Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar i körkortslagen (l977:477), vägtrafik- skattelagen (1988: 327) och trafikskadelagen (1975: 1410) såvitt gäller främst motorredskap och traktorer. Förslagen utgör ett led i arbetet på en i viss utsträckning ändrad klassificering av dessa fordon i syfte att undanrö- ja vissa oklarheter som nu finns. Detta arbete berör också olika förord- ningar på trafikområdet.

Den huvudsakliga innebörden av ändringarna är att begränsningar av fordonets högsta möjliga hastighet, den s.k; konstruktiva hastighetsbe- gränsningen, inte längre blir styrande för om ett fordon skall vara traktor resp. motorredskap. Vidare blir fler fordonstyper än hittills registrerings- skyldiga. ] och med detta blir fordonen i fråga även skattepliktiga och faller under bestämmelserna i trafikskadelagen. Den lagen föreslås dessutom omfatta alla registreringspliktiga motorredskap samt motorredskap som inte är registreringspliktiga men vars tjänstevikt överstiger 2 000 kg.

De fordon som främst berörs av den utökade registreringsplikten är sådana som normalt förekommer på de allmänna vägarna. Detta förhål- lande medför att kraven på förarbehörigheten för dessa fordon också bör skärpas. För motorredskap som kan framföras fortare än 30 km/tim samt för s. k. trafiktraktorer föreslås att det i fortsättningen skall krävas minst B- behörighet. Vidare föreslås att provet för traktorkort kompletteras med ett körprov.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1991.

• Sida 2
•  Original

Propositionens lagförslag 1 'Förslag till

Lag om ändring i körkortslagen (1977: 477)

Härigenom föreskrivs att 1, 2, 4 och 3055 körkortslagen (l977:477)l skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

151

Denna lag gäller behörigheten att föra motorfordon, terrängmotorfor- don, traktor och motorredskap.

Behörigheten att föra motorfor- don eller terrängmotorfordon anges på följande sätt i körkort.

Bok- Behörighet stav

A motorcykel

B personbil, lätt lastbil och ett till sådan bil kopplat lätt släp- fordon, terrängvagn

C D buss E släpfordon, oavsett antal och vikt

Behörigheten att föra motorfor- don, terrängmotorfordon. trafik- traktor eller motorredskap klass I anges på följande sätt i körkort.

Bok- Behörighet stav

A motorcykel

B personbil, lätt lastbil och ett till sådan bil kopplat lätt släpfordon, terrängvagn, trafiktraktor och motorredskap klass I

tung lastbil och ett till sådan bil kopplat lätt släpfordon

Behörighet att i yrkesmässig trafik för personbefordran föra personbil, lätt lastbil eller terrängvagn utmärkes i körkort med beteckningen TAXI.

253

Bil, terrängvagn eller motorcykel får föras endast av den som har kör- kort för fordonet. Ett körkort med behörigheten A gäller för tung mo- torcykel först när körkortshavaren har fyllt 18 år. Har släpfordon kopplats till en bil skall föraren ha körkortsbehörighet även för detta.

' Lagen omtryckt 1980z977. 3 Senaste lydelse 1982: 1088. ] Senaste lydelse 19851431.

Bil, terrängvagn, trahktraktor, motorredskap klass I eller motorcy- kel får föras endast av den som har körkort för fordonet. Ett körkort med behörigheten A gäller för tung motorcykel först när körkortshava- rcn har fyllt 18 år. Har släpfordon kopplats till en bil skall föraren ha körkortsbehörighet även för detta.

IN)

• Sida 3
•  Original

Utan hinder av första stycket får

1. lastbil, släpfordon eller buss föras a) utan last eller passagerare inom garageområde, verkstadsområde eller bensinstationsområde eller eljest kortare sträcka av den som har körkort med behörigheten B.

b) med last eller passagerare i fall som avses under a), om färden äger rum i samband med bärgning, reparation eller liknande åtgärd beträffande fordonet samt föraren av detta har körkort med behörigheten B och har

fyllt 19 år,

2. motorcykel, lastbil, släpfordon eller buss föras i tjänsteutövning av polisman, som har körkort med behörigheten B.

Den vars körkort har återkallats får inom garageområde, verkstadsom- råde eller liknande utan last eller passagerare föra fordon av det slag som det återkallade körkortet berättigade honom att föra, om medgivande därtill har lämnats. Sådant medgivande får avse en tid av högst tre år.

Nuvarande lydelse

Traktor som ärjörsedd med gum- mihjul eller motorredskap får föras på väg endast av den som har kör- kort eller traktorkort.

Utan hinder av första stycket får traktor eller motorredskap föras till- fälligt utan körkort eller traktorkort kortare sträcka på väg vid färd till eller från arbetsplats eller mellan en gårds ägor eller för liknande ända- mål.

Föreslagen lydelse 45

Jordbrukstraktor eller motorred- skap klass [I får föras på väg endast av den som har körkort eller trak- torkort.

Utan hinder av första stycket får jordbrukstraktor eller motorredskap klass II föras tillfälligt utan körkort eller traktorkort kortare sträcka på ' väg vid färd till eller från arbets-

plats eller mellan en gårds ägor eller för liknande ändamål.

305

Sökanden får godkännas efter fö- rarprov endast om han i de avseen- den som anges i 14åförsta stycket 1 och 2 uppfyller de krav som bör ställas från trafiksäkerhetssyn- punkt.

Sökanden får godkännas efter fö- rarprov endast om han i de avseen- den som anges i 145 uppfyller de krav som bör ställas från trafiksä- kerhetssynpunkt.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1991. Traktorkort. som före ikraftträdandet har utfärdats i enlighet med äldre föreskrifter, är fortfarande giltiga.

• Sida 4
•  Original

2. Förslag till Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988: 327)

Härigenom föreskrivs i fråga om vägtrafikskattelagen (1988: 327) dels att 5, 6. 9, 21, 2.2, 24 och 2555 samt bilaga 1 till lagen skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 25 a5, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

55

Med skattevikt avses den vikt efter vilken vägtrafikskatt beräknas. Skat- tevikten utgör för

personbil, motorcykel, tjänstevikten

traktor eller motorredskap,

buss, lastbil eller totalvikten, dock högst den brut- annan släpvagn än tovikt med vilken fordonet får fö- påhängsvagn ras på väg som är upplåten för högst 10tons axeltryck eller 16tons boggitryck

påhängsvagn den del av fordonets totalvikt som

vilar på dess fasta axel eller fasta axlar, dock högst den bruttovikt med vilken fordonet får föras på väg som är upplåten för högst 10tons axeltryck eller 16tons bog- gitryck

Kan en buss. lastbil, eller släpvagn förses med två eller flera olika karosserier, beräknas skattevikten efter det karosseri som ger högst to- talvikt för fordonet. 'I fråga om lastbil som kan förses med anordning för påhängsvagn beräknas dock skattevikten efter fordonets totalvikt med sådan anordning.

Föreslagen lydelse

5.5

Med skattevikt avses den vikt efter vilken vägtrafikskatt beräknas. Skat- tevikten utgör för

personbil, motorcykel, tjänstevikten

traktor eller motorredskap buss, lastbil, tung terräng- totalvikten, dock högst den brut- vagn. terrängsläp eller annan tovikt med vilken ford'onet får fö- släpvagn än påhängsvagn ras på väg som är upplåten för högst 10tons axeltryck eller 16tons boggitryck

påhängsvagn den del av fordonets totalvikt som

vilar på dess fasta axel eller fasta axlar, dock högst den bruttovikt med vilken fordonet får föras på väg som är upplåten för högst 10tons axeltryck eller 16tons bog- gitryck

• Sida 5
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Kan en buss, lastbil, tung terrängvagn. terrängsläp eller släpvagn förses med två eller flera olika karosserier, beräknas skattevikten efter det karos- seri som ger högst totalvikt för fordonet. I fråga om lastbil som kan förses med anordning för påhängsvagn beräknas dock skattevikten efter fordo- nets totalvikt med sådan anordning.

öå

Motorcyklar, personbilar, last- bilar, bussar, traktorer, motorred- skap och släpvagnar är skatteplikti- ga. om de är eller bör vara upptagna i bilregistret och inte är avställda. Påhängsvagnar med en skattevikt över 3000 kilogram är dock inte skattepliktiga, om de dras uteslu- tande av personbilar. lastbilar eller bussar som inte är bensin- eller ga- soldrivna.

Följande fordon är skattepliktiga. om deär eller bör vara upptagna i bilregistret och inte är avställda, nämligen motorcyklar, personbilar, lastbilar, bussar, traktorer, tunga terrängvagnar, motorredskap, släpvagnar, terrängsläp som dras av en så- dan tung'terra'ngvagn som inte skall beskattas som en jordbrukstraktor.

?OPONPNP'IÅ'WNIN

Motorcyklar, personbilar, lastbilar eller bussar som enligt bilregistret har årsmodellsbeteckning 1950 eller äldre är inte skattepliktiga.

.Påhängsvagnar med en skattevikt över 3000 kilogram är inte skatte- pliktiga. om de dras uteslutande av personbilar, lastbilar eller bussar som inte är bensin-teller gasoldrivna eller av sådana fordon som avses i 21 _5' andra stycket 2.

215

En traktor hänförs, om annat inte sägs i 22 5, till klass 1 om den

I. har en tjänstevikt över 2000 kilogram och används för transport på väg som inte är enskild, eller .

2. är en till traktor ombyggd bil.

En traktor hänförs, om annat inte sägs i 22 5, till klass I-om den har en tjänstevikt över "2 000 kilo- gram och används för'transport på väg som inte är enskild.

Som traktor klass I beskattas o'ck- ..

sa . . . 1. _en bil som har byggts om till ett

drag/ordan som inte kan framföras . med högre hastighet än. 5,0 kilome— - ler i timmen och endast med svårig- het kan ändras så att den kanfram-

föras med högre hastighet,

Z. ettfordon som är särskilt konst- ruerat för att användas för på- och avlastning av påhängsvagnar inom

hamn- och terminalområden eller andra liknande-områden.

• Sida 6
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

' 22 g " Traktorer som inte skall hänföras till klass I skall hänföras till klass 11.

Till klass II hänförs också en traktor enligt 21 5 1 om den

1. uteslutande eller så gott som uteslutande används för transport av produkter från eller förnödenhe- ter för lantbruk, skogsbruk, yrkes- mässig växtodling eller yrkesmäs- sigt flske, under förutsättning, när det gäller skogsbruk. att lasten sam- manlagt inte överstiger 15 ton, eller

2. används endast för transpor- ter som är begränsade till

a. transport av endast traktorn med förare,

b. godsbefordran vid passage över väg,

c. befordran av gods som är las- tat på traktorn,

d. befordran vid färd till eller från arbetsplats, försäljningsställe eller dylikt av redskap som skall drivas med traktorn eller av sådant gods som behövs för driften av traktorn eller redskapet eller som behövs för dess förare.

Till klass II hänförs också en traktor enligt 21 5 första stycket om den

1. uteslutande eller så gott som uteslutande används för transport av produkter från eller fömödenhe- ter för lantbruk, skogsbruk, yrkes- mässig växtodling eller yrkesmäs- sigt ftske, under förutsättning, när det gäller skogsbruk, att lasten sam- manlagt inte överstiger 15 ton, eller

2. används endast för transpor- ter som är begränsade till

a. transport av endast traktorn med förare,

b. godsbefordran vid passage över väg,

c. befordran av gods som är las- tat på traktorn,

d. befordran vid färd till eller från arbetsplats, försäljningsställe eller dylikt av redskap som skall drivas med traktorn eller av sådant gods som behövs för driften av traktorn eller redskapet eller som behövs för dess förare.

. . 24 5 ' Används en trafiktraktor för att dra påhängsvagnar som inte är registre- rade här i landet, utgår fordonsskatt med två gånger det belopp som annars

skulle ha utgått för traktorn.

Vad som sägs i första stycket gäl-

' ler dock inte för sådana fordon som- - anges i 215" andra stycket 2.

. . 255.

Ett skattepliktigt motorredskap, ' beskattas som en jordbrukstraktor, om det har en tjänstevikt som inte överstiger 2000 kilograr'r'r och 'inte är en till motorredskap"ombyggd

Ett 'r'ri'otorr'edskap beskattas som en'jordbrukstraktor, om det har en tjänstevikt som inte överstiger ' 2 000 kilogram.

bil. och i annat fall som en' trafik-' " " traktor.

' ' ' Om en'bil "har byggts om till mo- torredskap,- beskattas den dock som t'rafiktrdktor.- Detsamma gäller för

" "sådana motorredskap som används

' för transpOrt av g'ods på andra vägar ' än enskilda. "Om transporterna inte

Prop. l988/89:.48

• Sida 7
•  Original

Nuvarande lydelse

Bilaga 1 till vägtrafikskattelagen (1988: 327)

Nuvarande lydelse Fordonsskatt

Fordonsslag

A Motorcyklar [ 2

B

lx)

Tvåhjulig motorcykel utan sidvagn Annan motorcykel

Personbilar

Bussar

Buss som är inrättad för drift endast med bensin eller gasol

Annan buss

Lastbilar

Lastbil som är inrättad för drift endast med bensin eller gasol

Föreslagen lydelse

är begränsade till sådana som anges i 22 39 andra stycket.

Andra skattepliktiga motorred-

' skap än de som avses iförsta och andra styckena beskattas på sätt som framgår av bilaga I, E 4.

25a5

En tung terrängvagn beskattas

som en jordbrukstraktor om den inte används för transport av gods på andra vägar än enskilda. Det- samma gäller om en tung terräng- vagn endast används på sätt som anges [' 229" andra stycket.

1 andra fall beskattas en tung ter- rängvagn på sätt som framgår av bilaga 1, E 5.

Skattevikt, kilogram

0— 75 76—

o..

0— 900 901—

0— 1600 1601— 3000 3001—-

0— 1600 1601— 3000 3001— 7000- 7001—10000 10001—30000 30001— "

0— 1600 1601— 3000 3001—

Skatt, .kronor

grund- tilläggsbelopp belopp för varje helt hundra- tal kilogram över den lägsta vikten i klassen 100 0 125 0 200 0 f. i '355 oi] .'445 90. ,,- 355 0 13.391 36'- . . 895 0" 355 0 ' 391 36 '-' ' 895 14 ' 1 455 35 2 505 61 14705 O»":.. 355 0 391 36 895 0

• Sida 8
•  Original

Fordonsslag

Annan 1astbi1 2.1 med anordning för påhängs- vagn med två hjul— axlar

med tre eller flera hjul- axlar

2.2 utan anordning - för påhängs- vagn med två hjul- axlar

med tre eller llcra hjul- axlar

Traktorer

Traktor klass I (trafiktraktor) som inrättats för drift med annat drivmedel än dieselolja

Traktor klass 1 (trafiktraktor) som inrättats för drift med dieselolja

Traktor klass 11 (jordbrukstraktor)

Släpvagnar Släpvagnar med skattevikt högst 3 000 kilogram

Skattevikt. kilogram

0— 1600 1601 — 3000 3001—10000 10001—"14000 14001—

0— 1600 1601— 3000 3001—11000 11001—15000 15001—18000 18001—23000' 23001—27000 27001—

0— 1600 1601— 3000 3001— 6000 6001—10000 10001—14000 14001—17000 17001—

0— 1600 1601— 3000 3001—11000 11001—15000 15001—18000 18001—27000 27001—

0— 1300 1301— 3000 3001— 7000 7001—

0— 1300 1301— 3000 3001— 7000 7001—

0— 2500 250]—

0— 1000- 1001— 3000

Skatt, kronor

grund- belopp

540 565 915 6865 14585

540 565 915 8515 13115 17165 29465 37865

355 391 895 1 705 3225 7665 13 635

355 391 895 2 575 6095 10745 28 205

370 425 1360 5160

. 680

790 2 660 9 860

' 225

' 150 170

tilläggsbelopp

för varje helt hundra- tal kilogram över den lägsta vikten i klassen

25 85 193 339

25 95 115 135 246 210

36 27 38 111 199 260

36 21 88 155 194

55 95 168

110 180 320

QQ

• Sida 9
•  Original

Fordonsslag Skattevikt, Skatt. kronor kilogram grund- tilläggsbelopp belopp för varje helt hundra- tal kilogram över den lägsta vikten i klassen 2 Släpvagnar med skattevikt över 3 000 kilogram, som dras av en bensin- eller gasoldriven bil' med en hjulaxel 3001 — 580 11 med två hjul- 3001—13000 580 9 axlar 13 001 — 1 480 0 med tre eller 3001 - 13000 580 6 flera hjul- 13001 — 1 180 0 axlar 3 Kilometerskatte— pliktiga släpvagnar och andra släpvagnar med skattevikt över 3000 kilogram. som dras av en bil som inte är bensin- eller gasoldriven, om det är fråga om 3.1 styraxel för påhängsvagn med en hjul- 3001— 5000 630 105 axel 5 001— 8 000 2 730 134 8 001 — 6 750 248 med två eller 3001— 8000 610 55 flera hjul- 8001 — 11000 3360 95 axlar 11001—14000 6210 143 14001— 10500 200 3.2 andra släp- vagnar med en hjul- 3001- 8000 320 47 axel 8 001— 2 670 80 med två hjul- 3001— 8000 310 30 axlar 8001—11000 1810 48 11001—14000 3250 72 14001—17000 5410 95 17 001 — 8 260 105 med tre eller 3001—11000 300 19 flera hjul- 11001—17000 1820 37 axlar 17001 —25000 4040 62 25001—32000 9000 81 32 001 _ 14 670 0-

' Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av en kilometerskattepliktig bil; eller av en annan bil som inte är bensin- eller gasoldriven. tas skatt ut enligt 3._ Dras släpvagn . , . även av en traftktraktor eller ett registrerat motorredskap tas skatt ut enligt 4. . ' . 9

• Sida 10
•  Original

Fordonsslag

4 Släpvagnar med skattevikt över 3 000 kilogram. som dras av en trafiktraktor eller av ett motor- redskap2 som be- skattas som en trafiktraktor med en hjulaxel

med två hjul- axlar

med tre eller flera hjul- axlar

Föreslagen lydelse

Fordonsskatt

Fordonsslag

lx)

Motorcyklar

Tvåhjulig motorcykel utan sidvagn Annan motorcykel

Personbilar

Bussar

Buss som är inrättad för drift endast med bensin eller gasol

Annan buss

Skattevikt. kilogram 3 001— 8 000 8001 — 3 001— 8 000- 8001— 1 1000 11001—17000 17001—

3001—11000 11001—14000 14001 —20000 20001—25000 25001—30000 30001—35000 35001—

Skattevikt.

kilogram

0— 75

76— ' -

0_

0— 900 901— '

0— 1600 1601— 3000 3001—

0— 1600 1601— 3000 3001— 7000 7001—10000 10001—30000 .3ooor_ h-_..t,

Skatt, kronor

grund- tilläggsbelopp belopp för varje helt hundra- tal kilogram över den lägsta vikten i klassen 550 45 2 800 120 550 20 1 550 50 3 050 170 13 250 250 550 20 2 150 40 3 350 75 7 850 105 13 100 120 19 100 45 21 350 0

Skatt. kronor

grund- tilläggsbelopp belopp för varje helt hundra- tal kilogram över den lägsta vikten i klassen 100 0 125 0- ' - 200 0 -' 355 0 - 445 90' '_ " 355 0 391 36 895 0 355 0 391 36 895 14 1 455 35 2 505 61 14705-_. . O

annan bil som inte är bensin- eller” gasoldriven ta's skatt ut enligt 3

'10

• Sida 11
•  Original

Fordonsslag

D Lastbilar

1 Lastbil som är inrättad för drift endast med bensin eller gasol

Annan lastbil 2.1 med anordning för påhängs- vagn med två hjul- axlar

med tre eller flera hjul- axlar

2.2 utan anordning för påhängs- vagn med två hjul- axlar

med tre eller flera hjul- axlar

E Traktorer m.m. [ Traktor klass 1 (trafiktraktor) som inrättats för drift med annat drivmedel än dieselolja

Traktor klass 1 (trafiktraktor) som inrättats för drift med dieselolja

Traktor klass 11 (jordbrukstraktor)

Skattevikt. kilogram

0— 1600 1601— 3000 3001—

0— 1600 1601— 3000 3001—10000

10001 — 14000 14001—

0— 1600 1601— 3000 3001—11000 11001—15000 15001-18000 18001 —23000 23001 —27000 27001—

0— 1600 1601— 3000 3001— 6000 6001—10000 10001—14000 14001—17000 17001—

0— 1600

1601— 3000 3001—11000 11001—15000 15001—18000 18001—27000 27001—

0— 1300 -

1301— 3000-'. 3001— 7000 7001— '

0— 1300. 1301— 3000 3001— 7000 7001—

Skatt, kronor

grund- belopp

355 391 895

540 565 915 6 865 14 585

540 565 915 8515 13115 17165 29465 37865

355 391 895

' 1705 3225 7665 13635

355 391 895 2575 6095 10745 28205

tilläggsbelopp

för varje helt hundra- tal kilogram över den lägsta vikten i klassen

25 85 193 339

25 95 115 135 246 210

36 27 38 111 199 260

36 21 88 155 194

55 95_. . 168"

110 180 320-'.'”.

li

• Sida 12
•  Original

Fordonsslag

4 M otarredskap. som inte beskattas enligt punkterna I — 3

5 Tung terrängvagn. som inte beskattas enligt punkt 3 med två hjulaxlar

med tre eller flera hjul— axlar

F Släpvagnar 1 Släpvagnar med skattevikt högst 3 000 kilogram 2 Släpvagnar med skattevikt över 3 000 kilogram. som dras av en bensin- eller gasoldriven bil' med en hjulaxel

med två hjul- axlar med tre eller flera hjul- axlar

3 Kilometerskatte- pliktiga släpvagnar och andra släpvagnar med skattevikt över 3000 kilogram, som dras av en bil som inte är bensin- eller gasoldriven. om det är fråga om 3.1 styraxel för påhängsvagn med en hjul- axel

med två eller flera hjul- axlar

andra släp- vagnar med en hjul- axel

Skattevikt, kilogram 2001— 2 001— 6 000 6 001 — 14 000 14001— 2 001— 6 000 6001— 14000 14001— 18000 18001—

0— 1000 1001— 3000 3001— 3001—13000 13001— 3001—13000 13001— 3001— 5000 5001— 8000 8001— 3001— 8000 8001—11000

11001 — 14000 14001—

3001— 8000 8001—

Skatt, kronor

grund- tilläggsbelopp

belopp för varje helt hundra- tal kilogram över den lägsta vikten i klassen

1000 0 300 35 _ 1700 70 7300 200 300 30 1500 50 5500 130 10700 170 150 0 170 21 580 11 580 9 1480 0 580 6 1180 0 630 105 -2730 134 ' 6750 248' .610 55 3360 95 6210 143 10500 200 320 47 2670 80

1 Dras annan släpvagn än påhängsvagn även'av en kilometerskattepliktig bil. eller av en annan bil som inte är bensin- eller gasoldriven. tas skatt ut enligt 3. Dras släpvagn även av en trafiktraktor eller ett registrerat motorredskap tas skatt ut enligt 4.

• Sida 13
•  Original

Fordonsslag Skattevikt. Skatt. kronor kilogram grund- tilläggsbelopp belopp för varje helt hundra- tal kilogram över den lägsta vikten i klassen

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1991.

5 Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av kilometerskattepliktig bil. eller av en annan bil som inte är bensin- eller gasoldriven. tas skatt ut enligt 3.

med två hjul- 3001— 8000 310 30 axlar 8001—11000 1810 48 11001—14000 3250 72 14001—17000 5410 95 17 001 — 8 260 105 med tre eller 3001—11000 300 19 flera hjul- 11001 — 17000 1820 37 axlar 17001—25000 4040 62 25001—32000 9000 81 32 001 — 14 670 0 4 Släpvagnar med skattevikt över 3000 kilogram. som dras av en trafiktraktor eller ett motor- redskaplsom be- skattas som en trafiktraktor. samt släpvagnar eller terrängsläp som dras av en tung terrängvagn som beskattas enligt E 5 med en hjulaxel 3001— 8000 550 45 8 001 — 2 800 120 med två hjul- 3001— 8000 550 20 axlar 8 001 — 1 1 000 1 550 50 11001—17000 3050 170 17001— 13250 250 med tre eller 3 001 — 1 1000 550 20 flera hjul- 11001—14000 2150 40 axlar 14001 —20000 3350 75 20001—25000 7850 105 25001—30000 13100 120 30001—35000 19100 45 35 001 — 21 350 0

• Sida 14
•  Original

3. Förslag till Lag om ändring i trafikskadelagen (1975: 1410)

Härigenom föreskrivs att 1 och 34 åå trafikskadelagen (1975: 1410)[ skall ha följande lydelse.

Nu varande lydelse

Denna lag gäller trafikförsäkring för motordrivet fordon och ersätt- ning från trafikförsäkring för skada i följd av trafik med motordrivet fordon (trafikskadeersättning). La- gen tillämpas dock ej på

1. motordrivet fordon som är av- sett att föras av gående,

2. motordrivet fordon när det an- vändes för tävling, träning, öv- ningskörning, uppvisning eller lik- nande ändamål inom inhägnat täv- lingsområde,

3. motorredskap som varken är eller bör vara registrerat i bilregist- ret.

Föreslagen lydelse

153

Denna lag gäller trafikförsäkring för motordrivet fordon och ersätt- ning från trafikförsäkring för skada i följd av trafik med motordrivet fordon (trafikskadeersättning). La- gen tillämpas dock ej på

1. motordrivet fordon som är av- sett att föras av gående,

2. motordrivet fordon när det an- vändes för tävling, träning, öv- ningskörning, uppvisning eller lik- nande ändamål inom inhägnat täv- lingsområde,

3. motorredskap med en tjänste- vikt av högst 2000 kg som är inrät- tat huvudsakligen som arbetsred- skap och som varken är eller bör vara registrerat i bilregistret.

Har till motordrivet fordon som omfattas av lagen kopplats fordon av annat slag, tillämpas lagens bestämmelser om skada i följd av trafik med motordrivet fordon på fordonskombinationen i dess helhet.

34 53

Förare av moped skall under färd här i landet medföra bevis om att mopeden är trafikfönsäkrad och på anmodan visa upp detta för bilin- spektör eller polisman.

Förare av moped och förare av motorredskap som, utan att vara re- gistrerat i bilregistret, omfattas av denna lag skall under färd häri lan- det medföra bevis om att fordonet är trafik/örsäkrat och på anmodan visa upp beviset för bilinspektör el- ler polisman.

Den som bryter mot första stycket döms till böter, högst ettusen kronor. Han är dock fri från ansvar, om han senast tredje vardagen efter förseelsen styrker hos polismyndighet att han hade bevis om trafikförsäkring vid tiden för förseelsen samt omständigheterna ger vid handen att förseelsen har berott på tillfälligt förbiseende.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1991.

' Lagen omtryckt 1977: 949. 3 Senaste lydelse 1978: 91. 3 Senaste lydelse 19832309.

• Sida 15
•  Original

1. Inledning 1.1 Bakgrund

1 fordonskungörelsen (1972: 595, FK) finns det i 35 definitioner på motor- redskap och traktorer. Dessa definitioner återfinns även i andra centrala vägtrafikförfattningar som vägtrafikkungörelsen (1972: 603, VTK) och bil- registerkungörelsen (1972: 599, BRK). Enligt dessa definitioner är motor- redskap ett motordrivet fordon som är inrättat huvudsakligen som arbets- redskap och som är konstruerat för en hastighet av högst 30 km/tim och endast med svårighet kan ändras till högre hastighet. Vidare är traktor ett motordrivet fordon som är inrättat huvudsakligen för att dra annat fordon eller arbetsredskap och som är konstruerat för en hastighet av högst 30 km/tim och endast med svårighet kan ändras till högre hastighet.

Det som utmärker motorredskap och traktorer är således dels ändamålet för vilket fordonen är konstruerade, dels bestämmelsen om att fordonen skall ha en s.k. konstruktiv hastighet på högst 30 km/tim.

Bestämmelsen om den konstruktiva hastigheten infördes genom 1951 års vägtrafikförordning och den utgjorde från början inte någon egentlig begränsning för utnyttjandet av de berörda fordonen. De flesta traktorer och motorredskap som fanns vid den tiden hade nämligen ganska svaga motorer samtidigt som de hade en sådan utväxling att de aldrig kunde framföras fortare än 30 km/tim. Efter hand har den tekniska utvecklingen fört med sig att de tyngre traktorerna och motorredskapen försetts med allt starkare motorer på samma gång som kraftöverföringen kommit att bestå av tekniskt mer komplicerade system. Detta innebär att ingrepp ofta måste göras i den ursprungliga konstruktionen för att fordonen inte skall kunna framföras med högre hastighet än 30 km/tim. För vissa slag av fordon är det från teknisk synpunkt olämpligt att göra sådana ingrepp. Detta gäller bl. a. fordon som traktordumprar, hjullastare, mobilkranar och väghyvlar. I detta sammanhang kan också nämnas att Sverige numera saknar egen

• Sida 16
•  Original

tillverkning av traktorer och att de länder varifrån traktorer importeras ofta saknar bestämmelser om en konstruktiv hastighetsbegränsning.

Motorredskapen har en särställning i vägtrafikförfattningarna vilket även medför en särställning i förhållande till andra författningar. Ett motorredskap är sålunda registreringspliktigt och därmed skattepliktigt endast när det används för transporter på de allmänna vägarna. En traktor däremot skall som regel vara registrerad och är därmed också beskattad. Vidare gäller i regel inte det särskilda trafikskadeansvaret för motorred- skap och redskapet behöver då inte heller vara trafikförsäkrat. När det gäller förarkompetensen ställs det mycket låga krav för att få föra motor- redskap och traktorer.

Orsaken till att motorredskapen inte getts en lika omfattande reglering som motorfordonen är att statsmakterna, då bestämmelserna beslöts, be- dömde att motorredskapen skulle förekomma i trafik endast i obetydlig omfattning. De moderna motorredskapen är emellertid mycket specialise- rade och har en stor arbetskapacitet inom sina specialområden. För att vara lönsamma måste dessa motorredskap, t. ex. mobilkranar, lyftplatt- formar och hjullastare. utnyttjas i så stor utsträckning som möjligt. Denna utveckling har gjort att motorredskapen alltmer förflyttas på de allmänna vägarna till och från arbetsplatser där redskapens olika funktionssätt kan utnyttjas.

Frågan om nya bestämmelser för motorredskap och traktorer har be- handlats av motorredskapsutredningen, som tillsattes år 1967 och som år 1974 lämnade sitt slutbetänkande (SOU 1974: 26) Motorredskap.

Detta betänkande och remissyttrandena över betänkandet överlämna- des år 1978 till trafiksäkerhetsverkct, TSV, som fick i uppdrag att överväga vilka åtgärder som behövde vidtas i fråga om motorredskap. TSV redovi- sade sitt uppdrag år 1984 genom att överlämna en promemoria, Motorred- skap. jämte remissyttranden. Promemorian innehåller inte några färdiga förslag utan är närmast att betrakta som en idéskiss.

På grundval av TSV:s promemoria har inom kommunikationsdeparte- mentet utarbetats en promemoria Ds K 1987: 15, Motorredskap och trak- torer. En sammanfattning av promemorians innehåll samt lagförslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilagor 1 och 2.

Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan- serna och en sammanställning av remissyttrandcna bör fogas till protokol- let som bilaga 3.

Regeringen beslöt den 19 januari 1989 att inhämta lagrådets yttrande över inom kommunikationsdepartementet upprättade förslag till ändring- ari körkortslagen (1977: 477). vägtrafikskattelagen (1988: 327) och trafik- skadelagen (1975: 1410).

Lagrådet har den 28 februari 1989 yttrat sig över förslagen. Lagförslagen och lagrådets yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilagor 4 och 5. Lagrådet har i sitt yttrande föreslagit vissa ändringar i det remitte- rade förslaget om ändring i vägtrafikskattelagen. Jag kommer att gå in på lagrådets synpunkter i samband med att jag behandlar detta lagförslag (avsnitt 2.4). Som kommer att framgå godtarjag i huvudsak de av lagrådet

Prop. 1988/89: 48

• Sida 17
•  Original

föreslagna ändringarna. Lagrådets granskning har också lett till vissa re- daktionella ändringar i lagtexten.

Lagrådet har vidare förordat att decentrala författningarna på vägtrafik- området blir föremål för en samlad lagteknisk översyn och att alla defini- tioner av olika fordonsslag så långt möjligt samlas i en och samma författ- ning. Jag delar lagrådets uppfattning i denna fråga och avser att vid lämpligt tillfälle ta initiativ till att en sådan översyn kommer till stånd. .

1.2. Allmänt om den nu gällande ordningen

Enligt 455 körkortslagen (l977:477, KKL) får en traktor, som är försedd

med gummihjul, och motorredskap föras på väg endast av den som har _ körkort eller traktorkort. För att ett traktorkon skall utfärdas måste perso- nen i fråga ha fyllt 16 år eller om särskilda skäl föreligger 15 år. Om det gäller att tillfälligt föra en traktor eller ett motorredskap en kortare sträcka på väg vid färd till eller från en arbetsplats eller mellan en gårds ägor eller liknande ändamål behövs emellertid varken körkort eller traktorkort. Före ikraftträdandet av KKL den 1 januari 1978 erfordrades över huvud taget inte någon form av förarbevis eller behörighet för att få föra motorredskap på väg. För traktorkort krävs inte något körprov utan enbart ett teoretiskt prov, 539 körkortsförordningen (1977: 722).

I praktiken har parterna på arbetsmarknaden' 1 många fall slutit avtal om att förare av motorredskap skall ha en viss behörighet som är högre än den som föreskrivs i KKL.

1.2.2 Överlastavgift Enligt 1 5 lagen (1972: 435) om överlastavgift (ÖVL) omfattar lagen endast lastbil, buss eller släpvagn som dras av bil. Lagen gäller således inte de motorfordon som är aktuella i detta sammanhang.

Enligt vägtrafikskattelagen (1988:327, VSL), tas vägtrafikskatt ut i form av fordonsskatt och kilometerskatt. För traktorer och motorredskap före- kommer endast fordonsskatt. 1 65 VSL sägs att fordonsskatt skall betalas för bl. a. traktorer och motorredskap om fordonet är eller bör vara uppta- get i bilregistret och inte är avställt. Fordonsskatten beräknas efter fordo- nets skattevikt som för traktorer och motorredskap är densamma som tjänstevikten. Fordonsskatt skall också tas ut för registrerade släpvagnar till sådana fordon. För släpvagnar beräknas skatten efter totalvikten.

Alla traktorer som är försedda med gummihjul eller band är registre- ringspliktiga och därmed skattepliktiga. Traktorer indelas i skattehänseen- de i klass 1 (trafiktraktorer) och klass II (jordbrukstraktorcr, 205 VSL). En traktor hänförs till klassen trafiktraktorer om den har en tjänstevikt som är högre än 2000 kg och används för transport av gods på väg som inte är

• Sida 18
•  Original

enskild. Detta gäller dock inte vid vissa slag av begränsade transporter eller vid befordran av produkter eller förnödenheter för lantbruk. skogs- bruk, e.d. Skatten för traf1ktraktorer är betydligt högre än skatten för jordbrukstraktorer. Det ankommer på ägaren av en jordbrukstraktor att anmäla till länsstyrelsen om han avser att använda traktorn på ett sätt som gör att den skall anses som en traflktraktor. Detta framgår av 57 a & BRK.

Motorredskap är registreringspliktiga och därmed skattepliktiga endast när de används på väg på samma sätt som trafiktraktorer eller för person- befordran (85 BRK). Vid bestämmelsens tillkomst angavs syftet med skattskyldigheten vara att förhindra att motorredskap i större omfattning utnyttjas för transponer och därmed kommer i ett gynnsammare läge än lastbilar och traktorer som utför ett likvärdigt transportarbete (prop. l969:45, jfr också prop. 1973194 5. 78). På liknande sätt som traktorer hänförs motorredskap till skatteklass II när tjänstevikten inte överstiger 2000 kg.

1.2.4 Trafikansvar m. m.

Tralikskadelagcn (1975: 1410, TSL) reglerar frågor om tratikskadeersätt- ning och trafikförsäkring för motordrivna fordon. När det gäller motorred- skap tillämpas lagen- på dessa endast om de är eller bör vara registrerade i bilregistret. De flesta motorredskapen är därför undantagna från TSL och omfattas alltså inte av trafikskadeansvaret och trafikförsäkringsplikten.

På de motorredskap för vilka TSL inte gäller tillämpas i stället bestäm- melserna i skadeståndslagen (1972: 207). För rätt till ersättning vid skada orsakad av ett motorredskap krävs därför styrkt vållande. Ersättningen i dessa fall tas normalt ut ur en ansvarsförsäkring, i den mån en sådan försäkring fmns.

När det gäller motorredskap som är inrättade huvudsakligen för att självständigt användas vid transporter. vilket bl. a. är fallet med gaffel- truckar och hjullastare. har i rättspraxis den tidigare bilansvarighetslagen ansetts vara tillämplig (jfr rättsfallen NJA 1965 s. 468 och 1973 s. 100). Genom att TSL gäller ”motordrivet fordon" med den innebörd uttrycket har i FK (1972: 595) kan ett fordon med transportfunktioner falla under TSL trots att det i andra sammanhang behandlas som motorredskap. Dessa fordonstyper, som alltså är traf1kförsäkringspliktiga, har av trafik- försäkringsbolagen förts upp i särskilda förteckningar. — Av förordningar- na SFS 1976: 363 och 1976: 364 framgår att gaffeltruckar och stenröjnings- vagnar inte är undantagna från trafikskade- och tratikförsäkringslagstift- nmgen.

2. Den framtida ordningen 2.1 Allmän bakgrund

Det författningsområde som det här är fråga om är så uppbyggt att de olika förordningar som reglerar indelningen av de motordrivna fordonen också styr vad som gäller om dessa fordon i fråga om bl. a. förarkompetens.

• Sida 19
•  Original

beskattning och traf1kansvar. Jag anser det därför nödvändigt att i detta sammanhang redogöra för de förslag till bl. a. ändrad gruppindelning för motorredskap och traktorer som jag ämnar föreslå regeringen och vars genomförande är en förutsättning för de här redovisade lagförslagen. De förslag som jag redovisar överensstämmer i huvudsak med förslagen i promemorian.

Som framhållits i promemorian är en av de största nackdelarna med den nuvarande regleringen att den utgår från den konstruktiva hastighetsbe- gränsningen. Detta medför nämligen bl. a. att handeln med de berörda fordonen försvåras genom att dessa måste konstrueras särskilt för svenska förhållanden. Vidare kan i vissa fall fordonens fulla effekt inte utnyttjas. Det är därför angeläget att en ny reglering på området i största möjliga utsträckning inte kommer att innehålla någon begränsning som utgör hinder för handeln eller för ett effektivt utnyttjande av fordonen.

Slopas den konstruktiva hastighetsbegränsningen kommer detta att be- röra fordon som mer än undantagsvis är avsedda att förflyttas på väg, t. ex. större traktorer. mobilkranar. hjullastare, grävlastare och väghyvlar. För sådana fordon bör då i stället gälla en legal hastighetsbegränsning som bestäms med hänsyn till de olika fordonsslagens art och som utmärks med en särskild skylt som sätts fast på bakre delen av fordonet.

[ de fall då den legala hastighetsgränsen för ett fordon kommer att överstiga 40 km/tim bör hinder inte möta att framföra fordonet på motor- vägar. De fordon det här är fråga om är normalt stora och tunga vilket innebär att det är lämpligare att framföra dem på motorvägar och motor- trafikleder än på ett alternativt vägnät som utgörs av mindre vägar som ofta går igenom tättbebyggda områden. '

Vid en ny indelning av motordrivna fordon bör också noteras att det finns en mängd fordon med mycket skiftande utförande och användnings- sätt som mycket sällan framförs på allmänna vägar. t. ex. motorredskap som är inrättade att framföras av gående, grävmaskiner, kyrkogårds- truckar och skördetröskor. Det som utmärker dessa fordon är att deras grundutförande innebär att den högsta hastigheten med vilken fordonen kan framföras oftast väsentligt understiger 30 km/tim. Det finns också vissa fordon som används för vägarbeten som är konstruerade på detta sätt, t. ex. vägvältar och asfaltutläggare. Från de utgångspunkter som bär upp vägtrafikförfattningarna är det naturligt att sammanföra de nu berör- da fordonen med hjälp av en gemensam indelningsgrund till en särskild kategori som lämpligen bör inrymmas under motorredskapen och benäm- nas motorredskap klass 11. En liknande indelning görs för övrigt i den norska vägtrafiklagstiftningen. För dessa fordon skulle i princip de nuva- rande reglerna alltjämt gälla. Genom den låga hastigheten kommer de nu aktuella fordonen. bortsett från de fordon som används i vägarbete. nor- malt inte att framföras på väg några längre sträckor. Den nämnda katego- rin av fordon bör således omfatta långsamtgående motorredskap och vissa lastbärande fordon. Definitionen av begreppet motorredskap bör därvid utvidgas så att däri också inbegrips fordon som är avsedda för kortare förflyttningar av gods. t. ex. galfeltruckar och kyrkogårdstruckar. Dessa frågor behandlas närmare i det följande avsnittet.

• Sida 20
•  Original

2.1.1 Ny gruppindelning Traktorer

För närvarande indelas traktorer i skattehänseende enligt VSL i två klas- ser, klass 1 (trafiktraktorer) och klass II (jordbrukstraktorer). Det som utmärker en trafiktraktor är i huvudsak dels att den har en tjänstevikt som överstiger 2 000 kg., dels att den används på allmän väg för andra transpor- ter än sådana som avser produkter från jord- eller skogsbruk e. (1. samt för vissa andra begränsade transportändamål. '

Den nu nämnda indelningen har endast betydelse för beskattningen av fordonen och den har således ingen motsvarighet i trafikförfattningarna. Detta innebär bl. a. att samma utrustningskrav gäller för de båda traktor- klasserna. Kraven på förarkompetens är inte heller beroende av om trak- torn hänförs till klass I eller klass 11.

Om den konstruktiva hastighetsbegränsningen slopas för traktorer, bör i stället olika legala hastighetsgränser bestämmas för jordbrukstraktorer och trafiktraktorer. Detta återverkar i sin tur på de utrustnings- och körkorts- krav som bör gälla. Det finns alltså även från trafiksynpunkt skäl att indela traktorer i två grupper som då lämpligen bör sammanfalla med den indel- ning som gjorts i VSL. De båda grupperna bör ha samma benämning som där, nämligen trafiktraktorer och jordbrukstraktorer. Ett särskilt problem i detta sammanhang utgörs av de mindre fyrhjuliga terrängfordon som i dag ofta registreras som traktorer och används av ungdomar för bl. a. färd på allmänna vägar. Om kravet på en konstruktiv hastighetsbegränsning tas bort för dessa fordon kan de användas för nöjesåkning på allmän väg på ett sätt som innebär en uppenbar fara för trafiksäkerheten. Jag anser därför att den konstruktiva hastighetsbegränsningen måste finnas kvar för lättare traktorer. En lämplig gräns i detta sammanhang är enligt min mening en tjänstevikt på 2000 kg., dvs. samma gräns som skiljer jordbrukstraktorer från trafiktraktorer. Den gränsen bör också användas för att dela upp 5. k. A-traktorer i olika grupper, vilket jag återkommer till.

Ett annat problem-i detta sammanhang utgörs av de dragtruckar som används inom hamnar för på- och avlastning av påhängsvagnar på fartyg. Dessa fordon klassas i dag som trafiktraktorer men de bör enligt förslagen i promemorian klassas som lastbilar eftersom de är försedda med anordning för påhängsvagn. Förslagen i promemorian motiveras av syftet att skilja traktorer från lastbilar som används som dragfordon för påhängsvagnar.

Enligt min mening ärdet en rimlig ordning att de särskilda dragfor- donen i hamnarna även i fortsättningen hänförs till gruppen trafiktrakto- rer. Detta bör ske genom att den i promemorian föreslagna förordningen om hänförande av bilar till annat fordonsslag, som i övrigt avses reglera de 5. k. A-traktorerna, även bör omfatta denna typ avdragtruckar.

M otarredskap

När det gäller motorredskapen bör i enlighet med vad som nyss sagts den förändringen göras att motorredskapen delas upp i två skilda grupper. Den ena gruppen, som bör benämnas motorredskap klass I, utgörs av fordon

• Sida 21
•  Original

som huvudsakligen är inrättade antingen som arbetsredskap eller för kor- tare förflyttningar av gods och som kan föras med en hastighet som överstiger 30 km/tim. Den andra gruppen motorredskap klass 11, kommer att utgöras av olika typer av fordon inrättade för samma syften som den nyssnämnda gruppen men med den skillnanden att fordonen inte kan föras fortare än 30 km/tim. Den här fordonsgruppen kommer då att omfatta fordon såsom kyrkogårdstruckar, skördetröskor, vägvältar, gräv- maskiner samt sådana fordon som är avsedda att föras av gående.

Traktordumprar och skotare

Under de senaste årtiondena har vissa lastfordon utvecklats i en sådan riktning att de inte på ett naturligt sätt ryms inom de nuvarande bestäm- melserna. Detta gäller särskilt fordon som traktordumprar och skotare. Trots att dessa måste anses vara självständigt lastbärande har de hänförts till fordonsgruppen traktorer med släp.

Det som utmärker dessa fordon-är att de är konstruerade för att forsla last i svåråtkomlig terräng. Bl. a. är markfrigången hög och fordonen har drivning på samtliga hjul." Vidare är egenvikten stor och marktrycket lågt. Med hänsyn till sin stora lastkapacitet får fordonen inte föras på allmänna vägar med full last. Fordonen framförs därför på väg främst vid transport av själva fordonet mellan olika arbetsplatser. Traktordumprar används huvudsakligen vid anläggningsarbeten medan skotare används i skogsbru- ket för timmertransporter i terräng.

Konstruktionen är sådan att den lastbärande delen inte är avsedd att skiljas från den del där motorn finns. Det är därför naturligt att betrakta kombinationen som ett enda fordon. Vidare har fordonen ofta en sådan motoreffekt och kraftöverföring att det är svårt att begränsa hastigheten till 30 km/tim. Mot denna bakgrund föreslås i promemorian att traktor- dumprar och skotare hänförs till gruppen terrängfordon.

Enligt 35 terrängtrafikkungörelsen (1972: 594), som gäller bl. a. terräng- fordons beskaffenhet och utrustning, indelas terrängfordon i terrängmo- torfordon och terrängsläp. Med terrängmotorfordon avses ett motordrivet fordon som är inrättat huvudsakligen för att självständigt användas för person- eller godsbefordran i terräng. Terrängmotorfordonen indelas i sin tur i terrängvagnar och terrängskotrar. Terrängvagnar är terrängmotorfor- don med en tjänstevikt över 400 kg — i huvudsak snövesslor — och terrängskotrar sådana fordon med en tjänstevikt av högst 400 kg. Terräng- fordonen har i allmänhet band eller medar men kan också ha hjul. Alla terrängfordon är registreringspliktiga men inte skattepliktiga.

Enligt VTK gäller vissa begränsningar i rätten att framföra terrängfor- don på väg. Huvudregeln är att sådana fordon inte får föras på andra vägar än enskilda, dvs. på det allmänna vägnätet eller på gatumark (1185). Undantag från huvudregeln gäller vid korsande av en väg eller när terräng- förhållandena gör det nödvändigt att färdas på vägen (1 195) och för vissa personalkategorier i yrkesutövning (123 5). När ett terrängfordon körs på andra vägar än enskilda eller på enskilda vägar som i större utsträckning används av allmänheten för trafik, får passagerare inte tas med (121 5) och

• Sida 22
•  Original

hastigheten är begränsad till 20 km/tim (1225). När det gäller enskilda vägar är det i princip vägens ägare som avgör om terrängfordon får föras på vägen eller inte.

Det kan i sammanhanget anmärkas att det enligt 675 VTK gäller en generell hastighetsbegränsning för fordon med band till 20 km/tim och för fordon med hjulringar av järn" eller annat hårt material till 10 km/tim.

Det finns mycket som talar för promemorians förslag att hänföra trak- tordumprar och skotare till gruppen terrängfordon, främst dessa fordons konstruktion och användningsområde. En sådan ändrad klassificering bör emellertid inte leda till någon inskränkning i möjligheten att framföra traktordumprar och skotare på väg. Detta kräver att undantag görs från de nyss nämnda bestämmelserna i VTK. Enligt promemorian bör detta ske genom att undergruppen terrängvagnar delas upp i två kategorier, lätta och tunga terrängvagnar, där gränsen går vid en tjänstevikt- av 2000 kg. För lätta terrängvagnar (och terrängskotrar) skulle begränsningarna i VTK av rätten att framföra fordonen på andra vägar än enskilda fortfarande gälla, däremot inte för tunga terrängvagnar, till vilken kategori traktordumprar och skotare skulle komma att hänföras. Traktordumprar har en tjänstevikt som ofta överstiger tio ton. Tjänstevikten för skotare varierar men torde inte understiga tre ton.

Det principiella förbudet att framföra terrängfordon på det allmänna vägnätet har motiverats — förutom av skattefriheten — av att kraven i fråga om förarbehörighet och fordonens beskaffenhet och utrustning är mindre långtgående än när det gäller bilar. Ett viktigt skäl är också de skador som bandfordon kan orsaka på vägbanan.

De nuvarande kraven på en terrängvagns beskaffenhet och utrustning skiljer sig inte på något avgörande sätt från vad som gäller i fråga om bilar, -

frånsett att en terrängvagn kan vara utrustad med band eller medar. När det gäller förarbehörigheten krävs B-körkort. En terrängvagn som är för- sedd med gummihjul torde inte slita på vägen mer än en bil av motsvaran- de storlek. Jag kan därför inte se att det finns något hinder mot att gummihjulsförsedda terrängvagnar får framföras på det allmänna vägnä- tet, om föraren har den nödvändiga förarbehörigheten och fordonsskatt betalas för fordonet. Promemorieförslaget innebär att tunga terräng- vagnar. dvs. terrängvagnar med en tjänstevikt över 2000 kg., skulle få framföras på det allmänna vägnätet utan begränsningar och att sådana terrängvagnar skulle vara skattepliktiga. Det torde för närvarande knap- past finnas några terrängvagnar som väger över 2000 kg. Den i promemo- rian föreslagna gränsdragningen skulle därmed fylla syftet att, om traktor- dumprar och skotare hänförs till klassen terrängvagnar, skilja ut dessa fordon från övriga terrängvagnar såvitt gäller rätten att använda det all- männa vägnätet och beskattningen av fordonen.

Enligt min mening kan det inte uteslutas att det i'framtiden kan finnas terrängvagnar med en tjänstevikt över 2000 kg. som är försedda med band eller medar. Dessa skulle då komma att få framföras på det allmänna vägnätet utan begränsningar, något som inte är lämpligt. En grundförut- sättning för att så skall få ske bör vara att fordonet är försett med gum- mihjul. Samtidigt finns det knappast anledning att-införa skattskyldighet

• Sida 23
•  Original

för alla terrängvagnar som har gummihjul, om fordonet är konstruerat för Prop. 1988/89: 48 att till helt övervägande del användas i terräng. Den gräns vid vilken skattskyldigheten bör inträda kan lämpligen i enlighet med vad som före- slås i promemorian sättas vid en tjänstevikt av 2 000 kg.

Jag förordar alltså att gruppen terrängvagnar i enlighet med promemo- rieförslaget delas in i två klasser, lätta och tunga terrängvagnar, där grän- sen går vid en tjänstevikt av 2000 kg. Alla tunga terrängvagnar bör i fortsättningen beskattas. Om en tung terrängvagn är försedd med gum- mihjul bör den vidare utan hinder av bestämmelserna i 118 — 1235 VTK få framföras på det allmänna vägnätet.

Jag kan i sammanhanget nämna att statsrådet Hellström senare denna dag kommer att ta upp frågan om en proposition med förslag till bl.a. ändring i terrängkörningslagen (1975: 1313) i syfte att jämställa alla motor- drivna fordon såvitt gäller förbudet i l 5 mot körning i terrängen. Enligt 2 5 i lagen får emellertid regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriva undantag från förbudet i fråga om körning i bl.a. viss näringsutövning eller när det annars föreligger särskilda skäl. Det får senare övervägas i vad mån en komplettering av nuvarande undantagi 1 5 terrängkörningsförordningen (1978: 594) från förbudet mot körning i ter- rängen behövs på grund av att traktordumprar och skotare förs till den nya gruppen tung terrängvagn.

2.1.2 Registreringsskyldighet

Enligt de nuvarande reglerna är traktorer — utom de som är försedda med järnhjul — samt terrängfordon registreringspliktiga. Det finns inte något skäl för att inskränka registreringsplikten för de nämnda fordonen. De nuvarande bestämmelserna bör därför i huvudsak kvarstå oförändrade. Undantaget från registreringsplikten för järnhjulstraktorer torde dock nu- mera sakna praktisk betydelse och behöver inte längre finnas kvar.

För motorredskap inträder registreringsplikten endast när de används på allmän väg för transport av personer eller gods. Motorredskapsutred- ningen förordade en omfattande registreringsskyldighet som i stort sett skulle gälla för samtliga typer av motorredskap. TSV förordade att i princip alla dessa fordon utom de 5. k. områdesfordonen, dvs. fordon som används uteslutande inom inhägnat område (95 första stycket BRK), skulle registreras. "

Som förut framhållits bör registreringsskyldigheten nu utökas på så sätt att den i huvudsak kommer att beröra de fordon som mer än tillfälligt framförs på de allmänna vägarna. Detta innebär att motorredskap som kan framföras fortare än 30 km/tim, dvs. motorredskap klass 1, alltid skall vara registreringspliktiga. För motorredskap klass II bör den nuvarande omfattningen av registreringsskyldigheten behållas.

• Sida 24
•  Original

2.2. Körkortslagen

Mitt förslag: För att få föra trafiktraktor och motorredskap. klass 1 skall kraven vara B-behörighet.

Promemorians förslag överensstämmer med mitt förslag, förutom att det i promemorian föreslås att traktorkort inte skall få utfärdas för 15-åringar.

Remissinstanserna: Flera remissinstanser ifrågasätter förslaget om att 15-åringar inte skall få ta traktorkort. Bl.a. framhålls att problem kan uppkomma vid undervisningen vid vissa skogs- och lantbruksskolor. Det- ta gäller även förslaget om att det skall krävas B-behörighet för att i fortsättningen föra skotare. '

RPS anser att det bör krävas C-behörighet för att föra motorredskap klass I med högre hastighet än 50 km/tim. Vägverket och TSV anser att det bör krävas C-behörigh'et för att framföra tunga motorredskap och tunga trafiktraktorer på väg. När dessa fordon framförs med släp bör kraven vara CE-behörighet. ' '

Svenska Åkerzförbundet anser att B- och E—behörighet 'bör gälla för att , framföra traktorer med släp som har _en last som överstiger 15 ton.

Skälen för mitt förslag: Med en ny ordning enligt vilken den konstruk- tiva hastighetsbegränsningen inte får samma betydelse som förut måste i stället legala hastighetsgränser införas.

De nuvarande reglerna om förarkompetensen innebär att det endast fordras traktorkort för att få framföra traktorer och motorredskap på väg. Förslaget om slopande av den konstruktiva hastighetsgränsen medför att större krav än hittills måste ställas på förarkompetensen. Teoretiskt finns det ingen gräns för hur fort fordonen faktiskt kan framföras.

En lämplig ordning för kraven på förarkompetensen bör vara att kraven för traktorkort skärps på så sätt att förarprovet kommer att omfatta samma moment som gäller för körkort, dvs. inte bara ett teoriprov utan - också ett körprov. Jag anser emellertid, i likhet med några remissinstanser, .

att det inte finns skäl att ta bort 'den nuvarande möjligheten för den som fyllt 15 år att ta traktorkort när särskilda skäl föreligger för detta.

När det gäller bilar som byggts om till traktorer, 5, k. A-traktorer, skall dessa normalt anses vara trafiktraktorer, vilket i princip innebär att de endast får framföras av den som har B-behörighet. Emellertid bör den nuvarande möjligheten för ungdomar att bygga om och köra vissa A- traktorer inte helt tas bort. Detta framhålls även i promemorian. Jag anser därför att till traktorer ombyggda bilar vars tjänstevikt är högst 2000 kg. och som har en konstruktiv hastighetsbegränsning till 30 km/tim'även i fortsättningen skall få framföras av den som endast har traktorkort. Detta kan åstadkommas genom föreskrifter i förordning om att sådana fordon i fråga om förarbehörigheten skall anses som jordbrukstraktorer (jfr 325 första stycket KKL).

] detta sammanhang vill jag också beröra vad som framförts från några remissinstanser om att elever vid bl. a. skolor som bedriver skogsutbild- ning även i fortsättningen skall kunna få förarutbildning på skotare trots

• Sida 25
•  Original

att de inte uppnått den ålder, som normalt berättigar dem att övningsköra. Jag anser att möjlighet till övningskörning i dessa fall bör kunna medges genom föreskrifter i förordning. -

När det gäller de fordon som skall få föras fortare än 30 km/tim bör kravet på förarbehörigheten vara B-behörighet. För vissa av dessa fordon kan kraven på förarbehörighet komma att behöva skärpas ytterligare. om den hastighet med vilken fordonen skall. få framföras överstiger 50 km/tim.

2.3. Lagen om överlastavgift

Min bedömning: Tillämpningsområdet för lagen ( 1972: 435) om överlastavgift (ÖVL) behålls tills vidare' oförändrat.

Promemorians förslag innebär att tunga terrängvagnar och släpvagnar som dras av traktorer eller tunga terrängvagnar skall omfattas av ÖVL. '

Remissinstanserna: EMSA anser att det inte är rimligt att låta ÖVL omfatta fordon som t. ex. traktordumprar-.

Lantbruktstyrelsen och LRF pekar på svårigheterna att fastställa över- lasten för släpvagnar. som inte är typbesiktigade. Enligt LRF bör överlast- avgift endast utgå i de fall axel- eller boggietrycket är högre än det som är tillåtet för vägen.

Även RS V påpekar att det kan uppstå problem med att fastställa överlas- ten för släpvagnar där uppgifter om lastförmåga inte finns i bilregistret.

Vägverket anser att lagen om överlastavgift bör omfatta även sådana fordon, som inte är lastbärande. Enligt vägverket har det inträffat att broar rasat på grund av färd med alltför tunga fordon.

Skälen för min bedömning: Enligt promemorian bör tunga terrängvagnar och släpvagnar som dras aven traktor eller en tung terrängvagn omfattas av ÖVL. Flera remissinstanser har kritiserat tanken på att inordna fordo- nen i ÖVL. Några remissinstanser har anfört att de fordon som avses i regel förs endast korta sträckor på väg. Dessa fordon är dessutom försedda

med lågtrycksdäck vilka är mer skonsamma för vägarna än andra typer av '

däck. Några remissorgan har också fäst uppmärksamheten på att det kan vara svårt att fastställa överlasten för släpfordon som inte är registrerade och för vilka således uppgifter om lastförmågan saknas.

Frågan om att föra de här aktuella fordonen under ÖVL:s tillämpnings- område rymmer en rad överväganden som inte lämpligen bör göras i detta sammanhang. ÖVL är emellertid föremål för översyn på grundval av departementspromemorian (Ds 1988: 72) Överlastavgift. Frågan kan där- för komma att tas upp på nytt i det sammanhanget.

• Sida 26
•  Original

2.4. Vägtrafikskattelagen

Mitt förslag: För de motorredskap som till följd av ändringarna i vägtrafikförfattningarna blir registreringspliktiga, och därmed skat- tepliktiga, införs en enhetlig fordonsskatt om 1 000 kr. per år. Vissa lätta motorredskap skall dock liksom hittills beskattas som jord- brukstraktorer, medan sådana motorredskap som används för gods- transporter skall beskattas enligt de skatteskalor som gäller för tra- fiktraktorer.

En särskild skatteskala införs för fordonsslaget tunga terräng- vagnar. Skatten skall beräknas efter fordonens totalvikt. En tung terrängvagn som inte används för godstransporter eller endast för transporter i jordbruk m. m., skall dock beskattas som en jordbruks- traktor. En bestämmelse om skatteplikt även för släpvagn eller terrängsläp till tung terrängvagn införs.

Fordonsskatteskalan för jordbrukstraktorer sammanslås av för- enklingsskäl till en enhetsskatt om 225 kr. per år.

Sådana ombyggda fordon som avses bli registrerade som traktorer skall beskattas som trafiktraktorer. För de dragtruckar som används inom hamnar, terminaler eller liknande områden och som jag tidi- gare angett bör registreras som trafiktraktorer, lindras beskattning- en i vissa fall.

Promemorians förslag överensstämmer i stort med mitt förslag. Enligt promemorian skall dock skatten för tunga terrängvagnar bestämmas efter fordonens tjänstevikt. och efter den skatteskala som gäller för trafiktrakto- rer. Promemorian innehåller heller inget förslag om skatt för terrängsläp eller om en enhetlig skatt för jordbrukstraktorer.

Remissinstanserna: Vägverket anser att skattereglerna för mobilkranar bör utformas på ett sätt som motsvarar fordonets vägkostnadsansvar och övriga kostnader i enlighet med vad som redovisats i'betänkandet (DsK 1987: 1 1) Den tunga trafikens kostnader.

Lantbruksstyrelsen anser att det föreslagna skattebeloppet är för högt för motorredskap klass 1 som används inom jordbruket. Dessa fordon bör inte belastas med högre skatt än den som tas ut för jordbrukstraktorer.

RSV anser att de föreslagna reglerna om beskattning är komplicerade och att enhetsbeloppet 1000 kr. bör gälla för såväl klass 1 som klass lll. Dock bör motorredskap med en tjänstevikt på högst 2000 kg. beskattas som jordbrukstraktorer. När det sedan gäller beskattningen av terräng- vagnar anser RSV att särskilda skatteskalor bör införas så att beskattning- en inte skall bli orimligt hög. När det gäller A-traktorer och Epa-traktorer anser RSV att samma skatteregler skall gälla för dessa grupper. RSV föreslår också att skatten för jordbrukstraktorer görs enhetlig.

Mobilkranföreningen och EMSA anser att skatteplikt inte skall införas på mobilkranar.

LRF anser att en traktor som är en ombyggd bil och som används i

• Sida 27
•  Original

jordbruket skall hänföras till skatteklass 11 om den väger under 15 ton och inte framförs med högre hastighet än 30 km/tim.

Skälen för mitt förslag: Som tidigare nämnts utgår enligt VSL fordons- skatt för sådana traktorer och motorredskap som är eller bör vara registre- rade och inte är avställda. Registreringsplikten avgör således om skatt skall utgå eller inte. Kilometerskatt tas inte ut för dessa typer av fordon, även om de är dieseldrivna. Fordonsskattens nivå är avpassad därefter.

Det är särskilt när det gäller motorredskapen som de avsedda ändringar- na i vägtrafikförfattningarna får skattekonsekvenser. Antalet registrerade, och därmed skattepliktiga, motorredskap har hittills varit mycket litet. Motorredskap klass I, dvs. motorredskap utan begränsning av den kon- struktiva hastigheten, avses bli generellt registreringspliktiga. Med nuva- rande beskattningsregler innebär detta att fordonen kommer att beskattas som trafiktraktorer. Skattenivån för trafiktraktorerna och för sådana motorredskap som redan nu används som trafiktraktorer är förhållandevis hög. Detta beror på att skatten är anpassad efter fordonens normala användningsområde. dvs. gods- eller persontransporter på allmän väg.

Det är inte lämpligt att utan vidare tillämpa trafiktraktorskatt även för registreringspliktiga lastare, grävmaskiner m. m. som inte skall användas för godstransporter. För registrerade motorredskap av dessa slag bör i stället en särskild skattenivå införas. Skatten bör i princip anpassas efter i vilken utsträckning fordonen kan antas utnyttja det allmänna vägnätet och efter fordonens vägkostnadsansvar i övrigt. Fordonen utgör emellertid en heterogen grupp. Körsträckoma på allmän väg varierar kraftigt. Fordo- nens vikt och andra faktorer som kan ha betydelse för vägkostnadsansva- ret varierar också. Åtminstone till dess erfarenhet av de nya registrerings- reglerna vunnits bör en enhetlig skattesats gälla för dessa fordon. Skatten bör dock inte sättas alltför högt utan väsentligt lägre än vad som nu gäller för trafiktraktorerna.-Lämpligen bör fordonsskatten tills vidare kunna bestämmas till 1 000 kr. per år. På sikt bör frågan om en differentiering av skatten för olika typer av motorredskap övervägas. Vid en sådan differen- tiering av skatten bör särskild vikt läggas vid hur mycket fordonen sliter på vägen.

För sådana skattepliktiga motorredskap som används för godstranspor- ter på det allmänna vägnätet bör enligt min mening trafiktraktorskattäven i fortsättningen tas ut. Även om det, vilket RSV framhållit, skulle vara enklare att även i dessa fall använda den enhetliga skattesatsen anser jag att detta medför risk för konkurrenssnedvridningar.

Sådana fordon som traktordumprar och skotare, som nu behandlas som traktorer med släpvagn, kommer i fortsättningen att föras till fordonsgrup- pen tunga terrängvagnar. Även fordon av denna typ som nu, på grund av en högre konstruktiv hastighet än 30 km/tim, hänförs till fordonsslaget lastbilar, kommer att hänföras till de tunga terrängvagnama. Dragdelen till dessa fordon beskattas nu som trafiktraktorer eller jordbrukstraktorer alltefter användningssättet.

För de av dessa fordon som nu beskattas som trafiktraktorer uppkom- mer frågan om hur de nya fordonsbestämmelsema inverkar på beskatt- ningen. Hittills har trafiktraktorskatt, beräknad efter tjänstevikten, tagits

• Sida 28
•  Original

ut för dragdelen av fordonet. som registrerats separat. För släpvagnsdelen har skatt tagits ut efter totalvikten. En terrängvagn bör emellertid alltid anses som ett enda fordon i registrerings- och skattehänseende. 1 prome- morian föreslogs att skatten för det nya fordonsslaget skulle beräknas efter tjänstevikten, och med användande av skattesatserna för trafiktraktorer. Som RSV har påpekat skulle detta dock leda till en inte avsedd skatte- skärpning för denna typ av fordon, samtidigt som en tjänsteviktsanknuten skatt måste anses vara mindre lämplig för ett lastbärande fordon.

Jag anser därför att en totalviktsbeskattning bör införas för de tunga terrängvagnarna. Det kan här påpekas att hela totalvikten vanligen inte läggs till grund för beskattningen, eftersom denna överstiger den brut- tovikt med vilken fordonen får föras på allmän väg. I dessa fall beräknas skatten efter den tillåtna bruttovikten. En särskild skatteskala för de tunga terrängvagnarna bör utformas. Detta bör ske med ledning av skatten för andra typer av lastbärande fordon, och så att Skattenivån för de vanligaste fordonen kommer att motsvara den nuvarande Skattenivån.

I vissa fall kan förekomma att en tung terrängvagn används tillsammans med en separat släpvagn (terrängsläp). Fordonsskatt bör givetvis då beta- las särskilt för terrängsläpet. Om den tunga terrängvagnen används på sådant sätt att den skall beskattas som en jordbrukstraktor, bör terrängslä- pet dock inte beskattas. Så har inte skett hittills, eftersom registreringsplikt då inte har förelegat för vagnen.

Att en tung terrängvagn skall kunna beskattas som en jordbrukstraktor i vissa fall innebär tekniska problem. Jordbrukstraktoremas skatteskala bygger på tjänstevikten. De tunga terrängvagnarna skall å andra sidan vanligen beskattas efter totalvikten. För att förenkla reglerna kan skatte- skalan för jordbrukstraktorer lämpligen göras om till en enhetsskatt. För närvarande är skatten 150 kr. per år vid tjänstevikter upp till 2 500 kg, och annars 225 kr. per år. Flertalet moderna traktorer tillhör den tyngre klassen. Skattenivån har varit oförändrad under en lång följd av år, samti- digt som skatten för samtliga andra fordonsslag höjts. Jag anser därför att en enhetsskatt om 225 kr. per år bör kunna tas ut för alla jordbrukstrakto- rer.

När det gäller bilar som byggts om till traktorer gäller för närvarande undantagslöst att de beskattas som trafiktraktorer. Detsamma gäller om en bil byggts om till motorredskap. Avsikten är att sådana ombyggda fordon i princip inte skall hänföras till gruppen traktorer i de nya trafikförfatt- ningarna. Under vissa förutsättningar skall dock de ombyggda fordonen enligt särskilda bestämmelser få registreras som traktorer, vanligen som trafiktraktorer.

Även om A-traktorer i vissa hänseenden får betraktas som jordbruks- traktorer bör beskattningen ske efter skatteskaloma för trafiktraktor. I detta sammanhang kan dock nämnas att för vissa sådana ombyggda trak- torer som används i jordbruk m. 111. har enligt övergångsbestämmelserna till lagen (1986: 1421) om ändring i vägtrafikskattelagen (1973: 601) en övergångsperiod med jordbrukstraktorbeskattning tillåtits.

För trafiktraktorer som drar utländska påhängsvagnar skall enligt 245 VSL dubbel fordonsskattltas ut. Skälet till denna regel är att de utländska

Prop. .1988/89: 48

• Sida 29
•  Original

påhängsvagnarna inte beskattas här. Det kan därför i vissa fall vara ekono- miskt fördelaktigt att dra utländska påhängsvagnar med trafiktraktorer, som normalt har en väsentligt lägre skatt än lastbilsregistrerade dragbilar för påhängsvagnar.

En särskild kategori av trafiktraktorer utgörs av sådana specialkonstru- erade dragfordon som används för att inom hamnområden dra ut påhängs- vagnar från båtar eller dra ombord dessa. Motsvarande fordon kan finnas inom järnvägsterminaler eller liknande områden. För denna kategori slår den dubbla skatten emellertid hårt. De årliga körsträckorna för denna typ av fordon är korta. Jag anser därför att enbart enkel trafiktraktorskatt skall utgå för dessa fordon, även när de drar utländska påhängsvagnar. Om ett av de nämnda hamnfordonen drar en svenskregistrerad påhängsvagn skall i princip skatt betalas för påhängsvagnen. Skattefrihet för påhängsvagnar förutsätter nämligen att vagnen dras av lastbilar eller andra bilar, 65 VSL. I praktiken torde det dock inte förekomma att vägtrafikskatt betalas för en påhängsvagn som endast tillfälligt hanteras inom ett hamnområde av specialfordon. Undantaget från skatteplikten för påhängsvagnar bör göras mer omfattande i enlighet därmed. Undantaget från skatteplikt för på- hängsvagnar tas i samband därmed in i 95 i stället för i 6 5.

Såsom lagrådet påpekat bör bestämmelserna som gäller definitioner av ombyggda bilar och fordon som är särskilt konstruerade för att användas för på- och avlastning av påhängsvagnar inom hamn- och terminalområ- den eller andra liknande områden i sin helhet tas in i VSL. Jag anser emellertid att båda dessa definitioner lämpligen bör tas'in i ett nytt andra stycke till 21 5 VSL.

2.5. Trafikskadelagen

Mitt förslag: Alla motorredskap med en tjänstevikt över 2000 kg. skall omfattas av trafikskadelagen (1975: 1410, TSL). Även motor- redskap med en tjänstevikt av högst 2000 kg. omfattas i viss ut- sträckning. Utanför faller sådana lättare motorredskap som huvud- sakligen är inrättade som arbetsredskap och som varken är eller bör vara registrerade i bilregistret.

Promemorians förslag innehåller ingen viktgräns utan tillämpningsom- rådet bestäms främst av registreringsplikten, dvs. av om motorredskapet kan köras fortare än 30 km/tim eller ej. Det överensstämmer i övrigt med mitt förslag.

Remissinstanserna: Den övervägande delen av remissinstanserna till- styrker förslagen om en utvidgning av trafikskadeansvaret och trafikför- säkringsplikten.

Vägverket påpekar emellertid att fordon med samma funktionssätt kan få olika trafikansvar beroende på med vilken hastighet fordonen kan framföras.

Statens maskinprovningar och tra/ik/örsäkringsföreningen anser att re- gistrerings- och trafikförsäkringsplikten bör göras mer omfattande. Även

• Sida 30
•  Original

EMSA anser att trafikförsäkringsplikten bör göras mer omfattande och pekar på att det är otillfredsställande att trafikansvaret är olika för olika fordon.

LRF anser att registrerings- och trafikförsäkringsplikten inte skall gälla för sådana lastfordon inom lantbruket som endast framförs i byggnader eller utanför väg.

Skälen för mitt förslag: Som tidigare framhållits tillämpas inte TSL — med vissa undantag — på sådana motorredskap som varken är eller bör vara registrerade i bilregistret.

Frågan om trafikskadeansvar och trafikförsäkringsplikt beträffande motorredskap diskuterades på sin tid av både motorredskapsutredningen och trafikskadeutredningen. Motorredskapsutredningen förordade att motorredskapen fördes in under såväl bilansvarighetslagen som TSL. En- ligt trafikskadeutredningen borde det nya trafikskadesystemet — dvs. det som sedermera ledde fram till TSL — omfatta bl. a. motorredskap.

[ propositionen med förslag till TSL (prop. 1975/76: 15) anförde depar- tementschefen bl. a. att det för en effektiv kontroll av trafikförsäkrings- pliktens fullgörande vore önskvärt att denna skyldighet så långt möjligt sammanföll med registreringsplikten. Vidare framhölls att om försäkrings- skyldigheten knöts till registreringsplikten fick man garantier för att fordo- nen underkastades besiktning, vilket framhölls vara av värde vid bestäm- mandet av försäkringspremier m. m. Enligt departementschefen talade starka skäl för att motorredskapen lämnades utanför trafikskadelagen så länge de inte var registreringspliktiga. Eftersom frågan om införande av registreringsplikt inte var färdig för avgörande vid tiden för avlämnandet av förslaget till TSL ansågs att frågan om trafikförsäkringsplikt för motor- redskap fick avgöras slutligt i samband med att ställning togs till motorred- skapsutredningens förslag.

Som framgått av vad nu har sagts har det redan tidigare ansetts att trafikförsäkringssystemet i princip även borde omfatta motorredskapen. Det saknas anledning att nu ha någon annan uppfattning i detta hänseen- de. Den tckniska utvecklingen av motorredskapen med en alltmer ökad användning för transportfunktioner på allmänna vägar gör det enligt min mening naturligt och påkallat att även motorredskapen omfattas av be- stämmelserna i TSL. Vad som tidigare har hindrat detta har varit att frågan om registreringsskyldigheten för motorredskapen först måste lösas.

De förslag som promemorian innehåller innebär att de motorredskap som går att framföra med högre hastighet än 30 km/tim indelas i en särskild grupp som benämns klass 1. Övriga motorredskap benämns klass II. Förslagen innebär vidare att registreringsplikt skall gälla för samtliga motorredskap klass I. Detsamma skall — i enlighet med nuvarande ord- ning — gälla även för sådana motorredskap klass II som mer än i viss angiven omfattning används för transporter av gods eller av personer.

Enligt min mening bör som hittills trafikförsäkringsplikt alltid gälla för de kategorier av motorfordon som är registreringspliktiga. Därmed skulle alla motorredskap klass 1 och ett fåtal motorredskap klass 11 komma att omfattas av TSL:s bestämmelser. Kvar blir emellertid vissa motorredskap klass 11 som framförs på vägarna utan att omfattas av trafikförsäkrings-

• Sida 31
•  Original

plikten. I likhet med flera av remissinstanserna anser jag att detta inte är tillfredsställande.

Som framgått av det tidigare anförda (avsnitt 2.1.2) bör registrerings- plikten inte nu göras mer omfattande än vad som föreslagits i promemo- rian. En ordning som under ett övergångsskede skulle kunna vara praktiskt hanterbar är att alla motorredskap klass II med en tjänstevikt över 2 000 kg omfattas av TSL. Därmed bör de fordon nås som typiskt sett framförs på vägarna i nämnvärd omfattning. Sådana fordon ägs i regel av entreprenö- rer och benägenheten att trafikförsäkra fordonen torde därför vara stor. Det antal fordon som med denna regel blir trafikförsäkringspliktiga är drygt 11 000. Den genomsnittliga årliga försäkringspremien blir drygt 1 500 kr. per fordon.

Målsättningen måste emellertid även vara den att TSL:s tillämpnings- område inte heller inskränks på något sätt. Detta innebär att sådana motorredskap som är lastbärande liksom hittills bör lyda under lagen oberoende av tjänstevikten. Den ändrade definitionen av begreppet motorredskap som jag tidigare förordat innebär att även motordrivna fordon som är inrättade för kortare förflyttningar av gods skall räknas dit. För att den ändrade definitionen inte skall leda till en inskränkning i TSL:s tillämpningsområde bör framgå att lagen endast undantar motorredskap som är inrättade huvudsakligen som arbetsredskap och som varken är eller bör vara registreringspliktiga, förutsatt att tjänstevikten är högst 2000 kg.

Enligt 345 TSL är mopedförare skyldiga att vid färd medföra bevis om att mopeden är trafikförsäkrad. Detsamma bör gälla i fråga om sådana oregistrerade motorredskap som omfattas av trafikförsäkringsplikten.

2.6. Ikraftträdande

De lagförslag som jag nu lägger fram förutsätter ändringar i flera förord- ningar på trafikområdet samt ett ganska omfattande föreskriftsarbete av främst trafiksäkerhetsverket. Vidare torde krävas att andra länder notifi- eras om ändringarna. Jag föreslår därför att lagändringarna träder i kraft den ljanuari 1991.

De nya reglerna om traktorkort är strängare än de som nu gäller. Trak- torkort som utfärdats enligt äldre bestämmelser bör emellertid fortfarande gälla.

3. Upprättade lagförslag

I enlighet med det anförda har inom kommunikationsdepartementet upp- rättats förslag till

1. lag om ändring i körkortslagen (1977: 477)

2. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988: 327)

3. lag om ändring i trafikskadelagen (1975: 1410) Förslaget under 2 har upprättats efter samråd med chefen för finansde- partementet och förslaget under 3 har upprättats efter samråd med chefen förjustitiedepartementet.

Förslagen har granskats av lagrådet.

• Sida 32
•  Original

4. Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till 1. lag om ändring i körkortslagen (1977: 477) 2. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988: 327) 3. lag om ändring i trafikskadelagen (1975: 1410)

5. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

• Sida 33
•  Original