2.3. Besvär över domvilla m.m.

Mitt förslag: Prövningen av besvär över domvilla beträffande tings- rättsavgöranden skall ankomma på hovrätt även i de fall där tings- rättens avgörande inte skulle ha kunnat överklagas i vanlig ordning. Hovrätt skall även pröva besvär över domvilla i ärenden som av- gjorts av annan myndighet än tingsrätt, om talan mot avgörandet skulle ha fullföljts till tingsrätt eller hovrätt. Besvär över godkänt strafföreläggande eller godkänt föreläggande av ordningsbot skall även i fortsättningen anföras i tingsrätt.

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Över lag delar man utredningens uppfattning att be- svär över domvilla beträffande ett tingsrättsavgörande skall prövas av hovrätt även i de fall där tingsrättens avgörande inte kunnat överklagas. I allmänhet har man inte heller någonting att erinra mot att hovrätterna får pröva även besvär över domvilla beträffande avgöranden av andra myn- digheter än tingsrätt. om talan mot avgörandet skulle ha fullföljts i tingsrätt eller hovrätt. JK anser dock att den extraordinära prövningen beträffande sådana beslut som överklagas till tingsrätt bör göras av tingsrätterna. Enligt lantmäteriverket bör besvär över domvilla vid fastighetsbildnings- niyndighet även i fortsättningen prövas av fastighetsdomstol i stället för av hovrätt. Ingen remissinstans har haft något att erinra mot att besvär över godkänt strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot alltjämt skall anföras i tingsrätt.

Gällande ordning: Med domvilla avses att ett grovt rättegångsfel av viss beskaffenhet har förekommit i den process där det avgörande som besvä- ren avser har meddelats. Bestämmelserna om besvär över domvilla finns i 59 kap. RB. Domvillogrunderna som anges i 59 kap. l & år i) att målet tagits upp av rätten trots ett sådant rättegångshinder som vid fullföljd av talan högre rätt skulle ha haft att självmant beakta. 2) att rätten inte varit domför. 3) att avgörandet getts mot någon som inte varit rätteligen stämd och inte

• Sida 26
•  Original

heller fört talan i målet eller att genom avgörandet någon som inte varit part i målet lider förfång. 4) att avgörandet är så mörkt eller ofullständigt att därav inte framgår hur rätten beslutat eller 5) att i rättegången förekommit annat grovt rättegångsfel vilket kan antas ha inverkat på målets utgång. ' Alla misstag från rättens sida faller alltså inte in under beskrivningen av domvillogrunderna. Oriktig tillämpning av en materiell rättsregel kan så- lunda inte grunda domvilla men kan däremot medföra att resning beviljas. Har en processuell rättsregel tillämpats oriktigt kan parten enligt vad som angetts i avsnittet om resning ibland ha en valfrihet mellan att ansöka om resning och att besvära sig över domvilla. Oriktig bevisvärdering kan varken föranleda resning eller utgöra grund för domvillobesvär. Besvär över domvilla skall riktas till den domstol som skulle ha att pröva ett vanligt överklagande av avgörandet. Om detta inte var överklagbart. skall besvären prövas av HD (59 kap. 2 5 första stycket). Denna reglering medför att besvär över en i *ingsrätt begången domvilla i allmänhet skall anföras ] hovrätt. Det finns emellertid situationer i vilka ett tingsrättsbeslut inte kan överklagas. ] sådana fall skall besvären anföras hos HD. Det gäller t.ex. besvär över tredskodom eller lagsökningsutslag beträffande vilken eller vilket tidsfristen för återvinning gått ut (se rättsfallen NJA l978 s. 8 och ll) samt besvär över tingsrätts beslut under rättegång att inhibera verkställighet av lagsökningsutslag mot vilket återvinningstalan förts (se rättsfallet NJA l98l s. ll34). Regleringen av frågor om prövningsinstans för domvillobesvär innebär även att det ibland är tingsrätt som har att bryta upp ett lagakraftvunnet avgörande. [ vissa fall skall nämligen ett av myndighet fattat beslut överklagas till tingsrätt. t. ex. vissa beslut av polis- myndighet enligt 9 & lagen ( l976:206) om felparkeringsavgift.

Besvärstiden är för de flesta situationer antingen sex månader från det att avgörandet vann laga kraft eller sex månader från det att klaganden fick kännedom om avgörandet (59 kap. 25 andra stycket). För det fall att besvären avser att avgörandet är oklart eller ofullständigt gäller dock ingen begränsning i klagotiden. Om besvären bifalls skall det lagakraftvunna avgörandet undanröjas. [ allmänhet skall också meddelas beslut om att ny handläggning skall äga rum vid den domstol som meddelat avgörandet (59 kap. 3 & tredje stycket).

Vid prövning av besvär över domvilla är hovrätten domför med tre lagfarna domare. För HD gäller samma sammansättningsregler som vid ansökan'om resning eller återställande av försutten tid. Om ansökningen skall tas upp omedelbart av HD krävs inte något prövningstillstånd.

] 59 kap. RB linns även speciella regler om undanrÖ/ande av godkänt strufjifireliiggande och godkänt_fi'jrvliiggunde av ordningsbot. Dessa regler är i viss mån jämförliga med reglerna om domvillobesvär men undanröjan- de kan ske även i vissa fall som motsvarar resningsfallen. Förutsättning för undanröjande är enligt 59 kap. 5 och 9 åå ]) att godkännandet inte kan anses som en giltig viljeförklaring. 2) att vid ärendets behandling förekommit sådant fel att föreläggandet bör anses ogiltigt eller 3) att föreläggandet eljest inte överensstämmer med lag.

• Sida 27
•  Original

Besvär över strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot prövas av en tingsrätt som skulle vara behörig att ta upp åtal för brottet (59 kap. 6 %$). Besvär skall anföras inom ett år efter det att verkställighetsåtgärd vidtagits. Om besvären bifalls undanröjs föreläggandet.

Skälen för mitt förslag: HD:s befattning med rättsmedlet besvär över domvilla är redan nu inskränkt till ett fåtal ärenden per år. Någon ändring av gällande ordning i syfte att avlasta HD är redan med hänsyn härtill knappast befogad. Däremot finns det. som utredningen anfört. anledning att göra vissajusteringar för att skapa ett så enhetligt system för prövning av de särskilda rättsmedlen som möjligt. Som framgått av vad jag tidigare anfört lär gränserna mellan de olika särskilda rättsmedlen i praktiken ofta flytande. Det är därför en fördel om samma instans är behörig att pröva samtliga frågor rörande särskilda rättsmedel beträffande ett visst avgöran- de.

I fråga om besvär över domvilla i tingsrätt ankommer prövningen i de allra flesta fall redan nu på hovrätt. Undantagen hänför sig till de situatio- ner i vilka ett tingsrättsbeslut inte går att överklaga. Det gäller bl. a. vissa inhibitionsbeslut av tingsrätt där den som vill besvära sig över domvilla måste vända sig till HD. Jag delar utredningens uppfattning att det inte är sakligt motiverat att dessa fall prövas direkt av HD. Med hänsyn härtill och till intresset av ett enhetligt system bör prövningen förläggas till hovrätterna.

Som RU anfört bör —— precis som vid resning och återställande av försutten tid — som tingsrättsavgöranden även behandlas avgöranden av t.ex. fastighetsdomstol och vattendomstol. Lika med tingsrättsavgöran- den bör också behandlas avgöranden av sådana myndigheter vilkas beslut kan överklagas till hovrätt. Det gäller beslut av t. ex. kronofogdemyndig- het i mål enligt utsökningsbalken (jfr 18 kap. 20 å i den balken). beslut av statens va-nämnd samt beslut av länsstyrelse i gåvoskatteärende.

När det gäller beslut av förvaltningsmyndigheter som kan överklagas till tingsrätt prövas enligt nuvarande ordning frågor om besvär över domvilla som förekommit hos myndigheten — i den mån besvär över domvilla över huvud taget kan anföras mot myndighetens beslut — av tingsrätten. Jag har i det föregående föreslagit att frågor om resning eller återställande av försutten tid beträffande sådana avgöranden i fortsättningen skall prövas av hovrätterna i stället för som nu av HD. Som jag i det sammanhanget påpekade bör detta medföra att även prövningen av besvär över domvilla läggs på hovrätterna. Man går annars i dessa fall miste om de fördelar som det innebär att samma instans är behörig att pröva frågor rörande samtliga särskilda rättsmedel. Det rör sig om förhållandevis få fall som med en sådan ordning flyttas från tingsrätterna till hovrätterna.

Lantmäteriverket har framfört kritik mot RU:s förslag att besvär över domvilla vid fastighetsbildningsmyndighet skulle prövas vid hovrätt i stäl- let för vid fastighctsdomstol. Enligt verket innebär den nuvarande ordning- en vid domvillobesvär regelmässigt att utredningen sker i fastighetsdom- stolen. Verket anser detta vara en fördel. eftersom fastighetsdomstolen på grund av sin befattning med överklaganden som skeri normal ordning har särskilda förutsättningar att utreda och bedöma förrättningshandlägg-

• Sida 28
•  Original

ningens alla faser. från både formell och materiell synpunkt. Fastighets- domstolarnas inledande utredning är —- menar verket -— en viktig grund för den fortsatta handläggningen vid domstolarna och fastighetsdomstolarna har enligt lantmäteriverkets uppfattning tillägnat sig en särskild kompetens på området.

Resning beträffande fastighetsbildningsmyndighets beslut har tidigare prövats av HD och skall enligt vad jag nu föreslagit i fortsättningen prövas av hovrätterna. Kritik har inte riktats vare sig mot gällande ordning eller förslaget i den delen. Som jag tidigare framhållit är det av värde om prövningen av resning och besvär över domvilla prövas av samma instans. Även hovrätterna. somju handlägger ett stort antal överklagade fastighets- mål. har självfallet kompetens att avgöra de här frågorna. Jag anser mot den bakgrunden att det inte finns tillräckliga skäl att i dessa fall avvika från huvudregeln att hovrätterna skall pröva domvillobesvär.

Lantmäteriverket har erinrat om att 15 kap. lOå fastighetsbildnings- lagen (l970:988) innehåller regler om att fastighetsregistermyndigheten i vissa fall kan söka rättelse hos fastighetsdomstolen om en uppgift på grund av vissa fel inte kan införas i fastighetsregistret. Enligt min mening saknas det skäl att föreslå några förändringar för detta. för dessa fall helt unika. rättsmedel.

Enligt vad jag anfört i föregående avsnitt bör hovrätterna överta HD:s nuvarande uppgift att pröva frågor om resning beträffande godkända straff- förelägganden och godkända förelägganden av ordningsbot. Sådana före- lägganden kan. som jag tidigare nämnt, även angripas genom ett besvärs- förfarande vid tingsrätt. För att få ett mera enhetligt rättsmedelssystcm och därigenom undvika praktiska problem kunde man — som RU anfört — överväga att i fortsättningen låta även prövningen av dessa fall ske i hovrätt och eventuellt inotn ramen för resnings- och domvilloinstituten, dvs. utan att man behöll den särskilda besvärsmöjligheten som ett friståen- de institut. De praktiska problem den nuvarande uppdelningen av fallen har förorsakat torde emellertid vara ganska små. Erfarenheterna av nuva- rande regler om prövning i tingsrätt synes vidare vara så goda att man — som utredningen föreslår — har anledning att behålla dessa regler vid sidan av en möjlighet för hovrätt att besluta om resning beträffande ett föreläg- gande. Det har inte heller riktats någon kritik mot förslaget i denna del under remissbehandlingen.

Besvär över domvilla som rör ett hovrättsavgörande bör — av motsva- .

rande skäl som jag redovisat i fråga om prövningen av ansökningar om resning eller återställande av försutten tid avseende hovrättsavgöranden — även i fortsättningen anföras i HD.

• Sida 29
•  Original

2.4. Frågor om överklagande

Mitt förslag: En hovrätts besluti fråga om resning, återställande av försutten tid eller besvär över domvilla skall kunna överklagas till HD enligt vanliga regler. vilket bl. a. innebär krav på prövningstill- stånd. Har en hovrätt efter överklagande av tingsrätts beslut avgjort ett ärende om besvär över ett godkänt strafföreläggande eller god- känt föreläggande av ordningsbot skall hovrättens beslut inte helleri fortsättningen kunna överklagas.

Utredningens förslag: RU föreslår att ett beslut av hovrätt rörande ett särskilt rättsmedel inte skall kunna överklagas till HD annat än om hovrät— ten på grund av behovet av enhetlig rättstillämpning eller annars finner synnerliga skäl föreligga att tillåta detta. Enligt utredningens förslag skall hovrätterna i fråga om beslut rörande besvär över godkända strafföreläg- ganden eller godkända förelägganden av ordningsbot få samma möjlighet som i andra extraordinära fall att särskilt medge en överklagandcrätt.

Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna är negativa eller tveksamma till utredningens förslag i denna del.

Skälen för mitt förslag: ldelbetänkandet om högsta domstolen och rättsbildningen har RU fört fram nya regleri fråga om rätten att överklaga hovrättsavgöranden i vissa typer av mål. Enligt förslaget skall ett hovrätts- avgörande få överklagas bara om hovrätten på grund av behovet av enhet- lig rättstillämpning eller annars finner synnerliga skäl föreligga att tillåta detta.

Detta förslag övervägs för närvarande inom justitiedepartementet till- sammans med övriga förslag i det betänkandet. Jag vill inte nu föregripa de ställningstagandcn av mer generell karaktär som dessa överväganden kom- mer att utmynna i. Det bör påpekas att den reform somjag förordar i fråga om de särskilda rättsmedlen kommer att medföra väsentliga resursvinster för HD även utan den av RU föreslagna särskilda fullföljdsregeln. Till detta kommer att det åtminstone inledningsvis finns ett behov av att i rättstill- lämpningen följa upp hur de nya beslutsbefogenheterna faller ut i prakti- ken. Detta behov är väl tillgodosett om hovrätternas avgöranden kan överklagas till HD med den inskränkning som det sedvanliga'kravet på prövningstillstånd innebär.

Jag anser alltså att det inte nu bör införas några särskilda fullföljdsbe- gränsningar beträffande hovrätternas avgöranden av frågor om särskilda rättsmedel. Detta ställningstagande medför att det för närvarande inte heller bör införas någon nyordning i fråga om möjligheten att överklaga hovrätts avgörande i fråga om besvär över godkända strafförelägganden eller godkända förelägganden av ordningsbot.

• Sida 30
•  Original

2.5. Resursfrågor

Min bedömning: Resurser frigörs inom HD för andra arbetsuppgif- ter. Hovrätterna bör kunna klara av de uppgifter som nu läggs på dem utan resursförstärkningar.

Utredningens bedömning: Överensstämmer med min bedömning. 'Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig i denna del anser att reformen kräver mer resurser i hovrätterna.

Skälen för min bedömning: Som framgått av det föregående är syftet med den nu föreslagna reformen inte att åstadkomma några direkta kostnads- minskningar. Samma prövning som med nu gällande regler görs i HD skall i stället i vissa fall göras i hovrätt. Fördelarna med förslagen ligger på ett annat plan. nämligen genom att de ger utrymme för en förbättrad prejudi- katbildning. Reformen kan därigenom bidra till att främja processekono- min i vårt samhälle i ett längre perspektiv.

Förslagen innebär att delvis nya arbetsuppgifter läggs på hovrätterna. Jag är väl medveten om att arbetsläget vid hovrätterna är ansträngt. Med hänsyn till att det här rör sig om ett förhållandevis litet antal ärenden per hovrätt och är kan det emellertid inte råda någon tvekan om att reformen medför endast en marginell ökning av hovrätternas arbetsbörda. Många av de tillkommande ärendena torde för övrigt komma att röra återställande av försutten tid och resning rörande strafförelägganden. frågor som i allmän- het är ganska enkla att pröva. Mot den bakgrunden torde något resurstill- skott med anledning av reformen inte behövas vid hovrätterna.

Genom att reformen inte kommer att träda i kraft förrän den I januari 1989 kommer hovrätterna också att ha goda möjligheter att med HD:s hjälp sätta sig in i de nya reglerna och HD:s praxis i dessa ärenden.

PP.”?

5.2. Förslaget till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen I4 kap. 1 :$

Paragrafen reglerar frågor om resning i tryckfrihetsmål. I paragrafens andra stycke finns en regel som innebär ett undantag från vad som normalt gäller enligt RB. Innebörden av denna regel är i korthet att en fortsatt handläggning efter bifall till en begäran om resning inte alltid skall ske i den domstol som sist dömt i målet — vilket är huvudregeln enligt RE (58 kap. 7 ? första stycket) — utan i den rätt som dömt först. Regeln har ändrats med anledning av förslaget till lag om ändring i regeringsformen så att det inte längre förutsätts att det alltid är HD som prövar frågor om resning.

5.3 Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken 58 kap.

Kapitlet innehålleri 1— 10 åå regler om resning ochi 11— 12 åå bestämmel- ser om återställande av försutten tid. 1 reglerna föreslås ett flertal ändring- ar med anledning av förslaget att hovrätterna i vissa fall skall pröva frågor av det slag som avses här. Det föreslås bl. a. att tre nya paragrafer införs. en i fråga om resning (10 a s) och två beträffande återställande av försutten tid (13 och 14 st).

58 kap. 4 #

Paragrafensjörsm stycke innehåller bestämmelser om vilken domstol som skall pröva frågor om resning avseende domar i tvistemål och brottmål. Nuvarande regel om att ansökan om resning skall göras hos HD har i enlighet med vad som har utvecklats i" den allmänna motiveringen ersatts av en regel om att ansökningen görs hos hovrätt om domen har meddelats av tingsrätt och i annat fall hos HD. 1 det fallet att en tingsrätt meddelar en dom som inte kan överprövas i hovrätt annat än om hovrätten meddelar prövningstillstånd (49 kap. 12 å i dess lydelse enligt SFS 1987:747) och tillstånd inte beviljas. är det sålunda hovrätten som skall pröva en res- ningsansökan. om denna riktar sig mot själva tingsrättsavgörandet. Det är däremot HD som skall företa prövningen. om ansökningen riktar sig mot hovrättens beslut att inte meddela prövningstillstånd.

I fråga om resning beträffande andra domstolsavgöranden än domar finns i 10 5 en hänvisning till förevarande paragraf. medan för beslut i vissa fall av andra myndigheter bestämmelser har tagits in i 10 a &.

Att resning av tingsrätts avgörande i en arbetstvist skall sökas hos HD i stället för hos hovrätt följer av en ändring som föreslås i arbetstvistlagen.

58 kap. 6 .*5'

Paragrafen innehåller regler om handläggning av ett resningsärende. I paragrafensförsta stycke. som handlar om kommunicering av resningsan- sökningen med motpart m.m.. har gjorts en språklig modernisering.

'.'—) ["J

• Sida 33
•  Original

Den hänvisning som görs i paragrafens andra stycke till handläggnings- reglerna i 56 kap. 9. 10 och 12 åå har begränsats till att gälla de fall där ansökningen skall tas ttpp omedelbart av HD. dvs. fall där det tidigare avgörandet har meddelats av hovrätt eller HD själv. För sådana resnings- fall som enligt förslaget skall prövas av hovrätt (se 58 kap. 4 & första stycket samt 10 och 10 a åå) hänvisas till de handläggningsrcgler som finns i 52 kap. 8— 12 åå. 1 den förstnämnda av dessa paragrafer finns bestämmel- ser om vad en förklaring från motpart skall innehålla. I 9 s' finns bestäm- melser omlytterligare skriftväxling i ärendet. 1 10.5 regleras-frågor om muntligt hörande av part eller annan. och av hänvisningen till 11 å framgår att ärendet skall avgöras så snart ske kan. Att ansökningen kan återkallas innan ärendet avgjorts framgår av hänvisningen till 12 s.

Det nu sagda innebär att en ansökan som görs hos hovrätt blir behandlad [på i huvudsak samma sätt som en ansökan som görs hos HD. Om en part överklagar en hovrätts avgörande i ett resningsärende kommer för hand- läggningen i HD att gälla andra regler än för de fall som upptas omedelbart av HD. nämligen i första hand vanliga regler om fullföljd av talan i 54 och 56 kap. se 14 s. Detta innebär bl. a. att prövningstillstånd krävs för att HD skall ta upp en talan mot hovrättsavgörandet till fullständig prövning i sak.

I paragrafens tredje stycke. som ger en möjlighet till s. k. inhibitionsbe- slut i ärende om resning. har företagits ändringar av redaktionell natur.

58 kap. 7 5

Av paragrafens första stycke framgår att ett beslut om resning skall vara förenat med antingen ett beslut om att målet skall tas upp på nytt vid den . domstol som sist dömt eller ett beslut om omedelbar ändring av domen (jfr även 14 kap. 1 & tryckfrihetsförordningen). Reglerna har ändrats med anledning av förslaget att hovrätterna skall pröva resningsfrågor i vissa fall. Vidare har gjorts språkliga justeringar.

Paragrafens andra stycke. som upptar regler för den fortsatta handlägg- ningen av målet. har moderniserats språkligt.

58 kap. 8 $ Paragrafen, som reglerar frågor om kostnaderna för ett resningsärende. har ändrats för att täcka även de fall där resningsansökningen skall prövas av hovrätt. Även ett par språkliga ändringar har gjorts.

Det kan nämnas att RU:s förslag även innefattade en ny reglering av frågan i vad mån staten skall stå för kostnaderna när en åklagares ansökan om resning lämnas utan bifall. Eftersom frågan om åklagarens personliga ansvar för rättegångskostnader för närvarande övervägs ur ett bredare perspektiv inom justitiedepartementet avstår jag emellertid från att nu föreslå någon saklig ändring i detta hänseende. '

58 kap. 10 (1.6

1 paragrafen. som är ny, föreslås regler för resning beträffande avgöranden av andra organ än de allmänna'domstolarna i vissa fall.

• Sida 34
•  Original

Med nu gällande regleri 1 1 kap. 11 & regeringsformen prövar HD frågor om resning beträffande alla ärenden för vilka inte regeringen. förvaltnings- domstol eller förvaltningsmyndighet är sista instans. De nuvarande regler- na om resning i förevarande kapitel handlar direkt endast om resning beträffande avgöranden av allmänna domstolar men bestämmelserna till- lämpas av HD analogt. om detär fråga om ett avgörande av annan myndig- het än tingsrätt. hovrätt eller HD.

Som närmare har utvecklats i den allmänna motiveringen bör i fortsätt- ningen hovrätt pröva resningsfrågor inte bara beträffande tingsrättsavgö- randen utan också beträffande avgöranden av vissa andra myndigheter. Detta har lagtekniskt lösts så att i denna paragrafinförts bestämmelser om handläggningen av sådana resningsärenden som avser avgöranden medde- lade av annan myndighet än tingsrätt men där överklagande med anlitande av ett allmänt rättsmedel skulle ha kunnat ske till tingsrätt eller hovrätt. Det bör observeras att i RB inte finns några bestämmelser om i vilka fall det över huvud taget är möjligt att söka resning beträffande sådana avgö- randen. Bestämmelser om detta finns i vissa fall i den lagstiftning som reglerar förfarandet i de ifrågavarande ärendena (t.ex. 18 kap. 20 & utsök— ningsbalken). ] andra fall saknas annat lagstöd för resning än det allmänna stadgandcti 11 kap. 11 & regeringsformen.

lfr'irstu styckets första menim.7 har tagits upp en bestämmelse om att ansökan om resning i ärende som avgjorts av annan myndighet än tingsrätt görs skriftligen hos hovrätten. om talan mot avgörandet skulle ha fullföljts i tingsrätt eller hovrätt. Som exempel på sådana ärenden där bestämmelsen får tillämpning kan nämnas beslut av fastighetsbildningsmyndighet enligt fastighetsbildningslagen. beslut av polisstyrelse enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgifl. beslut av kronofogdemyndighet enligt utsökningsbal- ken (se 18 kap. 20 s' denna balk). beslut av länsstyrelse i gåvoskatteärende samt vissa beslut av statens va-nämnd.

Av första styckets andra mening7 framgår att även den som vill söka resning i ett ärende som avgjorts genom godkännande av strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot skall rikta ansökningen till hovrätt.

Såvitt gäller sådan ansökan som gjorts enligt första stycket tillämpas enligt paragrafens andra stycke bestämmelserna i 1—3 ååå. 4 & andra styc- ket samt 5—8 ss. Detta innebär att i fråga om resningsgrunder. tidsfrister. innehållet i ansökningen om resning samt behandlingen av resningsärendet kommer att gälla samma bestämmelser som för resning beträffande en dom. Någon hänvisning till 95 görs inte. eftersom den paragrafen be- handlar speciella brottmålsfrågor vilka inte kan bli aktuella vid resning enligt den nu behandlade paragrafen. .

Till följd av ändringar i äktenskapsbalken. ärvdabalken och lagen (l987z232) om sambors gemensamma hem blir denna-paragraf tillämplig även vid resning beträffande bodelning eller arvskifte som förrättats av en bodelningsförrättare eller en skiftesman (jfr föreslagen lydelse av 17 kap. 9 % äktenskapsbalken. 23 kap. 5 & ärvdabalken och 20 5 lagen om sambors gemensamma hem). Även vid resning avseende dispasch skall denna para- graf tillämpas.jfr 344 & sjölagen( 1891135 5. 1) i dess föreslagna lydelse.

• Sida 35
•  Original

58 kap. I.? 5

Paragrafen innehåller regler om hur den som vill söka återställande av försutten tid skall förfara och om de tidsfrister som gäller. En bestämmelse om att ansökningen alltid skall göras hos HD har — i enlighet med vad som har närmare utvecklats i den allmänna motiveringen — ersatts av en regel i försm stycket om att ansökningen görs hos hovrätt. om det gäller en försutten tid för fullföljd av talan i tingsrätt eller hovrätt eller för ansökan om återvinning eller återupptagande i tingsrätt. Återvinning i tingsrätt förekommer bl.a. när tredskodom meddelats på grund av parts utevaro (se 44 kap. RB). Återupptagande förekommer i tingsrätt i mål om enskilt åtal (se 47 kap. RB).

Att ansökan om återställande av försutten tid beträffande fullföljd av tingsrätts avgörande i arbetstvist skall göras hos HD i stället för hos hovrätt följer av den i arbetstvistlagen föreslagna regleringen.

[ paragrafens andra stycke behandlas de fall där prövningen fortfarande skall ankomma på HD. Det gäller återställande av försutten tid för fullföljd av talan i HD och för ansökan om återvinning eller återupptagande i hovrätt eller HD. I fråga om dessa ärenden skall — bortsett från att ansökan inte skall göras hos hovrätten utan hos HD — tillämpas vad i första stycket sägs om tidsfrister för ansökningen. Återvinning förekom- mer i utevarosituationer i öven'ätt. men aldrig när denna rätt är högre rätt i RB:s mening tttan endast när talan väcks i överrätten (se 53 och 57 kap. RB). Återupptagande förekommer i överrätt bl.a. enligt 51 kap. 20 så RB.

Tredje stycket motsvarar med ett par språkliga justeringar nuvarande andra stycket.

58 kap. 13 5

I enlighet med vad som har utvecklats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.2) föreslås att återställande av förstttten tid i fortsättningen prövas av "hovrätt inte endast när fråga är om ett avgörande av tingsrätt utan även beträffande sådana avgöranden av andra myndigheter som kan överklagas till tingsrätt eller hovrätt. Det gäller t.ex. beslut av fastighetsbildnings- myndighet eller av länsstyrelse i gåvoskatteärende. Att en fråga om åter- ställande av försutten tid i sådana fall i dag prövas av HD beror på att domstolens kompetens är direkt angiven i 11 kap. 11 & regeringsformen. HD tillämpar därvid bestämmelserna i detta kapitel analogt. För att hov- rätt skall bli behörig i dessa frågor behövs ett uttryckligt lagstöd (jfr vad som sagts i anslutning till 10 a ä).

Mot denna bakgrund föreslås att i förevarande paragraf. som är ny. tas in bestämmelser om vad som gäller för ansökan om återställande av försutten tid i de fall en sådan får göras beträffande fullföljd av talan i tingsrätt eller hovrätt mot ett sådant avgörande av myndighet som avses i 10 a s. Med avgörande avses därvid även ett godkänt strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot. Förslaget innebär att dessa frågor lösts på samma sätt för återställande av försutten tid som för resningsfallen (jfr specialmotiveringen till 10 a s).

• Sida 36
•  Original

Genom hänvisningen till 11 å och 12 å första och tredje styckena blir RB:s förfaranderegler beträffande återställande av försutten tid tillämpliga även i dessa fall.

Att klander av bodelning och arvskifte. som förrättats av bodelningsför- rättare respektive skiftesman. samt klander av dispasch i detta hänseende skall jämställas med fullföljd av talan följer av de föreslagna ändringarna i äktenskapsbalken. ärvdabalken. lagen om sambors gemensamma hem och sjölagen.

58 kap. [4 å

I denna paragraf. som är ny. regleras vad som gäller beträffande prövning- en i HD vid fullföljd av talan mot hovrätts beslut i fråga om resning eller återställande av förstttten tid. Härvid skall gälla vad som sägs i 54 och 56 kap. om fullföljd av talan mot beslut i mål eller ärende. som väckts vid tingsrätt. Detta innebär. i enlighet med vad som anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.4). bl. a. att de vanliga reglerna om prövningstill— stånd i HD (54 kap. 9 och 10 åå) gäller. Med anledning av vad som sägs i 54 kap..10å 2 angående resningsskäl som grund för prövningstillstånd bör påpekas att det självfallet inte är tillräckligt att HD har en annan uppfatt- ning än hovrätten angående det befogade i resningsansökningen. Däremot kan prövningstillstånd beviljas enligt den punkten om det i själva resnings- ärendet har förekommit någon resningsgrundande felaktighet.

59 kap.

Kapitlet innehåller regler om besvär över domvilla (1—4 åå). besvär över godkänt strafföreläggande (5—8 åå) och besvär över godkänt föreläggande av ordningsbot (9 å). Några ändringar i kapitlets principiella uppbyggnad bör inte företas nu. Däremot föreslås. i enlighet med vad som förutskickats i den allmänna motiveringen. vissa justeringar i fråga om hovrätternas kompetens att ta upp frågor om domvillobesvär. Därvid föreslås ändringar i 2 å samt införande av en ny paragraf. 4 a å.

59 kup. 25

Paragrafensförsta stycke innehåller regler om vilken domstol som har att pröva besvär över domvilla avseende en dom i tvistemål eller brottmål. Den nuvarande bestämmelsen om att besvären skall ges in till den domstol där talan mot domen skulle ha fttllföljts har ersatts av en regel om att besvären skall ges in till hovrätten. om domen har meddelats av tingsrätt. och i annat fall till HD. Syftet med denna ändring är att besvär över domvilla beträffande sådana tingsrättsdomar som inte kan överklagas till högre rätt inte längre skall prövas av HD utan av hovrätt (jfr avsnitt 2.3 i den allmänna motiveringen). Förslaget innebär bl.a. att hovrätterna i fortsättningen alltid skall pröva domvillobesvär avseende tredskodomar i tingsrätt. .

Förslaget får betydelse även i fråga om domvillobesvär avseende sådana

• Sida 37
•  Original

tingsrättsavgöranden som sker genom beslut. Enligt 59 kap. 4 å skall nämligen vad som sägs i den nu behandlade paragrafen ha motsvarande tillämpning beträffande rättens beslut. Flera typer av beslut är av det slaget att de inte kan överklagas men väl angripas genom besvär över domvilla. t. ex. beslut om inhibition av ett lagsökningstttslag. Även i dessa fall skall alltså prövning av domvillobesvär i fortsättningen ske i hovrätt.

Liksom hittills skall besvär över domvilla beträffande tingsrätts avgö— rande i arbetstvist prövas av arbetsdomstolen. Detta resttltat uppnås ge- nom en ändring i arbetstvistlagen. '

Paragrafens andra stycke. som innehåller regler om tidsfrist för ingivan- de av besvär över domvilla. har ändrats språkligt.

59 kap. 4 a 5

I denna paragraf. som är ny. har tagits in regler om hovrätts behörighet att pröva besvär över domvilla beträffande beslut av annan myndighet än allmän domstol samt om handläggningen av sådana besvär.

Enligtfåfirsta stycket skall den som vill besvära sig över domvilla i ärende som avgjorts av annan myndighet än tingsrätt göra detta skriftligen hos hovrätt. om talan mot avgörandet skulle ha fullföljts i tingsrätt eller hov- rätt. Regleringen överensstämmer i denna del i huvudsak med vad som anges i 58 kap. 10 a å första stycket första meningen beträffande ansökan om resning. Någon motsvarighet till den andra meningen i det nämnda stycket. som handlar om resning i ärende som avgjorts genom godkännan- de av strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot. tas inte upp i den nu behandlade paragrafen. Domvillosituationcr beträffande sådana förelägganden behandlas nämligen senare i kapitlet.

Att regleringen gäller även bodelning och arvskifte. som förrättats av bodelningsförrättare ellerlskiftesman. samt dispasch följer av de ändringar som föreslås i äktenskapsbalken. ärvdabalken. lagen om sambors gemen- samma hem och sjölagen.

Paragrafens andra stycke innehåller i fråga om handläggning m.m. av sådana fall som anges i första stycket en hänvisning till bestämmelserna i ] å 2 å andra stycket samt 3 å. Detta innebär att i fråga om förutsättningar för bifall. tidsfrister. innehållet i besvärsskriften samt behandlingen av ärendet kommer att gälla samma bestämmelser som för domvillobesvär i andra fall.

5.4. Förslaget till lag om ändring i äktenskapsbalken 17 kap. 9 .6

För att möjliggöra delegering från HD till hovrätt av frågor rörande resning m.m. avseende bodelningar föreslås i paragrafen. som är ny. en uttrycklig regel'om att reglerna i RB om resning. återställande av försutten tid och besvär över domvilla är tillämpliga även beträffande en av bodelningsförät- tare upprättad bodelning. I sak innebär möjligheten att anlita särskilda rättsmedel i dessa fall inte någon nyhet (jfr NJA 1980 s. 320 och 1982 s.

• Sida 38
•  Original

124). Av hänvisningen till 58 kap. 10 a och 13 åå samt 59 kap. 4 a å RB följer att ansökan alltid skall göras hos hovrätt. Det bör anmärkas att möjligheten att anlita ett särskilt rättsmedel endast gäller sådana bodel- ningar som förrättas av någon av domstolen förordnad bodelningsförrätta- re enligt 17 kap. 6å äktenskapsbalken. En av makarna själva förättad bodelning (9 kap. 5 å äktenskapsbalken) kan däremot inte angripas med ett särskilt rättsmedel.

5.5. Förslaget till lag om ändring i ärvdabalken

23 kap. 5 å

I denna paragraf föreslås en följdändring. som medför att hovrätterna blir behöriga att pröva frågor om resning m.m. beträffande arvskiften (jfr 17 kap. 9 å äktenskapsbalken).

5.6. Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken 18 kap. 20 å

] denna paragraf föreslås en följdändring. Att ansökan om resning. återstäl- lande av försutten tid och besvär över domvilla i fråga om kronofogdemyn- dighets beslut i utsökningsmål skall göras hos hovrätt följer av 58 kap. 10 a och 13 åå samt 59 kap. 4 a å RB.

5.7. Förslaget till lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1). 344 ä'

1 paragrafen. som är ny. föreslås en uttrycklig regel om att bestämmelserna om de särskilda rättsmedlen i RB skall vara tillämpliga även i fråga om dispasch. [ sak torde den nu föreslagna möjligheten att anlita särskilda rättsmedel i fråga om dispascher inte innebära någon nyhet (jfr NJA 1985 s. 543).

Genom att klander av dispasch. som skall ske hos tingsrätt. enligt förslaget likställs med fullföljd av talan i 58 kap. 10 a och 13 åå och 59 kap. 4 aå RB blir reglerna i dessa paragrafer tillämpliga vid ansökan om resning. återställande av försutten tid eller besvär över domvilla avseende dispasch. Detta innebär bl. a. att ansökningen skall göras hos hovrätt.

5.8. Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

2 kap. 3 5

Denna paragraf behandlar bl.a. arbetsdomstolens behörighet att över— pröva tingsrättsavgöranden i arbetstvister. I enlighet med vad jag anfört i anslutning till förslaget till lag om ändring i regeringsformen har i ett nytt tredje stycke intagits regler om att arbetsdomstolen skall pröva domvillo- besvär avseendc dels tingsrätts avgöranden i arbetstvister. dels sådana

• Sida 39
•  Original

avgöranden av annan myndighet som avses i andra stycket. Förslaget innebär i denna det ingen nyhet i sak. Som en följd av den föreslagna utformningen av 59 kap. 2 å RB har det emellertid blivit nödvändigt att ta in en bestämmelse i denna fråga direkt i arbetstvistlagen. Av den i 5 kap. 3 å arbetstvistlagen intagna allmänna hänvisningen till RB följer att för förfarandet i arbetsdomstolen även i det nu aktuella hänseendet gäller vad som sägs i RB om förfarandet i hovrätt. Det saknas därför anledning att i arbetstvistlagen ta in någon hänvisning till 59 kap. RB.

Vidare har i tredje stycket angetts att HD även i fortsättningen skall pröva ansökningar om resning och återställande av försutten tid i ar- betstvister. En uttrycklig regel om detta har blivit nödvändig till följd av den föreslagna regleringen i 58 kap. 4 och 12 åå RB.

Beträffande bakgrunden till regleringen i förevarande paragraf hänvisas- till vad jag anfört i anslutning till den föreslagna ändringen i regeringsfor- men.

5.9. Förslaget till lag om ändring i lagen (l987z232) om sambors gemensamma hem

.?Oå

[ denna paragraf föreslås en följdändring (jfr 17 kap. 9 å äktenskapsbal- kenL

Luk—)

*OOCxICX'Jt-k

axw-hqu

• Sida 43
•  Original

8. lag om ändring i lagen ( 1974:371) om rättegången i arbetstvister samt 9. lag om ändring i lagen ( l987z232) om sambors gemensamma hem.

Rättegångsutredningens sammanfattning av sitt betänkande

Sammanfnttninq

Ett avgörande som vunnit laga kraft. dvs. som inte längre kan överklagas. kan brytas upp till följd av att en port utnyttjar ett särskilt (extraordinärt) rättsmedel. De särskilda rättsmedlen är i rättegångs— balken (RB) uppdelade på flera olika institut. Resning riktar sig i första hand mot materiella felaktigheter i avgörandet. Besvär över domvilla riktar sig mot pro- cessuella. Genom återställande av försutten tid kan en part i vissa fall få rätt att överklaga ett avgörande som vunnit laga kraft.

Inom det allmänna domstolsväsendet är det högsta dom— stolen (HD) som beslutar om resning och återställande av försutten tid. Besvär över domvilla prövas av den rätt som haft att pröva ett ordinurt överklagande, dvs. beträffande tingsrättsavgöranden hovrätt och be— träffande hovrättsavgöranden HD. Om avgörandet inte kunnat överklagas skall besvären riktas till HD. PA förvaltningssidan är det regeringsrätten (RR) som be—

slutar om de extraordinära åtgärderna.

I syfte att Aetadkomma en mer rationell användning av HD:s resurser tar vi i det nu aktuella betänkandet upp frågor om vilket organ som skall ha att besluta om de särskilda rättsmedlen inom det allmänna domstolsväsen— det.

HD fick sin nuvarande roll genom en fullföljdereform Ar 1971. HD blev vad som betecknades som prejudikatin— stans, dvs. en instans med uppgift att i första hand åstadkomma för rättstillämpningen vägledande avgöran— den av trumst rättsfrågor (prejudikat). Reformen låg

• Sida 45
•  Original

väl i linje med reformer som på senare år har förekom— mit i många andra länder. Prejudikaten utgör i det mo— derna samhället ett alltmera betydelsefullt komplement till lagstiftningen. Prejudikaten leder till att rättstillämpningen blir enhetlig och likformig. och

det är ofta prejudikaten som ger lagstiftningen dess fulla genomslagskraft. Rättskipningen-vinner i klarhet samtidigt som man gör vinster genom att bedömningen av rättsliga frågor underlättas: Om det finns bra preju— dikat kan enskilda träffa rättvisa uppgörelser och undgå rättsförluster. Många tvister behöver över huvud

taget inte dras inför domstol.

Av många skäl är det sålunda viktigt att det prejudi— katbehov som föreligger i nöjligaste mån blir tillgo— dosett. Såvitt vi har kunnat finna förekommer det dock inom nunga rättsområden en stor brist på prejudikat. Vi menar att man genom olika åtgärder måste tillvarata möjligheterna att åstadkomma ett bättre utnyttjande av HD:s resurser. Tillströmningen av mål och ärenden till HD har ökat kraftigt sedan år 1971 och den nuvarande arbetssituationen i HD är ansträngd. Det handlar nu enligt vår bedömning om att i ökad utsträckning kon- centrera HD—resurserna till den egentliga prejudikat-

bildande verksamheten.

I vårt delbetänkande (SOU 1986:1) HD och rättsbild— ningen har vi lagt fram många förslag i syfte att på nu angivet sätt effektivisera prejudikatbildningen. Dessa förslag har i huvudsak avseende endast på sådana fall som överklagas till HD genom ett allmänt rättsme— del. Utanför betänkandet har vi således lämnat frågor om möjligheterna att avlasta HD de arbetsuppgifter som kommer av att en part utnyttjar ett särskilt rätts—

medel. Betänkandet. som numera har remissbehandlats,

• Sida 46
•  Original

är f.n. föremål för överväganden inom justitiedeparte— mentet.

Vi föreslår nu att hovrätt skall ges rätt att besluta om resning beträffande tingsrättsavgöranden och be— träffande andra avgöranden som kan överklagas till tingsrätt eller hovrätt (t.ex. beslut i" fastighets— bildningsärenden, utsökningsmål och gåvoskat— teärenden). Vi föreslår också att hovrätt skall ges rätt att återställa försutten tid för överklagande av sådana avgöranden. Motsvarande uppgifter beträffande

hovrättsavgöranden bör enligt vår mening liksom nu an— komma på HD.

Såvitt gäller besvär över domvilla föreslår vi den justeringen av gällande regler att prövningen beträf— fande tingsrättsavgöranden och därmed likställda avgö— randen skall ankomma på hovrätt utan hinder av att av—

görandet inte har kunnat överklagas.

Extraordinära åtgärder beträffande sådana ärenden som avgjorts genom godkännande av strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot ankommer med nu gällande regler i stor utsträckning på tingsrätt. I vissa si— tuationer prövar dock HD frågor om resning beträffan— de sådana förelägganden. Vi föreslår att prövningen av en extraordinära åtgärd beträffande ett godkänt

föreläggande i stället skall i första hand ankomma på hovrätt.

Genom våra förslag uppnår man ett betydligt mera en— hetligt system för rättsmedlen än det nuvarande. Detta ser vi som en stor fördel, inte minst med tanke på att

riskerna blir mindre för att en part skall lida rätts—

• Sida 47
•  Original

förlust till följd av att han vänder sig till fel in—

stans.

Liksom nu skall enligt våra förslag prövningen av en fråga angående en extraordinär åtgärd oftast ske i en— dast en instans. Särskilda skäl kan dock påkalla en överprövning av ett hovrättsbeslut i HD. Vi förslår med förebild i vissa förslag som vi har lagt fram i delbetänkandet om HD och rättsbildningen att en hov— rätt skall kunna tillåta en part att överklaga. Förut— sättningen för ett sådant beslut bör vara att hovrät- ten på grund av behovet av en enhetlig rättstillämp— ning eller eljest finner synnerliga skäl föreligga att tillåta ett överklagande. Om överklagande i visst fall tillåts, bör HD ha samma möjligheter att avstå från

att ta upp ärendet som beträffande andra ärenden (s.k.

dispensprövning).

Våra förslag förutsätter grundlagsändringar. Enligt regeringsformen är det sålunda endast HD och RR som kan besluta i fråga om resning och återställande av försutten tid. Vi föreslår att i regeringsformen före— skrivs att för de fall. där ärendet prövas av annan myndighet än regeringen, HD eller RR, genom lag skall kunna bestämmas att prövningen skall ankomma på lägre rätt. Huruvida denna möjlighet att lägga beslutande— rätten på lägre organ bör utnyttjas även för de fall som nu ankommer på RR att pröva har vi lämnat utanför

våra överväganden.

• Sida 48
•  Original

BHagaZ-

Rättegångsutredningens förslag till lagändringar

I?CÖIQI?IXTT1TIT]ZITCEESITÖÖIQESI.AXCE

1. Piirwsleag' t:1].1

I.£1£; c::n £i11c11—1_115; 1 1"€3£5€21"1.IIESES!?CDI*MMBII

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap. 11 å

Resning i avgjort ärende samt återställande av för— sutten tid beviljas av rege— ringsrätten när fråga är om ärende för vilket rege— ringen, förvaltningsdomstol eller förvaltningsmyndighet

är högsta instans samt 1 an—

nat fall av högsta domstolen.

Närmare bestämmelser härom

kan meddelas i lag.

Resning i avgjort ärende samt återställande av för— sutten tid beviljas av rege— ringsrätten när fråga är-om ärende för vilket rege— ringen, förvaltningsdomstol eller förvaltningsmyndighet är högsta instans samt 1 an—

nat fall av högsta domstolen.

I fråga om ärende som av— gjorts av annan myndighet än regeringen, högsta domstolen eller regeringsrätten han 1 lag föreskrivas att resning samt återställande av försut- ten tid beviljas av lägre allmän domstol än högsta dom— stolen eller lägre allmän förvaltningsdomstol än rege—

ringsrätten.

• Sida 49
•  Original

Prop

Novarande lydelse Föreslagen lydelse

Närmare bestämmelser om res— ning och återställande av försutten tid kan meddelas i lag.. _

22. I?ö:?ssliagg t;1ZL1

Lang; canl Eiruiz—ixig: 1 tz—ylech—i11e1:ssfi$x——

carwiriizigyaxi

14 kap.

1 5 '” Vad i lag är stadgat om resning i mål i allmänhet gälle. utan hinder av att jury prövat huruvida brott föreligger,

även dom 1 tryckfrihetsmål.

Beviljas resning i mål, vari jury prövat huruvida brott iföreligger. och grundas res— :ningen på omständighet som kan antages hava inverkat på juryprövningen.

högsta domstolen att målet

förordna

skall ånyo upptagas inför

jury av den rätt som först dömt 1 målet; doclr ägs i...-5— sta domstolen, då resning

beviljas till den tilltala— lades förmån och saken fin— nes uppenbar, omedelbart

ändra domen.

'” c-a--c- 1yd.l-- uorsuoss.

Beviljas resning i mål, vari jury prövat huruvida brott" föreligger. och grundas res— ningen på omständighet som kan antas ha inverkat på ju— ryprövningen. skall rätten samtidigt besluta att målet åter skall tas upp inför ju— ry av den rätt som först dömt i målet. Om resning be— viljas till den tilltalades förmån och saken är uppenbar, får den rätt,

I stället omedel—

som beviljar resningen,

bart ändra domen.

• Sida 50
•  Original

3. Förslag till Prop. 1987/88:58

14812; corn 2111c11—1_1153 1 :*!!1:tzeaggtlzmggestaaullxeati

Härigenom föreskrivs beträffande rättegångsbalken'>

dels att nuvarande 59 kap. 9 8 skall upphöra att gälla. dels att nuvarande 58 kap. 11 och 12 55 skall betecknas 56 kap. 12 respektive 13 S. 59 kap. 5 — 7 SS betecknas 59 kap. 6 — 8 55 och 59 kapf & å betecknas 59 kap. 10 å, dels att 58 kap. 4. 6, 7, 8, 12 och 13 55 samt 59 kap. 2. 3, 6 - 6 och 10 55 skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i balken skall införas fem nya paragrafer, 58 kap. 11, 14 och 15 55 samt 59 kap. 5 och 9 55, av nedan angivna

lydelse. Nyvarande 1ydelse Föreslagen lydelse 56 kap. 4 5 V111 någon söka resning, Ansökan om resning avseende

skall han hos högsta domsto— dom i tvistemål eller brott—

len göra skriftlig ansökan mål görs skriftligen hos hov—

däram. rätten, om domen meddelats av tingsrätt, och i annat

fall hos högsta domstolen.

Ansökan om resning i tvistemål på grund av förhållande. som avses 1 1 5 första stycket 1. 2 eller 3. så ock i i brott— mål till men för den tilltalade skall göras inom ett år. sedan sökanden erhöll kännedom om det förhållande. vara ansökan grundas; åberopas annans brottsliga gärning som grund för ansökan. må tiden räknas från det dom däröver vann laga kraft. Resning i tvistemål på grund av förhållan— de. som avses i 1 5 första stycket 4. skall sökas inom sex månader. sedan domen vann laga kraft. '

'> 59 k-p. 9 . Antara g-no— 1968:l93.

• Sida 51
•  Original

Novarande lydelse Föreslagen lydelse

6 5 Avvisas ej resningsansökan. skall ansökan med därvid fogade

handlingar delgivas motparten och föreläggande meddelas ho-

nom att inkomma med skriftlig förklaring. Finnes ansökan

ogrundad. må den dock omedelbart avslås.

Vad i 56 kap. 9, 10 och

12 åå är stadgat om besvär i högsta domstolen age motsva— svarande tillämpning beträf—

fande resningsansökan.

Högsta domstolen age, nar skäl äro därtill, förordna, att, till dess annorlunda föreskrives, vidare åtgärd för verkställighet av domen

ej må äga rum.

Beviljas resning. förordne högsta domstolen, att målet skall ånyo upptagas av den rätt, som sist dömt i målet; dock age högsta domstolen. då resning beviljas i tvis— temål eller i brottmål till den tilltalades förmån och saken finnes uppenbar. ome-

delbart ändra domen.

Vid prövning av ansökningen tillämpas i hovrätt bestäm— melserna i 52 kap. 6 - 12 55. Om ansökningen skall tas upp omedelbart av högsta domsto— len tillämpas bestämmelserna i 56 kap. 9. 10 och 12 55.

å

Beviljas resning skall rät- ten samtidigt besluta att målet åter skall tas upp av den rätt. som sist dömt i målet. Om resning beviljas i tvistemål eller i brottmål till den tilltalades förmån och saken är uppenbar. får den rätt, som beviljar res— ningen, i stallet omedelbart

andra domen.

• Sida 52
•  Original

Envarande lydelse Föreslagen lydelse

Uteblir sökanden. då målet ånyo företagas till förhandling.

vare resningen förfallen; uteblir" motparten. må målet

avgöras utan hinder därav. I kallelse skall intagas erinran

darom. Vad nu sagts gälle dock ej i fråga om åklagare.

Avvisas eller avslås res— ningsansökan. äge högsta domstolen ålägga sökanden att ersätta motparten eller. om åklagaren år motpart, statsverket kostnaden & res— ningsärendet; har resning sökts av åklagaren. nu kost— naden utgå av allmänna me— del. Bifalles ansökan. skall frågan om kostnaden prövas

i samband med målet efter dess återupptagande.

8 S

Avvisas eller avslås res— ningsansökan. får sökanden åläggas att ersätta motpar— ten eller, om åklagaren år motpart. statsverket dess kostnad för resningsärendet. Har resning sökts av åklaga- ren skall kostnaden utgå av allmänna medel. Bifalls an— sökan. skall frågan om kost— naden prövas i samband med målet efter dess återuppta—

gande.

11 6

Ansökan om resning i ärende som angorts av annan myndig— het än tingsrätt görs skrift— ligen hos hovrätten, om talan mot avgörandet skulle ha fullföljts ! tingsrätt'eller hovrätt. Detsamma gäller an— sökan om resning i ärende som avgjorts genom godkännande av strafföreläggande eller god- kännande av föreläggande av ordningsbot.

I'd

• Sida 53
•  Original

NUvarande lydelse

Prop

Föreslagen lydelse

Beträffande sådan ansökan som gjorts enligt första stycket tillämpas bestämmel— — 3 55. 4 5 andra stycket och 5 — 8 55. serna i 1

12 å

Har någon försuttit laga tid fullföljande av talan

dom eller beslut eller

för mot för ansökan om återvinning

eller återupptagande och fö— relåg för hans underlåtenhet som han icke

må

på ansökan av honom den för-

laga förfall, kunde i rätt tid anmäla,

suttna tiden återställas.

Har någon försuttit laga tid

för fullföljande av talan mot dom eller beslut eller för ansökan om återvinning

eller återupptagande och fö— relåg för hans underlåtenhet som han inte

kunde anmäla i rätt tid. får

den försuttna tiden åter—

laga förfall,

ställas på ansökan av honom. Detsamma gäller om någon har försuttit laga tid för full- följd av talan i tingsrätt

eller hovrätt mot sådant av—

görande som avses i 11 $.

13 5

Vill någon söka återställan- skall sedan de av försutten tid. han inom tre veckor, förfallet upphörde. och sist inom ett år, sedan tiden ut— gick. hos högsta domstolen göra skriftlig ansökan

därom.

5 Riksdagen 1987/88. ] saml. Nr 58

Ansökan om återställande av försutten tid för fullföl— Jande av talan i tingsrätt eller hovrätt eller för an— sökan om återvinning eller återupptagande i tingsrätt görs skriftligen hos hovrät— ten inom tre veckor efter det att förfallet upphörde och sist inom ett år efter

• Sida 54
•  Original

Nuvarande lydelse

Beträffande ansökan. som nu sagts, äge vad i 5. 6 och 8 55 är stadgat motsvarande

tillämpning.

Föreslagen lydelse Prop

det att tiden gick ut

Ansökan om återställande av försutten tid'för fullföljd av talan i högsta domstolen eller för ansökan om återvin— ning eller återupptagande i hovrätt eller högsta domsto— len görs med iakttagande i övrigt av vad som sägs i första stycket hos högsta

domstolen.

Beträffande ansökningen tillämpas bestämmelserna i 5, 6 och 8 Så.

14 €

Hot hovrätts beslut i fråga om resning eller återställan— de av försutten tid får talan föras endast om hovrätten på grund av behovet av en enhet— lig rättstillämpning eller eljest finner synnerliga skäl föreligga att tillåta detta.

Vid fullföljd av talan mot hovrätts beslut gäller vad som sägs i 54 och 56 kap. om fullföljd av talan mot beslut i mål eller ärende. som väckts vid tingsrätt.

• Sida 55
•  Original

Nyvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 5

I ärende angående resning el— ler återställande av försut— ten tid får rätten förordna att åtgärd för verkställighet av domen eller beslutet tills

vidare inte får ske.

59 kap. ze

Vill någon besvära sig över domvilla, skall han till den rätt, där talan mot domen skolat fullföljas. eller, om fullföljd ej kunnat äga rum, till högsta domstolen inkom—

ma med besvärsinlaga.

Besvär över domvilla avseen— de dom i tvistemål eller brottmål anförs skriftligen hos hovrätten, om domen med— delats av tingsrätt, och i annat fall hos högsta dom—

stolen.

Besvär skola föras. om de grundas å omständighet. som avses

i 1 5 1, 2 eller 5, inom sex månader. sedan domen vann laga

kraft. och, om besvären grundas å omständighet. som avses i

1 5 3, inom sex månader. sedan klaganden erhöll kännedom om

domen. Erhöll han kännedom om domen. innan den vann laga

kraft, skall tiden räknas från den dag, då domen vann laga

kraft.

3 9

Om besvär över domvilla och fullföljd av talan mot hov— rätts beslut i sådant ärende ägs i övrigt vad i 52, 54 och 56 kap. är stadgat mot— svarande tillämpning; be—

träffande besvär, som skola

Om besvär över domvilla skall prövas av hovrätt. tillämpas i övrigt bestämmelserna i

52 kap. Skall besvären tas upp omedelbart av högsta dom— stolen tillämpas i stället

bestämmelserna i 56 kap.

Prop.l987/88:58

• Sida 56
•  Original

Envarande lydelse Föreslagen lydelse Prop.]98Z88158

upptagas omedelbart av hög— sta domstolen. gälle dock ej bestämmelserna om pröv— ningstillstånd.

Rätten äge, när skäl äro därtill, förordna, att, till dess annorlunda föreskri— ves, vidare åtgärd för verk— ställighet av domen ej nu

äga rum.

Undanröjes domen och grundas beslutet ej därå. att rätten varit obehörig eller eljest icke bort upptaga målet till prövning, skall tillika förordnas. att ny handläggning skall äga rum vid den rätt, som meddelat domen.

Om ersättning för kostnad gälle vad om rattegångskostnad är stadgat.

5 $

Besvär över domvilla i ären— de som avgjorts av annan myn—' dighet än tingsrätt anförs skriftligen hos hovrätten, om talan mot avgörandet skulle

ha fullföljts i tingsrätt el— ler hovrätt.

Beträffande besvär enligt första stycket tillämpas be— stämmelserna i l 5, 2 5 and— ra stycket och 3 5.

• Sida 57
•  Original

NUVarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 s*»

strafföreläggande. som god— känts av den misstänkte. skall efter besvär undanrö— jas:

1. om godkännandet icke kan anses som en giltig vil— jeförklaring;

2. om vid ärendets be— handling förekommit sadant fel. att föreläggandet bör anses ogiltigt; eller

3. om föreläggandet el—

jest ej överensstämmer med

lag.

Har strafföreläggande undan- röjts, na ej därefter för lsamma gärning dömas till el— -ler föreläggas svårare ! straff.

7 Den som vill besvära sig över strafföreläggande skall till den underrätt, som ägt upptaga åtal för brottet,in—

komma med besvärsinlaga.

Besvär skola'föras inom ett

år, sedan åtgärd för verk—

I) 2)

Strafföreläggande eller före— läggande av ordningsbot, som godkänts av den misstänkte, skall efter besvär undanrö— jas:

1. om godkännandet icke kan anses som en giltig vil— jeförklaring;

2. om vid ärendets be- handling förekommit sådant fel. att föreläggandet bör anses ogiltigt; eller

3. om föreläggandet eljest

ej överensstämmer med lag.

Har strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot undanröjts. far därefter in— te dömas till eller föreläg— gas svårare straff för samma

gärning.

52 :)

Besvär över strafföreläggan- de eller föreläggande av ord— ningsbot anförs skriftligen hos den tingsrätt, som haft att ta upp Atal för brottet, inom ett år efter det att at— gärd för verkställighet av föreläggandet företogs hos

Bon.-1.- lyd—l'— -v förutv-r-nd- 5 . 1,59:287. GICK-IL- Iyä-l-- .v förutv-r-nd- G . 196$:249.

Prop.]987/88:58

• Sida 58
•  Original

Envarande lydelse

etällighet av föreläggandet företogs hos den misstänkte. Om besvär, som nu sagts, äga i övrigt bestämmelserna i

52 kap. 2, 3 och 5 — 12 55 motsvarande tillämpning. Be— stämmelse som avser hovrätt gäller därvid i stället un—

derrätten.

Om fullföljd av talan mot underrättens beslut i anled— ning av besvär över straffö— reläggande äga bestämmelser— na i 49 och 52 kap. motsva— rande tillämpning.

th hovrätts beslut mä talan

ej föras.

Prop

Föreslagen lydelse

den misstänkte.

] besvärsärende enligt första stycket är allnun åklagare motpart till den nusstänkte. Vid prövning av besvären tillämpas bestämmelserna i

52 kap. 2, 3 och 5 — 12 ss. varvid bestämmelse som avser hovrätt i stället gäller tingsrätten.

5.» Beträffande fullföljd av ta— lan mot tingsrättens beslut i anledning av besvär över strafföreläggande eller före— läggande av ordningsbot till- lämpas bestämmelserna i 49 och 52 kap.

9 5

lot hovrätts beslut i be— svärsärende enligt detta ka— pitel fär talan föras endast om hovrätten på grund av be— hovet av en enhetlig rätts— tillämpning eller eljest fin- ner synnerliga skäl föreligga att tillåta detta.

:FöruLv-rarvd- 7 . införd g-!wln 1966:249.

• Sida 59
•  Original

”hvarande lydelse

10

I mål som avses i 6 eller eller 7 5, skäl äro därtill,

äger rätten, när förordna,

att till dess annorlunda fö- reskrives, vidare åtgärd för verkställighet av strafföre—

läggandet ej får äga rum.

') FöruLv-r-nd- e .

Prop

Föreslagen lydelse

Vid fullföljd av talan mot hovrätts beslut gäller vad

som sägs i 54 och 56 kap. om fullföljd av talan mot be- slut i mål eller ärende, som

väckts i tingsrätt.

å.. ] besvärsärende enligt detta kapitel fär rätten förordna

att åtgärd för verkställighet av domen, beslutet eller fö— reläggandet tills vidare inte

får ske.

Införd 9.110". 1 966 : 249.

• Sida 60
•  Original