om musiken i svenska kyrkan

Prop. 1987/88:144

Regeringens proposition % 1987/88: 144 & om musiken i svenska kyrkan Prop. 1987/88: 144 Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 17 mars 1988 för den åtgärd och det ändamål som framgår av föredragandens hemställan. På regeringens vägnar Ingvar C arlsson Bo Holmberg Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen lägger regeringen fram förslag till en ny lag om kyrkomusi- ken i svenska kyrkan. Den är avsedd att ersätta både lagen (1947z275) om kyrkomusiker och kyrkomusikerförordningen (1950: 375). Den nya regleringen innebär en väsentlig förenkling av bestämmelserna på området. Den syftar till att skapa förutsättningar för en smidig och till de lokala förhållandena anpassad organisation. Enligt den nya lagen skall pastoraten svara för den kyrkomusikaliska verksamhet som behövs i församlingarna. Kyrkomusikcrtjänsterna, som i dag är statligt reglerade, föreslås i fortsättningen bli rent kyrkokommunala. De nuvarande skolkantorstjänsterna avvecklas på sikt. Ett visst statligt inflytande över kyrkomusikerorganisalionen behålls. Lagen innehåller sålunda föreskrifter dels om vissa obligatoriska inslag i den kyrkomusikaliska verksamheten och olika behörighetskrav för kyrko- musiker. dels om att domkapitlen skall pröva vissa behörighetsfrågor och yttra sig vid tjänstetillsättningar och vid fastställandet av reglementen för den kyrkomusikaliska verksamheten i pastoraten. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1990. I propositionen behandlas också vissa övergripande frågor om utbild- ningen av kyrkomusiker. Utbildningen av kantorer bör i första hand ske vid Sköndalsinstitutet och inom folkhögskolans ram. Frågan om den särskilda sommarkursverk- samhet m.m. som för närvarande bedrivs av Musikaliska akademien med inriktning bl. a. på att ge lärare kantorsbehörighet kan ersättas av en kyrkomusikalisk tillvalsmöjlighet på högskolans ettämnesutbildning i mu- sik utreds närmare. | Riksdagen 1987/88. 1 sum/. Nr 144

Regeringens proposition % 1987/88: 144 &

Regeringens proposition %

Regeringens

proposition

1987/88: 144 &

1987/88:

144

om musiken i svenska kyrkan Prop.

om musiken i svenska kyrkan

musiken

svenska

kyrkan

Prop.

1987/88: 144

1987/88:

144

Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 17 mars 1988 för den åtgärd och det ändamål som framgår av föredragandens hemställan.

Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag

Regeringen

förelägger

riksdagen

vad

som

har

tagits

upp

bifogade

utdrag

ur regeringsprotokollet den 17 mars 1988 för den åtgärd och det ändamål

regeringsprotokollet

den

mars

1988

för

den

åtgärd

och

det

ändamål

som framgår av föredragandens hemställan.

som

framgår

föredragandens

hemställan.

På regeringens vägnar

På

regeringens

vägnar

Ingvar C arlsson

Ingvar

arlsson

Bo Holmberg

Holmberg

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionens

huvudsakliga

innehåll

I propositionen lägger regeringen fram förslag till en ny lag om kyrkomusi- ken i svenska kyrkan. Den är avsedd att ersätta både lagen (1947z275) om kyrkomusiker och kyrkomusikerförordningen (1950: 375). Den nya regleringen innebär en väsentlig förenkling av bestämmelserna på området. Den syftar till att skapa förutsättningar för en smidig och till de lokala förhållandena anpassad organisation. Enligt den nya lagen skall pastoraten svara för den kyrkomusikaliska verksamhet som behövs i församlingarna. Kyrkomusikcrtjänsterna, som i dag är statligt reglerade, föreslås i fortsättningen bli rent kyrkokommunala. De nuvarande skolkantorstjänsterna avvecklas på sikt. Ett visst statligt inflytande över kyrkomusikerorganisalionen behålls. Lagen innehåller sålunda föreskrifter dels om vissa obligatoriska inslag i den kyrkomusikaliska verksamheten och olika behörighetskrav för kyrko- musiker. dels om att domkapitlen skall pröva vissa behörighetsfrågor och yttra sig vid tjänstetillsättningar och vid fastställandet av reglementen för den kyrkomusikaliska verksamheten i pastoraten. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1990. I propositionen behandlas också vissa övergripande frågor om utbild- ningen av kyrkomusiker. Utbildningen av kantorer bör i första hand ske vid Sköndalsinstitutet och inom folkhögskolans ram. Frågan om den särskilda sommarkursverk- samhet m.m. som för närvarande bedrivs av Musikaliska akademien med inriktning bl. a. på att ge lärare kantorsbehörighet kan ersättas av en kyrkomusikalisk tillvalsmöjlighet på högskolans ettämnesutbildning i mu- sik utreds närmare.

I propositionen lägger regeringen fram förslag till en ny lag om kyrkomusi-

propositionen

lägger

regeringen

fram

förslag

till

lag

kyrkomusi-

ken i svenska kyrkan. Den är avsedd att ersätta både lagen (1947z275) om

ken

svenska

kyrkan.

Den

är

avsedd

att

ersätta

både

lagen

(1947z275)

kyrkomusiker och kyrkomusikerförordningen (1950: 375).

kyrkomusiker

och

kyrkomusikerförordningen

(1950:

375).

Den nya regleringen innebär en väsentlig förenkling av bestämmelserna på området. Den syftar till att skapa förutsättningar för en smidig och till de lokala förhållandena anpassad organisation.

Den nya regleringen innebär en väsentlig förenkling av bestämmelserna

Den

nya

regleringen

innebär

väsentlig

förenkling

bestämmelserna

på området. Den syftar till att skapa förutsättningar för en smidig och till

på

området.

Den

syftar

till

att

skapa

förutsättningar

för

smidig

och

till

de lokala förhållandena anpassad organisation.

lokala

förhållandena

anpassad

organisation.

Enligt den nya lagen skall pastoraten svara för den kyrkomusikaliska verksamhet som behövs i församlingarna. Kyrkomusikcrtjänsterna, som i dag är statligt reglerade, föreslås i fortsättningen bli rent kyrkokommunala. De nuvarande skolkantorstjänsterna avvecklas på sikt.

Enligt den nya lagen skall pastoraten svara för den kyrkomusikaliska

Enligt

den

nya

lagen

skall

pastoraten

svara

för

den

kyrkomusikaliska

verksamhet som behövs i församlingarna. Kyrkomusikcrtjänsterna, som i

verksamhet

som

behövs

församlingarna.

Kyrkomusikcrtjänsterna,

som

dag är statligt reglerade, föreslås i fortsättningen bli rent kyrkokommunala.

dag

är

statligt

reglerade,

föreslås

fortsättningen

bli

rent

kyrkokommunala.

De nuvarande skolkantorstjänsterna avvecklas på sikt.

nuvarande

skolkantorstjänsterna

avvecklas

på

sikt.

Ett visst statligt inflytande över kyrkomusikerorganisalionen behålls. Lagen innehåller sålunda föreskrifter dels om vissa obligatoriska inslag i den kyrkomusikaliska verksamheten och olika behörighetskrav för kyrko- musiker. dels om att domkapitlen skall pröva vissa behörighetsfrågor och yttra sig vid tjänstetillsättningar och vid fastställandet av reglementen för den kyrkomusikaliska verksamheten i pastoraten.

Ett visst statligt inflytande över kyrkomusikerorganisalionen behålls.

Ett

visst

statligt

inflytande

över

kyrkomusikerorganisalionen

behålls.

Lagen innehåller sålunda föreskrifter dels om vissa obligatoriska inslag i

Lagen

innehåller

sålunda

föreskrifter

dels

vissa

obligatoriska

inslag

den kyrkomusikaliska verksamheten och olika behörighetskrav för kyrko-

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

och

olika

behörighetskrav

för

kyrko-

musiker. dels om att domkapitlen skall pröva vissa behörighetsfrågor och

musiker.

dels

att

domkapitlen

skall

pröva

vissa

behörighetsfrågor

och

yttra sig vid tjänstetillsättningar och vid fastställandet av reglementen för

yttra

sig

vid

tjänstetillsättningar

och

vid

fastställandet

reglementen

för

den kyrkomusikaliska verksamheten i pastoraten.

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

pastoraten.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1990.

Den

nya

lagen

föreslås

träda

kraft

den

januari

1990.

I propositionen behandlas också vissa övergripande frågor om utbild- ningen av kyrkomusiker.

I propositionen behandlas också vissa övergripande frågor om utbild-

propositionen

behandlas

också

vissa

övergripande

frågor

utbild-

ningen av kyrkomusiker.

ningen

kyrkomusiker.

Utbildningen av kantorer bör i första hand ske vid Sköndalsinstitutet och inom folkhögskolans ram. Frågan om den särskilda sommarkursverk- samhet m.m. som för närvarande bedrivs av Musikaliska akademien med inriktning bl. a. på att ge lärare kantorsbehörighet kan ersättas av en kyrkomusikalisk tillvalsmöjlighet på högskolans ettämnesutbildning i mu- sik utreds närmare.

Utbildningen av kantorer bör i första hand ske vid Sköndalsinstitutet

Utbildningen

kantorer

bör

första

hand

ske

vid

Sköndalsinstitutet

och inom folkhögskolans ram. Frågan om den särskilda sommarkursverk-

och

inom

folkhögskolans

ram.

Frågan

den

särskilda

sommarkursverk-

samhet m.m. som för närvarande bedrivs av Musikaliska akademien med

samhet

m.m.

som

för

närvarande

bedrivs

Musikaliska

akademien

med

inriktning bl. a. på att ge lärare kantorsbehörighet kan ersättas av en

inriktning

bl.

på

att

lärare

kantorsbehörighet

kan

ersättas

kyrkomusikalisk tillvalsmöjlighet på högskolans ettämnesutbildning i mu-

kyrkomusikalisk

tillvalsmöjlighet

på

högskolans

ettämnesutbildning

mu-

sik utreds närmare.

sik

utreds

närmare.

| Riksdagen 1987/88. 1 sum/. Nr 144

Riksdagen

1987/88.

sum/.

144

Högskolans organistutbildning bör enligt propositionen ses över av Prop. 1987/88zl44 universitets- och högskoleämbetet för att vidga möjligheterna till fyllnads- tjänstgöring som musiklärare för organister. I'd

Högskolans organistutbildning bör enligt propositionen ses över av Prop. 1987/88zl44

Högskolans

organistutbildning

bör

enligt

propositionen

ses

över

Prop.

1987/88zl44

universitets- och högskoleämbetet för att vidga möjligheterna till fyllnads-

universitets-

och

högskoleämbetet

för

att

vidga

möjligheterna

till

fyllnads-

tjänstgöring som musiklärare för organister.

tjänstgöring

som

musiklärare

för

organister.

I'd

Propositionens lagförslag . Prop. 1987/88: |44 Förslag till ' Lag om kyrkomusiken i svenska kyrkan Härigenom föreskrivs följande. Lagens tillämpningsområde m. m. 1 5 Denna lag innehåller bestämmelser om den kyrkomusikaliska verk- samheten i svenska kyrkans territoriella församlingar. Regeringen fär före- skriva att lagen skall tillämpas också på icke-territoriella församlingar. [ lagen avses med kvrkmnusika/isk verksam/mr musikverksamheten hos svenska kyrkans församlingar, ' kyrkomusiker den som är behörig att anställas på en tjänst som kantor eller som organist. Pastoratets ansvar 2 & Pastoraten skall svara för den kyrkomusikaliska verksamheten. 3 & 1 den kyrkomusikaliska verksamheten ingår bl. a. ]. orgelspel vid gudstjänster och övriga kyrkliga handlingar enligt den ordning som gäller för svenska kyrkan, 2. främjande av kyrkosången. 3. fri musikundervisning med inriktning på kyrkans musikverksamhet samt 4. vård av de orglar som finns hos församlingarna. ' 4 9” För sådan verksamhet som anges i'3å skall pastoratet förordna en eller flera kyrkomusiker. - Domkapitlet får dock, när det films särskilda skäl. medge att pastoratet förordnar någon annan. Medgivandet får begränsas till att gälla'en viss gudstjänstlokal eller en viss kyrkomusikalisk uppgift. 'fjänsteorganisation 5 & Tjänster som kyrkomusiker i ett pastorat är tjänster som organist eller som kantor. 6 & I varje pastorat skall det finnas minst en tjänst som organist. om inte domkapitlet medger något annat. Domkapitlet får lämna medgivande enligt första stycket. om de kyrko- musikaliska arbetsuppgifterna är av liten omfattning eller om det av organi- satoriska skäl inte är lämpligt att anställa någon organist. Domkapitlet får begränsa medgivandet till att avse en viss tid. 7 & 1 det pastorat där stiftets domkyrka är belägen skall det finnas en tjänst som domkyrkoorganist. Behörighet 8 & Behörig att anställas på en tjänst som organist är den som har avlagt högskoleexamen på kyrkomusikerlinjen. '_'.)

Propositionens lagförslag . Prop. 1987/88: |44 Förslag till '

Propositionens lagförslag . Prop. 1987/88: |44

Propositionens

lagförslag

Prop.

1987/88:

|44

Förslag till '

Förslag

till

Lag om kyrkomusiken i svenska kyrkan

Lag

kyrkomusiken

svenska

kyrkan

Härigenom föreskrivs följande.

Härigenom

föreskrivs

följande.

Lagens tillämpningsområde m. m.

Lagens

tillämpningsområde

1 5 Denna lag innehåller bestämmelser om den kyrkomusikaliska verk- samheten i svenska kyrkans territoriella församlingar. Regeringen fär före- skriva att lagen skall tillämpas också på icke-territoriella församlingar. [ lagen avses med kvrkmnusika/isk verksam/mr musikverksamheten hos svenska kyrkans församlingar, ' kyrkomusiker den som är behörig att anställas på en tjänst som kantor eller som organist.

1 5 Denna lag innehåller bestämmelser om den kyrkomusikaliska verk-

Denna

lag

innehåller

bestämmelser

den

kyrkomusikaliska

verk-

samheten i svenska kyrkans territoriella församlingar. Regeringen fär före-

samheten

svenska

kyrkans

territoriella

församlingar.

Regeringen

fär

före-

skriva att lagen skall tillämpas också på icke-territoriella församlingar.

skriva

att

lagen

skall

tillämpas

också

på

icke-territoriella

församlingar.

[ lagen avses med

[

lagen

avses

med

kvrkmnusika/isk verksam/mr musikverksamheten hos svenska kyrkans församlingar, '

kvrkmnusika/isk verksam/mr musikverksamheten hos svenska kyrkans

kvrkmnusika/isk

verksam/mr

musikverksamheten

hos

svenska

kyrkans

församlingar, '

församlingar,

kyrkomusiker den som är behörig att anställas på en tjänst som kantor eller som organist.

kyrkomusiker den som är behörig att anställas på en tjänst som kantor

kyrkomusiker

den

som

är

behörig

att

anställas

på

tjänst

som

kantor

eller som organist.

eller

som

organist.

Pastoratets ansvar

Pastoratets

ansvar

2 & Pastoraten skall svara för den kyrkomusikaliska verksamheten.

Pastoraten

skall

svara

för

den

kyrkomusikaliska

verksamheten.

3 & 1 den kyrkomusikaliska verksamheten ingår bl. a. ]. orgelspel vid gudstjänster och övriga kyrkliga handlingar enligt den ordning som gäller för svenska kyrkan, 2. främjande av kyrkosången. 3. fri musikundervisning med inriktning på kyrkans musikverksamhet samt 4. vård av de orglar som finns hos församlingarna. '

3 & 1 den kyrkomusikaliska verksamheten ingår bl. a.

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

ingår

bl.

]. orgelspel vid gudstjänster och övriga kyrkliga handlingar enligt den ordning som gäller för svenska kyrkan,

]. orgelspel vid gudstjänster och övriga kyrkliga handlingar enligt den

orgelspel

vid

gudstjänster

och

övriga

kyrkliga

handlingar

enligt

den

ordning som gäller för svenska kyrkan,

ordning

som

gäller

för

svenska

kyrkan,

2. främjande av kyrkosången.

främjande

kyrkosången.

3. fri musikundervisning med inriktning på kyrkans musikverksamhet samt 4. vård av de orglar som finns hos församlingarna. '

3. fri musikundervisning med inriktning på kyrkans musikverksamhet samt

fri

musikundervisning

med

inriktning

på

kyrkans

musikverksamhet

samt

4. vård av de orglar som finns hos församlingarna. '

vård

orglar

som

finns

hos

församlingarna.

4 9” För sådan verksamhet som anges i'3å skall pastoratet förordna en eller flera kyrkomusiker. - Domkapitlet får dock, när det films särskilda skäl. medge att pastoratet förordnar någon annan. Medgivandet får begränsas till att gälla'en viss gudstjänstlokal eller en viss kyrkomusikalisk uppgift.

4 9” För sådan verksamhet som anges i'3å skall pastoratet förordna en eller flera kyrkomusiker. -

4 9” För sådan verksamhet som anges i'3å skall pastoratet förordna en

9”

För

sådan

verksamhet

som

anges

i'3å

skall

pastoratet

förordna

eller flera kyrkomusiker. -

eller

flera

kyrkomusiker.

Domkapitlet får dock, när det films särskilda skäl. medge att pastoratet förordnar någon annan. Medgivandet får begränsas till att gälla'en viss gudstjänstlokal eller en viss kyrkomusikalisk uppgift.

Domkapitlet får dock, när det films särskilda skäl. medge att pastoratet

Domkapitlet

får

dock,

när

det

films

särskilda

skäl.

medge

att

pastoratet

förordnar någon annan. Medgivandet får begränsas till att gälla'en viss

förordnar

någon

annan.

Medgivandet

får

begränsas

till

att

gälla'en

viss

gudstjänstlokal eller en viss kyrkomusikalisk uppgift.

gudstjänstlokal

eller

viss

kyrkomusikalisk

uppgift.

'fjänsteorganisation

5 & Tjänster som kyrkomusiker i ett pastorat är tjänster som organist eller som kantor.

5 & Tjänster som kyrkomusiker i ett pastorat är tjänster som organist

Tjänster

som

kyrkomusiker

ett

pastorat

är

tjänster

som

organist

eller som kantor.

eller

som

kantor.

6 & I varje pastorat skall det finnas minst en tjänst som organist. om inte domkapitlet medger något annat. Domkapitlet får lämna medgivande enligt första stycket. om de kyrko- musikaliska arbetsuppgifterna är av liten omfattning eller om det av organi- satoriska skäl inte är lämpligt att anställa någon organist. Domkapitlet får begränsa medgivandet till att avse en viss tid.

6 & I varje pastorat skall det finnas minst en tjänst som organist. om inte domkapitlet medger något annat.

6 & I varje pastorat skall det finnas minst en tjänst som organist. om inte

varje

pastorat

skall

det

finnas

minst

tjänst

som

organist.

inte

domkapitlet medger något annat.

domkapitlet

medger

något

annat.

Domkapitlet får lämna medgivande enligt första stycket. om de kyrko- musikaliska arbetsuppgifterna är av liten omfattning eller om det av organi- satoriska skäl inte är lämpligt att anställa någon organist. Domkapitlet får begränsa medgivandet till att avse en viss tid.

Domkapitlet får lämna medgivande enligt första stycket. om de kyrko-

Domkapitlet

får

lämna

medgivande

enligt

första

stycket.

kyrko-

musikaliska arbetsuppgifterna är av liten omfattning eller om det av organi-

musikaliska

arbetsuppgifterna

är

liten

omfattning

eller

det

organi-

satoriska skäl inte är lämpligt att anställa någon organist. Domkapitlet får

satoriska

skäl

inte

är

lämpligt

att

anställa

någon

organist.

Domkapitlet

får

begränsa medgivandet till att avse en viss tid.

begränsa

medgivandet

till

att

avse

viss

tid.

7 & 1 det pastorat där stiftets domkyrka är belägen skall det finnas en

det

pastorat

där

stiftets

domkyrka

är

belägen

skall

det

finnas

tjänst som domkyrkoorganist.

tjänst

som

domkyrkoorganist.

Behörighet

8 & Behörig att anställas på en tjänst som organist är den som har avlagt högskoleexamen på kyrkomusikerlinjen.

8 & Behörig att anställas på en tjänst som organist är den som har avlagt

Behörig

att

anställas

på

tjänst

som

organist

är

den

som

har

avlagt

högskoleexamen på kyrkomusikerlinjen.

högskoleexamen

på

kyrkomusikerlinjen.

'_'.)

9 & Behörig att anställas på en tjänst som kantor är I. den som har avlagt organist- och kantorsexamen och som med godkänt vitsord har genomgått pedagogisk kurs för kantorer. 2. den som har avlagt högskoleexamen för musiklärare med kyrkomusika- liskt tillval samt 3. den som är behörig att anställas som organist. 10 & Domkapitlet kan förklara en sökande som inte uppfyller villkoren i 8 och 9 så behörig att anställas på en tjänst som organist eller kantor. om han med hänsyn till sin utbildning och yrkeserfarenhet är att anse som jäm- ställd med den som uppfyller dessa villkor. Tjänstetillsättningar 11 & Tjänster som kyrkomusiker tillsätts i ett enförsamlingspastorat av kyrkorådet och i ett tlerförsamlingspastorat av den tillsättningsnämnd som anges i 7.6 prästanställningslagen (l988:000). 12 _ki Innan en tjänst som kyrkomusiker tillsätts, skall domkapitlet pröva vilka sökande som är behöriga samt yttra sig över deras kyrkomusikaliska skicklighet. Reglemente 13 & Församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige skall faställa ett reg- lemente för den kyrkomusikaliska verksamheten. Av reglementet skall framgå hur de uppgifter som anges i 3 % skall- tillgodoses. Utförs sådana uppgifter av flera. skall reglementet ange hur uppgifterna är fördelade mellan dem. ' 14 & Innan reglementet fastställs. skall yttrande inhämtas från försam- lingarna i pastoratet och domkapitlet. Av domkapitlets yttrande skall sär- skilt framgå huruvida förslaget till reglemente står i överensstämmelse med vad som har bestämts om gudstjänsteri församlingarna. Orgelvård 15 5 Den som enligt reglementet har att svara för vården av en orgel skall till pastoratet anmäla sådana brister som han inte lämpligen själv kan avhjälpa. 16 & Innan pastoratet tillåter någon annan än den som är förordnad enligt 4å att använda en orgel. skall yttrande inhämtas från den som enligt reglementet har att svara för vården av orgeln. Fyllnadstjänstgöring 17 & Innehavaren av en tjänst som kyrkomusiker är skyldig att fullgöra fyllnadstjänstgöring hos en annan arbetsgivare i den omfattning som följer av anställningsavtalet. Prop. 1987/88: 144

9 & Behörig att anställas på en tjänst som kantor är

Behörig

att

anställas

på

tjänst

som

kantor

är

I. den som har avlagt organist- och kantorsexamen och som med godkänt vitsord har genomgått pedagogisk kurs för kantorer.

I. den som har avlagt organist- och kantorsexamen och som med godkänt

den

som

har

avlagt

organist-

och

kantorsexamen

och

som

med

godkänt

vitsord har genomgått pedagogisk kurs för kantorer.

vitsord

har

genomgått

pedagogisk

kurs

för

kantorer.

2. den som har avlagt högskoleexamen för musiklärare med kyrkomusika- liskt tillval samt

2. den som har avlagt högskoleexamen för musiklärare med kyrkomusika-

den

som

har

avlagt

högskoleexamen

för

musiklärare

med

kyrkomusika-

liskt tillval samt

liskt

tillval

samt

3. den som är behörig att anställas som organist.

den

som

är

behörig

att

anställas

som

organist.

10 & Domkapitlet kan förklara en sökande som inte uppfyller villkoren i 8 och 9 så behörig att anställas på en tjänst som organist eller kantor. om han med hänsyn till sin utbildning och yrkeserfarenhet är att anse som jäm- ställd med den som uppfyller dessa villkor.

10 & Domkapitlet kan förklara en sökande som inte uppfyller villkoren i 8

Domkapitlet

kan

förklara

sökande

som

inte

uppfyller

villkoren

och 9 så behörig att anställas på en tjänst som organist eller kantor. om han

och

så

behörig

att

anställas

på

tjänst

som

organist

eller

kantor.

han

med hänsyn till sin utbildning och yrkeserfarenhet är att anse som jäm-

med

hänsyn

till

sin

utbildning

och

yrkeserfarenhet

är

att

anse

som

jäm-

ställd med den som uppfyller dessa villkor.

ställd

med

den

som

uppfyller

dessa

villkor.

Tjänstetillsättningar

11 & Tjänster som kyrkomusiker tillsätts i ett enförsamlingspastorat av kyrkorådet och i ett tlerförsamlingspastorat av den tillsättningsnämnd som anges i 7.6 prästanställningslagen (l988:000).

11 & Tjänster som kyrkomusiker tillsätts i ett enförsamlingspastorat av

Tjänster

som

kyrkomusiker

tillsätts

ett

enförsamlingspastorat

kyrkorådet och i ett tlerförsamlingspastorat av den tillsättningsnämnd som

kyrkorådet

och

ett

tlerförsamlingspastorat

den

tillsättningsnämnd

som

anges i 7.6 prästanställningslagen (l988:000).

anges

7.6

prästanställningslagen

(l988:000).

12 _ki Innan en tjänst som kyrkomusiker tillsätts, skall domkapitlet pröva vilka sökande som är behöriga samt yttra sig över deras kyrkomusikaliska skicklighet.

12 _ki Innan en tjänst som kyrkomusiker tillsätts, skall domkapitlet pröva

_ki

Innan

tjänst

som

kyrkomusiker

tillsätts,

skall

domkapitlet

pröva

vilka sökande som är behöriga samt yttra sig över deras kyrkomusikaliska

vilka

sökande

som

är

behöriga

samt

yttra

sig

över

deras

kyrkomusikaliska

skicklighet.

Reglemente

13 & Församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige skall faställa ett reg- lemente för den kyrkomusikaliska verksamheten.

13 & Församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige skall faställa ett reg-

Församlingsdelegerade

eller

kyrkofullmäktige

skall

faställa

ett

reg-

lemente för den kyrkomusikaliska verksamheten.

lemente

för

den

kyrkomusikaliska

verksamheten.

Av reglementet skall framgå hur de uppgifter som anges i 3 % skall-

reglementet

skall

framgå

hur

uppgifter

som

anges

skall-

tillgodoses. Utförs sådana uppgifter av flera. skall reglementet ange hur uppgifterna är fördelade mellan dem. '

tillgodoses. Utförs sådana uppgifter av flera. skall reglementet ange hur

tillgodoses.

Utförs

sådana

uppgifter

flera.

skall

reglementet

ange

hur

uppgifterna är fördelade mellan dem. '

uppgifterna

är

fördelade

mellan

dem.

14 & Innan reglementet fastställs. skall yttrande inhämtas från försam- lingarna i pastoratet och domkapitlet. Av domkapitlets yttrande skall sär- skilt framgå huruvida förslaget till reglemente står i överensstämmelse med vad som har bestämts om gudstjänsteri församlingarna.

14 & Innan reglementet fastställs. skall yttrande inhämtas från försam-

Innan

reglementet

fastställs.

skall

yttrande

inhämtas

från

försam-

lingarna i pastoratet och domkapitlet. Av domkapitlets yttrande skall sär-

lingarna

pastoratet

och

domkapitlet.

domkapitlets

yttrande

skall

sär-

skilt framgå huruvida förslaget till reglemente står i överensstämmelse med

skilt

framgå

huruvida

förslaget

till

reglemente

står

överensstämmelse

med

vad som har bestämts om gudstjänsteri församlingarna.

vad

som

har

bestämts

gudstjänsteri

församlingarna.

Orgelvård

15 5 Den som enligt reglementet har att svara för vården av en orgel skall till pastoratet anmäla sådana brister som han inte lämpligen själv kan avhjälpa.

15 5 Den som enligt reglementet har att svara för vården av en orgel skall

Den

som

enligt

reglementet

har

att

svara

för

vården

orgel

skall

till pastoratet anmäla sådana brister som han inte lämpligen själv kan

till

pastoratet

anmäla

sådana

brister

som

han

inte

lämpligen

själv

kan

avhjälpa.

16 & Innan pastoratet tillåter någon annan än den som är förordnad enligt 4å att använda en orgel. skall yttrande inhämtas från den som enligt reglementet har att svara för vården av orgeln.

16 & Innan pastoratet tillåter någon annan än den som är förordnad enligt

Innan

pastoratet

tillåter

någon

annan

än

den

som

är

förordnad

enligt

4å att använda en orgel. skall yttrande inhämtas från den som enligt

4å

att

använda

orgel.

skall

yttrande

inhämtas

från

den

som

enligt

reglementet har att svara för vården av orgeln.

reglementet

har

att

svara

för

vården

orgeln.

Fyllnadstjänstgöring

17 & Innehavaren av en tjänst som kyrkomusiker är skyldig att fullgöra fyllnadstjänstgöring hos en annan arbetsgivare i den omfattning som följer av anställningsavtalet.

17 & Innehavaren av en tjänst som kyrkomusiker är skyldig att fullgöra

Innehavaren

tjänst

som

kyrkomusiker

är

skyldig

att

fullgöra

fyllnadstjänstgöring hos en annan arbetsgivare i den omfattning som följer

fyllnadstjänstgöring

hos

annan

arbetsgivare

den

omfattning

som

följer

av anställningsavtalet.

anställningsavtalet.

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

Musiksakkunniga 18 5 Vid handläggningen av ärenden enligt denna lag får domkapitlet biträdas av en eller flera musiksakkunniga. Behörig att vara musiksakkunnig i domkapitlet är domkyrkoorganisten eller någon annan som är behörig att anställas på en tjänst som organist. Stiftsstyrelsen skall förordna en eller flera musiksakkunniga efter yttran- de av domkapitlet. Överklagande 19 & Domkapitlets beslut enligt denna lag får överklagas hos regeringen. Domkapitlets beslut enligt 4 5 andra stycket och 6 & andra stycket får överklagas endast av pastoratet. ]. Denna lag träder i kraft den ljanuari 1990. 2. Genom lagen upphävs lagen (1947: 275") om kyrkomusiker samt kyrko- musikerförordningen (1950: 375). 3. Om det i en lag eller någon annan författning hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en föreskrift i denna lag. skall i stället den nya föreskriften tillämpas. 4. Den som enligt äldre föreskrifter eller beslut är behörig till en tjänst som organist eller kyrkokantor skall anses vara behörig till motsvarande tjänst även efter ikraftträdandet av de nya föreskrifterna. Detsamma gäller den som enligt äldre föreskrifter" är behörig till en tjänst som extra kyrkokantor och som i minst fem år innehaft en tjänst som kyrkomusiker med minst 40 procent av heltidsanställning. 5. Den som vid ikraftträdandet är anställd på en kyrkomusikertjänst med fullmakt eller konstitutorial eller med förordnande för en bestämd tid som ännu löper är skyldig att utöva sin tjänst genom att utföra i huvudsak samma arbetsuppgifter som tidigare hos pastoratet. 6. För den som vid utgången av år 1989 alltjämt innehar en klockar-. organist- eller kyrkosångarbefattning. som fanns inrättad i församlingen före den 1 juli 1947, skall andra stycket ] övergångsbestämmelserna till lagen (1947: 275) om kyrkomusiker fortfarande tillämpas, så länge inneha- varen kvarstår på befattningen. Prop. 1987/88: 144

Musiksakkunniga

18 5 Vid handläggningen av ärenden enligt denna lag får domkapitlet biträdas av en eller flera musiksakkunniga. Behörig att vara musiksakkunnig i domkapitlet är domkyrkoorganisten eller någon annan som är behörig att anställas på en tjänst som organist. Stiftsstyrelsen skall förordna en eller flera musiksakkunniga efter yttran- de av domkapitlet.

18 5 Vid handläggningen av ärenden enligt denna lag får domkapitlet

Vid

handläggningen

ärenden

enligt

denna

lag

får

domkapitlet

biträdas av en eller flera musiksakkunniga.

biträdas

eller

flera

musiksakkunniga.

Behörig att vara musiksakkunnig i domkapitlet är domkyrkoorganisten

Behörig

att

vara

musiksakkunnig

domkapitlet

är

domkyrkoorganisten

eller någon annan som är behörig att anställas på en tjänst som organist.

eller

någon

annan

som

är

behörig

att

anställas

på

tjänst

som

organist.

Stiftsstyrelsen skall förordna en eller flera musiksakkunniga efter yttran-

Stiftsstyrelsen

skall

förordna

eller

flera

musiksakkunniga

efter

yttran-

de av domkapitlet.

domkapitlet.

Överklagande

19 & Domkapitlets beslut enligt denna lag får överklagas hos regeringen. Domkapitlets beslut enligt 4 5 andra stycket och 6 & andra stycket får överklagas endast av pastoratet.

19 & Domkapitlets beslut enligt denna lag får överklagas hos regeringen.

Domkapitlets

beslut

enligt

denna

lag

får

överklagas

hos

regeringen.

Domkapitlets beslut enligt 4 5 andra stycket och 6 & andra stycket får

Domkapitlets

beslut

enligt

andra

stycket

och

andra

stycket

får

överklagas endast av pastoratet.

överklagas

endast

pastoratet.

]. Denna lag träder i kraft den ljanuari 1990. 2. Genom lagen upphävs lagen (1947: 275") om kyrkomusiker samt kyrko- musikerförordningen (1950: 375). 3. Om det i en lag eller någon annan författning hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en föreskrift i denna lag. skall i stället den nya föreskriften tillämpas. 4. Den som enligt äldre föreskrifter eller beslut är behörig till en tjänst som organist eller kyrkokantor skall anses vara behörig till motsvarande tjänst även efter ikraftträdandet av de nya föreskrifterna. Detsamma gäller den som enligt äldre föreskrifter" är behörig till en tjänst som extra kyrkokantor och som i minst fem år innehaft en tjänst som kyrkomusiker med minst 40 procent av heltidsanställning. 5. Den som vid ikraftträdandet är anställd på en kyrkomusikertjänst med fullmakt eller konstitutorial eller med förordnande för en bestämd tid som ännu löper är skyldig att utöva sin tjänst genom att utföra i huvudsak samma arbetsuppgifter som tidigare hos pastoratet. 6. För den som vid utgången av år 1989 alltjämt innehar en klockar-. organist- eller kyrkosångarbefattning. som fanns inrättad i församlingen före den 1 juli 1947, skall andra stycket ] övergångsbestämmelserna till lagen (1947: 275) om kyrkomusiker fortfarande tillämpas, så länge inneha- varen kvarstår på befattningen.

]. Denna lag träder i kraft den ljanuari 1990.

Denna

lag

träder

kraft

den

ljanuari

1990.

2. Genom lagen upphävs lagen (1947: 275") om kyrkomusiker samt kyrko- musikerförordningen (1950: 375).

2. Genom lagen upphävs lagen (1947: 275") om kyrkomusiker samt kyrko-

Genom

lagen

upphävs

lagen

(1947:

275")

kyrkomusiker

samt

kyrko-

musikerförordningen (1950: 375).

musikerförordningen

(1950:

375).

3. Om det i en lag eller någon annan författning hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en föreskrift i denna lag. skall i stället den nya föreskriften tillämpas.

3. Om det i en lag eller någon annan författning hänvisas till en föreskrift

det

lag

eller

någon

annan

författning

hänvisas

till

föreskrift

som har ersatts genom en föreskrift i denna lag. skall i stället den nya

som

har

ersatts

genom

föreskrift

denna

lag.

skall

stället

den

nya

föreskriften tillämpas.

föreskriften

tillämpas.

4. Den som enligt äldre föreskrifter eller beslut är behörig till en tjänst

Den

som

enligt

äldre

föreskrifter

eller

beslut

är

behörig

till

tjänst

som organist eller kyrkokantor skall anses vara behörig till motsvarande

som

organist

eller

kyrkokantor

skall

anses

vara

behörig

till

motsvarande

tjänst även efter ikraftträdandet av de nya föreskrifterna.

tjänst

även

efter

ikraftträdandet

nya

föreskrifterna.

Detsamma gäller den som enligt äldre föreskrifter" är behörig till en tjänst som extra kyrkokantor och som i minst fem år innehaft en tjänst som kyrkomusiker med minst 40 procent av heltidsanställning.

Detsamma gäller den som enligt äldre föreskrifter" är behörig till en tjänst

Detsamma

gäller

den

som

enligt

äldre

föreskrifter"

är

behörig

till

tjänst

som extra kyrkokantor och som i minst fem år innehaft en tjänst som

som

extra

kyrkokantor

och

som

minst

fem

år

innehaft

tjänst

som

kyrkomusiker med minst 40 procent av heltidsanställning.

kyrkomusiker

med

minst

procent

heltidsanställning.

5. Den som vid ikraftträdandet är anställd på en kyrkomusikertjänst med fullmakt eller konstitutorial eller med förordnande för en bestämd tid som ännu löper är skyldig att utöva sin tjänst genom att utföra i huvudsak samma arbetsuppgifter som tidigare hos pastoratet.

5. Den som vid ikraftträdandet är anställd på en kyrkomusikertjänst med

Den

som

vid

ikraftträdandet

är

anställd

på

kyrkomusikertjänst

med

fullmakt eller konstitutorial eller med förordnande för en bestämd tid som

fullmakt

eller

konstitutorial

eller

med

förordnande

för

bestämd

tid

som

ännu löper är skyldig att utöva sin tjänst genom att utföra i huvudsak

ännu

löper

är

skyldig

att

utöva

sin

tjänst

genom

att

utföra

huvudsak

samma arbetsuppgifter som tidigare hos pastoratet.

samma

arbetsuppgifter

som

tidigare

hos

pastoratet.

6. För den som vid utgången av år 1989 alltjämt innehar en klockar-. organist- eller kyrkosångarbefattning. som fanns inrättad i församlingen före den 1 juli 1947, skall andra stycket ] övergångsbestämmelserna till lagen (1947: 275) om kyrkomusiker fortfarande tillämpas, så länge inneha- varen kvarstår på befattningen.

6. För den som vid utgången av år 1989 alltjämt innehar en klockar-.

För

den

som

vid

utgången

år

1989

alltjämt

innehar

klockar-.

organist- eller kyrkosångarbefattning. som fanns inrättad i församlingen

organist-

eller

kyrkosångarbefattning.

som

fanns

inrättad

församlingen

före den 1 juli 1947, skall andra stycket ] övergångsbestämmelserna till

före

den

juli

1947,

skall

andra

stycket

]

övergångsbestämmelserna

till

lagen (1947: 275) om kyrkomusiker fortfarande tillämpas, så länge inneha-

lagen

(1947:

275)

kyrkomusiker

fortfarande

tillämpas,

så

länge

inneha-

varen kvarstår på befattningen.

varen

kvarstår

på

befattningen.

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

Civildepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 1988 Närvarande: statsministern Carlsson. ordförande. och statsråden Sigurd- sen. Gustafsson. Leijon. Hjelm-Wallén. Peterson. Göransson. Dahl. R. Carlsson. Holmberg. Hellström. Johansson. Lindqvist. G. Andersson. Lönnqvist. Thalén Föredragande: statsrådet Holmberg Proposition om musiken i svenska kyrkan 1 Inledning Tillsammans med 1982 års kyrkokommitté (Kn l985:05) har kyrkomusi- kerutredningen (Kn 1980204. utredare f.d. statsrådet. lektorn Bertil Hans- son) avgett dels diskussionsbetänkandct (SOU 1983:55) Församlingen i framtiden. dels remissammanställningen (SOU 1984175) Församlingarna om framtiden. Utredningen har dessutom överlämnat slutbetänkandet (SOU l985:55) Musiken i svenska kyrkan. I slutbetänkandet redovisas överväganden rörande grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska verksamheten" och behovet av en ny tjänsteorganisation samt angående instruktioner.- tjänsteåligganden och anställningsformer för kyrkomusiker. Vidare har ' utredningen övervägt vad som bör gälla i fråga om inrättande och tillsätt- ning av kyrkomusikertjänster. behörighetsvillkor och befordringsgrunder samt frågor om utbildningen av kyrkomusiker m. m. Betänkandet innehål- ler förslag till lag om kyrkomusikalisk verksamhet i svenska kyrkan samt till förordningar om lärares fyllnadstjänstgöring som kyrkomusiker m.m. och om förordnande av skolkantorer på tjänster som lärare m.m. Till protokollet i detta ärende bör som bilaga [ fogas den sammanfatt- ning av slutbetänkandet som finns i SOU l985:55. Det lagförslag som har lagts fram i betänkandet bör fogas till protokollet som bilaga 2. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan- serna och en sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokol- let i detta ärende som bilaga 3. [fortsättningen av mitt anförande kommerjag att först ange några enligt min bedömning viktigare utgångspunkter för en reform av den kyrkomusi- kaliska verksamheten. Därefter kommerjag att ta upp de lagstiftningsfrå- gor som föranleds av utredningens förslag och som gäller kyrkomusikeror- ganisationen. Slutligen redovisarjag vilka riktlinjer som enligt min mening bör gälla i fråga om den framtida utbildningen av kyrkomusiker. I utbild- ningsfrågorna har jag samrått med chefen för utbildningsdepartementet och med statsrådet Göransson. Prop. 1987/881144

Civildepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 1988

Utdrag

protokoll

vid

regeringssammanträde

den

mars

1988

Närvarande: statsministern Carlsson. ordförande. och statsråden Sigurd- sen. Gustafsson. Leijon. Hjelm-Wallén. Peterson. Göransson. Dahl. R. Carlsson. Holmberg. Hellström. Johansson. Lindqvist. G. Andersson. Lönnqvist. Thalén

Närvarande: statsministern Carlsson. ordförande. och statsråden Sigurd-

Närvarande:

statsministern

Carlsson.

ordförande.

och

statsråden

Sigurd-

sen. Gustafsson. Leijon. Hjelm-Wallén. Peterson. Göransson. Dahl. R.

sen.

Gustafsson.

Leijon.

Hjelm-Wallén.

Peterson.

Göransson.

Dahl.

Carlsson. Holmberg. Hellström. Johansson. Lindqvist. G. Andersson.

Carlsson.

Holmberg.

Hellström.

Johansson.

Lindqvist.

Andersson.

Lönnqvist. Thalén

Lönnqvist.

Thalén

Föredragande: statsrådet Holmberg

Föredragande:

statsrådet

Holmberg

Proposition om musiken i svenska kyrkan

Proposition

musiken

svenska

kyrkan

1 Inledning

Inledning

Tillsammans med 1982 års kyrkokommitté (Kn l985:05) har kyrkomusi- kerutredningen (Kn 1980204. utredare f.d. statsrådet. lektorn Bertil Hans- son) avgett dels diskussionsbetänkandct (SOU 1983:55) Församlingen i framtiden. dels remissammanställningen (SOU 1984175) Församlingarna om framtiden. Utredningen har dessutom överlämnat slutbetänkandet (SOU l985:55) Musiken i svenska kyrkan. I slutbetänkandet redovisas överväganden

Tillsammans med 1982 års kyrkokommitté (Kn l985:05) har kyrkomusi-

Tillsammans

med

1982

års

kyrkokommitté

(Kn

l985:05)

har

kyrkomusi-

kerutredningen (Kn 1980204. utredare f.d. statsrådet. lektorn Bertil Hans-

kerutredningen

(Kn

1980204.

utredare

f.d.

statsrådet.

lektorn

Bertil

Hans-

son) avgett dels diskussionsbetänkandct (SOU 1983:55) Församlingen i

son)

avgett

dels

diskussionsbetänkandct

(SOU

1983:55)

Församlingen

framtiden. dels remissammanställningen (SOU 1984175) Församlingarna

framtiden.

dels

remissammanställningen

(SOU

1984175)

Församlingarna

om framtiden.

framtiden.

Utredningen har dessutom överlämnat slutbetänkandet (SOU l985:55) Musiken i svenska kyrkan. I slutbetänkandet redovisas överväganden

Utredningen har dessutom överlämnat slutbetänkandet (SOU l985:55)

Utredningen

har

dessutom

överlämnat

slutbetänkandet

(SOU

l985:55)

Musiken i svenska kyrkan. I slutbetänkandet redovisas överväganden

Musiken

svenska

kyrkan.

slutbetänkandet

redovisas

överväganden

rörande grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska verksamheten" och behovet av en ny tjänsteorganisation samt angående instruktioner.- tjänsteåligganden och anställningsformer för kyrkomusiker. Vidare har '

rörande grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska verksamheten"

rörande

grunden

för

indelningen

den

kyrkomusikaliska

verksamheten"

och behovet av en ny tjänsteorganisation samt angående instruktioner.-

och

behovet

tjänsteorganisation

samt

angående

instruktioner.-

tjänsteåligganden och anställningsformer för kyrkomusiker. Vidare har '

tjänsteåligganden

och

anställningsformer

för

kyrkomusiker.

Vidare

har

utredningen övervägt vad som bör gälla i fråga om inrättande och tillsätt- ning av kyrkomusikertjänster. behörighetsvillkor och befordringsgrunder samt frågor om utbildningen av kyrkomusiker m. m. Betänkandet innehål- ler förslag till lag om kyrkomusikalisk verksamhet i svenska kyrkan samt till förordningar om lärares fyllnadstjänstgöring som kyrkomusiker m.m. och om förordnande av skolkantorer på tjänster som lärare m.m. Till protokollet i detta ärende bör som bilaga [ fogas den sammanfatt- ning av slutbetänkandet som finns i SOU l985:55. Det lagförslag som har lagts fram i betänkandet bör fogas till protokollet som bilaga 2. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan- serna och en sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokol- let i detta ärende som bilaga 3. [fortsättningen av mitt anförande kommerjag att först ange några enligt min bedömning viktigare utgångspunkter för en reform av den kyrkomusi- kaliska verksamheten. Därefter kommerjag att ta upp de lagstiftningsfrå- gor som föranleds av utredningens förslag och som gäller kyrkomusikeror- ganisationen. Slutligen redovisarjag vilka riktlinjer som enligt min mening bör gälla i fråga om den framtida utbildningen av kyrkomusiker. I utbild- ningsfrågorna har jag samrått med chefen för utbildningsdepartementet och med statsrådet Göransson.

utredningen övervägt vad som bör gälla i fråga om inrättande och tillsätt-

utredningen

övervägt

vad

som

bör

gälla

fråga

inrättande

och

tillsätt-

ning av kyrkomusikertjänster. behörighetsvillkor och befordringsgrunder

ning

kyrkomusikertjänster.

behörighetsvillkor

och

befordringsgrunder

samt frågor om utbildningen av kyrkomusiker m. m. Betänkandet innehål-

samt

frågor

utbildningen

kyrkomusiker

Betänkandet

innehål-

ler förslag till lag om kyrkomusikalisk verksamhet i svenska kyrkan samt

ler

förslag

till

lag

kyrkomusikalisk

verksamhet

svenska

kyrkan

samt

till förordningar om lärares fyllnadstjänstgöring som kyrkomusiker m.m.

till

förordningar

lärares

fyllnadstjänstgöring

som

kyrkomusiker

m.m.

och om förordnande av skolkantorer på tjänster som lärare m.m.

och

förordnande

skolkantorer

på

tjänster

som

lärare

m.m.

Till protokollet i detta ärende bör som bilaga [ fogas den sammanfatt- ning av slutbetänkandet som finns i SOU l985:55.

Till protokollet i detta ärende bör som bilaga [ fogas den sammanfatt-

Till

protokollet

detta

ärende

bör

som

bilaga

[

fogas

den

sammanfatt-

ning av slutbetänkandet som finns i SOU l985:55.

ning

slutbetänkandet

som

finns

SOU

l985:55.

Det lagförslag som har lagts fram i betänkandet bör fogas till protokollet som bilaga 2.

Det lagförslag som har lagts fram i betänkandet bör fogas till protokollet

Det

lagförslag

som

har

lagts

fram

betänkandet

bör

fogas

till

protokollet

som bilaga 2.

som

bilaga

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan- serna och en sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokol- let i detta ärende som bilaga 3.

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-

Betänkandet

har

remissbehandlats.

förteckning

över

remissinstan-

serna och en sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokol-

serna

och

sammanställning

remissyttrandena

bör

fogas

till

protokol-

let i detta ärende som bilaga 3.

let

detta

ärende

som

bilaga

[fortsättningen av mitt anförande kommerjag att först ange några enligt min bedömning viktigare utgångspunkter för en reform av den kyrkomusi- kaliska verksamheten. Därefter kommerjag att ta upp de lagstiftningsfrå- gor som föranleds av utredningens förslag och som gäller kyrkomusikeror- ganisationen. Slutligen redovisarjag vilka riktlinjer som enligt min mening bör gälla i fråga om den framtida utbildningen av kyrkomusiker. I utbild- ningsfrågorna har jag samrått med chefen för utbildningsdepartementet och med statsrådet Göransson.

[fortsättningen av mitt anförande kommerjag att först ange några enligt

[fortsättningen

mitt

anförande

kommerjag

att

först

ange

några

enligt

min bedömning viktigare utgångspunkter för en reform av den kyrkomusi-

min

bedömning

viktigare

utgångspunkter

för

reform

den

kyrkomusi-

kaliska verksamheten. Därefter kommerjag att ta upp de lagstiftningsfrå-

kaliska

verksamheten.

Därefter

kommerjag

att

upp

lagstiftningsfrå-

gor som föranleds av utredningens förslag och som gäller kyrkomusikeror-

gor

som

föranleds

utredningens

förslag

och

som

gäller

kyrkomusikeror-

ganisationen. Slutligen redovisarjag vilka riktlinjer som enligt min mening

ganisationen.

Slutligen

redovisarjag

vilka

riktlinjer

som

enligt

min

mening

bör gälla i fråga om den framtida utbildningen av kyrkomusiker. I utbild-

bör

gälla

fråga

den

framtida

utbildningen

kyrkomusiker.

utbild-

ningsfrågorna har jag samrått med chefen för utbildningsdepartementet

ningsfrågorna

har

jag

samrått

med

chefen

för

utbildningsdepartementet

och med statsrådet Göransson.

och

med

statsrådet

Göransson.

Prop. 1987/881144

Prop.

1987/881144

2 Allmän motivering 2.1 Allmänna utgångspunkter I l3kap. 1686 års kyrkolag föreskrivs att man i församlingarna skall lova Gud med sång. spel och musik. Över sängen och musiken skall enligt kyrkolagen kyrkoherden ha inseende. I övrigt finns de grundläggande bestämmelserna om den kyrkomusikalis- ka verksamheten i lagen (19471275) om kyrkomusiker (ändrad senast 1970z941). Där föreskrivs bl. a. att för kyrkomusikens uppehållande skall för varje territoriell församling flnnas anställd kyrkomusiker. Lagen före- skriver också att sådana anställnings- och arbetsvillkor som får bestämmas genom avtal skall fastställas under medverkan av regeringen eller av myn- dighet som regeringen bestämmer. Kyrkomusikertjänster är alltså statligt reglerade. ' Närmare bestämmelser om den kyrkomusikaliska verksamheten finns i kyrkomttsikerförordningen (1950z375. omtryckt 1973:681. ändrad senast 19871549). Förordningen innehåller bestämmelser om kyrkomusikerdi- strikt. Ett sådant distrikt utgörs i regel av en församling. I princip skall deti varje distrikt finnas en kyrkomusiker. Förordningen innehåller bestämmel- ser om olika slag av kyrkomusikertjänster och om behörighetsvillkoren för sådana tjänster. Vidare innehåller den en detaljerad reglering av de ålig- ganden som är förenade med olika tjänster och om hur omfattningen av dessa skall beräknas. Arbetsgivarfunktionerna är fördelade mellan det lokala kyrkorådet och domkapitlet. En rad förvaltningsuppgifter. bl.a. att fastställa instruktioner för varje tjänst. fullgörs av domkapitlet. Kyrkomusikerförordningen har förut setts över. men några genomgri- pande förändringar har inte kommit till stånd. Dess regler är stela. detalje- rade och komplicerade. De framstår i dag som starkt föråldrade. Under årens lopp har också gjorts en rad framställningar till regeringen om att reglerna skall revideras. Sådana framställningar har kommit från kyrkomö- tet. från såväl arbetstagar- som arbetsgivarhåll saint från domkapitel och andra myndigheter. . I flera viktiga avseenden har tiden gått förbi den nuvarande organisatio- nen. Jag vill här nämna.de förändringar som skett på det arbetsrättsliga området, på utbildningsområdet och framför allt i fråga om kyrkans egen organisation. ' ' Det kyrkliga reformarbetet under senare år har präglats av en strävan att ge svenska kyrkan en större inomkyrklig frihet att själv besluta om resurs- användning och resursfördelning. Reformarbc'tet har också präglats av en medveten strävan att decentralisera viktiga delar av förvaltningen och att minska det statliga inflytandet på olika områden. De förslag till en reformerad kyrklig organisation på det lokala planet och på stiftsnivån som nyligen lagts fram för riksdagen på grundval av 1982 års kyrkokommittés förslag (prop. 1'987/88z31) bildar en viktig bakgrund . till mina ställningstaganden i det följande. Den grundläggande enheten inom svenska kyrkan är församlingen. Det är församlingens gudstjänst och församlingslivet i övrigt som utgör grund- valen för svenska kyrkans verksamhet. Församlingarnas behov av kyrko- Prop. 1987/88: 144

2 Allmän motivering

Allmän

motivering

2.1 Allmänna utgångspunkter

2.1

Allmänna

utgångspunkter

I l3kap. 1686 års kyrkolag föreskrivs att man i församlingarna skall lova Gud med sång. spel och musik. Över sängen och musiken skall enligt kyrkolagen kyrkoherden ha inseende. I övrigt finns de grundläggande bestämmelserna om den kyrkomusikalis- ka verksamheten i lagen (19471275) om kyrkomusiker (ändrad senast 1970z941). Där föreskrivs bl. a. att för kyrkomusikens uppehållande skall för varje territoriell församling flnnas anställd kyrkomusiker. Lagen före- skriver också att sådana anställnings- och arbetsvillkor som får bestämmas genom avtal skall fastställas under medverkan av regeringen eller av myn- dighet som regeringen bestämmer. Kyrkomusikertjänster är alltså statligt reglerade. ' Närmare bestämmelser om den kyrkomusikaliska verksamheten finns i kyrkomttsikerförordningen (1950z375. omtryckt 1973:681. ändrad senast 19871549). Förordningen innehåller bestämmelser om kyrkomusikerdi- strikt. Ett sådant distrikt utgörs i regel av en församling. I princip skall deti varje distrikt finnas en kyrkomusiker. Förordningen innehåller bestämmel- ser om olika slag av kyrkomusikertjänster och om behörighetsvillkoren för sådana tjänster. Vidare innehåller den en detaljerad reglering av de ålig- ganden som är förenade med olika tjänster och om hur omfattningen av dessa skall beräknas. Arbetsgivarfunktionerna är fördelade mellan det lokala kyrkorådet och domkapitlet. En rad förvaltningsuppgifter. bl.a. att fastställa instruktioner för varje tjänst. fullgörs av domkapitlet. Kyrkomusikerförordningen har förut setts över. men några genomgri- pande förändringar har inte kommit till stånd. Dess regler är stela. detalje- rade och komplicerade. De framstår i dag som starkt föråldrade. Under årens lopp har också gjorts en rad framställningar till regeringen om att reglerna skall revideras. Sådana framställningar har kommit från kyrkomö- tet. från såväl arbetstagar- som arbetsgivarhåll saint från domkapitel och andra myndigheter. . I flera viktiga avseenden har tiden gått förbi den nuvarande organisatio- nen. Jag vill här nämna.de förändringar som skett på det arbetsrättsliga området, på utbildningsområdet och framför allt i fråga om kyrkans egen organisation. ' ' Det kyrkliga reformarbetet under senare år har präglats av en strävan att ge svenska kyrkan en större inomkyrklig frihet att själv besluta om resurs- användning och resursfördelning. Reformarbc'tet har också präglats av en medveten strävan att decentralisera viktiga delar av förvaltningen och att minska det statliga inflytandet på olika områden. De förslag till en reformerad kyrklig organisation på det lokala planet och på stiftsnivån som nyligen lagts fram för riksdagen på grundval av 1982

I l3kap. 1686 års kyrkolag föreskrivs att man i församlingarna skall lova Gud med sång. spel och musik. Över sängen och musiken skall enligt kyrkolagen kyrkoherden ha inseende.

I l3kap. 1686 års kyrkolag föreskrivs att man i församlingarna skall lova

l3kap.

1686

års

kyrkolag

föreskrivs

att

man

församlingarna

skall

lova

Gud med sång. spel och musik. Över sängen och musiken skall enligt

Gud

med

sång.

spel

och

musik.

Över

sängen

och

musiken

skall

enligt

kyrkolagen kyrkoherden ha inseende.

kyrkolagen

kyrkoherden

inseende.

I övrigt finns de grundläggande bestämmelserna om den kyrkomusikalis- ka verksamheten i lagen (19471275) om kyrkomusiker (ändrad senast 1970z941). Där föreskrivs bl. a. att för kyrkomusikens uppehållande skall för varje territoriell församling flnnas anställd kyrkomusiker. Lagen före- skriver också att sådana anställnings- och arbetsvillkor som får bestämmas genom avtal skall fastställas under medverkan av regeringen eller av myn- dighet som regeringen bestämmer. Kyrkomusikertjänster är alltså statligt reglerade. '

I övrigt finns de grundläggande bestämmelserna om den kyrkomusikalis-

övrigt

finns

grundläggande

bestämmelserna

den

kyrkomusikalis-

ka verksamheten i lagen (19471275) om kyrkomusiker (ändrad senast

verksamheten

lagen

(19471275)

kyrkomusiker

(ändrad

senast

1970z941). Där föreskrivs bl. a. att för kyrkomusikens uppehållande skall

1970z941).

Där

föreskrivs

bl.

att

för

kyrkomusikens

uppehållande

skall

för varje territoriell församling flnnas anställd kyrkomusiker. Lagen före-

för

varje

territoriell

församling

flnnas

anställd

kyrkomusiker.

Lagen

före-

skriver också att sådana anställnings- och arbetsvillkor som får bestämmas

skriver

också

att

sådana

anställnings-

och

arbetsvillkor

som

får

bestämmas

genom avtal skall fastställas under medverkan av regeringen eller av myn-

genom

avtal

skall

fastställas

under

medverkan

regeringen

eller

myn-

dighet som regeringen bestämmer. Kyrkomusikertjänster är alltså statligt

dighet

som

regeringen

bestämmer.

Kyrkomusikertjänster

är

alltså

statligt

reglerade. '

reglerade.

Närmare bestämmelser om den kyrkomusikaliska verksamheten finns i kyrkomttsikerförordningen (1950z375. omtryckt 1973:681. ändrad senast 19871549). Förordningen innehåller bestämmelser om kyrkomusikerdi- strikt. Ett sådant distrikt utgörs i regel av en församling. I princip skall deti varje distrikt finnas en kyrkomusiker. Förordningen innehåller bestämmel- ser om olika slag av kyrkomusikertjänster och om behörighetsvillkoren för sådana tjänster. Vidare innehåller den en detaljerad reglering av de ålig- ganden som är förenade med olika tjänster och om hur omfattningen av dessa skall beräknas. Arbetsgivarfunktionerna är fördelade mellan det lokala kyrkorådet och domkapitlet. En rad förvaltningsuppgifter. bl.a. att fastställa instruktioner för varje tjänst. fullgörs av domkapitlet.

Närmare bestämmelser om den kyrkomusikaliska verksamheten finns i

Närmare

bestämmelser

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

finns

kyrkomttsikerförordningen (1950z375. omtryckt 1973:681. ändrad senast

kyrkomttsikerförordningen

(1950z375.

omtryckt

1973:681.

ändrad

senast

19871549). Förordningen innehåller bestämmelser om kyrkomusikerdi-

19871549).

Förordningen

innehåller

bestämmelser

kyrkomusikerdi-

strikt. Ett sådant distrikt utgörs i regel av en församling. I princip skall deti

strikt.

Ett

sådant

distrikt

utgörs

regel

församling.

princip

skall

deti

varje distrikt finnas en kyrkomusiker. Förordningen innehåller bestämmel-

varje

distrikt

finnas

kyrkomusiker.

Förordningen

innehåller

bestämmel-

ser om olika slag av kyrkomusikertjänster och om behörighetsvillkoren för

ser

olika

slag

kyrkomusikertjänster

och

behörighetsvillkoren

för

sådana tjänster. Vidare innehåller den en detaljerad reglering av de ålig-

sådana

tjänster.

Vidare

innehåller

den

detaljerad

reglering

ålig-

ganden som är förenade med olika tjänster och om hur omfattningen av

ganden

som

är

förenade

med

olika

tjänster

och

hur

omfattningen

dessa skall beräknas. Arbetsgivarfunktionerna är fördelade mellan det

dessa

skall

beräknas.

Arbetsgivarfunktionerna

är

fördelade

mellan

det

lokala kyrkorådet och domkapitlet. En rad förvaltningsuppgifter. bl.a. att

lokala

kyrkorådet

och

domkapitlet.

rad

förvaltningsuppgifter.

bl.a.

att

fastställa instruktioner för varje tjänst. fullgörs av domkapitlet.

fastställa

instruktioner

för

varje

tjänst.

fullgörs

domkapitlet.

Kyrkomusikerförordningen har förut setts över. men några genomgri- pande förändringar har inte kommit till stånd. Dess regler är stela. detalje- rade och komplicerade. De framstår i dag som starkt föråldrade. Under årens lopp har också gjorts en rad framställningar till regeringen om att reglerna skall revideras. Sådana framställningar har kommit från kyrkomö- tet. från såväl arbetstagar- som arbetsgivarhåll saint från domkapitel och andra myndigheter. .

Kyrkomusikerförordningen har förut setts över. men några genomgri-

Kyrkomusikerförordningen

har

förut

setts

över.

men

några

genomgri-

pande förändringar har inte kommit till stånd. Dess regler är stela. detalje-

pande

förändringar

har

inte

kommit

till

stånd.

Dess

regler

är

stela.

detalje-

rade och komplicerade. De framstår i dag som starkt föråldrade. Under

rade

och

komplicerade.

framstår

dag

som

starkt

föråldrade.

Under

årens lopp har också gjorts en rad framställningar till regeringen om att

årens

lopp

har

också

gjorts

rad

framställningar

till

regeringen

att

reglerna skall revideras. Sådana framställningar har kommit från kyrkomö-

reglerna

skall

revideras.

Sådana

framställningar

har

kommit

från

kyrkomö-

tet. från såväl arbetstagar- som arbetsgivarhåll saint från domkapitel och

tet.

från

såväl

arbetstagar-

som

arbetsgivarhåll

saint

från

domkapitel

och

andra myndigheter. .

andra

myndigheter.

I flera viktiga avseenden har tiden gått förbi den nuvarande organisatio- nen. Jag vill här nämna.de förändringar som skett på det arbetsrättsliga området, på utbildningsområdet och framför allt i fråga om kyrkans egen organisation. ' '

I flera viktiga avseenden har tiden gått förbi den nuvarande organisatio-

flera

viktiga

avseenden

har

tiden

gått

förbi

den

nuvarande

organisatio-

nen. Jag vill här nämna.de förändringar som skett på det arbetsrättsliga

nen.

Jag

vill

här

nämna.de

förändringar

som

skett

på

det

arbetsrättsliga

området, på utbildningsområdet och framför allt i fråga om kyrkans egen

området,

på

utbildningsområdet

och

framför

allt

fråga

kyrkans

egen

organisation. ' '

organisation.

Det kyrkliga reformarbetet under senare år har präglats av en strävan att ge svenska kyrkan en större inomkyrklig frihet att själv besluta om resurs- användning och resursfördelning. Reformarbc'tet har också präglats av en medveten strävan att decentralisera viktiga delar av förvaltningen och att minska det statliga inflytandet på olika områden.

Det kyrkliga reformarbetet under senare år har präglats av en strävan att

Det

kyrkliga

reformarbetet

under

senare

år

har

präglats

strävan

att

ge svenska kyrkan en större inomkyrklig frihet att själv besluta om resurs-

svenska

kyrkan

större

inomkyrklig

frihet

att

själv

besluta

resurs-

användning och resursfördelning. Reformarbc'tet har också präglats av en

användning

och

resursfördelning.

Reformarbc'tet

har

också

präglats

medveten strävan att decentralisera viktiga delar av förvaltningen och att

medveten

strävan

att

decentralisera

viktiga

delar

förvaltningen

och

att

minska det statliga inflytandet på olika områden.

minska

det

statliga

inflytandet

på

olika

områden.

De förslag till en reformerad kyrklig organisation på det lokala planet och på stiftsnivån som nyligen lagts fram för riksdagen på grundval av 1982

De förslag till en reformerad kyrklig organisation på det lokala planet

förslag

till

reformerad

kyrklig

organisation

på

det

lokala

planet

och på stiftsnivån som nyligen lagts fram för riksdagen på grundval av 1982

och

på

stiftsnivån

som

nyligen

lagts

fram

för

riksdagen

på

grundval

1982

års kyrkokommittés förslag (prop. 1'987/88z31) bildar en viktig bakgrund .

års

kyrkokommittés

förslag

(prop.

1'987/88z31)

bildar

viktig

bakgrund

till mina ställningstaganden i det följande. Den grundläggande enheten inom svenska kyrkan är församlingen. Det är församlingens gudstjänst och församlingslivet i övrigt som utgör grund- valen för svenska kyrkans verksamhet. Församlingarnas behov av kyrko-

till mina ställningstaganden i det följande.

till

mina

ställningstaganden

det

följande.

Den grundläggande enheten inom svenska kyrkan är församlingen. Det är församlingens gudstjänst och församlingslivet i övrigt som utgör grund- valen för svenska kyrkans verksamhet. Församlingarnas behov av kyrko-

Den grundläggande enheten inom svenska kyrkan är församlingen. Det

Den

grundläggande

enheten

inom

svenska

kyrkan

är

församlingen.

Det

är församlingens gudstjänst och församlingslivet i övrigt som utgör grund-

är

församlingens

gudstjänst

och

församlingslivet

övrigt

som

utgör

grund-

valen för svenska kyrkans verksamhet. Församlingarnas behov av kyrko-

valen

för

svenska

kyrkans

verksamhet.

Församlingarnas

behov

kyrko-

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

musikaliska insatser och önskvärdheten av att upprätthålla en god kyrko- musikalisk standard är viktiga utgångspunkter för mina överväganden. Vid en reform av den kyrkomusikaliska organisationen tnåste också beaktas samhällets intresse av ett rikt förgrenat och differentierat musikliv. Kyrkomusikens anknytning till församlingens gudstjänst och försam- lingslivet för med sig en viss koncentration av de kyrkomusikaliska uppgif- terna till helgerna. Den förgrenade församlingsstrukturen kan därför ofta innebära svårigheter att bereda underlag för kyrkomusikaliskt heltidsarbe- te. Möjligheterna att förena kyrkomusikalisk tjänst med andra tjänster i kyrka och samhälle bör därför förbättras. En reform måste också ta sikte på att ta tillvara och bättre än nu utnyttja kyrkomusikcrnas kyrkomusika- liska kompetens. Det är med dessa utgångspunkter viktigt att finna en lokal organisation av verksamheten som ger förutsättningar att förbättra utnyttjandet av befintliga resurser och därmed höja musiklivet inom församlingarna liksom musiklivet i allmänhet. Den svenska kyrkomusiken har stor bredd och engagerar många. Den håller en mycket hög standard, även vid en internationell jämförelse. Kyrkorna erbjuder i dag en omfattande konsertverksamhet. Denna har bidragit till ett tilltagande intresse för orgelmusik. Den kyrkomusikaliska verksamhet som bedrivs i svenska kyrkans och andra trossamfunds regi utgör en tillgång som måste tas till vara. Staten har ett övergripande ansvar för att verksamheten kan bedrivas. För att kvaliteten iden kyrkomusikalis- ka verksamheten skall garanteras även i framtiden bör därför ett visst statligt inflytande finnas kvar. 2.2 Grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska verksamheten Mitt förslag: Den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna skall organiseras pastoratsvis. Utredningens förslag: Överensstämmeri huvudsak med mitt. Utredning- en har dock lämnat ett utrymme för att undantagsvis använda någon annan indelningsgrund än pastoratet. Remissinstanserna: Det övervägande antalet remissinstanser tillstyrker förslagets princip. Bland dem märks svenska kyrkans centralstyrelse, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund och Domkyrkoorga- nisternas förening. Några remissinstanser som tillstyrker förslaget fram- håller vissa svårigheter med detta. t. ex. att det kan bli många tjänstgö- ringsställen och långa resor. vilket fordrar särskild planering och samord- ning beträtfande gudstjänsttider. Musikaliska akademien anser bl.a. att det behövs normer beträffande pastoratens storlek. Sambandet med för- samlingsverksamheten har framhållits av åtskilliga remissinstanser. Detta samband synes ha varit det avgörande skälet för de remissinstanser som avstyrkt förslaget. Bland dessa märks fiera församlingar och pastorat. Prop. 1987/88: 144

musikaliska insatser och önskvärdheten av att upprätthålla en god kyrko-

musikaliska

insatser

och

önskvärdheten

att

upprätthålla

god

kyrko-

musikalisk standard är viktiga utgångspunkter för mina överväganden. Vid

musikalisk

standard

är

viktiga

utgångspunkter

för

mina

överväganden.

Vid

en reform av den kyrkomusikaliska organisationen tnåste också beaktas

reform

den

kyrkomusikaliska

organisationen

tnåste

också

beaktas

samhällets intresse av ett rikt förgrenat och differentierat musikliv.

samhällets

intresse

ett

rikt

förgrenat

och

differentierat

musikliv.

Kyrkomusikens anknytning till församlingens gudstjänst och försam- lingslivet för med sig en viss koncentration av de kyrkomusikaliska uppgif- terna till helgerna. Den förgrenade församlingsstrukturen kan därför ofta innebära svårigheter att bereda underlag för kyrkomusikaliskt heltidsarbe- te. Möjligheterna att förena kyrkomusikalisk tjänst med andra tjänster i kyrka och samhälle bör därför förbättras. En reform måste också ta sikte på att ta tillvara och bättre än nu utnyttja kyrkomusikcrnas kyrkomusika- liska kompetens.

Kyrkomusikens anknytning till församlingens gudstjänst och försam-

Kyrkomusikens

anknytning

till

församlingens

gudstjänst

och

försam-

lingslivet för med sig en viss koncentration av de kyrkomusikaliska uppgif-

lingslivet

för

med

sig

viss

koncentration

kyrkomusikaliska

uppgif-

terna till helgerna. Den förgrenade församlingsstrukturen kan därför ofta

terna

till

helgerna.

Den

förgrenade

församlingsstrukturen

kan

därför

ofta

innebära svårigheter att bereda underlag för kyrkomusikaliskt heltidsarbe-

innebära

svårigheter

att

bereda

underlag

för

kyrkomusikaliskt

heltidsarbe-

te. Möjligheterna att förena kyrkomusikalisk tjänst med andra tjänster i

te.

Möjligheterna

att

förena

kyrkomusikalisk

tjänst

med

andra

tjänster

kyrka och samhälle bör därför förbättras. En reform måste också ta sikte

kyrka

och

samhälle

bör

därför

förbättras.

reform

måste

också

sikte

på att ta tillvara och bättre än nu utnyttja kyrkomusikcrnas kyrkomusika-

på

att

tillvara

och

bättre

än

utnyttja

kyrkomusikcrnas

kyrkomusika-

liska kompetens.

liska

kompetens.

Det är med dessa utgångspunkter viktigt att finna en lokal organisation av verksamheten som ger förutsättningar att förbättra utnyttjandet av befintliga resurser och därmed höja musiklivet inom församlingarna liksom musiklivet i allmänhet.

Det är med dessa utgångspunkter viktigt att finna en lokal organisation

Det

är

med

dessa

utgångspunkter

viktigt

att

finna

lokal

organisation

av verksamheten som ger förutsättningar att förbättra utnyttjandet av

verksamheten

som

ger

förutsättningar

att

förbättra

utnyttjandet

befintliga resurser och därmed höja musiklivet inom församlingarna liksom

befintliga

resurser

och

därmed

höja

musiklivet

inom

församlingarna

liksom

musiklivet i allmänhet.

musiklivet

allmänhet.

Den svenska kyrkomusiken har stor bredd och engagerar många. Den håller en mycket hög standard, även vid en internationell jämförelse. Kyrkorna erbjuder i dag en omfattande konsertverksamhet. Denna har bidragit till ett tilltagande intresse för orgelmusik. Den kyrkomusikaliska verksamhet som bedrivs i svenska kyrkans och andra trossamfunds regi utgör en tillgång som måste tas till vara. Staten har ett övergripande ansvar för att verksamheten kan bedrivas. För att kvaliteten iden kyrkomusikalis- ka verksamheten skall garanteras även i framtiden bör därför ett visst statligt inflytande finnas kvar.

Den svenska kyrkomusiken har stor bredd och engagerar många. Den

Den

svenska

kyrkomusiken

har

stor

bredd

och

engagerar

många.

Den

håller en mycket hög standard, även vid en internationell jämförelse.

håller

mycket

hög

standard,

även

vid

internationell

jämförelse.

Kyrkorna erbjuder i dag en omfattande konsertverksamhet. Denna har

Kyrkorna

erbjuder

dag

omfattande

konsertverksamhet.

Denna

har

bidragit till ett tilltagande intresse för orgelmusik. Den kyrkomusikaliska

bidragit

till

ett

tilltagande

intresse

för

orgelmusik.

Den

kyrkomusikaliska

verksamhet som bedrivs i svenska kyrkans och andra trossamfunds regi

verksamhet

som

bedrivs

svenska

kyrkans

och

andra

trossamfunds

regi

utgör en tillgång som måste tas till vara. Staten har ett övergripande ansvar

utgör

tillgång

som

måste

tas

till

vara.

Staten

har

ett

övergripande

ansvar

för att verksamheten kan bedrivas. För att kvaliteten iden kyrkomusikalis-

för

att

verksamheten

kan

bedrivas.

För

att

kvaliteten

iden

kyrkomusikalis-

ka verksamheten skall garanteras även i framtiden bör därför ett visst

verksamheten

skall

garanteras

även

framtiden

bör

därför

ett

visst

statligt inflytande finnas kvar.

statligt

inflytande

finnas

kvar.

2.2 Grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska verksamheten

2.2 Grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska

2.2

Grunden

för

indelningen

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

Mitt förslag: Den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna

Mitt

förslag:

Den

kyrkomusikaliska

verksamheten

församlingarna

skall organiseras pastoratsvis.

skall

organiseras

pastoratsvis.

Utredningens förslag: Överensstämmeri huvudsak med mitt. Utredning- en har dock lämnat ett utrymme för att undantagsvis använda någon annan indelningsgrund än pastoratet. Remissinstanserna: Det övervägande antalet remissinstanser tillstyrker förslagets princip. Bland dem märks svenska kyrkans centralstyrelse, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund och Domkyrkoorga- nisternas förening. Några remissinstanser som tillstyrker förslaget fram- håller vissa svårigheter med detta. t. ex. att det kan bli många tjänstgö- ringsställen och långa resor. vilket fordrar särskild planering och samord- ning beträtfande gudstjänsttider. Musikaliska akademien anser bl.a. att det behövs normer beträffande pastoratens storlek. Sambandet med för- samlingsverksamheten har framhållits av åtskilliga remissinstanser. Detta samband synes ha varit det avgörande skälet för de remissinstanser som avstyrkt förslaget. Bland dessa märks fiera församlingar och pastorat.

Utredningens förslag: Överensstämmeri huvudsak med mitt. Utredning- en har dock lämnat ett utrymme för att undantagsvis använda någon annan indelningsgrund än pastoratet.

Utredningens förslag: Överensstämmeri huvudsak med mitt. Utredning-

Utredningens

förslag:

Överensstämmeri

huvudsak

med

mitt.

Utredning-

en har dock lämnat ett utrymme för att undantagsvis använda någon annan

har

dock

lämnat

ett

utrymme

för

att

undantagsvis

använda

någon

annan

indelningsgrund än pastoratet.

indelningsgrund

än

pastoratet.

Remissinstanserna: Det övervägande antalet remissinstanser tillstyrker förslagets princip. Bland dem märks svenska kyrkans centralstyrelse, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund och Domkyrkoorga- nisternas förening. Några remissinstanser som tillstyrker förslaget fram- håller vissa svårigheter med detta. t. ex. att det kan bli många tjänstgö- ringsställen och långa resor. vilket fordrar särskild planering och samord- ning beträtfande gudstjänsttider. Musikaliska akademien anser bl.a. att det behövs normer beträffande pastoratens storlek. Sambandet med för- samlingsverksamheten har framhållits av åtskilliga remissinstanser. Detta samband synes ha varit det avgörande skälet för de remissinstanser som avstyrkt förslaget. Bland dessa märks fiera församlingar och pastorat.

Remissinstanserna: Det övervägande antalet remissinstanser tillstyrker

Remissinstanserna:

Det

övervägande

antalet

remissinstanser

tillstyrker

förslagets princip. Bland dem märks svenska kyrkans centralstyrelse,

förslagets

princip.

Bland

dem

märks

svenska

kyrkans

centralstyrelse,

Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund och Domkyrkoorga-

Svenska

kyrkans

församlings-

och

pastoratsförbund

och

Domkyrkoorga-

nisternas förening. Några remissinstanser som tillstyrker förslaget fram-

nisternas

förening.

Några

remissinstanser

som

tillstyrker

förslaget

fram-

håller vissa svårigheter med detta. t. ex. att det kan bli många tjänstgö-

håller

vissa

svårigheter

med

detta.

ex.

att

det

kan

bli

många

tjänstgö-

ringsställen och långa resor. vilket fordrar särskild planering och samord-

ringsställen

och

långa

resor.

vilket

fordrar

särskild

planering

och

samord-

ning beträtfande gudstjänsttider. Musikaliska akademien anser bl.a. att

ning

beträtfande

gudstjänsttider.

Musikaliska

akademien

anser

bl.a.

att

det behövs normer beträffande pastoratens storlek. Sambandet med för-

det

behövs

normer

beträffande

pastoratens

storlek.

Sambandet

med

för-

samlingsverksamheten har framhållits av åtskilliga remissinstanser. Detta

samlingsverksamheten

har

framhållits

åtskilliga

remissinstanser.

Detta

samband synes ha varit det avgörande skälet för de remissinstanser som

samband

synes

varit

det

avgörande

skälet

för

remissinstanser

som

avstyrkt förslaget. Bland dessa märks fiera församlingar och pastorat.

avstyrkt

förslaget.

Bland

dessa

märks

fiera

församlingar

och

pastorat.

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

Många av dessa har uttryckt farhågor för att det kommer att innebära en minskning av antalet kyrkomusikertjänster, som kan komma att gå ut över de små församlingarnas gudstjänstliv. Skälen för mitt förslag: Omfattningen av den kyrkomusikaliska verksam- heten varierar starkt mellan olika församlingar. Särskilt tydligt framgår detta vid enjämförelse mellan större tätorter och landsbygdsförsamlingar. Beträffande många församlingar på landsbygden får indelningen bl. a. till följd att kyrkomusikertjänsten inte sällan har en mycket liten omfattning och ibland inte kan tillsättas. Ett särskilt problem utgör här det stora antal skolkantorstjänster. som inte är tillsatta på det sätt som från början varit avsett. En viktig orsak till dessa problem är anknytningen till församlingen som grund för indelningen i kyrkomusikerdistrikt. Antalet församlingar är och torde under överskådlig tid komma att förbli stort.Även om problemen i någon mån undanröjts genom sammanslagning av två eller flera försam- lingar till ett kyrkomusikerdistrikt. står det klart att de väsentliga svårighe- terna skulle komma att kvarstå med församlingarna som kyrkomusikerdi- strikt. Enligt min mening måste därför församlingen överges som grund för indelningen i kyrkomusikerdistrikt. Det gäller alltså att finna större enheter som är så stora att möjligheterna till kombinationer av olika tjänsteri kyrka och samhälle kan tas till vara på ett enkelt och smidigt sätt. Det gäller alltså att se till att organisationen blir så flexibel som möjligt. I sistnämnda krav ligger att organisationen skall kunna anpassas till de lokala behoven och en lämplig fördelning av arbetsuppgiftcrna kunna göras när det finns flera kyrkomusiker. Men det gäller också att skapa förutsätt- ningar för att på ett smidigt sätt kunna möta från tid till annan uppkomman- de behov. Det måste också finnas sådana administrativa resurser att en effektiv och smidig handläggning av kyrkomusikerärenden kan uppnås. Samtidigt måste kyrkomusikerna ha kvar en nära anknytning till försam- lingarna och församlingslivet. Utredningen har förordat pastoraten som nya organisatoriska enheter för den kyrkomusikaliska verksamheten. en tanke som för övrigt flera gånger tidigare förts fram vid översyner av kyrkomusikerorganisationen. Enligt min mening har tiden nu mognat för en sådan reform. Vid en övergång till pastoratet som grund för den kyrkomusikaliska verksamheten skulle antalet sådana enheter komma att minska från unge- fär 2 500 till ungefär 1 100. Det står klart att förutsättningarna för en ändamålsenlig och flexibel organisation därigenom skulle förbättras avse- värt. Det kan naturligvis övervägas att gå längre och bygga en ny organisa- tion kring kontraktet som enhet. Då skulle man dock enligt min mening avlägsna sig alltför långt från församlingarna. Pastoratet är dessutom från bl.a. administrativ synpunkt en mera naturlig enhet. Jag vill i detta sammanhang erinra om innebörden av de förslag som regeringen lagt fram för riksdagen genom propositionen 1987/88z31 om ny organisation på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan. En bärande prin- cip i dessa förslag är att slå vakt om församlingen som kyrkans grundläg- gande enhet. Förslagen innchär att det lika lite i framtiden som hittills skall finnas några i författning angivna gränser för församlingarnas storlek. vare Prop. 1987/88: 144

Många av dessa har uttryckt farhågor för att det kommer att innebära en minskning av antalet kyrkomusikertjänster, som kan komma att gå ut över de små församlingarnas gudstjänstliv.

Många av dessa har uttryckt farhågor för att det kommer att innebära en

Många

dessa

har

uttryckt

farhågor

för

att

det

kommer

att

innebära

minskning av antalet kyrkomusikertjänster, som kan komma att gå ut över

minskning

antalet

kyrkomusikertjänster,

som

kan

komma

att

gå

över

de små församlingarnas gudstjänstliv.

små

församlingarnas

gudstjänstliv.

Skälen för mitt förslag: Omfattningen av den kyrkomusikaliska verksam- heten varierar starkt mellan olika församlingar. Särskilt tydligt framgår detta vid enjämförelse mellan större tätorter och landsbygdsförsamlingar. Beträffande många församlingar på landsbygden får indelningen bl. a. till följd att kyrkomusikertjänsten inte sällan har en mycket liten omfattning och ibland inte kan tillsättas. Ett särskilt problem utgör här det stora antal skolkantorstjänster. som inte är tillsatta på det sätt som från början varit avsett. En viktig orsak till dessa problem är anknytningen till församlingen som grund för indelningen i kyrkomusikerdistrikt. Antalet församlingar är och torde under överskådlig tid komma att förbli stort.Även om problemen i någon mån undanröjts genom sammanslagning av två eller flera försam- lingar till ett kyrkomusikerdistrikt. står det klart att de väsentliga svårighe- terna skulle komma att kvarstå med församlingarna som kyrkomusikerdi- strikt.

Skälen för mitt förslag: Omfattningen av den kyrkomusikaliska verksam-

Skälen

för

mitt

förslag:

Omfattningen

den

kyrkomusikaliska

verksam-

heten varierar starkt mellan olika församlingar. Särskilt tydligt framgår

heten

varierar

starkt

mellan

olika

församlingar.

Särskilt

tydligt

framgår

detta vid enjämförelse mellan större tätorter och landsbygdsförsamlingar.

detta

vid

enjämförelse

mellan

större

tätorter

och

landsbygdsförsamlingar.

Beträffande många församlingar på landsbygden får indelningen bl. a. till

Beträffande

många

församlingar

på

landsbygden

får

indelningen

bl.

till

följd att kyrkomusikertjänsten inte sällan har en mycket liten omfattning

följd

att

kyrkomusikertjänsten

inte

sällan

har

mycket

liten

omfattning

och ibland inte kan tillsättas. Ett särskilt problem utgör här det stora antal

och

ibland

inte

kan

tillsättas.

Ett

särskilt

problem

utgör

här

det

stora

antal

skolkantorstjänster. som inte är tillsatta på det sätt som från början varit

skolkantorstjänster.

som

inte

är

tillsatta

på

det

sätt

som

från

början

varit

avsett. En viktig orsak till dessa problem är anknytningen till församlingen

avsett.

viktig

orsak

till

dessa

problem

är

anknytningen

till

församlingen

som grund för indelningen i kyrkomusikerdistrikt. Antalet församlingar är

som

grund

för

indelningen

kyrkomusikerdistrikt.

Antalet

församlingar

är

och torde under överskådlig tid komma att förbli stort.Även om problemen

och

torde

under

överskådlig

tid

komma

att

förbli

stort.Även

problemen

i någon mån undanröjts genom sammanslagning av två eller flera försam-

någon

mån

undanröjts

genom

sammanslagning

två

eller

flera

försam-

lingar till ett kyrkomusikerdistrikt. står det klart att de väsentliga svårighe-

lingar

till

ett

kyrkomusikerdistrikt.

står

det

klart

att

väsentliga

svårighe-

terna skulle komma att kvarstå med församlingarna som kyrkomusikerdi-

terna

skulle

komma

att

kvarstå

med

församlingarna

som

kyrkomusikerdi-

strikt.

Enligt min mening måste därför församlingen överges som grund för indelningen i kyrkomusikerdistrikt. Det gäller alltså att finna större enheter som är så stora att möjligheterna till kombinationer av olika tjänsteri kyrka och samhälle kan tas till vara på ett enkelt och smidigt sätt. Det gäller alltså att se till att organisationen blir så flexibel som möjligt.

Enligt min mening måste därför församlingen överges som grund för

Enligt

min

mening

måste

därför

församlingen

överges

som

grund

för

indelningen i kyrkomusikerdistrikt. Det gäller alltså att finna större enheter

indelningen

kyrkomusikerdistrikt.

Det

gäller

alltså

att

finna

större

enheter

som är så stora att möjligheterna till kombinationer av olika tjänsteri kyrka

som

är

så

stora

att

möjligheterna

till

kombinationer

olika

tjänsteri

kyrka

och samhälle kan tas till vara på ett enkelt och smidigt sätt. Det gäller alltså

och

samhälle

kan

tas

till

vara

på

ett

enkelt

och

smidigt

sätt.

Det

gäller

alltså

att se till att organisationen blir så flexibel som möjligt.

att

till

att

organisationen

blir

så

flexibel

som

möjligt.

I sistnämnda krav ligger att organisationen skall kunna anpassas till de lokala behoven och en lämplig fördelning av arbetsuppgiftcrna kunna göras när det finns flera kyrkomusiker. Men det gäller också att skapa förutsätt- ningar för att på ett smidigt sätt kunna möta från tid till annan uppkomman- de behov. Det måste också finnas sådana administrativa resurser att en effektiv och smidig handläggning av kyrkomusikerärenden kan uppnås. Samtidigt måste kyrkomusikerna ha kvar en nära anknytning till försam- lingarna och församlingslivet.

I sistnämnda krav ligger att organisationen skall kunna anpassas till de

sistnämnda

krav

ligger

att

organisationen

skall

kunna

anpassas

till

lokala behoven och en lämplig fördelning av arbetsuppgiftcrna kunna göras

lokala

behoven

och

lämplig

fördelning

arbetsuppgiftcrna

kunna

göras

när det finns flera kyrkomusiker. Men det gäller också att skapa förutsätt-

när

det

finns

flera

kyrkomusiker.

Men

det

gäller

också

att

skapa

förutsätt-

ningar för att på ett smidigt sätt kunna möta från tid till annan uppkomman-

ningar

för

att

på

ett

smidigt

sätt

kunna

möta

från

tid

till

annan

uppkomman-

de behov. Det måste också finnas sådana administrativa resurser att en

behov.

Det

måste

också

finnas

sådana

administrativa

resurser

att

effektiv och smidig handläggning av kyrkomusikerärenden kan uppnås.

effektiv

och

smidig

handläggning

kyrkomusikerärenden

kan

uppnås.

Samtidigt måste kyrkomusikerna ha kvar en nära anknytning till försam-

Samtidigt

måste

kyrkomusikerna

kvar

nära

anknytning

till

försam-

lingarna och församlingslivet.

lingarna

och

församlingslivet.

Utredningen har förordat pastoraten som nya organisatoriska enheter för den kyrkomusikaliska verksamheten. en tanke som för övrigt flera gånger tidigare förts fram vid översyner av kyrkomusikerorganisationen. Enligt min mening har tiden nu mognat för en sådan reform.

Utredningen har förordat pastoraten som nya organisatoriska enheter

Utredningen

har

förordat

pastoraten

som

nya

organisatoriska

enheter

för den kyrkomusikaliska verksamheten. en tanke som för övrigt flera

för

den

kyrkomusikaliska

verksamheten.

tanke

som

för

övrigt

flera

gånger tidigare förts fram vid översyner av kyrkomusikerorganisationen.

gånger

tidigare

förts

fram

vid

översyner

kyrkomusikerorganisationen.

Enligt min mening har tiden nu mognat för en sådan reform.

Enligt

min

mening

har

tiden

mognat

för

sådan

reform.

Vid en övergång till pastoratet som grund för den kyrkomusikaliska verksamheten skulle antalet sådana enheter komma att minska från unge- fär 2 500 till ungefär 1 100. Det står klart att förutsättningarna för en ändamålsenlig och flexibel organisation därigenom skulle förbättras avse- värt. Det kan naturligvis övervägas att gå längre och bygga en ny organisa- tion kring kontraktet som enhet. Då skulle man dock enligt min mening avlägsna sig alltför långt från församlingarna. Pastoratet är dessutom från bl.a. administrativ synpunkt en mera naturlig enhet.

Vid en övergång till pastoratet som grund för den kyrkomusikaliska

Vid

övergång

till

pastoratet

som

grund

för

den

kyrkomusikaliska

verksamheten skulle antalet sådana enheter komma att minska från unge-

verksamheten

skulle

antalet

sådana

enheter

komma

att

minska

från

unge-

fär 2 500 till ungefär 1 100. Det står klart att förutsättningarna för en

fär

500

till

ungefär

100.

Det

står

klart

att

förutsättningarna

för

ändamålsenlig och flexibel organisation därigenom skulle förbättras avse-

ändamålsenlig

och

flexibel

organisation

därigenom

skulle

förbättras

avse-

värt. Det kan naturligvis övervägas att gå längre och bygga en ny organisa-

värt.

Det

kan

naturligvis

övervägas

att

gå

längre

och

bygga

organisa-

tion kring kontraktet som enhet. Då skulle man dock enligt min mening

tion

kring

kontraktet

som

enhet.

Då

skulle

man

dock

enligt

min

mening

avlägsna sig alltför långt från församlingarna. Pastoratet är dessutom från

avlägsna

sig

alltför

långt

från

församlingarna.

Pastoratet

är

dessutom

från

bl.a. administrativ synpunkt en mera naturlig enhet.

bl.a.

administrativ

synpunkt

mera

naturlig

enhet.

Jag vill i detta sammanhang erinra om innebörden av de förslag som regeringen lagt fram för riksdagen genom propositionen 1987/88z31 om ny organisation på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan. En bärande prin- cip i dessa förslag är att slå vakt om församlingen som kyrkans grundläg- gande enhet. Förslagen innchär att det lika lite i framtiden som hittills skall finnas några i författning angivna gränser för församlingarnas storlek. vare

Jag vill i detta sammanhang erinra om innebörden av de förslag som

Jag

vill

detta

sammanhang

erinra

innebörden

förslag

som

regeringen lagt fram för riksdagen genom propositionen 1987/88z31 om ny

regeringen

lagt

fram

för

riksdagen

genom

propositionen

1987/88z31

organisation på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan. En bärande prin-

organisation

på

lokal-

och

stiftsplanet

svenska

kyrkan.

bärande

prin-

cip i dessa förslag är att slå vakt om församlingen som kyrkans grundläg-

cip

dessa

förslag

är

att

slå

vakt

församlingen

som

kyrkans

grundläg-

gande enhet. Förslagen innchär att det lika lite i framtiden som hittills skall

gande

enhet.

Förslagen

innchär

att

det

lika

lite

framtiden

som

hittills

skall

finnas några i författning angivna gränser för församlingarnas storlek. vare

finnas

några

författning

angivna

gränser

för

församlingarnas

storlek.

vare

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

sig nedåt eller uppåt. Huruvida en församling är stor nog för att fungera beror i första hand på församlingsmedlemmarnas engagemang och vilja till frivilliga insatser. Propositionens förslag till ansvarsfördelning mellan för- . samling och pastorat är emellertid inriktade på en ökad samverkan mellan församlingarna i llerförsamlingspastorat. Avsikten är att uppnå en förbätt- rad resursanvändning ochjämnare kostnadsfördelning. Genom att försam- lingarna i ett flerförsamlingspastorat skall svara gemensamt för tunga ekonomiska åtaganden får de enskilda församlingarna en påtaglig ekono- misk avlastning och kan bättre koncentrera sig på församlingsverksamhe- ten. Därigenom skall församlingens möjligheter att ta ansvar för bl.a. kyrkans gudstjänstliv och undervisning stärkas. Förslagen är alltså av avgörande betydelse inte minst för de små församlingarnas möjligheter att bestå som självständiga enheter. [ propositionen 1987/88z3l (s. 89) har jag gjort bedömningen att det är rationellt att pastoratssamfälligheten tar över arbetsgivaransvaret för för- samlingsanställd personal som diakoner. församlingsassistenter. lokalvår- dare och kyrkogårdsarbetare. Pastoratssamfälligheten har enligt mitt bedö- mande bättre förutsättningar än de enskilda församlingarna att svara för de pcrsonaladministrativa frågorna. Syftet för framtiden är också att pastora- ten skall ha en sådan storlek att de verkligen kan bära de ekonomiska bördorna. För att en hög kyrkomusikalisk standard skall kunna upprätthållas och utvecklas är det viktigt att man kan inrätta tjänster med ett så stort kyrkomusikaliskt innehåll som möjligt. Utan sådana tjänster kommer man i längden inte att kunna upprätthålla de krav på utbildning och yrkesskick- lighet som är en förutsättning för en sådan standard. Med pastoratet som enhet breddas underlaget för de kyrkomusikaliska uppgifterna. Möjlighe- terna att inrätta kvalificerade kyrkomusikertjänster blir därmed större-. I några remissyttranden har det framförts farhågor för att antalet kyrko- musikertjänster kommer att minska vilket kan komma att gå ut över mindre församlingar och musiklivet där. För egen del anser jag'dessa farhågor överdrivna. Som jag ser det torde snarare behovet av högt kvalifi- cerade tjänster öka. För de små församlingarnas del är det viktigt att det så långt möjligt tillskapas kvalificerade tjänster med ett så stort kyrkomusika- liskt innehåll som möjligt. Endast på det sättet kan man enligt min mening- på sikt garantera att även de mindre församlingarna får. tillgång till kyrko-- musik av hög kvalitet. Utredningen har lämnat ett visst utrymme för att undantagsvis bedriva den kyrkomusikaliska verksamheten i mindre'enheter än pastorat. Också en del remissinstanser har förordat att församlingen undantagsvis. exem- pelvis efter dispens av domkapitlet. skall 'kunna. utgöra enhet för den kyrkomusikaliska verksamheten. Som argument för detta har framför allt. framhållits förhållandena i pastorat med många församlingar eller stor ytvidd. Man har varnat för att det kan bli många tjänstgöringstillfällen och långa resor och för att kyrkomusikern kan mista kontakten med försam- lingslivet. Jag har förståelse för dessa synpunkter. I detta sammanhang vill jag emellertid betona att en övergång till pastoratet som enhet för den kyrkomusikaliska verksamheten inte innebär att pastoratet ersätter för- - Prop. 1987/88: 144 10

sig nedåt eller uppåt. Huruvida en församling är stor nog för att fungera

sig

nedåt

eller

uppåt.

Huruvida

församling

är

stor

nog

för

att

fungera

beror i första hand på församlingsmedlemmarnas engagemang och vilja till

beror

första

hand

på

församlingsmedlemmarnas

engagemang

och

vilja

till

frivilliga insatser. Propositionens förslag till ansvarsfördelning mellan för-

frivilliga

insatser.

Propositionens

förslag

till

ansvarsfördelning

mellan

för-

. samling och pastorat är emellertid inriktade på en ökad samverkan mellan församlingarna i llerförsamlingspastorat. Avsikten är att uppnå en förbätt- rad resursanvändning ochjämnare kostnadsfördelning. Genom att försam- lingarna i ett flerförsamlingspastorat skall svara gemensamt för tunga ekonomiska åtaganden får de enskilda församlingarna en påtaglig ekono- misk avlastning och kan bättre koncentrera sig på församlingsverksamhe- ten. Därigenom skall församlingens möjligheter att ta ansvar för bl.a. kyrkans gudstjänstliv och undervisning stärkas. Förslagen är alltså av avgörande betydelse inte minst för de små församlingarnas möjligheter att bestå som självständiga enheter.

. samling och pastorat är emellertid inriktade på en ökad samverkan mellan

samling

och

pastorat

är

emellertid

inriktade

på

ökad

samverkan

mellan

församlingarna i llerförsamlingspastorat. Avsikten är att uppnå en förbätt-

församlingarna

llerförsamlingspastorat.

Avsikten

är

att

uppnå

förbätt-

rad resursanvändning ochjämnare kostnadsfördelning. Genom att försam-

rad

resursanvändning

ochjämnare

kostnadsfördelning.

Genom

att

försam-

lingarna i ett flerförsamlingspastorat skall svara gemensamt för tunga

lingarna

ett

flerförsamlingspastorat

skall

svara

gemensamt

för

tunga

ekonomiska åtaganden får de enskilda församlingarna en påtaglig ekono-

ekonomiska

åtaganden

får

enskilda

församlingarna

påtaglig

ekono-

misk avlastning och kan bättre koncentrera sig på församlingsverksamhe-

misk

avlastning

och

kan

bättre

koncentrera

sig

på

församlingsverksamhe-

ten. Därigenom skall församlingens möjligheter att ta ansvar för bl.a.

ten.

Därigenom

skall

församlingens

möjligheter

att

ansvar

för

bl.a.

kyrkans gudstjänstliv och undervisning stärkas. Förslagen är alltså av

kyrkans

gudstjänstliv

och

undervisning

stärkas.

Förslagen

är

alltså

avgörande betydelse inte minst för de små församlingarnas möjligheter att

avgörande

betydelse

inte

minst

för

små

församlingarnas

möjligheter

att

bestå som självständiga enheter.

bestå

som

självständiga

enheter.

[ propositionen 1987/88z3l (s. 89) har jag gjort bedömningen att det är rationellt att pastoratssamfälligheten tar över arbetsgivaransvaret för för- samlingsanställd personal som diakoner. församlingsassistenter. lokalvår- dare och kyrkogårdsarbetare. Pastoratssamfälligheten har enligt mitt bedö- mande bättre förutsättningar än de enskilda församlingarna att svara för de pcrsonaladministrativa frågorna. Syftet för framtiden är också att pastora- ten skall ha en sådan storlek att de verkligen kan bära de ekonomiska bördorna.

[ propositionen 1987/88z3l (s. 89) har jag gjort bedömningen att det är

[

propositionen

1987/88z3l

(s.

89)

har

jag

gjort

bedömningen

att

det

är

rationellt att pastoratssamfälligheten tar över arbetsgivaransvaret för för-

rationellt

att

pastoratssamfälligheten

tar

över

arbetsgivaransvaret

för

för-

samlingsanställd personal som diakoner. församlingsassistenter. lokalvår-

samlingsanställd

personal

som

diakoner.

församlingsassistenter.

lokalvår-

dare och kyrkogårdsarbetare. Pastoratssamfälligheten har enligt mitt bedö-

dare

och

kyrkogårdsarbetare.

Pastoratssamfälligheten

har

enligt

mitt

bedö-

mande bättre förutsättningar än de enskilda församlingarna att svara för de

mande

bättre

förutsättningar

än

enskilda

församlingarna

att

svara

för

pcrsonaladministrativa frågorna. Syftet för framtiden är också att pastora-

pcrsonaladministrativa

frågorna.

Syftet

för

framtiden

är

också

att

pastora-

ten skall ha en sådan storlek att de verkligen kan bära de ekonomiska

ten

skall

sådan

storlek

att

verkligen

kan

bära

ekonomiska

bördorna.

För att en hög kyrkomusikalisk standard skall kunna upprätthållas och utvecklas är det viktigt att man kan inrätta tjänster med ett så stort kyrkomusikaliskt innehåll som möjligt. Utan sådana tjänster kommer man i längden inte att kunna upprätthålla de krav på utbildning och yrkesskick- lighet som är en förutsättning för en sådan standard. Med pastoratet som enhet breddas underlaget för de kyrkomusikaliska uppgifterna. Möjlighe- terna att inrätta kvalificerade kyrkomusikertjänster blir därmed större-.

För att en hög kyrkomusikalisk standard skall kunna upprätthållas och

För

att

hög

kyrkomusikalisk

standard

skall

kunna

upprätthållas

och

utvecklas är det viktigt att man kan inrätta tjänster med ett så stort

utvecklas

är

det

viktigt

att

man

kan

inrätta

tjänster

med

ett

så

stort

kyrkomusikaliskt innehåll som möjligt. Utan sådana tjänster kommer man

kyrkomusikaliskt

innehåll

som

möjligt.

Utan

sådana

tjänster

kommer

man

i längden inte att kunna upprätthålla de krav på utbildning och yrkesskick-

längden

inte

att

kunna

upprätthålla

krav

på

utbildning

och

yrkesskick-

lighet som är en förutsättning för en sådan standard. Med pastoratet som

lighet

som

är

förutsättning

för

sådan

standard.

Med

pastoratet

som

enhet breddas underlaget för de kyrkomusikaliska uppgifterna. Möjlighe-

enhet

breddas

underlaget

för

kyrkomusikaliska

uppgifterna.

Möjlighe-

terna att inrätta kvalificerade kyrkomusikertjänster blir därmed större-.

terna

att

inrätta

kvalificerade

kyrkomusikertjänster

blir

därmed

större-.

I några remissyttranden har det framförts farhågor för att antalet kyrko- musikertjänster kommer att minska vilket kan komma att gå ut över mindre församlingar och musiklivet där. För egen del anser jag'dessa farhågor överdrivna. Som jag ser det torde snarare behovet av högt kvalifi- cerade tjänster öka. För de små församlingarnas del är det viktigt att det så långt möjligt tillskapas kvalificerade tjänster med ett så stort kyrkomusika-

I några remissyttranden har det framförts farhågor för att antalet kyrko-

några

remissyttranden

har

det

framförts

farhågor

för

att

antalet

kyrko-

musikertjänster kommer att minska vilket kan komma att gå ut över

musikertjänster

kommer

att

minska

vilket

kan

komma

att

gå

över

mindre församlingar och musiklivet där. För egen del anser jag'dessa

mindre

församlingar

och

musiklivet

där.

För

egen

del

anser

jag'dessa

farhågor överdrivna. Som jag ser det torde snarare behovet av högt kvalifi-

farhågor

överdrivna.

Som

jag

ser

det

torde

snarare

behovet

högt

kvalifi-

cerade tjänster öka. För de små församlingarnas del är det viktigt att det så

cerade

tjänster

öka.

För

små

församlingarnas

del

är

det

viktigt

att

det

så

långt möjligt tillskapas kvalificerade tjänster med ett så stort kyrkomusika-

långt

möjligt

tillskapas

kvalificerade

tjänster

med

ett

så

stort

kyrkomusika-

liskt innehåll som möjligt. Endast på det sättet kan man enligt min mening- på sikt garantera att även de mindre församlingarna får. tillgång till kyrko--

liskt innehåll som möjligt. Endast på det sättet kan man enligt min mening-

liskt

innehåll

som

möjligt.

Endast

på

det

sättet

kan

man

enligt

min

mening-

på sikt garantera att även de mindre församlingarna får. tillgång till kyrko--

på

sikt

garantera

att

även

mindre

församlingarna

får.

tillgång

till

kyrko--

musik av hög kvalitet. Utredningen har lämnat ett visst utrymme för att undantagsvis bedriva den kyrkomusikaliska verksamheten i mindre'enheter än pastorat. Också en del remissinstanser har förordat att församlingen undantagsvis. exem- pelvis efter dispens av domkapitlet. skall 'kunna. utgöra enhet för den

musik av hög kvalitet.

musik

hög

kvalitet.

Utredningen har lämnat ett visst utrymme för att undantagsvis bedriva den kyrkomusikaliska verksamheten i mindre'enheter än pastorat. Också en del remissinstanser har förordat att församlingen undantagsvis. exem- pelvis efter dispens av domkapitlet. skall 'kunna. utgöra enhet för den

Utredningen har lämnat ett visst utrymme för att undantagsvis bedriva

Utredningen

har

lämnat

ett

visst

utrymme

för

att

undantagsvis

bedriva

den kyrkomusikaliska verksamheten i mindre'enheter än pastorat. Också

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

mindre'enheter

än

pastorat.

Också

en del remissinstanser har förordat att församlingen undantagsvis. exem-

del

remissinstanser

har

förordat

att

församlingen

undantagsvis.

exem-

pelvis efter dispens av domkapitlet. skall 'kunna. utgöra enhet för den

pelvis

efter

dispens

domkapitlet.

skall

'kunna.

utgöra

enhet

för

den

kyrkomusikaliska verksamheten. Som argument för detta har framför allt.

kyrkomusikaliska

verksamheten.

Som

argument

för

detta

har

framför

allt.

framhållits förhållandena i pastorat med många församlingar eller stor ytvidd. Man har varnat för att det kan bli många tjänstgöringstillfällen och långa resor och för att kyrkomusikern kan mista kontakten med försam- lingslivet. Jag har förståelse för dessa synpunkter. I detta sammanhang vill jag emellertid betona att en övergång till pastoratet som enhet för den

framhållits förhållandena i pastorat med många församlingar eller stor

framhållits

förhållandena

pastorat

med

många

församlingar

eller

stor

ytvidd. Man har varnat för att det kan bli många tjänstgöringstillfällen och

ytvidd.

Man

har

varnat

för

att

det

kan

bli

många

tjänstgöringstillfällen

och

långa resor och för att kyrkomusikern kan mista kontakten med försam-

långa

resor

och

för

att

kyrkomusikern

kan

mista

kontakten

med

försam-

lingslivet. Jag har förståelse för dessa synpunkter. I detta sammanhang vill

lingslivet.

Jag

har

förståelse

för

dessa

synpunkter.

detta

sammanhang

vill

jag emellertid betona att en övergång till pastoratet som enhet för den

jag

emellertid

betona

att

övergång

till

pastoratet

som

enhet

för

den

kyrkomusikaliska verksamheten inte innebär att pastoratet ersätter för- -

kyrkomusikaliska

verksamheten

inte

innebär

att

pastoratet

ersätter

för-

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

samlingen som kyrkomusikerdistrikt i den nuvarande meningen. Som jag tidigare har framhållit är det i stället fråga om att med pastoratet som enhet bygga upp en flexibel kyrkomusikerorganisation som skall tillgodose för- samlingarnas behov. I den förut nämnda propositionen l987/88:31 har jag anfört att det förhållandet att personal som sysslar med församlingsarbetc blir anställd hos pastoratssamfälligheten naturligtvis inte utesluter att många ändå kan ha sin tjänstgöring helt eller till väsentlig del förlagd till någon viss försam— ling inom pastoratet. En sådan ordning kommer säkert att tillämpas även för kyrkomusiker. I sådana fall är det fullt möjligt att också låta församling- en ta det närmaste ansvaret för arbetsledningen. Emellanåt kan det finnas ett behov av att bedriva den kyrkomusikaliska verksamheten i samverkan över en pastoratsgräns. Inte heller för detta fall anser jag att det finns något behov av att skapa särskilda lösningar. Som jag längre fram kommer att redogöra för kan en samverkan mellan pastora- ten åstadkommas på frivillig väg genom avtal angående fyllnadstjänstgö- ring. varvid likväl en berörd tjänst organisatoriskt hör till ettdera pastora- tet. En kyrkomusiker kan givetvis också. liksom för närvarande. inneha flera deltidstjänster. 2.3 Den statliga detaljregleringen avskaffas Mitt förslag: Den statliga detaljregleringen av kyrkomusikertjänster- na slopas. Tjänsterna skall inte heller längre vara statligt reglerade utan blir i framtiden rent kyrkokommunalt reglerade. Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt. Remissinstanserna: Förslaget att kyrkomusikertjänsterna- skall vara kommunalt reglerade har tillstyrkts av bl. a. statens arbetsgivarverk. kam- marrätten i Jönköping. några domkapitel. svenska kyrkans centralstyrelse och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. Flertalet remiss- instanser har dock varit emot förslaget. Till dessa hör flera domkapitel. Svenska kyrkans personalförbund. Kyrkomusikernas riksförbund och Mu- sikaliska akademien. En av många framförd uppfattning är att ett statligt inflytande genom domkapitlen bör bibehållas av hänsyn till.kvaliteten på kyrkomusiken. Tjänstgöringsföreskrifternas samband med dem som gäller för prästerna har framhållits. Vidare har framförts farhågor för sänkt kvalitet på kyrkomusiken eller i vart fall stora skillnader mellan pastora- tens ambitionsnivåer. t-. ex. ifråga om att inrätta tjänster. En del remissin- . stanser har varnat för ett slags "minimitänkandc". Kyrkomusikernas riks- förbund har ansett att avskaffande av den statliga regleringen medför starkt försämrade anställningsvillkor och såsom negativa konsekvenser framhållit avskaffat ordinarieskap. sämre semesterförmåner. sämre sjuk- förmåner. avskaffat arbetsgivarihträde och en friare meritvärdering. . Skälen för mitt förslag: Kyrkomusikerorganisationen fick i det väsentliga Prop. 1987/88: 144 ll

samlingen som kyrkomusikerdistrikt i den nuvarande meningen. Som jag

samlingen

som

kyrkomusikerdistrikt

den

nuvarande

meningen.

Som

jag

tidigare har framhållit är det i stället fråga om att med pastoratet som enhet

tidigare

har

framhållit

är

det

stället

fråga

att

med

pastoratet

som

enhet

bygga upp en flexibel kyrkomusikerorganisation som skall tillgodose för-

bygga

upp

flexibel

kyrkomusikerorganisation

som

skall

tillgodose

för-

samlingarnas behov.

samlingarnas

behov.

I den förut nämnda propositionen l987/88:31 har jag anfört att det förhållandet att personal som sysslar med församlingsarbetc blir anställd hos pastoratssamfälligheten naturligtvis inte utesluter att många ändå kan ha sin tjänstgöring helt eller till väsentlig del förlagd till någon viss försam— ling inom pastoratet. En sådan ordning kommer säkert att tillämpas även för kyrkomusiker. I sådana fall är det fullt möjligt att också låta församling- en ta det närmaste ansvaret för arbetsledningen.

I den förut nämnda propositionen l987/88:31 har jag anfört att det

den

förut

nämnda

propositionen

l987/88:31

har

jag

anfört

att

det

förhållandet att personal som sysslar med församlingsarbetc blir anställd

förhållandet

att

personal

som

sysslar

med

församlingsarbetc

blir

anställd

hos pastoratssamfälligheten naturligtvis inte utesluter att många ändå kan

hos

pastoratssamfälligheten

naturligtvis

inte

utesluter

att

många

ändå

kan

ha sin tjänstgöring helt eller till väsentlig del förlagd till någon viss försam—

sin

tjänstgöring

helt

eller

till

väsentlig

del

förlagd

till

någon

viss

försam—

ling inom pastoratet. En sådan ordning kommer säkert att tillämpas även

ling

inom

pastoratet.

sådan

ordning

kommer

säkert

att

tillämpas

även

för kyrkomusiker. I sådana fall är det fullt möjligt att också låta församling-

för

kyrkomusiker.

sådana

fall

är

det

fullt

möjligt

att

också

låta

församling-

en ta det närmaste ansvaret för arbetsledningen.

det

närmaste

ansvaret

för

arbetsledningen.

Emellanåt kan det finnas ett behov av att bedriva den kyrkomusikaliska verksamheten i samverkan över en pastoratsgräns. Inte heller för detta fall anser jag att det finns något behov av att skapa särskilda lösningar. Som jag längre fram kommer att redogöra för kan en samverkan mellan pastora- ten åstadkommas på frivillig väg genom avtal angående fyllnadstjänstgö- ring. varvid likväl en berörd tjänst organisatoriskt hör till ettdera pastora- tet. En kyrkomusiker kan givetvis också. liksom för närvarande. inneha flera deltidstjänster.

Emellanåt kan det finnas ett behov av att bedriva den kyrkomusikaliska

Emellanåt

kan

det

finnas

ett

behov

att

bedriva

den

kyrkomusikaliska

verksamheten i samverkan över en pastoratsgräns. Inte heller för detta fall

verksamheten

samverkan

över

pastoratsgräns.

Inte

heller

för

detta

fall

anser jag att det finns något behov av att skapa särskilda lösningar. Som

anser

jag

att

det

finns

något

behov

att

skapa

särskilda

lösningar.

Som

jag längre fram kommer att redogöra för kan en samverkan mellan pastora-

jag

längre

fram

kommer

att

redogöra

för

kan

samverkan

mellan

pastora-

ten åstadkommas på frivillig väg genom avtal angående fyllnadstjänstgö-

ten

åstadkommas

på

frivillig

väg

genom

avtal

angående

fyllnadstjänstgö-

ring. varvid likväl en berörd tjänst organisatoriskt hör till ettdera pastora-

ring.

varvid

likväl

berörd

tjänst

organisatoriskt

hör

till

ettdera

pastora-

tet. En kyrkomusiker kan givetvis också. liksom för närvarande. inneha

tet.

kyrkomusiker

kan

givetvis

också.

liksom

för

närvarande.

inneha

flera deltidstjänster.

flera

deltidstjänster.

2.3 Den statliga detaljregleringen avskaffas

2.3

Den

statliga

detaljregleringen

avskaffas

Mitt förslag: Den statliga detaljregleringen av kyrkomusikertjänster-

Mitt

förslag:

Den

statliga

detaljregleringen

kyrkomusikertjänster-

na slopas. Tjänsterna skall inte heller längre vara statligt reglerade utan blir i framtiden rent kyrkokommunalt reglerade.

na slopas. Tjänsterna skall inte heller längre vara statligt reglerade

slopas.

Tjänsterna

skall

inte

heller

längre

vara

statligt

reglerade

utan blir i framtiden rent kyrkokommunalt reglerade.

utan

blir

framtiden

rent

kyrkokommunalt

reglerade.

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt.

Utredningens

förslag:

Överensstämmer

med

mitt.

Remissinstanserna: Förslaget att kyrkomusikertjänsterna- skall vara kommunalt reglerade har tillstyrkts av bl. a. statens arbetsgivarverk. kam- marrätten i Jönköping. några domkapitel. svenska kyrkans centralstyrelse och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. Flertalet remiss- instanser har dock varit emot förslaget. Till dessa hör flera domkapitel. Svenska kyrkans personalförbund. Kyrkomusikernas riksförbund och Mu- sikaliska akademien. En av många framförd uppfattning är att ett statligt inflytande genom domkapitlen bör bibehållas av hänsyn till.kvaliteten på kyrkomusiken. Tjänstgöringsföreskrifternas samband med dem som gäller för prästerna har framhållits. Vidare har framförts farhågor för sänkt kvalitet på kyrkomusiken eller i vart fall stora skillnader mellan pastora-

Remissinstanserna: Förslaget att kyrkomusikertjänsterna- skall vara

Remissinstanserna:

Förslaget

att

kyrkomusikertjänsterna-

skall

vara

kommunalt reglerade har tillstyrkts av bl. a. statens arbetsgivarverk. kam-

kommunalt

reglerade

har

tillstyrkts

bl.

statens

arbetsgivarverk.

kam-

marrätten i Jönköping. några domkapitel. svenska kyrkans centralstyrelse

marrätten

Jönköping.

några

domkapitel.

svenska

kyrkans

centralstyrelse

och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. Flertalet remiss-

och

Svenska

kyrkans

församlings-

och

pastoratsförbund.

Flertalet

remiss-

instanser har dock varit emot förslaget. Till dessa hör flera domkapitel.

instanser

har

dock

varit

emot

förslaget.

Till

dessa

hör

flera

domkapitel.

Svenska kyrkans personalförbund. Kyrkomusikernas riksförbund och Mu-

Svenska

kyrkans

personalförbund.

Kyrkomusikernas

riksförbund

och

Mu-

sikaliska akademien. En av många framförd uppfattning är att ett statligt

sikaliska

akademien.

många

framförd

uppfattning

är

att

ett

statligt

inflytande genom domkapitlen bör bibehållas av hänsyn till.kvaliteten på

inflytande

genom

domkapitlen

bör

bibehållas

hänsyn

till.kvaliteten

på

kyrkomusiken. Tjänstgöringsföreskrifternas samband med dem som gäller

kyrkomusiken.

Tjänstgöringsföreskrifternas

samband

med

dem

som

gäller

för prästerna har framhållits. Vidare har framförts farhågor för sänkt

för

prästerna

har

framhållits.

Vidare

har

framförts

farhågor

för

sänkt

kvalitet på kyrkomusiken eller i vart fall stora skillnader mellan pastora-

kvalitet

på

kyrkomusiken

eller

vart

fall

stora

skillnader

mellan

pastora-

tens ambitionsnivåer. t-. ex. ifråga om att inrätta tjänster. En del remissin- .

tens

ambitionsnivåer.

t-.

ex.

ifråga

att

inrätta

tjänster.

del

remissin-

stanser har varnat för ett slags "minimitänkandc". Kyrkomusikernas riks- förbund har ansett att avskaffande av den statliga regleringen medför starkt försämrade anställningsvillkor och såsom negativa konsekvenser framhållit avskaffat ordinarieskap. sämre semesterförmåner. sämre sjuk- förmåner. avskaffat arbetsgivarihträde och en friare meritvärdering. . Skälen för mitt förslag: Kyrkomusikerorganisationen fick i det väsentliga

stanser har varnat för ett slags "minimitänkandc". Kyrkomusikernas riks-

stanser

har

varnat

för

ett

slags

"minimitänkandc".

Kyrkomusikernas

riks-

förbund har ansett att avskaffande av den statliga regleringen medför

förbund

har

ansett

att

avskaffande

den

statliga

regleringen

medför

starkt försämrade anställningsvillkor och såsom negativa konsekvenser

starkt

försämrade

anställningsvillkor

och

såsom

negativa

konsekvenser

framhållit avskaffat ordinarieskap. sämre semesterförmåner. sämre sjuk-

framhållit

avskaffat

ordinarieskap.

sämre

semesterförmåner.

sämre

sjuk-

förmåner. avskaffat arbetsgivarihträde och en friare meritvärdering. .

förmåner.

avskaffat

arbetsgivarihträde

och

friare

meritvärdering.

Skälen för mitt förslag: Kyrkomusikerorganisationen fick i det väsentliga

Skälen

för

mitt

förslag:

Kyrkomusikerorganisationen

fick

det

väsentliga

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

sin nuvarande utformning genom lagen om kyrkomusiker och den därtill anslutande regleringen. Lagen om kyrkomusiker trädde i kraft den I juli 1947, men reformen genomfördes först år [950 då den nuvarande kyrko- musikerförordningen tillkom. Reformen var resultatet av en lång tids ut- redningsarbete och fick sin prägel av dåtida förhållanden. I stället för de tidigare klockar-. organist- och kyrkosångarbefattningarna kom de nya kyrkomusikertjänsterna. Kyrkomusikerna förblev som tidigare kommu- nalt anställda och avlönade. Sådana anställnings- och arbetsvillkor som får bestämmas genom avtal skulle emellertid fastställas under medverkan av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Kyrkomusiker- tjänsterna blev alltså — och är alltjämt — s.k. statligt reglerade tjänster. Som jag har redovisat tidigare (avsnitt 2.l) är den kyrkomusikaliska verksamheten och kyrkomusikertjänsterna kringgärdade av ett stort antal detaljerade författningsbestämmelser. Kyrkomusikerförordningens mycket detaljerade och delvis komplicera- de föreskrifter har av utredningen på goda grunder betecknats som otids- enliga. De har också under årens lopp blivit föremål för åtskillig kritik. Detta avspeglas i ett stort antal framställningar till regeringen från skilda håll om olika ändringar i förordningen. Utredningen har konstaterat att regleringens bristande flexibilitet med- för svårigheter att tillgodose olika församlingars behov av säsongmässigt ökade insatser. t. ex. i den s.k. fritidskyrkan. och att den är ett hinder för att utveckla möjligheterna att kombinera kyrkomusikalisk tjänstgöring med annat arbete. Dessa är för närvarande tämligen begränsade och svå- righeterna framstår som särskilt påtagliga i fråga om skolkantorerna. I det föregående harjag förordat att den nuvarande organisationen med församlingen som kyrkomusikerdistrikt ersätts av en mera flexibel organi- sation på pastoratsnivå. Jag har därvid fäst särskild vikt vid att organisatio- nen skall kunna anpassas till behoven och de särskilda förhållandena i varje enskilt pastorat. Det ligger i sakens natur att en författningsrcglering som detaljerat lägger fast vad som skall ankomma på olika kyrkomusiker såsom innehavare av vissa typer av tjänster utgör ett hinder för en sådan anpassning. Som jag har konstaterat i föregående avsnitt ger en övergång till pastoratet som den organisatoriska basen för den kyrkomusikaliska verksamheten goda möjligheter att höja kvaliteten på många av kyrkomu- sikertjänsterna. Detta kan ske genom att föra samman dem till tjänster med större kyrkomusikaliskt innehåll och besätta dem med utbildade kyrkomu- siker. För att dessa möjligheter skall kunna utnyttjas fullt ut är det angelä- get att ta bort den nuvarande statliga regleringen och skapa största möjliga utrymme för smidiga lösningar och en ändamålsenlig fördelning av arbets- uppgifterna på det lokala planet. Även ur de anställda kyrkomusikernas synvinkel får den nuvarande ordningen anses vara otidsenlig. Kyrkomusikerförordningens detaljerade regler lämnar ett mycket litet utrymme för ett sådant mcdinflytande som den arbetsrättsliga lagstiftning- en i princip medger.Detta gäller t. ex. något så viktigt som tjänsteåliggan- dena och omfattningen av tjänstgöringsskyldigheten. Mot bakgrund av vadjag nu har anfört och strävan att åstadkomma en så Prop. 1987/88: [44

sin nuvarande utformning genom lagen om kyrkomusiker och den därtill

sin

nuvarande

utformning

genom

lagen

kyrkomusiker

och

den

därtill

anslutande regleringen. Lagen om kyrkomusiker trädde i kraft den I juli

anslutande

regleringen.

Lagen

kyrkomusiker

trädde

kraft

den

juli

1947, men reformen genomfördes först år [950 då den nuvarande kyrko-

1947,

men

reformen

genomfördes

först

år

[950

då

den

nuvarande

kyrko-

musikerförordningen tillkom. Reformen var resultatet av en lång tids ut-

musikerförordningen

tillkom.

Reformen

var

resultatet

lång

tids

ut-

redningsarbete och fick sin prägel av dåtida förhållanden. I stället för de

redningsarbete

och

fick

sin

prägel

dåtida

förhållanden.

stället

för

tidigare klockar-. organist- och kyrkosångarbefattningarna kom de nya

tidigare

klockar-.

organist-

och

kyrkosångarbefattningarna

kom

nya

kyrkomusikertjänsterna. Kyrkomusikerna förblev som tidigare kommu-

kyrkomusikertjänsterna.

Kyrkomusikerna

förblev

som

tidigare

kommu-

nalt anställda och avlönade. Sådana anställnings- och arbetsvillkor som får

nalt

anställda

och

avlönade.

Sådana

anställnings-

och

arbetsvillkor

som

får

bestämmas genom avtal skulle emellertid fastställas under medverkan av

bestämmas

genom

avtal

skulle

emellertid

fastställas

under

medverkan

regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Kyrkomusiker-

regeringen

eller

den

myndighet

regeringen

bestämmer.

Kyrkomusiker-

tjänsterna blev alltså — och är alltjämt — s.k. statligt reglerade tjänster.

tjänsterna

blev

alltså

—

och

är

alltjämt

—

s.k.

statligt

reglerade

tjänster.

Som jag har redovisat tidigare (avsnitt 2.l) är den kyrkomusikaliska verksamheten och kyrkomusikertjänsterna kringgärdade av ett stort antal detaljerade författningsbestämmelser.

Som jag har redovisat tidigare (avsnitt 2.l) är den kyrkomusikaliska

Som

jag

har

redovisat

tidigare

(avsnitt

2.l)

är

den

kyrkomusikaliska

verksamheten och kyrkomusikertjänsterna kringgärdade av ett stort antal

verksamheten

och

kyrkomusikertjänsterna

kringgärdade

ett

stort

antal

detaljerade författningsbestämmelser.

detaljerade

författningsbestämmelser.

Kyrkomusikerförordningens mycket detaljerade och delvis komplicera- de föreskrifter har av utredningen på goda grunder betecknats som otids- enliga. De har också under årens lopp blivit föremål för åtskillig kritik. Detta avspeglas i ett stort antal framställningar till regeringen från skilda håll om olika ändringar i förordningen.

Kyrkomusikerförordningens mycket detaljerade och delvis komplicera-

Kyrkomusikerförordningens

mycket

detaljerade

och

delvis

komplicera-

de föreskrifter har av utredningen på goda grunder betecknats som otids-

föreskrifter

har

utredningen

på

goda

grunder

betecknats

som

otids-

enliga. De har också under årens lopp blivit föremål för åtskillig kritik.

enliga.

har

också

under

årens

lopp

blivit

föremål

för

åtskillig

kritik.

Detta avspeglas i ett stort antal framställningar till regeringen från skilda

Detta

avspeglas

ett

stort

antal

framställningar

till

regeringen

från

skilda

håll om olika ändringar i förordningen.

håll

olika

ändringar

förordningen.

Utredningen har konstaterat att regleringens bristande flexibilitet med- för svårigheter att tillgodose olika församlingars behov av säsongmässigt ökade insatser. t. ex. i den s.k. fritidskyrkan. och att den är ett hinder för att utveckla möjligheterna att kombinera kyrkomusikalisk tjänstgöring med annat arbete. Dessa är för närvarande tämligen begränsade och svå- righeterna framstår som särskilt påtagliga i fråga om skolkantorerna.

Utredningen har konstaterat att regleringens bristande flexibilitet med-

Utredningen

har

konstaterat

att

regleringens

bristande

flexibilitet

med-

för svårigheter att tillgodose olika församlingars behov av säsongmässigt

för

svårigheter

att

tillgodose

olika

församlingars

behov

säsongmässigt

ökade insatser. t. ex. i den s.k. fritidskyrkan. och att den är ett hinder för

ökade

insatser.

ex.

den

s.k.

fritidskyrkan.

och

att

den

är

ett

hinder

för

att utveckla möjligheterna att kombinera kyrkomusikalisk tjänstgöring

att

utveckla

möjligheterna

att

kombinera

kyrkomusikalisk

tjänstgöring

med annat arbete. Dessa är för närvarande tämligen begränsade och svå-

med

annat

arbete.

Dessa

är

för

närvarande

tämligen

begränsade

och

svå-

righeterna framstår som särskilt påtagliga i fråga om skolkantorerna.

righeterna

framstår

som

särskilt

påtagliga

fråga

skolkantorerna.

I det föregående harjag förordat att den nuvarande organisationen med församlingen som kyrkomusikerdistrikt ersätts av en mera flexibel organi- sation på pastoratsnivå. Jag har därvid fäst särskild vikt vid att organisatio- nen skall kunna anpassas till behoven och de särskilda förhållandena i varje enskilt pastorat. Det ligger i sakens natur att en författningsrcglering som detaljerat lägger fast vad som skall ankomma på olika kyrkomusiker såsom innehavare av vissa typer av tjänster utgör ett hinder för en sådan anpassning. Som jag har konstaterat i föregående avsnitt ger en övergång till pastoratet som den organisatoriska basen för den kyrkomusikaliska verksamheten goda möjligheter att höja kvaliteten på många av kyrkomu- sikertjänsterna. Detta kan ske genom att föra samman dem till tjänster med större kyrkomusikaliskt innehåll och besätta dem med utbildade kyrkomu- siker. För att dessa möjligheter skall kunna utnyttjas fullt ut är det angelä- get att ta bort den nuvarande statliga regleringen och skapa största möjliga utrymme för smidiga lösningar och en ändamålsenlig fördelning av arbets- uppgifterna på det lokala planet.

I det föregående harjag förordat att den nuvarande organisationen med

det

föregående

harjag

förordat

att

den

nuvarande

organisationen

med

församlingen som kyrkomusikerdistrikt ersätts av en mera flexibel organi-

församlingen

som

kyrkomusikerdistrikt

ersätts

mera

flexibel

organi-

sation på pastoratsnivå. Jag har därvid fäst särskild vikt vid att organisatio-

sation

på

pastoratsnivå.

Jag

har

därvid

fäst

särskild

vikt

vid

att

organisatio-

nen skall kunna anpassas till behoven och de särskilda förhållandena i

nen

skall

kunna

anpassas

till

behoven

och

särskilda

förhållandena

varje enskilt pastorat. Det ligger i sakens natur att en författningsrcglering

varje

enskilt

pastorat.

Det

ligger

sakens

natur

att

författningsrcglering

som detaljerat lägger fast vad som skall ankomma på olika kyrkomusiker

som

detaljerat

lägger

fast

vad

som

skall

ankomma

på

olika

kyrkomusiker

såsom innehavare av vissa typer av tjänster utgör ett hinder för en sådan

såsom

innehavare

vissa

typer

tjänster

utgör

ett

hinder

för

sådan

anpassning. Som jag har konstaterat i föregående avsnitt ger en övergång

anpassning.

Som

jag

har

konstaterat

föregående

avsnitt

ger

övergång

till pastoratet som den organisatoriska basen för den kyrkomusikaliska

till

pastoratet

som

den

organisatoriska

basen

för

den

kyrkomusikaliska

verksamheten goda möjligheter att höja kvaliteten på många av kyrkomu-

verksamheten

goda

möjligheter

att

höja

kvaliteten

på

många

kyrkomu-

sikertjänsterna. Detta kan ske genom att föra samman dem till tjänster med

sikertjänsterna.

Detta

kan

ske

genom

att

föra

samman

dem

till

tjänster

med

större kyrkomusikaliskt innehåll och besätta dem med utbildade kyrkomu-

större

kyrkomusikaliskt

innehåll

och

besätta

dem

med

utbildade

kyrkomu-

siker. För att dessa möjligheter skall kunna utnyttjas fullt ut är det angelä-

siker.

För

att

dessa

möjligheter

skall

kunna

utnyttjas

fullt

är

det

angelä-

get att ta bort den nuvarande statliga regleringen och skapa största möjliga

get

att

bort

den

nuvarande

statliga

regleringen

och

skapa

största

möjliga

utrymme för smidiga lösningar och en ändamålsenlig fördelning av arbets-

utrymme

för

smidiga

lösningar

och

ändamålsenlig

fördelning

arbets-

uppgifterna på det lokala planet.

uppgifterna

på

det

lokala

planet.

Även ur de anställda kyrkomusikernas synvinkel får den nuvarande ordningen anses vara otidsenlig.

Även ur de anställda kyrkomusikernas synvinkel får den nuvarande

Även

anställda

kyrkomusikernas

synvinkel

får

den

nuvarande

ordningen anses vara otidsenlig.

ordningen

anses

vara

otidsenlig.

Kyrkomusikerförordningens detaljerade regler lämnar ett mycket litet utrymme för ett sådant mcdinflytande som den arbetsrättsliga lagstiftning- en i princip medger.Detta gäller t. ex. något så viktigt som tjänsteåliggan- dena och omfattningen av tjänstgöringsskyldigheten.

Kyrkomusikerförordningens detaljerade regler lämnar ett mycket litet

Kyrkomusikerförordningens

detaljerade

regler

lämnar

ett

mycket

litet

utrymme för ett sådant mcdinflytande som den arbetsrättsliga lagstiftning-

utrymme

för

ett

sådant

mcdinflytande

som

den

arbetsrättsliga

lagstiftning-

en i princip medger.Detta gäller t. ex. något så viktigt som tjänsteåliggan-

princip

medger.Detta

gäller

ex.

något

så

viktigt

som

tjänsteåliggan-

dena och omfattningen av tjänstgöringsskyldigheten.

dena

och

omfattningen

tjänstgöringsskyldigheten.

Mot bakgrund av vadjag nu har anfört och strävan att åstadkomma en så

Mot

bakgrund

vadjag

har

anfört

och

strävan

att

åstadkomma

så

Prop. 1987/88: [44

Prop.

1987/88:

[44

flexibel kyrkomusikerorganisation som möjligt framstår det som naturligt att staten i framtiden inte reglerar kyrkomusikertjänsterna mer än som behövs för att säkerställa verksamheten och dess kvalitet. Slopar man den statliga detaljregleringen av kyrkomusikerorganisa- tionen och de kyrkomusikaliska tjänsterna är det inte längre motiverat att låta tjänsterna vara s.k. statligt reglerade anställningar. Jag delar alltså utredningens uppfattning att tjänsterna bör bli kyrkokommunala och att avlöningsförmånerna inte längre bör fastställas under medverkan av rege- ringen eller någon myndighet som regeringen bestämmer. Som utredning- en också har konstaterat åstadkommer man därigenom ett ökat självbe- stämmande för pastoraten som arbetsgivare och ger förutsättningar för ett ökat medinflytande för kyrkomusikerna som arbetstagare. De farhågor för bl. a. försämrade anställningsvillkor som har förts fram av ett antal remiss- instanser framstår enligt min bedömning som överdrivna. För egen del kan jag inte se något skäl varför anställningsvillkoren skulle försämras om statliga organ inte längre skulle medverka vid fastställande av dem. 2.4 Obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifter Mitt förslag: Minimikraven på den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna anges i lag. Förutom den verksamhet som behövs för gudstjänster och kyrkliga handlingar skall pastoraten svara för den verksamhet som församlingslivet kräver. Det gäller främjandet av kyrkosång. fri musikundervisning och orgelvård. Pastoraten får själva bestämma vilken kyrkomusikalisk verksamhet som därutöver Skall bedrivas. Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt i fråga om de obligatoriska kyrkomusikaliska åliggandena. Utredningen har emeller- tid föreslagit en ordning där stiftsstyrelsen skall genom särskilda beslut lägga fast ett minimum för verksamhetens omfattning i varje pastorat. Remissinstanserna: Dessa har främst uppehållit sig vid frågorna om den statliga regleringens avskaffande och vilket organ som bör svara för det kvarvarande statliga inflytandet. Några har dock kritiskt kommenterat utredningens lös'ning med beslut på stiftsplanet om verksamhetens omfatt- ning i pastoraten. Bl.a. Göteborgs kyrkliga samfällighet har betecknat det som självklart att beslutanderätten bör tillkomma kyrkokommunen, efter- som tjänsterna skall vara kyrkokommunala och det ekonomiska ansvaret skall vila på kommunen. Även Sveriges kyrkokamerala förening och läns- skolnämnden i Malmöhus län har framfört liknande synpunkter. Musikalis- ka akademien har påpekat att det statliga inflytandet fått en påtagligt oklar beskrivning. Riksförbundet Svensk kyrkomusik har efterlyst en' närmare författningsreglering. om den statliga regleringen avskaffas. Flera andra har på liknande sätt påpekat att det är oklart vad som skall inverka på miniminivån eller efterlyst en närmare reglering. Andra har påpekat att man får räkna med skilda bedömningar i olika stift. Som en risk med Prop. l987/88: l44

flexibel kyrkomusikerorganisation som möjligt framstår det som naturligt

flexibel

kyrkomusikerorganisation

som

möjligt

framstår

det

som

naturligt

att staten i framtiden inte reglerar kyrkomusikertjänsterna mer än som

att

staten

framtiden

inte

reglerar

kyrkomusikertjänsterna

mer

än

som

behövs för att säkerställa verksamheten och dess kvalitet.

behövs

för

att

säkerställa

verksamheten

och

dess

kvalitet.

Slopar man den statliga detaljregleringen av kyrkomusikerorganisa- tionen och de kyrkomusikaliska tjänsterna är det inte längre motiverat att låta tjänsterna vara s.k. statligt reglerade anställningar. Jag delar alltså utredningens uppfattning att tjänsterna bör bli kyrkokommunala och att avlöningsförmånerna inte längre bör fastställas under medverkan av rege- ringen eller någon myndighet som regeringen bestämmer. Som utredning- en också har konstaterat åstadkommer man därigenom ett ökat självbe- stämmande för pastoraten som arbetsgivare och ger förutsättningar för ett ökat medinflytande för kyrkomusikerna som arbetstagare. De farhågor för bl. a. försämrade anställningsvillkor som har förts fram av ett antal remiss- instanser framstår enligt min bedömning som överdrivna. För egen del kan jag inte se något skäl varför anställningsvillkoren skulle försämras om statliga organ inte längre skulle medverka vid fastställande av dem.

Slopar man den statliga detaljregleringen av kyrkomusikerorganisa-

Slopar

man

den

statliga

detaljregleringen

kyrkomusikerorganisa-

tionen och de kyrkomusikaliska tjänsterna är det inte längre motiverat att

tionen

och

kyrkomusikaliska

tjänsterna

är

det

inte

längre

motiverat

att

låta tjänsterna vara s.k. statligt reglerade anställningar. Jag delar alltså

låta

tjänsterna

vara

s.k.

statligt

reglerade

anställningar.

Jag

delar

alltså

utredningens uppfattning att tjänsterna bör bli kyrkokommunala och att

utredningens

uppfattning

att

tjänsterna

bör

bli

kyrkokommunala

och

att

avlöningsförmånerna inte längre bör fastställas under medverkan av rege-

avlöningsförmånerna

inte

längre

bör

fastställas

under

medverkan

rege-

ringen eller någon myndighet som regeringen bestämmer. Som utredning-

ringen

eller

någon

myndighet

som

regeringen

bestämmer.

Som

utredning-

en också har konstaterat åstadkommer man därigenom ett ökat självbe-

också

har

konstaterat

åstadkommer

man

därigenom

ett

ökat

självbe-

stämmande för pastoraten som arbetsgivare och ger förutsättningar för ett

stämmande

för

pastoraten

som

arbetsgivare

och

ger

förutsättningar

för

ett

ökat medinflytande för kyrkomusikerna som arbetstagare. De farhågor för

ökat

medinflytande

för

kyrkomusikerna

som

arbetstagare.

farhågor

för

bl. a. försämrade anställningsvillkor som har förts fram av ett antal remiss-

bl.

försämrade

anställningsvillkor

som

har

förts

fram

ett

antal

remiss-

instanser framstår enligt min bedömning som överdrivna. För egen del kan

instanser

framstår

enligt

min

bedömning

som

överdrivna.

För

egen

del

kan

jag inte se något skäl varför anställningsvillkoren skulle försämras om

jag

inte

något

skäl

varför

anställningsvillkoren

skulle

försämras

statliga organ inte längre skulle medverka vid fastställande av dem.

statliga

organ

inte

längre

skulle

medverka

vid

fastställande

dem.

2.4 Obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifter

2.4

Obligatoriska

kyrkomusikaliska

uppgifter

Mitt förslag: Minimikraven på den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna anges i lag. Förutom den verksamhet som behövs för gudstjänster och kyrkliga handlingar skall pastoraten svara för den

Mitt förslag: Minimikraven på den kyrkomusikaliska verksamheten i

Mitt

förslag:

Minimikraven

på

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

församlingarna anges i lag. Förutom den verksamhet som behövs för

församlingarna

anges

lag.

Förutom

den

verksamhet

som

behövs

för

gudstjänster och kyrkliga handlingar skall pastoraten svara för den

gudstjänster

och

kyrkliga

handlingar

skall

pastoraten

svara

för

den

verksamhet som församlingslivet kräver. Det gäller främjandet av kyrkosång. fri musikundervisning och orgelvård. Pastoraten får själva bestämma vilken kyrkomusikalisk verksamhet som därutöver Skall bedrivas.

verksamhet som församlingslivet kräver. Det gäller främjandet av

verksamhet

som

församlingslivet

kräver.

Det

gäller

främjandet

kyrkosång. fri musikundervisning och orgelvård. Pastoraten får

kyrkosång.

fri

musikundervisning

och

orgelvård.

Pastoraten

får

själva bestämma vilken kyrkomusikalisk verksamhet som därutöver

själva

bestämma

vilken

kyrkomusikalisk

verksamhet

som

därutöver

Skall bedrivas.

Skall

bedrivas.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt i fråga om de obligatoriska kyrkomusikaliska åliggandena. Utredningen har emeller- tid föreslagit en ordning där stiftsstyrelsen skall genom särskilda beslut lägga fast ett minimum för verksamhetens omfattning i varje pastorat. Remissinstanserna: Dessa har främst uppehållit sig vid frågorna om den statliga regleringens avskaffande och vilket organ som bör svara för det kvarvarande statliga inflytandet. Några har dock kritiskt kommenterat utredningens lös'ning med beslut på stiftsplanet om verksamhetens omfatt- ning i pastoraten. Bl.a. Göteborgs kyrkliga samfällighet har betecknat det som självklart att beslutanderätten bör tillkomma kyrkokommunen, efter- som tjänsterna skall vara kyrkokommunala och det ekonomiska ansvaret skall vila på kommunen. Även Sveriges kyrkokamerala förening och läns- skolnämnden i Malmöhus län har framfört liknande synpunkter. Musikalis- ka akademien har påpekat att det statliga inflytandet fått en påtagligt oklar beskrivning. Riksförbundet Svensk kyrkomusik har efterlyst en' närmare författningsreglering. om den statliga regleringen avskaffas. Flera andra har på liknande sätt påpekat att det är oklart vad som skall inverka på miniminivån eller efterlyst en närmare reglering. Andra har påpekat att man får räkna med skilda bedömningar i olika stift. Som en risk med

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt i fråga om

Utredningens

förslag:

Överensstämmer

huvudsak

med

mitt

fråga

de obligatoriska kyrkomusikaliska åliggandena. Utredningen har emeller-

obligatoriska

kyrkomusikaliska

åliggandena.

Utredningen

har

emeller-

tid föreslagit en ordning där stiftsstyrelsen skall genom särskilda beslut

tid

föreslagit

ordning

där

stiftsstyrelsen

skall

genom

särskilda

beslut

lägga fast ett minimum för verksamhetens omfattning i varje pastorat.

lägga

fast

ett

minimum

för

verksamhetens

omfattning

varje

pastorat.

Remissinstanserna: Dessa har främst uppehållit sig vid frågorna om den statliga regleringens avskaffande och vilket organ som bör svara för det kvarvarande statliga inflytandet. Några har dock kritiskt kommenterat utredningens lös'ning med beslut på stiftsplanet om verksamhetens omfatt- ning i pastoraten. Bl.a. Göteborgs kyrkliga samfällighet har betecknat det som självklart att beslutanderätten bör tillkomma kyrkokommunen, efter- som tjänsterna skall vara kyrkokommunala och det ekonomiska ansvaret skall vila på kommunen. Även Sveriges kyrkokamerala förening och läns- skolnämnden i Malmöhus län har framfört liknande synpunkter. Musikalis- ka akademien har påpekat att det statliga inflytandet fått en påtagligt oklar beskrivning. Riksförbundet Svensk kyrkomusik har efterlyst en' närmare författningsreglering. om den statliga regleringen avskaffas. Flera andra har på liknande sätt påpekat att det är oklart vad som skall inverka på miniminivån eller efterlyst en närmare reglering. Andra har påpekat att man får räkna med skilda bedömningar i olika stift. Som en risk med

Remissinstanserna: Dessa har främst uppehållit sig vid frågorna om den

Remissinstanserna:

Dessa

har

främst

uppehållit

sig

vid

frågorna

den

statliga regleringens avskaffande och vilket organ som bör svara för det

statliga

regleringens

avskaffande

och

vilket

organ

som

bör

svara

för

det

kvarvarande statliga inflytandet. Några har dock kritiskt kommenterat

kvarvarande

statliga

inflytandet.

Några

har

dock

kritiskt

kommenterat

utredningens lös'ning med beslut på stiftsplanet om verksamhetens omfatt-

utredningens

lös'ning

med

beslut

på

stiftsplanet

verksamhetens

omfatt-

ning i pastoraten. Bl.a. Göteborgs kyrkliga samfällighet har betecknat det

ning

pastoraten.

Bl.a.

Göteborgs

kyrkliga

samfällighet

har

betecknat

det

som självklart att beslutanderätten bör tillkomma kyrkokommunen, efter-

som

självklart

att

beslutanderätten

bör

tillkomma

kyrkokommunen,

efter-

som tjänsterna skall vara kyrkokommunala och det ekonomiska ansvaret

som

tjänsterna

skall

vara

kyrkokommunala

och

det

ekonomiska

ansvaret

skall vila på kommunen. Även Sveriges kyrkokamerala förening och läns-

skall

vila

på

kommunen.

Även

Sveriges

kyrkokamerala

förening

och

läns-

skolnämnden i Malmöhus län har framfört liknande synpunkter. Musikalis-

skolnämnden

Malmöhus

län

har

framfört

liknande

synpunkter.

Musikalis-

ka akademien har påpekat att det statliga inflytandet fått en påtagligt oklar

akademien

har

påpekat

att

det

statliga

inflytandet

fått

påtagligt

oklar

beskrivning. Riksförbundet Svensk kyrkomusik har efterlyst en' närmare

beskrivning.

Riksförbundet

Svensk

kyrkomusik

har

efterlyst

en'

närmare

författningsreglering. om den statliga regleringen avskaffas. Flera andra

författningsreglering.

den

statliga

regleringen

avskaffas.

Flera

andra

har på liknande sätt påpekat att det är oklart vad som skall inverka på

har

på

liknande

sätt

påpekat

att

det

är

oklart

vad

som

skall

inverka

på

miniminivån eller efterlyst en närmare reglering. Andra har påpekat att

miniminivån

eller

efterlyst

närmare

reglering.

Andra

har

påpekat

att

man får räkna med skilda bedömningar i olika stift. Som en risk med

man

får

räkna

med

skilda

bedömningar

olika

stift.

Som

risk

med

Prop. l987/88: l44

Prop.

l987/88:

l44

utredningens förslag har också framhållits att pastoraten kan komma att betrakta besluten om miniminivå som normerande och bli obenägna att gå utöver den fastlagda nivån. Frågan huruvida den fria musikundervisningen bör ingå bland de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna har varit föremål för delade meningar bland dem som tagit upp saken. Skälen för mitt förslag Sammanfattning av skälen för mitt förslag: Jag gör den bedömningen att pastoraten bör åläggas att svara för den kyrkomusikaliska verksamhet som behövs för gudstjänster och kyrkliga handlingar samt för orgelvård, främ- jande av kyrkosången och fri musikundervisning. Detta är också genomgå- ende sådana kvalificerade uppgifter för vilka erfordras befattningshavare med grundlig utbildning. Jag vill samtidigt kraftigt betona att det står pastoraten fritt att utvidga den kyrkomusikaliska verksamheten till helt andra områden än de nu nämnda. Jag vill här särskilt nämna den alltmer utbredda kvalificerade konsertverksamhet som blivit en värdefull tillgång såväl för det kyrkliga livet som för samhället i övrigt. Utgångspunkter: Den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna är i dag reglerad främst genom detaljerade föreskrifter i kyrkomusikerför- ordningen om kyrkomusikernas tjänsteäligganden. Föreskrifter om den kyrkomusik som skall eller får användas vid gudstjänster och kyrkliga handlingar finns i kyrkohandboken och andra kyrkliga böcker samt i de författningar som reglerar användningen av dessa. Utredningen anser — liksom även jag— att staten inte kan frånsäga sig ett ansvar för att den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna även framgent håller en god standard. Det är mot denna bakgrund som utredningen har föreslagit att stiftsstyrelsen skall fastställa minimum för den kyrkomusikaliska verksamhetens omfattning i varje "pastorat på för- slag av pastoratet. Bedömningen skall enligt förslaget utgå från ett flertal skilda kriterier. Det gäller antalet församlingsmedlemmar och befolkning- en i pastoratet. särskilda bchov med hänsyn till förekomsten av större vårdinstitutioner. s. k. fritidskyrka m.m. Andra kriterier skulle vara den körverksamhet som bedrivs och orgelbeståndets karaktär. Enligt förslaget skall stiftsstyrelsens beslut kunna omprövas närhelst stiftsstyrelsen eller pastoratet finner skäl till det. Utredningen har inte ansett att kriterierna behöver anges i lag, och den har inte närmare utvecklat hur stiftsstyrelsens beslut skall utformas. Vid remissbehandlingen har åtskilliga kritiska syn- punkter förts fram mot den av utredningen föreslagna lösningen. I det föregående har jag som viktiga skäl för den av mig förordade reformen av kyrkomusikerorganisationen hänvisat till dagens strävan att lägga viktiga beslutsfunktioner nära dem som_ berörs av besluten och till betydelsen av att kyrkomusikerorganisationcn smidigt skall kunna anpassas till det en— skilda pastoratets behov Och särskilda förhållanden. Utredningens förslag om att stiftsstyrelsen skall fatta beslut varigenom minimiomfattningen av den kyrkomusikaliska verksamheten i pastorat och församlingar noga läggs fast tycks mig stå i mindre god överensstämmelse med dessa utgångs- Prop. l987/88: 144 14

utredningens förslag har också framhållits att pastoraten kan komma att

utredningens

förslag

har

också

framhållits

att

pastoraten

kan

komma

att

betrakta besluten om miniminivå som normerande och bli obenägna att gå

betrakta

besluten

miniminivå

som

normerande

och

bli

obenägna

att

gå

utöver den fastlagda nivån. Frågan huruvida den fria musikundervisningen

utöver

den

fastlagda

nivån.

Frågan

huruvida

den

fria

musikundervisningen

bör ingå bland de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna har varit

bör

ingå

bland

obligatoriska

kyrkomusikaliska

uppgifterna

har

varit

föremål för delade meningar bland dem som tagit upp saken.

föremål

för

delade

meningar

bland

dem

som

tagit

upp

saken.

Skälen för mitt förslag

Skälen

för

mitt

förslag

Sammanfattning av skälen för mitt förslag: Jag gör den bedömningen att pastoraten bör åläggas att svara för den kyrkomusikaliska verksamhet som behövs för gudstjänster och kyrkliga handlingar samt för orgelvård, främ- jande av kyrkosången och fri musikundervisning. Detta är också genomgå- ende sådana kvalificerade uppgifter för vilka erfordras befattningshavare med grundlig utbildning. Jag vill samtidigt kraftigt betona att det står pastoraten fritt att utvidga den kyrkomusikaliska verksamheten till helt andra områden än de nu nämnda. Jag vill här särskilt nämna den alltmer utbredda kvalificerade konsertverksamhet som blivit en värdefull tillgång såväl för det kyrkliga livet som för samhället i övrigt. Utgångspunkter: Den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna är i dag reglerad främst genom detaljerade föreskrifter i kyrkomusikerför- ordningen om kyrkomusikernas tjänsteäligganden. Föreskrifter om den kyrkomusik som skall eller får användas vid gudstjänster och kyrkliga handlingar finns i kyrkohandboken och andra kyrkliga böcker samt i de författningar som reglerar användningen av dessa. Utredningen anser — liksom även jag— att staten inte kan frånsäga sig ett ansvar för att den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna även framgent håller en god standard. Det är mot denna bakgrund som utredningen har föreslagit att stiftsstyrelsen skall fastställa minimum för den kyrkomusikaliska verksamhetens omfattning i varje "pastorat på för- slag av pastoratet. Bedömningen skall enligt förslaget utgå från ett flertal skilda kriterier. Det gäller antalet församlingsmedlemmar och befolkning- en i pastoratet. särskilda bchov med hänsyn till förekomsten av större vårdinstitutioner. s. k. fritidskyrka m.m. Andra kriterier skulle vara den körverksamhet som bedrivs och orgelbeståndets karaktär. Enligt förslaget skall stiftsstyrelsens beslut kunna omprövas närhelst stiftsstyrelsen eller pastoratet finner skäl till det. Utredningen har inte ansett att kriterierna behöver anges i lag, och den har inte närmare utvecklat hur stiftsstyrelsens beslut skall utformas. Vid remissbehandlingen har åtskilliga kritiska syn- punkter förts fram mot den av utredningen föreslagna lösningen. I det föregående har jag som viktiga skäl för den av mig förordade reformen av kyrkomusikerorganisationen hänvisat till dagens strävan att lägga viktiga beslutsfunktioner nära dem som_ berörs av besluten och till betydelsen av att kyrkomusikerorganisationcn smidigt skall kunna anpassas till det en— skilda pastoratets behov Och särskilda förhållanden. Utredningens förslag om att stiftsstyrelsen skall fatta beslut varigenom minimiomfattningen av den kyrkomusikaliska verksamheten i pastorat och församlingar noga läggs fast tycks mig stå i mindre god överensstämmelse med dessa utgångs-

Sammanfattning av skälen för mitt förslag: Jag gör den bedömningen att

Sammanfattning

skälen

för

mitt

förslag:

Jag

gör

den

bedömningen

att

pastoraten bör åläggas att svara för den kyrkomusikaliska verksamhet som

pastoraten

bör

åläggas

att

svara

för

den

kyrkomusikaliska

verksamhet

som

behövs för gudstjänster och kyrkliga handlingar samt för orgelvård, främ-

behövs

för

gudstjänster

och

kyrkliga

handlingar

samt

för

orgelvård,

främ-

jande av kyrkosången och fri musikundervisning. Detta är också genomgå-

jande

kyrkosången

och

fri

musikundervisning.

Detta

är

också

genomgå-

ende sådana kvalificerade uppgifter för vilka erfordras befattningshavare

ende

sådana

kvalificerade

uppgifter

för

vilka

erfordras

befattningshavare

med grundlig utbildning.

med

grundlig

utbildning.

Jag vill samtidigt kraftigt betona att det står pastoraten fritt att utvidga den kyrkomusikaliska verksamheten till helt andra områden än de nu nämnda. Jag vill här särskilt nämna den alltmer utbredda kvalificerade konsertverksamhet som blivit en värdefull tillgång såväl för det kyrkliga livet som för samhället i övrigt.

Jag vill samtidigt kraftigt betona att det står pastoraten fritt att utvidga

Jag

vill

samtidigt

kraftigt

betona

att

det

står

pastoraten

fritt

att

utvidga

den kyrkomusikaliska verksamheten till helt andra områden än de nu

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

till

helt

andra

områden

än

nämnda. Jag vill här särskilt nämna den alltmer utbredda kvalificerade

nämnda.

Jag

vill

här

särskilt

nämna

den

alltmer

utbredda

kvalificerade

konsertverksamhet som blivit en värdefull tillgång såväl för det kyrkliga

konsertverksamhet

som

blivit

värdefull

tillgång

såväl

för

det

kyrkliga

livet som för samhället i övrigt.

livet

som

för

samhället

övrigt.

Utgångspunkter: Den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna är i dag reglerad främst genom detaljerade föreskrifter i kyrkomusikerför- ordningen om kyrkomusikernas tjänsteäligganden. Föreskrifter om den kyrkomusik som skall eller får användas vid gudstjänster och kyrkliga handlingar finns i kyrkohandboken och andra kyrkliga böcker samt i de författningar som reglerar användningen av dessa.

Utgångspunkter: Den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna

Utgångspunkter:

Den

kyrkomusikaliska

verksamheten

församlingarna

är i dag reglerad främst genom detaljerade föreskrifter i kyrkomusikerför-

är

dag

reglerad

främst

genom

detaljerade

föreskrifter

kyrkomusikerför-

ordningen om kyrkomusikernas tjänsteäligganden. Föreskrifter om den

ordningen

kyrkomusikernas

tjänsteäligganden.

Föreskrifter

den

kyrkomusik som skall eller får användas vid gudstjänster och kyrkliga

kyrkomusik

som

skall

eller

får

användas

vid

gudstjänster

och

kyrkliga

handlingar finns i kyrkohandboken och andra kyrkliga böcker samt i de

handlingar

finns

kyrkohandboken

och

andra

kyrkliga

böcker

samt

författningar som reglerar användningen av dessa.

författningar

som

reglerar

användningen

dessa.

Utredningen anser — liksom även jag— att staten inte kan frånsäga sig ett ansvar för att den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna även framgent håller en god standard. Det är mot denna bakgrund som utredningen har föreslagit att stiftsstyrelsen skall fastställa minimum för den kyrkomusikaliska verksamhetens omfattning i varje "pastorat på för- slag av pastoratet. Bedömningen skall enligt förslaget utgå från ett flertal skilda kriterier. Det gäller antalet församlingsmedlemmar och befolkning- en i pastoratet. särskilda bchov med hänsyn till förekomsten av större vårdinstitutioner. s. k. fritidskyrka m.m. Andra kriterier skulle vara den körverksamhet som bedrivs och orgelbeståndets karaktär. Enligt förslaget skall stiftsstyrelsens beslut kunna omprövas närhelst stiftsstyrelsen eller pastoratet finner skäl till det. Utredningen har inte ansett att kriterierna behöver anges i lag, och den har inte närmare utvecklat hur stiftsstyrelsens beslut skall utformas. Vid remissbehandlingen har åtskilliga kritiska syn- punkter förts fram mot den av utredningen föreslagna lösningen. I det föregående har jag som viktiga skäl för den av mig förordade reformen av kyrkomusikerorganisationen hänvisat till dagens strävan att lägga viktiga beslutsfunktioner nära dem som_ berörs av besluten och till betydelsen av att kyrkomusikerorganisationcn smidigt skall kunna anpassas till det en— skilda pastoratets behov Och särskilda förhållanden. Utredningens förslag om att stiftsstyrelsen skall fatta beslut varigenom minimiomfattningen av den kyrkomusikaliska verksamheten i pastorat och församlingar noga läggs fast tycks mig stå i mindre god överensstämmelse med dessa utgångs-

Utredningen anser — liksom även jag— att staten inte kan frånsäga sig

Utredningen

anser

—

liksom

även

jag—

att

staten

inte

kan

frånsäga

sig

ett ansvar för att den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna

ett

ansvar

för

att

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

församlingarna

även framgent håller en god standard. Det är mot denna bakgrund som

även

framgent

håller

god

standard.

Det

är

mot

denna

bakgrund

som

utredningen har föreslagit att stiftsstyrelsen skall fastställa minimum för

utredningen

har

föreslagit

att

stiftsstyrelsen

skall

fastställa

minimum

för

den kyrkomusikaliska verksamhetens omfattning i varje "pastorat på för-

den

kyrkomusikaliska

verksamhetens

omfattning

varje

"pastorat

på

för-

slag av pastoratet. Bedömningen skall enligt förslaget utgå från ett flertal

slag

pastoratet.

Bedömningen

skall

enligt

förslaget

utgå

från

ett

flertal

skilda kriterier. Det gäller antalet församlingsmedlemmar och befolkning-

skilda

kriterier.

Det

gäller

antalet

församlingsmedlemmar

och

befolkning-

en i pastoratet. särskilda bchov med hänsyn till förekomsten av större

pastoratet.

särskilda

bchov

med

hänsyn

till

förekomsten

större

vårdinstitutioner. s. k. fritidskyrka m.m. Andra kriterier skulle vara den

vårdinstitutioner.

fritidskyrka

m.m.

Andra

kriterier

skulle

vara

den

körverksamhet som bedrivs och orgelbeståndets karaktär. Enligt förslaget

körverksamhet

som

bedrivs

och

orgelbeståndets

karaktär.

Enligt

förslaget

skall stiftsstyrelsens beslut kunna omprövas närhelst stiftsstyrelsen eller

skall

stiftsstyrelsens

beslut

kunna

omprövas

närhelst

stiftsstyrelsen

eller

pastoratet finner skäl till det. Utredningen har inte ansett att kriterierna

pastoratet

finner

skäl

till

det.

Utredningen

har

inte

ansett

att

kriterierna

behöver anges i lag, och den har inte närmare utvecklat hur stiftsstyrelsens

behöver

anges

lag,

och

den

har

inte

närmare

utvecklat

hur

stiftsstyrelsens

beslut skall utformas. Vid remissbehandlingen har åtskilliga kritiska syn-

beslut

skall

utformas.

Vid

remissbehandlingen

har

åtskilliga

kritiska

syn-

punkter förts fram mot den av utredningen föreslagna lösningen. I det

punkter

förts

fram

mot

den

utredningen

föreslagna

lösningen.

det

föregående har jag som viktiga skäl för den av mig förordade reformen av

föregående

har

jag

som

viktiga

skäl

för

den

mig

förordade

reformen

kyrkomusikerorganisationen hänvisat till dagens strävan att lägga viktiga

kyrkomusikerorganisationen

hänvisat

till

dagens

strävan

att

lägga

viktiga

beslutsfunktioner nära dem som_ berörs av besluten och till betydelsen av

beslutsfunktioner

nära

dem

som_

berörs

besluten

och

till

betydelsen

att kyrkomusikerorganisationcn smidigt skall kunna anpassas till det en—

att

kyrkomusikerorganisationcn

smidigt

skall

kunna

anpassas

till

det

en—

skilda pastoratets behov Och särskilda förhållanden. Utredningens förslag

skilda

pastoratets

behov

Och

särskilda

förhållanden.

Utredningens

förslag

om att stiftsstyrelsen skall fatta beslut varigenom minimiomfattningen av

att

stiftsstyrelsen

skall

fatta

beslut

varigenom

minimiomfattningen

den kyrkomusikaliska verksamheten i pastorat och församlingar noga

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

pastorat

och

församlingar

noga

läggs fast tycks mig stå i mindre god överensstämmelse med dessa utgångs-

läggs

fast

tycks

mig

stå

mindre

god

överensstämmelse

med

dessa

utgångs-

Prop. l987/88: 144

Prop.

l987/88:

144

punkter. Jag befarar att en sådan ordning lätt skulle kunna innebära att dagens detaljerade författningsrcglering på många håll ersattes av en näs- tan Iika ingående styrning genom stiftsstyrelsens beslut. Risken är då bl.a.. som någon remissinstans varit inne på, att det blir ett så litet utrymme kvar för initiativ på det lokala planet att besluten i själva verket blir helt avgörande för verksamhetens omfattning. De kan med andra ord - komma att verka hämmande på viljan att ta lokala initiativ. Utgångspunkten för mina överväganden. liksom för utredningens, är synen på svenska kyrkan som ett trossamfund där församlingen är basen- heten. Det äri församlingen som evangelisation bedrivs och gudstjänstlivet får sin gestaltning. Det är församlingslivets behov som i första hand skall tillgodoses. Den kyrkomusikaliska verksamheten är en faktor av stor betydelse för församlingslivet och samtidigt för kyrkans möjligheter att nå ut och verka bland människorna. Som jag ser det. ligger däri den bästa garantin för att verksamheten blir av tillfredsställande omfattning och kvalitet. Det är därför enligt min mening inte motiverat att låta en regional myndighet. statlig eller kommunal. bestämma omfattningen och inriktningen av den kyrkomusikaliska verksamheten i varje enskilt pastorat. Jag anser att man i stället bör välja en lösning.- enligt vilken riksdagen i- lag anger vilken kyrkomusikalisk verksamhet som obligatoriskt skall före- komma i varje pastorat. Omfattningcn av denna verksamhet bör pastora- ten själva fä besluta om med utgångspunkt i de behov som finns. Pastora- ten bör även själva få besluta om vilken kyrkomusikalisk verksamhet som därutöver skall bedrivas. Genom att i lag ange de obligatoriska kyrkomusi- kaliska uppgifterna skapas garantier för att verksamheten i varje pastorat håller en godtagbar bredd. Som utredningen har framhållit är vissa kyrkomusikaliska uppgifter av den arten att de genomgående skall finnas med i församlingarnas arbete. Det är till stor del fråga om sådana uppgifter som kyrkomusikerna i dag ' enligt kyrkomusikerförordningen är skyldiga att fullgöra. När man skall bestämma pastoratens ansvar bör utgångspunkten vara de obligatoriska inslag i den kyrkomusikaliska verksamheten som i dag förekommer i församlingarna. Musik vid gudstjänster m.m: Till de nuvarande obligatoriska uppgifterna hör först och främst att vid gudstjänster och kyrkliga handlingar leda församlingssängen och att utföra orgelmusik på det sätt som förutsätts i kyrkohandboken och mässboken (10% 2 mom. kyrkomusikerförordning- en). I likhet med utredningen och de remissinstanser som har yttrat sig i frågan anserjag att dessa uppgifter även i fortsättningen skall vara obliga- toriska inslag i den kyrkomusikaliska verksamheten. Det förekommer dock rätt ofta att en del av församlingssängen leds av andra än kyrkomusi- kern. Regleringen bör därför kunna begränsas till spel på orgel vid guds- tjänster och kyrkliga handlingar. Kyrkosång: I kyrkomusikernas åligganden ingår att främja intresset för kyrkosången. bl. a. genom att öva och leda kyrkokören. Vidare åligger det kyrkomusikerna att undervisa konfirmander i psalmsång. _Utredningen har ansett att körverksamheten är av den arten att den Prop. 1987/88: 144

punkter. Jag befarar att en sådan ordning lätt skulle kunna innebära att

punkter.

Jag

befarar

att

sådan

ordning

lätt

skulle

kunna

innebära

att

dagens detaljerade författningsrcglering på många håll ersattes av en näs-

dagens

detaljerade

författningsrcglering

på

många

håll

ersattes

näs-

tan Iika ingående styrning genom stiftsstyrelsens beslut. Risken är då

tan

Iika

ingående

styrning

genom

stiftsstyrelsens

beslut.

Risken

är

då

bl.a.. som någon remissinstans varit inne på, att det blir ett så litet

bl.a..

som

någon

remissinstans

varit

inne

på,

att

det

blir

ett

så

litet

utrymme kvar för initiativ på det lokala planet att besluten i själva verket

utrymme

kvar

för

initiativ

på

det

lokala

planet

att

besluten

själva

verket

blir helt avgörande för verksamhetens omfattning. De kan med andra ord -

blir

helt

avgörande

för

verksamhetens

omfattning.

kan

med

andra

ord

komma att verka hämmande på viljan att ta lokala initiativ. Utgångspunkten för mina överväganden. liksom för utredningens, är synen på svenska kyrkan som ett trossamfund där församlingen är basen- heten. Det äri församlingen som evangelisation bedrivs och gudstjänstlivet får sin gestaltning. Det är församlingslivets behov som i första hand skall tillgodoses. Den kyrkomusikaliska verksamheten är en faktor av stor betydelse för församlingslivet och samtidigt för kyrkans möjligheter att nå ut och verka bland människorna. Som jag ser det. ligger däri den bästa garantin för att verksamheten blir av tillfredsställande omfattning och kvalitet. Det är därför enligt min mening inte motiverat att låta en regional myndighet. statlig eller kommunal. bestämma omfattningen och inriktningen av den kyrkomusikaliska verksamheten i varje enskilt pastorat.

komma att verka hämmande på viljan att ta lokala initiativ.

komma

att

verka

hämmande

på

viljan

att

lokala

initiativ.

Utgångspunkten för mina överväganden. liksom för utredningens, är synen på svenska kyrkan som ett trossamfund där församlingen är basen- heten. Det äri församlingen som evangelisation bedrivs och gudstjänstlivet får sin gestaltning. Det är församlingslivets behov som i första hand skall tillgodoses.

Utgångspunkten för mina överväganden. liksom för utredningens, är

Utgångspunkten

för

mina

överväganden.

liksom

för

utredningens,

är

synen på svenska kyrkan som ett trossamfund där församlingen är basen-

synen

på

svenska

kyrkan

som

ett

trossamfund

där

församlingen

är

basen-

heten. Det äri församlingen som evangelisation bedrivs och gudstjänstlivet

heten.

Det

äri

församlingen

som

evangelisation

bedrivs

och

gudstjänstlivet

får sin gestaltning. Det är församlingslivets behov som i första hand skall

får

sin

gestaltning.

Det

är

församlingslivets

behov

som

första

hand

skall

tillgodoses.

Den kyrkomusikaliska verksamheten är en faktor av stor betydelse för församlingslivet och samtidigt för kyrkans möjligheter att nå ut och verka bland människorna. Som jag ser det. ligger däri den bästa garantin för att verksamheten blir av tillfredsställande omfattning och kvalitet. Det är därför enligt min mening inte motiverat att låta en regional myndighet. statlig eller kommunal. bestämma omfattningen och inriktningen av den kyrkomusikaliska verksamheten i varje enskilt pastorat.

Den kyrkomusikaliska verksamheten är en faktor av stor betydelse för

Den

kyrkomusikaliska

verksamheten

är

faktor

stor

betydelse

för

församlingslivet och samtidigt för kyrkans möjligheter att nå ut och verka

församlingslivet

och

samtidigt

för

kyrkans

möjligheter

att

nå

och

verka

bland människorna. Som jag ser det. ligger däri den bästa garantin för att

bland

människorna.

Som

jag

ser

det.

ligger

däri

den

bästa

garantin

för

att

verksamheten blir av tillfredsställande omfattning och kvalitet. Det är

verksamheten

blir

tillfredsställande

omfattning

och

kvalitet.

Det

är

därför enligt min mening inte motiverat att låta en regional myndighet.

därför

enligt

min

mening

inte

motiverat

att

låta

regional

myndighet.

statlig eller kommunal. bestämma omfattningen och inriktningen av den

statlig

eller

kommunal.

bestämma

omfattningen

och

inriktningen

den

kyrkomusikaliska verksamheten i varje enskilt pastorat.

kyrkomusikaliska

verksamheten

varje

enskilt

pastorat.

Jag anser att man i stället bör välja en lösning.- enligt vilken riksdagen i-

Jag

anser

att

man

stället

bör

välja

lösning.-

enligt

vilken

riksdagen

lag anger vilken kyrkomusikalisk verksamhet som obligatoriskt skall före- komma i varje pastorat. Omfattningcn av denna verksamhet bör pastora- ten själva fä besluta om med utgångspunkt i de behov som finns. Pastora- ten bör även själva få besluta om vilken kyrkomusikalisk verksamhet som därutöver skall bedrivas. Genom att i lag ange de obligatoriska kyrkomusi- kaliska uppgifterna skapas garantier för att verksamheten i varje pastorat håller en godtagbar bredd. Som utredningen har framhållit är vissa kyrkomusikaliska uppgifter av den arten att de genomgående skall finnas med i församlingarnas arbete.

lag anger vilken kyrkomusikalisk verksamhet som obligatoriskt skall före-

lag

anger

vilken

kyrkomusikalisk

verksamhet

som

obligatoriskt

skall

före-

komma i varje pastorat. Omfattningcn av denna verksamhet bör pastora-

komma

varje

pastorat.

Omfattningcn

denna

verksamhet

bör

pastora-

ten själva fä besluta om med utgångspunkt i de behov som finns. Pastora-

ten

själva

fä

besluta

med

utgångspunkt

behov

som

finns.

Pastora-

ten bör även själva få besluta om vilken kyrkomusikalisk verksamhet som

ten

bör

även

själva

få

besluta

vilken

kyrkomusikalisk

verksamhet

som

därutöver skall bedrivas. Genom att i lag ange de obligatoriska kyrkomusi-

därutöver

skall

bedrivas.

Genom

att

lag

ange

obligatoriska

kyrkomusi-

kaliska uppgifterna skapas garantier för att verksamheten i varje pastorat

kaliska

uppgifterna

skapas

garantier

för

att

verksamheten

varje

pastorat

håller en godtagbar bredd.

håller

godtagbar

bredd.

Som utredningen har framhållit är vissa kyrkomusikaliska uppgifter av den arten att de genomgående skall finnas med i församlingarnas arbete.

Som utredningen har framhållit är vissa kyrkomusikaliska uppgifter av

Som

utredningen

har

framhållit

är

vissa

kyrkomusikaliska

uppgifter

den arten att de genomgående skall finnas med i församlingarnas arbete.

den

arten

att

genomgående

skall

finnas

med

församlingarnas

arbete.

Det är till stor del fråga om sådana uppgifter som kyrkomusikerna i dag '

Det

är

till

stor

del

fråga

sådana

uppgifter

som

kyrkomusikerna

dag

enligt kyrkomusikerförordningen är skyldiga att fullgöra. När man skall bestämma pastoratens ansvar bör utgångspunkten vara de obligatoriska inslag i den kyrkomusikaliska verksamheten som i dag förekommer i församlingarna. Musik vid gudstjänster m.m: Till de nuvarande obligatoriska uppgifterna hör först och främst att vid gudstjänster och kyrkliga handlingar leda församlingssängen och att utföra orgelmusik på det sätt som förutsätts i kyrkohandboken och mässboken (10% 2 mom. kyrkomusikerförordning- en). I likhet med utredningen och de remissinstanser som har yttrat sig i frågan anserjag att dessa uppgifter även i fortsättningen skall vara obliga- toriska inslag i den kyrkomusikaliska verksamheten. Det förekommer dock rätt ofta att en del av församlingssängen leds av andra än kyrkomusi- kern. Regleringen bör därför kunna begränsas till spel på orgel vid guds- tjänster och kyrkliga handlingar. Kyrkosång: I kyrkomusikernas åligganden ingår att främja intresset för kyrkosången. bl. a. genom att öva och leda kyrkokören. Vidare åligger det kyrkomusikerna att undervisa konfirmander i psalmsång. _Utredningen har ansett att körverksamheten är av den arten att den

enligt kyrkomusikerförordningen är skyldiga att fullgöra. När man skall

enligt

kyrkomusikerförordningen

är

skyldiga

att

fullgöra.

När

man

skall

bestämma pastoratens ansvar bör utgångspunkten vara de obligatoriska

bestämma

pastoratens

ansvar

bör

utgångspunkten

vara

obligatoriska

inslag i den kyrkomusikaliska verksamheten som i dag förekommer i

inslag

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

som

dag

förekommer

församlingarna.

Musik vid gudstjänster m.m: Till de nuvarande obligatoriska uppgifterna hör först och främst att vid gudstjänster och kyrkliga handlingar leda församlingssängen och att utföra orgelmusik på det sätt som förutsätts i kyrkohandboken och mässboken (10% 2 mom. kyrkomusikerförordning- en). I likhet med utredningen och de remissinstanser som har yttrat sig i frågan anserjag att dessa uppgifter även i fortsättningen skall vara obliga- toriska inslag i den kyrkomusikaliska verksamheten. Det förekommer dock rätt ofta att en del av församlingssängen leds av andra än kyrkomusi- kern. Regleringen bör därför kunna begränsas till spel på orgel vid guds- tjänster och kyrkliga handlingar.

Musik vid gudstjänster m.m: Till de nuvarande obligatoriska uppgifterna

Musik

vid

gudstjänster

m.m:

Till

nuvarande

obligatoriska

uppgifterna

hör först och främst att vid gudstjänster och kyrkliga handlingar leda

hör

först

och

främst

att

vid

gudstjänster

och

kyrkliga

handlingar

leda

församlingssängen och att utföra orgelmusik på det sätt som förutsätts i

församlingssängen

och

att

utföra

orgelmusik

på

det

sätt

som

förutsätts

kyrkohandboken och mässboken (10% 2 mom. kyrkomusikerförordning-

kyrkohandboken

och

mässboken

(10%

mom.

kyrkomusikerförordning-

en). I likhet med utredningen och de remissinstanser som har yttrat sig i

en).

likhet

med

utredningen

och

remissinstanser

som

har

yttrat

sig

frågan anserjag att dessa uppgifter även i fortsättningen skall vara obliga-

frågan

anserjag

att

dessa

uppgifter

även

fortsättningen

skall

vara

obliga-

toriska inslag i den kyrkomusikaliska verksamheten. Det förekommer

toriska

inslag

den

kyrkomusikaliska

verksamheten.

Det

förekommer

dock rätt ofta att en del av församlingssängen leds av andra än kyrkomusi-

dock

rätt

ofta

att

del

församlingssängen

leds

andra

än

kyrkomusi-

kern. Regleringen bör därför kunna begränsas till spel på orgel vid guds-

kern.

Regleringen

bör

därför

kunna

begränsas

till

spel

på

orgel

vid

guds-

tjänster och kyrkliga handlingar.

tjänster

och

kyrkliga

handlingar.

Kyrkosång: I kyrkomusikernas åligganden ingår att främja intresset för kyrkosången. bl. a. genom att öva och leda kyrkokören. Vidare åligger det kyrkomusikerna att undervisa konfirmander i psalmsång.

Kyrkosång: I kyrkomusikernas åligganden ingår att främja intresset för

Kyrkosång:

kyrkomusikernas

åligganden

ingår

att

främja

intresset

för

kyrkosången. bl. a. genom att öva och leda kyrkokören. Vidare åligger det

kyrkosången.

bl.

genom

att

öva

och

leda

kyrkokören.

Vidare

åligger

det

kyrkomusikerna att undervisa konfirmander i psalmsång.

kyrkomusikerna

att

undervisa

konfirmander

psalmsång.

_Utredningen har ansett att körverksamheten är av den arten att den

_Utredningen

har

ansett

att

körverksamheten

är

den

arten

att

den

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

genomgående skall finnas med i varje församlings arbete. Som en minimi- standard har angetts normalt minst en köri varje församling. Samtidigt har utredningen anfört att avgörande för verksamhetens omfattning bör vara en bedömning som tar hänsyn till varje pastorats behov och resurser och övriga omständigheter. Rcmissinstanserna har inte haft någon erinran mot utredningens förslag i denna del. För egen del vill jag till en början framhålla att den körverksamhet som förekommer i församlingarna är av stor betydelse för såväl gudstjänstlivct som församlingslivet i övrigt. Därtill berikar verksamheten inte sällan det lokala musiklivet. Körverksamheten utgör en stor folkrörelse. Ett allmänt önskemål torde vara att denna verksamhet kan garanteras i framtiden. Att ställa upp ett krav på pastoraten att se till att det i varje församling eller pastorat skall finnas minst en kyrkokör kan emellertid vålla problem. Det gäller framför allt i mindre glesbygdspastorat. Att samla och öva en kyrko- kör kan vara en i det närmaste omöjlig uppgift i pastorat där befolkningsun- derlaget är litet och de geografiska avstånden stora. Det kan också vara svårt att finna en klar definition av begreppet kyrkokör. Med hänsyn till dessa förhållanden anserjag inte att det rimligt att ställa ett sådant uttryck- ligt krav på pastoraten. Enligt min mening är det emellertid angeläget att kyrkomusiken vid gudstjänsterna inte begränsas till församlingssång och orgelmusik. Även annan kyrkomusik. främst körsång. bör förekomma så långt det är möjligt. En framkomlig väg att åstadkomma en bred kyrkomusikalisk verksam- het vid gudstjänster m.m. är enligt min mening att ålägga pastoraten att främja intresset för kyrkosången i församlingarna. Detta knyter an till den ordning som i dag gäller för kyrkomusikerna. Främjandet av intresset för kyrkosången sker normalt genom att församlingssången leds på ett kvalifi- cerat sätt samt genom att en kyrkomusiker övar och leder en eller flera kyrkokörer. Det kan emellertid ske även på annat sätt. Jag föreslår därför att pastoraten åläggs att främja detta intresse. Som jag har sagt i det föregående åligger det också en kyrkomusiker att undervisa konfirmander i psalmsång. Detta är en viktig uppgift. Enligt min mening får det emellertid anses ligga i kravet påatt främja kyrkosången att konfirmanderna ges den undervisning som behövs. Någon ytterligare reg- lering är därför enligt min mening inte nödvändig. Orgelvård: Det orgelbestånd som finns i vårt land representerar stora ekonomiska värden och utgör en betydande kulturtillgång. En riktig vård och skötsel av orglarna är inte bara en nödvändighet för församlingarnas gudstjänstliv. den är också en viktig förutsättning för ett allsidigt musikliv i landet. Många av landets orglar är dessutom historiskt värdefulla kultur- föremål. Enligt kyrkomusikerförordningen ligger ansvaret för vården av orgelver- ket obligatoriskt hos kyrkomusikerna. Som en följd av detta har också föreskrivits att kyrkorådet inte får medge att någon annan använder orgeln innan rådet har låtit kyrkomusikern yttra sig. Utredningens förslag utgår från att stiftsstyrelsen skall bestämma ett 'minimum för den kyrkomusikaliska verksamhetens omfattning. Det går därför inte i alla delar att jämföra med mitt förslag. Vad utredningen Prop. 1987/88: 144 16

genomgående skall finnas med i varje församlings arbete. Som en minimi-

genomgående

skall

finnas

med

varje

församlings

arbete.

Som

minimi-

standard har angetts normalt minst en köri varje församling. Samtidigt har

standard

har

angetts

normalt

minst

köri

varje

församling.

Samtidigt

har

utredningen anfört att avgörande för verksamhetens omfattning bör vara

utredningen

anfört

att

avgörande

för

verksamhetens

omfattning

bör

vara

en bedömning som tar hänsyn till varje pastorats behov och resurser och

bedömning

som

tar

hänsyn

till

varje

pastorats

behov

och

resurser

och

övriga omständigheter. Rcmissinstanserna har inte haft någon erinran mot

övriga

omständigheter.

Rcmissinstanserna

har

inte

haft

någon

erinran

mot

utredningens förslag i denna del.

utredningens

förslag

denna

del.

För egen del vill jag till en början framhålla att den körverksamhet som förekommer i församlingarna är av stor betydelse för såväl gudstjänstlivct som församlingslivet i övrigt. Därtill berikar verksamheten inte sällan det lokala musiklivet. Körverksamheten utgör en stor folkrörelse. Ett allmänt önskemål torde vara att denna verksamhet kan garanteras i framtiden. Att ställa upp ett krav på pastoraten att se till att det i varje församling eller pastorat skall finnas minst en kyrkokör kan emellertid vålla problem. Det gäller framför allt i mindre glesbygdspastorat. Att samla och öva en kyrko- kör kan vara en i det närmaste omöjlig uppgift i pastorat där befolkningsun- derlaget är litet och de geografiska avstånden stora. Det kan också vara svårt att finna en klar definition av begreppet kyrkokör. Med hänsyn till dessa förhållanden anserjag inte att det rimligt att ställa ett sådant uttryck- ligt krav på pastoraten. Enligt min mening är det emellertid angeläget att kyrkomusiken vid gudstjänsterna inte begränsas till församlingssång och orgelmusik. Även annan kyrkomusik. främst körsång. bör förekomma så långt det är möjligt.

För egen del vill jag till en början framhålla att den körverksamhet som

För

egen

del

vill

jag

till

början

framhålla

att

den

körverksamhet

som

förekommer i församlingarna är av stor betydelse för såväl gudstjänstlivct

förekommer

församlingarna

är

stor

betydelse

för

såväl

gudstjänstlivct

som församlingslivet i övrigt. Därtill berikar verksamheten inte sällan det

som

församlingslivet

övrigt.

Därtill

berikar

verksamheten

inte

sällan

det

lokala musiklivet. Körverksamheten utgör en stor folkrörelse. Ett allmänt

lokala

musiklivet.

Körverksamheten

utgör

stor

folkrörelse.

Ett

allmänt

önskemål torde vara att denna verksamhet kan garanteras i framtiden. Att

önskemål

torde

vara

att

denna

verksamhet

kan

garanteras

framtiden.

Att

ställa upp ett krav på pastoraten att se till att det i varje församling eller

ställa

upp

ett

krav

på

pastoraten

att

till

att

det

varje

församling

eller

pastorat skall finnas minst en kyrkokör kan emellertid vålla problem. Det

pastorat

skall

finnas

minst

kyrkokör

kan

emellertid

vålla

problem.

Det

gäller framför allt i mindre glesbygdspastorat. Att samla och öva en kyrko-

gäller

framför

allt

mindre

glesbygdspastorat.

Att

samla

och

öva

kyrko-

kör kan vara en i det närmaste omöjlig uppgift i pastorat där befolkningsun-

kör

kan

vara

det

närmaste

omöjlig

uppgift

pastorat

där

befolkningsun-

derlaget är litet och de geografiska avstånden stora. Det kan också vara

derlaget

är

litet

och

geografiska

avstånden

stora.

Det

kan

också

vara

svårt att finna en klar definition av begreppet kyrkokör. Med hänsyn till

svårt

att

finna

klar

definition

begreppet

kyrkokör.

Med

hänsyn

till

dessa förhållanden anserjag inte att det rimligt att ställa ett sådant uttryck-

dessa

förhållanden

anserjag

inte

att

det

rimligt

att

ställa

ett

sådant

uttryck-

ligt krav på pastoraten. Enligt min mening är det emellertid angeläget att

ligt

krav

på

pastoraten.

Enligt

min

mening

är

det

emellertid

angeläget

att

kyrkomusiken vid gudstjänsterna inte begränsas till församlingssång och

kyrkomusiken

vid

gudstjänsterna

inte

begränsas

till

församlingssång

och

orgelmusik. Även annan kyrkomusik. främst körsång. bör förekomma så

orgelmusik.

Även

annan

kyrkomusik.

främst

körsång.

bör

förekomma

så

långt det är möjligt.

långt

det

är

möjligt.

En framkomlig väg att åstadkomma en bred kyrkomusikalisk verksam- het vid gudstjänster m.m. är enligt min mening att ålägga pastoraten att främja intresset för kyrkosången i församlingarna. Detta knyter an till den ordning som i dag gäller för kyrkomusikerna. Främjandet av intresset för kyrkosången sker normalt genom att församlingssången leds på ett kvalifi- cerat sätt samt genom att en kyrkomusiker övar och leder en eller flera kyrkokörer. Det kan emellertid ske även på annat sätt. Jag föreslår därför att pastoraten åläggs att främja detta intresse.

En framkomlig väg att åstadkomma en bred kyrkomusikalisk verksam-

framkomlig

väg

att

åstadkomma

bred

kyrkomusikalisk

verksam-

het vid gudstjänster m.m. är enligt min mening att ålägga pastoraten att

het

vid

gudstjänster

m.m.

är

enligt

min

mening

att

ålägga

pastoraten

att

främja intresset för kyrkosången i församlingarna. Detta knyter an till den

främja

intresset

för

kyrkosången

församlingarna.

Detta

knyter

till

den

ordning som i dag gäller för kyrkomusikerna. Främjandet av intresset för

ordning

som

dag

gäller

för

kyrkomusikerna.

Främjandet

intresset

för

kyrkosången sker normalt genom att församlingssången leds på ett kvalifi-

kyrkosången

sker

normalt

genom

att

församlingssången

leds

på

ett

kvalifi-

cerat sätt samt genom att en kyrkomusiker övar och leder en eller flera

cerat

sätt

samt

genom

att

kyrkomusiker

övar

och

leder

eller

flera

kyrkokörer. Det kan emellertid ske även på annat sätt. Jag föreslår därför

kyrkokörer.

Det

kan

emellertid

ske

även

på

annat

sätt.

Jag

föreslår

därför

att pastoraten åläggs att främja detta intresse.

att

pastoraten

åläggs

att

främja

detta

intresse.

Som jag har sagt i det föregående åligger det också en kyrkomusiker att undervisa konfirmander i psalmsång. Detta är en viktig uppgift. Enligt min mening får det emellertid anses ligga i kravet påatt främja kyrkosången att konfirmanderna ges den undervisning som behövs. Någon ytterligare reg- lering är därför enligt min mening inte nödvändig.

Som jag har sagt i det föregående åligger det också en kyrkomusiker att

Som

jag

har

sagt

det

föregående

åligger

det

också

kyrkomusiker

att

undervisa konfirmander i psalmsång. Detta är en viktig uppgift. Enligt min

undervisa

konfirmander

psalmsång.

Detta

är

viktig

uppgift.

Enligt

min

mening får det emellertid anses ligga i kravet påatt främja kyrkosången att

mening

får

det

emellertid

anses

ligga

kravet

påatt

främja

kyrkosången

att

konfirmanderna ges den undervisning som behövs. Någon ytterligare reg-

konfirmanderna

ges

den

undervisning

som

behövs.

Någon

ytterligare

reg-

lering är därför enligt min mening inte nödvändig.

lering

är

därför

enligt

min

mening

inte

nödvändig.

Orgelvård: Det orgelbestånd som finns i vårt land representerar stora ekonomiska värden och utgör en betydande kulturtillgång. En riktig vård och skötsel av orglarna är inte bara en nödvändighet för församlingarnas gudstjänstliv. den är också en viktig förutsättning för ett allsidigt musikliv i landet. Många av landets orglar är dessutom historiskt värdefulla kultur- föremål.

Orgelvård: Det orgelbestånd som finns i vårt land representerar stora

Orgelvård:

Det

orgelbestånd

som

finns

vårt

land

representerar

stora

ekonomiska värden och utgör en betydande kulturtillgång. En riktig vård

ekonomiska

värden

och

utgör

betydande

kulturtillgång.

riktig

vård

och skötsel av orglarna är inte bara en nödvändighet för församlingarnas

och

skötsel

orglarna

är

inte

bara

nödvändighet

för

församlingarnas

gudstjänstliv. den är också en viktig förutsättning för ett allsidigt musikliv i

gudstjänstliv.

den

är

också

viktig

förutsättning

för

ett

allsidigt

musikliv

landet. Många av landets orglar är dessutom historiskt värdefulla kultur-

landet.

Många

landets

orglar

är

dessutom

historiskt

värdefulla

kultur-

föremål.

Enligt kyrkomusikerförordningen ligger ansvaret för vården av orgelver- ket obligatoriskt hos kyrkomusikerna. Som en följd av detta har också föreskrivits att kyrkorådet inte får medge att någon annan använder orgeln innan rådet har låtit kyrkomusikern yttra sig.

Enligt kyrkomusikerförordningen ligger ansvaret för vården av orgelver-

Enligt

kyrkomusikerförordningen

ligger

ansvaret

för

vården

orgelver-

ket obligatoriskt hos kyrkomusikerna. Som en följd av detta har också

ket

obligatoriskt

hos

kyrkomusikerna.

Som

följd

detta

har

också

föreskrivits att kyrkorådet inte får medge att någon annan använder orgeln

föreskrivits

att

kyrkorådet

inte

får

medge

att

någon

annan

använder

orgeln

innan rådet har låtit kyrkomusikern yttra sig.

innan

rådet

har

låtit

kyrkomusikern

yttra

sig.

Utredningens förslag utgår från att stiftsstyrelsen skall bestämma ett 'minimum för den kyrkomusikaliska verksamhetens omfattning. Det går därför inte i alla delar att jämföra med mitt förslag. Vad utredningen

Utredningens förslag utgår från att stiftsstyrelsen skall bestämma ett

Utredningens

förslag

utgår

från

att

stiftsstyrelsen

skall

bestämma

ett

'minimum för den kyrkomusikaliska verksamhetens omfattning. Det går

'minimum

för

den

kyrkomusikaliska

verksamhetens

omfattning.

Det

går

därför inte i alla delar att jämföra med mitt förslag. Vad utredningen

därför

inte

alla

delar

att

jämföra

med

mitt

förslag.

Vad

utredningen

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

emellertid anfört är att vid bedömningen av omfattningen skall beaktas om det finns ett orgelbestånd av speciell karaktär. Orgelverken och orgelmusik vid gudstjänster och andra förrättningar är av grundläggande betydelse för gudstjänst- och församlingsliv. Med hän- syn härtill anser jag att pastoraten uttryckligen bör åläggas att svara för vården av de orglar som finns hos församlingarna i pastoratet. Det är därvid viktigt att orgelvården anförtros kyrkomusiker med en kvalificerad utbildning. Till denna fråga återkommerjag emellertid i det följande närjag behandlar behörighetsvillkoren. ' Fri musikundervisning: För närvarande ingår också 5. k. fri musikunder- visning bland kyrkomusikernas åligganden. Under remissbehandlingen har röster höjts för att denna verksamhet inte skall höra till det som pastoraten obligatoriskt bör svara för. I denna fråga villjag säga följande. I början av 1900-talet var möjligheterna till utbildning i musik begränsa- de. Behovet kunde inte täckas. Även om ett betydelsefullt frivilligt arbete utfördes bl.a. inom ABF och IOGT fanns det stora grupper. främst på landsbygden, som inte kunde få någon musikutbildning. " Under det arbete som ledde fram till 1950 års reform av kyrkomusi- kerverksamheten togs tanken upp att kyrkomusikerna skulle kunna även mer allmänt utveckla sång- och musiklivet i församlingarna. Kyrkomusi- kernas kompetens togs därför tillvara så. att de blev skyldiga att meddela en allmän och kostnadsfri musikundervisning. Kyrkomusikerna fanns ju tillgängliga som kvalificerade 'musikaliska krafter. På många håll skulle kyrkomusikern kunna bli en centralgestalt i bygdens musikaliska liv. De som engagerades som elever skulle få möjligheter att delta i och tillgodogö- ra sig även den rent kyrkomusikaliska verksamheten. t. ex. genom att delta i kyrkokörer. Avsikten med undervisningen var att — med utgångspunkt i grundsko- lans undervisning— ge eleverna en elementär musikteoretisk allmänbild- ning samt att ge dem som hade förutsättningar för det undervisning i instrumentalmusik och sång. Genom kyrkomusikerförordningen infördes alltså fri musikundervisning som en tjänsteuppgift för organisterna. När sedan kyrkokantorerna tillkom i slutet av 1950-talet. bestämdes det att även de skulle meddela fri musikundervisning. varigenom musikundervis- ningen utsträcktes till betydligt fler kyrkomusikerdistrikt. Fri musikunder- visning har däremot inte ålegat skolkantorerna med hänsyn till deras arbetsbörda. Utredningen har funnit att den fria musikundervisningen i stort sett har fungerat på det sätt som varit avsett från början. Inget annat har framkom- mit än att undervisningen har varit av stor betydelse för det musikaliska livets utveckling i församlingarna. Den har i hög grad bidragit till att underlätta rekryteringen av medlemmar till kyrkokörer av olika slag. Även undervisningen på instrument har bidragit till att skapa och vidmakthålla en god kyrkomusikalisk standard. ' ' Sedan den fria musikundervisningen infördes har den kommunala mu- sikundervisningen vuxit fram som ett alternativ. Kyrkomusikerna har inte för den skull förlorat i betydelse för landets musikliv. Däremot har utrym- met på många håll ökat för en mera markerad kyrklig prägel i den fria 2 Riksdagen [987/88. I saml. Nr 144 Prop. 1987/88: 144 17

emellertid anfört är att vid bedömningen av omfattningen skall beaktas om det finns ett orgelbestånd av speciell karaktär.

emellertid anfört är att vid bedömningen av omfattningen skall beaktas om

emellertid

anfört

är

att

vid

bedömningen

omfattningen

skall

beaktas

det finns ett orgelbestånd av speciell karaktär.

det

finns

ett

orgelbestånd

speciell

karaktär.

Orgelverken och orgelmusik vid gudstjänster och andra förrättningar är av grundläggande betydelse för gudstjänst- och församlingsliv. Med hän- syn härtill anser jag att pastoraten uttryckligen bör åläggas att svara för vården av de orglar som finns hos församlingarna i pastoratet. Det är därvid viktigt att orgelvården anförtros kyrkomusiker med en kvalificerad utbildning. Till denna fråga återkommerjag emellertid i det följande närjag behandlar behörighetsvillkoren. '

Orgelverken och orgelmusik vid gudstjänster och andra förrättningar är

Orgelverken

och

orgelmusik

vid

gudstjänster

och

andra

förrättningar

är

av grundläggande betydelse för gudstjänst- och församlingsliv. Med hän-

grundläggande

betydelse

för

gudstjänst-

och

församlingsliv.

Med

hän-

syn härtill anser jag att pastoraten uttryckligen bör åläggas att svara för

syn

härtill

anser

jag

att

pastoraten

uttryckligen

bör

åläggas

att

svara

för

vården av de orglar som finns hos församlingarna i pastoratet. Det är

vården

orglar

som

finns

hos

församlingarna

pastoratet.

Det

är

därvid viktigt att orgelvården anförtros kyrkomusiker med en kvalificerad

därvid

viktigt

att

orgelvården

anförtros

kyrkomusiker

med

kvalificerad

utbildning. Till denna fråga återkommerjag emellertid i det följande närjag

utbildning.

Till

denna

fråga

återkommerjag

emellertid

det

följande

närjag

behandlar behörighetsvillkoren. '

behandlar

behörighetsvillkoren.

Fri musikundervisning: För närvarande ingår också 5. k. fri musikunder- visning bland kyrkomusikernas åligganden. Under remissbehandlingen har röster höjts för att denna verksamhet inte skall höra till det som pastoraten obligatoriskt bör svara för. I denna fråga villjag säga följande.

Fri musikundervisning: För närvarande ingår också 5. k. fri musikunder-

Fri

musikundervisning:

För

närvarande

ingår

också

fri

musikunder-

visning bland kyrkomusikernas åligganden. Under remissbehandlingen har

visning

bland

kyrkomusikernas

åligganden.

Under

remissbehandlingen

har

röster höjts för att denna verksamhet inte skall höra till det som pastoraten

röster

höjts

för

att

denna

verksamhet

inte

skall

höra

till

det

som

pastoraten

obligatoriskt bör svara för. I denna fråga villjag säga följande.

obligatoriskt

bör

svara

för.

denna

fråga

villjag

säga

följande.

I början av 1900-talet var möjligheterna till utbildning i musik begränsa- de. Behovet kunde inte täckas. Även om ett betydelsefullt frivilligt arbete utfördes bl.a. inom ABF och IOGT fanns det stora grupper. främst på landsbygden, som inte kunde få någon musikutbildning. "

I början av 1900-talet var möjligheterna till utbildning i musik begränsa-

början

1900-talet

var

möjligheterna

till

utbildning

musik

begränsa-

de. Behovet kunde inte täckas. Även om ett betydelsefullt frivilligt arbete

de.

Behovet

kunde

inte

täckas.

Även

ett

betydelsefullt

frivilligt

arbete

utfördes bl.a. inom ABF och IOGT fanns det stora grupper. främst på

utfördes

bl.a.

inom

ABF

och

IOGT

fanns

det

stora

grupper.

främst

på

landsbygden, som inte kunde få någon musikutbildning. "

landsbygden,

som

inte

kunde

få

någon

musikutbildning.

Under det arbete som ledde fram till 1950 års reform av kyrkomusi- kerverksamheten togs tanken upp att kyrkomusikerna skulle kunna även mer allmänt utveckla sång- och musiklivet i församlingarna. Kyrkomusi- kernas kompetens togs därför tillvara så. att de blev skyldiga att meddela en allmän och kostnadsfri musikundervisning. Kyrkomusikerna fanns ju tillgängliga som kvalificerade 'musikaliska krafter. På många håll skulle kyrkomusikern kunna bli en centralgestalt i bygdens musikaliska liv. De som engagerades som elever skulle få möjligheter att delta i och tillgodogö- ra sig även den rent kyrkomusikaliska verksamheten. t. ex. genom att delta i kyrkokörer.

Under det arbete som ledde fram till 1950 års reform av kyrkomusi-

Under

det

arbete

som

ledde

fram

till

1950

års

reform

kyrkomusi-

kerverksamheten togs tanken upp att kyrkomusikerna skulle kunna även

kerverksamheten

togs

tanken

upp

att

kyrkomusikerna

skulle

kunna

även

mer allmänt utveckla sång- och musiklivet i församlingarna. Kyrkomusi-

mer

allmänt

utveckla

sång-

och

musiklivet

församlingarna.

Kyrkomusi-

kernas kompetens togs därför tillvara så. att de blev skyldiga att meddela

kernas

kompetens

togs

därför

tillvara

så.

att

blev

skyldiga

att

meddela

en allmän och kostnadsfri musikundervisning. Kyrkomusikerna fanns ju

allmän

och

kostnadsfri

musikundervisning.

Kyrkomusikerna

fanns

tillgängliga som kvalificerade 'musikaliska krafter. På många håll skulle

tillgängliga

som

kvalificerade

'musikaliska

krafter.

På

många

håll

skulle

kyrkomusikern kunna bli en centralgestalt i bygdens musikaliska liv. De

kyrkomusikern

kunna

bli

centralgestalt

bygdens

musikaliska

liv.

som engagerades som elever skulle få möjligheter att delta i och tillgodogö-

som

engagerades

som

elever

skulle

få

möjligheter

att

delta

och

tillgodogö-

ra sig även den rent kyrkomusikaliska verksamheten. t. ex. genom att delta

sig

även

den

rent

kyrkomusikaliska

verksamheten.

ex.

genom

att

delta

i kyrkokörer.

kyrkokörer.

Avsikten med undervisningen var att — med utgångspunkt i grundsko- lans undervisning— ge eleverna en elementär musikteoretisk allmänbild- ning samt att ge dem som hade förutsättningar för det undervisning i instrumentalmusik och sång. Genom kyrkomusikerförordningen infördes alltså fri musikundervisning som en tjänsteuppgift för organisterna. När sedan kyrkokantorerna tillkom i slutet av 1950-talet. bestämdes det att även de skulle meddela fri musikundervisning. varigenom musikundervis- ningen utsträcktes till betydligt fler kyrkomusikerdistrikt. Fri musikunder- visning har däremot inte ålegat skolkantorerna med hänsyn till deras arbetsbörda.

Avsikten med undervisningen var att — med utgångspunkt i grundsko-

Avsikten

med

undervisningen

var

att

—

med

utgångspunkt

grundsko-

lans undervisning— ge eleverna en elementär musikteoretisk allmänbild-

lans

undervisning—

eleverna

elementär

musikteoretisk

allmänbild-

ning samt att ge dem som hade förutsättningar för det undervisning i

ning

samt

att

dem

som

hade

förutsättningar

för

det

undervisning

instrumentalmusik och sång. Genom kyrkomusikerförordningen infördes

instrumentalmusik

och

sång.

Genom

kyrkomusikerförordningen

infördes

alltså fri musikundervisning som en tjänsteuppgift för organisterna. När

alltså

fri

musikundervisning

som

tjänsteuppgift

för

organisterna.

När

sedan kyrkokantorerna tillkom i slutet av 1950-talet. bestämdes det att

sedan

kyrkokantorerna

tillkom

slutet

1950-talet.

bestämdes

det

att

även de skulle meddela fri musikundervisning. varigenom musikundervis-

även

skulle

meddela

fri

musikundervisning.

varigenom

musikundervis-

ningen utsträcktes till betydligt fler kyrkomusikerdistrikt. Fri musikunder-

ningen

utsträcktes

till

betydligt

fler

kyrkomusikerdistrikt.

Fri

musikunder-

visning har däremot inte ålegat skolkantorerna med hänsyn till deras

visning

har

däremot

inte

ålegat

skolkantorerna

med

hänsyn

till

deras

arbetsbörda.

Utredningen har funnit att den fria musikundervisningen i stort sett har fungerat på det sätt som varit avsett från början. Inget annat har framkom- mit än att undervisningen har varit av stor betydelse för det musikaliska livets utveckling i församlingarna. Den har i hög grad bidragit till att underlätta rekryteringen av medlemmar till kyrkokörer av olika slag. Även undervisningen på instrument har bidragit till att skapa och vidmakthålla en god kyrkomusikalisk standard. ' '

Utredningen har funnit att den fria musikundervisningen i stort sett har

Utredningen

har

funnit

att

den

fria

musikundervisningen

stort

sett

har

fungerat på det sätt som varit avsett från början. Inget annat har framkom-

fungerat

på

det

sätt

som

varit

avsett

från

början.

Inget

annat

har

framkom-

mit än att undervisningen har varit av stor betydelse för det musikaliska

mit

än

att

undervisningen

har

varit

stor

betydelse

för

det

musikaliska

livets utveckling i församlingarna. Den har i hög grad bidragit till att

livets

utveckling

församlingarna.

Den

har

hög

grad

bidragit

till

att

underlätta rekryteringen av medlemmar till kyrkokörer av olika slag. Även

underlätta

rekryteringen

medlemmar

till

kyrkokörer

olika

slag.

Även

undervisningen på instrument har bidragit till att skapa och vidmakthålla

undervisningen

på

instrument

har

bidragit

till

att

skapa

och

vidmakthålla

en god kyrkomusikalisk standard. ' '

god

kyrkomusikalisk

standard.

Sedan den fria musikundervisningen infördes har den kommunala mu- sikundervisningen vuxit fram som ett alternativ. Kyrkomusikerna har inte för den skull förlorat i betydelse för landets musikliv. Däremot har utrym- met på många håll ökat för en mera markerad kyrklig prägel i den fria

Sedan den fria musikundervisningen infördes har den kommunala mu-

Sedan

den

fria

musikundervisningen

infördes

har

den

kommunala

mu-

sikundervisningen vuxit fram som ett alternativ. Kyrkomusikerna har inte

sikundervisningen

vuxit

fram

som

ett

alternativ.

Kyrkomusikerna

har

inte

för den skull förlorat i betydelse för landets musikliv. Däremot har utrym-

för

den

skull

förlorat

betydelse

för

landets

musikliv.

Däremot

har

utrym-

met på många håll ökat för en mera markerad kyrklig prägel i den fria

met

på

många

håll

ökat

för

mera

markerad

kyrklig

prägel

den

fria

2 Riksdagen [987/88. I saml. Nr 144

Riksdagen

[987/88.

saml.

144

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

musikundervisningen. Samtidigt har åtskilliga kyrkomusiker med deltids- tjänster kunnat öka sin arbetstid med tjänstgöring i den kommunala musik- skolan och därigenom blivit i tillfälle att ta vara på många unga människors intresse för den kyrkomusikaliska verksamheten och engagera dem för ideell verksamhet inom kyrkan. Den fria musikundervisningen är sålunda enligt min bedömning fortfa- rande en värdefull tillgång i landets musikliv samtidigt som den behövs för kyrkans egen verksamhet. Därför bör den. som utredningen också har föreslagit. finnas kvar i framtidens kyrkomusikaliska verksamhet. Liksom nu bör den fria musikundervisningen skötas av organister och kantorer med kvalificerad utbildning. Med hänsyn till framväxten av den kommu- nala musikundervisningen böri enlighet med utredningens förslag pastora- tens ansvar begränsas till musikundervisning med kyrklig inriktning. Ett åläggande för pastoraten att meddela sådan undervisning bör gälla endast för dem som är medlemmar i en församling inom pastoratet. Eftersom det är kyrkans och församlingarnas behov som i första hand skall tillgodoses. bör den närmare omfattningen och uppläggningen av den fria musikundervisningen bestämmas av pastoratet. 2.5 Tjänsteorganisationen Mitt förslag:l regel skall det i varje pastorat finnas minst en organist anställd. Undantag från detta får medges av domkapitlet. I övrigt får pastoraten utforma en lämplig organisation och avgöra vilka anställ- ningar som skall finnas. Endast med domkapitlets medgivande får för de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna anlitas någon som saknar kyrkomusikalisk behörighet. Någon begränsning av anställ- ningsskyddet för sådant fall skall inte föreskrivas. Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att stiftsstyrelsen efter en samlad bedömning av förhållandena och efter förslag från pastoraten. skall bestämma minimum för verksamhetens omfattning samt fastställa minimikrav på kompetensnivän för den eller de kyrkomusikertjänster som skall finnas inrättade. Utredningen har vidare föreslagit att anställnings- skyddct för s. k. orgelspelare skall begränsas. Remissinstanserna: Remissinstansernas inställning har i väsentliga delar redovisats tidigare (avsnitt 2.4). Några har mera i detalj kritiskt kommente- rat utredningens förslag. Sveriges kyrkokamerala förening. har ansett att minimikraven på kompetensnivå bör fastställas på det lokala planet enligt vad som avtalats centralt. i likhet med vad som nu är fallet beträffande andra kyrkomusikaliska tjänster. Länsskolnämnden i Malmöhus län har ställt sig tveksam till behovet av att en regional statlig myndighet bestäm- mer minimikompetenscn för kyrkomusiker i större kommuner. Länsskol- nämnden har ansett att den kyrkliga samfälligheten själv bör kunna klara uppgiften. särskilt som den enligt förslaget skall ha rätt att bestämma sig för en högre kompetens än myndigheten bestämt. Även Göteborgs kyrkli- ga samfällighet har ansett att kyrkokommunen bör ha det avgörande infly- tandet. Prop. 1987/88: 144 18

musikundervisningen. Samtidigt har åtskilliga kyrkomusiker med deltids-

musikundervisningen.

Samtidigt

har

åtskilliga

kyrkomusiker

med

deltids-

tjänster kunnat öka sin arbetstid med tjänstgöring i den kommunala musik-

tjänster

kunnat

öka

sin

arbetstid

med

tjänstgöring

den

kommunala

musik-

skolan och därigenom blivit i tillfälle att ta vara på många unga människors

skolan

och

därigenom

blivit

tillfälle

att

vara

på

många

unga

människors

intresse för den kyrkomusikaliska verksamheten och engagera dem för

intresse

för

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

och

engagera

dem

för

ideell verksamhet inom kyrkan.

ideell

verksamhet

inom

kyrkan.

Den fria musikundervisningen är sålunda enligt min bedömning fortfa- rande en värdefull tillgång i landets musikliv samtidigt som den behövs för kyrkans egen verksamhet. Därför bör den. som utredningen också har föreslagit. finnas kvar i framtidens kyrkomusikaliska verksamhet. Liksom nu bör den fria musikundervisningen skötas av organister och kantorer med kvalificerad utbildning. Med hänsyn till framväxten av den kommu- nala musikundervisningen böri enlighet med utredningens förslag pastora- tens ansvar begränsas till musikundervisning med kyrklig inriktning. Ett åläggande för pastoraten att meddela sådan undervisning bör gälla endast för dem som är medlemmar i en församling inom pastoratet.

Den fria musikundervisningen är sålunda enligt min bedömning fortfa-

Den

fria

musikundervisningen

är

sålunda

enligt

min

bedömning

fortfa-

rande en värdefull tillgång i landets musikliv samtidigt som den behövs för

rande

värdefull

tillgång

landets

musikliv

samtidigt

som

den

behövs

för

kyrkans egen verksamhet. Därför bör den. som utredningen också har

kyrkans

egen

verksamhet.

Därför

bör

den.

som

utredningen

också

har

föreslagit. finnas kvar i framtidens kyrkomusikaliska verksamhet. Liksom

föreslagit.

finnas

kvar

framtidens

kyrkomusikaliska

verksamhet.

Liksom

nu bör den fria musikundervisningen skötas av organister och kantorer

bör

den

fria

musikundervisningen

skötas

organister

och

kantorer

med kvalificerad utbildning. Med hänsyn till framväxten av den kommu-

med

kvalificerad

utbildning.

Med

hänsyn

till

framväxten

den

kommu-

nala musikundervisningen böri enlighet med utredningens förslag pastora-

nala

musikundervisningen

böri

enlighet

med

utredningens

förslag

pastora-

tens ansvar begränsas till musikundervisning med kyrklig inriktning. Ett

tens

ansvar

begränsas

till

musikundervisning

med

kyrklig

inriktning.

Ett

åläggande för pastoraten att meddela sådan undervisning bör gälla endast

åläggande

för

pastoraten

att

meddela

sådan

undervisning

bör

gälla

endast

för dem som är medlemmar i en församling inom pastoratet.

för

dem

som

är

medlemmar

församling

inom

pastoratet.

Eftersom det är kyrkans och församlingarnas behov som i första hand skall tillgodoses. bör den närmare omfattningen och uppläggningen av den fria musikundervisningen bestämmas av pastoratet.

Eftersom det är kyrkans och församlingarnas behov som i första hand

Eftersom

det

är

kyrkans

och

församlingarnas

behov

som

första

hand

skall tillgodoses. bör den närmare omfattningen och uppläggningen av den

skall

tillgodoses.

bör

den

närmare

omfattningen

och

uppläggningen

den

fria musikundervisningen bestämmas av pastoratet.

fria

musikundervisningen

bestämmas

pastoratet.

2.5 Tjänsteorganisationen Mitt förslag:l regel skall det i varje pastorat finnas minst en organist

2.5 Tjänsteorganisationen

2.5

Tjänsteorganisationen

Mitt förslag:l regel skall det i varje pastorat finnas minst en organist

Mitt

förslag:l

regel

skall

det

varje

pastorat

finnas

minst

organist

anställd. Undantag från detta får medges av domkapitlet. I övrigt får pastoraten utforma en lämplig organisation och avgöra vilka anställ-

anställd. Undantag från detta får medges av domkapitlet. I övrigt får

anställd.

Undantag

från

detta

får

medges

domkapitlet.

övrigt

får

pastoraten utforma en lämplig organisation och avgöra vilka anställ-

pastoraten

utforma

lämplig

organisation

och

avgöra

vilka

anställ-

ningar som skall finnas. Endast med domkapitlets medgivande får för de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna anlitas någon som saknar kyrkomusikalisk behörighet. Någon begränsning av anställ- ningsskyddet för sådant fall skall inte föreskrivas.

ningar som skall finnas. Endast med domkapitlets medgivande får

ningar

som

skall

finnas.

Endast

med

domkapitlets

medgivande

får

för de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna anlitas någon som

för

obligatoriska

kyrkomusikaliska

uppgifterna

anlitas

någon

som

saknar kyrkomusikalisk behörighet. Någon begränsning av anställ-

saknar

kyrkomusikalisk

behörighet.

Någon

begränsning

anställ-

ningsskyddet för sådant fall skall inte föreskrivas.

ningsskyddet

för

sådant

fall

skall

inte

föreskrivas.

Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att stiftsstyrelsen efter en samlad bedömning av förhållandena och efter förslag från pastoraten. skall bestämma minimum för verksamhetens omfattning samt fastställa minimikrav på kompetensnivän för den eller de kyrkomusikertjänster som skall finnas inrättade. Utredningen har vidare föreslagit att anställnings- skyddct för s. k. orgelspelare skall begränsas. Remissinstanserna: Remissinstansernas inställning har i väsentliga delar redovisats tidigare (avsnitt 2.4). Några har mera i detalj kritiskt kommente- rat utredningens förslag. Sveriges kyrkokamerala förening. har ansett att minimikraven på kompetensnivå bör fastställas på det lokala planet enligt vad som avtalats centralt. i likhet med vad som nu är fallet beträffande andra kyrkomusikaliska tjänster. Länsskolnämnden i Malmöhus län har ställt sig tveksam till behovet av att en regional statlig myndighet bestäm- mer minimikompetenscn för kyrkomusiker i större kommuner. Länsskol- nämnden har ansett att den kyrkliga samfälligheten själv bör kunna klara uppgiften. särskilt som den enligt förslaget skall ha rätt att bestämma sig för en högre kompetens än myndigheten bestämt. Även Göteborgs kyrkli- ga samfällighet har ansett att kyrkokommunen bör ha det avgörande infly- tandet.

Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att stiftsstyrelsen efter

Utredningens

förslag:

Utredningen

har

föreslagit

att

stiftsstyrelsen

efter

en samlad bedömning av förhållandena och efter förslag från pastoraten.

samlad

bedömning

förhållandena

och

efter

förslag

från

pastoraten.

skall bestämma minimum för verksamhetens omfattning samt fastställa

skall

bestämma

minimum

för

verksamhetens

omfattning

samt

fastställa

minimikrav på kompetensnivän för den eller de kyrkomusikertjänster som

minimikrav

på

kompetensnivän

för

den

eller

kyrkomusikertjänster

som

skall finnas inrättade. Utredningen har vidare föreslagit att anställnings-

skall

finnas

inrättade.

Utredningen

har

vidare

föreslagit

att

anställnings-

skyddct för s. k. orgelspelare skall begränsas.

skyddct

för

orgelspelare

skall

begränsas.

Remissinstanserna: Remissinstansernas inställning har i väsentliga delar redovisats tidigare (avsnitt 2.4). Några har mera i detalj kritiskt kommente- rat utredningens förslag. Sveriges kyrkokamerala förening. har ansett att minimikraven på kompetensnivå bör fastställas på det lokala planet enligt vad som avtalats centralt. i likhet med vad som nu är fallet beträffande andra kyrkomusikaliska tjänster. Länsskolnämnden i Malmöhus län har ställt sig tveksam till behovet av att en regional statlig myndighet bestäm- mer minimikompetenscn för kyrkomusiker i större kommuner. Länsskol- nämnden har ansett att den kyrkliga samfälligheten själv bör kunna klara uppgiften. särskilt som den enligt förslaget skall ha rätt att bestämma sig för en högre kompetens än myndigheten bestämt. Även Göteborgs kyrkli- ga samfällighet har ansett att kyrkokommunen bör ha det avgörande infly- tandet.

Remissinstanserna: Remissinstansernas inställning har i väsentliga delar

Remissinstanserna:

Remissinstansernas

inställning

har

väsentliga

delar

redovisats tidigare (avsnitt 2.4). Några har mera i detalj kritiskt kommente-

redovisats

tidigare

(avsnitt

2.4).

Några

har

mera

detalj

kritiskt

kommente-

rat utredningens förslag. Sveriges kyrkokamerala förening. har ansett att

rat

utredningens

förslag.

Sveriges

kyrkokamerala

förening.

har

ansett

att

minimikraven på kompetensnivå bör fastställas på det lokala planet enligt

minimikraven

på

kompetensnivå

bör

fastställas

på

det

lokala

planet

enligt

vad som avtalats centralt. i likhet med vad som nu är fallet beträffande

vad

som

avtalats

centralt.

likhet

med

vad

som

är

fallet

beträffande

andra kyrkomusikaliska tjänster. Länsskolnämnden i Malmöhus län har

andra

kyrkomusikaliska

tjänster.

Länsskolnämnden

Malmöhus

län

har

ställt sig tveksam till behovet av att en regional statlig myndighet bestäm-

ställt

sig

tveksam

till

behovet

att

regional

statlig

myndighet

bestäm-

mer minimikompetenscn för kyrkomusiker i större kommuner. Länsskol-

mer

minimikompetenscn

för

kyrkomusiker

större

kommuner.

Länsskol-

nämnden har ansett att den kyrkliga samfälligheten själv bör kunna klara

nämnden

har

ansett

att

den

kyrkliga

samfälligheten

själv

bör

kunna

klara

uppgiften. särskilt som den enligt förslaget skall ha rätt att bestämma sig

uppgiften.

särskilt

som

den

enligt

förslaget

skall

rätt

att

bestämma

sig

för en högre kompetens än myndigheten bestämt. Även Göteborgs kyrkli-

för

högre

kompetens

än

myndigheten

bestämt.

Även

Göteborgs

kyrkli-

ga samfällighet har ansett att kyrkokommunen bör ha det avgörande infly-

samfällighet

har

ansett

att

kyrkokommunen

bör

det

avgörande

infly-

tandet.

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

En del remissinstanser har understrukit att glesbygdens behov av kyrko- musik pä många håll inte kan tillgodoses om inte orgelspelare utan formell behörighet liksom hittills kan ingå i organisationen. Många remissinstanser förordar att det statliga inflytandet skall utövas av domkapitlen i stället för av stiftsstyrelserna. Bland dessa märks domka- pitlen. Domkyrkoorganisternas förening samt församlingar och pastorat. Kyrkomusikernas riksförbund/Sveriges lärarförbund. TCO. Kristen demo- kratisk samlings kyrkopolitiska råd och andra remissinstanser, bland vilka märks många församlingar och pastorat som avstyrkt förslaget om den statliga regleringens avskaffande. har på olika sätt argumenterat för att domkapitlen även i fortsättningen skall behålla ett inflytande över den kyrkomusikaliska verksamheten. Skälen för mitt förslag Nuvarande tjänsteorganisation: 1 de nuvarande kyrkomusikerdistrikten skall det normalt finnas antingen en organisttjänst eller en kantorstjänst. Organisttjänst får inrättas i distrikt med fler än 5 000 invånare och kantors- tjänst i distrikt med färre invånare. Domkapitlet. som fastställer distriktets tjänstetyp. får dock medge undantag från denna regel. Organisttjänsten är en självständig kyrkomusikalisk tjänst. i vilken dock kan ingå fyllnadstjänstgöring som musiklärare. Kantorstjänsten kan vara en skolkantorstjänst. dvs. en grundskollärartjänst med tillkommande kyr- komusikaliska uppgifter. Den kan också vara en kyrkokantorstjänst. som är en självständig kyrkomusikalisk tjänst. I små distrikt kan med domka- pitlets medgivande finnas en orgelspelare. Den senare saknar formell kyr- komusikalisk kompetens. 1 större distrikt kan organisationen förstärkas med biträdande kyrkomusiker med den kompetens som domkapitlet i varje särskilt fall fastställer. Utanför den författningsmässiga regleringen faller . de s.k. församlingsmusikerna. som kan anställas för särskilda kyrkomusi- kaliska uppgifter. Den 1 mars 1988 fanns i hela landet 2536 kyrkomusiker. varav 417 organister (inklusive de 13 domkyrkoorganisterna). 638 kyrkokantorcr. 287 skolkantorer, 521 biträdande kyrkomusiker och 487 orgelspelare. var- av 318 fullgjorde den kyrkomusikaliska delen av en vakant skolkantors- tjänst. Antalet församlingsmusiker var 166. Övriga kyrkomusiker. t. ex. på sjukhus. var 20. Jämförs siffrorna med dem som utredningen återgett i bilaga 8 till betän- kandet. framträder en påtaglig ökning av antalet kyrkokantorer och biträ- dande kyrkOmusiker och en minskning av antalet orgelspelare. Utgångspunkterna för mina överväganden: För att garantera en god kyrkomusikalisk standard skall det enligt mina förslag även i fortsättningen finnas bestämmelser om särskilda behörighetsvillkor för anställning som kyrkomusiker. Förslagen (avsnitt 2.7) innebär att det även fortsättningsvis skall finnas två huvudtyper av kyrkomusiker nämligen organister och kantorer. Därutöver kan i en del fall med domkapitlets medgivande få anlitas orgelspelare. Jag föreslår också (avsnitt 2.6) att pastoratet för de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna skall kunna förordna någon Prop. 1987/88: 144 19

En del remissinstanser har understrukit att glesbygdens behov av kyrko-

del

remissinstanser

har

understrukit

att

glesbygdens

behov

kyrko-

musik pä många håll inte kan tillgodoses om inte orgelspelare utan formell

musik

pä

många

håll

inte

kan

tillgodoses

inte

orgelspelare

utan

formell

behörighet liksom hittills kan ingå i organisationen.

behörighet

liksom

hittills

kan

ingå

organisationen.

Många remissinstanser förordar att det statliga inflytandet skall utövas

Många

remissinstanser

förordar

att

det

statliga

inflytandet

skall

utövas

av domkapitlen i stället för av stiftsstyrelserna. Bland dessa märks domka-

domkapitlen

stället

för

stiftsstyrelserna.

Bland

dessa

märks

domka-

pitlen. Domkyrkoorganisternas förening samt församlingar och pastorat. Kyrkomusikernas riksförbund/Sveriges lärarförbund. TCO. Kristen demo- kratisk samlings kyrkopolitiska råd och andra remissinstanser, bland vilka märks många församlingar och pastorat som avstyrkt förslaget om den statliga regleringens avskaffande. har på olika sätt argumenterat för att domkapitlen även i fortsättningen skall behålla ett inflytande över den kyrkomusikaliska verksamheten.

pitlen. Domkyrkoorganisternas förening samt församlingar och pastorat.

pitlen.

Domkyrkoorganisternas

förening

samt

församlingar

och

pastorat.

Kyrkomusikernas riksförbund/Sveriges lärarförbund. TCO. Kristen demo-

Kyrkomusikernas

riksförbund/Sveriges

lärarförbund.

TCO.

Kristen

demo-

kratisk samlings kyrkopolitiska råd och andra remissinstanser, bland vilka

kratisk

samlings

kyrkopolitiska

råd

och

andra

remissinstanser,

bland

vilka

märks många församlingar och pastorat som avstyrkt förslaget om den

märks

många

församlingar

och

pastorat

som

avstyrkt

förslaget

den

statliga regleringens avskaffande. har på olika sätt argumenterat för att

statliga

regleringens

avskaffande.

har

på

olika

sätt

argumenterat

för

att

domkapitlen även i fortsättningen skall behålla ett inflytande över den

domkapitlen

även

fortsättningen

skall

behålla

ett

inflytande

över

den

kyrkomusikaliska verksamheten.

kyrkomusikaliska

verksamheten.

Skälen för mitt förslag

Skälen

för

mitt

förslag

Nuvarande tjänsteorganisation: 1 de nuvarande kyrkomusikerdistrikten skall det normalt finnas antingen en organisttjänst eller en kantorstjänst. Organisttjänst får inrättas i distrikt med fler än 5 000 invånare och kantors- tjänst i distrikt med färre invånare. Domkapitlet. som fastställer distriktets tjänstetyp. får dock medge undantag från denna regel. Organisttjänsten är en självständig kyrkomusikalisk tjänst. i vilken dock kan ingå fyllnadstjänstgöring som musiklärare. Kantorstjänsten kan vara en skolkantorstjänst. dvs. en grundskollärartjänst med tillkommande kyr- komusikaliska uppgifter. Den kan också vara en kyrkokantorstjänst. som är en självständig kyrkomusikalisk tjänst. I små distrikt kan med domka- pitlets medgivande finnas en orgelspelare. Den senare saknar formell kyr- komusikalisk kompetens. 1 större distrikt kan organisationen förstärkas med biträdande kyrkomusiker med den kompetens som domkapitlet i varje

Nuvarande tjänsteorganisation: 1 de nuvarande kyrkomusikerdistrikten

Nuvarande

tjänsteorganisation:

nuvarande

kyrkomusikerdistrikten

skall det normalt finnas antingen en organisttjänst eller en kantorstjänst.

skall

det

normalt

finnas

antingen

organisttjänst

eller

kantorstjänst.

Organisttjänst får inrättas i distrikt med fler än 5 000 invånare och kantors-

Organisttjänst

får

inrättas

distrikt

med

fler

än

000

invånare

och

kantors-

tjänst i distrikt med färre invånare. Domkapitlet. som fastställer distriktets

tjänst

distrikt

med

färre

invånare.

Domkapitlet.

som

fastställer

distriktets

tjänstetyp. får dock medge undantag från denna regel.

tjänstetyp.

får

dock

medge

undantag

från

denna

regel.

Organisttjänsten är en självständig kyrkomusikalisk tjänst. i vilken dock kan ingå fyllnadstjänstgöring som musiklärare. Kantorstjänsten kan vara en skolkantorstjänst. dvs. en grundskollärartjänst med tillkommande kyr- komusikaliska uppgifter. Den kan också vara en kyrkokantorstjänst. som är en självständig kyrkomusikalisk tjänst. I små distrikt kan med domka- pitlets medgivande finnas en orgelspelare. Den senare saknar formell kyr- komusikalisk kompetens. 1 större distrikt kan organisationen förstärkas med biträdande kyrkomusiker med den kompetens som domkapitlet i varje

Organisttjänsten är en självständig kyrkomusikalisk tjänst. i vilken dock

Organisttjänsten

är

självständig

kyrkomusikalisk

tjänst.

vilken

dock

kan ingå fyllnadstjänstgöring som musiklärare. Kantorstjänsten kan vara

kan

ingå

fyllnadstjänstgöring

som

musiklärare.

Kantorstjänsten

kan

vara

en skolkantorstjänst. dvs. en grundskollärartjänst med tillkommande kyr-

skolkantorstjänst.

dvs.

grundskollärartjänst

med

tillkommande

kyr-

komusikaliska uppgifter. Den kan också vara en kyrkokantorstjänst. som

komusikaliska

uppgifter.

Den

kan

också

vara

kyrkokantorstjänst.

som

är en självständig kyrkomusikalisk tjänst. I små distrikt kan med domka-

är

självständig

kyrkomusikalisk

tjänst.

små

distrikt

kan

med

domka-

pitlets medgivande finnas en orgelspelare. Den senare saknar formell kyr-

pitlets

medgivande

finnas

orgelspelare.

Den

senare

saknar

formell

kyr-

komusikalisk kompetens. 1 större distrikt kan organisationen förstärkas

komusikalisk

kompetens.

större

distrikt

kan

organisationen

förstärkas

med biträdande kyrkomusiker med den kompetens som domkapitlet i varje

med

biträdande

kyrkomusiker

med

den

kompetens

som

domkapitlet

varje

särskilt fall fastställer. Utanför den författningsmässiga regleringen faller .

särskilt

fall

fastställer.

Utanför

den

författningsmässiga

regleringen

faller

de s.k. församlingsmusikerna. som kan anställas för särskilda kyrkomusi- kaliska uppgifter. Den 1 mars 1988 fanns i hela landet 2536 kyrkomusiker. varav 417 organister (inklusive de 13 domkyrkoorganisterna). 638 kyrkokantorcr. 287 skolkantorer, 521 biträdande kyrkomusiker och 487 orgelspelare. var- av 318 fullgjorde den kyrkomusikaliska delen av en vakant skolkantors- tjänst. Antalet församlingsmusiker var 166. Övriga kyrkomusiker. t. ex. på sjukhus. var 20. Jämförs siffrorna med dem som utredningen återgett i bilaga 8 till betän- kandet. framträder en påtaglig ökning av antalet kyrkokantorer och biträ- dande kyrkOmusiker och en minskning av antalet orgelspelare. Utgångspunkterna för mina överväganden: För att garantera en god kyrkomusikalisk standard skall det enligt mina förslag även i fortsättningen finnas bestämmelser om särskilda behörighetsvillkor för anställning som kyrkomusiker. Förslagen (avsnitt 2.7) innebär att det även fortsättningsvis skall finnas två huvudtyper av kyrkomusiker nämligen organister och kantorer. Därutöver kan i en del fall med domkapitlets medgivande få anlitas orgelspelare. Jag föreslår också (avsnitt 2.6) att pastoratet för de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna skall kunna förordna någon

de s.k. församlingsmusikerna. som kan anställas för särskilda kyrkomusi- kaliska uppgifter.

de s.k. församlingsmusikerna. som kan anställas för särskilda kyrkomusi-

s.k.

församlingsmusikerna.

som

kan

anställas

för

särskilda

kyrkomusi-

kaliska uppgifter.

kaliska

uppgifter.

Den 1 mars 1988 fanns i hela landet 2536 kyrkomusiker. varav 417 organister (inklusive de 13 domkyrkoorganisterna). 638 kyrkokantorcr. 287 skolkantorer, 521 biträdande kyrkomusiker och 487 orgelspelare. var- av 318 fullgjorde den kyrkomusikaliska delen av en vakant skolkantors- tjänst. Antalet församlingsmusiker var 166. Övriga kyrkomusiker. t. ex. på sjukhus. var 20.

Den 1 mars 1988 fanns i hela landet 2536 kyrkomusiker. varav 417

Den

mars

1988

fanns

hela

landet

2536

kyrkomusiker.

varav

417

organister (inklusive de 13 domkyrkoorganisterna). 638 kyrkokantorcr.

organister

(inklusive

domkyrkoorganisterna).

638

kyrkokantorcr.

287 skolkantorer, 521 biträdande kyrkomusiker och 487 orgelspelare. var-

287

skolkantorer,

521

biträdande

kyrkomusiker

och

487

orgelspelare.

var-

av 318 fullgjorde den kyrkomusikaliska delen av en vakant skolkantors-

318

fullgjorde

den

kyrkomusikaliska

vakant

skolkantors-

tjänst. Antalet församlingsmusiker var 166. Övriga kyrkomusiker. t. ex. på

tjänst.

Antalet

församlingsmusiker

var

166.

Övriga

kyrkomusiker.

ex.

på

sjukhus. var 20.

sjukhus.

var

20.

Jämförs siffrorna med dem som utredningen återgett i bilaga 8 till betän- kandet. framträder en påtaglig ökning av antalet kyrkokantorer och biträ- dande kyrkOmusiker och en minskning av antalet orgelspelare.

Jämförs siffrorna med dem som utredningen återgett i bilaga 8 till betän-

Jämförs

siffrorna

med

dem

som

utredningen

återgett

bilaga

till

betän-

kandet. framträder en påtaglig ökning av antalet kyrkokantorer och biträ-

kandet.

framträder

påtaglig

ökning

antalet

kyrkokantorer

och

biträ-

dande kyrkOmusiker och en minskning av antalet orgelspelare.

dande

kyrkOmusiker

och

minskning

antalet

orgelspelare.

Utgångspunkterna för mina överväganden: För att garantera en god kyrkomusikalisk standard skall det enligt mina förslag även i fortsättningen finnas bestämmelser om särskilda behörighetsvillkor för anställning som kyrkomusiker. Förslagen (avsnitt 2.7) innebär att det även fortsättningsvis skall finnas två huvudtyper av kyrkomusiker nämligen organister och kantorer. Därutöver kan i en del fall med domkapitlets medgivande få anlitas orgelspelare. Jag föreslår också (avsnitt 2.6) att pastoratet för de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna skall kunna förordna någon

Utgångspunkterna för mina överväganden: För att garantera en god

Utgångspunkterna

för

mina

överväganden:

För

att

garantera

god

kyrkomusikalisk standard skall det enligt mina förslag även i fortsättningen

kyrkomusikalisk

standard

skall

det

enligt

mina

förslag

även

fortsättningen

finnas bestämmelser om särskilda behörighetsvillkor för anställning som

finnas

bestämmelser

särskilda

behörighetsvillkor

för

anställning

som

kyrkomusiker. Förslagen (avsnitt 2.7) innebär att det även fortsättningsvis

kyrkomusiker.

Förslagen

(avsnitt

2.7)

innebär

att

det

även

fortsättningsvis

skall finnas två huvudtyper av kyrkomusiker nämligen organister och

skall

finnas

två

huvudtyper

kyrkomusiker

nämligen

organister

och

kantorer. Därutöver kan i en del fall med domkapitlets medgivande få

kantorer.

Därutöver

kan

del

fall

med

domkapitlets

medgivande

få

anlitas orgelspelare. Jag föreslår också (avsnitt 2.6) att pastoratet för de

anlitas

orgelspelare.

Jag

föreslår

också

(avsnitt

2.6)

att

pastoratet

för

obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna skall kunna förordna någon

obligatoriska

kyrkomusikaliska

uppgifterna

skall

kunna

förordna

någon

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

söm har organist- eller kantorsbehörighet. men som är anställd hos någon annan. exempelvis som musiklärare på en skola eller som kyrkomusiker i ett annat pastorat. Med pastoratet som ny indelningsgrund uppkommer i många fall nya möjligheter att anpassa den kyrkomusikaliska organisationen till de lokala behoven och förhållandena i övrigt. Avskaffandet av den statliga reglering- en gör det också möjligt att genomföra en lämplig fördelning av arbetsupp- gifterna mellan flera kyrkomusiker. För att dessa fördelar skall kttnna tas till vara. bör enligt min mening göras så få ingrepp som möjligt i pastoratets frihet att anordna en till de lokala förhållandena anpassad organisation. Regleringens syfte skall endast vara att garanteraen god och så långt möjligt likvärdig kyrkomusikalisk standard. Principiellt krav på en organist i varje pastorat: Utredningen har ansett att det statliga inflytandet över organisationen av den kyrkomusikaliska verksamheten främst bör bestå i att efter förslag av pastoraten bestämma dels minimum för verksamhetens omfattning i varje pastorat. dels mini- mikraven på behörighet för de kyrkomusikertjänster som inrättas. Av det jag tidigare anfört framgår attjag anser att minimikravet på den kyrkomusi- kaliska verksamheten i pastoraten bör anges direkt i lag. Kvaliteten i organisationen tillgodoses enligt mitt förslag i första hand genom kravet på åtminstone kantorsbehörighet för att få förordnas för den obligatoriska kyrkomttsikaliska verksamheten i pastoratet. Därutöver be- hövs endast en föreskrift om när organist skall finnas anställd. Enligt kyrkomusikerförordningen avgörs valet mellan organist och kan- tor av om invånarantalet i distriktet överstiger 5000 personer. Regeln är enkel. men alltför stel. Detta har även utredningen konstaterat. 1 och med att kyrkomusikerorganisationen skall byggas llpp med pastoratet som en- het i stället för församlingen. passar inte heller konstruktionen. Utgångspunkten bör enligt min mening vara att det i varje pastorat skall finnas åtminstone en organist. Då kan ett kvalitativt högtstående utbud av kyrkomusik ställas till alla församlingarnas förfogande. Möjlighet att ge dispens: Den 1 januari 1987 understeg folkmängden 4000 i 559 av landets 1 138 pastorat och 6000 i 729 av dem. Det betyder att en stor del av landets pastorat inte för närvarande har någon organisttjänst. Av mindre pastorat där även de kyrkomusikaliska uppgifterna är av mind- re omfattning kan av bl. a. ekonomiska skäl oftast inte krävas att de anställer en organist. Det är därför nödvändigt att undantag kan göras från det principiella kravet på minst en organist. En naturlig utgångspunkt för bedömningen huruvida det finns underlag för att anställa en organist är invånarantalet och de regler som idag är knutna till detta. Invånarantalet är dock inte en sådan faktor som ensam kan få fälla utslaget. Flera andra faktorer måste också kunna vägas in. En sådan faktor är antalet kyrkomedlemmar. På orter där många invåna- re inte är medlemmar i kyrkan, kan det vara så att medlemsantalet bättre än invånarantalet återspeglar behovet av kyrkomusikaliska insatser. Med- lemsantalet är också i viss mån ett uttryck för pastoratets ekonomiska förmåga. Viktigare än antalet kyrkomedlemmar är dock den kyrkliga besöks- Prop. 1987/88: 144

söm har organist- eller kantorsbehörighet. men som är anställd hos någon annan. exempelvis som musiklärare på en skola eller som kyrkomusiker i ett annat pastorat.

söm har organist- eller kantorsbehörighet. men som är anställd hos någon

söm

har

organist-

eller

kantorsbehörighet.

men

som

är

anställd

hos

någon

annan. exempelvis som musiklärare på en skola eller som kyrkomusiker i

annan.

exempelvis

som

musiklärare

på

skola

eller

som

kyrkomusiker

ett annat pastorat.

ett

annat

pastorat.

Med pastoratet som ny indelningsgrund uppkommer i många fall nya möjligheter att anpassa den kyrkomusikaliska organisationen till de lokala behoven och förhållandena i övrigt. Avskaffandet av den statliga reglering- en gör det också möjligt att genomföra en lämplig fördelning av arbetsupp- gifterna mellan flera kyrkomusiker. För att dessa fördelar skall kttnna tas till vara. bör enligt min mening göras så få ingrepp som möjligt i pastoratets frihet att anordna en till de lokala förhållandena anpassad organisation. Regleringens syfte skall endast vara att garanteraen god och så långt möjligt likvärdig kyrkomusikalisk standard.

Med pastoratet som ny indelningsgrund uppkommer i många fall nya

Med

pastoratet

som

indelningsgrund

uppkommer

många

fall

nya

möjligheter att anpassa den kyrkomusikaliska organisationen till de lokala

möjligheter

att

anpassa

den

kyrkomusikaliska

organisationen

till

lokala

behoven och förhållandena i övrigt. Avskaffandet av den statliga reglering-

behoven

och

förhållandena

övrigt.

Avskaffandet

den

statliga

reglering-

en gör det också möjligt att genomföra en lämplig fördelning av arbetsupp-

gör

det

också

möjligt

att

genomföra

lämplig

fördelning

arbetsupp-

gifterna mellan flera kyrkomusiker. För att dessa fördelar skall kttnna tas

gifterna

mellan

flera

kyrkomusiker.

För

att

dessa

fördelar

skall

kttnna

tas

till vara. bör enligt min mening göras så få ingrepp som möjligt i pastoratets

till

vara.

bör

enligt

min

mening

göras

så

få

ingrepp

som

möjligt

pastoratets

frihet att anordna en till de lokala förhållandena anpassad organisation.

frihet

att

anordna

till

lokala

förhållandena

anpassad

organisation.

Regleringens syfte skall endast vara att garanteraen god och så långt

Regleringens

syfte

skall

endast

vara

att

garanteraen

god

och

så

långt

möjligt likvärdig kyrkomusikalisk standard.

möjligt

likvärdig

kyrkomusikalisk

standard.

Principiellt krav på en organist i varje pastorat: Utredningen har ansett att det statliga inflytandet över organisationen av den kyrkomusikaliska verksamheten främst bör bestå i att efter förslag av pastoraten bestämma dels minimum för verksamhetens omfattning i varje pastorat. dels mini- mikraven på behörighet för de kyrkomusikertjänster som inrättas. Av det jag tidigare anfört framgår attjag anser att minimikravet på den kyrkomusi- kaliska verksamheten i pastoraten bör anges direkt i lag.

Principiellt krav på en organist i varje pastorat: Utredningen har ansett

Principiellt

krav

på

organist

varje

pastorat:

Utredningen

har

ansett

att det statliga inflytandet över organisationen av den kyrkomusikaliska

att

det

statliga

inflytandet

över

organisationen

den

kyrkomusikaliska

verksamheten främst bör bestå i att efter förslag av pastoraten bestämma

verksamheten

främst

bör

bestå

att

efter

förslag

pastoraten

bestämma

dels minimum för verksamhetens omfattning i varje pastorat. dels mini-

dels

minimum

för

verksamhetens

omfattning

varje

pastorat.

dels

mini-

mikraven på behörighet för de kyrkomusikertjänster som inrättas. Av det

mikraven

på

behörighet

för

kyrkomusikertjänster

som

inrättas.

det

jag tidigare anfört framgår attjag anser att minimikravet på den kyrkomusi-

jag

tidigare

anfört

framgår

attjag

anser

att

minimikravet

på

den

kyrkomusi-

kaliska verksamheten i pastoraten bör anges direkt i lag.

kaliska

verksamheten

pastoraten

bör

anges

direkt

lag.

Kvaliteten i organisationen tillgodoses enligt mitt förslag i första hand genom kravet på åtminstone kantorsbehörighet för att få förordnas för den obligatoriska kyrkomttsikaliska verksamheten i pastoratet. Därutöver be- hövs endast en föreskrift om när organist skall finnas anställd.

Kvaliteten i organisationen tillgodoses enligt mitt förslag i första hand

Kvaliteten

organisationen

tillgodoses

enligt

mitt

förslag

första

hand

genom kravet på åtminstone kantorsbehörighet för att få förordnas för den

genom

kravet

på

åtminstone

kantorsbehörighet

för

att

få

förordnas

för

den

obligatoriska kyrkomttsikaliska verksamheten i pastoratet. Därutöver be-

obligatoriska

kyrkomttsikaliska

verksamheten

pastoratet.

Därutöver

be-

hövs endast en föreskrift om när organist skall finnas anställd.

hövs

endast

föreskrift

när

organist

skall

finnas

anställd.

Enligt kyrkomusikerförordningen avgörs valet mellan organist och kan- tor av om invånarantalet i distriktet överstiger 5000 personer. Regeln är enkel. men alltför stel. Detta har även utredningen konstaterat. 1 och med att kyrkomusikerorganisationen skall byggas llpp med pastoratet som en- het i stället för församlingen. passar inte heller konstruktionen.

Enligt kyrkomusikerförordningen avgörs valet mellan organist och kan-

Enligt

kyrkomusikerförordningen

avgörs

valet

mellan

organist

och

kan-

tor av om invånarantalet i distriktet överstiger 5000 personer. Regeln är

tor

invånarantalet

distriktet

överstiger

5000

personer.

Regeln

är

enkel. men alltför stel. Detta har även utredningen konstaterat. 1 och med

enkel.

men

alltför

stel.

Detta

har

även

utredningen

konstaterat.

och

med

att kyrkomusikerorganisationen skall byggas llpp med pastoratet som en-

att

kyrkomusikerorganisationen

skall

byggas

llpp

med

pastoratet

som

en-

het i stället för församlingen. passar inte heller konstruktionen.

het

stället

för

församlingen.

passar

inte

heller

konstruktionen.

Utgångspunkten bör enligt min mening vara att det i varje pastorat skall finnas åtminstone en organist. Då kan ett kvalitativt högtstående utbud av kyrkomusik ställas till alla församlingarnas förfogande.

Utgångspunkten bör enligt min mening vara att det i varje pastorat skall

Utgångspunkten

bör

enligt

min

mening

vara

att

det

varje

pastorat

skall

finnas åtminstone en organist. Då kan ett kvalitativt högtstående utbud av

finnas

åtminstone

organist.

Då

kan

ett

kvalitativt

högtstående

utbud

kyrkomusik ställas till alla församlingarnas förfogande.

kyrkomusik

ställas

till

alla

församlingarnas

förfogande.

Möjlighet att ge dispens: Den 1 januari 1987 understeg folkmängden 4000 i 559 av landets 1 138 pastorat och 6000 i 729 av dem. Det betyder att en stor del av landets pastorat inte för närvarande har någon organisttjänst. Av mindre pastorat där även de kyrkomusikaliska uppgifterna är av mind- re omfattning kan av bl. a. ekonomiska skäl oftast inte krävas att de anställer en organist. Det är därför nödvändigt att undantag kan göras från det principiella kravet på minst en organist.

Möjlighet att ge dispens: Den 1 januari 1987 understeg folkmängden 4000

Möjlighet

att

dispens:

Den

januari

1987

understeg

folkmängden

4000

i 559 av landets 1 138 pastorat och 6000 i 729 av dem. Det betyder att en

559

landets

138

pastorat

och

6000

729

dem.

Det

betyder

att

stor del av landets pastorat inte för närvarande har någon organisttjänst.

stor

del

landets

pastorat

inte

för

närvarande

har

någon

organisttjänst.

Av mindre pastorat där även de kyrkomusikaliska uppgifterna är av mind-

mindre

pastorat

där

även

kyrkomusikaliska

uppgifterna

är

mind-

re omfattning kan av bl. a. ekonomiska skäl oftast inte krävas att de

omfattning

kan

bl.

ekonomiska

skäl

oftast

inte

krävas

att

anställer en organist. Det är därför nödvändigt att undantag kan göras från

anställer

organist.

Det

är

därför

nödvändigt

att

undantag

kan

göras

från

det principiella kravet på minst en organist.

det

principiella

kravet

på

minst

organist.

En naturlig utgångspunkt för bedömningen huruvida det finns underlag för att anställa en organist är invånarantalet och de regler som idag är knutna till detta. Invånarantalet är dock inte en sådan faktor som ensam kan få fälla utslaget. Flera andra faktorer måste också kunna vägas in.

En naturlig utgångspunkt för bedömningen huruvida det finns underlag

naturlig

utgångspunkt

för

bedömningen

huruvida

det

finns

underlag

för att anställa en organist är invånarantalet och de regler som idag är

för

att

anställa

organist

är

invånarantalet

och

regler

som

idag

är

knutna till detta. Invånarantalet är dock inte en sådan faktor som ensam

knutna

till

detta.

Invånarantalet

är

dock

inte

sådan

faktor

som

ensam

kan få fälla utslaget. Flera andra faktorer måste också kunna vägas in.

kan

få

fälla

utslaget.

Flera

andra

faktorer

måste

också

kunna

vägas

in.

En sådan faktor är antalet kyrkomedlemmar. På orter där många invåna- re inte är medlemmar i kyrkan, kan det vara så att medlemsantalet bättre än invånarantalet återspeglar behovet av kyrkomusikaliska insatser. Med- lemsantalet är också i viss mån ett uttryck för pastoratets ekonomiska förmåga.

En sådan faktor är antalet kyrkomedlemmar. På orter där många invåna-

sådan

faktor

är

antalet

kyrkomedlemmar.

På

orter

där

många

invåna-

re inte är medlemmar i kyrkan, kan det vara så att medlemsantalet bättre

inte

är

medlemmar

kyrkan,

kan

det

vara

så

att

medlemsantalet

bättre

än invånarantalet återspeglar behovet av kyrkomusikaliska insatser. Med-

än

invånarantalet

återspeglar

behovet

kyrkomusikaliska

insatser.

Med-

lemsantalet är också i viss mån ett uttryck för pastoratets ekonomiska

lemsantalet

är

också

viss

mån

ett

uttryck

för

pastoratets

ekonomiska

förmåga.

Viktigare än antalet kyrkomedlemmar är dock den kyrkliga besöks-

Viktigare

än

antalet

kyrkomedlemmar

är

dock

den

kyrkliga

besöks-

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

frekvensen och det lokala engagemanget i kyrkans musikliv. En särskilt viktig faktor utgör körverksamheten. vilken kan variera högst betydligt. både i omfattning och kvalitet. Det kan röra sig om såväl stora oratoriekö- rer som körer med lägre ambitioner. ' 1 de inre delarna av storstäderna bor nttmera inte så många. men ett mycket stort antal människor vistas ändå regelbundet där. Detta medför ett krav på resurser för kvalificerad kyrkomusikalisk verksamhet. Andra liknande faktorer kan vara förekomsten av större sjukhus och andra lik- nande inrättningar. Det kan. också. dock mera undantagsvis. vara så att förhållandena i ett pastorat inte motiverar att en organist anställs, trots att pastoratet är stort. De kyrkomusikaliska uppgifterna kan fördela sig på ett större antal försam- lingar. så att de av organisatoriska skäl måste utföras av flera anställda med mindre tjänstgöring. Domkapitlet medger undantag från kravet på organist: Utredningen har föreslagit att det skall ankomma på stiftsstyrelserna att fastställa behörig- hetskraven för kyrkomusikertjänsterna. Avgörande för utredningens val mellan domkapitel och stiftsstyrelse har blivit den begränsning av domka— pitlets framtida uppgifter till frågor som rör kyrkans lära och den prästerli- ga ämbetsförvaltningen, som föreslagits av 1982 års kyrkokommitté och som återspeglas i propositionen (1987/88:31) om ny organisation på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan, m.m. Domkapitlen har emellertid lång erfarenhet av kyrkomusikfrågor. I det följande kommerjag att föreslå att det skall ankomma på domkapitlen att medverka även vid tillsättningen av kyrkomusiker och vid fastställandet av reglementen för den kyrkomusika— liska verksamheten i pastoraten. Därför finnerjag det lämpligast att dom- kapitlen handlägger även den här behandlade frågan. Därigenom tillgodo- ses också ett önskemål från många remissinstanser. Jag vill i detta sammanhang understryka. att vad det nu handlar om är en reglering, avsedd att garantera en kvalitativ minimistandard på den kyrko- musikaliska verksamheten i pastoraten. l normalfallet bör domkapitlet enligt min bedömning kunna utgå från att det nuvarande antalet inrättade organisttjänster i stort sett kan anses motsvara behovet. En minskning av antalet organister strider mot syftet att säkra den höga kvalitet som i dag kännetecknar svensk kyrkomusik. Den pågående verksamhetens omfatt- ning och innehåll bör också vara utgångspunkten när pastoraten planerar den kyrkomusikaliska verksamheten i framtiden. Jag utgår från att det liksom nu i många pastorat. inte minst i städer. kommer att finnas flera kyrkomusiker med organistbehörighet. Orgelspelare: I ett kyrkomusikerdistrikt. där arbetsuppgifterna är av ringa omfattning och kantorstjänst av organisatoriska skäl inte lämpligen kan inrättas eller behållas. får för närvarande i stället efter medgivande av domkapitlet anställas en orgelspelare. Orgelspelare får också anställas för kyrkomusikaliska uppgifter som avskilts från en'ledig skolkantorstjänst som visat sig svårbesätt. Orgelspelare kan ha en högst varierande utbild- ningsbakgrund. ' Som jag anfört i det föregående år det angeläget att hålla uppe kvalifika- tionerna hos de utövande kyrkomusikerna på en Så hög nivå som möjligt. Prop. 1987/88:144

frekvensen och det lokala engagemanget i kyrkans musikliv. En särskilt

frekvensen

och

det

lokala

engagemanget

kyrkans

musikliv.

särskilt

viktig faktor utgör körverksamheten. vilken kan variera högst betydligt.

viktig

faktor

utgör

körverksamheten.

vilken

kan

variera

högst

betydligt.

både i omfattning och kvalitet. Det kan röra sig om såväl stora oratoriekö-

både

omfattning

och

kvalitet.

Det

kan

röra

sig

såväl

stora

oratoriekö-

rer som körer med lägre ambitioner. '

rer

som

körer

med

lägre

ambitioner.

1 de inre delarna av storstäderna bor nttmera inte så många. men ett mycket stort antal människor vistas ändå regelbundet där. Detta medför ett krav på resurser för kvalificerad kyrkomusikalisk verksamhet. Andra liknande faktorer kan vara förekomsten av större sjukhus och andra lik- nande inrättningar.

1 de inre delarna av storstäderna bor nttmera inte så många. men ett

inre

delarna

storstäderna

bor

nttmera

inte

så

många.

men

ett

mycket stort antal människor vistas ändå regelbundet där. Detta medför

mycket

stort

antal

människor

vistas

ändå

regelbundet

där.

Detta

medför

ett krav på resurser för kvalificerad kyrkomusikalisk verksamhet. Andra

ett

krav

på

resurser

för

kvalificerad

kyrkomusikalisk

verksamhet.

Andra

liknande faktorer kan vara förekomsten av större sjukhus och andra lik-

liknande

faktorer

kan

vara

förekomsten

större

sjukhus

och

andra

lik-

nande inrättningar.

nande

inrättningar.

Det kan. också. dock mera undantagsvis. vara så att förhållandena i ett pastorat inte motiverar att en organist anställs, trots att pastoratet är stort. De kyrkomusikaliska uppgifterna kan fördela sig på ett större antal försam- lingar. så att de av organisatoriska skäl måste utföras av flera anställda med mindre tjänstgöring.

Det kan. också. dock mera undantagsvis. vara så att förhållandena i ett

Det

kan.

också.

dock

mera

undantagsvis.

vara

så

att

förhållandena

ett

pastorat inte motiverar att en organist anställs, trots att pastoratet är stort.

pastorat

inte

motiverar

att

organist

anställs,

trots

att

pastoratet

är

stort.

De kyrkomusikaliska uppgifterna kan fördela sig på ett större antal försam-

kyrkomusikaliska

uppgifterna

kan

fördela

sig

på

ett

större

antal

försam-

lingar. så att de av organisatoriska skäl måste utföras av flera anställda

lingar.

så

att

organisatoriska

skäl

måste

utföras

flera

anställda

med mindre tjänstgöring.

med

mindre

tjänstgöring.

Domkapitlet medger undantag från kravet på organist: Utredningen har föreslagit att det skall ankomma på stiftsstyrelserna att fastställa behörig- hetskraven för kyrkomusikertjänsterna. Avgörande för utredningens val mellan domkapitel och stiftsstyrelse har blivit den begränsning av domka— pitlets framtida uppgifter till frågor som rör kyrkans lära och den prästerli- ga ämbetsförvaltningen, som föreslagits av 1982 års kyrkokommitté och som återspeglas i propositionen (1987/88:31) om ny organisation på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan, m.m. Domkapitlen har emellertid lång erfarenhet av kyrkomusikfrågor. I det följande kommerjag att föreslå att det skall ankomma på domkapitlen att medverka även vid tillsättningen av kyrkomusiker och vid fastställandet av reglementen för den kyrkomusika— liska verksamheten i pastoraten. Därför finnerjag det lämpligast att dom- kapitlen handlägger även den här behandlade frågan. Därigenom tillgodo- ses också ett önskemål från många remissinstanser.

Domkapitlet medger undantag från kravet på organist: Utredningen har

Domkapitlet

medger

undantag

från

kravet

på

organist:

Utredningen

har

föreslagit att det skall ankomma på stiftsstyrelserna att fastställa behörig-

föreslagit

att

det

skall

ankomma

på

stiftsstyrelserna

att

fastställa

behörig-

hetskraven för kyrkomusikertjänsterna. Avgörande för utredningens val

hetskraven

för

kyrkomusikertjänsterna.

Avgörande

för

utredningens

val

mellan domkapitel och stiftsstyrelse har blivit den begränsning av domka—

mellan

domkapitel

och

stiftsstyrelse

har

blivit

den

begränsning

domka—

pitlets framtida uppgifter till frågor som rör kyrkans lära och den prästerli-

pitlets

framtida

uppgifter

till

frågor

som

rör

kyrkans

lära

och

den

prästerli-

ga ämbetsförvaltningen, som föreslagits av 1982 års kyrkokommitté och

ämbetsförvaltningen,

som

föreslagits

1982

års

kyrkokommitté

och

som återspeglas i propositionen (1987/88:31) om ny organisation på lokal-

som

återspeglas

propositionen

(1987/88:31)

organisation

på

lokal-

och stiftsplanet i svenska kyrkan, m.m. Domkapitlen har emellertid lång

och

stiftsplanet

svenska

kyrkan,

m.m.

Domkapitlen

har

emellertid

lång

erfarenhet av kyrkomusikfrågor. I det följande kommerjag att föreslå att

erfarenhet

kyrkomusikfrågor.

det

följande

kommerjag

att

föreslå

att

det skall ankomma på domkapitlen att medverka även vid tillsättningen av

det

skall

ankomma

på

domkapitlen

att

medverka

även

vid

tillsättningen

kyrkomusiker och vid fastställandet av reglementen för den kyrkomusika—

kyrkomusiker

och

vid

fastställandet

reglementen

för

den

kyrkomusika—

liska verksamheten i pastoraten. Därför finnerjag det lämpligast att dom-

liska

verksamheten

pastoraten.

Därför

finnerjag

det

lämpligast

att

dom-

kapitlen handlägger även den här behandlade frågan. Därigenom tillgodo-

kapitlen

handlägger

även

den

här

behandlade

frågan.

Därigenom

tillgodo-

ses också ett önskemål från många remissinstanser.

ses

också

ett

önskemål

från

många

remissinstanser.

Jag vill i detta sammanhang understryka. att vad det nu handlar om är en reglering, avsedd att garantera en kvalitativ minimistandard på den kyrko- musikaliska verksamheten i pastoraten. l normalfallet bör domkapitlet enligt min bedömning kunna utgå från att det nuvarande antalet inrättade organisttjänster i stort sett kan anses motsvara behovet. En minskning av antalet organister strider mot syftet att säkra den höga kvalitet som i dag kännetecknar svensk kyrkomusik. Den pågående verksamhetens omfatt- ning och innehåll bör också vara utgångspunkten när pastoraten planerar den kyrkomusikaliska verksamheten i framtiden. Jag utgår från att det liksom nu i många pastorat. inte minst i städer. kommer att finnas flera kyrkomusiker med organistbehörighet.

Jag vill i detta sammanhang understryka. att vad det nu handlar om är en

Jag

vill

detta

sammanhang

understryka.

att

vad

det

handlar

är

reglering, avsedd att garantera en kvalitativ minimistandard på den kyrko-

reglering,

avsedd

att

garantera

kvalitativ

minimistandard

på

den

kyrko-

musikaliska verksamheten i pastoraten. l normalfallet bör domkapitlet

musikaliska

verksamheten

pastoraten.

normalfallet

bör

domkapitlet

enligt min bedömning kunna utgå från att det nuvarande antalet inrättade

enligt

min

bedömning

kunna

utgå

från

att

det

nuvarande

antalet

inrättade

organisttjänster i stort sett kan anses motsvara behovet. En minskning av

organisttjänster

stort

sett

kan

anses

motsvara

behovet.

minskning

antalet organister strider mot syftet att säkra den höga kvalitet som i dag

antalet

organister

strider

mot

syftet

att

säkra

den

höga

kvalitet

som

dag

kännetecknar svensk kyrkomusik. Den pågående verksamhetens omfatt-

kännetecknar

svensk

kyrkomusik.

Den

pågående

verksamhetens

omfatt-

ning och innehåll bör också vara utgångspunkten när pastoraten planerar

ning

och

innehåll

bör

också

vara

utgångspunkten

när

pastoraten

planerar

den kyrkomusikaliska verksamheten i framtiden. Jag utgår från att det

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

framtiden.

Jag

utgår

från

att

det

liksom nu i många pastorat. inte minst i städer. kommer att finnas flera

liksom

många

pastorat.

inte

minst

städer.

kommer

att

finnas

flera

kyrkomusiker med organistbehörighet.

kyrkomusiker

med

organistbehörighet.

Orgelspelare: I ett kyrkomusikerdistrikt. där arbetsuppgifterna är av ringa omfattning och kantorstjänst av organisatoriska skäl inte lämpligen kan inrättas eller behållas. får för närvarande i stället efter medgivande av domkapitlet anställas en orgelspelare. Orgelspelare får också anställas för kyrkomusikaliska uppgifter som avskilts från en'ledig skolkantorstjänst som visat sig svårbesätt. Orgelspelare kan ha en högst varierande utbild- ningsbakgrund. '

Orgelspelare: I ett kyrkomusikerdistrikt. där arbetsuppgifterna är av

Orgelspelare:

ett

kyrkomusikerdistrikt.

där

arbetsuppgifterna

är

ringa omfattning och kantorstjänst av organisatoriska skäl inte lämpligen

ringa

omfattning

och

kantorstjänst

organisatoriska

skäl

inte

lämpligen

kan inrättas eller behållas. får för närvarande i stället efter medgivande av

kan

inrättas

eller

behållas.

får

för

närvarande

stället

efter

medgivande

domkapitlet anställas en orgelspelare. Orgelspelare får också anställas för

domkapitlet

anställas

orgelspelare.

Orgelspelare

får

också

anställas

för

kyrkomusikaliska uppgifter som avskilts från en'ledig skolkantorstjänst

kyrkomusikaliska

uppgifter

som

avskilts

från

en'ledig

skolkantorstjänst

som visat sig svårbesätt. Orgelspelare kan ha en högst varierande utbild-

som

visat

sig

svårbesätt.

Orgelspelare

kan

högst

varierande

utbild-

ningsbakgrund. '

ningsbakgrund.

Som jag anfört i det föregående år det angeläget att hålla uppe kvalifika- tionerna hos de utövande kyrkomusikerna på en Så hög nivå som möjligt.

Som jag anfört i det föregående år det angeläget att hålla uppe kvalifika-

Som

jag

anfört

det

föregående

år

det

angeläget

att

hålla

uppe

kvalifika-

tionerna hos de utövande kyrkomusikerna på en Så hög nivå som möjligt.

tionerna

hos

utövande

kyrkomusikerna

på

Så

hög

nivå

som

möjligt.

Prop. 1987/88:144

Prop.

1987/88:144

Det bör vara en strävan hos pastoraten att skapa tjänster med ett sådant Prop. 1987/88:144 kyrkomusikaliskt innehåll eller med sådan annan kompletterande musika- lisk tjänstgöring. att tjänsterna kan besättas med kompetenta innehavare. Den nya organisationen med pastoratet som indelningsenhet skapar för- bättrade möjligheter till detta. De lokala förhållandena är emellertid myc- ket skiftande. och dct är inte realistiskt att bortse från de organisatoriska problem som koncentrationen av viktiga kyrkomusikaliska uppgifter till framför allt helgerna på många håll medför. 1 de fall där antalet församlingar i vilka gudstjänst firas är stort eller där avstånden mellan församlingarna är stora måste det enligt min mening liksom hittills finnas möjlighet att förstärka organisationen av utbildade kyrkomusiker med insatser av orgelspelare. Detta är också något som framhållits av många remissinstanser med erfarenhet av detta problem. Om det uppstår svårigheter. som inte är endast övergående. att besätta en kyrkomusikertjänst med någon behörig innehavare måste pastoratet också kunna anlita någon som saknar full kyrkomusikalisk kompetens. I enlighet med det sagda, måste orgelspelare finnas kvar för de kyrkomu- sikaliska uppgifterna i många fall. En förutsättning för att orgelspelare skall få förordnas bör emellertid vara att det finns särskilda skäl. Ett sådant skäl kan vara att det är påkallat med hänsyn till gudstjänstlivets bchov. (.)rgclspelarens uppgift blir därvid som regel endast att medverka vid gudstjänster och kyrkliga handlingar. Övriga obligatoriska kyrkomusikalis- ka åligganden bör som regel tillgodoses genom utbildade kyrkomusiker. eventuellt genom att avtal träffas med ett annat pastorat om fyllnadstjänst- göring för någon där anställd organist eller kantor. Ett annat skäl till att få förordna en orgelspelare kan, som jag förut har antytt. vara att en behörig kyrkomusiker inte kan rekryteras. Det gäller t.ex. när pastoratet trots utannonsering av ledigheten inte har fått någon behörig sökande till tjäns- ten eller uppdraget. Även för dessa fall bör pastoratet få anlita någon som inte är behörig. För att få förordna någon som saknar behörighet som kyrkomusiker bör liksom för närvarande krävas medgivande i särskild ordning. Ett sådant medgivande bör kunna begränsas till att avse en eller flera bestämda gudstjänstlokaler inom pastoratet och till vissa slag av kyrkomusikaliska uppgifter. Medgivandet bör grundas på en bedömning av kvalifikationerna i det särskilda fallet, bl.a. med hänsyn till vad som krävs för att handha orglarna. öva körerna osv. Eftersom det enligt mitt förslag skall ankomma på domkapitlet att pröva andra behörighetsfrågor beträffande kyrkomusi- ker och domkapitlet bäst kan bedöma vad som erfordras för gudstjänst- livets behov. bör prövningen även i fortsättningen ankomma på domkapit- let. Ingen begränsning i lag av anställningsskyddet för den som inte är behö- rig: Utredningen har föreslagit en särskild lagbestämmelse om att en an- ställning av någon som inte är behörig kyrkomusiker skall ske på viss tid. dock längst två år. Som utredningen särskilt anmärkt står den föreslagna regeln inte i överensstämmelse med vad som annars gäller för anställning enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd (ändrad senast 1984:1008). Utredningens förslag sammanhänger med att den sett anställandet av en lx) lx)

Det bör vara en strävan hos pastoraten att skapa tjänster med ett sådant Prop. 1987/88:144

Det

bör

vara

strävan

hos

pastoraten

att

skapa

tjänster

med

ett

sådant

Prop.

1987/88:144

kyrkomusikaliskt innehåll eller med sådan annan kompletterande musika-

kyrkomusikaliskt

innehåll

eller

med

sådan

annan

kompletterande

musika-

lisk tjänstgöring. att tjänsterna kan besättas med kompetenta innehavare.

lisk

tjänstgöring.

att

tjänsterna

kan

besättas

med

kompetenta

innehavare.

Den nya organisationen med pastoratet som indelningsenhet skapar för-

Den

nya

organisationen

med

pastoratet

som

indelningsenhet

skapar

för-

bättrade möjligheter till detta. De lokala förhållandena är emellertid myc-

bättrade

möjligheter

till

detta.

lokala

förhållandena

är

emellertid

myc-

ket skiftande. och dct är inte realistiskt att bortse från de organisatoriska

ket

skiftande.

och

dct

är

inte

realistiskt

att

bortse

från

organisatoriska

problem som koncentrationen av viktiga kyrkomusikaliska uppgifter till

problem

som

koncentrationen

viktiga

kyrkomusikaliska

uppgifter

till

framför allt helgerna på många håll medför.

framför

allt

helgerna

på

många

håll

medför.

1 de fall där antalet församlingar i vilka gudstjänst firas är stort eller där avstånden mellan församlingarna är stora måste det enligt min mening liksom hittills finnas möjlighet att förstärka organisationen av utbildade kyrkomusiker med insatser av orgelspelare. Detta är också något som framhållits av många remissinstanser med erfarenhet av detta problem.

1 de fall där antalet församlingar i vilka gudstjänst firas är stort eller där

fall

där

antalet

församlingar

vilka

gudstjänst

firas

är

stort

eller

där

avstånden mellan församlingarna är stora måste det enligt min mening

avstånden

mellan

församlingarna

är

stora

måste

det

enligt

min

mening

liksom hittills finnas möjlighet att förstärka organisationen av utbildade

liksom

hittills

finnas

möjlighet

att

förstärka

organisationen

utbildade

kyrkomusiker med insatser av orgelspelare. Detta är också något som

kyrkomusiker

med

insatser

orgelspelare.

Detta

är

också

något

som

framhållits av många remissinstanser med erfarenhet av detta problem.

framhållits

många

remissinstanser

med

erfarenhet

detta

problem.

Om det uppstår svårigheter. som inte är endast övergående. att besätta en kyrkomusikertjänst med någon behörig innehavare måste pastoratet också kunna anlita någon som saknar full kyrkomusikalisk kompetens.

Om det uppstår svårigheter. som inte är endast övergående. att besätta

det

uppstår

svårigheter.

som

inte

är

endast

övergående.

att

besätta

en kyrkomusikertjänst med någon behörig innehavare måste pastoratet

kyrkomusikertjänst

med

någon

behörig

innehavare

måste

pastoratet

också kunna anlita någon som saknar full kyrkomusikalisk kompetens.

också

kunna

anlita

någon

som

saknar

full

kyrkomusikalisk

kompetens.

I enlighet med det sagda, måste orgelspelare finnas kvar för de kyrkomu- sikaliska uppgifterna i många fall. En förutsättning för att orgelspelare skall få förordnas bör emellertid vara att det finns särskilda skäl. Ett sådant skäl kan vara att det är påkallat med hänsyn till gudstjänstlivets bchov. (.)rgclspelarens uppgift blir därvid som regel endast att medverka vid gudstjänster och kyrkliga handlingar. Övriga obligatoriska kyrkomusikalis- ka åligganden bör som regel tillgodoses genom utbildade kyrkomusiker. eventuellt genom att avtal träffas med ett annat pastorat om fyllnadstjänst- göring för någon där anställd organist eller kantor. Ett annat skäl till att få förordna en orgelspelare kan, som jag förut har antytt. vara att en behörig kyrkomusiker inte kan rekryteras. Det gäller t.ex. när pastoratet trots utannonsering av ledigheten inte har fått någon behörig sökande till tjäns- ten eller uppdraget. Även för dessa fall bör pastoratet få anlita någon som inte är behörig.

I enlighet med det sagda, måste orgelspelare finnas kvar för de kyrkomu-

enlighet

med

det

sagda,

måste

orgelspelare

finnas

kvar

för

kyrkomu-

sikaliska uppgifterna i många fall. En förutsättning för att orgelspelare

sikaliska

uppgifterna

många

fall.

förutsättning

för

att

orgelspelare

skall få förordnas bör emellertid vara att det finns särskilda skäl. Ett sådant

skall

få

förordnas

bör

emellertid

vara

att

det

finns

särskilda

skäl.

Ett

sådant

skäl kan vara att det är påkallat med hänsyn till gudstjänstlivets bchov.

skäl

kan

vara

att

det

är

påkallat

med

hänsyn

till

gudstjänstlivets

bchov.

(.)rgclspelarens uppgift blir därvid som regel endast att medverka vid

(.)rgclspelarens

uppgift

blir

därvid

som

regel

endast

att

medverka

vid

gudstjänster och kyrkliga handlingar. Övriga obligatoriska kyrkomusikalis-

gudstjänster

och

kyrkliga

handlingar.

Övriga

obligatoriska

kyrkomusikalis-

ka åligganden bör som regel tillgodoses genom utbildade kyrkomusiker.

åligganden

bör

som

regel

tillgodoses

genom

utbildade

kyrkomusiker.

eventuellt genom att avtal träffas med ett annat pastorat om fyllnadstjänst-

eventuellt

genom

att

avtal

träffas

med

ett

annat

pastorat

fyllnadstjänst-

göring för någon där anställd organist eller kantor. Ett annat skäl till att få

göring

för

någon

där

anställd

organist

eller

kantor.

Ett

annat

skäl

till

att

få

förordna en orgelspelare kan, som jag förut har antytt. vara att en behörig

förordna

orgelspelare

kan,

som

jag

förut

har

antytt.

vara

att

behörig

kyrkomusiker inte kan rekryteras. Det gäller t.ex. när pastoratet trots

kyrkomusiker

inte

kan

rekryteras.

Det

gäller

t.ex.

när

pastoratet

trots

utannonsering av ledigheten inte har fått någon behörig sökande till tjäns-

utannonsering

ledigheten

inte

har

fått

någon

behörig

sökande

till

tjäns-

ten eller uppdraget. Även för dessa fall bör pastoratet få anlita någon som

ten

eller

uppdraget.

Även

för

dessa

fall

bör

pastoratet

få

anlita

någon

som

inte är behörig.

inte

är

behörig.

För att få förordna någon som saknar behörighet som kyrkomusiker bör liksom för närvarande krävas medgivande i särskild ordning. Ett sådant medgivande bör kunna begränsas till att avse en eller flera bestämda gudstjänstlokaler inom pastoratet och till vissa slag av kyrkomusikaliska uppgifter. Medgivandet bör grundas på en bedömning av kvalifikationerna i det särskilda fallet, bl.a. med hänsyn till vad som krävs för att handha orglarna. öva körerna osv. Eftersom det enligt mitt förslag skall ankomma på domkapitlet att pröva andra behörighetsfrågor beträffande kyrkomusi- ker och domkapitlet bäst kan bedöma vad som erfordras för gudstjänst- livets behov. bör prövningen även i fortsättningen ankomma på domkapit- let.

För att få förordna någon som saknar behörighet som kyrkomusiker bör

För

att

få

förordna

någon

som

saknar

behörighet

som

kyrkomusiker

bör

liksom för närvarande krävas medgivande i särskild ordning. Ett sådant

liksom

för

närvarande

krävas

medgivande

särskild

ordning.

Ett

sådant

medgivande bör kunna begränsas till att avse en eller flera bestämda

medgivande

bör

kunna

begränsas

till

att

avse

eller

flera

bestämda

gudstjänstlokaler inom pastoratet och till vissa slag av kyrkomusikaliska

gudstjänstlokaler

inom

pastoratet

och

till

vissa

slag

kyrkomusikaliska

uppgifter. Medgivandet bör grundas på en bedömning av kvalifikationerna

uppgifter.

Medgivandet

bör

grundas

på

bedömning

kvalifikationerna

i det särskilda fallet, bl.a. med hänsyn till vad som krävs för att handha

det

särskilda

fallet,

bl.a.

med

hänsyn

till

vad

som

krävs

för

att

handha

orglarna. öva körerna osv. Eftersom det enligt mitt förslag skall ankomma

orglarna.

öva

körerna

osv.

Eftersom

det

enligt

mitt

förslag

skall

ankomma

på domkapitlet att pröva andra behörighetsfrågor beträffande kyrkomusi-

på

domkapitlet

att

pröva

andra

behörighetsfrågor

beträffande

kyrkomusi-

ker och domkapitlet bäst kan bedöma vad som erfordras för gudstjänst-

ker

och

domkapitlet

bäst

kan

bedöma

vad

som

erfordras

för

gudstjänst-

livets behov. bör prövningen även i fortsättningen ankomma på domkapit-

livets

behov.

bör

prövningen

även

fortsättningen

ankomma

på

domkapit-

let.

Ingen begränsning i lag av anställningsskyddet för den som inte är behö- rig: Utredningen har föreslagit en särskild lagbestämmelse om att en an- ställning av någon som inte är behörig kyrkomusiker skall ske på viss tid. dock längst två år. Som utredningen särskilt anmärkt står den föreslagna regeln inte i överensstämmelse med vad som annars gäller för anställning enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd (ändrad senast 1984:1008). Utredningens förslag sammanhänger med att den sett anställandet av en

Ingen begränsning i lag av anställningsskyddet för den som inte är behö-

Ingen

begränsning

lag

anställningsskyddet

för

den

som

inte

är

behö-

rig: Utredningen har föreslagit en särskild lagbestämmelse om att en an-

rig:

Utredningen

har

föreslagit

särskild

lagbestämmelse

att

an-

ställning av någon som inte är behörig kyrkomusiker skall ske på viss tid.

ställning

någon

som

inte

är

behörig

kyrkomusiker

skall

ske

på

viss

tid.

dock längst två år. Som utredningen särskilt anmärkt står den föreslagna

dock

längst

två

år.

Som

utredningen

särskilt

anmärkt

står

den

föreslagna

regeln inte i överensstämmelse med vad som annars gäller för anställning

regeln

inte

överensstämmelse

med

vad

som

annars

gäller

för

anställning

enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd (ändrad senast 1984:1008).

enligt

lagen

(1982:80)

anställningsskydd

(ändrad

senast

1984:1008).

Utredningens förslag sammanhänger med att den sett anställandet av en

Utredningens

förslag

sammanhänger

med

att

den

sett

anställandet

lx) lx)

lx)

orgelspelare endast som en tillfällig åtgärd i avvaktan på att en tjänst Prop. 1987/882144 tillsätts med behörig innehavare. Som framgått. kan jag liksom många remissinstanser inte till fullo ansluta mig till det synsättet. Enligt min mening bör det fordras starka skäl för att uppställa särskilda regler. som begränsar det lagfästa anställningsskyddet. Jag är därför inte beredd att föreslå en sådan regel som utredningen förordat. Emellertid vill jag fram- hålla att avtal om tidsbegränsad anställning enligt 5.5 lagen om anställ- ningsskydd får träffas bl.a. i fråga om vikariat. ] den mån det finns ett behov av sådana avtal utöver vad som följer av lagen om anställningsskydd kan dessutom avvikelser från dessa regler göras genom kollektivavtal. som slutits med eller godkänts av central arbetstagarorganisation. 2.6 Kombinationstjänster Mitt förslagzDet skall finnas möjligheter att i en anställning som kyrkomusiker låta ingå fyllnadstjänstgöring. Den som är anställd som kyrkomusiker i ett pastorat bör vara skyldig att fullgöra fyll- nadstjänstgöring hos annan. om en sådan skyldighet avtalats i sam- band med anställningen. Pastoratet bör också få anlita en behörig kyrkomusiker som är anställd hos någon annan. ] sådant fall inrättar pastoratet ingen tjänst. De nuvarande skolkantorstjänsterna avskaf- fas. Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt. Remissinstanserna: Flertalet av dem som yttrat sig i frågan tillstyrker avskaffandet av skolkantorstjänsterna. Åtskilliga har uppehållit sig vid frågor om hur övergången skall ske. Samtliga som yttrat sig därom ansluter sig till tanken på kombinationstjänster. men det framförs många olika uppfattningar om hur sådana tjänster kan utformas. Skälen för mitt förslag Fyllnadstjänstgöring: Målet för framtiden måste vara att öka tjänsternas kyrkomusikaliska innehåll. Framför allt förslaget om pastoratet som ny indelningsgrund ger bättre förutsättningar för detta. Trots detta torde de rent kyrkomusikaliska uppgifterna i många fall inte kunna ge underlag för mer än deltidsarbete. En förutsättning för rekryteringen till kyrkomusiker- yrket är att man på annat sätt kan skapa ett sådant underlag för kyrkomusi- kertjänsterna. att dessa ger en tryggad sysselsättning för innehavarna. Som utredningen konstaterat måste det därför finnas möjligheter att i en anställ- ning som kyrkomusiker låta ingå fyllnadstjänstgöring. Kombinationsalternativ: Utredningen har undersökt intresset för olika kombinationsalternativ hos yrkesverksamma kyrkokantorer och studeran- de med inriktning på kyrkokantorsbehörighct. Alternativen var det allmän- na skolväsendet. dvs. kommunal grundskola. gymnasieskola eller vuxen- utbildning, den kommunala musikskolan, annan församlingsvärd och kyrk- r .) '_'-)

orgelspelare endast som en tillfällig åtgärd i avvaktan på att en tjänst Prop. 1987/882144

orgelspelare

endast

som

tillfällig

åtgärd

avvaktan

på

att

tjänst

Prop.

1987/882144

tillsätts med behörig innehavare. Som framgått. kan jag liksom många

tillsätts

med

behörig

innehavare.

Som

framgått.

kan

jag

liksom

många

remissinstanser inte till fullo ansluta mig till det synsättet. Enligt min

remissinstanser

inte

till

fullo

ansluta

mig

till

det

synsättet.

Enligt

min

mening bör det fordras starka skäl för att uppställa särskilda regler. som

mening

bör

det

fordras

starka

skäl

för

att

uppställa

särskilda

regler.

som

begränsar det lagfästa anställningsskyddet. Jag är därför inte beredd att

begränsar

det

lagfästa

anställningsskyddet.

Jag

är

därför

inte

beredd

att

föreslå en sådan regel som utredningen förordat. Emellertid vill jag fram-

föreslå

sådan

regel

som

utredningen

förordat.

Emellertid

vill

jag

fram-

hålla att avtal om tidsbegränsad anställning enligt 5.5 lagen om anställ-

hålla

att

avtal

tidsbegränsad

anställning

enligt

5.5

lagen

anställ-

ningsskydd får träffas bl.a. i fråga om vikariat. ] den mån det finns ett

ningsskydd

får

träffas

bl.a.

fråga

vikariat.

]

den

mån

det

finns

ett

behov av sådana avtal utöver vad som följer av lagen om anställningsskydd

behov

sådana

avtal

utöver

vad

som

följer

lagen

anställningsskydd

kan dessutom avvikelser från dessa regler göras genom kollektivavtal. som

kan

dessutom

avvikelser

från

dessa

regler

göras

genom

kollektivavtal.

som

slutits med eller godkänts av central arbetstagarorganisation.

slutits

med

eller

godkänts

central

arbetstagarorganisation.

2.6 Kombinationstjänster

2.6

Kombinationstjänster

Mitt förslagzDet skall finnas möjligheter att i en anställning som kyrkomusiker låta ingå fyllnadstjänstgöring. Den som är anställd som kyrkomusiker i ett pastorat bör vara skyldig att fullgöra fyll- nadstjänstgöring hos annan. om en sådan skyldighet avtalats i sam-

Mitt förslagzDet skall finnas möjligheter att i en anställning som

Mitt

förslagzDet

skall

finnas

möjligheter

att

anställning

som

kyrkomusiker låta ingå fyllnadstjänstgöring. Den som är anställd

kyrkomusiker

låta

ingå

fyllnadstjänstgöring.

Den

som

är

anställd

som kyrkomusiker i ett pastorat bör vara skyldig att fullgöra fyll-

som

kyrkomusiker

ett

pastorat

bör

vara

skyldig

att

fullgöra

fyll-

nadstjänstgöring hos annan. om en sådan skyldighet avtalats i sam-

nadstjänstgöring

hos

annan.

sådan

skyldighet

avtalats

sam-

band med anställningen. Pastoratet bör också få anlita en behörig kyrkomusiker som är anställd hos någon annan. ] sådant fall inrättar pastoratet ingen tjänst. De nuvarande skolkantorstjänsterna avskaf- fas.

band med anställningen. Pastoratet bör också få anlita en behörig

band

med

anställningen.

Pastoratet

bör

också

få

anlita

behörig

kyrkomusiker som är anställd hos någon annan. ] sådant fall inrättar

kyrkomusiker

som

är

anställd

hos

någon

annan.

]

sådant

fall

inrättar

pastoratet ingen tjänst. De nuvarande skolkantorstjänsterna avskaf-

pastoratet

ingen

tjänst.

nuvarande

skolkantorstjänsterna

avskaf-

fas.

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt. Remissinstanserna: Flertalet av dem som yttrat sig i frågan tillstyrker avskaffandet av skolkantorstjänsterna. Åtskilliga har uppehållit sig vid frågor om hur övergången skall ske. Samtliga som yttrat sig därom ansluter sig till tanken på kombinationstjänster. men det framförs många olika uppfattningar om hur sådana tjänster kan utformas.

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt.

Utredningens

förslag:

Överensstämmer

med

mitt.

Remissinstanserna: Flertalet av dem som yttrat sig i frågan tillstyrker avskaffandet av skolkantorstjänsterna. Åtskilliga har uppehållit sig vid frågor om hur övergången skall ske. Samtliga som yttrat sig därom ansluter sig till tanken på kombinationstjänster. men det framförs många olika uppfattningar om hur sådana tjänster kan utformas.

Remissinstanserna: Flertalet av dem som yttrat sig i frågan tillstyrker

Remissinstanserna:

Flertalet

dem

som

yttrat

sig

frågan

tillstyrker

avskaffandet av skolkantorstjänsterna. Åtskilliga har uppehållit sig vid

avskaffandet

skolkantorstjänsterna.

Åtskilliga

har

uppehållit

sig

vid

frågor om hur övergången skall ske. Samtliga som yttrat sig därom ansluter

frågor

hur

övergången

skall

ske.

Samtliga

som

yttrat

sig

därom

ansluter

sig till tanken på kombinationstjänster. men det framförs många olika

sig

till

tanken

på

kombinationstjänster.

men

det

framförs

många

olika

uppfattningar om hur sådana tjänster kan utformas.

uppfattningar

hur

sådana

tjänster

kan

utformas.

Skälen för mitt förslag

Skälen

för

mitt

förslag

Fyllnadstjänstgöring: Målet för framtiden måste vara att öka tjänsternas kyrkomusikaliska innehåll. Framför allt förslaget om pastoratet som ny indelningsgrund ger bättre förutsättningar för detta. Trots detta torde de rent kyrkomusikaliska uppgifterna i många fall inte kunna ge underlag för mer än deltidsarbete. En förutsättning för rekryteringen till kyrkomusiker- yrket är att man på annat sätt kan skapa ett sådant underlag för kyrkomusi- kertjänsterna. att dessa ger en tryggad sysselsättning för innehavarna. Som utredningen konstaterat måste det därför finnas möjligheter att i en anställ- ning som kyrkomusiker låta ingå fyllnadstjänstgöring. Kombinationsalternativ: Utredningen har undersökt intresset för olika kombinationsalternativ hos yrkesverksamma kyrkokantorer och studeran- de med inriktning på kyrkokantorsbehörighct. Alternativen var det allmän- na skolväsendet. dvs. kommunal grundskola. gymnasieskola eller vuxen- utbildning, den kommunala musikskolan, annan församlingsvärd och kyrk-

Fyllnadstjänstgöring: Målet för framtiden måste vara att öka tjänsternas

Fyllnadstjänstgöring:

Målet

för

framtiden

måste

vara

att

öka

tjänsternas

kyrkomusikaliska innehåll. Framför allt förslaget om pastoratet som ny

kyrkomusikaliska

innehåll.

Framför

allt

förslaget

pastoratet

som

indelningsgrund ger bättre förutsättningar för detta. Trots detta torde de

indelningsgrund

ger

bättre

förutsättningar

för

detta.

Trots

detta

torde

rent kyrkomusikaliska uppgifterna i många fall inte kunna ge underlag för

rent

kyrkomusikaliska

uppgifterna

många

fall

inte

kunna

underlag

för

mer än deltidsarbete. En förutsättning för rekryteringen till kyrkomusiker-

mer

än

deltidsarbete.

förutsättning

för

rekryteringen

till

kyrkomusiker-

yrket är att man på annat sätt kan skapa ett sådant underlag för kyrkomusi-

yrket

är

att

man

på

annat

sätt

kan

skapa

ett

sådant

underlag

för

kyrkomusi-

kertjänsterna. att dessa ger en tryggad sysselsättning för innehavarna. Som

kertjänsterna.

att

dessa

ger

tryggad

sysselsättning

för

innehavarna.

Som

utredningen konstaterat måste det därför finnas möjligheter att i en anställ-

utredningen

konstaterat

måste

det

därför

finnas

möjligheter

att

anställ-

ning som kyrkomusiker låta ingå fyllnadstjänstgöring.

ning

som

kyrkomusiker

låta

ingå

fyllnadstjänstgöring.

Kombinationsalternativ: Utredningen har undersökt intresset för olika

Kombinationsalternativ:

Utredningen

har

undersökt

intresset

för

olika

kombinationsalternativ hos yrkesverksamma kyrkokantorer och studeran-

kombinationsalternativ

hos

yrkesverksamma

kyrkokantorer

och

studeran-

de med inriktning på kyrkokantorsbehörighct. Alternativen var det allmän-

med

inriktning

på

kyrkokantorsbehörighct.

Alternativen

var

det

allmän-

na skolväsendet. dvs. kommunal grundskola. gymnasieskola eller vuxen-

skolväsendet.

dvs.

kommunal

grundskola.

gymnasieskola

eller

vuxen-

utbildning, den kommunala musikskolan, annan församlingsvärd och kyrk-

utbildning,

den

kommunala

musikskolan,

annan

församlingsvärd

och

kyrk-

r .) '_'-)

r .)

'_'-)

lig administration samt i fråga om studerandegruppen även annat arbete. Det fanns enligt utredningen ett sådant intresse för samtliga alternativ, att inget borde uteslutas. Alternativen med annan musikverksamhet tilldrog sig dock det större intresset. Som ytterligare kombinationsalternativ har utredningen särskilt nämnt kyrkomusikalisk tjänstgöring inom ett annat pastorat och tjänstgöring som lärare i folkhögskola. Även tjänstgöring i orkester har nämnts. Slutligen har utredningen omnämnt ett uppslag som har kommit från Svenska kyr- kans kulturinstitut och gäller kombinationstjänster med exempelvis dra- maverksamhet, film. kulturpcdagogik eller kulturadministrativ verksam- het. För min del anser jag det helt givet att sådana kombinationsalternativ som innebär att kyrkomusikertjänsten fylls ut med musikutövning eller undervisning i musik måste stå i förgrunden. Det ärju för sådan verksam- het kyrkomusikcrn valt att skaffa sig utbildning. Detta väger särskilt tungt i fråga om den mera långvariga och rätt krävande organistutbildningen. Samtidigt står det klart att det i första hand måste ankomma på kyrkan att svara för innehållet i kyrkomusikertjänsten. Flera remissinstanser har också framhållit detta. Av det nyss anförda följer till en början att alla möjligheter till samver- kan mellan pastoraten bör tas väl till vara. Den nuvarande kyrkomusiker- organisationen har sina rötter i ett äldre samhälle. Numera ligger en sådan samverkan närmare till hands. Ansvaret ligger i första hand på pastoraten som kyrkomuSikernas arbetsgivare. men jag förutsätter att även kyrkans ' centrala och regionala organ kommer att stimulera pastoraten till ökad samverkan. Samhället måste tillhandahålla sådana utbildningsvägar som kan under- lätta inrättandet av kombinationstjänster med annan musikalisk verksam- het än dcn kyrkomusikaliska. Med hänsyn till kyrkomusikerns yrkesinrikt- ning är det därvid kombinationer med utbildningsyrken som kommer i förgrunden. De övriga uppslag utredningen lämnat för olika former av fyllnadstjänst- göring bedömer jag som intressanta alternativ. värda att prövas. Jag vill särskilt peka på möjligheterna till samverkan med den lokala och regionala musikproduktionen i övrigt. I likhet med utredningen anserjag emellertid inte att det för närvarande behövs några särskilda åtgärder från samhällets sida. Kombinationer med lärartjänstgöring: Kombinationstjänstgöring som kyrkomusiker och lärare har gammal hävd och förekommer för närvarande i två former. På kantorsnivån finns skolkantorstjänsterna, som är lärartjänster för klass på grundskolans lågstadium eller på dess mellanstadium. enligt skol- förordningen (19712235, omtryckt l983z721. ändrad senast l987z882). För skolkantorerna tillkommer utöver lärartjänstgöringen den kyrkomusikali- ska. Bchörighet för den kyrkomusikaliska tjänstgöringen kan i dag förvär- vas av en lärare genom den av Musikaliska akademien anordnade utbild- ning och examination som beskrivs närmare i avsnitt 2.1 1.1. På organistnivån finns möjligheten att i en organisttjänst eller en tjänst Prop. 1987/88:144

lig administration samt i fråga om studerandegruppen även annat arbete.

lig

administration

samt

fråga

studerandegruppen

även

annat

arbete.

Det fanns enligt utredningen ett sådant intresse för samtliga alternativ, att

Det

fanns

enligt

utredningen

ett

sådant

intresse

för

samtliga

alternativ,

att

inget borde uteslutas. Alternativen med annan musikverksamhet tilldrog

inget

borde

uteslutas.

Alternativen

med

annan

musikverksamhet

tilldrog

sig dock det större intresset.

sig

dock

det

större

intresset.

Som ytterligare kombinationsalternativ har utredningen särskilt nämnt kyrkomusikalisk tjänstgöring inom ett annat pastorat och tjänstgöring som lärare i folkhögskola. Även tjänstgöring i orkester har nämnts. Slutligen har utredningen omnämnt ett uppslag som har kommit från Svenska kyr- kans kulturinstitut och gäller kombinationstjänster med exempelvis dra- maverksamhet, film. kulturpcdagogik eller kulturadministrativ verksam- het.

Som ytterligare kombinationsalternativ har utredningen särskilt nämnt

Som

ytterligare

kombinationsalternativ

har

utredningen

särskilt

nämnt

kyrkomusikalisk tjänstgöring inom ett annat pastorat och tjänstgöring som

kyrkomusikalisk

tjänstgöring

inom

ett

annat

pastorat

och

tjänstgöring

som

lärare i folkhögskola. Även tjänstgöring i orkester har nämnts. Slutligen

lärare

folkhögskola.

Även

tjänstgöring

orkester

har

nämnts.

Slutligen

har utredningen omnämnt ett uppslag som har kommit från Svenska kyr-

har

utredningen

omnämnt

ett

uppslag

som

har

kommit

från

Svenska

kyr-

kans kulturinstitut och gäller kombinationstjänster med exempelvis dra-

kans

kulturinstitut

och

gäller

kombinationstjänster

med

exempelvis

dra-

maverksamhet, film. kulturpcdagogik eller kulturadministrativ verksam-

maverksamhet,

film.

kulturpcdagogik

eller

kulturadministrativ

verksam-

het.

För min del anser jag det helt givet att sådana kombinationsalternativ som innebär att kyrkomusikertjänsten fylls ut med musikutövning eller undervisning i musik måste stå i förgrunden. Det ärju för sådan verksam- het kyrkomusikcrn valt att skaffa sig utbildning. Detta väger särskilt tungt i fråga om den mera långvariga och rätt krävande organistutbildningen. Samtidigt står det klart att det i första hand måste ankomma på kyrkan att svara för innehållet i kyrkomusikertjänsten. Flera remissinstanser har också framhållit detta.

För min del anser jag det helt givet att sådana kombinationsalternativ

För

min

del

anser

jag

det

helt

givet

att

sådana

kombinationsalternativ

som innebär att kyrkomusikertjänsten fylls ut med musikutövning eller

som

innebär

att

kyrkomusikertjänsten

fylls

med

musikutövning

eller

undervisning i musik måste stå i förgrunden. Det ärju för sådan verksam-

undervisning

musik

måste

stå

förgrunden.

Det

ärju

för

sådan

verksam-

het kyrkomusikcrn valt att skaffa sig utbildning. Detta väger särskilt tungt i

het

kyrkomusikcrn

valt

att

skaffa

sig

utbildning.

Detta

väger

särskilt

tungt

fråga om den mera långvariga och rätt krävande organistutbildningen.

fråga

den

mera

långvariga

och

rätt

krävande

organistutbildningen.

Samtidigt står det klart att det i första hand måste ankomma på kyrkan att

Samtidigt

står

det

klart

att

det

första

hand

måste

ankomma

på

kyrkan

att

svara för innehållet i kyrkomusikertjänsten. Flera remissinstanser har

svara

för

innehållet

kyrkomusikertjänsten.

Flera

remissinstanser

har

också framhållit detta.

också

framhållit

detta.

Av det nyss anförda följer till en början att alla möjligheter till samver- kan mellan pastoraten bör tas väl till vara. Den nuvarande kyrkomusiker- organisationen har sina rötter i ett äldre samhälle. Numera ligger en sådan samverkan närmare till hands. Ansvaret ligger i första hand på pastoraten

Av det nyss anförda följer till en början att alla möjligheter till samver-

det

nyss

anförda

följer

till

början

att

alla

möjligheter

till

samver-

kan mellan pastoraten bör tas väl till vara. Den nuvarande kyrkomusiker-

kan

mellan

pastoraten

bör

tas

väl

till

vara.

Den

nuvarande

kyrkomusiker-

organisationen har sina rötter i ett äldre samhälle. Numera ligger en sådan

organisationen

har

sina

rötter

ett

äldre

samhälle.

Numera

ligger

sådan

samverkan närmare till hands. Ansvaret ligger i första hand på pastoraten

samverkan

närmare

till

hands.

Ansvaret

ligger

första

hand

på

pastoraten

som kyrkomuSikernas arbetsgivare. men jag förutsätter att även kyrkans '

som

kyrkomuSikernas

arbetsgivare.

men

jag

förutsätter

att

även

kyrkans

centrala och regionala organ kommer att stimulera pastoraten till ökad samverkan. Samhället måste tillhandahålla sådana utbildningsvägar som kan under- lätta inrättandet av kombinationstjänster med annan musikalisk verksam- het än dcn kyrkomusikaliska. Med hänsyn till kyrkomusikerns yrkesinrikt- ning är det därvid kombinationer med utbildningsyrken som kommer i förgrunden. De övriga uppslag utredningen lämnat för olika former av fyllnadstjänst- göring bedömer jag som intressanta alternativ. värda att prövas. Jag vill särskilt peka på möjligheterna till samverkan med den lokala och regionala musikproduktionen i övrigt. I likhet med utredningen anserjag emellertid inte att det för närvarande behövs några särskilda åtgärder från samhällets sida. Kombinationer med lärartjänstgöring: Kombinationstjänstgöring som kyrkomusiker och lärare har gammal hävd och förekommer för närvarande i två former. På kantorsnivån finns skolkantorstjänsterna, som är lärartjänster för klass på grundskolans lågstadium eller på dess mellanstadium. enligt skol- förordningen (19712235, omtryckt l983z721. ändrad senast l987z882). För skolkantorerna tillkommer utöver lärartjänstgöringen den kyrkomusikali- ska. Bchörighet för den kyrkomusikaliska tjänstgöringen kan i dag förvär- vas av en lärare genom den av Musikaliska akademien anordnade utbild- ning och examination som beskrivs närmare i avsnitt 2.1 1.1. På organistnivån finns möjligheten att i en organisttjänst eller en tjänst

centrala och regionala organ kommer att stimulera pastoraten till ökad samverkan.

centrala och regionala organ kommer att stimulera pastoraten till ökad

centrala

och

regionala

organ

kommer

att

stimulera

pastoraten

till

ökad

samverkan.

Samhället måste tillhandahålla sådana utbildningsvägar som kan under- lätta inrättandet av kombinationstjänster med annan musikalisk verksam- het än dcn kyrkomusikaliska. Med hänsyn till kyrkomusikerns yrkesinrikt- ning är det därvid kombinationer med utbildningsyrken som kommer i förgrunden.

Samhället måste tillhandahålla sådana utbildningsvägar som kan under-

Samhället

måste

tillhandahålla

sådana

utbildningsvägar

som

kan

under-

lätta inrättandet av kombinationstjänster med annan musikalisk verksam-

lätta

inrättandet

kombinationstjänster

med

annan

musikalisk

verksam-

het än dcn kyrkomusikaliska. Med hänsyn till kyrkomusikerns yrkesinrikt-

het

än

dcn

kyrkomusikaliska.

Med

hänsyn

till

kyrkomusikerns

yrkesinrikt-

ning är det därvid kombinationer med utbildningsyrken som kommer i

ning

är

det

därvid

kombinationer

med

utbildningsyrken

som

kommer

förgrunden.

De övriga uppslag utredningen lämnat för olika former av fyllnadstjänst- göring bedömer jag som intressanta alternativ. värda att prövas. Jag vill särskilt peka på möjligheterna till samverkan med den lokala och regionala musikproduktionen i övrigt. I likhet med utredningen anserjag emellertid inte att det för närvarande behövs några särskilda åtgärder från samhällets sida.

De övriga uppslag utredningen lämnat för olika former av fyllnadstjänst-

övriga

uppslag

utredningen

lämnat

för

olika

former

fyllnadstjänst-

göring bedömer jag som intressanta alternativ. värda att prövas. Jag vill

göring

bedömer

jag

som

intressanta

alternativ.

värda

att

prövas.

Jag

vill

särskilt peka på möjligheterna till samverkan med den lokala och regionala

särskilt

peka

på

möjligheterna

till

samverkan

med

den

lokala

och

regionala

musikproduktionen i övrigt. I likhet med utredningen anserjag emellertid

musikproduktionen

övrigt.

likhet

med

utredningen

anserjag

emellertid

inte att det för närvarande behövs några särskilda åtgärder från samhällets

inte

att

det

för

närvarande

behövs

några

särskilda

åtgärder

från

samhällets

sida.

Kombinationer med lärartjänstgöring: Kombinationstjänstgöring som kyrkomusiker och lärare har gammal hävd och förekommer för närvarande i två former.

Kombinationer med lärartjänstgöring: Kombinationstjänstgöring som

Kombinationer

med

lärartjänstgöring:

Kombinationstjänstgöring

som

kyrkomusiker och lärare har gammal hävd och förekommer för närvarande

kyrkomusiker

och

lärare

har

gammal

hävd

och

förekommer

för

närvarande

i två former.

två

former.

På kantorsnivån finns skolkantorstjänsterna, som är lärartjänster för klass på grundskolans lågstadium eller på dess mellanstadium. enligt skol- förordningen (19712235, omtryckt l983z721. ändrad senast l987z882). För skolkantorerna tillkommer utöver lärartjänstgöringen den kyrkomusikali- ska. Bchörighet för den kyrkomusikaliska tjänstgöringen kan i dag förvär- vas av en lärare genom den av Musikaliska akademien anordnade utbild- ning och examination som beskrivs närmare i avsnitt 2.1 1.1.

På kantorsnivån finns skolkantorstjänsterna, som är lärartjänster för

På

kantorsnivån

finns

skolkantorstjänsterna,

som

är

lärartjänster

för

klass på grundskolans lågstadium eller på dess mellanstadium. enligt skol-

klass

på

grundskolans

lågstadium

eller

på

dess

mellanstadium.

enligt

skol-

förordningen (19712235, omtryckt l983z721. ändrad senast l987z882). För

förordningen

(19712235,

omtryckt

l983z721.

ändrad

senast

l987z882).

För

skolkantorerna tillkommer utöver lärartjänstgöringen den kyrkomusikali-

skolkantorerna

tillkommer

utöver

lärartjänstgöringen

den

kyrkomusikali-

ska. Bchörighet för den kyrkomusikaliska tjänstgöringen kan i dag förvär-

ska.

Bchörighet

för

den

kyrkomusikaliska

tjänstgöringen

kan

dag

förvär-

vas av en lärare genom den av Musikaliska akademien anordnade utbild-

vas

lärare

genom

den

Musikaliska

akademien

anordnade

utbild-

ning och examination som beskrivs närmare i avsnitt 2.1 1.1.

ning

och

examination

som

beskrivs

närmare

avsnitt

2.1

1.1.

På organistnivån finns möjligheten att i en organisttjänst eller en tjänst

På

organistnivån

finns

möjligheten

att

organisttjänst

eller

tjänst

Prop. 1987/88:144

Prop.

1987/88:144

som biträdande kyrkomusiker lägga in fyllnadstjänstgöring som-lärare i Prop. 1987/88:144 musik. antingen inom det allmänna skolväsendet och vissa övriga statliga eller statsunderstödda läroanstalter eller inom kommunal musikundervis- ning. Såsom jag närmare kommer att beskriva senare (avsnitt 2.ll.2) förvärvas behörigheten för fyllnadstjänstgöringen genom det val av fördjupningskurs som sker under den blivande organistens högskoleutbildf ning. ' Utredningen föreslår att skolkantorstjänsterna skall avskaffas. I stället bör enligt utredningen ges vissa möjligheter för en musiklärare inom grund— Skolan och gymnasieskolan till fyllnadstjänstgöring som kantor och om- vänt för en kantor som sådan musiklärare. Enligt utredningens förslag skall en blivande musiklärare kunna förvärva kantorskompetens genom vissa tillvalsalternativ inom högskoleutbildningen. Däremot skall det enligt ut-' redningens förslag inte längre finnas någon högre kyrkomusikerutbildning ' som ger förutsättningar för att kombinera en organisttjänst med verksam- het som musiklärare inom det allmänna skolväsendet. Jag kommer längre fram (avsnitt 2.11) att närmare ta upp och ange min syn på utredningens förslag till lösningar i fråga om den framtida kyrkomu- sikerutbildningcn. Redan nu kan jag emellertid säga att dessa förslag enligt mitt bedömande kommer att behöva bearbetas ytterligare. [ fråga om den högre kyrkomusikerutbildningen bör emellertid med utgångspunkt i re- missutfallet som målsättning kunna anges att det även i fortsättningen skall vara möjligt att kombinera tjänstgöring som- organist med verksamhet som lärare inom grundskola och gymnasieskola. Konstruktionen av en kombinationstjänst: När det gäller sättet att tillska- pa en kombinationstjänst har utredningen ansett att det inte kan bli fråga om att lägga fram förslag med färdiga konstruktioner. Grunden för sådana tjänster bör enligt utredningens förslag i stället utgöras av avtal mellan dem som skall bidra med underlaget för tjänsten. Förslaget bygger på tanken att kyrkomusikern alltid skall vara anställd av endast den ena avtalsparten. Konstruktionen som sådan har inte rönt kritik under remissbehandlingen. Även jag ansluter mig till förslaget i denna del. De träffade avtalen bör innehålla överenskommelser om sådana förhållanden av personaladmini- strativ och ekonomisk art som parterna behöver reglera sinsemellan. ] skolförfattningarna får regler införas som gör det möjligt att låta kyrkomu- sikalisk fyllnadstjänstgöring ingå i de lärartjänster som blir aktuella. Det ankommer på regeringen att utfärda närmare föreskrifter om detta. I övrigt behövs det inte något särskilt författningsstöd för att avtalen skall kunna träffas. Utredningen har framhållit att det finns ett normalavtal. upprättat av Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. som gäller fyllnads- tjänstgöring för kyrkomusiker i kommunal musikskola. Avtal av liknande slag kan givetvis underlätta det lokala arbetet med att åstadkomma kombi- nationstjänster. Jag förutsätter att frågan tas upp av pastoratsförbundet. För sådana kombinationstjänster- som nyss har beskrivits bör ges en föreskrift om skyldighet för den som har en tjänst som kyrkomusiker att . fullgöra fyllnadstjänstgöring åt någon annan än pastoratet. En förutsätt- ning för att en sådan skyldighet skall föreligga bör vara att den avtalas i 25

som biträdande kyrkomusiker lägga in fyllnadstjänstgöring som-lärare i Prop. 1987/88:144 musik. antingen inom det allmänna skolväsendet och vissa övriga statliga

som biträdande kyrkomusiker lägga in fyllnadstjänstgöring som-lärare i Prop. 1987/88:144

som

biträdande

kyrkomusiker

lägga

fyllnadstjänstgöring

som-lärare

Prop.

1987/88:144

musik. antingen inom det allmänna skolväsendet och vissa övriga statliga

musik.

antingen

inom

det

allmänna

skolväsendet

och

vissa

övriga

statliga

eller statsunderstödda läroanstalter eller inom kommunal musikundervis-

eller

statsunderstödda

läroanstalter

eller

inom

kommunal

musikundervis-

ning. Såsom jag närmare kommer att beskriva senare (avsnitt 2.ll.2)

ning.

Såsom

jag

närmare

kommer

att

beskriva

senare

(avsnitt

2.ll.2)

förvärvas behörigheten för fyllnadstjänstgöringen genom det val av

förvärvas

behörigheten

för

fyllnadstjänstgöringen

genom

det

val

fördjupningskurs som sker under den blivande organistens högskoleutbildf

fördjupningskurs

som

sker

under

den

blivande

organistens

högskoleutbildf

ning. '

ning.

Utredningen föreslår att skolkantorstjänsterna skall avskaffas. I stället bör enligt utredningen ges vissa möjligheter för en musiklärare inom grund— Skolan och gymnasieskolan till fyllnadstjänstgöring som kantor och om- vänt för en kantor som sådan musiklärare. Enligt utredningens förslag skall en blivande musiklärare kunna förvärva kantorskompetens genom vissa tillvalsalternativ inom högskoleutbildningen. Däremot skall det enligt ut-' redningens förslag inte längre finnas någon högre kyrkomusikerutbildning ' som ger förutsättningar för att kombinera en organisttjänst med verksam- het som musiklärare inom det allmänna skolväsendet.

Utredningen föreslår att skolkantorstjänsterna skall avskaffas. I stället

Utredningen

föreslår

att

skolkantorstjänsterna

skall

avskaffas.

stället

bör enligt utredningen ges vissa möjligheter för en musiklärare inom grund—

bör

enligt

utredningen

ges

vissa

möjligheter

för

musiklärare

inom

grund—

Skolan och gymnasieskolan till fyllnadstjänstgöring som kantor och om-

Skolan

och

gymnasieskolan

till

fyllnadstjänstgöring

som

kantor

och

om-

vänt för en kantor som sådan musiklärare. Enligt utredningens förslag skall

vänt

för

kantor

som

sådan

musiklärare.

Enligt

utredningens

förslag

skall

en blivande musiklärare kunna förvärva kantorskompetens genom vissa

blivande

musiklärare

kunna

förvärva

kantorskompetens

genom

vissa

tillvalsalternativ inom högskoleutbildningen. Däremot skall det enligt ut-'

tillvalsalternativ

inom

högskoleutbildningen.

Däremot

skall

det

enligt

ut-'

redningens förslag inte längre finnas någon högre kyrkomusikerutbildning '

redningens

förslag

inte

längre

finnas

någon

högre

kyrkomusikerutbildning

som ger förutsättningar för att kombinera en organisttjänst med verksam-

som

ger

förutsättningar

för

att

kombinera

organisttjänst

med

verksam-

het som musiklärare inom det allmänna skolväsendet.

het

som

musiklärare

inom

det

allmänna

skolväsendet.

Jag kommer längre fram (avsnitt 2.11) att närmare ta upp och ange min syn på utredningens förslag till lösningar i fråga om den framtida kyrkomu- sikerutbildningcn. Redan nu kan jag emellertid säga att dessa förslag enligt mitt bedömande kommer att behöva bearbetas ytterligare. [ fråga om den högre kyrkomusikerutbildningen bör emellertid med utgångspunkt i re- missutfallet som målsättning kunna anges att det även i fortsättningen skall vara möjligt att kombinera tjänstgöring som- organist med verksamhet som lärare inom grundskola och gymnasieskola.

Jag kommer längre fram (avsnitt 2.11) att närmare ta upp och ange min

Jag

kommer

längre

fram

(avsnitt

2.11)

att

närmare

upp

och

ange

min

syn på utredningens förslag till lösningar i fråga om den framtida kyrkomu-

syn

på

utredningens

förslag

till

lösningar

fråga

den

framtida

kyrkomu-

sikerutbildningcn. Redan nu kan jag emellertid säga att dessa förslag enligt

sikerutbildningcn.

Redan

kan

jag

emellertid

säga

att

dessa

förslag

enligt

mitt bedömande kommer att behöva bearbetas ytterligare. [ fråga om den

mitt

bedömande

kommer

att

behöva

bearbetas

ytterligare.

[

fråga

den

högre kyrkomusikerutbildningen bör emellertid med utgångspunkt i re-

högre

kyrkomusikerutbildningen

bör

emellertid

med

utgångspunkt

re-

missutfallet som målsättning kunna anges att det även i fortsättningen skall

missutfallet

som

målsättning

kunna

anges

att

det

även

fortsättningen

skall

vara möjligt att kombinera tjänstgöring som- organist med verksamhet som

vara

möjligt

att

kombinera

tjänstgöring

som-

organist

med

verksamhet

som

lärare inom grundskola och gymnasieskola.

lärare

inom

grundskola

och

gymnasieskola.

Konstruktionen av en kombinationstjänst: När det gäller sättet att tillska- pa en kombinationstjänst har utredningen ansett att det inte kan bli fråga om att lägga fram förslag med färdiga konstruktioner. Grunden för sådana tjänster bör enligt utredningens förslag i stället utgöras av avtal mellan dem som skall bidra med underlaget för tjänsten. Förslaget bygger på tanken att kyrkomusikern alltid skall vara anställd av endast den ena avtalsparten. Konstruktionen som sådan har inte rönt kritik under remissbehandlingen. Även jag ansluter mig till förslaget i denna del. De träffade avtalen bör innehålla överenskommelser om sådana förhållanden av personaladmini- strativ och ekonomisk art som parterna behöver reglera sinsemellan. ] skolförfattningarna får regler införas som gör det möjligt att låta kyrkomu- sikalisk fyllnadstjänstgöring ingå i de lärartjänster som blir aktuella. Det ankommer på regeringen att utfärda närmare föreskrifter om detta. I övrigt behövs det inte något särskilt författningsstöd för att avtalen skall kunna träffas.

Konstruktionen av en kombinationstjänst: När det gäller sättet att tillska-

Konstruktionen

kombinationstjänst:

När

det

gäller

sättet

att

tillska-

pa en kombinationstjänst har utredningen ansett att det inte kan bli fråga

kombinationstjänst

har

utredningen

ansett

att

det

inte

kan

bli

fråga

om att lägga fram förslag med färdiga konstruktioner. Grunden för sådana

att

lägga

fram

förslag

med

färdiga

konstruktioner.

Grunden

för

sådana

tjänster bör enligt utredningens förslag i stället utgöras av avtal mellan dem

tjänster

bör

enligt

utredningens

förslag

stället

utgöras

avtal

mellan

dem

som skall bidra med underlaget för tjänsten. Förslaget bygger på tanken att

som

skall

bidra

med

underlaget

för

tjänsten.

Förslaget

bygger

på

tanken

att

kyrkomusikern alltid skall vara anställd av endast den ena avtalsparten.

kyrkomusikern

alltid

skall

vara

anställd

endast

den

ena

avtalsparten.

Konstruktionen som sådan har inte rönt kritik under remissbehandlingen.

Konstruktionen

som

sådan

har

inte

rönt

kritik

under

remissbehandlingen.

Även jag ansluter mig till förslaget i denna del. De träffade avtalen bör

Även

jag

ansluter

mig

till

förslaget

denna

del.

träffade

avtalen

bör

innehålla överenskommelser om sådana förhållanden av personaladmini-

innehålla

överenskommelser

sådana

förhållanden

personaladmini-

strativ och ekonomisk art som parterna behöver reglera sinsemellan. ]

strativ

och

ekonomisk

art

som

parterna

behöver

reglera

sinsemellan.

]

skolförfattningarna får regler införas som gör det möjligt att låta kyrkomu-

skolförfattningarna

får

regler

införas

som

gör

det

möjligt

att

låta

kyrkomu-

sikalisk fyllnadstjänstgöring ingå i de lärartjänster som blir aktuella. Det

sikalisk

fyllnadstjänstgöring

ingå

lärartjänster

som

blir

aktuella.

Det

ankommer på regeringen att utfärda närmare föreskrifter om detta. I övrigt

ankommer

på

regeringen

att

utfärda

närmare

föreskrifter

detta.

övrigt

behövs det inte något särskilt författningsstöd för att avtalen skall kunna

behövs

det

inte

något

särskilt

författningsstöd

för

att

avtalen

skall

kunna

träffas.

Utredningen har framhållit att det finns ett normalavtal. upprättat av Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. som gäller fyllnads- tjänstgöring för kyrkomusiker i kommunal musikskola. Avtal av liknande slag kan givetvis underlätta det lokala arbetet med att åstadkomma kombi- nationstjänster. Jag förutsätter att frågan tas upp av pastoratsförbundet.

Utredningen har framhållit att det finns ett normalavtal. upprättat av

Utredningen

har

framhållit

att

det

finns

ett

normalavtal.

upprättat

Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. som gäller fyllnads-

Svenska

kyrkans

församlings-

och

pastoratsförbund.

som

gäller

fyllnads-

tjänstgöring för kyrkomusiker i kommunal musikskola. Avtal av liknande

tjänstgöring

för

kyrkomusiker

kommunal

musikskola.

Avtal

liknande

slag kan givetvis underlätta det lokala arbetet med att åstadkomma kombi-

slag

kan

givetvis

underlätta

det

lokala

arbetet

med

att

åstadkomma

kombi-

nationstjänster. Jag förutsätter att frågan tas upp av pastoratsförbundet.

nationstjänster.

Jag

förutsätter

att

frågan

tas

upp

pastoratsförbundet.

För sådana kombinationstjänster- som nyss har beskrivits bör ges en föreskrift om skyldighet för den som har en tjänst som kyrkomusiker att . fullgöra fyllnadstjänstgöring åt någon annan än pastoratet. En förutsätt- ning för att en sådan skyldighet skall föreligga bör vara att den avtalas i 25

För sådana kombinationstjänster- som nyss har beskrivits bör ges en

För

sådana

kombinationstjänster-

som

nyss

har

beskrivits

bör

ges

föreskrift om skyldighet för den som har en tjänst som kyrkomusiker att .

föreskrift

skyldighet

för

den

som

har

tjänst

som

kyrkomusiker

att

fullgöra fyllnadstjänstgöring åt någon annan än pastoratet. En förutsätt-

fullgöra

fyllnadstjänstgöring

åt

någon

annan

än

pastoratet.

förutsätt-

ning för att en sådan skyldighet skall föreligga bör vara att den avtalas i 25

ning

för

att

sådan

skyldighet

skall

föreligga

bör

vara

att

den

avtalas

samband med anställningen. Omfattningen av skyldigheten att fullgöra fyllnadstjänstgöring bör regleras i anställningsavtalet. Skolkantorstjänster avskaffas: Skolkantortjänsterna har haft stor bety- delse genom åren. De framstår emellertid numera som otidsenliga och från administrativ synpunkt opraktiska. Nackdelen med arbete på heltid som lärare i skolan och dessutom kyrkomusikalisk tjänstgöring med i vissa fall så mycket som l4-l5 veckotimmar är uppenbar. Ett stort och ökande antal Skolkantorstjänster är vakanta. Jag delar därför utredningens och flertalet remissinstansers uppfattning att dessa tjänster bör avskaffas. Genom re- formen av kyrkomusikcrorganisationcn bör således tillsättningen av såda- na tjänster upphöra. Det ankommer på regeringen att i förordning meddela sådana bestämmelser som kan behövas för att bereda de nuvarande skol- kantorer som så önskar möjlighet att övergå på annan tjänst. Till frågan om de skolkantorer som är förordnade med fullmakt eller konstitutorial och vill behålla sina tjänster återkommerjag senare (avsnitt 2. l2). 2.7 Behörighetsvillkor Mitt förslag: För att utföra kyrkomusikaliska uppgifter skall även i fortsättningen normalt krävas behörighet motsvarande dagens högre och lägre kyrkomusikerutbildning. Om det behövs för att tillgodose gudstjänstlivets behov. får domkapitlet för vissa fall godta lägre kompetens. Allmänna behörighetsvillkor behövs inte. Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. Utredning- en har dock som ett allmänt behörighetsvillkor föreslagit att den sökande skall vara lämplig för anställningen. Remissinstanserna: Dessa har överlag gett sitt stöd åt tanken att tjänste- organisationen även i fortsättningen skall anknyta till statligt fastställda examenskrav för en högre och en lägre kyrkomusikerutbildning. Domka- pitlet i Skara har krävt en precisering av kriterierna för att kantorskompe- tensen skall få underskridas. Ett stort antal remissinstanser tar upp frågan om medlemskap i svenska kyrkan som ett allmänt behörighetsvillkor. Ett sådant villkor förespråkas av bl.a. domkapitlen i Uppsala. Strängnäs. Skara. Lund. Härnösand. Luleå och Visby samt av Svenska kyrkans personalförbund. Domkyrkoor- ganisternas förening och Evangeliska fosterlandsstiftelsen (EFS). EFS framhåller dock att viktigare är kyrkomusikerns lojalitet mot kyrkans arbete och grundläggande målsättning. Bl.a. Svenska kyrkans försam- lings- och pastoratsförbund anser att något krav på medlemskap inte behöver ställas upp. En del remissinstanser. bl.a. kammarrätten i Jönkö- ping och Svenska kyrkans nämnd för församlings- och pastoratsförvalt- ning. anser att pastoraten själva bör få avgöra vilken betydelse medlem- skapet skall ha. En precisering av kravet på lämpligth efterlyses av domkapitlet i Linköping. Prop. 1987/88: 144

samband med anställningen. Omfattningen av skyldigheten att fullgöra fyllnadstjänstgöring bör regleras i anställningsavtalet.

samband med anställningen. Omfattningen av skyldigheten att fullgöra

samband

med

anställningen.

Omfattningen

skyldigheten

att

fullgöra

fyllnadstjänstgöring bör regleras i anställningsavtalet.

fyllnadstjänstgöring

bör

regleras

anställningsavtalet.

Skolkantorstjänster avskaffas: Skolkantortjänsterna har haft stor bety- delse genom åren. De framstår emellertid numera som otidsenliga och från administrativ synpunkt opraktiska. Nackdelen med arbete på heltid som lärare i skolan och dessutom kyrkomusikalisk tjänstgöring med i vissa fall så mycket som l4-l5 veckotimmar är uppenbar. Ett stort och ökande antal Skolkantorstjänster är vakanta. Jag delar därför utredningens och flertalet remissinstansers uppfattning att dessa tjänster bör avskaffas. Genom re- formen av kyrkomusikcrorganisationcn bör således tillsättningen av såda- na tjänster upphöra. Det ankommer på regeringen att i förordning meddela sådana bestämmelser som kan behövas för att bereda de nuvarande skol- kantorer som så önskar möjlighet att övergå på annan tjänst.

Skolkantorstjänster avskaffas: Skolkantortjänsterna har haft stor bety-

Skolkantorstjänster

avskaffas:

Skolkantortjänsterna

har

haft

stor

bety-

delse genom åren. De framstår emellertid numera som otidsenliga och från

delse

genom

åren.

framstår

emellertid

numera

som

otidsenliga

och

från

administrativ synpunkt opraktiska. Nackdelen med arbete på heltid som

administrativ

synpunkt

opraktiska.

Nackdelen

med

arbete

på

heltid

som

lärare i skolan och dessutom kyrkomusikalisk tjänstgöring med i vissa fall

lärare

skolan

och

dessutom

kyrkomusikalisk

tjänstgöring

med

vissa

fall

så mycket som l4-l5 veckotimmar är uppenbar. Ett stort och ökande antal

så

mycket

som

l4-l5

veckotimmar

är

uppenbar.

Ett

stort

och

ökande

antal

Skolkantorstjänster är vakanta. Jag delar därför utredningens och flertalet

Skolkantorstjänster

är

vakanta.

Jag

delar

därför

utredningens

och

flertalet

remissinstansers uppfattning att dessa tjänster bör avskaffas. Genom re-

remissinstansers

uppfattning

att

dessa

tjänster

bör

avskaffas.

Genom

re-

formen av kyrkomusikcrorganisationcn bör således tillsättningen av såda-

formen

kyrkomusikcrorganisationcn

bör

således

tillsättningen

såda-

na tjänster upphöra. Det ankommer på regeringen att i förordning meddela

tjänster

upphöra.

Det

ankommer

på

regeringen

att

förordning

meddela

sådana bestämmelser som kan behövas för att bereda de nuvarande skol-

sådana

bestämmelser

som

kan

behövas

för

att

bereda

nuvarande

skol-

kantorer som så önskar möjlighet att övergå på annan tjänst.

kantorer

som

så

önskar

möjlighet

att

övergå

på

annan

tjänst.

Till frågan om de skolkantorer som är förordnade med fullmakt eller

Till

frågan

skolkantorer

som

är

förordnade

med

fullmakt

eller

konstitutorial och vill behålla sina tjänster återkommerjag senare (avsnitt 2. l2).

konstitutorial och vill behålla sina tjänster återkommerjag senare (avsnitt

konstitutorial

och

vill

behålla

sina

tjänster

återkommerjag

senare

(avsnitt

2. l2).

l2).

2.7 Behörighetsvillkor

2.7

Behörighetsvillkor

Mitt förslag: För att utföra kyrkomusikaliska uppgifter skall även i fortsättningen normalt krävas behörighet motsvarande dagens högre

Mitt förslag: För att utföra kyrkomusikaliska uppgifter skall även i

Mitt

förslag:

För

att

utföra

kyrkomusikaliska

uppgifter

skall

även

fortsättningen normalt krävas behörighet motsvarande dagens högre

fortsättningen

normalt

krävas

behörighet

motsvarande

dagens

högre

och lägre kyrkomusikerutbildning. Om det behövs för att tillgodose gudstjänstlivets behov. får domkapitlet för vissa fall godta lägre kompetens. Allmänna behörighetsvillkor behövs inte.

och lägre kyrkomusikerutbildning. Om det behövs för att tillgodose

och

lägre

kyrkomusikerutbildning.

det

behövs

för

att

tillgodose

gudstjänstlivets behov. får domkapitlet för vissa fall godta lägre

gudstjänstlivets

behov.

får

domkapitlet

för

vissa

fall

godta

lägre

kompetens. Allmänna behörighetsvillkor behövs inte.

kompetens.

Allmänna

behörighetsvillkor

behövs

inte.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. Utredning- en har dock som ett allmänt behörighetsvillkor föreslagit att den sökande skall vara lämplig för anställningen. Remissinstanserna: Dessa har överlag gett sitt stöd åt tanken att tjänste- organisationen även i fortsättningen skall anknyta till statligt fastställda examenskrav för en högre och en lägre kyrkomusikerutbildning. Domka- pitlet i Skara har krävt en precisering av kriterierna för att kantorskompe- tensen skall få underskridas. Ett stort antal remissinstanser tar upp frågan om medlemskap i svenska kyrkan som ett allmänt behörighetsvillkor. Ett sådant villkor förespråkas av bl.a. domkapitlen i Uppsala. Strängnäs. Skara. Lund. Härnösand. Luleå och Visby samt av Svenska kyrkans personalförbund. Domkyrkoor- ganisternas förening och Evangeliska fosterlandsstiftelsen (EFS). EFS framhåller dock att viktigare är kyrkomusikerns lojalitet mot kyrkans arbete och grundläggande målsättning. Bl.a. Svenska kyrkans försam- lings- och pastoratsförbund anser att något krav på medlemskap inte behöver ställas upp. En del remissinstanser. bl.a. kammarrätten i Jönkö- ping och Svenska kyrkans nämnd för församlings- och pastoratsförvalt- ning. anser att pastoraten själva bör få avgöra vilken betydelse medlem- skapet skall ha. En precisering av kravet på lämpligth efterlyses av domkapitlet i Linköping.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. Utredning- en har dock som ett allmänt behörighetsvillkor föreslagit att den sökande skall vara lämplig för anställningen.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. Utredning-

Utredningens

förslag:

Överensstämmer

huvudsak

med

mitt.

Utredning-

en har dock som ett allmänt behörighetsvillkor föreslagit att den sökande

har

dock

som

ett

allmänt

behörighetsvillkor

föreslagit

att

den

sökande

skall vara lämplig för anställningen.

skall

vara

lämplig

för

anställningen.

Remissinstanserna: Dessa har överlag gett sitt stöd åt tanken att tjänste- organisationen även i fortsättningen skall anknyta till statligt fastställda examenskrav för en högre och en lägre kyrkomusikerutbildning. Domka- pitlet i Skara har krävt en precisering av kriterierna för att kantorskompe- tensen skall få underskridas.

Remissinstanserna: Dessa har överlag gett sitt stöd åt tanken att tjänste-

Remissinstanserna:

Dessa

har

överlag

gett

sitt

stöd

åt

tanken

att

tjänste-

organisationen även i fortsättningen skall anknyta till statligt fastställda

organisationen

även

fortsättningen

skall

anknyta

till

statligt

fastställda

examenskrav för en högre och en lägre kyrkomusikerutbildning. Domka-

examenskrav

för

högre

och

lägre

kyrkomusikerutbildning.

Domka-

pitlet i Skara har krävt en precisering av kriterierna för att kantorskompe-

pitlet

Skara

har

krävt

precisering

kriterierna

för

att

kantorskompe-

tensen skall få underskridas.

tensen

skall

få

underskridas.

Ett stort antal remissinstanser tar upp frågan om medlemskap i svenska kyrkan som ett allmänt behörighetsvillkor. Ett sådant villkor förespråkas av bl.a. domkapitlen i Uppsala. Strängnäs. Skara. Lund. Härnösand. Luleå och Visby samt av Svenska kyrkans personalförbund. Domkyrkoor- ganisternas förening och Evangeliska fosterlandsstiftelsen (EFS). EFS framhåller dock att viktigare är kyrkomusikerns lojalitet mot kyrkans arbete och grundläggande målsättning. Bl.a. Svenska kyrkans försam- lings- och pastoratsförbund anser att något krav på medlemskap inte behöver ställas upp. En del remissinstanser. bl.a. kammarrätten i Jönkö- ping och Svenska kyrkans nämnd för församlings- och pastoratsförvalt- ning. anser att pastoraten själva bör få avgöra vilken betydelse medlem- skapet skall ha. En precisering av kravet på lämpligth efterlyses av domkapitlet i Linköping.

Ett stort antal remissinstanser tar upp frågan om medlemskap i svenska

Ett

stort

antal

remissinstanser

tar

upp

frågan

medlemskap

svenska

kyrkan som ett allmänt behörighetsvillkor. Ett sådant villkor förespråkas

kyrkan

som

ett

allmänt

behörighetsvillkor.

Ett

sådant

villkor

förespråkas

av bl.a. domkapitlen i Uppsala. Strängnäs. Skara. Lund. Härnösand.

bl.a.

domkapitlen

Uppsala.

Strängnäs.

Skara.

Lund.

Härnösand.

Luleå och Visby samt av Svenska kyrkans personalförbund. Domkyrkoor-

Luleå

och

Visby

samt

Svenska

kyrkans

personalförbund.

Domkyrkoor-

ganisternas förening och Evangeliska fosterlandsstiftelsen (EFS). EFS

ganisternas

förening

och

Evangeliska

fosterlandsstiftelsen

(EFS).

EFS

framhåller dock att viktigare är kyrkomusikerns lojalitet mot kyrkans

framhåller

dock

att

viktigare

är

kyrkomusikerns

lojalitet

mot

kyrkans

arbete och grundläggande målsättning. Bl.a. Svenska kyrkans försam-

arbete

och

grundläggande

målsättning.

Bl.a.

Svenska

kyrkans

försam-

lings- och pastoratsförbund anser att något krav på medlemskap inte

lings-

och

pastoratsförbund

anser

att

något

krav

på

medlemskap

inte

behöver ställas upp. En del remissinstanser. bl.a. kammarrätten i Jönkö-

behöver

ställas

upp.

del

remissinstanser.

bl.a.

kammarrätten

Jönkö-

ping och Svenska kyrkans nämnd för församlings- och pastoratsförvalt-

ping

och

Svenska

kyrkans

nämnd

för

församlings-

och

pastoratsförvalt-

ning. anser att pastoraten själva bör få avgöra vilken betydelse medlem-

ning.

anser

att

pastoraten

själva

bör

få

avgöra

vilken

betydelse

medlem-

skapet skall ha. En precisering av kravet på lämpligth efterlyses av

skapet

skall

ha.

precisering

kravet

på

lämpligth

efterlyses

domkapitlet i Linköping.

domkapitlet

Linköping.

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

Skälen för mitt förslag Utgångspunkter: För kyrkomusikertjänster gäller i dag dels allmänna behörighetsvillkor. dels särskilda behörighetsvillkor. De allmänna behörig- hetsvillkoren avser hälsotillstånd. vandel. vilja att främja församlingslivet samt undervisningsförmåga m.m. De särskilda behörighetsvillkoren inne- fattar krav på avlagda examina eller prov eller annars på genomgången utbildning. I vissa fall krävs det också viss praktisk tjänstgöring. Från de särskilda krav som uppställs när fyllnadstjänstgöring ingår i en tjänst bortserjag nu. Särskilda behörighetskrav: För att garantera en god kyrkomusikalisk standard bör det enligt min mening även i framtiden ställas krav på att kyrkomusiker uppfyller bestämda kompetenskrav. Liksom utredningen utgårjag från att kraven för anställning som kyrkomusiker allmänt sett inte i framtiden kan vara lägre än vad som nu gäller för de bägge huvudtyperna av självständiga kyrkomusikaliska tjänster. Kyrkomusikerförordningens särskilda behörighetsregler. vilka återges i utredningsbetänkandet (s. 161 ff.) är detaljerade och komplicerade. l prin- cip krävs emellertid i dag för behörighet till organisttjänst examen från en fyraårig musikalisk högskoleutbildning på kyrkomusikerlinje samt viss tids tjänstgöring. För behörighet till kantorstjänst krävs antingen viss lärarut- bildning jämte organist- och kantorsexamen eller en två- till treårig utbild- ning på folkhögskola eller liknande. varefter avlagts dels organist- och kantorsexamen. dels pedagogisk examen för kyrkokantorer. Enligt min mening är det också för framtiden ändamålsenligt att tjänste- organisationen är principiellt knuten till specificerade kunskapskrav på motsvarande bägge nivåer. Längre fram kommerjag att behandla utbild- ningsfrågorna närmare. Jag kan emellertid redan nu säga attjag inte kom- mer att förorda några genomgripande förändringar i fråga om den kyrko- musikaliska utbildningens innehåll. Mina förslag innebär sålunda i huvud-- sak oförändrade särskilda behörighetskrav för organister och kantorer. Dispens från särskilda behörighetskrav: För närvarande gäller att domka- pitlet får medge en sökande till en organist- eller kantorstjänst befrielse från bl.a. särskilda behörighetsvillkor. om det finns särskilda skäl (24 ä 5 mom. och 26 ä 3 mom. kyrkomusikerförordningen). Innan sådan befrielse medges skall domkapitlet inhämta yttranden av kyrkorådet och domkyrko- organisten. Sådan befrielse kan t. ex. gälla kravet på pedagogisk utbildning eller i fråga om organist på viss tids tjänstgöring som kyrkomusiker eller lärare. Det kan också handla om någon som har undergått utbildning utomlands. Utredningen har föreslagit att en sådan dispensmöjlighet be- hålls. Ocksåjag är av uppfattningen att den fyller en funktion. Som villkor för befrielse från eljest gällande behörighetsvillkor bör gälla att den sökan- de med hänsyn till utbildning och yrkeserfarenhet är att anse somjämställd med den som uppfyller de för den ifrågavarande tjänsten gällande behörig- hetsvillkoren. Dispensprövningen bör ankomma på domkapitlet. Allmänna behörighetskrav: Jag övergår härefter till frågan om det behövs några allmänna behörighetsvillkor för kyrkomusiker. I denna fråga har utredningen till en början påpekat att bestämmelserna i 19 kap. 2 % kyrko- lagen om psykiskt eller fysiskt handikapp som hinder för antagning till Prop. 1987/88: 144

Skälen för mitt förslag

Skälen

för

mitt

förslag

Utgångspunkter: För kyrkomusikertjänster gäller i dag dels allmänna behörighetsvillkor. dels särskilda behörighetsvillkor. De allmänna behörig- hetsvillkoren avser hälsotillstånd. vandel. vilja att främja församlingslivet samt undervisningsförmåga m.m. De särskilda behörighetsvillkoren inne- fattar krav på avlagda examina eller prov eller annars på genomgången utbildning. I vissa fall krävs det också viss praktisk tjänstgöring. Från de särskilda krav som uppställs när fyllnadstjänstgöring ingår i en tjänst bortserjag nu. Särskilda behörighetskrav: För att garantera en god kyrkomusikalisk standard bör det enligt min mening även i framtiden ställas krav på att kyrkomusiker uppfyller bestämda kompetenskrav. Liksom utredningen utgårjag från att kraven för anställning som kyrkomusiker allmänt sett inte i framtiden kan vara lägre än vad som nu gäller för de bägge huvudtyperna av självständiga kyrkomusikaliska tjänster. Kyrkomusikerförordningens särskilda behörighetsregler. vilka återges i utredningsbetänkandet (s. 161 ff.) är detaljerade och komplicerade. l prin- cip krävs emellertid i dag för behörighet till organisttjänst examen från en fyraårig musikalisk högskoleutbildning på kyrkomusikerlinje samt viss tids tjänstgöring. För behörighet till kantorstjänst krävs antingen viss lärarut- bildning jämte organist- och kantorsexamen eller en två- till treårig utbild- ning på folkhögskola eller liknande. varefter avlagts dels organist- och kantorsexamen. dels pedagogisk examen för kyrkokantorer. Enligt min mening är det också för framtiden ändamålsenligt att tjänste- organisationen är principiellt knuten till specificerade kunskapskrav på motsvarande bägge nivåer. Längre fram kommerjag att behandla utbild- ningsfrågorna närmare. Jag kan emellertid redan nu säga attjag inte kom- mer att förorda några genomgripande förändringar i fråga om den kyrko-

Utgångspunkter: För kyrkomusikertjänster gäller i dag dels allmänna

Utgångspunkter:

För

kyrkomusikertjänster

gäller

dag

dels

allmänna

behörighetsvillkor. dels särskilda behörighetsvillkor. De allmänna behörig-

behörighetsvillkor.

dels

särskilda

behörighetsvillkor.

allmänna

behörig-

hetsvillkoren avser hälsotillstånd. vandel. vilja att främja församlingslivet

hetsvillkoren

avser

hälsotillstånd.

vandel.

vilja

att

främja

församlingslivet

samt undervisningsförmåga m.m. De särskilda behörighetsvillkoren inne-

samt

undervisningsförmåga

m.m.

särskilda

behörighetsvillkoren

inne-

fattar krav på avlagda examina eller prov eller annars på genomgången

fattar

krav

på

avlagda

examina

eller

prov

eller

annars

på

genomgången

utbildning. I vissa fall krävs det också viss praktisk tjänstgöring. Från de

utbildning.

vissa

fall

krävs

det

också

viss

praktisk

tjänstgöring.

Från

särskilda krav som uppställs när fyllnadstjänstgöring ingår i en tjänst

särskilda

krav

som

uppställs

när

fyllnadstjänstgöring

ingår

tjänst

bortserjag nu.

bortserjag

nu.

Särskilda behörighetskrav: För att garantera en god kyrkomusikalisk standard bör det enligt min mening även i framtiden ställas krav på att kyrkomusiker uppfyller bestämda kompetenskrav. Liksom utredningen utgårjag från att kraven för anställning som kyrkomusiker allmänt sett inte i framtiden kan vara lägre än vad som nu gäller för de bägge huvudtyperna av självständiga kyrkomusikaliska tjänster.

Särskilda behörighetskrav: För att garantera en god kyrkomusikalisk

Särskilda

behörighetskrav:

För

att

garantera

god

kyrkomusikalisk

standard bör det enligt min mening även i framtiden ställas krav på att

standard

bör

det

enligt

min

mening

även

framtiden

ställas

krav

på

att

kyrkomusiker uppfyller bestämda kompetenskrav. Liksom utredningen

kyrkomusiker

uppfyller

bestämda

kompetenskrav.

Liksom

utredningen

utgårjag från att kraven för anställning som kyrkomusiker allmänt sett inte

utgårjag

från

att

kraven

för

anställning

som

kyrkomusiker

allmänt

sett

inte

i framtiden kan vara lägre än vad som nu gäller för de bägge huvudtyperna

framtiden

kan

vara

lägre

än

vad

som

gäller

för

bägge

huvudtyperna

av självständiga kyrkomusikaliska tjänster.

självständiga

kyrkomusikaliska

tjänster.

Kyrkomusikerförordningens särskilda behörighetsregler. vilka återges i utredningsbetänkandet (s. 161 ff.) är detaljerade och komplicerade. l prin- cip krävs emellertid i dag för behörighet till organisttjänst examen från en fyraårig musikalisk högskoleutbildning på kyrkomusikerlinje samt viss tids tjänstgöring. För behörighet till kantorstjänst krävs antingen viss lärarut- bildning jämte organist- och kantorsexamen eller en två- till treårig utbild- ning på folkhögskola eller liknande. varefter avlagts dels organist- och kantorsexamen. dels pedagogisk examen för kyrkokantorer.

Kyrkomusikerförordningens särskilda behörighetsregler. vilka återges i

Kyrkomusikerförordningens

särskilda

behörighetsregler.

vilka

återges

utredningsbetänkandet (s. 161 ff.) är detaljerade och komplicerade. l prin-

utredningsbetänkandet

(s.

161

ff.)

är

detaljerade

och

komplicerade.

prin-

cip krävs emellertid i dag för behörighet till organisttjänst examen från en

cip

krävs

emellertid

dag

för

behörighet

till

organisttjänst

examen

från

fyraårig musikalisk högskoleutbildning på kyrkomusikerlinje samt viss tids

fyraårig

musikalisk

högskoleutbildning

på

kyrkomusikerlinje

samt

viss

tids

tjänstgöring. För behörighet till kantorstjänst krävs antingen viss lärarut-

tjänstgöring.

För

behörighet

till

kantorstjänst

krävs

antingen

viss

lärarut-

bildning jämte organist- och kantorsexamen eller en två- till treårig utbild-

bildning

jämte

organist-

och

kantorsexamen

eller

två-

till

treårig

utbild-

ning på folkhögskola eller liknande. varefter avlagts dels organist- och

ning

på

folkhögskola

eller

liknande.

varefter

avlagts

dels

organist-

och

kantorsexamen. dels pedagogisk examen för kyrkokantorer.

kantorsexamen.

dels

pedagogisk

examen

för

kyrkokantorer.

Enligt min mening är det också för framtiden ändamålsenligt att tjänste- organisationen är principiellt knuten till specificerade kunskapskrav på motsvarande bägge nivåer. Längre fram kommerjag att behandla utbild- ningsfrågorna närmare. Jag kan emellertid redan nu säga attjag inte kom- mer att förorda några genomgripande förändringar i fråga om den kyrko-

Enligt min mening är det också för framtiden ändamålsenligt att tjänste-

Enligt

min

mening

är

det

också

för

framtiden

ändamålsenligt

att

tjänste-

organisationen är principiellt knuten till specificerade kunskapskrav på

organisationen

är

principiellt

knuten

till

specificerade

kunskapskrav

på

motsvarande bägge nivåer. Längre fram kommerjag att behandla utbild-

motsvarande

bägge

nivåer.

Längre

fram

kommerjag

att

behandla

utbild-

ningsfrågorna närmare. Jag kan emellertid redan nu säga attjag inte kom-

ningsfrågorna

närmare.

Jag

kan

emellertid

redan

säga

attjag

inte

kom-

mer att förorda några genomgripande förändringar i fråga om den kyrko-

mer

att

förorda

några

genomgripande

förändringar

fråga

den

kyrko-

musikaliska utbildningens innehåll. Mina förslag innebär sålunda i huvud--

musikaliska

utbildningens

innehåll.

Mina

förslag

innebär

sålunda

huvud--

sak oförändrade särskilda behörighetskrav för organister och kantorer. Dispens från särskilda behörighetskrav: För närvarande gäller att domka- pitlet får medge en sökande till en organist- eller kantorstjänst befrielse från bl.a. särskilda behörighetsvillkor. om det finns särskilda skäl (24 ä 5 mom. och 26 ä 3 mom. kyrkomusikerförordningen). Innan sådan befrielse medges skall domkapitlet inhämta yttranden av kyrkorådet och domkyrko- organisten. Sådan befrielse kan t. ex. gälla kravet på pedagogisk utbildning eller i fråga om organist på viss tids tjänstgöring som kyrkomusiker eller lärare. Det kan också handla om någon som har undergått utbildning utomlands. Utredningen har föreslagit att en sådan dispensmöjlighet be- hålls. Ocksåjag är av uppfattningen att den fyller en funktion. Som villkor för befrielse från eljest gällande behörighetsvillkor bör gälla att den sökan- de med hänsyn till utbildning och yrkeserfarenhet är att anse somjämställd med den som uppfyller de för den ifrågavarande tjänsten gällande behörig- hetsvillkoren. Dispensprövningen bör ankomma på domkapitlet. Allmänna behörighetskrav: Jag övergår härefter till frågan om det behövs några allmänna behörighetsvillkor för kyrkomusiker. I denna fråga har utredningen till en början påpekat att bestämmelserna i 19 kap. 2 % kyrko- lagen om psykiskt eller fysiskt handikapp som hinder för antagning till

sak oförändrade särskilda behörighetskrav för organister och kantorer.

sak

oförändrade

särskilda

behörighetskrav

för

organister

och

kantorer.

Dispens från särskilda behörighetskrav: För närvarande gäller att domka-

Dispens

från

särskilda

behörighetskrav:

För

närvarande

gäller

att

domka-

pitlet får medge en sökande till en organist- eller kantorstjänst befrielse

pitlet

får

medge

sökande

till

organist-

eller

kantorstjänst

befrielse

från bl.a. särskilda behörighetsvillkor. om det finns särskilda skäl (24 ä 5

från

bl.a.

särskilda

behörighetsvillkor.

det

finns

särskilda

skäl

(24

mom. och 26 ä 3 mom. kyrkomusikerförordningen). Innan sådan befrielse

mom.

och

mom.

kyrkomusikerförordningen).

Innan

sådan

befrielse

medges skall domkapitlet inhämta yttranden av kyrkorådet och domkyrko-

medges

skall

domkapitlet

inhämta

yttranden

kyrkorådet

och

domkyrko-

organisten. Sådan befrielse kan t. ex. gälla kravet på pedagogisk utbildning

organisten.

Sådan

befrielse

kan

ex.

gälla

kravet

på

pedagogisk

utbildning

eller i fråga om organist på viss tids tjänstgöring som kyrkomusiker eller

eller

fråga

organist

på

viss

tids

tjänstgöring

som

kyrkomusiker

eller

lärare. Det kan också handla om någon som har undergått utbildning

lärare.

Det

kan

också

handla

någon

som

har

undergått

utbildning

utomlands. Utredningen har föreslagit att en sådan dispensmöjlighet be-

utomlands.

Utredningen

har

föreslagit

att

sådan

dispensmöjlighet

be-

hålls. Ocksåjag är av uppfattningen att den fyller en funktion. Som villkor

hålls.

Ocksåjag

är

uppfattningen

att

den

fyller

funktion.

Som

villkor

för befrielse från eljest gällande behörighetsvillkor bör gälla att den sökan-

för

befrielse

från

eljest

gällande

behörighetsvillkor

bör

gälla

att

den

sökan-

de med hänsyn till utbildning och yrkeserfarenhet är att anse somjämställd

med

hänsyn

till

utbildning

och

yrkeserfarenhet

är

att

anse

somjämställd

med den som uppfyller de för den ifrågavarande tjänsten gällande behörig-

med

den

som

uppfyller

för

den

ifrågavarande

tjänsten

gällande

behörig-

hetsvillkoren. Dispensprövningen bör ankomma på domkapitlet.

hetsvillkoren.

Dispensprövningen

bör

ankomma

på

domkapitlet.

Allmänna behörighetskrav: Jag övergår härefter till frågan om det behövs

Allmänna

behörighetskrav:

Jag

övergår

härefter

till

frågan

det

behövs

några allmänna behörighetsvillkor för kyrkomusiker. I denna fråga har

några

allmänna

behörighetsvillkor

för

kyrkomusiker.

denna

fråga

har

utredningen till en början påpekat att bestämmelserna i 19 kap. 2 % kyrko-

utredningen

till

början

påpekat

att

bestämmelserna

kap.

kyrko-

lagen om psykiskt eller fysiskt handikapp som hinder för antagning till

lagen

psykiskt

eller

fysiskt

handikapp

som

hinder

för

antagning

till

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

präst numera slopats med hänvisning till att föreskrifterna inte längre tillämpades rigoröst och att prövningen av de blivande prästernas lämplig- het ankom på biskoparna. Utredningen har vidare påpekat att enligt de allmänna bestämmelser som hör till gällande huvudövcrenskommelse på det kyrkokommunala området (AB 84) är en arbetstagare skyldig att i samband med anställandet eller annars-lämna s.k. tjänstbarhctsintyg. om arbetsgivaren kräver det. Jag anser liksom utredningen att det inte behövs särskilda föreskrifter om kyrkomusikers tjänstbarhet. En behörighetsprövning av någon som har ett handikapp bör göras i det enskilda fallet utan fördomar eller förutfatta- de meningar i fråga om handikappades möjligheter att fungera i arbetslivet. Det är viktigt att ta till vara de möjligheter till arbetsbiträde och tekniska arrangemang som ingår i nutida arbetsmarknadspolitik och ger förutsätt- ningar för en god arbetsinsats även från den som är handikappad. Kyrkan bör i detta avseende vara en föregångare. Utredningen har vidare diskuterat om medlemskap i svenska kyrkan bör vara en förutSättning för anställning som kyrkomusiker. något som även har tagits upp av många remissinstanser. Det kan finnas principiella skäl som talar för ett sådant krav. Liksom utredningen anserjag emellertid föga vunnet med en sådan regel. Det är viktigare att det av medarbetaren kan förutsättas en lojalitet mot kyrkans arbete än att lyfta fram något formellt krav på medlemskap. Ett sådant krav ärinte som jag ser det någon garanti för den nödvändiga lojaliteten. Det kan också framhållas att något motsva- rande krav inte har uppställts när det gäller andra kategorier av försam- lingsarbetare och att det är svårt att se varför kyrkomusikerna skulle särbehandlas i detta hänseende. Jag är därför inte beredd att som ett formellt behörighetsvillkor för kyrkomusiker föreslå krav på medlemskap i kyrkan. Utredningen har stannat för att förorda en allmän behörighetsregel av innebörd att som kyrkomusiker endast får anställas den som är lämplig. Ett så allmänt hållet behörighetsvillkor fyller emellertid enligt min mening ingen funktion. Som jag anfört angående motsvarande fråga beträffande präster (prop. 1987/88:31 s. 147) anser jag att den allmänna behörighets- prövningen måste anses ingå i tillsättningsmyndighetens bedömning av den sökandes skicklighet. Det finns inte någon skyldighet att tillsätta en tjänst med någon som inte uppfyller de krav tjänsten ställer. 2.8 Tillsättning av tjänster Mitt förslag: Tjänster'som kyrkomusiker i ett enförsamlingspastorat tillsätts av pastoratskyrkorådet. [ fierförsamlingspastorat skall kyr- komusiker anställas genom beslut av den tillsättningsnämnd. som skall finnas för tillsättning av prästtjänster. Domkapitlet skall pröva de sökandes behörighet och yttra sig över deras kyrkomusikaliska skicklighet. _ Prop. 1987/88:144

präst numera slopats med hänvisning till att föreskrifterna inte längre

präst

numera

slopats

med

hänvisning

till

att

föreskrifterna

inte

längre

tillämpades rigoröst och att prövningen av de blivande prästernas lämplig-

tillämpades

rigoröst

och

att

prövningen

blivande

prästernas

lämplig-

het ankom på biskoparna. Utredningen har vidare påpekat att enligt de

het

ankom

på

biskoparna.

Utredningen

har

vidare

påpekat

att

enligt

allmänna bestämmelser som hör till gällande huvudövcrenskommelse på

allmänna

bestämmelser

som

hör

till

gällande

huvudövcrenskommelse

på

det kyrkokommunala området (AB 84) är en arbetstagare skyldig att i

det

kyrkokommunala

området

(AB

84)

är

arbetstagare

skyldig

att

samband med anställandet eller annars-lämna s.k. tjänstbarhctsintyg. om

samband

med

anställandet

eller

annars-lämna

s.k.

tjänstbarhctsintyg.

arbetsgivaren kräver det.

arbetsgivaren

kräver

det.

Jag anser liksom utredningen att det inte behövs särskilda föreskrifter om kyrkomusikers tjänstbarhet. En behörighetsprövning av någon som har ett handikapp bör göras i det enskilda fallet utan fördomar eller förutfatta- de meningar i fråga om handikappades möjligheter att fungera i arbetslivet. Det är viktigt att ta till vara de möjligheter till arbetsbiträde och tekniska arrangemang som ingår i nutida arbetsmarknadspolitik och ger förutsätt- ningar för en god arbetsinsats även från den som är handikappad. Kyrkan bör i detta avseende vara en föregångare.

Jag anser liksom utredningen att det inte behövs särskilda föreskrifter

Jag

anser

liksom

utredningen

att

det

inte

behövs

särskilda

föreskrifter

om kyrkomusikers tjänstbarhet. En behörighetsprövning av någon som har

kyrkomusikers

tjänstbarhet.

behörighetsprövning

någon

som

har

ett handikapp bör göras i det enskilda fallet utan fördomar eller förutfatta-

ett

handikapp

bör

göras

det

enskilda

fallet

utan

fördomar

eller

förutfatta-

de meningar i fråga om handikappades möjligheter att fungera i arbetslivet.

meningar

fråga

handikappades

möjligheter

att

fungera

arbetslivet.

Det är viktigt att ta till vara de möjligheter till arbetsbiträde och tekniska

Det

är

viktigt

att

till

vara

möjligheter

till

arbetsbiträde

och

tekniska

arrangemang som ingår i nutida arbetsmarknadspolitik och ger förutsätt-

arrangemang

som

ingår

nutida

arbetsmarknadspolitik

och

ger

förutsätt-

ningar för en god arbetsinsats även från den som är handikappad. Kyrkan

ningar

för

god

arbetsinsats

även

från

den

som

är

handikappad.

Kyrkan

bör i detta avseende vara en föregångare.

bör

detta

avseende

vara

föregångare.

Utredningen har vidare diskuterat om medlemskap i svenska kyrkan bör vara en förutSättning för anställning som kyrkomusiker. något som även har tagits upp av många remissinstanser. Det kan finnas principiella skäl som talar för ett sådant krav. Liksom utredningen anserjag emellertid föga vunnet med en sådan regel. Det är viktigare att det av medarbetaren kan förutsättas en lojalitet mot kyrkans arbete än att lyfta fram något formellt krav på medlemskap. Ett sådant krav ärinte som jag ser det någon garanti för den nödvändiga lojaliteten. Det kan också framhållas att något motsva- rande krav inte har uppställts när det gäller andra kategorier av försam- lingsarbetare och att det är svårt att se varför kyrkomusikerna skulle särbehandlas i detta hänseende. Jag är därför inte beredd att som ett formellt behörighetsvillkor för kyrkomusiker föreslå krav på medlemskap i kyrkan.

Utredningen har vidare diskuterat om medlemskap i svenska kyrkan bör

Utredningen

har

vidare

diskuterat

medlemskap

svenska

kyrkan

bör

vara en förutSättning för anställning som kyrkomusiker. något som även

vara

förutSättning

för

anställning

som

kyrkomusiker.

något

som

även

har tagits upp av många remissinstanser. Det kan finnas principiella skäl

har

tagits

upp

många

remissinstanser.

Det

kan

finnas

principiella

skäl

som talar för ett sådant krav. Liksom utredningen anserjag emellertid föga

som

talar

för

ett

sådant

krav.

Liksom

utredningen

anserjag

emellertid

föga

vunnet med en sådan regel. Det är viktigare att det av medarbetaren kan

vunnet

med

sådan

regel.

Det

är

viktigare

att

det

medarbetaren

kan

förutsättas en lojalitet mot kyrkans arbete än att lyfta fram något formellt

förutsättas

lojalitet

mot

kyrkans

arbete

än

att

lyfta

fram

något

formellt

krav på medlemskap. Ett sådant krav ärinte som jag ser det någon garanti

krav

på

medlemskap.

Ett

sådant

krav

ärinte

som

jag

ser

det

någon

garanti

för den nödvändiga lojaliteten. Det kan också framhållas att något motsva-

för

den

nödvändiga

lojaliteten.

Det

kan

också

framhållas

att

något

motsva-

rande krav inte har uppställts när det gäller andra kategorier av försam-

rande

krav

inte

har

uppställts

när

det

gäller

andra

kategorier

försam-

lingsarbetare och att det är svårt att se varför kyrkomusikerna skulle

lingsarbetare

och

att

det

är

svårt

att

varför

kyrkomusikerna

skulle

särbehandlas i detta hänseende. Jag är därför inte beredd att som ett

särbehandlas

detta

hänseende.

Jag

är

därför

inte

beredd

att

som

ett

formellt behörighetsvillkor för kyrkomusiker föreslå krav på medlemskap i

formellt

behörighetsvillkor

för

kyrkomusiker

föreslå

krav

på

medlemskap

kyrkan.

Utredningen har stannat för att förorda en allmän behörighetsregel av innebörd att som kyrkomusiker endast får anställas den som är lämplig. Ett så allmänt hållet behörighetsvillkor fyller emellertid enligt min mening ingen funktion. Som jag anfört angående motsvarande fråga beträffande präster (prop. 1987/88:31 s. 147) anser jag att den allmänna behörighets- prövningen måste anses ingå i tillsättningsmyndighetens bedömning av den sökandes skicklighet. Det finns inte någon skyldighet att tillsätta en tjänst med någon som inte uppfyller de krav tjänsten ställer.

Utredningen har stannat för att förorda en allmän behörighetsregel av

Utredningen

har

stannat

för

att

förorda

allmän

behörighetsregel

innebörd att som kyrkomusiker endast får anställas den som är lämplig. Ett

innebörd

att

som

kyrkomusiker

endast

får

anställas

den

som

är

lämplig.

Ett

så allmänt hållet behörighetsvillkor fyller emellertid enligt min mening

så

allmänt

hållet

behörighetsvillkor

fyller

emellertid

enligt

min

mening

ingen funktion. Som jag anfört angående motsvarande fråga beträffande

ingen

funktion.

Som

jag

anfört

angående

motsvarande

fråga

beträffande

präster (prop. 1987/88:31 s. 147) anser jag att den allmänna behörighets-

präster

(prop.

1987/88:31

147)

anser

jag

att

den

allmänna

behörighets-

prövningen måste anses ingå i tillsättningsmyndighetens bedömning av den

prövningen

måste

anses

ingå

tillsättningsmyndighetens

bedömning

den

sökandes skicklighet. Det finns inte någon skyldighet att tillsätta en tjänst

sökandes

skicklighet.

Det

finns

inte

någon

skyldighet

att

tillsätta

tjänst

med någon som inte uppfyller de krav tjänsten ställer.

med

någon

som

inte

uppfyller

krav

tjänsten

ställer.

2.8 Tillsättning av tjänster

2.8

Tillsättning

tjänster

Mitt förslag: Tjänster'som kyrkomusiker i ett enförsamlingspastorat tillsätts av pastoratskyrkorådet. [ fierförsamlingspastorat skall kyr- komusiker anställas genom beslut av den tillsättningsnämnd. som

Mitt förslag: Tjänster'som kyrkomusiker i ett enförsamlingspastorat

Mitt

förslag:

Tjänster'som

kyrkomusiker

ett

enförsamlingspastorat

tillsätts av pastoratskyrkorådet. [ fierförsamlingspastorat skall kyr-

tillsätts

pastoratskyrkorådet.

[

fierförsamlingspastorat

skall

kyr-

komusiker anställas genom beslut av den tillsättningsnämnd. som

komusiker

anställas

genom

beslut

den

tillsättningsnämnd.

som

skall finnas för tillsättning av prästtjänster. Domkapitlet skall pröva de sökandes behörighet och yttra sig över deras kyrkomusikaliska skicklighet. _

skall finnas för tillsättning av prästtjänster. Domkapitlet skall pröva

skall

finnas

för

tillsättning

prästtjänster.

Domkapitlet

skall

pröva

de sökandes behörighet och yttra sig över deras kyrkomusikaliska

sökandes

behörighet

och

yttra

sig

över

deras

kyrkomusikaliska

skicklighet. _

skicklighet.

Prop. 1987/88:144

Prop.

1987/88:144

Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit ett rent kommunalt tillsättningsförfarande med en möjlighet för tillsättningsmyndighetcn att påkalla sakkunnigt biträde från stiftsorganisationen. Remissinstanserna: Många remissinstanser har vänt sig mot ett rent kommunalt tillsättningsförfarande. Deras remissyttranden återspeglar far- hågor för att det i så fall kan uppstå svårigheter i fråga om en riktig meritvärdering. Likaså har framhållits att det vid kommunala tjänstetill- sättningar inte behövs någon riksomfattande annonsering. Bl. a. Kyrkomu- sikernas riksförbund/Sveriges Lärarförbund vill värna om den nuvarande tillsättningsordningen. Till de remissinstanser som tillstyrkt förslaget eller lämnat detta utan väsentlig erinran hör bl. a. svenska kyrkans centralsty- relse. Svenska kyrkans församlings- och patoratsförbund. Nämnden för församlings- och pastoratsförvaltning. domkapitlen i Härnösand. Skara och Stockholm. Göteborgs kyrkliga samfällighet och Sveriges kyrkokame- rala förening. Skälen för mitt förslag Utgångspunkter: En följd av att kyrkomusikertjänsterna blir kyrkokommu- nala är att de nu gällande detaljerade reglerna om tillsättningsförfarandet kan slopas. Pastoratens infiytande över tillsättningarna kommer därmed att öka. Som jag har anfört i det föregående bör emellertid ett visst statligt inliytandc behållas även i framtiden. Tillsättningsmyndighet: I dag gäller för organist- och kantorstjänster att dessa tillsätts av kyrkorådet i församlingen. Organister och kyrkokantorer tillsätts genom val av någon av de behöriga sökande som domkapitlet har fört upp på förslag till tjänsten. Som en följd av förslaget att pastoratet skall utgöra grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska verksamhe- ten har utredningen föreslagit att kyrkomusikerna anställs genom beslut av pastoratet i stället för församlingen. Utredningen har emellertid framhållit att församlingarna även i framtiden bör ha ett inflytande över tillsättningar- na. Enligt utredningens förslag bör pastoraten därför ge församlingarna tillfälle att yttra sig över ansökningarna. Jag ansluter mig till utredningens förslag att tillsättningsbeslutet skall fattas på pastoratsnivån. I likhet med utredningen anser jag också att församlingarna även i framtiden bör ha ett inliytande över tillsättningarna. Den kyrkomusikaliska verksamheten bedrivs i församlingarna och har stor betydelse för gudstjänst- och församlingslivet. l enförsamlingspastoratet blir församlingens behov av inflytande auto- matiskt tillgodosett. Frågan är hur inflytandet skall ske i flerförsamlings- pastoratet. En tänkbar lösning är den som utredningen har föreslagit. nämligen att församlingarna skall få yttra sig till pastoratet. För egen del anserjag emellertid att övervägande skäl talar för att välja samma lösning som har valts i fråga om prästtjänster i llerförsamlingspastorat. För tillsättning av prästtjänster skall det enligt 7s' förslaget till prästan- ställningslag (prop. 1987/88:31) i varje l'lerförsamlingspastorat finnas en tillsättningsnämnd. till vilken församlingarnas kyrkoråd inom sig utser representanter. Syftet med denna ordning är att garantera församlingarna Prop. 1987/88:144

Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit ett rent kommunalt

Utredningens

förslag:

Utredningen

har

föreslagit

ett

rent

kommunalt

tillsättningsförfarande med en möjlighet för tillsättningsmyndighetcn att

tillsättningsförfarande

med

möjlighet

för

tillsättningsmyndighetcn

att

påkalla sakkunnigt biträde från stiftsorganisationen.

påkalla

sakkunnigt

biträde

från

stiftsorganisationen.

Remissinstanserna: Många remissinstanser har vänt sig mot ett rent kommunalt tillsättningsförfarande. Deras remissyttranden återspeglar far- hågor för att det i så fall kan uppstå svårigheter i fråga om en riktig meritvärdering. Likaså har framhållits att det vid kommunala tjänstetill- sättningar inte behövs någon riksomfattande annonsering. Bl. a. Kyrkomu- sikernas riksförbund/Sveriges Lärarförbund vill värna om den nuvarande tillsättningsordningen. Till de remissinstanser som tillstyrkt förslaget eller lämnat detta utan väsentlig erinran hör bl. a. svenska kyrkans centralsty- relse. Svenska kyrkans församlings- och patoratsförbund. Nämnden för församlings- och pastoratsförvaltning. domkapitlen i Härnösand. Skara och Stockholm. Göteborgs kyrkliga samfällighet och Sveriges kyrkokame- rala förening.

Remissinstanserna: Många remissinstanser har vänt sig mot ett rent

Remissinstanserna:

Många

remissinstanser

har

vänt

sig

mot

ett

rent

kommunalt tillsättningsförfarande. Deras remissyttranden återspeglar far-

kommunalt

tillsättningsförfarande.

Deras

remissyttranden

återspeglar

far-

hågor för att det i så fall kan uppstå svårigheter i fråga om en riktig

hågor

för

att

det

så

fall

kan

uppstå

svårigheter

fråga

riktig

meritvärdering. Likaså har framhållits att det vid kommunala tjänstetill-

meritvärdering.

Likaså

har

framhållits

att

det

vid

kommunala

tjänstetill-

sättningar inte behövs någon riksomfattande annonsering. Bl. a. Kyrkomu-

sättningar

inte

behövs

någon

riksomfattande

annonsering.

Bl.

Kyrkomu-

sikernas riksförbund/Sveriges Lärarförbund vill värna om den nuvarande

sikernas

riksförbund/Sveriges

Lärarförbund

vill

värna

den

nuvarande

tillsättningsordningen. Till de remissinstanser som tillstyrkt förslaget eller

tillsättningsordningen.

Till

remissinstanser

som

tillstyrkt

förslaget

eller

lämnat detta utan väsentlig erinran hör bl. a. svenska kyrkans centralsty-

lämnat

detta

utan

väsentlig

erinran

hör

bl.

svenska

kyrkans

centralsty-

relse. Svenska kyrkans församlings- och patoratsförbund. Nämnden för

relse.

Svenska

kyrkans

församlings-

och

patoratsförbund.

Nämnden

för

församlings- och pastoratsförvaltning. domkapitlen i Härnösand. Skara

församlings-

och

pastoratsförvaltning.

domkapitlen

Härnösand.

Skara

och Stockholm. Göteborgs kyrkliga samfällighet och Sveriges kyrkokame-

och

Stockholm.

Göteborgs

kyrkliga

samfällighet

och

Sveriges

kyrkokame-

rala förening.

rala

förening.

Skälen för mitt förslag

Skälen

för

mitt

förslag

Utgångspunkter: En följd av att kyrkomusikertjänsterna blir kyrkokommu- nala är att de nu gällande detaljerade reglerna om tillsättningsförfarandet kan slopas. Pastoratens infiytande över tillsättningarna kommer därmed att öka. Som jag har anfört i det föregående bör emellertid ett visst statligt inliytandc behållas även i framtiden. Tillsättningsmyndighet: I dag gäller för organist- och kantorstjänster att dessa tillsätts av kyrkorådet i församlingen. Organister och kyrkokantorer tillsätts genom val av någon av de behöriga sökande som domkapitlet har fört upp på förslag till tjänsten. Som en följd av förslaget att pastoratet skall utgöra grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska verksamhe- ten har utredningen föreslagit att kyrkomusikerna anställs genom beslut av pastoratet i stället för församlingen. Utredningen har emellertid framhållit att församlingarna även i framtiden bör ha ett inflytande över tillsättningar- na. Enligt utredningens förslag bör pastoraten därför ge församlingarna tillfälle att yttra sig över ansökningarna. Jag ansluter mig till utredningens förslag att tillsättningsbeslutet skall fattas på pastoratsnivån. I likhet med utredningen anser jag också att församlingarna även i framtiden bör ha ett inliytande över tillsättningarna. Den kyrkomusikaliska verksamheten bedrivs i församlingarna och har stor betydelse för gudstjänst- och församlingslivet. l enförsamlingspastoratet blir församlingens behov av inflytande auto- matiskt tillgodosett. Frågan är hur inflytandet skall ske i flerförsamlings- pastoratet. En tänkbar lösning är den som utredningen har föreslagit. nämligen att församlingarna skall få yttra sig till pastoratet. För egen del anserjag emellertid att övervägande skäl talar för att välja samma lösning som har valts i fråga om prästtjänster i llerförsamlingspastorat. För tillsättning av prästtjänster skall det enligt 7s' förslaget till prästan- ställningslag (prop. 1987/88:31) i varje l'lerförsamlingspastorat finnas en tillsättningsnämnd. till vilken församlingarnas kyrkoråd inom sig utser representanter. Syftet med denna ordning är att garantera församlingarna

Utgångspunkter: En följd av att kyrkomusikertjänsterna blir kyrkokommu-

Utgångspunkter:

följd

att

kyrkomusikertjänsterna

blir

kyrkokommu-

nala är att de nu gällande detaljerade reglerna om tillsättningsförfarandet

nala

är

att

gällande

detaljerade

reglerna

tillsättningsförfarandet

kan slopas. Pastoratens infiytande över tillsättningarna kommer därmed

kan

slopas.

Pastoratens

infiytande

över

tillsättningarna

kommer

därmed

att öka. Som jag har anfört i det föregående bör emellertid ett visst statligt

att

öka.

Som

jag

har

anfört

det

föregående

bör

emellertid

ett

visst

statligt

inliytandc behållas även i framtiden.

inliytandc

behållas

även

framtiden.

Tillsättningsmyndighet: I dag gäller för organist- och kantorstjänster att dessa tillsätts av kyrkorådet i församlingen. Organister och kyrkokantorer tillsätts genom val av någon av de behöriga sökande som domkapitlet har fört upp på förslag till tjänsten. Som en följd av förslaget att pastoratet skall utgöra grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska verksamhe- ten har utredningen föreslagit att kyrkomusikerna anställs genom beslut av pastoratet i stället för församlingen. Utredningen har emellertid framhållit att församlingarna även i framtiden bör ha ett inflytande över tillsättningar- na. Enligt utredningens förslag bör pastoraten därför ge församlingarna tillfälle att yttra sig över ansökningarna.

Tillsättningsmyndighet: I dag gäller för organist- och kantorstjänster att

Tillsättningsmyndighet:

dag

gäller

för

organist-

och

kantorstjänster

att

dessa tillsätts av kyrkorådet i församlingen. Organister och kyrkokantorer

dessa

tillsätts

kyrkorådet

församlingen.

Organister

och

kyrkokantorer

tillsätts genom val av någon av de behöriga sökande som domkapitlet har

tillsätts

genom

val

någon

behöriga

sökande

som

domkapitlet

har

fört upp på förslag till tjänsten. Som en följd av förslaget att pastoratet

fört

upp

på

förslag

till

tjänsten.

Som

följd

förslaget

att

pastoratet

skall utgöra grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska verksamhe-

skall

utgöra

grunden

för

indelningen

den

kyrkomusikaliska

verksamhe-

ten har utredningen föreslagit att kyrkomusikerna anställs genom beslut av

ten

har

utredningen

föreslagit

att

kyrkomusikerna

anställs

genom

beslut

pastoratet i stället för församlingen. Utredningen har emellertid framhållit

pastoratet

stället

för

församlingen.

Utredningen

har

emellertid

framhållit

att församlingarna även i framtiden bör ha ett inflytande över tillsättningar-

att

församlingarna

även

framtiden

bör

ett

inflytande

över

tillsättningar-

na. Enligt utredningens förslag bör pastoraten därför ge församlingarna

na.

Enligt

utredningens

förslag

bör

pastoraten

därför

församlingarna

tillfälle att yttra sig över ansökningarna.

tillfälle

att

yttra

sig

över

ansökningarna.

Jag ansluter mig till utredningens förslag att tillsättningsbeslutet skall fattas på pastoratsnivån. I likhet med utredningen anser jag också att församlingarna även i framtiden bör ha ett inliytande över tillsättningarna. Den kyrkomusikaliska verksamheten bedrivs i församlingarna och har stor betydelse för gudstjänst- och församlingslivet.

Jag ansluter mig till utredningens förslag att tillsättningsbeslutet skall

Jag

ansluter

mig

till

utredningens

förslag

att

tillsättningsbeslutet

skall

fattas på pastoratsnivån. I likhet med utredningen anser jag också att

fattas

på

pastoratsnivån.

likhet

med

utredningen

anser

jag

också

att

församlingarna även i framtiden bör ha ett inliytande över tillsättningarna.

församlingarna

även

framtiden

bör

ett

inliytande

över

tillsättningarna.

Den kyrkomusikaliska verksamheten bedrivs i församlingarna och har stor

Den

kyrkomusikaliska

verksamheten

bedrivs

församlingarna

och

har

stor

betydelse för gudstjänst- och församlingslivet.

betydelse

för

gudstjänst-

och

församlingslivet.

l enförsamlingspastoratet blir församlingens behov av inflytande auto- matiskt tillgodosett. Frågan är hur inflytandet skall ske i flerförsamlings- pastoratet. En tänkbar lösning är den som utredningen har föreslagit. nämligen att församlingarna skall få yttra sig till pastoratet. För egen del anserjag emellertid att övervägande skäl talar för att välja samma lösning som har valts i fråga om prästtjänster i llerförsamlingspastorat.

l enförsamlingspastoratet blir församlingens behov av inflytande auto-

enförsamlingspastoratet

blir

församlingens

behov

inflytande

auto-

matiskt tillgodosett. Frågan är hur inflytandet skall ske i flerförsamlings-

matiskt

tillgodosett.

Frågan

är

hur

inflytandet

skall

ske

flerförsamlings-

pastoratet. En tänkbar lösning är den som utredningen har föreslagit.

pastoratet.

tänkbar

lösning

är

den

som

utredningen

har

föreslagit.

nämligen att församlingarna skall få yttra sig till pastoratet. För egen del

nämligen

att

församlingarna

skall

få

yttra

sig

till

pastoratet.

För

egen

del

anserjag emellertid att övervägande skäl talar för att välja samma lösning

anserjag

emellertid

att

övervägande

skäl

talar

för

att

välja

samma

lösning

som har valts i fråga om prästtjänster i llerförsamlingspastorat.

som

har

valts

fråga

prästtjänster

llerförsamlingspastorat.

För tillsättning av prästtjänster skall det enligt 7s' förslaget till prästan- ställningslag (prop. 1987/88:31) i varje l'lerförsamlingspastorat finnas en tillsättningsnämnd. till vilken församlingarnas kyrkoråd inom sig utser representanter. Syftet med denna ordning är att garantera församlingarna

För tillsättning av prästtjänster skall det enligt 7s' förslaget till prästan-

För

tillsättning

prästtjänster

skall

det

enligt

7s'

förslaget

till

prästan-

ställningslag (prop. 1987/88:31) i varje l'lerförsamlingspastorat finnas en

ställningslag

(prop.

1987/88:31)

varje

l'lerförsamlingspastorat

finnas

tillsättningsnämnd. till vilken församlingarnas kyrkoråd inom sig utser

tillsättningsnämnd.

till

vilken

församlingarnas

kyrkoråd

inom

sig

utser

representanter. Syftet med denna ordning är att garantera församlingarna

representanter.

Syftet

med

denna

ordning

är

att

garantera

församlingarna

Prop. 1987/88:144

Prop.

1987/88:144

ett jämlikt inflytande på tillsättningsbeslutet. Enligt min mening kan sam- ma synsätt anläggas när det gäller kyrkomusiker. Jag föreslår därför att tjänster som kyrkomusiker i ett flerförsamlingspastorat tillsätts av tillsätt- ningsnämnden. Behörighetsprövning: Enligt den ordning som gäller i dag prövar domka- pitlet före tillsättningen av tjänster som organist och kantor de sökandes behörighet. Utredningen har föreslagit att denna uppgift i framtiden skall ankomma på pastoraten själva. Flera remissinstanser har ansett att den nuvarande ordningen bör behållas. Som jag har anfört tidigare bör det statliga inflytandet över kyrkomusi— kerorganisationen i viss utsträckning behållas.'Detta kommer i mitt förslag till uttryck bl.a. genom att det i lag anges vilka behörighetsvillkor som skall gälla för olika kyrkomusiker. Det är enligt min mening naturligt att inflytandet i detta avseende följs upp med en behörighetsprövning av ett statligt organ. Jag finner det också naturligt att denna uppgift även i framtiden handhas av domkapitlen. som har en omfattande erfarenhet av sådana ärenden. I domkapitlens framtida uppgifter kommer bl.a. också att ingå att pröva behörigheten hos sökanden till prästtjänster enligt förslagen i propositionen 1987/88:31. Mitt förslag är alltså att domkapitlen skall pröva behörigheten hos de sökande innan en kyrkomusiker anställs i pastoratet. Domkapitlets beslut blir bindande och kan inte frångås av pastoratet. Meritvärdering: Regler om de befordringsgrunder som skall gälla vid tillsättning av tjänster som kyrkomusiker finns i dag i 27.5 kyrkomusiker- förordningen. När domkapitlet upprättar sitt förslag skall de sökande rangordnas på grundval av den meritvärdering domkapitlet har gjort. Ut- redningens förslag innebär att tilIsättningsförlarandet skall följa kyrko- kommunala regler och att några särskilda regler om meritvärdering inte skall ges. Flera remissinstanser har uttryckt farhågor för att det kan uppstå svårigheter vid meritvärderingen. När det gäller valet mellan olika sökande kan man. som utredningen konstaterat. inte komma ifrån att en del tillsättningsärenden kan bli svåra att bedöma för pastoraten. Det är därför angeläget att garantier ges för en sakkunnig belysning av de sökandes kvalifikationer. Utredningen har an- sett att stiftsstyrelsen på begäran av pastoratet skall avge yttrande över ansökningarna. Ett ytterligare stöd kttnde enligt utredningen vara att den föreslagna s. k. stiftsmusikern på begäran av pastoratet föredrar tillsätt- - ningsärendct för de lokala beslutsfattarna. Många remissinstanser har emellertid förordat att det statliga inllytandet utövas genom domkapitlen. Jag har förståelse för de synpunkter som ligger bakom yttrandena. Även i denna fråga ligger det enligt min mening nära till hands att knyta an till den lösning som har valts beträffande tillsättning av prästtjänster i pastoraten. Enligt förslaget till prästanställningslag i propositionen l987/88z3l skall domkapitlet vid prästtillsättningar. sedan det prövat de sökandes behörig- het. med eget yttrande lämna över ansökningshandlingarna till den myn- dighet som tillsätter tjänsten. Förslaget att domkapitlet alltid skall avge 'yttrande kommer från kyrkomötet. Kyrkomötet ansåg att det var värde- fullt för tiIlsättningsmyndigheterna med ett yttrande från domkapitlet. Prop. l987/88: 144 30

ett jämlikt inflytande på tillsättningsbeslutet. Enligt min mening kan sam-

ett

jämlikt

inflytande

på

tillsättningsbeslutet.

Enligt

min

mening

kan

sam-

ma synsätt anläggas när det gäller kyrkomusiker. Jag föreslår därför att

synsätt

anläggas

när

det

gäller

kyrkomusiker.

Jag

föreslår

därför

att

tjänster som kyrkomusiker i ett flerförsamlingspastorat tillsätts av tillsätt-

tjänster

som

kyrkomusiker

ett

flerförsamlingspastorat

tillsätts

tillsätt-

ningsnämnden.

Behörighetsprövning: Enligt den ordning som gäller i dag prövar domka- pitlet före tillsättningen av tjänster som organist och kantor de sökandes behörighet. Utredningen har föreslagit att denna uppgift i framtiden skall ankomma på pastoraten själva. Flera remissinstanser har ansett att den nuvarande ordningen bör behållas.

Behörighetsprövning: Enligt den ordning som gäller i dag prövar domka-

Behörighetsprövning:

Enligt

den

ordning

som

gäller

dag

prövar

domka-

pitlet före tillsättningen av tjänster som organist och kantor de sökandes

pitlet

före

tillsättningen

tjänster

som

organist

och

kantor

sökandes

behörighet. Utredningen har föreslagit att denna uppgift i framtiden skall

behörighet.

Utredningen

har

föreslagit

att

denna

uppgift

framtiden

skall

ankomma på pastoraten själva. Flera remissinstanser har ansett att den

ankomma

på

pastoraten

själva.

Flera

remissinstanser

har

ansett

att

den

nuvarande ordningen bör behållas.

nuvarande

ordningen

bör

behållas.

Som jag har anfört tidigare bör det statliga inflytandet över kyrkomusi— kerorganisationen i viss utsträckning behållas.'Detta kommer i mitt förslag till uttryck bl.a. genom att det i lag anges vilka behörighetsvillkor som skall gälla för olika kyrkomusiker. Det är enligt min mening naturligt att inflytandet i detta avseende följs upp med en behörighetsprövning av ett statligt organ. Jag finner det också naturligt att denna uppgift även i framtiden handhas av domkapitlen. som har en omfattande erfarenhet av sådana ärenden. I domkapitlens framtida uppgifter kommer bl.a. också att ingå att pröva behörigheten hos sökanden till prästtjänster enligt förslagen i propositionen 1987/88:31.

Som jag har anfört tidigare bör det statliga inflytandet över kyrkomusi—

Som

jag

har

anfört

tidigare

bör

det

statliga

inflytandet

över

kyrkomusi—

kerorganisationen i viss utsträckning behållas.'Detta kommer i mitt förslag

kerorganisationen

viss

utsträckning

behållas.'Detta

kommer

mitt

förslag

till uttryck bl.a. genom att det i lag anges vilka behörighetsvillkor som

till

uttryck

bl.a.

genom

att

det

lag

anges

vilka

behörighetsvillkor

som

skall gälla för olika kyrkomusiker. Det är enligt min mening naturligt att

skall

gälla

för

olika

kyrkomusiker.

Det

är

enligt

min

mening

naturligt

att

inflytandet i detta avseende följs upp med en behörighetsprövning av ett

inflytandet

detta

avseende

följs

upp

med

behörighetsprövning

ett

statligt organ. Jag finner det också naturligt att denna uppgift även i

statligt

organ.

Jag

finner

det

också

naturligt

att

denna

uppgift

även

framtiden handhas av domkapitlen. som har en omfattande erfarenhet av

framtiden

handhas

domkapitlen.

som

har

omfattande

erfarenhet

sådana ärenden. I domkapitlens framtida uppgifter kommer bl.a. också att

sådana

ärenden.

domkapitlens

framtida

uppgifter

kommer

bl.a.

också

att

ingå att pröva behörigheten hos sökanden till prästtjänster enligt förslagen

ingå

att

pröva

behörigheten

hos

sökanden

till

prästtjänster

enligt

förslagen

i propositionen 1987/88:31.

propositionen

1987/88:31.

Mitt förslag är alltså att domkapitlen skall pröva behörigheten hos de sökande innan en kyrkomusiker anställs i pastoratet. Domkapitlets beslut blir bindande och kan inte frångås av pastoratet.

Mitt förslag är alltså att domkapitlen skall pröva behörigheten hos de

Mitt

förslag

är

alltså

att

domkapitlen

skall

pröva

behörigheten

hos

sökande innan en kyrkomusiker anställs i pastoratet. Domkapitlets beslut

sökande

innan

kyrkomusiker

anställs

pastoratet.

Domkapitlets

beslut

blir bindande och kan inte frångås av pastoratet.

blir

bindande

och

kan

inte

frångås

pastoratet.

Meritvärdering: Regler om de befordringsgrunder som skall gälla vid tillsättning av tjänster som kyrkomusiker finns i dag i 27.5 kyrkomusiker- förordningen. När domkapitlet upprättar sitt förslag skall de sökande rangordnas på grundval av den meritvärdering domkapitlet har gjort. Ut- redningens förslag innebär att tilIsättningsförlarandet skall följa kyrko- kommunala regler och att några särskilda regler om meritvärdering inte skall ges. Flera remissinstanser har uttryckt farhågor för att det kan uppstå svårigheter vid meritvärderingen.

Meritvärdering: Regler om de befordringsgrunder som skall gälla vid

Meritvärdering:

Regler

befordringsgrunder

som

skall

gälla

vid

tillsättning av tjänster som kyrkomusiker finns i dag i 27.5 kyrkomusiker-

tillsättning

tjänster

som

kyrkomusiker

finns

dag

27.5

kyrkomusiker-

förordningen. När domkapitlet upprättar sitt förslag skall de sökande

förordningen.

När

domkapitlet

upprättar

sitt

förslag

skall

sökande

rangordnas på grundval av den meritvärdering domkapitlet har gjort. Ut-

rangordnas

på

grundval

den

meritvärdering

domkapitlet

har

gjort.

Ut-

redningens förslag innebär att tilIsättningsförlarandet skall följa kyrko-

redningens

förslag

innebär

att

tilIsättningsförlarandet

skall

följa

kyrko-

kommunala regler och att några särskilda regler om meritvärdering inte

kommunala

regler

och

att

några

särskilda

regler

meritvärdering

inte

skall ges. Flera remissinstanser har uttryckt farhågor för att det kan uppstå

skall

ges.

Flera

remissinstanser

har

uttryckt

farhågor

för

att

det

kan

uppstå

svårigheter vid meritvärderingen.

svårigheter

vid

meritvärderingen.

När det gäller valet mellan olika sökande kan man. som utredningen konstaterat. inte komma ifrån att en del tillsättningsärenden kan bli svåra att bedöma för pastoraten. Det är därför angeläget att garantier ges för en sakkunnig belysning av de sökandes kvalifikationer. Utredningen har an- sett att stiftsstyrelsen på begäran av pastoratet skall avge yttrande över ansökningarna. Ett ytterligare stöd kttnde enligt utredningen vara att den föreslagna s. k. stiftsmusikern på begäran av pastoratet föredrar tillsätt- - ningsärendct för de lokala beslutsfattarna. Många remissinstanser har emellertid förordat att det statliga inllytandet utövas genom domkapitlen. Jag har förståelse för de synpunkter som ligger bakom yttrandena. Även i denna fråga ligger det enligt min mening nära till hands att knyta an till den lösning som har valts beträffande tillsättning av prästtjänster i pastoraten.

När det gäller valet mellan olika sökande kan man. som utredningen

När

det

gäller

valet

mellan

olika

sökande

kan

man.

som

utredningen

konstaterat. inte komma ifrån att en del tillsättningsärenden kan bli svåra

konstaterat.

inte

komma

ifrån

att

del

tillsättningsärenden

kan

bli

svåra

att bedöma för pastoraten. Det är därför angeläget att garantier ges för en

att

bedöma

för

pastoraten.

Det

är

därför

angeläget

att

garantier

ges

för

sakkunnig belysning av de sökandes kvalifikationer. Utredningen har an-

sakkunnig

belysning

sökandes

kvalifikationer.

Utredningen

har

an-

sett att stiftsstyrelsen på begäran av pastoratet skall avge yttrande över

sett

att

stiftsstyrelsen

på

begäran

pastoratet

skall

avge

yttrande

över

ansökningarna. Ett ytterligare stöd kttnde enligt utredningen vara att den

ansökningarna.

Ett

ytterligare

stöd

kttnde

enligt

utredningen

vara

att

den

föreslagna s. k. stiftsmusikern på begäran av pastoratet föredrar tillsätt-

föreslagna

stiftsmusikern

på

begäran

pastoratet

föredrar

tillsätt-

- ningsärendct för de lokala beslutsfattarna. Många remissinstanser har

ningsärendct

för

lokala

beslutsfattarna.

Många

remissinstanser

har

emellertid förordat att det statliga inllytandet utövas genom domkapitlen.

emellertid

förordat

att

det

statliga

inllytandet

utövas

genom

domkapitlen.

Jag har förståelse för de synpunkter som ligger bakom yttrandena. Även i

Jag

har

förståelse

för

synpunkter

som

ligger

bakom

yttrandena.

Även

denna fråga ligger det enligt min mening nära till hands att knyta an till den

denna

fråga

ligger

det

enligt

min

mening

nära

till

hands

att

knyta

till

den

lösning som har valts beträffande tillsättning av prästtjänster i pastoraten.

lösning

som

har

valts

beträffande

tillsättning

prästtjänster

pastoraten.

Enligt förslaget till prästanställningslag i propositionen l987/88z3l skall domkapitlet vid prästtillsättningar. sedan det prövat de sökandes behörig- het. med eget yttrande lämna över ansökningshandlingarna till den myn- dighet som tillsätter tjänsten. Förslaget att domkapitlet alltid skall avge 'yttrande kommer från kyrkomötet. Kyrkomötet ansåg att det var värde- fullt för tiIlsättningsmyndigheterna med ett yttrande från domkapitlet.

Enligt förslaget till prästanställningslag i propositionen l987/88z3l skall

Enligt

förslaget

till

prästanställningslag

propositionen

l987/88z3l

skall

domkapitlet vid prästtillsättningar. sedan det prövat de sökandes behörig-

domkapitlet

vid

prästtillsättningar.

sedan

det

prövat

sökandes

behörig-

het. med eget yttrande lämna över ansökningshandlingarna till den myn-

het.

med

eget

yttrande

lämna

över

ansökningshandlingarna

till

den

myn-

dighet som tillsätter tjänsten. Förslaget att domkapitlet alltid skall avge

dighet

som

tillsätter

tjänsten.

Förslaget

att

domkapitlet

alltid

skall

avge

'yttrande kommer från kyrkomötet. Kyrkomötet ansåg att det var värde-

'yttrande

kommer

från

kyrkomötet.

Kyrkomötet

ansåg

att

det

var

värde-

fullt för tiIlsättningsmyndigheterna med ett yttrande från domkapitlet.

fullt

för

tiIlsättningsmyndigheterna

med

ett

yttrande

från

domkapitlet.

Prop. l987/88: 144

Prop.

l987/88:

144

särskilt med tanke på meritvärderingen. Enligt min mening bör man nu för kyrkomusikerna välja samma lösning. Domkapitlets yttrande bör avse den kyrkomusikaliska skickligheten och innehålla enjämförelse av de behöriga sökandena i detta hänseende. I detta sammanhang vill jag framhålla att det endast är domkapitlets prövning av behörigheten som är bindande för pastoraten. Yttrandet är inte bindande. men bör kunna tjäna som en vägledning. Yttrande vid tillsättning av domkyrkoorganist: Enligt 30.5 2 mom. kyrko- musikerförordningen skall domkapitlet innan det upprättar förslag till tjänst som domkyrkoorganist inhämta yttrande av Musikaliska akademi- ens styrelse. Utredningen har föreslagit att yttrande i sådana ärenden i stället skall inhämtas från svenska kyrkans centralstyrelse. Förslaget hänger samman med att utredningen har föreslagit att Musikaliska akade- miens befattning med kyrkomusikerutbildningen skall upphöra. Jag lägger inte nu fram några sådana förslag i utbildningsdelen. Emellertid bör det i framtiden stå domkapitlet fritt att bestämma hur det expertutlåtande skall inhämtas som kan behövas när en domkyrkoorganist skall anställas. Möj- ligheten att anlita akademiens expertis finns kvar, men detta blir alltså inte obligatoriskt. Däremot bör man beakta att en domkyrkoorganist behöver särskild kunnighet och erfarenhet för att biträda domkapitlet i kyrkomusi- kaliska frågor fifr avsnitt 2.10). Annonsering av lediga tjänster: För närvarande skall kyrkomusikertjäns- ter i regel kungöras lediga i Post- och Inrikes Tidningar. Sådan kungörelse brukar i allmänhet kompletteras med annonsering i Kyrkomusikernas tid- ning. som är ett organ för Kyrkomusikernas riksförbund och som sprids till förbundets medlemmar. Härigenom åstadkommer man en god kännedom om lediga tjänster. Utredningen har framhållit att det. för att behålla en bred rekryterings- bas. är angeläget att kungörelser om lediga tjänster får så stor spridning som möjligt. Detta mål kan enligt utredningen nås genom annonsering förutom i dagspressen. i Svenska kyrkans tidning och Kyrkomusikernas tidning. Flera remissinstanser anser att det bör finnas en föreskrift om att tjänsterna skall annonseras ut i något rikstäckande organ med spridning bland de berörda. För egen del vill jag till en början erinra om att tillsättningsförfarandet vid kyrkokommunala anställningar delvis är reglerat genom kollektivavtal. Enligt de allmänna bestämmelser (AB 84) som hör till den gällande huvud- överenskommelsen på området gäller i fråga om tillsvidareanställning av arbetstagare med minst 40 procents tjänstgöring en skyldighet att kungöra tjänsten ledig till ansökan med minst fjorton dagars ansökningstid. om inte . särskilda skäl föranleder annat. Kungörandet sker vanligen med anslag på kommunens anslagstavla. Samma reglering gäller i fråga om sådan anställ- ning för viss tid. eller vikariat, som beräknas omfatta minst sex månader. Vid bl.a. omplaceringsbehov eller när någon arbetstagare har företrädes- rätt till ny anställning. behöver kungörande inte ske. Frågor om annonsering av lediga tjänster kan regleras i kollektivavtal. Så har också redan skett på det kommunala området. Jag vill starkt betona att det måste ligga i pastoratens eget intresse att få ett sa brett rekryterings- Prop. 1987/882144 31

särskilt med tanke på meritvärderingen. Enligt min mening bör man nu för

särskilt

med

tanke

på

meritvärderingen.

Enligt

min

mening

bör

man

för

kyrkomusikerna välja samma lösning. Domkapitlets yttrande bör avse den

kyrkomusikerna

välja

samma

lösning.

Domkapitlets

yttrande

bör

avse

den

kyrkomusikaliska skickligheten och innehålla enjämförelse av de behöriga

kyrkomusikaliska

skickligheten

och

innehålla

enjämförelse

behöriga

sökandena i detta hänseende.

sökandena

detta

hänseende.

I detta sammanhang vill jag framhålla att det endast är domkapitlets prövning av behörigheten som är bindande för pastoraten. Yttrandet är inte bindande. men bör kunna tjäna som en vägledning.

I detta sammanhang vill jag framhålla att det endast är domkapitlets

detta

sammanhang

vill

jag

framhålla

att

det

endast

är

domkapitlets

prövning av behörigheten som är bindande för pastoraten. Yttrandet är

prövning

behörigheten

som

är

bindande

för

pastoraten.

Yttrandet

är

inte bindande. men bör kunna tjäna som en vägledning.

inte

bindande.

men

bör

kunna

tjäna

som

vägledning.

Yttrande vid tillsättning av domkyrkoorganist: Enligt 30.5 2 mom. kyrko- musikerförordningen skall domkapitlet innan det upprättar förslag till tjänst som domkyrkoorganist inhämta yttrande av Musikaliska akademi- ens styrelse. Utredningen har föreslagit att yttrande i sådana ärenden i stället skall inhämtas från svenska kyrkans centralstyrelse. Förslaget hänger samman med att utredningen har föreslagit att Musikaliska akade- miens befattning med kyrkomusikerutbildningen skall upphöra. Jag lägger inte nu fram några sådana förslag i utbildningsdelen. Emellertid bör det i framtiden stå domkapitlet fritt att bestämma hur det expertutlåtande skall inhämtas som kan behövas när en domkyrkoorganist skall anställas. Möj- ligheten att anlita akademiens expertis finns kvar, men detta blir alltså inte obligatoriskt. Däremot bör man beakta att en domkyrkoorganist behöver särskild kunnighet och erfarenhet för att biträda domkapitlet i kyrkomusi- kaliska frågor fifr avsnitt 2.10).

Yttrande vid tillsättning av domkyrkoorganist: Enligt 30.5 2 mom. kyrko-

Yttrande

vid

tillsättning

domkyrkoorganist:

Enligt

30.5

mom.

kyrko-

musikerförordningen skall domkapitlet innan det upprättar förslag till

musikerförordningen

skall

domkapitlet

innan

det

upprättar

förslag

till

tjänst som domkyrkoorganist inhämta yttrande av Musikaliska akademi-

tjänst

som

domkyrkoorganist

inhämta

yttrande

Musikaliska

akademi-

ens styrelse. Utredningen har föreslagit att yttrande i sådana ärenden i

ens

styrelse.

Utredningen

har

föreslagit

att

yttrande

sådana

ärenden

stället skall inhämtas från svenska kyrkans centralstyrelse. Förslaget

stället

skall

inhämtas

från

svenska

kyrkans

centralstyrelse.

Förslaget

hänger samman med att utredningen har föreslagit att Musikaliska akade-

hänger

samman

med

att

utredningen

har

föreslagit

att

Musikaliska

akade-

miens befattning med kyrkomusikerutbildningen skall upphöra. Jag lägger

miens

befattning

med

kyrkomusikerutbildningen

skall

upphöra.

Jag

lägger

inte nu fram några sådana förslag i utbildningsdelen. Emellertid bör det i

inte

fram

några

sådana

förslag

utbildningsdelen.

Emellertid

bör

det

framtiden stå domkapitlet fritt att bestämma hur det expertutlåtande skall

framtiden

stå

domkapitlet

fritt

att

bestämma

hur

det

expertutlåtande

skall

inhämtas som kan behövas när en domkyrkoorganist skall anställas. Möj-

inhämtas

som

kan

behövas

när

domkyrkoorganist

skall

anställas.

Möj-

ligheten att anlita akademiens expertis finns kvar, men detta blir alltså inte

ligheten

att

anlita

akademiens

expertis

finns

kvar,

men

detta

blir

alltså

inte

obligatoriskt. Däremot bör man beakta att en domkyrkoorganist behöver

obligatoriskt.

Däremot

bör

man

beakta

att

domkyrkoorganist

behöver

särskild kunnighet och erfarenhet för att biträda domkapitlet i kyrkomusi-

särskild

kunnighet

och

erfarenhet

för

att

biträda

domkapitlet

kyrkomusi-

kaliska frågor fifr avsnitt 2.10).

kaliska

frågor

fifr

avsnitt

2.10).

Annonsering av lediga tjänster: För närvarande skall kyrkomusikertjäns- ter i regel kungöras lediga i Post- och Inrikes Tidningar. Sådan kungörelse brukar i allmänhet kompletteras med annonsering i Kyrkomusikernas tid- ning. som är ett organ för Kyrkomusikernas riksförbund och som sprids till förbundets medlemmar. Härigenom åstadkommer man en god kännedom om lediga tjänster.

Annonsering av lediga tjänster: För närvarande skall kyrkomusikertjäns-

Annonsering

lediga

tjänster:

För

närvarande

skall

kyrkomusikertjäns-

ter i regel kungöras lediga i Post- och Inrikes Tidningar. Sådan kungörelse

ter

regel

kungöras

lediga

Post-

och

Inrikes

Tidningar.

Sådan

kungörelse

brukar i allmänhet kompletteras med annonsering i Kyrkomusikernas tid-

brukar

allmänhet

kompletteras

med

annonsering

Kyrkomusikernas

tid-

ning. som är ett organ för Kyrkomusikernas riksförbund och som sprids till

ning.

som

är

ett

organ

för

Kyrkomusikernas

riksförbund

och

som

sprids

till

förbundets medlemmar. Härigenom åstadkommer man en god kännedom

förbundets

medlemmar.

Härigenom

åstadkommer

man

god

kännedom

om lediga tjänster.

lediga

tjänster.

Utredningen har framhållit att det. för att behålla en bred rekryterings- bas. är angeläget att kungörelser om lediga tjänster får så stor spridning som möjligt. Detta mål kan enligt utredningen nås genom annonsering förutom i dagspressen. i Svenska kyrkans tidning och Kyrkomusikernas tidning. Flera remissinstanser anser att det bör finnas en föreskrift om att tjänsterna skall annonseras ut i något rikstäckande organ med spridning bland de berörda.

Utredningen har framhållit att det. för att behålla en bred rekryterings-

Utredningen

har

framhållit

att

det.

för

att

behålla

bred

rekryterings-

bas. är angeläget att kungörelser om lediga tjänster får så stor spridning

bas.

är

angeläget

att

kungörelser

lediga

tjänster

får

så

stor

spridning

som möjligt. Detta mål kan enligt utredningen nås genom annonsering

som

möjligt.

Detta

mål

kan

enligt

utredningen

nås

genom

annonsering

förutom i dagspressen. i Svenska kyrkans tidning och Kyrkomusikernas

förutom

dagspressen.

Svenska

kyrkans

tidning

och

Kyrkomusikernas

tidning. Flera remissinstanser anser att det bör finnas en föreskrift om att

tidning.

Flera

remissinstanser

anser

att

det

bör

finnas

föreskrift

att

tjänsterna skall annonseras ut i något rikstäckande organ med spridning

tjänsterna

skall

annonseras

något

rikstäckande

organ

med

spridning

bland de berörda.

bland

berörda.

För egen del vill jag till en början erinra om att tillsättningsförfarandet vid kyrkokommunala anställningar delvis är reglerat genom kollektivavtal. Enligt de allmänna bestämmelser (AB 84) som hör till den gällande huvud- överenskommelsen på området gäller i fråga om tillsvidareanställning av arbetstagare med minst 40 procents tjänstgöring en skyldighet att kungöra tjänsten ledig till ansökan med minst fjorton dagars ansökningstid. om inte . särskilda skäl föranleder annat. Kungörandet sker vanligen med anslag på kommunens anslagstavla. Samma reglering gäller i fråga om sådan anställ- ning för viss tid. eller vikariat, som beräknas omfatta minst sex månader. Vid bl.a. omplaceringsbehov eller när någon arbetstagare har företrädes- rätt till ny anställning. behöver kungörande inte ske.

För egen del vill jag till en början erinra om att tillsättningsförfarandet

För

egen

del

vill

jag

till

början

erinra

att

tillsättningsförfarandet

vid kyrkokommunala anställningar delvis är reglerat genom kollektivavtal.

vid

kyrkokommunala

anställningar

delvis

är

reglerat

genom

kollektivavtal.

Enligt de allmänna bestämmelser (AB 84) som hör till den gällande huvud-

Enligt

allmänna

bestämmelser

(AB

84)

som

hör

till

den

gällande

huvud-

överenskommelsen på området gäller i fråga om tillsvidareanställning av

överenskommelsen

på

området

gäller

fråga

tillsvidareanställning

arbetstagare med minst 40 procents tjänstgöring en skyldighet att kungöra

arbetstagare

med

minst

procents

tjänstgöring

skyldighet

att

kungöra

tjänsten ledig till ansökan med minst fjorton dagars ansökningstid. om inte

tjänsten

ledig

till

ansökan

med

minst

fjorton

dagars

ansökningstid.

inte

. särskilda skäl föranleder annat. Kungörandet sker vanligen med anslag på

särskilda

skäl

föranleder

annat.

Kungörandet

sker

vanligen

med

anslag

på

kommunens anslagstavla. Samma reglering gäller i fråga om sådan anställ-

kommunens

anslagstavla.

Samma

reglering

gäller

fråga

sådan

anställ-

ning för viss tid. eller vikariat, som beräknas omfatta minst sex månader.

ning

för

viss

tid.

eller

vikariat,

som

beräknas

omfatta

minst

sex

månader.

Vid bl.a. omplaceringsbehov eller när någon arbetstagare har företrädes-

Vid

bl.a.

omplaceringsbehov

eller

när

någon

arbetstagare

har

företrädes-

rätt till ny anställning. behöver kungörande inte ske.

rätt

till

anställning.

behöver

kungörande

inte

ske.

Frågor om annonsering av lediga tjänster kan regleras i kollektivavtal. Så har också redan skett på det kommunala området. Jag vill starkt betona att det måste ligga i pastoratens eget intresse att få ett sa brett rekryterings-

Frågor om annonsering av lediga tjänster kan regleras i kollektivavtal.

Frågor

annonsering

lediga

tjänster

kan

regleras

kollektivavtal.

Så har också redan skett på det kommunala området. Jag vill starkt betona

Så

har

också

redan

skett

på

det

kommunala

området.

Jag

vill

starkt

betona

att det måste ligga i pastoratens eget intresse att få ett sa brett rekryterings-

att

det

måste

ligga

pastoratens

eget

intresse

att

få

ett

brett

rekryterings-

Prop. 1987/882144

Prop.

1987/882144

underlag som möjligt. Detta kan endast erhållas genom att ledigheter annonseras så att de når aktuella grupper. Överklagande av tillsättningsbeslut: Kyrkorådets tillsättning av tjänster som organist och kyrkokantor får i dag överklagas enligt bestämmelserna i lagen (1982: 1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter. Utöver vad som gäller enligt den lagen får beslutet överklagas av den som är uppförd på domkapitlets förslag. . Utredningens förslag innebär att överklagande av beslut om tillsättning av kyrkomusiker i framtiden helt skall följa kyrkokommunala överklagan- deregler. Av detta följer att beslutet endast får överklagas av den som är kyrkobokförd i pastoratet och av en församling som ingår i ett flerförsam- lingspastorat. En del remissinstanser har föreslagit att kretsen som har rätt att överklaga nu aktuella beslut skall-utökas till att avse andra sökande till tjänsten. Jag har viss förståelse för de önskemål som sålunda har förts fram. De överensstämmer med den ordning som gäller i dag. I denna fråga görjag emellertid samma bedömning som jag har gjort i propositionen 1987/88:31 när det gäller överklagande av beslut om tillsättning av prästtjänster. Att utöka kretsen av dem som får överklaga kyrkorådets eller tillsättnings- nämndens beslut till att avse även andra sökande stämmer inte överens med allmänna principer för vem som får klaga på ett kommunalt beslut. Jag är därför inte beredd att gå ifrån utredningens förslag på denna punkt. 2.9 Regleringen av kyrkomusikernas tjänsteåligganden Mitt förslag: För varje pastorat skall det finnas ett reglemente för den kyrkomusikaliska verksamheten. Av reglementet skall framgå hur de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna är fördelade mel- lan pastoratets kyrkomusiker. Reglementet fastställs efter yttrande av församlingarna i pastoratet och domkapitlet. Domkapitlet skall särskilt se till att gudstjänstlivets behov blir tillgodosedda. Utredningens förslag: Pastoraten skall fastställa en instruktion för varje kyrkomusikertjänst. En tjänst skall inte kunna omfatta mer än vad som kan anses vara heltid. Uppgifter i tjänsten skall vara tjänstgöring vid gudstjäns- ter och förrättningar/kyrkliga handlingar. körverksamhet samt orgelvård m.m. ] princip skall också fri musikundervisning vara en tjänsteuppgift för samtliga kyrkomusiker. Fastställandet av omfattningen av uppgifterna i varje tjänst bör ske efter lokala MBL-förhandlingar. Remissinstanserna: Remissinstansernas inställning präglas av deras ståndpunktstaganden till utredningens huvudförslag om en kommunal reg- lering av tjänsterna. Kritiska instanser har i allmänhet ansett att fastställ- landet av tjänsteinstruktioner bör ankomma på domkapitlet. Enligt en uppfattning. företrädd bl. a. av domkapitlet i Göteborg. kan pastoraten inte ha personal som är tillräckligt utbildad för uppgiften. Därvid skulle uppstå risker för bristande enhetlighet m.m. Enligt en annan uppfattning. före- Prop. 1987/88: 144

underlag som möjligt. Detta kan endast erhållas genom att ledigheter annonseras så att de når aktuella grupper.

underlag som möjligt. Detta kan endast erhållas genom att ledigheter

underlag

som

möjligt.

Detta

kan

endast

erhållas

genom

att

ledigheter

annonseras så att de når aktuella grupper.

annonseras

så

att

når

aktuella

grupper.

Överklagande av tillsättningsbeslut: Kyrkorådets tillsättning av tjänster som organist och kyrkokantor får i dag överklagas enligt bestämmelserna i lagen (1982: 1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter. Utöver vad som gäller enligt den lagen får beslutet överklagas av den som är uppförd på domkapitlets förslag. .

Överklagande av tillsättningsbeslut: Kyrkorådets tillsättning av tjänster

Överklagande

tillsättningsbeslut:

Kyrkorådets

tillsättning

tjänster

som organist och kyrkokantor får i dag överklagas enligt bestämmelserna i

som

organist

och

kyrkokantor

får

dag

överklagas

enligt

bestämmelserna

lagen (1982: 1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter. Utöver vad

lagen

(1982:

1052)

församlingar

och

kyrkliga

samfälligheter.

Utöver

vad

som gäller enligt den lagen får beslutet överklagas av den som är uppförd

som

gäller

enligt

den

lagen

får

beslutet

överklagas

den

som

är

uppförd

på domkapitlets förslag. .

på

domkapitlets

förslag.

Utredningens förslag innebär att överklagande av beslut om tillsättning av kyrkomusiker i framtiden helt skall följa kyrkokommunala överklagan- deregler. Av detta följer att beslutet endast får överklagas av den som är kyrkobokförd i pastoratet och av en församling som ingår i ett flerförsam- lingspastorat. En del remissinstanser har föreslagit att kretsen som har rätt att överklaga nu aktuella beslut skall-utökas till att avse andra sökande till tjänsten.

Utredningens förslag innebär att överklagande av beslut om tillsättning

Utredningens

förslag

innebär

att

överklagande

beslut

tillsättning

av kyrkomusiker i framtiden helt skall följa kyrkokommunala överklagan-

kyrkomusiker

framtiden

helt

skall

följa

kyrkokommunala

överklagan-

deregler. Av detta följer att beslutet endast får överklagas av den som är

deregler.

detta

följer

att

beslutet

endast

får

överklagas

den

som

är

kyrkobokförd i pastoratet och av en församling som ingår i ett flerförsam-

kyrkobokförd

pastoratet

och

församling

som

ingår

ett

flerförsam-

lingspastorat. En del remissinstanser har föreslagit att kretsen som har rätt

lingspastorat.

del

remissinstanser

har

föreslagit

att

kretsen

som

har

rätt

att överklaga nu aktuella beslut skall-utökas till att avse andra sökande till

att

överklaga

aktuella

beslut

skall-utökas

till

att

avse

andra

sökande

till

tjänsten.

Jag har viss förståelse för de önskemål som sålunda har förts fram. De överensstämmer med den ordning som gäller i dag. I denna fråga görjag emellertid samma bedömning som jag har gjort i propositionen 1987/88:31 när det gäller överklagande av beslut om tillsättning av prästtjänster. Att utöka kretsen av dem som får överklaga kyrkorådets eller tillsättnings- nämndens beslut till att avse även andra sökande stämmer inte överens med allmänna principer för vem som får klaga på ett kommunalt beslut. Jag är därför inte beredd att gå ifrån utredningens förslag på denna punkt.

Jag har viss förståelse för de önskemål som sålunda har förts fram. De

Jag

har

viss

förståelse

för

önskemål

som

sålunda

har

förts

fram.

överensstämmer med den ordning som gäller i dag. I denna fråga görjag

överensstämmer

med

den

ordning

som

gäller

dag.

denna

fråga

görjag

emellertid samma bedömning som jag har gjort i propositionen 1987/88:31

emellertid

samma

bedömning

som

jag

har

gjort

propositionen

1987/88:31

när det gäller överklagande av beslut om tillsättning av prästtjänster. Att

när

det

gäller

överklagande

beslut

tillsättning

prästtjänster.

Att

utöka kretsen av dem som får överklaga kyrkorådets eller tillsättnings-

utöka

kretsen

dem

som

får

överklaga

kyrkorådets

eller

tillsättnings-

nämndens beslut till att avse även andra sökande stämmer inte överens

nämndens

beslut

till

att

avse

även

andra

sökande

stämmer

inte

överens

med allmänna principer för vem som får klaga på ett kommunalt beslut. Jag

med

allmänna

principer

för

vem

som

får

klaga

på

ett

kommunalt

beslut.

Jag

är därför inte beredd att gå ifrån utredningens förslag på denna punkt.

är

därför

inte

beredd

att

gå

ifrån

utredningens

förslag

på

denna

punkt.

2.9 Regleringen av kyrkomusikernas tjänsteåligganden

2.9

Regleringen

kyrkomusikernas

tjänsteåligganden

Mitt förslag: För varje pastorat skall det finnas ett reglemente för den kyrkomusikaliska verksamheten. Av reglementet skall framgå hur de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna är fördelade mel- lan pastoratets kyrkomusiker. Reglementet fastställs efter yttrande av församlingarna i pastoratet och domkapitlet. Domkapitlet skall särskilt se till att gudstjänstlivets behov blir tillgodosedda.

Mitt förslag: För varje pastorat skall det finnas ett reglemente för

Mitt

förslag:

För

varje

pastorat

skall

det

finnas

ett

reglemente

för

den kyrkomusikaliska verksamheten. Av reglementet skall framgå

den

kyrkomusikaliska

verksamheten.

reglementet

skall

framgå

hur de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna är fördelade mel-

hur

obligatoriska

kyrkomusikaliska

uppgifterna

är

fördelade

mel-

lan pastoratets kyrkomusiker. Reglementet fastställs efter yttrande

lan

pastoratets

kyrkomusiker.

Reglementet

fastställs

efter

yttrande

av församlingarna i pastoratet och domkapitlet. Domkapitlet skall

församlingarna

pastoratet

och

domkapitlet.

Domkapitlet

skall

särskilt se till att gudstjänstlivets behov blir tillgodosedda.

särskilt

till

att

gudstjänstlivets

behov

blir

tillgodosedda.

Utredningens förslag: Pastoraten skall fastställa en instruktion för varje kyrkomusikertjänst. En tjänst skall inte kunna omfatta mer än vad som kan anses vara heltid. Uppgifter i tjänsten skall vara tjänstgöring vid gudstjäns- ter och förrättningar/kyrkliga handlingar. körverksamhet samt orgelvård m.m. ] princip skall också fri musikundervisning vara en tjänsteuppgift för samtliga kyrkomusiker. Fastställandet av omfattningen av uppgifterna i varje tjänst bör ske efter lokala MBL-förhandlingar. Remissinstanserna: Remissinstansernas inställning präglas av deras ståndpunktstaganden till utredningens huvudförslag om en kommunal reg- lering av tjänsterna. Kritiska instanser har i allmänhet ansett att fastställ- landet av tjänsteinstruktioner bör ankomma på domkapitlet. Enligt en uppfattning. företrädd bl. a. av domkapitlet i Göteborg. kan pastoraten inte ha personal som är tillräckligt utbildad för uppgiften. Därvid skulle uppstå risker för bristande enhetlighet m.m. Enligt en annan uppfattning. före-

Utredningens förslag: Pastoraten skall fastställa en instruktion för varje

Utredningens

förslag:

Pastoraten

skall

fastställa

instruktion

för

varje

kyrkomusikertjänst. En tjänst skall inte kunna omfatta mer än vad som kan

kyrkomusikertjänst.

tjänst

skall

inte

kunna

omfatta

mer

än

vad

som

kan

anses vara heltid. Uppgifter i tjänsten skall vara tjänstgöring vid gudstjäns-

anses

vara

heltid.

Uppgifter

tjänsten

skall

vara

tjänstgöring

vid

gudstjäns-

ter och förrättningar/kyrkliga handlingar. körverksamhet samt orgelvård

ter

och

förrättningar/kyrkliga

handlingar.

körverksamhet

samt

orgelvård

m.m. ] princip skall också fri musikundervisning vara en tjänsteuppgift för

m.m.

]

princip

skall

också

fri

musikundervisning

vara

tjänsteuppgift

för

samtliga kyrkomusiker. Fastställandet av omfattningen av uppgifterna i

samtliga

kyrkomusiker.

Fastställandet

omfattningen

uppgifterna

varje tjänst bör ske efter lokala MBL-förhandlingar.

varje

tjänst

bör

ske

efter

lokala

MBL-förhandlingar.

Remissinstanserna: Remissinstansernas inställning präglas av deras ståndpunktstaganden till utredningens huvudförslag om en kommunal reg- lering av tjänsterna. Kritiska instanser har i allmänhet ansett att fastställ- landet av tjänsteinstruktioner bör ankomma på domkapitlet. Enligt en uppfattning. företrädd bl. a. av domkapitlet i Göteborg. kan pastoraten inte ha personal som är tillräckligt utbildad för uppgiften. Därvid skulle uppstå risker för bristande enhetlighet m.m. Enligt en annan uppfattning. före-

Remissinstanserna: Remissinstansernas inställning präglas av deras

Remissinstanserna:

Remissinstansernas

inställning

präglas

deras

ståndpunktstaganden till utredningens huvudförslag om en kommunal reg-

ståndpunktstaganden

till

utredningens

huvudförslag

kommunal

reg-

lering av tjänsterna. Kritiska instanser har i allmänhet ansett att fastställ-

lering

tjänsterna.

Kritiska

instanser

har

allmänhet

ansett

att

fastställ-

landet av tjänsteinstruktioner bör ankomma på domkapitlet. Enligt en

landet

tjänsteinstruktioner

bör

ankomma

på

domkapitlet.

Enligt

uppfattning. företrädd bl. a. av domkapitlet i Göteborg. kan pastoraten inte

uppfattning.

företrädd

bl.

domkapitlet

Göteborg.

kan

pastoraten

inte

ha personal som är tillräckligt utbildad för uppgiften. Därvid skulle uppstå

personal

som

är

tillräckligt

utbildad

för

uppgiften.

Därvid

skulle

uppstå

risker för bristande enhetlighet m.m. Enligt en annan uppfattning. före-

risker

för

bristande

enhetlighet

m.m.

Enligt

annan

uppfattning.

före-

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

trädd bl.a. av Göteborgs kyrkliga samfällighet. bör beslutanderätten i fråga om instruktionerna tillkomma kyrkokommunen. eftersom tjänsterna skall vara kyrkokommunala och även det ekonomiska ansvaret kyrkokom- munalt. Samfälligheten anför att en normalinstruktion kan utarbetas av Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. Kyrkomusikernas riksförbund/Sveriges Lärarförbund anser att såväl obligatoriska som andra åligganden skall framgå av instruktionen och denna fastställas av domka- pitlet. Domkyrkoorganisternas förening anser också att instruktioner skall fastställas av domkapitlen. Föreningen ser dock med tillfredställelse att- utredningens förslag innebär flexibilitet i fråga om den kyrkomusikaliska verksamhetens omfattning. Skälen för mitt förslag Utgångspunkter: Den närmare regleringen av de kyrkomusikaliska göro- målen i varje enskild församling sker enligt 7å kyrkomusikerförordningen genom att domkapitlet fastställer en instruktion för varje kyrkomusiker- tjänst. Förslag till sådana instruktioner upprättas av kyrkorådet. som har att höra kyrkoherden och tjänsteinnehavaren samt i förekommande fall skolmyndigheterna. Till ledning vid fastställandet av vad som bör ingå i instruktionerna gäller. utöver de föreskrifter som betingas av lokala förhållanden. cirkulä- ret (1952z804) angående normalinstruktion för kyrkomusikertjänst. Till cirkuläret hör som bilagor normalinstruktioner för organisttjänster och kantorstjänster. Normalinstruktionerna upptar föreskrifter om var kyrko- musikern skall tjänstgöra och om omfattningen av hans tjänstgöringsskyl- dighet i olika hänseenden. Det finns också föreskrifter bl. a. om samverkan mellan kyrkomusiker och präst. orgelvård och om den fria musikundervis- ningen. Kyrkomusikernas tjänstgöringsskyldighet m.m. kommer naturligtvis att kräva en närmare reglering även i framtiden. Utredningen har bedömt att det även i framtiden är nödvändigt med en instruktion för varje tjänst. I sammanhanget har utredningen framhållit att en tjänst inte bör kunna fastställas att omfatta mer än vad som kan anses vara heltid. Syftet med den reform som jag nu föreslår är bl.a. — som jag har framhållit flera gånger tidigare — att avskaffa den statliga detaljregleringen och att skapa förutsättningar för en så flexibel kyrkomusikalisk organisa- tion som möjligt. På så sätt underlättas möjligheterna att anpassa verksam- heten och tjänsteorganisalionen till de lokala önskemålen och behoven. Dessa förhållanden tillsammans med den omständigheten att kyrkomusi- kerna i framtiden inte längre skall ha statligt reglerade anställningar gör att deras tjänstgöringsskyldighet m.m inte längre kan eller bör författnings- regleras. Utredningens lagförslag innehåller inte heller några regler angå- ende tjänsteinstruktioner för kyrkomusikerna. 1 motsvarande mån som förf'attningsregleringen bortfaller ökar utrymmet för en reglering genom kollektivavtal. Kollektivavtal: Utredningen har konstaterat att det är naturligt att speci- albestämmelser för kyrkomusikerbefattningarna tas in i kollektivavtal när 3 Riksdagen [987/88. I .ru/nl. Nr [44 Prop. 1987/88: 144 '...» '...)

trädd bl.a. av Göteborgs kyrkliga samfällighet. bör beslutanderätten i

trädd

bl.a.

Göteborgs

kyrkliga

samfällighet.

bör

beslutanderätten

fråga om instruktionerna tillkomma kyrkokommunen. eftersom tjänsterna

fråga

instruktionerna

tillkomma

kyrkokommunen.

eftersom

tjänsterna

skall vara kyrkokommunala och även det ekonomiska ansvaret kyrkokom-

skall

vara

kyrkokommunala

och

även

det

ekonomiska

ansvaret

kyrkokom-

munalt. Samfälligheten anför att en normalinstruktion kan utarbetas av

munalt.

Samfälligheten

anför

att

normalinstruktion

kan

utarbetas

Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. Kyrkomusikernas

Svenska

kyrkans

församlings-

och

pastoratsförbund.

Kyrkomusikernas

riksförbund/Sveriges Lärarförbund anser att såväl obligatoriska som andra

riksförbund/Sveriges

Lärarförbund

anser

att

såväl

obligatoriska

som

andra

åligganden skall framgå av instruktionen och denna fastställas av domka-

åligganden

skall

framgå

instruktionen

och

denna

fastställas

domka-

pitlet. Domkyrkoorganisternas förening anser också att instruktioner skall

pitlet.

Domkyrkoorganisternas

förening

anser

också

att

instruktioner

skall

fastställas av domkapitlen. Föreningen ser dock med tillfredställelse att-

fastställas

domkapitlen.

Föreningen

ser

dock

med

tillfredställelse

att-

utredningens förslag innebär flexibilitet i fråga om den kyrkomusikaliska verksamhetens omfattning.

utredningens förslag innebär flexibilitet i fråga om den kyrkomusikaliska

utredningens

förslag

innebär

flexibilitet

fråga

den

kyrkomusikaliska

verksamhetens omfattning.

verksamhetens

omfattning.

Skälen för mitt förslag

Skälen

för

mitt

förslag

Utgångspunkter: Den närmare regleringen av de kyrkomusikaliska göro- målen i varje enskild församling sker enligt 7å kyrkomusikerförordningen genom att domkapitlet fastställer en instruktion för varje kyrkomusiker- tjänst. Förslag till sådana instruktioner upprättas av kyrkorådet. som har att höra kyrkoherden och tjänsteinnehavaren samt i förekommande fall skolmyndigheterna. Till ledning vid fastställandet av vad som bör ingå i instruktionerna gäller. utöver de föreskrifter som betingas av lokala förhållanden. cirkulä- ret (1952z804) angående normalinstruktion för kyrkomusikertjänst. Till cirkuläret hör som bilagor normalinstruktioner för organisttjänster och kantorstjänster. Normalinstruktionerna upptar föreskrifter om var kyrko- musikern skall tjänstgöra och om omfattningen av hans tjänstgöringsskyl- dighet i olika hänseenden. Det finns också föreskrifter bl. a. om samverkan mellan kyrkomusiker och präst. orgelvård och om den fria musikundervis- ningen. Kyrkomusikernas tjänstgöringsskyldighet m.m. kommer naturligtvis att kräva en närmare reglering även i framtiden. Utredningen har bedömt att det även i framtiden är nödvändigt med en instruktion för varje tjänst. I sammanhanget har utredningen framhållit att en tjänst inte bör kunna fastställas att omfatta mer än vad som kan anses vara heltid. Syftet med den reform som jag nu föreslår är bl.a. — som jag har framhållit flera gånger tidigare — att avskaffa den statliga detaljregleringen och att skapa förutsättningar för en så flexibel kyrkomusikalisk organisa- tion som möjligt. På så sätt underlättas möjligheterna att anpassa verksam- heten och tjänsteorganisalionen till de lokala önskemålen och behoven. Dessa förhållanden tillsammans med den omständigheten att kyrkomusi- kerna i framtiden inte längre skall ha statligt reglerade anställningar gör att deras tjänstgöringsskyldighet m.m inte längre kan eller bör författnings- regleras. Utredningens lagförslag innehåller inte heller några regler angå- ende tjänsteinstruktioner för kyrkomusikerna. 1 motsvarande mån som förf'attningsregleringen bortfaller ökar utrymmet för en reglering genom kollektivavtal. Kollektivavtal: Utredningen har konstaterat att det är naturligt att speci- albestämmelser för kyrkomusikerbefattningarna tas in i kollektivavtal när

Utgångspunkter: Den närmare regleringen av de kyrkomusikaliska göro-

Utgångspunkter:

Den

närmare

regleringen

kyrkomusikaliska

göro-

målen i varje enskild församling sker enligt 7å kyrkomusikerförordningen

målen

varje

enskild

församling

sker

enligt

7å

kyrkomusikerförordningen

genom att domkapitlet fastställer en instruktion för varje kyrkomusiker-

genom

att

domkapitlet

fastställer

instruktion

för

varje

kyrkomusiker-

tjänst. Förslag till sådana instruktioner upprättas av kyrkorådet. som har

tjänst.

Förslag

till

sådana

instruktioner

upprättas

kyrkorådet.

som

har

att höra kyrkoherden och tjänsteinnehavaren samt i förekommande fall

att

höra

kyrkoherden

och

tjänsteinnehavaren

samt

förekommande

fall

skolmyndigheterna.

Till ledning vid fastställandet av vad som bör ingå i instruktionerna gäller. utöver de föreskrifter som betingas av lokala förhållanden. cirkulä- ret (1952z804) angående normalinstruktion för kyrkomusikertjänst. Till cirkuläret hör som bilagor normalinstruktioner för organisttjänster och kantorstjänster. Normalinstruktionerna upptar föreskrifter om var kyrko- musikern skall tjänstgöra och om omfattningen av hans tjänstgöringsskyl- dighet i olika hänseenden. Det finns också föreskrifter bl. a. om samverkan mellan kyrkomusiker och präst. orgelvård och om den fria musikundervis- ningen.

Till ledning vid fastställandet av vad som bör ingå i instruktionerna

Till

ledning

vid

fastställandet

vad

som

bör

ingå

instruktionerna

gäller. utöver de föreskrifter som betingas av lokala förhållanden. cirkulä-

gäller.

utöver

föreskrifter

som

betingas

lokala

förhållanden.

cirkulä-

ret (1952z804) angående normalinstruktion för kyrkomusikertjänst. Till

ret

(1952z804)

angående

normalinstruktion

för

kyrkomusikertjänst.

Till

cirkuläret hör som bilagor normalinstruktioner för organisttjänster och

cirkuläret

hör

som

bilagor

normalinstruktioner

för

organisttjänster

och

kantorstjänster. Normalinstruktionerna upptar föreskrifter om var kyrko-

kantorstjänster.

Normalinstruktionerna

upptar

föreskrifter

var

kyrko-

musikern skall tjänstgöra och om omfattningen av hans tjänstgöringsskyl-

musikern

skall

tjänstgöra

och

omfattningen

hans

tjänstgöringsskyl-

dighet i olika hänseenden. Det finns också föreskrifter bl. a. om samverkan

dighet

olika

hänseenden.

Det

finns

också

föreskrifter

bl.

samverkan

mellan kyrkomusiker och präst. orgelvård och om den fria musikundervis-

mellan

kyrkomusiker

och

präst.

orgelvård

och

den

fria

musikundervis-

ningen.

Kyrkomusikernas tjänstgöringsskyldighet m.m. kommer naturligtvis att kräva en närmare reglering även i framtiden. Utredningen har bedömt att det även i framtiden är nödvändigt med en instruktion för varje tjänst. I sammanhanget har utredningen framhållit att en tjänst inte bör kunna fastställas att omfatta mer än vad som kan anses vara heltid.

Kyrkomusikernas tjänstgöringsskyldighet m.m. kommer naturligtvis att

Kyrkomusikernas

tjänstgöringsskyldighet

m.m.

kommer

naturligtvis

att

kräva en närmare reglering även i framtiden. Utredningen har bedömt att

kräva

närmare

reglering

även

framtiden.

Utredningen

har

bedömt

att

det även i framtiden är nödvändigt med en instruktion för varje tjänst. I

det

även

framtiden

är

nödvändigt

med

instruktion

för

varje

tjänst.

sammanhanget har utredningen framhållit att en tjänst inte bör kunna

sammanhanget

har

utredningen

framhållit

att

tjänst

inte

bör

kunna

fastställas att omfatta mer än vad som kan anses vara heltid.

fastställas

att

omfatta

mer

än

vad

som

kan

anses

vara

heltid.

Syftet med den reform som jag nu föreslår är bl.a. — som jag har framhållit flera gånger tidigare — att avskaffa den statliga detaljregleringen och att skapa förutsättningar för en så flexibel kyrkomusikalisk organisa- tion som möjligt. På så sätt underlättas möjligheterna att anpassa verksam- heten och tjänsteorganisalionen till de lokala önskemålen och behoven. Dessa förhållanden tillsammans med den omständigheten att kyrkomusi- kerna i framtiden inte längre skall ha statligt reglerade anställningar gör att deras tjänstgöringsskyldighet m.m inte längre kan eller bör författnings- regleras. Utredningens lagförslag innehåller inte heller några regler angå- ende tjänsteinstruktioner för kyrkomusikerna. 1 motsvarande mån som förf'attningsregleringen bortfaller ökar utrymmet för en reglering genom kollektivavtal.

Syftet med den reform som jag nu föreslår är bl.a. — som jag har

Syftet

med

den

reform

som

jag

föreslår

är

bl.a.

—

som

jag

har

framhållit flera gånger tidigare — att avskaffa den statliga detaljregleringen

framhållit

flera

gånger

tidigare

—

att

avskaffa

den

statliga

detaljregleringen

och att skapa förutsättningar för en så flexibel kyrkomusikalisk organisa-

och

att

skapa

förutsättningar

för

så

flexibel

kyrkomusikalisk

organisa-

tion som möjligt. På så sätt underlättas möjligheterna att anpassa verksam-

tion

som

möjligt.

På

så

sätt

underlättas

möjligheterna

att

anpassa

verksam-

heten och tjänsteorganisalionen till de lokala önskemålen och behoven.

heten

och

tjänsteorganisalionen

till

lokala

önskemålen

och

behoven.

Dessa förhållanden tillsammans med den omständigheten att kyrkomusi-

Dessa

förhållanden

tillsammans

med

den

omständigheten

att

kyrkomusi-

kerna i framtiden inte längre skall ha statligt reglerade anställningar gör att

kerna

framtiden

inte

längre

skall

statligt

reglerade

anställningar

gör

att

deras tjänstgöringsskyldighet m.m inte längre kan eller bör författnings-

deras

tjänstgöringsskyldighet

m.m

inte

längre

kan

eller

bör

författnings-

regleras. Utredningens lagförslag innehåller inte heller några regler angå-

regleras.

Utredningens

lagförslag

innehåller

inte

heller

några

regler

angå-

ende tjänsteinstruktioner för kyrkomusikerna. 1 motsvarande mån som

ende

tjänsteinstruktioner

för

kyrkomusikerna.

motsvarande

mån

som

förf'attningsregleringen bortfaller ökar utrymmet för en reglering genom

förf'attningsregleringen

bortfaller

ökar

utrymmet

för

reglering

genom

kollektivavtal.

Kollektivavtal: Utredningen har konstaterat att det är naturligt att speci- albestämmelser för kyrkomusikerbefattningarna tas in i kollektivavtal när

Kollektivavtal: Utredningen har konstaterat att det är naturligt att speci-

Kollektivavtal:

Utredningen

har

konstaterat

att

det

är

naturligt

att

speci-

albestämmelser för kyrkomusikerbefattningarna tas in i kollektivavtal när

albestämmelser

för

kyrkomusikerbefattningarna

tas

kollektivavtal

när

3 Riksdagen [987/88. I .ru/nl. Nr [44

Riksdagen

[987/88.

.ru/nl.

[44

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

'...» '...)

'...»

'...)

anställningarna förs över till det kyrkokommunalt reglerade området. Så- dana specialbestämmelser kan upprättas för verksamhetsomräden där be- hov föreligger enligt de centrala parternas gemensamma bedömning och de knyts till de allmänna bestämmelser som avtalas. Specialbestämmelser innehåller normalt lönegradsbestämningar eller la- titud- eller lönefältsangivelser för olika befattningar. De brukar även inne- hålla överenskommelser angående det huvudsakliga innehållet i befatt- ningarna, liksom även bl.a. de kvalifikationer som skall gälla för lönevill- koren. I vissa fall kan bestämmelserna också innefatta ändringar eller tillägg i förhållande till de allmänna bestämmelserna, liksom överenskom- melser om avvikelser från dispositiv arbetsrättslig lagstiftning. såsom ar- betsmiljölagen (1977: 1160) och arbetstidslagen (19821673). För sådana verksamhetsområden. där det är erforderligt att för de enskilda anställ- ningarna bestämma anställningens sysselsättningsgrad när inte arbetstiden direkt schemaläggs. kan de centrala parterna också komma överens om tidslistor. Det är också möjligt att komma överens om normalinstruktion för särskilda befattningstyper. Jag förutsätter att möjligheterna att dra upp enhetliga riktlinjer genom sådana specialbestämmelser och normalinstruktioner kommer att tas till- vara vid förhandlingar mellan pastoratens och kyrkomusikernas centrala organisationer i den mån det är behövligt och lämpligt. Jag kan därför inte dela de under remissbehandlingen framförda farhågorna för att det skall komma att brista i enhetlighet i verksamheten på olika håll i landet. Reglemente: Mina förslag i det föregående bygger. somjag nyss har sagt. genomgående på tanken att pastoraten skall ha frihet att organisera den kyrkomusikaliska verksamheten på det sätt som bäst tillgodoser behoven i församlingarna. Den av mig föreslagna lagregleringen syftar i det väsentli- ga till att garanterat en hög och så långt möjligt likvärdig standard i fråga om vissa särskilt angelägna kyrkomtlsikaliska uppgifter. Uppgifterna skall av pastoratet kunna fördelas mellan flera kyrkomusiker efter vad som är lämpligt med hänsyn till de lokala förhållandena. En ordning där det skall ankomma på något regionalt organ att fastställa instruktioner för de enskil- da tjänsterna i pastoratet är enligt min mening inte förenlig med reformens syfte. Med det sagda följer emellertid inte att man helt bör avstå från att ge föreskrifter om tjänsteorganisationen i pastoratet. Som jag även tidigare framhållit råder det ett nära samband mellan kyrkomusikernas och präster- nas uppgifter och tjänstgöring. Till den obligatoriska kyrkomusikaliska verksamheten enligt mitt förslag hör först och främst medverkan vid guds- tjänster och övriga kyrkliga handlingar. Jag har tidigare (avsnitt 2.4) be- dömt att det behövs någon garanti för att verksamheten i pastoratet plane- ras så. att en samordning kommer till stånd med vad som bestämts i fråga om gudstjänstlivet i församlingarna. Enligt min mening är det lämpligt att det för varje pastorat finns ett reglemente för den kyrkomusikaliska verksamheten. Ett sådant reglemen- te bör utvisa hur de obligatoriska uppgifterna skall tillgodoses. En före- skrift om detta kan bidra till att ge stadga åt organisationen av den kyrko- musikaliska verksamheten i pastoratet och klargöra arbets- och ansvars- Prop. 1987/88:144

anställningarna förs över till det kyrkokommunalt reglerade området. Så-

anställningarna

förs

över

till

det

kyrkokommunalt

reglerade

området.

Så-

dana specialbestämmelser kan upprättas för verksamhetsomräden där be-

dana

specialbestämmelser

kan

upprättas

för

verksamhetsomräden

där

be-

hov föreligger enligt de centrala parternas gemensamma bedömning och de

hov

föreligger

enligt

centrala

parternas

gemensamma

bedömning

och

knyts till de allmänna bestämmelser som avtalas.

knyts

till

allmänna

bestämmelser

som

avtalas.

Specialbestämmelser innehåller normalt lönegradsbestämningar eller la- titud- eller lönefältsangivelser för olika befattningar. De brukar även inne- hålla överenskommelser angående det huvudsakliga innehållet i befatt- ningarna, liksom även bl.a. de kvalifikationer som skall gälla för lönevill- koren. I vissa fall kan bestämmelserna också innefatta ändringar eller tillägg i förhållande till de allmänna bestämmelserna, liksom överenskom- melser om avvikelser från dispositiv arbetsrättslig lagstiftning. såsom ar- betsmiljölagen (1977: 1160) och arbetstidslagen (19821673). För sådana verksamhetsområden. där det är erforderligt att för de enskilda anställ- ningarna bestämma anställningens sysselsättningsgrad när inte arbetstiden direkt schemaläggs. kan de centrala parterna också komma överens om tidslistor. Det är också möjligt att komma överens om normalinstruktion för särskilda befattningstyper.

Specialbestämmelser innehåller normalt lönegradsbestämningar eller la-

Specialbestämmelser

innehåller

normalt

lönegradsbestämningar

eller

la-

titud- eller lönefältsangivelser för olika befattningar. De brukar även inne-

titud-

eller

lönefältsangivelser

för

olika

befattningar.

brukar

även

inne-

hålla överenskommelser angående det huvudsakliga innehållet i befatt-

hålla

överenskommelser

angående

det

huvudsakliga

innehållet

befatt-

ningarna, liksom även bl.a. de kvalifikationer som skall gälla för lönevill-

ningarna,

liksom

även

bl.a.

kvalifikationer

som

skall

gälla

för

lönevill-

koren. I vissa fall kan bestämmelserna också innefatta ändringar eller

koren.

vissa

fall

kan

bestämmelserna

också

innefatta

ändringar

eller

tillägg i förhållande till de allmänna bestämmelserna, liksom överenskom-

tillägg

förhållande

till

allmänna

bestämmelserna,

liksom

överenskom-

melser om avvikelser från dispositiv arbetsrättslig lagstiftning. såsom ar-

melser

avvikelser

från

dispositiv

arbetsrättslig

lagstiftning.

såsom

ar-

betsmiljölagen (1977: 1160) och arbetstidslagen (19821673). För sådana

betsmiljölagen

(1977:

1160)

och

arbetstidslagen

(19821673).

För

sådana

verksamhetsområden. där det är erforderligt att för de enskilda anställ-

verksamhetsområden.

där

det

är

erforderligt

att

för

enskilda

anställ-

ningarna bestämma anställningens sysselsättningsgrad när inte arbetstiden

ningarna

bestämma

anställningens

sysselsättningsgrad

när

inte

arbetstiden

direkt schemaläggs. kan de centrala parterna också komma överens om

direkt

schemaläggs.

kan

centrala

parterna

också

komma

överens

tidslistor. Det är också möjligt att komma överens om normalinstruktion

tidslistor.

Det

är

också

möjligt

att

komma

överens

normalinstruktion

för särskilda befattningstyper.

för

särskilda

befattningstyper.

Jag förutsätter att möjligheterna att dra upp enhetliga riktlinjer genom sådana specialbestämmelser och normalinstruktioner kommer att tas till- vara vid förhandlingar mellan pastoratens och kyrkomusikernas centrala organisationer i den mån det är behövligt och lämpligt. Jag kan därför inte dela de under remissbehandlingen framförda farhågorna för att det skall komma att brista i enhetlighet i verksamheten på olika håll i landet.

Jag förutsätter att möjligheterna att dra upp enhetliga riktlinjer genom

Jag

förutsätter

att

möjligheterna

att

dra

upp

enhetliga

riktlinjer

genom

sådana specialbestämmelser och normalinstruktioner kommer att tas till-

sådana

specialbestämmelser

och

normalinstruktioner

kommer

att

tas

till-

vara vid förhandlingar mellan pastoratens och kyrkomusikernas centrala

vara

vid

förhandlingar

mellan

pastoratens

och

kyrkomusikernas

centrala

organisationer i den mån det är behövligt och lämpligt. Jag kan därför inte

organisationer

den

mån

det

är

behövligt

och

lämpligt.

Jag

kan

därför

inte

dela de under remissbehandlingen framförda farhågorna för att det skall

dela

under

remissbehandlingen

framförda

farhågorna

för

att

det

skall

komma att brista i enhetlighet i verksamheten på olika håll i landet.

komma

att

brista

enhetlighet

verksamheten

på

olika

håll

landet.

Reglemente: Mina förslag i det föregående bygger. somjag nyss har sagt. genomgående på tanken att pastoraten skall ha frihet att organisera den kyrkomusikaliska verksamheten på det sätt som bäst tillgodoser behoven i församlingarna. Den av mig föreslagna lagregleringen syftar i det väsentli- ga till att garanterat en hög och så långt möjligt likvärdig standard i fråga om vissa särskilt angelägna kyrkomtlsikaliska uppgifter. Uppgifterna skall av pastoratet kunna fördelas mellan flera kyrkomusiker efter vad som är lämpligt med hänsyn till de lokala förhållandena. En ordning där det skall ankomma på något regionalt organ att fastställa instruktioner för de enskil- da tjänsterna i pastoratet är enligt min mening inte förenlig med reformens syfte.

Reglemente: Mina förslag i det föregående bygger. somjag nyss har sagt.

Reglemente:

Mina

förslag

det

föregående

bygger.

somjag

nyss

har

sagt.

genomgående på tanken att pastoraten skall ha frihet att organisera den

genomgående

på

tanken

att

pastoraten

skall

frihet

att

organisera

den

kyrkomusikaliska verksamheten på det sätt som bäst tillgodoser behoven i

kyrkomusikaliska

verksamheten

på

det

sätt

som

bäst

tillgodoser

behoven

församlingarna. Den av mig föreslagna lagregleringen syftar i det väsentli-

församlingarna.

Den

mig

föreslagna

lagregleringen

syftar

det

väsentli-

ga till att garanterat en hög och så långt möjligt likvärdig standard i fråga om

till

att

garanterat

hög

och

så

långt

möjligt

likvärdig

standard

fråga

vissa särskilt angelägna kyrkomtlsikaliska uppgifter. Uppgifterna skall av

vissa

särskilt

angelägna

kyrkomtlsikaliska

uppgifter.

Uppgifterna

skall

pastoratet kunna fördelas mellan flera kyrkomusiker efter vad som är

pastoratet

kunna

fördelas

mellan

flera

kyrkomusiker

efter

vad

som

är

lämpligt med hänsyn till de lokala förhållandena. En ordning där det skall

lämpligt

med

hänsyn

till

lokala

förhållandena.

ordning

där

det

skall

ankomma på något regionalt organ att fastställa instruktioner för de enskil-

ankomma

på

något

regionalt

organ

att

fastställa

instruktioner

för

enskil-

da tjänsterna i pastoratet är enligt min mening inte förenlig med reformens

tjänsterna

pastoratet

är

enligt

min

mening

inte

förenlig

med

reformens

syfte.

Med det sagda följer emellertid inte att man helt bör avstå från att ge föreskrifter om tjänsteorganisationen i pastoratet. Som jag även tidigare framhållit råder det ett nära samband mellan kyrkomusikernas och präster- nas uppgifter och tjänstgöring. Till den obligatoriska kyrkomusikaliska verksamheten enligt mitt förslag hör först och främst medverkan vid guds- tjänster och övriga kyrkliga handlingar. Jag har tidigare (avsnitt 2.4) be- dömt att det behövs någon garanti för att verksamheten i pastoratet plane- ras så. att en samordning kommer till stånd med vad som bestämts i fråga om gudstjänstlivet i församlingarna.

Med det sagda följer emellertid inte att man helt bör avstå från att ge

Med

det

sagda

följer

emellertid

inte

att

man

helt

bör

avstå

från

att

föreskrifter om tjänsteorganisationen i pastoratet. Som jag även tidigare

föreskrifter

tjänsteorganisationen

pastoratet.

Som

jag

även

tidigare

framhållit råder det ett nära samband mellan kyrkomusikernas och präster-

framhållit

råder

det

ett

nära

samband

mellan

kyrkomusikernas

och

präster-

nas uppgifter och tjänstgöring. Till den obligatoriska kyrkomusikaliska

nas

uppgifter

och

tjänstgöring.

Till

den

obligatoriska

kyrkomusikaliska

verksamheten enligt mitt förslag hör först och främst medverkan vid guds-

verksamheten

enligt

mitt

förslag

hör

först

och

främst

medverkan

vid

guds-

tjänster och övriga kyrkliga handlingar. Jag har tidigare (avsnitt 2.4) be-

tjänster

och

övriga

kyrkliga

handlingar.

Jag

har

tidigare

(avsnitt

2.4)

be-

dömt att det behövs någon garanti för att verksamheten i pastoratet plane-

dömt

att

det

behövs

någon

garanti

för

att

verksamheten

pastoratet

plane-

ras så. att en samordning kommer till stånd med vad som bestämts i fråga

ras

så.

att

samordning

kommer

till

stånd

med

vad

som

bestämts

fråga

om gudstjänstlivet i församlingarna.

gudstjänstlivet

församlingarna.

Enligt min mening är det lämpligt att det för varje pastorat finns ett reglemente för den kyrkomusikaliska verksamheten. Ett sådant reglemen- te bör utvisa hur de obligatoriska uppgifterna skall tillgodoses. En före- skrift om detta kan bidra till att ge stadga åt organisationen av den kyrko- musikaliska verksamheten i pastoratet och klargöra arbets- och ansvars-

Enligt min mening är det lämpligt att det för varje pastorat finns ett

Enligt

min

mening

är

det

lämpligt

att

det

för

varje

pastorat

finns

ett

reglemente för den kyrkomusikaliska verksamheten. Ett sådant reglemen-

reglemente

för

den

kyrkomusikaliska

verksamheten.

Ett

sådant

reglemen-

te bör utvisa hur de obligatoriska uppgifterna skall tillgodoses. En före-

bör

utvisa

hur

obligatoriska

uppgifterna

skall

tillgodoses.

före-

skrift om detta kan bidra till att ge stadga åt organisationen av den kyrko-

skrift

detta

kan

bidra

till

att

stadga

åt

organisationen

den

kyrko-

musikaliska verksamheten i pastoratet och klargöra arbets- och ansvars-

musikaliska

verksamheten

pastoratet

och

klargöra

arbets-

och

ansvars-

Prop. 1987/88:144

Prop.

1987/88:144

fördelningen mellan kyrkomusikerna. när flera är verksamma i ett pas- torat. 1 ett sådant reglemente kan också meddelas de närmare föreskrifter ' som kan behövas angående arbetsledningen. Reglementet bör ges en sådan utformning att det framgår hur gudstjänstlivets behov skall tillgodoses. Eftersom pastoratet skall ha ansvaret för den kyrkomusikaliska verk- samheten bör det ankomma på pastoratet att fastställa reglementet. Den kyrkomusikaliska verksamheten måste dock samordnas och anpassas till församlingsarbetct. gudstjänster och övriga kyrkliga handlingar. Det är därför nödvändigt att församlingarna i ett llerförsamlingspastorat kan läm- na synpunkter för att få sina behov tillgodosedda. De bör därför få yttra sig över förslaget till reglemente. En samordning behövs också med vad som skall gälla i fråga om prästernas tjänstgöring och gudstjänsthållningen. Behovet av samordning i detta hänseende kan enligt min mening ske enklast genom att domkapitlet också får yttra sig över förslaget till regle- mente. Domkapitlet och dess musiksakkunniga kan också tänkas ha syn- punkter på hur behovet av en betryggande orgelvård bäst kan tillgodoses i pastoratet. De anställda kyrkomusikern-as inflytande över innehållet i ett reglemente tillgodoses genom reglerna i lagen (1976:580) om medbestämmande i ar- betslivet och eventuella avtal som kan komma att träffas på området. Tillsyn: Jag vill i detta sammanhang beröra frågan om det behövs särskil- da föreskrifter om tillsynen över den kyrkomusikaliska verksamheten. Utredningen har i sitt lagförslag tagit med bestämmelser som i huvudsak motsvarar föreskriften i 4å kyrkomusikerförordningen om domkapitlens allmänna inseende över verksamheten och den närmare tillsyn som till- kommer kyrkorådet och kyrkoherden. Med stöd av bl.a. denna bestäm- melse anses arbetsledningen när det gäller den kyrkomusikaliska verksam- heten tillkomma kyrkoherden. På kyrkomötets uppdrag arbetar f.n. en inomkyrklig utredning med frågorna om ansvarsfördelningen i församlingen. Resultatet av utredning- ens arbete bör enligt min mening avvaktas innan ställning tas till frågan om arbetsledningen i församling och pastorat närmare skall regleras. Jag vill dock erinra om att 1982 års kyrkokommitté redovisade en preliminär ståndpunkt i sin rapport (SOU 1985:1) Församlingar i samverkan. Där uttalade kommitten bl. a. att det är rimligt att pastoratets organ beslutar om vem eller vilka som skall utöva den faktiska arbetsledningen inom skilda områden samt att kyrkoherden under alla förhållanden bör vara arbetsle- dare för det rent församlingsvårdande arbetet liksom också för den perso- nal som arbetar i och i anslutning till församlingsvård och gudstjänst. Jag delar denna uppfattning. som också vinner stöd i den alltjämt gällande kyrkolagen. Av mitt förslag att pastoratet skall ha ansvaret för den kyrko- musikaliska verksamheten följer att det är pastoratskyrkorådet som skall leda verksamheten. Vem som skall utöva den faktiska arbetsledningen på området bör anges i det reglemente som pastoratet enligt mitt förslag i det föregående skall besluta om. Någon särskild lagbestämmelse med det innehåll som utredningen har föreslagit anserjag därför inte nödvändig. Jag vill också påpeka att man även från stiftsledningens sida kan väntas komma att uppmärksamt följa utvecklingen av den kyrkomusikaliska verk- Prop. 1987/88: 144

fördelningen mellan kyrkomusikerna. när flera är verksamma i ett pas-

fördelningen

mellan

kyrkomusikerna.

när

flera

är

verksamma

ett

pas-

torat. 1 ett sådant reglemente kan också meddelas de närmare föreskrifter '

torat.

ett

sådant

reglemente

kan

också

meddelas

närmare

föreskrifter

som kan behövas angående arbetsledningen. Reglementet bör ges en sådan utformning att det framgår hur gudstjänstlivets behov skall tillgodoses. Eftersom pastoratet skall ha ansvaret för den kyrkomusikaliska verk- samheten bör det ankomma på pastoratet att fastställa reglementet. Den kyrkomusikaliska verksamheten måste dock samordnas och anpassas till församlingsarbetct. gudstjänster och övriga kyrkliga handlingar. Det är därför nödvändigt att församlingarna i ett llerförsamlingspastorat kan läm- na synpunkter för att få sina behov tillgodosedda. De bör därför få yttra sig över förslaget till reglemente. En samordning behövs också med vad som skall gälla i fråga om prästernas tjänstgöring och gudstjänsthållningen. Behovet av samordning i detta hänseende kan enligt min mening ske enklast genom att domkapitlet också får yttra sig över förslaget till regle- mente. Domkapitlet och dess musiksakkunniga kan också tänkas ha syn- punkter på hur behovet av en betryggande orgelvård bäst kan tillgodoses i pastoratet. De anställda kyrkomusikern-as inflytande över innehållet i ett reglemente tillgodoses genom reglerna i lagen (1976:580) om medbestämmande i ar- betslivet och eventuella avtal som kan komma att träffas på området. Tillsyn: Jag vill i detta sammanhang beröra frågan om det behövs särskil- da föreskrifter om tillsynen över den kyrkomusikaliska verksamheten. Utredningen har i sitt lagförslag tagit med bestämmelser som i huvudsak motsvarar föreskriften i 4å kyrkomusikerförordningen om domkapitlens allmänna inseende över verksamheten och den närmare tillsyn som till- kommer kyrkorådet och kyrkoherden. Med stöd av bl.a. denna bestäm- melse anses arbetsledningen när det gäller den kyrkomusikaliska verksam- heten tillkomma kyrkoherden. På kyrkomötets uppdrag arbetar f.n. en inomkyrklig utredning med frågorna om ansvarsfördelningen i församlingen. Resultatet av utredning- ens arbete bör enligt min mening avvaktas innan ställning tas till frågan om arbetsledningen i församling och pastorat närmare skall regleras. Jag vill dock erinra om att 1982 års kyrkokommitté redovisade en preliminär ståndpunkt i sin rapport (SOU 1985:1) Församlingar i samverkan. Där uttalade kommitten bl. a. att det är rimligt att pastoratets organ beslutar om vem eller vilka som skall utöva den faktiska arbetsledningen inom skilda områden samt att kyrkoherden under alla förhållanden bör vara arbetsle- dare för det rent församlingsvårdande arbetet liksom också för den perso- nal som arbetar i och i anslutning till församlingsvård och gudstjänst. Jag delar denna uppfattning. som också vinner stöd i den alltjämt gällande kyrkolagen. Av mitt förslag att pastoratet skall ha ansvaret för den kyrko- musikaliska verksamheten följer att det är pastoratskyrkorådet som skall leda verksamheten. Vem som skall utöva den faktiska arbetsledningen på området bör anges i det reglemente som pastoratet enligt mitt förslag i det föregående skall besluta om. Någon särskild lagbestämmelse med det innehåll som utredningen har föreslagit anserjag därför inte nödvändig. Jag vill också påpeka att man även från stiftsledningens sida kan väntas komma att uppmärksamt följa utvecklingen av den kyrkomusikaliska verk-

som kan behövas angående arbetsledningen. Reglementet bör ges en sådan utformning att det framgår hur gudstjänstlivets behov skall tillgodoses.

som kan behövas angående arbetsledningen. Reglementet bör ges en sådan

som

kan

behövas

angående

arbetsledningen.

Reglementet

bör

ges

sådan

utformning att det framgår hur gudstjänstlivets behov skall tillgodoses.

utformning

att

det

framgår

hur

gudstjänstlivets

behov

skall

tillgodoses.

Eftersom pastoratet skall ha ansvaret för den kyrkomusikaliska verk- samheten bör det ankomma på pastoratet att fastställa reglementet. Den kyrkomusikaliska verksamheten måste dock samordnas och anpassas till församlingsarbetct. gudstjänster och övriga kyrkliga handlingar. Det är därför nödvändigt att församlingarna i ett llerförsamlingspastorat kan läm- na synpunkter för att få sina behov tillgodosedda. De bör därför få yttra sig över förslaget till reglemente. En samordning behövs också med vad som skall gälla i fråga om prästernas tjänstgöring och gudstjänsthållningen. Behovet av samordning i detta hänseende kan enligt min mening ske enklast genom att domkapitlet också får yttra sig över förslaget till regle- mente. Domkapitlet och dess musiksakkunniga kan också tänkas ha syn- punkter på hur behovet av en betryggande orgelvård bäst kan tillgodoses i pastoratet.

Eftersom pastoratet skall ha ansvaret för den kyrkomusikaliska verk-

Eftersom

pastoratet

skall

ansvaret

för

den

kyrkomusikaliska

verk-

samheten bör det ankomma på pastoratet att fastställa reglementet. Den

samheten

bör

det

ankomma

på

pastoratet

att

fastställa

reglementet.

Den

kyrkomusikaliska verksamheten måste dock samordnas och anpassas till

kyrkomusikaliska

verksamheten

måste

dock

samordnas

och

anpassas

till

församlingsarbetct. gudstjänster och övriga kyrkliga handlingar. Det är

församlingsarbetct.

gudstjänster

och

övriga

kyrkliga

handlingar.

Det

är

därför nödvändigt att församlingarna i ett llerförsamlingspastorat kan läm-

därför

nödvändigt

att

församlingarna

ett

llerförsamlingspastorat

kan

läm-

na synpunkter för att få sina behov tillgodosedda. De bör därför få yttra sig

synpunkter

för

att

få

sina

behov

tillgodosedda.

bör

därför

få

yttra

sig

över förslaget till reglemente. En samordning behövs också med vad som

över

förslaget

till

reglemente.

samordning

behövs

också

med

vad

som

skall gälla i fråga om prästernas tjänstgöring och gudstjänsthållningen.

skall

gälla

fråga

prästernas

tjänstgöring

och

gudstjänsthållningen.

Behovet av samordning i detta hänseende kan enligt min mening ske

Behovet

samordning

detta

hänseende

kan

enligt

min

mening

ske

enklast genom att domkapitlet också får yttra sig över förslaget till regle-

enklast

genom

att

domkapitlet

också

får

yttra

sig

över

förslaget

till

regle-

mente. Domkapitlet och dess musiksakkunniga kan också tänkas ha syn-

mente.

Domkapitlet

och

dess

musiksakkunniga

kan

också

tänkas

syn-

punkter på hur behovet av en betryggande orgelvård bäst kan tillgodoses i

punkter

på

hur

behovet

betryggande

orgelvård

bäst

kan

tillgodoses

pastoratet.

De anställda kyrkomusikern-as inflytande över innehållet i ett reglemente tillgodoses genom reglerna i lagen (1976:580) om medbestämmande i ar- betslivet och eventuella avtal som kan komma att träffas på området.

De anställda kyrkomusikern-as inflytande över innehållet i ett reglemente

anställda

kyrkomusikern-as

inflytande

över

innehållet

ett

reglemente

tillgodoses genom reglerna i lagen (1976:580) om medbestämmande i ar-

tillgodoses

genom

reglerna

lagen

(1976:580)

medbestämmande

ar-

betslivet och eventuella avtal som kan komma att träffas på området.

betslivet

och

eventuella

avtal

som

kan

komma

att

träffas

på

området.

Tillsyn: Jag vill i detta sammanhang beröra frågan om det behövs särskil- da föreskrifter om tillsynen över den kyrkomusikaliska verksamheten. Utredningen har i sitt lagförslag tagit med bestämmelser som i huvudsak motsvarar föreskriften i 4å kyrkomusikerförordningen om domkapitlens allmänna inseende över verksamheten och den närmare tillsyn som till- kommer kyrkorådet och kyrkoherden. Med stöd av bl.a. denna bestäm- melse anses arbetsledningen när det gäller den kyrkomusikaliska verksam- heten tillkomma kyrkoherden.

Tillsyn: Jag vill i detta sammanhang beröra frågan om det behövs särskil-

Tillsyn:

Jag

vill

detta

sammanhang

beröra

frågan

det

behövs

särskil-

da föreskrifter om tillsynen över den kyrkomusikaliska verksamheten.

föreskrifter

tillsynen

över

den

kyrkomusikaliska

verksamheten.

Utredningen har i sitt lagförslag tagit med bestämmelser som i huvudsak

Utredningen

har

sitt

lagförslag

tagit

med

bestämmelser

som

huvudsak

motsvarar föreskriften i 4å kyrkomusikerförordningen om domkapitlens

motsvarar

föreskriften

4å

kyrkomusikerförordningen

domkapitlens

allmänna inseende över verksamheten och den närmare tillsyn som till-

allmänna

inseende

över

verksamheten

och

den

närmare

tillsyn

som

till-

kommer kyrkorådet och kyrkoherden. Med stöd av bl.a. denna bestäm-

kommer

kyrkorådet

och

kyrkoherden.

Med

stöd

bl.a.

denna

bestäm-

melse anses arbetsledningen när det gäller den kyrkomusikaliska verksam-

melse

anses

arbetsledningen

när

det

gäller

den

kyrkomusikaliska

verksam-

heten tillkomma kyrkoherden.

heten

tillkomma

kyrkoherden.

På kyrkomötets uppdrag arbetar f.n. en inomkyrklig utredning med frågorna om ansvarsfördelningen i församlingen. Resultatet av utredning- ens arbete bör enligt min mening avvaktas innan ställning tas till frågan om arbetsledningen i församling och pastorat närmare skall regleras. Jag vill dock erinra om att 1982 års kyrkokommitté redovisade en preliminär ståndpunkt i sin rapport (SOU 1985:1) Församlingar i samverkan. Där uttalade kommitten bl. a. att det är rimligt att pastoratets organ beslutar om vem eller vilka som skall utöva den faktiska arbetsledningen inom skilda områden samt att kyrkoherden under alla förhållanden bör vara arbetsle- dare för det rent församlingsvårdande arbetet liksom också för den perso- nal som arbetar i och i anslutning till församlingsvård och gudstjänst. Jag delar denna uppfattning. som också vinner stöd i den alltjämt gällande kyrkolagen. Av mitt förslag att pastoratet skall ha ansvaret för den kyrko- musikaliska verksamheten följer att det är pastoratskyrkorådet som skall leda verksamheten. Vem som skall utöva den faktiska arbetsledningen på området bör anges i det reglemente som pastoratet enligt mitt förslag i det föregående skall besluta om. Någon särskild lagbestämmelse med det innehåll som utredningen har föreslagit anserjag därför inte nödvändig.

På kyrkomötets uppdrag arbetar f.n. en inomkyrklig utredning med

På

kyrkomötets

uppdrag

arbetar

f.n.

inomkyrklig

utredning

med

frågorna om ansvarsfördelningen i församlingen. Resultatet av utredning-

frågorna

ansvarsfördelningen

församlingen.

Resultatet

utredning-

ens arbete bör enligt min mening avvaktas innan ställning tas till frågan om

ens

arbete

bör

enligt

min

mening

avvaktas

innan

ställning

tas

till

frågan

arbetsledningen i församling och pastorat närmare skall regleras. Jag vill

arbetsledningen

församling

och

pastorat

närmare

skall

regleras.

Jag

vill

dock erinra om att 1982 års kyrkokommitté redovisade en preliminär

dock

erinra

att

1982

års

kyrkokommitté

redovisade

preliminär

ståndpunkt i sin rapport (SOU 1985:1) Församlingar i samverkan. Där

ståndpunkt

sin

rapport

(SOU

1985:1)

Församlingar

samverkan.

Där

uttalade kommitten bl. a. att det är rimligt att pastoratets organ beslutar om

uttalade

kommitten

bl.

att

det

är

rimligt

att

pastoratets

organ

beslutar

vem eller vilka som skall utöva den faktiska arbetsledningen inom skilda

vem

eller

vilka

som

skall

utöva

den

faktiska

arbetsledningen

inom

skilda

områden samt att kyrkoherden under alla förhållanden bör vara arbetsle-

områden

samt

att

kyrkoherden

under

alla

förhållanden

bör

vara

arbetsle-

dare för det rent församlingsvårdande arbetet liksom också för den perso-

dare

för

det

rent

församlingsvårdande

arbetet

liksom

också

för

den

perso-

nal som arbetar i och i anslutning till församlingsvård och gudstjänst. Jag

nal

som

arbetar

och

anslutning

till

församlingsvård

och

gudstjänst.

Jag

delar denna uppfattning. som också vinner stöd i den alltjämt gällande

delar

denna

uppfattning.

som

också

vinner

stöd

den

alltjämt

gällande

kyrkolagen. Av mitt förslag att pastoratet skall ha ansvaret för den kyrko-

kyrkolagen.

mitt

förslag

att

pastoratet

skall

ansvaret

för

den

kyrko-

musikaliska verksamheten följer att det är pastoratskyrkorådet som skall

musikaliska

verksamheten

följer

att

det

är

pastoratskyrkorådet

som

skall

leda verksamheten. Vem som skall utöva den faktiska arbetsledningen på

leda

verksamheten.

Vem

som

skall

utöva

den

faktiska

arbetsledningen

på

området bör anges i det reglemente som pastoratet enligt mitt förslag i det

området

bör

anges

det

reglemente

som

pastoratet

enligt

mitt

förslag

det

föregående skall besluta om. Någon särskild lagbestämmelse med det

föregående

skall

besluta

om.

Någon

särskild

lagbestämmelse

med

det

innehåll som utredningen har föreslagit anserjag därför inte nödvändig.

innehåll

som

utredningen

har

föreslagit

anserjag

därför

inte

nödvändig.

Jag vill också påpeka att man även från stiftsledningens sida kan väntas komma att uppmärksamt följa utvecklingen av den kyrkomusikaliska verk-

Jag vill också påpeka att man även från stiftsledningens sida kan väntas

Jag

vill

också

påpeka

att

man

även

från

stiftsledningens

sida

kan

väntas

komma att uppmärksamt följa utvecklingen av den kyrkomusikaliska verk-

komma

att

uppmärksamt

följa

utvecklingen

den

kyrkomusikaliska

verk-

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

samheten. Detta följer av biskopens skyldighet att visitera församlingarna och av den uppgift som stiftssamfällighcterna har föreslagits fåi den nya stiftsorganisationen. nämligen främjande av församlingslivets utveckling i stiftet. 2.10 Behovet av kyrkomusikalisk expertis i domkapitlen och stiftssamfällighcterna ' Mitt förslag: Vid domkapitletshandläggning av kyrkomusikärenden skall som regel domkyrkoorganisten även i fortsättningen vara sak- kunnig. Möjligheter öppnas dock för domkapitlet att för sådant ändamål anlita även någon annan kyrkomusiker med organistbehö- righet. ' Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att de särskilda stifts- uppgifterna frikopplas från tjänsten som domkyrkoorganist och att det i stället hos varje stiftsstyrelse skall finnas en stiftsmusikcr. Remissinstanserna: Endast några få remissinstanser. bland vilka märks svenska kyrkans centralstyrelse och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. har tillstyrkt förslaget utan invändningar. Flera remiss- instanser har framhållit domkyrkoorganisternas höga kvalifikationer och vikten av att värna om deras ställning i stiftet. Från flera håll har framförts farhågor för att det inte skall vara möjligt att besätta stiftsmusikertjänster- na med tillräckligt kvalificerade innehavare. En del remissinstanser har dock varit inne på att på olika sätt dela tlpp stiftsuppgifterna på flera. Skälen för mitt förslag - Utgångspunkter: Utöver sina ordinarie uppgifter som organist i domkyrko- församlingen har domkyrkoorganisten för närvarande enligt 18 åkyrkomu- sikerförordningen särskilda uppgifter för stiftet i dess helhet. Han skall stå till domkapitlets förfogande som musiksakkunnig i frågor om kyrkomusi- kerverksamheten i stiftet. Han skall på begäran ge annan kyrkomusiker i stiftet upplysningar och råd. Slutligen skall han granska. sammanfatta och bedöma övriga kyrkomusikers årliga verksamhetsberättelser och lämna domkapitlet en redogörelse härför. Uppgiften som musiksakkunnig inne- fattar bl.a. att bereda frågor om förslag i tjänstetillsättningsärenden och om fastställande av instruktioner. . Utredningens förslag går ut på att inga av de statliga förvaltningsuppgif— terna längre skall ankomma på domkapitlet. De skall i stället handläggas av stiftsstyrelsen. Utredningen har mot denna bakgrund föreslagit att det hos stiftsstyrelsen skall finnas en tjänst som stiftsmusiker. Innehavaren av denna tjänst skall enligt utredningen ha genomgått den högre kyrkomusi- kerutbildningen. Förslaget får sägas överlag ha mottagits negativt av re- missinstanserna. Mina förslag skiljer sig från utredningens bl. a. genom attjag har föresla- Prop. 1987/88: 144 36

samheten. Detta följer av biskopens skyldighet att visitera församlingarna

samheten.

Detta

följer

biskopens

skyldighet

att

visitera

församlingarna

och av den uppgift som stiftssamfällighcterna har föreslagits fåi den nya

och

den

uppgift

som

stiftssamfällighcterna

har

föreslagits

fåi

den

nya

stiftsorganisationen. nämligen främjande av församlingslivets utveckling i

stiftsorganisationen.

nämligen

främjande

församlingslivets

utveckling

stiftet.

2.10 Behovet av kyrkomusikalisk expertis i domkapitlen och stiftssamfällighcterna '

2.10 Behovet av kyrkomusikalisk expertis i domkapitlen och

2.10

Behovet

kyrkomusikalisk

expertis

domkapitlen

och

stiftssamfällighcterna '

stiftssamfällighcterna

Mitt förslag: Vid domkapitletshandläggning av kyrkomusikärenden skall som regel domkyrkoorganisten även i fortsättningen vara sak-

Mitt förslag: Vid domkapitletshandläggning av kyrkomusikärenden

Mitt

förslag:

Vid

domkapitletshandläggning

kyrkomusikärenden

skall som regel domkyrkoorganisten även i fortsättningen vara sak-

skall

som

regel

domkyrkoorganisten

även

fortsättningen

vara

sak-

kunnig. Möjligheter öppnas dock för domkapitlet att för sådant ändamål anlita även någon annan kyrkomusiker med organistbehö- righet. '

kunnig. Möjligheter öppnas dock för domkapitlet att för sådant

kunnig.

Möjligheter

öppnas

dock

för

domkapitlet

att

för

sådant

ändamål anlita även någon annan kyrkomusiker med organistbehö-

ändamål

anlita

även

någon

annan

kyrkomusiker

med

organistbehö-

righet. '

righet.

Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att de särskilda stifts- uppgifterna frikopplas från tjänsten som domkyrkoorganist och att det i stället hos varje stiftsstyrelse skall finnas en stiftsmusikcr. Remissinstanserna: Endast några få remissinstanser. bland vilka märks svenska kyrkans centralstyrelse och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. har tillstyrkt förslaget utan invändningar. Flera remiss- instanser har framhållit domkyrkoorganisternas höga kvalifikationer och vikten av att värna om deras ställning i stiftet. Från flera håll har framförts farhågor för att det inte skall vara möjligt att besätta stiftsmusikertjänster- na med tillräckligt kvalificerade innehavare. En del remissinstanser har dock varit inne på att på olika sätt dela tlpp stiftsuppgifterna på flera.

Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att de särskilda stifts-

Utredningens

förslag:

Utredningen

har

föreslagit

att

särskilda

stifts-

uppgifterna frikopplas från tjänsten som domkyrkoorganist och att det i

uppgifterna

frikopplas

från

tjänsten

som

domkyrkoorganist

och

att

det

stället hos varje stiftsstyrelse skall finnas en stiftsmusikcr.

stället

hos

varje

stiftsstyrelse

skall

finnas

stiftsmusikcr.

Remissinstanserna: Endast några få remissinstanser. bland vilka märks svenska kyrkans centralstyrelse och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. har tillstyrkt förslaget utan invändningar. Flera remiss- instanser har framhållit domkyrkoorganisternas höga kvalifikationer och vikten av att värna om deras ställning i stiftet. Från flera håll har framförts farhågor för att det inte skall vara möjligt att besätta stiftsmusikertjänster- na med tillräckligt kvalificerade innehavare. En del remissinstanser har dock varit inne på att på olika sätt dela tlpp stiftsuppgifterna på flera.

Remissinstanserna: Endast några få remissinstanser. bland vilka märks

Remissinstanserna:

Endast

några

få

remissinstanser.

bland

vilka

märks

svenska kyrkans centralstyrelse och Svenska kyrkans församlings- och

svenska

kyrkans

centralstyrelse

och

Svenska

kyrkans

församlings-

och

pastoratsförbund. har tillstyrkt förslaget utan invändningar. Flera remiss-

pastoratsförbund.

har

tillstyrkt

förslaget

utan

invändningar.

Flera

remiss-

instanser har framhållit domkyrkoorganisternas höga kvalifikationer och

instanser

har

framhållit

domkyrkoorganisternas

höga

kvalifikationer

och

vikten av att värna om deras ställning i stiftet. Från flera håll har framförts

vikten

att

värna

deras

ställning

stiftet.

Från

flera

håll

har

framförts

farhågor för att det inte skall vara möjligt att besätta stiftsmusikertjänster-

farhågor

för

att

det

inte

skall

vara

möjligt

att

besätta

stiftsmusikertjänster-

na med tillräckligt kvalificerade innehavare. En del remissinstanser har

med

tillräckligt

kvalificerade

innehavare.

del

remissinstanser

har

dock varit inne på att på olika sätt dela tlpp stiftsuppgifterna på flera.

dock

varit

inne

på

att

på

olika

sätt

dela

tlpp

stiftsuppgifterna

på

flera.

Skälen för mitt förslag -

Skälen

för

mitt

förslag

Utgångspunkter: Utöver sina ordinarie uppgifter som organist i domkyrko- församlingen har domkyrkoorganisten för närvarande enligt 18 åkyrkomu- sikerförordningen särskilda uppgifter för stiftet i dess helhet. Han skall stå till domkapitlets förfogande som musiksakkunnig i frågor om kyrkomusi- kerverksamheten i stiftet. Han skall på begäran ge annan kyrkomusiker i stiftet upplysningar och råd. Slutligen skall han granska. sammanfatta och bedöma övriga kyrkomusikers årliga verksamhetsberättelser och lämna domkapitlet en redogörelse härför. Uppgiften som musiksakkunnig inne- fattar bl.a. att bereda frågor om förslag i tjänstetillsättningsärenden och om fastställande av instruktioner. . Utredningens förslag går ut på att inga av de statliga förvaltningsuppgif— terna längre skall ankomma på domkapitlet. De skall i stället handläggas av stiftsstyrelsen. Utredningen har mot denna bakgrund föreslagit att det hos stiftsstyrelsen skall finnas en tjänst som stiftsmusiker. Innehavaren av denna tjänst skall enligt utredningen ha genomgått den högre kyrkomusi- kerutbildningen. Förslaget får sägas överlag ha mottagits negativt av re- missinstanserna. Mina förslag skiljer sig från utredningens bl. a. genom attjag har föresla-

Utgångspunkter: Utöver sina ordinarie uppgifter som organist i domkyrko-

Utgångspunkter:

Utöver

sina

ordinarie

uppgifter

som

organist

domkyrko-

församlingen har domkyrkoorganisten för närvarande enligt 18 åkyrkomu-

församlingen

har

domkyrkoorganisten

för

närvarande

enligt

åkyrkomu-

sikerförordningen särskilda uppgifter för stiftet i dess helhet. Han skall stå

sikerförordningen

särskilda

uppgifter

för

stiftet

dess

helhet.

Han

skall

stå

till domkapitlets förfogande som musiksakkunnig i frågor om kyrkomusi-

till

domkapitlets

förfogande

som

musiksakkunnig

frågor

kyrkomusi-

kerverksamheten i stiftet. Han skall på begäran ge annan kyrkomusiker i

kerverksamheten

stiftet.

Han

skall

på

begäran

annan

kyrkomusiker

stiftet upplysningar och råd. Slutligen skall han granska. sammanfatta och

stiftet

upplysningar

och

råd.

Slutligen

skall

han

granska.

sammanfatta

och

bedöma övriga kyrkomusikers årliga verksamhetsberättelser och lämna

bedöma

övriga

kyrkomusikers

årliga

verksamhetsberättelser

och

lämna

domkapitlet en redogörelse härför. Uppgiften som musiksakkunnig inne-

domkapitlet

redogörelse

härför.

Uppgiften

som

musiksakkunnig

inne-

fattar bl.a. att bereda frågor om förslag i tjänstetillsättningsärenden och

fattar

bl.a.

att

bereda

frågor

förslag

tjänstetillsättningsärenden

och

om fastställande av instruktioner. .

fastställande

instruktioner.

Utredningens förslag går ut på att inga av de statliga förvaltningsuppgif— terna längre skall ankomma på domkapitlet. De skall i stället handläggas av stiftsstyrelsen. Utredningen har mot denna bakgrund föreslagit att det hos stiftsstyrelsen skall finnas en tjänst som stiftsmusiker. Innehavaren av denna tjänst skall enligt utredningen ha genomgått den högre kyrkomusi- kerutbildningen. Förslaget får sägas överlag ha mottagits negativt av re- missinstanserna.

Utredningens förslag går ut på att inga av de statliga förvaltningsuppgif—

Utredningens

förslag

går

på

att

inga

statliga

förvaltningsuppgif—

terna längre skall ankomma på domkapitlet. De skall i stället handläggas av

terna

längre

skall

ankomma

på

domkapitlet.

skall

stället

handläggas

stiftsstyrelsen. Utredningen har mot denna bakgrund föreslagit att det hos

stiftsstyrelsen.

Utredningen

har

mot

denna

bakgrund

föreslagit

att

det

hos

stiftsstyrelsen skall finnas en tjänst som stiftsmusiker. Innehavaren av

stiftsstyrelsen

skall

finnas

tjänst

som

stiftsmusiker.

Innehavaren

denna tjänst skall enligt utredningen ha genomgått den högre kyrkomusi-

denna

tjänst

skall

enligt

utredningen

genomgått

den

högre

kyrkomusi-

kerutbildningen. Förslaget får sägas överlag ha mottagits negativt av re-

kerutbildningen.

Förslaget

får

sägas

överlag

mottagits

negativt

re-

missinstanserna.

Mina förslag skiljer sig från utredningens bl. a. genom attjag har föresla-

Mina

förslag

skiljer

sig

från

utredningens

bl.

genom

attjag

har

föresla-

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

git att de statliga förvaltningsuppgifterna skall ligga kvar hos domkapitlet. Frågan uppkommer då om det även i fortsättningen kommer att behövas en musiksakkunnig i domkapitlet. Musiksakkunniga i domkapitlet: Domkapitlen kommer med mina förslag att även i framtiden ha viktiga uppgifter när det gäller den kyrkomusikalis- ka verksamheten i församlingarna. Deras befattning med dessa frågor blir emellertid mindre omfattande än i dag. Flera — men inte alla — uppgifter kommer att kräva medverkan av kyrkomusikalisk expertis. Domkapitlen bör därför även i framtiden biträdas av någon eller några musiksakkunniga. Domkyrkoorganisten är i dag musiksakkunnig i domkapitlet. Frågan är om man skall behålla denna ordning. Utredningen har för sin del påpekat att domkyrkoorganisten har en särskilt betydelsefull roll i stiftets musikliv och från sin position har möjlig- het att indirekt befrämja den kyrkomusikaliska utvecklingen. Utredningen har framhållit att denna domkyrkoorganistens ställning på senare tid har förstärkts genom att särskild kyrkomusikalisk och annan verksamhet kom- mit att förläggas till domkyrkorna. Från denna utgångspunkt har utred- ningen understrukit vikten av att domkyrkoorganisten kan koncentrera sig på musikutövandet. Detta är en del av bakgrunden till förslaget om särskil- da stiftsmusikertjänster. Jag delar den av många remissinstanser framförda uppfattningen att som sakkunnigt biträde åt domkapitlet i kyrkomusikärenden bör anlitas någon särskilt kvalificerad och aktivt verksam kyrkomusiker. Dessa krav uppfyl- ler domkyrkoorganisten."Denne intar i allmänhet en framträdande ställning i stiftets musikliv och har dessutom sin anställning i stiftsstaden. Det får därför i regel anses mest naturligt att dennes sakkunskap tas i anspråk. Man kan dock inte bortse från att det inom stiftet ofta finns andra högt' kvalificerade kyrkomusiker. ibland kanske med särskilda förutsättningar - att bedöma någon viss typ av frågor. Det kan också. som någon remissin- stans framhållit. te sig oegentligt att domkapitlet skall vara bundet att anlita någon som tillsatts på sin tjänst av ett av stiftets pastorat. Jag föreslår därför att domkapitlet ges möjlighet att som musiksakkunnig anlita domkyrkoorganisten eller någon annan i stiftet verksam kyrkomusiker ' med organistbehörighet. Enligt förslagen i propositionen 1987/88:31 skall domkapitlen efter den ' ljuli 1989 inte längre ha någon personal anställd. Det skall i stället ankom- ma på stiftssamfälligheten att tillhandahålla domkapitlet sekreterare 'och den personal m.m. som behövs för att'domkapitlct skall kunna fullgöra sina uppgifter. Kostnaderna skall bäras av stiftssamfälligheten men avses i princip bli täckta genom det föreslagna stiftsbidraget. Med hänsyn till dessa förhållanden har i propositionen föreslagits att sekreteraren i domka- pitlet skall förordnas av stiftsstyrelsen efter yttrande av domkapitlet. En- ligt min mening bör samma ordning gälla för den eller de musiksakkunniga som skall biträda domkapitlet. Stiftsmusiker: De statliga förvaltningsuppgiftcrna på kyrkomusikens om- råde skall enligt mina förslag ankomma på domkapitlet. Detta innebär inte att stiftssamfälligheten ställs åt sidan när det gäller den kyrkomusikaliska verksamheten. Tvärtom delarjag utredningens uppfattning att viktiga kyr- Prop. 1987/88:144 37

git att de statliga förvaltningsuppgifterna skall ligga kvar hos domkapitlet. Frågan uppkommer då om det även i fortsättningen kommer att behövas en musiksakkunnig i domkapitlet.

git att de statliga förvaltningsuppgifterna skall ligga kvar hos domkapitlet.

git

att

statliga

förvaltningsuppgifterna

skall

ligga

kvar

hos

domkapitlet.

Frågan uppkommer då om det även i fortsättningen kommer att behövas

Frågan

uppkommer

då

det

även

fortsättningen

kommer

att

behövas

en musiksakkunnig i domkapitlet.

musiksakkunnig

domkapitlet.

Musiksakkunniga i domkapitlet: Domkapitlen kommer med mina förslag att även i framtiden ha viktiga uppgifter när det gäller den kyrkomusikalis- ka verksamheten i församlingarna. Deras befattning med dessa frågor blir emellertid mindre omfattande än i dag. Flera — men inte alla — uppgifter kommer att kräva medverkan av kyrkomusikalisk expertis. Domkapitlen bör därför även i framtiden biträdas av någon eller några musiksakkunniga.

Musiksakkunniga i domkapitlet: Domkapitlen kommer med mina förslag

Musiksakkunniga

domkapitlet:

Domkapitlen

kommer

med

mina

förslag

att även i framtiden ha viktiga uppgifter när det gäller den kyrkomusikalis-

att

även

framtiden

viktiga

uppgifter

när

det

gäller

den

kyrkomusikalis-

ka verksamheten i församlingarna. Deras befattning med dessa frågor blir

verksamheten

församlingarna.

Deras

befattning

med

dessa

frågor

blir

emellertid mindre omfattande än i dag. Flera — men inte alla — uppgifter

emellertid

mindre

omfattande

än

dag.

Flera

—

men

inte

alla

—

uppgifter

kommer att kräva medverkan av kyrkomusikalisk expertis. Domkapitlen

kommer

att

kräva

medverkan

kyrkomusikalisk

expertis.

Domkapitlen

bör därför även i framtiden biträdas av någon eller några musiksakkunniga.

bör

därför

även

framtiden

biträdas

någon

eller

några

musiksakkunniga.

Domkyrkoorganisten är i dag musiksakkunnig i domkapitlet. Frågan är om man skall behålla denna ordning.

Domkyrkoorganisten är i dag musiksakkunnig i domkapitlet. Frågan är

Domkyrkoorganisten

är

dag

musiksakkunnig

domkapitlet.

Frågan

är

om man skall behålla denna ordning.

man

skall

behålla

denna

ordning.

Utredningen har för sin del påpekat att domkyrkoorganisten har en särskilt betydelsefull roll i stiftets musikliv och från sin position har möjlig- het att indirekt befrämja den kyrkomusikaliska utvecklingen. Utredningen har framhållit att denna domkyrkoorganistens ställning på senare tid har förstärkts genom att särskild kyrkomusikalisk och annan verksamhet kom- mit att förläggas till domkyrkorna. Från denna utgångspunkt har utred- ningen understrukit vikten av att domkyrkoorganisten kan koncentrera sig på musikutövandet. Detta är en del av bakgrunden till förslaget om särskil- da stiftsmusikertjänster.

Utredningen har för sin del påpekat att domkyrkoorganisten har en

Utredningen

har

för

sin

del

påpekat

att

domkyrkoorganisten

har

särskilt betydelsefull roll i stiftets musikliv och från sin position har möjlig-

särskilt

betydelsefull

roll

stiftets

musikliv

och

från

sin

position

har

möjlig-

het att indirekt befrämja den kyrkomusikaliska utvecklingen. Utredningen

het

att

indirekt

befrämja

den

kyrkomusikaliska

utvecklingen.

Utredningen

har framhållit att denna domkyrkoorganistens ställning på senare tid har

har

framhållit

att

denna

domkyrkoorganistens

ställning

på

senare

tid

har

förstärkts genom att särskild kyrkomusikalisk och annan verksamhet kom-

förstärkts

genom

att

särskild

kyrkomusikalisk

och

annan

verksamhet

kom-

mit att förläggas till domkyrkorna. Från denna utgångspunkt har utred-

mit

att

förläggas

till

domkyrkorna.

Från

denna

utgångspunkt

har

utred-

ningen understrukit vikten av att domkyrkoorganisten kan koncentrera sig

ningen

understrukit

vikten

att

domkyrkoorganisten

kan

koncentrera

sig

på musikutövandet. Detta är en del av bakgrunden till förslaget om särskil-

på

musikutövandet.

Detta

är

del

bakgrunden

till

förslaget

särskil-

da stiftsmusikertjänster.

stiftsmusikertjänster.

Jag delar den av många remissinstanser framförda uppfattningen att som sakkunnigt biträde åt domkapitlet i kyrkomusikärenden bör anlitas någon särskilt kvalificerad och aktivt verksam kyrkomusiker. Dessa krav uppfyl- ler domkyrkoorganisten."Denne intar i allmänhet en framträdande ställning i stiftets musikliv och har dessutom sin anställning i stiftsstaden. Det får därför i regel anses mest naturligt att dennes sakkunskap tas i anspråk.

Jag delar den av många remissinstanser framförda uppfattningen att som

Jag

delar

den

många

remissinstanser

framförda

uppfattningen

att

som

sakkunnigt biträde åt domkapitlet i kyrkomusikärenden bör anlitas någon

sakkunnigt

biträde

åt

domkapitlet

kyrkomusikärenden

bör

anlitas

någon

särskilt kvalificerad och aktivt verksam kyrkomusiker. Dessa krav uppfyl-

särskilt

kvalificerad

och

aktivt

verksam

kyrkomusiker.

Dessa

krav

uppfyl-

ler domkyrkoorganisten."Denne intar i allmänhet en framträdande ställning

ler

domkyrkoorganisten."Denne

intar

allmänhet

framträdande

ställning

i stiftets musikliv och har dessutom sin anställning i stiftsstaden. Det får

stiftets

musikliv

och

har

dessutom

sin

anställning

stiftsstaden.

Det

får

därför i regel anses mest naturligt att dennes sakkunskap tas i anspråk.

därför

regel

anses

mest

naturligt

att

dennes

sakkunskap

tas

anspråk.

Man kan dock inte bortse från att det inom stiftet ofta finns andra högt' kvalificerade kyrkomusiker. ibland kanske med särskilda förutsättningar -

Man kan dock inte bortse från att det inom stiftet ofta finns andra högt'

Man

kan

dock

inte

bortse

från

att

det

inom

stiftet

ofta

finns

andra

högt'

kvalificerade kyrkomusiker. ibland kanske med särskilda förutsättningar -

kvalificerade

kyrkomusiker.

ibland

kanske

med

särskilda

förutsättningar

att bedöma någon viss typ av frågor. Det kan också. som någon remissin- stans framhållit. te sig oegentligt att domkapitlet skall vara bundet att anlita någon som tillsatts på sin tjänst av ett av stiftets pastorat. Jag föreslår därför att domkapitlet ges möjlighet att som musiksakkunnig anlita

att bedöma någon viss typ av frågor. Det kan också. som någon remissin-

att

bedöma

någon

viss

typ

frågor.

Det

kan

också.

som

någon

remissin-

stans framhållit. te sig oegentligt att domkapitlet skall vara bundet att

stans

framhållit.

sig

oegentligt

att

domkapitlet

skall

vara

bundet

att

anlita någon som tillsatts på sin tjänst av ett av stiftets pastorat. Jag

anlita

någon

som

tillsatts

på

sin

tjänst

ett

stiftets

pastorat.

Jag

föreslår därför att domkapitlet ges möjlighet att som musiksakkunnig anlita

föreslår

därför

att

domkapitlet

ges

möjlighet

att

som

musiksakkunnig

anlita

domkyrkoorganisten eller någon annan i stiftet verksam kyrkomusiker '

domkyrkoorganisten

eller

någon

annan

stiftet

verksam

kyrkomusiker

med organistbehörighet.

med

organistbehörighet.

Enligt förslagen i propositionen 1987/88:31 skall domkapitlen efter den '

Enligt

förslagen

propositionen

1987/88:31

skall

domkapitlen

efter

den

ljuli 1989 inte längre ha någon personal anställd. Det skall i stället ankom- ma på stiftssamfälligheten att tillhandahålla domkapitlet sekreterare 'och den personal m.m. som behövs för att'domkapitlct skall kunna fullgöra sina uppgifter. Kostnaderna skall bäras av stiftssamfälligheten men avses i princip bli täckta genom det föreslagna stiftsbidraget. Med hänsyn till dessa förhållanden har i propositionen föreslagits att sekreteraren i domka- pitlet skall förordnas av stiftsstyrelsen efter yttrande av domkapitlet. En- ligt min mening bör samma ordning gälla för den eller de musiksakkunniga som skall biträda domkapitlet. Stiftsmusiker: De statliga förvaltningsuppgiftcrna på kyrkomusikens om- råde skall enligt mina förslag ankomma på domkapitlet. Detta innebär inte att stiftssamfälligheten ställs åt sidan när det gäller den kyrkomusikaliska verksamheten. Tvärtom delarjag utredningens uppfattning att viktiga kyr-

ljuli 1989 inte längre ha någon personal anställd. Det skall i stället ankom-

ljuli

1989

inte

längre

någon

personal

anställd.

Det

skall

stället

ankom-

ma på stiftssamfälligheten att tillhandahålla domkapitlet sekreterare 'och

på

stiftssamfälligheten

att

tillhandahålla

domkapitlet

sekreterare

'och

den personal m.m. som behövs för att'domkapitlct skall kunna fullgöra

den

personal

m.m.

som

behövs

för

att'domkapitlct

skall

kunna

fullgöra

sina uppgifter. Kostnaderna skall bäras av stiftssamfälligheten men avses i

sina

uppgifter.

Kostnaderna

skall

bäras

stiftssamfälligheten

men

avses

princip bli täckta genom det föreslagna stiftsbidraget. Med hänsyn till

princip

bli

täckta

genom

det

föreslagna

stiftsbidraget.

Med

hänsyn

till

dessa förhållanden har i propositionen föreslagits att sekreteraren i domka-

dessa

förhållanden

har

propositionen

föreslagits

att

sekreteraren

domka-

pitlet skall förordnas av stiftsstyrelsen efter yttrande av domkapitlet. En-

pitlet

skall

förordnas

stiftsstyrelsen

efter

yttrande

domkapitlet.

En-

ligt min mening bör samma ordning gälla för den eller de musiksakkunniga

ligt

min

mening

bör

samma

ordning

gälla

för

den

eller

musiksakkunniga

som skall biträda domkapitlet.

som

skall

biträda

domkapitlet.

Stiftsmusiker: De statliga förvaltningsuppgiftcrna på kyrkomusikens om- råde skall enligt mina förslag ankomma på domkapitlet. Detta innebär inte att stiftssamfälligheten ställs åt sidan när det gäller den kyrkomusikaliska verksamheten. Tvärtom delarjag utredningens uppfattning att viktiga kyr-

Stiftsmusiker: De statliga förvaltningsuppgiftcrna på kyrkomusikens om-

Stiftsmusiker:

statliga

förvaltningsuppgiftcrna

på

kyrkomusikens

om-

råde skall enligt mina förslag ankomma på domkapitlet. Detta innebär inte

råde

skall

enligt

mina

förslag

ankomma

på

domkapitlet.

Detta

innebär

inte

att stiftssamfälligheten ställs åt sidan när det gäller den kyrkomusikaliska

att

stiftssamfälligheten

ställs

åt

sidan

när

det

gäller

den

kyrkomusikaliska

verksamheten. Tvärtom delarjag utredningens uppfattning att viktiga kyr-

verksamheten.

Tvärtom

delarjag

utredningens

uppfattning

att

viktiga

kyr-

Prop. 1987/88:144

Prop.

1987/88:144

komusikaliska uppgifter bör kunna ligga på stiftssamfälligheten. Jag vill erinra om att det enligt förslagen i propositionen 1987/88:31 är stiftssamfäl- lighetens främsta uppgift att främja församlingslivets utveckling i stiftet, dvs. att stödja och stimulera församlingarna i deras arbete. Inte minst viktigt är det att samfälligheterna därvid ägnar den kyrkomusikaliska verk- samheten all möjlig uppmärksamhet. Stiftssamfälligheten kan göra viktiga insatser för musiklivet genom att svara för bl. a. utbildning och personalut- vcckling. Jag ansluter mig därför även i denna del till utredningens uppfatt- ning. att det på dessa områden finns utrymme för intensifierade insatser. I dessa hänseenden krävs emellertid inte några särskilda föreskrifter, efter- som det här rör sig om uppgifter som helt ligger inom ramen för stiftssam- fällighetens kompetens. Utredningens förslag om s. k. stiftsmusikertjänster grundar sig också på dess bedömning att det kommer att behövas en musikkonsulentverksam- het i stiftet. Jag har ingen från utredningen avvikande uppfattning i denna fråga. Även domkyrkoorganistens nuvarande uppgift att på framställning av annan kyrkomusiker i stiftet lämna denne upplysningar och råd beträf- fande den kyrkomusikaliska verksamheten bör i framtiden tillgodoses ge- nom insatser från stiftssamfällighetens sida. Många remissinstanser har emellertid ansett att stiftssamfälligheten själv bäst kan bedöma hur den vill anordna och administrera sina insatser på det kyrkomusikaliskaområdet. Många har pekat på att det kan vara fördelaktigt om stiftsstyrelsen i stället för att anställa någon kyrkomusiker anlitar flera personer på arvodesbasis för denna verksamhet. Jag kan helt instämma i de synpunkter som sålunda har förts fram. I det föregående (avsnitt 2.6) har jag kort pekat på de möjligheter som kan finnas till samverkan med den lokala och regionala musikproduktionen i övrigt. Här vill jag erinra om att riksdagen med anledning av prop. 1984/85:l (KrU 7, rskr. 53) beslutat om en omorganisation av regionmusi- ken och Rikskonserter och vidare med anledning av prop. l985/86:114 (KrU 22, rskr. 330) om inrättandet av den statliga stiftelsen Svenska riks- konserter". Denna nya musikorganisation är inrättad fr.o.m. den ljanuari 1988. En viktig uppgift för stiftssamfälligheten måste vara att sörja för en god kontakt mellan kyrkomusikerorganisationen och de nya regionala och centrala musikstiftelserna. Min bedömning är alltså den att jag utgår från att stiftssamfälligheterna kommer att ta på sig ett ansvar för att främja församlingslivets utveckling i stiftet även på det kyrkomusikaliska området. Enligt min mening bör stiftssamfälligheterna därvid ha så stor frihet som möjligt och inte bindas med föreskrifter om hur denna verksamhet skall bedrivas. Prop. 1987/88:144 38

komusikaliska uppgifter bör kunna ligga på stiftssamfälligheten. Jag vill

komusikaliska

uppgifter

bör

kunna

ligga

på

stiftssamfälligheten.

Jag

vill

erinra om att det enligt förslagen i propositionen 1987/88:31 är stiftssamfäl-

erinra

att

det

enligt

förslagen

propositionen

1987/88:31

är

stiftssamfäl-

lighetens främsta uppgift att främja församlingslivets utveckling i stiftet,

lighetens

främsta

uppgift

att

främja

församlingslivets

utveckling

stiftet,

dvs. att stödja och stimulera församlingarna i deras arbete. Inte minst

dvs.

att

stödja

och

stimulera

församlingarna

deras

arbete.

Inte

minst

viktigt är det att samfälligheterna därvid ägnar den kyrkomusikaliska verk-

viktigt

är

det

att

samfälligheterna

därvid

ägnar

den

kyrkomusikaliska

verk-

samheten all möjlig uppmärksamhet. Stiftssamfälligheten kan göra viktiga

samheten

all

möjlig

uppmärksamhet.

Stiftssamfälligheten

kan

göra

viktiga

insatser för musiklivet genom att svara för bl. a. utbildning och personalut-

insatser

för

musiklivet

genom

att

svara

för

bl.

utbildning

och

personalut-

vcckling. Jag ansluter mig därför även i denna del till utredningens uppfatt-

vcckling.

Jag

ansluter

mig

därför

även

denna

del

till

utredningens

uppfatt-

ning. att det på dessa områden finns utrymme för intensifierade insatser. I

ning.

att

det

på

dessa

områden

finns

utrymme

för

intensifierade

insatser.

dessa hänseenden krävs emellertid inte några särskilda föreskrifter, efter-

dessa

hänseenden

krävs

emellertid

inte

några

särskilda

föreskrifter,

efter-

som det här rör sig om uppgifter som helt ligger inom ramen för stiftssam-

som

det

här

rör

sig

uppgifter

som

helt

ligger

inom

ramen

för

stiftssam-

fällighetens kompetens.

fällighetens

kompetens.

Utredningens förslag om s. k. stiftsmusikertjänster grundar sig också på dess bedömning att det kommer att behövas en musikkonsulentverksam- het i stiftet. Jag har ingen från utredningen avvikande uppfattning i denna fråga. Även domkyrkoorganistens nuvarande uppgift att på framställning av annan kyrkomusiker i stiftet lämna denne upplysningar och råd beträf- fande den kyrkomusikaliska verksamheten bör i framtiden tillgodoses ge- nom insatser från stiftssamfällighetens sida. Många remissinstanser har emellertid ansett att stiftssamfälligheten själv bäst kan bedöma hur den vill anordna och administrera sina insatser på det kyrkomusikaliskaområdet. Många har pekat på att det kan vara fördelaktigt om stiftsstyrelsen i stället för att anställa någon kyrkomusiker anlitar flera personer på arvodesbasis för denna verksamhet. Jag kan helt instämma i de synpunkter som sålunda har förts fram.

Utredningens förslag om s. k. stiftsmusikertjänster grundar sig också på

Utredningens

förslag

stiftsmusikertjänster

grundar

sig

också

på

dess bedömning att det kommer att behövas en musikkonsulentverksam-

dess

bedömning

att

det

kommer

att

behövas

musikkonsulentverksam-

het i stiftet. Jag har ingen från utredningen avvikande uppfattning i denna

het

stiftet.

Jag

har

ingen

från

utredningen

avvikande

uppfattning

denna

fråga. Även domkyrkoorganistens nuvarande uppgift att på framställning

fråga.

Även

domkyrkoorganistens

nuvarande

uppgift

att

på

framställning

av annan kyrkomusiker i stiftet lämna denne upplysningar och råd beträf-

annan

kyrkomusiker

stiftet

lämna

denne

upplysningar

och

råd

beträf-

fande den kyrkomusikaliska verksamheten bör i framtiden tillgodoses ge-

fande

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

bör

framtiden

tillgodoses

ge-

nom insatser från stiftssamfällighetens sida. Många remissinstanser har

nom

insatser

från

stiftssamfällighetens

sida.

Många

remissinstanser

har

emellertid ansett att stiftssamfälligheten själv bäst kan bedöma hur den vill

emellertid

ansett

att

stiftssamfälligheten

själv

bäst

kan

bedöma

hur

den

vill

anordna och administrera sina insatser på det kyrkomusikaliskaområdet.

anordna

och

administrera

sina

insatser

på

det

kyrkomusikaliskaområdet.

Många har pekat på att det kan vara fördelaktigt om stiftsstyrelsen i stället

Många

har

pekat

på

att

det

kan

vara

fördelaktigt

stiftsstyrelsen

stället

för att anställa någon kyrkomusiker anlitar flera personer på arvodesbasis

för

att

anställa

någon

kyrkomusiker

anlitar

flera

personer

på

arvodesbasis

för denna verksamhet. Jag kan helt instämma i de synpunkter som sålunda

för

denna

verksamhet.

Jag

kan

helt

instämma

synpunkter

som

sålunda

har förts fram.

har

förts

fram.

I det föregående (avsnitt 2.6) har jag kort pekat på de möjligheter som kan finnas till samverkan med den lokala och regionala musikproduktionen i övrigt. Här vill jag erinra om att riksdagen med anledning av prop. 1984/85:l (KrU 7, rskr. 53) beslutat om en omorganisation av regionmusi- ken och Rikskonserter och vidare med anledning av prop. l985/86:114 (KrU 22, rskr. 330) om inrättandet av den statliga stiftelsen Svenska riks- konserter". Denna nya musikorganisation är inrättad fr.o.m. den ljanuari 1988. En viktig uppgift för stiftssamfälligheten måste vara att sörja för en god kontakt mellan kyrkomusikerorganisationen och de nya regionala och centrala musikstiftelserna.

I det föregående (avsnitt 2.6) har jag kort pekat på de möjligheter som

det

föregående

(avsnitt

2.6)

har

jag

kort

pekat

på

möjligheter

som

kan finnas till samverkan med den lokala och regionala musikproduktionen

kan

finnas

till

samverkan

med

den

lokala

och

regionala

musikproduktionen

i övrigt. Här vill jag erinra om att riksdagen med anledning av prop.

övrigt.

Här

vill

jag

erinra

att

riksdagen

med

anledning

prop.

1984/85:l (KrU 7, rskr. 53) beslutat om en omorganisation av regionmusi-

1984/85:l

(KrU

rskr.

53)

beslutat

omorganisation

regionmusi-

ken och Rikskonserter och vidare med anledning av prop. l985/86:114

ken

och

Rikskonserter

och

vidare

med

anledning

prop.

l985/86:114

(KrU 22, rskr. 330) om inrättandet av den statliga stiftelsen Svenska riks-

(KrU

22,

rskr.

330)

inrättandet

den

statliga

stiftelsen

Svenska

riks-

konserter". Denna nya musikorganisation är inrättad fr.o.m. den ljanuari

konserter".

Denna

nya

musikorganisation

är

inrättad

fr.o.m.

den

ljanuari

1988. En viktig uppgift för stiftssamfälligheten måste vara att sörja för en

1988.

viktig

uppgift

för

stiftssamfälligheten

måste

vara

att

sörja

för

god kontakt mellan kyrkomusikerorganisationen och de nya regionala och

god

kontakt

mellan

kyrkomusikerorganisationen

och

nya

regionala

och

centrala musikstiftelserna.

centrala

musikstiftelserna.

Min bedömning är alltså den att jag utgår från att stiftssamfälligheterna kommer att ta på sig ett ansvar för att främja församlingslivets utveckling i stiftet även på det kyrkomusikaliska området. Enligt min mening bör stiftssamfälligheterna därvid ha så stor frihet som möjligt och inte bindas med föreskrifter om hur denna verksamhet skall bedrivas.

Min bedömning är alltså den att jag utgår från att stiftssamfälligheterna

Min

bedömning

är

alltså

den

att

jag

utgår

från

att

stiftssamfälligheterna

kommer att ta på sig ett ansvar för att främja församlingslivets utveckling i

kommer

att

på

sig

ett

ansvar

för

att

främja

församlingslivets

utveckling

stiftet även på det kyrkomusikaliska området. Enligt min mening bör

stiftet

även

på

det

kyrkomusikaliska

området.

Enligt

min

mening

bör

stiftssamfälligheterna därvid ha så stor frihet som möjligt och inte bindas

stiftssamfälligheterna

därvid

så

stor

frihet

som

möjligt

och

inte

bindas

med föreskrifter om hur denna verksamhet skall bedrivas.

med

föreskrifter

hur

denna

verksamhet

skall

bedrivas.

Prop. 1987/88:144

Prop.

1987/88:144

2.11 Utbildningen av kyrkomusiker 2.ll.l Utbildningen av kantorer Min bedömning: Regeringen bör uppdra åt universitets- och—högsko- leämbetet (UHÄ) att efter samråd med skolöverstyrelsen (SÖ) un- dersöka möjligheterna att inom ettämnesutbildningen i musik utfor- ma sådana tillvalsmöjligheter att kantorsbehörighet kan erhållas jämsides med behörighet som ettämneslärare i musik. Utbildningen och examinationen av kantorer i övrigt fordrar ytter- ligare överväganden. Utgångspunkten för framtiden bör vara att utbildningen av kantorer skall ske vid Sköndalsinstitutet och inom folkhögskolans ram. En förutsättning för att folkhögskolan skall kunna ta ansvar för utbildningen är att denna kan genomföras utan att skolornas frihet att självständigt utforma sin verksamhet behöver begränsas genom t. ex. centralt fastställda kursplaner. Ingenting hindrar dock att gemensamma riktlinjer för utbildningen dras upp på frivillighetens väg i samråd med kyrkliga utbildningsor- gan. En anpassning till högskoleutbildningen kan vara eftersträvans- värd men en samordning av utbildningarna svår att genomföra. Utredningens förslag: Den utbildning som skall ge behörighet för kan- torstjänst organiseras om och samordnas innehållsmässigt med den högre utbildningen. så att den motsvarar de två första åren av en reformerad organistutbildning. När utbildningen är inriktad på kombination med lärar- tjänst. skall den vara anordnad som tillvalskurser om högst 30 poäng inom ramen för musiklärarutbildningen. Tillvalsmöjligheten bör finnas såväl inom ettämneslärarutbildningen som inom den utbildning som avser behö- righet att undervisa också i annat ämne än musik. Utbildningen och exami- nationen av kyrkokantorer anordnas som en allmän utbildningslinje inom högskolan och förläggs dels till vissa musikhögskolor. dels såsom lokal utbildningslinje till Sköndalsinstitutet och vissa av utredningen angivna folkhögskolor. Remissinstanserna: Förslagen har fått ett blandat mottagande. [ stora drag tillstyrks de av remissinstanserna, i synnerhet vad avser den tvååriga utbildningen. Många tar upp en diskussion om vilka utbildningsanstalter som är lämpligast för de föreslagna utbildningsvägarna. Folkhögskolans speciella karaktär betonas i flera yttranden. Från denna utgångspunkt förekommer erinringar mot vissa av utredningens förslag. Från kyrkligt håll har framförts önskemål om att utbildningen skall inrymma en bättre förberedelse för tjänsten i kyrkans församlingar. Betygsfrågan och behovet av praktik, liksom frågan om utbildningens dimensionering. berörs också i en del yttranden. Skälen för min bedömning Utgångspunkter: Som en bakgrund till mina överväganden vill jag inled- ningsvis i korthet beröra den nuvarande kantorsutbildningen. Prop. 1987/88: 144

2.11 Utbildningen av kyrkomusiker

2.11

Utbildningen

kyrkomusiker

2.ll.l Utbildningen av kantorer

2.ll.l

Utbildningen

kantorer

Min bedömning: Regeringen bör uppdra åt universitets- och—högsko- leämbetet (UHÄ) att efter samråd med skolöverstyrelsen (SÖ) un- dersöka möjligheterna att inom ettämnesutbildningen i musik utfor- ma sådana tillvalsmöjligheter att kantorsbehörighet kan erhållas jämsides med behörighet som ettämneslärare i musik. Utbildningen och examinationen av kantorer i övrigt fordrar ytter- ligare överväganden. Utgångspunkten för framtiden bör vara att utbildningen av kantorer skall ske vid Sköndalsinstitutet och inom folkhögskolans ram. En förutsättning för att folkhögskolan skall kunna ta ansvar för utbildningen är att denna kan genomföras utan att skolornas frihet att självständigt utforma sin verksamhet behöver begränsas genom t. ex. centralt fastställda kursplaner. Ingenting hindrar dock att gemensamma riktlinjer för utbildningen dras upp på frivillighetens väg i samråd med kyrkliga utbildningsor- gan. En anpassning till högskoleutbildningen kan vara eftersträvans- värd men en samordning av utbildningarna svår att genomföra.

Min bedömning: Regeringen bör uppdra åt universitets- och—högsko-

Min

bedömning:

Regeringen

bör

uppdra

åt

universitets-

och—högsko-

leämbetet (UHÄ) att efter samråd med skolöverstyrelsen (SÖ) un-

leämbetet

(UHÄ)

att

efter

samråd

med

skolöverstyrelsen

(SÖ)

un-

dersöka möjligheterna att inom ettämnesutbildningen i musik utfor-

dersöka

möjligheterna

att

inom

ettämnesutbildningen

musik

utfor-

ma sådana tillvalsmöjligheter att kantorsbehörighet kan erhållas

sådana

tillvalsmöjligheter

att

kantorsbehörighet

kan

erhållas

jämsides med behörighet som ettämneslärare i musik.

jämsides

med

behörighet

som

ettämneslärare

musik.

Utbildningen och examinationen av kantorer i övrigt fordrar ytter- ligare överväganden. Utgångspunkten för framtiden bör vara att utbildningen av kantorer skall ske vid Sköndalsinstitutet och inom folkhögskolans ram. En förutsättning för att folkhögskolan skall kunna ta ansvar för utbildningen är att denna kan genomföras utan att skolornas frihet att självständigt utforma sin verksamhet behöver begränsas genom t. ex. centralt fastställda kursplaner.

Utbildningen och examinationen av kantorer i övrigt fordrar ytter-

Utbildningen

och

examinationen

kantorer

övrigt

fordrar

ytter-

ligare överväganden. Utgångspunkten för framtiden bör vara att

ligare

överväganden.

Utgångspunkten

för

framtiden

bör

vara

att

utbildningen av kantorer skall ske vid Sköndalsinstitutet och inom

utbildningen

kantorer

skall

ske

vid

Sköndalsinstitutet

och

inom

folkhögskolans ram. En förutsättning för att folkhögskolan skall

folkhögskolans

ram.

förutsättning

för

att

folkhögskolan

skall

kunna ta ansvar för utbildningen är att denna kan genomföras utan

kunna

ansvar

för

utbildningen

är

att

denna

kan

genomföras

utan

att skolornas frihet att självständigt utforma sin verksamhet behöver

att

skolornas

frihet

att

självständigt

utforma

sin

verksamhet

behöver

begränsas genom t. ex. centralt fastställda kursplaner.

begränsas

genom

ex.

centralt

fastställda

kursplaner.

Ingenting hindrar dock att gemensamma riktlinjer för utbildningen dras upp på frivillighetens väg i samråd med kyrkliga utbildningsor- gan. En anpassning till högskoleutbildningen kan vara eftersträvans- värd men en samordning av utbildningarna svår att genomföra.

Ingenting hindrar dock att gemensamma riktlinjer för utbildningen

Ingenting

hindrar

dock

att

gemensamma

riktlinjer

för

utbildningen

dras upp på frivillighetens väg i samråd med kyrkliga utbildningsor-

dras

upp

på

frivillighetens

väg

samråd

med

kyrkliga

utbildningsor-

gan. En anpassning till högskoleutbildningen kan vara eftersträvans-

gan.

anpassning

till

högskoleutbildningen

kan

vara

eftersträvans-

värd men en samordning av utbildningarna svår att genomföra.

värd

men

samordning

utbildningarna

svår

att

genomföra.

Utredningens förslag: Den utbildning som skall ge behörighet för kan- torstjänst organiseras om och samordnas innehållsmässigt med den högre utbildningen. så att den motsvarar de två första åren av en reformerad organistutbildning. När utbildningen är inriktad på kombination med lärar- tjänst. skall den vara anordnad som tillvalskurser om högst 30 poäng inom ramen för musiklärarutbildningen. Tillvalsmöjligheten bör finnas såväl inom ettämneslärarutbildningen som inom den utbildning som avser behö- righet att undervisa också i annat ämne än musik. Utbildningen och exami- nationen av kyrkokantorer anordnas som en allmän utbildningslinje inom högskolan och förläggs dels till vissa musikhögskolor. dels såsom lokal utbildningslinje till Sköndalsinstitutet och vissa av utredningen angivna folkhögskolor. Remissinstanserna: Förslagen har fått ett blandat mottagande. [ stora drag tillstyrks de av remissinstanserna, i synnerhet vad avser den tvååriga utbildningen. Många tar upp en diskussion om vilka utbildningsanstalter som är lämpligast för de föreslagna utbildningsvägarna. Folkhögskolans speciella karaktär betonas i flera yttranden. Från denna utgångspunkt förekommer erinringar mot vissa av utredningens förslag. Från kyrkligt håll har framförts önskemål om att utbildningen skall inrymma en bättre förberedelse för tjänsten i kyrkans församlingar. Betygsfrågan och behovet av praktik, liksom frågan om utbildningens dimensionering. berörs också i en del yttranden.

Utredningens förslag: Den utbildning som skall ge behörighet för kan-

Utredningens

förslag:

Den

utbildning

som

skall

behörighet

för

kan-

torstjänst organiseras om och samordnas innehållsmässigt med den högre

torstjänst

organiseras

och

samordnas

innehållsmässigt

med

den

högre

utbildningen. så att den motsvarar de två första åren av en reformerad

utbildningen.

så

att

den

motsvarar

två

första

åren

reformerad

organistutbildning. När utbildningen är inriktad på kombination med lärar-

organistutbildning.

När

utbildningen

är

inriktad

på

kombination

med

lärar-

tjänst. skall den vara anordnad som tillvalskurser om högst 30 poäng inom

tjänst.

skall

den

vara

anordnad

som

tillvalskurser

högst

poäng

inom

ramen för musiklärarutbildningen. Tillvalsmöjligheten bör finnas såväl

ramen

för

musiklärarutbildningen.

Tillvalsmöjligheten

bör

finnas

såväl

inom ettämneslärarutbildningen som inom den utbildning som avser behö-

inom

ettämneslärarutbildningen

som

inom

den

utbildning

som

avser

behö-

righet att undervisa också i annat ämne än musik. Utbildningen och exami-

righet

att

undervisa

också

annat

ämne

än

musik.

Utbildningen

och

exami-

nationen av kyrkokantorer anordnas som en allmän utbildningslinje inom

nationen

kyrkokantorer

anordnas

som

allmän

utbildningslinje

inom

högskolan och förläggs dels till vissa musikhögskolor. dels såsom lokal

högskolan

och

förläggs

dels

till

vissa

musikhögskolor.

dels

såsom

lokal

utbildningslinje till Sköndalsinstitutet och vissa av utredningen angivna

utbildningslinje

till

Sköndalsinstitutet

och

vissa

utredningen

angivna

folkhögskolor.

Remissinstanserna: Förslagen har fått ett blandat mottagande. [ stora drag tillstyrks de av remissinstanserna, i synnerhet vad avser den tvååriga utbildningen. Många tar upp en diskussion om vilka utbildningsanstalter som är lämpligast för de föreslagna utbildningsvägarna. Folkhögskolans speciella karaktär betonas i flera yttranden. Från denna utgångspunkt förekommer erinringar mot vissa av utredningens förslag. Från kyrkligt håll har framförts önskemål om att utbildningen skall inrymma en bättre förberedelse för tjänsten i kyrkans församlingar. Betygsfrågan och behovet av praktik, liksom frågan om utbildningens dimensionering. berörs också i en del yttranden.

Remissinstanserna: Förslagen har fått ett blandat mottagande. [ stora

Remissinstanserna:

Förslagen

har

fått

ett

blandat

mottagande.

[

stora

drag tillstyrks de av remissinstanserna, i synnerhet vad avser den tvååriga

drag

tillstyrks

remissinstanserna,

synnerhet

vad

avser

den

tvååriga

utbildningen. Många tar upp en diskussion om vilka utbildningsanstalter

utbildningen.

Många

tar

upp

diskussion

vilka

utbildningsanstalter

som är lämpligast för de föreslagna utbildningsvägarna. Folkhögskolans

som

är

lämpligast

för

föreslagna

utbildningsvägarna.

Folkhögskolans

speciella karaktär betonas i flera yttranden. Från denna utgångspunkt

speciella

karaktär

betonas

flera

yttranden.

Från

denna

utgångspunkt

förekommer erinringar mot vissa av utredningens förslag. Från kyrkligt

förekommer

erinringar

mot

vissa

utredningens

förslag.

Från

kyrkligt

håll har framförts önskemål om att utbildningen skall inrymma en bättre

håll

har

framförts

önskemål

att

utbildningen

skall

inrymma

bättre

förberedelse för tjänsten i kyrkans församlingar. Betygsfrågan och behovet

förberedelse

för

tjänsten

kyrkans

församlingar.

Betygsfrågan

och

behovet

av praktik, liksom frågan om utbildningens dimensionering. berörs också i

praktik,

liksom

frågan

utbildningens

dimensionering.

berörs

också

en del yttranden.

del

yttranden.

Skälen för min bedömning

Skälen

för

min

bedömning

Utgångspunkter: Som en bakgrund till mina överväganden vill jag inled- ningsvis i korthet beröra den nuvarande kantorsutbildningen.

Utgångspunkter: Som en bakgrund till mina överväganden vill jag inled-

Utgångspunkter:

Som

bakgrund

till

mina

överväganden

vill

jag

inled-

ningsvis i korthet beröra den nuvarande kantorsutbildningen.

ningsvis

korthet

beröra

den

nuvarande

kantorsutbildningen.

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

För behörighet som kyrkokantor krävs enligt nuvarande ordning dels organist- och kantorsexamen. dels pedagogisk examen för kyrkokantorer. Utbildningen kan i dag erhållas på två sätt. En sammanhållen utbildning för kyrkokantorer bedrivs vid Sköndalsin- stitutets (förut Svenska diakonisällskapets diakoniskola) kyrkomusikaliska linje samt vid flera folkhögskolor med kyrklig anknytning. Utbildningsti- den är två år vid Sköndalsinstitutet och vid folkhögskolorna två till tre år. ' En annan utbildningsväg består av en kombination av privata studier och av Musikaliska akademien anordnade sommarkurser om sex veckor för organist- och kantorsexamen. Sedan följer något eller några års tjänst- göring som kyrkomusiker. Vidare skall en brevkurs i musikhistoria och pedagogik genomgås. Därefter kan tillträde erhållas till sommarkurs för blivande kyrkokantorer. Enligt 3 å andra stycket i lagen (.l976'. l046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde (ändrad senast 1987: 1302) handhar Musikaliska aka- demien denna utbildning. ' För behörighet som skolkantor krävs genomgången lärarutbildning samt organist- och kantorsexamengsom kan avläggas vid de av akademien anordnade sommarkurserna. Enligt kungörelsen (19401961) om examina som avläggs under inseende av Musikaliska akademiens styrelse (omtryckt l959z370, ändrad senast l97lzl95) avläggs proven för såväl organist- och kantorsexamen som pedagogisk examen för kyrkokantorer för närvarande. under överinseende av Musikaliska akademiens styrelse. Organist- och kantorsexamen anordnas årligen vid Sköndalsinstitutet och i anslutning till akademiens sommarkurser på ett antal orter i skilda stift. fördelade över landet. Orterna bestäms av regeringen. Examen an- ordnas vidare vid de flesta folkhögskolor som har kantorsutbildning. En särskild examinator förordnas av Musikaliska akademiens styrelse. Dess- utom medverkar tre censorer. varav två förordnas av styrelsen och en av domkapitlet. Betyg sätts med ledning av kurser som särskilt fastställs av akademiens styrelse. Prov avläggs i ämnena sång. solistiskt orgelspel. liturgiskt orgelspel. pianospel. kördirigering. orgelkunskap och satslära. Pedagogisk examen för kyrkokantorer kan bl. a. avläggas i anslutning till de av akademien anordnade sommarkurserna. Examensprovet bedöms enligt l940 års kungörelse av en nämnd. bestående av den av akademiens styrelse förordnade kursledaren såsom examinator. samt två av styrelsen förordnade censorer. När examen avläggs av Sköndalsinstitutets elever, är rektor examinator. I denna examen ingår endast ämnet undervisnings- skicklighet, vari dock avläggs flera prov. Från och med innevarande budgetår betalas kostnader för sommarkur- serna och för kantorsexaminationen ur kyrkofonden. Det ankommer på regeringen att besluta om storleken av bidraget från kyrkofonden. Tidigare har bidrag för denna verksamhet utgått över statsbudgeten från Civildepar- tcmentets anslag Bidrag för vissa övriga kyrkliga ändamål. Under åttonde huvudtiteln utgår statsbidrag till driftkostnader vid folkhögskolor. Stats- bidraget täcker dels lärarlönekostnader, dels vissa andra kostnader. Inom en begränsad ram utgår till vissa folkhögskolor bidrag till extrastöd för mer Prop. 1987/88: 144 40

För behörighet som kyrkokantor krävs enligt nuvarande ordning dels organist- och kantorsexamen. dels pedagogisk examen för kyrkokantorer. Utbildningen kan i dag erhållas på två sätt.

För behörighet som kyrkokantor krävs enligt nuvarande ordning dels

För

behörighet

som

kyrkokantor

krävs

enligt

nuvarande

ordning

dels

organist- och kantorsexamen. dels pedagogisk examen för kyrkokantorer.

organist-

och

kantorsexamen.

dels

pedagogisk

examen

för

kyrkokantorer.

Utbildningen kan i dag erhållas på två sätt.

Utbildningen

kan

dag

erhållas

på

två

sätt.

En sammanhållen utbildning för kyrkokantorer bedrivs vid Sköndalsin- stitutets (förut Svenska diakonisällskapets diakoniskola) kyrkomusikaliska linje samt vid flera folkhögskolor med kyrklig anknytning. Utbildningsti-

En sammanhållen utbildning för kyrkokantorer bedrivs vid Sköndalsin-

sammanhållen

utbildning

för

kyrkokantorer

bedrivs

vid

Sköndalsin-

stitutets (förut Svenska diakonisällskapets diakoniskola) kyrkomusikaliska

stitutets

(förut

Svenska

diakonisällskapets

diakoniskola)

kyrkomusikaliska

linje samt vid flera folkhögskolor med kyrklig anknytning. Utbildningsti-

linje

samt

vid

flera

folkhögskolor

med

kyrklig

anknytning.

Utbildningsti-

den är två år vid Sköndalsinstitutet och vid folkhögskolorna två till tre år. '

den

är

två

år

vid

Sköndalsinstitutet

och

vid

folkhögskolorna

två

till

tre

år.

En annan utbildningsväg består av en kombination av privata studier och av Musikaliska akademien anordnade sommarkurser om sex veckor för organist- och kantorsexamen. Sedan följer något eller några års tjänst- göring som kyrkomusiker. Vidare skall en brevkurs i musikhistoria och pedagogik genomgås. Därefter kan tillträde erhållas till sommarkurs för blivande kyrkokantorer. Enligt 3 å andra stycket i lagen (.l976'. l046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde (ändrad senast 1987: 1302) handhar Musikaliska aka- demien denna utbildning. ' För behörighet som skolkantor krävs genomgången lärarutbildning samt organist- och kantorsexamengsom kan avläggas vid de av akademien anordnade sommarkurserna. Enligt kungörelsen (19401961) om examina som avläggs under inseende av Musikaliska akademiens styrelse (omtryckt l959z370, ändrad senast l97lzl95) avläggs proven för såväl organist- och kantorsexamen som pedagogisk examen för kyrkokantorer för närvarande. under överinseende av Musikaliska akademiens styrelse. Organist- och kantorsexamen anordnas årligen vid Sköndalsinstitutet och i anslutning till akademiens sommarkurser på ett antal orter i skilda stift. fördelade över landet. Orterna bestäms av regeringen. Examen an- ordnas vidare vid de flesta folkhögskolor som har kantorsutbildning. En särskild examinator förordnas av Musikaliska akademiens styrelse. Dess- utom medverkar tre censorer. varav två förordnas av styrelsen och en av domkapitlet. Betyg sätts med ledning av kurser som särskilt fastställs av akademiens styrelse. Prov avläggs i ämnena sång. solistiskt orgelspel. liturgiskt orgelspel. pianospel. kördirigering. orgelkunskap och satslära. Pedagogisk examen för kyrkokantorer kan bl. a. avläggas i anslutning till de av akademien anordnade sommarkurserna. Examensprovet bedöms enligt l940 års kungörelse av en nämnd. bestående av den av akademiens styrelse förordnade kursledaren såsom examinator. samt två av styrelsen förordnade censorer. När examen avläggs av Sköndalsinstitutets elever, är rektor examinator. I denna examen ingår endast ämnet undervisnings- skicklighet, vari dock avläggs flera prov. Från och med innevarande budgetår betalas kostnader för sommarkur- serna och för kantorsexaminationen ur kyrkofonden. Det ankommer på regeringen att besluta om storleken av bidraget från kyrkofonden. Tidigare har bidrag för denna verksamhet utgått över statsbudgeten från Civildepar- tcmentets anslag Bidrag för vissa övriga kyrkliga ändamål. Under åttonde huvudtiteln utgår statsbidrag till driftkostnader vid folkhögskolor. Stats- bidraget täcker dels lärarlönekostnader, dels vissa andra kostnader. Inom en begränsad ram utgår till vissa folkhögskolor bidrag till extrastöd för mer

En annan utbildningsväg består av en kombination av privata studier

annan

utbildningsväg

består

kombination

privata

studier

och av Musikaliska akademien anordnade sommarkurser om sex veckor

och

Musikaliska

akademien

anordnade

sommarkurser

sex

veckor

för organist- och kantorsexamen. Sedan följer något eller några års tjänst-

för

organist-

och

kantorsexamen.

Sedan

följer

något

eller

några

års

tjänst-

göring som kyrkomusiker. Vidare skall en brevkurs i musikhistoria och

göring

som

kyrkomusiker.

Vidare

skall

brevkurs

musikhistoria

och

pedagogik genomgås. Därefter kan tillträde erhållas till sommarkurs för

pedagogik

genomgås.

Därefter

kan

tillträde

erhållas

till

sommarkurs

för

blivande kyrkokantorer. Enligt 3 å andra stycket i lagen (.l976'. l046) om

blivande

kyrkokantorer.

Enligt

andra

stycket

lagen

(.l976'.

l046)

överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets

överlämnande

förvaltningsuppgifter

inom

utbildningsdepartementets

verksamhetsområde (ändrad senast 1987: 1302) handhar Musikaliska aka-

verksamhetsområde

(ändrad

senast

1987:

1302)

handhar

Musikaliska

aka-

demien denna utbildning. '

demien

denna

utbildning.

För behörighet som skolkantor krävs genomgången lärarutbildning samt organist- och kantorsexamengsom kan avläggas vid de av akademien anordnade sommarkurserna.

För behörighet som skolkantor krävs genomgången lärarutbildning samt

För

behörighet

som

skolkantor

krävs

genomgången

lärarutbildning

samt

organist- och kantorsexamengsom kan avläggas vid de av akademien

organist-

och

kantorsexamengsom

kan

avläggas

vid

akademien

anordnade sommarkurserna.

anordnade

sommarkurserna.

Enligt kungörelsen (19401961) om examina som avläggs under inseende av Musikaliska akademiens styrelse (omtryckt l959z370, ändrad senast l97lzl95) avläggs proven för såväl organist- och kantorsexamen som pedagogisk examen för kyrkokantorer för närvarande. under överinseende av Musikaliska akademiens styrelse.

Enligt kungörelsen (19401961) om examina som avläggs under inseende

Enligt

kungörelsen

(19401961)

examina

som

avläggs

under

inseende

av Musikaliska akademiens styrelse (omtryckt l959z370, ändrad senast

Musikaliska

akademiens

styrelse

(omtryckt

l959z370,

ändrad

senast

l97lzl95) avläggs proven för såväl organist- och kantorsexamen som

l97lzl95)

avläggs

proven

för

såväl

organist-

och

kantorsexamen

som

pedagogisk examen för kyrkokantorer för närvarande. under överinseende

pedagogisk

examen

för

kyrkokantorer

för

närvarande.

under

överinseende

av Musikaliska akademiens styrelse.

Musikaliska

akademiens

styrelse.

Organist- och kantorsexamen anordnas årligen vid Sköndalsinstitutet och i anslutning till akademiens sommarkurser på ett antal orter i skilda stift. fördelade över landet. Orterna bestäms av regeringen. Examen an- ordnas vidare vid de flesta folkhögskolor som har kantorsutbildning. En särskild examinator förordnas av Musikaliska akademiens styrelse. Dess- utom medverkar tre censorer. varav två förordnas av styrelsen och en av domkapitlet. Betyg sätts med ledning av kurser som särskilt fastställs av akademiens styrelse. Prov avläggs i ämnena sång. solistiskt orgelspel. liturgiskt orgelspel. pianospel. kördirigering. orgelkunskap och satslära.

Organist- och kantorsexamen anordnas årligen vid Sköndalsinstitutet

Organist-

och

kantorsexamen

anordnas

årligen

vid

Sköndalsinstitutet

och i anslutning till akademiens sommarkurser på ett antal orter i skilda

och

anslutning

till

akademiens

sommarkurser

på

ett

antal

orter

skilda

stift. fördelade över landet. Orterna bestäms av regeringen. Examen an-

stift.

fördelade

över

landet.

Orterna

bestäms

regeringen.

Examen

an-

ordnas vidare vid de flesta folkhögskolor som har kantorsutbildning. En

ordnas

vidare

vid

flesta

folkhögskolor

som

har

kantorsutbildning.

särskild examinator förordnas av Musikaliska akademiens styrelse. Dess-

särskild

examinator

förordnas

Musikaliska

akademiens

styrelse.

Dess-

utom medverkar tre censorer. varav två förordnas av styrelsen och en av

utom

medverkar

tre

censorer.

varav

två

förordnas

styrelsen

och

domkapitlet. Betyg sätts med ledning av kurser som särskilt fastställs av

domkapitlet.

Betyg

sätts

med

ledning

kurser

som

särskilt

fastställs

akademiens styrelse. Prov avläggs i ämnena sång. solistiskt orgelspel.

akademiens

styrelse.

Prov

avläggs

ämnena

sång.

solistiskt

orgelspel.

liturgiskt orgelspel. pianospel. kördirigering. orgelkunskap och satslära.

liturgiskt

orgelspel.

pianospel.

kördirigering.

orgelkunskap

och

satslära.

Pedagogisk examen för kyrkokantorer kan bl. a. avläggas i anslutning till de av akademien anordnade sommarkurserna. Examensprovet bedöms enligt l940 års kungörelse av en nämnd. bestående av den av akademiens styrelse förordnade kursledaren såsom examinator. samt två av styrelsen förordnade censorer. När examen avläggs av Sköndalsinstitutets elever, är rektor examinator. I denna examen ingår endast ämnet undervisnings- skicklighet, vari dock avläggs flera prov.

Pedagogisk examen för kyrkokantorer kan bl. a. avläggas i anslutning till

Pedagogisk

examen

för

kyrkokantorer

kan

bl.

avläggas

anslutning

till

de av akademien anordnade sommarkurserna. Examensprovet bedöms

akademien

anordnade

sommarkurserna.

Examensprovet

bedöms

enligt l940 års kungörelse av en nämnd. bestående av den av akademiens

enligt

l940

års

kungörelse

nämnd.

bestående

den

akademiens

styrelse förordnade kursledaren såsom examinator. samt två av styrelsen

styrelse

förordnade

kursledaren

såsom

examinator.

samt

två

styrelsen

förordnade censorer. När examen avläggs av Sköndalsinstitutets elever, är

förordnade

censorer.

När

examen

avläggs

Sköndalsinstitutets

elever,

är

rektor examinator. I denna examen ingår endast ämnet undervisnings-

rektor

examinator.

denna

examen

ingår

endast

ämnet

undervisnings-

skicklighet, vari dock avläggs flera prov.

skicklighet,

vari

dock

avläggs

flera

prov.

Från och med innevarande budgetår betalas kostnader för sommarkur- serna och för kantorsexaminationen ur kyrkofonden. Det ankommer på regeringen att besluta om storleken av bidraget från kyrkofonden. Tidigare har bidrag för denna verksamhet utgått över statsbudgeten från Civildepar- tcmentets anslag Bidrag för vissa övriga kyrkliga ändamål. Under åttonde huvudtiteln utgår statsbidrag till driftkostnader vid folkhögskolor. Stats- bidraget täcker dels lärarlönekostnader, dels vissa andra kostnader. Inom en begränsad ram utgår till vissa folkhögskolor bidrag till extrastöd för mer

Från och med innevarande budgetår betalas kostnader för sommarkur-

Från

och

med

innevarande

budgetår

betalas

kostnader

för

sommarkur-

serna och för kantorsexaminationen ur kyrkofonden. Det ankommer på

serna

och

för

kantorsexaminationen

kyrkofonden.

Det

ankommer

på

regeringen att besluta om storleken av bidraget från kyrkofonden. Tidigare

regeringen

att

besluta

storleken

bidraget

från

kyrkofonden.

Tidigare

har bidrag för denna verksamhet utgått över statsbudgeten från Civildepar-

har

bidrag

för

denna

verksamhet

utgått

över

statsbudgeten

från

Civildepar-

tcmentets anslag Bidrag för vissa övriga kyrkliga ändamål. Under åttonde

tcmentets

anslag

Bidrag

för

vissa

övriga

kyrkliga

ändamål.

Under

åttonde

huvudtiteln utgår statsbidrag till driftkostnader vid folkhögskolor. Stats-

huvudtiteln

utgår

statsbidrag

till

driftkostnader

vid

folkhögskolor.

Stats-

bidraget täcker dels lärarlönekostnader, dels vissa andra kostnader. Inom

bidraget

täcker

dels

lärarlönekostnader,

dels

vissa

andra

kostnader.

Inom

en begränsad ram utgår till vissa folkhögskolor bidrag till extrastöd för mer

begränsad

ram

utgår

till

vissa

folkhögskolor

bidrag

till

extrastöd

för

mer

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

omfattande musikundervisning. Detta bidrag är avsett för ökad lärartäthet i undervisningen. Frågan om en samordnad kantorsutbildning: En utgångspunkt för utred- ningens överväganden har varit att utbildningen av kantorer måste förbätt- ras. så att den motsvarar ökade krav på den kyrkomusikaliska kompeten- sen. Utredningen anser inte den utbildning som ges vid de särskilda som- markurserna tillfyllest utan föreslår att denna utbildning slopas. Förslaget har inte mött någon erinran från remissinstanserna. som överlag anslutit sig till synsättet att en förbättrad utbildning-behövs. Några. bl.a. Musika- liska akademien. har uttryckligen tagit ställning för ett slopande av som— markurserna. Även jag utgår i det följande från att all utbildning skall anordnas som sammanhållna kurser. En huvudtanke i utredningens förslag till en reformerad kyrkomusiker- utbildning är att kantorsutbildningen skall göras enhetlig och äga rum inom högskolans ram, ehuru till större delen lokaliserad till Sköndalsinstitutet och vissa folkhögskolor. Där skall den anordnas som s. k". lokala utbild- ningslinjer. Kantorsutbildningen skall omfatta 80 poäng. dvs. vara tvåårig. och samordnas med organistutbildningen vid musikhögskolorna, så att högre kyrkomusikalisk examen efter genomgången kantorsutbildning skall kunna avläggas genom ytterligare två års högskolestudier. Förslaget om att folkhögskoleutbildningen skall varajämställd med hög- skoleutbildning skulle enligt utredningens bedömning medföra att det be- hövs stora förändringar i förhållande till vad som nu gäller. Eleverna skall sålunda uppfylla de tillträdeskrav som följer av bestämmelserna i 5 kap. högskoleförordningen ('l977:263, omtryckt 1984: 100. ändrad senast 19872710). Även lärarna måste uppfylla särskilda behörighetsvillkor som normalt inte gäller vid folkhögskola. Utbildningen mäste vidare bedrivas utifrån en vägledande utbildningsplan. och vid varje skola måste inrättas ' utbildningsråd. Råden skall fastställa lokala utbildningsplaner och kurspla- ner med utgångspunkt från den vägledande utbildningsplanen. I likhet med flertalet remissinstanser anser jag att största möjliga sam- ordning av den lägre och den högre kyrkomusikerutbildningen är på många sätt eftersträvansvärd. Tanken på en fullständig samordning kan te sig tilltalande. inte minst därför att kantorsutbildningen helst inte bör vara någon sorts återvändsgränd för dem som har förutsättningarna och viljan att längre fram vidareutbilda sig. Det står emellertid klart att utredningens förslag är förenat med åtskilliga problem. Enligt UHÄ är det nödvändigt att närmare klargöra relationen mellan den högre och den lägre utbildningen.och UHÄ anser att utredningen på sådana punkter är oklar. Musikaliska akademien har anfört att det förefal- ler utopiskt med en sådan samordning över hela landet av kursplanerna, intagningen och fördelningen av kunskapsstoffet över studietiden som skulle krävas för att den högre utbildningen utan vidare skall kunna bygga på den lägre. Akademien har dessutom uttryckligen förklarat att det före- faller olämpligt att lägga upp kantorsutbildningen så att den kan vara på en gång förberedande och avslutad. Ävenjag anser att utredningensförslag i denna del vilar på ett otillräck- ligt-underlag. För att kunna bedöma förutsättningarna för en fullständig Prop. 1987/88: 144 4l

omfattande musikundervisning. Detta bidrag är avsett för ökad lärartäthet i undervisningen.

omfattande musikundervisning. Detta bidrag är avsett för ökad lärartäthet

omfattande

musikundervisning.

Detta

bidrag

är

avsett

för

ökad

lärartäthet

i undervisningen.

undervisningen.

Frågan om en samordnad kantorsutbildning: En utgångspunkt för utred- ningens överväganden har varit att utbildningen av kantorer måste förbätt- ras. så att den motsvarar ökade krav på den kyrkomusikaliska kompeten- sen. Utredningen anser inte den utbildning som ges vid de särskilda som- markurserna tillfyllest utan föreslår att denna utbildning slopas. Förslaget har inte mött någon erinran från remissinstanserna. som överlag anslutit sig till synsättet att en förbättrad utbildning-behövs. Några. bl.a. Musika- liska akademien. har uttryckligen tagit ställning för ett slopande av som— markurserna. Även jag utgår i det följande från att all utbildning skall anordnas som sammanhållna kurser.

Frågan om en samordnad kantorsutbildning: En utgångspunkt för utred-

Frågan

samordnad

kantorsutbildning:

utgångspunkt

för

utred-

ningens överväganden har varit att utbildningen av kantorer måste förbätt-

ningens

överväganden

har

varit

att

utbildningen

kantorer

måste

förbätt-

ras. så att den motsvarar ökade krav på den kyrkomusikaliska kompeten-

ras.

så

att

den

motsvarar

ökade

krav

på

den

kyrkomusikaliska

kompeten-

sen. Utredningen anser inte den utbildning som ges vid de särskilda som-

sen.

Utredningen

anser

inte

den

utbildning

som

ges

vid

särskilda

som-

markurserna tillfyllest utan föreslår att denna utbildning slopas. Förslaget

markurserna

tillfyllest

utan

föreslår

att

denna

utbildning

slopas.

Förslaget

har inte mött någon erinran från remissinstanserna. som överlag anslutit

har

inte

mött

någon

erinran

från

remissinstanserna.

som

överlag

anslutit

sig till synsättet att en förbättrad utbildning-behövs. Några. bl.a. Musika-

sig

till

synsättet

att

förbättrad

utbildning-behövs.

Några.

bl.a.

Musika-

liska akademien. har uttryckligen tagit ställning för ett slopande av som—

liska

akademien.

har

uttryckligen

tagit

ställning

för

ett

slopande

som—

markurserna. Även jag utgår i det följande från att all utbildning skall

markurserna.

Även

jag

utgår

det

följande

från

att

all

utbildning

skall

anordnas som sammanhållna kurser.

anordnas

som

sammanhållna

kurser.

En huvudtanke i utredningens förslag till en reformerad kyrkomusiker- utbildning är att kantorsutbildningen skall göras enhetlig och äga rum inom högskolans ram, ehuru till större delen lokaliserad till Sköndalsinstitutet och vissa folkhögskolor. Där skall den anordnas som s. k". lokala utbild- ningslinjer. Kantorsutbildningen skall omfatta 80 poäng. dvs. vara tvåårig. och samordnas med organistutbildningen vid musikhögskolorna, så att högre kyrkomusikalisk examen efter genomgången kantorsutbildning skall kunna avläggas genom ytterligare två års högskolestudier.

En huvudtanke i utredningens förslag till en reformerad kyrkomusiker-

huvudtanke

utredningens

förslag

till

reformerad

kyrkomusiker-

utbildning är att kantorsutbildningen skall göras enhetlig och äga rum inom

utbildning

är

att

kantorsutbildningen

skall

göras

enhetlig

och

äga

rum

inom

högskolans ram, ehuru till större delen lokaliserad till Sköndalsinstitutet

högskolans

ram,

ehuru

till

större

lokaliserad

till

Sköndalsinstitutet

och vissa folkhögskolor. Där skall den anordnas som s. k". lokala utbild-

och

vissa

folkhögskolor.

Där

skall

den

anordnas

som

k".

lokala

utbild-

ningslinjer. Kantorsutbildningen skall omfatta 80 poäng. dvs. vara tvåårig.

ningslinjer.

Kantorsutbildningen

skall

omfatta

poäng.

dvs.

vara

tvåårig.

och samordnas med organistutbildningen vid musikhögskolorna, så att

och

samordnas

med

organistutbildningen

vid

musikhögskolorna,

så

att

högre kyrkomusikalisk examen efter genomgången kantorsutbildning skall

högre

kyrkomusikalisk

examen

efter

genomgången

kantorsutbildning

skall

kunna avläggas genom ytterligare två års högskolestudier.

kunna

avläggas

genom

ytterligare

två

års

högskolestudier.

Förslaget om att folkhögskoleutbildningen skall varajämställd med hög- skoleutbildning skulle enligt utredningens bedömning medföra att det be- hövs stora förändringar i förhållande till vad som nu gäller. Eleverna skall sålunda uppfylla de tillträdeskrav som följer av bestämmelserna i 5 kap. högskoleförordningen ('l977:263, omtryckt 1984: 100. ändrad senast 19872710). Även lärarna måste uppfylla särskilda behörighetsvillkor som normalt inte gäller vid folkhögskola. Utbildningen mäste vidare bedrivas

Förslaget om att folkhögskoleutbildningen skall varajämställd med hög-

Förslaget

att

folkhögskoleutbildningen

skall

varajämställd

med

hög-

skoleutbildning skulle enligt utredningens bedömning medföra att det be-

skoleutbildning

skulle

enligt

utredningens

bedömning

medföra

att

det

be-

hövs stora förändringar i förhållande till vad som nu gäller. Eleverna skall

hövs

stora

förändringar

förhållande

till

vad

som

gäller.

Eleverna

skall

sålunda uppfylla de tillträdeskrav som följer av bestämmelserna i 5 kap.

sålunda

uppfylla

tillträdeskrav

som

följer

bestämmelserna

kap.

högskoleförordningen ('l977:263, omtryckt 1984: 100. ändrad senast

högskoleförordningen

('l977:263,

omtryckt

1984:

100.

ändrad

senast

19872710). Även lärarna måste uppfylla särskilda behörighetsvillkor som

19872710).

Även

lärarna

måste

uppfylla

särskilda

behörighetsvillkor

som

normalt inte gäller vid folkhögskola. Utbildningen mäste vidare bedrivas

normalt

inte

gäller

vid

folkhögskola.

Utbildningen

mäste

vidare

bedrivas

utifrån en vägledande utbildningsplan. och vid varje skola måste inrättas '

utifrån

vägledande

utbildningsplan.

och

vid

varje

skola

måste

inrättas

utbildningsråd. Råden skall fastställa lokala utbildningsplaner och kurspla- ner med utgångspunkt från den vägledande utbildningsplanen. I likhet med flertalet remissinstanser anser jag att största möjliga sam- ordning av den lägre och den högre kyrkomusikerutbildningen är på många sätt eftersträvansvärd. Tanken på en fullständig samordning kan te sig tilltalande. inte minst därför att kantorsutbildningen helst inte bör vara någon sorts återvändsgränd för dem som har förutsättningarna och viljan att längre fram vidareutbilda sig. Det står emellertid klart att utredningens förslag är förenat med åtskilliga problem. Enligt UHÄ är det nödvändigt att närmare klargöra relationen mellan den högre och den lägre utbildningen.och UHÄ anser att utredningen på sådana punkter är oklar. Musikaliska akademien har anfört att det förefal- ler utopiskt med en sådan samordning över hela landet av kursplanerna, intagningen och fördelningen av kunskapsstoffet över studietiden som skulle krävas för att den högre utbildningen utan vidare skall kunna bygga på den lägre. Akademien har dessutom uttryckligen förklarat att det före- faller olämpligt att lägga upp kantorsutbildningen så att den kan vara på en gång förberedande och avslutad. Ävenjag anser att utredningensförslag i denna del vilar på ett otillräck- ligt-underlag. För att kunna bedöma förutsättningarna för en fullständig

utbildningsråd. Råden skall fastställa lokala utbildningsplaner och kurspla- ner med utgångspunkt från den vägledande utbildningsplanen.

utbildningsråd. Råden skall fastställa lokala utbildningsplaner och kurspla-

utbildningsråd.

Råden

skall

fastställa

lokala

utbildningsplaner

och

kurspla-

ner med utgångspunkt från den vägledande utbildningsplanen.

ner

med

utgångspunkt

från

den

vägledande

utbildningsplanen.

I likhet med flertalet remissinstanser anser jag att största möjliga sam- ordning av den lägre och den högre kyrkomusikerutbildningen är på många sätt eftersträvansvärd. Tanken på en fullständig samordning kan te sig tilltalande. inte minst därför att kantorsutbildningen helst inte bör vara någon sorts återvändsgränd för dem som har förutsättningarna och viljan att längre fram vidareutbilda sig. Det står emellertid klart att utredningens förslag är förenat med åtskilliga problem.

I likhet med flertalet remissinstanser anser jag att största möjliga sam-

likhet

med

flertalet

remissinstanser

anser

jag

att

största

möjliga

sam-

ordning av den lägre och den högre kyrkomusikerutbildningen är på många

ordning

den

lägre

och

den

högre

kyrkomusikerutbildningen

är

på

många

sätt eftersträvansvärd. Tanken på en fullständig samordning kan te sig

sätt

eftersträvansvärd.

Tanken

på

fullständig

samordning

kan

sig

tilltalande. inte minst därför att kantorsutbildningen helst inte bör vara

tilltalande.

inte

minst

därför

att

kantorsutbildningen

helst

inte

bör

vara

någon sorts återvändsgränd för dem som har förutsättningarna och viljan

någon

sorts

återvändsgränd

för

dem

som

har

förutsättningarna

och

viljan

att längre fram vidareutbilda sig. Det står emellertid klart att utredningens

att

längre

fram

vidareutbilda

sig.

Det

står

emellertid

klart

att

utredningens

förslag är förenat med åtskilliga problem.

förslag

är

förenat

med

åtskilliga

problem.

Enligt UHÄ är det nödvändigt att närmare klargöra relationen mellan den högre och den lägre utbildningen.och UHÄ anser att utredningen på sådana punkter är oklar. Musikaliska akademien har anfört att det förefal- ler utopiskt med en sådan samordning över hela landet av kursplanerna, intagningen och fördelningen av kunskapsstoffet över studietiden som skulle krävas för att den högre utbildningen utan vidare skall kunna bygga på den lägre. Akademien har dessutom uttryckligen förklarat att det före- faller olämpligt att lägga upp kantorsutbildningen så att den kan vara på en gång förberedande och avslutad.

Enligt UHÄ är det nödvändigt att närmare klargöra relationen mellan

Enligt

UHÄ

är

det

nödvändigt

att

närmare

klargöra

relationen

mellan

den högre och den lägre utbildningen.och UHÄ anser att utredningen på

den

högre

och

den

lägre

utbildningen.och

UHÄ

anser

att

utredningen

på

sådana punkter är oklar. Musikaliska akademien har anfört att det förefal-

sådana

punkter

är

oklar.

Musikaliska

akademien

har

anfört

att

det

förefal-

ler utopiskt med en sådan samordning över hela landet av kursplanerna,

ler

utopiskt

med

sådan

samordning

över

hela

landet

kursplanerna,

intagningen och fördelningen av kunskapsstoffet över studietiden som

intagningen

och

fördelningen

kunskapsstoffet

över

studietiden

som

skulle krävas för att den högre utbildningen utan vidare skall kunna bygga

skulle

krävas

för

att

den

högre

utbildningen

utan

vidare

skall

kunna

bygga

på den lägre. Akademien har dessutom uttryckligen förklarat att det före-

på

den

lägre.

Akademien

har

dessutom

uttryckligen

förklarat

att

det

före-

faller olämpligt att lägga upp kantorsutbildningen så att den kan vara på en

faller

olämpligt

att

lägga

upp

kantorsutbildningen

så

att

den

kan

vara

på

gång förberedande och avslutad.

gång

förberedande

och

avslutad.

Ävenjag anser att utredningensförslag i denna del vilar på ett otillräck- ligt-underlag. För att kunna bedöma förutsättningarna för en fullständig

Ävenjag anser att utredningensförslag i denna del vilar på ett otillräck-

Ävenjag

anser

att

utredningensförslag

denna

del

vilar

på

ett

otillräck-

ligt-underlag. För att kunna bedöma förutsättningarna för en fullständig

ligt-underlag.

För

att

kunna

bedöma

förutsättningarna

för

fullständig

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

samordning av den högre och den lägre utbildningen under bibehållen kvalitet hade det erfordrats en väsentligt grundligare belysning av utbild- ningens nuvarande uppläggning och de enskilda ämnenas innehåll. Dessut- om är möjligheterna till en sådan samordning som utredningen föreslagit starkt beroende av vilka krav som skall ställas på den högre utbildningen i framtiden. Som jag närmare utvecklar i närmast följande avsnitt har re- missbehandlingen av utredningens förslag i fråga om den högre utbildning- ens innehåll och uppläggning gett vid handen att reformbehovet är annor- lunda än utredningen ansett. och att man delvis bör slå in på andra vägar än utredningen har tänkt sig. Jag vill inte helt utesluta att det kan visa sig möjligt att i framtiden anordna viss utbildning av kantorer inom högskolan. Som jag nyss anfört, kan dock förutsättningarna härför inte för närvarande bedömas. Jag känner dessutom en viss tvekan inför tanken med hänsyn till den risk som kan finnas för att utbildning vid en högskola skulle kunna komma att tillmätas ett större meritvärde än annan kantorsutbildning. En sådan kon- sekvens är inte önskvärd. I nuvarande läge är jag inte beredd att ansluta mig till utredningens förslag på denna punkt. Kantorsutbildningen vid Sköndalsinstitutet och folkhögskolorna: Även från en annan synpunkt har utredningens förslag om en långtgående sam- ordning av kantorsutbildningen mött sådana invändningar. att man inte kan bygga vidare på dem. Flera remissinstanser har fört fram den synpunkten att en sådan upp- läggning av utbildningen som utredningen tänkt sig skulle vara främmande i folkhögskolornas verksamhet. Jag har stor förståelse för dem som vill värna om folkhögskolornas rätt att, inom ramen för skolformens allmänna målsättning. själv bestämma inriktning och utformning av sin verksamhet. Den rätt folkhögskolan därigenom har. är av stort värde, eftersom utbild- ningen av kyrkomusiker skall förbereda inte bara för de rent musikaliska och musikpedagogiska arbetsuppgifterna utan också för de särskilda krav som tjänsten inom församlingar i svenska kyrkan eller andra trossamfund medför. Vikten av en god förberedelse för församlingstjänsten har mycket starkt betonats. framför allt av kyrkliga remissinstanser. Eftersom kantorsutbild- ningen är helt och hållet inriktad på tjänst inom kyrkan. är jag inte beredd att förorda sådana ändringar i fråga om uppläggningen av denna. som skulle kunna äventyra eller inkräkta på möjligheterna att också undervisa i frågor som berör kyrkans tro och liv och att i övrigt förbereda för tjänsten inom församlingarna. Tvärtom anserjag att det måste finnas ett betydande mått av frihet för skolorna att lägga upp sin utbildning efter egna önskemål och särskilda lokala förutsättningar. Rätten för folkhögskolorna att ha en egen profil är grundläggande. Jag ser också detta som en viktig förutsätt- ning för att det på sikt skall gå att ta fram sådana utbildningsvägar som är inriktade på kombinationstjänster med såväl kyrkomusikaliskt som annat arbete inom församlingarna. Jag kan inte heller ansluta mig till utredningens förslag om att det skall krävas allmän behörighet enligt högskoleförordningen för att antas till kantorsutbildning vid folkhögskola. Sådana krav kunde tänkas medföra att Prop. 1987/88: l44

samordning av den högre och den lägre utbildningen under bibehållen

samordning

den

högre

och

den

lägre

utbildningen

under

bibehållen

kvalitet hade det erfordrats en väsentligt grundligare belysning av utbild-

kvalitet

hade

det

erfordrats

väsentligt

grundligare

belysning

utbild-

ningens nuvarande uppläggning och de enskilda ämnenas innehåll. Dessut-

ningens

nuvarande

uppläggning

och

enskilda

ämnenas

innehåll.

Dessut-

om är möjligheterna till en sådan samordning som utredningen föreslagit

är

möjligheterna

till

sådan

samordning

som

utredningen

föreslagit

starkt beroende av vilka krav som skall ställas på den högre utbildningen i

starkt

beroende

vilka

krav

som

skall

ställas

på

den

högre

utbildningen

framtiden. Som jag närmare utvecklar i närmast följande avsnitt har re-

framtiden.

Som

jag

närmare

utvecklar

närmast

följande

avsnitt

har

re-

missbehandlingen av utredningens förslag i fråga om den högre utbildning-

missbehandlingen

utredningens

förslag

fråga

den

högre

utbildning-

ens innehåll och uppläggning gett vid handen att reformbehovet är annor-

ens

innehåll

och

uppläggning

gett

vid

handen

att

reformbehovet

är

annor-

lunda än utredningen ansett. och att man delvis bör slå in på andra vägar än

lunda

än

utredningen

ansett.

och

att

man

delvis

bör

slå

på

andra

vägar

än

utredningen har tänkt sig.

utredningen

har

tänkt

sig.

Jag vill inte helt utesluta att det kan visa sig möjligt att i framtiden anordna viss utbildning av kantorer inom högskolan. Som jag nyss anfört, kan dock förutsättningarna härför inte för närvarande bedömas. Jag känner dessutom en viss tvekan inför tanken med hänsyn till den risk som kan finnas för att utbildning vid en högskola skulle kunna komma att tillmätas ett större meritvärde än annan kantorsutbildning. En sådan kon- sekvens är inte önskvärd. I nuvarande läge är jag inte beredd att ansluta mig till utredningens förslag på denna punkt.

Jag vill inte helt utesluta att det kan visa sig möjligt att i framtiden

Jag

vill

inte

helt

utesluta

att

det

kan

visa

sig

möjligt

att

framtiden

anordna viss utbildning av kantorer inom högskolan. Som jag nyss anfört,

anordna

viss

utbildning

kantorer

inom

högskolan.

Som

jag

nyss

anfört,

kan dock förutsättningarna härför inte för närvarande bedömas. Jag

kan

dock

förutsättningarna

härför

inte

för

närvarande

bedömas.

Jag

känner dessutom en viss tvekan inför tanken med hänsyn till den risk som

känner

dessutom

viss

tvekan

inför

tanken

med

hänsyn

till

den

risk

som

kan finnas för att utbildning vid en högskola skulle kunna komma att

kan

finnas

för

att

utbildning

vid

högskola

skulle

kunna

komma

att

tillmätas ett större meritvärde än annan kantorsutbildning. En sådan kon-

tillmätas

ett

större

meritvärde

än

annan

kantorsutbildning.

sådan

kon-

sekvens är inte önskvärd. I nuvarande läge är jag inte beredd att ansluta

sekvens

är

inte

önskvärd.

nuvarande

läge

är

jag

inte

beredd

att

ansluta

mig till utredningens förslag på denna punkt.

mig

till

utredningens

förslag

på

denna

punkt.

Kantorsutbildningen vid Sköndalsinstitutet och folkhögskolorna: Även från en annan synpunkt har utredningens förslag om en långtgående sam- ordning av kantorsutbildningen mött sådana invändningar. att man inte kan bygga vidare på dem.

Kantorsutbildningen vid Sköndalsinstitutet och folkhögskolorna: Även

Kantorsutbildningen

vid

Sköndalsinstitutet

och

folkhögskolorna:

Även

från en annan synpunkt har utredningens förslag om en långtgående sam-

från

annan

synpunkt

har

utredningens

förslag

långtgående

sam-

ordning av kantorsutbildningen mött sådana invändningar. att man inte

ordning

kantorsutbildningen

mött

sådana

invändningar.

att

man

inte

kan bygga vidare på dem.

kan

bygga

vidare

på

dem.

Flera remissinstanser har fört fram den synpunkten att en sådan upp- läggning av utbildningen som utredningen tänkt sig skulle vara främmande i folkhögskolornas verksamhet. Jag har stor förståelse för dem som vill värna om folkhögskolornas rätt att, inom ramen för skolformens allmänna målsättning. själv bestämma inriktning och utformning av sin verksamhet. Den rätt folkhögskolan därigenom har. är av stort värde, eftersom utbild- ningen av kyrkomusiker skall förbereda inte bara för de rent musikaliska och musikpedagogiska arbetsuppgifterna utan också för de särskilda krav som tjänsten inom församlingar i svenska kyrkan eller andra trossamfund medför.

Flera remissinstanser har fört fram den synpunkten att en sådan upp-

Flera

remissinstanser

har

fört

fram

den

synpunkten

att

sådan

upp-

läggning av utbildningen som utredningen tänkt sig skulle vara främmande

läggning

utbildningen

som

utredningen

tänkt

sig

skulle

vara

främmande

i folkhögskolornas verksamhet. Jag har stor förståelse för dem som vill

folkhögskolornas

verksamhet.

Jag

har

stor

förståelse

för

dem

som

vill

värna om folkhögskolornas rätt att, inom ramen för skolformens allmänna

värna

folkhögskolornas

rätt

att,

inom

ramen

för

skolformens

allmänna

målsättning. själv bestämma inriktning och utformning av sin verksamhet.

målsättning.

själv

bestämma

inriktning

och

utformning

sin

verksamhet.

Den rätt folkhögskolan därigenom har. är av stort värde, eftersom utbild-

Den

rätt

folkhögskolan

därigenom

har.

är

stort

värde,

eftersom

utbild-

ningen av kyrkomusiker skall förbereda inte bara för de rent musikaliska

ningen

kyrkomusiker

skall

förbereda

inte

bara

för

rent

musikaliska

och musikpedagogiska arbetsuppgifterna utan också för de särskilda krav

och

musikpedagogiska

arbetsuppgifterna

utan

också

för

särskilda

krav

som tjänsten inom församlingar i svenska kyrkan eller andra trossamfund

som

tjänsten

inom

församlingar

svenska

kyrkan

eller

andra

trossamfund

medför.

Vikten av en god förberedelse för församlingstjänsten har mycket starkt betonats. framför allt av kyrkliga remissinstanser. Eftersom kantorsutbild- ningen är helt och hållet inriktad på tjänst inom kyrkan. är jag inte beredd att förorda sådana ändringar i fråga om uppläggningen av denna. som skulle kunna äventyra eller inkräkta på möjligheterna att också undervisa i frågor som berör kyrkans tro och liv och att i övrigt förbereda för tjänsten inom församlingarna. Tvärtom anserjag att det måste finnas ett betydande mått av frihet för skolorna att lägga upp sin utbildning efter egna önskemål och särskilda lokala förutsättningar. Rätten för folkhögskolorna att ha en egen profil är grundläggande. Jag ser också detta som en viktig förutsätt- ning för att det på sikt skall gå att ta fram sådana utbildningsvägar som är inriktade på kombinationstjänster med såväl kyrkomusikaliskt som annat arbete inom församlingarna.

Vikten av en god förberedelse för församlingstjänsten har mycket starkt

Vikten

god

förberedelse

för

församlingstjänsten

har

mycket

starkt

betonats. framför allt av kyrkliga remissinstanser. Eftersom kantorsutbild-

betonats.

framför

allt

kyrkliga

remissinstanser.

Eftersom

kantorsutbild-

ningen är helt och hållet inriktad på tjänst inom kyrkan. är jag inte beredd

ningen

är

helt

och

hållet

inriktad

på

tjänst

inom

kyrkan.

är

jag

inte

beredd

att förorda sådana ändringar i fråga om uppläggningen av denna. som

att

förorda

sådana

ändringar

fråga

uppläggningen

denna.

som

skulle kunna äventyra eller inkräkta på möjligheterna att också undervisa i

skulle

kunna

äventyra

eller

inkräkta

på

möjligheterna

att

också

undervisa

frågor som berör kyrkans tro och liv och att i övrigt förbereda för tjänsten

frågor

som

berör

kyrkans

tro

och

liv

och

att

övrigt

förbereda

för

tjänsten

inom församlingarna. Tvärtom anserjag att det måste finnas ett betydande

inom

församlingarna.

Tvärtom

anserjag

att

det

måste

finnas

ett

betydande

mått av frihet för skolorna att lägga upp sin utbildning efter egna önskemål

mått

frihet

för

skolorna

att

lägga

upp

sin

utbildning

efter

egna

önskemål

och särskilda lokala förutsättningar. Rätten för folkhögskolorna att ha en

och

särskilda

lokala

förutsättningar.

Rätten

för

folkhögskolorna

att

egen profil är grundläggande. Jag ser också detta som en viktig förutsätt-

egen

profil

är

grundläggande.

Jag

ser

också

detta

som

viktig

förutsätt-

ning för att det på sikt skall gå att ta fram sådana utbildningsvägar som är

ning

för

att

det

på

sikt

skall

gå

att

fram

sådana

utbildningsvägar

som

är

inriktade på kombinationstjänster med såväl kyrkomusikaliskt som annat

inriktade

på

kombinationstjänster

med

såväl

kyrkomusikaliskt

som

annat

arbete inom församlingarna.

arbete

inom

församlingarna.

Jag kan inte heller ansluta mig till utredningens förslag om att det skall krävas allmän behörighet enligt högskoleförordningen för att antas till kantorsutbildning vid folkhögskola. Sådana krav kunde tänkas medföra att

Jag kan inte heller ansluta mig till utredningens förslag om att det skall

Jag

kan

inte

heller

ansluta

mig

till

utredningens

förslag

att

det

skall

krävas allmän behörighet enligt högskoleförordningen för att antas till

krävas

allmän

behörighet

enligt

högskoleförordningen

för

att

antas

till

kantorsutbildning vid folkhögskola. Sådana krav kunde tänkas medföra att

kantorsutbildning

vid

folkhögskola.

Sådana

krav

kunde

tänkas

medföra

att

Prop. 1987/88: l44

Prop.

1987/88:

l44

åtskilliga sökande som från andra synpunkter har goda förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen och arbeta i församlingslivet fick avvisas. Samma inställning har redovisats av bl.a. SÖ. Jag vill här omnämna att jag från chefen för utbildningsdepartementet erfarit att man där förbereder en utredning rörande folkhögskoleverksam- heten. De överväganden jag nu gjort är emellertid av den arten. att det är svårt att se att saken i en framtid kan komma att ställa sig annorledes. När utbildningen har karaktär av kompletterande utbildning för attjämte tjänstgöring som musiklärare kunna arbeta som kantor. är det givet att andra avvägningar kan behöva göras i fråga om utbildningens innehåll och uppläggningen av studierna. Detsamma gäller för övrigt den högre kyrko- musikerutbildningen. Det kan inte utan vidare tas för givet att högskoleut- bildning kan på samma sätt som utbildningen vid folkhögskolorna tillgodo- se specifikt kyrkliga ändamål. Jag är mycket angelägen om att utbildningen skall vara anpassad till och ge en allsidig förberedelse för det kommande arbetet i församlingarna men i vad mån det kan ske utan att de nuvarande kraven på hög kvalitet i den rent musikaliska och musikpedagogiska utbild- ningen får efterges. kan inte för närvarande med säkerhet bedömas. Detta är något som får prövas vid den översyn av högskoleutbildningen som måste göras enligt vad jag strax skall utveckla närmare. Jag bedömer det inte som uteslutet att utbildningen vid musikhögskolorna kan komma att behöva kompletteras med en viss inskolning. som anordnas av vederbö- rande arbetsgivare. Detta är också innebörden av vissa förslag som utred- ningen lämnat (avsnitt 2.113). Examinationen av kyrkokantorer: Utredningen har från sina utgångs- punkter bedömt att examinationen av kantorer skall ske inom högskolan. Det ankommer enligt utredningen på UHÄ att utfärda de närmare före- skrifter som erfordras för att organisera utbildningen och fastställa kurs- fordringarna. Frågan om en examination inom högskolan har tagits upp av bl. a. UI—IÄ och SÖ vilka bägge avvisat utredningens förslag. UHÄ — som i och för sig inte invänt mot förslaget att genom tillträdesbestämmelser. vägledande utbildningsplan och examinationsformer höja kvaliteten på folkhögskolor- nas kantorsutbildning — har påpekat att en examination under UHÄ:s ansvar i enlighet med utredningens förslag skulle innebära en klar begräns- ning av folkhögskolornas autonomi. Även SÖ har framhållit att utredning- ens förslag avviker från de principer som gäller för folkhögskolan. Av SÖ:s yttrande framgår emellertid att skolornas hittillsvarande erfarenheter av examination i Musikaliska akademiens regi inte ger anledning att förorda någon förändring av huvudmannaskapet för denna funktion. För egen del är jag väl medveten om den stora betydelse som systemet med av Musikaliska akademien utsedda examinatorer. censorer och kurs- ledare haft för den svenska kyrkomusikens utveckling. Icke desto mindre anser jag att tiden gått förbi det. Den nuvarande examinationsformen framstår som otidsenlig. och den medför en press på eleven vid själva examinationstillfället. Det är inte tillfredsställande att en elevs prestation vid ett enstaka tillfälle skall tillmätas en sådan vikt som för närvarande. Kvalitetsgarantin när det gäller inhämtade kunskaper ligger enligt min Prop. 1987/88: 144

åtskilliga sökande som från andra synpunkter har goda förutsättningar att

åtskilliga

sökande

som

från

andra

synpunkter

har

goda

förutsättningar

att

tillgodogöra sig utbildningen och arbeta i församlingslivet fick avvisas.

tillgodogöra

sig

utbildningen

och

arbeta

församlingslivet

fick

avvisas.

Samma inställning har redovisats av bl.a. SÖ.

Samma

inställning

har

redovisats

bl.a.

SÖ.

Jag vill här omnämna att jag från chefen för utbildningsdepartementet erfarit att man där förbereder en utredning rörande folkhögskoleverksam- heten. De överväganden jag nu gjort är emellertid av den arten. att det är svårt att se att saken i en framtid kan komma att ställa sig annorledes.

Jag vill här omnämna att jag från chefen för utbildningsdepartementet

Jag

vill

här

omnämna

att

jag

från

chefen

för

utbildningsdepartementet

erfarit att man där förbereder en utredning rörande folkhögskoleverksam-

erfarit

att

man

där

förbereder

utredning

rörande

folkhögskoleverksam-

heten. De överväganden jag nu gjort är emellertid av den arten. att det är

heten.

överväganden

jag

gjort

är

emellertid

den

arten.

att

det

är

svårt att se att saken i en framtid kan komma att ställa sig annorledes.

svårt

att

saken

framtid

kan

komma

att

ställa

sig

annorledes.

När utbildningen har karaktär av kompletterande utbildning för attjämte tjänstgöring som musiklärare kunna arbeta som kantor. är det givet att andra avvägningar kan behöva göras i fråga om utbildningens innehåll och uppläggningen av studierna. Detsamma gäller för övrigt den högre kyrko- musikerutbildningen. Det kan inte utan vidare tas för givet att högskoleut- bildning kan på samma sätt som utbildningen vid folkhögskolorna tillgodo- se specifikt kyrkliga ändamål. Jag är mycket angelägen om att utbildningen skall vara anpassad till och ge en allsidig förberedelse för det kommande arbetet i församlingarna men i vad mån det kan ske utan att de nuvarande kraven på hög kvalitet i den rent musikaliska och musikpedagogiska utbild- ningen får efterges. kan inte för närvarande med säkerhet bedömas. Detta är något som får prövas vid den översyn av högskoleutbildningen som måste göras enligt vad jag strax skall utveckla närmare. Jag bedömer det inte som uteslutet att utbildningen vid musikhögskolorna kan komma att behöva kompletteras med en viss inskolning. som anordnas av vederbö- rande arbetsgivare. Detta är också innebörden av vissa förslag som utred- ningen lämnat (avsnitt 2.113).

När utbildningen har karaktär av kompletterande utbildning för attjämte

När

utbildningen

har

karaktär

kompletterande

utbildning

för

attjämte

tjänstgöring som musiklärare kunna arbeta som kantor. är det givet att

tjänstgöring

som

musiklärare

kunna

arbeta

som

kantor.

är

det

givet

att

andra avvägningar kan behöva göras i fråga om utbildningens innehåll och

andra

avvägningar

kan

behöva

göras

fråga

utbildningens

innehåll

och

uppläggningen av studierna. Detsamma gäller för övrigt den högre kyrko-

uppläggningen

studierna.

Detsamma

gäller

för

övrigt

den

högre

kyrko-

musikerutbildningen. Det kan inte utan vidare tas för givet att högskoleut-

musikerutbildningen.

Det

kan

inte

utan

vidare

tas

för

givet

att

högskoleut-

bildning kan på samma sätt som utbildningen vid folkhögskolorna tillgodo-

bildning

kan

på

samma

sätt

som

utbildningen

vid

folkhögskolorna

tillgodo-

se specifikt kyrkliga ändamål. Jag är mycket angelägen om att utbildningen

specifikt

kyrkliga

ändamål.

Jag

är

mycket

angelägen

att

utbildningen

skall vara anpassad till och ge en allsidig förberedelse för det kommande

skall

vara

anpassad

till

och

allsidig

förberedelse

för

det

kommande

arbetet i församlingarna men i vad mån det kan ske utan att de nuvarande

arbetet

församlingarna

men

vad

mån

det

kan

ske

utan

att

nuvarande

kraven på hög kvalitet i den rent musikaliska och musikpedagogiska utbild-

kraven

på

hög

kvalitet

den

rent

musikaliska

och

musikpedagogiska

utbild-

ningen får efterges. kan inte för närvarande med säkerhet bedömas. Detta

ningen

får

efterges.

kan

inte

för

närvarande

med

säkerhet

bedömas.

Detta

är något som får prövas vid den översyn av högskoleutbildningen som

är

något

som

får

prövas

vid

den

översyn

högskoleutbildningen

som

måste göras enligt vad jag strax skall utveckla närmare. Jag bedömer det

måste

göras

enligt

vad

jag

strax

skall

utveckla

närmare.

Jag

bedömer

det

inte som uteslutet att utbildningen vid musikhögskolorna kan komma att

inte

som

uteslutet

att

utbildningen

vid

musikhögskolorna

kan

komma

att

behöva kompletteras med en viss inskolning. som anordnas av vederbö-

behöva

kompletteras

med

viss

inskolning.

som

anordnas

vederbö-

rande arbetsgivare. Detta är också innebörden av vissa förslag som utred-

rande

arbetsgivare.

Detta

är

också

innebörden

vissa

förslag

som

utred-

ningen lämnat (avsnitt 2.113).

ningen

lämnat

(avsnitt

2.113).

Examinationen av kyrkokantorer: Utredningen har från sina utgångs- punkter bedömt att examinationen av kantorer skall ske inom högskolan. Det ankommer enligt utredningen på UHÄ att utfärda de närmare före- skrifter som erfordras för att organisera utbildningen och fastställa kurs- fordringarna.

Examinationen av kyrkokantorer: Utredningen har från sina utgångs-

Examinationen

kyrkokantorer:

Utredningen

har

från

sina

utgångs-

punkter bedömt att examinationen av kantorer skall ske inom högskolan.

punkter

bedömt

att

examinationen

kantorer

skall

ske

inom

högskolan.

Det ankommer enligt utredningen på UHÄ att utfärda de närmare före-

Det

ankommer

enligt

utredningen

på

UHÄ

att

utfärda

närmare

före-

skrifter som erfordras för att organisera utbildningen och fastställa kurs-

skrifter

som

erfordras

för

att

organisera

utbildningen

och

fastställa

kurs-

fordringarna.

Frågan om en examination inom högskolan har tagits upp av bl. a. UI—IÄ och SÖ vilka bägge avvisat utredningens förslag. UHÄ — som i och för sig inte invänt mot förslaget att genom tillträdesbestämmelser. vägledande utbildningsplan och examinationsformer höja kvaliteten på folkhögskolor- nas kantorsutbildning — har påpekat att en examination under UHÄ:s ansvar i enlighet med utredningens förslag skulle innebära en klar begräns- ning av folkhögskolornas autonomi. Även SÖ har framhållit att utredning- ens förslag avviker från de principer som gäller för folkhögskolan. Av SÖ:s yttrande framgår emellertid att skolornas hittillsvarande erfarenheter av examination i Musikaliska akademiens regi inte ger anledning att förorda någon förändring av huvudmannaskapet för denna funktion.

Frågan om en examination inom högskolan har tagits upp av bl. a. UI—IÄ

Frågan

examination

inom

högskolan

har

tagits

upp

bl.

UI—IÄ

och SÖ vilka bägge avvisat utredningens förslag. UHÄ — som i och för sig

och

SÖ

vilka

bägge

avvisat

utredningens

förslag.

UHÄ

—

som

och

för

sig

inte invänt mot förslaget att genom tillträdesbestämmelser. vägledande

inte

invänt

mot

förslaget

att

genom

tillträdesbestämmelser.

vägledande

utbildningsplan och examinationsformer höja kvaliteten på folkhögskolor-

utbildningsplan

och

examinationsformer

höja

kvaliteten

på

folkhögskolor-

nas kantorsutbildning — har påpekat att en examination under UHÄ:s

nas

kantorsutbildning

—

har

påpekat

att

examination

under

UHÄ:s

ansvar i enlighet med utredningens förslag skulle innebära en klar begräns-

ansvar

enlighet

med

utredningens

förslag

skulle

innebära

klar

begräns-

ning av folkhögskolornas autonomi. Även SÖ har framhållit att utredning-

ning

folkhögskolornas

autonomi.

Även

SÖ

har

framhållit

att

utredning-

ens förslag avviker från de principer som gäller för folkhögskolan. Av SÖ:s

ens

förslag

avviker

från

principer

som

gäller

för

folkhögskolan.

SÖ:s

yttrande framgår emellertid att skolornas hittillsvarande erfarenheter av

yttrande

framgår

emellertid

att

skolornas

hittillsvarande

erfarenheter

examination i Musikaliska akademiens regi inte ger anledning att förorda

examination

Musikaliska

akademiens

regi

inte

ger

anledning

att

förorda

någon förändring av huvudmannaskapet för denna funktion.

någon

förändring

huvudmannaskapet

för

denna

funktion.

För egen del är jag väl medveten om den stora betydelse som systemet med av Musikaliska akademien utsedda examinatorer. censorer och kurs- ledare haft för den svenska kyrkomusikens utveckling. Icke desto mindre anser jag att tiden gått förbi det. Den nuvarande examinationsformen framstår som otidsenlig. och den medför en press på eleven vid själva examinationstillfället. Det är inte tillfredsställande att en elevs prestation vid ett enstaka tillfälle skall tillmätas en sådan vikt som för närvarande. Kvalitetsgarantin när det gäller inhämtade kunskaper ligger enligt min

För egen del är jag väl medveten om den stora betydelse som systemet

För

egen

del

är

jag

väl

medveten

den

stora

betydelse

som

systemet

med av Musikaliska akademien utsedda examinatorer. censorer och kurs-

med

Musikaliska

akademien

utsedda

examinatorer.

censorer

och

kurs-

ledare haft för den svenska kyrkomusikens utveckling. Icke desto mindre

ledare

haft

för

den

svenska

kyrkomusikens

utveckling.

Icke

desto

mindre

anser jag att tiden gått förbi det. Den nuvarande examinationsformen

anser

jag

att

tiden

gått

förbi

det.

Den

nuvarande

examinationsformen

framstår som otidsenlig. och den medför en press på eleven vid själva

framstår

som

otidsenlig.

och

den

medför

press

på

eleven

vid

själva

examinationstillfället. Det är inte tillfredsställande att en elevs prestation

examinationstillfället.

Det

är

inte

tillfredsställande

att

elevs

prestation

vid ett enstaka tillfälle skall tillmätas en sådan vikt som för närvarande.

vid

ett

enstaka

tillfälle

skall

tillmätas

sådan

vikt

som

för

närvarande.

Kvalitetsgarantin när det gäller inhämtade kunskaper ligger enligt min

Kvalitetsgarantin

när

det

gäller

inhämtade

kunskaper

ligger

enligt

min

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

mening framför allt i det sätt varpå utbildningen är anordnad och i lärarnas kvalifikationer. Studerande som genomgått kurs på folkhögskola har rätt att få ett intyg därom. Skolans styrelse får dessutom besluta att ett studieomdöme skall ges elever som önskar detta. Studieomdömet skall främst avse att ge vägledning om den studerandes förutsättningar att tillgodogöra sig fortsatt utbildning. Mot bakgrund av att det nu inte förefaller troligt att en kom- mande folkhögskoleutredning kommer att resultera i några ändringar i dessa avseenden. bör frågan om examination utredas i annan ordning. Tills vidare bör det nuvarande examinationsförfarandet behållas och regeringen få besluta om omfattningen och om medelsanvisningen för ändamålet. Jag vill framhålla att det inte finns något hinder för att de folkhögskolor som utbildar kantorer samt Sköndalsinstittitet och centrala kyrkliga organ av eget initiativ tar upp till övervägande hur den framtida kantorsutbild- ningen lämpligen kan läggas upp. Jag tar för givet att SÖ och UHÄ står till förfogande för det samråd Sådana överväganden kan påkalla. Jag vill erinra om att SÖ är tillsynsmyndighet för folkhögskolorna och att det ankommer på den att godkänna de studieplaner som för folkhögskolans del motsvarar utbildningsplaner. Vissa utgångspunkter för överväganden torde-kunna erhållas genom den översyn av musikhögskolornas'musiklärarutbildning och den högre kyrkomusikerutbildningen somjag kommer att föreslå i det följande. liksom genom samråd med Musikaliska akademien, som har erfarenhet av nuvarande utbildningsvägar. Utbildningen för kombinerad lärar- och kantorstjänstgöring: Utredning- en har föreslagit att utbildningen för kombinerad lärar-och kantorstjänst- göring skall anordnas i anslutning till högskolans musiklärarutbildning och äga rum där högre kyrkomusikalisk utbildning anordnas (Stockholm. Göte- borg. Malmö och Piteå). Riksdagen beslutade våren 1985 om en ny lärarutbildning för grundsko- lan (prop. 1984/851122. UbU 31, rskr. 366). Denna utbildning skall inledas hösten 1988. ' Musik hör till de s. k. praktiskt-estetiska ämnena i skolan. För undervis- ning i sådana ämncn finns det inom lärarutbildningen för närvarande både linjer där det praktiskt-estetiska ämnet kombineras med något annat ämne och linjer som inte omfattar något ytterligare ämne. s. k. ettämnesutbild- ning. Sådan ettämnesutbildning avses finnas kvar även i fortsättningen och liksom hittills ge kompetens att undervisa i såväl grundskolan som gymna- sieskolanoch inom vuxenutbildningen. Vad gäller utbildningen av lärare i ett praktiskt-estetiskt ämne och ett annat ämne för tjänstgöring inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen. har chefen för utbildningsdeparte- mentet i årets budgetproposition föreslagit att den utbildningen skall inord- nas i ämneslärarlinjen (prop. 1987/88:100, bil. 10. s. 275). Utredningen har för sin del tänkt sig att inom ramen för den fyraåriga utbildningen till musiklärare (160 poäng) skall kunna ske ett kyrkomusika- liskt tillval som omfattar 30 poäng. 'l'vå sådana kombinationsmöjligheter bedöms kunna anordnas utan svårighet, nämligen vid utbildningen för ' musiklärare i det allmänna skolväsendet, den s. k. G/G-varianten. varvid tillvalet av kyrkomusik skall ske inom ramen för ett s.k. tillvalsblock om Prop. 1987/88: 144 44

mening framför allt i det sätt varpå utbildningen är anordnad och i lärarnas kvalifikationer.

mening framför allt i det sätt varpå utbildningen är anordnad och i lärarnas

mening

framför

allt

det

sätt

varpå

utbildningen

är

anordnad

och

lärarnas

kvalifikationer.

Studerande som genomgått kurs på folkhögskola har rätt att få ett intyg därom. Skolans styrelse får dessutom besluta att ett studieomdöme skall ges elever som önskar detta. Studieomdömet skall främst avse att ge vägledning om den studerandes förutsättningar att tillgodogöra sig fortsatt utbildning. Mot bakgrund av att det nu inte förefaller troligt att en kom- mande folkhögskoleutredning kommer att resultera i några ändringar i dessa avseenden. bör frågan om examination utredas i annan ordning. Tills vidare bör det nuvarande examinationsförfarandet behållas och regeringen få besluta om omfattningen och om medelsanvisningen för ändamålet.

Studerande som genomgått kurs på folkhögskola har rätt att få ett intyg

Studerande

som

genomgått

kurs

på

folkhögskola

har

rätt

att

få

ett

intyg

därom. Skolans styrelse får dessutom besluta att ett studieomdöme skall

därom.

Skolans

styrelse

får

dessutom

besluta

att

ett

studieomdöme

skall

ges elever som önskar detta. Studieomdömet skall främst avse att ge

ges

elever

som

önskar

detta.

Studieomdömet

skall

främst

avse

att

vägledning om den studerandes förutsättningar att tillgodogöra sig fortsatt

vägledning

den

studerandes

förutsättningar

att

tillgodogöra

sig

fortsatt

utbildning. Mot bakgrund av att det nu inte förefaller troligt att en kom-

utbildning.

Mot

bakgrund

att

det

inte

förefaller

troligt

att

kom-

mande folkhögskoleutredning kommer att resultera i några ändringar i

mande

folkhögskoleutredning

kommer

att

resultera

några

ändringar

dessa avseenden. bör frågan om examination utredas i annan ordning. Tills

dessa

avseenden.

bör

frågan

examination

utredas

annan

ordning.

Tills

vidare bör det nuvarande examinationsförfarandet behållas och regeringen

vidare

bör

det

nuvarande

examinationsförfarandet

behållas

och

regeringen

få besluta om omfattningen och om medelsanvisningen för ändamålet.

få

besluta

omfattningen

och

medelsanvisningen

för

ändamålet.

Jag vill framhålla att det inte finns något hinder för att de folkhögskolor som utbildar kantorer samt Sköndalsinstittitet och centrala kyrkliga organ av eget initiativ tar upp till övervägande hur den framtida kantorsutbild- ningen lämpligen kan läggas upp. Jag tar för givet att SÖ och UHÄ står till förfogande för det samråd Sådana överväganden kan påkalla. Jag vill erinra om att SÖ är tillsynsmyndighet för folkhögskolorna och att det ankommer på den att godkänna de studieplaner som för folkhögskolans del motsvarar utbildningsplaner. Vissa utgångspunkter för överväganden torde-kunna erhållas genom den översyn av musikhögskolornas'musiklärarutbildning och den högre kyrkomusikerutbildningen somjag kommer att föreslå i det följande. liksom genom samråd med Musikaliska akademien, som har erfarenhet av nuvarande utbildningsvägar.

Jag vill framhålla att det inte finns något hinder för att de folkhögskolor

Jag

vill

framhålla

att

det

inte

finns

något

hinder

för

att

folkhögskolor

som utbildar kantorer samt Sköndalsinstittitet och centrala kyrkliga organ

som

utbildar

kantorer

samt

Sköndalsinstittitet

och

centrala

kyrkliga

organ

av eget initiativ tar upp till övervägande hur den framtida kantorsutbild-

eget

initiativ

tar

upp

till

övervägande

hur

den

framtida

kantorsutbild-

ningen lämpligen kan läggas upp. Jag tar för givet att SÖ och UHÄ står till

ningen

lämpligen

kan

läggas

upp.

Jag

tar

för

givet

att

SÖ

och

UHÄ

står

till

förfogande för det samråd Sådana överväganden kan påkalla. Jag vill erinra

förfogande

för

det

samråd

Sådana

överväganden

kan

påkalla.

Jag

vill

erinra

om att SÖ är tillsynsmyndighet för folkhögskolorna och att det ankommer

att

SÖ

är

tillsynsmyndighet

för

folkhögskolorna

och

att

det

ankommer

på den att godkänna de studieplaner som för folkhögskolans del motsvarar

på

den

att

godkänna

studieplaner

som

för

folkhögskolans

del

motsvarar

utbildningsplaner. Vissa utgångspunkter för överväganden torde-kunna

utbildningsplaner.

Vissa

utgångspunkter

för

överväganden

torde-kunna

erhållas genom den översyn av musikhögskolornas'musiklärarutbildning

erhållas

genom

den

översyn

musikhögskolornas'musiklärarutbildning

och den högre kyrkomusikerutbildningen somjag kommer att föreslå i det

och

den

högre

kyrkomusikerutbildningen

somjag

kommer

att

föreslå

det

följande. liksom genom samråd med Musikaliska akademien, som har

följande.

liksom

genom

samråd

med

Musikaliska

akademien,

som

har

erfarenhet av nuvarande utbildningsvägar.

erfarenhet

nuvarande

utbildningsvägar.

Utbildningen för kombinerad lärar- och kantorstjänstgöring: Utredning- en har föreslagit att utbildningen för kombinerad lärar-och kantorstjänst- göring skall anordnas i anslutning till högskolans musiklärarutbildning och äga rum där högre kyrkomusikalisk utbildning anordnas (Stockholm. Göte- borg. Malmö och Piteå).

Utbildningen för kombinerad lärar- och kantorstjänstgöring: Utredning-

Utbildningen

för

kombinerad

lärar-

och

kantorstjänstgöring:

Utredning-

en har föreslagit att utbildningen för kombinerad lärar-och kantorstjänst-

har

föreslagit

att

utbildningen

för

kombinerad

lärar-och

kantorstjänst-

göring skall anordnas i anslutning till högskolans musiklärarutbildning och

göring

skall

anordnas

anslutning

till

högskolans

musiklärarutbildning

och

äga rum där högre kyrkomusikalisk utbildning anordnas (Stockholm. Göte-

äga

rum

där

högre

kyrkomusikalisk

utbildning

anordnas

(Stockholm.

Göte-

borg. Malmö och Piteå).

borg.

Malmö

och

Piteå).

Riksdagen beslutade våren 1985 om en ny lärarutbildning för grundsko- lan (prop. 1984/851122. UbU 31, rskr. 366). Denna utbildning skall inledas hösten 1988. '

Riksdagen beslutade våren 1985 om en ny lärarutbildning för grundsko-

Riksdagen

beslutade

våren

1985

lärarutbildning

för

grundsko-

lan (prop. 1984/851122. UbU 31, rskr. 366). Denna utbildning skall inledas

lan

(prop.

1984/851122.

UbU

31,

rskr.

366).

Denna

utbildning

skall

inledas

hösten 1988. '

hösten

1988.

Musik hör till de s. k. praktiskt-estetiska ämnena i skolan. För undervis- ning i sådana ämncn finns det inom lärarutbildningen för närvarande både linjer där det praktiskt-estetiska ämnet kombineras med något annat ämne och linjer som inte omfattar något ytterligare ämne. s. k. ettämnesutbild- ning. Sådan ettämnesutbildning avses finnas kvar även i fortsättningen och liksom hittills ge kompetens att undervisa i såväl grundskolan som gymna- sieskolanoch inom vuxenutbildningen. Vad gäller utbildningen av lärare i ett praktiskt-estetiskt ämne och ett annat ämne för tjänstgöring inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen. har chefen för utbildningsdeparte- mentet i årets budgetproposition föreslagit att den utbildningen skall inord- nas i ämneslärarlinjen (prop. 1987/88:100, bil. 10. s. 275).

Musik hör till de s. k. praktiskt-estetiska ämnena i skolan. För undervis-

Musik

hör

till

praktiskt-estetiska

ämnena

skolan.

För

undervis-

ning i sådana ämncn finns det inom lärarutbildningen för närvarande både

ning

sådana

ämncn

finns

det

inom

lärarutbildningen

för

närvarande

både

linjer där det praktiskt-estetiska ämnet kombineras med något annat ämne

linjer

där

det

praktiskt-estetiska

ämnet

kombineras

med

något

annat

ämne

och linjer som inte omfattar något ytterligare ämne. s. k. ettämnesutbild-

och

linjer

som

inte

omfattar

något

ytterligare

ämne.

ettämnesutbild-

ning. Sådan ettämnesutbildning avses finnas kvar även i fortsättningen och

ning.

Sådan

ettämnesutbildning

avses

finnas

kvar

även

fortsättningen

och

liksom hittills ge kompetens att undervisa i såväl grundskolan som gymna-

liksom

hittills

kompetens

att

undervisa

såväl

grundskolan

som

gymna-

sieskolanoch inom vuxenutbildningen. Vad gäller utbildningen av lärare i

sieskolanoch

inom

vuxenutbildningen.

Vad

gäller

utbildningen

lärare

ett praktiskt-estetiskt ämne och ett annat ämne för tjänstgöring inom

ett

praktiskt-estetiskt

ämne

och

ett

annat

ämne

för

tjänstgöring

inom

gymnasieskolan och vuxenutbildningen. har chefen för utbildningsdeparte-

gymnasieskolan

och

vuxenutbildningen.

har

chefen

för

utbildningsdeparte-

mentet i årets budgetproposition föreslagit att den utbildningen skall inord-

mentet

årets

budgetproposition

föreslagit

att

den

utbildningen

skall

inord-

nas i ämneslärarlinjen (prop. 1987/88:100, bil. 10. s. 275).

nas

ämneslärarlinjen

(prop.

1987/88:100,

bil.

10.

275).

Utredningen har för sin del tänkt sig att inom ramen för den fyraåriga utbildningen till musiklärare (160 poäng) skall kunna ske ett kyrkomusika- liskt tillval som omfattar 30 poäng. 'l'vå sådana kombinationsmöjligheter

Utredningen har för sin del tänkt sig att inom ramen för den fyraåriga

Utredningen

har

för

sin

del

tänkt

sig

att

inom

ramen

för

den

fyraåriga

utbildningen till musiklärare (160 poäng) skall kunna ske ett kyrkomusika-

utbildningen

till

musiklärare

(160

poäng)

skall

kunna

ske

ett

kyrkomusika-

liskt tillval som omfattar 30 poäng. 'l'vå sådana kombinationsmöjligheter

liskt

tillval

som

omfattar

poäng.

'l'vå

sådana

kombinationsmöjligheter

bedöms kunna anordnas utan svårighet, nämligen vid utbildningen för '

bedöms

kunna

anordnas

utan

svårighet,

nämligen

vid

utbildningen

för

musiklärare i det allmänna skolväsendet, den s. k. G/G-varianten. varvid tillvalet av kyrkomusik skall ske inom ramen för ett s.k. tillvalsblock om

musiklärare i det allmänna skolväsendet, den s. k. G/G-varianten. varvid

musiklärare

det

allmänna

skolväsendet,

den

G/G-varianten.

varvid

tillvalet av kyrkomusik skall ske inom ramen för ett s.k. tillvalsblock om

tillvalet

kyrkomusik

skall

ske

inom

ramen

för

ett

s.k.

tillvalsblock

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

50 poäng som redan är förutsett för utbildningen. och dessutom inom den variant. I/E-varianten, som är inriktad på verksamhet som instrumental— och ensembleledarpedagog. Utöver dessa bägge av utredningen framlagda förslag föreslår utredning- en att åt UHÄ skall uppdras att undersöka om det inte går att inom ramen för högst 180 poäng få till stånd en utbildning som förutom behörighet som musiklärare i grundskolan och lärare för senare årskurser i något av ämne- na svenska. ett modernt språk eller matematik också ger kantorsbehörig- het. Förslaget att anordna utbildningen för kombinationstjänster i anknyt— ning till musiklärarutbildningen och den högre kyrkomusikaliska utbild- ningen hari sina huvuddrag vunnit gott stöd under remissbehandlingen. De olika förslagen har närmare berörts i bl.a. remissyttrandena från UHÄ och i av ämbetet inhämtade yttranden från olika utbildningsenheter samt av Musikaliska akademien. Akademien har därvid anfört att poängsumman 30 avseende den kyrkomusikaliskt inriktade utbildningen inte prövats till- räckligt noga av utredningen. Akademien, som noga understrukit vikten av att kombinationsalternativen ger tillräcklig kyrkomusikalisk kompetens, har bedömt poängtalet 30 som otillräckligt och bl.a. anfört att det går bra att i utbildningen av musiklärare i det allmänna skolväsendet inpassa upp till 50 poäng kyrkomusikalisk utbildning, varigenom sammantaget säkert en bättre församlingsarbetarkompetens skulle erhållas än vid den av utred- ningen föreslagna kantorsutbildningen om 80 poäng. Vad beträffar instru- mentallärarutbildningen har akademien på anförda skäl förklarat att det inte egentligen finns utrymme för mer än som mest ett kyrkomusikaliskt tillval om 20 poäng. Dock har akademien med hänvisning till kunnandet i övrigt hos dessa elevgrupper inte velat utesluta att en närmare undersök- ning i alla fall skulle kunna visa på framkomliga vägar. Jag har i det föregående (avsnitt 2.5.2) funnit att skolkantorstjänsterna inte kan behållas men att det bör finnas kvar en möjlighet att kombinera lärartjänstgöring med kyrkomusikalisk verksamhet. Remissbehandlingen har visat att det är en framkomlig väg att såsom utredningen föreslagit öppna möjligheter för ett visst kyrkomusikaliskt tillval på sådana musiklä- rarlinjer som avser ettämnesundervisning. UHÄ bör sålunda ges i uppdrag att pröva möjligheterna att utforma utbildningsalternativ som på detta sätt kan ge kantorsbehörighet. Jag avser att efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet återkomma till regeringen med förslag till upp- drag till UHÄ av denna innebörd. Uppdraget bör utföras i samråd med SÖ. Folkhögskoleutbildningens dimensionering och lokalisering: Enligt utred- ningens beräkningar kommer det för den närmaste perioden att behövas en ökning av antalet årligen utexaminerade kantorer från nuvarande omkring 75 till 85 eller 90. Det skulle alltså röra sig om en utökning av antalet nybörjarplatser med 10— 15. Utredningens beräkningar har bedömts vara i underkant av en del re- missinstanser. För egen del anser jag att beräkningarna är behäftade med en rätt stor osäkerhetsmarginal. Det råder i dag brist på kyrkomusiker. Någon säker bild av det framtida behovet kan dock inte erhållas förrän den nya organisationen i pastoraten fått sin form. Prop. 1987/88: 144

50 poäng som redan är förutsett för utbildningen. och dessutom inom den variant. I/E-varianten, som är inriktad på verksamhet som instrumental— och ensembleledarpedagog.

50 poäng som redan är förutsett för utbildningen. och dessutom inom den

poäng

som

redan

är

förutsett

för

utbildningen.

och

dessutom

inom

den

variant. I/E-varianten, som är inriktad på verksamhet som instrumental—

variant.

I/E-varianten,

som

är

inriktad

på

verksamhet

som

instrumental—

och ensembleledarpedagog.

och

ensembleledarpedagog.

Utöver dessa bägge av utredningen framlagda förslag föreslår utredning- en att åt UHÄ skall uppdras att undersöka om det inte går att inom ramen för högst 180 poäng få till stånd en utbildning som förutom behörighet som musiklärare i grundskolan och lärare för senare årskurser i något av ämne- na svenska. ett modernt språk eller matematik också ger kantorsbehörig- het.

Utöver dessa bägge av utredningen framlagda förslag föreslår utredning-

Utöver

dessa

bägge

utredningen

framlagda

förslag

föreslår

utredning-

en att åt UHÄ skall uppdras att undersöka om det inte går att inom ramen

att

åt

UHÄ

skall

uppdras

att

undersöka

det

inte

går

att

inom

ramen

för högst 180 poäng få till stånd en utbildning som förutom behörighet som

för

högst

180

poäng

få

till

stånd

utbildning

som

förutom

behörighet

som

musiklärare i grundskolan och lärare för senare årskurser i något av ämne-

musiklärare

grundskolan

och

lärare

för

senare

årskurser

något

ämne-

na svenska. ett modernt språk eller matematik också ger kantorsbehörig-

svenska.

ett

modernt

språk

eller

matematik

också

ger

kantorsbehörig-

het.

Förslaget att anordna utbildningen för kombinationstjänster i anknyt— ning till musiklärarutbildningen och den högre kyrkomusikaliska utbild- ningen hari sina huvuddrag vunnit gott stöd under remissbehandlingen. De olika förslagen har närmare berörts i bl.a. remissyttrandena från UHÄ och i av ämbetet inhämtade yttranden från olika utbildningsenheter samt av Musikaliska akademien. Akademien har därvid anfört att poängsumman 30 avseende den kyrkomusikaliskt inriktade utbildningen inte prövats till- räckligt noga av utredningen. Akademien, som noga understrukit vikten av att kombinationsalternativen ger tillräcklig kyrkomusikalisk kompetens, har bedömt poängtalet 30 som otillräckligt och bl.a. anfört att det går bra att i utbildningen av musiklärare i det allmänna skolväsendet inpassa upp till 50 poäng kyrkomusikalisk utbildning, varigenom sammantaget säkert en bättre församlingsarbetarkompetens skulle erhållas än vid den av utred- ningen föreslagna kantorsutbildningen om 80 poäng. Vad beträffar instru- mentallärarutbildningen har akademien på anförda skäl förklarat att det inte egentligen finns utrymme för mer än som mest ett kyrkomusikaliskt tillval om 20 poäng. Dock har akademien med hänvisning till kunnandet i övrigt hos dessa elevgrupper inte velat utesluta att en närmare undersök- ning i alla fall skulle kunna visa på framkomliga vägar.

Förslaget att anordna utbildningen för kombinationstjänster i anknyt—

Förslaget

att

anordna

utbildningen

för

kombinationstjänster

anknyt—

ning till musiklärarutbildningen och den högre kyrkomusikaliska utbild-

ning

till

musiklärarutbildningen

och

den

högre

kyrkomusikaliska

utbild-

ningen hari sina huvuddrag vunnit gott stöd under remissbehandlingen. De

ningen

hari

sina

huvuddrag

vunnit

gott

stöd

under

remissbehandlingen.

olika förslagen har närmare berörts i bl.a. remissyttrandena från UHÄ och

olika

förslagen

har

närmare

berörts

bl.a.

remissyttrandena

från

UHÄ

och

i av ämbetet inhämtade yttranden från olika utbildningsenheter samt av

ämbetet

inhämtade

yttranden

från

olika

utbildningsenheter

samt

Musikaliska akademien. Akademien har därvid anfört att poängsumman 30

Musikaliska

akademien.

Akademien

har

därvid

anfört

att

poängsumman

avseende den kyrkomusikaliskt inriktade utbildningen inte prövats till-

avseende

den

kyrkomusikaliskt

inriktade

utbildningen

inte

prövats

till-

räckligt noga av utredningen. Akademien, som noga understrukit vikten av

räckligt

noga

utredningen.

Akademien,

som

noga

understrukit

vikten

att kombinationsalternativen ger tillräcklig kyrkomusikalisk kompetens,

att

kombinationsalternativen

ger

tillräcklig

kyrkomusikalisk

kompetens,

har bedömt poängtalet 30 som otillräckligt och bl.a. anfört att det går bra

har

bedömt

poängtalet

som

otillräckligt

och

bl.a.

anfört

att

det

går

bra

att i utbildningen av musiklärare i det allmänna skolväsendet inpassa upp

att

utbildningen

musiklärare

det

allmänna

skolväsendet

inpassa

upp

till 50 poäng kyrkomusikalisk utbildning, varigenom sammantaget säkert

till

poäng

kyrkomusikalisk

utbildning,

varigenom

sammantaget

säkert

en bättre församlingsarbetarkompetens skulle erhållas än vid den av utred-

bättre

församlingsarbetarkompetens

skulle

erhållas

än

vid

den

utred-

ningen föreslagna kantorsutbildningen om 80 poäng. Vad beträffar instru-

ningen

föreslagna

kantorsutbildningen

poäng.

Vad

beträffar

instru-

mentallärarutbildningen har akademien på anförda skäl förklarat att det

mentallärarutbildningen

har

akademien

på

anförda

skäl

förklarat

att

det

inte egentligen finns utrymme för mer än som mest ett kyrkomusikaliskt

inte

egentligen

finns

utrymme

för

mer

än

som

mest

ett

kyrkomusikaliskt

tillval om 20 poäng. Dock har akademien med hänvisning till kunnandet i

tillval

poäng.

Dock

har

akademien

med

hänvisning

till

kunnandet

övrigt hos dessa elevgrupper inte velat utesluta att en närmare undersök-

övrigt

hos

dessa

elevgrupper

inte

velat

utesluta

att

närmare

undersök-

ning i alla fall skulle kunna visa på framkomliga vägar.

ning

alla

fall

skulle

kunna

visa

på

framkomliga

vägar.

Jag har i det föregående (avsnitt 2.5.2) funnit att skolkantorstjänsterna inte kan behållas men att det bör finnas kvar en möjlighet att kombinera lärartjänstgöring med kyrkomusikalisk verksamhet. Remissbehandlingen har visat att det är en framkomlig väg att såsom utredningen föreslagit öppna möjligheter för ett visst kyrkomusikaliskt tillval på sådana musiklä- rarlinjer som avser ettämnesundervisning. UHÄ bör sålunda ges i uppdrag att pröva möjligheterna att utforma utbildningsalternativ som på detta sätt kan ge kantorsbehörighet. Jag avser att efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet återkomma till regeringen med förslag till upp- drag till UHÄ av denna innebörd. Uppdraget bör utföras i samråd med SÖ.

Jag har i det föregående (avsnitt 2.5.2) funnit att skolkantorstjänsterna

Jag

har

det

föregående

(avsnitt

2.5.2)

funnit

att

skolkantorstjänsterna

inte kan behållas men att det bör finnas kvar en möjlighet att kombinera

inte

kan

behållas

men

att

det

bör

finnas

kvar

möjlighet

att

kombinera

lärartjänstgöring med kyrkomusikalisk verksamhet. Remissbehandlingen

lärartjänstgöring

med

kyrkomusikalisk

verksamhet.

Remissbehandlingen

har visat att det är en framkomlig väg att såsom utredningen föreslagit

har

visat

att

det

är

framkomlig

väg

att

såsom

utredningen

föreslagit

öppna möjligheter för ett visst kyrkomusikaliskt tillval på sådana musiklä-

öppna

möjligheter

för

ett

visst

kyrkomusikaliskt

tillval

på

sådana

musiklä-

rarlinjer som avser ettämnesundervisning. UHÄ bör sålunda ges i uppdrag

rarlinjer

som

avser

ettämnesundervisning.

UHÄ

bör

sålunda

ges

uppdrag

att pröva möjligheterna att utforma utbildningsalternativ som på detta sätt

att

pröva

möjligheterna

att

utforma

utbildningsalternativ

som

på

detta

sätt

kan ge kantorsbehörighet. Jag avser att efter samråd med chefen för

kan

kantorsbehörighet.

Jag

avser

att

efter

samråd

med

chefen

för

utbildningsdepartementet återkomma till regeringen med förslag till upp-

utbildningsdepartementet

återkomma

till

regeringen

med

förslag

till

upp-

drag till UHÄ av denna innebörd. Uppdraget bör utföras i samråd med SÖ.

drag

till

UHÄ

denna

innebörd.

Uppdraget

bör

utföras

samråd

med

SÖ.

Folkhögskoleutbildningens dimensionering och lokalisering: Enligt utred- ningens beräkningar kommer det för den närmaste perioden att behövas en ökning av antalet årligen utexaminerade kantorer från nuvarande omkring 75 till 85 eller 90. Det skulle alltså röra sig om en utökning av antalet nybörjarplatser med 10— 15.

Folkhögskoleutbildningens dimensionering och lokalisering: Enligt utred-

Folkhögskoleutbildningens

dimensionering

och

lokalisering:

Enligt

utred-

ningens beräkningar kommer det för den närmaste perioden att behövas en

ningens

beräkningar

kommer

det

för

den

närmaste

perioden

att

behövas

ökning av antalet årligen utexaminerade kantorer från nuvarande omkring

ökning

antalet

årligen

utexaminerade

kantorer

från

nuvarande

omkring

75 till 85 eller 90. Det skulle alltså röra sig om en utökning av antalet

till

eller

90.

Det

skulle

alltså

röra

sig

utökning

antalet

nybörjarplatser med 10— 15.

nybörjarplatser

med

10—

15.

Utredningens beräkningar har bedömts vara i underkant av en del re- missinstanser. För egen del anser jag att beräkningarna är behäftade med en rätt stor osäkerhetsmarginal. Det råder i dag brist på kyrkomusiker. Någon säker bild av det framtida behovet kan dock inte erhållas förrän den nya organisationen i pastoraten fått sin form.

Utredningens beräkningar har bedömts vara i underkant av en del re-

Utredningens

beräkningar

har

bedömts

vara

underkant

del

re-

missinstanser. För egen del anser jag att beräkningarna är behäftade med

missinstanser.

För

egen

del

anser

jag

att

beräkningarna

är

behäftade

med

en rätt stor osäkerhetsmarginal. Det råder i dag brist på kyrkomusiker.

rätt

stor

osäkerhetsmarginal.

Det

råder

dag

brist

på

kyrkomusiker.

Någon säker bild av det framtida behovet kan dock inte erhållas förrän den

Någon

säker

bild

det

framtida

behovet

kan

dock

inte

erhållas

förrän

den

nya organisationen i pastoraten fått sin form.

nya

organisationen

pastoraten

fått

sin

form.

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

Jag vill framhålla att utredningen vid sin bedömning av det för närvaran- de tillgängliga antalet utbildningsplatser och det framtida behovet av såda- na har tagit hänsyn endast till vissa av de folkhögskolor där kantorsutbild- ning för närvarande bedrivs. Utredningen nämner skolorna i Oskarshamn. Mellansel och Ransäter (Geijerskolan). där examination sedan längre tid anordnats av Musikaliska akademien. samt dessutom skolan i Hjo. där det också nyligen blivit möjligt att examinera kantorer i omedelbar anslutning till utbildningen. Däremot omnämner utredningen inte exempelvis folkhög- skolan i Vadstena. där kantorsutbildning bedrivits sedan åtskilliga är. Där får emellertid eleverna efter avslutad utbildning undergå examination på annan ort. Förutom de nu nämnda skolorna finns det ytterligare ett antal folkhögskolor som har resurser att bedriva musikundervisning. Det har även framkommit att utbildningen på Sköndalsinstitutet kan utökas, under förutsättning att medel ställs till förfogande. För egen del anser jag att det är viktigt att framhålla att det inte är eller bör vara möjligt för staten att föreskriva vilka folkhögskolor som skall bedriva musikundervisning för blivande kantorer. I princip kan utbildning- en anordnas på alla de folkhögskolor där ekonomiska resurser finns och kompetenta lärarkrafter kan rekryteras. Emellertid är kantorsutbildningen. liksom annan musikundervisning. särskilt resurskrävande. Av detjag inledningsvis anfört framgår att utrym- met för det statliga stödet för kantorsutbildningen är begränsat. [ detta sammanhang vill jag emellertid åter erinra om de bidrag som genom kyrkofonden ställs till förfogande för utbildning av kyrkomusiker. Dessa bidrag uppgår för det innevarande budgetåret till 1 392 500 kr. sam- manlagt för olika kostnader som hänför sig till utbildning och examination av kantorer och utbildning av orgelspelare. En ej oväsentlig del av kostna- derna — drygt 250000 kr. — avser det nuvarande examinationsförfarandet. Utbildning av kyrkomusiker är givetvis ett sådant ändamål. för vilket även i fortsättningen kommer att kunna utgå stöd från kyrkofonden. Om särskil- da kurser för organist- och kantorsexamen samt pedagogisk examen för kyrkokantorer inte längre behövs i framtiden. kan de utgående bidragen omdisponeras. Avskaffas vidare den nuvarande formen för examina- tionen. kan ytterligare resurser frigöras. 2.II.2 Utbildningen av organister Min bedömning: Inriktningen och uppläggningen av den högre kyr- komusikerutbildningen bör ses över. Syftet med översynen bör vara att inom den nuvarande 160-poängsramen och med bibehållen stan- dard pä det musikaliska innehållet anpassa utbildningen till dagens behov och med ett bättre tillvaratagande av möjligheterna till fyll- nadstjänstgöring även inom det allmänna skolväsendet ge en så god förberedelse som möjligt för yrkesrollen i församlingen. Översynen kan lämpligen göras av UHÄ i samråd med berörda grupper och myndigheter. Prop. 1987/88: 144 46

Jag vill framhålla att utredningen vid sin bedömning av det för närvaran-

Jag

vill

framhålla

att

utredningen

vid

sin

bedömning

det

för

närvaran-

de tillgängliga antalet utbildningsplatser och det framtida behovet av såda-

tillgängliga

antalet

utbildningsplatser

och

det

framtida

behovet

såda-

na har tagit hänsyn endast till vissa av de folkhögskolor där kantorsutbild-

har

tagit

hänsyn

endast

till

vissa

folkhögskolor

där

kantorsutbild-

ning för närvarande bedrivs. Utredningen nämner skolorna i Oskarshamn.

ning

för

närvarande

bedrivs.

Utredningen

nämner

skolorna

Oskarshamn.

Mellansel och Ransäter (Geijerskolan). där examination sedan längre tid

Mellansel

och

Ransäter

(Geijerskolan).

där

examination

sedan

längre

tid

anordnats av Musikaliska akademien. samt dessutom skolan i Hjo. där det

anordnats

Musikaliska

akademien.

samt

dessutom

skolan

Hjo.

där

det

också nyligen blivit möjligt att examinera kantorer i omedelbar anslutning

också

nyligen

blivit

möjligt

att

examinera

kantorer

omedelbar

anslutning

till utbildningen. Däremot omnämner utredningen inte exempelvis folkhög-

till

utbildningen.

Däremot

omnämner

utredningen

inte

exempelvis

folkhög-

skolan i Vadstena. där kantorsutbildning bedrivits sedan åtskilliga är. Där

skolan

Vadstena.

där

kantorsutbildning

bedrivits

sedan

åtskilliga

är.

Där

får emellertid eleverna efter avslutad utbildning undergå examination på

får

emellertid

eleverna

efter

avslutad

utbildning

undergå

examination

på

annan ort. Förutom de nu nämnda skolorna finns det ytterligare ett antal

annan

ort.

Förutom

nämnda

skolorna

finns

det

ytterligare

ett

antal

folkhögskolor som har resurser att bedriva musikundervisning. Det har

folkhögskolor

som

har

resurser

att

bedriva

musikundervisning.

Det

har

även framkommit att utbildningen på Sköndalsinstitutet kan utökas, under

även

framkommit

att

utbildningen

på

Sköndalsinstitutet

kan

utökas,

under

förutsättning att medel ställs till förfogande.

förutsättning

att

medel

ställs

till

förfogande.

För egen del anser jag att det är viktigt att framhålla att det inte är eller bör vara möjligt för staten att föreskriva vilka folkhögskolor som skall bedriva musikundervisning för blivande kantorer. I princip kan utbildning- en anordnas på alla de folkhögskolor där ekonomiska resurser finns och kompetenta lärarkrafter kan rekryteras.

För egen del anser jag att det är viktigt att framhålla att det inte är eller

För

egen

del

anser

jag

att

det

är

viktigt

att

framhålla

att

det

inte

är

eller

bör vara möjligt för staten att föreskriva vilka folkhögskolor som skall

bör

vara

möjligt

för

staten

att

föreskriva

vilka

folkhögskolor

som

skall

bedriva musikundervisning för blivande kantorer. I princip kan utbildning-

bedriva

musikundervisning

för

blivande

kantorer.

princip

kan

utbildning-

en anordnas på alla de folkhögskolor där ekonomiska resurser finns och

anordnas

på

alla

folkhögskolor

där

ekonomiska

resurser

finns

och

kompetenta lärarkrafter kan rekryteras.

kompetenta

lärarkrafter

kan

rekryteras.

Emellertid är kantorsutbildningen. liksom annan musikundervisning. särskilt resurskrävande. Av detjag inledningsvis anfört framgår att utrym- met för det statliga stödet för kantorsutbildningen är begränsat.

Emellertid är kantorsutbildningen. liksom annan musikundervisning.

Emellertid

är

kantorsutbildningen.

liksom

annan

musikundervisning.

särskilt resurskrävande. Av detjag inledningsvis anfört framgår att utrym-

särskilt

resurskrävande.

detjag

inledningsvis

anfört

framgår

att

utrym-

met för det statliga stödet för kantorsutbildningen är begränsat.

met

för

det

statliga

stödet

för

kantorsutbildningen

är

begränsat.

[ detta sammanhang vill jag emellertid åter erinra om de bidrag som genom kyrkofonden ställs till förfogande för utbildning av kyrkomusiker. Dessa bidrag uppgår för det innevarande budgetåret till 1 392 500 kr. sam- manlagt för olika kostnader som hänför sig till utbildning och examination av kantorer och utbildning av orgelspelare. En ej oväsentlig del av kostna- derna — drygt 250000 kr. — avser det nuvarande examinationsförfarandet. Utbildning av kyrkomusiker är givetvis ett sådant ändamål. för vilket även i fortsättningen kommer att kunna utgå stöd från kyrkofonden. Om särskil- da kurser för organist- och kantorsexamen samt pedagogisk examen för kyrkokantorer inte längre behövs i framtiden. kan de utgående bidragen omdisponeras. Avskaffas vidare den nuvarande formen för examina- tionen. kan ytterligare resurser frigöras.

[ detta sammanhang vill jag emellertid åter erinra om de bidrag som

[

detta

sammanhang

vill

jag

emellertid

åter

erinra

bidrag

som

genom kyrkofonden ställs till förfogande för utbildning av kyrkomusiker.

genom

kyrkofonden

ställs

till

förfogande

för

utbildning

kyrkomusiker.

Dessa bidrag uppgår för det innevarande budgetåret till 1 392 500 kr. sam-

Dessa

bidrag

uppgår

för

det

innevarande

budgetåret

till

392

500

kr.

sam-

manlagt för olika kostnader som hänför sig till utbildning och examination

manlagt

för

olika

kostnader

som

hänför

sig

till

utbildning

och

examination

av kantorer och utbildning av orgelspelare. En ej oväsentlig del av kostna-

kantorer

och

utbildning

orgelspelare.

oväsentlig

del

kostna-

derna — drygt 250000 kr. — avser det nuvarande examinationsförfarandet.

derna

—

drygt

250000

kr.

—

avser

det

nuvarande

examinationsförfarandet.

Utbildning av kyrkomusiker är givetvis ett sådant ändamål. för vilket även

Utbildning

kyrkomusiker

är

givetvis

ett

sådant

ändamål.

för

vilket

även

i fortsättningen kommer att kunna utgå stöd från kyrkofonden. Om särskil-

fortsättningen

kommer

att

kunna

utgå

stöd

från

kyrkofonden.

särskil-

da kurser för organist- och kantorsexamen samt pedagogisk examen för

kurser

för

organist-

och

kantorsexamen

samt

pedagogisk

examen

för

kyrkokantorer inte längre behövs i framtiden. kan de utgående bidragen

kyrkokantorer

inte

längre

behövs

framtiden.

kan

utgående

bidragen

omdisponeras. Avskaffas vidare den nuvarande formen för examina-

omdisponeras.

Avskaffas

vidare

den

nuvarande

formen

för

examina-

tionen. kan ytterligare resurser frigöras.

tionen.

kan

ytterligare

resurser

frigöras.

2.II.2 Utbildningen av organister

2.II.2

Utbildningen

organister

Min bedömning: Inriktningen och uppläggningen av den högre kyr- komusikerutbildningen bör ses över. Syftet med översynen bör vara att inom den nuvarande 160-poängsramen och med bibehållen stan- dard pä det musikaliska innehållet anpassa utbildningen till dagens

Min bedömning: Inriktningen och uppläggningen av den högre kyr-

Min

bedömning:

Inriktningen

och

uppläggningen

den

högre

kyr-

komusikerutbildningen bör ses över. Syftet med översynen bör vara

komusikerutbildningen

bör

ses

över.

Syftet

med

översynen

bör

vara

att inom den nuvarande 160-poängsramen och med bibehållen stan-

att

inom

den

nuvarande

160-poängsramen

och

med

bibehållen

stan-

dard pä det musikaliska innehållet anpassa utbildningen till dagens

dard

pä

det

musikaliska

innehållet

anpassa

utbildningen

till

dagens

behov och med ett bättre tillvaratagande av möjligheterna till fyll- nadstjänstgöring även inom det allmänna skolväsendet ge en så god förberedelse som möjligt för yrkesrollen i församlingen. Översynen kan lämpligen göras av UHÄ i samråd med berörda grupper och myndigheter.

behov och med ett bättre tillvaratagande av möjligheterna till fyll-

behov

och

med

ett

bättre

tillvaratagande

möjligheterna

till

fyll-

nadstjänstgöring även inom det allmänna skolväsendet ge en så god

nadstjänstgöring

även

inom

det

allmänna

skolväsendet

så

god

förberedelse som möjligt för yrkesrollen i församlingen.

förberedelse

som

möjligt

för

yrkesrollen

församlingen.

Översynen kan lämpligen göras av UHÄ i samråd med berörda grupper och myndigheter.

Översynen kan lämpligen göras av UHÄ i samråd med berörda

Översynen

kan

lämpligen

göras

UHÄ

samråd

med

berörda

grupper och myndigheter.

grupper

och

myndigheter.

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

l'tredningens förslag: Utredningen har föreslagit att den nuvarande hög— re kyrkomusikaliska utbildningen med grundkurs och alternativa påbygg— nadskurser för fyllnadstjänstgöring inom det allmänna skolväsendet re— spektive den kommunala musikskolan ersätts av en sammanhållen kurs om 160 poäng som leder till en organistexamen som är inriktad endast på fyllnadstjänstgöring inom den kommunala musikskolan. Remissinstanserna: Förslaget till en sammanhållen utbildning om l60 poäng har i huvudsak vunnit stöd av remissinstanserna. Det har tillstyrkts av bl.a. UHÄ. Musikaliska akademien och SACO/SR. Inriktningen på fyllnadstjänstgöring enbart inom den kommunala musikskolan har dock kritiserats av flera av dem. Skälen för mitt förslag: Utbildningen på högskolenivå av kyrkomusiker bedrivs sedan år l972 på en särskild kyrkomusikerlinje. Sådan finns nume— ra i Stockholm. Göteborg. Malmö och Piteå. [ Stockholm kan årligen antas nio studerande och på var och en av de övriga studieorterna sex. Antalet platser motsvarar enligt utredningen behovet. såvitt avser en period fram till mitten av 1990-talet. varefter antagningsvolymen troligen kan minskas något. Kyrkomusikerlinjen ger en grundläggande musikalisk och pedagogisk utbildning om 160 poäng.. dvs. motsvarande fyra års studier. och den leder fram till högskolaexamen på kyrkort:usikerlirticn. som krävs för behörighet till organisttjänst inom svenska kyrkan. Studiegången indelas i dels en kyrkomusikalisk grundkurs om l20 poäng. dels en fördjupningskurs om 40 poäng enligt ett av två alternativ. Musikpedagogisk fördjupningskurs ger utbildning för fyllnadstjänst inorn främst kommunal musikskola men inne— fattar också fortsatta studier i två av ämnena solistiskt orgelspel. sång. piano eller satslära med instrumentation. Praktisk-pedagogisk fördjup— ningskurs är helt inriktad på utbildning för fyllnadstjänst inom det allmän— na skolväsendet och innehåller ämnen som pedagogik. allmän metodik. studiemetodik. praktiska undervisningsövningar samt piano- resp. sång— metodik med undervisningsövningar. Enligt utredningens bedömning fungerar utbildningen i stort sett väl. och endast begränsade ändringar är därför motiverade. Utredningen konstate- rar likväl att nästan inga studerande med behörighet till fyllnadstjänstgö- ring inom det allmänna skolväsendet längre utexamineras. Antalet utlysta tjänster med sådan tjänstgöring har väsentligt överstigit tillgången på behö- riga sökande. Utredningen har funnit att den musikpedagogiska fördjup- ningskursen har större attraktionskraft, därför att de studerande där kan vidareutbilda sig musikaliskt. Den som väljer den praktisk-pedagogiska kursen avslutar däremot sina kyrkomusikaliska studier för att i stället delta i den undervisning som bedrivs det fjärde studieåret vid musiklärarlinjen. Utredningen framhåller att musiklärarlinjen efterhand förändrats genom att praktikmomenten integrerats med övrig utbildning under hela den fyra- åriga utbildningen och ett flertal moderna ämnen tillkommit. Därigenom har det uppkommit stora svårigheter att kombinera kyrkomusiker— och musiklärarutbildningarna. Utredningen bedömer också att utrymmet för fyllnadstjänstgöring i det allmänna skolväsendet är i avtagande. Av detta har utredningen dragit slutsatsen att fyllnadstjänstgöring inom det allmän- Prop. 1987/88: 144 47

l'tredningens förslag: Utredningen har föreslagit att den nuvarande hög—

l'tredningens

förslag:

Utredningen

har

föreslagit

att

den

nuvarande

hög—

re kyrkomusikaliska utbildningen med grundkurs och alternativa påbygg—

kyrkomusikaliska

utbildningen

med

grundkurs

och

alternativa

påbygg—

nadskurser för fyllnadstjänstgöring inom det allmänna skolväsendet re—

nadskurser

för

fyllnadstjänstgöring

inom

det

allmänna

skolväsendet

re—

spektive den kommunala musikskolan ersätts av en sammanhållen kurs om

spektive

den

kommunala

musikskolan

ersätts

sammanhållen

kurs

160 poäng som leder till en organistexamen som är inriktad endast på

160

poäng

som

leder

till

organistexamen

som

är

inriktad

endast

på

fyllnadstjänstgöring inom den kommunala musikskolan.

fyllnadstjänstgöring

inom

den

kommunala

musikskolan.

Remissinstanserna: Förslaget till en sammanhållen utbildning om l60 poäng har i huvudsak vunnit stöd av remissinstanserna. Det har tillstyrkts av bl.a. UHÄ. Musikaliska akademien och SACO/SR. Inriktningen på fyllnadstjänstgöring enbart inom den kommunala musikskolan har dock kritiserats av flera av dem.

Remissinstanserna: Förslaget till en sammanhållen utbildning om l60

Remissinstanserna:

Förslaget

till

sammanhållen

utbildning

l60

poäng har i huvudsak vunnit stöd av remissinstanserna. Det har tillstyrkts

poäng

har

huvudsak

vunnit

stöd

remissinstanserna.

Det

har

tillstyrkts

av bl.a. UHÄ. Musikaliska akademien och SACO/SR. Inriktningen på

bl.a.

UHÄ.

Musikaliska

akademien

och

SACO/SR.

Inriktningen

på

fyllnadstjänstgöring enbart inom den kommunala musikskolan har dock

fyllnadstjänstgöring

enbart

inom

den

kommunala

musikskolan

har

dock

kritiserats av flera av dem.

kritiserats

flera

dem.

Skälen för mitt förslag: Utbildningen på högskolenivå av kyrkomusiker bedrivs sedan år l972 på en särskild kyrkomusikerlinje. Sådan finns nume— ra i Stockholm. Göteborg. Malmö och Piteå. [ Stockholm kan årligen antas nio studerande och på var och en av de övriga studieorterna sex. Antalet platser motsvarar enligt utredningen behovet. såvitt avser en period fram till mitten av 1990-talet. varefter antagningsvolymen troligen kan minskas något.

Skälen för mitt förslag: Utbildningen på högskolenivå av kyrkomusiker

Skälen

för

mitt

förslag:

Utbildningen

på

högskolenivå

kyrkomusiker

bedrivs sedan år l972 på en särskild kyrkomusikerlinje. Sådan finns nume—

bedrivs

sedan

år

l972

på

särskild

kyrkomusikerlinje.

Sådan

finns

nume—

ra i Stockholm. Göteborg. Malmö och Piteå. [ Stockholm kan årligen antas

Stockholm.

Göteborg.

Malmö

och

Piteå.

[

Stockholm

kan

årligen

antas

nio studerande och på var och en av de övriga studieorterna sex. Antalet

nio

studerande

och

på

var

och

övriga

studieorterna

sex.

Antalet

platser motsvarar enligt utredningen behovet. såvitt avser en period fram

platser

motsvarar

enligt

utredningen

behovet.

såvitt

avser

period

fram

till mitten av 1990-talet. varefter antagningsvolymen troligen kan minskas

till

mitten

1990-talet.

varefter

antagningsvolymen

troligen

kan

minskas

något.

Kyrkomusikerlinjen ger en grundläggande musikalisk och pedagogisk utbildning om 160 poäng.. dvs. motsvarande fyra års studier. och den leder fram till högskolaexamen på kyrkort:usikerlirticn. som krävs för behörighet till organisttjänst inom svenska kyrkan. Studiegången indelas i dels en kyrkomusikalisk grundkurs om l20 poäng. dels en fördjupningskurs om 40 poäng enligt ett av två alternativ. Musikpedagogisk fördjupningskurs ger utbildning för fyllnadstjänst inorn främst kommunal musikskola men inne— fattar också fortsatta studier i två av ämnena solistiskt orgelspel. sång. piano eller satslära med instrumentation. Praktisk-pedagogisk fördjup— ningskurs är helt inriktad på utbildning för fyllnadstjänst inom det allmän— na skolväsendet och innehåller ämnen som pedagogik. allmän metodik. studiemetodik. praktiska undervisningsövningar samt piano- resp. sång— metodik med undervisningsövningar.

Kyrkomusikerlinjen ger en grundläggande musikalisk och pedagogisk

Kyrkomusikerlinjen

ger

grundläggande

musikalisk

och

pedagogisk

utbildning om 160 poäng.. dvs. motsvarande fyra års studier. och den leder

utbildning

160

poäng..

dvs.

motsvarande

fyra

års

studier.

och

den

leder

fram till högskolaexamen på kyrkort:usikerlirticn. som krävs för behörighet

fram

till

högskolaexamen

på

kyrkort:usikerlirticn.

som

krävs

för

behörighet

till organisttjänst inom svenska kyrkan. Studiegången indelas i dels en

till

organisttjänst

inom

svenska

kyrkan.

Studiegången

indelas

dels

kyrkomusikalisk grundkurs om l20 poäng. dels en fördjupningskurs om 40

kyrkomusikalisk

grundkurs

l20

poäng.

dels

fördjupningskurs

poäng enligt ett av två alternativ. Musikpedagogisk fördjupningskurs ger

poäng

enligt

ett

två

alternativ.

Musikpedagogisk

fördjupningskurs

ger

utbildning för fyllnadstjänst inorn främst kommunal musikskola men inne—

utbildning

för

fyllnadstjänst

inorn

främst

kommunal

musikskola

men

inne—

fattar också fortsatta studier i två av ämnena solistiskt orgelspel. sång.

fattar

också

fortsatta

studier

två

ämnena

solistiskt

orgelspel.

sång.

piano eller satslära med instrumentation. Praktisk-pedagogisk fördjup—

piano

eller

satslära

med

instrumentation.

Praktisk-pedagogisk

fördjup—

ningskurs är helt inriktad på utbildning för fyllnadstjänst inom det allmän—

ningskurs

är

helt

inriktad

på

utbildning

för

fyllnadstjänst

inom

det

allmän—

na skolväsendet och innehåller ämnen som pedagogik. allmän metodik.

skolväsendet

och

innehåller

ämnen

som

pedagogik.

allmän

metodik.

studiemetodik. praktiska undervisningsövningar samt piano- resp. sång—

studiemetodik.

praktiska

undervisningsövningar

samt

piano-

resp.

sång—

metodik med undervisningsövningar.

metodik

med

undervisningsövningar.

Enligt utredningens bedömning fungerar utbildningen i stort sett väl. och endast begränsade ändringar är därför motiverade. Utredningen konstate- rar likväl att nästan inga studerande med behörighet till fyllnadstjänstgö- ring inom det allmänna skolväsendet längre utexamineras. Antalet utlysta tjänster med sådan tjänstgöring har väsentligt överstigit tillgången på behö- riga sökande. Utredningen har funnit att den musikpedagogiska fördjup- ningskursen har större attraktionskraft, därför att de studerande där kan vidareutbilda sig musikaliskt. Den som väljer den praktisk-pedagogiska kursen avslutar däremot sina kyrkomusikaliska studier för att i stället delta i den undervisning som bedrivs det fjärde studieåret vid musiklärarlinjen. Utredningen framhåller att musiklärarlinjen efterhand förändrats genom att praktikmomenten integrerats med övrig utbildning under hela den fyra- åriga utbildningen och ett flertal moderna ämnen tillkommit. Därigenom har det uppkommit stora svårigheter att kombinera kyrkomusiker— och musiklärarutbildningarna. Utredningen bedömer också att utrymmet för fyllnadstjänstgöring i det allmänna skolväsendet är i avtagande. Av detta har utredningen dragit slutsatsen att fyllnadstjänstgöring inom det allmän-

Enligt utredningens bedömning fungerar utbildningen i stort sett väl. och

Enligt

utredningens

bedömning

fungerar

utbildningen

stort

sett

väl.

och

endast begränsade ändringar är därför motiverade. Utredningen konstate-

endast

begränsade

ändringar

är

därför

motiverade.

Utredningen

konstate-

rar likväl att nästan inga studerande med behörighet till fyllnadstjänstgö-

rar

likväl

att

nästan

inga

studerande

med

behörighet

till

fyllnadstjänstgö-

ring inom det allmänna skolväsendet längre utexamineras. Antalet utlysta

ring

inom

det

allmänna

skolväsendet

längre

utexamineras.

Antalet

utlysta

tjänster med sådan tjänstgöring har väsentligt överstigit tillgången på behö-

tjänster

med

sådan

tjänstgöring

har

väsentligt

överstigit

tillgången

på

behö-

riga sökande. Utredningen har funnit att den musikpedagogiska fördjup-

riga

sökande.

Utredningen

har

funnit

att

den

musikpedagogiska

fördjup-

ningskursen har större attraktionskraft, därför att de studerande där kan

ningskursen

har

större

attraktionskraft,

därför

att

studerande

där

kan

vidareutbilda sig musikaliskt. Den som väljer den praktisk-pedagogiska

vidareutbilda

sig

musikaliskt.

Den

som

väljer

den

praktisk-pedagogiska

kursen avslutar däremot sina kyrkomusikaliska studier för att i stället delta

kursen

avslutar

däremot

sina

kyrkomusikaliska

studier

för

att

stället

delta

i den undervisning som bedrivs det fjärde studieåret vid musiklärarlinjen.

den

undervisning

som

bedrivs

det

fjärde

studieåret

vid

musiklärarlinjen.

Utredningen framhåller att musiklärarlinjen efterhand förändrats genom

Utredningen

framhåller

att

musiklärarlinjen

efterhand

förändrats

genom

att praktikmomenten integrerats med övrig utbildning under hela den fyra-

att

praktikmomenten

integrerats

med

övrig

utbildning

under

hela

den

fyra-

åriga utbildningen och ett flertal moderna ämnen tillkommit. Därigenom

åriga

utbildningen

och

ett

flertal

moderna

ämnen

tillkommit.

Därigenom

har det uppkommit stora svårigheter att kombinera kyrkomusiker— och

har

det

uppkommit

stora

svårigheter

att

kombinera

kyrkomusiker—

och

musiklärarutbildningarna. Utredningen bedömer också att utrymmet för

musiklärarutbildningarna.

Utredningen

bedömer

också

att

utrymmet

för

fyllnadstjänstgöring i det allmänna skolväsendet är i avtagande. Av detta

fyllnadstjänstgöring

det

allmänna

skolväsendet

är

avtagande.

detta

har utredningen dragit slutsatsen att fyllnadstjänstgöring inom det allmän-

har

utredningen

dragit

slutsatsen

att

fyllnadstjänstgöring

inom

det

allmän-

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

na skolväsendet för organister efter hand bör försvinna. Den av utredning- en förordade sammanhållna löO-poängsutbildningen för organistexamen skulle sålunda i huvudsak motsvara den kyrkomusikaliska grundkursen och den musikpedagogiska fördjupningskursen. Utredningen konstaterar också att det på senare är gjorts vissa förändringar i utbildningen på kyrkomusikerlinjen. Enligt utredningen tillgodoser dessa i den utsträck- ning det är möjligt inom ramen för 160 poäng sådana synpunkter som kyrkomötet "framfört (Kub l984:6. kskr. 198429) om en ökad tonvikt på kyrkomusikerns församlingsvårdande yrkesroll. Vad som framkommit vid remissbehandlingen ger enligt min mening stöd för bedömningen att den praktisk-pedagogiska fördjupningskursen inte kan behållas i nuvarande form. UHÄ har uttryckligen anfört att kursen av studieorganisatoriska skäl inte längre tjänar sitt syfte. eftersom den inte under senare år har kunnat samordnas med musiklärarutbildningen. Till slutsatsen att de högskoleutbildade kyrkomusikerna bör ställas helt utan möjlighet till tjänstgöring inom det allmänna skolväsendet är jag emellertid inte beredd att ansluta mig. Min utgångspunkt är att detta skulle medföra en alltför stark begränsning av möjligheterna till fyllnadstjänstgö- ring för kyrkomusikerkårens mest kvalificerade del. UHÄ har också-ut- tryckt tvekan på denna punkt och anser inte att utredningen på ett helt övertygande sätt löst problemet med utbildning för kombinationstjänster avsedda för såväl kyrkomusikalisk verksamhet som tjänstgöring inom det allmänna skolväsendet. Enligt UHÄ:s mening bör i stället övervägas om det inte är möjligt att i den sammanhållna kyrkomusikerutbildningen inte- grera en sådan pedagogisk förberedelse som skulle kunna ge kompetens för fyllnadstjänstgöring inom såväl det allmänna skolväsendet som den kommunala musikskolan. Kommande utbildningsplaner för grundskola och gymnasieskola och de krav dessa medför för musiklärarnas kompetens måste beaktas. UHÄ har framhållit att den revidering av kyrkomusiker- linjens utbildningsplan som gjorts på senare tid har varit begränsad i avvaktan på utredningens förslag. En mer genomgripande revidering avses ske mot bakgrund av statsmakternas ställningslagandc till utredningens förslag. Också Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) har ansett att utred— ningens förslag om att helt ta bort inriktningen på fyllnadstjänstgöring inom det allmänna skolväsendet vilar på alltför svag grund. SFS har argumenterat efter delvis samma linjer som UHÄ i dessa frågor. Vad gäller utbildningen för fyllnadstjänstgöring inom den kommunala musikskolan har Svenska kommunförbundet framfört eftertryckliga in— vändningar mot utredningens utgångspunkter. Enligt kommunförbundet bör inte till grund för bedömningen läggas antagandet att den nuvarande musikpedagogiska fördjupningskursen motsvarar musikskolans behov. Kommunförbundet har påpekat att kursen innehåller metodikutbildning inom ämnena orgel. piano och sång. Behovet av pianolärare inom musik- skolan är emellertid idag mycket begränsat. Vad det däremot enligt kommunförbundet råder brist på. är kompetenta kör- och ensembleledare. En förstärkning och breddning av t. ex. denna utbildning på kyrkomusiker- linjen skulle kunna skapa större möjligheter till fyllnadstjänstgöring inom musikskolan. Prop. 1987/88: 144 48

na skolväsendet för organister efter hand bör försvinna. Den av utredning-

skolväsendet

för

organister

efter

hand

bör

försvinna.

Den

utredning-

en förordade sammanhållna löO-poängsutbildningen för organistexamen

förordade

sammanhållna

löO-poängsutbildningen

för

organistexamen

skulle sålunda i huvudsak motsvara den kyrkomusikaliska grundkursen

skulle

sålunda

huvudsak

motsvara

den

kyrkomusikaliska

grundkursen

och den musikpedagogiska fördjupningskursen. Utredningen konstaterar

och

den

musikpedagogiska

fördjupningskursen.

Utredningen

konstaterar

också att det på senare är gjorts vissa förändringar i utbildningen på

också

att

det

på

senare

är

gjorts

vissa

förändringar

utbildningen

på

kyrkomusikerlinjen. Enligt utredningen tillgodoser dessa i den utsträck-

kyrkomusikerlinjen.

Enligt

utredningen

tillgodoser

dessa

den

utsträck-

ning det är möjligt inom ramen för 160 poäng sådana synpunkter som

ning

det

är

möjligt

inom

ramen

för

160

poäng

sådana

synpunkter

som

kyrkomötet "framfört (Kub l984:6. kskr. 198429) om en ökad tonvikt på

kyrkomötet

"framfört

(Kub

l984:6.

kskr.

198429)

ökad

tonvikt

på

kyrkomusikerns församlingsvårdande yrkesroll.

kyrkomusikerns

församlingsvårdande

yrkesroll.

Vad som framkommit vid remissbehandlingen ger enligt min mening stöd för bedömningen att den praktisk-pedagogiska fördjupningskursen inte kan behållas i nuvarande form. UHÄ har uttryckligen anfört att kursen av studieorganisatoriska skäl inte längre tjänar sitt syfte. eftersom den inte under senare år har kunnat samordnas med musiklärarutbildningen.

Vad som framkommit vid remissbehandlingen ger enligt min mening

Vad

som

framkommit

vid

remissbehandlingen

ger

enligt

min

mening

stöd för bedömningen att den praktisk-pedagogiska fördjupningskursen

stöd

för

bedömningen

att

den

praktisk-pedagogiska

fördjupningskursen

inte kan behållas i nuvarande form. UHÄ har uttryckligen anfört att kursen

inte

kan

behållas

nuvarande

form.

UHÄ

har

uttryckligen

anfört

att

kursen

av studieorganisatoriska skäl inte längre tjänar sitt syfte. eftersom den inte

studieorganisatoriska

skäl

inte

längre

tjänar

sitt

syfte.

eftersom

den

inte

under senare år har kunnat samordnas med musiklärarutbildningen.

under

senare

år

har

kunnat

samordnas

med

musiklärarutbildningen.

Till slutsatsen att de högskoleutbildade kyrkomusikerna bör ställas helt utan möjlighet till tjänstgöring inom det allmänna skolväsendet är jag emellertid inte beredd att ansluta mig. Min utgångspunkt är att detta skulle medföra en alltför stark begränsning av möjligheterna till fyllnadstjänstgö- ring för kyrkomusikerkårens mest kvalificerade del. UHÄ har också-ut- tryckt tvekan på denna punkt och anser inte att utredningen på ett helt övertygande sätt löst problemet med utbildning för kombinationstjänster avsedda för såväl kyrkomusikalisk verksamhet som tjänstgöring inom det allmänna skolväsendet. Enligt UHÄ:s mening bör i stället övervägas om det inte är möjligt att i den sammanhållna kyrkomusikerutbildningen inte- grera en sådan pedagogisk förberedelse som skulle kunna ge kompetens för fyllnadstjänstgöring inom såväl det allmänna skolväsendet som den kommunala musikskolan. Kommande utbildningsplaner för grundskola och gymnasieskola och de krav dessa medför för musiklärarnas kompetens måste beaktas. UHÄ har framhållit att den revidering av kyrkomusiker- linjens utbildningsplan som gjorts på senare tid har varit begränsad i avvaktan på utredningens förslag. En mer genomgripande revidering avses ske mot bakgrund av statsmakternas ställningslagandc till utredningens förslag. Också Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) har ansett att utred— ningens förslag om att helt ta bort inriktningen på fyllnadstjänstgöring inom det allmänna skolväsendet vilar på alltför svag grund. SFS har argumenterat efter delvis samma linjer som UHÄ i dessa frågor.

Till slutsatsen att de högskoleutbildade kyrkomusikerna bör ställas helt

Till

slutsatsen

att

högskoleutbildade

kyrkomusikerna

bör

ställas

helt

utan möjlighet till tjänstgöring inom det allmänna skolväsendet är jag

utan

möjlighet

till

tjänstgöring

inom

det

allmänna

skolväsendet

är

jag

emellertid inte beredd att ansluta mig. Min utgångspunkt är att detta skulle

emellertid

inte

beredd

att

ansluta

mig.

Min

utgångspunkt

är

att

detta

skulle

medföra en alltför stark begränsning av möjligheterna till fyllnadstjänstgö-

medföra

alltför

stark

begränsning

möjligheterna

till

fyllnadstjänstgö-

ring för kyrkomusikerkårens mest kvalificerade del. UHÄ har också-ut-

ring

för

kyrkomusikerkårens

mest

kvalificerade

del.

UHÄ

har

också-ut-

tryckt tvekan på denna punkt och anser inte att utredningen på ett helt

tryckt

tvekan

på

denna

punkt

och

anser

inte

att

utredningen

på

ett

helt

övertygande sätt löst problemet med utbildning för kombinationstjänster

övertygande

sätt

löst

problemet

med

utbildning

för

kombinationstjänster

avsedda för såväl kyrkomusikalisk verksamhet som tjänstgöring inom det

avsedda

för

såväl

kyrkomusikalisk

verksamhet

som

tjänstgöring

inom

det

allmänna skolväsendet. Enligt UHÄ:s mening bör i stället övervägas om

allmänna

skolväsendet.

Enligt

UHÄ:s

mening

bör

stället

övervägas

det inte är möjligt att i den sammanhållna kyrkomusikerutbildningen inte-

det

inte

är

möjligt

att

den

sammanhållna

kyrkomusikerutbildningen

inte-

grera en sådan pedagogisk förberedelse som skulle kunna ge kompetens

grera

sådan

pedagogisk

förberedelse

som

skulle

kunna

kompetens

för fyllnadstjänstgöring inom såväl det allmänna skolväsendet som den

för

fyllnadstjänstgöring

inom

såväl

det

allmänna

skolväsendet

som

den

kommunala musikskolan. Kommande utbildningsplaner för grundskola

kommunala

musikskolan.

Kommande

utbildningsplaner

för

grundskola

och gymnasieskola och de krav dessa medför för musiklärarnas kompetens

och

gymnasieskola

och

krav

dessa

medför

för

musiklärarnas

kompetens

måste beaktas. UHÄ har framhållit att den revidering av kyrkomusiker-

måste

beaktas.

UHÄ

har

framhållit

att

den

revidering

kyrkomusiker-

linjens utbildningsplan som gjorts på senare tid har varit begränsad i

linjens

utbildningsplan

som

gjorts

på

senare

tid

har

varit

begränsad

avvaktan på utredningens förslag. En mer genomgripande revidering avses

avvaktan

på

utredningens

förslag.

mer

genomgripande

revidering

avses

ske mot bakgrund av statsmakternas ställningslagandc till utredningens

ske

mot

bakgrund

statsmakternas

ställningslagandc

till

utredningens

förslag. Också Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) har ansett att utred—

förslag.

Också

Sveriges

Förenade

Studentkårer

(SFS)

har

ansett

att

utred—

ningens förslag om att helt ta bort inriktningen på fyllnadstjänstgöring

ningens

förslag

att

helt

bort

inriktningen

på

fyllnadstjänstgöring

inom det allmänna skolväsendet vilar på alltför svag grund. SFS har

inom

det

allmänna

skolväsendet

vilar

på

alltför

svag

grund.

SFS

har

argumenterat efter delvis samma linjer som UHÄ i dessa frågor.

argumenterat

efter

delvis

samma

linjer

som

UHÄ

dessa

frågor.

Vad gäller utbildningen för fyllnadstjänstgöring inom den kommunala musikskolan har Svenska kommunförbundet framfört eftertryckliga in— vändningar mot utredningens utgångspunkter. Enligt kommunförbundet bör inte till grund för bedömningen läggas antagandet att den nuvarande musikpedagogiska fördjupningskursen motsvarar musikskolans behov. Kommunförbundet har påpekat att kursen innehåller metodikutbildning inom ämnena orgel. piano och sång. Behovet av pianolärare inom musik- skolan är emellertid idag mycket begränsat. Vad det däremot enligt kommunförbundet råder brist på. är kompetenta kör- och ensembleledare. En förstärkning och breddning av t. ex. denna utbildning på kyrkomusiker- linjen skulle kunna skapa större möjligheter till fyllnadstjänstgöring inom musikskolan.

Vad gäller utbildningen för fyllnadstjänstgöring inom den kommunala

Vad

gäller

utbildningen

för

fyllnadstjänstgöring

inom

den

kommunala

musikskolan har Svenska kommunförbundet framfört eftertryckliga in—

musikskolan

har

Svenska

kommunförbundet

framfört

eftertryckliga

in—

vändningar mot utredningens utgångspunkter. Enligt kommunförbundet

vändningar

mot

utredningens

utgångspunkter.

Enligt

kommunförbundet

bör inte till grund för bedömningen läggas antagandet att den nuvarande

bör

inte

till

grund

för

bedömningen

läggas

antagandet

att

den

nuvarande

musikpedagogiska fördjupningskursen motsvarar musikskolans behov.

musikpedagogiska

fördjupningskursen

motsvarar

musikskolans

behov.

Kommunförbundet har påpekat att kursen innehåller metodikutbildning

Kommunförbundet

har

påpekat

att

kursen

innehåller

metodikutbildning

inom ämnena orgel. piano och sång. Behovet av pianolärare inom musik-

inom

ämnena

orgel.

piano

och

sång.

Behovet

pianolärare

inom

musik-

skolan är emellertid idag mycket begränsat. Vad det däremot enligt

skolan

är

emellertid

idag

mycket

begränsat.

Vad

det

däremot

enligt

kommunförbundet råder brist på. är kompetenta kör- och ensembleledare.

kommunförbundet

råder

brist

på.

är

kompetenta

kör-

och

ensembleledare.

En förstärkning och breddning av t. ex. denna utbildning på kyrkomusiker-

förstärkning

och

breddning

ex.

denna

utbildning

på

kyrkomusiker-

linjen skulle kunna skapa större möjligheter till fyllnadstjänstgöring inom

linjen

skulle

kunna

skapa

större

möjligheter

till

fyllnadstjänstgöring

inom

musikskolan.

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

Vad kommunförbundet har anfört är mycket beaktansvärt. Jag vill tillfo- ga att goda skäl talar för att en organistutbildning med den av förbundet förordade inriktningen också kan svara mot ändrade behov för kyrkans eget vidkommande. Det finns inte skäl att närmare än jag nu har gjort gå in på planeringen av den framtida utbildningen av organister. Det ankommer enligt förordning- en (l976z702. ändrad senast 1986z953) med instruktion för universitets- och högskoleämbetet på UHÄ att svara för översiktlig och samordnande planering för den grundläggande högskoleutbildningen och att utarbeta planeringsramar för sådan utbildning. Det kan därför lämpligen ankomma på UHÄ att med beaktande av vad som anförts i det föregående se över inriktningen och uppläggningen av den högre kyrkomusikerutbildningen. Jag förutsätter att en sådan översyn sker i samarbete med SÖ. Samråd bör givetvis ocksåi lämpliga former äga rum med avnämarintressenterna. bl. a. centrala organ för svenska kyrkan och dess församlingar samt med företrä- dare för kyrkomusikcrkåren och de studerande. Viktigt är också att det kunnande och den erfarenhet somlfinns inom Musikaliska akademien och dess kyrkomusikerkommitté tas tillvara i arbetet. 2.11.3 Övrig kyrkomusikalisk utbildning Min bedömning: Kyrkans egna organ bör ha ansvaret för övriga utbildningsinsatser på det kyrkomusikaliska området. Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt. Remissinstanserna: Dessa har i det väsentliga delat utredningens uppfatt- ning. Behovet av fortbiIdningsmöjligheter för de lägst utbildade kyrkomu- sikerna har understrukits i en del yttranden. Skälen för min bedömning: Utredningen har avslutningsvis fört en dis- kussion rörande vissa ytterligare utbildningsfrågor. Utredningen har här tagit upp fortbildningsinsatseri kyrkomusikaliskt eller teologiskt avseende för kyrkomusikerna. kyrkomusikalisk utbildning på mer elementär nivå för orgelspelare och tillfälliga vikarier samt utbildning för kombinationstjäns- ter med inslag av församlingsvårdande. administrativ eller annan inom- kyrklig verksamhet. För egen del vill jag erinra om att en viktig utgångspunkt för mina överväganden rörande den framtida utbildningen av kyrkokantorer har varit. att den på ett naturligt sätt skall kunna ges inslag som anknyter till kyrkomusikerns roll såsom en av flera medarbetare i församlingen. Genom att utbildningen avses äga rum vid Sköndalsinstitutet och folkhögskolor med kyrklig anknytning och genom att dessa utbildningsinstitutioner får ett betydande mått av frihet att lägga upp undervisningen på lämpligaste sätt. kan detta önskemål tillgodoses. Jag har också i det föregående som min mening anfört att det måste anses vara arbetsgivarens ansvar att sörja för den inskolning för arbete i församlingarnas tjänst som kan behövas. Såsom framgått i det föregående räknarjag med att det också i framtiden 4 Riksdagen 1987/88. I mm]. Nr l44 Rättelse: S. 61 och 60 byter plats Prop. 1987/88: l44 49

Vad kommunförbundet har anfört är mycket beaktansvärt. Jag vill tillfo-

Vad

kommunförbundet

har

anfört

är

mycket

beaktansvärt.

Jag

vill

tillfo-

ga att goda skäl talar för att en organistutbildning med den av förbundet

att

goda

skäl

talar

för

att

organistutbildning

med

den

förbundet

förordade inriktningen också kan svara mot ändrade behov för kyrkans

förordade

inriktningen

också

kan

svara

mot

ändrade

behov

för

kyrkans

eget vidkommande.

eget

vidkommande.

Det finns inte skäl att närmare än jag nu har gjort gå in på planeringen av den framtida utbildningen av organister. Det ankommer enligt förordning- en (l976z702. ändrad senast 1986z953) med instruktion för universitets- och högskoleämbetet på UHÄ att svara för översiktlig och samordnande planering för den grundläggande högskoleutbildningen och att utarbeta planeringsramar för sådan utbildning. Det kan därför lämpligen ankomma på UHÄ att med beaktande av vad som anförts i det föregående se över inriktningen och uppläggningen av den högre kyrkomusikerutbildningen. Jag förutsätter att en sådan översyn sker i samarbete med SÖ. Samråd bör givetvis ocksåi lämpliga former äga rum med avnämarintressenterna. bl. a. centrala organ för svenska kyrkan och dess församlingar samt med företrä- dare för kyrkomusikcrkåren och de studerande. Viktigt är också att det kunnande och den erfarenhet somlfinns inom Musikaliska akademien och dess kyrkomusikerkommitté tas tillvara i arbetet.

Det finns inte skäl att närmare än jag nu har gjort gå in på planeringen av

Det

finns

inte

skäl

att

närmare

än

jag

har

gjort

gå

på

planeringen

den framtida utbildningen av organister. Det ankommer enligt förordning-

den

framtida

utbildningen

organister.

Det

ankommer

enligt

förordning-

en (l976z702. ändrad senast 1986z953) med instruktion för universitets-

(l976z702.

ändrad

senast

1986z953)

med

instruktion

för

universitets-

och högskoleämbetet på UHÄ att svara för översiktlig och samordnande

och

högskoleämbetet

på

UHÄ

att

svara

för

översiktlig

och

samordnande

planering för den grundläggande högskoleutbildningen och att utarbeta

planering

för

den

grundläggande

högskoleutbildningen

och

att

utarbeta

planeringsramar för sådan utbildning. Det kan därför lämpligen ankomma

planeringsramar

för

sådan

utbildning.

Det

kan

därför

lämpligen

ankomma

på UHÄ att med beaktande av vad som anförts i det föregående se över

på

UHÄ

att

med

beaktande

vad

som

anförts

det

föregående

över

inriktningen och uppläggningen av den högre kyrkomusikerutbildningen.

inriktningen

och

uppläggningen

den

högre

kyrkomusikerutbildningen.

Jag förutsätter att en sådan översyn sker i samarbete med SÖ. Samråd bör

Jag

förutsätter

att

sådan

översyn

sker

samarbete

med

SÖ.

Samråd

bör

givetvis ocksåi lämpliga former äga rum med avnämarintressenterna. bl. a.

givetvis

ocksåi

lämpliga

former

äga

rum

med

avnämarintressenterna.

bl.

centrala organ för svenska kyrkan och dess församlingar samt med företrä-

centrala

organ

för

svenska

kyrkan

och

dess

församlingar

samt

med

företrä-

dare för kyrkomusikcrkåren och de studerande. Viktigt är också att det

dare

för

kyrkomusikcrkåren

och

studerande.

Viktigt

är

också

att

det

kunnande och den erfarenhet somlfinns inom Musikaliska akademien och

kunnande

och

den

erfarenhet

somlfinns

inom

Musikaliska

akademien

och

dess kyrkomusikerkommitté tas tillvara i arbetet.

dess

kyrkomusikerkommitté

tas

tillvara

arbetet.

2.11.3 Övrig kyrkomusikalisk utbildning

2.11.3

Övrig

kyrkomusikalisk

utbildning

Min bedömning: Kyrkans egna organ bör ha ansvaret för övriga

Min

bedömning:

Kyrkans

egna

organ

bör

ansvaret

för

övriga

utbildningsinsatser på det kyrkomusikaliska området.

utbildningsinsatser

på

det

kyrkomusikaliska

området.

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt. Remissinstanserna: Dessa har i det väsentliga delat utredningens uppfatt- ning. Behovet av fortbiIdningsmöjligheter för de lägst utbildade kyrkomu- sikerna har understrukits i en del yttranden. Skälen för min bedömning: Utredningen har avslutningsvis fört en dis- kussion rörande vissa ytterligare utbildningsfrågor. Utredningen har här tagit upp fortbildningsinsatseri kyrkomusikaliskt eller teologiskt avseende för kyrkomusikerna. kyrkomusikalisk utbildning på mer elementär nivå för orgelspelare och tillfälliga vikarier samt utbildning för kombinationstjäns- ter med inslag av församlingsvårdande. administrativ eller annan inom- kyrklig verksamhet. För egen del vill jag erinra om att en viktig utgångspunkt för mina överväganden rörande den framtida utbildningen av kyrkokantorer har varit. att den på ett naturligt sätt skall kunna ges inslag som anknyter till kyrkomusikerns roll såsom en av flera medarbetare i församlingen. Genom att utbildningen avses äga rum vid Sköndalsinstitutet och folkhögskolor med kyrklig anknytning och genom att dessa utbildningsinstitutioner får ett betydande mått av frihet att lägga upp undervisningen på lämpligaste sätt. kan detta önskemål tillgodoses. Jag har också i det föregående som min mening anfört att det måste anses vara arbetsgivarens ansvar att sörja för den inskolning för arbete i församlingarnas tjänst som kan behövas. Såsom framgått i det föregående räknarjag med att det också i framtiden

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt.

Utredningens

förslag:

Överensstämmer

med

mitt.

Remissinstanserna: Dessa har i det väsentliga delat utredningens uppfatt- ning. Behovet av fortbiIdningsmöjligheter för de lägst utbildade kyrkomu- sikerna har understrukits i en del yttranden.

Remissinstanserna: Dessa har i det väsentliga delat utredningens uppfatt-

Remissinstanserna:

Dessa

har

det

väsentliga

delat

utredningens

uppfatt-

ning. Behovet av fortbiIdningsmöjligheter för de lägst utbildade kyrkomu-

ning.

Behovet

fortbiIdningsmöjligheter

för

lägst

utbildade

kyrkomu-

sikerna har understrukits i en del yttranden.

sikerna

har

understrukits

del

yttranden.

Skälen för min bedömning: Utredningen har avslutningsvis fört en dis- kussion rörande vissa ytterligare utbildningsfrågor. Utredningen har här tagit upp fortbildningsinsatseri kyrkomusikaliskt eller teologiskt avseende för kyrkomusikerna. kyrkomusikalisk utbildning på mer elementär nivå för orgelspelare och tillfälliga vikarier samt utbildning för kombinationstjäns- ter med inslag av församlingsvårdande. administrativ eller annan inom- kyrklig verksamhet.

Skälen för min bedömning: Utredningen har avslutningsvis fört en dis-

Skälen

för

min

bedömning:

Utredningen

har

avslutningsvis

fört

dis-

kussion rörande vissa ytterligare utbildningsfrågor. Utredningen har här

kussion

rörande

vissa

ytterligare

utbildningsfrågor.

Utredningen

har

här

tagit upp fortbildningsinsatseri kyrkomusikaliskt eller teologiskt avseende

tagit

upp

fortbildningsinsatseri

kyrkomusikaliskt

eller

teologiskt

avseende

för kyrkomusikerna. kyrkomusikalisk utbildning på mer elementär nivå för

för

kyrkomusikerna.

kyrkomusikalisk

utbildning

på

mer

elementär

nivå

för

orgelspelare och tillfälliga vikarier samt utbildning för kombinationstjäns-

orgelspelare

och

tillfälliga

vikarier

samt

utbildning

för

kombinationstjäns-

ter med inslag av församlingsvårdande. administrativ eller annan inom-

ter

med

inslag

församlingsvårdande.

administrativ

eller

annan

inom-

kyrklig verksamhet.

kyrklig

verksamhet.

För egen del vill jag erinra om att en viktig utgångspunkt för mina överväganden rörande den framtida utbildningen av kyrkokantorer har varit. att den på ett naturligt sätt skall kunna ges inslag som anknyter till kyrkomusikerns roll såsom en av flera medarbetare i församlingen. Genom att utbildningen avses äga rum vid Sköndalsinstitutet och folkhögskolor med kyrklig anknytning och genom att dessa utbildningsinstitutioner får ett betydande mått av frihet att lägga upp undervisningen på lämpligaste sätt. kan detta önskemål tillgodoses. Jag har också i det föregående som min mening anfört att det måste anses vara arbetsgivarens ansvar att sörja för den inskolning för arbete i församlingarnas tjänst som kan behövas.

För egen del vill jag erinra om att en viktig utgångspunkt för mina

För

egen

del

vill

jag

erinra

att

viktig

utgångspunkt

för

mina

överväganden rörande den framtida utbildningen av kyrkokantorer har

överväganden

rörande

den

framtida

utbildningen

kyrkokantorer

har

varit. att den på ett naturligt sätt skall kunna ges inslag som anknyter till

varit.

att

den

på

ett

naturligt

sätt

skall

kunna

ges

inslag

som

anknyter

till

kyrkomusikerns roll såsom en av flera medarbetare i församlingen. Genom

kyrkomusikerns

roll

såsom

flera

medarbetare

församlingen.

Genom

att utbildningen avses äga rum vid Sköndalsinstitutet och folkhögskolor

att

utbildningen

avses

äga

rum

vid

Sköndalsinstitutet

och

folkhögskolor

med kyrklig anknytning och genom att dessa utbildningsinstitutioner får ett

med

kyrklig

anknytning

och

genom

att

dessa

utbildningsinstitutioner

får

ett

betydande mått av frihet att lägga upp undervisningen på lämpligaste sätt.

betydande

mått

frihet

att

lägga

upp

undervisningen

på

lämpligaste

sätt.

kan detta önskemål tillgodoses. Jag har också i det föregående som min

kan

detta

önskemål

tillgodoses.

Jag

har

också

det

föregående

som

min

mening anfört att det måste anses vara arbetsgivarens ansvar att sörja för

mening

anfört

att

det

måste

anses

vara

arbetsgivarens

ansvar

att

sörja

för

den inskolning för arbete i församlingarnas tjänst som kan behövas.

den

inskolning

för

arbete

församlingarnas

tjänst

som

kan

behövas.

Såsom framgått i det föregående räknarjag med att det också i framtiden

Såsom

framgått

det

föregående

räknarjag

med

att

det

också

framtiden

4 Riksdagen 1987/88. I mm]. Nr l44 Rättelse: S. 61 och 60 byter plats

4 Riksdagen 1987/88. I mm]. Nr l44

Riksdagen

1987/88.

mm].

l44

Rättelse: S. 61 och 60 byter plats

Rättelse:

och

byter

plats

Prop. 1987/88: l44

Prop.

1987/88:

l44

i viss utsträckning kommer att behövas orgelspelare. främst för spelning vid gudstjänster och kyrkliga handlingar. Det kommer också att behövas en kader av kyrkomusikaliskt kunniga personer för att täcka behovet av vikarier. Utredningen har förutsatt att folkhögskolor med kyrklig anknyt- ning även framdeles kommer att bedriva kyrkomusikalisk undervisning på en mer allmän och elementär nivå. Synsättet har i allmänhet inte gett anledning till erinran från remissinstansernas sida. Frågan har emellertid tagits upp av bl.a. Musikaliska akademien och Domkyrkoorganisternas förening. Bägge dessa instanser har hävdat behovet av samordning och bistånd åt de inomkyrkliga organen. För min del ansluterjag mig till utredningens synsätt att anordnandet av den enklare kyrkomusikaliska undervisningen i första hand bör ses som en inomkyrklig fråga. Jag vill här erinra om den resurs i form av fri musikun- dervisning i pastoraten. som enligt mitt förslag skall finnas kvar även i fortsättningen. Den fria musikundervisningen kommer liksom tidigare att vara av stor betydelse. såväl för att förbereda och främja rekryteringen av studerande till den egentliga kyrkomusikerutbildningen. som för att få fram kunniga orgelspelare och vikarier. 1 detta sammanhang vill jag också erinra om det bidrag ur kyrkofonden som jag redan berört i föregående avsnitt. Bidraget för de folkhögskolekur- ser för orgelspelare. vilka anordnas av Svenska kyrkans stiftelse för riks"- kyrklig verksamhet och står under tillsyn av Musikaliska akademien, upp- går detta budgetår till 216000 kr. [ bl.a. Musikaliska akademiens remissyttrande har framkommit farhå- gor för bristande samordning i utbildningen av orgelspelare m.fl. och för att inte den expertis som representeras av akademien skall tas till vara på bästa sätt. De nu framlagda förslagen innebär inte att akademiens roll ändras. [ övrigt är det enligt mitt synsätt ett kyrkligt intresse av första rangen att befrämja kyrkans musikliv. Det ligger i så hög grad i sakens natur att ta till vara de vinster som en samordning över landet kan medfö— ra. liksom fördelarna med att anpassa studierna till uppläggningen av den egentliga kyrkomusikerutbildningen. att man kan förlita sig på att detta sker utan några särskilda åtgärder från statens sida. Det är naturligt att därvid den expertis utnyttjas-. som finns hos akademiens styrelse och kyrkomusikerkommitté. Även domkyrkoorganisterna kommer säkerligen också framgent att spela en betydelsefull roll när det gäller att främja och understödja den enklare utbildningen i kyrkomusik. Vad slutligen gäller sådan utbildning som kan behövas för att kantorer skall kunna med de kyrkomusikaliska uppgifterna kombinera annat inom- kyrkligt arbete. har svenska kyrkans centralstyrelse anslutit sig till utred- ningens uppfattning om att detta i princip är en inomkyrklig angelägenhet. Styrelsen har upplyst att frågan är under utredning genom försorg av Svenska kyrkans nämnd för undervisning och utbildning. Prop. 1987/88:144

i viss utsträckning kommer att behövas orgelspelare. främst för spelning

viss

utsträckning

kommer

att

behövas

orgelspelare.

främst

för

spelning

vid gudstjänster och kyrkliga handlingar. Det kommer också att behövas

vid

gudstjänster

och

kyrkliga

handlingar.

Det

kommer

också

att

behövas

en kader av kyrkomusikaliskt kunniga personer för att täcka behovet av

kader

kyrkomusikaliskt

kunniga

personer

för

att

täcka

behovet

vikarier. Utredningen har förutsatt att folkhögskolor med kyrklig anknyt-

vikarier.

Utredningen

har

förutsatt

att

folkhögskolor

med

kyrklig

anknyt-

ning även framdeles kommer att bedriva kyrkomusikalisk undervisning på

ning

även

framdeles

kommer

att

bedriva

kyrkomusikalisk

undervisning

på

en mer allmän och elementär nivå. Synsättet har i allmänhet inte gett

mer

allmän

och

elementär

nivå.

Synsättet

har

allmänhet

inte

gett

anledning till erinran från remissinstansernas sida. Frågan har emellertid

anledning

till

erinran

från

remissinstansernas

sida.

Frågan

har

emellertid

tagits upp av bl.a. Musikaliska akademien och Domkyrkoorganisternas

tagits

upp

bl.a.

Musikaliska

akademien

och

Domkyrkoorganisternas

förening. Bägge dessa instanser har hävdat behovet av samordning och

förening.

Bägge

dessa

instanser

har

hävdat

behovet

samordning

och

bistånd åt de inomkyrkliga organen.

bistånd

åt

inomkyrkliga

organen.

För min del ansluterjag mig till utredningens synsätt att anordnandet av den enklare kyrkomusikaliska undervisningen i första hand bör ses som en inomkyrklig fråga. Jag vill här erinra om den resurs i form av fri musikun- dervisning i pastoraten. som enligt mitt förslag skall finnas kvar även i fortsättningen. Den fria musikundervisningen kommer liksom tidigare att vara av stor betydelse. såväl för att förbereda och främja rekryteringen av studerande till den egentliga kyrkomusikerutbildningen. som för att få fram kunniga orgelspelare och vikarier.

För min del ansluterjag mig till utredningens synsätt att anordnandet av

För

min

del

ansluterjag

mig

till

utredningens

synsätt

att

anordnandet

den enklare kyrkomusikaliska undervisningen i första hand bör ses som en

den

enklare

kyrkomusikaliska

undervisningen

första

hand

bör

ses

som

inomkyrklig fråga. Jag vill här erinra om den resurs i form av fri musikun-

inomkyrklig

fråga.

Jag

vill

här

erinra

den

resurs

form

fri

musikun-

dervisning i pastoraten. som enligt mitt förslag skall finnas kvar även i

dervisning

pastoraten.

som

enligt

mitt

förslag

skall

finnas

kvar

även

fortsättningen. Den fria musikundervisningen kommer liksom tidigare att

fortsättningen.

Den

fria

musikundervisningen

kommer

liksom

tidigare

att

vara av stor betydelse. såväl för att förbereda och främja rekryteringen av

vara

stor

betydelse.

såväl

för

att

förbereda

och

främja

rekryteringen

studerande till den egentliga kyrkomusikerutbildningen. som för att få fram

studerande

till

den

egentliga

kyrkomusikerutbildningen.

som

för

att

få

fram

kunniga orgelspelare och vikarier.

kunniga

orgelspelare

och

vikarier.

1 detta sammanhang vill jag också erinra om det bidrag ur kyrkofonden som jag redan berört i föregående avsnitt. Bidraget för de folkhögskolekur- ser för orgelspelare. vilka anordnas av Svenska kyrkans stiftelse för riks"- kyrklig verksamhet och står under tillsyn av Musikaliska akademien, upp- går detta budgetår till 216000 kr.

1 detta sammanhang vill jag också erinra om det bidrag ur kyrkofonden

detta

sammanhang

vill

jag

också

erinra

det

bidrag

kyrkofonden

som jag redan berört i föregående avsnitt. Bidraget för de folkhögskolekur-

som

jag

redan

berört

föregående

avsnitt.

Bidraget

för

folkhögskolekur-

ser för orgelspelare. vilka anordnas av Svenska kyrkans stiftelse för riks"-

ser

för

orgelspelare.

vilka

anordnas

Svenska

kyrkans

stiftelse

för

riks"-

kyrklig verksamhet och står under tillsyn av Musikaliska akademien, upp-

kyrklig

verksamhet

och

står

under

tillsyn

Musikaliska

akademien,

upp-

går detta budgetår till 216000 kr.

går

detta

budgetår

till

216000

kr.

[ bl.a. Musikaliska akademiens remissyttrande har framkommit farhå- gor för bristande samordning i utbildningen av orgelspelare m.fl. och för att inte den expertis som representeras av akademien skall tas till vara på bästa sätt. De nu framlagda förslagen innebär inte att akademiens roll ändras. [ övrigt är det enligt mitt synsätt ett kyrkligt intresse av första rangen att befrämja kyrkans musikliv. Det ligger i så hög grad i sakens natur att ta till vara de vinster som en samordning över landet kan medfö— ra. liksom fördelarna med att anpassa studierna till uppläggningen av den egentliga kyrkomusikerutbildningen. att man kan förlita sig på att detta sker utan några särskilda åtgärder från statens sida. Det är naturligt att därvid den expertis utnyttjas-. som finns hos akademiens styrelse och kyrkomusikerkommitté. Även domkyrkoorganisterna kommer säkerligen också framgent att spela en betydelsefull roll när det gäller att främja och understödja den enklare utbildningen i kyrkomusik.

[ bl.a. Musikaliska akademiens remissyttrande har framkommit farhå-

[

bl.a.

Musikaliska

akademiens

remissyttrande

har

framkommit

farhå-

gor för bristande samordning i utbildningen av orgelspelare m.fl. och för

gor

för

bristande

samordning

utbildningen

orgelspelare

m.fl.

och

för

att inte den expertis som representeras av akademien skall tas till vara på

att

inte

den

expertis

som

representeras

akademien

skall

tas

till

vara

på

bästa sätt. De nu framlagda förslagen innebär inte att akademiens roll

bästa

sätt.

framlagda

förslagen

innebär

inte

att

akademiens

roll

ändras. [ övrigt är det enligt mitt synsätt ett kyrkligt intresse av första

ändras.

[

övrigt

är

det

enligt

mitt

synsätt

ett

kyrkligt

intresse

första

rangen att befrämja kyrkans musikliv. Det ligger i så hög grad i sakens

rangen

att

befrämja

kyrkans

musikliv.

Det

ligger

så

hög

grad

sakens

natur att ta till vara de vinster som en samordning över landet kan medfö—

natur

att

till

vara

vinster

som

samordning

över

landet

kan

medfö—

ra. liksom fördelarna med att anpassa studierna till uppläggningen av den

ra.

liksom

fördelarna

med

att

anpassa

studierna

till

uppläggningen

den

egentliga kyrkomusikerutbildningen. att man kan förlita sig på att detta

egentliga

kyrkomusikerutbildningen.

att

man

kan

förlita

sig

på

att

detta

sker utan några särskilda åtgärder från statens sida. Det är naturligt att

sker

utan

några

särskilda

åtgärder

från

statens

sida.

Det

är

naturligt

att

därvid den expertis utnyttjas-. som finns hos akademiens styrelse och

därvid

den

expertis

utnyttjas-.

som

finns

hos

akademiens

styrelse

och

kyrkomusikerkommitté. Även domkyrkoorganisterna kommer säkerligen

kyrkomusikerkommitté.

Även

domkyrkoorganisterna

kommer

säkerligen

också framgent att spela en betydelsefull roll när det gäller att främja och

också

framgent

att

spela

betydelsefull

roll

när

det

gäller

att

främja

och

understödja den enklare utbildningen i kyrkomusik.

understödja

den

enklare

utbildningen

kyrkomusik.

Vad slutligen gäller sådan utbildning som kan behövas för att kantorer skall kunna med de kyrkomusikaliska uppgifterna kombinera annat inom- kyrkligt arbete. har svenska kyrkans centralstyrelse anslutit sig till utred- ningens uppfattning om att detta i princip är en inomkyrklig angelägenhet. Styrelsen har upplyst att frågan är under utredning genom försorg av Svenska kyrkans nämnd för undervisning och utbildning.

Vad slutligen gäller sådan utbildning som kan behövas för att kantorer

Vad

slutligen

gäller

sådan

utbildning

som

kan

behövas

för

att

kantorer

skall kunna med de kyrkomusikaliska uppgifterna kombinera annat inom-

skall

kunna

med

kyrkomusikaliska

uppgifterna

kombinera

annat

inom-

kyrkligt arbete. har svenska kyrkans centralstyrelse anslutit sig till utred-

kyrkligt

arbete.

har

svenska

kyrkans

centralstyrelse

anslutit

sig

till

utred-

ningens uppfattning om att detta i princip är en inomkyrklig angelägenhet.

ningens

uppfattning

att

detta

princip

är

inomkyrklig

angelägenhet.

Styrelsen har upplyst att frågan är under utredning genom försorg av

Styrelsen

har

upplyst

att

frågan

är

under

utredning

genom

försorg

Svenska kyrkans nämnd för undervisning och utbildning.

Svenska

kyrkans

nämnd

för

undervisning

och

utbildning.

Prop. 1987/88:144

Prop.

1987/88:144

2.12 Genomförande Mitt förslag: Reformen träder i kraft den 1 januari 1990. Sådana kyrkomusiker som har tjänster. från vilka de inte kan sägas upp. skall vara skyldiga att utöva sin tjänst genom att fortsätta sitt arbete åt pastoratet. Övergångsvis lättas på behörighetskravet för dem som avlagt organist- och kantorsexamen. men inte pedagogisk examen för kyrkokantorer. Utredningens förslag: Utredningen har inte lagt fram något särskilt för- slag beträffande dem som inte kan sägas tipp från sina tjänster. Utredning- en har vidare föreslagit att reformen skall träda i kraft samtidigt med den avsedda reform av svenska kyrkans organisation på lokal- och stiftsplanet. vilket enligt förslagen i prop. 1987/88:31 till huvudsaklig del avses ske den ljanuari 1989. I övrigt överensstämmer utredningens förslag med mitt. Remissinstanserna: Dessa har i allmänhet inte särskilt berört nu aktuella frågor. Skälen för mitt förslag Utgångspunkter: Det förslag till ny organisation på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan som har lagts fram i propositionen 1987/88:31 avses i huvudsak träda i kraft den 1 januari 1989. I vissa delar träder reformen emellertid i kraft ett halvår senare. dvs. den ljuli 1989. Den reform på kyrkomusikens område somjag nu föreslår bygger i vissa delar på försla- gen i den förutnämnda propositionen. Den kan alltså inte träda i kraft tidigare. Däremot är det inget som hindrar ett senare ikraftträdande. Genomförandet av bägge reformerna kommer att ställa stora krav på planerings- och förhandlingsarbete under en längre period. Enligt min mening är det olyckligt om dessa perioder helt sammanfaller i tiden. Reformen träder i kraft den 1 januari 1990: De förslag somjag nu har lagt fram innebär bl.a. att den kyrkomusikaliska verksamheten inte längre skall organiseras med utgångspunkt från församlingen som enhet. Den grundläggande enheten för organisationen skall i stället vara pastoratet. Övergången till den nya kyrkomusikaliska organisationen kommer att kräva ett omfattande planerings- och förberedelsearbete. Avskaffandet av den statliga löneregleringen av kyrkomusikertjänster m.m. kommer också att kräva ett förhandlingsarbete. Enligt min mening är det viktigt att såväl pastoraten som arbetsmarknadens parter ges tillräcklig tid att förbereda reformen. Mot den bakgrunden anser jag att det är uteslutet att låta reformen träda i kraft tidigare än den ljanuari 1990. Den nya tjänsteorganisationen måste beslutas: Vid övergångstidpunkten kommer det att finnas kyrkomusiker anställda i varje pastorat. men med församlingen som enhet för den kyrkomusikaliska verksamheten. Särskilt i flerförsamlingspastoraten kommer att behövas ett förberedelsc- och plane- ringsarbete när det gäller att bygga upp en ny organisation. Samråd måste ske med berörda parter innan den nya tjänsteorganisationen beslutas. Prop. 1987/88:144

2.12 Genomförande

2.12

Genomförande

Mitt förslag: Reformen träder i kraft den 1 januari 1990. Sådana kyrkomusiker som har tjänster. från vilka de inte kan sägas upp. skall vara skyldiga att utöva sin tjänst genom att fortsätta sitt arbete

Mitt förslag: Reformen träder i kraft den 1 januari 1990. Sådana

Mitt

förslag:

Reformen

träder

kraft

den

januari

1990.

Sådana

kyrkomusiker som har tjänster. från vilka de inte kan sägas upp.

kyrkomusiker

som

har

tjänster.

från

vilka

inte

kan

sägas

upp.

skall vara skyldiga att utöva sin tjänst genom att fortsätta sitt arbete

skall

vara

skyldiga

att

utöva

sin

tjänst

genom

att

fortsätta

sitt

arbete

åt pastoratet. Övergångsvis lättas på behörighetskravet för dem som avlagt organist- och kantorsexamen. men inte pedagogisk examen för kyrkokantorer.

åt pastoratet. Övergångsvis lättas på behörighetskravet för dem som

åt

pastoratet.

Övergångsvis

lättas

på

behörighetskravet

för

dem

som

avlagt organist- och kantorsexamen. men inte pedagogisk examen

avlagt

organist-

och

kantorsexamen.

men

inte

pedagogisk

examen

för kyrkokantorer.

för

kyrkokantorer.

Utredningens förslag: Utredningen har inte lagt fram något särskilt för- slag beträffande dem som inte kan sägas tipp från sina tjänster. Utredning- en har vidare föreslagit att reformen skall träda i kraft samtidigt med den avsedda reform av svenska kyrkans organisation på lokal- och stiftsplanet. vilket enligt förslagen i prop. 1987/88:31 till huvudsaklig del avses ske den ljanuari 1989. I övrigt överensstämmer utredningens förslag med mitt. Remissinstanserna: Dessa har i allmänhet inte särskilt berört nu aktuella frågor.

Utredningens förslag: Utredningen har inte lagt fram något särskilt för-

Utredningens

förslag:

Utredningen

har

inte

lagt

fram

något

särskilt

för-

slag beträffande dem som inte kan sägas tipp från sina tjänster. Utredning-

slag

beträffande

dem

som

inte

kan

sägas

tipp

från

sina

tjänster.

Utredning-

en har vidare föreslagit att reformen skall träda i kraft samtidigt med den

har

vidare

föreslagit

att

reformen

skall

träda

kraft

samtidigt

med

den

avsedda reform av svenska kyrkans organisation på lokal- och stiftsplanet.

avsedda

reform

svenska

kyrkans

organisation

på

lokal-

och

stiftsplanet.

vilket enligt förslagen i prop. 1987/88:31 till huvudsaklig del avses ske den

vilket

enligt

förslagen

prop.

1987/88:31

till

huvudsaklig

del

avses

ske

den

ljanuari 1989. I övrigt överensstämmer utredningens förslag med mitt.

ljanuari

1989.

övrigt

överensstämmer

utredningens

förslag

med

mitt.

Remissinstanserna: Dessa har i allmänhet inte särskilt berört nu aktuella frågor.

Remissinstanserna: Dessa har i allmänhet inte särskilt berört nu aktuella

Remissinstanserna:

Dessa

har

allmänhet

inte

särskilt

berört

aktuella

frågor.

Skälen för mitt förslag

Skälen

för

mitt

förslag

Utgångspunkter: Det förslag till ny organisation på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan som har lagts fram i propositionen 1987/88:31 avses i huvudsak träda i kraft den 1 januari 1989. I vissa delar träder reformen emellertid i kraft ett halvår senare. dvs. den ljuli 1989. Den reform på kyrkomusikens område somjag nu föreslår bygger i vissa delar på försla- gen i den förutnämnda propositionen. Den kan alltså inte träda i kraft tidigare. Däremot är det inget som hindrar ett senare ikraftträdande. Genomförandet av bägge reformerna kommer att ställa stora krav på planerings- och förhandlingsarbete under en längre period. Enligt min mening är det olyckligt om dessa perioder helt sammanfaller i tiden. Reformen träder i kraft den 1 januari 1990: De förslag somjag nu har lagt fram innebär bl.a. att den kyrkomusikaliska verksamheten inte längre skall organiseras med utgångspunkt från församlingen som enhet. Den grundläggande enheten för organisationen skall i stället vara pastoratet. Övergången till den nya kyrkomusikaliska organisationen kommer att kräva ett omfattande planerings- och förberedelsearbete. Avskaffandet av den statliga löneregleringen av kyrkomusikertjänster m.m. kommer också att kräva ett förhandlingsarbete. Enligt min mening är det viktigt att såväl pastoraten som arbetsmarknadens parter ges tillräcklig tid att förbereda reformen. Mot den bakgrunden anser jag att det är uteslutet att låta reformen träda i kraft tidigare än den ljanuari 1990. Den nya tjänsteorganisationen måste beslutas: Vid övergångstidpunkten kommer det att finnas kyrkomusiker anställda i varje pastorat. men med församlingen som enhet för den kyrkomusikaliska verksamheten. Särskilt i flerförsamlingspastoraten kommer att behövas ett förberedelsc- och plane- ringsarbete när det gäller att bygga upp en ny organisation. Samråd måste ske med berörda parter innan den nya tjänsteorganisationen beslutas.

Utgångspunkter: Det förslag till ny organisation på lokal- och stiftsplanet i

Utgångspunkter:

Det

förslag

till

organisation

på

lokal-

och

stiftsplanet

svenska kyrkan som har lagts fram i propositionen 1987/88:31 avses i

svenska

kyrkan

som

har

lagts

fram

propositionen

1987/88:31

avses

huvudsak träda i kraft den 1 januari 1989. I vissa delar träder reformen

huvudsak

träda

kraft

den

januari

1989.

vissa

delar

träder

reformen

emellertid i kraft ett halvår senare. dvs. den ljuli 1989. Den reform på

emellertid

kraft

ett

halvår

senare.

dvs.

den

ljuli

1989.

Den

reform

på

kyrkomusikens område somjag nu föreslår bygger i vissa delar på försla-

kyrkomusikens

område

somjag

föreslår

bygger

vissa

delar

på

försla-

gen i den förutnämnda propositionen. Den kan alltså inte träda i kraft

gen

den

förutnämnda

propositionen.

Den

kan

alltså

inte

träda

kraft

tidigare. Däremot är det inget som hindrar ett senare ikraftträdande.

tidigare.

Däremot

är

det

inget

som

hindrar

ett

senare

ikraftträdande.

Genomförandet av bägge reformerna kommer att ställa stora krav på planerings- och förhandlingsarbete under en längre period. Enligt min mening är det olyckligt om dessa perioder helt sammanfaller i tiden.

Genomförandet av bägge reformerna kommer att ställa stora krav på

Genomförandet

bägge

reformerna

kommer

att

ställa

stora

krav

på

planerings- och förhandlingsarbete under en längre period. Enligt min

planerings-

och

förhandlingsarbete

under

längre

period.

Enligt

min

mening är det olyckligt om dessa perioder helt sammanfaller i tiden.

mening

är

det

olyckligt

dessa

perioder

helt

sammanfaller

tiden.

Reformen träder i kraft den 1 januari 1990: De förslag somjag nu har lagt fram innebär bl.a. att den kyrkomusikaliska verksamheten inte längre skall organiseras med utgångspunkt från församlingen som enhet. Den grundläggande enheten för organisationen skall i stället vara pastoratet.

Reformen träder i kraft den 1 januari 1990: De förslag somjag nu har lagt

Reformen

träder

kraft

den

januari

1990:

förslag

somjag

har

lagt

fram innebär bl.a. att den kyrkomusikaliska verksamheten inte längre

fram

innebär

bl.a.

att

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

inte

längre

skall organiseras med utgångspunkt från församlingen som enhet. Den

skall

organiseras

med

utgångspunkt

från

församlingen

som

enhet.

Den

grundläggande enheten för organisationen skall i stället vara pastoratet.

grundläggande

enheten

för

organisationen

skall

stället

vara

pastoratet.

Övergången till den nya kyrkomusikaliska organisationen kommer att kräva ett omfattande planerings- och förberedelsearbete. Avskaffandet av den statliga löneregleringen av kyrkomusikertjänster m.m. kommer också att kräva ett förhandlingsarbete. Enligt min mening är det viktigt att såväl pastoraten som arbetsmarknadens parter ges tillräcklig tid att förbereda reformen. Mot den bakgrunden anser jag att det är uteslutet att låta reformen träda i kraft tidigare än den ljanuari 1990.

Övergången till den nya kyrkomusikaliska organisationen kommer att

Övergången

till

den

nya

kyrkomusikaliska

organisationen

kommer

att

kräva ett omfattande planerings- och förberedelsearbete. Avskaffandet av

kräva

ett

omfattande

planerings-

och

förberedelsearbete.

Avskaffandet

den statliga löneregleringen av kyrkomusikertjänster m.m. kommer också

den

statliga

löneregleringen

kyrkomusikertjänster

m.m.

kommer

också

att kräva ett förhandlingsarbete. Enligt min mening är det viktigt att såväl

att

kräva

ett

förhandlingsarbete.

Enligt

min

mening

är

det

viktigt

att

såväl

pastoraten som arbetsmarknadens parter ges tillräcklig tid att förbereda

pastoraten

som

arbetsmarknadens

parter

ges

tillräcklig

tid

att

förbereda

reformen. Mot den bakgrunden anser jag att det är uteslutet att låta

reformen.

Mot

den

bakgrunden

anser

jag

att

det

är

uteslutet

att

låta

reformen träda i kraft tidigare än den ljanuari 1990.

reformen

träda

kraft

tidigare

än

den

ljanuari

1990.

Den nya tjänsteorganisationen måste beslutas: Vid övergångstidpunkten kommer det att finnas kyrkomusiker anställda i varje pastorat. men med församlingen som enhet för den kyrkomusikaliska verksamheten. Särskilt i flerförsamlingspastoraten kommer att behövas ett förberedelsc- och plane- ringsarbete när det gäller att bygga upp en ny organisation. Samråd måste ske med berörda parter innan den nya tjänsteorganisationen beslutas.

Den nya tjänsteorganisationen måste beslutas: Vid övergångstidpunkten

Den

nya

tjänsteorganisationen

måste

beslutas:

Vid

övergångstidpunkten

kommer det att finnas kyrkomusiker anställda i varje pastorat. men med

kommer

det

att

finnas

kyrkomusiker

anställda

varje

pastorat.

men

med

församlingen som enhet för den kyrkomusikaliska verksamheten. Särskilt i

församlingen

som

enhet

för

den

kyrkomusikaliska

verksamheten.

Särskilt

flerförsamlingspastoraten kommer att behövas ett förberedelsc- och plane-

flerförsamlingspastoraten

kommer

att

behövas

ett

förberedelsc-

och

plane-

ringsarbete när det gäller att bygga upp en ny organisation. Samråd måste

ringsarbete

när

det

gäller

att

bygga

upp

organisation.

Samråd

måste

ske med berörda parter innan den nya tjänsteorganisationen beslutas.

ske

med

berörda

parter

innan

den

nya

tjänsteorganisationen

beslutas.

Prop. 1987/88:144

Prop.

1987/88:144

Under genomförandeskcdet bör bedömningar göras när det gäller di- mensioneringen av verksamheten för framtiden. I de fall det med hänsyn till verksamhetens omfattning eller organisationen i övrigt inte är lämpligt att ha en organist anställd. bör dispenser från detta krav kunna meddelas redan innan reformen träderi kraft. Likaså bör redan dessförinnan domka- pitlen kunna yttra sig över förslag till reglementen för den kyrkomusikalis- ka verksamheten i pastoraten. Pastorat med god framförhållning bör ju ha möjlighet att före reformens ikraftträdande fastställa reglemente som skall gälla för tiden därefter. För att dessa administrativa åtgärder skall kunna vidtas innan lagen träder i kraft krävs inga särskilda övergångsbcstämmel— ser tjfr lagrådets yttrande i prop. 1983/84:30 s. 172 f.). Nya kollektivavtal träffas: Mitt förslag innebär bl. a. att kyrkomusikerna inte längre skall ha statligt reglerade anställningar. Avlöningsförmåner skall således inte längre fastställas under medverkan av staten. Detta för med sig att den nuvarande avtalsregleringen måste ersättas med en ny. Avtalen måste träffas mellan kyrkomusikernas fackliga organisationer och pastoratens arbetsgivarorganisation. Det förut sagda innebär också att de arbetsrättsliga författningar som avser statligt reglerade anställningar inte längre kommer att tillämpas på kyrkomusikerna. Den nuvarande författningsregleringen i dessa avseen- den. liksom regleringen av kyrkomusikernas tjänsteåligganden m.m. bör ersättas med en reglering i kollektivavtal. Det blir nödvändigt att de nya kollektivavtalen träffas innan reformen träder i kraft. Tjänster tillsatta med konstitutorial m. m.: Mina förslag medför. somjag nyss har sagt. att den statliga regleringen av kyrkomusikertjänsterna upp- hör och att pastoraten blir huvudmän för verksamheten. De förutvarande kyrkomusikerdistrikten kommer inte längre att finnas kvar. Inför över- gången kommer innehavarna av kyrkomusikertjänster att få sägas upp från sina statligt reglerade anställningar för att sedan anställas på nya tjänster inom pastoraten. Inom kyrkomusikerorganisationen finns det emellertid innehavare av tjänster. som har tillsatts med fullmakt eller konstitutorial. Sådana arbetstagare kan inte fråntas sina tjänster genom arbetsgivarens ensidiga beslut annat än i vissa undantagsfall. Detsamma gäller dem som har förordnande för bestämd tid. som utlöper efter tidpunkten för pastora- tens övertagande av verksamheten. Jag förutsätter att alla arbetstagare som är anställda på de statligt reglerade kyrkomusikertjänsterna vid lagens ikraftträdande kommer att erbjudas sådan anställning inom pastoratet som de skäligen bör kunna godta. Det kan dock antas att några av dem-som här avses kommer att vilja behålla sina statligt reglerade tjänster. Det kommer emellertid inte efter lagens ikraftträdande att finnas möjlighet att bereda dem motsvarande arbetsuppgifter på annat håll än i de pastorat i vilka kyrkomusikerdistrikten uppgår. Mot denna bakgrund bör genom en sär- skild övergångsbcstämmelsc i lagen föreskrivas en skyldighet för en sådan arbetstagare att fullgöra sin tjänst genom att utföra i huvudsak samma arbetsuppgifter som tidigare hos det pastorat. inom vilket han har sin tjänst. Fortsatt behörighet enligt äldre bestämmelser: Utredningen har ansett att Prop. 1987/88:144

Under genomförandeskcdet bör bedömningar göras när det gäller di-

Under

genomförandeskcdet

bör

bedömningar

göras

när

det

gäller

di-

mensioneringen av verksamheten för framtiden. I de fall det med hänsyn

mensioneringen

verksamheten

för

framtiden.

fall

det

med

hänsyn

till verksamhetens omfattning eller organisationen i övrigt inte är lämpligt

till

verksamhetens

omfattning

eller

organisationen

övrigt

inte

är

lämpligt

att ha en organist anställd. bör dispenser från detta krav kunna meddelas

att

organist

anställd.

bör

dispenser

från

detta

krav

kunna

meddelas

redan innan reformen träderi kraft. Likaså bör redan dessförinnan domka-

redan

innan

reformen

träderi

kraft.

Likaså

bör

redan

dessförinnan

domka-

pitlen kunna yttra sig över förslag till reglementen för den kyrkomusikalis-

pitlen

kunna

yttra

sig

över

förslag

till

reglementen

för

den

kyrkomusikalis-

ka verksamheten i pastoraten. Pastorat med god framförhållning bör ju ha

verksamheten

pastoraten.

Pastorat

med

god

framförhållning

bör

möjlighet att före reformens ikraftträdande fastställa reglemente som skall

möjlighet

att

före

reformens

ikraftträdande

fastställa

reglemente

som

skall

gälla för tiden därefter. För att dessa administrativa åtgärder skall kunna

gälla

för

tiden

därefter.

För

att

dessa

administrativa

åtgärder

skall

kunna

vidtas innan lagen träder i kraft krävs inga särskilda övergångsbcstämmel—

vidtas

innan

lagen

träder

kraft

krävs

inga

särskilda

övergångsbcstämmel—

ser tjfr lagrådets yttrande i prop. 1983/84:30 s. 172 f.).

ser

tjfr

lagrådets

yttrande

prop.

1983/84:30

172

f.).

Nya kollektivavtal träffas: Mitt förslag innebär bl. a. att kyrkomusikerna inte längre skall ha statligt reglerade anställningar. Avlöningsförmåner skall således inte längre fastställas under medverkan av staten. Detta för med sig att den nuvarande avtalsregleringen måste ersättas med en ny. Avtalen måste träffas mellan kyrkomusikernas fackliga organisationer och pastoratens arbetsgivarorganisation.

Nya kollektivavtal träffas: Mitt förslag innebär bl. a. att kyrkomusikerna

Nya

kollektivavtal

träffas:

Mitt

förslag

innebär

bl.

att

kyrkomusikerna

inte längre skall ha statligt reglerade anställningar. Avlöningsförmåner

inte

längre

skall

statligt

reglerade

anställningar.

Avlöningsförmåner

skall således inte längre fastställas under medverkan av staten. Detta för

skall

således

inte

längre

fastställas

under

medverkan

staten.

Detta

för

med sig att den nuvarande avtalsregleringen måste ersättas med en ny.

med

sig

att

den

nuvarande

avtalsregleringen

måste

ersättas

med

ny.

Avtalen måste träffas mellan kyrkomusikernas fackliga organisationer och

Avtalen

måste

träffas

mellan

kyrkomusikernas

fackliga

organisationer

och

pastoratens arbetsgivarorganisation.

pastoratens

arbetsgivarorganisation.

Det förut sagda innebär också att de arbetsrättsliga författningar som avser statligt reglerade anställningar inte längre kommer att tillämpas på kyrkomusikerna. Den nuvarande författningsregleringen i dessa avseen- den. liksom regleringen av kyrkomusikernas tjänsteåligganden m.m. bör ersättas med en reglering i kollektivavtal.

Det förut sagda innebär också att de arbetsrättsliga författningar som

Det

förut

sagda

innebär

också

att

arbetsrättsliga

författningar

som

avser statligt reglerade anställningar inte längre kommer att tillämpas på

avser

statligt

reglerade

anställningar

inte

längre

kommer

att

tillämpas

på

kyrkomusikerna. Den nuvarande författningsregleringen i dessa avseen-

kyrkomusikerna.

Den

nuvarande

författningsregleringen

dessa

avseen-

den. liksom regleringen av kyrkomusikernas tjänsteåligganden m.m. bör

den.

liksom

regleringen

kyrkomusikernas

tjänsteåligganden

m.m.

bör

ersättas med en reglering i kollektivavtal.

ersättas

med

reglering

kollektivavtal.

Det blir nödvändigt att de nya kollektivavtalen träffas innan reformen träder i kraft.

Det blir nödvändigt att de nya kollektivavtalen träffas innan reformen

Det

blir

nödvändigt

att

nya

kollektivavtalen

träffas

innan

reformen

träder i kraft.

träder

kraft.

Tjänster tillsatta med konstitutorial m. m.: Mina förslag medför. somjag nyss har sagt. att den statliga regleringen av kyrkomusikertjänsterna upp- hör och att pastoraten blir huvudmän för verksamheten. De förutvarande kyrkomusikerdistrikten kommer inte längre att finnas kvar. Inför över- gången kommer innehavarna av kyrkomusikertjänster att få sägas upp från sina statligt reglerade anställningar för att sedan anställas på nya tjänster inom pastoraten. Inom kyrkomusikerorganisationen finns det emellertid innehavare av tjänster. som har tillsatts med fullmakt eller konstitutorial.

Tjänster tillsatta med konstitutorial m. m.: Mina förslag medför. somjag

Tjänster

tillsatta

med

konstitutorial

m.:

Mina

förslag

medför.

somjag

nyss har sagt. att den statliga regleringen av kyrkomusikertjänsterna upp-

nyss

har

sagt.

att

den

statliga

regleringen

kyrkomusikertjänsterna

upp-

hör och att pastoraten blir huvudmän för verksamheten. De förutvarande

hör

och

att

pastoraten

blir

huvudmän

för

verksamheten.

förutvarande

kyrkomusikerdistrikten kommer inte längre att finnas kvar. Inför över-

kyrkomusikerdistrikten

kommer

inte

längre

att

finnas

kvar.

Inför

över-

gången kommer innehavarna av kyrkomusikertjänster att få sägas upp från

gången

kommer

innehavarna

kyrkomusikertjänster

att

få

sägas

upp

från

sina statligt reglerade anställningar för att sedan anställas på nya tjänster

sina

statligt

reglerade

anställningar

för

att

sedan

anställas

på

nya

tjänster

inom pastoraten. Inom kyrkomusikerorganisationen finns det emellertid

inom

pastoraten.

Inom

kyrkomusikerorganisationen

finns

det

emellertid

innehavare av tjänster. som har tillsatts med fullmakt eller konstitutorial.

innehavare

tjänster.

som

har

tillsatts

med

fullmakt

eller

konstitutorial.

Sådana arbetstagare kan inte fråntas sina tjänster genom arbetsgivarens ensidiga beslut annat än i vissa undantagsfall. Detsamma gäller dem som har förordnande för bestämd tid. som utlöper efter tidpunkten för pastora- tens övertagande av verksamheten. Jag förutsätter att alla arbetstagare som är anställda på de statligt reglerade kyrkomusikertjänsterna vid lagens ikraftträdande kommer att erbjudas sådan anställning inom pastoratet som de skäligen bör kunna godta. Det kan dock antas att några av dem-som här avses kommer att vilja behålla sina statligt reglerade tjänster. Det kommer emellertid inte efter lagens ikraftträdande att finnas möjlighet att bereda dem motsvarande arbetsuppgifter på annat håll än i de pastorat i vilka kyrkomusikerdistrikten uppgår. Mot denna bakgrund bör genom en sär- skild övergångsbcstämmelsc i lagen föreskrivas en skyldighet för en sådan arbetstagare att fullgöra sin tjänst genom att utföra i huvudsak samma arbetsuppgifter som tidigare hos det pastorat. inom vilket han har sin tjänst.

Sådana arbetstagare kan inte fråntas sina tjänster genom arbetsgivarens

Sådana

arbetstagare

kan

inte

fråntas

sina

tjänster

genom

arbetsgivarens

ensidiga beslut annat än i vissa undantagsfall. Detsamma gäller dem som

ensidiga

beslut

annat

än

vissa

undantagsfall.

Detsamma

gäller

dem

som

har förordnande för bestämd tid. som utlöper efter tidpunkten för pastora-

har

förordnande

för

bestämd

tid.

som

utlöper

efter

tidpunkten

för

pastora-

tens övertagande av verksamheten. Jag förutsätter att alla arbetstagare

tens

övertagande

verksamheten.

Jag

förutsätter

att

alla

arbetstagare

som är anställda på de statligt reglerade kyrkomusikertjänsterna vid lagens

som

är

anställda

på

statligt

reglerade

kyrkomusikertjänsterna

vid

lagens

ikraftträdande kommer att erbjudas sådan anställning inom pastoratet som

ikraftträdande

kommer

att

erbjudas

sådan

anställning

inom

pastoratet

som

de skäligen bör kunna godta. Det kan dock antas att några av dem-som här

skäligen

bör

kunna

godta.

Det

kan

dock

antas

att

några

dem-som

här

avses kommer att vilja behålla sina statligt reglerade tjänster. Det kommer

avses

kommer

att

vilja

behålla

sina

statligt

reglerade

tjänster.

Det

kommer

emellertid inte efter lagens ikraftträdande att finnas möjlighet att bereda

emellertid

inte

efter

lagens

ikraftträdande

att

finnas

möjlighet

att

bereda

dem motsvarande arbetsuppgifter på annat håll än i de pastorat i vilka

dem

motsvarande

arbetsuppgifter

på

annat

håll

än

pastorat

vilka

kyrkomusikerdistrikten uppgår. Mot denna bakgrund bör genom en sär-

kyrkomusikerdistrikten

uppgår.

Mot

denna

bakgrund

bör

genom

sär-

skild övergångsbcstämmelsc i lagen föreskrivas en skyldighet för en sådan

skild

övergångsbcstämmelsc

lagen

föreskrivas

skyldighet

för

sådan

arbetstagare att fullgöra sin tjänst genom att utföra i huvudsak samma

arbetstagare

att

fullgöra

sin

tjänst

genom

att

utföra

huvudsak

samma

arbetsuppgifter som tidigare hos det pastorat. inom vilket han har sin

arbetsuppgifter

som

tidigare

hos

det

pastorat.

inom

vilket

han

har

sin

tjänst.

Fortsatt behörighet enligt äldre bestämmelser: Utredningen har ansett att

Fortsatt

behörighet

enligt

äldre

bestämmelser:

Utredningen

har

ansett

att

Prop. 1987/88:144

Prop.

1987/88:144

den som inte uppnått full behörighet till tjänst som kyrkokantor. men som har avlagt organist- och kantorsexamen samt förvärvat en betydande prak- tisk erfarenhet som kyrkokantor bör anses behörig som kantor vid ikraft- trädandct utan särskilt dispensförfarande. Den praktiska erfarenheten bör enligt utredningen bestå i tjänstgöring som kyrkomusiker med minst 40 procent av heltidstjänstgöring i minst fem år. Någon kritik mot förslaget har inte framförts under remissbehandlingen. För egen del ansluterjag mig till utredningens överväganden och förslag på denna punkt. 1 övrigt bör de som enligt äldre bestämmelser har varit behöriga till tjänst som organist eller kyrkokantor eller har förklarats behöriga till sådana tjänster anses vara behöriga till motsvarande tjänster i den nya organisatio- nen. 3 Upprättat lagförslag I enlighet med vadjag nu har anfört har inom Civildepartementet upprättats förslag till . lag om kyrkomusiken i svenska kyrkan. Prop. 1987/88:144

den som inte uppnått full behörighet till tjänst som kyrkokantor. men som

den

som

inte

uppnått

full

behörighet

till

tjänst

som

kyrkokantor.

men

som

har avlagt organist- och kantorsexamen samt förvärvat en betydande prak-

har

avlagt

organist-

och

kantorsexamen

samt

förvärvat

betydande

prak-

tisk erfarenhet som kyrkokantor bör anses behörig som kantor vid ikraft-

tisk

erfarenhet

som

kyrkokantor

bör

anses

behörig

som

kantor

vid

ikraft-

trädandct utan särskilt dispensförfarande. Den praktiska erfarenheten bör

trädandct

utan

särskilt

dispensförfarande.

Den

praktiska

erfarenheten

bör

enligt utredningen bestå i tjänstgöring som kyrkomusiker med minst 40

enligt

utredningen

bestå

tjänstgöring

som

kyrkomusiker

med

minst

procent av heltidstjänstgöring i minst fem år. Någon kritik mot förslaget

procent

heltidstjänstgöring

minst

fem

år.

Någon

kritik

mot

förslaget

har inte framförts under remissbehandlingen. För egen del ansluterjag mig

har

inte

framförts

under

remissbehandlingen.

För

egen

del

ansluterjag

mig

till utredningens överväganden och förslag på denna punkt.

till

utredningens

överväganden

och

förslag

på

denna

punkt.

1 övrigt bör de som enligt äldre bestämmelser har varit behöriga till tjänst som organist eller kyrkokantor eller har förklarats behöriga till sådana tjänster anses vara behöriga till motsvarande tjänster i den nya organisatio- nen.

1 övrigt bör de som enligt äldre bestämmelser har varit behöriga till tjänst

övrigt

bör

som

enligt

äldre

bestämmelser

har

varit

behöriga

till

tjänst

som organist eller kyrkokantor eller har förklarats behöriga till sådana

som

organist

eller

kyrkokantor

eller

har

förklarats

behöriga

till

sådana

tjänster anses vara behöriga till motsvarande tjänster i den nya organisatio-

tjänster

anses

vara

behöriga

till

motsvarande

tjänster

den

nya

organisatio-

nen.

3 Upprättat lagförslag I enlighet med vadjag nu har anfört har inom Civildepartementet upprättats förslag till . lag om kyrkomusiken i svenska kyrkan.

3 Upprättat lagförslag I enlighet med vadjag nu har anfört har inom Civildepartementet upprättats förslag till .

3 Upprättat lagförslag

Upprättat

lagförslag

I enlighet med vadjag nu har anfört har inom Civildepartementet upprättats

enlighet

med

vadjag

har

anfört

har

inom

Civildepartementet

upprättats

förslag till .

förslag

till

lag om kyrkomusiken i svenska kyrkan.

lag

kyrkomusiken

svenska

kyrkan.

Prop. 1987/88:144

Prop.

1987/88:144

4 Specialmotivering Förslaget till Lag om kyrkomusiken i svenska kyrkan Lagens tillämpningsomräde m. m. 1 & Denna lag innehåller bestämmelser om den kyrkomusikaliska verk- samheten i svenska kyrkans territoriella församlingar. Regeringen l'år före- skriva att lagen skall tillämpas också på icke-territoriella församlingar. I lagen avses med lqrrkomusikalisk verksam/w! musikverksamheten hos svenska kyrkans församlingar. kyrkomusiker den som är behörig att anställas på en tjänst som kantor eller som organist. [ paragrafens första stycke anges att lagen är tillämplig på de territoriella församlingarna. Andra meningen innehåller ett bemyndigande för regering- en att utsträcka lagens tillämpningsomräde till en eller flera av de icke- territoriella församlingarna. Förutom de territoriella församlingarna finns det i riket fem icke-territo- riella församlingar: Hovförsamlingen. de tyska och finska församlingarna i Stockholm. Tyska församlingen i Göteborg samt Kungl. amiralitetsförsam- lingen i Karlskrona. Dessa bildar särskilda pastorat. Enligt l ä i nu gällan- de kyrkomusikerlag skall det finnas kyrkomusiker anställd för varje terri- toriell församling. Föreskriften gäller enligt l a & samma lag även icke-ter- ritoriell församling i den mån regering och riksdag beslutar det. Sådant beslut finns bara beträffande amiralitetsförsamlingen. där det finns en organisttjänst. I andra stycket definieras begreppen kyrkomusikalisk verksamhet och kyrkomusiker. Med kyrkomusikalisk verksamhet förstås musikverksam- heten hos svenska kyrkans församlingar. Annan musikverksamhet inom svenska kyrkan omfattas alltså inte av begreppet. Begreppet kyrkomusiker är i lagen förbehållet dem sotn är behöriga att anställas på en tjänst som organist eller kantor. Vilka som är behöriga att anställas på sådana tjänster framgår av 8— lt) ss. Pastoratets ansvar 2 5 Pastoraten skall svara för den kyrkomusikaliska verksamheten. I paragrafen åläggs pastoraten att svara för den kyrkomusikaliska verk- samheten i församlingarna. Den kyrkomusikaliska verksamheten har tidi- gare varit organiserad inom s.k. kyrkomusikerdistrikt. vilka i allmänhet utgjorts av församlingar. Att pastoratet i fortsättningen skall vara enhet för verksamheten blir av praktisk betydelse framför allt i Herförsamlingspasto- raten. Bestämmelsen tar sikte på verksamhetens organisation och bedri- vande. Prop. 1987/88: 144

4 Specialmotivering

Specialmotivering

Förslaget till

Förslaget

till

Lag om kyrkomusiken i svenska kyrkan

Lag

kyrkomusiken

svenska

kyrkan

Lagens tillämpningsomräde m. m. 1 & Denna lag innehåller bestämmelser om den kyrkomusikaliska verk- samheten i svenska kyrkans territoriella församlingar. Regeringen l'år före- skriva att lagen skall tillämpas också på icke-territoriella församlingar. I lagen avses med lqrrkomusikalisk verksam/w! musikverksamheten hos svenska kyrkans församlingar. kyrkomusiker den som är behörig att anställas på en tjänst som kantor eller som organist.

Lagens tillämpningsomräde m. m.

Lagens

tillämpningsomräde

1 & Denna lag innehåller bestämmelser om den kyrkomusikaliska verk-

Denna

lag

innehåller

bestämmelser

den

kyrkomusikaliska

verk-

samheten i svenska kyrkans territoriella församlingar. Regeringen l'år före-

samheten

svenska

kyrkans

territoriella

församlingar.

Regeringen

l'år

före-

skriva att lagen skall tillämpas också på icke-territoriella församlingar.

skriva

att

lagen

skall

tillämpas

också

på

icke-territoriella

församlingar.

I lagen avses med

lagen

avses

med

lqrrkomusikalisk verksam/w! musikverksamheten hos svenska kyrkans församlingar.

lqrrkomusikalisk verksam/w! musikverksamheten hos svenska kyrkans

lqrrkomusikalisk

verksam/w!

musikverksamheten

hos

svenska

kyrkans

församlingar.

kyrkomusiker den som är behörig att anställas på en tjänst som kantor eller som organist.

kyrkomusiker den som är behörig att anställas på en tjänst som kantor

kyrkomusiker

den

som

är

behörig

att

anställas

på

tjänst

som

kantor

eller som organist.

eller

som

organist.

[ paragrafens första stycke anges att lagen är tillämplig på de territoriella församlingarna. Andra meningen innehåller ett bemyndigande för regering- en att utsträcka lagens tillämpningsomräde till en eller flera av de icke- territoriella församlingarna. Förutom de territoriella församlingarna finns det i riket fem icke-territo- riella församlingar: Hovförsamlingen. de tyska och finska församlingarna i Stockholm. Tyska församlingen i Göteborg samt Kungl. amiralitetsförsam- lingen i Karlskrona. Dessa bildar särskilda pastorat. Enligt l ä i nu gällan- de kyrkomusikerlag skall det finnas kyrkomusiker anställd för varje terri- toriell församling. Föreskriften gäller enligt l a & samma lag även icke-ter- ritoriell församling i den mån regering och riksdag beslutar det. Sådant beslut finns bara beträffande amiralitetsförsamlingen. där det finns en organisttjänst. I andra stycket definieras begreppen kyrkomusikalisk verksamhet och kyrkomusiker. Med kyrkomusikalisk verksamhet förstås musikverksam- heten hos svenska kyrkans församlingar. Annan musikverksamhet inom svenska kyrkan omfattas alltså inte av begreppet. Begreppet kyrkomusiker är i lagen förbehållet dem sotn är behöriga att anställas på en tjänst som organist eller kantor. Vilka som är behöriga att anställas på sådana tjänster framgår av 8— lt) ss.

[ paragrafens första stycke anges att lagen är tillämplig på de territoriella

[

paragrafens

första

stycke

anges

att

lagen

är

tillämplig

på

territoriella

församlingarna. Andra meningen innehåller ett bemyndigande för regering-

församlingarna.

Andra

meningen

innehåller

ett

bemyndigande

för

regering-

en att utsträcka lagens tillämpningsomräde till en eller flera av de icke-

att

utsträcka

lagens

tillämpningsomräde

till

eller

flera

icke-

territoriella församlingarna.

territoriella

församlingarna.

Förutom de territoriella församlingarna finns det i riket fem icke-territo- riella församlingar: Hovförsamlingen. de tyska och finska församlingarna i Stockholm. Tyska församlingen i Göteborg samt Kungl. amiralitetsförsam- lingen i Karlskrona. Dessa bildar särskilda pastorat. Enligt l ä i nu gällan- de kyrkomusikerlag skall det finnas kyrkomusiker anställd för varje terri- toriell församling. Föreskriften gäller enligt l a & samma lag även icke-ter- ritoriell församling i den mån regering och riksdag beslutar det. Sådant beslut finns bara beträffande amiralitetsförsamlingen. där det finns en organisttjänst.

Förutom de territoriella församlingarna finns det i riket fem icke-territo-

Förutom

territoriella

församlingarna

finns

det

riket

fem

icke-territo-

riella församlingar: Hovförsamlingen. de tyska och finska församlingarna i

riella

församlingar:

Hovförsamlingen.

tyska

och

finska

församlingarna

Stockholm. Tyska församlingen i Göteborg samt Kungl. amiralitetsförsam-

Stockholm.

Tyska

församlingen

Göteborg

samt

Kungl.

amiralitetsförsam-

lingen i Karlskrona. Dessa bildar särskilda pastorat. Enligt l ä i nu gällan-

lingen

Karlskrona.

Dessa

bildar

särskilda

pastorat.

Enligt

gällan-

de kyrkomusikerlag skall det finnas kyrkomusiker anställd för varje terri-

kyrkomusikerlag

skall

det

finnas

kyrkomusiker

anställd

för

varje

terri-

toriell församling. Föreskriften gäller enligt l a & samma lag även icke-ter-

toriell

församling.

Föreskriften

gäller

enligt

samma

lag

även

icke-ter-

ritoriell församling i den mån regering och riksdag beslutar det. Sådant

ritoriell

församling

den

mån

regering

och

riksdag

beslutar

det.

Sådant

beslut finns bara beträffande amiralitetsförsamlingen. där det finns en

beslut

finns

bara

beträffande

amiralitetsförsamlingen.

där

det

finns

organisttjänst.

I andra stycket definieras begreppen kyrkomusikalisk verksamhet och kyrkomusiker. Med kyrkomusikalisk verksamhet förstås musikverksam- heten hos svenska kyrkans församlingar. Annan musikverksamhet inom svenska kyrkan omfattas alltså inte av begreppet. Begreppet kyrkomusiker är i lagen förbehållet dem sotn är behöriga att anställas på en tjänst som organist eller kantor. Vilka som är behöriga att anställas på sådana tjänster framgår av 8— lt) ss.

I andra stycket definieras begreppen kyrkomusikalisk verksamhet och

andra

stycket

definieras

begreppen

kyrkomusikalisk

verksamhet

och

kyrkomusiker. Med kyrkomusikalisk verksamhet förstås musikverksam-

kyrkomusiker.

Med

kyrkomusikalisk

verksamhet

förstås

musikverksam-

heten hos svenska kyrkans församlingar. Annan musikverksamhet inom

heten

hos

svenska

kyrkans

församlingar.

Annan

musikverksamhet

inom

svenska kyrkan omfattas alltså inte av begreppet. Begreppet kyrkomusiker

svenska

kyrkan

omfattas

alltså

inte

begreppet.

Begreppet

kyrkomusiker

är i lagen förbehållet dem sotn är behöriga att anställas på en tjänst som

är

lagen

förbehållet

dem

sotn

är

behöriga

att

anställas

på

tjänst

som

organist eller kantor. Vilka som är behöriga att anställas på sådana tjänster

organist

eller

kantor.

Vilka

som

är

behöriga

att

anställas

på

sådana

tjänster

framgår av 8— lt) ss.

framgår

8—

lt)

ss.

Pastoratets ansvar

Pastoratets

ansvar

2 5 Pastoraten skall svara för den kyrkomusikaliska verksamheten.

Pastoraten

skall

svara

för

den

kyrkomusikaliska

verksamheten.

I paragrafen åläggs pastoraten att svara för den kyrkomusikaliska verk- samheten i församlingarna. Den kyrkomusikaliska verksamheten har tidi- gare varit organiserad inom s.k. kyrkomusikerdistrikt. vilka i allmänhet utgjorts av församlingar. Att pastoratet i fortsättningen skall vara enhet för verksamheten blir av praktisk betydelse framför allt i Herförsamlingspasto- raten. Bestämmelsen tar sikte på verksamhetens organisation och bedri- vande.

I paragrafen åläggs pastoraten att svara för den kyrkomusikaliska verk-

paragrafen

åläggs

pastoraten

att

svara

för

den

kyrkomusikaliska

verk-

samheten i församlingarna. Den kyrkomusikaliska verksamheten har tidi-

samheten

församlingarna.

Den

kyrkomusikaliska

verksamheten

har

tidi-

gare varit organiserad inom s.k. kyrkomusikerdistrikt. vilka i allmänhet

gare

varit

organiserad

inom

s.k.

kyrkomusikerdistrikt.

vilka

allmänhet

utgjorts av församlingar. Att pastoratet i fortsättningen skall vara enhet för

utgjorts

församlingar.

Att

pastoratet

fortsättningen

skall

vara

enhet

för

verksamheten blir av praktisk betydelse framför allt i Herförsamlingspasto-

verksamheten

blir

praktisk

betydelse

framför

allt

Herförsamlingspasto-

raten. Bestämmelsen tar sikte på verksamhetens organisation och bedri-

raten.

Bestämmelsen

tar

sikte

på

verksamhetens

organisation

och

bedri-

vande.

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

3 & I den kyrkomusikaliska verksamheten ingår bl. a. I. orgelspel vid gudstjänster och övriga kyrkliga handlingar enligt den ordning som gäller för svenska kyrkan. . främjande av kyrkosången. . fri musikundervisning med inriktning på kyrkans mttsikverksamhet samt 4. vård av de orglar som finns hos församlingarna. '.:J [J I paragrafen urskils vissa inslag som alltid skall ingå i den kyrkomusikalis- ka verksamheten. Det är alltså fråga om obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifter som måste fullgöras i varje pastorat. Dessa uppgifter har sina motsvarigheter i vissa bestämmelser i kyrkomusikerförordningen. där de emellertid är knutna till olika kyrkomusikertjänster som tjänsteåligganden för innehavaren. Den nya lagen återspeglar ett helt annat synsätt. Tanken är att pastoraten skall ha ett betydande utrymme för att bygga upp den kyrkomusikerorganisation som bäst passar församlingarnas behov och därvid göra en lämplig fördelning av arbctsuppgifterna mellan kyrkomusi- kerna i de fall där det finns flera sådana. I fråga om de överväganden som varit avgörande för urvalet av de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna hänvisas till de allmänna moti- veringarna. avsnitt 2.4. I förhållande till åliggandenas beskrivning i kyrko- musikerförordningen är beträffande punkten två att märka att främjande av kyrkosången normalt sker genom att kyrkomusikern övar och leder en eller flera kyrkokörer. Denna punkt innefattar även uppgiften att undervisa konfirmander i psalmsång. Beträffande punkten fru. som avser den s. k. fria musikundervisningen. bör framhållas att skyldigheten endast gäller församlingsmedlemmar. De övriga bägge punkterna innefattar inga princi- piella nyheter. 4 & För sådan verksamhet som anges i 3.5 skall pastoratet förordna en eller flera kyrkomusiker. Domkapitlet får dock. när det finns särskilda skäl. medge att pastoratet förordnar någon annan. Medgivandet får begränsas till att gälla en viss gudstjänstlokal eller en viss kyrkomusikalisk uppgift. Paragrafensförsta stycka återspeglar det grundläggande synsättet. att det bör finnas stor frihet för pastoraten att bygga tipp en lämplig lokal organi- sation. Lagen anger endast de minimikrav på verksamheten. som skall garantera en hög och så långt möjligt likvärdig standard. Av paragrafen framgår att pastoratet för den obligatoriska kyrkomusikaliska verksamhet som särskilt angetts i tredje paragrafen skall förordna en eller flera perso- ner som har föreskriven kyrkomusikalisk behörighet. nämligen antingen organistutbildning (8ä) eller kantorsutbildning (95). Genom ett sådant förordnande kan en kyrkomusiker anställas antingen på en kyrkomusiker- tjänst eller på ett vikariat. Uppgifterna kan också anförtros en kyrkomusi- ker i form av ett uppdrag som inte samtidigt innebär en anställning. Den föreslagna bestämmelsen hindrar inte att kyrkomusikaliska uppgifter vid särskilda tillfällen utförs av andra. I paragrafens andra styrke finns ett undantag från den nyss angivna principen om full kyrkomusikalisk behörighet. Liksom hittills skall det Prop. 1987/88: 144

3 & I den kyrkomusikaliska verksamheten ingår bl. a.

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

ingår

bl.

I. orgelspel vid gudstjänster och övriga kyrkliga handlingar enligt den ordning som gäller för svenska kyrkan.

I. orgelspel vid gudstjänster och övriga kyrkliga handlingar enligt den

orgelspel

vid

gudstjänster

och

övriga

kyrkliga

handlingar

enligt

den

ordning som gäller för svenska kyrkan.

ordning

som

gäller

för

svenska

kyrkan.

. främjande av kyrkosången.

främjande

kyrkosången.

. fri musikundervisning med inriktning på kyrkans mttsikverksamhet samt

. fri musikundervisning med inriktning på kyrkans mttsikverksamhet

fri

musikundervisning

med

inriktning

på

kyrkans

mttsikverksamhet

samt

4. vård av de orglar som finns hos församlingarna.

vård

orglar

som

finns

hos

församlingarna.

'.:J [J

'.:J

I paragrafen urskils vissa inslag som alltid skall ingå i den kyrkomusikalis- ka verksamheten. Det är alltså fråga om obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifter som måste fullgöras i varje pastorat. Dessa uppgifter har sina motsvarigheter i vissa bestämmelser i kyrkomusikerförordningen. där de emellertid är knutna till olika kyrkomusikertjänster som tjänsteåligganden för innehavaren. Den nya lagen återspeglar ett helt annat synsätt. Tanken är att pastoraten skall ha ett betydande utrymme för att bygga upp den kyrkomusikerorganisation som bäst passar församlingarnas behov och därvid göra en lämplig fördelning av arbctsuppgifterna mellan kyrkomusi- kerna i de fall där det finns flera sådana. I fråga om de överväganden som varit avgörande för urvalet av de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna hänvisas till de allmänna moti- veringarna. avsnitt 2.4. I förhållande till åliggandenas beskrivning i kyrko- musikerförordningen är beträffande punkten två att märka att främjande av kyrkosången normalt sker genom att kyrkomusikern övar och leder en eller flera kyrkokörer. Denna punkt innefattar även uppgiften att undervisa konfirmander i psalmsång. Beträffande punkten fru. som avser den s. k. fria musikundervisningen. bör framhållas att skyldigheten endast gäller församlingsmedlemmar. De övriga bägge punkterna innefattar inga princi- piella nyheter.

I paragrafen urskils vissa inslag som alltid skall ingå i den kyrkomusikalis-

paragrafen

urskils

vissa

inslag

som

alltid

skall

ingå

den

kyrkomusikalis-

ka verksamheten. Det är alltså fråga om obligatoriska kyrkomusikaliska

verksamheten.

Det

är

alltså

fråga

obligatoriska

kyrkomusikaliska

uppgifter som måste fullgöras i varje pastorat. Dessa uppgifter har sina

uppgifter

som

måste

fullgöras

varje

pastorat.

Dessa

uppgifter

har

sina

motsvarigheter i vissa bestämmelser i kyrkomusikerförordningen. där de

motsvarigheter

vissa

bestämmelser

kyrkomusikerförordningen.

där

emellertid är knutna till olika kyrkomusikertjänster som tjänsteåligganden

emellertid

är

knutna

till

olika

kyrkomusikertjänster

som

tjänsteåligganden

för innehavaren. Den nya lagen återspeglar ett helt annat synsätt. Tanken

för

innehavaren.

Den

nya

lagen

återspeglar

ett

helt

annat

synsätt.

Tanken

är att pastoraten skall ha ett betydande utrymme för att bygga upp den

är

att

pastoraten

skall

ett

betydande

utrymme

för

att

bygga

upp

den

kyrkomusikerorganisation som bäst passar församlingarnas behov och

kyrkomusikerorganisation

som

bäst

passar

församlingarnas

behov

och

därvid göra en lämplig fördelning av arbctsuppgifterna mellan kyrkomusi-

därvid

göra

lämplig

fördelning

arbctsuppgifterna

mellan

kyrkomusi-

kerna i de fall där det finns flera sådana.

kerna

fall

där

det

finns

flera

sådana.

I fråga om de överväganden som varit avgörande för urvalet av de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna hänvisas till de allmänna moti- veringarna. avsnitt 2.4. I förhållande till åliggandenas beskrivning i kyrko- musikerförordningen är beträffande punkten två att märka att främjande av kyrkosången normalt sker genom att kyrkomusikern övar och leder en eller flera kyrkokörer. Denna punkt innefattar även uppgiften att undervisa konfirmander i psalmsång. Beträffande punkten fru. som avser den s. k. fria musikundervisningen. bör framhållas att skyldigheten endast gäller församlingsmedlemmar. De övriga bägge punkterna innefattar inga princi- piella nyheter.

I fråga om de överväganden som varit avgörande för urvalet av de

fråga

överväganden

som

varit

avgörande

för

urvalet

obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna hänvisas till de allmänna moti-

obligatoriska

kyrkomusikaliska

uppgifterna

hänvisas

till

allmänna

moti-

veringarna. avsnitt 2.4. I förhållande till åliggandenas beskrivning i kyrko-

veringarna.

avsnitt

2.4.

förhållande

till

åliggandenas

beskrivning

kyrko-

musikerförordningen är beträffande punkten två att märka att främjande av

musikerförordningen

är

beträffande

punkten

två

att

märka

att

främjande

kyrkosången normalt sker genom att kyrkomusikern övar och leder en

kyrkosången

normalt

sker

genom

att

kyrkomusikern

övar

och

leder

eller flera kyrkokörer. Denna punkt innefattar även uppgiften att undervisa

eller

flera

kyrkokörer.

Denna

punkt

innefattar

även

uppgiften

att

undervisa

konfirmander i psalmsång. Beträffande punkten fru. som avser den s. k.

konfirmander

psalmsång.

Beträffande

punkten

fru.

som

avser

den

fria musikundervisningen. bör framhållas att skyldigheten endast gäller

fria

musikundervisningen.

bör

framhållas

att

skyldigheten

endast

gäller

församlingsmedlemmar. De övriga bägge punkterna innefattar inga princi-

församlingsmedlemmar.

övriga

bägge

punkterna

innefattar

inga

princi-

piella nyheter.

piella

nyheter.

4 & För sådan verksamhet som anges i 3.5 skall pastoratet förordna en eller flera kyrkomusiker. Domkapitlet får dock. när det finns särskilda skäl. medge att pastoratet förordnar någon annan. Medgivandet får begränsas till att gälla en viss gudstjänstlokal eller en viss kyrkomusikalisk uppgift.

4 & För sådan verksamhet som anges i 3.5 skall pastoratet förordna en eller flera kyrkomusiker.

4 & För sådan verksamhet som anges i 3.5 skall pastoratet förordna en

För

sådan

verksamhet

som

anges

3.5

skall

pastoratet

förordna

eller flera kyrkomusiker.

eller

flera

kyrkomusiker.

Domkapitlet får dock. när det finns särskilda skäl. medge att pastoratet förordnar någon annan. Medgivandet får begränsas till att gälla en viss gudstjänstlokal eller en viss kyrkomusikalisk uppgift.

Domkapitlet får dock. när det finns särskilda skäl. medge att pastoratet

Domkapitlet

får

dock.

när

det

finns

särskilda

skäl.

medge

att

pastoratet

förordnar någon annan. Medgivandet får begränsas till att gälla en viss

förordnar

någon

annan.

Medgivandet

får

begränsas

till

att

gälla

viss

gudstjänstlokal eller en viss kyrkomusikalisk uppgift.

gudstjänstlokal

eller

viss

kyrkomusikalisk

uppgift.

Paragrafensförsta stycka återspeglar det grundläggande synsättet. att det bör finnas stor frihet för pastoraten att bygga tipp en lämplig lokal organi- sation. Lagen anger endast de minimikrav på verksamheten. som skall garantera en hög och så långt möjligt likvärdig standard. Av paragrafen framgår att pastoratet för den obligatoriska kyrkomusikaliska verksamhet som särskilt angetts i tredje paragrafen skall förordna en eller flera perso- ner som har föreskriven kyrkomusikalisk behörighet. nämligen antingen organistutbildning (8ä) eller kantorsutbildning (95). Genom ett sådant förordnande kan en kyrkomusiker anställas antingen på en kyrkomusiker- tjänst eller på ett vikariat. Uppgifterna kan också anförtros en kyrkomusi- ker i form av ett uppdrag som inte samtidigt innebär en anställning. Den föreslagna bestämmelsen hindrar inte att kyrkomusikaliska uppgifter vid särskilda tillfällen utförs av andra. I paragrafens andra styrke finns ett undantag från den nyss angivna principen om full kyrkomusikalisk behörighet. Liksom hittills skall det

Paragrafensförsta stycka återspeglar det grundläggande synsättet. att det

Paragrafensförsta

stycka

återspeglar

det

grundläggande

synsättet.

att

det

bör finnas stor frihet för pastoraten att bygga tipp en lämplig lokal organi-

bör

finnas

stor

frihet

för

pastoraten

att

bygga

tipp

lämplig

lokal

organi-

sation. Lagen anger endast de minimikrav på verksamheten. som skall

sation.

Lagen

anger

endast

minimikrav

på

verksamheten.

som

skall

garantera en hög och så långt möjligt likvärdig standard. Av paragrafen

garantera

hög

och

så

långt

möjligt

likvärdig

standard.

paragrafen

framgår att pastoratet för den obligatoriska kyrkomusikaliska verksamhet

framgår

att

pastoratet

för

den

obligatoriska

kyrkomusikaliska

verksamhet

som särskilt angetts i tredje paragrafen skall förordna en eller flera perso-

som

särskilt

angetts

tredje

paragrafen

skall

förordna

eller

flera

perso-

ner som har föreskriven kyrkomusikalisk behörighet. nämligen antingen

ner

som

har

föreskriven

kyrkomusikalisk

behörighet.

nämligen

antingen

organistutbildning (8ä) eller kantorsutbildning (95). Genom ett sådant

organistutbildning

(8ä)

eller

kantorsutbildning

(95).

Genom

ett

sådant

förordnande kan en kyrkomusiker anställas antingen på en kyrkomusiker-

förordnande

kan

kyrkomusiker

anställas

antingen

på

kyrkomusiker-

tjänst eller på ett vikariat. Uppgifterna kan också anförtros en kyrkomusi-

tjänst

eller

på

ett

vikariat.

Uppgifterna

kan

också

anförtros

kyrkomusi-

ker i form av ett uppdrag som inte samtidigt innebär en anställning. Den

ker

form

ett

uppdrag

som

inte

samtidigt

innebär

anställning.

Den

föreslagna bestämmelsen hindrar inte att kyrkomusikaliska uppgifter vid

föreslagna

bestämmelsen

hindrar

inte

att

kyrkomusikaliska

uppgifter

vid

särskilda tillfällen utförs av andra.

särskilda

tillfällen

utförs

andra.

I paragrafens andra styrke finns ett undantag från den nyss angivna principen om full kyrkomusikalisk behörighet. Liksom hittills skall det

I paragrafens andra styrke finns ett undantag från den nyss angivna

paragrafens

andra

styrke

finns

ett

undantag

från

den

nyss

angivna

principen om full kyrkomusikalisk behörighet. Liksom hittills skall det

principen

full

kyrkomusikalisk

behörighet.

Liksom

hittills

skall

det

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

vara möjligt för domkapitlet att medge att pastoratet förordnar en orgelspe- lare eller någon annan som inte har den föreskrivna kyrkomusikaliska behörigheten. I första hand bör dispenserna avse de fall, där gudstjänst- livets behov medför att orgelspelare måste anlitas. Vid prövningen bör domkapitlet förvissa sig om att den som dispensen avser lämpligen kan anförtrOs de orgelverk som finns i pastoratet. Medgivandet kan begränsas med stöd av regeln i paragrafens sista mening till att gälla en viss guds- tjänstlokal eller en viss kyrkomusikalisk uppgift. I allmänhet bör med- givandet endast avse uppgifter enligt 35 l. Dispens bör liksom nu endast meddelas när det finns särskilda skäl. Förutom de organisatoriska förhål- landena i pastoratet kan ett sådant skäl vara att det inte finns behöriga kyrkomusiker att tillgå. Vid bedömningen av denna fråga får vägas in huruvida pastoratet har ansträngt sig att skaffa en behörig kyrkomusiker, t. ex. genom annonsering med tillräcklig spridning. I övrigt hänvisas här till avsnittet 2.5. Tjänsteorganisation 5 & 'l'jänster som kyrkomusiker i ett pastorat är tjänster som organist eller som kantor. Enligt denna paragraf finns det endast två slags anställningar som kyrko- musiker. organist eller kantor. Behörighetskraven för anställning framgår av 9—129'55. Med ett visst undantag. som gäller en tjänst för varje pastorat (6 %$). står det pastoratet fritt att anställa en eller flera kyrkomusiker som organist eller kantor eller att avtala med en annan arbetsgivare om fyllnadstjänstgö— ring'för pastoratet. Möjligheten att på detta sätt förordna någon annan behörig person för de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna följer av utformningen av 45 första stycket. En viss valfrihet behövs för att möjlig- heterna att anordna kombinationstjänster skall kunna tas till vara enligt vadjag närmare har utvecklat i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.6). 6 & I varje pastorat skall det finnas minst en tjänst som organist. om inte domkapitlet medger något annat. Domkapitlet får lämna medgivande enligt första stycket. om de kyrko- musikaliska arbetsuppgifterna är av liten omfattning eller om det av organi- satoriska skäl inte är lämpligt att anställa någon organist. Domkapitlet får begränsa medgivandet till att avse en viss tid. Enligt paragrafens första stycke finns det ett principiellt krav på att det skall finnas minst en tjänst som organist i pastoratet. Syftet med bestäm- melsen är att trygga kvaliteten i verksamheten. Domkapitlet får dock medge undantag enligt det föreslagna (mc/ra stycket. För sådan dispens krävs att de kyrkomusikaliska uppgifterna är av liten omfattning eller att det av organisatoriska skäl inte är lämpligt att anställa en organist. En utgångspunkt för bedömningen kan vara den som gäller idag enligt kyrko- musikerförordningen nämligen att det i princip krävs en organist i varje distrikt med fler än 5000 invånare. Vilka övriga omständigheter som bör vinna beaktande vid domkapitlets prövning framgår av. den allmänna moti- Prop. 1987/88:144 56

vara möjligt för domkapitlet att medge att pastoratet förordnar en orgelspe-

vara

möjligt

för

domkapitlet

att

medge

att

pastoratet

förordnar

orgelspe-

lare eller någon annan som inte har den föreskrivna kyrkomusikaliska

lare

eller

någon

annan

som

inte

har

den

föreskrivna

kyrkomusikaliska

behörigheten. I första hand bör dispenserna avse de fall, där gudstjänst-

behörigheten.

första

hand

bör

dispenserna

avse

fall,

där

gudstjänst-

livets behov medför att orgelspelare måste anlitas. Vid prövningen bör

livets

behov

medför

att

orgelspelare

måste

anlitas.

Vid

prövningen

bör

domkapitlet förvissa sig om att den som dispensen avser lämpligen kan

domkapitlet

förvissa

sig

att

den

som

dispensen

avser

lämpligen

kan

anförtrOs de orgelverk som finns i pastoratet. Medgivandet kan begränsas

anförtrOs

orgelverk

som

finns

pastoratet.

Medgivandet

kan

begränsas

med stöd av regeln i paragrafens sista mening till att gälla en viss guds-

med

stöd

regeln

paragrafens

sista

mening

till

att

gälla

viss

guds-

tjänstlokal eller en viss kyrkomusikalisk uppgift. I allmänhet bör med-

tjänstlokal

eller

viss

kyrkomusikalisk

uppgift.

allmänhet

bör

med-

givandet endast avse uppgifter enligt 35 l. Dispens bör liksom nu endast

givandet

endast

avse

uppgifter

enligt

Dispens

bör

liksom

endast

meddelas när det finns särskilda skäl. Förutom de organisatoriska förhål-

meddelas

när

det

finns

särskilda

skäl.

Förutom

organisatoriska

förhål-

landena i pastoratet kan ett sådant skäl vara att det inte finns behöriga

landena

pastoratet

kan

ett

sådant

skäl

vara

att

det

inte

finns

behöriga

kyrkomusiker att tillgå. Vid bedömningen av denna fråga får vägas in

kyrkomusiker

att

tillgå.

Vid

bedömningen

denna

fråga

får

vägas

huruvida pastoratet har ansträngt sig att skaffa en behörig kyrkomusiker,

huruvida

pastoratet

har

ansträngt

sig

att

skaffa

behörig

kyrkomusiker,

t. ex. genom annonsering med tillräcklig spridning. I övrigt hänvisas här till

ex.

genom

annonsering

med

tillräcklig

spridning.

övrigt

hänvisas

här

till

avsnittet 2.5.

avsnittet

2.5.

Tjänsteorganisation

5 & 'l'jänster som kyrkomusiker i ett pastorat är tjänster som organist eller som kantor.

5 & 'l'jänster som kyrkomusiker i ett pastorat är tjänster som organist

'l'jänster

som

kyrkomusiker

ett

pastorat

är

tjänster

som

organist

eller som kantor.

eller

som

kantor.

Enligt denna paragraf finns det endast två slags anställningar som kyrko- musiker. organist eller kantor. Behörighetskraven för anställning framgår av 9—129'55. Med ett visst undantag. som gäller en tjänst för varje pastorat (6 %$). står det pastoratet fritt att anställa en eller flera kyrkomusiker som organist eller kantor eller att avtala med en annan arbetsgivare om fyllnadstjänstgö— ring'för pastoratet. Möjligheten att på detta sätt förordna någon annan behörig person för de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna följer av utformningen av 45 första stycket. En viss valfrihet behövs för att möjlig- heterna att anordna kombinationstjänster skall kunna tas till vara enligt vadjag närmare har utvecklat i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.6).

Enligt denna paragraf finns det endast två slags anställningar som kyrko- musiker. organist eller kantor. Behörighetskraven för anställning framgår av 9—129'55.

Enligt denna paragraf finns det endast två slags anställningar som kyrko-

Enligt

denna

paragraf

finns

det

endast

två

slags

anställningar

som

kyrko-

musiker. organist eller kantor. Behörighetskraven för anställning framgår

musiker.

organist

eller

kantor.

Behörighetskraven

för

anställning

framgår

av 9—129'55.

9—129'55.

Med ett visst undantag. som gäller en tjänst för varje pastorat (6 %$). står det pastoratet fritt att anställa en eller flera kyrkomusiker som organist eller kantor eller att avtala med en annan arbetsgivare om fyllnadstjänstgö— ring'för pastoratet. Möjligheten att på detta sätt förordna någon annan behörig person för de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna följer av utformningen av 45 första stycket. En viss valfrihet behövs för att möjlig- heterna att anordna kombinationstjänster skall kunna tas till vara enligt vadjag närmare har utvecklat i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.6).

Med ett visst undantag. som gäller en tjänst för varje pastorat (6 %$). står

Med

ett

visst

undantag.

som

gäller

tjänst

för

varje

pastorat

%$).

står

det pastoratet fritt att anställa en eller flera kyrkomusiker som organist

det

pastoratet

fritt

att

anställa

eller

flera

kyrkomusiker

som

organist

eller kantor eller att avtala med en annan arbetsgivare om fyllnadstjänstgö—

eller

kantor

eller

att

avtala

med

annan

arbetsgivare

fyllnadstjänstgö—

ring'för pastoratet. Möjligheten att på detta sätt förordna någon annan

ring'för

pastoratet.

Möjligheten

att

på

detta

sätt

förordna

någon

annan

behörig person för de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna följer av

behörig

person

för

obligatoriska

kyrkomusikaliska

uppgifterna

följer

utformningen av 45 första stycket. En viss valfrihet behövs för att möjlig-

utformningen

första

stycket.

viss

valfrihet

behövs

för

att

möjlig-

heterna att anordna kombinationstjänster skall kunna tas till vara enligt

heterna

att

anordna

kombinationstjänster

skall

kunna

tas

till

vara

enligt

vadjag närmare har utvecklat i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.6).

vadjag

närmare

har

utvecklat

den

allmänna

motiveringen

(avsnitt

2.6).

6 & I varje pastorat skall det finnas minst en tjänst som organist. om inte domkapitlet medger något annat.

6 & I varje pastorat skall det finnas minst en tjänst som organist. om inte

varje

pastorat

skall

det

finnas

minst

tjänst

som

organist.

inte

domkapitlet medger något annat.

domkapitlet

medger

något

annat.

Domkapitlet får lämna medgivande enligt första stycket. om de kyrko-

Domkapitlet

får

lämna

medgivande

enligt

första

stycket.

kyrko-

musikaliska arbetsuppgifterna är av liten omfattning eller om det av organi-

musikaliska

arbetsuppgifterna

är

liten

omfattning

eller

det

organi-

satoriska skäl inte är lämpligt att anställa någon organist. Domkapitlet får

satoriska

skäl

inte

är

lämpligt

att

anställa

någon

organist.

Domkapitlet

får

begränsa medgivandet till att avse en viss tid.

begränsa

medgivandet

till

att

avse

viss

tid.

Enligt paragrafens första stycke finns det ett principiellt krav på att det skall finnas minst en tjänst som organist i pastoratet. Syftet med bestäm- melsen är att trygga kvaliteten i verksamheten. Domkapitlet får dock medge undantag enligt det föreslagna (mc/ra stycket. För sådan dispens krävs att de kyrkomusikaliska uppgifterna är av liten omfattning eller att det av organisatoriska skäl inte är lämpligt att anställa en organist. En utgångspunkt för bedömningen kan vara den som gäller idag enligt kyrko- musikerförordningen nämligen att det i princip krävs en organist i varje distrikt med fler än 5000 invånare. Vilka övriga omständigheter som bör vinna beaktande vid domkapitlets prövning framgår av. den allmänna moti-

Enligt paragrafens första stycke finns det ett principiellt krav på att det

Enligt

paragrafens

första

stycke

finns

det

ett

principiellt

krav

på

att

det

skall finnas minst en tjänst som organist i pastoratet. Syftet med bestäm-

skall

finnas

minst

tjänst

som

organist

pastoratet.

Syftet

med

bestäm-

melsen är att trygga kvaliteten i verksamheten. Domkapitlet får dock

melsen

är

att

trygga

kvaliteten

verksamheten.

Domkapitlet

får

dock

medge undantag enligt det föreslagna (mc/ra stycket. För sådan dispens

medge

undantag

enligt

det

föreslagna

(mc/ra

stycket.

För

sådan

dispens

krävs att de kyrkomusikaliska uppgifterna är av liten omfattning eller att

krävs

att

kyrkomusikaliska

uppgifterna

är

liten

omfattning

eller

att

det av organisatoriska skäl inte är lämpligt att anställa en organist. En

det

organisatoriska

skäl

inte

är

lämpligt

att

anställa

organist.

utgångspunkt för bedömningen kan vara den som gäller idag enligt kyrko-

utgångspunkt

för

bedömningen

kan

vara

den

som

gäller

idag

enligt

kyrko-

musikerförordningen nämligen att det i princip krävs en organist i varje

musikerförordningen

nämligen

att

det

princip

krävs

organist

varje

distrikt med fler än 5000 invånare. Vilka övriga omständigheter som bör

distrikt

med

fler

än

5000

invånare.

Vilka

övriga

omständigheter

som

bör

vinna beaktande vid domkapitlets prövning framgår av. den allmänna moti-

vinna

beaktande

vid

domkapitlets

prövning

framgår

av.

den

allmänna

moti-

Prop. 1987/88:144

Prop.

1987/88:144

veringen (avsnitt 2.5). Domkapitlets prövning kan utfalla olika i pastorat med stor ytvidd och i pastorat med en samlad befolkning. även om antalet invånare är detsamma. Medgivandet kan tidsbegränsas. om domkapitlet bedömer att frågan kan komma att bedömas annorlunda i en framtid. t.ex. när någon kantor i pastoratet slutar sin anställning. 7 5 I det pastorat där stiftets domkyrka är belägen skall det finnas en tjänst som domkyrkoorganist. Paragrafen motsvarari huvudsak lä 3 mom. kyrkomusikeiförordningen. Behörighet 8 5 Behörig att anställas på en tjänst som organist är den som har avlagt högskoleexamen på kyrkomusikerlinjen. Paragrafen reglerar de behörighetskrav som skall gälla för anställning som organist. För behörighet att vara organist krävs liksom tidigare högskole- examen på kyrkomusikerlinje. s. k. kyrkomusikerexamen. I den äldre kyr- komusikerförordningen angavs även vissa äldre examina som berättigade till tjänst som organist. Dessa omfattas av övergångsbestämmelsernas punkt 3. ' 9 & Behörig att anställas på en tjänst som kantor är I. den som har avlagt organist- och kantorsexamen och som med god- känt vitsord har genomgått pedagogisk kurs för kantorer, 2. den som har avlagt högskoleexamen för musiklärare med kyrkomusi- kaliskt tillval samt 3. den som är behörig att anställas som organist. För behörighet att anställas som kantor krävs enligt paragrafen liksom hittills dels organist- och kantorsexamen. dels en pedagogisk examen. Detta framgår av punkten [. I den äldre kyrkomusikerförordningen angavs också vissa äldre examina som berättigade till tjänst som kyrkokantor. Dessa omfattas av övergångsbcstämmelsernas punkt 3. Enligt mina be- dömningar i fråga om den framtida kantorsutbildningen (se den allmänna motiveringen. avsnitt 2. I | . l) bör möjligheterna undersökas att inom ettäm- nesutbildningen i musik utforma sådana tillvalsmöjligheter. att kantorsbe- hörighet kan erhållas jämsides med behörighet som ettämneslärare i mu- sik. I enlighet med detta föreskrivs ipunkien .? att sådan högskoleexamen också ger kantorsbehörighet. Den som är behörig att anställas som orga- nist skall enligt punkten 3 också vara behörig att anställas som kantor. 10 & Domkapitlet kan förklara en sökande som inte uppfyller villkoren i 8 och 9 st behörig att anställas på en tjänst som organist eller kantor. om han med hänsyn till sin utbildning och yrkeserfarenhet är att anse som jäm- ställd med den som uppfyller dessa villkor. Paragrafen reglerar möjligheten för domkapitlet att dispensera från de behörighetskrav som anges i 8 och 9 åå. Sådan dispens skall få lämnas om Prop. 1987/88:144

veringen (avsnitt 2.5). Domkapitlets prövning kan utfalla olika i pastorat

veringen

(avsnitt

2.5).

Domkapitlets

prövning

kan

utfalla

olika

pastorat

med stor ytvidd och i pastorat med en samlad befolkning. även om antalet

med

stor

ytvidd

och

pastorat

med

samlad

befolkning.

även

antalet

invånare är detsamma. Medgivandet kan tidsbegränsas. om domkapitlet

invånare

är

detsamma.

Medgivandet

kan

tidsbegränsas.

domkapitlet

bedömer att frågan kan komma att bedömas annorlunda i en framtid. t.ex.

bedömer

att

frågan

kan

komma

att

bedömas

annorlunda

framtid.

t.ex.

när någon kantor i pastoratet slutar sin anställning.

när

någon

kantor

pastoratet

slutar

sin

anställning.

7 5 I det pastorat där stiftets domkyrka är belägen skall det finnas en tjänst som domkyrkoorganist.

7 5 I det pastorat där stiftets domkyrka är belägen skall det finnas en

det

pastorat

där

stiftets

domkyrka

är

belägen

skall

det

finnas

tjänst som domkyrkoorganist.

tjänst

som

domkyrkoorganist.

Paragrafen motsvarari huvudsak lä 3 mom. kyrkomusikeiförordningen.

Paragrafen

motsvarari

huvudsak

lä

mom.

kyrkomusikeiförordningen.

Behörighet

8 5 Behörig att anställas på en tjänst som organist är den som har avlagt högskoleexamen på kyrkomusikerlinjen.

8 5 Behörig att anställas på en tjänst som organist är den som har avlagt

Behörig

att

anställas

på

tjänst

som

organist

är

den

som

har

avlagt

högskoleexamen på kyrkomusikerlinjen.

högskoleexamen

på

kyrkomusikerlinjen.

Paragrafen reglerar de behörighetskrav som skall gälla för anställning som organist. För behörighet att vara organist krävs liksom tidigare högskole- examen på kyrkomusikerlinje. s. k. kyrkomusikerexamen. I den äldre kyr- komusikerförordningen angavs även vissa äldre examina som berättigade till tjänst som organist. Dessa omfattas av övergångsbestämmelsernas punkt 3. '

Paragrafen reglerar de behörighetskrav som skall gälla för anställning som

Paragrafen

reglerar

behörighetskrav

som

skall

gälla

för

anställning

som

organist. För behörighet att vara organist krävs liksom tidigare högskole-

organist.

För

behörighet

att

vara

organist

krävs

liksom

tidigare

högskole-

examen på kyrkomusikerlinje. s. k. kyrkomusikerexamen. I den äldre kyr-

examen

på

kyrkomusikerlinje.

kyrkomusikerexamen.

den

äldre

kyr-

komusikerförordningen angavs även vissa äldre examina som berättigade

komusikerförordningen

angavs

även

vissa

äldre

examina

som

berättigade

till tjänst som organist. Dessa omfattas av övergångsbestämmelsernas

till

tjänst

som

organist.

Dessa

omfattas

övergångsbestämmelsernas

punkt 3. '

punkt

9 & Behörig att anställas på en tjänst som kantor är I. den som har avlagt organist- och kantorsexamen och som med god- känt vitsord har genomgått pedagogisk kurs för kantorer, 2. den som har avlagt högskoleexamen för musiklärare med kyrkomusi- kaliskt tillval samt 3. den som är behörig att anställas som organist.

9 & Behörig att anställas på en tjänst som kantor är

Behörig

att

anställas

på

tjänst

som

kantor

är

I. den som har avlagt organist- och kantorsexamen och som med god- känt vitsord har genomgått pedagogisk kurs för kantorer,

I. den som har avlagt organist- och kantorsexamen och som med god-

den

som

har

avlagt

organist-

och

kantorsexamen

och

som

med

god-

känt vitsord har genomgått pedagogisk kurs för kantorer,

känt

vitsord

har

genomgått

pedagogisk

kurs

för

kantorer,

2. den som har avlagt högskoleexamen för musiklärare med kyrkomusi- kaliskt tillval samt

2. den som har avlagt högskoleexamen för musiklärare med kyrkomusi-

den

som

har

avlagt

högskoleexamen

för

musiklärare

med

kyrkomusi-

kaliskt tillval samt

kaliskt

tillval

samt

3. den som är behörig att anställas som organist.

den

som

är

behörig

att

anställas

som

organist.

För behörighet att anställas som kantor krävs enligt paragrafen liksom hittills dels organist- och kantorsexamen. dels en pedagogisk examen. Detta framgår av punkten [. I den äldre kyrkomusikerförordningen angavs också vissa äldre examina som berättigade till tjänst som kyrkokantor. Dessa omfattas av övergångsbcstämmelsernas punkt 3. Enligt mina be- dömningar i fråga om den framtida kantorsutbildningen (se den allmänna motiveringen. avsnitt 2. I | . l) bör möjligheterna undersökas att inom ettäm- nesutbildningen i musik utforma sådana tillvalsmöjligheter. att kantorsbe- hörighet kan erhållas jämsides med behörighet som ettämneslärare i mu- sik. I enlighet med detta föreskrivs ipunkien .? att sådan högskoleexamen också ger kantorsbehörighet. Den som är behörig att anställas som orga- nist skall enligt punkten 3 också vara behörig att anställas som kantor.

För behörighet att anställas som kantor krävs enligt paragrafen liksom

För

behörighet

att

anställas

som

kantor

krävs

enligt

paragrafen

liksom

hittills dels organist- och kantorsexamen. dels en pedagogisk examen.

hittills

dels

organist-

och

kantorsexamen.

dels

pedagogisk

examen.

Detta framgår av punkten [. I den äldre kyrkomusikerförordningen angavs

Detta

framgår

punkten

den

äldre

kyrkomusikerförordningen

angavs

också vissa äldre examina som berättigade till tjänst som kyrkokantor.

också

vissa

äldre

examina

som

berättigade

till

tjänst

som

kyrkokantor.

Dessa omfattas av övergångsbcstämmelsernas punkt 3. Enligt mina be-

Dessa

omfattas

övergångsbcstämmelsernas

punkt

Enligt

mina

be-

dömningar i fråga om den framtida kantorsutbildningen (se den allmänna

dömningar

fråga

den

framtida

kantorsutbildningen

(se

den

allmänna

motiveringen. avsnitt 2. I | . l) bör möjligheterna undersökas att inom ettäm-

motiveringen.

avsnitt

bör

möjligheterna

undersökas

att

inom

ettäm-

nesutbildningen i musik utforma sådana tillvalsmöjligheter. att kantorsbe-

nesutbildningen

musik

utforma

sådana

tillvalsmöjligheter.

att

kantorsbe-

hörighet kan erhållas jämsides med behörighet som ettämneslärare i mu-

hörighet

kan

erhållas

jämsides

med

behörighet

som

ettämneslärare

mu-

sik. I enlighet med detta föreskrivs ipunkien .? att sådan högskoleexamen

sik.

enlighet

med

detta

föreskrivs

ipunkien

att

sådan

högskoleexamen

också ger kantorsbehörighet. Den som är behörig att anställas som orga-

också

ger

kantorsbehörighet.

Den

som

är

behörig

att

anställas

som

orga-

nist skall enligt punkten 3 också vara behörig att anställas som kantor.

nist

skall

enligt

punkten

också

vara

behörig

att

anställas

som

kantor.

10 & Domkapitlet kan förklara en sökande som inte uppfyller villkoren i 8 och 9 st behörig att anställas på en tjänst som organist eller kantor. om han med hänsyn till sin utbildning och yrkeserfarenhet är att anse som jäm- ställd med den som uppfyller dessa villkor.

10 & Domkapitlet kan förklara en sökande som inte uppfyller villkoren i 8

Domkapitlet

kan

förklara

sökande

som

inte

uppfyller

villkoren

och 9 st behörig att anställas på en tjänst som organist eller kantor. om han

och

behörig

att

anställas

på

tjänst

som

organist

eller

kantor.

han

med hänsyn till sin utbildning och yrkeserfarenhet är att anse som jäm-

med

hänsyn

till

sin

utbildning

och

yrkeserfarenhet

är

att

anse

som

jäm-

ställd med den som uppfyller dessa villkor.

ställd

med

den

som

uppfyller

dessa

villkor.

Paragrafen reglerar möjligheten för domkapitlet att dispensera från de behörighetskrav som anges i 8 och 9 åå. Sådan dispens skall få lämnas om

Paragrafen reglerar möjligheten för domkapitlet att dispensera från de

Paragrafen

reglerar

möjligheten

för

domkapitlet

att

dispensera

från

behörighetskrav som anges i 8 och 9 åå. Sådan dispens skall få lämnas om

behörighetskrav

som

anges

och

åå.

Sådan

dispens

skall

få

lämnas

Prop. 1987/88:144

Prop.

1987/88:144

sökanden med hänsyn till sin utbildning och yrkeserfarenhet är att anse som jämställd med den som uppfyller de behörighetsvillkor som gäller för anställningen. En i huvudsak motsvarande dispensmöjlighet finns i dag (24 s'S mom. och 26 ä 3 mom. kyrkomusikerförordningen.) Tjänstetillsättningar 11 & Tjänster som kyrkomusiker tillsätts i ett enförsamlingspastorat av kyrkorådet och i ett tlerförsamlingspastorat av den tillsättningsnämnd som anges i 7 & prästanställningslagen ( l988:000). Enligt kyrkomusikerförordningen tillsätts organist- och kantorstjänster ge- nom beslut av kyrkoråden i församlingarna. Som en följd av att pastoratet svarar för den kyrkomusikaliska verksamheten. skall enligt paragrafen kyrkomusikerna i stället anställas genom beslut på pastoratsnivå. Efter- som det är i församlingarna som kyrkomusikerna skall vara verksamma. måste dessa tillförsäkras ett inflytande över tillsättningarna i ett llerför- samlingspastorat. Detta sker genom att tillsättningsbeslutet i ett sådant fall skall fattas av den tillsättningsnämnd som skall finnas i flerförsamlingspas- torat enligt den i propositionen l987/88z3l föreslagna 7ä prästanställnings- lagen. Denna nämnd tillsätter prästtjänster i flerförsamlingspastorat. och är sammansatt på ett sådant sätt att församlingarna får ett inflytande över tillsättningen. 12 & Innan en tjänst som kyrkomusiker tillsätts, skall domkapitlet pröva vilka sökande som är behöriga samt yttra sig över deras kyrkomusikaliska skicklighet. Reformens syfte är att garantera en minimistandard på den kyrkomusika- liska verksamheten. Detta syfte tillgodoses bl. a. genom föreskrifter om de behörighetsvillkor som skall gälla för kyrkomusiker (8— 10915). Enligt para- grafen skall behörighetsprövningen ankomma på domkapitlet. Det innebär att samma ordning skall tillämpas som i fråga om tillsättning avprästtjäns- ter. En ansökan om anställning som kyrkomusiker skall dock ges in till pastoratet. Det är att märka att paragrafen endast avser anställning hos pastoratet. 'Den gäller alltså inte när någon som är anställd hos någon annan skall anlitas för fyllnadstjänstgöring i pastoratet. Domkapitlets be- slut blir bindande och kan inte frångås av pastoratet. Det yttrande som domkapitlet samtidigt skall avge saknar däremot bindande verkan. Reglemente 13 & Församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige skall faställa ett reg- lemente för den kyrkomusikaliska verksamheten. Av reglementet skall framgå hur de uppgifter som anges i 3.5 skall tillgodoses. Utförs sådana uppgifter av flera. skall reglementet ange hur uppgifterna är fördelade mellan dem. Paragrafen reglerar pastoratets skyldighet att fastställa reglemente och vad ett sådant reglemente skall innehålla. Som jag har framhållit i den allmänna Prop. 1987/88:144 58

sökanden med hänsyn till sin utbildning och yrkeserfarenhet är att anse

sökanden

med

hänsyn

till

sin

utbildning

och

yrkeserfarenhet

är

att

anse

som jämställd med den som uppfyller de behörighetsvillkor som gäller för

som

jämställd

med

den

som

uppfyller

behörighetsvillkor

som

gäller

för

anställningen. En i huvudsak motsvarande dispensmöjlighet finns i dag

anställningen.

huvudsak

motsvarande

dispensmöjlighet

finns

dag

(24 s'S mom. och 26 ä 3 mom. kyrkomusikerförordningen.)

(24

s'S

mom.

och

mom.

kyrkomusikerförordningen.)

Tjänstetillsättningar

11 & Tjänster som kyrkomusiker tillsätts i ett enförsamlingspastorat av kyrkorådet och i ett tlerförsamlingspastorat av den tillsättningsnämnd som anges i 7 & prästanställningslagen ( l988:000).

11 & Tjänster som kyrkomusiker tillsätts i ett enförsamlingspastorat av

Tjänster

som

kyrkomusiker

tillsätts

ett

enförsamlingspastorat

kyrkorådet och i ett tlerförsamlingspastorat av den tillsättningsnämnd som

kyrkorådet

och

ett

tlerförsamlingspastorat

den

tillsättningsnämnd

som

anges i 7 & prästanställningslagen ( l988:000).

anges

prästanställningslagen

(

l988:000).

Enligt kyrkomusikerförordningen tillsätts organist- och kantorstjänster ge- nom beslut av kyrkoråden i församlingarna. Som en följd av att pastoratet svarar för den kyrkomusikaliska verksamheten. skall enligt paragrafen kyrkomusikerna i stället anställas genom beslut på pastoratsnivå. Efter- som det är i församlingarna som kyrkomusikerna skall vara verksamma. måste dessa tillförsäkras ett inflytande över tillsättningarna i ett llerför- samlingspastorat. Detta sker genom att tillsättningsbeslutet i ett sådant fall skall fattas av den tillsättningsnämnd som skall finnas i flerförsamlingspas- torat enligt den i propositionen l987/88z3l föreslagna 7ä prästanställnings- lagen. Denna nämnd tillsätter prästtjänster i flerförsamlingspastorat. och är sammansatt på ett sådant sätt att församlingarna får ett inflytande över tillsättningen.

Enligt kyrkomusikerförordningen tillsätts organist- och kantorstjänster ge-

Enligt

kyrkomusikerförordningen

tillsätts

organist-

och

kantorstjänster

ge-

nom beslut av kyrkoråden i församlingarna. Som en följd av att pastoratet

nom

beslut

kyrkoråden

församlingarna.

Som

följd

att

pastoratet

svarar för den kyrkomusikaliska verksamheten. skall enligt paragrafen

svarar

för

den

kyrkomusikaliska

verksamheten.

skall

enligt

paragrafen

kyrkomusikerna i stället anställas genom beslut på pastoratsnivå. Efter-

kyrkomusikerna

stället

anställas

genom

beslut

på

pastoratsnivå.

Efter-

som det är i församlingarna som kyrkomusikerna skall vara verksamma.

som

det

är

församlingarna

som

kyrkomusikerna

skall

vara

verksamma.

måste dessa tillförsäkras ett inflytande över tillsättningarna i ett llerför-

måste

dessa

tillförsäkras

ett

inflytande

över

tillsättningarna

ett

llerför-

samlingspastorat. Detta sker genom att tillsättningsbeslutet i ett sådant fall

samlingspastorat.

Detta

sker

genom

att

tillsättningsbeslutet

ett

sådant

fall

skall fattas av den tillsättningsnämnd som skall finnas i flerförsamlingspas-

skall

fattas

den

tillsättningsnämnd

som

skall

finnas

flerförsamlingspas-

torat enligt den i propositionen l987/88z3l föreslagna 7ä prästanställnings-

torat

enligt

den

propositionen

l987/88z3l

föreslagna

7ä

prästanställnings-

lagen. Denna nämnd tillsätter prästtjänster i flerförsamlingspastorat. och

lagen.

Denna

nämnd

tillsätter

prästtjänster

flerförsamlingspastorat.

och

är sammansatt på ett sådant sätt att församlingarna får ett inflytande över

är

sammansatt

på

ett

sådant

sätt

att

församlingarna

får

ett

inflytande

över

tillsättningen.

12 & Innan en tjänst som kyrkomusiker tillsätts, skall domkapitlet pröva vilka sökande som är behöriga samt yttra sig över deras kyrkomusikaliska skicklighet.

12 & Innan en tjänst som kyrkomusiker tillsätts, skall domkapitlet pröva

Innan

tjänst

som

kyrkomusiker

tillsätts,

skall

domkapitlet

pröva

vilka sökande som är behöriga samt yttra sig över deras kyrkomusikaliska

vilka

sökande

som

är

behöriga

samt

yttra

sig

över

deras

kyrkomusikaliska

skicklighet.

Reformens syfte är att garantera en minimistandard på den kyrkomusika- liska verksamheten. Detta syfte tillgodoses bl. a. genom föreskrifter om de behörighetsvillkor som skall gälla för kyrkomusiker (8— 10915). Enligt para- grafen skall behörighetsprövningen ankomma på domkapitlet. Det innebär att samma ordning skall tillämpas som i fråga om tillsättning avprästtjäns- ter. En ansökan om anställning som kyrkomusiker skall dock ges in till pastoratet. Det är att märka att paragrafen endast avser anställning hos pastoratet. 'Den gäller alltså inte när någon som är anställd hos någon annan skall anlitas för fyllnadstjänstgöring i pastoratet. Domkapitlets be- slut blir bindande och kan inte frångås av pastoratet. Det yttrande som domkapitlet samtidigt skall avge saknar däremot bindande verkan.

Reformens syfte är att garantera en minimistandard på den kyrkomusika-

Reformens

syfte

är

att

garantera

minimistandard

på

den

kyrkomusika-

liska verksamheten. Detta syfte tillgodoses bl. a. genom föreskrifter om de

liska

verksamheten.

Detta

syfte

tillgodoses

bl.

genom

föreskrifter

behörighetsvillkor som skall gälla för kyrkomusiker (8— 10915). Enligt para-

behörighetsvillkor

som

skall

gälla

för

kyrkomusiker

(8—

10915).

Enligt

para-

grafen skall behörighetsprövningen ankomma på domkapitlet. Det innebär

grafen

skall

behörighetsprövningen

ankomma

på

domkapitlet.

Det

innebär

att samma ordning skall tillämpas som i fråga om tillsättning avprästtjäns-

att

samma

ordning

skall

tillämpas

som

fråga

tillsättning

avprästtjäns-

ter. En ansökan om anställning som kyrkomusiker skall dock ges in till

ter.

ansökan

anställning

som

kyrkomusiker

skall

dock

ges

till

pastoratet. Det är att märka att paragrafen endast avser anställning hos

pastoratet.

Det

är

att

märka

att

paragrafen

endast

avser

anställning

hos

pastoratet. 'Den gäller alltså inte när någon som är anställd hos någon

pastoratet.

'Den

gäller

alltså

inte

när

någon

som

är

anställd

hos

någon

annan skall anlitas för fyllnadstjänstgöring i pastoratet. Domkapitlets be-

annan

skall

anlitas

för

fyllnadstjänstgöring

pastoratet.

Domkapitlets

be-

slut blir bindande och kan inte frångås av pastoratet. Det yttrande som

slut

blir

bindande

och

kan

inte

frångås

pastoratet.

Det

yttrande

som

domkapitlet samtidigt skall avge saknar däremot bindande verkan.

domkapitlet

samtidigt

skall

avge

saknar

däremot

bindande

verkan.

Reglemente

13 & Församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige skall faställa ett reg- lemente för den kyrkomusikaliska verksamheten. Av reglementet skall framgå hur de uppgifter som anges i 3.5 skall tillgodoses. Utförs sådana uppgifter av flera. skall reglementet ange hur uppgifterna är fördelade mellan dem.

13 & Församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige skall faställa ett reg- lemente för den kyrkomusikaliska verksamheten.

13 & Församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige skall faställa ett reg-

Församlingsdelegerade

eller

kyrkofullmäktige

skall

faställa

ett

reg-

lemente för den kyrkomusikaliska verksamheten.

lemente

för

den

kyrkomusikaliska

verksamheten.

Av reglementet skall framgå hur de uppgifter som anges i 3.5 skall tillgodoses. Utförs sådana uppgifter av flera. skall reglementet ange hur uppgifterna är fördelade mellan dem.

Av reglementet skall framgå hur de uppgifter som anges i 3.5 skall

reglementet

skall

framgå

hur

uppgifter

som

anges

3.5

skall

tillgodoses. Utförs sådana uppgifter av flera. skall reglementet ange hur

tillgodoses.

Utförs

sådana

uppgifter

flera.

skall

reglementet

ange

hur

uppgifterna är fördelade mellan dem.

uppgifterna

är

fördelade

mellan

dem.

Paragrafen reglerar pastoratets skyldighet att fastställa reglemente och vad ett sådant reglemente skall innehålla. Som jag har framhållit i den allmänna

Paragrafen reglerar pastoratets skyldighet att fastställa reglemente och vad

Paragrafen

reglerar

pastoratets

skyldighet

att

fastställa

reglemente

och

vad

ett sådant reglemente skall innehålla. Som jag har framhållit i den allmänna

ett

sådant

reglemente

skall

innehålla.

Som

jag

har

framhållit

den

allmänna

Prop. 1987/88:144

Prop.

1987/88:144

motiveringen (avsnitt 2.9) bör det. i stället för att ett regionalt organ fastställer instruktioner för de enskilda kyrkomusikerna. finnas ett regle- mente som utvisar hur de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna skall tillgodoses. Syftet med paragrafen är att ge stadga ät organisationen av verksamheten och klargöra arbets- och ansvarsfördelningen mellan kyrko- musikerna i ett pastorat. I reglementet kan också meddelas närmare före- skrifter om arbetsledningen. 14 5 Innan reglementet faställs. skall yttrande inhämtas från församling- arna i pastoratet och domkapitlet. Av domkapitlets yttrande skall särskilt framgå huruvida förslaget till reglemente står i överensstämmelse med Vad som har bestämts om gudstjänster i församlingarna. Enligt paragrafen skall församlingarna i pastoratet och domkapitlet yttra sig över förslaget till reglemente innan det fastställs. Kyrkomusiken är ett väsentligt inslag i gudstjänstlivet och den övriga församlingsverksamheten. Den kyrkomusikaliska verksamheten måste därför anpassas till försam- lingarnas behov och resurserna fördelas mellan olika församlingar i ett flertörsamlingspastorat. Detta kan inte ske utan medverkan av församling- arna. Härutöver krävs en samordning mellan prästernas och kyrkomusi- kernas tjänstgöring. framför allt vid gudstjänster och övriga kyrkliga hand- lingar. Denna samordning kan ske genom att även domkapitlet yttrar sig över förslaget till reglemente. Orgelvård 15 5 Den som enligt reglementet har att svara för vården av en orgel skall till pastoratet anmäla sådana brister som han inte lämpligen själv kan avhjälpa. 165 Innan pastoratet tillåter någon annan än den som är förordnad enligt 4å att använda en orgel. skall yttrande inhämtas från den som enligt reglementet har att svara för vården av orgeln. I paragraferna ges föreskrifter om orgelvården i pastoratet. Enligt 15.9" åligger det den som enligt reglementet svarar för vården av en orgel att anmäla sädana brister som han inte själv kan avhjälpa. Motsvarande be- stämmelse finns i dag i l l & första stycket första meningen kyrkomusiker- förordningen. Enligt I6 ,Q' skall den som svarar för vården av en orgel alltid beredas tillfälle att yttra sig innan någon annan. som inte är kyrkomusikeri pastoratet eller anlitas som orgelspelare där. tillåts använda orgeln. Ett sådant yttrande bör innehålla en bedömning av om den tilltänkte använda- ren rent tekniskt är kompetent att spela på orgeln. Yttrandet är inte bindande för pastoratet. Regeln motsvarar i huvudsak 11 & första stycket andra meningen kyrkomusikerförordningen. F yllnadstjänstgöring 17 Q' Innehavaren av en tjänst som kyrkomusiker är skyldig att fullgöra fyllnadstjänstgöring hos en annan arbetsgivare i den omfattning som följer av anställningsavtalet. Prop. 1987/88:144

motiveringen (avsnitt 2.9) bör det. i stället för att ett regionalt organ

motiveringen

(avsnitt

2.9)

bör

det.

stället

för

att

ett

regionalt

organ

fastställer instruktioner för de enskilda kyrkomusikerna. finnas ett regle-

fastställer

instruktioner

för

enskilda

kyrkomusikerna.

finnas

ett

regle-

mente som utvisar hur de obligatoriska kyrkomusikaliska uppgifterna skall

mente

som

utvisar

hur

obligatoriska

kyrkomusikaliska

uppgifterna

skall

tillgodoses. Syftet med paragrafen är att ge stadga ät organisationen av

tillgodoses.

Syftet

med

paragrafen

är

att

stadga

ät

organisationen

verksamheten och klargöra arbets- och ansvarsfördelningen mellan kyrko-

verksamheten

och

klargöra

arbets-

och

ansvarsfördelningen

mellan

kyrko-

musikerna i ett pastorat. I reglementet kan också meddelas närmare före-

musikerna

ett

pastorat.

reglementet

kan

också

meddelas

närmare

före-

skrifter om arbetsledningen.

skrifter

arbetsledningen.

14 5 Innan reglementet faställs. skall yttrande inhämtas från församling- arna i pastoratet och domkapitlet. Av domkapitlets yttrande skall särskilt framgå huruvida förslaget till reglemente står i överensstämmelse med Vad som har bestämts om gudstjänster i församlingarna.

14 5 Innan reglementet faställs. skall yttrande inhämtas från församling-

Innan

reglementet

faställs.

skall

yttrande

inhämtas

från

församling-

arna i pastoratet och domkapitlet. Av domkapitlets yttrande skall särskilt

arna

pastoratet

och

domkapitlet.

domkapitlets

yttrande

skall

särskilt

framgå huruvida förslaget till reglemente står i överensstämmelse med Vad

framgå

huruvida

förslaget

till

reglemente

står

överensstämmelse

med

Vad

som har bestämts om gudstjänster i församlingarna.

som

har

bestämts

gudstjänster

församlingarna.

Enligt paragrafen skall församlingarna i pastoratet och domkapitlet yttra sig över förslaget till reglemente innan det fastställs. Kyrkomusiken är ett väsentligt inslag i gudstjänstlivet och den övriga församlingsverksamheten. Den kyrkomusikaliska verksamheten måste därför anpassas till försam- lingarnas behov och resurserna fördelas mellan olika församlingar i ett flertörsamlingspastorat. Detta kan inte ske utan medverkan av församling- arna. Härutöver krävs en samordning mellan prästernas och kyrkomusi- kernas tjänstgöring. framför allt vid gudstjänster och övriga kyrkliga hand- lingar. Denna samordning kan ske genom att även domkapitlet yttrar sig över förslaget till reglemente.

Enligt paragrafen skall församlingarna i pastoratet och domkapitlet yttra

Enligt

paragrafen

skall

församlingarna

pastoratet

och

domkapitlet

yttra

sig över förslaget till reglemente innan det fastställs. Kyrkomusiken är ett

sig

över

förslaget

till

reglemente

innan

det

fastställs.

Kyrkomusiken

är

ett

väsentligt inslag i gudstjänstlivet och den övriga församlingsverksamheten.

väsentligt

inslag

gudstjänstlivet

och

den

övriga

församlingsverksamheten.

Den kyrkomusikaliska verksamheten måste därför anpassas till försam-

Den

kyrkomusikaliska

verksamheten

måste

därför

anpassas

till

försam-

lingarnas behov och resurserna fördelas mellan olika församlingar i ett

lingarnas

behov

och

resurserna

fördelas

mellan

olika

församlingar

ett

flertörsamlingspastorat. Detta kan inte ske utan medverkan av församling-

flertörsamlingspastorat.

Detta

kan

inte

ske

utan

medverkan

församling-

arna. Härutöver krävs en samordning mellan prästernas och kyrkomusi-

arna.

Härutöver

krävs

samordning

mellan

prästernas

och

kyrkomusi-

kernas tjänstgöring. framför allt vid gudstjänster och övriga kyrkliga hand-

kernas

tjänstgöring.

framför

allt

vid

gudstjänster

och

övriga

kyrkliga

hand-

lingar. Denna samordning kan ske genom att även domkapitlet yttrar sig

lingar.

Denna

samordning

kan

ske

genom

att

även

domkapitlet

yttrar

sig

över förslaget till reglemente.

över

förslaget

till

reglemente.

Orgelvård 15 5 Den som enligt reglementet har att svara för vården av en orgel skall till pastoratet anmäla sådana brister som han inte lämpligen själv kan avhjälpa.

Orgelvård

15 5 Den som enligt reglementet har att svara för vården av en orgel skall

Den

som

enligt

reglementet

har

att

svara

för

vården

orgel

skall

till pastoratet anmäla sådana brister som han inte lämpligen själv kan

till

pastoratet

anmäla

sådana

brister

som

han

inte

lämpligen

själv

kan

avhjälpa.

165 Innan pastoratet tillåter någon annan än den som är förordnad enligt 4å att använda en orgel. skall yttrande inhämtas från den som enligt reglementet har att svara för vården av orgeln.

165 Innan pastoratet tillåter någon annan än den som är förordnad enligt

165

Innan

pastoratet

tillåter

någon

annan

än

den

som

är

förordnad

enligt

4å att använda en orgel. skall yttrande inhämtas från den som enligt

4å

att

använda

orgel.

skall

yttrande

inhämtas

från

den

som

enligt

reglementet har att svara för vården av orgeln.

reglementet

har

att

svara

för

vården

orgeln.

I paragraferna ges föreskrifter om orgelvården i pastoratet. Enligt 15.9" åligger det den som enligt reglementet svarar för vården av en orgel att anmäla sädana brister som han inte själv kan avhjälpa. Motsvarande be- stämmelse finns i dag i l l & första stycket första meningen kyrkomusiker- förordningen. Enligt I6 ,Q' skall den som svarar för vården av en orgel alltid beredas tillfälle att yttra sig innan någon annan. som inte är kyrkomusikeri pastoratet eller anlitas som orgelspelare där. tillåts använda orgeln. Ett sådant yttrande bör innehålla en bedömning av om den tilltänkte använda- ren rent tekniskt är kompetent att spela på orgeln. Yttrandet är inte bindande för pastoratet. Regeln motsvarar i huvudsak 11 & första stycket andra meningen kyrkomusikerförordningen.

I paragraferna ges föreskrifter om orgelvården i pastoratet. Enligt 15.9"

paragraferna

ges

föreskrifter

orgelvården

pastoratet.

Enligt

15.9"

åligger det den som enligt reglementet svarar för vården av en orgel att

åligger

det

den

som

enligt

reglementet

svarar

för

vården

orgel

att

anmäla sädana brister som han inte själv kan avhjälpa. Motsvarande be-

anmäla

sädana

brister

som

han

inte

själv

kan

avhjälpa.

Motsvarande

be-

stämmelse finns i dag i l l & första stycket första meningen kyrkomusiker-

stämmelse

finns

dag

första

stycket

första

meningen

kyrkomusiker-

förordningen. Enligt I6 ,Q' skall den som svarar för vården av en orgel alltid

förordningen.

Enligt

,Q'

skall

den

som

svarar

för

vården

orgel

alltid

beredas tillfälle att yttra sig innan någon annan. som inte är kyrkomusikeri

beredas

tillfälle

att

yttra

sig

innan

någon

annan.

som

inte

är

kyrkomusikeri

pastoratet eller anlitas som orgelspelare där. tillåts använda orgeln. Ett

pastoratet

eller

anlitas

som

orgelspelare

där.

tillåts

använda

orgeln.

Ett

sådant yttrande bör innehålla en bedömning av om den tilltänkte använda-

sådant

yttrande

bör

innehålla

bedömning

den

tilltänkte

använda-

ren rent tekniskt är kompetent att spela på orgeln. Yttrandet är inte

ren

rent

tekniskt

är

kompetent

att

spela

på

orgeln.

Yttrandet

är

inte

bindande för pastoratet. Regeln motsvarar i huvudsak 11 & första stycket

bindande

för

pastoratet.

Regeln

motsvarar

huvudsak

första

stycket

andra meningen kyrkomusikerförordningen.

andra

meningen

kyrkomusikerförordningen.

F yllnadstjänstgöring

yllnadstjänstgöring

17 Q' Innehavaren av en tjänst som kyrkomusiker är skyldig att fullgöra fyllnadstjänstgöring hos en annan arbetsgivare i den omfattning som följer av anställningsavtalet.

17 Q' Innehavaren av en tjänst som kyrkomusiker är skyldig att fullgöra

Innehavaren

tjänst

som

kyrkomusiker

är

skyldig

att

fullgöra

fyllnadstjänstgöring hos en annan arbetsgivare i den omfattning som följer

fyllnadstjänstgöring

hos

annan

arbetsgivare

den

omfattning

som

följer

av anställningsavtalet.

anställningsavtalet.

Prop. 1987/88:144

Prop.

1987/88:144

Paragrafen reglerar en kyrkomusikers skyldighet att fullgöra fyllnads-l tjänstgöring hos någon annan arbetsgivare. Omfattningen av denna skyl- dighet får regleras i anställningsavtalet. Musiksakkunniga 18 & Vid handläggningen av ärenden enligt denna lag får domkapitlet biträdas av en eller flera musiksakkunniga. Behörig att vara musiksakkunnig i domkapitlet är domkyrkoorganisten eller någon annan som är behörig att anställas på en tjänst som organist. ' Stiftsstyrelsen skall förordna en eller flera musiksakkunniga efter yttran- de av domkapitlet. ' I paragrafen finns föreskrifter om musiksakkunniga i domkapitlet. Paragra- fen motsvarar delvis 18.5 kyrkomusikerförordningen. Enligt första stycket får domkapitlet biträdas av en eller flera musiksak— kunniga vid handläggningen av ärenden enligt lagen. Beträffande de när- mare övervägandena kan hänvisas till den allmänna motiveringen (avsnitt . 2.10). I andra stycket regleras behörigheten att vara musiksakkunnig i domka- pitlet. I första hand är det domkyrkoorganisten som bör anlitas. Emellertid kan även andra kyrkomusiker anlitas. Kravet är då att den eller de andra skall ha behörighet som organist. Musiksakkunniga skall enligt tredje stycket förordnas av stiftsstyrelsen efter yttrande av domkapitlet. Denna ordning ansluter till den som enligt förslaget i propositionen 1987/88:31 skall gälla för sekreteraren i domkapit- let. Överklagande 19 & Domkapitlets beslut enligt denna lag får överklagas hos regeringen. Domkapitlets beslut enligt 4 & andra stycket och 6 5 andra stycket får överklagas endast av pastoratet. Av paragrafen framgår att domkapitlets beslut enligt lagen får överklagas hos regeringen. Beslut. varigenom domkapitlets avslagit en framställning från ett pastorat om medgivande enligt 4 å andra stycket eller 6 5 andra stycket bör kunna överklagas endast av pastoratet. Ikraftträdande m. m. 1. Denna lag träder i kraft den ljanuari 1990. 2. Genom lagen upphävs lagen ( 1947: 275) om kyrkomusiker samt kyrko- musikerförordningen (1950: 375). Lagen föreslås träda i kraft den ljanuari 1990. Genom lagen upphävs . dels 1947 års lag om kyrkomusiker samt kyrkomusikerförordningen. Upp- hävandet av den gamla lagen innebär bl. a. att kyrkomusikertjänsterna inte längre skall vara statligt reglerade anställningar eller i någon annan mening statligt reglerade. ' ' 3. Om det i en lag eller någon annan författning hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en föreskrift i denna lag, skall i stället den nya föreskriften tillämpas. Prop. 1987/88: 144 60

Paragrafen reglerar en kyrkomusikers skyldighet att fullgöra fyllnads-l

Paragrafen

reglerar

kyrkomusikers

skyldighet

att

fullgöra

fyllnads-l

tjänstgöring hos någon annan arbetsgivare. Omfattningen av denna skyl- dighet får regleras i anställningsavtalet.

tjänstgöring hos någon annan arbetsgivare. Omfattningen av denna skyl-

tjänstgöring

hos

någon

annan

arbetsgivare.

Omfattningen

denna

skyl-

dighet får regleras i anställningsavtalet.

dighet

får

regleras

anställningsavtalet.

Musiksakkunniga

18 & Vid handläggningen av ärenden enligt denna lag får domkapitlet biträdas av en eller flera musiksakkunniga. Behörig att vara musiksakkunnig i domkapitlet är domkyrkoorganisten eller någon annan som är behörig att anställas på en tjänst som organist. ' Stiftsstyrelsen skall förordna en eller flera musiksakkunniga efter yttran- de av domkapitlet. '

18 & Vid handläggningen av ärenden enligt denna lag får domkapitlet

Vid

handläggningen

ärenden

enligt

denna

lag

får

domkapitlet

biträdas av en eller flera musiksakkunniga.

biträdas

eller

flera

musiksakkunniga.

Behörig att vara musiksakkunnig i domkapitlet är domkyrkoorganisten

Behörig

att

vara

musiksakkunnig

domkapitlet

är

domkyrkoorganisten

eller någon annan som är behörig att anställas på en tjänst som organist. '

eller

någon

annan

som

är

behörig

att

anställas

på

tjänst

som

organist.

Stiftsstyrelsen skall förordna en eller flera musiksakkunniga efter yttran-

Stiftsstyrelsen

skall

förordna

eller

flera

musiksakkunniga

efter

yttran-

de av domkapitlet. '

domkapitlet.

I paragrafen finns föreskrifter om musiksakkunniga i domkapitlet. Paragra- fen motsvarar delvis 18.5 kyrkomusikerförordningen.

I paragrafen finns föreskrifter om musiksakkunniga i domkapitlet. Paragra-

paragrafen

finns

föreskrifter

musiksakkunniga

domkapitlet.

Paragra-

fen motsvarar delvis 18.5 kyrkomusikerförordningen.

fen

motsvarar

delvis

18.5

kyrkomusikerförordningen.

Enligt första stycket får domkapitlet biträdas av en eller flera musiksak— kunniga vid handläggningen av ärenden enligt lagen. Beträffande de när- mare övervägandena kan hänvisas till den allmänna motiveringen (avsnitt . 2.10). I andra stycket regleras behörigheten att vara musiksakkunnig i domka- pitlet. I första hand är det domkyrkoorganisten som bör anlitas. Emellertid kan även andra kyrkomusiker anlitas. Kravet är då att den eller de andra skall ha behörighet som organist. Musiksakkunniga skall enligt tredje stycket förordnas av stiftsstyrelsen efter yttrande av domkapitlet. Denna ordning ansluter till den som enligt förslaget i propositionen 1987/88:31 skall gälla för sekreteraren i domkapit- let.

Enligt första stycket får domkapitlet biträdas av en eller flera musiksak—

Enligt

första

stycket

får

domkapitlet

biträdas

eller

flera

musiksak—

kunniga vid handläggningen av ärenden enligt lagen. Beträffande de när-

kunniga

vid

handläggningen

ärenden

enligt

lagen.

Beträffande

när-

mare övervägandena kan hänvisas till den allmänna motiveringen (avsnitt

mare

övervägandena

kan

hänvisas

till

den

allmänna

motiveringen

(avsnitt

. 2.10).

2.10).

I andra stycket regleras behörigheten att vara musiksakkunnig i domka- pitlet. I första hand är det domkyrkoorganisten som bör anlitas. Emellertid kan även andra kyrkomusiker anlitas. Kravet är då att den eller de andra skall ha behörighet som organist.

I andra stycket regleras behörigheten att vara musiksakkunnig i domka-

andra

stycket

regleras

behörigheten

att

vara

musiksakkunnig

domka-

pitlet. I första hand är det domkyrkoorganisten som bör anlitas. Emellertid

pitlet.

första

hand

är

det

domkyrkoorganisten

som

bör

anlitas.

Emellertid

kan även andra kyrkomusiker anlitas. Kravet är då att den eller de andra

kan

även

andra

kyrkomusiker

anlitas.

Kravet

är

då

att

den

eller

andra

skall ha behörighet som organist.

skall

behörighet

som

organist.

Musiksakkunniga skall enligt tredje stycket förordnas av stiftsstyrelsen efter yttrande av domkapitlet. Denna ordning ansluter till den som enligt förslaget i propositionen 1987/88:31 skall gälla för sekreteraren i domkapit- let.

Musiksakkunniga skall enligt tredje stycket förordnas av stiftsstyrelsen

Musiksakkunniga

skall

enligt

tredje

stycket

förordnas

stiftsstyrelsen

efter yttrande av domkapitlet. Denna ordning ansluter till den som enligt

efter

yttrande

domkapitlet.

Denna

ordning

ansluter

till

den

som

enligt

förslaget i propositionen 1987/88:31 skall gälla för sekreteraren i domkapit-

förslaget

propositionen

1987/88:31

skall

gälla

för

sekreteraren

domkapit-

let.

Överklagande

19 & Domkapitlets beslut enligt denna lag får överklagas hos regeringen. Domkapitlets beslut enligt 4 & andra stycket och 6 5 andra stycket får överklagas endast av pastoratet.

19 & Domkapitlets beslut enligt denna lag får överklagas hos regeringen.

Domkapitlets

beslut

enligt

denna

lag

får

överklagas

hos

regeringen.

Domkapitlets beslut enligt 4 & andra stycket och 6 5 andra stycket får

Domkapitlets

beslut

enligt

andra

stycket

och

andra

stycket

får

överklagas endast av pastoratet.

överklagas

endast

pastoratet.

Av paragrafen framgår att domkapitlets beslut enligt lagen får överklagas hos regeringen. Beslut. varigenom domkapitlets avslagit en framställning från ett pastorat om medgivande enligt 4 å andra stycket eller 6 5 andra stycket bör kunna överklagas endast av pastoratet.

Av paragrafen framgår att domkapitlets beslut enligt lagen får överklagas

paragrafen

framgår

att

domkapitlets

beslut

enligt

lagen

får

överklagas

hos regeringen. Beslut. varigenom domkapitlets avslagit en framställning

hos

regeringen.

Beslut.

varigenom

domkapitlets

avslagit

framställning

från ett pastorat om medgivande enligt 4 å andra stycket eller 6 5 andra

från

ett

pastorat

medgivande

enligt

andra

stycket

eller

andra

stycket bör kunna överklagas endast av pastoratet.

stycket

bör

kunna

överklagas

endast

pastoratet.

Ikraftträdande m. m.

Ikraftträdande

1. Denna lag träder i kraft den ljanuari 1990. 2. Genom lagen upphävs lagen ( 1947: 275) om kyrkomusiker samt kyrko- musikerförordningen (1950: 375).

1. Denna lag träder i kraft den ljanuari 1990.

Denna

lag

träder

kraft

den

ljanuari

1990.

2. Genom lagen upphävs lagen ( 1947: 275) om kyrkomusiker samt kyrko-

Genom

lagen

upphävs

lagen

(

1947:

275)

kyrkomusiker

samt

kyrko-

musikerförordningen (1950: 375).

musikerförordningen

(1950:

375).

Lagen föreslås träda i kraft den ljanuari 1990. Genom lagen upphävs .

Lagen

föreslås

träda

kraft

den

ljanuari

1990.

Genom

lagen

upphävs

dels 1947 års lag om kyrkomusiker samt kyrkomusikerförordningen. Upp- hävandet av den gamla lagen innebär bl. a. att kyrkomusikertjänsterna inte längre skall vara statligt reglerade anställningar eller i någon annan mening statligt reglerade. ' '

dels 1947 års lag om kyrkomusiker samt kyrkomusikerförordningen. Upp-

dels

1947

års

lag

kyrkomusiker

samt

kyrkomusikerförordningen.

Upp-

hävandet av den gamla lagen innebär bl. a. att kyrkomusikertjänsterna inte

hävandet

den

gamla

lagen

innebär

bl.

att

kyrkomusikertjänsterna

inte

längre skall vara statligt reglerade anställningar eller i någon annan mening

längre

skall

vara

statligt

reglerade

anställningar

eller

någon

annan

mening

statligt reglerade. ' '

statligt

reglerade.

3. Om det i en lag eller någon annan författning hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en föreskrift i denna lag, skall i stället den nya föreskriften tillämpas.

3. Om det i en lag eller någon annan författning hänvisas till en föreskrift

det

lag

eller

någon

annan

författning

hänvisas

till

föreskrift

som har ersatts genom en föreskrift i denna lag, skall i stället den nya

som

har

ersatts

genom

föreskrift

denna

lag,

skall

stället

den

nya

föreskriften tillämpas.

föreskriften

tillämpas.

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

4. Den som enligt äldre föreskrifter eller beslut är behörig till en tjänst som organist eller kyrkokantor skall anses vara behörig till motsvarande tjänst även efter ikraftträdandet av de nya föreskrifterna. Detsamma gäller den som enligt äldre föreskrifter är behörig till en tjänst som extra kyrkokantor och som i minst fem år innehaft en tjänst som kyrkomusiker med minst 40 procent av heltidsanställning. Enligt punkten 4 skall de som tidigare har varit behöriga till tjänst som organist och kyrkokantor även vara det i fortsättningen. Den som har varit behörig som extra kyrkokantor skall också anses vara behörig till kantors- tjänst, om denne skaffat sig erfarenhet genom minst fem års tjänstgöring med minst 40 procent av heltidstjänstgöring. 5. Den som vid ikraftträdandet är anställd på en kyrkomusikertjänst med fullmakt eller konstitutorialleller med förordnande för en bestämd tid som ännu löper är skyldig att utöva sin tjänst genom att utföra i huvudsak samma arbetsuppgifter som tidigare hos pastoratet. Ipunkten 5 föreskrivs en tjänstgöringsskyldighet hos pastoratet för dem som vid ikraftträdandet innehar en tjänst som kyrkomusiker med fullmakt eller konstitutorial. Beträffande den närmare motiveringen kan hänvisas till den allmänna motiveringen (avsnitt 2.12). 6. För den som vid utgången av är 1989 alltjämt innehar en klockar-. organist- eller kyrkosångarbefattning. som fanns inrättad i församlingen före den ljuli 1947. skall andra stycket 1 övergångsbestämmelserna till lagen (19471275) om kyrkomusiker fortfarande tillämpas. så länge inneha- varen kvarstår på befattningen. ' Det finns fortfarande ett fåtal kyrkomusiker på s.k. äldre stat. Enligt övergångsbcstämmelserna till 1947 års lag om kyrkomusiker skall äldre bestämmelser om klockar-. organist- och kyrkosångarbefattningar tilläm- pas på innehavare av sådana tjänster. Dessa äldre bestämmelser bör även i fortsättningen tillämpas på sådana kyrkomusiker. så länge de kvarstår på sina befattningar. ' ' 5 Hemställan Jag hemställer att regeringen . dels föreslår riksdagen att antalförslaget till lag om kyrkomusiken i svenska kyrkan. "dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört under avsnittet 2.11. 6 Beslut Regeringen ansluter sig till- föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen 'vad föredragandcn har anfört för den åtgärd och det ändamål som föredraganden har hemställt om. Prop. 1987/88:144 61

4. Den som enligt äldre föreskrifter eller beslut är behörig till en tjänst

Den

som

enligt

äldre

föreskrifter

eller

beslut

är

behörig

till

tjänst

som organist eller kyrkokantor skall anses vara behörig till motsvarande

som

organist

eller

kyrkokantor

skall

anses

vara

behörig

till

motsvarande

tjänst även efter ikraftträdandet av de nya föreskrifterna.

tjänst

även

efter

ikraftträdandet

nya

föreskrifterna.

Detsamma gäller den som enligt äldre föreskrifter är behörig till en tjänst som extra kyrkokantor och som i minst fem år innehaft en tjänst som kyrkomusiker med minst 40 procent av heltidsanställning.

Detsamma gäller den som enligt äldre föreskrifter är behörig till en tjänst

Detsamma

gäller

den

som

enligt

äldre

föreskrifter

är

behörig

till

tjänst

som extra kyrkokantor och som i minst fem år innehaft en tjänst som

som

extra

kyrkokantor

och

som

minst

fem

år

innehaft

tjänst

som

kyrkomusiker med minst 40 procent av heltidsanställning.

kyrkomusiker

med

minst

procent

heltidsanställning.

Enligt punkten 4 skall de som tidigare har varit behöriga till tjänst som organist och kyrkokantor även vara det i fortsättningen. Den som har varit behörig som extra kyrkokantor skall också anses vara behörig till kantors- tjänst, om denne skaffat sig erfarenhet genom minst fem års tjänstgöring med minst 40 procent av heltidstjänstgöring.

Enligt punkten 4 skall de som tidigare har varit behöriga till tjänst som

Enligt

punkten

skall

som

tidigare

har

varit

behöriga

till

tjänst

som

organist och kyrkokantor även vara det i fortsättningen. Den som har varit

organist

och

kyrkokantor

även

vara

det

fortsättningen.

Den

som

har

varit

behörig som extra kyrkokantor skall också anses vara behörig till kantors-

behörig

som

extra

kyrkokantor

skall

också

anses

vara

behörig

till

kantors-

tjänst, om denne skaffat sig erfarenhet genom minst fem års tjänstgöring

tjänst,

denne

skaffat

sig

erfarenhet

genom

minst

fem

års

tjänstgöring

med minst 40 procent av heltidstjänstgöring.

med

minst

procent

heltidstjänstgöring.

5. Den som vid ikraftträdandet är anställd på en kyrkomusikertjänst med fullmakt eller konstitutorialleller med förordnande för en bestämd tid som ännu löper är skyldig att utöva sin tjänst genom att utföra i huvudsak samma arbetsuppgifter som tidigare hos pastoratet.

5. Den som vid ikraftträdandet är anställd på en kyrkomusikertjänst med

Den

som

vid

ikraftträdandet

är

anställd

på

kyrkomusikertjänst

med

fullmakt eller konstitutorialleller med förordnande för en bestämd tid som

fullmakt

eller

konstitutorialleller

med

förordnande

för

bestämd

tid

som

ännu löper är skyldig att utöva sin tjänst genom att utföra i huvudsak

ännu

löper

är

skyldig

att

utöva

sin

tjänst

genom

att

utföra

huvudsak

samma arbetsuppgifter som tidigare hos pastoratet.

samma

arbetsuppgifter

som

tidigare

hos

pastoratet.

Ipunkten 5 föreskrivs en tjänstgöringsskyldighet hos pastoratet för dem som vid ikraftträdandet innehar en tjänst som kyrkomusiker med fullmakt eller konstitutorial. Beträffande den närmare motiveringen kan hänvisas till den allmänna motiveringen (avsnitt 2.12).

Ipunkten 5 föreskrivs en tjänstgöringsskyldighet hos pastoratet för dem

Ipunkten

föreskrivs

tjänstgöringsskyldighet

hos

pastoratet

för

dem

som vid ikraftträdandet innehar en tjänst som kyrkomusiker med fullmakt

som

vid

ikraftträdandet

innehar

tjänst

som

kyrkomusiker

med

fullmakt

eller konstitutorial. Beträffande den närmare motiveringen kan hänvisas

eller

konstitutorial.

Beträffande

den

närmare

motiveringen

kan

hänvisas

till den allmänna motiveringen (avsnitt 2.12).

till

den

allmänna

motiveringen

(avsnitt

2.12).

6. För den som vid utgången av är 1989 alltjämt innehar en klockar-. organist- eller kyrkosångarbefattning. som fanns inrättad i församlingen före den ljuli 1947. skall andra stycket 1 övergångsbestämmelserna till lagen (19471275) om kyrkomusiker fortfarande tillämpas. så länge inneha- varen kvarstår på befattningen. '

6. För den som vid utgången av är 1989 alltjämt innehar en klockar-.

För

den

som

vid

utgången

är

1989

alltjämt

innehar

klockar-.

organist- eller kyrkosångarbefattning. som fanns inrättad i församlingen

organist-

eller

kyrkosångarbefattning.

som

fanns

inrättad

församlingen

före den ljuli 1947. skall andra stycket 1 övergångsbestämmelserna till

före

den

ljuli

1947.

skall

andra

stycket

övergångsbestämmelserna

till

lagen (19471275) om kyrkomusiker fortfarande tillämpas. så länge inneha-

lagen

(19471275)

kyrkomusiker

fortfarande

tillämpas.

så

länge

inneha-

varen kvarstår på befattningen. '

varen

kvarstår

på

befattningen.

Det finns fortfarande ett fåtal kyrkomusiker på s.k. äldre stat. Enligt övergångsbcstämmelserna till 1947 års lag om kyrkomusiker skall äldre bestämmelser om klockar-. organist- och kyrkosångarbefattningar tilläm- pas på innehavare av sådana tjänster. Dessa äldre bestämmelser bör även i fortsättningen tillämpas på sådana kyrkomusiker. så länge de kvarstår på sina befattningar. ' '

Det finns fortfarande ett fåtal kyrkomusiker på s.k. äldre stat. Enligt

Det

finns

fortfarande

ett

fåtal

kyrkomusiker

på

s.k.

äldre

stat.

Enligt

övergångsbcstämmelserna till 1947 års lag om kyrkomusiker skall äldre

övergångsbcstämmelserna

till

1947

års

lag

kyrkomusiker

skall

äldre

bestämmelser om klockar-. organist- och kyrkosångarbefattningar tilläm-

bestämmelser

klockar-.

organist-

och

kyrkosångarbefattningar

tilläm-

pas på innehavare av sådana tjänster. Dessa äldre bestämmelser bör även i

pas

på

innehavare

sådana

tjänster.

Dessa

äldre

bestämmelser

bör

även

fortsättningen tillämpas på sådana kyrkomusiker. så länge de kvarstår på

fortsättningen

tillämpas

på

sådana

kyrkomusiker.

så

länge

kvarstår

på

sina befattningar. ' '

sina

befattningar.

5 Hemställan

Hemställan

Jag hemställer att regeringen . dels föreslår riksdagen att antalförslaget till lag om kyrkomusiken i svenska kyrkan. "dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört under avsnittet 2.11.

Jag hemställer att regeringen

Jag

hemställer

att

regeringen

. dels föreslår riksdagen att antalförslaget till lag om kyrkomusiken

dels

föreslår

riksdagen

att

antalförslaget

till

lag

kyrkomusiken

i svenska kyrkan.

svenska

kyrkan.

"dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört

"dels

bereder

riksdagen

tillfälle

att

del

vad

jag

har

anfört

under avsnittet 2.11.

under

avsnittet

2.11.

6 Beslut

Beslut

Regeringen ansluter sig till- föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen 'vad föredragandcn har anfört för den åtgärd och det ändamål som föredraganden har hemställt om.

Regeringen ansluter sig till- föredragandens överväganden och beslutar att

Regeringen

ansluter

sig

till-

föredragandens

överväganden

och

beslutar

att

genom proposition förelägga riksdagen 'vad föredragandcn har anfört för

genom

proposition

förelägga

riksdagen

'vad

föredragandcn

har

anfört

för

den åtgärd och det ändamål som föredraganden har hemställt om.

den

åtgärd

och

det

ändamål

som

föredraganden

har

hemställt

om.

Prop. 1987/88:144

Prop.

1987/88:144

Sammanfattning av betänkandet (SOU l985:55) Musiken i svenska kyrkan Allmänt Kyrkomusikerutredningen lägger härmed fram sitt slutbetänkande. Till- sammans med 1982 års kyrkokommitté har utredningen tidigare avgett diskussionsbetänkandet (SOU 1983:55) Församlingen i framtiden och re- missammanställningen (SOU 1984z75) Församlingarna om framtiden. Enligt direktiven skall utredningen göra en fullständig och förutsätt- ningslös översyn av organisationen av kyrkomusikernas verksamhet och vissa därmed sammanhängande frågor. De viktigaste utgångspunkterna för utredningens överväganden skall vara l't'irsamlingarnas behov av kyrkomu- sikaliska insatser och önskvärdheten av att upprätthålla en god kyrkomusi- kalisk standard. Utöver ft.")rsamlingslivets behov bör också beaktas sam- hällets intresse av ett rikt förgrenat och differentierat musikliv. Ansträng- ningarna bör därför inriktas på att höja musiklivet inom församlingarna liksom musiklivet i allmänhet genom att bättre än nu utnyttja kyrkomusi- kernas musikaliska kompetens. Med dessa utgångspunkter har kyrkomusikerutredningen studerat . främst fyra större frågor. Dessa gäller ansvaret för handhavandet av den kyrkomusikaliska verksamheten. dvs. vilken grund för indelningen av verksamheten som är lämpligast. Tjänsteorganisationens uppbyggnad. ut- bildningen av kyrkomusiker samt kostnadsfrågor hör också hit. I det följande lämnar utredningen en översiktlig redogörelse för sina ställnings- taganden. Grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska verksamheten Utredningen ser det som en av sina viktigaste uppgifter att försöka finna områden som till sin storlek är lämpliga för en kyrkomusikalisk verksam- het av normal omfattning. Liksom nu måste ansvaret för verksamheten —- i analogi med att svenska kyrkan organisatoriskt täcker hela landet — ligga i en rikstäckande basorganisation. Denna organisation skall ha en direkt lokal anknytning. De olika enheterna skall inte omfatta alltför stora ytor eller alltför stora befolkningstal. Men de skall vara så stora att andra mål för utredningen — bl. a. möjlighet till kombination av olika tjänsteri kyrka och samhälle — kan tillvaratas på ett enkelt och smidigt sätt. Man bör naturligtvis inte bortse från betydelsen av att kyrkomusikerna liksom i dag knyts till de olika församlingarna —— direkt eller genom särskilt bildade kyrkomusikerdistrikt. Det framstår emellertid som klart att en av orsakerna till svårigheterna med den nuvarande organisationen är just grunden för indelningen i kyrkomusikerdistrikt. Om man skall kunna skapa områden av lämplig storlek för en kyrkomusikalisk verksamhet av normal omfattning. måste församlingen i princip överges som indelningsgrund. Pastorat och andra kyrkliga samfälligheter har en fast organisation med direkt anknytning till de församlingar som ingår i samfälligheten. Verksam- heten regleras av LFKS. För närvarande står pastoraten för lön m.m. åt Prop. 1987/88: 144 Bilaga 1

Sammanfattning av betänkandet (SOU l985:55) Musiken i svenska kyrkan

Sammanfattning av betänkandet (SOU l985:55)

Sammanfattning

betänkandet

(SOU

l985:55)

Musiken i svenska kyrkan

Musiken

svenska

kyrkan

Allmänt

Kyrkomusikerutredningen lägger härmed fram sitt slutbetänkande. Till- sammans med 1982 års kyrkokommitté har utredningen tidigare avgett diskussionsbetänkandet (SOU 1983:55) Församlingen i framtiden och re- missammanställningen (SOU 1984z75) Församlingarna om framtiden. Enligt direktiven skall utredningen göra en fullständig och förutsätt- ningslös översyn av organisationen av kyrkomusikernas verksamhet och vissa därmed sammanhängande frågor. De viktigaste utgångspunkterna för utredningens överväganden skall vara l't'irsamlingarnas behov av kyrkomu- sikaliska insatser och önskvärdheten av att upprätthålla en god kyrkomusi- kalisk standard. Utöver ft.")rsamlingslivets behov bör också beaktas sam- hällets intresse av ett rikt förgrenat och differentierat musikliv. Ansträng- ningarna bör därför inriktas på att höja musiklivet inom församlingarna liksom musiklivet i allmänhet genom att bättre än nu utnyttja kyrkomusi- kernas musikaliska kompetens.

Kyrkomusikerutredningen lägger härmed fram sitt slutbetänkande. Till-

Kyrkomusikerutredningen

lägger

härmed

fram

sitt

slutbetänkande.

Till-

sammans med 1982 års kyrkokommitté har utredningen tidigare avgett

sammans

med

1982

års

kyrkokommitté

har

utredningen

tidigare

avgett

diskussionsbetänkandet (SOU 1983:55) Församlingen i framtiden och re-

diskussionsbetänkandet

(SOU

1983:55)

Församlingen

framtiden

och

re-

missammanställningen (SOU 1984z75) Församlingarna om framtiden.

missammanställningen

(SOU

1984z75)

Församlingarna

framtiden.

Enligt direktiven skall utredningen göra en fullständig och förutsätt- ningslös översyn av organisationen av kyrkomusikernas verksamhet och vissa därmed sammanhängande frågor. De viktigaste utgångspunkterna för utredningens överväganden skall vara l't'irsamlingarnas behov av kyrkomu- sikaliska insatser och önskvärdheten av att upprätthålla en god kyrkomusi- kalisk standard. Utöver ft.")rsamlingslivets behov bör också beaktas sam- hällets intresse av ett rikt förgrenat och differentierat musikliv. Ansträng- ningarna bör därför inriktas på att höja musiklivet inom församlingarna liksom musiklivet i allmänhet genom att bättre än nu utnyttja kyrkomusi- kernas musikaliska kompetens.

Enligt direktiven skall utredningen göra en fullständig och förutsätt-

Enligt

direktiven

skall

utredningen

göra

fullständig

och

förutsätt-

ningslös översyn av organisationen av kyrkomusikernas verksamhet och

ningslös

översyn

organisationen

kyrkomusikernas

verksamhet

och

vissa därmed sammanhängande frågor. De viktigaste utgångspunkterna för

vissa

därmed

sammanhängande

frågor.

viktigaste

utgångspunkterna

för

utredningens överväganden skall vara l't'irsamlingarnas behov av kyrkomu-

utredningens

överväganden

skall

vara

l't'irsamlingarnas

behov

kyrkomu-

sikaliska insatser och önskvärdheten av att upprätthålla en god kyrkomusi-

sikaliska

insatser

och

önskvärdheten

att

upprätthålla

god

kyrkomusi-

kalisk standard. Utöver ft.")rsamlingslivets behov bör också beaktas sam-

kalisk

standard.

Utöver

ft.")rsamlingslivets

behov

bör

också

beaktas

sam-

hällets intresse av ett rikt förgrenat och differentierat musikliv. Ansträng-

hällets

intresse

ett

rikt

förgrenat

och

differentierat

musikliv.

Ansträng-

ningarna bör därför inriktas på att höja musiklivet inom församlingarna

ningarna

bör

därför

inriktas

på

att

höja

musiklivet

inom

församlingarna

liksom musiklivet i allmänhet genom att bättre än nu utnyttja kyrkomusi-

liksom

musiklivet

allmänhet

genom

att

bättre

än

utnyttja

kyrkomusi-

kernas musikaliska kompetens.

kernas

musikaliska

kompetens.

Med dessa utgångspunkter har kyrkomusikerutredningen studerat .

Med

dessa

utgångspunkter

har

kyrkomusikerutredningen

studerat

främst fyra större frågor. Dessa gäller ansvaret för handhavandet av den kyrkomusikaliska verksamheten. dvs. vilken grund för indelningen av verksamheten som är lämpligast. Tjänsteorganisationens uppbyggnad. ut- bildningen av kyrkomusiker samt kostnadsfrågor hör också hit. I det följande lämnar utredningen en översiktlig redogörelse för sina ställnings- taganden.

främst fyra större frågor. Dessa gäller ansvaret för handhavandet av den

främst

fyra

större

frågor.

Dessa

gäller

ansvaret

för

handhavandet

den

kyrkomusikaliska verksamheten. dvs. vilken grund för indelningen av

kyrkomusikaliska

verksamheten.

dvs.

vilken

grund

för

indelningen

verksamheten som är lämpligast. Tjänsteorganisationens uppbyggnad. ut-

verksamheten

som

är

lämpligast.

Tjänsteorganisationens

uppbyggnad.

ut-

bildningen av kyrkomusiker samt kostnadsfrågor hör också hit. I det

bildningen

kyrkomusiker

samt

kostnadsfrågor

hör

också

hit.

det

följande lämnar utredningen en översiktlig redogörelse för sina ställnings-

följande

lämnar

utredningen

översiktlig

redogörelse

för

sina

ställnings-

taganden.

Grunden för indelningen av den kyrkomusikaliska verksamheten

Grunden

för

indelningen

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

Utredningen ser det som en av sina viktigaste uppgifter att försöka finna områden som till sin storlek är lämpliga för en kyrkomusikalisk verksam- het av normal omfattning. Liksom nu måste ansvaret för verksamheten —- i analogi med att svenska kyrkan organisatoriskt täcker hela landet — ligga i en rikstäckande basorganisation. Denna organisation skall ha en direkt lokal anknytning. De olika enheterna skall inte omfatta alltför stora ytor eller alltför stora befolkningstal. Men de skall vara så stora att andra mål för utredningen — bl. a. möjlighet till kombination av olika tjänsteri kyrka och samhälle — kan tillvaratas på ett enkelt och smidigt sätt.

Utredningen ser det som en av sina viktigaste uppgifter att försöka finna

Utredningen

ser

det

som

sina

viktigaste

uppgifter

att

försöka

finna

områden som till sin storlek är lämpliga för en kyrkomusikalisk verksam-

områden

som

till

sin

storlek

är

lämpliga

för

kyrkomusikalisk

verksam-

het av normal omfattning. Liksom nu måste ansvaret för verksamheten —- i

het

normal

omfattning.

Liksom

måste

ansvaret

för

verksamheten

—-

analogi med att svenska kyrkan organisatoriskt täcker hela landet — ligga i

analogi

med

att

svenska

kyrkan

organisatoriskt

täcker

hela

landet

—

ligga

en rikstäckande basorganisation. Denna organisation skall ha en direkt

rikstäckande

basorganisation.

Denna

organisation

skall

direkt

lokal anknytning. De olika enheterna skall inte omfatta alltför stora ytor

lokal

anknytning.

olika

enheterna

skall

inte

omfatta

alltför

stora

ytor

eller alltför stora befolkningstal. Men de skall vara så stora att andra mål

eller

alltför

stora

befolkningstal.

Men

skall

vara

så

stora

att

andra

mål

för utredningen — bl. a. möjlighet till kombination av olika tjänsteri kyrka

för

utredningen

—

bl.

möjlighet

till

kombination

olika

tjänsteri

kyrka

och samhälle — kan tillvaratas på ett enkelt och smidigt sätt.

och

samhälle

—

kan

tillvaratas

på

ett

enkelt

och

smidigt

sätt.

Man bör naturligtvis inte bortse från betydelsen av att kyrkomusikerna

Man

bör

naturligtvis

inte

bortse

från

betydelsen

att

kyrkomusikerna

liksom i dag knyts till de olika församlingarna —— direkt eller genom särskilt bildade kyrkomusikerdistrikt. Det framstår emellertid som klart att en av orsakerna till svårigheterna med den nuvarande organisationen är just grunden för indelningen i kyrkomusikerdistrikt. Om man skall kunna skapa områden av lämplig storlek för en kyrkomusikalisk verksamhet av normal omfattning. måste församlingen i princip överges som indelningsgrund. Pastorat och andra kyrkliga samfälligheter har en fast organisation med direkt anknytning till de församlingar som ingår i samfälligheten. Verksam- heten regleras av LFKS. För närvarande står pastoraten för lön m.m. åt

liksom i dag knyts till de olika församlingarna —— direkt eller genom särskilt

liksom

dag

knyts

till

olika

församlingarna

——

direkt

eller

genom

särskilt

bildade kyrkomusikerdistrikt. Det framstår emellertid som klart att en av

bildade

kyrkomusikerdistrikt.

Det

framstår

emellertid

som

klart

att

orsakerna till svårigheterna med den nuvarande organisationen är just

orsakerna

till

svårigheterna

med

den

nuvarande

organisationen

är

just

grunden för indelningen i kyrkomusikerdistrikt. Om man skall kunna skapa

grunden

för

indelningen

kyrkomusikerdistrikt.

man

skall

kunna

skapa

områden av lämplig storlek för en kyrkomusikalisk verksamhet av normal

områden

lämplig

storlek

för

kyrkomusikalisk

verksamhet

normal

omfattning. måste församlingen i princip överges som indelningsgrund.

omfattning.

måste

församlingen

princip

överges

som

indelningsgrund.

Pastorat och andra kyrkliga samfälligheter har en fast organisation med

Pastorat

och

andra

kyrkliga

samfälligheter

har

fast

organisation

med

direkt anknytning till de församlingar som ingår i samfälligheten. Verksam-

direkt

anknytning

till

församlingar

som

ingår

samfälligheten.

Verksam-

heten regleras av LFKS. För närvarande står pastoraten för lön m.m. åt

heten

regleras

LFKS.

För

närvarande

står

pastoraten

för

lön

m.m.

åt

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

Bilaga 1

Bilaga

kyrkomusikerna. Pastoraten är även tjänstgöringsområden för prästerna. Prop. 1987/88: 144 Från olika synpunkter har pastoraten som ansvariga för den kyrkomusika- Bilaga 1 liska verksamheten uppenbara fördelar. Administration och rekrytering kan underlättas. Inom pastoraten — i vart fall större pastorat — bör det vara möjligt att skapa rationella arbets- och anställningsförhällanden för kyrkomusikerna. Organisationen kan anpassas efter pastoratens samlade behov och förutsättningar och kyrkomusikerna kan på ett naturligt sätt ingå i arbetslag för församlingsvårdande personal i resp. pastorat. Vid sidan av pastoraten är övrig samfällighetsbildning mycket olika utvecklad. Främst framgår det vid en jämförelse mellan större tätorter och landsbygd. Någon enhetlig struktur ftnns inte. Utredningen anser att goda skäl talar för att pastoraten i princip bör vara anställningsområden för kyrkomusikerna och utgöra den organisatoriska grunden för den kyrkomusikaliska verksamheten. Av detta följer att pasto- raten i framtiden kommer att bli arbetsgivare för kyrkomusikerna. I fråga om vissa slags kombinationstjänster (se det följande) kan det undantagsvis förekomma att annan än pastoratet blir arbetsgivare. Om ett pastorat ingår i en annan kyrklig samfällighet kommer vissa arbetsgivarfunktioner av ekonomisk karaktär att handhas av samfälligheten. I princip bör även i sådana fall pastoratet vara anställningsområde för en eller flera kyrkomusi- ker. ("5vervägandena bör även gälla Stockholms kyrkliga samfällighet. Denna samfällighets organisation och kompetens övervägs för närvarande av 1982 års kyrkokommitté. Enligt utredningens mening skall staten även fortsättningsvis ha ett visst inflytande över utformningen av den kyrkomusikaliska verksamheten (se det följande). Det statliga inflytandet utgör en inskränkning i pastoratens bestämmande. Den omedelbara tillsynen över verksamheten skall handhas av pasto- rutskyrkoråd och kyrkoherde. vars roll i detta avseende inte förändras. Behovet av en ny tjänsteorganisation Med stöd av KML har huvuddelen av kyrkomusikerna statligt reglerade tjänster sedan år 1950. Anställandet av kyrkomusiker och verksamheten regleras också av statliga föreskrifter som regeringen meddelar. KMF. Dessa mycket detaljerade och delvis komplicerade föreskrifter. som till stor del tillkom under 1950-talet. är nu föråldrade i olika avseenden. Ytterligare problem uppstår pågrund av den nuvarande regleringens bris- tande llexibilitet. Det medför svårigheter att tillgodose olika församlingars behov av säsongsmässigt ökade insatser eller lägger hinder i vägen för försök att utveckla de begränsade möjligheterna att kombinera kyrkomusi- kalisk tjänstgöring med annat arbete. Vidare har utformningen av KMF med dess stora rikedom på detaljreg- ler hittills lämnat mycket litet utrymme för sådant mcdinflytande som den arbetsrättsliga lagstiftningen i och för sig medger. I vissa frågor har kyrko- musikerna dock uppnått ett visst medinllytande. Utredningen anser därför att behovet av en reformerad tjänsteorganisa- tion är stort. Tiden är nu i hög grad mogen att avskaffa den starkt föråldra- 63

kyrkomusikerna. Pastoraten är även tjänstgöringsområden för prästerna. Prop. 1987/88: 144

kyrkomusikerna.

Pastoraten

är

även

tjänstgöringsområden

för

prästerna.

Prop.

1987/88:

144

Från olika synpunkter har pastoraten som ansvariga för den kyrkomusika- Bilaga 1

Från

olika

synpunkter

har

pastoraten

som

ansvariga

för

den

kyrkomusika-

Bilaga

liska verksamheten uppenbara fördelar. Administration och rekrytering

liska

verksamheten

uppenbara

fördelar.

Administration

och

rekrytering

kan underlättas. Inom pastoraten — i vart fall större pastorat — bör det

kan

underlättas.

Inom

pastoraten

—

vart

fall

större

pastorat

—

bör

det

vara möjligt att skapa rationella arbets- och anställningsförhällanden för

vara

möjligt

att

skapa

rationella

arbets-

och

anställningsförhällanden

för

kyrkomusikerna. Organisationen kan anpassas efter pastoratens samlade

kyrkomusikerna.

Organisationen

kan

anpassas

efter

pastoratens

samlade

behov och förutsättningar och kyrkomusikerna kan på ett naturligt sätt

behov

och

förutsättningar

och

kyrkomusikerna

kan

på

ett

naturligt

sätt

ingå i arbetslag för församlingsvårdande personal i resp. pastorat.

ingå

arbetslag

för

församlingsvårdande

personal

resp.

pastorat.

Vid sidan av pastoraten är övrig samfällighetsbildning mycket olika utvecklad. Främst framgår det vid en jämförelse mellan större tätorter och landsbygd. Någon enhetlig struktur ftnns inte.

Vid sidan av pastoraten är övrig samfällighetsbildning mycket olika

Vid

sidan

pastoraten

är

övrig

samfällighetsbildning

mycket

olika

utvecklad. Främst framgår det vid en jämförelse mellan större tätorter och

utvecklad.

Främst

framgår

det

vid

jämförelse

mellan

större

tätorter

och

landsbygd. Någon enhetlig struktur ftnns inte.

landsbygd.

Någon

enhetlig

struktur

ftnns

inte.

Utredningen anser att goda skäl talar för att pastoraten i princip bör vara anställningsområden för kyrkomusikerna och utgöra den organisatoriska grunden för den kyrkomusikaliska verksamheten. Av detta följer att pasto- raten i framtiden kommer att bli arbetsgivare för kyrkomusikerna. I fråga om vissa slags kombinationstjänster (se det följande) kan det undantagsvis förekomma att annan än pastoratet blir arbetsgivare. Om ett pastorat ingår i en annan kyrklig samfällighet kommer vissa arbetsgivarfunktioner av ekonomisk karaktär att handhas av samfälligheten. I princip bör även i sådana fall pastoratet vara anställningsområde för en eller flera kyrkomusi- ker. ("5vervägandena bör även gälla Stockholms kyrkliga samfällighet. Denna samfällighets organisation och kompetens övervägs för närvarande av 1982 års kyrkokommitté.

Utredningen anser att goda skäl talar för att pastoraten i princip bör vara

Utredningen

anser

att

goda

skäl

talar

för

att

pastoraten

princip

bör

vara

anställningsområden för kyrkomusikerna och utgöra den organisatoriska

anställningsområden

för

kyrkomusikerna

och

utgöra

den

organisatoriska

grunden för den kyrkomusikaliska verksamheten. Av detta följer att pasto-

grunden

för

den

kyrkomusikaliska

verksamheten.

detta

följer

att

pasto-

raten i framtiden kommer att bli arbetsgivare för kyrkomusikerna. I fråga

raten

framtiden

kommer

att

bli

arbetsgivare

för

kyrkomusikerna.

fråga

om vissa slags kombinationstjänster (se det följande) kan det undantagsvis

vissa

slags

kombinationstjänster

(se

det

följande)

kan

det

undantagsvis

förekomma att annan än pastoratet blir arbetsgivare. Om ett pastorat ingår

förekomma

att

annan

än

pastoratet

blir

arbetsgivare.

ett

pastorat

ingår

i en annan kyrklig samfällighet kommer vissa arbetsgivarfunktioner av

annan

kyrklig

samfällighet

kommer

vissa

arbetsgivarfunktioner

ekonomisk karaktär att handhas av samfälligheten. I princip bör även i

ekonomisk

karaktär

att

handhas

samfälligheten.

princip

bör

även

sådana fall pastoratet vara anställningsområde för en eller flera kyrkomusi-

sådana

fall

pastoratet

vara

anställningsområde

för

eller

flera

kyrkomusi-

ker. ("5vervägandena bör även gälla Stockholms kyrkliga samfällighet.

ker.

("5vervägandena

bör

även

gälla

Stockholms

kyrkliga

samfällighet.

Denna samfällighets organisation och kompetens övervägs för närvarande

Denna

samfällighets

organisation

och

kompetens

övervägs

för

närvarande

av 1982 års kyrkokommitté.

1982

års

kyrkokommitté.

Enligt utredningens mening skall staten även fortsättningsvis ha ett visst inflytande över utformningen av den kyrkomusikaliska verksamheten (se det följande). Det statliga inflytandet utgör en inskränkning i pastoratens bestämmande.

Enligt utredningens mening skall staten även fortsättningsvis ha ett visst

Enligt

utredningens

mening

skall

staten

även

fortsättningsvis

ett

visst

inflytande över utformningen av den kyrkomusikaliska verksamheten (se

inflytande

över

utformningen

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

(se

det följande). Det statliga inflytandet utgör en inskränkning i pastoratens

det

följande).

Det

statliga

inflytandet

utgör

inskränkning

pastoratens

bestämmande.

Den omedelbara tillsynen över verksamheten skall handhas av pasto- rutskyrkoråd och kyrkoherde. vars roll i detta avseende inte förändras.

Den omedelbara tillsynen över verksamheten skall handhas av pasto-

Den

omedelbara

tillsynen

över

verksamheten

skall

handhas

pasto-

rutskyrkoråd och kyrkoherde. vars roll i detta avseende inte förändras.

rutskyrkoråd

och

kyrkoherde.

vars

roll

detta

avseende

inte

förändras.

Behovet av en ny tjänsteorganisation

Behovet

tjänsteorganisation

Med stöd av KML har huvuddelen av kyrkomusikerna statligt reglerade tjänster sedan år 1950. Anställandet av kyrkomusiker och verksamheten regleras också av statliga föreskrifter som regeringen meddelar. KMF. Dessa mycket detaljerade och delvis komplicerade föreskrifter. som till stor del tillkom under 1950-talet. är nu föråldrade i olika avseenden. Ytterligare problem uppstår pågrund av den nuvarande regleringens bris- tande llexibilitet. Det medför svårigheter att tillgodose olika församlingars behov av säsongsmässigt ökade insatser eller lägger hinder i vägen för försök att utveckla de begränsade möjligheterna att kombinera kyrkomusi- kalisk tjänstgöring med annat arbete. Vidare har utformningen av KMF med dess stora rikedom på detaljreg- ler hittills lämnat mycket litet utrymme för sådant mcdinflytande som den arbetsrättsliga lagstiftningen i och för sig medger. I vissa frågor har kyrko- musikerna dock uppnått ett visst medinllytande. Utredningen anser därför att behovet av en reformerad tjänsteorganisa- tion är stort. Tiden är nu i hög grad mogen att avskaffa den starkt föråldra- 63

Med stöd av KML har huvuddelen av kyrkomusikerna statligt reglerade

Med

stöd

KML

har

huvuddelen

kyrkomusikerna

statligt

reglerade

tjänster sedan år 1950. Anställandet av kyrkomusiker och verksamheten

tjänster

sedan

år

1950.

Anställandet

kyrkomusiker

och

verksamheten

regleras också av statliga föreskrifter som regeringen meddelar. KMF.

regleras

också

statliga

föreskrifter

som

regeringen

meddelar.

KMF.

Dessa mycket detaljerade och delvis komplicerade föreskrifter. som till

Dessa

mycket

detaljerade

och

delvis

komplicerade

föreskrifter.

som

till

stor del tillkom under 1950-talet. är nu föråldrade i olika avseenden.

stor

del

tillkom

under

1950-talet.

är

föråldrade

olika

avseenden.

Ytterligare problem uppstår pågrund av den nuvarande regleringens bris-

Ytterligare

problem

uppstår

pågrund

den

nuvarande

regleringens

bris-

tande llexibilitet. Det medför svårigheter att tillgodose olika församlingars

tande

llexibilitet.

Det

medför

svårigheter

att

tillgodose

olika

församlingars

behov av säsongsmässigt ökade insatser eller lägger hinder i vägen för

behov

säsongsmässigt

ökade

insatser

eller

lägger

hinder

vägen

för

försök att utveckla de begränsade möjligheterna att kombinera kyrkomusi-

försök

att

utveckla

begränsade

möjligheterna

att

kombinera

kyrkomusi-

kalisk tjänstgöring med annat arbete.

kalisk

tjänstgöring

med

annat

arbete.

Vidare har utformningen av KMF med dess stora rikedom på detaljreg- ler hittills lämnat mycket litet utrymme för sådant mcdinflytande som den arbetsrättsliga lagstiftningen i och för sig medger. I vissa frågor har kyrko- musikerna dock uppnått ett visst medinllytande.

Vidare har utformningen av KMF med dess stora rikedom på detaljreg-

Vidare

har

utformningen

KMF

med

dess

stora

rikedom

på

detaljreg-

ler hittills lämnat mycket litet utrymme för sådant mcdinflytande som den

ler

hittills

lämnat

mycket

litet

utrymme

för

sådant

mcdinflytande

som

den

arbetsrättsliga lagstiftningen i och för sig medger. I vissa frågor har kyrko-

arbetsrättsliga

lagstiftningen

och

för

sig

medger.

vissa

frågor

har

kyrko-

musikerna dock uppnått ett visst medinllytande.

musikerna

dock

uppnått

ett

visst

medinllytande.

Utredningen anser därför att behovet av en reformerad tjänsteorganisa- tion är stort. Tiden är nu i hög grad mogen att avskaffa den starkt föråldra- 63

Utredningen anser därför att behovet av en reformerad tjänsteorganisa-

Utredningen

anser

därför

att

behovet

reformerad

tjänsteorganisa-

tion är stort. Tiden är nu i hög grad mogen att avskaffa den starkt föråldra- 63

tion

är

stort.

Tiden

är

hög

grad

mogen

att

avskaffa

den

starkt

föråldra-

de. detaljerade och krångliga regleringen. Den bör ersättas av en ordning Prop. 1987/88: 144 som fyller nutida krav på god funktion. enkelhet och flexibilitet. Sålunda Bilaga ] föreslår utredningen bl. a. att det i princip endast skall finnas två tjänstety- per. nämligen organisttjänster och kantorstjänster. När det gäller frågan i vilken" utsträckning statliga föreskrifter även i framtiden skall gälla beaktar utredningen främst följande. Den nuvarande allmänna tendensen till decentralisering av beslutsfunktioner inom stat och kommun måste få genomslag även när det gäller den. kyrkomusikaliska verksamheten. Detsamma gäller det kyrkliga reformarbetets klara inrikt- ning under senare är där målet är att öka svenska kyrkans möjligheter att själv på olika plan fatta avgörande beslut utan statliga föreskrifter. Mot denna bakgrund har utredningen stannat för ställningstagandet att den statliga regleringen av kyrkomttsikertjänsterna har spelat ut sin roll. I framtiden bör tjänsterna därför få en mera renodlat kyrkokommunal karak- tär. Därigenom åstadkommer man både ett ökat sjå'tlvbesti'tmmande för pastoraten som arbetsgivare och bättre förutsättningar för ett ökat medin- flytande för kyrkomusikerna som arbetstagare. Med hänsyn till de av riksdagen antagna kulturpolitiska målen har sam- hället ett intresse av att en god standard på den kyrkomttsikaliska verk- samheten upprätthålls. Till följd härav bör staten enligt utredningens tne- ning även fortsättningsvis ha ett visst — om än begränsat — inflytande över organisationen av den kyrkomusikaliska verksamheten. lnflytandet bör främst bestå i en skyldighet att — efter förslag från pastoraten — bestämma dels minimum för verksamhetens omfattning i varje pastorat. dels mini- mikrav på kompetensnivån för den eller de kyrkomusikertjänster som skall inrättas. Besluten i dessa frågor skall dock inte hindra pastoraten från att utforma sin verksamhet så att minimum för omfattning och kompetens överskrids. . Med nu gällande regler för svenska kyrkans organisation på stiftsplanet har det framstått som naturligt för utredningen att domkapitlen borde svara för det kvarstående statliga inIlytandet över verksamheten. Förslagen från 1982 års kyrkokommitté om den framtida organisationen på stiftsplanet (se SOU l985:l) innebär i korthet en koncentration av arbetsuppgifter till stiftsstyrelsen som beredande och'verkställande organ för stiftssamfälligheten. Stiftsstyrelsen — ett kyrkokommunalt organ — skall även svara för vissa statliga förvaltningsuppgifter. Domkapitlets framtida uppgifter begränsas till frågor som rör kyrkans lära och den prästerliga ämbetsförvaltningen. Till följd härav anser utredningen att .vtiftss'tyrelsen ska]! svara för det kvarstående statliga itt/lytmtdet — en statlig förvaltningsuppgi/i — som tidigare angetts. Detta stäII/tingstagmtde bildar således en tttgårtgspit/tkt för utredningensforts—attt": överväganden ("u-hförslug. Instruktion, tjänsteåligganden m. m. Enligt utredningens mening är det även i framtiden nödvändigt med en instruktion för varje tjänst. Om det anses lämpligt kan instruktionen kom- pletteras med en befattningsbeskrivning. dvs. en beskrivning av befatt- 64

de. detaljerade och krångliga regleringen. Den bör ersättas av en ordning Prop. 1987/88: 144

de.

detaljerade

och

krångliga

regleringen.

Den

bör

ersättas

ordning

Prop.

1987/88:

144

som fyller nutida krav på god funktion. enkelhet och flexibilitet. Sålunda Bilaga ]

som

fyller

nutida

krav

på

god

funktion.

enkelhet

och

flexibilitet.

Sålunda

Bilaga

]

föreslår utredningen bl. a. att det i princip endast skall finnas två tjänstety-

föreslår

utredningen

bl.

att

det

princip

endast

skall

finnas

två

tjänstety-

per. nämligen organisttjänster och kantorstjänster.

per.

nämligen

organisttjänster

och

kantorstjänster.

När det gäller frågan i vilken" utsträckning statliga föreskrifter även i framtiden skall gälla beaktar utredningen främst följande. Den nuvarande allmänna tendensen till decentralisering av beslutsfunktioner inom stat och kommun måste få genomslag även när det gäller den. kyrkomusikaliska verksamheten. Detsamma gäller det kyrkliga reformarbetets klara inrikt- ning under senare är där målet är att öka svenska kyrkans möjligheter att själv på olika plan fatta avgörande beslut utan statliga föreskrifter.

När det gäller frågan i vilken" utsträckning statliga föreskrifter även i

När

det

gäller

frågan

vilken"

utsträckning

statliga

föreskrifter

även

framtiden skall gälla beaktar utredningen främst följande. Den nuvarande

framtiden

skall

gälla

beaktar

utredningen

främst

följande.

Den

nuvarande

allmänna tendensen till decentralisering av beslutsfunktioner inom stat och

allmänna

tendensen

till

decentralisering

beslutsfunktioner

inom

stat

och

kommun måste få genomslag även när det gäller den. kyrkomusikaliska

kommun

måste

få

genomslag

även

när

det

gäller

den.

kyrkomusikaliska

verksamheten. Detsamma gäller det kyrkliga reformarbetets klara inrikt-

verksamheten.

Detsamma

gäller

det

kyrkliga

reformarbetets

klara

inrikt-

ning under senare är där målet är att öka svenska kyrkans möjligheter att

ning

under

senare

är

där

målet

är

att

öka

svenska

kyrkans

möjligheter

att

själv på olika plan fatta avgörande beslut utan statliga föreskrifter.

själv

på

olika

plan

fatta

avgörande

beslut

utan

statliga

föreskrifter.

Mot denna bakgrund har utredningen stannat för ställningstagandet att den statliga regleringen av kyrkomttsikertjänsterna har spelat ut sin roll. I framtiden bör tjänsterna därför få en mera renodlat kyrkokommunal karak- tär. Därigenom åstadkommer man både ett ökat sjå'tlvbesti'tmmande för pastoraten som arbetsgivare och bättre förutsättningar för ett ökat medin- flytande för kyrkomusikerna som arbetstagare.

Mot denna bakgrund har utredningen stannat för ställningstagandet att

Mot

denna

bakgrund

har

utredningen

stannat

för

ställningstagandet

att

den statliga regleringen av kyrkomttsikertjänsterna har spelat ut sin roll. I

den

statliga

regleringen

kyrkomttsikertjänsterna

har

spelat

sin

roll.

framtiden bör tjänsterna därför få en mera renodlat kyrkokommunal karak-

framtiden

bör

tjänsterna

därför

få

mera

renodlat

kyrkokommunal

karak-

tär. Därigenom åstadkommer man både ett ökat sjå'tlvbesti'tmmande för

tär.

Därigenom

åstadkommer

man

både

ett

ökat

sjå'tlvbesti'tmmande

för

pastoraten som arbetsgivare och bättre förutsättningar för ett ökat medin-

pastoraten

som

arbetsgivare

och

bättre

förutsättningar

för

ett

ökat

medin-

flytande för kyrkomusikerna som arbetstagare.

flytande

för

kyrkomusikerna

som

arbetstagare.

Med hänsyn till de av riksdagen antagna kulturpolitiska målen har sam- hället ett intresse av att en god standard på den kyrkomttsikaliska verk- samheten upprätthålls. Till följd härav bör staten enligt utredningens tne- ning även fortsättningsvis ha ett visst — om än begränsat — inflytande över organisationen av den kyrkomusikaliska verksamheten. lnflytandet bör främst bestå i en skyldighet att — efter förslag från pastoraten — bestämma dels minimum för verksamhetens omfattning i varje pastorat. dels mini- mikrav på kompetensnivån för den eller de kyrkomusikertjänster som skall inrättas. Besluten i dessa frågor skall dock inte hindra pastoraten från att utforma sin verksamhet så att minimum för omfattning och kompetens överskrids. .

Med hänsyn till de av riksdagen antagna kulturpolitiska målen har sam-

Med

hänsyn

till

riksdagen

antagna

kulturpolitiska

målen

har

sam-

hället ett intresse av att en god standard på den kyrkomttsikaliska verk-

hället

ett

intresse

att

god

standard

på

den

kyrkomttsikaliska

verk-

samheten upprätthålls. Till följd härav bör staten enligt utredningens tne-

samheten

upprätthålls.

Till

följd

härav

bör

staten

enligt

utredningens

tne-

ning även fortsättningsvis ha ett visst — om än begränsat — inflytande över

ning

även

fortsättningsvis

ett

visst

—

än

begränsat

—

inflytande

över

organisationen av den kyrkomusikaliska verksamheten. lnflytandet bör

organisationen

den

kyrkomusikaliska

verksamheten.

lnflytandet

bör

främst bestå i en skyldighet att — efter förslag från pastoraten — bestämma

främst

bestå

skyldighet

att

—

efter

förslag

från

pastoraten

—

bestämma

dels minimum för verksamhetens omfattning i varje pastorat. dels mini-

dels

minimum

för

verksamhetens

omfattning

varje

pastorat.

dels

mini-

mikrav på kompetensnivån för den eller de kyrkomusikertjänster som skall

mikrav

på

kompetensnivån

för

den

eller

kyrkomusikertjänster

som

skall

inrättas. Besluten i dessa frågor skall dock inte hindra pastoraten från att

inrättas.

Besluten

dessa

frågor

skall

dock

inte

hindra

pastoraten

från

att

utforma sin verksamhet så att minimum för omfattning och kompetens

utforma

sin

verksamhet

så

att

minimum

för

omfattning

och

kompetens

överskrids. .

överskrids.

Med nu gällande regler för svenska kyrkans organisation på stiftsplanet har det framstått som naturligt för utredningen att domkapitlen borde svara för det kvarstående statliga inIlytandet över verksamheten.

Med nu gällande regler för svenska kyrkans organisation på stiftsplanet

Med

gällande

regler

för

svenska

kyrkans

organisation

på

stiftsplanet

har det framstått som naturligt för utredningen att domkapitlen borde svara

har

det

framstått

som

naturligt

för

utredningen

att

domkapitlen

borde

svara

för det kvarstående statliga inIlytandet över verksamheten.

för

det

kvarstående

statliga

inIlytandet

över

verksamheten.

Förslagen från 1982 års kyrkokommitté om den framtida organisationen på stiftsplanet (se SOU l985:l) innebär i korthet en koncentration av arbetsuppgifter till stiftsstyrelsen som beredande och'verkställande organ för stiftssamfälligheten. Stiftsstyrelsen — ett kyrkokommunalt organ — skall även svara för vissa statliga förvaltningsuppgifter. Domkapitlets framtida uppgifter begränsas till frågor som rör kyrkans lära och den prästerliga ämbetsförvaltningen.

Förslagen från 1982 års kyrkokommitté om den framtida organisationen

Förslagen

från

1982

års

kyrkokommitté

den

framtida

organisationen

på stiftsplanet (se SOU l985:l) innebär i korthet en koncentration av

på

stiftsplanet

(se

SOU

l985:l)

innebär

korthet

koncentration

arbetsuppgifter till stiftsstyrelsen som beredande och'verkställande organ

arbetsuppgifter

till

stiftsstyrelsen

som

beredande

och'verkställande

organ

för stiftssamfälligheten. Stiftsstyrelsen — ett kyrkokommunalt organ —

för

stiftssamfälligheten.

Stiftsstyrelsen

—

ett

kyrkokommunalt

organ

—

skall även svara för vissa statliga förvaltningsuppgifter. Domkapitlets

skall

även

svara

för

vissa

statliga

förvaltningsuppgifter.

Domkapitlets

framtida uppgifter begränsas till frågor som rör kyrkans lära och den

framtida

uppgifter

begränsas

till

frågor

som

rör

kyrkans

lära

och

den

prästerliga ämbetsförvaltningen.

prästerliga

ämbetsförvaltningen.

Till följd härav anser utredningen att .vtiftss'tyrelsen ska]! svara för det kvarstående statliga itt/lytmtdet — en statlig förvaltningsuppgi/i — som tidigare angetts. Detta stäII/tingstagmtde bildar således en tttgårtgspit/tkt för utredningensforts—attt": överväganden ("u-hförslug.

Till följd härav anser utredningen att .vtiftss'tyrelsen ska]! svara för det

Till

följd

härav

anser

utredningen

att

.vtiftss'tyrelsen

ska]!

svara

för

det

kvarstående statliga itt/lytmtdet — en statlig förvaltningsuppgi/i — som

kvarstående

statliga

itt/lytmtdet

—

statlig

förvaltningsuppgi/i

—

som

tidigare angetts. Detta stäII/tingstagmtde bildar således en tttgårtgspit/tkt

tidigare

angetts.

Detta

stäII/tingstagmtde

bildar

således

tttgårtgspit/tkt

för utredningensforts—attt": överväganden ("u-hförslug.

för

utredningensforts—attt":

överväganden

("u-hförslug.

Instruktion, tjänsteåligganden m. m. Enligt utredningens mening är det även i framtiden nödvändigt med en instruktion för varje tjänst. Om det anses lämpligt kan instruktionen kom- pletteras med en befattningsbeskrivning. dvs. en beskrivning av befatt- 64

Instruktion, tjänsteåligganden m. m.

Instruktion,

tjänsteåligganden

Enligt utredningens mening är det även i framtiden nödvändigt med en

Enligt

utredningens

mening

är

det

även

framtiden

nödvändigt

med

instruktion för varje tjänst. Om det anses lämpligt kan instruktionen kom-

instruktion

för

varje

tjänst.

det

anses

lämpligt

kan

instruktionen

kom-

pletteras med en befattningsbeskrivning. dvs. en beskrivning av befatt- 64

pletteras

med

befattningsbeskrivning.

dvs.

beskrivning

befatt-

ningens allmänna karaktär. Fastställandet av instruktionen bör ankomma Prop. 1987/88: 144 på pastoratet. ' Bilaga I De kyrkomusikaliSka åliggandena omfattar för närvarande i huvudsak en skyldighet att vid gudstjänster och förrättningar/kyrkliga handlingar leda församlingssängen och utföra orgelmu5ik. allt på sätt som förutsätts i- kyrkohandboken och mässboken. Kyrkomusikern skall vidare främja in- tresset för kyrkosången. bl.a. genom att öva och leda kyrkokör och- dessutom undervisa konfirmander i psalmsång. Någon ändring härvidlag är inte påkallad. När det gäller tjänstgöringsskyldigheten vid gudstjänster och kyrkliga handlingar — inräknat dem som avser medlem av församling utom pastoratet — anser utredningen att kyrkomusikern skall leda försam- lingssången och utföra musik enligt kyrkohandboken och annan ordning för gudstjänster som kyrkomötet har antagit. Skyldigheten måste begrän- sas till vad som utgör arbetsgivarens verksamhetsområde och till arbetsta- garens kompetens. Omfattningen härav får diskuteras vid förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagare. Den löpande vården och tillsynen av orgeln vilar på den kyrkomusiker som använder orgeln i tjänsten. Saken kan lämpligen tas upp i instruktio— nen för tjänsten. I det sammanhanget kan även regleras frågor om hand- havandet av övriga instrument. notmaterial m.m. Den fria musikundervisningen är en värdefull tillgång i musiklivet som skall behållas i den framtida kyrkomusikaliska verksamheten. Undervis- ningen bör skötas av organister och kantorer och ha samma omfattning som den i dag har för organister och kyrkokantorer. Flera faktorer bör påverka beslutet om minimum för omfattningen av . den kyrkomusikaliska verksamheten i pastoraten. En utgångspunkt för utredningen är synen på svenska kyrkan som ett trossamfund. Den guds- tjänstverksamhet m. m. som kräver kyrkomusikerns medverkan riktar sig i första hand till medlemmarna. Det är därför naturligt att antalet medlem- mar i svenska kyrkan inom pastoratet har stor betydelse när stiftsstyrelsen skall fatta sitt beslut. Speciella omständigheter att ta hänsyn till är invånar- antalet, om det väsentligt överstiger antalet kyrkomedlemmar. förekoms- ten av Sjukhus och andra institutioner eller en förutsebar mera betydande ändring av befolkningstalet. Vidare måste hänsyn tas till fritidskyrka och förhållandena i församlingarna i de inre delarna av storstäderna (Cityför- samlingarna) med litet invånarantal men med stor dagbefolkning. Viktiga faktorer är givetvis också körverksamhet och orgelbestånd av speciell karaktär. Vissa moment av den planerade verksamheten skall finnas med i varje församlings arbete (obligatoriska inslag i den kyrkomusikaliska vcrksam— . heten). Dit hör allmänna gudstjänster och kyrkliga handlingar. körverk- samhet och fri musikundervisning. Stiftsstyrelsens beslut beträffande omfattningen av den kyrkomusikali- ska verksamheten skall gälla tills vidare men kttnna omprövas när som helst. Initiativet kan komma från pastoratet eller från stiftsstyrelsen. Fastställandet av omfattningen av uppgifterna i varje tjänst bör ske efter MBL-förhandlingar. 5 Riksdagen ”87/88. I saml. Nr 144

ningens allmänna karaktär. Fastställandet av instruktionen bör ankomma Prop. 1987/88: 144 på pastoratet. ' Bilaga I

ningens allmänna karaktär. Fastställandet av instruktionen bör ankomma Prop. 1987/88: 144

ningens

allmänna

karaktär.

Fastställandet

instruktionen

bör

ankomma

Prop.

1987/88:

144

på pastoratet. ' Bilaga I

på

pastoratet.

Bilaga

De kyrkomusikaliSka åliggandena omfattar för närvarande i huvudsak en skyldighet att vid gudstjänster och förrättningar/kyrkliga handlingar leda församlingssängen och utföra orgelmu5ik. allt på sätt som förutsätts i- kyrkohandboken och mässboken. Kyrkomusikern skall vidare främja in- tresset för kyrkosången. bl.a. genom att öva och leda kyrkokör och- dessutom undervisa konfirmander i psalmsång. Någon ändring härvidlag är inte påkallad. När det gäller tjänstgöringsskyldigheten vid gudstjänster och kyrkliga handlingar — inräknat dem som avser medlem av församling utom pastoratet — anser utredningen att kyrkomusikern skall leda försam- lingssången och utföra musik enligt kyrkohandboken och annan ordning för gudstjänster som kyrkomötet har antagit. Skyldigheten måste begrän- sas till vad som utgör arbetsgivarens verksamhetsområde och till arbetsta- garens kompetens. Omfattningen härav får diskuteras vid förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagare.

De kyrkomusikaliSka åliggandena omfattar för närvarande i huvudsak en

kyrkomusikaliSka

åliggandena

omfattar

för

närvarande

huvudsak

skyldighet att vid gudstjänster och förrättningar/kyrkliga handlingar leda

skyldighet

att

vid

gudstjänster

och

förrättningar/kyrkliga

handlingar

leda

församlingssängen och utföra orgelmu5ik. allt på sätt som förutsätts i-

församlingssängen

och

utföra

orgelmu5ik.

allt

på

sätt

som

förutsätts

kyrkohandboken och mässboken. Kyrkomusikern skall vidare främja in-

kyrkohandboken

och

mässboken.

Kyrkomusikern

skall

vidare

främja

in-

tresset för kyrkosången. bl.a. genom att öva och leda kyrkokör och-

tresset

för

kyrkosången.

bl.a.

genom

att

öva

och

leda

kyrkokör

och-

dessutom undervisa konfirmander i psalmsång. Någon ändring härvidlag

dessutom

undervisa

konfirmander

psalmsång.

Någon

ändring

härvidlag

är inte påkallad. När det gäller tjänstgöringsskyldigheten vid gudstjänster

är

inte

påkallad.

När

det

gäller

tjänstgöringsskyldigheten

vid

gudstjänster

och kyrkliga handlingar — inräknat dem som avser medlem av församling

och

kyrkliga

handlingar

—

inräknat

dem

som

avser

medlem

församling

utom pastoratet — anser utredningen att kyrkomusikern skall leda försam-

utom

pastoratet

—

anser

utredningen

att

kyrkomusikern

skall

leda

försam-

lingssången och utföra musik enligt kyrkohandboken och annan ordning

lingssången

och

utföra

musik

enligt

kyrkohandboken

och

annan

ordning

för gudstjänster som kyrkomötet har antagit. Skyldigheten måste begrän-

för

gudstjänster

som

kyrkomötet

har

antagit.

Skyldigheten

måste

begrän-

sas till vad som utgör arbetsgivarens verksamhetsområde och till arbetsta-

sas

till

vad

som

utgör

arbetsgivarens

verksamhetsområde

och

till

arbetsta-

garens kompetens. Omfattningen härav får diskuteras vid förhandlingar

garens

kompetens.

Omfattningen

härav

får

diskuteras

vid

förhandlingar

mellan arbetsgivare och arbetstagare.

mellan

arbetsgivare

och

arbetstagare.

Den löpande vården och tillsynen av orgeln vilar på den kyrkomusiker som använder orgeln i tjänsten. Saken kan lämpligen tas upp i instruktio— nen för tjänsten. I det sammanhanget kan även regleras frågor om hand- havandet av övriga instrument. notmaterial m.m.

Den löpande vården och tillsynen av orgeln vilar på den kyrkomusiker

Den

löpande

vården

och

tillsynen

orgeln

vilar

på

den

kyrkomusiker

som använder orgeln i tjänsten. Saken kan lämpligen tas upp i instruktio—

som

använder

orgeln

tjänsten.

Saken

kan

lämpligen

tas

upp

instruktio—

nen för tjänsten. I det sammanhanget kan även regleras frågor om hand-

nen

för

tjänsten.

det

sammanhanget

kan

även

regleras

frågor

hand-

havandet av övriga instrument. notmaterial m.m.

havandet

övriga

instrument.

notmaterial

m.m.

Den fria musikundervisningen är en värdefull tillgång i musiklivet som skall behållas i den framtida kyrkomusikaliska verksamheten. Undervis- ningen bör skötas av organister och kantorer och ha samma omfattning som den i dag har för organister och kyrkokantorer.

Den fria musikundervisningen är en värdefull tillgång i musiklivet som

Den

fria

musikundervisningen

är

värdefull

tillgång

musiklivet

som

skall behållas i den framtida kyrkomusikaliska verksamheten. Undervis-

skall

behållas

den

framtida

kyrkomusikaliska

verksamheten.

Undervis-

ningen bör skötas av organister och kantorer och ha samma omfattning

ningen

bör

skötas

organister

och

kantorer

och

samma

omfattning

som den i dag har för organister och kyrkokantorer.

som

den

dag

har

för

organister

och

kyrkokantorer.

Flera faktorer bör påverka beslutet om minimum för omfattningen av . den kyrkomusikaliska verksamheten i pastoraten. En utgångspunkt för utredningen är synen på svenska kyrkan som ett trossamfund. Den guds- tjänstverksamhet m. m. som kräver kyrkomusikerns medverkan riktar sig i första hand till medlemmarna. Det är därför naturligt att antalet medlem- mar i svenska kyrkan inom pastoratet har stor betydelse när stiftsstyrelsen skall fatta sitt beslut. Speciella omständigheter att ta hänsyn till är invånar- antalet, om det väsentligt överstiger antalet kyrkomedlemmar. förekoms- ten av Sjukhus och andra institutioner eller en förutsebar mera betydande ändring av befolkningstalet. Vidare måste hänsyn tas till fritidskyrka och förhållandena i församlingarna i de inre delarna av storstäderna (Cityför- samlingarna) med litet invånarantal men med stor dagbefolkning. Viktiga faktorer är givetvis också körverksamhet och orgelbestånd av speciell karaktär.

Flera faktorer bör påverka beslutet om minimum för omfattningen av .

Flera

faktorer

bör

påverka

beslutet

minimum

för

omfattningen

den kyrkomusikaliska verksamheten i pastoraten. En utgångspunkt för

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

pastoraten.

utgångspunkt

för

utredningen är synen på svenska kyrkan som ett trossamfund. Den guds-

utredningen

är

synen

på

svenska

kyrkan

som

ett

trossamfund.

Den

guds-

tjänstverksamhet m. m. som kräver kyrkomusikerns medverkan riktar sig i

tjänstverksamhet

som

kräver

kyrkomusikerns

medverkan

riktar

sig

första hand till medlemmarna. Det är därför naturligt att antalet medlem-

första

hand

till

medlemmarna.

Det

är

därför

naturligt

att

antalet

medlem-

mar i svenska kyrkan inom pastoratet har stor betydelse när stiftsstyrelsen

mar

svenska

kyrkan

inom

pastoratet

har

stor

betydelse

när

stiftsstyrelsen

skall fatta sitt beslut. Speciella omständigheter att ta hänsyn till är invånar-

skall

fatta

sitt

beslut.

Speciella

omständigheter

att

hänsyn

till

är

invånar-

antalet, om det väsentligt överstiger antalet kyrkomedlemmar. förekoms-

antalet,

det

väsentligt

överstiger

antalet

kyrkomedlemmar.

förekoms-

ten av Sjukhus och andra institutioner eller en förutsebar mera betydande

ten

Sjukhus

och

andra

institutioner

eller

förutsebar

mera

betydande

ändring av befolkningstalet. Vidare måste hänsyn tas till fritidskyrka och

ändring

befolkningstalet.

Vidare

måste

hänsyn

tas

till

fritidskyrka

och

förhållandena i församlingarna i de inre delarna av storstäderna (Cityför-

förhållandena

församlingarna

inre

delarna

storstäderna

(Cityför-

samlingarna) med litet invånarantal men med stor dagbefolkning. Viktiga

samlingarna)

med

litet

invånarantal

men

med

stor

dagbefolkning.

Viktiga

faktorer är givetvis också körverksamhet och orgelbestånd av speciell

faktorer

är

givetvis

också

körverksamhet

och

orgelbestånd

speciell

karaktär.

Vissa moment av den planerade verksamheten skall finnas med i varje församlings arbete (obligatoriska inslag i den kyrkomusikaliska vcrksam— . heten). Dit hör allmänna gudstjänster och kyrkliga handlingar. körverk- samhet och fri musikundervisning.

Vissa moment av den planerade verksamheten skall finnas med i varje

Vissa

moment

den

planerade

verksamheten

skall

finnas

med

varje

församlings arbete (obligatoriska inslag i den kyrkomusikaliska vcrksam— .

församlings

arbete

(obligatoriska

inslag

den

kyrkomusikaliska

vcrksam—

heten). Dit hör allmänna gudstjänster och kyrkliga handlingar. körverk-

heten).

Dit

hör

allmänna

gudstjänster

och

kyrkliga

handlingar.

körverk-

samhet och fri musikundervisning.

samhet

och

fri

musikundervisning.

Stiftsstyrelsens beslut beträffande omfattningen av den kyrkomusikali- ska verksamheten skall gälla tills vidare men kttnna omprövas när som helst. Initiativet kan komma från pastoratet eller från stiftsstyrelsen. Fastställandet av omfattningen av uppgifterna i varje tjänst bör ske efter MBL-förhandlingar.

Stiftsstyrelsens beslut beträffande omfattningen av den kyrkomusikali-

Stiftsstyrelsens

beslut

beträffande

omfattningen

den

kyrkomusikali-

ska verksamheten skall gälla tills vidare men kttnna omprövas när som

ska

verksamheten

skall

gälla

tills

vidare

men

kttnna

omprövas

när

som

helst. Initiativet kan komma från pastoratet eller från stiftsstyrelsen.

helst.

Initiativet

kan

komma

från

pastoratet

eller

från

stiftsstyrelsen.

Fastställandet av omfattningen av uppgifterna i varje tjänst bör ske efter

Fastställandet

omfattningen

uppgifterna

varje

tjänst

bör

ske

efter

MBL-förhandlingar.

5 Riksdagen ”87/88. I saml. Nr 144

Riksdagen

”87/88.

saml.

144

Kyrkomusikertjänsterna. anställningsformer "l'jz'insteorganisationen enligt KM F beståri princip av två kategorier kyrko- musiker med olika utbildningsbakgrund, nämligen högre och lägre kyrko- musikalisk utbildning. Denna principiella anknytning av tjänsteorganisa- tionen till statligt fastställda examenskrav är enligt utredningens mening ändamålsenlig också för framtiden och bör därför bestå. ] framtiden blir således kompetensniväerna i princip tvä. De examina som knyts till nivåer- na bör benämnas organistexamen och kantorsexamen. 'ljänstetyperna. vilka kommer att motsvara dagens organisttjänst resp. kyrkokz'tntorstjänst. bör därmed bli organisttjänst och kantorstjänst. [ undantagsfall kan en lägre kompetens fastställas. Utredningen har studerat effekterna på sysselsättningsunderlaget i de framtida kyrkomusikertjänsterna vid övergång från kyrkomusikerdistrikt till pastorat som indelningsgrund för verksamheten. Undersökningarna av utfallet med nuvarande pastoratsindelning visar att omfattningen av de kyrkomusikaliska göromålen i ett stort antal tjänster inte torde komma att ändras jämfört med nuvarande förhållanden. Resultaten pekar också på goda möjligheter att genom sammanslagning av kyrkomusikerdistrikt öka det kyrkomusikaliska innehållet i tjänsterna. Nya attraktiva tjänster fram- för allt av deltidskaraktär men med tillfredsställande omfattning på göro- målen kan skapas i ett stort antal fall. Det medför en kvalitetshöjning på den kyrkomusikaliska verksamheten helt i linje med de övriga förslag som utredningen lägger fram. Domkyrkoorganisternas roll som kyrkomusiker betonas genom att de får möjlighet att koncentrera sig på den rent kyrkomusikaliska verksamhe- ten. Det sker genom att deras nuvarande uppgifter för stiftet fortsättnings- vis i princip inte kopplas samman med dessa tjänster. De framtida stiftsuppgifter som tidigare nämnts samt bl.a. en viss kon- sulentverksamhet. som skall syfta till att bibehålla och utveckla den höga kyrkomusikaliska standarden i landet. kommer att kräva sakkunskap på det kyrkomusikaliska området. Uppgifterna skall fullgöras av en kyrkomu- sikaliskt väl utbildad person som knyts till stiftsstyrelsen och benämns stiftsmusikcr. Även om utredningens arbete är inriktat på att öka tjänsternas kyrkomu- sikaliska innehåll är det uppenbart att uppgifterna ofta inte ger underlag för mer än deltidsarbete. För att om möjligt förbättra sysselsättningsunderla- get i dessa fall bör kyrkomusikerna ges tillfälle till kombinationstjänstgö- ring av olika slag. Kombinationsalternativen utgörs i första hand av tjäns- ter som innehåller dels kyrkomusikalisk tjänstgöring. dels tjänstgöring i det allmänna skolväsendet (kommunal grundskola. gymnasieskola eller vux- enutbildning). den kommunala musikskolan. övrig församlingsvård för- utom kyrkomusik samt administrationen inom kyrkan. Ytterligare alterna- tiv är kyrkomusikalisk tjänstgöring i annat pastorat eller lärararbete i folkhögskola. Tjänstgöring i det allmänna skolväsendet skall inte vara bunden till någon bestämd lärarkategori. Grunden för en kombinationstjänst bör utgöras av ett avtal mellan dem som bidrar till underlaget för tjänsten. Sådana avtal bör innehålla överens- kommelser om de förhållanden av personaladministrativ och ekonomisk Prop. 1987/881144 Bilaga I 66

Kyrkomusikertjänsterna. anställningsformer

Kyrkomusikertjänsterna.

anställningsformer

"l'jz'insteorganisationen enligt KM F beståri princip av två kategorier kyrko- musiker med olika utbildningsbakgrund, nämligen högre och lägre kyrko- musikalisk utbildning. Denna principiella anknytning av tjänsteorganisa- tionen till statligt fastställda examenskrav är enligt utredningens mening ändamålsenlig också för framtiden och bör därför bestå. ] framtiden blir således kompetensniväerna i princip tvä. De examina som knyts till nivåer- na bör benämnas organistexamen och kantorsexamen. 'ljänstetyperna. vilka kommer att motsvara dagens organisttjänst resp. kyrkokz'tntorstjänst. bör därmed bli organisttjänst och kantorstjänst. [ undantagsfall kan en lägre kompetens fastställas. Utredningen har studerat effekterna på sysselsättningsunderlaget i de framtida kyrkomusikertjänsterna vid övergång från kyrkomusikerdistrikt till pastorat som indelningsgrund för verksamheten. Undersökningarna av utfallet med nuvarande pastoratsindelning visar att omfattningen av de kyrkomusikaliska göromålen i ett stort antal tjänster inte torde komma att ändras jämfört med nuvarande förhållanden. Resultaten pekar också på goda möjligheter att genom sammanslagning av kyrkomusikerdistrikt öka det kyrkomusikaliska innehållet i tjänsterna. Nya attraktiva tjänster fram- för allt av deltidskaraktär men med tillfredsställande omfattning på göro- målen kan skapas i ett stort antal fall. Det medför en kvalitetshöjning på den kyrkomusikaliska verksamheten helt i linje med de övriga förslag som utredningen lägger fram. Domkyrkoorganisternas roll som kyrkomusiker betonas genom att de får möjlighet att koncentrera sig på den rent kyrkomusikaliska verksamhe- ten. Det sker genom att deras nuvarande uppgifter för stiftet fortsättnings- vis i princip inte kopplas samman med dessa tjänster. De framtida stiftsuppgifter som tidigare nämnts samt bl.a. en viss kon- sulentverksamhet. som skall syfta till att bibehålla och utveckla den höga kyrkomusikaliska standarden i landet. kommer att kräva sakkunskap på det kyrkomusikaliska området. Uppgifterna skall fullgöras av en kyrkomu- sikaliskt väl utbildad person som knyts till stiftsstyrelsen och benämns stiftsmusikcr. Även om utredningens arbete är inriktat på att öka tjänsternas kyrkomu- sikaliska innehåll är det uppenbart att uppgifterna ofta inte ger underlag för mer än deltidsarbete. För att om möjligt förbättra sysselsättningsunderla- get i dessa fall bör kyrkomusikerna ges tillfälle till kombinationstjänstgö- ring av olika slag. Kombinationsalternativen utgörs i första hand av tjäns- ter som innehåller dels kyrkomusikalisk tjänstgöring. dels tjänstgöring i det allmänna skolväsendet (kommunal grundskola. gymnasieskola eller vux- enutbildning). den kommunala musikskolan. övrig församlingsvård för- utom kyrkomusik samt administrationen inom kyrkan. Ytterligare alterna- tiv är kyrkomusikalisk tjänstgöring i annat pastorat eller lärararbete i folkhögskola. Tjänstgöring i det allmänna skolväsendet skall inte vara bunden till någon bestämd lärarkategori. Grunden för en kombinationstjänst bör utgöras av ett avtal mellan dem som bidrar till underlaget för tjänsten. Sådana avtal bör innehålla överens- kommelser om de förhållanden av personaladministrativ och ekonomisk

"l'jz'insteorganisationen enligt KM F beståri princip av två kategorier kyrko-

"l'jz'insteorganisationen

enligt

beståri

princip

två

kategorier

kyrko-

musiker med olika utbildningsbakgrund, nämligen högre och lägre kyrko-

musiker

med

olika

utbildningsbakgrund,

nämligen

högre

och

lägre

kyrko-

musikalisk utbildning. Denna principiella anknytning av tjänsteorganisa-

musikalisk

utbildning.

Denna

principiella

anknytning

tjänsteorganisa-

tionen till statligt fastställda examenskrav är enligt utredningens mening

tionen

till

statligt

fastställda

examenskrav

är

enligt

utredningens

mening

ändamålsenlig också för framtiden och bör därför bestå. ] framtiden blir

ändamålsenlig

också

för

framtiden

och

bör

därför

bestå.

]

framtiden

blir

således kompetensniväerna i princip tvä. De examina som knyts till nivåer-

således

kompetensniväerna

princip

tvä.

examina

som

knyts

till

nivåer-

na bör benämnas organistexamen och kantorsexamen. 'ljänstetyperna.

bör

benämnas

organistexamen

och

kantorsexamen.

'ljänstetyperna.

vilka kommer att motsvara dagens organisttjänst resp. kyrkokz'tntorstjänst.

vilka

kommer

att

motsvara

dagens

organisttjänst

resp.

kyrkokz'tntorstjänst.

bör därmed bli organisttjänst och kantorstjänst. [ undantagsfall kan en

bör

därmed

bli

organisttjänst

och

kantorstjänst.

[

undantagsfall

kan

lägre kompetens fastställas.

lägre

kompetens

fastställas.

Utredningen har studerat effekterna på sysselsättningsunderlaget i de framtida kyrkomusikertjänsterna vid övergång från kyrkomusikerdistrikt till pastorat som indelningsgrund för verksamheten. Undersökningarna av utfallet med nuvarande pastoratsindelning visar att omfattningen av de kyrkomusikaliska göromålen i ett stort antal tjänster inte torde komma att ändras jämfört med nuvarande förhållanden. Resultaten pekar också på goda möjligheter att genom sammanslagning av kyrkomusikerdistrikt öka det kyrkomusikaliska innehållet i tjänsterna. Nya attraktiva tjänster fram- för allt av deltidskaraktär men med tillfredsställande omfattning på göro- målen kan skapas i ett stort antal fall. Det medför en kvalitetshöjning på den kyrkomusikaliska verksamheten helt i linje med de övriga förslag som utredningen lägger fram.

Utredningen har studerat effekterna på sysselsättningsunderlaget i de

Utredningen

har

studerat

effekterna

på

sysselsättningsunderlaget

framtida kyrkomusikertjänsterna vid övergång från kyrkomusikerdistrikt

framtida

kyrkomusikertjänsterna

vid

övergång

från

kyrkomusikerdistrikt

till pastorat som indelningsgrund för verksamheten. Undersökningarna av

till

pastorat

som

indelningsgrund

för

verksamheten.

Undersökningarna

utfallet med nuvarande pastoratsindelning visar att omfattningen av de

utfallet

med

nuvarande

pastoratsindelning

visar

att

omfattningen

kyrkomusikaliska göromålen i ett stort antal tjänster inte torde komma att

kyrkomusikaliska

göromålen

ett

stort

antal

tjänster

inte

torde

komma

att

ändras jämfört med nuvarande förhållanden. Resultaten pekar också på

ändras

jämfört

med

nuvarande

förhållanden.

Resultaten

pekar

också

på

goda möjligheter att genom sammanslagning av kyrkomusikerdistrikt öka

goda

möjligheter

att

genom

sammanslagning

kyrkomusikerdistrikt

öka

det kyrkomusikaliska innehållet i tjänsterna. Nya attraktiva tjänster fram-

det

kyrkomusikaliska

innehållet

tjänsterna.

Nya

attraktiva

tjänster

fram-

för allt av deltidskaraktär men med tillfredsställande omfattning på göro-

för

allt

deltidskaraktär

men

med

tillfredsställande

omfattning

på

göro-

målen kan skapas i ett stort antal fall. Det medför en kvalitetshöjning på

målen

kan

skapas

ett

stort

antal

fall.

Det

medför

kvalitetshöjning

på

den kyrkomusikaliska verksamheten helt i linje med de övriga förslag som

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

helt

linje

med

övriga

förslag

som

utredningen lägger fram.

utredningen

lägger

fram.

Domkyrkoorganisternas roll som kyrkomusiker betonas genom att de får möjlighet att koncentrera sig på den rent kyrkomusikaliska verksamhe- ten. Det sker genom att deras nuvarande uppgifter för stiftet fortsättnings- vis i princip inte kopplas samman med dessa tjänster.

Domkyrkoorganisternas roll som kyrkomusiker betonas genom att de

Domkyrkoorganisternas

roll

som

kyrkomusiker

betonas

genom

att

får möjlighet att koncentrera sig på den rent kyrkomusikaliska verksamhe-

får

möjlighet

att

koncentrera

sig

på

den

rent

kyrkomusikaliska

verksamhe-

ten. Det sker genom att deras nuvarande uppgifter för stiftet fortsättnings-

ten.

Det

sker

genom

att

deras

nuvarande

uppgifter

för

stiftet

fortsättnings-

vis i princip inte kopplas samman med dessa tjänster.

vis

princip

inte

kopplas

samman

med

dessa

tjänster.

De framtida stiftsuppgifter som tidigare nämnts samt bl.a. en viss kon- sulentverksamhet. som skall syfta till att bibehålla och utveckla den höga kyrkomusikaliska standarden i landet. kommer att kräva sakkunskap på det kyrkomusikaliska området. Uppgifterna skall fullgöras av en kyrkomu- sikaliskt väl utbildad person som knyts till stiftsstyrelsen och benämns stiftsmusikcr.

De framtida stiftsuppgifter som tidigare nämnts samt bl.a. en viss kon-

framtida

stiftsuppgifter

som

tidigare

nämnts

samt

bl.a.

viss

kon-

sulentverksamhet. som skall syfta till att bibehålla och utveckla den höga

sulentverksamhet.

som

skall

syfta

till

att

bibehålla

och

utveckla

den

höga

kyrkomusikaliska standarden i landet. kommer att kräva sakkunskap på

kyrkomusikaliska

standarden

landet.

kommer

att

kräva

sakkunskap

på

det kyrkomusikaliska området. Uppgifterna skall fullgöras av en kyrkomu-

det

kyrkomusikaliska

området.

Uppgifterna

skall

fullgöras

kyrkomu-

sikaliskt väl utbildad person som knyts till stiftsstyrelsen och benämns

sikaliskt

väl

utbildad

person

som

knyts

till

stiftsstyrelsen

och

benämns

stiftsmusikcr.

Även om utredningens arbete är inriktat på att öka tjänsternas kyrkomu- sikaliska innehåll är det uppenbart att uppgifterna ofta inte ger underlag för mer än deltidsarbete. För att om möjligt förbättra sysselsättningsunderla- get i dessa fall bör kyrkomusikerna ges tillfälle till kombinationstjänstgö- ring av olika slag. Kombinationsalternativen utgörs i första hand av tjäns- ter som innehåller dels kyrkomusikalisk tjänstgöring. dels tjänstgöring i det allmänna skolväsendet (kommunal grundskola. gymnasieskola eller vux- enutbildning). den kommunala musikskolan. övrig församlingsvård för- utom kyrkomusik samt administrationen inom kyrkan. Ytterligare alterna- tiv är kyrkomusikalisk tjänstgöring i annat pastorat eller lärararbete i folkhögskola. Tjänstgöring i det allmänna skolväsendet skall inte vara bunden till någon bestämd lärarkategori.

Även om utredningens arbete är inriktat på att öka tjänsternas kyrkomu-

Även

utredningens

arbete

är

inriktat

på

att

öka

tjänsternas

kyrkomu-

sikaliska innehåll är det uppenbart att uppgifterna ofta inte ger underlag för

sikaliska

innehåll

är

det

uppenbart

att

uppgifterna

ofta

inte

ger

underlag

för

mer än deltidsarbete. För att om möjligt förbättra sysselsättningsunderla-

mer

än

deltidsarbete.

För

att

möjligt

förbättra

sysselsättningsunderla-

get i dessa fall bör kyrkomusikerna ges tillfälle till kombinationstjänstgö-

get

dessa

fall

bör

kyrkomusikerna

ges

tillfälle

till

kombinationstjänstgö-

ring av olika slag. Kombinationsalternativen utgörs i första hand av tjäns-

ring

olika

slag.

Kombinationsalternativen

utgörs

första

hand

tjäns-

ter som innehåller dels kyrkomusikalisk tjänstgöring. dels tjänstgöring i det

ter

som

innehåller

dels

kyrkomusikalisk

tjänstgöring.

dels

tjänstgöring

det

allmänna skolväsendet (kommunal grundskola. gymnasieskola eller vux-

allmänna

skolväsendet

(kommunal

grundskola.

gymnasieskola

eller

vux-

enutbildning). den kommunala musikskolan. övrig församlingsvård för-

enutbildning).

den

kommunala

musikskolan.

övrig

församlingsvård

för-

utom kyrkomusik samt administrationen inom kyrkan. Ytterligare alterna-

utom

kyrkomusik

samt

administrationen

inom

kyrkan.

Ytterligare

alterna-

tiv är kyrkomusikalisk tjänstgöring i annat pastorat eller lärararbete i

tiv

är

kyrkomusikalisk

tjänstgöring

annat

pastorat

eller

lärararbete

folkhögskola. Tjänstgöring i det allmänna skolväsendet skall inte vara

folkhögskola.

Tjänstgöring

det

allmänna

skolväsendet

skall

inte

vara

bunden till någon bestämd lärarkategori.

bunden

till

någon

bestämd

lärarkategori.

Grunden för en kombinationstjänst bör utgöras av ett avtal mellan dem som bidrar till underlaget för tjänsten. Sådana avtal bör innehålla överens- kommelser om de förhållanden av personaladministrativ och ekonomisk

Grunden för en kombinationstjänst bör utgöras av ett avtal mellan dem

Grunden

för

kombinationstjänst

bör

utgöras

ett

avtal

mellan

dem

som bidrar till underlaget för tjänsten. Sådana avtal bör innehålla överens-

som

bidrar

till

underlaget

för

tjänsten.

Sådana

avtal

bör

innehålla

överens-

kommelser om de förhållanden av personaladministrativ och ekonomisk

kommelser

förhållanden

personaladministrativ

och

ekonomisk

Prop. 1987/881144

Prop.

1987/881144

Bilaga I

Bilaga

art som parterna vill reglera sinsemellan. Av naturliga skäl bör kombina- Prop. 1987/88: 144 tionstjänsterna rent allmänt ha en inriktning på arbete med musik. Bilaga 1 Den allmänna bedömningen av erforderligt minimum för kompetens- nivån för kyrkomusikertjänster bör ske med utgångspunkt från i stort sett samma kriterier som beträffande omfattningen av den kyrkomusikaliska verksamheten. Särskild vikt bör läggas vid körverksamheten. Besluten skall fattas av stiftsstyrelsen. vars beslut skall gälla tills vidare men kunna omprövas när som helst. Initiativet till omprövningen kan tas av pastoratet eller av stiftsstyrelsen. Inrättande av kyrkomusikertjänster I framtiden kommer kyrkomusikertjänsterna i regel att inrättas enligt kyrkokommunala regler med pastoraten som beslutande. Om någon annan i stället skall vara arbetsgivare. vilket undantagsvis kan förekomma beträf- fande kombinationstjänster. kommer inrättandet att följa de regler som gäller för denne arbetsgivares verksamhet. Det nu sagda kommer dock inte att gälla utan inskränkning till följd av utredningens förslag om det statliga inflytandet över organisationen. Behörighetsvillkor och befordringsgrunder Behörighetsvillkoren för de två framtida huvudtyperna av kyrkomusiker- tjänster kommer i huvudsak att motsvara dagens krav för organist- och kyrkokantorstjänst. I vissa undantagsfall kan en lägre kompetens faststäl— las. Om det föreligger särskilda skäl kan en sökande medges befrielse från fastställt behörighetsvillkor. Sådana dispensfrågor skall prövas av stifts- styrelsen. Vid tjänstetillsättningar bör pastoraten följa allmänt erkända meritvärderingsprinciper. såsom förtjänst och skicklighet. Även vid till- sättning av kombinationstjänster bör man följa dessa meritvärderingsprin- c1per. Tillsättning av kyrkomusikertjänster Tillsättningen av kyrkomusikertjänster kommer i huvudsak att följa kyrko- kommunala regler. Berörda församlingar skall få yttra sig över ansökning- arna. Stiftsstyrclsen skall på begäran av pastorat avge yttrande över an- sökningarna. När det gäller tillsättning av tjänst som domkyrkoorganist skall yttrande över ansökningarna inhämtas från svenska kyrkans central- styrelse. Det förutsätts att centralstyrelsen knyter kyrkomusikalisk exper- tis till sig bl. a. för denna uppgift. Utbildningen av kyrkomusiker Dagens högre kyrkomusikerutbildning innehållande grundkurs och alter- nativa påbyggnadskurser — praktiskpedagogisk eller musikpedagogisk — ersätts med en sammanhållen kurs om 160 poäng som leder till organist- examen. Innehållet i kursen. skall i stort överensstämma med den utbild- 67

art som parterna vill reglera sinsemellan. Av naturliga skäl bör kombina- Prop. 1987/88: 144

art

som

parterna

vill

reglera

sinsemellan.

naturliga

skäl

bör

kombina-

Prop.

1987/88:

144

tionstjänsterna rent allmänt ha en inriktning på arbete med musik. Bilaga 1

tionstjänsterna

rent

allmänt

inriktning

på

arbete

med

musik.

Bilaga

Den allmänna bedömningen av erforderligt minimum för kompetens-

Den

allmänna

bedömningen

erforderligt

minimum

för

kompetens-

nivån för kyrkomusikertjänster bör ske med utgångspunkt från i stort sett

nivån

för

kyrkomusikertjänster

bör

ske

med

utgångspunkt

från

stort

sett

samma kriterier som beträffande omfattningen av den kyrkomusikaliska

samma

kriterier

som

beträffande

omfattningen

den

kyrkomusikaliska

verksamheten. Särskild vikt bör läggas vid körverksamheten. Besluten

verksamheten.

Särskild

vikt

bör

läggas

vid

körverksamheten.

Besluten

skall fattas av stiftsstyrelsen. vars beslut skall gälla tills vidare men kunna

skall

fattas

stiftsstyrelsen.

vars

beslut

skall

gälla

tills

vidare

men

kunna

omprövas när som helst. Initiativet till omprövningen kan tas av pastoratet

omprövas

när

som

helst.

Initiativet

till

omprövningen

kan

tas

pastoratet

eller av stiftsstyrelsen.

eller

stiftsstyrelsen.

Inrättande av kyrkomusikertjänster

Inrättande

kyrkomusikertjänster

I framtiden kommer kyrkomusikertjänsterna i regel att inrättas enligt kyrkokommunala regler med pastoraten som beslutande. Om någon annan i stället skall vara arbetsgivare. vilket undantagsvis kan förekomma beträf- fande kombinationstjänster. kommer inrättandet att följa de regler som gäller för denne arbetsgivares verksamhet. Det nu sagda kommer dock inte att gälla utan inskränkning till följd av utredningens förslag om det statliga inflytandet över organisationen.

I framtiden kommer kyrkomusikertjänsterna i regel att inrättas enligt

framtiden

kommer

kyrkomusikertjänsterna

regel

att

inrättas

enligt

kyrkokommunala regler med pastoraten som beslutande. Om någon annan

kyrkokommunala

regler

med

pastoraten

som

beslutande.

någon

annan

i stället skall vara arbetsgivare. vilket undantagsvis kan förekomma beträf-

stället

skall

vara

arbetsgivare.

vilket

undantagsvis

kan

förekomma

beträf-

fande kombinationstjänster. kommer inrättandet att följa de regler som

fande

kombinationstjänster.

kommer

inrättandet

att

följa

regler

som

gäller för denne arbetsgivares verksamhet. Det nu sagda kommer dock inte

gäller

för

denne

arbetsgivares

verksamhet.

Det

sagda

kommer

dock

inte

att gälla utan inskränkning till följd av utredningens förslag om det statliga

att

gälla

utan

inskränkning

till

följd

utredningens

förslag

det

statliga

inflytandet över organisationen.

inflytandet

över

organisationen.

Behörighetsvillkor och befordringsgrunder

Behörighetsvillkor

och

befordringsgrunder

Behörighetsvillkoren för de två framtida huvudtyperna av kyrkomusiker- tjänster kommer i huvudsak att motsvara dagens krav för organist- och kyrkokantorstjänst. I vissa undantagsfall kan en lägre kompetens faststäl— las. Om det föreligger särskilda skäl kan en sökande medges befrielse från fastställt behörighetsvillkor. Sådana dispensfrågor skall prövas av stifts- styrelsen. Vid tjänstetillsättningar bör pastoraten följa allmänt erkända meritvärderingsprinciper. såsom förtjänst och skicklighet. Även vid till- sättning av kombinationstjänster bör man följa dessa meritvärderingsprin- c1per.

Behörighetsvillkoren för de två framtida huvudtyperna av kyrkomusiker-

Behörighetsvillkoren

för

två

framtida

huvudtyperna

kyrkomusiker-

tjänster kommer i huvudsak att motsvara dagens krav för organist- och

tjänster

kommer

huvudsak

att

motsvara

dagens

krav

för

organist-

och

kyrkokantorstjänst. I vissa undantagsfall kan en lägre kompetens faststäl—

kyrkokantorstjänst.

vissa

undantagsfall

kan

lägre

kompetens

faststäl—

las. Om det föreligger särskilda skäl kan en sökande medges befrielse från

las.

det

föreligger

särskilda

skäl

kan

sökande

medges

befrielse

från

fastställt behörighetsvillkor. Sådana dispensfrågor skall prövas av stifts-

fastställt

behörighetsvillkor.

Sådana

dispensfrågor

skall

prövas

stifts-

styrelsen. Vid tjänstetillsättningar bör pastoraten följa allmänt erkända

styrelsen.

Vid

tjänstetillsättningar

bör

pastoraten

följa

allmänt

erkända

meritvärderingsprinciper. såsom förtjänst och skicklighet. Även vid till-

meritvärderingsprinciper.

såsom

förtjänst

och

skicklighet.

Även

vid

till-

sättning av kombinationstjänster bör man följa dessa meritvärderingsprin-

sättning

kombinationstjänster

bör

man

följa

dessa

meritvärderingsprin-

c1per.

Tillsättning av kyrkomusikertjänster

Tillsättning

kyrkomusikertjänster

Tillsättningen av kyrkomusikertjänster kommer i huvudsak att följa kyrko- kommunala regler. Berörda församlingar skall få yttra sig över ansökning- arna. Stiftsstyrclsen skall på begäran av pastorat avge yttrande över an- sökningarna. När det gäller tillsättning av tjänst som domkyrkoorganist skall yttrande över ansökningarna inhämtas från svenska kyrkans central- styrelse. Det förutsätts att centralstyrelsen knyter kyrkomusikalisk exper- tis till sig bl. a. för denna uppgift.

Tillsättningen av kyrkomusikertjänster kommer i huvudsak att följa kyrko-

Tillsättningen

kyrkomusikertjänster

kommer

huvudsak

att

följa

kyrko-

kommunala regler. Berörda församlingar skall få yttra sig över ansökning-

kommunala

regler.

Berörda

församlingar

skall

få

yttra

sig

över

ansökning-

arna. Stiftsstyrclsen skall på begäran av pastorat avge yttrande över an-

arna.

Stiftsstyrclsen

skall

på

begäran

pastorat

avge

yttrande

över

an-

sökningarna. När det gäller tillsättning av tjänst som domkyrkoorganist

sökningarna.

När

det

gäller

tillsättning

tjänst

som

domkyrkoorganist

skall yttrande över ansökningarna inhämtas från svenska kyrkans central-

skall

yttrande

över

ansökningarna

inhämtas

från

svenska

kyrkans

central-

styrelse. Det förutsätts att centralstyrelsen knyter kyrkomusikalisk exper-

styrelse.

Det

förutsätts

att

centralstyrelsen

knyter

kyrkomusikalisk

exper-

tis till sig bl. a. för denna uppgift.

tis

till

sig

bl.

för

denna

uppgift.

Utbildningen av kyrkomusiker

Utbildningen

kyrkomusiker

Dagens högre kyrkomusikerutbildning innehållande grundkurs och alter- nativa påbyggnadskurser — praktiskpedagogisk eller musikpedagogisk — ersätts med en sammanhållen kurs om 160 poäng som leder till organist- examen. Innehållet i kursen. skall i stort överensstämma med den utbild- 67

Dagens högre kyrkomusikerutbildning innehållande grundkurs och alter-

Dagens

högre

kyrkomusikerutbildning

innehållande

grundkurs

och

alter-

nativa påbyggnadskurser — praktiskpedagogisk eller musikpedagogisk —

nativa

påbyggnadskurser

—

praktiskpedagogisk

eller

musikpedagogisk

—

ersätts med en sammanhållen kurs om 160 poäng som leder till organist-

ersätts

med

sammanhållen

kurs

160

poäng

som

leder

till

organist-

examen. Innehållet i kursen. skall i stort överensstämma med den utbild- 67

examen.

Innehållet

kursen.

skall

stort

överensstämma

med

den

utbild-

ning som nu bedrivs inom grundkursen och den musikpedagogiska påbygg- nadskursen. Eyllnadstjänstgöring för organister bör därmed inriktas på den kommunala musikskolan. . . Den lägre kyrkomusikerutbildningen organiseras om och samordnas till vissa delar med den högre utbildningen. Utbildningen skall leda till kan- torsexamen och motsvara dagens kyrkokantorsexamen. Examinationen skall ligga under universitets- och högskoleämbetets ansvar. . En form av kantorsutbildning skall vara en tvåårig högskoleutbildning omfattande 80 poäng. Utbildningen knyts till kyrkomusikerlinjerna i Göte- borg, Malmö och Piteå. Även vid Sköndalsinstitutet samt folkhögskolorna i Hjo. Oskarshamn. Mellansel och Ransäter anordnas denna utbildning. Vid Sköndalsinstitutet och folkhögskolorna bör kantorsutbildningen jäm- ställas med högskoleutbildning. Inom ramen för existerande högskoleutbildning bör två utbildningar för tjänster med kyrkomusikalisk och annan tjänstgöring dessutom införas. Det första alternativet utgörs av utbildning till musiklärare och kantor vid högskolans musiklärarlinje om 160 poäng med inriktning mot undervisning i grundskola och gymnasieskola. Inom ramen för 160 poäng bör minst 30 poäng avse kyrkomusikaliskt tillval. Det andra alternativet består av ut- bildning till instrumentallärare och kantor vid högskolans musiklärarlinje med inriktning mot verksamhet som instrumental- och ensembleledarpeda- gog. Utbildningen omfattar 160 poäng varav minst 30 poäng bör avse kyrkomusikaliskt tillval. Dessa utbildningar bör kunna ges i Stockholm, Göteborg, Malmö och Piteå. För framtiden finns ett behov av en expertgrupp som kan fungera som samarbetsorgan för frågor rörande kyrkomusikerutbildningen. Andra upp-. gifter för gruppen blir bl. a. att organisera examinationen av kantorer och att behandla frågor som gäller dimensioneringen av den lägre kyrkomusi- kerutbildningen. Expertgruppen bör knytas till universitets- och högskole- ämbetet. ' . Övrig utbildning i anslutning till kyrkomusikalisk verksamhet bör främst ses som en inomkyrklig angelägenhet. Initiativen bör ankomma på Svens- ka kyrkans nämnd för undervisning och utbildning. huvudmännen för diakonal utbildning och de kyrkliga folkhögskolorna. Kostnader Kyrkomusikcrutredningens förslag innebär genomgripande förändringar av organisationen av kyrkomusikernas verksamhet. Förslagen anger grun- derna för verksamheten och tjänsteorganisationen men pekar av naturliga skäl inte i detalj på utformningen i dessa hänseenden i olika pastorat. Man måste räkna med en viss tidsåtgång innan förändringarna är genomförda fullt ut i hela landet. Med dessa utgångspunkter är det inte möjligt att göra detaljerade beräkningar av kostnaderna för den nya organisationen. Utred- ningens kostnadsövervägandcn måste därför grundas på uppskattningar. Utredningen föreslår att pastoraten i regel skall vara den minsta enheten för kyrkomusikalisk verksamhet. Detta bör betyda både förenklingar och besparingar, särskilt som pastoraten redan står för lön m.m. åt kyrkomusi- Prop. 1987/88: 144 Bilaga 1 68

ning som nu bedrivs inom grundkursen och den musikpedagogiska påbygg- nadskursen. Eyllnadstjänstgöring för organister bör därmed inriktas på den kommunala musikskolan. . .

ning som nu bedrivs inom grundkursen och den musikpedagogiska påbygg-

ning

som

bedrivs

inom

grundkursen

och

den

musikpedagogiska

påbygg-

nadskursen. Eyllnadstjänstgöring för organister bör därmed inriktas på den

nadskursen.

Eyllnadstjänstgöring

för

organister

bör

därmed

inriktas

på

den

kommunala musikskolan. . .

kommunala

musikskolan.

Den lägre kyrkomusikerutbildningen organiseras om och samordnas till vissa delar med den högre utbildningen. Utbildningen skall leda till kan- torsexamen och motsvara dagens kyrkokantorsexamen. Examinationen skall ligga under universitets- och högskoleämbetets ansvar. .

Den lägre kyrkomusikerutbildningen organiseras om och samordnas till

Den

lägre

kyrkomusikerutbildningen

organiseras

och

samordnas

till

vissa delar med den högre utbildningen. Utbildningen skall leda till kan-

vissa

delar

med

den

högre

utbildningen.

Utbildningen

skall

leda

till

kan-

torsexamen och motsvara dagens kyrkokantorsexamen. Examinationen

torsexamen

och

motsvara

dagens

kyrkokantorsexamen.

Examinationen

skall ligga under universitets- och högskoleämbetets ansvar. .

skall

ligga

under

universitets-

och

högskoleämbetets

ansvar.

En form av kantorsutbildning skall vara en tvåårig högskoleutbildning omfattande 80 poäng. Utbildningen knyts till kyrkomusikerlinjerna i Göte- borg, Malmö och Piteå. Även vid Sköndalsinstitutet samt folkhögskolorna i Hjo. Oskarshamn. Mellansel och Ransäter anordnas denna utbildning. Vid Sköndalsinstitutet och folkhögskolorna bör kantorsutbildningen jäm- ställas med högskoleutbildning.

En form av kantorsutbildning skall vara en tvåårig högskoleutbildning

form

kantorsutbildning

skall

vara

tvåårig

högskoleutbildning

omfattande 80 poäng. Utbildningen knyts till kyrkomusikerlinjerna i Göte-

omfattande

poäng.

Utbildningen

knyts

till

kyrkomusikerlinjerna

Göte-

borg, Malmö och Piteå. Även vid Sköndalsinstitutet samt folkhögskolorna

borg,

Malmö

och

Piteå.

Även

vid

Sköndalsinstitutet

samt

folkhögskolorna

i Hjo. Oskarshamn. Mellansel och Ransäter anordnas denna utbildning.

Hjo.

Oskarshamn.

Mellansel

och

Ransäter

anordnas

denna

utbildning.

Vid Sköndalsinstitutet och folkhögskolorna bör kantorsutbildningen jäm-

Vid

Sköndalsinstitutet

och

folkhögskolorna

bör

kantorsutbildningen

jäm-

ställas med högskoleutbildning.

ställas

med

högskoleutbildning.

Inom ramen för existerande högskoleutbildning bör två utbildningar för tjänster med kyrkomusikalisk och annan tjänstgöring dessutom införas. Det första alternativet utgörs av utbildning till musiklärare och kantor vid högskolans musiklärarlinje om 160 poäng med inriktning mot undervisning i grundskola och gymnasieskola. Inom ramen för 160 poäng bör minst 30 poäng avse kyrkomusikaliskt tillval. Det andra alternativet består av ut- bildning till instrumentallärare och kantor vid högskolans musiklärarlinje med inriktning mot verksamhet som instrumental- och ensembleledarpeda- gog. Utbildningen omfattar 160 poäng varav minst 30 poäng bör avse kyrkomusikaliskt tillval. Dessa utbildningar bör kunna ges i Stockholm, Göteborg, Malmö och Piteå.

Inom ramen för existerande högskoleutbildning bör två utbildningar för

Inom

ramen

för

existerande

högskoleutbildning

bör

två

utbildningar

för

tjänster med kyrkomusikalisk och annan tjänstgöring dessutom införas.

tjänster

med

kyrkomusikalisk

och

annan

tjänstgöring

dessutom

införas.

Det första alternativet utgörs av utbildning till musiklärare och kantor vid

Det

första

alternativet

utgörs

utbildning

till

musiklärare

och

kantor

vid

högskolans musiklärarlinje om 160 poäng med inriktning mot undervisning

högskolans

musiklärarlinje

160

poäng

med

inriktning

mot

undervisning

i grundskola och gymnasieskola. Inom ramen för 160 poäng bör minst 30

grundskola

och

gymnasieskola.

Inom

ramen

för

160

poäng

bör

minst

poäng avse kyrkomusikaliskt tillval. Det andra alternativet består av ut-

poäng

avse

kyrkomusikaliskt

tillval.

Det

andra

alternativet

består

ut-

bildning till instrumentallärare och kantor vid högskolans musiklärarlinje

bildning

till

instrumentallärare

och

kantor

vid

högskolans

musiklärarlinje

med inriktning mot verksamhet som instrumental- och ensembleledarpeda-

med

inriktning

mot

verksamhet

som

instrumental-

och

ensembleledarpeda-

gog. Utbildningen omfattar 160 poäng varav minst 30 poäng bör avse

gog.

Utbildningen

omfattar

160

poäng

varav

minst

poäng

bör

avse

kyrkomusikaliskt tillval. Dessa utbildningar bör kunna ges i Stockholm,

kyrkomusikaliskt

tillval.

Dessa

utbildningar

bör

kunna

ges

Stockholm,

Göteborg, Malmö och Piteå.

Göteborg,

Malmö

och

Piteå.

För framtiden finns ett behov av en expertgrupp som kan fungera som

För

framtiden

finns

ett

behov

expertgrupp

som

kan

fungera

som

samarbetsorgan för frågor rörande kyrkomusikerutbildningen. Andra upp-.

samarbetsorgan

för

frågor

rörande

kyrkomusikerutbildningen.

Andra

upp-.

gifter för gruppen blir bl. a. att organisera examinationen av kantorer och att behandla frågor som gäller dimensioneringen av den lägre kyrkomusi- kerutbildningen. Expertgruppen bör knytas till universitets- och högskole- ämbetet. ' . Övrig utbildning i anslutning till kyrkomusikalisk verksamhet bör främst ses som en inomkyrklig angelägenhet. Initiativen bör ankomma på Svens- ka kyrkans nämnd för undervisning och utbildning. huvudmännen för diakonal utbildning och de kyrkliga folkhögskolorna.

gifter för gruppen blir bl. a. att organisera examinationen av kantorer och

gifter

för

gruppen

blir

bl.

att

organisera

examinationen

kantorer

och

att behandla frågor som gäller dimensioneringen av den lägre kyrkomusi-

att

behandla

frågor

som

gäller

dimensioneringen

den

lägre

kyrkomusi-

kerutbildningen. Expertgruppen bör knytas till universitets- och högskole-

kerutbildningen.

Expertgruppen

bör

knytas

till

universitets-

och

högskole-

ämbetet. ' .

ämbetet.

Övrig utbildning i anslutning till kyrkomusikalisk verksamhet bör främst ses som en inomkyrklig angelägenhet. Initiativen bör ankomma på Svens- ka kyrkans nämnd för undervisning och utbildning. huvudmännen för diakonal utbildning och de kyrkliga folkhögskolorna.

Övrig utbildning i anslutning till kyrkomusikalisk verksamhet bör främst

Övrig

utbildning

anslutning

till

kyrkomusikalisk

verksamhet

bör

främst

ses som en inomkyrklig angelägenhet. Initiativen bör ankomma på Svens-

ses

som

inomkyrklig

angelägenhet.

Initiativen

bör

ankomma

på

Svens-

ka kyrkans nämnd för undervisning och utbildning. huvudmännen för

kyrkans

nämnd

för

undervisning

och

utbildning.

huvudmännen

för

diakonal utbildning och de kyrkliga folkhögskolorna.

diakonal

utbildning

och

kyrkliga

folkhögskolorna.

Kostnader

Kyrkomusikcrutredningens förslag innebär genomgripande förändringar av organisationen av kyrkomusikernas verksamhet. Förslagen anger grun- derna för verksamheten och tjänsteorganisationen men pekar av naturliga skäl inte i detalj på utformningen i dessa hänseenden i olika pastorat. Man måste räkna med en viss tidsåtgång innan förändringarna är genomförda fullt ut i hela landet. Med dessa utgångspunkter är det inte möjligt att göra detaljerade beräkningar av kostnaderna för den nya organisationen. Utred- ningens kostnadsövervägandcn måste därför grundas på uppskattningar. Utredningen föreslår att pastoraten i regel skall vara den minsta enheten för kyrkomusikalisk verksamhet. Detta bör betyda både förenklingar och besparingar, särskilt som pastoraten redan står för lön m.m. åt kyrkomusi-

Kyrkomusikcrutredningens förslag innebär genomgripande förändringar

Kyrkomusikcrutredningens

förslag

innebär

genomgripande

förändringar

av organisationen av kyrkomusikernas verksamhet. Förslagen anger grun-

organisationen

kyrkomusikernas

verksamhet.

Förslagen

anger

grun-

derna för verksamheten och tjänsteorganisationen men pekar av naturliga

derna

för

verksamheten

och

tjänsteorganisationen

men

pekar

naturliga

skäl inte i detalj på utformningen i dessa hänseenden i olika pastorat. Man

skäl

inte

detalj

på

utformningen

dessa

hänseenden

olika

pastorat.

Man

måste räkna med en viss tidsåtgång innan förändringarna är genomförda

måste

räkna

med

viss

tidsåtgång

innan

förändringarna

är

genomförda

fullt ut i hela landet. Med dessa utgångspunkter är det inte möjligt att göra

fullt

hela

landet.

Med

dessa

utgångspunkter

är

det

inte

möjligt

att

göra

detaljerade beräkningar av kostnaderna för den nya organisationen. Utred-

detaljerade

beräkningar

kostnaderna

för

den

nya

organisationen.

Utred-

ningens kostnadsövervägandcn måste därför grundas på uppskattningar.

ningens

kostnadsövervägandcn

måste

därför

grundas

på

uppskattningar.

Utredningen föreslår att pastoraten i regel skall vara den minsta enheten

Utredningen

föreslår

att

pastoraten

regel

skall

vara

den

minsta

enheten

för kyrkomusikalisk verksamhet. Detta bör betyda både förenklingar och

för

kyrkomusikalisk

verksamhet.

Detta

bör

betyda

både

förenklingar

och

besparingar, särskilt som pastoraten redan står för lön m.m. åt kyrkomusi-

besparingar,

särskilt

som

pastoraten

redan

står

för

lön

m.m.

åt

kyrkomusi-

Prop. 1987/88: 144

Prop.

1987/88:

144

Bilaga 1

Bilaga

kerna. Domkyrkopastoraten befrias från de kostnadersom nu är förenade Prop. 1987/88: 144 med domkyrkoorganisternas uppgifter enligt 18 & KMF. Bilaga 1 Utredningens förslag till ny tjänsteorganisation innebär förenklingar. Genom att kyrkomusikertjänsterna inte längre skall vara statligt reglerade upphör statens arbetsgivarverks befattning med dem. Uppgifterna övertas av Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund samt pastoraten. vilka alltså kan få vidkännas en viss ökning av sina administrationskostna- der. Möjligheterna att — totalt sett över den kyrkokommunala sidan — hålla dessa kostnader inom nuvarande ramar torde dock vara goda. Kostnaderna för kyrkomusikerna avseende löner m.m. kan — trots de kvalitetshöjningar som förslagen medför — hållas inom oförändrade ramar i den nya organisationen. Utredningens förslag angående stiftsplanet innebär bl. a'. nya tjänster för stiftsmusikcr. Kostnaderna för dessa tjänster kan hållas inom det utrymme som erhålls genom att stiftsstyrelsernas åligganden i fråga om den kyrko- musikaliska verksamheten blir av avsevärt mindre omfattning än de nuva- rande domkapitlens arbetsuppgifter på detta område. En viss omfördelning ' av kostnader från statsverket till de kyrkliga kommunerna följer av utred- ningens förslag. De effektivitetsvinster som kan förutses på det kyrkokom- munala området medverkar till att kostnaderna för stiftsmusikerna inte innebär en ökad belastning för det allmänna. Regeringens och statens arbetsgivarverks befattning med kyrkomusiker- ärenden upphör genom utredningens förslag. Detta leder till' besparingar. Svenska kyrkans centralstyrelse får vidkännas vissa ökade kostnader. Den nya 80-poängsutbildningen av kantorer, den nya expertgruppen för ' utbildningsfrågor och examination av kantorer vid folkhögskola kommer att öka kostnaderna. De statliga sommarkurserna skall försvinna. vilket ger utrymme för kostnadsökningarna. Utbildningen vid högskola av kanto- rer med inriktning på kombinationstjänst kan hållas inom oförändrade . . kostnadsramar. Detsamma gäller övrig utbildning av kantorer. I det övergangsskede då den nya organisationen byggs upp måste medel beräknas för pedagogiska kurser — statliga sommarkurser — för kyrkokan- torer. Under denna tid — och när 80-poängsutbildningen av kantorer samtidigt fungerar i full omfattning — är det därför sannolikt att de totala kostnaderna för den lägre kyrkomusikerutbildningen kommer att överstiga de statliga kostnaderna för samtliga sommarkurser. Utredningen vill.dock betona att på längre sikt. då de övergångsvis anordnade sommarkurserna- inte längre behövs-, kan utbildningskostnaderna hållas inom oförändrade ramar. . Sammanfattningsvis anser utredningen att de totala kostnaderna för den kyrkomusikaliska verksamheten på kort sikt kommer att öka något. På längre sikt kommer det att vara möjligt att göra besparingar. 69

kerna. Domkyrkopastoraten befrias från de kostnadersom nu är förenade Prop. 1987/88: 144 med domkyrkoorganisternas uppgifter enligt 18 & KMF. Bilaga 1

kerna. Domkyrkopastoraten befrias från de kostnadersom nu är förenade Prop. 1987/88: 144

kerna.

Domkyrkopastoraten

befrias

från

kostnadersom

är

förenade

Prop.

1987/88:

144

med domkyrkoorganisternas uppgifter enligt 18 & KMF. Bilaga 1

med

domkyrkoorganisternas

uppgifter

enligt

KMF.

Bilaga

Utredningens förslag till ny tjänsteorganisation innebär förenklingar. Genom att kyrkomusikertjänsterna inte längre skall vara statligt reglerade upphör statens arbetsgivarverks befattning med dem. Uppgifterna övertas av Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund samt pastoraten. vilka alltså kan få vidkännas en viss ökning av sina administrationskostna- der. Möjligheterna att — totalt sett över den kyrkokommunala sidan — hålla dessa kostnader inom nuvarande ramar torde dock vara goda.

Utredningens förslag till ny tjänsteorganisation innebär förenklingar.

Utredningens

förslag

till

tjänsteorganisation

innebär

förenklingar.

Genom att kyrkomusikertjänsterna inte längre skall vara statligt reglerade

Genom

att

kyrkomusikertjänsterna

inte

längre

skall

vara

statligt

reglerade

upphör statens arbetsgivarverks befattning med dem. Uppgifterna övertas

upphör

statens

arbetsgivarverks

befattning

med

dem.

Uppgifterna

övertas

av Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund samt pastoraten.

Svenska

kyrkans

församlings-

och

pastoratsförbund

samt

pastoraten.

vilka alltså kan få vidkännas en viss ökning av sina administrationskostna-

vilka

alltså

kan

få

vidkännas

viss

ökning

sina

administrationskostna-

der. Möjligheterna att — totalt sett över den kyrkokommunala sidan —

der.

Möjligheterna

att

—

totalt

sett

över

den

kyrkokommunala

sidan

—

hålla dessa kostnader inom nuvarande ramar torde dock vara goda.

hålla

dessa

kostnader

inom

nuvarande

ramar

torde

dock

vara

goda.

Kostnaderna för kyrkomusikerna avseende löner m.m. kan — trots de kvalitetshöjningar som förslagen medför — hållas inom oförändrade ramar i den nya organisationen.

Kostnaderna för kyrkomusikerna avseende löner m.m. kan — trots de

Kostnaderna

för

kyrkomusikerna

avseende

löner

m.m.

kan

—

trots

kvalitetshöjningar som förslagen medför — hållas inom oförändrade ramar

kvalitetshöjningar

som

förslagen

medför

—

hållas

inom

oförändrade

ramar

i den nya organisationen.

den

nya

organisationen.

Utredningens förslag angående stiftsplanet innebär bl. a'. nya tjänster för stiftsmusikcr. Kostnaderna för dessa tjänster kan hållas inom det utrymme som erhålls genom att stiftsstyrelsernas åligganden i fråga om den kyrko- musikaliska verksamheten blir av avsevärt mindre omfattning än de nuva- rande domkapitlens arbetsuppgifter på detta område. En viss omfördelning ' av kostnader från statsverket till de kyrkliga kommunerna följer av utred- ningens förslag. De effektivitetsvinster som kan förutses på det kyrkokom- munala området medverkar till att kostnaderna för stiftsmusikerna inte innebär en ökad belastning för det allmänna.

Utredningens förslag angående stiftsplanet innebär bl. a'. nya tjänster för

Utredningens

förslag

angående

stiftsplanet

innebär

bl.

a'.

nya

tjänster

för

stiftsmusikcr. Kostnaderna för dessa tjänster kan hållas inom det utrymme

stiftsmusikcr.

Kostnaderna

för

dessa

tjänster

kan

hållas

inom

det

utrymme

som erhålls genom att stiftsstyrelsernas åligganden i fråga om den kyrko-

som

erhålls

genom

att

stiftsstyrelsernas

åligganden

fråga

den

kyrko-

musikaliska verksamheten blir av avsevärt mindre omfattning än de nuva-

musikaliska

verksamheten

blir

avsevärt

mindre

omfattning

än

nuva-

rande domkapitlens arbetsuppgifter på detta område. En viss omfördelning '

rande

domkapitlens

arbetsuppgifter

på

detta

område.

viss

omfördelning

av kostnader från statsverket till de kyrkliga kommunerna följer av utred-

kostnader

från

statsverket

till

kyrkliga

kommunerna

följer

utred-

ningens förslag. De effektivitetsvinster som kan förutses på det kyrkokom-

ningens

förslag.

effektivitetsvinster

som

kan

förutses

på

det

kyrkokom-

munala området medverkar till att kostnaderna för stiftsmusikerna inte

munala

området

medverkar

till

att

kostnaderna

för

stiftsmusikerna

inte

innebär en ökad belastning för det allmänna.

innebär

ökad

belastning

för

det

allmänna.

Regeringens och statens arbetsgivarverks befattning med kyrkomusiker- ärenden upphör genom utredningens förslag. Detta leder till' besparingar. Svenska kyrkans centralstyrelse får vidkännas vissa ökade kostnader.

Regeringens och statens arbetsgivarverks befattning med kyrkomusiker-

Regeringens

och

statens

arbetsgivarverks

befattning

med

kyrkomusiker-

ärenden upphör genom utredningens förslag. Detta leder till' besparingar.

ärenden

upphör

genom

utredningens

förslag.

Detta

leder

till'

besparingar.

Svenska kyrkans centralstyrelse får vidkännas vissa ökade kostnader.

Svenska

kyrkans

centralstyrelse

får

vidkännas

vissa

ökade

kostnader.

Den nya 80-poängsutbildningen av kantorer, den nya expertgruppen för ' utbildningsfrågor och examination av kantorer vid folkhögskola kommer att öka kostnaderna. De statliga sommarkurserna skall försvinna. vilket ger utrymme för kostnadsökningarna. Utbildningen vid högskola av kanto- rer med inriktning på kombinationstjänst kan hållas inom oförändrade . . kostnadsramar. Detsamma gäller övrig utbildning av kantorer.

Den nya 80-poängsutbildningen av kantorer, den nya expertgruppen för '

Den

nya

80-poängsutbildningen

kantorer,

den

nya

expertgruppen

för

utbildningsfrågor och examination av kantorer vid folkhögskola kommer

utbildningsfrågor

och

examination

kantorer

vid

folkhögskola

kommer

att öka kostnaderna. De statliga sommarkurserna skall försvinna. vilket

att

öka

kostnaderna.

statliga

sommarkurserna

skall

försvinna.

vilket

ger utrymme för kostnadsökningarna. Utbildningen vid högskola av kanto-

ger

utrymme

för

kostnadsökningarna.

Utbildningen

vid

högskola

kanto-

rer med inriktning på kombinationstjänst kan hållas inom oförändrade . .

rer

med

inriktning

på

kombinationstjänst

kan

hållas

inom

oförändrade

kostnadsramar. Detsamma gäller övrig utbildning av kantorer.

kostnadsramar.

Detsamma

gäller

övrig

utbildning

kantorer.

I det övergangsskede då den nya organisationen byggs upp måste medel beräknas för pedagogiska kurser — statliga sommarkurser — för kyrkokan- torer. Under denna tid — och när 80-poängsutbildningen av kantorer samtidigt fungerar i full omfattning — är det därför sannolikt att de totala kostnaderna för den lägre kyrkomusikerutbildningen kommer att överstiga de statliga kostnaderna för samtliga sommarkurser. Utredningen vill.dock betona att på längre sikt. då de övergångsvis anordnade sommarkurserna- inte längre behövs-, kan utbildningskostnaderna hållas inom oförändrade ramar. .

I det övergangsskede då den nya organisationen byggs upp måste medel

det

övergangsskede

då

den

nya

organisationen

byggs

upp

måste

medel

beräknas för pedagogiska kurser — statliga sommarkurser — för kyrkokan-

beräknas

för

pedagogiska

kurser

—

statliga

sommarkurser

—

för

kyrkokan-

torer. Under denna tid — och när 80-poängsutbildningen av kantorer

torer.

Under

denna

tid

—

och

när

80-poängsutbildningen

kantorer

samtidigt fungerar i full omfattning — är det därför sannolikt att de totala

samtidigt

fungerar

full

omfattning

—

är

det

därför

sannolikt

att

totala

kostnaderna för den lägre kyrkomusikerutbildningen kommer att överstiga

kostnaderna

för

den

lägre

kyrkomusikerutbildningen

kommer

att

överstiga

de statliga kostnaderna för samtliga sommarkurser. Utredningen vill.dock

statliga

kostnaderna

för

samtliga

sommarkurser.

Utredningen

vill.dock

betona att på längre sikt. då de övergångsvis anordnade sommarkurserna-

betona

att

på

längre

sikt.

då

övergångsvis

anordnade

sommarkurserna-

inte längre behövs-, kan utbildningskostnaderna hållas inom oförändrade

inte

längre

behövs-,

kan

utbildningskostnaderna

hållas

inom

oförändrade

ramar. .

ramar.

Sammanfattningsvis anser utredningen att de totala kostnaderna för den kyrkomusikaliska verksamheten på kort sikt kommer att öka något. På längre sikt kommer det att vara möjligt att göra besparingar.

Sammanfattningsvis anser utredningen att de totala kostnaderna för den

Sammanfattningsvis

anser

utredningen

att

totala

kostnaderna

för

den

kyrkomusikaliska verksamheten på kort sikt kommer att öka något. På

kyrkomusikaliska

verksamheten

på

kort

sikt

kommer

att

öka

något.

På

längre sikt kommer det att vara möjligt att göra besparingar.

längre

sikt

kommer

det

att

vara

möjligt

att

göra

besparingar.

Lagförslag i betänkandet (SOU 1985 :55) Prop- l987/881l44 Musiken i svenska kyrkan Bilaga 2 Förslag till Lag (0000:0000) om kyrkomusikalisk verksamhet i svenska kyrkan ' Enligt riksdagens beslut föreskrivs följande. l & Pastoraten skall handha den kyrkomusikaliska verksamheten i för- samlingarna. 2 5 För kyrkomusikalisk verksamhet skall det finnas kyrkomusiker. Kyrkomusiker skall anställas som organist eller som kantor. I pastoratet ' med domkyrkoförsamling skall det finnas en anställning som domkyrkoor- ganist. I stället för att kyrkomusiker anställs får de kyrkomusikaliska uppgifter- na enligt första stycket fullgöras som fyllnadstjänstgöring av lärare enligt föreskrifter som regeringen meddelar eller av annan som är behörig att anställas för uppgifterna. . Om den kyrkomusikaliska verksamheten har mycket begränsad omfatt- ning eller om det finns andra särskilda skäl får de kyrkomusikaliska uppgif- terna fullgöras av annan person än som avses i första eller andra stycket. 3 5 För särskilda kyrkomusikaliska uppgifter får det finnas andra anställ- da på vilka denna lag inte tillämpas. 4 & Stiftsstyrelsen skall följa och aktivt främja utvecklingen av den kyr- komusikaliska verksamheten i stiftet. l-los stiftssamfälligheten skall det för dessa angelägenheter finnas en stiftsmusikcr. . Pastoratskyrkorådet och kyrkoherden har den omedelbara tillsynen. över den kyrkomusikaliska verksamheten. 1 flerförsamlingspastorat som inte har pastoratskyrkoråd handhas tillsynen av ett gemensamt kyrkoråd och kyrkoherden. S 5 Stiftsstyrelsen skall fastställa minimum för omfattningen av den kyr- komusikaliska verksamheten i varje pastorat. Stiftsstyrelsen skall även fastställa den kyrkomusikaliska behörighet som lägst skall krävas av den eller dem som skall fullgöra de kyrkomusikaliska uppgifterna i pastoratet. Pastoraten skall. efter hörande av församlingskyrkoråden, lämna förslag till stiftsstyrelsen 1 de nu angivna hänseendena. Stiftsstyrelsens beslut enligt första stycket kan omprövas när stiftssty- relsen eller pastoratet linner skäl till det. 6 & Behörig att anställas som organist. domkyrkoorganist och stiftsmusi- ker är den som har avlagt organistexamen och som är lämplig för anställ- ningen. Detsamma gäller den som uppfyller behörighetsvillkoren enligt äldre bestämmelser för en tjänst som ordinarie eller extra ordinarie orga- nist. . ' - . 70

Lagförslag i betänkandet (SOU 1985 :55) Prop- l987/881l44 Musiken i svenska kyrkan Bilaga 2

Lagförslag i betänkandet (SOU 1985 :55) Prop- l987/881l44

Lagförslag

betänkandet

(SOU

1985

:55)

Prop-

l987/881l44

Musiken i svenska kyrkan Bilaga 2

Musiken

svenska

kyrkan

Bilaga

Förslag till

Förslag

till

Lag (0000:0000) om kyrkomusikalisk verksamhet i svenska kyrkan '

Lag (0000:0000) om kyrkomusikalisk verksamhet i svenska

Lag

(0000:0000)

kyrkomusikalisk

verksamhet

svenska

kyrkan '

kyrkan

Enligt riksdagens beslut föreskrivs följande.

Enligt

riksdagens

beslut

föreskrivs

följande.

l & Pastoraten skall handha den kyrkomusikaliska verksamheten i för- samlingarna.

l & Pastoraten skall handha den kyrkomusikaliska verksamheten i för-

Pastoraten

skall

handha

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

för-

samlingarna.

2 5 För kyrkomusikalisk verksamhet skall det finnas kyrkomusiker. Kyrkomusiker skall anställas som organist eller som kantor. I pastoratet ' med domkyrkoförsamling skall det finnas en anställning som domkyrkoor- ganist. I stället för att kyrkomusiker anställs får de kyrkomusikaliska uppgifter- na enligt första stycket fullgöras som fyllnadstjänstgöring av lärare enligt föreskrifter som regeringen meddelar eller av annan som är behörig att anställas för uppgifterna. . Om den kyrkomusikaliska verksamheten har mycket begränsad omfatt- ning eller om det finns andra särskilda skäl får de kyrkomusikaliska uppgif- terna fullgöras av annan person än som avses i första eller andra stycket.

2 5 För kyrkomusikalisk verksamhet skall det finnas kyrkomusiker.

För

kyrkomusikalisk

verksamhet

skall

det

finnas

kyrkomusiker.

Kyrkomusiker skall anställas som organist eller som kantor. I pastoratet '

Kyrkomusiker

skall

anställas

som

organist

eller

som

kantor.

pastoratet

med domkyrkoförsamling skall det finnas en anställning som domkyrkoor-

med

domkyrkoförsamling

skall

det

finnas

anställning

som

domkyrkoor-

ganist.

I stället för att kyrkomusiker anställs får de kyrkomusikaliska uppgifter- na enligt första stycket fullgöras som fyllnadstjänstgöring av lärare enligt föreskrifter som regeringen meddelar eller av annan som är behörig att anställas för uppgifterna. .

I stället för att kyrkomusiker anställs får de kyrkomusikaliska uppgifter-

stället

för

att

kyrkomusiker

anställs

får

kyrkomusikaliska

uppgifter-

na enligt första stycket fullgöras som fyllnadstjänstgöring av lärare enligt

enligt

första

stycket

fullgöras

som

fyllnadstjänstgöring

lärare

enligt

föreskrifter som regeringen meddelar eller av annan som är behörig att

föreskrifter

som

regeringen

meddelar

eller

annan

som

är

behörig

att

anställas för uppgifterna. .

anställas

för

uppgifterna.

Om den kyrkomusikaliska verksamheten har mycket begränsad omfatt- ning eller om det finns andra särskilda skäl får de kyrkomusikaliska uppgif- terna fullgöras av annan person än som avses i första eller andra stycket.

Om den kyrkomusikaliska verksamheten har mycket begränsad omfatt-

den

kyrkomusikaliska

verksamheten

har

mycket

begränsad

omfatt-

ning eller om det finns andra särskilda skäl får de kyrkomusikaliska uppgif-

ning

eller

det

finns

andra

särskilda

skäl

får

kyrkomusikaliska

uppgif-

terna fullgöras av annan person än som avses i första eller andra stycket.

terna

fullgöras

annan

person

än

som

avses

första

eller

andra

stycket.

3 5 För särskilda kyrkomusikaliska uppgifter får det finnas andra anställ- da på vilka denna lag inte tillämpas.

3 5 För särskilda kyrkomusikaliska uppgifter får det finnas andra anställ-

För

särskilda

kyrkomusikaliska

uppgifter

får

det

finnas

andra

anställ-

da på vilka denna lag inte tillämpas.

på

vilka

denna

lag

inte

tillämpas.

4 & Stiftsstyrelsen skall följa och aktivt främja utvecklingen av den kyr- komusikaliska verksamheten i stiftet. l-los stiftssamfälligheten skall det för dessa angelägenheter finnas en stiftsmusikcr. . Pastoratskyrkorådet och kyrkoherden har den omedelbara tillsynen. över den kyrkomusikaliska verksamheten. 1 flerförsamlingspastorat som inte har pastoratskyrkoråd handhas tillsynen av ett gemensamt kyrkoråd och kyrkoherden.

4 & Stiftsstyrelsen skall följa och aktivt främja utvecklingen av den kyr-

Stiftsstyrelsen

skall

följa

och

aktivt

främja

utvecklingen

den

kyr-

komusikaliska verksamheten i stiftet. l-los stiftssamfälligheten skall det för

komusikaliska

verksamheten

stiftet.

l-los

stiftssamfälligheten

skall

det

för

dessa angelägenheter finnas en stiftsmusikcr. .

dessa

angelägenheter

finnas

stiftsmusikcr.

Pastoratskyrkorådet och kyrkoherden har den omedelbara tillsynen. över den kyrkomusikaliska verksamheten. 1 flerförsamlingspastorat som inte har pastoratskyrkoråd handhas tillsynen av ett gemensamt kyrkoråd och kyrkoherden.

Pastoratskyrkorådet och kyrkoherden har den omedelbara tillsynen.

Pastoratskyrkorådet

och

kyrkoherden

har

den

omedelbara

tillsynen.

över den kyrkomusikaliska verksamheten. 1 flerförsamlingspastorat som

över

den

kyrkomusikaliska

verksamheten.

flerförsamlingspastorat

som

inte har pastoratskyrkoråd handhas tillsynen av ett gemensamt kyrkoråd

inte

har

pastoratskyrkoråd

handhas

tillsynen

ett

gemensamt

kyrkoråd

och kyrkoherden.

och

kyrkoherden.

S 5 Stiftsstyrelsen skall fastställa minimum för omfattningen av den kyr- komusikaliska verksamheten i varje pastorat. Stiftsstyrelsen skall även fastställa den kyrkomusikaliska behörighet som lägst skall krävas av den eller dem som skall fullgöra de kyrkomusikaliska uppgifterna i pastoratet. Pastoraten skall. efter hörande av församlingskyrkoråden, lämna förslag till stiftsstyrelsen 1 de nu angivna hänseendena. Stiftsstyrelsens beslut enligt första stycket kan omprövas när stiftssty- relsen eller pastoratet linner skäl till det.

S 5 Stiftsstyrelsen skall fastställa minimum för omfattningen av den kyr-

Stiftsstyrelsen

skall

fastställa

minimum

för

omfattningen

den

kyr-

komusikaliska verksamheten i varje pastorat. Stiftsstyrelsen skall även

komusikaliska

verksamheten

varje

pastorat.

Stiftsstyrelsen

skall

även

fastställa den kyrkomusikaliska behörighet som lägst skall krävas av den

fastställa

den

kyrkomusikaliska

behörighet

som

lägst

skall

krävas

den

eller dem som skall fullgöra de kyrkomusikaliska uppgifterna i pastoratet.

eller

dem