre utbildningen till motsvarande på 129 den högre utbildningen. Detta för att man som studerande ska ha möjlighet
SFS anser att ett krav måste vara att utbildningen ska vara jämförbar oavsett utbildningsort. Det kan bli svårt att klara av detta när utbildningen föreslås finnas både på de nuvarande folkhögskolorna och högskolan. Varje folkhögskola har i dagens läge en tydlig profil. SFS ser en risk i att antingen den profilen suddas ut. vilket vore synd för folkhögskolans övriga verksamhet. eller att man tar fram den så mycket att det blir svårt med en jämförelse mellan de olika skolorna. Dessutom skall ju utbildningenjämfö- ras med den som bedrivs på högskolan. Med detta vill SFS säga att det bästa måste vara att all kyrkomusikerutbildning bedrivs på musikhögsko- lorna.
SFS anser att ett krav måste vara att utbildningen ska vara jämförbar
SFS
anser
att
ett
krav
måste
vara
att
utbildningen
ska
vara
jämförbar
oavsett utbildningsort. Det kan bli svårt att klara av detta när utbildningen
oavsett
utbildningsort.
Det
kan
bli
svårt
att
klara
av
detta
när
utbildningen
föreslås finnas både på de nuvarande folkhögskolorna och högskolan.
föreslås
finnas
både
på
de
nuvarande
folkhögskolorna
och
högskolan.
Varje folkhögskola har i dagens läge en tydlig profil. SFS ser en risk i att
Varje
folkhögskola
har
i
dagens
läge
en
tydlig
profil.
SFS
ser
en
risk
i
att
antingen den profilen suddas ut. vilket vore synd för folkhögskolans övriga
antingen
den
profilen
suddas
ut.
vilket
vore
synd
för
folkhögskolans
övriga
verksamhet. eller att man tar fram den så mycket att det blir svårt med en
verksamhet.
eller
att
man
tar
fram
den
så
mycket
att
det
blir
svårt
med
en
jämförelse mellan de olika skolorna. Dessutom skall ju utbildningenjämfö-
jämförelse
mellan
de
olika
skolorna.
Dessutom
skall
ju
utbildningenjämfö-
ras med den som bedrivs på högskolan. Med detta vill SFS säga att det
ras
med
den
som
bedrivs
på
högskolan.
Med
detta
vill
SFS
säga
att
det
bästa måste vara att all kyrkomusikerutbildning bedrivs på musikhögsko-
bästa
måste
vara
att
all
kyrkomusikerutbildning
bedrivs
på
musikhögsko-
lorna.
lorna.
Ett krav som måste finnas på högskoleutbildning är att det inte får finnas några återvändsgränder. Det måste alltså finnas möjlighet att efter genom- gången 80 poängsutbildning fortsätta till organistexamen. De poäng man tar på den lägre utbildningen måste vara lika mycket värda som de som är lästa på musikhögskolan på den högre utbildningen. Det bör alltså gå att översätta de kurser som finns på den lägre utbildningen till motsvarande på 129 den högre utbildningen. Detta för att man som studerande ska ha möjlighet
Ett krav som måste finnas på högskoleutbildning är att det inte får finnas
Ett
krav
som
måste
finnas
på
högskoleutbildning
är
att
det
inte
får
finnas
några återvändsgränder. Det måste alltså finnas möjlighet att efter genom-
några
återvändsgränder.
Det
måste
alltså
finnas
möjlighet
att
efter
genom-
gången 80 poängsutbildning fortsätta till organistexamen. De poäng man
gången
80
poängsutbildning
fortsätta
till
organistexamen.
De
poäng
man
tar på den lägre utbildningen måste vara lika mycket värda som de som är
tar
på
den
lägre
utbildningen
måste
vara
lika
mycket
värda
som
de
som
är
lästa på musikhögskolan på den högre utbildningen. Det bör alltså gå att
lästa
på
musikhögskolan
på
den
högre
utbildningen.
Det
bör
alltså
gå
att
översätta de kurser som finns på den lägre utbildningen till motsvarande på 129
översätta
de
kurser
som
finns
på
den
lägre
utbildningen
till
motsvarande
på
129
den högre utbildningen. Detta för att man som studerande ska ha möjlighet
den
högre
utbildningen.
Detta
för
att
man
som
studerande
ska
ha
möjlighet
9 Riksdagen ) 987188. ] saml. Nr 144
9 Riksdagen ) 987188. ] saml. Nr 144
9 Riksdagen ) 987188. ] saml. Nr 144
9
Riksdagen
)
987188.
]
saml.
Nr
144
att senare "bygga på" till organistexamen och då ej tvingas läsa alla l60 poängen. SFS menar att sannolikheten för att ha direkt jämföra poäng är betydligt större när de båda utbildningarna är förlagda på högskolan. Musikaliska akademien redovisar däremot i huvudsak positiva erfarenhe- ter av utbildningen vid folkhögskolorna. Betr. förläggningcn av denna lägre utbildning kan akademien nu efter flerårig försöksverksamhet bekräfta att de hittills prövade folkhögskolorna väl —i fallet Mellansel med viss tvekan — fyller de krav som kan ställas. Förslaget att till de tre ytterligare lägga Skara stifts folkhögskolas i Hjo kan akademien inte taga ställning till förrän förhållandena vid skolan. lärar- kompetensen och andra omständigheter prövats. Detta aktualiserar frågan om hur utbildningen rent allmänt kommer att organiseras. Betänkandet förutsätter att frågan om huvudmannaskap går att lösa. så att folkhögskolorna (under SÖ) kan få del av sin undervisning överförd till UHÄ. Förutsättningen är då att rätt kunskap skapas. Domkapitlet i Lund föreslår att kantorsutbildningen uteslutande förläggs till ett antal folkhögskolor. Om den föreslagna kantorsutbildningen vid musikhögskolorna slopas och i stället en två-årig utbildning i stil med den på Stora Sköndal förläggs till ett antal folkhögskolor med kyrklig och musikalisk inriktning skulle högskole— kompetens inte behövas för kantorsutbildningen. Samtidigt skulle nivå och - kvalit på utbildningen kunna tillgodoses på ett annat sätt än vid dagens sommarkurser. Behovet av en lägre *'orgelspelarutbildning” skulle också bortfalla. Även de mindre tjänster, som kan komma att finnas på vissa håll borde kunna tillsättas med någon med denna kantorsutbildning. Domkapit- let förordar, att kantorsutbildning enligt de här föreslagna linjerna genom- förs under alla omständigheter. Domkapitlet [ Visby framför liknande synpunkter. När det gäller utbildningsfrågorna känner domkapitlet tveksamhet inför förslaget att examinationen av den lägre utbildningen skall ligga under UHÄ. Likaså är förslaget att endast knyta vissa skolor till utbildningen väl stelt. överhuvudtaget har utredningen genom en mycket stark anknytning till de statliga högskolorna gjort det svårare för lokala initiativ'när det gäller kyrkomusikerutbildningen. Kyrkomusikersituationen i stora delar av vårt land i dag och under överskådlig framtid talar för ett flexibelt system där varje stift ges möjlighet till decentraliserad kyrkomusikerbild— ning och där utifrån kyrkomusikalisk synpunkt lämpliga dispenser ej för- svåras genom t. ex. orealistiska kunskapskrav av annat slag. Rikskommittån för svensk kyrkomusik (RISK) delar utredningens uppfatt- ning att nuvarande kyrkokantorsutbildning bör utökas och knytas till ”kyrklig" folkhögskoleverksamhet. Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation tillstyrker förslaget att kantorsutbildningen förläggs till folkhögskolorna i Hjo, Mellansel. Oskars- hamn och Ransäter med anknytning till svenska kyrkan och Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen. Prop. 1987/88: 144 Bilaga 3 130
att senare "bygga på" till organistexamen och då ej tvingas läsa alla l60 poängen. SFS menar att sannolikheten för att ha direkt jämföra poäng är betydligt större när de båda utbildningarna är förlagda på högskolan.
att senare "bygga på" till organistexamen och då ej tvingas läsa alla l60 poängen. SFS menar att sannolikheten för att ha direkt jämföra poäng är betydligt större när de båda utbildningarna är förlagda på högskolan.
att senare "bygga på" till organistexamen och då ej tvingas läsa alla l60
att
senare
"bygga
på"
till
organistexamen
och
då
ej
tvingas
läsa
alla
l60
poängen. SFS menar att sannolikheten för att ha direkt jämföra poäng är
poängen.
SFS
menar
att
sannolikheten
för
att
ha
direkt
jämföra
poäng
är
betydligt större när de båda utbildningarna är förlagda på högskolan.
betydligt
större
när
de
båda
utbildningarna
är
förlagda
på
högskolan.
Musikaliska akademien redovisar däremot i huvudsak positiva erfarenhe- ter av utbildningen vid folkhögskolorna.
Musikaliska akademien redovisar däremot i huvudsak positiva erfarenhe- ter av utbildningen vid folkhögskolorna.
Musikaliska akademien redovisar däremot i huvudsak positiva erfarenhe-
Musikaliska
akademien
redovisar
däremot
i
huvudsak
positiva
erfarenhe-
ter av utbildningen vid folkhögskolorna.
ter
av
utbildningen
vid
folkhögskolorna.
Betr. förläggningcn av denna lägre utbildning kan akademien nu efter flerårig försöksverksamhet bekräfta att de hittills prövade folkhögskolorna väl —i fallet Mellansel med viss tvekan — fyller de krav som kan ställas. Förslaget att till de tre ytterligare lägga Skara stifts folkhögskolas i Hjo kan akademien inte taga ställning till förrän förhållandena vid skolan. lärar- kompetensen och andra omständigheter prövats. Detta aktualiserar frågan om hur utbildningen rent allmänt kommer att organiseras. Betänkandet förutsätter att frågan om huvudmannaskap går att lösa. så att folkhögskolorna (under SÖ) kan få del av sin undervisning överförd till UHÄ. Förutsättningen är då att rätt kunskap skapas.
Betr. förläggningcn av denna lägre utbildning kan akademien nu efter flerårig försöksverksamhet bekräfta att de hittills prövade folkhögskolorna väl —i fallet Mellansel med viss tvekan — fyller de krav som kan ställas. Förslaget att till de tre ytterligare lägga Skara stifts folkhögskolas i Hjo kan akademien inte taga ställning till förrän förhållandena vid skolan. lärar- kompetensen och andra omständigheter prövats.
Betr. förläggningcn av denna lägre utbildning kan akademien nu efter
Betr.
förläggningcn
av
denna
lägre
utbildning
kan
akademien
nu
efter
flerårig försöksverksamhet bekräfta att de hittills prövade folkhögskolorna
flerårig
försöksverksamhet
bekräfta
att
de
hittills
prövade
folkhögskolorna
väl —i fallet Mellansel med viss tvekan — fyller de krav som kan ställas.
väl
—i
fallet
Mellansel
med
viss
tvekan
—
fyller
de
krav
som
kan
ställas.
Förslaget att till de tre ytterligare lägga Skara stifts folkhögskolas i Hjo kan
Förslaget
att
till
de
tre
ytterligare
lägga
Skara
stifts
folkhögskolas
i
Hjo
kan
akademien inte taga ställning till förrän förhållandena vid skolan. lärar-
akademien
inte
taga
ställning
till
förrän
förhållandena
vid
skolan.
lärar-
kompetensen och andra omständigheter prövats.
kompetensen
och
andra
omständigheter
prövats.
Detta aktualiserar frågan om hur utbildningen rent allmänt kommer att organiseras. Betänkandet förutsätter att frågan om huvudmannaskap går att lösa. så att folkhögskolorna (under SÖ) kan få del av sin undervisning överförd till UHÄ. Förutsättningen är då att rätt kunskap skapas.
Detta aktualiserar frågan om hur utbildningen rent allmänt kommer att
Detta
aktualiserar
frågan
om
hur
utbildningen
rent
allmänt
kommer
att
organiseras. Betänkandet förutsätter att frågan om huvudmannaskap går
organiseras.
Betänkandet
förutsätter
att
frågan
om
huvudmannaskap
går
att lösa. så att folkhögskolorna (under SÖ) kan få del av sin undervisning
att
lösa.
så
att
folkhögskolorna
(under
SÖ)
kan
få
del
av
sin
undervisning
överförd till UHÄ. Förutsättningen är då att rätt kunskap skapas.
överförd
till
UHÄ.
Förutsättningen
är
då
att
rätt
kunskap
skapas.
Domkapitlet i Lund föreslår att kantorsutbildningen uteslutande förläggs till ett antal folkhögskolor.
Domkapitlet i Lund föreslår att kantorsutbildningen uteslutande förläggs till ett antal folkhögskolor.
Domkapitlet i Lund föreslår att kantorsutbildningen uteslutande förläggs
Domkapitlet
i
Lund
föreslår
att
kantorsutbildningen
uteslutande
förläggs
till ett antal folkhögskolor.
till
ett
antal
folkhögskolor.
Om den föreslagna kantorsutbildningen vid musikhögskolorna slopas och i stället en två-årig utbildning i stil med den på Stora Sköndal förläggs till ett antal folkhögskolor med kyrklig och musikalisk inriktning skulle högskole— kompetens inte behövas för kantorsutbildningen. Samtidigt skulle nivå och - kvalit på utbildningen kunna tillgodoses på ett annat sätt än vid dagens sommarkurser. Behovet av en lägre *'orgelspelarutbildning” skulle också bortfalla. Även de mindre tjänster, som kan komma att finnas på vissa håll borde kunna tillsättas med någon med denna kantorsutbildning. Domkapit- let förordar, att kantorsutbildning enligt de här föreslagna linjerna genom- förs under alla omständigheter.
Om den föreslagna kantorsutbildningen vid musikhögskolorna slopas och i stället en två-årig utbildning i stil med den på Stora Sköndal förläggs till ett antal folkhögskolor med kyrklig och musikalisk inriktning skulle högskole— kompetens inte behövas för kantorsutbildningen. Samtidigt skulle nivå och - kvalit på utbildningen kunna tillgodoses på ett annat sätt än vid dagens sommarkurser. Behovet av en lägre *'orgelspelarutbildning” skulle också bortfalla. Även de mindre tjänster, som kan komma att finnas på vissa håll borde kunna tillsättas med någon med denna kantorsutbildning. Domkapit- let förordar, att kantorsutbildning enligt de här föreslagna linjerna genom- förs under alla omständigheter.
Om den föreslagna kantorsutbildningen vid musikhögskolorna slopas och i
Om
den
föreslagna
kantorsutbildningen
vid
musikhögskolorna
slopas
och
i
stället en två-årig utbildning i stil med den på Stora Sköndal förläggs till ett
stället
en
två-årig
utbildning
i
stil
med
den
på
Stora
Sköndal
förläggs
till
ett
antal folkhögskolor med kyrklig och musikalisk inriktning skulle högskole—
antal
folkhögskolor
med
kyrklig
och
musikalisk
inriktning
skulle
högskole—
kompetens inte behövas för kantorsutbildningen. Samtidigt skulle nivå och
kompetens
inte
behövas
för
kantorsutbildningen.
Samtidigt
skulle
nivå
och
- kvalit på utbildningen kunna tillgodoses på ett annat sätt än vid dagens
-
kvalit
på
utbildningen
kunna
tillgodoses
på
ett
annat
sätt
än
vid
dagens
sommarkurser. Behovet av en lägre *'orgelspelarutbildning” skulle också
sommarkurser.
Behovet
av
en
lägre
*'orgelspelarutbildning”
skulle
också
bortfalla. Även de mindre tjänster, som kan komma att finnas på vissa håll
bortfalla.
Även
de
mindre
tjänster,
som
kan
komma
att
finnas
på
vissa
håll
borde kunna tillsättas med någon med denna kantorsutbildning. Domkapit-
borde
kunna
tillsättas
med
någon
med
denna
kantorsutbildning.
Domkapit-
let förordar, att kantorsutbildning enligt de här föreslagna linjerna genom-
let
förordar,
att
kantorsutbildning
enligt
de
här
föreslagna
linjerna
genom-
förs under alla omständigheter.
förs
under
alla
omständigheter.
Domkapitlet [ Visby framför liknande synpunkter.
Domkapitlet [ Visby framför liknande synpunkter.
Domkapitlet [ Visby framför liknande synpunkter.
Domkapitlet
[
Visby
framför
liknande
synpunkter.
När det gäller utbildningsfrågorna känner domkapitlet tveksamhet inför förslaget att examinationen av den lägre utbildningen skall ligga under UHÄ. Likaså är förslaget att endast knyta vissa skolor till utbildningen väl stelt. överhuvudtaget har utredningen genom en mycket stark anknytning till de statliga högskolorna gjort det svårare för lokala initiativ'när det gäller kyrkomusikerutbildningen. Kyrkomusikersituationen i stora delar av vårt land i dag och under överskådlig framtid talar för ett flexibelt system där varje stift ges möjlighet till decentraliserad kyrkomusikerbild— ning och där utifrån kyrkomusikalisk synpunkt lämpliga dispenser ej för- svåras genom t. ex. orealistiska kunskapskrav av annat slag.
När det gäller utbildningsfrågorna känner domkapitlet tveksamhet inför förslaget att examinationen av den lägre utbildningen skall ligga under UHÄ. Likaså är förslaget att endast knyta vissa skolor till utbildningen väl stelt. överhuvudtaget har utredningen genom en mycket stark anknytning till de statliga högskolorna gjort det svårare för lokala initiativ'när det gäller kyrkomusikerutbildningen. Kyrkomusikersituationen i stora delar av vårt land i dag och under överskådlig framtid talar för ett flexibelt system där varje stift ges möjlighet till decentraliserad kyrkomusikerbild— ning och där utifrån kyrkomusikalisk synpunkt lämpliga dispenser ej för- svåras genom t. ex. orealistiska kunskapskrav av annat slag.
När det gäller utbildningsfrågorna känner domkapitlet tveksamhet inför
När
det
gäller
utbildningsfrågorna
känner
domkapitlet
tveksamhet
inför
förslaget att examinationen av den lägre utbildningen skall ligga under
förslaget
att
examinationen
av
den
lägre
utbildningen
skall
ligga
under
UHÄ. Likaså är förslaget att endast knyta vissa skolor till utbildningen väl
UHÄ.
Likaså
är
förslaget
att
endast
knyta
vissa
skolor
till
utbildningen
väl
stelt. överhuvudtaget har utredningen genom en mycket stark anknytning
stelt.
överhuvudtaget
har
utredningen
genom
en
mycket
stark
anknytning
till de statliga högskolorna gjort det svårare för lokala initiativ'när det
till
de
statliga
högskolorna
gjort
det
svårare
för
lokala
initiativ'när
det
gäller kyrkomusikerutbildningen. Kyrkomusikersituationen i stora delar
gäller
kyrkomusikerutbildningen.
Kyrkomusikersituationen
i
stora
delar
av vårt land i dag och under överskådlig framtid talar för ett flexibelt
av
vårt
land
i
dag
och
under
överskådlig
framtid
talar
för
ett
flexibelt
system där varje stift ges möjlighet till decentraliserad kyrkomusikerbild—
system
där
varje
stift
ges
möjlighet
till
decentraliserad
kyrkomusikerbild—
ning och där utifrån kyrkomusikalisk synpunkt lämpliga dispenser ej för-
ning
och
där
utifrån
kyrkomusikalisk
synpunkt
lämpliga
dispenser
ej
för-
svåras genom t. ex. orealistiska kunskapskrav av annat slag.
svåras
genom
t.
ex.
orealistiska
kunskapskrav
av
annat
slag.
Rikskommittån för svensk kyrkomusik (RISK) delar utredningens uppfatt- ning att nuvarande kyrkokantorsutbildning bör utökas och knytas till ”kyrklig" folkhögskoleverksamhet. Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation tillstyrker förslaget att kantorsutbildningen förläggs till folkhögskolorna i Hjo, Mellansel. Oskars- hamn och Ransäter med anknytning till svenska kyrkan och Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen.
Rikskommittån för svensk kyrkomusik (RISK) delar utredningens uppfatt- ning att nuvarande kyrkokantorsutbildning bör utökas och knytas till ”kyrklig" folkhögskoleverksamhet.
Rikskommittån för svensk kyrkomusik (RISK) delar utredningens uppfatt-
Rikskommittån
för
svensk
kyrkomusik
(RISK)
delar
utredningens
uppfatt-
ning att nuvarande kyrkokantorsutbildning bör utökas och knytas till
ning
att
nuvarande
kyrkokantorsutbildning
bör
utökas
och
knytas
till
”kyrklig" folkhögskoleverksamhet.
”kyrklig"
folkhögskoleverksamhet.
Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation tillstyrker förslaget att kantorsutbildningen förläggs till folkhögskolorna i Hjo, Mellansel. Oskars- hamn och Ransäter med anknytning till svenska kyrkan och Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen.
Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation tillstyrker förslaget att
Rörelsefolkhögskolornas
intresseorganisation
tillstyrker
förslaget
att
kantorsutbildningen förläggs till folkhögskolorna i Hjo, Mellansel. Oskars-
kantorsutbildningen
förläggs
till
folkhögskolorna
i
Hjo,
Mellansel.
Oskars-
hamn och Ransäter med anknytning till svenska kyrkan och Evangeliska
hamn
och
Ransäter
med
anknytning
till
svenska
kyrkan
och
Evangeliska
Fosterlands-Stiftelsen.
Fosterlands-Stiftelsen.
Prop.
1987/88:
144
Bilaga 3
Bilaga 3
Bilaga 3
Bilaga
3
130
130
130
130
De fyra föreslagna skolorna har en bra geografisk spridning med goda Prop. 1987/883144 möjligheter att förbereda eleverna för kommande arbetsuppgifter i första Bilaga 3 hand i kyrka och samfund." Skolorna kan ge inblick i ämnen som rör kristet liv och tro. erbjuda regelbundet gudstjänstliv och ordna praktik i försam- lingar. som ligger i skolans närhet. Där får eleverna rycka in som vikarier. delta i körsång och musikgudstjänster. Tillfällen till praktik av olika slag finns också vid de många arrangemang som ordnas av skolorna själva. Svenska kyrkans centralstyrelse betonar vikten av en spridning av utbild- ningen. Förslaget att all kantorsutbildning skall genomföras i form av en samman- hållen utbildning om 80 poäng bejakas. Likaså tillstyrks att utbildningen förläggs till musikhögskolorna, Sköndalsinstitutet och ett antal folkhög- skolor. Det är viktigt att denna utbildning, såsom utredningen föreslår. finns på ett flertal orteri landet. Som bilaga 10 till utredningen finns utkast till en vägledande utbildnings- plan för kyrkokantorsutbildning vid folkhögskola. I likhet med vad som gällde vid utarbetandet av motsvarande plan för fritidsledarutbildning för- utsätts att ett" brett samråd äger rum innan SÖ fastställer planen och tillhörande allmänna råd. Redan nu kan påpekas att de 10 poäng som föreslås få fördelas lokalt inte bör inriktas på allmänna ämnen utan avse studier inom församlingens musikverksamhet. " Domkapitlet i Linköping och Tjärstads pastorat vill i detta sammanhang framhålla Vadstenas betydelse som utbildningsort. När det gäller den lägre utbildningens dimensionering, råder delade meningar bland de remissinstanser som uttalat sigom den. Uni versitets— och högskoleämbetet Eftersom utredningen beräknar en genomsnittlig examination av 86 kanto- rer per är bör det angivna antalet årsstudieplatser (85—90) i stället avse nybörjarplatser. Med hänsyn till det begränsade antalet platser totalt för den lägre kyrko- musikerutbildningen ifrågasätter UHÄ utredningens förslag att förlägga den tvååriga kantorsutbildningen till ytterligare en folkhögskola. Detta skall ses mot bakgrunden av dels en beräknad minskad dimensionering efter den första tioårsperioden (från 86 till 67 platser årligen). dels att tre högskoleenheter föreslås få endast 15 platser sammanlagt," innebärande genomsnittligt så små grupper som fem studerande i varje. UHÄ anser att de föreslagna tio platserna för den berörda folkhögskolan i stället bör fördelas på de tre orterna med högskoleutbildning. nämligen. Malmö, Göteborg och Piteå samt eventuellt Stockholm ( Sköndalsinstitutet). Utredningens förslag om kombinationstjänster har bemötts positivt av remissopinionen. Utredningen har dock uppskattat antalet platser för kom- binationsutbildning lärare/kantor till endast 5-10 sammanlagt per år på fyra orter. Dessutom anger utredningen att den föreslagna dimensioneringen rymmer en osäkerhetsfaktor. eftersom den föreslagna utbildningen 1 fråga kommer att ske efter de studerandes fria val. UHÄ delar universitetets i Lund (musikhögskolan 1 Malmö). uppfattning att inga dimensioneringsbe- räkningar kan utgå från en så slumpartad förutsättning. Det är bl. a. mot denna bakgrund som UHÄ har ifrågasatt om kyrkomusikerna som genom- 131
De fyra föreslagna skolorna har en bra geografisk spridning med goda Prop. 1987/883144 möjligheter att förbereda eleverna för kommande arbetsuppgifter i första Bilaga 3 hand i kyrka och samfund." Skolorna kan ge inblick i ämnen som rör kristet liv och tro. erbjuda regelbundet gudstjänstliv och ordna praktik i försam- lingar. som ligger i skolans närhet. Där får eleverna rycka in som vikarier. delta i körsång och musikgudstjänster. Tillfällen till praktik av olika slag finns också vid de många arrangemang som ordnas av skolorna själva.
De fyra föreslagna skolorna har en bra geografisk spridning med goda Prop. 1987/883144 möjligheter att förbereda eleverna för kommande arbetsuppgifter i första Bilaga 3
De fyra föreslagna skolorna har en bra geografisk spridning med goda Prop. 1987/883144
De
fyra
föreslagna
skolorna
har
en
bra
geografisk
spridning
med
goda
Prop.
1987/883144
möjligheter att förbereda eleverna för kommande arbetsuppgifter i första Bilaga 3
möjligheter
att
förbereda
eleverna
för
kommande
arbetsuppgifter
i
första
Bilaga
3
hand i kyrka och samfund." Skolorna kan ge inblick i ämnen som rör kristet
hand i kyrka och samfund." Skolorna kan ge inblick i ämnen som rör kristet
hand
i
kyrka
och
samfund."
Skolorna
kan
ge
inblick
i
ämnen
som
rör
kristet
liv och tro. erbjuda regelbundet gudstjänstliv och ordna praktik i försam-
liv och tro. erbjuda regelbundet gudstjänstliv och ordna praktik i försam-
liv
och
tro.
erbjuda
regelbundet
gudstjänstliv
och
ordna
praktik
i
försam-
lingar. som ligger i skolans närhet. Där får eleverna rycka in som vikarier.
lingar. som ligger i skolans närhet. Där får eleverna rycka in som vikarier.
lingar.
som
ligger
i
skolans
närhet.
Där
får
eleverna
rycka
in
som
vikarier.
delta i körsång och musikgudstjänster. Tillfällen till praktik av olika slag
delta i körsång och musikgudstjänster. Tillfällen till praktik av olika slag
delta
i
körsång
och
musikgudstjänster.
Tillfällen
till
praktik
av
olika
slag
finns också vid de många arrangemang som ordnas av skolorna själva.
finns också vid de många arrangemang som ordnas av skolorna själva.
finns
också
vid
de
många
arrangemang
som
ordnas
av
skolorna
själva.
Svenska kyrkans centralstyrelse betonar vikten av en spridning av utbild- ningen.
Svenska kyrkans centralstyrelse betonar vikten av en spridning av utbild- ningen.
Svenska kyrkans centralstyrelse betonar vikten av en spridning av utbild-
Svenska
kyrkans
centralstyrelse
betonar
vikten
av
en
spridning
av
utbild-
ningen.
ningen.
Förslaget att all kantorsutbildning skall genomföras i form av en samman- hållen utbildning om 80 poäng bejakas. Likaså tillstyrks att utbildningen förläggs till musikhögskolorna, Sköndalsinstitutet och ett antal folkhög- skolor. Det är viktigt att denna utbildning, såsom utredningen föreslår. finns på ett flertal orteri landet. Som bilaga 10 till utredningen finns utkast till en vägledande utbildnings- plan för kyrkokantorsutbildning vid folkhögskola. I likhet med vad som gällde vid utarbetandet av motsvarande plan för fritidsledarutbildning för- utsätts att ett" brett samråd äger rum innan SÖ fastställer planen och tillhörande allmänna råd. Redan nu kan påpekas att de 10 poäng som föreslås få fördelas lokalt inte bör inriktas på allmänna ämnen utan avse studier inom församlingens musikverksamhet. "
Förslaget att all kantorsutbildning skall genomföras i form av en samman- hållen utbildning om 80 poäng bejakas. Likaså tillstyrks att utbildningen förläggs till musikhögskolorna, Sköndalsinstitutet och ett antal folkhög- skolor. Det är viktigt att denna utbildning, såsom utredningen föreslår. finns på ett flertal orteri landet.
Förslaget att all kantorsutbildning skall genomföras i form av en samman-
Förslaget
att
all
kantorsutbildning
skall
genomföras
i
form
av
en
samman-
hållen utbildning om 80 poäng bejakas. Likaså tillstyrks att utbildningen
hållen
utbildning
om
80
poäng
bejakas.
Likaså
tillstyrks
att
utbildningen
förläggs till musikhögskolorna, Sköndalsinstitutet och ett antal folkhög-
förläggs
till
musikhögskolorna,
Sköndalsinstitutet
och
ett
antal
folkhög-
skolor. Det är viktigt att denna utbildning, såsom utredningen föreslår.
skolor.
Det
är
viktigt
att
denna
utbildning,
såsom
utredningen
föreslår.
finns på ett flertal orteri landet.
finns
på
ett
flertal
orteri
landet.
Som bilaga 10 till utredningen finns utkast till en vägledande utbildnings- plan för kyrkokantorsutbildning vid folkhögskola. I likhet med vad som gällde vid utarbetandet av motsvarande plan för fritidsledarutbildning för- utsätts att ett" brett samråd äger rum innan SÖ fastställer planen och tillhörande allmänna råd. Redan nu kan påpekas att de 10 poäng som föreslås få fördelas lokalt inte bör inriktas på allmänna ämnen utan avse studier inom församlingens musikverksamhet. "
Som bilaga 10 till utredningen finns utkast till en vägledande utbildnings-
Som
bilaga
10
till
utredningen
finns
utkast
till
en
vägledande
utbildnings-
plan för kyrkokantorsutbildning vid folkhögskola. I likhet med vad som
plan
för
kyrkokantorsutbildning
vid
folkhögskola.
I
likhet
med
vad
som
gällde vid utarbetandet av motsvarande plan för fritidsledarutbildning för-
gällde
vid
utarbetandet
av
motsvarande
plan
för
fritidsledarutbildning
för-
utsätts att ett" brett samråd äger rum innan SÖ fastställer planen och
utsätts
att
ett"
brett
samråd
äger
rum
innan
SÖ
fastställer
planen
och
tillhörande allmänna råd. Redan nu kan påpekas att de 10 poäng som
tillhörande
allmänna
råd.
Redan
nu
kan
påpekas
att
de
10
poäng
som
föreslås få fördelas lokalt inte bör inriktas på allmänna ämnen utan avse
föreslås
få
fördelas
lokalt
inte
bör
inriktas
på
allmänna
ämnen
utan
avse
studier inom församlingens musikverksamhet. "
studier
inom
församlingens
musikverksamhet.
"
Domkapitlet i Linköping och Tjärstads pastorat vill i detta sammanhang framhålla Vadstenas betydelse som utbildningsort.
Domkapitlet i Linköping och Tjärstads pastorat vill i detta sammanhang framhålla Vadstenas betydelse som utbildningsort.
Domkapitlet i Linköping och Tjärstads pastorat vill i detta sammanhang
Domkapitlet
i
Linköping
och
Tjärstads
pastorat
vill
i
detta
sammanhang
framhålla Vadstenas betydelse som utbildningsort.
framhålla
Vadstenas
betydelse
som
utbildningsort.
När det gäller den lägre utbildningens dimensionering, råder delade meningar bland de remissinstanser som uttalat sigom den.
När det gäller den lägre utbildningens dimensionering, råder delade meningar bland de remissinstanser som uttalat sigom den.
När det gäller den lägre utbildningens dimensionering, råder delade
När
det
gäller
den
lägre
utbildningens
dimensionering,
råder
delade
meningar bland de remissinstanser som uttalat sigom den.
meningar
bland
de
remissinstanser
som
uttalat
sigom
den.
Uni versitets— och högskoleämbetet
Uni versitets— och högskoleämbetet
Uni versitets— och högskoleämbetet
Uni
versitets—
och
högskoleämbetet
Eftersom utredningen beräknar en genomsnittlig examination av 86 kanto- rer per är bör det angivna antalet årsstudieplatser (85—90) i stället avse nybörjarplatser. Med hänsyn till det begränsade antalet platser totalt för den lägre kyrko- musikerutbildningen ifrågasätter UHÄ utredningens förslag att förlägga den tvååriga kantorsutbildningen till ytterligare en folkhögskola. Detta skall ses mot bakgrunden av dels en beräknad minskad dimensionering efter den första tioårsperioden (från 86 till 67 platser årligen). dels att tre högskoleenheter föreslås få endast 15 platser sammanlagt," innebärande genomsnittligt så små grupper som fem studerande i varje. UHÄ anser att de föreslagna tio platserna för den berörda folkhögskolan i stället bör fördelas på de tre orterna med högskoleutbildning. nämligen. Malmö, Göteborg och Piteå samt eventuellt Stockholm ( Sköndalsinstitutet). Utredningens förslag om kombinationstjänster har bemötts positivt av remissopinionen. Utredningen har dock uppskattat antalet platser för kom- binationsutbildning lärare/kantor till endast 5-10 sammanlagt per år på fyra orter. Dessutom anger utredningen att den föreslagna dimensioneringen rymmer en osäkerhetsfaktor. eftersom den föreslagna utbildningen 1 fråga kommer att ske efter de studerandes fria val. UHÄ delar universitetets i Lund (musikhögskolan 1 Malmö). uppfattning att inga dimensioneringsbe- räkningar kan utgå från en så slumpartad förutsättning. Det är bl. a. mot denna bakgrund som UHÄ har ifrågasatt om kyrkomusikerna som genom- 131
Eftersom utredningen beräknar en genomsnittlig examination av 86 kanto- rer per är bör det angivna antalet årsstudieplatser (85—90) i stället avse nybörjarplatser.
Eftersom utredningen beräknar en genomsnittlig examination av 86 kanto-
Eftersom
utredningen
beräknar
en
genomsnittlig
examination
av
86
kanto-
rer per är bör det angivna antalet årsstudieplatser (85—90) i stället avse
rer
per
är
bör
det
angivna
antalet
årsstudieplatser
(85—90)
i
stället
avse
nybörjarplatser.
nybörjarplatser.
Med hänsyn till det begränsade antalet platser totalt för den lägre kyrko- musikerutbildningen ifrågasätter UHÄ utredningens förslag att förlägga den tvååriga kantorsutbildningen till ytterligare en folkhögskola. Detta skall ses mot bakgrunden av dels en beräknad minskad dimensionering efter den första tioårsperioden (från 86 till 67 platser årligen). dels att tre högskoleenheter föreslås få endast 15 platser sammanlagt," innebärande genomsnittligt så små grupper som fem studerande i varje. UHÄ anser att de föreslagna tio platserna för den berörda folkhögskolan i stället bör fördelas på de tre orterna med högskoleutbildning. nämligen. Malmö, Göteborg och Piteå samt eventuellt Stockholm ( Sköndalsinstitutet).
Med hänsyn till det begränsade antalet platser totalt för den lägre kyrko-
Med
hänsyn
till
det
begränsade
antalet
platser
totalt
för
den
lägre
kyrko-
musikerutbildningen ifrågasätter UHÄ utredningens förslag att förlägga
musikerutbildningen
ifrågasätter
UHÄ
utredningens
förslag
att
förlägga
den tvååriga kantorsutbildningen till ytterligare en folkhögskola. Detta
den
tvååriga
kantorsutbildningen
till
ytterligare
en
folkhögskola.
Detta
skall ses mot bakgrunden av dels en beräknad minskad dimensionering
skall
ses
mot
bakgrunden
av
dels
en
beräknad
minskad
dimensionering
efter den första tioårsperioden (från 86 till 67 platser årligen). dels att tre
efter
den
första
tioårsperioden
(från
86
till
67
platser
årligen).
dels
att
tre
högskoleenheter föreslås få endast 15 platser sammanlagt," innebärande
högskoleenheter
föreslås
få
endast
15
platser
sammanlagt,"
innebärande
genomsnittligt så små grupper som fem studerande i varje. UHÄ anser att
genomsnittligt
så
små
grupper
som
fem
studerande
i
varje.
UHÄ
anser
att
de föreslagna tio platserna för den berörda folkhögskolan i stället bör
de
föreslagna
tio
platserna
för
den
berörda
folkhögskolan
i
stället
bör
fördelas på de tre orterna med högskoleutbildning. nämligen. Malmö,
fördelas
på
de
tre
orterna
med
högskoleutbildning.
nämligen.
Malmö,
Göteborg och Piteå samt eventuellt Stockholm ( Sköndalsinstitutet).
Göteborg
och
Piteå
samt
eventuellt
Stockholm
(
Sköndalsinstitutet).
Utredningens förslag om kombinationstjänster har bemötts positivt av remissopinionen. Utredningen har dock uppskattat antalet platser för kom- binationsutbildning lärare/kantor till endast 5-10 sammanlagt per år på fyra orter. Dessutom anger utredningen att den föreslagna dimensioneringen rymmer en osäkerhetsfaktor. eftersom den föreslagna utbildningen 1 fråga kommer att ske efter de studerandes fria val. UHÄ delar universitetets i Lund (musikhögskolan 1 Malmö). uppfattning att inga dimensioneringsbe- räkningar kan utgå från en så slumpartad förutsättning. Det är bl. a. mot denna bakgrund som UHÄ har ifrågasatt om kyrkomusikerna som genom- 131
Utredningens förslag om kombinationstjänster har bemötts positivt av
Utredningens
förslag
om
kombinationstjänster
har
bemötts
positivt
av
remissopinionen. Utredningen har dock uppskattat antalet platser för kom-
remissopinionen.
Utredningen
har
dock
uppskattat
antalet
platser
för
kom-
binationsutbildning lärare/kantor till endast 5-10 sammanlagt per år på fyra
binationsutbildning
lärare/kantor
till
endast
5-10
sammanlagt
per
år
på
fyra
orter. Dessutom anger utredningen att den föreslagna dimensioneringen
orter.
Dessutom
anger
utredningen
att
den
föreslagna
dimensioneringen
rymmer en osäkerhetsfaktor. eftersom den föreslagna utbildningen 1 fråga
rymmer
en
osäkerhetsfaktor.
eftersom
den
föreslagna
utbildningen
1
fråga
kommer att ske efter de studerandes fria val. UHÄ delar universitetets i
kommer
att
ske
efter
de
studerandes
fria
val.
UHÄ
delar
universitetets
i
Lund (musikhögskolan 1 Malmö). uppfattning att inga dimensioneringsbe-
Lund
(musikhögskolan
1
Malmö).
uppfattning
att
inga
dimensioneringsbe-
räkningar kan utgå från en så slumpartad förutsättning. Det är bl. a. mot
räkningar
kan
utgå
från
en
så
slumpartad
förutsättning.
Det
är
bl.
a.
mot
denna bakgrund som UHÄ har ifrågasatt om kyrkomusikerna som genom- 131
denna
bakgrund
som
UHÄ
har
ifrågasatt
om
kyrkomusikerna
som
genom-
131
gått den högre kyrkomusikerutbildningen i framtiden skall uteslutas från Prop. 1987/88;144 eventuell fyllnadstjänstgöring i det allmänna skolväsendet. Bilaga 3 UHA tillstyrker utredningens förslag att kombinationsutbildning anord- nas endast vid de fyra högskoleenheter som har både kyrkomusikalisk utbildning och musiklärarutbildning. Domkapitlet i Härnösand 1 Härnösands stift har antalet kyrkokantorstjänster ökat starkt de senaste åren. 1980 hade vi 21 stycken. nu 1986 har vi 37 stycken. Kyrkokantors- tjänsten är en användbar tjänstetyp. Veckotimtalet varierar här i stiftet mellan 12 och 28 och den förekommer i såväl små som stora församlingar. Tack vare kyrkokantorsutbildningen i Mellansel har vi fått fler behöriga sökande till tjänsterna än tidigare. Läget är dock långt ifrån så bra som man kunde önska. Rörligheten är stor och särskilt de mindre tjänsterna är svåra att besätta. En tredjedel av tjänsterna. tolv stycken. är f.n. vakanta och uppehålls av vikarier. När den nya organisationen träder i kraft kommer vi att ha omkring 70 kantorstjänster i stiftet. d.v.s. nästan en fördubbling jämfört med idag. Eftersom vi häri stiftet inte har någon reserv av kantorsutbildade, kommer vi att gå in i den nya organisationen dels med den brist vi redan har, dels med brist på sökande till nyinrättade tjänster. Vi anser därför att antalet utbildningsplatser per år under tioårsperioden fram till 1997 inte bör under- stiga 100. Av utbildningsplatserna bör om möjligt 15 förläggas till Mellan- sel. Svenska kyrkans centralstyrelse Det kan ifrågasättas om utredningen inte räknat i underkant vad gäller behovet av utbildningsplatser. Enligt bilaga 9 räknas med att under en första IO-årsperiod skall 80% av de nyutbildade gå ut på arbetsmarknaden som kyrkomusiker. Med hänsyn till de erfarenheter som finns beträffande dem som genomgått den högre utbildningen och eftersom ett antal av dem som går den lägre kommer att söka till den högre utbildningen. kan det vara minst lika sannolikt att räkna med 70 %. Detta skulle innebära behov av ytterligare 12 utbildningsplatser/år. Det torde vara möjligt för t.ex. Sköndalsinstitutet att öka sin kapacitet utöver föreslagna 10 årsstudieplat- ser. Skara stifts folkhögskola När utredningen nu föreslår. att fyra folkhögskolor skall erbjudas möjlig- heten att utbilda kyrkokantorer anser vi att den tänkta volymen är lagom stor i förhållande till den efterfrågan man kan räkna med. De fyra föreslag— na folkhögskolorna är också geografiskt så fördelade att de täcker landet på ett tillfredställande sätt. Kyrkans folkhögskolor har i den planerade kantorsutbildningen stora möjligheter att ge eleverna utbildning i ämnen som berör kyrkans tro och liv samt låta dem få praktisk användning av dessa kunskaper i ett regelbundet gudstjänstliv. Röralsefolkln'igskolornus intresseorganisatiun delar utredningens bedöm- ning att en dimensionering av 55 årSstudieplatser på folkhögskolor är lämplig. - _. 132
gått den högre kyrkomusikerutbildningen i framtiden skall uteslutas från Prop. 1987/88;144 eventuell fyllnadstjänstgöring i det allmänna skolväsendet. Bilaga 3 UHA tillstyrker utredningens förslag att kombinationsutbildning anord- nas endast vid de fyra högskoleenheter som har både kyrkomusikalisk utbildning och musiklärarutbildning.
gått den högre kyrkomusikerutbildningen i framtiden skall uteslutas från Prop. 1987/88;144 eventuell fyllnadstjänstgöring i det allmänna skolväsendet. Bilaga 3 UHA tillstyrker utredningens förslag att kombinationsutbildning anord- nas endast vid de fyra högskoleenheter som har både kyrkomusikalisk utbildning och musiklärarutbildning.
gått den högre kyrkomusikerutbildningen i framtiden skall uteslutas från Prop. 1987/88;144
gått
den
högre
kyrkomusikerutbildningen
i
framtiden
skall
uteslutas
från
Prop.
1987/88;144
eventuell fyllnadstjänstgöring i det allmänna skolväsendet. Bilaga 3
eventuell
fyllnadstjänstgöring
i
det
allmänna
skolväsendet.
Bilaga
3
UHA tillstyrker utredningens förslag att kombinationsutbildning anord-
UHA
tillstyrker
utredningens
förslag
att
kombinationsutbildning
anord-
nas endast vid de fyra högskoleenheter som har både kyrkomusikalisk
nas
endast
vid
de
fyra
högskoleenheter
som
har
både
kyrkomusikalisk
utbildning och musiklärarutbildning.
utbildning
och
musiklärarutbildning.
Domkapitlet i Härnösand
Domkapitlet i Härnösand
Domkapitlet i Härnösand
Domkapitlet
i
Härnösand
1 Härnösands stift har antalet kyrkokantorstjänster ökat starkt de senaste åren. 1980 hade vi 21 stycken. nu 1986 har vi 37 stycken. Kyrkokantors- tjänsten är en användbar tjänstetyp. Veckotimtalet varierar här i stiftet mellan 12 och 28 och den förekommer i såväl små som stora församlingar. Tack vare kyrkokantorsutbildningen i Mellansel har vi fått fler behöriga sökande till tjänsterna än tidigare. Läget är dock långt ifrån så bra som man kunde önska. Rörligheten är stor och särskilt de mindre tjänsterna är svåra att besätta. En tredjedel av tjänsterna. tolv stycken. är f.n. vakanta och uppehålls av vikarier. När den nya organisationen träder i kraft kommer vi att ha omkring 70 kantorstjänster i stiftet. d.v.s. nästan en fördubbling jämfört med idag. Eftersom vi häri stiftet inte har någon reserv av kantorsutbildade, kommer vi att gå in i den nya organisationen dels med den brist vi redan har, dels med brist på sökande till nyinrättade tjänster. Vi anser därför att antalet utbildningsplatser per år under tioårsperioden fram till 1997 inte bör under- stiga 100. Av utbildningsplatserna bör om möjligt 15 förläggas till Mellan- sel.
1 Härnösands stift har antalet kyrkokantorstjänster ökat starkt de senaste åren. 1980 hade vi 21 stycken. nu 1986 har vi 37 stycken. Kyrkokantors- tjänsten är en användbar tjänstetyp. Veckotimtalet varierar här i stiftet mellan 12 och 28 och den förekommer i såväl små som stora församlingar. Tack vare kyrkokantorsutbildningen i Mellansel har vi fått fler behöriga sökande till tjänsterna än tidigare. Läget är dock långt ifrån så bra som man kunde önska. Rörligheten är stor och särskilt de mindre tjänsterna är svåra att besätta. En tredjedel av tjänsterna. tolv stycken. är f.n. vakanta och uppehålls av vikarier.
1 Härnösands stift har antalet kyrkokantorstjänster ökat starkt de senaste
1
Härnösands
stift
har
antalet
kyrkokantorstjänster
ökat
starkt
de
senaste
åren. 1980 hade vi 21 stycken. nu 1986 har vi 37 stycken. Kyrkokantors-
åren.
1980
hade
vi
21
stycken.
nu
1986
har
vi
37
stycken.
Kyrkokantors-
tjänsten är en användbar tjänstetyp. Veckotimtalet varierar här i stiftet
tjänsten
är
en
användbar
tjänstetyp.
Veckotimtalet
varierar
här
i
stiftet
mellan 12 och 28 och den förekommer i såväl små som stora församlingar.
mellan
12
och
28
och
den
förekommer
i
såväl
små
som
stora
församlingar.
Tack vare kyrkokantorsutbildningen i Mellansel har vi fått fler behöriga
Tack
vare
kyrkokantorsutbildningen
i
Mellansel
har
vi
fått
fler
behöriga
sökande till tjänsterna än tidigare. Läget är dock långt ifrån så bra som man
sökande
till
tjänsterna
än
tidigare.
Läget
är
dock
långt
ifrån
så
bra
som
man
kunde önska. Rörligheten är stor och särskilt de mindre tjänsterna är svåra
kunde
önska.
Rörligheten
är
stor
och
särskilt
de
mindre
tjänsterna
är
svåra
att besätta. En tredjedel av tjänsterna. tolv stycken. är f.n. vakanta och
att
besätta.
En
tredjedel
av
tjänsterna.
tolv
stycken.
är
f.n.
vakanta
och
uppehålls av vikarier.
uppehålls
av
vikarier.
När den nya organisationen träder i kraft kommer vi att ha omkring 70 kantorstjänster i stiftet. d.v.s. nästan en fördubbling jämfört med idag. Eftersom vi häri stiftet inte har någon reserv av kantorsutbildade, kommer vi att gå in i den nya organisationen dels med den brist vi redan har, dels med brist på sökande till nyinrättade tjänster. Vi anser därför att antalet utbildningsplatser per år under tioårsperioden fram till 1997 inte bör under- stiga 100. Av utbildningsplatserna bör om möjligt 15 förläggas till Mellan- sel.
När den nya organisationen träder i kraft kommer vi att ha omkring 70
När
den
nya
organisationen
träder
i
kraft
kommer
vi
att
ha
omkring
70
kantorstjänster i stiftet. d.v.s. nästan en fördubbling jämfört med idag.
kantorstjänster
i
stiftet.
d.v.s.
nästan
en
fördubbling
jämfört
med
idag.
Eftersom vi häri stiftet inte har någon reserv av kantorsutbildade, kommer
Eftersom
vi
häri
stiftet
inte
har
någon
reserv
av
kantorsutbildade,
kommer
vi att gå in i den nya organisationen dels med den brist vi redan har, dels
vi
att
gå
in
i
den
nya
organisationen
dels
med
den
brist
vi
redan
har,
dels
med brist på sökande till nyinrättade tjänster. Vi anser därför att antalet
med
brist
på
sökande
till
nyinrättade
tjänster.
Vi
anser
därför
att
antalet
utbildningsplatser per år under tioårsperioden fram till 1997 inte bör under-
utbildningsplatser
per
år
under
tioårsperioden
fram
till
1997
inte
bör
under-
stiga 100. Av utbildningsplatserna bör om möjligt 15 förläggas till Mellan-
stiga
100.
Av
utbildningsplatserna
bör
om
möjligt
15
förläggas
till
Mellan-
sel.
sel.
Svenska kyrkans centralstyrelse
Svenska kyrkans centralstyrelse
Svenska kyrkans centralstyrelse
Svenska
kyrkans
centralstyrelse
Det kan ifrågasättas om utredningen inte räknat i underkant vad gäller behovet av utbildningsplatser. Enligt bilaga 9 räknas med att under en första IO-årsperiod skall 80% av de nyutbildade gå ut på arbetsmarknaden som kyrkomusiker. Med hänsyn till de erfarenheter som finns beträffande dem som genomgått den högre utbildningen och eftersom ett antal av dem som går den lägre kommer att söka till den högre utbildningen. kan det vara minst lika sannolikt att räkna med 70 %. Detta skulle innebära behov av ytterligare 12 utbildningsplatser/år. Det torde vara möjligt för t.ex. Sköndalsinstitutet att öka sin kapacitet utöver föreslagna 10 årsstudieplat- ser.
Det kan ifrågasättas om utredningen inte räknat i underkant vad gäller behovet av utbildningsplatser. Enligt bilaga 9 räknas med att under en första IO-årsperiod skall 80% av de nyutbildade gå ut på arbetsmarknaden som kyrkomusiker. Med hänsyn till de erfarenheter som finns beträffande dem som genomgått den högre utbildningen och eftersom ett antal av dem som går den lägre kommer att söka till den högre utbildningen. kan det vara minst lika sannolikt att räkna med 70 %. Detta skulle innebära behov av ytterligare 12 utbildningsplatser/år. Det torde vara möjligt för t.ex. Sköndalsinstitutet att öka sin kapacitet utöver föreslagna 10 årsstudieplat- ser.
Det kan ifrågasättas om utredningen inte räknat i underkant vad gäller
Det
kan
ifrågasättas
om
utredningen
inte
räknat
i
underkant
vad
gäller
behovet av utbildningsplatser. Enligt bilaga 9 räknas med att under en
behovet
av
utbildningsplatser.
Enligt
bilaga
9
räknas
med
att
under
en
första IO-årsperiod skall 80% av de nyutbildade gå ut på arbetsmarknaden
första
IO-årsperiod
skall
80%
av
de
nyutbildade
gå
ut
på
arbetsmarknaden
som kyrkomusiker. Med hänsyn till de erfarenheter som finns beträffande
som
kyrkomusiker.
Med
hänsyn
till
de
erfarenheter
som
finns
beträffande
dem som genomgått den högre utbildningen och eftersom ett antal av dem
dem
som
genomgått
den
högre
utbildningen
och
eftersom
ett
antal
av
dem
som går den lägre kommer att söka till den högre utbildningen. kan det
som
går
den
lägre
kommer
att
söka
till
den
högre
utbildningen.
kan
det
vara minst lika sannolikt att räkna med 70 %. Detta skulle innebära behov
vara
minst
lika
sannolikt
att
räkna
med
70
%.
Detta
skulle
innebära
behov
av ytterligare 12 utbildningsplatser/år. Det torde vara möjligt för t.ex.
av
ytterligare
12
utbildningsplatser/år.
Det
torde
vara
möjligt
för
t.ex.
Sköndalsinstitutet att öka sin kapacitet utöver föreslagna 10 årsstudieplat-
Sköndalsinstitutet
att
öka
sin
kapacitet
utöver
föreslagna
10
årsstudieplat-
ser.
ser.
Skara stifts folkhögskola
Skara stifts folkhögskola
Skara stifts folkhögskola
Skara
stifts
folkhögskola
När utredningen nu föreslår. att fyra folkhögskolor skall erbjudas möjlig- heten att utbilda kyrkokantorer anser vi att den tänkta volymen är lagom stor i förhållande till den efterfrågan man kan räkna med. De fyra föreslag— na folkhögskolorna är också geografiskt så fördelade att de täcker landet på ett tillfredställande sätt. Kyrkans folkhögskolor har i den planerade kantorsutbildningen stora möjligheter att ge eleverna utbildning i ämnen som berör kyrkans tro och liv samt låta dem få praktisk användning av dessa kunskaper i ett regelbundet gudstjänstliv.
När utredningen nu föreslår. att fyra folkhögskolor skall erbjudas möjlig- heten att utbilda kyrkokantorer anser vi att den tänkta volymen är lagom stor i förhållande till den efterfrågan man kan räkna med. De fyra föreslag— na folkhögskolorna är också geografiskt så fördelade att de täcker landet på ett tillfredställande sätt. Kyrkans folkhögskolor har i den planerade kantorsutbildningen stora möjligheter att ge eleverna utbildning i ämnen som berör kyrkans tro och liv samt låta dem få praktisk användning av dessa kunskaper i ett regelbundet gudstjänstliv.
När utredningen nu föreslår. att fyra folkhögskolor skall erbjudas möjlig-
När
utredningen
nu
föreslår.
att
fyra
folkhögskolor
skall
erbjudas
möjlig-
heten att utbilda kyrkokantorer anser vi att den tänkta volymen är lagom
heten
att
utbilda
kyrkokantorer
anser
vi
att
den
tänkta
volymen
är
lagom
stor i förhållande till den efterfrågan man kan räkna med. De fyra föreslag—
stor
i
förhållande
till
den
efterfrågan
man
kan
räkna
med.
De
fyra
föreslag—
na folkhögskolorna är också geografiskt så fördelade att de täcker landet
na
folkhögskolorna
är
också
geografiskt
så
fördelade
att
de
täcker
landet
på ett tillfredställande sätt. Kyrkans folkhögskolor har i den planerade
på
ett
tillfredställande
sätt.
Kyrkans
folkhögskolor
har
i
den
planerade
kantorsutbildningen stora möjligheter att ge eleverna utbildning i ämnen
kantorsutbildningen
stora
möjligheter
att
ge
eleverna
utbildning
i
ämnen
som berör kyrkans tro och liv samt låta dem få praktisk användning av
som
berör
kyrkans
tro
och
liv
samt
låta
dem
få
praktisk
användning
av
dessa kunskaper i ett regelbundet gudstjänstliv.
dessa
kunskaper
i
ett
regelbundet
gudstjänstliv.
Röralsefolkln'igskolornus intresseorganisatiun delar utredningens bedöm- ning att en dimensionering av 55 årSstudieplatser på folkhögskolor är lämplig. - _. 132
Röralsefolkln'igskolornus intresseorganisatiun delar utredningens bedöm- ning att en dimensionering av 55 årSstudieplatser på folkhögskolor är lämplig. - _. 132
Röralsefolkln'igskolornus intresseorganisatiun delar utredningens bedöm-
Röralsefolkln'igskolornus
intresseorganisatiun
delar
utredningens
bedöm-
ning att en dimensionering av 55 årSstudieplatser på folkhögskolor är
ning
att
en
dimensionering
av
55
årSstudieplatser
på
folkhögskolor
är
lämplig. - _. 132
lämplig.
-
_.
132
Musikhögskolan i Malmö Prop. 1987/88: 144 Beträffande de utbildningsvägar. som är direkt kopplade till musiklärar- Bllaga 3 linjen. vill linjenämnden påpeka vanskligheten att göra dimensioneringsbe- räkningar på dessa. Dels beror det på de studerandes fria val hur många som genomgår utbildningen och dels kan ju dessa som färdiga musiklärare välja att arbete heltid inom obligatoriska skolväsendet eller kommunala musikskolan. ' ' Stiftelser: Stora Sköndal uppger att Sköndalsinstitutet är berett att utöka nuvarande kapacitet till 15 årsstudieplatser. Ingesunds musikhögskola anför för sin del följande: IMH har också genom sin utbildning velat medverka till att i någon mån försöka avhjälpa den brist på kyrkomusiker. som alltjämt råder bl.a. i Värmland och i angränsande landskap. särskilt på de mindre orterna. Det synes också angeläget att påpeka att IMH genom sina exceptionellt goda lärar- och lokalresurser har kapacitet över till att ta emot fler stude- rande. även exempelvis inom det kyrkomusikaliska områdets 80-poängs- - variant. om statsmakterna så önskar och om medel härför ställs till skolans . förfogande. Några remissinstanser har synpunkter på utbildningens innehåll. Musikaliska akademien Vad den lägre utbildningen beträffar kan akademien instämmai lämplighe— ten av en tvåårig högskoleutbildning i den form som föreslås som en grund för den lägre tjänsten. Däremot synes det akademien vara otillräckligt att föreskriva endast 30 poäng för den kyrkomusikaliska delen i en musiklärarlinje (så som den tidigare föreslagits ersätta nuvarande lägre kyrkomusikerutbildning) resp. instrumentallärare. Denna poängsumma kan inte anses ha tillräckligt noga prövats i relation till annan utbildning. där t. ex. den tvååriga om 80 poäng kan bedömas omfatta betydligt mer kyrkomusikalisk inriktning än 30 po; äng utöver en mera allmän musikutbildning. I vilken mån de övriga 130 poängen i 111usiklärarlinjen kompletterar de kyrkliga 30 poängen bör när- mare utredas. Det går bra att i den variant av musiklärarutbildning som avser grundskola/gymnasium ("ej tvåämneslärare dock) inrymma 50 poäng kyrkomusikalisk utbildning. Återstoden (110 poäng) i den breda musiklä- rarutbildningen ger säkert bättre församlingsarbetarkompetens än de 80 poäng som kantorsutbildningen ger. Värre är det med instrumentallärarvarianten (IE-varianten). Iden omfat- tar den instrumentala resp. vokala specialiseringen 80 poäng. vilket jämte den för alla gemensamma basutbildningen om 60 poäng bara lämnar 20 poäng kvar. Dessa musiklärare är -i gengäld dock skickliga pianospelare resp. sångare, vilket i viss mån kompenserar det lilla utrymmet (20 poäng) för kyrkomusikaliska studier. Det är möjligt att man skulle kunna diskutera sig fram till en rimlig kompromiss, t. ex. att av de 80 poängen kanske 15 får vara kyrkomusik. dvs. sammanlagt 35 poäng (20+15). Detta kräver en specialutredning. som dock kunde vara väl befogad. I utförligare kurspla- ncr kan sådana avvägningar ske. Resultatet får inte bli att de i och för sig angelägna kombinationstjänsterna ger en lägre kyrkomusikalisk kompe- tens för dcn del av tjänsten som avser kyrkan. . - 133
Musikhögskolan i Malmö Prop. 1987/88: 144
Musikhögskolan i Malmö Prop. 1987/88: 144
Musikhögskolan i Malmö Prop. 1987/88: 144
Musikhögskolan
i
Malmö
Prop.
1987/88:
144
Beträffande de utbildningsvägar. som är direkt kopplade till musiklärar- Bllaga 3 linjen. vill linjenämnden påpeka vanskligheten att göra dimensioneringsbe- räkningar på dessa. Dels beror det på de studerandes fria val hur många som genomgår utbildningen och dels kan ju dessa som färdiga musiklärare välja att arbete heltid inom obligatoriska skolväsendet eller kommunala musikskolan. ' '
Beträffande de utbildningsvägar. som är direkt kopplade till musiklärar- Bllaga 3 linjen. vill linjenämnden påpeka vanskligheten att göra dimensioneringsbe-
Beträffande de utbildningsvägar. som är direkt kopplade till musiklärar- Bllaga 3
Beträffande
de
utbildningsvägar.
som
är
direkt
kopplade
till
musiklärar-
Bllaga
3
linjen. vill linjenämnden påpeka vanskligheten att göra dimensioneringsbe-
linjen.
vill
linjenämnden
påpeka
vanskligheten
att
göra
dimensioneringsbe-
räkningar på dessa. Dels beror det på de studerandes fria val hur många
räkningar på dessa. Dels beror det på de studerandes fria val hur många
räkningar
på
dessa.
Dels
beror
det
på
de
studerandes
fria
val
hur
många
som genomgår utbildningen och dels kan ju dessa som färdiga musiklärare
som genomgår utbildningen och dels kan ju dessa som färdiga musiklärare
som
genomgår
utbildningen
och
dels
kan
ju
dessa
som
färdiga
musiklärare
välja att arbete heltid inom obligatoriska skolväsendet eller kommunala musikskolan. ' '
välja att arbete heltid inom obligatoriska skolväsendet eller kommunala
välja
att
arbete
heltid
inom
obligatoriska
skolväsendet
eller
kommunala
musikskolan. ' '
musikskolan.
'
'
Stiftelser: Stora Sköndal uppger att Sköndalsinstitutet är berett att utöka nuvarande kapacitet till 15 årsstudieplatser. Ingesunds musikhögskola anför för sin del följande:
Stiftelser: Stora Sköndal uppger att Sköndalsinstitutet är berett att utöka nuvarande kapacitet till 15 årsstudieplatser. Ingesunds musikhögskola anför för sin del följande:
Stiftelser: Stora Sköndal uppger att Sköndalsinstitutet är berett att utöka
Stiftelser:
Stora
Sköndal
uppger
att
Sköndalsinstitutet
är
berett
att
utöka
nuvarande kapacitet till 15 årsstudieplatser.
nuvarande
kapacitet
till
15
årsstudieplatser.
Ingesunds musikhögskola anför för sin del följande:
Ingesunds
musikhögskola
anför
för
sin
del
följande:
IMH har också genom sin utbildning velat medverka till att i någon mån försöka avhjälpa den brist på kyrkomusiker. som alltjämt råder bl.a. i Värmland och i angränsande landskap. särskilt på de mindre orterna. Det synes också angeläget att påpeka att IMH genom sina exceptionellt goda lärar- och lokalresurser har kapacitet över till att ta emot fler stude- rande. även exempelvis inom det kyrkomusikaliska områdets 80-poängs- - variant. om statsmakterna så önskar och om medel härför ställs till skolans . förfogande.
IMH har också genom sin utbildning velat medverka till att i någon mån försöka avhjälpa den brist på kyrkomusiker. som alltjämt råder bl.a. i Värmland och i angränsande landskap. särskilt på de mindre orterna.
IMH har också genom sin utbildning velat medverka till att i någon mån
IMH
har
också
genom
sin
utbildning
velat
medverka
till
att
i
någon
mån
försöka avhjälpa den brist på kyrkomusiker. som alltjämt råder bl.a. i
försöka
avhjälpa
den
brist
på
kyrkomusiker.
som
alltjämt
råder
bl.a.
i
Värmland och i angränsande landskap. särskilt på de mindre orterna.
Värmland
och
i
angränsande
landskap.
särskilt
på
de
mindre
orterna.
Det synes också angeläget att påpeka att IMH genom sina exceptionellt goda lärar- och lokalresurser har kapacitet över till att ta emot fler stude- rande. även exempelvis inom det kyrkomusikaliska områdets 80-poängs- - variant. om statsmakterna så önskar och om medel härför ställs till skolans . förfogande.
Det synes också angeläget att påpeka att IMH genom sina exceptionellt
Det
synes
också
angeläget
att
påpeka
att
IMH
genom
sina
exceptionellt
goda lärar- och lokalresurser har kapacitet över till att ta emot fler stude-
goda
lärar-
och
lokalresurser
har
kapacitet
över
till
att
ta
emot
fler
stude-
rande. även exempelvis inom det kyrkomusikaliska områdets 80-poängs- -
rande.
även
exempelvis
inom
det
kyrkomusikaliska
områdets
80-poängs-
-
variant. om statsmakterna så önskar och om medel härför ställs till skolans .
variant.
om
statsmakterna
så
önskar
och
om
medel
härför
ställs
till
skolans
.
förfogande.
förfogande.
Några remissinstanser har synpunkter på utbildningens innehåll.
Några remissinstanser har synpunkter på utbildningens innehåll.
Några remissinstanser har synpunkter på utbildningens innehåll.
Några
remissinstanser
har
synpunkter
på
utbildningens
innehåll.
Musikaliska akademien
Musikaliska akademien
Musikaliska akademien
Musikaliska
akademien
Vad den lägre utbildningen beträffar kan akademien instämmai lämplighe— ten av en tvåårig högskoleutbildning i den form som föreslås som en grund för den lägre tjänsten. Däremot synes det akademien vara otillräckligt att föreskriva endast 30 poäng för den kyrkomusikaliska delen i en musiklärarlinje (så som den tidigare föreslagits ersätta nuvarande lägre kyrkomusikerutbildning) resp. instrumentallärare. Denna poängsumma kan inte anses ha tillräckligt noga prövats i relation till annan utbildning. där t. ex. den tvååriga om 80 poäng kan bedömas omfatta betydligt mer kyrkomusikalisk inriktning än 30 po; äng utöver en mera allmän musikutbildning. I vilken mån de övriga 130 poängen i 111usiklärarlinjen kompletterar de kyrkliga 30 poängen bör när- mare utredas. Det går bra att i den variant av musiklärarutbildning som avser grundskola/gymnasium ("ej tvåämneslärare dock) inrymma 50 poäng kyrkomusikalisk utbildning. Återstoden (110 poäng) i den breda musiklä- rarutbildningen ger säkert bättre församlingsarbetarkompetens än de 80 poäng som kantorsutbildningen ger. Värre är det med instrumentallärarvarianten (IE-varianten). Iden omfat- tar den instrumentala resp. vokala specialiseringen 80 poäng. vilket jämte den för alla gemensamma basutbildningen om 60 poäng bara lämnar 20 poäng kvar. Dessa musiklärare är -i gengäld dock skickliga pianospelare resp. sångare, vilket i viss mån kompenserar det lilla utrymmet (20 poäng) för kyrkomusikaliska studier. Det är möjligt att man skulle kunna diskutera sig fram till en rimlig kompromiss, t. ex. att av de 80 poängen kanske 15 får vara kyrkomusik. dvs. sammanlagt 35 poäng (20+15). Detta kräver en specialutredning. som dock kunde vara väl befogad. I utförligare kurspla- ncr kan sådana avvägningar ske. Resultatet får inte bli att de i och för sig angelägna kombinationstjänsterna ger en lägre kyrkomusikalisk kompe- tens för dcn del av tjänsten som avser kyrkan. . - 133
Vad den lägre utbildningen beträffar kan akademien instämmai lämplighe— ten av en tvåårig högskoleutbildning i den form som föreslås som en grund för den lägre tjänsten.
Vad den lägre utbildningen beträffar kan akademien instämmai lämplighe—
Vad
den
lägre
utbildningen
beträffar
kan
akademien
instämmai
lämplighe—
ten av en tvåårig högskoleutbildning i den form som föreslås som en grund
ten
av
en
tvåårig
högskoleutbildning
i
den
form
som
föreslås
som
en
grund
för den lägre tjänsten.
för
den
lägre
tjänsten.
Däremot synes det akademien vara otillräckligt att föreskriva endast 30 poäng för den kyrkomusikaliska delen i en musiklärarlinje (så som den tidigare föreslagits ersätta nuvarande lägre kyrkomusikerutbildning) resp. instrumentallärare. Denna poängsumma kan inte anses ha tillräckligt noga prövats i relation till annan utbildning. där t. ex. den tvååriga om 80 poäng kan bedömas omfatta betydligt mer kyrkomusikalisk inriktning än 30 po; äng utöver en mera allmän musikutbildning. I vilken mån de övriga 130 poängen i 111usiklärarlinjen kompletterar de kyrkliga 30 poängen bör när- mare utredas. Det går bra att i den variant av musiklärarutbildning som avser grundskola/gymnasium ("ej tvåämneslärare dock) inrymma 50 poäng kyrkomusikalisk utbildning. Återstoden (110 poäng) i den breda musiklä- rarutbildningen ger säkert bättre församlingsarbetarkompetens än de 80 poäng som kantorsutbildningen ger.
Däremot synes det akademien vara otillräckligt att föreskriva endast 30
Däremot
synes
det
akademien
vara
otillräckligt
att
föreskriva
endast
30
poäng för den kyrkomusikaliska delen i en musiklärarlinje (så som den
poäng
för
den
kyrkomusikaliska
delen
i
en
musiklärarlinje
(så
som
den
tidigare föreslagits ersätta nuvarande lägre kyrkomusikerutbildning) resp.
tidigare
föreslagits
ersätta
nuvarande
lägre
kyrkomusikerutbildning)
resp.
instrumentallärare. Denna poängsumma kan inte anses ha tillräckligt noga
instrumentallärare.
Denna
poängsumma
kan
inte
anses
ha
tillräckligt
noga
prövats i relation till annan utbildning. där t. ex. den tvååriga om 80 poäng
prövats
i
relation
till
annan
utbildning.
där
t.
ex.
den
tvååriga
om
80
poäng
kan bedömas omfatta betydligt mer kyrkomusikalisk inriktning än 30 po;
kan
bedömas
omfatta
betydligt
mer
kyrkomusikalisk
inriktning
än
30
po;
äng utöver en mera allmän musikutbildning. I vilken mån de övriga 130
äng
utöver
en
mera
allmän
musikutbildning.
I
vilken
mån
de
övriga
130
poängen i 111usiklärarlinjen kompletterar de kyrkliga 30 poängen bör när-
poängen
i
111usiklärarlinjen
kompletterar
de
kyrkliga
30
poängen
bör
när-
mare utredas. Det går bra att i den variant av musiklärarutbildning som
mare
utredas.
Det
går
bra
att
i
den
variant
av
musiklärarutbildning
som
avser grundskola/gymnasium ("ej tvåämneslärare dock) inrymma 50 poäng
avser
grundskola/gymnasium
("ej
tvåämneslärare
dock)
inrymma
50
poäng
kyrkomusikalisk utbildning. Återstoden (110 poäng) i den breda musiklä-
kyrkomusikalisk
utbildning.
Återstoden
(110
poäng)
i
den
breda
musiklä-
rarutbildningen ger säkert bättre församlingsarbetarkompetens än de 80
rarutbildningen
ger
säkert
bättre
församlingsarbetarkompetens
än
de
80
poäng som kantorsutbildningen ger.
poäng
som
kantorsutbildningen
ger.
Värre är det med instrumentallärarvarianten (IE-varianten). Iden omfat- tar den instrumentala resp. vokala specialiseringen 80 poäng. vilket jämte den för alla gemensamma basutbildningen om 60 poäng bara lämnar 20 poäng kvar. Dessa musiklärare är -i gengäld dock skickliga pianospelare resp. sångare, vilket i viss mån kompenserar det lilla utrymmet (20 poäng) för kyrkomusikaliska studier. Det är möjligt att man skulle kunna diskutera sig fram till en rimlig kompromiss, t. ex. att av de 80 poängen kanske 15 får vara kyrkomusik. dvs. sammanlagt 35 poäng (20+15). Detta kräver en specialutredning. som dock kunde vara väl befogad. I utförligare kurspla- ncr kan sådana avvägningar ske. Resultatet får inte bli att de i och för sig angelägna kombinationstjänsterna ger en lägre kyrkomusikalisk kompe- tens för dcn del av tjänsten som avser kyrkan. . - 133
Värre är det med instrumentallärarvarianten (IE-varianten). Iden omfat-
Värre
är
det
med
instrumentallärarvarianten
(IE-varianten).
Iden
omfat-
tar den instrumentala resp. vokala specialiseringen 80 poäng. vilket jämte
tar
den
instrumentala
resp.
vokala
specialiseringen
80
poäng.
vilket
jämte
den för alla gemensamma basutbildningen om 60 poäng bara lämnar 20
den
för
alla
gemensamma
basutbildningen
om
60
poäng
bara
lämnar
20
poäng kvar. Dessa musiklärare är -i gengäld dock skickliga pianospelare
poäng
kvar.
Dessa
musiklärare
är
-i
gengäld
dock
skickliga
pianospelare
resp. sångare, vilket i viss mån kompenserar det lilla utrymmet (20 poäng)
resp.
sångare,
vilket
i
viss
mån
kompenserar
det
lilla
utrymmet
(20
poäng)
för kyrkomusikaliska studier. Det är möjligt att man skulle kunna diskutera
för
kyrkomusikaliska
studier.
Det
är
möjligt
att
man
skulle
kunna
diskutera
sig fram till en rimlig kompromiss, t. ex. att av de 80 poängen kanske 15 får
sig
fram
till
en
rimlig
kompromiss,
t.
ex.
att
av
de
80
poängen
kanske
15
får
vara kyrkomusik. dvs. sammanlagt 35 poäng (20+15). Detta kräver en
vara
kyrkomusik.
dvs.
sammanlagt
35
poäng
(20+15).
Detta
kräver
en
specialutredning. som dock kunde vara väl befogad. I utförligare kurspla-
specialutredning.
som
dock
kunde
vara
väl
befogad.
I
utförligare
kurspla-
ncr kan sådana avvägningar ske. Resultatet får inte bli att de i och för sig
ncr
kan
sådana
avvägningar
ske.
Resultatet
får
inte
bli
att
de
i
och
för
sig
angelägna kombinationstjänsterna ger en lägre kyrkomusikalisk kompe-
angelägna
kombinationstjänsterna
ger
en
lägre
kyrkomusikalisk
kompe-
tens för dcn del av tjänsten som avser kyrkan. . - 133
tens
för
dcn
del
av
tjänsten
som
avser
kyrkan.
.
-
133
Geijerskolan har bifogat ett av dess lärarkollegium utarbetat förslag till tim- och ämnesplan för den tvååriga kantorsutbildningen. S renska kyrkans centralstyrelse Som bilaga 10 till utredningen finns utkast till en vägledande utbildnings- plan för kyrkokantorsutbildning vid folkhögskola. I likhet med vad som gällde vid utarbetandet av motsvarande plan för fritidsledarutbildning för- utsätts att ett brett samråd äger rum innan SÖ fastställer plan och tillhöran- de allmänna råd. Redan nu kan påpekas att de 10 poäng som'föreslås få fördelas lokalt inte bör inriktas på allmänna ämnen utan avse studier inom församlingens musikverksamhet. SACO/SR Den lägre kyrkomusikerutbildningen föreslås bli omorganiserad och till vissa delar samordnad med den högre utbildningen. 'l'vå'altcrnativ skall finnas: en tvåårig kantorsutbildning avsedd för kantorer med enbart kyrko- musikalisk tjänstgöring samt en utbildning till musiklärare med ett kyrko- musikaliskt tillval i utbildningen. SACO/SR instämmer i förslaget men anser att musikläraralternativet då enbart kan avse ettämnesutbildningen inom musiklärarlinjen. Det bör även övervägas om tillvalet för den kyrkomusikaliska delen inte bör utökas från 30 till 40 poäng. Musikhögskolan i Malmö ' Linjenänmden anser att förslaget innebär en kvalitativ höjning av' den framtida lägre kyrkomusike1utbildningen. Detta hälsar linjenämnden med tillfredsställelse. ' Förslagen förutsätter en revidering av gällande kursplaner, exempelvis fordrar lE-varianten med 30 poäng kyrkomusik en ändring av poängtalen. Linjenämnden är positiv till föreslagna utbildningar. som knytes till musiklärarutbildningen. men vill framhålla vikten av att planläggning av kurserna sker under medverkan från berörda musiklärarlinjer. Mellansels_)?tlkhögskola anser att en förstärkning av ämnet liturgik i den' lägre utbildningen är nödvändig. Ansgar sförbundet 0( h Rik gl?)rhu'ndet Kyrkans Ungdom Det är helt nödvändigt att alla kyrkomusiker får en församlingsvårdande och teologisk utbildning som tillägg till- den- musikaliska - - ' högskoleutbildningen. ldag'är-kyrkomusikern den- enda inom församlingsvården som inte har en sådan utbildning. De'nna bör ses 1 samverkan med övrig yrkesutbildning" mom kyrkan. AnSvaret för den bör ligga hos Svenska kyrkans nämnd för u'ndervi's'ning och: utbildning. Utbildning för barn- och ungdomskörverksamhet måste starkare. betonas som obligatoriskt inslag i kyrkomusikerutbildningen. Prop. 1987/882144 Bilaga 3 134
Geijerskolan har bifogat ett av dess lärarkollegium utarbetat förslag till tim- och ämnesplan för den tvååriga kantorsutbildningen.
Geijerskolan har bifogat ett av dess lärarkollegium utarbetat förslag till tim- och ämnesplan för den tvååriga kantorsutbildningen.
Geijerskolan har bifogat ett av dess lärarkollegium utarbetat förslag till
Geijerskolan
har
bifogat
ett
av
dess
lärarkollegium
utarbetat
förslag
till
tim- och ämnesplan för den tvååriga kantorsutbildningen.
tim-
och
ämnesplan
för
den
tvååriga
kantorsutbildningen.
S renska kyrkans centralstyrelse
S renska kyrkans centralstyrelse
S renska kyrkans centralstyrelse
S
renska
kyrkans
centralstyrelse
Som bilaga 10 till utredningen finns utkast till en vägledande utbildnings- plan för kyrkokantorsutbildning vid folkhögskola. I likhet med vad som gällde vid utarbetandet av motsvarande plan för fritidsledarutbildning för- utsätts att ett brett samråd äger rum innan SÖ fastställer plan och tillhöran- de allmänna råd. Redan nu kan påpekas att de 10 poäng som'föreslås få fördelas lokalt inte bör inriktas på allmänna ämnen utan avse studier inom församlingens musikverksamhet.
Som bilaga 10 till utredningen finns utkast till en vägledande utbildnings- plan för kyrkokantorsutbildning vid folkhögskola. I likhet med vad som gällde vid utarbetandet av motsvarande plan för fritidsledarutbildning för- utsätts att ett brett samråd äger rum innan SÖ fastställer plan och tillhöran- de allmänna råd. Redan nu kan påpekas att de 10 poäng som'föreslås få fördelas lokalt inte bör inriktas på allmänna ämnen utan avse studier inom församlingens musikverksamhet.
Som bilaga 10 till utredningen finns utkast till en vägledande utbildnings-
Som
bilaga
10
till
utredningen
finns
utkast
till
en
vägledande
utbildnings-
plan för kyrkokantorsutbildning vid folkhögskola. I likhet med vad som
plan
för
kyrkokantorsutbildning
vid
folkhögskola.
I
likhet
med
vad
som
gällde vid utarbetandet av motsvarande plan för fritidsledarutbildning för-
gällde
vid
utarbetandet
av
motsvarande
plan
för
fritidsledarutbildning
för-
utsätts att ett brett samråd äger rum innan SÖ fastställer plan och tillhöran-
utsätts
att
ett
brett
samråd
äger
rum
innan
SÖ
fastställer
plan
och
tillhöran-
de allmänna råd. Redan nu kan påpekas att de 10 poäng som'föreslås få
de
allmänna
råd.
Redan
nu
kan
påpekas
att
de
10
poäng
som'föreslås
få
fördelas lokalt inte bör inriktas på allmänna ämnen utan avse studier inom
fördelas
lokalt
inte
bör
inriktas
på
allmänna
ämnen
utan
avse
studier
inom
församlingens musikverksamhet.
församlingens
musikverksamhet.
SACO/SR
SACO/SR
SACO/SR
SACO/SR
Den lägre kyrkomusikerutbildningen föreslås bli omorganiserad och till vissa delar samordnad med den högre utbildningen. 'l'vå'altcrnativ skall finnas: en tvåårig kantorsutbildning avsedd för kantorer med enbart kyrko- musikalisk tjänstgöring samt en utbildning till musiklärare med ett kyrko- musikaliskt tillval i utbildningen. SACO/SR instämmer i förslaget men anser att musikläraralternativet då enbart kan avse ettämnesutbildningen inom musiklärarlinjen. Det bör även övervägas om tillvalet för den kyrkomusikaliska delen inte bör utökas från 30 till 40 poäng.
Den lägre kyrkomusikerutbildningen föreslås bli omorganiserad och till vissa delar samordnad med den högre utbildningen. 'l'vå'altcrnativ skall finnas: en tvåårig kantorsutbildning avsedd för kantorer med enbart kyrko- musikalisk tjänstgöring samt en utbildning till musiklärare med ett kyrko- musikaliskt tillval i utbildningen.
Den lägre kyrkomusikerutbildningen föreslås bli omorganiserad och till
Den
lägre
kyrkomusikerutbildningen
föreslås
bli
omorganiserad
och
till
vissa delar samordnad med den högre utbildningen. 'l'vå'altcrnativ skall
vissa
delar
samordnad
med
den
högre
utbildningen.
'l'vå'altcrnativ
skall
finnas: en tvåårig kantorsutbildning avsedd för kantorer med enbart kyrko-
finnas:
en
tvåårig
kantorsutbildning
avsedd
för
kantorer
med
enbart
kyrko-
musikalisk tjänstgöring samt en utbildning till musiklärare med ett kyrko-
musikalisk
tjänstgöring
samt
en
utbildning
till
musiklärare
med
ett
kyrko-
musikaliskt tillval i utbildningen.
musikaliskt
tillval
i
utbildningen.
SACO/SR instämmer i förslaget men anser att musikläraralternativet då enbart kan avse ettämnesutbildningen inom musiklärarlinjen. Det bör även övervägas om tillvalet för den kyrkomusikaliska delen inte bör utökas från 30 till 40 poäng.
SACO/SR instämmer i förslaget men anser att musikläraralternativet då
SACO/SR
instämmer
i
förslaget
men
anser
att
musikläraralternativet
då
enbart kan avse ettämnesutbildningen inom musiklärarlinjen. Det bör även
enbart
kan
avse
ettämnesutbildningen
inom
musiklärarlinjen.
Det
bör
även
övervägas om tillvalet för den kyrkomusikaliska delen inte bör utökas från
övervägas
om
tillvalet
för
den
kyrkomusikaliska
delen
inte
bör
utökas
från
30 till 40 poäng.
30
till
40
poäng.
Musikhögskolan i Malmö '
Musikhögskolan i Malmö '
Musikhögskolan i Malmö '
Musikhögskolan
i
Malmö
'
Linjenänmden anser att förslaget innebär en kvalitativ höjning av' den framtida lägre kyrkomusike1utbildningen. Detta hälsar linjenämnden med tillfredsställelse. ' Förslagen förutsätter en revidering av gällande kursplaner, exempelvis fordrar lE-varianten med 30 poäng kyrkomusik en ändring av poängtalen. Linjenämnden är positiv till föreslagna utbildningar. som knytes till musiklärarutbildningen. men vill framhålla vikten av att planläggning av kurserna sker under medverkan från berörda musiklärarlinjer.
Linjenänmden anser att förslaget innebär en kvalitativ höjning av' den framtida lägre kyrkomusike1utbildningen. Detta hälsar linjenämnden med tillfredsställelse. '
Linjenänmden anser att förslaget innebär en kvalitativ höjning av' den
Linjenänmden
anser
att
förslaget
innebär
en
kvalitativ
höjning
av'
den
framtida lägre kyrkomusike1utbildningen. Detta hälsar linjenämnden med
framtida
lägre
kyrkomusike1utbildningen.
Detta
hälsar
linjenämnden
med
tillfredsställelse. '
tillfredsställelse.
'
Förslagen förutsätter en revidering av gällande kursplaner, exempelvis fordrar lE-varianten med 30 poäng kyrkomusik en ändring av poängtalen.
Förslagen förutsätter en revidering av gällande kursplaner, exempelvis
Förslagen
förutsätter
en
revidering
av
gällande
kursplaner,
exempelvis
fordrar lE-varianten med 30 poäng kyrkomusik en ändring av poängtalen.
fordrar
lE-varianten
med
30
poäng
kyrkomusik
en
ändring
av
poängtalen.
Linjenämnden är positiv till föreslagna utbildningar. som knytes till musiklärarutbildningen. men vill framhålla vikten av att planläggning av kurserna sker under medverkan från berörda musiklärarlinjer.
Linjenämnden är positiv till föreslagna utbildningar. som knytes till
Linjenämnden
är
positiv
till
föreslagna
utbildningar.
som
knytes
till
musiklärarutbildningen. men vill framhålla vikten av att planläggning av
musiklärarutbildningen.
men
vill
framhålla
vikten
av
att
planläggning
av
kurserna sker under medverkan från berörda musiklärarlinjer.
kurserna
sker
under
medverkan
från
berörda
musiklärarlinjer.
Mellansels_)?tlkhögskola anser att en förstärkning av ämnet liturgik i den'
Mellansels_)?tlkhögskola anser att en förstärkning av ämnet liturgik i den'
Mellansels_)?tlkhögskola anser att en förstärkning av ämnet liturgik i den'
Mellansels_)?tlkhögskola
anser
att
en
förstärkning
av
ämnet
liturgik
i
den'
lägre utbildningen är nödvändig.
lägre utbildningen är nödvändig.
lägre utbildningen är nödvändig.
lägre
utbildningen
är
nödvändig.
Ansgar sförbundet 0( h Rik gl?)rhu'ndet Kyrkans Ungdom
Ansgar sförbundet 0( h Rik gl?)rhu'ndet Kyrkans Ungdom
Ansgar sförbundet 0( h Rik gl?)rhu'ndet Kyrkans Ungdom
Ansgar
sförbundet
0(
h
Rik
gl?)rhu'ndet
Kyrkans
Ungdom
Det är helt nödvändigt att alla kyrkomusiker får en församlingsvårdande och teologisk utbildning som tillägg till- den- musikaliska - - ' högskoleutbildningen. ldag'är-kyrkomusikern den- enda inom församlingsvården som inte har en sådan utbildning. De'nna bör ses 1 samverkan med övrig yrkesutbildning" mom kyrkan. AnSvaret för den bör ligga hos Svenska kyrkans nämnd för u'ndervi's'ning och: utbildning. Utbildning för barn- och ungdomskörverksamhet måste starkare. betonas som obligatoriskt inslag i kyrkomusikerutbildningen.
Det är helt nödvändigt att alla kyrkomusiker får en församlingsvårdande
Det är helt nödvändigt att alla kyrkomusiker får en församlingsvårdande
Det
är
helt
nödvändigt
att
alla
kyrkomusiker
får
en
församlingsvårdande
och teologisk utbildning som tillägg till- den- musikaliska - - ' högskoleutbildningen. ldag'är-kyrkomusikern den- enda inom församlingsvården som inte har en sådan utbildning. De'nna bör ses 1 samverkan med övrig yrkesutbildning" mom kyrkan. AnSvaret för den bör ligga hos Svenska kyrkans nämnd för u'ndervi's'ning och: utbildning.
och teologisk utbildning som tillägg till- den- musikaliska - - '
och
teologisk
utbildning
som
tillägg
till-
den-
musikaliska
-
-
'
högskoleutbildningen. ldag'är-kyrkomusikern den- enda inom
högskoleutbildningen.
ldag'är-kyrkomusikern
den-
enda
inom
församlingsvården som inte har en sådan utbildning. De'nna bör ses 1
församlingsvården
som
inte
har
en
sådan
utbildning.
De'nna
bör
ses
1
samverkan med övrig yrkesutbildning" mom kyrkan. AnSvaret för den bör
samverkan
med
övrig
yrkesutbildning"
mom
kyrkan.
AnSvaret
för
den
bör
ligga hos Svenska kyrkans nämnd för u'ndervi's'ning och: utbildning.
ligga
hos
Svenska
kyrkans
nämnd
för
u'ndervi's'ning
och:
utbildning.
Utbildning för barn- och ungdomskörverksamhet måste starkare.
Utbildning för barn- och ungdomskörverksamhet måste starkare.
Utbildning
för
barn-
och
ungdomskörverksamhet
måste
starkare.
betonas som obligatoriskt inslag i kyrkomusikerutbildningen.
betonas som obligatoriskt inslag i kyrkomusikerutbildningen.
betonas
som
obligatoriskt
inslag
i
kyrkomusikerutbildningen.
Prop. 1987/882144
Prop. 1987/882144
Prop. 1987/882144
Prop.
1987/882144
Bilaga 3
Bilaga 3
Bilaga 3
Bilaga
3
134
134
134
134
Det är också viktigt att andra instrument än orgel får större utrymme i utbildningen. 21 En expertgrupp bestående av representanter för utbildningsanstal- terna, kyrkomusikerkåren och svenska kyrkan föreslås bli-inrättad. Gruppen skall knytas till universitets- och högskoleämbetet. Den skall vara ett samarbetsorgan för frågor som rör kyrkomusikerut- bildningen. organisera examinationen av kantorer, bestämma om- fattningen av den lägre utbildningeri' och hålla kontakt med de folk- högskolor sOm övergångsvis skall bedriva utbildning för organist- och kantorsexamen. Remissinstanserna är delade i sin bedömning av förslaget. Svenska kyrkans centralstyrelse tillstyrker förslaget. Förslaget om en expertgrupp med representation från bl.a. Svenska kyr- kan tillstyrks. Det är viktigt att utvidga samarbete och samverkan mellan" Svenska kyrkans organ för utbildningsfrågor och kyrkomusikerutbild- ningarna. F. n. är kyrkomusikerutbildning den enda yrkesutbildning som direkt förbereder för kyrklig tjänst och för vilken Svenska kyrkan inte har utbildningen understryker vikten av ett utvidgat samarbete. Domkapitlet i Luleå instämmer i utredningens förslag. Unnersztets- ()(/1 - lu'igskoleämbetet (UHÄ) avstyrker däremot förslaget. UHÄ har normalt inga permanenta expertgrupper i sin verksamhet och avstyrker därför utredningens förslag. UHÄ är dock självfallet berett att — sa snart statsmakterna tagit ställning till kyrkomusikerutredningens för- slag — närmare överväga de frågor som fortfarande kan vara oklara i fråga om kyrkomusikerutbildningen. Musikaliska akademien är kritisk-till förslaget. Betänkandet anser utan någon precisering att "MA ('=akademien) har'i dag åligganden som även i den nya situationen måste fullgöras". 1 fortsätt- . ningen talas om en expertgrupp som "lämpligen kan knytas till UHÄ". " Vad som därom säges motsvarar i stora dela'r'just vad akademiens kyrko-" musikkommitté i dag är. och utan att här överskatta akademiens betydelse eller möjligheter till att som "neutral mark" tjäna samordning och expert- hantcring vill akademien hävda att kyrkomusikkommittn är en sådan ex- pertgrupp. Några kommentarer härtill kan vara skäl att ange. l. Akademien vill som framgår av vad som ovan anförts och senare tillkommer inte hävda att dess nuvarande lägre kyrkomusikerutbildning skulle vara tillräckligt tidsenlig eller anpassad till övrig utbildning för att bibehållas. Att dess tvåstegs sommarkurser med mellanliggande brev- kurs ersätts av det nya systemet och får annat huvudmannaskap är säkert fördelaktigt. Prop. 1987/88_:144 Bilaga 3 , 135
Det är också viktigt att andra instrument än orgel får större utrymme i utbildningen.
Det är också viktigt att andra instrument än orgel får större utrymme i utbildningen.
Det är också viktigt att andra instrument än orgel får större utrymme i
Det
är
också
viktigt
att
andra
instrument
än
orgel
får
större
utrymme
i
utbildningen.
utbildningen.
21
21
21
21
En expertgrupp bestående av representanter för utbildningsanstal- terna, kyrkomusikerkåren och svenska kyrkan föreslås bli-inrättad. Gruppen skall knytas till universitets- och högskoleämbetet. Den skall vara ett samarbetsorgan för frågor som rör kyrkomusikerut-
En expertgrupp bestående av representanter för utbildningsanstal- terna, kyrkomusikerkåren och svenska kyrkan föreslås bli-inrättad. Gruppen skall knytas till universitets- och högskoleämbetet. Den skall vara ett samarbetsorgan för frågor som rör kyrkomusikerut-
En expertgrupp bestående av representanter för utbildningsanstal-
En
expertgrupp
bestående
av
representanter
för
utbildningsanstal-
terna, kyrkomusikerkåren och svenska kyrkan föreslås bli-inrättad.
terna,
kyrkomusikerkåren
och
svenska
kyrkan
föreslås
bli-inrättad.
Gruppen skall knytas till universitets- och högskoleämbetet. Den
Gruppen
skall
knytas
till
universitets-
och
högskoleämbetet.
Den
skall vara ett samarbetsorgan för frågor som rör kyrkomusikerut-
skall
vara
ett
samarbetsorgan
för
frågor
som
rör
kyrkomusikerut-
bildningen. organisera examinationen av kantorer, bestämma om- fattningen av den lägre utbildningeri' och hålla kontakt med de folk- högskolor sOm övergångsvis skall bedriva utbildning för organist- och kantorsexamen.
bildningen. organisera examinationen av kantorer, bestämma om- fattningen av den lägre utbildningeri' och hålla kontakt med de folk- högskolor sOm övergångsvis skall bedriva utbildning för organist- och kantorsexamen.
bildningen. organisera examinationen av kantorer, bestämma om-
bildningen.
organisera
examinationen
av
kantorer,
bestämma
om-
fattningen av den lägre utbildningeri' och hålla kontakt med de folk-
fattningen
av
den
lägre
utbildningeri'
och
hålla
kontakt
med
de
folk-
högskolor sOm övergångsvis skall bedriva utbildning för organist-
högskolor
sOm
övergångsvis
skall
bedriva
utbildning
för
organist-
och kantorsexamen.
och
kantorsexamen.
Remissinstanserna är delade i sin bedömning av förslaget. Svenska kyrkans centralstyrelse tillstyrker förslaget.
Remissinstanserna är delade i sin bedömning av förslaget. Svenska kyrkans centralstyrelse tillstyrker förslaget.
Remissinstanserna är delade i sin bedömning av förslaget.
Remissinstanserna
är
delade
i
sin
bedömning
av
förslaget.
Svenska kyrkans centralstyrelse tillstyrker förslaget.
Svenska
kyrkans
centralstyrelse
tillstyrker
förslaget.
Förslaget om en expertgrupp med representation från bl.a. Svenska kyr- kan tillstyrks. Det är viktigt att utvidga samarbete och samverkan mellan" Svenska kyrkans organ för utbildningsfrågor och kyrkomusikerutbild- ningarna. F. n. är kyrkomusikerutbildning den enda yrkesutbildning som direkt förbereder för kyrklig tjänst och för vilken Svenska kyrkan inte har
Förslaget om en expertgrupp med representation från bl.a. Svenska kyr- kan tillstyrks. Det är viktigt att utvidga samarbete och samverkan mellan" Svenska kyrkans organ för utbildningsfrågor och kyrkomusikerutbild- ningarna. F. n. är kyrkomusikerutbildning den enda yrkesutbildning som direkt förbereder för kyrklig tjänst och för vilken Svenska kyrkan inte har
Förslaget om en expertgrupp med representation från bl.a. Svenska kyr-
Förslaget
om
en
expertgrupp
med
representation
från
bl.a.
Svenska
kyr-
kan tillstyrks. Det är viktigt att utvidga samarbete och samverkan mellan"
kan
tillstyrks.
Det
är
viktigt
att
utvidga
samarbete
och
samverkan
mellan"
Svenska kyrkans organ för utbildningsfrågor och kyrkomusikerutbild-
Svenska
kyrkans
organ
för
utbildningsfrågor
och
kyrkomusikerutbild-
ningarna. F. n. är kyrkomusikerutbildning den enda yrkesutbildning som
ningarna.
F.
n.
är
kyrkomusikerutbildning
den
enda
yrkesutbildning
som
direkt förbereder för kyrklig tjänst och för vilken Svenska kyrkan inte har
direkt
förbereder
för
kyrklig
tjänst
och
för
vilken
Svenska
kyrkan
inte
har
utbildningen understryker vikten av ett utvidgat samarbete.
utbildningen understryker vikten av ett utvidgat samarbete.
utbildningen understryker vikten av ett utvidgat samarbete.
utbildningen
understryker
vikten
av
ett
utvidgat
samarbete.
Domkapitlet i Luleå instämmer i utredningens förslag. Unnersztets- ()(/1 -
Domkapitlet i Luleå instämmer i utredningens förslag. Unnersztets- ()(/1 -
Domkapitlet i Luleå instämmer i utredningens förslag. Unnersztets- ()(/1 -
Domkapitlet
i
Luleå
instämmer
i
utredningens
förslag.
Unnersztets-
()(/1
-
lu'igskoleämbetet (UHÄ) avstyrker däremot förslaget.
lu'igskoleämbetet (UHÄ) avstyrker däremot förslaget.
lu'igskoleämbetet (UHÄ) avstyrker däremot förslaget.
lu'igskoleämbetet
(UHÄ)
avstyrker
däremot
förslaget.
UHÄ har normalt inga permanenta expertgrupper i sin verksamhet och avstyrker därför utredningens förslag. UHÄ är dock självfallet berett att — sa snart statsmakterna tagit ställning till kyrkomusikerutredningens för- slag — närmare överväga de frågor som fortfarande kan vara oklara i fråga om kyrkomusikerutbildningen.
UHÄ har normalt inga permanenta expertgrupper i sin verksamhet och avstyrker därför utredningens förslag. UHÄ är dock självfallet berett att — sa snart statsmakterna tagit ställning till kyrkomusikerutredningens för- slag — närmare överväga de frågor som fortfarande kan vara oklara i fråga om kyrkomusikerutbildningen.
UHÄ har normalt inga permanenta expertgrupper i sin verksamhet och
UHÄ
har
normalt
inga
permanenta
expertgrupper
i
sin
verksamhet
och
avstyrker därför utredningens förslag. UHÄ är dock självfallet berett att —
avstyrker
därför
utredningens
förslag.
UHÄ
är
dock
självfallet
berett
att
—
sa snart statsmakterna tagit ställning till kyrkomusikerutredningens för-
sa
snart
statsmakterna
tagit
ställning
till
kyrkomusikerutredningens
för-
slag — närmare överväga de frågor som fortfarande kan vara oklara i fråga
slag
—
närmare
överväga
de
frågor
som
fortfarande
kan
vara
oklara
i
fråga
om kyrkomusikerutbildningen.
om
kyrkomusikerutbildningen.
Musikaliska akademien är kritisk-till förslaget.
Musikaliska akademien är kritisk-till förslaget.
Musikaliska akademien är kritisk-till förslaget.
Musikaliska
akademien
är
kritisk-till
förslaget.
Betänkandet anser utan någon precisering att "MA ('=akademien) har'i
Betänkandet anser utan någon precisering att "MA ('=akademien) har'i
Betänkandet anser utan någon precisering att "MA ('=akademien) har'i
Betänkandet
anser
utan
någon
precisering
att
"MA
('=akademien)
har'i
dag åligganden som även i den nya situationen måste fullgöras". 1 fortsätt- . ningen talas om en expertgrupp som "lämpligen kan knytas till UHÄ". " Vad som därom säges motsvarar i stora dela'r'just vad akademiens kyrko-" musikkommitté i dag är. och utan att här överskatta akademiens betydelse
dag åligganden som även i den nya situationen måste fullgöras". 1 fortsätt- . ningen talas om en expertgrupp som "lämpligen kan knytas till UHÄ". " Vad som därom säges motsvarar i stora dela'r'just vad akademiens kyrko-" musikkommitté i dag är. och utan att här överskatta akademiens betydelse
dag åligganden som även i den nya situationen måste fullgöras". 1 fortsätt- .
dag
åligganden
som
även
i
den
nya
situationen
måste
fullgöras".
1
fortsätt-
.
ningen talas om en expertgrupp som "lämpligen kan knytas till UHÄ". "
ningen
talas
om
en
expertgrupp
som
"lämpligen
kan
knytas
till
UHÄ".
"
Vad som därom säges motsvarar i stora dela'r'just vad akademiens kyrko-"
Vad
som
därom
säges
motsvarar
i
stora
dela'r'just
vad
akademiens
kyrko-"
musikkommitté i dag är. och utan att här överskatta akademiens betydelse
musikkommitté
i
dag
är.
och
utan
att
här
överskatta
akademiens
betydelse
eller möjligheter till att som "neutral mark" tjäna samordning och expert- hantcring vill akademien hävda att kyrkomusikkommittn är en sådan ex- pertgrupp. Några kommentarer härtill kan vara skäl att ange. l. Akademien vill som framgår av vad som ovan anförts och senare tillkommer inte hävda att dess nuvarande lägre kyrkomusikerutbildning skulle vara tillräckligt tidsenlig eller anpassad till övrig utbildning för att bibehållas. Att dess tvåstegs sommarkurser med mellanliggande brev- kurs ersätts av det nya systemet och får annat huvudmannaskap är säkert fördelaktigt.
eller möjligheter till att som "neutral mark" tjäna samordning och expert-
eller möjligheter till att som "neutral mark" tjäna samordning och expert-
eller
möjligheter
till
att
som
"neutral
mark"
tjäna
samordning
och
expert-
hantcring vill akademien hävda att kyrkomusikkommittn är en sådan ex-
hantcring vill akademien hävda att kyrkomusikkommittn är en sådan ex-
hantcring
vill
akademien
hävda
att
kyrkomusikkommittn
är
en
sådan
ex-
pertgrupp. Några kommentarer härtill kan vara skäl att ange.
pertgrupp. Några kommentarer härtill kan vara skäl att ange.
pertgrupp.
Några
kommentarer
härtill
kan
vara
skäl
att
ange.
l. Akademien vill som framgår av vad som ovan anförts och senare tillkommer inte hävda att dess nuvarande lägre kyrkomusikerutbildning skulle vara tillräckligt tidsenlig eller anpassad till övrig utbildning för att bibehållas. Att dess tvåstegs sommarkurser med mellanliggande brev- kurs ersätts av det nya systemet och får annat huvudmannaskap är säkert fördelaktigt.
l. Akademien vill som framgår av vad som ovan anförts och senare
l.
Akademien
vill
som
framgår
av
vad
som
ovan
anförts
och
senare
tillkommer inte hävda att dess nuvarande lägre kyrkomusikerutbildning
tillkommer
inte
hävda
att
dess
nuvarande
lägre
kyrkomusikerutbildning
skulle vara tillräckligt tidsenlig eller anpassad till övrig utbildning för att
skulle
vara
tillräckligt
tidsenlig
eller
anpassad
till
övrig
utbildning
för
att
bibehållas. Att dess tvåstegs sommarkurser med mellanliggande brev-
bibehållas.
Att
dess
tvåstegs
sommarkurser
med
mellanliggande
brev-
kurs ersätts av det nya systemet och får annat huvudmannaskap är
kurs
ersätts
av
det
nya
systemet
och
får
annat
huvudmannaskap
är
säkert fördelaktigt.
säkert
fördelaktigt.
Prop. 1987/88_:144 Bilaga 3 ,
Prop. 1987/88_:144 Bilaga 3 ,
Prop. 1987/88_:144
Prop.
1987/88_:144
Bilaga 3 ,
Bilaga
3
,
135
135
135
135
[”J . Dock finner akademien att ett stort behov kvarstår redan för den lägre utbildningen betr. samordning. inspektion och handledning. där nuva- rande system med av akademien utsedda examinatorer. censorer och lärare medger en intim närhet till verksamheten och en insikt om situa- tionen över hela landet av mycket stort värde. 3. Självfallet kan en sådan kunskap och fortsatt samordning byggas upp på annat sätt, t.ex. inom UHÄ. Erfarenheten säger emellertid att upp- märksamhet ständigt erfordras och att det inte räcker med rutinerad byråkrati, utan att de kyrkomusikkonstnärliga insikterna är avgörande, och ofta i vad man kunde tro vara förhållandevis triviala ärenden. 4. Till den kunskap som kyrkomusikkommittén har. bidrager säkert på ett måhända svårmätt sätt det lagstadgade uppdraget att avge förslag till domkyrkoorganisttjänsterna. Till detta uppdrag kommer en av hävd utvecklad insats i dispensärenden av skiftande slag och rådgivning gentemot domkapitlen som förmodligen inte saknar vikt och inte kan ersättas av byråkratiska ordningar. Akademien anser att den även i framtiden skall upprätta förslag vid tillsättning av domkyrkoorganisttjänster och att medel för det expertarbete som erfordras skall utgå för varje enskilt tillfälle från Civildepartementet. Var hämtas samma samlade expertis någon annanstans? 5. En slutsats av dessa synpunkter är att det vore skäl i att bibehålla akademiens kyrkomusikkommitté som expertgrupp både för UHÄ och för domkapitlen (eller stiftsstyrelserna) och andra intressenter. Här skall inga synpunkter på k0stnader anföras. men man kunde förmoda att det inte kostar mer i akademien än på annan plats. Domkapitlet i Strängnäs Domkapitlet ifrågasätter behovet av en expertgrupp knuten till UHÄ. Då examination sker genom högskolans försorg torde högskolan ha tillräcklig kompetens att bevaka såväl dimensionerings- som övriga utbildningsfrå- gor. I mycket speciella fall torde kontakt kunna etableras med Musikaliska akademien. Stiftelsen Stora Sköndal För närvarande är kyrkomusikerkommittén vid Musikaliska Akademien den expertgrupp som svarar för de statliga sommarkurserna och som dessutom utgör den remissinstans som handhar komplicerade frågor som rör kyrkomusiken och kyrkomusikerna. Utredningen föreslår nu att Svenska kyrkans centralstyrelse tillsätter en expertgrupp med övergripan- de ansvar i vissa bestämda frågor. ' Stiftelsen biträder förslaget om att en expertgrupp inom Svenska kyrkan tillsättes och förutsätter att till denna knyts personer med förankring i ll-Iusikaliska Akademien. Prop. 1987/88: 144 Bilaga 3 . 136
[”J
[”J
[”J
[”J
. Dock finner akademien att ett stort behov kvarstår redan för den lägre utbildningen betr. samordning. inspektion och handledning. där nuva- rande system med av akademien utsedda examinatorer. censorer och
. Dock finner akademien att ett stort behov kvarstår redan för den lägre utbildningen betr. samordning. inspektion och handledning. där nuva- rande system med av akademien utsedda examinatorer. censorer och
. Dock finner akademien att ett stort behov kvarstår redan för den lägre
.
Dock
finner
akademien
att
ett
stort
behov
kvarstår
redan
för
den
lägre
utbildningen betr. samordning. inspektion och handledning. där nuva-
utbildningen
betr.
samordning.
inspektion
och
handledning.
där
nuva-
rande system med av akademien utsedda examinatorer. censorer och
rande
system
med
av
akademien
utsedda
examinatorer.
censorer
och
lärare medger en intim närhet till verksamheten och en insikt om situa- tionen över hela landet av mycket stort värde.
lärare medger en intim närhet till verksamheten och en insikt om situa- tionen över hela landet av mycket stort värde.
lärare medger en intim närhet till verksamheten och en insikt om situa-
lärare
medger
en
intim
närhet
till
verksamheten
och
en
insikt
om
situa-
tionen över hela landet av mycket stort värde.
tionen
över
hela
landet
av
mycket
stort
värde.
3. Självfallet kan en sådan kunskap och fortsatt samordning byggas upp på annat sätt, t.ex. inom UHÄ. Erfarenheten säger emellertid att upp- märksamhet ständigt erfordras och att det inte räcker med rutinerad byråkrati, utan att de kyrkomusikkonstnärliga insikterna är avgörande, och ofta i vad man kunde tro vara förhållandevis triviala ärenden. 4. Till den kunskap som kyrkomusikkommittén har. bidrager säkert på ett måhända svårmätt sätt det lagstadgade uppdraget att avge förslag till domkyrkoorganisttjänsterna. Till detta uppdrag kommer en av hävd utvecklad insats i dispensärenden av skiftande slag och rådgivning gentemot domkapitlen som förmodligen inte saknar vikt och inte kan ersättas av byråkratiska ordningar. Akademien anser att den även i framtiden skall upprätta förslag vid tillsättning av domkyrkoorganisttjänster och att medel för det expertarbete som erfordras skall utgå för varje enskilt tillfälle från Civildepartementet. Var hämtas samma samlade expertis någon annanstans? 5. En slutsats av dessa synpunkter är att det vore skäl i att bibehålla akademiens kyrkomusikkommitté som expertgrupp både för UHÄ och för domkapitlen (eller stiftsstyrelserna) och andra intressenter. Här skall inga synpunkter på k0stnader anföras. men man kunde förmoda att det inte kostar mer i akademien än på annan plats.
3. Självfallet kan en sådan kunskap och fortsatt samordning byggas upp på annat sätt, t.ex. inom UHÄ. Erfarenheten säger emellertid att upp- märksamhet ständigt erfordras och att det inte räcker med rutinerad byråkrati, utan att de kyrkomusikkonstnärliga insikterna är avgörande, och ofta i vad man kunde tro vara förhållandevis triviala ärenden.
3. Självfallet kan en sådan kunskap och fortsatt samordning byggas upp på
3.
Självfallet
kan
en
sådan
kunskap
och
fortsatt
samordning
byggas
upp
på
annat sätt, t.ex. inom UHÄ. Erfarenheten säger emellertid att upp-
annat
sätt,
t.ex.
inom
UHÄ.
Erfarenheten
säger
emellertid
att
upp-
märksamhet ständigt erfordras och att det inte räcker med rutinerad
märksamhet
ständigt
erfordras
och
att
det
inte
räcker
med
rutinerad
byråkrati, utan att de kyrkomusikkonstnärliga insikterna är avgörande,
byråkrati,
utan
att
de
kyrkomusikkonstnärliga
insikterna
är
avgörande,
och ofta i vad man kunde tro vara förhållandevis triviala ärenden.
och
ofta
i
vad
man
kunde
tro
vara
förhållandevis
triviala
ärenden.
4. Till den kunskap som kyrkomusikkommittén har. bidrager säkert på ett måhända svårmätt sätt det lagstadgade uppdraget att avge förslag till domkyrkoorganisttjänsterna. Till detta uppdrag kommer en av hävd utvecklad insats i dispensärenden av skiftande slag och rådgivning gentemot domkapitlen som förmodligen inte saknar vikt och inte kan ersättas av byråkratiska ordningar.
4. Till den kunskap som kyrkomusikkommittén har. bidrager säkert på ett
4.
Till
den
kunskap
som
kyrkomusikkommittén
har.
bidrager
säkert
på
ett
måhända svårmätt sätt det lagstadgade uppdraget att avge förslag till
måhända
svårmätt
sätt
det
lagstadgade
uppdraget
att
avge
förslag
till
domkyrkoorganisttjänsterna. Till detta uppdrag kommer en av hävd
domkyrkoorganisttjänsterna.
Till
detta
uppdrag
kommer
en
av
hävd
utvecklad insats i dispensärenden av skiftande slag och rådgivning
utvecklad
insats
i
dispensärenden
av
skiftande
slag
och
rådgivning
gentemot domkapitlen som förmodligen inte saknar vikt och inte kan
gentemot
domkapitlen
som
förmodligen
inte
saknar
vikt
och
inte
kan
ersättas av byråkratiska ordningar.
ersättas
av
byråkratiska
ordningar.
Akademien anser att den även i framtiden skall upprätta förslag vid tillsättning av domkyrkoorganisttjänster och att medel för det expertarbete som erfordras skall utgå för varje enskilt tillfälle från Civildepartementet. Var hämtas samma samlade expertis någon annanstans?
Akademien anser att den även i framtiden skall upprätta förslag vid
Akademien
anser
att
den
även
i
framtiden
skall
upprätta
förslag
vid
tillsättning av domkyrkoorganisttjänster och att medel för det expertarbete
tillsättning
av
domkyrkoorganisttjänster
och
att
medel
för
det
expertarbete
som erfordras skall utgå för varje enskilt tillfälle från Civildepartementet.
som
erfordras
skall
utgå
för
varje
enskilt
tillfälle
från
Civildepartementet.
Var hämtas samma samlade expertis någon annanstans?
Var
hämtas
samma
samlade
expertis
någon
annanstans?
5. En slutsats av dessa synpunkter är att det vore skäl i att bibehålla akademiens kyrkomusikkommitté som expertgrupp både för UHÄ och för domkapitlen (eller stiftsstyrelserna) och andra intressenter. Här skall inga synpunkter på k0stnader anföras. men man kunde förmoda att det inte kostar mer i akademien än på annan plats.
5. En slutsats av dessa synpunkter är att det vore skäl i att bibehålla
5.
En
slutsats
av
dessa
synpunkter
är
att
det
vore
skäl
i
att
bibehålla
akademiens kyrkomusikkommitté som expertgrupp både för UHÄ och
akademiens
kyrkomusikkommitté
som
expertgrupp
både
för
UHÄ
och
för domkapitlen (eller stiftsstyrelserna) och andra intressenter. Här
för
domkapitlen
(eller
stiftsstyrelserna)
och
andra
intressenter.
Här
skall inga synpunkter på k0stnader anföras. men man kunde förmoda
skall
inga
synpunkter
på
k0stnader
anföras.
men
man
kunde
förmoda
att det inte kostar mer i akademien än på annan plats.
att
det
inte
kostar
mer
i
akademien
än
på
annan
plats.
Domkapitlet i Strängnäs
Domkapitlet i Strängnäs
Domkapitlet i Strängnäs
Domkapitlet
i
Strängnäs
Domkapitlet ifrågasätter behovet av en expertgrupp knuten till UHÄ. Då examination sker genom högskolans försorg torde högskolan ha tillräcklig kompetens att bevaka såväl dimensionerings- som övriga utbildningsfrå-
Domkapitlet ifrågasätter behovet av en expertgrupp knuten till UHÄ. Då examination sker genom högskolans försorg torde högskolan ha tillräcklig kompetens att bevaka såväl dimensionerings- som övriga utbildningsfrå-
Domkapitlet ifrågasätter behovet av en expertgrupp knuten till UHÄ. Då
Domkapitlet
ifrågasätter
behovet
av
en
expertgrupp
knuten
till
UHÄ.
Då
examination sker genom högskolans försorg torde högskolan ha tillräcklig
examination
sker
genom
högskolans
försorg
torde
högskolan
ha
tillräcklig
kompetens att bevaka såväl dimensionerings- som övriga utbildningsfrå-
kompetens
att
bevaka
såväl
dimensionerings-
som
övriga
utbildningsfrå-
gor. I mycket speciella fall torde kontakt kunna etableras med Musikaliska akademien.
gor. I mycket speciella fall torde kontakt kunna etableras med Musikaliska akademien.
gor. I mycket speciella fall torde kontakt kunna etableras med Musikaliska
gor.
I
mycket
speciella
fall
torde
kontakt
kunna
etableras
med
Musikaliska
akademien.
akademien.
Stiftelsen Stora Sköndal
Stiftelsen Stora Sköndal
Stiftelsen Stora Sköndal
Stiftelsen
Stora
Sköndal
För närvarande är kyrkomusikerkommittén vid Musikaliska Akademien den expertgrupp som svarar för de statliga sommarkurserna och som dessutom utgör den remissinstans som handhar komplicerade frågor som rör kyrkomusiken och kyrkomusikerna. Utredningen föreslår nu att Svenska kyrkans centralstyrelse tillsätter en expertgrupp med övergripan- de ansvar i vissa bestämda frågor. ' Stiftelsen biträder förslaget om att en expertgrupp inom Svenska kyrkan tillsättes och förutsätter att till denna knyts personer med förankring i ll-Iusikaliska Akademien.
För närvarande är kyrkomusikerkommittén vid Musikaliska Akademien den expertgrupp som svarar för de statliga sommarkurserna och som dessutom utgör den remissinstans som handhar komplicerade frågor som rör kyrkomusiken och kyrkomusikerna. Utredningen föreslår nu att Svenska kyrkans centralstyrelse tillsätter en expertgrupp med övergripan- de ansvar i vissa bestämda frågor. '
För närvarande är kyrkomusikerkommittén vid Musikaliska Akademien
För
närvarande
är
kyrkomusikerkommittén
vid
Musikaliska
Akademien
den expertgrupp som svarar för de statliga sommarkurserna och som
den
expertgrupp
som
svarar
för
de
statliga
sommarkurserna
och
som
dessutom utgör den remissinstans som handhar komplicerade frågor som
dessutom
utgör
den
remissinstans
som
handhar
komplicerade
frågor
som
rör kyrkomusiken och kyrkomusikerna. Utredningen föreslår nu att
rör
kyrkomusiken
och
kyrkomusikerna.
Utredningen
föreslår
nu
att
Svenska kyrkans centralstyrelse tillsätter en expertgrupp med övergripan-
Svenska
kyrkans
centralstyrelse
tillsätter
en
expertgrupp
med
övergripan-
de ansvar i vissa bestämda frågor. '
de
ansvar
i
vissa
bestämda
frågor.
'
Stiftelsen biträder förslaget om att en expertgrupp inom Svenska kyrkan tillsättes och förutsätter att till denna knyts personer med förankring i ll-Iusikaliska Akademien.
Stiftelsen biträder förslaget om att en expertgrupp inom Svenska kyrkan
Stiftelsen
biträder
förslaget
om
att
en
expertgrupp
inom
Svenska
kyrkan
tillsättes och förutsätter att till denna knyts personer med förankring i
tillsättes
och
förutsätter
att
till
denna
knyts
personer
med
förankring
i
ll-Iusikaliska Akademien.
ll-Iusikaliska
Akademien.
Prop.
1987/88:
144
Bilaga 3 .
Bilaga 3 .
Bilaga 3 .
Bilaga
3
.
136
136
136
136
22 Prop. 1987/88:144 Bilaga 3 Övrig utbildning i anslutning till kyrkomusikalisk verksamhet bör främst ses som en inomkyrklig angelägenhet. lnitiativen bör ankom- ma på Svenska kyrkans nämnd för undervisning och utbildning, huvudmännen för diakonal utbildning och de kyrkliga folkhögsko- lorna. Remissinstanserna tillstyrker förslaget. Särskilt betonas behovet av fort- biIdningsmöjligheter för de lägst utbildade kyrkomusikerna. Svenska kyrkans centralstyrelse Det är rimligt att såsom föreslagits se övrig utbildning i anslutning till kyrkomusikalisk verksamhet främst som en inomkyrklig angelägenhet, naturligtvis finns det därvid behov av samverkan med dem som svarar för den grundläggande utbildningen. Beträffande utbildning för kombinationstjänster är detta en fråga som skall tas upp i en inom Svenska kyrkans nämnd för undervisning och utbildning initierad utredning. Det bör noteras att kombinationstjänster kan kräva en något annan utbildning än ordinarie kantorsutbildning. men ändå ge full kompetens. Det är inte rimligt att t. ex. vid en ev. kombination av arbete som kyrkomusiker och församlingsassistent den enskilde belas- tas med kostnader för en fyraårig utbildning, men erhåller samma lön som den som enbart har endera av de aktuella tvååriga utbildningarna. Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) Regionstyrelsen i Umeå framhålleri sitt remissyttrande att den kompetens som finns vid universitet och högskolor i regionen mycket väl kan lämpa sig för kurser med den inriktning som föreslås av utredningen. UHÄ har inga invändningar mot utredningens förslag i detta avsnitt. Musikaliska akademien erinrar om att den får statligt bidrag till kurser för orgelspelare och har tillsyn över kurserna. Utan att förringa den expertis som kan finnas eller byggas upp i kyrkans nämnd vill akademien mena att det kan finnas goda skäl för att bibehålla en extern tillsyn för denna kursverksamhet. Betänkandet anger också att det kan bli fråga om lägsta utbildning på olika sätt och på olika håll i landet (s. 209). och risken för att ingen god samordning då kommer till stånd uppkommer. I och för sig är den nuvarande ordningen smidig och kräver ingen egentlig tillsyn mer än för den ekonomiska hanteringen. Det ginge självfal- let att överföra den redovisning som nu sker till kyrkans nämnd. Emeller- tid bör man inte underskatta värdet av en samordning över hela fältet av kyrkomusikerutbildningen. Som ett led i strävan efter att höja musiklivet bör man utnyttja alla möjligheter till förbättrad samordning och "tillsyn”. Redan det faktum att det i betänkandet föreslås nya expertorgan liksom att huvudmannaskapet blir ganska differentierat — SÖ för folkhögskolorna. UHÄ för högskoleutbildningen (även i de fall den förläggs till fhs), Svenska 137
22 Prop. 1987/88:144 Bilaga 3 Övrig utbildning i anslutning till kyrkomusikalisk verksamhet bör främst ses som en inomkyrklig angelägenhet. lnitiativen bör ankom-
22 Prop. 1987/88:144 Bilaga 3
22
Prop.
1987/88:144
Bilaga 3
Bilaga
3
Övrig utbildning i anslutning till kyrkomusikalisk verksamhet bör
Övrig utbildning i anslutning till kyrkomusikalisk verksamhet bör
Övrig
utbildning
i
anslutning
till
kyrkomusikalisk
verksamhet
bör
främst ses som en inomkyrklig angelägenhet. lnitiativen bör ankom-
främst ses som en inomkyrklig angelägenhet. lnitiativen bör ankom-
främst
ses
som
en
inomkyrklig
angelägenhet.
lnitiativen
bör
ankom-
ma på Svenska kyrkans nämnd för undervisning och utbildning, huvudmännen för diakonal utbildning och de kyrkliga folkhögsko- lorna.
ma på Svenska kyrkans nämnd för undervisning och utbildning, huvudmännen för diakonal utbildning och de kyrkliga folkhögsko- lorna.
ma på Svenska kyrkans nämnd för undervisning och utbildning,
ma
på
Svenska
kyrkans
nämnd
för
undervisning
och
utbildning,
huvudmännen för diakonal utbildning och de kyrkliga folkhögsko-
huvudmännen
för
diakonal
utbildning
och
de
kyrkliga
folkhögsko-
lorna.
lorna.
Remissinstanserna tillstyrker förslaget. Särskilt betonas behovet av fort- biIdningsmöjligheter för de lägst utbildade kyrkomusikerna.
Remissinstanserna tillstyrker förslaget. Särskilt betonas behovet av fort- biIdningsmöjligheter för de lägst utbildade kyrkomusikerna.
Remissinstanserna tillstyrker förslaget. Särskilt betonas behovet av fort-
Remissinstanserna
tillstyrker
förslaget.
Särskilt
betonas
behovet
av
fort-
biIdningsmöjligheter för de lägst utbildade kyrkomusikerna.
biIdningsmöjligheter
för
de
lägst
utbildade
kyrkomusikerna.
Svenska kyrkans centralstyrelse
Svenska kyrkans centralstyrelse
Svenska kyrkans centralstyrelse
Svenska
kyrkans
centralstyrelse
Det är rimligt att såsom föreslagits se övrig utbildning i anslutning till kyrkomusikalisk verksamhet främst som en inomkyrklig angelägenhet, naturligtvis finns det därvid behov av samverkan med dem som svarar för den grundläggande utbildningen. Beträffande utbildning för kombinationstjänster är detta en fråga som skall tas upp i en inom Svenska kyrkans nämnd för undervisning och utbildning initierad utredning. Det bör noteras att kombinationstjänster kan kräva en något annan utbildning än ordinarie kantorsutbildning. men ändå ge full kompetens. Det är inte rimligt att t. ex. vid en ev. kombination av arbete som kyrkomusiker och församlingsassistent den enskilde belas- tas med kostnader för en fyraårig utbildning, men erhåller samma lön som den som enbart har endera av de aktuella tvååriga utbildningarna.
Det är rimligt att såsom föreslagits se övrig utbildning i anslutning till kyrkomusikalisk verksamhet främst som en inomkyrklig angelägenhet, naturligtvis finns det därvid behov av samverkan med dem som svarar för den grundläggande utbildningen.
Det är rimligt att såsom föreslagits se övrig utbildning i anslutning till
Det
är
rimligt
att
såsom
föreslagits
se
övrig
utbildning
i
anslutning
till
kyrkomusikalisk verksamhet främst som en inomkyrklig angelägenhet,
kyrkomusikalisk
verksamhet
främst
som
en
inomkyrklig
angelägenhet,
naturligtvis finns det därvid behov av samverkan med dem som svarar för
naturligtvis
finns
det
därvid
behov
av
samverkan
med
dem
som
svarar
för
den grundläggande utbildningen.
den
grundläggande
utbildningen.
Beträffande utbildning för kombinationstjänster är detta en fråga som skall tas upp i en inom Svenska kyrkans nämnd för undervisning och utbildning initierad utredning. Det bör noteras att kombinationstjänster kan kräva en något annan utbildning än ordinarie kantorsutbildning. men ändå ge full kompetens. Det är inte rimligt att t. ex. vid en ev. kombination av arbete som kyrkomusiker och församlingsassistent den enskilde belas- tas med kostnader för en fyraårig utbildning, men erhåller samma lön som den som enbart har endera av de aktuella tvååriga utbildningarna.
Beträffande utbildning för kombinationstjänster är detta en fråga som
Beträffande
utbildning
för
kombinationstjänster
är
detta
en
fråga
som
skall tas upp i en inom Svenska kyrkans nämnd för undervisning och
skall
tas
upp
i
en
inom
Svenska
kyrkans
nämnd
för
undervisning
och
utbildning initierad utredning. Det bör noteras att kombinationstjänster
utbildning
initierad
utredning.
Det
bör
noteras
att
kombinationstjänster
kan kräva en något annan utbildning än ordinarie kantorsutbildning. men
kan
kräva
en
något
annan
utbildning
än
ordinarie
kantorsutbildning.
men
ändå ge full kompetens. Det är inte rimligt att t. ex. vid en ev. kombination
ändå
ge
full
kompetens.
Det
är
inte
rimligt
att
t.
ex.
vid
en
ev.
kombination
av arbete som kyrkomusiker och församlingsassistent den enskilde belas-
av
arbete
som
kyrkomusiker
och
församlingsassistent
den
enskilde
belas-
tas med kostnader för en fyraårig utbildning, men erhåller samma lön som
tas
med
kostnader
för
en
fyraårig
utbildning,
men
erhåller
samma
lön
som
den som enbart har endera av de aktuella tvååriga utbildningarna.
den
som
enbart
har
endera
av
de
aktuella
tvååriga
utbildningarna.
Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ)
Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ)
Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ)
Universitets-
och
högskoleämbetet
(UHÄ)
Regionstyrelsen i Umeå framhålleri sitt remissyttrande att den kompetens som finns vid universitet och högskolor i regionen mycket väl kan lämpa sig för kurser med den inriktning som föreslås av utredningen. UHÄ har inga invändningar mot utredningens förslag i detta avsnitt.
Regionstyrelsen i Umeå framhålleri sitt remissyttrande att den kompetens som finns vid universitet och högskolor i regionen mycket väl kan lämpa sig för kurser med den inriktning som föreslås av utredningen.
Regionstyrelsen i Umeå framhålleri sitt remissyttrande att den kompetens
Regionstyrelsen
i
Umeå
framhålleri
sitt
remissyttrande
att
den
kompetens
som finns vid universitet och högskolor i regionen mycket väl kan lämpa
som
finns
vid
universitet
och
högskolor
i
regionen
mycket
väl
kan
lämpa
sig för kurser med den inriktning som föreslås av utredningen.
sig
för
kurser
med
den
inriktning
som
föreslås
av
utredningen.
UHÄ har inga invändningar mot utredningens förslag i detta avsnitt.
UHÄ har inga invändningar mot utredningens förslag i detta avsnitt.
UHÄ
har
inga
invändningar
mot
utredningens
förslag
i
detta
avsnitt.
Musikaliska akademien erinrar om att den får statligt bidrag till kurser för orgelspelare och har tillsyn över kurserna.
Musikaliska akademien erinrar om att den får statligt bidrag till kurser för orgelspelare och har tillsyn över kurserna.
Musikaliska akademien erinrar om att den får statligt bidrag till kurser för
Musikaliska
akademien
erinrar
om
att
den
får
statligt
bidrag
till
kurser
för
orgelspelare och har tillsyn över kurserna.
orgelspelare
och
har
tillsyn
över
kurserna.
Utan att förringa den expertis som kan finnas eller byggas upp i kyrkans nämnd vill akademien mena att det kan finnas goda skäl för att bibehålla en extern tillsyn för denna kursverksamhet. Betänkandet anger också att det kan bli fråga om lägsta utbildning på olika sätt och på olika håll i landet (s. 209). och risken för att ingen god samordning då kommer till stånd uppkommer. I och för sig är den nuvarande ordningen smidig och kräver ingen egentlig tillsyn mer än för den ekonomiska hanteringen. Det ginge självfal- let att överföra den redovisning som nu sker till kyrkans nämnd. Emeller- tid bör man inte underskatta värdet av en samordning över hela fältet av kyrkomusikerutbildningen. Som ett led i strävan efter att höja musiklivet bör man utnyttja alla möjligheter till förbättrad samordning och "tillsyn”. Redan det faktum att det i betänkandet föreslås nya expertorgan liksom att huvudmannaskapet blir ganska differentierat — SÖ för folkhögskolorna. UHÄ för högskoleutbildningen (även i de fall den förläggs till fhs), Svenska 137
Utan att förringa den expertis som kan finnas eller byggas upp i kyrkans nämnd vill akademien mena att det kan finnas goda skäl för att bibehålla en extern tillsyn för denna kursverksamhet. Betänkandet anger också att det kan bli fråga om lägsta utbildning på olika sätt och på olika håll i landet (s. 209). och risken för att ingen god samordning då kommer till stånd uppkommer.
Utan att förringa den expertis som kan finnas eller byggas upp i kyrkans
Utan
att
förringa
den
expertis
som
kan
finnas
eller
byggas
upp
i
kyrkans
nämnd vill akademien mena att det kan finnas goda skäl för att bibehålla
nämnd
vill
akademien
mena
att
det
kan
finnas
goda
skäl
för
att
bibehålla
en extern tillsyn för denna kursverksamhet. Betänkandet anger också att
en
extern
tillsyn
för
denna
kursverksamhet.
Betänkandet
anger
också
att
det kan bli fråga om lägsta utbildning på olika sätt och på olika håll i landet
det
kan
bli
fråga
om
lägsta
utbildning
på
olika
sätt
och
på
olika
håll
i
landet
(s. 209). och risken för att ingen god samordning då kommer till stånd
(s.
209).
och
risken
för
att
ingen
god
samordning
då
kommer
till
stånd
uppkommer.
uppkommer.
I och för sig är den nuvarande ordningen smidig och kräver ingen egentlig tillsyn mer än för den ekonomiska hanteringen. Det ginge självfal- let att överföra den redovisning som nu sker till kyrkans nämnd. Emeller- tid bör man inte underskatta värdet av en samordning över hela fältet av kyrkomusikerutbildningen. Som ett led i strävan efter att höja musiklivet bör man utnyttja alla möjligheter till förbättrad samordning och "tillsyn”. Redan det faktum att det i betänkandet föreslås nya expertorgan liksom att huvudmannaskapet blir ganska differentierat — SÖ för folkhögskolorna. UHÄ för högskoleutbildningen (även i de fall den förläggs till fhs), Svenska 137
I och för sig är den nuvarande ordningen smidig och kräver ingen
I
och
för
sig
är
den
nuvarande
ordningen
smidig
och
kräver
ingen
egentlig tillsyn mer än för den ekonomiska hanteringen. Det ginge självfal-
egentlig
tillsyn
mer
än
för
den
ekonomiska
hanteringen.
Det
ginge
självfal-
let att överföra den redovisning som nu sker till kyrkans nämnd. Emeller-
let
att
överföra
den
redovisning
som
nu
sker
till
kyrkans
nämnd.
Emeller-
tid bör man inte underskatta värdet av en samordning över hela fältet av
tid
bör
man
inte
underskatta
värdet
av
en
samordning
över
hela
fältet
av
kyrkomusikerutbildningen. Som ett led i strävan efter att höja musiklivet
kyrkomusikerutbildningen.
Som
ett
led
i
strävan
efter
att
höja
musiklivet
bör man utnyttja alla möjligheter till förbättrad samordning och "tillsyn”.
bör
man
utnyttja
alla
möjligheter
till
förbättrad
samordning
och
"tillsyn”.
Redan det faktum att det i betänkandet föreslås nya expertorgan liksom att
Redan
det
faktum
att
det
i
betänkandet
föreslås
nya
expertorgan
liksom
att
huvudmannaskapet blir ganska differentierat — SÖ för folkhögskolorna.
huvudmannaskapet
blir
ganska
differentierat
—
SÖ
för
folkhögskolorna.
UHÄ för högskoleutbildningen (även i de fall den förläggs till fhs), Svenska 137
UHÄ
för
högskoleutbildningen
(även
i
de
fall
den
förläggs
till
fhs),
Svenska
137
kyrkans centralstyrelse resp. nämnd för undervisning och utbildning— Prop. 1987/88:144 förefaller det akademien angeläget att en samlad bedömning kan ske på ett ställe. Med hänvisning till vad somsags ovan under avsnitt 21 föreslår akademien att dess kyrkomusikkommitté får mera preciserade uppgifter inte minst i detta sammanhang. Det finns anledning förorda ett mera samlat grepp över den "lägsta" kyrkomusikerutbildningen. När det (s.- 209") förutsättes att vissa folkhög- skolor utöver "den målinriktade kantorsutbildningen” också skulle under- visa ”på en mer allmän och elementär nivå". vore det värdefullt att ge en klarare bild av de behov som faktiskt föreligger. Det förefaller akademien befogat att begrunda en nivå som skulle ligga något över orgelspelarinty- gets (vilket numera uppenbarligen inte ofta utfärdas). kanske ungefär mot- svarande nuvarande steg 1. organist- och kantorsexamen eller något därun- der. Denna kunde benämnas "stiftsexamen" med ett traditionsrikt namn och ges en tydligare ställning. Vissa stift anordnar redan egna kurser (vid sidan av akademiens sommarkurser). och dessa kunde stadfästas och ges ett för en stiftsexamen avpassat innehåll. Bilaga 3 Domkyrkoorganisternas förening uttalar sig i samma riktning. Också i framtiden kommer kyrkan att ha behov av kyrkomusiker med en lägre utbildning än den utredaren avser skall leda fram till kantorsexamen. På ett förhållandevis stort antal platser, t. ex. i glesbygder. torde de kyrko- musikaliska uppgifterna ej bli av sådan omfattning att kyrkokantor kan anställas. Som bekant anställer då kyrkoråden orgelspelare. Redan i'nulä- get utför dessa orgelspelare en viktig och berömvärd insats. Då emmertid kvalitet är ett rättvisekrav även för människor i glesbygd. måste frågan om utbildning av denna viktiga grupp kyrkomusiker lösas med vida större förståelse än utredaren visar. Han menar nämligen att problemet är av inomkyrklig karaktär och därför skall handhas av kyrkan själv. Utredarens förslag är inte realistiskt. Kyrkan har hittills inte kunnat erbjuda denna utbildning och torde inte heller 1 framtiden kunna göra det. Även för denna utbildning. som har stor kulturell betydelse. särskilt för glesbygderna, mäste staten ta sitt ansvar. En sådan visad omsorg om de små församling- arnas och pastoratens behov av lägre utbildade kyrkomusiker harmonierar väl med utredarens intentioner om en rikstäckande och kvalitativt väl tillgodosedd kyrkomusikalisk standard. Kursinnehåll och kunskapskrav för denna utbildning utarbetas lämpligen av en instans med både kunskap och överblick. t.ex. domkyrkoorganisternas förening. Utbildningens re- sultat. som skulle kunna redovisas i lämpliga prov. bör bli föremål för jämförande utvärdering. Ett visst censorsförfarande är därför 1 hög grad ' önskvärt. Domkapitlet i Skara Utredningen föreslår-att kyrkan själv tar initiativ och ansvar-omutbild- ningen behöver förstärkas vilketimåste innebära. att fortbildningenfår ökade resurser. Utbildningsbehovet för biträdande kyrkomusiker med låga veckotimtal och nuvarande orgelspelare måste kunna tillgodoses på ett tillfredsställande sätt. Att sådana begränsade tjänster endast i ett fåtal fall i. framtiden skulle kvarstå finner arbetsgruppen inte. plausibelt: —i vart fall , inte i ett stift med så speciell struktur som Skara. . ' - '- 138
kyrkans centralstyrelse resp. nämnd för undervisning och utbildning— Prop. 1987/88:144 förefaller det akademien angeläget att en samlad bedömning kan ske på ett ställe. Med hänvisning till vad somsags ovan under avsnitt 21 föreslår akademien att dess kyrkomusikkommitté får mera preciserade uppgifter inte minst i detta sammanhang. Det finns anledning förorda ett mera samlat grepp över den "lägsta" kyrkomusikerutbildningen. När det (s.- 209") förutsättes att vissa folkhög- skolor utöver "den målinriktade kantorsutbildningen” också skulle under- visa ”på en mer allmän och elementär nivå". vore det värdefullt att ge en klarare bild av de behov som faktiskt föreligger. Det förefaller akademien befogat att begrunda en nivå som skulle ligga något över orgelspelarinty- gets (vilket numera uppenbarligen inte ofta utfärdas). kanske ungefär mot- svarande nuvarande steg 1. organist- och kantorsexamen eller något därun- der. Denna kunde benämnas "stiftsexamen" med ett traditionsrikt namn och ges en tydligare ställning. Vissa stift anordnar redan egna kurser (vid sidan av akademiens sommarkurser). och dessa kunde stadfästas och ges ett för en stiftsexamen avpassat innehåll.
kyrkans centralstyrelse resp. nämnd för undervisning och utbildning— Prop. 1987/88:144 förefaller det akademien angeläget att en samlad bedömning kan ske på ett ställe. Med hänvisning till vad somsags ovan under avsnitt 21 föreslår akademien att dess kyrkomusikkommitté får mera preciserade uppgifter inte minst i detta sammanhang.
kyrkans centralstyrelse resp. nämnd för undervisning och utbildning— Prop. 1987/88:144
kyrkans
centralstyrelse
resp.
nämnd
för
undervisning
och
utbildning—
Prop.
1987/88:144
förefaller det akademien angeläget att en samlad bedömning kan ske på ett
förefaller
det
akademien
angeläget
att
en
samlad
bedömning
kan
ske
på
ett
ställe. Med hänvisning till vad somsags ovan under avsnitt 21 föreslår
ställe.
Med
hänvisning
till
vad
somsags
ovan
under
avsnitt
21
föreslår
akademien att dess kyrkomusikkommitté får mera preciserade uppgifter
akademien
att
dess
kyrkomusikkommitté
får
mera
preciserade
uppgifter
inte minst i detta sammanhang.
inte
minst
i
detta
sammanhang.
Det finns anledning förorda ett mera samlat grepp över den "lägsta" kyrkomusikerutbildningen. När det (s.- 209") förutsättes att vissa folkhög- skolor utöver "den målinriktade kantorsutbildningen” också skulle under- visa ”på en mer allmän och elementär nivå". vore det värdefullt att ge en klarare bild av de behov som faktiskt föreligger. Det förefaller akademien befogat att begrunda en nivå som skulle ligga något över orgelspelarinty- gets (vilket numera uppenbarligen inte ofta utfärdas). kanske ungefär mot- svarande nuvarande steg 1. organist- och kantorsexamen eller något därun- der. Denna kunde benämnas "stiftsexamen" med ett traditionsrikt namn och ges en tydligare ställning. Vissa stift anordnar redan egna kurser (vid sidan av akademiens sommarkurser). och dessa kunde stadfästas och ges ett för en stiftsexamen avpassat innehåll.
Det finns anledning förorda ett mera samlat grepp över den "lägsta"
Det
finns
anledning
förorda
ett
mera
samlat
grepp
över
den
"lägsta"
kyrkomusikerutbildningen. När det (s.- 209") förutsättes att vissa folkhög-
kyrkomusikerutbildningen.
När
det
(s.-
209")
förutsättes
att
vissa
folkhög-
skolor utöver "den målinriktade kantorsutbildningen” också skulle under-
skolor
utöver
"den
målinriktade
kantorsutbildningen”
också
skulle
under-
visa ”på en mer allmän och elementär nivå". vore det värdefullt att ge en
visa
”på
en
mer
allmän
och
elementär
nivå".
vore
det
värdefullt
att
ge
en
klarare bild av de behov som faktiskt föreligger. Det förefaller akademien
klarare
bild
av
de
behov
som
faktiskt
föreligger.
Det
förefaller
akademien
befogat att begrunda en nivå som skulle ligga något över orgelspelarinty-
befogat
att
begrunda
en
nivå
som
skulle
ligga
något
över
orgelspelarinty-
gets (vilket numera uppenbarligen inte ofta utfärdas). kanske ungefär mot-
gets
(vilket
numera
uppenbarligen
inte
ofta
utfärdas).
kanske
ungefär
mot-
svarande nuvarande steg 1. organist- och kantorsexamen eller något därun-
svarande
nuvarande
steg
1.
organist-
och
kantorsexamen
eller
något
därun-
der. Denna kunde benämnas "stiftsexamen" med ett traditionsrikt namn
der.
Denna
kunde
benämnas
"stiftsexamen"
med
ett
traditionsrikt
namn
och ges en tydligare ställning. Vissa stift anordnar redan egna kurser (vid
och
ges
en
tydligare
ställning.
Vissa
stift
anordnar
redan
egna
kurser
(vid
sidan av akademiens sommarkurser). och dessa kunde stadfästas och ges
sidan
av
akademiens
sommarkurser).
och
dessa
kunde
stadfästas
och
ges
ett för en stiftsexamen avpassat innehåll.
ett
för
en
stiftsexamen
avpassat
innehåll.
Bilaga 3
Bilaga 3
Bilaga 3
Bilaga
3
Domkyrkoorganisternas förening uttalar sig i samma riktning.
Domkyrkoorganisternas förening uttalar sig i samma riktning.
Domkyrkoorganisternas förening uttalar sig i samma riktning.
Domkyrkoorganisternas
förening
uttalar
sig
i
samma
riktning.
Också i framtiden kommer kyrkan att ha behov av kyrkomusiker med en lägre utbildning än den utredaren avser skall leda fram till kantorsexamen. På ett förhållandevis stort antal platser, t. ex. i glesbygder. torde de kyrko- musikaliska uppgifterna ej bli av sådan omfattning att kyrkokantor kan anställas. Som bekant anställer då kyrkoråden orgelspelare. Redan i'nulä- get utför dessa orgelspelare en viktig och berömvärd insats. Då emmertid kvalitet är ett rättvisekrav även för människor i glesbygd. måste frågan om utbildning av denna viktiga grupp kyrkomusiker lösas med vida större förståelse än utredaren visar. Han menar nämligen att problemet är av inomkyrklig karaktär och därför skall handhas av kyrkan själv. Utredarens förslag är inte realistiskt. Kyrkan har hittills inte kunnat erbjuda denna utbildning och torde inte heller 1 framtiden kunna göra det. Även för denna utbildning. som har stor kulturell betydelse. särskilt för glesbygderna, mäste staten ta sitt ansvar. En sådan visad omsorg om de små församling- arnas och pastoratens behov av lägre utbildade kyrkomusiker harmonierar väl med utredarens intentioner om en rikstäckande och kvalitativt väl tillgodosedd kyrkomusikalisk standard. Kursinnehåll och kunskapskrav för denna utbildning utarbetas lämpligen av en instans med både kunskap och överblick. t.ex. domkyrkoorganisternas förening. Utbildningens re- sultat. som skulle kunna redovisas i lämpliga prov. bör bli föremål för jämförande utvärdering. Ett visst censorsförfarande är därför 1 hög grad ' önskvärt.
Också i framtiden kommer kyrkan att ha behov av kyrkomusiker med en lägre utbildning än den utredaren avser skall leda fram till kantorsexamen. På ett förhållandevis stort antal platser, t. ex. i glesbygder. torde de kyrko- musikaliska uppgifterna ej bli av sådan omfattning att kyrkokantor kan anställas. Som bekant anställer då kyrkoråden orgelspelare. Redan i'nulä- get utför dessa orgelspelare en viktig och berömvärd insats. Då emmertid kvalitet är ett rättvisekrav även för människor i glesbygd. måste frågan om utbildning av denna viktiga grupp kyrkomusiker lösas med vida större förståelse än utredaren visar. Han menar nämligen att problemet är av inomkyrklig karaktär och därför skall handhas av kyrkan själv. Utredarens förslag är inte realistiskt. Kyrkan har hittills inte kunnat erbjuda denna utbildning och torde inte heller 1 framtiden kunna göra det. Även för denna utbildning. som har stor kulturell betydelse. särskilt för glesbygderna, mäste staten ta sitt ansvar. En sådan visad omsorg om de små församling- arnas och pastoratens behov av lägre utbildade kyrkomusiker harmonierar väl med utredarens intentioner om en rikstäckande och kvalitativt väl tillgodosedd kyrkomusikalisk standard. Kursinnehåll och kunskapskrav för denna utbildning utarbetas lämpligen av en instans med både kunskap och överblick. t.ex. domkyrkoorganisternas förening. Utbildningens re- sultat. som skulle kunna redovisas i lämpliga prov. bör bli föremål för jämförande utvärdering. Ett visst censorsförfarande är därför 1 hög grad ' önskvärt.
Också i framtiden kommer kyrkan att ha behov av kyrkomusiker med en
Också
i
framtiden
kommer
kyrkan
att
ha
behov
av
kyrkomusiker
med
en
lägre utbildning än den utredaren avser skall leda fram till kantorsexamen.
lägre
utbildning
än
den
utredaren
avser
skall
leda
fram
till
kantorsexamen.
På ett förhållandevis stort antal platser, t. ex. i glesbygder. torde de kyrko-
På
ett
förhållandevis
stort
antal
platser,
t.
ex.
i
glesbygder.
torde
de
kyrko-
musikaliska uppgifterna ej bli av sådan omfattning att kyrkokantor kan
musikaliska
uppgifterna
ej
bli
av
sådan
omfattning
att
kyrkokantor
kan
anställas. Som bekant anställer då kyrkoråden orgelspelare. Redan i'nulä-
anställas.
Som
bekant
anställer
då
kyrkoråden
orgelspelare.
Redan
i'nulä-
get utför dessa orgelspelare en viktig och berömvärd insats. Då emmertid
get
utför
dessa
orgelspelare
en
viktig
och
berömvärd
insats.
Då
emmertid
kvalitet är ett rättvisekrav även för människor i glesbygd. måste frågan om
kvalitet
är
ett
rättvisekrav
även
för
människor
i
glesbygd.
måste
frågan
om
utbildning av denna viktiga grupp kyrkomusiker lösas med vida större
utbildning
av
denna
viktiga
grupp
kyrkomusiker
lösas
med
vida
större
förståelse än utredaren visar. Han menar nämligen att problemet är av
förståelse
än
utredaren
visar.
Han
menar
nämligen
att
problemet
är
av
inomkyrklig karaktär och därför skall handhas av kyrkan själv. Utredarens
inomkyrklig
karaktär
och
därför
skall
handhas
av
kyrkan
själv.
Utredarens
förslag är inte realistiskt. Kyrkan har hittills inte kunnat erbjuda denna
förslag
är
inte
realistiskt.
Kyrkan
har
hittills
inte
kunnat
erbjuda
denna
utbildning och torde inte heller 1 framtiden kunna göra det. Även för denna
utbildning
och
torde
inte
heller
1
framtiden
kunna
göra
det.
Även
för
denna
utbildning. som har stor kulturell betydelse. särskilt för glesbygderna,
utbildning.
som
har
stor
kulturell
betydelse.
särskilt
för
glesbygderna,
mäste staten ta sitt ansvar. En sådan visad omsorg om de små församling-
mäste
staten
ta
sitt
ansvar.
En
sådan
visad
omsorg
om
de
små
församling-
arnas och pastoratens behov av lägre utbildade kyrkomusiker harmonierar
arnas
och
pastoratens
behov
av
lägre
utbildade
kyrkomusiker
harmonierar
väl med utredarens intentioner om en rikstäckande och kvalitativt väl
väl
med
utredarens
intentioner
om
en
rikstäckande
och
kvalitativt
väl
tillgodosedd kyrkomusikalisk standard. Kursinnehåll och kunskapskrav
tillgodosedd
kyrkomusikalisk
standard.
Kursinnehåll
och
kunskapskrav
för denna utbildning utarbetas lämpligen av en instans med både kunskap
för
denna
utbildning
utarbetas
lämpligen
av
en
instans
med
både
kunskap
och överblick. t.ex. domkyrkoorganisternas förening. Utbildningens re-
och
överblick.
t.ex.
domkyrkoorganisternas
förening.
Utbildningens
re-
sultat. som skulle kunna redovisas i lämpliga prov. bör bli föremål för
sultat.
som
skulle
kunna
redovisas
i
lämpliga
prov.
bör
bli
föremål
för
jämförande utvärdering. Ett visst censorsförfarande är därför 1 hög grad '
jämförande
utvärdering.
Ett
visst
censorsförfarande
är
därför
1
hög
grad
'
önskvärt.
önskvärt.
Domkapitlet i Skara
Domkapitlet i Skara
Domkapitlet i Skara
Domkapitlet
i
Skara
Utredningen föreslår-att kyrkan själv tar initiativ och ansvar-omutbild- ningen behöver förstärkas vilketimåste innebära. att fortbildningenfår ökade resurser. Utbildningsbehovet för biträdande kyrkomusiker med låga veckotimtal och nuvarande orgelspelare måste kunna tillgodoses på ett tillfredsställande sätt. Att sådana begränsade tjänster endast i ett fåtal fall i. framtiden skulle kvarstå finner arbetsgruppen inte. plausibelt: —i vart fall , inte i ett stift med så speciell struktur som Skara. .
Utredningen föreslår-att kyrkan själv tar initiativ och ansvar-omutbild-
Utredningen föreslår-att kyrkan själv tar initiativ och ansvar-omutbild-
Utredningen
föreslår-att
kyrkan
själv
tar
initiativ
och
ansvar-omutbild-
ningen behöver förstärkas vilketimåste innebära. att fortbildningenfår
ningen behöver förstärkas vilketimåste innebära. att fortbildningenfår
ningen
behöver
förstärkas
vilketimåste
innebära.
att
fortbildningenfår
ökade resurser. Utbildningsbehovet för biträdande kyrkomusiker med låga
ökade resurser. Utbildningsbehovet för biträdande kyrkomusiker med låga
ökade
resurser.
Utbildningsbehovet
för
biträdande
kyrkomusiker
med
låga
veckotimtal och nuvarande orgelspelare måste kunna tillgodoses på ett
veckotimtal och nuvarande orgelspelare måste kunna tillgodoses på ett
veckotimtal
och
nuvarande
orgelspelare
måste
kunna
tillgodoses
på
ett
tillfredsställande sätt. Att sådana begränsade tjänster endast i ett fåtal fall i. framtiden skulle kvarstå finner arbetsgruppen inte. plausibelt: —i vart fall , inte i ett stift med så speciell struktur som Skara. .
tillfredsställande sätt. Att sådana begränsade tjänster endast i ett fåtal fall i.
tillfredsställande
sätt.
Att
sådana
begränsade
tjänster
endast
i
ett
fåtal
fall
i.
framtiden skulle kvarstå finner arbetsgruppen inte. plausibelt: —i vart fall ,
framtiden
skulle
kvarstå
finner
arbetsgruppen
inte.
plausibelt:
—i
vart
fall
,
inte i ett stift med så speciell struktur som Skara. .
inte
i
ett
stift
med
så
speciell
struktur
som
Skara.
.
' - '- 138
' - '- 138
' - '- 138
'
-
'-
138
Västerås stifts kyrkomusikerförening -- Prop. 1987/88: 144 Utredningens förslag tillstyrkes. men vi anser det vara ofullständigt. För- B11aga 3 slaget till kombinationstjänster mellan lärar- och kyrkomusikertjänster förutsätter en koppling mellan lärarutbildning och kyrkomusikerutbild- ning. Här borde den så kallade "tvåämnesutbildningen" ge möjligheter att lösa problemet. Dessutom anser vi att det fortfarande kommer att finnas ett behov av en utbildning motsvarande den nuvarande ”lägre organist- och kantorsexa- .men", framför allt för de mindre tjänsternas behov och för att på detta sätt höja vikariernas kompetens. Domkapitlet eller annat regionalt organ bör ha intresse av att ordna denna typ av grundläggande utbildning med kom- petenskrav enligt ovan, men utan examenskrav. Östersunds församling För närvarande råder brist på kyrkomusiker-. Inom Härnösands stift har . ansträngningar gjorts för att avhjälpa denna brist genom anordnandet av kurser för orgelspelare. Dessa kurser har rönt märkbart intresse. En ökning i behovet av kvalificerade kyrkomusiker kommer sannolikt att märkas i samband med en omstrukturering av den kyrkomusikaliska verksamheten. Det är då synnerligen angeläget att Utbildningsbehovet tillgodoses i olika delar av landet. Möjligheterna för erforderlig rekrytering av kyrkomusiker måste för de nordliga stiften garanteras genom att till- räckligt antal utbildningsplatser finns vid utbildningsanstalterna i norr- landsområdet. De kyrkomusikaliska sommarkurserna. som i'många fall utgjort ett viktigt och nödvändigt utbildningsalternativ, torde med all säkerhet behö- va anordnas ännu för ett antal ar framåt. ' Domkapitlet i Luleå Vi vill också påpeka betydelsen av en ständig fortbildning. enligt de rikt- linjer som vårt stifts utbildningsnämnd har dragit upp. och som innefattar ' både arbetslagsfortbildning och yrkes/uppgiftsinriktad fortbildning. En så- dan utbildning blir angelägen som uttryck för att kyrkomusikern är en central resurs i en församlings gudstjänstarbete. De nya böcker. som antagits vid 1986 års kyrkomöte. blir därvid ett viktigt gemensamt utbild- ningsmaterial. bl. a. för kyrkomusikern i församlingen. 23. Övergångsvis bör ca 250 personer med organist- och kantorsexamen få möjlighet att komplettera sin utbildning med pedagogisk kurs för kyrkokantorer genom sommarkurser i statlig regi. Examinationen bör skötas av den föreslagna expertgruppen under UHÄ. Vidare bör ett antal studerande som redan har påbörjat kyrkomusikaliska stu- dier under några är få möjlighet att avlägga organist- och kantors- examen. 139
Västerås stifts kyrkomusikerförening -- Prop. 1987/88: 144
Västerås stifts kyrkomusikerförening -- Prop. 1987/88: 144
Västerås stifts kyrkomusikerförening -- Prop. 1987/88: 144
Västerås
stifts
kyrkomusikerförening
--
Prop.
1987/88:
144
Utredningens förslag tillstyrkes. men vi anser det vara ofullständigt. För- B11aga 3 slaget till kombinationstjänster mellan lärar- och kyrkomusikertjänster förutsätter en koppling mellan lärarutbildning och kyrkomusikerutbild- ning. Här borde den så kallade "tvåämnesutbildningen" ge möjligheter att lösa problemet. Dessutom anser vi att det fortfarande kommer att finnas ett behov av en utbildning motsvarande den nuvarande ”lägre organist- och kantorsexa- .men", framför allt för de mindre tjänsternas behov och för att på detta sätt höja vikariernas kompetens. Domkapitlet eller annat regionalt organ bör ha intresse av att ordna denna typ av grundläggande utbildning med kom- petenskrav enligt ovan, men utan examenskrav.
Utredningens förslag tillstyrkes. men vi anser det vara ofullständigt. För- B11aga 3 slaget till kombinationstjänster mellan lärar- och kyrkomusikertjänster förutsätter en koppling mellan lärarutbildning och kyrkomusikerutbild- ning. Här borde den så kallade "tvåämnesutbildningen" ge möjligheter att lösa problemet.
Utredningens förslag tillstyrkes. men vi anser det vara ofullständigt. För- B11aga 3
Utredningens
förslag
tillstyrkes.
men
vi
anser
det
vara
ofullständigt.
För-
B11aga
3
slaget till kombinationstjänster mellan lärar- och kyrkomusikertjänster
slaget
till
kombinationstjänster
mellan
lärar-
och
kyrkomusikertjänster
förutsätter en koppling mellan lärarutbildning och kyrkomusikerutbild-
förutsätter
en
koppling
mellan
lärarutbildning
och
kyrkomusikerutbild-
ning. Här borde den så kallade "tvåämnesutbildningen" ge möjligheter att
ning.
Här
borde
den
så
kallade
"tvåämnesutbildningen"
ge
möjligheter
att
lösa problemet.
lösa
problemet.
Dessutom anser vi att det fortfarande kommer att finnas ett behov av en utbildning motsvarande den nuvarande ”lägre organist- och kantorsexa- .men", framför allt för de mindre tjänsternas behov och för att på detta sätt höja vikariernas kompetens. Domkapitlet eller annat regionalt organ bör ha intresse av att ordna denna typ av grundläggande utbildning med kom- petenskrav enligt ovan, men utan examenskrav.
Dessutom anser vi att det fortfarande kommer att finnas ett behov av en
Dessutom
anser
vi
att
det
fortfarande
kommer
att
finnas
ett
behov
av
en
utbildning motsvarande den nuvarande ”lägre organist- och kantorsexa-
utbildning
motsvarande
den
nuvarande
”lägre
organist-
och
kantorsexa-
.men", framför allt för de mindre tjänsternas behov och för att på detta sätt
.men",
framför
allt
för
de
mindre
tjänsternas
behov
och
för
att
på
detta
sätt
höja vikariernas kompetens. Domkapitlet eller annat regionalt organ bör
höja
vikariernas
kompetens.
Domkapitlet
eller
annat
regionalt
organ
bör
ha intresse av att ordna denna typ av grundläggande utbildning med kom-
ha
intresse
av
att
ordna
denna
typ
av
grundläggande
utbildning
med
kom-
petenskrav enligt ovan, men utan examenskrav.
petenskrav
enligt
ovan,
men
utan
examenskrav.
Östersunds församling
Östersunds församling
Östersunds församling
Östersunds
församling
För närvarande råder brist på kyrkomusiker-. Inom Härnösands stift har . ansträngningar gjorts för att avhjälpa denna brist genom anordnandet av kurser för orgelspelare. Dessa kurser har rönt märkbart intresse. En ökning i behovet av kvalificerade kyrkomusiker kommer sannolikt att märkas i samband med en omstrukturering av den kyrkomusikaliska verksamheten. Det är då synnerligen angeläget att Utbildningsbehovet tillgodoses i olika delar av landet. Möjligheterna för erforderlig rekrytering av kyrkomusiker måste för de nordliga stiften garanteras genom att till- räckligt antal utbildningsplatser finns vid utbildningsanstalterna i norr- landsområdet. De kyrkomusikaliska sommarkurserna. som i'många fall utgjort ett viktigt och nödvändigt utbildningsalternativ, torde med all säkerhet behö- va anordnas ännu för ett antal ar framåt. '
För närvarande råder brist på kyrkomusiker-. Inom Härnösands stift har . ansträngningar gjorts för att avhjälpa denna brist genom anordnandet av kurser för orgelspelare. Dessa kurser har rönt märkbart intresse.
För närvarande råder brist på kyrkomusiker-. Inom Härnösands stift har .
För
närvarande
råder
brist
på
kyrkomusiker-.
Inom
Härnösands
stift
har
.
ansträngningar gjorts för att avhjälpa denna brist genom anordnandet av
ansträngningar
gjorts
för
att
avhjälpa
denna
brist
genom
anordnandet
av
kurser för orgelspelare. Dessa kurser har rönt märkbart intresse.
kurser
för
orgelspelare.
Dessa
kurser
har
rönt
märkbart
intresse.
En ökning i behovet av kvalificerade kyrkomusiker kommer sannolikt att märkas i samband med en omstrukturering av den kyrkomusikaliska verksamheten. Det är då synnerligen angeläget att Utbildningsbehovet tillgodoses i olika delar av landet. Möjligheterna för erforderlig rekrytering av kyrkomusiker måste för de nordliga stiften garanteras genom att till- räckligt antal utbildningsplatser finns vid utbildningsanstalterna i norr- landsområdet.
En ökning i behovet av kvalificerade kyrkomusiker kommer sannolikt
En
ökning
i
behovet
av
kvalificerade
kyrkomusiker
kommer
sannolikt
att märkas i samband med en omstrukturering av den kyrkomusikaliska
att
märkas
i
samband
med
en
omstrukturering
av
den
kyrkomusikaliska
verksamheten. Det är då synnerligen angeläget att Utbildningsbehovet
verksamheten.
Det
är
då
synnerligen
angeläget
att
Utbildningsbehovet
tillgodoses i olika delar av landet. Möjligheterna för erforderlig rekrytering
tillgodoses
i
olika
delar
av
landet.
Möjligheterna
för
erforderlig
rekrytering
av kyrkomusiker måste för de nordliga stiften garanteras genom att till-
av
kyrkomusiker
måste
för
de
nordliga
stiften
garanteras
genom
att
till-
räckligt antal utbildningsplatser finns vid utbildningsanstalterna i norr-
räckligt
antal
utbildningsplatser
finns
vid
utbildningsanstalterna
i
norr-
landsområdet.
landsområdet.
De kyrkomusikaliska sommarkurserna. som i'många fall utgjort ett viktigt och nödvändigt utbildningsalternativ, torde med all säkerhet behö- va anordnas ännu för ett antal ar framåt. '
De kyrkomusikaliska sommarkurserna. som i'många fall utgjort ett
De
kyrkomusikaliska
sommarkurserna.
som
i'många
fall
utgjort
ett
viktigt och nödvändigt utbildningsalternativ, torde med all säkerhet behö-
viktigt
och
nödvändigt
utbildningsalternativ,
torde
med
all
säkerhet
behö-
va anordnas ännu för ett antal ar framåt. '
va
anordnas
ännu
för
ett
antal
ar
framåt.
'
Domkapitlet i Luleå
Domkapitlet i Luleå
Domkapitlet i Luleå
Domkapitlet
i
Luleå
Vi vill också påpeka betydelsen av en ständig fortbildning. enligt de rikt- linjer som vårt stifts utbildningsnämnd har dragit upp. och som innefattar ' både arbetslagsfortbildning och yrkes/uppgiftsinriktad fortbildning. En så- dan utbildning blir angelägen som uttryck för att kyrkomusikern är en central resurs i en församlings gudstjänstarbete. De nya böcker. som antagits vid 1986 års kyrkomöte. blir därvid ett viktigt gemensamt utbild- ningsmaterial. bl. a. för kyrkomusikern i församlingen.
Vi vill också påpeka betydelsen av en ständig fortbildning. enligt de rikt- linjer som vårt stifts utbildningsnämnd har dragit upp. och som innefattar ' både arbetslagsfortbildning och yrkes/uppgiftsinriktad fortbildning. En så- dan utbildning blir angelägen som uttryck för att kyrkomusikern är en central resurs i en församlings gudstjänstarbete. De nya böcker. som antagits vid 1986 års kyrkomöte. blir därvid ett viktigt gemensamt utbild- ningsmaterial. bl. a. för kyrkomusikern i församlingen.
Vi vill också påpeka betydelsen av en ständig fortbildning. enligt de rikt-
Vi
vill
också
påpeka
betydelsen
av
en
ständig
fortbildning.
enligt
de
rikt-
linjer som vårt stifts utbildningsnämnd har dragit upp. och som innefattar '
linjer
som
vårt
stifts
utbildningsnämnd
har
dragit
upp.
och
som
innefattar
'
både arbetslagsfortbildning och yrkes/uppgiftsinriktad fortbildning. En så-
både
arbetslagsfortbildning
och
yrkes/uppgiftsinriktad
fortbildning.
En
så-
dan utbildning blir angelägen som uttryck för att kyrkomusikern är en
dan
utbildning
blir
angelägen
som
uttryck
för
att
kyrkomusikern
är
en
central resurs i en församlings gudstjänstarbete. De nya böcker. som
central
resurs
i
en
församlings
gudstjänstarbete.
De
nya
böcker.
som
antagits vid 1986 års kyrkomöte. blir därvid ett viktigt gemensamt utbild-
antagits
vid
1986
års
kyrkomöte.
blir
därvid
ett
viktigt
gemensamt
utbild-
ningsmaterial. bl. a. för kyrkomusikern i församlingen.
ningsmaterial.
bl.
a.
för
kyrkomusikern
i
församlingen.
23.
23.
23.
23.
Övergångsvis bör ca 250 personer med organist- och kantorsexamen få möjlighet att komplettera sin utbildning med pedagogisk kurs för kyrkokantorer genom sommarkurser i statlig regi. Examinationen
Övergångsvis bör ca 250 personer med organist- och kantorsexamen få möjlighet att komplettera sin utbildning med pedagogisk kurs för kyrkokantorer genom sommarkurser i statlig regi. Examinationen
Övergångsvis bör ca 250 personer med organist- och kantorsexamen
Övergångsvis
bör
ca
250
personer
med
organist-
och
kantorsexamen
få möjlighet att komplettera sin utbildning med pedagogisk kurs för
få
möjlighet
att
komplettera
sin
utbildning
med
pedagogisk
kurs
för
kyrkokantorer genom sommarkurser i statlig regi. Examinationen
kyrkokantorer
genom
sommarkurser
i
statlig
regi.
Examinationen
bör skötas av den föreslagna expertgruppen under UHÄ. Vidare bör ett antal studerande som redan har påbörjat kyrkomusikaliska stu- dier under några är få möjlighet att avlägga organist- och kantors- examen.
bör skötas av den föreslagna expertgruppen under UHÄ. Vidare bör ett antal studerande som redan har påbörjat kyrkomusikaliska stu- dier under några är få möjlighet att avlägga organist- och kantors- examen.
bör skötas av den föreslagna expertgruppen under UHÄ. Vidare bör
bör
skötas
av
den
föreslagna
expertgruppen
under
UHÄ.
Vidare
bör
ett antal studerande som redan har påbörjat kyrkomusikaliska stu-
ett
antal
studerande
som
redan
har
påbörjat
kyrkomusikaliska
stu-
dier under några är få möjlighet att avlägga organist- och kantors-
dier
under
några
är
få
möjlighet
att
avlägga
organist-
och
kantors-
examen.
examen.
139
139
139
139
Förslaget tillstyrks av länsskolne'imnden [ Kronobergs län och domkapitlet i Strängnäs. Universitets- och högskoleämbetet avstyrker att examinationen skall ligga under UHÄ:s ansvar. Musikaliska akademien Akademien finner de föreslagna övergångsbestämmelserna skäliga. Dock vill den påminna om att om kyrkokantorsexamina skall fortsätta i huvud- sak som hittills, om också under UHÄ. måste man kräva en översyn av den kurslitteratur som används där. Akademien har i väntan på det nu framlagda betänkandet inte funnit anledning att taga fram nytt material. men när det nu föreslås att dessa kurser skall fortsätta ända till 1996, är det alldeles ofrånkomligt att ett tidsenligt brevkursmaterial främst i musikhis- toria framtages. Samtidigt bör det klargöras att det för UHÄ blir en sannolikt betungande uppgift att övertaga denna verksamhet. En förutsätt- ning för att den skall kunna bedrivas med framgång är — åtminstone under en övergångstid — att regelbunden inspektion sker både vid dessa kyrko- kantorskurser och att denna också utsträckes till de folkhögskolor som får i uppdrag att anordna sådan två-årig utbildning. En möjlighet att pröva vore att akademien finge i uppdrag att som hittills utse censorer för dessa examina och att inspektera undervisningen. Domkapitlet i Härnösand Enligt förslaget skall cirka 250 personer med organist- och kantorsexamen kunna komplettera sin utbildning med pedagogisk examen 1988—1996. Cirka 100 outbildade skall kunna avlägga organist- och kantorsexamen 1988— 1991 vid sommarkurser på folkhögskolorna. Dessa skall senare kun- na avlägga pedagogisk examen framtill 1993. Vi har i Härnösands stift mer än 30 orgelspelare som saknar examen. Framför allt i de två norra stiften kan de långa avstånden medföra att särskilt familjeförsörjare kan ha svårt att komma ifrån för kyrkomusikali- ska studier. Vi vill att möjligheten för dem att avlägga organist- och kantorsexamen och därefter pedagogisk examen skall utsträckas betydligt längre än de få år som föreslås. För sådana outbildade kyrkomusiker som saknar allmän behörighet för högskolestudier men som har flerårig kyrko- musikalisk erfarenhet måste det dessutom finnas möjlighet att dis- ' pensvägen bli antagen till kyrkomusikaliska studier. Prop. 1987/881144 Bilaga 3 140
Förslaget tillstyrks av länsskolne'imnden [ Kronobergs län och domkapitlet i Strängnäs. Universitets- och högskoleämbetet avstyrker att examinationen skall ligga under UHÄ:s ansvar.
Förslaget tillstyrks av länsskolne'imnden [ Kronobergs län och domkapitlet i Strängnäs.
Förslaget tillstyrks av länsskolne'imnden [ Kronobergs län och domkapitlet
Förslaget
tillstyrks
av
länsskolne'imnden
[
Kronobergs
län
och
domkapitlet
i Strängnäs.
i
Strängnäs.
Universitets- och högskoleämbetet avstyrker att examinationen skall ligga under UHÄ:s ansvar.
Universitets- och högskoleämbetet avstyrker att examinationen skall
Universitets-
och
högskoleämbetet
avstyrker
att
examinationen
skall
ligga under UHÄ:s ansvar.
ligga
under
UHÄ:s
ansvar.
Musikaliska akademien
Musikaliska akademien
Musikaliska akademien
Musikaliska
akademien
Akademien finner de föreslagna övergångsbestämmelserna skäliga. Dock vill den påminna om att om kyrkokantorsexamina skall fortsätta i huvud- sak som hittills, om också under UHÄ. måste man kräva en översyn av den kurslitteratur som används där. Akademien har i väntan på det nu framlagda betänkandet inte funnit anledning att taga fram nytt material. men när det nu föreslås att dessa kurser skall fortsätta ända till 1996, är det alldeles ofrånkomligt att ett tidsenligt brevkursmaterial främst i musikhis- toria framtages. Samtidigt bör det klargöras att det för UHÄ blir en sannolikt betungande uppgift att övertaga denna verksamhet. En förutsätt- ning för att den skall kunna bedrivas med framgång är — åtminstone under en övergångstid — att regelbunden inspektion sker både vid dessa kyrko- kantorskurser och att denna också utsträckes till de folkhögskolor som får i uppdrag att anordna sådan två-årig utbildning. En möjlighet att pröva vore att akademien finge i uppdrag att som hittills utse censorer för dessa examina och att inspektera undervisningen.
Akademien finner de föreslagna övergångsbestämmelserna skäliga. Dock vill den påminna om att om kyrkokantorsexamina skall fortsätta i huvud- sak som hittills, om också under UHÄ. måste man kräva en översyn av den kurslitteratur som används där. Akademien har i väntan på det nu framlagda betänkandet inte funnit anledning att taga fram nytt material. men när det nu föreslås att dessa kurser skall fortsätta ända till 1996, är det alldeles ofrånkomligt att ett tidsenligt brevkursmaterial främst i musikhis- toria framtages. Samtidigt bör det klargöras att det för UHÄ blir en sannolikt betungande uppgift att övertaga denna verksamhet. En förutsätt- ning för att den skall kunna bedrivas med framgång är — åtminstone under en övergångstid — att regelbunden inspektion sker både vid dessa kyrko- kantorskurser och att denna också utsträckes till de folkhögskolor som får i uppdrag att anordna sådan två-årig utbildning.
Akademien finner de föreslagna övergångsbestämmelserna skäliga. Dock
Akademien
finner
de
föreslagna
övergångsbestämmelserna
skäliga.
Dock
vill den påminna om att om kyrkokantorsexamina skall fortsätta i huvud-
vill
den
påminna
om
att
om
kyrkokantorsexamina
skall
fortsätta
i
huvud-
sak som hittills, om också under UHÄ. måste man kräva en översyn av
sak
som
hittills,
om
också
under
UHÄ.
måste
man
kräva
en
översyn
av
den kurslitteratur som används där. Akademien har i väntan på det nu
den
kurslitteratur
som
används
där.
Akademien
har
i
väntan
på
det
nu
framlagda betänkandet inte funnit anledning att taga fram nytt material.
framlagda
betänkandet
inte
funnit
anledning
att
taga
fram
nytt
material.
men när det nu föreslås att dessa kurser skall fortsätta ända till 1996, är det
men
när
det
nu
föreslås
att
dessa
kurser
skall
fortsätta
ända
till
1996,
är
det
alldeles ofrånkomligt att ett tidsenligt brevkursmaterial främst i musikhis-
alldeles
ofrånkomligt
att
ett
tidsenligt
brevkursmaterial
främst
i
musikhis-
toria framtages. Samtidigt bör det klargöras att det för UHÄ blir en
toria
framtages.
Samtidigt
bör
det
klargöras
att
det
för
UHÄ
blir
en
sannolikt betungande uppgift att övertaga denna verksamhet. En förutsätt-
sannolikt
betungande
uppgift
att
övertaga
denna
verksamhet.
En
förutsätt-
ning för att den skall kunna bedrivas med framgång är — åtminstone under
ning
för
att
den
skall
kunna
bedrivas
med
framgång
är
—
åtminstone
under
en övergångstid — att regelbunden inspektion sker både vid dessa kyrko-
en
övergångstid
—
att
regelbunden
inspektion
sker
både
vid
dessa
kyrko-
kantorskurser och att denna också utsträckes till de folkhögskolor som får
kantorskurser
och
att
denna
också
utsträckes
till
de
folkhögskolor
som
får
i uppdrag att anordna sådan två-årig utbildning.
i
uppdrag
att
anordna
sådan
två-årig
utbildning.
En möjlighet att pröva vore att akademien finge i uppdrag att som hittills utse censorer för dessa examina och att inspektera undervisningen.
En möjlighet att pröva vore att akademien finge i uppdrag att som hittills
En
möjlighet
att
pröva
vore
att
akademien
finge
i
uppdrag
att
som
hittills
utse censorer för dessa examina och att inspektera undervisningen.
utse
censorer
för
dessa
examina
och
att
inspektera
undervisningen.
Domkapitlet i Härnösand
Domkapitlet i Härnösand
Domkapitlet i Härnösand
Domkapitlet
i
Härnösand
Enligt förslaget skall cirka 250 personer med organist- och kantorsexamen kunna komplettera sin utbildning med pedagogisk examen 1988—1996. Cirka 100 outbildade skall kunna avlägga organist- och kantorsexamen 1988— 1991 vid sommarkurser på folkhögskolorna. Dessa skall senare kun- na avlägga pedagogisk examen framtill 1993. Vi har i Härnösands stift mer än 30 orgelspelare som saknar examen. Framför allt i de två norra stiften kan de långa avstånden medföra att särskilt familjeförsörjare kan ha svårt att komma ifrån för kyrkomusikali- ska studier. Vi vill att möjligheten för dem att avlägga organist- och kantorsexamen och därefter pedagogisk examen skall utsträckas betydligt längre än de få år som föreslås. För sådana outbildade kyrkomusiker som saknar allmän behörighet för högskolestudier men som har flerårig kyrko-
Enligt förslaget skall cirka 250 personer med organist- och kantorsexamen kunna komplettera sin utbildning med pedagogisk examen 1988—1996. Cirka 100 outbildade skall kunna avlägga organist- och kantorsexamen 1988— 1991 vid sommarkurser på folkhögskolorna. Dessa skall senare kun- na avlägga pedagogisk examen framtill 1993.
Enligt förslaget skall cirka 250 personer med organist- och kantorsexamen
Enligt
förslaget
skall
cirka
250
personer
med
organist-
och
kantorsexamen
kunna komplettera sin utbildning med pedagogisk examen 1988—1996.
kunna
komplettera
sin
utbildning
med
pedagogisk
examen
1988—1996.
Cirka 100 outbildade skall kunna avlägga organist- och kantorsexamen
Cirka
100
outbildade
skall
kunna
avlägga
organist-
och
kantorsexamen
1988— 1991 vid sommarkurser på folkhögskolorna. Dessa skall senare kun-
1988—
1991
vid
sommarkurser
på
folkhögskolorna.
Dessa
skall
senare
kun-
na avlägga pedagogisk examen framtill 1993.
na
avlägga
pedagogisk
examen
framtill
1993.
Vi har i Härnösands stift mer än 30 orgelspelare som saknar examen. Framför allt i de två norra stiften kan de långa avstånden medföra att särskilt familjeförsörjare kan ha svårt att komma ifrån för kyrkomusikali- ska studier. Vi vill att möjligheten för dem att avlägga organist- och kantorsexamen och därefter pedagogisk examen skall utsträckas betydligt längre än de få år som föreslås. För sådana outbildade kyrkomusiker som saknar allmän behörighet för högskolestudier men som har flerårig kyrko-
Vi har i Härnösands stift mer än 30 orgelspelare som saknar examen.
Vi
har
i
Härnösands
stift
mer
än
30
orgelspelare
som
saknar
examen.
Framför allt i de två norra stiften kan de långa avstånden medföra att
Framför
allt
i
de
två
norra
stiften
kan
de
långa
avstånden
medföra
att
särskilt familjeförsörjare kan ha svårt att komma ifrån för kyrkomusikali-
särskilt
familjeförsörjare
kan
ha
svårt
att
komma
ifrån
för
kyrkomusikali-
ska studier. Vi vill att möjligheten för dem att avlägga organist- och
ska
studier.
Vi
vill
att
möjligheten
för
dem
att
avlägga
organist-
och
kantorsexamen och därefter pedagogisk examen skall utsträckas betydligt
kantorsexamen
och
därefter
pedagogisk
examen
skall
utsträckas
betydligt
längre än de få år som föreslås. För sådana outbildade kyrkomusiker som
längre
än
de
få
år
som
föreslås.
För
sådana
outbildade
kyrkomusiker
som
saknar allmän behörighet för högskolestudier men som har flerårig kyrko-
saknar
allmän
behörighet
för
högskolestudier
men
som
har
flerårig
kyrko-
musikalisk erfarenhet måste det dessutom finnas möjlighet att dis- '
musikalisk erfarenhet måste det dessutom finnas möjlighet att dis- '
musikalisk erfarenhet måste det dessutom finnas möjlighet att dis- '
musikalisk
erfarenhet
måste
det
dessutom
finnas
möjlighet
att
dis-
'
pensvägen bli antagen till kyrkomusikaliska studier.
pensvägen bli antagen till kyrkomusikaliska studier.
pensvägen bli antagen till kyrkomusikaliska studier.
pensvägen
bli
antagen
till
kyrkomusikaliska
studier.
Prop. 1987/881144
Prop. 1987/881144
Prop. 1987/881144
Prop.
1987/881144
Bilaga 3
Bilaga 3
Bilaga 3
Bilaga
3
140
140
140
140
IV Kostnader Prop. 1987/88:144 Bilaga 3 ' 24 De totala kostnaderna för den kyrkomusikaliska verksamheten kommer att öka något på kort sikt. På längre sikt kommer det att vara möjligt att göra besparingar. Bland remissinstanserna råder en viss tveksamhet rörande utredningens bedömning av kostnaderna för framtiden. vilka inte har redovisats i några siffror. Universitets- och lufigskolet'imbetet. Iänsskolnämnden i Östergötlands lätt. domkapitlen i Strängnäs och Luleå samt Nykyrka och Tynnereds församlingar är inte beredda att ta ställning till utredningens bedömning av de framtida kostnaderna. Svenska kyrkans jörsatnlings- och pastoratsförbund. Sveriges kyrkoka- merula förening samt Göteborgs och Köpings kyrkliga santft'illigheter de- lar utredningens uppfattning, medan bl. a. domkapitlet i Skara. Månsarps församling och Sunne pastorat inte tror på oförändrade kostnader. Domkapitlet i Härnösand gör följande påpekande: Genom utredningens förslag omfördelas en del av kostnaderna för den kyrkomusikaliska verksamheten från statliga organ (regering. arbetsgivar- verk och domkapitel) till svenska kyrkans centralstyrelse. pastoratsför- bund. stiftsstyrelse och pastorat. Utredaren berör helt flyktigt kostnads- fördelningen mellan församling och pastorat. Domkapitlet vill förorda att pastoratet får svara för de tunga kyrkomusikaliska kostnaderna. inte bara för löner utan också för orgel och andra instrument. Skolöverstyrelsen, statens Iöne- och pensionsverk (SPV). domkapitlen i Uppsala och Visby. Musikaliska akademien. svenska kyrkans centralsty- relse och Geijerskolan anför olika skäl för ökade kostnader i någon form. Skol öve rst yrelsen Utredningen hävdar att några mer kostnader inte uppkommer för kantors- utbildningen vid folkhögskola. Därvid har utredningen dock räknat med ett bifall till SÖ:s förslag i anslagsframställningen för budgetåret 1986/87 om en fortsatt ökning av antalet bidragsveckor för folkhögskolor med mer omfattande musikundervisning. Någon sådan ökning kom emellertid inte till stånd och 50 har i sin anslagsframställning för budgetåret 1987/88 inte funnit det möjligt att upprepa förslaget om en sådan ökning. En omfördel- ning inom oförändrad ram kan enligt SÖ:s mening skapa svårigheter för berörda skolor. Statens Iörte- och pensionsverk (SPV) Vid eventuell fortsatt statlig pensionering av kyrkomusikerna kommer SPV —i anslutning till ett uttalande av regeringen å sid. 5 i proposition nr 141
IV Kostnader Prop. 1987/88:144 Bilaga 3 ' 24
IV Kostnader Prop. 1987/88:144 Bilaga 3 ' 24
IV Kostnader Prop. 1987/88:144
IV
Kostnader
Prop.
1987/88:144
Bilaga 3 '
Bilaga
3
'
24
24
De totala kostnaderna för den kyrkomusikaliska verksamheten
De totala kostnaderna för den kyrkomusikaliska verksamheten
De totala kostnaderna för den kyrkomusikaliska verksamheten
De
totala
kostnaderna
för
den
kyrkomusikaliska
verksamheten
kommer att öka något på kort sikt. På längre sikt kommer det att vara möjligt att göra besparingar.
kommer att öka något på kort sikt. På längre sikt kommer det att vara möjligt att göra besparingar.
kommer att öka något på kort sikt. På längre sikt kommer det att
kommer
att
öka
något
på
kort
sikt.
På
längre
sikt
kommer
det
att
vara möjligt att göra besparingar.
vara
möjligt
att
göra
besparingar.
Bland remissinstanserna råder en viss tveksamhet rörande utredningens bedömning av kostnaderna för framtiden. vilka inte har redovisats i några siffror. Universitets- och lufigskolet'imbetet. Iänsskolnämnden i Östergötlands lätt. domkapitlen i Strängnäs och Luleå samt Nykyrka och Tynnereds församlingar är inte beredda att ta ställning till utredningens bedömning av de framtida kostnaderna. Svenska kyrkans jörsatnlings- och pastoratsförbund. Sveriges kyrkoka- merula förening samt Göteborgs och Köpings kyrkliga santft'illigheter de- lar utredningens uppfattning, medan bl. a. domkapitlet i Skara. Månsarps församling och Sunne pastorat inte tror på oförändrade kostnader. Domkapitlet i Härnösand gör följande påpekande:
Bland remissinstanserna råder en viss tveksamhet rörande utredningens bedömning av kostnaderna för framtiden. vilka inte har redovisats i några siffror.
Bland remissinstanserna råder en viss tveksamhet rörande utredningens
Bland
remissinstanserna
råder
en
viss
tveksamhet
rörande
utredningens
bedömning av kostnaderna för framtiden. vilka inte har redovisats i några
bedömning
av
kostnaderna
för
framtiden.
vilka
inte
har
redovisats
i
några
siffror.
siffror.
Universitets- och lufigskolet'imbetet. Iänsskolnämnden i Östergötlands lätt. domkapitlen i Strängnäs och Luleå samt Nykyrka och Tynnereds församlingar är inte beredda att ta ställning till utredningens bedömning av de framtida kostnaderna.
Universitets- och lufigskolet'imbetet. Iänsskolnämnden i Östergötlands
Universitets-
och
lufigskolet'imbetet.
Iänsskolnämnden
i
Östergötlands
lätt. domkapitlen i Strängnäs och Luleå samt Nykyrka och Tynnereds
lätt.
domkapitlen
i
Strängnäs
och
Luleå
samt
Nykyrka
och
Tynnereds
församlingar är inte beredda att ta ställning till utredningens bedömning av
församlingar
är
inte
beredda
att
ta
ställning
till
utredningens
bedömning
av
de framtida kostnaderna.
de
framtida
kostnaderna.
Svenska kyrkans jörsatnlings- och pastoratsförbund. Sveriges kyrkoka- merula förening samt Göteborgs och Köpings kyrkliga santft'illigheter de- lar utredningens uppfattning, medan bl. a. domkapitlet i Skara. Månsarps församling och Sunne pastorat inte tror på oförändrade kostnader.
Svenska kyrkans jörsatnlings- och pastoratsförbund. Sveriges kyrkoka-
Svenska
kyrkans
jörsatnlings-
och
pastoratsförbund.
Sveriges
kyrkoka-
merula förening samt Göteborgs och Köpings kyrkliga santft'illigheter de-
merula
förening
samt
Göteborgs
och
Köpings
kyrkliga
santft'illigheter
de-
lar utredningens uppfattning, medan bl. a. domkapitlet i Skara. Månsarps
lar
utredningens
uppfattning,
medan
bl.
a.
domkapitlet
i
Skara.
Månsarps
församling och Sunne pastorat inte tror på oförändrade kostnader.
församling
och
Sunne
pastorat
inte
tror
på
oförändrade
kostnader.
Domkapitlet i Härnösand gör följande påpekande:
Domkapitlet i Härnösand gör följande påpekande:
Domkapitlet
i
Härnösand
gör
följande
påpekande:
Genom utredningens förslag omfördelas en del av kostnaderna för den kyrkomusikaliska verksamheten från statliga organ (regering. arbetsgivar- verk och domkapitel) till svenska kyrkans centralstyrelse. pastoratsför- bund. stiftsstyrelse och pastorat. Utredaren berör helt flyktigt kostnads- fördelningen mellan församling och pastorat. Domkapitlet vill förorda att pastoratet får svara för de tunga kyrkomusikaliska kostnaderna. inte bara för löner utan också för orgel och andra instrument.
Genom utredningens förslag omfördelas en del av kostnaderna för den kyrkomusikaliska verksamheten från statliga organ (regering. arbetsgivar- verk och domkapitel) till svenska kyrkans centralstyrelse. pastoratsför- bund. stiftsstyrelse och pastorat. Utredaren berör helt flyktigt kostnads- fördelningen mellan församling och pastorat. Domkapitlet vill förorda att pastoratet får svara för de tunga kyrkomusikaliska kostnaderna. inte bara för löner utan också för orgel och andra instrument.
Genom utredningens förslag omfördelas en del av kostnaderna för den
Genom
utredningens
förslag
omfördelas
en
del
av
kostnaderna
för
den
kyrkomusikaliska verksamheten från statliga organ (regering. arbetsgivar-
kyrkomusikaliska
verksamheten
från
statliga
organ
(regering.
arbetsgivar-
verk och domkapitel) till svenska kyrkans centralstyrelse. pastoratsför-
verk
och
domkapitel)
till
svenska
kyrkans
centralstyrelse.
pastoratsför-
bund. stiftsstyrelse och pastorat. Utredaren berör helt flyktigt kostnads-
bund.
stiftsstyrelse
och
pastorat.
Utredaren
berör
helt
flyktigt
kostnads-
fördelningen mellan församling och pastorat. Domkapitlet vill förorda att
fördelningen
mellan
församling
och
pastorat.
Domkapitlet
vill
förorda
att
pastoratet får svara för de tunga kyrkomusikaliska kostnaderna. inte bara
pastoratet
får
svara
för
de
tunga
kyrkomusikaliska
kostnaderna.
inte
bara
för löner utan också för orgel och andra instrument.
för
löner
utan
också
för
orgel
och
andra
instrument.
Skolöverstyrelsen, statens Iöne- och pensionsverk (SPV). domkapitlen i Uppsala och Visby. Musikaliska akademien. svenska kyrkans centralsty- relse och Geijerskolan anför olika skäl för ökade kostnader i någon form.
Skolöverstyrelsen, statens Iöne- och pensionsverk (SPV). domkapitlen i Uppsala och Visby. Musikaliska akademien. svenska kyrkans centralsty- relse och Geijerskolan anför olika skäl för ökade kostnader i någon form.
Skolöverstyrelsen, statens Iöne- och pensionsverk (SPV). domkapitlen i
Skolöverstyrelsen,
statens
Iöne-
och
pensionsverk
(SPV).
domkapitlen
i
Uppsala och Visby. Musikaliska akademien. svenska kyrkans centralsty-
Uppsala
och
Visby.
Musikaliska
akademien.
svenska
kyrkans
centralsty-
relse och Geijerskolan anför olika skäl för ökade kostnader i någon form.
relse
och
Geijerskolan
anför
olika
skäl
för
ökade
kostnader
i
någon
form.
Skol öve rst yrelsen
Skol öve rst yrelsen
Skol öve rst yrelsen
Skol
öve
rst
yrelsen
Utredningen hävdar att några mer kostnader inte uppkommer för kantors- utbildningen vid folkhögskola. Därvid har utredningen dock räknat med ett bifall till SÖ:s förslag i anslagsframställningen för budgetåret 1986/87 om en fortsatt ökning av antalet bidragsveckor för folkhögskolor med mer omfattande musikundervisning. Någon sådan ökning kom emellertid inte till stånd och 50 har i sin anslagsframställning för budgetåret 1987/88 inte funnit det möjligt att upprepa förslaget om en sådan ökning. En omfördel- ning inom oförändrad ram kan enligt SÖ:s mening skapa svårigheter för berörda skolor.
Utredningen hävdar att några mer kostnader inte uppkommer för kantors- utbildningen vid folkhögskola. Därvid har utredningen dock räknat med ett bifall till SÖ:s förslag i anslagsframställningen för budgetåret 1986/87 om en fortsatt ökning av antalet bidragsveckor för folkhögskolor med mer omfattande musikundervisning. Någon sådan ökning kom emellertid inte till stånd och 50 har i sin anslagsframställning för budgetåret 1987/88 inte funnit det möjligt att upprepa förslaget om en sådan ökning. En omfördel- ning inom oförändrad ram kan enligt SÖ:s mening skapa svårigheter för berörda skolor.
Utredningen hävdar att några mer kostnader inte uppkommer för kantors-
Utredningen
hävdar
att
några
mer
kostnader
inte
uppkommer
för
kantors-
utbildningen vid folkhögskola. Därvid har utredningen dock räknat med ett
utbildningen
vid
folkhögskola.
Därvid
har
utredningen
dock
räknat
med
ett
bifall till SÖ:s förslag i anslagsframställningen för budgetåret 1986/87 om
bifall
till
SÖ:s
förslag
i
anslagsframställningen
för
budgetåret
1986/87
om
en fortsatt ökning av antalet bidragsveckor för folkhögskolor med mer
en
fortsatt
ökning
av
antalet
bidragsveckor
för
folkhögskolor
med
mer
omfattande musikundervisning. Någon sådan ökning kom emellertid inte
omfattande
musikundervisning.
Någon
sådan
ökning
kom
emellertid
inte
till stånd och 50 har i sin anslagsframställning för budgetåret 1987/88 inte
till
stånd
och
50
har
i
sin
anslagsframställning
för
budgetåret
1987/88
inte
funnit det möjligt att upprepa förslaget om en sådan ökning. En omfördel-
funnit
det
möjligt
att
upprepa
förslaget
om
en
sådan
ökning.
En
omfördel-
ning inom oförändrad ram kan enligt SÖ:s mening skapa svårigheter för
ning
inom
oförändrad
ram
kan
enligt
SÖ:s
mening
skapa
svårigheter
för
berörda skolor.
berörda
skolor.
Statens Iörte- och pensionsverk (SPV)
Statens Iörte- och pensionsverk (SPV)
Statens Iörte- och pensionsverk (SPV)
Statens
Iörte-
och
pensionsverk
(SPV)
Vid eventuell fortsatt statlig pensionering av kyrkomusikerna kommer SPV —i anslutning till ett uttalande av regeringen å sid. 5 i proposition nr 141
Vid eventuell fortsatt statlig pensionering av kyrkomusikerna kommer SPV —i anslutning till ett uttalande av regeringen å sid. 5 i proposition nr 141
Vid eventuell fortsatt statlig pensionering av kyrkomusikerna kommer
Vid
eventuell
fortsatt
statlig
pensionering
av
kyrkomusikerna
kommer
SPV —i anslutning till ett uttalande av regeringen å sid. 5 i proposition nr 141
SPV
—i
anslutning
till
ett
uttalande
av
regeringen
å
sid.
5
i
proposition
nr
141
l74 till 1981/82 års riksdag, — att överväga att ta ut avgifter av huvudmän- nen även för de administrativa kostnaderna. Domkapitlet i Uppsala Utredningens resonemang att införandet av stiftsmusikertjänsterna inte . medför ökade kostnader är något egendomligt eftersom man tidigare kon- staterat att uppgifterna som stiftsmusikerna skulle utföra tidigare fullgjorts inom de nuvarande domkapitlen. Antingen utgår utredningen från att samt- liga kyrkomusikerhandläggare inom domkapitlet har organistbehörighet eller menar man att dessa nuvarande handläggartjänster skall dras in. Domkapitlet önskar att utredningen klarare utsagt att inrättandet av stifts- musikertjänsterna medför ökade kostnader om man inte samtidigt drar in nuvarande kyrkomusikerhandläggartjänsterna. Domkapitlet i Visby framhåller att pastoratens kostnader ökar. när orgel- spelartjänster läggs samman till kyrkokantorstjänst. Musikaliska akademien Akademien har inge möjlighet att bedöma'betänkandets påståenden om kostnaderna, då dessa inte redovisas i krontal. Det synes sannolikt att uppskattningen är riktig. Akademien måste för sin egen del klargöra att inget säges om vilka kostnader det beräknas för akademiens "åligganden som även i den nya situationen måste fullgöras". Det kan förutsättas att överläggningar härom kommer till stånd. Svenska kyrkans centralstyrelse All kyrkomusikerutbildning utom den som bedrivs vid Sköndalsinstitutet finansieras med statsmedel. Sköndalsinstitutet får via Svenska kyrkans centralstyrelse anslag från kyrkofonden. Sköndalsinstitutet bör behandlas på samma sätt som övriga utbildningar. förslagsvis enligt de normer som gäller för folkhögskolor som bedriver motsvarande utbildning. Domkapitlet i Luleå anser också att rättviseskäl talar för statsbidrag till Sköndalsinstitutet. Geijerskolan menar. att det krävs en ökad lärartäthet för att man skall klara av att genomföra kantorsutbildningen. _ Dessutom råder oklarhet beträffande läsårets längd. En utbildning. som ger 40 poäng per år. innebär 40 veckors studier. Folkhögskolornas läsår är normalt 34 veckor. [fall inte folkhögskolans kantorsutbildning får en mot- svarighet till högskolans intensivveckor och dessa kan förläggas till loven. ' måste läsåret förlängas. Det innebär ökade kostnader för vinterkursen och en minskning av tid och resurser för sommarkurser. Folkhögskolornas musikutbildning fungerar idag även som förberedande utbildning till musikhögskolan. såväl till kyrkomusikerutbildningen som till andra linjer. Dessutom ger folkhögskolorna redan nu förberedande utbild- ning för kyrkokantorsutbildningen. Behovet av sådan förberedande utbild- ning kommer antagligen att öka. Musikutbildningen vid sidan av kyrkomusikerutbildningen måste på Prop. 1987/88: 144 Bilaga 3 l-
l74 till 1981/82 års riksdag, — att överväga att ta ut avgifter av huvudmän- nen även för de administrativa kostnaderna.
l74 till 1981/82 års riksdag, — att överväga att ta ut avgifter av huvudmän- nen även för de administrativa kostnaderna.
l74 till 1981/82 års riksdag, — att överväga att ta ut avgifter av huvudmän-
l74
till
1981/82
års
riksdag,
—
att
överväga
att
ta
ut
avgifter
av
huvudmän-
nen även för de administrativa kostnaderna.
nen
även
för
de
administrativa
kostnaderna.
Domkapitlet i Uppsala
Domkapitlet i Uppsala
Domkapitlet i Uppsala
Domkapitlet
i
Uppsala
Utredningens resonemang att införandet av stiftsmusikertjänsterna inte .
Utredningens resonemang att införandet av stiftsmusikertjänsterna inte .
Utredningens resonemang att införandet av stiftsmusikertjänsterna inte .
Utredningens
resonemang
att
införandet
av
stiftsmusikertjänsterna
inte
.
medför ökade kostnader är något egendomligt eftersom man tidigare kon- staterat att uppgifterna som stiftsmusikerna skulle utföra tidigare fullgjorts inom de nuvarande domkapitlen. Antingen utgår utredningen från att samt- liga kyrkomusikerhandläggare inom domkapitlet har organistbehörighet eller menar man att dessa nuvarande handläggartjänster skall dras in. Domkapitlet önskar att utredningen klarare utsagt att inrättandet av stifts- musikertjänsterna medför ökade kostnader om man inte samtidigt drar in nuvarande kyrkomusikerhandläggartjänsterna.
medför ökade kostnader är något egendomligt eftersom man tidigare kon- staterat att uppgifterna som stiftsmusikerna skulle utföra tidigare fullgjorts inom de nuvarande domkapitlen. Antingen utgår utredningen från att samt- liga kyrkomusikerhandläggare inom domkapitlet har organistbehörighet eller menar man att dessa nuvarande handläggartjänster skall dras in. Domkapitlet önskar att utredningen klarare utsagt att inrättandet av stifts- musikertjänsterna medför ökade kostnader om man inte samtidigt drar in nuvarande kyrkomusikerhandläggartjänsterna.
medför ökade kostnader är något egendomligt eftersom man tidigare kon-
medför
ökade
kostnader
är
något
egendomligt
eftersom
man
tidigare
kon-
staterat att uppgifterna som stiftsmusikerna skulle utföra tidigare fullgjorts
staterat
att
uppgifterna
som
stiftsmusikerna
skulle
utföra
tidigare
fullgjorts
inom de nuvarande domkapitlen. Antingen utgår utredningen från att samt-
inom
de
nuvarande
domkapitlen.
Antingen
utgår
utredningen
från
att
samt-
liga kyrkomusikerhandläggare inom domkapitlet har organistbehörighet
liga
kyrkomusikerhandläggare
inom
domkapitlet
har
organistbehörighet
eller menar man att dessa nuvarande handläggartjänster skall dras in.
eller
menar
man
att
dessa
nuvarande
handläggartjänster
skall
dras
in.
Domkapitlet önskar att utredningen klarare utsagt att inrättandet av stifts-
Domkapitlet
önskar
att
utredningen
klarare
utsagt
att
inrättandet
av
stifts-
musikertjänsterna medför ökade kostnader om man inte samtidigt drar in
musikertjänsterna
medför
ökade
kostnader
om
man
inte
samtidigt
drar
in
nuvarande kyrkomusikerhandläggartjänsterna.
nuvarande
kyrkomusikerhandläggartjänsterna.
Domkapitlet i Visby framhåller att pastoratens kostnader ökar. när orgel- spelartjänster läggs samman till kyrkokantorstjänst.
Domkapitlet i Visby framhåller att pastoratens kostnader ökar. när orgel- spelartjänster läggs samman till kyrkokantorstjänst.
Domkapitlet i Visby framhåller att pastoratens kostnader ökar. när orgel-
Domkapitlet
i
Visby
framhåller
att
pastoratens
kostnader
ökar.
när
orgel-
spelartjänster läggs samman till kyrkokantorstjänst.
spelartjänster
läggs
samman
till
kyrkokantorstjänst.
Musikaliska akademien
Musikaliska akademien
Musikaliska akademien
Musikaliska
akademien
Akademien har inge möjlighet att bedöma'betänkandets påståenden om kostnaderna, då dessa inte redovisas i krontal. Det synes sannolikt att uppskattningen är riktig. Akademien måste för sin egen del klargöra att inget säges om vilka kostnader det beräknas för akademiens "åligganden som även i den nya situationen måste fullgöras". Det kan förutsättas att överläggningar härom kommer till stånd.
Akademien har inge möjlighet att bedöma'betänkandets påståenden om kostnaderna, då dessa inte redovisas i krontal. Det synes sannolikt att uppskattningen är riktig. Akademien måste för sin egen del klargöra att inget säges om vilka kostnader det beräknas för akademiens "åligganden som även i den nya situationen måste fullgöras". Det kan förutsättas att överläggningar härom kommer till stånd.
Akademien har inge möjlighet att bedöma'betänkandets påståenden om
Akademien
har
inge
möjlighet
att
bedöma'betänkandets
påståenden
om
kostnaderna, då dessa inte redovisas i krontal. Det synes sannolikt att
kostnaderna,
då
dessa
inte
redovisas
i
krontal.
Det
synes
sannolikt
att
uppskattningen är riktig. Akademien måste för sin egen del klargöra att
uppskattningen
är
riktig.
Akademien
måste
för
sin
egen
del
klargöra
att
inget säges om vilka kostnader det beräknas för akademiens "åligganden
inget
säges
om
vilka
kostnader
det
beräknas
för
akademiens
"åligganden
som även i den nya situationen måste fullgöras". Det kan förutsättas att
som
även
i
den
nya
situationen
måste
fullgöras".
Det
kan
förutsättas
att
överläggningar härom kommer till stånd.
överläggningar
härom
kommer
till
stånd.
Svenska kyrkans centralstyrelse
Svenska kyrkans centralstyrelse
Svenska kyrkans centralstyrelse
Svenska
kyrkans
centralstyrelse
All kyrkomusikerutbildning utom den som bedrivs vid Sköndalsinstitutet finansieras med statsmedel. Sköndalsinstitutet får via Svenska kyrkans centralstyrelse anslag från kyrkofonden. Sköndalsinstitutet bör behandlas på samma sätt som övriga utbildningar. förslagsvis enligt de normer som gäller för folkhögskolor som bedriver motsvarande utbildning.
All kyrkomusikerutbildning utom den som bedrivs vid Sköndalsinstitutet finansieras med statsmedel. Sköndalsinstitutet får via Svenska kyrkans centralstyrelse anslag från kyrkofonden. Sköndalsinstitutet bör behandlas på samma sätt som övriga utbildningar. förslagsvis enligt de normer som gäller för folkhögskolor som bedriver motsvarande utbildning.
All kyrkomusikerutbildning utom den som bedrivs vid Sköndalsinstitutet
All
kyrkomusikerutbildning
utom
den
som
bedrivs
vid
Sköndalsinstitutet
finansieras med statsmedel. Sköndalsinstitutet får via Svenska kyrkans
finansieras
med
statsmedel.
Sköndalsinstitutet
får
via
Svenska
kyrkans
centralstyrelse anslag från kyrkofonden. Sköndalsinstitutet bör behandlas
centralstyrelse
anslag
från
kyrkofonden.
Sköndalsinstitutet
bör
behandlas
på samma sätt som övriga utbildningar. förslagsvis enligt de normer som
på
samma
sätt
som
övriga
utbildningar.
förslagsvis
enligt
de
normer
som
gäller för folkhögskolor som bedriver motsvarande utbildning.
gäller
för
folkhögskolor
som
bedriver
motsvarande
utbildning.
Domkapitlet i Luleå anser också att rättviseskäl talar för statsbidrag till Sköndalsinstitutet. Geijerskolan menar. att det krävs en ökad lärartäthet för att man skall klara av att genomföra kantorsutbildningen. _
Domkapitlet i Luleå anser också att rättviseskäl talar för statsbidrag till Sköndalsinstitutet.
Domkapitlet i Luleå anser också att rättviseskäl talar för statsbidrag till
Domkapitlet
i
Luleå
anser
också
att
rättviseskäl
talar
för
statsbidrag
till
Sköndalsinstitutet.
Sköndalsinstitutet.
Geijerskolan menar. att det krävs en ökad lärartäthet för att man skall klara av att genomföra kantorsutbildningen. _
Geijerskolan menar. att det krävs en ökad lärartäthet för att man skall
Geijerskolan
menar.
att
det
krävs
en
ökad
lärartäthet
för
att
man
skall
klara av att genomföra kantorsutbildningen. _
klara
av
att
genomföra
kantorsutbildningen.
_
Dessutom råder oklarhet beträffande läsårets längd. En utbildning. som ger 40 poäng per år. innebär 40 veckors studier. Folkhögskolornas läsår är normalt 34 veckor. [fall inte folkhögskolans kantorsutbildning får en mot-
Dessutom råder oklarhet beträffande läsårets längd. En utbildning. som ger 40 poäng per år. innebär 40 veckors studier. Folkhögskolornas läsår är normalt 34 veckor. [fall inte folkhögskolans kantorsutbildning får en mot-
Dessutom råder oklarhet beträffande läsårets längd. En utbildning. som
Dessutom
råder
oklarhet
beträffande
läsårets
längd.
En
utbildning.
som
ger 40 poäng per år. innebär 40 veckors studier. Folkhögskolornas läsår är
ger
40
poäng
per
år.
innebär
40
veckors
studier.
Folkhögskolornas
läsår
är
normalt 34 veckor. [fall inte folkhögskolans kantorsutbildning får en mot-
normalt
34
veckor.
[fall
inte
folkhögskolans
kantorsutbildning
får
en
mot-
svarighet till högskolans intensivveckor och dessa kan förläggas till loven. '
svarighet till högskolans intensivveckor och dessa kan förläggas till loven. '
svarighet till högskolans intensivveckor och dessa kan förläggas till loven. '
svarighet
till
högskolans
intensivveckor
och
dessa
kan
förläggas
till
loven.
'
måste läsåret förlängas. Det innebär ökade kostnader för vinterkursen och en minskning av tid och resurser för sommarkurser. Folkhögskolornas musikutbildning fungerar idag även som förberedande utbildning till musikhögskolan. såväl till kyrkomusikerutbildningen som till andra linjer. Dessutom ger folkhögskolorna redan nu förberedande utbild- ning för kyrkokantorsutbildningen. Behovet av sådan förberedande utbild- ning kommer antagligen att öka. Musikutbildningen vid sidan av kyrkomusikerutbildningen måste på
måste läsåret förlängas. Det innebär ökade kostnader för vinterkursen och en minskning av tid och resurser för sommarkurser.
måste läsåret förlängas. Det innebär ökade kostnader för vinterkursen och
måste
läsåret
förlängas.
Det
innebär
ökade
kostnader
för
vinterkursen
och
en minskning av tid och resurser för sommarkurser.
en
minskning
av
tid
och
resurser
för
sommarkurser.
Folkhögskolornas musikutbildning fungerar idag även som förberedande utbildning till musikhögskolan. såväl till kyrkomusikerutbildningen som till andra linjer. Dessutom ger folkhögskolorna redan nu förberedande utbild- ning för kyrkokantorsutbildningen. Behovet av sådan förberedande utbild- ning kommer antagligen att öka.
Folkhögskolornas musikutbildning fungerar idag även som förberedande
Folkhögskolornas
musikutbildning
fungerar
idag
även
som
förberedande
utbildning till musikhögskolan. såväl till kyrkomusikerutbildningen som till
utbildning
till
musikhögskolan.
såväl
till
kyrkomusikerutbildningen
som
till
andra linjer. Dessutom ger folkhögskolorna redan nu förberedande utbild-
andra
linjer.
Dessutom
ger
folkhögskolorna
redan
nu
förberedande
utbild-
ning för kyrkokantorsutbildningen. Behovet av sådan förberedande utbild-
ning
för
kyrkokantorsutbildningen.
Behovet
av
sådan
förberedande
utbild-
ning kommer antagligen att öka.
ning
kommer
antagligen
att
öka.
Musikutbildningen vid sidan av kyrkomusikerutbildningen måste på
Musikutbildningen vid sidan av kyrkomusikerutbildningen måste på
Musikutbildningen
vid
sidan
av
kyrkomusikerutbildningen
måste
på
Prop.
1987/88:
144
Bilaga 3
Bilaga 3
Bilaga 3
Bilaga
3
l-
l-
l-
l-
folkhögskolansmusiklinje ha ett så pass stort antal elcvplatser, att utbild- Prop. 1987/88; 144 ningen kan garanteras kvalificerade lärarkrafter även i fortsättningen. Det Bilaga 3 kan innebära att antalet platser på musiklinjen måste utökas. Därmed måste kanske också en ökning av det totala antalet elevplatser ske. efter- som musiklinjen inte enligt folkhögskoleförordningen får vara större än resten av skolan. inom vilken bl.a. ovannämnda förb. kantorsutb. måste inrymmas. De ökade kostnaderna för kantorsutbildningen kan således inte täckas genom att medel tas från resurserna för den övriga vinterkursen. Nuvarande kortkurser är viktiga både som breddning av kursutbudet och som rekryteringsbas för vinterkurserna. Inte heller från kortkurserna kan några nämnvärda resurser frigöras. Det är viktigt. att resurser för täckande av de ökade driftskostnaderna garanteras inte bara i starten utan även i ett längre perspektiv. Med hänsyn till SÖ:s nuvarande regler för bidragstak behöver detta uppmärksammas. Ökat antal lärartimmar innebär givetvis ökat behov av lokaler och in- ' strument liksom av upprustning av de man redan har. Både till undervis- ning och övning krävs ekonomiska insatser av engångsnatur även på folkhögskolorna. V Specialmotivering Kammarkollegiet, lärisus/(alatimnden i Malmöhus län. domkapitlet i Lund, Gökhems församling och Falköpings kommun redovisar synpunkter på delar av utredningens författningsförslag. 143
folkhögskolansmusiklinje ha ett så pass stort antal elcvplatser, att utbild- Prop. 1987/88; 144 ningen kan garanteras kvalificerade lärarkrafter även i fortsättningen. Det Bilaga 3 kan innebära att antalet platser på musiklinjen måste utökas. Därmed måste kanske också en ökning av det totala antalet elevplatser ske. efter- som musiklinjen inte enligt folkhögskoleförordningen får vara större än resten av skolan. inom vilken bl.a. ovannämnda förb. kantorsutb. måste inrymmas. De ökade kostnaderna för kantorsutbildningen kan således inte täckas genom att medel tas från resurserna för den övriga vinterkursen. Nuvarande kortkurser är viktiga både som breddning av kursutbudet och som rekryteringsbas för vinterkurserna. Inte heller från kortkurserna kan några nämnvärda resurser frigöras. Det är viktigt. att resurser för täckande av de ökade driftskostnaderna garanteras inte bara i starten utan även i ett längre perspektiv. Med hänsyn till SÖ:s nuvarande regler för bidragstak behöver detta uppmärksammas. Ökat antal lärartimmar innebär givetvis ökat behov av lokaler och in- ' strument liksom av upprustning av de man redan har. Både till undervis- ning och övning krävs ekonomiska insatser av engångsnatur även på folkhögskolorna.
folkhögskolansmusiklinje ha ett så pass stort antal elcvplatser, att utbild- Prop. 1987/88; 144 ningen kan garanteras kvalificerade lärarkrafter även i fortsättningen. Det Bilaga 3 kan innebära att antalet platser på musiklinjen måste utökas. Därmed måste kanske också en ökning av det totala antalet elevplatser ske. efter- som musiklinjen inte enligt folkhögskoleförordningen får vara större än resten av skolan. inom vilken bl.a. ovannämnda förb. kantorsutb. måste inrymmas. De ökade kostnaderna för kantorsutbildningen kan således inte täckas genom att medel tas från resurserna för den övriga vinterkursen. Nuvarande kortkurser är viktiga både som breddning av kursutbudet och som rekryteringsbas för vinterkurserna. Inte heller från kortkurserna kan några nämnvärda resurser frigöras. Det är viktigt. att resurser för täckande av de ökade driftskostnaderna garanteras inte bara i starten utan även i ett längre perspektiv. Med hänsyn till SÖ:s nuvarande regler för bidragstak behöver detta uppmärksammas. Ökat antal lärartimmar innebär givetvis ökat behov av lokaler och in- ' strument liksom av upprustning av de man redan har. Både till undervis- ning och övning krävs ekonomiska insatser av engångsnatur även på folkhögskolorna.
folkhögskolansmusiklinje ha ett så pass stort antal elcvplatser, att utbild- Prop. 1987/88; 144
folkhögskolansmusiklinje
ha
ett
så
pass
stort
antal
elcvplatser,
att
utbild-
Prop.
1987/88;
144
ningen kan garanteras kvalificerade lärarkrafter även i fortsättningen. Det Bilaga 3
ningen
kan
garanteras
kvalificerade
lärarkrafter
även
i
fortsättningen.
Det
Bilaga
3
kan innebära att antalet platser på musiklinjen måste utökas. Därmed
kan
innebära
att
antalet
platser
på
musiklinjen
måste
utökas.
Därmed
måste kanske också en ökning av det totala antalet elevplatser ske. efter-
måste
kanske
också
en
ökning
av
det
totala
antalet
elevplatser
ske.
efter-
som musiklinjen inte enligt folkhögskoleförordningen får vara större än
som
musiklinjen
inte
enligt
folkhögskoleförordningen
får
vara
större
än
resten av skolan. inom vilken bl.a. ovannämnda förb. kantorsutb. måste
resten
av
skolan.
inom
vilken
bl.a.
ovannämnda
förb.
kantorsutb.
måste
inrymmas. De ökade kostnaderna för kantorsutbildningen kan således inte
inrymmas.
De
ökade
kostnaderna
för
kantorsutbildningen
kan
således
inte
täckas genom att medel tas från resurserna för den övriga vinterkursen.
täckas
genom
att
medel
tas
från
resurserna
för
den
övriga
vinterkursen.
Nuvarande kortkurser är viktiga både som breddning av kursutbudet
Nuvarande
kortkurser
är
viktiga
både
som
breddning
av
kursutbudet
och som rekryteringsbas för vinterkurserna. Inte heller från kortkurserna
och
som
rekryteringsbas
för
vinterkurserna.
Inte
heller
från
kortkurserna
kan några nämnvärda resurser frigöras.
kan
några
nämnvärda
resurser
frigöras.
Det är viktigt. att resurser för täckande av de ökade driftskostnaderna
Det
är
viktigt.
att
resurser
för
täckande
av
de
ökade
driftskostnaderna
garanteras inte bara i starten utan även i ett längre perspektiv. Med hänsyn
garanteras
inte
bara
i
starten
utan
även
i
ett
längre
perspektiv.
Med
hänsyn
till SÖ:s nuvarande regler för bidragstak behöver detta uppmärksammas.
till
SÖ:s
nuvarande
regler
för
bidragstak
behöver
detta
uppmärksammas.
Ökat antal lärartimmar innebär givetvis ökat behov av lokaler och in- '
Ökat
antal
lärartimmar
innebär
givetvis
ökat
behov
av
lokaler
och
in-
'
strument liksom av upprustning av de man redan har. Både till undervis-
strument
liksom
av
upprustning
av
de
man
redan
har.
Både
till
undervis-
ning och övning krävs ekonomiska insatser av engångsnatur även på
ning
och
övning
krävs
ekonomiska
insatser
av
engångsnatur
även
på
folkhögskolorna.
folkhögskolorna.
V Specialmotivering
V Specialmotivering
V Specialmotivering
V
Specialmotivering
Kammarkollegiet, lärisus/(alatimnden i Malmöhus län. domkapitlet i Lund, Gökhems församling och Falköpings kommun redovisar synpunkter på delar av utredningens författningsförslag.
Kammarkollegiet, lärisus/(alatimnden i Malmöhus län. domkapitlet i Lund, Gökhems församling och Falköpings kommun redovisar synpunkter på delar av utredningens författningsförslag.
Kammarkollegiet, lärisus/(alatimnden i Malmöhus län. domkapitlet i Lund,
Kammarkollegiet,
lärisus/(alatimnden
i
Malmöhus
län.
domkapitlet
i
Lund,
Gökhems församling och Falköpings kommun redovisar synpunkter på
Gökhems
församling
och
Falköpings
kommun
redovisar
synpunkter
på
delar av utredningens författningsförslag.
delar
av
utredningens
författningsförslag.
143
143
143
143
lnnehåH Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... Lagförslag ................................................... Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 1988 1 Inledning .................................................. 2 Allmän motivering . . . . . . . . . .' ................................ 2.1 Allmänna utgångspunkter ............................... 2.2 Grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska verksamhe- ten ................................................... 2.3 Den statliga detaljregleringen avskaffas ................... 2.4 Obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifter ................. 2.5 Tjänsteorganisationcn .................................. 2.6 Kombinationstjänster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . J ............. 2.7 Behörighetsvillkor ..................................... 2.8 Tillsättning av tjänster .................................. 2.9 Regleringen av kyrkomusikernas tjänsteåligganden ......... 2.10 Behovet av kyrkomusikalisk expertis i domkapitlen och stifts- samfällighcterna ....................................... 2.11 Utbildningen av kyrkomusiker ........................... 2.11.1 Utbildningen av kantorer ......................... 2.11.2 Utbildningen av organister ........................ 2.1 1.3 Övrig kyrkomusikalisk utbildning .................. 2.12 Genomförande ........................................ 3 Upprättat lagförslag ......................................... 4 Specialmotivering .......................................... 5 Hemställan ................................................ 6 Beslut ..................................................... Bilaga] Sammanfattning intagen i kyrkomusikerutredningens slut- betänkande (SOU 1985: 55) Musiken i svenska kyrkan . . . . Bilaga 2 Utredningens lagförslag ............................... Bilaga3 Remissammanställning över betänkandet (SOU 1985z55) Musiken i Svenska kyrkan ............................ Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988 '...) xlxlOON ] I 13 18 23 26 28 37 36 39 39 46 49 51 53 54 61 61 Prop. 1987/88: 144 144
lnnehåH
lnnehåH
lnnehåH
lnnehåH
Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... Lagförslag ................................................... Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 1988 1 Inledning ..................................................
Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... Lagförslag ................................................... Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 1988
Propositionens huvudsakliga innehåll ...........................
Propositionens
huvudsakliga
innehåll
...........................
Lagförslag ...................................................
Lagförslag
...................................................
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 1988
Utdrag
ur
protokoll
vid
regeringssammanträde
den
17
mars
1988
1 Inledning ..................................................
1 Inledning ..................................................
1
Inledning
..................................................
2 Allmän motivering . . . . . . . . . .' ................................ 2.1 Allmänna utgångspunkter ............................... 2.2 Grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska verksamhe- ten ................................................... 2.3 Den statliga detaljregleringen avskaffas ................... 2.4 Obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifter ................. 2.5 Tjänsteorganisationcn .................................. 2.6 Kombinationstjänster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . J ............. 2.7 Behörighetsvillkor ..................................... 2.8 Tillsättning av tjänster .................................. 2.9 Regleringen av kyrkomusikernas tjänsteåligganden ......... 2.10 Behovet av kyrkomusikalisk expertis i domkapitlen och stifts- samfällighcterna ....................................... 2.11 Utbildningen av kyrkomusiker ........................... 2.11.1 Utbildningen av kantorer ......................... 2.11.2 Utbildningen av organister ........................ 2.1 1.3 Övrig kyrkomusikalisk utbildning .................. 2.12 Genomförande ........................................
2 Allmän motivering . . . . . . . . . .' ................................ 2.1 Allmänna utgångspunkter ............................... 2.2 Grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska verksamhe-
2 Allmän motivering . . . . . . . . . .' ................................
2
Allmän
motivering
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.'
................................
2.1 Allmänna utgångspunkter ...............................
2.1
Allmänna
utgångspunkter
...............................
2.2 Grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska verksamhe-
2.2
Grunden
för
indelningen
av
den
kyrkomusikaliska
verksamhe-
ten ................................................... 2.3 Den statliga detaljregleringen avskaffas ................... 2.4 Obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifter ................. 2.5 Tjänsteorganisationcn .................................. 2.6 Kombinationstjänster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . J ............. 2.7 Behörighetsvillkor ..................................... 2.8 Tillsättning av tjänster .................................. 2.9 Regleringen av kyrkomusikernas tjänsteåligganden ......... 2.10 Behovet av kyrkomusikalisk expertis i domkapitlen och stifts- samfällighcterna ....................................... 2.11 Utbildningen av kyrkomusiker ........................... 2.11.1 Utbildningen av kantorer ......................... 2.11.2 Utbildningen av organister ........................ 2.1 1.3 Övrig kyrkomusikalisk utbildning .................. 2.12 Genomförande ........................................
ten ...................................................
ten
...................................................
2.3 Den statliga detaljregleringen avskaffas ...................
2.3
Den
statliga
detaljregleringen
avskaffas
...................
2.4 Obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifter .................
2.4
Obligatoriska
kyrkomusikaliska
uppgifter
.................
2.5 Tjänsteorganisationcn ..................................
2.5
Tjänsteorganisationcn
..................................
2.6 Kombinationstjänster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . J .............
2.6
Kombinationstjänster
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
J
.............
2.7 Behörighetsvillkor .....................................
2.7
Behörighetsvillkor
.....................................
2.8 Tillsättning av tjänster ..................................
2.8
Tillsättning
av
tjänster
..................................
2.9 Regleringen av kyrkomusikernas tjänsteåligganden .........
2.9
Regleringen
av
kyrkomusikernas
tjänsteåligganden
.........
2.10 Behovet av kyrkomusikalisk expertis i domkapitlen och stifts-
2.10
Behovet
av
kyrkomusikalisk
expertis
i
domkapitlen
och
stifts-
samfällighcterna .......................................
samfällighcterna
.......................................
2.11 Utbildningen av kyrkomusiker ...........................
2.11
Utbildningen
av
kyrkomusiker
...........................
2.11.1 Utbildningen av kantorer .........................
2.11.1
Utbildningen
av
kantorer
.........................
2.11.2 Utbildningen av organister ........................
2.11.2
Utbildningen
av
organister
........................
2.1 1.3 Övrig kyrkomusikalisk utbildning ..................
2.1
1.3
Övrig
kyrkomusikalisk
utbildning
..................
2.12 Genomförande ........................................
2.12
Genomförande
........................................
3 Upprättat lagförslag ......................................... 4 Specialmotivering .......................................... 5 Hemställan ................................................ 6 Beslut .....................................................
3 Upprättat lagförslag ......................................... 4 Specialmotivering .......................................... 5 Hemställan ................................................ 6 Beslut .....................................................
3 Upprättat lagförslag .........................................
3
Upprättat
lagförslag
.........................................
4 Specialmotivering ..........................................
4
Specialmotivering
..........................................
5 Hemställan ................................................
5
Hemställan
................................................
6 Beslut .....................................................
6
Beslut
.....................................................
Bilaga] Sammanfattning intagen i kyrkomusikerutredningens slut- betänkande (SOU 1985: 55) Musiken i svenska kyrkan . . . . Bilaga 2 Utredningens lagförslag ............................... Bilaga3 Remissammanställning över betänkandet (SOU 1985z55) Musiken i Svenska kyrkan ............................
Bilaga] Sammanfattning intagen i kyrkomusikerutredningens slut- betänkande (SOU 1985: 55) Musiken i svenska kyrkan . . . . Bilaga 2 Utredningens lagförslag ............................... Bilaga3 Remissammanställning över betänkandet (SOU 1985z55) Musiken i Svenska kyrkan ............................
Bilaga] Sammanfattning intagen i kyrkomusikerutredningens slut-
Bilaga]
Sammanfattning
intagen
i
kyrkomusikerutredningens
slut-
betänkande (SOU 1985: 55) Musiken i svenska kyrkan . . . .
betänkande
(SOU
1985:
55)
Musiken
i
svenska
kyrkan
.
.
.
.
Bilaga 2 Utredningens lagförslag ...............................
Bilaga
2
Utredningens
lagförslag
...............................
Bilaga3 Remissammanställning över betänkandet (SOU 1985z55)
Bilaga3
Remissammanställning
över
betänkandet
(SOU
1985z55)
Musiken i Svenska kyrkan ............................
Musiken
i
Svenska
kyrkan
............................
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988
Norstedts
Tryckeri,
Stockholm
1988
'...)
'...)
'...)
'...)
xlxlOON
xlxlOON
xlxlOON
xlxlOON
] I 13 18 23 26 28 37
] I 13 18 23 26 28 37
] I
]
I
13
13
18
18
23
23
26
26
28
28
37
37
36 39 39 46 49 51 53 54 61 61
36 39 39 46 49 51 53 54 61 61
36
36
39
39
39
39
46
46
49
49
51
51
53
53
54
54
61
61
61
61
Prop.
1987/88:
144
144
144
144
144